# ID: svediakorp-gov1941
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 29,476
# sentences: 566
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


30 Stats»samt Allm, Besv- o.Oec.-Utsk.Utl.Nio^ i.
Hvad sålunda, i afseende å ordningen
oell sättet för utarrenderandet af Indelta
Arméens boställen, föreslaget är,
anse Utskotten jemväl till alla delar böra
lända till rättelse för de Kongl. Flottans
Boställen, hvilkas vpplätande pä arrende
för närvarande är dt Förvaltningen af Sjö.
Ärendena öfverlemnadt; böranäes alitsa ett
E xemplar af Arrende-Contracten om dessa
Lägenheter till bemälte Förvaltning insändas.
Vidkommande Herr Friherre Wredes
hemställan, att Militiae.Boställs Cassans nu
egande Capital måtte emellan de Indelta Re*
gemenrena få fördelas, anse Utskotten, för
sin del, betänkligt att en sådan delning af
sjelfva fonden tillstyrka, enär den säkra vård
och controll öfver förvarandet af Cassans
Reverser och Contanta medel, som för när*
varande eger rum, svårligen kan uppå spridda
localer inom Riket tillvägabringas, samt
bevakandet af Cassans utestående fordringar,
jemte inteckningars förnyande o. d, medföra
sådana ansvarige och magtpåliggande omsorger,
hvilka, der sådant undvikas kan, icke
skäligen böra Regementenas Befäl åläggas;
hvadan ock Utskotten tillstyrka, att berörde
Cassa, hädanefter såsom hittills, må under
Kongl. Krigs-Collegii vård och förvaltning
förblifva; men då de missnöjen med den år*
liga fördelningen af Cassans, för nybyggnader
Stats» samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N:071. 31
och reparationer disponible, tillgångar, hvilka
vanligen uppstått inom de Regementen,
som af en slik utdelning under en längre lid blifvit
i afsaknad, efter Utskottens tanka, skulle
derigenom för framtiden säkrast kunna förebyggas,
om en, med hänsigt till Regementenas
styrka och undersökta behof af ännu
saknade Caractershus å sådana Boställen, sorn
af Indelningshafvarne sjelfve böra bebos,
uppgjord noggrann fördelning af Cassans årliga
nybyggnads anslag, behållna räntevinst
och öfriga inkomster, efter afdrag för erforderlige
inqvarteringspenningar, uppå KrigsCollegii
underdåniga förslag, blefve af Kongl.
Maj:t i Kader fastställd för en tid af minst
Tio år i sender, samt i Cassans Räkenskaper
ett serskildt Conto för hvarje Regemen»
te blefve öppnadt, i hvars Credit Regementet
godtgjordes för det belöpande anslaget,
och 1 Debet deremot påfördes hvad som till
nybyggnad eller reparationer inom Regementet
blifvit utbetaldt, så att Regementet, i
den händelse anslaget under något år kunnat
umbäras eller blifvit besparadt, vöre
försäkradt att ett följande år detsamma utbekomma,
eller derest, i motsatt fall, en större
summa vid något tillfälle måst för oundvikliga
behof till eit Regemente anordnas, än
som med löpande årets anslag för samma Regemente
kunnat betäckas, ett sådant förskott
varder, genom innehållning af de följande
årens anslag, godtgjordt, Kongl. Krigs-Colle*
32 Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. Nio 7i.
gil pröfningsrätt, under dessa vilkor, sålunda
äfven framgent bibehållen, att den för
hvarje år disponibla summa anvisa för de
Regementen, som deraf äro i största behof,
hemställa Utskotten vördsamt, det ville Rikets
Högloft. Ständer, med bifall härtill,
hos Kongl- Maj-.t i underdånighet anhålla,
att nödiga föreskrifter i dessa afseenden
måtte varda Krigs-Collegium meddelade.
Slutligen och då den summa af icke
mindre än 7886 R:dr 26 sk. 3 r:st. Banco
årligen, hvarmed Militiae.Boställs*Cassan till
pensioner och aflöning för åtskillige dels afskedade,
dels inom Kongl. Krigs-Collegium
ännu tjenstgörande Embets- och Tjenstemän
samt Vaktbetjente betungas, förekommer utomordentligt
dryg, och i betydlig mon medtager
de tillgångar, som för nybyggnad och
underhållande af Caractershus uppå MilitiaeBoställen
äro afsedde, men de inskränkningar
i Indelnings- och Hysesyns-Contorens
göromål, hvilka blifva en följd, ej mindre
af Kongl. Majtts Nådiga Förordning den 17
April 1828, än af bifall till de af Utskotten
här ofvan föreslagna förändringar i administrations-sättet,
otvifvelaktigt medgifva betydliga
indragningar i den nu varande Tjen.'
stemannapersonalen, till minskning i hittills
åtgångna förvaltningskostnader;
tillstyrka
Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsi. Uti. N-.o 71. 33
tillstyrka Utskotten Rikets Högloft. Ständer
att hos Kongl. Majit underdånigst begära,
det ålla umbärliga Embeten och Tjenster,
som af Militiee-Boställs-Cassan hittills blifvit
aflönade, ofelbart måtte, vid nuvarande
lnnehafvarnes afgång, indragas.
Flere Ledamöters aflemnade Reservationer
varda härhos bifogade»
Stockholm den i<8 September 182g.
Reservationer:
Af Herr von Schantz, Carl Petter Ulric
Ottos Enär de Officers-Boställen, som tillhöra
Flottan, endast äro Sex till antalet, och
icke kunna betraktas under lika förhållanden,
som Officers-Boställen inom Arméen,
helst Boställs-afkastningen ingår till Tionde
Hufvud-TiTeln och ej är en löneinkomst för
Compagnie-Chefen, anser jag med dessa Boställens
utarrendering böra, Hädanefter som
hittills, fortfara genom Förvaltningens af
Sjö-Ärendena och Kainmar-Collegi försorg.
1Bill, till Rikt-St. Prot. 1828 åth 1829. 4 Stral. 2 Afdi
17m H:t, 3
34 Tiil.t.Stats s, Allm.liesv.o.Oee.- L tsk.Utl.Ntoy i.
Af Herr Friherre Palmstjerna, Carl Otto:
Emot pluralitetens beslut i nedannämnde
omständigheter får jag, uppå följande skäl,
mig reservera.
Utskotten tillstyrka, att arrendetiden för
Miliiias-Boställen må, hädanefter sorn hittills,
bestämmas till 30 år; men, enär icke sällan
inträffat, att Arrendatorer, hvilka, under de
10 eller 15 första åren, ordentligen uppfyllt
sina uti Arrende-Contractet åtagna förbindelser,
sedermera genom hvarjehanda händelser,
såsom sjukdom, ålderdom m. m., hvil.
ka under en längre tidrymd kunnat inträffa,
dertill blifvit oförmögne, anser jag det lända
både Arrendatorer och Indelningshafvare
till ömsesidig fördel, om ett minimum af
15 år för Arrendetiden hädanefter bestämdes,
hvarunder Militias-Boställen ej må varda
utarrenderade; samt längsta arrendetiden
deremot till 30 år utsättas.
Förbindelsen för Regements-Comitéerne
att vid Ariende-auctioner alltid och ovilkorligen
antaga det högsta anbudet, finner jag icke
lämplig; hvaremot jag hemställer, att arrendet
må upplåtas åt den af vid auctionstillfället
närvarande Speculanter, i hvars kända
skicklighet, ordningssinne och förmåga
att sina förbindelser uppfylla, Cömitén, utöfver
den säkerhet en i laga ordning styrkt
borgen Innefattar, anser sig ega en ökad garanti
för Contractets uppfyllande.
Bil,t,Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.-Uisk. ZJtl.N-.oii, 35
I sistnämnde hemställan förenade sig
Herr Lagerheim, Gustaf,
Äf Herr af Sillén, Lars Gabriel: Emot
de Höglofl. sammansatta Utskottens beslut,
att Militiae-Boställs-Cassan, hädanefter likasom
hittills, bör förblifva under Kongl. KrigsCollegii
förvaltning, får jag mig vördsamt
reservera, och föreslår deremot: att bemälte
Cassa må vid 1831 års ingång öfverlemnas
till Riksgäldskontoret, derifrån Interessemedlen
å Capitalet årligen aflemnas till
Kongl. Stats-Contoret, dit jemväl Reservoch
Säterifrihetsmedlen skola ingå bland
Stats-Verkets öfrige Inkomster, men ett motsvarande
belopp derifrån årligen utbetalas på
reqvisition af det Embets-Verk. sorn besörjer
administrationen af Boställs • Verket. Nied
detta förslag åsyftar jag enhet och enkelhet
i Uppbörds- och Redogörelse-Verket samt
nödig besparing, för att göra de befintliga
tillgångame mera tillräckliga för deras ändamål.
Det förra tillvägabringas derigenom, *tt
man, så vidt möjligt är, till ett ställe sammanför
Stats-Inkomsterne, ehuru de för serskilda
föremål äro anviste, och låter dein
sedan åter utgå till de administrerande Verken.
I sådant afseende har ock Kongl.
Maj:t, genom Nådig Kungörelse af den 1 5
October 1828, angående åtskilliga förändrin
-
36 lill.t.Stats-xamt Allm,B. sv-o.Oic.-Utsk. EW.Nroyi.
gar vid Uppbörds- och Redogörelse-Verket,
med anledning af Rikets Ständers vid sista
Riksdag gjorda underdåniga hemställan, funnit
godt att, såsom ledande till både lättnad
för de Skattskyldige och större enkelhet samt
säkrare controll vid landtuppbörden, i Nåder
förordna, bland annat, att, från och med första
Uppbördsstamman för 1829 års Kronoutskylder,
den af Regements-Skrifvarne hittills
bestridda uppbörd af serskilda medel,
och deribland Militiae Boställs-Cassans Re*
serv-Hemmans-räntor, skall af Kronofogdarne
vid de vanliga Uppbördsmötena förandra Kro*
no-Utskylder förrättas, och medlen under sina
behöriga titlar till Landt-Ränterierneinsändas
på samma gång, som den öfriga Krono.Uppbörden,
samt att tills vidare de uti LandtRänterierne
inflytande medel för Militiae.Boställs Cassan
skola, jemte i Lands-Contoret uppgjord Redogörelse,
i behörig ordning remitteras [till
Kongl. Krigs-Collegium. Det härmed åsyftade
ändamålet skulle utan tvifvel verksammare tillvägabringas,
om medlen finge ingå till Kongl.
Stats Contoref, och serskild redovisning för
dem upphöra, sedan de nu mera erhålla siu
egen titel i Landsboken och i Länens Special-Räkningar.
Denna åtgärd, jemte Cassans
öfverlemnande till Riksgälds Contoret, på
sätt tillförene skett med 2tne andra Cassör,
och Interessemedlens aflemnande till Kongl.
Stats-Contoret skulle äfven åstadkomma besparing
i förvaltningskostnaderne, enär deraf
BU t.StatssamtAllm.Btsv.o.Oec.-Utsk.Ull.Ntoji• 37
blefve en följd, att serskild, granskning af Redogörelsen
för Reserv-medels-Uppbörden, äf.
vensom författande af Bokslut deröfver, upp-'
hörde, jemte Cassaförvaltningen, som jag
förmodar kunna besörjas inom RiksgäldsContoret,
utan tillökning i dess nuvarande
Tjenstemannapersonal. Administrationen af
Boställs-Verket är för öfrigt alldeles oberoende
af denna föreslagna förändring i afseende
på penningeförvaltningen; men ett Rikets
Ständers begifvande till Militiae-Boställs-Cassans
emottagande uti Riksgälds-Contoret är,
i min tanka, nödigt och skulle sätta Kongl.
Majrt itillfälle att sådant låta verkställa, i händelse,
vid den förestående nya organisationen
af Styrelse-Verken, Kongl. Majit skulle i
Nåder finna det bidragande till ändamålet
med denna organisation.
Härmed förenade sig Herr Friherre Ridderstolpe,
Fredrik, Herr von Hartmansdorff,
August och Herr Commerce-Rådet Santesson,
Af Riksdagsfullmägtigen Nils Mänsson
från Malmöhus Län: Emot pluralitetens beslut
att, i stället för det förr brukliga årliga
penningearrendet, föreslå en Städja i penninJ
gar att på en gång vid arrendets emottagande
erläggas, föranlåtes jag min reservation
anmäla. Icke nog att ett sådant vilkor för1
Militia Boställens utarrenderande skulle från
tädan vid auctionea utestänga fattige och
38 Bil.\Stats-samtAllm.Besv,o,Oec. Utst:.UiLN:o']i.
ordentlige Speculantér, hvilka saknade den
förmögenhet i contant, som fordrades att den
utsatta Städjan på en gång inbetala; det skulle
derjemte komma att verka orättvist och
högst ofördelaktigt uppå Indelningshafvarens
billiga fordran, att af sitt tilldelta Boställe
erhålla den möjligen högsta inkomst, enär,
genom arrendevilkorens försvårande, Speculanters
antal inskränkes, samt följden deraf
åter sannolikt måste blifva ringare anbud
och en minskad inkomst för Indelningshafvarén.
I denna Reservation förenade sig med
Nils Mänsson, af det Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöter, Pehr Pehrsson från Calmare
Llän, Olof Pehrsson från Stockholms .Län,
Nils Strindlund från Vester-Norrlands Län,
Carl Bergman från Gefleborgs Län, Jan Andersson
från Upsala Län, Bars Larsson från
Skaraborgs Län och Jonas Johansson från Jönköpings
Län m. fl.
stockholm,
tryckt i Marouardska Boktryckeriet; 1829.
Stats.samtAllm.Besv.o.Oec.Uisk. Uti. N.o 74. x
N:o 72.
Ankom till Exped. Utskottet den 26 September 1829,
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts aflåtna Nådiga Proposition
om den så kallade Mötes-Passevolancen
för de indelte
Regementena, samt
flere i detta ämne väckta enskilda
Motioner.
Uti till Rikets Ständer afliten Nådig Proposition,
den 44 Februarii innevarande år, har
Kongl. Maj:t, med hemtad anledning af Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse den 19 Julii
1812, deruti, med erkännande af nyttan af en
allmän Passevolance-inrättning för indelta Arméen,
hvarigenom Kongl. Maja sattes i tillfälle
att vid mötestideme underhålla Soldaten
likasom under krigstid, Rikets Ständer
i underdånighet anhållit, det Kongl. Maja,
mot en afgift, som tillika bestämdes, täcktes
draga försorg derom, alt Soldaten vid Regements-
eller Compagnie-möten, Mönstringar,
Krono-arbeten, eller hvad annat tillfälle eller
tåg som helst, måtte undfå god och nöjaktig
förplägning efter den för Arméen fastställda
provianterings-stat, och, i händelse af sjuk-;
Bib, till RiksSt. Prot. 1828 och 1819. 4 Simt- 2 Aid. !•
18\de H\t. rista JB:det.
9 Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.TJtsk.Utl. N:o 79.
dom, fria medicamenter, 1 Nåder tillkännagifvit,
alt, sedan de Contract, hvilka för detta
ändamål blifvit, uppå en tid af 15 år, med
vederbörande Bust* och Botehållare afslutade,
dels med året 1827, dels ock år 1828,
tilländalupit, Kongl. Majit, genom CJirculairBref
till Dess Befallningshafvande den 7 No,
vember 1827, lemnat Rust- och Botehållare
öppet att, om de sådant önskade, med samma
Passevolance-vilkor fortfara under åren 1828
och 182g, intilldess Rikets Ständer sitt beslut
i ämnet meddelat, och hvilket erbjudande af
mer än f bland Rust- och Rotehållare blifvit
antaget och begagnadt.
Kongl. Maj t har, i sammanhang härmed,
behagat förklara, huruledes erfarenheten tiilräckligen
vitsordat företrädet af det underhållssätt,
sorn genom Passevolancen är införd!,
framför Truppens underhåll af de mat*
säckar, hvarmed Soldaten af sin Rust- eller
Rotehållare förses, enär Soldaten, som i senare
fallet vänjes till en oordentlig lefnad ,
under den varma årstiden, då de medförde
matvarorne äro förskämning underkastade, äfventyrar
det skadligaste inflytande på sitt
helsotillstånd, derigenom åter en ytterligare
tyngd drabbar Rust- eller Rotehållaren, sora
följd af den senares förbindelse art karlena
sjukvård bekosta/varandes deremot, å andra sidan,
vid Truppens underhållande genom Kro>
Stats samt Allm.Besv o. O ec.Utsk. Uti. N:o 79. 3
nans försorg, fördelarne derutinnan omisskänneliga
att, ”jemte det Soldaten erhållit en
”mera helsosam föda och måst iakttaga en regelbunden
matordning, honom kunnat bi”bringas
vana vid fäillefnaden , så att, vid
”inträffande krig, den ombytta lefnads-ordnin”gen
icke må medföra den stora sjuklighet
”och mortalitet, som fordom oftast egt rum.’*
Det är vid sådana förhållanden Kongl.
Majit förklarat Sig vara förvissad, att Rikets
Ständer icke önska återinförandet af ett underhållssätt
för indelta Arméen, ”sorn, efter
”sannolika beräkningar, icke ens eger fördelen
”af besparing emot de flerfaldiga olägenheter,
”sorn dermed åtfölja;*’ Och Kongl. Maj.-t har,
med sådan öfvertygelse, ansett Sig i Nåder
böra föreslå Rikets Ständer *
att indelta Arméen må tinder mölen,
mönstringar och marcher under fredstid underhållas,
genom Kronans försorg, på sätt som
egt rum, under de 15 år Passevolance-Coatracten
varit gällande;
att , i afseende på sättet för utgörande
af Passevolance-afgiften, hvars sammanlagda
belopp, i medeltal räknadt, uppgått lill omkring
230,000 R:d, och hvilken Summa Kongl,
Maj:t anser, genom Underhålls-Departementets
i Krigs*Collegium och Gommissariatens
4 Stats-samt Allm'. Besv. o. Oec.Utsk.TJtl.N'.o 79,
indragning samt mera ändamålsenliga och mindre
kostsamma anstalters vidtagande för samma
ändamål, kunna till omkring 300,000 R;d
nedsättas, denna afgift, hädanefter som hittills,
bör utgå af Rust- och Rotehållare; samt att,
i följd deraf, hvarje Rustnings- och Rote-nummer,
för att njuta en nedsättning, ungefärliligen
svarande mot dén af 30,000 R.*d på det
hela, bör, för karlens underhåll vid ofvanuppräknade
tillfällen, årligen erlägga endast 7
.R:d Banco, men Rusthållarne serskildt, för
hästens utfodring, enahanda afgift, som hitintills,
antingen i persedlar eller penningar,
blott med den förändring, att höet beräknas
endast till 50 # på Lispundet, och hvilket
jemväl, i händelse af penningars erläggande,
bör iakttagas;
att en tid af 15 år för Contractens ingående
å nyo lämpeligen må utsättas, och
från och med 1830 års början beräknas; samt
att med revision af Räkenskapen mi
förhållas i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Majst uti Dess till Rikets Ständer aflåtna Nådiga
Proposition om Instruction för Rikets
Ständers Revisorer föreslagit.
Kongl. Maj:t har slutligen behagat försäkra
Rikets Ständersatt den omsorg, som Kongl.
Majst städse ådagalagt för Rust- och Rote
A
-
Stats- samt Allm.Besv. o.Oec.Utsk. Uti. N:o 72. 5
hållarnes väl, äfven hädanefter skall oförändrad
fortfara; att Kongl. Maj t skall begagna
hvarje tillfälle att förena deras sanna fördel
med nödvändigheten af vapenöfningar,
hvilka påkallas af nödig omtanka för Rikets
försvar, för Soldatens vänjande vid fältlefnaden,
hans helsa, hållning och disciplin; samt
att Kongl. Maj:t, öfvervägande, å ena sidan,
Rust- och Rolehåliarens förbindelser mot Stateo,
och, å den andra, bekant med deras rättmätiga
anspråk på skydd för sina rättigheter,
alltid skall suka att förbinda deras väl
med en vaksam omsorg för Inöelnings-ver—
kets bestånd och Rikets säkerhet.
Af det inför Kongl. Majit i Siats-Rådet
hållne Protocoll, sorn den Nådiga Propositionen
finnes bifogadt, inhemta*, att StatsSecreteraren
för Krigs-Arendena jemte samtlige
närvarande StatsRåden, med yttrad öfvertygelse
om nyttan af Passevolancens fortfarande,
i underdånighet hemställt, att, då Rostoch
Rotehållare* skyldigheter i och för Knecktehållet
nu för tiden kunna anses mera betungande,
än från början varit afsedt och beräknadt,
samt jordbruket i allmänhet, jemförelsevis
till öfriga näringar och yrken, synes
vara i behof af lindring i allmänna tyngder,
h vartill äfven kommer, att Truppernas öfning,
under möten, hvarförutan ändamålet med deras
underhållande skulle förfelas, är att anse så
-
6 Stais- samt Allm. Besv.o. Oec.U tsk.Utl.N.-o 72.
sorn en för försvars-verkets fullkomnande nödig
anstalt, den der således ej bör ensamt
drabba Bust- ocb Botehållaren, hvilken fastmera
kan anses hafva sin Rustnings- och
Boterings-skyldighet fullgjort, enär, vid Infanteriet,
Soldaten, och, vid Cavalleriet, karlen
och hästen voro behörigen utrustade och
inmönstrade, Kongl. Majit ej måtte uteslutande
föreslå Bikets Ständer Passevolanceafgiftens
utgående, hädanefter som hitintills,
ensamt af Bust- och Botehillare, utan att till
Bikets Ständer måtte alternativt öfverlemnas
att bestämma, antingen Passevolance-afgiften,
till ett nedsatt belopp af 200,000 B:dr årligen,
bör, jemte andra utgifter för försvarsverket
i allmänhet, vid skeende Statsreglering,
upptagas, och sålunda, lika ined annan Bevillning,
af samtlige medborgare-classer vidkännas,
helst om, såsom anledning är att förmoda,
den vid senaste Riksdag åtagna Bevillning
i alla fall ej behöfver ökas; eller ock,
om afgiften bör, hädanefter som hittills, uteå
endast af Bust- och Rotehållare, att ("på sätt
i den Kongl. Propositionen innefattas och
här ofvan finnes intaget) denna afgift då
må till 7 R:dr för karlen varda nedsatt samt
det hö, som till hästens utfodring af Rusthållare
aflemnas, till endast so Skålpund för
hvarje Lispund beräknas.
I anledning af förstnämnde af Stjts Secreteraren
och Stats-Baden sålunda föreslag
-
Stats■ samt Allm.BeSv.o. Oec. Utsk.Utl. N:o 72. 7
na alternativ, i fråga om sättet för möteskostnadernas
framtida bestridande, har Kongl.
Majit, som icke kunnat detsamma i Nåder bifalla,
behagat till Protocollet förklara, det
Kongl- Majit anser det tillhöra Rust- och
Botehållaren att, äfven under möten och mönstringar,
bestrida Ryttarens, Ryttarehästens
och Soldatens underhåll, och att denna från
äldre tider tillbaka jorden vidlådande tyngd
städse ingått i beräkning af dess värde, hvilket
i motsatt fall skulle ökas på de öfrige
medborgare-classernas bekostnad,
Den utomordentliga vidlyftighet, hvaraf
de, redan vid Remissens beviljande, hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
BondeStåndet öfver detta ämne inträffade
discussioner utmärkas, och derigenom
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten,
till hvilkas utlåtande ärendet
blifvit öfverlemnadt,sättasur tillfälle att, meden
eljest skyldig fullständighet, här upptaga hvarje
Talares serskilda anföranden, har föranlåtit
Utskotten välja den utväg att under vissa
rubriker uppföra de hufvudsakliga förslag, till
indelta Arméens framgena underhåll vid
möten och mönstringar, oftast blott i Smärre
detailer från hvarannan skiljaktige, hvilka i
detta afseende framställde blifvit.
8 Stats-samt Allm Besv.o.Oec.Utsk, Ull. N;o 72.
Det har alltså till Rikets Höglofl. Stan•ders
pröfning blifvit föreslaget :
1:0, Att det gamla underhållssättet elter
måtte få vidtaga.
a) Inom Hågloflige Ridderslapet och
Adeln:
Af Herr Grefve Gyllenborg, Johan Henning,
sorn, efter en lemnad öfversigt af de
flera olägenheter, hvilka Talaren förmodar
hafva varit med Mötes-Passevolancens erläggande
under de 15 sisla iren förenade, samt
linder åberopande af Rikets Ständers vid 1812
års Riksdag gjorda erkännande deraf, ”att
’ kostnaderne för Soldatens matsäck vore endast
förskottsvis utgifne och borde Roten af
^'Soldaten ersättas,’’ hemställt, J’om icke Soldaternes
underhall på möten och marcher
må besörjas på sätt af ålder varit, i öfverensstämmelse
med Kneckte-Contracten, vanligt,
med förändring blott i afseende på furegifna
angelägenheten af nu varande underhållssätts
bibehållande, att, genom Statens
mellankomst, anstalter vidtagas till emottagande
af så beskaffad möteskost till Regementsmöten,
som uppfyller ändamålet och af Rotebondens
hushålls-tillgångar kan utgöras , i
hvilket afseende af denne senares val borde
få bero, huruvida han sjelf vill möteskosten
Stats- samt Allm.Besv.o.Oec. Utsi.Utl.N:oyi. 9
anskaffa och vid Regementsmötet aflemna,
eller, efter tidigt
erlägga penningar efter markegång för de år
allena, då sådana Regementsmöten inträffade.
I afseende å indelta Cavalleristens underhåll,
anser Herr Grefve Gyllenborg Rusthållaren
vara förbunden att detsamma inom
Regementets stånd bekosta, men yrkar, att det
måtte på Rusthållaren fria val få ankomma,
att antingen tillgodonjuta föreskrifterne i de
äldre Contracten (som medgifva proviantering
och fourragering in natura) eller ock att
ingå i de nya vilkor dem nu föreslås.
b) Inom Hedervärda Bonde-Ständet:
Af Riksdagsfullmäktige Jonas Nilsson
från Carlstads Län, som alternativt erbjudit <i
R:dr Banco årligen för Soldatens möteskost,
och Eric Andersson från Vesterås Län, som
likaledes yrkat Commissariatens indragning,
samt att försorgen med Truppernes proviantering,
under möten och mönstringar, måtte
åt Rust- och Rotehållare sjelfve, med biträde
af Konungens Befallningshafvande och
vederbörande Regements-Chef, öfverlemnas.
sto. Att niöteskostnaden må bestridas
genom indragning af så många
Numer i de Indelta Regemente«
io Siais-samt Allm.Besv.o. Oec.Visk,Utl.N:o 72.
na, som fordras för att med Vacance-af
giften densamma betacka.
Inom Hoglofl. Ridderskapet och Adeln-.
Af Herr Grefve Horn, Claes Fredric,
sorn, efter yttrad förmodan, att kostnaden öfver
hufvud för en mans underhåll af alla
vapen icke bör uppgå utöfver 4^5 R:dr ,
samt hela behofvet för Arméens proviantering
och sjukvård vid möten och mönstringar
således kunna nedsattas lill 100,000 R:dr
årligen, alternativt föreslagit, antingen alt den-,
na kostnad måtte af Allmänna Bevillningen
utgå, eller ock bestridas genom indragning af
så många Numer, som fordras för att af Vacance-afgiften
bilda dea härföre erforderliga
fond.
Af Herr Tersmeden, Gustaf Reinhold,
som ansett, att, då Rotehållare icke äro förbundne
att bestå sina Soldaters underhåll vid
möten och läger, samt öfverenskommelse härom
med manskapet skulle leda till stora olägenheter,
lämpligast vore, att en niondedel
af indelta Infanteri-Regementenas effectiva
styrka indroges, och att, med den sålunda inflytande
Vacance-afgiften, den öfriga delens
af Arméen exercice vid möten bekostades.
Beträffande deremot Rusthålls - Regementena
sä och ehuru Herr Tersmeden medgifva det
Stats• s. Allm. Besv. o. Oec. Utsk. L‘t/.N:o 7J. 11
vara Rusthållaren åliggande att underhålla
häst och karl på möten, har Talaren , med
afseende på den större kostnad Rustningsskyldigheten
nu för tiden medförer , likväl
hemställt, antingen att dessa Regementens
möteskostnad måtte af allmänna medel
bestridas, eller ock enahanda utväg för detta
ändamål med dem vidtagas, som för indelta
Infanteriet blifvit föreslagen.
3 \o Att måteskostnaden matte delas mellan
Stats-Verket samt Rust- och
Rotehållare.
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln :
Af Herr Rosenblad Bernhard, som, medgifvande
nyttan af det under senare åren
följda provianterings-sätt, samt yttrande den
förmodan, att antagandet eller icke af den erbjudna
Passevolancen bör å Rust- och Roteliållares
fria val ankomma, ansett desse sistnämnde
icke böra i hela sin vidd befrias från
en tunga, sorn dem nu lagligen åligger såsom
skatt att, utan ersättning, utgöra, och derföre,
som en medelväg, föreslagit att bestämma Rotehållarens
bidrag för Soldatens underhåll till
4 R:dr B:co, och något mera proportionaliter
för Rusthållaren, hvarefter resten af dea erforderliga
Summan borde fördelas på den del
af Bevillningen, som utgår såsom Brännvins*kau,
Herr Rosenblad har derjemte hem
-
12 Stats- samlAllm.Besvl o.Oec.UtsfcUtl. N.o 72i
stalf, att hvad’ som Iean komma att såsom Passevolance-afgifl
erläggas, måtte uppföras på
Riks-Staten såsom en inkomst-titel , och att
en motsvarande Summa på Tredje Hufvudtiteln
deremot anordnas till indelta Ar~
méens vapenöfningar.
4;o vitt, på sätt Konungens Stats■ Reid
alternativt föreslagit, möteskostnaden
må af allmänna Bevillningen
liqvideras.
a) Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln :
Af Herr Hallenborg, C. J., som, med
yttrad klagan deröfver, att Kongl, Majrt, genom
Kådig Skrifvelse den 16 Januarii 182S,
förklarat, att vid Skånska Infanteri-Regementena
någon viss tid för passevolancens Utgörande
icke ar föreskrifven, anhållit att, på
det samma passevolance icke måtte för en
obestämd tid komma att vid dessa Regementen
fortfara , Rikets Höglofl. Ständer ville
bestämdt förklara, att de Rotehållare vid Skånska
Regementena , sorn komma alt hädanefter
fortfara med ständig roterings utgörande,
skola fa tillgodonjuta samma beslut, som fattas
för det öfriga Sverige , i afseende på indelta
Arméens underhåll under möten och
marcher.
Stat$-samt Allm.B«sv.o.Oec. ZJtsk.Vtl. N.o 72 i3
Af Herr Hjerta, Gustaf, som, efter
framställning: om jordens betungande med
skatter framför andra yrken och näringar; af
Rust- och Rotehållares sedan åren 1811 och
1812 ökade kostnader, som följd af Regementenas
förlängda vapenöfningar, samt af billigheten
i det af Stats-Rådet föreslagna alternativ,
hemställer: att på Riks-Statens 3:dje
Hufvud-titel måtte uppföras, till Arméens
Vapenöfningar i fredstid , för Infanteriet
120,000 R:dr, för Cavalleriet 40,000 R;dr
och för Artilleriet 2 5,oooR:dr, eller tillsammans
i85,ooo R:dr Banco årligen; men, i
den händelse Utskotten ej skulle med Herr
Hjerta härutinnan instämma, yrkar Herr
Hjerta, att Rust- och Rotehållare mitte öfver
den Kongl. Propositionen varda hörde,
samt att alla partiela Contract om mötes-underbållet,
som de senare åren kunna vara afslutade,
måtte varda upphäfne.
Af Herr Friherre Wrangel, Henning,
som, efter att hafva medgifvit, ”att möiespassevolancen
i militairiskt afseende är nyttig,”
samt ”att Soldatens tractamente på mötena är
vida bättre, än hvad han vanligen har hemma,
” förmodar denna inrättning i oeconomiskt
hänseende vara för Rust- och Rotehållare
mindre fördelaktig, hvarjemte Hert Friherren,
som anser 7 Rtdr för hvarje Numer
vara för högt beräknadt, yttrat sig ega den
14 Stats-samtAllm.Besv.o.Oec.Utak.Utl.Nio 79.
öfvertygelse, att 5 R:dr per Numer är tillräckligt
till alla mötens hållande.
Af Herr Grefve Gyldenstolpe; Anton
Gabriel, som med uppställda calculer velat
styrka den förmodan, ”att hela den årliga Mö”tes-passevolance-summan
, 200,000 R:dr E:co,
”skulle kunna såsom Bevillning utgå, utan att
”den vid förra Riksdagen åtagna Bevillning
,’behöfver okas.’’
Af Herr Friherre Anckarsvärd, Carl Hen«
rik, sorn, efter att hafva förklarat sig icke kun*
na instämma i Herr Tersmedens förslag, enär
förminskandet af den indelta eller stående Arméen,
för att få nya ressourcer till vapenöfning,
i alla fall blefve en tunga för jordbruket, och
de öfriga delarne af samhället skulle blifva
befriade från en sådan utgift, ansett den tanka,
som af Konungens Rådgifvare blifvit yttrad
i denna sak, att, om möjligt är, afvända
från jordbruket och fördeli en tunga, sorn
legat på detsamma, för jordbrukare innebära
en verklig anledning till tacksamhet, hvadan
Herr Friherren trott sig fela mot sin pligt
som Representant, och fela mot sitt interesse,
om Herr Friherren ej understödde denna mening
framför någon annan.
Stafs»' samt Allm. Be$v.o.Oec.Vtsk. Uti. N o 79. »5
b) Inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af Riksdagsfullmäktige Casper Wijkman
från Upsala Län, Gustaf Larsson och
Olof Pehrsson från .Stockholms Län, Lars
Andersson, Anders Andersson och Lars
Larsson från Skaraborgs Län, Olof Olsson
och Jacob Petter Andersson från Östergöthlands
Län, Bils Pehrsson, Anders Bilsson
i Tottarp och Anders Bilsson i Isie från
Malmöhus Län ; Pehr Jönsson, Tufve Larsson,
Pehr Pehrsson och Pål Jönsson från
Christianstads Län, Nils Pehrsson från Södermanlands
Län, Sune Bilsson och Pehr
Ericsson från Kronobergs Län, Petter Pehrsson
från Jönköpings Län, Anders Danielsson,
Andreas Hakansson och Eric Pahlsson
från Elfsborgs Län, Anders Jansson från
Westerås Län, Bengt Nilsson från Örebro
Län, Bengt Ericsson och Anders Nilsson
från Wermlands Län, Carl Bergman, Eric
Pehrsson och Lars Ericsson från Gefleborgs
Län, Johan Jacob Rutberg, Fale Burman
och Lars Nilsson från Norrbottens Län, Eric
Ersson och Anders Olsson från Stora
Kopparbergs Län , samt Lars Olsson fiån
Jemtlands Län, hvilka Talare, med mer och
mindre olikhet i framställning och anförda
bevekande omständigheter, hufvudsakligen sig
förenat i den af Konungens Stais-Råd alternativt
föreslagna anstalt, att af allmänna Be
-
i6 Stats-snmtAllm.Besv.o.Oec.Utsk. Vtl.N:o 73.
vinningen framgent bestrida den kostnad, soni
med indelta Regementenas underhåll vid
möten och mönstringar är förenad; dock har
derjemte blifvit yrkadt, af Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson, ej mindre att Utskotten
måtte förskaffa sig tillgång till Passevolance-Cassans
Räkenskaper och, med ledning
deraf, framlägga beloppet af den kostnad,
som ordentliga Regementsmöten för hela
Arméen årligen böra upptaga, till grund
för Statsanslagets bestämmande, än att Utskotten
må under pröfning taga Båtsmanshållets
skyldigheter och uppfordrings-besvär uti
skjuts och matsäck för Båtsmän vid inträffande
commenderingar, på det att Båtsmanshållet
må komma i åtnjutande af enahanda
lindring, som nu yrka* för Rust- och Rotehållare;
af Riksdagsfullmägtigen Johan Jacob
Rutberg blifvit hegardt, att, då vid Vesterbottens
Regemente, efter Talarens förmodan,
icke åtgått mer än hälften af den Summa,
Rotehållarne betalt i Passevolance, öfverskotten
måga redovisas och komma Rotehållarne
till godo ; samt af Riksdagsfullmägtigen
Casper Wijkman den anmärkning framställd,
att Passevolance-medlen, enligt Tala-'
rens förmodan, ”icke uteslutande blifvit andande
till deras rätta föremål, nemligen Soldatens
underhåll vid möten m. tn. utan ock
till
Stats-sami Allm. Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N:07J. 17
”till bestridande af kostnaden för Bevärings”skyldiges
exercice, hvartill Rust- och Rote»
”hällarne icke hatt eller hafva någon förbindelse.
”
5:0. Att med bifall till Kongl, Maj:ts
Nådiga Proposition, Mötes-Passevolancen
måtte uppå ytterligare
15 dr förnyas.
a) Inom Högloft, Ridderskap et och Adeln:
Af Herr Friherre Liljehorn, Gustafa
som ansett sig böra offentligen förklara, att
Passevolancen är ”af den yttersta nytta för
Truppens vårdnad och bestånd,’’ och på sådan
grund yttrat den önskan, att Contractet emellan
Kronan samt Rust- och Rotehållare matte
för denna gång genom Rikets Ständers beslut
afgöras, ”emedan en fullkomlig enhet i af”sigt
och beslut nu kunde vinnas, som ej
”skulle stå att erhålla genom serskilda propor
sitioner till landets alla Provincer.”
Herr Friherren har derjemte hemställt t
att afgiften må utgå alla år, då läger eller
möten förordnas, men icke för de Regemen-r
ten, som äro commenderade på arbeten,’
Bih.till Riks-St. Prat. 1828 och I82g, 4 Sami, z Afd- 3,
i8:cfe Ht. usta Eidet.
iS Stats-samtÅlIm.Besv.o. Oec.Utsk. TJtl. N:o 7st*
att endast halfva afgiften ml erläggas
de Ir, då missväxt eller farsoter göra Truppers
sammandragande svårt eller vådligt;
att drickspenningar måtte varda strängeligen
förbudjne, samt att provianteringen bör
vidtaga, då Rusthållaren lemnat sin häst och
karl på Squadrons-samlingsstället.
Af Herr von Heijne, Georg, som, ehn.
ru sjelf deltagande i Roterings-besväret, förklarat
det vara Rotehåliarens af ålder erkända
och med Indelningsverkets esprit öfverensstämmande
skyldighet att vid möten och
exercice-tider underhålla Soldaten, hvadan ock
Talaren ansett sig icke kunna, under något
sken af billighet, hvälfva den härmed förenade
kostnad uppå andra Statens medlemmar.
I afseende på nyttan af Mötes-Passevolancen,
har Herr von Heijne, på grund af erfarenhet
både såsom f. d. Compagnie-Chef
och i 30 år Rotehållare, ansett sig böra lemna
densamma det fördelaktigaste vitsord, med
förklarande, att Talaren med glädje emottagit
första propositionen om densamma, i stället
för de stora matsäckskistorne. Hr von Heijne
förmodar dock, ej mindre att summan kunde,
åtminstone för Rotehållare, något förminskas,
än jemväl att Rolehållaren borde befrias
från Soldatens underhåll, då han till läger
utom Regementets stånd commenderas,
Stoit-samiAllm.Besv.o.Occ. Thsk. Ull. N:0 7J. 19
hvaremot kostnaden i sistnämnde fall kunde
af Bevillningen uttagas.
Af Herr Grefve Brahe, Magnus, som
ingått i omständlig vederläggning af alla de
inkast, som mot Passevolancens nytta samt
Kongl. Majlis om densammas återförnyande
afgifna Nådiga Proposition framställde blifvit,
dervid Herr Grefven hufvudsakligen upplyst
och erinrat :
att Rusthållare vid indelta CavallerieRegementena
, i stöd af Kongl. Resoliuionerne
den 1 Augusti 1695 §. *5 och den 28
Junii 1701 $. 6, samt Kongl. Resolutionen
å Allmogens Besvär den g December 1766
g , äro skyldige bestå Ryttarne nödig
kost under Regements- och Compagnietnöten
jemte foder för hästarne ;
att då deremot, vid indelta InfanteriRegementena
, Rotehållaren är förbunden att
detta underhåll förskjuta mot ersättning genom
afdrag på Soldatens lön eller hemkall,
Soldaten nödsakats, vid sitt antagande, lägga
detta onus ensamt på Roten, derigenom, före
Passevolancens införande, missnöje, prejeri
och missförstånd måst uppkomma;
att Rotehållarne, år 1813, uppå Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, hörde deröfver, hu
-
30 StatS'SamtAllm.Besv,o.Oec*Utsk. XJtl. N:o 72,
ruvida de ville göra nigot påstående om afdrag
för Soldatens underhåll, nästan enhälligt
ett sådant påstående sig afsagt j
att om, vid dessa förhållanden, Soldaten'
nu ålades att vid möten och marcher sig
sjelf underhålla, skulle sådant tungt återfalla
på Rotehållaren genom den förres fordran
vid anvärfning på förhöjd lega, hemkall,
lön ra. ra.
att, oberäknadt det manskapet under
fredstid tillvänjes för ett lefnadssätt, som under
fälttåg måste iakttagas, helsotillståndet vid
möten bibehålles derigenom, att karlen dagligen
erhåller varm och sund mat, som ej undergått
förskämning, hvilken annars ofta nog
under den varma årstiden måste inträffa, då
matsäck medföres, till bevis hvarföre blifvit
anförde flere under 1828 års möte inträffade
händelser med Soldater, hvilkas Rotehållare
vägrat att uppå Passevolancens utgörande under
de två sista åren ingå , i det karlarne ,
som straxt efter deras ankomst till mötesstället
insjuknat, efter återvunnen helsa och
afpollettering från Sjukhuset, funnit sina matsäcker
förruttnade;
att Rotehållare vid de fleste Regementen^
efter Passevolancens införande, sett sig befriade
från en, uppå med Soldaten alslutadt
Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk.UtL N.o 72. 31
Contract stödd, förbindelse att lemna denne
sistnämnde kost, äfven under aila smärre commenderingar
inom Regementets eller Corn—
pagniets stånd, såsom vid utgörande af KrigsRätts-
och Police - vakter , Trossbod- ellet
andra handräckningar, smärre transporter ro.
ro. Denna till Soldatens förlust åstadkomna
förändring förmodar Herr Grefven, i händelse
af Passevolancens upphörande, icke blifva
förbisedd och således komma att återgå
till det före år 181 a iakttagna förhållande.
Vidkommande beloppet af den nu föreslagna
årliga afgiften har Herr Grefven, under
framställda bevis för angelägenheten der-,
af att, under fredens lugn, sätta Kongl. Maj:t
i tillfälle att tillvänja Arméen för krigets
besvärligheter och den skicklighet i vapens
handterande, som derunder fordras, samt med
framlagda calculer öfver möteskostnaderne för
innevarande år, enligt hvilka desamma uppgå
till ett sammantaget belopp af 220,^29
R;dr Banco, förklarat någon nedsättning i ben
rörde årliga afgift icke kunna åstadkommas.
Herr Grefven har deiyemte tillkännagifvit
att, enligt de förslag , sorn till Hans Majit
Konungens och H. K. H. Kron-Prinsens
Nådiga pröfning blifvit framställda, i afseende
å Truppernes öfning framdeles, och hvilka
äfven af Högstdesamme gillats , sa vidt
politiska eller andra vigtiga oförutsedda och
2 2 Stais-samtAllm.Besv.o, Oec.Vtsk. Vtl.N-.o 7a.
opåräknade omständigheter sådant medgifva ,
hvilket allt endast af Kongl. Maj:t Sjelf kan
i Nåder bedömas, har man ansett tjenligast,
om hvarje Regemente af Arméen beredes
tillfälle att kunna få Regementsmöten, enligt
vanligheten, af 16 å 17 dagar hemma i orten
minst a år i rad , samt att 3:dje året, efter
8 ä 10 dagars Regementsmöte, marchera
till ett öfningsläger,
Till berigtigande af det missförstånd, alt
Passevolance-afgiften blott användes till karlens
föda under Regementsmötet, har Herr
Grefven erinrat, att med denna afgift jemväl
måste bestridas öfrige med vapenöfningarne
och manskapets underhåll gemenskap egande
och oundviklige kostnader, såsom: dag-portion,
äfven under Befäls och RecriU-möten, för de
Corporaler, vice Corporaler, Soldater och Spel,
som dit blifva commenderade} kokved och
lägerhalm så väl under nyssberörde som Regementsmöten
och öfningsläger; vidmagthållandet
af Sju k hus*byggnader och Sjukbusatiirail,
manskapets underhåll å Sjukhusen ,
samt medicamenters anskaffning; Förvaringshus
uppförande och underhållande, eller hyras
betalande för proviantens vård, och slutligen
arfvode till den person, sorn har Magasins*
eller Sjukhus-persedlarne om hand,
samt förer räkenskaperne.
Stats-samt Allm.Besv.o.Oec, Vtsk.Utl.N;o 75. 23
Herr Grefven, som, uppå alla dessa skäl,
ansett den af Kongl. Maj:;t föreslagna afgift
af 7 R:dr per Numer årligen, ”vara så nedsatt
den kan bli ,” har i sammanhang der- ,
med erinrat, alt, ’’i den händelse öfverskott
‘'uppkommer, kunna ju, sedan revision är med”gifven,
Rikets Ständers Revisorer öfvertygas
.”derom , att behållningen är att disponera.’’
Af Herr Tham, Wollrath , sorn, med
yttrad öfvertygelse, att Rusthållare äro af gällande
Författningar ålagde att vid möten underhålla
sine Ryttare , samt att, vid indelta
Infanteriet, Soldatens skyldighet, att sjelf underhålla
sig vid möteri, öfvergått på hans
Rotehållare genom omöjligheten att kunna få
karl för Roten på andra vilkor, än att gifva
honom matsäck och drickspenningar under
mötestiden, hvilka prsestalioner, efter Talarens
förmodan, vida öfverstiga Passevolanceafgiften,
ansett af allt detta böra följa , att
Rikets Ständer nu kunna, likasom år 18*2, besluta,
om Mötes-Passevolance-afgift bör ega
ium eller ej*
Herr Tham, som i öfrigt tillstyrkt bifall
för den Kongl. Propositionen, har ansett
sig blott böra bifoga den önskan, att den föreslagna
afgiften måtte ytterligare varda nedsatt,
eller, om sådant icke är möjligt, att Trupperne
mätte få göra sina mölen, antingen in
-
p4 Stats- samt Allm,Bcsv.OiOec.Utsk.Utl.Ntojit
om den Province, der de äro förlagde, eller
ock tourvia i alla de Provincer, sorn lemna bidrag
till Passevolance-Cassan, derigenom tillfälle
kunde beredas Provincernas invånare
att återfå de betydliga summor, som till Pas>
sevolance-Inrättningen måst erläggas.
Af Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf, sorn,
med erkännande deraf, att Mötes-Passevolancen
är nyttig i militairiskt, oeconomiskt och
helsovårdande afseende, samt att Rusthållare
directe, och Rotehållare indirecte, äro förbundne
att sina karlar vid möten underhålla, tillstyrkt
bifall för Kongl. Majtts Nådiga Proposition,
samt derjemte, med erinran om de i
Som inträffade oordningar vid upphäfvande
af den såkallade Lex agraria, framställt vår
dan af rubbning i grundskatter.
Af Herr Grefve von Rosen, Axel Pontus,
sorn, under tillstyrkan af bifall för hvad
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, upplyst och
förklarat, att de inom Götheborgs och Bohuslän,
åren ipi2 och 1827, med Rust- och
Rotehållare träffade öfverenskommelser om Mötes-Passevolance-afgiftens
erläggande, varit
fullkomligt frivillige och blott motiverade af
Rust- och Rolehållares öfvertygelse om deras
egen dermed oskiljaktiga fördel.
Stats-tamt.Allm.Betv.o.Oec, Vtsk. Uti. N:o 72. a$
Af Herr Rothlieb, A. F., som, ehuru
sjelf Rust- och Rotehållare, förklarat sig af
sin rättskänsla uppmaaad att afstyrka bifall
till StatsRådets alternativt framställda förslag,
att mötes-kostnaden genom bevillning
bestrida, enär denna utgift på sådant salt
skulle komma att öfverflyttas på den ej ordinarie
roterade jorden, Städerne, samt personer
och näringar, som ej hittills deraf dragit
någon tunga. Med erkännande deremot, att
Passevolance-Inräitningen under dess tillvaro
hittills uppfyllt sitt ändamål, nemligen Arméens
och Befälets fullkomligare danande för
krigsyrket, äfvensom att Rust- och Rotehållare
localt deraf egt mer och mindre båtnad,
tillstyrker Herr Rothlieb antagandet af Kgl,
Maj:ts Nådiga Proposition , under förbehåll ,
att skjutsnings - besväret af Regementenas
Tross, sora åligger Rotehållare vid en del
Regementen, till och ifrån Regements-mötesplatserne,
måtte varda inberäknadt i PassevoJ
lance-afgiften, samt att Rotehållare, de år
då ej läger eller Regements-möten inträffa
eller Regementet varder till Canal-arbeten
beordradt, befrias från berörde afgifts erläggande.
Af Herr Ribbing, Arvid, som, sjelf Rotehållare,
föreställt sig den förundran, hvilken
utan tvifvel skulle hos Rust- och Rotehållare
uppstå, ont de blefve befriade från en
g6 Stais• samt Allm. Besv.o.Oec. Utsi. Utl,U:o 7g!
afgift, den de hittills ansett tillhöra den jord,
de genom arf, skifte eller köp, och med beräkning
af denna utgift sig förvärfvat. Herr
Ribbing, sorn , med underdånig tacksamhet,
emoitagit det verkliga bevis Kongl. Majit gif—
vit på Sin vårdnad om Indelningsverkets bestånd
, genom det val Kongl. Majit gjort att
> Dess Nådiga Proposition framställa den mening
som deri uttryckes, har visserligen ansett
nödigt arr, i fråga om Mötes-Passevolan—
cens belopp, närma sig till det verkliga behofvet
, men förklarar derjemte det vara mindre
vigtig!, **010 det icke slår in på runstyc”ket,
sedan Rikets Ständer medgifvas gransk”ningsrätten
öfver medlens användande , och
”öfverskottet i alla fall kommer dem lill go”do,
som medlen tillsläppt,”
Af Herr Friherre Duben, Carl, som, efter
att hafva åberopat Kneckte-Contracten för
åtskilliga Regementen, till stöd för Rotehållarnes
åliggande att sina Soldaters underhåll
under mölen bekosta, ingått i vederläggning
af de skäl hvilka af flere Talare blifvit anförde
mot antagandet af den Kongl. Propor
sitionen.
Af Herr Klingstedt, G. F., som anfört
att han, såsom jordegande många år inom de
Norra orterne, ej allenast sjelf åtnjutit de fördelar,
som Passevolance-afgiften medfört, i
Stats- såmt Allm.B<sv,o.Oec.Ut$k.Utl. N:o 7*. 27
jemförelse till det kostsamma besväret att förse
Soldaten med matsäck samt skjutsa honom till
och från mötesplatsen, utan ock erfarit andra
Rotehållares belåtenhet med befrielse från
sistnämnde åligganden, enär de, ofta boende
vida aflägse från allmänna landsvägen , förr
varit nödsakade att verkställa denna mathållnings-
och skjutsningsskyldighet, en årstid,
då vårsådden merendels inträffat eller nyligen
slutats, då deras hästar varit magre och
deras matförråd i dessa spanmåls-fattiga orter
medtagne; hvaremot den tid, då Passevolance-afgiften
utgår, eller påföljande vinter,
Rotehållaren, efter slutad och till penningar
förvandlad skörd, ulan serdeles känning förmått
densamma erlägga. Herr Klingstedt har,
uppå dessa och flera skäl, ansett Passevolanceafgiftens
fortfarande, på sätt sorn den hittills
utgått, vara en af de fördelar, sorn bidraga till
landets trefnad och uppkomst.
Af Herr Tall, Florus, sorn hufvudsakligen
instämt i de af föregående Talare yttrade
åsigter, i fråga om Passevolance-inrättningena
företräde framför det äldre underhållsaättet,
med tillägg, att, om calcul uppgöres öfver
den kostnad Rotehållaren, före Passevolancens
antagande, fått vidkännas i och för matsäck ,
drickspenningar samt karlens och proviantens
skju isande till och från mötesplatsen, saint om
härtill lägges obehaget deraf alt blifva klan
-
m
K
W
§
I
4.8 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.Utsi.Utl. Nlö *]%'.
drad af en, ofta nog icke lätt tillfredsställd Soldat,
som trott sig finna, att dess kamrat af sin Rotehållare
blifvit bättre utrustad, miste Roteliållaren,
efter Herr Tolls förmodan, lätteligen
finna, alt en ren fördel honom tillfaller
genom Passevolancens antagande.
b) Inom Hedervärda Bonde-Ståndet'.
Af Riksdagsfullmägtige Eric Ersson,
Matts Ericsson, Nils Insulin och Lars Soderman
från titockholms Läo, A. Johansson
Brisman från Skaraborgs Län, P. Pettersson
och P. Jonsson från Jönköpings Län, Petter
Pehrsson, Lars Larsson och Johan Andersson
från Calmare Län, Olof Mänsson och Ola
Jeppsson från Blekinge Län,-öa/zs Jansson
och Andreas Hansson från Elfsborgs Län,
f. d. Talmannen Lars Olsson från Götheborgs
och Bohus Län , Petter Andersson,
Borje Borjesson och Anders Svensson
från Hallands Län, Lars Olsson och Hans
Hansson från Gefleborgs Län , samt Nils
Strindlund, Jonas Bengtsson, Eric Svanberg
och Jon Larsson från Vester Norrlands Län,
hvilka Talare, hufvudsakligen uppå enahanda
skäl som inom Höglofl. Ridderskapet och
Adeln blifvit yttrade och bär ofvan finnas omförmälde,
ansett Rust- och Rotehållare inom in-;
delta Arméen böra vid de dem, i afseende
å manskapets och hastats underhåll vid mö
-
Stats- sämtAllm.Besv.o.Osc.Utsk.Utl, N:o 72. 29
ten, hittills åliggande förbindelser förblifva,
samt i thy Kongl. Maj:ts Nådiga förslag till
Mötes-Passevolancens återfömyande till bifall
understödt, dock med af några Talare bifogad
önskan, att afgiften måtte, i hvad möjligt
är, än ytterligare varda nedsatt.
Emot antagandet af StatsRådets alternativt
framställda förslag, att på Allmänna Bevillningen
öfverflytta de med indelta Arméens
vapenöfningar oskiljaktiga kostnader, har af
åt8ki]lige bland det Hedervärda Bonde-Stån-?
dets sist uppräknade Ledamöter anmärkt blifvit,
att de Provincer af Riket, som till Båtsmanshåll
äro indelte, i sådan händelse skulle
komma att vidkännas en ny och orättvis
tunga till lindring i andra Provincers Rustoch
Roterings-besvär, utan att någon motsvarande
eftergift skulle kunna dem beredas,
enär Rust- och Rotehållare vid Båtsmanshållet,
jemlikt Kongl. Förordningen den 27
April r685, i allmänhet äro befriade från skyldigheten
att skjutsa Båtsmannen vid commenderingar,
äfvensom att honom med matsäck
eller drickspenningar förse.
Under den inom Högloflige Ridderskapet
och Adeln öfver detta ämne uppstådda
discusgion , deruti nedannämnde Ledamöter
30 Stats» samtAllm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl. N:oft.
af Konungens StatsRåd jemväl deltagit, har
till bemötande och vederläggande af åtskilliga
mot Styrelsens åtgärder väckta erinringar, blifvit
upplyst :
Af Herr Friherre af Nordin, C. Jatt
förändringar i Indelnings-verket, jemlikt 80
§. Regeringsformen, endast af Konungen och
Rikets Ständer gemensamt kunna beslutas ,
hvadan det ej, på sätt Herr Grefve Horn
förmodat, kan af Rikets Ständer allena blifva
beroende att bestämma, huru stor styrka af
indelta Arméen bör bibehållas; att de med
Rust- och Rotehållare senast träffade öfverenskommelser,
om Mötes-Passevolancens erläggande
för en ytterligare tid af tvänne år,
varit, å de sistnämndes sida, fullkomligt otvungne
och icke af någon impuls fran Regeringen
föranledde; samt att, i öfverensstämmelse
med espriten af 80 §. Regeringsformen,
frågan om Passevolancens ytterligare
fortfarande utgör föremål för Konungens
och Rikets Ständers gemensamma öfverläggning
och beslut, hvadan några Contract med
Rust- och Rotehållare icke bordt för den följande
tiden ingås, innan Rikets Ständer, på
sätt, genom den Kongl. Propositionen, nu skett,
deröfver blifvit hörde; hvarjemte Herr Frfherren,
med anledning af den i fråga otn
gransknings.rättens bestämdhet yttrade farhåga,
förklarat sig anse Konungens Proposition
Stats- samtAllm.Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N.o 72. 31
tydlig och klar, ”att medlen skola af Rikets
Stander och deras Revisorer granskas."
Af Herr Grefve af Ugglas , Gustaf,
Som, till försvar för det af Konungens Rådgifvare
alternativt yttrade förslag, att af Statsverkets
tillgångar bestrida kostnaderne för
indelta Arméens vapenöfningar, genom uppställd
öfversigt af härtill förmodade disponibla
tillgångar, trott sig böra visa att, äfven
med bifall till berörde förslag, Bevillningen
icke fordrar någon förökning.
Af Herr Nordenfalk, Johan, som, efter
att, öfver flere med detta ärende gemenskap
egande omständigheter, hufvudsakligen
hafva utlåtit sig i öfverensstämmelse med
de af Herr Friherre af Nordin yttrade åsigter,
till bemötande upptagit den af Herr
Hallenborg yttrade farhåga om Mötes-Passevolancens
fortfarande vid de Skånska Infanteri-Regementena,
för en obestämd tid, och
dervid erinrat, att, då dessa Regementen icke
finnas bestämdt undantagne i den Kongl.
Propositionen, ali betänklighet måste förfalla,
att de icke skulle innefattas i den generela
regleringen och sålunda få dela de beslut ,
sorn Rikets Ständer, angående frågan i dess
allmänhet, fatta. Herr Nordenfalk har i öfrigt,
med anledning af flere Talares hemställan
om den föreslagna årliga afgiftens
5* Slats~samiAUm\Besv.o.Oec.XJts\, Vtl.N:o 73*
ytterligare nedsättning, förklarat, att en sadan
nedsättning icke kan verkställas, utan att
derigenom äfventyra en brist , hvarigenom
ändamålet med Inrättningen förfelades, samt
till ytterligare bevis härföre upplyst, hvad
genom ofliciela handlingar kan bestyrkas, att
vid ett af de indelta Regementen , hvilka,
Sommaren sistlidet år, hade möten, och der
flere Rotehållare begagnade sig af rättigheten
att medskicka matsäck, värdering blifvit anstäld
på en af dessa matsäckar, hvarvid befanns,
att värdet deraf, ehuru beräknadt efter
de billiga pris å matvaror, som sistlidet
år voro gällande, uppgick till Fem R:dr B:co;
hvadan Herr Nordenfalk anser otvifvelaktigt,
att, om till denna Summa lägges drickspenningar
och andra för Soldatens vistande
under mötet nödige penninge-utgifter, Rotehållarens
kostnad vida öfverstiga de 7 R:dr,
dertill Passevolancen nu af Kongl. Maj:t i
Nåder blifvit erbjuden.
Uti ett senare, af Riksdagsfullmägtigen
från Blekinge Olof Mänsson, till Hedervärda
Bonde-Ståndets Protocoll afgifvet och, under
den ai nästförflutne April, till de förenade
Utskottens kännedom öfverlemnadt Memorial,
sorn till en vidlyftig discussion inom
det
Stais- samiAllm.Bev.o.Oec. Utsi. Uti, JV.-o 7a. 33
det Hedervärda Ståndet föranledt , har bemaite
Riksdagsfullmägtig , under upprepande
af de flesta skäl mot möteskostnadernes
öfverflyttande på Allmänna Bevillningetf,
som i det föregående af detta Betänkande
redan finnas upptagne, bestridt gillande
och ens upptagande till pröfning af
Stats Rådets härom alternativt framstälda förslag,
enär all anledning vore för handen att,
jemväl i den händelse Rikets Ständer skulle,
för deras del, besluta den ifrågaställa rubbningen
i Contracten , Kongl. Maj:t , i öfverensstämmelse
med Dess nu tillkännagifna
åsigt af saken, säkerligen skulle finna, Sin höga
pligt likmätigt, att, med stöd af 80 §. Regerings-Formen
, afböja det ingrepp, sorn dermed
åsyftades i deras rättigheter, hvilka icke
hafva med Rust- och Roterings-skyldigheterne
alt skaffa, och icke sanctionera ett sådant
Rikets Ständers beslut, hvilket alltså icke
komme att någon verkan medföra.
I detta yttrande hafva Riksdagsfulltnägtige
Petter Pehrsson från Calmare .Län,
Jan Bengtsson från Vester-Norrlands Län
och Hans Hansson från Gefleborgs Län sig
med Olof Mänsson förenat ; hvaremot Riksdagsfullmägtige
Nils Mänsson från Malmöhus
Län, Anders Danielsson från Elfsborgs
Bih, lill Riki-St. Prat. 1JU8 och 18*9, 4 Sami, 2 Alci. 3
18.de H:t, 1 ',sta B:det.
3# Slätt-samtAllm.Besv.o.Oec. Utsk. ZJtl. N.p jit
Län samt Eric Pehrsson från Gefleborgs Län J
jemte flere det Hedervärda Ronde-Ståndeta
Ledamöter, förklarat sig hysa en alldeles motsatt
öfvertygelse, och, som följd deraf, yrkat,
att kostnademe för Arméens vapenöfningar
framgent matte af Reviilningen få utgå.
I sammanhang härmed hafva de föré-2
hade Utskotten ansett sig böra till besva-5
rande upptaga Herr von Qvantens, Carl, till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifne,
samt derifrån till Utskottens behandling öfverlemnade
Motion, hvaruti hemställes, att
de nuvarande Fassevolance-Commissariaten
måtte indragas, och Truppernas provianterande,
på lika sätt som tillförene, å allmän auj
elion till Entrepreneurer upplåtas.
Sedan de förenade Utskotten sålunda
egt tillfälle att inför Rikets Höglofl. Ständer
framlägga en öfversigt af hvad i detta ämne
inom de Respective Riks-Stånden yttradt
blifvit, återstod för Utskotten att likaledes
vördsamt underställa Rikets Höglofl.
Ständers upplysta pröfning resultaten af de
öfverläggningar, som, i detta vifitiga ärende;
inom Utskotten egt ium.
Stats- samiAllm. Besv.o.Oec.Uisk. Uti. N:o 7a, 35
Inseende omöjligheten deri att till nå*?
gon enhet kunna sammanjemka de mångfaldiga,
i flera fall af provincernes locala interessen
föranledda, och hvarandra motstridiga
förslag, som, i fråga om indelta Arméens
framgena underhålls-sätt, blifvit framställda;
hafva Utskotten ansett sig ur en allmänna-r
re synpunkt böra betrakta denna fråga, samt
derefter framlägga det förslag, som med Rikets
bästa och dea enskilde medborgarens rätt
är förenligt.
Innan Utskotten likväl i hufvudsakett
eller öfver Kongl. Majus Nådiga Proposition
sitt utlåtande här nedan afgifva, böra Utskot-'
ten till granskning upptaga de serskilda hem-?
ställanden, i afseende å Arméens underliållssatt,
sorn inom de Respective Riks-Stånden
blifvit gjorde.
Vidkommande således först den af trenne
Ledamöter väckta fråga om det gamla
provianterings-sättets återinförande, så har
på grund af den erfarenhet, som, under de
senast förflutna 16 åren, vunnits om nyttan
och företrädet al Soldatens underhållande
vid möten m. m. genom Kongl. Maj:t«
och Kronans försorg, allmänna rösten, jemväl
inom Rikets nu församlade Ständer, blifvit
mot de förr brukliga matsäckarne så bestämdt
uttalad, samt skälen derföre, i de af åtskilliga
36 Stats- samiAllm.BesvM. Oec■ Utsk. Uti. N:o 74:
Talare gjorda och här ofvan intagna anfö^
randen, så fullständigt utvecklade, att någon
ytterligare bevisning, å Utskottens sida, icke
lärer erfordras ;
Och tillstyrka Utskotten alltså
vördsamt, att förslaget om det garnla
provianterings-sättets återinförande
måtte af Rikets Högloflige
i Ständer varda ogilladt.
Hvad dernäst beträffar det af Herr
Grefve Horn, Claes Fredric, och Herr Tersmeden,
Gustaf Reinhold, framlagda förslag
att genom indragning af en del af indelta
-Regementenas gamla Stam, och, med användande
af den på sådant sätt erhållande vacance-afgift,
betackade till den bibehållna styrkans
årliga vapenöfningar erforderliga kostnader;
så, och då Siats-Verkets tillgångar ännu ej
medgifva tillräckliga vapenöfningar för Rikets
Beväringsmanskap, samt, i deri händelse ofvanberörde
förslag blefve till verkställighet
befordradt, proportionen emellan Beväringsmanskapet
och de reguliera så indelte som
värfvade Trupperne, skulle, i afseende å
det ömsesidiga antalet, på det satt utfalla, alt
Arméen, vid inbrytande krig, komme att i sina
leder räkna 5 å 4 Bevärings-ynglingar
vid sidan af hvarje Linie-Soldat, anse Utskotten
den här föreslagna minskning i Re
-
Siats- samtAllm.Besv.o.Oec. Utsk. Uti. N:o 7a. 37
gementenas gamla Stam, a£ skyldig omtanka
för Rikets försvar, under sådana förhållanden,
sorgfälligt bora undvikas ; hvadan ock
Utskotten vördsamt afstyrka Rikets
Höglofl. Ständers bifall till
hvad i denna omständighet hemställdt
blifvit.
Af Herrar Rosenblad, Bernhard, och
von Heyne, Georg, har blifvit föreslaget att
emellan Rotehållare och Stats-Verket fördela
de kostnader, som med indelta InfanteriRegementenas
årliga vapenöfningar äro för-'
enade; men då, vid detta ärendes, år i8is,'
af Konungen och Rikets Ständer gemensamt
erhållna behandling, någon fråga örn en så
beskaffad fördelning icke blifvit väckt
eller under pröfning kommit, hvaremot, att
sluta af då vidtagna åtgärder , Rikets Ständer,
lika med Kongl, Majit, ansett ifrågavatrande
kostnader böra, utan Stats-Verkets deltagande,
af Rotehållare bestridas, likväl med
rättighet för dem, att sin ersättning af Soldaten
uttaga, då utröndt och bevisadt är, att, i
den händelse Rotehållaren till Regementsmötet
skall förse sin Soldat med matsäck och
drickspenningar, samt till och från mötes-stälIet
skjutsa karlen och dess kista eller skrin ,
Rolehållarens kostnader, helst da tidsspillan i
värde beräknas, vida öfverstiga de 7 R;dr
38 Stats-sarniAUm.Besv.o. Otc. Utsk. Uti. N:o 7?;
mot hvilkas erläggande ärligen befrielse från
alla dessa onera nu skulle honom beviljas ,
samt då, med erkännande af den omsorgsfulla
vård manskapet, till så väl dess eget
som Rotehållares fromma, under de senare åiens
vapenöfningar erhållit, Rotehållaren icke
saknar ett ytterligare skäl att, med fullt
förtroende till Kongl. Majus välvilliga afsigter
för Arméens bästa, till Dess Nådiga disposition
öfverlemna den här ifrågavarande nedsatta
afgift, hvars betalande utfaller med
Botehållarens egen fördel, anse Utskotten, vid
sådana förhållanden, det icke innebära någon
obillighet mot Rotehållarne, om, som följd af
en noggrann och ändamålsenlig hushållning
med tillgångarne på det hela, det för Kongl.
Maj.t blifver möjligt att, med användande af
sig företeende besparingar, hvart tredje ir
kunna flere Regementen till gemensamma öfningar
i större manövrer uppå en punkt sam.
mandraga, enär dessa öfningar, lika med deni,
sorn under Regemensmötet Truppen bibringas,
hafva karlens individuela bildning för
krigsyrket till föremål, samt de marcher, hvilka
till och från större öfningsläger ega rum ,
främst bland all exercice, tillvänja och härda
Soldaten för krigets besvärligheter och i samma
mon lemna Rotehållaren en ökad förhoppning,
att,—U händelse af inbrytande krig,
och derest hans karl ej på slagfältet finnér
en ärofull död, se honom, efter slutadt fält
-
Stms- samt Allni, Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N:o 72. 3g
tåg, till sitt hem återkomma. Uppå dessa skäl,
och då i öfrigt Kongl. Majjt icke hos Rikets
Ständer framställt någon begäran om serskildt
anslag till större öfnings-läger,
tillstyrka Utskotten vördsamt, att
den af Herrar Rosenblad och von
Heijne gjorda hemställan måtte få
förfalla»
Emot Stats-Secreterarens och StatsRådets
alternativt yttrade förslag, att uppå Allmänna
Revillningen öfverflytta de kostnader, som
med indelta Cavallen- och Infanteri-Regementenas
årliga vapenöfningar äro förenade,
i hvilken tanka fyra af Högloflige Ridderskapets
och Adelns Ledamöter samt en stor
del af det Hedervärda Bonde-Ståndets medlemmar
sig förenat, hafva de mest grundade
betänkligheter hos Utskotten uppstått. Om
det är obestridligt; att, genom de af Hr Grefve
Brahe bär ofvan åberopade Författnin -  gar, Rusthållare vid indelta Cavalleriet och
de tili Infanteri afsuttne CavallerirRegementen
ovilkorligen äro förbundne att, emot de
fördelar dem vid Rustn ings-tjenstens åtagande
blifvit beviljade, sina karlar och hästar
vid möten underhålla, en förbindelse, sorn,'
Utskotten veterligt, ej eller någonsin varit
å deras sida ifrågasatt; om det likaledes ej
kan bestridas, att den indelta Infanteristen,
40 Stats-sarnt Allm.Bc&v.o.Otc. Vtsk.Uti, N:o 7a.
från det ögonblick han i krigstjensten ingått
och derigenom iklädt sig den förbindelse, att
till Rikets försvar bidraga, som ursprungligen
och i äldsta tider personelt ålecat hemmansegaren
eller den nu varande Rotehållaren,
har rätt att af denne sistnämnde erhålla
hvad till hans nödtorftiga uppehälle erfordras,
hvaraf åter följer, alt Rotehållaren, directe
eller indirecte , alltid . blifver den, sorn
måste bekosta Soldatens proviantering under
de anbefallda vapenöfningarne} så måste ock,
i Utskottens öfvertygelse , de härom träffade
Contraet i sin helgd bibehållas, och en tunga,
som, om densamma ej kan sägas vid jorden
fästad , dock är oskiljaktig från egandeeller
brukande-rätten af de hemman, sorn till
ordinarie rotering äro indelte, och i köp eller
andra afhandlingar om dessa hemman varit
beräknad , icke utan orättvisa kunna öfverflyttas
på öfrige medborgare-classer i samhället,
hvilka, hvar och en för sitt yrke eller
rörelse beskattade, måste anse sig främmande
för allt deltagande i rustnings- och roterings-besväret
samt de dermed, från «1 ess första
inrättning, förenade åligganden,
Uland de samhälls-classer , hvilka i synnerhet
skulle ega fog att öfver denna nya
anstalt sig beklaga , framställer sig i första
rummet Rust- och Rotehållare, vid det ständiga
Båtsmanhållet. Enligt hvad i det före:
Stats-sami Allm.Besv.o. Oec. Utsi. Vtl.Nto 7 a. 41
gående är visadt, ega desse Rust- och Rotehållare
i allmänhet ingen förbindelse att matsäck
och drickspenningar sina Båtsmän tillhandahålla,
liksom att dem, vid inträffande
cornmenderingar, fortskaffa. Och då en så beskaffad
lindring, som, genom mötes-kostnadens
öfverflyttande på Allmänna Bevillningen, blifvit
för Arméen* Rust- och Rotehållare föreslagen
, således icke kan åt Båtsmanhållet beredas,
följer deraf, att det sistnämnda, på sätt
flere Talare inom det Hederv. BondeStåndet
välgrundad! anfört, skulle, i händelse af bifall
till förslaget, jemte sin redan åtagna roteringstunga,
jemväl fa bära en del af den,
som för närvarande åligger Bust- och Rotehållare
vid den indelta Arméen; hvilket ingalunda
blefve med rättvisa och billighet förenligt.
Huruvida jordbruket, framför andra Näringar,
är i behof af lindring i de onera, deraf
detsamma för närvarande tryckes, kan icke här
blifva föremål för undersökning. Och Utskutten
anse i alla fall högst betänkligt vara, att, genom
rubbningar i grundskatter och gällande Con*
tract, förunna befrielser åt en dass af Medborgare
på ett sätt , hvarigenom andra classer
skulle komma att nya, och för dem hittills
irämmande, bidrag utgöra.
Eftergifter i sådana hänseenden böra,
efter Utskottens tanka f icke vara partiell och
4a Stats-sami Allm.Besv.o.Oec. Utsi. Uti.N:o yti
icke komma i fråga, utan mot ersättning till
dlem, som genom förändringen få sig större
skyldigheter ålagde, så vida icke Statens inkomster
af indirecta Skatter skulle i en fram-'
tid komma att uppgå till de belopp, att eftergifter
kunna för en ined Skattebidrag hårdare
tryckt medborgare-class ega rum, utan att de
andra classernes onera derigenom förökas.
Ännu återstår ett vigtigt skal att mot
detta förslag framställa. Genom 14 $■ Reger.
Form. är högsta Befälet öfver Rikets Krigsroagt
till Lands och Vatten åt Konungen öfverlemnad,
och det måste, som följd deraf,
utgöra eu bland Kongl. Majas vigtigaste omsorger
att åt Dess Annee bereda den hö'gsta
tjenstbarhet, hvilken åter ej, utan ändamålsenliga
vepenöfningar, står att vinna. I stöd
af nu gällande Författningar, är Kongl. Maj:t,
äfven i den händelse Passevolance om underhållet
ej eger rum, oförhindrad att, efter
Dess Nådiga pröfning, sammandraga Trupperne
till årliga Regements- och Compagniemöten,
derunder Soldaten, med eller utan bi-;
träde af sin Rotehållare, ärskyldigatt sig underhålla
; men , i den händelse denna under-'
hållsskyldighet komme, med båda Statsmagternes
bifall , att upphöra, och kostnaderne
för Arrnéens årliga vapenöfningar borde af
Allmänna BeviIlningen utgå, blefve det från
samma stund Rikets Stander, men icke Kon
-
StaiszsdmtAllm.Besv.o.Oec.Uttk. XJil. N:o 72. 43
ungen, som pröfvade behofvet och vidsträcktheten
af dessa vapenöfningar, enär Rikets
Ständer allena ega. att bestämma den årliga
Bevillningens belopp, samt , genom förminskade
eller vägrade anslag, Kongl. Maj.t
skulle kunna betagas möjligheten att låta sammandraga
och öfva Regementena. Bevisen
för det mindre lämpliga afen sådan Ständernas
pröfningsrätt anträffas redan i de, vid
innevarande Riksmöte, öfver Kongl. Majus
Nådiga Proposition om Mötes-Passevolancens
förnyande förefallna discussioner; och då Herr
Hjerta, Gustaf, ansett ett anslag af 160,000
R:dr för Cavalleriets och Infanteriets årliga
exercice tillfyllestgörande , har Herr Grefve
Horn, Claes Fredrik, tilltrott sig kunna nedsätta
denna Summa till 100,000 R:dr, hvaremot
Konungens General-Adjutant för Arméen
förklarat, att, enligt i år uppgjorda beräkningar,
de vanliga vapenöfningarne ej kunna
upptagas till mindre än 230,42g R;dr
Banco.
Det är uppå alla dessa skäl Utskotten
vördsamt afstyrka Rikets Högloflige
Ständers bifall till det af
Konungens Rådgifvare väckta och
afen del Representanter understödda
förslag, att kostnaderna för indelta
Armeen» årliga vapenöfningar
uppå Allmänna Bevillningen
öfverflytta.
44 Stats- samt Allm.Besv.o. Oec. Utsi.Utl.N.o 72.
Beträffande härnäst det i Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition föreslagna sätt för Möteskost
nadernas bestridande, hädanefter såsom
hittills, genom Rust- och Rotehållares försorg,
anse Utskotten, af hvad i det föregåendå
redan är anfördt, åliggandet för Rust- och
Rotehållare att en sådan förbindelse vidkännas
vara så fullständigt utredt och bevisadt,
att ett ytterligare upprepande deraf blott skulle
leda till en tröttande vidlyftighet. Det
torde likväl af Utskotten böra tilläggas , att
sedan Rotehållare, vid Contractens ingående
om deri nu tilländalupne Passevolancen,
ir 1813, nästan enhälligt afsagt sig deras,uppå
Kneckte-Contiacten grundade, rättighet att
af Soldatens lön eller öfrige förmoner inne-,
hålla hvad de till Möteskosten förskjutit, recruteringen
sedan den tiden sannolikt utfallit
med minskad kostnad och lindrade vilkor
för Rotehållaren; hvadan ock det skulle innebära
en hög grad af obillighet mot den sålunda
anvärfda soldaten att emot honom, i
denna omständighet, nu vilja tillämpa det på
1600-talet fastställ/la Allmänna Kneckte-Contract,
och med stöd deraf förklara honom, men
icke Rotehållare!!, skyldig att kostnaden för
underhållet vid Möten vidkännas.
För att med tillförlitlighet kunna bedöma
behofvet af den föreslagna afgiflen , Sju
Riksdaler per Numer, för karlens underhåll,
Stats- samt Allm. Besa. o.Ötc. Utsk. Uti. N.o 72. 45
sjukvård samt förseende med nödig lägerhalm
och kokved under mötesiideme, hafva Utskotten,
genom Konungens Hof-Canceller, inbegärt
och från Kongl. KrigsCollegium erhållit,
uppå afslutade Räkenskaper grundade, uppgifter
öfver möteskostnaderne de senast förflutna
åren, hvaraf inhemtats : att 17 dygns
!Regementsmöte inom Regementenas stånd, inoch
utryckningsdagarne derunder inbegripne,
öfverhufvud, eller i medeltal, tillskyndat Passevolance-Inrättnineen
en utgift af 7 R:dr 24
sk. för hvarje karl och 8 R:dr 14 sk. för
hvarje häst, hvartill ytterligare kommer kostnaderne
för Cavalleriets Befäls- och Cora
pagnie-möten,
med 2 Rldr 25 sk. 6 rst. samt
för Infanteriets Befäls- och Recriit-möten med
33 sk. 7 rst. per Numer, så att utgiften på det hela
bestigit sig, för hvarje beridet Numer, till 18
R:dr 15 sk. 6 rst. och för hvarje indelt Infanterist
till 8 R:dr 9 sk. 7 rst. Banco. —•
Utskotten, sorn härvid sig föreställt, att de af
Kongl. Majit Nådigst tillämnade indragningar
af de talrika Tjenstemanna-Corp9er, hvilkas
aflöning hittills kännbart betungat Passevolance-Cassan,
framgent skola , i förening
med ett mera förenkladt och ändamålsenligare
bushållnings- och anskaffningssätt vid besörjandet
af Tiuppernes underhåll och öfriga
behof under Möten, medföra en icke obetydlig
minskning i berörde kostnader, anse likväl,
ont ändamålet med Passevolance-Inrätt
-
46 Ståts- samt Allm.Besv. ö.Otc. Utsk.Vtl. N:o 72.
ningen ej skall förfelas, den af Kongl. Maj:t
för nästföljande 15 Sr föreslagna afgift icke
tåla nedsättning,
och hemställa, med sadan öfvertyg
geise, till Rikets Högloflige Ständers
bifall, att den årliga afgiften, under
dessa 15 år, må för hvarje Ryttares
eller Soldats underhåll, sjukvSrd och
öfriga behof under möten och mön«j
striogar, bestämmas till Sju Riksdaler
Banco, samt, att för hästens ut-!
fodring vid Cavalleriet, enahanda
bidrag, som hittills, i penningar eller
persedlar aflemnas, med iakttagande
blott af den af Kongl. Majit
i Nåder medgifna minskning i hö^
ets vigt.
I afseende å den af flere Talare vidrörda
fråga, huruvida Konungens och Rikets
Ständers gemensamt öfverensstämmande beslut
om Mötes-Passevolancens fortfarande uai
der ytterligare 15 år, mot de här ofvan föreslagna
vilkor, bör blifva för Rust* och Rotehållare
förbindande, eller om desse sistnämnde
skola deröfver höras, och det af hvarje Rust- el*
ler Rotehållares individuela medgifvande sålunda
må ankomma att Passevolancen an taga, eller
vid Kneckte-Contracts och äldre Kongl. Resolutioners
stadgande förblifva, hafva Utskot*
ten vördsamt skolat erinra om det sätt, hvari
Stats-sätntÅllm.Btsv.o. Oee. ZJtsk. Uti, N.o 72. 47
uppå, vid nu tilländalupna Passevolances införande,
i denna omständighet förfarits.
Uti till Kongl. Majit aflåten underdånig
Skrifvelse den 19 Julii 1812 tillkännagåfvo
Rikets då församlade Ständer, att de : ”efter
”anställda beräkningar å båda sidor, så väl öf*ver
de möjligaste minsta pris,hvartill Passe”volance-afgiften
bör kunna nedsättas, som af
”hvad föda, skjuts- och drickspenningar m. m.
”dittills ofelbart kostat Roten ,’* beslutat 1:0
”att hvarje Rote skall hädanefter icke vidale
till Soldaten vid Regements eller Corn--  ”pagniemöten , Mönstringar, Kronoarbeten j
"eller hvad annat tillfälle och tåg som helst
*’vara må, aflemna mötes, kost- och drickspenningar
, eller skjutsa hans Rotekista
och 310 ”att, för denna befrielse, erlägger
”Roten 8 R:dr, i ett för allt årligen, i freds-,
”tidhvarjemte slutligen yttrades den underdåniga
anhållan, att, sedan Rikets Ständer
nu ufverenskommit om inf örande af en allmän
Passevolance - Inrättning på de förut
bestämda grunder, Kongl. Maj:t täcktes genom
Sine Befallningshafvande låta samman-*
kalla och afhöra vederbörande Rotehållare;
”för att utröna och öfverenskomma hvad afseende
kunde vara billigt och nödvändigt,
”till lindring i afgiiten och dess erläggande ,
”i följd af orternes olikhet i rotejingar och
”öftiga beskaffenhet.*’
48 Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.Ulsk.Uti. N:o7tt.
Efter emottagande af denna underdåniga
Skrifvelse, och sedan Kongl. Majit, bland annat,
gillat hvad Rikets Stander i ofvanberörde
2:ne punkter, för deras del, beslutat, täcktes
Kongl. Maj t, genom Circulaire-Bref den
i December samma år, åt samtlige Dess Befallningshafvande
uppdraga att höra Holarne,
i afseende å regleringen af olika localförhållanden
, Kneckte-Contractetls olikhet ,
liqvidationen emellan Rotehållaien och Soldalen,
ej mindre öfver skjutsningskostnaden till
mötesplatsen, (som genom den nya passevolancen
komme att upphöra^) än i afseende å
den förres, genom Passevolance-afgiftens er.
läggande, för den senare utgifria förskott till
underhåll vid Mötet ra. m. ; hvadan alltså,
vid Rotehållarnes sammankallande i LäneResidencet,
”alla de omständigheter borde till
”reglering förekomma, som ansagos leda till
”lättnad och behörig verkställighet af Ri"kets
Ständers, af Kongl. Maj:t i Nåder
Ogillade, beslut;'' och, ehuru Roiehållarne vid
dessa sammanträden berättigades att emot de
upprättade Contracten framställa sina erinringar,
förklarade Kongl. Majit Sig likväl obetaget
vara att, ”1 följd af Rikets Ständers
”beslut och Dess Egen höga rätt , derå afseende
göra eller erinringarne förkasta.”
Af
Stats SDtnlAlUn.lieiv.o.Oec.TJtsLUiL N:o ytl 49
Af hvad sålunda år 1812 ej mindre af
Riket9 Ständer nn af Kongl. Majit i detta
ämne förordnad! och tillgjordt blifvit , hafva
Utskotten tydligen funnit, att hufvudfrågan,
eller Mötespassevolancens erläggande, i stället
för det förut brukliga underhållssättet, icke
Utgjort föremål för Rotehållarnes vid de indelta
Infanteri - Regementena samt RusthalJarnes
vid de till Infanteri afsuttne indelta
Cavalleri-Regementena hörande, vid de med
dem utsatte sammanträden 5 hvaremot PasseVolancen
Vid de beridne indeite CavalleriRegementena
, såsom , med undantag blott
för 500 snan af Smålands dåvarande Dragon-Regemente
, redan förut emellan KoJ
ritingen och Rusthållarne öfverenskoinmen ,
och, förmodligen af denna orsak , i Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse alldeles icke
omförmäld, sedermera blifvit, i afseende å
©umbäiliga ytterligare tillskott af de Rustande
, med hvarje Regemente serskildt re-»
gierad»
Efter sålunda inhemtad kännedom orri
det sätt, hvaruppå denna principfråga redan
tillförene blifvit behandlad , ankommer å
Rikets Ständers upplysta pröfning , om icke
(Mit till Riks-St. Prat. 1828 och 18^9» 4 Sami, 2 Afi. 4«
H:t% 1 -sta E-.deU
50 Stats-samt Allm.Besv.o.Occ.Utsk.Uil. Nioy2,
de beslut, sorn , i fråga om Mötespassevolancens
förnyande för en ytterligare tid af 15
år, vid denna Riksdag, kunna fattas, böra
tilläggas samma förbindande kraft orh verkan,
som af 1813 års Ständer åt Deras beslut
lemnades. Om det är en obestridlig
sanning, hvad nästan alla Talare öfver detta
ämne vid nu påstående Riksmöte medgifvit,
att det underhållssätt och den vård Soldaten
, under den tid Passevolancen fortfarit,
vid mölen och marcher, erhållit, i alla afseenden
ega ett afgjordt företräde framför det
äldre sät-et att matsäckskista till mötet medföra,
örn Rikets Högloflige Ständer, med erkännande
af denna sanning, önska att åt indelta
Arméen bibehålla förstnämnde uppå dess
tjenstbarhet högst fördelaktigt inverkande an.
stalt; och om slutligen ej nekas kan, att
den af Kongl. Maj:t föreslagna årliga afgift
icke öfverstiger de kostnader, dem Rotehållarne,
vare sig med rättighet till ersättning af
Soldaten eller icke, sett sig nödsakade att
vidkännas den tid, da karlen borde med matsäck
och drickspenningar till mötet försesJ
dess sjukvård derunder serskildt ersättas samt
matsäckskistan till och från mötesstället fortskafFas,
torde Rikets Högloflige Ständer, i
närvarande fall, lika med Utskotten, anse oundvikeligen
nödigt, att ett gemensamt och
till allmän efterrättelse gällande stadgande
valder af båda Sutsmagteme vidtaget.
Stats- samt Allm.Resa. o. Oec.Vtsk.UtlMioyss. 51
Utskotten, sorn af flere Talares yttran*
den mäste befara, att, i den händelse RustOch
Rotehållare varda öfver den Nådiga Propositionen,
hvar för sig, hörde, någre, med
åsidosättande af sin egen fördel, skola vägra,
att uppå PassevolanCenS återförnyande ingåj
hvarigenom nyttan af en allmän underhållsoch
sjuk vårds-anstalt vid de årliga mötena
antingen ofullkomligt eller ock alldeles icke
står att vinna }
tillstyrka alltså vördsamt, att det be*
slut, Rikets Höglofl. Ständer i förevarande
ämne, med stöd af 80
Regerings-Formen, kunna fatta, oell
af Kongl. Maj:t derefter varder t
grundlagsenlig ordning gilladt, må
anses för Rust- och Rotehållare vid
indelta Arméen till efterföljd förbindande;
samt att Rust- och Rotehållare,
vid detta tillfälle, således
icke må öfver andra frågor , än de
1 Rikets Ständers underdåniga Skrifveise
den 19 Julii 1812 , samt
Kongl, Brefvet den 1 December
samma år omförmälde, höras.
Och hafva Utskotten härvid vördsamt
skolat tillägga, att Utskotten, hvilka, på grund
af 1 Regerings-Formen } betrakta Riket»
52 Stats'. SamtAlInt.Besv.o.Oec. Utsi. Uti, N:o 54.
Höglofl. Ständer såsom Represenianler, 9a väl
för Rust- och Rotehållare , sorn för öfrige
medborgare-classer, och således bemyndigade
att sitt beslut i förevarande fråga meddela ,
vid en annan sakens behandling, icke kunsta
finna något ändamål vara vunnet med ärendets
dragande under Rikeis Höglofl. Ständers
pröfning.
I afseende 3 sättet för denna afgifts
framgéna utgörande, så och enär, enligt hvad
Utskotten ega sig bekant, Rotehållarnes, under
den tilländalupna Passevolance-tiden ,
medgifna rättighet till leverering af proviant-persedlar
in natura, ehuru sällan begagnad
, likväl för Passe volance-Inräf tningen
medfört betydliga olägenheter och förluster
de år, då ett Regemente, hvars Rotehållare
ett sådant liqvidations-sätt iakttagit, varit till
större öfningsläger eller allmänna arbeten
commenderadt, och de aflemnade natura-persedlarne
alltså måst uppå offentlig auction
föryttras, tillstyrka Utskotten, under förmodan,
att betalningen, uppå tvänne terminer af
året, med 5§ R:dr å hvardera verkställd, icke
bör blifva för Rust- och Rotehållare ser?
deles betungande,
att Mötes-Passevolancen för karlens
underhåll hädanefter endast
med penningar må afbördas, livar
-
Stats- samt Allm. Btsv.o.Oec. Utsk. Ufl.N:o 72. 50
emot, vid Cavallen - Regementena,
det å de Rustandes eget val ml
ankomma, att, inom viss af Kongl.
Maj:t derföre i Nåder utsatt tid ,
tillkännagifva, antingen de åstunda
att Fourrage-persedlarne in natura
till anvisadt magasin å mötesplatsen
lefverera, eiler med penningar,
efter årets Markegång, godtgöra.
Det har af någre Talare liemställdt blifvit,
att Rust- och Rotehållare måtte varda
befriade från Mötesafgiftens erläggande de
år , då antingen Regementsmötet inställes,
I eller Regementet till allmänna arbeten
beordras; men då ett så beskaffadt, till
minskning i Passevolance - Inrättningens
inkomster på det hela ledande , förbehåll
, icke vid den förra Passevolancens afslutande
var öfverenskommet, samt Utskotten
alltså ega grundadt skäl till deri förmodan,
att, då den årliga afgiften nu blifvit till
nedsatt belopp föreslagen, Kong!. Maj.-1, likasom
hittills skett, beräknat de besparingar,'
hvilka vid ett Regemente, på ofvan anförda sätt,
någon gång kunna uppkomma, till fyllande
af möjliga brister i andra Regementens underhålls-kostnad
, .
anse sig Utskotten icke kunna till
Rikets Höglofl. Ständers bifall un
-
54 St iis
derstödja hvad i detta afseende nu
heniställdt blifvit,
Af Herr Friherre Liljehorn är vordet
yrkadt , att blott halfva afgiften horde af
Rust- och Rotehållare utgöras de är, då miss*
växt eller allmänna farsoter göra Truppers
samm andragande svart eller vådligt. I anledning
af delta Förslag, få Utskotten erinra,
att , dä Mötens utsättande eller inställande
uppå Kongl, Maj:ts Nådiga pröfning allena
bör ankomma, samt, derest vapenöfningarg
anställande, jemväl under sådana år, då en
mindre gynsam skörd för landet inträffat ,
af Kongl, Maj;t, för bibehållandet af Arméens
tjenstbarhet , kunna anses oundvikliga, dyrheten
å hvad lill Truppernes underhåll erfordras
snarare synes påfordra okade, än min.
skade anslag,
finna Utskotten sig icke höra tillstyrka
Rikets Höglofiige Ständers
gillande af Herr Friherre Lilje*
horns i denna del gjorda hemStällan,
Bemälte Herr Friherre har derjemte föreslagit
, att provianteringen må vidtaga, dä
Rusthållaren lemnat sin häst och karl på
Sqvadrons-samlingsstället. Så vidt Utskotten
ega »ig bekant, hat jemväl, hvad karleus
Slats~saiutAllm.Besv.o.Oet.Utsk.Utl. N.’o 7"* 5 5
underhåll beträffar, under de förflutna 16
åren på sådant sätt tillgått, hvaremot Rusthållaren
ålegat att, för hästens fram- och återmarche,
på Sqvadrons-samlingsplatsen aflemna
tre dagars fourrage; i hvilken hittills följ.
da ordning för provianterings- och utfodrings*
sättet vid uppbrott till möten orh mönstringar
1
Utskotten anse sig icke böra någon
förändring för framtiden tillstyrka,
I anledning af Herr Thatns hemställan,
att Trupperne måtte få göra sina möten ,
antingen inom den province, der de äro förlagde
eller ock tourvis inom alla de provincer,
som lemna bidrag till Passevolance-Cassan ,
hafva Utskotten skolat vördsamt förklara, att,
då Mötesplatsernes utsättande, såsom af Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning allena beroende , efter
Utskottens öfvertygelse, feke kan eller
bör genom något Rikets Höglofiige Ständers
beslut bestämmas, samt Rust. och Rotehållare
böra anse sig i detta afseende tryggade
genom Kongl, Maj.ts, vid slutet af den Nådiga
Propositionen, yttrade försäkran, det Kongl.
Majit, med fortfarande omsorg för Rust- och
Rotehållare? val, ”skall begagna hvarje till;
e,6 Stats-samt Allni.Besv.a.Occ.Utsk.Uti, Nia ya';
”fälle att förena deras sanna fördel med nöd-*
,JvändigUeten af vapenöfningarne
Utskotten icke funnit sig böra, i
delta afseende, någon algard hus
Rikets Jiögloflige Ständer till»
styrka,
Herr Rothlieb har föreslagit j att Skjuts»
ningsbesväret af Regementenas Tross , sorn
åligger Rotehållare vid en del Regementen
till och från Regements-mötesplatserne , mätte
varda i Fassevolance-afgiften inberäknadt j
men enär detta Rotehållarnes serskilda ali g-»
gande icks eger med Manskapets underhålls,-  försorg något sammanhang, samt , iden händelse
Rotehållare vid Infanteriet skulle, under
den tid Passevolancen komrae att fortfara,
i förstnämnde skyldighets fullgörande någon
lindring medgifva», frågor deraf möjligen,
kunde härledas till rubbning i de serskilda
Contract om Trossens underhal lande och fortskaffning,
som emellan Kongl. Majit samt
Rusthållarne vid de indelta beridne eller
afsuttne Cavallerie - Regementena äro tn»
gångne,
hafva Utskotten vördsamt skolat
tillstyrka, att mod Trossens fort»
$iats~sci)W Allni.Besv.OyOec.Utsh. UtL Nio 73- 57
skaffande inom de indelta Infanlerie-Hegementena
må , efter gäl.
lande Författningar, hädanefter som
hittills, förfaras.
Af Herr von Qvanten har blifvit yrkadt,
att Passevolance-Commissariqtena matte indragas,
hvarjemte, ej mindre af bemälte
Motionair, än af flera Talare inom de Respective
Riks-Stånden, är vordet hemställdt,
att Truppernes provianterande måtte på allmän
Auction till Entrepreneurer upplåtas , samt
befattningen dermed Et vederbörande Landshöfding
och Regements-Clief öfverlemtias*
Utskotten hafva härvid vördsamt skolat tillkännagifva,
att, enär Kongl. Majit i Dess till
Rikets Ständer aflåtna Proposition förklarat
Dess Nådiga afsigt vara att indraga de hittills
varande Commissariatena, samt, livad
sqttet och ordningen för Truppernes framg?na
underhåll under Möten vidkommer,
sådant, efter Utskottens tanka, tillhörer de
reglemeritariska detailer , hvilka å Kongl.
Majjts pröfning allena mäste ankomma att,
efter olika local-förhållanden, regleras ,
Utskotten icke anse någon Rikets
Högloflige Ständers åtgärd i dessa
pmständigheter erfordras,
58 Siats.samtAllm,l>e$v,o.Oec.Utsk-Utl, N.’o 57,
I afseende a det af Herr Rosenblad
framställda förslag att uti Riks-Staten uppocli
afföra den Passevofance-afgift , som beräknas
att af Rust- oell Rotehållare utgöras,
få Utskotten vördsarnt yttra den öfvertygelse,
att, då serskild redogörelse för ifrågavarande
medel kommer att uppgöras af det Verk, till
hvars förvaltning Mötes-Passevolance-Cassan
hädanefter kan varda öfverlemnad , och lämpligast
synes vara, att medlen till samma Verk,
såsom hittills skett, directe från Landl-Ränteriena
lefvereras, alltid med förbehåll, å Rikets
Ständers sida , om den af Kongl. Majit
redan i Nåder medgifna granskningsrätt öfver
Fondens förvaltning, samt att Cassans
inkomster och utgifter , lika med Samhällets
öfriga bidrag, i Riks-Hufvud-Boken till sina
liufvudsurnmor inflyta,
Utskotten icke ansett sig böra Herr
Rosenblads ifrågavarande hemställan,
till Rikets Högloflige Ständers
bifall, understödja.
Riksdags Fullmägtige Casper Wijkman
från Upsala Län och Eric Pehrsson från
Gefleborgs Län hafva , under discussionerne
inom det Hedervärda Bonde-Ståndet, bland
annat, yttrat den förmodan, att Mötes-Passe*
Stats-samt Allm.Rnsv.o.Oec, Utsk.UiL N.o 72- 59
volancemédlen , mot sitt ändamål, jemväl blifvit
för Beväringsmanskapets vapenöfningar
och >le dermed lörenade kostnader använde;
loen dåi behöflige medel för detta manskaps
exercerande, alla år, vid Tredje Hufvudtitelns
fördelning, blifvit af Kongl. Majit i
Nåder anvisade till disposition och redovisning
i serskild Hufvudbok, af samma Departement
inom Krigs-Collegium , sorn med
Passevolance-Cassans förvaltning hittills egt
befattning, samt Passevolance-Commissariaten,
efter samma Departements meddelade föreskrifter,
af under händer egande Mötespassevolar.
ce-rnedel , men emot ersättning af den
serskilda Fonden för Bevärings. Manskapets
vapenöfningar, vanligen förskottsvis bestridt
kostnaderne för sistnämnde Manskaps underhåll,
så väl under fram— och återmarchen
sorn på sjelfva mötesstället , förekommer mer
än sannolikt , att Passevolance Cornmissariatenas
, med Bevärings-Manskapets proviantering
och sjukvård, sålunda hafda befattning,
till bemälie Riksdags-Fullmägtiges förmodan
och derå stödda anmärkning gifvit anledning,
hvadan Utskotten , vid det här upplysta
förhållande, anse samma anmärkning
böra förfalla.
6o Sials-sr.mi Allm.Besv.o Vec.Uisk, Ull. N.o 72.
Hvad slutligen vidkommer RiksdagsFullmägtige
Botvul Jonssons fron Östergöthland
samt Johon Jacob Rutbergs frän Norrbottens
Län yttrade anspråk ä den behållning
, hvilken i den nu varande MötesPas9evolance-Cassan
möjligen kan förefinnas,
samt yrkande, att redovisning derföre mätte
infordras ; så och enär Rikets Ständer, vid
bestämmandet af den nu tillä’ndagängne termin
för Xruppernes underhållande vid Möten,
genom en allmän anstalt, icke fästade något
förbehåll om serskild redovisning eller
utdelning till Rust- och Rotehållare af det
öfverskott, som, vid Passevolancens slut, möj-'
ligen kunde befinnas, men deremot, i f> Momentet
af deras den 19 Julii 1812 till Kongl,
Majit aflåtua underdåniga Skrifvelse, anhöllo,
”att Kongl. Majit, emot förenämnde vilkor,
”täcktes draga försorg, det Soldaten, under be}’rörde
tid, vid alla de i 1 punkten omnärnn”de
tillfällen , undfår god och nöjaktig förplägning,
efter deri för Arméen fastställda
”Provianterings-Stat, och, i händelse af sjuk”dom
, derjemte fria medica^lenter,’, af hvilken
ordalydelse i den underdåniga Skrifvelsen
vill synas, som hade Rikets Ständer, för
att icke äfventyra några fyllnadsbidrag af
Statsmedien för den nya Passevolance-Inrättningens
möjliga bestånd, haft för afsigt
att åt Kongl. Majit öfverlemna att, efter Hess
Nådiga pröfning } med Rust- och Rothållarq
Stats-samtAllm, fiesv.o.Oec. Utsi. Uti. N.o 72. 61
äfsluta om Regementenas underhållande ;
och härtill kommer, ej mindre att den träffade
öfverenskorrimelsen, å Kongl. Majtts sida,
blifvit uppfylld genom Manskapets omsorgsfulla
proviantering och sjukvård samt hästar*
nes utfodring, så ofta Regementena varit
under vapen sammandragne , än jemväl a'.t
Rust- och Rotehållare, vid undertecknandet
af de härom upprättade Contract, icke gjort
något förbehåll att , efter Passevolancetidens
tilländagående, befintlige besparingar till de»
ras förmon få disponera ,
anse Utskotten, för sin del, den
härom väckta fråga sa mycket
hellre böra förfalla)
sorn den af Rikets Ständer och deras Revisorer
redan tillförene gjorda underdåniga anhållan
, att Redogörelsen för den gamla Mötes-
Passevolance-Cassan få granska , icke blifvit
af Kongl. Maj:t bifallen , samt Rikets
Ständer, emot Kongl. Majtts sålunda redan
förklarade Nådiga beslut , icke äro i tillfälle
att någon åtgärd i detta fall vidtaga,
På grund af hvad sålunda anfördtj utfedt
och hemställdt blifvit,
Oä Siats' samt Allm. Besv.o.Occ.Uisk.Uil. N:o 71»
tillstyrka Utskotten' vördsamt , det
hehagade Rikets Högloflige Stander,
för deras del , besluta och derefter,
i afgående skrifvelse, Kongl. Majit
i underdånighet tillkännagifva :
1:0 att Bust- och Rotehållare vid de
indelta Regementena till häst och fot , under
t5 års tid, räknadt från den i Januari!
2800 till samma dag 1845, icke skola, vid
Regements- eller Compagniemöten , Mönstringar,
Kronoarbeten eller hvad annat tillfälle
eiler Tåg, som helst vara må, till Ryttaren
eller Soldaten aflemna Möteskost oell
Drickespenningar, eller skjutsa hans Rotekista
; skolandes Befälet noga tillse, att Manskapet
, vid framkomsten till Mötesplatsen ,
inga matsäckar medför eller , vid uppbrott
till Möten och Mönstringar, på något sätt Ro«
ten någon afgift aftvingar;
9:0 att, emot åtnjutande af en sådan
befrielse, hvarje Rusthålls- eller Rotenumer
bör, under berörde femton år, till Kongl.
Majit och Kronan årligen i fredstid, uppå
tvänne terminer, erlägga Sju Riksdaler Banco i
contanta penningar, samt hvarje Rusthåll vid
de beridna Regementena derutöfver, till hästens
utfodring, aflemna 25 Lispund hö, hvarje
Lispund till endast 20 marker beräknadt, en
tunna bafra samt 5 Lispund råghalm , efter
Stats- samt Allm. Besv.o>Oec. Ut sk. Vit. N.o 72. 65
Rusthållaren eget, inom af Kongl. Majit föreskrifven
tid , - tillkännagifna val, antingen i
fullgoda natura-persedlar lefvererade vid anvisadt
magasin å Mötesplatsen , eller ock i
contanta penningar liqviderade , efter det för
året inom hvarje Län fastställde markegångspris;
5:0
att på de ställen , der Roten, i
stöd af äldre eller senare Contract , är förbunden
att bestå Soldaten kost och öfriga
behof under Möten, likasom i de orter, der
Rotehållare deras rätt till ersättning af Soldaten
sig redan afsagt eller framdeles kunna
afsäga, bllfver Passevolanren Rorehållarens
egen och odelade utgift; hvaremot inom de
Regementen, der Soldaten åligger att, vid slika
tillfällen, sig sjelf med matsäck förse och han
från denna skyldighet icke är genom Rotehållarens
frivilliga begifvande befriad, Rnteliållaren
eger rätt , att, genom innehållning
af Soldatens lön och andra inkomster af Rolen,
eller genom dagsverken af Soldaten åt
Roten, de senare efter Länets Markegångspris
beräknade , göra sig ersatt för så stor
del af de erlagde Sju R:dr, som återstår, sedan
ersättning för den skjuts , hvartill Soldaten
förr varit af Roten berättigad , efter
ett af Konungens Befallningshafvande fastsiälldt
medelpris, blifvit Soldaten till godo
beräknad;
64 Stais- Samt Ailm. Besv.a. Oec. Vt si Pri. N.o 73;
4:0 alt de Rotat, som blifvit anslagne
till Under-OfFicetares aflönande > till Underhåll
äf Spelet eller eljest stå fdr Kronans
räkning vacante, skola från Mötes-Passevolance-afgiften
undantagas , enär sådana Contract
med dem förut äro ingångfie , att fiåga
om samma afgifts erläggande ej kan uppstå;
f?' att, 1 Iiändelse af Inträffande krig *
under den för Passevolancen. fastställda tid
af 15 år, afgiftens erläggande för det Regemente,
som uppbryter till Fält-tjenstgöring,
upphör med utgången af det ar, då kriget
börjas, och vidtager åter med början af året
näst efter det , hvarunder Regementena till
sina hemorter återkommit;
\
6:0 att Rust- och Rotehållare, emot erläggande
af förenämnde afgifter, måtte a£
Kongl. Majit i Nåder varda försäkrade, att
deras manskap och hästar skola , under deri
tid Passevolancen fortfar, vid alla de i första
punkten uppräknade tillfällen, erhålla god
och tillräcklig förplägning och utfodring, efter
de för Arméen fastställda proviantéringsJ
och fourrageringsstater, kokved och lägerhalm!
under Möteri , samt, i händelse af sjukdom;
sorgfällig vard och fria medicamenter;
7:0 att, i likhet med hvad åren l8isf
och 1813 egde^ rum, Rust. och^Rotehållarg
©I
Stats- samtAllm.Besv.o.Oec.Vtsk.Utl. N:o 7*. 65
må lemnäs tillfälle att med vederbörande Ko»
■nungens Befallningshafvande i Läne-Residencen
sammanträda , till öfverenskommande
och reglerande af localt skiljaktiga förhållanden,
i afseende å de med Soldaterne gällande
Contract, samt desse senares förbindelse
att till större eller mindre del godtgöra Rotehållare
det utgifna förskottet, likasom af hvad
i öfrigt för verkställigheten af Konungens och
Rikets Ständers Beslut lända kan, utan att
likväl, vid dessa sammankomster, sjelfva hufvudfrågan
eller Passevolanceafgifts utgörande
till ofvanuppgifna belopp och i ofvan
stadgade ordning, såsom redan af båda Statsmagterne
afgjord och beslutad, må kunna under
öfverläggning komma;
8:0 att de inflytande Passevolancemedlen,
för hvilka fullständig redogörelse årligen
bör upprättas af det Verk, åt hvilket
Kongl. Al a j: t kan täckas att fondens förvaltning
i Nåder uppdraga, icke ma, under något
vilkor, användas för andra ändamål eller
behof, än indelta Arméens underhåll och
sjukvård under möten, marcher och mönstringar,
jemte de i och för Truppernas vapenöf
Bih,
till Riki-St. Prot. 1S28 oth 18*9» 4 Samt. 2 ^fd, 5,
iS:de Hit, usta Bidet.
66 Stats- tåmt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.Nto
singar oundvikliga utgifter och förvaltningskostnader;
9:0
att Rikets Ständer och deras Revisorer
ml ega rätt att dessa årliga Redogörelser
med alla dertill hörande verificationer
granska samt medlens rätta användande dervid
tillse; hörandes den årliga upphörden
och utbetalningen af dessa medel, lika med
öfriga allmänna gärder, som af landets invånare
utgöras, till sina hufvudsummor och
under behöriga titlar i Riks-Hufvudboken
intagas;
10:0 att räntan af alla de besparingar,
som under de bestämde 15 årens förlopp
kunna uppkomma, skall, efter Passevolancetidens
tilländagående, användas till nedsättning
i då blifvande bestämning af ny Passevolance
; varandes derjemte uttryckligen
förklarad), att dessa besparingar, så till Capital
som Ränta , äro såsom Rust- och
Rotehållares egendom att anse ; samt
11:0 att de partiela Contract om möteiunderhållet,
hvilka, under de senare åren,
kunna med Rust- och Rotehållare vara afslutade
, må med 1829 års utgång upphöra,
och den här föreslagna allmänna regfsring,
från samma tid , till alla indelta Regementen
utan undantag , och således jemväl till
Stals-samtAUrtt. Besv.n.Oec.Uttk.Utl. N.o 7*. 67
de båda Skånska Infanteri-Regementena, på
en gång och med enahanda vilkor, utsträckas,
o
Åtskilliga Ledamöters Reservationer i
amnet bifogas.
Slockholm den 18 September 1829,
Reservationer:
Af Herr Cornmerce-Rådet Santesson:
Jag nödgas i några omständigheter skilja
mig från de tillstyrkanden, som innefattas i
det nu afgjorda Höglofl. Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Öeconomie-Utskottens Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om fortfarande Passevolance för
Arméens möteskostnader.
Ehuru jag anser, att hufvudfrågan, eller
om en Passevolance för Soldatens och Ryttarens
ifrågavarande Skjutsnings- och Provianterings-kostnader
vid möten är af allmän nytta,
tillkommer Kongl. Majit ensam att afgöra,
kan jag dock ej neka, att det förefaller älven
mig klart, att det miste inverka fördel-,
aktigt på Arméen i det hela , äfvensom på
Befäl samt Truppen hvar för sig, att omnämnde
provianterings- och öfrige kostnader
,68 Pil.t.Ståts-s.Allm.Besv.o,QeC‘Vtsk.XJtl.N\972.
besörja* på sätt i Fält tillgår, framför att,
på sätt före 1812 skedde, hvarje Rust- och Rotehållare
ombestyrer sådant för sin karlj äfvensom
att det leder till ordning, att dervid inga
undantag för vissa Rotar må ega rum, utan
ett allmänt sätt 1 dessa delar hädanefter blifva
iakttaget ; men derföre kan jag ej eller frångå,
att Stats-Ridets, vid Kongl, Majrts Nådiga
Proposition bilagda, serskilda underdåniga tanka
förtjenar största uppmärksamhet.
Jag vill dervid väl, på de af Utskotten
utredde förhållanden, medgifva, att en frikännelse
helt och hållet för Rust- och Rotehållare,
att bidraga härtill med någon årlig
Passevolance-afgift, vore för närvarande för
mycket begärdt. Deremot Enner jag högst
obilligt, att Rust- och Rotehållare, med en
dem ensamt drabbande afgift, skola sammanskjuta-
och underhålla en Cassa, som Kongl.
Majit erkänt samt förklarat nyttig och nödvändig
i ett vida allmännare hänseende, än som
endast bör föranleda nämnda enskilda beskattning
af en enda dass medborgare. Derföre,
om än det skulle kunna visas, att hvad som
motsvarar Rust- och Rotehållares åliggande i
dessa hänseenden, efter stadgandet för Indelnings-Verket
och deras derpå grundade åtagande
i gamla Contracten, kan blifva tillräckligt
för bestridande äfven af de vidare
kostnader, sorn större .Lägers hållande med
-
Bil.t Stais-S.AllmJJesv.o.Oec. ZJlsk.Uil.tl-.o 72, 69
taga derigenom, att Kongl. Maj:t inhiberar
något år de smärre Regements- och Compagnie-mölen,
så kan jag deraf ej draga annan
slutsatts, än att den besparing, som,
kan vinnas på sådant vis, äfven bör, i någon
mon åtminstone, komma Rust- och Rotehållarne
till godo, och ej af dem uttagas
mera, än hvad verkligen motsvarar den från
ålder dem åliggande pra;stationsskyldighet in na*'
tura vid dessa mindre möten, som Indelningsverkets
Reglementen och gamla Contracten
afsett, och denna prestation endast för dessa
möten hädanefter dem aflordras ; men alla
kostnader för de större möten och lägren
anser jag böra bekostas af det Allmänna,
hvars hela gagn de åsyfta, och hvilkas bekostande
af Rotarne aldrig, i min tanka, varit
beräknadt eller afsedt, när Indelnings-Ver—
ket uppgjordes och de gamla Kneckte-Contracten
aftalades. Och på sådan grund anser
jag äfven en mindre Summa, än den ifrågasatta
af 7 R:dr per Rote, böra blifva den,
som nu skulle ifrågakomma att för en| ytterligare
förlängd Contractstid åläggas Rust-och
Rotehållare; men jag är ledsen att, för ett närmare
bedömande, hvad sorn af nu ifrågavarande
behof billigtvis bör tillhöra hela Samhället att
draga, och hvad Rust- och Rotehållare som P assevolance
för deras delar böra serskildt bidraga,
sakna tillräcklig ledning, enär de föregående
årens förvaltning af de medel, som hittills genom
70 Bil.t.Stais-sAllm.Btsv.b.Otc.Uisi.Uli. N:07a,
den drygare Passevolance-afgiften utgift, ej
varit lemnad till Rikets Ständers Utskotts eller
Revisorers granskning, hvadan ock all
kännedom felas, hvad behållningar uti den
gamla Passevolancen kunna vara att påräkna
till bidrag och lindring uti framtida kost*
naderne.
Det Sr derföre endast p! ett supponeradt
förhållande, som jag kan grunda min
hemställan, om icke Rust- och Rotehållares
enskilda Passevolance-afgift, för den nu proponerade
nya Contracts-tidert, må kunna nedsättas
till väl under, men ej öfver 5 a högst
6 R:dr för Rote; och att, hvad denna afgift
ej skulle förslå att fylla behofven till de större
lägrens hållande, ett anslag måtte göras af
allmänna medel; men jag anser mig derjemte
böra tillstyrka, att nu ifrågavarande Passevolance-Contracts
förlängning ej, enligt Utskottets
förslag, fastställes för så lång tid som
15 ir, utan aldrahögst pi 10 år, eller intill
och med det år , då näst efter 10 års förlöpp
Riksdag inträffar; inom hvilken tid Rikets
Ständer redan torde inse billigheten af,
att jordbruket helt frikallas från detta onus ,
och utfinna medel att på annat vis godtgöra
dessa behof.
Häruti instämde Herr Grosshandlaren
Eckerman.
Bil-t.Stats-s.Allm.Besv.o.Oee. Utsi. Uti. N:o 74.71
Af Riksdagsfiillmägtigeo från Malmöhus
Län Bils Månsson t
Den för de Rust- och Roteringsskyldige
så högst magtpåliggande frågan, om möteskostnadernes
bestridande för indelta Arméen,
i enlighet med Indelningsverkets hufvudgrunder,
medelst na tura-praestation genom
en viss, för i5 års tid åtagen Passevolance,
eller genom ett de samtlige skattdragandes,
till detta föremål, i bevillningsväg lemnade
skattebiträde, har utgjort ett föremål för de
sammansatta Utskottens öfverläggningar, och
då jag härvid icke kunnat biträda pluralitetens
mening, återstår för mig endast, att,
medelst min Reservation, ådagalägga mina åsigter
uti ämnet.
Hvad sättet för möteskostnadens utgö-r
rande beträffar, så vädjar jag till hvarje billighetskänsla
inom Samhället, i anseende till frågan,
huruvida detta besvär bör fortfarande
ensamt tynga jordbruket, utan de öfrige Samhällsmedlemmarnes
deltagande deruti.
Jag påkallar uppmärksamheten och (ragar:
um Samhällets tillstånd, med afseende i
jordbrukets förhållande till handel och näringar
sedan Indelningsverkets stiftande, icke
undergått någon förändring; och jag tvifla»
ej, att mig skall af den oegennyttige och
•ji BlI.l.Stats-s.Allm.Besv.o.Oec.Vtsk.Ull. N:oT2i
fördomsfrie forskaren svaras: alt handel och
näringar hafva under denna tid betydligen
utvecklat sig, och åtminstone något riktat sina
idkare, under det jordbruket, till den
väsendtligaste delen burit bördorne, ej allenast
för Försvars-verket, utan för Statsförvaltnings-kostnaderne
i allmänhet.
Då man härtill lagger senare tiders stegrade
fordringar i anseende till indelta Arrnéens
hållning; så torde man icke tveka att
erkänna jordbrukarens vanlottade tillstånd,
och derifrån komma till den slutsatts, att
det vore omildt och illa beräknadt, för att
icke säga vådligt, att neka lättnad och hjelp,
der den, af rättvisan påkallad, visar sig, utan
hinder af billigheten kunna medgifvas.
— Bonde-Ståndet drager den väsendtligaste
delen af indelta Arméens underhåll. —
jVi städja , vi aflöna , vi bevara och
bekläda Ryttaren , vi anskaffa och underhålla
de dyrbara hästarne; vi underhålla Soldaten,
den vi äfven till hälften emot Kronan
bekläda; vi hafva genom beväringslagen
lemnat vara Söner att på första kallelse utgå
till Landets försvar; och Samhället skulle
nu icke med oss , genom en gemensamt åtagen
bevillning, vilja deltaga i kostnaderne för de
årliga vapenöfningarnt’, hvilka vi så länge
allena hestrid!.
Bil.t,Stats- s.Allm.Besv.o.0ec.UtsLUtl.tf:oT2. 73
Jag bekänner upprigtig!, att det, för mitt
begrepp om Svenskmanna rättskänsla, skulle
vara ytterst nedtryckande, om jag föreställde
mig, att Sveriges jordbrukande innebyggare
vid detta tillfälle skulle kunna mötas af så
liten känsla af, deltagande, att andra näringars
skattskyldige skulle verkligen vilja
låta vid nuvarande förhållande bero,
till den påföljd utaf aftagande kraft och
tilltagande modlöshet , hvaraf Bonde-Ståndet
kunde komma att intagas, i fall det tvin*
gades till öfvertygelse om öfrige medborgares
likgiltighet och köld för dess ställning och belägenhet.
Det har för Rust- och Rotehållare utgjort
en stor tillfredsställelse att inom Konungens
Råd hafva sett den mening uttalas ,
att den skattdragande jordbrukaren kunde, genom
möteskostnadernes utgörande, medelst
allmän Bevillning, åtminstone vinna någon
lindring uti en utgift, hvilken, såsom följd af
tidsförändringarnes kraf, blifvit allt mera och
mera tryckande, och den ljusnad, som härifrån
visar sig för den skattdragande jordbrukarens
hopp, att rättvisans och billighetens
röst icke förgäfves skall påkalla bättre
lottade medborgares uppmärksamhet till ett
gynnande Utslag, delas äfven af mig, oansedt
det beslut, sammansatta Utskotten i sådant
afseende fattat.
74 Bil.t.Stats.-sAllm.Besv,o.Oec.Utsk.Uil.U:o 72.
Jemte sättet för mötes-kostnadernes framtida
utgörande för indelta Arméen, har in-J
om Utskotten uppstått fråga, om Rikets Ständers
mera eller mindre uteslutande rätt att
samfäldt med Konungen, Rust- och Rotehållare
oåtspordan , kunna stadga såsom Lag , huruvida
Möteskostnaderne, enligt Indelningsverkets
hufvudgrunder, skola utgöras antingen
genom de Rustandes in natura leverering,
af hvad som erfordras för underhållet af
häst och karl, för de uti gällande Stadgar för
mötestiderne bestämde dagar; genom Soldatens
egen försorg, der Contractten emellan
honom och Roten icke annorlunda stadga,
eller genom en allmänt antagen Mötes-Passevolance-afgift,
som under de senare 15 åren
egt rum,
Att sammansatta Utskotten stannat i den
mening, att Rikets Ständer skulle samfäldt
med Konungen upphäfva Indelnings-Verkets
hufvudgrunder i denna del , utan allt slags
afseende å de Rust- och Roterings-skyldiges
önskan och vilja, har sannerligen i högsta
måtto förundrat mig.
Konung Cari, den XI, som var en enväldig
Regent, ansåg sig icke, genom blotta
befallningen, böra tillvägabringa en Inrättning,
hvars framgång och bestånd Dess Statsmannablick
nogsamt visste att beräkna , så
-
Bil.t.Stats-s.Ailm.Besv.o.Oec.Vtsk. I7f/.N:07*. 75
som oskiljaktig ifrån Folkets öfvertygelse, ej
mindre om den allmänna nyttan, än om
den dermed förknippade enskilda fördelen.
Folket sammankallades och hördes; de
tvehugse och villrådige öfvertygades , och
saken bragtes sålunda genom de Kungliga
Commissionerne till en lugn och villig ömsesidig
öfverenskommelse.
Konung Gustaf den lills Nådiga Författning,
angående Exercitie-raötens hållande,
med Dess Norra Skånska Cavalleri-Regemen -  te, utaf den 17 Januarii 1786, och Södra
Skånska Cavalleri-Regemente den 2a November
J785, intygar äfven, huru denne RegenC
ansåg nödigt att, endast och allenast efter de
Rustandes hörande och i öfverensstämmelse
med de flestes begifvande, vidtaga den då föreslagna
förändringen, i anseende till sättet
för möteskostnadens bestridande. — 6:te §:n
af ofvanberörde stadgande lemnar det mest
ojäfaktiga vittnesbörd, huru åtagandet af den
di föreslagna Passevolance-afgiften endast
var beroende af den rustandes fria val: hvadan
Författningen innebär, huru i anseende
till dem, hvilka sig Passevolancen icke åloge,
efter förra vanligheten förhållas borde
Konung
Cari, den XIII:s Nådiga Skrif.
veise af den 23 Mars 1813 underkänner ic
-
Bil.t.Stats)s, Allm.Besv.o.Oec.Vtsk. VllN:o 73, 76
ke eller de rustandes rätt att,' efter godtfinnande,
återgå till den urgamla rättigheten
att sjelfve, under den vanliga mötestiden, försörja
så väl Ryttarens som Hästens uppehälle
, hvadan också de Rustande äfven vid
delta tillfälle kallades till afgifvande af deras
mening, hvaraf äfven den händelse uppstod,
att åtskilliga, hvilka icke funno sin räkning
uti det nya Contractets antagande, förblefvo
vid det från ålder vanliga sättet för
Mötes-Passevolancens utgörande; och har ger
nom 2:ne serskilda Kongl. Maj:ts Nådiga Domar,
af den 20 Februarii 1828 samt den 18
Junii 1829, blifvit ytterligare vitsordadt, huru
Kongl. Maj:t noggrannt afsett gränsen för de
Rustandes åliggande, att, efter Indelnings-Verkets
hufvudgrunder, endast under ett visst,
i Författningarne stadgadt antal dagar, vid
Exercitie-Möten underhålla Ryttaren med
dess Häst.
Efter att hafva ådagalagt dessa förhållanden,
torde det tillåtas mig att uttrycka någon
förundran deröfver, att Svenska Folkets
Ombud kunna ens ifrågasätta att vilja, i min
tanka egenmägtigt och utan afseende å Rustoch
Rolehållares individuela begifvande, såsom
Lagstadgande ålägga dem hvad fordna
tiders Konungar och understundom allt för
mägtiga Ständer hitintills icke trott sig kunna
afgöra annorlunda, än i öfveiensstämmel
-
Btl.t,Stats-s',/4llm.Besv.o.Oec.Utsl>Utl.N:ö 73. 77
mel se med de här ifrågavarande skattskyldiges
fria och otvungna medgifvande.
Ifrån det välde och den magt, hvilken
någras mening nu syne* vilja tillvälla Rikets
Ständer, utgår äfven en ganska vigtig
fråga, i anseende till sättet att utöfva denna,
för mitt omdöme, inkräktade och sålunda äfventyrliga
magt.
Jag eger visserligen icke hvarken tillräckliga
kunskaper eller förmåga, att från någon
sträng Juridisk bevisning hemta stöd för
den mening, hvarefter mitt sunda förnuft
binder mig att uppfatta lydelsen af Regerings;’
Formens 80 $.
Detta Lagbud innebär, att de med Landet
och Städerne upprättade Indelnings-Verk
skola orubbade vara, intill dess Konungen och
Rikets Ständer hnna nödigt någon ändring
deruti samfäldt att göra.
Skola nu, efter deras mening , som tillägga
Rikets Ständer och Konungen en absolut
beslutande rätt i dessa frågor, Contractens
helgd rörande Indelnings-Verket
kunna brytas, eller till de Rust- och Roterings-skyldigcs
skada och tunga kunna förändras,
genom beslut utaf de Stånd, hvilka
78 BU.t.Suus-vÅUm.Besv,o.Oec.Vtsk.Utl, Nto 7 sr.
af Rustnings-skyldigheterne icke draga den
ringaste börda ?
Skulle dessa Cpptract, till ett obegränsadt
mehn för Bonde-Ståndet, kb.nna förändras,
oaktadt detta Stånds protest emot sådant
å snart sagdt hela den Svenska jordbrukande
Folkmassan inverkande beslut P
Innebär Ordet, samfäldt med Konungen,
att Tre Stånds beslut, tillika med Konungens
sanction härutinnan, kan göra Lag, till
allt för möjligt ingrepp uti egande-rättens
helgd, så var det icke serdeles mödan värdi
att uti Grund-Lagen blott gifva ett skenbart
skydd åt ett af den jordbrukande Allmogens
mest ömtåliga interessen.
Jag är ej i okunnighet om det stöd, man
vid detta tillfälle vill hemta ifrån 76 §:n
Riksdags ordningen, för giltigheten af Tre
Stånds Beslut , i så beskaffad fråga som den
förevarande.
Jag nekar icke, att jag i 75 §. Riksdags*
Ordningen saknar 80 Regeringsformen, ibland
de undantag, som deruti hafva sitt ruto;
och det blifver således visserligen icke omöjligt
för Rikets Ständer att, genom Tre Stånds
pluralitet, åt 80 §. Regerings-Formen gifva
en sådan tydning, att endast Tre Stånds Be
-
Bd.tiStaibs.Allm.Besvlo.Oec. Utsk.Utl.N.o 7**79
slut skulle fordras , för att samfäldt med Ka*
nungen rubba Indelningsverkets hufvudgrunder,
men jag utbeder mig likväl att få påkalla
uppmärksamheten å den omständighet,
att samma fio §. stadgar: att ingen ny eller
tillökad Rotering kan utan genom Konungens
och Ständers sammanstämmande beslut
tillkomma.
Jag anser ordet, Ständers sammanstämmande
beslut, här innefatta samma mening,
som alla Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut, uti 75 §. Riksdags-Ordningen, innebär;
och då de med Landet och Städerna
upprättade Contract och Indelningsverk , i
min tanka fordra till det minsta lika mycket
tryggande emot öfverträdelser, som jordens beläggande
med ny eller tillökad Rotering, så kan
jag icke föreställa mig, att Lagens ordamening
bör så förstås, att Rikets Ständer, vid
uppgörande af 1809 års Statsförfattning, velat
tillvälla sig en utväg att , medelst Tre
Stånds beslut , möjligen kunna alldeles förtrycka
det fjerde, eller Bonde-Ståndet, hvars
välfärd här , snart sagdt, ensamt kommer i
fråga. — Men om det äfven blefve en möjlighet
, att så förklara och tyda Lagen , så
frågar jag : Om det af Rikets Ständer vore
klokt, rättvist eller ädelt handladt, att uti en
fråga, vid hvars afgörande eje tvänne Stånden
icke ega ringaste känning utaf beslu
-
SoBil.t.Stats-s.Allm.Besv.o. Oec. Utsk, Uti. N.o72.
tet, åsidosätta den aktning för den mest skattdragande
delen af Nationen , som från sjelfva
Envåldsherrskarne aldrig ännu varit uraktlåten»
Jag
påkallar, 1 anledning härutaf, vördnadsfullt
de respective Medståndens uppmärksamhet
derpå, att Bonde-Ståndets Representanter
mangrannt önska, det möteskostnademe
mätte till någon lindring för jordbruket komma
att utgå genom allmän åtagen bevillning;
samt att i det fall en ny Passevolance-afgift
skulle blifva Rust- och Rotehållare föreslagen,
sådant stadgande likväl icke måtte
komma att ega rum annorlunda, än såsom
en framställning, till fri öfverenskommelse
emellan Kronan och de Rustande, dessa alltid
bibehållet att , i grund af gamla stadganden,
afbörda sig möteskostnademe på samma
sätt \ som före det första Passe volanceContractets
åtagande, i fall de skulle finna
mera öfverensstämmande med deras nytta och
fördel att vidblifva det gamla sältet att utgöra
denna skyldighet»
Jag anhåller , att dessa mina tankar må
åtfölja de sammansatta Utskottens Beslut till
respective Med-Stånden.
Med Nils Mänsson förenade sig följande
Utskottens Ledamöter af det Hedervärda
Bondeg
Bil.t.Siats- s Allm.Bcc.o.Oec Utsk.Utl.N n y.j, 81
Bonde-Ståndet, nemligen t Johan Andersson
från Upsala Län, Nils Håkansson fran Kronobergs
Län , Pehr Pehrson från Ötebro
Län , Andreas Håkansson från Elfsborgs
J»än , Anders Nilsson fran Malmöhus Län ,
Pehr Pehrsson från Christianstads I»Hn^O/of
Nilsson från Carlstads Län , Jonas Johans—
son från Jönköpings Län och Anders Ericsson
från Jemtlands Län»
Af Riksdags-Fullrnagtigen från Gefleborgs
J.än Carl Bergmun: Då emot all min
förmodan Högloflige Utskotten på en gång
bifallit Förslaget om Passevolance-afgiftens
utgörande, utan alt, såsom ämnets Vigt tyckes
förtjena , punktvis granska Belänkartder ,
återstår för mig intet annat, än att emot Utskottens
beslut mig reservera.
Den väckta
frågan, understödd af flere bland Konungens
Högsto Rådgifvare , att Soldatens underhåll
vid Möten och General-Mönstringar skulle
utgå genom Bevillningen och således fördelas
på samtlige skattskyldige, hvilka alla bé«
höfva Rikets och personligt skydd och försvar,
lika så väl som jordbrukaren , har blifvit
lemnad af Utskotten obesvarad. Rust- och
Rotehåll arne hafva redan sina dryga bördor
och tåla inga nya. Om ingen lättnad dem
förunnas , bör åtminstone ingen ytterligare
Sik. lill Riki-St. Trot. i<US »th 1829, 4 Sami. 2 Afd. 6
i8r/e Hj, i'.sta Bulet,
Sa Bil.t.Stats-s’Ä1lm.Besv.o.Oec. Vt sk. Utltäö
tunga dem påläggas, och fordras till Soldatens
underhåll förut okända och ovanliga kostnader,
må då det allmänna, icke den enskilda
redan hardt beskattade Rotebonden, dertill bestå
medlen.
Skulle den nu föreslagna Passevolancé*
afgiften anses såsom endast motsvarande värdet
af de matvaror, Rust- och Rotehållarne
skola aflemna , får jag dervid anmärka , att
lika afgift icke passar för olika Provincer,
enär priset på lifsmedel på så mångfalldigl
sätt varierar, hvarföre ock denna afgift borde
rätteligen för hvarje Regemente bestämmas.
För sådant ändamål fordras Rust- och
Rolehållarnes hörande inom hvarje Län, en
rättighet, som sjelfva egenskapen afettCon.
tract förutsätter , och som jag på det högsta
förbehåller åt hemmavarande Rotehållare i
min ort. Genom ett af Konung Cahi. XI
sarictioneradt Contract, den g Sept. »Öga, med
Allmogen i Helsinge- och Gestrikland om
Knecktehållet derstädes , samt genom Högstbe^’
mälde Konungs Nådiga Förordning af den l 7
Januarii 1687 hafva Rotehallarnes skyldighe-'
ter och rättigheter blifvit fastställde ; och lika
så litet Rotehållarne vilja bjuda till att
söka ändring i livad dem åligger fullgöra,
lika så litet kunna de ohörde och utan deras
begifvande förbindas af Contrahenten å
andra sidan , eller Staten, till ökade utgiftet
liil.t.Stais-s.Ållm.Besvlö.Öec.Ut&k.Uil. N.oys. 83
och prOCstationer. Enligt åberopade Höga
Contract och Förordning, har Rotebonden ingen
annan skyldighet, i afseende pa Soldatens
underhåll under Mölen , än att skjutsa
lians matsäck till ort och ställe, hvarvid tio
Rotar få förena sig om en häst. Ar Soldaten
i Bondens hus och bröd , då består ock
Bonden matsäck , men annars icke. Att nu,
lutan åtskillnad om Soldaten är i Bondens
tjenst , eller af honom njuter bestämdt årligt
underhåll i penningar och matvaror, bestämma
en lika stor Passevolance-afgift för Rotehållarne
, anser jag visserligen vara mot Contractets
innehåll stridande , men sorn Staten
eller Regeringen önskar kunna påräkna ett
någorlunda lika belopp för hvarje år, är jag
åcke eller obenägen att sådant medgifva,
och hoppas , att någon svårighet icke skall
möta å Rotehållarnes sida, när frågan derom
hos dem förekommer, men jag gör tillika det
kraftigaste förbehåll , att Rotehållarne i min
hemort måtte blifva öppet lemnadt att inför
Läns-Styrelsen, eller på sätt Kongl. Majit i
Nåder finner godt besluta , få sig yttra öfver
så väl Passevolance-afgiftens utgörande, som
jjfver beloppet deraf.
Af Riksdags- Fullmägtigen Anders Nilsson
från Vermlands Län: Jemte det jag till
alla delar Instämmer i den reservation , hvilken
Riksdagsmannen Nils Mänsson a fg i fy it
Si B’!.t.Slais s,Allm.Besvj).Oec.Vtsi,Utl.N:o 72,
och i likhet tned lionom anser, att det ingalunda
vöre för bittida, om någon slags tanka
till förbättring i jordbrukarens ställning och
till lindring i dess skattebördor försökte att
hos Rikets Ständer göra sig gällande ; så ut-?
beder jag mig äfven att genom derma min
Reservation få fästa uppmärksamhet deruppå,
att här ar fråga om att bryta ett Contract
hvilket, efter våra Lagar, hittills icke kunnat
ske , annorlunda än i följd af båda Contraheuternes
ömsesidiga medgifvande
Då Contractet qm Indelningsverket afslutades,
regerade en Enväldig Konung, sonv
likväl ansåg nödigt att i vänlighet med sina
undersåter öfverenskomma och contrahera.
Contract finnes här, Vid utgången af sista
Passevqjancen , återinträdde Rotehnllarne
inom Contractets gränsor. Utskottens förslag,
att nu ändra detta Contract utgn den andra
Contrahentens hörande, leder, i min tanka, lill
oberäkneligt missnöje bland allmänheten •
hvarföre jag, så väl å egne som å hemmavarandes
vägnar, i det yttersta protesterar mof
denna Utskottens åtgärd.
Hvad sjelfva saken i öfrigt vidkommer,
så hafva Utskotten icke behagat lästa någon
uppmätksamhet vid Contractet med Ridder--  skåpet och Adeli» samt Allmogen i Vermland,
angående det dersammastädes upprättade vissa
J}iI,t,Stats-s.AllnuBesv.o.Oec.Utsk.Utl. N:o 7a. 85
Knecktehållet den 25 Junii, af Kongl. Majli
\ Nåder confirmeradt den 18 November 1688.
J följd af Contractets 4 skulle Vermlands
Rotehållare till Regementsmöten endast bekosta
1 Lispund torrt kött, X halft Lispund
fläsk, 1 halft Lispund smör, hvilka efter ortens
pris icke uppgå till högre summa , än 4
R;dr 32 sk, B.co. Jag protesterar på det
högsta emot ali Passevolance-afgift till högre
belopp, än sistnämnde summa, och anhåller,
3tt denna min Reservatioo får åtfölja Utskottens
Betänkande till Respective Riks-Stånderi.
\
STOCKHOLM.
Elméus och Granbergs Tryckeri
Stats* samt Allm, Besv.o. Öec.-Utsi. ZHtl.fN-.o 73. i
N:o73.
Ankom till Exp.-Utsk. <1. 14 Oct, J 829.
Utlåtande, angående yrkadt behof af
lindring eller understöd för Rotehållare
inom Jemtland.
Fran Hedervärda Bonde • Ståndet har tili
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotteos
gemensamma handläggning
blifvit öfverlemnadt ett Memorial af Riks»
dagsfullmägtige Lars Olsson och Anders Ersson
från Jemtland, hvari anföres:
Att, sedan Rikets HÖglofl, Ständer vid
1818 års Riksdag inhemtat, det roteringen i
Jemtland vore i allmänhet mera betungande
än i öfrige orter, då med Landskapets folkmängd
jemnfördes det Manskap, som, efter
Kneckte-Contractet och Indelningen, borde
derifrån utgöras, och Rikets Ständer ansett
en jemkning derutinnan vara både billig
och nödig, samt jemväl förnummit, att K:gl«
Majit, i anseende till den stränga rotering
Landskapet undergått oell den af aMa tiders
erfarenhet bestyrkta svårighet, om icke omöj
Bih,
lill Riki.St. Prof. 1828 och 1829- 4"Sa'nl‘ 2 Afi
-
ig:e Hit.
1
2 Stats, samt Allm.Besv.o.Oec.- Utsk. Uti. N:o 73.
lighef, af vederbörlig recrutering, då Rikets
tjenst så fordrat, redan före detta förordnat,
det en ny allmän rotering, pä lika grunder
som för den öfriga Svenska roteringen, borde
i Jemtland företagas, men hvilket likväl sedermera
icke gatt i verkställighet, så hade
Rikets Ständer» under den 27 Maji samma
år, hos Kongl Maj:t i underdånighet anhållit
om en undersökning, för att utröna, ej
mindre huruvida de i landet befintlige oroterade
hemman och nybyggen kunde användas
till understöd åt de förut drygt roterade,
än ock till föreslående af jemkning i landskapets
roteringsskyIdighet, i det hela, samt
att Kongl. Majtt, efter undersökningens fullbordan,
ville vid nästa Riksdag meddela Rikets
Stander en fullständig plan för denna
xoterings framgena utgörande, på det att
ärendet, fullkomligen utredf, då mätte kunna
af Rikets Ständer till pröfning företagas»
Ifrågavarande undersökning hade sedermera
af en nedsatt Commission blifvit verkställd,
och förslag både till jemkad rotering och till
förändradt Kneckte-Contract uppgjorda samt
Rotehållarne förelagde. Det senare hade
blifvit ogilladt, men rotejemkningen undec
den 21 November 1 8 2 7 af Kongl. Majit fast-i
ställd att gälla från och med år 1828 och
intill dess, efter Afvittrings-Verkets afslu.
tande, en fullständigare och på mera bestämda
grunder bygd rotering i Jemtland
kundé för sig gå. Derigenom hade Jemt»
Stats- samt AlIm.Besv. o.Oec.-Utsk.Utl. N:o-j 3. 5
lands Regemente val blifvit nedsatt från 1000
till 800 man, men den behöfliga jemkningen
hade dock icke vunnits; ty Regementet,
som ifrån början icke varit annat än en
Landsstorm, öfvad i vapen för att försvara
hus och hem, samt hittills fritaget från skyldigheten
att tjena utom Jemtlands Län, hade
nu blifvit ålagdt samma activa tjenstgöringsskyldighet,
som den öfriga indelta Arméen
jemte Arbets-Commenderingar inom Landskapet,
hvaraf följde, att hemmansegarne ej
längre kunde sjelfve tjena för Rotarne eller
få lega manskap utan ökade kostnader. Den
nya roteringen hade icke eller blifvit uppgjord
på lika grunder, som för det öfriga
Sverige, utan på dubbelt svårare vilkor, än i
de förut hårdast roterade Länen. Väl vöre
denna Rotejemkning blott provisionel, men
dock utsträckt till en så obegränsad och oberäknelig
tid, som Afvittrings Verkets afslutande
och de deraf uppkommande Nyhemmans
roterande. Under sådana förhållanden,
och då det gamla Contractet med landets inbyggare
icke blifvit å deras sida uppsagdt eller
brutet, men de vidtagne åtgärderne sträckt
sig utöfver den undersökning Rikets Ständer
begärt, och förekommit den pröfning de
sig förbehållit, samt 80 §. Regeringsformen
stadgade, att de med landet upprättade Contract
och Indelningsverk skola till deras hufvudgrunder
vara orubbade, intill dess Konungen och
Rikets Ständer finna nödigt någon ändring der
-
4 SjaiS‘&Smt Allm, Besv. o.Oec,-Ut sk.Vtl,N’o7 3.
uti samjnlldt att gorå; så hade Motionaiierne,
befarande, att någon Kongl. Proposition i
detta ämne icke skulle blifva Rikets Ständer
meddelad, hvarigenom Jemtland ännu
en längre tid skulle komina att draga en 10I
tering, hvilken, enligt uppgjorda beräknirigår,
vore 5! gånger mera betungande, än
hvad efter medeltal belöpte på Rikets öfriga
landskap, ansett sig böra, å sina hemmavarande
Committenters vägnar, hufvudsakligen
begära: ‘
att Rikets Ständer ville låta det nya Roteringsverket
för Jemtland komma under Deras
pröfning och vägra Deras bifall till stadfästelsen
derå;
att Jemtlands rotering, utan afbidande
af de förbättringar, som landet möjligen kan
vinna genom den nu påstående afvittringen
och nyhetnmans tillkomst, måtte bringas i
jemvigt med de mest betungade af Rikets
öfriga Län, eller Gefleborgs och Westerbottens,
samt att, då en Rote i Jemtland anses
vara värd endast 1278 ™en en Rote i
Gefleborgs Län uppskattas till 2342 och
Inom Westerbottens till 2952 Banco,
rotevärdet i Jemtland, med tillämpning af
den nya roteringsgrunden, mätte fördubblas
genom indragning af Regementets halfva styrka
och således komma att uppgå till 2556
eller till något mera än rotevärdet i
Stats- samt Allm. Besv. o. Oet,-Utsk,Usl. N:o"] 3. 5
Gefleborgs, men också till mindre än samma
värde i Westerbottens Län; likväl med iakt.
tagande af hemmanens verkliga varde och
således efter en billigare roteringsgrund, än
den hittills följda. Deremot hafva Motianairerne
ansett de hemman, som hädanefter
i skatt ingå och böra roteras, kunna, efter
enahanda grund med de Öfrige, till rotar anslås
och Regementets styrka således efter
hand åter ökas;
att, i den händelse landets försvar skulle
anses icke kunna bestridas med Regementets
sålunda till hälften förminskade styrka,
400 man, hvilket Motionairerne, efter Beväringsmanskapets
tillkomst och under nuvarande
obehöflighet af gränsförsvar mot Norrige,
sedan det Blifvit med Sverige förenadt,
likväl tilltrott sig kunna antaga, det af Rikets
Ständers pröfning må bero, huruvida en
mot Regementets nedsättning svarande värfvad
styrka bör på tjenligt ställe i orten förläggas.
Slutligen hafva Motionairerne, med de^
ras förslag, att Fält-Jägare-Regementet mitte
förminskas till 400 nian, förenat anbud, att
denna återstående styrka måtte kunna begagnas
till Rikets försvar, äfven utom landskapet,
inen,. i händelse ^n sådan nedsättning
icke biföl les, protestera Motionairerne mot
6 Stats-samtAllm. Besv o.Oec.-Vtsk. Utl.N-.o 73.
samma activa tjenstgörtngsskyldighet för detta,
som för andra indelta Regementen.
Innan Utskotten inga i profning af Motionen,
anse de sig böra framlägga de upplysningar,
som uti ämnet blifvit inhemtade.
Det Contract emellan Kronan och Jemtlands
inbyggare, hvilket Motionairerne åberopat
såsom stöd för Regementets användande
inom Eänet allena, innefattas uti 3 Morn.
af en Kongl. Resolution och Förklaring den
az Aug. 1686 uppå Öfversten Friherre Afe
JJlfsparres Memorial, angående några angela,
genheter vid det honom anförtrodda Regemente
Dragoner i Jemtland, och är af följande
lydelse:
”Emedan Kongl, Maj:t med Nådigt val”behag
förmärker, att den förhöjning, som
”vid sist hållna General-mönstring blef be”viljad
årligen på de gemenas löningar, har
”redan skaffat den frugt och ovation, att
”Allmogen deri landet sig mångenstädes ut”låtit
hafva, till att antingen vilja sjelfvetje"na
för sine äboende hemman, eller skaffa du”gelige
infödde karlar för sig i stället, om de
”allenast kunde få njuta den hägnad och
”fördelen, att Regementet, vid hvarjehanda
”påkommande händelser, skulle blifva i landet
'qvarstående till <kn gränsortens defelision och
”icke bortcommenderas, sorn för detta är sked t,
Stats-samt Allm. Besv. o Oec^TJts^-TJtl-^oq^, 7
”hvilket förorsakade en magta skadlig con”seqvence;
2:0 der framdeles, vid ofredliga
”tider, så hända kunde, sjelfva nödvändighe.
"ten det ändtligen fordrade, att mera krigsfolk
måtte dit opp förordnas, att detta Regemente
då icke dessmindre oafkortadt måt”te
få åtnjuta sina löner, som de dem i Starten
för tillkommande år skola blifva påför”de;
och 3:0 att som de nu med dessa con*
”ditioner sig frivilligen utlåtit att vilja
”tjena, och så väl för Kongl. Maj:t och Fäderneslandet,
som för egen välfärd våga lif
”och blod, dem då, när de ha tjent så län”ge
som dem anstår, må efterlåtas, till att
”lega andra dugeliga karlar för sig i stället
”igen; alltfördenskull vill Kongl. Maj-.t i Nå”der
icke allenast Allmogen der i landet ofvan”berörde
vilkor förunna, utan ock, som det är
"Kongl. Maj:ts Nädiga vilja och intention, att
"detta Regemente skall allt stadigt blifva der i
5 landet stående, till gränsens defension mot Nor’Vige>
så försäkrar Kongl. Majtt Allmogen,
”att de skola fa en perpetuel besittningsrätt
”på de hemman, som de åbo, här de taga på
”sig att antingen sätta sina söner eller magar
”uti Dragontjensten, hvilket dock alltid med
”Landshöfdingen der i Orten måtte commti”niceras,
på det, när någon sådan förändring
”sker, han må kunna å Embetes vägnar, til*
”lika med Öfversten, taga Kongl. Maj:ts rätt
”oell interesse dervid i akt. Skulle ock nå"gon
Cotnmenderirig, dit på orten, af mera man
-
8 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.- Lisk Uti. Ntwj^.
”'skåp, till defensionsverkets förstärkning ske,
”så häfver detta Regemente likafullt att und
”få
och. åtnjuta det som lofvas till lön; men
”så länge de stå i provincen, skola de sjelf
”ve
förse sig med underhåll. Sist beviljar
”och samtycker Kongl. Majit jemväl i Nåder
”dertill, att, när som någon en god tid har
”tjent och åstundar sätta en annan infödd
*’fÖr sig igen, skall sådant efterlåtas, allenast
”Öfversten känner honom, som presenteras,
”för god och duglig, hvarom Kongl. Majit
”alltid måtte hafva notification; seendes ock
”Kongl. Majit helst gerna, att Böndtrne styr
’'kas
till att sjelfva antaga rustning fCr sine
”hemman under Ryttare-Compagniet, då dem
”lika vilkor och förmoner dervid skola för
”unnas,
som Ruslhållarne här i Riket åt”njuta.
”
Den Nådiga befallning om en föränä
drad rotering i Jemtland, rättad efter lika
grunder som i det öfriga Sverige, hvilken
^Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvelse
vid 1818 års Riksdag åberopat, är af den
2 Ocfober 1806, och innehåller, i sammanhang
med öfrige Krigs-Collegium meddelade
föreskrifter, i afseende å de i Sverige då än»
nu befintlige oroterade hemman:
”Men hvad de hemman åter angår, som
”inom knektehållet belägne äro, så och erne»
”dan Kongl. Majit i anseende till den strän
-
Stqts.samt Allm. Easv.o.Oec. Ltsk. j_il.]S:o73. 9
”ga rotering, som Jemtland undergått, samt
”den af alla liders erfarenhet bestyrkta svårighet,
om icke omöjlighet, att, då Rikets
”tjenst fordrar, vederbörligen recrutera af»
”gången uti det der indelta Regemente, anser
”Kongl. Majh nyttigt kunna blifva, om en
’’ny allmän rotering derstädes företages, hv.ar”vid,
då lika grunder följdes, som för den
”Öfriga Svenska roteringen lagde blifvit, tillfälle
torde gifvas att till Kronan indraga
”de nu på roteringen anslagna räntor. Om
”militair-försvaret till numertalet härigenom
”skulle minskas, kan Kongl. Majit deremot
'förvänta, att det qvarblifvaruie Soldathållet
”derefter skall med samma lätthet, som i deh
”öfriga delen af Sverige, sedermera kunna re”cruteras
och underhållas.”
I anledning af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, den 27 Maji 1818. hvars
innehåll här ofvan blifvit intaget, och då
Kongl. Maj:t funnit en rotejenikning på fullkomligt
tillförlitliga grunder och med den säkerhet,
som till rolejemkningens bestämmande
i en framtid erfordrades, icke kunna företagas
förr, än den anbefallda afvittringen öfver
Provincen föregått, men denna förrättning
fordrade en längre tid för sin fullbordan,
hvaremot behofvet påkallade ert snar
reglering i roteringen till Rotehållarnes lättnad,
behagade Kongl. Maj:t, under den 15
December 1820, i Nåder anbefalla Dess lie
-
]o Stats-samt Allm. Besv ö.Oec.-Utsk Utl.N.o73.
fallningshafvande i Jemtland att afgifva underdåniga
förslag till ny rotejemkning, hvarvid
den allmänna grund borde iakttagas, ”att
''Regementets styrka icke finge nedsättas un*
”der 800 man, hvilka sedermera, i den nion
’’den skeende afvittringen dertill gifve an»
”ledning, å nyo komme att okas.”
Sedan vederbörande häröfver blifvit
körde och Landshöfdingen med förslag till
en sådan rotejemkning inkommit, tillät Kongl.
Majit, genom Nådigt Bref den 21 Junii 1825,
att en provisionel rotejemkning finge verkställas,
intilldess, efter afvittringsverkets afslutande,
en fullständigare och på bestäm,
dare grunder bygd rotering kunde för sig
gå, och stadgade för verkställigheten af
ifrågavarande rotejemkning:
1:0 att Jemtlands Regementes styrka
borde tills vidare utgöra 800 man af Regementets
gamla Rotar, med understöd af nu
befintlige oroterade, men till ordinarie rotering
skyldige hemman, så länge och intilldess
de nyhemman, som, efter tilländalupne
frihetsår, dädanefter blefve skattlagde, äfvensom
de vid afvittringarne tillkomne nybyggen
kunde, efter slutade frihetsår, roteras
och med nya rotar öka Regementets styrka;
2 :o att, till undvikande af uppehåll
med verkställigheten af rotejemkningen, skatte-
eller hemmantalet dervid borde följas;
Stöts* samt Allm. Besv,0.Oec.' Utsk, Utl.N:(fy^. 11
3:0 att från rotejemkningen skulle undantagas'*
a)
La»ds-S(aten anslagne Boställen;
b) till Rusthållare i Jemtland anslagne
Augments-hemman;
c) de så kallade Inqvarteringshemma5
nen, och
d) de till Gustafs och Carlbergs Kopparverk
med kol, ved och körslor
anslagne hemman;
4:0 att de 200 numer, som, enligt Kongl.
Brefvet den 38 Mars 1821, äro vacante, borde
erlägga vacance-afgift till det belopp, som
roed Rotehållarne kunde öfverenskommas,
hvaremot dessa Rotars förra vacance-afgift
till Stats-Verket, roötespassevolance-afgift och
beklädnadsbidrag borde försvinna; och
5:0 att de nu i roteringen ingående oroterade
hemman helst borde, i likhet med
nyssnämnde vacanta numer, medelst contanta
bidrag understödja gamla roteringen, efter
lika beräkningsgrund och med enahanda vil.
kor, som desamma; och borde det sålunda
inflytande penningebelopp till de gamla rotaine
utbetalas,
J2 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.Ityo7*5.
1 sammanhang härmed täfcktes Kongl.
Majli ät en serskild Commission uppdraga att,
efter förenämnde grunder, upprätta och inkomma
med underdånigt förslag till rotejemkning
för hela Provincen, samt att jemväl,
efter RotehålIarnes begifvande, föreslå
ett Knekte-Contract för orten, som, då det
å ena sidan försäkrade manskapet om nödig
•bergning, å den andra noga bestämde Rotehållarnes
skyldigheter; hvarjemte Kongl.
Majit, enligt hvad redan här ofvan blifvit
omförtnäldf, behagade förklara: ”att, som följd
”af den Jemtlands Rotehållare medgifna lindring
i roleringen, Regementet borde ikläda
sig samma activa tjenstgöringsskyldighet,
”sorn den öfriga indelta Arméen,dock med
befrielse fran arbets-commenderingar utgm
Provincen.
Till underdånig åtlydnad häraf upprättades
ett nytt Roteringsverk eller Rotejemkningsförslag,
hvaraf hufvudsakligen inhemtas:
’’att Jemtland förr varit indeldt till 1000
”Rotar med Skattetal 2732 tunnland; att miedel
talet för sådan roteringsskyldigliet ut”gjorde
S~ tunnland (hvartill Kongl. Majit Er
”1689 anslagit 20 Daler Silfvermynts ränta
”för hvarje beriden karl); att dä, från berörde
Skattetal 2732 tuunland, afgår för 200
”vacanta numer med Skattetal 406^ tunnland,
”återstå derefter för 800 Stamrotäx 2325^
.”tunnland; att understödet för dessa Stainro
-
Stats- samt Allm. Eesv. o.Oec.-Utsi.Utl.N-öj3. 13
”tar nu utgår af de vacantes Skattetal 406,’
”tunnland, af hittills oroterad jord 504^ samt
”af Skattetal från Inqvarterings-hemman 105!,
”tillsammans 1016 tunnland; och att, då det
skattetal, som från deltagande i rotejemk'ningen
befrias, bestående af *22.’! tunnland
”för' den Indelningen åliggande inqvarte’*ringsskyldighet,
och för Post-hemman 2 o ;j.
”tunnland, utgörande tillsammans i rund surn"ma
243 tunnland, tillägges, skattetalet för
”hela rotejemkningen, med uteslutande af
’’brutet tal, utgör 3 5 8 5 tunnland, hvarigenom
”medeltalet för hvarje rote blifvit 4' tunnband
eller Gärde-mantal.”
I hänseende till det nya Kneckte-Contractet
hade Commissionen ansett, att då, genom
de understöd för den nya rotejemkningens
verkställande, Kongl. Majit i Nåder
täckts anvisa, följande tillgångar i penningar
blifvit beredde, nemligen:
af vacante 200 numer, som utgöra 4oöi
skatte-tunnland å 8 . 3250: —
af de oroterade, dels indelie
till vissa löntagare, dels Kronan
behållne 504’ tunnland
å 8  4034: —
af Inqvarterings hemman 105!
tunnland å 8 ^ ... 84^ —
tillsammans Banco 8126: —
34 Stats-samt Allm- Besv.o.Oec..Utsk.Utl N:o 73.
hvarje Soldatlön, som hittills uppgått till ao
borde genom det nya Contrac.tet i ali»
mänhet erhålla en årlig tillökning af 8
Banco, och enär denna tillökning, utgörande
för 800 Jägare en summa af 6400
fiåndrages ofvanberörde 8126 uppkommer
ett öfverskott af 3726 Banco årli
gen,
innefattande den verkliga vinst, som
genom den Nådigst beviljade nedsattningen
Rotehållarne tillgodokomrner.
Vid de under den 1 4tde, 1 5:de och 1 6:de
November 1825 inför Roterings-Commissionens
protocoll med Botehållarnes utsedde ombud
haline sammanträden och öfverläggningar,
hafva desse sistnämnde, i afseende i rotejemkningens
verkställighet, enhälligt beslutat:
”att hjelpe-rotarne skulle, för hvarje inne’
hafvande tunnland, i skatt årligen, under åtta
’’års tid, erlägga till Stamrotars understöd
”contant 8 R:dr Banco, på sätt Kongl. Majit
”om bidragets utgörande föreskrifva,” samt
i fråga åter om det nya af Roterings Cornmissionen
föreslagna Kneckte.Contractet, och
sedan åtskillige meningar i afseende å derutinnan
stadgade vilkor framställde blifvit,
genom öppen votering, med afgifne röster för
1,120 tunnland mot 864 tunnland skatt, stannat
i det beslut, att samma Contract borde,
till dess bokstafliga innehåll, gillas och antagas;
dock hafva Rotehållarnes ombud härvid
fogat det förbehåll, att, i likhet med
Sta's■ samt Allm. Besv.o,
hvad Kongl. Brefvet den 18 Oetober 1806
innehåller och Rikets Ständer den 27 Maji
1818 hos Kongl. Maj:t i underdånighet an.
fört, den framdeles blifvande ordinarie roteringen
i orten må varda bygd på samma grunder,
som för den öfriga Svenska roteringen
lagde blifvit; med anledning af hvilket förbehåll
Roterings-Commissionen, i dess underdåniga
Betänkande den 17 December 1825,
slutligen förklarat: ”att, ehuru det icke till”hör
Commissionen att närmare undersöka, L
”hvad förhållande roteringen i Jemtland, ge”nom
den nu verkställda provisionela jemk”ningen,
kommit till andra orters, synes än»
”dock, vid en blott hastig öfversigt, en stor
”olikhet deruti för närvarande i allmänhet
”sig förete,då i nästgränsande Rrovincer endast
”hålles en Soldat för 2 mantal, och i Jemtland
deremot, oaktadt den Nådigst beviljade
”uedsättningen, en Soldat för 45 tunnland
”eller mantal; hvarföre ock en ytterligare
”lindring i roteringsbördan, genom tillkom,
”sten af nya hemman, lärer för denna ort
”vara af ett verkligt behof påkallad.’’
Kongl. Krigs- och Kammar-Collegieme,’
hvilkas Utlåtanden häröfver infordrade blifvit,
hafva, i hvar för sig aflåtna underdåniga
skrifvelser den 31 Maji 1826 och den 15
Oetober 1827, hufvudsakligen yttrat-' Kongl.
K' igs-Collegium, att, som, vid anställd granskning
af Commissionens förslag, någon hufvud*
i6 Stats sarfitAllm. Besv.o.Oec. Ursk. Utl-M073.
saklig anmärkning icke förekommit, Kongl.
Collegium funnit sig böra tillstyrka Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall till såväl rotejemkningen,
som till det projecterade Kneckte Contractet; att,
i afseende å det af Rotehållarnes Deputerade
gjorda förbehåll, att den framdeles blifvande
roteiingen i Jemtland må varda bygd på samina
grunder, sorn för den öfriga roteringen i
Sverige blifvit lagde, Kongl. Collegium an*
sage, att, då roteiingen i Jemtland af alder
är inrättad för Dragon - Trupp til! häst,
som följd hvaraf Rotehållaren, i likhet nied
de Rustande i allmänhet, har räntan bibehållen,
hemmanen, i slikt fall, böra utgöra
jordeboks- och mantalsräntan, satt i persedlar;
samt att hvad slutligen beträffade Commissio»
sens underdåniga hemställan om Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning till Dess Befallningshafvande
att, så snart ske kan, inkomma med förslag
till en ny ordinarie rotering samt till Instruction
för Roterir.gs-Commisionen, Kongl.
Collegium i underdånighet skolat tillstyrka,
att med det nya Roteringsverkets upprättan»
de måtte uppskjutas, till dess afvittringen
blifvit fullbordad, hvarefter Landshöfdingen
borde uppgifva grunderne till den nya iroteringen,
samt Kammar-Collegium i Nåder upp.
dragas att afgifva förslag till Instruction för
Roterings-Commissionen; och Kongl. Kammar*
Collegium, att Kongl. Collegium, på anförde
skäl, och deribland, alt det af Comiierade
' 1 a
uppgifne
Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk
uppgifne skattetal af oro!er’ad, men roteringsskyldig
jord ej öfverensstärnde med Kronans
Jordeböcker, samt att all så beskaffad j*ord ej
eller dervid vöre upptagen, ansett sig icke
kunna tillstyrka Nådig stadfästelse å det upp.
gjorde rotejemkningsprojectet; hvaremot Kigl.
Collegium hemställde, att Comiterade måtte
åläggas, med iakttagande af redan stadgade
grunder, Upprätta en mera fullständig
rotejemknings-längd. dervid, jemte det de
gamla 800 Rotarne, hvaraf Regementet för
närvarande består, upptoges, tillika på hvarje
af dessa hufvudrotar så mycket af oroterade,
men roteringsskyldiga jorden indeltes,
som erfordrades för full rotering eller 4I
tunnlands skatt; att, beträffande det föreslagna
nya Kneckte-Contraciet, så syntes i en landsort,
der roteringen vore sä tryckande, skäl
icke vara för handen att uppstegra Soldatens
lega och lönevilkor, eller betaga Rotehållaren
tillfälle att med den förre betinga sig
fördelagtigare vilkor; hvarföre, och enär 1 688
års Contract och 1749 års Reglemente redan
i de hufvudsakligaste delarne bestämde
Soldatens och Rotehållarens ömsesidiga rättigheter,
samt Kongl. Maj:t icke annorlunda
tillåtit ett nytt Contracts upprättande, än sål
vidt sådant kunde förenas med Rotehållarnes
Sih, tilt Riki-St, Fröt. 1828 och I829, 4 Sami. 2 Af it
ig:e H;t.
a
18 Stats■ samtAllm.Besv.o.Oec.-Utsk.Utl.N-.o 73.
begifvande, hvilket dock så mycket mindre
kunde sägas hafva skett, sorn ett större antal
.Rotehållare, såväl inför Roterings-Commissionen,
sorn ock uti de till Kongl. Majtt
ingifna underdåniga besvärsskrifter, bestridt
att uti det nya projecterade Kneckte-Contractet
ingå, Kongl. Kammar-Collegium funnit
sig böra hemställa, om icke vid förra
Kneckte-Contractet måtte förblifva.
Vid målets underdåniga föredragning,
behagade Kongl. Maj:t den ai November
1837, i de delar, som angå Motionairernes
framställning, i Nåder förordna och förklara:
att, enar den ifrågavarande rotejemkningen
endast är att anse som en interims-åtgärd,
och ju längre verkställigheten deraf fördröjes,
den hittills varande ojemnheien i fördelningen
af roteringsbördan desto längre måste
till verklig mehn för Provincen fortfara,
Kong!. Maj:t, med bibehållande af det, under
den 21 Junli 1825, redan tillkännagifna vilkor
af Regementets activa tjenstgöringsskyldighet,
i Nåder för godt funnit det upprättade
Interims-Roteringsverket, så vidt det afser de
xoteringsskyldige hemmanens indelning i Stamoch
Strörotar, fastställa, att blifva gällande
från och med år 1828 och intilldess, efter
Afvittringsverkets afslutande, en fullständigare
och på mera bestämda grunder bygd rotering
uti Jemtland kan för sig gå;
Stats- samt Allm, liesv. 0. Oee.-Utsk. UtLN:o<j3. 19
att den af Commissionen föreslagna och
af de roteringsskyldige sjelfve medgifna årliga
afgift af Åtta Banco för hvarje skatte
tunnland, som under tiden kommer att af
de oroterade hemmanen och de vacante rotärne
utgå såsom bidrag till roteringen, skall
uppbäras af Sockneskrifvarne på ä:ne terminer,
nemi. i Mars och October månader det
löpande året, så att uppbörden till fullo kan,
innan årets slut, vara redovisad hos Rege«j
mentsskrifvaren, som derefter med Stamrotarne
bör upprätta ordentlig liqvid;
att, beträffande det föreslagna nya Kneckte-Contractet,
så och då Kongl. Maj:t icke
annorlunda i Nåder tillåtit detsammas upprättande,
än så vidt sådant kunde förenas
med Rotehållarnes begifvande, men hvilket
så mycket mindre egt rum, som ett större
antal Rotehållare ej mindre inför Commissionen,
än äfven uti ingifven underdånig besvärsskrift,
bestridt att uti det projecterade
Kneckte-Contractet ingå, Kongl Maj:t icke
velat detsamma i Nåder gilla och fastställa,
utan bör, i afseende på Rotehållarnes och.
Jägarnes ömsesidiga rättigheter och skyldigheter,
förblifva vid hvad hittills i denna del
är stadgadt, eller Rotehållarne och Jägarne
emellan frivilligt är öfverenskommet;
att då, vid anbefallandet af ifrågavarande
rotejemkning och medgifvande! af ned
-
SO Stats-samt Allm. Besv.o.Oec,-Utsk. uti. N:o7$
saltning i Regementets dittills varande numerstyrka,
tooo rotar till 8oo, äfvensom ny.
hemmanens deltagande i roleringsbesVäret, i
Nåder afsedt varit, så väl en lindring för
Rotehållarne, som en nödig förbättring i Jä'-  garnes vilkor, Kongl. Ma:j< täckts anbefalla
Dess Befallningshafvande att, gemensamt
med Regements-Chefen, företaga en noggrann
granskning af de nu emellan Rotehållarne
och Jägarne gällande Contract, samt, der de
tilläfventyrs icke finnas motsvarande Jägarne-s
billiga fordringar, söka emellan Rotehållaren
och Jägaren tillvägabringa en sådan
öfverenskommelse i detta afseende, att likhet
i förmoner och ömsesidig belåtenhet deraf
uppkommer;
att, då Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt varit,
att samtlige Rotehållarne vid Regementet, genom
denar lernnade tillåtelsen, att 300
numer finge, intilldess Roteregleringen hun.
ne verkställas, blifva otillsatte, skulle vinna
någon fördel, Kougl. Maj:t i Nåder anbefallt
Commissionen att inkomma med underdånigt
yttrande, om och huruvida de, sedan nämnde
år, successive tillkomne 200 vacante Rotar
böra, utom hvad de hittills erlagt ifrån den
lid de blifvit vacante och till 3827 ars utgång,
erlägga någon serskild lämplig afgift
för den sålunda åtnjutna förmonen, och att,
i händelse Commissionen anser en sådan afgift
böra ega rum, i underdånighet föreslå
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl- N:o 73» 21
dess belopp att emellan de öfrige rotarne
fördelas;
att Kongl. Majit, för beredandet af en
ytterligare lindring åt de bibehållne Sfamrotarne,
förbehållit sig, efter inhemtande af
från vederbörande infordrade upplysningar,
att pröfva, huruvida den afgift till Beklädnads-Directionens
Cassa, som omförmälde 200
vacante rotar under vacance-tiden erlagt, må
komma de öfrige Rotehållarne vid Regement
tet, till större eller mindre del, till godo;
samt
att Kongl. Maj:t slutligen täckts i Nåder
anbefalla Dess Befallningshafvande att inkomma
med förslag till en ny ordinarie rotering
i Jemtland, äfvensom till Instruction
för den blifvande Rotering! Commissionen,
så att samma rotering, genast efter afvittring
gens slut, må kunna företagas.
Vid pröfningen af detta mål hafva Utskotten,
enär blott praeliminaira åtgärder blifvit
af Kongl. Majit vidtagne, och ingen Nådig
Proposition meddelad, till följe hvaraf
en närmare eller slutlig handläggning kunnat
föranledas, endast trott sig böra öfverväga
och Rikets Ständers afgörande underställa
de allmänna grunder, hvarefter den ifrågavarande
rotejemkningen i Jemtland synes
böra utföras, innan den, enligt 80 §, Rege
-
*5 Stats-samt Allm.Ptsv.o. Orec..Utsi.C'tl.N:o 73.
lingsFormen, varder till Rikets Ständers
pröfning och stadfästelse öfverlemnad. Utgående
från denna synpunkt, vid målets behandling,
hafva Utskotten funnit, att, om Jemtlands
Regemente skall, efter Norriges förening
med Sverige, kunna uppfylla sitt ändamål,
bidrag till Rikets Krigsmagt i det hela,
så måste det gamla vilkoret för dess rotering,
eller manskapets användande endast inom
Landskapet, upphäfvas, och Jemtlands Soldater
följaktligen åläggas samma skyldigheter,
sorn Kronans Indelta manskap i det öfriga Riker,
vare sig i krig, eller i hänseende till Arbets-Commenderingar
under fredstid. Men
enär således Gontractet med Rotehållarne
måste å Kronans sida brytas, synes ingen annan
billig grund för det nya förhållandet
dem emellan kunna af Konung och Ständer
fastställas, än den. Kongl. Maj:t redan år 1806
uppgifvit, eller jemlikhet med roteringen i
det öfriga Riket, utan afseende på om detta
förhållande medför färre indelta Soldater än
de 800 man, Kongl. Maj:t på förhand bestämt,
eller flera än de 400 man, Länets Riksdagsfullmägtige
på förhand erbjudit. Om denna
jemlikhet bestämdes efter medeltalet af nuvarande
rotering öfver hela Riket, så skulle
åtskilliga Landskaps gamla rotering blifva
ofördelaktigare än Jemtlands nya, och föranleda
dem att i sin ordning begära nedsättning,
hvaraf roteringens medeltal för hela
Riket åter skulle förändras, och följaktligen
Stats samt Allm,Besv-o. Oec-Utsk.Utl N:o 7 3. *3
ständiga rubbningar deri förvållas, intilldess
roteringen öfver liela Riket blifvit nedsatt
till likhet med den nuvarande lindrigaste,
hvarigenom en betydlig minskning i den indelta
Arméens styrka skulle förorsakas. Ville
man deremot för rotejemkningen i Jemtland
föranleda en allmän dylik åtgärd, på
en gång utförd efter roteringens nuvarande
medeltal öfver hela Riket, så kunde det icke
verkställas utan förnärmande af deras eganderätt,
som innehafva de lindrigast roterade
hemmanen, och således icke utan hvarjehanda
frågor om ersättningar och utredningar, hvilka
möjligen torde förhindra eller oberäkneligt
fördröja åtgärden. För att afböja de svå-,
righeter, hvilka således i bägge fallen skulle
motverka eiler uppskjuta den lindring Jemtland
genast behöfver, hafva Utskotten fördenskull
ansett sig desto hellre böra tillstyrka
jemkningens inskränkning till likhet med de
hårdast roterade Länen, som Motionairerne
sjelfve ej mera begärt. Hvad tidpunkten
för denna lindrings åtnjutande beträffar, så,
enär skyldigheten för Jemtlands Regemente
att, likasom andra indelta Soldater, gå utom
Länets gräns, redan vidtagit, så synes äfven
förmonen af rotejemkningeu böra Rotehållarne
tillgodokomma, utan den ovissa väntan på
Afvittringsverkets fullbordan, hvilken ännu
kan möjligen vara nog aflägsen. Men som
den nya roteringens rättvisa och noggranna
utförande fordrar tid, ej mindre till jemfö»
24 Stats-samt Allm. Btsv o.Oec.* i tsk itl.N-.oj^-
veise med hemmanens godhet, grundräntor
och öfriga utskyfeler i andra Län, än lill regleringen
emellan hemmanen inom Jemtland,
och då Rotehållarne derstädes enhälligt öfverenskomma
om den provisoriska jämkningens
antagande under 8 år, räknade från början
af 1828; s'å synes den nya roteringen
kunna under deras förlopp lämpligen verkställas
och den provisoriska regleringen dermed
upphöra.
Hvad slutligen de nya hemman angår,
som framgent kunna genom afvittringarne
i Jemtland tillkomma, så lärer reed dem bö.
ra iakttagas samma förfarande som med nyhemman
i andra orter, att de öka den gamla
roteringen i samma raon, som de blifva
skattlagda,
Om förläggande af någon värfvad styrka
i Jemtland, i händelse den för landets försvar
ansåges erforderlig, hafva Utskotten, enär
detta rörer ett på Konungens b,efäl öfver
Krigsmagten beroende mål, icke ansett sig
böra uti något yttrande ingå.
På grund af hvad sålunda blifvit ut*
redt och anfördt, tillstyrka Utskotten;
att Jemtlands Soldater åläggas samina skyl.
digheter, som Kronans Indelta Manskap
i det öfriga Riket; men att deremot, utan
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.-.Utsk. Utl.N-.o^^i 25
fastställelse af den provisoriska regleringen
af Jemtlands rotering för längre tid,
än de 8 år, under hvilken densamma
blifvit af Länets invånare antagen, ifrågavarande
rotering derefter må jemkas
till likhet med de hårdast roterade Länens,
sedan hemmanens godhet, grundräntor
och öfriga utskylder blifvit mellan
Länen behörigen jemförda och tagna
i beräkning, samt att de nya hemman,
som i Jemtland tillkomma, må öka den
gamla roteringen med ny.
Hvarom Rikets Ständer, i händelse denna
vördsamma tillstyrkan gillas, lära med underdånig
skrifvelse vända sig till Kongl.
Maj:t.
Tvänne Ledamöters serskilda tanka varder
härhos öfverlemnad.
Stockholm den 6 October 1829.
?5 Bil.t.Stats-samtAllmASesv.o.Oec.-Utsk. Utl.N-.o73.
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacob’.
Idka med Utskottens pluralitet delar jag öfvertygelsen
om Jemtlands behof af ytterligare
lindring i dess tryckande rotering, men
kan deremot icke med pluraliteten instämma
om sättet för en sådan lindrings till vägabringande.
Utskotten hafva föreslagit, att
den nya roteringen må, utan afbidande å
Afvittringsverkets tillslutbringande, jemkas
till likhet med de hårdast roterade Xiänens,
sedan hemmanens godhet, grundräntor och öfrige
utskylder blifvit emellan Länen behörigen
jemförde och i beräkning tagne, samt alt de
nya hemman, sorn i Jemtland tillkomma, må
öka den gamla roteringen med ny. — Jag tror
deremot, och sådant på grund af de resultat,
lrärhos bilagde jemförelse emellan Jemtlands
och öfrige Rikets Provincers ordinarie Statsbidrag,
roteringen inberäknad, framställer,
att, då grundräntorne i Jemtland, till sin beräkning
bibehåline från den tid Provincen
underlydt Danska väldet, äro lägre än i öf.
rige Rikets Jjandskaper, ett med jemförelse
dertill upprättadt nytt Roteringsverk, i stället
att bereda Jemtland en af dess fattigdom
och isolerade läge påkallad lindring i roteringsbördan,
skall komma att en ökad tunga
dess invånare tillskynda.
Bil t.Stats.samtAllm.B<sv.o,Oec.-Utsk.Utl.N:o73. 27
Det är med sådan öfvertygelse jag vördsamt
hemställer:
l:o att de af Kongl. Majit, under den
21 Junii 1825 och den 21 November 1827,
till lindrande af hvad hittills möjligt Varit i
Jemtlands roteringsbörda, vidtagne och beslutade
provisoriska åtgärder måtte, med Rikets
Höglofl. Ständers deråt lemnade bifall, tills
vidare få fortfara;
2:0 att Regementet, som följd deraf,'må,-  då beliofvet sådant fordrar, kunna, i likhet
med öfrige indelte Regementen, till Rikets
försvar utom Provincen commenderas;
j lo att Rikets Ständer ville i underdånighet
begära, att Kongl. Maj:t, vid fördelningen
af anslagenå g:de Hufvudtiteln, företrädesvis
täckes afse angelägenheten af afvittringarnes
påskyndande och snara tillslutbringande
inom Jemtland;
4:0 att, så snart Afvittringsverket så
långt framskridit, att början med upprättandet
af ett fullständigt och på mera bestämda
grunder hvilande Roteringsverk, än det under
den 21 November 18 2 7 provisoriskt fastställda,
kan företagas, ett sådant arbete må
åligga vederbörande dertill i Nåder utsedde
personer att ofördröjligen begynna och fortsätta
;
28 Bil.t,Stats-samtAlhn,Besv,o,0*c.-Uisli.UtLN:o[73,
5:0 att, vid upprättandet af detta nya
Roteringsverk, enahanda grunder ina varda
följde som för den öfriga Roteringen i Sverige,
så vidt sådant, utan Regementets nedsatt*
ning under dess nuvarande förminskade styrka
af 800 man, ske kan; och att, vid blifvande
inrotering till ordinarie knecktehållet
af de nyhemman och lägenheter, hvilka genom
afvittringen äro att förvänta, afseende
företrädesvis må fästas å Jemtlands behof af
ytterligare lindring i den rotering Provincen
för närvarande drager, framför formerandet
af nya rotar till ökande af Regementets nu
egande numerstyrka; samt
6:0 att det nya Roteringsverket, så vidt
möjligen medhinnas kan, måtte, genom Kongl.
Majlis Nådigste försorg, vid näst inträffande
Riksdag, varda Rikets Ständer till pröfning
och fastställelse förelagdt.
I denna reservation instämde Herr Grefve
Posse, Arvid.
Utdrag
af
Tabeller öfver Sveriges Statistik.
Jemtlands Läns Ordinarie Stats-
Af Krono
Af
Af
Af
Af
bidrag, roteringen
inberäknad,
Skatte-Jorden.
Krono-hemman.
Skatte-Rusthåll.
Kronorusthåll-
Frälse-hernman.
/>.. J o»»
J V/f /lUHCf
till Upsala Läns, som
292
till
740
156
till
716
476 till
1000
268 till 1108
60 till 264
till Stockholms
dito ,
292
620
i56
—•
744
476
—
956
568 — 1036
60
—
168
till Skaraborgs
dito
292
404
J56
—
416
476
—
732
268 — 0
60
—
230
till Kronobergs
dito
292
424
156
—
360
476
—
840
268 — 848
60
—
276
till Jönköpings
dito * .
292
480
156
—
492
476
—
863
268 — 860
60
—
252
till Vestmanlands
dito . ,
292
692
156
—
628
476
—
244
9,68 — 964
60
—
240
till Östergöthlands
dito
292
472
156
—
584
476
—
636
268 — 368
60
—
ll6
till Södermanlands
dito i
292
644
>56
—
616
476
—
512
268 — 324
60
—
208
till Elfsborgs
dito ,
292
304
156
—
2 84
476
—
288
268 — 272
60
—
280
till Calmar
dito
292
4 60
i56
—
400
476
—
So0
268 — 864
60
—
156
till Ölands
dito
292
388
156
—
0
476
—
0
268 — 0
60
—
50
till Örebro
di to . .
292
396
156
—
124
476
—
996
268 — 840
Go
—
172
till Wermlands
dito
292
440
156
—
628
476
—
0
2 68 — 0
60
—
300
till Wester-Norrlands dito
292
296
156
—
0
476
—
0
268 — 0
60
—
0
till Westerbottens
dito
202
336
*56
—
0
476
—
0
26g — 0
60
—
200 j
till Gottlands
dito
492
232
156
—
240
4?b
—
0
269 — 0
60
—
0
till Malmöhus
dito
29 2
23a
156
—
036
476
—
616
268 — 744
60
—
176
lill Christianstads
dito
292
220
156
—
324
476
—
628
268 — 63a
60
—
164
till Blekinge
dito
292
68
156
—
72
4 7-6
—
532
268 — 80
60
—
0
till Hallands
dito
292
228
!56
—•
244
476
—
0
268 — 0
60
—
0
till Götheborgs och
Bohus dito
292
2 12
i 56
—
188
476
—
300
268 — 0
60
—
232
till Norrbottens
ti i to . ,
292
456
156
—
352
476
—
0
268 — 0
G 0
—
16
till Gefleborgs
dito
29 2
383
156
388
476
0
268 — 0
Gto
2 16
(Hörer till Stuts- sunil Ailm> Uesu- o<-7i OecotumVtsk> lutlutande A:,o 73-)
Stats samt Allm. Besv.p.Oec<- Utsk.ZJtl.Ntoy^. 29
N:o 74.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 14 Oct- 182g.
Utlåtande i fråga om sökt lindring
för Rusthållarne under Jemtlands
Häst-Jägare-Esqvadron.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning
har Hedervärda Bonde Ståndet öfverlemnat
ett Memorial af Riksdagsfullmäktige från
Jemtlands Län Lars Olsson och Anders Ersson,
deruti bemäldte Fullmägtige till Rikets
Ständers kännedom anmäla;
att vid sista Riksdag underdånig ansökning
blifvit hos Kongl. Majit gjord för Rusthållarne
vid Jemtlands Häst-Jägare-Esqvadron
att de, till lättnad i deras svåra rustning,
matte få tillgodonjuta jemförlig del uti den
lindring uti roteringsbördan, som redan tillfallit
Rotehållarne vid Jemtlands Fält-Jägare*
Regemente, genom indragning af soo Numer
i Regementets styrka; att de måtte frikallas
från skjutsningsbesväret, samt svaga Rusthåll
från Rustningen befrias, densamma flyttas på
bättre hemman och alla förklaras berättigade
till jemkning med Indelningsbönderne, hvarigenom
desse, lika med Rusthållarne, finge
vidkännas Rustningens onera;
30 Siats- samt Allm, B*sv-o-Oee,-Utsk.Utl,Nio 74.
att Kongl. Majit uti, med anledning här*
af, utfärdad Nådig Skrifvelse den 19 December
181I7 meddelat det beslut: art den sökta
lindringen i jemförelse med Fält-Jägare»Regemenrets
nedsättning och den i anledning
deraf yppade fråga om besparda räntors användande
till understöd för de effective rusthållen,
såsom medförande rubbning och förändring
i Indelningsverkets hufvudgrunder,
icke kunde af Kongl. Maj:t bifallas förr, än
frågan, fullständigt utredd för hela Riket,
kunde blifva föremål för Kongl. Majhs och Rikets
Ständers gemensamma öfverläggning; att
någon förhöjning uti Augments-hemmanens
bidrag till Rustningen för närvarande icke
kunde ega rum; att lindring i rustnings-skyldigheterne,
medelst nedsättning i Esqvadro*
nens styrka, så mycket mindre kunde i Nåder
bifallas, som behofvet påkallar en tillök,
ning i Cavalleriet i Norra delen af Riket;
att befrielse från skjutsningsbesväret ej borde
mot Författningarne, till förmon för Rusthällarne
i Jemtland, ega rum ; men att, då
Rusthållarnes behof af understöd blifvit så
väl af Landshöfdingen som Kongl. Krigs- och
Kammar-Collegierne vitsordadt, Kongl. Majit
ville åt Landshöfdingen uppdraga att undersöka
och utreda, i hvad mon hvart och ett
af nuvarande Rusthåll vore i behof af sådant
understöd, hvarefter och sedan Landshöfdingen
1 underdånighet föreslagit det belopp i
penningar, som hvarje Rusthåll billigt vis må
Stats-samt Allm.BesV'0.0eC’-UtS' Utl.N-.o 74. 31
kunna tilläggas, Kongl. Majit ville i Nåder
pröfva, huruvida Proposition till Rikets
Ständer må aflåtas om ett provisionelt anslag
i detta afseende, intill dess, vid afvittringens
tillslutbringande inom Provincen,
oroterad jord tilläfventyrs kan till understöd
för rustningen anvisas.
Uti, till underdånigste åtlydnad af denna
Nådiga befallning, den 3 September 18a8
atgifvet yttrande, skall, enligt hvad Motionairerne
förmäla, Landshöfdingen, på grund
af den skedda undersökningen, hafva upplyst
och förklarat: att rustningsskyldigheten
i Jemtland är nu mera ojemn och tryckande
än roteringsskyldigheten varit, innan rotejemkningen
blifvit verkställd, emedan hemman
finnas af endast 1 mantal med blott
6oo Taxeringsvärde, som underhålla både
häst och karl; att det understöd Rusthållen
af Augments-hemman åtnjuta, utgör af
mantalet endast 10 Banco i Jemtland och
omkring 36 i Medelpad; att RustningsStammarne,
af tillsammans 71 mantal, underhålla
100 karlar och hästar; att kostnaden
för häst och karl kan skattas till looj^om
året, och att, om en femtedel häraf, med
2000 jBanco, årligen bestodes Rusthållarne
i understöd, jemförelsevis med hvad Pro,
vincens Rotehållare njutit genom Rotejemknir.
gen, sådant lämpligen kunde förenas med
en jemnare fördelning af rustningsbördorne
32 Stats-samt Allm. Besvo. Oec.-Utsk. Utl.N-.o 74*
samt Augments-hemmanens deltagande i rustningen.
I ovisshet, huruvida Kongl, Maj:t kan
finna för godt att, under nu påstående Riksdag,
till Rikets Ständer aflåta Dess Nådiga
Proposition i förevarande än.ne, hafva Motionairerne,
sorn genbm den skedda undersökningen
anse tillförlitligen utredt vara,
huru stort fog Jemtlands Rusthållare ega
till klagan öfver ett med alla andra orter
ojemförligt betungande rustningsbesvär, samt
då någon lindring derutinnan ej kan vara
att förhoppas, sorn följd hvarken af den i
Kongl. Majlts Nådiga Skrifvelse antydda ali.
manna åtgärd vid roteringen öfver hela Riket,
dermed någon början ännu icke blifvit
gjord, eller af den nu i Provincen pågående
afvittring, enär de nyhemman, som derigenom
möjligen uppkomma, icke förr, än efter
erhållen odling och tilländalupne frihetsår,
blifva i stånd att uti roteringsbördorne
deltaga, ansett sig åligga att, i egenskap
af ortens Riksdagsfullmägtige, ärendet
inför Rikets Ständer framlägga, med hemställan,
att Rikets Ständer, till beredande a£
en för Rusthållarne i högsta måtto billig
och behöflig lindring i deras tryckta belägenhet,
täcktes bifalk, antingen att Jemtlands
Häst-Jägare-Esqvadion måtte varda reducerad
till den styrka, som, med en till
rustningen
Stais-samtAllm. Besv.ö,Oec.'Utsk. Utl.N-.öy^é 33
rustningen i öfrige delar af Riket jemförlig
grund, kan af de Rustande skäligen anses
böra underhållas, eller ock att Escadronen
helt och hållet må indragas och de utskylder,
som Rusthållarne framgent böra vidkännas
i utbyte mot rustningen, till Staten besparas,
i hvilket senare fall behofvet af Cavallen
inom Provincen lämpligast kunde
med värfvad Trupp ersättas; och hafva Motionairerne
slutligen anhållit, att, i den händelse
afslag skulle möta båda de af dem
framställda alternativen, Rikets Höglofl. Ständer
behagade bevilja de rustande ett understöd
i penningar från Stats Verket, svarande
mot den minskning i rustningsskyldigheten,
hvartill skäl kan finnas.
Hvad sålunda anmäldt och hemställdt
blifvit hafva Utskotten tagit i behörigt öfvervägande,
och då förhållandet med det indelta
Cavalleriet i Jemtland svarar mot förhållandet
med det indelta Infanteriet i samma
Eandskap, samt Rusthållarne följaktligen
icke mindre än Rotehållarne derstädes ärm i
behof af lindring; så få Utskotten, under åberopande
af hvad deras Betänkande, N‘o 73'j
angående Roteringen i Jemtland omständligare
innehåller, vördsamt föreslå:
‘Bih, till Rikt-St. Prat. 1828 och I82g. 4 Sami. 9 Åfi.
ig;e H=u
3
34 Stats-samtAllm.Besv,o,Oec.-Utsk.XJtl N.-o 73.
att samina grundsalts, hvars användning
blifvit tillstyrkt i anseende till det in*
delta Infanteriet, äfven måtte tillämpas
i hänseende till det indelta Cavalleriet
i Jemtland, och underdånig skrifvelse i
sammanhang dermed till Kongl. Maj:t
afgifvas.
Stockholm den 6 October i8ag.
N.-o 75.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 14 Oct, 1829-
Utlåtande, i anledning af framställd
erinran mot de Contract, som
med åtskilige Rotar vid Jemtlands
Fält-Jägare-Regeménte skola
vara afslutade om underhållandet
af Hästar i stället för
Manskap.
Med hermad anledning af de Motioner, hvilka
afRiksdagsfullmägtige Lars Olsson och An
-
Stats* samt Allm. Eesv.o, Oec.■ Utsi Uti. N'o75. 3 5
ders Ersson från Jen.Ilands Län inom Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit väckte angående
jemkning i roteriogen vid Jemtlands
Fält-Jägare Regemente, samt Rustningsskyidighetens
lättande vid den inom samma Province
förlagde Häst-Jägare-Escadron, har
Riksdagsfullmägtigen från Norrbottens Län
J. J. Rutberg, uti ett den r7 nästförflutne
December till det Hedervärda Ståndets Protocoll
aflemnadt Memorial, som till Statssaint
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
Utlåtande blifvit remitteradt, anmält,
att, sedan Kongl. Majit, med anledning
af ett af Chefen för Jemtlands Fält-JägareRegemente
afgifvet förslag till förändrad organisation
af samma Regemente, såsom följd
hvaraf detsamma skulle komma att utgöras
af Artilleri, Fot-Jägare och Häst-Jägare, genom
Nådig Skrifvelse den ig December 1827,
uppdragit åt Dess Befallningshafvande i Jemtland
att, gemensamt med Regements-Chefen,
höra Rotehållarne, huruvida 100 Rotar ville
åtaga sig att i 30 år hålla en häst för hvarje
Rote i stället för Jägare samt bestå utfodring
under möten, mönstringar och marcher, har,
enligt hvad Motionairen derjemte förmäler
sig känna, sådane Contract jemväl blifvit afslutade
och hästar till en stor del anskaffade;
men då, enligt Motionairens öfvertygelse, den
af Kongl. Maj:t sålunda vidtagna åtgärd in.
nefattar ''rubbning i Roteringsverkets grun’’der,
hvilka, utan Rikets Ständers bifall, ej
36 Stats-samtAllm. Besv.o.Oec-Utsk. Uti- N:o7$.
”kunna förändras,” har Mutionairen ansett sig
böra föreslå, att ifrågavarande åtgärd ’må af
”Rikets Ständer ogillas samt det beslut fattas
”och hos Kongl. Maj:t i underdånighet an”mälas,
att Indelningsverkets grunder ej bö”ra
undergå någon annan förändring, än den
”af Lars Olsson och Anders Ersson, i fråga otn
”Rotejemkningen inom Jemtland, i deras of”vanberörde
Motion, begärda.”
Hvad sålunda yrkadt blifvit hafva Utskotten
i öfvervägande tagit ; och som Riksdagsfullmägtigen
Rutbergs anmärkning, mot
den af Kongl. Maj:t Nådigst vidtagna ofvanomförmälda
åtgärd, endast på det sätt 29
§. 2 mom. Riksdags ordningen föreskrifvre
får framställas, samt en underdånig anmälan,
att Indelningsverkets grunder ej böra undergå
någon annan förändring, än den, sorn
blifvit begärd af Riksdagsfullmägtige från
Jemtland, är desto mera olämplig och öfverflödig,
som 80 § Regeringsformen tydligen
innehåller, att sådan förändring icke kan
lillvägabringas utan Konungens och Rikets
Ständers samfällda Beslut; alltså tillstyrka
Utskotten,
att Riksdagsfullmägtigen Rutbergs ifrågavarande
Motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 6 October 1829,
Stats'samt Allm, Besv-o Otc -Uts^-Mem.N-o^^.^^
AV 76.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 14 Oct. 1829.
Memorial, med förslag till undanrödjande
af missförstånd vid tilldelandet
af den utaf Rikets Högloft.
Ständer, med anledning af
Utskottens Utlåtanden N:ris 23
och 59, beviljade belöning för
införde förbättringar i väfnadskonsten.
Tin Stats- samt Allm. Besvärs* och Oeconomie-Utskotten
hafva Vällofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet öfverlemnat
Rikets Högloft, Ständers ExpeditionsUtskotts,
under N:o 180, afgifna Memorial, deruti bemälde
Utskott tillkännagifva, att, vid handläggning
af förstbemälde Utskotts, af Rikets
Högloft. Ständer bifallna Betänkanden N:ris 23
och 59,angående beviljad belöning för FabriksIdkaren
J- E. Ekenmark, dess Hustru och tvänne
Systrar, för införda förbättringar i väfnadskonsten,
förekommit, att, emot hvad ofvanåberopade
Betänkanden innehålla, i afseende
på de personer, sorn af ifrågavarande
förmon skulle komma i åtnjutande, enligt erhållne
uppgifter, Fabriks-Idkaren J. E. Ekenmark
skall vara ogift, men dess Broder Gu
-
38 Stats-samt Allm. Besv. o. Oec,-Utsk Mern ^076.
staf Ekenmark gift med Maria Christina Trolle,
äfvensom att Systrarne Ekenmark icke blott
äro a:ne, utan 4 till antalet, nemligen Johanna
Sophia, Lovisa Maria, Hedda Christina
ocb Gustafva Fredrica.
Utskotten, hvilka det, i anledning häraf,
åligger att till Rikets Höglofl, Ständer
afgifva utlåtande och förslag till undanrödjande
af det sålunda möjligen uppkommande
missförstånd vid verkställigheten af Rikets
Höglofl. Ständers ifrågavarande beslut, få alltså,
med erkännande af rigtigheten utaf de i
Expeditions-Utskottets förrberörde Memorial
meddelade uppgifter, vördsamligen föreslå,
att, i enlighet med J. E Ekenmarks inför
Utskottens Beredning yttrade önskan, den af
Rikets Höglofl. Ständer beviljade belöningen
må öfverlemnas till Ekenmarkska Slägten, för
att af dess ofvanuppräknade medlemmar, hvilka
alla användt tid och möda på undervis
ning och förbättringar i väfnadskonsten, sins
emellan fördelas.
Stockholm den 6 Qctober 1829*
Stats• samt Ålim. Besv.ö.Oec.- Utsk, Uti. N-.o-jj. 39
N:o 77.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 14 Oct. 1829.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af
erhållne återremisser å Utskottens
Betänkande, N:o 26, om anslag af
allmänna medel för Arbets- och
Corrections-Inrättningar i åtskilliga
delar af Riket,
De förenade Utskottens Betänkande N:o 36,
af den 12 Maji innevarande år, hvarigenom,
uppå anförde skäl, Rikets Höglofl. Ständers
bifall blifvit afstyrkt, i fråga om beviljandet
af begärde anslag till Arbets- och Corrections-Inrättningar
i åtskilliga Provincer
och Städer af Riket, har af Höglofl, Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde
Ståndet blifvit bifallet, hvaremot detsamma
från de öfrige tvänne respective RiksSlånden
är vordet återremitteradt, med anmärkningar
af nedannämnde Ledamöter, nemligen;
Inom
Högvördige Preste-Ständet'-
Af Herr Prosten Pettersson, som, under
åberopande af dess under innevarande Riksmöte
gjorda motion om upplåtande, till Staden
Landscronas disposition, för en Arbets
-
40 Stats-samt Allm-Besv ö.Oec-Utsk Utl.Nojy.
Inrättning med Schola för icke vanfrejdade,
men till arbete förmögne fattige och deras
barn, af den invid Staden belägne Kongl.
Maj:t och Kronan tillhörige, sä kallade Pripp*
i ska Barackeu, förnyat sin i detta afseende
gjorda hemställan, hvilken Herr Prosten icke
funnit upptagen eller vidrörd uti Utskottens
ifrågavarande Betänkande;
Af Herr Biskopen m. m. Doctor af Wingård,
som, efter erinran om angelägenheten
af att uppehålla Götheborgs Stad, såsom varande
Sveriges egentliga Stapel, samt med
framställning om de företräden Hufvudsta*
den, framför Rikets öfrige Städer, erhållit,
vid tillfällen af anslags beviljande af allmänna
medel, för dess Fattigförsörjning, Correctionshus,
Lazarett, Spinnhus m. fl. Inrättningar,
yrkat ålerremiss, för att derigenom
lemna Utskotten tillfälle att utfinna medel
till en Corrections anstalt i Götheborg.
I hvad af dessa tvänne Talare föreslaget
blifvit, har Herr Biskopen m. rn. Doctor
Faxe jemte flere det Högvördiga Ståndets
Ledamöter förklarat sig instämma.
Inom Vallöff. Borgare-Ståndet'
Af Riksdagsfullmägtigen för Landscrona
Stad Herr Pedersson, som, med förklarande,
Stats samt Allm- I'esv o Oec.-rtsk.Utl-N-ö 77. 41
att den för berörde Stad åstundade Arbetsinrättning
”synnerligast vore afsedd för den
”mängd, circa 1000 personer, i Staden varan,
”de hustrur och barn, som, efter upplösning
”af Konungens Eget Värfvade Regemente,
”otvifvelaktig! härefter, mer än hittills, skofla
besvära Städer och Landsbygd med kringstrykande
och hellande,” förnyat sin redan
förut gjorda begäran om öfverlåtande till
Staden, med egande rätt, af den så kallade
Prippska Baracken, äfven om något pennin,
ge-bidrag för densammas inredande för närvarande
ej skulle kunna beviljas.
Af Herr Lefler, som, under åberopande
af dess vid Utskottens förra Betänkande fogade
reservation, ansett rättvist och billigt
vara, att det mindre anslag, som erfordras till
utvidgande af Götheborgs Stads Spinnhus för
en Corrections-Inrättning, borde af Staten
meddelas, i hvilken tanka Herr CommerceRådet
Santesson sig med Herr Lefler förenat,
med erinran derjemte, att den inom Huf.
vudstaden redan iordningsatta större Arbetsoch
Corrections Inrättning endast afsåge Hufvudstadens
samt Norra, Nordvestra och de
närmast varande Södra Länens försvarslöse
och vanartige personer, hvaremot, jemlikt
Stvrelsens öfver Fängelser och Arbets-In»
rättningar underdåniga Berättelse den 17
November 1 828, Städerne Götheborg, Norrköping
och Malmö voro bestämde alt emottaga
4a Stats samt Allm. Besv.o Oec.-Utsk. Uti. N:oyj.
sådane personer fran sydligare orterne och
vestra delen af Gotha Rike.
För erhållande af en tillförlitlig grund
vid bemötandet af dessa erinringar, hafva de
förenade Utskotten genom Konungens HofCanceller
begärt upplysning från den öfver
Fängelser och Arbets-Inrättningar inom Ri.
ket tillsatta Styrelse, ”ej mindre till hvad
”del den af beinälde Styrelse projecterade
”allmänna organisation och fördelning af
”Arbets- och Corrections-Inrättningarne in’’ora
Rikets alla Provincer tilläfventyrs re’’dan
är af Kongl. Maj:t i Nåder gillad, än
”i fråga om den local, sorn i sammanhang
”med en sådan allmän reglering blifvit för
”Södra och Vestra Länen afsedd att till all”männa
arbetsfångars förvarande begagnas,
”intilldess den nya Central-Corrections Inrättningen
i Malmö hinner fullbordas;” i
anledning hvaraf beinälde Styrelse, genom
Skrifvelse den 30 sistförflutne Julii, utredt
och förklarat: att, till följd af Kongl. Majus
Nådiga bifall till hvad Styrelsen i underdånighet
föreslagit, angående de Allmänna Arbets-
och Corrections-Inrättningarnes organi.
sation och fördelning, och sedan de vid Malmö
Corrections-Fängelse erforderliga byggnader
och reparationer nu blifvit så nära fullbordade,
att tillräckligt utrymme derstädes
finnes, Allmänna Arbets- och CorrectionsInrättningarne
i Stockholm, Malmö och Carls»
Stats- samt Allm.Besv o.Oec.- Utsk.r tl. N:077. 43
crona samt Götheborg emottaga alla till allmänt
arbete dömde manspersoner, på det sätt,
att vederbörande Auforiteter i de Norra
Länen af Riket, samt af de öfrige i Westerås,
Örebro , Carlstads, Nyköpings, Linköpings,
Mariestads och Wenersborgs Län, döma till
Corrections-Inrättningarne i Stockholm; Autoriteterne
i Jönköpings, Calmar* Wexiö,
Christianstads, Malmöhus och Halmstads Län
till Corrections-Fängelset i Malmö; de uti
Blekinge Län till Arbets-Inrättningen I Carlscrona,
hvarest utrymmet icke medgifver emottagande
af arbetsfångar från andra Län, samt
slutligen, att de i Götheborgs Stad till allmänt
arbete dömde personer, äfven af mankönet,
ännu förvaras vid den derstädes befintlige
allmänna Arbets-Inrättning.
Vidkommande nu de af Herr Prosten
Pettersson och Herr Borgmästaren Pettersson
hvar för sig gjorde anhållanden, att den invid
Landscrona Stad belägne, Kongl. Maj:t
och Kronan tillhörige, så kallade Prippska
Baracken måtte, för inrättande af ett Arbetshus
med Schola, varda under egande rätr
till Staden upplåten, hafva Utskotten vördsamt
skolat upplysa, att Herr Prosten Petterssons
motion, såsom till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens Utlåtan.
de remitterad, redan blifvit i dessa Utskotts
Utlåtande N:o 57 af den 4 nästförflutne Augusti
upptagen och besvarad; och då afSty
-
44 Stats samt Allm. Besv.o.Oec. Utsk. Utl.Nio 77.
reisen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar
är uppgifvet, att Corrections.Fängelset i
Malmö nu är så fullbordadt, att tillrådligt
utrymme derstädes finnes för de inom Malmöhus
m. fl. Län till allmänt arbete dömde
personer, samt enar härtill kommer, att Ar.
betshus för frivillige behöfvande arbetare,
der sådant af behofvet påka las, och hvilkerj
anstalt ingalunda får med Allmänna Corrections-
och Arbets-Inrättningar för vanfrejdadé
och dömde personer förblandas, synes
tillhöra den del af fattigförsörjningen, som i
öfverensstämmelse med gällande Författningar,
af hvarje Stad och Församling för sig,
utan bidrag af Staten, bör bekostas,
hafva Utskotten ansett sig icke kunna
tillstyrka öfverlemnandet med full egande
rätt till Staden Landscrona af den
så kallade Prippska Baracken,
hvars oanvändbarhet för Kongl. Mij:ts och
Kronans behof i öfrigt icke är närmare utredd
eller af vederbörande Autoriteter medgifven.
Hvad härnäst beträffar Götheborgs Stads
Fullnjägtiges begäran, att en Arbets- och
Corrections-anstalt, med tillräckligt utrymme,
måtte så skyndsamt sorn möjligt blifva inrättad,
uppå Statens bekostnad, antingen uti
Götheborgs Stad eller dess granskap; så och
Stats■ samt Allm. Besv. o. Oec.-Utsi.Uti. N-.o 77. 45
då Utskotten af Styrelsens öfver Fängelser
och Arbetsinrättningar ofvanintagna Skrif,
velse nu mera inhemtat, att i den allmänna
planen för hädanefter blifvande Arbets- och
Corrections-Inrättningar inom Piket jemväl
i beräkning ingått, att inom Götheborgs Stad
skall för Staden och Länet finnas en sådan
anstalt, hvilken hittills genom frivilliga, men
nu mera otillräckliga bidrag af Stadens invånare
underhållits, tillstyrka Utskotten vördsamt,
det Rikets Hoglofl. Ständer behagade i
afgående skrifvelse underdinigst anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka
lämpligheten af den af Götheborgs Stads
Fullmägtige alternativt föreslagna utvidg.
ning af berörde Stads Spinnhus, i ändamål
att derigenom erhålla ett efter ortens
behof afpassadt utrymme till en
Arbets- och Corrections-anstalt för personer
af mankönet, samt resultatet af en
sådan undersökning, tillika med uppgift
å den med tillbyggnaden förenade kostnad,
vid näst inträffande Riksmöte, Rikets
Ständer i Nåder meddela.
Hvaremot Utskotten, innan en så beskaffad
undersökning förutgått, ansett sig
icke böra tillstyrka, att några medel för
detta ändamål varda anvisade eller afsatte.
46 Stats» samt Allm. Eesv-o.Oec.-Utsk.Utl.N-oTj.
Då emedlertid, och intilldess nödigt utrymme
för Correctionshjon af mankönet varder
. genom Statens försorg inom Götheborg
föranstaltadt, Stadens invånare icke kunna,
utan deras frivilliga begifvande, tillförbindas
att fortsatta kostnader för en sådan, utom
gränsen af den egentliga fattigvården liggande
anstalt vidkännas,
föreslå Utskotten vördsamt, att, i den
händelse Götheborgs invånare icke skulle,
oaktadt fortfarande beredvillighet,
kunna intill nästa Riksdag vidmagthålla
den, uppå Stadens enskilda bekostnad,
derstädes inrättade Arbets-och Corrections-anstalt,
samt utrymme och tjenlig
sysselsättning för till allmänt arbete
dömde personer af mankönet således
skulle komma att inom Staden saknas,
Götheborgs Stad och Län må vara tillåtet
att tills vidare afsända sådane personer
till Arbets- och Corrections-Inrättningen
i Hufvudstaden;
derom underdånig Skrifvelse till Kongl,
hlajtt torde blifva beslutad.
Några Ledamöters häremot anmälda reservation
varder härbos bifogad.
Stockholm den 6 October 18*9.
1.. ; . ..
Bil.t.Stats-samtAllm.Besv.o.Oec..Utsk.Utl.N:c'j-r. 47
Reservation
af Herrar Santesson, Lämberg och Lefler.
Sedan Stats- och Oeconomie-Utskotten, uti
deras nu till Rikets Höglofl, Ständer afgifvande
Betänkande om anslag af Statens medel
till Corrections-anstalter i orterne, erkänt
behofvet för Westra delen af Riket att
hafva en egen Corrections-Inrättning, äfvensom
att de enskilda bidrag Göhteborgs Stad
dertill hittills kunnat lemna, ej i en framtid
må påräknas, minst till rack 1 ige för ändamålet,
så kunna vi ej härmed väl förena det
resultat, hvari Utskotten stannat alt blott tillstyrka
en undersökning af uppgifna Förslaget
till utvidgande af Götheborgs Spinnhus,
och en anhållan att Kongl. Majit täcktes meddela
nästkommande Rikets Ständer, huru den utfallit;
likasom, att i den händelse Götheborgs
Stads invånare icke skulle, oaktadt fortfarande
beredvillighet, kunna intill nästa Riksdag
vidmagthålla den på Stadens enskilda bekost.
nåd der inrättade Arbets- och Correctionsanstalten,
och således der komme att saknas
utrymme och tjenlig sysselsättning för till
allmänt arbete dömde personer af mankönet,
Götheborgs Stad och Län må vara tillåtet,
att tills vidare afsända sådana personer till
Arbets- och Corrections-Inrättningen i Hufvudstaden.
BiU.Stats-samt Allm.Btsv.o.Oec,- UtsJt.Utl.Nwj7. 43
Det beror ej vidare af någon händelse,
och kan i vår tanka ej eller lämpligen underkastas
någon ny pröfning, om Götheborgs
invånare verkeligen ej kunna fortfarande
underhålla hvad dem ej enskildt åligger, och
i hela Riket för öfrigt ombesörjes för Statens
samfällda räkning; det är af Staden förut och
nu vid Riksdagen genom oss, dess Fullmägtige,
både uttaladt och ådagalagdt, att Staden
ej längre förmår bestrida detta, aldraminst
sedan större delen af de inkomster, Stadens
Fattigvård haft förmedelst Lästafgift å Utländska
Skepp, frångått Staden genom det
antagna Reciproeitets-System med de fleste
handlande Nationer. Senaste Rikets Ständer öfverlemnade
ock till Kongl. Majrf att vidtaga
nödige anstalter och att af tillgänglige odisponerade
medel ombesörja den jförbättrade
och utvidgade Corrections - Inrättningen i
Hafvudstaden; dertill hafva äfven åtgått flere
100,000 oberäknadt, att de enskilda Fonder
dertill blifvit använde, som voro be«
sparade för Götheborgs och Norrköpings Spinnhus,
och hvilka således fråntagits desse. —
Allt skäl trodde vi således oss ega att påräkna,
det en lika åtgärd nu af Utskotten
skulle tillstyrkas Rikets Höglofl. Ständer,
eller ätt åt Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna att med disponible medel af
Öfverskotten afhjelpa den öfverklagade och
erkände bristen i ofvan nämnde hänseende,
om
Kil.t. Stat s-s arnt Allm,Bes v.o.Oec.-Uish.UtKNioyj. 49
om intet Rikets Ständer skalle behaga tills
vidare med ett lämpligt ersättningsbelopp
fylla hvad den Götheborgs Stad, för ett allmännare
ändamåls befrämjande, fråntagna Lästafgiften
utgjort- Hvilkendera af dessa utvägar,
som Rikets Höglofl. Ständer behagade
välja, skulle säkerligen blifva lämpligare,
och, vi tro oss kunna tillägga, ej dyrare för
Staten än den forsling af Correctionister 50
mils väg, sorn Utskotten vilkorligt tillstyrkt,
men hvilken troligen skall befinnas nära
overkställbar.
Häruti instämde Herr Prosten Grevillius.
R ät t e 1 se■
Uti Stats- samt Allm. Besv. och Oecon.»
Utskottens Utlåtande N:o 72 (i8:de Häftet),
sid. 24, råd. 15, står■ upph öfvande; läs: stiftande.
Anm. Af Stats, och Banco-Utskottens
gemensamma Utlåtanden igenfinnes en del
uti 4:de Sami. 1 Afd., under Ntris 92, 16a,
107 och 109, samt de öfrige, jemte Stats-,
Banco- m. fl. Utskotts gemensamma Utlåtanden,
under serskild Numerföljd, i 4:de Sami,
3 Afd.
Slut på 4tde Sami. atdra Afd. i:a B‘-det.
Blh. t. Rlkt-St. Prct. 1828 och 1S29. 4 Seni. 2 Afd. I B\d ti
ig:e Hu. 4
stockholm,
tryckt i Marouardska Boktryckeriet, l8ig»
tv1 ■ ' '
