# ID: svediakorp-gov1945
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 35,732
# sentences: 980
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats- samt Öec.-C/tsJt. Ut!. N:o tia. 17
hvad gällande Författningar, i afseende
ä hästarnes alder, höjd, och öfriga
beskaffenhet, föreskrifva. Monderingen,
sorn, vid uppbrottet till fältort,
bör till Kongl. Majit och Kronan
i fullt brukbart skick afrnönstras, varder,
efter krigets slut, till RegementsDirection
i lika godt och mönStergilldt
tillstånd allernnad, med rättighet för
Directionén att, i annan händelse, af
General - Krigs - Commissariatet erhålla
ersättning i penningar för hvad sämre
eller bristande kan befinnas.
Hvaremot Utskottens, i sista Momentet
(jaag. 15), gjorda hemställan, ”att sistomförmäl•
de öfverenskommelse, orri Monderingens underhallande
i krigstid genom Kronans försorg, endast
matte afslutas, i den händelse samtlige Rusthållare,
inom ett Regemente eller Corps, om
dess antagande och begagnande sig förena", torde
få föifalla, då, enligt det af Utskotten nu
framlagda förslag, denna fråga kommer att genom
flesta rösterne afgöras; och tillstyrka Utskotten
slutligen:
att Rikets Uögloflige Ständer, i den
afgående underdåniga skrifvc-lsen, ville
hos Kongl. Majit anhålla, att en Nådig
framställning, uppå dessa grunder,
samt med de tillägg eller förändrin
Bih.
till R.-St. Prat. 1828-18 io, 4 Sami. a AJd<
1 Baud. 19:de Haft. 3
18 Bil. t. Stats- s, Oec.-UtsL TJtl. N:o 122.
gar i de reglementariska detailerne,-  som af Kongl. Maj:t kunna pröfvas
nyttige, matte till Rusthållarne vid
de beridne eller afsutne CavalleriRegementena
varda utfärdad.
Flere Ledamöters serskildt meddelade yttrande
varder härjemte öfverlemnadt.
Stockholm den 5 Februarii 1830.
Reservationer;
äf Herr Friherre Ceder strom, Jacob:
Emot de förenade Utskottens genom vote-1
ring tillkomna beslut, att hos Rikets Högloflige
Ständer tillstyrka, det antagandet eller icke af
Kongl.- Maj:ts förnyade Nådiga Proposition om
ett nytt beklädnadssätts införande vid RusthållsRegementena,
’ må blifva beroende af de fle”sta
rösterne inom hvarje Sqvadron eller Com''pagnie,
” samt att, säsoin följd deraf, ”Rusthål”larne
böra Sqvadronsj eller Conipngnievis sammankallas
uppå Lands-Cancelliet i det Län,
”inom hvilket största Numerstyrkan af Sqvadronen
eller Compagniet är förlagd, ’ föranlåtes
jag mig reservera och i Stället vördsamt tillstyrka
Rikets Höglofiige Ständer besluta, att
flesta rösterne inom hvarje Regemente eller
Corps må bestämma, huruvida det föreslagna
nya Beklädnadssättet må vid samma Regemente
eller Corps allmänt införas eller icke, samt att
beslutet härom på det sätt må inhemta*,, att,
Bil. t. Stats- s. Oec.-UtsL Uti. N:o na. ig
sedan de Rustande lemnats tillfälle att, vid
anställd votering å Lands-Cancelliet i det Län,
inom hvilket de äro boende, sina röster aflemna,
rösterne sammanlagde för alla de Län, inom
hvilka Regementet eller Corpsen är förlagd,
må afgöra, antingen förslaget blifvit antaget
eller vid det gamla beklädnadssättet bör
förblifva,
Skälen för denna min vördsamma hemställan
äro;
att, genom fi §. af Kongl. Förordningen
om Indelta Cavallerie-ts beklädnad, beväring
och utredning, af den ir Maji 179 5, uttryckligen
är förordnadt, att, med undantag af de i
samma §. uppräknade sä kallade mindre Monderings-eflecter,
dem hvarje Rusthållare får
och äfven hädanefter bör ega, efter egen beqvämlighet,
beställa och anskaffa, “skola alla öfriga
Beklädnads- och Hästmonderings-persed“lar,
till vinnande af en behörig likhet, genom
“allmän beställning anskaffas;'*
att, oberäknadt det oformliga i en så
delad beklädnadsförsorg, som den af Utskottens
pluralitet tillstyrkta, enligt hvilken, vid ett och
samma Regemente eller Corps, den ena Sqvadronen
eller Compagniet skulle komma att beklädas
genom en tillsatt Direction, men den
andra deremot genom Sqvadrons-Fullinägtiges
försorg, den uti gällande Författningar innefattade
föreskrift om de större Monderings-persed
-
20 Bil, t. Se.ats~ s. .Ote.-Uuh. Ull, N:o 122
Jarnes anskaffning genom allmän beställning för
Regementets eljer Gorpsens liela styrka, lill
vinnande af likhet i utseende, godhet, sammansättning
och varaktighet, karinne att till sin verkan
alldeles upphöra;
att, då de fleste till Karlens, beväring,
remtyg, sadelrnondering rn. m, hörande persedlar
och reqvisita, icke inom Sqvadronernes
eller Compagoiernes stånd kunna förfärdigas och
derföre fran aflägse belägne Städer vanligen mäste
anskaffas, en delad upphandlingsiörsorg ornöjligen
kan blifva med de Rustandes egen
fördel förenlig, enär erfarenheten bevisat, att,
då ett större partie af en vara eller persedel till
leverering vid offentlig auction utbjudes, vida
billigare pris kan erhallas, än då upphandling
i mindre poster och under hand arrställes;
samt
att, då de större och kostsammare Monderings-persedlarne
genom allmän beställning
varda upphandlade, Regements-Qvartermästaren
och de honom till biträde förordnade Besigtningsman
blifva, vid nästinträffande Generalmönstring,
för persedlarnes godhet och öfverensstämmelse
med fastställde prof allena ansvarige;
hvaremot Rusthallarne, vid en partiel
eller Sqvad ronsvis skeende anskaffning, äfventyra
att persedlarne, för skiljaktighet emot prof
eller modell, kunna, till högst kännbar kostnad
för de Rustande sjelfve, af General-Mönsterherren
blifva casierade.
Stats- samt Oec.-Vtsh. Uti. N:o 123, 21
I denna reservation instämde Herr Friherre
Sprengtporten, Herrarne Riben, von Hartmansdorff,
Lefren och Brimcrona, samt Herr
Prosten m. m. Grevillius.
Af Herr Friherre Sprengtporten, ff. JV.:
Utskottens förslag, i 4:de punkten, att till
en Direction öfverlemna bestyret med reinonteringen
och hästarnes utfodring, kan jag ej
tillstyrka, utan förmodar jag, att, om något för
det allmänna nyttigt ändamål, genom detta förslag
skall kunna uppnäs, sådant da endast kan
till vägabringis genom en enkel Passevolance
emellan Kongl. Majit och Kronan och de Rustande.
Häruti instämde Herr Friherre Cederström,
J., och Herr Riben,
N:o 123.
Ankom till Exp. Utsk. d, 11 Febr. i8}o.
Utlåtande, i fråga om Ruslhållares skyldigheter
i afseende å uppsättningen
af nya Monderingspersedlar.
rill gemensam handläggning af Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconornie - Utskotten
har Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat ett af
R
Riksdags-Fullmägtigen från Östergöthlands Län
Jacob Peter Andersson ingifvet Memorial, der
-
ii Stats- samt Oec.-Utsk. JJtl. N:o 123,
uti han, ”tili lättnad för Jordbrukaren”, föreslagit:
”att Rusthållare icke matte oftare betungas med
uppsättning af nya Beklädnads- och Monderingspersedlar,
än de gamla blifvit utslitna, utan afseende
derpå, att en eller annan Soldat genom
hvarjehanda tillfälligheter kunde hafva gjort någon
Monderingspersedel obrukbar, hvilken endast
för honom då borde tillsättas; att det måtte
blifva Rusthållarnes ovilkorliga rätt att, med
egen tillverkning af Vadmal, få bekläda Soldaterna,
hvilket hittills aldrig skett, utan Rusthållarne
varit tvungne köpa ganska dyrt Kläde,
hvarigenom en ny Mundering medtagit flere
års behållen afkastning af Rusthållet; samt att
Mond eringen, sedan densamma efter en viss
fastställd modell blifvit anskaffad, finge blifva
oförändrad så länge den blefve brukbar, och
således den kostnad undvikas, hvilken nu genom
modellförändringar tillskyndas de Rustande”,
Allmänna Besvärs- orh Oeconomie-Utskottet,
som ansett besvarandet af hvad ofvanberörde
Memorial innehåller egentligen sig tillhöra,
får, beträffande först Motionairens framställning,
rörande Monderingspersedlarnes brukningstid,
vördsamt upplysa, att genom g §• af
Kongl. Förordningen örn Indelta Cavalleriets
Beklädnad och Utredning, af den II Maji 1795,
är förordnadt, att ”de Beklädnads- och Monderingspersedlar,
som vid Regementena finnas,
måga icke, förmedelst olikhet med de senaste
modeller, till Rusthållarnes gravation casseras,
Stats- samt Qea.-Utsh. Uti. N:o ia3. a3
titan böra de först i en laglig ordning, och sedan
de verkligen blifvit förnötte och derföre oduglige
befunne, undergå cassation”, hvarjemte, uti
17 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för
de Generalspersoner, hvilka i Nåder förordnas
att förrätta General-Mönstringar med Indelta
Cävalleri-Regementenä samt det till Infanteri
förvandlade Cavalleriet, dat. den 16 November
18*9» uttryckligen finnes föreskrifvet, ”att ett
för ögat mindre prydligt utseende ej får gälla
till skäl för cassation, enär persedeln ännu synes
kunna uppfylla dermed åsyftad nytta; äfvensom
att ej någon persedel må casseras, som
genom reparation utan för dryg kostnad kan
blifva brukbar; egande General-Möristerherren
rättighet att för persedlar,som längre tid varit nyttjade
och finnas slitne, utsätta eli viss ytterligare
brukningstid, hvarefter de anses casserade
och med nya böra ersättas ; skolande lik väl, vid
de Regementen, som hafva uti Beklädttadsstaten
sig förbehållet, att den sist casserade Monderingen
vid mindre möten och dylika tillfällen bör
nyttjas, på det den nya icke i förtid må utslitas,
så att alltid en gammal och en ny Mundering
kunna vara i beredskap, General-Mönsterherren
iakttaga att icke så Sent cassera
Munderingen, ätt den för detta ändamål blifver
alldeles oanvändbar, och att den nya derigenom
ständigt måste brukas samt således för hastigt
Utslitas”; vid hvilket förhållande, och då den af
Motionairen åsyftade lindring för de Rustande
a4 Stad- samt Oec.-Utsft. Uti. N:o ia3.
i allt hvad densamma med Truppens tjenstbar*
het kan siå tillsammans, redan är i gällande
Författningar påbjuden, samt afvikelse derifrån,
der sådant eger rum, måste i behörig Väg öfVerklagas
och till rättelse befordras,
anser Utskottet hvad Motionairen i
denna del hemställt böra förfalla.
Hvad hä mäst angår den för Rusthållare
yrkade rättighet, att till beklädnaden få använda
i orten tillverkadt Vadmal, så har, med anledning
af vid innevarande Riksdag Väckta motioner,
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
uti afgifna Betänkanden, N:s 34 och gr,
tillstyrkt Rikets Ständer att till Kongl. Majtt
framföra den underdåniga önskan, att Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes utsträcka den, genom
Kongl. Brefven den 15 November 1806 och
den 15 Januarii I8II, Rusthållarne vid Skån
ska
Hussar, och Dragon-Regementena samt vid
Bohus Läns Regementes Södra Bataillon, i detta
hänseende medgifna rättighet, jemväl till
Rusthållarne vid samtlige Indelta Cavalleri-Regementen;
dock, som berörde Betänkanden blifvit
af Högloflige Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet bifallne, men deremot af de tvänne
öfriga Riks-Stånden afslagne och denna fråga
således förfallit,
anser Utskottet densamma icke kunna
till ny behandling bär åter upp
tagas.
Vid
-
Siats- samt Oec.-tJtsk. Vtl. N:o ia3. a5
Vidkommande slutligen den väckta frågap,
att modeller å Monderingspersedlar icke matte
förändras så länge de senast anskaffade effecter
äro biukbare, så enär,. enligt livad af Utskotten
vid första punkten litredt blifvit, anskaffning af
nya Monderingspersedlar icke kan de Rustande
åläggas, innan de i bruk varande blifvit förslitne
oell i vederbörlig ordning casserade,
samt Kongl. Majds höga rätt att, i följd af
Krigskonstens framsteg och fordringar, anbefalla
de förändringar i de Indelte Regementenas
Beväring, Beklädnad och Utredning, sorn till
Regementenas högsta tjenstbarhet äro ledande,
hvarken i äldre eller senare Författningar, rörande
Rusthalls-Regementena , “finnes vara ifråga*
satt eller skiljas kan från det genom 14 §. Regerings-Formen
Kongl. Majit uppdragna högsta
Befäl öfver Rikets Krigsmagt,
har Utskottet funnit Motionairens, i
denna del, gjorda hemställan ej eller
böra till någon Rikets Högloflige Ständers
åtgärd föranleda.
Då Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet,
uppå anförda skäl, icke. kunnat till
bifall understödja Riksdags-Fullmägtigen Jacob
Petter Anderssons ifrågavarande Motion, har
Utskottet vördsamt skolat fästa Rikets Högloflige
Ständers uppmärksamhet dervid, att, i händelse,
på sätt de förenade Stats- samt Allmän
Bilt.
till Jt.-St. Prot. 1.87.8-18jo , 4 Samt. 2 Afd.
3 Band. wj:tc Haft. 4
26 Stats- Be v.- samt Oee.-Utsh. Uti. N:o 124.
na Besvärs- och Oeconörnie-Utskotten, uti denna
dag afgifvet ytterligare Utlåtande, N:o 122*
i fråga örn Beklädnads- och BeväringS-Directioners
inrättande vid Rusthålis-Regementena, hemställt,
Rikets Högloflige Ständer skulle besluta,
att I10S Kongi. Maj:t i underdånighet anhålla om
en ny Propositions utfärdande till de Rustande
örn vissa ärliga afgifters erläggande till Regementenas
beklädande, utredande och remonteringm.
m., de Rustande, genom antagande af
denna Nådiga framställning* blifva 1 tillfälle att*
i möjligaste måtto, befria sig från de af Riksdags-Fullrrrägtigen
Jacob Petter åndersson öfverklägade,
med Rustningen för närvarande förenade
olägenheter af obestämda och derigenom
dubbelt tryckande kostnader,
Till hvad Allmänna Besvärs- och Öeconomie-Utskottet
i ofvanberörde ämnen sålunda
anfört, har Stäts-Utskottet, för dess del, icke något
att tillägga;
Stockholm den 5 Februarii 1830,
N:o 124.
Änkom till Exp. Utsk, d. 11 Febr. 183Ö,
Stats- Bevillnings- samt Oeconomie-Utskottens
ytterligare Utlåtande, med
anledning af gjorda erinringar vid
Stats- Bev.- samt Oee.-Uisli, TJtl. N:o n4- ">■’]
Utskottens Betänkande, N:o 10g,
om åtgärders vidtagande tili Fårskötselns
och Ullproductionen* J»e—
främjande i Riket.
Utskottens öfver berörde angelägenhet, under
den gide sistförflutne December, afgifna gemensamma
Betänkande har af Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit bifallet, hvaremot anmärkningar,
som till aterremiss gifvit anledning,
blifvit framställdas
Inom Högloft, Ridderskapet och Adeln:
af Herr Grefve Horn, Claes Fredric, Herr
Friherre Cederström, Jacob, samt Herrarne
Ribbing, Hr ved, Tham, Wollrath, och Hjerta,
Gustaf;
Inom Högvördige Preste-StSndet:
af Herr Presidenten m. m. Poppius,
Herr Biskopen rn, m. Doctor af Wingård,
Herr Professoren m. m. Geijer, samt Herrar
Prostarne Holmström, Lidman, Nibelius, Grevillius,
Elfström, Kjellström och Widén;
Inom Vallo fl ige Borgare-Ståndet:
af Vice Talmannen, Herr Lagmannen m.
m. Noréus samt llerrar Arosenius, Ståhle, Rydström,
Meijer, Lundman, Lundgren, Ekerman,
Strehlenert, Modin, Hels ingins, Sandblad och
Leffler,
a6 Stats- Bev.- samt Osc.-UtsJt. Uti. N:a 134.
Berrjälde Talare, för hvilkas livar för sig
afgifna yttranden den stora vidlyftigheten af
deruti innefattade detailer icke tilläter Utskotten
att serskildt redogöra, hafva' enstämmigt
förenat sig i erkännandet af de betydliga fördelar,
hvilka af Preussens' exempel äro för
Sverige att påräkna, i den händelse ändamålsenliga
anstalter till Fårafvelns och Ullproductionens
befrämjande varda inom Riket vidtagna,
till ytterligare stöd för hvilken förhoppning
Herr Hjerta, Gustaf, åberopat det högst
vigtiga inflytande, inrättandet af 5 UH-Contoir
inom kort tid utöfvat på Södra Rysslands Ullproduction.
Det har, uppå sådant skäl, blifvit
ansedt såsom en bland Rikets Ständers angelägnaste
omsorger, att, genom anvisandet af
en lämplig tillökning i den nu varande Ull-Discontfonden,
sätta Styrelsen i tillfälle att, genom
Ull-Contoirs inrättande samt anställande
dervid af kunnige personer, öppna för Ullproducenten
eller Bandtmannen hittills saknade utvägar,
ej allenast att erhålla sin vara sorterad
och uppskattad i öfverensstämmelse med de inom
deri utrikes Ullhandeln antagna sortamenter,
utan ock, vid tillfälligt bristande afsättning
derå, få densamma belåna, under vilkor af Ullens
inlemnande till förvarande såsom pant i
UH-Contoirens Magazin.
De förenade Utskotten, hvilka redan ideras
förut uti detta ämne afgifna Betänkande,
ehuru medgifvande nyttan af de föreslagne aa»
Statt- Bev.- tamt Oec.-Utsk. Uti. N:o 124. 29
stalterna, likväl, med fästadt afseende a StatsVerkets
för närvarande saknade tillgångar att
pä ett verksamt och tillfyllestgörande sätt härföre
bidraga, trott sig af en bjudande nödvändighet
föranlätne afstyrka den af Kongl. Maj:t
till Ull - Discontfondens förstärkning föreslagna
summa, hafva likväl, vid detta ärendes ä uyo
företagande till pröfning, samt med lemnad uppmärksamhet
ät de sakrika oell upplysande anmärkningar,
sorn inom de respective Kiks-Stånden
blifvit framställda, ansett sig, med frångående
af en hittills yttrad betänklighet emot begagnande
af den enda utväg till behofvets fyllande
sig företer, eller den erforderliga summans
upptagande i låneväg, genom RiksgäldsContoirets
försorg, nu böra en slik upplåning,
i mon af behof och till billigaste ränta som
erhällas kan, till Rikets Högloflige Ständers bifall
hemställa.
Vidkommande beloppet af det ökade låneunderstöd,
hvilket, uppå sådant sätt, skulle åt
ifrågavarande vigtiga industri- och handelsgren
komma att meddelas, har Kongl. Majit, med
anledning af Commerce-Collegii, efter samtlige
Läns-Styrelsernes hörande, i underdånighet gjorda
tillstyrkan, föreslagit en summa af 200,000
Rdr, hvilket belopp jemväl blifvit af åtskillige
Ledamöter inom de respective Riks-Stånden till
bifall understödt; och da Utskotten, jemväl för
deras del, anse sistberörde belopp vara för ifrägavarande
ändamål närmast afpassadt;
3o Stais- Be v.- samt Occ, Utsft. Uti, N:o 124.
tillstyrka Utskotten vördsamt, att en
surnina af högst 200,000 Rdr Banco
matte intill nästa Riksdag varda af Rikets
Högloflige Ständer beviljad till
Ull-Discoutfondens förstärkning, i raon
af sig företeende och af CommerceCollegiurn
pröfvade behof.
Såsom vilkor för detta Creditivs anvisande
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, hafva
Utskotten vördsamt skolat
tillstyrka Rikets Högloflige Ständer
att hos Kongl. Majit i underdånighet
begära, det Ull-Discontfonden ansvarar
Riksgälds-Contoiret både för Capitalet
och för den ränta derå, sorn
sistnämnde Contoir får för penningarnes
upplåning betala, allt sådant räknadt
från den dag penningarne blifva
till Ull-Discontfondens förstärkning af
Riksgälds-Cmtoiret på Discontens räkning
insatte, och intill dess betalning
följer.
I den till Kongl. Majit härom afgående
Skrifvelse, behagade Rikets Högloflige Ständer
derjemte i underdånighet tillkännagifva,
att kostnaderne för de blifvande UllCoritoirens
inrättande, genom tjenliga
rums upptagande emot hyra på de
ställen, der Kronans egna eller Städerne
tillhörige byggnader ej derföre
kunna använda*, inköpet af den till
Staet- Bev,-tamt Oec^-Utth. Uti. Nio ia4* 3t
Ullsortering nödiga redskap, samtTjenstemännens
aflöning rn. tn., bör utgå
af den redan varande UII-Discontfondens
räntevinst och Nionde Hufvud*
Titelns tillgångar, samt, i de fall desamma
ej befinnas tillräcklige, fyllnaden
af förstnämnde Fonds egande Capital;
samt
att Rikets Ständer till Kongl. Maj;t
1 Underdånighet öfverlemna, att bestämma
de förändrade reglementarisk»
föreskrifter för UH-DiscontenS förvaltning
samt de blifvande Ullsorteiings*
och Belånings-ContoirenS inrättande,
som nödige pröfvaS, under det enda förbehåll,
å Rikets Ständers sida, att
sistnämnde Contoir icke må i handel
med Ull för Stats-VerketS eller UllUiscontfondehs
räkning sig inlåta.
Slutligen hafva de förenade Utskotten vördsamt
skolät å nyo tillstyrka
Rikets Högloflige Ständers bifall för
de af Utskottert i öfriga hithörande
omständigheter, pag. 2 1, 22 oell
23, af Betänkandet N:o tog, gjorda
hemställanden*
Flere Ledamöters serskildt yttiäde tanka
Varder härhos öfverlemnad.
Stockholm den 5 Februarii 1830.
32 Bil. t. Stats-Bäv.- *. Oec.-TJtsJs. Z7t/. N:o 124.
Reservation
af Riksdngs-Fulhirågtigen Nilr Strindlund
från Vesternorrlands Län:
Da erfarenheten tillräckligen ådagalagt, att
Statens inblandande i sådana företag, hvilka helst
böra åt deli enskilda omtankan öfve rletnnas, icke
blott varit förlustgifvande, utan ock understundom
motverkat de sökta ändamålen, anser
jag rriig så mycket mera förbunden att reservera
mig emot det af de förenade Stats- och Oecpnomie-Utskotten,
för UU-Discontfondens förstärkning
samt UilsorteringS- och BelåningsContoirs
inrättande i flere af Rikets Städer, tillstyrkta
Creditiv af 200,000 Rdr, sorn denna Summa
ej annorledes kan anskaffas, ärt genom räntebärande
låns upptagande af Riksgälds-Co'ntoiret,
en utväg, den jag anser blott för utomordentliga
och högst vigtiga behof böra anlitas.
Jag tillstyrker, uppå sådana skäl, vördsamt, att
Rikets Högloflige Ständer behagade bifalla de
förenade Utskottens i detta ämne först afgifna
Betänkande, N:o iog, hvarigenom ifrågavarande
Creditiv blifvit afstyrkt.
I denna Reservation instämde RiksdagsFullmägtige
Pehr Pehrsson från Orebro Län
och Olof Nilsson från Vermlands Län.
STOCKHOLM,
hos Cari. A b. Pihi, i83o.
fStats- o. B ev'. Utskottets Utlåtande N:o 195. l!
N:o 125.
Ankom till Exped, Utskottet den 7 Februarii »830,’
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottens Betänkande
N:o 87» om Curhus-afgiften,
m. m.
Då ofvanhämnde Betänkande ho» respecti^
ye Riks-Stånden förevarit, har detsamma bilf-;
jvit bifallet af Högvördige Preste-Ståndet samt
Hedervärda Bonde-Ståndet; men , till följd a£
åtskilliga Ledamöters anmärkningar, återremitteradt
från Höglofl. Ridderskapet och As
deln samt Vällofl. Borgare-Ståndet,
Så väl de hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
af Herrar Nordenankar, von HartmansJ
dorff och af Billbergh, som de hos Vällofl.’
Borgare-Ståndet af Herrar Löfvenius, Ålund
och Rydström, emot Utskottens i Betänkandet
framställda Förslag gjorda anmärkningar
hafva deruti öfverensstämt, att de, under åbe-;
ropande af hvad Herr af Billbergh, uti sin
Reservation, anfört, klandrat, det Utskotten,
genom de i a:dra punkten föreslagna bestämmande»
, icke tillstyrkt »Vilkorligt bifall
Bih, till Jtiks-Se, Fröt. rgiS—lS3°, 4 Saml,2 A{4, l,
aldra B\t
3 Slats- o. B«v. TJtsboltets Vihltande N:o 125?'
lill den, uti Kongl. Majrts härom afgifna Nådiga
Proposition , gjorda framställning : att
Curhus-af giften matte, intill nästa Riksdag,
får Curhusen och Lazar etten gemensamt
användas, i den mott behof vet fördrar; och
har härvid hufvudsakligen blifvit anfördf: att,
om Utskottens Förslag antages , de för allmänna
helsovården så magtpåliggande Lazarettet
bestånd skulle, sedan nu mera understöden
från Hospitals-Fonderna upphört,
komina att bero på till äfventyrs blifvande
öfverskott af Curhus-medlen och dessa öfverskotta
tillräcklighet, utan att, efter de fastställde
grtinderne, Lazarettens behof finge behörigen
åfses vid afgifternes bestämmande; att
skillda Räkenskaper för Curhusen och Lazaretlen
skulle medföra mycken svårighet
då dessa Inrättningar oftast finnas under ett
tak med samma förvaltning, Läkarevård o. s v.;
samt att Rikets Ständer icke borde gifva så
bestämda föreskrifter om ifråga varande medels
användande och redovisning, att sådant skulle
lägga hinder i vägen för Länens invånare ,
som medlen sammanskjuta, att, om de finna
det fördelaktigare , förena Curhusen och Lasaretten;
hvarförutan dels Herr Munck af
Rosenschöld fästat uppmärksam beten å vigten
deraf, att smittosamma sjukdomar och
farsoter i tid förekommas, och på sådan grumt
ansett de i a:a punkten , i fråga om öfverskotten»
disposition , förekommande orden:
Stais- o. Bev. Utskottets Utlåtande Nio 125, 3
''serdeles vid uppkommande farsoter’’ vara
mindre lämplige, och i stället föreslagit uttrycket:
serdeles till förekommande af farsoter,
samt dels Herr Alund serskildt erinrat,
att den i 3:dje punkten , pag. 35, förekommande
föreskriften derom, att Fullmägtige
från både Stads- och Landsförsamlingarna
skulle utvälja Deputerade från hvarje Härad
inför Häradsrätten, vöre mindre rigtig,
då meningen ej kunde vara, att Städernas
Deputerade skulle utväljas inför en , ofta på
flere mils afstånd från Staden belägen Häradsrätt.
Hvad först angår de emot 2:dra punkten
förekomne allmänna anmärkningar, så anse
sig Utskotten, till de uti Betänkandet Njo 87.
pag. 28 och a9, andragna och härmed vördsamt
åberopade grunder emot förslaget, att
för Lazaretten och Curhusen gemensamt
använda Curhus-medlen, endast behöfva tillägga:
att en sådan disposition icke synes förenlig
med det egentliga ändamålet och vilkoret
för Curhus-medlens sammanskott; att
Lazaretten, så vidt Utskotten kunnat utröna,
så mycket mindre synas i allmänhet bo-i
höfva ett sådant understöd, som många hafva
egna fonder, och betalning ofta erlägges för
de sjuka ; att Räkenskaperoes serskilda förande
både är en nödvändighet, för att kunna
bedöma Curhus - inedlens användande till
4 Stats- 6. Btv. Utskottets Utlåtande N:ö läSt
deras hufvudsakliga föremål, och sjukdomens
af- eller tilltagande m. m., och Icke bör medföra
någon serdeles svårighet, då det ligger i
sakens natur, att de under den på Curhusen
öfliga behandling varande patienter skola hållas
afskiljda från öfriga på Lazaretten intagna
sjuke, samt således reda och räkning
öfver kostnaderna vid deras sjukvård och underhåll
alltid torde vära att tillgå eller kunna
tillvägabringas, samt att, då öfverskottet a£
Curhus-medlen får användas till allmänna
helsovården i Länet, hvarvid Lazaretten i
första rummet böra afses, det synes på Länets
invånare bero, att, då Läns-Styrelser«i
na deruppå fästa deras uppmärksamhet i de
Län, der verkligt behof må förefinnas, upp^
draga åt sina Fullmägtige och Deputerade, att,
yid afgiftens bestämmande, fästa afseende på
Lazarettens lämpliga understödjande, på sätt
äfven i åtskilliga Län förut tillgått, ehuru
Utskotten , då detta bör vara frivilligt och
lämpadt efter serskilda förhållanden, icke trott
sig tillständigt att härom tillstyrka någon ovilkorlig
föreskrift; när härtill kommer, att
Utskotten icke kunna annat inse, än att det
af Herr Munck eif Rosenschöld klandrade uttrycket,
''serdeles vid uppkommande farsoter
alitförväl kan stå tillsammans med medlens
användande till förekommande af farsoter,
helst dessa icke kunna hämmas, utan att hafva
uppkommit, och verkställigheten, när den
Stats- o• Stv. Utskottets Utlåtande N.o 125. 5
allmänna grunden för medlens hithörande
disposition är gifven, mäste bero af vederbörandes
omdöme och vaksamhet, samt Utskotten
derföre icke eller i denna del tro någon
ändring vara behöflig, kunna Utskotten alltså
, på dessa och de i Betänkandet
N:o 87 anförda grunder, destomindre
frångå hvad Utskotten uti ifrås
gavarande a:dra punkt föreslagit j
som det samma vunnit stneafBiksStåndens
bifall; utan få detta förr
slag å nyo till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns samt Vällofl. Borgare-Ståndets
pröfning och antagan-;
de vördsamt framställa.
Deremot få Utskotten, med hemtad anr
ledul ng af Herr Alunds ofvannämnde anmärkning
om olämpligheten deraf, att Fullmägtige
från Städerne skola infinna sig vid
Häradsrätt, föreslå följande, äfven i andra
delar, något förändrade redactinn af den 3:dje
punkten, nemligen: Inom V.ne 7/ianadcr, efter
Riksdags-Beslutets kungörande,
hor, genom utsedde Socken-Jullin
ägti ge, hvilka sammankallas af
Kronofogden, inom hvarje Tingslag
väljas en Deputerad, samt af
Borgerskapets inför Magistraten,
likaledes en, hvilka Deputerade
sammanträda pd den tid och det
6 Stats- o: Bev. Utskottets Utlåtande N:o 12*5?
ställe, Konungens Befallningshafvande
utsätter får att etc. (se redactionen
i Betänkandet N:o 87 ,
pag- 33-)
En häremot afgifven reservation bifogas
vördsamt.
Stockholm den 5 Februarii t83o.
Reservation
af Herr af Billbergh, J. P.‘. ”Då Utskotten
vidhållit sitt beslut uti Betänkandet N:o 87,
föraniåtes jag förnya min samma Betänkande
bifogade reservation, hvaruti jag sökt ådaS»>
agga olämpligheten utaf, att Rikets Ständer
skulle antaga Utskottens mening uti aidra
punkten, di följden deraf skulle blifva, att
de Eäns-Xiazarett, derigenom komma att
beredas dergång och upplösning, hvilka
icke hafva en emot behofvet svarande egen
inkomst, samt alt vilkoret af serskild redovisning
för Curhus- och Lazaretts-medlen
skulle föranleda till ändamålslös kostnad och
vidlyftighet i det fall, då båda Inrättningarn*
hafva en gemensam Oeconotnisk förvaltning,
Bit. t'. Stais- o. Be v. Urs*. U tl. N.'o ia5. 7
Då jag derjemte tror det vara lika rättvist,
som billigt, att de Deputerade inom ett Län,
hvilka bestämma Curhus-afgiftens belopp,
som för hvarje år bör utgå , sjelfve må ega
att afgöra , ej mindre huruvida något elter
intet deraf må användas till Läns-Lazarettet,
som jemväl af Läns-invånarne bör underhållas,
än om redovisningen bör vara serskild
för hvarje Curhus-Inrättning , oansedt
att någon är sammanslagen med Läns-Lazarettet;
så, och i den händelse respective RiksStänden
skulle behaga fästa afseende på denna
min reservation, får jag vördsamast föreslå
följande förändrade redaction af 2:a punkten:
Denna afgift skall utgå , användas och
redovisas, inom hvarje Län serskildt, så att
den blifver alldeles skiljd ifrån Hospitalens
Fonder, samt Räkenskaperna deröfver, på det
sätt, att medlen förnämligast begagnas till
Curhus-an8talterne, efter behof och öfverenskommelse,
inrättade på ett eller flera ställen
inom Länet ; beroende det dock på hvarje
Läns invånare, att, efter till dom i sådant
ändamål af Konungens Befallningshafvande
gjord framställning, genom deras valde Co*
miterade , afgöra ej mindre om det behof
af tillskott, som för Länets Lazarett kan
vara af nöden, än äfven i anledning deraf
bestämma så val beloppet af Curhus-afgiften
emellan 1 och 5 sk. för hvarje Mantalsskriv
8 Bil, t, Stais- o- B tv. Ihsk. Ull. N.*o ljjJ
ven person, som ock huruvida något deraf
får, med Curhusanstaltemes rigtiga vårdande,
användas för Lazaretten eller allmänna helsovården
inom Länet, saint om redovisningen
skall vara serskild eller icke för Curhusoch
Läns-Lazaretts-Oeconomien.’!
Härmed förenade sig Herrar Grefve v.
Rosen, Nordenankar, GWirgin, C., af
Wingård J,, Oxehufvud, Alund oth Rydi
strom.
STOCK HOLM,
hlméns och Granbergs Tryckerij 1830:
Stats- Bev.-tag- s. Oec.-Utsh Uti. N:ö 126; i
N:o 126.
Ankom till Éxp. Utsk. d. 15 Febr. 183Ö;
Utlåtande, i anledning af ei hållen återretniss
å Utskottens Betänkande, N:o
'jcj, förande vackt motion om förändrad
grund för Piacslationerä utgörande
af Hemman.
Nämnde Betänkande har af Hedervärda BondeStåndet
blifvit, på grund af gjorda anmärkningar,
till Utskotten aterVeriiitterädt; men, sorn detsamma
af Högloflige Riddeiskapet och Adeln*
Högvördige Presté-Ståndet oth Välloflige Borgare-Ståndet,
enligt ankomne Protocolls-Utdrag,
blifvit bifallet, samt, i öfverensstämmelse med
* 69 §. Regerings-Formen, jemförd till 49 §. 3
Inom. och 7$ §. Riksdags - Ordningen > trehné
Riks-Stånds sammanstämmande beslut 1 ärenden,
af sådan beskaffenhet, Söm det ifrågavarande* ej
kunna betagas deras kraft och verkan genom
den serskilda mening* sorn inom det fjerde Ståndet
blifvit gällande, hafva de förenade Utskotten
alltså endast skolat detta förhållande hos det
Hedervärda Ståndet vördsamt tillkännagifva.
Stockholm déri io Februarii 1S30.
Bih. till Rihs-St. Prat. i8A-i83o, 4 Sam!. 7 Ufch
1 Band. utstå Haft. a
2 Stals-fiev.- B:co-Lag- s.Oec.-Utsh Uti. N:o 127.
N:o 127.
Ankom till Exp, Utsk. d. 15 Febr, 1830»
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Utskottens Betänkande, N:o
89, angående väckt förslag till grunder
för ett förändradt Statshushållnings-
och Beskattningssyslem.
Hedervärda Bonde-Ståndet har behagat till Utskotten
återremittera nämnde Betänkande, med
dervid gjorda anmärkningar; men, sorn detsamma,
enligt ankomne Protocolls-Utdrag, blifvit
af Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet och Välloflige Borgare-Ståndet
bifallet, samt, i öfverensstämmelse med 69
§. Regerings-Formen samt 49 §. 3 mom. oell
75 §. Riksdags-Ordningen, trenne Riks-Stånds
sammanstämmande beslut i ärenden af sådan
beskaffenhet, som det ifrågavarande, ej kunna
betagas deras kraft och verkan genom den enskilda
mening, som inom det fjerde Ståndet
blifvit gällande; hafva de förenade Utskotten
alltså endast skolat detta förhållande hos det
Hedervärda Ståndet vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den 10 Februarii 1830.
Stais- Dcv.r- samt Oec.-Utsk. Uti■ N:® 128. 3
N:o 128.
Ånkom till Exp. Utsk. d. 23 Febr. i8joi
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid Utskottens Betänkande, N:o g o,
angående förändring i sältet för Grundräntornes
eller Kiono-Tiondens utgörande.
Emot nyssnämnde af Ridderskapet och Adela
samt Högvördige Preste-Standet återremitterade,
men af Välloflige Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallna Betänkande, har
hos Ridderskapet och Adeln serskildt blifvit erjnradt,
att Utskotten bordt närmare behjerta
Friherre Palmstjerna! förslag, att priset för Räntespannmålen
skulle bestämmas till en femtedel
af de sistförfiutna fern årens sammanlagda inarkegångspris,
hvilket förslag, om det antoges,
skulle bereda en öfvergång från det felaktiga
beskattningssvstem, hvarigenom Räntegifvare under
missväxtår blifva hårdare betungade, än under
de goda åren, och deremot .Löntagare under
goda år icke hafva hvad de behöfva; hvadan
ock de af Utskotten för deras afstyrkande
andragne skäl ansetts vara otillräcklige, och tillkännagifva,
att Utskotten icke gjort sig reda
för förslaget.
Vidare hafva de af Utskotten föreslagna
förändringar i föreskrifterne rörande räntors utgörande,
så väl inom Ridderskapet och Adelli
^ Stais- Bev.- samt Oec.-U(sJt. Uti. N:o 128,
sorn Preste-Ståndet, blifvit klandrade, hufvudsakligen
på de skäl:
att Räntetngarnes rättigheter pä ett ensidigt
och den inbördes jemlikheten störande
sätt blifvit uppoffrade genom den R: tVegifvarne
uti första punkten af ifrågavarande förslag tillagda
optionsrätt till Thomasdag, emedan den,
uti 2:dra punkten, Räntetagarne medgifna optionsrätt
till den 2 5:te Januarii endast vore en synvilla,
som, långt ifrän att kunna kallas likhet
i rättigheter, vöre eft i bakhåll lemnadt tillfälle
att begagna Räntegifvarens enfaldighet eller
försummelse, om den någon gång inträffade,
till chican och äfven till förlust, i händelse
spannmålsprisen i Januarii månad af någon tillfällighet
stegras;
att om, på sätt Utskotten yttrat, all förän-,
dring uti Skattefrälse - spannmålens utgörande
och liqviderande rubbar eganderättens helgd,
sådant äfven gäller om den öfriga tionde- och
afradsspannmålen, enär de hemman och lägenheter,
hvarifrån spannmålen bör in natura utgöras,
icke under andra vilkor af deras egare
eller brukare innehafvas och besittas;
att de klagomål, som af Räntegifvare höjaS;
Öfver Räntetagares egennyttiga försök, icke för-,
tjena afseende, då Fprfattningarne till deras fö-,
rekotnmande innehålla inedal och föreskrifter,
sorn kunna ytterligare bestämmas och skärpas,
öm si behöfves;
I
Statt- Bevja/nr Oec.-Utsh. Uti. N:o 128. 5
att, sä länge ett löningssätt fortfar, sorn
nödgar löntagaren att vara "hökare" och underkasta
sig allt deraf följande besvär och osäkerhet,
så fordrade billigheten, att honom förunnades
hökarens rättighet att disponera sin egen
yara det éna året såsom det andra;
att Utskotten alldeles förbisett de fall, då
Räntegifvare och Räntetagare sins emellan upprättat
på vinst och förlust ständiga confract,
hvilka borde anses lika orubbliga som frälseräntorne.
Härförutan hafva jemväl de emot Betänkandet
afgifna reservationer blifvit åberopade,
och de öfriga punkterne af Utskottens hemställan
ansedde såsom dels onyttiga, dels öfverflödiga.
I afseende på det klander, som sålunda
blifvit anfördt emot det af Utskotten gjorda förslag,
få Utskotten förklara, att, hvad först angår
det uti Herr Professoren GravanderS reservation
yttrade påstående, att granskning eller förändring
af sättet för utgörande af den Kronotionde,
som är tillagd Ecclesiastika personer eller
inrättningar, icke ens kynde företagas , såsom
stridande emot irp §. Regerings-Formen, äro
Utskotten af den öfvertygelse, att nämnde §.
så mycket mindre kan lägga hinder i vägen
för upptagande och afgörande al hvad Utskotten
i denna fråga anse förenligt med allmänt
och enskildt val, sorn Presterskapets på pri vi-.
C Stats,.- B ev.- sami: Oec.-Ulsk. Uti. No 128.
legiér grumlade rätt, att oförkränkt få tillgodonjuta
sina löuerättigheter, icke lärer kunna tydas
derhän, att den utestänger möjligheten till
förekommande af missbruk vid uppbörösättet.
Att de af Räntegifvarne anförda klagomål
öfver sådana missbruk vid uppbörden af Embetsmäns
löneräntor icke förtjena afseende, strider
emot Utskottens omdöme om den åtskillnad,
som eger rum emellan llän tetagarens förmåga
i allmänhet att bevaka och utsträcka sina
rättigheter emot pluraliteten af Räntegifvare,
hvilka, spridda och hvar för sig skyldige att
erlägga oftast mindre ränteposter, hafva svårighet
att undvika de hårda vilkor, som erfarenheten
visat, att Räntetagaren någon gång dem
föreskrifvit.
Den uti anmärkningarne gjorda jemförelse
emellan Räntetagarens rättighet att, såsom
hittills skett, efter behag uppstegra priset på
sin räntespannmål, och den rättighet, som tillkommer
egare af frälseräntor, att utbekomma dem
i enlighet med lagligen befästade köpeafhandlingar,
tro Utskotten icke förtjena något afseende,
då naturen af dessa serskilda förhållanden
icke är enahanda, äfvensom den anmärkning,
hvilken synes vilja förvandla Räntetagare
i allmänhet till hökare, för att kunna tillägga
dem hökares rättigheter, icke torde erfordra något
svar.
Hvad åter en Ledamot inom Högvördige
Stals- Bev.~ samt Oeci-Utsk. Uti. N:o 118. 7
Preste-Ståndet yttrat, rörande eontract emellan
Räntetagare oell Räntegifvare, kunna Utskotten
icke finna ega någon inflytelse på denna
fråga, enär enskilda eontract, i behörig
ordning uppgjorda och vederbörligen stadfästade,
icke rubbas af ett allmänt stadgande.
Dessa anmärkningar hafva således icke kunnat
förändra Utskottens öfvertygelse, att behofvet
högeligen påkallar1 ett stadgande, sorn icke
endast efter billighetens grunder minskar det
kännbara lidande och den stora olägenhet, ej
mindre Räntegifvare än Räntetagare derigenom
tillskyndas, att Skatterne skola utgöras till vida
högre belopp under missväxtår, då Landtmannen
har föga eller intet att aflåta, än i goda år, da
åter Löntagaren får en opåräknadt ringa inkomst,
utan äfven förekommer de så ofta öfverklagade
stridigheterna emellan Räntetagare och Räntegifvare;
irien deremot hafva Utskotten , efter en
nogare granskning af Friherre Palm stjerna? motion,
funnit densamma, med vissa modificationer,
ega det företräde framför Utskottens förra
förslag, att de ömsesidiga interessena emellan
Räntetagare och Räntegifvare mera förlikas; hvarföre,
och då Utskotten af de gjorda anmärkningarne
trott sig finna, att deras förra förslag icke
skulle vinna framgång inom de Riks-.Stånd,
hvilka detsamma återremitterat, Utskotten destohellre
uu frånträda detsamma, som Utskotten
hysa den förmodan, att jemväl de Riks-Stånd,
hvilka godkänt förra förslaget, torde finna sam
-
8 Stats- Bev.- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o taÖ,
ma grundsattser gällande uti det förslag, Utskotten
nu gå att afgifva, fast uti mera rättsenliga
former uppställda.
Friherre Palmstjernas motion innehåller
det ordagranna förslag, att, sedan årets marke•
gångspris, enligt gifva föreskrifter, blifvit satt,
skall dermed hopsummeras markegungsprisen för
de senast förflutna 4 åren, och femtedelen af
summan blifva det pris, hvarefter r antonie för
året erldggås, samt att uppsägning till leverering
in natura endast får göras af Räntegifvare
11 och, i den händelse sådant sker och årets
markegångspris understiger det uirdknade betalningspriset,
Rdntegifvaren derjemte betala skillnaden
i contant,
Med erkännande af den goda syftningen
med detta förslag, som synes vara, att sätta
Räntegifvare och Räntetagare i det förhållande
till hvarandra, att den enés olycka af en missväxt
icke skall lända till den andreé ögonblickliga
vinst* och att den enes fördel af en god
skörd ické skall föranleda till den andres ögonblickliga
förlust af påräknad inkomst, äfvensom
att alla anledningar till stridigheter emellan Räntegifvare
och Räntetagare må upphöra, tro likväl
Utskotten de anmärkningar vid detta förslag med
skäl kunna göras: att Räntetagaren icke blifvit
tillerkänd någon forsel-lön, då lösningen sker
med contant, och att Räntegifvaren vid alia tillfallen
är medgifven uteslutande uppsägnings
rätt.
Stats- Bev.- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o ta8. §
tätt. Den förra af dessa anmärkningar är lät*
teligen undanröjd medelst ett stadgande härom*
hvaremot den .senare anmärkningen, angående
uppsägningsrätten, förtjenar ett närmare begrundande,
då man vill förena möjligaste jemlikhet
uti rättigheter emellan Räntegifvare och Räntetagare,
med undanrödjande af nu varande an*
ledningar till stridigheter elem emellan* härrörande
allmänneligast ifrån den ömsesidiga uppsägningsrätten.
Det enklaste och mest rättvisa
vöre onekligen, att lösen med contant vid alla
tillfällen borde ega rum» Men då medgifva®
måste, att Landtmannen vid inträffande af flera
på hvarandra följande goda sädesår kan vara
ur stånd att realisera sin spannmål och sålunda
icke kan lösa den med contant, hvaremot skäligen
antagas bör, att, då årets markegångspriå
är högt, afsättningeii med Spannmål är både möjlig
och lätt, så hafva Utskotten trott det rätta
och billiga i denna fråga vara, att räntepérsedlarne
ovilkorligen lösas med contant, då årets markegång
är lika hög eller högre, än 5 års markegångspriset,
men att deremot Räntegifvaren ensam skul*
le ega uppsägningsrätten till persedlarnes leverering
in natura, då årets markegång är lägre,
än det uträknade lösningspriSet, likväl med skyl*
dighet att derjemte contant erlägga skillnaden
emellan det löpande årets lägre markegångspris
och det uträknade fem års rnarkegångspriset, och
Bih. till R.-St. Vrot. i8a8-i83o, 4 Sami. 2 A/d,
a Band. %\:st<i Haft. a
j® Stals- Bev.- samt Oee.-Vtsh. Uti. N:o 128.
att Räntegifvaren i båda' fallen betalar fors-1
lingslöneri.
Denna ensidiga uppsägningsrätt i detta
enda fall hafva Utskotten ansett oundviklig till
ernående af det syftemålet, att all anledning till
stridighet emellan Räntegifvare och Räntetagare
ina aflägsnas, men derjemte godfgjord medelst
den tillagda forsel-Iönen, hvarförutan härvid i
betraktande bör komma, att Räntegifvaren icke
sannolikt blottställer sig för obehagligheterna
utaf en leverering in natura, då dermed jemväl
är förenad en contant utgift, om icke en
verklig nöd, i anseende till bristande möjlig afsättning,
nödgar honom dertill; och då Jordbrukarens
bestånd och välstånd är grundvalen både
för Statens upprätthållande och Indelningshafvarens
utkomst, så synes billigheten i detta
fall högt påkalla hvad den stränga rättsgrunden
icke skulle vilja medgifva.
Fördeiarne af detta förslag, sålunda förändradt,
synes omisskänneligen varas
att de stora olägenheterna, man nu har
utaf de betydliga fluctuationerne uti markegångspriset,
det ena året emot det andra, undvikas
derigenom, att extremerna af det ena årets allt
för höga och det andra årets allt för låga markegång
fördelas på 5 år, hvaraf icke någon tillskyndas
den ringaste vinst eller förlust i zifferberäkningen;
att
Räntegifvaren undgår att betala en
vida hegre skatt under missväxtåret, då han
Stats- B ev.- samt Osc.-TJtsA. Uti. N:o 128. 11
ofta sjelf behöfver köpa spannmål, tnen deremot
får en i samma' proportion ökad skatt de
goda åren, då han har spannmål att aflåta;
att Löntagaren, så väl sorn Stats-Verket,
kail påräkna en jemnare årlig inkomst, hvarmed
båda bora vara mera belåtne, än att det
ena året erhålla hälften, eller mindre, emot
hvad man åtnjutit det föregåehde året; och att
alla anledningar till stridigheter emellan Räntegifvare
och Räntetagare härmed upphöra.
Men äfven ifrån en allmännare synpunkt
betraktadt bör man vänta fördelar af detta förslag.
Den större jemnheten uti iösningspriset,
sorn uppkommer deraf, att ett medium alltid
tages af 5 års gängse priser, skulle sannolikt leda
dertill, att varuprisen i. allmänhet blefvo
jemnare, hvilken erfarenhet åter icke endast
bör lätta den länge Önskade och nu ifrågasatta
förenklingen i grundskatternas beräkning, utan
äfven uppmuntra enskilda att antaga och tillämpa
enahanda grund vid arrendens uppgörande
om Jordegendom.
Utskotten tveka sålunda icke, att, såsom i
flera afseenden välgörande, framlägga följande
förändrade förslag til! grunder för bestämmande
af förhållandena emellan Räntegifvare och Räntetagare:
r:o
Såsom grund, vid utgörande af
så val Krono-Tionde- och Afradsspannmål,
som äfven alla andra å Hemman
ock Lägenheter indelta Räntor,
St&ts- Btv,~ samt Occ.-Utsk, Uti. N:o 128,
då de icke in natura utgå, antages,
att lösningen sker efter ett medium
af senaste 5 årens rnarkegångspris, sålunda
uträknadt, att, sedan årets markegång
blifvit satt, hopsummeras samma
års rnarkegångspris med de nästföregående
4 årens rnarkegångspris;
blifvande femtedelen af denna summa
det pris, hvarefter liqviden emellan
Räntegifvare och Räntetagare bör
ske.
2:0 Vid de tillfällen, då löpande årets
markegång uppgår till lika belopp, eller
ojuerstiger det sålunda uträknade
medium af senaste 5 årens markegångspris,
får ingen uppsägning
till leverering in natura ega rum, utan
skola räntorna ovilkorligen lösas
med contant efter den i irsta punkten
stadgade grund,
3:0 Då den händelse inträffar, att löpande
årets rnarkegångspris understiger
medium af senaste 5 årens markegångspris,
är det väl Räntegifvaren öppet
att före Thomse-dag tillsäga, om
han vill utgöra praestationerne in natura,
men i det fallet åligger det honom,
att vid levereringen contant till
Räntetagaren betala skillnaden emellan
löpande årets lägre rnarkegångspris
Pil, t, Stats- Bev. s, Oec,-UtsJt. Uti. N:o 128. i3
och det ofvanstadgade 5 års markegångspriset.
4:0 Ehvad lösningen 6ker med contant,
eiler Räntegifvaren levererar
Spannmålen in natura, skall han till
Räntetagaren erlägga 16 sk. för hvarje
hel tunna Råg och Korn, samt 12
sk. för hvarje hel tunna Hafre, utöfver
det stadgade lösningspriset, svarande
emot forsel-lönen.
Några Ledamöters reservationer bifogas.
Stockholm den 10 Februarii 1830,
Reservationer:
Af Herr Friherre Cederström, Jacob: E->
mot förenade Utskottens beslut, angående räntespannmålens
utgörande, reserverar jag mig och
anser detta beslut stridande emot hvad Rikets
Ständer redan vid denna Riksdag afgjort, angående
årliga maikegångssättniogar och derefter
skeende liqvider af Kronans Räntespannmål,
medförande minskning i Rärjtetagarens inkomster,
då forsel-lönen blifvit nedsatt till hälften
emot hvad Utskottens förra förslag innehåller,
och möjligen ledande till orättvisa och förluster,
dels för Löntagare och dels för Räntegifvare,
i händelse flera goda år eller flera missväxtår
i råd skulle orsaka en fortsättning af i
ena händelsen låga och i den andra höga mar*
*4 Bil. t. Stats- Bei).* s. öee.-VtsJt. TJtl. N:o ia8.
kegångar; hvarföre jag tillstyrker afslag å detta
och bifall till Utskottets förra Betänkande.
Dermed förenade sig Herr Tham, Wollrath.
Af Herr Prosten Astrand: Da förenade
Utskotten, på giltiga skäl, frånträilt sitt förra tillstyrkande,
angående optionsrätten vid Afradsoch
Kronotiondens utgörande, har jag ingenting
att deremot invända; men, då Utskotten
derjemte tillstyrkt antagande af Friherre Palmstjerna!
förslag, får jag deremot reservera mig,
så väl på de skäl, som i Utskottens förra Utlåtande
deremot anföras, som ock emedan samma
förslag innebär en stor ensidighet och orättvisa
emot Räntetagaren, då det i vissa fall bibehåller
Räntegifvarens optionsrätt utan reciprocitet
för Räntetagaren. Utan bibehållande af
denna reciprocitet är omöjligt att stadga några
andra, än nu gällande, rättvisa grunder för Afrads-
och Kronotiondens utgörande, så länge
nu varande stadganden om Markegångssättningarne
ega laga kraft. Antingen lösen er
lägges
efter Friherre Palmstjernas eller Utskottens
förra förslag, och således är beroende af
en på inga säkra grunder baserad markegångssättning,
skall Räntetagaren nödvändigt vidkännas
svåra förluster, då den händelse inträffar,
sorn icke är sällsynt, att gångbara priset vid levereringstiden,
i Januarii och Februarii månader,
är vida högre, än det i början af November
satta markegångspriset, såsom verkligen för»
BiL t. Stats- Bev- s. Oec.-Vtsh. XJtl. N:o »28* jS
hållandet i min hemort i ar befinnes; ty gångbara
priset ä spannmålen är derstädes för det
närvarande nära 3 Edr Banco öfver markegången,
hvarvid jag, till vederläggning af de emot
Räntetagares prejeri anförda klagomål, får
anmärka, att Räntetagarnes lösningspris derstädes
allmänt uppgått endast till circa r Rdr
32 sk. Banco öfver samma markegång. Ett
ytterligare skäl, till afstyrkande af Friherre Palmstjernas
nu genom Utskottens pluralitet understödda
förslag, hemtar jag deraf, att Rikets
Högloflige Ständer vid denna Riksdag redan
beslutat, att Kronans behållna Afrads- och Tiondespannmål
skall lösas, icke efter medium af
sammanslagna fem års markegång, utan efter
inarkegången för dc-t löpande året. Det synes
mig olämpligt att bifalla så olika grunder för
Utgörande af en och samma prestation. Dessutom
anser jag, lika med öfriga Högvördige
Preste-Ståndets medlemmar, på skäl, som i reservationerne
vid förra Utlåtandet anfördes, det
framställda förslaget helt och hållet stridande
emot den fria dispositionsrätt, som, genom Presterskapets
Privilegier af år r 7 2 3, är Lärarepersonalen
vid Rikets Undervisningsverk, i afseende
på dess anslagna löningsspannmål, medgifven
och försäkrad.
Af Herr Prosten Forslind: Emot Hög
loflige
Utskottens beslut reserverar jag mig, emedan
det borttager uppsägningsrätten ifrån Räntetagaren,
men bibehåller den hos Räntegifva
-
)6 Bil. t. Stats- Beti.- s. Oec.-litsJu Uti. N:ö r28.
ren. Såsom skal för den förra åtgärden åheropar
man möjligheten af missväxtår; för den senare
vissheten om ymnigai Om likväl ifrån dessa
motsatta förutsättningar ett rättvist resultat
skall följa» sylies uppsägningsrätten till leverering
in natura böra för båda reciprokt afskaffas;
hvaraf Kronotionde- och Afräds-Spannmålens
liqviderande med penningar blifver en
följd. Oå Räntetagären med Staten contraherat
om emottagande af spannmål i stället för
lön i penningar, svnes det med billighet och
rättvisa oförenligt, att så ensidigt tyda detta contract»
att Räntetägaren det ena. året påtvingas
en vara, som ej kan föryttras, och ett annat
ar» under ändrade förhållanden, nödgas för samma
vara åtnöjas med en lösen, sorn ej motsvarar
dess fulla värde. Man må icke eller utur
sigte lemna, att Spannmålslöntagaren först i
Februarii månad, efter det år han tjenat» erhåller
sin Lönings-spannmål, hvilken han åter icke
förr än derpåföljande September kan till penningar
förvandla; att han således måste under
tjenste-året upptaga förskott för denna spannmål;
att omkostningarne för dessa förskotts erhållande
blifva större och mer betungande, då
förskottsglfvaren icke mer kan med visshet påräkna,
att äfven j det mer vinstgifvande året
erhålla in natura deri spannmål, på hvilken han
förskottsvis lemnat penningar; samt att uppbärandet
af natura-persedlar alltid sätter Räuteta*
garen
Bil. t. Stats- Bev. s, Oec.-TJtskts Uti. N:0 123. 17
garen i behof af en viss afnämare dertill, hvil*
ken ater icke kan erhallas utan visshet, att varan
eller räntan in natura årligen utgöres. Derföre
kari man icke af Räntetagaren, såsom skyldighet,
fordra samma eftergifter, dem Staten någon
gång af välvilja medgifver.
Likväl vill jag ej bestrida, ätt den såsom
lön anslagna Spannmålsräntan må med penningar
liqvideras, blott det sker efter rättvisa grunder,
ehuru, enligt min enskilda åsigt, jag verk*
ligen betviflar nyttan af en sådan förändring
för Räntegifvaren. Denne klagar öfver skenbara
lidanden, men förbiser verkliga fordelar af den
för handen varande ordningen. Lyckligtvis
räknar han 3 om icke 4 ymniga år emot 1 missväxtår.
Hvarföre samlar han icke, under ds
förra, besparingar, att dermed utgöra det senares
ränta? Hvilken fördel för honom sjelf att
på så sätt utan penningar alltid kunna utgöra
den största af dess skattebördor? Hvilken fördel
för det allmänna, att på så sätt i ett svägare
år kunna påräkna tillvaron af en Spannmålstillgång,
vida större än den, som genom Spannmåls-Creditivet
kan erhållas. Också är uti de
orter, der Krono-Tionden om hösten intages i
Tiondebodarne, denna spannmål alltid påräknad
såsom en säker tillgång för fyllandet af det korn*
mande årets behof af tjenlig frösäd.
Bilt. till R.-St. Prat. 1828-1830, 4 Sami. 2 Afd*
2 Band. lissta Filif t. d
lS Be'!).- Lag-s. Oac.-Utsh. Uti. N;0 lif.
IS:o l ig.
Ankom till Exp. Utsk, d. 17 Febr, 1830.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottens Betänkande,
j\:o n8) rörande Kongl. Majrts Nådiga
Proposition samt enskilde inom
Riks-Slånden väckta motioner om förändrade
grunder för Lego- och Salu-Sågars
samt Valk- och Slampverks
beskattning.
Nämnde Betänkande, som af Högvördige Preste-Ståndét
och Vällofiige Borgare-Ståndet blifvit
godkändt, har af Höglofiige Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit återremitteradt, af den gemensamma anledning,
att högstberörde Nådiga Proposition,
deruti Kongl. Maj:t, med föranledande af Bonde-Ståndets
flera gånger förnyade hemställan om
förändring och jemkning i Mjöl- och Sågqvarnars
beskattning, föreslagit, att alla å Sågqvarnar
förut Verkställda Skattläggningar matte förfalla,
och dessa Verk, i likhet med Fabriksinrättningar,
till viss bevillning taxeräs, ansetts
hafva bordt i sin helhet till antagande framställas,
och att Utskottens tillstyrkande af bifall
derå endast med afseende på de högst få Sågqvarnar,
som hädanefter kunna komma att anläggas,
ledde till en åtgärd af alltför ringa och
ändaniålslös omfattning, hvarigenom de öfver
-
Stats- Bcv.- La%~s. Oeo,-Utsk, Uti. N:o 1*9. 19
klagade olägenheterna icke skulle blifva afhulpne.
Till vederläggande och undamödjande af
de skäl, Utskotten i förra Betänkandet anfört,
för deras afstyrkande af den Nådiga Propositionen
i hvad den rörde såväl de före 1787 tillkomne,
sorn efter denna tid provisionelt skattlagde
Sågqvarnar, har blifvit yttradt;
att anläggare af Sågqvarnar svårligen skulle
kunna erhålla rättvis ändring i det lidande,
sorn genom ågången skattläggning honom drabbat,
då grunderna för sjelfva skattläggningsmethoden
äro orättvisa och nästan omöjliga att tillämpa
;
att den i Författningarna medgifna utväg,
att söka förmedling i räntan å ett Sågverk,
hvars värde genom inträffade händelser blifvit
förminskadt, medför dryga kostnader och sällan
af någon begagnas, emedan äfven grunderna
derföre äro obestämda och olika tydning underkastade;
att
de af hela Bonde-Ståndet, under de
senare Iliksdagarne, i äinnet anförda klagomål
bevisade, att icke endast några få önskat den
åsyftade förändringen, hvilken ock, med stöd af
Konungens och Ständernas rätt, att gemensamt
besluta förändring eller afskaftände af grundskatt
å fast egendom, kan verkställas, utan att enskildes
eganderätt dervid rubbas eller lider, enär, enligt
det i den Kongl. Propositionen förekommande
uttryck, att Bevillningsafgiften skulle
bestämmas till ett belopp, som root»varade bå
-
ao Stats-B»v.-Lag** s, Oec.-ZJtsA. Uti. N:o 12g.
de nu varande grundränta och bevillning, af-,
sigten icke varit att förhöja förut bestämda utskylder,
men tvärtom att bereda tillfälle till en
skälig jemkning för de Qvarnar, hvilkas ränta
verkligen vore för hög;
att, på sätt Herr Danckwardt inom Ridderskapet
och Adeln föreslagit, till förekom-,
mande af all farhåga för någon förhöjning i
nu varande Sågqvarnsräntor, endast fordrades
det bestämda förbehåll: att den del af Revillningsafgiften
för qvarnarne, som öfversköt beloppet
af samma afgift efter den allmänna grunden
för bevillning af fast egendom, icke i något
fall fick öfverskrida beloppet af grundräntan för
qvarnen, beräknad efter medium för åren från
och med år 1819 till och med 1828;
att af de i den Nådiga Propositionen om
förmälde undantag icke något annat än det, som
i afseende på indelta eller till rustning eller rotering
anslagna Qvarnar blifvit föreslaget, kunde
anses medföra någon fortfarande olikhet i beskattningsgrunderne,
hvilken olikhet, när de indelta
räntorne i allmänhet en gång upphöra, äfven
skulle, i afseende på de, till antalet få, indelte
Sågräntorne försvinna.
Uti Hedervärda Bonde-Ståndet har derjemte
serskildt blifvit yrkadt, att den ifrågavarande
förändringen skulle utsträckas äfven tili Mjölkvarnar,
med iakttagande af ofvanberörde, för
bevillning å Sågqvarnar, föreslagna förbehåll i
afseende på bevillningsafgiftens högsta belopp,
Stats* Bev.- Lag- s. Oec.-UtsÅ. Ull. N:o 12g, 21
Förenade Utskotten, hvilka det nn aligger
att öfver förestående anmärkningar deras Utlät
tande afgifva, fa dervid först förklara, att hvad
angar det inom Bonde-Ständet gjorda yrkande,
att grundräntan, äfven i afseende pä Mjolqvarnar,
borde upphäfvas och ersättas genom från
dessa verk utgående bevillning, sä anse Utskotten
sig så mycket mindre kunna ingå i
pröfning af detta påstående, som Kongl, Maj:t,
i dess Nådiga Proposition, förklarat Sig icke
anse någon tillåtelse till en allmän jemkning
eller nedsättning i de Mjölqvarnar åsätta räntor
kunna rnedgifvas, ej eller någon ny method
för dessa Qvarnars skattläggning vara af närvarande
förhållanden påkallad, och dessutom
någon motion i detta, ämne uti Riks-Standen
icke vid denna Riksdag blifvit väckt inom den i
Grundlagen föreskrifria tid.
Hvad dernäst angar beskattningen af Sågqvarnar
, Valk- och Stampverk, få Utskotten,
under åberopande och vidhållande af de i förra
Betänkandet, N:o 78, anförda skäl, än ytteiligare
nu tillägga, att förslaget, att genom bevillning
gifva Staten ersättning så väl för den grundränta,
hvilken genom skattläggningar blifvit
Sågqvarnar, Valk-och Stampverk ålagd, som .äfven
för den egare-bevillning, som hittills af dylika
lägenheter utgått, icke kan verkställas på
annat sätt, än att Comitéerna skulle hvarje år
för dessa verk uppgöra tvänne Bevillningstaxeringar,
en, sorn borde motsvara den gamla
22 Stats- Bev.- Lag.-s. Osc.-Utsh. Uti. N:o 12g.
grundräntan, oell en motsvarande egare-bevill-*
ning af egendomsvärde;
att, om Comité» ina skulle ega rättighet att
ätlig» n, efter förändrade förhållanden, minska
elli r höja den bevillning, hvilken skulle motsvara
gamla grundiäntan, någon säker grund,
som vid <n sadan åtgärd skulle utestänga godtycke.
föga lärer kunna föreskrifvas;
att salunda ej mindre Statens, än egarens
rätt, genom en sadan nedsättning eller höjning,
lätteligen kunde förnärmas, i synnerhet genom
de olika begrepp om rälta förståndet af de för
verkställigheten gifna föreskrifter, hvilka med
visshet kunna förutsättas, skulle hos olika Comitéer
göra sig gällande;
att om, tvärtemot innehållet af Kongl.
Majits Nädiga Proposition, man, utan att lemna
ersättning för den stadgade grundräntan, aläde
bevillning, såsom för annan Fabriksrörelse,
med 5 procent af behållna inkomsten, Kronan
erhölle liten eller ingen ersättning för den efterskänkta
grundräntan, då den derigenom uppkommande
förlust skulle falla andra medborgare
till last; och slutligen
att partitia öfvtrflytrningar från grundränta
till bevillning för i haga vgrande verk, sorn
skulle af; minskning i Kronans inkomster, vore
i dubbelt als ;uie orättvisa, så vida Kronans
derigenom uppkommande förlust skulle på andra
medborgares bekostnad ersättas, och skattlagda
Mjölqvarnar samt andra Vattenverk icke
Bil.t. Stals- Bev.-Lag-s. Oec.-Utsk.Utl.m-.o 129. i)
finge tillgodonjuta en lika förmon genom minskning
uti deras grundskatter, hvilken minskning,
hvad Mjölqvaruar beträffar, torde vara lika örn
icke mer äf behofvet påkallad, an för de nu
ifrågavarande lägenheter, sedan ständigä anlägg-'
ningar af nya Mjölqvärnar mer och mindre beröfva
de äldre den mald-tillgäng* sorn vid deras
forntida skattläggning Varit påräktlad.
Pä alla dessa skäl hafva Utskotten ansr tt
sig icke kunna förändra deras uti Betänkandet,
Nio 78 > gjorda förslag, som derföre ater underställes
Rikets Högloflige Ständers pröfning.
De häremot afgifna reservationer vidfogas
VördSamt.
Stockholm den 13 Februarii 1830.
Reservationers
af Herr Fiiherre Cederström, ^facob: Dä
vid flera serskilda tillfällen klagomål, dels hos
Kongl. Majit, och dtls hos Rikets Ständer, blifvit
framställda öfver de olägenheter, Sorn åtfölja
den nu varande skattläggningen lör Sågqvarnar,
Valk- och Stampverk, samt afhjelpandet af dessa
olägenheter varit ändamålet med Kongl. Majrts
Kådiga Proposition i ämnet, anser jag Utskotten
hafva bordt, såsom tjänligaste medlet härtill, tillstyrka
bifall å hvad Kongl. Majit i högstberörde
Proposition föreslagit, att nemligen, med
de undantag, som deri omförinälås, all grundränta
å Sågqvarnar, Valk- och Stampverk, må
afskaffa®, och dessa Verk betraktas endast såsom
a4 Bil, t, Slats- Bev.- Lag-s. Oec,-UtsA.ZJtL!S:o 12g,
Fabriksin rättningar * deraf en ärlig bevillning
borde utgå, sorn motsvarade ej mindre den nu
-varande grundräntan än den eganderätts-bevillning,
som af egendomsvärdet erlägges, eller framdeles
kan till erläggande varda bestämd.
Häruti förenade sig Herrar Lefrin och von
Hartmansdorff, samt Riksdags-Eullmägtige Nils
Matisson från Malmöhus Län och Tufve Larsson
fran Christianstads Län,
Herr af Billbergh, J. P.: Emot detta Ut-*
skottens Utlåtande, sorn lemnar utan afseende
de vid Betänkandet Nio 78, angående förändra»
de grunder för Lego- och Salusågars samt Valkoch
Stampverks-beskattningen m m., gjorda an»
märkningar, nödgas jäg reservera mig, så vidt
det angår Sågar, Valk- och Stampverk.
Ej mindre äf Kongl. Majus Nådiga Proposi»
tion, intagen uti ofvanberörde Betänkande, än af
de vid samma Betänkande gjorda anmärkningar,-  inhemtas: att fråga om förändring och nedsättning
uti grundräntornc- för dessa Inrättningar ofta varit
väckt dels hos Kongl. Majit och dels hos Bikets
Ständer, samt vid flera Riksdagar af hela
Bonde-Ståndet; att grunderna för dylika Inrättningars
skattläggning äro orättvisa och nästan o-'
möjliga att tillämpa; och att den i Författning
garne rriedgifna utväg, att söka förmedling, medför
dryga kostnader och sällan af någon begagnas,
emedan äfven grunderna derföre äro obe»
8tämda och olika tydning underkastade.
Då
Éih t. Stais- B ev i- Lag- s. Oeo.-Utsi, Ull. N:o 12g, 2 a
Då Kongl. Maj:t härå fästat det Nådiga afseende,
att Kongl. Maj:t Sjelf föreslagit, att Sågar,
Valk- och Stampverk endast ina betraktas
såsom Fabriksinrättningar, deraf årlig bevillning
bör erläggas, synes det mig nästan oförklarligt,
att Nationens Representanter skulle vilja motsätta
sig att antaga en utväg, hvarigenom mera
rättvisa i beskattningen kan vinnas och den
lidande Medborgaren på ett génare och mindre
kostsamt sätt vinna rättelse uti ett orättvist förhållande,
som tillkommit af svårigheten, otn icke
omöjligheten, att bestämma några allmänna
och rättser.liga grunder för dylika Inrättningars
ordinarie skattläggning, hvilket å ingendera sidan
bestridda förhållande ensamt bör väcka benägenheten
att medverka till den föreslagna ändringen.
Deri invändningen , att förändring uti sättet
för dessa inrättningars beskattning skulle i
ett eller annat afseende verka på eganderätten,
kan jag för ingen del gilla. När, som sig bör,
stadgadt blir, att den, i stället för grundräntan,
bestämmande bevillningen aldrig får öfverstiga
nu varande grundräntans belopp, öcu när nedsättning
uti samma grundränta, svarande emot
förmedling, endast bör kunna ske, på grund af
egarens egna åstundan, samt med begifvande
af opartiska och om locala förhållanden kunniga
medborgare, visar sig häraf, att eganderätten
härigenom icke på något sätt kan rubbas.
Bilt. lill Prot. i828-i83o, 4 Sami. 2 sljd,
1 Band. Häjh \
26 Bil. t.Stats- Bev,-Lag-s. Oec.-Utsk.Utl.N:o 12g.
Under förmodan, att Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bönder
Ståndet icke lära godkänna Utskottens Utlåtande
i denna del, och under förhoppning, att
Högvördige Preste-Ståndet samt Välloflige Borgare-Ståndet,
vid frågans nogare betraktande,
och efter att hafva fatt sig förelagdt ett förslag,
sorn ådagalägger möjligheten att bifalla
Kongl. Majrts Nädiga Proposition, utan att någon
af de vådor är att befara, sorn Utskotten
föreställt sig, får jag vördsamligen föreslå
de stadganden härom, hvilka böra i den blifvande
Bevilinings-Föroidniugen intagas, för dera
händelsen, att Pikets Ständer i hufvudsaken
skulle bifalla Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition.
Dessa liro:
1:0 all grundränta å Sågqvarnar, Valkoeh
Stampverk kommer, ifrån och med år T83I,
att, i egenskap af Ordinarie Skattemedel , upphöra,
och dessa Inrättningar att hädanefter endast
betraktas såsom Närings- och Fabriksinrättningar,
deraf årlig bevillning på sådant sätt bör
utgå, att grundräntans belopp förvandlas till Capital,
hvilket Capital ökas med det Capitalvärde,
hvartill en sådan Inrättning anses böra uppskattas,
på grund af den behållna inkomst, egaren
deraf njuter; blifvande det sålunda sammanlagda
Capitalvärde den summa, hvarpå permilHe-afgiften
skall beräknas;
2:0 såsom allmän grund för grundräntans
bestämmande till Capital antages, att för hvarje
fulla 3 Rdr af den nu varande grundräntan,
Bil. t. Stats- B ev.- Lag-s. Oec.-Utsft. Uti. N:o 129. 27
uträknad efter ett medeltal af hvad densamma
utgjort under 10 är, ifrån och med 1819 till
och tned 1828, bestämmes Capital-värdet till
1000 Rdr;
3:0 Berednings- och Taxerings-Cornitéerne
må val, då egaren till Såg, Valk- eller
Stampverk, tror sig ega fog att begära nedsättning
uti nu varande grundräntans belopp, elter
noga pröfning af skälen dertill, densamma bestämma
till lägre, men icke i något fall till
högre än den nu varande;
4:0 i afseende på hädanefter tillkommande
nya Sågar, Valk- och Stampverk, iakttages, att
de uppskattas till ett Capital värde, sorn motsvarar
jernngoda dylika inrättningar, hvilkas Capitalvärde
blifvit ökadt i och för befrielsen att
erlägga serskild grundränta;
5:0 ifrån dessa stadganden om grundräntans
upphörande, att såsom Statsmedel utgå, undantagas:
a}
de Sågqvarnar, hvilkas grundränta är
förvandlad till Rusttjenstmarker;
b) de Sågqvarnar, som äro indelte och
anslagne till Tjenstemän, Stater och Inrättningar,
elhr till understöd för Rustning eller Rotering
;
c} d<- Sågqvarnar, hvilkas Räntor äro inliegripn
uti Hemmans-Skattläggning.
STOCKHOLM,
J > C A Ii L A B. PlH l., 183o.
Stata- o. LagUtskottens Utlåtande N:o i5o, l
N:o 130.
Antom till Expcd. Utskottet den 24 Febr, iS3o.
Utlåtande, i anledning af Herr
Landegrens inom Valloflige
Borgare-Ståndet väckta, till
Lag-Utskottet remitterade
motion om upphörande af
det för Banken och Riksgälds-Contoiret
nu gällande
Domstolsprivilegium.
Åf Motionairen är hemställdt; att sådana
Rikets Ständers Bank och Riksgälds-Contoic
rörande mål, hvilka, enligt nu gällande Författningar,
af Kongl. Majtts och Rikets Svea
Hofrätt, såsom förste Domstol, pröfvas , må
hädanefter i laglig ordning behandlas af förr
ste Domstol i allmänhet.
Vid pröfning af denna motions senare
del, eller frågan om upphörande af Riksgälds-Contoirets
nu Varande Domstolsprivilegium,
hvilken fråga utgjort föremål för Statsoch
Lag-Utskottens gemensamma behandling ,
så, ehuru de skäl, uppå hvilka Banco- och
Blh. till Riks-St. Vrot, 1828-1830, 4 Sami. 2 Afi, I'
2 B\t- 22 ILt,
2 Stats- o. IiagUtshottens Utlåtande. Nto 130.
Lag-Utskotten grundat deras , uti Betänkan»
det N:o 6g , (Bihang till Rikets Siänders
Protocoll 1828—1830, 6 Samlingen 2 Bandet
4 Haft. pag. 14) , gifna tillstyrkan till
afskaffande af Bankens rättighet att med egra
käromål draga sina vederparter från deras
lagliga Domstolar , synts Utskotten äfven
kunna anföras, till stöd för en lika beskaffad
tillstyrkan i afseende pä Riksgälds-Contoiret,
likväl dä , vid det inträffade förhållande , att
Rikets Ständer , genom 2:ne Stånds beslut ,
afslagit hvad sålunda i fråga om Banken
blifvit föreslaget, det lär kunna antagas, att
Rikets Ständer, efter denna åsigt, ej eller
skola besluta någon ändring , för det närvä,
rande, uti nu gällande Rättegångsordning i
inål rörande Riksgälds Confoiret, till hvilka,
enligt Kongl. Kungörelsen den i5 Augusti
3.790, allt hittills blifvit lämpad enahanda
Rättegångsordning, som för Banken ,
hafva Utskotten trott någon förändring
i Riksgälds-ContoiretsDomstolsprivilegium
nu ej böra af Ut«
skotten föreslås.
Stockholm den r6 Februarii 1830,
Bil, t. Stats. ö. Bag.Vtsti. Utlåtande N:o 130, 3
Reservati oner:
af Herr von Hartmansdorff: Då jag delat
den öfvetygelse, att det för Banken gällande
Domstols - pri vilegium kunnat nu upphöra >
reserverar jag mig, på enahanda skäl, emot
Stats- och Dag-Utskottens tillstyrkan till bibehållande
af det Domstols-privilegium, sorn
för Riksgälds-Contoiret eger rum 5
af Herr landegren'. De Höglofl. Statsoch
Lag-Utskotten hafva, uti deras nu afgifne
Betänkande öfver den af mig gjorda fram*
ställning örn upphörande af den Rikets Högloflige
Ständers Riksgälds - Contoir , genom
Kongl. Kungörelsen den i5 Augusti 1790,
tillagda förmon, att, lika med Rikets Högloflige
Ständers Bank, begagna Kongl. Majlis
och Rikets Svea Hof-Rätt, såsom dess forum
privilegiatum, erkänt, att de uti Banco- och
Lag-Utskottens Betänkande, N:o 69, anförda
skäl för upphörande af Bankens rättighet,
att, med egna käromål, draga sina vederparter
från deras lagliga Domstolar, äfven voro
gällande för upphörande af Riksgälds-Contoirets
privilegierade forum, men, detta oaktadt
, afstyrkt Rikets Högloflige Ständer att
bifalla motionen, af det enda skäl, att allenast
tvänne af Riks Stånden bifallit Banco1»
och Lag-Utskottens ofvanberörde Betänkande,
4 Bil. t, Stats• o, Lag-Utsk. Utlåtande N;o 130.
Enär jag ej kunnat godkänna en sådan
behandling af det Ifrågavarande ämnet, måste
jag ock deremot anmäla reservation. Såsom
visadt är hafva de Högloflige Utskotten
ej anfört några från sjelfva sakens beskaffenhet
hemtade skäl emot den föreslagna förändringen,
utan tvärtom erkänt framställningens
rigtighef, så att, i detta hänseende, behof af
vederläggning ej är för handen; och dessutom
är frågan om rättsenligheten och nyttan
af serskilda Domstolar tillräckligen utredd i
Banco- och Lag-Utskottens ofvanåberopade
Betänkande, samt Lag-Utskottets, under N:q
89, angående Domstols-organisationen, afgifna
Utlåtande.
Att tvänne Riks-Stånd ej gillat förslaget
om förändring i Bankens Domstols-privilegn
um, och att frågan derom således vid denna
Riksdag förfallit, kan, i min tanka, ej berättiga
Utskotten till den klandrade behandlingen
af ämnet, ty, om skälen för förändringen
för öfrigt äro obestridlige, och det hafva Utskotten
medgifvit, så förringas ej deras verkan
deraf, att pluraliteten inom tvänne Riksstånd
ej godkänt desamma, ty det måste vara
Utskottens egen, och ej minoritetens inom
Representationen, öfvertygelse, som, uti de
till Riks-Stånden afgående Utlåtanden, skall uttryckas.
När nu härtill kommer, att frågorne
om Bankens och Riksgälds-Contoirets fo.»
Bil.1. Stats- o. Lag. Ulsk. Utlåtande N:o 130. 5
rum ej med hvarannan hafva ringaste annan
gemenskap, än den enahanda principen för
ämnets bedömande, samt det egentligen begagnade
motivet för bibehållande af Bankens
forum, eller svårigheten att i Landsorterne
utföra de af en vida utsträckt lånerörelse
uppkommande rättegångar, ej på RiksgäldsContoiret
nu är tillämpligt, och således skälen
för förändringen med Riksgälds-Contoiret onek-*
ligen äro flere; än för förändringen med Banken;
vågar jag vördsamt förnya min framställ*
ning, det Riksgälds Contoirets rättighet, att
begagna Kongl. Svea Hof*Rätt såsom dess
forum privilegiaturn, måtte upphöra.
Skulle Riksdagens länge väntade och!
önskade slut begagnas såsom skäl til motionens
ogillande och Betänkandets gillande, kan
likväl detta förhållande hvarken Motionairen
eller Lag-Utskottet till last föras, ty motionen
är inom den i Riksdags-ordningen föreskrifna
tid väckt, och Lag-Utskottet har
för längre tid tillbaka hos Stats Utskottet anhållit
om ämnets gemensamma behandling af
bägge Utskotten.
6 Stats* o. Bevillnings- Utsk. Utlåtande N;o 131*
N:o 131.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 17 Februari” 1830.
Utlåtande, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottens
Betänkande N:o 97 , angående
åtskilliga åtgärder till
befordrande af en Bergslags
inrättande i Norrbottens Län.
Berörde Betänkande, som är bifallet den 23
November sistlidet år af Högloflige Ridderskåpet
och Adeln samt Högvördige PresteStåndet,
har blifvit återremitteradt från Välloflige
Borgare-Ståndet den 7 samt Hedervärda
Bonde-Ståndet den II December samma
år.
Anmärkningarne deremot, inom BorgareStåndet,
innefattas h ufvudsakligast uti Herr
horéi, af några andra Ledamöter biträdda
framställning om vidtagandet af de åtgärder,
Herr Noréus i sin, vid Betänkandet bilagda
reservation, föreslagit, nemligen ;
att, i anseende till vigten och angelägenheten
af Bergshandteringens befordrande
i Norrbottens Län, Stats-Utskottet bordt föreslå
Rikets Ständer , att ho» Kongl. Majd,
Stais- o. Bevillnirigs-Utslt. Ullätande N:o I 31. 7
i underdånighet anhålla, dels att Kongl, Majit
af det ökade anslaget å gide Hufvud-Titeln,
för hvars användande Rikets Ständer fästat
det förbehåll, att Afvittrings-Verket i Rikets
Norra provincer skulle befordras, måtte i Nåder
disponera 4,000 R:dr årligen, intill nästa
Riksdag, att användas i den del af Norrbottens
Län, som funnes tjenligast för Bergs*
Ilandteringen, och serskildt r.ooo R:dr årligen,
äfven intill nästa Riksdag, såsom understöd
för idoge Nybyggare af den arbetande Classen,
egentligen med fästad t afseende på arbetsbiträde
vid malmforelingar, dels oell att
Kongl. Majit, till communicationers öppnande
genom båtfart, och, der sådana för strömdrag
ej kunde ega rum, genom mindre väganlägningar,
måtte af Strömrensningsmedlen anslå
årligen, under lika tid, 4,000 Rtdr.
En Ledamot har tillika begärt, att StatsUtskottet
måtte under noggrant betraktande
taga nödvändigheten af den väg emellan Öfver-
och Neder- Calix Socknar, eller ifrån Rakt.
forss till Törehamn, hvarom Rikets Ständer
redan år 1&18 gjort hemställan, och utan
hvilken väg Bergshandteringen i denna ort
icke skulle med fördel kunna begagnas.
En annan Ledamot har åter ansett, att
Utskottet icke borde föreslå någon viss summa
för Gellivare Bergslag, utan att Rikets
8 Stais- a. Bevillnings-Ulsk. Utlåtande N:° 13 1.
Ständer borde hos Kongl. Majit gora underdånig
framställning om nyttan och behofvet I
Stats-oeconamiskt hänseende af ett understöd
för strömrensning och vaganläggning m. m,
för möjligheten att kunna åtkomma Gellivare
rika malmer, och att, sedan Kongl. Majit i
Nåder pröfvathvad härtill hörer, Kongl. Majit,
derest företaget försenade att uppmuntras och
skyddas, i Nåder täcktes företrädesvis dertill
anordna några bestämda summor, att utgå dels
af Strömrensningsfonden, dels af Afvittringsmedlen
för de Norra orterne.
Hvarjemte så väl inom Borgare-Ståndet som
inom Bonde-Ståndet vid Utskottets tillstyrkande
i usta punkten , angående befrielse för dem
som uti ifrågavarande Landsort idka tack-,
jerns-bldsning eller stångjerns■ och manufactursmide,
fran erläggande af tionde Tackjern
och hammarskattsjern under 5 o dr, blifvit
anmärkt, att af förslaget härom icke kunde bestämdt
slutas, huruvida Utskottets mening vöre,
att de i Norrbottens Län redan varande äldre
Jernbruk, som redan en längre tid betalt sina
skatter till Kronan, äfven skulle vara från afgifter
under 50 år frifcallade; hvadan detta förhållande
borde af Utskottet närmare upplysas.
I öfrigt är inom Borgare-Ståndet erin
radts
att
hvad af Utskottet blifvit föreslaget
icke borde bifallas, med mindre tackjern»-,
Statt■ o. Hevillnings-Uttk. Utlåtande N:o 131. 9
handeln finge bil fri, eller ock rättighet lern»
nåd att i de gamla Bergslagerne få till stångjern
förädla åtminstone ett lika antal skeppund
tackjern, som af de nya masugnarne
blifver tillverkadt;
att den till 30 år föreslagna tid, inom
hvilken de omförmälda Bruksanläggningarne
borde, för de 5o frihetsårens tillgodonjutande,
vara verkställde, kunde lämpligen inskränkas
till so år, samt att uttryckligen borde
stadgas, hvad Stångjerns-verken anginge, att
de skola grundas på eget tillverkadt tackjern
af i Lappmarkerna varande malmer, emedan
egentligen tackjerns - tillverkningen i orten
borde befordras, och skogstillgångarne icke syntes
medgifva betydligare antal Stångjernsyerks
underhållande derstädes;
att Stats-Utskottets förslag i den 2:dra
punkten, rörande af skiljandet och bestämmandet,
vid i orten skeende af vittring ar, af
den skog, sorn blifvit anslagen till stockfångst
för sågverken, samt pröfning i förekommande
fall af Kongl. Maj-.t, huruvida
formonsrätt, till d dessa skogar befintlige
nybygges-lägenheter, lagligen md Sågverksegare
tillkomma, borde helt och hållet förfalla,
emedan, i förra afseendet, allt vidare
förordnande, än det Kongl. Majit i Nådiga
Bref af den 2 Maji 1826 och den 18 Julli 1827,’
io Stats- o. Bevillttings-Utsk. Utlåtande N.o l 31.
derom redan meddelat, syntes öfverflödigt,
och i det senare hänseendet åter,— enär alla
upplåtelser af skogstrakter åt sågverken skett
med det uttryckliga vilkor i Författningarne
och Privilegierne, att intet hinder deraf för
Nybygges-anläggningar å sågtrakterne skulle
uppkomma, i följd hvaraf äfven en mängd
nybyggen derå af andra än Sågverks egare
blifvit anlagde, — alla frågor som möjligen kunde
uppkomma om rätter besittnings-rätt till
sådana Nybyggen utgjorde enskilda tvister
emellan Såg verks-egarne och Aboerne, dermed
Kongl. Maj t icke kunde omedelbarligen Sig
befatta; samt slutligen :
att, enär frågan om inrättandet af verkliga
Bergslager i Norrbotten redan utaf
Kongl. Maj:t ansetts böra förfalla , samt det
för öfrigt icke syntes lämpligt, att åt redan
skattlagde och roterade hemman meddela befrielse
från alla utskylder till Staten, Rikets
Ständers vid 181b års Riksdag i ämnet
fattade beslut borde anses såsom alldeles förfallet.
I anledning af dessa, egentligen emot
Stats-Utskottets tillstyrkanden i ämnet rigtade
anmärkningar, får Utskottet anföra, beträffande
först Herr Noréi framställning om
anvisning på g:de Hufvudtitelns ökade anslag
och på de till Strömrensningar beviljade me
-
Stats- o. Bevillnings-Utsk. Utlåtande N:0 j5i. i i
ilel af vissa summor till förmon för Bergs-*
handteringen i Norrbottens Län, att, som
förslaget härom redan, vid frågans pröfning
förra gången, hos Utskottet varit under öfvervägande,
och Utskottet nu, lika litet som
då, finner lämpligt att, vid dispositionen af
nämnde anslag, föreslå några nya förbehåll;
Utskottet alltså icke eller anser sig
kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall
till Herr JNoréi berörde förslag;
i sammanhang hvarmed, och då Utskottet hyser
den Öfvertygelse, att Kongl. Maj:t icke
lärer underlåta att Sjelf i Nåder pröfva nyttan
och företrädet af de allmänna behof,
för hvilka anvisade medel finnas att tillgå,
Utskottet äfven afstyrker bifall till
den, likaledes inom Välloflige Borgare-Ståndet,
af Herr Montan föreslagna
underdåniga framställning till
Kongl. Maj:t från Rikets Ständer ,
att, deräst företaget förtjenade att
uppmuntras, understöd företrädesvis
malte för Gellivare Bergslag anordnas
af Störnrensnings-fonden och
af Afvittringsmedlen för norra orterne,
1 Utskottets förra Betänkande är anmäldt,
det några serskilda medel, att för den ifrågavarande
Bergshandteringens befordrande directe
anordnas, nu icke finnas att tillgå. Ser
-
k'J Stats- o. J3evilInings~Utsk. VtlätandeNlo I 31.
scildt aaslag kan, i följel deraf, ej eller af Utskottet
anvisas för den väg ifrån Rakt forssen
till Tårehamn, hvars upptagande ansetts nödvändigt;
och Utskottet får i öfrigt härom
hänvisa till hvad Rikets Ständer i denna omständighet,
år 1818, anfört, nemligen att,
”enär denna väg går genom ett bebodt land
”och endast är mil lång, kostnaden synes
”ej blifva betydlig eller böra ingå i någon,
^serskild beräkning, vid betraktande af den
^ovanligt lätta transport , som derigenom
,,fulländas från berget till inskeppnings,
’orten.”
Vidkommande de emot Usta punkten a£
Utskottets tillstyrkanden gjorda anmärkningar,
får Utskottet tillkännagifva, att, vid närmare
pröfning af ämnet, Utskottet ansett den
föreslagna befrielsen, i 50 års tid, från erläggandet
af tionde-tackjern och hammarskattsjern,
icke skäligen böra tillgodokomma alla
inom Norrbottens Län varande både äldre
och nyare Jernverk , utan gälla endast för
dem, hvilka, inom det för den nya Bergslagen
af Rikets Ständer, år 1818 antagna,'
i 4:de punkten af Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj;t, den 15
Junit samma år, ontförmälda district, sedan bexörde
år tillkommit, äfvensom för de Masugns-^
Stångjerns- och Manufactur-smides-anläggningar,
»om, under loppet af 3o är, härefter dsrstä^
Stats• o. Bevillnings-Utsk. Utlåtande N:o l3i. i5
des verkställas, uti hvilken sistnämnde tid Utskottet
ansett någon inskränkning, på sätt hos
Bonde-Ståndet yrkadt blifvit, icke böra egat
rum; dock är Utskottet af den tanka, att fri—
hets-åren för Bergverks- och Bruks-anläggningar
kunna, i anseende till de olika omständigheter,
sorn för olika anläggningar möjligen
förekomma, utsättas till 5o högst 5o
år, samt att tillika bör förbehållas, att tillverkningarna
inom den nya Bergslagen böra
grunda sig på inom orten tillgängliga malm-,
tillgångar.
Utskottet föreslår att, i stället för hvad
Utskottet i första punkten af förra Utlåtandet
tillstyrkt, Rikets Ständer måga besluta;
att, utom de förmoner, Rikets Stän.
der, för inrättandet af en Bergslag
i Norrbottens Län, redan beviljat,
alla de, hvilka inom det för denna
Bergslag af Rikets Ständer år
3818 antagna, i fjerde punkten a£
deras underderdåniga Skrifvelse, den
15 Junii samma år, utsatta District,
sedan berörde år anlagt och idka
tackjernsblåsning , eller stångjernsoch
manufactursmide, och de, som,
under loppet af 3oår, härefter derstädes
verkställa dylika Bruksanläggningar,
alla grundade på inom
orten tillgänglige malmtillgångar j
14 Stats- o. Bevillniags-Utsi. Utlåtande Nio 131.
antingen serskildt för tackjernsti 11-  verkning eller för stångjerns- oell
roanufactursrnide, måga från erläggande
af tionde-tackjern och hammarskattsjern
under 5o högst 5o
år , beräknade ifrån den tid , sorn
uti utfärdade privilegier för byggnadernes
fullbordan och tillverkningarnes
början föreskrifvas, vara befriade.
Af de tvänne i anmärkningarne från Hedervärda
Bonde - Ståndet åberopade Kongl.
Majlis Nådiga Bref, hvilka blifvit aflåtna till
Kongl. Majits och Rikets Kammar - Collegium
, har Utskottet inhemta! :
att Kongl. Majit , som , i afseende på
pröfningen af enskildes ansökningar om tillstånd
till viss årlig stockfangst från Kronans
skogar i de Norra Länen, den 2 Maji 1826
förordnat, ”att, af de sökta skogstrakterna inom
”Norrbottens Län , några sådana icke fingo
”upplåtas, hvilka för bergshandteringen derstädes
kunde finnas af vigt att bibehålla” ,
har berörde dag tillika i Nåder förklarat ,
,,det Kongl. Majit funnit både i allmänt och
”enskildt afseende af vigt , att, såsom redan
”för Jemtland skett , stadgadt blefve , huru,
”vid den fortgående afvittringeir i Vester’’Norrlands
, Vester- och Norrbottens Län
' /
Stats- o. Bevillnings-Utsk. Utlärande N:o 131, 15
dylika skogstrakter af allmänningarne ,
''hvilka St Sågverk derstädes redan blifvit
'och än vidare kunna blifva upplåtna , mi
”förhållas så, att både dessa Sågverks framtida
bestånd försäkras genom orubblig bes i 11-  ’'ning af nödig skogsmark för verkens drift,
’’och jemväl deraf ett för Sågverksegare bit”tills
saknadt interesse uppkommer, att noga
"virda samma skogsmark, samt derå införa en
”för skogens bestånd ändamålsenlig hushåll”ning;”
hvarvid Kongl. Majit, i likhet med
hvad för Jemtlands Län, genom Nådigt Bref
den lo Februarii 1824, blifvit i sådant afseende
föreskrifvet , funnit godt i Nåder förordna,
”att ifrågavarande Sågverk skola af de
"till dem upplåtna skogstrakter, och om des”sa
, genom derå tid efter annan anlagda
”Nybyggen, blifvit, eller genom anslag af
”mark till fyllnad för dessa eller oafvitlrade
,,äldre hemman, vid afvittringen kunna blif”va
förminskade , af annan befintlig odispo”nerad
Kronans mark, till ersättning derföre,
,’undfå såstort område till hemman, under vanlig
besittningsrätt indeldt och skattlagdt, att,
”med skogens framtida bestånd , Sågverken
^alltid må derifrån kunna erhålla det antal
”träd, som, efter Sågverkens privilegier, ti^l
’afverkning beviljade blifvit.”
Och har Kongl. Maj:t härjemte , angående
vilkoren för indelningen af skogstrak
-
\
»f> Statt- o. BevUlnings-Utsk.Uildtande Nio 131.
ter till Sågverken, den 18 Julli 1827, i Nå«
der förklarat: ”att, vid hemmansindelningen,
''Afvittringsstadgari för Länen skall i allmänhet
tjena till efterrättelse, dock att, der mariken
är af serdeles dålig beskaffenhet, skogs”växten
mer än vanligt trög och inga ti11—
åfällen finnas till odlingars verkställande derå,
”tunnelandstalet för hemmanen må ökas till
”och med till 3000 på helt mantal ; att
”frihetsår äfven må de nya hemmanen
”tilldelas, dock icke öfver 15; att dessa
”hemman skola utgöra den ränta och utskyl”der,
hemmanen i orten i allmänhet åligga
”eller framdeles kunna åläggas, samt när de
”deri ingå, Sågverken befrias från den hit-j
''tills utgjorda stubböre - afgift ; att hemmi'
”nen, så länge Sågverken drifvas, skola deri”från
vara oskiljaktiga och Sågverken ge”mensamt
med hemmanen för dessas ränta
”och utskylder ansvara; samt att denna hem”mansindelning,
i sammanhang med aEvitJ’tringarne
i Socknarne, bör för sig gå m. m.’*
I afseende på så väl afskiljandet af den.
skog, som till stockfångst bör Sågverken till '
komma , som huru Nybyggeslägenheterne
derunder böra bestämmas och anslås , äro nödiga
föreskrifter således af Kongl. Majit redan
i Nåder meddelade; och då, i följd
häraf, Utskottet, med godkännande af de i
denna
Slais-o.Bevillnings-Uisi. Utlåtande N:o i5t. 17
denna del gjorda anmärkningar, anser deri
framställning å Rikets Ständers sida öfverflödig,
som Utskottet i andra punkten af förra
Betänkandet föreslagit; iiftstyrker Utskottet;
att det i samma punkt anmälda
förslag må helt och hållet förfalla*
Den för öfrigt inom Bonde - Ståndet af
Riksdags-Fullmägtigen Fahlander gjorda anmärkning
om fri lackjernshandel eller ock
rättighet för de gamla Bergslagerne, att förädla
ett lika antal skeppund tackjern, som af
den nya Bergslagen blefve tillverkadt, har
Utskottet ansett innefatta frågor, hvilka til!
en del redan blifvit af Rikets Ständer pröfvade,
dels ock icke ega sammanhang med
förevarande ämne;
hvadan något afseende å berörde
anmärkning ej kunnat af Utskottet
göras.
Hemställande Utskottet slutligen; o nät
icke Högloflige Ridderskapet och Adeln samt
Högvördige Preste-Ståndet , som Utskottets
förra Betänkande bifallit, måga finna lämpligt
godkänna den deruti af Utskottet nu föreslagna
förändring.
Bih. till Riks-St. Prat. l8i8_i83o, 4 Sami. % Afä.
atdfra Bit. %%\dra H\t.
j8 Stats- o. Bevillnings-Utsk. Utlåtande N:o i3l.
Bevillnings - Utskottet, som icke funnit
anledning, för sin del, lemna Utlåtande öfver
något mer af ofvatiberörde anmärkningar , än
det, inom Bonde-Ståndet, af Riksdags - Fullmägtigen
Johan Bengtsson från Vester-Norrland
anförda I att , då frågan om inrättandet
af verkliga Bergslager i Norrbotten redan
utaf Kongl. Maj:t ansetts böra tills vidare förfalla,
samt det för öfrigt icke syntes lämpligt
att åt redan skattlagda och roterade hemman,
meddela befrielse från alla ntskylder till Staten
, så borde Rikets Ständers, vid 1818 års
Riksdag, i ämnet fattade beslut nu komma
att förfalla, får vördsamt anmäla, att, alldenstund
Bevillnings-Otskottet uti det återremitterade
Betänkandet förklarat sig icke finna
nödigt, att nu på förhand, i fråga om bevillning,
tillstyrka något utöfver hvad Rikets
Ständer redan 18x8 föreslagit, och det på
Kongl. Majjt beror hvad, i nion af behof och
'vederbörandes ansökan, må kunna beviljas,
Bevillnings-Ulskottet fördenskull icke finnér
något vara att tillägga eller förändra uti dess
förra yttrande,
utan att den af Johan Bengtsson
dervid gjorda anmärkning bör förfalla.
Stockholm den i5 Februari! i85ch
Bil.t.Stats-o. Bev. ■ XJtsk.Uilätande N:o 131. ig
Reservation
af Herr Noréus; Då Högloilige Stats-Utskottet
icke behagat fästa den uppmärksamhet
vid det af mig framställda förslag om underdånig
hemställan til! Kongl. Majit, i afseende
på medels anordnande för Bergshandte—
ringens befordrande inom Norrbottens Län,
att något tillstyrkande till Rikets Ständer derom
beslutats, anser jag mig böra äfven emot
ofvanberörde Utlåtande reservera mig, under
åberopande af hvad jag i detta ämne förut
anfört ; och får härvid endast tillägga, det
jag finner olämpligt att nu mera, angående upptagandet
af den nödiga vägen från Räktfors»
till T örehamn, åberopa hvad Rikets Ständer
år 1818 derom yttrat, då erfarenheten visat,
att på enskildes bekostnad samma; väganläggning
ej kunnat verkställas, samt dessutom genom
allmänna bidrag flere andra väganlägg-!
ningar blifvit befordrade.
STOCKHOLM,
Elméns & Granbergs Tryckeri, i83o,
Statt- tamt Oec.-Utsk. Uti. N:o i3i, l
N:o i3a.
Ankom till Exp. Utsk. d. j, Mars i8jo,
Ylterligare Ullålande, i anledning af erhållna
ålerremisser å Betänkandet, ]ST:o
110, i fråga om förändrade grunder
för fördelningen af Städernes Båtsmanshåll.
Hedervärda Bonde-Ståndet har, vid föredragning
af berörde Betänkande, detsamma bifallit, hvaremot
ärendet, fran de öfriga frenne Riks-Stånden,
blifvit till ny handläggning återförvisadt,
såsom följd af framställda anmärkningar;
Inom Höglo fl. R idde rs kape t och Adeln t
af Herr Friherre Cederström, ffacob, samt
Herrarne Hjerta, Gustaf, Bråkenhjelm, P. R.,
och Riben, C. IV. ,"
Inom Högvördige Preste-Ståndet:
af Herr Presidenten m. rn. Poppius, Herrar
Prostarne Grevillius, Dedekind, Anjou, Nordin,
Agrell och Haggblad, Herr Professoren
Gravander och Herr Gummin ister Dahlgren.
Inom V ä 11 o fl i g e Borgare-Ståndet:
af Herrar Landegren, Ahlund, Ekerman,
Lewton, Rydström, Lundgren, Winbladh, B er galt
ib. till Rihs-St. Prot. i3?8-i83o, 4 Sami. i Afd,
i Band. litdia lläft. t
it Stals- samt Oec.iVtsh. TJtl. N:o i3a.
Jin, Wallström, Strehlenert, Brovallius, Helsingi•
us, Petterson, Memsen och Montan; hvaremot
Herrar Leffler, Meijer, Winberg, Falkman Och
Modin talat för bifall till Utskottens Betänkande.
I sammanhang med dessa af mycken vidlyftighet
i detailerna utmärkta erinringar, hafva
de förenade Utskotten under pröfning tagit en
af Herr Borgmästaren Landegren, före motionstidens
tilländagående, väckt och till Stats-Utskottets
enskilda behandling remitterad framställning,
att Södertelje Stad, hvars egande jord är uppskattad
till xi och 5-S:dels mantal, och hvilken
således, i jemförelse med Båtsmansroteringen
å landet, högst lcunde påföras 3 ordinarie
Båtsmän, men deremot nu underhåller 10 sådana,
”matte erhålla befrielse från de 7 Båts’
män, Staden hittills utöfver innehafvande jord”rymd
utgjort, eller åtminstone Båtsmanshållets
'^nedsättnig till hälften eller 5 man.”
Innan de förenade Utskotten här nedan
till besvarande upptaga de inom de respective
Biks-Stånden i hufvudsaken gjorda erinringar,
liafva Utskotten skolat ingå i bemötande af de
emot Betänkandet rigtade anmärkningar, hvilka
innefattas i Herr Presidenten m. m. Poppii inom
Högvördige Preste - Ståndet afgifna yttrande.
Herr Presidenten har, med hemtad anledning
af de i Utskottens Betänkande, pag. 24,
3 5 och 26, förekommande citationer ur de af
Stats- samt Oec.-Ut*ti. Uti. N:o i32, 5
Förvaltningen af Sjöärendena samt Kongl. Kammar-
och Commerce-CoIIegierne upprättade Taheller,
saint Utskottens deruppå grundade förklaring
om dessa Tabellers oanvändbarhet för
upprättande vid denna Riksdag af en definitiv
ny reglering af Städernes Båtsmanshåll, ansett
sig böra upplysa: att de Kongl. Collegierne ej,
på sätt Utskotten uppgifvit, tillstyrkt, att Stockholm
må bibehållas vid ett otillökadt antal Båtsmän
; att den af de Kongl. Collegierne letnnade
uppgift, i fråga otn årliga kostnaden för Stockhol
ms xoo Båtsmän, erhållits genom Ofver-Ståthållare-Embetet,
som infordrat densamma af
Stads-Kamereraren; att, då de Kongl. Collegierne
sjelfve ansett ej mindre en närmare undersökning
nödig, till vinnande af saknad kanner
dom, huru Stor del af den jord, hvarje Stad er
ger, är Staden doperad till full ego eller under
vissa vilkor, saint, i senare fallet, örn denna
jord är till naturen frälse eller skatte, eller
Säteri, eller rå och rör, än ock att lönings-jorden
borde underkastas roteringsskyIdighet, det
ej bordt undfalla Utskotten, att, för önskad fullständighet
af Tabellen N;o 6, hinder finnas,
hvilka för närvarande ej kunnat undanrödjas,
samt att, hvad Tabellerna N:ris 2 och 3 vidkommer,
desamma, “såsom uppgjorda enligt
“Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrifter,“ skola, enligt
Herr Presidentens förklarande, hafva för
ändamål “att förslagsvis utreda, huru borgerlig
{'rörelse jemte hu* och tomter samt jorden del
-
4 Stais- samt Occ.-UttJi. Uti. N:o i32.
“taga i Båtsmanshållet uti de Städer, der detta
“onus hittills ensamt betungar antingen jorden
“eiler borgerlig rörelse, jemte hus och tomter,
“icke att så skulle för framtiden förblifva." Herr
Presidenten, sorn anser de Kongl. Collegiernes
åtgärder hafva blifvit med “svarta färger“ inför
Rikets Ständer afmålade, har till ofvanbexörde
förklaringar bifogat det yttrande, att Herr
Presidenten “älskar att tro, det Utskottens afsigt
måhända dermed egentligen icke varit an“nan,
än att derigenom, skulle antydas den frisinnighet,
sorn bör utmärka Riksdagsmannen,
“men hvilken frisinnighet, som har till mai en*‘dast
det rätta och sanna, och sträfvar att hin“na
det med allvar i sak och värdighet i handling,
ej må förblandas med småsinne, hvilket
“förlorar ur sigte både ändarnål och medel, upp“bläses
af inbillning orri eget bättre vetande än
“andra i allt hvad som är föremål för mensklig
kännedom, fikar rastlöst att synas vigtig
“och betydningsfull, och slutar med att inför
“allmänna vettets domstol blifva föremål för åtlöje
eller förakt.“
För att sätta Rikets Högloflige Ständer i
tillfälle att närmare pröfva, huruvida de Kongl.
Collegierne fullgjort hvad dem i ofvanberördt
afseende varit af Kongl. Maj:t i Mader anbefalldt,
samt om, vid motsatt förhållande, Herr Presidenten
rn. m. Poppins egt skälig anledning till
hvad emot Utskotteh yttradt blifvit, hafva de
förenade Utskotten vördsamt skolat upplysa:
Stats- samt Oec.-Utsl. Uti. N;o i32. 5
att de Kongl. Collegierne, hvilka redan
den 13 Jnnii 1806 erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning att, efter vederbörande Magistraters
och Landshöfdihgars hörande, gemensamt
i underdånighet föreslå en allmin reglering
eif Stadernes Båtsmanshåll ofver hela Riket, likväl,
från den under den 11 December 182 8
framlagda nya fördelning af detta onus, efter
egen pröfning och uppl skäl, hvilka af Utskotten,
genom åberopade authentiqua handlingar,
blifvit vederlagde, uteslutit Stockholms Stad,
såsom följd hvaraf Collegiernes arbeten, istället
att, som påraknadt varit, kunna läggas till grund
för en af rättvisa och behof länge påkallad ny
reglering af Stadernes skyldighet att Båtsmän
utgöra, lör detta angelägna ändamål måst sakna
ali användbarhet;
att, då de Kongl. Collegierne icke i deras
underdåniga Betänkande uppgifvit den källa, ur
hvilken den årliga kostnad, sorn uppgifves vara
af Stockholms Stad bestridd i och för underhållandet
af 100 effective Båtsmän, blifvit
liemtad, men Utskotten deremot egt tillfälle att
härom rådfråga Herr Öfver-Ståthållarens år 1828
till Kongl. Majit i underdånighet afgifna så kallade
Femårsberättelse, hvilken nedsätter det af
de Kongl. Collegierne uppgifna årliga kostnadsbelopp
af 6 å 7000 Rdr till endast 4500 Rdr,
Utskotten så mycket hellre bordt denpa skiljaktighet
anmärka, som det af Collegierne från
det uppgifna större kostnadsbedoppe-t hemtada
6 Stats- samt Öec.-Uts%. Uti. N:o i32.
skäl, att sätta Stockholm ur jemförelse till Rikets
öfriga Städer, derigenom mäste förfalla;
att, dä det förberedande arbete i detta fall,
hvarmed de Kongl. Collegierne i 34 är, eller
sedan ar 1806, varit sysselsatte, ovedersägligen
haft för ändamål att gifva åt detta ärende i alla
dess delar den fullständiga utredning, att något
hinder för Kongl. Maj:t och Rikets Ständer icke
måtte vid den slutliga pröfningen sig förete,
det mäste väcka en billig förvåning att, på
sätt Herr Presidenten Poppius nu jemväl erinrat,
höra de Kongl. Collegierne under den ir
December r82g förklara, att en närmare undersökning,
till vinnande af saknad kännedom
om naturen af Städernes jord, ännu återstår att
anställa, serdeles då, innan en så beskaffad undersökning
förutgått, någon på fullt tillförlitliga
och rättsenliga grunder hvilande ny fördelning
af Båtsmaushållet icke kan uppgöras; samt
att, dä Kongl. Maj:t, uti a:dra mom. af
Hess Kådiga Skrifvelse, den 30 Mars 1824,
uttryckligen täckts föreskrifva; “att de förenade
“Collegierne borde uppgifva ett på infordrade
“upplysningar grundadt fullständigt utlåtande,
“så vät öfver de nu i Städerne gällande grenader
för deltagning i Båtsmanshåilet, som öf“ver
beståndet och kraften af de öfverenskom“melser
eller beslut, som derom kunna vara
“trälfade, äfvensom underdånigt förslag till förrättning
af detta onus på borgerlig näring och
ujorden i de Städer, der antingen deltaguings
-
Stats- samt Oec-VtsÅ. Uti. N:o ia2. f
‘‘grunden icke är tydligt bestämd, eller icke i
“laga ordning tillkommen, eller ock der en så“dan
fördelning hittills icke egt rumsamt de
Kongl. Collegierne, till underdånigste åtlydnad
häraf, under den n December 1 828, till Kgl.
Maj:t inkommit, bland annat, med 2:ne Tabeller
af följande ordagrannt lydande rubriker:
N:o 2.
”Förslag till fördelning af Båtsmans*hållet
å jord samt hus, tomter odi näri ringar
i de Städer _, der nämnde onus hittills
nendast betungat jorden ; samt
N:o 3.
”Förslag till fördelning af Båtsmanshållet
å jord samt hus j tomter och när in”gar
i de Städer, der nämnde onus hittills
”ej betungat jorden;'’
så hafva de förenade Utskotten vördsamt skolat
underställa Rikets Högloflige Ständers pröfning,
huruvida icke dessa 2:tie Tabeller, vid jemförelse
emellan den Nådiga befallning, sorn till
deras upprättande gifvit anledning, och rteias
till bokstafliga innehållet här uppgifna rubriker,
måste anses innefatta förslag till ny eller framgen
fördelning af Båtsmanshållet, men icke, på
sätt Herr Presidenten Poppius velat antyda, någon
förslagsvis uppgjord utredning till utvisande,
huru ex. gr, jorden £nuj) deltager i kostnaden
för Båtsmanshållet inom de Städer, der
$ Stats- samt Oec.-Vtsh Uti N:ö iZ%.
denna kostnad (nu) ensamt betungar borgerlig
näring, hus och tomter (?) eller, i motsatt förhållande,
huru borgerlig näring, hus och tomter
(nu) deltaga i berörde kostnad inom de
Städer, der densamma för närvarande utgöres
ensamt af jorden; (?) i hvilket senare fall ifrågavarande
tvänne Tabeller, i stället att innefatta
hvad Kongl. Maj:t i Nåder befallt, otvifvelaktigt
vore frugten af ett lika ändamålslöst som
onyttigt arbete.
Sedan Utskotten uppå sådant sätt egt tillfälle
vederlägga det försvar för de Kongl. GolJegiernes
åtgärder i vissa af Utskotten anmärkta
delar, hvarmed Herr Presidenten Poppius uppträdt,
hafva Utskotten ansett sig kunna med
stillatigande förbigå hvad Herr Presidenten i
öfrigt emot Utskotten anfört.
Vidkommande härefter sjelfva hufvudsaken,
så har, emot den af Utskotten pag. 27 gjorda
hemställan, ”att' en ny allmän reglering och för”delning
Städene emellan af deras Båtsmanshåll
”må verkställas af flera Ledamöter af Högvördige
Preste-Ståndet samt Välloflige BorgareStåndet
erinrade blifvit, att helgd borde lemnäs
åt de för Stockholm m. fl. af Rikets Städer meddelade
Kongl. Resolutioner, antingen till befrielse
he^t och hållet eller ock till ett blott inskränktare
deltagande i Städernes Båtsrnasnliåll;
i sammanhang hvarmed är vordet yrkadt, att
dessa Städer, hvilkas egande Konungaförsäkrin
gar
-
Stats- samt Otc -l/ts/t. Uti. N:o i32.
gar blifvit hänförde under sådana Riks-Stånder.s
Privilegier, sorn genom ! 14 §. Regerings-Formeri
äro befästade, icke annorlunda, än såsom
följd af frivilligt åtagande, måtte utgörandet
af en ökad Båtsmansstyrka åläggas; och liar
Fullmägtigen för Götheborgs Stad Herr Eric
M. Leffler inför Utskotten framlagt ej mindre
utdrag af Götheborgs Stads Privilegier den
4 Junii 1621 samt Kongl. Resolutionen elen
17 Julii 1661, än en afskrift af Kongl. Resolutionen
den 24 November 168b, genom hvilka
Handlingar Götheborgs Stad blifvit från tillökning
i dess då egande Båtsmansrotering i Nåder
frikallad, under anhållan af bemalde Riksdags-Fullmägtig,
att, i den händelse afseende
skulle fästas å de för Stockholm m. fl. Städet
åberopade Kongl. Resolutioner till befrielse
från ytterligare deltagande i BåtSmanshållet, än
hittills egt rum, de nu företedde Handlingar
jemväl måtte i lika afseende få anses gällande,
till enahanda befrielse för den Stad Herr Leffler
representerar.
Utskotten hafva denna grannlaga fråga ä
nyo i öfvervägande tagit; men då utredt och
Styrkt är, att den nuvarande, för i lo ar tillbaka
uppgjorda fördelning af Båtsrnanshållet, Rikets
Städer emellan, är, såsom följd af eli del Städers
sedermera ökade eller minskade välmåga*
nu mera högst obillig och, serdeles för en del
Bilt. till B.-St. Prot. i8?.8-iS3o , ■% Sami. 1 ytfelt
2 Brinch 1.1:djo. llilft. 2
1» Slätt- samt Che-U-ttk. Uti■ N:o i3*.
mindre Städer, sa tryckande, att vada för deras
bestånd deraf mäste befaras; da detta orättvisa
förhållande, hvilket icke ens blifvit bestridt af
de representanter, som talat för beståndet af
vissa Städers så kallade Privilegier* omöjligen
kan afbjelpas med mindre, än att uppå de Städer,
hvilkas välrnagt och tillgångar varit i stigande
under senast förflutila no år, öfverflyttas
den roteringstunga, sorn nu mera öfverstiger
de svagare Städemes förmåga; då hvarken
en så beskaffad, af ..rättvisans kraf högt påkallad
öfverflyttnirlg och jemkning uti förbindelser,
i förhållande till medlen att dem uppfylla,
med någon visshet är af frivilliga åtaganden
inom hvarje af de bättre lottade Städerne
att förvänta, eller StäderrteS hörande hvar
för sig öfver en fråga, hvars afgörande, jemlikt
Begerings-Formens 8° §< Konungen och Rikets
Ständer allena tillkommer, kan med Grundlagsenliga
former förenäs; då 18 lö års Ständers
Beslut, att egare af hus i Städerne böra med
Borgerskapet i Båtsmanhållet deltaga, låtit ett
alldeles nytt förhållande inträda, hvarigenom
hvarje stad, i förhållande till dess storlek, erhållit
en ytterligare förmåga att BåtSmansroteringen
utgöra; då, såsom följd deraf, Stockholm
för närvarande icke underhåller en tredjedel,
och Götheborg, oberäknadt dess extra rotering,
blott något öfver hälften af det antal Båtsmän,
som dessa Städer, vid anställd jemförelse på det
hela af förmågan hos Rikets samlige Städer, bor
-
Statt - tamt Oec.-Ultft. Ult. Nso i3a, 11
de utgöra; samt da Utskotten icke kunna, för
deras del, medgifva, att de Kongl. Resolutioner,
dem en del Städer i äldre tider och af tillfälliga
anledningar erhållit till bestämmande af
en Batsmansunderhallsskyldighet, hvilken tvifvelsutan
öfverensstämds med hvarje Stads då
egande verkliga förmåga, böra anses innefattade
under de privilegier, förmoner, rättigheter och
friheter, hvilka Konungen, genom 114 §. Regerings-Formen,
är förbunden att låta samtlige
Rikets Ständer åtnjuta; hvaremot Grundlagens
go §, som uttryckligen bjuder, att: “Krigsmag“ten
till häst och fot, så väl som Båtsnians“hållet,
förblifver vid de med Landet och Stä“derne
upprättade Contract och Indelningsverk,
“iivilka till deras hnfvudgrunder skola orubbade
“vara, intilldess Konungen och Rikets Ständer
‘'finna nödigt någon ändring deruti samfäldt att
"gora," i förevarande fall ensamt synes vara
“tillämplig,
hafva Utskotten vördsamt skolat förnya
deras hos Rikets Högloflige Ständer
redan gjorda tillstyrkan, att "en
"ny allmän reglering• och fördelning
“Städene emellan af deras Båtsmanshåll
"må verkställas."
I afseende å de grunder för uppgörandet
af en ny fördelning af Städernes Båtsmanshåll,
som af Utskotten, pag. 29, 30, 31 och 33, af
deras först afgifna Betänkande föreslagna blifvit,
är af några Ledamöter inom de respective
12 Stats- samt Oee.-Uesk. Uti. N:o i32.
Riks-Stånden erinradt, att underhållandet af Båtsmän
ursprungligen varit en Borgerskapet ålagd
skyldighet, hvaremot jordens deltagande i denna
prestation först under en senäte tid tillkommit;
såsom följd hvaraf blifvit yrkadt, dels att
det antal Båtsmän, som för närvarande finnes
lagdt å Städernes jord, icke måtte ökas, dels ^
ock att borgerlig näring borde i första rummet
roteras, samt blott det återstående antalet i dea
bestärnda styrkan af 8 86 man derefter uppå
jorden indelas; varandes derjemte serskildt föreslaget
af Herr Borgmästaren Landegren, “att
“Båtsmanshållet måtte lika fördelas efter sam“manlagda
bevillningsafgiften , t. ex. för år 18 2 9,
“efter 2 Art. Bevillnings - Förordningen, i alia
“Städer, för borgerlig rörelse, hus och tomter
“samt stadsjord samt af Herr Lagmannen Montan:
att, såsom grund för det deltagande i Båtsmanshållet,
sorn Städernes jord bör åligga, bevillningsvärdet
måtte antagas, men att, i händelse
denna hemställan ej skulle bifallas, Utskotten
måtte föreslå nya grunder för jordens
skattläggning, samt att ett jord värde af minst
6000 Rdr och högst Booo Rdr matte för hvarje
Hemman bestämmas.
Utskotten, hvilka, efter pröfning af hvad sålunda
urskiljaktiga synpunkter yttradt blifvit,
icke funnit sig böra frånträda deras, uppå anförda
skäl, redan inför Rikets Ständer gjorda
tillstyrkan af de grunder, som, vid upprättandet
Stats- samt Otc.-Utsk. TJtl. N:o i3a. j3
af förslag ti!! nv reglering af Städernes Båtsmanshåll,
ansetts böra iakttagas,
och alltså hos Rikets Högloflige Ständer
hemställa om bifall till hvad i
sådant afseende, pag. 30, 31 och 32,
är vordet föreslaget,
hafva likväl, till undanrödjande af elen farhåga
för Stadsjordarnes större deltagande än hittills
i Båtsmanshållet, sorn af några Ledamöter blifvit
i anrnärkningarne yttrad,
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Högloflige
Ständer att, för deras del, besluta
och till Kongl. Maj:ts Nådigste bifall
derefter i underdånighet öfverlemna,
att, — ehuru det förslag till Båtsmansstyrkans
framgena fördelning Städer»e
emellan, som i öfverensstämmelse
med föreslagna grunder och Formulairet
Litt. A., före nästa Riksdag, bör
af Kammar- och Commerce-Collegierne
upprättas, skall i serskilde cohunner
utvisa den del af Båtsmans-styrkan,
som belöper på jorden, och den
del deraf, som svarar emot bevillningen
af borgerlig näring, hus och tomter,
— detta förslag likväl blott kommer
att tjena till grund för bestämmandet
på det hela' af det antal Båtsmän,
som af hvarje Stad bör utgöras; hvaremot
fördelningen af detta antal emellan
jord, borgerlig näring samt hus
i4 Stats- samt Oec.-TJ tsl\. Uti. N:o i3a.
och tomter inom hvarje Stad, må uppå
Stadens Autoriteter och Invånare
ankomma , till beredande af den högsta
billighet och rättvisa i prasstationens
utgörande. Stadens invånare emellan,
och med iakttagande af de
öfverenskommelser, som , i detta afseende,
redan kunna inom hvarje Stad
vara frivilligt träffade,
Utskottens, pag, 2 8, gjorda tillstyrkan, att
det nu varande antal Båtsmän eller 886 man,
som al Städerne gemensamt utgöres, “hvarken
“må ökas eller minskas utan Konungens och
“Rikets Ständ ers öfverensstämmande beslut, “
liar af Herr Borgmästaren Landegren så till vida
blifvit ogilladt, som Herr Borgmästaren ansett
någon tillökning i detta antal icke böra
såsom möjlig förutsättas utan, Städernes eget
medgifvande; men då, jemlikt ofvanåberopade
80 §. af Regerings-Formen, de med Städerne
om Båtsmanshållet afslutade Contract kunna
förändras, då Konungen och Rikets Ständer hnna
nödigt att sådant besluta, hafva
Utskotten icke funnit skäl att frånträda
hvad i denna omständighet re
dan
blifvit af Utskotten tillstyrkt.
I anledning af Herr Doctor Haggblad! yttrade
förmodan, att den för Städernes Styrelser
föreslagna rättighet att fördela Båtsmanshållét, ej
allenast på jorden och borgerliga rörelsen, titan
äfven på de inom Städerna belägna hus och
Stats- samt Ogc.-Utsk, Uti. N:0 i3a. i5
tomter, skulle kunna föranleda till rubbning i
de privilegier, sorn ecclesiastique personer för
sina gardar i Städerne böra tillgodonjuta, hafva
Utskotten vördsamt skolat upplysa, att <!§, genom
9 §. i:a mom. af Riksdagsbeslutet den 2
Maji 18 to, Borgare-Ståndet serskildt iklädt sig
ansvaret för alla de onera, som belöpa sig “på
“sådanaStadsegendomar, hvilka ecclesiastique personer
sjelfve eller deras enkor och barn be“bo,
sa vida derom ej är för någon viss ort,
“genom gällande Författningar, annorlunda för“ordnadt,
“ samt den för Städernes Båtsmanshåll
nu ifrågavarande nya fördelning icke i något
fall bör leda till rubbning i hvad genom
berörde Riksdagsbeslut blifvit ecclesiastique personer
försäkradt,
hafva Utskotten skolat denna deras
åsigt till Rikets Högloflrge Ständers
bifall vördsamt framställa.
Med letnnad upplysning, att all Calmar
Stad tillhörande jord redan är behörigen uppmätt
och refvad, samt med ett fullständigt Chartasverk
försedd, har Riksdags-Fullrnägtigen för
samma Stad Herr Rydström bestridt Utskottens
hemställan (pag. 30J, att åker, äng, betesmark
och skog må uppmätas, graderas och i hemmantal
efter hvarje orts skattläggningsme thod
indelas, så vida någon dm minsta kostnad derigenom
kommer att Staden tillskyndas. De förenade
Utskotten hafva, med häraf hemtad an
-
iG Statt- samt Oee.-tftsft. tili. Nio i3a.
ledning, och såsom tillägg till redan framlagdt
förslag,
vördsamt skolat tillstyrka, att, uppå
vederbörande Konungens Befallningshafvande?
pröfning må ankomma, huruvida
ny uppmätning, gradering och
skattläggning i hemmantal må kunna
undvikas, å de orter, der såclant sedan
år xSio i vederbörlig ordning
blifvit förrättadt; men att, å de ställen,
der dessa föriättningar blifva oundvikliga,
den dermed förenade kostnad
kommer att af hvarje Stad enskildt
vidkännas.
Af Herr Borgmästaren Landegren har blifvit
yrkadt, att de af Kongl. Collegierne upprättade
och , uppå Kong!. Majits Nådiga befallning,
med Utskotten communicerade Tabeller måtte
inför Riks-Stånden varda framlagdej men, enär
bifogandet vid Utskottens Betänkande af ifrågavarande
Tabeller, (tillhopa innefattande 23 ark
in folio) icke blott komme att medföra en ökad
tidsutdrägt för ärendets slutliga behandling
i Riks-Stånden, utan ock, utan motsvarande
nytta, skulle tillskynda Stats-Verket en betydlig
tryckningskostnad, hafva Utskotten fogat anstalt,
att merberörde Tabeller, tillika med de
Kongl. Goliegiernes i sammanhang dermed afgifna
underdåniga utlåtande, dagligen blifva i
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottetä
Sessions
-
Stats- samt Oec.-Uts/i. Ut!. N:o i3s. 17
Sessionisrum att tillgå för de Ledamöter åf de
respective Riks-Stånden, sorn åstunda att af dessa
handlingar taga en närmare kännedom.
Med erkännande deraf, att den ännu gällande
fördelning af Batsmansstyrkan är ytterst
ojemn och obillig, samt för en del mindre Städer
medför ett så betungande onus, att lindring
deri genast meddelas bör, häfva de flesta Ledamöter,
sorn begärt återrerniss af Utskottens Betänkande,
N:o I ro, yrkat, att ett förslag till provisionel
jemkning mätte af de förenade Utskotten
upprättas och till Rikets Ständers pröfning
framläggas. I fråga orri sättet för tilivägabringandet
af denria provisoriska reglering, hvilken
blott till nästa Riksdag borde blifva gällande
har blifvit föreslaget:
af Herr Friherre Cederström, .“jacob, samt
Herrar “Bråkenhjelm, Landegren, Alund, Bergelin,
Brovallius, Memsen och Montan, att Rikets Ständer
måtte, med oiörändradt bibehållande af Båtsmannens
nu varande styrka eller ggö man, öka
de lindrigast roterade Städernes Båtsmanshåll
meri så många mari, som motsvarade den, eri
del mindre Städer förunnade minskning i det
antal Båtsmän, söm af dem nu utgöres;
af Herr Prosten Dedekind, samtliga Representanter
af Borgare-Ståndet lör Stockholms
Stad, samt Herr Lewton, att de Städer, som ko rome
i fråga att erhålla tillökning i deras nu ut
Bi/i.
till R.-Se. /‘rot. 1828-1830, 4 Sami. 2 Afd.
2 Baad. 23tdje Haft. 3
i8 Stats- samt Osc,-JJtsh, Uti. N:o i3a.
görande Båtsmansstyrka, matte inbjudas att eri
sadan tillökning sig frivilligt åtaga; samt
af Herr Hjerta, Gustaf, och Herr Contract3-Prosten
Nordin, att det antal Båtsmän,
från hvilkas utgörande, intill nästa Riksdag, ert
del mindre Städer borde, uppå bevekande anledningar,
lindras och befrias, icke måtte andra
Städer åläggas, utan föranleda till en provisorisk
nedsättning i den nu varande Båtsmansstyrkan
på det hela.
De förenade Utskotten, hvilka redan häf
ofvan egt tillfälle att, uppå anförda skäl, afstyrka
Städernes hörande i ett ärende af förevarande
beskaffenhet samt, emot Herrar Hjertcii
och Nordins förslag, att provisoriskt intill nästa
Riksdag nedsätta den nu varande Båtsmansstyrkans
numerair, skolat åberopa, ej mindre
Kongl. Maj:ts, i Dess till Rikets Ständer den
3 I Februarii sistlidet år aflåtna Skrifvelse, meddelade
Nådiga förklarande, att Båtsmänshållet i
det hela bor blifva oforandradt, än den omständighet,
att, då vacanceafgiften för de uppå Städerne,
utom Stockholm, för närvarande fördelta
776 Båtsmän är i Statsregleringen beräknad *
någon rubbning i detta afseende ej bör ifrågakomma,
hafva deremot, med instämmande i förstnämnde
Ledamöters förslag, upprättat härhos
bilagde provisoriska fördelning af Städernes Båtsmanshåll,
för hvilket förslag Utskotten vördsamt
Stats- saint Oec.-TJtsh, Uti. N:o i32. 19
tillstyrka Rikets Högloflige Ständers
bifall.
De grunder, hvilka vid utarbetandet af den?
na provisoriska reglering af Utskotten blifvit
följde, äro:
att Städernes jord, I ena, samt Städernes
borgerliga näring, bus och tomter, ä den andra
sidan, livar för sig blifvit bibehållna vid samma
antal Båtsmän, som för närvarande finnes å dera
fördeladt, utgörande för jorden 218 samt för
borgerlig näring, hus och tomter 668, eller till»
sammans 886 man;
att den nya fördelningen af förstnämnde
2(8 man, Städernes jord emellan, är rättad i
förhållande till de uppgifter öfver Stadsjordarlres
hemmantal, sorn för närvarande finnes
att tillgå, och enligt hvilken fördelningsgrund
3 och 297-43 6:dels Hemman skulle komma att
Utgöra en Båtsman;
att den nya fördelningen af slstberörde 668
man blifvit lämpad i förhållande till den bevillning
af borgerlig näring, hus och tomter,
som, jemlikt de Kongl. Collegiernes uppgift, är
i medeltal erlagd för åren 1834, 1825 och 1826;
och motsvarar, efter denna fördelningsgrund,
515 Rdr rst. Banco Bevillningsafgift, utgörandet
af hvarje Båtsman;
att, sedan det antal Båtsmän på det hela,
gom efter dessa grunder borde af hvarje Stad
utgöras, blifvit utrMknadt, samt den deraf utvi?
20 Stats- samt Opc.-Utslt. Uti, N:o i3s.
säde minskning tller tillökning i den Båtsmansstyrka,
som för närvarande utgöres, blifvit i serskilde
columner utförd, hafva Utskotten, hvad
först det för vissa mindre Städer sig företeende
behof af lindring beträffar, för deras del, ansett,
att, då fråga icke kan blifva derom att, före nästa
Riksdag, bevilja hela den af Utskottens calcul
utvisade nedsättning, de Städer, för hvilka
lindring nu tillstyrkes, böra, intill dess en, uppå
fullt tillförlitliga grunder hvilande, ny fördelning
kan af de Kongl. Collegierne blifva
uppgjord samt af Konungen och Rikets Ständer
pröfvad och fastställd, åtnöja sig med hälften
af den nedsättning, sorn efter Utskottens
beräkning sig nu i ziffran framställer;
att de 76 Båtsmän, från hvilkas utgörande
intill nästa Riksdag vissa mindre Städer skulle
efter sådan beräkning frikallas, blifvit fördelade
emellan de Städer, för hvilka tillökning hädanefter
måste uppkomma i öfverensstämmelse med
de i Utskottens först afgifrra Betänkande föreslagna
allmänna grunder;
att den tillstyrkta provisoriska lindringen
intill nästa Riksdag icke blifvit utsträckt till andra,
än Rikets minsta och svagaste Städer,
och således icke till någon Stad af r:a och 2:a
classerna; af salje classen® Städer endast till
Borås, med afseende å de stora brandskador,
sorn denna Stad icke längesedan öfvergått, samt
af 4:e dassens Städer, endast till Hedemora, Kö.
ping, Arboga, Söderhamn och Mariestad, hvilk;^
Stats- samt Öec.-Utsli. Uti. N:o i32. 21
alla befunnits af nu gällande fördelning alltför
mycket tryckta och förorättade.
Herr Lagman Montan, sorn ansett ostadigt
vara, att all Städernes jord, af hvad natur
som helst, bör till Städernes Båtsmanshåll
roteras och bidraga, har på sadan grund hemställt,
att Rikets Högloflige Ständer ville i den
till Kongl. Maj:t algående underdåniga Skrifve
Ise, förklara, att de funnit den, till följd af
Kongl. Brefven den 25 Junii, den 1 j Augusti
och den 5 November igir, fri dtl Städers
jord ålagda extra Rotering vara obillig och orättvis
samt derföre böra genast upphäfvas; men
då, på sätt Utskotten jemväl, p. 30 i det först
afgifna Betänkandet, föreslagit, den fiel af Städernes
jord, sorn före 1897 års utgång är vorden
anslagen till Kyrkor, Fromma Stiftelser
samt Städernes ecclesiastiqpe och civile Tjenstemäns
aflöning, bör från ordinarie Rotering
undantagas och till extra Båtsmanshåll indelas,
hvilket jemväl med Rikets Ständers vid 1810
års Riksdag fattade beslut örn extra Roteringen
öfverensstämmer, hafva de förenade Utskotten,
med anledning af Herr Lagman Montans ifrågavarande
hemställan, blott skolat vördsamt tillstyrka
Rikets Högloflige Ständer hos Kongl.
Majit
i underdånighet begära föreskrift för
samtlige Dess Befallningshafvande, att
å de orter, der extra Rotering kan
vara annan del af Städernes jord, än
Stats- samt Oec.- Utsfi. Ull. N:o i3i.
den här ofvanomförmälda af så kallad
privilegierad natur, ålagd, en sådan
estra Roteringsskyldighet, såsom ernot
gällande Författningar tillkommen,
må anses med innevarande års början
hafva upphört,
Med företeende i afskrift af Kongl. Maj:ts
Nådiga Resolution den 17 Junii 1 g 1 8» hvari?
genom Hudiksvalls Stads Borgerskap i Nåder
befrias från vidare utgörande af den Båtsmans
extra Roferingsafgift, med femton tunnor Spannmål
årligen in natura eller med penningar efter
markegång, som Borgerskapet, medelst Contract
den g October 1813, sig åtagit att betala, har
Fullmägtigen för berörde Starl, Herr Wallström,
förnyat sin, i Utskottens först afgifna Betänkande,
pag. 35, omförmälda anhållan, att Staden
måtte af Rikets Ständer förklaras berättigad att
återbekomma den Rotefrihetsafgift, som Staden
från och med år 18185 uppå origtiga grunder,
för 3:ne extra Båtsmän blifvit affordrad och till
Stats-Verket erlagt; men då Utskotten, jemväl
efter nu erhållen kännedom af Kongl. Maj:ts
ofvan högstberörde Nådiga Resolution, vid saknad
upplysning, ej mindre om tillkomsten och
beskaffenheten af det Contract örn Rotefrihetsr
afgift, som med Staden år I8t3 skall vara afslutadt,
än om värdet eller beloppet i penningar
af den Rotefrihetsafgift, som nu å Stadens
vägnar återfordras, icke anse denna fråga så
Stats- samt Oec.-VtsL Uti. N:o 102. 23
fullständigt utredd, att något yttrande deröfver
af Utskotten Iean meddelas, samt härtill kommer,
att pröfning af Regerings- och Domare-magternes
beslut, likasom frågor om verkställighet af
dessa Autoriteters meddelade Författningar äro
fran Rikets Ständers befattning undantagne,
finna
Utskotten Hudiksvalls Stads Borgerskap
böra i administrativ väg begära
ej mindre verkställighet af Kongl,
Maj:ts ofvan högstberörde Nädiga Resolution
af den 17 Junii 18*8, än
den restitution af Staden, efter Herr
lVallströmf uppgift, uppå origtiga grunder
affordrad Vacanceafgift, hvartill
Staden kan finnas berättigad.
Hvad slutligen rörer den af Herr Borgmästaren
Landegren gjorda hemställan om nedsättning
i det antal Båtsmän, som af Södertelje
Stad nu underhålles, torde densainmä få anses
besvarad genom det förslag till provisorisk reglering
af Båtsmanshållet intill nästa Riksdag,
som af Utskotten nu blifvit till Rikets Högloflige
Ständers pröfning framlagdt, och deruti Södertelje,
såsom en af de genom nu gällande
fördelning hårdast betungade Städer, blifvit uppförd
att erhålla den lindring, som för närvarande
ansetts böra tillstyrkas.
Flera Ledamöters afgifna serskilda yttranden
varda härhos bifogade.
Stockholm den 25 Februarii 1830.
?4 Bil, t. ‘Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:0 i32„
Reservationer:
af Herr Friherre Sprengtporten, F. IF. :
Att föreslå grunder till förändringar i Indelnings-verket,
tillhörer onekligen Rikets Ständer,
men att tillämpa dessa grunder, måste vara
en administrativ åtgärd, som svårligen med rättvisa
låter sig verkställa annorlunda, än genom
de förvaltande Verken och Local-aiitoriteterna,
och utan att vederbörande, hvars rätt derpå heror,
må ega tillfälle att sig deröfver förklara.
Jäg , anser Utskotten sålunda hafva öfverslcridit
gränsen för deras befattning, dl de föreslagit
til provisionel reglering af Båtsrnansbållet,
till ilen grad i Specialiteterne utförd, att
den upptager antalet af de Båtsmän hvarje Stad
bör underhålla.
Rå dessa skäl får jag afstyrka Utskottens
Förslag i denna del, såsom, enligt min tanka,
hvilande på en origtig och, i afseende på rättvisan
af fördelningen, oviss grund.
Häruti instämde Herr Grefve von Fersen,
Hans, och Herr af Sillen, Lars Gabriel.
• Af Herr Riben, Carl Wilhelm: Jag reserverar
mig'emot de sammansatta Utskottens beslut
orri en provisionel jemkning i Städtrnes
Båtsmanshåll för tiden emellan innevarande och
nästkommande Riksdag.
Svenska Folkets rätt att sig beskatta utÖfvas
visserligen vid allmän Riksdag; men det
är
Bil. t. Stats- saint Oec.-Vtsk. Uti. N:o i32. 2$
är blott grunder i Bcskattningsmål, som det åligger
Rikets Ständer att bestämma; tillämpning
gen af dessa grunder tillhörer verkstäilandemagten,
hvari organer äro, enligt Grundlagen,
ansvarige för deras åtgärder. De förenade Utskotten
hafva genom sitt förslag tillstyrkt Rikets
Stander ett beslut» som pä ett förvånande
sätt skulle ingripa i de administrativa myndigheternas
verkningskrets. Men icke nog härmed,
de förenade Utskotten hafva äfven, för tillfället,
etablerat den i Svenska Lagstiftningen hittills
oerhörda regeln, *’att vederbörandes hörande r
en beskattningsfråga icke är af nöden. * Utskotten
hafva nemligen föreslagit, att deri af dem
wttSnkta provisionela regleringen skall i verket
sättas, utan att ens de Städer, som genom regleringen
komme att förlora, deröfver skulle höras.
Jag ölverlemnar till de sammansatta Utskottens
pluralitet att förklara, huru ett sådant
förslag kan förenas med den, i Regerings-Formen,
vederbörande Stats-Secreterare ålagda skyldighet
att underkasta Kongl. Maj:ts Nådiga prutning
de mål, som tillhöra hans befattning, först
sedan nödige upplysningar blifvit inhemtade och.
■vederbörande hörde. Om, såsom jag förmodar,
Konungens rådgifvare skulle finna nödigt att i
vanlig ordning inhemta upplysningar från vederbörande
innan målet afgöres, så torde med skälig
sannolikhet kunna motses, att, da dessa veiier
Bih.
till Jl.-St. Pro t. i828-i83o , 4 Sami. a jdfd.
a Rand. •xitdje Häjt, 4
a6 Bil, t. Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o i3a.
börande äro 3:ne Collegier, alla Landshöfding
gar, alia Magistrafer', samt alla sådana invånare
i Städer, hvilka antingen ega jord eller drifva
borgerlig rörelse, rnålet icke kan vara till aU
görande beredt förr, än ungefär vid den tid,
då den föreslagna åtgärden borde upphöra.
Utskotten hafva, till stöd för deras förslag,
åberopat några yttranden, afgifna inom RiksStånden
vid återremissen: det är sannt, att en
provisionel reglering verkligen blifvit yrkad inom
aine Riks-Stånd, men, man märke det val,
under förutsättning af nedsättning i Båtsmanshållets
effectiva styrka, hvarigenom ingen genom
den provisionel regleringen kornme att
förlora. Jag tror, lika med Utskotten, att en
sådan nedsättning för det närvarande icke’ kan
ega rum, men då bör ock all fråga om en provisionel
reglering, utan vederbörandes hörande,
förfalla.
Huruvida rättvisa och billighet blifvit iakttagna
uti förslaget, vet jag intet. Jag eger icke
nog localkännedom, för att kunna afgöra till
hvad belopp hvar och en af Rikets Städer bör
deltaga i Båtsmanshållet. Jag delar Utskottens
öfvertygelse om behofvet af ytterligare undersökningar
i detta grannlaga ämne, och tror, att
Utskottens erkännande af detta behof ytterligare
och till öfverflöd bevisar, att tiden icke är inne
för antagandet af den provisionel regleringen.
Herr von Hartmansdorff, August, reserverade
sig äfven hufvudsakligen på de grunder,
Bil. t. Stats- samt Oec.-Utsft. Uti. N:o i32. 27
H err Riben anfört emot förslaget, att en provisionel
reglering af Båtsmanshållet skulle uppgöras,
och att Städerne deröfver icke skulle fä
höras. Häruti instämde Herr D. Helsingius.
Af Herr Carl Johan Ekerman: Under
vördsamt åberopande af de reservationer, sorn
Herr Grefve von Jersen med flere andra Ledamöter
af de förenade Utskotten samt jag aflemnade
vid Högloflige Utskottens Betänkande,
N:o ilo, i anledning af förändrade grunder för
fördelningen af Båtsmanshållet, Rikets Städer em6*ilan,
får jag nu fortsätta samina reservation,
i anledning af Utskottens förnyade Utlåtande i
samma ämne, äfvensom jag reserverar mig emot
•len provisionel tillökning, som de Högloflige
Utskotten föreslagit skola utgå af vissa Städer,
intill nästa Riksdag, utan att dessa Städer
häröfver få höras.
Häruti instämde Herrar L. J Lundgren,
11. A. Aspelin, C. Strehlenert och P. JVinbladh.
Af Herr Eric M. T. effi er:
Lika som förra gången, och med åberopande
af den reservation, jag då afgaf, nödgas jag
i sa måtto förena mig med Herr Ekerman, att
jag äfven yrkar, det Götheborgs Stad måtte
blifva hörd, innan förökadt Båtsmansantal Stf
den ålägges. Detta mitt yrkande stödjer jag
på de Privilegier Staden eger, att icke, utom
sitt frivilliga medgifvande, kunna åläggas större
28 Bil. t. Stats- samt Oec.-UtsL Uti. N:o i3«.
tunga i denna del. Erkännande behofvet af
en jemnare fördelning af Städernas Båtsmanshåll,
dem emellan, kan jag likväl icke undgå,
att, da Privilegier för andra Städer göras
gällande, äfven söka bevara den Stadens rätt,
flir hvilken jag är Representant.
Härmed förenade sig Herr Cornmerce-Radet
Lamberg.
» ■■ H i mmmm., ■
-——i
STOCKH O LM,
hos Garl Ab. Prtaj,, i83».
f
FÖRSLAG
till provisorisk jemkning oell fördelning intill nästa Riksdag af Städernas Båtsmanshåll.
Län och Städer.
Norrbottens
Piteå
1 Luleå
Westerbottens Umeå
Vester-Norrlands
Gefleborgs
Fahlu
Westmanlands
{ Gefle . . . .
< Hudiksvall ,
l Söderhamn,
k Fahlun . .
< Hedemora
( Säter . . .
( Westerås
) Sala . . .
| Köping .
t Arboga .
Upsala
< Upsala .
( Enköping
Antal Båtsmän, som af Sta
derna nu underhålles.
Af jorden.
51
41
Stockholms Stad,
Stockholms
Södermanlands
Örebro
Wermlands
Elfsborgs
Skaraborgs
Östergöthlands
Jönköpings
Calmar
Kronobergs
Blekinge
Malmöhus
Christianstads
Hallands
Götheborgs
Gottlands
Södertelje
Norrtelje .
Öregrund . .
Östhammar,
Sigtuna . . .
(Nyköping .
Strengnäs .
Mariefred.
\ Trosa . . .
j Eskilstuna
f Thorshälla
S Örebro
Nora
Linde
( Askersund . . .
Carlstad . . . .
Christinehamn
Philipstpa . . .
Wenersborg
Borås . . . .
Alingsås .
Ulricehamn
Åmål . . .
Mariestad .
, Lidköping
Skara . . .
Falköping.
Sköfde . .
Hjo
Linköping .
Norrköping .
Söderköping
Wadstena .
Skenninge .
^ Jönköping
< Grenna .
(_ Eksjö . .
( Calmar . . .
< Westervik .
I Wimmerby.
Wexiö
Carlskrona
Carlshamn
Sölvitsborg
I' Malmö
Landskrona
Ystad
Lund
j Helsingborg
I Skanör och Falsterbo
' Trelleborg
S Christianstad . .
Engelholm . . .
Cimbritshamn .
Båstad
Halmstad .
Laholm .'.
Falkenberg
Warberg .
Kongsbacka
7 Götheborg .
\ Uddevalla .
\ Kongelf . .
I Strömstad .
V Marstrand .
Af borgerlig
näring, hus
och tomter.
Man.
4
ii?
*24
21
Summa.
Stads-jordea
uppgifves
att utgöra i
1 hemmantal.
Man
-
O
4
8
5
25
io
8
5|
20
I 1
4
3
5
2
2
10
51
H
3
4
»I
3
2
2
2
54
3i
4
3
62
41
8
3
i5
1
X
4
X
2
I 3
lH~6
25
IO
100
6
7
4
2
1
10
2J
X i
IS
34
44
54
10
6
4
6
5i
3i
i8f
41
3f
6
31
44
3
4/g
3
10
42
74
4
4
94
4
10.
lll
8
3
8
12
’ 3
11
6
24
20
6
10
24
54
3
64
12
31
40
34
27
i3
16
25
10
100
10
10
9
4
3
20
8
4
6
5
7
i3
8
6
11
7
5
*4
3i
4
5
6
.9
10
n
J
6
6
4
1 o
42
9
8
7
16
4
10
22
16
6
8
12
i5
3
20
6
10
8
4
10
2
4
2
7
3
Hein öian.
3
3]
%
o*
JI9 2
ÄJU
^192
-
844
7?
3i
4o
7
4
3
t 2I
-
3 o
1 »s
64
44
4.
51
84
*41
44
54
*1
*2!
29ts
3
44
il
5{
■8?
71
61
5 i
5
6
3
3
2
12
2
4
*84
borde» på
rundafbemmantal»
underhålla
-
!7l
1
3-7..
1
2I4
I I
6
5
9 s
94
1 o
/A i
124
444
3|
45Ä
l34
*54
37
*41
9
Man.
0 , 81
1 , 01
o , t3
0 ’ 79
1 > 20
2 , 3i
2 ».3
0 > 95
8
2,17
4
* ,8
i5i
4,2i
*5*
4 > »4
27
7 ,33
42i
11 ,61
Borgerlig näring >
hus och tomter.
Årlig bevillning,
enligt
de K:gl,
Gvllrgiernas
uppgift.
borde, pä
grund af bevillning,
underhålla.
3,4*
8, *4
3,08
1,76
I , i5
0 , 20
1 > 5t)
2 , 3l
3 , 97
I , 22
1 , 4*
o , 37
3,29
8 ,98 |
0,81 j
1»17
0,34
1,45
2 , 38
2 , 17
2 ,
I ,65
I ,35
I ,32
I ,62
O ,81
O ,81
o ,54
3 ,24
0 ,54
O ,88
4 19 r>
7 ,36
3 ,65
5 ,77
5 ,90
3 ,o5
1 ,62
0 ,68
1 ,35
2 ,68
2 ,58
2 ,7o
I j34
1 I26
O , 92
12 ,24
3 ,69
4,32
10 , 35
3,84
2 , 43
It:dr.
609
1002
1183
2114
*99°
8557
>896
1433
4209
1023
675
36o3
1315
1066
i36g
4873
1100
169,954
497
602
222
318
224
2159
595
462
25i
1591
285
3145
609
3<)4
633
1726
1209
725
i43o
2866
?46
2296
638
1186
1208
524
192
2^6
348
2730
10,661
680
728
511
2325
288
782
3519
10.43
336
Summa
Båtsmän
efter förestående
grunder,
Man. 1
Man,
* , 19
2
I , 95
3
2 > 41
3
4 >11
5
3 , 86
5
16 , 62
L9
3 ,68
6
2 ,78
4
8,17
8
1 »98
4
* > 3i
2
6 ,99
11
2 , 55
2
2 , 06
6
2 ,65
10
9 »46
21
2 , i3
6
O 3 0 , <00
338
0 , 96
4
I , 16
3
0, 43
2
0 , 61
1
o, 43
2
4 » J9
7
I , 10
5
0 , 89
2
0,48
2
3,08
3
0, 55
4
6 , ,0
i5
* , *7
2
0 , 76
2
I , 22
2
3 , 35
5
2 , 35
5
1 , 4t
3
2 , 78
5
5 , 65
7
I , 45
3
4 > 34
5
1,24
• »
0
1319
7600
4377
8*9
6818
2436
3758
3pi6
3209
376
837
2 , 3o
2 , 34
1 02
O , 37
O , 48
0 ,67
5 , 3o
20 , :o
1 9 3 2
I , 4l
0 ’ 99
4 > 5i
0 ’ 47
1 , 52
6 , 83
2 , o3
0 , 65
2 , 56
* 4 » 86
8 , 5o
1 ’ 5g
l3 , 24
4 » ?3
7 , 30
7, 61
6 , 23
0 » 73
1 , 63
Summa
2I7li
antagna till
2l8
668||
antagna till
668
886
8021
218
344,022
Som följd af förestående
beräknings
grunder skulle uppkomma.
Minskning
i Båtsmanssfyrkan.
i5
4 > °3
2845
5 , 5a
IO
41
I , i5
836
I , 62
3
H
O, 95
668
1 , 3o
2
5
* 1 35
1
2 , 3i
i638
3,18
6
8
2 1 17
632
I , 23
2
6/-
CO
co
)-<
37i
O , 72
2
10
2 , jo
986
1,9!
5
3f
0 » 93
793
I , 54
2
*4
3,81
33,4i8
64 , 9°
69
7
1 , 91
2618
4 » 9°
7
6
1, 62
5o8
O , 99
3
2
0,54
533
I , 04
2
33g
O , 66
1
26tVö
7 ’ °9
3571
6 , g5
*4
668
Man,
7
4
i3
Tillökning
i Båtsmans
styrkan.
Man
13
886
238
Städerna föreslås
att, intill nästa
Riksdag, erhålla
Minskning
1 Båtsmansstyrkan.
Man.
Tillökning
i Båtsmans,
styrkan.
Man.
2.9
309
59
809
r6
Antal
Båtsmän,
som, intill
nästa
Riksdag ,
bör af
hvarje
stad underhållas.
Man.
Upplysningar.
5
4
8
5
25
10
6
2
8
4
24
1
10
i3
25
8
i5g
7
7
5
2
2
20
7
3
4
4
5
*4
5
4
5
11
7
5
*4
23
4
5
6
6
7
5
4
3
10
42
9
8
7
16
3
6
22
16
4
8
i3
i5
3
21
6
11
8
8
4
3
10
2
3
2
Har extra soldat-rotering å jorden.
Har extra soldat-rotering å jorden.
I
Henna stad. som devyemVe ■opp\>äi
årligt bidrag till Båtsmanshållet af
32i mantal från staden försåld
1 jord, hai, med derå fästadt afse-j
I ende, ej bordt uppföras till samma
lindring med öfriga städer.
47
7
4
3
27
76
886
Stads-jorden berustad.
(Tillhör Stat*- oell Oec.-Utsk. Bet. N:o i3i).
Stats- s. Allm. Be sv.-o. Oec.Utsk.Vtl, N:oi53. i
N:o 133.
Ankom till Exped. Utskottet den 7 Mars 1830.
Ytterligare Utlåtande till besvarande
af erhållne åierremisserå
Betänkandet, N:o 111,rörande
anslag af Allmänna medel
till Navigations-Scholors
inrättande.
C
^tats- samt Allmänna Besvärs- oell Oeconomie-Utskottens
ofvanberördel Betänkande,
till hvilket Välloflige Borgare-Stindet samt
Hedervärda Bonde-Ståndet lemnat bifall, bar
från de öfrige tvänne Riks-Ståriden blifvit
återremiiteradt, på grund|af deremot gjorda
anmärkningar.
Inom Höglojlige Ridderskapet och Adeln i
Af Herrar Friherrarne Cederström, Jacob,
och?Sprengtporten, J. JV., Herrar Crusenstolpe,
M. J., Munck aj Rosensköld, Eberhard,
Nordenanckar, G. P., och von Troil,
Emil.
Bih. lill Rikt-St. Prof, IS28 — *83° > 4 Sami, 2 Af i. 1
•iulra Bi. tydje H'.t.
2 Stais- s.Allm.Best',-0. Otc. Utsi, Uti. N:o i5o.
Inom Högvördige P'reste-Ståndet:
Af Herrar Biskoparne m. m. Wingård,
Faxe, Wijkman och Lundblad, Herrar Professorerne
Geyer och Gravander samt Herrar
Prostarne Grevillius, Dedekind och Agrell.
Hvad sålunda af bemälde Ledamöter erin,
r n d t blifvit hafva de förenade Utskotten ansett
sig kunna sammanfatta under följande
hufvudsakliga yrkanden ;
att kostnaden för Navigations-Scliolorhes
inrättande och framgena underhållande
icke måtte anvisas till utgående af de 18,000
P:dr årligen, intill nästa Riksdag, hvilka, för
Universitetens och Tillämpnings-Scholornes
fullkomnande, äro inbegripne under den summa,
stor 60,000 Rtdr, som, för UndervisningsVerken
i allmänhet, blifvit af Rikets Höglof»
lige Ständer beviljad, och uppå loide Hufvud
Titeln uppförd, enär förstberörde anslag
derigenom skulle för dess hufvudsnkligaste
ändamål blifva alldeles otillräckligt; samt
att , då nyttan och angelägenheten af
ifrågavarande Scholor, till bildande af skicklige
och kunnige Coopvaerdie-Skeppare, ej
kunde ifrågasättas, den härföre erforderliga
Summa, utgörande, i enlighet med Kongl.
Majtts till Rikets Ständer det| ^9 November
Stais- s.Ållm.Besvoi Oec. Utsi. Vil. N:ö 133. o
i8a8 aflatne Nådiga Proposition, till Inventariers
uppköp för en gång 5,000 R:dr, och
till aflöning för Lararne 5,600 R:dr årligen,
eller under de fem första åren intill nästa
Riksdag en summa af 30,000 R:dr, måtte anvisas,
antingen uppå det låne-understöd för
Södertelje Canal, som i Siats-Regleringen är
beräknadt, men sedermera blifvit af Statsoch
Banco-Utskotten afstyrkt, eller ock på
loide Hufvud-Titelns besparingar, eller ock
slutligen på Rikets Ständers Riksgälds-Contoir;
varandes af flere Ledamöter , och deribland
af Herrar Friherrarne Cederström och
Sprengtporten, Herrarne Munck af Rosensköld
och von Iroil, Herr Professor Gravander,
Herr Prosten Dedekind och Herr
Commerce-Rådet m. m. Cronius, uti sakrika
anföranden påstådt, att det understöd, sorn,'
för ett så vigtigt ändamål, af Allmänna me-'
del, kan varda beviljadt, otvifvelaktigt och
inom kort tid skall blifva Staten mångdubbelt
ersatt, genom ökadt lif i Sveriges hani
del och sjöfart samt de växande tull-inkomJ
6ter, som deraf härflyta.
De förenade Utskotten, hvilka redan
i deras, under N:o 111, öfver denna angelägenhet
afgifna Betänkande, medgifvit nyttan
af oftanämnde Scholors inrättande, hafva likväl
, då Statsregleringen redan är slutligen'
pröfvad och fastställd ; san^t Statens alla tillj
4 Stats- s. Allm.Besv.o. Otc Utsi. Uti. N:o 133.
gångar, intill nästa Riksdag, således äro för
bestämda ändamål beräknade, -ansett sig icke
kunna tillstyrka, att det för- Navigationsscholor
påfordrade anslag varder uppå Riksgälds*
Contoiret anvisadt , enär bebofvet i sådant
fall ej kan annorlunda fyllas , än genom
upptagande af Ian emot ranta, en utväg, som
blott för utomordentliga och högst oundvikliga
fall synes böra tillitas ; och då härtill
lotnmer, att den för Södertelje Canal i Stalsregleringen
beräknade Lånesumma redan lalér
af nenne Riks-Stand nu mera vara lill
utgående beviljad , vid hvilket förhållande
någon tillgång derifrån icke för NavigationsSCbolor
är att påräkna , samt hvad den föreslagna
anvisningen å loide Hufvud-Titelns
besparingar vidkommer , den noggrannhet ,
hvarmed Stats-Titlarnes belopp vid denna
Riksdag blifvit beräknade, icke tillåter en så
beskaffad anvisning,
hafva de förenade Utskotten , med
vidblifvande af deras, i Betänkandet
N:o lil, gjorda hemställanden,
Vördsamt skolat tillstyrka Rikets
Höglqflige Ständer till Kongl. Maj:ts
Nådigste pröfning öfverlemna , att,
vid fördelningen af de 18,000 R;dr,
som vid denna Riksdag blifvit för
Universitetens och Tillä/npmngsSdwlornes
fullkomnande beviljade,
Jiil.t.Stats-s. Allm. Btsv.o.Otc.Ufsk 33. 5
i Nåder afgöra och bestämma , huruvida
, och till hvad belopp , något
bidrag för Navigations-SchoIors
inrättande deraf må kunna beviljas.
Flere Ledamöters serskilda yttranden bifogas
härjemte.
Slockholm den 25 Februarii »85o.
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacob: Då jag,
uppå de, i min vid Betänkandet Nio 111 fogade
reservation, upptagne flere skäl, icke kan
instämma i pluralitetens inom Utskotten å
nyo, och ulan afseende å de så väl af Kongl.
Majit, som enskilde medlemmar af de respective
RiksStånden framställde bevisande anledningar,
för nyttan af Navigations-Scholors inrättande
i Rikets betydligare Stapel-Städer,
yttrade obenägenhet att understödja dessa Scholors
uppkomst, föranlåtes jag ännu en gång
inför de respective RiksStånden vördsamt tillstyrka,
att, med ogillande af Utskottens förslag,
”Rikets Ständer ville till H. M, Konungens
’’disposition uppå. Riksgälds-Contoiret anvisa
'’de f ör Inrättningen nödiga medel. ’
Herr Lefrén, J. P.: Tillhörande den minoritet
inom de förcnadeUtskoUen, som ansett
6 Ztil.i,Stam-s.Ållrn.Besv.o.Oec. Vink. Ull.N.or53.
sig böra lemna en skyldig uppmärksamhet åt
det uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition framlagda
förslag att, genom inrättandet i Rikets
förnämsta Handels-Städer af hittills saknade
Scholor för beredandet af högre vetenskaplig
bildning åt de ynglingar, sorn hädanefter egna
sig åt Sjömansyrket, måste jag beklaga, att
Utskotten, vid saknad tillgång, för närvarande^
uppå allmänna medel, att fördetta vigtiga ändamål
anvisa, trott sig kunna undvika att föreslå
någon annan utväg till detsammas ernående.
Om det å ena sidan är Statens fördel och
heder, att se Svenska Coopvaerdie-Skeppare
i Utländska hamnar vinna uppmärksamhet för
kunskaper och skicklighet i sitt yrke, måste
det, å den andra , vara oskiljaktigt från våra
Skeppsredares interesse, att åt Svenska handelsfartyg
bereda enahanda företräden , till
utländska frakters erhållande, som Nord-Americanerne
för närvarande sig tillvunnit, genom
sine Coopvaerdie-Skeppares högre theoretiska
kunskaper. Jag tillstyrker således Rikets Ständer
vördsamt, att hos Kongl, Majzt i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täckes i
Nåder uppmana Stapel-Städerne att Navigatinos-Scholor
inrätta, och att, då denna omsorg
är såsom ett Municipal-bestyr att betrakta^
livar för sig i underdånighet inkomma med
förslag till de afgifler af utrikes handeln och
Ull.t.Stats s, Allm.Besv,o.Oec.Utsk.Utl.Nio 134.. J
sjöfarten, som för ändamålet finnas mest lärapr
lige.
Herr Professor Gravander: Jag conformerar
mig i det liela med Herr Eriherra
Cederström, åberopar min vid Betänkandet
N:o 111 afgifna reservation och mitt ytterligare
anförande i Högvordige Preste-Ståndet,
samt förklarar mig anse Redares skepp, Handlandes
egendom, äfvensom Medborgares helsa
och lif för dybara att äfventyras genom mindre
iheoretiskt kunnige Skeppares seglande
på måfå. Sverige bör icke, i nödig undervisning
uti Navigations-kunskapen, vara ett
halft århundrade efter Europas öfriga bildade
nationer. A'.t afhjelpa denna brist, anser jag
både vara ett stort national-behof och tillika
medföra en direct nationalvinst.
N:o 134.
Ankom till Expsd. Utskottst den 7 Mars 1830»
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af emottagne anmärkningar
vid Utskottens Betänkande,
N:o 113, om anvisande
af erforderliga medel till
8 Stats* s. Allm. Bes v. o. Oec. Utsk. Uti. N:o 134,
anskaffning af spannmål vid
inträffande missväxtår.
T-T
-Mgloflige Ridderskapet oell Adeln liar, enligt
ankommet Protocolls-Uldrag, den 5 af innevarande
månad, behagat berörde Betänkande
till Utskotten återremittera ; men enär detsamma,
vid föredragning inför de öfrige RiksStinden,
blifvit bifallet, samt frenne Riks-Stånda
sammanstämmande beslut , jemlikt 69 Regerings-Formen
, jemförd lill 49 §. 3 Mom.
och 75 Riksdags-Ordningen , icke kan rubbas
af den serskilda tanka , sorn inom det
fjerde Ståndet blifvit yttrad , hafva de förenade
Utskotten, då ärendet således redan är i
Grundlagsenlig ordning pröfvadt och afgjordt,
samt någon ytterligare handläggning deraf
icke Utskotten tillkommer, skolat sådant Högloflige
Ridderskapet och Adeln vördsamt
tillkännagifva.
Stockholm den 25 Februarii 1830.
STOCKHOLM,
Elméus & Granbergs Tryckeri, i83o.
' v: ;■
Ståts- tt. Allm. Besv.o. Oec. Ut$k. Mern. N:o 135,1
N:o 135.
Ankom till Exped, Utskottet den 17 Mars 18}*
Memorial, med förslag till Voterings-Prop
jsition, i afseende
å fördelningen af det vid innevarande
Riksdag, för Undervisinngs-Verken
beviljade
tillökade anslag.
Sedan, vid justering af Expeditions-Utskot*
tets förslag, N:o 216, till underdånig Skrifvelse,
i anledning af Kongl, Majlis Nådiga
Proposition om anslag för Undervisnings-Vetken
i Riket, Högloflige Ridderskapet och Adeln,
den b sistförflutne Januarii, behagat
godkänna berörde förslag, likväl Under iakttagande
af det förtydligande, att, näst eftet
orden: ’’Tillcimpnings-Scholornes fullkomnande,
" borde införas: ’*utan afseende dera till
”,hvilken Hufvud-Titel de höra,” har, i anledning
af skedd inbjudning, att med Högloflige
Ridderskapet och Adeln om detta be*
slut sig förena, Hedervärda Bonde-Ståndet,
den 15 i denna månad, berörde inbjudning
antagit, men Högvördige Preste*Ståndet samt
Välloflige Borgare-Ståndet, under deri i3 a£
oftanämnde månad, förklarat sig vidblifva deBill.
till Riks-St. i/rot, 1828 183°, 4 Sami. 2 A/d, t>
% idta Bit. i\\dje H\t.
2 Siats. s. AUm.Besv.o. Otc. Utsi. Mern. N:o 1S5.
ras redan fattade beslut, hvarigenom Expeditions
Utskottets förslag blifvit utan förändring
godkändt.
Med häraf henstad anledning har Éxpeditions-Utskottet,
i Memorial till de respective
Riks-Stånden, af den 19 i samma må-*
nåd, framlagt förslag till Voterings-proposition,
med hemställan derjemte, att denna fråga,
deruti Tvänne Ständ stannat emot Två, måtte
genom förstärkt Expeditions-Utskott få afgöras.
Med ogillande af denna Expeditions Utskottets
åtgärd hafva: Högloflige Riddershapet
och Adeln, den 26 ^istförflutne Februarii,
under förblifvande vid dess, i afseende å det
till Expeditions-Utskottets ofvanomnämndeförslag
('till underdånig Skrifvelse) fogade tillägg,
fattade beslut, anmodat Stats-Utskottet att,
enär i frågan om detta tillägg, Två Stånd stan-;
nät mot Två, uppgöra Yoterings-proposition,
hvilken, sedan den blifvit a£ Riks-Stånden
godkänd, bör till förstärkta Stats-Utskoltets
afgörande öfverlemnasj
Iiögvordige. Preste-Ständet, under defi
25 nästförutgående Januarii, med gillande af
Voterings-propositionen, öfverlemnat denna
fråga, såsom hörande till Stats-Regleringen,
till afgörande i förstärkt Statsutskott; sami
Stats-s. Allm. Bese. o. Oee.Utsk, Mern. N o 135. 3
Välloflige Borgare-Ståndet, under en
fl Februarii, och Hedervärda Bonde-Ståndet,
under den 529 Januarii, öfverlemnat frBgan
till Stats» samt Allmänna Besvärs- och Oeeonomie
* Utskotten, hvilka densamma förut
handlagt, för att, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, vidtaga den behandling,
som med Grundlagen öfverensstämmer.
Vid sädant förhållande och då, tillföljd
af sistnämnde Tvänne Riks-Stånds beslut,
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
bordt med Stats-Utskottet sammanträda
till ifrågavarande ärendes behandling, hafva
de förenade Utskotten vördsamt skolat begär
ra Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet
derföre, att Utskotten i deras öfver förevarande
ämne afgifna gemensamma Utlåtande
N:o 10 (pag. 3g och 40), förklarat, att,'
då ”den af Kongl- Majit, ej mindre för U”niversitetens
än Tillämpnings - Scholornes
"fullkomnande, förslagsvis begärda nedsalta
”summa af 18,000 R.dr B:co årligen ingalunda
förekommer betydlig, i jemförelse
”till det dermed åsyftade angelägna ändamål,'
”Utskotten ansett sig vördsamt böra tillstyrka
Rikets Högloflige Ständers bifall till
''Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Pro^'position,
” samt att de förenade Utskotten
derefter, med anledning af de emot berörde
Utlåtande, inom Tvänne Riks-Stånd väckta
4 Stats-s, Allm. Besv.o.Oec, Utsk.Mem, N:o 136,
anmärkningar, i deras senare Betänkande N-o
j2,(pag. 34 $C 55). egt tillfälle yttra, att Utskotten,
ehuru instämmande i den önskan,
"att de af Lärarne vid Krigs-Academien med
”så mycken framgång redan visade bemödan*’den,
till införande och practiskt användande
af förbättrade Läro-courser och Under,
,visningsmethoder,1 måtte af Kongl. Maj:t och
*’Rikets Ständer tillvinna sig en serskild uppmärksamhet,
likväl ansett sig böra vördsamt
”erinra, att Kongl. Majit, uti Dess Nådiga
”Proposition om tillökadt anslag förUndervis”nings-Verken,
äfven upptagit Tillämpnings’>Scholorne,
till hvilka Krigs-Academien, ensligt
den uppdelning af Läro-Verkens serskilda
arter, som i Uppfostrings Comiténs Betänkande
blifvit begagnad, jemväl hörer;
»>samt att Utskotten alltså af anmärkningarne
»>hemtat ett ytterligare skäl, att fortfarande
"tillstyrka, det ofta berörde provisionel anslag
(60,000 R:dr B.coJ måtte, intill nästa
s’Riksdag, varda ställdt till Kongl. Majtts Nå*
”diga disposition, enär, enligt hvad Utskotten
”i det föregående redan yttrat, Kongl. Maj-.t
”pä sådant sätt biefve i tillfälle satt att,
”vid fördelningen af nämnde summa, icke
''blott afse Krigs-Academiens Lärares, jernevid
af Uppfostrings-Camitén billigade an>'sprdk
pä löneförbättring, utan ock utsätta
»'lämplige belöningar för utarbetandet af nya
»'Läroböcker, samt till understöd för desatn»
Stats- s. Allm. Besv.- o. Oec.Utsk, Mern,N:o i3$, 5
”mas tryckning och utspridande till Allmän*
”heten, utan att Rikets Högloflige Ständer,
”vid saknad af tillförlitliga beräkningsgrunder,
»'behöfva att i en så beskaffad fördelning af
”anslaget sjelive ingå.”
Ehuru Utskotten således tro sig hafva,
både 1 Betänkandena N:s 10 och 52, uttalat den
mening, som Högloflige Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet velat,
genom det beslutade tillägget, uttryckligare
förklara, anse Utskotten i frågans nu varande
skick, då Två Stånd, efter förutgången inbjudning,
bestämdt stannat emot Två, ingen annan
åtgärd för Utskotten återstå, än att, till
omröstning i förstärkt Stats-Utskott, föreslå
följande Voterings-proposition.
3,Den? sorn anser Expeditions-Ulskottets,
»milder N:o 2x6, afgifna förslag (ill Rikets
»Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
»beviljadt anslag för Undervisnings-Verkerij
»böra oförändradt antagas;
”Voterar Ja;
”Den det ej vill,
Voterar Nej,
”Vinner Nej, kommer i berörde förslag
"till underdånig Skrifvelse det tillägg att ega
\
6 Stais- Be** samt Allman.- Btsv, o. Oec. l/tslt, XJtl. Nio 156*
“funt, alf, näst efter orden: Tillämpnings>>
”Scholornes fullkomnande införa*: utan af"seende
derå till hvilken IJufvud-Titeldebora.
Stockholm den 5 Mars i83q.
N:o 13 <5.
Ankom till Exped. Utsk, den 17 Mars 183».
Utlåtande, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, N:o 38* angående
väckta motioner om en förbättrad
organisation af Tullverket
m. m.
Ofvannämnde Betänkande, hvaruti förenade
Utskotten, för sin del, förklarat sig finna, att
någon underdånig hemställan i dessa ämnen,
för det närvarande, icke vore behöflig, samt
föreslagit, att de derom väckta motioner måtte
förfalla, är bifallet af Högloflige Ridderskapet
och Adeln och Högvördige PresteStåndet,
men ålerremitteradt af Välloflige
Borgare-Ståndet och Heder värda Bonde.Ståndet,
/
Stats- Ber,- samt Allm&u, Betr. o. Occ.l/ttk. CMNlo 136* f
Inom Välloflige Borgare-Ståndet är af
Herrar Arosenius, Iliessleiter, Löfvenius,
Mattson, Helsingius och TFinberg anmärkt:
att Utskotten icke fullständigt utredt det för •
hållande, huruvida Bikets Ständers, år 1823,
hos Kongl. Maj:t framställda underdåniga
önskningar, i afseende på Tullverkets nya
organisation, i det hufvudsakliga blifvit uppfyllda}
att den anmärkta afvikelsen, det serskilda
Depariements-Chefer blifvit anställda,
ehuru Ständerne önskat, att Secreteraren och.
Kamereraren skolat bestrida dessas befattning
gar, förorsakat en tillökning i aflöning af flere
Tusende Riksdaler, den anmärkarne troll
vara så mycket mindre nödvändig, som under
denna Riksdag båda Departements-Cheferne
njutit tjenstledighet, den ene såsom
Representant på Riddarhuset, och den andre
såsom Secreterare i Constitutions-Utskottet}
att Departements-Chefssysslorne, genom Secreteraren
oell Kamereraren, utan någon skada
för Verket, under tiden blifvit skötte,
och att det derföre icke varit olämpligt, att
vid denna Riksdag förnya hemställan om dessa
sysslors indragande; att Chefen för Camé*.
ral-Departementet tillika är Vice-President i
Kongl. Kammar-Rätten, der Tullverkets räkenskaper
skola granskas; att arfvoden, som
kunna vara öfverflödiga, böra uti ett fattigt
land besparas, och att, enär vid en Länsstyrelse
icke erfordras några mellanlänkar emel;
É Statt- Btf»'.-samt Allmänt Uttv, o. Oec. Vili. Uti. N\o l|öt
lan Landshöfdingen och Lands-Kamereraren
eller Lands-Secreteraren, sådana icke böra
vara oumbärliga i General-Tullstyrelsen ;
att de till indragning föreslagna Tull-DistrictsChefers
löner, så vida de icke kunna indragas
med sjelfva sysslan, komma att qvarstå
såsom sinecurer, och att sådana utgifter falla sig
tunga för ett Verk, hvars Utgifts-Stat uppgår
till ungefär en half million R:dr B:coj
att vid den jemförelse Utskotten uppgjort
derom, att omkostnaderna vid Tull-Verket,
ifrån och med i8l4, till och med 1825, uppgått
till | af hela uppbörden, men ifrån och
med 1824, till och med I828, utgjort endast
något öfver |, Utskotten icke anmärkt, att
Tulluppbörden de senare åren varit högt upp»
drifven; att ifrån jemförelsen af kostnaden
med den tillökade uppbörden, Utskotten erhållit
det framställda resultatet, men att ett annat
förhållande skall, innan nästa Riksdag, sig förete.
Med stöd af dessa skäl hafva Talarne
förmodat, att Utskotten haft anledning, äfven
denna gång tillstyrka en sådan underdånig
önskan från Ständernas sida, som redan vid
förra Riksdagen i detta afseende egde rum,
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet har J.
J. Rutberg isynnerhet klandrat, att Utskotten
icke fästat mera uppmärksamhet vid det
gjorda förslaget, att, med indragande af General*;
-
>
Statt- Ber, lamt Allm,- Bett.- o. Ote, Vtsk, Uti. N\o 136. 9
neral-Tullstyrelsen, ställa Tull-Verket under
Kongl. Commerce-Collegium, hvarigenom
Talaren trott kunna vinnas en besparing af
l4ooo R:dr B:co årligen, hvarjemte han yrkat,
att de tvänne återstående Tull-Districl*;
Chefeme borde indragas, såsom öfverflödige,
samt slutligen anfört, att då, i anseende till
,Tullorganisationen inom vårt land, mycket
yoxe att tillgöra, han hoppades, att Utskotten,
igenom förslag till en förbättrad Tullstyrelse
och deraf följande statsbesparing, skulle kunna
erhålla tillgång att betacka den statsbrist—
summa, sorn Folket genom ökad bevillning
måste fylla; uti hvilket anförande flere af
Ståndets Ledamöter hafva instämt.
Etter granskning af de gjorda anmärkbingarne,
få Utskotten inför Rikets Ständes
vördsamt tillkännagifva; att de, för sin del,
icke kunna ingå uti bedömande derom, huru
Departements-Chefs-Sysslorne vid General-Tullstyrelsen
blifvit förvaltade af de
^Vicarier, som, under Riksdagen, i stället för
de Ordinarie Embetsmännen varit tillförordnade,
och kunna således deraf icke hemta någon
anledning till förändrande af deras i ämnet
förut afgifna Utlåtande.
flik, till Rikt-St, Prat, 1828 I83O, 4 Sami, 2 A få, 3
a:dra Band. 24 Haft,'
Xö Siat>~ Ber. same Allm. 81 sr, o. Ooc, Viik. Uti. N‘.o l36.
Då de förenade Utskotten,så val genom
ds under Riksdagen förut erhållne upplysningar,
som äfven genom hvad Kongl. General-Tullstyrelsens
Kammar- och AdvocatFiscals-Contoir,
genom ett, tillStockholmsDagligt
Allehanda, den i2:te sistlidne Februarii,
fogadt Bihang, officielt tillkännagifvit, inhemtat,
att Tull verkets inkomster, ifrån och med *
början af 182b, varit uti jemt tilltagande;
att dessa, oberäknadt den, för införd utländsk
Spannmål, ir 1827 erhållna Tull af 42g,00a
R:dr B:co, för åren 1S25, 26, 27,28 och 29
Jemnat en tillökad inkomst, utöfver hvad till
Stats-anslag varit beräknadt, af nära 1,900,000
R:dr Bco, eller i medeltal 380,000 R:dr B:co
ärligen; att tillökningen varit progressiv, äfven
för år 1829, dåden uppgått till 450,000
R:dr, oaktadt den långa vintern vid årets början,
och den tidiga vintern vid årets slut,
betydligen minskat Seglationstiden; att till en
förbättrad Tullorganisation ovilkorligen hörde,
att Tullverkets Embetsman blefve så afJönte,
att de, oberoende af biförtjenster, kunde
fullgöra sina pligter, och icke, af brist pa
det nödvändiga, förledas att, genom olofliga
utvägar Öka sina inkomster; att detta och för.
ökade samt förbättrade bevaknings-anstalter
nödvändigt skulle förorsaka ökade kostnader,
men att, sådant oaktadt, Tuljverkets inkomster
\ större proportion så tilltagit, att' utgifterna
dessa år knappast utgjort § af Tulluppbör
-
Statt- Ber,- t. Allm, Betr, o, Otc, Utsk, Uti, N:o ijö. It
den/ att, oaktadt Lurendrägeriet blifvit för-;
mir.skadt, i samma mon som tillåtelse blifvit
leornad att, emot tull, införa förut förbjudna
varor, antalet af beslag å oloflig införsel, likväl,
såsom följd af förbättrad Tullbevakning ,
varit i tilltagande, och att, om jemförelse göres
på de omkostnader, som Tull-Statens aflöning
medtager hos Sveriges närmaste grannar,
emot hvad dertill hos oss erfordras, resultatet
utfaller förmonligt för den hos oss
införda organisation, oaktadt Svenska kusternas
vidsträckhet och beskaffenhet skulle kun--  na föranleda till ett annat utslag»
Det är på grund af alla dessa skäl, i förening
med dem Utskotten, uti deras förra Betänkande,
omständligen anfört, och hvilka nu
åberopas, serdeles hvad angår Tullverkets
ställande under Kongl. Commerce-Collegiura,
som Utskotten anse sig fullkomligen hafva
vederlagt de gjorda anmärkningarne, och vid
ett sådant förhållande vördsamt skolat förnya
deras förut meddelade Utlåtande,
att någon underdånig hemställan i
dessa ämnen, för det närvarande,
icke af behofvet påkallas, och att
de härom väckta motioner således
böra förfalla»
Och då Höglofiige Ridderskapet och
samt Hpgvördige Preste-Ståndet redan bifil
-
Statt- Ber.t. Allm. Betr, o. Oec, Ottk. Ull, jV;0 136,
]it Utskottens, i förra Betänkandet, härom
gjorda förslag j få Utskotten nu vördsamt
hemställa, att Valloflige Borgare-Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet ville sig derutinnan
förena.
Stockholm den 14 Mars i83o.
På Stats-Utskottets vägnar:
M• Sprengtporten. Pehr Thyselius,
L. J. ljundgren. P. Pehrsson.
På Bevillnings-Utskottets vägnar:
Wollr. Tham. U. fridén.
C. O. Zethelius. Er. Pehrsson.
På Allmänna Besv.* och Oeconomie-Utskot
tets
vägnar:
J. Cederström. Carl Forslind C:son,
Eric M, Leffler. Olof Nilsson.
Carl D, Forsberg,
STOCKHOLM.
r ' Elmeus & Granbergs Tryckeri, i83o.
Anförande,
rörande
Grunderne för Sveriges StatshushållningsSystem
j
äf
Friherhe jacob cederström,
tili
Höglojl. Ridder skåpets och Adelns Protocoll
för d. 12 December f. m. 1828.
STOCKHOLM.
Tryckt hos J. Hörberg, 1829.
\T. . .
' id sistlidne Riksdag väckte jag fråga
om fastställande af Grunder för det Stats*
hushållningsSystem, sorn borde följas» Ri*
kels dåvarande Stander, med erkännande
af nyttan, hänskjölo utarbetningen från sig
till Styrelsen ';'Q.
För min enskilda del instämde jag ic*
ke i denna Rikets Ständers åsigt, Jag fann,
att en fråga, så allmänt ingripande i bela
StatsOrganismen, medförande rubbning uti
alla hittills existerande stridiga interesseil,
borde emanera från folkets representanter,
och Styrelsen blifva medlande skiljoman,
icke part, hvilket skulle blifva förhällan*
det, om förslaget ifrån Styrelsen emanerat.
Med stöd af denna min enskilda, ännu ic*
ke förändrade, öfvertygelse, förnyar jag
den af mig vid sista Riksdag ofvan omför*
mäide motion om fastställande af grunder
för det Statsbusbållnings-System, som skall
följas; dervid jag vördsamt till Rikets Hög*
lollige Ständers pröfning öfverlemna!’ mina
åsigter om dessa grunder. Att uti detailler
jemkningar och rättelser blifva nödvändiga,
är tydligt; men om grundsalserne erkännas,
är jemkningen af detaillerna ej något
afskräckande arbete,
*) Se Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af
den 12 Julii 1823, Nio 26.
4
Idéen för den Monarkisk-Constitutionella
Styrelse-formen är egentligen den lill
största möjliga fullkomlighet utbildade Republikanska.
För dess varaktighet fordras
enighet, så väl hos Folket, som emellan
det och Regenten; ty genom enighet
alstras kärlek, kraft och täflan uti allt, som
genom sjelfförsakelse kan bereda allmän
nytta; med ett ord, all slags medborgerlig
dygd. Men enighet kan icke allmänneligen
finnas, om icke allas skyldigheter och rättigheter
såsom medborgare äro lika; hvarje
olikhet alstrar stridiga interessen, och dessa
medföra oenighet, misstroende, brott,
förakt för lagarne, egennyttans seger öfver
alla medborgerliga dygder eller egenskaper
och sam hällsbandens slutliga sjelfupplösning.
Från uraktlåtenheten att undanrödja
alla anledningar till skiljaktiga interessen
hos folket, härleder sig ovaraktigheten af
de Monarkjsk-Constitutionella och Republikanska
Styrelseformerna. Historien vitsordar
att de öfvergått till Despotism eller
Oligarki: Sveriges egna häfder sakna icke
exempel derpå. Sverige har genom de
stora olyckor, som beredde 1809 års Revolution,
återkommit från despotisk till Monarkisk-Constitulionel
styrelseform; men de
omgifvande farorna, den massa af öfverhopande
arbeten, som sysselsatte Ständerna
1809, ovanan allmänna ärenders behandling,
räddhågan att för allmänheten ännu
alldeles främmande idéer kunde väcka far
-
hagor, vådliga innan ännu den införda nya
sakel nes ordning Vunnit stadga, oell hoppet
att, genom tryckfrihetens begagnande,
allmänna omdömet om medlen till undanrödjandet
af alla anledningar till stridiga
inleressen bland folket skulle stadgas, verkade,
att ingenting egentligt då gjordes, för
att bringa Sveriges Statshushållning i öfverensstämmelse
med grunderna för dess
Styrelse-form. Sålunda bibehöllos alla elementer
till snar återgång under enväldig
eller oligarkisk Styrelse, i de för hela ekonomiska
Statsorganismen bibehållna stridigheter
i enskildas förhållande till Staten.
Svenska medborgare bidraga olika till Statsbebofven:
sjelfva jorden har olika natur,
medförande olika skyldigheter för samhällets
försvar, olika medborgerliga pligter och
onera af flera slag; alla slags näringar, och
jemväl handeln, äro under tvångslagar:
myntväsendet omöjligt för allmänheten att
förstå: allmänna uppfostran, i hvad som
fordras för kroppens utbildning och deltagande
i samhällets försvar, i allmänhet åsidosatt
Allt
detta måste rättas, om Sveriges
Statshushållning skall regleras i öfverensstämmelse
med dess Styrelseform; och dessförutan
kan den icke blifva varaktig.
*) Må ingen häraf taga sig anledning förmoda,
det icke jag, lika med hvarje upplyst medborgare,
med tacksamhet erkänner hvad Styrelsen
och Ständerne i dessa afseendeu verkat; men
följden har ännu icke hunnit blifva allmännelig.
6
Dertill fordras
ilo Att all jord bringas till samma natur,
Den Svenska jorden har ifrån Landets
”första historiska tider varit underkastad
”skattskyldighet, Detta förhållande må, i
”afseende på grunden för statens rättighet
”lill dess medlemmars bidrag, vara det rät'ta
eller ej; man må antaga, att medborgaren
för sin egendom, eller att egendomen
för sig sjelf bör vidkännas Statsbidrag;
så utgjorde likväl vår ännu gällande uråldriga
jordbeskaltning icke ett så väsendtligt
hinder för landets välmåga, jordbrukets
'och landtmanna-näringarnes uppkomst samt
'folkökningen, om icke jorden vore på så
'mångfaldigt olika sätt inom provinserne,
ja inom samma provins, samma härad och
'samma socken, beskattad, samt orättvist
'och ojemnt betungad; eller, annorlunda ut'tryckt,
om jorden verkligen vore, i nion
'af graderad beskaffenhet, öfverallt lika beskattad,
på lika vidd. Men äfven en sådan
likhet i skatt efter bördighetsgrad och
^vidd synes, för att blifva fullkomligen rättvis,
ännu tåla villkor och modificationer.
'Olika afsättningsti II fällen, och andra loenia
och ekonomiska omständigheter, skulle
'kunna göra till en orättvisa, att 5o tunnland
jord i den ena provinsen belädes med
lika stor skatt som 5o lili en annan, oaktadt
lika bördighetigrad. Dessutom synes
"beskattningen, för alt approximera den idc*)
Utdrag af M. Un és betänkande öfver förslaget.
7
”ella jemlikheten, snarare böra x natura-ar”tiklar
än i penningar vara bestämd. Olä”genbeterne
häraf åter hafva under framfarna
tider tillräckligen ådagalagt sig. Au”tingen
bar Styrelsen derigenom blifvit besvärad
med en omedelbar varuförvaltning
”och bandel, för att kunna förvandla sina
”inkomster till den för alla dess olikartade
”behofensam tjenliga varan, penningar; elller
ock måste penningen i allt fall anlitas
”såsom värderingsman å kronoarliklarne ge”nom
markegången, i hvars bestämmande
”ingå interesserade motiver. Skäl nog, hvil”ka
i förbigående kunna anföras, mot otjen”ligheten
af hvarje slags ovillkorlig Egen”doms-beskatlning,
som utesluter afseendet
”på egarens förvaltnings-förmåga, ortens af”sättnings-tillfällén,
med flera obestämbara
”omständigheter. För alt återvinna ämnet,
”jördens ojemna Skattebördor, lär ej vara
”för mycket påstådt, det ingen ägare af hem”man,
inom hvilken provins af Riket som
”hälst, är obekant med denna ojemnhet, ge”nom
jemförclsen med andra Hemman in"om
dess bostadsort. Ingen LandsStats”Tjensteman,
som tänkt än så litet vid si”na
göromål, kan hafva låtit undfalla sig
”de svårigheter och omvägar vid controllen
”å Statens rätt, som häraf härflyta, elfer
”lemna å sido eftertankan på hvad sätt
”dessa vidlyftigheter skulle kunna undgås,
”och ett redigare, enklare beskattnings-, for”valtnings-
och redogörelsesätt, med bibe
-
a
”hellande af samma tillgång för Kronan,
”skulle kunna åvägabringas. I synnerhet må
”man kunna antaga, att inom Kongl Kam”marCollegium
och de högre Förvaltnings-,
”grenarne funnits och finnas män, som fullkomligen
insett de snart sagdt oräkneliga
”olägenheterne af den närvarande Jordbe”skattningen,
och synnerligast Jördens olika
”så kallade naturer.
”f)et Svenska KameralVerket framställer
”en gammal, på oerfarenhetens tillfälliga och
”lösa grund uppförd byggnad, hvilken redan
”länge lutat af sin egen tyngd och bibehål”les
genom tillbyggnader: en labyrinth för
”den, som derinom arbetar; en osammanhängande,
sin nesvidrig koloss för åskåda”ren
utifrån, Fäderneslandets Kameral-lag”farenhet
upptager, såsom ettpartielt studi”um,
många ynglingars uteslutade bemö”dandeu
vid Akademierne, och vi böre antaga
ynglingars, hvilka, till följd af mensk”liga
förståndsgåfvor, derstädes kunnat hil”das
nyttigare både för sig sjelfve och samhället,
om de, för inträdet i Styrelseverken,
behöft läsa mindre af dödt minnesverk
och mera af allmänt nyttiga kunska”per.
Man fäste härjemte uppmärksamhe”ten
på antalet af de Verk och Tjenster, hvil”ka
ännu äro öfverhopadt sysselsatte i och
”med göromål, som härflyta af jordens närvarande
beskattningssält; och om man, vid
”föreställningen om deras framgena obehöf”lighet
för Stalsjaestyret, äfven lemnar å sido
9
"afsecndet på elen tillfälliga vinsten af löners
och skrifmaterialiers besparingar! samt
en betydlig personals återgång till enskild
llit och förkofran inom samhällets industriella
yrken, hvilken ädlare och högre vinst
af ledig rörlighet uti förvaltningens gång
bör icke uppkomma, då Kronan icke längre
^ hehöfde tvista med enskilde om sila rätt till
räntor, då de frågor af snart sagdt oräkneliga
slag förföllo, de embetsåtgärder af
ycke färre upphörde, hvilka nu, för contralien
af Statens inkomster af jorden, årli3
gen upptaga och sysselsätta pluraliteten af
Statens Emhets-och Tjenstemän, att räkna
nedifrån Kronans Länsmän till och med
Konungens StatsRåds Ledamöter och Föredragande?
Man vet ju hvad ett försvåradt
och intrassladt Beskattnings- och Administratious-sätt
i alla Länder under alla lider
verkat; tröghet och lamhet vid alllmänna
ärenders utförande, osäkerhet och
”ohåg i medborgarens ställning och bemödanden.
När nu det onda stämmer sjelf—
”va moderkällan till Rikets välstånd, dess
”dyrbara jord, hvad kan då ett än så idogt
”och ädelt Folk, en än så vis och kraftig
”Regering, uträtta tili ömsesidig lycka och
”ära? I sanning obegripligt, att alla inse och
”erkänna det onda, och ingen försöker ett
”steg, för att häfva det! Regeringen och dess
”organer, folket och dess representanter,
”sjelfve den oupplyste individen bland Rikets
jordägare,, alla måste sammanstämma
IO
”uti-de gemensamma olägenheterna af en Inrättning,
hvilken orubbad fortgår under
”det Nationens allmänna öfvertygelse för”dömmer
dess skadlighet. Nog stor är fårhå”gan
för det nya, när sjelfva det gamlas plå—
”gobild ej förmår uttränga den. Ett förslag
”för den skattlagde jordens friköpande från
”skattskyldigheten, och att såmedelst afvittra
den privilegierade jordens skattefriheter,
det är: ett förslag att åvägabringa lik”bet
för all jord i afseende å Statens rättighet
att, vare sig med en omedelbar
”grundskatt, eller en allmän procent af afkastning,
åtkomma sin inkomst af denna,
”likasom af alla andra näringskällor; ett så”dant
förslag bör vara välkommet. Finnes
”det derjemte uthärda sakkännedomens och
”den allmänna öfvertygelsens pröfning, och
”erkännes principen såsom den rätta, böra
”icke utförandets svårigheter afskräcka,
”Det kommer nu derpå an, om dessa
”svårigheter kunna blifva jemförliga med
”dem, som skola afhjelpas; och då man nu
”öfverlåter åt en änteresserad allmänhet att
”uppmäta de nya, som kunna befaras,
”vill man här korteligen erinra om de närvarande.
”Den skattlagde jorden är fördelad i
”Hemman, Redan denna omständighet ut”öfvar
en ganska menlig verkan på den fria
”dispositions-rätten, i det de, i afseende pä
”Hemmans-inrättningen, gällande förfatlnin”gar
förbjuda föryttringar eller fördelnin
-
II
“gar af ett i Jordebok en upptagit Hemman,
“till en viss grad af sönderklyfning eller
“förminskning, Hemmanen hafva tillkom“rriit
och blifvit skattlagde, utan att dervid
“varit följd någon bestämmelse eller grundsats,
huru mycken eller huru beskaffad
“mark dertill erfordrats. Viddén varierar
“emellan 5oo, ja derunder, och 3ooo Tunneland,
och deröfver, för ett så kalladt helt
“hemman. Markens beskaffenheter äro och
“förblifva ojemförliga och obestämbara. Det
“mått, som bestämmer Hemmanets skattskyldighet
i förhållande till andra och kal“las
Mantal^ är, i följd af allt detta, äfvenledes
olika och ojemförligt. Mantal skall
“åsättas alla Hemman utan undantag. Enär
“nu Hemmanen uppkommit, antingen till följd
“af physisk beskaffenhet i afseende på grän“sor,
eller efter sammansatte förhållanden
“af ägornas vidd, slag och naturliga beskaffenhet;
så är förklarligt, huru t. ex. § ManSal
kan vara mindre värdi, än | dito inom
Samma Socken. Kommer nu dertill, såsom
“ofta är fallet, att samma 4 Mantal är rae“ra
skattlagdt och besväradt än fjerdedelen,
“hvem vill då söka försvar för ett så sam“hällsvidrigt
förhållande?
“Vi följa nu vidare Hemmans-inrättnin“gen
i anseende till Jordnaturerne af Kro“noskatte,
Krono, Skatte-Rusthåll, Kronorusthåll,
Säteri, Berustadt Säteri, Frälse,
”Rå och Rör, Insockne samt Utsockne FrälSe,
och de knappast labellistiskt utförbara
13
''olikheter och ojemnhelcr i oneras utgörande,
som härflyta deraf. Hvarenda af of”vannämde
så kallade Naturer har sitt eget
”privilegii-lynne och fordrar sin egen be”handling,
ej mindre i fråga om tvister rödande
Kronans derunder Beroende rätt, än
”särskildt i redogörelse- och föryaltningsväg.
”Med nästan tallösa små iakttagelser och spe”cialiteter
försvagar allt sådant förvaltningens
gång och rörlighet. Men tili ännu
”större förvåning föres man vid betraktandet
af de den Svenska jorden ålagda särskilda
räntor; deras uppräknande torde gil—
"va ett ungefärligt begrepp om livad arbete
”erfordras till årliga controllen af Statens
”inkomster af jorden. Man märker:
”JordeBoksRcintan, också kallad Onlc”narie
Ränta. Den består uti en mängd PerSedlar
af ortens egen afkastning: Spannemåi,
”Häst, Ko, Svin, Får, Gås, Ull, Fisk, Tjära,
”Ved, Gråskinn, Hålling, Tran, Fårgödsel,
”Tyskt Öl, och ännu flere underbara persed”lar.
Länens Jordeböcker kunna innehålla a5
”å 3o särskilda sådane artiklar, ja derutöfver.
”Mantals-Räntan, bestående merendels
”uti Landtogs-gärden, Byggnings-hjelper!,
”Saltpetter-hjelpen, Boskapspenningar och
”Åkerskatt, Skjutsfärdspenningar, Dagsverks”penningar.
Alla dessa räntor hafva väl från
”början endast varit tillfälliga Bevillningar
"blott för en tid, men, utan vidare fråga
”derom, fått fortfara att beständigt utgå;
”hvadan desamma nu mera, under ett hul
-
i3
”vudnamn af MantalsRäntån, ii ro lika be-=
”ständiga, som don Ordinarie Räntan.
”Med både JordeBoks, eller Ordinarie,
”och HemmantalsRäntan är nu dessutom oli”ka
förhållande så väl emellan särskilda Landskap
och Län, som ock, inom Länen, emel”Ian
särskilda Härader och Socknar, ej allenast
i skattemått efter krono värde, utan
”ock i förvandling ifrån en räntepersedel
”till en annan. Exempel: I Upland berak”nas
en årlig häst i Håbo härad till 6 öre,
”i Bro och Åsunda till io öre 4 f P:or* ^
”Håbo utgår denna Ränteliäst förvandlad i
”penningar, i Bro och Åsunda förvandlad i
’3 öre penningar samt 3-f k:pr Spannmål;
”att förtiga oräkneliga dylika skiljaktigheter,
”hvarom hvarenda öppnad Jordebokkan vitt”na
och hvilka här icke kunna specificeras
”Man borde icke behöfva förlora orcl
”för bevisandet af olägenheterne af detta intrasslade
förhållande. Yi räkne bland dem
”allmänneligen:
”Ojemn Beskattning. Synnerligen den
”bonde, som ärft sin jord, undgår icke att
”erfara det tryckande deri, att grannens
”hemman af bättre beskaffenhet ärlindriga”re
beskattadt. En annan, som tillhandlat
”sig sitt ägande Hemman, kan väl hafva vid
”köpet iakttagit de årliga Räntornas och Be”svärens
verkan till bestämmandet af en
”mindre köpeskilling; men olägenheten af
*) Se Lärobok i Svenska Kameral-Lagfarenheten
af Rabenius, §, 3rg.
»4
”hemmanskattens ojemförlighet med den ail»
”manna i orten skall i många andra Fall gö»
”ra sig för honom känbar. Staten åter ståf
”alltid till den mera betungade i ett orättvist
förhållande, och har i samma mån
”uppgifvit sina anspråk på en oskrymtad
”samhällsanda hos denne. I allt fall uppre»
”ser sig all slags ojemnhet, det vill säga,
”orättvisa i beskattning, våldsamt emot sam»
”hällsideen, vare sig, att denna ojemnhet
”drabbar egendomen och indirecte derigenom
ägaren, eller medborgaren diréöte.
”Det är af denna jord beskattningens ojem”na
distribution man icke eller sällan ser uppstå
oförmåga till oneras utgör ande, antin»
”gen alla, hvilket förutsätter en från början
”ojemförligt hög skattläggning, samt deraf
”föranledd vanhäfd och ägarens obestånd,
”eller allenast vissa onera, hvilka bero af
”tiden, culturen eller årsvexten. Ett hem»
”man, till exempel, sorn vid en för no år
”sedan verkstäld skattläggning ansågs till
”ränta af Tjära, med afseende på då varan»
”de skogstillgång och öflig tjärubränning in”om
orten, saknar nu utvägar för denna pro”duction,
hvilken Åker» och Ängs-odlingens
”mera lönande afkastning utträngt. Om nu,
”såsom fallet är i en pvovins af Riket, den»
”na Skattepersedel icke får med penningar
”lösas, utan af Staten in natura årligen ut»
”fordras och uppbäres, så blir obestridligt
”att Jordägaren, under dylika förhållanden,
”får vidkännas högre utlaga, än hvad skatt
-
»5
”läggningen åsyftat, i det han nu skall an*
”lita köpmannen, kanske ock genom honom
”utländningen, om den vara till hvad pris
”sorn hälst, hvilken dock kallas hvarken mer
”eller mindre, än Hemmanets grundränta.
”Afund och osämja emellan grannat*
”af den obildade folkklassen blifva indirec”ta
följder af ett förhållande, hvarigenom
”den ene ser den andres fullt ut lika goda,
”eller tilläfventyrs bättre, hemman fritaget
”från Besvär och Utskylder, som drabba
”hans egen, icke bättre, kanske sämre lägenget.
Man tar ej skäl af sak, när personell
”genom den blir afundsvärd. Ett gammalt
”ordspråk säger ju, att grannens ko har all—
”tid större jufver. När nu enahanda förhållande
verkligen är för handen, hvem
”känner menniskonaturen och gör sig icke
”föreställning om yttringarne af dess oför”ädlade
skick? Bråttmålshistorien skall icke
”sakna data i detta afseende. Men äro ock”så
gröfre brott, begångna af afunden, lyckligtvis
sällsamma hos den godsinte och red”lige
Svenska Allmogen, hvem vill dock ne”ka,
att orättvist distribuerade utlagor när”mast
leda till försök å de vanlottades sida,
”att gora sig orättvisan så litet som möjligt
”känbar? Se här en väg till det goda fol”kets
demoralisation, och denna väg i sjelf”va
Statsinstitutionerne beredd!
”Ädla krafter, hvilkas utveckling och
”utbildning just desse borde framkalla, gå
”jemväl förlorade. En sådan är den natio»
tö
”nolla amin, egen lios ett fritt folk och
”lins det Svenska historiskt ärftlig, hvilken
”uppkallas till skyldigheten att personligen
”deltaga i Landels fölsvar. Jti flere namn
”på Utlagor och ju flere slika, desto flefö
”skenskäl att undandraga sig vidare skyldig”heter.
Gif bonden att uppräkna 20 slag
”af onera, deribland knektehåll, och han
”skall aldrig öfvertygas om pligten att än”nU
derutöfver sjelf gå i vapen. En enda,
”så rättvist som möjligt fördelad Statsut”skyld,
och alla skola erkänna sig dertill
”förbundne. Att dessutom landets odling
”eftersattes och hindras genom Hemmans”inrättningens
tvång och förbudet af min”dre
Jordedelars försäljande; att häri ligger
”ett hinder föl’ folkmängdens förökande, och
”i allmänhet, att landtmannens sträfvande
”till förkofran icke gynnäs af eli jemnlik industriel
frihet, återverkande i sin ordning
”till en god medborgssanda; sådant torde
”vara öfverflödigt att vidare utlägga.
”Huru hänförande visa sig icke deremot
”fördelaine deraf, att all jord bringas till
”lika egenskap i afseende på Staten, eller tili
”samma natur. Statsbidragen kunna jemnt
”och rättvist fördelas. Mångfaldiga namn,
”sätt och vilkor för äfven så mångfaldiga
”slags skatters och besvärs utgörande Och
”redovisning, dölja icke beskattningens ojem”na
distribution på egendomar och ägare.
”Styrelsen kan beräkna och bestämma sin
till
-
J7
'"tillgång och sin rätt, utan misstag och orättvisa,
— en omständighet, så högst nödvändig
för håde Ständer och Regering,
”Jordägaren vet sin utskyld,! jemlikhet med
”hvarenda dess like i samma predicament.
”Begäret till underslef skall sakna utvägar
”att undanhålla det allmänna dess påräkna”de
rättigheter. Inga tinera skola finnas,
”sorn icke kunna utgöras; den skattskyldige
”följaktligen förskonas från nödvändigheten,
”att bero af andra vid utgörandet af skatte”artiklar,
dem han icke sjelf ägde, och hvil—
”kas anskaffande skulle drabba honom med
”en Beskattning mera utöfver hvad Staten
”de jure bestämt; lika interesse» och säm”ja
beredas emellan medborgare af den vig”tigaste
näringsklass. Odlingar och nya bo”sättningar
skola icke längre hindras, då Fri
”upplåtelse af jord från de nu så kallade
”Hemman icke verkade på Statens rätt till
”skatt af de frånskilda delarne, hvilka, efter
”bestämda grunder för bördighets grad , bu”ro
sin skattskyldighet med sig i hvars band
”de kommo. Intet stort antal af små skäl
”skall hos Allmogen uttränga öfvertygelse»
”om den allmänna pligten att försvara fo”sterlandet.
”1 beloppet af 4 års Statsbidrag af den
”nu beskattade jorden synes den lyckligaste
”medelväg träffad att kunna förena tvänne
”de vigtigaste medborgerliga interessen, hvilka
hittills stå till hvarandra i motsägelse.
2
i8
För den beskattade Jordens ägare skall detta
bidrag otvifvelaktigt allmänneligen erkännas
vara det lindrigaste; för ägare åter
’ af privilegierad jord kunde med större skäl
'sättas i fråga ersättningens tillräcklighet,
”om icke den uppkommande fonden öfver"sköte
de anspråk, hvilka nuvarande innehafvare
af sådan egendom skäligen kunna
”göra. Privilegier, som innebära oförenlig”hetmed
en allmän samhällsrättvisa, kunna
”icke, efter nu utbildade rättsbegrepp och
”allmänt insedda Statsprinciper, fortlefva
”längre, än i den närvarande generationens
”ägo. Enär de sålunda, på grund af den”nas
medgifvande, blifvit efter öfverenskomma
grunder nöjaktigt ersatte, inträder samhällets
ide'e åter i verksamhet.”
2:0 Att alla Statsbidrag utgöras i mårt
af inkomst.
*)”Den ojemnhetibeskattning,som härflyter
särskildt af jordens privilegier och
”skattebördor, utgör på långt när icke den en”da
orsaken till den oreda, mångfaldighet
”och försvårande vidlyftighet, hvarunder Sta"ten
måste, likasom ifrån spridda gömmor,
”framletade inkomster, hvilka, sammanlagde
”från så mångå håll, likväl höra till allenast
”ett ändamål: Statens vidmagthållande. Ta”bellenN:o
5 utvisar, att 1 i,723,o46R:dr42sk.
”9 rist. Banco, hvilka af Rikets undersåter
”till Stats-bestyret år 1828 blifvit betalde,
”utgått under icke mindre än 66 särskilda
■9 Utdrag af M. Ihres betänkande öfver förslaget.
*9
"Iukoraat-Tfttlar eller spridda namn, nemligen
af
”StatsVerkels Ordinarie Inkomster 32 slag.
”Dess Extraordinarie . . . d:o 5 —
”Dess i Staten ej påräknade d:o 6 —
Summa —
”Bevillning
i —
”hvilken dock består af 4» nemi.:
” Allmän för året, Bevillningaf Te”stamenten,
Bevillning af Kort”stämpling,
och numera äfven af
’ 'Tidnings-stämpling.
”Div. Verks Medel eller Inkomster 22 —
Summa 66 slag
”af afgifter till allmänna ändamål. Hvem
3,är så ensidigt intagen för våra närvarande
”institutioner, att han icke bland mängden
”af dessa särskilda slags Statsbidrag, hvil”ka,
utan sammanhang sins emellan, ömsevis
”direct och indirect drabba utan regel per”son,
yrke och rörelse, upptäcker den närvarande
Beskattningens svårigheter i con”trollen,
orättvisa i verkningarne och ända”målsvidrigheti
afseende på samhället?Hvem
”vill neka att af de 15,204,477 R;dr (Tab. 5)
”hvilka nu utgöra Rikets utskylder, nemligen
till Presterskapet med 1,011,610 R:dr
”och till Riksförvaltningen med det öfriga,
”en ojemförligt stor del går för Samhälls”inrättningen
förlorad, i och genom kostna”derne
för dessa Statsinkomsters indrifning.
”Den första blicken på Tab. i3 upptäcker
”denna ojemförlighet uti icke mindre än
20
”3,861,227 Ridr 42 sk. 8 rist. för de civila
”Styrelseverkens aflöning, det vill säga, emelian
27 a 28 procent af hvad Staten verkligen
erhållit, Prästerskapets inkomster oräk”nade.
Ville nu dertill läggas den contan”ta
aflöning, som åtgår till befälet öfver en
”för Rikets försvar likväl så ganska otillräcklig
Armee, som vår närvarande; så blir
”förhållandet mellan medborgarens bidrag
”och dess skäliga anspråk på Stats-Inrättnin"gens
fullkomlighet desto ofördelaktigare.
”Allt hvad på sådant sätt utan nödvändighet
afgår å Statens inkomster, utgör en ex”tra
beskattning å folket utöfver samhällets
”behof, hvilken, hvad ännu värre är, icke
”ens gagnar samhället i något annat afseende
utan fast snarare medelbarligen skadar,
”i det friska armar undanryckas näringsfliten,
för att vid skrifborden bortdomna,
”kunskaper bortnötas i protocoll och räken”skaper.
Att sålunda folket belastas med för
”Statsbehofven icke behöfliga utskylder, ver”kar
oundvikligen i sin ordning till oförmåga,
”att utgöra bidrag till allt hvad för allmän
”nytta verkligen erfordras. Statens och den
”enskildes hushållning äro i denna punkt
”att på det nogaste förlikna. Vi tillägga
”ännu: Det sätt för Statens åtkomst af inkomster,
att å alla industriella företag läg”ga
indirecta afgifter och bördor, gör medborgaren
försagd och håglös, leder hans
”ovilja på Regeringssättet, hvarvid tvärtom
”hans förtroende bör vara fästadt, och aflg
-
21
”der lians intresse från samhällets, ja! ställer
"det i motsats deraf. Sådant åter gynnar
”ingalunda moraliteten. Det är fast snarare
”att inympa på folket obekanta smittor, säborn
begäret lill underslef och det lika förhatliga
att corrumpera. Brott framkallas,
”tack vare institutionerne; konstflit och färdig”heter
af alla slag aftaga, för att omsider alldeles
afstadna. Allmänna välståndet lider
”och blir om intet. Så bortdö äfven småningom
Samhällets försvarskrafler, och Stadens
yttersta ändamål, sorn är folkets sjelfbestånd
och genom förädling beredda lycksalighet,
vinnes icke mer.
”Och likväl efter allt detta inser det
”mest oöfvade förstånd, att en enda allmän
”beskattning, för införskaffande till Slaten
”af ofvannämnde dess årliga behof, vore icke
”allenast det redigaste, utan otvifvelaktigt
”det bästa och nyttigaste.
”Närvarande förslag är ämnadt att åvägabringa
just denna naturliga enkelhet i
”medborgarens beskattning, hvarigenom han,
”stadd i hvad kall, yrke eller näring sorn
”hälst, får under allenast ett namn och i
”ett för allt afbörda sin årliga skatt till Staden.
Det skall visa sig hvad han härige”nom
äfven i beloppet torde vinna, om
”skatten bestämdes i mån af hvarje medborgares
oafkortade årliga inkomst. Fördlaget
är i detta afseende: alt en af medborgare
årligen verkställd Taxering skall
”ske å hvarje medborgares totala eller brul
-
”to-inkomst för året; och af det sålunda
”taxerade Inkomst-Capitalet för hela Riket
”skall årets statsbehof såsom procent utgå.
”Sedan de offentliga anslagen blifvit,
”på sätt hittills skett, bestämde, skall en
”permanent Auctoritet, vare sig StatsContor
”eller något Rikets Ständers Verk, åligga
”att, efter det TaxeringsCommittéernas ar”beten
ifrån Länen blifvit insände och In”komstCapitalet
öfver hela Riket blifvit för
”året kändt, derefter uträkna och genom ut”färdande
kungörelse tillkännagifva, hvad
”procent af detta Capital Statsbehofvet för
”året utgör. Denna procent, hvilken man,
”till exempel, kunde kalla den årliga Skat”teprocenten
eller Skatten, är följaktligen
”just densamma procent, hvarje medborgare
”skall erlägga af den inkomst, hvartill han
”för året blifvit taxerad. Tabellen N:o i4
”utvisar resultatet. Det faller genast i ögat,
”att ju större Taxerings-Capitalet för Riket
”blir, desto mindre procent deraf kommer
”Skatten att utgöra.
”Man besinne äfven, huru litet ange»
”lägen hvar och en bör vara att blifva ansedd
”äga mindre inkomst, än han verkligen äger,
”enär den årliga Skatten, af ett såmedelst
”öfver hela Riket för lågt uppsatt Taxerings”Capital,
i samma mån utgår efter en hö”gre
procent. Härtill kommer nu, att den
”skattskyldige har, i och genom den årliga
”Skatte-procenten , i ett för allt liqviderat
”Statens anspråk. Alla de särskilda ulla
-
a3
”gor och afgifter, som nu utgå och under
”skiljaktiga namn drabba alla yrken, närin”gar
och classer, försvinna. Jordägaren, säborn
ofvan sagdt är, slipper allt annat, hvar”af
han hittills varit betungad; Borgaren äfvenledes
hvad hittills direct eller indirect,
”personligen eller i och för yrket, varit ho”nom
ålagdt. Köpmannen och skeppsreda”ren
vidkännas inga indirecta utlagor af tull
”eller annat. Alla Stånd dela vinsten afBran”vins-afgifternes,
ChartaeSigillatee-afgiftens
”med flere dylikas upphörande. Vissa åter
”äro fritagne från de dem särskildt träffande
bidrag, tillexempel; Ecclesiastique, Civile
och Militaire Tjenstemän från Wadstena
Krigsmanshusafgifter: och ändteligen
”lösgifvas Nationens alla classer från den särskilda
beskattningen till en enda ibland
”dem, Presterskapet.
”Slutligen återstår att nämna, det Brut”to-inkomsten
är tagen till grund för detta
”System, af följande obestridliga skäl.
”Ben är lättare beräknad. Den ene
”medborgaren saknar aldrig kunskap, huru
”stor total inkomst eller synbar rörelse den
”andra i samma Class har. Alla känna
”Tjenstemannens; Bonde, Handtverkare,
”Handlande, Skeppsredare känna ofelbart
”hvarandras.
”Rikets Ständer och Styrelsen skola i
”deras Statsberäkningar komma närmare tili
”det verkliga förhållandet, genom calculation
”af det synbara i allmänna rörelsen och cir
-
24
”culation, än det Uter tänka sig att genom,
”en samvetsberäkning å Innevånarnes Netto
”behållna årliga inkomst lyckas komma. Det
”förra sältet är allom åskådligt och äger dessutom
den största moraliska controll i der\
”municipala Taxeringen, Den sednare eller
”Netto-inkomsten låter till qn oändlig grad.
”fördölja sig och är underkastad' lika.mångå,
”omöjligheter i coptrollen, sorn det finnes
”behof, vanor, anspråk, interessqn och tänkesätt
hos individ erne. Exempel lära vara
”ob.qhöfliga, för hvarje erfaren medborgare.,
”Att beräkningen, af, oafkortad inkomst är*
”till följd af dessa orsaker , tjenligare för ändamålet
att kunna jemnare oell compara”tivt
rättvisare på individerne distribuera
”Skatten, och att depsamma lerpnar mindre,
”tillfällen att på samhällets bekostnad un-,
”dandraga sig någon del af Statsbidragen;
”sådant lärer icke? behöfva vidare utläggas.”
3:o j4tb alla Lagar och Författningar,
hvilkas åsidosättande bereder enskild för*
del: på Samhällets bekostnad'; alla, som inskränka
industriens utveckling och menniskolif
af tens fria användande till eget unders
häll; alla, hvilka isolera vissa casters iriteres*
sen från Nationens gemensamma; alla, sorn
för vissa näringar innebära förmynderskap;
alla, sorn inskränka allmännelig rättighet att
sälja hvad man äger, der det gäller mestA
och köpa hvad man behof ver, der det gäl»
ler minst, böra af skaffas.
25
/po Myntbenämningens förändring till
vanlig vigt i metall.
5:o Nationens allmänna bildning i Skolorna
till förmågan att verksamt deltaga i
Landets försvar, anfalls- och försvarsvapnens
ändamålsenliga användande, sä väl
enskildt, som i förening med andra, samlade
i trupp, med dertill hörande rörelser,
Krigslagar och Reglementen.
6:0 Att Statsanslagen göras tillräckliga.
7:0 Att öfverskott och besparingar, jemte
ett årligt anslag, bestämmas till bildande
af en National-tillgång vid påkommande
behof, såsom missväxt, pest eller krig.
8:0 Att tillräckligt antal goda vapen
för hela Nationens vapenföra män, med
öfrig behöflig Attirail, Utredning och
Ammunition, tillhandahålles för möjligen
påkommande behof.
g:o Att nödige medel lemnäs Styrelsen,
till att understödja idogheten och framkalla
konstfärdigheter tild varu-alstring.
10:0. Att alla genom förändringen onyttiga,
så Civila som Militaira, tjenstebejattningar
indragas, i den mån de blifvit öfverflödigt
och innehafvarne afgå.
Uti en (Våga som denna, der en på
seklers vanor grundad Statsorganism skall
1 ubbås, fordras lugn, moderation och rättrådighet
vid bestämmandet af ersättningar,
ordningen för ändringars vidtagande, författningars
upphäfvande, Styrelseverks och
Embetens indragning, samt Försvarsverkets
20
reglering; ty hvarje för hastigt eller för
sent dervid vidtagen åtgärd medför förluster
för enskilda och verkar menligt på saken.
Till att gölia åskådligt beskaffenheten
af den mer och mindre oprivilegierade jordens
grundskatter, äfvensom Boställens, äro
Tabellerne N:q i, 2 o,ch 3 upprättade,
och Tabellen N:a 4 innehåller ett sammandrag
af de 3:ne förenämnde, som visar beloppet
af de såsom grundskatter utgående
Statsbidragen Tabellen N:o 5 upptager Statsbidragen
af aila slag, utom dem till Städerna.
Då för att tillvägabringa den i itsta
punkten nämnde förvandling af all jord
till samma natur, utan rubbning i äganderätten
för nuvarande innehafvare af privilegierad
jord, fordras, att desse erhålla full
ersättning för det högre värde deras jord
nu har emot det, den får efter förändringen;
och då den nu mer och mindre oprivilegierade
jorden, för att erhålla Säterifrihet,
bör betala hvad denna jord genom
förändringen vinner i värde, så har, genom
Tabellen N:o 6, en calcul blifvit uppgjord
öfver den ersättning i Penningar, eller
motsvarande Spannmål, sorn den egentligen
skattskyldiga jorden, för befrielse från
ständige räntor och knecktehåll, bör erlägga;
Tabellen N:o 7 i samma afseende för
Frälse-jorden.
*) Tabellerne riro med LandsKamererai en E
G- Wendell* biträde upprättade
27
DA ständige räntor af jorden icke kunna
upphöra, med mindre PrästeStAndets
aflöning upphör att utgöras genom Tionde
, äfvensom alla andra på ständige räntor
grundade löner, hafva Tabellerne N:o 8
och 9 blifvit uppgjorde, den förra för att
visa Rikets spannemåls-afkastning med deraf
utgående Präste-tionde , den senare uppgift
på Clereciets och Läroverkens personal
och nu varande Löne-inkomster, med förslag
till ändring deraf*).
Kneckfe- och Båtsmanshållet kan icke
upphöra, utan upphäfvande af Indelningsverket.
Tabellerne N:ris io, ii och 12
hafva derföre blifvit uppgjorda, den första,
upptagande Arméens närvarande personal
och aflöning, den andra, förslag till
Organisation af en National-Armée, hvars
personal utgör 308,079 man, den tredje,
förslag till Arméens aflöning och passevolance.
Tabellen N:o i3 innehåller uppgift
på Civile Embetsmännens personal och aflöning,
dervid, i brist på nödige handlingar,
Städernas tjenstemän, hvilka böra på
Rikets Stat öfverflyttas, icke linnas upptagne.
Tolagen med flere Statsbidrag, afstådde
till Städerne, ökar närvarande Statsbidragssumma
vida utöfver hvad till Städernes
Embetsmäns löner erfordras; beloppet
är för mig okändt. Tabellen N:o 14, såsom
*) Af Prästerskapets Boställen skulle, emöt den
föreslagna Staten Tal). N:o 9, endast 3 mantal
för hvarje Gall bibehållas och det öfriga
judragus, samt enligt Tab. W:o i4 användas.
a8
STut-Calcul, upptager nuvarande och föreslagna
Slats-utgifter, utom de på Tabellen
N:o 5 uppförde Statsbidrag till diverse Verk,
977,q55 R:dr 20 sk. 5 r:'st, hvilka ej äro i
slut-calculen, Tabellen ]N:o 14» upptagne,
emedan en del deraf försvinner, såsom redan
beräknad i hufvud titlar, andra böra
på hufvudtitel uppföras, andra åter med
tillvarelsen af verket upphöra, utan att åter
ingå i Slats-regleringen, såsom till exempel,
Passevolance-medlen 264,210 R:dr 2
sk. 4 r:st* åro inbegripne i förslaget till
3:dje Hufvud-Titeln.
De förändringar i Grundlagarne, hvilka,
om förslaget antages, blifva nödvändiga,
ar öfverflödigt att uppräkna.
Tidpunkten för verkställighet af 2:dra
punkten i förslaget, nemligen: att alla Statsbidrag
skola utgöras i mån af inkomst, kan
inträffa så snart Grundlags-förändringarne
laglikmätig^ föregått, derigenom att RiksgäldsContoret
auctoriseras utgifva till Styrelsen
disposition coupons för de 20,827,000
R:dr, som utgör löseskillingen till Säteri
för den nu mer och mindre oprivilegierade
jorden, hvilka i samma mån försvinna,
sorn betalningarne inflyta. Af dessa coupons
skola i första rummet nuvarande, till ersättning
berättigade Säteri-ägare erhålla hvad
dem tillkommer, och derefter FörsvarsVerket,
Men i och för den under tiden
utgående årliga Bevillningen kan och bör
principen nu genast tillämpas. —» Calculeu
på Tabellen N:o i/f, utsträckt till den blifvande
bevillnings-summans belopp, kommer
att visa huru högst obetydlig procent erfordras
*).
Bevillnings-Utskottets arbeten blifva
derigenom så förenklade, att, utan afvaktan
af Bevillnings-Summalis fastställande,
grunderna för Bevillningens utgörande, kunna
Rikets Ständer föreläggas, hälst den behöfliga
procenten i allt fall årligen af Fullmägtige
i Rikets Ständers Veik bör bestämmas,
sedan årets totala Inkomst-summa genom
Taxering är känd.
För verkställigheten af 3:dje punkten
fordras uppgörandet af en ordentlig classification
af alla ekonomiska och kameralisliska
författningar med en serie, efter hvilken de
skola upphäfvas, på det icke onödigtvis
för enskilda må beredas förlusten
Myntbenämningens förändring till vanlig
vigt i metall, enligt 4;de punkten, til 1-  vägabringas derigenom, att i stället för nu
gällande Mynt, eller så kallade Riksdalerssorter,
skulle på Myntet präglas metaller,
först af samma skrot och korn, men, enligt
regeln, utan Myntbenämning; hvaremot
i prägeln utsattes metallens vigt och finhet,
samt huru mycket af vigten för prnglingskostnaden
är afdraget. Derefter borde större
och mindre formater, efter inlemnarens
*) Att den på Tabellen N:o i4 supponerade inkomst
af 3oo R:dr pro persona ej ar för hög,
kan inhemtas af bilagde handling, se pag. 34-
%
3o
egen önskan och till hvad finhet eller ut]>landning
med annan metall som hälst,
fä präglas; men alltid under enahanda vilkor
för prägelns beskaffenhet.
Banken auctoriseras att utgifva Sedlar
på sålunda präglade och der insatte metaller,
innehållande anvisning att i Banken vid
uppvisandet erhålla den insatte metallen,
till uppgifven finhet och vigt, med i prägeln
bestämdt afdrag i vigten för präglings
kostnaden. Derigenom skulle det gamla
myntet småningom försvinna ur rörelsen,
och jemväl begreppet derom hos Allmänheten
från fullkomligt obegrepp öfvergå till
vanlig jemförelse med andra varuvärden,
och dess högre eller lägre relativa värde
blefve då af intet inflytande på allmänna
välståndet. Att i början en Tariff skulle
årligen uppgöras, efter hvilken man i präglade
metaller, eller invisningar på sådane,
i Banken kunde afbörda sig Statsbidragen,
är tydligt; men snart kunde statsbidragen
bestämmas i sålunda präglade metaller, och
dermed de gamla Myntbenämningarne alldeles
försvinna, utom i hvad minnet derom
vore oskiljaktigt från historien.
Verkställigheten af den i 5:te punkten
uppgifna Nationens allmänna bildning vid
Skolorna, till förmågan af verksamt deltagande
i fosterlandets försvar, fordrar, endast
anställandet af en skicklig Underofficer
vid hvarje Sockenskola och Officerare
vid Högskola eller Universitet. Det be
-
é
3i
gär till styrka och skicklighet, sorn är
oskiljaktigt från rnenniskans tankeförmåga,
alstrar hos hvarje ungt sinne anslag att emottaga
undervisning i allt, hvarigenom hans
individuella, synnerligen physiska, förmåga
utbildas, emedan hvarje särskild undervisning
lemnar underrättelse om en till
dess okänd förmåga och väcker begär att
blifva bekant med flere. Vissa timmar om
dagen böra derföre vid hvarje skola eller
undervisnings-anstalt användas till öfningar
i Gymnastik, vapens ändamålsenliga handtering
och användande, marsch, springning,
hoppning, skjutning, simning, Krigslagars
och Reglementens läsning, i hvad de röra
Soldatens skyldigheter: Vid Högskolor och
Universitet jemväl i Mathematikens, Astronomiens,
Mechanikens och Chemiens tillämpning
och användande för Krigskonsten, Beiastningskonsten,
Fältmätning, Chartritning,
Krigslagar och Reglementen fullständigt, med
ett ord, så, att till Magister-examen skulle
fordras, utom redan derföre faststälde kunskaper,
alla de, som åligga Ingenieur-Officerare.
Anstalten medför oblydlig kostnad.
Arfvoden af några tunnor säd åt de
vid Sockenskolorne anställde Underofficerare,
och af 4oo tunnor säd åt 2 Lärare vid
hvarje Universitet, samt i5o tunnor åt en
vid hvarje Gymnasium voro tillräcklige; men
följden, att hvarje Svensk man vid 20 års
ålder vore fullt bildad soldat, och hvarje
vid Universitet lagerkront, Ingenieur. Att
32
derefter titan Våda, så viii indelta som värfvade
Armeen kan upplösas, och Statens
stridskrafter helt och hållet utgöras genom
Conscription, lärer icke kunna bestridas,
äfvensom att Sverige derigenom blefve i tillfälle,
att med den förenade kraften af hela
sin manbara befolkning kunna hämma hvarje
anfall eller förolämpning. Nödige Garnisons-truppar
kunde utan svårighet bildas
af Ynglingar inom en viss ålder, hvilkas
tjenstgöring dervid icke behöfver blifva
långvarig, högst 3 månader. Några dagars
årliga möten, icke att användas till Recrutexercis
(ty sådane finnas icke), men för
att öfva redan inhemtad kunskap, få aldrig
försummas.
Då till organisation af de föreslagne 3
activa ArméeCorpserne och 2 Reserver med
Sjömännen, tillsammans 308,079 man, ej
erfordras mer af Sveriges manbara befolkning,
än dem emellan fyllda 18 och fyllda
35 år, dervid 59,o35 äro undantagne,
dels för Civila Embeten och tjenster och
dels för lyten eller oförmåga, föreslås, att
till en ytterligare reserve, likväl utan allt
Befäl ifredstid, men till hvars behof materiel
i Kronans förråd bör finnas, 100,000 man i
Hallorne upptagas af Sveriges manbara befolkning
emellan fyllda 35 och 45 år, dervid
55,670 personer finnas utöfver behofvet.
På verkställigheten af 6 punkten beror
bibehållandet af enighet mellan Regenten
och
33
'och Folket, oundgänglig för Styrelseformens
varaktighet och villkoren för Nationens
trefnad, i det Styrelsen dessförutan
saknar förmåga att i alla afseenden bevaka
dess rätt och fördel.
Bestämmelsen i 7:de punkten är lika naturligen
nödvändig för Samhället, som särskildt
för hvarje individ, den der vill vara
oberoende af tillfälliga händelser och
olyckor, Och så mycket angelägnare inom
ett fritt samhälle.
Verkställigheten af 8:de punkten står i
förening med principen för den 5:te, och derigenom
att all jord bringas till samma natur,
kunna tillräcklige medel erhållas för
verkställigheten, utan behof af särskilda eller
nya Statsbidrag, enligt Tabellen N:o 14.
t>:de punkten åsyftar att bereda medel
till fortkomst i all slags konst och slöjd, till
Nationens städse stigande välstånd och trefnad.
Den besparing i årliga Statsutgifterna,
som ensamt genom indragning af öfverflödige
EmbetsVerk och Uppbördsbetjente
härigenom kan beredas, är betydlig, men
högst obetydlig i jemförelse lill den indirecta
vinst, folket kommer att njuta genom
allmännelig frihet i handel och näring,
Statsbidragens utgörande i mån af inkomst,
Rust -och Rotehållnings-besvärets upphörande
m. m. —
3
34
Behofvet af ett faststäldt system för
Rikets Statshushållning är redan vid sista
Riksdag af Rikets Ständer erkändt: frågan
väcktes af mig, jag har derföre ansett
mig böra använda den tid, som afEmbetsgöromål
icke varit upptagen, att samla materialer
för frågans fullständiga behandling
af Rikets Ständer, och anhåller, vid
öfverlemnande af arbetet, att Ridderskapet
och Adeln ville remittera det till vederbörande
Rikets Ständers Utskotts hand
läggning.
Hvarjemte Friherre Cederström till protocollet
afleiniiade i4 Tabeller öfver Sveriges
Statistik, tillika med följande uppgift:
Summan af år 1827 influten inkommande
Tull utgjorde .... 2,o44i3o2: 17.
Inkommande Lastpenningar 3o,ooq: i3.
d:o ConvoyAfgift 174,747: 34-
d:o Tolag ..... iio,855: 36.
Utgående Tull 423>95°:, 12.
d:o Lastpenningar 3i,3c)5: 4°-
d:o ConvoyAfgift . . 107,160: 32.
d:o Tolag
74,881: 34.
Last- och Bropenningar till
Staden
3,464: 44'
Den störste Importeuren har år r827 erlagt
i Tull 51,353: 16.
och i ConvoyAfgift . . . . . 3,994: 4-
efter ett Tullvärde af 680,928:42},med inberäkning
af på Nederlag och CreditUpplag
lagde Varors värden.
35
Den störste Exporteuren har samma år betalt
i tull  4°,274: 35.
och i ConvoyAfgift . . . 6,372: 9.
efter ettTullvärde af 1,060,124: 37.
Stockholm af Kongl. GeneralTullStyrelsens
RevisionsContor den 17 Nov. 1828.
G. Trotzig.
Friherre Cederström tilläde derefter
munteligen:
I afseende på N:o 8, så är spannmålsbeloppet
hemtadt från Län ds h ö fd i n g a r n es
Femårs-Berättelser. Hvar och en vet, att
uppgifterne, som från Allmänheten inkommit
och grundlagt denna beräkning, ej innehålla
mera än omkring hälften af det riktiga beloppet;
men de hafva dock måst följas.
'Register ofv. Stats-
Ankom till Exp. Utsk. d. 19 Mars 1830.
Register
öfver
de af Stals-Utskottet i förening med andra
Utskott afgifna Betänkande!) under
1828—i83o årens Riksdag.
A.
N:o
Afgift j Curhus-, om densammas fortfarande
87*
äterremiss i samina ämne . . .125.
— till Indelta Infanteriets beklädnad . 102.
Aföning för Djurläkare 47.
B.
BeklädnadIndelta Infanteriets, om afgiftcn
dertill, se Afgift.
Beklädnads-Directioner vid Rusthåils
Regementena
. log.
äterremiss i samma ämne . . .122.
Bergslag, om en sådan för Norrbottens Län 97.
äterremiss i samma ämne . . .131.
Bergs-Scholan i Fahlun, om anslag till
densamma 20.
Besigtningsman i Städerne, om träctamen
te
för dem . . ...... 22.
äterremiss i samma ämne . . .51.
4 Sami. 2 si j d.
2 Register öfv. Stats- m. fl. Utslits Reta. rilian deni
Beskattning af Sigar m. fl. inrättningar - 78.
återrerniss i samina ämne - 12g,
— och Statshushållning, om ett syste
me
derföre - - - - - - - - 89»
aterremiss i samma ämne - 127.
Bevillning, om lindring deri för Skaraborgs
och Elfsborgs Län - - - 85*
Boställen, Militia-, om lindring i deras o
nera
r.
Bref bäring, om olägenheterne dermed - 5 8.
Bro, om en sådans uppförande vid Qvick
sund
g.
återrerniss i samma ämne - - - 4 3*
Broar och Färjor, om anslag till deras
underhållande ------- 6.
Båtsmanshåll, Städernes, om ny fördelning
deraf - - - - - - - - -ilo.
återrerniss i samma ämne - - - 13?.
Båtsmanshållet i Blekinge, om jemkning
deri ... - 93,
Båtsmän, om Vacanceafgift för dem under
krig - -- - 35.
återrerniss i samina ämne - * - 83.
*— om deras rotering på Oland - - - 6 8*
C.
Gandl, om anslag till en sådan i Kopparbergs
Län - -- -- -- -38.
Gassa, Militise-Boställs-, om dess förvaltning
---- - yr.
återrerniss i samina ämne - - - 11?.
Register öfv. Stats- m. fl. Utslås Bet ii n It and e n. 3
Contoir, Jordbruks-, örn inrättande af ett
sådant
65.
Corrections-Inrättningar om anslag till
sådana - -ad.
återremiss i samma ämne - - - 77.
Creditivj om ett sådant för missväxtår - 113.
återremiss i samma ämne - r34>
Carlius af gift, om densammas fortfarande,
se Afgift.
CurhuSj om inrättandet af ett sådant i Söderhamn
3r.
— om inrättandet af ett sådant i Sundsvall 50.
D.
Dagsverkenj om befrielse från sådana till
Marieholms Kungsgård - - - - - 32.
återremiss i samma ämne - - - 49.
■— om befrielse derifrån till Strömsholms
Kongsgård
I03.
Danviks Hospitalshemman, om uppbud å
dem - -- ------1.54.
Djurläkare, om aflöning för dem - - - 4 7,
Domkyrkan och Dom-Prosten i Lund,
om dem anslagen Kronotionde - - ior.
Doms-Privilegiurnj om Bankens och Riks
gälds-Contoirets
- - - - - - - 130.
Dykeri-Bolaget, om dess fordringsanspråk 70.
Dykeri- och Bergningsanstalterne', om
deras organiserande - - - - - 53.
återremiss i samma ämne - - - .93.
4 Register iifv. Stats- m. fl. Utslits Betänkan
•den.
E.
Egoskiften, orri understöd derföre, se Un-
derstöd.
Ekenmarska Famil len, om belöning till
densamma - -------
*3-
aterremiss i samma ämne -
59-
Ekeskogarne i Riket, disposition om dem
34-
aterremiss i samma ämne -
4 9-
Elfsborgs Län, örn lindring i detsammas
Bevillning - -
85*
F.
Fahlu Bergs-Schola, om anslag til! den-
samma ---------
20.
Fiske,' om anslag till Skärgardsfiskets upp-
bjelpande --------
I07.
Flygsand, om densammas hämmande i
Halland
8 r.
Fårskötsel och Ullproductiön, om dess
uppmuntran ... - - -
rog.
återremiss i samma ämne - - -
124.
Färjor och Broar, om anslag till deras
underhållande ----- - -
6.
Författningar, rörande Seglationen, om
deras granskning
12.
— rörande Skogshushållning, örn deras
granskning --------
29-
— om tid för förändringars utfärdande deri
55-
Försvars - system, om ett sådant för
Sverige - - - -
84-
Jtcgister Lifv. Stats- m.Jl. ZJtskts Bettinhanden. 5
G.
Garnizons-Sjukhusetj om frosspatienters c
mottagande
derstädes - - - - - s.
Garnizonstjenstgöring för Skånska Infanteri-Regementena
“95
aterremiss i samma ämne - - - 117
Gottland, om anslag till mossodlingar derstädes
--------- - 7
— om helsovården derstädes - - - - 13
Grundräntor, om sättet för desammas utgörande
- - - - go
aterremiss i samma ämne - - • 128
H.
Halland, om Kyrkohemmanet! derstädes . 56.
-— om Flygsandens hämmande derstädes
--- gT.
Hemman, om prsestationers utgörande af
dem - - - 79.
aterremiss i samma ämne - - - 126.
Herjeådalen, om dess återförening med
Gefleborgs Län 4*-
Hästar, om sådanas posterande af estra
Rotehållare --36.
Dito se vidare Artillerie.
— Contract derom vid Jemtlands Re
gemente
*--75’
I.
Jemtland, Contract derstädes om hästars
posterande 75
6 Register ufv. Stats- m.fl.XJtskts Betänkanden,
Jemtlandj om lindring i dess rotering
och rustning - - - - - - - 73, 74.
återremiss i föregående ämne - - 116.
Jernrailvcig, om en sådan emellan sjöande
Vettern och Hjelrnaren - - - 39.
Indelta Injanteriet, om afgiften till dess
beklädande
102.
— — om samma afgift® uppbärande - ros.
Inqvartering in. m. för tågande Trupper 69.
återremiss i samma ämne - - roo.
Inqvarteringsbésvär, Städernes, om lindring
deri -------- 67.
återremiss i samma ämne . - - - 96.
Jordbruks-Contoir, om inrättandet af ett
sådant - - -------65.
K.
Kronobrefbäringenj om dermed förenade
olägenheter - - - -- - - - 58.
Kronotionde j om sättet för densammas
utgörande, se Grundränta.
återremiss i samma ämne - - - 128.
— orri deu för Domkyrkan och Domprosten
i Lund anslagna - - - ior.
Krzttj om detsarnmas
lagernes behof - - - - - - 3,
återremiss i samma ämne - - - 45.
Kungsöhr, om försäljning af Stallbyggnaden
derstädes - - 15.
återremiss i samma äjaane - - - 46.
'Register öfv. StMs- m.Jl. Utslits BetiinkanJcn. 7
Kyrkohemman i Halland rörande dem -  Kurrodiing pä Gottland, se Gottland.
L.
Landtmätare, om bestämmande af deras
förrättnings- och arbetsskyidighet
Lima Sockenj om lindring i densarnrnas
Rotering
Lotsarj om lindring i onera för de hemman,
som ät dem finnas anslagne
Lån å Spannmål, om meddelande deraf -
M.
magistrater., Städernes, om deras uppbördsprovision
-------
Masteträdj om Kronans optionsrätt till deni
återremiss i samma ämne - - -
Miiitice-Boställen, om lindring i deras onera
— — om tiden för deras tillträdande
— — om deras utarrenderande m. m. -
iterremiss i samma ämne - - -
Missväxtårj om ett Creditiv till Spannmåls
uppköpande under sådana -  Sterremiss i samma ämne -  Monderingspersedlar, om de Rustandes
skyldighet att sädana anskaffa - -  Mossodliflgar pä Gottland, om anslag dertill
Mönstringarj om bevakande af Rusthållares
rätt vid dem - - -
Mötes-Passevolancen, om dess förlängande
återremiss i samma ämue - - -
56.
12 r.
82.
14.
6G.
8G
42
64
1
16
71
11 2
113
134
123
7
104
72
99
8 Register öjv. Stals- rn. fl. Utslcs Betäukanden.
N.
Navigations-Scholor, om inrättning afsa
-
dana --------- -
i r r.
äterremiss i samma ämne -
13 3-
Norrbottens Län, oin en Bergslag derstä-
des -------
97-
aterremiss i samma ämne -
131.
0.
Ombergs Kronopark, om densammas för-
säljning
27-
Onera, om lindring deri för Militiaa-Bo-
ställen -
r.
Optionsrätt, om Kronans, till Mäste- och
Stor verksträd - ------
4a.
aterremiss i samma ämne -
64.
Organisation, om en förbättrad, för Tull-
verket
88.
äterremiss i samma ämne - - -
136.
P.
Pass enol ante Mötes-, om dess förlängande
72.
aterremiss i samina ämne - - -
99-
Prester vid Regementena, om deras in-
dragning
25-
Procent af Sterbhus i Vermland, om dess
användande - -
6 r.
Provincial-Läkare, örn nya sädanas till-
sättande
2 ra
äterremiss i samma ämne - - -
60.
Register öfv. Stats- m. Jl.Utsk.s Betänlianden. 9
Prccstationer af hemman, om lierås ut
-
görande  - - - - 79.
återremiss i samma ämne - - - 1*6.
<?•
Qvicksunds om en Bros uppförande derstädes
- g.
återremiss i samma ämne - - 43.
R.
Regements-Prester, om deras indragning 25.
Ri/csgälds-Contoiret, om dess Bomsprivilegium,
se Domspi ivilegium.
Rotar i Calmar och Kronobergs Län, om
understöd för svaga sådana - - - 19*
Rotehållare, extra, om hästars posterande
af dem 36.
Rotering, orri jemkning deri vid Vesterbottens
Regemente 98.
återremiss i samma ämne - -■ - 120.
— om jemkning deri för Skåne - - - 94.
återremiss 1 samma ämne - - - 118.
— om lindring i Lima Sockens, se Lima.
—- om jemkning deri för Uppland - - 80.
— och Rustning i Jemtland, om lindring
deri, se Jemtland.
återremiss i dessa ämnen - - - 116.
— om inställande af all Ordinarie sådan 18»
återremiss i samma ämne - - 44.
Roteringsbördorne i Småland, om lindring
deri - -- -- -- -- - 63.
jo Register' ofv. Stats- tn. fl. TJtsh.s Beicinkanderi.
Rusthållarej om deras skyldigheter att
anskaffa Monderingspersedlar, se Monderingspersedlar.
Rusthållareom bevakandet af deras rätt
vid Mönstringar 104,
Rusthålls-Regementenaj om Beklädnads
Directioners
inrättande vid dem - - 108.
återremiss i samma ämne - - - 122.
Rustnings skyldigheterna i Åkerbo Härad 37.
Räntor, Kronans Spannmåls-, om deras förvaltning
- - - - - - - - - 1 r 5.
S.
Salpeterj om transporterandet deraf - - 2 8-
Salu-Sågar, om sädanas jemte flera Inrättningars
beskattning, se Beskattning.
återremiss i samma ämne - - - 12g.
Seglationerij om granskning af Författningarne
derom, se Författningar.
Sjukhusetj Garnizons», i Stockholm, om
Frosspatienters emottagande derstädes 2.
Skaraborgs Länom undsättningsskulders
liqviderande - - "~33-
•— — om lindring i Bevillningen för detsamma,
se Bevillning.
Skulder_, Undsättnings-, om deras liqviderande
- — — — — — — — — 9 ^ *
Skåne, om jemkning i denna Provinces
Rotering, se Rotering.
återremiss i samma ämne - - - 118.
Register o‘Jv. Stats- m. fl. Utslits Betil nian äcn. tt
Skånska Infanteri -Regementena, om
Garnizoustjenstgöring, se Garnizonstjenstgöring.
Scholorj Navigations-, om sådanas inrättande,
se Navigation.
Sterremiss i samma ämne - - — 13 3-
Skogshushållning, rörande Författningarne
derom, se Författningar.
Smälandj örn lindring i dess roteringsbörda,
se Roteringsbördor.
Snefringe Häradj om dess befrielse frän
dagsverken -------- 103.
Spannmål, örn läns meddelande dera - - 66.
—• om uppköp derä under goda är 114-
Spannmålsräntor, Kronans, om deras förvaltning,
se Räntor.
Sterbhusprocenten i Vermland, om dess
användande - »-6r.
Storfiskes-IdkarCj om bevillning af dem 107.
Strömsholms Stuteri_, om detsammas indragning
-------- - 40.
Städernes Båtsmanshåll, om reglering
deraf, se Båtsmanshåll.
Städernes Magistraler, om uppbördsprovision
för dem, se Magistrater.
Sterremiss i samma amne - - - IIg<
Sundsvallj om inrättande af ett Curhus
derstädes, se Curhus.
System för Statshushållning och Beskattning,
se Beskattning.
Sterremiss i samma ämne - - - 127*
13 Register lifv. Stats- m.fl. ZJtslcs Retänkanden.
System , örn ett sådant för Sveriges försvar,
se Försvars-Systein.
Söderhamn, örn ett Curhus derstädes, se
Curdus.
T.
Tofta Hemman, om försäljning af dess
skog .--.-.---.62.
Torkinrättningar, om sådanas uppförande
på Statens bekostnad -----
Torshälla, örn uppförandet af en Magazins
byggnad
derstädes - --17.
Tractamente för Besigtningsman i Städerne,
se Besigtningsman.
återremiss i samma ämne - - - 60.
Trupper, tågande, om deras inqvartering
m. rn., se Inqvartering.
återrerriiss i samma ämne - - - 100.
Tullverket, om en förbättrad organisation
deraf ----------8 8*
återremiss i samma ämne - - - 136.
Tynderö Socken, om densammas befrielse
från rotering - ------ir.
återremiss i samma ämne - - - 43.
u.
Ullproduction, om densammas befordrande rog.
återremiss i ämnet 12 4.
Understöd för svaga Rotar i Calmar och
Kronobergs Län -I9-
— för utflyttningar och egoskiften - - 30.
Register lifv. Stals- m.fl. Utskts Betänkanden. i3
Undervisningsverken, om nya anslag dertill 10.
återrerniss i samma ämne - - - 52.
voteringsproposition - - - - »3 5-
Undsättningsskulder i Skaraborgs Län - 33.
— om sådanas liqviderande - - - - gr.
Uppbörd af beklädnadsmedel, ordning dervid 105.
Uppbördsman, om enskildas ersättning för
brist hos dem - ------ 57.
Uppbördsprovision, om sådan för Städer
nes
Magistrater - ------86.
återrerniss i samma ämne - - - rxg.
Uppland, om jemkning i Provincens Rotering,
se Rotering.
Utmärker pä Öland, om deras beskattning 106.
V.
Varbergs Hamn, om anslag till densamma 24.
återrerniss i samma ämne - - - 43.
Venern, sjön, om sänkning af densamma 8.
Vesterbottens Regemente, om jemkning i
detsammas Rotering, se Rotering.
återrerniss i ämnet ----- 130.
Visby Hospitals inkomster, om dispositionen
deraf - - - -----13.
Väg, om en sådan af jern emellan Vettera
och Hjelmaren, se Jern-railväg.
Vägar, allmänna, om anslag till deras underhållande
------- - 4.
— nya i Vermland, om dito till dito - 5.
— om anslag dertill för Kopparbergs Län 38.
i4 Register ofv. Stats- m.fl IJtsk.S Betänkande*,
A.
Åkerbo HäradJ om Rustningsskyldigheten
derstädes, 9e Rustningsskyldighet.
'ä
Olandj om BStsmansroteringen derstädes,
se Båtsmän.
— örn utmarkernes beskattning derstädes 106,
STOCKHOLM,
hos Cari. Ae. Pihl, ]83o.
