# ID: svediakorp-gov1944
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 63,200
# sentences: 1,431
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats, och Bevilln,.Utsk. TJtl. N:o g 7. 17
malmtransport på Lina och Enges! elfvarne
erfordrade större kostnad, an som svarade
emot de fördelar, hvilka deraf kunde vara
att förvänta; hvarefter 1823 års Ständer,
med yttrad lika öfvertygelse om de vigtiga
fördelar bilde för orten och det allmänna,
som Bergsbandteringens införande och utvidgning
i Norrbottens Län skulle [medföra, samt
att någon större framgång deraf utan Statens
biträde icke vöre att hoppas, egentligen fästade
sin uppmärksamhet uppå öppnandet af en
communication med Gellivare berg, och funno
i anledning deraf nödigt, att den söderut
ifrån berget åt Luleå eif uppgifna communications-linien
mera noggrannt borde undersökas,
i afseende på ej mindre den tjenliga*
ste platsen för en masugns^ anläggning,
sättet för malmtransporten jemte rigtningarne
af väganläggningarne, än äfven på utsyning
af invid transportlinien varande Lägenheter
till Nybyggen, och undersökning till erhållande
af en närmare kännedom af de skogar,
sora ännu voro oafvittrade och odisponerade,
och hvilka i följd deraf kunde anslås till
Jemhandteringens bedrifvande. Denna undersökning
företogs, efter Kongl. Maj:fs NaJ
diga Förordnande, år 1825, af Landshöfdin»
Bilt, t, Riks,St, Prat, 1828 och 1829. 4 Saul, 2 Afd, 2 B-.det,
g:e H:t,
2
18 Stats- och Bevilln.-ZJtsk. Uti. N:o 97.
gen i Länet samt Öfverste Lieutenanten och
Biddaren Hällström och Bergshauptmannen
af Forsselles, och på grund af samma undersökning,
har Kongl. Maj:ts och Bikets Bergscollegium,
under den 5 Maji 1828, i ämnet
afgifvit underdånigt Utlåtande; hvarefter
Kongl. Maj:t, under den 26 November sistnämnde
år» till Stats-Utskottet aflåtit Dess
Nådiga Skrifvelse i ämnet, hvilken under
N:o 33 finnes intagen i Csta Samlingen af
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Af sistberörde, Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse bifogade Utlåtande inhemtas hufvudsakligen,
att då nu mera, jusi i den trakt,
der skogstillgången medgifver underhållandet
af en mera utvidgad jerntillverkning,
Edeforss och Göljens Masugnar, utan Statens
deltagande i kostnaderne, blifvit uppförde,
samt privilegier dessutom utfärdade för 3'.ne
andra Masugnar, nemligen en vid Ava Forssen,
en vid Korpån, och en vid Kattån eller
Tvärån, Samt att, i följd deraf, det med Mas*
ugns-anläggning på Statens bekostnad åsyftade
ändamålet, att i orten införa Tackjerns-till^
verkningen, redan till någon del vore vunnet,
och ytterligare kan anses framgå, om Statens
biträde kraftigt lemnäs både för communica.
tionens öppnande inom orten, och dessa förnämligast
rigtades till malmtransporten ifrån
Gellivare och för befrämjande af Landets
Stais- och Bevilln. Utsk. Ull. N'o 97, ig
befolkning. I förra hänseendet har Kongl.
Collegium ansett det af Comiterade uppgjorda
Förslag, om en förbättrad farleds öppnande
på den midt emellan I.uleå och Calix
elfvar belägne Råneå Elf, såsom säkrast
ledande till ändamålet och medförande minsta
kostnad. Efter öppnandet af denna farled
skulle malmen föras ifrån Geltivareberg
till norra ändan af Sjön Radenjaur, derifrån
på båt till södra stranden af samma sjö, och
vidare dels på jernväg, dels ock genom båtfart
efter Råneå Elf till det på 6? mils afstånd
från Gellivare belägna Koskiwaara,’
hvarifrån malmen af hytte-egarne sjelfve, och
med biträde af Allmogen i den redan mera
bebodda delen af Landet, kunde afföra.s till
Xmleå, Calix och Råneå Socknar, uti hvilka
en bättre skogsväxt vidtager och ofvannämnda
Masugnar redan äro anlagde, I senare
hänseendet eller Landets befolkning, så mycket
mera af behofvet påkallad, som, enligt
den af Comiterade gjorda beräkning, icke
större qvantum än 8000 Skepp. Malm med
nu varande tillgång af arbetare och dragare
skulle kunna till. Koskiwaara nedföras, har
Kongl, Collegium ansett de kraftigaste anstalter
böra vidtagas. Och har Kongl.] Collegium,
i anledning deraf, i underdånighet tillstyrkt,
att Statsbidragen borde i ett sammanhang
användas till anläggning af vägar, lastplatser,
båtleders öppnande och nyhemmans
au Stats* och Bevilbi.-Utsk, Uti, N’o 97.’
upptagande emellan Gellivare, Radenjaur,
samt längst efter den del af Raneå Elf, som
för båtfarten kommer att begagnas. Sådane
bosättningar liar Kongl. Collegium egenteligen
ansett derigenom kunna befordras, att
nybygges - lägenheter med tillagde områden,
afpassade efter den betjening, med malmfors*
ling eller båtfart, hvartill belägenheten gifve
anledning och, med någon mindre åbyggnad
försedde, kostnadsfritt upplåtas till idoge åboer,
med full egande-rätt, och under tillgodonjutande
af vanliga frihetsår, samt ett skäligt
understöd i penningar till uppköp af nödige
kreatur. För bestridande af de med dessa
företag förenade kostnader, bär Kongl. Collegium
tillstyrkt ett anslag af 10,000 till
35,000 Rjdr årligen under fem års tid, och
har derigenom ansett det af Rikets Ständer
åsyftade ändamål, eller ett planmässigt grundläggande
af en i framtiden utvidgad och lönande
Bergslagsrörelse på malmfång ifrån
Gellivare, verksammast kunna befordras.
Uti en hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln väckt sarht till Stats- och BeviliningsUtskottens
hand äggning remitterad motion
af Grefve von Rosen, Carl Axel, angående
åtskillige åtgärder till befordrande af en
Bergslags inrättande i Norrbottens Eän, har
derjemte blifvit föreslaget: att Sookeds Forssarne
uti Lainio Elf, måtte på allmän be
-
Stats• och Bevilln. Utsk< Uti. N:o 97; 31
kostnad upprensas; att den från Räcktfonsen
till Töre lastningsplats föreslagna väg måtte
på Statens bekostnad upptagas; att tiden för
nybyggens skattefrihet måtte förlängas t. ex.
till 50 år; att Kronans skogar varda på allmän
bekostnad afmätte och i sammanhang
dermed nybyggen och odlingslägenheter utsynte
samtjunder förbehåll af Bruks och Bergsmanna-yrkets
bedrifvande, upplåtne m. m.»
att hvarje enskild, sorn, efter erhåiine privi'
legiér, uppförerjnya Hyttor, Stångjerns», Knippoch
Manufactur-hamrar, m, m., måtte för alla
dess egande skattlagde hemman befrias från
rotering, samt från alla dem nu åliggande
skatter till Kronan på 50 års tid, äfvensom
från Bevillning, Hammarskafts och Tiondes
utgörande för Tackjerns-blåsningarne under
lika lång tid; att alla de skogstrakter, som
äro anslagne till stockfångst för de gamla
sågverken, afvittras, samt att egarne tillerkännas
förmonsrätt till de derå befintlige
nybygg s-lägenheter.
Då den ifrågavarande Landsorten är af
clirnatet serdeles vanlottad, och den Bergshandtering,
som der bör kunna drifvas, är
af synnerlig vigt, har Stats-Utskottet visserligen
ansett utvägar böra till denna närings
upphjelpande derstädes vidtagas. Men som
några serskilda medel, att till detta ändamål
direcie anordnas, icke finnas att af Utskottet
8 2 Stais och Bevilln.-Utsk. Ull. N:o 97.
anvisa; 93 tillstyrker Utskottet, att, utom de
förmorier Rikets Ständer i detta afseende
redan beviljat, följande mätte orten förunnas,
nemligen:
1:0 att alla de, hvilka derstädes idka Tackjernsblåsning
eller Stångjerns- och Manu*
factur-smide, och alla de, sorn under loppet
af 30 år härefter verkställa dyiika Bruks-anläggningar,
antingen serskildt för Tackjerns*
tillverkning eller för Stångjerns och Manufactur-smide,
måga från erläggande af Tionde-Tackjern
och Hammarskattsjern, under 50
år, beräknade ifrån den tid, som uti utfärdade
privilegier för Byggnadernes fullbordan
och tillverkningarnes början föreskrifves,
vara befriade; och
2:0 att, vid de skeende skogsafvittrin^
garne, den skog, som blifvit i vederbörlig
ordning anslagen till Stockfångst-för de uti
Norrbotten inrättade Sågverken, afskiljes
och till sina gränser bestämmes, samt att
Kongl, Maj:t ville, vid förekommande fall, i
Nåder pröfva och afgöra, huruvida förmonsrätt
till å desse skogar befintlige nybygges.
lägenheter Sågverks-egarne lagligen må
tillkomma.
Bevillnings-Utskoftet'— till hvars upptagande
endast hörer fden väckta frågan om
rättighet för enskilde, som, efter erhållne
Stats- och Bevilln.-Utsk. Uti. N:o 97. 33
privilegier i ofvanomförmälde trakter af
Norrbottens Län uppföra nya Hyttor och
Masugns - Byggnader, Stångjerns - Hammare,
Knipp- och Manufactur-Hammare, eller andra
Verk och Inrättningar, hvilka till verkelig
Bruksrörelse höra, att, så snart bevisligen
styrkas kan, det Verken äro i gång, för alla
skattlagde hemman befrias från rotering samt
från alla dem nu åliggande skatter till Kongl.
Majit och Kronan på 50 års tid, äfvensom
från Bevillning, Hammarskatts och Tiondes
utgörande för Tackjernsblåsningarne under
lika långtid, — har för sin del ansett, att som,
i 4:de Punkten af Rikets Ständers år 1818
i detta ämne till Kongl. Majit aflåtne ofvanberörde
underdåniga Skrifvelse, redan blifvit
medgifvet: att, enär <let dd afgifna Förslaget
till gränserne för Bergslags Districtet antoges,
alla inom denna trakt, omkring 20 Qvadrat-,
mils innehall, belägne skattlagdehemman, borde
befrias frän ali stags rotering, samt alla dem
åliggande skatter till Kongl• Maj',t och Kronan,
pd 50 års tid, äfvensom alla nybyggen, hvilka
derefter der upptagas, likaledes åtnjuta Femtio
års skattefrihet, alla med vilkor att idka Bergsbruket',
Och att de afven ifrån erläggande af
all tionde för deras Tackjernstillverkning borde
under samma tid vara befriade; så och då
Kongl. Majit icke låtit utfärda någon Författning
om de åtgärder, som Kongl, Majit,
efter en närmare undersökning af alla hit
24 Stats- och Bcvilln.-ZJtsk. Uti. N:o 97.
hörande förhallanden, i Nåder forde finna
lämpelige, finner Bevillnings-Utskottet de.
stomindre nödigt, att nu på förhand, och
serskildt i fråga otn Bevilln ingen, uiöfver
hvad sorn på ofvannämnde sätt förut blifvit
i underdånighet hemställdt, tillstyrka någon
ytterligare eller vidsträcktare frihet från
Bevillning, som Kongl. Maj;t, i mon af behof
och uppå vederbörandes ansökan, lärer
täckas bevilja den skattefrihet, som finnes
förenlig med de af Rikets Ständer redan i
underdånighet föreslagna grunder; och
Utskottet kan alltså, i afseende på
de Bevillningsämnen, Herr Grefve
von Rosen ställt i fråga, icke tillstyrka
någon serskild, i Utskottets tanka,
för det närvarande mindre behöflig
åtgärd.
En häremot afgifven Reservation varder
vördsamt bifogad.
Stockholm den 7 Nov. 1829,
Reservation
af Herr Noréus.
’’Stats-Utskottets Utlåtande ådagalägger,
hurusom Rikets Ständer vid 1818 års Riks-’
dag
21 ii. t. Stata- o. Bevilln,.Utsk. Uti. N.o 97. *5
dag vände sin uppmärksamhet St de rika
naturstillgångar af Jernmalm och Skog, som
finnas uti Norrbottens Dän» I sammanhang
dermed framställde sig den allmänna nyttan
af en ny Jern Bergslags och nya Jernverks
inrättande i denna ort. Ständerne anhbllo
r underdånighet hos Kongl. Maj:t, att en
Undersökning matte anställas, ej mindre uti
de närmast intill Gellivare Malmfält belägne
Vattudrag, till öppnande af en båtfart, än
rörande de nya väganläggningar, som kunde
erfordras för Malmens transporterande till
de ställen, som syntes vara de mest tjenliga
för Bruksanläggningatne. Rikets Ständer beslöto
äfven, alt både öppnandet af båtfarten
och väganläggningarne borde bekostas af allmänna
medel, då några sådana voro att tillgå,
samt att en Masugn på allmän bekostnad
borde anläggas. Denna undersökning har
föregått; den är af Kongl. Bergs-Collegium
granskad; och, jemte Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, äro Kongl. Collegii Underdåniga
Utlåtande och Berättelsen om undersökningen
till Stats Utskottet öfverlemnade. ’
’*A ena sidan framställer sig ett stort och
vigtigt steg till näringsförkofran, innefattan
-
Bih. 1, Rih-St. Prat. l828*fkl829‘ 4 Sami. 9 Afi.i BMtt.
9:8 H:t. 5
2 5 Bil. t. Stats o. Bevilln,*TJtsk, Uti. Nio 97.
de det enda kraftiga medel att bereda odling
oell välstånd i en Landsort, som strider med
ett hardt climat, men å den andra sidan finner
man, att detta ändamål icke kan vinnas
utan uppoffringar å Statens sida, och att den
skatt Naturen nedlagt! i Gellivare ofantliga
Jernmalmslager länge skall blifva obegagnad
jati en större utsträckning. Kongl. Bergscollegium
har derföre tillstyrkt ett årligt
Statsbidrag af 10 till 15,000 R:dr under Fern
ars tid, och har ansett detta bidrag kunna
leda till grundläggning af en mera utvidgad
Bergsrörelse i denna ort. Dessa medel
skulle användas, dels till öpnande af communicationen
mellan berget och den nedre me;
ra skogrika och växtliga delen af Landet,
dels till understöd för nybyggen och odlingar.
En genom afvittringar tryggande egande,
rätt bereder egentligen det senare ändamålet,
dock borde någon serskild uppmuntran för
idoge arbetare, som uti ett hardt climat anlägga
nybyggen, egentligen för att på corn.
municationslinien kunna lemna biträde vid
malmforslingen, erfordras. Rikets Ständer
hafva beviljat en tillökning af 27,800 R:dr
till understöd vid egoskiften af det ange.
Jägna afvittringsverket i Rikets Norra Provincer.
Jag tviflar icke, att Kongl. Maj:t,
vid användande af detta anslag, lemnar sin
Nådiga uppmärksamhet åt den del af Norrbottens
Län, som uti de tillfällen till arbets
-
Bil. t. Statt■ o. Bevilln.-Utsk. Uti. N.o 97, 37
förtjenst, som en utvidgad Eergslagsrörelse
otvifvelaktig! erbjuder, skulle finna en öppen
väg lill sin odling, befolkning och förkofran,
men jag anser detta företag af en så stor
allmän nytta, äfven för Fäderneslandet i det
hela, och Rikets Ständer hafva vid föregående
Riksdagar så klokt insett ooh så kraftigt
velat befordra densamma, att jag ansett
mig ega skäl förvänta, att Stats-Utskottet med
någon större värma omfattat detta ämne, än
att endast med några få ord förklara, att
Utskottet visserligen ansett utvägar böra vidtagas
till Bergsharidteringens upphjelpande i
Norrbotten, men att några medel att dertill
directe anordna ej vore att tillgå. För min
del anser jag Utskottet hafva bordt bos
Kongl. Majtt i underdånighet anlvålla,' att
Kongl. Majit, af det ökade anslaget för gtde
Hufvud-titeln, för hvars användande Rikets
Ständer fästat det förbehåll, att det angelägna
Afvittrings-verket i Rikets Norra Pro»
vincer skulle befordras, mätte i Nåder disponera
en tillräcklig summa, att egentligen
användas i den del af Norrbottens Län, sorn,
enligt hällne undersökningar, funnits vara
den tjenligaste för Bergsbandteringen, och
hvilken summa jag ville föreslå till 4000
R:dr om året intill nästa Riksdag, samt dervid
tillägga, att 1000 R:dr årligen, äfven till
nästa Riksdag, i Nåder blifva serskildt an»
slagne, för att användas till understöd för
a 8 Bil. t. Statt- b, Bevilln. Vtsk, XJtl- N:o g Jt
idoge Nybyggare af arbetande Classén, och
egenteligen med fästadt afseende uppl aibetsbiträde
vid Malmforslingen.
I öfrigt, och under förutsättning att
Rikets Ständer skola bevilja några medel till
Strömrensningar och Vatten-Communicationens
öppnande, har jag äfven ansett Rikets
Ständer böra i underdånighet underställa
Kongl. Maj:t, att till Communications öppnande,
både genom båtfart och, i sammanhang
dermed, mindre väganläggningar a de
ställen, der strömdrag för desamma äro hin.
derlige, i Nåder disponera 4000 R:dr om
året intill nästa Riksdag, Genom dessa
underdåniga framställningar skulle Rikets
Ständer åtminstone ådagalägga, att Rikets
Ständer insett och erkänt vigten att åt en
genom climatet vanlottad Landsort öppna en
väg till framtida bergning och välstånd, och
att grundlägga framgången af företag, utaf
hvilka efterkommande otvifvelaktigt skola
skörda varaktiga frukter. En ny nationalvälmåga
danas, och Slaten skall uti nya skattebidrag
snart finna ersättning för de uppoffringar,
hvilka nu erfordras.
stockholm,
tryckt i MAttm-ARnsKA Boktryckeriet, lgig,
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 98. t
N:o p8.
Ankom till Exp. Utsk. d. 10 Nor 1819,
Utlåtande* angående en jemnare fördel11
ing af1 Roteringsbesväret vid Vesterbottens
Regemente.
Under anmälan derom, att den af Rikets Högloflige
Ständer, senast vid 1823 ars Riksmöte,
hos Kongl. Majit förnyade Underdåniga anhållan,
om én af omständigheterne länge påkallad
jemkning och lindring i Roteringen inom Vesterbottens
Regemente, ännu icke blifvit till
verkställighet i Nåder befordrad, har RiksdagsFullmägtigen
från Nori bottens Län jjohan 'Jacob
Rutberg, med hvilken Fiillmägtige från samma
Län Lärs Nilsson och Fale Burman samt
Fiillmägtige från Vesterbottens Län Lars Bygdén
och B. P. Lundstrom sig förenat* anhållit
att, då det vore en orättvisa, att de skattiagde
men oroterade Hemman, hvilka borde i ständig
Rotering ingå, i stället att Uppfylla sin verkliga
skyldighet till förstärkande af de gamla Rotarne,
få till Stats-Verket Rotefrihetsafgift erlägga,
Rikets Högloflige Ständer ville hos Kgl.
Majit förnya deras underdåniga anhållan “om slut
“på det oberäkneliga dröjsmålet och om ären“dets
skyndsamma behandling i det skick som
“förefinnes11; och har Motionairen derjemte be
BiA.
eill R. St. Prot. 1828 och 1829, 4 Sami. 2 jifd.
1 Band. 10:de Haft. 1
3» Stats- samt Oee.-Utsh. Uti. N:o 98.
gärt, “att den till Staten redan influtna Rote“frihets-afgiften
må till Rotehållarne utbeta“las,
såsom bidragande till ersättning för deras
“under tiden öfvergångna lidande."
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskotten,
till hvilkas gemensamma handläggning
denna motion blifvit af Hedervärda
Bonde-Ståndet öfverlemnad, hafva, för ett närmare
utredande af ifrågavarande ärende, vördsamt
skolat framlägga följande öfversigt af den
behandling, detsamma hittills erhållit.
Uti underdånig Skrifvelse, af den 17 April
x 8 1 8 , anhöllo Rikets Ständer, med anledning
af vid samma års Riksdag väckt fråga om
en jemnare fördelning af Roteringsbesväret vid
Vesterbottens Regemente, och efter inhemtade
underrättelser, dels att då de 10 Socknar inom
Vesterbottens och Norrbottens Län, hvilka ätagit
sig att utgöra Manskapet vid Vesterbottens
Regemente, ingått en sådan förbindelse
gemensamt, och icke socknevis , hvaraf åter
följde, att hvarje Hemman borde i möjligaste
måtto deltaga lika uti Roteringsskyldigheten,
men behörigt afseende härå icke blifvit fästadt
vid den år 1765 verkställda Rotejemkriing,
enär densamma serskildt inom hvarje Socken
företagits, och stora olikheter i Hemmanens
deltagande uti Roteringen blifvit bibehållna,
dels ock att åtskilliga olägenheter uppkommit
genom Rotarnes spridda läge till 15 å ao mils
afstånd ifrån hvarandra, Kongl. Maj:t täckt*s,
Stats- samt Oee.-Uesk. Uti. N:o §3. S
efter infordrade utlåtanden från Dess oell Rikets
Krigs- och Kammar-Collegier, i Nåder utse
och förordna vissa Coniiterade, hvilka, enligt
erhållande Nådig Instruction, borde i Orten
noggrannt undersöka Roteringsverket, samt
i underdånighet föreslå en ny Rotering«jemkning
för berörde Regemente, "med afseende pä
“alla Hemman inom Regementets hela ständ eller
"lage, utan beräkning af Socknarne hvar för sig,
“annorlunda än till Hemmantalet tamt Hemmannens
mer eller mindre förmånlighethvarjemte
Rikets Ständer i underdånighet begärde: “att
"de inom Socknarne belägne skattlagde Nyhem•
"man mätte i det redan varande ordinarie Kneck"tehållet
indelas, och således frän extra Roterin"gen,
hvaruti de ingått, befrias.“
Sedan Kongl. Krigs- och Kammar-Collegierne
öfver denna Rikets Ständers underdåniga
anhållan sig yttrat, behagade Kongl. Maj:t,
genom Nådigt Bref till bemälde Collegier, af
den 30 November I 8 t 9, tillkännagifva, det Kongl.
Maj:t redan, under den 16 April 18 Is, i Nåder
förklarat: att, Innan de i senare tider upptagna
Nybyggen och Odlingar undergått skattläggning
, det icke kunde med säkerhet bestämmas,
i hvad större eller mindre mon den,
till understöd i ordinarie Roteringen, sökta befrielse
från extra Rotering måtte ega rum; att
enär, hvad Vesterbotten angmge, det redan
den 2 October 1806 varit förordnadt, att alla
Botar, som ansåge sig berättigade till hjelp i
4 Stats- samt Otc.~Utsk. Uti. N:o 98.
den ständiga Roteringen, borde, innan utgången
af år 1807, derom anmäla sig hos Landshöfdingen
i Länet, hvilken egde att befordra
des§a ansökningar till skyndsamt slut, men att,
då sådant icke hunnit att till verkställighet befordras
innan extra Roteringen förrättades, Kongl.
Maj:t i Nåder anbefallt Landshöfdingarne i Vester-
och Norrbottens Län, att icke allenast i
Vederbörandes närvaro undersöka hvad hjelp i
ordinarie Roteringen Stam-Rotarne vid Regementet
skäligen kunde fordra af Nyhemman
och Lägénheter, samt huruvida dessa, enligt
Författningarne, voro berättigade till befrielse
från extra Roteringsbesväret, utan ock tillse,
det skattläggningarne å alla då ännu oskattlagda
Torp och Lägenheter fullbordades, samt derefter
insända Undersöknings-Instrumentet, med
tillhörande handlingar och egna utlåtanden, till
Krigs- och Kammar-Collegierne, som egde att
Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande underställa^
“huruvida någon jemkning i Länens extra Ro~
“tering blefve nödig,“ samt att, då Kongl. Maj:t
sålunda redan föreskrifvit de förberedande åtgärder,
hvilka borde föregå en allmän Rotejemkning
i Vester- och Norrbottens Län, Kgl.
Maj:t funnit någon annan eller ytterligare åtgärd
härvid, innan berörde Nådiga Förordnande
blefve fullgjordt, icke vara att vidtaga.
Vid 1833 års Riksdag, och då Rikets Ständer
af sistberörde Nådiga Skrifvelse inhemtat*
det Kongl. Majit väl icke afslagit deras begäran
Stats- tamt Oec.-Utsk. Uti, N:o 98. 5
om jemkning i Roteringen vid Vesterbottens
Regemente, men likväl vid denna förrättning
fästat ett vilkor, som till en aflägsen framtid
inåste fördröja dess verkställighet, tillkännagåfvo
Rikets Ständer, i underdånig Skrifvelse den
6 December samma år, att, då Rotehållarne vid
berörde Regemente varit och äro lidande genom
Roteringsbördans ojeinna fördelning och saknaden
af det biträde från de i senare tider skattlagde
lägenheter, hvilket för mer ån ett halft
århundrade sedan blifvit dem lofvadt, fordra billighet
och rättvisa, att detta lidande icke måtte
ännu mera förökas genom aflägsnande af tiden
för den hjelp, som af en allmän jemkning i lloteringen
kan väntas och genom inskränkning i
det understöd från Nyhemman, hvarom Rotehållarne
jemväl erhållit Nådig försäkran; och
då så väl 4 punkten af det för meranämnde
Regemente den 30 Mars 1767 stadfästade Roteringsverk
som Kongl. Resolutionen den 9
September 1801 tydligen ■ innehålla, att icke
någon viss del af de sedan år 1765 upptagna
och skattlagda Nybyggen, men alla sådana Lågenheter
utan undantag, borde till Ordinarie
Rott ringens förstärkning användas, hvaraf, enligt
Rikets Ständers tanka, borde följa, det all
undersökning om Rotehåilarnes större eller mindre
behof af understöd från Ny hemmanen vore
öfverflödig, anhöllo Rikets Ständer i underdånighet,
det Kongl. Majit täcktes om oftanämnde
Rotejemkuing* skyndsamma jSrelngande i Nå
-
K State- tamt Oee.-Vtsh. Ull. N:o 98,
der lata besörja, på sätt och enligt de grunder,
sorn i Rikets Ständers underdäniga Skrifvelse
den 17 April tS'8 äro föreslagne samt med
iakttagande tillika: att de gamla Hemmanens deltagande
i Roteringen matte bestämmas, icke efter
skattetalet, eller i förhållande till den ränta,
som derifrån utgår, helst, enär densamma icke
grundar sig pä någon jordens allmänna refning
och skattläggning, någon säker anledning deraf
icke hemras kan, utan i mon af hvarje Hemmans
genom behörig undersökning utrönta godhet
och förmoner; att de i senare tider upptagna
Nyhemman och Lägenheter, hvilkas frihetsår
ännu icke gatt till ända, äfven mätte vid
jemknings-förrättningen antecknas och provisoriskt
på gamla Roteringen fördelas, för att, i
den mon de, efter frihetsårens slut, varda skattlagde,
ingå i nämnde Rotering, samt slutligen,
att den blifvande Roterings-Comrnissionen måtte
erhålla enahanda sammansättning som de Commissioner,
hvilka erhållit uppdrag att jemkning
af extra Roteringen i Riket förrätta.
Utskotten, hvilka sökt att förskaffa sig underrättelser
om de åtgärder, hvilka blifvit en
följd af Rikets Ständers sist åberopade underdåniga
Skrifvelse, hafva dervid inherntat, att
densamma, med åtecknad Nådig befallning för
Krigs- och Kammar-Collegierne att deröfver underdånigt
utlåtande afgifva, d. 17 Jan. r82J till
förstbemälde Collegium ankommit; och att, sedan
Konungens Befallningshafvande i Vester
-
Statt- tamt Oec.-Vuh. Uti. N:o 98. 7
bottens och Norrbottens Län, med i anledning
deraf infordrade yttranden, till Krigs-Collegium
inkommit samt Collegii Indelnings-Contoir sitt
utlåtande i ämnet afgifvit, Handlingarne blifvit
den 8 Maji 1825 öfverlemnade till Kaminar-CoIlegium,
hvarest desamma, intill medlet
af nästförflutne October manad, då Tredje Province-Gontoiret
dess infordrade yttrande aflemnade,
och således under nära 4 och ett halft
års tid, varit utan all åtgärd hvilande.
Då, vid sådant förhållande, och ehuru de
Kongl. Collegiernes underdåniga Betänkande innan
korrt torde afgifvas, föga sannolikt är, att
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i detta ämne
kan, under nu påstående Riksmöte, blifva Rikets
Ständer meddelad, finna Utskotten, som
beklaga, att, i följd af det med ärendets handläggning
i administrativ väg inträffade dröjsmål,
en ny tidrymd måste förflyta, innan den lindring
i Roteringsbördan, som redan år 1765
blifvit Vesterbottens Regementes Rotehållare
tillsagd och sedermera af Konung och Ständer
vid flera tillfällen är vorden försäkrad, kan af
dem få tillgodonjutas, sig föranlåtne, att hufvudsakligen
inskränka sin åtgärd till en hemställan
hos Rikets Högloflige Ständer, om åtérförnyande
af deras vid I8r8 och 1823 årens
Riksdagar gjorda underdåniga anhållanden, om
ett skyndsamt vidtagande å Styrelsens sida af
sådana åtgärder, som för verkställigheten af ett.
6 Stats- tamt Oec.-Ulsft. Uti, N:o qS.
redan öfver sextio Sr gammalt beslut, kunna
finnas närmast ledande.
Utskotten, sorn likväl, i Rikets Ständers
till Kongl. Maj:t i detta ämne redan framburna
underdåniga önskningar, trott sig sakna ett i
bestämda uttryck uttaladt förslag till verkställbara
grunder för den ifrågavarande Rotejemkningen,
och som, icke utan anledning, sig föreställa,
att i denna obestämdhet, en bland orsakerne
till det med förrättningen inträffade
uppehåll, bör sökas, hafva till Rikets Högloflige
Ständers bifall vördsamt skolat föreslå:
att, till grund för bestämmandet af
det understöd, sorn hvarje Stam-Rote
rättvisligen tillkomma bör, en allmän
beräkning af Rotevärdet inom Vesterbottens
Regemente må anställas, till
utrönande af dess belopp i medeltal,
samt, med ledning deraf, den afkastning
i penningar taxeras och fastställas,
som hvarje Rote bör, af Jord,
Qvarnar, Fisken och andra Herrligheter,
ega aft påräkna, för att, utan äfventyr
för egarens eller åboens bestånd,
kunna en Soldat underhålla;
att, sedan denna allmänna grund blifvit
lagd, hvarje nuvarande Stam-Rote,
hvars, på tillförlitliga upplysningar,
beräknade afkastning icke uppgår till
denna Summa, må, utan afseende å
hemmantal, tilläggas fyllnaden genom
Stats- samt Oee.-Vtsh. Uti. N:o 98. 9
inrotering af sädana Nyhemman och
Ordinarie Rotering underkastade Lägenheter,
hvilkas frihetsår tilländagått;
att, så vidt möjligen ske kan, HjelpRotarne
varda i närheten af StamRotarne
anvisade, om än sådant med
en allmän omflyttning och ny indelning
af Rotarne inom hela Regementet
blefve förenadt, på det en rättvis
klagan öfver Rotedelars aflägsenhet från
hvarandra, till ao mil och derutöfver,
må för framtiden kunna afhjelpas;
att, ehuru Vester- och Norrbottens Län
blifvit betydligen uppodlade, sedan
den tid, då nuvarande Ordinarie Rotering
ålades, och sannolikt är, att
många Hemman finnas till afkastning
och värde ansenligen förbättrade, någon
tillökad Rotering icke må sådana
Hemman åläggas, enär den nu ifrågavarande
Rotejemkning blott har till
föremål att meddela svaga Rotar ett
behöfligt understöd för Knecktehållets
utgörande;
att de Nyhemman, hvilka, efter den
här ofvan för Rotejemkningen föreslagna
grund, icke behöfva anslås till
de nuvarande Stamrotarnes understödjande,
ina, efter Kongl. Maj:ts Nådigste
pröfning , af hvad försvaret å Rikets
Norra gräns kräfver, antingen i
Statt- samt Oec. Utsh. UtL N:o 98.
nya ständiga Botar, till ökande af Regementets
styrka, indelas, eller ock
»ned Rotefrihetsafgifts erläggande tills
vidare fortfara, med förbehållande likväl,
i senare händelsen, af den rätt
till granskning och fastställande af
den skeende indelningen till Ordinarie
Knecktehall, sorn, jemlikt 80 §. Regerings-Fonnen,
Rikets Ständer tillkommer;
att,
om deremot alla till inrotering i
O rdinarie Knecktehållet redan disponibla
Nyhemman och Lägenheter, hvilkas
frihetsår tilländagått, ej skulle,
efter den antagna allmänna beräkningsgrunden,
befinnas tillräcklige för de
nuvarande Stamrotarnes understödjande,
bör det, på grund af årliga afkastningen,
beräknade Rotevärdet, undergå
en ny och med hänsigt till medlen,
att detsamma fylla, rättad nedsättning,
så att, vid den skeende jemkningen,
alla till understöd berättigade
Rotar må, af 1111 befintlige tillgångar,
sin tillbörliga andel tillgodonjuta, utan
framdeles anspiåk uppå ytterligare understöd
;
att en Rotejemknings-Commission af
Personer, dem Kongl. Majtt täcktes i
Nåder förordna, och deraf åtminstone
hälften torde i Nåder utses bland Or
-
«ftält- tami Oec.-Uish. L tl. N:o 98. 11
tens jordhrukande invånare, ju förr
desto heldre måtte blifva sammansatt,
med Instruction försedd, och anbefalld
att arbetet ofördröjligen och med skyldig
ordning och drift företaga; samt
att det nya Rotejemkningsförslaget, åtföljdt
af Krigs- och Kammar-Collegiernes
samt vederbörande Landshöfdingars
deröfver afgiftia Utlåtanden,
måtte vid nästinträffande Riksdag varda
Rikets Ständer i Nåder förelagdt,
till den åtgärd, hvartill 80 §. Regerings-Forrnen
föranleder.
Vidkommande deremot Riksdags-Fullmägtigen
Rutbergs anhållan, “att den till Staten re“dan
influtna Rotefrihets-afgift ina till Rotehål“larne
utbetalas,“
anse Utskotten sig icke kunna denna,
af Rikets Ständer, Rotehållarne hittills
ej tillerkända förmon till bifall understödja,
helst ifrågavarande Rotefrihets-afgift under förflutna
år ingått bland Stats-Verkets allmänna
och längesedan disponerade tillgångar, samt en
restitution deraf således komme att medföra en
ny och opåräknad Stats-utgift, derföre tillgång
saknas; men då billigheten synes fordra, att det
ytterligare uppehåll intill nästa Riksdag, med
Rotejemkningen inom Vesterbottens Regemente,
som, af ofvanuppglfna orsaker kommer att
la Stats- samt U e c.lits k. Uti. N:o 98.
ega rum, icke bör lemtia Rotehållarne i saknad
af allt understöd till Roteringsskyldighetens utgörande,
tillstyrka Utskotten vördsamt, att den
af Nyhemman inom Vester- och Norrbottens
Län under följantle år erläggande
Rotefrihets-afgift, hvars belopp, enligt
1827 ars i Kongl. Kammar-Rätten
förvarade Landsböcker, för samma år
utgjorde:
i Vesterbottens Län 743: i: 9.
i Norrbottens dito 954: 4: n>
eller tillsammans Rdr 1697: 6: 8,
ina, från I830 års början och intill
dess det nya Jlatejemknings-förslaget
kan hinna upprättas, pröfvas och fastställas,
af Rikets Högloflige Ständer anslås
till understöd för Stamrotarne vid
Vesterbottens Regemente, att dem emellan
fördelas, efter de grunder, som
af Rotehållarnes dertill utsedda Ombud
jkunna, vid gemensam öfverläggning
med Konungens Befallningshafvande
i båda Länen, öfverenskommas
och bestämmas, tned ledning af en på
localkännedom stödd uppskattning af
hvarje Rotes mer eller mindre behof
af ett sådant understöd; kommandes,
i händelse af Rikets Högloflige Ständers
bifall , detta föt Rotehållare vid
Stals- samt Oec.-Utsfi. Vtl. N:o gg, i3
Vesterbottens Regemente tillstyrkta understöd,
att, med en motsvarande summa
af circa 1600 Rdr Banco, ärligen
tillöka anslaget å 3:dje Hufvudtiteln,
hvarom allt underdånig Skrifvelse till Kongl.
Maj:t torde af Rikets Högloflige Ständer varda
beslutad.
En Ledamots serskilda tanka varder härhos
öfverlemnad.
Stockholm den 16 November 1829,
Rservation
af Herr Grefve von Schwerin: Utan att bestrida
billigheten i det för Rotehållare vid Vesterbottens
Regemente tillstyrkta understöd, anser
jag, sedan Stats-Titlarne nu mera äro definitivt
reglerade, samt Stats-Utskottets Betänkande derom
redan blifvit till Riks-Stånden ingifvet, något
nytt anslag, till rubbning i denna reglering,
Icke böra ifrågakomma,
N:o 99.
Ankom till Exp. Utsk. d. ao Nov. 1825*.
Ytterligare Utlåtande, med anledning af
erhållen återremiss å Ulskotteus Be
-
i4 Stats- samt 0«e,-Uisk. Ut'. N:o 99.
tankande, N:o 72 rörande MötesPassevoiaocen
för Indelöta Regementena.
I“Iedervärda Bonde-Ståndet har, under den 16
nästförflutne October, behagat till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
återremittera Utskottens Betänkande, N:o 72,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om den så kallade Mötes-Passevolaneen
för de indeldta Regementena, oell i sammanhang
dermed lemna Utskotten del af åtskilliga
mot berörde Betänkande, inom det Hedervärda
Ståndet, gjorda anmärkningar; men, enär Högloflig©
Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet och Välloflige Borgare-Ståndet,
uti ankomne Protocolls-Utdrag meddelat Utskotten
sitt bifall tili ifrågavarande Betänkande,
samt, i öfverensstämmelse med 69 §. Rege
rings-Formen,
jemförd med 49 §. 3 mom. och
75 §. Riksdags-Oidningen, Trenne Riks-Stånds,
i ett ärende af förevarande beskaffenhet, fattade
beslut icke får rubbas af den serskilda tanka,
som inom det Fjerde Ståndet blifvit yttrad,
hafva de Förenade Utskotten, hvilka af sådan
anledning ansett sig hindrade att i bemötande
af de gjorda anmärkningarne ingå, skolat hvad
sålunda förekommit det Hedervärda BondeStåndet
vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den rö November 1829.
Stats- saint Oec.-Vtsk. Ull. N:o loa. «5
N:o ioo.
Ankom till Exp. Utsk, d. 20 Nov. i82y.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af" erhållen
återremiss å Utskottens Betänkande,
J\:o 69, angående lågande
Truppers inqvartering och proviantering
under fredstid.
H ögloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet samt VällofligeBorgare-Ståndet
hafva, vid skedd föredragning, bifallit Stats-’
samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottens
Betänkande N:o 69, af den 4 September
detta Sr, angående tågande Truppers inqvartering
och proviantering under fredstid, hvaremot
detsamma från Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit återremitteradt, med den anmärkning af
Riksdags-Fullmägtigen Casper Wijkman från Upsala
Län, att, ehuru han, i betraktande af de mångahanda
olägenheter, hvilka åtfölja jordbrukarens
skyldighet att proviantera och fourragera tågande
Trupper, icke annat än med tacksamhet kunnat
emottaga Utskottens till afhjelpande deraf
framställda förslag, ansage Riksdags-Fullmägtigen,
enär samma förslag förutsätter, att Mötes-Passevolancen
skall komma att fortfara, men Utskottens
hemställan om sättet för tågande Truppers
underhåll bör blifva oberoende af berörde Passevolancc-s
fortfarande eller upphörande, sig föranlåten
att yrka återrernisj, på det Utskotten
i6 Stats- samt Oec^-Utsh. TJtl. N:o 101.
matte sattas i tillfälle att en sådan af Casper
Wijknidn begärd förändring åstadkomma.
Sedan Rikets Högloflige Ständer numera
i Grundlagsenlig ordning beslutat, att Mötes-Passevolanäen
skali* under ytterligare femton
år, komma att fortfaia, vid hvilket förhållande
den af Riksdags-Fullmägtigen Casper IVijk’
masi ytträdé betänklighet mot bifall till Utskottens
Betänkande N:o 6g, torde kunna förfalla,
hafva Utskotten, med tillkännagivande af denna
deras öfvertygelse, derjemte vördsamt skolat
förklara, att, då sistberörde Betänkande redan
blifvit af trenne Riks-Stånd gilladt, det icke, ernot
69 §. Regerings-Forinen, samt 49 §. 3 mom.
och 75 §. Riksdags-Ordningen, är de förenade
Utskotten tillåtet att någon rubbning elier förändring
derutinnan tillstyrka.
Stockholm den 16 November 1829*
N:ö lot.
Änkorri till Exp. Utsk, d. 20 Nov. 1829.
Utlåtande, med anledning af väckt fråga
om indragning af den för DomKyrkan
och Dom-Prosten i Lund anslagna
Kroiiotionde-Spannmål.
Efter framställda anmärkningar mot den i Motionairens
öfvertygelse felaktiga hushållning, som
under
Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o joi. 17
under senare tider skall hafva egt runi. e] mindre
vid utarrenderandet eller försäljningen under
skatterätt af de Lunds Domkyika tillhörige
omkring 142 hela Hemman, än vid besörjandet
af de för Kyrkan nödige ansedda invändiga
och yttre reparations-arbeten, har Herr
Munck af Rosensköld, Eberhard, uti ett till Högloflige
Ridderskapets och Adelns Protocoll aflemnadt
och derifrån till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens gemensamma
Utlåtande rernitteradt Memorial, hemställt,
att, då en så rik Kyrka, hvars årliga inkomster
genom en omtänksammare förvaltning
innan kort torde komma att uppgå till 3000
Tunnor Säd, icke synes vara i behof af något
understöd från Statens sida, Rikets Höglollige
Ständer måtte besluta om indragning, ej mindre
af circa 260 Tunnor Kronotionde-Spannmål,
hvilka till Domkyrkan för närvarande äro
anslagne, än af 100 Tunnor dylik Krono-Tionde,
som af Domprosten i Lund, i egenskap
af Ordförande i Domkyrko-Rådet, uppbäres,
hvilket sistnämnde anslag dock borde af Domkyrkans
Spannmål Domprosten ersättas; anhållande
Motionairen, i sammanhang härmed, “att
“då Lunds Universitet ej så mycket saknar
“tillräcklig personal, sorn fastmera det nödvän“diga
materiella i Jnstrumenter för Chemiska
“Laboratorium, Physiska Cabinettet, sjelfva Ob
Bi/h
till Rihs-St.Prot. 1828 celi 1829, 4 Sami. 7. Afd.
2 Band. 10:de Htift. 2
18 Stats- saint Oec.-Utsk. Uti. N:o 101.
“servatorium samt tili JBibliotheketofvanbe'
rörde till indragning föreslagna circa 360 Tunnor
Kronotionde-Spannmål måtte, för afhjelpande
af sistomförmälde brister, i hvad för undervisningen
oundgängligen fordras, till Universitetet
öfverlemnas.
Ej mindre dessa hufvudsakliga hemställanden,
men serdeles de i motionen innefattade
anmärkningar mot de af Domkyrko-Rådet under
senare år vidtagna åtgärder i hushållningen
med Kyrkans tillgångar, hafva framkallat vidlyftiga
påminnelser af Herr Crusenstolpe, Magnus, samt
dessa åter, ett ännu vidlyftigare försvar af Herr
Munck af Rosensköld, för de al honörn lemnade
uppgifter, åtföljdt af åtskilliga, till bestyrkande
deraf, anskaffade verificationer; men enär
hela denna diskussion foga eller intet vidrörer
sjelfva hufvudfrågan, men deremot nästan uteslutande
afhandlar ämnen, hvilka icke kunna
blifva föremål för Rikets Högloflige Ständers
pröfning, hafva de förenade Utskotten ansett
sig kunna undvika att tröttande detailer derutur
framdraga.
Vidkommande således först den af Herr
Munck af Rosensköld gjorda hemställan, om indragning
af den Kronotionde-Säd, som för närvarande
är till Lunds Domkyrka anslagen, så
inhemtas af 1827 års i Kongl. Stats-Contoiret
förvarade Special-Räkningar, att de af Kronans
Tiondesäd i Malmöhus och Christianstads Lån,
till berörde Domkyrka utgående anslag, utgöra:
Stats- samt Oec.-Ulsk. Uti. N:o toi ig
Båg
.
82
9h
Korn
.
155
224.
Hafra
.
74
Summa 312 T:r 12^ Kpr.
hvilken Spannmål, enligt de anteckningar, som
i Kongl. Kamrnar-Collegii 2:dra Province-Coritoir
anträffats, skall, uti serskilta poster och genom
Kongl. Resolutioner den 3 Augusti 167!,
den 3 Maji 1681 och den 7 Februarii 1632
m. fl., vara till Domkyrkan disponerad, utan
att, af tillgänglige handlingar, anledningarne till
ifrågavarande anslag närmare kunnat utredas. Utskotten
hemställa, vid sådant förhållande, vördsamt,
det ville Rikets Högloflige Ständer, i
afgående Skrifvelse, hos Kongl. Maj:t
underdånigst anhålla, att vederbörande
Embetsverk måtte i Nåder anbefallas
med noggrannhet undersöka och
upplysa anledningarne för meddelandet
åt Domkyrkan i Lund af ifrågavarande
Tiondeanslag , ■ samt att Kgl.
Majit, derest dessa anledningar nu
mera upphört och anslagen befinnas
vara af sådan egenskap,, att desamma
kunna återtagas, i Nåder täckes
om deras indragning till Stats-Verket
förordna, helst, att sluta af de
upplysningar, som för Rikets Ständer
framlagda blifvit, Domkyrkan i Lund.
bör, med de högst betydliga inkom
-
20 Stats- samt Oec.-Utsft. Uti, N:o toll
ster henne af egna Hemman årligen
tillflyta, kunna underhållas, så framt
ändamålsenlig och skyldig hushållning
varder iakttagen.
Beträffande härnäst Herr Munck af Rosen*
skölds likaledes framställda förslag, att de 100
Tunnor Kronö-Tionde-Säd, dem Domprosten
i Lund, i egenskap af Ordförande i DomkyrkoRådet,
för närvarande skall tillgodonjuta, måtte
indragas, och för Lunds Universitet anvisas; så
hafva Utskotten, af Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium,
den 31 Mars 1813, inhemtat,
att, sedan bernälde Collegium, i stöd af det genom
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse den 34
October 1790 meddelta allmänna stadgande,
ålagt vederbörande att, vid inträffande Domprostledighet
i Lund, göra underdånig anmälan,
huruvida de 53 Tunnor 7 och en half
Kappe Krono-Tionde, dem Domprosten, såsom
förbättring å lonen, dittills uppburit, borrie fortfarande
utgå, eller till Stats-Verket indragas,
Kongl. Majit i Nåder täckts förklara, att, enär
denna Spannmåls-förläning redan år 1546 blifvit
Domprosten förunnad, i egenskap af Predikant
vid Lunds Domkyrka, och 9 punkten af
Malmö Recess Ir 1663, bland annat, innehåller,
att Biskopen och Presterne borde bibehållas
vid de beneficia och underhåll, som de för
deras Embeten och Kall förut åtnjutit, samt
enär den Presterskapet i Skåne sålunda tillerkända
rasighet yttermera blifvit bekräftad ge
-
Stats- samt Oec.-Utsh Uti. N:o 101. 21
nom 4 §. uti Presterskapets Privilegier af den
16 October 1733, Kongl. Maj:t, med bifall till
hvad Kammar-Collegium i denna fråga tillstyrkt,
i Nåder funnit för godt besluta, det berörde
Spannmåls-anslag bör vid Domprost-beställningen
i Lund framgent förblifva.
Da, af de i Kongl. Kammar - Collegii
Archiv förvarade Landsböcker för Malmöhus
Län, upplysning icke kunnat vinnas om något
annat till Domprosten vid Lunds Domkyrka,
utöfver ordinarie Stat, utgående löneanslag
af Kronans Tiondesäd, än det här ofvan
omförmälda , anse Utskotten sannolikt,
antingen att Herr Munck af Rosensköld misstagit
sig om Spannmälens årliga belopp , eiler
ock att motionen åsyftar något annat till
bemälde Domprost, i dess egenskap af förste
Theologias-Professor, af Universitetets allmänna
tillgångar utgående arfvodesbelopp, utöfver den
lön, som för Professorer i allmänhet är beviljad;
och då fullständig utredning af denna omständighet
nu icke kunnat åstadkommas, tillstyrka
Utskotten vördsamt,
det Rikets Högloflige Ständer i den
underdåniga Skrifvelse, som här ofvan
föreslagen blifvit, ville till Kgl.
Maj:t öfverlemna att, sedan förhållandet
med de löneförmoner utöfver ordinarie
Stat, sorn den i Lund nyligen
aflidne Domprosten och Theologi®
- Professoren Wåhlin i lifstiden
aa Stats- samt Oec.-Utsli. Uti. N:o ioi.
tillgodonjutit, blifvit af vederbörande
Embetsverk upplyst, efter pröfning af
dervid sig företeende skäl och omständigheter,
i Nåder förordna, huruvida
någon minskning derutinnan för
den i Embetet efterträdande Domprosten
må kunna ega rurn och i öfverensstämmelse
med gällande Författningar
anbefallas.
Hvad slutligen angår Motionairens begäran,
att den af honom till indragning föreslagna
Kronotionde-Spannmål, som, enligt hvad i
det föregående utredt är, till Lunds Domkyrka
och Domprosten derstädes för närvarande utgår
, måtte till Instrumenters anskaffning för
Chemiska Laboratorium, Physiska Cabinettet,
Observatorium och Bibliotheket anvisas, så, och
då hvarken de uppgifna behofven för närvarande
kunna anses så bestyrkte som fordras, innan
anslag af Statens tillgångar till deras afhjelpande
bör beviljas, eller ens utredt är, om den Kronotionde-Spannmål,
Motionairen härföre påräknat,
möjligen kan, utan rubbning i Privilegier och
gifna Konungaförsäkrmgar, dragas från de ändamål,
för hvilka de för närvarande finnas bestådda,
hafva Utskotten, som af sådana skäl ansett
för tidigt vara, att i något yttrande öfver denna
del af motionen ingå, skolat vördsamt tillstyrka
Rikets Högloflige Ständer,
att hos Kongl. Maj:t underdånigst begära,
det täcktes Kongl, Maj:t, efter
Bil. till Stats-s. Oec.-Utsk. Uti. NT:o ior. a3
anbefalld undersökning om beliofvet
af Instrurnenter för undervisningen
vid Lunds Universitet, och, sä vida
större eller mindre del af de bär ofvan
otnförrnälda anslag af KronotiondeSpannmåi
befinnas vara af sädan beskaffenhet,
att indragning deraf till
Stats-Verket kan ske, vid nästblifvnnde
Riksmöte, så om det eria sorn andra,
lemna Rikets Ständer fullständig
kännedom i den Nådiga Proposition,
Rikets Ständer dä torde i dessa ämnen
få emottaga.
Trenne Ledamöters serskilda yttrande varder
härhos vidfogadt.
Stockholm deri 16 November 1829.
Reservation
af Herr Dom-Prosten Heurlin: Emot Utskottens
beslut får jag först anmärka, att Höglollige
Utskotten till pröfning upptagit en Motion,
som blifvit väckt den 16 sistlidne Mars,
och således långt efter motionstidens upphörande.
Motionairen hemtade väl anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ökande
anslag till Rikets Undervisnings-Verk, men da
Lunds Domkyrkas Krono-Tionde dermed icke
egde ringaste sammanhang, borde Motionairen
icke anses berättigad att upptaga denna fråga.
24 Bil. till Stats- s. Oec.-TJtsk. Uti. N:o 101.
Vidare får jag anmärka, att Utskotten, på
Motionairens ofullständiga uppgifter, tillstyrkt Rikets
Ständer, att hos Kongl. Maj:t uti underdånig
Skrifvelse begära undersökning om Lunds
Domkyrkas Krono-Tionde. Med samma skäl
kunde man begära undersökning om all den Krono-Tionde,
som Kongl. Majit och Kronan förlänt
Allmänna Inrättningar, eller anslagit till Embetsmäns
aflöning, för att derefter pröfva, huruvida
indragning deraf kunde ega rum. Men
ett sådant förfarande vore rakt stridande emot
1x4 §• Regerings-Formen. Af Kongl. Brefvet
den 27 Augusti 1817 är det redan kändt, att
Lunds Domkyrka uppbär Krono-Tionde af sina
fastigheter, och åberoende af de anledningar,
hvarföre Kyrkan lått sig densamma anslagen,
kan den nu mera icke henne frånkännas, pä
grund så väl af Malmö Recess, af år 1662, som
Presterskapets år 1723! Nåder förlänta Privilegier.
Dea föreslagna undersökningen är således
utan allt ändamål.
Hvad serskildt angår Motionairens förslag,
att Domkyrkans Krono-Tionde skulle anslås till
Lunds Universitet, och den förra af egna tillgångar
lemna Dom-Prosten ersättning för den
Krono-Tionde han af Norrhviddinge Socken
uppbär, så är Domkyrkan, med Academiens begifvande,
genom Kongl. Brefvet den 15 Mars
1774. befriad från Kongl. Academiens pretention
och fordran, af hvad namn och skäl det må
vara, och Dom-Prosten genom Kongl. Brefvet
Stats- samt Oec.-TJtsk. Uti. N'0 10.2 a5
den 31 Mars 1813 försäkrad om orubbad rättighet,
att fortfarande Stnjuta den Krono-Tionde han,
i egenskap af Kyi koherde i Lund, fran äldre
tider uppburit.
Härmed förenade sig Prostarne Astrand
och Hvasser.
N:o 102.
Ankom till Exp. Utsk. d. so Nov, 1829,
Utlåtande, i anledning af gjorda hemslällanden
om förminskad afgift, af
Rotehållare vid Indehlta InfanteriRegementena,
till Soldatens beklädnad.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeeonornie-Utskottens
gemensamma handläggning behagat remittera:
1:0 ett Memorial af Riksdags-Fullmägtigen
Anders Nilsson fran Vermlands Län, hvaruti
hemställes, att då, under fredstid, behofvet, efter
Motionairens förmodan, icke påkallar Beklädnadsanslagets
utgörande vid Indelta Infanteri-Regementena
hvart tredje år, med en tredjedel
årligen, samma bidrag matte erläggas endast
hvart femte år; hvaremot Motionairen ansett,
att, i krigstider åter, det kan vara nödigt,
att bidraget förblifver vid hvad nu eger rum;
och
s;u ett Memorial af Anders jfonsson, Riks
-
16 Stais- samt Oec.-IJ tsk. Uti. N:o 102.
dags Fullmagtig fran Orebro Län, deruti Motio
r
6 .
nairt-n, elter erinran, att betydliga Öfverskott j
Regementenas Beklädnads - Cassör förefinnas,
oansedt Monderingarne, under senare ar, blifvit
af finare Kläde anskaffade, samt da alla besparingar,
sorn möjligen kunna åstadkommas, “af
“ett verkligt behof påkallas", anhållit, att de
nuvarande ärliga bidragen till Indelta Infanteristens
beklädnad mätte nedsättas, och det till
hälften af hvad hittills varit bestädt.
Med anledning af hvad salunda yrkat blifvit,
hafva de förenade Utskotten vördsamt skolat
tillkännagifva, att frågan om beloppet af det
bidrag till Indelta Infanteri-Regementenas beklädande,
hvilket, så väl å Stats-Verkets som
Rotehållarnes sida, framgent kommer att utgöras.
redan blifvit af Rikets Högloflige Ständer
pröfvad, i anledning af Stats-Utskottets, om
Reglering af anslagen å Tredje Hufvud-Titeln,
afgifna Betänkande!!, N:s 132 och 339,hvaruti,
uppå anförda skäl, bifall blifvit tillstyrkt för
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, att brukningstiden
lör Indelta Infanteristens Mundering måtte
från 3 till 4 år förlängas, som följd hvaraf
Stats-Verkets och Rotehållarnes ömsesidiga årliga
bidrag kommer art, från en sjettedel, till en
åttondedel af Munderingens kostnad nedsättas;
vid hvilket förhållande, och då Riksdags-Fullmägtigen
Nlls Månssons från Malmöhus Län i
samina ämne väckta och till de förenade Utskottens
gemensamma yttrande öfverletnnade motion
Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o io3. 27
redan blifvit, i nyssomförmälde Betänkande
N:o 133, af Stats-Utskottet enskilt besvarad,
någon serskild åtgärd icke kan, i anledning
af de här ofvan upptagna tvänne
motioner, hos Rikets Höglollige
Ständer tillstyrkas;
dock hafva Utskotten, med anledning af hvad
Riksdags-FuIImägtigen shiders Nilsson, i fråga
om Beklädnads-afgiftens utgörande under krig,
yttrat, vördsamt skolat upplysa, att, jemlikt
Kneckte-Contracten, samt 4 §. af Kongl. Majds
Nådiga Förordning, angående Indelta Infanteriets
beklädnad, af den 30 December 18 ry,
Rotehållarne icke äro skyldige att, så länge fälttåg
påstår, något bidrag till sina Soldaters beklädande
aflemna, utan bestrides denna kostnad
af Krigslonden allena.
Stockholm den 16 November 1829.
N:o io3*
Ankom till Exp. Utsk. d. 20 Nov. 1829.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan
om Snefringe Härads Invånares
befrielse från Hjelpedagsverkens utgörande
till Strömsholms Kungsgård.
Riksdags-Fullmägtiger. Erik Norberg från Vesterås
Län har, uti ett af Hedervärda .BondeStåndet
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Stats- saint Oec,- Utså. Uti, N:o io3.
Oeconornie - Utskottens gemensamma Utlåtande
öfverlemnadt Memorial, anhållit, att, sedan Kongl.
Majit, efter skedd förhöjning i anslagen för Dess
Hofstats underhallande, afstått till Staten alla så
kallade Kungsgårdar, Kronolägenheter och Angar,
samt Rikets Ständer, vid igro års Riksdag,
beslutat, ej mindre att alla så kallade hjelpedagsverken
till Kungsgårdarne, som icke härflöto
från Hemmanens skattläggning, jordebokseller
mantalsräntor, skulle upphöra att in natura
utgöras, men i stället med penningar efter markegång
lösas, än jemväl att, under den tid Krono-Angarne
voro under arrende, skulle Allmogen
vara alldeles befriad från alla dit tillförene
utgjorda dagsverken, utan någon ersättning från
Allmoge ns sida, “en lika befrielse måtte bevil“jas
Allmogen inom Snefringe Härad af Vesterbs
Län,** som annu är betungad med lösen efter
markegång af sä kallade Hjelpedagsverken
till Strömsholms Kungsgård och Stuteri, ehuru
denna dagsverksskyldighet, efter Motionairens
förmenande, skall vara alldeles frivillig och icke
härrörande från någon Jordeboks-Hemmansskattlägguings-
eller Mantalsränta, samt i thy af lika
natur med de till Dahlby och Flyinge Kungsgårdar
i Skåne af ålder utgjorda dagsverken,
från hvilka Rikets Ständer, vid 1823 års Riksdag,
behrgade Allmogen i Torna, Bara, Harjagers
m. 11. Härader af Malmöhus Län, befria.
Vid detta ärendes företagande till pröfning,
hafva de för t naile Utskotten inhemtat, att, af
Stats- samt Oec—Utsk.Utl. N:o ro3. 29
Krono- och Kronoskatte-Heinman i Strömsholms
Fögderi af Vestmanlands Län, lösen efter markegång
ärligen erlägges för 2020 och 3-,Sadels sa
kallade Knecktetunne-dagsverken, hvilka tillförene
till Strömsholms Kungsgård och Stuteri in natura
varit utgjorde; inen ehuru, genom Kongl.
Brefvet den 12 April 1748 samt Kongl. Förklaringen
deröfver den 8 Junii samma av, sådana
hjelpedagsverken, som utgått utöfver Hemmanens
skattläggning eller Jordeboks- och Mantalsräntan,
ansetts böra upphöra, samt Rikets
Ständer, jemväl af sådan anledning, genom underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t den 17 April
1823, förklarat, att de dagsverken, dem
Allmogen uti åtskilliga Härader i Skåne af ålder
utgjort till Dahlby och Flyinge Kungsgårdar,
utan annan vedergällning än förtäring, borde
för framtiden upphöra, anse Utskotten sistomförmälde
af Motionairen åberopade prsejudicat
icke kunna tillämpas å den dagsverksskyldighet,
som ännu åligger de inom Strömsholms
Fögderi belägna Krono- och Kronoskatte-Heinman,
enär vederlag i spannmål eller penningar
af dessa Hemman derföre tillgodonjutes.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Julii 1654
samt de serskilde Indelningsverken för Vestmanland
af den rg April 1698. har tvänne
tunnor spannmål blifvit hvarje Soldatrote förunnad
till hjelp, af hvilka, enligt Kongl. Majit»
Förklarande i Dess Nådiga Resolution å Allmogens
Besvär den 29 November 1756, §.83»
do Stats- samt Oec. Utsh. Uti. N:o io3.
den ena, under namn af Kneckre-Tunnan , är
afsedd till understöd lor Knecktehållet, och den
andra beviljad såsom ersättning för' de dagsverken,
detri Allmogen till Kungsöhrs och Strömsholms
Kungs-Ladugårdars- och Stall-Stats-ängar
årligen måste utgöra; hörandes denna Spannmål.
till följd af sist åberopade Nådiga Resolu
tion, antingen in natura Rotarne tillhandahållas,
eller ock, derest öfverskottet af Kronans Tiondesäd
i Socknarne ej dertill tinnes tillräcklig, med
3 Daler Silfvermynt för Tunnan Rotarne contant
ersättas.
Enär, vid så beskaffadt förhållande, befrielse
från ifrågavande hjelpedagsverken, som,
jemlikt Rikets Högloflige Ständers vid tgto års
Riksmöte lättade beslut, under de senare åren
lått med penningar efter markegång lösas, icke
bör kunna de dagsverksskyldige Hemmanen medgifvas,
med mindre än att det härföre hittills
bestådda vederlag i Kronotiondesäd, eller derföre
bestämd lösen i penningar, till Stats-Verket
återgår, men samtlige invånare af Snefringe
Härad och Strömsholms Fögderi, vid med
riem församlingsvis hållna Socknestämmor, deröfver
Protocollen blifvit till Utskotten öfverJemnade,
nu mera förklarat sig beredvillige att
från olvanberörde Kronotionde afstå,
tillstyrka Utskotten vördsamt, det behagade
Rikets Högloflige Ständer, med
bifall till hvad sålunda vilkorligt ansökt
blifvit, i afgående Skrifvelse hos
Stats- samt Ovc.-Utsk. Uti. N:0 io4- 3i
Kongl. Maj.-t underdånigst anmäla, det
11 i k fets Ständer, iian 1830 ars ingång
och framgent, befriat de inom Sne trior
ge Härad eller Strömsholms Fögderi
af Vestmanlands Län belägna Krouooch
Kronoskatte-Hemrnan från de »lein,
utöfver ordinarie skattläggningen, hittills
påförda 3020 och 3-8:deis så kallade
Hjelpe- eller Knecktetunnedagsverken
till Strömsholms Kungsgård,
under förbehåll, å Rikets Ständers sida,
att den, genom Indelningsverken
för Vestmanland, den 18 April 16985
såsom vederlag härföre, hvarje SoldatRote
hittills årligen tilldelte en tunna
Kronotiondesäd, eller derföre utsatt
lösen i penningar, från samma
tid varder indragen och Stats-Verket
besparad.
Stockholm den 16 November 1829.
N:o in/f.
Ankom till Exp. Utsk d. 20 Nov, 18^9.
Utlåtande, i anledning af väck t ! 1 äga om
sättet för bevakandet af InisHiäUares
rätt vid Mönsti ingar, 111. 111.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Utlåtande har
3a Statt- samt Oec, UtsJt. Uti. N:o 104.
Hedervärda Bonde-Ståndet öfverlemnat ett Memorial
af Riksdags-Fullmägtigen Nils Pehrsson
frän Malmöhus Län, hvaruti hemställes, att, då
Landshöfdingarne, af andra göromål hindrade,
merendels förordna i orten boende Ståndspersoner
att vid Mönstringar samt Remont- och
Besigtnings-Möten vära tillstädes, för att tillse,
“det Rusthållarne icke sker orätt,“ men dessa
personer sällan noggrannt skola uppfylla hvad dem
i sådan egenskap aligger, en Hemmansegare eller
Rusthållare måtte inom hvarje Sqvadron få väljas
för att, “antingen i stället för Landshöfdingen,
eller jemte honom, Rusthåilares rätt och
“bästa vid ofvanberörde Mönstringar och Möten
“iakttaga och bevaka.“
De förenade Utskotten hafva detta Förslag
i behörigt Öfvervägande tagit, samt dervid
inhemtat, ej mindre att Kongl. Majtt, genom 8
§. af Dess, under den 16 November 18»9» utfärdade
Nådiga Instructioti, rörande de Indelta
Cavalleri-Regementenas Mönstringar, redan förordnat:
“att vid General-Mönstring skall Konungens
Befallningshafvande i de Län, hvarest
‘ det Regemente, Corps eller Sqvadron, som skall
“undergå Mönstring, är förlagdt, sjelf eller ge“nom
Ombud förrättningen bivista," än jemväl,
att t. f. Inspecteuren vid Arméens l:a CavalleriInspection,
nu mera aflidne General-Majoren
m. m. Aminoff, i anledning af åtskilliga Landslröfdingars
eller deras Ombuds uteblifvande från
den
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti■ N:o t©4» 33
elen af bemälde Herr General-Major hösten t 828
Sqvadronsvis förrättade Approbations- och Cassations-Mönstring
med hästarne vid Smålands
Hussar-Regemente, under den 22 September samma
år, hos Kongl. Majit i underdånighet hemställt,
att, “då Konungens Befallriingshafvan“des
närvaro, äfven vid Mönstringar af sistom“förmälde
beskaffenhet, bör anses påkallad af
“enahanda skäl som vid General-Mönstringar,
“eller bevakandet af de Rustandes rätt och bä“sta,
ett hittills saknadt bestämdt förklarande der“om
måtte i Nåder meddelas;'* hvilken, uppå
Kongl. Majits Nådiga pröfning för närvarande
beroende, underdåniga hemställan blifvit afKongl.
Majits och Rikets Krigs-Collegium, i afgifvet underdånigt
Utlåtande, den 27 sistförflutne Februarii,
till bifall understödd.
Vid sådant förhållande, och då Rusthållarne,
genom af Konungens Befallningshafvande i Länen
tidigt utfärdade Kungörelser, varda kallade att,
vid utsatta General- samt Approbations-och Cassations-Mönstringar,
sig infinna, samt de Rusthållare,
som vid Recrut- eller Remont-Möten skola
Karl eller Häst till Approbation förevisa, hvarken
sakna anledning eller rättighet, att vid sådana
förrättningar sig inställa, hafva Utskotten,
då det ingalunda kan förmenas de Rustande, som,
till undvikande af långväga resor eller af andra
orsaker, ej vilja berörde förrättningar per
"Bih.
till R. St. Pr o t. 1828 och 1829, 4 Sami. 1 Afd.
2 Band, 10;de Haft. 3
34 Stats• samt Oec. ZJtsk. Uti. N:o io5.
sonligen bivista, att Sqvadrons- eller Socknevis
utse och förordna Ombud, som, i förekommande
frågor, för deras numer svara, men Landshöfdingarnes
närvaro a förrättningsstället såsom
af flera oell allmännare angelägenheter pafordrad
samt derföre ock af ålder anbefalld, bör
af en sådan de Rustandes öfverenskommelse blifva
oberoende,
icke ansett någon åtgärd, eller beredande
af någon ytterligare föreskrift,
utöfver hvad Författningar och Allmän
Lag i detta fall redan innehålla,
behöfva af Rikets Högloflige Ständer,
i anledning af Nili Pehrs sons motion,
beslutas eller vidtagas.
Stockholm den 16 November 1829.
N:o io5.
Ankom till Exp. Utsk. d. 20 Noy. 1829*
Utlåtande, nied anledning af väckt fråga
örn förändring i sältet för uppbärandet
af Rotehållares bidrag tili Indelta
Infanteristens beklädande.
Riks dags-Fullmägtigen från Vesterås Län Eric
Norberg ,har, uti ett till Hedervärda BondeStåndets
Protocoll ingifvet och derifrån till Statssarnt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning öfverlemnadtMe
-
Stats- samt Oec.-lltsh. Ut/, N:o io5. 35
memal, anhållit, “att de så kallade Soldatbe“klädnadsmedlen,
dem Regements-Skrifvaren hit“tills
af Rotarne, uppå af honom utsatta ställen,
“uppburit, måtte hädanefter vid de vanliga Kro“no-Uppbörds-Stämrnorne
få erläggas till Kro“nofogdarne,
11 hvilka senare borde få åtnjuta
det arfvode, sorn Regements-Skrifvaren, efter
Motiouairens förmodan, derföre uppburit; men
enär den till lättnad och beqvämlighet för Rotehållare
ledande förändring i sättet för uppbärandet
af ifrågavarande Beklädnadstnedel, som af Motionairen
yrkas, redan blifvit anbefalld uti i:sta
momentet af Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse,
angående åtskilliga förändringar vid Uppbördsoch
Redogörelse-Verket af den 15 October 182S
samt det i samma Nådiga Kungörelse inträffade
tryckfel af orden: “Rotehållarnes bidrag till In“delta
Cavalleriets beklädnad", i stället för “/«•
*■fanteriets“, sedermera kan anses rättadt och afliulpet
genom i:sta punkten i Kongl. KrigsCollegii
tryckta Circulaire Bref till samtlige Regements-Chefer
om upphörandet af RegementsSkrifvarnes
befattning med Beklädsnadsmedlens
uppbärande, af den 27 Mars innevarande år,
tillstyrka Utskotten vördsamt, det måtte
Eric Norbergs motion, hvars syftemål
redan vunnits, få förfalla.
Stockholm den r6 November 182g.
STOCKHOLM,
hos Cakl Ab. Pihl, 1829.
Slats- samt Allm. Besv - o. Oec.-TJtsk. Bet. N. o 106. i
N:o 106.
Ankom till Exp.-Utsk, den 20 Nov. 8 29-
Betänkande, i anledning af yrkadt
upphäfvande af den, vid
fördelningen af Ut?narken å
Öland, sannna Utmark åsätta
Ränta.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Stats-Ut
skottet remitterat ett af Samuel Jonsson och
Pehr Jonsson från Calmare Lim afgifvet Memorial,
deruti bemålde Riksdags-Fullmågtige andragit,
att, sedan Kongl. Majit i Nådig Resolution,
den 9 Mars 1824, förklarat Sig icke kunna bifalla
Fullmågtiges från öland vid sista Riksdag gjorda
anhållan, om befrielse från den Spannmålsränta,
som blifvit bestämd att utgöras för den å
Hemmanen på öland fördelade utmark, eller den
så kallade Alfvaren, på den grund, att samma
ränta blifvit vid Stats-regleringen upptagen och
påräknad; så funne sig Riksdags-Fullmågtige nu
Bih. till R. St. Prof. 1828 och 18294 S. 2 Afd 2 B. 1
utte Häftet.
•z Stats samt- Allm. Bcsv.- o. Oec.-Utsk. Bet. IV.-o 106.
föranlåtne, att med enahanda begäran vända sig
till Rikets Ständer. Såsom hufvudsakligt skål
för detta yrkande, hafva Motionairerne uppgifvit,
och, genom bifogade handlingar, rörande
skedda formedlings-skattlåggningar af serskilda
Hemman på Öland, sokt styrka, att Allmogen
derstädes, från urminnes tider, å ifrågavarande
utmark egt betes-rättighet, som vid skattläggningar
blifvit bland Hemmanens så kallade Herrligheter
upptagna , och ingått i beräkning vid
Hemman-talets bestämmande, af hvilket förhållande
den slutsålts blifvit bemtad, att genom
den nu tillkomna Spannmål s-rån tan dubbel skatt,
för en och samma förmon, blifvit Hemmanen
ålagd. Härjemte hafva Motionairerne ytterligare
andraeit:
att Allmogen alldrig skall begärt, utan snarare
bestridt Alfvarens fördelning, och icke eljer
blifvit hörd öfver eller samtyckt till den
dervid bestämda skatt, som dock blifvit till Utgörande
påford, utan föregående tillgodonjutande
af tillbörlig frihets-tid;
att, enligt Comilerades för utmarkernas
fördelning, den 6 April 1816, afgifna Berättelse,
för hvarje halft Mantal icke belöpte sig mer ån
3ajf°s' Tunnland i areal vidd, eller, efter upp
-
Stats- samt Allm. Besv.- o. Oec.-Utsk. Bet. N--o 106. 3
skattning, 2jr Tunnland, hvilken sålunda högst
svaga oeh till större delen af kalkberg och stenbrott
bestående jord vore en, med afseende på
Hemmanens i öfrigt högst inskränkta ego-vålde,
för deras bestånd oumbärlig betesmark, som, på
grund af skattläggning och urminnes häfd, borde
dem tillkomma;
att redan förut ifrågavarande utmark blifvit
till Hemmans-egarne aflåten, genom Kongl.
Brefvet, den if> Mars 1802, angående Hushållningens
förbättrande på Öland, hvaraf Transsumt
jemväl blifvit bifogadt, och deruti Kongl.
Maj:t, med bifall till Kammar-Collegii derom
gjorda hemställan, föreskrifva, att berörde utmark,
sedan de delar deraf blifvit frånskiljda,
hvilka till skogs-allmånningar och ekplanteringshagar
borde bibehållas, finge af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande fordelas emellan dem, som
sig deraf begagna, utan annat dervid fåstadt förbehåll,
ån att, om någon del af den upplåtna
marken funnes tjenlig till trädplantering, vissa
skyldigheter, i berörde afseende, borde med fördelningen
forbindas; förmenande Motionairerne,
att, då en sådan planterings-skyldighet blifvit
uti Kongt. Maj:ts Nådiga Instruction, för ofvanbemålde
Comiterade, stadgad, samt genom
Kongl. Brefvet, den 19 Januarii 1825, ytterligare
4 Stats- samt Allm. Besv.- o. Oec.-Utsk. Bet. N.o 106.
bestämd, det vid upplåtelsen fästade vilkor derigenom
vore uppfyldt. — Hvarförutan Motionairerne
påkallat uppmärksamhet derå, att, enligt
ofvanåberopade Kongl. Bref, den 16 Mars 1802,
Ölands samtlige Jordbrukare åtagit sig att med
stenmur inhägna 4 stycken planterings-hagar,
af omkring 5 å 600 Tunnlands vidd, och, för
bestridandet af kostnaderna vid planteringen under
4 på hvarandra följande år, utgifva }b Tunna
Råg eller Korn för hvarje helt Hemman,
men att dessa hagar, ehuru ämnade ej mindre
till Kongl. Maj.ts och Kronans höga förmon, ån
landets nytta, sedermera blifvit till enskilde försålda,
hvarigenom invånarne gått i mistning af
den fordel, de af sina nedlagda kostnader och
arbete förväntat.
I anledning af hvad sålunda blifvit frams täll dt,
har Stats-Utskottet ansett sig bora med Oeconomie-Utskottet
ingå i gemensam öfverläggning;
dervid Utskotten granskat och under öfvervägande
tagit de skål och uppgifter, som blifvit
andragna för ifrågavarande anhållan, hvilken
tillförene flere gånger varit Kongl. Maj;t och
Rikets Ständer underställd.
Och hafva Utskotten, för ett fullständigare
bedömande af ämnet, ansett sig böra, såsom
Stats- samt Allm. Besv.- o. Oec.-Utsk. Bet. N.-o 106. 5
tillägg eller rättelse uti hvad af Motionairerne
blifvit anfordt, meddela följande upplysningar,
hufvudsakligen hemtade utur det Utlåtande, som,
i anledning af Riksdags -Fullmågtigcs från Calmare
Lån, vid senaste Riksdag, underdåniga ansökning,
från Kongl. Maj:ts då tillförordnade
Befallningshafvande på Öland blifvit infordradt,
och i underdånighet afgifvet.
Enligt hvad ofvanberordt år, blef, under
den 6 Maji i8i5, Nådig Instruction utfärdad för
de Comiterade, sorn borde verkställa den år
1802 beslutna fördelningen af Alfvaren, hvilken
årliga Instruction bland annat, i 8:de Punkten,
innehöll, att, för hvarje till uppodling tjenlig!;
Tunnland, en viss årlig ränta af 1,2,5 till 4 kappar
Afradsspannmål borde utsättas, efter vissa
föreslagna, högst 10, frihets-år; samt att sådan
jord, sorn vore till odling alldeles oduglig, skulle
erhålla en, efter beskaffenheten lämpad, lägre
beskattning, att utgöras efter ett, högst 2 frihetsår.
Under det, i följd häraf, Taxerings-arbetet
år i8i5 började och fortgick, anhollo Fulimägtige
från öland, vid sistnämnde års Riksmöte’,
i underdånighet hos Kongl. Maj:t, att den anbefallda
delningen, i anseende tili de olägenheter
den för landet medförde, måtte, i verkstål
-
6 Stats- samt Allm. Besv.- o. Oec.-Ulsk. Bet. iF'.-o 106.
ligheten, få upphöra; men erhöllo, under den
T5 Augusti samma år, det Nådiga Svar, att den
underdåniga ansökningen, såsom stridande mot
en stor del af Öns Invånares önskan , icke försenade
afseende. Comiterade inlemnade derefter,
den 6 April 1816, underdånig berättelse
ora; förrättningens afslutande inom Ölands Norra
Mot, och Kongl, Maj:t tåcktes, i Nådigt Bref
den 29 derpå följande October, godkänna såväl
Comiterades åtgärd, att på vissa, genom Kungörelser
uti alla Sockne-kyrkor, utsatta dagar,
låta, till justering, upplåsa Taxerings-längderna,
hvarefter, då de lemnats utan anmärkning, all
talan, till ändrings vinnande i Taxeringen, ansågs
icke vidare vara öppen, som ock de grunder,
hvilka vid Taxeringen blifvit följda, bestående
hufvudsakligen deruti, att sällan eller alldrig
någon mark taxerats högre ån till andra graden,
och att skatten å ett Tunnland alldrig upptagits
högre ån till 2 kappar; med fåstadt afseende
å hvilken lägre taxering Kongl. Majit tåcktes
i Nåder förklara, att inga frihets-år, för skattens
utgörande, borde ega rum, vidare, ån att samma
skatt, från och med 1818, för nämnde Mot,'
skulle allmänt taga sin början. Härpå följde
en underdånig anhållan af Bonde-Ståndets Fullmågtige
från Ölands Norra Mot, vid Riksdagen
Stats- sami Allm. Bcsv. o. Oec.-Utsk. Bet. N- o 106. 7
sistnämnde år, dels att den fastställda delningen
tills vidare måtte få anstå, i anseende till de
dryga räntorna, dels ock att samma delning, i
händelse den ej kunde alldeles upphåfvas, måtte
ytterligare öfverses, jemkas och råttas ; hvarå
Kongl, Maj:t, under den 17 November 1818,
meddelade det Nådiga Svar, att, efter hvad redan,
i fråga om utmarksdelningen, forekommit,
och serskilda gånger blifvit fåreskrifvet, Kongl.
Majit funnit sökanden högst obefogad, att Kongl.
Majit uti detta ämne ytterligare besvära ; hvarjemte
Kongl. Majit, i Nådigt Bref af sistnämnde
dag, med afslag å Fullmågtigens från Sodra Mötet,
i enahanda afseende, gjorda begäran, täcktes
förklara, att derstädes borde forfaras, på sått
sorn. skett inom Norra Mötet; i följd hvaraf delningen
äfven der verkställdes, och under den
12 Maji 1819 af Kongl. Majit gillades, med Nådig
föreskrift, att utmarks-skatten, från och med
år 1821, borde utgå.
För att upplysa orsaken till de upprepade
klagomålen ofver den omisskånneligen nyttiga
och välgörande åtgärden med utmarkens fördelning,
har ofvanbemälde Kongl. Majits tillförordnade
Befallningshafvande vidare yttrat, att
Öland, vid jemförelse med andra delar af Riket,
8 Stats- samt Allm. Eesv.- o. Oec.-Ulsk. Bet. N.o 106.
drager de tyngsta skattebördor, enär Ön, med en
folknumer af i5 till 26.000 personer, iemnar,
oberåknadt underhållandet af 260 Båtsmän och
extra rotering, emellan 70 och 80,000 R:dr B-.o^
hvaraf, till Ölands ordinarie Stat endast skall afgå
i,4oo R:dr; samt att, genom de låga prisen
på landets hufvudproduct, Spannmålen, ställningen
, vid den tid merberörde underdåniga
utlåtande afgafs, syntes hafva blifvit försämrad,
så att skatterna nu mera utgå ganska trögt,
hvilket dock år stridande mot nationela lynnet
hos Ölånningen , som alltid skall varit, framfor
allt, angelägen att afbörda sig sina utskylder.
Och har Kongl. Maj:ts tillförordnade Befallningshafvande,
såsom serdeles anmärkningsvärd!,
anfort, att resterna, för det då sistforflutna redogörelse-år,
nästan arithmetiskt noga svarade
emot utmarks-skatten, förvandlad i penningar
efter gångbart pris.
Då nu Riksdags-Fullmågtige från öland, på
sått ofvan anfördt blifvit, vändt sig till Rikets
Ständer, med anhållan om den ofverklagade räntans
upphåfvande, af den anledning, att Kongl.
Maj:t, i förrberörde Nådiga Bref, den 9 Mars i824,
förklarat sig icke kunna bifalla den derom bos
Kongl.
Stats- sami Allm. Besv.- ö. Oec.-Utsk. Bet. Jf.-o 106. 9
Kongl. Maj:t, vid sistförflutna Riksdag, gjorda
Underdåniga ansökning, emedan samnla Spannmåls-rånta
blifvit bland Stats-Verkets inkomster
upptagen och påräknad, hafva Utskotten, för
sin del, ansett forhållandet härmed påkalla
Rikets Högloft. Ständers uppmärksamhet, samt
att de dels på rättsgrunder, dels ock på billighet
grundade skål, Ölands Riksdags-Fullmåglige,
till stöd för deras åliggande, framburit, synas
vara af den talande egenskap, att de förtjena,
till deras tillförlitlighet, att närmare undersökas.
De bifogade Skattlåggnings-documenterna
tyckas utvisa, att betesrätt å Alfvaren varit ansedd
och beräknad såsom en Hemmanen åtföljande
förmon eller rättighet. Kongl. Brefvet
den 16 Mars 1802 innehåller, såsom i det föregående
är visadt, en upplåtelse af samma mark,
till fördelning emellan dem, som sig deraf dittills
begagnat, utan att något vilkor af Spannmålsränta
eller annan skatt dervid blifvit fästad!;
och ehuru Hemmans-egarne skulle kunna
anses, genom deras uraktlåtenhet att söka ändring
i Comiterades åtgärder, i den våg Kongl.
Inslructionen, den 6 Maji i8t5, föreskrifver, haf
-
Bih. till R. St. Prof., 1828 och 1829, 4 S. 2 Afd. 3 B. a
litte Häftet.
l o Stats- samt Allm, Besv.- o. Oec.-Utsk. Bet. N.-o /o(jt
va förverkat all rätt till talan i berörde hänseende,
förmoda Utskotten likväl, att, i händelse
giltiga anspråk på rättelse i öfrigt finnas för
handen, tillfälle för en ytterligare undersökning
bor beredas.
Vid sådant förhållande, och då härvid slutligen
förekommer, att någon profning af de utmarks-lotterna
åsätta räntor icke förevarit i
Kongl. Kammar Collegium, hvars åtgärd, enligt
dess, i anledning af Nådig Remiss uppå Fullmågtiges
vid senaste Riksdag underderdåniga ansökning,
afgifna 5Utlåtande, varit inskränkt till
anstalts fogande om de bestämda räntornas påförande,
uppbärande och redovisande; hafva Utskotten
funnit skåligt vordsamligen tillstyrka Rikets
Hoglofl. Ständer, att Lös Kongl. Majit i underdånighet
begära,
det undersåkning mätte, uppå Nådig Befallning,
varda af Kammar-Collegiunt
och vederbörande Konungens Befallningshafvande,
i närvaro af Hemmans egarne
eller deras befullxnågtigade Ombud, föranstaltad,
till utredande huruvida, på sått
Motionairerne uppgifvit, ifrågavarande
allmånnings-marker verkligen blifvit på
aine serskilda sått, och vid olika tillfällen,
skattlaggde, eller Hemmans-egar
-
Bil. t. Stats- s. Allm. Besv.- o. Oec.-TJlsk. Bet. N o 106. 11
nes lagliga rått i annat a/seende får nära
trådd, i hvilket fall Kongl. Maja
tåcktcs om rättelse derutinnan i Kader
förordna; men att, i händelse denna
undersökning skulle med kostnad blifva
förenad, och Hemmansregarne, deröfver
i Nåder hårde, skulle undandraga sig
att densamma af egna medel bestrida,
den redan förrättade och i laga ordning
kraftvunna skattläggningen da malte , i
orubbadt skick, förblifva.
En Ledamots Reservation bifogas.
Slockholm den 16 November 1829.
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacob: ”Ifrän det-?
ta beslnt år jag i så måtto skiljaktig, att jag finner
Motionairernas ansökning icke böra till pröfning
upptagas, enär, enligt Instructionen för delningens
förrättande, hvarje enskild egt tillfälle
att anföra besvär öfver den verkställda delningen ,
samt i sådan våg erhålla rättelse i det lidande,
honom kunnat vederfaras. Och anser jag annat
svar å den väckta Motionen icke böra lemnäs,
12 Bil. t. Stats- s. Allm. Besvt-o. Oec.-Utsk. Bet. IV.-o to6’
ån att Hemmans-egarne hafva att vånda sig emot
vederbörande Embetsman, genom hvilkas förfarande
dem förment orätt skett, eller, genom
underdånig resnings-ansåkan, bereda sig tillfälle
att vinna ändring i de laga kraftvunna besluten*
STOCKHOLM, tryckt i Eckstéinska Tryckeriet, 1829,
iStaa- o oh Bevilln.-Vtsk. Uti. N:o loy.- i
N:o 107.
Ankom till Exp. Utsk. d. 50 Nor. 1829»
Stats- oell Bevillning - Utskottens Utlåtande,
i anledning af väckt motion,
dels om nedsättning i Bevillningen
för Storfiskes-ldkare, samt dels om
Stats-anslag för Skärgårdsfiskets upphjelpande.
Uti en hos Hedervärda Bonde-Ståndet väckt
samt till Utskotten remitterad motion , har
Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson från
Elfsborgs Län anfört, att de uti Bohusländska
Skärgarden boende Fiskare, sorn tillbringa ett
för Samhället nyttigt och verksamt, fastän för
dem sjelfve högst besvärligt lif, nu mera, genom
fiskets årliga aftagande, skola råkat i allmän
fattigdom, som i deras hemvist alstrat den
största torftighet; i anledning hvaraf Motionairen
hemställt, att, om för Fiskare någon Bevillning
skulle ega rum, densamma måtte erhålla
ali den nedsättning, som vore möjlig; varandes
af Motionairen, såsom ömande skäl härtill,
vidare andräget, att desse Fiskare, oaktadt
Fisket de senare 10 till 12 åren minskats till
x-3:djedel, ändock måste anskaffa lika dyra Fiskredskap
och Båtar, samt att vinsten blefve
för deras underhåll otillräcklig, enär populationen
ibland dem vore ganska stark och stöde i
Bilt. eill R. St. Prot. 18?.$ och i8?n, 4 Sami, 1 Afd,
3 Band. 1 'itta Hafi. 1
2 Stats- ock Hevilla,-Utsi. Uti. N:o 107.
omvändt förhållande till naringsutvägarne ; hvarjemte
Motionairen, efter en ytterligare beskrifning
af tillståndet och åtskilliga förhållanden i
Skärgården,,föreslagit, att en fond utaf allmänna
medel till ett belopp af 5000 P»dr Banco
mätte ställas under vård af Konungens Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Län, jemte
valde Deputerade från Skärgårdsorten, hvilka
medel borde användas endast för uphjelpandet
af Storfisket och derigenom äfven Fiskarenas
belägenhet, på det sätt, att desse, på bestämda,
lindriga och garanterade betalningsvilkor,
utreddes med tjenliga Skutor och Redskap, äfven
då dessa senare under fiskandet förstördes;
borandes, för största aktsamhetexi, fliten och ordentligheten,
ett präsrnium utfästas, hvilket icke behöfde
Vara stort, för att vinna deras Uppmärksamhet
och täflan, Och hafva åtskillige RiksdagsFullmägtige
från Rikets Vestra och Södra Kustprovmcer
instämt uti Anders Danielssons berörde
motion och yrkat, ej mindre nedsättning
i Bevillningen, än Statsanslag för Fiskare i deras
orter.
Som, enligt r 82 3 ars Bevillnings-Stadga, på
landet boende Fiskare icke böra påföras annan
Bevillning, än dels den personliga skyddsafgiften
efter 1 Art., och dels, så vida en del af
dem kunna hänföras under benämningen Skärkarlar
och Strandsittare, den Bevillning desse,
i likhet med annat Arbetsfolk, sorn ej har torp,
ålägges med antingen r Riksdaler eller 16 skil
-
Stals- och Bevilln,-U tsh. TJtl. No 107. 3
lingar Banco; sa, och di, efter Bevillning9-lJtskottets
öfvertygelse, denna beskattning icke
med skäl bör kallas betydlig, samt Utskottet
derjemte anser desto betänkligare att föreslå allmänt
undantag eller lindring härutinnan, att
gälla äfven för den troligen icke ringa del Fiskare,
hvilken är i tillfälle att utan betydlig olägenhet
ofvannämnde skatt utgöra, sorn de verkligen
utfattige och Oförmögne af denna sarnlrällsclass
utan tvifvel äfven få tillgodonjuta afkortning;
kail
Utskottet, för dell del af ifrågavarande
motion, sorn tillhör dess upptagande,
icke tillstyrka bifall.
I fråga åter om det föreslagna Statsanslaget
och serskilda pra3mium> får Stats-Utskottet
anmäla, att som medel till Näringarnes uphjelpande
redan blifvit anvista Under Riks-Statens
Nionde Hufvud-Titel till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition, och Kongl. Maj:t, på hvars Kådiga
befallning Professoren Nilsson verkställt undersökning
om Fiskerierne i Bohus Län , och
deröfver, under den I Mars nästlidet ar, un®
derdånigt Utlåtande afgifvit, således lärer åt detta
ämne lemna Dess Nådiga Uppmärksamhet;
så anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka
Rikets Högloflige Ständer, att
något serskildt anslag för ifrågavarande
ändamål meddela,
Stockholm den 36 November I 8a9*
4 Stais- saint Qee.-Utsh Uti. N:o 10$.
N:ö i 08.
Ankom[ till Exp.fUtsk, d, 16 Dec, 1829,
Utlåtande, i fråga 001 Beklädnads- och
Bevä! ings-Directioners inrättande inom
Rusthålls-Regementena m. m.
Af den anledning, att de, "vid senaste Riksmöte
”antydde förbättringar oc!i förändiingar i Författ”ningarne
om beklädnadssättet vid Indelta Cavalie”riet
uteblifvit, samt då oredor och godtycklig behandling
ännu skola fortfara,5’ har RiksdagSFullmägtigen
fran Elfsborgs Län hinders Danielsson,
uti ett af Hedervärda Bonde-Ståndet till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottens
gemensamma Utlåtande öfver lem nåd t Memorial,
framlagt ett i reglementarisk form affattadt förslag
till organiserandet inom hvarje Indelt Cavalleri-Regemente
eller Corps, äfvensom vid de, efter
träffade öfverenskomrnelser, såsom fotfolk nu
tjenstgörande Ry tterier, af en Beklädnads-, Be■väringS'-
och Remont-Direction, hvars åliggande
skulle blifva atc besörja ersättandet af casserade
eller störtade hästar, äfvensom af Beklädnads-,
Bevärings- och Remtygspersediar, och
sådant allt med användande af de medel, hvilka
afRusthåilarne, genom årliga, i stället för tillfälliga
sammanskott, borde erläggas; men, i den händelse
Rikets Högloflige Ständer icke skulle fästa afseende
å denna framställning, yrkar Motionairen,
att underdånig Skrifvelse matte till Kongl.
Stats- samt Oee.-ZJtsk. Ut/, Nio iu8. S
Majit afla tas, med begäran om upplifvande( och
skärpning af de Författningar, som blifvit utgifne
i ändamål att trygga de Rustande mot
godtycklig behandling vid persedlars cassation
samt utfärdandet af de sa kallade Defect-Sedlar.
Slutligen har ock Motionairen anhållit, att underdånig
hemställan till Kongl. Majit måtte beslutas,
med begäran om Nådig tillåtelse för Rotehållarne
vid de Indelta Infanteri-Regementena,
”att, genom af dern sjelfva utsedda Depu”terade
i Beklädnads-Directionerne, få deltaga
”i förvaltningen af sina penningar,” helst de, effe»
Motionairenä tanka, icke kunna anses representerade
af Ombud, deni de ej sjelfva valt,
utan i stället af Liandshöfdingarne blifvit kallade
till deltagande i Eeklädnads-Directionernes
öfverläggningar.
Vid öfvervägande af hvad sålunda frarnställdt
blifvit, hafva de förenade Utskotten ansett
angeläget att inhemta hvad påföljd Rikets
Högloflige Ständers, vid 1823 års Riksdag, till
Kongl. Majit i underdånighet framburna förslag
i detta ämne hittills medfört.
Utskotten hafva, af en anställd undersökning
i detta afseende, vunnit den upplysning,
att, sedan Kongl. Majits och Rikets Krigs-Gollegiurn
i underdånighet sig utlåtit öfver Rikets
Ständers, den 2 i December 1823, tili Kongl.
Majit aflåtne underdåniga Skrifvelse, med förslag
till Beklädnad*- och Bevärings-Directioners
inrättande vid^ de beridne eller till Infanteri
6 Stats- samt Oec.-Utsh. ZJtl. N:o 108.
förvandlade Rusthålls-Regementen och Corpser,
har, till underdånigste åtlydnad af Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning, i Skrifvelse den 19 Jan. I835>
betnälde Gollegium, genom Circulaire-Bref den
25 April samma år, anmodat vederbörande Konungens
Befallningshafvande att, serskildt för
hvarje Numer, höra de Rustande vid berörde
Regementen och Corpser öfver Kongl. Maj:ts,
tippå Rikets Ständers underdåniga begäran, Nådigst
beslutade framställning om en viss årlig
Rassevolance-afgift för Bevärings-, BeklädnadsRemtygs-
qch Sadelmonderings-persedlarnes underhållande
genom en dertill förordnad Beklädnads-?
och Bevärings-Direction.
Af de från Konungens Befallningshafvande
till Kirigs-Collegium insända Protocoll, öfver
med Rustljållarne hafda sammanträden, jnhemtas:
<itt af 3 5°5 beridne och 3400 oberidne, eller tillsammans
0905 Numer, hvaraf de så kallade Rusthåljs-Regementen
och Corpser i Riket bestå, den
Nådiga Propositionen blifvit antagen för endaat
73 och 5-g:dedels Numer; att Högstberörde
Proposition, med vissa förbehåll, som dock alla
förena sig om den årliga afgiftens nedsättning,
samt att densamma i en del orter måtte
jned Spannmål in natura få utgöras, blifvit vilkorligt
gillad af 434 Numer; att, för den betydligaste
styrkan, eller 5461 och 3-8:dedeIs Numer,
den Nådiga framställningen mötts af en be
gtämd vägran att deruppå ingå; samt att 936 Rusthållare
vid sammankomsterna sig icke infun
-
Stats- samt Oec.-XJtsh. Uti. N:o 108.
7
nit och således hvarken som jakande eller nekande
kunnat betraktas.
De skäl, sorn af en del Rusthållare anmälde
blifvit till stöd för yttrad vägran, att den
erbjudna Passevolancen antaga, äro hufvudsakligen:
att den projecterade ärliga afgiften (^uträknad
i förhållande till slitningsvärdet på ett år af alla till
rnonderingen hörande persedlar efter gällande
pris, samt med antagen brukningstid, för Cavalleriet,
till dubbelt mot hvad för Kron-Prinsens
Hussar-Regemente i Beklädnads-Stat är beräknadt,
samt, för Infanteriet, till dubbelt mot hvad
det nu mera upplöste Konungens Eget Värfvade
Regemente egt sig i Stat medgifvet) ansetts
alldeles för dryg och betungande, hvarföre
ock de Rustande önskat att vid det gamla beklädnadssättet
få förblifva; att berörde afgift, såsom
i penningar bestämd, komme att än ytterligare
öka landets contanta Skattebidrag; samt att de
Rustande icke ansett billigt vara, att den behållning,
som vid inträffande krig kan befinnas i
Beklädnads-Directionens Gassa, då bör till General-Krigs-Commissariet
allevereras.
Ehuru af hvad sålunda utredt blifvit inhemtas,
att den, uppå Rikets Ständers vid <823
års Riksmöte underdånigst framställda begäran,
de Rustande gjorda inbjudning att, genom erläggandet
af en viss årlig afgift i penningar, så
under fred som krig, befria sig från de obestämda
och derföre dubbelt tryckande kostnader,
som med Bevärings-, Beklädnads-, Remtygs-och
8 Stats- saint Osc.-Utsh Uti. N-o 108.
Sadelmonderings-persedlars anskaffning och underhållande
äro förenade, icke vunnit den framgång,
som dermed åsyftats, förmoda Utskotten,
hvilka med Riksdags-Fullmägtigen Änders Davidsson
fullkomligen dela öfvectygelsen om nyttan
af den föreslagna anstalten, att, efter undanrödjande
eller förminskande i hvad möjligt är af de olägenheter,
dem de Rustande af den nya Inrättningen
gig föreställt, en förnyad Proposition i detta afseende
skall af de Rustande ineden större beredvillighet
emottagas, Utskotten hafva, försmåendet af ett
så vigtigt syftemål, ansett verksammast bidraga,
örn det årliga anslag till Monderingspersedlarnes
vidmagthållande i ständigt brukbart skick, som
af Rnsthållarne till Directionen komme att inbetalas,
icke betraktas eller benämnes som Passev
rlance-afgift, då fråga under fredstid alldrig
bör kunna uppstå om något bidrag af Stats-Ver}<et
för uppfyllandet af de förbindelser, som Rusthållaren
ensamt åligga, äfvensom, om detta årliga
tillskott icke utfordras till högre belopp, än
gom bfcbofyet oundvikligen Brafver. Att, på
sätt betnälde RiksdagS-Fulimagtig hemställt, jemväl
utsträcka Directionens befattning till Hernönters
anskaffning, blefve visserligen, efter Utskottens
tanka, på ett högst nyttigt och verksamt
sätt ledande till jemnande af den olika och
oftast af hagården allena beroende utgift för rejmonteringen,
som för närvarande träffar de Rugtande;
men då den årliga afgift, som härtill erfordrades,
serdeles om densamina med Bekläd
-
Stats- samt Öec.-Utsb. Uti. N:o 108.
nadsbidraget saminanlades, skulle lata ett belopp
uppkomma, sorn sannolikt afskräckte de fleste
Rusthållare från förslagets antagande, saint enär
under krigstid Stats-Verket eller den då för tillfället
af Statens medel formerade Krigsfond icke
synes böra belastas med det betydliga äfventyret
af en Passevolance om remonteringen för
de indelta Gavalleri-Regementena, feviiken remontering
deremot, hädanefter såsom hittills, lärer
af de Rustande, hvar för sig, böra besörjas,
anse Utskotten oundvikligt vara, att låta frågan
om sättet för remonteringens besörjande så under
fred som krig, antingen uppå så kalladt skäf,
eller medelst understöd från en i sådant ändamål
samlad Gassa, blifva föremål för serskild
förening, de Rustande emellan, inom hvarjeCavalleri-Regemente,
dermed Rikets Höglollige Ständer
icke torde finna skäl att för närvarande någon
befattning taga.
Det är med sålunda yttrad öfvertygelse,
de förenade Utskotten vördsamt hemställa, det
ville Rikets Höglollige Ständer, i afgående Skrifvelse,
hos Kongl. Maj-.t underdånigst anhålla, att
en förnyad framställning matte, genom Konungens
Befallningshafvande, varda de Rustande
meddelad, hufvudsakligen innefattande följande
allmänna grunder för den åsyftade inrättningens
tillvägab ringande:
1:0 Hvarje Rusthållare erlägger årligen i
penningar en, med ledning af senast anskaffade
Monderings kostnad och calculerade bruk
-
io Stats- samt Oec.~TJtsh. TJtl. N:o 108.
ningstid,' uträknad afgift, till underhallande sä
väl af redan befintlige, som till upphandling
erforderliga nya Bevärings-, Beklädnads-, Remtygs-
och Sadelmonderings-persedlar;
2:0 Förvaltningen af dessa medel, för dermed
afsedda ändamål, uppdrages åt en inom
hvarje Regemente eller Corps sammansatt Direction,
bestående af Landshöfdingen i det Län,
inom hvilket största delen af Regementet eller
Corpsen är förlagd, Regementets elier Corpsens
Befälhafvare, en Ryttmästare eller Capitaine samt
fyra Rusthållare, hvilka sistnämnde de Rustande
sjelfve ega att utvälja;
3:0 Denna nya inrättning vidtager med året
näst efter det, då ny mondering till flesta delar
blifvit åt Regementet eller Corpsen anskaffad,
eller ock förr, oin de Rustande sådant åstunda,
samt fortfar derefter i femton ar;
4:0 Regements-Direction uträknar, vid sammanträde
med en från hvarje Escadron eller
Compagnie för tillfället utsedd Rusthållare-Fullmägtig,
den årliga afgiftens belopp, i förhållande
till hvarje persedels, vid sist skedda anskafning,
utrönta kostnad och af erfarenheten bestyrkta
brukningstid, Denna afgift erlägges sedermera
oförminskad intill det år, då ny mondering
åter beiiöfver åt Truppen anskaffas, hvarefter,
på grund af då erhållen erfarenhet om
persedelvärden och slitningstid, afgiftens belopp
för den följande Hiden i ofvanstadgad ordning
a nyo uträknas och bestämmes;
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o ro8. n
5:0 Cassation af de så kallade större Monderingspersedlar,
hvilka för närvarande skola genom
allmän beställning anskaffas, kan blott af
dertill i Näder förordnad Mönsterherre verkställas;
hvaremot persedlars lagning, samt complettering
af de så kallade mindre rnonderings-effc-cterna,
af Befälet anordnas i öfverensstämmelse
med derom gällande Författningar;
6:0 Regements-Direction är ansvarig för
ersättandet eller lagningen inom derföre bestämda
tider af de i behörig ordning casserade eller
till reparation anordnade persedlar, sä att
Regementet eller Corpsen i dessa delar af materielen
alltid befinnes i marchfärdigt skick. Skulle
Directionen sådant åsidosätta, åligger Regementets
eller Corpsens Chef att derom hos Kongl.
Maj:t ofördröjligen göra underdånig anmälan;
7:0 Persedlarne skola, såsom hitintills, på
Rusthållet, i der befintlig och behörigen underhållen
Rustkammare, genomdragne och under försegling
förvaras;
8:0 Det öfverskott i penningar, hvilket, sedan
ny mondering blifvit anskaffad, kan i Regements-Directionens
Gassa befinnas, användes
till nedsättning i Rustshållarnes bidrag för de följande
åren och ingår således i den uti 4:de punkten
omförmälda beräkning af deri årliga afgiftens
belopp; hvaremot, i den händelse brist å
medel för oundvikliga behof något år skulle uppstå,
de Rustande äro förbundne att det erforder
-
ii Stats- samt Oeo.-Utsh. Uti, N:o 108.
liga tillskottet, i enlighet med Directionens hos
vederbörande Konungens Befallningshafvande
gjorda anmälan och dervid fogade specifika utredning
öfver behofvet serskildt aflemna;
g:o Den behållning, som vid utbrottet af
ett krig i Regements-Directionens Cassa innestår,
är Rusthållarnes egendom och kan äf dem
disponeras, antingen till Monderingspersedlars anskaffnings-
och underhållskostnad under kriget,
eller ock till qvarstående i Ränets Ränteri intill
den tid, dä, efter återvunnen fred och Regementets
eller Corpsens återkomst till hemorten,
Directionens befattning äter vidtager;
lo:o Vid hvarje General-Mönstring skola
verificerade Medels- och Persedels-Redogörelser
för den, sedan sista Mönstring, förflutna
tid, af Regements-Directionen framläggas till
granskning af dertill af de Rustande utsedde Revisorer,
hvarefter, antingen anmärkningar förekommit
eller icke, i förra händelsen dock med
reservation af den ansvarighet, hvartill anmärkningarne
möjligen kunna i laga ordning föranleda,
General-Mönsterherren, uppå anmodan af Revisorerne,
meddelar Directionen behörig decharge.
Originala Räkenskaperna, tillika med Revisions-
och Decharge-Protocollen , förvaras derefter
i Landshöfdinge-Embetets Archiv; men
en bestyrkt afskrift, så väl af Hufvud-Räkningen,
som af Revisorernes deröfver meddelade yttrande,
^bör, genom Konungens Befallningshaf
-
Stats- samt Oec.-U tsb. Uti. N:o t©S. i3
vandes försorg, inom en månad efter Mönstringen,
tili Kongl. Krigs-Collegiurn insändas.
n:o I alla öfriga omständigheter, hvilka
ej f genom Utskottens förestående förslag, blifvit
efter förändrad åsigt behandlade, torde innehållet
af den år 1825 de Rustande meddelade
Nådiga Proposition å nyo få till deni framställas.
F)e Regementens och Corpsers Rusthållare,
hvilka förklara sig beredvillige att om ofvanberörde
för fredstid afsedda inrättning sig
förena, torde derjemte, oberoende af denna anstalt,
lemnäs tillfälle att sig serskildt utlåta,
huruvida de åstunda att, genom erläggandet af
Passevolance-afgift under krig, befria sig från
den obestämda kostnad, som med förluster å
Bevärings- och Monderingspersedlarne derunder
kan blifva förenad. Vilkoren för en sådan emellan
Staten och de Rustande skeende öfverenskommelse
torde, i sådant afseende, kunna
framställas i följande Proposition:
“Från och med slutet af den månad, i hvil“ken
Regementet eller Corpsen, eller någon del
“deraf, uppbryter till Fälttjenstgöring samt till
“och med utgången af den månad, i hvilken
“den commenderade styrkan till Regementets
“stånd återkommit, erlägga Rusthållarne för de
“commenderade Numren till General-Krigs-Com*
“missariatet en af Kongl. Krigs-Collegium före*
»4 Slats- sami Oeo.-Uts7;. TJcl. N:o 108.
“slagen och af Kongl. Majit i Nåder fastställd
“ärlig afgift, rättad elter de brukningstider, som
“i Bekläd nads-Staterne för Kronprinsens H ussar“Regemente
och Konungens f. d. Eget Yärf“vade
Regemente för likartade persedlar äro
“utsatte s och således med till hälften beräknad
“slirrsingstid emot hvad uti de vid 1825 års
“Nådiga Proposition till de Rustande bifogade
“approximativa Uträkningar öfver afgiften i fredstid
finnes antaget. Pris å persedlar, requi“sita
och arbetslöner, Såsom ständiga ornvexlin“gar
underkastade, upptagas i likhet med de vid
“hvarje krigstillfälle gångbara och af Kgl. Krigskollegium
betalde vid besörjda anskaffningar
“för Värfvade Regementenas eller Bevärings“inanskapets
behof.“
“Mot denna afgift bestrider Rrigsfonden,
‘‘så länge cornmenderingen under kriget fortfar,
“ali den utgift, sorn med underhållandet eller
“ny anskaffning af Bevärings-, Retntygs-, Be“klädnads-
och Sadelmonderings-perSédlar samt
“Hästbeslag varder förenad. Monderiftgeh, som,
“vid uppbrottet till Fältort, bör till Kgl. Majtt
“och Kronan i fullt brukbart skick afmönstras,
“varder, efter krigets slut, till Regements-Di“rection
i enahanda godt tillstånd aflemnad, med
“rättighet för Directionen att, i annan händelse,
af General-Krigs-Cornmissariatet erhålla ersättning
i penningar för hvad sämre eller bristande
kan befinnas.“
Stats- samt Oec.-UtsL Uti. N:o 108. i'5
Utskotten hafva likväl härvid vördsamt skolat
hemställa, att sistornförmälde öfverenskommelse
om Monderingens underhållande i krigstid
genom Kronans försorg, hvilken Passevolance
icke med enskilde Rusthållare bör ega
rum, endast må afslutas, 1 den händelse samtlige
Rusthållare inom ett Regemente eller Corps
om dess antagande och begagnande sig förena»
Slutligen, och med anledning af Riksdags-1
Fullmägtigen Anders Danielssons anmärkning emot
sammansättningen af de inom Indelta Infanteri-Regementena
redan organiserade Beklädnads-Directioner,
anse Utskotten, för sin del,
den, genom 1 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Xnstruction
för bemälde Directioner af den it Junii
1822, Landshöfdingarne uppdragna rättighet
att tillkalla de 2:ne Rotehållare, sorn t X)irectionens
öfverläggningar böra deltaga, skäligen
kunna och böra upphöra, derest Rotehållare
hellre åstunda att dessa sina Ombud sjelfve
utvälja;
och tillstyrka Utskotten alltså vördsamt,
det måtte Rikets Högloflige Ständer
hos Kongl. Maj:t underdånigst begära,
att Landshöfdingarne hädanefter
icke må, efter egen pröfning, till Ledamöter
i Beklädnads - Directionerne
inkalla egare af roterade hemman, så
framt ej antingen Regementet* Rote
-
16 Stais- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o 10g.
hållare försummat eller undandragit
sig att sina Representanter inom Directionen
sjelfve utse, eller ock de
valda Ombuden, ehuru vederbörligen
och inom lämplig tid kallade, uraktlåtit
att vid Directionens sammanträden
sig infinna.
Stockholm den 9 December 1829.
STOCKHOLM,
hos Cahl Ab. Pihj-, 1839.
Stais-; Bevillning- sami Öec.-Ulsk. Ull. N.o log. t
N:o iog.
Antom till Exp.-Utsk. den 24 ®ec> *8ag.
Utlåtande, i anledning af Kongl. M:ts
Nådiga Skrifvelse om åtgärders
vidtagande till Fårskötselns
och Ull-productionens
befrämjande i Riket, jemte
flere Riksdagsmäns anföranden
i samma ämne.
rr
•“oglofl. Ridderskapet ech Adeln har, den 29
Dec, sistlidet år, lill Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens handläggning
remitterat ett Memorial af Herr August
Anckarsvärd^ sorn deruti, efter en framställning om
den stora nyttan och behofvet af Fårafvelns och
Ullproductionens upphjelpande i Sverige, såsom
det tjenligaste land för denna, för Landtbruket,
^ Fabrikerna och Handeln, högst vigtiga industri,
i sådant ändamål föreslår: att två Stam-Schå
Bih.
till R. St.Prot. 1828 och 1829 4 S- 3 Afd, 2 B. 1
i3:de Häftet.
a Stats-, Bevillnings- samt Oec.-Ulsk. Uti. If-o io$.
ferier malte anläggas, på allmån bekostnad, af så
goda Får-racer , som möjligen kunna anskaffas,
men icke i större scala, ån att endast Spring™
gumsar af ådel race derifrån må kunna erhållas,
till croisering med de baltie racer, som finnas
i landet; att den af Regeringen nästliden år
vidtagna åtgärd , att tillåta införskrifning från
utrikes orter af ädla Får lör enskildes räkning,
med kostnadsfri transport lill Ystad , må intill
nästa Riksdag fortfara för de Landtman, som
dertill årligen anmäla sig, emot deponerande af
de erforderliga medlen till sjelfva uppköpet af
Fåren , hvarigenom enskilda Schåferier skulle bilda
sig, somfmåhånda snart skulle göra Stam-scbåferierna
umbårliga; och att på allmän bekostnad
matte inråttas ett på rigtiga grunder och handelsförhållanden
byggdl Ull-Contoir, der all Ull, på Egarens
begäran, efter gima föreskrifter, kunde undergå
sortering, samt äfven, under vissa vilkor,
försäljas; och tror Herr Anckarsvärd, att ett ändarna
isen liga re användande af den redan befintliga
Ull-Discont Fonden skulle kunna lemna beböfliga
medel till allt hvad för dessa åtgärder
kunde erfordras, ulan det Allmännas ytterligare
betungande.
Till Stals-Utskoltet har derefter blifvit af
Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterad en
Stats-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. XJll. N.oiog. 3
af Grefve Nils Bark väckt Motion, att, till vinnande
af en förbättrad Fårskötsel oell Uliproduetion,
Rikets Ständer måtte, genom anslag af
statsmedel, föröka nämnde Uil-Discont Fond till
5oo,ooo R:dr B:o, hvaraf en tredjedel skulle användas,
enligt det för Ull-Disconten nu gällande
Reglemente, men de öfriga två tredjedelarne komma
att, emot behörig, af Kongl. Commerce-Gollegium
profvad säkerhet, samt 5 procent ränta
för äret och en tiondedel årlig afbetalning å
capitalet, efter de 5 forsta årens forlopp, utlånas
till de Landtmån, som ville från utrikes
orter infora Electoral-får, och anlägga Schåferier
af sådana.
Sedermera har Kongl. Majit, den 16 Januarii
innevararde år, til! Rikets Häglofl. Ständer
i INåder aflåtit en Skrifvelse om ytterligare åtyårder
till Får-skåtselns och Ullproductionens
befrämjande, hvilken Nådiga Skrifvelse blifvit
ofveriemnad af Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Yållofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet till Stats- och Oeconomie-Utskotten,
men af Hogvördiga Preste-Ståndet endast
till sistnämnde Utskott.
Kongl. Majit framställer i denna Nådiga Skrivelse
hufvudsakliga innehållet af ett, på Kongl.
4 Stats-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. IV.-otog,
Maj:ts Nådiga befallning, af Commerce-Collegium
afgifvet sakrikt och fullständigt Betänkande
uti ifrågavarande ämne, Detta Betänkande visar,
att de redan från längre tider tillbaka vidtagna
åtgärder , till införande af en färbåttrad
får-afvel och dess kringspridande inom landet,
ehuru förenade med betydliga uppoffringar af
allmänna medel till inköp af utländska får, och
till prsemier för deras införskaffande och fortplantande
m. m., likväl icke medfört sådana
verkningar, som kunnat färväntas, samt att i
denna del ännu mycket återstår att önska. Orsakerna
till detta förhållande har Collegium trott
sig igenfinna hufvudsakligen deruti, att de ut-t
satta inforselprsemierna färanledt allt för isolerade
åtgärder, för att kunna grundlägga någon
varaktig allmännare förbättring, hvartill fordrats.
antingen att dessa praemier en längre tid
fortfarit, eller ock att ett Stam-schäferi af ädla
djur en gång för alla blifvit inråttadt, der den
landtbrukande allmänheten ståndigt haft tillfälle
att forse sig med passande Får; hvarförutan
den finare Uil-productionen äfven tillbakahållits
af bristande kännedom om Ullens serskilda
egenskaper och den deraf uppkomna villiard.*
se, att benämningen Spansk Uil utgjorde ett
tillräckligt bevis på Ullens finhet, hvilket slut
-
Stats-j. Bevillning^- samt Oec.-Utsk. Uti. N.-o 1oQ.
ligen verkat derhän, att medelfin Ull, sedan de
finaste Uiisorterna blifvit i handeln kända, fallit
nästan till vanvärde, under det en ålit starkare
efterfrågan år frän år uppjagat prisen på
sistnämnde Uilsorter till en höjd, hvarpå förut
aldrig varit exempel.
Genom det i senare tider, på allmän bekostnad,
vid Flyinge Kungsgård anlagda och numera
till Säteriet Näs i Jönkopings Lån förflyttade
Schäferi af finulliga Får, har vål, i Collegii
tanka, ett vigtigt steg blifvit gjordt tili införande
i Riket af en finare får-race, men några hastiga
och märkbara resultat, i afseende på en
allmännare förädling af de inhemska hjordarna,
bärCollegium ansett icke kunna häraf påräknas,
i anseende till stamhjordens ringa antal, och
mångå provincers aflägsenhet från Schåferiet.
För öfrigt har Collegium i underdånighet
yttrat den, på egen erfarenhet och samtlige Kongl,
Majus Befallningshafvande* infordrade yttranden
grundade, allmänna öfvertygelse: att Fårskötseln
i Sverige ännu icke hunnit till den ståndpunkt,
hvarken i afseende på myckenheten af Ull eller
dess beskaffenhet, som landets naturliga förhållande
eller ceconomiska ställning medgifver; att
landels behof af XJll antyder, att så vål den ft
-
6 Stats-, Bevillnings- samt Oec.-TJlsk. Uti. N.o tog
na sorn den grofva Ullens production påkallar
omsorger till deras förökande och förädling; att
förädlingen af de gröfre Landtfåren bor hafva till
hufvudsakligt föremål Ullens förökande, hvaremot
riktningen af den finare Fårskötseln bor
stållås på ernående af Ullens högre finhet; att
tillgång inom landet ännu i allmänhet saknas på
sådana Får racer, hvarigenom förenämnde tvånne
ändamål kunna vinnas; att dea ullrikhet, som
utmärker Hera af de inhemska hjordarne af medelfina
Får, leninar lika lofvande utsigter till eu
starkare production af grof Ull . som den finhetsgrad,
Ullen redan eger vid åtskilliga Possessionaters
Schåferier i flera Lån , leninar forhoppningar
om en hastigare öfvergång till finare
ull production ån i allmänhet förmodas; att,
om en gråns för den gröfre ull-productioneo
gåfves inom landets egna behof, någon öfverproduction
af den finare Ullen så mycket mindre
behofde befaras, som andra länders, och i
synnerhet Englands och Frankrikes, behof deraf,
hvilka, efter alla anledningar, måste ännu
manga år fortfara i ståndigt tilltagande,
lemnade producenten en säker utväg till afsättning;
att den brist på afsättning å inom landet
fallen fi n are Ull och d ess vanpris, hvaröfver klagan
föres, hårleder sig förnämligast från bri
-
i
Stuts-j Bevillnings- samt Oee.-Utsk. Uti. N.o 10g. 7
stande kunskaper hos Schåferi-egare i productionen
al Ull och dess tvättning, sortering med
flera operatoner, hörande till dess beredning
tili handels-vara, likasom hos Fabrikanter i bedömandet
af Ullens råtta användande efter
dess olika egenskaper; att, ehuru inrättning af
ordentliga Ullmarknader ännu år en för tidig
åtgärd 1 de flesta Rikets landskaper, anstalter
likväl redan syntes kunna, för lättande af Ullens
afsättning, vidtagas i de provincer, der antingen
Yllefabriker nu finnas, eller en utväg till
export, utan svårighet kan beredas; samt att,
om afseende fästes på landthushållningens framsteg
i allmänhet och åkerbrukets i synnerhet,
hvaraf ökad tillgång och lägre pris på spannmål
åro naturliga följder, och om man tillika
öfvervåger landets ännu ouppfyllda Ullbehof af
inhemsk afvel, Ylle-manufakturens ständiga framsteg
och den vidsträcktare utsigt verldshandeln
öppnar för Ullens afsättning; alla omständigheter,
gemensamt, förena sig till lofvande förhoppningar
örn framgången af de anstalter, som för
närvarande kunna till den inhemska Fårskötselrrs
befrämjande vidtagas; hvartill äfven väsendtligen
måste bidraga den håg och den täflan,
hvarmed densamma blifvit af upplyste Landtbrukare
i flere orter af Riket idkad.
8 StatsBevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. N:0 io§.
Med afseende å den ledning, förenämnde åsigter
lemna lör bedömandet af den inhemska
Schäferi-nåringens nuvarande tillstånd och behof
af understöd till vidare förkofran, har Gommerce-Collegium
i underdånighet ansett, att fullföljandet
af den våg, hvartill böljan redan år
gjord, medelst anläggning af Stam schåferier af
passande får racer, utan tvifvel utgjorde den forsta
och säkraste grundvalen för all ändamålsenlig
förädling; men alt den nuvarande UllDiscont-Fondens
användande, för detta ändamål,
vore af flera skål olämpligt, helst denna Fond,
med några jemkningar, ännu kunde blifva i samma
våg, som förut, af verklig nytta för den in- f
hemska Ull-productionen, och svårighet icke
borde mota att uppfinna andra medel till Stam*
schåferiers anläggande, i den mon de profvades
nyttiga, hvarvid dessutom endast den forsta
utgiften för inköpet af fåren borde komma i fråga,
enär anledning funnes till den förmodan,
att dessa Stam schåferiers underhållande skulle
af enskilde med fordel kunna ofvertagas.
Commerce-Collegium, som alltså hyste dea
tankan, att Ull-Disconten, äfven för framtiden, 1
borde bibehållas för sitt ursprungliga ändamål,
som vöre Ullhandelns underlättande genom
-
Stats-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Vtl. IV.-o log. g
nom lån, emot låg ränta, Lar likväl ansett densamma,
i sin närvarande författning, förfela denna
sin bestämmelse, hufvudsakligen derigenom, att
producenten vore utestängd från låne-råttigheten.
För att kunna öppna Ull-Disconten såsom
Lånefond, äfven för Landtmannen, borde emedlertid,
enligt Cöllegii öfvertygelse, fullkomligare
anstalter vidtagas, än de som nu befinnas i de
så kallade Hall-magazinerna , för den till belåning
inlemnade Ullens magazinering och sortering,
hvilken senare åtgärd, att tillägga den
frambringade producten egenskap af en godkänd
handelsvara och gifva den ett bestämdt värde,
borde, så framt varan skulle kunna få inträde
på de utländska Ullmarknaderna, verkställas i
möjligaste öfverensstämmelse med de i utländska
ullhandeln antagna sortamenter, hvaraf blefve
en naturlig följd, att skicklige utländske ullsorterare,
åtminstone till en början, måste anskaffas.
De nuvarande Hall-magazinerne skulle
, i sådant fall, dock icke lemnäs obegagnade;
och då Collegium hållit före, att Ullmarknaders
utsättande ännu vore en för tidig
åtgärd, har Collegium deremot trott sig, i vål
Bih. till R. St. Pro t., 1828 och 1829, 4 S. 2 Afd. a B. 3
l3:te Häftet.
io Stats-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. IV:o log.
organiserade ullupplag, grundade på ändamålsenliga
sorterings-anslahcr, och salunda beräknade
ej allenast för den belänta Ullens förvaring
och försäljning till, inrikes behof, utan äfven
för dess afsättning utom Landet, i mon af
productionens framsteg, finna en medelväg, ledande
för närvarande till samma ändamål. Bestämmelsen
af sådana inrättningar, eller Ull-Contoir,
skulle vara att, emot en lämplig afgift, emot--  tega Svenska Landtbrukarens Ull till sortering,
värdering, magazinering och försäljning,jmed för-i
enad rättighet för Landtbrukaren att, om han
åstundade, få belåna den sålunda upplagda Ullen
i Ull-Disconten.
Jamte det Commerce-Collegium i underdånighet
föreslagit vissa hufvudgrunder för Ull—
Contoirens befattning och den dit aflemnade
Ullens belåning, har Collegium slutligen yttrat
den öfvertygelse, att den nuvarande, till 100,000
R:dr uppgående Ull-Discont-Fonden vore för
en dylik belåning otillräcklig, samt att denna
Fond borde till en början ökas med 200,000
R:dr, hvilken summa, i mon af behofvet,
skulle kunna ytterligare förhöjas, äfvensom att
serskilda anslag komme att erfordras för UllContoirens
första organisation och deras vid
-
Stats-j Bevillnirigs- samt
maglhållande, intilldess de, genom inflytande afgift
af Ull-producentcrne, kunde underhålla sig
sjelfva.
Gillande hufvudsakligen de åsigterCommerce-
Collegium sålunda i underdånighet yttrat,
angående ej mindre nyttan och hehofvet,
serdeles under närvarande tidpunkt, af serskilda
anstalter till Fårafvelns befrämjande och förädling
samt Ull - produetionens förökande inom
Iliket, ån äfven de lämpligaste utvägar att vinna
detta ändamål, föreslår Kongl. Maj:t i dett
Nådiga Skrifvelsen : alt ett till en början erforderligt
antal Får af finulliga racer må på allmän
bekostnad anskaffas , för att, utom det redan
i Jönköpings Lån anlagda Stam-schåferi af
Electoral - Får, grundlägga dylika Schåferier i
Skåne och Östergöthland, samt i Södermanland
eller Nerike ; att, i sammanhang dermed, åtgärder
må vidtagastill fortplantning inomlandet afsådana
grofulliga Får, sorn egentligen genom större ullrikhet
åro för Landtmannen förmonliga; att till
dessa anstalter må användas successive en del af
de, för Nåringarnes befrämjande, till Kongl.
Maj:ts disposition, på Nionde Hufvud-Titeln, anslagna
medel; att, då directa anstalter till sortering
och belåning af Ull synas kunna våsendt
-
12 Stats-, Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. lY.-o 109.
ligen bidraga till det åsyftade ändamålet, Rikets
Ständer måtte i den under Commerce-Collegii
förvaltning ställda Ull-Discont-Fonden anslå
en tillökning af Tvåhundrade Tusende R:dr
för att, på de af Collegium föreslagna vilkor och
emot fyra procents ränta, användas till belåning af
inhemsk Ull, som af Producenterne inlemnas
till Ull-Contoir, hvilka i städerna Stockholn^
Malmo och Norrköping, skulle inråttas, och, såsom
ett nödvändigt medel att låtta varans afsättlighet
och bestämma dess värde i handeln,
vara förenade med anstalter till Ullens ändamålsenliga
sortering emot en lämplig, af producenten
erläggande afgift; viljande Kongl, Maj:t,
derest forberörde låne-anslag af Rikets Ständer
beviljades, för Ull-Contoiren fastställa erforderliga
reglementariska färeskrifter; samt att räntan
å så väl den summa, som till lån för Scliåferi-Idkare
kan serskildt blifva anslagen, som
Ull-Discontens nuvarande Fond, må tills vidare
kunna, i mon af behofvet, disponeras lill koslnaderne
för omformålde Ullsorterings- och Mägazinerings-
inrättningars anläggning och vidmagthållande,
intilldess de i framtiden, genom
tilltagande production, vinna den utvidgning, att
något tillskott af allmänna medel dertill ej erfordras.
Stals-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Ull. N.-o 109. i3
I sammanhang med ofvanstående Nådiga
Skrifvelse har Hoglofl. Bidderskapet och Adeln
till Stats- och Oeconomie-Utskotten remitterat de,
vid Skrifvelsens föredragning, af Ståndets en del
Ledamöter afgifna yttranden i åmnet.
Bland dessa har Grefve Nils Bark, under
åberopande af den utaf honom förut våckta motion
om lånebitråde för enskilde, till anläggande
af Schåferier af finulliga Får, beslridt nyttan
af att, får Statens räkning, införskrifva Electoral-får
och deraf anlägga Schäfefier, samt ansett
en Discont-anstalt för belåning af Ull vara
tills vidare öfverflödig, men deremot fortsatt
yrkandet om ett anslag till Ull-Discont-Fonden,
af 200,000 B.:dr, hvaraf lån emot vederhäftig
borgen skulle bevijjas enskilde personer, för att
från utrikes orter infora Electoral-får och inråtta
Schåferier af sådana; på hvilket sätt Grefven,
enligt uppgjorda calculer, ansett bristen på
finulliga Får i landet kunna, med minsta kostnad
för Staten, afhjelpas; hvarjemte Grefven tillstyrkt
Ull-sorterings-anstalters inrättande såsom
högst kraftiga medel att befordra Får-skotseln
och Ull-productionen.
Herr August Anckarsward har, i afseende på
de i Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse framställda
j4 Slais-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Ull. N.-o 109.
förslag, anfort: att, ehuru han fullkomligt instämmer
i tankan om Ull-Contoirs nytta och
nödvändighet, anser han likväl det vara tillräckligt,
om blott ett sådant inråttas, och det i
Stockholm, emedan de Ull-<jvantiteler, som för
närvarande kunde anförtros sådana anstalter,
vore så små, att de knappast komma att fullt
sysselsätta ett Ull-Contoir, med dermed förenad
Ull-sortering, och emedan Stockholm skall förete
den enda möjlighet, att, utan alltför stor
kostnad, bereda nödig uppsigt och controll vid
en sådan ny inrättning; att Statens Stam-schåferi
i Skåne vore mindre behöfligt', af de föi-enade
orsaker, dels att närheten och den låtta communicationen
med Preussen och Mecklenburg gör
det ganska verkstållbart för Possessionaterne i
Skåne att, så ofta de önska och hehofva, directe
taga sina afvelsdjur från godkända Tyska Schåferier,
och dels att i Skåne redan finnes ett utmärkt
Schäferi uti enskild ego, derifrån afvelsdjur
af ådel race årligen såljas; att det äfven
vore öfverflödigt anlägga ett serskildt Stam-schåferi
i östergöthland, enär Schåferiet vid Nås,
såsom beläget just på gränsen af östergöthland
och Småland, kunde med skål anses tillhöra
hägge provincerne gemensamt, och säkerligen, ålJ
minstone i början, voi’e tillräckligt för dem bå-,
Stats-j Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. N.-o log. i5
»la; att, hvad beträffade valet emellan Södermanland
och Nerike till anläggande af ett Schäferi,
så vore Nerike dertill bäst passande, emedan
det skulle blifva gagneligt för alla de omkringliggande
provincerne Wermland, Westmanland,
Södermanland samt Westergöthland, och man
der, jemte en utmärkt god local, äfven kan påräkna
en förvaltare med längre tids erfarenhet
samt i allmänhet nit och värma för saken, helst
på Ullavi redan finnes ett beromdt enskildt
Schäferi, hvarföre Herr Anckarswärd ansåg sig
bora till ett Stam-schäferis anläggning i forsta
rummet föreslå detta ställe, såsom varande äfven
ett på längre tid utarrenderadt OfEcers-bostålle,
som med storsta lätthet skulle kunna ut-;
vidgas till hvad erforderlig storhet sorn helst,
genom flere utarrenderade Boställens förenande
dermed; tviflande Herr Anckarswärd icke, att
Arrendatorn af Ullavi, Herr Öfversten och Riddaren
von Bolmen, skulle åtaga sig ansvaret och
förvaltningen åfelt sådant Stam-schåferi, om
det på antagliga vilkor erbjäds honom, såsom
dertill synnerligt skicklig; att den gamla Merinos-race,
som ännu finnes vid Nås i Småland,
borde, till undvikande af all blandning, derifrån
forflyttas till någon annan ort, t. ex. Upland,
som kanske vore den mest passande Province
i6 Stats-j Bevill/iings- samt Oec.-Utsk. Uti. N.-o 10g.
att emottaga denna hjord, till förberedande af öfvergången
till ännu finare och ådlare race; att
all utgift till införskrifning af rik- och grofulliga
Får till den egentliga Landtracens förbättring
skulle blifva utan all nytta, så långe Allmogen
ej eger begrepp, huru Får bora rått skotas;
och bordederföre Allmogens upplysning i denna
hushålls-gren föregå all annan åtgärd i denna
våg, tillvinnande af förbättring, som sedermera
lomme att följa af sig sjelf, emedan våra Landtfår
ingalunda sakna egenskaperne af rik-ulligliet
och grofhet, om de skotas, på ett med deras
natur öfverensstämmande sått; samt att Herr
Anckarsward instämde i tillstyrkande af den föreslagna
förstärkningen af Uil-Discont-Fonden,
såsom ett nödvändigt vilkor för hela sakens gång,
men ansåg beredandet af andra låneutvågar, såsom
dem Grefve Bark föreslagit, ån för redan
fallen Ull, vara en alltför långt sträckt hjelpsamhet
på Stats-cassans sida, som skulle komma
att likna de numera åndamålslösa odlingslånen.
Slutligen har Herr Anckarsward fåstat
uppmärksamheten derpå, att Controll och Inspection
öfver de på allmän bekostnad anlagda
Stam-schåferier vore ett absolut nödigt vilkor
för framgången och varaktigheten af den plan ,
man
Stats-j Bevillning- samt Oec.-Utsk. Ull. N:o tog. 17
man nu föresätter sig att följa; i hvilket ändamål
Hr Anckarsvärdj i brist af annan utväg, föreslår,
det kunnige och nitiske Landtbrukare
måtte forordnas till Inspecteurer ofver Stamscbåferierna,
med skyldighet att vid vissa perioder
af året lemna noggranna berättelser öfver
tillstånd och forhållanden, som kunna påkalla
uppmärksamheten, till det allmänna Verk, som
dessutom får sig åfverstyrelsen uppdragen.
I detta anförande har Grefve Clars Fredrik
Horn hufvudsakligen instämt, äfvensom Hr Arvid
Ribbing häruti sig fSrenat, blott med den afvikelse,
att han ansett det gamla Merinos-schäferiet
vid Nås icke bora genast, utan forst efter
någon tid, och sedan det blifvit forbättradt, forflyttas
till Upland, men emedlertid till den i
grannskapet af Nås belägna egendomen Gripenberg,
hvars egare, Friherre Hermelin} skall ivara
Villig att emottaga hjorden, och lärer hafva, genom
resor utomlands, förskaffat sig större kunskaper
om Fårskötsel och Ullförådling, samt för
ändamålet äfven hemfört åtskilliga instrumenter
och modeller.
Bih. till R. St. Prot. 1828 och 1829 4 S. 2 Afd. 2 B. 5
i3:de Häftet.
18 Stats-, Bevillning- samt Oec.-Utsk. Till. N:01o§.
Äfvenledes har från Hedervärda BondeStåndet,
jemte remissen af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse i detta ämne, blifvit till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotten öfverlemnadt
ett anförande af Riksdags-Fullmågtigen
Botvid Jonsson frän Östergöthlands Län , som
deruti klagar, att Hemmansegarne i haris hemort
de senare åren sett sig tvungna att minska
sin Fårafvel, i synnerhet den af finare Ull-sort,
endast i brist på lönande afsättning, i följd af
öfverflödig införsel af utländsk Ull, och föreslår
derföre Botvid Jonsson, såsom medel till
befrämjande af afsättning å Ull, och derigenom
af Ullproductionens förökande och förbättring
dels att införsel af utländskt Kläde och Ull måtte
till en början försvåras genom förhöjda tullafgifter
å dessa varor, och sedermera, når productionen
deraf inom landet hunnit något förkofra
sig, belt och ballet förbjudas, dels ock
att Staten måtte, med pra;mier eller lån, understödja
dem, som af egen fårafvel försälja Ull;
hvarjemte Botvid Jonsson, lill förekommande af
förmenta missbruk af fabriks-egare, vid begagnande
af deras lånerättighet i ManufacturDisconlen,
i så måtto, att de genom bevis af
säljare5, att hafva tilFdem försålt större qvantitet
Ull ån som verkligen skett, bereda sig till
-
Stats-, Bevillning*- samt Oec.-Vtsk. TJll. IV.o lo Q. 19
fålle att erhålla lån på större förlag, ån de ega,
yrkar del stadgande, ”att säljare af Ull, hvarföre
lån sökes, böra hafva Sockenstämmo-bevis,
underskrifvet af Kyrkoherden och tvånne Socknemän,
att vid Sockuesiåmma blifvit intygadt,
att säljaren bar då så mycken Ull af egen afvel
att aflåta, hvilket bevis vid Ullförsäljningen bör
påtecknas af den contrahenten, som icke skall,
till låns erhållande, begagna beviset.”
Hvad i detta ämne sålunda förekommit hafva
de förenade Utskotten i gemensamt öfvervägande
tagit; och vidkommande först Kongl. Maj:ts
Kådiga hemställan: att den nuvarande Ull-Discont-Fonden
malte tillökas med en summa af
200,000 R-.dr för belåning af inhemsk Ull, sorn
uti derföre ti 11 inrättande föreslagne Magasinerings-
och Sorterings-Contoir varder aflemnad;
att fin-ulliga Får måtte från utrikes orter inköpas
till grundläggande af nya Stam-Schäferier i
Skåne, östergöthland, Södermanland och Nerike;
att tjenliga åtgärder för ädlare Fårs allmännare
kringspridande inom landet måtte vidtagas,
och dervid ifrågakommande kostnader bestridas
af de till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition uppå
g:de Hufvudtiteln anvisade medel; samt ali räntorna,
så vål af Ull-Diseont-Fondens redan egande
capital, som af den deruti nu Nådigst före
-
20 Stats~j B evil/nirius- samt Oec.-Utsh, Vtl^N.-o tog,
slagna tillökning, måtte få användas till Ullsorterings-
och Magazinerings- Inrättningarnas anläggning
och vidmsgthållande, hafva de förenade
Utskotten, utan att bestrida nyttan af de föreslagna
anstalterna, likväl, och med fästad t afseende
a Stats-Verkets otillräckliga tillgångar,
Samt då det äskade anslaget icke annorledes ån
genom upptagande af Jan mot ränta skulle kunna
erbåilas,
ansett sig icke kunna tillstyrka Rikets
Häglof!. Ständer att, på sätt Kongl,
Majtt i Nader hemställt ? anvisa en
summa af 2qq,ooo R:dr för belåning
af magazinerad inhemsk Ull;
hvaremot Utskotten vördsamt hemställa, det
ville Rikets Höglofl. Ständer
till Kongl. Maj:ts egen Nådiga prof*
ning i underdånighet öfverlemna att,
tued användande ej mindre af räntan
å det capital, stort 100,000 R:dr, sorn
i Ull-Discont-Fonden redan förefinnes,
ån af de medel Rikets Ständer,
uppå gtde Hufvud titeln, till Nåringargarnas
befrämjande, anvisat, vidtaga
de åtgärder, som, till Fårskötselns
Stats-j Bevillning- samt Oec.-Utsk. Uti. N.o log. 2t
uppmuntrande, samt Ullproduetionens
befordrande, kunna finnas mest tjenliga,
och till de sökta ändamålen säkrast
ledande.
Hvad härnäst beträffar de uppå Stats-Verkets
bekostnad anskaffade, och uppå tvånne
Schäferier, deraf det ena i Skåne och det andra
i Småland, fördelade utländska Får af ädlare
racer, hemställa Utskotten vördsamt,
det behagade Rikets Håglöf!. Ständer
öfverlemna till Kongl. Majrts Nådiga
pröfning att, efter omständigheterna,
förordna, antingen dessa Får ån vidare
böra å samma orter förblifva, eller
till ökad trefnad för hjordarna, och
större vinst för landet, genom racernas
kringspridande, till andra Provincer
af Riket förflyttas.
Hr Anckarswärds hemställan om tvånne nya
Stamschåferiers anläggande torde, af hvad Utskotten,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, egt tillfälle redan anföra, få anses
öfstyrkt; hvarenjot Utskotten anse sig
böra understödja bemälde Motionairs
Förslag', att transportkostnadsfi i in
-
22 Stats-, Bevillnings- samt Oec.-Utsk. Uti. N.-o 109.
försel till Ystad, af för enskildes rakning
från utrikes orter införskrifna
adla Får, må, på sått hittills skett,
intill nåsta Riksdag fortfara.
Deremot, och i anledning af Hr Grefve
Barks framlagda project, att en fond af 200,000
Rtdr måtte anslås till lånbitråden for enskilde
till Schåferiers anläggande af finulliga Får»
hafva Utskotten skolat yttra den öfvertygelse,
att dylika åtgärder, att, medelst directa penningeundsrstöd,
uppmuntra enskilda till Scbåferianlåggningar,
icke leda till ändamålet; hvarföre
Utskotten vördsamt
afstyrka Rikets Iloglofl. Ständer att
bifalla ett för Stats-Verket så betungande,
och till sina nyttiga följder så
osäkert anslag, som det af Hr Grefve
Bark föreslagna.
Slutligen, och i afseende å Riksdagsfullmågtigen
Botvid Jonssons yrkande, att,, till befrämjande
af den inhemska Ullens production och
afsättning, införsel af utländsk Ull måtte tillen
början med hög tull—afgift beläggas, och sedermera
alldeles förbjudas, anse Utskotten sig endast
böra åberopa Bevillnings- samt Allmänna
Stats-j Bevillning!- samt Oec.-Utsk. Ull. JV.o log. 25
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens i samma ämne
redan afgifna Utlåtanden, N:ris 2 och 5; och
hvad åter beträffar samme Molionairs framställning
om enahanda åtgärders vidtagande mot införs<
1 af utländskt kläde, anse Utskotten denna
fråga, såsom hörande lill ett annat ämne, här
bora förbigås: hvaremot, i Utskottens tanka, det
af Botvid Jonsson ofverklagade missbruk af Fabriks-idkare,
medelst låns upptagande iUll-Disconten
å större förlag Ull ån de verkligen ega,
icke kunna fullkomligen forekommas genom den
af Motionairen föreslagna åtgärd, men vål alldeles
tillitatetgéras, i den händelse Kongl. M:jt,
med förändrande af hittills följda grunder för
låns meddelande ur Ull-Discont-Fonden, skulle
i Nåder täckas förordna, att sådana lån endast
må utgifvas lill personel’, som, i dertill anvista
magazdn, aflemna inhemsk Ull till säkerhet för
den låne-summa som åstundas; och anse Utskotten
sig, vid sådana förhållanden,
icke böra tillstyrka Rikets Höglofl.
Ständer någon åtgärd i anledning af
Botvid Jonssons ofvanberörde hemställan.
Flere Ledamöters afgifna Reservationer var
-
24 Bil. t. Stats-> fiel».- samt Oec.-tltsk. Uti. IV.-o 10g.
»la hårbos bifogade. Stockholm den 9 December
1899.
Reservationer:
Åf friherre Cederström, Jacob.1 Då Kongl.
Maj:ts_Nådiga Proposition, rörande förstärkning
af tlll-Discont-fonden med äoo,000 Pudr, åsyftar
beredandet af utvägar för en utvidgad Fårafvel
inom Fäderneslandet, till allmän och stor
nytta, samt anlitandet af detta creditiv endast
successive kan ifrågakomma, i den mon Fåraf■veln
utvidgas, skulle den uppoffring, som möjligen
komme att drabba Stats-Verket, i händelse
Riksgälds-Contoiret ålades att, i mon af behof■vet,
dertill upplåna medel, blifva bogst obetydlig,
i jemförelse till den nytta Handeln och
Käringarna, samt förnämligast Jordbruket, deraf
komme att skörda» Jag anser mig derföre böra
afstyrka bifall å tJtskottens Betänkande, samt
tillstyrka bifall till Konungens Nådiga Proposition,
på det sätt, att Piiksgålds-Contoiret anbefalles,
att, i mon af behof, till UIl-DiscontFondens
förstärkning, upplåna behöfliga medel
till ett belopp af högst 200,000 R:dr.
Häruti
Bil, t. Stats-j Bev.- samt Oec.-Utsk. Uti. N.-o 10Q. i5
Häruti förenade sig Herr Friherre Sprengtporten
j Hr Friherre Silfversköld> Hr Öfverste-Lieutenant
Lagerheim och Hr Commerce-Rådet Santeson.
Prosten Astrand: Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om åtgärder till Fårskötselns och Ullproductionens
befrämjande synes mig hafva förtjent ett lif—
ligare behjertande, än den i de förenade Utskottens
tillstyrkanden erfarit, då densamma afser ett
ganska vigtigt steg till afhjelpande af de ojémnheter,
som inom vårt land för näi*varande förefinnas
emellan Landtbruks-näringens olika grenar, och
då den framställer förslag till åtgärder, hvilkas följder
icke kunna vara ovissa, alldenstund erfarenheten,
i synnerhet i Norra Tyskland och förnämligast
Preussen, vittnar, att just samma åtgärder derstädes
upphjelpt landtbruket lill en betydande höjd
och förskaffat detsamma en utomordentligt rik inkomstkälla
, äfvensom framgången af enskildes Schäl
feri-anläggningar inom vårt land vittnar, att local
och climat äro hos oss fullt så tjenliga för
en förbättrad Fårafvel och Ullproduction, som
i Norra Tyskland. Vårt behof af dessa anstalter,
som efterhand böra åt vårt land bespara de utomordentligt
stora summor, hvilka nu för utländsk
Bih. till R. St.Prot., 1828 och 1829,4 S. 2 Afd. 2 B. 4
i3;de Häftet.
16 Bil. t. Stats-j Bev.- samt Oec.-Utsk. Uti, ZV.oiog.
Ull utgå ur Riket, vitsordas tillräckligt af Commerce-Collegii,
bland Riks-Ståndens Ledamöter utdelade,
Utlåtande, som i öfrigt så fullständigt upp- '
lyser alla hithörande ämnen, att jag anser mig endast
behöfva detsamma åberopa. Förgäfves väntar
man, att enskilda industrien skall kunna göra
början med en vidsträckt förbättrad Fårafvel, så
länge goda Får-racer icke annat än på mycket aflägsna
orter stå att erhålla, så länge inga StamSchäferier
finnas, hvarifrån kunskapen om en vigtig
Fårskötsel och Ullens rätta behandling kan sprida
sig. De isolerade försök, som enskilde företaga,
kunna aldrig leda till något betydligt resultat,
så länge inga Ull-Contoir och Ullsorterings-Inrätt- ^
ningar bilda förenings-punkter emellan köparen och
säljaren, och lemna den förre tillfälle att erhålla
sådan vara, som han åstundar, och den senare att
få sin vara bestämd till qvaliteten och skäligen
betald.
Öfvertygad, att directa anstalter till ullsortering
och rättighet för producenten att, vid ofördelaktig
afsättnings-conjunctur, få belåna sin vara,
i väsendtligaste mon bidraga till Schäferi-närin- f
gens framsteg, skulle jag således icke för min del
tveka att helt och hållet tillstyrka den förökning
af 200,000 R:dr, som Kongl. Maj:t för Ull-Discont
-
Bil- t. Stats-B ev.- samt Oec.-Utsk.Utl. No 10g. aj
Fonden i Nåder proponera!:, om icke omständigheterna
för närvarande deremot lade hinder i vägen.
Men då inga andra tillgångar nu till dessa medels
anskaffande finnas för handen, än genom Iåns upptagande
af Riksgälds-Contoiret, som för flera ändamål
torde komma att behöfva begagna samma
utväg, och Staten, för närvarande, icke lärer kunna
uppoffra den ränta, som den för erhållande af
den härtill erforderliga summan sjelf måste betala,
samt, då det för öfrigt synes sannolikt, att en rin
<
ga
del af detta äskade låne-creditiv i början kommer
att behöfvas, får jag vördsamt tillstyrka Rikets
Höglofl, Ständer, att i den under CommerceCollegii
förvaltning ställda Uil-Discont-Fond anslå
en tillökning endast af too,ooo R:dr Bjco, som, i
brist af annan tillgång, må, i den mon medlen
blifva erforderliga, genom Riksgälds-Contoiret, medelst
lån emot räntebärande Obligationer, intill nästkommande
Riksdag anskaffas, för att på de i Commerce-Collegii
Utlåtande föreslagna vilkor, och emot erläggande
af samma ränta, som Riksgälds-Contoiret
för härtill erforderliga lån måste bevilja, användas
till belåning af inhemsk Ull, hvilken af producenterne
inlemnas till Ull-Contoir, som för detta ändamål
bör, jemte ändamålsenliga anstalter lill Ullens
sortering, inrättas. Den ränta, som erläggas af dem 3
hvilka på sin i Ull-Contoir upplagda Ull erhålla
28 Bil. t. Stats-j B ev.- samt Oec.-Utsk. Uti. IV.-o log*.
lån af den här föreslagna tillökning i Ull-DiscontFonden
, bör aflemnas till Riksgälds-Contoivet , till
godtgörande af de ränte-betalningar RiksgäldsContoiret
för samma lån måste vidkännas, och böra
vid utlåningen sådana säkerhetsmått föreskrifvas,
att Staten är tryggad emot all Capital- och
Ränte-förlust af denna lånerörelse. Ull-Contoir,
hvilkas bestämmelse blifver att emottaga inhemsk
XJU till sortering, värdering, magazinering och försäljning,
med rättighet för Landtbrukaren alt belåna
sin derstädes upplagda Ull, må, i den mon
Kongl. Maj:t finner omständigheterna det fordra ,
och tillgångarna sådant medgifva, inrättas i Städerna
Stockholm, Norrköping och Malmö, och
kostnaderna för dessa UU-Contoirs inrättande och
underhåll bestridas af räntevinsten å den nuvarande
Ull-Discont-Fonden, samt, i händelse af dessa
medels otillräcklighet, derutöfver af de till Kongl.
Maj:ts disposition för Näringarnas befordran å g:da
Hufvudtiteln ställda medel.
Hvad beträffar Utskottens tillstyrkande, att öfverlemna
till Kongl, Maj:ts eget Nådiga bepröfvande,
att efter omständigheterna anordna anläggningen
af Stamschäferier, så gillar jag visserligen
detsamma, men skulle, för min del, dervid önska
det tillägg, att Rikets Högloft. Ständer ville i un
-
Bil. .t. Stais-, Bev.- samt Oeä.-Ulsk. Uti. N.o 109. 29
derdånighet fästa uppmärksamheten derpå, att, e,
huru provincen Skåne företrädesvis synes tjenlig
till anläggning af Stamschäferi för finulliga Får ,
torde detsamma derstädes vara mindre behöfligt,
enär der redan finnas enskilda Stamschäferier af
Utmärkt god race, och för invånarne derstädes dessutom
är lägligt, att, när de det åstunda, från utrikes
orter erhålla ädla Får-racer.
För anläggning utaf nya Stamschäferier af EJectoral-race
torde således provincerna Östergöthland,
Nerike och Westergöthland, allt efter Kongl.
Maj:ts Nådiga bepröfvande , böra komma i fråga,
t Till vinnande af nödig controll öfver Stamschäfe
riernas
vård, bör årligen å desamma anställas besigtning,
och rapport derom till Commerce-Collegium
aflåtas utaf dertill af Konungens Befallningshafvande
i orten förordnade sakkunnige män ,
hvilka äfven skulle besigtiga enskildes Schäferier,
då de derom anmodades.
Då den 'betydliga import af grof Ull, som för
Allmogens behof och förberedande af Armeens ber
klädnad hittills egt rum, lemnar det säkraste bevis
på de nu i Riket varande grofulliga Får-racernas
otillräcklighet och på behofvet att öka productionen
af gröfre Ull, hvilket jag, för min del, anser
för fullt ut så vigtigt, som åtgärderna för den fi
-
3o Bil. t. Stats-, Bev.- samt Oec.-Utsk. Uti. IV.-o 10g.
nare Ull-productionens tillväxt, får jag vördsamt
tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer att för detta ani
damål till Kongl, Maj:t hemställa, att icke allenast
de i Rikets Norra Provincer redan inrättade mindre
Stamschäferier af goda, rika och grofulliga Får må
bibehållas, utan äfven flera sådana på Statens bei
kostnad inrättas i andra Provincer till dessa Fåri
slags fortplantande i orterna , och till befordrande
af upplysning om deras rätta skötsel, äfvensom att
Kongl, Maj:t i Nåder täcktes ålägga sine Befallningshafvande
och Hushålls-Sällskaperna i Länen , att
använda all möda till befrämjande afderik- och grofulliga
Får-racernas förökning. I hvilken reservation
med Herr Prosten Astrand instämde; Herr Grefve
von Schwerin, Herr Grefve Oxenstjerna, Herr Protocolls-Secreteraren
Riben, Herrar Öfverstarne von
Post och Akrell, Herrar Prostarne Östberg, Afzelius
och Hwasser, Herrar Lundgren, StrehlenertA
Winbladh, Leffler , Arosenius, Langenberg, Löfven
nius och Modtn.
Herr Professor Gravander •• Jag förenar mig
med Prosten Astrand uti reservationen, och tillägger
hvad jag genom officiel mig gunstigt lemnad
upplysning känner, att sistlidna år exporterades
jfrån Preussen Ull för icy millioner Preussiska Thaler
i Silfver. Häraf har sistlidna år i million
Bil. t. Stats- j Bev.-samt Oec.-Utsh. Uti. N.-o 10g. 3i
Skålpund grof Ull, utom något finare , inkommit
till Sverige, och till ett värde af 4no,ooo R:dr
Banco. Det är anmärkningsvärd!, att Preussen,
sorn för 14 år sedan började alt befordra FarafVelns
förbättrande, under denna korrta tidrymd
Vtppdrifvit siLt företag, och derigenom beredt sig en
ansenlig statsvinst genom nämnda export. Erfarenheten
har visat, att enskilde hos oss lyckats att,
ined egna betydande uppoffringar, här införa en
förbättrad Fårafvel. Hushållning med statsmedel
är falsk, då Staten derigenom lider, men då statsvinst
är gifven. Här anser äfven jag det höra till
den stora och vigtiga stats-ceconomien , att understödja
och befordra det framställda förslaget, ej
att försvåra och afslå det. Är det en sanning, att
en sparad penning är en vunnen; så gäller det också
här. Det vore en lycka för Sverige , att för
väl vårdade Fabriker hafva Ull af fäderneslandets
tillgångar, och undvika att för sådan exportera
penningar eller penninge-värde.
STOCKHOLM, tryckt i Ecks tein sk a Boktryckeriet, 1829.
Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. H'-o liöi £
N:o no.
Ankom till Exp. Utsk. d, 19 Dec, I829.
Ullålande, i fråga om förändrade grunder
för fördelningen af Båtsmanshållet
Rikets Städer emellan*
Sedan Kongl. Maj:t, med hemtad anledning
deraf, att Städerne i Riket Under Riksdagar, redan
i äldre tider tillbaka, ifrågaställt en jemkning
eller reglering af Städernas Båtsmanshåll,
vid flera tillfällen, och senast den 30 Mars
1824, anbefallt Förvaltningen af Sjö-Arendena
samt Kammar- och Commerce-Collegierne,
att, med iakttagande af Nådigst föreskrifua grunder,
med förslag till en rättvisare och jemnare
fördelning af detta borgerliga onus, till Kongl.
Maj;t i underdånighet inkomma, samt bemäide
Collegier, under den 11 December 1828, med
deras gemensamma Betänkande i detta ämne
inkommit, har Kongl. Maj:t, ”efter det ären”det
sålunda är vordet i möjligaste måtto beredt,
” genom Nådig Skrifvelse den 21 Februarii
innevarande år, behagat ”öfverlemna detsamma
till Rikets Ständers pröfning och för”slag,
” hvarvid Kongl. Maj:t likväl velat fä”sta
Rikets Ständers uppmärksamhet, dels derå:
’’att någon fråga ef bor uppstå om okande af
” Råt smans hållet i det hela,, hvilket alltså bor
Bih. till R.-St. Prat. 1828 och, 1829, 4 Sami. 1 Afth
3, Band. sfpde Häft. I
a Stats- samt Oec.-Utsb. Uti. N:o uo.
•*blifva oforändradt,'' dels ock derå, att, fastän i
de Handlingar, dem Kongl. Majit, till närmare
upplysning i mälet, latit Rikets Ständermeddela,
'”den fråga finnes upptagen, huruvida ic*’ke
de Städer, som ligga inom ständiga Kneck”tehållet,
borde till Soldater, och de inom
”Eåtsmanshållet till Båtsmän inroteras, Kongl.
”Maj:t likväl funnit all fråga om det förra al”ternativet
bora förfalla
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten,
till hvilkas Utlåtande högstberörde
Nådiga Skrifvelse blifvit öfverlemnad,
hafva derjemte från Valloflige Borgare-Ståndet
fått emottaga följande, dels inom motionstidens
slut, dels ock med föranledande af Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse, gjorda hemställanden
och afgifna yttranden, nemligen:
i:o af Herr Lindqvist, som ansett den af
de Kongl. Collegierne föreslagna delningsgrund,
enligt hvilken 507 Båtsmän framdeles skulle
komma att af borgerlig näring och rörelse underhållas,
vara, likasom 1610 års åberopade
Riksdagsbeslut, enligt hvilket senare 10 Borgare
borde tillhopa utrusta en Båtsman, alldeles
olämplig och ingalunda afpassad till Borgerskapets
förmåga att, under nuvarande för
Städernes handel och näringar ofördelaktiga förhållanden,
kunna ifrågavarande prrestation utgöra;
hvaremot Herr Lindqvist tillstyrkt, att, då
Städernes urgamla skyldighet,att Båtsmän underhålla,
skäligen kan som en grundränta betraktas, samt
Statt- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o no. 3
då, genom Kongl. Brefvet, den 3 Augusti
1780, blifvit i Nåder förklaradt, ’ att Butt•
"manshullet i Staderne dr grundadt pu Stadsjor*
danie,'' oftanämnde onus måtte åläggas den
Staderne donerade jord, inen ingalunda den af
omvexlande conjunctur beroende inkomst af Städernes
handel, fabriks- och handtverksrörelse;
i hvilken tanka de flesta af det Välloflige Ståndets
Ledamöter förklarat sig med Herr Lindqvist
instämma;
a;o _af Herr Landegren, sorn, för sin del,
Yttrat den öfvertygelse, att Båtsmanshållet ej bör
uteslutande läggas på jorden, ”emedan sådant
"komme att medföra ett ringa onus för de större
Städerna, men deremot ett ganska drygt
"för de mindre;"
3:0 af Herr Westman, som, efter erinran
derom, att de Norrländska Städerne, sedan
deras välmåga, såsom följd af Näringsfrihet och
rubbade Privilegier, nu mera skall hafva aftagit,
sakna förmåga att utgöra sin andel i Båtsmanshållet,
föreslagit, att detta onus må emellan
jord och borgerlig rörelse fördelas , samt till
stöd derföre åberopat Kongl. Kammar-Collegii
Circulaire-Bref den 15 Mars 1768, sorn förklarar,
att den till Städerties uppkomst donerade
jorden jemväl bör i Båtsmanshållet deltaga;
4:0 af Herr Gezelius, som, efter en skildring
af orsakerne till Öregrunds Stads sjunkna
välstånd och nu mera fullkomliga oförmögenhet
att utgöra den årliga Båtsinans-vacance-algilten
4 Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o ilo,
med omkring 500 Rdr, anhållit, att Staden fram''{
gent icke måtte åläggas mera än a Båtsmän;
5:0 af Herr Montan, som ansett en allmän
reglering af Båtsmanshållet vara af behof
påkallad och derföre böra verkställas; samt
6:0 af Herr Wallström, som anhållit, ej
mindre att Hudiksvall måtte beviljas någon lindring
och förminskning i det berörde Stad för
närvarande påförda antal af ro Ordinarie och
3 Extra Roterings-Båtsmän, än jemväl att Staden
måtte berättigas att återbekomma den, sedan
år 18185 af Staden uttagna Rotefrihetsafgift
för sistnämnde 3:ne Båtsmän, enär Staden,
genom en af Motionairen åberopad, meri
icke bifogad Kongl. Resolution af 1817, skall
vara från samma afgifts erläggande i Nåder b.efriad,
Af de, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
till Utskotten öfverlemnade Handlingar,
innefattande ej mindre de Kongl. Collegierries,
än vederbörande Konungens TBefallningshafvandes,
hvar för sig, afgifna yttranden och meddelade
uppgifter, inherntas hufvudsakligen: att,
sedan Kongl. Maj-.t, genom Nådig Skrifvelse
den T3 Junii 1806, anbefallt Förvaltningen af
Sjö-Arendena samt Kammar- och CommerceCollegierne
att, efter vederbörande Eandshöfdingars
och Magistraters hörande, gemensamt i
Underdånighet föreslå en allmän reglering af
Stats- samt Oec.-UtsH. Ut!. N:o uo. S
Städernas Båtsmanshåll öfver hela Riket, utan
hinder af hvad härutinnan åren 177 I och 1773
blifvit af Kammar- och Commerce-Collegierne
föreslaget, samt, då någon verkställighet ej derå
följt, genom Nådig Skrifvelse, den 26 November
1822, ytterligare täckts anbefalla förstbemälde
Gollegiér att, innan samma irs utgång,
inkomma med ofvannämnde underdåniga förslag,
Collegierne i underdånigt Betänkande, den
22 Augusti 1823, tillkännagilvit, att, i anseende
till de flera Författningar, rörande Rikets
försvar, hvilka sedan år 1809 blifvit vidtagne,
och den förändring, som, i följd deraf, med
Båtsmanshållet egt rum, den år 1806 a'nbefallda
nya reglering deraf icke lämpligen kunde
uppgöras, innan Kongl. Majlts närmare Nådiga
föreskrifter, beträffande grunderne för verkställandet
af berörde reglering, fått inhemtas; i hvilket
afseende Collegierne , till upplysning om
tillkomsten af detta Städernes åliggande samt
sättet hvarpå detsamma hittills utgjordt blifvit,
i underdånighet förrnälte: att, enligt 1610 års
Riksdags-Beslut, Borgare-Ståndet vid samma
Riksdag beviljat, “det hvarje tio Borgare i hvar
“och en Stad skulle förskaffa en duglig karl till
“Båtsman, och när en dog undan, skaffa en an“nan
i stället, dock skulle Båtsmännen, då de
“om sommaren begagnades, lönas af Kronan,
“men om vintern, när de hemkomma, under“hällas
nf Borgerskapets att Borgerskapet, vid
1631 års Riksdag, förnyat sin försäkran att un
-
6 Stats- samt Oec.-Utsh. TJtl. N:o tio.
derhälla Båtsmän och dem tidigt hvarje ar till
Amiralitetet aflemna; att Riksdags-Beslutet af
den 19 Mars 1689 utvisar, det Borgerskapet
förbundit sig under krigstid till fördubbling af
■Båtsmar.shållet; att den senast uppgjorda och ännu
hufvudsakligen gällande fördelning af Städernes
Båtsmanshåll är grundad å Kongl. Brefvet
den 2i November 1720, i följd af hvilken
fördelning, som af Borgerskapet blifvit uppgjord
och af Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerad, Städerne
inom Sveriges nu egande område utgjort,
fördubblingen in beräknad, ett antal Båtsmän
af 1741 man, utan att likväl derunder någre
Båtsmän äro upptagne för Städerna Piteå,
Umeå och Luleå, med hvilka serskilda Contract
blifvit upprättade den 22:dra, 23dje och
2g:de December tSgi; att, genom RiksdagsBeslutet
den r Maji 1 g t o samt Kongl. Kungörelsen
den 23 April 1 8 1 1, Städernas fördubblingsskyldighet
upphört, hvaremot, genom lista
momentet af Kongl. Majrts Nådiga Instruction
för Comiterade till förrättande af Extra BåtsmansRoteririgen
den 5 Februarii 1 3 1 I, blifvit föreskrifvet,
att Städernas jord, så af donations- som
af hvarje annan egenskap, borde, för så stor del,
som den uti gamla Båtsmanshållet icke redan
till fullo deltager, med Extra Rotering beläggas;
att, då fördubblingsskyldighetens upphörande
beviljades, säkerligen varit förmodadt, att,
genom Extra Rotering af Städernas jord, antalet
af Städernas Båtsmän skulls komma undse
Stats- samt Oec.-VtsA. ZJtl. N:o no. 7
krig att uppgå till åtminstone lika belopp med
fördubblingen, men hvilket likväl, enligt de af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelade
upplysningar, angående Extra Roteringsförrättningame,
emedlertid icke inträffat; att, då från
äldre tider tillbaka det ankommit på Bnrgerskapet
i hvarje Stad att sig emellan bestämma,
om Ordinarie Båtsmanshållet borde utgå af jorden
eller af borgerlig rörelse eller af bägge gemensamt,
och några allmänna rättsgrunder ej härvid
tjent till rättelse, samt verkställigheten af
Extra Roteringen sedermera helt och hållet berott
af den tillfälliga omständighet, huruvida jorden
förut deltagit eller icke i Ordinarie Roteringen,
det tydligen vitar tig, att nuvarande fördelning
af Stadernas skyldighet att, medelst Båtsmans
anskaffande och underhållande, bidraga till
Rikets forsvar, dr både ojemn och till sin grund
obilligsåsom följd hvaraf allt Förvaltningen af
Sjö-Ärendena och Collegierna, för inhemtandet
af Kongl. Maj:ts Nådiga vilja i åtskilliga delar,
hvilka egde hufvudsakligt inflytande på förevarande
fråga, i underdånighet hemställde till Nådigt
afgörande:
1:0 Om med det till jemkning ifrågavarande
Båtsmanshåll bör förstås endast Städernas ordinarie
eller gamla Båtsmanshåll, med undantag
af den före detta upphörda fimlubblingen,
och om detta, sammanräknadt för alla under
Sveriges Krona nu lydande Städer, bör oförändradt
bibehållas till det genom Kongl. Bref
-
& Stats- samt Oec.-TJ tsh. Uti. N:o iiö,
vet den 2T November 1720 för samma Städet
samt för Pitea, Umeå och Luleå, i följd af serskildt
derom afslutade Contract, stadgade Båtsmansarital
och ett sådant antal, utan tillökning,
emellan Städerna mera jemnt och billigt efter
deras nuvarande förhållande fördelas.
2:0 Om icke Riksdags-Besluten af den 20
December 1620, den 7 Junii 1631 och den 19
.Mars 1689» såsom allmänt gällande föreskrifter
böra anses och så förstås, att Städernas gamla
Båtsmanshåll utgöres endast af Borgerskapet i
och för dess borgerliga rörelse, handel och näring,
utan att Städernas jordar dervid ingå i någon
beräkning vidare, än i anseende till sådana Gårdstomter,
Kål- och Trädgårdar inom Städernas stakett,
som ej äro Embetsman, i och för tjensten,
eller till publikt behof anslagne , eller innehafvas
af sådana personer, som, enligt Privilegier
och Författningar, böra från Båtsmanshåll
vara frie; hvilken inskränkning för deltagandet
i gamla Båtsmanshållet, i Collegiernas tanka,
vöre så mycket billigare, som Städerna vunnit
en minskning till hälften deraf, genom eftergift
af Båtsrnansfördubblingen.
3:0 Om icke, derest en sådan grund finge
antagas och följas, utan hinder af dé olika beslut
för serskilda Städer, angående deltagandet
1 Båtsmanshållet, som hitintills kunnat blifva utfärdade,
Commerce-Gollegium, hvilket eger närmaste
och säkraste kännedom af hvarje Stada
borgerliga
Stats- samt Oac,-Tilsit, Uti. Tito tio. ij
borgerliga rörelses fatta beskaffenhet* matte ensamt
fä sig uppdraget att upprätta och afgifva
förslag till den anbefallda jemkningen med utsatt
antal Ordinarie Båtsmän, som af borgerliga
rörelsen samt innehafvare af Gårdstomter, Käloch
Trädgårdar, framdeles bör utgöra* och un*
derhållas.
4:0 Om icke de hvarje Stad tillydande
öfriga jordar, de vare sig af fundation*-, donations-
eller så kallad sjelfegande egenskap, så
vida icke visas kan, att de redan med Ordinarie
Rotering blifvit belagde, böra, jemlikt den
grund, som i Kongl. Brefvet till Ramrnar-Cnllegium
den 13 Augusti län för Elfsborgs
Län blifvit stadgade, åsättas serskild Extra Rotering
af Båtsmän, med undantag af sådan jord,
Som, enligt Kongl. Instructionen den 5 Febiu»
arii samma år, är från sistnämnde slags Rotering
befriad, samt förstberörde jordar Under krig
utgöra Båtsmän in natura, och i fredstid erlägga
Rotefrihetsafgift, i likstämmighet med de grunder,
som genom serskilda Författningar blifvit fö*
reskrifne; och
5so Om icke, då Städernas jordar ömsom,
redan fått Extra Rotering sig åsatt och ömsom
icke, samt, i förstnämnde fall, till mycket olika
och ojemt belopp, i anseende till de dervid följda
skiljaktiga grunder, nu måtte, till verkställighet
af hvad Collegierna i 4:de punkten fö
Bih.
till B.-St. Prot. 1828 och 1 8?q , 4 Sami. 2 Af(l.
a Band. 14:da lluft. a
i» Stats- samt Oae.-TJtsli. Uti. N:o no.
reslagit, varda i Nåder förordnadt, att alla sådana
jordar i hvarje ort serskildt uppskattas till
Extra Rotering i den ordning, sorn förrbemälde
Kongl. Instruction af den 5 Februarii x 811 utstakar*
Med
besvarande af dessa underdåniga hern-*
ställanden, täcktes Kongl. Majit, under den 30
Mars 1824, 5’för att få detta ämne fullständigt
”utredt, på ett sätt som skulle satta Rikets Ständer
”i tillfälle att bedöma alla de förhållanden , hvilka
”vid en reglering af förevarande beskaffenhet bö”ra
ingå i betraktande,” anbefalla Collegierna
till iakttagande följande omständigheter:
tio att, genom vederbörande Landshöfhöfdingar,
upplysningar bord® infordras, huru
och i hvilken proportion Båtsmans*Vacance-afgilten,
serskildt för hvarje Stad, nu utgöres, antingen
af borgerlig näring, hus och tomter, eller
af jord, eller af alla tillsammans, eller om
den Utgår af Stads-Cassan ; att approximativ uppgift
på de andelar, borgerlig näring, hus och
jord till Cassan contribuera, borde meddelas, äfvensom
att uppgifvas skulle, huru länge denna
ordning varit införd och om den tillkommit,
antingen af gammal häfd eller frivilliga öfverenslcommelser,
samt, i senare fallet, när dessa öfverenskoinmelser
blifvit träffade, om, när och
af hvem de blifvit fastställda, samt, om de varit
öfverklagade, huru och af hvem tvisten om dem
blifvit afdömdj
Stats- samt Ö*e.-TJtsft. Uti. N:o no. ir
q:o att de förenade Collegierna borde upgifva
ett på dessa upplysningar grundadt fullständigt
Utlåtande, så val öfver de nu i Städerna
gällande grunder för deltagning i Båtsmanshållet,
som öfver beståndet och kraften
af de öfverenskornmelser eller beslut, som
derom kunna vara träffade, äfvensom underdånigt
förslag till fördelning af detta onus på borgerlig
näring och jorden i de Städer, der antingen
deltagningsgrunden icke är tydligt bestämd,
eller icke i laga ordning tillkommen, eller ock
der sådan fördelning hittills icke egt rum;
3:0 att sedan, genom dessa upplysningar,
jemförde med de förenade Collegiernas förslag
till fördelningen, blifvit bestämdt, huru många
af de nuvarande Båtsmännen, för hvarje Stad,
gemensamt tillhöra borgerliga näringen, hus och
tomter att utgöra, och dessa för alla Rikets Städer
blifvit i en summa sammanslagne, Cornmerce-Collegium,
som närmast vöre i tillfälle att
känna näringarnes tillstånd, borde uppgöra förslag
till ny fördelning af dessa Båtsmän, i förhållande
till hvarje Stads rörelse och välmåga,
hvilken fördelning i en framtid oftare torde
kunna omgöras, så framt förändrade förhållanden,
i afseende på näringarne och rörelsen, Städerne
emellan, skulle sådant påfordra; men att
åter den andel af Båtsmanshållet, som faller på
jorden , äfven borde i en summa sammanslå*
och fördelas på Städerne, i rnon af hvardera*
donerad# jord, som icke innehafves af Kyrkor
(a Slets- sami Otc,-Utsi, Vt/. N:o no.
pcb MiUla Stiftelser, eller, såsom lön;, af Embetsman;
4:0
att, sedan bestämdt blifvit, huru manga
Batsman i hvarje Stad af Stadsjorden böra
utgöras, utredaä borde, huruvida den, efter
allmänna roteringsgrunden, kunde anses genom
detta ständiga Båtsmanshåll fullt roterad eller
ej; i hvilken senare händelse ofverskottet borde
till estra rotering föreslås; och
5:0 att upplysas borde, när Wisingsö, sorn,
enligt Kongl. Brefvet den il November 1720,
bör lemna 6 Båtsmän, blifvit med ständigtBåtsnianshåll
belagd, och på hvad grund detta Båtsmanshåll
nu med Vacance-afgift, likasom för
Städerna, utgöres,
Till underdånigste fullgörande af hvad Kgl.
Maj:t sålunda i Nåder förordnat, hafva de förenade
Collegierne, ”efter en vidlyftig skriftvexling
med Kongl, Maj:ts Befallningshafvande,”
Uti afgifyet Betänkande, der» 11 December »328,
Öfyerlemnat ;
J/a/iell N:q l, som utvisqr, huru den, genom
1792 Ers ännu fortfarande Contract, stadgade
Båtsmans-Vacance-afgift i Rikets Städer
utgått, antingen af borgerlig näring samt hus
och tomter eller af jord, eller af alla tillsammans;
med anmärkning, atf i berörde Tabell
Stockholm ej upptagits, af den orsak, att Båtsmans-Vacance-afgift
derstädes ej eger rum, samt
äft Städerne Fahlun och Sala äro från äldre ti
-
Stais- tami Otc- Vist, Ull. N:o 110, i3
eler frikallade frSn skyldigheten att underhälla
Båtsmän, och att ett dylikt onus ej eller är påbudet
för Waxholm och de i senare tider anlagda
Statler, såsom Ostersund, Malmköping,
Borgholm och Arvika. —• 1 afseende ä nu gällande
grunder för deltagandet i Bätsmanshället
samt beståndet och kraften af de derom träiläde
öfvérenskommelser eller beslut, upplysa Collegierne,
”att något allmänt stadgande ej gif”ves,
som bestämmer, ejter hvilka grunder ifråga•
''varande onus i St ader ne bor utgöras,’’ sorn följd
hvaraf skyldigheten att underhålla Båtsmän, i
några Städer, blifvit lagd endast på borgerlig näring,
i andra endast på jorden, i en del både
Uppå borgerlig näring och jorden, samt i andra
åter, utan någon fördelning emellan borgerlig
näring och jorden, blifvit af Städs-Cassan
bestridd.
De härom inom Städerne träffade öfverenskommelser
anse Collegierne, enär desamma
icke blifvit öfverklagade, höra betraktas till
kraft och verkan lika gällande, som vederbörande
Autoriteters meddelade beslut; men behofvet
af förändring i nuvarande åliggande oeti
sätt att utgöra Bätsmanshället finna Collegierna
vara ådagalagdt af de skiljaktiga grunder,
som blifvit följde för uppfyllandet af denna
skyldighet och vid jemförelse af den Bevillning,
sorn i en Stad eger rum på borgerlig rörelse
eller på jord, med den Bevillning, som i
en annan Stad är fastställd, deraf allt sig visar,
i4 Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o uo.
''huru ojemt denna borgerliga tunga för narva”tande
dr . fördelad Städene emellan.“
Tabell N:o 2, upptagande de Städer, der
Båtsmanshållskyidigheten hittills blifvit bestridd
endast af jorden och utvisande tillika, huru samma
borgerliga tunga bör, i förhållande till Bevillningen,
utgöras-, om den fördelas emellan
borgerlig näring, hus och tomter samt jorden.
Tabell N:o 3, meddelande enahanda uppgift
i afseende a de Städer, der Båtsmanshållet
hittills endast betungat borgerlig näring.
Tabell N.-o 3, af Commerce-Collegium upprättad,
utvisande Städernes folkmängd år 1825,
antal Handlande, Fabrikanter och Handtverkare
i hvarje Stad, år 1.8 sfi, lästetalet af Stapel-Städernas
Fartyg samma år samt Tulluppbörden derstädes,
jemte beloppet af erlagd Bevillning för
hus och tåomter samt borgerlig rörelse i medeltal
för ren *824, 1835 och 1826.
Tabell N;o 3, innehållande förslag å det
antal Båtsmänsom, på grund af Bevillningen
för borgerlig näring, hus och tomter, hvarje
Stad anses böra underhålla.
Tabell fo 6, utvisande beloppet af ali den
jord, hvilken tillhör Rikets Städer, utom Stockholm,
som serskildt ansvarar för 100 Båtsmän,
fahlun och Sala, hvilka äro från Roteringsskyldigheten
befriade, samt Ostersund, Malmköping,
Borgholm och Arvika, hvilka någon Båtsruansrotering
förut icke varit påförd. Af denna
Tabell inhemta*, att de Roteringsskyldige
Stats- samt Oec.-Utsk. TJtl. N:o uo. r5
Städernas ^utom Stockholm) tillhörande jord utgör
27,996 Tunnland Åker, 26,101 Tunnland
Äng och 60,458 Tunnland Skogsmark, hvilken
jord, vid de Skattläggningar, som blifvit verkställde
för Salpeterskattens beräknande, är ansedd
uppgå till 767 och i01-4Sosdedels mantal.
Collegierne hafva i Öfrigt underdånigst tillkännagifvit,
dels till förklarande af de grunder,
hvilka vid ifrågavarande Tabellers Upprättande
blifvit följda, dels ock för en närmare utveckling
af Collégiernes åsigter af ämnet:
att, oaktadt den ojemnhet i BevillningenS
Utgörande, som, i anseende till en och annan
Stad, sig företett, Collegierne ansett denna afgift,
såsom innefattande Städernes väsendtligaste
Statsbidrag, jemväl böra antagas såsom måttstock
vid den nya fördelningen af Båtsmanshållet,
Städerne emellan;
att, såsom följd af de upprättade förslagen,
de mindre Städerne i allmänhet komma att för
deras borgerliga rörelse samt hus och tomter
njuta betydlig lindring 1 Båtsmanshallet, och att
några störte Städer, serdeles Götheborg, skulle
komma att erhålla en icke ringa tillökning i detta
onus; Vatartdes likväl denna Öfverflyttning, i
Collegiernes tanka, med billighet öfverensstämmande,
”enär icke bestridas kan, att flera af de
”smärre Städerna, i förhållande till de större,
”äro, i afseende på Båtsman/hållit, allt för högt
"betungade
i6 Stats- samt Oec.-Uts1:. Uti. N:o iro.
att, då Götheborgs Stad, efter Collegierries
forstag, skulle komma att för borgerlig rörelse
vidkännas 116 Båtsmän, i stället för 39
och 7-io:dedels, och således 16 Båtsmän mera
än Stockholm, har Commerce-Collegium erinrat ,
att, sa länge vacance-afgift för hvarje Batsman
får med 30 Rdr godtgöras, Götheborgs och öfrige
Städers prestation i någon roon kan jemföras
med Stockholms, hvarest Underhålles en
eifectiv styrka af 100 man med en Srlig kostnad
af 6 å 7000 Rdr; inéu om deremot fråga
skalle uppsta för Götheborg och öfrige Städer
i Landsorterne att uppställa efFectiv Båtsmansstyrka
til! af Collegierrie nu föreslaget belopp,
borde, efter Collegiernes tanka, antingen den
bevillningsafgift, som i Stockholm utgår för borgerlig
näring, hus och tomter, äfvensom samma
Stads Etthundrade Båtsmän tagas i beräkning
vid nu ifrågavarande nya fördelning, samt
Hufvudstaden, i proportionerligt förhållande till
öfriga Städer, åläggas ett ökadt antal Båtsmän,
“helst, i annan händelse, Stockholms Stad blefve,
“framfor öfriga Ståder, betydligen gynnad i ut“gSrandet
af Båtsmanshålls skyldighetenS
Slutligen, och med anledning af Kongl. Maj:ts
Collegierna meddelade Nådiga befallning att afgifva
underdånigt förslag, huru många Båtsmän
hvarje Stad, i mon af dess egande jord, borde
underhålla, hafva Collegierna, som i Tabellerna
s och 3 sådana förslag framlagt, likväl i underdånighet
-
' ■ 0'- ■ x
Stats- samt Oec.-tJtsh. tJtl. N:o t tö, t f
derdånighet hemställt, att, sedan för hvarje Stad
blifvit bestämdt, huruvida densamma skall utgöra
Soldat eller Batsman, Kongl. Maj:t mätte i
* Nåder utse och förordna vissa Corniterade, med
Uppdrag att föreslå det antal Soldater eller Båtsmän,
sorn för Stadens jord skall Underhållas,
dervid åtskilliga af Collegierne, i sammanhang
härmed, projecterade allmänna grunder borde i4
akttagas,
Utöfver de upplysningar 1 detta invecklade
och vidtomfattande ärende, som af Collegiernes,
till hufvudSakligt innehåll, här ofvanin»
tagna tvänne underdåniga Betänkanden meddelas,
hafva de förenade Utskotten, genom sorgfälliga
bemödanden för en fullständig utredning
af allt, som med målet eger Sammanhang, inhemtatt
att det äldsta stadgande om Båtsmansskyldighet
för Städerna innefattas i Riksdagsbesluten
den 20 December 1610, den 27 Junii 163!,
§. 31, och den 19 Mars rf)89» enligt hvilka
hvarje tio Borgare borde anskaffa och underhålla
en Båtsman;
att Konung Fredrik den Förste, genom
Nådig Skrifvelse till dåvarande Amiralitets-Col*
legiurn, den 2 r November 1720, gillat och fastställt
den emellan Städerna gjorda repartition
af Båtsmanshållet, enligt hvilken Städerna i Sverige,
rned undantag blott för de i Vesterbotten
belägne, borde tillsammans bekläda och under
ftih.
till R.-St. Pro t 1828 och 1829, 4 Saini, 2 Afd,
2 Band, \^:de Haft, 3
i8 Stats- samt Oee.-UttA. Uti. N:o no.
hålla Ett Tusende Sjuhundrade Fyratio En
Båtsmän;
att detta antal, deruti den så kallade fördubblingen
förmodligen varit inberäknad, bibehållits
intill året 18*0, då genom Riksdags-Beslutet,
den i Maji samma år, förklarades, att Båtsmansfördubbling
och Vargering borde upphöra;
att Städerna sedan denna tid tillhopa underhållit
eller erlagt Vacance-afgift för Åttahundrade
Åttatiosex Båtsmän, oberäknadt Sex man,
som af Visingsö i äldre tider varit utgjorde,
men derifrån On, i anseende till jordens svaga
beskaffenhet, sedermera blifvit, genom Kgl. Brefvet
den 14 Augusti X750, befriad, emot erläggande
i fredstid af Femton Daler Silfvermynt
och . i krigstid af Trettio Daler sådant mynt årligen
för hvarje numer;
att, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner
på Städernas Besvär, af år 1734, §.48»
och af år 1739 §. 1, Städerna äro Kronan ansvarige
gemensamt för det vissa antal Båtsmän,
som de efcer deras egen fördelning äro pligtige
att alltid complette underhålla och prsestera,
när Konungens tjenst det fordrar;
att Konung Gustaf den Tredje, genom Nådigt
Bref till Amiralitets-Collegium, den II Julii
1780» i anledning af åtskilliga Städers då
gjorda underdåniga anhållan om lindring och
nedsättning i den för Vacancefrihets tillgodonjutande
beätämda afgift, förklarat, 11 att, så vi“da
Stadsj or danie, hvarpå Båtsmanshullet dr grun
-
•Stats- samt Oec.-Vtsh Uti. N:o uo. 19
*dadt, ännu äro desamma, som de voro år 16 go,
“om de icke sedermera blifvit förbättrade, hvil“ket,
i annat fall, mera Jaör tillskrifvas Invånar“nes
försummelse, än jordens otacksamhet, Kongl.
“Maj:t ansett betänkligt att i Näder bifalla be“rörde
Städers underdäniga ansökningar;"
att, jemlikt Kongl. Resolutionen och Brefvet
den a Augusti 1786, Innehafvare af Städer
donerad jord, med undantag af Embetsman
i Städer, som der vistas och bo, samt, i och för
Embetets skull, hafva jord och egor på lön anslagna,
böra med Borgerskapet i Båtsmanshållet
deltaga;
att sådane personer, som icke äro Borgare,
men hafva egna gårdar i Städerna, blifvit, gerom
Kongl. Resolution och Brefvet den g Januarii
1787* skyldige förklarade att i Båtmansliallet
deltaga; hvilken förbindelse, genom Riksdags-Beslutet
den a Maji ibio, ytterligare är
vorden befästad;
•tt, till följd af Kongl. Brefvet den 6 Februarii
1797, Donationsjord, sorn af framfarne
Konungar och Städernas Fundatorer, eller andra,
till Borgerskapets allmänna bruk och nytta blifvit
gifven, bör deltaga i Båtsmanshåll, i hvars hand
den ock kommit;
atr, i öfverensstämmelse med Kongl. Brefven
den 21 Maji 1816 och den 5 Augusti
3817, Städerna, med undantag för Stockholm,
betala såsom Vacance-afgift under jredsiid årligen
beloppet af Båtsmannens lön och hushyra.
30 Stats* samt Oec.-UtsA. Ut!. N:o uo.
samt värdet af hemkallspersedlarne, en tredjedel
af kostnaden för beklädnaden till årstjenst
och en tredjedel af handräcknings-beklädnadens
värde; hvaremot under krigstid, dä hela Båtsmanshallet
beständigt måste vara i tjenstgöring,
bör erläggas, jemte lönens och hushyrans belopp,
hemkalls-persedlarnes och årsbeklädnadens fulla
värde, men med befrielse fran serskild ersättning
för handräcknings-beklädnaden;
att det med Städerna afslutade Contract,
hvarigenom de, emot erläggande af Vacance-afgift,
sä under fred sorn krig, befrias från elfectiva
Båtsmäns posterande, och hvilket Contract
ined året 1837 tilländagick, blifvit af Kongl.
Maj:t, genom Nådigt Bref den 25 Maji 1824,
förlängdt för en obestämd tid, eller intill dess
Rikets Ständer, i frågan om Båtsrnans-styrkans
frarogena fördelning, Städerna emellan, sig yttrat,
och Kongl. Maj:t i anledning deraf fattat
Sitt Nådiga Beslut;
att, i underdånig öfverensstämmelse med
Kongl. Brefven den 25 Junii, den 13 Augusti
och den 5 November 18II, Städernas 010-  terade jord, der den förut icke bar något visst
hemmantal, skall dertill, efter hvarje orts skattläggnings-grunder,
uppskattas, samt sedermera
roteras till Båtsmanshåll efter det hemmantal i
Extra Rotering på en Båtsmansrote, sorn, inom
Länet, pä en Soldatrote vanligen bestås;
att. vid den förordnade nya Regleringen af
Städernas Båtsmanshåll, bör, jemlikt föreskriften i
Statt- samt Oec.-UtsA, Uti, N:o no, ai
Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium, angående
Extra Roteririg*n för Städerna i Elfsborgs
Län, den 13 Augusti 18IX, sadan Städernas
jord, sorn icke kan visas förut hafva blifvit ordentligen
roterad, eller att det Båtsmanshåll,
sorn Städerna hittills utgjort, egentligen är grundadt
på samma jord och med direct afseende
derå verkligen tillkommit, åsättas Extra Rotering;
att
Stockholms Stad, genom Konung Carl
den intes Resolution den 28 Februarii 1678,
och, såsom bevis af Högstbernälde Konungs erkänsla
och bevågenhet för det frivilliga bidrag
till Rikets försvar under kriget emot Danmark,
som Hufvudstaden, genom uppsättande af ett
ökadt antal Båtsmän, lemnat till Konungens disposition,
väl blifvit försäkrad att framgent icke
behöfva underhålla mer än Etthundrade Ordinarie
Båtsmän; men att samma Nådiga försäkran,
hvars egentliga ändamål synes hafva varit att frisäga
Hufvudstaden från ståndigt underhållande
af den under kriget uppsatta tillökade styrkan,
af tillsammans Trehundrade man, kan anses rubbad
och utan afseende lemnad, då, genom den
år 1720 upprättade och af Kongl. Majit i Nåder
stadfästade nya fördelning af Båtsmanshållet,
Städerna emellan, Stockholm blifvit ålagd att
från samma tid, allt intill år Ijm, underhålla
Tvåhundrade Båtsmän, utan att af den Kongl.
Stadfästelsen bestämdt upplyses huruvida den så
kallade fördubblingen derunder varit inbegripen;
-
ai Stats- saint Oec.-Utsh, Uti. N:o 110.
att Carlscrona Stad, jemlikt Kongl. Brefven
den s Julii 1707 oell den 30 Junii 1818
samt Kongl. Resolutionen den 23 Januarii 1724,
erhållit tillåtelse att först då Båtsmän utgöra,
när i krigstid någon del af den vid Carlscrona
stationerade Örlogsflotta utlöper, och att emedlertid
blott erlägga den genom Kongl. Brefvet
deri 21 Maji 1816 i Nåder stadgade Vacanceafgift;
att
de Borås Stad anslagna Landthemman,
utgörande Trettio Två och ett halft förmedlade
Mantal, som nu mera, genom köp och laga
fång, kommit utur Borgerskapets hand, blifvit,
genom Kgl. Brefvet den 8 Julii 1795 , befriade
från allt annat deltagande iBorasStads-Båtsmäns
anskaffande, legande, lönända och utredande,
än att, enligt hvad från äldre tider varit vanligt,
till understöd i Stadens Båtsmanshåll årligen
betala 8 Daler Silfverrnynt, med Två Riksdaler
Trettio Två Skillingar Banco af hvarje
helt hemman;
att, i Wexio Stad, endast de personer, som
idka borgerlig rörelse, böra derföre, men icke
andra Tomt- och Jordegare derstädes, i öfverensstämmelse
med Kongl. Resolutionen den 16
Februarii t 820, vara skyldige att utgöra eller
deltaga i Stadens ordinarie Båtsmanshåll;
att, då i Hernosands Stad Båtsmanshållet
utgöres med afseende både å borgerliga näringen
saint af hus och jord gemensamt, EcclesiastikStaten
derstädes, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga
Stats- samt Oec.-Utsk.Utl. N:o tio» a3
Resolution den 16 Februarii r82o, är skyldig
förklarad att, för dess å Stadens jord liggande
uppodlingar, dellaga i Stadens Båtsmanshåll, eller
den derföre utgående Vacance-afgift;
att Fahlu Stad, enligt dess Privilegier af
ar 1641, hittills är från deltagande i Båtsmanshållet
befriad;
att Sala Stad likaledes intill närvarande tid
varit från detta onus frikallad, utan att närmare
utredas kunnat, när och af hvad orsak sådant
skett; samt
att Marstrands Stad, på grund af åberopade
Kongl. Brefven den r2 April 1689 oc^
den is November 1792, icke vidkännes någon
tunga af det lör Städerna i allmänhet bestämda
Båtsmanshåll.
Sedan de förenade Utskotten sökt att, med
skyldig fullständighet, inför Rikets Högloflige
Ständer redovisa, ej mindre för den behandling
den, under så många år, af Styrelse-Verkens
förberedande åtgärder beroende frågan om fördelandet
af Båtsmanshållet, Städerna emellan,efter
mera rättsenliga grunder, hittills erhållit, än för
de serskilda stadganden, hvilka synas ligga till
hinder för ernåendet af ett så vigtigt och af de
flesta Städers invånare efterlängtadt mål, återstår
för Utskotten att sitt eget yttrande i ämnet
afgifva.
Vidkommande således först de af Collegierna
upprättade och af Kongl. Maj:t, till upp
-
l4 Stats- saint Oac.-Utslt. Uti. U:o t tö,
lysning för Rikets Ständer vid ärendets pröfning*
öfverlemnade förslag med dervid fogade
och här ofvan omförmälde Tabeller, erkänna
Utskotten visserligen den utöda, sorn vid deraä
upprättande blifvit använd; men dä Gollegierna,
uppå svaga och af Utskotten ingalunda gillade
skäl, från den allmänna fördelningen uteslutit
Stockholm, hvars hittills utgjorda deltagande i
Båtsmanshållet, vid jemförelse till andra Städer,
på långt när icke motsvarar Stadens tillgångar
och förbindelse att till Rikets försvar bidraga;
då Collegierne, ehuru, i Betänkandet, sjelfva ogillande
den ojemna och högst olika fördelning
af Båtsrnans-styrkan, ej mindre Städerna emellan
på det hela, än i fråga om sättet för densammas
utgörande inom hvarje Stad, likväl i
Tabellerna 2 och 3 föreslagit separata delningsgrunder
för de Städer, inom hvilka kostnaden
för Båtsmanshållet hittills varit lagd, antingen
på borgerlig näring ensam eller ock på jorden
allena, och således, då icke Rikets alla Stader i
en Tabell blifvit sammanförde, samt den fastställda
Båtsmans-styrkan, efter enahanda grund,
dem emellan fördelad, till hufvudsaklig del bibehållit
den ojemnhet oell principlöshet i repartitionen
af detta borgerliga onus, hvars afhjelpande
för framtiden utgjort det ifrågavarande
arbetets enda föremål; då, i Tabellen N:o 6, upplysning
ej blifvit meddelad, huruvida, i det deruti
uppgifna hemmantal af Städernas jord, jemväl
ingår sådan Stadsjord, som till Kyrkor, Fromma
-
F1 Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o no. a5
ma Stiftelser eller Tjensteinäns aflöning är anslagen
och, af sådan orsak, antingen redan är
eller åtminstone bordt vara med serskild Extra
Rotering belagd, hvilket förhållande åtminstone
synes inträffa med Götheborgs Stad, enär Tabellen
upptager Ett Tusende Sjuhundrade Sjuttio
Två Tunnland, deraf likväl Fyrahundrade Sjuttio
Två Tunnland redan äro med Tretton Extra
Båtsmän roterade, samt då slutligen, till bevis
för det mindre lämpliga i de af Collegierne
följda men icke närmare antydda delningsgrunder,
torde få anföras följande i Tabellerna
a och 3 föreslagna prestationer af Stadsjorden,
nemligen:
antal Båtsmän, som
Mantal
föreslås
att af jor-
Stadsjord
den u
nderhållas
Upsala Stad
• 4*3
* • •
ti . • •
Öregrunds dito
• 43
.
5 • • •
Carlshamns dito
• 4 il
* 9 •
t
T •
Vesterviks dito
* 9ir
•
8 . . .
Enköpings dito
• t afl
.
JT * • •
Götheborgs dito
• 14
. . .
3
TU • 9
o. s. v.,
behagade Rikets Högloflige Ständer inse, att Collegiernas
ifrågavarande Tabellariska arbeten och
förslag, i stället att kunna till ledning eller
grund för den nu ifrågavarande nya fördelningen
af Båtsmanshållet antagas och begagnas,
Ttih. till R. St. Prat. 1S28 och 1829, 4 Sami, 2 Afd,
x Rand. i^:te Häft. 4
20 Statt- samt Oee.-UtsJt. Uti. Nono.
blott tillskyndat Utskotten ett mödosamt och
tidspillande granskningsarbete, hvars enda resultat
är en befästad öfvertygelse om desammas
oanvändbarhet.
Enligt Ofver-Ståthållärens senast afgifna
Fémårs-Berättelse, daterad den 2g Augusti 1828*
ian den jord, som, dels inom, dels ock utom
Stockholms nuvarande barriére, i flesta fall är i
numereräde tomter indelad, antagas till omkring
Trettio Hemman; men denna jord har dock
hittills icke* med öfriga Städers fundations- eller
donationsjord, i Båtsmanshåll deltagit; och
beträffande kostnaden för underhållandet årligen
af de Etthundrade effectiva Båtsmän, dem Stadens
borgerliga rörelse för närvarande ensam underhåller,
uppgifves densamma af Herr OfverStåthållaren
till endast Fyra Tusende Femhundrade
Riksdaler eller Fyratio Fem Rdr per numer,
en kostnad för hvarje Båtsmart, som högst
obetydligt öfverstiger den af ert del Städer år
18S4 till Stats-Verket erlagda Vacance-afgift,
då deremot de Kongl. Collegierna, bland motiven
för Hufvudstadens bibehållande vid ett otillökadt
antal Båtsmän, antager kostnaden till
Sex ä Sju Tusende Riksdaler årligen, samt öfrige
Städers Vacanceafgift till Trettio Riksdaler per
numer, då den sistnämnde likväl understundom
uppgått till Fyratio Riksdaler och derutöfver.
Enär den ännu gällande fördelningen, Städerna
emellan, i afseende å ordinarie Båtsmanshållet,
blifvit upprättad år 1730, men Städer
-
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 110.
nas välmåga, under en sedermera förfluten tidlängd
af nära Etthundrade Tio år, varit de
märkligaste förändringar underkastad, till bevis
hvarföre torde få anföras den i Herr Gezelii
motion meddelade upplysning, att Oregrund,
sorn ännu i början af 1780-talet egde och idkade
handel med Trettio större och mindre
däckade eller öppna fartyg, nu icke räknar mer
än Tre odäckade Galeaser, visar sig på ett högst
öfvertygande sätt, att Båtsmans-prasstationens
ännu fortfarande fördelning saknar ett afpassadt (
förhållande till en del Städers förmåga att densamma
utgöra. Och då härtill kommer, att,
jemlikt Rikets Högloflige Ständers i Riksdagsbeslutet
af den 3 Maji igro, §. g, innefattade
förordnande, egare af hus i Städerna böra med
Borgerskapet i Båtsmanshållet deltaga, samt då
ett nytt förhållande i fråga om sättet för denna
praestations utgörande alltså uppstått,
hafva de förenade Utskotten ansett i
högsta måtto rättvist och till Rikets
Högloflige Ständers bifall vördsamt skalat
hemställa, att en ny allman reglering
och fördelning, Staderna emellan,
af deras Båtsmanshåll må verkställas;
dock anse Utskotten att, innan denna nya reglering
varder till Städerna Fahluns och Salas jord
utsträckt, först undersökas må, i hvad mer eller
mindre mon den förstnämnde Stadens utegor
äro till Soldathållet ansiagne, likasom huruvida
hinder för Sala Stadsjurds indelande Jör Båts
-
u8 Stats- samt Öec.-UtsA. Uti. N:o uo.
manshåll Iean tnöta af det om Sala Silfververks
bedrifvande afslutade Contract.
I afseende S den Båtsmansstyrka, som af
Städerna gemensamt framgent bör underhallas,
har Kongl. Majit i Dess Nädiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, den 21 Februarii innevarande ar,
täckts förklara: “att någon fråga cj bor uppstå
“örn okande af Båtsmanshållet i det hela, hvilket
“bor blij-va oforändradt;u och da detta Nädiga
förklarande öfverensstärnmer med Rikets Ständers
vid 1809 och 181 o årens Riksdag fattade
beslut, samt någon anledning till förminskande
af det antal Båtsmän, som Städerne, sedan sistnämnde
tid, utgjort, icke eller är för handen, då
genom en billig fördelning och jemkning, Städerne
emellan, af Båtsmanshållet, detsamma icke
bör blifva tryckande,
tillstyrka Utskotten Rikets Högloflige
Ständer att, jemväl för' deras del, besluta,
det Rikets Städer, hädanefter såsom
hittills, bora, efter skeende ny indelning,
tillhopa underhålla Åttahundrade
Åttatiosex Båtsmän, hvilket antal
hvarken må ökas eller minskas, utan
Konungens och Rikets Ständers öfverensstämmande
beslut.
Beträffande härnäst de grunder, hvilka vid
den nya fördelningen, Städerne emellan, af ifrågavarande
Åttahundrade Åttatiosex Båtsmän, böra
iakttagas, anse Utskotten för sin del, att, då deri
Stats- samt Oec.-UtsA. Uti. N:o uo. ag
Städerna tillslagna jord är Borgerskapet Iernnad,
ej blott såsom uppmuntran till bosättning vid Städernas
första anläggning, utan ock till understöd
för utgörandet af de rnångfalldiga skatter och
förbindelser, som med bedrifvandet af borgerlig
näring och rörelse äro förenade, och hvaribland
Båtsrnanshållet intager ett icke obetydligt rum, då
all annan Rustning och Rotering i Riket är fästad
vid jordens egande, samt då Kongl. Maj:t, genom
ofvan högstberörde Dess Nådiga Skrifvelse, den
3 i Julii 1780, uttryckligen antydt, att Båtsmansliållet
är på Stadsjordarne grundadt, detta onus
jemväl bör af jorden företrädesvis och i första
rummet bäras; men enär af de uppgifter öfver
Städernas jord, som af Collegierna blifvit meddelade,
icke upplyses, huru mycket deraf är till
Kyrkor, Fromma Stiftelser eller Tjenstemäns
aflöning disponeradt och följaktligen bör från
Ordinarie Rotering undantagas, samt då, hvad
det uppgifna hemmantalet vidkommer, sannolikt
sig visar, af anställda jemförelser emellan tunnland
och hemmantal, att högst skiljaktige, om
icke rent af felaktige grunder blifvit vid skattläggningen
följde, det vid sådana förhållanden,
och innan undersökning i dessa omständigheter
förutgått, icke är möjligt att nu uträkna och
bestämma, huru många Båtsmän hvarje Stad
bör, i förhållande till jordens areal och godhet,
underhålla, nödsakas Utskotten att inskränka
sin åtgärd till föreslående af det beräkningsoch
fördelningssätt, som från nästa Riksdag bör
3o Stats* samt Oec.-UtsJt. Uti. N:o uo.
blifva gällande. Utskotten hemställa fördenskull
vördsamt:
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla om Dess Nådiga
befallning till Kammar-Collegium
att, genom vederbörande Konungens
Befallningshafvandes och Magistraters
försorg, ofördröjligen och innan slutet
af året 1831 låta uppmäta, gradera
och i hemmantal efter hvarje orts
skattläggnings-method indela all Städerna
tillhörig åker, äng, betesmark
och skog, dtn må benämnas Fundations-,
Donations- eller Sjelfegande
jord; likväl, hvad den sistnämnda beträffar,
så framt densamma ej redan
är, antingen till Ordinarie Knecktehåll
eller JBåtsrnans-rotering indelad,
att, sedan derifrån blifvit afräkriad den
jord, som före iSi7 års utgång är
vorden anslagen till Kyrkors, Fromma
Stiftelsers och Stadens Ecclesiastique
och Civile Tjenstemäns aflöning, och
hvilken sålunda disponerade jord genast
bör, af dertill genom Konungens
Befallningshafvande utsedda oväldige
Personer, till Extra Båtsmanshåll roteras
i öfverenstämmelse med de i
Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction den
5 Februarii 181 1 bestämda grunder,
den öfriga jorden må, utan afseende
Slätt- samt Oec.~TJtsh. Ut\ N:o 110. 3i
5 dess natur, och enär den Säterijord,
som tilläfventyrs kan vara någon Stad
tillslagen , genom en sadan öfverlåtelse
synes hafva antagit egenskapen af annan
Stadsjord, till Ordinarie Båtsmanshåll
indelat, i de Provincer, der Båtsmän
i landet finnas; efter enahanda
grunder, som vid dessas inrotering
blifvit följde, samt i de orter åter,
der effectiva Båtsmansrotar saknas, efter
den roteringsgrUnd, som för ordinarie
Knecktehållet är föreskrifveit,
dock Uti sistnämnde fall och enär, med
undantag för Prdvincen Blekinge,
Båtsiriarishållet i allmänhet eger större
hemmantal än Potehållet sig anslaget,
med femtio procents tillökning
i det för hvarje Soldatrote bestämda
hemmantal;
att, sedan dessa refnirigar och skattläggningar,
jemte de besvär som deröfver
tilläfventyrs kunna af Städerna anföras*
hunnit vederbörligen pröfvas, samt
derigenom tillförlitligen uttedt och
bestämdt blifvit, huru många Båtsmän
af Städernas jord böra underhållas,
det återstående antalet i den fastställda
styrkan, 886 man, må, af Kammaroch
Commerce-Collegierne gemensamt,
uppå Städernes Borgerskap fördelas, i
förhållande till den Bevillnings-afgift
Stats- samt Oec.-UtsA, Uti, N:o no,
i medeltal, sorn under åren 1828-—
1832 blifvit i sammantaget belopp
erlagd för borgerlig näring och rörelse
samt för de inom Städerne belägna
hus och tomter, med rättighet för
Städernes Styrelser att, efter enahanda
grund, emellan Borgare och Städernes
öfrige husegande invånare, sedermera
årligen fördela detta onus ;
att Kammar- och Commerce-Collegierne
derefter, i enlighet med här
bilagde formulairer (A och B), ma
upprätta fullständiga Sammandrag, så
väl öfver beskaffenheten, dispositionssättet
och indelningen af all Städernes
jord, som af Båtsraansstyrkans, efter
ofvanföreslagna grunder belöpande för^
delning, Städerne emellan;
att dessa uppgifter och sammandrag
måtte, vid nästblifvande Riksmöte,
Varda Rikets Ständer i Nåder förelagde,
till den åtgärd, hvartill 80 §. Regerings-Formen
föranleder;
att, sedan en ny och på rättvisa
grunder stödd fördelning afBåtsmanshållet,
Städerne emellan, sålunda blifvit,
vid nästa Riksdag, af Konung
och Ständer gemensamt gillad och fastställd,
samma fördelning må, såframt
Städerne derom sjelfve anhålla, hvarje
-
Stats- samt Oeo. UtsA. TJtl. N:o no. tS
je 25:te Sr undergå ny jemkning, i
förhållande till Städernes stigande eller
sjunkande välstind .
Utskotten, hvilka, utan tvekan i valet emellan
de flera Ssigter sig framställt, hos sig
stadgat den öfvertygelse, att de här ofvan föreslagna
grunder för Båtsmanshållets frarngena
fördelning, Rikets samtliga Städer emellan, äro
de med rättvisa och billighet närmast förenlige,
hade sa mycket hellre önskat att hos Rikets
Högloflige Ständer kunna tillstyrka desammas
användande nu genast, som Utskotten, ej
mindre af under denna Riksdag väckta motioner,
än af de, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
med Utskotten communicerade handlingar, egt
tillfälle inhemta och förvissa sig om den högst
obilliga och med Borgerskapets tillgångar på intet
sätt öfverensstämmande tunga, som en del
mindre Städers invånare hittills måst af oftaberörde
prasstation vidkännas; men då af skäl, dem
Utskotten redan egt tillfälle här ofvan andraga,
och deribland serdeles, att, vid saknade tillförlitliga
upplysningar om Stadsjordarnes verkliga
beskaffenhet till godhet och dispositionssätt, den
samma jord i första rummet tillkommande andel
i Båtsmansstyrkans underhållande för närvarande
icke kan bestämmas, hafva Utskotten
icke kunnat utfinna och till Rikets Ständers pröfning
framlägga något förslag, hvarigenom, före
Bilt. till R.-S. Pro t. 1828 och 1829, 4 Sami. 2 Afd.
2 Band. \l\:de Haft. 5
34 Stais- samt Oéc.-TJtslr. Ull. N:o no.
nästa Riksdag, en uppå antagliga grunder stödd
jemkning i detta afseende rnä kunna åstadkommas.
Med anledning af det för Borås här ofvan
tillkännagifna förhållande, och då af nu tillgängliga
handlingar icke utredas kan, när och på
hvad sätt de Staden af ålder tillagde 32 och
ett halft mantal blifvit densamma frånski!jde,
tillstyrka Utskotten vördsamt, det ville
Rikets Högloflige Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att en
undersökning härom måtte varda anställd,
samt att Kongl. Maj:t, efter sig
dervid företeende förhållanden, täcktes
i Nåder pröfva och afgöra, huruvida
Staden Borås framdeles bör, för
beloppet af dessa hemman, eller blott
för dess ännu behållna Sex och i-8:de!s
mantal Stadsjord, i Ordinarie Båtsmanshållet
deltaga, då, i senare händelsen,
de frånskiljde hemmanen torde,
efter deras beiintliga natur, böra till
Ordinarie eller Extra Kneckteliåll roteras.
Likaledes, och då orsakerne till Städerna
Östersunds, Vaxholms och Marstrands hittills
åtnjutna befrielse, från allt deltagande i Ordinarie
Båtsmanshållet, icke kunnat tillförlitligen
utredas, hafva Utskotten
vördsamt skolat hemställa, att undersökning
i dessa afseenden måtte, uppå
Rikets Högloflige Ständers tillgö
-
Stats- samt Oec.-TJtsh Uti. N:o no. 35
rande underdåniga begäran, i administrativ
väg få anställas, samt att af
Kongl. Maj:ts Nådigste pröfning derefter
bör ankomma, till hvad del dessa
Städer skola, i det af Kammar- och
Commerce-Collegierne uppgörande förslag
till ny reglering, upptagas.
Af de inom Riket befintlige Köpingar har
endast Trelleborg hittills med Städerne i Båtsmanshållet
deltagit; men enär flera af dessa Köpingar,
i prydliga byggnader och deras invånares
välmåga, kunna jernföras med, om icke
öfverträda, åtskillige af Rikets mindre Städer,
samt för närvarande drifva en icke obetydlig
inrikes handel;
tillstyrka Utskotten vördsamt, det matte
Köpingarne, i förhållande till egande
jord och erläggande Bevillningsafgift,
af Rikets Högloflige Ständer
anses skyldige att, fran nästa Riksdag,
i Städernes Båtsmanshåll deltaga, samt
att Köpingarne, utan att derigenom
öka Båtsmansstyrkan på det hela, alltså
böra intagas i det förslag till ny
fördelning af Städernes Båtsmanshåll,
som af de Kongl. Collegierne kommer
att uppgöras.
Slutligen, och i anledning af Herr
ströms anhållan, att Hudiksvalls Stad måtte af
Rikets Högloflige Ständer förklaras berättigad
att återbekomma den rotefrihets-afgift, sorn Sta
-
36 Bil. till Stats-s. Oec.-Utsh. Uti. N:o uo.
den, från och medar 1818, skall, uppå origtiga
grunder, hafva för 3:ne Extra Båtsmän blifvit
affordrad och till Stats-Verket erlagt; så, och enär
Motionairen hvarken uppgifvit beloppet af
den afgift, för hvilken återbäring sökes, eller
med handlingar och bevis närmare styrkt det
uppgifna förhållandet, hvilket således befinnes
alldeles outredt, samt då härtill kommer, att
Staden Hudiksvall, så vida rotefrihets-afgift,
emot gällande Författningar, blifvit densamma affordrad,
icke saknar tillfälle att i administrativ
väg derutinnan söka och erhålla behörig rättelse,
hemställa Utskotten vördsamt, att något
afseende 5t Herr Wallströms motion,
i denna del, icke må af Rikets
Högloflige Ständer lemnäs.
Och anse Utskotten, hvad af öfrige Motionairer
yttradt och lremställdt blifvit, vara, i det
föregående af Utskottens Betänkande och genom
deruti innefattade förslag, besvaradt.
Åtskillige Ledamöters afgifna Reservationer
bifogas.
Stockholm den g December 182g.
Reservationer:
Af Herr Grefve v. Fersen, H.:
Emot Högloflige Utskottens genom votering
fattade beslut, att, vid den nya regleringen
Bil. till Stals- s. Oec.-UtsA. Uti, N:o t io, Z7
af Städernes Båtsmanshåll, ej något afseende
skulle fästas vid de Privilegier, Kongl. Försäkringar
eller Resolutioner, hvilka vissa Städer ega,
får jag vördsammast reservera mig. Mig
synes, det Utskotten med mera grannlagenhet hade
bordt behandla de garantier, Kongl. Försäkringar
och Resolutioner lemna Gorporationer
och Individer i samhället. Om vissa Städer ega
gifna garantier emot ett större Båtsmanshåll,
vore det, i min tanka, stridande emot rätt att,
utan dessa Staders hörande och begifvande, ålägga
dem förökad tunga i deras onera. Enskildt
hyser jag det hopp, att de Städer, hvilka ega
dessa företräden, ej böra tveka att uppoffra deras
enskilda möjliga fördel, på det att, genom
denna uppoffring, en af behofvet påkallad jemnare
fördelning af Båtsmanshållet, Städerne emellan,
måtte kunna tillvägabringas; men med
min röst har jag ej kunnat biträda det beslut,
att egenmägtigt upphäfva Privilegier och Kongl.
Försäkringar, lemnade till enskildes eller corporationers
betryggande,
I ofvanstående Reservation förenade sig
Herr Grefve E, G. Oxenstjerna.
Af Herr Professor Gravander:
Emot det beslut, som genom votering afgjorts,
rörande Roteringsskyldig jord vid Städerne,
reserverar jag mig, med yrkande, att ifråfl
denna Roteringsskyldiga jo^d för Båtsmans
-
38 Bil. till Statg- s. Oec.-Utsh Uti. N:o no.
hållet bör undantagas den Stadsjord, hvilkens
befrielse ifrån Rotering är försäkrad genom
Privilegier och Concessioner, hvilka sistnämnda
jag anser böra hållas heliga.
Af Herr C. Ekerman:
Högloflige Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-U tskotten hafva genom votering
ansett, att, i anledning af Rikets Ständers år
1810 fattade beslut om Båtsrnanshållets fördelning,
så val på hus och tomter i Städerne,
sorn på Borgerskapets näring, bör en allmän
reglering och fördelning, Städerne emellan, af
deras Båtsmanshåll eea rurn, emot hvilket beslut
jag reserverar mig, under yrkande, att denna
jemkning icke kan utsträckas till de Städer,
sorn ega serskilda Privilegier om Båtsmäns
underhållande, så framt ej dessa Städer, sedan
de häröfver blifvit hörde, häruti frivilligt ville
ingå; anseende jag, att 181 o års Beslut så
mycket mindre kan härvid åberopas, som den
concession, de öfrige Respective Riks-Stånden
då gjoide, i afseende å deltagandet i Båtsmanshållet,
ingalunda var förenad med det vilkor,
att de Städer, sorn, i och för detta onus, hade
serskilta Privilegier, skulle desamma sig afsäga.
I ofvanskrifna Reservation instämde Herrar
Lundgren, C. Strehlenert, T. A. Aspelin
och P. {Vinbladh.
Bil till Stats-' t. Oeo.-Utsl. UtL N:o no. 3g
Af Herr Leffler, G. M.:
Äfven jag instämmer uti Herr Ekermans
Reservation och anser, lika med honom, att fragan
om vissa Städers Privilegier icke blifvit
afgjord till deras upphäfvande, genom åberopade
Concessionen. Jag tror, att denna fråga beror
af Rikets Ständers och Kongl. Maj:ts gemensamma
pröfning och afgörande, och derföre
bordt af de Högloflige Utskotten dertill öfverlemnas.
Detta hade likväl, efter min tanka, icke
behöft hindra Utskotten “från pröfningen af
“Beredningens förslag till en framtida jemnare
“fördelning af Båtsrnanstungan, Städerne emel“lan“,
hvilket, af Utskotten gilladt, äfven kunde
för Rikets Högloflige Ständer framläggas,
allt under den åsigt, att berörde fördelning komme
uti verkställigheten att sträcka sig till Rikets
samtliga Städer, hvilket, äfven efter min
öfvertygelse, utgör hufvudvilkoret för fördelningen,
om afsigten dermed skall vinnas, som måste
vara att afse förmågan att bära de med Båtsmansskyldighetens
utgörande förenade kostnader.
Häruti förenade sig Herr Commerce-Rådet
Santesson.
STOCKHOLM,
mos Cari. As. Pihl, 1829.
I
(Vormulaire.) Litti» A.
Förslag till ny fördelning af Städernes Båtsmanshåll, upprättadt i öfverensstämmelse
med de af Kongl. Majit och Rikets Ständer derföre bestämda grunder.
Antal Båtsmän, sorn hit-  tills af Städerne varit
underhållne
Projecterad ny
Städernes Jord
Fördelning emellan
Borgerlig näring samt
hus och tomter.
Summa
Båtsmän,
som före-  slås att
underhål.
las
af Jord
af
Borger,
lig nä-  ring
Summa
hemmantal
efter ny
Skattlägg-  ning
bör underhålla
Båtsman, i för-  hållande till
roteringsgrun-  derne inom
hvarje Provins
Bevillning
i medeltal
för fem år
böra underhålla
Båtsmän , å en
sådan för 000
R:dr o sk. o r.
Bevillnings-  afgift
man
man
man
hemman
man
B:dr
sk.
r.
man
man
| N. Stad ....
0
00
00
00°
0
00,000
00
0
oo
oo
N. Län
1 N. d;o , , .
0
0
0
ORO
0
0000
0
_
0
0
N. d:o ....
—
00
00
0 0
OO
0
0000
oo
00
N. Stad ....
00
0
00
Q
Oo
0
00,000
00
0
oo
oo
N .dio . . . f
0
—
0
o|
0
000
0
0
0
o
N. Län
N. d:o ....
0
0
00
00g
0
0,000
00
-
00
oo
| N. dto . i . .
0
00
00
0
0
00,000
0
-
oo
00
-
, N. d^o ....
—
00
00
0 0?
0
0
0000
00
0
00
oo
Summa
218.
668.
886.
OOO——
c 0
000
0,000,00 0
00
0
000
886
Upplysningar
Tillhör Slats- och Oecon.-Utslotlets Utlåtande Nio 110. 4 Sami. 2 Afd. * Band. i4 Haft.
STOCKHOLM, tryckt I Marquarssxa Boktryckeriet, 18 3 9.
(Formulaire.) Litt. B*
Sammandrag af de från vederbörande Konungens Befallningshafvande infordrade Uppgifter öfver Städernes jord, efter derå verkställd
ny refning och skattläggning,, utvisande huru mycket deraf är till serskildt ändamål, före i827 års utgång, disponeradt, samt huru
mycket i Ordinarie Båtsmanshållet bör deltaga, i förhållande till derföre bestämde Roteringsgrunder.
N* Län
N, Län
Summa
c nj
3 °
J 1
Mr2. *
<? :r —
e.
3 ®
3\
» 3
3-
^ W 0
2 g “
g. | £
® era “
c cre
3 £■
v) re
k
S"
* 2
i s
3 3
W ju
3 Al
-
efia
cj
e
3
w
Städernes jord
Fundations- och
Donations
-
>•
3
era
Sjelfegande
1 as i
, -
■>: <1!
* O)
3
05
Summa
Tunnland
>
>■■
3
CfQ
CA
Af förestående jord är, före 1827 års utgång,
disponeradt
Till Kyrkor och
fromma Stiftelser
>•
cc
*r
C
era
Till aflöning för
Städernes tjenste*
män
Summa
Tunnland
Odisponerad jord att
rie Båtsmanshåll
till ordina*
indelas
Beducerad till
i:aeller bästa
gradens beskaffenhet
-
W
05
>r
G
CfQ
-
<t>
o>
C
*-»
C/Q
3.
5*
0
M
C:
*-»
C/Q
01
tn
n
H
CO
3-
ro
cr>
3
rr
ä-
0
w
q
U-
fl-»
CJ
cj:
3
CfQ
°?
5!=s
W. p _
e bd
3 © so
t “
<T> 3
3- ^ S:
fcj —5
po 3 3
— 3 w
w c. 2
M 3
CD rj
w ZL
Tillhör Stats- oe/r Oecon.-Utskotlens Utlåtande N:o 110. 4 2 -4/r?. 2 Band. i\ Haft.
5 T OCKHOLM, tryckt i Mar quar ds k 4 Boktryckeriet, 1829.
Stats- samt Öec.-tJtsft. Set. J|:o lii; K
N:o in.
Ankom till Exp. Utsk. d, *8 Dec, 1829.
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om anslag af medel till Navigations-Scbolors
inrättande.
Samtlige Riks-Stånden hafvä till Stats- samt
Allmänna Besvärs- oell Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning öfverlemnat Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, af den 19 November
sistlidet Sr, om anslag af medel till NavigationsScholors
inrättande.
(Se Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll,
N:o 14, lista Sami. 1 Band.
4 Häftet, pag. 19.)
Hvarjemte följande anföranden, rörande ifrågavarande
Scholor, blifvit till Ijtskotteti remitterade,
nemligen:
a) Frän Välloflige Borgare-Ståndet:
Af Herr Donner, som, under åberopande
deraf, att Gottlands hufvudnäring är skeppsfart,
grundad på landets läge, dess goda hamnar och
tillgång på skeppsvirke, anhållit? att Rikets Högloflige
Ständer ville bevilja medel till inrättande
i Wisby afen dylik Navigations-Schola, som
den, Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit att anläg
Biht
till R,-St. Prot. 1828 och 1829, 4 Sami. 1 Åfelt
i Band. 15;de Baft. 1
r
a
Stats- samt Ode.-Ulsh. Bet. N:o '.il
-
ga* i hvardera af de i högstberörde Nådiga
Proposition ornförrnälde Städer; och
b) Från Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af Riksdags-Fullmägtigen från Elfsborg»
Län sinder: Danielrson, som på den grund bestridt
ailt anslag af allmänna medel till inrättande
af ifrågavarande Navigations-Scholor, att
Handels-Sorieteterne och Skepps-Rederierne i
Rikets Stapelstäder, som skulle draga största
fördelen af dessa Läroverk, icke destomindre
vägrat att i kostnaderna för desamma deltaga.
Välloflige Borgare-Ståndet har derjemte
till Allmänna Besvärs- och Oecononriie-Utskottets
serskilda behandling remitterat ett af Herr
Carl faleij till Ståndet irigifvet Memorial, deruti
han dels föreslagit, att, som den termin, nemligen
vid 1830 års slut, då skyldigheten för
vederbörande, sorn önska att vinna Burskap
sorn Coopvaerdie-Skeppare, att undergå examen
efter den för Navigations-Scholor föreskrifna
method, bör vidtaga, vore, i Motionairens tanka,
för tidig, Rikets Högloflige Ständer täcktes
hos Kongl. Majit i underdånighet begära, att
ett eller annat års prolongation kunde å denna
tid varda i Nåder beviljad, och dels att underdånig
anhållan måtte till Kongl. Majit frambäras,
att den hittills brukliga examen till vinnande
af Skeppareburskap kunde få fortfara och
anses vara tillräcklig och nöjaktig i de fall, då
<en Redare funne sig med en sålunda exami
-
i Stmls- samt Oec.-UuÅ. Bet. N:o tit. 3
nerad Skeppare belåten och ville lemna honom sitt
förtroende; i hvilken af Herr Valeij sålunda
gjorda framställning Herrar Leffler och Donner
*ig med honom förenat.
Detta allt hafva Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotten i gemensamt
öfvervägande tagit; och hvad först beträffar
den Kongl. Propositionen, hafva Utskotten deraf
irihemtat, att Kongl. Maj:t, redan den 16
Januarii sistlidet år, i Nåder behagat gilla de
af Förvaltningen af Sjö - Ärendena och Cörninerce-ColIegium
i underdånighet uppgifna förslag
till Stadgar, Instruction för Lärare samt
Aflöoings- och Inventarii-Stater för de i Stockholm,
Götheborg, Gefle, Malmö och Calmar
tillämnade Navigations-Scholor, samt att, i öfverensstämmelse
med berörde Stater, skall erfordras
till aflöning årligen 5,600 Rdr och till
Inventariers inköp för en gång 2,000 Rdr, eller
tillsammans för första året 7,600 Rdr Banco;
men ehuru Utskotten, för deras del, visserligen
medgifva nyttan och angelägenheter, af
rrierberörde Navigations-SchoIors inrättande, hafva
Utskotten likväl stannat i den öfvertygelse,
att, sedan Rikets Högloflige Ständer vid detta
Riksmöte, uppå torde Hufvud-Titeln, för Undervisningsverken
i allmänhet beviljat en tillökad
summa af 60,000 Rdr, derunder inbeiäknadt
1 8.000 Rdr för Universitetens och Tillämpnings
Scho/ornes fullkomnande., samt då. i händelse
Kongl. Maj:t, med bifall till Läroverks-Cu
-
4 Stats- samt Oee.-UtsR. Bet. N:o 111,
piltén* förslag att, med de i Stockholm, Götheborg
och Carlskrona, för Flottans behof, redan
organiserade Navigations- och StyrmansScholor,
förena dylika Uridervisnings-anstalter
för Coopvaerdie-Skeppare, kostnaden för en sidan
förening af undervisningen i dessa orter,
enligt af Comitén framlagd specifik beräkning,
icke skulle komma att öfverstiga 1,950 Rdr
ärligen, oberäkpadt 6oo Rdr i ett för allt till
Inventariers anskaffande, och svårighet i sådant
fall icke torde möta att af sistornförmälde 18,000
Jtdr denna obetydliga utgift bestrida,
anse Utskotten sig hvarken kunna eller
böra något ytterligare anslag till
Navigations-Scholors inrättande eller
underhållande tillstyrka.
Vidkommande dernäst det af Kongl. Maj:t
alternativt framställda förslag, att, genom en
serskild afgift 3 utrikes gående Fartyg, bereda
tillgång för Navigations-Scholors inrättande,
finna Utskotten, för deras del, betänkligt
att en sådan för handeln betungande
allmän afgift tillstyrka.
I anledning af Herr JDonners anhållan, att
en dylik Schola måtte, på allmän bekostnad, i
Wisby varda iordningsäatt,
hafva Utskotten skolat vördsamt förklara,
att, då några medel hvarken för
detta behof, eller för organiserandet
af de i Gefle, Calmar och Malmö tillämnade
Navigations-Scholor, nu kunna
Stats- samt Oec.-TJtsIt. Bet. N:o m. $
tillstyrkas, Utskotten anse sig ej elles
böra något yttrande meddela om de
föreslagna orternas lämplighet eller företräden
sig emellan till erhällande af
så beskaffade Undervisningsanstalter;
utan torde, sedan nödiga tillgångar för Scholornas
inrättande och framgena underhållande först
blifvit genom vederhöraudes åtgärder beredde,
bestämmandet af de tjenligaste localerne af Kongl,
Maj:ts Nådigste pröfning få bero.
Hvad slutligen angår Herr Vaileijs hemställanden,
ej mindre att den för blifvande Coopvaerdie-Skeppare
utsatta tid till examens undergående
i de, genom Kongl. Commerce-Gollegii
Kungörelse den i Mars I827> bestämda
ämnen, måtte förlängas, än ock att den hittills
brukliga Skeppare-examen kunde få anses nöj-'
aktig i de af Motionairen anförda fall; så, och
enär den af Motionairen äskade eftergift i dessa
delar dels skulle verka till rubbning i den af
Kongl. Majit Nådigst fastställda plan för denna
gren af allmänna undervisningen, dels ock
försvaga den angelägna controllen å Skeppares
theoretiska underbyggnad,
kunna Utskotten till hvad sålunda föreslaget
blifvit icke tillstyrka Rikets
Högloflige Ständers bifall.
Flera Ledamöters skiljaktiga meningar i ämnet
varda härhos bifogade.
Stockholm den 12 December 1829.
6 Bil. lill Statt- t. Oec.-Vttli. Brl. N:o 11 r.
Reservationer:
Af Herr Friherre Cederström, jfcitob: Emot
Utskottens beslut att tillstyrka Rikets Ständer
alsia det af Hans Maj:t Konungen begärda
anslag till Navigations-Scholor* inrättande,
eller att, genom Läste-afgift pä utrikes seglande
Fartyg, bevilja den dertill erforderliga summan,
får jag anmäla min reservation. Det tilhör
Staten att bekosta alla slags Undervisningsverk,
sorn pröfvas nödvändiga, för att bereda den
uppväxande ungdomen tillfälle att förvärfva de
kunskaper, sorn fordras för att, säsotn Medborgare
och Embetsman, kiruna i hvarje olika väg
gagna Fäderneslandet.
Pä alla de kustorter, der Gymnasier finnas
förlagde, böra derföre, efter urin öfvertygelse,
jernväi Navigations-Scholor finnas. De
Stats-Medel, sorn derföre erfordras, äro mer än
obetydliga, i jemförelse till den allmänna nytta,
som deraf med säkerhet kan päräkuas. Jag tillstyrker
alitsa, det Rikets Ständer ville, med ogillande
af Utskottens förslag, till Hans Majit
Konungens disposition, uppå Riksgälds-Contoiret
anvisa de för Inrättningen nödiga medel.
Af Herr Friherre Sprengtporten, M.:
Dä jag hyser den öfvertygelsen , att inga Statsutgifter
återskänka det allmänna en rikare ersätning,
än de, hvilka hafva bildningen till föremål,
kan jag, för min del, ej gilla den sparsamhst,
som föranledt de förenade Utskotten att af
-
Bil. till Stats- 1. Oec.-ZJtsh. Bet. N:o ut. 7
styrka det af Kongl. Maj:t äskade, jemförelsevis
obetydliga anslag till det i csconorniskt och militairiskt
afseende lika vigtig» ändamålet af
Navigations-Scholors inrättande.
Härmed förenade sig Herr Prosten Hvasser.
Af Herr Professor Gravander: Min Re
servation
emot Högloflige Utskottens Betänkande
vill jag uppfatta under 2.'ne HufvudMoment,
och i dem tillika förklara mina tänkesätt
öfver ifrågavarande vigtiga ämne.
1 :o
Hvilka Navigations-Stholor nu b5ra inratlas
, och hvarest de jorst skola anldggas, är redan
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
afgjordt, der det heter: 'Att åtminstone till
"en början 5 Allmänna Navigations-Scholor må
"inrättas." Minimi - antalet är härigenom bestämdt,
och dristar jag icke ingå på Betänkandet
att inskränka dessä Scholor till 3. Härtill
kommer, att Kongl. Majit vidare föreslår, att
"Handlande och Skepps-Redare borde höras öf"ver
inrättandet och beskostandet af dylika Scho*
lor i andra Stapelstäder.’* Detta förslag är i
sitt syfte och sin omfattning ett nytt uttryck af
Kongl. Maj:ts aldrig hvilanda omtanka för Fäderneslandets
väl, ganska betydligt beroende af
förbättrad Sjöfart och vidgad Handel. Vissa
Arrondissementer med en viss mängd af Skepp
och Sjömän borde hafva hvar sin Navigationsskola.
Norrland, med en kuststräcka af öfver
S Bil. till Stats- s. Oee.-Utsh Bet. $T:o i i ii
go mil norr om Gefle, anser jag, för Landets
exporter och handel, behöfva en dylik.
Nyttan oth behofvet af dessa Scholor äro
ingen tvifvel underkastade. Denna finnes serskildt
uttryckt uti 1823 ars Ständers underdåniga
Önskan, enligt hvilken Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition nu är gjord, och alla förberedande
reglementariska åtgärder vidtagna, samt
bestämdt, att blifvande Skeppare, och i vissa
fall Styrmän, ifrån början afår 183 r, skola undergå
examen. De böra då hafva tillgång till
föregående undervisning. Piil någon Upplysning
öfver detta ämne, vill jag vördsammast
framlägga en uppsatts, mig meddelad ifrån
Kongl. Commerce-Collegiitm. ”År 1828
utfärdade Kongl. Collegium Pass för Svenska
Fartyg, 702 Helfrihets-Bref, och 396 Algieriska
Pass, hvilka erfordras för de Fartyg, sona
passera Cap Finisterre. Samma år utgjorde
antalet af befintlige Fartyg .... 1,2 1 8.
Lästetalet i dem ....... 65,724.
Härå begagnade Skeppare , . . . 1,299.
samt Sjömän ....... 7,788*
Häraf hafva till Utrikes sjöfart varit begagnade:
Fartyg
759
om 50,085 Läster.
Skeppare .......... 653.
och Sjömän .... ...... 5,015.
I den mön man sörjer för ifrågavarande
Undervisning, synes man mig bättre vårda Sjömäns
-
1
Bil. till Stats- s. Oec.-Utsh. Bet. N:o im g
mans lif, RedareS fartyg, Handlandes egendom
och Statens af liflig handt 1 uppkommande fdrmotier.
Man har sedan århundraden sörjt för
ali annan undervisning; men denna har i allmänhet
blifvit leornad åt sitt öde; utom hvad
Krigsflottan angår, och hvad enskilde påkostat
densamma. Under Arnericanskä kriget förtjenade
Sverige mycket genom Frakthandel, men
Officerare ifrån Örlogsflotta!) förde då till en
del Svenska Handelsfartyg, till hvilka Befälhafvare,
såsom vetenskapligt underbyggde, hystes
största förtroende, sorn dfe lättvisade. För
krigstid bör Staten hafva att påräkna biträde af
Handelsfartygens Skeppare och Besättningar!
en ny anledning för fordrad bättre bildning*
Den enskilda vinst, Sorn genom fraktfer fei hålles,
blifver till en dfel Statens. Samlar Borga*
ren, han må vara Skeppsredare eller Handlande,
förmögenhet genom Sjöfart och Handel, så
gifver han Staten större bidrag till lättaride af
dess bördor; blifver han fattig genom förlorade
Skepp, då Sjöfolket varit okunnigt, ellet1
snarare mechaniskt än Vetenskapligt inlärdt, så
förlorar Samhället dervid ansenligt. Må mig
förlåtas en afvikelse: för undervisning i hvad
som hörer till FabriqUer och Handtverkcrier
är o till Techhologiska Institutet anslagne i2,ooö
Rdr. PrisVärdt är detta, och äfven här en god
föresyn.
Billi till Ii.-St. Brot. 1828 och 1829, 4 Sarnli S sif A*
2 Bandi 15:de liäjt. k
lo Bil, liU Stats- s. Oee.-Utsh. Bet. N:o in.
Medel till dessa Navigations Scholors bekostande
och underhåll föreslår jag böra directe tagas af
Statsverket, och utgå af loide Hufvud-Titeln.
Summan är obetydlig emot Statens både skyldighet
till och vinst genom dessa Inrättningar.
Härvid är det serdeles anmärkningsvärdt, att denna
omkostnad är att anse för ett förskott, som
snart och rakt återgäldas in 'natura till Staten,
genom större skatter af större inkomster, derigenom
att Sjöfarten främjas och utvidgas.
Skulle detta . förslag till medel möta oöfvervinneliga
hinder, så finnes ett annat för
ändamålets vinnande, och hvilket jag ödmjukast
dristar nämna; detta, att det af Kongl. Majit
för Navigations-Scholor uppgifna behofvet må
tagas utaf de till Läroverken vid denna Riksdag
beviljade medel intill nästa Riksdag, då
förmodad ökad Handelsvinst genom vidgad
Sjöfart kan möjligen medgifva, att NavigationsScholors
underhåll kan besörjas directe af Statsmedlen;
och den nu föreslagna lilla afbränningen
utaf den till Läroverken anslagna Summan
borttagas, och sistnämnde Summa utgå till sitt
nu bestämda hela belopp.
2:0
Hvad Herr Donner t Motion angår, synas
mig böra tagas i betraktande Gottlands Lage
och Producter, samt Inbyggarnes Näringsfång.
Hela detta Land är att anse såsom en classisk
jord för Sjömän, så väl för Rikets Flottor, som
för Handelns idkande. Rikets interesse i bäg
-
Bil. till Stats- s. Oec.-Utsh. Bet. Nro 11 i. ii
ge dessa afseenden synes mig påkalla inrättningen
af den möjligen yppersta Marin- och
Navigations-Schola derstädes; och detta sa, att,
om Gottländningarne sjelfve i denna punkt vore
motsträfvige, Nationens egen omtanka borde
genomdrifva och varda verkställigheten deraf,
såsom af en National-angelägenhet. Folkmängden
på Gottland närrnar sig till 40,000. Hvar
enda Svensk man borde, för det allmänna, i
i denna fråga vara Motionair.
Landets Exporter af i synnerhet Trädvaror,
Kalk oell Marmor, äro ej obetydliga. Statens
Tull-Intrader af Gottland uppgå årligen
till emellan 30 ä 40,000 Rdr Banco.
Fyra å 5 månader afåret är O11 af ora|jifvande
is ofta beröfvad all communication med f#sta landet.
Denria tid synes mig den lämpligaste för hemmavarande
Sjömäns vetenskapliga bildning till högre
skicklighet och med detsamma till störrebåtnad
för Riket. Då man i det hela vill befordra industrien
och skaffa anseende åt Rikets Sjöfarande, och
så emotse uppkommande större iStatsvinst genom
ökad Handel, samt flera och förmonligare frakter,
tror jag, att man bör begagna alla upptänkliga
ldfliga medel, som inverka på och befordra
ändamålet. Oboer äro födde till Sjömän,
mer än andre. Den upplysning har blifvit mig
säkert meddelad, att orsaken, hvarföre Svenska
Skeppare i främmande hamnar ofta sakna frakter,
finnes dels understundom uti Fartygens beskaffenhet,
dels uti Skeppare* och Styrmäns min
-
12 Bil. till Stats- s. Oec.-U tsft. Bet. N:o nr,
dre theoretiska insigt. Dä nu tillstyrkes, att
annorstädes i Riket afhjelpa den sistnämnde,
och med detsamma i denna punkt upphöja Rikets
anseende och bereda det ökade förmoner,
hat, i min öfvertygelse, Gottland en lika, om
icke större rätt, än flere andre platser, tili Rikets
Höglotlige Ständers hugkomst.
Fnligt ifrån Högloflige Kongl. ComrnerceCollegiuin
mig lemnad uppsatts, får jag vördsamt
anföra, att för år 1827 funnos följande
Fartyg och Sjömän i följande Städer:
Antal af
Fartyg Lästetal Skeppare Sjöfolk
Calmar , , 78 . . 2,488 • • 83 • • • 397
Malmö , . 37 . . 1,197’^ , . 9 ... 209
Wisby . . 69 . , 3,115.!- . . 71 . , . 424
Af denna jemförelse synes äfven billigheten af
gn Schqlas inrättande i Wisby,
För närvarande segla 5 å 6 Gottländska
Fartyg årligen med Turkiska Pass.
Gm förr eller senare frågan rörande Porto-Franco
i Wisby afgöres till den senares,
Sorn äfven bhfver Statens, fördel, så förekommer
deruti ett nytt skäl för tillstyrkandet af
Motionen. Om dylik inrättning kan på intet
annat ställe med större skäl inom vårt land fråga
uppstå.
Att för undervisning uti Na vigations-SchoJa
försända Gottlands unge Sjömän till Calmar,
är dels för afståndet af öfver 20 mil högst
»vått, arn icke omöjligt, dels till tiden högst o
-
Bil. till Stats- s. Oec.-Vtsk. Bet. N:o lii. i3
lämpligt, emedan dessa alldratjenligast böra under
vintermånaderna, då de icke kunna hafva
någon iner passande och nyttig sysselsättning,
theoreticera, och under sommarmånaderna practicera
uti Sjömanskonsten.
Det vigtiga ämnet och meddelade, på facta
stödda uppgifter hafva föranledt en något vidlyftig
Reservation; men jag har ock deruti fullt
uttalat min öfvertygelse, viss, att ämnet fordrar
den visaste granskning, såsom emotsvarande
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition och Rikets
Högloflige Ständers egen ömma omtanka för Fäderneslandets
väl
Häruti instämde Herr Prosten Dedekind.
Af Herr Comrnerce-Rådet Cronius: Delande
den af minoriteten inom Utskotten yttrade öfvertygelse,
att, sedan Styrelsen, genom allrnängjord
Författning, ökat sina fordringar uppå kunskaper
och en högre vetenskaplig bildning af de personer,
hvilka hädanefter söka burskap såsom Coopvaerdie-Skeppare,
anstalter ock böra, genom det
Allmännas försorg, vidtagas, för att bereda unga
Sjöfarande tillfälle till vinnande af ett högre kunskapsmått,
reserverar jag mig emot det fattade
beslutet och anser mig i stället böra vördsamt
tillstyrka, att den af Kongl. Maj:t begärda summa,
för Navigations-Scholors inrättande, måtte
varda ställd till Dess Nådiga disposition, likväl
med fästadt förbehåll, att, med användande af
dessa medel, en dylik Undervisnings-anstalt företrädesvis
måtte varda tillvägabringad i Wisby,
4 Stats- samt Oec,~Utsk. Uti. N:o 1n.
helst Gottlands betydliga sjöfart på aflägsnaie
haf, dess invånares håg och användbarhet för
Sjömansyrket saint Ons från fasta landet afskiljda
läge, otvifvelaktig! berättiga denna Ö till erhållande
af en egen Navigations-Schola. Det
ringa tillskott Stats-verket för ett så vigtigt ändamål
lemnar, skall inom kort tid blifva återgäldadt
genom ökadt lif i Sveriges Sjöfart och
Handel, som förenade utgöra en den vigtigaste
inoderkälla för Statens trefnad och välmåga.
Med Herr Commerce-Rådet Cronius förenade
sig Herr Leffler.
N:o 112.
Ankom till Exp. Utsk, d, 28 Dec. 1829,
Utlåtande, i anledning af gjorda erinringar
vid Utskottens Betänkande, N:o
71, angående sättet för Militite-Bostäilens
utarrenderande samt MiiititeBoslälls-Cassans
förvaltning.
\ älloflige Borgare - Ståndet har, vid pröfning
af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens,
den I 8 sistförflutne September,
under N.‘o 71 afgifna Betänkande, i anledning
af Herr Friherre Wredes, Carl, motion
om upphörande af Krigs-Collegii befattning med
Militiee-Boställens utarrenderande samt MilitiseBostälis-Cassans
framgena förvaltning, behagat
Stais* samt Oec,~Utsh. Uti. N:o 112. i5
detsamma bifalla; hvaremot berörde ^Betänkande,
— på grund af deremot framställda anmärkningar
:
inom Högloflige Ridderskapet och Adeln:
af Herr Munck af Rosenskjöld, E., Herr
Tham, IV., Herr Rosenblad,B., Herrar Friherrarne
af Nordin och af Tibell, Hess v. Hartmansdorff,
VI., Herr Ribbing, A., och Herr af Sillén, G. A. ;
inom Högvördige Preste-Ståndet:
af Herr Prosten Forslind, Herr ContractsProsten
Sifvertson, Herr Dom-Prosten Henrlin,
Herr Prosten Astrand, Herr Professoren Geijer,
Herr Biskopen in. m. Hedrén samt 'Herr Professoren
Gravander ;
inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
af Riksdags-Fu 11 miigtige Nils Mansson från
Malmöhus Län, Carl Bergman från Gefleborgs
Län, Nils Strindlund från Vesfer-Norrlands Län
och Pehr fjfonsson från Christianstads Län, med
hvilka tvänne förstnämnde flere af det Hedervärda
Ståndets Ledamöter sig förenat, — blifvit,
till ytterligare handläggning af de förenade Utskotten,
återremitterndt.
De erinringar, hvilka af bern alde Representanter
blifvit gjorda emot Utskottens hemställan
uti ifrågavarande ämne, hafva Utskotten ansett
sig, till vinnande af den möjligaste korthet och
enkelhet i uppställningen, böra sammanföra och
besvara, under följande moment, nemligen:
l6 Stats- samt Oec.-Utsh, ZJtl. N:o 112.
1:0 Huruvida dt till Amiens Befäl tipplitine
Boställen bora utarrenderas eller icke?
Herr Prosten Forslind, deruti understödd
af Herr Contracts - Prosten Sifvertson, Herrar
Professorerne Gravander och Geijer jemte flere
Ledamöter af det Högvördige Preste-Ständet,
har yttrat den öfvertygelse, att Befälet borde
bibehållas vid brukandet af deras Boställen, serdeles
i Subaltern- och Under-Officersgraderne,
emedan Staten, derförutan, icke för närvarande
kan så aflöna dessa tjenstemän, att de af tjensten
kunna ega sin bergning; men då, jemlikt
Kongl. Brefven af den 20 Februarii 1805 och
den 4 Octobc-r 1806, blifvitförordnadt, att, vid
Indelta Cavalleri-Regementena, endast de Boställen,
hvilka de trenne Regements-Officerarne,
Öfversten, Ofverste-Lieutenanten och PremierMajoren,
Utom deras Stabs-säten, innehafva i
egenskap af Compagni-Chéfer , samt så beskaffade
spridda, meri till en enda Indelningshafvare
anslagne hemmansdelar, hvilka icke kunna
af Indelningshafvaren under sambruk tagas, böra
, till vinst för allmänna hushållningen och
landtculturen, uppå längre tid under arrende
Upplåtas, samt vid Indelta Infanteri-Regementena
en lika anstalt är föreskrifven i afseende
å Subaltern-Officerärnes, Auditeurernes, Regements-
ooh Bataillons-Presternes, RegementsFältskärers
och Barberares Boställen, hvaremot
Regements - Offlcerarnes, Capitainernes, Stabs
Capitainernes
-
Ståts- samt Ö* c.-Zink. till. N:o i is. if
Capitainetnes, Régements-Qvartermästarens, Adjutanternes,
samtlige Under-Oflicerarnes, Regements-Skrifvarens
oell tjenstgörandeMönster-Skrifvarne*
Boställen, hvarken böra eller fä på längre
tid bortarrenderas, samt någon förändring i
dessa Författningar icke blifvit af Motionaireil
yrkad, hafva Utskotten* då fråga derom icke eller
af någon annan Ledamot blifvit i Grundlagsenlig
ordning väckt,
ansett den, sådant oaktadt, inom HögVördige
Preste-Ståndet uppstådda öfverläggning
om nyttan eller skadligheten
af MilitiaS-Boställens utarrenderande
ligga utom gränsen för behandlingen
af Herr Friherre IVredes motion,
och således ej eller kunna till
besvarande af Utskotten upptagas.
2:0 Om befattningen med Militice-Bostallens
Utarrenderande bor åt en serskild Comité inom
hvarje Regemente uppdragas, eller, såsom hittills,
hos Kongl. Krigs- och Kammar-Collegierne förblifva
?
I anledning af Utskotténs, i Betänkandet
N:o 7 i, gjorda hemställan, att, med bifall till Herr
Friherre Wredes förslag, ifrågavarande befattning
måtte till Local-Autoriteter inom hvarje Regementes
Stånd upplåtas, har afHeir af Sillen, G,
ji., efter meddelade Underrättelserom den ordning,
sorn vid tillfällen af Militias-Boställens upp
Jiih
tillR. St. Fröt. i8?.8 och 182g, 4 Sami, 2 A/d.
s Band. r5:do Haft. 3
Stats- samt Oe.c.-Utsk. Uti. N:o lia.
låtande under arrende hittills iakttagits, hemställde
blifvit, att, till förekommande af den långsamhet
med ärrendefrågors behandling, som föranledt
förslaget om Regements-Comitéers inrättande,
befattningen med dessa ärenden måtte
antingen åt Krigs-Collegium allena eller ock åt
Kammar Collegiuin ensamt upplåtas, samt att
Auctionen, i stället att, såsom nu är brukligt, uppå
samma dag anställas så väi inför de Kongl.
Collegierna, som å Lands-Cancelliet i orten, måtte
framgent endast inför Konungens Befallningshafvande
få förrättas, då Regem en ts-Chefen, i
sådant fall, bltfve i tillfälle att med omgående
post meddela Kongl. Collegium sitt yttrande öfver
antagligheten af det vid auctionen gjorda
högsta anbud; hvarjemte af Herr af Sillén er-'
inradt blifvit, att vid Regementen^ som inom
flere Län äro förlagde, mer än én Comité blefve
af nöden samt att Regements-Skrifvaren, såsom
följd deraf, skulle i och för den honom ålagda
befattning vid Comiténs sammankomster, nödsakas
att understundom på en gång infinna sig
Vid serskilde Lands-Contoir.
De förenade Utskotten hafva tagit dessa
erinringar i öfvervägande; men d£ Herr aj Sillén
sjelf föreslagit, att Arrende-Auctionen hädanefter
endast må förrättas i den Province, inom
hvilken det till utarrenderande bestämda Boställe
ar beläget, vid hvilket förhållande Kongl. Krigseller
Kammar-Collegii befattning skulle komma
att inskränkas till Arrende-Contractets utfärdan
-
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 112. 19
de, en åtgärd, hviken af Regeinents-Comitén
sannolikt med enahanda ordning och noggrannhet
kan besörjas, med iakttagande af de allmänna
föreskrifter, till bevarande af Statens, Jndelningshafvarens
och Arrendatorns ömsesidiga
rättigheter och fördelar, sorn af Kongl. Maj:t
kunna i Nåder varda meddelade, anse Utskotten
sig icke böra frånträda deras i förut afgifvet
Betänkande och uppå anförda skäl yttrade
öfvertygelse om nyttan och företrädet deraf, att
Militire-Boställen hädanefter varda, genom försorg
af en dertill inom hvarje Regementes stånd organiserad
Comité, utarrenderade; dock hafva Utskotten,
till förtydligande af deras i detta afseende
framlagda förslag, samt för att undanrödja
de hinder för samma förslags verkställbarhet
i vissa detailer, som af Herr af Sillén blifvit
anmärkte,
vördsamt skolat hemställa: att blott
en Comité inom hvarje Regemente må
inrättas; att Landshöfdingen öfver det
Län, inqm hvilket största delen af Regementet
är förlagdt, må vara Comiténs
ständiga Ordförande; samt att berörde
Comité alltid hör å samma Läns
Lands-Contoir hålla sina sammankomster.
3:0 Oni tiden för Militice-Bostalléns utarrenderande
hvarje gång bör till 30 år hest timmas?
I afseende å denna fråga hafva de mest olika
förslag inom de resptctive Riks-Stånden bill
-
3* Stats- samt Oee.-Utsh. Uti. N':o na
vit yttrade. Herr Friherre af Nordin har, med
fästadt afseende, dels £ det betydliga Capital,
sorn af en jordbrukare mäste användas för upphjelpande
af en i vanhäfd rakad egendom,
dels ock deri, att en far för flera barn icke
nedlägger det Capital han kan ega på en arrenderad
jord, derest han ej vet, att äfven barnen
få njuta till godo den högre afkastning han beredt,
förklarat den af Utskotten projecterade arrendetid
af 30 år för korrt, och i stället föreslagit
densammas utsträckning till 50 år; Herr
Von Hartmansdorff har deremot, i likhet med
hvad af Herr Friherre Palmstjerna i dess reservation
blifvit yttradt, ansett ett maximum af 30
och et minimum af 15 år böra i detta afseende
bestämmas; Herr Ribbing har trott, att Local-Autoriteterna
böra lämpa arrendetidens längd
inom fastställda maximi- och minimi-terrniner,
efter de olika Speculanternes önskningar; och
Riksdags-Fullmägtigen Nils Mänsson har förklarat,
att, örn Städjan, på sätt Utskotten föreslagit,
skall på en gång för alla åren utgöras, han
icke kan medgifva längre arrendetid än fem år.
Utskotten, hvilka redan i deras förut afgifna
Betänkande fullständigt uppgifvit de skäl,
uppå hvilka Utskotten trott sig finna, att den
Hittills föreskrifna arrendetid af 30 år är den
med så väl Indelningshafvares som Arrendatorer!
härunder beroende fördel närmast förenliga,
och som, i de inom Riks-Ståtiden gjorda
anmärkningar, icke funnit skäl att frångå en så
-
Smil- tami Ote.-TJlih. Ull, N:o na, *i
dan Öfvertygelse, hafva likväl, rned fästad uppmärksamhet
vid de skiljaktiga förhållanden, sorn,
vid Militise-Boställciis upplåtande åt enskilde under
arrende, i serskilda Pravincer af Riket, kunna
sig förete,
vördsamt skolat, såsom tillägg till Utskottens
redan i detta afseende gjorda
hemställan, tillstyrka, att den längsta
tid för ett sådant Boställes utarrenderande
väl må till 30 år bestämmas,
men att it Regements- eller Local-Comitéernes
pröfning mä öfverlemnas
att, då en ökad fördel ej mindre
för Indelningshafvaren än för Boställets
häfd deraf kan förväntas, före
auctionen nedsätta och kungöra arrendetiden
till och med 15 år, derunder
ett Boställe icke, i något fall, må
till enskild man under bruk upplåtas,
4:0 Om den städja i penningar, sorn vid
auctionen erbjudet, antingen bor på en gång för
alla arrende-åren, eller till viss andel årligen, erläggcis
?
Emot Utskottens hemställan på angifna
skäl, att denna Städja måtte på en gång af Arrendatorn
till Regements-Comitén inbetalas, för
att derefter, genom Comiténs försorg, till In-,
delningshafvarens förmon och säkerhet för arrendets
uppfyllande förräntas, har blifvit anmärkt:
-
aa Stats-samt Oec.-Utsk. Uti. N:o no.
af Herr Munck af Rosensköld: att ett sådant
vilkor skulle afhålla den ordentlige och
duglige, ehuru mindre bemedlade Speculanten
och i stället inbjuda vinglare; att städjans erläggande
uppå en gång nödsakade Speculanten
att skuldsätta sig för Inventariers anskaffning;
att den, sorn eger ett Capital, hellre använder
detsamma till inköp af jord på executiv auction,
än han nedlägger penningarne i ett arrende;
att inerberörde arrende vil kors fastställande skulte
hafva till påföljd en nedsättning i det årliga
Spannmålsarrendet; samt att, uppå alla dessa
skäl, Talaren ansåge sannolikt, att städjans affordrande
uppå en gång måste verka till förlust
både för Arrendatorn, Indelningshafvaren
och Staten;
af Herr af Sillén, G. A., sorn, jemte det
han förklarat sig instämma i den af RikdagsFullmägtigen
Nils Munsson vid Utskottens Betänkande
fogade reservation emot städjans erläggande
i en summa, erinrat ej mindre om
det olämpliga deri, att åt Regements-Comittéerrie
uppdraga medlens förräntande, än jemväl
om den möjliga händelse att, vid saknadt tillfälle
för penningarnes utlåning emot föreskrifven
säkerhet, desamma komma att ligga ofiugthara
och Indelningshafvaren att, såsom följd deraf, gå
miste om en påräknad inkomst. Varandes af
Herr of Sillén i stället föreslaget, att med arrendets
bestämmande och utgörande måtte tillgå
såsom hitintills, med den enda förändring,
Stats- samt Oec.-Utsk. UtL N:o i 11. ^3
ätt penninge - arrendet, i stället för vid Midfastan,
ej må erläggas förr än i October manad;
af Herr Prosten Forslind, som , lika med
Riksdags - Fullmägtige af Bonde-Ståndet Carl
Bergman, Nils Strindlund rn. fl,, hufvudsaklige n
Uppå de af Nils Månsson 1 dess ofvanomförmälda
reservation innefattade skäl, ansett olämpligt,
att Städjar.s erläggande uppå ert gång,
weli icke, såsom hittills skett* årligen* skulle
föreskrifvas.
Hvad sålunda anfördt och erinraclt blifvit
hafva de förenade Utskotten i skyldigt öfvervägande
tagit; men då Utskotten icke kunnat
dela de i anmärkningarne yttrade farhågor för
följderne deraf, att den städja i penningar* sorn
vid auetionen för hela arrendetiden erbjudes,
varder den mestbjudande Specltlanten på en
gång afiordrad, enär ett sådant vilkor säkrast
Utestänger sådane vinglare och obetänksamma
Speculanter, hvilka, under en förfluten tid, icke
sällan genom öfverdrifna och illa beräknade anbud
af en årlig arrendeafgift, vållat eget och
Löftesmäns obestånd samt lemnat Indelningshafvare
i saknad af en påräknad årlig inkomst*
hvarjemte det sålanda i en summa erlagda och
genom Regements - ComiténS försorg i föreskrifven
ordning förräntade Städjc-Cäpitalet lernnar
Indelningshafvaren en ny och hittills saknad
garanti emot den förlust, genom Arrendatorer
och Borgesmäns oförmögenhet att sina åtagna
förbindelser uppfylla, deraf han hittills
$4 Stats- tomt Oea.-UtsJc. Uti, N:o tilt.
sett sig hot3d; hafva Utskotten, sorn i hufvud*
saken vidhålla sitt i denna fråga redan fram*
lagde förslag» ansett sig, till undanrödjande af
deri enda olägenhet, som vid detsammas verk*
ställighet skulle derigenom kunna inträffa, att
en ordentlig och behållen jordbrukare, som i
fast egendom kunde framvisa tillgångar, rnångfalldigt
öfverstigande det ifrågakommande städ*
jebeloppet, likväl blefvö, genom saknad till*
gång å contanta penningar, hindrad att det ho.
horn erbjudna arrendet öfvertaga, vördsamt
böra tillägga och till Rikets Höglofli*
ge Ständers bifall hemställa, att den
person, som vid anställd Arrende-Auction
å ett Militise- Boställe erbjuder
den högsta städja i penningar, må, då
inteckning för städjans belopp i fast
egendom kan af honom erbjudas p&
Landet, inom hälften af BevillningsVärdet
så väl för sistförflutne året som
för ro år tillbaka till hvarannan jern*
förde, och i Stad inom halfva Brandförsäkrings-Siimman,
vara berättigad att
det för hela arrendetiden erbjudna städ*
jebelopp behålla såsom lån emot fem
procents ränta, och det så länge arrendetiden
varar och han sina inför Di*
rectionen åtagna förbindelser utan
klander uppfyller;
Stats- samt Oec.-Utsli. Uti. Nio iu. 7.S
5:0 Huruvida de om Arméens-Bast alléns utarrenderande
föreslagna nya Stadganden jemväl
bora å Kongl. Flottans Officerares Boställen til•
lampas ?
Ehuru Utskotten icke kunna instämma i
Herr Friherre af Nordins yttrade öfvertygelse,
att den, i afseende å sättet för Arméens Boställens
utarrenderande* föreslagna ordning “icke kan,
“med tillämpning a Flottans Officers-Boställen, i
“verket sättas,“ hafva Utskotten, med fästadt afseende
ej mindre a sistberörde Boställens ringa
antal* än uppå möjligheten af med dem inträffande
localt skiljaktiga förhållanden, vördsamt
skolat, såsom tillägg till Utskottens i denna omständighet
redan afgifna yttrande, hemställa,
att Rikets Högloflige Ständer ville till
Kongl. Majits Nådigste pröfning i underdånighet
öfverlemna, antingen den
för Arméens Boställens Utarrenderande
tiu tillstyrkta nya ordning jemväl
ina till Flottans Officers-Boställen utsträckas,
eller med sistnämnde Boställens
brukande och vård hädanefter, såsom
hittills, bör förfaras.
6:0 Genom hvilket Embetsverk Militice-Bostdlls-Cassan
framgent bor förvaltas?
Herr von Hartmansdorff, August, Herr Ribbing,
Arvid, Herrar Prostarne Forslind, Astrand
t och Dedekind, Herr Biskop Hedrén och Herr
Bilt. till R.-S, Prat. 1828 och 1829, 4 Sami. a Afd,
1 Band. i5:de Häft. 4
a6 Stats- samt Oae.-UtsA, Uti. N:o 112»
Domprosten Heurlin, hafva, med afstyrkande af
Utskottens hemställan, att Militiae-Boställs-Cassan
äfven framgent mätte förblifva under Kongl.
Krigs-Collegii värd och inseende, föreslagit, att
samma Cassa mätte till Riksgälds-Contoiret öfverflyttäs,
hvarjemte Herr Friherre af Tibell
hemställt, ätt, i händelse Kongl. Maj:t skulle
finna nyttigt besluta berörde Cassas öfverflyttning
från Krigs-Collegium till Riksgälds-Contoiret,
i afseende å medlens utlåning, Ständerna
mätte bemyndiga det senare Verket att öfvertaga
denna befattning.
De skäl, hvilka för en sådan öfverflyttning
af Cassaförvaltningen och den dermed förenade
betydliga Utlåning3-försorg blifvit anförde,
aro hufvudsakligen hemtade från Herr af Sillens,
L. G., vid Utskottens Betänkande N:o 7 r
fogade reservation, hvaruti yttras, att enhet och enkelhet
i Uppbörds- och Redogörelse-verket samt
nödig besparing skulle vinnas, då man, så vidt
möjligt är, till ett ställe sammanförer Stats-Inkomsterne,
ehuru de för serskilda ändamål är©
anviste, och låter dem sedan åter utgå till de
administrerande Verken, hvadan ock Herr af Sillen
föreslagit, att Militise-Boställs-Cassans nuvarande
Capitalfond måtte till Riksgälds-Contoiret
öfverlemnas, samt ej mindre den årliga räntan
från samma fond, än de från orterna ingående så
kallade reservmedels-räntor och Säterifrihetsmedel,
deremot till Kongl. Stati-Ciontoiret leverera*.
Bil. till Stmls- s. Ost.-Utsh. Uti. N:o 117, 27
Utskotten hafva tagit dessa anföranden under
noggrann pröfning; och ehuru flera skäl
blifvit framställde för bibehållande i oförändradt
skick af Militbe-Boställs-Cassans hittills varande
< förvaltning genom Kongl. Krigs-Collegii försorg,
hafva Utskotten likväl icke ansett dessa skäl vara
sä vigtige, att de borde kunna hindra den
detta Collegiurn förestående reglering till per
sonal
och omfattning; hvadan Utskotten ock
vördsamt skolat tillstyrka, att Militiae
- Boställs - Cassan må kunna förflyttas
till Riksgälds - Contoiret, om
Kongl. Maj:t skulle så för godt lin
na
vid en möjligen inträffande förändrad
organisation af Kongl. KrigsCollegium;
Och
böra, för en sådan händelse, Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret bemyndigas att oftanämnde
Cassa emottaga och framgent förvalta.
Några Ledamöters serskilda mening varder
härjemte öfverlemnad.
Stockholm den ig December 18*9.
Reservationer;
Af Herr Langenberg: 33g reserverar mig
af det skäl, att jag tror, att det tillägg i Betänkandet
bordt ega rum: att välkände men obet
medlade Speculanter, hvilka ej kunna preste
ra
inteckning i fast Egendom, måtte tillåtas
att, mot saker borgen, erhålla 5 års anståndstid
28 Bil, till Stats-s. Of c.- Utsi. Uti. N:o 113.
emot ränta ined inbetalningen af den städja eller
handpenning, sorn på auctionen blifvit erbjuden
och såsom den högsta af Regements-Coinitén
antagen. — Detta ytterligare och högst
billiga vilkor skulle, i min tanka, förekomma,
att en redlig, omtänksam och driftig Speculant,
som för tillfället hvarken kunde erbjuda contanta
penningar eller inteckning, blefve från
arrendets emottagande utestängd.
Häruti instämde Riksdags-Fullrnägtigen
Eric Andersson från Vestmanlands Län.
Af Riksdags-Fullmägtigen Nils Månsson
fran Malmöhus Län; Jag reserverar mig emot pluralitetens
inom Utskotten förnyade beslut att Slägga
Arrendatorer af Milifias-Boställen den contant?
städjans lifgifvande uppå en gång för hela
arrendetiden, i stidlet att, såsom hittills skett
och med mindre bemedlade Specuianters vilkor
kan förenäs^, tillåta så väl det coritanta som
Spannmålsarrendets utgörande med ett för året
bestämdt belopp. Till ytterligare 6töd för denna
min orubbliga öfvertygelse, åberopar jag
icke allenast min vid Betänkandet N:o 7 r
fogade reservation , utan älven det ytterligare
skäl, som genom voteringen uppstått, att,
då säkerhet för städjan skall ställas genom inteckning
i fast egendom, detta vilkor förutsätter,
att endast personer af förmögenhet och hvilkas
utkomst redan är försäkrad, kunna blifva
arrendatorer, da deremot en ung, arbetsam och
ordentlig man, som väl saknar penningar och fas
-
Bil. Cili Stats- s. Oec.-UtsL Uti. N:o 112. 29
tighet, men icke grannars förtroende och borgen,
mäste frän arrendets erhällande se sig utestängd.
Jag upprepar ännu en gäng, att i samma mon
man genom obilliga och illa beräknade arrendevilkor
minskar Speculanters antal, i samma
mon nedsätter man ock de förmoner Indelningshafvaren
af sitt Boställe kunde och borde åtnjuta.
I denna Reservation instämde RiksdagsFullinägtigen
l^ilr Strindlund, tillika med Utskottens
fleste Ledamöter af det Hedervärda
Bonde-Ståndet.
S T O C K i! O L M ,
ho» Caii A». Pihl, 1829.
' ' ..
■‘ r ' .......
■ - ■ : .: - -1 -'4 -,r
,
■ ■
/• ' \ N
V ' • V
.
* ,
-
V- ^ '■
*
\ • ' . >1 *. - s ■ .■
• ■ -••
’
Stals- Banco- samt Öee.-Utsli. UtL N:0 ttS. t
N:o 113.
Ankom till Exp. Utsk. d. 19 Jan. 18JO.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition om anvisandet af
erforderliga medel till anskaffning af
Spannmål vid inträffande missväxtår.
Uti till Rikets Ständer aflaten Nådig Proposition,
af den 16 Januarii sistlidet ar, (^se Bihanget
till Hiks-Stindens Protocoll, r Sarnl. 2:dra
Bandet, N:o 46), har Kongl. Majit, efter med*
delad öfversigt, ej mindre af de åtgärder, hvilka
af Kongl. Majit i Nåder blifvit vidtagne,
till afhjelpandé af de utomordentliga behof och
den nöd i vissa Provincer af Riket, hvilka uppkommit
såsom följd af år 1826 inträffad missväxt,
än af de anstalter, hvilka för tillslutbringandet
af f. d. Allmänna Magazins-Inrättningens
utredning funnits nödige och i sådant af*
t seende blifvit i Nåder anbefallde, behagat “fä“sta
Rikets Ständers uppmärksamhet på angelä“genheten
deraf, att äfven hädanefter erforder“lige
medel blifva till Kongl. Majits Nådiga disposition
anvista, för att, vid inträffande miss*
“växtår, kunna för tillfället lindra deras förstörande
verkningar, ehuru erfarenheten visat,
“att dylika undsättningsanstalter alltid i någon
“mon måste vara beräknade att medföra förlust
Bih. till Ililis-St. Prot. iga8-i83o, 4 Sami. 2 Afd,
1 Band. i6:de Höft, t
2 Stats- Banco- samt Oec.-Utsli. Uti. N:o r 13.
“för Stats-Cassan, sä framt någon egentlig nyt“ta
för Landet derigenom skall kunna tillväga“bringas.
“
Kongl. Maj:t har, såsom ett hufvudsakligt
vilkor i sädant hänseende, framställt, “att betalningen
för erhällen Undsättnings-Spannmål, dä
“den icke genast kan erläggas, infordras med
“nödig skonsamhet och utan ränta, hvarförutan
dea undsattes belägenhet ofta kan blifva
“genom undsättningen försämrad i stället föc
“förbättrad. Tiden för undsättnings-skuldernes
“äterbetalning kan således icke eller bestämmas
“annorlunda, än i förhållande till missväxtens
“mer eller mindre svåra beskaffenhet inom olita
Landsorter, oell äfven härutinnan har Kgh
“Majit ansett rnodificationer fordras, lämpade
“efter hvarje undsättningstagares vilkor och serskilda
förmåga att afbörda sin skuld. ’
Sedan Stats-Utskottet, uti afgifna Betänkanden,
N:s 208, 209 och 30b, redan egt tillfälle
sig enskildt utlåta öfver de delar af Kongl.
Majits ofvanhögstberörde Nädiga Proposition,
som angå Undsättnings-Greditivets användande
efter 1826 års missväxt samt de ined f. d. Magazins-Inrättningens
utredning gemenskap egande
omständigheter, hvarjemte, i fråga om uppbörden
och förvaltningen hädanefter af Kronans
Spannmåls-Räntor, serskildt yttrande kommer att
af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oecononomie-Utskotten
afgifvas, återstår för Stats-,
Banco- samt Allmänna Besvärs- och Oecono
-
Stats- Banco- samt Oec.-T) ts\. TJtl. N:o n3. 3
mie-Utskotten att, med anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning om behofvet af ett
serskildt anslag till lindring af de förstörande
verkningar, som af möjligen inträffande missväxtår
aro att befara, sig bär utbita.
Ofvertygade om angelägenheten deraf att,
till förekommande af ökade vådor för Riket vid
inträffande allmännare missväxter, sätta Styrelsen
i tillfälle att, genom ändamålsenliga anstalter
till afböjande af nöd och afsaknad 5 brödföda
och utsädeskorn, i det möjligaste lindra
den af missväxten träffade Landtmannens förlägenhet,
tillstyrka de förenade Utskotten alltså
vördsamt, det ville Rikets Höglodige
Ständer, i likhet med hvad vid 1823
års Riksmöte beslutades, ställa ett Creditiv
för berörde ändamål till Kongl.
Maj;ts Nådiga disposition, äfvensom
att samma Creditiv matte på Riksgälds-Contoiret
varda anvisadt.
I fråga om beloppet af meranämnde Creditiv,
hafva Stats- och Banco-Ctskotten ansett
sig allena tillhöra att i yttrande deröfver ingå;
och föreslå Utskotten till Rike ts Ständers
bifall, att oftaberörde anslag måtte
varda bestämdt till En Million Riksdaler
Banco, eller samma summa, sorn
vid 1823 års Riksdag i lika ändamål
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition
anvisades.
4 Stats- Banco- samt Oec.-UtsA. Uti. Nio Ii3.
Hvad slutligen vidkommer de vilkor och
förbehåll å Rikets Ständers sida, hvilka böra
fästas vid användandet af ifrågavarande Undsättnings-Crediti
v, hafva de tre förenade Utskotten
ansett
sig böra tillstyrka Rikets HögIoflige
Ständer att, uti till Kongl.
Majit afgående underdånig Skrifvelse,
upptaga och förnya de uti Skrifvelsen
den io December 1823 underdånigst
framställda förbehåll, nemligen:
1:0 att, sedan Läns-Styrelserna hös Kongl.
Majit i tid uppgifvit Spannmålsbehofven samt
till hvad pris och qvantitet desamma af ortens
invånare kunna anskaffas, sådant bör, genom
annonce i allmänna Tidningarne tillkännagifvas,
på det att anbud af hugade Speculanter
må kunna göras om leverering af större eller
mindre del af det erforderliga spannmålsbeloppet,
inom viss föreskrifven tid, på bestämd
plats och lör bestämdt pris, emot erhållande af
dertill nödigt förskott utaf Creditivfonden, om
så nödvändigt påfordras och fullgod säkerhet
för återbetalningen kan ställas; hvarefter Leveranteuren,
vid sädens aflemnande, utbekommer siu
betalning, så vida ej anstånd blifvit på längre
eller kortare tid betingadt; och må afhandlingarne
om slike Spannmåblevereringar, för nödställde
orter, uppgöras emellan Konungens Befallningshafvande
och vederbörande Leveranteu
-
Stats- Banco- samt Ckc.-Utsk. Uti. N:o n3. 5
rer, utan att dessa senare hafva att skaffa med
utborgningen filt Undsättningstagarne;
2:0 att vid de tillfällen, då ifrågavarande
Creditiv kan komma att begagnas, Kongl. Maj:t
täcktes finna den föreskrift nödig, att upphandiingarne
verkställas af landels egna sädesbehållningar
och endast i nödfall utom Riket, eller
då verkliga behofven öfverstiga tiligångarne inom
landet;
y.o att sådana band, som lägga hinder i
vägen för Sjötransporters fortkomst inrikes, varda
i möjligaste måtto undanröjde, och en friare
communication Provincerna emellan derigenom
befordrad; samt
4:0 att Stats-Contoiret måtte varda af Kgl.
Majit i Nåder anbefalldt att för Creditivet afgifva
årlig redovisning till gransknings undergående
i Kammar-Rätten samt af Rikets Ständer
eller deras Revisorer.
Flere Ledamöters yttrade serskilda tankar
öfver ifrågavarande ämnen varda härhos till Rikets
Högloflige Ständers kännedom öfverlemnade.
Stockholm den 9 Januarii 1830.
Reservationer:
Af Herr Grefve von Schwerin, F. B :
Som de yttre förhållanden, hvilka åtfölja
en inträffad missväxt, äro högst olika, anser
jag bestämda reglementariska föreskrifter icke
kunna på förhand uppgöra*, utan tillstyrker
6 Bil. t Stats- Banco- s. 0?c.-Utsk. Uti. N:o n3.
.deremot Rikets Högloflige Ständer att, utan några
vilkor, till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition 'öfverlemna
de medel, hvilka vid en inträffad
missväxt, kunna behöfva finnas disponibla, under
förklarande af den underdåniga förhoppning,
att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådane anstalter,
hvarigenom förlust i möjligaste måtto undvikes,
och att Spanninålshandelns vanliga gång,
sa litet som möjligt, genom de af ett ovanligt
förhållande påkallade åtgärder, varder rubbad.
Häruti instämde Herr vice Presidenten
m, m. Qviding, Herr Öfversten m. m. Lefrén
och Herr Cancellie-Rådet m, m. Lagerheim,
Af Herr Friherre Cederström, jfacob:
De förenade Utskotten hafva icke ansett
nödigt att, för begagnandet af Creditivet till
Spannmålsupphandling i missväxt-år, fästa andra
vilkor, än dem Rikets Ständer vid sista
Riksdag derföre bestämde, ehuru Läns-Styrelsernes
olika åsigter om rätta förståndet af dessa
vilkor hafva medfört för Ståts-Verket icke
obetydliga förluster, som kunnat undvikas, i
händelse vilkoret) varit så bestärhda, att missförstånd
eller förtydning icke varit möjlig. Det
åligger Representanterne för ett fritt folk, att
anvisa tillräckliga medel till Styrelsens disposition,
för att undanrödja verkningarne af, genom
Naturhändelser inträffade, iner eller mindre allmänna
olyckor, likasom det dervid åligger des
-
Bil. t. Stats- Banco- s. Occ.-Utsk. Uti. N:o ii3. 7
sa Representanter att lemna sä bestämda föreskrifter
öfver vilkoren för de anvisande medlens
användande, att olika meningar derom icke må
kunna uppkomma; ty antingen bör Styrelsens
disposition af Creditivet endast så vida begränsas,
att Creditivet icke får begagnas till ett dixect
deltagande i Spannmåishandeln, hvilket, i
min tanka, vore rättast; eller ock måste föreskrifterne
blifva fullständiga, på det ej missförstånd
må bereda anledning till anmärkningar,
och möjligen alstra misstroende emellan Styrelse
och Folk, alltid skadligt, men så mycket
mera olyckligt, då. ömsesidig välvilja gilvit anledning
dertill.
Opinioner hos Folkets Representanter äro
lika föränderliga’ sorn deras personal; samma
begrepp om betydelsen af i allmänna ordalag
lemnade föreskrifter kan icke påräknas.
Jag anser mig derföre böra framlägga för*
slag till de föreskrifter, hvilka böra fästas vid
detta Creditivs begagnande, i händelse icke Styrelsens
disposition deraf blir fri, under det enda
ofvanuppgifna vilkoret, att dermed icke direct
deltaga i Spannmåishandeln:
1:0 Att då vid inträffad vissväxt det är
angeläget, att noga utröna verkliga behofvet af
undsättning, på'det icke enskildas farhågor eller
lättsinnighet må alstra uppgift om behof, vida
utöfver verkliga förhållanden, så böra de Socknar
eller Pastorat, som äro i behof af und
-
8 Bil. t. Stats- Banco- t. Oec.-Utsh. Uti. N:o n3.
sättning, inom sig granska alla s§ väl allmänna ,
sorn enskilda tillgångar, hvilka de till sin disposition
ega; och då de derutöfver äro i behof
af undsättning, vare sig till brödföda eller utsäde,
åligger det Socknen eller Pastoratet, att
uppgifva beloppet och gemensamt ansvara för
detsainmas återgäldande inom vid reqvisitiouens
aflernnande uppgifven tid.
2:o Rc qvisitioner af Spannmål, sorn Socknar
eller Pastorat hos Landshöfdingen sålunda
göra, skola, för att finna afseende, alltid
vara åtföljde af Sockenstämmo-Protocoll, derigenom
Socknens eller Pastoratets samtlige Hemmansegare
förbinda sig, att gemensamt s vara för
återbetalningen inom bestämd tid, hvilken aldrig
ina utsträckas öfver 2;ne år, och dertill endast
då Socknen eller Pastoratet 2:ne eller flere år
å rad varit träffad af missväxt, och nödgas reqvirera
undsättning; roen då miss växt endast inträffat
på en skörd, bör återbetalningen för »ig
gå inom ett år efter det undsättningen erhållits,
och i bägge fallen i 4 terminer, derom
Socknarne eller Pastoraten sig emellan öfverenskomma,
och dervid sjelfva besörja uppbörden
samt aflemnandet af medlen, utan någon annan
medverkan af Krono-Betjeningen , än att
den skall åligga, under uppbördsansvar, emottaga
och qvittera medlen, samt dem i LandtBänteriet
deponera, utan att för dessa åligganden
kunna fordra någon ersättning.
3:0 Läne-Styrelserna ega att hos Kongl.
Bil, t. Stats- Banco- s, Oec,-V/sL Uti. N:o u3. 9
Maj:t genast uppgifva salunda utrönte uodsättinngsbehof
och dervid tillika i underdånighet
tillkännagifva, om anbud inom provincen kunnat
erhålla* till leverering af Spannmålen inom
föreskrifven tid, på bestämd plats och för bestämdt
pris, och huruvida dertill nödigt förskott
af Creditivfonden erfordras, da fullgod säkerlut
för återbetalningen kan ställas. Annonce
om detta förhållande bör i allmänna Tidningarne
införas, och genom allmän Kungörelse samtlige
Handlande i Riket uppmanas uppgifva anbud,
i händelse någon eller några bland dem
äro i tillfälle att på den bestämda tiden och
orten leverera Spannmål för lindrigare pris,
emot rättighet att erhålla förskott af Creditivfonden,
så framt fullgod säkerhet för återbetalningen
ställes.
4:0 Leveranteuren utbekommer sin betalning
lör hvad han utöfver det förskott, han
af Creditivfonden erhållit, sig betingat af de
medel, sorn under första betalningsterrninerne
inflyta, hvarefter Konungens Befallningshafvande
åligger att till Kongl. Sfats-Contoiret directe
återställa de medel, sorn blifvit af Creditivfonden
förskjutne; derom allt desse Befallningshafvande
jemväl ega, att med Leveranteurerne
upprätta Contract, hvarigenom läeveranteur,
sorn fullgjort åtagen Lever ance, befrias ej allenast
från bestyret med spannmålens -utdelande
till undsättningstagarne, utan ock från uppbörden
af bttalningen.
io Bil. t. Stats- Banco- s. Oec.-Utsfs.Ucl. N:o n3.
5:0 Da Spa nnrnälen till levereringsort ankommit,
böra, i händelse det sig möjligen göra
låter, de undsättningstagande Socknarne eller
Pastoraten, under uppsigt af ett dertill af dem
sjelfva utsedt ombud och i närvaro af KronoBetjér.
t, samt förordnade Besigtningsman med
biträde af edsvuren Mätare, emottaga den för
Pastoratet eller Socknen reqvireradfe Spannmålen,
men der sådant icke kan verkställas, utan
Spannmålen måste i Magazin uppläggas, bör
tillses, att den noga vårdas, tills undsättningstägarne
kunna den emottaga, och ingen afskrifning
lör magazineringen Magazins-Förvaltarne
tilläggas.
6:0 Kongl. Stats-Gontoiret bör åligga att
för Greditivet afgifva årlig redovisning till gransknings
undergående i Kongl. Kammar-Rätten och
af Rikets Ständer eller deras Revisorer.
Häruti instämde Herr Prosten Dedekind.
Af Herr Rosenblad, Bernhard:
För min del anser jag ifrågavarande Creditivs
belopp hafva bordt af Utskotten föreslås
till en och en half Million Riksdaler Banco,
och att samma Creditiv måtte till Kongl. Majtts
Nådiga disposition öfveriemnäs, utan nnnat vilkor,
än att Staten icke omedelbart deltager i
Spanhmllshandeln,' samt under yttrad önskan, att
Kongl. Majit,’ i händelse detta Creditiv kommer
att lyftas, täcktes vid användandet vidtaga så
-
Bil. t. Stats- Banco- s. Oec.-Utsk. Uti. N:o 113. n
tiana åtgärder, som, med minsta förlust för Sta»
ten, bäst uppfylla det åsyftade ändamålet; hörandes
för Creditivet ärlig redovisning af
Stats-Contoiret afgifvas, till gransknings undergående
i Kongl. Kammar-Rätten, samt af Rikets
Ständer eiler deras Revisorer.
I fråga om Greditivets belopp, instämde
Riksdags-Fullmagtigen Petter Andersson frän
Halland i den af Herr Kammarherren Rosenblad
yttrade tanka.
Af Herr Professor Gravander:
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
synes mig constitutionelt kalladt att med
Högloflige Stafs- och Banco-Utskotten öfverlägga
och afgifva utlåtande öfver förevarande vigtiga
Statsosconomiska ämne. 'Målet är visst till
sin natur ett önskningsmål; men det tillkom►
mer Oeconornie-Utskottet att utlåta sig öfver
nyttan eller skadligheten af en väckt fråga, äfvensom
öfver medlen att befordra den, förra
och att afvärja den senare. Före hållen öfverläggning
kari intet beslut lagligen fattas. 43
§. Riksdags-Ordningen måste alse icke blott gemensam
öfverläggning, utan gemensamt beslut.
Sådana upplysningar kunna under gemensam
öfverläggning gil vas, att ändring i förr
fattadt beslut blifver nödig. Det synes ändamålslöst
att tillkalla ett annat Utskott, om definitivt
beslut är redan fattadt. Oecuuoinie
-
ia Bil. t. Stats- Banco- s. Oec.-Ultb. Uti. N:o nS.
Utskottet liar piöfvat och erkänt ämnets vigt
och derigenom för sig afgjort frågan: om det
tillkommer att derefter lösa frågan: huru under
missväxtår nöden skall afhjtlpas.
Jag bekänner mig hafva varit bland de
förste, »om i Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottet
förslagit 2 Millioners Creditiv,
på sätt samma Utskotts Betänkande innehåller.
Jag vidblifver samma yttrande. Halfmesurer
äro skadlige, åtminstone opålitlige. Örn blott
En million nu skulle anvisas och 3:ne consecutiva
missväxtår inträffa, tvunge Landets nöd
Konungen att sammankalla Rikets Ilögloflige
Ständer till Urtima Riksdag, sorn medförde stora
omkostnader, då resultatet i alla fall måste
blifva medels anvisande. Jag vill härmed ingalunda
hafva sagt, ej eller har (JecoriomieUtskottet
så tillstyrkt, att högsta Magten skall
directe inblanda sig i Spannmålshandel genom
någon Magazins-Direction. En olycklig erfarenhet
talar deremot.
Ifrån Högloflige Utskottens nu afgifna
Betänkande skiljer jag mig vidare deruti, att
jag icke tillstyrker redovisningen, på sätt 1323
års Ständer föreslagit, utan såsom Herr Kammarherren
Rosenblad i sin reservation uppgifvit,
under det jag deruti instämmer, att Creditivet
till disposition anförtros åt Konungen,
*■
f
Stats* samt Oec,-UtsA. Uti, N:o 114. *3
N:o 1 14.
Ankom till Exp. Utsk. d. t9 Jan. 1830.
Utlåtande, med anledning af åtskilliga
väckta motioner om Spannmålshandel
för så val Kronans sorn Enskildes
räkning, District- och Sockne-Magazins
anläggning m. m.
Piil Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning,
dels ock endast till sistnämnde Utskotts, hafva
följande Memorial af med hvarandra gemenskap
egande syftning blifvit öfverlemnade, nemligen
Från Hoglojlige Rid der skap et och Adeln:
1:0 Herr v. Beckers, Carl Johan, hvaraf
inhemtas, att han, som redan vid 1823 ars
Riksmöte framställt nödvändigheten, sä väl för
Staten, som för Jordbruket enskildt, af Spannmälsuppköp
och upplag för allmänna medel, vid
inträlfande ymnig årsväxt och då Spannmålspriset
nedsjönke till ett visst minimum, men utan
att Rikets Ständer då deråt lemnat uppmärksamhet,
nu ater påkallat den för samma
ämne.
Motionairen har i detta afseende uppdragit
en mörk tafla af de efter 1826 års missväxt
inträffade, för det allmänna och Landtmannen
i synnerhet olyckliga förhållanden, ej mindre
genom ett hastigt uppjagande af Spannmålspri
-
l4 Stats- Oec.-UtsL TJtl. N:o 114*
sen till en utomordentlig höjd, än genom deras
omedelbart derpäföljande fall under allt skäligt
värde. Enligt hvad erfarenheten skall vid
handen gifvit, hade köpmännen haft lika litet
att afyttra, då Spannmålsreqvisitioner skett, som
de visat sig föga angelägne att köpa, då anbud,
äfven till de lägsta pris, blifvit dem gjorde; och
då derföre emot nöd, omvexlande med vanvärde,
bägge delarna i sina verkningar lika förderriige,
enda säkra correctivet, i Motionairens tanka,
är, att Spannmålsupplag, inköpta till ett medelpris
under öfverflödig tillgång, finnas att afyttra
med skälig förhöjning i behofvets stund,
har Motionairen, som anser Staten böra mellankomma,
der enskild kraft tryter, föreslagit en
inrättning, hvilken, till visst en gång för alla
bestämdt minimipris, i goda år skulle uppköpa
landets öfverlopps - spannmål, eller åtminstone
någon del deraf, för att, i svåra år afyttra den
till högre, men blott på inrättningens bestånd,
ej på dess vinst, beräknade pris. Vid bestämmandet
af detta pris borde man, för att ej öfverhopas
af Spannmål, sänka sig så lågt, som
jordbruket möjligen kunde tåla, t. ex. till ungefärligen
5.2 Rdr för Råg, 4^ Rdr för Korn
och s-J Rdr, allt Banco, för Hafre-Tunnan, då
Spannmålen vore otorkad, men för den torkade
betala så mycket mera som svarade emot intorkningen;
hvarjemte Motionairen föreslagit åtskilliga
reglementariska föreskrifter för denna
inrättning: såsom att endast torkad säd borde
Stats- savin Oec.-Uts\. Uti. N:o ii4- i5
uppläggas; att inrättningen, hvars upphandlingar
icke behöfde vara oinskränkta, utan snarare kunde
rättas efter tillgången på förvaringsrum, icke
skulle befatta sig med bränvinsbränning, Hildrig
lemna undsättning eller sälja annorlunda
än emot Contant; att nödiga medel borde från
Stats-Contoiret tillsändas Konungens Befallningshafvande;
att Magazins-Förvaltarne skulle emottaga
Spannmfden och, om vidare controller
ansågos nödiga, desamma i municipalväg borde
till vägabringas, så att inga nya tjenster för
denna inrättning behöfde tillskapas m. rn.; varandes
den sålunda föreslagna Inrättningen, i
Herr von Beckers tanka, vida skiljaktig från den
förra Magazins-Inrättningen, och då den sistnämnde,
af förra Ständer stiftad och bibehållen,
varit obegränsad och derföre förderflig, 1823
års Ständer åter störtat sig i en motsatt ytterlighet,
då de inställde alla allmänna uppköp,
hvaraf resultaten blefvo: hungersnöd, import
,för millioner, dyr tid och ett genast derpå följande
vanvärde, hemställer rnotionairen nu, att
Itikets Högloflige Ständer, såsom medelväg emellan
dessa båda ytterligheter, ville omfatta hans
förslag till en begränsad anstalt för det åsyftade
vigtiga ändamålet.
Denna Herr von Beckers framställning har,
inför Högloflige Ridderskapets och Adelns
Protocoll, föranledt en vidlyftig discussion, under
hvilken Motionairen, understödd af Friherrarne
Sture, Gustaf, och Boije, Ludvig,
i6 Statt- tamt Oec.-TJtsk, Uti, N:o >i4
saint Herr Adlercreutz, Gustaf, närmare utvecklat
sina tankar i ämnet, jemte grunderne derföre,
samt bemödat sig att vederlägga de anföranden,
hvaruti motionen blifvit bestridd, nemligen
af Herr Friherre Cederström, fcicob, på
elen grund: att vid förlidne Riksdag blifvit fullständigt
utredt och bevisadt, att Styrelsens inblandning,
i hvad handel sorn helst, varit af
en högst skadlig beskaffenhet, och skadligast i
afseende å handel med Spannmål? att det vo
re öppet för hvarje landsort att öfverenskomma
örn anläggning af District-Magazin; och att,
då omtankan att bespara säd från det ena året
till det andra, vore hos hvarje enskild man
berömvärd och nyttig, en sådan omtanka deremot,
från Statens sida, blefve af en skadlig
verkan, då Staten, vid föryttrandet af den upphandlade
Spannmålen, icke kunde, lika med
privatmannen, afse egen fördel, samt formerandet
af enskilde SparinmAlsupplag derigenom
äfven hindrades: af Herr Tham, Wollrath, som
anmärkt, att, då öfverloppsspannmålens uppköp
och rnagazinering, under ett godt Sr, komme,
efter framlagd calcul, att uppgå till omkring
a,ooo,ooo Rdr, en lika summa således, vid 8
ä 3 goda år efter hvarandra, årligen fordrades;
och att, då någon afsättning af den sålunda
samlade spannmålen icke vore att påräkna, enär
köpmannen under tiden varit nödsakad
att i annan väg använda de penningar, dem
han
Stalt- samt Oec.-lftsL Uti. N:o n4>
han till SpanntnSlshandel kunnat begagna, så
komme den nu föreslagna anstalten att ovilkorligen
leda till samma följder, som förra Magazius-Inrättningen;
att hvad, som af den upplagda
Spannmålen möjligen kunde realiseras, åtginge
till Magazins-Betjeningens aflöning, och
att Jordbrukaren stannade i svårare belägenhet,
än den, hvari han sig, befunnit, då upphandlingen
för Statens räkning börjats; hvarföre,
och då härtill kornrne, att MotionaireU icke uppgifvit,
hvarest medel, till fond för Inrättningen,
skola tagas, och desamrra ej eller sannolikt kunna
erhållas hvarken af Banken elier genom lån
medelst RiksgMlds-Contoirets försorg, emedan, i
förra fallet, allt hopp om reda i penningevasendet
försvunne, och, i det senare, nödvändigt
blefve att tänka på en serskild Bevillning
till lånets återbetalande, enär ingen lärer, till
säkerhet för sådane lån , antaga ett så vanskeligt
och med svårighet realiseradt hypothek,
som Spannmål, Herr Tham, uppå alla dessa med
flere anförde Skäl, ansett motionen icke böra
bifallas: af Herr Grefve Posse, Arved, som,
utan att för tillfället ingå i speciel granskning
af det framställda förslaget, ansett detsamma,
om det an vore verkställbart, dock endast vara
ett palliativ, högst kostsamt för Staten och
föga båtande för landet, i synnerhet om i betraktande
tages, att all enskild Spannmålshandel
Bih. till R.-St. Pr o t. i828-i83o, 4 Sami. a Ajd.
2 Band. 16:de Hä/c. 2
i8 Stafs- saint Oee.-ZJtsh. Uti. N:o it4*
härigenom skulle upphöra, men hvaremot Herr
Grefven anmärkt den stora åtskillnaden emellan
att hålla Spannmål( tillhanda, när behofvet påkallar,
eller att genom konstlade åtgärder bibehålla
Spannmålens värde, i hvilket förstnämnda
hänseende Herr Grefven ansett Socken-Magazins
inrättande böra uppmuntras genom
Spannmålsanslag för de södra orterne, lika med
dem, som vid 1823 års Riksdag beviljades de
norra provincerne af Riket: af Herr Lagerhjelm,
Pehl', sorn erinrat, att Kronans sysselsättning
med Spannmålshandel stridde emot senare tiders
erfarenhet, sorn bevisat en sådan handel hafva
varit olycklig; att då deremot, å en annan sida,
enskilda capital och förvaringsrum icke visat
sig för ändamålet tillräckliga i denna del, fråga
vid sista Riksdag väl uppstått om District-Magazins
anläggande, men att, ehuru idéen varit,
att sådant skulle ske i orter, der öfverflöd
på Spannmål vissa år uppkommer, denna anstalt
i stället vidtagits i de norra Länen, der
öfverproduction aldrig inträffar; samt att, hvad
Socken-Magazin beträffade, de alltid förblifva
otillräcklige af det skäl, att tillgångarne aldrig
vore inne då de till undsättning behöfvas, enär
dessa magazin behandlas som vanliga DiscontInrättningar:
af Herr Grefve Hamilton, John,
sorti, utgående från den princip, att all handel bör
vara fri, samt att det är handeln, som gifver
näringarne i allmänhet och äfven landtbruket lif,
för sin del på det högsta ogillat Herr von Bec
-
Stats- Aarnt Oec.-Utsk. Uti. N:o n4- 19
kers förslag, till hvars utförande inga fonder
finnas, och sorn i öfrigt skulle leda till stora
förluster sa väl för Staten sorn för jordbrukaren,
hvaremot Herr Grefven, efter en framställd
öfversigt af Engelska Spannmålslagarnes
historia, och ehuru Herr Grefven för sin del
icke kunde gilla några band på handeln, likväl,
då den nu rådande opinionen syntes belåten
ined en protections-tullafgift å inkommande
Spannmål, föreslagit, att i tull mätte bestämmas
för en tunna Hvete t Rdr, lör 1 tunna Råg
36 sk., för en tunna Korn 24 sk., och för en
tunna Hafre 16 sk. i Silfver, samt titt en §.
i Grundlagen måtte inryckas, som förklarar denna
tull oföränderlig; äfvensom Herr Grefven
slutligen hemställt, att praernier måtte bestämmas
och anslås till uppmuntran att anlägga Rior,
såsom alldeles oundgängliga, för att åt Spannmål
bereda afsättning i speculationsväg: af Herr
Friherre Anckarsvärd, Carl Hinrik, som, efter
en fullständig vederläggning af Motionairens
åsigter, afstyrkt förslaget i hela dess vidd, såsom,
i Herr Friherrens tanka, alldeles oförenligt
med sanna grundsattser för ett lands Statshushållning,
men deremot påkallat uppmärksamhet
lör nödvändigheten att stadga säkra beräkneliga
grunder för Spannmålshandeln, såsom
enda utvägen att tillvägabringa den möjligaste
jemnvigt emellan prisförhållanden vid bättre elier
sämre skördar, och att förekomma ytterligFeterne
af nöd, så väl i följd af öfverflöd, som
ao Stats- samt Oec.-ZJtsh. Wtl. N:o n4-
utaf brist, i hvilket afseende Herr Friherren
ansett, att 60 §. Regerings-Formen för sådant
ändamål fordrade den ändring, att grunderne för
Tullens förhöjande å in- och utgående Spannmål
borde, i likhet med all annan Tull, af
Rikets Ständer bestämmas, samt att 20 procent
utöfver den sist stadgade Riks - Markegången
vore en lämplig Maximi - Tull för inkommande
Spannmål, hvarigenom en säker, af intet
godtycke beroende beräkningsgrund för speculanter
skulle uppkomma, utan att producenten
dervid egda anledning till billig klagan öfver
menlig verkan af Utländsk täflan uti handel
med Spannmål, — Kongl. Maj.-ts rätt att sänka Tullen,
härvid dock alltid bibehållen, —- i följd hvaraf
allt Herr Friherren begärt, att Utskotten
måtte inför Rikets Ständer ådagalägga nödvändigheten
att i grundlagsenlig väg bereda den
erforderliga förändringen i Regerings-Forraens
60 §, samt att hos Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålla om det stadgande, i anseende till
Tullen å inkommande Spannmål, som under
tiden kunde, till ändamålets vinnande, anses
beköfligt: af Herr Grefve Frölich, David, som,
utan att ingå i detailerne af de åsigter, hvilka
för eller emot det ifrågavarande förslaget
blifvit framställde, trott sig, i afseende å de
Norra Provincernes Sockne - Magazin, böra
upplysa, att, då Sockneboerne insett skadligheten
af dylika inrättningar, såsom egentligen varande
Disconter, de enhälligt och gemensamt
Stats- samt Oto.-UtsL Uti. N:o 114- 21
samtyckt att dermed upphöra; hvarjemte slutligen
Herr Friherre Fock, Berndt Wilhelm, under
försvarande af förra Magazins-Inrättningens
åtgärder, framställt nödvändigheten deraf, att,
då erfarenheten icke senare än vid 1826 års
växt visat, huruledes en enda frostnatt, under
sädens blomningstid, kan förstöra årets skörd,
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition anvisa ett
Creditiv af minst a millioner Rdr, för att, vid
inträffande missväxtår, till understöd ät nödlidande
användas.
2:0 Herr Morathr, C. A- Pereswetoff, hvaruti
han, efter en liflig skildring af den hrydsammå
och till Randtmannens undergång ledande förlägenhet,
deruti denne, genom sädesprisens hastiga
fall till vanvärde, försättes, till afhjelpande af detta
onda, föreslår, att Statsmedel måtte beviljas till inköp
afSpannmål inom landet i goda år, hvilken upphandling,
likasom Spannmålens förvarande och
försäljning, skulle ombesörjas af en Krono-Ombudsman
eller General-Procurator i hvarje Province,
som, jemte nödigt biträde, skulle på det
allmännas bekostnad aflönas. Spannmålsupphandiingen
i goda år kunde, efter Motionairens
tanka, ske emot erläggande af minst 8 Rdr B:o för
Tunnan Råg och för andra sädesslag i proportion,
men försäljningen deremot verkställas emot
10 Rdr samma mynt för en Tunna Råg o. s. v.,
då öfverskottet Iemnade full ersättning åt Staten
för upphandlingsförskotten och för den bestridda
aflöningskostnaden; förmodande Motionaii en,
3a Stats- samt Of.c.-Vtsk. Uti. N:o 114.
genom denna anstalt, den dubbla fördel stå att
vinna, att, å ena sidan, Landtrnannen, genom
stadgade oell påräknelige Spannmålspris, komme
i tillfälle att med säkerhet calculera en bestämd
inkomst af sin jord, och att, å den andra, säden
vid infallande missväxtår icke, genom bristande
tillgång, uppstegrade* till allt för högt pris för
de arbetande och fattiga »amhälls-classerna.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet:
Serskildt Memorial af Riksdags-Fullmägtige
jfaeob Petter Andersson, Olof Olofson och Botvid
Jonsson från Osteigöthlands Län, Eric Påhlson
frän Elfsborgs Län och Jonas Nilsson från
Carlstads Län, deruti de, hvar för sig, ur samma
synpunkter och i lika ändamål, hufvudsakligen
tillstyrkt enahanda åtgärder med de af
Herrar von Becker och Morath föreslagne, i afseende
å upphandling för allmänna medel af
Spannmål i goda år, för att i Kronans upplag
förvaras till afyttring vid inträffande missväxtår;
hvarvid likväl Jacob Petter Andersson hemställt,
att hvarje jordegare, emot ett bestämdt pris, t. ex.
B Rilr för en Tunna Råg, och 6 Rdr 32 sk.
för en Tunna Koin, allt Banco, hvilka pris
skulle gälla från Riksdag till Riksdag, borde för
hvarje 1,000 Rdr, hvartill hans egendom, vid
1824 års taxering, blifvit uppskattad, få, till ett
för sådant ändamål inom hvaVje Socken uppfördt
Magazin, aflemna ro Tunnor strid och
riad säd, och vid hvilket Magazin en Förvaltare
med nödig betjening borde anställas, som
Stats- saint Oec.-Uts'k. Uti. N:o ii/f.
för Kronans räkning einottoge och, efter att på
afgifven rapport örn intägterrs belopp samt emot
Socknemännens borgen, en för alla och alla
för en, hafva fran Kongl. Stats-Contoiret Penningar
erhållit, betalte den aflemnade Spannmålen,
deraf Församlingen sedermera kunde,
emot skäliga pris, få inköpa hvad den behöfde,
hvarefter det nästföljande året borde, till närmaste
Lastageplats eller Krono-Magazin afföras
hvad som ej blifvit föryttradt; i hvilket förslag
jonders åndersson i Hyppinge samt cinders
Pehrson och Botvid Jonsson, alla från Östergöthlands
Län, sig förenat, dc-n sistnämnde dock
med tillägg, att förvaltningen af den upplagda
Spannmålen borde besörjas af Socknens Deputerade
samt Kronofogdarne biträda med försäljningen
af Spannmålen och medlens indrifvande,
hvarjemte Botvid Jonsson enskildt yrkat, att, tilt
befrämjande af Spannmålsafsättning utom Riket
i goda år, såsom ett medel till sädesprisens
vidmagthållande, icke allenast en obehindrad och
tullfri utförsel af Spannmål matte blifva tillåten,
•utan ock att, då säden utomlands faller till lågt
pris, utförseln från Sverige matte uppmuntras
genom så kallade exportpremier, derom allt de
närmare reglementariska stadganden borde till
Kongl. Maj:ts vishet öfverlemnas.
Dessa framställningar, hvilkas utförligare
upptagande, än här ofvan skett, Utskotten ansett
så mycket hellre böra undvikas, som sådant
blott skulle leda till en tröttande vidlyftighet,
Stats- samt Oee.-UtsJt. Uti. N:o 114-
utan att likväl öfver ämnet sprida ett större ljus,
hafva Utskotten i noggrannt öfvervägande tagit;
och hvad först angar frågan om anstalters vidtagande
att, till vissa, för längre eller kortare
tid, bestämda minimipris, med användande af allmänna
medel under goda år, upphandla och i
Kronans eller enskildas förrådshus upplägga Spannmål,
för att, vid infallande missväxtår, föryttras;
så och ehuru, å ena sidan, hvarken vådan deraf
att, vid inträffande misväxt, sakna tillgång å
säd, eller, de icke mindre skadliga verkningarna
af Spannmålsprisens allt för hastiga fall, ofta
till vanvärde, då landet blifvit nied god eller
ymnigare skörd välsignadt, kunna motsägas, och,
med afseende å dessa båda omständigheter, det
således, vid första påseendet, vill synas, sorn
voro de i denna del väckta motioner lika val
grundade, som det goda och patriotiska i afsigten
dermed är omisskänneligt; likväl och då,å
den andra sidan, Rikets Ständer vid 1823 års
Riksmöte, i sammanhang ined frågan om förra
Allmänna Magazins-Inrättningeris uplosning, hos
Kongl. Majit i underdånighet föreslagit det stadgande,
”att för Statens räkning hädanefter någon
^Spannmålshandel ej borde bedrifvas, utan att
”denna handelsgren borde oberoende öfverlem”nas
tili den enskilda speculationens omsorger,”
samt de af Rikets Högloflige Ständer till stöd
för denria hemställan anförda skäl, i Utskottens
tanka, äro lika grundade sorn allmänt erkände,
anse Utskotten sig, med åberopande
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o i 25
deraf, vördsamt böra förklara, det Utskotten
icke kunna understödja de af
He rrar von Becker, Morath rn. fl. frarnlagde
förslag om Spannmåls uppköpande
oell magazinerande för Statens
läkning,
enär, genom sådane anstalter, återgång skulle
beredas till ett system, hvars betänkliga och
olyckliga verkningar, under en förfluten tid,
föranledt Rikets Ständers, viii föregående Riksdag,
fattade beslut att detsamma förkasta. Väl
hafva Motionairerne anmärkt och såsom exempel
åberopat, att, efter 1826 års missväxt, ilen
enskilda speculationen hvarken visat sig verksam
eller tillfyllestgörande för Spannmåls anskaffande
och tillhandahållande i behofvets stund,
likasom ej eller sedermeia, att genom uppköp
befrämja Spannmålsprisens skäliga upprätthållande,
då en mera gynnande årsväxt lemnat en
ymnigare tillgång å denna vara; men Utskotten
anse, för deras del, att verkningen här
blifvit företedd såsom bevis, utan att sjelfva orsaken
kommit i behörigt betraktande; ty, ehuru
det öfverklagade förhållandet icke kan emotsägas,
förmoda Utskotten dess hufvudsakiiga
anledningar böra uppsökas derutinnan, att Spannrnålsrörelsen
, genom föregående tiders anstalter
och Författningar, bragt ur sin naturliga väg,
vid den år 1 g a 6 inträffade missväxt, ännu icke
hunnit återkomma i den rätta bana, så väl i afseende
å enskild hushållning hos Landtmannen,
a6 Stats- samt Oec.-Utsk, Uti. N:0 114.
som i fraga om en mera utsträckt speculation
hos Köpmannen, hvaråt de vid 1823 ars Riksdag
vidtagne förändrade Författningar gåfvo rigtning.
Utskotten halva alitsa, under yttrad förmodan,
att den enskilda omtankan, väckt genom
de varnande följderne af oftanämnde missväxtår,
skall leda till allmännare öfvereriskomnielser
inom Rikets serskilda provincer, till
inrättande af District- eller Sockne-Magazin,
hvilkas nytta, oansedt hvad deremot erinradt
blifvit, Utskotten, för deras del, anse ovedersäglig,
enär de ändamålsenligt och, efter den
af Rikets Ständer derföre redan gifna ledning,
ordnas och förvaltas, samt att af ds ssa Localinrättningar,
i förening med det ökade lif och
säkerhet i den enskilda Spannmålshandeln, som
af, vid nu påstående Riksmöte, vidtagande Tullförfattningar,
äro att förvänta, tillräcklige upplag
af säd till försäljning, vid inträffande mindre
goda eller missväxtår, måste uppkomma,
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Höglofiige
Ständer att fortsatt bibehålla
det vid i8?3 års Riksdag grundlagda
system i afseende å Spannmålshandeln,
oell sådant med sorgfälligt
undvikande, ej mindre af konstlade
utvägar till spannmålsprisens stadgande,
än af sådaiie uppoffringar ä Statens
sida, som, förr eller senare, måste
blifva en oundviklig påföljd af de anstalter
och inrättningar, Motionairerne
föreslagit.
Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 114. 17
Vidkommande härnäst Herr Friherre Anehar
svärds yttrade önskan, att Utskotten matte
inför Rikets Högloflige Ständer ådagalägga nödvändigheten
att, i Grundlagsenlig väg, söka åStadkomma
den af Herr Friherren såsom erforlig
ansedda ändring i 60 §. Regeringt-Formen,
samt Herr Grefve Hamiltons yrkande, att, sedan
tullen för inkommande Spannmål först blifvit i
Silfver bestämd, densamma måtte, genom en i
Grundlagen inryckt §., förklaras oföränderlig,
hafva
Utskotten, emot 8r §. Regerings-Formen,
som uttryckligen stadgar, i hvad
ordning frågor 0111 förändringar i Rikets
Grundlagar böra väckas och behandlas,
ansett sig icke kunna med
dessa framställningar någon befattning
taga, eller sig tillständigc vara att något
yttrande deröfver meddela;
hvaremot Herr Friherre Anckarsvärds tillstyrkan
af en underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t om stadgandet af en viss maximi-tull
för inkommande Spannmål, Herr Grefve Hamiltons
förslag om prasmiers anslående för inrättande
af Rior till sädestoi kning, samt Botvid
Jonssons hemställan, dels om beviljandet
af tullfri utförsel af Spannmål, dels ock om
exportprasmiers anslående under sådane år, da
laga pris i utrikes hamnar försvårade utförseln
från Sverige, såsom innefattande ämnen,
hvilka tillhöra lie villuings- samt Allmänna Be
-
28 Siats- samt Oec.-Ulsk. Ut!. N:o ii5.
svärs- och Oecönomie-Utskotten, af hvilka Ut*
skott desamma jemväl redan handlagde blifvit,
här icke bordt till besvarande upptagas.
Hvad slutligen beträffar den af Herr Friherre
,Fock väckta fråga om anvisandet af ett
Creditiv till Styrelsens disposition, att, vid inträffande
missväxtår, användas till understöd
för nödlidande,
få Utskotten vördsamt åberopa det
serskilda yttrande, i fråga om ett sådant
Creditivs anslående, som, med
anledning af Kongl. Maj;ts, den 16
Januarii 185 9. till Rikets Ständer i
ämnet afiåtna Nådiga Proposition, den
g:de af innevarande månad, under
N:o 113, af de förenade Utskotten
afgifvet blifvit.
Stockholm den ta Januarii 1830,
N:o 115.
Ankom till Exp. Utsk. d, 20 Jan. igjo.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om uppbörden
och förvaltningen hädanefter af Kronans
Spannmålsräntor.
Sedan Stats-Utskottet, uti afgifna Betänkanden
N:s sos, 209 och 306, utlåtit sig öfver de de
-
lar af Kongl. Maj;t», den 16 Januacii 1829, af
-
Stats- samt Oee.-UtsK. Uti. N:o ii5.
låtna Nådiga Proposition, rörande allmänna Magazins-Verket,
som anga, dels förvaltningen under
den förflutna tiden, Creditivrnedlens disposition
§r 1826 derunder jemväl inbegripen, dels
grunderna för afskrifningars meddelande och dels
dispositionen af f. d. Magazins-Inrättningens öfverflödiga
Hus och Byggnader, återstå nu till
besvarande endast 2:ne af de i högstberörde
Proposition vidrörda ämnen, nemligen frågan
om Creditivs anvisande, för att, i händelse af
missväxt, användas till nödställde orters understöd,
samt angående uppbörden och förvaltningen
hädanefter af Kronans Spannmålsräntor,
Då i förra frågan serskildt yttrande blifvit
af Stats-, Banco- och Oeconomie-Utskotten, under
den 9 innevarande månad, (N:o 113), afgifvet,
utgör det senare ämnet, eller uppbörden
och förvaltningen af Kronans Spannmålsräntor,
föremål för detta Stats- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Utlåtande.
Ehuru högstberörde Nådiga Proposition
finnes införd uti lia Samlingen af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll vid denna Riksdag, N:o
46, hafva Utskotten dock ansett nödigt att här
intaga den del af samma Proposition, som rörer
ifrågasatta reglering.
’’Transumt af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående Allmänna Magazins-Inrättningens
förvaltning m. m., af den 16 Januarii 1829.'
”Kongl. Maj:t får slutligen fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på åtskilliga omständigheter
3o Stats- samt Oec.-UtsJt. ZJtl. N:o n5.
rörande uppbörden och förvaltningen af Kronans
Spannmålsräntor, hvarmed Stats-Contoiret
ifrån och med nästa år kommer att åter taga direct
befattning.’’
”Enligt hvad Stats-Contoiret, på grund af
1826 års afslutade Hufvudbok för Magazinsfonden,
i underdånighet anmält, uppgår deri kostnad,
fonden fått vidkännas i och för Spannmålsrörelsen
för Statsverkets räkning, till ett belopp,
som saknar allt skäligt förhållande till den
förvaltade Spannmålens qvantitet, äfven om afdrag
sker för underhållet af sjelfva Mägazins-Departementet,
och den årliga gravationen för pensioner,
expectancelöner, med flera dylika utgifter.
Intägten af Spannmålsräntor nämnde år utgjorde
väl, i anseende till missväxten och den allmänna
tillåtelsen att med penningar lösa dessa
räntor, endast omkring hälften af hvad under
vanliga förhållanden in natura levereras, och
sorn ,i medeltal kan antagas till 50,000 Tunnor
årligen; men resultatet på det hela utvisar dock,
att en betydlig kostnad, äfven i vanliga år, öfverstigande
l Rdr Banco Tunnan, är förenad
med Krono-Spannmålens förvaltning. När härtill
kommer, att Statens Spannmålsinkomst förnämligast
härrör ifrån sådana Län, der ingen
betydligare utgift af Spannmål in natura eger
rum, hvaremot Spannmålsräntor in natura till
ganska ringa belopp finnas i flera af de Län,
der Spannmål till större qvantiteter för allmäu
räkning erfordras; så synes en rigtig hushåll
-
Stats- saint Oec.-Utsh. Uti. N:o n5. 3»
ning bjuda att* så vidt det med räntegifvares
fördel kan förenas och icke genom allt för nedsatta
lösningspris verkar till förlust för Staten
eller till menligt inflytande på Spannmålsprisen
i allmänhet, ställa förvaltningen af Kronans
Spannmålsräntor sålunda, att så litet sorn möjligt
deraf varder in natura levereradt, och atc,
hvad för utgift af Spannmål in natura erfordras,
genom éntreprenad-afhandlingar anskaffas.
”Summan af Kronans behållna Spannmålsräntor
utgör årligen omkring 8'-booo Tunnor
Håg och Korn, hvaraf, under vanliga förhållanden,
icke fullt två tredjedelar in natura utgå, och
erfarenheten härunder de senare åren visat, att,
sedan de skattskyldige fått lösa efter rnarkegångspris,
utan tillägg af forsellön, Ievereringen
in natura aftagit, så att under fyra år, ifrån
och med 1825 till och med 1828, tillsammans
endast I I 4,74 3 Tunnor influtit, till minskning
af Allmänna Magazins Fondens förlust på
Spann ina Isrörelsen.
I de Norra Länen, äfvensom i Vermlands,
Nerikes, Hallands, Christianstads, Kronobergs,
Blekinge och Gottlands Län, är Spann målsintraden
af mindre betydenhet. Det hufvudsakliga
utgår i följande 11 Län:
Upsala Län . .
Stockholms dito . <
Nyköpings dito . .
Östergöthlands dito
Tunnor
5)2 88
>9-
4)756
24.
8,644
17.
>3)434
6
Zi Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. Nio 115
5.358
5.
3.3 '0
3*
3.566
'7.
3.179
30-
4.326
3 1 *
7, a 00.
6,170.
Calmara Län och ©land
Jönköping» dito
Malmöhus dito «
Götheborgs dito ,
Elfsborgs dito ,
Skaraborgs dito
Vestmanlands dito
Stats-Verkets betydligaste Spamimålsutgifter
förekomma i Stockholm, Carlscrona, Christianstad,
Malmö och Götheborg.”
”Kongl. Majit, som anser Landets cecohomiska
förhållanden annil icke medgifva att väcka
fråga om upphörande af Spannmålsräntors
leverering in natura, öfverlemnar till Rikets
Ständers bifall följande grunder för framtida förvaltningen
af dessa räntor, hvarvid Kongl.
Majit åsyftat, att på en gång bereda lättnad för
de skattskyldige och minskning i Stats-Verkets
omkostnader.*’
’’rio Ehuru rättigheten att leverera Spannmålsräntor
in natura, efter föregången behörig
uppsägning, S de Skattskyldiges sida fortfar,
afstår Staten ifrån rättigheten att in natura infordra
sådana räntor och medgifver de skattskyldige
att hädanefter alltid få dem lösa med
penningar efter hvarje Läns årligen bestämda
Markegångspris, eller efter det medelpris, som
Rikets Ständer kunna finna för godt att ifrån
Riksdag till Riksdag fastställa och det utan tillägg
af forsellön.”
s:o
Stats samt Oec.-Vtslt. Vtl. N:o ii5. 33
2:o De Spannmålsqvantiteter, som, det oäktadt,
komrne att in natura utgå, böra, i de
fall cbi Stats-Contoiret ej pröfvar för Stats-Verket
förmonligt att erbjuda deskattskyldige nedsatta lösnings-pris
till högst iG sk. under hvarje Läns Markegång,
genom Kongl. Maj-.ts Befallningshafvandes
försorg på auction försäljas till leverering
på. sådana ställen, inom det i Författningarne
stadgade afstånd från de skattskyldiges hemvist,
sorn för deni pröfvas beqyämligast 5 hvarvid
likväl iakttages, att, då försäljning af större qvantiteter
inågotLän komrne att ega rum, och Kongl»
Maj:ts Befallningshafvande ansåge sådant leda
till förlust för Staten genom låga pris eller till
menligt inflytande på Spannrriålshandeln inom
orten, Spannmålen för allman räkning emottages
och i Kronans Magazin, der sådana ärp att tillgå,
eller i för tillfället hyrda lägenheter till vidare
disposition upplägges, för att, så snart fördelaktigare
förhållanden inträffa, efter Stats-Contoirets
förordnande, försäljas,
3:0 För detta ändamål böra, jemte nödiga
Upplags- och Utgifts-Magazin i Stockholm,
Carlscrona, Christianstad, Malmö och Götheborg»
några Magazin för Kronans räkning bibehållas
i de sädesrikare Länen» der större intägt af
Spannmål eger rum, eller afsättningen, i följd
af locala förhållanden, är mindre liflig, i hvilket
afseende föreslås Magazinen i Upsala, Ve
Bi/i.
till R.-St. Prat. 1828-1830, 4 Sami. 2 Afd.
2 Band. i§;dc Haft. 3
34 Stats- samt Oec.-J ~ts%. Uti. N:0 TiS.
sterås, Nyköping, Giipsholm, Norrköping, Vadstena,
Mariestad, Lidköping, Borgholm, Visby
och Helgevarma.
4:0 Kostnaderne för dessa Magazins underhäll
och förvaltning, äfvensom aflöningen
för dervid anställda 'tjenstemän, uppföras antingen
pä Stat9-ContoirJrts Stat, eller utgå tills vidare
af öfverskotten på Stats-Vfrkets inkomster;
och anser Kongl. Maj:t, att Redogöraren vid
Stockholms Magazin bör bibehålla sin nuvarande
ordinarie aflöning, 99 1 Rdr28 sk., och Förvaltarne
vid de öfriga Magazirren, med undantag
af den i Carlscrona, som på Flottans
Stat aflönas, undfå arfvoden af 466 Rdr 32
sk., då de erhålla Boställsrum, men 500 Rdr,
der sådana icke tjensten åtfölja, hvaremot deras
förra arfvoden icke behöfde på lndragnings■Stat
uppföras.
5:0 Till Statens utgifter af Spannmål användes
i första rummet den räntesäd, som levereras
till Magazinet i den Stad, der utgiften
eger rum, och återstoden anskaffas genom Entreprenade-auetion
på de för Staten förmonligaste
vilkor.
6:0 De Stats-Verket tillhörande Magazinshus,
som, efter pröfning af omständigheterna, i
hvarje fall anses icke erforderliga för allmänna
behof, varda för Stats-Verkets räkning försålda.”
'Kongl. Maj:t förväntar, att, genom de här
ofvan föreslagna anstalter, större enkelhet och
minskad kostnad vid förvaltningen af Kronans
Stats- samt Oec-Vts7s. Uti. N:o i>5. 35
Spannmålsräntor skola ernås, i förening med
verkliga förmaner för de skattskyldige; och
Kongl. Maj:t finner, att denna förvaltning af
en årlig Statsintrad fiör göras helt och hållet
oberoende af de serskilda åtgärder, som inträffande
missväxter eller andra utomordentliga händelser
kunna påkalla.1’
Lika rned hvad Kongl. Majit sålunda i
Nåder förklarat, anse Utskotten en förändrad
reglering med förvaltningen af Stats- Verkets
Spannmålsräntor vara af behofvet påkallad. F. d.
Allmänna Magazins-Directionen äfvensom den
sedermera tillförordnade Ut redo i ngssty reisen hafva
hittills, genom ett slags Passevolance-Contract,
verkställt denna förvaltning, i det alla
Kronans behållna sädedntrader ingått till Allmänna
Magazins-Inrättningen, hvilken åter tillhandahållit
Stats-Verket all för dttsammas utgifter
erforderlig Spannmål in natura. Till betäckande
af de med emottngningen, magazinerandet
och utlevereriugen förenade omkostnader,
har Magazins-Inrättningen haft sig tillagdt ett
ersättningsbelopp, beräknadt tili r Rdr Banco
för hvarje tunna Spannmål, som för Stats-Verkets
räkning från Inrättningens Magazin utlemnats;
men på sätt Stats-Utskottet, uti Betänkandet
N:o 2og, pag. 33X, upplyst, har nämnde ersättning
icke på långt när funnits till 1 äck 1 ig.
utan Inrättningen för samma förvaltning fär fe
vidkännas vida högre kostnad, uppgående till
2 Rdr per tunna och derutöfver.
36 Stats- samt Occ.-UtsJt. Uti. N:o i)5.
Då, jämlikt Rikets Ständers, i öfverens
stämmelse
med Kongl. Maj:ts Nådiga fiamställning,
vidtagna beslut, Kongl. Stats-Contoiret nu
skall öfvertaga enahanda förvaltning, anse Utskotten
afven rätta tiden vara, att i detta hänseende
verkställa den förändrade reglering,
hvarigenom en åsyftad och i Utskottens tanka
Sannolik besparing må kunna beredas. Och
få Utskotten, till vinnande af detta ändamål,
vördsamt tillstyrka antagandet af den uti Kongl,
Majrts Nådiga Proposition främstäl!da3grimdsatts,
i afseende på förvaltningens inrättande hädanefter,
nemligen:
att så litet som möjligt af Kronans
Spannmålsräntor levereras in natura,
och att deremot Stats-Verkets behof
af säd fy lies genom upphandling i
vederbörlig ordning.
För verkställigheten häraf få Utskotten, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Majrta
Nådiga förslag, uppgifva följande grunder:
i:o att, med bibehållande af Räntegifvares
rättighet att levereraSpannmålsräntorna in natura,
Stats-Verket frånträder rättigheten att desamma
in natura infordra, och att det inedgifvc-s
de skattskyidige att få lösa dem, antingen
efter årets markegång, eller elter medelpris, så
vida Rikets Ständer finna för godt, att från
Riksdag till Riksdag ett sådant fastställa, dock
i bugge fallen utan tillägg af försel-lön;
Stats- samt Occ.-XJtsh. Uti. N:o u5. 37
2:0 att i de Län, der Spannmål inom föreskrifven
tid uppsäges tili leverering in natura,
men ej tor något Kronans behof är på stället
erforderlig, vederbörande Läns-Styrelser böra,
till Spannmålens försäljande, utlysa offentlig
auction, med tillkännagifvande, det köpare, som
ställa' fullgod säkerhet, erhålla sex (6) månaders
anstånd med betalningen, och ega bestämma
det ställe, der säden skall levereras, dock
under iakttagande af hvad Författningarne stadga,
rörande vägens längd för räntesäds forsling;
att, i händelse antaglige anbud vid första auctionen
icke göras, förnyad försäljningsauction
efter lämplig tids förlopp må utlysas och hållas;
att, viii dessa tillfällen, markegångspriset må
anses såsom det minsta antagliga anbud, samt
att,derest,emot förmodan,den uppsagdeSpannmålen
icke på sådant sätt och vilkor kan afyttra», densamma
må för Kronans räkning uppläggas och,
till dess ett mera gynnande äfsättningstillfälle
inträffar, förvaras.
I denna punkt innehåller väl det Nådiga
förslaget, att Spannmålen först borde hembjudas
Räntegifvarne till lösen med tö sk. under
markegångspriset; men då Spannmålen en gång
af dem blifvit till leverering in natura uppsagd,
anse Utskotten ett sådant ytterligare hembjudande
mindre lämpligt och utan ändamål;
äfvensom att prisets nedsättande, under hvad
rnarkegångerr bestämmer, i intet f<ill bör medgifva»;
-
33 Statt- tamt Oec.-ZJti?i. Uti, Nio n5.
3:0 att Upplags- och Utgifts-Magazin må
bibehållas i Stockholm, Carlscrona, Christianstad,
Malmö, Visby och Götheborg, äfvensom att
Upplags-Magazinen tills vidare må bibehållas å
de ställen jemväl inuti landet, der Kongl,
Majit kan finna så dane behöflige; men att, i
den nion den nu föreslagna förändrade förvaltning
vinner stadga, och någon längre tids erfarenhet
visat, att Magazinshus på ett eller annat
ställe icke äro behöflige, sådana lägenheter måtte,
i öfverensstämmelse med de i Stats-Utskot1*
tets Betänkande, N:o 30G, framställda allmänna
grunder för dispositionen af Magazins-Inrättningens
öfverflödige byggnader, användas; dock
ined förbehåll, att någon förändring af de vanliga
levereringsorterna för den hästvacance-afgift,
som, enligt Contract med Kronan, utgöres,
icke må, genom Upplags-Magazinens indragning,
förvållas.
I den händelse, att in natura levererad
räntesäd icke kan på föreslaget sätt föryttras, utan
till en tid måste förvaras, men Kronan icke på
stället eger något Magazin, bör erforderligt
upplagsrum då för tillfallet emot hyra anskaffas.
Utskotten tro sig böra bestämdt tillstyrka
bibehållandet af Magazin i de först omnämnde
Städerne, dels för att tjena till Upplagsställen,
i händelse af rustningar, och dels för att icke
förorsaka svårigheter i afseende på Garnizonernas
och Fångars förseende med bröd. Skulle
likväl anskaffningen af denna nödvändighets
-
Statt- tamt Oao.-Utsfc. Uti. N:o n5. 3g
vara under tiden kunna i annan väg med mera
lätthet och mindre kostna-d beredas, torde
frågan, huruvida indragning af Magazin, äfven
i berörde Städer, må kunna ega rum, blifva föremål
för öfverläggning vid en kommande Riksdag;
4:0 att Magazinsbetjeningen bibehålles vid
dess nu innehafvande och, enligt Stats-Utskottets
förslag, pS allmänna Indragnings-Staten uppförda
Löne-anslag, emot skyldighet att, då det erfordras,
emot hittills bestådda aflöningsvilkor, förestå
Kronans Magazin; att, i mon af nuvarande
innehafvarnes afgång, lämpliga arfvoden måtte
bestämmas för Magazins-Förvaltare, endast på
den ort och för den tid sådana kunna komina
att behöfvas, samt utan hinder för dessa personer
att tillika innehafva andra beställningar;
att Redogörames vid Stockholms och Carlscrona
Magazin arfvoden må fastställas till det
belopp, hvarmed de nu i egenskap af löner utgå;
samt att, för Redogörarne i Christianstad,
Malmö, Visby och Götheborg, så länge Magazin
i dessa Städer bibehållas, arfvoden må bestämmas
i enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga
Förslag, eller utsättas till högst 466 Rdr 32 sk.
för dem, som ega fria boningsrum, och till
500 Rdr för dem som, sakna en sådan förmon.
Kongl. Maj:t har uppgifvit sistberörde belopp,
- såsom i allmänhet lämpligt för MagazinsFörvaltare
utom Stockholm och Carlscrona, på
hvilket sistnämnde ställe aflöningen utgår från
Flottans Stat; inen Utskotten anse sig dock bö
-
4o Stats- samt Oec.-UtsL Uti. N;o 115,
ra tillstyrka Rikets Högloflige Ständer, att boS
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Magazins-Förvaltares
aflöning, der tjenstgöringen
är tillfällig, må i möjligaste måtto nedsättas;
5:0 att till Statens utgifter i Spannmål
må i första rummet användas den räntesäd, som
levereras å den ort, der utgiften eger rum, och
att återstoden anskaffas genom upphandling, så
vida icke förmonligare finnes att från annan
ort transportera det erforderliga qvantum; samt
6:0 att förvaltningen af Statens Spannmålsintrader
blifver helt och hållet oberoende af de
serskilda åtgärder, som inträffande missväxter eller
andra utomordentliga händelser kunna påkalla.
Utskotten, som jemväl emottagit remiss å
en utaf f. d. Talmannen för Hedervärda Bonde-Ståndet
Lars Olsson vackt framställning om
angelägenheten deraf, att Krono-Magazinet i
Uddevalla för Statens räkning bibehålies, anse,
då till Kongl. Maj:t blifvit öfverlemnadt att i
berörde hänseende vidtaga den reglering, sorn
kan finnas erforderlig, sig
icke böra undantagsvis tillstyrka bibehållandet
af något visst Magazin,
utom de bär ofvan bestämdt uppräknade.
Stockholm den 12 Januarii 1830.
STOCKHOLM,
hos Cari Ab. Pihi, i83o.
Stats* samt Oec-Utsk. Uti. N:o VI6.
Nio i i 6.
Anköm till Exp. Utsk. d. 22 Jan. läjd.
Ytter likare Utlåtande, i anledning af erItållne
Aterremisser å Ulskottens Be*
Uinkanden N.‘ris ^3 och *4 > angående
lindring eller understöd lör Rust- och
Rotehållare inom Jemtland»
Vid skedd föredragning inför de respective
Riks-Standert af Stats- Samt Allmänna Besvärs*
oell Oecnnomie - Utskottens ofvänomförmälde
2:né, under deti 6 sistförflutne October, afgifnä
Betänkandeti, hafva desamma af Högvördige PreSte-Ståndet
bifallits, hvaremot anmärkningar*
som till återremiss gifvit anledning, blifvit fram*
ställde:
Inom Hoglojl. Ridder skåpet och Adeln.
i:o Af Herr Friherre af Nordin , Carl
Johan, sorn, efter meddelade upplysningar derom,
att Jemtlands Regemente, redan under Ko*
nung Carl XII?s tid, varit utom Prövincen
commenderadt, och äfven sedermera beordradt
att deltaga är 1741 i kriget emot Ryssland, är
1757 i det så kallade Pommerska Kriget, samt
åren 1788 och I 808 i då inträffade Fälttåg emot
förstnämnde Rike, anser det vara något för tidigt
att fastställa en grund för det nya Rote*
Bih. till lii Is-St. Brot. 18 a 8 -18 3 »,4 Sami. 2 Aid.
■x Band. ijlde Haft. 1
2 Stats* samt Oec.-UtsL Uth N:o 1161
ringsverket i Jemtland, innan man, genom afl
vittringens fullbordande och en noggrann undersökning
i alla dess detailer, kunnat beräkna
denna grunds tillämplighet. Herr Friherren,
som förmodar det deremot vara bättre, att
Rikets Ständer stanna vid samma beslut, som Sr
igrS, att nemligen Kongl. Majit ville intill
nästa Riksdag låta framlägga grunder för denna
Roteringsjemkning, förklarar sig frukta, att
om Rikets Ständer nu besluta, att Jemtland
skall lika roteras med de hårdast roterade Pro-vincer
i Riket, den betänkliga omständighet
torde inträffa, att Jemtland, som nu ej eger
mer än 800 man, får större rotering, än den,
hvaröfver Provincen klagat.
2:0 Af Herr von Tärne, M., som, med Sberopande
deraf, att genom Kongl. Majrts Nådiga
befallning, under den nr Nov. 1827, till
Dess Befallningshafvande i Jemtland att inkomma
med förslag till en ny ordinarie Rotering
för Provincen, det åsyftade ändamålet, Rotebållares
lindring, redan är förberedt, anser det
för närvarande nog tidigt att ingå i närmare
pröfning af hufvudfrågan. Om Jemtlands Regemente
skall kunna användas lika som den
öfriga Svenska Arméen, och det gamla vilkoret
för dess rotering, eller manskapets användande
endast inom Landskapet, upphäfvas, anser
Herr von TSrne ingen annan billig grund
för det nya förhållandet emellan Kronan och
Rotehållarrie kunna af Konung och Ständer
Stals- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o ti6. 3
fastställas, än den Kongl. Maj:t redan ar 1806
uppgifvit, eller: jemlikhet med Roteringen i det
öfriga. Riket, hvilken princip Rikets Ständer, genom
deras underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t, den <il Maj 1 8 1 8 , synas hafva godkänt.
Herr von Torne, som upplyser, att i Jemtland
endast 93 personer räknas å hvarje qvadratmil,
och att, Conscriptionen oberäknad, hvar
rpde mantalsskrifven karl der är Soldat, yttrar
den öfvertygelse, att efterföljden af de grunder
för det nya Roteringsverkets upprättande,
som af Utskotten blifvit föreslagne, skulle leda
till den största »rättvisa, och i verkställigheten
möta en mängd svårigheter genom grannlaga
undersökningar i andra Län, hvilka för
Konungens Befallningshafvande i Jemtland skulle
borttaga en dyrbar tid, sorn kunde och borde
bättre användas; och Talaren slutar med att
alternativt tillstyrka Herr Friherre af Nordins
förslag, enligt hvilket den vidare behandlingen
af detta ärende, intill nästa Riksdag, måtte i
underdånighet varda ät Kongl. \laj:t öfvertemnad.
3:0 Af Herr Friherre Cederström, Jacob,
som , med åberopande hufvudsakligen af de skäl
til! ogillande af Utskottens tillstyrkanden, som
i Herr Friherrens reservation äro utvecklade,
anser det af Herr Friherren i samma reservation
framlagda förslag innefatta allt hvad som
för närvarande billigtvis kan fordras eller beviljas.
4:0 Af Herr Nordenfalk, Johm, sorn, med
4 Stais- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 116.
instämmande i hvad a( föregående Talare hem-*
ställt blifvit, tillagt det förklarande, att man,
genom för tidigt fastställande af grunder, skulle
möjligen kunna fölfela det ändamål sorn
åsyftas,
5:0 Af Herr Boij, J., Fr., som yttrat det
länge hafva varit dess öfvertygelse, att om en
ny Rotering, efter de hårdast roterade Regementen,
skulle för Jemtland uppgöras, komme
-denna Province att erhålla flere Soldater, äti
den nu underhaller. Herr Boij , Regementets
nuvarande Chef, som i hufvudsaken förenat sig
i hvad af Herr Friherre af Nordin tillstyrkt blifvit,
anser sig, som en skyldig gärd, böra förklara:
”att Regeringens åtgärder i detta ämne
”varit högst välgörande och försatt Piovincep i
*’ett tämmeligen rigtigt förhållande, samt åstad”kommit
en betydlig lindring uti utgifter för
^Rotehållarne,’1
Inom Fällojlige Borgare-St lindet,
6:0 Af Herr Borgmästaren Modin, som
anser Utskottens förslag, att ifrågavarande Roteling
må jemkas till likhet med de hårdast roterade
lAnen, sedan Hemmanens godhet, grund'
räntor och ojrige utskylder blifvit emellan Länen
behörigen jemforde och tagne i beräkning,
innefatta allt för obestämda grunder till ändamålets
ernående, enär dervid förutsätte» en så
vidsträckt undersökning, att densamma föga
är verkställbar och åtminstone innebär oviss
-
Stals- samt Oec.-Utsk. Ull. N o i 16. 5
het, huru den skall slutas. Herr Modin hemställer
deremot, att Mutionairernes yttrade begäran.
om B evilln ing s - var dets antagande till grund
tor merberårde Roteringsjemkning, måtte, såsom
billig, af Rikets Högloflige Ständer, bifallas,
helst Motionairerne ej åsyfta annat, än att
Jemtlands Rotering må blifva lika med, och
ej högre än deri, sorn för de hårdast roterade
ibland öfrige Länen eger rum; och hafva, i
hvad af Herr Modin sålunda tillstyrkt blifvit,
H err vice Talemannen Hagman Noréus och
Herr Comrnerce-Rådet Santesson förklarat sig
instämma.
Inom Hedervar da Bonde Siandet,
7:0 Af Riksdags-Fullmägtige från Jemtland
Lars Olsson och Anders Ersson, sorn anhållit
, att till förekommande af all tvekan vid
verkställigheten om rätta tillämpningen af de
i Utskottens Betänkande föreslagne grunder,
måtte fran föreskriften om sättet till nya Hoteli
ngons utförande ”uteslutas det, sorn angar
”hemmantal, räntor och besvär, såsom jemförel”segrund
emellan Jemtland och andra orter,
”och att hemmansvärdet, hvilket utgör Hem”manets
verkliga godhet får blifva den enkla
”och enda grunden för beräkningarne;’’ helst
Roterings-förrättningen, pA annat sätt företagen,
måste möta alltför stora, om ej oöfv< rvinneliga
svårigheter. Att för hvarje Hemman
i Jemtland anställa en uppskattning af dess
6 Stats- samt Oec.-Uttk. Vik. N:o 116.
förmoner å ena och allmänna besvär I andra
sidan, till utrönande af Hemmanets verkliga
godhet eller värde, skulle, i bemälcle RiksdagsFullrriägtiges
öfvertygelse, blifva ett företag af
nästan overkställbar omfattning; och enär härtill
k ornrner, att gagnet af ett sa mödosamt förfarande
ej kunde visa sig förr, än likaledes blifvit
förfaret med Hemmanen i de orter, emot
hvilka Jemtlands Rotering skall jemföras, torde
man ofelbart blifva försatt i nödvändighet
att erkänna verkets fulländande efter denna
plan för omöjligt, och den deruppå använda
oberäkneliga tid för ändamålet förlorad.
Hvad salunda anfördt och erinradt blifvit,
hafva de förenade Utskotten i noga öfvervägande
tagit; men då de emot Utskottens redan
i detta ämne afgifna Betänkande inom de respective
Riks-Stånden framställda anmärkningar
icke förekommit Utskotten af sådan vigt, att
Utskotten deraf bort föranledas att frånträda deras
öfver frågan lenmade yttrande, med undantag
blott i den omständighet, huruvida Provincen
Jemtland bör, vid det nya Indelningsverkets
upprättande, åläggas lika förbindelser med
de hårdast roteradt hånen, eller icke, i hvilket
sistnämnde afseende Utskotten funnit Jemtlands
Rotering böra jemkas till likhet med Roteringe-n
i det öfriga Sverige, hafva Utskotten, med åberopande
af de skäl, hvilka, till stöd för redan
yttrad tanka, anförde blifvit, vördsamt skolat
till Rikets Högloflige Ständers bifall hemställa:
Stals- savtl Oee.-ZJtsJt, Uti. N:o i iG. j
att Jemtlands Soldater Släggas samina
skyldigheter, sorn Kronans indelta manskap
i det öfriga Riket; men att deremot,
utan fastställelse af den provisoriska
regleringen af Jemtlands Rotering
för längre tid, än de 8 Sr, under
hvilken densamma blifvit af Länets
invånare antagen, ifrågavarande
Rotering derefter må jernnäs till likhet
med Roteringen i det öfriga Sverige,
sedan Hemmanens godhet, grundräntan
och öfriga utskylder blifvit einellan
Länen behörigen jemförde och
tagne i beräkning; samt att de nya
Hemman, som i Jemtland tillkomma,
må öka den gamla Roteringen med ny;
och att de sålunda för Jemtlands Fältjägare-Regemente
tillstyrkta vilkor jemväl
måtte få sträckas till Jemtlands
Häst-Jägare-Sqvadron, och att Rusthållarne
dervid måtte komma i åtnjutande
af all den lindring i deras
hittills åliggande skyldigheter, som antingen
redan blifvit eller framdeles
kan varda Rotehållarne inom Provincen
beviljad.
En Ledamots serskilda tanka varder här*
hos bifogad.
Stockolm den ist Januarii 1&30.
8 Bil. t. Stats- samt (he-Utsh. Ull. N:o tiG
Reservation.
Af Herr Friherre Cederström, ffacob:
Då Högloflige Utskottens pluralitet icke
leinnat uppmärksamhet åt de välgrundade tillstyrkanden
för behandlingen af Jemtlands Rott-ringsfråga,
hvilka inom de reSpective RiksStånden
och serdeles inom Högloflige Ridderskapet
och Adeln af Herr Friherre af Nordin
samt Herrar Von Torne och Boij yttrade blifvit*
har jag med öfvertygelse, att om, på sätt Provincens
Fullmägtige hemställt, Hemmanens Bevillningsvdrden
allena antagas till grund för en
ny Rotering inom Jemtland, Fält-Jägare-Regementet,
hvars styrka redan blifvit från rooo till
800 numer nedsatt, skall nedsjunka till en så
obetydlig numeraire, att det éj mera Som Regemente
kan betraktas, samt att, om åter, på sätt
Utskotten nu å nyo föreslagit, grunden för denna
rotejemkning skall blifva en jemförelse emellan
Hemmanens godhet, grundräntor och öfriga ntskylder
i Jemtland och Rikets öfriga Län, Provincen
kommer, af skäl, dem jag i min Reservation,
vid Betänkandet N:o 73, redan egt tillfälle
utveckla, att erhålla en mera tryckande Rotering,
än den, hvaröfver klagan föres, vördsamt skolat,
till Rikets Högloflige Sränders bifall, anmäla
det af Utskottens Beredning', med anledning
af återremissen afgifna, men af Utskottens
pluralitet genom omröstning ogillade förslag
till Betänkande i förevarande ämne, så lydande:
1:0
Bil. t. Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o 116. g
l:o att, da Provincen Jemtland, genom
Kongl. Majits landsfaderliga omsorg, redan erhållit
dess i äldre tider åtagna rotering af 1000
man nedsatt till 800, pä det sätt, att den Va*
cance-afgift, sorn af de indragne 200 Numren
erlägges, varder säsoin understöd fördelad emellan
de effective varande 800 rotar, Jemtlands
"Regemente må, på sätt Kongl. Majit jemväl
vilkorligt stadgat, anses förbundet att, vid inträffande
krig, i likhet med öfrige Regementer
af Svenska Arméen, tjenstgöra der Kongl,
Majit för Rikets försvar nödigt pröfvar; hvaremot
Regementet, under fredstid;* icke må kunna
till allmänna arbeten utom Jemtland commenderas;
2to
att den emellan Kongl. Majit och
Rotehållarne för nu varande 200 vacanta Numer
af Regementet träffade öfverenskommelse,
om erläggandet af en viss årlig Vacance-afgift
till de effective Rotarnes understöd, må, för
den derföre bestämda tid af 8 år, orubbadt
fortfara;
3:0 att, så vida, vid denna tids tilländagående,
ett nytt Roteringsverk för Jemtland t-j
kunnat medhinnas eller faststäildt blifvit, och
Rotehållarne ej äro hugade att, uppå derom
erhållen Nådig framställning, förlänga den träffade
öfverenskommelse!!, till dess den slutliga
handen vid det nya Roteringsverket kan biif
Bih.
till R—St. Brot. 1828-18äo, 4 Sami. 2 Ajd,
% Band. ij:de Hä/c. %
io Bil. t. Stats- samt Oac.-ZJtsA. Vtl. N:o it6.
va lagd, Kongl. Maj:t må anses oförhindrad att
återkalla den provisoriskt vidtagna regleringen,
och anbefalla recrutering af de för närvarande
vacanta Numer;
4:0 att Kongl. Maj:t, vid fördelningen af
de a g:de Hufvuu-Titeln anvisade tillgångar,
företrädesvis täckes afse angelägenheten af afvittrings-arbetcts
fortskyndande och snara tillslutbringande
inom Jemtland;
5:0 att, så snart alvittringsverket så långt
framskridit, att början med upprättandet af ett
nytt Roteringsverk för Jemtland kan företagas,
med iakttagande af enahanda grunder, sorn för
den öfriga Rot (ringen i Sverige blifvit foljde,
ett sådant arbete må åligga vederbörande dertill
i Nåder utsedde och förordnade personer
att ofördröjligen begynna och fortsätta;
6:0 atc de Nyhemman och Lägenheter inom
Jemtland, hvilka antingen redan förefinnas
ech till ordinarie Knecktehåli böra indelas, eller
ock genom det fortgående afvittringsverket
än ytterligare kunna uppkomma, måtte anslås
till understöd för Jemtlands Regementes nu varande
gamla Rotar;
7:0 att det nya Roteringsverket, så vidt möjligen
medhinnas kan, måtte, vid nästinträffande
Riksdag, varda Rikets Ständer till pröfning
och fastställelse förelagdt; samt
8lo att de sålunda för Jemtlands Fältjägare-Regemente
tillstyrkta vilkor jemväl måtte
få sträckas till Jemtlands Häst-Jägare-Sqvadron,
Stats- samt Occ.-ZJtsh. Uti. N:o 117. 11
och att Rusthållarne dervid matte komma 1 åtnjutande
af ali den lindring i deras hittills å
liggande skyldigheter, sorn antingen redan blifvit
eller framdeles karr varda Rotehållarne inom
Provincen beviljad.
N:o 117.
Ankom till Exp. Utsk. d. 21 Jan. igjo.
Ytterligare Utlåtande, såsom följd af erhållen
återreniiss å Betänkandet JS:o
g5, i anledning af gjord hemställan
om de Skånska Infanteri-Regementenas
befrielse från Garnizonstjenstgöring
under fredstid.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
hafva från Hedervärda BondeStåndet
fått emottaga återreniiss å de förenade
Utskottens Betänkande, N:o 95, i anledning
af gjord hemställan örn de Skånska Infanteri-Regementenas
befrielse från Garnizonstjenstgöring
under fredstid, hvilken återförvisning varit föranledd
af åtskilliga emot Betänkandet gjorda erinringar
af Riksdags-Fullmägtige Anders Danielsson
och Hans tJansson från Elfsborgs iian,
samt Nils Monsson från Malmöhus Län, med
hvilken sistnämnde samtlige det Hedervärda
ii Stats- samt Oac.-UtsA. IJtl. N:o 117,.
Ståndets Ledamöter fran Skane sig förenat; men
då Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet samt Välloflige BorgareStåndet,
genom hvar för sig fattade oeh Utskotten
meddelade beslut, behagat ifrågavarande
Betänkande godkänna, samt frågan, vid sådant
förhållande, jemlikt 69 §. Regerings-Formen,
jemförd till 4g §. 3 morn. och 75 §. Riksdagsordningen,
är grundlagsenligt afgjord, hafva de
förenade Utskotten, hvilka således äro ur tillfälle
satta att någon ytterligare åtgärd åt detta
ärende lemna, skolat sådant det Hedervärda
Ståndet vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den 16 Jariuarii 1830.
STOCKHOLM,
hos Cahl A b. Pihl, i83o,
Statt- tamt Oec.-UlsÅ. Ut!. N.-o n8. f
N:o ii8.
Ankom till Exp. Utxk. d. 45 Jan. 1830,
Ytterligare Utlåtande, i anledning af erhållna
återremisser å Betänkandet, N:o
p4* angående jemkning i deli Provincen
Skåne ålagda Ordinarie Rotering.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
uti ifrågavarande ämne, under
den 5 uästförflutne November, gemensamt afgifna
Betänkande liar frän samtlige Riks-Stånden
blifvit till ytterligare handläggning återförvisadt,
på grund af deremot framställda erinringar:
Inom Hogloflige Ridderskapct och Adeln:
af Herrar Grefvame Gyllenborg, Joh. Henning,
och Horn, Cl. Fredrik, Herrar Friherrame
Wrangel, Henning, och Boije, Ludv. Johansson,
samt Herrarne Ribbing, Arvid, Hjerta, G., Munck
af Rosensköld, Eberhard, och Rosenqvist af Åkershult,
F. L., hvaremot Herr Friherre Cederström,
^facob, och Herr Nordenfalk, Johan, utan att bestrida
den yrkade återrernissen, i vederläggning
af de gjorda anmärkningarne ingått;
Inom Hogo or dige Preste Ståndet:
af Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe,
Herrar Contracts-Prostarne Petterson, Nibelius
Bih. till R.-St. Prot. i8a8-i83o, 4 Sami. 2 Afd.
2 Band. i%:dc Haft. 1
a Stats- samt Oec.-UtsJt. Uti. N:o 118.
och Hallstrom, Herr Prosten m. rn. Greuilliuf
och Herr Professoren in. rn. Geijer;
Inom Hallo fl i ge Borgare-Ståndet:
af Herr Grosshandlaren Ekerman och Herr
Commerce-Rådet Santesson;
Inom Hedervår da Bonde Ståndet:
af Riksdags-Fullmägtige från Christianstads
Län Pehr Pehrsson, Tufve Larsson, Pehr Jonsson
och Pani Jonsson, samt Riksdags-Fullmägtigen
från Malmöhus Län Nils Mårnsson.
Enär den vidlyftighet, hvaraf discussionerne
öfver detta ämne, serdeles inom Högloflige
Ridder skåpet och Adeln, sig utmärka, nekar
Utskotten tillfälle att upprepa hvad af hvarje
Stånds Ledamot serskildt yttradt blifvit, samt de
gjorda anrnärkningarne eller framlagda nya förslagen
för ärendets behandling med hvarannan
i åtskilliga delar öfverensstämma, hafva
Utskotten ansett med den möjligaste enkelhet
och tydlighet i uppställningen blifva förenligt,
att hvad i hvarje omständighet erinradt och
föreslaget blifvit här nedan i ett sammanhang
upptaga och besvara.
Vidkommande således först Herr Grefve
Gyllenborgs anmärkning emot fullständigheten af
Utskottens Betänkande, enär Herr Grefven deruti
trott sig sakna för ärendets pröfning angelägna
upplysningar, ej mindre om namnen å
de extra Rotehållare, hvilka vid de, år 1813,
ä Lands-Cancellierne i Malmö och Christian
-
Stats- samt Oec.-TJtsti. Uti. N.o 11S. 3
stad hållna sammankomster, varit frånvarande,
likasom å dem af berörde extra Rotehållare,
hvilka, öfver den extra Roteringens förbytande
till ständig, underdåniga besvär sedermera anfört,
än jemväl öfver Egendornarnes i Skåne
uppskattnings-värden för bevillning till ledning
för jemförelse af Roteringen i dem båda, samt
Herr Friherre Wrangels påstående, det Utskotten
bordt förskaffa sig upplysning, ej mindre
om antnlet af de Rotar, som skulle återgå
till extra Rotering, i händelse man utginge från
den princip, att alla vid sarnmankomsterne frånvarande
extra Rotehållare icke åtagit sig den
ständiga Roteringen, än om de Säterier och
Prestebohl i Skåne, hvilka blifvit ordinarie Rotering
underkastade; hafva Utskotten vördsamt
skolat förklara, att Utskotten, det sorgfälligaste
bemödande oaktadt att från spridda Embetsverk
och Archiver samla de handlingar och upplysningar,
som, för en fullständig utredning af
Skånska Roterings-frågans erhållna behandling
från dess första upprinnelse, ansetts erforderliga,
hvarken hittills kunnat eller än mindre nu,
emot Riksdagens tillstundande slut, finna för sig
möjligt vara, att inför Rikets Högloflige Ständer
framlägga alla de vidtomfattande ifetail-utredningar,
som af Herr Grefve Gyllenborg och
Herr Friherre Wrangel äskade blifvit, ett arbete,
hvartill, enligt sisthemälde Herr Friherres
eget medgifvande, en tid af flera månader skulla
erfordras; och då Utskotten, för deras del, an
-
4 Statt* tamt Oec.-Utsk. XJtl, N:o 118
*e, att, vid detta ärendes företagande till pröfning
hos Rikets Högloflige Ständer, fråga blott
bör kunna uppstå om bestämmandet af vissa
allmänna grunder för detsamma» slutliga behandling,
hvaremot en minutiös utveckling
af localförhällanden, hvilka till utredning och
pröfning af den blifvande Jemknings-commissionen
bora öfverlemnas, blott skulle åstadkomma
Ökad svårighet, att till sina rättsgrunder öfverskåda
detta redan allt för mycket invecklade
ärende,
hemställa Utskotten, om icke Rikets
Högloflige Ständer skulle anse den
af Utskotten redan afgifna berättelse
tillräckligt upplysande och tillfyllestgörande
för den pröfning, Rikets Ständer
i denna fråga kan tillkomma;
dock hafva Utskotten, för att ådagalägga, det
de icke undanhållit någon upplysning, som ur
de af Landshöfdingarne i Christianstads- och
Malmöhus Län, den 27 April och den 27 Maji
*8i3> till Kongl, Majit ingifna underdåniga
Berättelser öfver extra Rotehållarnes slutliga
hörande öfver ordinarie Roteringens åtagande,
kunnat hemtas, ansett sig böra samma Berättelser,
tillika med det från Christianstad i sammanhang
dermed insända Jprotocoll, härjemte
in extenso bifoga.
Hvad härnäst beträffar Herr Friherre
JVrangels yttrade förmodan, att Embetsmannain
fly t ande och ofverrumpling egt rum vid de
Stan- jamt Ojc.-Utsk. Uti. N:o 118. 5
tillfällen, då extra Rotehållare i Skåne, vid de
af vederbörande Konungens Befallningshafvande
i vanlig ordning och efter af Kongl. Maj:t
derom meddelade föreskrifter utlyste Sammanträden,
åtagit sig att utbyta den år I8H Skånes
dittills oroterade jord ålagda extra Rotering,
emot ständigt Knecktehåll , samt Herr
Grefve Horns hemställan, huruvida den ordinarie
Roteringen i Skåne kan anses vara lagligen
tillkommen eller icke; hafva Utskotten, i förra
hänseendet, skolat, lika med Herr Nordenfalk,
förklara, det Utskotten icke ega sig andra förhållanden
eller iakttagelser vid ifrågavarande
tillfällen bekante, än dem, som af Handlingar
och förda Protocoll inhemtas. Och då, så vidt
den af Utskotten redan framlagda på officiela
Handlingar grundade berättelse utreder, den nu
varande ordinarie Roteringen i Skåne tillkommit
såsom följd af en emellan Konungen och
extra Rotehållare träffad frivillig öfverenskommelse,
deråt Rikets Högloflige Ständer, med
den rätt 80 §■ Regeringsformen Rikets Ständer
tillerkänner, tvänne gånger, eller vid 18x3
och 1823 årens Riksdagar, lemnat deras provisoriska
bifall,
anse Utskotten, hvad af Herr Friherre
Wrangel och Herr Grefve Horn
i dessa omständigheter anfördt blifvit
icke föranleda till någon åtgärd.
Af Herr Grefve Gyllenborg, Herr Friherre
Wrangel och Herr Rosenqvist af Åkershult
6 Stats- samt 0«c.-Utsk. till. N:o 118-
har blifvit yrkadt, att de extra Rotehållare;
hvilka vid de år 18*3 ^ Lands-Cancellierne i
Malmö och Christianstad haline sammankomster
icke tillstädeskommit och, vid sådant förhållande,
i stöd af det af Kongl. Maj:t Nådigst
anbefallda och i Kungörelserne influtna
förbehåll, blifvit såsom jakande till den Kongliga
Propositionen b«traktade, måtte förklaras
berättigade att till extra Rotering få återgå.
De förenade Utskotten, hvilka redan, i
deras afgifna Betänkanden, pag. 3 5 och 36, egt
tillfälle anföra de flera skäl, hvilka tala emot
beviljandet af en sådan, till upplösning af 2:ne
reguliera Infanteri-Regementen ledande återgång,
hafva härtill ansett sig böra bifoga Herr Friherre
Boijes, Ludv., i denna omständighet och på grund
af juridisk undersökning lemnade yttrande, att,
sedan den frånvarande fastighetsegaren blifvit
ålagd en ständig Roteringsskyldighet, det varit
hans ovilkorliga pligt att deröfver i laglig ordning
anföra besvär, och att, då han det icke
gjort, utan låtit beslutet emot sig vinna laga
kraft, samt i hela fjorton åren ställt sig detsamma
till efterlefnad, han nu så mycket mindre
är berättigad att det upprifva, som, efter
det de inroterade 2000 man redan längesedan
ingått i grunden för Rikets Militairestyrka,
någon rubbning deri icke mera begäras kan;
hvarföre Utskotten hemställa, att Herr
Grefve Gyllenborgs, Hr Friherre Wran.
Stats- samt Oec.-UtsJr. Uti. N:o 'n8. 7
gell och Herr Rotenqvits yrkanden i
denna del icke mätte godkännas.
Det har af sistbemälde Talare jemväl hegardt
blifvit, att de f. d. Extra Rotehållare, hvilka,
så väl öfver grunden till förbytandet af deras
förra åliggande till ständig rotering, som
öfver det sätt, hvaruppå deras jord till visst
ordinarie Knecktehall är vorden indelad, besvär
i underdånighet anfört, måtte af Rikets Ständer
förklaras berättigade att få återtaga sin extra
Roteringsskyldighet; roen då härvid förekommer,
att ingen bland de extra Rotehållare i Skåne,
som, vid haline sammanträden å Lands-Cancellierne,
sjelfve eller genom Ombud förklarat sin
önskan, att vid extra Roteringsskyldigheten framgent
få förblifva, emot sin vilja blifvit förmådd
att ständigt Knecktehall sig åtaga, samt de emot
den tillsatta Roterings-Commissioneris åtgärder
inför Kongl. Majrt i underdånighet anförda
Besvär längesedan blifvit i laga ordning pröfvade
och med Utslag afhulpne, i hvilka Styrelse-
och Domaremagternes tillgöranden Utskotten
anse Rikets Ffögloflige Ständer vara
hindrade att någon rubbning åstadkomma,
hemställa Utskotten vördsamt, att den
i sistberörde omständighet, af några
Ledamöter inom Högloflige Ridderskapet
och Adeln, gjorda anhållan måtte
få förfalla;
likasom de förenade Utskotten
ej eller anse sig kunna tillstyrka Herr
8 Stats- samt Oec.-Utsft. TJtl. N:o u8.
Friherre Boijer förslag, det Rikets
Ständer ville i önskningsväg hos Kongl.
Maj:t i underdånighet begära, att
berörde klagande måtte till extra Ro*
teringen lå återgå.
“Då Säterier i det öfriga Sverige äro frie
“flan Rotering, och den ena skattdragande, i
“följd af ingångna köp rn. m., bör ega lika rätt,
“som den andra,“ har Herr Friherre IVrangel
ansett “högst obilligt, om Skåne ensamt i det“ta
fall skall utgöra ett undantaghvadan Herr
Friherren anhållit: “att Säterier och Prestbohl
“må, i likhet med andra dylika i Sverige, vara
“från ständig Rotering frikalladeMen enär
den extra Rotering, hvilken, jemlikt Rikets Ständers
vid 18og och 1810 årens Riksdag fattade
Beslut, år i 8 i r Provincen Skåne ålades, så väl
af egare till Säterier, som innehafvare af Prestbohl
och öfrige Hemman och Lägenheter inom
Provincen, enligt hvad i det föregående utredt
är, år 18 i 3 blifvit, genom en frivillig handling,
utbytt emot ständigtKnecktehåll, samt då hvarken
de egare och disponenter, hvilka sitt samtycke
till ordinarie Roteringens åtagande, muntligen,
skriftligen eller genom uteblifvande från
sammankomsterne lemnat, eller än mindre de
personer, hvilka, genom arf, köp eller befordran,
sedan år 1813, kommit i besittning af Säterier
och Prestbohl i Skåne, nu mera efter så
många
Stätt- samt Qac.-Utsk. Uti. N:o il8. f)
inånga års förlopp kunna anses berättigade att
förbindelsen till ordinarie Knecktehåll frånträda*’
föranlåtas Utskotten vördsamt afstyra
ka Rikets Högloflige Ständers bifall
till hvad i denna del blifvit af Herr
friherre Wrangel föreslaget.
Hväd ml den vigtigaste omständighet i
detta mål rörer, eller frågan derom, huruvida
Och på hvad sätt, utan rättvisans för nära trädände
å någondera sidan, en billig oell af orhständigheterne
länge påkallad jemkning i ilen
olika tryckande Roteringsskyldighet, som inom
Srovincen Skåne skall ega rum, må kunna tillVägabringas;
så hafva, nied ogillande af den äf
Utskotten, päg. 38 och följandej föreslagna omröstning,
derigenom Rotehållarne borde sättas i
tillfälle att sjelfve Undanrödja det hinder ■, sorti
för Rotejemkningarnes tillvägabringande sig hittills
framställer, blifvit hemställdt:
äf Herr Grefve Gyllenborg: att, Utan afseende
å den minskning af några hundrade man ständige
Soldater, som derigenom kan Uppkomma*
en Rotejemkning må, endast inom Christianstads
Län, anställas, dervid medium af Rotarnes
taxerade egendomsvärden i Malmöhu? Län
till bevillning borde blifva grunden för Rotarnes
beräkning (efter uppskattningsvärdet till bevillning)
inom förstnämnde Län;
af Herr Friherre Wrangel: *‘att Rikets Stän
Bih.
till R.-St. Prat. i8a8-i83o, 4 Sami. 2 Af ds
2 Bandi 18 :de Häfts 2
lo Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. Nio ng.
“der matte med en underdånig Skrifvelse till
“Kongl. Majit inga, med förklarande, att de an“sett
ny undersökning och jemkning med Skån“ska
Roteringen behöflig, samt anhålla, att Kongl,
“Majit täcktes i Nåder en sadan anbefalla, pl
“sätt, att ingen ina åläggas högre Ordinarie Rotering,
an hvad han i extra Rotering bordt
“utgöra eller nu verkligen utgör, samt att de
‘'Hemman af mindre godhet, som äro underka“stade
Rotering, matte blifva lindrade till likhet
“med hvad, enligt redan stadgadt vilkor, de
“bättre Hemmanen blifvit ålagdt;" varandes af
Herr Friherren derjemte yttradt, att, om den
föreslagna undersökningen skulle visa, att en
billig nedsättning af några hundrade Rotar påkallas,
det, enligt Herr Friherrens öfvertygelse,
vore bättre att hafva iooo man med rättvisa
och ingen missnöjd undersåte, än bibehålla 2000
man under en allmän öfvertygelse hos Skånes
invånare, att finna sig i likhet med en eröfrad
Province behandlade;
af Herr Friherre Boije, Ludvig: att, då,
enligt Herr Friherrens tanka, något hinder för en
Rotejemknings anställande icke bör kunna uppsta,
såsom följd af det emellan Kongl. Majit och
Extra Rotehållare i Skåne, år I8l3> öfverenskomma
och stadgade vilkor: «att ingen Rote kan
“påforas högre ordinarie Numer, dn han förut
«utgjort extra Rotering,« enär detta vilkor af
Malmöhus Läns Rotehållare förmodas vara framställdt
i helt annat ändamål, än att motverka
Stats- samt Osc.-TJtsh. Vtl. N:o n8. n
den af Christianstads Läns Rotehållare sedermera
yrkade och då ännu icke förutsedda Rotejernkning,
”Rikets Ständer ville hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täckes, utan afseende å ofvanberörde förbehåll,
förordna jemkning i Roteringsbördan, med Instruction
för Förrättningsmännen att dervid taga
till grund hvarje fastighets hemmantal, skattläggnings-
och taxeringsvärde;”
af Herr Ribbing, Arvid: att, då det är
Rotehållarnes ovilkorliga rättighet att bibehållas
vid det för all jemkning sä hinderligt ansedda
vilkoret att slippa förhöjning i Roteringen såsom
ordinarie, emot hvad den varit såsom
extra, samt besynnerligt vore, om Rotehållarne,
för det de icke skulle vilja frångå denna
deras rättighet, skulle sättas utom anspråk
på rättvis fördelning af Roteringsbördan, Utskotten
borde, i den händelse ordinarie Roteringen
icke finnes verkställd i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts Rotehållarne derjemte
lemnade Nådiga försäkran, att ordinarie Roteringsskyldigheten
skulle blifva åsatt aefter beskaff
enhet en af hvarje Egendom och Lagenhet,u
tillstyrka sådana åtgärder, hvarigenom utlofvad
rättvisa i ordinarie Roteringens fördelning mitte
komma till verkställighet, medelst en allmän
Rotejernkning;
af Herr Grefve Horn, Claes Fredric: att
Skånes ordinarie Rotering måtte upphäfvas,
samt Provincen derefter teomma i åtnjutande
X2
af samma jemkning i extra Roteringen, tom,
enligt r 82 3 års Ständers Beslut, öfvergått det
öfriga Sverige; att man derefter kunde föreslå
en förvandling till ordinarie Rottbäll, i den
lindelse nian fror det vara af någon politisk
vigt, att i Skane underhålla en ständig Infanteritrupp;
att åt Kongl, Maj:t borde öfverlåtas rättigbet
att härom med Provincen öfverenskomma;
samt att, då i Skåne ej finnes, samina grynet
för extra Roterings-jemkningen, som i Rikets
Öfrige Provmcer, eller ordinarie Knecktehållet,
dertill matte antagas Rusthållet» ’’så att t. ex.
”den Jord-Egendom, sorn i värde, enligt ortens
”Skattläggningsmethod, svarar emot ett Rusthåll
■'med dess Augment, måtte erhålla en viss exvtra
Roteringsskyldighet;”
af Hen Hjerta, Gustaf: att, på sätt Herr
Grefve Horn föreslagit, en jemkning i Skånes
|r ig II ålagda extra Rotering må anställas i
Öfverensstämmelse ined Rikets Ständers vid 1823
års Riksdag, i afseende på Extra Roteringen i
allmänhet, fattade beslut, dervid ”2 extra Rotekarlar
böra räknas emot ett fullt Rusthåll41; att
Skånska Regementena, hvilkas bibehållande Herr
Hjerta anser “vara af hogsta vigt om ej båda,
åtminstone det eria, derföre icke behöfva afskaffas,
emedan, “sedan en provisionel jemkning
“af extra roteringsbysväret i Skane föregått, Risket*
Stander kunna mellankomma och yttra sig
‘‘om den ordinarie Roteringen, då ock bestämdt
‘‘bedömas kan, hvad Skånes onus i detta afse
-
St^s ts- samt Oee.-Utt/f. Uti. N:o t18- »5
•‘ende hör vara;“ och då, enligt Herr Hjertås
mening, ‘ det är Lagstiftande Magtens pligt att
“bedöma, huruvida det går an att grunda en
*‘extra Rotering i en hel Province derpå, att
“en massa af folk måste anskaffas i sjelfva stungen
då kriget hotar Landet, utan gammal starn
!‘att' insätta den uti, kunna Pikets Ständer, vid
‘ten blifvande Riksdag, medgifva Skåne att, på
“ett billigt, med Rikets allmänna samt Provincent
enskilda fordel öfverensstämmande sätt, få. jor“bytet
sin extra Rotering till en ständigHerr
Hjerta, sorn anser Skånes försvar “blifva bättre
ebesörjdt med ett Regemente på 1200 man till
“stam för era talrik Beväring, uttagen af en
“nöjd, lycklig och rik Prqvince, än med 2000
“ständige och samma Beväring, utgjord af lik*
“nöjde, fattige och missnöjde,“ har, med sådan
öfvertygelse, slutligen hemställt: “att Rikets Hög“loflige
Ständer ville hos Kongl. Maj t i underdånighet
anmäla, att de ej funnit sig kunna
“föreslå något för att komma till rätta med denina
sak, innan en provisionel jemkning af Exstra
Roteringen blifvit verkställdatt förberedande
åtgärder derföre måtte af Kongl. Majit
vidtagas löre nästa Riksdag, då Rikets Ständer
hoppas att få emottaga underrättelse derom; att
ordinarie Roteringen under denna tid bör fortfara,
men att, då inskränkning deri förmodas
höra ske, rinder tiden uppkommande vacancer
fj må recruteras, utan (len i stället erläggande
Väcanceafgiffen, tillika med de medel, sorn af
i$ Stats- samt Oaé.-U tsh. Uti. N:o 118.
Christianstads Län till detta ändamål äro afsatt?,
måga användas till kostnaderne för dea blifvande
Extra Rotejemkningen. Och har Herr Friherre
Wrangel förklarat sig i detta förslag instämma,
med det tillägg, “att, sedan jemkning
“i den förra Extra Roteringsskyldigheten först
“blifvit vidtagen, och denna på ett jemt och
“billigt sätt blifvit fördelad, den ma förvandlas
“till ständig emot en femtedels nedsättning i
“allmänhet;
af Herr Munck af Rosenschild, Eberhard:
att “då det är af mera vigt, att man har en
“hel dass af Rotehållare nöjde, än ett par hun“drade
Soldater mera i en Gräns - Province,*'
Talaren förmodat, “att Rikets Ständer inse sin
“pligt och folkets rätt vara, att de i denna del
“inträda såsom medlare.“ Varandes i öfrigt er
inradt,
att Arrendatorer och Frälsebönder äro
af den nu varande Roteringen tungt tryckte;
af Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe;
att, enär förhållandet inom Skåne verkligen vore
sådant, att pluraliteten är nöjd med deri nu
varande Roteringen, och blott en mindre del
anser sig lidande, Herr Biskopen funnit billigt
vara, att äfven denna mindre del finge tillfälle
anföra skälen till sin klagan och få dem
pröfvade;
af Herr Contracts-Prosten Hallstrom: att
det bär ofvan ofta upprepade, vid ordinarie Roteringerrs
åtagande år 1813, af Malmöhus Läns
Rotehållare lastade, men af Roterings-Comrnis
-
Stats- sa7nt Oec.-TJtsh. Uti. N:o riS- *5
slonen ej strängt iakttagna vilkor icke eller bör
blifva ett hinder för rättvisans högre kraf, och
att, äfven med dess bibehållande, en jemnare
Rotering låter sig verkställa, enär 5 72 ^vacantaj)
Rotar äro att indraga; samt
af Riksdags - Fullmägtigen Pehr Pehrsson
från Christianstads Län, med hvilken Länets öfrige
Representanter af Bonde-Ståndet sig förenat,
“att Rotehållarne väl böra sammankallas
“och tillfrågas, om de äro belåtne med nu va“rande
Roteringsverk , då, i händelse sådant
“med ja enhälligt besvaras, all fråga om än“dring
naturligtvis måste förfalla, men att, örn
“ock endast några förklara sig missnöjde, jernk“ningen
då bör gå i verkställighet.“
Deremot har Herr Professoren Geijer, under
yttrad öfvertygelse, att Skånska Roteringen
blifvit med så mycken rättvisa och billighet
verkställd, som förenligt varit med det af Rotehållarne
sjelfve stadgade vilkor, ansett klagomålen
och hela ärendets beskaffenhet visa, att
de enskilda interessen, som legat till grund för
det hindrande vilkoret, ingalunda lomme att
sämjas genom en ny undersökning, utan snarare
torde förorsaka en större oreda.
Hvad sålunda yttradt och ur de mest olika
synpunkter föreslaget blifvit, hafva de förenade
Utskotten till noga pröfning hos sig förehaft;
Och vidkommande först Herr Grefve
Gyllenborgs, Herr Friherre Wvangels och Herr
• 6 Statt- tamt Oec.-TJtsft. Uti, N:o nj.
Munck af Rotenscholds deruti med hvarannan
öfverensstämmande tillstyrkanden, att, med bibehållande
af Skånes nii varande Ordinarie Rotering,
samt det till grund derföre fastställda vilkor,
att ingen må kunna åläggas högre Ordinarie
Rotering, än han förut dragit Extra, en partiel
jemkning och lindring borde de Roteringsskyldige
beviljas, utan afseende derå, orri Regementena
derigenom minskades med några hundrade
Rotar; samt Ilerr Grefve Horns och Herr
Hjertås hemställanden, att Rotehållarne i Skåne
matte allmänt få återgå till den Prö vincell år
iftii ålagda Extra Roteringssky Idighet; att eil
generel jemkning i berörde Extra Rotering derefter
borde anställas, i öfverensstämmelse med
de af Rikets Ständer vid t§2 3 års Riksdag för
dfen öfriga Extra RnteringcU i Riket fastställda
grunder, samt att slutligen, enligt Herr Grefve
Horiis förslag, "man (efter en sådan förutgåh”gen
reglering af Extra Roteringsskvldighetenj)
”hinde föreslå en förvandling till Ordinarie Kneck“tehåll,
samt åt Kongl. Maj:t öfverlåta rättig“het
att härom med Provincen öfverenskomma
och, enligt Herr Hjertås tillstyrkande, “Rikets
“Ständer kunna, vid en blifvande Riksdag, med“gifva
Skane att få förbyta sin extra Rotering
'‘till en ständigså, och enär den ofelbara och
af Motionairerne sjelfve medgifna verkan af alla
dessa förslag skulle blifva en rubbning i de
tiu Varande båda Skånska Infanteri-Regemente*
nas
Stats- saint Oac.-Utshi lith N:o i i-g. 17
Has styrka och bestånd, i förra händelsen, ellec
derest Herr Grefve Gyllenborg?, Herr Friherre
Wrangels och Herr Munck af RoscnschSlds ytj
trade meningar skulle vinna bifall, ledande till
Uppoffring elier eftergift a Statens sida af flera
hundrade Soldat-Nuiner eller en deremot, så
länge den i vissa fall rnedgifna vacancetiden.
fortfar, för Stats-Verket påräknad betydlig inkomst,
hvilken då i stället miste genom allmän
Bevillning fyllas, samt i den senare händelsen,
eller med antagande af Herr Grefve Horns och
Herr Hjertås förslug, mö ligt vis åstadkommande
tvänne reguliera Infanteri-Regementens totala
upplösning och försvinnande ur Arméens leder,
enär inga garantier derföre kunna uppställas, att
Rotehålla rne i Skane, elter att en gång hafva
till den fordna Extra Roteringen fått återgå,
frivilligt skola åtaga sig att densamma emot
ständigt Knecktehåll utbyta, sedan de, af deri
lyckliga samdrägt med sina grannar, hvaruti
Riket, allt sedan år 1 814 * sig befunnit, egt
tillfälle förvissa sig derom, att, under ett längre
fortfarande fredstillstand, Extra lioteringsskyldigheten
är för dem af ett afgjordt företräde
framför det ständiga Knecktehållet, äfvensom
att all den kostnad, de, under senast förflutne
15 år, varit nödsakade att för sina Ordinarie
Soldaters anvärfning, underhåll och beklädande
vidkännas, kunnat dem besparas, så
Bilt. eill B.-St. Pro t. 18^8-18io, 4 Saini. 1 *4Jd,
2 Band. 18:de Häjc. $
i8 Stats- samt Oec.-Utsh. Uti. N:o 11 B*
framt de icke ar t8r3 emot ständigt Knecktehail
utbytt sin då varande Extra Roteringsskyldighet,
hafva de förenade Utskotten, som hvarken kunna
medgifva, att Skåne, i förhållande till folk-»
inängd, välmåga och de rika tillgångar, en tacksam
jord landtmannen erbjuder, är, på det hela
taget, hårdare roteradt, än Rikets öfriga Provincer,
eller än mindre anse sig böra understödja
sådana förslag, genom lemnad verkställighet
hvaråt Rikets reguliera försvarsstyrka
inom en af dess vigtigaste gränsorter skulle
försvaga» eller, så vidt Infanteri-vapnet rörer,
måhända alldeles försvinna,
vördsamt skolat, med åberopande i öfrigt
af de skäl, som i det redan afgifna
Betänkandet, pag. 43 och 44, innefattas,
afstyrka Rikets Högloflige
Ständers bifall till hvad af Herrar
Grefvarne Gyllenborg och Horn, Herr
Friherre ^Vrangel samt Herrar Munck
af Rosenschöld och Hjerta i sistnämnde
omständighet hemställdt blifvit.
Herr Friherre Wrangel har väl sökt undanrödja
det hufudsakligaste hindret för antagandet
af Herr Grefve Horns och Herr Hjertås
sistomförmälda tillstyrkande, då Herr Friherren
hemställt: “att, sedan jemkning i den
”förra Extra Roteringsskyldigheten först blifvit
”vidtagen, den må till ståndig förvandlas med
”en femtedels nedsättning i allmänhet' ; men då
Utskotten, för deras del, anse, att, om Statsmagterne
lösa de band, som för närvarande fä
-
Stats- samt Oec,-Utsh. Uti, N:o 118- 19
sta Skånes Rotehållare viii den Ordinarie Roteringsskyldigheten,
denna skyldighets återtagande,
under andra förhållanden och vilkor, än de
år 1813 erbudne, icke kan, med rättvisans bibehållande,
genom Lag påbjudas, roen deremot
måste, på sätt Herr Grefve florn och Herr 1fjerta
yttrat, blifva föremål för en ny och frivillig
öfverenskommelse emellan Styrelsen och de Roteringsskyldige,
om hvars tillvägabringande föga
eller ingen förhoppning gifves;
hafva de förenade Utskotten, af Herr
Friherre IVr angels i berörde hänseende
gjorda tillägg, icke funnit skäl
att frångå deras orri olägenheterne af
Herr Grefve fforns och Herr Hjertås
förslag redan yttrade öfvertygelse.
Utgående från en annan synpunkt än förenämnde
Talare, har Herr Friherre Boije, Ludvig,
ansett en allmän jemkning i Skånes ständiga
Knecktehåll kunna vidtagas, utan hinden
af det derföre år 1813 till grund lagda vilkor,
att ingen Rote finge åläggas högre Ordinarie
Rotering, än han dittills Extra utgjort; hvarjemte
Riksdags-Fullmägtigen Pehr Pehrsson yrkat,
att, 001 blott några få Rotehållare förklara
sig missnöjde med nu varande Rotering, borde
en allmän jemkning företagas. Utskotten, som
icke kunna i Herr Friberrens tarika instämma,
men deremot vidblifva den redan yttrade öfvertygelse,
att blwtt ett frivilligt medgifvande
å Rotehållares sida kati undanrödja oftanämnde
go Stats- samt Oec.-XJtth. JJtl. N:o 118.’
förbehåll och det deraf ålit hittills orsakade
lunder för anställandet af en allmän och rätt'
vis Rotejemkning,
afstyrka alitsa jemväl Rikets Högloflige
Ständers bifall till hvad af Herr
Frihei re Boije och Riksdags-Fullmäg'
tigen Pehr Pehrsson i denna omstäii'
ilighet föreslaget blifvit.
Med anledning af Herr Ribbings, Arvid,
ofver förevarande angelägenhet yttrade åsigt,
hafva Utskotten skolat upplysa, att de besvär
öfver den är 1814 tillförordnade Rotering!'
Commissioriens åtgärder och afvikelser från er'
hallert Instruction, hvilka i rättsväg blifvit hos
Kongl, Majit i underdånighet anförda, längese'
dan äro pröfvade och, sa vidt möjligen ske kun'
r>at, i Nåder afhulpne; hvaremot de tryckande
olägenheter af Ordinarie Roteringen, deröfver
nu inför Rikets Högloflige Ständer klagas, liuf'
vudsakligen igenfinnas i 18 tr års Extra Roteringsförrättning,
hvars ojernna och derföre ofverklagade
fördelning af Roteringsbördan b 1 ifvit
i Ordinarie Kneck tehållet till stor del bi'
behållen, såsom följd af det förbehåll, Malmöhus
Läns Rotehållare, vid den i ämnet (örsta gången
hållna sammankomst, fästade vid åtagandet
af sistnämnde onus, och Kongl. Majit, genom
Dess senare Nådiga Proposition , af den 23
Mars 1813, Sjelf täcktes föreslå, såsom etc vil'
kor för båda Länens Ordinarie Ruter ingspligt,
Stats- samt Oec.-ZJtsli. Uti. N:o 118 21
ett vilkor, sorn af Christianstads Läns Rotehållare
da jemväl antogs? vid hvilket förhållande
de förenade Utskotten icke, pä sätt
Herr Ribbing synes fordra, kunna
uppgifva något förslag till en allmän
Rotejemkning inom Skäne, med mindre
oftaberöide förbehåll varder undanröjd
t.
Utskotten hafva deremot för detta ändamals
ernående icke funnit något annat medel
att tillita, än den af Utskotten, pag. 3 8 och följande,
föreslagna votering, hvilken anstalt af
tvänne Talare blifvit dels Constitntionsvidrig,
dels ock rättsvidrig benämnd. Dä Utskotten i
Rikets Grundlagar icke kunnat anträffa något
Stadgande, som förbjuder menigheters hörande
i dem localt rörande angelägenheter, samt ej
mindre vid Rikets Ständers egna öfverlqggningar,
jin i Cnncurs.r, viii val till flera Ecclesiastika,
Magistrats- och Municipal-beställningar, vid Sockjiestämmor
in. fl. tillfällen, de flesta rösterne
blifva Lag för minoriteten, kunna Utskotten ej
inse det rätts vidriga i detta voteringssätts användande
uti ifrågavarande fall, enär, så vida
afgjordt är, att Staten ej bör eftergifva sina
anspråk å ett oförminskadt bibehållande af de
2000 Soldat-Numer, hvilka Provincen Skåne
år 1813 för all framtid sig åtagit, någon betydligare
lindring ej kan tilläggas de Rotehållare,
som hårdast tryckas af Roteringsbördau, utau
genom ökade skyldigheters åläggande löt
22 Stats- samt Oec.-Vts/i. Uti. N:o 118.
de Rotehållare, hvilka vid igri ars Extra Rotering
erhållit en alltför lindrig andel i detta
onus. Om likväl den af Utskotten härvid föreslagna
anstalt ej uppfyller allas, såsom följd af
skiljaktiga interessen framställda olika anspråk,
ina sådant ej läggas Utskotten till last, dä, genom
åtgärder, vidtagna under föregående är och
stadfästade Contracts vilkor, all möjlig utväg
blifvit stängd att afhjelpa de upprepade klagomäien
, utan att ömsesidigt jemka anspråken, samt,
enligt hvad i det föregående utredt är, de värda
Ledamöter, som återremiss yrkat, icke lyckats
att uppgifva något lämpligare sätt för ärendets
behandling.
Utskotten, hvilka, uppå alla dessa skäl,
å nyo till Rikets Högloflige Ständers
bifall hemställa, att Rotehållarne vid
de båda Skånska Infanteri-Regementena
må lemnäs tillfälle att öfver den
af några Motionairer vid denna Riksdag
yrkade allmänna jemkning i Pro?
vincens Rotering varda hörde, samt
dervid, i den ordning Utskotten redan
föreslagit, genom liesta rösterne afgöra,
orri en sådan allmän jemkning
må anställas eller icke, hafva derjemte,
för den
händelse, att flesta rösterne skulle utfalla för
liufvudsakligt bibehållande af den redan verkställda
Ro teringen,
Stats- samt Oec.-TJtsh. Ut/. N:o 118. 23
vördsamt bordt föreslå, att, på det de
hårdast betungade Rotehållare ej derigriorn
måtte komma i saknad af all
lindring i nu ålagda förbindelser, det
ytterligare vilkor måtte under Ja-propositionen
få inbegripas, att de 8G
öfverloppsrotar, hvilkas erläggande vacance-afgift
hittills blifvit emellan de
ordinarie Soldat-numren lika fördelad,
i stället må framgent varda anslagne
till jemkning i Roteringen af de Numer
inom bagge Länen, hvilka, efter föregången
undersökning, finnas mest behöfva
lindring i ålagd voterings skyldighet,
antingen genom fördelning på dem,
om sådant med locala förhållanden kan
förenas, eller ock genom anslående
af den från dessa Rotar utgående vacance-afgift.
Under förutsättande af Rikets Högloflige
Ständers bifall till berörde tillägg, såsorh innefattande,
efter Utskottens åsigt, det enda medel
att bereda de Rotehållare, sorn med skäl och
bevis kunna styrka sig vara hårdast roterade,
någon lindring i den tyngre börda de för närvarande
få vidkännas, hafva Utskotten här nedan
skolat föreslå de redactionsförändringar i det
redan afgifna Betänkandet, som häraf böra blifva
en följd.
Pag. 3 8* Propositionen under Lit. a^ föreslås
att erhålla följande lydelse:
24 Sials- samt Oec.-Vts7c. Ull. N:o 118»
huruvida vid den redan skedda rottringen
framgent bor förblifva, blott
med den förändring, att de nu varande
g 6 öfverloppsrotarne fran och
ined det ar» sorn nästpåföljer det, dä
beslutet af Rotehällarne härom varder
fattadt, anslås till understöd för
de Rotehållare inom bägge Länen,
hvilka, vid skeende undersökning, befinnas
vara i mesta behof af lindring
i ålagd roteringsskyldighet;
eller;
b) Om Rotehållarne hellre åstunda, att en
allman jemkning i berörde Rotering
bor anställas; då i sådant fall etc.
Pag. 40 rad. 29. Att omröstning med slutna
tryckta Sedlar, en för hvarje hel Rote,
må, efter en uppå senaste mönsterverk
grundad och af Majors-Expeditionen
granskad uppropslängd, öfver
de framställda alternativen med
Ja och Nej anställas, dervid Ja böc
anses bifalla Roteringens hufvudsakliga
förblifvande i dess nu varande skick,
blott med den förändring och partiela
jemkning, Propositionen Litt. a omförmäler;
men Nej deremot uttrycka
dea röstandes önskan, att en allmän
Rote
-
Scals- samt Oic.-TJtsk. Uti. N:o tiS S5
Rotejemkning matte, tippa ofvanbestämda
vilkor, anställas.
Pag. 4-1 > rael. 22. Att fleste rösternt, från buda
Länell sammanlagdej må oåterkalleligen
afgöra, antingen vid den redan
skedda Rotering skall förblifva, Utan
annan förändring än en partiel jemkning
med användande af de 86 öfverloppsrotame
till de mest betungade
Numrens understöd, elier ock en
allmän Rotejemkning öfver hela provincen
skall anställas.
Näst hvarefter föreslås ett nytt moment
af följande lydelse:
att Rotehåliarne, i händelse af pluralitetens
bifall till Ja-propositionen
anses hafva afsagt sig den allmänna
och lika andel i Vacanceäfgiften från
de 86 öfverloppsrotarné, som de för
närvarande tillgodonjuta; kommandes
denna Vacanceafgift, i stället för en
partiel Rotejemkning, att under olvanStadgade
vilkor användas.
Pag. 41 > sista momentet. Att Rotehållarne
-— — — välja tvänne Ledamöter i
i den Roterings-Commission , som sammanträda
bör, till förrättande, vare sig
Bih. lill Rilis-St. Prot. 18->8-' 83o, 4 Sami. 1 Afä.
7. Band. i%:de Haft. 4
26 Stats- samt Oec.-TJtsb. Uti. N:o 118.
antingen af en allmän eller partiel
Rotejemkning.
Pag. 4% råd 7• För verkställandet af den antingen
allmänna eller partiela Rotejemkning,
som, efter Rotehållarnes
beslut, kommer att med de båda Skånska
Infaritprie - Regementena för sig
gå, behagade Rikets Högloflige Ständer
hos Kongl. Maj:t underdånigst
begära,
att en serskild Commission måtte, så
snart Rotehållarnes yttrande öfver dem
förelagde propositioner blifvit i underdånighet
inberättadt, i Nåder tillförordnas
etc.
Pag. 43 rael. orden: ”det nya Rotering sverket”
föreslås att förändras till :
Förslaget till Rotejemkningen.
Hvarjemte Utskotten, uppå derom gjord
anhållan af tvänne deras .Ledamöter, som inom
Skåne äro jordegare, ansett sig, till Rikets Högloflige
Ständers bifall, vördsamt böra föreslå
följande förändring i den, pag. 38, tillstyrkta
underdåniga Skrifvelse (Vad. 9^),
”det täcktes Kongl Majit, genom vederbörande
Hess Befallningshafvande,
”låta, uppå samma dag och timma, å
* Lands-Cancellien i Malmö och Christianstad,
” minst tre månader efter
den dag Kungörelsen derom blifvit
i Länens Kjrkor första gången
Stats ■ samt 0ec,~ Utså. Uti. N;o 118- 27
uppläst, ”sammankalla samtlige Rotehållare
etc.“
Till Herr Friherre JVrangels förslag, att,
i händelse vid den Länsvis skeende omröstningen,
det ena Länets Rotehållare skulle bifalla
men det andra Länets deremot förkasta
anställandet af en allmän Rotejemkning öfver
liela provincen, frågan derom mätte till afgörande
öfverlämnäs ät en Nämnd af 48 personer,
deraf hvardera Länets Invånare skulle ega
att genom val utse 24,
kunna de förenade Utskotten icke
tillstyrka Rikets Högloflige Ständers
bifall,
enär, dä inom bada Länen ett lika antal Rotar
ej finnas förlagde, ett lika inflytande ä hufvudfrågans
slutliga afgörande ej eller bör kunna ät
bada Länens Rotehållare collectivt medgifvas, samt
härtill kommer, att den af Herr Friherren föreslagna,
med onödig tidspillan och kostnad förenade
Nämndens formerande ej osannolikt kunde
öppna ytterligare tillfällen för de enskilda
interessenas och den Embetsinanria - inverkan,
som af Herr Friherren blifvit i så stränga uttryck
ogillad.
Herr Contracts-Prosten JVibelii förnyade
anhållan, att Staten’ “må härefter i alla tider
”besörja Soldatens beklädnad” (\id de Skånska
Inlanteri-Regementena) 'emot åtnjutande i stäl”let
af Vacanee-spannmålen för lediga Rotar’,
38 Stats- samt Oec.-Utsk. Uti. N:o 118.
föranlatas de förenade Utskotten vördsamt
afstyrka uppå det, pag. 45, i det
förra Betänkandet anförda skäl,
med tillägg deraf, att då, enligt Utskottens förestående
förslag, öfverloppsrotarne äro för en
blifvande partiel Rotejemkning beräknade, samt,
i händelse af en allmän sådan, komma att alldeles
försvinna och inberäkna» i den högst
blifvande styrkan af 2 000 Rotar, någon tillgång
af den från öfverloppsrotarne för närvarande
inflytande Vacanceafgiff icke blifver för beklädrads-underhållet
att tillgå.
Af Herr Munck af Rosenschöld samt
Riksdags-Fullmägtigen Pehr Pehrsson har den
nuvarande Ordinarie Roteringsskyldighetens serdeles
tryckande beskaffenhet för Frälsebönder,
Arrendatorer samt de Arbetshemman, som utgöra
så kallade hofverier till Kungsgårdar och Boställen,
blifvit anmärkt, med förslag af den sistnämnde
Ledamoten, ”att detta och mångfaldiga
”andra onera måste vid en tillkommande reglering
och jemkning tagas i öfvervägande, på
”det att rättvisa måtte hvar och en vederfaras;”
men enär, hvad frälsebönder, som till de Skånska
Säterierne ännu utgöra hofverier, beträffar,
dessa bönder, som sakna eganderätt till den
jord de bruka, mera äro som Arrendatorer att
anse, samt Statsmagterne icke kunna, med afseende
å eti jordegaren och den brukande emeiian
träffad afhandling om vissa prestationers
Stats- samt Oec.-ZJtsh. Uti. N:o 118. 29
utgörande, eftergifva Statens anspråk a jordens
deltagande i försvaret efter derföre bestämda
allmänna grunder; samt, hvad vissa arbetshemrnans
skyldighet att till Kungsgårdar eller Boställen
dagsverksskyldighet utgöra, och ett derifrån
härledt anspråk uppå lindring i andra allmänna
onera, vidkommer, sådant måste utgöra
föremål för en blifvande Rotejemknings-Commissions
pröfning,
hafva de förenade Utskotten icke kunnat
något specielt tillgörande i dessa
omständigheter Rikets Högloflige
Ständer tillstyrka.
Hvad slutligen angar den under discussior.
erne öfver detta ärende hos Högloflige Ridderskapet
och Adeln vidrörda omständighet,
huruvida de Skånska Xnfanterie-IUgementena
kunna åläggas att Garnizonstjenstgöring under
fredstid bestrida, så, och dä iletta ärende ligger
Utom gränsen för Roteringsfrågans behandling,
men deremot, genom frenne liiks-Stånds bifall
till de förenade Utskottens Betänkande, N:o 95,
redan blifvit i Grundlagsenlig väg serskildt pröfvadt
och afgjordt;
torde ali vidare fråga derom här få
förfalla.
Stockholm den 19 Januarii 1830.
3o Bil. t.. Stats- s. Oec.-Utsk. Uti. N:o 118.
Afskrift.
Bilagor till Betänkandet N:o 118.
Stormägtigste och Allernådigste Konung!
Till underdånig följd af Eder Kongl. Mnjds
Nådigste Bref, den 23 sistlidne Mars, hafva de
i Malmöhus Län. varande Extra Roteringsskyldige
Jord- oell Hemmansegare samt Innehafvare, efter
allmänneligen utfärdade Kungörelser, å serskilda
dagar, den 21, 22, 25 och q 6 i denna
manad, inför Lands-CanceHie-Protocollet blifvit
hörda öfver Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Extra Roteringens förändring till
en beständig Rotering, med de vilkor, liögstnärnnde
Nådiga Bref innehaller.
Vid dessa sammanträden hafva icke flera
än Friherrinnan Gyllenstjerna„ för Krupperups
Gård och Gods, Kammarherren Friherre Maekie
an, för Svaneholms samt Landshöfdingen Friherre
Nolcken, för Jordberga Gård och Gods,
yrkat, att vid Extra Roteringen förblifva. Alla
öfriga af alla stånd och vilkor hafva med enhällig
röst den Nådiga Propositionen i under
dånighet antagit, och dervid, hvad släpmunderingens
anskaffande angår, begärt få begagna
sig af det sist utförda alternativet i yrde mom.,
örn -g. erläggande hvarje år af betalningen efter
Markegången till samma mundering, hvarjemte,
såsom en ofelbar följd, blivit antaget, att In
-
Bil. t. Stats- s. Oec.-Utsh Uti. N:o 118. 3i
qvarteririgsbesväret, hvad Befälet angar, matte
upphöra.
Jemte det jag, för egen del, njuter tillfredsställelse
öfver den enighet, som i detta vigtiga
ämne ådagalagt Läns-inbyggarnes beredvillighet
att gå Eder Kongl. Maj:ts Nådiga önskan till
inötes, och deras erkännande af Eder Kongl.
Maj:ts, till lindring i deras utgifter och besvär,
dermed förenade Nådiga afsigt, vågar jag i underdånighet
hoppas, att detta vedermäle af deras
tänkesätt varder med Nådigt välbehag ansedt.
Med djupaste undersåtelig vördnad, nit och
trohet framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
uriderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte
Malmö Lands-Contoir V. af Klinteberg.
den 36 Maji 1813. P- Crofisioe.
Afskrift.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan, i underdånigste följd af Eders Kongl.
Maj:ts mig lemnade Nådiga befallning, alla de
af Länets invånare, som, emot hvad Eder Kongl.
Majit Nådigst proponerat, och genast allmänneligen
kungjordt blifvit, i afseende på antagan
-
1
32 Bil. t. Stats- s. Oee.-Utsh Uti. N:ott8.
det eller förkastandet af ett ständigt Knecktehåll
i Skäne, i stället för Extra Roteringen,
kunde hafva att påminna, varit kallade att sig
å Eands-Cancelliet härstädes i dag inställa och
ett bestämdt yttrande theröfver afgifva; sa får
jag nåden det härvid hållna Protocoll i underdånighet
öfverlemna, med det underdåniga
tillkännagifvande derjemte, att de Hemman, som
i följd häraf begärt få förblifva vid Extra Roteringen,
endast utgöra omkring 34 hela Rotar.
Med all undersåtlig nit, trohet och lydno
till dödstunden framhärdar ,
Stormägrigste Allerriådigste Konung 1
Eder Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte
Christianstad Axel de la Gardie.
d.27 April 1 813* J■ G. Nolleroth.
Afskrift.
Protocoll, hållet å Christianstads LandsCancellie
den 27 April 1813.
S. D. I underdånigste följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga Befallning samt med anledning af i
Länet utfärdad allmän Kungörelse under den
2 i denna månad, voro till i dag å Lands-Can
celliet
-
Bil. t. Stats- s. Oec.-UtsJt. Uti. N:» 1t?. 3?
eelliet härstädes inkallade aila de af Länets invånare,
sorn önskade få vid Extra Roteringen
förblifva, för att å de dervid fästade vilkor samt
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner ett närmare
och mera bestämdt utlåtande afgifva, men
att de åter, som antaga och ingå uti hvad Kongl,
Majit, i afseende på denna Rotering, i Nåder
föreslagit, endast behöfde genom sitt stillatigande
gifva sådant tillkänna, emedan alla de, sorn
vid detta möte sig ej inställde, för att svar afgifva,
blefve ansedde, såsom hade de Kongl.
Majits Nådiga Proposition till alla delar antagit;
och inställde sig efter pårop endast följandes
l:o Hemmansåbo an Bengt Jönsson i Skenningeholm,
för Fagerhults Socken samt en del
Rotar af Orckelljunga Socken, som med dem
ligga i Rotelag, och begärte få förblifva vid
Extra Roteringen.
n:o Landshöfdingen och Commeridc Urert
Baron Gyllenstjerna lät ingifva dess skriftliga
anförande af lika innehåll med nästföregående,
för tillhörande Bjersgårds egendom med underliggande
hemman och lägenheter,
oc P v- i
3:0 Enkefru Ofvefstinnan , Friherrinnan
Gyllenstjerna^, född von Kocken^ likaledes för
dess egande utsockne frälsehemman i Bjära
Härad.
4:0 Åboen Jöns Kindersson från Slättaröd
af, Vittsjö Socken och Vestra Göinge Härad, för
Bilt. till B.-St. Brot. 1828-1830, 4 Sami. % Afd.
2 Band. 1 ti;ria Håft. ä
34 Bil. t. Stats- Oec.-Utsh. Zftt, N:o 11$,
Heinmansäb.oen Per Bengtson, Per Nilsson,
Nils Nilsson, Nils Torkelsson, Bengt Jönsson,
Bengt Persson, Jöns Nilsson, Nils Jönsson,
Per Jonsson, Anders Jöransson, Per
Jonsson, Christian Nilsson, Jöns Jönsson,
Jdin Johnson och Per Mänsson, efter fullinagt.
med påstående att fa förblifva vid Extra
Roteringen för egne egande hemman, meri
hvad den -di Per Mänsson, för hemmanet Meijarp.
gjorda anmärkning beträffar, att han förenar
sig med hvad Herr 'Öfverste-Lieutenanten
och Riddaren Wrånge von Brehmer på Skenninge
gård yttrar; så, aldensturid något sådant yttrande
intet förevistes, eller Jöns Andersson
ens kände , om dt t var nekande eller jakande,
kunde derå intet afseende göras,
5:0 Aboen Elias Svensson i Sibbarp, efter
fullrnagt för Osby och .Loshults Socknar af Ostra
Göinge Härad, anhåller, uti ingifven skrift, att
få förblifva vid Extra Roteringen, men hvarvid
närvarande Ola Mänsson i Loshult, för
hemmanet N:o 3 derstädes, honom tillhörigt,
tillkännngaf, det han icke varit närvarande vid
Socknestämman i detta ämne och derföre nu
yttrade sig vilja ingå uti Kongl, Maj:ts Nådiga
Propositioner,
6:0 Åboen Per Persson, för åtta Hernrnänsboer
i Kjuge af Kiaby Socken och Villands
Härad , som underskrifvit Fullmagten , anförde,
det de förblifva vid Extra Roteringen,
hvarvid likväl Inspector Bjerstedt på Ljung
-
Bil, t. Stats- s. Oea.-Utlh, Uti. N:o i iS, 55
hy gard, äfven närvarande, tiilkännagaf, att en af
desse, nemligen Nils Nilsson, var Frälseåbo
under nämnde gärd, oell att han, å sitt Herrskaps
vägnar, så för detta som alla öfriga hemman,
antager Kongl. Maj ts Nådiga Proposition,
7:0 Hemmansåboerna uti Riekarums hy af
Esphults Socken och Gärds Härad yttra sig
vilja qvarblifva vid Extra Roteringen, med undantag
af Militiae- och Geistlige Hemman, de
der i underdånighet antaga de Propositioner,
Kongl. Majit i Nåder meddelat,
8:0 Åboen Hans Larsson i Myrastad af
Brösarps Socken och Albo Härad å egne, och
sju Hemmans-åboers vägnar, Önskar få förblifva
vid Extra Roteringen.
Andre eller flere koramo vid detta sammanträde
icke tillstädes, utan hafva således, i
grund af hvad dem i Kungörelsen var föreiagdt,
de öfrige Länets Roteskyldige invånare antagit
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition; utan skulle
detta Protocoll genast utskrifva*, för att i underdånighet
till Kongl. Maj:t öfverlemnas. Ut
supra.
In fidem Protocolli
J. G. Nolleroth.
Förestående afskriften öfverensstämmelse
med Orginal-Handlirigarne, bestyrker
Ex officio
Carl D. Forsberg.
Krigs-Råd och t. f. Secreterare,
36 St&ts- oek Bev. UtsL Uti. N:o llö.
N:o i 19.
Ankom till Exp. Utsk d. 54 Jan. 1830,
Utlåtande öfver "jorda anmärkningar i
(dagan oin Uppbörds-Provision till
Siiidernes Magistrater, m. rn.
Hos VäMoflige Borgare-Standet har, i anledning
af Utskottens i förenämnde fråga, under
N:o 86) afgifna Utlåtande, anmärkning blifvit
gjord, på grund hvaraf detsamma är af Ståndet
återremitteradt; men som de öfrige 3:ne Riks*
Stånden, nemligen Högloflige Ridderikapet och
Adeln den 4:de, Högvördige Preste-Ståndet
den 2:dra samt Hedervärda Bonde-Ståndet den
öde sistlidne November bifallit Utskottens yttrande,
hafva Utskotten ansett sig icke kunna
till vidare handläggning upptaga detta sålunda,
likmätigt 6g §. Regerings-Formen, afgjorda ärende.
Stockholm den at Januarii x S i0 •
Stats- och Oec.-Utskts
N:o 1 20.
Ankom till Exp. Utsk. d. 31 Jan. 1830.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af erhållna
återremisser å Betänkandet N:o
08, angående en jemnare fördelning af
Koteririgsbesväret vid Vesterbottens
Regemente.
Kerörde, af de förenade Utskotten, under den
16 Novsmber sistlidet år, afgifva Betänkande
Stats- samt Oee.-Vtsh. TJtL N:o 120. 37
bär till förnyad handläggning blifvit återförvisadt,
såsom följd af deremot framställda erinringar
:
Inom Högloflige Ridderskåpet och Adeln:
af Herr Grefve Horn, Claes Fredrih,
Herr Friherre af Nordin, Carl Johan, samt
Herrar Rosenqvist, Fr. Leonhard, Ribbing,
Arved, och Hjerta, Gustaf, hvilken sistnämnde
Ledamots yttranden dock icke blifvit rned
Utskotten communicerade;
Inom Hösvordise Preste-Ståndet:
yj C?
af Herr Biskopen m. rn. Doctor Wingård,
Herrar Prostarne Grape, Häggblad. Hallström,
Anjou, Heurlin och Astrand;
Inom Vällojlige Borgare-Ståndet:
af Herr Borgmästaren Modin;
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
af Riksdags-Fullmägtige fran Norrbottens
Län, Joll. Jacob Rutberg, med hvilken sig
förenat Lars Nilsson från samma Län, samt
Lars Bjgden och Pehr Lundström från Vesterbottens
Län, Fale Burman från Norrbottens
Län, samt Anders Danielsson från Elfsborgs
Län.
Enär dessa anmärkningar i flesta delar
med hvarannan öfverensstämma, hafva de förenade
Utskotten, med undvikande af den större
vidlyftighet, som desammas oftare upprepande
38 Stats- samt Oec.-UtsJt. UtL IV:o jao.
»kulle åstadkomma, här nedan till bemötande
itp; tagit de hufvndsakliga omständigheter, hvil»
ka utgöra återremissernes föremål.
Herr Grefve Horn, med hvilken Herr Rosellqvist
sig förenat, har ifrågasatt, huruvida, utan
upphäfvande af 1810 års Riksdags-Beslut,
som stadgar, ”att all d' n jurd, som då var tned
' Ordinarie Rotering belagd, skulle Extra Roteras,
” någon jord i Sverige nu mera finnes, som
är den Ordinarie Roteringen underkastad; hvar»
jemte Herr Ribbing3 Arveda begärt, att Utskotten
ville utreda, huruvida ej Rikets Ständer, i
anledning af Hera vid denna Riksdag gjorda
motioner, redan beslutat, ”att den tillämnade
”ny-roteringen i åtskilliga delar af Riket, sorn
”skulle ske på privilegierad jord, borde in»
”ställas.”
Utskotten få, i afseende å den förstnämnde
af dessa erinringar, vördsamt åberopa hvad Her»
rar Friherrame af Nordin och Cederström'.3
Jacob; redan inför Högloflige Ridderskapets och
Adelns Protocoll upplyst, att nemligen 1810
års Riksdags-Beslut blifvit af 1818 och 1823
årens Ständer förändradt, då vid sistnämnde
tvänne Riksmöten förordnades, ’ att all sadan
”jord, sorn till sin natur vore underkastad Ordinarie
Rotering, borde från Extra Roteringen
”skiljas,’* såsom följd hvaraf ock alla sedan utfärdade
Bevillnings-Förordningär innehållit, att
Rotefrihetsafgift skall erläggas af sådana hemman,
sorn, ehuru enligt sin natur skyldige att
Stats- samt Oec.-Utsh, Ull. N:o iao. 3g.
draga Ordinarie Rotering, likväl ännu ej kommit
att vidkännas ett sådant onus; varanrfes af
Herr Friherre Cederström uppmärksamhet begärd
för den omständighet, att, i händelse de
nya hemmanen i Vesterbotten belädes med Extra
Rotering, de ej mera skulle blifva disponible
att, på sätt 1765 års Riksdägs-Beslut innehåller,
användas till de gamla rotarnes först åkning;
och då, genom Rikets llögloflige Ständers
vid denna Riksdag redan lerrinade bifall
till Stats- och Oeconomie-Utskottens Betänkande,
N:o 44, hvari, med anledning af förd klagan
öfver ålagdt Ordinarie Knecktehåll inom
Småland, dertill Rikets Stunder sin fastställelse
icke lemnatj hemstäldt blifvit, det llikets
Ständer matte hos Kongl, Majit i underdånighet
anhålla: ”att den af Extra Roteringsjemk”nings-Gommissionerne,
efter 1823 ars Riksdag
”och med föranledande af til! deni i Nåder utfärdade
InstrUctioner, hos Kongl. Majit i uri”derdSnighet
föreslagna tillökning i Ordinarie
”Knecktehållet, genom en del Krono-skatte-samt
”Frälsehemmans och Lägenheters åläggande af
”ett Ordinarie Roteringsbesvär, derifrån desam”ma
hittills varit befriade, icke må till någon
”slags verkställighet befordras, innan Rikets
”Ständer, efter emottagande af Kongl. Majrts
”Nådiga Proposition, fult tillfälle att sig der”orn
utlåta med den beslutande rätt, sorn, ge”noin
73 och go §§. Regerings-Formen, ar Bi”kets
Ständer förbehållen och försäkrad,” något
4o Stats- samt 0&e.-Titti. Uti. N:o la©.
beslut icke kan anses vara fattadt till hinder
för verkställighet af de i Utskottens Betänkande,
N:o g8, innefattade men uppå skäl, sorn här
nedan skola anföras, nu återkallade tillstyrkanden,
hafva Utskotten, hvilka i sistberörde Betänkande
jemväl begärt: "att det nya Rotejemk"ningsförslaget
(jför Vesterbottens Regemente),
*’åtföljdt af Krigs- och Kammar-Collegiernes
"samt vederbörande Landshöfdingars deröfver
"afgifna utlåtanden, måtte, vid nastinträffande
"Riksdag, varda Rikets Ständer förelagdt till
den åtgärd, hvartill go §. Regerings-Formen
"föranleder,”
vördsamt skolat hemställa, att de af
Herr ti refve Horn samt Herrar Rosenqvist
och Ribbing uti ofvanberörde
omständigheter gjorda anmärkningar
måtte, såsom nöjaktigt förklarade
och vederlagde, få förfalla.
Vidkommande härnäst Herr Grefve Horns,
Herr Rosenqvists och Riksdags-Fullmagtiger.
J. J. Rutbergs påstående, att det förslag till
verkställande af Rotejemkningen inom Vesterbottens
Regemente, som af Utskotten till Rikets
Bögloflige Ständers pröfning framlagdt blifvit,
skulle medföra en rubbning i Regementets Kneckte-Contract,
derom fråga aldrig i grundlagsenlig
väg uppstått; samt Herrar Prostarne GrapeSj
Häggblads och Hallströms, Herr Borgmästaren
Modins samt Riksdags -Fullmägtigen
Fale
Stats- samt Qcc. Utsk. Uti. N.o iso. 41?
Fale Burmans anmärkning, att berörde förslag
innr fattade er. afvikelse ifrån de försäkringar,
hvilka ej mindre genom 1767 ats Roteringsverk
och Kongl. Brefvet den y:de September
1801, än 1 8 r 8 och 1823 ars Ständers underdåniga
Skrifvtlser till Kongl. Majit, blifvit Rotehållurne
meddelade; sii hafva Utskotten, med
anledning af dessa erinringar, vördsamt skolat
upplysa hvad Kongl. Krigs- oell Karnmar-Collegierne,
uti till Kongl. Majit den 4 nästförflutNovember
öfver detta ämne afgifvet Utlåtande,
i underdånighet yttrat i
“Collegierue hafva, efter noggrann gransk“ning
af den (i Rikets Ständers underdåniga
“Skrifvelse den 6 December 1823^) åberopande
§. i 1767 års Roteringsverk samt tSol
“års Kongl. Bref, icke kunnat af deras ordalydelse
finna anledning till den slutföljd, Ri“Ständer
deraf dragit. —- Den förra innehållet
endast: “att de Nyhyggeri, som efter frihetsårens
förlopp blifva Skattlaggde och i Kneck“tebeSväret
taxerade, skulle erlägga den fastställ“de
[iå dem belöpande afgift till Besparings“Cassan,
intill dess de blefvo så tjenlige och
''nödigej att de kunde och måge indelas i Ro“tar,
Allmogen till understöd och hjelp;1* och
Kongl. Brefvet af år 1801 förmår: “att i anledning
af Riksdags-Fullmägtigens underdåni“ga
anhållan, att de nya hemman, hvilka redan
Bi/i. till R.-St. Prat. i8?.S-r81o, 4 Sami. 1 Af A.
2 Band. 18:d< Höft. t»
4? Sluts- tamå Oec.-Utså. Uti. N:o lia.
“blifvit skattlagde, sa väl som de, hvilkas frihetsår
snart löpte till ända, måtte åläggas att
“deltaga i Soldat-Roteringen, och att de af rotering
mest betungade hemman uti detta bej
“svär först vinna lindring, Kongl. Majtta Be“fallningshafvande
i Vesterbotten upplyst, att,
“jemlikt ofvanberörde punkt i Roteringsverket,
“det skattlagde oroterade hemman borde i ro“teringen
deltaga med de roterade, sådant alltid
blifvit iakttaget, när det rotefria hem“rnanet
varit så beläget, att hemrnansåboens
“och Soldatens rätt kunnat med Roteringens
“flyttning förenas; hvarföre ock Kongl. Maj:t
“ansett någon vidare åtgärd icke erfordras, då
“den gifna föreskriften, så dädanefter som för“ut,
blefve följd.“
Bägge dessa stadganden, i deras sammanhang
uppfattade, förutsätta således, efter de
Kongl. Collegieines tanka, “de gamla rotarnes
“behof, af understöd i grund af dem ålagd för
“hög Rotering, såsom ett 'vilkor för nya
”hemmans tilldelning till hjelp i Roterings”besväret;
hvadan det synes Collegierne o“tvifvelaktigt
vara, attj utan behörig och nog~
”grann undersökning om de gamla Rotehern”manens
beskaffenhet och förrnoner} sorn
“förmenas vara till understöd berättigade, detta
”behof omöjligen kan utrönas” Nu innehåller
icke eller det af Drottning Christina dea
16 April »649 utfärdade öppna Bref, angående
det ständiga Kneektehillet i Vesterbotten, “att
Stals- samt Oec.-Utsh Uti. N:o 120. 43
Allmogen i denna province, emot det den åtog
sig att uppsätta 1056 gemena Knecktac med
Corporaler, blifvit befriad från vidare Rotering**
skyldighet11, utan blott, “att landet skulle seder*
“mera vara alldeles fritt och exempt lör utskrifningen
och utskrifningspenningars erläggande,*8
på sätt jemväl, vid ständiga Knecktehållets in*
förande i Rikets öfriga landskap, bl t f Allmogen
i nåder fprsakradt; hvarföre ock det skäl, sora
af samma Nådiga Bref velat hemtas, efter Collegiernes
underdåniga tanka , måste förfalla. Och
alldenstund roed 77 §. af Kongl. Resolutionen
på Allmogens Besvär af den 29 November
175Ö öfverensstämrner, ”att endast de vid ro”teringen
för högt ansedde hemman måge
”underh)ripas ” samt Kongl. Maj:t, genom Nådiga
Skrifvelser den 2 October 180Ö och deri
16 April I8t8> redan föreskrifvit i hvad ordning
ett sådant understöd må af nyhemman,
hvilkas frihetsår tilländagått, svaga rotar under
Vesterbottens Regemente tilldelas, då anmälan
derom hos Konungens Befallningshafvande gö*
res, hafva Coliegierne ansett sig böra underdånigst
hemställa, “att den allmänna rotejemk*
“ning, hvarom Rikets Ötander väckt fråga, sorn
“det vill synas, i vidsträcktare måtto, än ortens
* invånare sjelfve önska, ina anstå, intilldess af“vittringarne
sapit dervid skeende reglering och
»‘skattläggning af hemmanen, åtminstone till det
“mesta, för sig gått inom dc Socknar, som i
“Rotehallet deltaga.“
Utskotten, hvilka, lika med de KongUCoi
-
44 Stats- samt Ore.-VtsJs, Uti. N:o no.
Jegierne, anse, att en undersökning af de nu
■varande Stainrotarnes beskaffenhet och förmoner
bör föregå tilldelandet af det understöd
genom nyhemmans inroiering, li val till svaga
rotar kunna finnas berättigade, hafva det emot
icke kunnat instämma i den förklaring af 1767
ärs Roteringsverk samt Kongl. Brefvet den 9
Sept. 1801, Iivari de Kongl. Gollegierne ansett
sig böra inga, enär Utskotten, lika med hvad
Rikets Ständer under föregående Riksmöten ytfrat,
finna af berörde Handlingars ordalydelse och
syfte böra följa, “att icke någon viss del af de
‘‘sedan år 1765 upptagne och skattlagde Ny-i
‘‘byggen, utan aila sådana lägenheter, utan un“dantag,
böra till ordinarie Boteringens förstärk“ning
viii Vesterbottens Regemente användas,‘‘
Med sådan öfvei tygelse, och då detta ärende,
till följd af de inom Riks-Ståruien väckta
erinringar, nu blifvit föremål för Utskottens förnyade
pröfning, hafva Utskotten, med förbigående
af de utförligare förslag till Rotejemkningsgrunder
för Vesterbottens Regemente, som finnas
upptagne i Utskottens Betänkande N;<> 9H,
p. g. g och to, ansett sig böra endast tillstyrka
Rikets Ständer, att i underdånighet begära
verkställighet af föregående Ständers beslut, derigenom
Rott hållares vid Vesterbottens Regemente
länge erkända behof af en Rotejemkning,
med den möjligaste skyndsamhet, må kunna
afhjtlpas.
De förenade Utskotten hafva alltså vörd»arnt
skolat
Stats- samt Occ.-TJtsA, Ut!, N:o -no, 45
tillstyrka Rikets Högloflige Ständer,
att, uti .till Kongl, Majit afgående
Skrifvelse, underdänigst förnya Rikets
Ständers vid 1 8 2 3 ars Riksdag
gjerda underdåniga anhållan om oftanämnde
Rotc-jemknings skyndsamma
företagande, samt följaktligen att en
Rorejemknings-Commission af personer,
dem Kongl. Majit täckes i Nådrr
förordna, orth deiaf åtminstone
hälften torde i Nåder utses bland oi>
tens jordbrukande invånare, ju förr
desto heldre måtte blifva sammansatt,
med Instrucfion försedd, och anbefalld
att arbetet ofördröjligen och med skyldig
ordning och drift företaga; samt
att det ny.i Rotejemknings-förslaget,
31 fö 1 j el t af Krigs- och Kammar-Collegiernes
samt vederbörande Landshöfdingars
deröfver afgifna utlåtanden,
matte vid riästinträiiande Riksdag varda
Rikt ts Ständer i Nåder förelagdt,
till den åtgärd, hvartill 8o §. Regerings-
Formen föranleder.
Och hafva Utskotten härvid skolat tillägga
den upplysning, att, enligt de af Kongl. Majits
Befallningshafvande öfver Vesterbottens och
Norrbottens Län år I s-2 8 afgifna så kallade Fern§rs-B
rättelser, utgör den hittills icke nied ordinarie
Rotering btlagde jord, som till ständiga
Knecktehållets understöd jamie eller förstärkning
kan användas, inom / esterbottens Län
46 Statt- samt Oec.-ZJtslr. Uti. N:b tjo.
56 och 8 3 3-2 3o4:dt ls mantal och inom Norr--  bottens Län 550 stycken större och mindre
hemmansdelar och lägenheter.
Hvad slutligen beträffar Utskottens redan
gjorda och här förnyade tillstyrkan, att den
Rotefrihetsafgift, sorn af de ännu icke pä ständiga
Knecktehållet indelta Nyhemman och Lägenheter
erläggrs, mätte, frän 183» ars början
och intill dess det nya Rotejemknings-förslaget
lan hinna upprättas, pröfvas och fastställas, af
Rikets Ständer ansläs till understöd för Stamrotarne
vid Vesterbottens Regemente, att, uin
der tillika uppgifna vilkor, dem emellan fördelas;
sä har Herr Grefve Horn > sorn ansett
Rotehållare berättigade att en sadan ersättning,
jemväl för deri förflutna tiden, tillgodonjuta,
slutligen yttrat: "att man kanske mäste stattena
vid 10 års restitution deraf;” hvaremot
Herr Friherre af Nordin saint Herrar Prostarre
Heurlin och Åstrand instämt i Herr Grefve
von Schwerins, vid Betänkandet N:o 98, fogade
reservation, enligt hvilken, sedan StatsTitlarne
nu mera äro definitivt reglerade-, något
nytt anslag, till rubbning i denna reglering,
ansetts icke böra ifrågakomma.
Utskotten, hvilka, uppå redan i det först
afgifna B Hankandet anförda skäl emot restitution
till Rotehållare vid Vesterbottens Regemente
sf den för en förfluten tid till Statsverket levererade
Rotefrihetsafgift,
nu icke eller kunna Herr Grefve Horns
derom gjorda hemställa» tilt bilall understödja,
iStat-t- samt Oee.-Uish Uti. N:o la o. 4?
anse sig deremot, med fästadt afseende a de
bevekande omständigheter sig framställa för denna
Rotefrihetsafgifts anvisande åt bemälde Rotehållare
från innevarande års början,
vördsamt böra tillstyrka, att Rikets
Ständer behagade, utan hinder eller
rubbning af den uppgjorda Statsregleringen,
uppföra ilen härtill erforderliga
summa af circa 1600 Rdr Banco
årligen, bland de extra anslag# som af
Riksgälds Contoiret komma att hållas
Stats-Contoiret tillhanda.
En Ledamots serskilda tanka varder härhos
öfverlemnad.
Stockholm den 13 Januarii 1830.
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacobt
För min del öfvertygad, att obestämdheten i
åtskilliga af de hemställanden och förslag Rikets
Ständer, vid förflutna Riksdagar, i önskningsväg
till Thronen Irarnburit, derigenom att de
endast i allmänna ordalag blifvit uppfattade,
vid mer än ett tillfälle lernnat Styrelsen i ovisshet
om Rikets Ständers afsigt, och derigenom
vållat, att ärendet blifvit utan åtgärd lemnadt,
kan jag, för min del, ingalunda instämma
i det af Utskottens pluralitet nu fattade beslut,
att, med frångående af de i Utskottens Betänkande,
N:o 98. föreslagna grunder för en blifvande
Rotejemkning inom Vesterbotten» Re
-
48 Bil. t. Stats-' s. Oec.-Utst;. Uti. Nio tia.
gern en te» blott begära verkställighet å föregå
ende Ständers Beslut. Jag anser det vara sa
mycket mera angeläget, att Rikets Ständer vid
detta tillfälle bestämdt sig yttru ofver sättet
och viikoren för den blifvande Rotejemkningeil
inom berörde Regemente, som Krigs-ocu Kam-*
mar-Collegierne, uti deras den 4 sistlidne November
afgifna och, i Utskotteös senni >■ Betänkande,
till innehåll, upptagna Utlåtande, ti tre tit
och bevisat, att en annan siutsatts, än den af
1823 Sfs Ständer hemtade, kan dragas al ty;>7
åis Roteringsverk1 och 1801 års Kongl. Bref, i
fråga 0111 vidsträcktheten af Rotebållares anspråk
Uppå understöd af de i senare tider tillkomna
Nyhemman, äfvensom att svårigheter må-te mö*
ta för Rbtejcmkningens verks'äl!ande inom Vester-
och Norrbottens Lär., innan afvittringarne
derstädes hunnit tillslutbringas. Jag tillstyrker,
Uppå alla dessa skäl, vördsamt, att Rikets Ständer,
med bifall till Utskottens i Betänkandet
Niro g 8, pag. 8, 9 och 10 gjorda välgrundade
tillstvrkanden, omsider ville till Kongl. Majit
i underdånighet frambära ett bestämdt förslag
till Rotejemkningens verkställande, derförutan
densamma sannolikt ännu manga Ar torde komma
att uppskjutas, eller åtminstone icke att
Uppgöras på ett sätt, som befriar Stats-Magterne
Under framtiden fran ytterligare besvär och petitioner
i detta ämne.
STOCKHOLM,
hos Cari. As. Pihi, i83o.
Stabs* sämb Oec.-Utsk. Ubt. N:o 121. 1
N:o 12 1.
Ankom till Exp. Utsk. d. lo Febr. igjö.
Utlåtande, med anledning af väckt fråga
om fastställandet af en viss årlig arbets-
eller förrättningsskyldighet för
Landtmätare.
Hedervärda Bonde - Ståndet har till Stats-Ut*
skottet öfverlemnat ett Memorial, af Riksdags*
Fullmägtigen fran Norrbottens Län JSah Burinan,
deruti Motionairen, i ändamål att väcka
en nyttig täflan bland de med AfvittringsVérket
i Provincerna sysselsatte Landtmätare,
och under yttrad öfvertygelse, att derigenom ”en
“tredjedel, kanske hälften mera skulle blifva
“vérkställdt, än hittills skedt“, föreslagit: “att ett
“bestämdt pensum eller medium af den mät*
“ning, som på ett år vanligen medhinnes, måtte
“fastställas, Som ovilkorligen af Landtmätaren
“hvarje år borde verkställas, emot åtnjutande af
“den hittills vanliga lönen, samt att hvad Landt“mätarne
sedermera, Utöfver det bestämda ml*
“riimurn, skulle hinna uträtta, borde dem ser*
“skildt godtgöras efter Landtmäteri-Taxan.“
Sedan Stats-Utskottet, med hemtad anled*
ning af ärendets osconomiska beskaffenhet, in*
bjudit Allmänna Besvärs- och Otconomie-Ut*
Bihl till Rihs-St. Brot. 1828-14 Samh 2 A/d.
i Bandi uyde Häfh i
2 Stats- samt Öec,-Uts%. Uti. N:o ian
skottet att i behandlingen deraf med Stats-Ut*
skottet deltaga, hafva de förenade Utskotten
skolat d&ras gemensamma Utlåtande i äinnet
till Rikets Högloflig© Ständer afgifva.
Utan att misskänna den välmenande afsigt,
hvarifrån Riksdags-Fuilmägtigen Bale Burmans
ifrågavarande förslag utgått, hafva Utskotten icke
kunnat undgå att lemna uppmärksamhet
för de svårigheter, som möta för detsammas
verkställighet. Lägets och tenainens högst olika
beskaffenhet i de trakter, som skola afmätas, måste
otvifvelakfigt orsaka hinder för ett noga bestämmande,
genom andra personer, än Landtrnä*
tärne sjelfve, af det mätningsarbete, som under
viss tid kan af cn Landtmätare hinna verkställas,
hvartill kommer, att inträffande naturhändelser,
Landtmätaren sjuklighet under någon
del af den beräknade mätningstiden, den för
mätningar lämpliga årstidens olika längd i Rikets
serskilda Provincer, m. fl. omständigheter,
kunna antagas såsom bevis för overkställbarheten
af Motionairens förslag. Den lön, sorn förste
och andre Landtmätarne inom hvarje Län uppå
Stat är tillagd, måste i öfrigt betraktas blott
såsom ett medel att fästa dessa personer vid sina
beställningar, er.är Kongl. Majus Nådiga
Taxa, den 5 Julii 1827, berättigar så väl löotagande,
som icke löntagande Landtmätare till
arfvodens åtnjutande för alla de mätningar, sorn
af dem, vare sig för Kronans eller enskildas räkning,
verkställas, samt den större eller mindre flit,
Stats- samt Oec.-UtsJt. TJtl. N:o 121. 3
1
Landtmätaren a de honom uppdragna förrättningar
använder, vid sådant förhållande bestämmer
beloppet af hans årliga inkomst och på det
närmaste fäster hans egen fördel vid arbetets driftiga
och oafbrutna fortgång.
Med afseende I alla dessa omständigheter,
samt då, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction
för Landtmäteri-Contoiret, af den 4 Maji
1827, blifvit föreskrifvet:
I l9 §• 3 moni.: att Landshöfdingarne äro berättigade
att emellan Landtmätarrie inom hvarje
Län fördela de för Kronans räkning erforderliga
mätnings- och skattläggnings - arbeten;
1
22 att Landshöfdingarne ega sig uppdragen
tillsynen öfver Landtmätarnes arbeten, och att
dessa Tjenstemän ”sina skyldigheter med flit
”och noggrannhet uppfylla samt tillförord”nade
förättningar, så fort ske kan, företaga
”och fullborda;"
I 46 och 47 §. §.’ huru Landtmätarne skola indela
sin tid och derföre genom Dagbok, som
i Mars månad hvarje år till Landtmäteri-Contoiret
insändes, fullständigt redovisa;
I j §. 2 och J morn.: att Landtmäteri-Fiscalen
skall granska dessa Dagböcker och, i händelse
af förekommen anledning till tjenstefel eller
försummelse å Landsnätarens sida, lagaåtalemot
honom anställa;
anse Utskotten sådana tillfyllestgörande
controller öfver Landttpätarnes uppfyllande af
4 Stats-* samt Oec.^Utsk. Uti. N:o 122.
de skyldigheter dem åligga redan vara uti högstberörde
Nädiga Instruction päbjudne, att, dä desamma
af vederbörande med skyldig uppmärksamhet
iakttagas, det af Motionairen befarade
dröjsmål i afvittringsarbetenas tillslutbrir gande
icke bör kunna inträffa;
hvadan Utskotten ej eller kunna tillstyrka
någon Rikets Högloflige Ständers
åtgärd, i anledning af RiksdagsFullmägtigen
Fule Burmans ifrågavarande
hemställan.
Stockholm den 5 Februarii *830,
N:o 122,
Ankom till Exp, Utsk. d. 10 Febr, 1830»
ytterligare Utlåtande, med anledning af
gjorda anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, N:o 108, om Beklädnadsoell
Bevärings-Directioners inrättande
vid Rusthålls-Regementena.
De förenade Utskottens berörde, under den 9
nästförfluthe December, afgifna Betänkande,
hvilket Välloflig© Borgare-Ståndet behagat bifalla,
har deremot från de öfrige trenne RiksStånden
blifvit återremitteradt, såsom följd af
deremot framställda erinringar:
Stats- samt Oec.-Utsk. TJtl. N:o 122. 5
Inom Hö glo fl. Ridderskapet och Adeln:
af Herrar Grefvarne Hurn, Claes Fredrik,
Brahe, Magnus, De la Gardie, ffacob, och Gyllenborg,
jfoh. Henning, samt Herrarne von Hartmansdorff,
August, v. Vegesach, Ernst, och Cederschjöld,
Pehr Gustaf, hvaremot Herr Friherre
Cederström, fffacob, samt Herrar Riben, Carl
IVilhelm, och Bråkenhjelm, Pehr Reinhold, ruan
att, —-uppå den af Herr Grefve Brahe lemnade
upplysning, det en serskild, af Kongl. Maj:t
tillsatt Comité varit sistlidet ar sysselsatt . med
utarbetande i detta ämne af ett Betänkande,
deraf Herr Grefven ansåg Utskotten böra sättas
i tillfälle att taga kännedom, ■— bestrida återremiss,
till besvarande upptagit de emot Utskottens
förslag gjorda anmärkningar;
Inom Högvördige Preste-Ståndet:
af Herr Biskopen m. in. Doctor Wingård,
Herr Piofessoren Bexell och Herr ContractsProsten
Nordin, hvaremot Herr Prosten Anjou
talat för bifall till de af Utskotten framställda
åsigter;
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
af Riksdags-Fullmägtige Sune Nilsson från
Kronobergs Län, vice Talmannen Jon Jonsson,
Pehr Jonsson, Tufve Larsson och Pål Jonsson
från Christianstads Län saint Nils Månsson från
Malmöhus Län, ined hvilken sistnämnde flere
6 Stats- s'amt Oeo.-TJish. Uti. N:o 122.
Liand det Hedervärda Ståndets Ledamöter sig
förenat.
Ifrågavarande, emot Utskottens i reglementarisk
form uppgjorda förslag yttrade påminnelser
kunna hufvudsakligen under följande moinent
sammanföras:
Huruvida antalet af de Ledamöter i Directionen,
sorn de Rustande skola ega att utvälja,
bör ökas utöfver det af Utskotten redan föreslagna
;
Örn Directionens Ledamöter böra vara närvarande
vid de tillfällen, då Persedelbesigtnihgar
och Cassationer skola anställas;
Om det icke bör vara de Rustande tillåtet att
sjelfve anskaffa vissa Monderingspersedlar;
Hu ruvida icke Vadmal må kunna användas till
Truppens beklädnad;
Orri rn onder ingar ne icke hellre böra i dertill inrättade
Troslbodar förvaras;
O 111 icke en Passevolance om rnonderingarnes
underhållande i Krigstid må kunna, uppå
andra vilkor, än de af Utskotten föreslagna,
de Rustande erb udas;
H uruvida icke den tillämnade Propositionen till
de Rustande jemväl hör omfatta frågan om
Remonteringen eller Cavalleri-hästarnes anskaffning
;
Om icke de Rusthållare, som ej inom föreskrifven
tid sig hos vederbörande anmäla till
det nya beklädnadssättets antagande, böra anses
vägrande att deruppå ingå; samt
Stais^ samt Oec.-TJtsh Uti. N:o \i.i. 7
Huruvida Rikets Ständers underdåniga hemställan
i dessa ämnen bör ega en reglementarisk
form eller icke;
hvarjemte Herr Grefve Horn yrkat, att Rikets
Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställa: “att Rustballares skyldigheter matte
“blifva bestämda och förvandlade till lagliga föreskrifter,
från godtycklighet.'1
Utskotten hafva, ej mindre af dessa i mångfaldiga
alternativ och med stor vidlyftighet fiarnställda
anmärkningar, än elter nu mera tagen
kännedom af det Betänkande, Konungens General-Adjutant
för Arméen, efter visse utsedde
Corniterades hörande, under den 22 November
sistlidet år, till Kongl. Majit i underdånighet
afgifvit, stannat i öfvertygelse, örn svårigheten,
om icke rent af det omöjliga deri, att för Rikets
Högloflig® Ständer nu kunna framlägga ett
förslag, sorn sammanfattade alla i ämnet framställda
skiljaktiga åsigter eller tillfredsställde alla
de fordringar på de tillätnnade RegementsDirectionernes
sammansättning och verksamhet,
sorn fran olika synpunkter blifvit yttrade. Utskotten
äro deremot förvissade, att, om Rikets
Ständer, med lemnadt bifall till de af Utskotten,
i Betänkandet N:o 10H, pag. 9* lo> fr’ 13
och 13, uti elfva punkter redan gjorda hemställandet!,
uti hvilka Herr Grefve Brahe förklarat
sig icke kunna annat än “hufvudsakligen
instämmaoch Herr Grefve Gyllenborg trott
sig finna “en berömlig uppmärksamhet i af seen
-
8 Stats- samt Oec.-Vtsh. Uti. N:o 122.
de på Rusthållares rättigheterbehaga till Kgl,
Majit i underdånighet öfverlemna, att, vid Propositionens
framställande härom till de Rustande,
i afseende å detailerne göra de tillägg eller
ändringar i hvad dels vid 1823 års och dels
vid nu påstående Riksdag härom blifvit i underdånighet
hemställdt, som Kongl. Majit finner,
att de Rustandes sanna fördel, tjerrstens
bästa och locala omständigheter päkalla, förmoda
Utskotten, att de sökta hufvudändamålen,
lindring för de Rustande i de ojemna och derigenom
dubbelt tryckande rustningsskyldigheterne
Samt Regementenas högsta tjenstbarhet, skola
i förening säkrast einas,
Utskotten, hvilka, uppå sådant skäl, anse
det vara öfverflödigt att i bemötande af de fleste
här ofvan uppräknade anmärkningar inga,
lufva likväl, till rattande af det missförstånd,
sorn till de i 3:dje och 4:de momentena innefattade
hemställanden gifvit anledning, vördsamt
skolat erinra, att, då i 15 punkten af deri
år 1825 till de Rustande i detta ämne gjorda
framställning “de Rustande lemnäs obetaget att
“sjelfve till Direcfionen leverera Småpersedlar“ne
in natura, hvarigenom den contanra afgif“ten
kan blifva förminskad,“ samt I2.'te punkten
3 mom. af berörde framställning innehåller,
att “Vadmal af god ull, försvarligt tillver“kad,
må till Monderingen användas, enär den
“erbjudna varan af Directionen pröfvas ega be
“hörig
-
Stats- samt Oéc,-Utsh, Uti. N:o 129.. t)
“horig godhet och till priset, jemförelsevis emöt
“Kläde, antagligt*; förmoda Utskotten-, sorn i
1 x:te morn, af deras i Betänkandet N:o ros
innefattade förslag tillstyrkt, att “i alla öfriga“omständigheter,
hvilka ej, genom Utskottens
“förestående hemställanden, blifvit efter förän“drad
åsigt behandlade, innehållet af den år IS 25
“de Rustande meddelade Nådiga Proposition
“å ny o måtte till dem frårnställäs,”
anmärkningärne i dessa delar vara nöjaktigt
upplyste och besvarade.
Vidkommande deremot Herr Grefve Horns
framställning derom, “att Rusthållares skyldighé“ter
måtte blifva bestämda och förvandlade till
“lagliga föreskrifter från godtycklighet,“ hafva de
förenade Utskotten, då Herr Grefven icke uppgifvit
de fall, i hvilka Herr Grefven anser godtyckligheten
hafva intagit de lagliga föreskrifternes
ställe, samt då Utskotten icke kunna föreställa
sig annat, än att, om gällande Författningar
blifvit, till mehn för de Rustande, öfverträdde
och utan skyldig uppmärksamhet lemnade,
samt klagomål deröfver i lagenlig väg
varda anförda, rättelse icke Uteblifver, vid sådant
förhållande,
icke kunnat tillstyrka Rikets Högloflige
Ständer att besluta den af Herr
Grefve Horn yrkade underdåniga Skrifvelse
;
Bilt. lill R.-St. Prat. 1828-1830, 4 Sami. 1 Afd»
2 Band. iQtde Häjt. 2
10 Stats- samt Oec. Ulin. Uti. Nio 122,
dock som Utskotten ega sig bekant, att Kongl,
Maj:t redan förordnat en serskild Comité att
samla och granska aila i äldre och senare tider
utfärdade Författningar, rörände Rustningsoch
Roteringsförbindeiserne, af hvilken Cornités
arbeten ett förslag till jemlikhet och bestämdhet
i föreskrifter är att i dessa delar förvänta;
hemställa
Utskotten vördsamt, huruvida
icke Rikets Högloflige Ständer skulle
besluta, att i serskild Skrifvelse till
Kongl. Majit framföra den underdåniga
önskan, att berörde Comité måtte
erhålla Nådig befallning att fortskynda
det Comitén lemnade vigtigaL
uppdrag, samt att Kongl. Majit, vid
pröfning af Comiténs förslag, täcktes
fästa allt det afseende å Rust- och
RotehållareS behof af lindring, bestämdhet
och en jemnare fördelning
af för närvarande åliggande förbindelser,
som, utan minskning i Regementenas
tjenstbarhet eller Stats-VerketS
betungande, möjligen lemnäs kan.
Då de respective Riks-Stånden ega anspråk
att genom Utskotten erhålla kännedom
om innehållet af Herr General-Adjutantens för
Arméen, i sistlidne November månad, till Kongl.
Majit underdånigst afgifna och, uppå Kongl.
Majits Nådigste befallning, med Utskotten corn
-
Stats- samt Oec.-UtsK. ZJtl. N:o 122. it
municerade Betänkande, hafva Utskotten vörd-.
gamt skolat upplysa: att detta, af sakkännedom
och fullständighet lika utmärkta Betänkande
hufvudsakligen utgår fran samma grunder med
det af Pikets Ständer vid 1 öa3 ars Riksdag
upprättade förslag, enligt hvilket pfverenskom-.
nielsen om ett nytt Beklädriadssätt skulle innefatta
en emellan Kongl. Maj:t och de Rustande
träffad Rassevolance; att Herr GeneralAdjutantens
Betänkande, genom åtskilliga jernkningar
i de reglementariska detailerne, har för ändamål
att, i hvad möjligt är, undanröjda de betänkligheter
emot Förslagets antagande, sorn år
1S25 nog allmänt hos de Rustande anträffades;
samt att berörde Betänkande jemväl föreslår
nedsättning i den årliga afgiften, dels såsom följd
af antagne förlängda brukningsffder å vissa monderingspersedlar,
dels ock derigenom, att, uti alternativt
bifogade calculer, sådana mindre effecter,
hvilka de Rustande ansetts böra ega att
sjelfve anskaffa och aflemna, icke blifvit till
värden intagne linder den årliga afgiftens belopp.
Af hvad sålunda utredt och upplyst blifvit
hafva Utskotten hemtat anledning vördsamt
tillstyrka Rikets Högloflige Ständer:
att, uti afgående underdånig Skrifvelse,
till Kongl, Majrts Nådigste pröfning
öfverlemna det af Utskotten, i Betänkandet
N:o mg, framställda förslag
till Beklädnads- och Bevärings-I)irectioners
inrättande vid Rusthålls-Rege
-
i$(ats,- samt Oee.-Utsh. Uti. Nm, 122.
*
mentena, blott med följande förändringar
i redactionen af 7:de och g:de
momentena (pag 11 och 12), nemligen
:
y.-de Moni. , Persedlärne skola antingen,
såsom hitintills, på Rusthållet, i
dertill befintlig och behörigen underhållen
Rustkammare, förvaras eller
ock vårdas på Sqvadrons,- eller Compagnie
- Rustkamrar, så vida de Rustande
derom öfverenskomma, och den
dertill erforderliga kostnad tillskjuta.
p;de Moni. Den behållning, som vid
utbrottet af ett krig, i Regements-Directionens
Gassa inn.estår,. är Rusthållarnes
Egendom och kan af dem
disponeras, antingen till monderingspersedlars
anskaffnings- och underhållskostnad
under kriget, eiler ock till
förvaltning för Regementets eller Corpsens
räkning intill den tid då, efter
återvunnen fred och Regementets eller
Corpsens återkomst till hemorten,,
Directionens befattning åter vidtager.
Hvarjemte Rikets Högioflige Ständer ville till.
Kongl. Majds Nådiga bifall öfverlemna:
t:<> att, vid Propositionens framställande
härom till de Rustande, i afseende å
detailerne, göra de tillägg eller ändringar
i hvad dels vid' r82j års och
dels livad vid nu påstående Riksdag
Stats- samt Occ.-Vtsh. Uti. N:o 122. i3
härom blifvit i underdånighet hemStälldt,
sorn Kongl. Majrt linner, att
de Rustandes sanna fördel, tjenstens
bästa och locala omständigheter påkalla
;
a:o att antagandet eller icke af berörde
Proposition må blifva beroende
af de flesta rösterne- inom hvarje Sqvadron
eller Compagnie, samt att de
frånvarande Rusthållarne skola åtnöjas.
med. de närvarandes genom omröstning
utrönta beslut;
3:0 att, i afseende å sättet och ordningen
för verkställandet af ifrågavarande
omröstning, må iakttagas:
aj) att Rusthållarne, Sqvadrons- eller
Coinpagnievis,. sammankallas uppå
Lands-Cancelliet i det Län, inom hvilket
största nurnerstyrkan af Sqvadronen
eller Compagniet är förlagd, minst
3 månader efter den dag Kungörelsen
derom blifvit, i de inom Skvadronens
eller Compagniets stånd belägna
Kyrkor, första gången uppläst;
bj) att, sedan följande genom Konungens
Befallningshafvandes utfärdade
Kungörelse allmänt bekantgjorda
P r o p o s 11 i o n :
Den, sorn antager det af Kongl. Maj:t
Nådigst framställda förslag om anskaffning
och underhållande af man
-
Stais- samt Öec.-Utsli. Uti. N:ö 122;
skåpets Bevärings-, Beklädnads-, Rein-?
tygs- och (vid Cavalleri-Regementena)
Sadelmonderingspersedlar, genom
en dertill förordnad Directions försorg,
uppå de i Propositionen innefat,
tade vilkor, röstar Ja. Den det ej vill,
röstar Nej ; vinner Nej, kommer, ined
anskaffningen och underhållandet af
ifrågavarande persedlar inom N, Sqvadron
(Compagnie), äfven framgent
att förfaras, på sätt gällande Författningar
derom föreskrifva;
blifvit, tillika med den Kongl. Propositionen,
för de Rustande uppläst,
omröstning, med slutna, tryckta Sedlar,
må, efter en på senaste Mönsterverk
grundad och af Majors-Expeditionen
granskad uppropslängd öfver de framställda
alternativen, med Ja och Nej
anställas;
c) att, för hvarje helt Rusthåll, en
röst må aflemnas samt följaktligen
hvarje Rusthållare ega att afgifva så
inånga röster eller Voterings-Sedlar,
som hela Rusthåll af honom egas och
underhållas;
d) att, då flere Interessenter finnas
i etf Rusthåll, dem skall åligga att,
före den å Lands-Cancelliet utsatta
sammankomst, om ett och samma Beslut
sig förena, så framt deras röst,
Stats- samt Oec.- Utsh. Uti. N:0< 122. »5
sorn blott för helt Rusthäll får afgifvas,
skall vid omröstningstillfället kunna
upptagas;
4:0 att, i händelse större eller mindre
antal af de Rustande skulle Önska,
att jemväl till en Direction öfverlemna
bestyret med Rernonteringen
och Flästarnes utfodring, sädant må
vara dem i Nåder medgifvet.
Jivad slutligen vidkommer frågan örn en serskild
Passevolance emellan Krigsfonden och de
Rustande, till beredande för de sistnämnde af
en hittills saknad lindring och bestämdhet i de
utomordentliga kostnader, som under ett Fälttåg
äro oundviklige, hafva de förenade Utskotten,
efter närmare öfvervägande af detta ämne samt
med fästadt afseende å de emot Utskottens förslag,
pag. 13, 14 och 15 (T Betänkandet N:o
iogj) framställda erinringar,
ansett sig vördsamt böra föreslå följande
förändrade Propositioner, sorn
till de Rustande, blott vid de Regementen
och Corpser, hvilkas samtlige Squadroner
eller Compagnier, vid skedd
omröstning, uppå den föreslagna Beklådnadsanstalten
för fredstid ingått,
torde, för sådant ändamål, böra
framställas till antagande eller ogillande
för hela Regementet eller
Corpsen, genom flesta rösternas be
-
i6 Stats- samt Oec.-utsTi. Uti, N:o 122.
slut vid en i ofvan föreslagen ordning
anställd omröstning.
1 Moni. Från och med början af månaden*
näst efter den i hvilken Regementet
eller Corpsen, eller någon
del deraf uppbryter till fälttjenstgöring,
samt till och med slutet af den månad,
i hvilken den commenderade
styrkan till Regementets stånd återkommit,
erlägga Rust hållar ne-, för de
'commenderade Numren, till GeneralKngs-Gommissariätet,
dubbla beloppet
af de årliga afgifter, serskildt^/!?*- Mortderings
per sedlar och serskildt för Remonteringen,
hvilka, under de nästföregående
fern fredsåren* i medeltal
blifvit till Beklädnads- och Remonterings
- Cassorne inora Regementet inbetälde.
2 Mom, Emot denna afgift bestrider
Krigsfonden, så länge' commendeiingen
under kriget fortfar, all den Utgift,
Som med underhållandet eller ny
anskaffning af Hästar, Hästbeslag, Beväiings-
Remtygs- Beklädnads- och
Sadelmondeiingspersedlar, varder förenad.
I afseende å hästarnes afmönstring
till Kongl. Maj:t och Kronan
Samt återlemnande till Regementet, efter
återkomsten från fältort, iakttages
hvad
