# ID: svediakorp-gov1940
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 116,748
# sentences: 2,732
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm åren
1828 och 1829.
jFierire Samitnflen,
anöra äföclnliigeu,
innehållande
Stats* samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie* m. fl. Utskotts
gemensamma Memorial, Utlåtanden
och Betänkanden.
Första Häftet.
Anm. Stats- och Banco*tJtskottens gemensamma
Utlåtanden och Betänkanden igenfinnas
under Nummerföljd med de af Siats-Utskottet
ensamt afgifna.
Stats' samt Allm. Besv. o. Oec.* ZJtsk. Uti. N:o i. 5
N:0 I.
Ank. till Exp.-Utskottet d. J, April i8sg.
Rikets Höglofl. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotts
Utlåtande, i anledning
af väckt fråga om lindring
i vissa onera, som för närvarande
åligga Militise-Boställen
H öglofl. Bidderskapet och Adeln har till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
gemensamma handläggning remitterat
ett Memorial af Herr von Hedenberg, C. A.,
deruti han, under framställning af de olägenheter,
hvilka Bostallshafvare tillskyndas derigenom,
att Boställen måste deltaga i kostnaden till
nya Kyrkors byggande och nya vägars anläggande,
anhållit, att Boställen mätte derifrån varda
befriade, helst de derigenom, serdeles i Rikets
Norra Provincer, uppstående kostnader ofta
skola öfverstiga hela Boställets afkastning.
Vid öfvervägande häraf och då Utskotten
funnit, att, om de ifrågavarande, genom 1684
års Militise-Boställs-Ordning, föreskrifne Kyrkobyggnads-
och Väghållnings-skyldigheterne för
Militis-Boställen upphörde, sådant skulle leda
till den påföljd, att andra Hemman blefvo ää
meia betungade, hvilket åter är smidande mot
4 Stats- sa^ntAllm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl. N-o i,
den grundsatts, att hvar och en Medborgare, i
mön af sin förmåga, bör lika deltaga i allmän»
na skyldigheters utgörande, samt härtill kommer,
att uti 2 6 Cap. \ §. Byggninga-Balken
är stadgadt: att alla, som i Socknen bo, skola.
Kyrkio bygga och uppehålla; och 8 §. i *5
Capitlet af samma Balk innehåller: att alla, som
å landet Hemman ega eller bruka, skola vägac
rödja och broar bygga, Konungens gårdar och
ladugårdar derifrån icke undantagne, anse Utskotten
Herr von Hedenbergs Motion vara af
den beskaffenhet, att något afseende derpå icke
bör fästas; hvadan ock Utskotten till hvad deri
hemställdt blifvit afstyrka Bikels Ständers bitall.
Stockholm den 28 Mars 1829,
På Stats-Utskottets vägnar,
På Högloft. Ridderskapets
och Adelns Beda»
möters vägnar,
F B. v Schwerin•
På Högvördige Pre»
ste-Ståndets Ledamöters
vägnar,
M< Wallenberg.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar,
På Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters
vägnar,
Jean Noréus.
P. Pehrsson.
Stats- samt Allm. Besv■ o:Occ.~ Utsk.Vtl. N:Q 1,2. 5
På Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
vägnar,
På Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar,
Arv. Arv.son Posse,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar,
C, Fr. Lundman,
På Högvördige Preste-Ståndets
Ledamöters
vägnar,
Es. Tegnér.
På Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters
vägnar,
Nils Mänsson.
Carl D. Forsberg.
N:o 2.
Ank. till Exp.-Utskottet den 2 April 1829.
Utlåtande, i anledning af gjord framställning
jorn Fross-patienters emottagande
till vård och underhåll
vid Allmänna GarnizonsSjukhuset
i Stockholm.
Till Stats- samt*AIlmänna Besvärs-och Oeconomie-Utäkattens
gemensamma Utlåtande hac
6 Stats- samt Allm. Besv, o. Oec.* UtsL Uti. N:oz.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln öfverlemnat
ett Memorial af Herr P. Estenberg, som, under
förutsättande, att Allmänna Garnizons-Sjukhusbyggnaden
i Stockholm skulle blifva tillräcklig
till emottagande jemväl af det stora antal Frosspatienter,
som hvarje år insjukna uti Hufvudstaden,
och för det mesta består af medellösa personer,
som begifvit sig dit att söka tjenst eller
lära sig något handtverk, föreslagit, att, för dylika
patienters förseende med nödig Läkarevård
och underhåll, en förhöjd Capitations-afgift af
.6 rist. måtte af hvarje person erläggas.
Utskotten få, i anledning häraf, yttra, att, då
Stockholm, lika så väl som hvarje annan Stad i
Riket, är förbunden att underhålla och skaffa
Läkarevård åt sådane inom dess område befintlige
sjuke, hvilka, i anseende till deras medellöshet,
icke sjelfve mägta dertill bidraga, och
Stadens Styrelse icke lärer underlåta att, vid slika
tillfällen, vidtaga de åtgärder, som för ändamålet
finnas lämplige, Utskotten, uppå sådane
skäl, icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall
för hvad af Herr Estenberg hemställdt blifvit.
Stockholm den a8 Mars i8ag.
STOCKHOLM,
tryckt i MAftgtfARDSKA Boktryckeriet, i8*g.
Stats samt Allm. Besv.o. Oec.-XJtsk, Utl.N:o$. i
N:o
Ani. tili Exp.-Utskottet den so April iSag.
Utlåtande, i fråga om sättet .och
vilkoret för Kruts transporterande
genom landet för Bergslagernes
behof.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Stats, samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ufskotlens
gemensamma handläggning öfverlemnat ett memorial
af Riksdagsfullmägtigen från Stora Kopparbergs
Län Ct G. Fahlander, deruti begäres,
att, sedan, efter Motionairens förmodan, Nya
Kopparbergs och Wermlands samt flere Bergslager
skola, vid någon af de sist förflutna Riksdagarne,
hafva erhållit rättighet att få sitt krut-,
behof från Klosters Krutbruk med Kronoskjuts
hemforsladt, Vester. Bergslagen antingen måtte
undfå enahanda rättighet, vore det än med
förbindelse att betala den erhållande Kronoskjutsen
i likhet med Vägfarande och således
med Gästgifvarelega, eller ock lemnäs tillåtelse
att sitt krutbehof sjelf tillverka.
13ih.tiil Riks.St, Prot. 1828och 1829,
a:a H;t.
1
a Stats-samt AlJm.Besv.ö. Oec.-Utsk. Uti. N:o 3.
Utskotten, som icke kunnat igenfinna någon
af Rikets Ständer under senare Riksmöten
medgifven tillåtelse för vissa Bergslager att
erhålla sitt enskildta krutbehof med fri Krono»
skjuts fortskaffadt, och icke eller anse en dylik,
med Allmogens oskäliga betungande förenad
förmon för Bruksegare nu böra tillstyrkas, få,
med hemtad anledning af förevarande motion,
hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka underdånig
anhållan hos Kongl: Maj:t, att en allmän
författning må i nåder blifva utfärdad, innehållande
bestämda föreskrifter, huru förfaras skall
vid kruts transporterande för enskildes räkning,
samt att, genom samma författning, derjemte må
varda förordnadt: att, så snart transporten öfverstiger
en viss af Kongl. Maj:t i nåder pröfvad
qvantitet, dess fortställande genom landet icke
må tillåtas, med mindre en eller tvänne Krono-Betjente,
i förhållande till transportens storlek,
densamma åtfölja, för att tillse, det alla
skyldiga försigtighetsmått noggrannt varda iakttagna
;
att desse Krono-Betjente äro berättigade,’
så väl för fram- som återresan, att af egaren
till krutet erhålla skjuts och tractamente efter
Rese-Reglementet; samt
att för hvarje sådan transport, dervid
Krono-Betjent åtfölja bör, nödigt antal Kronoskjuts-hästar
för krutets fortskaffände skola hös
vederbörande Konungens Befallningshafvande
Stats■ samtAllm.Besv.o.OecUtsi- Uti. N:ris 3.4. 3
reqvirewis, men med skyldighet för egaren till
krutet, att den sålunda uppbådade och begagna,
de Skjutsen till vederbörande betala efter enahanda
grunder, som för Gästgifveriskjuts äro
föreskrifna.
Och som, genom dessa åtgärder, de af
Motionairen öfverklagade vådor och olägenheter,
hvilka, vid kruts transporterande för Vestra
Bergslagens behof, hittills skola egt rum, för
framtiden £varda^ afhulpne, anse sig Utskotten
så mycket hellre
bura afstyrka bifall till den af Motionairen
alternativt yrkade rättighet för samma Bergslag
att sitt krutbehof sjelf tillverka,
som Kongl. Majit, gehom Nådig Skrifvelse till
Krigs-Collegium den 10 April 1810, uppå de
mest välgrundade skäl, afslagit en lika beskaffad,
af Öster- och Vester-Norbergs Bergslag, då
gjord underdånig ansökning.
Stockholm den 15 April 1829.
N.-o 4.
Ank. tilltExp.-Utsk. d. 20 April 182g.
Utlåtande, i anledning af åtskillige
gjorde framställningar om Anslag
4 Stats-samt Ållm.Besv.ö, Oec.-Utsk Uti. Nio 4;
af Allmänna Medel till Vägars
anläggande eller omläggning.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet hafva till Stats,
samt Allm. Besvärs* och Oeconomie* Utskottens
gemensamma handläggning blifvit öfverlemnade
följande med hvarannan likartade Motioner,
neml.J
i?o Åf RiksdagsfuIImägtigen Lars Nilsson
från Norrbottens Län, deruti anmäles, att
emellan Byarne Grönträsk och Mandjerfsträsk,
belägne den förra i1 och den senare 7 Mil
från Piteå Socken-Kyrka, betydliga ego-områden
af Krono» natur finnas, hvilka skulle kunna
göras fruktbara, i händelse communicationer genom
väganläggning öppnades; vid hvilket förhållande,
och då Innevånarne i dessa trakter
sjelfve skola sakna förmåga att de nödige kostnaderne
härtill bestrida, Lars Nilsson begärt,
att anslag af Allmänna Medel måtte till en sådan
väganläggning beviljas.
2:0 Af Hans Jansson från Elfsborgs Län,
med andragande, att sedan Staten, till båtnad
för det allmänna, i senare tider användt betydliga
Summpr till Nya Canalers öppnande
samt till Strömrensningar, borde, i Motionairens
tanka, uppmärksamhet jemväl lemnäs åt sådane
företag, hvarigenom förbättrade communicationer
till Lands kunde beredas, samt
Resande och foror hastigare och med mera be
-
Stats. samt Allm. Besv, o. Oec.- Utsi. Uti, N:o 4. 5
qvämlighet än hittills fortskaffas; och då, oan.
sedt de enskildta företag till backiga vägars
jemnande eller omläggning nedomkring de
höjder, öfver hvilka desamma från början varit
dragne, som i flere af Rikets Provincer hittills
blifvit fullbordade, mycket i denna väg ännu
återstår att göra, hemställer Motionairen , som
anser dessa arbeten icke i hast eller på en
gång böra företagas, om icke, efter förutgången
granskning af behofvets angelägenhet, något
anslag så mycket hellre borde till eif så gagneligt
ändamål beviljas, som arbetsförtjenst
derigenom kunde åt allmogen beredas, samt den
i vissa Provincer öfverklagade penninge brist
och fattigdom i någon mott afbjelpas.
Med anledning af denna framställning har
Eric Svensson från Götheborgs och Bobus
Län inom det Hedervärda Ståndet yttrat, att
han för sin del väl icke ville föreslå något
nytt anslag till vägars anläggning; men att, i
den händelse något sådant skulle beviljas till
nya Communications-vägar emellan Brödrafolken,
till lättnad för Rikets Norra och Vestra Provincer,
han ansåge sig skyldig begära, att Wedbo
Häradsboer på Dalsland då måtte erhålla
ersättning för de inegor dem frångått, genom
verkställde omläggningar af backar på siora
Landsvägen emellan Vestra Ed och Amål;
hvarjemte RiksdagsfuIImägtigen från Elfsborgs
Län Anders Danielsson anmärkt, att den af
Hans Jansson väckta fråga innefattade ett ämne
6 Stais• samt Allm. Besv. o. Oec - Utsi. Uti• Nb 4.
af dan beskaffenhet, att hvarje Län egde derom
gora serskild underdånig ansökning hos Kongl.
Maj:t, sedan ordentlig undersökning föregått till
upplysning af förhållandet och Stats.bidragets
nödvändighet.
3:0 Af Anders Johansson från Götheborgs
och Bohus Län, deruti han förklarar nödvändigheten
påfordra ett Statsbidrag af omkring 4
å 5000 R:dr Btco till vägars omläggande på
de ställen emellan Städerne Uddevalla och
Kongelf, hvarest svåra backar göra färdandet
besvärligt och vådligt, men derjemte medgifver
att, om arbetet får verkställas af ortens
hemmavarande Soldater, hvilkas underhåll besörjdes
af Commissariatet, på lika sätt, som vid
^Regementsmöten, det vore att förmoda, att
företaget icke erfordrar hälften af berörde kostnadsbelopp;
varandes af vice Talmannen Jon
Jonsson härvid erinradt, alt det ifrågavarande
arbetet borde på Häradsboernes egen bekostnad
verkställas, samt att, derest bidrag af allmänna
medel för sådant ändamäl skulle hafva blifvit
Provincen Blekinge beviljadt, 70 ä 80,000
R:dr säkerligen dertill icke varit tillracklige ;
samt
4Jo Af Anders Andersson från Skaraborgs
Län, deri aniiålles, att bidrag af Statsmedlen
måtte beviljas för ett varaktigt iståndsättande af
den öfver de så kallade FloMader vid foten
af Hunneberg anlagda Landsväg till Wenersborg,
hvilken väg, genom Sjön Detterns stigande
Sia'ts samt Allm. Besv.o. Oec.-Utsk. Uti, N:o 4. 7
vid islossningen, vårtiden sättes under vatten,
och är i den större scala utförd, att enskilde
Medborgare icke kunna densamma iståndsätta
och underhålla.
Utskotten hafva tagi) dessa framställningar
och begäranden i behörigt öfvervägande; och
som vägars anläggande, underhållande och iståndsättande,
jemlikt Lag och gällande Författningar
, böra bekostas af vederbörande jordegare
sjelfve, hvilka egenteligen draga fördelen
deraf, och ersättning för Aker och Äng, som
någon dervid mister, enligt XXV Cap. 1 §.
Byggninga-Balken, fylles af Kronan, samt de
hä»r föreslagne vägornläggningar och förbättringar
ingalunda synas vara företag af en större
omfattning för det Allmänna,
anse Utskotten , att Stats-Verket ej hör;
med de begärdta Bidragen belastas.
En Ledamots serskilda tanka varder härhos
bifogad.
Stockholm den 15 April 1829.
Reservation
af Friherre Cederström, Jacobi Ehuru jag, lika
med de sammansätta Utskotten, anser, att Staten
icke bör, genom anslag af Allmänna Medel,
bekosta ifrågavarande vägarbeten, så, och då
ej piindre väg-anläggningar, än omläggningar af
8 Stats■ samt Allm. Eesv. 6. Oec.-Utsk. Uti. N‘,o
vägar, möjligen kunna vara af en allmän stor
nytta, men öfverskjutande enskilda förmågan
vid sjelfva anläggningen , således , oaktadt
allmänna Trogens föreskrift i 25 Cap. 1 §,
Byggninga-Balken, möjligen kunna uteblifva,
ehuru behof]ige, derest icke understöd af Allmänna
Medel för sådane anläggningar heviljas,
liar jag ansett Bikets Höglofl. Ständer böra
lios Hans Maj:t Konungen i underdånighet anhålla,
att der, efter förutgångne undersökningar,,
väganläggningar eller omläggning af vägar, pröfvats
vara af en allmän större nytta och fordra
betydligare kostnader än den enskilda förmågan
mägtar åstadkomma, Kongl. Majtt då täcktes af
Nionde Hufvudriteln anordna nödiga medel
såsom lån utan ränta till de vederbörande, som
Vägen anlägga eller omlägga, under vilkor, att
arbetet sker under publik tillsyn och af Kronans
Manskap efter upprättad och fastställd
arbetsplan, samt att återbetalningsskyldigheten
vidtager från och med tredje året efter det
yäganläggningen eller omläggningen blifvit färdig,
med en åttbndedel af Capitalet om året;
samt att rättigheten till sådane understöd måtte
I Nåder bestämmas med hänsigt till det större
inflytande, anläggningen kari ega på Jordbruk
och Näringar i allmänhet.
Denna min serskilda tanka har jag ansett
mig böra låta åtfölja Utskottens Betänkande ti.U
Hikeis Höglofl, Ständer.
Stats- samt Allm, Eesv. 0. Oec.- Utsi.Utl. N:o 5. 9
N.-O5.
Ankom till Exp. Utsk. d. 20 April 182g.
Utlåtande, 1 anledning af åtskilliga
väckta frågor om Anslag af Allmänna
Medel till Vägars anläggande,
förbättrande och indelande
inom Wermland.
Höglofl. Bidderskapet och Adeln, Vällofl Borgare-Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Scåndet
hafva, med beslutad Aterremiss å Stats-Utskot*
tets Utlåtande No 52, behagat till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning öfverlemna följande,
inom det Hedervärda Bonde-Ståndet väckte, Motioner,
nemligen:
1:0 Af Anders Nilsson från Carlstads Län,
Sorn föreslagit, att när och hvar helst i Biket
en ny väg kommer i fråga att öppnas, först afgöras
må, antingen den för omkringboende ensamt
är behöflig, i hvilket fall dermed efter förut
vanlig praxis förhålles, eller om samhället, i
det hela taget, har egentliga nyttan af anläggningen,
då icke allenast en sådan väg bör på
Statens bekostnad fullbordas, utan äfven utgifterne
lill de derigenom inom Häraderne nödigblifvande
nya Väg-indelningar på lika sätt bestridas;
anhållandes Motionairen tillika, att, i
händelse detta hans förslag vinner bifall; detsamma
genast matte fa tillämpas å de s? :ne nya
io Stats samt Allm. Besv,o. Oec. Utsk. Uti. N:o<j.
Communicationsvägar med Norrige, sorn inom
Wermland blifvit till utförande påbudne, den
ena från Arjäng genom Sill boria 1 s, Blomskogs
och Trankils Sock nar till Dalslands Gränsskillnåd,
samt den andra från Jösse Härads skill.
nåd, genom Jernskogs och Skillingemarks Socknar,
till Norrska gränsen, enär dessa Väganläggningar,
hvilka obestridligen mera afse det Allmännas,
än Ortens enskilda nytta, i anseende till
den med desammas fullbordande förenade högst
betydliga kostnad, öfverstiga Häradsboernes enskilda
förmåga.
2:0 Af Carl Ericsson från Wermland, som
anhållit, att, då de inom samma province, uppå
Statens bekostnad anlagde, nya Vägar ännu ej
blifvit lagligen indelte på de Hemman, som
skola dem i framtiden underhålla, kostnaden, i
och för ifrågavarande Vägdelning, ej måtte drabba
de Hemmansegare, som kunna få Vägskiften
sig tilldelte, helst de redan fått vidkännas betydliga
bidrag i och för samma Vägars anlägg,
ning och nu ytterligare blifva med deras frarngena
underhållande betungade, samt
3:0 Af Daniel Andersson från Carlstads
Tan, som, med anförande af de* flere olyckshändelser,
hvilka tid efter annan träffat Vägfarande
i den ovanligt långa och branta backe,
sorn finnes på stora Landsvägen från Götheborg
till Carlstad, emellan Gästgifvaregårdarne Malöga
och Lillnor, vid södra landet af färjestället
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.' Utsk. Uti. N:o 5. 11
Slottsbrosundet, anhållit, att, då, enligt upprättadt
förslag, kostnaden för denna backes borttagande
genom sprängning skall uppgå till 3000
R:dr B:co, men Grums Härad, såsom litet och
i allmänhet medellöst, befinnes oförmöget att
denna kostnad bestrida, något anslag af Allmänna
Medel härtill måtte af Rikets Höglofl. Ständer
varda beviljadt.
X sammanhang härmed hafva med Utskotten
blifvit communicerade följande, inom de
respective Riks-Stånden, vid tillfälle af Aterremissens
beviljande, afgifna yttranden, nemligen:
Hös Högloft. Ridderskapet och Adeln’.
af Herr Löwenhjelm , Carl, Herr Grefve
Horn, Claes Fredrik, Herr Friherre Boye, Ludvig,
och Herr af Wingård, Johan, hvilka, up.
på anförde flerfaldiga skäl, förenat sig i tillstyrkan
af Rikets Höglofl. Ständers bifall för hvad
af Riksdagsfullmägiigen Anders Nilsson ansökt
blifvit;
af Herr Uggla , Carl Wilhelm, sorn, med
vitsordande af de faror och besvärligheter, för
hvilka så väl skjutsande som resande äro blott,
ställde vid passerandet af den så kallade Slottsbrobacken,
föreslagit: att en ny Väg omkring
denna backe måtte, med användande af Statens
Medel, få verkställas, samt att, sedan sådant
12 Stats-sami Allm. Besv.o. Oec• Vtsk. Uti. N:o 5.
skett, alla Resande, som begagna Gästgifvare*
skjuts och färdas den nya Vägen, måtte förklaras
skyldige att erlägga någon viss lämplig afgift,
intilldess att den till Vägens anläggning
förskjutna kostnad blifvit Stats Verket uppå sådant
sätt återgäldad;
af Herr Friherre Cederström , Jacob, samt
Herr Lagerhjelm, Pehr, hvilka båda yttrat den
öfvertygelse, att, innan något understöd af Statsmedlen
beviljas för Väganläggningar, en noga
undersökning om Vägens nytta och nödvändighet
i hvarje serskildt fall bör föregå, emedan
Allmänna Lagen i 25 Cap. Byggninga-Balken
stadgar hvarje Orts skyldighet att bekosta de
för densamma erforderlige vägar.
Inom Vällojl. Bor gare-Ståndet:
af Herrar Cron , Leffler, Santesson, Winbladh
och Mattsson, hvilka, jemte yrkande af
'Aterremiss å Stats-Utskottets, i detta ämne afgifna,
ofvanomförmäldte Utlåtande, ansett angeläget
och billigt, att frågan om anslag till
dea i Wermland under anläggning varande
nya communications-väg med Norrige måtte
till ny pröfning hos de förenade Utskotten
förekomma.
Inom Hedervärda Bonde-Ständet'-
af Anders Nilsson och Carl Eriksson
fran Wermlands Län, som, med åberopande
Stats• samt Allm'. Besv o.Oec. UtsL Uti. N'-o 5
af de skäl, dera3 afgifna motioner innehålla;
tillagt, den förre den upplysning, att den
nya ännu ofullbordade Väg inom Nordmarks
Härad, för hvilken Statsanslag blifvit hegardt,
skall i längden komma att utgöra 3£:dels
mil, och, enligt nu bifogadt specifikt kostnadsförslag,
erfordra en summa, stor 11,870
Rtdr 8 sk. Banco; och den senare det yrkande,
att kostnaden för indelningen af de nya
Vägar, hvilka uppå Statens bekostnad blifvit
inom Fryksdals och Elfvedal* Härader i
Vermland anlagde, så mycket hellre måtte
af Allmänna Medel bestridas, som Jordegarne
i dessa Härader, i följd af ifrågavarande
nya anläggningar, fått en tillökning af ciri
ca 10 mils väg att framgent underhålla; va*
randes dessa begäranden jemväl understödda
af de muntliga yttranden , dem RiksdagsFullmägtige
Casper Wijkman från Upsala
Län, Carl Hindrikson Bergman, Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, samt Lars Andersson
från Skaraborgs Län till det Hedervärda
Ståndets Protocoll afgifvit.
Utskotten, som, för pröfningen af dessa
framställningar, af Landshöfdingen öfver
Wermlands Län begärt och erhållit åtskilliga
närmare upplysningar, hafva inhemtat,
att, till vinnande af beqvämligare och derjemte,
genom miltalets förkortande, betydligt
hastigare communicationer !med Norrige,
senast alne nya Väganläggningar inom Werm
-
14 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec-Utsk. Uti. N:o 5.
land blifvit tillämnade, den ena eller så
kallade Norra Vägen af omkring 3 mils längd,
förbi Köla Kyrka och Skillingemark till
Riksgränsen vid Linbrovatnet, och den se*
nare eller Södra Vägen, ifrån Arjängs Gästgifvaregård
förbi Kyrkeryd, Brevik, Blomskog,
Ränkeforssen och Trankil till Sandviks
färjeställe vid gränsen, innefattande inom
Wermlands Län en sträckning af omkring
3^:dels mil; att den förstnämnde af
dessa Vägar blott är uti Project, hvaremot
den Södra är påbjuden , och skall
med det snaraste sättas i verket; samt att
sistnämnde Väganläggning , som påfordrar
ett betydligt sprängnings - arbete samt en
mängd nya broars uppförande, kommer att
öppna en ny communication med Norrige
uti alldeles ny rigtning, samt bereda farbara
Vägar inom sådana trakter af Wermland,
hvilka hittills blott till häst kunnat af resande
passeras.
Vid sådana förhållanden, och då obe*
stridligt är, att den nytta, som genom sistberörde,
ännu icke fullbordade väganläggning
beredes, icke ensamt tillfaller den ort, genom
hvilken samma väg kammer att framgå,
men deremot förnämligast yråtänkt och
af Styrelsen anbefalld, i följd af de båda Rikenas
förening, måste med skäl räknas bland
sådana allmänt gagneliga företag, deraf hela
Samhället fördelarne upphemtar, anse Ut
-
Stats- samt Allm Besv. 0. Oec Utsk. Uti. N o 5. 15
skotten sig till Rikets Ständers bifall vördsamt
böra
hemställa, att såsom bidrag till den kostnad
af 11,870 R?dr 8 sk. Banco, hvil.
ken, till oftanämnde nya Vägs fullbordande
, enligt upprättadt och af billiga
priser utmärkt förslag , skall erfordras,
en summa, stor 3000 R:dr, må af
nu varande öfverskott af StatsVerkets inkomster
beviljas och utbetalas till Konungens
Befallningshafvandes i Wermland
disposition, emot redo för Medlens användande
till sitt afsedda ändamål.
Vidkommande dernäst Anders Nilssons,
af flere de Respective Riks-Ståndens Ledamöter
understödda förslag, att, innan nya
väganläggningar inom Riket varda anbefallde,
undersökning bör anställas till utrönan.
de, antingen en för Orten enskild eller en
för hela Landet gemensam fördel derigenom
kommer att vinnas, då, i sistnämnde fall, bi.
drag af Allmänna Medel till företagets utförande
bör anvisas, anse Utskotten, utan att
ogilla sjelfva principen, sig likväl
icke kunna tillstyrka något allmänt stadgande
i detta af St ende, utan må, uppå
vederbörandes derom tillgörande underdåniga
anmälan, af Kongl. Majus Nådigste
pröfning, vid hvarje serskildt tillfälle, blif
-
3 6 Stats■ SamtAllm.Besv.o. Oec-Utsk, Uti. N:o$*
va beroende, huruvida, af Nionde Huf
titelns odisponerade tillgångar, något Anslag
för sådana behof bör medgifväs eller
icke.
Likaledes och med anledning af Carl
Erikssons från Wermland gjorda begäran, att
de kostnader, hvilka med nya Vägars indelning
till framgent underhållande, äfvensom
de äldre Vägarnes i sammanhang dermed
skeende omdelning, befinnas oskiljaktiga, må
af Statens Medel bestridas, hafva Utskotten
vördsamt skolat yttra den öfvertygelse, att,
då summor till ifrågavarande nya Väg.anläggningars
utförande på det hela antingen
redan blifvit beviljade eller nu föreslagne,
Utskotten
icke anse sig derutöfver höra något sert
skildt Anslag till en i öfrigt outredd och
till beloppet icke uppgifven delningskostnåd
tillstyrkai vederbörande likväl obeta•
get, alt ifrågavarande utgift inför Kongl.
Maj’, t i underdånighet uppgifva och Styrka,
då af Kongl■ Maj.ts Egen Nådiga pröfning
torde få ankomma, huruvida något
y tterligare understöd i detta afseende ma
af g'de Hufvudtitelns tillg ingar kunna
Wermlands innevånare beviljas.
Hvad slutligen beträffar den af Daniel
Andersson från Wermlands Län väckta mo
tion
-
Stats- samt Allm, Eesv.o. Oec-Utsk. Utl.N'o 5. i 7
tion om anslag af Statens Medel till bortsprängande
och planerande af den så kallade
Slottsbrobacken, samt Herr Ugglas, Carl,
med anledning deraf gjorda hemställan, att
detta Stats-bidrag måtte genom en de resande
till åläggande föreslagen lämplig afgift
småningom återgäldas, anse Utskotten ifrågavarande
backes borttagande eller kringgående
med en ny väg, om sådant af Läns-Styrelsen
nödigt pröfvas, icke utgöra något sådant
större företag af allmännare nytta, der*
före Statsverket bör utgift vidkännas, mea
deremot, jemlikt 25 Cap. 8 §i J3yggninga«
balken, ovilkorligen åligga de hemman, sorn
till vägens underhållande indelte äro; och
torde Rikets Högloft. Ständer, i händelse
af bifall till denna Utskottens åsigt,
jemväl låta den af Herr Uggla gjorda,
framställning, om vägpenningars uppbärande
af resande, till all påföljd för det
närvarande fä förfalla.
Hvilket allt vördsamt underställes Ri^
kets Högloft. Ständers upplysta pröfning.
Stockholm den 15 April 1829.
BUntill Riks.Si, Pre t. i8c8 och 1829, tide Sami. 7 A.
«:dra H:t. 2
3 8 Stats- samt Allm, Besv.o. Oec-Utsk. Uti,Nx> 6,
N.-o 6.
Ank, till Expi'Utsk. <1. 20 April 1829.
Utlåtande, i anledning af åtskilliga
väckta frågor om anslag till Bro*
ars underhållande.
Tili Stats* samt Allmänna Besvärs, och
Oeconomie-Utskottens gemensamma utlåtande
hafva från det Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit remitterade följande rned hvarannan
likartade motioner, nemi.:
1:0 Af Riksdags-Fullmägtigen från Chri*
stianstads Eän Tufve Larsson, sorn anhållit,
att, i anseende till de dryga utgifter, hvil*
ia Östra och Vestra Göinge Häradsboer få
vidkännas genom byggandet och underhål*
landet af de många öfver den så kallade
Helge A anlagde Broar, berörde Härader
måtte undfå något anslag af allmänna medel
till härmed förenade kostnaders bestridande.
2:0 Af Anders Svensson från Södra Hal*
land, hvilken anmäler, att, enligt upprätiadt
kostnadsförslag, en summa af 14,000 R:dr
Banco skall erfordras till verkställande af en
nödige befunnen ombyggnad af den öfver
NissaAn invid Halmstad anlagda Bro , i
hvars underhållande Staden Halmstad deltager
för en tredjedel samt Halmstads och
'Tönnersjö Härader, om tillsammans yoo^mant
Stats- samt Allm. Besv, o, Oec-Utsk, Uti. N'o 6. 19
tal, för de öfrige tvåtredjedelarne; och som
berörde Härader, i anseende till en del hem*
mans eländiga beskaffenhet, icke skola magta
bestrida ifrågavarande nybyggnadskostnad,
begär Anders Svensson, att, om icke hela den
summa kostnadsförslaget upptager, anses kun?
na beviljas, åtminstone en del deraf nnétfe
af allmänna medel, till understöd för Hä«
radsboeme, varda anvisad.
3:0 Af Anders Eriksson från Örebro LänJ
som anhåller, att ett anslag af Allmänna Medel,
hvilket Motionairen anser lämpligast
kunna tagas af Strömrensnings - fonden,
måtte Sundbo Häradsboer förunnas till upp*
förande af nya Broar öfver de i Hammars
Socken, emellan Staden Askersund och Rå
Gästgifvaregård, varande tvänne Sund,afhvilka
det ena är 134 famnar bredt och 5 famnar
djupt, och det andra 67 famnar bredt och
3^ famnar djupt. Till stöd för denna begäran
har Anders Eriksson andragit, att Sundbo
Härad, bestående af allenast 3:ne Socknar
med tillsammans 160 hemman, under de
sist förflutna tio åren utgifvit 1,786 R;dc
32 sk. Banco till anskaffande och underhal?
lande af de till öfverfarten af berörde tvänne
Sund för närvarande begagnade, men för
ändamålet icke tjenlige eller pålitlige färjor;
hvarförutan Häradet, som årligen betalar
150 Rtdr i färjepenningar, måste] till half'
ten bygga och underhålla den så kallade
a o Stats-samt Allm. Fesv. o. Oec.Utsk. Utl.NloB.
Sundsbron vid Askersund , oberäknad! 60
andra smärre Broar, hvilkas underhallande
af vissa hemman måste besörjas,
4Jo Af Anders Andersson från Södermanlands
Län, som föreslagit, att den inom
Kärnebo Socken af Selebo Härad på vägen
till Gripsholms Slott belägne så kallade Lägg»
sta-Bro, hvilken är byggd af träd på pålar t
och begagnas af dem, som färdas till och
från Södermanland, Westmanland och Neri»
ke, måtte på allmän bekostnad få af sten
uppföras, emedan Brons underhåliande i dess
nuvarande skick icke längre skall af Akers
och Selebo Häraders dertill anslagne hem.
man kunna åstadkommas, sedan, för några år
tillbaka, ett tredje Härad blifvit från deltagande
i brobyggnads-skyldigheten befriadt,
och Häradsboerne, oberäknadt de kostnader
dem tillskyndas genom underhållande af färjor
vid Strengnäs, Qvicksund, Stocksund, Rönsö
och Stallarholmen, skola till brons a n~
läggning sakna tillgång å timmer, så väl å
egna skogar som å Häradernes allmänningar;
samt
5:0 Af Lars Larsson från Skaraborgs
Län, som begär, att, i händelse bidrag af
allmänna medel beviljas andra brobyggnads»
skyldige, en lika förmon må af Skaraborgs
Läns innevånare få tillgodonjutas, så mycket
hellre, som dem ålåge att underhålla ej
Stats-samt Allm. Eesv. ö. Oec- Ut sk. Uti. N:o 6. 21
blott en mängd öfver strömmen Tidan an»
lagde och lill en del på jernkedjor hängande
broar, utan ock i synnerhet den så kallade
Hornbörja-bron i Gudhems Härad, hvilken
sistnämnde bro, i anseende'till strömmens
våldsamhet, hvarje år måste så godt som om.
byggas och derjemte, höst- och vårtiden, nästan
hvar fjortonde dag repareras.
Med föranledande af desse Motioner,
hafva Riksdags - Fullmägtige Nils Månsson
från Malmöhus Län och Olof Olofsson från
Wermlands Län till det Hedervärda Stån»
dets Protocoll muntligen anfört, den förre,'
att, sedan frågor nu blifvit väckte om Statens
bidragande till kostsammare broars byggande
och underhållande, ansåge han, att
den för sin ovanliga längd så kallade Långebro
vid Christianstad borde dertill främst
komma i åtanka; och den senare, eller Olof
Olofsson, att Jösse Häradsboer jemväl måtte af
Staten erhålla understöd till vidmagthållan:
de af de inom Häradet varande många bro.
ar och färjor.
Deremot har RiksdagsFullmägtigen från
Elfsborgs Län Anders Danielsson, understödd
af flera det Hedervärda Ståndets Ledamöter,
bestridt bifall till alla ofvannämnda motioner
dem Anders Danielsson ansett vara af så
enskild beskaffenhet, att de icke bordt under
Bilfets Ständers pröfning komma,
2 2 Stats- samt Allm. Besv.o Oec-Utsk.Utl,No6,<j.
Utskotten hafva tagit allt detta i öfvervägande;
och då, enligt Uag och gällande
Författningar, vederbörande j jordegare äro
pligtige att sjelfve underhålla broar, der de
nödiga finnas,
lunna Utskotten icke tillstyrka, att de här
begärda bidrag af Statsmedlen utgå;
men då onekligt är, att de i flere delar
af Riket oundviklige »torre brobyggnad
der äro med betydliga kostnader förenade,
liafva Utskotten
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Högloft.
Ständer, att hos Kongl, Maft i underdånighet
anhålla, det Bropenningars uppbär
rande under längre eller körnare tid rnät
vid sådana tillfällen och uppå vederböran■
des derom tillgörande ansökningar, i itai
■der mtdgifvas.
Stockholm den 15 April 1829.
N:o 7.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 20 April 1829,
Utlåtande, i anledning af gjord hem*
ställan om bidrag af allmänna
medel till odlingsbara Kärrs och
Mossars aftappning på Gottland.
Ifrån Högvördige Preste-Ståndet har blifvit
iifverlemjnadt ett af Herr Prosten Dedekind afgif
-
Stats- samt Allm- Btsv.o. Oec.-Utsk, Uti, Niö 7. 2 5
vet och af Herr Prosten Lyth biträdt Memorial,
med hemställan, att då, genomen af Directeuren
Stephens, på Kongl. Majtts Nådiga befallning
och Stats-Verkets bekostnad, för några år tillbaka
anställd undersökning och afvägning, utrönt
är, att på Gottland finnas omkring 50,000
Tunnland odlingsbara Kärr och Mossar af förträfflig
jordmon, öfver hvilkas mindre kostsam*
ma aftappning och odling kostnadsförslag äfven,
blifvit afbemälde Directeur uppgjordt, men, i
brist af nödige medel, någon annan verkställig"
het häraf icke sedermera följt, än att blott nål
gra odlingsförsök i denna väg blifvit af enskilde
personer gjorde, Rikets Höglofl. Ständer
måtte hos Kongl. Majtt i underdånighet anhålla,
att ett årligt låne - anslag af 5000 R:dc
Banco må, till Mosiodlingars verkställande på.
Gottland, af gide Hufvudtiteln, intill nästa
Riksdag, blifva i Nåder beviljadt, med de vilkor,
för återbetalningen deraf, sorn Rikets Högloft.
Ständer vid 1823 års Riksdag för dylik*
lånebiträden i allmänhet föreskrifvit.
Sedan Allmänna Besvärs* och OeconomieUtskottet,
till hvilket detta mål blifvit remitteradt,
inbjudit Stafs-Utskottet att i handläggningen
deraf deltaga, hafva Utskotten ärendet till
gemensam pröfning förehaft samt dervid inhemta!:
att Rikets år 1823 församlade Ständer,
i frågor af dylik beskaffenhet, uppå förekomna
anledningar, meddelat det allmänna förordnande,
att, då en Mossa, Myra eller annan af vatten
34 Stats samt Allm. Besv. o. Oec.-Utsi, Uti. N:o 7.
fördränkt odlingsbar mark, vid hållen undersökning
befunnits vara af god beskaffenhet och
i aftappningskostnad ej erfordra större summa,
än som motsvarar den af egaren påräknade för-'
del af odlingen, och Kongl. Maj:f, efter pröfning
af det upprättade kostnadsförslaget tillika
med dervid åtföljande arbetsplan, som alltid
borde hos Kongl. Maj:t till fastställelse uppvisas,
i Nåder behagat detsamma gilla, samt delegarne
i jorden derefter ställt godkänd säkerhet
för återgäldandet af den till aftappningen erforderliga
kostnad, arbetet eller sjelfva aftappningen
sedermera, i mon af den tillgång, som 9'da
Hufvudtiteln för Jordbrukets och Näringarnes
.upphjelpande dertill kan lemna, må, med allmänna
medel och under publik tillsyn, af Kror
nans manskap verkställas; skolandes delegarne
med tredje året ifrån det, då aftappningen blifvit
fullbordad, begynna återbetalningen af kostnaden
derföre, på det sätt, att en åttondedel af
primitiva Summan hvarje år erlägges, hvarigenom
hela beloppet, vid slutet af tionde året
efter aftappningen, blifver Stats-Verket godtgjordf,
under befrielse för delegarne från all
förbindelse att ränta för Capitalet erlägga.
Med tillämpning af dessa allmänna grunder,
och då genom den af Directeuren Stephens
redan haline undersökning är tillförlitligen utredt,
att en mängd af de på Gottland befintlige
Kärr och Mossar eller Myror äro af god jord
-
Stats-samt Allm. Be$v o. Oec.-ZJtsk. Uti. N:o 7. 25
mon och kunna med fördel aftappas; anse Utskotten
sig böra tillstyrka
att, med iakttagande af ulla ofvanberörde
vilkor för åtnjutande af understöd till vattenaftappning
frän större odlingsbara trakter,
nemligen kostnadsförslags med arbetsplans
upprättande, desammas företeende till
Kongl. Majus Nådiga pröfning och godkännande,
samt säkerhets ställande för kostnadens
återbetalande, delegarne uti ifrågavarande
på Gottland befintlige odlingsbara
lägenheter må förklaras berättigade att af
Nionde Hufvudtiteln och i mon af dess
tillgångar, på förut stadgadt sätt, få åtnjuta
bidrag till desammas aftappning.
En Ledamots serskilda tanka bifogas här
hos.
Stockholm den 15 April i829>
Reservation
af Herr Lagmannen Noréus, Jean. Andamålet
af Nionde HufvudtiteJns Anslagssumma är, att
till Jordbrukets, Handelns och Näringarnes förkofran,
meddela understöd för sådane allmänna
företag, som, öfversiigande den enskilda förmågan,
kräfva uppmuntran eller bidrag af Staten.
a6 Stats- samt Allm. Besv.o,Oec..Utsi. Utl.N:s>j,%*
Ett sådant understöd, meddeladf genom lane*
biträden, anser jag mindre kraftigt och mindre
användbart vid företag af större oecotiomisk
omfattning; och enär Stats-Verket jemväl derigenom
kan äfventyra förluster, eller åtminstone
invecklas i concurstvister och dermed åtföl*
jande rättegångar, uppkommer ock en afvikelse
från de allmänna grunderne för Statsmedlens
förvaltning och disposition. Frågor om afskrifningar
skola dessutom icke sällan väckas och
kanske ofta finnas nöidvändige både för företagets
fullföljd och Låntagarens bestånd.
Då jag, uppå dessa skäl, ansett mig icke
kunna instämma i pluralitetens tanka, anhåller
jag att detta mitt yttrande mätte, i sammanhang
med Utskottens Betänkande, få underställas Rikets
Höglofl, Ständers pröfning.
N:o 8.
Ank. till Exp.-Utsk. d. ao April 1829,
Utlåtande, i anledning af flera väckte
Motioner om anslag af allmänna
medel till Sjön Wenerns sänkning.
Tili Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconom
mie-Utskottens gemensamma handläggning hafva
blifvit öfverlemnade:
Stats• samt Allm, Besv, o. Oec.-Utsi. Uti. N:o 8. 5 7
a) Frän Högloft. Ridderskapet och Adelni
1:0 Ett Memorial af Herr v. Becker, C. F-,
af innehåll: att sedan Rikets Höglofl. Ständer,
vid 1823 års Riksdag, fästat sin uppmärksamhet
vid den stora skada, som Sjön Wenerns ojemna
vattenhöjd och öfversvämningar förorsakat angränsande
Provincer, samt, till afhjelpande häraf
i en framtid, tillstyrkt förberedande åtgärder,
hvilka äfven till en del blifvit verkställde,
finnér dock Motionairen nu anledning frukta,
det jordegarne af Allmogen sakna både förmåga
och förutseende att genom någon uppoffring
befrämja detta företag, samt att Ståndspersonernes
bidrag dertill icke skola blifva tillräcklige.
*
Af sådan anledning, och för att icke se eh
sak af så vidt omfattande nytta alldeles för-;
falla, hemställer Motionairen, om icke Rikets
Ständer skulle täckas till Kongl. Majrts Nådiga
disposition ställa något, om ock ringa, årligt anslag,
på det företaget, derest inga olägenheter
kring Götha Eif deraf äro att befara, må kunna,
äfven utan enskildes medverkan, åtminstone
långsamt och under loppet af flera år, fullbordas.
Motionairen uppgifver, som ytterligare skäl för
företagets angelägenhet, det sjukdomstillstånd ,
som flere gånger och i synnerhet vintern 1826
inträffat bland Strandboerne vid Wenern, till
den grad, att blott inom den Församling, der
Motionairen är boende, 400 personer på en
gång varit sängliggande, och Läns- Styrelse»
2 8 Stats samt Allm. Besv■ o. Otc - Utsi. Uti. N:a !J.
sett sig nödsakad att inom samma Socken an*
lägga ett serskildt Sjukhus, hvilka olägenheter
Motionairen tillskrifver de Träsk, sorn efter
hvaije öfversvämning bilda sig vid stränderna
och under nuvarande förhållande icke kunna
dikas och uttorkas.
2:0 Herr Hammarhjelms, Carl Fredric, i
anledning af Herr von Beckers Motion, gjorda
Anförande, som upplyser, att, enligt den af framlidne
Öfver« Directeuren Hagström anställda
undersökning, kostnaden för Sjön YVenerns sänkning
genom aftappning skulle komma att upp.
gå till omkring 250,000 R:dr, och att den jordtillökning,
som derigenom erhölles, icke kunde
beräknas till mer än 20 ä 30,000 Tunnland.
Ehuru boende i en ort af Wermland, der
mycken skada rönes af Wenerns periodiska
fallande och stigande, anser dock Herr Ham~
marhjelm kostnaden för den ifrågasatte aftappningen
allt för stor, i synnerhet vid en tidpunkt,
då så många angelägnare behof förefinnas, och
förklarar sig för närvarande ej böra Herr voa
Beckers Motion understödja.
v
b) Frän Hedervärda Bonde StåndeK
3:0 Serskildte Memorial af Olof 'Nilsson
och Daniel Andersson från Carlstads Län samt
Anders Andersson från Skaraborgs Län, hvilka
sammanstämma i den önskan, att ifrågavarande
vigtiga företag icke måtte råka i förgätenhet,
Stats- samt Allm.Besv.o-Oec.-Utsk. UtlN-.oS, 29
samt att de redan började undersökningarne om.
Wenerns olika vattenhöjd och sättet för denna
Sjös sänkning måtte blifva, så mycket möjligt
är, påskyndade, och arbetet derefter, ju förr
desto hellre, företaget. Anders Anderssön anhåller
derjemte, att denna, för flere bland Rikets
Provincer så välgörande anstalt måtte på Statens
bekostnad vidtagas och utföras.
Utskotten, som tagit dessa framställningar
under behörigt öfvervägande, få, med anledning
deraf, upplysa, att, då frågan om detta ärende
vid 1823 års Riksdag förevar, tillstyrkte Rikets
Ständer i underdånighet hos Kongl. Majit, att
de af Öfver-Directeuren Hagström i ämnet in»
gifne handlingar måtte, på allmän bekostnad,
till trycket befordras och exemplar deraf gratis
utdelas till Församlingarne omkring Wenern:
att Kongl. Majits Befallningshafvande i Elfsborgs,
Skaraborgs och Carlstads Län måtte besörja
om undersökningar rörande rymden och
beskaffenheten af den jord, som genom detta
företag skulle, i mer eller mindre nion, gagnas^
samt utröna, huruvida och lill hvad belopp
egare af sådan jord vilja utfästa sig att ersätta
kostnaderne för Sjöns sänkning: att undersökning
måtte anställas till bestämmande af det förhållande,
hvaruti Götha Elfvens vattenhöjd står
till Sjön Wenerns stigande och fallande; samt
att Kongl. Majit, efter inhemtande af dessa upplysningar,
ville dem vid nästa Riksdag Rikets
Ständer i Nåder meddela.
30 Stats* sStmt Allm* Besv.ti.Oec.-Utsk, Uti. N-.o 8.
Utskotten, hvilka således i behörig väg
nu infordrat och erhållit del af de åtgärder,
som, till följd häraf, blifvit sedan sista Riksdag
vidtagne, hafva deraf inhemtat, att, sedan Kongl.
Maj:t, med gillande i allo af de åtgärder, Rikets
Ständer i underdånighet tillstyrkt, i Nåder
anbefallt Öfver-Directeuren vid Landtmäteriet
att ombesörja tryckningen af ofvanomförmälde
handlingar, samt» under den 31 Augusti 1S24,
jemväl i Nåder anbefallt vederbörande Uandshöfdingar
och Styrelsen för arbetena i Götha
Elf, att vidtaga de af Rikets Ständer begärda
■undersökningar, hafva åtskillige af dem redan
blifvit verkställde och andra dels påbörjade,
dels furberedde. Men enär derjemte upplyst
blifvit, att en del af dessa förrättningar, beroende
ej mindre af Sjön Wenerns ombytliga vattenhöjder,
än af öfverenskommelse^ svåra att tillvägabringa
emellan en mängd af stridiga interessen,
fordra en längre tid för att bringas till ändamålsenlig
fullbordan, samt att flera års observationer
sannolikt erfordras för att, af de
föreskrifne undersökningarne om vattenhöjdernes
förhållande till hvarandra, kunna hemta ett bestämdt
och tillförlitligt resultat, anse Utskotten
sig nu ej kunna föreslå annan åtgärd härutinnan,
än
att Rikets Högloft. Ständer mätte hos
Kongl. Maftt i underdånighet anhälla, det
de påbörjade undersökningarne blifva fortsatte,
intill dess saken erhållit all den nog.
granna utredning, som ämnets vigt för
-
Stäts-samt Allm Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N:s%,q. 31
drar, och hvarigenom Rikets Ständer sättas
i tillf alle att öfver hufvudfrägan frarns
deles besluta.
Stockholm den 15 April 1829,
N:o9.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 April 182g.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan
om en Bros uppförande
på något afstånd från Qvicksunds
färjeställe.
Tili gemensam behandling af Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat remittera
ett Memorial af Herr Grefve Gyllenborg,
Johan Henning, sorn föreslår att, till beredande
af en lättare communication emellan Rikets
södra och norra provincer samt till undanrödjande
af de hinder, som mota. Resande vid öfVerfarten
af Qvicksund i Westmanland, der
Strömmens häftighet under storm och högt vatten,
i synnerhet vårtiden, skall stänga fortkomsten
till och med i flere veckor, en Bro med
Sluss, på något afstånd från Qvicksunds färjeställe,
måtte anläggas, samt underdånig anhållan
hos Kongl. Majrt i sådant afseende göras, ej
mindre om undersökning, huruvida en så be
-
3 S Stats samt Allm. Besv. ö. OecUtsk. Uil. N:o gi
skaffad Broanläggning kan verkställas, än om
kostnadsförslags upprättande dertill, då, i händelse
förslaget finnes verkställbar^ Herr Grefven
anser den dervid ifrågakommande utgift
kunna af anslaget till Strdinrensningar bestridas.
I anledning af denna Motion, hade Hers.
Friherre Ridderstolpe, Fredric, till Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Protocoll för den 3 nästförflutna
December anmält, att en Brobyggnad
öfver det så kallade Borgås sund i Westmanland
blifvit föreslagen att tillvägabringas genom
Actier, och att underdånig anmälan derom till
Kongl. Majit från Läne-Styrelsen redan ingått;
hvadan Herr Friherren ansåge, att dylika Corn*
municationer till vägfarandes beqvämlighet, då
uppmärksamhet och omsorg af Läne-Styrelserne
deråt egnas, lämpligast kunna genom enskildes
försorg och utan Statens betungande åstadkommas.
Hvad sålunda framstäldt och erinradt blifvit
hafva Utskotten tagit i behörigt öfvervägande;
och som till Utskottens kännedom kommit,
att, till beredande af en mera lättad Vattencom*
munication och segelfart på Mälaren, båtleden
vid Qvicksund skall! utvidgas, och att, för sådant
ändamål, medel af Strömrensnings-Fonden
redan blifvit använde och än ytterligare torde
komma att användas; alltså och då detta för angeläget
befunna större och gagneligare företag
skulle
Stafs- samt Mlm> Besv o, Oec.-Utsk. Uti. N:o g. 3 3
Skulle till sin påräknade nytta förfelas, i den
händelse Bro anlades vid Qvicksund, i stället
för den derstädes nu befintliga färjan, samt all
anledning är att förmoda, det Strömmens våldsamhet,
som hittills orsakat hinder och svårighet
vid öfverfärjningen, kommer att aftaga i
samma mon Sundet värdet utvidgadt,
anse Utskotten sig icke böra tillstyrka Rikets
Höglofl. Ständers bifall till Herr‘
Grefve Gyllenborgs Motion.
Tvånne Ledamöters i ämnet afgifna skiljaktiga
yttrande varder härjemte vördsamt bifogadt.
Stockholm den 15 April 1809.
Reservation
Af Herr Prosten Hwasser:
Då Höglofl. Utskotten afstyrkt den af Herr
Grefve Gyllenborg föreslagne Brobyggnaden vid
Qvicksund, hafva de åberopat såsom motiv för
afslag, att detta Sund kommer att på Strömrensnings-FondenB
bekostnad utvidgas. Ehuru jag,för
min del, anser en Bro på detta ställe vara be—
Bih. till Riks.St. Prat,rgzg och isis- 4:de Sami. 2:a A>
*:a Häftet, 3
34 Stats- sarrit Allni, Besv-6. Otc.- Utsk.Utl, N‘6t)i
höflig och önskansvärd, vågar jag dock icke
påyrka något Stats anslag dertill, utan inskränker
mig blott till den önskan, att Landt-communicationen
icke måtte försvåras genom Färjestad
lets utvidgning. Jag har den öfyertygelsen, att
det påbegyntaoqh kostsamma Strömrensnings-arbetet
vid Qvicksund är icke blott mindre nyttigt,
utan kan möjligen hafva flere menliga följder.
Till styrka för detta påstående får jag vördsammast
anföra följande anmärkningar.
Då hufvud-ända målet med Sundets utvidgning
egentligen är att minska, om ej alldeles
förekomma det Strömdrag, hvaraf Mälare-Jakterne
och Ängfartygen här som oftast besväras,
så måste ock med detsamma föresattsen vara, att
till detta ändamåls vinnande sänka fjärden Galtens
vattenhöjd, hvaraf strömdraget helt och hållet
beror. Och sorn skillnaden emellan vattenytans
höjd i Galten och i Bläcken vissa tider
och i vissa omständigheter är alltför olika och
uppgår stundom till Nio å Tolf Tum, då den
deremot ibland är ingen, så måste ock utgräfningen
rätta sig derefter, örn eljest seglatiorten
alltid skall vara obehindrad. Ty de omständigheter,
som inverka på dessa vattenytors relativa
höjder, äro ej allenast Vår- och Höstfloderne
i de Strömmar, som afbörda sig i Galten,
utan äfven andra, som till och med bero af
vattnets olika höjd i Östersjön. Då t. ex, denna
eller Östersjön är så låg, att relativa
höjden emellan vattenytorne der och i Mälarn
Stats- sarnt Allm. Besv. 6,Oec.-Utsk. XJtl- N'o <j, 3 5
uppgår ända till Tre Fot, som ej så sällan inträffar,
enligt vattenmätningarne i Södersluss och i
Telge, så måste ock Mälaren dervid hörja sänka
sig, och följaktligen Strömdraget vid Qvicksund
ökas, hvilket ock med erfarenheten instämmer.
Ökar man nu utgräfningen vid Qvicksund
för att fälla vattenytan i Galten derefter,
så måste ock inträffa, att vattenytan så väl i
Arboga Å, sorn i sjön Freden vid Strömsholm,'
skall börja sänka sig, hvaraf åter en annan följd
blifver.att ett nytt Strömdrag uppkommer i Arbo*
ga An, och att, om denna successiva sänkning
längre tid påstår, vattnets höjd på nedersta trösklarne
i Hjelmare- och Strömsholms - Canaler
möjligen kan komma att sänka sig under den
jaåräknade. Härtill kommer en annan olägenhet
af Galtens sänkning, den nemligen, att öfverfarten
vid Borggårds Sund än mer försvåras
af den ökade Strömmen, tom redan vissa tider
är nog besvärlig. Sedan jjg omnämnt dessa
möjligen inträffande bi-olägenheter, får jag, i afseende
på sjelfva Färjestället vid Qvicksund, anmärka,
att öfverfarten derstädes, som för Landtransporten
är högst nödvändig, men alltid varit
besvärlig och vådlig, genom Sundets fördubbling
eller tripplering i bredden, i samma
mort måste betydligen försvåras, och vid vestan
eller östan storm blifva alldeles omöjlig, emedan
Sundet genom utvidgandet blir mera blottställdt
för vindarne. För färjningens bestridande
skulle både kostnad och arbete förökas, samt
farao af möjliga olyckshändelser förstoras.
3 6 Stats* si Allm. Besv.o. Oec.- Utsk, Uti, N:0 9.,i o*
Af allt detta tycker jag mig hemta anledning
att, för min del, afstyrka fullföljandet af
en gräfning eller muddring, hvars kostnad synes
till föga båtnad vara använd, och som genom
en klokt inrättad upphalnings-machin väl
kunnat eller kunde besparas. Att afslå Bro.;
byggnad på detta ställe, i brist på medel» kan
visserligen vara rätt för närvarande; men att
använda Statsmedel på ett arbete, hvarigenom
en Bros uppförande derstädes bl ifver för efterkommande
mångdubbelt kostsam, örn ickealldeles
omöjlig att verkställa, deremot får jag vördsamt
protestera.
Häruti förenade sig Herr Bergs-Rådet af
Robson.
N:o 10.
'Änkom till Exp. Utsk. d. 20 April 1829.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts
Nådiga Proposition om Anslag
till förmon för Undervisningsverken
i Riket.
Tili Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma utlåtande hafva
de respective Riks-Stånden behagat öfverlemna
en från Kongl. Maj:t till Rikets Ständer, under
den 27 sistförflutna Februarii, aflåten Nådig Proposition,
angående tillökade Anslag för Under»
Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. N-.o 10'. 37
visnings-Verken i Riket. (Se Bihanget till
Riks* Ståndens Protocoll, lia Samlingen, 2:a Ban^
det, N:o 59.)
I sammanhang härmed hafva med Utskotten
blifvit communicerade följande, af den
Nådiga Propositionen föranledda yttranden, nemligen:.
Inom, de( Högvördigä Preste-Ståndet;■
1:0 Af Herr Professoren Liedbeck, som
upplyst, att de tre yngsta Piofessorslöneme vid
Universitetet i Eund, ehuru ämnade att ökas
till 300 Tunnor Spannmål, ännu icke utgöra
mer än $50 Tunnor hvardera, samt att dessutom
icke vid Eunds, såsom vid Upsala Uni4
versitet, löner för Professores emeriti finnas
att tillgå, hvilken brist i betydlig mon dertill
bidrager, att de yngste Professorer på förra
stället i inånga år mäste tjena utap Professorslön;
2:o
Af Herr Professoren Geijer, som yttrat
den önskan, att Utskottens uppmärksamhet måtte
fästas på ringheten af de nu till Universiteten
i Riket föreslagne medel.
Inom det Hederwiirda Bonde"Ståndet;
3:0 Af Riksdags.Fullmägtigen Anders Jansson
från Westerås Län, sorn, med erinran om
38 Stats-samt Allm. Besv.o. Oec.Utsk. Utl.Nio lo.
de betydliga anslag af räntebärande jord, hvilka
af Konung Gustaf den aldre Adolf blifvit
skänkte till Upsala Academie, samt de stora
inkomster Acadtmien deraf tillflyta, atTsett, att,
om något skäl synes vara för penningelöntagare
att klaga i anseende till myntets förfall, sådant
likväl icke bör ega rum vid berörde Lärosäte,
hvadan ock Motionairen, som föreställt sig, att
jemväl Lunds Academie samt öfrige Läroanstalter
böra med deras nu egande inkomster
kunna upprätthållas, förklarat, att, då i alla fall
behofven måste rättas efter tillgångarne, det icke
vore verkställbar! att, genom nya tillskapade
behof, öka de bördor, deraf den skattdragande
Allmogen redan tryckes; i hvilken mening .■'.Tiders
Hansson och Johan Andersson från Upsalq
Län sig jemväl förenat, samt
4:0 af J. Andersson från Calmare Län,
sorn, med erkännande, att åtskillige, af nuvarande
tids upplysning och fordringar påkallade, förbättringar
i de lägre Undervisningsanstalterna
synas af Konung och Ständer gemensamt böra
befordras, till vinnande af ett ,7naturligare, enklare
och för barnen nyttigare lärosätt”, förklarat
sig af dessa tänkesätt uppmanad att, för sin del,
bifalla Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, samt
det derutinnan begärdta Anslag af 60,000 R:dr
Banco årligen. Dock liar Motionairen, vid et?
sådant dess begifvande trott sig böra fästa det
vilkor, att Anslaget till den af Uppfostrings-Cojnitéen
projecteratle nya Elementar Schola tor
Stats samt Allm. Besv.o Oec.-Utsk. Uti. N:o lo- 39
ämnesläsning, som, enligt bifogadt förslag, uppgår
till 6,800 Rtdr årl igen, bör, i anseende
till det metl samma Schola åsyftade vigtiga
föremål, af ofvanberörde 60,000 Rtdr Banco
företrädesvis utgå, och nämnde ScholaJ-Inrättning
alltså bestämdt och ordentligt på Riks Staten
uppföras.
Utskotten, som detta vigtiga ärende till
pröfning förehaft, hafva, lika med Kongl.
Majit, funnit, att, innan de af Comiterade till
granskning af Uppfostrings- och Undetvisningsanstalterne
i Riket föreslagne större och mera
vidt omfattande reformer varda gillade och
vidtagne, allmänna tänkesättet derom bör lemnäs
tillfälle att sig närmare stadga, hvadan ock
de af Comiterade för detta ändamål begärda
betydligare Summor för närvarande icke böra
under pröfning komma; men då en af högsta
billighet påkallad förbättring i lönevilkoren för
personalen vid Elementar-Läroverken och Scholorne
emedlertid synes , oberoende af dessa
Läroverks, i afseende å läromeihoderne, framdeles
ifråga kommande reorganisation, nu genast
böra, på sätt Kongl. Maj:t jemväl i Nåder hemställt,
af allmänna medel beviljas, så framt duglige
Lärare skola vid Gvmnasier och Scholor
kunna för en längre tid fästas eller ens för en
kortare blifva att påräkna, samt den af Kongl.
Maj:t till öfrige behofven, ej mindre förUniversiteiernes
än Tillämpnings.Scholornes fullkomnande,
förslagsvis begärda nedsatta Summa af 18,000
40 Stuts-samt Allm- Beiv.Q.Oea-Utkk, Utl.N-o 19-
H:dr Banco årligen ingalunda förekommer betydlig,
i jemförelse lill det dermed åsyftade
angelägna ändamål, hafva
Utskotten ansett sig vö dsamt böra till--  styrka Rikets Höglofl. Ständers bifall till
Kongl, Majus Högstberörde Nådiga Pro*
position, samt att , som följd deraf, RiksStatens
4-de Hufvud-Titel må, till nästa
Riksdag, okas med en Summa af 60,000
R'-dr Banco årligen, likväl med bifogande
af det af Riksdags-Fullmägtigen Johan
Andersson från Calmars Län gjorda välgrundade
förbehåll, att den Summa, stor
6,800 R:dr, som, till underhållande af en
på försök föreslagen Elementar-Schola för
ämnesläsning inom Hufvud-Staden, årligen
erfordras, bör af
tillökade Anslag oafkortad utgå, och således
icke, på sätt den Kongl Propositionen synes
föranleda, blifva beroende af möjliga,
men likväl ovissa besparingar d denna
Hufvud-Titels tillgångar.
Hvilket dockjallt vördsamt underställes
[Rikets Höglofl, Ständers upplysta bepröfvande.
Stockholm den 15 April 1829,
Stqts-samtÄllm-Besv-o.Oee.-Unk. Utl.N-.o 11. 41
N:o II.
Ankom till Exp, Utsk. d, »o Apr. i8ag.
Utlåtande, med anledning af Kongl.
Maj:ts till Rikets Ständer aflåt*
na Nådiga Skrifvelse om befrielse
för Tynderö Socken i Vester-Norrlands
Län att deltaga
i ordinarie Rotering.
Tili Stats* samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
hafva de respective RiksStånden
behagat öfverlemna Kongl. Mai:ts,
under den 29 Qctober sistlidet år, till Ri*
hets Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, angående
yrkad befrielse från Rotering för
Tynderö Socken i Wester-Norrland, (Se
Bihanget till Riks-Ståndens Rrotocoll, i:a
Samlingen, j:a Band. N:o 8.)
Utskotten, som tagit denna fråga i noggrannt
öfvervägande, hafva, lika med Kongl,
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium, an.sett,
att, då Tynderö Socken, synnerligast i anseende
till dess Hemmans svaga beskaffenhet,
alltifrån Konung Carl IK:des Regeringstid,
af Sveriges framfarne Konungar och Regen.
ter, genom serskilda Nådiga Resolutioner, varit
förunnad befrielse från det ständiga Båtsmanshållet,
samt berörde Hemman, som följd
af dessa Konunga-försäkringar, hvilkas helgd
kke kan lemnäs utan afseende, synas uti
ga Stats- samt Allm, Besv.o.Oec.-Utsk. L\l N:Oi%.
detta fall böra närmast hänföras till sådan
privilegierad jord, som, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Majit den 17 December 182 jj,
från ordinarie Rotering är frikallad, hafva
(Utskotten alltså funnit sig böra tillstyrka:
att TynderU Socken, hädanefter som hittills,
må varda befriad frän allt annat
Roteringsbesvär, än den Extra Rotering,
hvilken, till följd af Rikets Ständers Ali.
manna itadgande redan år l8u, blifvit
Socknen ålagd;
hvilket dock , med öfverlemnande af några
Ledamöters af Utskotten serskildt yttrade tanka,
Rikets Höglofl. Ständers pröfning vördsamt
underhålles.
Stockholm den 18 April 1839.
Reservation
af Friherre Cederström, Jacob: Då alla sedan
1809 och 1810 arens Riksdag vidtagne
.Beslut och utfärdade Författningar, rörande
Stätt- samt Allm,
Roterings.skyldigheten, utgå från den grundsats,
att alla Hemman och Lägenheter, med
undantag endast af Boställen, som af vissa i
tjenst varande Militair-personer innehafves,
Comministrars, Klockares, ringare KyrkoBetjentes,
Länsmans och Fjerdingsmäns Boställen,
Lotshemman, samt i vissa fall jemväl
till Postföringen anslagne Hemman, böra ingå
i Rotering, samt jag för min del icke kan
sorn gällande antaga de af Tynderö Sockneboer,
till grund för en fortfarande befrielse,
åberopade Kongl. Brefven af den 20 Augusti
»754, den 20 Februarii 2772 och den i6j
Januarii 1797, enär, enligt hvad RoteringsCommissionen
vitsordat, Hemmanens den
tiden befunna svaga beskaffenhet nu mera i
så måtto upphört, att ett icke obetydligt fiske
såsom binäring idkas; alltså och då Sockneboerne
icke eller kunnat föregifva, mindre
visa, att de vidkännas något sådant allmänt
besvär, som mot Rotering är svarande, finner
jag det vara med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, att Tynderö Socken, på
sätt Roterings.Commissionen föreslagit, ålägges
Ordinarie Rotering. I denna serskilda tanka
förenade sig med Herr Friherre Cederström
Herr Friherre Stjerncrona, Herr Assessoren Lagerhjelm,
Herr Commerce-Rådet Hemberg, Pehr
pehrsson från Calmar Län, samt Lars Pehrsson
(fån Westerås Län.
44 Stats samt Allm. Besvo.Oec.Utsk Uti N:a »9,
N:o 12.
Utlåtande, med anledning af väckt
fråga om granskning af alla de
Författningar, som angå Seglationen
så väl i Rikets större Insjöar
som längs Kusterne m. m.
Fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln haf*
■va Stafs- samt Allmänna Besvärs- och Qeconomie
Utskotten till gemensam handläggning
fatt emottaga ett af Herr Hjerta , Gustaf,
till Protocallet för den 15 sistlidne December
gjordt anförande, deruti den önskan yttras,
att Utskotten måtte erhålla uppdrag undersöka
alla de författningar, som angå Seglationen
så väl i fikets större Insjöar som
längs Kusterne; att alla hinder derföre, vare
sig i fartygens construction och däckning, i
afgifter, hvilka icke nödvändigt tarfvas, i
föreskrifter, som allenast afse controller 5
otjenligt uppburna pålagor, eller i onödige och
liinderlige Tull- och Förpassningsåtgärder,
måtte till upphäfvande anmälas, samt deremot
föreslås allt hvad genom lättade tillgångar
å Lotsar, förbättrade Bak- och Landkännings
ansta! ter, Sjömärken och Sjökort,
kan denna Seglation befordra, i sammanhang
hvarmed Utskotten skulle ega att hos Rikets
Ständer föreslå (vänne underdåniga skrifvelser
till Kongl, Majit, den ena, ”innefattande
Stats-sdmt Allm. Besv.oOeC.-Uts1. Utl-N:oli. 4 5
’’de beslut, Rikets Ständer med deras besltu
”tande rätt, hvad Skattemedlen angår, funnit
”sig böra till handelns lättnad vidtaga, och
’den andra, innefattande de önskningar, angående
Allmänna Inrättningar och föreskrifter,
dem Rikets Ständer i öfrigt funnit
”nödigt att hos Kongl. Majit i Önskningsväg
•^anmäla.”
Utskotten häfva tagit denna begäran i
behörigt öfvervägande; mea då Motionairen
icke närmare uppgifvit hvilka författningar
han funnit behöfva ändras, och dess fordran
af Utskotten att Uppgifva hvad som till förbättrande
af Lots-, Bak- och Landkänningsanstalter,
Sjömärken, Sjökort, Fartygs construction
m. m. vidtagas bör till Seglationens
befordrande, innefattar så mångfalldiga ämnen,
hvilka alla fordra förberedande undersökningar,
dem Utskotten icke äro i tillfälle
anställa, finna Utskotten sig
icke kunna hos Rikets St'dn'der tillstyrka
någon åtgärd, såsom följd af Herr Hjertås
ifrågavarande Motion.
Stockholm den 18 April 1839»
stockholm,
tryckt i Marquardska Boktryckeriet, iSsg,
Sjdts- samt Allm. Béév.o• Oec.- Utsk. JJtl.N'o jjj T
N:o l3.
Ank. lill Exp.-Ulskottet den 29 April 18*9;
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om odeladt användande af Wisby
Hospitals inkomster för helsövården
på Gottland.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hög.
vördige Preste-Slåndet hafva, under den 14
och 21 sistförflutne Februarii, behagat återremittera
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 51,
i anledning af Riksdagsfullmägtige inom
Hedervärda Bonde-Ståndet Pehr Burges och
Per Mårtenssons gjorda hemställanden om
beviljandet af tillökade anslag för Gottlands
Hospital och Lazarett.
Wid detta ärendes företagande till ny
pröfning, har Stats-Utskottet inhemtat, att
till Allmänna Besvärs- och Oeconomi» Utskottets
handläggning blifvit i samma ämne remitterade:
1:0
från Högvördige Preste-Ståndef, en
Motion af Herr Prosten Dedekind, innefattande
framställning, dels om behofvet för
Bih. till Rikt. St. Prat. 1828 och 1829. 4 Sami. 2 Afi,
3:e H:t. 1
4 Stats-samt Allm.Besv.ö. Oec.-Utsk, Uti. N:oi$.
Gottland att, till helsovårdens befrämjande
derstädes, fa använda hela afkastningen af
Wisby Hospitals fonder, emot skyldighet för
Hospitals-Föreståndare och Lazaretts-Direction,
att till vederbörande aflemna verificerad
räkning för medlens förvaltning, dels ock
om angelägenheten deraf, att en ny Lazaretts-byggnad
derstädes skyndsamt varder upp.
förd, i stället för den nu befintliga, alldeles
odugliga och obrukbara; och
2to fran Vällofl. Borgare-Ståndet, ett
Memorial af Herr Do uner, G. N.t deruti an*
hålles om Rikets Höglofl. Ständers und. förord
hos Kongl. Maj:t, att, för Gottlands helsö,
vård, Wisby Hospital matte få behålla sina
inkomster, såsom grtlndade, dels på privata
Donationer af jord och medel, hvilka Konung
Fredric den Förste i Danmark, uppå
en tid då Gottland lydde under denna Ko.
nungs Spira, genom Nådig Resolution skall
hafva förklarat vara Hospitalets evärdeliga
Egendom, den der icke, under något vilkor,
finge dragas ifrån dess egentliga bestämmelse,
nemligen Gottlands egne fattiges och fattige
sjukes vård, dels ock deruppå, att, när
Gottland till Sveriges Krona afträddes, Ön
försäkrades få tillgodonjuta de fri- och rättigheter,
dess invånare då egde.
För behandlingen 1 ett sammanhang af
'dessa irenne, af enahanda syftning varande,
Stats- samt Allm. Besv,o. OecUtsk> Uti. N:o 13. 3
Motioner, hafva Utskotten med hvarannan
sammanträd), och få, efter granskning af uppgifna
och hithörande förhållanden, -sitt yttrande
deröfver här nedan afgifva.
Ej mindre af olvanberörde Motioner,
än af de vid återremissens beviljande meddelade
upplysningar, hafva Utskotten inhemtat,
att Wisby nu egande Lazaretts-byggnad
redan i början af 1770-talet blifvit utdömd
och befunnen till behofvet oandvändbar; att
Högstsalig Hans Majst Konung Gustaf den
1 redje år 1775 skall hafva gillat desseinen
till en ny sådan byggnad, hvilken likväl, i
anseende till bristande tillgångar, och då
den betydligaste delen af Hospitalets inkom*
ster, oberäknadt Lanareits-medlen, bestående
endast af Collect-medel vid Bröllopp och
Barnsöl till ett belopp af circa 150 R:dr
årligen, måst till Kongl. Seraphimer Gillets
Cassa insändas, hittills icke kunnat företagas;
att den på Gottland nu varande Hospitalsbyggnad,
som följd af localens inskränkthet,
är till den grad trång och bestående af så
få rum, att tvänne af dessa, till vansinniges
förvarande, måst fördelas i 10 Celluler, hvardera
innehållande 70 Tum i längden och 30
i bredden, deraf några med saknad af fönsterluft
och tillfälle för vädervexling, samt
att, som följd af allt detta, Gottlands Hospitals-
och Lazaretts-anstalter för närvarande
ingalunda befinnas i det tillräckliga och ord
-
4 Stats- samt Allm. Besv,o, Oec.-Utsk. Uti. N:o 13.
nade skick, som Öns folkmängd och Samtidens,
i bredd med upplysning och mildaie
känslor Ökade, kraf uppå del lagande för olyckliga
och vanlottade likar det påfordra.
Det har, under handläggningen af detta
ärende, icke undfallit Utskottens uppmärksamhet,
att de Ceniral-Hospiial till vansinniges
vardande, hvilkas iordningssättande blifvit
åt Kongl. Seraphimer-Gillet uppdraget,
icke kunna komma i fråga att af Gottland
tillitas. Öns afskiljda och icke sällan, under
flere månaders tid, helt och hållet afbrutna
commuoicationer med fasta landet göra sådant
mindre möjligt, och bestämma oemotsägeligen
Öns behof af egna inrättningar för sina
sjukes omvårdnad.
Wid sådane förhållanden, och då Utskotten
i sammanhang härmed inhemtat,
att Wisby Hospitals-Föreståndare och Lazaretts-Direction
sig erbudit att, i den händelse
Hospitalets inkomster oförryckte få för
^Länets helsovård användas, genom enskild
credit, upplåna nödigt Capital för skyndsamt
uppförande af en ny Lazaretts-byggnad, i öfverensstämmelse
med redan fastställd ritning,
samt då ett för Gottland så ytterst angeläget
behof, uppå sådant sätt, utan Stats-Werkets
bidrag eller någon annan Provinces af Biket
betungande, kan afhjelpa»,
anse Utskotten sig böra vördsamt tillstyrka
Rikets Högloft, Ständer, att genom Skrif•
Stats, samt Allm. Besv, o. Oec.* Utsk. Uti. N:013. 5
velse hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl Majit, utan afseende
uppå Wisby Hospitals mer eller mindre
lagliga rätt att, för Gottlands helsövård
allena, Hospitalets alla tillgångar använda,
och således utan hinder af den Nådiga
Resolution, som, i anledning af uppstådd
tvist emellan Kongl. Seraphimer-Gillet
å ena, samt Hospitals-Föreståndare och
Lazaretts Direction å den andra sidan,
under den 29 sistlidne October meddelad
blifvit, Nådigst tillåta, att Wisby Hospitals
af ålder donerade inkomster måga, för
uppförandet af en ny Lazaretts-byggnad
derstädes, tills vidare och uppå nedan uppgifna
vilkor, till oförminskadt belopp fä
användas, nemi,:
att Hospitals - Föreståndare och Dazaretts-Directionen
sig förbinda att, inom den
tid, Kongl, Majit i Nåder kan bestämma, efter
pröfning af den af vederbörande afgifvan*
de arbetsplan, i Wisby, uppå dertill tjenlig
local och i nogaste öfverensstämmelse med
denar 1775 Nådigst gillade ritning, uppföra,
inreda och med nödige inventarier förse en
Uazaret t s-byggnad af sten, så indelad, att
nödigt utrymme jemväl för svagsinte deruti
icke kommer att saknas';
att Hospitals-Föreståndare och Direclionen
genom egen försorg anskaffa de här
-
6 Stats■ samt Allm. Besv. o. Oec - Utsi. Ull. No 13.
till nödige médel, emot ersättning successive
och i den mon Wisby Hospitals inkomster,
till oafkortadt belopp, Direcliotiens Cassa, från
1830 års början, tillflyta;
att ej mindre berättelse om byggnadsarbetets
fortgång och tillslut bringande, än
fullständigt verificerad redogörelse för Hospitalets
inkomster, vid hvarje års slut, varda
till Kongl. Seraphimer-Gillet från HospitalsFöreståndare
och Lazaretts-Directionen insände;
att,
sedan byggnaden blifvit fullbordad
och, jemte dess tillhörande inredning, vid
derå anställd laga besigtning, godkänd, samt
den, enligt kostnadsförslag, entreprenad-contract
eller verificerad räkenskap, härtill åtgångna
kostnad blifvit, af Hospitaletsinkomster,
Hospitals-Föreståndarne och Lazaretts*
Directionen till fullo godtgjord, öfverskottet
af dessa inkomster, sedan en af Kongl. Majit
Nådigst pröfvad Summa till Lazaretts-byggnadens
och Inventariernes årliga underhåll
först derifrån utgått, bör till Kongl. Serapbiroer-Gillet
för den följande tiden insändas,
såmt
att Hospitals-Föreståndare och Lazaretts-Directionen,
emot tillgodonjutande af
denna förmon, och så länge Hospitalets alla
inkomster få af dessa Autoriteter disponeras,
Stats-samt Allm. Besv.o.Otc*.-Uisk. Ull. N:o 13. j
böra, utan serskildt anslag, utbetala den barnauppfostringshjelp
, sorn Kongl. SeraphimerGillet,
uppå Landshöfdingen anmälan, hest
ammer
Hvad slutligen beträffar Herr Profes-?
sor Gravanders, vid tillfälle af återremissens
beviljande, inom det Högvördiga Preste Ståndet
yttrade förslag, att till Lazaretts byggnad
anslå och inreda det på Gottland befintliga,
f. d. Magazins-Directionen tillhöriga, Krono*
Bränneri-hus af sten, har Landshöfdingen
öfver Gottland Herr Friherre Cederström
meddelat Utskotten den muntliga upplysning,
att ifrågavarande Bränneri, som skall
vara beläget i den trångast bebyggda delen af
Wisby Stad, och för närvarande af Kongl.
Krigs-Collegiutn disponeras till BeväringsUtrednings*
och Sjukvårds-persedel-förråd,
blott till ringa del är till boningsrum inredt;
vid hvilket förhållande Utskotten
icke anse sig höra tillstyrka Rikets Högloft.
Ständers bifall för Herr Professor Gravanders
i omförmäldt afseende gjorda hemm
ställan.
Stockholm den 23 April 1829.
8 Stats- samt Allm. Uesv. o. 0/c,- Utsk. Uil. N:o 14.
N:o 14.
Ankom lill Exp. Utsk. d. 29 April 1829.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om lindring för de Hemman i
Blekinge, hvilka blifvit till Lotsars
underhållande indeldte.
Riksdags-Fullmägtigen fran Blekinge Län
Olof Mänsson har uii ett, från Hedervärda
Bonde-Ståndet till Slats samt Allmänna Be•
evärs- och Oeconomie-Utskotrens gemensamma
handläggning, remitteradt Memorial andragit,
att, då allmänna bördor böra så fördelas, att
de för den ena undersåten icke blifva mera
tryckande än för den andra, det med en sådan
grundsatts icke vore förenligt, att en del
af de i senare tider till Lotsnings utgörande
anslagne Hemman fått sig ålagdt att, jemte
den förut dem åliggande Båtsmansindelning,
med boningshus, kåltäppor, vedbränsle, foder
och kobete, enligt nu gillande Båk- och
Lots-Författningar, förse de vid hvarje Lotsplats
anställde Lotsar, sorn exempel hvaruppå
blifyit uppgifne, inom Blekinge Län,
Hasslö 3]| mantal, förut indeldt'till 5} Båtsmän
och nu ytterligare belastadt med 4 Kronolotsar,
Aspö N:ris 76, 77 och 78, nära 2
hela mantal, indeldt till 2} Båtsmän och nu
afven skyldigt att underhålla 6 Lotsar, samt
Stats- samt Allm, Besv.o.
Milasten Mto 25 om 2 j mantal, anslaget till
en Båtsman och derjemte nu ålagdt att åt
den vid Christianopel stationerade Secund.
Lots årligen lemna hö, kobete och lika inyeket
åkerjord, som den tjenstgörande Båtsmannen
innehafver; anförandes Motionairen
ytterligare, det en mängd Hemman och Lägenheter,
hvilka i senare tider blifvit ålagde
en lika tunga, derföre icke erhållit annan
motsvarande lättnad i onera, än blott befrielse
från allmän Väghållning och Tingshusbyggnad,
hvilka sistnämnde skyldigheter åter,
i samma mon, fått blifva en tillökning i öfrige
Hemmansegares inom Häradet förut
nog tryckande bördor. Olof Mänsson hemställer
fördenskull, att, då billighet och rättvisa
synas påkalla, att ettdera af ofvannämnde besvär
må upphöra, men locala förhållanden
icke medgifva någon rubbning i de Lotsstationer,
hvilka för närvarande äro bestämde
och indelde, aliade Hemman, hvilka äro för
Lotsar anviste och med dessas underhållande
belastade, antingen måtte från Båtsmansindelningen
helt och hållet befrias eller ock
njuta lindring till hälften mot andra till
Båtsmanshåll indeldte Hemman i Provincen;
hvaremot, och i den händelse sådant för
närvarande icke skulle kunna bifallas, Olof
Mänsson begär, att, af de till allmänna Lotsverket
i Riket anslagne och inflytande medel,
en skälig och mot den ökade tungan svarande
ersättning måtte bestämmas, sorn följd
3 o Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.* Utsk. Uti. N: o 14.
hvaraf öfrige Hemmansegare i Häradet jemväl
vunne befrielse från de, genom ofvanomförrnälda
reglering, dem tillskyndade okas
de kostnader för Väghållning och Tingshusbyggnad.
Utskogen hafva tagit dessa framställ»
ningar i öfvervägande, och då Kongl. Majus,
under den 16 Maji 1827, utfärdade Nådiga
Förordning och Reglemente, angående Lotsoch
Bak-Inrättningen i Riket, i t^de Art. 158
innehåller, att såsom Lots-Hemman och
Boningsplatser för Lotsar skola anses alla sådane
Heraman och Lägenheter, vare sig Frälse,
Krono eller Skatte, hvilka af ålder varit
och ännu äro lotsnings-skyldighet underkastade
och icke lagligen blifvit derifrån sk i 1 jde,
samt äfven sådane, som framdeles kunna
blifva Lötsman, för lotsningens skull, till
bruk och nyttjande upplåtne, med frihet fran
vissa ett Hemman eljest vanligen åtföljande
skyldigheter, samt uti berörde Artikels 163
§, är stadgadt, att då, för Lotsningens skull,
angeläget finnes, att på andra ställen, än de
redan af ålder antagne Lots-Hemman, Lots
finnas bör, och sådant inträffar med Frälseeller
Krono-Skatte-Hemman, det må ankom»
ma på öfverenskommelse emellan Kongl.
Majit och Kronan samt Jordegaren, om och
hvilka förmoner den senare till Lotsens
underhåll lemna bör, emot åtnjutande af de
friheter, som slike Hemman tillagde äro,
Stats- s-.t Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N:s 14,1 5. 11
eller, om sådant icke lämpligen kan ega
rum, emot ersättning i penningar, som af
Båk- och Lotsmedlen utgå bör; alltså och
då det sålunda beror af vederbörande Jordegare
att sjelfve betinga sig sådane förmoner,
som de anse mot Lotsens underhåll vara
svarande, och Lots-Hemman jemväl, enligt
a §. af 1783 års Förordning, njuta befrielse
från Inqvartering) Gästgifveri och Tingshusbyggnad,
Krono-, Gästgifveri, Fång- och
annan Skjuts, Brefbäring samt Utskrifning på
Jjotsarne och dess folk, anse
Utskotten sig icke kunna tillstyrka Rikets
Högloft. Ständer vidtagandet aj någon kland
de af Riksdags-Fullmägtigen Olof Alånsson
försslagne åtgärder.
Stockholm den 23 April iS29-
N:o l5.
Ank, till Exp.-Utsk. d. 29 April 1829.
Utlåtande, rörande åtskillige, mot
försäljningen af den så kallade
Lif-Stallbyggnaden vid Kongsöhr,
väckte anmärkningar.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har, genom
remiss den 19 sistförflutna December,
12 Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl. N:oi$.
till Stat8“ samt Allm. Besvärs- och Oeconoinie-Utskottens
gemensamma utlåtande behagat
öfverlemna en Motion af Friherre Ridderstolpe,
Fredric, deruti Herr Friherren, jern.
te begäran, det Rikets Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa om
Nådig befallning till JDess och Rikets StatsContoir
att ej, medelst sitt slutliga gillande
af ett, vid offentligen anställd Auction, den
29November 1828, af Arrendatorn af Kongsöhrs
Kongsgård Pastor Hörstadius gjordt anbud
å den så kallade Lif Stall-byggnaden
vid berörde Kungsgård, afgöra samma Stallbyggnads
af Kongl. Majit, i Nådig Skrifvelse
den 21 Nov. 1827, anbefallda försäljning, tillika
föreslagit, det måtte Rikets Ständer inför
Thronen frambära deras underdåniga
önskan, ”att, i frågor om Stats-Verkets för*
”del eller förlust af ett framkastadt förslag,
1 local - autorileternes ansvariga utlåtanden
'"alltid deröfver måtte vara i Nåder infor”drade:”
varandes denna Motion åtföljd, ej
mindre af Herr Grefve Adelsvärds, Eric Reinhold,
erinringar mot behörigheten af de af
Herr Friherre Ridderstolpe sålunda gjorda
framställningar, än bemälde Herr Friherres
i ämnet ytterligare afgifna yttrande*
Vidkomnfande först Motionairens hemställan
om utverkande af Kongl. Maj.'ts Nådiga
befallning till Stats-Contoiret att ej gilla
det, i laglig ordning, vid utlyst auction
Stats• sdfnt Allm. Besv• o.Oec. Utsi. Uti. N'-o 15. 13
gjorda anbud å Lif Stall-bygggnaden vid
Kongsöhr, finna Utskotten densamma vara
i stridighet mot 90 §. Regeringsformen.
Hvad deremot beträffar det förslag till
en allmän föreskrift om ordningen för vissa
oeconoiniska frågors behandling, som genom,
den senare delen af Herr Friherre Ridderstolpes
Motion åsyftas, hafva Utskotten, då
genom to §. af Regerings-Formen är stadgadt:
"att Ärendena skola tiil föredragning
”hos Konungen i Stats Rådet förekomma, se"dan
nödiga upplysningar deröfver ifrån
”vederbörande Collegier och Embetsman blif”vit
infordrade och inkommit,” ansett olämp.
ligt tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer att hos
Kongl. Majit i underdånighet arihål'a om
vederbörandes förständigande att iakttaga
•hvad genom Grundlagen redan är uttryckligen,
och i de bestämdaste ordalag, föreskrifvet.
Utskotten, hvilka alltså funnit förevarande
Motion, i ena fallet, till sitt yrkande
grundlagsstridig, och i det andra, innehålla
förslag till en iakttagelse, som genom 10
Regerings Formen redan är föreskrifven,
hafva ansett sig icke kunna för densamma
tillstyrka Rikets Häglof, Ständers bifall,
Stockholm den 23 April 1829-
14 Stats- samt Allm. Besa.o. ()ec.* U[sk.Utl.N:o 16.
N:o l6.
Ank. lill Exp.-Utsk. d* 29 April 1829»
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om förändring i de om Militiae-Boställens
tillträdande gällande
författningar.
Fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
till Stats- samt Allm. Besvärs och Oeconomie*
Utskottens gemensamma handläggning blif.
vit öfverlemnadt ett Memorial af Herr C.
G. Freidenfelt, deruti han, med hemtad anledning
af den uti Kongl. MajHs Nådiga proposition,
förande Stats.Verkets tillstånd och
behof, gjorda framställning, angående indelta
Arméens Boställen, begär att få fästa uppmärksamhet
vid ett föihållande, som, i den
händelse Boställena varda bibehållne, i
Motionairens tanka, synes i hög grad förtjena
rättelse, den omständighet nemi., att 20 §.
af 1770 års Förklaring öfver 1752 års Boställs-Ordning,
obestämd i sin ordalydelse
och olika tillämpad af Domstolar och Embetsverk,
hittills ofta framvisat den påföljd,
att en Officer vid ett indeldt Regemente, vid
tillfällen af befordran eller transport till
annan beställning, fått uppbära, för ett och
samma år, inkomster både af det Boställe
han lemnar, och det han tillträder, och så
-
Stats-s:t AllmBesb.o.Oec,.Utsk. Utl,N'.s 16,17. 15
dant på bekostnad af en kamrat, som under
tiden fått tjena utan inkomst*
Utskotten hafva, efter pröfning af denna
framställning, stannat i den öfvertygelse,
att som ifrågavarande ämne eger gemenskap
med hvad Allmänna Lagen i 16 Cap. 5 $.
Jordabalken, jemfördt till 5 Cap* 12 §. samma
Balk, stadgar om rätter fardag å jord
på landet, samt berörde Lagrum, jemte de
flere dermed sammanhang egande Författningar,
icke någon förändring undergått,
kunna Utskotten till haad af Herr Freidenfelt,
i afseende ä Militice-Boställens tillträdande,
serskildt hemstäldt blifvit, icke tillstyrka
Rikets Höglofl. Ständers bifall,
Stockholm den 23 April 1829*
N:0 17.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 29 April 1829.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om uppförande af en MagazinsByggnad
i Thorshälla.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oe'conomie-Utskottens
gemensamma Utlåtande
i6 Stats- samtAllm.Besv,o. Oec-Utsk. Uti. N.o 17•
liar Hedervärda Bonde-Slåndet remitterat
RiksdagsFuIlmägtigens från Södermanlands
Llän Pehr Anderssons Memorial, deruti han,
till lindring för Allmogen i vissa intill
Staden Thorshälla gränsande Härader, uti den
skyldighet, dem blifvit ålagd att, uti Staden
Westerås, och således utom Södermanlands
Län, leverera deras Afrads- och Krono-Tionde-Spannmål,
föreslagit, att en MagazinsByggnad
matte uppföras i Thorshälla för
emottagande af berörde Spannmål från Österoch
Wester - Rekarnes Härader, hvarinom
skola finnas Räntegifvare,som hafva 9 ä 10 mils
väg till Läns-Magazinen i Nyköping och
Mariefred; och då numera icke eller, såsom
tillförene, vore dessa Häraders Innevånare
tillåtet, att aflemna deras Afrads- och Krono.
Tionde-Spannmål i Thorshälla , Ovicksund
eller vid Sundbyholm, derifrån den sjöledes
blifvit afförd till något af KronoMagazinerne,
vore behofvet af ett Magazin uti Thorshälla
så mycket större, helst om tillika i beräkning
toges, ‘att, då undsättnings spannmål under
missväxt-år blefve för merberörde Häraders
Innevånare beviljad, denna välgörande anstalt
icke kunde blifva fullkomligt ändamålsenlig,
enär de undsättningstagare, som blott
erhölle en half eller högst en hel Tunna
sig anvisad, i anseende till den långväga och
kostsamma transporten, skulle finna sig nödsakade
att från dess afhemtning afstå; uti
hvilket
Stats- Samt Allm. BeSv.o Oec - Utslt. Utl.N'.o 17. 17
hvilket yttrande RiksdagsFullmägtigen för
Åkers Härad Anders Andersson sig jemväl
förenat.
Utskotten, som för behandlingen af denna
fråga gjort sig underrättade, att Kronans
behållna Afrads* och Tionde Spannmål, utaf
Öster- och WestBr-Rekarnes Härader, utgör
årligen endast 2,574 Tunnor, anse sig
icke böra tillstyrka, att Stats-Verket, för étt
så obetydligt Spannmåls - förråds uppläggande
i Thorshälla, belastas med kostnaden
för én ny Magasinsbyggnad derstädes
och aflöning till dervid nödig Magazinsbé.
tjening, helst det icke sällan tillätes Räntegifvaren,
att med penningar efter Markegångs»
pris lösa Afrads- och Krono-Tionde-Spannniålen.
Men då Motionairen anfört, att den
från Thorshälla, Qvicksund eller Sundbyholm
tillförene tillåtne sjötransport af här
ifrågavarande Ränte- och Tionde Spannmål,
till något af Krono-Magazinen, skall hafva
upphört, derföre att Spannmålen blifvit
Under transporten skämd eller sent på hösten
med fartyget infrusen, anse Utskotten sig
böra vördsamt tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer,
ätt hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, det Räniegifvarne inom Öster- och
Élh, till Rikt. St. Fröt. 1828 och l829- 4 Sami. 2 Af i.
3;e H:t.
2
a 8 Stats-samt Allm, Besv.o.Oec-Utsk. Utl,N;oii.
Wester-Rekarnes Härader må, om de sådant
sjelfve åstunda, tillåtas att tidigt på hösten
med sjölägenhet, den de sjelfve ega utse och.
l^kosta, samt, uppå deras egen ansvarighet
för transporten, fortskaffa sin Afrads- och
Krono-Tionde-säd till det Kronans Magazin,
som de anse för sig beqvämligast beläget.
Hvad slutligen vidkommer Motionairens
framställning af de olägenheter, som befaras,
under missväxtår, skola möta Innevånarne inom
berörde tvänne Härader vid Spannmåls»
understöds emottagande från aflägsne Krono»
Magazin; så och då Utskotten, uppå ofvananförde
skäl, förklarat sig icke kunna tillstyrka uppbyggandet
af ett serskildt Magazin i Thorshälla,
lära Öster- och Wester-Rekarnes Häraders
Innevånare, hädanefter såsom hittills, icke
kunna undvika att, vid de tillfällen, då undsättningispannmål
varder för dem anvisad,
densammå från Kronans redan befintlige och
Häraderne närmast belägne Magaainer afhemta,
så framt de af ett slikt understöd
vilja sig begagna.
Stockholm den *3 April 182g.
Stats■ samt Allm, Be sv, o, Oec.-Vtsk, JJthN-o 18. 19
N.-o 18.
Ankom till Exp.-Utsk. d. »9 Apr. 1829*
Utlåtande? i anledning af väckt fråga,
om inställande af all påbörjad
eller verkställd indelning till
ordinarie Rotering af hittills oroterad
jord.
Uti ett från Höglofl, Ridderskapet och Adeln
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning
remitteradt Memorial, har Herr Grefve Frölich,
David, yttrat: ”att ail påbörjad eller
verkställd indelning af jord (vare sig privilegieradelleraf
Krono-, Skatte ,och Frälsenatur)
till ständig eller ordinarie Rotering, derigenom
ordinarie Knecktehallet skulle ökas utöfver
det i Kneekte-Contractet bestämda antal,
måtte genast varda inställd,”
Anledningen till ett sådant yrkande
förmäler Herr Grefven sig hafva hemtat
derifrån, att sedan Rikets Höglofl. Ständer
vid 1S23 års Riksdag beslutat och, i underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majit den 17
Decembersamma år, bestämt ytterligare grunder
för den extra Rotering, som, i enlighet
med Ständernes år 1 810 fattade beslut, redan
öfvergått all i Riket förut oroterad privile
-
a o Stats-samt Allm. Besv.o.Oec..Utsk. Utt.N:o i 8.
gielad jord, samt Kongl. Majit, under den
ao December 1825, utfärdat Nådig InstrUC.
tion för de Commissioner, hvilka inom Länen
skulle organiseras till jemkning af dennå
extra Rotering, så hade Kongl. Majit sistnämnde
dag till Läne-Styrelserne jemväl afJåtit
en Nådig Skrifvelse af innehåll, att, då
genom högstberörde Instruction blifvit stadgadt,
det Krono-, Skatte- och Frälse-jörd
icke bör till extra Rotering upptagas, etnédan,
enligt gällande Författningar, ali sådan
jord åligger i ordinarie roteringäbesväret deltaga,
det skulle åligga extra Roterings-Coramissioneme
icke allenast noga undersöka,
huruvida, inom hvarje extra Roterings-Cominissions-district,
någon oroterad jord af dessä
naturer förefunnes, som, efter gällande Författningar,
bör i ordinarie Roteringen deltaga,
i hvilken händelse serskilde längder deröfver
torde författas, hvaruti alla sådane Hemman
och Lägenheter skulle upptagas, utan ock de.
samma i ordinarie Rotar indela efter enahanda
gränder, som vid Roteringsverkets uppgörande
blifvit inom Lanea följde, jemförde med de
grunder, dem Kongl. Maj t i Instructionen för
extra Roterings-Commissionerne stadgat, hvilken
Instruction således kornme, i alia andra tillämpliga
fall att tjena Roterings-Commissionerhe
lill underdånig efterrättelse.
Genom sist åberopade Nådiga Skrifvelse
hade således de till extra Roteringens jernk.
Stats- samt Allm- Besv.ö.Oec.-Utsk. Utl.N.oiS. 21
ping nedsatte Commissioner, i Motionairens
tanka, erhållit en alldeles oförmodad utsträckning
i deras befattning, hvilken, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut
och enligt Instructionens ordalydelse, bordt
inskränkas till extra Rotering af privilegierad
jord, som, enligt hvad förut stadgadt blifvit,
borde i stället för ständig eller ordinarie Rotering,
erlägga Rotefribets-afgift.
Herr Grefven, som icke funnit någre
Författningar emanerade sedan Statshvälfniqgen
år 1809, hvarigenom en slik ordinarie
Rotering kunde autoriseras, och som förmäler
sig förgäfves hafva anställt forskning om
de, till stöd för den af Kongl. Majit vidtagna
åtgärd, åberopade gällande författningar,
förmodar således, att någon irring egt rum,
då uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den
30 Maji 1826 (innefattande åtskillige förklaringar
öfver den Kongl. Instructionen och
Skrifvelsen den 20 nägtförutgångne December)
blifvit åberopade tvänne Kongl. Bref
af den 14 Oct. 1805 och den 2 October 1806,
deraf det senare skall innehålla: ”att alla till
viss ränta skattlagde lägenheter, sorn till viss
godhet kunna jemföras med J^idels Hemman
och derutöfver, äro ständig Rotering underkastade,
” alldenstund sist åberopade Kongl.
Bref, hvaruti ofvanintagne mening blott discursive
förekommer, icke väsendtligen innehåller
annat än generela föreskrifter för
a a Stats- samt Allm. Eesv.o
KammSfrCollegium och Läne Styrelserne,hvarefter
dem ålåge att preliminariter för en ti 11-  ernad Roterings-Commission anskaffa erfor»
derlige upplysningar,
I sammanhang med denna Motion har
till Utskotten blifvit öfverlemnadt ett deraf
föranledt skriftligt anförande af Herr Eri.
herre af Nordin, Carl Johan, deri Herr Friherren
erinrar, hurusom, i öfverensstämmelse
med Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut«
skottets, den 31 Mars 1810, meddeldte och af
Pikets då församlade Ständer, såsom innefattande
Sfändernes beslut, till Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverlemnade Betänkande, all i
Piket oroterad jord, med undantag af Boställen,
som af i tjenst varande Militr.ir-personer
innehgdes, skulle beläggas med extra Rotering,
hvilken Rotering jemväl, det följande
året 1811, blifvit af dertill förordnade Comiterade
verkställd, i öfverensstämmelse med
en för dem, deri 5 Februarii sistnämnde år,
utfärdad Nådig Instruction, samt att, sedan
fråga derefter uppstått om jemkning i berörde
Rotering, Rikets Ständer, i underdånig
Skrifvelse den 17 December 18235 anmält
de grunder, dem Rikets Ständer ansett dervid
böra följas, med tillämpning hvaraf, och
enligt Ständernes fattade beslut, från extra
Rotering borde un dantagas ali sådan jord,
sorn, i följd af dess natur, vöre ordinarie
Rotering underkastad.
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Vtsk.Utl. Nio 18. * 3
Hvad Rikets Ständer i detta afseende
sålunda stadgat, hade Kongl. Majit i Nåder
gillat och fastställt. Men då det dervid icke
undfallit Kongl Maj:ts uppmärksamhet, att
Hemman och Lägenheter, hvilka, enligt deras
natur, borde draga ordinarie Rotering,
likväl, genom detta senare beslut, blefve
från allt Roteringsbesvär frikände, under det
att största delen af Rikets jord nu mera
måste vidkännas antingen ordinarie eller
extra Rotering, och Kongl. Majit ansett denna
ojemna fördelning af ett allmänt onus framdeles
böra rättas, desto hellre, som den Eotefrihets.
afgift, hvilken oroterade Hemman
enligt Bevillnings-Förordningen utgöra, så
länge de rotefriheten åtnjuta, icke kan anses
motsvara den tunga, Roteringen medför, hade
Kongl, Majit funnit lämpligt ålägga de
till jemkning i extra Roteringen förordnade
Comiterade, att icke allenast upprätta längder
öfver förenämnde Hemman och Lägenheter,
utan ock desamma uti ordinarie Rotar
indela, efter enahanda grunder, som vid det
gamla Roteringsverkets uppgörande blifvit
inom Länen följde, jemförde med dem, som
för extra Roteringarne blifvit stadgade; och
på det ali noggrannhet vid indelningen måtte
iakttagas, samt control! derå vinnas, hade det
blifvit Hemmansegarne öppet lemnadt att,
om de så åstundade, öfver Comiterade* åtgärder,
underdåniga besvär få anföra.
84 tfats. samt Allm. Besy .o.Oep..TJtsk. Utl.N:oiS.
Herr Friherren, sorn derjemte upplyser,
att desge, af Kongl. Maj:t nödige pröfvade,
förberedande åtgärder, i afseende å en blifvande
Rotering af för närvarande oroterade
Hemman och Lägenheter, icke medfört någon
serskild kostnad för Statsverket, samt a(t
Corniterades i ämnet afgifne betänkanden
blifvit till vederbörande Collegiers utlåtande
remitterade, förklarar »in enskilda öfvertygelse
vara att, sedan förslagen blifvit af
Collégierne vederbörligen granskade, Kongl.
Maj:t visserligen lärer till Rikets Ständer
aflåta en Nådig Proposition, dervid de, på
pfvananfördt sätt beredde upplysningar komr
ma att meddelas, så att Rikets Ständer må
blifva i tillfälle att, med fu lkomlig sakkännedom,
i denna fråga fatta deras beslut.
Utskotten, §qra, med anledning af hvad
Salunda framställdt blifvit, tagit detta ärende
i öfvervägande, äro härvid af den tanka, att,
då endast förberedande anstalter för tillvägabringandet
af den utaf Rikets Höglofl. Ständer,
vid 1823 års Riksdag, beslutade jemkning
i extra Roteringen, hittills blifvit vidtagne,
och Kongl. MajU i Nåder lärer framdeles
lemna Rikets Ständer del af de resultat
pch förslag, som af de till extra Jt°teringsjemkningen
utsedde Comiterades åtgärder
blifvit en följd, då Rikets Ständer ock komr
ina i tillfälle att pröfva och fatta beslut i
detfa vigtiga arendes hela vidd, anse Utsjsot*
Stats S-t Allm. Besv.o.Oec,.J3tsk, XJtl.N:s 1 8,3 9.25
tpn Herr Grefve Frolichs nu väckta Motion
icke böra föranleda till någon Rikets Ständers
åtgärd.
Stockholm den 23 April 1S29.
N:o 19.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 April 1829.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Majrts till Rikets Ständer aflåtne
Nådiga Proposition om förhöjning
i Rote-hjelpen för svaga
Rotar inom Kronobergs och
Calmare Län.
Till Rikets Höglofl. Ständer har Kongl.
Majtf, under den 29 October sistl. år, herigar
aflåta Dess Nådiga Proposition om förhöjning
i Rotehjelpen för svaga Rotar inom
Kronobergs och Calmare Län, (Se Rihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, lista Samlingen,
ltsta Bandet, N:o 7).
Högstberörde Nådiga Proposition, sorn af
Högvördige Preste-Ståndet blifvit tjll Statspch
Qeconomie*Utskotten, men ^f (}e öfriga
a 6 Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Uti• N.o i g.
trenrie Respective Riks-Stånden, endast till
StatsUtskottet öfverleronad, har, vid sådant
förhållande, bordt af båda Utskotten till ge*
mensam handläggning företagas; och hafva
Utskotten, i sammanhang härmed, ifrån Hedervärda
Bonde-Ståndet fått emottaga ett anförande
af Anders Danielsson från Elfsborgs
Eän, af innehåll, det lian väl icke ville bestrida
någon lindring i Roteringsbördan för
de Rotehållare» inom förstnämnde tvänne
Län, som, mera än de andra, trycktes af detta
onus, men att han icke på förhand kunde
tillstyrka något understöd för dem af Statsmedlen,
då det vöre att förmoda, att en så»
dan Rotejemkning inom dessa Län kunde
tillvägabringas, att skäli g lindring derigenom
.bereddes de nu öfver-roterade Hemman, och
hvilken lindring äfven för vissa andra Län
vore behöflig; uti hvilket yttrande de fleste
af Hedervärda Ståndets Ledamöter instämt.
Utskotten, hvilka nogsamt hafva sig be»
lant, att ifrågavarande vid flere tillfällen öfverklagade
Boterings besvär, serdeles inom
Kronobergs Län, är tryckande och derjemte
ojemnt fördeladt, anse sig
bora hos Rikets Högloft- Ständer vördsamt
tillstyrka, att den af Kongl. Majit i Nader
föreslagna Rotehjelp eller Understöd, utgörande,
för öfver-roterade 4 6 fs'.dels Hemman
inom Kronobergs Län, 123 T.-r 24*
Stars- samt Allm,'Besv.o.Oec.tlJtsk. Utl.Niö 19. 57
Kappar, samt för 29 dylika Hemman inom
Calmare Län 13 Tunnor 23b Kappar,
må samma Hemman ärligen tilldelas,
samt att denna Rotehjelp, i anseende till
Hemmanens aflägsenhet från Kronans Magazin
samt svårigheten för Rotehållarne att
derifrån afhemta spannmålen , hvilken för
de mindre Hemmansdelarne utgör ett såringa
belopp, att värdet deraf knappast motsvarar
transportkostnaden, må,
antingen directe från Landt Ränterierne i
nämnde Län contant utbetalas efter Länens
Markegångspris, dock ulan beräkning af
forsel-lön, eller ock, derest Konungens Befallningshafvande
sä lämpligt finna, af
Kronofogden 1 orten emottagas, för att vid
de ordinarie Uppbördsstämmorna vederbörande
emellan fördelas-,
hvaremot den nu i contant utgående Rotehjelpen,
med 123 R:dr 33 sk. 4 r:st. för Kronobergs
Län, och 41 Dal, 5 öre 8 peng. för
Calmare Län, kommer att upphöra, och bör
under sin titel bland Stats.Inkomsterne oafkortad
t inea.
Vidkommande slutligen Riksdagsfull»
mägtigen Anders Danielssons gjorda framställning
om beliofvet af Rotejemkning jemväl
inom andra af honom ej uppgifna Län, fin
-
28 Stats- samt Allm. Besy,q.Oec^Ltsk Utl-Nto 19,.
na Utskotten, i frågans sålunda outredda
Skick, sig ej kunna i någon behandling deraf
ingå.
Några Ledamöters serskildt yttrade tan^
y^rder härjemte vördsamt öfyerlemnad.
Stockholm den 23 April i8a<^.
Reservation
sif Herr Amiral v. Schantz, C. P:
Emot Höglofl. Stats-Utskottets beslut, \
förenämnde fråga eller förhöjd Rotehjelps»
tilldelande åt de i Kronobergs och Calmare
Län öfverroterade Hemman, har jag mig
reserverat, och får skälen dertill ödmjukeligen
anföra. — Ifrågavarande Hemman hafva, med
den år 1693 i penningar ansbgne Rotehjelp,
Öfver 130 år, gitt man ifrån man genom köp
eller arf, hvadan den svårare Roteringsskyldigheten,
i jemförelse mot andra Hemman,
är deras nuvarande egare väl känd, likasom
man i allmänhet känner skillnaden emellan
dåliga och goda Hemman. Värdet af de i
håda fallen sämre Hemman skall ju natur-.
&tari- iamt Allm. Besv.o.Öee.* Utsi. Uti- Nto 19. i ij
llgtvis blifva mindre så väl vid köp, soth
'uppskattning än för de bättre, och derigenom
synas mig HemmansprisGn, förhålIningsvis,
vara jemnade. Att nu på Statens bekostnad,
genom én förhöjd Rotehjelp, förbättra de öf.
verroterade Hemmanen, vöre i min tanka
obilligt; hvar och en vet eller åtminstone
tor veta hvad han koper; skylle sig sjelf
örn han ej visliga handlat.
Dessutom skulle ett bifall till hvad nu
i fråga är, medföra prtejudicat för blifvande
frågor af likartad beskaffenhet, hvartill jag
än mera styrkes äf den i Hedervärda Bonde-Ståndet
väckta fråga, och som med öfrige
Stånden communicerats, att nedsätta ett Utskott
för att i ett sammanhang handlägga
alla de vid denna Riksdag gjorda Motioner,
angående förändring och jemkning i grundskatten
samt Rusthålls- och Roterings-skyldig;
heterna; tage* då detta beslut till grund, så
föreser jag en stark åtgång af behållna KronOTionden
och känner en Landsort) som af
samma skäl, söm de nu foreslagne Hemmanen,
då bör komma i åtnjutande af nära 3000
Tunnor Spannmål i ersättning. Ett fortfarande
af hvad Indelningsverket, i anseende
till Rustningsskyldigheterne föreskrifvit, synes
mig derföre bäst att bibehålla.
Deremot vore min tahka, att Hemman,
de der erhålla Rotehjelp i contant, efter
3P Stats■ s:t Allm- Besv.o Oec.-Utsk Utl.Nis 19,20*
gamla beräkningssättet, borde fa åtnjuta lin*
dring i Vacanoe-afgiften, der en sådan lindring
icke redan är medgifven; så sker det
i Blekinge och har jemväl så skett i Cal.
mare Län, innan jemkning vid indelta Cornpagnierne,
Rusthållarne emellan, i afseende
på tillskotts-räntan, blef verkställd.
Häruti förenade sig Herrar Santesson
Winberg, Stahle och Hemberg.
N:o 20.
Ank. till Exp.-Utsk, d, 39 April 1B29-
Utlåtande, med anledning af väckt fråga
om tillökadt anslag för BergsScholan
i Fahlan.
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln ingifvet Memorial, som till Stats- samt
Allmanna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma utlåtande blifvit öfverlemnadt,
har Herr af Uhr, Carl David, under åberopande
af de applicativa Vetenskapernes vär.
de i allmänhet och deras inflytande på Slöjder
nes och Handtverkeriernes förkofran, påkallat
serskild uppmärksamhet för Fahlu Bergsr
Stats samt Allm Besv.o.Oec.-Vtsk. Utl.N:o2o. 31S
Scholas nuvarande ställning samt å nödväni
dighetenatt sätta denna inrättning i tillfälle
att verka allt det goda, man af densamma
har skäl att förvänta. Denna Schola under-,
hålles väl till en del genom anslag å Nion;
de Hufvudtiteln, till ett belopp af 2,800
R:dr och, till en annan del eller uoo R:dr,
utur Fahlu BergslagsCassa; men som dessa
tillgångar från Inrättningens första början
befunnits otillräcklige, har BruksSocieteten
meddelat densamma ett årligt understöd af
3300 R:dr, hvarigenom Scholans sammanräknade
tillgång för året nu utgör 7,300 Ridt;
och då härifrån afräknas 1600 R:dr Stipendii-medel,
är för berörde Schola återstående
en årlig inkomst af 5600 R:dr, hvarmed
måste bestridas:
1:0 Underhåll af Byggnader m. m.;
3:0 Aflöning till ärne beständige och
fem tillfäilige Lärare;
3:0 Årliga Resekostnader för Lärarne
och Stipendiaierne;
4:0 Aflöning för Vaktmästare och
Handtlangare;
5:0 Dito för en Bokhållare;
6:0 Inköp af Böcker och Journaler;
32 Stats^ samt Allni. Béäv.ö Oec.-Utsk. Utl.N-.ö t öl
7:0 Jnköp af Chemiska Apparater och
Materialier, uppgående till minst 1200 R:dt
årligen;
8:ö Dito af köl, v&l och ljus;
9:0 Utgifter för större practiska försök;
I ö:o Dito för inköp af Rit-Instrumentfir,
Papper och Markscheider-IustrUmentef,
Samt
lilo Dito för Dito af Physiska och M*.
thetnatiska Instrumenter.
Och som icke någon af dessa Utgifter
kunnat undvikas, samt behofven visat sig
öfverstiga tillingarne, har följden deraf
varit, att undervisningen icke kunnat blifva
så vidsträckt och fullkomnad, som vederbördt,
enär Lärjungarne, i saknad af bade Apparater
och Lärare, icke sjelfve fått lägga hand vid
de ämnen, som bordt afhandlas. Undervisningen
i Bergs-Scholan har alltså thittills
hufvudsakligen måst inskränkas till de Chemiska
Vetenskaperne, hvaremot de Mathematiska
och Physiska föga kommit i fråga, ehuru
oumbärliga de äro för de fleste näringar och
derföre äfven bordt kunna vid denna Schola
bibringas, på ett sätt, att sjelftje grunderné
för dessa vetenskaper blifvit, genom anväri
dandet
-
Stais• sttmtAlim• Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. N-.o 20. 3 3
dandet af Instrumenter och Modeller, gjorde
så till sågandes handgriplige äfven för de
Elever, sorn saknat vetenskaplig underbyggnad.
Til! undanrödjande af dessa brister, har
Herr af Uhr föreslagit, att af Stats-medlen
mätte beviljas 1000 R:dr, såsom årlig Lön
för en ständig Lärare uti Mathematik och
Fhysik, samt dessutom 800 R:dr årligen till
inköp af Materialier och Instrumenter m.
m. för en Modell-Verkstad.
1 anledning af denna Motion och vid
ärendets föredragning till remiss, har Herr
Grefve Hamilton, John, hemställt, att, till
förmon för Fahlu Bergs-Schola, lo Stipendier
matte inrättas, hvatdera om 300 R:dr, att
intill nästa Riksdag uppbäras, i tvänne år af
hvarje Stipendiat, dock att ingen borde af
dessa Stipendier komma i åtnjutande, utan
att först hafva Bergs-Examen undergått.
Vid öfvervägande häraf oeh då Utskotten
inhemtat, att Fahlu Bergs-Schola, i
dess nuvarande skick, förnämligast meddelar
undervisning i Malm»probering, smältning
och gjutning, eller den Chemiska delep af
Bih, till Rikt-St. Prot. 1828 och l82g- 4 Semi. 2 A/d,
3:e H:t.
3
34 Stats samt Allm, Besv.ö.Oec.-U/sk. Uti. N'ö90.
Bergshandteribgen jemte Smidning, mender*
emot ännu saknar ständig Lärare i hvad sorn
tillhörer Grufvubrytning, Grufvumätning,
Grufvu- och Bruks byggnad, eller den Mechaniska
delen af yrket, äfvensom at t Scholan*
Elever icke ega tillfälle att genomgå en
Cours iExperimentalPhysik och ExperimentalChemi;
alltså och då dessa brister nödvändigt
mäste motverka ändamålet med en bildnings*
anstalt, hvaraf fördelarne icke ensamt böra
anses inskränkte till Bergshandteringen, utan
derjemte bidraga till det Allmännas och
hela landets nytta, i samma mon, som upplysning
och arbets-skicklighet derifrån spridas
äfven till andra näringsgrenar, hvilka blott,
som följd af grundliga kunskaper hos deras
idkare, kunna upphinna en högre grad af
fullkomlighet;
hafva Utskotten funnit sig vördsamt böra
tillstyrka ett ökadt anslag ä Stat för Fahlu
Bergs-Schola af 1000 R\dr ärligen, susom
lön för en ständig Lärare i Mathematik
och Physik;
hvaremot Utskotten förmoda, att, genom en
omtänksam hushållning med de till Scfaolans
underhållande i öfrigt anvisade serskilde
fonder, medel icke torde komma att saknas
för en småningom skeende anskaffning af
de Instrumenter och Apparater, sorn för en
Experimental-Cours i sislberörde Vetenskaper
erfordras.
Stats- samv-Allm. Besv o,Otc.- Utsk.Utl. N-o 20, 35
Hvad serskildt beträffar Herr Grefve
Hamiltons hemställan om anslag till Tio Stipendier
för samma Schola, kunna Utskotten, i
saknad af någon motiverad framställning
om nödvändigheten af flere Stipendier för
oftaberörde Schola, än dem hon, i förhållan»
de till sin nuvarande omfattning, redan eger
att disponera,
icke tillstyrka Rikets Högloft Ständers bifall
till hvad af herr Grefve Hamilton
föreslaget blifvit.
Slockholm den 33 April 1829*
N:0 21.
Ank. till Exp.«Utsk. d. 29 April 182g.
Utlåtande, i anledning af flere väckte
Motioner om behofvet af nya
Provincial-Läkares tillsättande i
åtskillige delar af Riket.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskotten
hafva blifvit öfverlemnade
följande, med hvarannan gemenskap egande
3 6 Stats- samt Allm. Eesv.o.Oec.-Utsk.Utl, A:o 2 i.
Motioner, angående angelägenheten af en förbättrad
Läkarevård på Landet samt behofvét
af nya Provincial-Läkare-besiällningars inrättande
i flere deler af Riket, nemi.:
a) Från Högloft. Ridderskapet och Adeln:
i',o Af Herr Grefve Hamilton, Jacob,
deruti anmäles, att största delen af Östbo
och Westbo Härader inom Jönköpings Län
äro så långt från Länets Residence-Stad belagné,
att desse Häraders Innevånare icke, utan
största svårighet, kunna, i behofvets stund,
begagna Lazarettet i Jönköping eller anlita
den derstädes boende Provincial - Läkaren,
hvadan ock skall hafva inträffat, att många
personer ' inom ifrågavarande del af Länet
blifvit, af brist på Läkarehjelp, antingen offer
fördöden eller för lifstiden obotlige; hemställandes
Herr Grefven alltså, att för berörde
Ostbo och Westbo Härader, med undantag
af de Socknar, som närmast gränsa
till Tveta och Mo Härader, ett årligt anslag
af Stats-medlen till en Provincial-Läkares aflönande
måtte af Rikets Högloft. Ständer
varda beviljadt.
I sammanhang härmed har bemälte Herr
Grefve föreslagit:
att förstnämnde tvanne Härader måtte
äf Länets Lazarettsfond, i proportion till
Stats-samt Allm.Besv. o.Oec.-Utsk. Vtl-N:o ti., 37
hvad de dertill bidragit, erhålla utdelning
för att vid Wernamo uppbygga ett Lazaretr,
öfver hvilket »len blifvande Provincial-Läkaren
skulle hafva tillsyn; samt
att den Lazaretts-afgift, sorn nu af dessa
båda Härader utgöres, finge till underhållan.
de af ifrågavarande nya Lazarett disponeras.
b) Från Högvördige Preste-Ståndet:
a to Af Herr Contracts Prosten Nordin,
deruti anföres, att Östbo och Westbo Häraders
läge vore sådant, att den, som bor i medelpunkten
deraf, har 8 mil till Jönköping,
Jo mil till Wexiö, 10 mil till Halmstad och
16 mil till Götheborg; hvadan alltså, och
under åberopande, dels af den ofta förgäfves
använda kostnad, som med en så långväga
hemtning af läkemedel är förenad, och dels
af de vådor, en uppkommande farsot skulle
kunna utbreda i en ort, der någon Läkare
icke finnes att tillgå, Herr Prosten föreslår,
att berörde tvänne folkrika Härader måtte
hugnas med en serskild Läkare på Statens
bekostnad.
Vid föredragning af detta Memorial
till Remiss, hafva till det Högvördiga Ståndets
Protocoll sig utlåtitt
Herr Contracts*Prosien Hallström: att
han, till beredande af en för alla någorlunda
38 Stat$‘8ami Allm. Besv.o.Oec.-etsk. Ctl-N.o av
tillgänglig och jemnt fördelad Läkarevård,
anser en undersökning böra anställas, huruvida
de inom Provincerne och vid Regementena
anställde Läkare äro från hvarandra
på behörigt afstånd stationerade, samt
att emedlertid, och i sammanhang med redan
väckte Motioner otn Läkares anställande inom
serskildta mindre vidsträckta district, Herr
Contracts Prosten finner sig böra föreslå löneanslags
beviljande för' en Provincial-Medicus
i Norra och Södra Tjusts Härader af Calmare
Län, hvilka Häraders innevånare, på 15
å ao mils afstånd fran Länets Residence, icke
ega något närmare Läkarebiträde att påkalla,
än af Provincial-Läkaren, som, bosatt i Wiiri,
merby, räknar mer än jo mils väg till Länets
nordligaste gräns.
Herr Lifmedicus Ekström, so;n, 1 afseende
på den yttrade önskan om en reglering
af Läkares stationer i landsorterne, upplyst,
att, sedan Arméen erhållit tillökning af Bataillons
Läkare, och Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt
Sundliets-Collegium att bestämma deras
Stationer, har, till underdånigste följd af
denna Nådiga befallning, en efter olika orters
behof lämpad reglering i detta afseende
för sig gått; dock erkänner Herr Lifmedicus
det stora behofvet af flera Läkare i Provincerne,
och förklarar sig vara öfvertygad, al*,
innan detta behof blifver afhulpet, en bättre
Stats- samt Allm. Besv.o Oec.-Utsk. TJtl. N:o 21. 39
och ändamålsenligare Läkarevård icke kan
påräknas.
Herr Biskoppen, Doctor Tegnér: att Herr
Biskoppen så mycket hellre förenar sig i det
af Herr Contracts Prosten Nordin afgifna
yttrande, som Herr Biskoppen eger sig bekant,
att uti Östbo och Westbo Härader, inom
hvilka ingen BataillonS'Läkare är boende,
folknumern för närvarande uppgår till omkring
33,000 personer.
3:0 Af Theologi®.Lectorn Herr Doctor
Häggblad, sorn upplyser, att uti de vidsträckta
Norrländska Länen många trakter
finnas, som icke blifva, efter behof, af Läkare
betjente, emedan, daen Läkare skall sökas
på 6 å 15 mils afstånd, han antingen alldeles
icke blifver sökt, eller ock kommer
för sent. Sådant skall förhållandet vara uti
de Socknar, som äro belägne vid gränsorterne
af Sundsvalls och Sollefteå Läkare-District
af Westernorrlands Län, hvadan Motionairen,
till afhjelpande af denna brist, ansett sig
böra hemställa, att löneanslag måtte varda
beviljadt för en ny Provincial-Läkare inom
berörde Län, hvilken, med Station i Hernösand,
skulle åligga att tillhandagå Innevånarne
uti de 10 närmast deromkring belägne
Socknar,
4:0 Af Herr Contracts Prosten Agrell,
af ipnehåll, att sorn Norra och Södra Hel
-
o Stats-samt A(lm, Besv,0.Qjc-.JJtsk. Uti. JV.ö jj.
siogland i Gefleborgs Län ‘betjenas, i anseende
till helsovården, af en gemensam
Läkare, men området af detta Läkare-district,
såsom innefattande 3 Städer, 33 Socknar,
samt flere Bruks- och Capell-Försarolingar med
en sammanräknad folkmängd af circa 60,00a
personer, är, i Herr Prostens öfvertygelse,
allt för vidsträckt för att af en enda Läkare
kunna tillhandagås med nödig tillsyn och
hjelp, har Herr Prosten, till förekommande
af de ökade vådor, hvilka vid möjligen in^
träffande farsoter skulle kunna uppstå, ansett
sig böra föreslå, att Jerfsö, Ljusdahls, Delsbo,
Färla och Ytter Hogdahls Socknar, med derinom
belägne Capell, samt Arbro, Underviks,
Norrbo och Bjursåkers Socknar, tillsammans
innefattande en folkmängd af omkring
30,000 personer, måtte från Districtet få afsöndras
och till ett serskildt District förenas
samt med en af Staten löuad egen Provincial-.
Läkare förses.
c) Från Wällofl, Borgare-Ståndet:
5:0 Af Herr Lagmannen Stahle, deruti
hemställes, att som Malmöhus Län, ehuru
det mest befolkade i Riket, endast eger en
Provincial!-Läkare, hvilken omöjligen kan
medhinna de honom åliggande inångfalldiga
förrättningar, och hvarföre uppehåll och hinder
vid besigtningar och dermed förenade
åtgärder öfta mast inträffa,(lön på Stat måtte
Stats-samt Allm- Jlesv.q.Oec--Lisk. i’tl.N:o 21. 41
anslås för en Provincial Läkare i Länets
Norra del med Station i Helsingborgs Stad,
såsom bäst belägen för den tätt bebygda
och folkrika hafskusten, som, medelst sjöfolk,
ofta hemsökes af smittosamma sjukdomar.
d) Från Hedervärda Bonde-Ståndet:
6:0 Af Riksdags-Fullmägtigen Petter
Pehrsson Lundström från Westerbottens Län,
sorn begär, att, i anseende till aflägsenheten
för Westerbottens Läns Innevånare från
Umeå Lazarett, dit Skellefteå, Arvidsjaurs
och Arjeplogs Socknar hafva 30 å 40 mil,
ett Curhus måtte anläggas i Skellefteå Socken,
hvarest Apothek jemte Brunns- och Badinrättningar
redan skola finnas att tillgå, samt
lön anslås för en, Provincial-Läkareri underordnad,
Chirurg, hvartill utgifterne, serdeles
till Chirurgens aflönande, borde af allmänna
medel bestridas.
7:0 Af Riksdagsmannen från WesteiNorrlands
Län Eric Svanberg, i hufvudsaken
innehållande enahanda hemställan med Herr
Doctor Häggblads, men för bifall hvartill
Svanberg derjemte anfört följande grunder:
att Innevånarne r de närmast Hernösand
belägne Socknar icke, utan stora kostnader,
kunna anlita de på betydligt afstånd
boende Provincial-Läkare, och att, vid hastigt
42 Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N.os
påkommande sjukdomsfall, samt vid inträffande
allmänna farsoter, någon Läkarehjelp icke
är möjlig att erhålla;
a.tt om Stads-Läkaren i Hernösand anlitas,
lian hvarken är förbunden att på kaileise
sig inställa eller att med arfvode efter
Taxa sig åtnöja;
att sommartiden ganska många Fiskarehushåll
från fremmande orter ankomma till
de omkring Hernösand belägne Hamnar,
hvilka fremlingar, i behofvets stund, icke
kunna söka Läkarehjelp i Sollefteå eller
Sundsvall; samt
att, när legala Läkare-besigtningar å
döda kroppar, i synnerhet sommartiden, skola
verkställas, kropparne öfvergå till förruttnelse,
innan Provincial-Läkaren hinner infinna
sig, hvarigenom besigtningens ändamål går
förfelade.
8to Af Riksdagsmannen från Östergöthlands
Län Botvid Jonsson, sorn anmäler, att,
då det så kallade Wikbolandet, på 3 sidor
af Saltsjöa omgifvet, varit, lika med det angränsande
Hammarkind» Härad och Stegeborgs
Skärgård, hemsökt af förödande sjukdomar,
men localen försvårat utvägarne för
denna folkrika trakt, att i behofvets stund
erhålla biträde af Provincial-J-iäkaren, har
Stats-samt Allm fiesv o.Oec-- Utsk.UtlN-.ö 21. 43
Motionairen ansett sig böra anhålla, att för
Vikbolandet, bestående af 3 Härader, samt
för Hammarkinds Härad med Stegeborgs Skärgård,
måtte på Stat uppföras en serskild Provinciat-Läkare;
hvilken begäran Motionairen
förmodar desto hellre skall af Rikets Högh
Ständer varda bifallen, sorn ifrågavarande
Härader och Skärgård aldrig sökt eller erhållit
något serskildt bidrag af Staten, ehuru
de i Bevillning erlägga fyra gånger den
Summa, som hvartdera af de tre minst taxerade
Länen i Riket.
9:0 Af Riksdags-Fullm ägt igen från Carlstads
Län Carl Ericsson, deruti anföres, alt,
ehuru veneriska smittans utrotande länge varit
ett föremål för både Styrelsens åtgärder
och enskildes bemödanden, äro dock de vest.
ligare och nordligare delarne af Wermland,
serdeles Fryksdahls och Elfvedahls Harader,
ännu i hög grad hemsökta af denna rysliga
sjukdöm; och då, i Motionairens tanka, densamma
endast genom ordentlig Läkarevård
kan hämmas eller utrotas, men nyssnämnde
Häraders aflägsenhet från Stad gör tillgång
uppå sådan vård nästan omöjlig, har Carl
Ericsson föreslagit, att en serskild ProvincialLäkare
måtte för meranämnde Härader varda
antagen.
Utskotten, sorn i ett sammanhang dessa
serskilda Motioner till pröfning företagit,
44 Stats samt Allm. Besv.o -Oec.Utsk. Uti N-.g 21„
hafva val ansett, att ett tillförlitligt omdöme
i dylika frågor ej bör grundas uppå
enskilde personers uppgifter, serdeles sorn uti
3 §. af 1822 ars Instruction för Provincial-Medici
finnes stadgadt, att bestämman»
det af desse Läkares Stationer beror uppå
Kongl. Majus Nådiga pröfning, sedan Sundhets-ColIegium
och vederbörande Konungens
Uefallningshfvande deröfver hörde blifvit;
men då Utskotten, med fästad uppmärksamhet
vid de flere Motioner om tillökning i
Provincial-Läkato-personalen, hvilka *å väl
vid föregående som innevarande Riksdag
väckte blifvit, samt i betraktande af folk»
mängdens årliga tillväxt, funnit det vara
högst sannolikt, att flere Provincer finnas,
hvilka, i anseende till deras vidsträckhet och
större folkmängd, äro i saknad af erforderligt
Läkarebiträde, ibland hvilka exempelvis
må nämnas Malmöhus Län, der en folkmängd
af nära 200,000 personer har endast
en Provinctnl-Läkare att anlita; alltså och då
alla Rikets Innevånare deltaga i Statsbördornes
utgörande och således äfven i kostnaderne
för helsovårdens befordrande samt
fördenskull, utan undantag, böra ega lika
rätt att dela förtnonerrie deraf, hafva
Utskotten ansett sig böra vördsamt hemställa,
det Rikets Högloft. Ständer ville, med
uppgifvande af här ofvan anmäldte förhållanden,
ho$ Kongl. M.ay.i i underd. begära,
Stats- sdmt Allm. Besv.o.Oec•* Utsi. Uti. N:0 81. 4$
att Kongl• Maj:t, efter förutgången under*
sökning om Läkarevårdens nuvarande till•
ständ i Provincerne samt behofvet af för•
bättringar derutinnan, täcktes låta upprätta
ett förslag till en allmän reglering af Provincial-Läkarevården
öfver hela Riket, hvilket
förslag, sedan vederbörande autoriteteter
deröfver hörde blifvit, torde i Nåder
varda öfverlemnadt till Rikets Ständers
vidare åtgärd vid nästinfallande Lagtima
Riksmöte',
oéh på det under tiden, eller intilldess
fen sådan allmän reglering af Läkare*Perso»
nalen kan hinna pröfvas och fastställas, tillgångar
icke måtte saknas att, genom extra
Provincial-Läkares tillförordnande uppå obestämd
tid, uti sådane delar af Riket, som
af tillökadt Läkare-biträde äro i största behof,
afhjelpa de mest grundade bland de
mångå klagomål, hvilka hos Rikets Ständer
i detta afseende nu anförde blifvit; hafva Utskotten
vördsamt
skolat föteslå, att en Summa åf
1,200 R:dr årligen må, intill nästa Riksdag,
till Kongl. Majus Nådiga disposition
för detta ändamål af sättas.
Hvad slutligen beträffar Herr Grefve
Hamiltons gjorda hemställanden, dels om utdelning
?f Jönköpings Läns Lazaretts-fond
4 6 Stats• samt Allm,Besv.o.Oec.~Utsk. ZJtl. N'.o 21.
och Cassa till Östbo och Westbo Härader
för uppbyggandet af ett Lazarett vid Wernamo,
dels ock om dispositionsrätt, till för.
mon för sistnämnde nya Lazarett, af den
Lazaretts-afgift, som nu af dessa Härader
utgöres; anse
Utskotten Herr Grefvens Motion i (lenna
del innefatta ämnen, deröfver Jönköpings
Läns Innevånare ega att, i föreskrifven
Ordning, sjelfve öfverenskomma och besluta,
och hvilka frågor, vid sådant förhållande,
icke kunna blifva föremål för Rikets Höglofl
Ständers pröfning.
Emot förenämnde årliga Anslags-Summas
nedsättning från alternativt projectera»
de 2,000 R:dr till endast 1,200 R:dr hafva
följande bland Utskottens Ledamöter, nemligen
Heir Prosten Grevillius, Herr Doctor
Häggblad, Herr Commerce Rådet Santesson
och Herr Lagman Ståhle reservation anmält.
Stockholm den 23 April 1829.
STO CKHOLM
tryckt i Marouardska Boktryckeriet, 1829
Stats samt Allm.Btsv.o. Otc. Utsi. Uti. N:o 22. l
Ankom till Expeä. Utskottet dea ig Maji jg*(£
N:o 22.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om tractamente för Städernes
Magistrater och Borgersman, dåde
till Besigtningar m. m. för Kronans
räkning varda kallade.
Uti Memoria], som till Stats-samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Ulskottens gemensamma
utlåtande blifvit öfverlemnadt, hac
Herr Eric M. Leffler, inför Vällofl. Borgare
Ståndet, samt under framställning af den
tunga, Städernes Borgerskap få vidkännas medelst
deltagande i besigtningar, värderingar
och inventeringar af kronans förråder och till
de samma skeende persedel-leveranser, hvilka
förrättningar icke sällan påstå flere dagar,'
veckor och månader i sender, och derunder
upptaga en betydlig del af förrättningsmännens
tid, samt i det de hindra dem från
vårdandet af sina enskilda angelägenheter, understundom
tillskynda dessa personer en förlust,
för året sammanlagdt, af större belopp
än alla deras skatter, anhållit att, enär det
icke kan vara med rättvisa förenligt, att en
Bih. till Riki-St. Fröt. 1818 och 1819, 4 Sami. 1 Afä, X
4 :de H\t.
2 Stats-sam}Allm.Besv.o. Oec. Utsi. Vtl.Nio 22.
Medborgare-CIass ofver måttan betungas för
ändamål, som åsyfta Rikets invånares gemensamma
fördel, Rikets Höglofl. Ständer måtte
bevilja och inför Kongl. Majjt i underdånighet
framställa billigheten deraf, att vid
sådane besigtningar , Värderingir och inventeringar,
som för Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning ske, antingen vid förråden,
Flottans Stationer, eller å andra ställen, Städernes
Magistrater eller Borgersman , som
derom anlitaä, böra derföre få åtnjuta skäligt
dagtractamente, dl förrättningen sker på den
ort, der de bo och vistas, samt serskildt, enligt
hvad redan förordnadt är, ersättning enligt
Rese Reglementet, då förrättningen är med
resebesvär förenad} uti hvilken framställning
flere af det Välloflige Ståndets Ledamöter
med Herr Leffler instämt.
Vid behandlingen af detta ärende hafva
Utskotten inhemtat, att Kongl. Maj:t, genom
utfärdad Kungörelse den 20 April 1817,
redan behagat i Nåder tillägga Magistratspersoner,
då de vid förrättningar af ofvan
omförmäld beskaffenhet inom Städerne påkallas,
Tractamente ä 1 R:dr B;co om dagen ;
hvadan någon ytterligare åtgärd i detta afseende
icke, å Rikets Högloflige Ständers sida,
påfordras.
Hvad deremot beträffar Besigtnings- och
Värderingsman af Städerne s Borgerskap; så
Stats-samt Allm, Besv. 0. Oec. Vtsk. Z7t/.N:o22. 3
och ehuru, genom Kongl. Resolutionen uppå
Städernes besvär den 3 Februarii 1748, blifvit
förklaradt, att Borgerskap i Städerne , då
de för Kronans räkning verkställa syner och
värderingar , ej kunna någon vedergällning
derföre tilläggas, anse Utskotten likväl, uppi
de af Herr Leffler anförde skäl, och då billigheten
synes fordra, det Borgerskapet icke,
utan någon motsvarande ersättning, använder
sin tid för ändamål, deraf ingen enskild fördel
dem tillskyndas, sig böra vördsamt tillstyrka
,
att Rikets Högloflige Ständer hos Kongl.
Maj.-t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj.t, genom allmän Förfåttnina, täcktes i
Nåder stadga, att Borgare), af hvad yrke
som helst, enär deras biträde för Kronans
räkning fordras vid syner, värderingar, inventeringar,
besigtningar m. m., brandsyn
ner o Kronans hus likväl undantagne, skola
, jemväl då sådane förrättningar verkställas
inom de städer, der de äro boende oeh
hafva deras hemvist, för hvarje dag åtnjuta
En R:dr B:co i Tractamente, ehvad förrättningen
fortfar längre eller körnare det
af dagen i
Och förmoda Utskotten till detta tillstyrkande
sig ega så mycket mera skäl, sorn Kgl.
Majus den 5 Julii 1837 utfärdade Nådig»
4 Stats» samt Allm. Besv. o. Oee. Utsi. Uti. N.-o
Resereglemente tillägger Borgerskapet skjuts
efter 2:ne hästar och En R:dr B:co i dagtractamente,
då de, för besigtningars anställande,
resa utom den stad, der de äro bosatte;
hvilket Nådiga stadgande Utskotten anse
böra förblifva oförändradt.
Några Ledamöters serskilda tanka var-s
der härhos vördsamt öfverlemnad.
Stockholm den 12 Maji 1829.
Res er vat io n
Saf Herr Lagerhjelm , Pehr:
Då bifall till den af Utskottens pluralitet
beslutade hemställan om tractarnente till dem
af Borgerskapet inom Städerne, hvilka vid besigtningar
för Kronans räkning biträda, skulle
kunna föranleda till dylik fordran från Allmogens
sida, enär flere betungande Municipalbefatmingar,
såsom Fjerdingsmans, Sexmans
och Nämndemäns, den samma åligger, samt
en sådan följd sannolikt kommer att betunga
Statsverket i framtiden med större belopp
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec. Utsi. Uti, N:ö 23. 5
än nu kan förutses, har jag ansett mig höra
anföra reservation emot Utskottens beslut.
Häruti förenade sig Herr Grefve Oxenstjerna,
Herr Nordenfelt och Herr DomPro-i
sten Heurlin.
N:o
Ankom till Exped. Utskottet den 18 Maji 1829,'
Utlåtande , med anledning af gjorda
hemställanden om uppmuntran
till jf. E Ekenmark, dess Hustru
och tvänne Systrar, för af
dem införda förbättringar i Väfnadskonsten.
Från Hedervärda BondeStåndet har till Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
gemensamma handläggning blifvit
öfverlemnade:
6 Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.Utsk.Z/tl.N:o 33.
1:0 Elt Memorial af RiksdagsFullmägtigen
fran Östergöthlands Län Jacob Peller
åndersson, hvaruti hemställes, att Technologiska
Institutet, jemte -vederbörande af Fabriks-Societeten
i Stockholm , måtte få sig
uppdraget att låta Fabriksldkaren J.E. Ekenmarle
och hans Systrar anställa prof-väfning
uti en väfstol af det vanligen brukliga slaget
och uti en efter Ekenmarks invention inrättad,
samt att, om dervid utrönes, att den
sistnämnde är af utmärkt företräde framför
den förre, och väfredskapen jemväl sådan, att
den af Snickare och Svarfvare på landet kan
förfärdigas, nödigt antal exemplar af den af
JjJkenmark och hans Systrar, i October månad
sistlidet år, från trycket utgifna Bok i
Väfnadskonsten måtte inköpas för allmänna
medel, elier för hvarje Sockenkyrkas räkning,
för att ar,tingen vara inom Socknarne att
tillgå för obemedlade personer, eller ock,
vid allmän Sockenstämma, efter Pastors och
församlingens beslut , tilldelas dem, som för
flit och skicklighet i väfnadskonsten gjort sig
kände ; och
2:0 Ett Memorial af Hans Hansson
från Hel singland, med hvilken Anders sindersson
från Östergöthland och Carl Gustaf
Eahlander från Stora Kopparbergs Län sig
förenat , deri Motionairen anhåller att få fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på det
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.Utsk. Ull. N:oS3- 7
outtröttliga nit, hvarmed Ekenmarks hustru
spridl och ännu fortfar att sprida kunskap
om den högst gagnetiga väfnadskonsten , deruti
hon skall hafva meddelat undervisning
icke blott genom tryckta Böcker, utan äfven
personligen under resor i de flesta Rikets
provincer, så att, ”under en tid af åtta år,
”icke mindre än 800 personer af alla frun’,
timmerscIasser,, varit hennes lärjungar. Och
då hustru Ekenmark samt hennes man, enligt
de underrättelser Motionairen uppgifver
sig ega , uppoffrat deras tillgångar för det
yrke, hvaråt de så nitfullt egnat sig, samt
dessa personer således skola befinna sig i
saknad af andra medel till utkomst, än deras
arbetsförmåga , som dock lätteligen kan svika
, hemställer Hans Hansson att hustru
Ekenmark må hugnäs med en årlig pension,
att utgå af Manufactur-Discontens behållningar.
I anledning af dessa framställningar och
då Jacob Petter Amtersson grundat sin Motion
hufvudsakligen på deri förmodan att den
Ekenmarkska väfstols modellen eger ett utmärkt
företräde framför de hittills kände och
bruklige väfstolarne , och att det följaktligen
skulle blifva af stor nytta, om den i väfnadskonsten
år 1828 af trycket utgifna afhandling
, hvilken innehåller så väl ritning
på sjelfva väfstolen som anvisning huru den
8 Stats• samt Allm. Betv.o. Qec. Utsi. Uti. N:oa3.
skall nyttjas, varder bland allmänheten utspridd,
så har Allmänna Besvärs- och Oeconomie-LJfskottet
tillåtit Ekenmark att inför
Utskottet uppvisa tvänne modell-väfstolar med
deruti anbragte drällsväfnader af ett och samma
mönster, den ena inrättad efter nyssnämnde
tryckta anvisning, och den andra efter
en år 1820 af Ekenmark likaledes utgifven
afhandling i väfnadskonsten ; vid jemförelse
emellan hvilka tvänne väfstolar, Utskottet
funnit den förre, med dess väfredskap och
sättet att densamma använda , ega ett stort
företräde framför den äldre inventionen ,
serdeles i anseende till en högst förenklad
sammansättning , enär , i stället för hittills
brukliga trettio skaft och lika många trampor
med niohundrade uppbindningssnören ,
nu endast erfordras 5 skaft och »ampoc
med nio uppbindningssnören , med hvilken
sistnämnde förenklade redskap icke
allenast alla här i Riket vanliga fotdrällsväfnader
kunna åstadkommas och i
tillverkningen fortskyndas , utan ock dam»
inastdräller, dubbla golfmattor och fa$onerade
shawlar m. m. göras till föremål för husfliten,
derom i öfrigt flere inför Utskottet företedde
profväfnader, som af Ekenmarks Elever
förfärdigats, fördelaktigt vitsordat. Allmänna
Eesvärs- och Oeconomie-Utskottet anser, efter
inhemtandet af alla dessa upplysningar, icke
behörigt alt tillstyrka anställandet af en ser»
Stöts* samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.^ioi^i $
skild profväfning inför Technologiska Institutet,
enär detta Institut säkerligen, utan
att dertill uppmanas, tager kännedom om
hvarje nytt rön i all slags slöjd , samt Utskottet,
bland sina Ledamöter af BorgareStåndef,
räknar flere, som, med fullkomlig kännedom
af väfnadskonsten , egt tillfälle på egen
undersökning grunda den öfvertygelse, att
Ekenmark , dess hustru och systrar ådagalagt
ett berömligt nit och en utmärkt skicklighet
i denna konst , samt att då uppfinningen
blifver mera allmänt känd , betydliga fördelar
derigenom skola beredas ej blott för enskilde
medborgare, som för sin utkomst id.
ka väfnadsslöjden , utan jemväl för det allmänna
, sedan denna slöjd upphunnit en sådan
fullkomlighet , att behofvet af utländska
konstväfnader kan komma att upphöra.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
anse, uppå alla dessa skäl,
billigt vara, att Rikets Hogloflige Ständer, genom
något vedermäle af Deras bevågenhet ,
dels uppmuntra Fabriksldkaren J. E. Ekenmark,
dess hustru och tvänne systrar att
fortfara i deras oförtrutne bemödanden att
allt mera fullkomna en högst gagnelig slöjd,
dels ock derigenom förunna dem någon ersättning
för de uppoffringar af kostnad, möda
och tid, de deruppå redan användt, hva;
dan Utskotten vördsamt föreslå.
jo Stais- samt Allm. Besv.o. Oec.Utsk. Uti. N:o23.
att bemalde fyra personer, af ManufacturDiscont
- Fondens räntebesparingar , tillägges
en summa af Tretusende Riksdaler
Banco; dock med det vilkor, alt iben
är 1828 i väfnadskonsten utgifna tryckta
afhandling, hvars inköpande för Socknarne
Utskotten icke kunna tillstyrka , varder
allmänheten för ett nedsatt pris tillhanda—
hällen.
I öfrigt och da ändamålet med ny9sriämnde
afhandling icke synes kunna fullkomligen
vinnas, derest allmänheten ej lemnäs
tillfälle att känna och pröfva bruket och
företrädet af de nya väfstolarne, men sådant
åtet icke torde låta sig göra med mindre,
än att modeller derå blifva i landsorterne
alt tillgå, hafva Utskotten vördsamt sko.
lat hemställa,
att Rikets Häglof. Ständer mätte hos Kongl,
Majit i underdånighet anhålla örn Nådig befallning
till Landt BruksAcademien att låta
förfärdiga och till hvarje Hushålls-Sällskap
i provincerne öfversända en modell
ä den nyare väfstolen ; hvarjemte Hushålls-Sällskapen
borde få sig ålagdt , att
för Ekenmarks räkning emottaga och till
dem bland allmänheten, som sådant åstundade,
försälja ofta berörde tryckta afhandling,
deraf ett tillräckligt antal exemplar allisa
Stats samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Bet. N:o 24.11
borde, genom Ekenmarks försorg , till bemälda
Sällskaper försändas.
Slutligen hafva Utskotten ansett, att,
som följd af hvad här ofvan vördsamt tillstyrkt
blifvit ,
all fråga om pension för Ekenmarks hustru
bör förfalla.
Stockholm den 12 Maj 1829.
Antom till Exped. Utskottet den 18 Maji 1829,
N:o 24.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan
om anslag af allmänna
medel till utvidgande och förbättrande
af Varbergs hamn.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens gemensamma handläggning
har från Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit
remitteradt ett Memorial af Herr E. N.
Memsen, deruti anmäles: att hamnen vid
12 Stas- samt Ålim, Besv- o.Oec.Utsk. Vil. N;o a 4*
Varbergs stad, sådan densamma nu befinnes,
ej kan anses mot ändamålet svarande, helst
sedan stadens handlande , under de senare
åren, kommit i besittning af ett större antal
egne fartyg, samt hamnens läge, derest sjelfva
hamnbyggnaden befunnes i bättre skick ,
skulle medföra, både för staden och orten deromkring,
stora fördelar medelst det skydd;
den då kunde erbjuda åt främmande stormdrifne
fartyg och vinterliggare ; och då star
dens .Borgerskap, ehuru inseende de förmoner,
sorn genom hamnens förbättrande och
utvidgande skulle kunna vinnas, äro oförmögne
att af egne medel bestrida den kostnad,
som dermed blefve förenad , har Herr
Memsen ansett sig böra anhålla ,’«let Rikets
Höglofl. Ständer täcktes anslå medel härtill
på lämpligt och med Borgerskapets vilkor öfverensstämmande
sätt,”
Till en närmare upplysning ej mindre
om nuvarande förhållandet med Warbergs
hamn än om möjligheten att försätta densamma
i ett ändamålsenligare och bättre skick,
hafva vid denna motion blifvit fogade Chefens
för Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning,
den 20 Februarii 1828, till Kongl. Ma:jt
afgifna underdåniga Berättelse om den af
honom verkställda undersökning, rörande hamnarne
i Skåne och Halland , tillika med en
mi Herr OfvcrsteLieutenanteu och Riddaren
Stats-samtÅlim.Besv. o,Oe<!.Ut$&. Uti. N:o24-i5
Lagerheim till bemälde Afdelnings-Chef insänd
relation öfver anställd besigtning serskildt
å Warbergs hamn, med bifogadt kosti
nadsförslag öfver den med hamnens fördjup,
ning och skyddande mot vissa vindars våldsamhet
förenade utgift, deraf allt hufvudsakligen
inhemtas : att Warbergs hamn är den egent,
ligen södra hufvudpunkten afScandinaviens
vestra Skärgård, med ett afstånd från Elfs-)
borg af g| sjömil, på hvilken längd ej mindre
än 19, mest alla goda, hamnar finnas,
hvaremot söder om Warberg kusten är öp-^
pen för io§ sjömil, till dess ändtligen ett
naturligt godt skydd anträffas under Hallands
Väderö; att Warberg är det enda ställe, allt
ifrån Elfsborg till Landscrona, som är försedt
med någon befästning, och att Warbergs Bor:'
gerskap, utan annat allmänt understöd, än
hamnpenningar, sökt bilda sig en inre hamn,
hvilken med en jemförelsevis ringa hjelp skulle
kunna förbättras och lemna ett verksamt
skydd åt fartyg om 8 ii 10 fots djupgående;
att byggnadssten af förträfflig art finnes i öfverflöd
inom nära afstånd till hamnen, utanför
hvilken en djup och skyddad redd erbjuder
ankarplats för 12 ä 15 fots djupgående
fartyg; att enligt det af Herr ÖfversteLieutenanten
Lagerheim upprättade förslag,
kostnaden för sjelfva hamnens ombyggande,
förbättrande och utvidgande anses uppgå till
41,552 R:dr Banco, samt att, som följd af
i4Stafs- samt Allm. Besv. o. Oec.Utsk.Utl.Nlo 524,
allt detta, Herr Afdelnings-Chefen ansett, att,
sedan medel först blifvit utsedde för fullbordandet
af Helsingborgs och Ystads påbörjade
hamnbyggnader, likasom till förbättrande af
Landscronas och Cimbritshamns hamnar, deraf
den förstnämnde utmärkes såsom varande
den vigtigaste hamn i Skåne, Warbergs hamn,
näst derefter, visserligen förtjenar att understödjas,
om tillgångar dertill föreännas.
Hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit
hafva Utskotten tagit i behörigt öfvervägande;
och ehuru Utskotten, vid här ofvan
omförmälde och behörigen vitsordade förhål,
landen , anse sig böra medgifva nyttan af
hamnens vid Warberg utvidgande och förbättring,
tilltro likväl Utskotten sig, uppå en
tid, då Statens inskränkta tillgångar måste för
de mest oundvikliga behof förbehållas,
icke kunna tillstyrka Rikets Höglojl. Ständers
bifall för det af Herr Memsen tilt
berörde hamnbyggnads verkställande begärda
understöd.
Stockholm den 13 Maj 18529.
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.Utsk. UthN:o2 5.15
Ankom till Exped, Utskottet den 18 Maji 1829-
N:o <2.5.
Utlåtande, i fråga om yrkad indragning
af Regements-Pastors och Bataillons-Predikants-sysslorne
vid
Regementerne.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uttkottens
gemensamma handläggning
har Hedervärda BondeStlndet remitterat en
af RiksdagsFullmägtigen Eric Andersson från
Vesterås Län ingifven , och af Göran Andersson
från Åkerbo Härad, Eric Ersson från
Stockholms samt Pal Jönsson från Christianstads
Län understödd Motion , uti hvilken
yrkas, att Regements-Pastors och BataillonsPredikants-sysslorne,
sisotn icke oundgänglige,
borde försvinna , helst, enligt Motionairens
åsigt, det förutsätter en, för ett fattigt land,
besynnerlig frikostighet, att, för 18 dygns
tjenstgöring om året under fredstid, med flere
hundrade Riksdaler löna serskilde Prester, då,
för några Riksdaler, deras förrättningar säkerligen
skulle likaväl blifva utförde af till
mötes- eller commenderings-platser närboende
Prestman , och dessutom, vid inträffande krig,
ingen svårighet lärer uppsta, att constituera
Stats, samt Allm. Besv. o. Oee. Utsi. Uti. N:o 35,16
sujetter,' enär Inom landet brist leka synes
vara pä. erforderlige Lärare.
Utskotten få, med anledning af denna
framställning, vördsamt upplysa: att en be»
tydlig del af KrigsiPrest-Indelningarne redan,
är för Statsverkets eller General-Förråds-cassans
behof indragen; att flere af dessa indelningar
äro anslagne till aflöning för Regements-Stallr
mästare, Adjutanter, Regements-Väblar och
BataillonsLäkare; att en sådan Indelning är
anvisad till fond för CalmareRegementes enskilda
PensionsCassa samt att den ännu återstående,
med indeld lön försedde, KrigsPrestPersonalen,
enligt från Kongl. KrigsCollegium
erhållen uppgift, utgöres af 25 RegementsPastorer
och 2 Bataillons-Predikanter,
fördelade på 6 Cavalleri- och 21 Infanteri-Regementet
och Corpser.
Då, vid IndelningsVerkets upprättande}
KrigsPresterne på Stat uppfördes, skedde sådant
troligen emedan man på den tiden föreställde
sig att Prest och Soldat behöfde under
fredslugnet närmare lära känna hvaran^
dra, för att, vid ett blifvande fälttåg, den
förre måtte med önskad framgång kunna gif-j
va, den senare med skyldig uppmärksamhet
emottaga en trogen varning, ett nyttigt råd,1
och att, på sjelfva slagfältet, med hjertligare
del
-
Stats-samt Allm. Besv.o.Oec. Utsi. N:0 *5. 17
deltagande kunna uttala, med innerligare forjj
troende åhöra ett tröstens eller fridens ord.
Uppå dessa skäl, hvilka icke kunna sakna
den närvarande tidens aktning och erkännande,
anse Utskotten ifrågavarande (med
undantag af Vestmanlands och Södermanlands
Regementen; der en BataillonsPredikant
jemte Regementspastor ännu är bibehållen.
) till en på hvarje Regemente inskränk-,
te beställningar ingalunda böra såsom urnbärltge
i fredstid betraktas. Väl skulle, vid
ett eller annat tillfälle, efter serskilde, för
hvarje cotnmendering, från vederbörande Consistorier
utfärdade Missiver, desse Tjenstemän
möjligen kunna med Extra Ordinarier
inom Sliften ersättas; men denna af Motionairen
föreslagna anstalt förekommer Utskotten
icke blott stridande mot god ordning, u—
tan ock, i fleste fall , overkställbar, serdeles
då vid större lägers formerande flere Regementen
blifva pi en punkt sammandragne;
och då, vid inträffande uppbrott till krigsort,
oftaberörde beställningar äro allt för vigtige,
att åt slumpen allena skulle öfverlemnas deras
återbesättande med de af Motionairen om-'
förmälde sujetter, hvilka, om än brist af dem
tillfälligtvis icke skulle ega rum , alltid vora
i saknad af den närmare personliga bekant-,
Bih. till Riks-St, Prot, 1828 och 1829, 4 Sdml, i Af3. 2,
II,t.
i 8 Stats* samt Allm. Besv.o. Oec. Utsk.Uti.N:o 25,
skap med Befäl och Trupp, hvaruppå det förtroende
och den tillgifvenhet säkrast grunda
sig, utan hvilka KrigsPresten aldrig meri full
framgång kan upplylla sitt ansvarsfulla kall,
anse Utskotten, att, ehuru den föreslagne indragningen
af vid indelte Regementen och.
Corpserännu bibehållne ecclesiastique beställningar
skulle under fredstid tillskynda Statsverket
någon, ehuru ringa, besparing, det vore
fara värdt , att denna vinst komme att
medtöra en vida hetydligare olägenhet vid
påkommande krig, och, hvad isynnerhet här
bör afses, i högst betydlig mon motverka det
vigtiga ändamål, sorn med KrigsPresters anställande
vid indelta Arméen blifvit afsedt;
med erkännande af hvilken grundsalts, StatsUtskottet
jemväl i sitt Betänkande öfver 3:dje
HufvudTitelns reglering, i likhet med hvad
af Kongl, Majrt i Nåder föreslaget blifvit ,
till lön uppfört en Regementspastor vid hvarje
indeldt Regemente eller Corps.
Uppå. alla dessa skäl sakna Utskotten anledning
att tillstyrka Rikets Höglojlige
Ständers bifall för hvad af Eric Andersson
hemställdt blifvit.
Stockholm den 13 Maji 182g.
Stats- samt Allim. Besv.o. Oec.Utsk. Uti. N.o a6. 19
Ankom till Exped. Utskottet den 18 Maji 1S29.
N:o 0.6.
Utlåtande, i anledning af flere väckta
Motionef om] anslag af Allmänna
medel för Arbets- och Corrections-Inrättningar
i åtskilliga delar
af Riket.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
OeconomieUlskottens gemensamma handläggning
hafva blifvit öfverlemnade:
Frän Välloflige Borgare-Ständei.
l.-o. Ett Memorial af Fullmägtige från
Götheborgs Stad, Herr B. H. Santesson, Herr
Jan Lamberg och Herr Eric M. Leffler, deruti
anmäles, att sedan den inom berörde Stad,
i förening med dess Fattigvårdsinrättning,
organiserade Arbets- och Corrections-anstalt,
vid en tilltagande lättja, sysslolöshet och sedeförderf
inom den arbetande Classen , icke
blott skall sakna nödigt utrymme för de personer,
som deruti böra intagas, utan ock vara
för Stadens invånare högst kostsam, enär, genom
denna Arbets- och Corrections-anstalfs
vidmagthållande, en stor del af de afgifter
Stadens invånare sig för Allmänna Fattig
-
ao Stats-samt Allm.BesvVo, Otc. Utsk.Utl.N:o a6.
våkden åtagit j härtill måst användas, har a1
en inom Staden' nedsatt Comité föreslaget
blifvit, att berörde Arbets- och CorrectionsInrättning
bör från Stadens Allmänna Fattigvårds-anstalt
helt och hållet afskiljas, dels
emedan Stadens invånare icke förmå att på
en gång utgöra kostnaden för dessa båda Inrättningar,
dels ock derföre, att det åsyftade
ändamålet med den förstnämnde icke kan
vinnas, då den icke på långt när är eller
kan , vara svarande mot behofvet, samt att
anhållan deremot borde hos Rikets nu församlade
Ständer göras, det Götheborgs Stad
pch hela den vestra delen af Riket måtte på
närmare håll få tillgodonjuta fordelarne af en
Arbetsr och Corrections-anstalt, iordningsatt
och underhållen på Statens bekostnad.
Med anledning häraf hafva Götheborgs
Stads bemälde Fullmägtige nu hos Rikets Ständer
anhållit, att en Arbets- och Correctionsanstalt,
med tillräckligt utrymme, mitte, så
skyndsamt som möjligt, blifvainrättad uppå Statens
bekostnad, antingen uti Götheborgs Stad
eller dess grannskap; till ytterligare stöd för
hvilken begäran Fullmägtige anfort:
Att på hela denna folkrika sida af Riket
ingen sådan Inrättning finnes, utom i
Malmo Stad, hvilken dock anses ensamt för
Södra delen af Riket erfordras j
Stats-samtAllm.Besv.o.Oec.Vtsk. Ull.N:o 26. si
Att inom Götheborgs Stad och dess närmasta
omgifningar, ett stort antal sysslolösa och på
utsväfningar begifne personer skall finnas;
Att dessa personers transporterande till
aflägsna Inrättningar anses för Staten medföra
en större förlust, än som med deras vår--  dande på stället kan blifva förenad;
Att, genom Corrections-anstalternas spridda
läge, den besvärliga fångskjutsen till stor
del inskränkes ;
Att ortens näringar och de inom Götheborg
belägna Allmänna förråd förmodas
lemna större tillgång på tjenligt arbete till
Correctionisternes sysselsättande, än på många
andra ställen i Riket j
Att alla nödtorftighetsvaror äro der i
öfverflöd att tillgå och förlika, om icke bät--  tre , pris , än å de fleste] andre orter inont
Riket;
Att allmänna Byggnader derstädes kunnai
i anseende till en lättad tillgång på materialer
, uppföras för lika godt pris som på
något annat ställe; samt
Att, då dervarande Spinnhus anstalt snart
nog torde komma att, för Statens räkning,'
as Stats samt Allm. Pesv. o. Otc.Utsk Uti. N:o 26.
undergå en betydlig förbättring, ifrågavarande
Correctinns-ansiall skulle , i sammanhang
dermed, lätteligen kunna åstadkommas, enär
localen si g dertill fördelaktigt erbjuder.
2*0. Ett Me '»or i al af Herr P. Pettersson,
som i eeensknp af Ri ksdagsFu II magt ig
för Landscrona samt under framställning af
den nytta en arbets-inrättning i berörde stad
skulle komma att medföra i det arbetsföre,
sysslolöse, men ej vanfrejdade personer från
närgränsande Städer och landsbygd kunde der
till arbete användas, föreslagit, att den så
kallade Prippska Baraquen utom fästningsgrafvarne,
som för närvarande står alldeles
obegagnad, måtte dertill få användas, samt
anslag af allmänna medel för dess islåndsätlande
och inredande beviljas; varandes denna
Motion understödd af Herr Stahle , hufvudsakligen
ur det skäl, att, sedan det i
Landskrona , Helsingborg och Malmö hittills
förlagda Konungens Eget värfvade Regemente
nu mera blifvit upplöst, flere Soldat.
Enkor och Barn förmodas bl ifva utan hjelp
och falla orten till last så framt ej en allmän
arbets-inrättning varder för dem att tillgå.
Frän Hedervärda Bonde-Ständet:
5:o. Ett Memorial af Lars Nilsson från
Norrbottens Län , derom Fale Burman från
Stats samt Allm.Besv.o. Oec. Utsk. Utl.N‘,0 a6, an
samma Län sig jemväl förenat, och hvaruti
hemställes att då, enligt Motionairens förmodan,
Norrbotten, framför andra Rikets landskap
, har behof af en Correctionslnrättning
för sysslolöse och vanartige personer , i anseende
till provincens vidsträcklhet, glesa befolkning
samt belägenhet vid Riksgränsen ,
en sådan Corrections-anstalt inom berörde
province måtte af Staten bekostas samt nödig
fond derföre anslås; och
4:o. Ett anförande af RiksdagsFullrnägtigen
från Christianstads Län Tufve Larsson,
deruti föreslås, att, då Rikets fleste provincer,
efter hvad Motionairen eger sig bekant, hemsökas
af lättingar och lösdrifvare , de der ,
utan att antaga bestämd tjenst eller sysselsättning,
under utöfvandé af hvarjehanda vanarter,
kringströfva landet, invånarne till tunga
och olägenhet, ett Correctionshus måtte ,
uti hvarje Län, sorn deraf ännu är i saknad,
inrättas, dit Länets invånare må ega att öfverlemna
sådane personer af båda könen, hvilka
sakna lagligt försvar samt gjort sig för
vanart och lättja kände.
Hvad sålunda anmäldt och föreslaget
blifvit hafva Utskotten tagit i behörigt öfvervägande;
men då en Central-Correctionsoch
Arbets-inrättning redan är inom Hufvudstaden
organiserad, i den större scala, att
>4 Stats samt Allm. Besv.o. Otc. Vtsk.Utl. N:o *6.
sysslolöse eller för vanart böjde manspersaner
frän alla delar af Riket deruti kunna emottagas,
samt härtill kommer, att, för denna
Inrättnings fullbordande, alla de medels tillgångar,
som, för anstalter af dylik beskaffenhet,
för närvarande möjligen kunnat disponeras,
redan äro beräknade att användas,
finna Utskotten, utan att förneka nyttan af
den, inom Götheborgs Stad, till anläggande
föreslagna Arbets- och Correctionslnrättning,
sig ide tunna tillstyrka R. H. Ständers
bifall för de af Motionairerne gjorda begäranden
om bidrag af allmänna medel
härföre.
Tvänne Ledamöters serskilda tanka var»
der här hos bifogad.
Stockholm den 12 Maji 1829.
R eservation
af Herrar B, U. Santesson och JE. M. Lefler.
Emot det beslut, hvaruti Höglofl. Stats,
och Oeeonomie-Utskotten nu stannat uti detta
mål, nödgas vi helt och hållet reservera
oss. Eehofvet af förbättrade och utvidgade
Correctlons-anslalter i Rikets Vestra och Sq«
Stats- samt Allm.Besv. o.Oec.Utsk.XJtl, N:o 2 61 25
dra provincer, hvilka för aflägsenheten ej kun^
na begagna Inrättningarne i Stockholm, är
så påtagligt, att derom någon olika öfvertygelse
ej matte kunna finnas. Sadan åsigt af
ämnet idagalägges äfven uti så väl Rikets år
1823 församlade Ständers underdåniga Skrifvelse
om Corrections-anstalterne i Riket, sorn
uti Kongl. Maj:ts Nådiga beslut' af den 21
Januarii 1826, åberopadt uti Fångstyrelsens
underdåniga berättelse af den 17 sisth Nor
vember, hvilken är bifogad Kongl. MajrtsNådiga
proposition af den 26 i samma månad
om medel till fullbordande af de i Hufvudstaden
anlagde Correctionsdnrättningär. I förstnämnde
Kongl, beslut säges uttryckligen, icke
allenast att utom de 2:ne Corrections-inrättningar
i Hufvud st aden, en för man- och en f ör qvin*
könet, skulle äfven underhållas en Correctionsinrättning
i Norrköping och en uti Götheborg
för qvinnor, samtett stort correctionelt arbets,
fängelse inrättas i Malmö, utan ock att de 2:ne
förstnämnda Inrättningar i Stockholm afsågo
emottagandel af endast Hufvudstadens samt
Norra, Nordvestra och de närmast varande
södra Länens försvarslöse och vanartige per-'
söner ; men deremot de frenne i Götheborg J
Norrköping och Malmö dem från sydligare
och vestra delen af Götha Rike. Häraf syne»
då ostridigt följa, dels att desse sistnämnde
orter ej ega rätt sända sina lättingar till
Stockholm, hvilket ock skulle vålla en kätitu
2 6 Stats, samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk. Uil.N:o 26.
bar kostnad för Staten, dels att Staten mäste
bevilja och anordna medel för ändamålet,
äfven 1 dessa delar af Riket. Om Götheborgs
Stad, uti andra tider ocii emot åtnjutande
af vissa Inkomster å Utländska sjöfarten
, till hjelp i dess allmänna Fattigvårds
bekostande, har kunnat, under ett ej obetydligt
antal år, utsträcka denna till att enskildt
äfven åtgöra något i Correct ions-anstaltsväg,
kan det ej derföre fortfarande åläggas denria
Stad som skyldighet i nu försämrade Handelsconjunctur,
och sedan de nämnde se r sk i Ide
inkomster måst afstås för det vidtagna
Eeciprocitets-systemet med flera Utländska
Nationer; och vi få, såsom Götheborgs Stads
Fullmägtige, härmed frånsäga den allt vidare
enskildt ansvarande för Ortens Gorrectionisters
försörjning. — Väl medgifva vi, att
Staten ej må anses på en gång kunna bekosta
alla de ifrågavarande Corrections-anstalters
fullkomnande i lika fullständigt skick ,
och Götheborg får visserligen äfven denna
gång finna sig uti att någon tid stå efter för
Stockholm och vänta till dess det hufvudsakliga
behofvet här först blifvit fylldt; men
det skäl Utskotten användt, att allt hvad Staten
kan för dessa ändamål afse, blifvit påkostadt
Corrections-inrättningarna i Stockholm,
kunna vi desto mindre tro vinna Rikets Högloft.
Ständers bifall, hvilka måste tillse , att
hela Riket och alla dess invånare njuta för
-
Slais~samtAHm.Uesv.o. Oic.Utsi. Uti. N.o 26. 27
del af de Allmänna bidragen, enär ett slikt
beslut skulle nästan innebära, att det öfriga
landet må lemnäs åt sitt öde, sedan Hufvudstaden
och dess närmaste omgifning, för sina
behofs fyllande , uti ifrågavarande afseende
medtagit den betydliga Summan af öfver
200,000 R:dr Banco; utan vi taga oss friheten
med denna serskilda Reservation ödmjukast
fasta Rikets Högloft. Ständers uppmärksamhet
derpå, att, om än ej lika betydliga ,
dock tillräckliga medel måste beredas för
fortsättning uti orterne, efter en gång antagen
plan, af de större Corrections-inrättningarnes
fullbordande, till vinnande i möjligaste
måtto af det för hela Landet dermed afsedda
gemensamma goda ändamål. Och det
måste dock i alla fall medgifvas, att, om än
de betydligaste förbättringsanstalter ej kunna
annat än efterhand tillvägabringas, böra dock
de nödvändigaste ej å något ställe uppskjutas,
och minst serskilde fonder, en gång tillhörande
serskilde orters Inrättningar, dragas
ifrån dem till Hufvudstadens , hvilket dock
här är fallet, enär, enligt hvad den Kongl.
Propositionen uppgifver, till de 2tne nya
Corrections-inrättningars i Hufvudstaden bekostande
användts, utom öfverskottet å anslaget
till f* d. Stockholms Correctionshus a£
R:dr 39,700, samt hela behållningen af Arbetshusfonden,
R:dr 7,459: 34. 3., som är en
gemensam fond för alla Rikets Arbetshus,
28 Slats- samt Allm. Besv.o. Oec. Utsk. Uti.N:o 26.
serskildt den behållning, som funnits 5 anslagen
för Götheborgs och Norrköpings Spinnhus,
uppkommen under en tid, då fångantalet
derstädes var mindre betydligt, utgörande
R:dr 11,201; och hvilket förhållande väl
mest möjligen torde rättfärdiga så väl vår
motion, sorn denna Reservation, hvilken vi sluta
med den ödmjuka hemställan , att Rikets
Högloft. Ständer, med fortsatt godkännande i
det liufvudsakliga af den utaf Kongl. Maj:t
stadfästade allmänna plan för Correciions-aastaheine,
behagade hos Kongl. Maj:t underdånigst
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, vid
den förestående förbättringen och utvidgningen
af Götheborgs Spinnhus, låta vidtaga de
åtgärder, att denna anstalt må blifva rymlig
nog, för att äfven emottaga correctionshjon af
mankönet från Götheborgs Stad och dess omgifning,
som gjort sig förfallne till Corrections
straff; och lära Rikets Högloft. Ständer
då äfven behaga uppdraga åt Deras Stats-Utskott,
att för en sådan anstalts utvidgning
afsätta nödiga medel. Götheborgs Stads närvarande
Representanter kunna icke undgå,
att på detta sätt ödmjukligen anmäla denna
angelägenhet hos Rikets Högloft. Ständer,
under full förhoppning derom, att billighet
och rättvisa afses, och Götheborgs Stad samt
orterne deromkring icke, i den nion desamma
äro aflägsne från Hufvudstaden , äfven
gjå vara frånkände all del af lör Landet i
Stats-samt Allm.Besv.o. Oec. Utsk. Uti. N;o 27. 29
allmänhet ansedde nödige föranstaltanden i
denna väg. Detta anhålle vi må få åtfölja
Högloft. Utskottens Betänkande till Rikets
Höglofl. Ständer.
Ankom till Exped. Utskottet den IS Maji 1819;
N:o <2,7.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan
om Ombergs Kronoparks
försäljning under Skatterätt till
de deromkring närmast belägne
Socknar.
”Uti ett från Hedervärda Bonde-Ståndet till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning reroitteradt
Memorial , har RiksdagsFullmägtiJ
gen Anders Pehrsson från Östergöthlands Län
anmält , att , sedan Hemmansegarne i Örberga
, Herrestads, Kiellstads, Raglösa och Wäfversunda
jemte vissa delar af Strå och Hofs
Socknar i Dahls Härad , samt Vestra Tollstads
Socken och en del af Heda Socken inom
5oStats- samt Allm.Eesv.o. Oec. Utsi. Uti. N:o2j.
I<ysings Härad , hvilka hemmansegare fran
uråldriga tider uti Kronoparken Omberg ,
emot viss gifven betalning, årligen fått åtnjuta
mulbete för vissa kreatur och skogsfång
till bestämdt lasstal, vid den år 1825 *
af Konungens Befallningshafvande verkställda
undersökning af Kronans Skogar ochAlImänningar
inom Östergöthland , blifvit öfver
rättigheten till dessa förmoner hörde, samt
med underdåniga framställningar derom till
Kongl. Maj:t ingått , hafva bemälde Hemmansegare
, hvilka ännu skola vara i saknad
af Kongl. Majrts Nådiga Beslut, i anledning
af deras, i sis:berörde afseende, underdånigst
gjorda anhållanden, inhemtat , att En af Rikets
Herrar, StatsRådet m. m. Herr Grefve
von Platen , som följd af erhållet Nådigt uppdrag
att undersöka, huruvida några till Ekeplanterhagar
tjenliga och disponibla Kronoparker
finnas inom Östergöthland , skall hos
Kongl. Majit i underdånighet hafva anmält
Kronoparken Omberg, bland andra lägenheter,'
vara härtill lämplig, och hemställt om densammas
bibehållande för Kronans eget behof.
Med häraf hemtad anledning, och då
Hemmansegarne inom ofvanuppräknade Socknar
befara, att, i den händelse Kongl. Majit
i Nåder bifaller Herr Grefve von Plåtens underdåniga
förslag, samt Kronoparken Omberg
således varder föi Ekeplanteringar i framti
-
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec. Utsi. Uti. N:o 27.51
den anslagen , Socknarne skulle komma att
sakna all skogstiIlgång till byggnad, bränsle
och stängning, deras jordbruk aftyna i brist
af bete, samt möjligheten för dem att framföda
sina kreatur upphöra , har Anders Pehrsson
, till förekommande af så stora olägenheter,
uppå desse sina hemmavarande Commlttenters
vägnar, hos Rikets Högioflige Ständer
anhållit, att, då örnberget, såsom hvilande
på kalkgrund , aldrig skall kunna producera
Ekar af annat slag, än så kallad Glasek, sorn
till all byggnad, likasom till all slöjd är alldeles
otjenlig, Rikets S<änder ville, med
upplysning härom , hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kronoparken' Omberg
finge till merberörde Socknars invånare
under Skatterätt försäljas, hvaremot den
nära Örnberget belägna Starby Kungsgård ,
som snart till Rikets Ständers disposition
blifver ledig, kunde, såsom mångfalldigt mera
dertill tjenlig, för Ekeplanteringar anslås;
varandes, med anledning af denna Motion ,
af Botvid Jonsson från Östergöthlands Län ,
till det Hedervärda Ståndets Protocoll muntligen
yttrad den förmodan, att, så framt Örnberget
varder för Ekeplanteringar anordnadt,
den så kallade Dagsmossen blifver anvisad
såsom vederlag för dem, som derigenom komma
att mista deras betesrättighet på örnberget.
32 Stats- samt Ålim. Besv.o. Oec. Utsi, Uti. N:d *6*
Utskotten hafva tagit denna framställning
i behörigt öfvervägande, och då frågan
derom , huruvida Orberga , Herrestads, Kjellstads,
Raglösa och Wäfversunda m. fl. Socknar
inom Östergöthlands Län , genom Skatte-;
köp, kunna för framtiden varda bibehållne
vid det mulbete för sina kreatur samt det
skogsfång, som dessa Socknar från uråldriga
tider uti Kronoparken Omberg af gunst och
nåd fått åtnjuta , enligt Motionairens eget till—
kännagifvande, för närvarande beror af Kongl.
Maj:ts Nådigstepröfning, i anledning af Sockne-!
männens derom gjorda framställningar vid den
undersökning, som, till följd af Kongl.KammarCollegii,
uppå Kgl» Maj.ts Nådigste befallning
den 14 April 1824 utfärdade Circulaire-Bref,
angående en förändrad reglering med Kronoskogarne
ochAllmänningarne i Riket, redan
följande året 1825 af Konungens Befallningshafvande
i Östergöthlands Län förrättad
blifvit,
anse Utskotten ifrågavarande ärende ; vid.
så beskaffadt förhållande, icke kunna emot
go §. RegeringsFormen, nu blifva föremål
för någon Rikets Högloflige Ständers
åtgärd.
Stockholm den 12 Maj 182g.
N:o
Stats• samt Ålim.Be,sv.o. Oec. Xftsk.Zitl.N:o 28.33
Ankom till Exped. Utskottet <äen 18 Maji 1819*
N:o 28.
Utlåtande, i anledning af vackt fråga
om ett förändradt sätt för
Salpeters transporterande.
T-^ill Stats- samt Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Ufskottens
gemensamma handläggning
har Vällofl. Borgare-Ståndet behagat öfverlemna
ett till Ståndets Protocoll muntligt
gjordt anförande af Herr Westman, deruti
uppmärksamhet begäres för den besparing»'
sorn vid Salpetergärdens transporterande skulle
vinnas ”om, 1 stället derföre att upphörilen
deraf nu börjas i Vesterbotten och sedan
fortsättes, samt Salpetern föres landvägen;
densamma blefve från stället, der den
uppbäres, förd till närmaste Sjöstad och se-'
dermera derifrån transporterad sjövägen.”
Utskotten; hvilka, i anledning af derin*
Hemställan, gjort sig underrättade om den
ordning, som vid Salpeterns uppbärande och
transporterande genom landet för närvarande
eger rum, hafva dervid inhemtat, att, jemlikt
Vih, till Rlkt-St, Prot, 18x8 och 1S29, 4 Semi. 2 Afdel. 5
■ i-de H;t.
34 Stats■ samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk. £///.N:o 28.
Kongl. Reglementet för uppbörden af den
ärliga Salpeter-skatten den 26 November
1816, levereringen af berörde skatt in natura
skall verkställas emellan den 1 December
det ena och den 1 Mars det påföljande
.året; att Salpeterns emottagande af de gärdskyldige
sker, under Salpetersjuderi-Styres—
männens inseende och controll, antingen di*
recte till det Krutbruk, för hvars behofdensamroå
blifvit af Kongl. KrigsColiegium anvisad, V
livi I k et fall Kronan ersätter transport-kostnaden
emellan de vanliga levereiingsställena
inom Provincen och Krutbruket , eller ock
till det af vederbörande Krutbruksegare 1
sådant afseende utskickade Ombud, som da,
likaledes mot ersättning af Statsverket, föranstaltar
om varans inpackning och försändning
till Bruket ; att denna transport, efter
slutadt uppbördsmöte, vanligen sker på slädföre,
under Februarii och Mars månader, synnerligast
ur de skäl att mindre väl från koksalt
renad Salpeter visar benägenhet att lutrinna
under den varma årstiden, samt att
Kongl. Maj.t och Kronan, genom 9 §. i de
med Krutbruksegarne afslutade Contract, sig
förbundit att vid Bruken låta omkostnadsfritt
leverera den för krut-tillverkningen erforderlige
Salpeter, så tidigt hvarje år, att Våroch
Sommarmånader, såsom tjenligaste för ett
godt kruts beredande, må dertill kunna begagnas
; i hvilket afseende KrigsColiegium ,
Stats- samt Allm. Besv. o.Oec. Utsk. Uti. N:o2 8.5f»
jemlikt föreskriften i Kongl. Brefvet den 28
September 1820, åligger att, inom Augusti
må nads utgång hvarje år , meddela Comiterade
för Rikets Salpeter-ärenden fördelningen
Krutbruken emellan af den Salpeteruppbörd,
som med den 1 December samma år
lager sin början.
Ehuru, af hvad sålunda upplyst blifvit,
anledningar för det hittills följda transporteringssätt
icke saknats, anse Utskotten likväl,-  ej mindre till Allmogens befriande från utgörandet
af en besvärande Kronoskjuts , än
ock till besparing i kostnaden, sorn, i händelse
af bifall till Kronoskjutslegans vid denna
Riksdag föreslagne förhöjning, kommer att
fördubblas, sig böra vördsamt tillstyrka
Bikets Högloft. Ständer att, genom underdånig
Skrifvelse , anhålla om Kongl.
Majus Nådiga befallning till Dess och
Rikets Krigs-Collegium samt Comiteradc
för Rikets Salpeter-ärenden , att , så
vidt utvägar dertill förejitinas, meddela
Krutbruken, och i framsta rummet Husby
Closters, ett års förlag, genom leverering
af det följande årets Salpeterbehof i förskott
året förut, då, i sådant fall, de Norra
Provincernes Salpeter- skatt in natura
kunde till Krono- Magazinen ingå, att påföljande
Sommar med Sjölägenhet fortskaffas
36 Stais, samt Allm', Besv.ciOec, VtsLUtl.N:o 29
till Gefle, derifrån landtransporten till
H isby Closters Bruk blefve hvarken långvagn
eller besvärligt
efter in-hemtande oell pröfning af hvilka upp*
lysningar, Kongl. Majtt torde, med bifall till
Rikets Ständers underdåniga önskan, i Nåder
föreskrifva, att Salpeter, likasom alla andra
Kronans effecter, företrädesvis bör, der
sådant möjligen ske kan, med sjölägenhet
fortskaffas.
Stockholm den 12 Maji 1829;
Ankom till Exp. Utskottet den 18 Maji 1825,
N:o 29.
Utlåtande, i anledning afyrkad granskning
af de, rörande Skogshushållningen
i Riket, gällande Författningar,
H
ögloflige Ridderskapet och' Adeln härj
genom aflåten Remiss, behagat till Sratssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUt-’
Statssamt Allm. Besv.o. Oec.Utsk.Uil.N:0 29,07
skottens Utlåtande öfverlemna ett Memorial
af Herr Hjerta, Gustaf, deruti yrkas: ”att
”dessa Utskott måtte få sig ålagdt granska allt
* hvad som blifvit vidgjordt, sedan Riksdagen
”1823, i anseende till Skogshushållningen i
”Riket , samt, med anledning af Rikets då
^församlade Ständers aflåtne underdånig»
”Skrifvelse, så val angående Krono , Recogni’’tions-
och Ekeskogarne, som Allmänningar”ne
, inkomma och förnya de förslag till un”derdåniga
Skrifvelser, grundade på en be”stämd
beslutande åtgärd i de delar Rikets
”Ständer, såsom Svenska Folkets Representant
”ter, ega att utöfva dess rätt att sig allena
”beskatta ; samt en underdånigst förnyad anhållan
i de fall, det allena rörer den oej
^conomiska Lagstiftningsrätten.”
Utskotfenj soni tagit denna motion 1 öfvervägande,
få, med anledning af Motionär-*
rens yrkande af en allmän granskning af
hvad sedan sista Riksdag, i anseende til!
Skogshushållningen i Riket, tillgjordt blifvit,!
vördsamt åberopa Rikets Ständers JustitiaeOmbudsmans
vid detta Riksmöte afgifna Be-j
rättelse, deraf fullständigt upplyses allt hvad
af Kongl. Maj:t, med föranledande af 1823
års Ständers i underdånighet anmälde Beslut
eller Önskningar, i Nåder är förordnadt, samt
derjemte hänvisa till Kongl. Majlis Nådiga
Förordning den 18 December 1&23 och Kgl.
58 Stms- sumt Allm. Besv.o.Oec. Uisk.UJ. N:o 39,
KammarCoIlegii Circulair-Bref, angåen le en
förändrad reglering med KronoSkogarne oell
Allmänning3rne i Riket af den 14 April
1824, hvilka båda, af Rikets Ständers underdåniga
framställningar vid 1823 års Riksmöte
föranledde, Författningar, emot hvilka
någon anmärkning icke blifvit af Motionairen
gjord, på ett öfvertygande sätt bevisa ,
att Rikets Ständers önskningar, till befrämjande
af en ändamålsenligare och för landet
nyttigare Skogshushållning, blifvit af Kongl.
Maj:t med Nådig uppmärksamhet och bifall
omfattade.
Hvad deremot beträffar de af Herr
Hjerta från Utskotten inbegärde förnyade
förslag till tvänne underdåniga Skrifvelser i
de med Skogshushållningen gemenskap egande
ämnen, så nödsakas Utskotten, sora, i dea
värde Motionairens egen framställning, sakna
all närmare ledning för dessa underdåniga
Skrifvelsers syfte och omfattning, förklara sig
icke eller i denna del kunna Motionairens
önskan uppfylla ; dock hafva Utskotten vördsamt
skolat åberopa innehållet af ej mindre
Rag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens,
den 8 sistförflutne April, afgifna
Betänkande, N:o 22, i anledning af åtskilliga
under nu påstående Riksdag föreslagna förändringar
så väl i 1805 års Kongl. Förord-j
ning om Skogarne i Riket, som i andra med.
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.UtsJt.UtWNto 49, 09
Skogsväsendet gemenskap egande Ragar och
Författningar, än jemväl det Utlåtande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om EkeSkogarne i Riket, hvarmed Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
ofördröjligen skola till Rikets Höglofl.
Ständer inkomma och genom hvilka Handlingar,
alla de frågor rörande Skogshushållningen,
som för närvarande kunna vara föremål
för någon Rikets Höglofl- Ständers åtgärd,
torde få anses upptagne och fullständigt
behandlade.
Vid sådane förhållanden hemställa IJtskotten
vördsamt till Rikets Höglofl. Ständers
upplysta bepröfvande:
att ali fråga om vidare handläggning af
Herr Hjertås här ofvan omföimäldt motion
mätte få förfalla.
Stockholm den 12 Maji 1829-
m
STOCKHOLM,
Ulméns och Granbergs Tryckeri, lgagJ
Stats■ samt Allm, Besv.o< Oec.~L'tsk. TJtl- No 30, 1
N:o 30.
Ankom till Exp,*Utsk. d. ig Maji 1829»
Utlåtande, i anledning af Kongl Majits
Nådiga Proposition om ökadt
anslag till understöd för utflyttningar
och vid egoskiften m, m.
Uti till Rikets Ständer aflåten Nådig Pro-}
position den 13 November sistlidet år, har
Kongl. Maj:t, efter framställning om nyttan
af egoskiftens befordrande inom alla delar
af Riket, samt otillräckligheten af de härfÖ«
re hittills bestämda anslag, föreslagit Rikets
Ständer att, till vidare understöd för utflytt.
ningar efter laga skiften samt egodelningsVerkets
befrämjande i öfrigt, öka Nionde Hufvudtiteln
med en årlig summa af TjuguTusen»
de Riksdaler Banco, deraf jemväl medel till
fortskyndande af afvittrings-verket i Rikets
Norra Provincer, efter pröfning af behofven,
må kunna användas,
(Se Bihanget till Riks-Ståndens ProtoS
coll, lia Samlingen, 1 Bandet N:o 12.)
Bih, till Riks-St. Prot. 1828 och 1829* 4 Sami. 2 A/d,
5 le Hit»
1
$ Stats■ samt Allm. Besv. o. Oec.~ Utsb. Ute. N.ö 3$.
Stats- samt Allmänna Besvärs» och Oecd*
nomie-Utskotten, til hvilkas gemensamma utlåtande
Högstberörde Nådiga Proposition blifvit
öfverlemnad, hafva, efter öfvervägande
af hvad sålunda i Nåuer framstäldt blifvit,
stannat i Öfvertygelse, dels att landthushåll*
ningen i Sverige ännu icke upphunnit den
fullkomlighet, som med landets Climat och
jordmon kan förenas, o^h att således bland
de vigtigaste föremål för Kongl, Majus och
Rikets Ständers gemensamma bemödanden
©tvifvelaktigt är att söka åstadkomma nödige
förbättringar i jordbruks-näringen, dels ock
att orsaken till jordbrukets mindre fördelaktiga
bedrifvande i en del orter af Riket,
och nära förfall i andra, till stor del härleda
sig från sammanblandningen af serskilda hemmansdelar»
egorymder, hvarigenom egarne
dertill befinna sig i sådant beroende af hvarandra,
att den omtänksamme och upplyste
jordbrukaren icke sällan är hindrad att sköta
sin jord efter senare tiders förbättrade anvisningar,
utan måste lätta sig efter fördoms*
fulla grannars vanor, hvilka åter, utan upp»
märksamhet för nya rön och andra örter der*
af tillskyndade fördelar, länge bibehållas i
samma mon de hos mängden blifvit inskärpte.
Utskotten anse derföre, att en ändamål*»
enlig och fortskyndad verkställighet af
skiftesverket är den grund, hvarpå öfrige åtgärder
till jordbrukets och landthushållnin»
gens förkofran böra stödja sig, och hemta
Stais■ samt Allm, Besv.o. Otte.- Utsk.Utl. N.o 30. J
ytterligare skäl för denna öfvertygelse af
de välgörande följder, hvilka dylika skiften
och utflyttningar medfört inom Skåne, hvilken
Province, för några och tjugu år tillbaka,
bar stämpeln af ett föråldradt och planlöst
jordbrukningssätt, men som nu mera, i följd
af enskiftes-verkets fortgång, torde kunna
jemföras med Norra Europas mest frugtbärande
och bäst odlade landskap. Men då erfarenheten
tillika bevisat ej blott att laga
skiften och utflyttningar medföra så dryga
kostnader, att de oftast icke, utan understöd
af allmänna medel, kunna af den enskilde
jordegaren bestridas, än jemväl att denne, i
brist på förlag, lika ofta är oförmögen att af
skiftet draga den fördel, som deraf kunde
och borde för honom upphemtas, hafva Utskotten
funnit i högsta måtto angeläget att
anslaget uppå g:de HufvudTiteln bestämmes
till sldant belopp att nödige tillgångar icke
må saknas för skiftes- och afvittrings-verkets
skyndsamma bedrifvande efter derföre redan
lagda grunder,
Hvad åter vidkommer frågan huru stor
Summa, som härtill erfordras, hafva Utskotten
fästat sin uppmärksamhet dervid att 6
till 10,000 R:drs årligt anslag, endast för
Skaraborgs Län, varit för ringa, för att medföra
de förbättringar i jordbruket, som kunna
åstadkommas företrädesvis i denna Province,
hvilken, af naturen och sin ypperliga
4 Stats- samt Allm. Besv,o,Oec.-Utsk. ZJtl. N:o 30.
jordmon ämnad till Sveriges Kornbod, nu ar
fattig och i förlägenhet stadd, ej blott som
följd af 3826 års olyckliga missväxt, men
ock hufvudsakligen af ett svagt behandladt
och derföre i allmänhet mindre lönande
jordbruk, hvarom Utskotten, som haft tillgång
till de upplysningar om hvarje hemman
och lägenhet inom Länet, som af Konungens
Befallningshafvande blifvit samlade,
trott sig finna en ytterligare bevisning i den
omständighet, att uti de delar af Skara och
Leckö Fögderier af nämnde Län, sorn äro
slättbygd, finnas ungefärligen 40,932 Tunnland
åker, som kallas hemjord, och hvilken
skötes någorlunda val, men tillika 65,123
Tunnland så kallad Hafrejord, som, ehuru
bestående tiri det mesta af lera samt ler- och
svartmylla, och således till sin naturliga beskaffenhet
lika god med hemjorden, likväl,
i anseende till dess utmagrade tillstånd, begagnas
endast till hafre-utsäde, hvaraf man
aldrig påräknar mer än 3idje-korneis afkastning,
men oftast skördar blott halmen, som
ock utgör nästan enda foderiillgången i den;'
na ort.
Uppå alla dessa skäl, och då det äf K:gl.
Maju med Dess Nådiga Proposition åsyftade
ändamål icke endast är att upphjelpa jordbruket
inom Skaraborgs Län, utan äfven alt
understödja och befordra egoskiftens verkställande
i Rikets alla Pxovincer, finna Utskot
-
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.-Utsk. Uti. N.o 30. 5
ten, att den af Kongl. Maj:t i sådant afseende
i Nåder föreslagna tillökning ingalunda
öfverstiger hvad för ett så magtpåliggande
behof oundvikligen kräfves,
hvadan Utskotten, för sin del, vördsamt
tillstyrka, att Nionde Hufvudtiteln, jemte
det samma Thel, pil sätt Stats-Utskottet, uti
dess Öfver Stats regleringen afgifna utlåtande
redan tillstyrkt, befrias frän de till
Bergs-Scholan i Fahlun och till ersättning
för jordförluster genom Canal anläggningar
hittills deraf utgående tillsammans
7800 R:dr, matte tillökas med den af
Kongl. Maj-.t föreslagna Summa, stor
20,000 R:dr Banco, dock med dervid fä-,
stadt uttryckligt förbehåll, att det sålunda
tillökade belopp af 27,800 R:dr icke må,
under något vilkor, användas för annat, än
understöd vid egoskiften samt till fortsky ndande
af det icke mindre angelägna af vittrings-verket
i Rikets Norra Provincer;
hvarförutan Rikets Ständer, i den härom till
Kongl. Maj:t afgående Skrifvelse, torde 1 underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t, vid fördelning
af Nionde Hufvudtitelns öfrige tillgångar
emellan de serskilda föremål, hvilkas
ernående genom densamma böra befrämjas, i
Nåder täcktes företrädesvis afse jordbrukets
förbättring, så att för detta angelägna behof
jemväl må varda använd sa stor del af det
6 Statsm samt Allm.Besv.Q.Oec.-Utsk. 17/1. .Nio 3».
aldre anslaget, som möjligtvis härtill Iean
disponeras.
Stockholm den 18 Maji 1829,
N:o 3l.
Ankom till Exp. Utsk. d, 22 Maji 1829»
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om inrättande af ett Curhus i
T  "
Söderhamns Stad.
Riksdags-Fullmägtigen för Söderhamn, Herr
Borgmästaren E. J. Westman, har, uti ett till
Wällofl. Borgare-Ståndet ingifvet och derifrån
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
remitteradt Memorial, anfört,
att nämnde Stads innevånare, understödde af
14 i södra Helsingland belägna Socknar, åc
1825, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att till Staten .få öfverflytta en af,sökanderne
nödig ansedd utgrening at Gefle Stads Curhus,
emot erbjudande af tjenlig byggnadsplats
och förbindelse, att sjelfve ombesörja erforderliga
Byggnader, utan något Statens betungande,
samt endast under förbehåll att få uppbära den
Curhus-afgift , som af invånarne i Staden och
$tats- samt A lim. Besv.o.Oec.- Utsk. ZJtl. No 31, y
södra Helsingland årligen utgår; men alldenstund
sökandernes förrberörde underdåniga anhållan
blifvit, genom Kongl. Majus Nådiga Bref
den 14 November 1827, till Dess Befallningshafvande
i Gefleborgs Dan, afslagen, till dess
sig visat, huruvida det nya Curhuset i Hudiksvall
blefve för orten tillräckligt, har Motionairen
ansett sig böra hos B, H. St. hemställa
nödvändigheten af ifrågavarande Curhus-Inrättning;
i hvilket afseende han, under åberopande
af hyad i ämnet förut är vordet andraget
och upplyst, tillika påkallat B. H, St:s uppmärksamhet
derå: att inom södra Helsingland
ofta finnas med venerisk smitta behäftade patienter
på 20 besvärliga mils afstånd från Gefle,
dit deras transporterande skulle öka det onda,
försvåra dess botande eller påskynda döden; att
på anmälan om rum för en patient i Gefle
Curhus, det svar icke sällan erhållits, att alla
platser vore fyllda, men att någon kunde blifva
ledig efter en månads förlopp eller mer,
hvaremedlertid den sjuke, i brist af läkarevård,
blifvit i sitt elände förgången; äfvensom alt mången,
i saknad af medel att sjelf fortskaffa sig
den långa vägen, undergått samma öde, och de
deremot, som kunnat bestrida utgifterna för resan,
heldre begifvit sig till Söderhamn, att der
på egen bekostnad njuta vård och förbättring,
än de anlitat den aflägsna inrättningen. Vid
sådant förhållande, och då ändamålet med Curhus-Inrättningarne
vore, att, så skyndsamt som
möjligt är, bereda de af den veneriska smittan
S Stats- samt Allm. Besv.o Oec.-Utsh. Utl.N:o 31.
angripna en nödig läkarevård, utan hvilken smittans
förödande följder ej kunna förebyggas, samt
invånarne i Söderhamns Stad och södra Helsingland
syntes böra tillgodonjuta lika förrnoner,
som andre från Curhus-Ir. rättningar afskiljde Orters
invånare förunnade blifvit, har Motionairen
yttrat sig hysa desto säkrare tillförsigt, att
H. H. St. bifalla hans i ofvanberörde måtto
gjorda hemställan, sorn ändamålet kan utan Statens
betungande vinnas.
Utskotten, sorn tagit detta mål i öfvervägande,
hafva ansett sig upplysningsvis böra meddela:
att, sedan, vid anställd revision af Lazaretts^
och Curhus-Räkenskaperne i Gefleborgs
Län för år 1823, fråga blifvit väckt om anläggandet
af en serskild Curtius.Inrättning för
invånarne i norra delen af Länet, sorn bodde
så aflägse från Gefle, att de af Cur-anstalterne
derstädes ej kunde med fördel sig begagna, och
flere bland Revisionens Ledamöter ansett tvän*
ne dylika nya inrättningar nödvändiga, nemligen
en i Hudiksvall för norra Helsingland och en
annan i Söderham för södra Helsinglands invånare;
så hafva de senare, jemte inbyggarne i
Söderhamns Stad, uti en till Kongl. Majit ställd
och af Dess Befallningshafvande i Länet ingifven
skrift, på sätt och under de vilkor, Mo«
tionairen uppgifvit, underdånigst anhållit om
Nådigt tillstånd att i Söderhamn få inrätta ett
Curhus; öfver hvilken ansökning Kongl. Majit
genom Nådig Remiss den 22 Julii 1825 in
-
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.- 1'tsk. Uti. N-.ö 31. 9
fordrat Seraphimer*Ordensgi]lets underdåniga utlåtande;
i anledning hvaraf och då Orden»giIlet
ansett Länets öfrige invånare, jemte Lazaretts*
Directionen, böra öfver berörda'ansökning böras,
Kongl» Majus Befallningshafvande i Länet
blifvit anmodad, att om ett sådant hörande föranstalta;
derefter protocolien öfver de på sådan
grund med Länets inbyggare haline sammanträden
till Ordensgillet inkommit, och af hvilka
proiocoll det inhemtas: att Gestriklands invånare
hufvudsakligen förklarat, det de ansågo
förmonligast, om, såsom hittills, södra Helsingland
begagnade sig af Curhuset i Gefle och dit
erlade Curhus afgiften, utom hvilken samma
inrättning förmodades ej kunna ega bestånd; att
Gefle Stads invånare instämt i samma yttrande
jemväl af den anledning, att behofvet af ett ny tt
Curhus i Söderhamn ansåges ej vara styrkt, och
det för orten blefve mera förmonligt att ega en
Curhus.Inrättning, som funnes väl organiserad,
än flere, som i saknad af nödiga tillgångar, ej
skulle komma att svara mot ändamålet; att norra
Helsinglands inbyggare förment, det ett Curhus,
utom det i Gefle befintliga, vore för Länet
nödigt, men att; Hudiksvall dertill skulle erbjuda
den mest passande local, och hvarföre åt
de Revisorer, sorn för norra Helsinglands fögderi
voro valde till granskning af Länets Lazaretts-
och Curhus-Räkenskaper, uppdrogs att söka
Nådigt tillstånd till anläggande af en dylik
inrättning i sistnämnde Stad, så snart Lazarettspirectionen
eller Revisorerne funne verkställig
-
l q Stats-samt AIlm.Besv o Oec.-Utsk\Utl,N:o$i,
heten deraf påkallad af verkligt behof, då en.
till Lazarett passande byggnad kunde i Hudiksvall
inköpas för 500 R:dr Banco; att Hudiksvalls
invånare andragit, att södra Helsinglands,
invånares anhållan, att, till den Curhus-Inrättning
de önskade anlägga, få använda Curhusmedlen
från södra Helsingland, ansåges stridande
mot hvad Kongl, Kungörelsen den ao Mars
12824, om utgörandet af Curhus-afgiften, innehölle;
hvarföre Söderhamns invånare hemställt,
om icke, derest södra Helsingland i Nåder tillätes
anlägga ett Curhus i Söderhamn, detsamma,
såsom en utgrening af Curhuset i Gefle,
borde fortfarande ställas under Lazaretts-Dire*
ctionens inseende, och Curhusmedlen, på samma
sätt som hittills skett, ingå till Länets gemensamma
Curhusfond, och derifrån för de serskilda
Curhus-Inrättningarnes behof, efter vederbörligt
bepröfvande, anordnas; samt att Lazaretts.Dire*
Ctionen förmält, att, då sjuk-journalerne utvisade,
det endast 63 patienter på jo år, och således
ungefärligen blott 6 personer hvarje år, från södra
Helsingland blifvit anmälde till intagande å
Gefle Curhus, och den föreslagna nya CurhusInrättningen
således ej vöre af behofvet påkallad,
samt ofvanberörde ansökning jemväl funnes
stridande mot föreskriften i de Kongl, Förfall»
ningar, som innehölle, att Curhusmedlen borde
förvaltas af de inom Länen tillförordnade Lazaretts-Directioner,
och hya Curhus få inrättas
der, hvarest den veneriska sjukdomen gjorde
deras anläggande nödvändigt, hvartill äfven korn,
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec -L'tsk i tl.N-.o 31. 11
dels, att derest Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
och Lazaretts-Directionen skulle undandragas
dem åliggande tillsyn öfver helsovården
inom hela Länet, och hvilket genom bifall till
ansökningen skulle inträffa, sådant kumle till
missbruk och äfventyrliga följder föranleda, dels
att Söderhamns Stad, såsom sidländ och belägen
på gränsen af södra Helsinglands d istricr, ej egde
passande local för anläggning af ett Curhus,
dels ock att den derstädes stationerade Provincial-Läkaren,
såsom ofta sysselsatt med förrättningar
i Districtet, aflägse från Staden, icke lamp.
ligen kunde bestrida Läkarevården vid ett Curhus
i berörde Stad, der serskild läkare följ.
aktligen borde tillförordnas, och hvilkens aflönande
komme att för inrättningen medföra en
betydlig utgift; så ock enär fråga redan uppstått
om anläggandet af ett serskildt Curhus i Hudiksvall,
som i det afseendet erbjöde ett mera
passande läge, har Lazaretts-Directionen ansett
sig icke kunna å berörde ansökning tillstyrka
Nådigt bifall.
Emedlertid hade invånarne uti Hudiksvalls
Stad och norra Helsingland, uti en till Kongl.
Majit ställd och af Dess Befallningshafvande i
Länet i underdånighet ingifven skrift, anhållit,
att i Staden få anlägga ett Curhus, som skulle
ställas under Lazaretts-Directionens inseende
och styrelse samt af Länets Curhusfond beko.
stas; varandes Nådigt bifall å samma ansökning,
på anförde skäl, i underdånighet tillstyrkt ej
12 Stats■ samt Allm. Besv.ci.Occ.- Vtsk. Uti. N'.o 3ii
mindre af Kongl. Majds Befallningshafvande,
än af Lazaretts-Directionen, samt genom Nådig
Remiss af den 13 Junii 1827 med Seraphi
merOrdensGil let communicerad.
I det utlåtande, som Seraphimer OrdensGillet
derefter och under den 2 October nyssnämnde
år, till underdånig åtlydnad af förrberörde
Nådiga remisser, afgifvit, har OrdensGillet
i underdånighet anfort, att då Curhuset
i Gefle, i anseende till dess belägenhet nära
södra gränsen af Länet, vore så aflägset för
invånarne i norra delen deraf, att de icke,
utan allt för stor kostnad och besvär, kunna
ditsända derus patienter och inkomsten af
Curhusmedlen, efter hvad Räkenskaperne utvisa,
synes vara så tillräcklig, att åtminstone en ytterligare
Cur-anstalt dermed bör kunna underhållas,
Ordens-Gillet alltså i underdånighet
hemställt, om icke, på sätt alla vederbörande
tillstyrkt, en C urliusinrättning i Hudiksvalls
Stad för den del af Länets invånare, som
deraf kunna sig begagna, måtte få anläggas, och
hvilken inrättning lämpligast kunde ställas under
Läns - Lazaretts-Directionens inseende och
styrelse; men ehuru den omständighet, att
blott ett mindre antal patienter från Södra Helsingland
de föregående åren inkommit å Gefle
Curhus, desto mindre kan antagas såsom bevis
derpå, att en serskild Curhusinrättning i Södra
Helsingland icke skulle behöfvas, sorn berörde
förhållande tilläfventyrs kan vara en följd af
Stats- samt Allm. Besv.o,Oec.-Utsk. Utl.N-.o 31. 13
Curhusets aflägsenhet, har dock Ordens-Gillet,
enär den del af Södra Helsingland, som ligger
längst borrt ifrån Gefle, hädanefter, då Curhuset
i Hudiksvall hinner inrättas, får närmare
väg till denna Curanstalt, deraf patienterne från
berörde ort följaktligen kunna sig begagna, för
närvarande och intill dess det visade sig, huruvida
det föresLgna nya Curhuset i Hudiksvall
blifver för orten tillräckligt eller ej, ansett sig
icke böra tillstyrka anläggandet af någon ytterligare
Curanstalt i Länet.
Efter Nådig pröfning af allt detta, har
Kongl. Majit, uti skrifvelse af den 14 November
1827, till Seraphimer Ordens-Gillet, i Nåder
förklarat, att Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse
med hvad Ordens-Gillet sålunda anfort
och hemställt, pröfvat skäligt i Nåder tillåta,
att en serskild Cur - anstalt må i Hudiksvalls
Stad för invånarne i norra delen af Länet
anläggas, hvilken inrättning lomme att ställas
■under Läns-Lazaretts-Directionens tillsyn och
styrelse; men, hvad beträffade den äfvenledes ifragaställde
Curhusinrättningen i Söderhamn ,
icke för godt funnit att, för det närvarande och
intill dess sig visat huruvida det nya Curhuset
i Hudiksvall blifver för orten tillräckligt,
dertill lemna Nådigt bifall.
Hvad nu Herr Borgmästaren Westmans
ifrågavarande hemställan beträffar; så och då
14 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec..Utsk, Utl.H:o 31»
Utskotten, uppå tle aF Motionairen anförde skal,
ansett sig biira medgifva de fördelar, som skul.
le beredas Söderhamns Stads och Sodra Helsinglands
invånare, om de för deras patienter
hade att anlita en egen och inom orten be.
lagén Curhusinrällning; hafva Utskotten
vördsami siolat tillstyrka Rikets Höglojl.
Ständer, all hos Kongl. Maj t göra underdånig
framställning derom, att ett Curhus
mä i Söderhamn fä inrättas, med
vilkor att ortens invånare till dess uppbyggande
och underhållande tillräcklige medel
sammanskjuta, utöfver den tillgång,
Som lemnäs af Södra Helsinglands nu
erläggande Curhusafgift, och hvilken afgift
Utskotten anse härtill böra fä användas.
Några Uedamöters serskilda tanka varder
härjemte öfverlemnad.
Stockholm den 18 Maji 1829.
Reservation
af ‘Herr Friherre Cederström, Jacob: fdljden af
Utskottens beslut blifver, att det redan varande
Curhusel i Gefle, hvarifrån en betydlig del
Stöts* s'tAllm>
af den inkomst, hvarpå detsamma är grundadt,
derigenom ryckes, icke kan svara mot ändamålet
med dess stiftelse. Troligtvis blir det nu jemväl
i Soderhamn föreslagna dårhuset Forsed t med
så knappa- tillgångar, att icke eller det' kan
svara emot ändamålet. Jag har derföre ansett
mig böra reservera mig mot beslutet, såsom
medförande skadliga följder för Provincen, och
långt ifrån att bereda en förbättrad helsovård,
försämrar den redan befintliga.
Häruti förenade sig Herrar Grefvarne Hosse
och Hamilton.
N:o 32.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 22 Majt 1829.
Utlåtande, med anledning af gjord
framställning om Allmogens i
Wadsbo Härad befrielse från
Hjelpedagsverkens utgörande till
Mariseholms och Cathrinebergs
Kungsgårdar.
Från det Hedervärda Bonde-Ståndet har till
Stats- samt Allmänna Besvärs-och Oeconomie»
16 Stats- samt Allm. Besa. o.Oec.. Utsi. Uti. N'6 3 2;
Utskotlens gemensamma handläggning blifvit öfverlemnad
en Motion af Riksdagsfullmägtigen
Lars Andersson från Skaraborgs Län, deruti yrkas,
att, som deså kallade tjenste- eller hjelpedagsverken,
Allmogen inom Wadsbo Härad af
berörde Län, från äldre tider tillbaka utgjort
till Mariasholms och Cathrinebergs Kungsgårdar,
emot åtnjutande af en ringa betalning, icke äro
vid Hemmanens skattläggning bland dess åliggande
grundräntor upptagne, och således måste
anses vara genom frivillig öfverenskommelse
tillkomne, Allmogen nu måtte från en slik dagsverks
- skyldighets utgörande antingen alldeles
blifva befriad, på sätt vid 1823 års Riksdag
blifvit beviljadt de likaledes dagsverks-skyldige
till Dahlby och Flyinge Kungsgårdar i Skåne,
eller ock, om detta onus än vidare måste fortfara,
erhålla en efter ortens markegång förhöjd
ersättning derföre.
För pröfningen af detta ärende hafva Utskotten
inbegärt nödige upplysningar från Konungens
Hof-Canceller, som, efter det Kongl.
Kammar-Collegium hördt blifvit, uti Skrifvelse
den 16 sistförflutne April meddelat: att ifråga,
varande dagsverksskyldighet , hvilken hufvudsakligen
grundar sig på Konung Carl XI:tes
den 18 Februari i 1685 utfärdade Nådiga Resolution,
af innehåll: '”att som Kungsgårdar och
de Officerare anslagne större Boställen, i anseende
till åker- och ängs-bergningen, omöjligen
.utan hjelp af dagsverken kunde bestå, brukas
och
Stais'samt Allm Besa. o.Oee.-XJtsk. Utl.N.0% 2. 17
och hållas vid magt; så hade Kongl, Majit i
Nåder tillåtit, att alla de Bönder, som förr varit
vane att utgöra sina dagsverken till Marieholms
med flera andra Kungsgårdar, skulle
också derefter tillhållas att vid åker- och ängsbergningen
hjelpa till, då som förr, med arbete
och körslor i andetiden”, har, utom flere af
Kammar-Collegium, till dess fullgörande, Konungens
Befallningshafvande i Skaraborgs Län
meddeldte föreskrifter, än vidare blifvit bekräftad
genom Kongl. Brefven den 30 Maji och
den 23 Junii 1749, med åliggande likväl för
Indelningshafvaren att till Allmogen betala 3
sk. för Öke- och 14 sk, för dränge-dagsverket,
som icke finge användas till annat, än ängsoch
sädes-bergningen, hvarvid behofvet borde
utrönas och stadgas efter den genom Kongl,
Brefvet den 4 April 1728 lagda grund för
dagsverkens utgörande vid alla Kungsgårdar,
och i följd hvaraf äfven, vid sedermera anställd
undersökning, behofvet af dagsverken för Marieholms
och Cathrinebergs Kungsgårdar blifr
vit utredt och bestämdt.
Då, äfven efter emottagandet af dessa underrättelser,
upplysning ännu saknas ej mindre
om antalet af ifrågavarande dagsverken och
deras nuvarande mer eller mindre oumbärlig
Bihltill
RikSfSt. ProtitSzS och 1829, *:de Sami, 2 Afd.
*S Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Uisk.Utl. N:o 32.
het för Kungsglrdarnes häfd, än jemväl om dea
Summa, hvilken, i händelse af Allmogens befrielse
från vidare utgörande af merberörde
dagsverksskyldighet, bör, i likhet med hvad år
1823 fth Dahlby och Flyinge Kungsgårdar egde
iuin, såsom vederlag härföre uppå RiksStaten
uppföras, samt detta ärende således hvar.
ken redan erhållit eller, under nu påstående
Riksdag, möjligen kan gifva9 ali den fullstän*
diga utredning, som för detsammas slutliga pröfning
erfordras, hafva Utskotten, med åberopan.
de af Kongl. Majus Nådiga Bref till KammarCollegium
den 3 December 1812, sorn innehåller
att hvad beträffar ’’s3däne hjelpe-dagsverken,
sorn blifvit anslagne Kungsgårdar och
Kronolägenheter samt vissa Militaira och Civila
Boställen, så emedan förhållandet med dessa
dagsverken skall vara mycket olika, hvarföre
Kongl. Majtt ock icke funnit lämpligt att
något allmänt stadgande härom i Nåder utfärda;
ty ville Kongl. Maju, uppå vederbörandes
ansökningar och hemställanden om befrielse från
dessa dagsverken, i hvarje mål serskildt, efter sig
därvid företeende skäl och omständigheter, Sig
r Nåder utlåta;’’ samt då den väg, uppå hvilken
dylika frågor upptagas och behandlas böra,
sålunda blifvit vederbörande tillkännagifVen,
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Höglofl. Stäm;
der att, i anledning af Lars Anderssons Motion,
icke vidtaga någon åtgärd, helst Allmogen
inom Wallsbo Härad af Skaraborgs Län i
alla fall eger att, i den ordning Högstberörde
Stats $amtAllm.Besv,o,Oec..Utsi,Utl.N'o3Z. 19
Kongl. Bref innehåller, hos Kongl. Maj;t i undernighet
frambära och bestyrka grunderna för deras
anhållan om befrielse från dagsverks-skyldighet
till Marieholms och Cathrinebergs Kungsgårdar;
blifvandes, i sådant fall, af Kongl. Majtts
Nådiga pröfning beroende, antingen en sådan
ansökning, efter sig företeende skäl och omständigheter,
må kunna omedelbarligen i Nåder
afgöras, eller, efter förutgången noga Och fullständig
utredning af alla hithörande förhållanden,
till Riket* Ständers vidare behandling i
Nåder öfverlemna*, vid nästblifvande Riksmöte.
Stockholm den j8 Maji 1829.
STOCKHOLM,
tryckt i Marquardska Boktryckeriet, *829.
Stats samt Allm. Besv.o. Otc. TJtsk. Uti. N;o 33. 1
Ankom till Exp, Utskottet den 27 Maji 1829»
N:o 33.
Utlåtande i fråga om sättet för undsättningsskuldernes
liqviderande i
Skaraborgs Län.
Genom Nådig Proposition den l3 Februarii
detta år, har Kongl. Maja, ”då det redan vore
”ådagalagdt, att Statens fordran för den till
‘'Skaraborgs Län, efter 1826 års missväxt,
kemnade Undsättning i spannmål, svårligen
”kart, äfven med den största varsamhet, lill
”fullo indrifvas , utan att derigenom motverka
undsättningens hufvudsakliga ändamål ,
”sorn icke allenast är att afhjelpa ögonblickets
behof, utan äfven, så vidt ske kan,
”förekomma de nödlidandes undergång , och
”det af Kongl. Majjts Befallningshafvande i
”Länet uppgifna förslag till förbättrad organisation
af Sockenmagasinen i Länet på en
”gång innefattar en möjlighet, att få Statens förfäran
i det närmaste godtgjord och lofvar att
”i framtiden bespara alla dylika, från di”recta
undsättningsanstalter å Statens sida
^nästan alltid oskiljaktiga förluster,*’ till Rikets
Ständer öfverlemnat Kongl. Maj:ts Befallftingshafvandes
berörde underdåniga hemställ
Bihl till Riks-St. Prot, 1828 och *829» i Sami. 1 Adeln,, t.
6. te H.t.
3 Stats-samt Allm. Besv. o. Otc.Utsk. Uti. N:o35.
lan , till det afseende som af omständigheter*
na föranledes. (Se Bihanget till RiksStån—
dens Frotocoll, i Samlingen , a Bandet N:o
5 O
Inom
Välloflige BorgareStåndet har af
Herr Santesson, före emottagande! af Högstberörde
Nådiga Proposition , och under vitsordande
deraf, *’alt allmogen inom Skaraborgs
”Län ej kan åstadkomma det godtgörande af
”dess ofvannämnda återstående skuld, inom
”den för undsättningen förelagda och i
•'nödens stund af allmogen åtagna betalningstid”,
föreslaget blifvit:
Att den skuld , för hvilken Skaraborgs
Läns invånare för erhållen undsättningssäd
Sr 1827 häfta, må af Rikets Högloflige
Ständer beviljas dem att få återbetala, in natura
, med fullgod afradsgilld säd , tunna för
tunna ; att denna ålerbetalningsskyldighet
väl ålägges dem fullgöra inom den en gång
åtagna tid af ännu återstående sine år, hälften
hvardera året, dock att, om under dem
missväxt inträffar , det till Kongl. Maj.t må
öfverlemnas att, uppå skeende underdånig
anhållan, lemna ytterligare anstånd ined hvad
då borde betalas, till ett efterföljande år;
Alt den på sådant sätt återbetalande
und^ättnings-säd användes till grundläggande
Stats-samtÄllm.Besv.o. Oec. Utsk.Uil. N:o 35, 3
af Districts eller Sockne-magazin i Skaraborgs
Län, med ålerbetalningsskyldighet för
dem, inom en tid af 10 år, med en tiondedel
hvarje år, i penningar efter det årets
markegång, då denna liqvid sålunda ofelbart
bör ske; samt att öfriga regleringen af den*
na District, eller Socknemagazins-inrättning,
måtte i underdånighet blifva öfverlemnad
till KongL Majit, att, efter inhemtande af
Länsstyrelsens utlåtande , derom bestämma
å det ändamålet mest främjande sätt och un^
der vilkor, att Staten ej inblandas i förvaltningen
deraf eller kostnaden derföre; men
att, ’ om något af Kronans nu egande magazin
der i orten kan för Kronans eget be*t
bof umbäras , detsamma må för den nya inrättningen
få användas, intilldess den enskilda
Districts-: eller Socknemagazineringsanstalten
kan hinna bringas i ordning.
I öfrigt hafva , med föranledande af
Kongl. Maj;ts ofvan Högstberörde Nådiga Pro-,
position , och vid tillfälle af densammas öfverlemnande
till Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oecononriie-Utskottens gemensama
ma Utlåtanden, yttranden blifvit afgifne:
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln r
Af Herr Friherre Sture, Gustaf, som,
med åberopande af en den 8 December 1628»
4 Stais• samt Allm.Besv.o. Oec. Utsi.Utl.N',0 3o.
af Konungens Befallningshafvande i Skaraborgs
Län utfärdad kungörelse om försäljning
genom executiv auction af icke mindre
än 14 hemmansdelar och lägenheter inom
Provincen, velat bestyrka ortens nödställda
belägenhet, samt fästa uppmärksamhet pl nödvändigheten
att, vid grundernas bestämmande
för återbetalningen af den resterande undsättnings-spanmålen,
göra dem så lindriga som
möjligt.
Af Herr Tham, Wollrath, som anser ändamålet
med den Kongl. Propositionen godt,
och Önskar det må vinna fullbordan, men derjemte
hemställer , att, så vida magazin skola
inrättas och Rikets Ständer bifalla, att undsättnings-spannmålen
dertill må användas, Districts-magazin
då må inrättas för 3 ä 5
Församlingar i Skogsbygden och 4 å 5 p|
slättbygden, enär mycken byggnads-kostnad
derigenom bespares. Efter vidrörande af åtski
1 lige reglementariska föreskrifter i fråga
om förvaltningen af dessa magazin , förklarar
Herr Tham slutligen det vara billigt att,
så vida Staten af dem, som inrätta magazin ,
icke skulle återbegära betalning till annat
pris, än blifvande årliga markegångs-priset,
och del mot en credit på 10 år, det borde
blifva de församlingars invånare , som icke
vilja begagna deltagandet i magazinen, förunnadt
att äfven betala efter Markegangspris,
men vid 1829 års utgång.
Stats samt Allm. Besv. o. Oet. Utsi. Uti. N:o 55. 5
Af Herr Hjerta, Gustaf, som, under yttrad
förmodan, att Embetsmäns förseelser och
egenmägiiga förfaranden möjligen vållat Skaraborgs
Läns skuldsatta belägenhet, yrkar, att
laglig undersökning derom bör begäras, s mt
hemställer, att sidane personer af Allmogen,
som, utan eget förvållande, kommit i detta skuldsatta
predicament, mätte få återbetala hvad de
erhållit, in natura, tunna för tunna; men alt
de Embetsman, som varit vållande till den
uppkomna bristen (eller skillnaden emellan
undsättnings-spannmålens inköpspris och densammas
värde vid återbetalningen) kännas
skyldige att fylla det återstående. Iafseende
å den väckta frågan om District-eller Socknemagazins
inrättande , förklarar Herr Hjerta,
det vara besynnerligt om, genom en sådan
anstalt, den ene Medborgaren skulle komma
att skatta till den andra, eller det blifva ett
åliggande för Sveriges mindre sädesrika provincer
att sammanskjuta medel till inrättande
af magazin inom Skaraborgs Län, sora är
ett af de bördigaste i landet.
Af Herr Friherre Cederström, Jacob, som,
efter förutgången bevisning af nyttan af Socken-magazin,
anser deras benämning ganska
likgiltig, allenast grunderne för förvaltningen
blifva så bestämda, att ändamålet med
dem kan vinnas, nemligen att den del af förlaget,
som erfordras till utsäde, icke ingår i
6 Stats-»arnt Allm. .Besv.o. Oec. TJtsk.Utl. N:o 3 3I
beräkningen med det, sorn från magasinet får
utlänasi börandes, efter Herr Friherrens tanka,
den del af spannmilen, som till utsäde är ämnad,
om hösten utbytas mot ny, det ir densamma
icke behöft anlitas, men den andra
delen, ämnad till brödföda, utlånas.
Af Herr Grefve Posse, Arvill, som lika
med Herr Thum, anser flera Socknar böra
få förena sig om hvarje magazin, samt att
det må vara samtlige undsättnings-tagare inom
Skaraborgs Län tillåtet, att godtgöra återstående
beloppet af den erhållna spannmålen,
antingen med penningar, efter 182g och i85o
årens Markegångs-pris, hälften hvarje år, eller
ock in natura, tunna för tunna, inom
detta års slut, dock med förbindelse i senare
fallet att inrätta District-magazin, på det i
den Kongl. Propositionen föreslagna sätt.
Herr Grefven har i öfrigt, efter en omständlig
utveckling af de verkliga ursakerne till
den inom Skaraborgs Län rådande förlägen-^
het, samt genom en framlagd redovisning för
de af Läns-styrelsen till nödens afhjelpande
vidtagna och, enligt Herr Grefvens tanka,
med bokstafliga ordalydelsen i de af Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer gifna föreskrifter
öfverensstämmande åtgärder, ingått i vederläggning
af de af Herr Hjerta mot Embetsntännen
framställda anmärkningar, men före.'
nät sig med Herr Hjerta om den af honom
Stats• samt Allm. Besv.o. Oec. Utsi. ZJtl.H 033.' f
mot vederbörande påstådda ansvars- och be^
talningsskyldighet för den vid creditivets återgäldande
uppstående förlust, likväl så framt
Herr Hjerta förmår bevisa, att Embetsmännen
äro vållande till denna brist, d. v. s.,
till missväxten, likasom dertill att spannmålen
alltid är dyrare under missväxtår, än då
god skörd erhålles.
Af Hans Excellenee m. m. Herr Grefve
von Platen, Baltzar Bogislaus, som, med
vitsordande af Skaraborgs Läns, efter 1826
års missväxt, inträffade och ännu fortfarande
förlägenhet, upplyser att ortens, framför Ki.;
kets öfrige Provincer, högst betydliga tillgång
uppå öppen åkerjord, hvarigenom sadesproductionen
blifvit slättbygdens inom Skaraborgs
Län enda hufvudnäring, just innebär
och förklarar orsaken hvarföre Ortens invånare,
vid inträffande missväxt å säd, måste
vidkännas en allmän och större förlägenhet
än bergs- och skogstracternes inbyggare, hvilka,
af andra näringsgrenar understödde, alltid
få , om äfven till något underpris, sälja sina
varor.
Herr Grefven,' sorn i öfrigt erinrar om
Hyttan att genom uppmuntran till enskiften
och utflyttningar, åt Skaraborgs Län söka bereda
ett lika förbättradt landthushållningsech
jordhruks-sätt, som nu inom Skåne skall
8 Stats, samt Allm. Besv.o. Oec. Utsk. J7r/.N:o 33.
anträffäs , anhåller slutligen att förevarande
ämne, som, enligt Hr Grefvens förmodan, i
århundraden inverkar, ej blott på Vestergöthland,
utan på hela Sverige , måtte med varsamhet
och en noga öfverläggning behandlas.
Inom Högvördige Preste-Ståndelt
Af Herr Professoren Hasselroth, som, efter
en meddelad öfversigt af de ömande förhållanden,
derigenom Skaraborgs Län från
dess förr åtnjutna välstånd, nedsjunkit i hellof
och en skuldsättning, som endast till Statsverket
och BancoDisconten skall utgöra omkring
800,000 R:dr B.xo, omnämner att Kållands
Härad och Prosteri, jemväl sistlidet år
1828, hemsökts af en så svår missväxt på ortens
betydligaste äring, vårsäden, att detta
Härads olycklige invånare befinna sig i nästan
samma svåra belägenhet som 1826, och
hemställer, att, då så hopade olyckor och deraf
vållad förlägenhet, blott genom allmänna
åtgärder, kunna mildras och aihjelpas, Rikets
Högloflige Ständer täcktes bifalla ”att und—
”sättnings-spannmålen finge, på den bestämma
tiden, antingen betalas in natura, med den
”förhöjning i skeppan, som skäligen kunde
”bestämmas, eller contant efter de löpande
*!åtens
markegång,” Och tilläcger Hr Professoren
slutligen, att , i händelse denna , af
Stats- samt Allm.Besv. o. Oec.Utsk.UtLN:o55 9
den högsta nödvändighet påkallade lindring ,
ej skulle bifallas, men den hittills bestämda
contanta återbetalningen utan all förskoning
yrkas, oundvikligt blifver att anstånd dermed
beviljas på 5 år, eller intill nästa Riksdag.
Inom det Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af Riksdags-Fullmägtigen Anders Hakansson
från Elfsborgs Län, som, under framställning
af detta Läns fattigdom och nödställda
belägenhet, anhållit, att en lika förmon
, som genom den Kongl. Propositionen
blifvit för Skaraborgs Läns invånare föreslagen
, jemväl måtte varda det förstnämnde
Länets för undsättnings-spannmål gä 1 dskyIdi—
ge innebyggare beviljad j uti hvilken begäran
Hans Jonsson, Andreas Hansson och Eric
Pålsson från samma Län , samt Eric Svensson
från Bohus Län sig förenat;
Af Anders Danielsson från Elfsborgs
Län, sorn , under instämmande i hvad af
Anders Håkansson begärdt blifvit, förklarar
sig med ledsnad hafva funnit, att den i samma
nödställda belägenhet med Skaraborgs
Län varande Allmogen i Elfsborgs Län icke
blifvit i den Kongl. Propositionen omnämnd,
och föreställer sig orsaken härtill böra sökas
i den omständighet, att Landshöfdinge-Embetet
i sistnämnde Län ännu icke hos Kongl,
lo Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Utsi. Vtl. N:o 33,
Maj:t anmält förhållande^ på sätt Kongl.
Maj;ts Befallningshafvande i Skaraborgs Län
gjort; samt hoppas slutligen att Utskotten,
■vid pröfningen af detta ämne , lika ömt behjerta
allmogens i båda Länens beklagansvärda
tillstånd.
Af Peller Andersson från Hallands Län
och Anders Olsson från Stora Kopparbergs
Län , hvilka anhållit, att allmogen inom berörde
tvenne Län måtte beviljas lika anstånd
med undsättnings-spannmålens liqviderande,
som för Skaraborgs Län är i fråga ;
samt
Af förre Talmannen- Lars Olsson, som,
med vitsordande derom, att den nöd och det
elände, som under 18*6 års missväxt herrskade
i Elfsborgs Län , synnerligast sträckt
sig till Dalsland , anser allmogen inom
nämnde Län mest i behof af skonsamhet vid
undsättningsskuldernes indrifvande , och betraktar
som glömska vid expeditionen , i händelse
Landshöfdinge-Embetet i berörde Län
ännu icke till Kongl. Maj:t inkommit med
underdånigt yttrande i ämnet.
Utskotten hafva tagit detta ärende i behörigt
öfvervägande; och då, enligt hvad ej
mindre af Konungens Befallningshafvande än
af flere Motionairer upplyst och medgifvet
Stats- samtÅllm.Besv.o. Oec,Utsk. Uti. N:o33.11
är, Skaraborgs Läns invånare J som följd
ej mindre af 1826 års inträffade missväxt
och de svåra lidanden Provincen derigenom
tillskyndats, än de näst föregående tvänne
årena svaga skördar, befinna sig i en bekymmersam
förlägenhet för fullgörandet af den
ännu återstående betalningen för den undsättnings-spannmål,
Länets invånare genom
Kongl. Maj:ts Nådiga föranstaltande erhållit','
samt, derest stränga utvägar till denna skulds
återfordrande, uppå de vid utborgningen bestämda
terminer , och till upphandlingspri•en
lämpade dryga betalningsvilkor, skulle å
Statens sida vidtagas, många familier måste
råka i hjelplöst elände, och hemman förfalla
i ödesmål , finna Utskotten sig, vid så bevekande
förhållanden , förbundne att någon lindring
i Ortens beklagansvärda betryck hos
Rikets Högloflige Ständer vördsamt tillstyrka.
Utskotten hafva likväl icke, såsom vilkor
för beviljandet af en sådan eftergift i de
gäldskyldiges redan bestämda förbindelser,
ansett sig böra understödja det af Konungens
Befallningshafvande uppgifna och i den Kgl.
Propositionen omförmälda förslag om inrättande
af District- eller Sockne-Magazin ,
enär, emot en dylik anstalt, som helst bör åt
den enskilda och fria omtankan öfverlemnas,
förekommer, att den sammas tillvägabringande
sannolikt blefve förenad med mångs svå5
J 2 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec. Utsk .Uti. N:o 33.
righeter och kostnader , hvaribland uppbyggandet
af inagazinshus icke vore den minsta;
och då i öfrigt osäkert är, huru v ida all a socknar
skulle vilja ingå på de närmare förbehåll,
som i detta afseende blefvo nödige att föreskrifva,
helst de, som äro skuldsatte för undsättningsspannmålen,
och hvilka således skulle
draga fördelen af rättigheten att återbetala
denna skuld in natura, på ganska få ställen
skola utgöra pluraliteten af blifvande delegare
i roagazinet , samt, i den händelse undsättningsskulden
finge liqvideras in natura,
roen District-magazin icke, i följd deraf,
inrättades, Kongl. -Majit och Kronan skulle
blifva belastad med ett betydligt spannmålslager,
hafva Utskotten vördsamt skolat afstyrka
Rikets
Höglnflige Ständers bifall ej
mindre till den för Skaraborgs Läns
invånare föreslagna rättighet att den
erhållna undsättnings-spannmålen in
natura återbetala, än till det dermed
förenade vilkor att District- eller Soc/4-  ne-magazin inrätta.
X fråga åter om berörde undsättningsskulders
utställande till betalning i contant
uppå io år, med en tiondedel årligen, hafva
Utskotten sig föreställt, att en så vidt utsträckt
betalningstid ingalunda kan blifva,
Stats-samt Allm. Besv.o. Oec Utsk. Uti.N:o 33- l3
hvarken för Staten eller den enskilde fördelaktig,
enär, i förra afseendet , och enligt
den erfarenhet f. d. Magazins-Inrättningens
räkenskaper lemna, i den mängd af äldre Balancer
för obetalda spannmåls-försträckningar,
som deri ännu år från år bokföras, en betydlig
del af den här ifrågavarande skuld
sannolikt komme att i en framtid till afskrifning
anmälas, samt , i det senare, en länge
fortsatt skuldsättning hos den enskilde oupphörligen
måste erinra om hans beroende läge,
och hos honom undertrycka hågen för nyttig
verksamhet , i samma mon som utsigten
för ett befästadt sjelfbestånds ernående är aflägsnad.
Utskotten anse sig deremot, uppå alla
dessa skäl, böra tillstyrka:
Att Skaraborgs Läns Invånare må tillåtas,
alf, innan 1829 års slut, återbetala hälften
af den, emot ersättningsskyldighet i penningar,
erhållna, men ännu ej liqviderade undsättnings-spannmål
, i värde uträknad efter
1828 års markegångspris, samt att den andra
hälften, innan i85o års utgång, likaledes med
penningar återgälda, efter innevarande års blifvande
markegångspris;
Att om någon undsättningstagare skulla
vilja, innan 1829 års slut, betala hela sin
14 Stats• samt AllrruBtsv. o.Oe c. Ut sk. Uti. N:o 33.
skuld, beräknad efter 1828 års Markegång i
sådant må varda honom medgifvet ; och
Att Kongl. Majit, i händelse svag skörd,’
under någotdera af dessa båda för återbetalningen
bestämda år, skulle inträffa, må kunna
i Nåder meddela förlängdt anstånd , då
betalningspriset i sådant fall kommer att be--  räknas efter 1828 års markegång»
Derom allt underdånig skrifvelse till Kg!y
Majit tillstyrkes.
I anledning af Herr Hjertås, Gustaf,
muntligt gjorda yrkande, att de Embetsman,
hvilka, enligt Talarens yttrade förmodan,
skolat, vid undsättningens besörjande, egenmägtigt
förfarit samt derigenom vållat ej
mindre ortens skuldsatta belägenhet, än den
förlust, hvarmed Statsverket, vid återbetalningens
uteblifvande, synes hotadt, borde derföre
till ansvar ställas och skyldige anses att
bristen godtgöra;
få Utskotten vördsamt förklara, att
Stats-Utskottet, vid anställande granskning
af Creditiv-fondens allmänna användande
, framdeles kommer i till~
fälle att af denna omständighet taga
kännedom.
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Vt sk.Uti. N:o33. 15
Hvad slutligen vidkommer den af åtski
lii ge Ledamöter af det Hedervärda BondeStåndet
gjorda begäran, att de lindrigare vil*
kor för undsä(tnings*spannmålens liqviderande
till Statsverket, hvilka af de mest ömande
anledningar blifvit för Skaraborgs Län
af Local-Styrelsen begärda och af Kongl.
Majit i Nåder underställda Rikets Ständers
pröfning, jemväl måtte till Elfsborgs, Hallands
och Stora Kopparbergs Län, i lika afseende,
få utsträckas; så och då Kongl. Maj:t
uti l.sta Momentet af Dess till Stats-Utskottet
den i5 Februarii innevarande åraflåtne
Nådiga Proposition, angående afskrifning
af förre Magazins-fondens äldre fordringar
för undsättnings-spannmål, bland grunderne
för indrifvandet af de nu hos invånarne i flere
Län utestående fordringar, tillhörande dels
förra allmännaMagazins-fonden, dels det till
anskaffande af säd efter 1826 års missväxt
begagnade Creditiv, föreslagit: >’att, till besvarande
af det allmännas fördel i möjliga’’ste
förening med Låntagames, det må af
’’Kongl. Maj:t bero, att, då spannmåls-lånen i
”vissa Socknar eller orter icke kunna , utan
”Låntagarnes obestånd, på redan bestämda ti”der,
gäldas, efter pröfning af de i hvarje
',,fal 1 förekommande omständigheter och vederbörande
Kongl. Majlts Befallningshaf”vandes
hörande, bevilja räntefritt anstånd
!’med återbetalningen på lämpeliga terminer,
i 6 Stats- samt Allm. Besv■ o. Oec. Utsk. Uti.N:o 53.
”under vilkor af fortfarande säkerhet föi Iå,
’nebeloppet,” samt Stats-Utskottet, i dess öf.
ver ej mindre högst berörde Nådiga Proposition
än flere Motionairers Inom det Hedervärda
Bonde-Siåndet i enahanda syftning gjorda
hemställanden, till Rikets Högloflige Ständer
afgifvande utlåtande, och sedan granskning
af redovisningen för Creditiv-fonden*
användande till ålskillige nödställda Provincers
undsättning efter 1826 års missväxt
dessförinnan Verkställd blifvit, framdeles kotnmer
i tillfälle sig yttra i fråga om det anstånd,
som med återbetalningen af den ännu
resterande undsättningsskulden må kunna Rikets
öfrige gäldbundne Län beviljas, och dervid
afseende jemväl kommer att lemnäs åt de,
serdeles för Elfsborgs Län, sig företeende
bevekande omständigheter, anse Utskotten
sig för närvarande icke böra lins Rikets
Högloflige Ständer tillstyrka, att den här,
med anledning af Kongl. Majus aflåtna
Nådiga Proposition, för Skaraborgs Län
föreslagne serskilda reglering må lill de
öfrige Län, sorn för undsättnings-skulder
ännu häfta, utsträckas.
Några Ledamöters serskilda yttrandeti
varda härjemte bifogade.
Stockholm den 25 Maji 1829.
Bil t.Stats- s. Allm. Besv.o.Oec. Utsk. Utl.N.o 33. 27
Reservationer:
Af Friherre Cederström, Jacob : Utskottens
beslut är icke ensamr stridande emot de
vilkor för begagnandet af Crediti vet till undsättning
vid inträffande missväxter, som Rikets
Ständer vid 182? års Riksdag fastställt,
utan innefattar jemväl tillstyrkan af beslut ,
medförande fördel för en del Skaraborgs Läns
invånare . den andra, så väl der som i
Rikets öfrige Län , icke fått tillgodonjuta.'
Utskotten hafva , ("frångående hvad Konungen,
på grund af Landshöfdingens underdåniga
hemställan, öfverlemnat till Rikets Ständer
att afgöra , och hvad Herr Santesson enskildt
motioneraO , på grund af samma Motionairs
förändrade åsigter, tillstyrkt för den
del af Skaraborgs Läns invånare, som ej
ännu sig afbördat undsättningsskulden , att
få afskrifning på denna skuld till det belopp,
som årets markegång är lägre , än priset
vid undsättningens emottagande , och i
Motionen upptagit vådan för landtmän att
blifva indragne i en långvarig skuldsättning;
men begär, det oaktadt, att, 1 händelse af
svag skörd under någotdera af de, för återbetalningen
af den nedsatta skulden , föreslagna
a:ne år, Konungen må kunna lemna förlängdt
anstånd, skulden då beräknad efter
Bih, till Rikt-St. Prat, åren 1828-1829. 4 Sami, 2 rifd. 2.
6 H.t.
a 8 Bil.1.Slats- s.AUm.Besv.o.Oec.Uisk. Z7i/.N:o 3 3.
ti828 års Markegång; motsägelsen häruti syres
mig påtaglig, äfvensom alt, 1 händelse
detta års markegång skulle komma att blifva
högre än 1828 års, tillämpning af svag skörd
blifver använd för att slippa betala det högre
belopp, som derigenom annars skulle uppkamma.
Då jag finner sådana förslag genom
exemplet högst skadliga och medförande
hos allmänheten lättsinniga reqvisitioner af
undsättning , i hopp att slippa fullgöra åtagen
betalning, nödgas jag deremot prokeste-;
ra; yrkande, att ingen eftergift i betalningsskyldigheten
för undsättningen till Skaraborgs
Län må lemnäs annorlunda, än genom
ett förlängdt betalningsanstånd , och detta endast,
i händelse Länet, på bestämmande vilkor,
förbinder sig upprätta magazin till ett
emöt undsättningsbeloppet svarande antal
tunnor spannmål , på det så stark undsättning
framdeles icke mera för Länet må blifva
behöflig.
Jag anhåller, att denna min enskilda
tanka lår åtfölja Utskottens betänkande till
Rikets Hugloflige Ständer.
Häruti förenade sig Herr Grefve Oxenstierna
och Herr Lagmannen Ståhle
'Bil.t Sials-s.Allm.Besv o.Oec.Utsk.Utl,W.oH.iQ
Af Andreas Håhansson från Elfsborgs
Län: För min del instämmer jag väl i Utskottens
tillstyrkande af lindrade betalningsvilkor
för de skuldsatte inom Skaraborgs
Läa, men förklarar mig obelåten dermed,
att en lika förmon för Elfsborgs Län na
icke blifvit i sammanhang dermed föreslagen.
stockholm.
Simens och Granbergs Tryckeri, 18*9;
Stats- såfnt Allm. Btsv. 6. Oee.-Vtsk. Uti. N:o 34. 1
N.-o34.
Ank. (ill Exp-Utsk. d. 1 Junti i8sg«
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majit»
Nådiga Proposition, i afseende
på Ekeskogarne i Riket, jemte
flere i detta ämne väckte enskilde
Motioner.
Tui Rikets Ständer har Kongl. Maja, un.
der den ai Februarii innevarande är, beha.
gat aflåta Dess Nådiga Proposition, i afseende
å Ekeskogarne i Riket, hvilken till Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning blifvit
ufverlemnad. (Se Bihanget till Riks Ståndens
Protocoll, i:a Samlingen j:a Bandet
Nto 55.)
I sammanhang härmed, hafva Utskotteri
fått emottaga följande dels i detta ämne
väckte serskilda Motioner, dels, med föranledande
af den Kongl. Propositionen, inom de
respective Riks Stånden gjorde anföranden,
nemligen:
Bik. till Riks. St. Pre t. I8j8 ock 1839- 4 Sami. t Afi.
7te H.-t.
1
2 Stats- samt Allm. Eesv.o. Oec,-Utsk. Uti, N:o 3
a) Inom Högloft. Ridderskapet oeh Adeln:
Af Herr Hjerta, Gustaf, som, under
framställning af åtskilliga anmärkningar mot
det hittills följda systémet, yrkar ”enskild
skogshushållning’* framför ”allmän”; erinrar
mot det af Kongl. Majtt Nådig3t framlagda
förslag till planteringshagars anläggande för
Statens räkning, att den Ek, sorn på sådant
sätt skulle erhållas, blifver ”otroligt dyr’’;
vill genom uppställda calculer visa, att det
Capital, stort 700,000 R:dr Banco, söm Motionairen
anser för verkställigheten af sådane
planteringar erfordras, efter tillägg af ränta
på ränta, med endast 3 procent pro annö
beräknad, skall, inom loppet af 150 år, uppgå
till en Summa af nära 59 millioner Riksdaler
Banco, Sorn följd hvaraf hvarje Cubik.
fot Ekvirke, från dessa planteringar upphemtad,
skulle komma att kosta Stats-Verket minst
50 å 30 Riksdaler samma mynt; anser, att
då man icke nu kan bedöma, om Sverige ef»
ter 200 årsförlopp behöfver någon Skeppsflotta,
och huruvida, om den ock behöfveS, den ej då
skulle kunna teller måste byggas af annat än
Ek, det vöre' mera gagnande, att rent af icke
bry sig om hela denna anstalt, utan köpa
Eket hvar man kunde få det för bästa pris
inom eller utom landet, samt föreslår att
Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit underdånigst
anmäla, det Rikets Ständer, för derus
del, beslutar, att, med undantag af hrad
Stats-samt Allm, Besv. o. Oec- Utsk. Uti. N:o 34. 3
redan är utsynt, Krono Skatte-hemman hädanefter
skola åtnjuta fri och obehindrad
dispositionsrätt af å hemmanen växande Ekar
samt att Rikets Ständer deremot vilja bevilja
nödige medel till Flottans behof af Eke,
uppå Kongl. Majtts derom afgifvande Nådiga
Proposition.
Herr Hjerta har slutligen, för den möjliga
händelse att Rikets Ständer, i stället att
ingå på hans förslag, hellre skulle välja att
antaga det af honom så kallade misshushäll•
tiings systém, mot hvilket Herr Hjerta i det
föregående af dess betänkande ifrat, trott sig
böra föreslå:
lto att planterhagar icke inskränkas till
trtenne (3 ne) utan att minst 8 till 10 cjenliga
trakter dertill efter hand Utses;
2:0 att de anläggas der tillfälle gifves
till en lä*t sjötransport och der skogsbrist
för närvarande finnes, så att under tiden
annan plantering kan löna sig;
3:0 att de helst sökas och anläggas der
Kronan redan eger jorden, såsom å gamla
Kronoparker och Kungsgårdar, hvilka senares
brukande Motionairen, af anförde skäl,
anser redan medföra nog liten vinst för Staten;
-
4 Stats samt Allm. Besv.o. Otc -Utsk.Utl. N;o 34.
4:0 att icke något serskildt anslag här*
till göres, utan endast jord gifves, samt öfrige
utgifterne tagas på io:de Hufvudtitelns
besparing,emedan dennaanstalt, i Motionairens
tanka, bör stå under tillsyn af Flottans styrelse,
hvarvid serskildt afseende borde hafvas
å Båtsmanshållets möjliga användande
till eftersyn, plantering, huggning m. m.
samt
5:0 att denna fråga måtte behandlas i
sammanhang med Herr Hjertås Motion om
Kronoskogarne i allmänhet.
b) Inom det Högvördige Preste Ständet:
Af Herr Contracts-Prosten Afzelius, som,
under framställning af de mångfalldiga olägenheter
Allmogen tillskyndas ej mindre af
nu gällande Författningar om Ekars tillhandahållande
för Kronans behof, än genom en
del Skogvaktares obilliga och hårda sätt att
mot Allmogen tillvägagå, föreslår att dessa
författningar, hvarigenom Innehafvare af
Krono och Kronoskatte hemman äro förne-i
kade all dispositions-rätt öfver de på deras
jord växande Ekar, genast må upphäfvas
samt Krono-Ombud utan dröjsmål utskickas
I alla rigtriingar af Riket, för att på hvarje
hemman räkna och anteckna de Ekar och
telningar, som skola vårdas för Kronans räkning,
hvarefter det bör stå jordegaren fritt att
Stats- samt Allm. Besv, 0. Oec.- Utsk. Uti. N.o 34. 5
efter godtfinnande använda hvad som icke
uppå sådant sätt blifvit för det allmännas
behof afsatt; varändes denna framställning
stödd uppå Herr Contracts-Prostens öfvertygelse,
det både Staten och den enskilde skulle
vinna om Kronan eftergaf sina anspråk
på alla de Ekar, som växa å private mäns
jord.
c) Inom Hedervärda Bonde-Ständet:
Af Anders Andersson från Östergöthlands
Län, Nils Mänsson från Malmöhus
Län, vice Talemannen Jon Jonsson, Anders
Danielsson från Elfsborgs Län, Olof Olofsson
från Östergöthlands Län, Petter Andersson
från Hallands Län, Anders Svensson från samma
Län, Pal Jonsson och Pehr Pehrsson från
Christianstads Län samt Anders Andersson
från Skaraborgs Län, hvilka Motionairer
hufvudsakligen förenat sig ej mindre derom,
att Kongl, Majus Nådiga Proposition
om fri dispositionsrätts upplåtande åt Kronoskatte-hemmans
egare af den Ek, som uppi
deras egor växer, borde med underdånig
tacksamhet anses och till skyndsam verkställighet
befordras, utan ock i den öfvertygelse
alt Jägeri- och Skogs-betjeningen, emot
hvars obehöflighet och icke sällan inträffande
missbruk af sin myndighet en mängd
erinringar i allmänna ordalag blifvit framställde,
borde indragas, samt deras åtnjutande
6 Stats-samt Allm. Besv. o- Oec.-Ltsk. Ltl.N.o 34.
löneförmoner Stats-Verket besparas; och haf.
va det Hedervärda Ståndets fleste Ledamöter
sig förenat om hvad af bemälde Motionairer
hemställdt blifvit;
Af Casper Wijkman från Upsala Llän,
som icke allenast hemställt att ifrågavaran.
de fria tganderätt till Eketräd jemväl måtte
till Innehafvare af Kronohemman få utsträckas,
utan ock afstyrkt inköp af jord för Eke*
planteringshagars anläggande, enär Kronans
egne härföre användbara lägenheter böra
blifva till rack 1 ige; i hvilken sistberörde tanka
Lars Andersson frän Skaraborg* Län och
Pehr Eriksson fråji Kronobergs Län sig med
Casper Wijkman förenat;
Af Johan Jacob Rutberg frän Norrbottens
Län, hvilken anser det vara rätt att
hvar och en får fritt disponera den Ekeskog,
som växer på hans jord, men tillika billigt
att den, sorn förut icke varit och nu kommer
i åtnjutande af sådan rättighet, derföre
erlägger en billig afgift till Staten;
Af Petter Penersson från Jönköpings Län,
sntp, med föranledande af den Kongl. Propositionen
, meddelat uppgift uppå åtskillige
Milit ise-Boställen inom Vestra Härad af be«
rörde Län, uppå hvilkas egor Ekar skola
växa samt tillfälle vara för Ekeplanteringas
hagars anläggande)
Sjals- samt Allm, Besv.o. Oec -Utsh. Uti. N'o 34. 7
Af Olof Carlsson från Östergöthlands
Län, som anfört att, sedan delegarne uti
Bobergs Härads Allmänningar inom berörde
Län, vid den af Konungens Befallningshaf.
vande med Häradsboerne, till följd af Ktpl.
Brefvet den 20 Augusti 1827, utlysta Sammanträde,
instämt i den enhälliga önskan
att till gemensam disposition få emottaga
deras berörde Allmänningar, så hade Kongl.
Maj:t genom Nådig Skrifvelse till Dess Befallningshafvande
öfver ofvannämnde Län
den 11 Januarii 18*8 täckts förordna, att
Bobergs Norra och Södra Härads-Ali männingar
skulle, såsom tjenlige för Ekeplantering,
utbytas till Kongl. Majit och Kronan
emot den så kallade Tryfalls Allmänningen
inom Hellestads Bergslag, der den redbaraste
skogen skall, genom för några år tillbaka
uppkommen vådeld, vara alldeles ödelagd.
Mot detta utbyte, hvilket, efter Motionairens
tanka, ”förolämpar helgden af bemälde
Häradsboers egande-rätt till deras SkogsAllmänningar,
” har Oloj Carlsson ansett sig
åligga att, uppå deras vägnar, inför Rikets
Höglofl. Ständer protestera, med påstående
att Häradsboerne må oförkränkt bibehållas
vidderas gemensamma tillhörighet, 'hvilken
det närvarande slägtet ostridigt förvärfvat
genom lagliga fång” och genom hvars mistning
de skulle försättas uti ett lika kännbart
som oskyldigt lidande; samt
8 Stats samt Allm. ‘ tsv.o. Oec.'Ut$k. UtLN:o
af Nils Pehrsson och Paul Jonsson från
Malmöhus Ivän, sorn föreslagit att alla de
Krono Krono-Skatte- och andra hemmansegare,
som genom egodelningsskifte förlorat
Ekeskog, utan att derföre hafva någon ersätt»
ning åtnjutit, må förklaras berättigade sin
sålunda rnistadé skog, inom viss föreskrifven
tid, afbruka eller på annat sätt disponera;
samt att enahanda rättighet ina blifva tillerkänd
dem, sorn hädanefter vid förefaliande
egoskiften förlora Ekeskog.
Utskotten, hvilka derjemte fått från
Kongl. Majts Krigs Expedition emottaga åtski
1 lige till upplysning ledande handlingar,
hafva detta vigtiga ärende till pröfning förehaft,
och få, i den ordning de ofvanupptagne
remisserne dertill föranleda, sitt yttrande här
nedan vördsamt afgifva.
Kongl. Majtt har, af skäl hvilka i Dess
Nådiga Proposition omständligt innefattas,
ansett sig icke böra till verkställighet befordra
de af Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag
föreslagne åtgärder, i afseende å Ekeskogarnes
upplåtande mot lösen åt Kronoskattehemmansegare,
enär Kongl. Majit bland annat
funnit Rikets Ständers förslag, angående
de vilkor, hvarunder innehafvare af Skattehemman,
som till Skatte lösas, skulle förvärfva
sig fri dispositionsrätt öfver den å
deras egor växande Ekeskog, stå i närmaste
Stats-samt Allm. Besv.o,Oec,~Utsk.Utl. No 3 4. 9
sammanhang med frågan, huru tillgång skall
beredas för inköp af tjenliga Hemman och
lägenheter till Ekeplanteringshagars inrättande
för Kronans räkning, hvaremot Kongl.
Maj:t, som fullkomligt gillat den af Rikets
Stander antagna grundsatis att fri dispositionsrätt
öfver Ekeskogarne för Skatteman beviljas,
ansett denna anstalt böra af sådane åtgärder
och beslut föregås,, derigenom uppfyllandet
af Kronans behof af Ekevirke kan för framtiden
vara försäkradt.
Kongl. Mai:t, som i sådant afseende, i likstämmighet
med hvad Rikets Ständer jemväl
hemställt, och sedan undersökning af Ekeskogarnes
nuvarande beskaffenhet blifvit slutad i
alla de Län, hvarest detta trädslag bäst trifves,
anbefallt serskilde undersökningar och förslag,
angående lämpligaste ställen för Ekeplanterings,
hagars anläggning, har, då för uppgörandet af
ett bestämdt kostnadsförslag för inköp af lägenheter
till sådane planterings-hagar, och för deras
anläggning , oöfvervinneliga binder mött,
ansett sig böra till Rikets Ständer9 eget bepröfvande
i Nåder framställa de åtgärder, hvilka, i
Kongl. Maj:ts Höga öfvertygelse, böra för detta
vigtiga ändamål vidtagas.
Beträffande således Kongl. Majtts i i:sta
punkten Nådigst yttrade förslag: ”att, för beredande
af framtida tillgång på Ek för Kronans
behof, planterings-hagar böra anläggas till en
jo Stats-samt Allm-Resv.o Oec.-Utsk.Utl,N:o 3^.
rymd af Tjugu å Tjugufem tusende Tunn*
land, dels i Östergöthland, dels i någon af de
Södra Provincerne, Småland, Blekinge eller Skåne,
alltid med iakttagande deraf, att hvarje di*
strict för sig utgöres af så stor rymd, som möjligtvis
kan inom en sträcka blifva att tillgå,”
anse Utskotten sig, hvad den föreslagne arealen
vidkommer, icke kunna afgifva något bestämdt
yttrande öfver dess positiva behöflighet för det
sökta ändamålets ernående, enär Rikets behof
af Ekevirke för dess Flotta, efter en tidrymd
af a 00 år, omöjligen kan med någon tillförlitlighet
för närvarande beräknas; men då emedlertid
antagas bör, att den. projecterade jordrymden
för Ekars planterande ingalunda är för
ringa, samt de öfverskott af virke, ifrågavarande
planteringar i en framtid möjligen skulle kunna
erbjuda, med skäl böra som en Nationalrikedom
betraktas, enär hvad deraf för sjöförsvaret
icke påfordras, otvifvelaktigt skall, med
hushållning för Staten, blifva för Artilleriets
materiel användt, eller, sedan afven detta vapens
behof är uppfyllt, till Varfven för Rikets
Handelsflotta föryttras,
tillstyrka Utskotten vördsamt, att, med bi»
fall till det af Kongl Maj-t Nådigst framlagda
förslag, 25,000 Tunnland tjenlig
jord, helst uti de Sydliga delarne af Riket
belägen, mei för jramtiden afses alt, i
mon af behof, för Ekeskogs-p/antering ari.
vä das, i öfverensstämmelse med redan fö•
Stats- samt Allm. Eesv, o. Oec.-TJtsk. fctl.N-.o 3 4. 14
reslagmt grunder, samt under förbehåll,
an inga undra lägenheter härtill användas,
än sädane, som äro belägne vid eller nära
intill öppen farled, till undvikande af All
mogens
betungande med besvärliga landtr
transporter.
I andra punkten af Högstberörde Nådiga
Proposition har Kongl. Maj:* förklarat, att, då
till . detta ändamål erfordras, att Kongl, Majit
må ega att disponera sådane Kronoparker, Allmänningar,
Kungsgårdar och Boställen, hvilka,
i anseende till deras belägenhet, kunna med
påräknad nytta härföre användas, Kongl. Majit
jemväl ansett Sig, i följd af 77 §. Regerings*
Formen, böra äska Rikets Ständers bifall dertill;
dock att vederbörande, sorn äro i besittning
af sådana lägenheter, icke må, emot sin
vilja, rubbas i deras, på Allmänna Författningar
eller serskilda Resolutioner och Contracter
grundade rätt, utan att, i sådana fall, afträdan.
det må uppå frivillig öfverenskommelse bero,
och ersättning, der den lagligen kan ega rurn,
beviljas.
Uokotten få, med anledning häraf, vördsamt
tillstyrka
Rikets Högloft. Ständer till Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning öfverlemna, att, efter föregångna
noggranna undersökningar om localens
och jordmonens passande beskaffen
-
33 Stats* samt Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N, 034.
het för Ekeplanteringar, till en början använda
sädane / ungsgärdar, Kronoparken
och Krono- Allmänningar, hvilka uppfylla
de vid första punkten här ofvan angijne vilkor,
och som antingen derföre nu genast kunna
disponeras eller ock blifva disponible i den
ordning Arrende-Contract eller Förläningsrätt
derå tilländalöpa• Hvarjemte Kongl.
Majit bör ega rättighet att, efter lagligen
skedd uppskattning ä ömse sidor, kunna ut~
byta större eller mindre del af den Kronan
tillhöriga och för Ekeplantering bestämda
jord, emot annan jord tillhörig enskild
Man, som dertill frivilligt samtycker,
enär ett sädant utbyte är nödigt, för att ät
planteringarne gifva en sammanhängande
form och tjenliga gränser.
Någon uppoffring å Stats*Verkets sirla, för
häfvande af nu gällande Contract eller Besittningsrätt
å sådane Lägenheter,
anse Utskotten sig deremot icke böra tillstyrka,
enär, om en ändamålsenlig indelning af de på
sådant sätt tillgänglige localer varder af Kongl.
Majit Nådigst anbefalld och af vederbörande
vidtagen, de Kungsgårdar och Lägenheter, hvil,
ka för närvarande under Arrende eller Besitt,
ningsrätt uppå vissa år åt enskilde personer ä10
upplåtne, men alla, inom en tid af högst
Stats• samt Allm, Besv.o.Oec.-Utsi.Utl. N.o 34. \ 3
30 Sr, till Kronan återgå, böra, utan olägenhet
för den nya Inrättningen, först i den successiva
ordning de varda ledige för Ekeplantering
upplåtas.
Kongl. Maj:t har ytterligare i 3:dje punkten
täckts i Nåder begära: ”att nödige Medel,'
dels till de i nästföregående punkt omförmälde
ersättningar, dels till sjelfva anläggningen, jemte
admiriistrations-kosfnaden, dels ock till inköp
af behöflig jord, må af Rikets Ständer anvisas;’’
i sammanhang hvarmed, Kongl. Majit
behagat yttra, att, på de ställen, der Kronolägenheter
äro att tillgå, kostnaden ej kan blifva
serdeles betydlig, men då sådane endast för en
del af behofvet kunna påräknas, och återstoden,
för anläggningens fullkomnande till föreslagen
vidd, måste af enskilde inköpas, det härtill erforderliga
belopp ej för närvarande kan bestämmas.
Kongl, Majit har likväl, på det tillfälle
ej måtte saknas, att, till fördel för Staten begagna
sådane förmonliga tillfällen till inköp,’
sorn innan nästa Riksdag möjligen kunde yppa
sig, i Nåder föreslagit Rikets Ständer, att, till
förefallande behof för ofvannämnde ersättningar,'
för anläggningen, administrations-kostnaden uni
der samma tid samt för inköp af Jord, der sådane
med fördel kunna göras, ställa till Kongl.
Majus disposition ett belopp af högst Ett Hundrade
Femtio Tusende Riksdaler Banco, att
successivt och i den mon behofvet påkallat
utgå å Öfverskotten af StatsVerkets Inkomster
H Stdts-sarrit Allm.Bes'v.o,Oec.-Utsk. Utl.N.o 34.
intill nasta Riksdag, då Kongl. Maj:t blir i
tillfälle att förelägga Rikets Ständer icke blott
Redogörelse öfver då redan åtgångne kostnader,
utan ock närmare förslag öfver de framti*
da, med hvad mera till en fullständig utredning
af detta företag hörer. Varandes den förmodan
likväl af Kongl. Maj:t i Nåder yttrad,
att detta belopp ej skall helt och hållet till
nästa Riksdag behöfvas, ehuru Kongl. Maj:t ansett
tillgång dertill böra vara beredd, på det
hinder för anläggningen och densammas fortsättning,
under tiden, ej må inträffa.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder hemställt
hafva Utskotten i öfvervägande tagit; men
enär, enligt Utskottens öfvertygelse, EkepIanterLngen
icke kan komma i fråga att verkställas i
annan ordning, än behofvet af virket, efter en
tidrymd af 200 år och den derefter följande tiden,
beräknas att inträffa, samt följaktligen en
tvåhundradedel af den areal, som för det hela ejfordras,
eller 125 tunnland hvarje år, bör m^l
Ek planteras, följer deraf, att hela jordrymden
eller 25,000 tunnland, icke på en gång hehöfver
vara disponibel, om än lägenheter af tillsammans
denna egovidd, i sammanhang med den
allmänna regleringen af denna nya anstalt, skulle
härtill varda utsedde och bestämda att för
Ekeplantering upplåtas, i den ordning de för
Kronans räkning blifva att tillgå och härföre
kunna erfordras. Utskotten, sorn hafva sig bekant,
att i trakten af Bispmotala Kungsgård fle
-
Sldts- samt Allm. Besv.o.Oec.-UUti. N:o 34, 15
re kronolägenheter finnas belägne, hvilka till Ekeplantering
äro tjenlige, anse sig
fördenskull vördsamt böra tillstyrka, att början
med Ekeplantering och planteringshagars
inhägnande mä verkställas vid berörde Kungsgårdbelägen
i Aska Härad af Östergöthland,
hvilken, efter nu löpande arrendetids
tilländagående, år 1831 till Kronan hemfaller,
och hvars egor, tillsammans innehållande
jo 5 2 tunnland, skola, enligt den
af Ofver Jägmästaren Ebert anställde samt
af Hans Excellence, m. m■ Herr Grefve
von Platen och Landshöfdingen m. m, Herr
Grefve Hamilton, i underdänigst afgifven Berättelse
den 7 December 1826, åberopade
undersökning, i anseende till läge och jordmön,
vara för Ekplantering tjenligäst af
alla inom Östergöthland befintliga localer;
ett förhållande, som af Herr Öfver den af
Borneman, i dess underdåniga Relation om
anställd besigtning å Ekeskogarne i Riket,
den 22 December Ig22 (pag. 85 ). vitsor'dadt
blifvit; Kongl, Majit dock obetaget att,
till det belopp som Rikets Ständer i ert för
allt i jord anslagit, äfven i andra orter af
Rikets sydligare provincer, der tjenliga localer
kunna utses, låta börja planteringen;
dock så att sammanlagde beloppet af den
areal, som öfver hela Riket för hvarje är
till plantering användes, ej öfverstiger de
af Utskotten föreslagne 125 tunnland.
16 Stats-sami Allm.Btsv.o.Oec.-Utsk.Utl.NiO 34.
Och förmoda Utskotten, att, i händelse af
Rikets Höglofl. Ständers bifall för denna, till
en början, föreslagne Ekeplantering, någon annan
kostnad derföre icke skall intill nästa Riksdag
erfordras, än som för den hittills icke till åker
begagnade jordens röjning och uppbrukahde, sjelfva
planteringen samt plantornas vårdande, blifver
af nöden, hvartill allt
XJtskötten vördsamt föreslå, att en summa
af 45,000 R:dr Banco må, uppå Riksgälds.
Contoiret, till Kongl. Majus Nådiga dispo»
sition anvisas, att i mon af behofvet utgå;
under medgifvande i öfrigt, att de inkomster,
som, genom berörde Kungsgård til hörande,
men för Ekeplanteringen icke behöflige hus
och lagenheters utarrenderande, kunna inflyta,
jemväl varda för planterings-kostna*
derne använda. '
Utskotten hafva i öfrigt, 1 afseende å ifrågavarande
Ekplanteringar, skolat vördsamt tillägga
de upplysningar, att den jord, som till
plantors frambringande skall användas, bör under
nästförutgående 2 a 3 år hafva varit till
åker begagnad, innan Ollonplanteringen det 3:dje
eller 4:de året deruti verkställes; att, efter första
sådden, hvarje tunnland anses öfverhufvud fram.
bringa flera tusende plantor, hvilka småningom,
genom gallring och utflyttning på annan jord,
så förminskas, att endast 80 ä 100 Ekar slutligen
-
Stats samt Allm.Besv.o.-Oec.JJtsk. Uti. N:o 34. 17
gen uppå hvarje tunnland blifva qvarstående;
samt att, enligt uppgjorda beräkningar, hvarje
tunnland jord, derå rten verkställda planteringen
lyckats, anses efter 160 å 200 års förlopp afkasta
cirka 5000 Cubik fot fullmoget större och
mindre Skeppsvirke, oberäknadt den brännved,
sorn genom utgallringar kan erhållas,
I 4:de puncten af den Kongl Propositionen
har Kongl. Majit i Nåder täckts hemställa
att, sedan Rikets Ständer anvisat de af Kongl.
Majtt äskade, här ofvanomförmälde anslag i
jord och penningar, samt i öfrigt beviljat hvad
af Kongl. Majit i sammanhang dermed föreslaget
blifvit, den fria Dispositionsrätten öfver Ekskogar
å Skatteegor, med undantag endast af de
för Kronans räkning redan stämplade ekar, gehast
må vidtaga, och vederbörande, utan lösen,
för all framtid tillerkännas hvilket bör, genom
utfärdad Kungörelse Allmänheten meddelas och
försäkras.
Ehuru Utskotten, af de skäl, Sorn vid 3:dje
punkten anförde blifvit, ansett sig icke kunna
tillstyrka Rikets Höglofl. Ständers bifall, för anvisandet
på en gång eller intill Dästa Riksdag
af hela det anslag för Ekeplanteringar Kongl.
Majit i Nåder begärt, förmoda Utskotten likväl,
Bih, till Rih-St. Prat. »828 och 1849- 4 Sdml. 2 Aji.
7ide Hu,
2
i8 Stats- samt Allm,Besv.o.Oec.-Utsk Uti. N:o 34;
att denna omständighet, hvars giltighet Kongl.
Maj:t, vid förnyad Nådig pröfning af frågan,
torde täckas hilliga, icke skall komma att
innebära något hinder för den rättsenliga och så
väl i allmänt som enskildt hänseende, välgörande
anstalt, som med Ekträdets öfverlemnande
till Kronoskatte-Hemmansegarens fria disposition
är åsyftad, och derföre, redan vid 1823 års Riksmöte,
blifvit af Rikets då församlade Ständer
till Kongl. Majtts Nådiga bifall och verkställighet
öfverlemriad.
Uti till Kongl. Majit aflåten underdånig
Skrifvelse deri 1 December sistberörde år, haf.
va Rikets Ständer, såsom skäl för beviljandet
af en slik öfverlåtelse, anfört: att, genom nu gällande
Skogsförfattningar, ett billigt missnöje kan
väckas hos den Skattskyldige, när han erinrar
sig att den Ek, hans egen jord frambringar, icke
tillhör honom utan Staten, samt att, som
följd af dermed förenade olägenheter, jordegaren
ofta bemödar sig att hämma Ekens fortplantning;
att Rikets Ständer således funnit i
högsta måtto angeläget att sådana åtgärder vidtagas,
som icke allenast skydda den redan uppvuxna
Eken, utan ock förekomma begäret eller
behofvet för egare af Skattejord, att för framtiden
hindra detta, för Statens behof så vigtiga
trädslags fortplantande; att Rikets Ständer ansett
hvarken den af Comiterade för reglering af
Flottans ärenden föreslagne utdelning af premier
och gratificationer, ej eller bibehållandet
Siats samt Allm'. Eesv.o', Oec.-Utsk, Uti. N'o 3 j. 19
af de gamla eller stadgandet af nya förbuds,
lagar, vara den grund, hvarpå man kunde uppI
föra ett förbättradt System för hushållningen
t med Ekeskogarne, enär, i förra fallet, AllrnoI
gen sällan vet begagna aflägse fördelar, utan,
I framför dessa, vanligen väljer hvad för tillfäl1
let bereder den största vinst, samt i, det seI
nare, man, oaktadt det strängaste handhafvande
I af skärpta förbuds-lagar. omöjligen kan hindra
Ijantmannen att upprycka, afhugga eller nedtrampa
den unga plantan, som han anser växa
till sitt förfång; att Rikets Sländer således ansågo
Ofverste af Bornemans Förslag, alt en
fri dispositionsrätt af dessa slags Skogar borde
I till jordegaren öfverlåtas, i alla afseenden ega
företräde framför det hittills följda prohibitiva
Systémet; samt att, som följd af allt detta, Rikets
Ständer funnit, både för ändamålet tjenli'
gast och med den antagna principen, att hvar
och en bör ega hvad han å sin egendom fram
I(
hringar, mest öfverensstämmande, det egare af
Krono-Skal tejord må tillåtas att, emot en billig
lösepenning, lätnpad efter Skogens myckenhet
och beskaffenhet på hvarje Hemman, få tillköpa
sig en fri dispositionsrätt öfver alla å deras
egor befintliga och framdeles uppväxande Eketräd,
med undantag endast af sådane, dem
Öfversten af Borneman under besigtningen ut»
| märkt såsom goda och för Flottorne användbara,
och hvilka Kronan borde förbehålla sig att
. få, i mon af behof, afhemta emot betalning
i efter derföre bestämd Taxa.
I
■
•to Ståts- satnt Allm. Besv-o.Oec- Utsk. Uti.N"oy^.
Emellan hvad Rikets Höglofl, Ständer, vid
1823 års Riksmöte, sålunda i underdånighet
yttrat, och hvad af Kongl. Maj:t i Dess Nådiga
Proposition nu hemställdt blifvit, företer sig
alltså den skiljaktighet, att då Rikets Ständer
ansett innehafvare af Krono Skattehemman böra,
för de å deras egor nu befintlige eller framdeles
uppväxande Ekar, i båda fallen till Statsverket
erlägga en lämplig lösen, för hvars
närmare bestämmande grunderne blifvit af Rikets
Ständer uppgifne, har Kongl. Majit deremot
i Nåder föreslagit, att den fria dispositions,
rätten må, utan en sådan lösen, bemälde Hemmansegare
medgifvas’; men då befrielse för
Kronoskatte-Hemmanscgare från den, i grund
af nu gällande Författningar, dem åliggande
förbindelse, att all växande Ek för Kronans
behof tillhandahålla, samt den rättighet dem i
stället nu skulle blifva förunnad, att Ekträdet
till sin högsta nytta fritt och obehindradt få använda,
ovedersägligen innefattar en så betydlig
och till Hemmanens ökade värde ledande förmon,
att ingen omtänksam egare till sådane lägenheter
hvarken kan finna en emot berörde förmoner
afpassad lösen obillig eller tveka att densamma
erlägga, anse Utskotten sig, uppå de af
Rikets Höglofl. Ständer, vid 1823 års Riksdag,
pröfvade skäl, så mycket hellre böra tillstyrka
bibehållandet af den då beslutade lösnings skyldighet
för Krono-skatte-hemmansegare, som den
derigenom Statsverket tillflytande inkomst lemnar
ett af behofven på kalladt bidrag för anlag
-
Stöts- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Vtl.N-.o 34. 21,
gande och vårdande af de Ekeplanteringar för
Statens räkning, hvilka i en framtid skola fylla
de behof af Ekevirke för Rikets Flotta, derföre
tillgångar hittills varit af Krono-skatte-hemmanens
jord, till en icke ringa del, påräknade.
Utskotten få alltså vördsamt tillstyrka:
alt egare af Krono-skattehemman inom nedannärnnde,
af Herr Öfversten af Borneman
åren 2819—22, i. afseende å Ekeskogen,besigtigade
Län, och hvilka skola omfatta den del
af Sveriges område, hvarest Eketrädet i allmänhet
trifves, nemligen Blekinge, Christianstads,
Malmöhus, Calmare, f. d. Ölands, Kronobergs,
Jönköpings, Linköpings, 1 Nyköpings,
Westerås och Örebro Län , äfvensom inom
Stockholms, Skaraborgs, Elfsborgs, Götheborgsoch
Bohus, Hallands och Gottlands Län, hvilka
sistnämnde, ined undantag af Stockholms
Län, sedan år 1823, undergått en lika beskaffad
men till sina närmare detailer Utskotten
icke meddelad undersökning, skola, för hvarje
helt Krono-skatte-hemman, och i proportion för
de mindre, deribland inberäknade sådane Kro»
no-skatte*lägenheter, som, ehuru till hemmantal
icke uppskattade, likväl kunna anses motsvarande
i*:del, erlägga Tjugufyra skillingar
Banco, såsom ersättning till Staten, för det den
afstår dess nu gällande oinskränkta anspråk å
den Ekeskog, som framdeles kan af sig sjelf, eller
sorn följd af verkställde planteringar, å Kro*
no-skattejord uppväxa.
8 ? Stats samt Allm■ Besv.o.Oee.-Utsh. Uit. N:o 3 ;»
Att, sedan hvarje Krono-skatte hemma»
blifvit, i öfverensstämmelse med- härhos bifagde,
redan år 1823 af Rikets Ständer gillade
Tabell öfver Ekeskogens indelning och inlösningspris,
samt med rättelse och ledning i öfrigt
af de genom Herr Öfverste af Borneman
upprättade Undersöknings Journaler och
Socknevis författade beräkningar, classifieeradt i
förhållande till den nu befintliga Ekeskogens
godhet jemte möjligheten att densamma, i anseende
till Hemmanets mer eller mindre aflägsenhet
från Hamn, Skeppshvarf eller Stad, med
större eller ringare förmon afyttra, och den lösningssumma,
som af hvarje Socken kommer att
betalas, på sådant sätt är utrönt, denna Summa
må förblifva oförändrad; hvaremot Socknemän.-  nen skola ega att sjelfve välja en Comité ,
som, elter erhållen del af berörde Undersöknings
Journaler och Uträkningar, i hvad desamma
angå Socknen, bör, med tillämpning af
nu stadgade grunder, samt med iakttagande deraf
att det för Socknen utsatta belopp hvarken
ökas eller minskas, jemka och närmare bestämma
den andel, som i lösen må för hvarje serskildt
Hemman, Hemmansdel eller Lägenhet
utgöras ; börandes vid denna Comités sammanträde
något Ombud å Kongl. Majäs och
Kronans vägnar vara tillstädes; och, i fall antingen
detta Ombud eller någon Socknebo skulle
finna sig missnöjd med Corniténs beslut, ändring
derutinnan sökas hos Konungens Befallningshafvande,
i den ordning och inom den tid
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. Nio 34, 33
som af Kongl. Majtt kunna blifva i Nåder föreskrifna;
men beslutets verkställighet derigenom
så mycket mindre uppehållas, som, i händelse
den sökta ändringen skulle vinna bifall, nödig
jemkning derefter kan utan svaiighet varda
företagen;
Att från berörde köp skola anses undantagne
alla sådane uppå Kronoskattejord nu växande
ekar, hvilka, vid den af Herr Öfverste
af Borneman verkställda besigtning, blifvit, såsom
goda och för Flottan användbara, utmärkta,
och hvilka Kronan förbehåller sig att, i mon
af behof, få fälla och afföra, emot betalning efter
bestämd Taxa, den Kongl. Maj:t torde i
Nåder låta, tid efter annan, upprätta, i förhållande
dels till inhemska Ekevirkets allmänna inköpspris,
dels till det qvantum virke i cubikfot,
som af hvarje träd erhålles;
Att, i afseende på säkerheten, vid ett, enligt
här omförmälde grunder, afslutadt köp om
ifrågavarande dispositionsrätt, iakttagas bör att
Sockne-Comiténs beslut, antingen det öfverklagas
eller icke, alltid varder till Konungens Befallningshafvande
inskickadt, och att jordegaren,
då han i Landt-Bänteriet nedsatt köpeskillingen,
må, emot vanlig lösen, såsom för protocollsutdrag,
erhålla Konungens Befallningshafvandes
bevis derom, att depositionen blifvit till fullt
belopp verkställd och att jordegaren således dädanefter
för evärdeliga tider eger fri dispositions
-
24 Stais- samt Allm. B^sv.o Oec--L'tsk.l tLN:o $4.
räll så väl öfver den inlöste Ekeskogen som öf*
verde ekar, hvilka framgent kunna å hans egor
uppväxa, hvilket förhållande jemväl bör i Kronans
Jordeböcker behörigen antecknas; och hvarförutan,
i samma ändamål, ej mindre Konungens
Befallningshafvande åligga bör, att, å bestämda
lider, till Kongl. Majtts och Riktis Kammar.
Gollegium insända uppgift å de hemman och
lägenheter, hvilkas Ekeskog på förberörde sätt
blifvit försåld, än jemväl jordegaren tillhöra
att hos Häradsskrifvaren uppvisa det af Konungens
Befallningshafvande öfver köpet utfärdade
betyg, derå så väl Häradsskrifvaren som RandsKamereraren
böra teckna, att annotation i Jordeboken
blifvit verkställd,
Att Rikets Ständer, i den härom till Kongl.
Majit afgående skrifvelse, i underdånighet an.
hålla, att, i händelse inom Rikets öfrige här ofvan
icke uppräknade Rän, hvarest, i anseende
till ekarnes fåtalighet, serskild undersökning och
besigtning, ansetts öfverflödige, hemman och lägenheter
skulle finnas, der en eller annan ek
växer, åtgärder torde i nåder blifva vidtagne,
hvarigenom egarne af sådane hemman och lägenheter
ina komma i åtnjutande af samma fria
dispositionsrätt till Ekeskogen, som nu blifvit i
allmänhet föreslagen.
Att ifrågavarande lösnings- och dispositionsrätt
jemväl må utsträckas till ali sådan Stadsjord
och sådane berustade Säterier, som äro af
Kronoskatte-natur.
Stats- samt Allm- Besv.o.Oec.- Utsk.Utl• N-ö 34, 25
Att innehafvare af Kronohemman och Boställen,
hvilka icke kunna en fri dispositionsrätt
öfver växande ekar medgifvas, likväl må,
såsom uppmuntran alt om ekeiräilets vård och
planterande sig beflita, hädanefter komma i åtnjutande
af enahanda betalning för upphuggen
ek till Kronans behof, eller belöning för verkställde
Ekplanteringar, som egare af Skattejord
beviljas;
Att vid alla hädanefter ifrågakommande
Skatteköp om Kronan tillhörande hemman och
lägenheter, utom den för sjelfva jorden hittills
i allmänhet bestämda Skatteköpeskilling, serskild
lösen, så väl för redan befintlige som framdeles
uppväxande eketräd, skall efter här fastställda
grunder, till Kronan erläggas;
Att premier böra utdelas för Ekeplanteringar,
verkställde och behandlade efter meddelad
föreskrift, samt för utmärkt vård om redan uppvuxen
ung Ekskog, såsom ock gr3tificationer beviljas
dem som till Kronan öfverlemna utmärkt
stora och rara Bkepiecer; äfvensom alt upplagsplatser
böra inrättas, hvarest enskilde kunna med
beqvämlighet få afyttra så beskaffad! Krumvirke
af ek, som för Flottornes behof finnes användbart;
samt
Att de medel, Hvilka såsom lösen för Ekeskog
å Kronoskattejord, nu eller framdeles Statsverket
tillflyta, skola, tillika med den summa
Q 6 Stdts■ samt Allm Besv-o- Oec.' Utsk.UtUNo 34*
15ikels Högloft.- Ständer för Ekeplanferingar nu
lill en början bevilja samt de serskilda inkomster
af härtill anslagne Kungsgårdar oell Kronoparker,
som genom upplåtet bele eller försäljning
af utgallrade träd m. m. kunna uppkomma,
i Riksgäids-Contoiret uppå serskild räkning
upptagas och afsättas, för ali samrnanlagde
utgöra tillgång för bestridande af de med Ekeplanteringshagars
anläggning och framtida underhållande
förenade kostnader: skolandes dessa medel,
intill dess desamma för berörde ändamål
kunna erfordras och af Kongl. Majtt dertill varda
anordnade, genom Riksgähls-Contoirets försorg
emot ränta och pröfvad säkerhet utlånas,
uppå högst ett års uppsägningstid.
Till upplysning om beloppet af den inkomst,
hvilken, genom allmänt begagnande af den Skatteheminansegare
medgifna lösningsrätt, möjligen
skulle komma att Ekeplanteringsfonden tillflyta,
få Utskotten vördsamt uppgifva, att då af de
inom Riket befintlige 95,425 hela mantal af
Kronoskatte-natur, endast 26,031 mantal äro
belägne uti de 17 Län, inom hvilka Eketrädet
anses ega växtlighet och trefnad, skulle af sistnämnde
Hemman komma, för den framtida dispositionsrättens
erhållande, att erläggas å 24 sk.
för hvarje hemman , , R:dr 13,015- 24.
Enligt det af Herr Öfverste
af Borneman d. 30 April 1824
Transport R:dr 13,015. 24.
Stats- samt Allm Besv. n.Oec.-Utsk. Uti. N.o 34. 27
Transport R=dr 13,015. 24.
upprättade sammandrag öfver värdet
af växande Ekar inom de af
honom till samma tid besigtigade
11 Län af Riket, skulle lösen för
dessa Ekar, i enlighet med de af
Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag
bestämde och af härvid fogade
Tabell närmare utvisade beräkningsgrunder,
uppgå till en summa,
stor 115,150. 32.
Tillsammans B:co R:dr 128,166. 8.
hvilken summa föreslås att, i den mon densamma
inflyter, emot redovisning ställas till
Kongl. Maj:ts Kådiga disposition, att användas
för Ekeplanteringars befordrande.
I afseende å värdet af den inom Skaraborgs,
Elfsborgs, Götheborg.» och Bohus, Hallands
och Gottlands Län nu växande Ekeskog,
hvilken, enligt de till Förvaltningen af SjoÄrendena,
under den 27 Augusti 1825 och
den 26 October 1826, från Herr Öfverste af
Borneman insände rapporter, blifvit af bemälde
Herr Öfverste åren 1824, 1825 och 1826 besigtigad,
hafva Utskotten icke kunnat erhålla
en lika upplysning, som för de först undersökte
11 Län här ofvan intagen blifvit, enär de
undersöknings-journaler och uträkningar, deraf
en sådan upplysning skolat hemtas, vid skedd
efterfrågan i Kongl. Majas Krigs-Expedition och
a8 Stats, samt Allm Besv-o. Oec-Utsi. Uti.N.o 34.
Förvaltningen af Sjö-Arendene, förklarats icke
vara till någotdera Embetssiället inkomne»
"Dessa för närvarande saknade, men efter all
anledning, i Herr Öfverste af Bornemans en»
skilda förvar befintlige Journaler och uträkningar,
hvilka tvifvelsutan redan äro fullbordade
med samma utmärkta ordning och fullsiändigliet
som öfverallt anträffas i de af Herr Öfversten
aflemnade äldre Berättelser och uppgifter,
torde af Kongl, Majit, uppå Rikets HöglofK
Ständers derom tillgörande undeidåniga hemställan,
blifva infordrade, för att fogas till öfrige
handlingar, hvilka böra läggas till grund för
den blifvande luseskillingen för nu. å Kronoskär
tejord växande Ekeskog.
Vidkommande härnäst de af åtskilliga
Motionairer och Talare inom de Respective
RiksStånden i förevarande ämne gjorde
anföranden, äro desamma, så vidt yrkande om
Ekars frigifvande till KronoSkatte-hemmansegares
disposition deruti framställes, af det
föregående i| Utskottets här ofvan afgifue
Betänkande redan besvarade; och beträffande
serskildt RiksdagsFulImägtigen Casper Wikmans
hemställan, att en slik dispositionsrätt
jemväl måtte till innehafvare af Kronohemman
få utsträckas,
hafva Utskotten, med åberopande af Rikets
Ständers är 1825 meddelade förklaring,
att, enär innehafvare af Krono-hem
-
Stats samt Allm. Besv.o.OecUtsi.TJtl, Ef o 34. 29
man och boställen icke ega sjelfva jorden,
och således icke eller kunna förvärfva
eganderätt till den derå växande skog, fri
dispositionsrätt df Ekar ej eller kan sådane
åboer beviljas, Vördsamt Skolat i så måtto
afstyrka Rikets Högloft. Ständers bifall till
hvad af Casper Wijkman å nyo i detta
afseende föreslaget blifvit, att innehafvare
‘af Kronohemman icke annorlunda, än efter
förulgånget Skatteköp, uppå ofvan uppgifna
villkor, må dispositionsrätt öfver växande
Ekar sig tillvinna
Utskotten, hvilka, genom hvad i det
föregående är yttradt, hufvudsakligen instämt
i de af Herr hjerta, Gustaf, uti i:ta,
aldra, 3Jdje och /j:de momenten af dess
alternativt framlagda förslag, utvecklade asigter
i fråga om de lämpligaste och minst
kostsamma utvägar för Ekeplanterings-hagars
anläggande, i händelse en sådan anstalt nu
varder för framtiden beslutad, samt derjemte
afgifvit serskildt Utlåtande, N:o 29, i anledning
af Herr Hjertås Motion om Skogshushållningen
i allmänhet, hafva, till bemötande
af de inkast, som mot nyttan af Ekeplanteringar
för Statens räkning, framställde
blifvit, skolat vördsamt tillägga:
att då Staten, genom fri öfverlåtelse till
jordegaren af växande Ekar, nu och för framtiden,
afsäger sig den betydligaste och der*
30 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.- Vtsk-Utl.N.o*34
jemte säkra tillgång af Ekevirke för Flottans
behof, som Staten nu eger, en skyldig om*
tanka för Iiikets sjelfbestånd och möjligaste
minsta beroende af Utlänningen under kommande
tidehvarf otvifvelaktigt påkallar, att
detta vigtiga behofs framgena fyllande icke
öfverlemnas åt slumpen allena;
att Utskotten icke kunna dela Herr
Hjertås yttrade förmodan , att Eketräder,
Tvåhundrade ar härefter, möjligen kan vara
för Flottans behof oanvändbart, sorn följd
af nya uppfinningar eller upptäckte surrogat.
Då uti vårt land, utan den nuvarande
vegetationens allmänna förändring och
uppkommandet i stället af en helt annan,
det icke vid omförmälde tidepunkt lärer kunna
frambringas något varaktigare och ädlare
trädslag, än Eken, samt nyare tiders försök
att af jern allena sammansätta Fartyg, vid
praktiskt användande, undertryckes, ej blott
af den dermed förenade utomordentligt dryga
kostnad, men ock af det större äfventyr,
som med begagnandet af sådana Fartyg är
oskiljaktigt, enär den minsta läcka, hvilken
ej genast upptäckes eller kan botas, oundvikligen
drager Skepp och Besättning till hafsbottnen;
anse Utskotten sig lika litet behöfva
befara, att Ekevirket, efter atne seklers
förlopp, skall å Rikets Skepps-Varf betraktas
bland umbarliga. byggnadsmaterialier, som att
Sverige, med bevarad sjelfständighet och
Stats- samt Ailm. Rcsp.ö Oec.- Utsi. Uti N:ö 34; 31
oförändradt läge emellan tvänne Haf, då skall
finna sig i saknad af en Flotta;
att Utskotten således anse Ekeplanteringar,
uppå allmän bekostnad samt under
publika Autoriteters uppsigt verkställde, med
ledning af alla de anvisningar erfarenheten
och andra länders försök lemnat, vara ur
Politisk synpunkt riktige och icke böra försummas,
om än vinsten deraf tillfaller efterkommande
allena;
att Utskotten, sorn icke kunna erkänna
rigtiglieten af de calculer, hvilka af Herr
Hjerta blifvit uppställde, tvärtom och i stöd
af nedan uppgifne beräkningar, förmoda en
sadan Planteringsanstalt jemväl i oeconomiskt
hänseende blifva med Stats-Verkets nytta
förenlig.
I saknad af någon inom Sverige de
senare åren utgifven afhandling om Ekeplanteringar,
hafva Utskotten i detta ämne
rådfrågat ett i Tyskland åren 1820 och 1821
fråa trycket utkommet och berömdt arbete
af Kongl. Preussiska Öfver-Forst-Radet m.
m. Doctor W• Pfeil, benämdt: ’’Vollständige
Anleitung zur Behandlung, Benutzung und
Schätzung der Forsten,'* utur hvilket förtjenstfulla
arbete Herr Öfver-Jägmästaren J O.
Oterdahl öfversatt och iletta år låtit trycka
åtskilliga uppgifter med förvandling, efter
32 Stats-samt Allm.Besv.o.OeC.-Utsk.Utl Nö 34.
antagen reduction, af Preussiskt mynt och
mål (ill de inom Sverige motsvarande, åtföljde
af en calcul öfver resultatet af Ekeplantering
uppå ett tunnland dertill förut
odlad jord ; och ehuru Utskotten icke
kunna instämma i åtskillige af de af Herr
Öfver-Jägmästaren följda beräkningar, såsom
i allmänhet nog liga, förmoda Utskotten
likväl det vara, genom berörde Calcul, något
nära och på ett tillfredställande sätt utredt,
att kostnaderne vid Ekeplantering för
Statens räkning, under omsorgsfull och
ändamålsenligt organiserad förvaltning deraf,
icke blott småningom återgäldas, genom inkomst
af bete, ollonskörd och mindre dugliga
träds successiva utgallring till afsalu,
utan ock nära betäckas, vid den slutliga upphemtning
af moget virke, som efter 160 å
•200 års förlopp är att förvänta, oansedt
Herr Oterdah/s Calcul icke beräknar mer än
circa 3000 cubikfot fullgodt Storvirke af
tunnlandet till det ytterst nedsatta värdet sf
18 sk. 3 r:st Svenskt Banco per cubikfoti
men hvilket pris, i samma nion planteringskostnaderne,
som följd af locala hinder och
terrainens beskaffenhet, blifva kostsammare
än hvad calculen upptager, jemväl måste
något förhöjas.
Af Herr Contracts-Prosten Afzelius, lika.
som af åtskillige det Hedervärda Bonde
Ståndets
-
Stats, samt Allm. Besv.o. Oec.- Uts\Uti N:o 34- 3 3
Ståndets Ledamöter, bar, med erinran mot
Skogs, och Jägeri-Betjentes mindre behöflighet,
yrkadt blifvit, alt desse Tjenstemän genast
böra indragas och deras löneförmoner Stats.
Verket besparas. Utskotten få, med anledning
deraf, vördsamt erinra, att Rikets ar
1823 församlade Ständer, i deras här ofvan
åberopande underdåniga Skrifvelse den lista
Uecember samma år, b'and annat, yttrat, att,
hvad anginge frågan om Skogs- och JägeriBetjeningens
afskaffande, hade Rikets Ständer
funnit, att, så framt deras då i underdånighet
framlagda förslag blefve i Nåder
bifallet, desse Tjenstemäns tillsyn å de Ekeskogar,
som till enskildes fria disposition
Upplåtas, väl komme att upphöra, men att
nämnde betjenings bibehållande deremot vore
af nöden för vården af de Kronan förbehållne
Ekar och framdeles anläggande Parker;
dock anhöllo Rikets Ständer i underdånighet,
att Kongl. Majit, me.d afseende å Statens
knappa inkomster, täcktes i Nåder begagna de
tillfällen till besparingar, som, genom in*
dragning af öfverflödig Jägeri-betjening, kun.
na sig förete.
Med föranledande af denna underdåniga
framställning, har Kongl. Majit, pi sätt
Bih. till Riku St. Prat. X823 och 1820. 4 .W. 2 Af i.
?:e H:t.
3
34 Stats samt Allm- Fesvo. Olc..Utsk.Utl. N:o 34.
Dess till Kammar Collegium Jen 16 Mars
1824 aflåtne och genom bemälde Kongl. Collega
Circulaire-Bref till Konungens samtlige
Befallningshafvande, den 14 April samma
år, allmänt bekant gjorda Nådiga Skrifvelse,
i 3:dje momentet, innehåller, täckts förklara,
att, intilldess framdeles bestämdt blifver,
om några Skogs-och Jägeri-betjente för Jagtväsendet
och tillsyn öfver Ekeskogarne komma
att bibehållas, skola alla de Skogs- oell
Jägeri betjente-sysslor, som, i följd af den nu
ifrågavarande regleringen vid en del Parker
och Krono-Allmänningar icke blifva behöflige,
vid innehafvarnes afgång, tills vidare
lemnäs obesatte, deras löner ingå till Staten,
och boställena, på Fem år i sänder, för
Kronans rakning, utarrenderas, så vidt de
icke till aflöning för Skogs- och Jägeri betjente
å bibehållne Parker och Allmänningar
erfordras; hvarjemte Kongl. Maj:t, ej
mindre behagat tillkännagifva Dess Nådiga
afsigt att, sedan afgjordt blifvit, hvilka boställen
af förenämnde beskaffenhet kunna alldeles
indragas, uppå vederbörandes derom
skeende underdåniga anmälan, i Nåder prof-'
va, huruvida icke sådana ledigtilifvande boställen
må kunna upplåtas till boställen för
Domare eller Krono-betjente å de orter, der
en sådan förmon för dem saknas, än jemväl
i Nåder befallt, att Skogs- och Jägeri-betjentesysslor,
hvilka, för bibehållne Parkers och
Alkaänningars vård och bevakning, erfor*
Stats samt Allm, Besv.o. Oec.-Utsk.Utl.N-.o H', 35
dras, endast tills vidare få tillsättas, så att
inneliafvarne deraf, när som helst, kunna
derifrån endtledigas;
Och då, genom hvad sålunda bemställdt
och af Kongl Majtt i Nåder beslutadt blifvit,
de mest bestämda föreskrifter, i fråga om indragning
af all öfverflödig Skogs- och Jägeribetjening,
redan äro meddelade,
anse Utskotten någon ytterligare åtgärd i
detta afseende icke af Rikets Högloft. Stan -  der vara att vidtaga,
I anledning af de af RiksdagsFullmägligen
från Jönköpings Län P, Pettersson meddelade
uppgifter uppå åtskillige, i dess tanka,
tjenliga localer för Ekehygge samt Ekars
planterande inom Vestra Härad af berörde
Xiän,
hafva Utskotten ansett sig böra upplysa, att
den af Herr OJversten af Borneman, den
22 December 1822, till Kongl. Maj:t afgifne
och med Utskotten communicerade
underdäniga Berättelse öfver förrättade un*
dersökningar jemväl i denna trakt af Riket
fullständigt uppgifver sd väl beskaffenheten
af den i berörde Härad växande
Ekeskog, som de fördelar derutaf för en
framtid kunna päräknasi hvadan de af P.
36 Stats samt Allm. Besv.o-Oec.-Utsk.Utl.N-.o 34»
Pettersson lemnade underrättelser icke till
någon serskild åtgärd torde böra föranleda.
Hvad angår den af Riksdags Fullinägtigen
Olof Carlsson deröfver förda klagan»
att Kongl. Majit, genom aflåten Nådig Skrifvelse
till Dess Befallningshafvande öfver
Östergöthlands Län den 11:te Januarii 1828,
täckts, sedan laga undersökning i denna fråga
året förut egt rum, förordna, att Bobergs
Norra och Södra Härads Allmänningar böra,
såsom för Kronan behdflige, utbytas mot den
så kallade Tryfalls Allmänningen inom Hellestads
Bergslag,
anse Utskotten, för sin del, denna i administativ
väg behandlade och af Kongl.
Maj-t redan i Nåder prof vade fr aga icke
kunna, mot 90 §. Regeringsformen, b.ifva
föremal för någon Rikets Högloft. Ständers
åtgärd.
Widkommande slutligen Riksdags-Full.
mägtige från Malmöhus Län Nils Pehrsson
och Paul Jonssons förslag, att alla de Krono,
Krono-Skatte- och andre Hemmanseegare,
som genom egodelningsskifte förlorat Ekeskog,
utan att derföre hafva ersättning åtnjutit,
må förklaras berättigade sin sålunda
mistade skog, inom viss föreskrifven tid, afbruka
eller på annat sätt disponera, samt att
enahanda rättighet må blifva tillerkänd dem,
Stats samt Allm. Besvo.Oec--Utsk. Uti. N:a 34. 37
sorn hädanefter vid förefallande egoskiften
förlora Ekeskog;
hafva Utskotten vördsamt skolat yttra den
öfvertygelse, att så beskaffade tvister om
bättre rätt till växande träd, hvilka enskilde
personer emellan kunna appstå, böra vid
Domstolarne upptagas och, med tillämpning
af gällande Lag och Författningar, af göras;
vid hvilket förhållande någon Rikets Ständers
åtgärd härutinnan icke kan tillstyrkas.
Stockholm den 25 Maji 1829.
38 Bil.t.Stats?s,Allm.Besv.o.Oec..ZJtskBet. N. 34.
T abell)
utvisande grunderne för beräkningssättet af Eke*
skogens indelning i Glassér, med derå föreslaget
inlösningspris.
Class,
Irsta
2ldra
3;d)e
4:de
5:te
6:t«
7:de
8=de
9:de
IO:de
litte
I2;te
Ekarnes ungefärliga
antal.
* å 5
Gj ,T5
10 a 30
;I å 60
11 a 150
151 å 300
3OI å 600
601 å 800
801 å 1,000
1.001 å 2,000
2.001 ä 4,000
4.001 och öfver
4-i
EU
n -o
W
3
10
20
40
100
200
400
700
QOO
1,50°
3.000
6.000
i
.ej; "*
c c
P
:o o c
"a *°
Banco.
R:dr
1
2
4
9
«5
25
35
40
50
75
100
sk.
16
cv£ E
C-. a, re
O -Q
U 1x3 re
ja * il
rf) -* b o»
bnui <u -c
:o re «-»
— > -u
C js re
h- C
R:dr
Bancosk.
5*
5
5
4i
4i
3ir
3
2*
2
Ii
I
c bfl
E G
H j:
1 <u
10 -O
tsJD u.
C :0
I ar
>
2 år
3 år
4 år
5 år
6 år
7 år
8 *r
q år
IQ år
„  ...
!■ ...M . —
stockholm,
tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1829.
Stats* samt Allm. Besv. 0. Oec,.Vtsk. Uti. N-.o 3 51 1
N.-o 35.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Junti 1829»
Utlåtande, angående vacance afgifts
erläggande till krigsfonden af de
Rust- och Rotehållare vid Båtsmanshållet,
hvilkas Båtsmän under
krig afgå.
Genom aflåten Nådig Proposition, den 29 Oc«
toher sistl. år, har Kongl. Maj:t, uppå anförde
skäl, behagat ”föreslå och Rikets Ständer öfverlemna
att bestämma en lämplig vncance-afgift,
att af de Rust» och Rotehållare vid det ordinarie
Båtsmanshållet, hvilkas karlar på ett eller
annat sätt hädanefter under krig från tjensten
afgå, utgöras från den tid vacancen yppas och
till krigets slut; hvilken afgift Kongl. Majit ansett
böra till Krigsfonden ingå.”
(Se Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
usta Samlingen usta Bandet Nio 3.)
I sammanhang med denna Nådiga Proposition,
hvilken till Stats- samt Allmänna Be-,
svärs- och Oeconomie-Utskottens gemensamma
Utlåtande blifvit öfverlemnad,khafva Utskotten
Bi/i. till Rihl. St. Pre t, 1818 eeh 1829. 4 Semi. 2 Af i.
8:e Hit.
i
2 Stats-sami Allm. Besv.o. Oec-TJtsk.Utl. N-o 35.
från det Hedervärda Bonde-Ståndet fått emottaga
ett anförande af Riksdagsfullmägtigen från
Elfsborgs Län Anders Danielsson, deri yttras,
att 2tne anledningar till anmärkning vid den
Kongl. Propositionen sig erbjuda, nemligen:
att endast den händelse blifvit afsedd, då
ett krig flere år fortfar, efter det vacance inträffat
under kriget, då deremot den lika möjliga
händelse förbigås, att vacance inträffar mot
krigets slut, i hvilket fall den genom 1812 års
Nådiga Kungörelse medgifna befrielse från Recruterings-skyldighet
under kriget ej kan komma
Rust- eller Rotehållare till godo, men deremot
recruteringen efter krigets slut falla dem
till last; och
att förslaget inskränker sig till Båtsmanshållet
allena, då likväl uppenbart lärer vara, att
billighetens fordringar äro enahanda äfven för
Soldathållet samt Rustningsskyldige vid Cavalleriet.
Anders Danielsson föreslår, som följd af
dessa erinringar, att, i händelse någon rubbning
i Kongl. Majlis år i 812 utfärdade Nådiga Förordning
skulle varda medgifven, och deremot
Anders Danielsson i förväg protesterar, sådant
icke må ega rum med mindre än:
att alla Rotar och Rusthåll, som under
krig blifva vacante, befrias från skyldigheten att,
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.-ZJtsk. Vtl.N:ö 35. 3
efter krigets slut, första gången recrutera; hvaremot
krigsfonden bör ersätta det för denna recrutering
erforderliga legomål;
att denna förmon jemväl må till Rustoch
Rotehållare vid indelta Cavalleri- och Infanteri-Regementena
utsträckas; samt
att då, enligt Anders Danielssons begrepp
otn 80 §. Regeringsformen, Konung och Ständer
icke kunna vidtaga några ändringar i Roterings-Verket,
ledande till förfång för den andra
Contrahentens, nemligen Rofehållarens rätt, den
ifrågavarande vacance-afgiften icke må, på ett
eller annat sätt, varda stadfästad, innan de Roterings-skyldige
deröfver blifvit hörde.
Utskotten, som allt detta i behörigt öfvervägande
tagit, hafva hos sig stadgat den öfvertygelse,
att då, genom 20 §. i Kongl. Majus
Nådiga Kungörelse orri Beväringsmanskapets inrättning
af den 27 Oct. 1812, Rust- och Rotehållare
vid Båtsmanshållet blifvit befriade från
skyldigheten att, sedan deras karlar till krigstjensten
äro afmönstrade, vidkännas recrufering för
de vacancer, som under fälttåget inträffa förr
än tre månader efter återställd fred, denna lindring
i äldre förbindelser, hvilken genom den
år 1812 åtagna Beväringsskyldigbeten blifvit
vunnen, så mycket hellre bör anses tillika innefatta
befrielse från ali skyldighet för Rustoch
Rotehållare under Båtsmanhållet att, i hän
-
4 Stais- samt Allm. F.esv.o. Oec.- Vtsk. Utl.N:o 3 5.’
flelse af den ordinarie Båtsmannens afgång tinder
kriget, erlägga något bidrag för den i vacancen
inträdande Beväringsynglirigens behof,
sorn denne senares underhåll och beklädnad,
jemlikt 1 5 §• af högstberdrde Kådiga Kungörelse,
under all tjenstgöring, af Kongl, Majit och
Kronan besörjas bör; och då härtill kommer,
att Rotehållare vid de indelte Infanteri-Regementena,
genom 4 §• 1 Kongl, förordningen
om dessa Regementens beklädande den 30 December
181g, uttryckligen äro befriade från allt
bidrag till munderingens underhållande ”under
hela den tid kriget fortfar,” hafva Utskotten,
som i detta stadgande funnit en till förevarande
fråga tillämplig analogi, uppå alla dessa skäl
vördsamt skolat afstyrka
Rikets Högloft. Ständers bifall till Kongl.
Maj:tS ofvan högslberördc Nådiga Proposition,
enligt hvilken vacance-afgift under
krig, i uppgifvet fall, ansetts böra af Rustedt
Rotehållare vid Båtsmanshåll till krigs•
fonden erläggas;
Och lärer, vid ärendets sålunda erhallna
behandling, något serskildt besvarande af de af
Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson mot den
Kongl. Propositionen gjorda erinringar, samt
deraf härledda förbehåll, icke å Utskottens sida
erfordras. Kågra Ledamöters serskilda yttranden
varda härhos bifogade.
Stockholm den 5 Junii 1839.
Bil.t.Stajs-s.Allm.Besv.o.Oec..Utsk.Ktl.N:o 35. j
Reservationer
af Herr Friherre Cederström, Jacob: Då Utskotten
i Motiverne för sitt afstyrkande af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition tillåtit sig en tolkning
af Kongl, Kungörelsen den 27 Oct. 1812,
i jemförelse till Kongl. Förordningen den 30
December 181g, rörande indelta Infanteri-Regementenas
beklädnad, som icke med ordalydelsen
kan förenas, och som, långt ifrån att,
efter min tanka, vara grundad på rättvisa, bereder
lindring i beskattning för en del medborgare
till ökad tunga för andra, och det, utan
att Rikets Ständer, då frågan rör Indelningsverket,
i förening med Konungen något derom be.
slutat, och nu i det föreslagna beslutet icke ansett
frågan vara af beskaffenhet att behöfva underställas
Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction, anser
jag mig böra på delta förhållande fästa Rikets
Höglofl, Ständers uppmärksamhet och förklara,
det, enligt min enskilda öfvertygelse, hvad Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, rörande vacance-afgifts
erläggande af Båtsmanshållet under krigstid för
bestridandet af heklädnads* och utredningskostnaden,
vara på rättvisa och billighet grundadt.
Häruti förenade sig Herr Professor Gravander.
Herr Friherre Palmstjerna'. Olika öfvertygelse
gör mig det till en pligt att anmäla en från
Utskottets pluralitet skiljaktig mening,
6 Bil t Stats s Allm.Besv.o.Oec.-Vtsk Uti. N:o 35,
Lagen, af den 27 Oct. 1812, om Allmänna
.Beväringsmanskapet frikallar Rust- och
Rotehållare från ali recruterings-skyldighet under
krig, och bjuder deremot, att ali afgång
under krigstid skall ersättas utur Beväringsmanskapets
classer. I och med detsamma har
äfven Rust- och Rotehållares skyldighet att till
Båtsman eller Soldat betala Lega, Lön eller
Hemkall, blifvit hvilande intill dess, efter slutadt
krig, Recruteringsskyldigheten åter vidtager;
och till utgörande af någon vacance-afgift i detta
afseende finner jag intet skäl. Men ingen
Författning har fritagit de Rust- eller Rotehållare,
hvilka, enligt gällande Indelningsverk och
Contract, en gång fått vidkännas skyldigheten
att äfven under krig lemna Beklädnad och Utredning
till sin Båtsman, Ryttare eller Soldat,
från uppfyllandet af detta deras åliggande.*)
Tvärtom har, hvad Båtsmanshållet serskildt beträffar,
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af d.
*) Någon analogi emellan förhållandet med
dessa Rust- och Rotehållare samt Rotehåilarne
vid Indelta Infanteri-Regementena,
hvilkas Beklädnadsskyldigheter bestämmas
uti Kongl. Majus Nådiga Författning af d,
30 Dec. ihi9> kan jag för min del icke finna,
enär de senare, äfven innan Lagen örn
Beväringsmanskapet utfärdades år 1813, icke
egde en sådan beklädnadsskyldighet, och
de förre deremot, äfven efter denna tid,
icke blifvit fran detta deras fordna åliggande
flikande.
Bil.t.Stats s Allm.Besv.o, Oec.-Utsk,Utl.N'o 35. y
10 Sept. 1816, under åberopande af vederbörande
Båtsmans-Rotehållares irihemtade och afg.
ifne yttrande, stadgat: att, då hela eller största
delen af Båtsmanshållet är uppfordradt och vanligt
hemlof icke eger rum, inträffar Rotens skyldighet
att årsbeklädnaden ånyo utgöra hvar
12he månad. Derjemte innehåller denna Nådiga
Kungörelse, att, till besparing af transportkostnaden
, Rotehållarne må, under krig, till
Kronan erlägga Beklädnadskostnaden efter uträkning
och Markegångspris. Vid IndelningsCompagnierne
tillhör det dessutom för närvarande
Rusthållarne alt, enligt gällande Contract,
lemna Båtsmannen, antingen han är uppfordrad
eller icke, hvarje år fullständiga beklädnadspersedlar,
Att nu begagna tillfället af Kongl. Majtts
Nådiga Proposition i ämnet för att från Rusthållare
och Båtsmans-Roteliållare afvända en,
enligt Contract , Indelningsverk och Författningar
dem åliggande skyldighet, och låta den
fullgöras af alla Medborgare-Classerne gemensamt,
af Borgare, Bruksegare, Embetsmän, Bergsmän
och Rotehållare vid Infanteriet m. fl., vo.
re i min tanka Rikets Ständer föga tillständigt,
äfvensom föga rättvisa ligger uti en så beskaffad
åtgärd, der den enas lindring beredes på
den andras bekostnad.
På dessa skäl kan jag icke annat än anse
Rust- och Rotehållares vid Båtsmanshållet å
-
8 Eil.t.Stats■ 8,Allm Besv. o.Oec.-Utsk. Uti. N:ö 3 5.
liggande under krig vara, att, förutan utredningspersedlar
hvart 3:dje år, erlägga hvarje utte
månad värdet utaf en hel Beklädnad , och
att således Utskottet bordt tillstyrka Rikets Stander
att
hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning
om lämpligheten deraf, ali Rustoch
Rotehållare vid Bdtsmanshäller, hvilkas
karlar under krig afgå, till krigsfonden
och intill krigets slut, erlägga uti beklädnadsafgift
jöt hvarje dag vacancen
fortftir, efter de första 12 månaderne, sedan
karlen från Roten utgått, ^%^.del af alla
beklädnads-persed/arnes sammanräknade
värde.
I denna Reservation instämde Herr Grefve
Posse, Arvid, och Herr DomProsten Lidman,
Herr Contre - Amiralen von Schantz: I
hvid Båtsmans - vacanceafgiften angar, får jag
mig emot det genom votering vunna beslut
reservera.
Kongl. Kungörelsen om Allmänna Beväringsmanskapet,
af •''den 27 October l&ia, medgifvet
i 20 §. frihet från Recruteringssky.ldighet
för de under krig vacante blefne Båtsmansnummer
till 3 månader efter krigets slut, men
nämner icke ett ord, som skulle kunna tjena till
Bil.t.Stats s Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl.N:o 35. g
ledning för den förmodan, att Rust» och Rotehållare
inom Båtsmanshållet under krig böra
vara befriade från vacance-afgifts erläggande,
än mindre att denna befrielse varit ett vilkor
för Beväringsskyldighetens åtagande. Det
vore i min (anka obilligt, om icke, på sätt
Författningarne olika föreskrifva för Indelningen
i Blekinge och öfriga Båtsmanshållet, vacanceafgift
erlades i krigstid likasom under fred;
de Rotar, som hade sina Båtsmän completta,
skulle annars vara svårt betungade emot de
vacanta Rotar, och, om kriget länge fortfor, blef
en stor brist inom Båtsmans.Compagnierne, hvarigenom
ett större antal af Beväringen skulle
utgå, och hvars beklädnad, utan ersättning af
de vacanta Rotarne, ökade krigsomkostnaderne,
till större börda för de hemman, som egde karl,
än med rättvisa vore förenligt. Båtsmanshållet
har genom Allmänna Beväringsskyldighet
ten vunnit stor lättnad under krig, icke allenast
att Recrutering då ej är nu mera ålagd, utan
ock Roterings - Båtsmans-Rotarne befriade
från Fördubblings-Båtsmän, hvilka, före 1812
beklädda och utrustade lika med ordinarie karlen,
skulle med den tjenstgöra, så länge krig
fortfor. Rusthållarne för Indelta Båtsmännen
äro, i följd af Beväringsskyldigheten, frie från
reserve-karls presterande i krigstid; den utgick
likvisst icke i tjenstgöring. I beklädnadsskyldighet
har Roterade Båtsmanshållet, i grund
af Kongl. Maj:ts Kungörelse den 11 September
31816, äfven vunnit lindring emot förr, så att,
io Stats-samt Allm-Besv.o Oec.-Utsk.JJtl, N:0 36.
i betraktande af dessa förmoner, det i min
tanka företer sig ytterligare skäl, att vacance
afgift under krig erläggas bör; den utgör likvist
icke iner för Roteringen än omkring
|!delar af den kostnad, en icke vacant Rote
får för sin karl vidkännas, och indelningen
i Blekinge erlägger för närvarande i vacanceafgift
endast 8 Rsdr Banco på året räknadt.
N:o 36.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 9 Junii 1819.
Utlåtande, med anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående
hästars praesterande i stället
för manskap af extra Roteringsskyldige.
Kongl. Maj:t, ”sorn ansett det vara af serdeles
vigt att, i händelse af krig och viddå
uppkommande större behof af Artillerie- och
Trosshästar, hafva en säker tillgång derpå,
hvarigenom den, både i anseende till antal
och stegradt pris, dryga kostnaden till deras
uppköpande betydligen nedsattes, och en
icke ringa besparing tili lättnad för alla i
Stats- samt Allm. Fesv.o.Oec.-Fisk. Ctl-N:o 36. 11
krigskostnader deltagande medborgare classer
sålunda bereddes samt då härtill komme,
att en så beskaffad, till allmän lättnad ledande,
förändring i extra Roteringens utgörande
tillika enskildt för Rotehållare medför
lindring i deras för extra Roteringen åliggande
Utgifter , då hastig uppsättning af
soldater och deras förseende med beklädnad,
Utom andra ofta betungande vilkor, ofelbart
skulle medföra drygare kostnad, än anskaffandet
af rnönstergillde hästar,” har, genom
aflåten Nådig Proposition den 2g October
sistlidet år, behagat till Rikets Ständers noggranna
öfvervägande öfverlemna, ”om icke,
vid sådant förhållande, det må på extra
Rotehållares fria val bero att, till både allmän
och enskild nytta, med Kongl, Majit
och Kronan ingå öfverenskornmelser om hästars
presterande i stället för manskap under
krig.” (Se Bihanget till Riks Ståndens
Protocoll, 1 :a Samlingen, i:a Bandet N:o 6.)
I anledning af denna Nådiga Pioposi»
tion, som till Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens gemensamma utlåtande
är öfverlemnad, hafva sig yttrat:
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln:
Herr von Heyne, Georg, som föreslagit
att, i händelse af bifall till hvad Kongl.
12 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.- Utsk. Uti. No 3 6.
Majit i Nåder hemställt, det måtte bestämdt
förklaras, ej mindre att deri, som vid krigs
utbrott aflemnat en häst, dermed för hela
det kriget skall anses hafva uppfyllt sin
pligt, likasom om han Iemnat en uppklädd
karl, än jemväl att den, som icke, af hvad
orsak som helst, afgifvit bifallande svar,
muntligen eller skriftligen, på erbjudandet
att prestera häst i stället för Roteringskarl,
må anses hafva nekat att i en sadan förändring
ingå.
Inom Hedervärda Bonde-Standel:
Riksdagsfullmäktige Erik Pehrsson från
Gefleborgs Län och Pehr Pehrsson från Örebro
Län, af hvilka den förre, understödd af
en stor del af Ståndets Ledamöter, samt, under
åberopande af de skäl, som i Rikets
Ständers den 17 December 1823 till Kongl.
Majit aflat na underdåniga skrifvelse innefat.
tas, så mycket hellre ansett sig böra afstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts i detta ämne å nyo
framställda Nådiga Proposition, som Erik
Pehrsson föreställer sig alf, i händelse af bi.
fall dertill, ”kärnan af national-styrkan, eller
landets stridbara Söner, skall komma att återfylla
den nya praestationenmen den senare,
eller Pehr Pehrsson, deremot tillstyrkt,
att hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit
måtte varda antaget, serdeles som Kongl.
Majit öfverleqjnat at de extra Roterades fria
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl.N.o 36. 13
vilja att anskaffa hästar eller att prestera manskap,
samt uppfyllandet af denna sistnämnde
förbindelse, i vissa orter vöre mindre fördelaktigt
för extra Rotehållare, åtminstone
inom Bergslagerne, hvilkas bestånd hufvudsakligen
beror af tillräckligt arbetsfördi man-,
skap till bedrifvande af gruf- och hylte-arbete.
Vid behandlingen af detta grannlaga
ärende, har det visserligen icke undfallit
Utskottens uppmärksamhet, hurusom Rikets
Högloft. Ständer, vid 1823 års Riksmöte och
uti underdånig skrifvelse till Kongl. Majit
den 17 December samma år, bland annat,
förklarat, att extra Roterings-skyldigherens
fullgörande under krig med annat än manskap
skulle rubba det vilkor, som blifvit
till grund lagdt för åtagandet af nationalarmeringen,
som följd hvaraf Rikets Ständer
jemväl ansett beslutet derom böra försäkras,
äfven med uppoffring af de fördelar, som
en förändring deri skulle kunna medföra;
men då, vid en närmare granskning af denna
fråga, sig framställer, au beslutet om allmänna
Beväringsskyldigheten är ett, i afseende
å Statens försvar samt till försäkrande
af dess trygghet och politiska anseende, af
Svenska nationen gjordt allmänt åtagande,
om rubbning hvaraf någon fråga icke rimlig
gen kan uppstå, hvaremot det hittills bestämda
sättet för extra Roterings utgörande i
14 Stats-Samt Allm. Besa,o.Oec.-Utsk. Uti.N.-o 36.
innefattar ett, vid berörde åtagande yttradt
vilkor eller förbehåll, hvilket senare Utskotten,
för sin del, anse Rikets Höglofl. Ständer,
såsom Svenska folkets Representanter,
kunna, utan någons förnärmande, frånträda,
eller till Statens högre nytta förändra med
samma rätt, som Rikets Ständer detsamma
på en annan tid fastställt. Utskotten, hvilka
alltså hos sig stadgat den öfvertygelse, att
en förnyad granskning af den här uppstådda
fråga kan och bör blifva föremål för Rikets
Ständers upplysta pröfning, skulle icke desto ■
mindre anse betänkligt att, i förevarande
fall, tillstyrka Rikets Ständer begagnandet
af en sådan, till ändring i äldre beslut, ledande
pröfningsrätt, såvida Utskotten kunde
dela den af Riksdagsfullmägtigen Erik Pehrsson
yttrade farhåga, att, genom bifall till hvad
af Kongl. Majit är i Nåder föreslaget, Beväringsskyldigheten
på något sätt blefve för
Beväringsmanskapet mera betungande; men
då Beväringsmanskapets inkallande til I vapen-'
tjenst icke kan ske Bataillonsvis, eller genom
partiel» commenderingar, utan allenast,
jemlikt 11 §. af Kongl. Kungörelsen den 27
October 1812, genuin uppbådandet af en hel
dass i sender, i förhållande till inträffande
behof, samt deraf ovedersägligen följer, att
sättet och ordningen för Beväringsmanskapets
införlifvande med den indelta Arméen
alltid måste blifva oberoende deraf, huruvida
den af något öfver 3000 man bestående
Stdts- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Uti, N:o 36. 15
extra Roteringen dessförinnan blifvit eller
icke blifvit i manskap uttagen, har den af
bemälte Erik Pehrsson befarade olägenhet
icke kunnat af Utskotten inses eller medgifvas.
Med den öfvertygelse, att Rikets Höglofl.
Ständer, utan att träda rättvisan för nära,
således kunna den Nådiga Propositionen bifalla,
återstår för Utskotten att sig yttra, huruvida
det jemväl för Staten visar sig förmonligt
att ett sådant bifall meddela; och då Utskotten
härvid måste erkänna, hvad som icke
eller lärer kunna af någon motsägas, att ett
tillräckligt antal Artillerie- och Trosshästar
är för Arméens tjenstbarhet af den högsta
oumbärlighet, samt att, derest en del extra
Rotehållare sig frivilligt åtaga att mönstergi
1 Ide hästar, vid inbrytande krig, aflemna,
detta angelägna behof kan fyllas på en gång
lika säkert som hastigt och derjemte uppå
ett för .Stats-Verket minst betungande sätt,
anse Utskotten sig, under åberopande i öfrigt
af de skäl, som i den Kongl, Propositionen
innehållas, egd de mest välgrun~
dadé anledningar att till hvad Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit vördsamt tillstyrka
Rikets Höglofl. Ständers bifall;
sorn följd hvaraf tillfälle lemna* de extra
Roteringsskyldige att, efter frivilliga och för
hvarje Rote serskildt upprättade Contract,
i6 Stats■ samt Allm. Besv.o• Oec.-Utsk.Utl-No 36^
med Kongl. Maj:t och Kronan öfverenskomma
om prestationens utgörande, antingen
genom inanskaps eller hästars uppsättande
vid inträffande krig.
Hvad slutligen vidkommer de af Herr
von Heyne yrkade förbehåll, i händelse a£
denna förändrade anstalts vidtagande, anse
Utskotten, att den, genom gällande författnin*
gar, extra Roiehållare försäkrade befrielse
fran all vidare recrutering, sedan en mönstergilld
och välbeklädd Soldat blifvit, vid
krigets början, till Statens försvar aflemnad,
jemväl kommer att af dem tillgodonjutas, i
händelse af hästars posterande i stället för
manskap, så att, derest den aflemnade håsten
under fälttåget störtar eller casseras, någon
remonteringsskyldighet den extra Rotehållaren
icke åligger; och, beträffande åter den ordning,
hvari extra Rotehållares yttrande öfver dan
föreslagna prasstationen inhemtas bör, så, och
enär i det föregående är hemställd t, att Contract
om aflemnandet af häst i stället för karl
bör med hvarje Rote serskildt upprättas,
hvaraf följer, att Rotehållarens åtagande, i
denna del, icke, utan det mest otvungna begifvande
å hans sida, kan uppkomma,
finna Utskotten, för sin del, några ytterligare
stadganden i afseende å dessa båda
omständigheter icke vara af behofvet påkallade.
Några
Bil.i.Stats s.Allm.Besv.o.Oec.-Utsk.Utl N:o 36. 17
Några Bedamöters serskilda yttranden
Varda härhos öfverlemnade.
Stockholm den 5 Junti 1829.
Reservationer:
af Nils Mänsson frän Malmöhus Län:
Då Rikets Höglofl. Ständer, vid Beväringsskyldighetens
åtagande år 1812, gjort till
ett uttryckligt vilkor derföre, att extra Roteringsmanskapet
borde, vid inbrytande krig,
först utgå till Arméens förstärkande, innan
Beväringsmanskapet uttages, samt då detta
vilkor än närmare blifvit befästadt genom
Rikets Höglofl. Ständers underdåniga skrif,
velser till Kongl. Majit den 8 Augusti 1815
och den 17 December 1823, deruti uttryck-'
ligen förklaras, att extra Roteringsskyldig.
heten endast i manskap skall utgöras, nödsakas
jag reservera mig mot Utskottens beslut,
sorn tillstyrker, att de extra Roteringsskyldige
må få aflemna hästar i stället för sol
Bih,
till Riks. St. Brot. 1828 och 182g. 4 Sani. 2 A/d.
8:e H:t.
2
a8 Biht,Stats s.Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N:o2&
dater, helst derigenom måste inträffa, att
Beväringsynglingarne, förr än påräknadt varit,
varda i tjenstgöring inkallade. Jag önskar
och hoppas, att Riket ännu må vara
lyckligt att få åtnjuta en mångårig fred, men
en gång inträffar dock kriget, och om de
bland landets Söner, som då, i följd af den
föreslagna nya anstalten, i förtid komma att
offra sitt blod i striden, ägde tillfälle att i
denna församling sig yttra, skulle de visst
icke med Utskottens pluralitet instämma.
Mannen gifver allt för sitt lif, och onatur*
lig vore den Far, sorn ej mera älskade sin
Son än sin häst, och ej gerna utlemnade den
senare för att få behålla den förre.
Jag anhåller, att dessa mina serskilda
tankar måtte få åtfölja Utskottets Betänkande.
I denna Reservation instämde följande
det Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter,
nemligen? Jöhan Andersson från Upsala Län,
Anders Andersson från Östergöthlands Län,
Erik Andersson från Vestmanlands Län, Carl
Bergman och Hans Jansson från Nyköpings
Län, Anders Nilsson från Malmöhus Län,
Petter Pehrsson från Calmare Län, Anders
Andersson från Nyköpings Län, Anders Hakansson
från Elfsborgs Län, Lars Larsson
från Skaraborgs Län, Jon Larsson från Vester-Norrlands
Län samt Anders Eriksson
och Lars Olsson från Jemtlands Län.
Bil,t-SmS's,Allm>Besv.o,Oec.zVisk.V^.NjQ^&. ig:
Af RiksdagsFullmägtigen N. Strindlund
från Vester-Norrlands Län: Emot Utskottens
beslut att tillstyrka, det hästar må af extra
Boteringsskyldige få utgöras i stället för
karlar, reserverar jag mig på den grund, att
detta medgifvande innefattar en väsendtlig
rubbning i de grunder, sorn af Rikets Ständer
blifvit stadgade såsom oeftergifliga vilkor
för allmänna Beväringsskyldighetens åtagande
och såsom rakt stridande emot Rikets Stän»
ders, i detta ämne, vid senaste Riksdag fattade
och hos Kongl. Maj:t anmälda beslut.
De, som nu gynna den föresiagnä förändringen,
skola framdeles, men för sent hnna, att Beväringsmanskapets
tillitande t ökad moni är
deraf en följd.
stockholm,
tryckt i Mar quar dska Boktryckeriet, 1829*
åtäts-Samt Allm. Besv,o.Oec.Vtsk.Vil. N:o Sj, l
Ankom till Bxped, Uukottet den 30 Junii 1889,
N:o 37.
Utlåtande, med anledning af gjord anhållan,
att en del Socknar inom
Åkerbo Härad skulle få underhålla
Grenadierer i stället för Hussarer
under Lif-Regements-Brigaden.
Riksdags-Fullmägtigen Göran Andersson fran
Westerås Län har, uti ett till Hedervärda
Bonde-Ståndet ingifvet och derifrån till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
remitteradt Memorial, anhållit
, att Rikets Höglofl. Ständer ville hos
Kongl. Majit i underdånighet utverka Nådigt
bifall dertill , att de inom Arboga och.
Medåkers Socknar, samt Fellingsbro Fjerding
uti Åkerbo Härad, boende Rusthållare, hvilka
ännu rusta med hästar till Arboga och
Fellingsbro Sqvadroner af Kongl. Lif-Regementets
Hussar-Corps, måtte , i likhet med
hvad på l7go-taIet skall i Nåder blifvit tillåtet
icke blott flera Härader i Westerås Län, utan
jemväl större delen af Medåkers Socken , få
till Kongl. Lif-Regementets Grenadier-Corps
Sih. tilt Riki^St. Fröt, 1828 och »829, 4 Sorni, i Afd. I.
Oj.de
t Stats• samt Allm. Bisv.o.Otc, Utsi. TJil. N:o i
anslås j emot erläggande af vanlig hästvacance-afgift
; och har, såsom skäl för en så«
lunda ansökt förändring i sättet för rustnings*
skyldighetens utgörande, blifvit anfördt, att
hemmanen ega svaga höbohl och derjemte, i
anseende till deras belägenhet vid tvänne de
större landsvägarne till Stockholm, äro beavärade
med trägen skjutsning, hvartill skall
fordras flere hästar än som, jemte Hussar»
hästarne, kunna, utan olägenhet för jordbruket,
underhållas.
Vid öfvervägande äf detta ärende har
förekommit , att Stats- samt Allmänna Be»
svärs- och Oeconomie-Utskotten ; vid i8a3
års Riksdag, och i anledning af då väckt
fråga om Lif-Regementets Hussar-Corps’a
förvandling till Infanteri, förklarat: det Ut-'
skotten ansågo hvarken sig eller Rikets Hög»
lofl. Ständer vara i tillfälle att kunna pröfva
och föreslå hvilka förändringar, i afseende
på Arméens eller serskilda Regementens
reducering, kunde vara nödige, utan att så-'
dant, roed fullkomlig tillförsigt, borde öfverlemnas
till Kongl, Majus bepröfvade erfarenhet
och vishet, hvarföre ock, då Kongl.'
Maj:t egde sig uppdraget högsta Befälet öfver
Arméen, samt den ifrågaställa reduceringen
af nämnde Corps således vore ett ämne
, som, då det icke innefattade någon
rubbning af Rustningsskyldighetens hufvud»
Stats■ samt Ålim,1 Besv.o.Oec.Utsk. Uti.Nro 5
grunder, berodde på öfverenskommelse emellan
Kongl. Maj.’t och Kronan samt de Rustande
, Utskotten icke kunde tillstyrka Rikets
Höglofl. Ständer att i detta afseende
göra någon underdånig hemställan ; och enär
samma skäl emot en sådan åtgärd å Rikets
Höglofl. Ständers sida äfven nu sig fratnr
ställa ,
hafva Utskotten vördsamt siolat afstyrka
Rikets Höglofl. Ständers bifall till hvad
af Riksdags.Fullmägtigen Göran Anders»
son hemställdt blifvit.
Stockholm den 2 5 Junii 1829.
Ankom till Exped. Utskottat den 30 Juni» 1S1J.
N:o 38*
Utlåtande, i anledning af gjord anhållan
om anslag af Allmänna
Medel till en Canals och flera
nya communications-vägars anläggande
inom Stora Kopparbergs
Län.
Hedervärda BondeStåndet har till Stats*
•arnt Allmänna Besvärar och Oeeonomie-Ut
-
4 Stats-samt Allm, Besv.o.Otc.Utsk, f^/.N n 38.
skottens gemensamma Tillåtande öfverlemnat
elt Memorial af RiksdagsFulImägtigen
från Stora Kopparbergs Lån C. G. Fahlander,
deruti, efier framställning örn invånarnes
i delta Län idoghet och hittills, oaktadt
locala hinder samt deras åt Bergshandteringen
hufvudsakligen egnade tid och ar*
bete, af framgång lönade bemödanden att
odla en del af den vidsträckta jord, som mel.'
lan bergssträckningarne ännu ligger obegagnad,
Motionairen söker bevisa den nytta ,
som genom nya communications-medels öppnande
skulle denna province tillskyndas, och
som följd deraf föreslår, att ett tillräckligt
anslag af Statens medel måtte beviljas till
anläggande:
1:0 af en biväg ifrån Grangärde kyrka.'
väster om Sjön Wäsman, genom Gränges
Finnmarker och en del af nya Kopparbergs
Socken till Philipstad, hvilken väg skulle
blifva endast en åttondedel så lång sorn den
för närvarande begagnadej
2:0 af en landsväg ifrån Grange till
Stora Tuna ;
5:o af en biväg från Söderberke förbi
Larsbo, Nårn och Thurebo till Hedemora ,
derigenom den nu varande våglängden skulle
blifva till hälften förkortad;
Stats* samt Allm. Besv. o.Oec. Ut sk. Ut!. N.o 385
4:o af en landsväg till Stora Tuna
för en närmare communication emellan Bergslagen
och slättlandet, utgörande en längd af
fyra mil, då den nu varande landsvägen deremot
är sju och en half mil; och
5:0 till öppnande af en Canal emellan
Sjöarne Barken och Väsman, hvarigenom ,
och sedan förstnämnde Sjö redan är genom
Strömsholms Canal med Mälaren förenad,
ej allenast segelfart blefve möjlig ända
från Grangärde Socken till Hufvudsfaden,
Utan ock, oberäknadt andra allmänna fördelar,
tillfälle skulle för flere Bergverk inom
och utom Kopparbergs Län beredas att kunna
erhålla Gränges-bergets ymniga Malrnlillgång
framskaffad till derifrån aflägse masugnar,
samt communication öppnas emellan
Bergslagen och andra orter af Riket; varandes
kostnaden för sistnämnde Canal-anläggning
uppgifven att, enligt upprättadl förslag,
utgöra Femhundrade Tjugu Sju Tusende
Riksdaler Banco.
I anledning af denna Motion, har Riksdags-FuIlmägtigen
från Elfsborgs Län An.
ders Danielsson, uti ett till det Hedervärda
Ståndets Protocoll aflemnat yttrande, förklarat,
att, då nyttan af ifrågavarande väg-anläggningar
och Canal-arbeten icke vore bevisad;
då vintern, serdeles i Dalarne, är gan^
6 Stats- samt Allm, Eesv. o. Oee. Vtsk. Vtl. N.-o 38;
ska lång, och Allmogen under denna årstid
har behof att genom forslingar tillvinna sig
arbetsförtjenst; då alla varu-transporter uppå
■vinterföre ske lättare än på Canaler; då alla
så beskaffade nya företag, i Anders Danielssons
öfvertygelse, äro förtidige, der de ej
påkallas af en redan tillvarande förmåga att
dem verkställa inom de landsorter, hvarifrån
de begäras; då fördelen af den föreslagna Ca.
nal-an läggningen sannolikt skulle tillfalla nå-'
gon enskild egare af Bruk eller Masugn %
hvaremot Bonden inom orten ej skulle mycket
tacka för inrättningen, samt då, hvad de
jiya väg-anläggningarne vidkommer, det vill
synas sorn skulle desamma biifva lönande
för ortens invånare att sjelfve företaga, Anders
Danielsson, uppå alla dessa skäl, ansåge
sig böra afstyrka bifall till Motionairens anhållan
om bidrag af Allmänna Medel till de
uppgifna föremålen.
Utskotten hafva hvad sålunda hegardt
och erinradt blifvit i öfvervägande tagit 5
och då, jemlikt Allmänna Lagens stadgande
i 25 Cap. j. och 8 §§. Byggninga-Balken ,
det åligger alla, sorn å landet Hemman ega
eller bruka att vägar rödja, Konungens gårdar
och Ladugårdar derifrån ej undantagne,
samt häraf följer att, der fråga ej är om stora
Landsvägar och hutvud-communicationer,
af hvilka bela Riket drager nytta och för-s
Stors- samt Allm. Besv.o.Oec. Disk. lill. N o 38. 7
del, öfrige nya väganläggningar, der de för
ortens enskilda gagn och beqvämlighet påfordras,
böra af Ortens invånare allena bekostas,
anse Utskotten sig så mycket hellre
förbundna att afstyrka Rikets Häglof.
Ständers bifall till det af Motionairen
begärda anslag till nya vägars
inrättande inom Dalarne ,
som Rikets Höglofl, Ständer, uppå ofvan uppgifne
skäl, redan behagat afslå flere under
denna Riksdag gjorda enahanda anhållanden.
Hvad dernäst beträffar Motionairens anhållan
om understöd af Allmänna Medel för
sammanbindande af Sjöarne Wäsman och
Barken genom en Canal; så hafva Utskotten,
utan att, äfven i frågans för närvarandeoutredda
skick, bestrida de fördelar, sorn genom en
sålunda lättad Vatten-coramunication skulle
för flere, inom Provincen belägne, Bruk och
Masugnar kunna beredas, likväl ansett egarne
till sådana lägenheter företrädesvis åligga
att, genom enskilda bidrag till Canalens
utförande, de deraf påräknade förmoner sig
tillvinna, utan att härföre med någon utgift
belasta Stats-Verket, hvars inskränkta tillgångar
icke medgifva anslag till andra företag,
än de mest oundvikliga, och med hvilka
en allmännare nytta för Samhället är förenad
; hvadan ock Utskotten äfven i
9 Stöts sami Allm. Bese. o. Oec. Utsk\Vtl. N:o 3g,
denna del ej kunno för Fahlandtrs
begäran tillstyrka Rikets Höglofl,
Ständers bifall,
Slockholm den 25 Junii i8ag.
Ankom lili Exped. Utskottet den 30 Junii 1839»
59*
Utlåtande, med anledning af framlagdt
Förslag om en' Jern-railvägs
anläggande emellan Sjöarne
Vettern och Hjelmaren.
T i 11 Statsi samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uiskoitens
Utlåtande har Höglofl. Rid*
derskapet och Adeln behagat öfverlemna en
Motion af Herr af Uhr, Carl David, deruti,
efter en framställning om den nytta jernvägars
anläggning inom England åstadkommit,
Motionairen föreslår, för att åt industrien
och den inhemska trafiquen bereda möjlighet
till nåton ersättning för de stora fördelar,
sorn gått förlorade derigenom, att Götha-Canal
blifvit dragen genom Östergöthland till
Söderkoping, i stället för att sammanbinda
Yestgotha och Hjelmare Canalerne, att Ri
-
Stats- samtAllm. Besv o.Oec.Utsk.Utl, ii'.o 3g. 9
kets Ständer, antingen förstnämnde Canal blir
fulländad eller icke, ville anmoda sina Full—
mägtige i Banken eller i Riksgälds-Contoilet
att, genom en sak-kunnig person, som
säkrast torde från England erhållas, låta undersöka
localen emellan Sjöarne Vettern och
Hjelmaren, i afseende på en Jernrailvägs anläggning
; hvarefter resultatet af denna undersökning
borde genom trycket allmängöras
, för att blifva iötemål för den enskilda
omtankan.
Uti ett senare till Höglofl, Rodderskapets
och Adelns Protocoll aflemnadt samt merf
Utskotten likaledes communicerad t yttrande,
har Herr af Uhr i så måtto förändrat ofvanberörde
dess Motion, att FuHmägtiges i Banken
eller Riksgälds-Contoiret åtgärd må derhän
inskränkas, att, i den händelse private
personer anmäla, det de äro betänkte på att
besörja undersökningen , det de försäkrat sig
derom att intet binder dervid inöter från
jordegarnes sida, samt att de äro förvissade
om biträde af en skicklig och tillförlitlig person,
Fullmägtige då må ega att hålla de private
personerne skadeslöse för de omkostnader,
som med en sådan undersökning kunna
vara förenade.
I anledning af denna hemställan, har infot
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Pro
-
lo Stati-samtAllm.Besv o.Oec.Utsk. Utl.N:6 39'
tocoll blifvit yttradt af Herr Anckarsvärd,
August, att, då vägen emellan Vettern och,
Hjelmaren är 6 mil lång, samt, lill undvikande
af höjderne, en jernväg af 7 mila
längd således troligen lomme att behöfvas,
det torde blifva föga möjligt att akta en sådan
anläggning för åverkan och förstörelse >
då man tydligt miste inse, att de kringboende
icke lära uraktlåta tillfället att der hemta
sitt jernbehof; och har Herr Anckarsvärd
i öfrigt förklarat sin öfvertygelse vara , att,
om, i tidernas längd, en communication emellan
ofvanberörde tvänne Sjöar kommer i
fråga, en Canal alltid blifver att föredraga
framför en jernväg, den naturen ändå rikligen
ersätter landet, då marken är frusen
och snöbetäckt.
Utskotten, som icke anse sig uppfordrade
att ingå i någon undersökning om företrädet af
en jernvägs framför en Canals anläggande
emellan Sjöarne Vettern och Hjelmaren, hafva
således blott, i afseende på det begärda ansia*;
get af allmänna medel till kostnadernas bestridande
vid en undersökning om terrainens
beskaffenhet för anbringandet af förstnämnde
eommunicationsmedel, vördsamt skolat yttra:
att då Utskotten, lika med Herr af Uhr, anse
en jernvägs anläggande emellan oftanämnde
tvänne Sjöar böra blifva föremål för
den enskilda omtankan, Utskotten ock för
-
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk.Utl. N.0’39.11
moda, att, om den större kostnaden för sjelfva
vägens planerande och anläggning kan
af private personer åstadkommas, äfven den
mindre utgiften för locala undersökningar
dessförinnan bör af enskilde kunna bestridas,
utan att Stats-Verket med ett, till sitt
belopp, obestämdt bidrag härföre betungas;
och anse Utskotten sig, ur sådana
skäl, vördsamt höra afstyrka Rikets
Häglof. Ständers bifall till hvad, aft
Herr Uhr hegardt blifvit.
Stockholm den a5 Junii lg2g<
Ankom till Exped. Utsk. dan 30 Junii 1319.
N:o 40.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om indragning af Strömsholms
Stuteri.
Uti ett från Hedervärda Bonde-Ståndet till
Stats* samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Utlåtande öfver,
lemnadt Memorial, har RiksdagsrFulImägtU
12 Slats samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N.o 40.
gen fran Westerås Län Eric Norberg föreslagit
, att, då till Strömholms Stuteri årligen
åtgår en betydlig Summa, som, enligt Motionairens
förmodan, icke i ringaste mon skall
motsvaras af deraf påräknade fördelar, och
derföre hellre borde lill Stats-Cassan inflyta,
berörde Stuteri antingen måtte alldeles till
Staten indragas och ett anslag af 10,000 R:dr
årligen i stället anvisas till uppköp af hästar
för Kongl. Hof-Stallets behof, eller ock
Stuteriet uppå entreprenad upplåtas, med åliggande
för Entrepreneuren att ej allenast
leverera de för Kongl. Hof-Stallet årligen
erforderliga hästar, utan ock underhålla det,
i Motionairens tanka, ringa antal Hingstar,
som för ortens behof och Stuteriets vidmagthållande
vöre behöfligt.
Om deremot intetdera af dessa båda förslag
skulle vinna bifall, hemställer Eric Norberg,
huruvida icke, för att åtminstone till
någon del, genom besparing af förberörde
Utgifter , vinna någon inkomst för Staten ,
liästanlalet kunde nedsättas till hälften af
det nuvarande, samt Stuteriets Styrelse uppdragas
åt i orten boende dertill skicklige
män tinder Landshöfdingens i Westerås ordförandeskap.
Utskotten, hvilka för sin del ingalunda
kunna instämma i de af Molionairen yttra
-
Stats- samtAUm.Besv.o-Of.c.Utsk.Uil. N.o 4o. i3
de åsigter, äro deremot af den öfvertygelse,
att de anslag till Stuteriernas upprätthållande
och hästafvelns förbättrande inom Riket,
som redan äro anvisade, långt ifrån att vara
ändamålslöst eller utöfver behofvet bestådda,
i Riksgagneligt hänseende äro bland
de bäst och nyttigast använde ; så länge
hästafveln ännu icke upphunnit den höjd, att
landets behof, serdeles för Cavalleri-Regementenas
remontering, utan införskrifning
af Utländska hästar, kan bestridas. Det är
ock ur sådane skäl Stats Utskottet i dess UH
låtande, N:o i4y, i sammanhang med förslaget
till 8 Hufvud-Titelns reglering, tillstyrkt
en tillökning af 8,000 R:dr , deraf 1000
R:dr till de nödvändigaste löneförbättringar
åt de vid Stuterierne anställde Tjenstemän,
och Betjente, samt återstoden att till hästafvelns
förbättrande användas, på sätt Kongl.
Maj:t i Nåder finner lämpligast och ändamålsenligast
; och enär, i stället att kunna
tillstyrka någon minskning i det antal hingstar,
ston och uppfödingar, som för närvarande
vid Strömsholms Stuteri underhållas,
Utskotten fast hellre skulle önska, att StatsVerkets
tillgångar medgåfve utvägar till detta
antals förökande, samt, hvad serskildt beträffar
Stuteriernes Ofver-Styrelse genom
den af Kongl- Maj:t dertill i Nåder förordnade
och derföre icke serskildt aflonade Embetsman,
något skäl till anmärkning emot det
j4 Stais-samtAllm.Bes.o. Oec. Utsi. Uti. N.o 4o.
kak-kunniga och till enhet ledande admlni~
strations-satt, hvaruppå denne Embetsman sin
i Nåder uppdragna befattning hittills utöfvat,
icke Utskotten veterligt förekommer»
hafva Utskotten vördsamt skolat af«
styrka Rikets Höglojl. Ständers bifall
för hvad af Riksdags-Fullmäg•
tigen Eric borberg så i ena som
andra a/seendet hemställdt blifvitr,
Stockholm elen 35 Juni! 1839,
STOCKHOLM,
Elméns och Granbergs Tryckeri, i8ag.
Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.-Utsft. Uti. Nio^i, t
N:o 4l.
Ankom till Exp,-Utsk. <1. 7 Julii tgjg
Utlåtande, i anledning af ånyo fram'
ställd begäran om Herjeådalens
återförläggande under Gefleborgs
Län.
Tin Stats- samt Allmänna Besvärs och Oeconomie-
Utskottens gemensamma handläggning
liar Hedervärda Bonde Ståndet remitterat
ett Memorial, af Riksdags-Fullmägtigen Eric
Andersson Bäng, hvaruti den önskan yttras,
att då, Motionairen veterligt, någon åtgärd
ännu icke blifvit vidtagen, i anledning af
Rikets Ständers vid 1823 års Riksmöte hos
Kongl, Maj:t i underdånighet gjorda hemställan
om Herjeådalens åierläggande under
Gefleborgs Län, en förnyad underdånig anhållan
derom nu måtte beslutas,
k .
'
Vid detta ärendes företagande till pröfning,
hafva de förenade Utskotten inhemtat,
att, sedan Rikets år 1823 församlade Ständer,
med anledning af Riksdags-Fullmägtigen
Eric Andersson Bångs då likaledes väckta
Bilt, till Riki-St. Prot. 1828 och 1829. 4 Sami. 2 A/J,
lo^de H:t.
1
2 Stats• samt Allm.Eesv.o, Oec.-Utsk. Uti, Nio 41*
Motion om Herjeådalens återförenande med
Gefleborgs Höfdingedöme, i Skrifvelse den ao
December samma år, hos Kongl. Maj:t underdånigst
anhållit, det täcktes Kongl Majit,
sedan ej mindre Herjeådalens Invånare, än
äfven Dans - Styrelserne i Ostersund och
Gefle, öfver förslaget hörde blifvit, i Nåder
vidtaga det beslut, som kunde pröfvas bäst
och nyttigast, har Kongl, Majt, under den
20 Januari 1824, behagat i Nåder förklara!
att, som det allmänna Afvittrings-Verket uti
Herjeådalen oförtöfvadt kommer att sättai
i gång, i sammanhang med det i Jemtland,
och för en ändamålsenlig och skyndsam framgång
af denna vigiiga förrättning, likasom ful*
besparing i kostnaden, angeläget är, att densamma
fortgår under enahanda åsigter af en
och samma Däns-Styrelse, som är i tillfälle
att på nära håll följa detta arbete och besör.
ja de anstalter, som, i förening dermed, böra
för landets odling och befolkning vidtagas,
en befattning, som af den längre aflägsna
Däns-Sty reisen i Gefle icke lämpligen kan
på vederbörligt sätt uppfyllas; alltså och då
hvarken de för Herjeådalens återläggande
till Gefleborgs Dan af Rikets Ständer anförda
skäl syntes gällande, eller i öfrigt någon
anledning vote, att Herjeådalens Invånare
skulle Vienna någon förmorr af att tillhöra
den på 20 mils afstånd förlagda Däns-Styrelsen
i Gefle, i stället för den i Östersund,
dit de hafva 8 mil, bär Kongl. Majit, som
Stats-samt Allm, Bese. o, Oec-Utsi. Uti. N:o 41. 3
funnit all fråga om denna förändring för
närvarande böra förfalla, ej eiler kunnat till
Rikets Ständers i ämnet gjorda hemställan
lemna Dess Nådiga bifall.
I sammanhang med dessa upplysningar,
har till de förenade Utskottens kännedom
kommit, att Hede, Svegs och Wemdalens
Socknemän inom Herjeådalen, uppå erhållen
underrättelse om Riksdagsfullmägtigen Bångs
ifrågavarande Motion, vid allmänna Socknestämrnor
den 15 Februarii och den 1 Mars
innevarande år, beslutit hos Kongl. Maj:t
Underdånigst bönfalla, att, då Herjeådalens
återförenande med Gefleborgs Dan, i stället
att för denna Province medföra någon fördel,
tvärtom komme att tillskynda densamma flera
olägenheter, såsom att Bref till Gefle nödvändigt
måste, till betydligt ökad kostnad
för Correspondenterne, passera Delsbo, Hudiksvalls
och Söderhamns Post Contoir, i
stället att fiir närvarande gå directe till
Östersund; att Herjeådalens Bevärings»ynglingar,
60m hittills blifvit exercerade på
Frösön, som följd af den föreslagna förändringen,
skulle komma att till vapenöfningar
sammandragas vid MoUäger, dit de öfre
Socknarne inom Herjeådalen hafva dubbelt
så lång väg, som till Frösön; samt att de af
ortens invånare, som i allmänna eller enskilda
angelägenheter hafva af nöden att
besöka Dandshöfdinge Residencet, räkna 12,
4 Stats- samt Allm. Eesv.o. Oee.- Ursk. ZJtl. N.-o 4 1.'
14, 16, högst 20 mil till Östersund, men
deremot 28, 30, 36 till och med 40 mil
till Gefle, Kongl. Maj:t Nådigst måtte tillåta,
att Herjeådalen får förblifva med Jemtlands
Höfdingedöme förenad.
Under sådana förhållanden, har det
synts Utskotten ganska tvifvelaktigt, huruvida
någon förmon skulle tillskyndas Herjeådalens
invånare genom denna orts återförläggande
under Gefleborgs Jjän, och då det
är högst sannolikt, att Kongl. Maj:t, uppå
hvars Nådiga pröfning ofvanberörde Socknars
underdåniga ansökning för närvarande beror,
icke skulle af en förnyad framställning å
Rikets Ständers sida, göra någon ändring
i Dess, under den 20 Januarii 1824, i
detta ämne redan fattade Nådiga Beslut,
serdeles och då ortens invånare nu mera
emot en sådan återförening i underdånighet
framburit ganska talande skäl,
tillstyrka Utskotten vördsamt, det behagade
Rikets Högloft. Ständer, med ajslag u. Riksdags
Fullmägtigen Bångs oftaberörde mo•
tion, Idta densamma till all vidare påföljd
fä förfalla.
Trenne Ledamöters serskilda tankar i
denna fråga öfverlemnas härjemte vördsamt.
Stockholm den 2 Julii 1829.
Bil. t.Stats s.Allm.Besv.o.Oec.*.ZJtsk.Utl.N:o 41. 5
Reservation
af Herr Contracts-Prosten Agrell:
I frågan om Herjeidalens sorterande under
Jemtlands Län, kan jag ej annat än yttra
min reservation emot Höglofl. Utskottens
beslut. Denna Province, som af ålder lydt
under Gefleborgs Län, blef, utan inbyggarnes
hörande, emot deras önskan och till deras
verkliga skada, förlagd under Jemtlands
Län, vid den företagna nya indelningen af
Länen i de norra orterne. Herjeidalens förnyade
önskningar, att få återkomma under
Gefleborgs Län, understödjas af så många
talande skäl och bevekande omständigheter,
att det synes mig vara en hårdhet att icke
fästa derå något afseende. Provincen är
ringa bebodd och af naturen mycket vanlottad,
i jemförelse med andra orter, men oaktadt
climatets hårdhet och markens otjenlighet
för åkerbruk, ega dock inbyggarne sin
tarfliga utkomst genom sträng sparsamhet
och idkande af boskapsskötsel, hvars afkastningar
de afyttra i Gefleborgs Län och hvarifrån
de hemta de för deni oundgängliga
förnödenheter. Uti Jemtland finna de ej
afsättning på de varor de kunna aflåta, och
de varor de behöfva finnas icke eller derstädes
att tillgå. Deras handel sker i Gefle och Helsinglands
Städer. Dit forsla de om sommaren
6 Bil.t.Stats- s.Allm Besv. o.Oec.-Utsk. Uti. N:o 4 1.
sitt smör, om hosten sin boskap och om vintern
sin fogel, sin talg och sina skinnvaror samt
hemföra tillbaka spannmål, salt och andra
förnödenheter. I detta sociala och commerciela
förhållande med Gefleborgs Län äro
de satte af naturen och behofvet, men i politiskt
afseende sortera de under Jemtlands
Län, Olägenheterna häraf äro ögonskenliga.
Om de nu, såsom fordom, borrie under Gefleborgs
Län, kunde de, vid sina färder eller
vandringar dit, tillika hos LandshöfdingeEmbetet,
utan serskildt besvär och kostnad,
inlemna eller utlösa handlingar och expeditioner,
ej mindre för egen än för andras
räkning? men nu måste de i ett motsatt väderstreck
företaga långa resor till Östersund
i och för deras vid Landshöfdinge-Embetet
derstädes nödiga rättegångs- eller skuldfordringsmål,
eller ock till sakernas bevakande
betala ofta nog dyrlejda Gommissionairer. —
I ett annat afseende äro de likväl ännu fästade
vid Gefleborgs Län, de böra nemligen
till Vester-Norrlands lagsaga, och tnåste således
årligen vid Lagmans-Rätten i Helsinglands
Städer fullfölja sina vid Härads-Rätten
vädjade Rättegångsärenden. De ryckas säle.
des än hit och än dit, än till Ostersund norrut,
än till Gefle söderut, än till Helsinglands
Städer österut. Härigenom måste de vidkännas
kostnad, tidspillan och afbrott i deras
arbete, en förlustså mycket kännbarare, sorn
de endast genom ihärdig arbetsflit och sträng
Bil.t.Stats s, Allm. Besv.0 Oec.-Utsk.Utl. N:o 41. 7
sparsamhet kunna ega sin nödiga bergning. —
Jag är öfvertygad, att, om förhållandet helt
enkelt framställdes för Kongl. Maj:r, skulle
ortens, genom dess Ombud vid Riksdagen,
yttrade önskan säkerligen mötas af Nådigt
behjertande, och Herjeådalens Inbyggare åtminstone
förunnas den förmon att blifva
hörde, i afseende på deras skiljande från ett
Län, som för dem är i så många afseenden
främmande, och deras återförening med ett
annat, som de fordom tillhört, dit de föra
hvad de kunna afyttra, och hvarifrån de
hemta hvad de behöfva uppköpa, samt hvarest
de vissa årstider uppehålla sig, för att
med arbetsförtjenst förvärfva sitt dagliga
bröd. Jag hoppas så mycket mer Nådigt
bifall till denna orts återinförlifvande med
Gefleborgs Län, som derigenom icke någon
ökad utgift af Staten skulle erfordras. Alla
de skäl, som kunna användas för den skedda
förläggningen af Herjeådalen under Jemtlands
Län, måste vika för det enda motskalet,
att Herjeådalen derigenom blifvit lidande,
och att dess framtida bestånd och förkofran
till en hufvudsaklig del beror på dess
återförening med Gefleborgs Län.
I denna reservation instämde Carl Bergman
från Gefleborgs Län och Anders Ericsson
från Jemtlands Län.
8 Stats* samt Allm, Besv. o.OecrUtsk. Uti. N043.
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.*Utsk Uti. N-.o 45. 9
N:0 42.
Ank. till Exn.-Utsk, d. 7 Jolit 1829.
I
Hemställan om upphörande af den
Kronan hittills förbehållna optionsrätt
till de uppå Krono-Skattejord
växande Mäste- och Storverks-träd.
Di genom det, under den 25 sistförflutne
Maji, från Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie- Utskotten afgifna Betänkande, i
anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
rörande Ekeskogarne i Riket, en fri
dispositionsrätt öfver nu eller framdeles å
Krono-skattejord växande Ekar, blifvit hos
Rikets Höglofi. Ständer tillstyrkt att, emot
stadgade lösningsvilkor, Skattemannen beviljas,
hufvudsakligen ur den af Kongl. Majit
och Rikets Ständer redan gillade grundsats,
’’att hvar och en bör ega hvad han uppå
sin jord frambringar,”' men genom 10 Cap.
3§. j Morn. Byggnings-Balken ännu är föreskrifvet,
’’att Ma6teträd, som på skattejord
Ennes, ej må huggas eller säljas förr, än det
Kronan hembudet är, vid bot af Femtio
daler’’, samt nu upplyst blifvit, att denna
Kronan förbehållna uråldriga optionsrätt till
Mäste- eller Storverksträd icke under de
fyratio sista iren varit för Rikets Flotta be
-
gagnad, enär det ansetts och ännu anses
vida fördelaktigare att af enskilde Speculanter
pa leverans betinga dylikt för Kronans
varf behöfligt virke, än att detsamma i aflägse
belägne Provincer låta upphugga och
med dryg kostnad till Flottans stationer
transportera, hafva Utskotten, med begagnande
af den rätt: ’’att brister i de allmänna
hushållningsanstalterne anmärka och förändringar
deruti föreslå’*, som genom 34 §.
1 Mom. Riksdags-Ordningen blifvit Allmänna
Besvärs och Oeconomie- Utskottet tillagd,
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Hoglofl.
Ständer, att sjelfve besluta och derefter i
underdånighet begära Kongl. MajUs Nådiga
bifall till ändring och upphäfvande af berörde
moment i Allmänna Lagen; och hemställa
Utskotten derjemte, det skall egaren
till hvarje helt Krono skattehemman och, i
förhållande dertill, egare till hvarje mindre
hemmansdel af sådan natur, såsom vederlag
för den nu och framgent erhållande fria
dispositionsrätten öfver alla antingen redan
befintlige eller framdeles uppväxande Masteoeh
Storverks-träd, till den under RiksgäldsContoirets
vård ställda Skogs - PlanteringsCassan,
i samma ordning, som för lösen af
Ekeskog fastställd är, erlägga Tjugufyra skillingar
Banco; dock med undantag för de
hemman och hemmansdelar, af Kronoskattenatur,
som Ekeskog efter af Rikets Höglofl,
Ständer gillade lösningsgrunder sig förvärf
-
l o Stats• samt Allm. Besv. o. Oec.- Utsi. UtLN.o 4 3,
va, och för hvilka hemman Masteträd må
anses under samma lösen jemväl inbegripne.
Stockholm den 2 7.*de Junii »829.
N;o 43.
Ank. till Exp.*Utsk, d. 7 Julii 1829.
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af erhållna återremisser å Utskottens
gemensamma Betänkanden,
N;ris 9, 11 och 24.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie • Utskotten hafva nedannämnde
Utlåtanden blifvit återremitterade.
Från Högloft, Jiiilderskapet och Adeln:
N:o 11, i anledning af Kongl. Maj:ts
till Rikets Ständer aflåtna Nådiga skrifvelse
om befrielse för Tynderö Socken i Vester*
Norrlands Län från deltagande i ordinarie
rotering.
Stats- samt Allm-Besv.o. Otc.-TJtsk. Utl.N-.oi1}. 11
Från Välloft, Boigare-Ståndet’-
Nto 9, i anledning af gjord hemstäl*
lan om en Bros uppförande på något afstånd
från Qvicksunds färjeställe,
N:o 24, med anledning af Herr Mernsens
hemställan ora anslag af allmänna me*
del till utvidgande och förbättrande af Warbergs
hamn; men enär, enligt de sammansatta
Utskotten tillhandakomme Protocolls-Utdrag,
blifvit bifallne:
Utlåtandet N:o 11,
af Högvördige Preste-Ståndet dep 29
April detta år;
af Vällofl. Borgare-Ståndet, under] samma
dag;
af Hedervärda Bonde-Ståndet den 24 i
sistnämnde månad.
Utlåtandet N:ö 9,
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 7 Maji;
af Högvördige Preste-Ståndet den 29
April;
af Hedervärda Bonde-Ståndet den 24
April.
i 2 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.- Utsh Utl-No 43,
Utlåtandet N:o 24,
Af Högloft. Ridderskapet och Adeln
<den 23 Majii
af Högvördige Preste-Ståndet den 25
Maji;
af Hedervärda Bonde-Ståndet den 22
Maji.
Och, enär vid sådant förhållande, de arén*
den,hvilka utgjort föremål för berörde Betänkan,
den, blifvit af Irenne Riksstånd, i den ordning
69 g. Regerings-Formen, jemförd med
49 §• 3 Morn. Riksdags-Ordningen, omförmäler,
grundlagsenlig! pröfvade och afgjorde,
samt de inom det fjerde Ståndet väckta anmärkningar
sålunda icke kunna föranleda
till ändring i de redan fattade besluten,
hafva Utskotten, hvilka härigenom äro hindrade
att med dessa frågor någon vidare befattning
taga, skolat sådant inför de respectiye
Riks-Stånd, sorn återremisserne beslutat,
vördsamt anmäla.
Stockholm den 2 Julli 1829.
Stats• samt Allm,Besv.o.Occ.*Utsk.Utl.N:o 44, i 3
N:o 44.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 7 Julil 182g.
Ytterligare Utlåtande, i frågan om inställande
af all påbörjad eller
verkställd indelning till ordinarie
rotering af hittils oroterad jord.
Vid föredragning i de respective RiksStånden
af Stats- och Oeconomie- Utskottens utlåtande,
Njo 18, i anleuningaf Herr Grefve Frölichs,
David, Motion om inställande af all påbörjad
eller verkställd indelning till ordinarie rote»
ring af hittils oroterad jord, har detsamma
blifvit af Högvördige Presteståndet bifallet,
hvaremot, med erinran i allmänhet, att Utskottens
berörde Betänkande icke innefattade
svar å den framställda frågan, då Utskottens
yttrande, i stället att vidröra den af Kongl.
Majtt efter 1823 års Riksdag anbefallda
ordinarie rotering af hittills uppå sådant
sätt icke roterad jord, hufvudsakligen fästat
sig vid extra roteringsjemkningen, hvars
slutliga pröfning 1823 års Ständer åt Kongl.
Majtt underdånigst öfverlemna!, blifvit anmärkt
och yrkadt:
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln'-
1:0 af Herr Friherre af Nordin, Carl
Johan, att den ordinarie roteringen bör
14 Stats-samt Allm. Besv,o,Oec..Utsk. Utl.N:o 44.
gemensamt beslutas af bada Statsmagterne,
och att de åtgärder, som i denna del blifvit
vidtagne, blott må kunna såsom förberedande
anses, hvaiemot frågan om extra
roteringen, deruti Rikets Ständer vid 1823
års Riksmöte redan fattat sitt beslut, icke
må till ny öfverläggning inom Riks.Stånden
förekomma;
2:0 af Herr Grefve Frölich, David, att
då Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till LänsStyrelserne,
af den 22 December 1825, angående
ordinarie rotering, blifvit af Contrasignariten
till samma Nådiga Skrifvelse Herr
Friherre af Nordin, Carl Johan, förklarad en.
dast afse en förberedande undersökning om
hittills oroterade hemman, som kunna vara
ständig rotering underkastade, all vidare åtgärd
i verkställighetsväg dermed må upphöra,
och att, såsom en följd deraf, inga fatalier
mot Roterlngs-Commissionernas tillämpning
af högstberörde Nådiga Bref må ligga
i vägen;
3:0 af Herr Grefve Horn, Cläes Fredrik,
att de af Högsta Magten i denna omständig,
het vidtagne åtgärder, enligt Herr Grefvens
tanka, icke äro grundade på Rikets Ständers
beslut, hvadan ett våld mot eganderätten
anses vara begånget; och föreslår Herr Gref.
ven i öfrigt, att, i den underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj-.t pm inställande af
Stats- samt Allm- Besv.o.Oec.-Utsk. ZJtt.N-.o 44. 15
all verkan af den genom extra roterings.
commissionerne sedan år 1823 projecterade
ordinarie rotering af de hemman och lägenheter,
hvilka ett sådant onus hittills undgått,
som af Rikets Höglofl. Ständer torde beslutas,
jemväl måtte få inflyta en anhållan om
ersättning för lidande och pecuniair förlust
it de personer, sorn blifvit till ordinarie ny rotering
indelte.
Inom Vällofl. Borgare-Ståndet:
4 o af Herr Noréus, Jean, att Utskotten
må bestämdt sig utlåta öfver Motionairens
yrkande, att all påbörjad eller verkställd indelning
af jord, vare sig privilegierad elier
af Krono-Skatte- och Frälse-natur, till ständig
eller ordinarie rotering, derigenom ordinarie
Knecktehållet skul le ökas utöfver det i kneckteContractet
bestämda antal, må genast inställas;
i hvilket yrkande Herr Santesson sig
med Herr Noréus förenat.
Inom Hedervärda Bonde Ståndet:
5:0 af Nits Håkansson från Kronobergs
lih'n, att Utskotten icke till besvarande upp.
tagit den af Nils Håkansson gjorda och under
den 17 December sistlidet år till Utskottens
Utlåtande remitterade Motion af innehåll;
att, då den tunga, Rikets Ständer sig
^lagit genom ordinarie och extra roterinren,
i6 Stats- Samt Allm. Besa.o. Oec.-Utsk.Utl-N'o44*
fordrar, i afseende å verkställigheten, enhet
i principen, nemligen jordens noggranna uppskattning
oell jemförande Samt likhet i fördelningen,
men de tillförordnade roteringsCommissionerne
icke gifvit sig tillräcklig tid
eller användt nog sorgfällighet att undersöka
förhållandet, in nan de oroterade egendoroarne
blifvit påförde en roieringsskyldighet, som
är ämnad att för all framtid blifva gällande,
all verkställighet af den af Rikets Ständer
beviljade ordinaiie och extra rotering å förut
oroterad Krono.Ska'te-jord och andra till
ett sextondedels mantal beräknade lägenheter
samt Posthemman, icke må yrkas eller
ega rum, förrän aila de klagomål, hvilka äro
anförde öfver roterings-Commissionens göromål,
blifvit pröfvade af dertill antingen serskildt
utsedde kunnige män, eller en ånyo
nedsatt Gransknings-Comité, hvilka böra få
sig uppdraget att, när den klagande så fördrar,
låta i orten undersöka förhållandet, på
det en sådan jemkning och rättelse, på en
gång och för hela Riket, må af dem kunna
föreslås, som undanröjer nuvarande tids missnöjen
och framtida farhågor, hvarefter hela
ärendet skulle, efter det Rikets Ständer sig
deröfver utlåtit, till Kongl. Maj:ts Nådiga
afgörande öfverlemnas.
Med hufvudsakligt åberopande af berörde
des3 Motion, den Utskotten, 1 sammanhang
med
Stats-samt Allm.Bety o.OeC.-Utsk, Uti. N-.o 44. 17
med återremissen, nu till behandling företagit,
yrkar Nils Håkansson, att, då inom
Kronobergs Län skall hafva inträffat, att
Autoriteterne straxt efter Comitéernes sam'
inanträden, till verkställighet befordrat de
• Comiierades Förslag i afseende å oroterade
| hemmans indelning till ordinarie rotering,
I men sådant icke bordt ega rum, innan Rikets
Ständer pröfvat och godkänt förslaget,
I Rikets Ständer nu måtte hos Kongl. Maj:t i
I underdånighet anhålla derom, att denna verk!
ställighets-åtgärd genast varder upphäfven,-  j samt dessa hemman, tills vidare och intill.
I dess Rikets Ständer kunna annorlunda förordna,
försättas i deras förut befintliga
| skick i afseende på roteringsbördan; och hafva,
i dessa sålunda gjorda hemställanden,
Riksdagsfullmägtige Anders Danielsson och
| Anders Håkansson från Elfsborgs Län, samt
Casper Wijkman från Upsala jemte flera af
i det Hedervärda Ståndets Medlemmar sig
I med Nils Håkansson förenat.
6:0 Af Nils Strindlund från Vester;
Norrlands Län, att de öfverklagade roteringsåtgärderne
äfven kommit att sträcka sig till
sådan jord, som redan i sjelfva Verket underI
gått ordinarie rotering, i det åtskillige egare
Si/i 1 till Rih‘St, Prof, 1828 och 1829. 4 Semi, 2 A/J,
ie;é Hit. 3
18 Stats- samt Allm• Eesv-o.Oec.- Vtsk<Utl,N:o 44.
till fjerdedelshemman, för att bereda sig
rättighet till ytterligare klyfning af sin jord,
atagit sig ett och annat ars förhöjning i
skattetalet , hvarigenom inträffat, att, da
ökad rotering sådane hemman nu blifvit
ålagd, desamma 1 sjelfva verket blifvit
tvänne gånger roterade.
Utskotten, hvilka erkänna, att, vid afgifvandet
af Betänkandet N:o 18, genom inträffad
förvexling af ordinarie och extra
roteringsskyldigheten, samma Betänkande kommit
att sakna den fullständighet och närmare
öfverensstämmelse till Herr Grefve
Frölichs Motion, som vederbordt och åsyftadt
varit, fa, med anledning af de gjorda
anmärkningarne, vördsamt förklara, att då
Rikets Höglofl, Ständer, uti underdånig
Skrifvelse den 17 December 1893, åt Kongl.
Maj:t uppdragit, ej mindre att jemkningen
af extra roteringen, genom dertill i Hider
förordnade Commissioner, låta Länsvis företaga,
utan ock, sedan dessa Commissioners
arbeten hunnit till slut bringas, desamma,
efter förutgången pröfning af deremot anförda
besvär, i Nåder fastställa, Utskotten, för
sin del, anse att, sedan ordningen och sättet
för extra roteringsjemkningens slutliga behandling
sålunda blifvit af Rikets Ständer
beslutad och af Kongl. Maj:t i Nåder gillad,
detta ärende numera icke kan eller bör blifva
föremål för Rikets Ständers upptagande.
Stats- samt Allm. Besv,ö.Oec.-Utsk,UtI.N:o 44. 19
Vidkommande deremot den ordinarie
roteringsskyldighet, som af de, efter 1823
ärs Riksmöte, af Kongl. Maj:t i Nåder tillsatte,
extra rotejemknings-Comitéer blifvit
föreslagen att utgöras af sådane hemman och
lägenheter, hvilka, enligt sin natur, böra
draga en slik tunga, anse Utskotten, i likhet
med hvad Herr Friherre af Nordin redan
upplyst, grunden för denna förberedande åtgärd
vara hemtad från Rikets Ständers nyss
åberopade underdåniga skrifvelse den 17
December 1823, enär deruti, bland annat,
blifvit yttradt, att, vid de jemkningsförrättningar,
om hvilkas anställande Rikets Ständer då
anhöllo, böra skiljas och från upptagande £
extra roteringen uteslutas ”alla hemman och
lägenheter af Krono*Skatte och Frälse-natur,
hvilka, enligt förfatlningarne, öro underkastade
ständig rotering’V men då, emot 73 och 80
§§. Regerings-Formen, en sådan tillökning 1
ordinarie knecktehållet icke kan till någon
verkställighet befordras, innan Rikets Ständer
derom beslutat, hvilket hittills ej skett,
tillstyrka Utskotten Rikets Höglofl. Ständer
att, med anledning af hvad under detta Riks^
möte af flere Motionairer upplyst och erinradt
blifvit, genom Skrifvelse hos Kongl.
Majit i underdånighet begära:
att den af extra Roterings JemkningsCommissionerne
efter 1823 års Riksdag och
med föranledande af till dem i Nåder ut
-
%o Stålt-iamt Allm. Besv.o.Otc. Uttk. Ull.N:o
färdade Instructioner, hos Kongl, Majit i
underdånighet projecterade tillökning i ordinarie
kneckielxållet genom en del Krono-Skatte-samt
Frälsehemmans och lägenheters åläggande
af ett ordinarie Roterings-besvär, derifrån
desamma hittills Varit befriade, såsom,
enligt hvad af Contrasignanten till Kongl.
Majlts i detta ämne utfärdade Kådiga befallning,
Herr Friherre aj Nordin, under
discussionen hos Höglofl. Riddeiskapet och
Adeln jemväl upplyst blifvit, blott innefattande
den förberedande åtgärd, som af Rikets
Höglofl. Ständer genom Deras år iÖJ3aflåtna
underdåniga Skrifvelse varit åsyftad, icke
må till någon slags verkställighet befordras,
innan Rikets Ständer, efter emottagande af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, fått tillfälle
att sig derom utlåta med den beslutande
rätt, som genom 73 och 80 §§ Regeringsformen
är Rikets Ständer förbehållen
och försäkrad;
att, i <!en händelse någon verkställighet
af berörde Förslag till ny ordinarie rotering,
i en eller annan del af Riket, skulle, sorn
följd af missförstånd å local-autoriteternes
sida, redan hafva blifvit vidtagen, densamma
måtte, genom Kongl. MajUs Nådiga försorg
varda återkallad;
att de hemmansegare, hvilka tilläfventyrs
icke, inom dem förelagd fatalie-tid anfört
Statt tamtAllm. Besv.o.OecVttk.Vtl, N 04 5. a 1
underdåniga besvär öfver rote jemkningsCommissionernes
åtgärder att ny ordinarie
rotering ålägga, ej må anses derigenom hafva
en sådan tillökad tunga sig åtagit, eller
förlorat sin rätt att derifrån vara befriade,
intill dess Rikets Ständer 5ig i hufvudfrågau
yttrat; samt
att, derest, emot förmodan, någon kostnad
eller förlust af en eller annan beskaffenhet,
som följd af jordens upptagande till
ördinarie ny rotering, blifvit egaren deraf
tillskyndad, tillfälle må honom beredas, att
sin rätt till ersättning härföre i laga ordning
utföra och gällande göra.
Stockholm den t Julii 1829
N:a45.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 Julii i8äg.
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af erhållen återremiss å Betandet,
N:o 3, rörande sättet och
2 2 Stais-sanit Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl-N'.o 45,
vilkoren för kruts transporte -  rande genom landet för Bergslagernes
behof.
Det Uti ätande Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotten, under den
15 sistförflutne April, afgifvit, i anledning
af Riksdags fullmägtigen C, G. Fahländers
Frän Stora Kopparbergs Län Motion, rörande
^Vester-Bergslagens krutbehof samt detsammas
transporterande från Klosters Krutbruk,
har af Högvördige Preste-Ständet och Vällofl.
Borgare-Ståndet blifvit bifallet samt af
Hedervärda Bonde-Ståndet afslaget, hvaremot,
inom Höglafl* Ridderskapet och Adeln,
åtskilliga anmärkningar mot detsamma blifvit
framställde, som till återremiss gifvlt
anledning.
Herr Friherre Anckarsvärd, Carl Henric,
som förklarat sig icke kunna inse någon
nödvändighet att hos Konungen framställa
en sådan anhållan, som af Utskotten blifvit
föreslagen, om utfärdande af en allmän författning,
utstakande de försigtighetsmått, som
vid kruts transporterande genom landet för
enskildes behof böra iakttagas, har derjemte,
i anledning af Utskottens afstyrkan till
Fahlanders alternativt framställda begäran om
rättighet för ifrågavarande Bergslag att sjelf
få tillverka sitt krutbehof, förmält sig icke
känna de grunder, som nu mera kunna vara
IStats- samt Alhn.Besv.o.Oec -TJts1:. Uti■ N'o 45. 23
så väl motiverade, att Rikets Ständer, genomen
san c t ion å Utskottens Betänkande, borde
m ’
göra en sådan inskränkning 1 näringsfriheten.
IHerr Friherre Ridderstolpe, Fredric, har
deremot, med bifogande af åtskilliga handlingar
till upplysning om den fara för hvilken
Westerås, år 1824» vid tillfälle af en
kruttransports ankomst tili Staden, skall hafva
varit blottställd, ansett sig böra hemställa,
ej mindre att kruts fortskaffande på axel hädanefter
ej må tillåtas med jernskodda hjul,
utan endast med oskodda, än äfven att Utskotten
måtte infordra yttrande häröfver från
Städernes allmänna Brandstods-Bolag, såsom
varande part i målet.
Utskotten, hvilka, med anledning^f dessa
anmärkningar, ärendet till förnyad behandling
företagit, hafva, till bemötande af Herr
Friherre Anckarsvärds erinran mot nödväni
digheten alt hos Kongl. Maj:t i underdånig,
het begära en Kungörelses utfärdande om
hvad vid kruts forslande genom landet iakttagas
bör, vördsamt skolat upplysa, att, då dea
senast i detta ämne utgifna författning, eller
Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegii tryckta
Circulaire-Bref af den 17 September 1804»
blott handlar om sådana transporter, som
för Kronans räkning verkställas, hvaremot
föreskrift ännu saknas, huru, till skyddande
24 Stats- samt Allrn.Besv.o Oee.-Ltsk. Ltl.Niö45.
af menniskolif och egendom, vid krufs transporterande
för enskilde Bolags och personers
behof, förfaras skall, Utskotten, med
inseende af ange ägenheten deraf, att de strängaste
försigtighetsmått vid denna farliga vajas
handterande vid alla tillfällen varda iakttagne,
ansett sig icke sakna skäl till deras 1
ämnet gjorda hemställan, hvadan Utskotten
ock densamma härigenom få förnya,
Då Utskotten, till stöd för sitt afstyrkande
af Vestra Bergslagens äskade kruttill
verkningsrätt, bland annat åberopat Kongl,
Brefvet den 10 April 1810, sorn uttryckligen
afslår en lika beskaffad af Öster- och
Vester-Norbergs Bergslag framställd samt i
administrativ väg då upptagen och behandlad
anhållan, ansågo Utskotten sig, till förekommande
af en öfverflödig vidlyftighet, så
mycket hellre kunna undvika att in extenso
intaga de flere och omständligt utvecklade
motiv, hvilka i högstberörde Nådiga Bref
innefattas, som Motionairens framställning om
erhållandet af ilrågavarande tillverkningsrätt,
var villkorligt yttrad, elter så vida Vester*
Bergslagen ej skulle, vid tillfällen af dess
krutbehofs fortskaffande emellan Krutbruket
och Grufvorne, kunna förhjelpas till enahanda
lindring i betalningen med nya Köp»
parbergs, Wermlands och flere andra Bergslager,
samt Utskotten, i det föregående af
dess Utlåtande, redan tillstyrkt, att all tran*.
Statt- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Uti.N-oi^ 15
port af krut för Bergslagens behof må med
Kronoskjuts-hästar verkställas; och enär Ri*
kers Höglofl. Ständer vid denna Biksdag be*
slutat, att Kronoskjutslegan hädanefter bör
till lika belopp med Gästgifvareskjutsen erläggas,
samt Motionairens i första rummet
yttrade önskan sålunda blifvit vunnen, behagade
Rikets Höglofl. Ständer upplyst finna,
att all vidare fråga om rättighet för VesterBergslagen
till kruttillverkning för eget behof,
bör förfalla,
Vidkommande den af Herr ^Friherre
Ridderstolpe omförmälda, i Westerås inträffade
händelse, derigenom en stor olycka kunnat
Staden tillskyndas, anse Utskotten dylika
vådor icke kunna för framtiden förekommas
genom det af Herr Friherren föreslagna begagnande
af endast oskodda hjul till de vagnar,
derå krutet genom Siäderne transporteras,
enär, di olycka vill inträffa eller skyldig
försigtighet varder åsidosatt, antändning
synes lika möjlig genom hjulets friction mot
axeln- Som vagnar med oskodda hjul i öfrigt
icke uti de fleste Rikets provincer af
Allmogen begagnas, skulle anskaffandet af
sådana vagnar, blott för kruts transporterande
genom Städerne, för Stats.Verket komma
att medföra en lika betydlig som tilläfventyrs
öfveiflödig kostnad, den Utskotten icke
anse sig kunna tillstyrka.
2 6 Stats- samt Allrn.Besv.o.Oec•• Utsk.Utl>N:o 4 5.
Vid kruts forslande för Kronans räkning
är väl af Kongl, Krigs-Collegium anbefalldt,
att krutkärlen skola med bårtäcken,
som af de skjutsande böra medhafvas, betäckas;
men som en sådan egentligen mot
regn afsedd betäckning icke hindrar krutet
att ur mindre täta kärl utrinna eller åtminstone
afdamma, derigenom den minsta gnista
ar i stånd att explosion åstadkomma, och största
säkerheten mot krutets antändning under
transport således synes ligga förvarad i kärlens
eller Centnernes fullkomliga täthet, hvilken
åter icke är möjlig att alltid åstadkomma,
då trädkärl, deri torra varor förvaras, under
varm årstid vanligen gistna, hemställa Utskotten
vördsamt:
det ville Rikets Hög/ofl. Ständer i den underdåniga
Skrifvelsen till Kongl. Maj-.t, som
redan blifvit af Utskotten föreslagen, begära,
att krut hädanefter icke mätte i kärlet
löst fä inläggas, utan. derinnom i en
påse af tät buldan förvaras;
hörandes någon tillökad kostnad af betyden-i
het härigenom icke för Stats.Verket uppkomma,
enär dessa buldanspåsar, vid krutets användande
inom Kronans förråd, kunde tillvaratagas,
i räkning till uppbörd anskrifvas
och, sedan ett större antal deraf hunnit samlas,
med tjenlig lägenhet till närmaste krutbruk
återsändas; hvaremot en afpassad för
-
Stats-samt Allm,Besv,o.Oec.-ZJtsk. Ctl‘N:o$$, 27
höjning i betalningen för de krut-centner,
som till enskilde föryttras, borde af KrigsCollegium
bestämmas, utan att sådant blefve
verkande till krutets ökade dyrhet, då köparen,
i den till krutsäcken använda väf, erhölle
valuta för sina derföre utgifna penningar.
Hvad slutligen beträffar Herr Friherre
Ridderstolpes uppmaning till Utskotten, att i
I detta ämne infordra yttrande från Städernes
Brandförsäkrings-Bolag, hafva Utskotten icke
kunnat densamma efterkomma, enär ej blott
infordrandet af ett så beskaffadt utlåtande
från en enskild Corporation, ligger utom gränsen
af den Utskotten tillhörande myndighet
och befattning, men det jemväl förekommit
Utskotten, som vöre det Bolagets men icke
Fikets Ständers åliggande att bevaka Brandförsäkrings
Fondens rätt och säkerhet, i händelse
Bolagets Styrelse skulle anse denna
Fond vara i äfventyr ställd, såsom följd af
det hittills brukliga sätt att krut genom StäV
derne transportera,
Slockholm den 2 Julii 1829.
98 Stats- tamt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk,Uti,N-.o
N:o 46.
Ankom till Exp.-Uisk. d. 7 Julli 18J g.
Ytterligare Utlåtande, i frågan om
försäljningen af den så kallade
Lif-Stall-byggnaden vid Kongs*
öhr.
Enl igt de meddelanden, som uti ankomne
Protocolls-Utdrag fått emottagas, hafva Hög.
vördige Preste Ståndet och Vällofl, Borgare»
Ståndet bifallit det Utlåtande, under Nto 15,
som af Stats» samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotten den 23 nästförflutne
April blifvit afgifvet, i anledning af Herr
Friherre Ridderstolpes, Fredrik, Motion om
inställande af den försäljning af Lif *
Stallbyggnaden vid Kongsöhr, derom Kongl.
Majjts Nådiga befallning till Dess och. Piket*
Stats-Contoir den 21 November 1897 ankommit;
hvaremot anmäikningar emot samm»
Utlåtande blifvit framställde!
Inom Högloft. Ridder skåpet och Adela:
Af Herr Anckarsvärd, August, sorn yrkat,
att då arrendegifvarne vid Strömsholm
och Kongsöhr anhållit att hädanefter få leverera
höet in natura, och någon annan
byggnad, än den till försäljning ifrågavaran*
Statt-samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk, Uti N-.ö 46. 99
de, icke finnes att tillgå för höets emottagande,
berörde byggnad måtte få qvarstå och
frågan om dess föryttrande blifva hvilande
till dess afgjordt blifvit, om höet får levereras
in natura eller icke, helst i förra händelsen,
och derest Lif-Stallbyggnaden under
tiden blifvit försåld, en ny Stats-urgift för
uppbyggandet af ett annat magazinshus naturligtvis
måste ifrågakomma; och har Herr
Anckarsvärd i öfrigt förklarat sig icke kunna
med Utskotten instämma deri, att 90 §. Regeringsformen
blifvit af Motionairen för
nära trädd, då han begärt inställandet af
tuerberörde Stallbyggnads försäljning.
Herr Grefve Posse, Arvid, har, med anledning
af dessa anmärkningar, upplyst, att
Oeconomie-Utskottet, uti serskildt Betänkande
öfver en del Riksdagsfullmägtiges från
Vestmanland och Södermanland väckta motion,
att den vid sista Riksdag tillåtne betalning
med penningar för Hof-Stallets räntehö
och halm må upphöra och förvandlas
tili leverans in natura, väl tillstyrkt en sådan
förändring i sättet för arrendets afbördande,
men med vilkor, att leveransen bör
ske på det ställe, sorn anvises de räntegifvande,
och hvilket, efter Herr Grefvens förmodan,
blifver Hof-Stallet 1 Stockholm, hvarigenom
den vid Kongsöhr varande Lif-Stallbyggnaden,
äfven framgent, kan som fouragemagazin
umbäras.
30 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl, N:o 46.
Inöm Hedervärda Bonde-Standet:
Af RiksdagsfuIImägtigen Eric Norberg
från Westerås Län, som, lika med Herr Friherre
Ridderstolpe, yrkat, att då berörde byggnad
är den enda, hvilken för räntegifvare
inom Vestmanland får till uppläggande och
förvar af hö och halm för Kongl. Hof-Stal*
lets behof begagnas, med försäljningen af
densamma bör fördröjas, intill dess bestämdt
blifvit, om och hvarest räntegifvarne inom
berörde province få sina åliggande leveranser
aflemna; i hvilken sistnämnde hemställan
Eric Andersson från Westerås Län förklarat
sig så mycket hellre böra instämma, som
ifrågavarande byggnad vore såld till underpris;
och har Anders Danielsson från Elfsborgs
Län ansett återremisä å Utskottens
Betänkande ej böra förvägras, då anbudet
ännu icke vore antaget och Motionairens
mening förmodeligen varit att sådant förekomma.
T)å Utskotten, vid erhållna återremisser
från tvänne Riks Stånd, således bordt detta
ärende å nyo till pröfning företaga, hafva
Utskotten så mycket mindre funnit skäl att
frånträda sin redan förut yttrade öfvertygelse,
att Rikets Höglofl, Ständer icke böra
eller kunna, genom något Deras beslut, hindra
verkställigheten af Kongl. Maj:ts, i administrativ
väg, till Stats-Contoiret aflåtna Nå
-
Ståtb samt Allm. Besv<o.Oec..Utsk.Utl. N'6 4 6* 31
diga befallning om oftaberörde Lif-Stallbyggnads
försäljning genom offentlig auction, som
90 § Regerings-Formen uttryckligen stadgar:
’’att under Rikets Ständers eller deras Utskotts
öfverläggningar icke må komma frågor
om Regerings- och Dömaremagternes beslut,
Resolutioner och Utslag."
Upplysningsvis få Utskotten dock meddela,
att Kongl Stats-Contoiret, i stället att
eenast antaga det af Pastor Hörstadius vid
auctionen den a 9 November 1828 gjorda
anbud af 510 Rtdr Banco, eller 60 Rtdr utöfver
den summa, hvartill byggnaden, vid
i Laga ordning anställd värdering den 21
Februarii samma år. uppskattad blifvit, med
lemnad uppmärksamhet åt de af Riksdagsfullmägtige
från Vestmanlands och Södermanlands
Län vid denna Riksdag gjorda
hemställanden om Räntestråpersedlarnes leverering
in natura, hittills låtit all verkan af
berörde auction blifva hvilande, hvadan Herr
Friherre Ridderstolpes önskan, att oftanämnde
byggnad måtte, för ett deraf påräknadt framgent
behof, varda Kronan tills vidare förbehållen,
uppå sådant sätt redan synes uppfylld,
utan någon åtgärd å Rikets Ständers
sida, som vöre med Rikets Grundlagar oförenligt.
Utskotten hemställa alitsa vördsamt, det
behagade Höglöfl. Ridderskapet och Adeln
3 a Stats.samt Allm.Besv. o. Oec.-Utsk. 17//. N:o 4 6,
samt Hedervärda Bonde-Ständet förena sig
med de tvänne öfrige Riks-Stånden, om
bifall till Utskottens Utlåtande IS!:o 15 af
den ?3 sistförflutne April,
Stockholm den 2 Julii j8ag,
STOCKHOLM,
tryckt i Mahsuardsia Boktryckeriet, 18*9*
Sta ts- samt Allm. Besv, 0. OecUtsi. Uti. N:o 4 7. j.
N.-o47.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 17 Julii 1829.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om anslag af allmänna medel
till aflönande af en Djur-Läkare
i hvarje Län.
Sedan Stats-Utskottet, vid besvarandet af till
samma Utskott remitterade Motioner, från
Höglofl. Ridderskapet och Adela af Herr
Bråkenhjelm, P. R., samt från Hedervärda
Bonde-Ståndet af Biksdagsfullmägtige Anders
Andersson från Skaraborgs Län och Petter
Pettersson från Jönköpings Län, om tillökade
anslag för Veterinair-Jnrättnlngen i Stockholm,
jemväl sig enskildt utlåtit öfver ett
från Hedervärda Bonde-Ståndet till Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
gemensamma handling öfverlem.
nadt Memorial af Riksdagsfullmägtige från
Westerbottens Län P. P. Lundström och Lars
Bygdén, af innehåll: ”Att då erfarenheten i
de Län , der skicklige Veterinair-Läkare
varit att tillgå, vid yppade djursjukdomar,
Visat lyckliga följder, men deremot bedröf*
Bik, lill Rikl-St. Prat, 1828 och l8*9> 4 Sami, 2 A/i,
nite H:t.
1
2 Stats» samt Allm, Besv. o. OecrUtsk. Utl,N:o 47.
liga motsattser vid dylika händelser, der
man ännu är i saknad af sådane Läkare, Staten
måtte anvisa nödigt anslag till en DjurLäkares
aflönande i hvarje Län, och hvilken
Läkare borde bo i midten af Länet sam,t
anses ^förbunden att genomresa Sockriarne
tvänne gånger om året, för att vaVa de behöfvande
till biträde’’; meh Stats-Utskottets
berörde Utlåtande blifvit råterremitteradt, i
sammanhang med den föreslagna regleringen
af Biks-Statens Andra Hufvudtitel, hafva
de förenade Utskotten, i gemensamt sammanträde,
tagit frågan om Veterinair-Läkares anställande
inom Provincerne, äfvensom sättet
för desammas aflönande, under ny pröfning
och dervid inhemtat, att emot Stats*Utskot*
tets redan afgifna förslag anmärkningar blifvit
anförde:
Inom Högloft. Ridderskap^ och Adeln
'Af
Herr Friherre Cederström, Jacob, som
ansett Djur*Läkames antal böra vara lika
med Provincial-Läkames, samt att de förstnämnde
lämpligast böra aflönas genom En
Skillings afgift af' hvarje Mantalsskrifven
person, att, i sammanhang med Curhus-afgif*
ten, uppbäras och redovisas*
Af Herr Hjerta, Gustaf, som, med yttrad
öfvertygelse, att Djur-Läkares aflöning bor
Stats-samtAllm,Besv.o. Oec.Wtsk. Uti. N:6 47* 3
af hvarje Landsort serskildt bekostas, förkla-"
rat, att säkraste sättet till erhållande af en
ordentlig Läkarevård för Boskapen, vore
Elevers bildande vid Veterinair-Inrättriingen
genom afpassadt understöd af Staten;
hvaremot, om Staten aflönar Veterinair-Lä.
kare, följden kunde blifva, att de placerades
i orter, der de icke behöfvas, och att hela
Inrättningen blefve en Pensionsanstalt.
Inom Högvördige Preste.Ständet
Af
Herr Prosten Nordin, som, under
erinran, att då ej mer än 1200 B:dr årligen
blifvit för Provincial-Läkarevårdens förbättrande
föreslagna, afstyrkt nya anslag för
Djur-Läkare , helst omsorgen för menniskors
helsa är vigtigare, än den för Djurens, samt
man icke kan vänta, att emot ett arfvode af 50
B:dr erhålla en duglig Djur-Läkare. Herr
Prosten har i öfrigt yttrat den farhåga, att,
i den händelse detta nya anslag nu beviljades,
frågor vid nästa Riksdag kunna uppkomma
om anslag till Boställen, Beteshagar, Anatomi-Salar,
Stallar, Instrumenter, Betjening m.
m., samt att ett helt Djur-Läkare-system
med Central-Inrättning och Filiationer på
sådant sätt slutligen torde komma att kosta
Staten ansenligt, ehuru de smärre Städerne
och Landsbygden hafva föga gagn af en i
Läne-Residence-Staden boende Läkare.
4 Stats- samt Allm.Besv.o, Oec.- Utsk. Uti. N.o 47.
Af Herrar Prostarne Ahlqvist och Elfström,
hvilka, med hemiad anledning af
Ölands afskiljda läge och under vissa tider
af året afbrutna communicationer med fasta
landet, samt, då den del af Calmare Län,
sora inom Småland är belägen, ensamt inne»
fattar en sträcka af 30 mil i längden, derå
mer än tillräcklig sysselsättning för en Ve.
terinair-Läkare kommer att gifvas, hemställt,
att arfvoden för tvänne sådane Läkare inom
Calmare Län måtte varda bestådde, med
vilkor att den ena af dem borde blifva bö»
ende på Öland,
Inom Vallöf. Borgare $tandeli
Af Herrar Lefler och Cron, som ansett
Djur-Läkares anställande inora Länen vara
en så beskaffad oeconömisk anstalt, sora åt
hvarje Läns Invånares egen omsorg bör vara
öfverlemnad, samt att, då det föreslagna arfvo*
det af 50 R:dr är för ringa, det åsyftade ändamålet
derigenom ej kan ernås,
Inom Hedervärda. Bonde-Ständetl
Af RiksdagsfuIImägtigen Ander s Danielsson
från Elfsborgs Län, sorn, ur det skäl, att
Djur-Läkares aflönande bör af menigheterne
sjelfve bekostas, förklarat sig icke kunp»
Stats• samt Allm, Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. 2^047. 5
det projecterade Löne-anslaget af allmänna
medel bifalla; i hvilken tanka flere af det
Hedervärda Ståndets Ledamöter sig med
Anders Danielsson förenat*
Utskotten, hvilka, lika med hvad Stats*.
IJtskottet i dess redan afgifna Betänkande
enskildt yttrat, och af de fleste Talare inom
de Respective Riks-Stånden nu jemväl yrkadt
blifvit, anse, att Djur-Läkares antagande och
aflönande bör uppå Läns-Invånarnes enskilda
försorg hufvudsakligen ankomma, hysa likväl
den öfvertygelse, att Stats-Verket, dels för
att inom de Län, der Djur-Läkare ej redan
linnas anställde, uppmuntra till deras antagande,
dels ock för att, då Konungens Befallningshafvande
eller andra Autoriteter
inom orterne i allmänna angelägenheter behöfva
påkalla dessa Läkares biträde, de må af
dem kunna nit och hörsamhet förvänta, bör,
till deras aflönande, ett afpassadt understöd
meddela, utan att detta bidrag likväl måsom
det hufvudsakliga lönebeloppet för dessa
Tjenstemän kunna betraktas.
I Herr Friherre CederstrÖms förslag, att,
till bildande af en fond för merberörde Lä-'
kares aflönande, uttaxera En Skilling årligen
af hvarje Mantalsskrifven person, att, i sammanhang
med Curhus-afgiften, uppbäras och
redovisas, hafva Utskotten icke kunnat instäm
ma, enär bidraget för oftanämnde ända
-
6 Stats*samt Allm. Bésv. o. Oec.'Utsk. Uti. N;047.
mål derigenom icke erhölle den jemna och
billiga fördelning emellan förmögne och obemedlade,
som vid all beskattning icke får
ur sigte lemnäs. Utskotten förmoda deremot,
att Länens Invånare, af Konungens Befallningshafvande
dertill uppmanade, och med
inseende af den egna fördel, som dem erbju^
des af en anstalt, derigenom jordbrukarens
oftast dyrbaraste lösa egendom, hans dragare
och husdjur, serdeles vid härjande farsoter,
med Läkarekonstens biträde bevaras mot en
hotande förstöring, icke skola uppskjuta att
förena sig om Veterinair-Läkares antagande
i de orter, der sådane ännu saknas, samt att
för desse Läkares skäliga aflönande bevilja
de tillskott, sorn, utöfver Stats-Verkets bidrag,
härtill oundvikligen erfordras.
Ur sådana skäl tillstyrka Utskotten vördsamt:
det
behagade Rikets Högloft. Ständer till
arfvode för Q4 Djur-Läkare inom lika
många Län af Riket, a 50 R:dr till
hvardera, bevilja en summa af Ett Tusen•
de Tvåhundrade Riksdaler Banco, att på
2:dra Hufvudtiteln uppföras och utgå, utan
beräkning af den resekostnads ersättning,
som vid förefallande biträden bör af ansia»
get till farsoters samt smittosamma sjukdomars
botande godtgöras.
Bil. t.Stats s,Allm.Besv.o.Oec.‘Utsk.Utl.N:o 47. 7
En Ledamots serskilda tanka varder
harhos bifogad.
Stockholm den *1 Julii 1829*
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacob.
Emot sammansatta Utskottens beslut, rÖ.
rande anslag af allmänna medel, till arfvode
och aflönande för Djur-Läkare i Länen, får
jag reservera mig, hufvudsakligen på följande
grunder: att, enär detta arfvode af endast
5P R:dr Banco årligen till blott en ringa
del kom me att motsvara de löningsvilkor,
som åt en skicklig Djur-Läkare böra beviljas,
och bidrag af Länens invånare således i
alla fall måste härföre påräknas, anser jag, att,
då frivillige tillskott, såsom af godtycket
beroende och derföre till sitt årliga belopp
ovissa, icke få, för ett så angeläget ändamåls
befordrande, tagas i beräkning, en årlig af*
gift, icke öfverstigande en skilling Banco,
af hvarje Mantalsskrifven person, må från
1830 års början härföre erlägga och af
8 Bilt,Stats- s.Allm Besv.ö.OecrUtsk. Utl.N:o47
hvilken sålunda uppkommande fond jag an.
ser möjligt, alt nödige Veterinair*Läkare inom
hvarje Län nöjaktigt kunna aflönas, utan att
serskildt bidrag härtill af Stats- Verkets medel
skall erfordras.
Jag hemställer alltså vördsamt till Bi.
kels Högloft. Ständers bifall;
att ifrågavarande afgift, till högst en
skilling Banco, må upptagas i sammanhang
med den till högst fem ekil 1 ingar årligen
bestämda Curhus-afgiften, så att dessa båda
bidrag, till vådliga och smittosamma sjukdomars
förekommande inom Rikets provincer,
må, efter behofvet sammanlagde, uttaxeras
och uppbäras med högst sex skillingar ärligen
af hvarje mantalsskrifven person ;
att dessa tillökade medel ställas till
disposition af hvarje Läns Curhus-Birection,
emot redovisning i den ordning, som för
Curhus-medlens förvaltning redan är före.
skrifven;|
att Curhus-Directionerne må ega att,
efter i Post- och Inrikes-Tidningarnt fren.
ne gånger infördt tillkännagivande om beställningens
ledighet och de med densamma
förenade förrooner, efter ansökningstidens
slut, till Veterinair-Läkare inom Länet antaga
den sökande, sorn från Veterinair-In;
Bilt.Statss.Allm. flesv.o Oec>'Uts'-Utl.N:o g
rättningen i Hufvudstaden uppvisar det fördelaktigaste
bevis om egande skicklighet i
sin vetenskap, i förening med ett stadgadt
och anständigt uppförande, hvilket bevis,
för att kunna som gällande anses, bör inom
året vara antingen utfärdadt eller förnyadt;
samt
att Veterinair-Läkaren, då han, äf Konungens
Befallningshafvande dertill beordrad,
inom Länet företager resor till hämmande af
inträffade allmänna Boskapssjukdornar, må
skjuts* och tractaments - ersättning, enligt
Bese-reglementet, derföre tillgodonjuta af anslaget
till farsoters och smittosamma sjukdomars
botande; hvilken ersättning honom
jemväl tillkommer vid de tillfällen, då han,
under härjande Boskapssjukdom inom an.
gränsande Län, kan, i vederbörlig ordning,
blifva dertill reqvirerad och förordnad, utan
att sjukvården inora det Län, för hvars betjenande
han blifvit antagen, derigenom åsidosättes
eller försummas.
N.-o 48.
Alik. till Exp.-Utsk. d. 17 Julii 1829.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om en större och en mindre
io Stats samtAllm.Besv.6.0ec.‘Utsk XJtl N:o^S.
Sädes-torkinrättnings uppförande
på allmän bekostnad.
Ifrån Högloft. Ridderskapet och Adeln har
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie
- Utskottens gemensamma handlägg»
ning blifvit öfverlemnadt ett Memorial af
Herr Friherre Rålamb, Claes, deruti Herr
Friherren, under framställning af den stora
nytta, så i allmänt sorn enskildt hänseende,
införandet här i landet af så väl större som
mindre Sädes torkinrättningar skulle komma
att medföra, genom försäkrandet af stadigare
pris och en jemnare afsättning af jordbrukarens
liufvudproduct,Spannmålen, hemställer:
att Kongl. Bandtbruks-Academien må erhålla
uppdrag att för allmänna medel låta uppföra
en större och en mindre Sädes-torkinrättning;
att dessa inrättningar, sedan desamma,
genom noggranna practiska försök, befunnits
mot ändamålet fullkomligen svarande, skulle
tjena sorn modeller för dylika anläggningar
inom landet, i hvilket afseende ritningar,
kostnadsförslag och uti utförandet kunnige
personer, borde vid bemälde Academie vara
att tillgå; att egendomsinnebafvare, Socknar
eller Districter, skulle vara berättigade att,
efter skedd anmälan och mot erläggande af
en lindring afgift, erhålla kostnadsförslag,
plau och ritning å en sådan byggnad, samt,
vid densammas utförande, erhålla biträde af
Kon^l. Academiens härföre antagne rnur
-
Stats-samt Allm* Pesv.o.Oec.. ZJtsk. Utl.N:o 48- H
mästare, hvilka ovilkorligen borde vara förpligtade
att, emot åtnjutande af fastställdt
dag-tractamente, begifva sig till den ort, dit
de blefve kallade; och då, för ändamålets
vinnande, betydliga bidrag af Staten erfor-;
drades, har Motionairen ansett angeläget att,
i afseende å sådane torkinrättningar, som till
allmänhetens tjenst uppföras, vissa föreskrifter
om deras nyttjande och vårdande meddelas.
Herr Friherre Ridderstolpe, Fredric, som,
med anledning af berörde motion, upplyst,att en
till Sverigeankomtnen Fransman, vid namn Jules
Napoleon Sim i jan, redan anmält sig till erhällan
de af privilegium exclusivum för inrättandet af
en Sädes- torkningsmachin, hvars kostnad skulle
komma att uppgå till 450 ä 500 R:dr Banco,
och hvarmed 50 tunnor Säd hvarje dag kunna
torkås, har yttrat den önskan, att Kongl.
Landtbruks-Academien måtte anmodas öfver
Simijans ansökning afgifva dess utlåtande
till Commerce-Collegium så tidigt, att privilegiet
kunde meddelas och försök med torkmachinen
anställas medan Bikets Ständer
äro tillsammans.
Utskotten anse sig, efter öfvervägande
häraf, böra förklara, att då, uti det Utlåtande,
som från Allmänna Besvärs* och OeconomieUtskottet,
den 8ide i denna månad, under
N:o 143, blifvit afgtfvet, i anledning af Herg
j 2 Stats- samt Allm. Besv.O.Oecr Utsk.Vtl-No 4 8,
B. H Santessöns Motion om rättighet att uti
Rikets Ständers Ranco-Discont eller RaneContoir
få beläna ritorr Spannmål, tork.
inrättningar ansetts böra uppföras på Stapel,
städernes enskilda bekostnad, i förening med
tjenlige magaziner för emottagande! och förvarandet
af den till belåning ämnade Spannmålen,
samt enär Utskotten jemväl hafva
sig bekant, att en godkänd torkinrättning
finnes vid Kongl Landtbruks * Academien,
der hvar och en, sorn sådant åslundar, eger
tillfälle att om beskaffenheten och bruket
deraf göra sig underrättad,
Utskotten icke kunna tillstyrka bifall till
Herr Friherre Rälambs Motion om torkinrättningars
'.uppförande pä Statens bekostnad;
äfvensom,
hvad serskildt beträffar Herr
Friherre Ridderstolpes begäran,
Utskotten funnit densamma vidröra ett
ämne, hvilket, emot go §, Regerings-Formen,
icke kan blifva föremal för Rikets
Ständers åtgärd.
Stockholm den n Julii »829.
Stats- samt Allm, Besv.o.OcC.- Utsk. Uti. -N.o 49, 13
N:o49.
Atik. till Exp.-Utsk. d. 17 Julii 1829.
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af erhållné . återremisser å Ut -  skottens Betänkande N:ris 32
och 34.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet hafva, med
anmärkningar, blifvit återremitterade Statssamt
Allmänna Besvärs* och Oeconomie -  Utskottens Betänkanden :
N:o 32,
i anledning af gjord framställning om
Allmogens i Vadsbo Härad befrielse från
hjelpedagsVerkens utgörande till Mariaeholms
Och Cathrinebergs Kungsgårdar; samt
N:o 34,
med anledning af Kongl- Maj:ts iNådiga
Broposition, i afseende å Ekeskogarne i Riket,
jemte flere i detta ämne väckta enskilda
Motioner;
Men enär, enligt Utskotten tillhanda*
komne Protocolls-Utdrag, ifrågavarande atnet
14 Stäts- samt Allm. Besv,o.Oec..Uii\. Uti N:ö 50.
Betänkanden redan blifvit af de öfrige frenne
Respective Riks-Stånden bifallne, vid
hvilket förhållande de inom Hedervärda
Bonde-Ståndet gjorda erinringar emot 69 §.
Regerings-Formen, jemförd till 49 §. 3
Morn. Riksdags-Ordningen, icke få verka till
ändring i de redan fattade besluten, hafva
Utskotten, hvilka alltså finna sig med en
ytterligare handläggning af dessa ärenden
icke kunna någon befattning taga, skolat
sådant det Hedervärda Bonde-Ståndet vördsamt
tillkännagifva.
Stockholm den 11 Julii i8*9»
N:o 50.
Ank. till Exp.-UtskJ d. 17 Julli i8?9.
Utlåtande, i anledning af väckta Motioner
om inrättande af ett Curhus
i Sundsvalls Stad.
Tili Stats- samt Allmänna Besvärs» och
Oeconomie-Utskotteris gemensamma handläggning
hafva blifvit öfverlemnade-'
Stäts» samt Allm> Besv.o.Oec.-Utsk. Uti, N:o 5 o. i 5
Frän Vällofi, Borgare-Ståndet'.
En, under den 13 sistforflutne Junii, af
Riksdagsfullmägtigen för Sundsvalls Stad
Herr Adrian Dalenius väckt Motion af innehåll:
att, sedan Rikets Högloft. Ständer beslutat
om inrättande af ett Curtius för Södra
Helsingland uti Söderhamns Stad, Herr
Dalenius ansett sig böra anhålla om Rikets
Ständers underdåniga förord till Kongl.TVtajlt,’
att en dylik anstalt jemväl må i Sundsvalls
Stad för Provincen Medelpad få iordningsättas;
andragande Motionairen, till stöd för
denna begäran .’ att;- ehuru afståndet emellan
Sundsvall och Hernösand, i hvilken sistnämnde
Stad Eäns-lazarettet nu är beläget, icke
är större, än emellan Söderhamn oell Hudiksvall,
hafva likväl flera Socknar i den folkrika
trakten omkring Sundsvall ända till
tretton och femton mil att transportera sina
sjuka; att uti sistnämnde Stad årligen uppå
vissa tider sig uppehåller ett större antal
sjöfolk, hvilka ofta fordra den Läkarevård,
som vid Curhus-Inrättningen bör erhållas;
samt att, om de Curhus medel, som af Sundsvalls
Stad och Medelpad erläggas, få till
underhållande af den här föreslagna nya
Curhus-anstalt användas, Staden vill bestå
byggnad och inredning, jemte arfvode till
den för Stadens behof redan antagne Läkaren;
16 Stöts- samt Allm. Besv.O' Oee.-Utsk.Utl-No jo*
Frän Hedervärda Bonde-Ständet;
Ett, den 19 1 nyssnämnde månad, till
Ståndets Protocoll aflemnadt Memorial, af
Riksdagsfullmägtigen från VesterNorrlands
Län Jon Larsson, deruti, uppå enhanda skäl,
som i Herr Dalenii Motion upptagas, den
önskan likaledes yttra», att ett serskildt Curlius
måtte inom Sundsvalls Stad få inrättas.
Utskotten få, med anledning häraf, yttra,
att, enär ifrågavarande tvänne Motioner
af enahanda syftemål icke blifvit hos de
Respective Riks-Siånden väckte, inom den
genom 56 §. RIksdags-Ordningen föreskrifna
tid, och desamma icke eller, efter Utskottens
tanka, kunna anses vara ”omedelbarligen
föranledde” af den hos Rikets Höglofl. Ständer
nyligen behandlade fråga om inrättande
af ett Curhus i Söderhamn, derom framställning,
före Motionstidens slut, blifvit af
Borgmästaren Wessman behörigen gjord,
Utskotten vördsamt skolat afstyrka Rikets
Höglofl. Ständer, att med förStberörde
tvänne, i grundlagsenlig ordning'icke tillkomne,
Motioner Hagon befattning taga.
Sundsvalls Stads och Medelpads Invånare
likväl obetaget, att i detta ämne hos
Kongl. Maj:t göra underdånig ansökning, då
Kongl.
Bil't.Stats-s Allm.Besv,o,Oec..Utsk,Utl.No 50, 17
Kongl. Maj:t, sedan en för närvarande saknad
förberedande undersökning om ortens verkliga
behof af en serskild Curhus*Inrättning,
samt möjligheten för det redan varande Curt
huset i Hernösand att kunna umbära den
Curhus-afgift, sorn från Sundsvall och Medel-?
pad för närvarande dit ingår, blifvit i vederbörlig
ordning förrättad, torde öfver ortens
begäran täckas meddela Dess Nådiga yttrande.
asne Ledamöters serskilda yttranden bifogas.
Stockholm den 11 Julii 183g.
Reservation
af Herr Dalenius, Adrian•
Emot Höglofl, Stats* och OeconomieUtskottens
sammansatta Berednings-Förslag
till Betänkande i anledning af min och
Bih. till Rikt-St. Pro t. 1828 och 1829. 4 Semi, 2 Afd.
n;e H:t. 2
i 8 Bilt Stats s-Allm.Besv.o.Oec.' Utsk. Utl.N:<S$ö,
Riksdagsmannen Jon Larssons Motioner, rö«
rande Curhus-Inrättningen i Sundsvalls Stad
för Provincert Medelpad, får jag mig reservera,
enär förslaget till Betänkandet afslär
Motionerne,på den grund, att de blifvit för
sent väckta, ehuru egande sammanhang med
samt föranledde af i enahanda ämne gjord
annan Motion, öfver hvilken Rikets Höglofl.
Ständer jemväl redan fattat beslut; och får
jag åberopa 56 §. af Riksdags*Ordningen,
hvilken medgifver, att under Riksdagen frågor
må upptagas, de der af redan ingifna Motion
ner omedelbarligen föranledas.
Med åberopande af hvad jag förut anfört,
får jag nu tillägga, au i Sundsvall
vistas oftare större myckenhet sjöfolk och
kringvandrande Vestgöthar, än uti Hernö*
sand, Hudiksvall eller Soderhamn, och måste
det Vara princip-enligt, att hvarje ort och
Stad bör för egne medel få sin egen CurhtlsInrättning,
samt således ej draga tunga skatter
till underhåll för annan Stads eller orts sjuke,
ulan ändamål; hvartill kommer, att det
Curhus, som nu befinnes uti Hernösand, icke
gagnar Sundsvalls Stad och Medelpad det
ringaste; anhållande jag derföre ödmjukeligen,
att Rikets Höglofl. Ständer täckas bevilja
inrättandet af ett Curhus i Sundsvalls Stad
för Medelpad, emot den skäliga afgift, som
redan är bestämd eller framdeles kan korn»
fina att till ändamålet bestämmas.
Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.>TJtsl. Utl.N:o$i. a 9
I denna reservation förenade sig Riks*
dags fullmägtigen Jon Larsson från Vester*
Norrlands Län,
N.-o5i.
Ankom till Esp.-lTtsk. d. 17 Julli 182g.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af
erhållen återremiss å Betänkandet
N:o 22, rörande Tractamente
för Städernes Magistrater och
Borgersman, då de till besigtningar
för Kronans räkning varda
kallade.
Sedan Stats* Samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotten, med anledning af
Herr Eric M. Lejflers inom Vällofl, Borgare**
Ståndet väckta Motion, i afgifvet utlåtande
den 12 sistförflutna Maji, egt tillfälle ej
mindre upplysa, att Städernes Magistratsper*
söner, genom Kongl. Kungörelsen den 25
April 1827, redan blifvit tillagde ett trat
Stats-samt Allni. Eesv.ö.Oéc. ZJtsk. UtLN:o51,
ctamente af En Riksdaler Råneo för hvarje
dag de använda till besigtningar å Kronan
tillhörige byggnader och effecter, än jemväl
tillstyrka, att Borgare af hvad yrke som
helst, enar deras biträde för Kronans räkning
fordras vid syner, värderingar, inventeringar
celi besigtningar m. m., brandsyner å Kronans
hus likväl undantagne, matte, jemväl då sådana
förrättningar verkställas inom de Städer, der
de äro boende och hafva deras hemvist, för,
hvarje dag åtnjuta En Riksdaler Banco i
tractamente, ehvad förrättningen fortfar längre
eller korrtare del af dagen, har, vid föredragning
af samma Betänkande inom de Respective
Riks-Stånden, detsamma blifvit af Högfofl.
Ridderskapet och Adeln saint Vällofl,
Borgare.Ståndet bifallet, af Hedervärda Bonde-Ståndet
afslaget, men af Högvördige PresteStåndet,
med åtskilliga anmärkningar, till Utskottens
förnyade handläggning återremitteradt.
De erinringar, hvilka inom det Högvördige
Ståndet blifvit af Herr Dom-Prosten
Heurlin och Herr Prosten Elfström frami
ställde, inskränka sig hufvudsakligen dertill,'
att Städernes Borgerskaps besvär med besigtningar
för Kronans räkning kunna jemföras
med flere vida besvärligare landet åliggande
municipal-befattningar, såsom Fjerdingsmans,
Sexmäns och Nämndemäns, hvilka Allmogen,
utan ersättning af Staten, måste bestrida; att,
derest det föreslagna tractamentet skulle Stä*
Stats• samtAllm. Besv.o.Oec.'Utsk.TJtl.N:o 51. '31
dernes Borgerskap beviljas, sådant komme
att föranleda till enahanda anspråk från Allmogens
sida, samt att, derest icke destomindre
ett slikt tractamente nu blefve Borgerskapet
medgifvet, ett serskildt anslag å Riks*
Staten måste för detta ändamål upföras, erne-;
dan Rikets Ständer icke böra bifalla utgifter,
utan att tillika anvisa de medel, hvarmed
desamma kunna bestridas.
Utskotten få med anledning häraf vördsamt
fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet
vid den stora olikhet sig företer,'
emellan Städernes Borgerskaps hittills åliggande
skyldighet att vid besigtningar för
Kronans räkning biträda och Allmogens förbindelse
att, likaledes utan ersättning, inom
sig utse personer till bestridande af Fjerdingsmans,
Sexmäns och Nämndemäns befattningar,
enär förstnämnde onus på ett högst
betungande sätt allena träffar Borgerskapet
inom det färre antal af Rikets Städer, uti
hvilka Kronan eger förråd och allmänna
byggnader, under det Borgerskapet i öfriga
Städer är derifrån alldeles befriadt, hvaremot
municipal.befattningarne på landsbygden
äro enahanda i alla Provincer, och, med
iakttagande af en rättvis fördelning, blifva
lika betungande för alla.
Någon sammanställning' af dessa olikartade
och högst olika fördelade skyldigheter
3 2 Stats satnt Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Utl-N.o 51.
anse Utskotten af sällan orsak icke med billighet
kunna göras, kvaremot Utskotten hellie
finna en jemförelse böra ega rum emellan
Fjerdingsman och Sexman på Landet, samt
Stads-Fiscaler och öfrige Stadsbetjente inom
St-äderne, enär alla dessa befattningar utgöra
bidrag till de allmänna Policeanstalterne, och
äro tillsatte för ordningens och den personliga
säkerhetens bevarande,
Så val Stad som Land uppfylla i detta
afseende enahanda förbindelser mot Samhället,
och skillnad anträffas blott i sanet
att denna prestation utgöra, i det lander, med
få undantag, inom sig utväljer personer,
hvilka tourvis aflösa hvarannan i dylik*
municipal-befattningar, då deremot Städernes
borgerskap af egna medel aflöna dem, sorn
Borgerskapet i dessa skyldigheters uppfyllande
biträda<
Vidkommande dernäst beliofvet af serskildt
Stats-anslag till liqviderande af det
för Städernes Borgerskap, uti ofvan uppgifna
fall, ifrågakommande tractamente. anse Utskotten,
för sin del, något sådant nu icke erfordras,
dels emedan den tvifvelsutan obetydliga kostnad,
som härigenom för Stats-Verket uppkommer,
hvarken tillhörer någon viss utgifts-titel
eller till sitt belopp, med någon
ledning af erfarenheten, kan calculeras, dels
ock, emedan det kommer alt åligga hvarje
Stats- samt Allm.Besv.o Oec -UtsLUtl. No 51. 23
förvaltande Verk eller Autöritet, som Borgerskapet
för Kronans besigtningar tillkallar,
gtt Besigtnlng6männens tractamente af under
händer egande medel liqvidera.
Det är uppå alla dess» skäl Utskotten
vördsamt tillstyrkaj
det behagade Hugvördige Preste-Standet
förena sig om det af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Vällöfl. Borgare-Standet
redan lemnade bifall till Utskottens
Betänkande N:o a af den 12 sistförflutne
Maji.
Några Ledamöters serskilda tanka varder
härjemte vördsamt öfverlemnad.
Stockholm den 11 Julii 1829.
Reservation
af Nils Mansson från Malmöhus Län.
Mot den af Utskottens pluralité beslutade
förnyade hemställan om tractamente för
Städernes Borgare, då de till besigtningar
H Bil.t.Stats s.Allm.Besv.o.Oec.-Utsk.TJtl.Nto^i.
för Kronans räkning varda kallade, anser
jag mig så mycket hellre böra reservation
anmäla, som Allmogen miste på Landet,
utan ersättning, bestrida mångfalldiga betungande
och tidödande förrättningar, såsom
väga-syner, syner å Soldat torp, Preste- och
Officers-boställen m. m-, hvilka skyldigheter,
i min öfvertygelse, fullt motsvara de biträ,
den vid besigtningar, till hvilka Städernes
Borgerskap kunna varda kallade. Om derföre
det Högvördige Preste Ståndet skulle
bifalla Utskottens Betänkande, fordra rättvisa
och billighet, att Allmogen för municipal,
förrättningar på Landet tillägges en lika förmon
af tractamentsberäkning, hvarigenom
allt, som jag förmodar, Stats-Verket skall
komma att tillskyndas ganska betydliga kostnader.
I denna Reservation instämde med
Nils Mansson, följande det Hedervärda Bonde-Ståndets
närvarande Ledamöter, nemi,:
Jon Andersson från Upsala Län, Anders Andersson
och Olof Carlsson från Östergöthlands
Län, Anders Nilsson från Malmöhus Län,
Anders Hakansson från Elfsborgs Län, Jonus
Johansson från Jönköpings Län, Pehr Pehrsson
från Christianstads Län, Petter] Pehrsson
från Calmare Län, Hdns Hansson från Gefleborgs
Län och Jon Larsson från VesterNorrlands
Län;
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl. N:o 25
N:o 52-
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 Julii
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af erhållen återremiss å Betänkandet
N:o 10, i fråga om tillökadt
anslag för Undervisningsverken
i Riket.
Vid föredragning af Stats- samt Allmänna
Besvärs och Oeconomie - Utskottens , under
N:o 10, den 15 sistförflutna April, afgifna Betänkande,
deruti Utskotten, uppå anförda skäl,
vördsamt tillstyrkt Rikets Höglofl. Ständers bifall
för Kongl. Maj:ts, uti aflåten Nådig Proposition
den 27 nästförutgående Februarii, framställda
begäran om ett tillökadt anslag af Sextio
Tusende R:dr Banco för beredandet af en
af högsta billighet påkallad förbättring i lönevilkoren
för Lärarne vid Rikets Universitetet
Tillämpnings-Scholor och Elementar Läroverk,
har samma Betänkande blifvit af Högvördiga
Preste-Ståndel och Vällofl. Borgare-Ståndet bifallet,
hvaremot åtskilliga anmärkningar, som till
återremiss gifvit anledning, blifvit mot detsamma
anförde, inom Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, af Herr Grefve Frölich, David, Herr
Friherre Anckarsvärd, C. H., Herr [Munck af
Rosensköld, E., Herr Bråkenhjelm, P, R. och
Herr Tham, Wolr., samt inom Hedervärda
26 Stats- samt Alhn-Eesv.o.Oec-’Utsk.Utl'N:o 53,
Bonde-Ståndet af Riksdagsfullmägtige Anders
Danielsson från Elfsborgs Län och Jolian Jacob
Rutberg från Norrbottens Län, med hvilka sist-»
nämnde åtskillige af Ståndets Ledamöter sig
förepat.
Enär den vidlyftiga discussion inom sistbe*
rörde tvänne Riks-Ståpd, hvartill Utskottens förra
Betänkande fbranledt , till stor del innefattar
en critisk behandling af (Jonnterades till
öfverseende af Rikets uppfostrings- och undervisnings-anstalter,
under den 20 Dec. 182$,
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Utlåtande,
hvilket senare åter, såsom icke till de förenade
Utskottens handläggning öfverlemnadt, nu
icke kan blifva föremål för upptagande till
pröfning, hafva Utskotten, i stället att upprepa
hvarje Ledamots serskilda anförande, här nedan
skolat till besvarande upptaga de hufvudsakliga
erinringar, hvilka mot Utskottens ifrågavarande
Betänkande blifvit framställde,
Det har i första rummet blifvit anmärkt,
att, innan Undervisoings Comiténs Utlåtande,
i afseende å de förbättringar och reformer,
som med Rikets allmänna uppfostrings-anstalter
böra vidtagas, hunnit undergå en noga granskning
och, i sammanhang dermed, den vigtiga
fråga blifvit afgjord, om och till hvad del det
är Statens åliggande att med allmänna undervisningen
sig befatta eller bekosta de dervid
jfrågakominande utgifter, det vore för tidigt att
Stats-samt Allm.Besv.o.Qec.-ZJtsk. Utl.N:<k$z, 27
bevilja någon tillökning i de anslag, «fe hittils
varande undervisnings-anstalterne redan fått sig
anvisade. Utskotten få med anledning häraf
vördsamt förklara, att — då Kongl. Majrt , uppå
hvars Nådiga pröfning Uppfostrings-Comiténs
Betänkande för närvarande beror, uti Dess till
Rikets Ständer vid denna Riksdag aflåtne och
här ofvan åberopade Nådiga Proposition, behagat
yttra: att, ehuru Comitén, till förekommande
af en alltför hastig brytning i undervisningsverkens
närvarande förhållande, inskränkt sig
att blott föreslå sådana förändringar, hvilka,
utan att upplösa läro-anstalternes nuvarande
organisation, Comiténs pluralité funnit skola
innebära fröet till framtida och betydliga förbättringar,
Kongl. Majit, då tänkesätten i flera
afseenden varit inom Comiténs Ledamöter betydligen
delade, och vissa förslag af många
ansetts innebära väsendtliga, men af ingen erfarenhet
ännu gillade förändringar i det hittills
bestående Undervisnings-Systemet, i Nåder
funnit ämnets vigt fordra, att, med förslagets
hufvudsakliga granskning och slutliga afgörande,
bör uppskjutas intilldess äfven allmänna
tänkesättet, i synnerhet öfver vissa mycket omtvistade
punkter, hunnit stadga och uttala sig,—*
Utskotten för sin del anse att, oberoende af desi
af Kongl. Maj:t tills vidare uppskjutna pröfning
af Comiterades förslag , frågan om förbättring
af en del vid Undervisnings-Verketi
redan anställde Lärares lönevilkor, bör kunna
af Rikets Höglofl. Ständer företagas, så mycket
2 8 Stats• samt Allm. Besv.ö.Oec.-Utsk.Utl,N:o 52;
hellre som Kongl. Majit, derest det tillökade
anslaget af Sextio Tusende Hide årligen varder
ställd t till Dess Nådiga disposition, genom
en ändamålsenlig fördelning deraf, sättes i tillfälle
ej blott att befrämja en hittills saknad
jemlik och billig reglering af lönings-v ilkoren
vid Rikets Universiteter, till undanrödjande af
de missnöjen, hvilka af hittils öfverklagade
skiljaktigheter i vilkor uppstått, utan ock alt
inom Tillämpnings- och Elementar-Läroverken,
genom afpassade löneförbättringar, dels belöna
sådana bemödanden till de nyare undervisnings-methodernes
införande, som vid Kongl.
Krigs-Academien redan blifvit på ett tillfredsställande
sätt ådagalagde, dels ock, vid de öfrige
Läroanstalter, inom hvilka dessa förbättrade
xnethoder äro ämnade att framdeles införas,
genom samma medel qvarhålla och uppmuntra
skicklige Kärare att medverka för beredandet
af öfvergången till det nya undervisningssätt,
som, ehuru af erfarenheten redan i vissa delar
till sitt företräde bestyrkt, likväl endast småningom
och i den nion öfvertygelsen om dess
allmännare användbarhet hinner stadga sig,
med varsam hand bör införas. Men, äfven i
den händelse de nya undervisningsmethoderne
och de med dem gemenskap egande reformer
i Läroverkens inrättning och styrelse, efter en
närmare pröfning, emot förmodan icke skulle
befinnas svarande mot ändamålet, så att den i
alla fall nödiga Läroverkens förbättring skulle
komma att för sig gå utan hufvudsakliga förr
Stats-samtAllm.Besv.o.Oec.-XJtsk, UthN.ö 52. 29
ändringar i sjelfva undervisningssättet, lärer
det ej kunna bestridas, att de ringa löner, som
af Lärarne vid Gymnasier samt de högre och
lägre Lärdoms- och Apoloeist-Skolorne för
närvarande uppbäras, ingalunda äro svarande
mot Lärarnes mödosamma och ansvarsfulla kall,
eller medföra någon säkerhet för Samhället att,
uppå dessa för allmän och enskild bildning så
vigtiga Lärareplatser, kunna anställa och för en
längre tid bibehålla af skicklighet och kunska*
per utmärkte personer.
Tvänne Ledamöter inom de Resp. Riksstånd,
som återremiss beslutit, hafva yttrat den
förmodan, att, genom planmässiga förändringar
i Lärare-pérsonalen samt en del beställningars
indragning, mer än tillräckliga medel för en af
nuvarande tids fordringar påkallad reorganissation
af Undervisnings-Verken skola finnas att
tillgå, utan att nya anslag härtill påfordras.
Utskotten, som vid denna anmärkning
fästat en serdeles uppmärksamhet, få till dess
besvarande anföra: att de föreslagna förändringarne
i läro.methoder och Läroverkens inrättning,
enligt hvad Utskotten inhemtat, mindre
afse eller låta förmoda ett minskadt behof i
antalet af Lärare, än Läroverkens försättande i
ett sådant skick, att icke allenast undervisningen
i de ämnen, som hittils utgjort föremål
för deras verksamhet, må vinna nödig förbättring
och, genom förändrade former, kunna,
3 o Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.-TJtshXJtl. N:o 53.
efter behof, till ett ökadt antal lärjungar ut.
sträckasi utan äfven utvidgas till sådana läroämnen
och öfningar, för hvilka tillfällen till
undervisning vid de allmänna Läroverken för
närvarande antingen helt och hållet eller i
vissa delar saknas, och som icke vid desamma
längre kunna undvaras, såvida man vill fortgå
i odling och göra densamma i alla rigtningar
frugtbärande för den enskilde och samhället.
Utskotten hafva i öfrigt skolat fästa Rikets
Höglofl. Ständers uppmärksamhet dervid, att,
äfven i den lyckliga men oförmodade Och af
Uppfostrings-Comiténs yttrade öfvertygelse motsagda
händelse, att någon inskränkning i nuvarande
Lärare-personal framdeles kan åstadkommas,
de derigenom tilläfventyrs Uppstående
besparingar för närvarande icke äro att tillgå,
och att det af Kongl. Maj:t begärda och af
Utskotten redan tillstyrkta ytterligare anslag
emedlertid oundgängligen erfordras, så framt de
här ofvan omförmälde vigtiga ändamål, som
dermed böra befrämjas, ej skola åsidosättas eller
förfelas, till hinder för införandet af en
bättre ordning i de allmänna undervisnings,
anstalterne.
Att likväl, på sätt Herr Friherre Andar»
svärd samt Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson
hemställt, bevilja en sådan tillökning
å 4 Hufvudtitelns anslag, med dervid fästadt
uttryckligt förbehåll) att densamma blott finge
Stats-samt Allm. Besv>o.Oec.-Utsk.Utl.N:ö 52; 31
användas till förmon för de undervisningsverk,
der reform redan skett eller än vidare
varder tillvägabringad, äfvensom till löneförbättring
endast för sådane Lärare, hvilka, efter
en sålunda införd reform, för de nya undervisnings-sätten
komma att användas, anse
Utskotten för sin del betänkligt att tillstyrka,
enär de serskilde läromethoderne, för ett ytterligare
utrönande af deras ömsesidiga företräden
eller brister, ännu några år böra, i bredd med
hvarandra begagnas, innan grunden för ett
framtida system 1 detta vigtiga afseende kan
läggas, samt det emedlertid vore hvarken försigtigt
eller med rättvisa förenligt att, genom
löften örn förbättrade löneförmoner, så till sägandes
köpa opinionen och tilläfventyrs förmå
skicklige Lärare att, till föga båtnad för det
nya Schol-systemet och det ändamåls ernående,
som genom detsammas införande åsyftas, för
penningevinst åsidosätta sin enskilda öfvertygelse
otn användbarheten i vissa delar af det
undervisningssätt, derigenom de sjelfve sin bildning
erhållit, eller att förneka de Lärare, sorn
med nit och skicklighet sitt vigtiga kall, efter
hittills stadgad ordning, uppfylla, den ersättning
Som af högsta billighet för dem påkallas.
Emot det af Utskotten tillstyrkta anslag af
6800 Rtdr årligen, till underhållande af en
inom Hufvudstaden på försök inrättad Etehientar-schola
för ämnesläsning, har blifvit an
-
38 Stalssamt Allm.Besv.o.Oec.-Utsk, UtLN:o 5?,'
forde att, då den visshet erfarenheten vid Kongl,
Krigs-Academien redan lämnat om de nyare
methodernes förträfflighet borde vara mer ä.i
tillräcklig för att stadga omdömet i denna del,
det vill synas ändamålslöst att bevilja något
anslag för ifrågavarande Prof-schola, helst som
betviflas måste, att man derifrån erhåller ett så
practiskt resultat som vid Carlberg. Denna
anmärkning har redan af en värd Ledamot
inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Herr
v. Hartmansdorff, blifvit mött med den upplysning,
att då de ynglingar vid Krigs-Academien,
med hvilkas undervisning efter nya methoder
en vitsordad framgång vunnits, uti Academien
inträdt vid 13 års ålder och derutöfver,
men, vid de allmänna Scholorne, barnen redan
emottagas vid 8 års ålder, skulle Normal- eller
ProfScholans ändamål blifva att afgöra en
hittills icke utredd fråga: hvilken method, un-'
der de mellanliggande fem åren, är den tjenligaste.
Vid Krigs-Academien lefva ynglingarne
under ett militairiskt befäl, hafva mep
uppsigt öfver sig och bo tillsammans; vid jlp
allmänna Läroanstalterne äro de spridde i enskilde
boningar och nästan åt sig sjelfva lemnade. På
förra stället höra läroämnena till ett visst slag allena
och ynglingarne erhålla en bestämd rigtning
från läro-coursens början till dess slut, då ide
allmänna Scholorne deremot ungdomen danas
för hvarjehanda olika lefnadsyrken. Det är
ej nog att föreskrifva, att de nya methoderne
skola
Stats-samt Allrri>Besv.ö.Oec.ztJtsk»ZJil'N:ö 5a. 33'
skola införas, man måste jemväl ega Lärare,1
som med dem ega bekantskap, äfvensom Läronecker,
som efter dem äro lämpade.
Vid sådaha förhållanden och då en ny
Scholordning, rättad efter det nya undervisningssättet,
nödvändigt måste utarbetas, ej efter blotta
theorier, men stödd på den erfarenhet den nya
Prof-Scholan kommer att lemna; få Utskotten,
som i alla delar instämma i de af Herr vort
Hartmansdorff yttrade åsigter, härigenom förnya
upprepandet af sin redan uttalade öfvertygelse
om nyttan och nödvändigheten af ofta*
nämnde Prof.Scholas bibehållande, med tillägg,
att Utskotten anse den Stats-utgift vara serdeles
ändamålsenligt använd, som åsyftar att bereda
fullständig öfvertygelse örn värdet af en
så genomgripande reform, som den af metho.
derne vid ett helt Lands Elementar-Undervisningsanstalter,
och det så mycket mera, sorn
vinsten af försöket för det allmänna är gifven,
-ntingen utslaget utfaller till förmon eller ej
f:ir systemet, emedan, i förra fallet, Fäderneslandet
kommer att skörda frugterna af ett fullständigt
utredt, pröfvadt, godkändt och derefter
allmängjordt bättre undervisningssätt, i det
senare att undvika följderne af ett, som till*
Bih, till Rikt, St, Prat, 1828 ach 1829' 4 Saul, 2 Afd.
1 i:e H:t.
34 Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.- Utsk. Uti Na) 52.
äfventyrs icke motsvarat de förhoppningar, man
af goda anledningar uppå förhand dervid fä*
stat.
Af Herr Bråkenhjelm är den önskan
yttrad, att Siats-Utskottet, vid besvarandet af
denna återremiss, ville taga i öfvervägande
den af Talaren serskildt gjorda Motion om
löneförhöjning för Lärarne vid Krigs Academien,
och af Herr Friherre Anckarsvärd är förklaradt,
att Herr Friherren gerna skulle se ett undantag
göras genom serskildt anslag till ökade löner
för Lärarne vid bemälte Acadeinie, emedan
reformen derstädes dels redan är gjord, dels
dagligen framskrider, och Lärarepersonalen också
blifvit behörigen inskränkt.
Utskotten, hvilka med de värde Talarne
sig förena i den önskan, att de af Lärarne vid
Krigs-Academien med så mycken framgång
redan visade bemödanden, till införande och
practiskt användande af förbättrade läro-courser
och undervisnings, methoder, malte af Kongl.
Majtt och Bikets Ständer tillvinna sig en serskild
uppmärksamhet, anse sig likväl böra vördsamt
erinra, att Kongl. Majtt, uti Dess ofvan
högstber.örde Nådiga Proposition om tillökadt
anslag för undervisningsverken, äfven upptagit
Tillämpnings-Scholorne, till hvilka Krigs-Academien,
enligt den uppdelning af Läroverkens
serskilda arter, sorn i Uppfostrings* Comiténs
Betänkande blifvit begagnad, jemväl hörer; och
Stats* samt Allm, B esv.o. OecUtsk, Utl.Niö 5 2 r 3 5
hemta Utskotten alltså af förevarande anmärk,
ning ett ytterligare skäl att fortfarande tillstyrka,
j det oftaberörde provisionel anslag af Sextio
Tusende B:dr Banco måtte, intill nästa Biksj
dag, varda ställdt till Kongl. Maj:ts Nådiga
I disposition, enär, enligt hvad Utskotten i det
I föregående redan egt tillfälle yttra, Kongl. Maj:t
| på sådant sätt blefve i tillfälle satt att, vid
; fördelningen af nämnde Summa, icke blott afse
5 Krigs-Academiens Lärares, jemväl af Uppfost.
rings-Comitén billigade, anspråk på löneförbättring,
utan ock afsätta medel till lämpliga
belöningar för utarbetandet af nya Läroböcker
samt till understöd för desamtnas tryckning och
utspridande till allmänheten, utan att Bikets
Höglofl. Ständer, vid saknad af tillförlitliga beräkningsgrunder,
behöfva att i en så beskaffad
fördelning af anslaget sjelfva ingå.
Vidkommande slutligen Herr Friherre
Ridderstolpe* hemställan, att de tvänne arfvo
Iden
af 100 B:dr hvardera, hvilka för närvarande
från Kongl. Maj:ts Hand-Cassa utgå till
• vänne Lärare vid VexeNUndervisnings-Scholor
inom Westerås Län, måtte på Biks-Staten få
öfverflyttas, anse Utskotten för sin del, och då
de omförmälde löneanslagen äro af Kongl.
Majit af Dess enskilda medel donerade, en
skyldig grannlagenhet fordra, att Bikets Höglofl.
Ständer icke annorlunda, än efter emottagaudet
af Kongl. Majlis Egen Nådiga Proposition i
I ämnet, med denna fråga befattning taga, ellet;
3 0 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.- Ut sk. Utl.N.o 5 a.
något derom besluta, som till rubbning i Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition blefve ledande.
.Uppå alla ofvananfdrde skäl,
hemställa Utskotten vördsamt, det behagade
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Ronde-Ståndet med de tvänne
öfriga Respective Riks-Ständen förena sig
om bifall till Utskottens Retänkande N:o
tio, af den 15 sistförflutne April, samt
deröm låta underdånig Skrifvelse till Kongl.
Majit, afgå, upptagande de motiver, sorn till
samma beslut föranledt.
Stockholm den 11 Julii 1839.
STOCKHOLM,
tryckt i Mar£uardska Boktryckeriet, 1829-
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec. Utsk. Uti. No $3. 1
Ankom till Expeil. Utsk. den 22 julii 1829.
N:o 53.
Utlåtande, angående Dykeri- och
Bergnings-anstalterna i Riket,
Genom Nådig Skrifvelse, den 13 December
sistlidet år, bar Kongl. Maj:t, ,’som funnit de
af Rikets Ständer, under den 19 November
l8a3, i underdånighet föreslagna hufvudgrunder
för Dykeri-Inrättningen, den der,
efter hvad Ständerne beslutit, icke ml för
Statens räkning öfvertagas, vara af den beskaffenhet,
att, med bibehållande af desamma,
någon enskild Association icke lärer Dykeriets
vidmagthållande sig åtaga, i anseende
till de vidsträckta förbindelser, men inskränkta
rättigheter, som skulle dermed förenas,
med afseende så väl härå, som på ämnets
vigt, velat öfver de af Förvaltningen
af Sjö-Ärendena och Commerce-Collegium ingifna
Betänkanden och Förslag till bildandet
af ett nytt Dykeri- och Bergnings-Bolag,
inhemta Rikets nu församlade Ständers ytterligare
Utlåtande, innan Kongl. Majit Sitt
beslut i saken fattar.”
Bih. till Riki-St. Prat, 1S2S och 1829. 4 Semi. = AfJ. 1
lZ.te Hit.
« Stats- samt Allm, Besv.o.Oec.Utsk.Utl. N.o 53^
(Se Bihanget till Riks-Ståndens Proto-i
coll, i:a Samlingen a:dra Bandet, N:o 41.)
I sammanhang med denna till Statssamt
Allmänna Besvärs* och Oeconomie Utskottens
gemensamma handläggning cifverlemnade
Nådiga Skrifvelse , hafva Utskotten
fått emottaga:
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
1:0. En Motion af Herr Montgorrmeric\
Gustaf, deruti, med gillande af ett enskildt
Bolags formerande, yrkas :
att ingen Ed må alfordras det blifvande
Coropagniets Tjenstemän till förtigande af
Inrättningens större eller mindre inkomst eli
ler förlust;
ätt ingen befattning med fartyg vare
sig inländskt eller främmande, som blifvit a£
Krono- eller annan edsvuren Lots på grund
satt, må af Dykeriet tagas förr, än dess hjelp
af Skepparen påkallas ; och
att den hittills iakttagna skillnaden emellan
Svenska och Utländska fartyg, i af-t
seende på afgifternes erläggande vid berg-j
ning, ma alldelfs upphöra.
Stats• samt Allm'. Besvl o. Oec. Uts). Uti.No 5S. 5,
2:0. Ett anförande af Hr von Schinkel i
Johan Fredr., som, under påstående af ”det
nu existerande Bolagets både oduglighet och
prejeri-system,” samt detsammas, sorn följd deraf,
påkallade upplösning, föreslår :
att Dykeri- och Bergnings-anstalternä
må för Statens räkning öfvertaga^ ;
att desamma ställas under direct vård
och handhafvande af Lots- och Tull-Staterne,
dock med biträde af Läne-Styrelsen i de Län,
sorn gränsa till kusterna ;
att, i följd häraf, reglementariska föreskrifter
böra utfärdas till bestämmande af dessa
serskilda autoriteters inbördes förhållanden}
att biträde vid bergnings-ar beten bilt
sökas hos den sjövanda Allmogen kring kuBterne,
emot erbjudande af viss dagspenning;
alt Öfverinseendet af denna anstalt
mitte uppdragas åt Förvaltningen af SjöÄrendena
3
att fond, ej mindre till aflöning för
den vid Inrättningen oumbärliga personal, än
till inventariers anskaffande, en obetydlig afgift
må åläggas alla lartyg per lästetal, lik»}
4 Stats samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N:0 5j.
sorn den nu varande Convoj-afgiften utgöres
; samt
att den ur sjönöd bergade må för skepp
och gods erlägga en billig afgift i och för
sjelfva bergningen, samt dessutom betala de
dervid begagnade dagsverken och öfrige omkostnader
efter fastställd Taxa.
Från Vällojl. Borgare-Ståndet.
3:0. Ett yttrande af Hr Donner, G. N.,
som, under åberopande af 60 Regeringsformen,
”anser ett enskildt privilegierade Bo”lag,
som Dykeri-Bolag, icke lagligen kunna
”ega rum.”
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
4:0. Ett Memorial, af Riksdags-Fullmägtigen
från Stockholms Län Nils Insulin, hvaruti
begäres, att det nu varande Dykeri-och Bergnings
Compagnie, hvilket af Motionairen anses
vara med allmänt bästa oförenligt, måtte antingen
helt och hållet upplösas, så att en hvar,
i sjö-nöd kommande, må ega att, bast han
gitter, sin egendom med eget eller lejdt biträde
berga; eller ock att berörde Compagnie
måtte erhålla sådana förändrade stadgar, att
detsamma kan såsom en skydds - inrättning
anses.
Stats- samt Allm, Besv. o. Otc. Utsi. Uti. N:o 5 3. 5
5:0. Ett till Protocollet muntligen
gjordt anförande af Riksdags - Fullmägtigen
från Elfsborgs Län Anders Danielsson, som
anser Handels-Societeterne böra genom vederbörande
Landshöfdingar tillbjudas att öfvertaga
Dykeri-Inrättningen, och att, innan
sådant skett , man ej kan veta, om enskild
Association vill åtaga sig denna Inrättning;
yrkande Anders Danielsson i öfrigt, att Staten
på förhand ej bör blanda sig i detta, hufvudsakligen
de handlandes egna interesse och
industri så nära liggande, ämne.
Utskotten hafva tagit detta vigtiga ärende
i behörigt öfvervägande; och då Rikets
år 18sä3 församlade Ständer, uti till Kongl.
Maj:t afgifven underdånig Skrifvelse, den 19
November samma år , förklarat; ’’det vara
rStatens både pligt och rättighet att, genom
”vidtagande anstalter, vaka deröfver, att, vid
^inträffande skeppsbrott, de sjö-nödlidande
"icke må plundras eller misshandlas, samt
’*att frånvarande godsegares och Assuradeu"rers
rätt icke förnärmas, äfvensom att otillåtet
^eller oförtulladt gods icke i landet inprac”tiseras,
hvilka anstalter,! det allmännas si”da,
förmodats vara så mycket nödvändigare,
”sorn Sveriges vidsträckta och glest bebodda
^kuster lemna föga utväg till enskildes bi”träde
vid skeppsbrott’*; på grund hvaraf Rikets
Ständer jemväl ansett Dykeri-Inrältriin
-
6 StatssamtAHm.Besv.e. Oec. Utsk. Uti. N:o 55.
gen, ”såsom nyttig och nödvändig, böra bibehålla
samt enär dessa åsigter med Utekottens
fullkomligen öfverensstämma, hafva
Utskotten icke tvekat att hos Rikets Höglofl.
Ständer vördsamt tillstyrka, det måtte under
allmän uppsigt ställda Dykeri-och Bergnirigsanstalfer
äfven framgent inom Riket finnas
att tillgå.
I fråga dernäst om sättet för denna Inrättnings
mest ändamålsenliga organiserande,
hafva flere Förslag blifvit framlagda i de af
Dikets Collegier, Konungens Befallningshafvande
samt Magistrater och Handels-Corpser
i Rikets Stapel - Städer, uppå Kongl.
Majlis Nådiga befallning, infordrade och med
Utskotten communicerade Betänkanden. Äfven
inom Förvaltningen a£ Sjö-Ärendena
och Commerce-Collegium, hvilka båda Embets-Verk
med sak-kännedom och grundlighet
detta ämne behandlat, hafva skiljaktiga
meningar sig yppat, och då pluralitelen tillstyrkt
ett Bolag, sammansatt af enskilde Delegare,
hafva tvänne Ledamöter föreslagit, att
Dykeri- och Bergnings-anstalterne måtte för
Statens räkning öfvertagas och i vissa delar
med Lots-Verket infcrlifvas.
Af de serskilda Autoriteter och Embetsman,
som i detta ämne egt tillfälle sig utlåta;
har ingen tillstyrkt , att det hittills va«*
Stats- samt 'Allm.Bésv.o.Oec.Utsk.Utl. Nio 50. 7
rando Dykeri- och Bergnlngs-Compagniet
måtte, i oförändradt skick, varda bibehållet.
Mot denna inrättning, som, genom Kongl. Reglementet
den 22 December 1802 , varit octroyerad
uppå 25 år, och hvars uteslutande
rättighet till bergning vid strandnin gshändeltser,
med 1827 års slut uppbörd, likväl blifvit
, enligt livad Kongl. Maj:t nu i Nåder
täckts tillkännagifva, tills vidare medgifven,
intilldess en ny anstalt kan hinna i ordning,
sättas, hafva flere anmärkningar, som klander
inneburit, så val vid 1823 årsj som under
nu påstående Riksmöte, blifvit yttrade, hvilkas
orsak torde böra sökas, dels uti den, med
nu varande tids fordran på offentlighet i administrationen
oförenliga hemlighetsfullhet,
hvarmed Compagniet sig omgifvit, dels i det
tvång de sjönödlidande måst vidkännas, i det
dem varit förnekadt att , i vissa fall, med
bergningen af sin egendom sig sjelfva befatta
, dels ock hufvudsakligen i den omständighet,
att det uteslutande privilegium, Compagniet
egt sig förunnadt, ej kan stå tillsammans
med innehållet af 60 §. Regeringsformen.
Enär Utskotten vid sådana förhållanden
ej kunna tillstyrka den gamla inrättningens
bibehållande, och en ny alltså måste i stället
tillvägabringas, hafva Utskotten, i fråga
pm densatnmas öfvertagande för Statens räk-j
8 Stats• samt Alhn.Iiesv.e,Oec,Utsk.Utl.N:0 53,
ning, vördsamt skolat yttra de betänkligheter,
sorn deremot sig framställa.
Det är en i Statsförvaltningen erkand
grundsatts, att hvarje gagnelig inrättning, som,
Utan Styrelsens inblandning, kan ordnas och
vidmagthållas, helst bör åt enskilde Medborgare
öfverlemnas, enär Statens Styrelse, i
sådant fall, blott utöfvar den med Statens
värdighet närmast förenliga bevakande myndigheten
, och , utan allt deltagande i detailbestyrét,
håller hand deröfver, att rätt och
ordning öfvas , samt att det åsyftade ändamålet
, till allmän och enskild båtnad , på
sådant sätt säkrast ernås; och då härjemte i
betraktande tages, att Kodgl. Maj:t och Kro-i
nan, genom omedelbart öfvertagande af Dykeri*
och Bergningsanstalterne, icke kan und-;
vika ett betydligt utlägg för nya inventariers
uppsättande, samt att förvaltningskostnaderne,
vid en för det allmännas räkning bedrifven
inrättning, sällan eller aldrig kunna så inskränkas,
som genom enskilda föreningar är
möjligt , behagade Rikets Högloflige Ständer
upplyst hnna, det Utskotten icke sakna skäl,
då
de vördsamt afstyrka Stats-Veikets deltagande
i den oeconomiska försorgen af Dy*
heri- och Bergnings-anstalterne i Riket,
Stats- samt Allm.Besv. o.Oec.Utsi.Uti. N.o 53. 9
I fråga om Lotsames biträdande vid
bergning af skepp och gods, då strandning inträffar,
hafva Utskotten ansett betänkligt att
sådant tillstyrka, utom i det enda fall, då
all annan hjelp saknas och mensklighetens
högsta pligt bjuder, att rädda hvad som räddas
kan. Att deremot, vid vanliga strandningshändelser,
der hjelp antingen af Dykeriet
eller Strandboer erbjudes, eller ock utan
våda kan afvaktas, till dess densamma hinner
ankomma , tillåta Lotsarne taga befattning
med bergning af skepp och last, skulle ej
blott föranleda till desse tjenstemäns undanryckande
från deras egentliga och magtpåliggande
göromål , i och för hvilkas uppfyllande
en oupphörlig vaksamhet och ständig närvaro
å anvisade stationer är af den största
angelägenhet, men kunde derjemte , hos mindre
väl sinnade Lotsbetjente , möjligtvis blifva
en anledning att strandsätta fartyg, för
att sedermera , af desammas bergning, upphemta
en brottslig vinst.
Utskotten hafva alltså , i öfverensstämmelse
med hvad ej mindre Rikets senast församlade
Ständer, i ofvanomförmälda underdåniga
Skrifvelse den 19 November i825,
yttrat, än pluraliteten af i detta ämne hörda
Embetsverk samt Local- och MunicipalStyrelser
hemställt,
lo Stats- sami Allm Tiesv.a.Oec. Utsi.Ull, N.o 55.
vördsamt skolat tillstyrka, att Dykeri- och
Ber gningsf örsorgtn i Riket mä ät enskihle
personer genom ylctieteckning erbjudas ;
hvarvid, och enär Kongl. Maj:t uti Dess till
Rikets Ständer aflåtna Nådiga Skrifvelse behagat
yttra, att, med bibehållande af de af Rikets
Ständer år 1823 föreslagna grunder, någon
enskild Association icke lärer DykerijVerkets
vidmagthållande på det hela sig åtaga
, Utskotten, med antagande af samma förmodan
, ansett sig icke böra tillstyrka, att
Dykeri- och Bergningsförsorgen åt ett enda
Bolag erbjudes, utan att densamma fast hellre
må upplåtas åt tvänne eller flere sådane Bolag
,' hvilkas districter Förvaltningen af SjöArendena
skall ega att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet föreslå ; och hafva , för beredandet
af detta vigtiga ändamål , Utskotten i
de reglementariska stadgauden , som till Rikets
Högloflige Ständers pröfning härjemte
vördsamt öfverlemnas, sökt att, i möjligaste
måtto, jemka vilkoren till de blifvande Bolagens
och de skeppsbrutnes ömsesidiga belåtsamhel.
Att, utan Styrelsens inblandning, öfverlemna
förvaltningen af dessa nya Local-inrättningar
åt Actieegarnes och de af dem
utsedde Directeurers ledning, hafva Utskotten
betraktat sorn ett till Actieteckmng verksamt
Stats- samt Allm.liesv.o.Oec.Utsk.Utl.No 53. 11
inbjudande medel, helst ett Bolag, hvars
fond af enskilde personer är sammanskjuten,
och lämpligast bör af enskilde administreras.
Utskotten hafva, ur sådan grund, ej kunnat
med de Kongl. Collegieme sig derom förena ,
att Directionernes Ordförande må af Kongl.
Maj:t i Nåder utnämnas ; men tillstyrka deremot
, att tillsynen öfver contractets uppfyllande
varder åt Förvaltningen af Sjö-Ärendena
uppdragen , samt att Directionens och
Revisorernes årliga berättelser skola, sedan
Förvaltningen deraf erhållit del, af bemälde
Biks-Collegium till Kongl. Majit i underdånighet
insändas; hvarjemte i allt öfrigt åt
Bolagen bör öfverlemnas att, under noggrant
iakttagande af de , vid octroyens afslutande ,
af Kongl. Majit och Rikets Ständer gemensamt
fastställda vilkor, Verkets angelägenheter
på bästa sätt förvalta, dervid alla uppstående
rättsfrågor emellan Bolaget och enskilde
, komma att af vederbörliga Domstolar
pröfvas och afgöras.
Då , emot fio §. Regerings-Formen, en
obegränsad rättighet att, med andras uteslutande
, ensamt befatta sig ined bergningen af
strandadt skepp och gods , icke kunnat för
dessa nya Bolag tillstyrkas, hafva Utskotten
deremot trott sig, i vissa andra Bolagen tillagda
förmoner, hafva funnit en utväg att,
för denna saknade rättighet, hålla Actie-e
-
12 Stais- samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N.o 53.
garne ersatte. Utskotten hafva alltså tillstyrkt:
att Kongl. Majit och Kronan må, då
Dykeriet, vid inträffande strandning af Staten
tillhötige eller med Statens egendom lastade
fartyg , efter vederbörande Autoriteters pröfning,
om biträde varder anlitadt, till Bolaget
betala ett sådant biträde i likhet med
hvad för enskilde stadgadt är,’ att den Skeppare,
som, efter inträffad strandning, eger tillfälle
att erhålla Dykeriets biträde , men hellre
väljer att främmande personer derom anlita
, bor, då han, sådant oaktadt, sedermera
finner sig nödsakad att hjelp af Dykeriet begära
, betala förhöjda afgifter till Bolaget 5
samt att Bolaget, utöfver den för hvarje serskildt
fall stadgad procent, skall vara berättigad!
att , i den ordning 7 $. af Reglementet
föreskrifver, ersättning för utbetalde
arbetslöner och vederbörandes skjuts- och tractamentskostnader
erhålla, så att inventariernes
slitning allena må under berörde procent
anses inbegripen.
I fråga om Bevillnings erläggande till
Stats-Verket , i likhet med hvad det gamla
Compagniet ålagdt varit , hafva Utskotten ansett
med billigheten förenligt, att de nya Bolagen,
intill nästa Riksdag, varda från Bevillnings
utgörande befriade, men att derefter
å Rikets Ständers pröfning bör ankomma
, om och till hvad belopp Bevillning af
Stat*'samt Ålim, Besv.o. Otc. Utsk. Uti.'N.o 53. i5
behållna inkomsten erläggas må ; dock med
uttryckligt förbehåll, att en sådan bevillning
aldrig skall öfverstiga hvad för Actier i allmänhet
är, eller frnmdeles kan blifva fastställdt.
Utskotten, hvilka alltså få härhos öfverlemna
upprättadt Förslag till Kongl. Maj:(s
Nådiga Förordning om de skyldigheter och
förmoner, som tillkomma de till Dykeri-och
Bergnings-försorgens öfvertagande districtvis
bildade, enskilda Bolag, och, som derjemte lörbehålla
sig att, sedan detta Reglemente blifvit
af R. H. S. pröfvadt och gilladt, framdeles
få inkomma med serskildt Förslag till
Bolags-Reglor förde nya Inrättningarne, hafva
till R. H. Ständers uppmärksamhet vördsamt
skolat anmäla, att, genom den tili grund
för Utskottens Betänkande lagda princip, enligt
hvilken Dykeriets anlitande eller icke
skall vara en frivillig handling af den skeppsbrutne,
samt att ingen skillnad emellan Svenska
och Utländska fartyg hädanefter må ega
rum, de tvänne hufvudsakliga anmärkningar,
som emot det hittills varande Dykeri-Compagniet
blifvit gjorde, nu mera äro undanröjde,
samt en utväg för Svenska fartyg derigenom
öppnad, att, vid olyckshändelser på
främmande kuster, tillvinna sig det reciproqua
behandlingssätt, hvilket hittills ej kunnat
med en del Europeiska Stater öfverenskommas;
och tillägga Utskotten härvid den
.i4 Stats-samt Allm. Besv. o. Oec. Uisk. Uti, N.o 53
önskan, att, om o beredvillighet i detta afseende
skulle hos någon främmande Magt möta,
och Svenska skepp ej varda försäkrade att,
vid denna Magts kuster, lika behandlas med
landets egne sjöfarande, Kongl. Maj:t må af
Rikets Ständer i underdånighet anmodas att,
efter ornständigheterne, förordna , huruvida
samma Magts Undersåtare må skyldige anses
att, vid strandningar mot Svenska kusteD, vidkännas
annan behandling eller erlägga någon
högre afgift till Dykeriet, än som genom här
föreslagna Reglemente, blifvit i allmänhet
stadgad.
Af Herr Montgommerie har blifvit yrkadt,
att tysthéts-ed ej må den nya DykeriInrättningens
Tjenstemän affordas. Men då
Bolagens räkenskaper böra af dertill utsedde
Revisorer granskas , samt Berättelse om allt,
sorn, »ned Inrättningens förvaltning gemen-*
skap eger, skall, efter hvarje års slut, till
förvaltningen af Sjö-Ärendena ingifvas, samt
någon hemlighet således icke finnes ätt förvara,
anse Utskotten ett förbud mot tysthets»
eds afläggande så mycket mindre af nöden,
som någon sådan ed hvarken lämpligen kan
ifrågakomma eller ens af det hittills gällan--  de Dykeri.Reglementet varit föreskrifven.
Bland de af Herr van Schinkel gjorda
fc?m«ällanden innefattas det förslag, att, till
Stats- samt Allni, Besv.o. Oec.Utsk.Utl• Nm rj1
aflöning för Dykeri-In rättningens personal
och Inventariers anskaffande, en obetydlig
afgift per lästetal borde alla fartyg åläggas ;
men enär utgörandet af en sådan afgift skulle
för Skepps-Rederierne och handeln i allmänhet
medföra en ökad tunga, samt der-]
jemte komma att hufvudsakligen drabba Svenska
fartyg , då likväl de fleste strandningshändelser
med Utländska skepp inträffa, hafva
Utskotten icke kunnat detta Hr von Schinkels
förslag understödja.
Uti underdånig Skrifvelse i deri 7 December
1820 , som med Utskotten blifvit
communicerad, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena
afgifvit förslag till bestämmande af
gränsorne för hvarje Stapelstads hamn, och
huru långt således; utan för Stadens lossningsställe,
rättigheten för Skeppare och godsegare
må sträcka sig, att, vid strandningsJ
händelse, sjelfve och utan Dykeriets biträde
bergning verkställa» men som uti det af Utskotten
nu föreslagna Reglemente är föreskrifvet,
att Dykeriets anlitande om biträde,
vare sig inom eller utom Städernas hamnar,
alltid blifver beroende af den, som sjöskadan
träffat, anse Utskotten en så beskaffad bestämmelse
af Städernas områden nu mera
icke erfordras till tvisters afböjande emellan
de nya Dykeri-Bolagen och private personer.
i6 Slats- samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk.Uti.N.o 53.’
Slutligen och sedan Utskotten genom de
i förestående Betänkande, samt dervid fogade
Bilagor, framlagda Förslag till de nya Dykeri-Bolagens
organisation, i öfriga omständigheter,
redan egt tillfälle besvara de af åtskilige
Motionairer gjorda och här ofvan omförmälde
hemställanden, få Utskotten vördsamt
tillstyrka
R. H. S. att, efter pröfning af allt detta,
till Kongl. Majus Nådiga bifall i underddnighet
öfverlemna verkställigheten af de
åtgärder, hvilka, till Dykeri- och Berglags-anstalternas
snara iordningbringande,
af omständigheterne påkallas.
Och torde Förvaltningen af Sjö-Ärendena
erhålla Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
att afgifva underdånigt Förslag till bestämmande,
ej mindre af den nya DykeriInrättningens
blifvande Districter, Hufvudstationer
och Persedel-depöfs, än af den Personal,
som inom hvarje District nödvändigt
bör finnas anställd. Flere Ledamöters serskilda
tankar varda härhos bifogade.
Stockholm den 11 Julii 1829,
Reser
-
Bil.t,StaisUnderdånigt
Förslag
' till
Kongl, Majtts Nådiga Förordning om dé
skyldigheter och förmoner, som tillkom^
ma de, till Dykeri- och Bergningaanstalternes
besörjande i Riket, district*}
yis bildade enskilda Bolag,
1 §.
Dykeri- och Bergnings-Bolagen, hvilkas
skyldighet är, att, vid inträffande strandningar
eller andra sjöskador, rädda menniskolif
och berga Kronan eller enskild man tillhör
rige fartyg och gods, åligger:
iso. att inom hvarje district samt derSJ
under lydande Hufvud-Stationer, hvilka
sistnämnde böra omfatta en sträckning af circa
10 mil, med någon minskning eller tillökning
i denna sträckning efter kustens olika
beskaffenhet och fordringar, anskaffa och
i fullt brukbart skick städse underhålla de i
härhos bifogade Förteckning specifikt upptagne
och beskrifne instrumentalier och bergnings-redskap,
till det antal, och med iakttagande
af fördelning deraf emellan sjelfva
Bill, till Rikt-Si, Fr»t. 1828 och 1819, 4 Semi, 2 rtfd. a
1 %:te H-.t.
18 Bil.t.Stats- t. All m. B t sv .o. 0«e.Uisk.Utl.N.o 55.
Hufvudstationen och de inom densamma, uppå
yttersta punkterne af kusten eller dess
tillstötande skär, inrättade mindre depöts, sorn,
uppå Förvaltningens af Sjö* Ärendenas underdåniga
Förslag, framdeles i Nåder kan blifva
föreskrifvet;
2:0. att i sin tjenst antaga sjövande och
välfrejdade personer, som antingen redan äro
5 bestämda Stationer boende, eller ock kunna
finnas hugade att dit inflytta, och sådant
till det antal, sorn, i anseende till kusternes
olika läge och beskaffenhet, erfordras för att
åstadkomma skyndsam, driftig samt pålitlig
bergning; skolandes desse Betjente 1 sådant
afseende med fullständiga Instructioner af
Bolagets Direction förses och tillförbinda* att
icke, utan med erhållet tillstånd, under den
tid af året segelfarten påstår, aflägsna sig
från sin anvisade Station och de punkter
af kusten inom densamma, uppi hvilka strandningshändelser
mest äro att befara ;
3:o. att med invånarne i grannskapet
af hvarje Dykeri-Station uppgöra beting om
nödigt arbets-biträde vid inträffande Strandnings-händelser;
samt
4:0. att ersätta den skada och förlust,
af hvad beskaffenhet som helst, sorn, vid berg
-
Bil.t.Siatt-s.Allm.Beiv.o.öec. Uist.Utl.N o^ 3. 19
liing af fartyg och gods, tillskyndas fartygsoch
gods-egare eller Assuradeurer, såsom följd
af vårdslöst eller annat obehörigt förfarande
al Dykeriets Betjente eller det af dem antagna
arbetsmanskap.
2 $.
På det med säkerhet må kunna controlleras,
huruvida Bolagen l»;-hnrigen iakttaga
hvad arti itsta, 2;dra och 3:dje Mom. af
föregående §. stadgadt är, bör årligen i Maji
Månad, å de dagar, Förvaltningen af SjöÄrendena
derföre utsätter, en noggrann besigtning,
vid hvarje Station och derunder lydande
depöts, anställas å de bergnings-redskap
och Instrumenter, som efter plan böra
befinnas \ skolandes vid denna förrättning ej
mindre undersökas, huruvida Bolagen ega i
sin tjenst tillräckligt antal Betjente, om de
äro boende på anvisade och lämpliee ställen
vid kusterne, samt huruvida de, vid inträffade
bergnings-tillfällen, gjort sig för pålitlighet
och skicklighet kände, än ock af kustinvånarne
underrättelse inhemtas, om Bolagen
med dem träffat beting om skyndsamt
arbets-biträde, då strandaingar förefalla.
3. §.
För verkställandet af dessa Tngpections*
och Besigtnings-förrättningar, utse och för
-
So Bil.t.StatS‘S.AlIm.Besv.o.Oec.Utsk.Uil.N:o 53.'
ordna vederbörande Konungens Befallnings"
hafvande inom hvarje af hafskustec begränsadt
Län en kunnig och derjemte pålitlig
person, hvars innehaivande tjenstegrad ej
må i värdighet öfverstiga de i 7:de Classen
af 1827 års Bese-Reglemente uppräknade be«
fattningar.
Om tiden för dessa förrättningars an"
ställande underrättar Förvaltningen af Sjö-4
Ärendena ej mindre vederbörande Konungens
Befallningshafvande, än Bolagens Di-;
rectioner, så tidigt, att Besigtningsmännen må
kunna med det af hvarje Bolag utsedde Omj
bud uppå bestämd ort och timma sarnman-j
träffa.
Genast efter slutad förrättning uppsattes
deröfver en fullständig Berättelse, af Bej
sigtningsmannen och Bolagets Ombud gemensamt
underskrifven, deraf ett exemplar
insändes till Konungens Befallningshafvande
samt derifrån vidare till Förvaltningen af
Sjö-Ärendena, och det andra inskickas (ill
Bolagets Direction.
Skjuts- och dagtractaménte för dylika
förrättningar liqvideras af Bolaget, i enlighet
med det af Kongl, Majit fastställda Resea
Reglemente.
jBil.t.Stats-s.Allm.Besv.o.Oee-Vtsk.Utl.N-o 53.21
4 §•
Bolagens Directioner åligger att, vid alu:
tet af hvarje år, till Förvaltningen af SjöÄrendena
ingifva en Berättelse, deruti alla
under årets lopp inom Districtet inträffade
och till Directionen inberättade strandningshändelser
hvar för sig till sina närmare detailer
upptagas, med bifogad upplysning, vid
hvilka af dessa händelser, Dykeriet varit om
bergning af fartyg och gods anlitadt.
5 §.
Till bestammande af Dykeri-Bolagens
rättighet att med strandadt skepp och gods
taga befattning , varder härigenom uttrycklig
gen föreskrifva och förklaradt:
att skeppsbrutne af alla nationer j med
undantag af dem, som till Riket befinna sig
i krigstillstånd, må ega att välja, antingen de
vilja om bergning af skepp och gods anlita
Dykeriet, eller dertill nyttja annat biträde;
att strandadt fartyg, antingen Dykeriet
anlitas eller icke , skall vara skyldigt att get
nast om bord emottaga bevakning af närmast
tillhands varande Krono-, Dykeri- eller
Tullbetjent, samt att ersätta dermed förenade
Rese- och Traciamentskostnader; och
$iBil-‘\<itatB-t.Allm.R*tv.H.Ö*c.l'nK Uti. N:o 53.
må icke under något vilkor lossning verkställas,
innan en silian bevakning om bord
kommit ;
alt skeppare mi vara tillätet att sa länge
han hel-t vill med eg^t folk och den ono
bord befintliga redskap allena söka rädda
skepp och gods, utan att, sedan han deruti
misslyckais och Dykeriet om hjelp anlitar,
behöfva erlägga mer än elen enkla eller mindre
procenten, om än lucka blifvit rifven
och gods kastadt eller lossadt ;
att då skeppare, som vid strandningshändelsen
vägrat att begagna Dykeriets honom
erbudna biträde och i stället om hjelp
■ nlitat annat biträde än Dykeriets, eller vid
bergningen begagnat för tillfället anskaffad
redskap, sedermera ser sig nödsakad att påkalla
Dykeriet om räddning, skall bergningsprocenten
, i sådant fall , erläggas med femtio
procents förhöjning emot hvad den fastställda
tariffen i allmänhet utsätter.
6 §.
Då fartyg genom Dykeriets åtgärd blifvit
af grund hjelpt eller ur annan nöd räddadt,
utan att last beböft lossas, erlägges
derföre fyra procent af lastens och fartygets
uppskattade värde.
fiil.i.Stats-s.Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N:o55. <3
Har sådant skett, sedan en del af lasten
först måst lossas, erlägges, efter lika beräkningsgrunder,
sex procent
Men
om lossning af hela lasten varit
oundviklig, betalas åtta procent af lastens
och fartygets sammanlagda värde.
Består lasten af trädvaror, golf- muroch
taksten, kalk, krita, salt, stenkol eller
ballast, och större eller mindre del deraf måst
lossas, erlägges till Bolaget femton procent
af fartygets och lastens värde.
Då fartyg blifvit så skadadt, att det antingen
helt och hållet sjunkit, eller till så
stor del , att vattnet går öfver däck, utgöres
bergarelön till Dykeriet med tjugu procent
af det bergade fartygets och den bergade lastens
värde.
7 §•
Utom dessa genom nästföregående §-  stadgade procent af den bergade lastens oförtullade
värde och det värde hvartill fartyget
, efter strandningshändelsen , uppskattadt
blifvit , hvilka procent skola beräknas icke
blott uppå värdet af det gods, som af Dykeriet
bergås, utan ock af sådana effecter, hvilka
, innan Dykeriet om biträde anlitades,
34 Bil i.Stais s.Allm.Besv.o, Oec.Utsk,Utl.N:05$t
blifvit med skepparens eget folk ] eller tillkallade
främmande personer till land förskaffadt,
tillkommer vederbörande DykeriBolag
ersättning för alla i och för bergning
och lossning bevisligen hafda omkostnader,
med undantag blott för dervid
begagnade inventariipersedlars slitning; dock
skall Bolaget , för alla sådana omkostnad
der, med egarne till skepp och last deltaga ,
i förhållande lill hvarderas andel i det bergades
värde,
8 §.
Med fartygets last förstås allt det gods,
som på märkrullan upptecknas bör och ej
hörer till fartygets inventarier, utredning och
provision.
9 §•
Skepparens, besättningens och passage-*
jarnes gång- och sängkläder samt andra till-]
hörigheter, som ej kunna till flyttsaker eller
handelsvaror hänföras, skola, då de genom
Dykeriets försorg blifvit bergade , kostnads*;
fritt till egarne aflemnas.
10 §.
Dagtractamentet för Dykeri-Commissarien,
under påstående förrättning, bestämmes
jBil.t.Siäis‘S.AUm.Be$v.o.ÖeciUisk.Vtl.N:o$5. a5
till Trettiosex skillingar Svenskt specie i Silf-'
ver eller deremot svarande Bancomynt efter
gällande Cours, samt arbetslönen för det vid
bergningen begagnade manskap, efter arbetets
mer eller mindre besvärlighet och dermed
förenad våda, icke under Sexton skillingar
och icke öfver Tjugufyra skillingar
Silfver för hvarje dag; efter hvilken beräknings-grund
Bolagen jemväl ega att liqvidera
det främmande manskap, som, innan Dykeriet
om biträde anlitades, tilläfventyrs vaf
rit af Skepparen begagnad t.
ii $•
Har sjöskada éj varit af svårare beskaffenhet
än att fartyget med dess innehafvande
last blifvit räddadt, utan att någon del af
lasten behöft lossas, eller finnes fartyg, hvars
last till störTe eller mindre del blifvit lossad,
vara i det oskadade skick, att det genast
kan intaga sin last och fortsätta resan , må
sådant ej vägras, så snart bergnings-kostnaderne
antingen blifvit liqviderade, eller Skepparen
derföre ställt godkänd borgen eller annan
nöjaktig säkerhet.
Bolagens Ombud skola i sådant afseende
ovilkorligen vara skyldige att, genast efter
skedd laga värdering af hvad bergadt
blifvit, och sist inom åtta dagar, tillställa Skep
-
26 Bii t.Siais-s.Allm Besv.o.Otc. Uisk. Ull. 2V:o 53.
paren specificerad rakning öfver alla de omkostnader,
som, i öfverensstämmelse med denna
förordning, höra af Skepp och last godtgöras;
och mi denna lid, vid ansvar, Icke
öfverskridas, med mindre Domstolen , uppi
Dykeri-Ombudets derom skedda anmälan ,
profvar sådant oundvikligt och annan viss
dag derföre bestämmer.
12 §.
Skulle Skeppare- Gods- och Fartygsegare
eller Assuradeurer ej åstunda eller ej vara
i tillfälle att, sedan räkning öfver verkställd
bergning är afgifven, af dem godkänd
eller af Domstolen till betalning fastställd,
densamma med penningar liqvidera eller derföre
ställa nöjaktig borgen eller annan säkerhet,
skall så stor del af lasten , som fordras
för betäckandet af bergnings-kostnader
och bergare-lön, och om lasten, ej dertill förslår,
äfven fartyget med dess Inventarier uppå
offentlig auction försäljas genom den Stads
AuctionsKammare, under hvars SjöTullsKammareDistrict
strandängen timat , antingen
på strandningsstället eller i berörde Stad.
Besluta vederbörande att låta föra godset till
försäljning uti annan Stad, som icke hörer
under det TullKammare - district , hvarest
strandningen skett, i hvilket fall godset med
Tullkammarens förpassning bör förses och
isAUm.'B*tv.o.Qec.Uiik.Utl.$:o53. «7
vid ankomsten till försäljningsstället af der*
varande TullKammare emottagas, så skall den
Stadens AuctionsKammare, hvilken kommer
att Vid försäljningen lägga hand, der vid iakttaga,
att, utom Tolagen, som tillfaller den
Stad enskildt, inom hvars district strandningen
timat, auctions provision och öfrige
afgifterne delas lika emellan båda Städerne,
till hälften hvardera. Af den inflytande köpesumman
skall bergningsomkostnader och
bergarelöu ersättas.
k
Den, för sålunda försåldt gods, Bolagen
tillkommande bergnings-procent och omkostnads-ersättning
beräknas, efter afdrag för Tull
och öfrige stadgade afgifter, men liqvideras
af försäljningsmedlen, framför dessa afgifter.
Räcker ej, vid försäljning af fartyg och
last, Auctions-summan till full betalning af
Bolagens fordran, håfve Bolagen ej rätt till
liqvid för återstoden.
Bergningskostnader och bergarelön få ej
med varor in natura godtgöras, utan bera sådane
effecter, som till dessa kostnaders liqviderande
anvisas, uppå allmän Auction försäljas.
J3 $•
Vill Skeppare, som genom Dykeriets biträde
blifvit räddad utur nöd, afsegla innan
28 Bil.t.Stats-s ÄIIm.Btsv.o.Ötc.Viak.Uil.Nio 53.
han ratt för sig gjort, ege Dykeriets Ombud
att sådant förhindra.
i4 §.
Vid de tillfällen, da, genom Dykeriets åtgärd,
Fartyg räddas, hvarå Skeppare och Besättning
saknas, samt egare till fartyg och dess last
icke eller känd är, skall fartyg och gods, sedan
allt rätteligen upptecknadt är, ställas under
vederbörande Dykeri-Bolags och Tullverkets
gemensamma vård och ansvarighet, intilldess
egare eller Assuradeurer, som , genom en, i
Post. och Inrikes-Tidniogen samt i någon
känd Hamburger eller Engelsk Tidning
trenne gånger införd Kungörelse, skola af
Bolagets Direction derom underrättas , sig
anmäla och sin egandeträtt i laga ordning
bestyrka.
Sker sådan anmälan ej inom natt och
år, från den dag då kungörelsen sista gången
varit i tidningarne införd , skall fartyg och
gods, genom Tull-Verkets och Dykeri-Bolagets
gemensamma föranstaltande, uppå offentlig
auction , der förmonligast anses, försäljas,
så framt ej Kongl. Maj:t och Kronan
såsom egare till strandfynd , itager sig att
alla omkostnader och afgifter betala.
Då försäljning skett, skola, af auctionsroedlen
, nedannämnde kostnader ochlafgifter,
Bil.t.Stat3-s.Allm.Besv.o.Oec.Uisft. Vtl.N:o 53.99
i följande ordning , Ifvar efter annan , fullt
liqvideras, så långt tillgängame det medgifyer,
nemligen:
1:0 Omkostnader för det bergade god-,
sets transporterande till auctionsstället, detsammas
förvarande derstädes, samt den , genom
gällande författningar, bestämda försäljningsprovision.
2:0 Dykeri-Bolagets fordran för bergnings-omkostnader
och bergnings-procent.
3'.o > Tull-afgift.
4:o. Tolag och öfrige umgälder.
Uppstår Öfverskott, sedan alla omkostnader
och afgifter sålunda godtgjorde blifvit, skall
beloppet deraf, vid gemensamt ansvar tor vederbörande
Tull-Kammare och Dykeriets Om*
bud, inför Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
i det Län, der bergningen skett, ofördröjligen
och sist inom en månad från auctionsdagen
redovisas och i Landt-Ränteriet derstädes
insättas , för att dermed, Lag och Förr
fattningar likmätigt, sedermera förfaras.
Ar det bergade och i förvar tagna god-i
set skadadt eller af sådan egenskap, att detsamma,
genom ett längre förvarande, sanno
-
30Bil.t.Stats-s.AUm.Bisv.o.Orc Visk.Vil.N.u $3,
likt lomme att förskämmas eller till sitt vär*
dé förminskas, till utrönande hvaraf Magistraten
i närmaste Stad intill det ställe det
strandningen inträffat, uppl anmälan af Dykeri-Ombudet
, har att genast lita anställa
noggrann besigtning och undersökning, dl
må, oaktadt godsegaren är okänd eller frånvarande,
försäljningen af varorne icke uppskjutas,
men deremot, efter förutgången kun»
görelse i orten, skyndsamt för sig gå, samt
med auctions-medlens fördelning förhållas pl
sätt i 3:dje och <j:de Mom. af denna §. redan
stadgadt blifvit.
»5 §.
Bergning af gods, som, af en eller annan
orsak från fartyg skiljJt , under vatten
ligger eller på vatten flyter,' tillkommer Dy»
keri-Bolaget inom Districtet, som derföre
eger att bergare lön beräkna, i öfverensstämmelse
med hvad genom G 5 Mom. redan
stadgadt linnes.
Skulle sådant gods vara bergadt af någon
annan än Dykeriet och dess underly»
dande Betjente, bör detsamma genast öfverlemnas
åt Dykeriets Ombud, som dermed för»
farer i enlighet med hvad i nästföregående
14 §. stadgadt är, rörande gods hvartill egaren
är okänd.
Bil. t.Siats-s. Allm.Besv.o.Oec.Uisk. Uil. A-o53. 31
Den enskilde, som dylikt gods bergat,
vare likväl berättigad, att af Dykeriet i bergareiön
uppbära Tio procent af varans värde.
16. §.
Till bergning åter af strandvrak, (hvarmed
förstås sådant gods, utan känd egare,
sorn ar vräkt eller kastadt på landet, så att
det af hvar och en kan tagas i förvar, men
icke sådane effecter, som från fartyg , under
påstående sjöskada, blifvit kastade eller annars
mot stranden vräkte.), vare den berättigad,
sorn sådant gods först finner. Med detta
gods förfares på sätt Sjölagen och gällande
Författningar derom föreskrifva.
17 S
Genom
Kongl- Brefvet den 12 Mars 1823
samt Förvaltningens af Sjö-Ärendena och
Commerce-Collegii derå grundade kungörelse
af den 5 April samma år, är förklarad! :
att det må vara hvar och en Svensk undersåte
fritt och obetaget, att inom Svenskt område,
i öppna sjön, uppfiska skeppsankare, sorn
antingen vid fartygs förolyckande och strandningshändelser
blifvit öfvergifne af Dykerioch
Bergnings Compagnie!, Skeppsegare och
Assuradeurer, eller ock, utan att Fartyg förolyckats
ellet strandat, genom storm eller på
5a Bil.t.Stats-s. Allm, Besvio.Oec.Uisk.Utl.N.osSi
annat sätt, blifvit från fartyget skiljde samt
på hafsbotten qvarliggande och öfvergifne;
att, då ankare uppfiskas , vederbörande böra
sådant ofördröjligen anmäla hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i orten och trenne gånger
i Post- och Inrikes Tidningen kungöra;
att, derest egaren sedermera, inom natt och
år efter sista kungörelsens införande, sig inr
linner och behörigen styrker sin eganderätt,
ankaret skall till honom återställas, emot det
han erlägger den högsta i Författningarna
utsatte bergarelön, eller tjugufem procent af
Ankarets värde, och godtgör de kostnader,'
som till Ankarets vårdande kunnat åtgå; samt
att, i händelse någon egare, inom förenämnde
tid, sig icke anmäler, den, som Ankaret
uppfiskat, må ega, utan utgörande af några Tull-*
eller andra afgifter, detsamma, såsom annan
välfången egendom, efter godtfinnande an-;
vända.
18 §.
Bolagen vare skyldige, då så påfordrasj
ätt upptaga inom Districtet öfvergifna strandade
fartyg, som i segelled medföra hinder
och olägenhet; dock emot ersättning af det
bergade fartyget och godset, eller, der sådant
icke finnes tillräckligt, för bristen, af den autotitel
eller peraoD, sorn Dy kenet derom på,
kallat,
Bil.t.StatS‘ s.Allm.BeHv.o.Oec.Uisi.Vtl.N/oB5. 5$
kallat > så väl för arbets kostnaderna som
för slitage å inventarier. Skulle det bergades
värde öfverstiga dessa omkostnader, må
Dykeriet ega att af öfverskottet beräkna dea
genom 6 §. 5 Mom. bestämda bergni ngspi ocent.
19 §•
Om, under krig, sjöträffning förefaller
nära vid Rikets kuster, hvarvid främmande
Krigsfartyg stranda och sedermera genom
Dykeriets åtgärd räddas, vare vederbörande
Bolag berattigadt till enahanda ersättning bärföre,
som genom 6 §. blifvit för fartyg i allmänhet
förordnad.
' So §.
Då räddadt fartyg eller bergade varor
skola försäljas, hör sådant kungöras så väl i
Länets kyrkor som i Post- och Inrikes-Tidningen
och Länets Tidning minst sex veckor
före auctions-dagen. Härifrån må likväl
undantag ega rum, ej mindre vid föryttrandet
af sådana varor, om hvilka i4 §.
5 Mom. handlar, och för hvilka auctionsdagen
bör bestämmas så korrt efter Kungörelsens
utfärdande, som lämpligen ske kan ,
än ock för Ön Gottland, vid de tillfallen då
Sik. lill Rikt-St, Prot. 1828 och 1829, 4 Sami. 2 Afi. j.
1 i.te H.t.
34 Bil.t.Stats-s.AlIm,Bisv.o,Oec,Utsk.Vtl,N:Q$5.
postgången är hämmad, så vida godsegaren
eller dess Ombud ej skulle begära att med auctionen
måtte få anstå, till dess Kungörelsen
derom i Post- och Inrikes-Tidningen hunnit
att i vanlig ordning inflyta.
Sådane vid Strandningshändelsé skadade
inventarii-persedlar, sorn, före Skepparens
afresa, böra försäljas, kunna likaledes genast
uppå auction föryttras, utan att en längre
omväg dermed må lägga hinder i vägen för
fartygets afsegling,
21
Tull och Tolag, af bergade varor, erlägges
ej i annan händelse, än då sådane varor
genom offentlig auction försäljas, och hvar-:
efter fördelningen af de inflytande försäljningsmedlen
verkställes i den ordning i4 §,
här ofvan föreskrifver.
Tolagen tillkommer den Stad, inom hvars
Tull-Kammar-District försäljningen sker. Vid
denna afgifts uppbärande, lända de derom
för hvarje Stad gällande föreskrifter till efterrättelse,
så att, för bergade varor, ej må
fordras andra eller högre afgifter, än för
samma slags vara eger rum, då den sjö. elle;
landvägen till Staden ankommer,
BiLt.Stais-s.Allm,
22 §.
Finnes & förolyckadt fartyg , hvars last
har 1 Riket försäljes , sådant gods, som till
införsel förbudet är, ma detsamma i närmaste
Stapel-Stad få uppläggas och till export
försäljas, antingen Staden är berättigad till
Nederlag eller icke.
Har strandängen inträffat i närheten af
sådan land-hamn, som är med Tullbevakning
och säkra förvaringsrum försedd, må de
förbudne varorne, då besparing i transportkostnaden
derigenom vinnes, uti sådan^ landhamn
till export uppläggas.
23 $•
Dykeri-Bolagens Betjente åligger, så
snart de förmärka eller till deras kunskap
kommer, att fartyg är i nödställd belägenhet,
att genast, då sådant är möjligt, begifva sig
ombord, för att erbjuda den hjelp och handräckning,
som pä dera ankommer; att der^
jemte ofördröjligen, då fartyg strandat, derom
underrätta så väl närmast boende KronoBetjent,
sorn närmast stationerade Tullbetjent}
att framförallt söka rädda menniskolif, som ä;
i faraj och att, intilldess Tullbetjent ankommer,
verkställa hvad denne enligt författning
garne åligger.
•36 fiil.t.Stats-s.Allm. Besp.o.Oec. Utsi. ZTif/.N.-o 5$;
24 §.
Genom Dykerietg försorg bergade * afor
förvaras order Tull-Verkets samt vederbörande
Bolags gemensamma vard och pä deras
gemensamma ansvar ; skolandes härvid,
äfvensom da fråga är om transport och försäljning
af dylika varor, så väl de I detta
afseende tillämplige allmänna författningar,
som de serskilda föreskrifter, hvilka, oppi
underdånig anmälan af General-Tull-Styrelsen
, kunna 3f Kongl. Maj:t i Nåder varda
utfärdade, tjena till noggrann och obrottslig
efterrättelse.
2 5 $•
På det hvarken af Bolagens tjenstemän
må kunna förebäras okunnighet om hvad författningarne
i hvarje serskildt fall föreskrifva,
eller upplysning derom för sjö-nödlidande
saknas, åligge Bolagens Directioner, att
derom foga skyndsam och säker anstalt, det
ett exemplar af alla sådana Författningar, hvilka
i ett eller annat afseende kunna angå Dykeriet
eller innefatta sådana stadganden, sorn
af dess underlydande Betjente böra iakttagas,
alltid finnes, med deröfver upprättadt Register,
så väl å hvarje Skepps-Clarerare-Contoir
inom Districtet, sorn på hvarje hufvudstation
att tillgå, med skyldighet för Dykert
-
fiil.t.Stats s.sIllm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N o 53. 37
Cornmissarien eller den person, som dess befattning
bestrider, att vid ansvar, såsom för
tjenstefel, ovägerligen lemtia de skeppsbrutne
eiler deras Ombud del deraf, då sådant
varder äskadf.
Vid Dykeri-Commissariens ankomst om
bord på det strandade fartyget, bör ett exemplar
af detta Reglemente af honom till Befälhaivaren
genast aflemnas.
26 §.
Bolagens Tjenstemän samt Betjente åtnjuta
under utöfningen af deras befattningar
samma Nådiga hägn och beskydd, sorn TullVerkets
Tjenstemän och Betjente.
27 §.
Krono-Betjenl, som erhållit underrättelse
om i orten inträffad sjöskada, bör sådant
till Kongl. Majus Befallningshafvande i Fänet
genast inberätta och], så vidt hans öfriga
göromål det tillåta, vid ansvar, såsom för
annat tjenstefel, vara ,Dykeriets Ombud behjelplig.
då anhållan derom göres, ej mindre
för anskaffande af nödigt arbetsbiträde ä-n
uti allt hvad som kan leda till ordning vid
strandning* stället och till bevarande af Kro«
58 Bil.t.Stals's.AUmBesv.o.Oee,Utsk. Vil.N:o53,
nans gods- och fartygs-egares eller Assura;
deurers samt Dykeriets rätt och säkerhet.
a8 §.
Är vid slrandningsstället hjelp af Dykeriet
ej genast att t ilig!, och finnes icke
eller Tullbetjent tillstädes, bör Kronobetjent
om strandängen skyndsammast underrätta
närmast stationerade Dykeri, och Tullbetjente,
samt under tiden ej blott lemna Skepparen
all möjlig handräckning för bergning af besättning,
fartyg och gods, utan ock med uppmärksamhet
tillse och bevaka, att gods ej varder
undansnilladt eller förbrytelser emot
Tull-Föifatiningarne ega tura.
29 §.
Kongl. Maj:t förväntar af inbyggarne vid
Bikets kuster, att de ej blott med beredvillig,
het meddela sjöskadade den hjelp, som de;
ras belägenhet kräfver, och menniskokärleken
bjuder, utan ock, emot åtnjutande ersättning
för kostnad och möda, skyndsammast och, der
sa ske kan, med ridande bud derom underrätta
den till strandningsstället närmast boende
Dykeri., Tull* eller Kronobetjent; börandes
Fjerdingsman, så snart han om olyckshändelsen
eihåller kunskap oföidröjligen der-j
Bil't.StatS'S.^.llm.Besv.o.Oec.Ui$k.Utl.N:053. 3g
oro inberätta till Länsmannen eller Kronofogden
i Districtet.
So §.
Tull-; Lots- och Fyrbåks-Betjente rr.å
ej tagas i Dykeriets tjenst eller med bergning
af strandadt skepp och gods sig befatta,
utom i den enda händelse, då all annan hjelp
antingen för ögonblicket saknas, eller icke utan
synbar våda kan afvaktas till dess densamma
hinner ankomma. Räddning af menniskolif
blifver deremot alltid ett heligt å—
liggande för de vid olyckstillfället först till—
städeskommande personer; viljandes Kongl.’
jMaj:t med serdeles Nåd och afpassad belöning
anse hvarje sådan med beslutsamhet och
framgång utförd ädel handling.
31 §•
Förvaltningen af Sjö*Ärendena tilhörer
att hafva uppsigt deröfver, det endast pålitlig
ge, välfrejdade och skicklige Betjente i Bor
lagens tjenst begagnas; att, till en början, be.
stämma och sedermera, om behofvet så fordrar,
i samråd med Bolagets Direction, ombyta
de punkter vid Rikets kuster, uppå
hvilka hufvud- och biförråd till förvaranr
de a£ Dykeri; och Bergnings-redskapen böra
anläggas ; samt att tillse och hålla hand deröf.
4 p Bil-t. 5tatii*s.jJllm./}tsv.n,Oec.Ut!tk.UtLS:o 53.
ver, d i samma bergnings redskap «tiidse underhålles
i fullständigt och brukbar! skick.
Om Förvaltningen af inkomne Inspections-berättelser
eller på annan officiel viig
skulle erhålla kännedom, att något i dessa
omständigheter vore å Bolagens och dess un
derlydmde Tjänstemäns sida uraktlåtet, åligge
Förvaltningen, atr med uppgift derom anmoda
vederbörande District-Bolags Direction,
att om skyndsam rättelse derutinnan föranstalta.
Men skulle denna anmodan af Di.
rectionen lemnäs utan verkställighet , eller
Förvaltningen inhemta, att någon Directionens
åtgärd vöre stridande mot de af Kgl.
Maj;t för densamma utfärdade Nådiga föreskrifter,
ege Förvaltningen, i båda dessa fall,
att derom hos Kongl. Majit göra underdånig
anmälan , då Kongl. Majit i Nåder förordna
vill på sä'tt och i hvad ordning Directionen
härföre må till ansvar ställas.
3J §.
Skeppare, som, efter att frivilligt och
bevisligen hafva Dykeriet arn biträde anmodat,
sedermera företager sig att med eget folk
eller främmande personers hjelp, i annan ordning
än under Dykeri-Coinmissariens uppsigt,
och för vederbörande Bolags räkning,
berga fartyg eller gods, vare förfallen till
Etthundrade Riksdaler Banco böter, och skall
Jjil.l.Siats- Allm. Besv.o.Oec Utsk.Uil. N:o 53 41
derjemte till Dykeri-Bolaget fullt erlägga
hvad utgifvas bordt, i den händelse bergängen
blifvit genom Bolagets försorg verkställd.
33 §. *
Den, som, antingen under nattens mörker
eller då ljust är, sedan han af Dykeriets
Betjente blifvit underrättad, att Skepparen åt
Dykeriet öfverlemnat befattningen med det
Strandade fartyget och godsets räddning, biträder
Skepparen med sådan obehörig bergning
af varor och effecter från på grund
stående eller i marvatten liggande fartyg, utgifve
till District-Bolaget hvad han i bergajelön
uppburit eller sig betingat, samt vare
dessutom förfallen tili 16 R.dr 32 sk- Böter.
34 §•
Auction å bergadt fartyg och gods, som
i föreskrifven ordning kungjord blifvit, må
ej inställas vid Etthundrade Riksdalers vite,
så framt ej inställelsen kan minst 14 dagar
i Länets kyrkor och Tidning, samt minst
3 veckor i Post- och Inrikes-Tidningen ,
före auctionsdagen kungöras. Sker annorlunda,
ersatte den, som dertill vållande varit,
all skada och olägenhet, som derigenom
bevisligen tillskyndats vederbörande Dykeri?
42 Bil.t.Stats-e.Allm.Besv.o.Oec.U:sk.Uil.N:o 53’.
Bolag, Fartygs- och Godsegare eller Assu?
raileurer.
35 §•
Skeppare, Fartygs- och Godsegare, Assuradeurer
eller deras Ombud, som förmena
sig af Dykeriet eller dess underlydande Be-,
ijente i en eller annan måtto vara förnär •
made, ege frihet att deröfver klagan föra inför
den Domstol, sorn med strandningsmålet i
öfrige delar befattning tagit.
36 $•
Uti alla Strandnings-, Dykeri- och Bergi
ningsivister, är RådstufvuRätt i den Stad, under
hvars TullDistrict strandningen t i mat,'
förste Domstol, som med ali skyndsamhet och
summario processa, på enahanda sätt sorn
angående Sjörättssaker föreskrifvet är, har att
pröfva och med Utslag afhjelpa alla ofvanuppräknade
tvister, som derstädes kunna anhängige
göras,
37 $•
Öfverenskomma Parternesig emellan att
hänskjuta tvisten till afgörande genom af dem
utsedde Compromissarier, vare sådant, i stöd
?f 4 Gap. 15 §. UtsökningsrBalken, dem til
-
Bil.t.Stats-s.Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N.o 53; 43
litet, och ege Domstolen, vid slikt fall, icke
att vidare befattning med samma fråga taga.
38 5.
Öfver Rådstufvu-Rätts Utslag må den
missnöjde söka ändring i vederbörande HofRätt
inom den tid, som för fullföljande af
Vexel- och Sjörättsmål stadgadt är; Och bör
den klagande ställa sig till efterrättelse hvad
Allmänna Lagen i 26 Cap. 1 och 2 §§. RättegångsBalken,
angående Doms fullgörande i
dylika mål, stadgar. Har den, som skeppsbrott
lidit, ej penningar, galle då, till Utslags fullgörande,
bergadt skepp och gods, hvaruti, så
länge det osåldt är, Dykeriet njute säkerhet för
bergningskostnader och bergningslön. Ar skepp
och gods försåldt, inneliålles af auetionssumman
så mycket penningar, som emot det
omtvistade beloppet svarar, intill dess slutligt
Utslag i målet faller.
5g §.
Tvistas om värdet af skepp och gods;
här skepp ej mera skadadt är, än att det åter
kan intaga låsten och afsegla, nedsätte eller
utbetale då den, som sjöskadan lidit, hvad RåditufvuRätts
Utslag honom ålägger, och ställe
dessutom, om District»Bolaget med Utslaget
44 BU.t.Siais-s.Allin.Bi$v.'i.Oi>c,Ut%k-Uil.N:o $3,
ej åtnö;es, (vänne vederhäftige mäns borgen
för livad honom an vidare å högre ort tilläfveniyrs
släggas kan, och håfve sedan rätt
alt med skepp och gods afsegla.
40 §.
Så snart Utslag fallit, gifve RådstufvuRätten,
vid ansvar, Parterne tillkänna samt
anteckne derjemte i Utslaget, alt, derest missnöje
emot detsamma ej innan klockan 12 å
följande dagen inför Rätten antuäles, Utslaget
såsom laga krafivunnet kommer att anses.
Varder missnöje anmäldt, skrifve Domaren
det straxt å Utslaget och utsätte tillika
dagen, då besvär till HofRätt skola ingifvas,
samt meddele Parterne tydlig och fullständig
anvisning om hvad af dem för målets
fullföljande iakttagas bör, oell huru bor"
gen for kostnad och skada skall ställas.
41 §-
Ändring i Hof-Rättens Utslag må hos
Kongl. Majit i underdånighet sökas på sätt
och i den ordning Allmänna Lagen och gällande
Författningar stadga, i händelse af underdånig
klagan öfver HofRä'tts Beslut i Vexel-
och Sjö-Rätts mål,
Bil.tSiats-i. Allm.Besv.o.Otr, Uisk.Utl.N:a 53. 45
42 §.
Böter, som enligt denna Förordning åläggao,
delas till tväskiftes emellan Kronan och
åklagaren.
43 §.
Brister hos den sakfällde tillgång till Böter,
plikte med fängelse, på sätt 10 Cap. 1
§. Utsökningg-Balken samt 8:de punkten af
Kongl. Förordningen d. 25 Mars 1807 be
gtämmer.
44 §•
Från Bevillnings erläggande af den årliga
vinst eller behållning, snm, enligt npprättadt
bokslut, hvarje District-Bolag af Dykeri-
och Bergnings-försorgen tillflutit, vare
Bolagen intill nästa Riksdag befriade ; ankommande
uppå då snmmanfrä‘dande Rikets
Ständers Beslut, om och till hvad belopp Bolagen
må tillförhindas att utgöra en Bevillning,
som dock icke får öfverstiga hvad för
Actier i allmänhet är eller framdeles kan
blifva fastställdt.
46 Bil.t.Stats-s.ÅllrnlBesv.o.Oec.Ut$k.Utl.tJ:o 55
Förteckning uppå sådane Instrumentalier
och Bergaingsredskap, hvilka, uppå
hvarje Dykeri-Hufvud-Station med
derunder lydande Depöts, anses behöflige
och böra till det antal, soffi 1
förhållande till Districtets storlek kan
pröfvas lämpligt, i brukbart stånd finj
nas upplagde.
JernAnkare om 5 Sä* vigt med ketting
af jern, boj och bojrep.
D:o om 3 Sä:s med d:o d:oi
VarpÅnkare om högst 2:ne och minst
1J Sä:8 vigt, med ketting, boj och bojrep,
6-tums Ginlöpare, af 100 å 120 famnars
längd med tillhörige blockställ och skifvor
af metall, eller metall-bussade, samt ett lika
bussadt kastblock till hvarje ställ.
3-tums Ginlöpare, af 60 famnars längd,’
samt Block m. m. lika med nästföregående.
Kappståndare ("Gångspel) med tillbehör
af spakar och vidhängande surrningståg.
Taljlöpare af 30 famnars längd med tilli
hörande Block,
Stoimpumpar.
Bil.t.Stats-s.Allm.Besv.o.OecUtsk. Utl,N:o 53. 4^
Ordinaira Skeppspumpan
Släggor,
Grofva Berg-borrar.
Dessa t vänne sistnämnde persedlar j för
ått hvar som helst på en Holme kunna slå
hål i Bergen för kappståndarens surrning.
Berghakar.
VattenYxor med tvänne blad eller Yx^
ör till hvarje ställ.
Vantknifvar 1 till dessa Instrumenter
Skärknifvar > hörer fasta och sköhj
Däcksågar ) stakar.
Is-Sågar med blotta handtag.
Svåra Bräckhakar för brytning af Skepps3
balkar.
Skeppslucks- Skrufvare
Sockerkist-Skrufvar, genom hvilka äfveif
én skeppslucka kan sprängas.
BräckTänger om it å i4 vigt (vic^
tualie) hvardera.
JernTänger om 5 k 6 vigt,
FemhörningsTänger om 4 å 5 gä vigh
FastageTänger (storgripna) om 6 6ä d:o,
Hamp- och Lin-skrufvar i form af en-3
kia kratsar.
Ankarlågskrokar,
48 BU.t.SlatsS.Allm.Besv.a.OecThsk Utl-N-.n^S;
Jernbyglar eller Håfvar för Spannmål
och Stenkol.
Båtshakar med Skaft.
HuegYxor.
Isbi 11 a r ■
Sökdraggar.
Botlensökare.
Löshakar.
Balkhakar.
Vattenkikare med reservglas och kitti
Barkasser med Inventarier.
Segelbåt med Inventarier.
$6- eller 24-garns Trossar.
lfi garns d:o
Davidar med Jernskifvor oell Byglar.
Hammare.
HofTänger,
Jernspett;
samt dessutom Slagor och Spakar i resetva
på hvarje UppIagsBtälle.
Reser
-
Bil.t.Stats-s. Allm.BtSv.o.Otc, Utsk. Vtl,No 53. 4 9
Reservationer:
Af Hr Lefren, J. P.: Emot Utskotten*
genom votering stadgade beslut, enligt hvilket
Dykeri- och Bergnings-försorgen i Riket
bör föreslås att distrlctvis och genom serskilda
föreningar i Landsorterne tillvägabringas,
föranlåies jag att mig reservera. Genom
denna söndrade anstalt, af hvilken DigtrictBolag
äro att förvänta blott uppå de kuster
af Riket,der strandnings-händelser oftast in-i
träffa, och företaget alltså kan åt Bolaget lofva
en större vinst, hvaremot andra vidsträckta
kuster blifva i saknad af alla anstalter
till sjö-nödlidandes hjelp, anser jag det vigtiga
ändamål icke kunna vinnas, som med en
allmän Dykeri- och Bergning3-inrättning för
hela Riket varit åsyftadt.
Herr Winberg t Emot det beslut Högloflige
Utskotten fattat, att företrädesvis före**
slå upplåtandet af Dykeri-Inrättningar åt Provincer
och Städer, eller Districtvis, framför
åt ett allmänt Dykeri-Bolag, som egde ate
sträcka sin befattning till alla Rikets kuster,
får jag reservera mig. Genom ett sådant tillstyrkande
förutser jag, att, endast på några
fä ställen vid Rikets kuster, Dykeri-Bolag
Bilt. lill Rikz-St, Prot, I828 och 1829, 4 Sami, 1 Afd. 4»
12\te H:t.
»jo BU.t',Stots's,Allm.Btsv o.Oee.XJttk.Utl,N:o5j.
skola bilda sig, der erfarenheten visat, att dq
fleste olyckor genom storm och skeppsbrott
inträffat, och hvartill localsn synes bidraga.
Dylika Bolag vid Rikets Vestra kuster,'
såsom omkring Malmö och Götheborg, äfvensom
kring Gottland och Oland, skola vid sår
dane Inrättningar ej allenast finna sina använda
kostnader rikligen ersätta, utan äfven
bereda sig en årlig ej obetydlig vinst, hvaremot
för Rikets öfrige kuster sådana Bolag
aldrig skola kunna förena sig, enär ganska
sällan olyckor inträffa, och icke dessmindre
Bolagen åläggas enahanda skyldigheter och
utgifter genom kostsamma inventariers an*
skaffande* Jag anser derföre, att, innan den
utväg tillstyrkes, att erbjuda Dykeri, och
Bergnings-omsorgen, på de af Högloflige
Utskotten föreslagne vilkor, och hvilka jag i
öfrigt gillar, Dykeri-Inrättningen bör företrädesvis
upplåtas till ett allmänt Bolag, som'
bör kännas skyldigt, att, på hvad ställe sorn
helst vid Rikets kuster; der något skeppsbrott
eller sjöskada inträffar, biträda den sjönödlidande,
och sorn, just genom den större
vinst det sannolikt skall inhemta vid de förstnämnde
Districter, skulle erhålla en ersättning
för den kostnad, som är förenad med
anskaffandet af de sällan nyttjade Inventarier
på de öfriga platserne. Det är först, ser
dan det yisat sig, att ett sådant allmänt Bo-*
Bil.i.StätS‘S,ÅUm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.NiosS, 5?
lag ej kan tillvägabringas och hvartill tillr
räcklig tid af t. ex. ett år bör lemnäs, som den
af Högloflige Utskotten föreslagna utväg, ges
nom District-Bolag, bör vidtaga.
Herr Dahniusy Adrian: Jag kan icke
dela samma öfvertygelse och åsigter, som öfJ
rige Respective Iiedamöterna uti de sammansatta
Högloflige Utskotten, i afseende på
frågan om organiserandet af Dykeri- och Bergnings-Inrättningar
Districtvis, saint de Rer
glementariska föreskrifterne för dessa tiller—
nade Bolag; och får, då Skepps-Rederierne
i Städerna icke begärt dessa nya anstalter, mig
deremot reservera , hufvudsakligen på den
grund , att den af Höglofl. Utskotten föreslagna
straffprocent, hvilken skulle åläggas
den sjöskadade, som icke genast begat sig under
Dykeriet utan något försök, att med
tillhjelp af andra rädda Fartyg och last, innebär
tvång för den olycklige och monopolier
för Bolagen, stridande emot 60 §. Regeringsformen.
— Likaledes har jag med förundran
förnummit, huruledes Trädvaror blif-'
vit jemförde med Salt, Sten , Tegel och en
Bergnings-procent ända till 15 procent för de
förstnämnde föreslagen. — Häraf synes tydligen,
att Bolagens fördel och vinning blott
kommit i betraktande, men den sjölidandes
räddning, eller Egendomens bergning förrätta
*garen, åsidosatt.
5a Bil.t.Stats-s.Allm.Besv. o.Oec.ZJtsk, Uti.N:o 53,
Med anledning häraf och dä de Norra orterne
i Riket äfven varit befriade från Dykeriets
ingripande rät tighet vid sjöskador, kan
jag ej undgå att på det högsta yrka bibehållandet
af denna helgd, under anhållan, att
detta mitt anförande måtte få åtfölja Betän?
kandet.
Herr Friherre Cederström, Jacob: Då
jag, lika med Herrar Lefrén och Winberg, anser
Högloflige Utskottens Beslut, att, i stället
för bildandet af ett enda Bolag till Dy.
keriets besörjande vid Rikets kuster, som af
Utskottens afdelning blifvit föreslaget, bilda
flere District-Bolag, kommer att medföra deni
emot ändamålet stridande verkan, att, med
undantag af Bohus Läns Skärgård, Skånska
kusten, Gottland och Öland med Calmare
sund, förmodligen inga Bolag kunna bildas,
och således den större delen af Sveriges kuster
blifva 1 saknad af alla Bergnings*anstalter
för sjö-nödlidande, så reserverar äfven
jag mig emot beslutet. Beredningens Förslag,
att, för Bergnings-anstalterna på Rikets
alla kuster, endast ett enda Bolag borde bildas,
afsig behofvet deraf, att den vinst, som
skulle Bolaget tillfalla från de Districter, der
strandningar mera ofta inträffa, skulle betäcka
Förlags.kostnaden på instrumenter och redskap
af alla slag, som jemväl på de kuster skola
underhållas, der strandningar mera sällan in
-
Bil i.Stais.s.Allm.Betv.o.Oec. Utsk.Utl.NioS^- 53
träffa, och jag hoppas Rikets Högloflige Ständer
skola inse det välgrundade häri, och således
ogilla Utskottens förändring, derigenom
flere Bolag blifvit tillstyrkte. Höglofl.
Utskottens beslut, derigenom Konungen undandrages
rättigheten att i Directionen utnämna
Ordförande, är i min tanka jemväl en
skadlig förändring af Beredningens förslag ,
hvilket möjligen kan komma att medföra
högst menliga följder, i det controlen öfver
det sätt, hvarpå Bergnings-anstalterna komma
att bedrifvas, derigenom blifver osäker och
inskränkt till de relationer och räkenskaper,
Directionerne kunna finna sig befogade att
aflemna, och derigenom reglementets åsidosättande
till Skeppsbrutnes våldförande kan
döljas. }ag anser derföre högst nödvändigt,
att, ehvad ett eller flere Bolag komma att
bildas, Ordförande vid Directionen af Konungen
böra utnämnas, och det helst bland
personer, sorn icke äro Actie-egare.
Slutligen anser jag mig böra begära; i
anledning af Utskottens beslut: att icke med
Betänkandet och Reglementet insända det af
Beredningen upprättade förslag till Kungörelse
om Actie-teckningen, innefattande Bolagsreglor;
att det af Afdelningen inlemnade
förslag i detta afseende, med hänsigt till bildandet
af endast ett Bolag, får åtfölja denna
min Reservation till Rikets Högloflige Stan?
54 Bil.t.Stats-s. Allm.Besv.o.Oec.Uist Ull. N:o 53,
der, på det da må blifva i tillfälle att be{duma
frågan fullständigt.
Förslag
tili
Bolags-Iicglor,
för ett uppå Actie-teckning grundadt Dyke^
fi- och Bergnings-Bolag i Riket.
1 §.
Dykeri- och Bergnings-anstalterne i Riket
upplåtas åt ett Bolag af enskilda personer,
uppå Tjugufem års tid , räknad från
deu dag Bolaget blifver organiseradt, utan
rättighet, hvarken å Kongl. Majtts och Kronans
eller Bolagets sida, att Octroyen under
denna tid kunna uppsäga.
2 §•
Uti det*a Bolag, som kommer att bildas
på en Actie-teckning af minst 150,
Banco och icke öfverstigande 200,<
samma mynt, kan hvar och en af
Invånare blifva delegare genom subjcripr
tion å en eller Bete Adier.
°oo R:dr
000 R:dr
Rikets
Bil-t-Stais-slAllm.BesVtO.Oec.Utsk.UtiNioSs.ss
3§. t
Hvarje Actie ställes på en iummä af
Ett hundrade Riksdaler Banco, deraf Tio'
procent erläggas vid subscriptions-tillfället j
samt återstoden, sedan Bolaget blifvit formeradt,
efter Bol3gsstä'mmo-Beslut, inbetalas
i den moa sådant för Inrättningen erfordras.
Actie-egare vare dessutom förbunden att till—
skjuta hvad, utöfver det tecknade Actie-beloppet,
möjligen kan, för fullgörandet af Bolagets
förbindelser, i en framtid behtifvas,
Den Actie-egare, söm éj inom fö'reskrifven
tid erlägger en vid Bolagsstämma beslutad
och genom Allmänna Tidningarne behörigen
kungjord inbetalning, håfve förlorat
sin rätt till vidare delaktighet i Bolaget, och
tillfälle Bolaget den af honom redan inbe^
talda summa.
Sedan dej uppå sådant sätt, till Bolaget
hemfallne Actier blifvit, genom i allmänna
3’idningarne Irenne gånger införd kungörelse,
i laga ordning dödade, må Bolaget ega
att nya Actier under samma Nummer låta
utfärda, och desamma, genom offentlig Auction
till den mestbjudande försälja, på det
att Actie-antalet alltid må oförändra dt bibehållas.
'5GBil.t.Stats- s. Allm.Besy.o.Oec.Utsh.Vil. N:0 53
4 $•'
Actlerne ställas pä Innehafvaren och
gälla vid Bolagsstämma, likasom vid den ärliga
utdelningen af Bolagets möjliga vinst,
i dens hand, hvaruti de vid upprop befinnas,
5 §•
Actie-teckningen fortgår, under en tid
af sex Månader från denna Kungörelses da»
tum, i Stockholm hos Förvaltningen af SjöÄrendena,
och i Fandsorteme hos Kongl,
Maj-ts Befallningshafvande samt Magistrater»
ne i Rikets Stapelstäder, hvilka, så snart tiden
för Actie-teckningen tilländagålt, böra
till Förvaltningen insända specifique förteckning,
så väl på antalet af de tecknade Aclierne
och på de personer, hvilka deri subscriberat,
som å de penningar, hvilka i sådant
afseende blifvit inbetaide. Skulle Förvaltningen,
efter upprättandet sf ett sammandrag
öfver dessa förteckningar, inhemta, att Actieteckningen
uppgått utöfver den bestämda
maximi-summan af 200,000 R:dr, bör, sedan
genom lottning, anställd af Förvaltningen inför
öppna dörrar, å i Tidningarne kungjord
dag, blifvit utrönt, hvilka Actier komma att
utgå, Förvaltningen genom annonce, som
Irenne gånger skall införas i Post- och Inrikes
- Tidningen , låta kalla de Subscribenterj,
som ej blifvit utlottade, att, inom
Wl,t.Stata-s.Allm.Betv.o.Oec.Utsk.Utl.N:o5l.5y
en månad , efter det annoncen sista gången
finnes i Tidningen införd, och uppå deruti
bestämdt utsatt dag , till allmän Bolagsstämma
sig i Stockholm inställa; hvaremot
de Subscribenter, som blifvit utlottade , böra
derom underrättas, genom den Autoritet,
inför hvilken teckning skett, samt deras vid
Subscriptionen erlagde penningar dera genast
återställas,
Om deremot, vid Subscriptionstidens sluti
Actieteckningen ej uppgår till minimibelop.
pet eller 150,000 R:dr, har Förvaltningen
att sådant i underdånighet anmäla hos Kongl.
Maj:t, som då låter genom Riksgälds-Contoiret
den bristande teckningen för Stats-Verkets
räkning tills vidare fylla , och hvarefter
Bolagsstämma genast utlyses i den ordning
näst föregående moment stadgar.
De vid Actie-teckningen inflytande penningar
skola af Förvaltningen insättas i Rikets
Ständers Bank , att det blifvande Bolaget
tillhandahållas.
6 J.
Då afsigten är, att åt enskilde personer,
utan Statens inblandande, öfverlemna försorgen
om de nya Dykeri- och Bergnings-an»talterne,
så komma de Actier, af hvilka Stats
-
58 Bil.i.Lag-s.AUm. Besv.o.Oec.
Verket, 1 händelse af bristande Actieteckning
inom den derföre utsatta tid, tilläfventyrs
kan blifva egare , att till den eller de
sig derom först anmälande enskilde personer
föryttra*, emot ersättning för hvad Staten redan
förskjutit.
7 §•
Bolagets angelägenheter skola besörja3 ä£
fen Direction i Stockholm , bestående af eu
Ordförande, som af Kongl. Maj:t i Nåder
utnämnes, utan afseende derå, om han är
Actie-egare eller icke, samt af tvänne Ledamöter,
dem Actie-egarne bland sig utvälja.
Ordföranden bibehåller sin befattning i
Intill dess Kongl. Majit annorlunda i Nåder
förordnar, men till Directeursplatserne , hvilka
bibehållas för en tid af minst tvänne år,
och icke båda få på samma ar ombytas, anStälles
val vid Ordinarie Bolagsstämma året
före det, då ombyte bör ega ruin och dervid
Bolaget obetaget är, att den till afgående i
tour varande Directeuren å nyo invälja,
,Tvänne Suppleanter till Ledamöter i Direction
böra likaledes vid Bolagsstämma utses.
8 §.
Utom den i Hufvudstaden tillsatte Direction
, ege Bolaget alt, för ett skyndsam
-
Bil.t.Stats-s. Allm.nesv.n.Oec, Usk. Ut}.N.o53.5g
mare och säkrare befrämjande af dess angelägenheter
vid de kuster af Riket, der strandningshändelser
oftast inträffa , på utsedde hufvudstationer
tillförordna tvänne Directeurer,
hvilka med Directionens myndighet , men
under densammas öfverinseende och lydnad
, på stället afgöra sådane frågor, som, enligt
serskild Instruction , kunna till deras
pröfning öfverlemnas.
9 $■
Öfver Bolagets inkomster och utgifter
skall fullständig redo och räkning hos Directionen
förås, samt hufvudboken inom den
i Julii hvarje år för det nästföregående året
vara afslutad , så att densamma, jemte Inrättningens
förvaltning på det hela , må , under
loppet af sistnämnde månad, kunna till gransk'*
ning företagas af de treune Revisorer, som,
vid nästföregående Bolagsstämma blifvit ge-;
nom val dertill utsedde.
Efter en sålunda förrättad granskning,
hvilken bör vara till slut bringad innan den
a Augusti samma år, uppsätter Directionen ,
efter erhållen del af Revisorernes yttrande ,
en så fullständig berättelse öfver det nästförflutna
redogörelse-årets förvaltning, att deraf
må kunna inhemtas antalet och beskaffen*
heten af de »joskador , som under berörde
60 Bil.l.Stats-s.Allm.Be&v.o.Oec. Utsi, £/t/.N:o 53.
Sr inträffat, Bolagets alla inkomster och utgifter
under samma år, samt upplysning om
det skick , hvaruti Bolagets båtar, instrumenter
och redskap till sjö-nödlidandes räddning
och undsättning, vid senast derå förrättade
besigtningar , befunnits.
to §♦
Af Directionens berättelse, åtföljd afRevisorernes
yttrande, insändes ett exemplar till
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, som detsamma
, med eget Utlåtande, till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemnar ; men ett
annat exemplar af dessa handlingar förelägges
Actie-egarne vid näslblifvande Ordinarie
Bolagsstämma.
>t §.
Med undantag af första året afOctroyen,
skall årligen å den dag, i Augusti månad,
som genom Directionens försorg i allmänna
Tidningame tillkännagifves, Actie-egarne kallas
att sig till allmän Bolagsstämma i Stockholm
inställa; dervid Actie-egarne, efter tagen
kännedom af Directionens och Revisojernes
hvar för sig afgifne berättelser, meddela
Directionen decharge.
BiU.Stats- s.Allm.Besv.o.Oec.Utsi.Utl.Niosi, 6t
12 $.
A första årets Bolagsstämma ega Actieegarne
att bestämma arfvode för Directionens
Ordförande och Ledamöter, att sjelfve antaga
de till Directionens biträde behöfligo
Tjenstemän eller förordna om deras antagande
genom Directionen ; att bestämma antalet
och vilkoren för Inrättningens Tjenstemän
i Landsorterne J samt att upprätta och
till Kongl. Maj.ts Nådiga pröfning och fastställelse
i underdånighet öfverlemna förslag
til) Instruction för Directionen,
i3 §.
Vid sedermera inträffande Ordinarie Bolagsstämmor
må , utom hvad ofvanföre om
val af Directeurer och Revisorer stadgadt är,
alla ämnen , som angå Bolaget och utgöra
föremål för denna Inrättning , kunna till öfverläggning
förekomma ; dock må ej något
beslut, som icke instämmer med denna Kungörelse
eller med Kongl. Majits, under denna
dag utfärdade, Nådiga Förordning, angående
Bolagets skyldigheter och förmoner,
eller som vöre ledande till ändring i den
för Directionen utfärdade Instruction , kunna
i verket sättas , innan Kongl, Majit derr
till lemnat sitt Nådiga bifall.
6? Bil.t.Stats- s.Allm.Besv.o.Otc.lltsk.Uil.N:obol
14 §.
Skulle för någon utomordentlig och serdeles
vigtig angelägenhet Extra Bolagsstäm-;
ma anses nödvändig, ma Directionen ega'
att Actie-egarne dertill sammankalla, på rätt
och i den ordning n §. för Ordinarie Bolagsstämma
föreskrifver.
15 $.
Så val vid Ordinarie—sorn Extra — Bolagsstämmor,
väljeg Ordföranden af Actiee?
Sat“®i
16 §.
Val af Directeurer, Revisorer och Sup^
pleanter verkställes med slutna sedlar. — Öfrige
omröstningar ske muntligen. __ Hvarje
Actie gäller för en röst.
Uti hvad Herrar Lefren och Vinberg
anfört, förenade sig Herr Friherre Palm.
stjerna J Herr Grefve von Fersen, Herrar
Dom-Prostarne Heurlin och Lidman, Herrar
Prostarne östberg , Grevillius, Spiering ^
Hallström 0ch Dedekind, Herrar Lundgren±
Eckerman, Leffler, Langenberg, Lundman,
Cron, Modin och Köhler.
'!§
STOCKHOLM,
Elmeus och Granbergs Tryckeri, 182g.
Stats-tLog-s, Allm.Beiv.o.Oec.-Utsk.Uti.N‘,o 54, 1
N:0 54.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Julli 1829.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om rättighet för innehafvare af
Danviks Hospitals-hemman, att dem
uppbjuda och inteckna låta.
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ingifvet och derifrån till Lag-Utskottet remitteradt
Memorial, har Herr von Schinckel,
Joh. Fr., under åberopande af anförde för»
mente skäl, till Rikets Höglofl. Ständers
pröfning öfverlemnat, om icke, ”med bibehållande
af samma rättigheter, som Danviks
Hospital för närvarande eger öfver de till
detsamma donerade hemman, hvilka redan
äro eller framdeles blifva med ständig Stadge-
och Besittnings-rätt till enskild man försålde,
desse hemman må förklaras kunna med
full eganderätt tillkomma Stadge- och Besittnings.
rättens innehafvare, enär hans åtkomst
i öfrigt är så beskaffad, som ett i afskrift
vid Memorialet fogadt Stadfästelsebref
utvisade, samt följaktligen, i detta fall, tillå.
telse lemnäs till hemmanens lagfarande och
deras intecknande för gäld.”
Sii, till Riht-St. Prut. 1828 och 1889' 4 Sami, 8 A/i,
13'te H«‘t,
1
a Stats-, Lag- s.Allm,Besv.o.Oec,-Utsk.Utl,N;o54.
Sedan Lag-Utskottet ansett nödigt, att
med Siats* samt Allmänna Besvärs, och Oeconomie-Utskotten
sammanträda till öfver»
läggning om detta ärende, hafva Utskotten
detsamma 1 öfvervägande tagit; och som den
väckta frågan, om innehafvarne af Danviks
Hospitals-hemman må vara berättigade, att å
dem erhålla uppbud och Lagfart, samt huruvida
samma hemman kunna för innehafvarnes
gäld intecknas, är deraf beroende, om
de med full egande rätt eller endast med
besittningsrätt, under vissa vilkor, innehafvas,
men dessa omständigheter åter innefatta
en rättsfråga, hvilken af vederbörande autoriteter
bör i laga ordning behandlas och afgöra?,
samt med hvilken Rikets Ständer,
emot stadgandet i go §. af Regerings-formen,
ej ega att sig befatta;
alitsa sakna Utskotten skäl att tillstyrka
Rikets Höglojl, Ständer, att, i anledning
af Herr von Schinckels ofvanberörde Motion,
någon åtgärd vidtaga.
Stockholm den 7 Julii i8ag
-
Stats-,Lag s Allm.Besv.o. Oec.-Utsk. Utl.Nto^s- 3
N:o55.
Ankom till Exp,*Utsk. d. 31 Julit 182g.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om utfärdande ”af ändringar eller
tillägg i gällande Författningar.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och derifrån till Sfats-Utskottet först
remitterad! Memorial, hade Riksdagsfull -  mägtigen från Östergöthlands Län Botvid
Jonsson föreslagit, att, då någon författning
till en del ändras, densamma må helt och
hållet omtryckas med dess' tillägg och förändringar,
sådan den i hela sin vidd skall
blifva gällande utan åberopande af någon
äldre, i mer eller mindre mon upphäfven
eller ändrad Författning. Och sedan Stats»
Utskottet, i anledning häraf, uti afgifvet
Utlåtande under N:o 12, förklarat, att, då
allt yttrande öfver anvisandet af nödige till»
gångar för en sådan större Stats-utgifl, sora
af bifall till Botvid Jonssons förslag blefve
en följd, icke kunde komma i fråga förr,
än pröfningen af nyttan och fördelen af berörde
Förslag föregått, Utskottet, med stöd
44 §• 3 Morn. Riksdags-Ordningen, endast
trott sig böra anmäla, att det ansett en slik
pröfning ej tillhöra Utskottets befattning; så
hade, vid skedd föredragning af nämnde Ut
-
låtande; detsamma blifvit af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln återremitterade, äfvensom
Högvördige Preste-Ståndet remitterat Motionen
till Lag-Utskottet, Vällofl. Borgare-Ståndet
till Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotten , samt Hedervärda
Bonde-Ståndet åter förklarat Motionen böra
behandlas af sistnämnde tvänne Utskott jemte
Stats-Utskottet*
Med anledning af det förhållande, sorn
härmed sålunda inträffat, hafva Stats-, Lag*
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie*
Utskotten ansett sig tillhöra att företaga
denna fråga till gemensam pröfning- Der*
vid hafva Utskotten trott sig finna, att, enär
det sätt, som, i afseende på utfärdandet af
partiela ändringar i gällande Författningar,
nu eger rum, att nemligen endast ilen eller
de delar af Författningen, hvaruti ändringen
meddelas, varda genom allmän Kungörelse
utfärdade samt hänvisning för öfrigt lernnad
till sjelfva Författningen, synes vara
sådant, att det, efter Utskottens tanka, forén
hvar i allmänhet, som ej gjort ett alfvarligare
Studium af Författningar till hufvud»
yrke, och således för Allmogen, och den
mindre kunnige i synnerhet, skall blifva
ganska svårt, örn ej omöjligt, att, utan främmande
biträde, få, då behofvet så påkallar,
bestämd kännedom i hvilka delar en Författning
är gällande eller icke; så torde det
Stats-, Lag- s. Allm. Bt.sv.o.Oec.-Utsk.Utl.R.055. 5
ej böra betviflas, att den af Motionairen
härutinnan påyrkade förändrade ordning, att
hvarje Författning, som till större eller mindre
del undergår ändring, må efter dess nya
innehåll fullständigt omtryckas och utgifvas,
synes vara af behofvet påkallad. En väsendtlig
nytta skulle härigenom beredas ej
mindre Embetsman och Domare samt parter
och rättsökande, än hvar och en medborgare,
som är angelägen att fullgöra sina åligganden;
ty på detta 'sätt skall man säkert och med
lätthet erhålla nödig kännedom och upplys- '
ning om de Stadganden och Författningar,
man vid hvarje förekommande fall har behof
att rådfråga; och det synes dessutom
billigt, att, då första vilkoret att rätt kunna
efterlefva en Lag, är att känna den, så böra väl
de hinder, som för de lydande ligga i vägen
att fullgöra detta vilkor, i möjligaste måtto
undanrödjas. Och ehuruväl det icke undgått
Utskottens uppmärksamhet, att kostnaden
för ändrade Författningars promulgerande på
nu föreslagna mera fullständiga sätt kommer
att ökas, anse Utskotten likväl den påräknade
nyttan deraf vara så stor, att den fullkomligt
synes uppväga denna tillökning, hvarjemte
förekommer, att i dessa slags kostnader
en motsvarande minskning torde blifva
att påräkna, så snart Författningssamlingen, i
öfverensstämmelse med de åtgärder, hvilka
till Rikets Ständers antagande redan blifvit
serskildt liemstälde, blifver bragt till den
6 Stafs-, Lag.», Allm. Bésv.o.Oee.- L'tsk. Utl.N.o 56.
fullkomlighet, att Författningarne kunna genom
nämnde Samling utfärdas och utgiften
för ärstrycket derigenom upphöra. På dessa
skäl få Utskotten vördsamt tillstyrka Rikets
Höglofl- Ständer
att hos Kongl. Majit, medelst underdånig
Skrif velse, frambär a den anhållan, att Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder lill vederbörande»
efterrättelse förordna: att, då en Lag eller
Författning till större eller mindre del
undergår rättelse eller förändring, densam.
ma bör, sådan den i följd af skedd ändring
kommer att blifva gällande, i hela
dess vidd omtryckas oell till allmän efterlefnad
utfärdas.
Stockholm den 7 Julli 1829.
N:o56.
Ank. till Exp.-Utsk, d. 31 Julli 1829-
Betänkande, i anledning af väckt fråga
om förklaring öfver Kongl.
Brefvet af den 22 Maj 1819, röran
-
Stats ,Lag-s. Allm. Besv o.Oec..ZJtsk Bet.N-o 56. 7
de Åbo- och Besittning s-rätten till
Kyrkohemmanen i Halland.
Uti ett till det Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvet och derifrån till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens handläggning
remitteradt Memorial, hafva Riksdagsfullmägtige
från Hallands .Län, Anders
Svensson, Petter Andersson och Börje Börjesson
påkallat Rikets Höglofl, Ständers uppmärksamhet
å den fara, som med förstörelse af
framtida välfärd hotar Aboer a de så kallade
Kyrkohemmanen i Halland. Många hafva
de tvister varit, som tid efter annan egt
rum emellan dessa Aboer å ena, samt Kyrkorne
och Presterskapet å den andra sidan,
i thy att den Skatterätt, som de förre sökt
att å i frågavarande hemman förvärfva, är
af de senare vorden bestridd; men att hemmanen
vöre Statens egendom, och att Staten
egde fullkomlig frihet att disponera dem,
derom hade Motionairerne hemtat säker
öfvertygelse: från Anteckningar i Jordaböcker;
från Donations-Bref, som visade, att
hemmanen kunnat bortskänkas; från KöpeBref,
hvarigenom eganderätten blifvit från
Kronan till enskild man upplåten; från jern*
förelsen emelian Kronans och Kyrkornas andelar
i grundräntan, af hvilka andelar den
förras är betydligen större, än de senares;
från hemmanens förbindelse att utgöra Båtsmansrotering
och dagsverken till Kungsgår
-
8 Stats-, Lag- s. A llm.Besv.o.Oec.-Ut sk. Bet. N.a 5 6,
dar och Kungsladugårdar; same slufeligen
från Aboerne* rättighet att deltaga i Riks»
dagsmanna-val och deras skyldighet att Riksdagsmanna-arfvode
betala. Och denna öfvertygelse
hade icke blifvit rubbad genom innehållet,
sådant Motionairerne uppfattat det, af
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 22 Maji
1819, hvilket, ehuru det endast bestämde de
allmänna grunder, som borde tillämpas vid
pröfning af förefallande tvister om dispositions-rätten
af Kyrkohemman, och tilläfventyrs
icke vöre så tydligt, sorn ämnets vigt
och ändamålet med en Författning hade fordrat,
likväl icke skulle för Kyrkohemmansåbaerne
medfört några menliga följder, om
det ej sedermera erhållit en tydning, som
vid dess utfärdande icke påtänktes. Också
hade Kongl. Majit, uti en om städsel-rätten
å ena hälften af hemmanet N:o 1 Lyngåkra
i Harplinge Socken af Hallands Län uppkommen
tvist, under den 19 Augusti 1823,
i Nåder behagat fastställa Kongl- Majus Befallningshafvandes
och Kongl. Kammar-Collegii
sammanstämmande Utslag, som, uppå
anförde skäl, förklarat hemmanet böra, för
Kongl. Majus och Kronans räkning, bortslådjas;
men sedan åbo-rätten å andra hälften
af samma Lyngåkra hemman äfven blifvit
ett tvisteämne, och Kongl. Majjts Befallningshafvande,
med stöd af Högstberörde Nådiga
Bref af den 22 Maji r8»9, ansett Lyngåkra
vara ett Kyrkohemman, som Harplinge Kyr
-
Stats-,Lag-s.AUm.Besv.o Oec.‘Uts'i'Bet N:o56. 9
ka och Pastor i Församlingen egde disponera,
så hade väl Kongl. Kammar Collegium,
under åberopande af enahanda skäl, som i
dess förra Utslag anfördes, om Lyngåkra
hemmans natur samt på grund af sistnämnde
Nådiga Bref, ändrat Kongl. Majfts Befallnirigshafvandes
Beslut, och tillerkänt Kongl.
Majit och Kronan rättighet att tillsätta åbo å
hemmanet; hvaremot Kongl. Majjt, under
den 29 Mars 1825, och likaledes med åberopande
af merberörde Nådiga Bref, upphäfva
Kongl. Kammar-Collegii Utslag, och, med
fastställande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
åtgärd , i Nåder tillagt Harplinge
Kyrka och Pastor städselratten till ifrågavarande
hälft af samma lyngåkra hemman.
Vid ett sådant förhållande, och ehuru
sistberörde Nådiga Beslut är meddeladt för
ett serskildt fall; likväl och som de deruti
anförde skäl äro framställde i så allmänna
ordalag och från en så allmän synpunkt, att
de innefatta ett förklarande a priori, i afseende
på alla de Kyrkohemman, hvaröfver
Kongl. Majit och Kronan tillförene egt dominium,
och af hvilket förklarande någon
annan utgång på framdeles uppkommande
tvister ej vore att förvänta, än den, att åboerne,
som förut varit tryggade vid en laga
besittningsrätt å den jord de och deras förfäder
bebott och häfdat, skola förvandlas till
v—u nrh Piesterskanets Arrendatorer,
So Stats-,Lag~ s. Allm. Besa o. Oec.» Ut sk BetN:ö 56;
hvarigenom Kronan förlorar jordegande-rätten
till en mängd hemman, hvilkas försäljande
till skatte kunde tillskynda Slaten en betydlig
vinst; så hafva, på grund af hvad i
det föregående anfördt blifvit, till bevis för
hemmanens Krono-natur.samt med åberopande
i öfrigt af hvad Rikets Ständers Justitia-Ombudsman,
i dess Berättelse för åren 1826
och 1827, andragit, i sammanhang med redovisningen
för dess åtgärd vid en af sökanden
till åbo-rätten å sistnämnde hälft af Lyng.
åkra Kyrkohemman, Bonden Olöf Larsson
ingifve.n Skrift, deruti han påkallat Justitiae»
Ombudsmannens Embetsuppmärksamhet å de
förfoganden, hvarigenom städselrätten till
hemmanet blifvit tillagd Harplinge Kyrka
och Pastor, Motionairerne föreslagit, ”att
Rikets Höglofl. Ständer täcktes, med framställning
af de skäl, som grunda deras öfver,
tygelse om Statens jordegande rätt till alla Kyrko,
hemman, hvilka äro lika beskaffade med
det | mantal Lyngåkra, hvarom Kongl. Brefvet
den 19 Augusti 1823 handlar, hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla om
utfärdande af en sådan förklaring öfver
Kongl. Brefvet af den 22 Maji 1819, som
återgifver de, för bedömandet af tvister om
Kyrkohemman, uti Kongl. Brefvet af den
19 Augusti 1823 fastställde grunder deras,
genom Kongl. Brefvet den 29 Mars 1825,
förlorade kraft.”
Stats-, Lag-s.Ållm.Besv.o.Oec.. Utsi.Bet.N:o$6. 11
Skulle deremot Rikets Höglofl, Ständer
icke finna lämpligt, att en sådan underdånig
anhållan till Kongl. Majt! frambära, så enär
1756 års Kungl. Resolution på Allmogens
Besvär uttryckligen tillägger Kyrkohemmans
åboerne besittningsrätt till dessa hemman,
men denna förmon blifvit dem från*
känd, genom senare författningar, som innehålla,
att ailä Kyrkohemman skola till den
högsibjudande utarrenderas, hvarigenom afgiften
ofta blifver så högt uppdrifven, att
innehafvarne ovilkorligen störtas i fattigdom
och elände, hafva Motionairerne hemställt,
att till förekommande af de flere iooo:de
medborgares trefnad- och bestånd-förstörande
verkningar, som en dylik förändring i hushålls
- systemet med Kyrkohemmanen skall
medföra, ”Rikets Högl. Ständer ville hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att ofvanberörde
Kongl. Resolution af år 1756 måtte
till sin kraft och verkan åter upplifvas; hvarjemte
Motionairerne till Rikets Höglofl* Ständer
öfverlemnat, huru förhållas skall med
de Kyrkohemman, som redan blifvit genom
auction bortarrenderade.”
Vid ärendets föredragning till remiss ;
hafva nedannämnde Ledamöter af det Hederi
värda Ståndet till Protocollet sig utlåtit:
1:0 Riksdagsfullmägfigen fran Malmöhus
Län Pehr Jönsson: att han, å hemmavaran
-
i a Stats-,Lags. Allm.Besv.ö,Oec.Zl~tsk.Bet.
de medbröders vägnar, förenade sig med Motla»
nalrerne;
ato Riksdagsfullmagtigen från Bohus Län
Eric Svensson: att han ansåg Motionairerne
hafva all billighet för deras påståenden.
Både Staten och Kyrkan skulle vinna vid
-Kyrkohemmanens bortarrenderande; och Talaren
trodde det icke vara rigtigt, att Kyrkoherdarne
söka tillvälla sig dispositions-rätien
öfver dessa hemman, sorn af ålder tillhört
Kronan, och icke Kyrkorne;
3:0 Riksdagsfullmagtigen från Christianstads
Län Pahl Jönsson'• att han biträdde
Motionairernes förslag; och
4^0 f. d. Talmannen Lars Olsson: att han
förenade sig med Eric Svensson, så vidt nemligen
Motionen kunde vinna någon tillämpning
på Kyrkoheinmanen i Bohus Län.
I sammanhang med den af Motionairerne
i det föregående åberopade framställning,
i Justitia - Ombudsmannens Berättelse för
åren 1826 och 1827, af frågan om Kyrkohemrnauen
i Halland, har Justitis-Ombudsmannen,
uti den till Rikets Höglofl. Ständer,
den 4 November sistlidet år, afgifna allmänna
redogörelse öfver förvaltningen af det
honom anförtrodde Embete, andragit, att han
ådagalagt sitt bemödande, att, genom en i
Ståts-,Lag-s. Allm,Besv.o.Oec.- Vtsk.Bet. N.o 56.13
underdånighet hegard förklaring öfver Kongl.
Majus Nådiga Rescript af den 22 Maji
1819, skingra alla tvifvelsmål om rätta förståndet
deraf och, utan att vidröra den speciela
förklaring, som blifvit gifven, genom
Kongl, Majus Nådiga Bref till Katnmar-Collegium
af den 29 Mars 1835, undanrödja dess
verkan på förekommande frågor, i de fall,
då positiv bevisning uti gamla gällande handlingar
kan vinnas; men öfvertygad derom,
att Kongl. Majtt med välbehag emottager
de önskningar och råd, som af Rikets Ständer
sjelfva yttras i en sak af sådan vigt, att
den angår Statens eganderätt till en betydlig
del af Halländska ProvinCens hemmantal
och en menighets deraf beroende välfärd,
har Justitia.Ombudsmannen ansett sin pligt
vara, att, genom frågans framställande, ånyo
bemöda* sig, att rättsbegreppet derom mätte
fullständigt utredas och bestämmas. I sådant
ändamål har Justitise - Ombudsmannen dels
granskat de urkunder, å hvilka Kronans och
Kyrkans ömsesidiga anspråk sig grunda, och
dels rådfrågat sakkunnige män uti Hanmarks
Lagstiftning och Cameral-Vettenskap för den
tid, då Halland tilt Sverige afträddes; hvarefter,
och under åberopande af alla de upplysningar
och underrättelser, som vunnits i
ämnet, och hvilka i ofvannämnde Redogö»
reise (pag. 35—44J finnas upptagne, JuslitiaeOmbudsmannen
, yttrat den mening, ’’att
»nånga Kyrkohemman i Halland, såsom rätte
-
14 Stats-,Lag-s.Allm,Besv.o,Oec..Utsk Bet N.-o56
ligen hörande Kongl. Majit och Kronan till,
skola lagligen kunna försvaras, derest den
speciela jLagstiftningen derom varder återförd
till likställighet med allman Lag och
Rättegångs-Ordning; hemställandes, i sådant
afseende, Justitise Ombudsmannen, att Rikets
Ständer måtte uppdraga åt vederbörliga Utskott,
att, efter företagen Revision af Kongl.
Brefven under den 22 Maji 1819 och den
29 Mars 1825, dera föreslå de ändringar,
som kunna nödiga finnas, och i detta ämne
utarbeta ny stadga, sorn, efter granskning af
Rikets Höglofl. Ständer, komma att till Kongl.
Majlis Nådiga pröfning öfverlemnas.”
I afseende på denna hemställan af Justitias-Ombudsmannen,
sorn, jemte dess Em»
bets • berättelse, blifvit till Lag - Utskottet
remitterad, har Uag.Utskottet funnit skäl
sammanträda med Stats- samt Allmänna
Besvärs och Oeconomie-Utskotien, för att
behandla den i sammanhang med förenämnde
af Riksdagsfullmäktige från Halland gjorda
Motion.
Innan Utskotten gå att yttra sig öfver
hvad sålunda blifvit, ej mindre af Motionairerne,
än af Justitias-Ombudsmannen ant
Stats-,Lag-s. Allm,Besv.o.Oec,-Utsk Bet,N:o56. 15,
fördt och hemstäildt, anse Utskotten, sora
tagit kännedom af de åberopade Kongl. Brefven
den 2 5 Maji 1819, den ig Augusti 1823 och
den 29 Mars 1 82 5, sig böra vördsamt meddela
deras innehåll; och få i sådant afseende upplysa
:
ilo att Bonde - Ståndets Fullmägtige
från Skåne och Halland, vid 1815 års Riksdag,
i underdånighet anhållit, att, i anledning
af stadgandet uti Kongl. Brefvet den
2 Mars 1810, ’’att Rusthåll och hemman i
Götheborgs- och Bohus Län, sorn äro indelta
böra, om ock en del af räntan tillfaller
Presterskapet, af Landshöfdingen bortslå»
djas och med Abo förses, samt af Aboerne,
under förbehåll af räntans utgörande till
Presterskapet, få till Skatte lösas,’’ en lika
förmon äfven måtte tillkomma åboer å Annex-
och Mensal-hemman i Malmöhus,Christianstads
och Hallands Län, samt sådane
hemman fa till Skatte inlösas, i synnerhet
som de blifvit roterade, och åtminstone i
Skåne redan skola vara eller blifva enskiftade,
utan att Kyrkoherdarne uti de derigenom
tillkomne och fortfarande dryga kostnader
deltaga. Äfvensom Preste-Ståndet vid
samma Riksdag, och uppå begäran af Hallands
Presterskap, med anledning deraf, att
de så kallade Kyrkohemman i Hallands Län,
hvilka uti Jordeböckema äro upptagne under
namn af Geistlige och införde i Krono
-
16 Stats-,Lag- s.Allm> Besv.o-Oec.- Utsk.Bet-N-o^G.
column, understundom af Kongl. Majits Be*
fallnirigshafvande i Länet skola blifvit ansedde
såsom vanliga Kronohemman, och dels
skattevärderingar derå medgifna, dels ock af
Krono-betjeningen i orten bortstadde, i underdånighet
anhållit, att alla om skatteköp å
Kyrkohemman i Halland väckta frågor måtte
förfalla, och om dylika hädanefter yppas,
Consistorium och vederbörande Kyrkoherde
och Församling deröfver horas, samt att lediga
Kyrkohemman och Lägenheter må, enligt
Kongl. Brefven den 7 December 1796
och den 36 Julii 1809, utbjudas på Arrende*
auction, och således icke bortstädjas till förre
brukarens slägtingar, Kyikornes rätt till skada
ock förfång»
Sedan ej mindre vederbörande Consistorier
och Kongl. Majits Befallningshafvande,
än Kongl. Kammar-Collegium med under»
dåniga Utlåtanden häröfver inkommit, har
Kongl. Majit, under den 23 Maji 1819, i
Nåder förklarat, att, hvad beträffade frågan
om Skatteköp å Annex, och Mensal-hern»
man i Skåne och Halland, Kongl. Majit i
Nåder funnit, att hvad, genom Kongl. Brefvet
den 29 Mars 1810, blifvit stadgadt om
Skatteköp å Annes- och Mensal hemman i
Bohus Län, och hvarå Kongl- Majit, under
den 22 April 1819, täckts, uppå Preste-Ståndets
underdåniga hemställan, gifva Nådig
förklaring,
Stats-,Läg-s Allm.Besv,0 Oec..Z]tsk,Btt,N'o$f>. 17
förklaring, icke hade tillämpning på Skånska
Annex- och Mensal-hemman, med hvilka
ett annat förhållande eger rum, samt att, i
kraft af Presterskapets Privilegier afår 1723
och Kongl. Resolutionen af den 23 December
1747, alla de hemman i Skåne, hvilka
äro Annex- och Mensal hemman, icke kun«
na eller få till skatte försäljas och köpas;
äfvensom att Kongl, Majit i Nåder pröfvat
detsamma, på enahanda grund, böra gälla, i
anseende till de hemman i Halland, som
äro Annex- och Mensal-hemman; hvarföre
ock Kongl. Maj;t icke velat i Nåder samtycka
till hvad Riksdagsfullmägtige från
Skåne och Halland, vid 1815 ars Riksdag,
i underdånighet sökt.
Vidkommande åter Preste-Ståndets, vid
meranämnde Riksdag, gjorda underdåniga
hemställan, angående ifrågasatte Skatteköp å
Kyrkohemman i Halland, och deras bortstädjande;
så har Kongl. Majit i Nåder ansett,
att sådane hemman, till hvilka Kyrkorna
nu innehafva städselrätt, icke kunna
till skatte försäljas, eller Kyrkorna från
städselrätten skiljas, så framt icke visas kan,
att Kyrkorne en sådan dispositionsrätt, sedan
Danska tiden, obehörigen sig tillegnat; hvil*
Bih, till Rik t-St, Pret. 1828 och 1829. 4 Sam 1,12 Afd.
i3te H;t.
2
i8 Stats-,Lag-s Allm.Besv.o.Oec.-Utsk.Bet.Nto^G,
ta frågor Kongl. Majus Befallningshafvande,
i hvarje förekommande fall, egde, att, sedan
vederbörande, och ibland dem Consistorium
i Götheborg, blifvit hörde, i laga ordning
pröfva och afgöra;
3:o att vice-Pastoren i Harplinge Pa*
storat af Halmstads Län, M. Rhode, å Harplinge
Kyrkas vägnar, i underdånighet besvärat
sig deröfver, att, sedan hos Kongl. Majus
Befallningshafvande i berörde Län, dels Drängen
Bengt Persson väckt anspråk på besitt,
nihgsrätten till ett halft mantal uti Kronohemmanet
Lyngåkra, Massa eller Lars Bengtsgård
i Harplinge Socken och Halmstad» Härad,
hvilken hemmansdel Bengt Perssons
Fader, Pehr Jonsson, emot vissa betingade
vilkor, öfverlåtit på Aboerne Jacob och sinders
Mattis-söner, dels ock Lands-Contoiret,
ined åberopande af 1805 års Persedel-Jordebok,
enligt hvilken hemmanet vore af Krononatur,
på grund deraf yrkat ogillande af
de städjebref Kyrko Inspectoren Wallberg och
dåvarande Nådårs-Predikanten i Harplinge
Socken, C. IJ. Dalin, den förre, å Kyrkans,
och den senare, å Pastors vägnar, för Jacob
Andersson å berörde hemmansdel utfärdat,
och tillika påstått, att densamma måtte, på
sätt och i dén ordning Kammar-Collegii Kungörelse
den 39 Februarii 1808 fcreskrifver,
för Kongl. Majus och Kronans räkning, bortStädjas;§
och Kongl. Maj:ts bemälde Befall»
Stats ,Lag-s Allm.Besv.o.Oec.-Utsk,Bet.N:o$6. 19
ningshafvande, efter det vederbörande blifvit
hörde, samt Consistorium i Götheborg
nied utlåtande inkommit, genom Utslag den
12 Februarii 1816, förklarat, att som det i
Lands-Contoiret förvarade bestyrkta Extract
af 1569 års Lunds Landabok upptoge för
Harplinge Socken, ibland Bona Eccltsite, att
”till Kyrkan gifves årligen af Ljungagre
gåård Landgille smör Två pund”, och derefter
funnes antecknadt, att ”Dominium öfver
alla föreskrifne thesse Kyrkogaarder häfver
Kongl. Majit, samt att, under rubriquen:
Bona mensce Pastoris, förmäles, att ”ad mensam
Pastoris årligen gifves af Ljungagre
gåård Landgi le smör Två Pund’’, tnen dervid
icke omnämndes, att Pastor tillika ofver
denna jord egde Dominium; alltså och då
hvarken å Kyrkans eller Pastors sida vore
ådagalagd, att Kyrkan eller Pastor erhållit
disposiiions-rätt ofver hemmanet till både
jord och ränta; samt en förmodan, att så tillgått,
derjemte vore undanröjd, dels genom
det förhållande, att viss andel i Jordeboksräntan
funnes både för Pastor och Kyrkan
bestämd, hvilket varit öfverflödigt och utan
ändamål, då den, som egde fullkomlig disposition
öfver hemmanet, sjelf kunde bestämma
och efter omständigheterna förändra afgälden,
dels ock derigenom, att Corporalen vid Adelsfane-Regementet
hade af hemmantals-räntan
sig på lön anslagne 6 R.dr 32 sk., samt att
Laholms Kungsgård njöt dagsverkspenningar
20 Stats-,Lag’S,Allm.Eesv.o.Oec..Uisk.Bet‘N:o5().
12 sk, och Kronan de behållne 24 sk. vedpenningar,
pröfvade Kongl. Majus Befallningshafvande
rättvist berättiga Kongl- Maj t
och Kronan, att, utan rubbning af Kyrkans
och Pastors rätt till den dem hvardera förlanta
smörränta, ifrågavarande hemman N:o
1 Lyngåkra, till jord och besittning, nu och
allt framgent, såsom annan Kronojord, oträngd
af Kyrkan och Pastor, fritt disponera, samt
den, för Kyrkans och Pastors räkning, skedda
städsel ogilla, så att Kronofogden i orten
egde hemmanet i laglig ordning, å Kongl.
Maj:ts och Kronans vägnar, bort städja, desto
hellre som Pastor och Kyrkan derigenom
icke kommo att vidkännas någon minskning
i hvad de af ålder njutit; så hade Kongl.
Majtts och Bikets Kammar Collegium, uppå
deröfver af vederbörande Pastor förd klagan,
genom Utslag af den 19 December 1821,
på den grund, att 1569 års Lunds Landabok
uttryckligen innehölle, att Kongl. Maj:t och
Kronan tillkommer Dominium öfver ifrågavarande
hemman, Kongl. Majtts Befallningshafvandes
förrberörde Beslut gillat och fastställt.
Sedan vederbörande hörde blifvit, Consistorium
i Götheborg underdånigt yttrande
afgifvit, och Kammar-Collegiutn med utlåtande
inkommit öfver dessa underdåniga Besvär,
har Kongl. Maj:t, under den 19 Augusti 1823,
i Nåder förklarat, att, som 156g års Lunds
Stats-,Lag s Allm.Besv.o.Oec.'Utsk.Bet,N:o$6, 21
Landabok ovilkorligen tillerkänner Kongl.
Maj:t och Kronan rättighet att antaga Aboer
å ifrågavarande hemman, och 1 646 års Jordebok
deremot icke tillägger hvarken Kyrkan
eller Pastor i Harplinge någon annan rättighet
öfver hemmanet, än att Kyrkan och
Pastor skulle fritt åtnjuta den smörränta,
hvardera af detsamma fått sig tillagd; alltså
och då ovedersägligt är, att Kronan jemväl
sedermera utöfvat dominium öfver oftanämde
och öfriga Kyrkohemman inom Harplinge
Socken, hvilket synes deraf, att, enligt
1655 och 1668 årens Jordeböcker, detta
jemte flera andra hemman, med undantag
af Kyrkans och Pastors friheter, varit, till
Grefve Axel Lilje, till Grefskap donerade,
hvarifrån de sedermera till Kronan återkommit,
äfvensom ett annat hemman, Lilla
Brånnerup, deraf Kyrkan och Pastor i Harplinge
äfven har smörränta sig tillagd, blifvit
år 1652, med undantag af denna smörränta,
från Kronan köpt till frälse, och åter
till Kronan uppgifvet år 1687 för oköpta
räntor; ty pröfvade Kongl. Majit i Nåder
rättvist, att, med afslag å Besvären, Kongl.,
Majits Befallningshafvandes och KammarCollegii
öfverklagadeJlUtslag gilla och fastställa;
samt
3:0 att vice-Pastoren i Harplinge För;
samling, M. Rhode, å Kyrkans och Kyrkolierde-Embetets
derstädes vägnar, anfört un
-
3 2 Stats ,Lag’S.AUm.Besv.o.Oec..Utsk.Bei N056,
derdåniga besvär öfver Kammar Collegii Ut.
slag den 6 Augusti 18a2, angående hemmanen
Skintaby Nio 6 Jöns Olofsgård 1 man*
tal, Risarp N;o 1 Nils Jönsgård 1 mantal,
hälften af Lyngåkra N:o 1 Lars Bengtsgård
och Lilla Brännarp N:o 1, f mantal. Upp*
rinnelsen till den om dessa hemman, emellan
Kyrkan och Kyrkoherde - Embetet, ä ena,
samt Aboerne, å andra sidan, uppkomna tvist,
hade varit den, att Aboerne påstått, det Kyrkan
och Kyrkoherden icke egde till hemmanen
städsel-rätt, utan att desse voro sådane
Kronohemman, hvartill Kongl. Majus Befallningshafvande
tillkom att Aboer tillsätta; i
följd hvaraf de hos Kongl, Majds Befallningshafvande
begärt, att till Aboer å hemmanen
varda antagne, på det de i en framtid
kunde få lösa dem till Skatte, i fall de
åstundade; hvilket påstående de egentligen
grundat derpå, att den så kallade Lunds
Landabok af år 1569 skulle innehålla, att
Kongl Majit och Kronan öfver hemmanen egde
Dominium, och att de i senare årens Jordeböcker
i Krono-columnen upptagas.
Kongl. Majus Befallningshafvande, sorn
häröfver resolverat, hade ansett hemmanen
vara Kyrkohemman och att Harplinge Kyrka
egde, enligt nu gällande Författningar,
disponera Skintaby, gemensamt med Pastor
derstädes Risarp och Lyngåkra, och gemensamt
med Pastor i Getinge Lilla Brännarp.
Stats-,Lag-s-Allm.Besvio Oec.-Vtsk.Fet.N-o^. 23
Dock förbehöllos Kronan hemmantalsräntan
samt de öfrige allmänna onera och utskylder,
som efter författningarne deraf borde
utgå; varandes, till stöd för detta Beslut, af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfördt:
alt 1646 års Jordebok vöre en mera trovärdig
och gällande handling än Lunds Landabok,
hvars tillkomst och sammansättning
skulle vara obekant och oviss; att nämnde
Jordebok tydligen upptoge hemmanen bland
Kyrkohemmanen, med anteckning, att hela
smörräntan erlades af Skintaby till Harplinge
Kyrka, och af de öfrige hemmanen, dels till
Kyrkan och dels till Pastor, samt att Kongl.
Majit» Nådiga Bref af den 22 Maji 1819
stadgade, att sådana hemman, hvartill Kyrkan
då hade städsel-rätt, icke finge till Skat.
te försäljas, så framt icke visas kunde, att
Kyrkan en sådan dispositions rätt, sedan
Danska tiden, obehörigen sig lillegnat.
Deremot hade, uppå anförde besvär,
Kammar-Collegium förklarat Kronan berättigad
att tillsätta Aboer å hemmanen, emedan
1569 års Landabok innehöll, att Kronan
deröfver egde Dominium, hvilket Kronan
desto mindre hade sig afhändt, som Skintaby
och Risarp blifvit donerade till Grefskap åt
Grefve Axel Lilje, med hela räntan, undantagande
hvad deraf varit Kyrkan och Pastor
förländt i smör, och Lyngåkra hemmansränta
är vorden indeld Corporalen vid Skån
-
a,j Stats ,Lag-s.Allm.Besv.o.Oec.-LJtsk.Bet-N:056.
ska Compagniet af Adelsfane Regementet på
lön, med undantag af hvad Kyrkan och
Pastor deraf åtnjöto.
Vid pröfningen af ifrågavarande Besvär
har Kongl. Maj.'t i Nåder funnit ordningen
fordra ätt först granska de äldre handlingar,
som Parterne, å ömse sidor, till stöd för deras
stridiga påståenden åberopat.
1:0 Den så kallade Lunds Landabok vore
icke med någon underskrift försedd. Stilen
vittnade dock om dess uppgifna ålder. Så
väl främst, som i medlet af Boken, funnes
införd Konung Fredric ILs i Danmark Bref
af den 11 Augusti 156g, dock hvarken i
original eller besannad afskrift, innehållande
befallning till Härads-Prostarne i Skåne, Hal*
land, Blekinge och Lister, att, hvar inom
sitt Härad, upprätta klara Register på alla
de gårdar och egendomar, som tillhörde Kyrkor
och Prester, och dessa Register sedan
till Super-Intendenten insända, hvilken åläg
att deröfver författa en ordentlig Jordebok.
Uti Landaboken vöre icke blott Kyrkornes
och Presternes egendomar upptagne, utan
ock Presternes och Klockarnes öfriga inkomster
tillika med deras onera. Alla de Härader,
som nu höra till Christianstads Län
och Blekinge, voro i boken icke uppförde,
men deremot On Bornholm, som då äfven
hörde till Lunds Stift.
Stuts.,Lag-s Allm.Besv.o.Oec.-Utsk.Bet.N:o5 6. 2 5
2:0 1646 clrs Jordebok upprättades året
efter freden i Brömsebro, då Halland under
förpantning på 2 6 år till Sverige afträddes;
utvisande detta document, huru förhållandet
var, när Halland kom under Sverige.
3:0 1729 ars Hallands Beskrifning. Hvad
denna handling beträffade, hade Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Länet anfört, att, ehuru
icke upplysas kunde, hvilken autoritet
uppdragit åt dåvarande Landshöfding att
Beskrifningen upprätta, eller vid hvad tid
Kronofogdarne och Häradsskrifvarne, hvilka,
hvar för sitt Fögderi, densamma underskrifva,
om författandet erhållit befallning; likväl
och då sådant skett efter Landshöfdingens
vederbörande Kronobetjente meddelade
project, hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ansett Beskrifningen vara med behörig
autorisation tillkommen, och att deri
motsvarade de i andra Län författade Jordref*.
nings-Protocoll, ehuru de innehöllo en
fullständigare uppgift å hemmanens värde
och herrligheter, af hvilken anledning och
då hemmansräntorne deruti endast summariter
upptagas, denna Beskrifning icke kunde
såsom en vanlig Jordebok betraktas, utan så*
som ett Document, hvilket, så väl i Caméralt,
som Historiskt afseende, borde förtjena
trovärdighet, så vida Icke andra authentique
handlingar finnas, hvarigenom dess origtighet
kunde bevisas- Och hade Kammar-Collegium
26 Stats-,Lag s.Allm.V.esv.o.Oec■ Utsk.Bet-N:o$Q.
härvid yttrat, att Hallands Beskrifning i
manga delar funnits med noggrannhet upprättad,
men att, då densamma i Bera omständigheter
varit mot Kronans Jordeböcker stridande,
den icke kunnat tilläggas fullt vitsord,
eller Beslut ensamt stödjas derpå.
Dessa upplysningar saknades, enär Kongl.
Maj:t, genom Nådigt Bref den ig Augusti
1823, gillade Kammar Collegii Utslag, hvarigenom
en annan hälft af Lyngåkra hemman
förklarades för Krono; hvadan och då
sistnämnde Bref icke kunde anses såsom en
bestämd Författning, hvilken borde allmänt
tillämpas, Kongl. Maj:t icke ansett sig hindrad,
att uti detta mål besluta hvad med det
nu upplysta förhållandet och allmänna Författningars
föreskrifter instämde.
Vid öfvervägande af hvad således förekommit,
har Kongl. Majit, under den 2 9 Mars
1825, i Nåder förklarat sig halva funnit,
att 156g års Lunds Landsbok icke kan tilläggas
sådant vittsord, att derpå något Beslut
bör byggas uti de fall, då den från
andra senare trovärdiga handlingar afviker,
helst, under tidens längd, många för.
ändringar efter dess upprättande kunnat sig
tilldraga; om Lnndaboken än ägde fullt vitsord,
befunnes dock dess innehåll i den sak,
hvarom fråga är, vara mörkt och tvätydigt;
ty af åtskilliga Kongl. Danska Förordningar
Stats ,Las s.AUm.Besv o.Oec.-Utsk.Bet.N:o$6. 27
och om den tidens Cameral-Verk befintliga
underrättelser vore sannolikt, att ordet Dominium
icke betydde städsel-rätt, utan att
denna rätt åtföljde
detsamma som, i Sverige, Jordeboksränta,
samt att Döminium är en öfversättning af
Danska ordet Herlighed och Höjhed, och
utmärkte en serskild slags rättighet, såsom
till Birke Ting, Jus Patronatus, fördel af
Jagt, Fiske, Skog &c. Den af Kammar-Collegium
från Landeboken hemtade bevisning,
huru dess mening än tydes, har Kongl.
Maj:t likväl ansett förfalla, genom den uti
denna sak företedda 77 år yngre gällande
handling, ; nemligen Kronans Jordebok för
år 1646, som upplyser förhållandet med de
ifrågavarande hemman vid Hallands afträdande
nemligen att de då voro Kyrkohemman
; en egenskap, den de icke kunna
anses hafva derigenom förlorat, att de år 1725
blifvit införde i Krono Columnen, emedan
Kongl. Resolutionen på Presterskapets Besvär
den 7 Julii 1752 §. 10 innehåller den
försäkran, att de Ecclesiastique hemmanen,
genom Jordebokens nya inrättning, ej skulle
ombyta den natur, som dem, efter Privilegierne
tillkom, hvilken försäkran ock är af Kongl,
Majit i Nåder vorden förnyad. Icke eller
vöre något skäl att sluta till en sådan förändring
deraf, att Mantalsräntor hlifvit
hemmanen påförde,- helst dessa i början tillkommit,
såsom en Bevillning, och ^edan
28 Stats-,Lag-s.Allm.Btsv.d Oec^Utsk.Bet.N-.o^S.
blifvit förmedlade till ständiga räntor, hvilka
äfven till en del' af förenämnde hemman
utgå. Hvad beträffade den omständigheten,
alt 2tne af hemmanen blifvit donerade till
Grefve Axel Lilje, så hade denna donation
icke kunnat sträcka sig lill mera än hvad
Kronan kunnat bortgifva, nemligen Gästeripenningar
och hemmantalsräntan; innehållande
första anteckningen örn denna donation i
1655 års Jordebok, emellan hvilkel år och
1648 ingen Jordebok finnes, att Kyrkans
och Pastors friheter voro undantagna, hvaribland
måste räknas Städselrätten, såsom åtföljande
Landtgillet, eller Jordeboksräntan,
hvilket än vidare bestyrktes deraf, att hem.
manen, oaktadt donation, oafbrutet och intill
Jordeboksförändringen år 1725 varit
såsom Kyrkohemman i Jordeboken införde.
Anteckningen i 1708 års Jordebok, att Lyngåkra
hemman varit Corporalen vid Skånska
Compagniet af Adelsfane-Regementet på lön
anslaget, har Kongl. Majit icke funnit vara
något bevis om hemmanets förändrade natur,
då endast Mantalsräntan blifvit indeld, utvisande
1646 års Jordebok, att flere Skattehemman
den tiden varit indelta eller på Lön
anslagne till Civile och Militaire Tjenstemän,
hviket upplyser, att indelningen icke
hade något sammanhang med eganderätten.
Af föregående orsaker förfölle äfven det
skäl man velat hemta af anteckningarne i
Statg‘,Lag s.Allm.Besv o.Oec.~Utsk,Bet N-.ö^ö, 2g
1668 års Jordebok, vid hemmanet Lilla Brännarp:
Herr Adrian Tripp köpt till Frälse, och
sådant desto hellre, som Kyrkans och Prestens
friheter blifvit undantagne, och köpet
således icke sträckt sig längre, än till Kronans
behållna Räntor, hvilket förhållande än
vidare styrktes af Hallands Beskrifning om
Kyrkohemmanet Lindarne med flere, af innehåll:
att Smörrantan Och Städselrätten njuter
Kyrkan, en del af hemmantalsräntan Kronan, större
delen Tripparne.
Hvarförutan och till bevis om Kyrkans
och Pastors till hemmanen egande städselxätt
förekomme, att Hallands ofvannätnnde
beskrifning, upprättad, efter Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes föreskrift, af Krono Fogdarne
och Häradsskrifvarne i orten, upptager
för hvarje hemman serskildt åboernes
namn, tiden då de af Kyrkan och Pastor
städt hemmanen, hvad de i städja betalt, och
huru den blifvit fördeld, hvarvid anföres,
att grunden till fördelningen hemtades af
Landtgillets belopp. Och alldenstund af
detta allt är bevist, att Harplinge Kyrka till Skintaby
ensamt, och, gemensamt med Pastor till
Risarp, samt till nu ifrågavarande hälft af
Lyngåkra, och, gemensamt med Pastor i
Getinge, till Lilla Brännarp, från äldre tider
innehaft städselrätt, och å andra sidan icke
i någor måtto blifvit styrkt, att Kyrkan och
Pastor en sadan förvaltningsrätt, efter Dan
-
30 Stats-,Lag.s.Allm.Besv.o.Oec.-Vtsk.Bet.N:o^.
ska tiden, sig obehörigen tillegna!; fördenskull
och i förmägo af Kongl. Brefvet den
22 Maji 1819, har Kongl. Majit pröfvat
rättvist, att, med upphäfvande af Kammar»
Collegii öfverklagade Utslag, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes ofvannämnde Beslut i
Nåder gilla och fastställa.
Hvad sålunda anfördt och yrkadt blifvit
hafva Utskotten i öfvervägande tagit; men
alldenstund go J. Regeringsformen förmår,
att tinder Rikets Ständers eller deras Utskotts
öfverläggningar och pröfning icke ma korn»
ma Regerings- och Domaremagternes beslut,
Resolutioner och Utslag eller enskilde medborgares
och Corporationers förhållanden ;
fördenskull finna Utskotten sig icke iti 11 st anel
igt understödja de bär förut gjorde yrkanden
och framställningar, så vidt de samma
åsyfta någon Rikets Ständers pröfning af
eganderätten till ifrågavarande hemman, eller
granskning af Kongl. Brefvet den 19 Au.
gusti 1823 och den 29 Mars 1825» såsom
icke innefattande några allmänna Uagstadganden,
utan varande af Kongl Majit, rörande
yppade serskilda frågor om Skatteköp å
vissa Kyrkohemman i Halland, meddelade
Nådiga Beslut, hvilka icke kunna ega inflytande
på andra till äfventyrs uppkommande
tvister om eganderätten till dylika hemman.
Något så beskaffad! hinder eger der*
Stats-,Lags. Allm.Besv>o.Oec-Vtsk.Bet.N’o^&. 31
emot icke rum i afseende på granskningen
af Kongl. Brefvet den 22 Maji 181g, hvilket
icke för något serskildt fall är gifvet, utan
innefattar allmänna grunder för bestämmande
af Städselrätten till de i Halland befintlige
Kyrkohemman. Utskotten hysa likväl
den öfvertygelse, att någon ändring eller
förklaring af detta Nådiga Bref icke ar af
nöden, enär deråt annan tydning icke lärer
kunna gifvas, än att Kyrkorne och Presterskapet
i Halland genom detsamma blifvit
försäkrade att varda bibehållne vid Städselrätten
till Kyrkohemmanen , så vida de en
sådan rätt under Danska tiden verkligen
innehaft och utöfvat, hvarom alltså laglig
bevisning måste till vägabringas, och i hvilket
fall Kyrkorne äfven synes böra denna
rätt oförkränkt tillgodonjuta; äfvensom Utskotten
icke finna någon anledning vara för
handen att biträda yrkandet, det underdånig
anhållan måtte göras hos Kongl. Majit om
återupplifvandet af Kongl. Resolutionen den
29 November 1756, efter som densamma icke
blifvit, genom de sederméra angående Kyrkohemmans
utarrenderande utkomne Författningar,
upphäfven, eller tued dem synes sta i strid.
Då Utskotten sålunda hvarken ansett
sig tillkomma att ingå i bedömande af de
för serskilda fall gifna Nådiga Beslut, hvil.
ka föranledt så väl enskilde Motionairers,
Som Rikets Ständers Justitise-Ombudsmans
a
32 Stats-)Lag s.A.llm.Besv.o.Oec.-UtshiBet'N:o$6.
här förut anmälda framställningar, ej eller
deraf funnit anledning att tillstyrka någon
ändring uti eller förklaring öfver de allmänna
Iförfattningar, som till äsnnet äro lämplige,
har det likväl icke kunnat undgå Utskottens
uppmärksamhet, å ena sidan, att frågan
om egande-rätteu till de i Halland befintlige
Kyrkohemman, huruvida nemligen den tillhör
Kongl. Majit och Kronan eller Kyrkor*
ne, icke i allmänhet finnes afgjord och bestämd,
utan för hvarje serskildt fall är beroende
af bevisning om äldre tiders förhållanden,
och således enligt dess natur oftast mäste
vara i mörker insvept och tvifvelaktig,
och, å den andra sidan åter, att det är af
största vigt, både för Staten, Kyrkan och den
enskilde medborgaren, att denna egande rätt
blifver bestämdt pröfvad och afgjord, emedan
deraf beror icke allenast, huruvida Staten
eller Kyrkan må vara| rätter egare till ett
betydligt antal af de inom Provincen Halland
befintlige hemman, än äfven, om nu
varande Aboer å dessa hemman hafva enahanda
besittningsrätt, som å Kronojord i allmänhet,
eller endast äro att anse såsom Kyrka
ns Arrendatorer, hvilket på dessa Äboers
bestånd och välfärd är af högsta inflytande.
I sådant sakens skick, och med hänsigt jemväl
till stadgandet i 77 §. Regerings-Formen,
hafva Utskotten, öfvertygade, att Kongl.
Maj:t städse med välbehag upptager och lern
nar
-
Sta's-,Lag:s.Ållm.Besv ö.Oec.-Utsk.Bet N.o56. 33
nar bifall åt hvarje förslag af Rikets Ständer,
som har för syftemål rättvisans befrämjande
i förening med allmänt och enskildt väl, ansett
sig pligtige för Rikets Ständer framlägga
deras öfvertygelse om de åtgärder, sorn
för sådant ändamål kunna vara att vidtaga.
Hävid torde förnämligast böra i betraktande
komma: att frågan om rättighet
att till Skatte lösa Kyrkohemman i Halland
ovilkorligen är beroende deraf, huruvida
egande-rätten till dessa hemman tillhör Kongh
Majit och Kronan eller någon Kyrka, hvilket
således måste vara utred t och bestämdt, förr
än frågan oin Skatteköp å sådant hemman kan
i adminstrativ väg pröfvas och afgöras; att
med afseende å ej mindre den för pröfningen
erforderliga bevisning och utredning
af ämnet, än äfven detsammas egenskap af
rättsfråga, behandlingen deraf lämpligast synes
böra, lika med andra eganderätts-tvister i
allmänhet öfverlentnas till Domaremagtens
afgörande, och att, fastän, på sätt nyss nämndt
blifvit, åboernes rätt och välfärd ovilkorligen
är beroende af eganderätts-frågans utgång,
dessa åboer likväl icke äro behörige
att uppträda såsom egentliga Parter hvarken
för att tillvinna eller försvara egande
Bih,
till Rikt* St, Prat. 1828 och 1829- 4 Sami- 2 Afd'
1 3:e Hit.
3
34 Stats-,Lag-s,Allm.Besv.o.Oec.- Utsk.Bet N.056.
rätten åt Staten af ifrågavarande hemman.
Vid detta förhållande och då Kongl. Majit
vid serskilda tillfällen i Nåder antagit och
tillämpat den grundsatts, att Dess i admini
strativ väg vidtagne beslut icke maga anses
hinderlige för upptagande och pröfning vid
vederbörlig Domstol, i tvisteväg, af de derunder
till äfventyrs beroende ratts-frågof,
anse Utskotten sig icke böra tveka att tillstyrka
Rikets Höglofl. Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla,
att före prof ningen af sig yppande frågor
om Skatteköp ä Kyrkohemman i Halland,
vid vederbörlig Domstol i Laglig ordning
må varda, i närvaro af behörige Kronooch
Consistorii Ombud, undersökt och profvadt,
huruvida Kongl. Majit och Kronan
eller Kyrkan har jordegande rätt, och att,
såsom följd häraf, jemväl förklaras måtte,
att de uti administrativ väg redan vidtagne
beslut icke äro af den beskaffenhet, att de
kunna vara hinderlige för eganderätts-frågans
upptagande och afgörande i tvisteväg.
Slutligen böra Utskotten tillkännagifva,
ätt, då de af Riksdagsfullmägtigen från Malmöhus
Län Per Jönsson och f, d. Talmannen
Lars Olsson, under discussionen i det
Hedervärda Ståndet, afgifna yttranden blifvit
framställde i så obestämda uttryck, att Utskotten
sakna all ledning för bedömandet
Stats-,Lag-s./Hlm»Besv.ö Oec.-Utsk.Bet N:ö56.3*5
af deras föremål, hafva Utskotten icke kunnat
något Utlåtande deröfver afgifva.
Åtskilliga Ledamöters Reservationer i
ämnet bifogas.
Stockholm den u,i Julii 182g.
36 Bil.t>St,,Lag.s.Allm,Besr,n.Oec,-Uisk.Bet.N.^G,
Reservationer:
fÅf Herr Professoren Bexell.
Under förklarande deraf, att jag, af förevarande
frågas utgång, sjelf hvarken eger den
ringaste nytta eller skada, samt att jag lika
varmt interesserar mig för Hallandska Kyrkohem.
mans åboernes, som för Kyrkornas rätt, går jag
att emot Höglofl. Utskottens Betänkande mig
reservera.
Såsom grund för min Reservation får jag
åberopa de åsigter af ämnet, hvilka innefattas i
det förslag till Betänkande, som Utskottens
sammansatta Beredning till Utskottens Plenum
ingifvit, och hvilket förslag härvid bifogas.
Jag får ytterligare anföra? Frågan är af
eganderätts natur. För mig ligger hon således
inom eganderättens fridlysta område. Konungen
har redan råttsenligt afgjort henne. Nittionde
Paragrafen af Regeringsformen framtställer sig
oundanrödjelig i vägen för Rikets Höglofl.
Ständers ytterligare pröfning deraf.
En hittills måhända förbisedd, men derföre
icke mindre vigtig, omständighet erbjuder
sig vidare såsom grund för min Reservation.
11823 års Ständer godkände icke med ett tyst
bifall, utan på det högtidligaste sätt, Kongl
Bil t.St.,Lag-s.Allm.Besv.o.Oec.-Utsk.Bet.N,^' 3'7
Maj:ts Nådiga stadgande rörande Halländska
Kyrkohemmanen, och aflemnade i följtl häraf
följande underdåniga skrifvelse^
Stormägtigste AHernådigste Konung!
”Sedan Eder Kongl. Maj:t, i afseende på de
uti Hallands Län belägne Kyrkohemman, i Nåder
förordnat, att, vid ny utarrendering af sådana
hemman, tiden för arrendet skall bestämmas
till 30 år, samt den förre Aboen, eller, i hän•
delse han med döden afgått, hans Enka och
arfvingar, i rätt nedstigande led, ega Options rätt
att öfvertaga det vid ouctiönen gjorda högsta
arrende-anbud, då sådant inom en månads tid
efter arrende-auctionen tillkännägifves; sä få, på
förekommen anledning, hos Eder Kongl. Majit
Rikets Ständer nu i underdånighet inhålla, att
enahanda Författning, rörande arrende å Kyrkohemman
i de Skånska Länen, desto hellre måtte
varda i Nåder vidtagen, sorti derigenom, efter
hvad Rikets Ständer förmoda, alla tvister vid
berörde hemmans utarrendering skola för framliden
förekommas. Rikets Ständer framhärda
• . . etc.’'
Till denna 1823 års Ständers underdåniga
anhållan lemnade Kongl. Maj:t Dess Nådiga
bifall den 18 Junii 1823. Af det nu anförda
erbjuda sig följande slutsatser: frågan är för
ået första af Kongl. Maj t i Nåder afgjord, och
38 Bil.t.St,, Lag. s.Allm.Btsv.u^Oec. Uts/f.Ber,N.56.
stadgande i följd deraf utfärdadt; den är såsom
sådan, för det andra, af Rikets Ständer godkänd;
Stadgandet är omsider ock, för det tredje,
genom bägge Samhällsmagternas förenade beslut«
såsom gagneligt ansett, och uti tillämpning
utsträckt äfven till Kyrkohemman i Skåne. Man
torde, i följd häraf, icke ega skäl att anse saken
såsom ensidigt behandlad. Samhället blefve
dermed troligen föga belåtet, om hvart femte ir
man, såsom nya öfverläggningsämnen, kunde åter
framkalla de af Konung och Ständer redan
gemensamt garanterade egande-rätts förhållanden.
Men säger man, ifrån tvänne! serskilda
Stats-Expeditioner, hafva uti tvänne likartade
Kyrkohemmans - frågor, tvänne hvarandra motsatte
beslut utgått. — Väl! De menskliga
misstagen kunna icke absolut uteslutas hvarken
ifrån de renaste afsigter, ifrån den redligaste
vilja, eller ifrån den högsta administration.
Det senare jbeslutet utreder likväl det intraslade
förhållandet, rättar misstaget och utbreder
ljus öfver riem bägge. §. 6 af Regeringsformen,
bokstafligen tolkad, hänvisar ganska bestämdt
till den constitutionela föredragningsordningen
inom Siats-Expeditionerne. Uti
denna ega alla EccIesiastique~Verket tillhörande
ämnen, och således äfven alla Kyrkorne rörande
frågor, deras lika bestämdt anvisade, som
serskilda plats. De hafva ock, sedan den med
Constilutionen införda nya sakernas ordning;
Bil.t.$t.tLag.s.A!lm.Bcsv.o.Oec.-Utsk Bei,ZV.56. 39
jemt framgått på denna bana. Undantaget lorrie
således hafva varit en afvikelse. Detta i
förbigående, men med anledning af Justitias*
Ombudsmannens framställning.
Under loppet af alla förändrade tidskiften
hafva Halländska Kyrkorne både af Danska och
af Svenska Regeringar blifvit orubbligt tryggade
vid egande-rätten till sina Kyrkohemman.
Om någon gång senare tiders lättsinnighet
velat fråntaga Kyrkan hvad forntidens^fromhet
gaf henne, då har den värnlöse öfverlåtande
och förtröstansfullt slutat sig intill Styrelsen,
och har alldrig blifvit ställd utom det eganderätts
skydd, som samhällsfördragen garanterat.
Genom flera Beslut, Resolutioner och Utslag,
äro Halländske Kyrkorne tryggade vid deras
ifrån urminnes tider utöfvade städsel.rätt.
Justitieombudsmannen har emot Kongl,
Maj*ts senare Nådiga Beslut gjort underdåniga
framställningar, derpå erhållit Nådigt svar, att
åtskilliga af Justitiae-Ombudsmannens anmärkningar
rörde förhållanden, som lågo utom gränsen
af dess Embetsbefattning, och omsider dragit
detta af Kongl. Maj:t redan afgjorda mål
under Rikets Höglofl. Ständers pröfning, derigenom
att Justitia:.Ombudsmannen i sin Embetsberättelse
af den 4 November 18a8 hemställt,
att Rikets Ständer måtte uppdraga åt
vederbörliga Utskott att, efter företagen Revision
af Kongl. Btefven om Kyrkohemman i Hal
-
40 Bil.t.Sti, Lag-s Allm.Besv.o.Oec. Vtsk,Bet.N.
land, deruti föreslå de ändringar, som kunna finnas
nödige, och i detta ämne utarbeta en ny
Stadga, Genom denna behandling af ärendet
har det erhållit ett i våra Samhällsförhållanden
ganska sällsynt skick.
Emot stadgandeti ”att sådana hemman i
Halland, till hvilka Kyrkorne innehafva städselrätt,
icke kunna till skatte försäljas, så framt
icke visas käti, att Kyrkorne en sådan disposi•
tionsrätt sedan Danska tiden sig obehörigen till•
egnat", anmärker Justitiaä-Ombudsmannen, ”att
Kyrkan vore gynnad med undantag ifrån den
allmänna ordningen och bevisningen, hvarmed
fast egendom och rättighet förvärfvas ma”; och
anser i följd häraf ofvannämnde stadgande
ofullständigt för bevisning af urminneshäfd.
Men just ifrån tids-bestämmelsen ”Danska Tiden”
börjar och fortgår den legala bevisningens
ty Halland öfverlemnades af Danmark till
Sverige, med ett af bägge Regeringarne, genom
Recesser och Fredsfördrag, ömsesidigt garanteradt
bibehållande af de egandetätts förhållanden, sorn
Randet vid sjelfva öfverlemnande t innehade.
Halländska Kyrkorne öfverförde således med
sig ifrån den Danska till den Svenska tiden
behållningen af en tryggad eganderätt till hvad
Kyrkorne redan ifrån forn-Danska tiden innehaft;
och hvad urminneshäfden vidkommer, så
fortgår för den redliga sanningsforskningen en
fullständig och till hvarje länk starkt sammanfattad
kedja af bevisning derom oafbrutet iu
Bil.t.St., Lag- s.Ållm.Besv.o.Oec,.Utsk. Bel.N, 5C, 41
uti det mest aflägsna fjärran, der liäfderna tystna
och der ett dunkel slutar bevisningen å
bägge sidor. Hemmanen hafva så länge tillhöit
Kyrkorne, att ingen ännu bibehållen tradition
följt dem dit. Kongl. Majit har också i
Nåder förklarat ”Halländska Kyrkornes städs•
målsrätt till Kyrkohemmanen vara styrkt och
befästad genom äldre och senare författningar,
samt genom en långvarig utöfning deraf.” Redan
för flyktade århundraden sedan tryggades
innehafvaren af jord ifrån skyldigheten att med
annat än sjelfva urminneshäfden styrka sin och
sina företrädares åtkomst, och i Eandtlagen i
Jordabalkens 1 Capitel stadgas: ”Och ä hvar
som urminnes häfd åtkamber thet är Lagfanget.
” Ragstiftaren har förutsatt, att, under den
långa utöfver mannaminne sig sträckande besinningstiden,
den, som lill jorden möjligtvis
egt bättre rätt än innehafvaren, icke varit stillatigande
utan gjort denna sin rätt lagligen gäl.
lande. Tillfällen finnas dessutom, då eganderätt
till jord icke kan bevisas genom skriftliga
åtkomsthandlingar. Våra med skrifkonsten ännu
föga bekante förfäder iakttogo, vid jordeganderättens
öfverflyttning ifrån en till annan, vissa
symboliska öfverlåtelse-bruk, och våra äldsta
lagar stadga Skötning, delta i ett äldre Lagstiftningsspråk
välkända ord, såsom styrka för
Daglig öfverlåtelse af fast egendom. Forntidens
erikla, men redligt uttrycksfulla symbolik
har äfven vid det någon gång lemnade uttrycket
af en duendes yttersta vilja, i bevisningsväg,
42 Bil.I-St.,Lag s.AlIm.Besv,o.O(c.-Utsk.Bet,N- 56,
afen framskriden tid ansetts lika gällande, som
senare tiders skriftligt uppfattade Köpebref,
Åtskilliga Halländska Kyrkor egde visserligen
fordom åtkomsthandlingar å sina hemman; men
dessa hafva långt för detta, dels af Danska dels
äfven af Svenska Styrelserne, blifvit Kyrkorne
affordrade. irsta Boken 4 Cap. 39 Art. af
Danska Konungen Christian lV;s Recess den 27
Februarii 1643 bestämmer? ’’att Kyrkogodsens
bortfdstning ieke måtte ike, med mindre dertill
fanns åtkomst i Capitlet eller andre vederbörande
egendomsbref och gamla Jordeböcker, som
sådant utvisade.3' Detta stadgande bevisar således
först, att Kyrkorne redan 0,3(1643) utöfvade
bortfdstning (städselrätt) till sina hemman.
Vidare, att åtkomsthandlingars företeende
redan då yrkades, och omsider, att handlingar
funnits, blifvit företedde, samt åtkomsten såmedelst
fulltygad, ty i annat fall hade visserligen
Reductionerne långt för detta vederbörligen
ihågkommit Halländska Kyrkohemmanen,
och allt besvär med efterskörd i reductionsväg
nu varit alldeles öfverflödigt. Om i besittning
af förvärfd egendom hvar och en kunde oroas
och rubbas, då, efter längre tiders förlopp, lians
egen, hans förfäders eller företrädares åtkomst
sjunkit i glömska, då i tidens vindkast skriftliga
åtkomsthandlirigar antingen blifvit förskin.
grade eller alldeles gått förlorade, då de vid
öfverlåtelsen 'närvarande vittnens ögon tUlslutits^i
den långa sömnen, då skulle ett rysligt
fält af outredliga rättegångar öppna sig, och
Bil.uSt,,Lag• s.Allm.Besv>o.Oect-Utsk.Bei-N. 56. 43
jordegande-rätten för många medborgare komma
att stå på ganska vacklande fötter.
Den Danska fornhandlingen, Lunds Landebok
af år 1569, hvilken varit tvungen att tjenstgöra
uti bevisningen både emot och för Kyrkornes
rätt, upptager likväl Halländska Kyrkornes
hemman under den till deras egenskaper
och bestämmelse rakt hänvisande benämning
Kirkegaarder. Och Danska Konungen Christi- '
an IVts ofvan åberopade Recess upplyser, att
Kyrkorne 1643 uppburo icke allenast Landtgille
utan äfven Städsmål af 'sina hemman.
När Halland, genom freden i Köpenhamn 1660,
slutligen för alltid och definitivt afträddes till
Sverige, aflemnades ur Danska Archi verne åtskilliga,
provincen rörande, handlingar, och ibland
dessa 1646 års Jordebok för att upplysa hvilka
hemman vid Hallands öfvergång till den nya
Styrelsen voro Kyrkorne tillhörige. Denna
fornhandling, hvilkens vitsord egande bevisning
aldrig blifvit ifrågasatt, upptager ifrågavarande
hemman, hvarken såsom Krono- eller såsom
Frälse-hemman, utan tvärtom ganska bestämdt
såsom Kyrkohemman, ibland hvilka de visserligen
icke fått sina rum, med mindre dispositionsrätten
redan då, 1646, varit ifrån Kronan
eller ifrån enskild egare till Kyrkan öfverflyttad,
med iakttagande af alla den tiden gällande
Danska öfverlåtelse-lagar.
Halländska Kyrkohemmanen finnas ingenstädes,
hvarken i äldre Jordeböcker eller i£an»
44 Bihl.St., Log-s.slllin.Besv.o. Oie,*Utsk.Bet.N.$(>.
tira fornhandlingar upptagne under benämning
af Kronohemman; men deremot allestädes såsom
Kyrkohemman. Under denna benämning, hvilken
på en gång antyder och bestämmer Kyrkornes
rätt, förekomma de uti de äldsta till
vår tid förvarade Jordeböcker, ibland hvilka
jag i förbigående får hänvisa till de för åren
1648, 1655, 166S, 16891 1708 och 1725.
De äldsta ännu förvarade Kyrkoräkenskaper för
1657 upplysa, att Kyrkorne, vid yppade åboledigheter,
till nya åboer bortstadde hemmanen,
och att desse buro namn af Kyrkohemman.
Enahanda förhållande bevittnas äfven af yngre
Kyrkoräkenskaper.
Efter den, för ändamål af en mera förenklad
räkenskaps* method, år 1725, skedda allmänna
Jordeboksförändring, försvann väl den hit»
Intills uti Halländska Jordeboken befintliga serskilda
column, Geistlige Linien kallad, och Kyrkohemmanen
inflyttades i den allmänna Kronog
columnen, likväl stadgades med högtidliga försäkringar,
att Kyrkornas hemman icke derigenom
skulle anses hafva förlorat deras natur. Kongl,
liesol. den 7 Julii 17521 den 8 October 1823»
Aldre i Halländska Kyrko-Archiverne ännu
förvarade Kyrkoräkenskaper ifrån i6go»talet
bevisa, att Kyrkorne äfven då borrtstadde sina
hemman, i följd hvaraf åboerne der äfven be-»
nämnas Kyrkobönder.
Bil.t.Si„Lag-s.Allm.Besv.o.Oec,.Utsk,Bet,N,$6. 45
I Konung Carl XII:s Instruction för Kyrko;
Inspectorerne i Halland den 30 Augusti 1697,
§. 1, lemnäs den bestämda befallning, ”att Kyrko«
Inspectorerne borde söka förhöja Kyrkornes inkomster
och riinlor af deras hemman och jor•
dar, såsom med Krono- och Frälsegods skedde,
samt att vid åboledigheter till åboer antaga sådana,
som voro duglige.” Af detta stadgande
bevisas först, att man redan 1697 ganska noga
viste att skilja Halländska Kyrkohemman både
ifrån Krono-och ifrån Frälsehemman, och vdare,
att Kyrkornes egande- och disponerande-rätt öfver
deras hemman ännu ansågs lika helig, som
Kronans och enskildes. Men invänder man!
Kyrkohemman finnas i Halland, hvilka dels
1655 ingått i Grefskaps-donationen till Grefve
Axel Lilje, dels äfven, enligt Drottning Christinas
Köpebref, blifvit till Adrian Tripp disponerade,
dels omsider anslagne till Under Officerslön
vid Adelsfanan. Val! — Men Kronan
disponerade icke något annat än det Kronan
både då egde, och ännu obestridligt eger, nemligen
dess behållna Gästeripenningar och Mantalsräntan.
Kronan ökade således med en andel
af hemmansräntan Grefve Liljes Grefskap,'
Adrian Tripps inkomster af Halländska hemman,
och en Under-Officers lön vid Skånska
Compagniet af Adelsfanan; men ingen af ofvannärnnde
dispositioner sträckte sig till egande-rätt,
ulan endast, såsom anfördt är, till Gästeripenningar
och Mantalsränta. Uti alla härom
utfärdade fornhandlingar bibehålla hemmanen
46 Bilj.St., Lagt.Allm.Besv,o.Oec..Utsk, Bet.N.56'
icke allenast en oförändrad benämning af Kyrko»
hemman, utan äfven uti Drottning Christinas ofvannämnda
Köpebref stadgas uttryckelig! förbehåll,
att Kyrkorne oförändradt skulle bibehållas
vid deras rätt. Skyddad af Lagen qvarstod
således Kyrkans städselfätt och utöfvades obehindradt,
oaktadt öfverlåtelserne till Grefve Lilje,
Adrian Tripp, och löneanslaget till Adelsfanan.
Detta bevisas af Jordeböckerne för denna tid,
der hemmanen oförändradt upptagas såsom
Kyrkohemman. På dylika öfverlåtelser syftar
den af de Kongl. Svenska Commissarierne
(hvilka den 18 September 1662 afslutade Malmö
Recess) på Landtdagen i Malmö samma
år utfärdade Resolution. "Att de benefcier,
som voro lagde till Kyrkor, Sclwlor och deras
betjenters underhäll, men befunnos vara införde
i ens filer annans donations- eller köpebref,
skulle förblifva vid deras fundation
Denna Resolution åberopas i 9 och 13 Art. af
sjelfva Recessen.
Redan ifrån ett århundrade tillbaka kunna
Halländska Kyrkorne icke allenast uppgifva och
bestämma tiden, då Kyrkohemman såsom åboledige
blifvit af Kyrkorne till nya åboer bort»
stadde, utan äfven åboernes namn och beloppet
af den erlagda städjan, genom anteckningarne i
den, på Landshöfdingens befallning år 1729 af
Kronofogdar och Häradsskrifvare upprättade, så
kallade Hallands Beskrifning, hvilken med all
möjlig noggrannhet fur upplysningar i detta af
-
BiLt.St.,Lag‘ s.AUm,Besv.o.Oec.» Utsk.Bet.N.56. 47
seende är författad. Att man år 1756 icke
ännu med Hallands Kronohemman förblandat
Kyrkohemman, bevisas af 79 §. i Kongl. Resolutionen
på Allmogens besvär den 29 November
sistnämnde år, hvaruti Landshöfdingen äläg~
ges att tillse och förbjuda Krono-betjeningen
att i någon matto sig med Kyrkohemmans oell
Lägenheters bortstådjande befatta
Hvad som skulle bevisas, men sorn ganska
säkert alltid kommer att förblifva obevisadt, är
det, att Kyrkan sedan Danska tiden obehörigt
tillegnat sig städselrätten. För att frånkänna
Kyrkan denna rätt, framträde den, på hvilkens
sida bevisniogsskyldigheten ligger, och framlägge
bevisningen! Kyrkan har emedlertid styrkt
sin eganderätt med fornhandlingar, med Jordeböcker
och med urminnes häfd.
Höglofl. Utskotten hafva tillstyrkt en undersökning
i eganderättsfrågan. Det sanna, det
rätta, äskar visserligen att pröfvas och skall alltid
vinna af undersökningarne. Ändamålslös
måste likväl undersökningen blifva om förhållanden,
sorn redan för århundraden sedan voro
definitivt afgjorde, och de på detta fält redan
ofta föregångne undersökningar hafva icke efter
sig lemnat hvarken någon efterskörd, eller ens
något tillfälle till axplåckning för våra dagar,
Såsom motiv för den tillstyrkta undersökningen,
hafva Utskotten åberopat 77 §. Rege
-
4S Bil.t.Su,Lag-s, Allm,Besv.o.Oec» Utsk,Bet.N.$6.
ringsformen, hvilken ibland annat stadgar, att
J,Kongsgärdar m, m. md Konungen, icke, utan.
Rikets Ständers samtycke, genom försäljning ■>
förpantning eiler gäfva, eller pä något annat
sätt, Kronan afhända,” Någon tillämpning här.
af på förevarande fråga har jag så mycket min*
dre kunnat finna, som Konungen hvarken sållt,
förpantat, borrtskänkt eller på något annat sätt
Kronan afhändt ett enda kappeland jord till
fördel för Halländska Kyrkorne, utan endast
bibehållit de rättsförhållanden emellan Kyrkor*
ne och deras hemmans åboer, som redan genom
sekler fortfarande varit gällande.
Genom Kongl. Föreskrifterne, rörande Hal.
ländska Kyrkohemmanet äro rättsfrågor, då de
i tvistemåls form framstå , alldeles icke ryckte
ur banan af en för dylika frågor laglig Rättegångsordning.
Oförändrad och ömsesidigt skyddande
qvarstår denna ännu och är en ganska
väl igenkänd lillfiygt både för Kyrkorne och
för åboerne å deras hemman. Kongl. Stadgan,
det! ”att om bevisas kan, att Kyrkorne sedan
Danska tiden obehörigen tillegnat sig städselrätten,
'' ger en ganska bestämd hänvisning dit.
Genom den af Utskotten föreslagna åtgärd, söker
man likväl att i vår gamla bepröfvade
Rättegångsordning intruga en ny form, just för
skatteköps frågor rörande Halländska Kyrkohemmanen,
och bjuder denna nya Rättegångsform
tränga sig emellan de af urminnes häfd, af
forn
-
Bil.t.St,, Lag- s,AUm*Besv.o,Oec.-Vtsk.Bet.N.56, 49
fornhandlingar m, m. redan garanterade rättsförhållanden
och de senast gifna Kongl. Föreskrifterne,
som ytterligare tryggat dem. Jag kan
således lika litet gilla detta Höglofl. Utskottens
tillstyrkande, som den Lagstiftning, hvilken låter
Domaremagten halka in på administrationens
område, genom förklarandet, ''att de i administrativ
väg redan vidtagne beslut icke äro
af den beskaffenhet, att de kunna vara hinderliga
för egander ät tsfr ägors upptagande och afgörande
i tvisteväg.”
Rikets Höglofl Ständers Stats-, Lagsamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotts
sammansatta Berednings-Förslag
till Betänkande, rörande den väckte
frågan om Abo och Besittningsrätten
till Kyrkohemmanen i Halland.
”Detta allt haFva Utskotten i öfvervägande
tagit; och hvad först beträffar Motionairernes
Förslag, att Rikets Höglofl. Ständer täcktes,
med framställning af de skäl, som grunda deras
öfvertygelse om Statens Jordegande-rätt till
alla de Kyrkohemman, hvilka äro lika beskaffa
Bih,
till Riki-St. Fröt, 1828 och 182g. 4 Sami. 2 Afd.
13:e H;t.
i
jo Bil.t.St.}Lag. s.Allm.Besv.o.Oec.-Utsk. Bet,N.
lie med det - mantal Dyngåkra, hvarom Kongl,
Brefvet den ig Augusti 1823 handlar, hos
Kongl, Majit i underdånighet anhålla om utfärdande
af en sådan Förklaring öfver Kongl,
Brefvet den 22 Maji 1819, sorn återgifver de
för bedömandet af tvister om Kyrkohemman
uti Kongl. Brefvet den 19 Augusti 1823 fastställde
grunder, deras, genom Kongl. Brefvet
den eg Mars 1835, förlorade kraft; så allden*
stund härvid förekommer: att bestämmandet af
Bikets Höglofl. Ständers öfvertygelse, huruvida
Jordeganderätten till de ifrågasatte Kyrkohemmanen
tillhörer Staten eller Kyrkorne, skulle
föregås af granskning utaf de skäl och bevis,
hvarmed den påstådda eganderätten å ena eller
andra sidan kan försvaras, men en sådan granskning,
jemlikt Regeringsformens go §., ej tillkommer
Rikets Höglofl. Ständer, utan bör verkställas
och bedömas af de Domstolar och Auroriteter,
som enligt Dag och Författningar
dertill äro pligt ige; att Kongl. Brefven den 1 g
Augusti 1823 och den 29 Mars 1825 endast
innefatta Kongl. Majus Nådiga Beslut i serskilda
mål, samt således ej lägga hinder i vägen
för pröfningen af de skäl, som till äfventyrs
kunna företes, vid uppstående tvist om jordeganderätten
till andra så kallade Kyrkohemman,
än de, hvarom de Nådiga Besluten blifvit
meddelade, och hvarken dessa beslut eller
de skäl, hvarpå desamma äro grundade, emot
stadgandet i Regeringsformens nyss åberopade §.,
kunna blifva föremål för någon Rikets Höglofl,
Bil.t.Su,Lag- s. Allm.Besv o.0ec.-Utsk.Bet,N-56. 51
Ständers granskning, samt att Kongl. Brefvet
den 2 2 Maji 2819, såsom innefattande allmänna
grunder för bedömande af städselrätten till
Kyrkohemman och förbud emot skatteköp å
dem, visserligen kan blifva ämne för Rikets
Höglofl. Ständers pröfning och deraf härledd
underdånig anhållan hos Kongl. Majit om ändring
eller förklaring af deri meddelade föreskrifter,
men emedan härigenom endast stadgas,
att Kyrkorne ej kunde från städselrätten skiljas,
så framt icke visades, att de en sådan dispositionsrätt,
sedan Danska tiden, sig obehörigen
tillegnat, och någon vidsträcktare rättighet, än
den Kyrkorne förut innehaft, ej blifvit dem,
genom denna Författning, tillagd, samt de serskilda
Besluten af den 19 Augusti 1823 och
2g Mars 1825 ej uti den allmänna Författningen
af år 1819 til Ivägabragt någon förändring,
eller sistnämnde Påbud i någon måtto
förbjuder eller hindrar företeendet och pröfningen
i behörig ordning af de skäl, sorn kunna
ådagalägga, att Kyrkorne, efter Danska
tiden, den ifrågasatta städselrätten till ett eller
flera hemman sig obehörigen tillegnat, samt ej
eller för öfrigt tarfvar någon förändring eller
förklaring ;
”alitsa anse Utskotten sig sakna ali anledning
tillstyrka Rikets Högloft Ständer att detta
Motionairernes förslag bifalla.”
”Angående derefter Motionairernes begäran,
att Rikets Höglofl. Ständer ville hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Kongl.
52 Bil,t,St.y Lag- s. Allm Besv.o.Oec.- UtsitBet.N.^6.
Resolutionen på Allmogens Besvär år 1756
matte till sin kraft och verkan åter upplifvas,
samt Motionairernes yttrande, att de till Rikets
Höglofl. Ständer öfverlemnade, huru förhållas
skall med de Kyrkohemman, som redan blifvit
genom auction bortarrenderade; så, emedan
Motionairerne ej åberopat någon Författning,
hvarigenom föreskriften i 79 §. af ofvanberörde
Kongl. Resolution den 29 November 1756,
att de Enkor och Barn, hvilkas Män och Föräldrar
väl brukat Kyrkohemman samt derföre
prestanda praesterat, skola dervid, emot en,
efter hemmanets godhet, proportionerad städja
bibehållas, framför någon annan, så vida icke,
efter vederbörandes godtfinnande, hemmanet till
något allmänt Församlingens eller Kyrkans behof
pröfvas oundgängligt, blifvit upphäfven,
men Utskotten deremot inhemtat, att, genom de
sedermera, angående Halländska Kyrkohemmanen,
utfärdade Författningar, denna förmon för
Kyrkohemmans Aboers Enkor och Barn blifvit
dem ytterligare försäkrad, till ådagaläggande
hvaraf Utskotten få åberopa: att uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Instruction, angående vården
och förvaltningen af Kyrkornes fastigheter m. m.
1 Hallands och flere Län, den 12 April 1815,
blifvit förordnadt, att, i afseende på Kyrkofastig*
heters bortstädjande eller utarrenderande, skulle
iakttagas, hvad ofvan åberopade Kongl. Resolution,
jemte öfriga Författningar innehålla;
att genom Kongl. Majus Nådiga Författning
den 15 Mars 1820 blifvit stadgadt, att, vid ny
Bi/.f.Sf., lflg- s.Allm.Besv.o.Oec,- Utsi.Bet. N.56. 53
utarrendering af Halländska Kyrkohemman, tiden
för arrendet skulle bestämmas till 30 år,
och den förre Aboen, eller, i händelse han
med döden afgått, hans Enka och Arfvingar,
i rätt nedstigande led, ega optionsrätt att öfvertaga
det vid auctionen gjorda högsta arrendeanbudet,
då sådant inom en månad efter arrénde-auctionen
tillkännagifves, i afseende på hvilket
Nådiga Förordnande Rikets Höglofl. Ständer,
uti underdånig Skrifvelse den 12 Maji
1823, begärt, att enahanda Författning, rörande
arrende å Kyrkohemman i de Skånska Länen,
måtte varda i Nåder vidtagen, samt att uti
Kongl. Brefvet den 26 April 1826 blifvit om
Halländska Kyrkohemrnanen förordnadt: att åboledigt
Kyrkohemman borde till arrende på 30
år utbjudas; att auctionen skulle förrättas å en
och samma dag, så väl å Lands-Contoiret som
i Socknestufvan, efter i Länet föregången tidig
Kungörelse; att arrendet skulle utsättas till
hela sitt belopp i spannmål, hälften Råg och
hälften Korn; att Arrendatorn egde frihet, att
antingen lösa hela spannmåls-arrendet efter Länets
Markegångspris, eller ock detsamma in natura
leverera; att ett maximum, eller belopp,
hvaröfver arrende-anbudet icke fick gå, skalle
sålunda bestämmas, att detsamma föreslogs af
Kyrkoherden och aine af Församlingen valde
Ombud, samt pröfvades af Landshöfdingen och
Biskopen, sedan Länets Hushålls-Sällskaps För.
valtpings-Utskott hördt blifvit; att minimum,
eller det belopp, hvarunder arrende anbud ej
54 Bil.t. St.tLag‘S.Allm.Bssv o.Oec.^Utsk. Bet.N.5^.
fick anlagas, skulle vara en half lunna, hälften
Råg och hälften Korn, af hvarje geometriskt
tunneland utaf hemmanets hela åkervidd; att
om hemmanet varit på lifstid bortstadt, hvilken
städja äfven Enka tillgodonjuter, så länge
hon ogift är, egde den aflidne Aboens barn
och bröstarfvingar, lill arrendet optionsrätt, eller
förmon att antaga det högsta vid auctionen
gjorda, maximum icke öfverstigande, anbud,
samt otn hemmanet varit under arrende upplåtet,
tillkomme, vid arrendetidens slut, lika optionsrätt
Arrendatorn eller hans Enka, samt,
vid bägges död, hans barn och bröstarfvingar,
om hemmanet under arrendetiden väl skött
och häfdadt blifvit, och att den, som af optionsrätten
ville sig begagna, skulle gifva det tillkänna
hös landshöfdingen sist inom 30 dagen
från auctionsdagen; genom hvilka stadganden
både den af Motionairerne yttrade farhåga att
arrendena skulle blifva så högt uppdrifne, att
Arrendatorerne ovilkorligen störtades i fattigdom
och elände, torde vara förekommen, samt
dessa Jordbrukares rätt och bästa så vida vårdad
och iakttagen, som det, utan förnärmande
af vederbörandes Jordeganderält kan ske; samt
beträffande åter Motionairernes hemställan, huru
förhållas skall med de Kyrkohemman, som
redan blifvit genom auction borrtarrenderade,
detta lärer vara ett ämne, hvarom det ej tillkommer
Rikets Höglofl. Ständer att något förordna,
eller utlåtande i sådant afseende afgifva;
Sil.t.St,, Lag s.Allm.Besv.o.Oec.-UtsLBet.N.tf, 55
fördenskull finna Utskotten sig ej eller
kunna föreslå Rikets Höglofl. Ständer att
i dessa omständigheter fästa något afseen»
de im Motionairernes anhållan”,
”Vidkommande Rikets Höglofl. Sländers
Justitiffi-Ombudsmans yttrade öfvertygelse,* att
många Kyrkohemman i Halland, såsom rätteligen
hörande Kongl. Maj:t och Kronan till,
skola lagligen kunna försvaras, derest den speciela
lagstiftningen derom varder återförd till
likställighet med allmän Lag och Rättegångsordning,
samt Justiiias-Qmbudsmannens deraf
föranledda hemställan, att Rikets Höglofl Ständer
måtte uppdraga Et vederbörlige Utskott,
att, efter företagen revision af Kongl. Brefven
den 2 8 Maji 1819 och den 29 Mars 1825,
deruti föreslå de ändringar, som kunna nödige
finnas, och i detta ämne utarbeta ny stadga,
som, efter granskning af Rikets Höglofl, Ständer,
komme, att till Kongl. Maj;ts Nådiga pröfning
öfverlemnas; så få Utskotten vördsamt åberopa
deras här frammanföre afgifna Utlåtande,
att Kongl. Brefvet den 29 Mars 1825, såsom
innefattande endast Kongl, Maj:ts Nådiga Beslut
i ett serskildt mål, ej kan blifva föremål
för någon Rikets Höglofl. Ständers eller deras
Utskotts revision, och att den lagliga pröfningen
af uppstående tvister om jordegande - rätten till
andra Kyrkohemman i Halland, än de, hvarom
Kongl. Maj:t Sig redan i Nåder utlåtit, deriger
TT.,i,„iton hvarken af
56 Bi/.t.St.^Lag-s. Allm. Besv»o.Oec,-Utsk.Bet,N>5G
Kongl. Brefvet den 22 Maji 1819, hvarom
Utskotten jemväl här förut sig yttrat, eller af
andra Påbud kunnat inhemta, att någon speciel
samt från allmän Lag och Rättegångsordning
afvikande Lagstiftning blifvit för sådana tvisters
behandlande, som de nu ifrågavarande, antagen
eller tillämpad. Utskotten få således, vördsamt
yttra den öfvertygelse, att de ej anse sig berättigade
revidera eller föreslå Rikets Höglof(.
Ständer någon revision af Kongl. Majhs Jfådiga
Beslut den 29 Mars 1825, samt att de,
efter granskning af Kongl Brefvet den
Maji 1819, af anförde skäl, ej funnit sig befogade
tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer a(t
deruti begära förändring eller förklaring. Utskotten
kunna ej eller finna något nyttigt ända*
jpål med den nya Stadga Justitise-Ombudsmannen
ansett Utskotten böra utarbeta, eller hvad
densamma, för att uppfylla hvad dermed åsyftas,
borde innehålla. Utskotten hålla före, att
tvisterne om jordegande- och besittningsrätten
till Kyrkohemmanen i Halland ej äro af annan
beskaffenhet, än öfrige föremål för Domstolars
och Autoriteters pröfning och afgörande, samt
att de således, såsom JustitiaeOmbudsrnanneo
äfven synes gilla, efter allmän Lag och gällande
Författningar kunna och böra behandlas.
Rmbetsmyndigheter äro jemväl förordnade,
hvilka det, efter utfärdade fnstructioner, åligger,
att, vid yppande tvister, iakttaga och utföra
både Statens samt Kyrkornes rätt; och Utskotten
förmoda, att Riket? Höglofl. Ständer kunna
Bil.t.St., Lag-s,Allm.Besv,o.Oec,-Vtsk Bet,N:o56. 57
vara förvissade, att, äfven i detta fall, både
allmän och enskild rätt skola blifva vårdade,
samt Lagar oph Författningar efterlefvade, utan
någon Rikets Höglofl, Ständers erinran, hvilken, i
förevarande fall,; sågvidt Utskotten varit berättigade
att i granskning af förhållandet ingå, i
deras öfvertygelse, ej ärgaf giltiga orsaker på;
kallad;
''och Utskotten tillstyrka alitsa, att Rikets
Höglofl Ständers Justitia-Ombudsmans
ifrågavarande framställning ej må till någon
Rikets Höglofl. Ständers åtgärd föranleda.
”
”Slutligen och som Riksdagsfullmägtigen
från Malmöhus Län Pehr Jönssons och f. d.
Talmannen Lars Olssons, under discussionen i
det "Hedervärda 'Ståndet afgifna och här ofvan
intagna yttranden synas framställda i så obestämda
uttryck, att Utskotten sakna ali ledning
för omdömet om deras föremål; så hafva Utskotten
icke kunnat något utlåtapde deröfver
meddela’ •
Af£Herr Professor Gravanden
Jag kan icke förlika det med tankan på Rikets
Höglofl. Ständers värdighet, att, genom någon
deras förekommande och directa åtgärd,inquisi
tion en i Domare v äg skall, vid yppande
58 Bil t.St„ Lag-s. Allm.Besv.o.Oec..Utsk.Bet, N.56;
tillfällen, anställas om eg anderätten till Halländska
Kyrko hemmanen. Denna rättar, vid
hafda undersökningar, och under pröfningar, så väl
af Publika Handlingar, som af uppkomna Pro*
cesser, i min öfvertygelse, för Kyrkorne fullt
bevisad och af Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref af den 22 Maji 18191 slutligen stad*
fästad, under förklarande: ’’att sadan rätt om
bortstädjande ej borde ifrån Kyrkorne skiljas, så
framt ej visas kunde, att Kyrkorne sedan Danska
tiden obehörigen tillegnat sig en sådan disposi»
tionsrätt.’’ Vidare undersökning är således i
min tanka både onödig och öfverflödig, hvarföre
jag icke eller dristar för sådant ändamål
tillstyrka någon underdånig Skrifvelse till Kongl,
Maj:t. Jag anser det vidare värdigt Eagstiftningen
att söka förekomma Processer, ej att
gifva anledning till deras uppkomst eller väckande.
Skulle tvist om egande- eller dispositionsrätten
uppstå, då först må Staten genom
sin rätts högsta Vårdare eller sina Ombud tillse,
om någon dess rättighet är att bevaka, förr
icke. Ehuru det för yttersta pröfningen bör
tänkas likgilltigt, om dylika tvister afgöras uti
domare- eller administrativ väg, kan jag dock
icke underlåta att här yrka den senare genom
Kongl. Ecclesiastique-Expeditionen, såsom den
enda rätta, emedan Städselräiten är gifven, och
dess bevakande för Kyrkorne bör ske genom
Högbemälde Expedition, helst förmonet för
Kyrkorne äro i fråga.
Bil-t.St-, Lag-s. Allm.Besv o.Oec.-Utsk, Bu.N. 56. 59
Kyrkornes rätt lill dessa hemman är ej
tillkommen sedan Danska tiden, eller conqueten,
utan äldre, troligen ganska gammal. Uti Lunds
så kallade Landebok, af år 1569, kallas dessa
hemman redan Kierktgaardar. Kongl. Resolutionen
af den 27 November 1643 säger: "att
Donatarien egde om åboers tillsättande derå
efter eget behag förordnaUti första Svenska
Jordeboken för 1646, der dessa hemman först
kunde upptagas, kallas de Kyrkohemman. Jordeboks-Extracten
för åren 1646, 1648,1656,
1668, 1708 och 1725 kalla Lyngåkra m. fl.
hemman Kiörkehemman. Kyrkoräkenskaperne för
år 1697 (de nu befintliga äldsta) visa, att Kyrkorne
i Halland, vid inträffande åboledigheter
å Hemmanen, åtnjöto Städsemål, och att då
åboerne buro namn af Kyrkobönder. Kongl,
Instructionen af 1697 för Kyrko-Inspectorerne
i Halland ålägger dem, ”att söka Jörhöja Kyrkornes
inkomster och räntor af dessa hemman
och Jordar, såsom med Krono- och Frälsegods
skedde, samt att, vid åboledigheter, Inspectorerne
egde till åboer antaga sädane, som pröfvades
duglige och kunde Utlagorne rigtigt utgöra.'1
Kongl. Resolutionen 1756 visar, hvilka ansvarsfulla
åligganden härvid voro och äro
Konungens Befallningshafvandes. Detta allt
lillsammanstaget synes mig tydligen ådagalägga,
att fråga icke lagligen kan uppstå om egandeeller
dispositionsrätten, utan styrkes jag fullt i
den tron, att densamma är Kyrkornes inabalienable;
äfvensom häraf intages, att icke åboernei
f o Bi!.t.St.,Lag.s. Allm.Bisv.o.Oec.»Utsk,Bet, N.56.
utan Pastores och Kyrkorne egt Stddsemäl.
Kongl. Kyrko Ordningen, Cap. 25 §§■ 5,6, Kongl.
Resolutionen 1719 och Preste-Ståndet» Frivi»
legiér §. 9 stadga, alt ”dylik egendom ej mer
än förr bör förbytas eller säljas.’1
Rörande rätt åsigt af de olika Kongl. Resolutioneme
rörande de tvänne hemmansdelarne i
Lyngåkra, anser jag nödigt att, utom hvad
af ofvananförde hithörande inhemtas, lemna
några upplysningar, helat jag, utom andra Acter,
haft tillfälle att genomgå de till Kongl. Majit
1824 oeh >825 ingifne och genom Nådigt
Utslag afdöinda, dessa hemmansdelar angående,
underdåniga Besvär, med alla tillhörande Bilagor,
äfvensom Kongl. Resolutionerne af den
I9 Augusti 1823 och den 29 Mars 18254
Till Utslaget af Konungens Befallningshafvande
i Halland, rörande ena hälften af Lyngåkra
hemman, åberopades Lunds Landabok, såsom
första grunden. Detta Document är dock
erkändt vara icke fullt authentikt, hvadan på
dess uppgift ickeellerfulltbevisningsskäl om hemmanets
natur och dispositionsrätt kan stödjas.
Af anförde skäl pröfvade Kongl. Kammar-Collegium
Lyngåkra hemman vara Krono och böra
af Kronan bortstädjas. Emot rättsgrund och
Lagpraxis ålägges, genom Kongl. Resolutionen
på Presterskapets Besvär 1766 och 'Kongl.
Brefvet 1810, Kyrkorne och deras Föreståndare
bevisningen till full disposition öfver dessa
Bil.t.St., Lag- s.Allm,Besv.o,Oec,‘Utsk.Bit.j\’.56. 61
hemman. Kongl. Utslaget 1823 öfver denna
ena hälft af Lyngåkra upptager hufvudsakligen
dessa Domskäl. — Hvarföre andra hälften utaf
Lyngåkra blifvit af en senare Landshöfding
i Halland till dispositionsrätten annorlunda ansedd,
ådagalägges tydligen uti den deröfver
slutligen gifna Kongl. Resolutionen. Denna
upptager och visar, att nyare i ljuset framdraga
ne Acter lemnat fullkomligare upplysning, rörande
naturen och dispositionsrätten af dessa hemman.
Om samma Acter vid förra Kongl. Utslaget
varit kände och anförde; så hade visserligen
resultatet då blifvit detsamma. Kongl.
Resolutionen 1810 jern för dessa hemman med
Mensal hemman. Preste-Ståndets Privilegier §.
4 är af omisskänneligt värde för noggrannt
iakttagande. Sakens rättvisa behandling och Regerings
Formens 6:te och 114 §§. gifva skydd
åt beståndet. Uti Rikets Höglofl. Ständers
Justitiae-Ombudsmans Berättelse för 1826 och
1827 pag. 13—25 upptages mycket hithörande
och upplysande. Kongl. Resolutionen 1825
utvecklar förhållandet väl och fullständigt
samt sätter utom all tvifvel, att Städserätten
tillhörer Pastores och Kyrkorne. Denna Kongl*
Resolution, som tillika reder hela denna sak,
skall hvarje oväldig anse grundad på rättvisa.
Målet blef då i laga ordning upptaget och
efter laggrann pröfning rättvisligen afgjordt.
Till någon revision finner jag intets lagligt
skäl; svekfulla och svepfulla anledningar kunna
ej tillvinna sig uppmärksamhet. Rikets Höglofl.
6a Bil.t.St.,Lag. s.Allm.Bisv.o.Oec..Utsk. Bet. N.56.
Ständer synas mig hafva intet att med denna
sak skaffa. Aktning fur 90 §. Regeringsformen
hindrar äfven med visshet priifningen
af ett redan lagligen afdörndt och laga kraftvunnet
mål. Det hedrar alltid Domaren att
hafva sökt och meddelat allt möjligt ljus, äfven
der upplysningen misshagar. Uraktlåtet beva-*
kande af rättigheter borttager dem icke. Uppmärksamme
vårdare af Kyrkors och fromma
Stiftelsers bästa böra icke förtänkas, att de lag.
ligen söka återvinna hvad olagligen och genom
äldre vårdares slumrande dem frångått.
Jag afstyrker hifall till Motionen äfvensom
förslaget till underdånig Skrifvelse till Hans
Kongl. Maj:t öfver detta ämne, samt anhåller,
att denna min Reservation må få åtfölja Höglofl.
sammansatta Utskottens Betänkande till Respective
Riks Stånden.
Af Herr Borgmäslaren Landegren :
Enär jag ej kunnat instämma i det Betänkande,
Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs,
och Oeconomie Utskotten afgifvil i frågan om de
Halländska Kyrkohemmanen, får jag, såsom reservation
deremot, åberopa Utskottens BeredningsFörslag
till Betänkande, så lydande!
(Bifogadt Herr Professoren Bexells här
ofvan intagna Reservation.)
Bil.t.St,, Lag» s.Allm.Besv.o.Oec.- Uisk. Bet. 63
samt, i afseende på den af Utskotten föreslagna
underdåniga skrifvelsen, anföra, att någon
anledning dertill hvarken lärer kunna hemtas
af den olika utgång, som ansökningarne om
skatteköp å tvänne halfva Mantal Lyngåkra
hos Kongl. Majit erhållit, eller af den åberopade
77 §. Regerings-Formen, ty, då hvarje
Domstol och Embetsmyndighet skall döma och
besluta efter de handlingar och upplysningar,
som af Parterne företes eller af vederbörande
dertill pligtiga Autoriteter afgifvas, måste ock
deraf inträffa, att, om, i ena fallet, Parterne eller
Autoriteterne undanhålla handlingar eller ej
meddela upplysningar, som, i ett annat fall, åter
företes, besluten äfven blifva olika och stridiga,
samt, hvar för sig, grundade på de skäl, som för
frågans pröfning varit tillgängliga, äfvensom den
nämnde §!n i Regerings Formen endast innefattar
Förbud mot afhändande från Kronan af
Dess Fastigheter, och stadgande om Rikets
Ständers rätt att om grunderna för dessa fastigheters
förvaltning föreskrifva, samt således ej
är till närvarande förhållande lämplig.
Beträffande ater innehållet af den föreslagna
underdåniga skrifvelsen, så skulle det, i min
tanka, innefatta ett vådligt öfverskridande af
den Samhällsmagterne emellan uppdragna gräns,
om Rikets Ständer ansågo sig berättigade att,
i form af underdånig ansökan, föreslå Kongl,
Majit sättet för utöfvande af den administrativa
magt, sorn, jemlikt grundlagarna, Konungen
64 Bil.t,St.,Lag• s.Allm.Besv.o.Oec,- Vtsk.Bet.N.56.
ensam tillkommer, samt denna åtgärd både
vara stridande emot tydliga ordalydelsen af
Regerings-Formens 90 §., och destomera obehörig,
sorn, Ji den händelse Kongl Majjt, vid
skeende ansökningar om Skatteköp, ej skulle
finna frigan om naturen af det hemman, hvarå
Skatteköp sökes, genom företedda handlingar
afgjord, hemmansnaturens utredande ej lärer
komma att sakna den åtgärd Lag och Författningar
föreskrifva, och, äfven vid ett annat
förhållande, endast den rådgifvande åtgärd, som
dertill föranledt, kan, i den ordning Riksdagsordningen
a g §-2 Mom, innehåller, blifva
föremål för Rikets Ständers anmärkning och
klander- Dessutom torde en begäran, att Kongl.
Maj:t ville förklara Dess i administrativ väg
redan meddelade beslut, icke vara af den beskaffenhet,
att de kunna vara hinderlige för eganderätts
frågans upptagande och afgörande i tvisteväg,
såsom innefattande en önskan, att Kongl.
Majst skulle upphäfva Dess egna Höga Beslut,
samt sålunda tillintetgöra de förmoner, som
derigenom blifvit Corporationer eller enskilde
tillerkände, onekeligen stå i uppenbar strid
med Regerings-Formens nyss åberopade 90 §.
och den i samma grundlags 16 §. Konungen
anförtrodda pligt, att hvarje Samhällsmedlem
vid välfångna rättigheter skydda.
Det ar af dessa skäl och i den öfvertygelse,
att lika pligtiga, som Rikets Ständer
äro,
Bil. t.St., Lag- S'Allm.Eesvrt'Oec.-Utsk. B.t.N, 56. 65
aro, att oförminskade åt deras efterkommande
bevara de rättigheter, Nationens Representanter
genom Samhällsfördraget äro t i Hägde, lika skyldiga
äro de ock, att afvisa hvarje försök till
ingrepp i andra Samhällsmagtens, genom grundlagarne
anvisade, functioner, sorn jag vörd*
sammast tillstyrker»
att de ifrågavarande Motionerne samt
Herr Justitiee-Ombudsmannens framställning
ej md till någon Rikets Högloft.
Ständers åtgärd föranleda.
Med Herr Borgmästaren Landegren förenade
sig till alla delar Herr Dom-Prosten
Holmström, Herrar ,Contracts - Prostarne Spiering,
Ostberg, Hvasser, Nordin, Doctor Rönbeck,
Grevillius och Dedekind, samt Herr Leffter.
Bih, till Rikt-St. Prot. 1328 och tS»9- 4 Samt- s Afä’
i ä^te H9. 5
C6 Stats, öch Lag-Utskottens Utlåtande N:o 57.
N.-O 57.
Änkom till Exp.-Utsk. d. 31 Julii 182g.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga,
angående ersättning åt enskilde vid
yppad brist hos Uppbördsman af allmänna
medel.
Från det Högvördiga Preste-Ståndet liar, genom
remiss, Lag-Utskottet fått emottaga ett af Herr
Dom-Prosten C. J. Heurlin till Ståndet ingifvet
Memorial, af innehåll, att, ehuru genom Kongl.
Kungörelsen den 12 Maji 1824, är vordet
förordnadt, att den summa, för hvilken Uppbördsman,
vid Tjenstens tillträdande, bör ställa
borgen, skall hädanefteranses lemna säkerhet äfven
för de enskilda medel, som i tjensteväg upp.
bäras, närmast efter de allmänna medel Uppbördsman
om händer får, vore likväl, enär t,
ex. borgen för Kronofogdars uppbörd är utsatt
endast till I500 B:dr, den säkerhet, som Högstberörde
Nådiga Förordnande åsyftar, af ringa
betydenhet, då den deremot börde vara så fullkomlig,
att alldrig någon förlust, genom Uppbördsmans
förvållande, kunde drabba medborgaren.
Motionairen har således ansett, icke
allenast enskilda medel, som i tjensteväg af
.Uppbördsman uppbäras, böra ega företräde äfven
framför Statens fordringar, utan också Statens
Stäts• och Lag-Utskottens Utlåtande N:o 57. 67
skyldighet vara, att hålla den enskilde skadeslös
med full ersättning, i händelse brist på
tillgångar hos Uppbördsman skulle yppas; ty,
sedan en. fordringsegare, med iakttagande af de
former Lagar och Författningar föreskrifva, anlitat
den verkställande Magtens biträde, förvandlades
den fordran, han förut hos den enskilde
egde, till en fordran hos Staten, som öfvertaga
fordringsegarens rättigheter, för att med
sin kraft göra dem gällande; och skall Staten
motsvara sitt ändamål, måste, i Motionairens
tanka, medborgaren icke kunna, genom Statens
eller dess organers förvållande, gå miste om
rättmätiga fordringar. Valet af och controllen
öfver dessa organer tillhörde Staten, och liksom
de Academiska Consistorierne äro pligtige
att ansvara för Räntmästares samt de Ecclesiastique
för deras Notariers Balancer, syntes man
med skäl kunna fordra, att Konungens Befallningshafvande
borde ansvara för dem underlydande
Uppbördsmäns Balancer. Men skulle
ett sådant åläggande för Konungens Befallningshafvande
pröfvas vara för vidsträckt, kunde likväl
icke derigenom uppstå något hinder för
antagandet af den i det föregående framställda
mening, hvilken Motionairen velat leda från
sjelfva begreppet om Stat.
Vid ärendets föredragning till remiss,
hafva nedannämnde Ledamöter af det Högvördiga
Ståndet till Protocollet sig utlåtit:
G8 Stats*, och Lag-Utskottens UtlätandeN'o 57.
1:0 Herr Professoren Exell och Herr
Lectoren Kjellander'• att de ”till alla delar
conformerade sig med Motionairen’’; och
2:0 Herr Contracts-Prosten Agrell, med
hvilken Herr Biskopen, Doctor Wijkman sig
förenat; att, om Konungens Befallningshafvande
skulle ansvara för uppbördsbristen, borde de
också ega rättighet, att Uppbördsman tillsätta.
Hvad sålunda föreslaget och yttradt blifvit,
hafva, sedan Lag*Utskottet anmodat Stats-Utskottet
att i öfverläggning härom deltaga, bägge
Utskotten gemensamt noga öfverväga!; och har
härvid i betraktande kommit; att sjelfpantningsxätt
icke kan stå tillsammans med Samhällsordning;
att det derföre måst stadgas, att indrifningen
af enskildes fordringar hos hvarandra,
vid bristande godvillig betalning, bör af allmänna
Uppbördsmän verkställas; att någon vinst
eller fördel härigenom icke tillskyndas Staten,
hvilken dock har sig ålagd skyldigheten att
nämnde Tienstemän aflöna; samt att följaktligen,
i Utskottens tanka, enskilde medborgare, långt
ifrån att, såsom Motionairen ansett, ega någon
grundad fordran på företrädesrätt, framföre det
allmänna, till utbekommande af deras utaf Statens
Embetsmän sålunda uppburna medel, icke
med fog kunnat sträcka sina anspråk emot Staten
i detta afseende längre, än att för ordentlighet,
redlighet och vederhäftighet kände per
-
Stats-, och Lag-Utskottens Utlåtande N:0 57. 69
söner till Uppbördsbefattningar utses och att,
genom kraftiga och ändamålsenliga författningar
och föreskrifter rörande uppbörden och redovisningen
samt controllen derå, möjligaste största
skydd emot förluster beredas; hvadan och då,
genom tillämpning härvid af den rättsgrund,
hvarifrån Motionairen utgått, eller att, sedan
en fordringsegare, med iakttagande af de former,
Lagar och Författningar föreskrifva, anlitat den
verkställande Magtens biträde till utbekommande
af sin fordran, denna från en fordran hos
enskild man varder förvandlad till en fordran
hos Staten, som öfvertagit fordringsegarens rät.
tigheter och genom sin kraft gör dem gällande,
Staten kunde komma att stanna i ansvarighetsförbindelser,
för hvilka någon gräns icke stöde att beräkna,
och få vidkännas förluster, som hvarken genom
noggrannhet i valet af Uppbördsman, eller
genom stränga controller skulle kunna förebyggas;
samt då för öfrigt Utskotten anse lika betänkligt,
att, på sätt Motionairen jemväl föreJ
slagit, tillstyrka någon vidsträcktare ansvarsskyldighet
för Konungens Befallningshafvande, i
afseende på dem underlydande Uppbördsmäns
Balancer, än hvad gällande Författningar redan
i sådant hänseende föreskrifva, som att, till
säkerhet för enskildes hos Uppbördsmännen innestående
medel, föreslå någon förhöjning i
den förut för dem stadgade och äfven för dylika
medel innefattande borgen, hvarigenom det
åsyftade ändamålet ändock icke skulle kunna
7o Stats- och Ldg-Utskottens Utlåtande Nu> 5 7*
fullkomligen uppnäs, men deremot]skickligheten
och förtjensten ofta hindras från att söka och
erhålla dessa vigtiga och mödosamma Befattningar;
få
Utskotten hos Rikets Högloft. Ständer
vördsamt hemställa, att Herr Dom-Prosten
Hturlins ifrågavarande Motion må järfalla.
Stockholm den 22 Julii 1829*
STOCKHOLM,
tryckt i MÄR£tja.rdsxa Boktryckeriet, 1829'
Stats-samt Allm. Besv.0. Otc. Utsi, Uti. N.o 58. 1
N:o 58*
Ankom till Exp. Utskottet den 30 Julli 1829,
Utlåtande, angående Krono-BreFbäringen
samt åtskilliga med
densamma förenade olägenheter.
Från det Hedervärda Bonde-Ståndet har till
Stats- samt Allmänna Besvärs- ocfi Oecono»nie-Utskottens
gemensamma utlåtande blifvit
öfverlemnade af nedannämnde Riksdagsf-ullmägtige
väckta Motioner, om Krono-Brefbärings-skyldigheten
och deruti yrkad lindring,
nemligen ;
Af Olof Jansson från Calrnare Län, sorn
föreslagit, att, då ersättning i penningar gifves
för Håll- och Kronoskjuts samt Postföring,
en lika förmon måtte beviljas jemväl för Krono-
Brefbäring , så alt för hvarje så kalladt
Krono-bref, som fortskaffas, en skälig betalning
måtte af Allmänna medel beviljas i för »
hållande till vägens längd och den skyndsamhet,
som vid brefvets fortställande måste
användas.
Bih, till Riks-St. Prot. I$l8 och 1829, 4 Sami. 2 Af i. I«
14 -.de H.t.
2 StatS‘SamtAllm;Besv.b. Oec. Utsi. Uti. N o 58.'
A£ Petter Pettersson från Jönköpingg
llän, sora yrkat, att Krono-brefbäringen måtte
antingen betalas med penningar eller ock^
i likhet med hvad Post- och Lotshemman är
beviljadt, godtgöras genom lindring i något
annat motsvarande onus 5 helst intet antag-1
ligt skäl kan uppgifvas, hvarföre ett Kronoeller
Skattehemman, som vid allmän landsväg
är beläget, skall mera betungas än andra
mera aflägse derifrån varande hemman,
A£ Anders Håkansson från Elfsborgs
Län, som, i anseende dertill, att Brefbäringsskyldigheten
är en bland de mest tryckande
bördor för de hernmans-iboer, hvilka dertill
äto anslagne, begärt, att någon lindring der-’
Uti måtte beredas, och i sammanhang dermed
erinrat, att Rikets Ständer väl vid flera Riksr
dagar sökt afhjelpa de öfverklagade olägenheterne,
samt uti underdånig Skrifvelse vid
18^3 års Riksdag, bland annat anhållit, att
de så kallade Krono-bref, icke oftare än tvänj
ne gånger i veckan matte få afsändas, och all
brefbäring deremellan upphöra, så framt icke
högst vigtiga händelser fordrade en skyndsammare
expedition, men att något yttrande
deröfver sedermera icke lärer hafva blifvit af
Kongl. Majit i Nåder meddeladt, hvarföre
Anders Hakansson nu hemställt, örn icke förnyad
underdånig Skrifvelse borde aflatas så
mycket hellre, som ämnet vöre magtpålig
-
Stats-samt Allm.Besv.o.Oee.Uisk. Uti. N:o 58. 3
gande och förtjente uppmärksamhet, enär miss»
bruk med Krono-brefbäringen gått så. långt ,
att icke blott 7 ä 8 lösbref på en och samma
dag, oberäknadt den vanliga Kronoposten,
måst åt olika håll fortställas, utan Krono-Betjeningen
jemväl begagnat bretbäringen i deras
alldeles enskilda angelägenheter, hvartill
kan räknas Kungörelser om auctioner och
annat dylikt, som KronorBetjeningen åtagit
sig förrätta.
Af Anders Danielsson från Elfsborgs
Län, som, efter att i korthet hafva upprepat
innehållet af deSkrifvelser, dem RiketsStänder,
vid Riksdagarne åren i8i5, 1817 och r8l8
samt 1823, till Kongl. Majit i underdånighet
aflåtit angående Krono-Brefbäringen och den
deruti önskade förändring, dertill någon
åtgärd sedermera icke skall blifvit lemnad
dels förnyat de af Rikets Ständer i deras
omförmälda underdåniga Skrifvelser gjorda
förslag, dels erinrat om billighetens och rättvisans
kraf, att de hemman, hvilka utgöra
Krono-brefbäring måtte, såsom vederlag
för detta besvärliga onus, några förmoner tilläggas
, dels ock till upplysning bifogat en
bestyrkt afskrift af Kongl. Majus Befallningshafvandes
i Elfsborgs Län den 23 December
1735 utfärdade Resolution, hvilken förklarar
extra Postbönder berättigade till följande
dem beviljade förmåner, nemligen s frihet
4 Stats-samt Allm. Btsv.o.Oec. Utsi. Uti. N:o 58*
från fångskjutsning, Herredagspenningar, Kronotiondes
förande långt bort, med rättighet
deremot att lösa densamma med penningar,
frihet från Tingshus- och Gästgifveri-byggnad,
hållskjuts vid Gästgifvaregårdarne, värfning
samt skallgång; och har Motionairen i öfrigt
anmärkt, att, genom Krono-brefbäringens ställande
på tvänne vissa dagar i veckan, den
förmon kunde vinnas, att enskilde, i Kronobrefbärarens
grannskap boende personer, erhölle
deras bref på samma gång, emedan det
borde vara Brefbäraren likgiltigt, om han fortskaffade
flere eller färre bref; uti hvilken
sistnämnde tanka Anders Anderssson från Skaraborgs
Län och Nils Mänsson från Malmöhus
Län med Ariders Danielsson sig förenat,
men hvaremot Erit Pehrsson från Gefleborgs
Län förklarat, att han, för sin del, icke kunde
medgifva den föreslagna rättigheten att
med Krono-breibärare afsända enskildes bref ,
enär Brefbärarne äro skyldige redovisa och
ansvara för de bref, som genom dem fortställas,
Af Pehr Andersson från Nyköpings Län,
hvilken, efter en omständlig beskrifning af
de stora besvärligheter, som genom Kronobrefbäringen
skola tillskyndas Krono- och Kror
no-Skaftehemmans-egarne i Motionairens hemort,
föreslagit: att Krono-brefven måtte en
gång i veckan fortskaffas uti en dertill inr
Stats• samt Allm.Besv.o.Oec. Utsk. Uti. N:0 58- 5
rättad postväska ; att tvänne halfva hemman,'
som hafva hvar sin egare och kunna vara
belägne så nära en öppen väg , att brefvens
förskaffande icke hindras af yrväder eller
vatluflöde, måtte anslås att vexelvis för vecka,
månad eller år, besörja Krono-brefbäringen;
att, åtminstone under den mörkare årstiden,
brefven icke måtte nattetid, utan endast
emellan klockan 6 om morgonen och
klockan 6 om aftonen fortställas; att ordres
om Kungs- och Kronoskjuts, skallgång samt
inställelse vid skogseld m. m., som fordrar
brådska, måtte genom budkaflar fortskaffas;
att de till Gästgifvaregårdarne, i slutet a£
hvarje månad, afgående Dagböcker, matte i
December månad, för hela påföljande året, ifrån
Lands - Cancelliet afsändas directe till
Gästgifvarne, och icke, såsom nu sker, mai
nadsvis, afskickas med Kronobrefbärare, hvilka
derigenom förspilla många dagsverken; att;
om någon ändring i Krono-brefbäringen icke
kan vinnas, ersättning för underhållandet af
en karl och häst varder beviljad, att af öfrige
inom Häradet belägne Krono-Skattehemman
utgå, i likhet med hvad till Gästgifverierne
årligen erlägges för fångföringen; att
brefbäringen får öfverllyttas till Gästgifvaregårdarne,
såsom lämpligaste Communicationsställen,
samt att, om de sålunda föreslagne
åtgärderne varda gillade, alla både Krono-,
Skatte-, Frälse- samt lia- och Rörshemman,
6 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.Vtsk. Uti. Bio 58<
mätte tourvis, hvart femte år, besörja Krono-»
brefbaringen.
Vid pröfningen af detta ärende hafva Ut*
(lotten inhemtat, att, ehuru Rikets Ständer vid
3815, 1817 och 1818 samt 18?5 årens Riks -  dagar, till Kongl, Maj:l framfört underdåniga
önskningar om Nådigt afhjelpande af de, redan
vid dessa Riksmöten öfverklagade olä»
genheter af Kronobrefbäringen, någon anstalt
i detta afseende ännu icke blifvit allmänneligen
vidtagen; vid hvilket förhållande och
di, under nu påstående Riksdag, flere klagomål,
mot ifrågavarande ojemnt fördelade och
till utsträckning af godtycket synbarligen betroende
skyldighet,! nyo blifvit anförde,
Utskotten ansett sig vördsamt böra
tillstyrka Rikets Högloflige Ständer
att hos Kongl. Maj.-t i underdånighet
anhålla , det Kongl. Majit, till
allmän efterrättelse, täcktes i Nåder
Stadga och förordna,*
att Krono - brefbaringen , inom
de Län, der denna skyldighet, enligt
Kongl. Författningar, hemmansegarne
åligger , icke må oftare än
tvänne gånger i veckan utgöras,
på de dagar, som af Kongl, Majlis
Befallningshafvande derföre utsät
-
Stats''samt AlIin.Besv.G.Oec.Uts\.Utl-'N:o 58. 7
tas, så vida icke ärendets vigt och
angelägenhet gör undantag derifrån
oundvikligt, såsom vid durchmarcher,
Kungs- eller Krono-skjutsningar,
skallgångar, skogseldar o. d.,
i hvilka fall brefven böra med ridande
bud fortställas samt, till förekommande
af missbruk, ärendets beskaffenhet
jemväl, i korthet och i
allmänna ordalag, utanpå brefvet fin»
nas antecknadt;
att Kongl. Majlts Befallningshafvande,
hvar inom sitt Nådigst ann
förtrodda Län , i enlighet med de
nu föreslagne grunder, och efter
Socknarnes hörande i ämnet, uppgöra
reglering om Kronobrefbäringen
; samt
att vid de sammankomster inotn
Socknarne, sorn för detta ändamål
komma att ega rum, det må vara
Socknemännen tillåtet att sig emellan
och frivilligt öfverenskomma,
huruvida enskildes bref skola med
Krono-brefbärings-posten få åtfölja,'
utan att något allmänt stadgande i
detta afseende från Statsmaglernes
sida må meddelas*
£ Stats-samt Allm.Besv. o .Otc. Utsi. Ull. N.o 58.
Hvad deremot vidkommer den af Riksdags-Fullmägtigen
Olof Jansson gjorda begäran
att, för Krono-brefbäringen , * ersättning
måtte af allmänna medel erhållas ,*
kunna Utskotten så mycket mindre
sådant tillstyrka, som ,
oberäknadt, att de för Brefbäringens besörjande
anslagna hemman, genom Kongl. Brefvet
den il Julii 1811» äro från Krono skjutsningar
befriade , några medel för en dylik
ersättning, enligt hvad, genom Kongl. Brefvet
den 17 Februarii i8s4, jemväl i Nåder
förklaradt blifvit, icke finnas anvisade eller
att tillgå.
Beträffande slutligen Riksdags Fullraägtigen
Pehr Anderssons alternativt framställda
förslag, alt öfrige Krono skattehemman inom
hvarje Härad borde godtgöra det hemman ,
som Krono-brefbäringen besörjer , kostnaden
föl underhållandet af en karl och häst till
brefvens lort skaffande, eller ock, att alla både
Krono-, Skatte-, Frälse samt Rå- och Rörshemman
toutvis borde bestrida Krono-brefbäringen,
anse Utskotten sig icke eller kunna
dessa förslag till bifall understödja,
Bil. t.Statss.Allm,Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N:o 58. 9
emedan, i förra fallet, hvarje Krono-Skattehemman
blefve berättigadt att, för bidraget
till karlens och hästens underhållande, åtnjuta
en motsvarande lindring i andra hemmanet
åtföljande tjenstbarheters fullgörande ,
hvilket icke synes möjligt att tillvägabringa,
och, i det senare åter, en slik förbindelse
icke vore förenlig med de fri- och rättigheter
som Frälse-samt Rå- och Rörs-hemman i
allmänhet, enligt privilegier, åtnjuta.
En Ledamots serskilda tanka varder härjemte
vidfogad.
Stockholm den 22 Julii 1829.
Reservation
af Herr Professor Bexell :
Jag anser Krono-brefbäringsskyldigheten
vara en ganska vigtig och för samhällsvälfärden
betydningsfull prestation af jorden ,
en prestation , sorn står i det närmaste förhållande
till den skyndsamhet, hvarmed Styi
reisen* befallningar i ett väl ordnadt samhälle
böra, om möjligt är, med rastlös fram
-
lo Bil.t.Stats-s.Allm.Besv.o.Oec.Utsi.Utl.Nio 58.
åt ilande fart fortgå och meddelas. Jag har
derföre äfven trott, att Högloflige Utskotten
bordt i detta betänkande , utur gifne författningar
, äfven om dessa under tidernas lopp
nu mera endast skulle ega en för efterlefnaden
snart nog försvunnen betydelse, utveckla
och bestämdt uttala ett allmänt rättsförhållande
i den nu ifrågasatte brefbäringsskyldigheten.
Detta har ej skett , och jag
har derföre mig deremot reserverat.
Brefbärings-skyldighetens fästande vid
jorden är visserligen icke något nytt. Den
daterar sig hos oss ifrån det aflägsna fjerran ,
der samhälls-förhållanden först började stadga
och ordna sig. Men den framgående mägtiga
tiden har äfven i detta afseende någorstädes
gifvit nya former åt det gamla. Ifrån
trakten af Ystad till de nordligaste landskap
pen, upptäckes nu mera i brefbäringsbestyren
den mest omskiftande olikhet.
Under ämnets discussion inom Utskotten
har ibland annat blifvit uppgifvet, att
brefbäringen inom vissa af de Norra Uänen
bestrides icke af jordbrukaren , utan af Kronobetjeningen,
och det utan någon känd ersättning.
Att deri äfven annorstädes af Kro-j
»obetjeningen besörjes , men emot vissa afgifter
af jordbrukaren. Att Säterier och Frälsehemman
någorstädes deltaga i denna pra:5
'Bil.t.Stais-s.Allm.Besv.o.Oec. Utsl.Utl.N:0 58. 11
station, men att de annorstädes åter begagna
och tillgodonjuta sin befrielse derifrån. Vid en
total öfversigt af ämnet har jag trott mig nästan
öfver allt upptäcka en mer eller mindre
märkbar strid emellan det, som är och det
som måhända borde vara. Man har hort
jordbrukarens brefbärings-skyldighet dels i
motionsväg ifrågasättas, dels äfven påstående
göras om contant betalning derföre af Staten,
dels äfven yrkandet, att bördan borde helt
och hållet aflyftas jordbrukarens skuldra. —
Man började vid 1818 års Riksdag, man
fortsatte vid 18*3 års och man förnyade vid
1829 års Riksdag Motioner i denna väg.
Icke ifrån en enda , utan ifrån flere provincer
äro Motioner framställde. För mig blifva
dessa åtminstone anledningar till den för.'
modan, att man måhända icke allestädes rätt
uppfattat grunderne för denna praestations
utgörande. Jag har derföre yrkat, att Utskottens
Betänkande skulle fullständigt uppfatta
och framställa de rättsgrunder, ^ hvarpå brefbärings-skyldighetsn
hvilar. Åtgärden syftar,
efter min åsigt af saken, till det goda
ändamål att befria ett framdeles blifvande
Ståts-Utskott ifrån åliggandet att vidtaga den.
12 Statsi s. Allm, Besv. o, Oec. Uisk, Ull, N o 59.
N:o 59.
Ankom till Exped, Utskottet den 30 Julli iSSg.
Ytterligare Utlåtande, med anledning
af erhållne återremisserå Utskottens
Betänkande, N:o<23’,
om uppmuntran till J.E.Ekenvtark,
dess Hustru och tvänne
Systrar för af dem införda
förbättringar i väfnadskonsten.
"Välloflige Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva, vid föredragning af
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
Utlåtande Nio 23, hvarigenom,
uppå anförda skäl , Utskotten tillstyrkt , att
en belöning af Tre Tusende Riksdaler Banco
måtte, af Manufactur-Discont-Fondens rän.
tebesparingar, tilldelas Fabriks-Idkaren J. E.
Ekenmark, dess Hustru och tvänne Systrar,
för här i landet införda och bland allmänheten
utspridda förbättringar i väfnadskonsten
, behagat samma Utlåtande bifalla; hvaremot
anmärkningar, som till återremiss förstedt,
blifvit framställde;
Stats- samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Vtl, N.o 59. 13
Inom Högloflige Ridderskapet och Adeln:
Af Herr Anckarsvärd, August, som ansett
den Ekenmarkska vafnadskonsten redan
vara så spridd, att inga bidrag behöfvas till
dess ytterligare spridande , och derjemte förklarat
densamma endast hafva gjort nytta
inom de förmögnare classerne ;
Af Herr Grefve Horn, Claes Fredrik,
som afstyrkt den föreslagna belöningen, hufvudsakligen
på de skäl , att Ekenmarkska
väfnaderne , enligt Talarens förmodan, egentligen
haft lux-artiklar till föremål, samt att
de husväfnader, allmogen förbrukar, snarare
borde uppmuntras}
Af Herr Friherre Sprengtporten, Jacob
Wilhelm , som förmodat , att, då Riket har
ett Technologiskt Institut, till hvars pligt
det hörer, att göra dylika uppfinningar inom
landet bekante , en så stor belöning, som den
ifrågavarande , icke borde lemnäs åt en enskild
person j
Af Herr Grefve Posse , Arvid , som val
ansett Ekenmarkska iamillen vara förtjent af
någon uppmärksamhet och derföre icke vill
bestrida en , efter omständigheterne lämpad ,
mindre belöning , men tillika förklarat sin
Öfvertygelse vara , att rätta vägen för ifrå
-
14 Stats-samt Allni,Besv.o.Oec.Vtsk.Vtl. N:o~$(fo
gavarande personer till vinnande af en sadan
uppmuntran, vore, att i underdånighet
vända sig till Kongl. Maj:t, som eger medel
för dylika andamil att disponera;
Inom Högvördige Preste-Sländets
Af Dom-Prosten Heurlin , som väl för
sin del bifallit den föreslagna belöningen j
men ansett öfverflödigt, att besvära Dandtbruks-Academien
med förfärdigande af mo«
deller till den nya Väfstolen , såsom i öfrigt
medförande en betydlig kostnad, i hvilken
sistnämnde tanka Herr Prosten Dillner jern»
väl instämt;
Af Herr Prosten Nordin, som funnit
betänkligt, att bifalla den föreslagna belöningen
, enär en god väfkonst nog skall lyckas
utan premier , och de Elever, hvilka af Ekenmarkska
famillen blifvit underviste , efter
Herr Prostens förmodan, densamma nöjaktigt
betalt;
Af Hrr Prosten Grevillius Och Herr
Professor Hasselroth, hvilka, till skäl för afi|
slag å Utskottens betänkande , hufvudsakligen
fästat sig vid den inkomst Ekenmarkska famillen
förmodas hafva erhållit genom lemnad
undervisning i väfnadskonsten, under
årliga resor genom landet, samt den vinst
Stals-samtAllm.Besv.o.Oec, TJtsk. Utl.N.-o 5g. 15'
merberorde personer anses hafva upphemtat gei
nom försäljning af deras uppå trycket utgifna
bok om denna konstulöfning; samt
Af Herr Biskopen Doctor Thyselius,
som förklarat Utskottens förslag, om öfversändande
af modeller till hvarje hushållssällskap
, vara öfverflödigt och olämpligt, i
förra fallet , emedan sldane redan finnas och
i det senare , emedan det ej ledde till annat
ändamål, ,,än att låta neddamma dem i Ar-;
chiverne.” Herr Biskopen har i öfrigt hemi
ställt \ att Rikets Högloflige Ständer måtte i
önskningsväg hos Kongl. Maj:t anmäla Eken—
markska famillen till den föreslagna summan
af Manufactur-Discontens räntebesparingar
hvilken hemställan Herr Dom-Prosten Holmström
så till vida biträdt, att belöningens belopp
skulle af Kongl. Maj:ts eget Nådiga behag
få ankomma.
Utskotten , hvilka hos sig tagit dessa ana
märkningar i behörigt öfvervägande , få med
anledning deraf vördsamt förklara , att, hvad
försl beträffar Herr Anckarsvärds anmärkning j
att, sedan uppfinningen nu mera vore allmänt
spridd , någon uppoffring å Statens sida
för dess ytterligare spridande icke är af
nöden, Utskotten lika med hvad Herrar von
Hartmansdorff oell Tham inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln yttrat , anse det böra
i6 Stats• samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N.o 5g.
för Rikets Högloflige Ständer vara mera tillfredsställande
, att bevilja en belöning för
ett , med uppfinnarens egna krafter, till allmän
nytta utfördt företag, än att, som icke
sällan är händelsen , uppi förhand bevilja
understöd till Närings-idkare, hvilka oftast
misslyckas, utan att it Staten i nigot afseende
kunna återgälda det erhållna förskottet.
I
Herr Grefve Horns förmodan , att Ekenmarkska
väfnadskonsten egentligen haft
luxartiklar till föremål , har af Herr Friherre
Cederström och Herr Tham inför Högloft.
Ridderskapét och Adelns Protocoll fullständigt
blifvit vederlagd , med de upplysningar
, att famillen Ekenmarks senast utgifna
bok i väfnadskonsten , äfvensom den
präctiska handledning dessa personer, under
sina resor i riket, meddelat åt personer, af
nästan alla stand och vilkor, hufvudsakligen
åsyftat att, med en förenklad method för tillverkandet
af finare linne och drällväfnader, sprida
konsten till alla folkclasser, samt att, med
en enklare väfstolens inredning än hittills,
kunna utföra de konstigaste mönster; pi hvilken
grund Herr Tham jemväl hemställt, huruvida
man icke bör uppmuntra sidane försök
, som äro ämnade att bringa husfliten
lill mera fullkomlighet. Det torde derjemte
förtjena uppmärksamhet, att de Ledamöter
af
Stats samt j4llm.Besv.n.Oec.Utsk.Vtl.N o 59. 17
af det Hedervärda Bonde-Ståndet, inom Ut:
skotten , hvilka egt tillfälle bese och granska
Ekenmarkska inventionen , enstämmigt
lemnat sitt bifall till den föreslagna belöningen
, ett bevis: ätt de ansett den nya väfstolen
si enkel och ändamålsenlig , att husfliten
inom allmogens boningar skall, med
denna uppfinnings begagnande, förstå att
förena den redbara nyttan med det prydliga
i arbetets utseende.
Vidkommande den beräkning af Ekert--  markska famillen tillflutna fördelar, ej blott
af deras inom landet gjorda resor för konstens
allmännare spridande, än af den afhandling,
de genom trycket Utgifvit , Som af
några de respective Riks-Standens Ledamöter
blifvit framlagd, såsom skäl för en nedsättning,
eller ett fullkomligt afstyrkande af
den föreslagna belöningen, anse Utskotten
en sidan beräkning, hvarken möjlig att 3-  stadkomma, eller ens skäligen böra i betraktande
komma , vid behandlingen af förevarande
fråga.
Det har inför Utskotten blifvit upplyst^
att medlemmarne af Ekenmarkska slägten, under
sina tvifvelsutan kostsamma resor till rikets
mera aflägsna provincer, äfven af de
B‘h, lill Rikl-Sl, Prot, I818 och 1819, 4 Strul. 2 Afi, 3,
i4.de
Tfj Stais- samt Ålim.Besv. o. Oec. Utsi. Xlii. N:6 59*
mest bemedlade Elevér icke fordrat högre
betalning än omkring 20 R:dr , men väl, att
arfvodet derunder blifvit lämpadt till Eleven*
vilkor, och att, enligt hvad Herr Prosten
Forsslind jemväl uppgifvit , ganska många
personer af dem erhållit undervisning utan
betalning,
Den olycka, sorn i November 1827, vid
branden å Ångfartyget Josephina , träffada
2:ne af oftanämnde familles medlemmar, hvilka
der förlorade sina medförande VäfnadsredskaV
per; kläder m. m., torde ock tillvinna sig
Rikets Höglofl. Ständers behjertande, och dä
famillens nuvarande obemedlade ställning är,
tillförlitligen vitsordad J torde det anslag, Ri^
kets Högloflige Ständer kan täckas åt den-i
samma bevilja i blifva lika välkommet till1
lindring i deras bekymmer för en framtid, dä
arbetsförmågan aftager, oom den belöning^
deri innefattas, är välförtjent.
Det af några Ledamöter, inom de ré«
spective Riks-Stånden , framställda påstående
, att den rätta formen för meddelandet af
ifrågavarande belöning vore$ att Kongl. Maj.t,’
uppå derom af Ekenmarkska slägten gjord1
underdånig ansökning, densamma af derföre
afsedde medel beviljade , torde af Utskotten;
få-bemötas med den erinran , att Ekenmarkska'
slägten här icke är den sökande, men väl/
Stais-Satnt AUm.Bisv.o.Öet.Utsi.Utl.Hio 59, i§'
att densamma blifvit af *;ne medlemmar af
det Hedervärda Bonde-Ståndet , i grundlagsenlig
ordning, inför Rikets Högloflige Ständer
till belöning anmäld, hvadan ock , då
render, på sådant sätt, är draget under Ri-j
kets Ständers pröfning, samt den projecterade
belöningen blifvit afsedd, att af Staten
tillhörande medel utgå , Utskotten för sin del
icke kunna inse något hinder för Rikets
Högloflige Ständer, att oftaberörde belöning
bevilja och till beloppet bestämma, med underdånigst
yttrad anhållan till Kongl. Maj:t
om Nådig befallning till Dess och Rikets
Coramerce-Collegium , alt medlen till veder;
hörande låta utbetala.
Hvad slutligen angår det ifrågasatte be*
hofvet, ätt, genom Kongl. Landtbruks-Aca->
demienä försorg, låta förfärdiga och till hvarje
Läns Hushålls-Sällskap afsända modell å
den, af Ekenmark senast inventerade förenklade
väfstol, så och ehuru Utskotten, uppå
de upplysningar, som af flere dé respective
Riks-Ståndens Ledamöter i anmärkningame
blifvit lemnade , icke böra bestrida , att den*
na väfstol redan kan i några delar af riket
vara känd och till bruk införd, torde det
dock tillåtas Utskotten få hysa den öfvertygelse
, att sådant icke öfver allt är händel-;
sen , och att mångå orter finnas,der denna nyt-,
tiga inrättning, i saknad af den åskådliga
So Stats■ samt Allm.ftesv o.Oec.Utsk.TJtl, N:o5Q,
och lättfattligare anvisning , som af en modell
framför en ritning står att erhälla ani
nu icke är sa bekant och använd , som med
skäl bör önskas; och då det är Kongl. Landtbruks-Academiens
åliggande , att inom landet
bekantgöra nyttiga uppfinningar, samt bemälde
Academie eger medel för detta ändamål
uppå Stat sig anvisade, anse Utskotten
så mycket mera angeläget , att ifrågavarande
modeller vid Kgl. Academiens verkstäder förfärdigas,
som vande och skicklige arbetare der
finnas anställde, af hvilka modellerne kunna
gifvas den noggranna sammansättning till
alla dess delar, utom hvilken deras ändamål
att tjena till föresyn förfelas,
Utskotten tillstyrka, uppå alla dessa skäl,
Vördsamt, det behagade Röglofl Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige PresteStåndet, med
bifall till Utskottens Betänkande N:o 523, sig
med de öfrige tvänne Respective Riks-Stånden
derom förena:
ått Fabriks - läkaren J. E. Ekenmark
, dess hustru och tvänne systrar,
med vilkor , att den år a 8u »,
i väfnadskonsten af dem utgifna,
tryckta afhandling varder allmänheten
för ett nedsatt pris tillhan
-
Stats-samt AllmBesv.o.Oec.Utsk.UtL^i-o 5g. jl
daliållen, af Manufactur - DiscontFondens
Räntebesparingar, tillägges
en belöning af Tretusende R;dc
Banco;
att Landtbruks-Academien bör
anses åligga, att till hvarje Läns
Hushålls-Sällskap, som sig deroui
hos Academien anmäler, låta såsom
modell afsända ett fullständigt exemplar
af Ekenmarks senast inventera»
de väfstol;
att Länens Hushålls-Sällskap
få sig ålagdt, att för Ekenmarks
räkning emottaga och till dem bland
allmänheten , som sådant åstunda ,
försälja ofvanomförroälda, tryckta
afhandling, deraf ett tillräckligt antal
exemplar alltså bör, genom
kenmarks försorg, till dessa Sällskap
försändas; samt
att underdånig Skrifvelse om allt
detta bör till Kongl. Majit afifårdas,
med anhållan om Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning till vederbörande
Embetsverk och Autoriteter i de
delar» der sådant, för verkställighet
it 9 Stais- samt Allm. Besv.o. Otc. Visk.UiI, N:o CoJ
ten af Rikets Ständers beslut, er«j
fordras.
Ståckholm den ar Julii *§39.
N:o tfa.
Ankom till Exped. Utsk. den 30 Julli 1819.
Ytterligare Utlåtande,’ i anledning af
erhållne återremisser å Utskottens
Betänkande, N:o 21,
om behofvet af ny Provincial-Läkares
tillsättande i
åtskilliga delar af Riket.
H
ögloflige Ridderskapel och Adeln liar, vid
föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconoroie-Utskottens Utlåtande ;
N:o 21, af den 23 April detta år, deruti Utskotten,
uppå anförde skäl, tillstyrkt, ej mindre,
”det Rikets Högloflige Ständer ville hos
»'Kongl. Rlaj:t i underdånighet begära, att
Stats- sami slllm,Besv.o.Oec.ZJisk.Utl.N.o 60. *5
”Kongl. Majtt, efter förutgången undersökning
om Läkarevårdens nu varande tillstånd
”i Provinceme samt behofvet af förbättrin”gar
derutinnan, täcktes låta upprätta ett för*'slag
till en allmän reglering af Provincial-]
VLäkare-vården öfver hela Riket, hvilket förslag
, sedan vederbörande Autoriteter deröf”ver
hörde blifvit , måtte i Nåder varda
i”öfverlemnadt till Rikets Ständers vidare
''åtgärd vid nästinfallande Lagtima Riksmöte”
än jemväl föreslagit, ”att, på det under ti’’dcn,
eller intill desa en sådan allmän reglering
af Läkare-personalen kan hinna prijfr
? vas och fastställas, tillgångar icke måtte sak?,
nas att, genom extra Provincial-Läkares
•'tillförordnande, uppå obestämd tid, uti såda-,
*’na delar af Riket, sorn af tillökadt Läkare-biträde
äro i största behof, afhjelpa de mest
”grundade bland de många klagomål, hvilka
”hos Rikets Ständer i detta afseende anför*’de
blifvit, en summa af 1,200 R.dr årligen
’*måtte intill nästa Riksdag till Kongl. Majrfs
»•Nåd iga disposition få afsättas behagat samma
Betänkande bifalla, hvaremot anmärknin-r
gar, som till återremiss gifvit anledning, bliF—;
yit framställde:
Inom Högvördige Preste-Ständet:
Äf Herrar Biskopafne Wingård och iTegHeVj
Herr Prosten Grevillius, Herr Doctor
34 Stats-samt Allm.Besv o.Oec. Utsk,Utl,N'.o 6q.
Häggblad, Hr Contracts- Prosten Agrell, Hr
Professoren Bexell och Hr LifMedicus
ström, hvilka enstämmigt och hufvudsakligen
förenat sig i det yttrande, att, sorn det af
Utskotten projecterade anslag, af endast i,2oq
B;dr årligen , vore för det dermed åsyftade
ändamål alldeles otillräckligt, samma anslag
måtte till aooo R:dr förhöjas; hvarjemte Hr
ContractsProsten Hallström, som ansett jemväl
sistberörde summa vara för ringa, för ett
så magtpåliggande och vigtigt behof, föreslagit
, att en ännu stötre tillökning deruti
mätte varda beviljad;
Jnom Välloflige Borgare-Ståndet;
Af Hr Santesson, som föreställt sig, att
då, i händelse af inträffande smittosamma
sjukdomar, vådliga följder kunde uppstå genom
saknpdt liäkare-biträde, man i förevarande
omständighet ej borde gå till väga med
allt tor mycken sparsamhet, och derföre hellre
öka det provisionel anslaget för extra Provincial-Läkares
aflönande till minst 2000 R:dr;
Af Hr Ståhle, sorn ansett en synnerlig
uppmärksamhet böra fästas vid behofvet af
tillökadt Läkare-biträde inom Malmöhus och
Blekinge Län, hvilka hvartdera blott ega en
Stats- samt Allm.Besv.o.Oec. Utse.Uti. N;o 60. 25
Pro vincial-Läkare, och till bevis derföre åbeiopat
: ”att i den Landsort, som omgifver
Helsingö org, ett stort antal lidande personer
omkomma i brist på Läkarevård;”
Af Hr Leffler, sorn tillstyrkt, att 2000
R:dr årligen böra, till något afhjelpande af
bristen å Läkarevård i flera delar af Piket,
anslås, samt att det i öfrigt må ankomma på
den skeende undersökningen, om delta anslag
framdeles behöfver ökas;
Af Hr Noréus, som, med instämmande,
i den senare delen af Hr Lefflen förslag,
tillstyrkt, att undersökning först må ske, och
att sedermera må utgifvas hvad, enligt densamma,
finnes behöfligt, och hvilket lämpligen
kan uppå öfverskottsmedlen anvisas.
Af Hr Helsingius , som väl gillat den
föreslagna undersökningen, men fruktar, att
de af sjukdom lidande skola, genom det uppskof,
som deraf föranledes, erfara svåra och
olyckliga följder, hvarföre Hr Helsingius ock
tillstyrkt, att tillökad Läkarevård för Malmöhus
Län, der behofvet vöre störst, och af Hr
Lagman Ståhle vitsordadt , måtte genast bifallas.
2G* 'Stats- samt. Allm.Eesv.o.Oec. Utsi. Uti. No 60.
Inom Hedervärda Bonde-Siandet'.
Af Riksdags-Fullrnägtigen Anders Danielsson,
som tillstyrkt deri föreslagna undersökningen
om Läkarevårdens tillstånd i Provincerna,
men deremot ansett det projectelade
Xiöneanslaget 1,200 R:dr årligen , om
Ilvars fördelning emellan Länen Anders Danielsson
förmält sig hafva saknat Utskottens
närmare yttrande, vara otillräckligt oell derföre
onyttigt, helst Regeringen kan, af öfverskotten
på de dertill lämplige HufvudTitlar,
disponera nödige medel till ersättning
åt Läkare, som under tiden användas, der behofvet
påkallar ; i hvilket yttrande Eric Andersson
från Westerås Län jemte flera det Hedervärda
Ståndets Ledamöter sig med Anders
Danielsson förenat}
Af Pehr Ericsson från Kronobergs Län^
som, med afseende ej mindre derå, att i de
Städer, der Läkare alltid finnas, menniskor
likväl sjukna och dö, än i betraktande af den
rådande penningebristen, ansett sig icke kuni
na tillstyrka det projecterade anslaget.
Hvad salunda inom sistbemälde trenne
RiksStånd erinradt blifvit, halva Utskotten
tagit i behöiigt öfvervägande} och, yidkotn
-
Stais-samt Allm.Besv.o.Oec.Utsk. Utl.N.060. 27
mande först frågan derom, huruvida medel
till det inom samtlige de Respective RiksStånden
nästan enstämmigt medgifna vigtiga
ändamål , Läkarevårdens utvidgande och förbättring
inom Landet, böra på Riks-Staten bestämt
anvisas eller af öfverskotten på vissa
StatsTitlar påräknas, får Stats-Utskottet vörd*amt
förklara, att Utskottet vid denna Riksdag
för princip antagit, at t, då hvarje inkomstjDch
utgifts-post, så vidt ske kan, tili sitt verkliga
belopp i RiksStaten uppföres, några an;visningar
å öfverskotten så mycket mindre
hora ega rum, som dylika öfverskott, vid sådant
förhållande, icke kunna med någon sannolikhet
förmodas uppkomma.
StatsUtskottet hemställer alltså /
[ alt den Summa J som af Ri
kets
Högloflige Ständer varder till
merberörde ändamål beviljad, måtte
å Rikets Stat anslås och synlig göras.
Hvad dernäst angår beloppet af samma
anslag, hafva Utskotten, som i det af ett stort
anfcl Ledamöter inom de respective RiksStånden
gjorda förklarande, att de af Utskotten
hittillsföreslagne 1,200 Rulr årligen ärooti 11-  ;äckligej trott sig finna en nog allmänt delad
28 Stats samtAllm.KtM.o.Oec.Utsk.Utl.N-.Q 6o,
önskan, alt summjn måtte till ett mot behofvet
närmare afpassadt belopp förhöjas, ansett
sig, med frångående af deras i förut afgifvet
Betänkande gjorda hemställan ,
vördsamt böra tillstyrka, att en summa
af Två Tusende Riksdaler årligen
må till Provincial - Läkarevårdens
förbättrande inom Riket, intill
nästa Riksdag, uppå RiksStatena
andra HufvudTitel anvisas.
Beträffande slutligen ordningen för detta
anslags fördelning, förmoda Utskotten en
redan tillstyrkt undersökning af behofvea
inom hvarje serskild Province böra densamma
föregå, och hemställa således, med förnyande
af sitt redan förut gjorda tillstyrkande,
alf medlen må ställas till Kongl,
Maj:ts Nådiga disposition, att för
ändamålet användas, der brislen $
Läkarevård pröfva» störst och angelägnast
att afhjelpa,
En Ledamois serskilda tanka varder här»
hos bifogad.
Stockholm den 22 Julii i 8 3Q.
jBil.t.StatS-s. Allm.Besw.Oec, Z-sk.Utl-N.o 6o. 29
Reservation
af Riksdags-Fullmägtigen Nils Mänsson
från Malmöhus Län.
Då Malmöhus Län, ehuru det folkrikaste
i Sverige, för närvarande eger blott en
Provincial-Läkare, under det nästan alla öfriga
Län hafva två eller tre sådane uppå
Stat aflönade, föranlåtes j3g reservera mig emot
Utskottens ogillande af Beredningens
Förslag, att i första rummet anmäla Malmöhus
Län, såsom mest af alla i behof af till*
ökadt Läkare.biträde, med vördsam anhållan,
att Rikets Högloflige Ständer behagade tillåta,
det en så beskaffad anmälan till förmon
för Malmöhus Län måtte få inflyta i den
underdåniga Skrifvelse, som 1 detta ämna
kommer att till Kongl. Majit ingå.
STOCKHOLM^
Elméns och Granbergs Tryckeri, i8agj
Stafs. samt Allm, Besv.o, Oec.- Utsk. VtJ.Nio 61, t
N:0 6l.
Auk. till Exp.-Utsk. d. ]i Aug. 1829.
Utlåtande, i anledning af väckta frågor
om ett förändradt användande
af den |:dels procent, som
af Sterbhus, inom Carlstads Stift,
nu erlägges till Carlstads Hospital.
Till Stats* samt'Allmänna Besvärs-och Oe«
conomie* Utskottens gemensamma handläggning
hafva blifvit öfveiletnnade:
Frän Högvördige Preste-Ståndet'
Ett Memorial af Herr Contracts-Prosten
m. m. Morén, af innehall: att, enär, inom Carlr
stads Stift det serskilda förhållande eger rum,
att |:dels procent af Sterbhusen ingår, icke,
såsom annorstädes, till Församlingens fa t tigCassa,
utan till Hospitalet, men Herr Contracts-Prosten
icke kan inse, hvarföre fattigvården,
uti denna starkt befolkade, men med
utvägar till lifsbergning knappt försedda,
Bih, till Rikt-St. Prot. 18*8 och 1829. 4 Sdml. S Afd,
15 te Ha.
1
a Stats-samt Allm, Besv.o. Oec.-Utsk.Utl, N;o 61.
landsort, skall vidkännas en så betydlig förlust,
hemställer alltså Herr Contracts-Prosten,
att Carlstads Hospitalj måtte underhållas,
på samma sätt, som öfrige sådane Inrättningar
i Riket, och att Församlingarne måtte
få behålla sina fattigmedel; uti hvilken tillstyrkan
Herr Contracts-Prosten Wahlström
sig med Motionairen förenat, jemväl af det
skäl, att flere, bland de Härader, hvilkas
Sterbhus procent till Carlstads Hospital ingår,
likväl icke, för sina sjuke, begagna berörde
inrättning.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet .•
Ett anförande af Riksdagsfu lmägtigört
Anders Nilsson, från Vermlands Län, hvaruti
han, roed framställning af obilligheten derutinnan,
att ifrågavarande Sterbhus-procent,
som, i alla andra delar af Riket, utom Vermland,
tillfaller Socknarnes fattig»Cassör, skall,
endast inom sistnämnde province, vara för
Läns-Hospitalet anslagen, begärt, att en sådan
förändring måtte vidtagas, hvarigenom
Socknarne i Vermland må, till sina fattigas
underhållande, komma i åtnjutande af en för
hela landet redan gemensam inkomst, och
att oftaberörde Sterbhus-procent således må
af vederbörande Pastor, inom hvarje Försam,
ling, få uppbäras samt å Original-Boupptecköingen,
innan den till Tinget ingifves, qvit*
Stats-samtAllm.Besv.o,Oec.-Utsi. Uti. N:o[6i. j
terås; förmodande Motionairen ett sådant medgifvande
så mycket hellre af billigheten på.
kalladt, som de Härader, hvilka för närvarande
till Carlstads Hospital aflemna den af
Sterbhus utgående fattigprocenten, icke åt-»
njuta hågon deremot svarande lindring i afgifter,
då någon vansinnig till Hospitalet inlemnas,
utan nödgas erlägga lika belopp med
invånarnö i Fernebo och Nyeds Härader,
hvilka sistnämnde icke skola bidraga till
Hospitalets Underhållande.
t hvad af Anders Nilsson sålunda yttradt
blifvit, hafva Jonas Nilsson, Daniel Andersson,
C. Eriksson, Olof Nilsson, Bengt Eriksson, O.
Olsson och Jan Jansson, alla från Vermlands
Län, med honom instämt, den sistnämnde
med tillägg, att Hospitalet i Carlstad, för
hvars räkning ifrågavarande afgifier skola
utgå, i sjelfva Verket ej har någon direct
nytta deraf, emedan medlen insändas till
Kongl. Seraphimer Ordens Gillets disposition.
Af de, till upplysning öfver denna fråga,
från Konungens Hof Canceller inbegärda
och af honom meddelade handlingar, hafva
Htskotten inhemta!t att Konung Fredric I
Uti 5:te Momentet af Dess till Landshöfding
gen Baron Wrangel, den 17 Mars 173a, aflåtna
Nådiga Skrifvelse, angående inrättandet
af ett Hospital i Carlstad, anslagit dea |:dels
propent, som, likmätigt 7 §. i 1698 års Tig*
4 Stais- samt Allm. Besv.o, Occ.* ZJtsk, Uti. N:o 61.
gareordning af Sterbhus erläggas, så i Siäderne,
som på Ilandet, utan åtskillnad, lfela
Superintendentian öfver, till understöd för
samina Hospital; att Kongl. Maj:t, uppå derom
af Bruks-Patronen Christopher Myhrman,
saint Riksdagsfullmägtigen från Philipstads
och Nyeds Bergslager Nils Björnsson, insinuerade
underdåniga Suppliker, genom Nådig
Resolhtion, den .29 November 1750, behagat
förklara: att Carlstads Hospital, endast till
näst derefter inträffande Riksdag, skulle ega
att behålla ifrågavarande *’£:dels procent af
alla arfskiften i Stiftet, sä väl i dessa .<Bergs■
lager, som den öfriga orten, bade i Städer,
pä Landsbygden och Bergslagernasamt att
Kongl. Majit ytterligare, genom Nådig Resolution,
den 2i Februarii 1752, behagat med
bifall till Staden Christinehamns, genom Magistraten
derstädes, gjorda underdåniga ansökning,
tillåta: ”att Stadens fattighus må
få behålla den ^:dels procent, som vid arfskiften
faller,’’ och hvilken dittills till Carlstads
Hospital ingått.
Uti till Kongl. Majit afgifvet underdånigt
Utlåtande, angående Läns Hospitalerne,
Lazaretten och Curhusen i Riket, har Kongl.
Seraphimer-Ordens-Gillet, under den 8 Octo.
ber bland annat, yttrat: att den in
komst,
Carlstads Hospital af Sterbhus, vid
Bouppteckningar, hittills uppburit, såsom grundad
på Hospitalets privilegier, visserligen ej
Stcfs- samt Allm. Besv. o. Cec.-Ulsk. Uti. N‘o 61. 5
synes kunna samma Inrättning betagas, så
fänge den fortfar att ega bestånd, men att
billigheten, å andra sidan, tyckes fordra, att
invånarne i Vermland, för vården om deras
vansinnige, icke böra vidkännas större utgifter,
än Rikets öfriga invånare, hvadan ock
Serapliimer-Ordens Gillet har för afsigt att,
så snart det nya Central-Hospitalet i Wadstena
lemnar tillräckligt utrymme, indraga
Carlstads Hospital, samt låta förflytta Hospitalshjonen
till Wadstena, der de komma att
behandlas mera ändamålsenligt, än i Carlstad
möjligen kan ske; och då ifrågavarande
Sterbhus-afgift icke skäligen kan komma att
vidare utgå till Hospitalet, sedan det blifvit
indraget, har Seraphimer-Ordens-Gillet till
Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande öfverlemnat,
om icke, efter det indragningen af
Hospitalet skett, omförmälda Sterbhus-afgift
jnå tills vidare få användas, till understöd
för Läns-Lazarettet och Curhuset, så länge
de deraf kunna vara i behof.
Af hvad sålunda anfördt och upplyst
blifvit: anse Utskotten det vara tillförlitligen
utredt, att den afgift vid Boupptekningar,
som, jemlikt Allmänna Lagens stadgande,
i 17 Cap. 4 §. Handels-Balken, ‘ utgör
"de fattiges del, fyra öre af hvarje hun-;
drade daler, efter egendomens värde**, och
hvilken afgift, inom öfriga delar af Riket,
med undantag blott af Gefle Stad, tillfaller
6 Stats-samtAIlm• Besv.a. Otc. Utsk- ltl,No6x.
församlingarna hvar för sig, till understöd
för fattigvårdens bestridande, mot sitt ali*
manna ändamål, hittills fått, inom Carlstads
f. d. Superintendentia, eller nuvarande Biskopsstift,
af Läns Hospitalet disponeras, som
följd hvaraf ock de församlingar inom be»
rörde Stift, hvilka ej redan, genom serskildta
Kongl. Resolutioner, denna inkomst återfått,
länge befunnit sig i saknad af ett bidrag
för sina fattigas underhåll, som varit ämpadt
att göra denna skyldighet mindre betungande;
och då en återgång härutinnan,
långt före detta, synes hafva bordt ega rum,
ej mindre i stöd af Kongl. Majus ofvanåberopade
Nådiga Resolution, den 39 November
1750, som till hela Carlstads Stift utsträcker
den för Phjlipstads och Nyeds Bergslager
då i underdånighet sökta och beviljade
befrielse från fattigprocentens aflemnande till
Carlstads Hospital, än sorn följd af 7 §- 3
Morn. af Kongl. Majlis Nådiga Resolution
uppå Presterskapets Besvär den so November
1786, derigenom förklaras: ”alt, då hvarje
församling pvägerligen är förpligtad att
underhålla och försörja sina egna så kallade
husfattige Och allmosehjon," (ett åliggande,
som, genom Kongl Majus Nådiga Kungörelse,
den 5 December 1788, än ytterligare blifvit
stadfästadt,) ”samt |:dels procenten af
arfskiften alltid utgjort en af fattig Cassans
lagliga och ordentliga inkomster, hvilka, vid
de årliga utdelningarne, slika fattiga tillfalla,
Stats samt Allm. Besv.o. Oec..Utsk Uti. N:o 6 x> 7
Kongl. Majit funnit berörde fattigprocent af
Summa Inventarie hädanefter böra till för.
samlingarne öfverlemnas, att, på förut vanligt
sätt, aavändas öfver hela Riket,”
tillstyrka Utskotten vördsamt, det behagade
Rikets Höglofl. Ständer, uti afgående skrifvelse
hos Kongl Maj:t underdånigst begära,
att de i Carlstads Hospital för närvarande
förvarade svagsinte personer och
Hospitalshjon måtte, genom Seraphimerm
Ordens Gillets försorg, ofördröjligen och
så snart ske kan, till Wadstena CentralHospital,
eller någon annan dylik anstalt,
förflyttas; förstnämnde Hospital genast derefter
indragas, samt %:dels procenten af
Sterbhus vid Bouppteckningar allmänneligen
återgå till sin ursprungliga bestämmelse,
eller underhållandet af hvarje församlings
fattige, så väl inom Vermland
som öfrige delar af Riket, hvarest någon
afvikelse härutinnan ännu möjligen kan
ega rum.
Och anse Utskotten i öfrigt Kongl. Seraphimer-Qrdens
Gillet så mycket mera hafva
saknat skäl till dess ofvanomförmälda underdåniga
hemställan, att, sedan Carlstads
Hospital blifvit indraget, Sterbhussfgiften
tills vidare inåtte få användas, till understöd
för Läns-Lazarettet och Curhuset, som dessa
håda Inrättningar redan äro med serskilda
8 Stats-»arnt Allm. Besv. o.Oec.-Vtsk. Uti. N.o 62»
inkomster försedde, samt, derest brist i desamma
icke destomindre skulle uppkomma,
ega att fyllnadsanslag förvänta, i den ordning
Författningarne föreskrifva.
Stockholm den 13 Augusti 1829*
N:o 62.
Ank. till Exp-Utsk. d. 21 Aug. 1829.
Utlåtande, i anledning af yrkad försäljning
af en Hemmanet Tofta
förut tillhörig Skog, m. m.
Sedan Herr Akrell, Carl, uti en den 1 7 December
sistlidet Sr till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocoll aflemnad Motion, sökt
fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på det, efter Motionairens öfvertygelse, olagliga
och mot 1810 års Ständers beslut stridande
förfarande, som egt rum, då, vid försäljningen
af ett f. d. Kronohemman Tofta
i Adelsö Socken af Stockholms Län, én dit
-
Stats-samt Allm, Besv. o.Oec.*Utsh Utl.N.o 6*. 9
hörande och derunder skattlagd Skog, med
ett derå beläget Torp blifvit från hemmanet
afsöndrad, och Motionairen, i sammanhang
dermed, anhållit, att Rikets Höglofl. Ständer
behagade besluta en underdånig Skrifvelse
till Kongl. Majrt, med begäran, ”att den uui
der Tofta hemman skattlagda, fordom dithörande,
men vid Skatteköpet afskiljda Skog,
med derå varande Torp, måtte till hemmanet
återställas, antingen emot ny Skattelösen, som
efter räntan bestämmes, i förhållande till den
för det öfriga af hemmanet redan erlagda
Skattelösen, eller ock mot högsta anbud på
öppen auction’’; men Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet, uti dess, under den 14
Februarii detta lr, afgifna, och af samtlige de
respective Riks-Stånden gillade Betänkande
Fi:o 60, förklarat sig ”af föreskriften i 90 §.
Regeringsformen hindradt att till öfverläggning
upptaga berörde Motion, såsom innefattande
påståenden, att, genom Regeringens
och Kongl. Kammar Coilegii Resolutioner,
Rikets Höglofl. Ständers, vid 1810 års Riksdag,
fattade beslut, rörande Tofta hemmans
försäljning till Skatte, icke skall blifvit fullständigt
verkställdt*’, har Herr Akrell, den 4
sistförflutne Junii och, under åberopande af
den rätt, 56 §. Riksdags-Ordningen honom
dertill lemnade, begärt: ”alt Rikets Ständer
tacktes fatta det beslut, att ifrågavarande obetydliga
och, så väl genom sin beskaffenhet,
som sitt läge för Kronan, näsman onyttiga
io Stats samt Allm. Besv.o.Oec.'lTtsk Vtl N:o 6s,
Skog skall, ired derå beläget Torp, på öppen
auction, till den mestbjudande försäljas, och
optionsrätt till högsta anbudet åt Tofta
hemmansegare förunnas.’*
Stats- samt Allmänna Besvärs och Qeconomie-Utskotten,
till hvilkas gemensamma
behandling Höglofl. Ridderskapet och Adeln
behagat sistberörde Motion öfverlemna, hafva
af de handlingar, hvilka åtföljt Herr Ak elis
första framställning i jdetta ämne, inhemtat:
att Kongl. Kammar-Collegium i afgifvet arn.
derdanigt utlåtande, den n Augusti 1812,
bland annat, upplyst, det ifrågavarande Skogs*
park ”är en del af Tofta hemmans fordna
Skog, gom detsamma, allt ifrån Skattläggningstiden,
åtföljt,samt att egaren till berörde
hemman, som derföre erlagt en, efter Collegii
yttrande, ganska hög Skatteköpeskilling, (gioo
B:dr Banco) utan att ega dispositionsrätt till
den angränsande delen af denna skog, no
mera benämnd Adelsö Kronopark, ”miste
vidkännas lidande å hemmanets egor och
hinder i dess rätta skötsel”; att, vid en af
Kongl. Architecten A. Nyström, den 21 Julii
sistlidet år, till följd af Ståthållare-Embe*
tets öfver Drottningholms och Svartsjö Slott
förordnande, med biträde af Nämnd och i
närvaro af Herr Hof-Jägmästaren och Riddaren
Ström, verkställd besigtning, utröndt
blifvit: ”att denna i hög grad vanvårdade
och för Kungsgården nästan onyttiga Krono*
Stats- samt Allm- !’esv.o. Oec.-Utsk.lJtl N:o 62. 11
park, innefattande en areal af 246 Tunnland
29 Kappland, för närvarande icke gifver
en emot dess jordmon och vidd svarande
afkastning; att vårdandet af denna park,
belägen på ett alltför betydligt afstånd från
Kungsgården, för att kunna, som sig borde, af
Ståthållare Embetet bevakas, alltid varit och
mäste blifva Skogvaktarens ensak; att Skogen
ej är tillräckligt stor, för att en i öfrigt
ringa lönt Skogsbetjent deruti genom jagt
skulle konna sörja för sitt uppehälle; att alla
byggen måste verkställas med ifrån Kungsgården
utsändt folk, eller också genom beting
med kringboende Bönder, hvilket i båda fallen
är nog kostsamt; att sommartiden, i anseende
till den långgrunda stranden, på det ställe,
der Skogen gränsar till sjön, knapt finnes
landningsplats för mindre ökstockar, hvadan
alla större transporter måste gå öfver grannarnes
egor; samt att erfarenheten också tillräckligen
styrkt, att alla dessa serskilta orsaker
gjort Adelsö Kronopark till en egendom,
sorn varit gemensam för närmare och fjermare
skoglöse grannar, och hvaraf säkerligen
rätta egaren dragit minsta nyttan”.
V*d sådana förhållanden och då Herr
Akrells senare Motion, i stället att, emot
90 §. Regeringsformen, begära Rikets Höglofl.
Ständers pröfning och ogillande af hvad
Kongl, MajHs och underlydande Embetsverk
i administratif väg beslutat, om an
-
14 Stats samt Allm.Besv.o.Oec.-Vtsk.Vtl- No 6a»
vankandet hitintills af den Tofta hemman i
äldre tider tillhöriga, och under berörde
hemmans ännu oförändrade grundränta innefattade,
Skog, blott åsyftar, att Skogen, till
större båtnad för Staten, må under Skattemarna
tätt på auction försäljas, hafva Utskotten,
hvilka af ofvanåberopade Besigtningsinstrument
anse i laga ordning och tillförlitligen
ityrkt vara, att oftaberörde Skog, på
sätt densamma för närvarande vårdas och
begagna», hufvudsakligen som följd af de
hinder och svårigheter för en omsorgsfullare
behandling, som af locala förhållanden orsakas,
icke lemnar Staten den nytta eller inkomst,
som, genom Skogens upplåtande åt enskild
man, är att förvänta,
ansett sig vördsamt böra tillstyrka Rikets
Höglofl. Ständer att hos Kongl. Maj'.t underddnigst
begära, det matte oftaberörde Skog
med dera belägna Torp uppå offentlig auction
varda till den mestbjudande under
Skatterätt försåld, med rättighet likväl för
egaren till Tofta hemman, som, alltsedan
är 1810, i erlagde önera för hemmanet
jemväl betalt den ä Skogen och Torpet
belöpande andel af Ordinarie räntan,
att högsta anbudet med optionsrätt fä antaga.
Stockholm den 13 Augusti 1839.
Stats- samt Allm, Besv. o.
N:o 63.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 2 2 Aug. 1839.
Utlåtande, i anledning af åtskilliga
hemställanden om lindring i Roteringsbördorne,
inom de Småländska
Länen.
J rån Högvördige Preste-Ståndet har till
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
blifvit öfverlemnadt ett Memorial af Herr
Conlracts-Prosten Nordin, hvaruti yrkas:
1:0 att, då Småländska Allmogen sedan
århundraden burit och ännu bär en tyngre
Roteringsbörda, än jordbrukare inom andra
provincer af Riket vidkännas, till bevis
hvarföre åberopas, att, uti Jönköpings och
Kronobergs Län, 15 mantal i allmänhet är
anslaget till Rote för hvarje Soldat, då deremot,
i andra provincer, hvarje Kneckterote
vanligen består af 3 till 2§ mantal, samt
hvarje Båtsmansrote af 3 å 4 mantal, samt
att, som följd af denna strängare rotering,
en hel rote inom berörde tvänne Län betalar
för knecktehållet circa 79 K:dr 16 sk*
Banco årligen, deraf på hvarje helt mantal
belöpa 52 RJdr 42 sk. 8 rist., Mötes-passevolancen
under dessa Summor inberäknad,
hvaremot, inom andra mera bördiga Län,
14 Stats-samt Allm. Besv,o.Oec..[Jt&k. Utl.N.od3<
enligt Herr Contracts* Prostens beräkningj
ej skall uppå hvarje mantal belöpa mer, ari
3g R:dr 32 sk. årligen, Rikets Höglofl,
Ständer ville, till beredande af lindring i
det lidande Soldatrotarne inom jönköpings
och Kronobergs Län, uppå sådant sätt för
närvarande skola vidkännas, bifalla, antingen
att Rotarne måtte befrias från erläggandet af
Mötes passevolance afgiften, eller ock, derest
denna afgift skulle komma att allmänt upphöra,
ifrågavarande Rotar må varda frikallade
från Bevillning för jord, efter BevillningsFörordningens
2:dra Artikel; och förmoda?
Motionairen i öfrigt, att, ”om den allmänna
grunden: 2 hemman om hOatje Snidat, erkännes,
kan, vid något Bevärings* eller Taxérings-tillfälle,
extra Roteringen derefter lätt
jemkas:’*
«to att, då, oansedt den försäkran om
befrielse från Rotering, sorn, redan år »735,
skall blifvit Comministrarne gifven, och sedermera
åren 1810, 1816 och 1826 vUnnit
förnyelse, Comministfar ännu finnas inom
Jönköpings Län, sorn af en slik förmön icke
kommit i åtnjutande, de Comministrar, som
ännu icke blifvit från Rotering befriade, måtte,
sorn skälig ersättning derföre, få uppbära
medel af den Rotefrihets-afgift, som några
i Länen spridda, för Rotering in natura obeqväma
hemmansdelar och lägenheter böra erlägga,
i enlighet med de af 1826 års Rotejemknings-Commissionföreslagna
grunder J och
Stats- samt Allm. Besv.o, Oec.-Utsk.JJtl.N'063. 1 5
3:0 att enär, som följd af 1811 års Roterings-Commissions
vidtagna och af Kongl.
Kammar-Coliegium fastställda beslut, åtskilige
hemman inom Jönköpings Län, hvilka blifvit
ålagde att öfvertaga den ordinarie rotering,
vissa Comminister-boställen dittills ålegat,
derigenom, så väl emot de af 1693 års
Roterings-Commission lagda grunder för Roteringens
fördelande emellan hemmanen i
förhållande till deras förmåga att densamma
bära, som emot 1826 års RotejemkningsCommissions
yttrade åsigter, för närvarande
vidkännas en orättvis tillökning i deras redan
förut alltför mycket tryckande roteringsbörda,
lindring i merberörde hemmans sålunda
påförde öfverrotering måtte beviljas, genom
ersättnings anvisande uppå de Rotefrihets-medel,
sorn, enligt 1826 års Rotejemknings-Commissions
förslag, böra af de i andra
momentet härofvan orr,förmälde nyrote*
rade hemman erläggas; och har Herr Contracts-Prosten
slutligen, till bevis derföre,
”att Småländska Jordbrukarens lidande icke
är diktadt,” åberopat Konungens Befallningsbafvandes
i Jönköpings Hän underdåniga berättelse
till Kongl. Majjt, om förloppet af de
inom Länet år 1826 verkställde extra rote*
jemknings-förrättningar.
Med föranledande af dessa hemställanden
har, inför det Högvördiga Ståndets Prö*
tofoll, blifvit yttradt:
J 6 Stats* samt Allm Besv.o.Oec,. XJtsk. Uti. N:o63.
Af Herr Contracts-Prosten Svedelius) att
uti provincen Dalarne, hvarest, i manga socknar
en Soldat-rote utgöres af endast ~ hem»
man, Vacance-afgift för en Rote vanligen
erlägges med 100 R:dr Rgds, och Roteringsbördan
för ett helt hemman således medfcR
rer en beskattning af omkring soo R:dr
samma mynt, hvilket förhållande Herr Contracts-Prosten,
utan uppdrag af Allmogen att
deröfver klaga, blott velat framställa, sorn motstycke
till den af Herr Contracts-Prosten
Nordin gjorda motion; men då Rikets Ständer
redan förut, med hemtad anledning af
Dalarnes stränga rotering, medgifvit åt en
del af Dal-allmogen någon afkortning å Bevill
ningen, förmodar Herr Contracts-Prosten
Svedelius samma eftergift äfven nu vara lika
billig, som af allmogen med förhoppning
emotsedd.
Af Herr Prosten Dillner: att ingen
province i Sverige hittills blifvit så hardt
tryckt af Roteringsskyldigheten , som Jemtland,
hvarest en karl hålles på Jtdels, samt
häst och kari på ?:dels hemman,
Af Herr Prosten Forslind, med hvilken
Herr Prosten Agrell sig förenat, att Herr
Prosten gerna medgifver de stora ojemnheter,
hvilka för närvarande anträffas, så väl
uti Rote/ringen, sorn uti Grundskatternas fördelning
-
Stats* samt Allm» Besv.o.OeC.-Ufsft. Utl,N:oG$, 17
delning, men att Herr Prosten likväl anser,
att en partiel jemkning i förstnämnde skyldighet,
långt ifrån att befordra en likhet i
bördor, medborgare emellan, endast skulle
väcka nya missnöjen och framkalla nya anspråk.
Om något dugligt och ändamålsenligt
härutinnan skall kunna uträttas, mäste
derföre, enligt Herr Prostens öfvertygelse,
det enda radicala medel tillgripas, det nemligen,
att låta hela Rikets jord, utan undantag,
undergå en ny refning och gradering, för att
derefter, åt olika Hemtnans-egare, bereda en
jemn fördelning af åliggande Skatter och Roleri
ngs-skyldighet.
Af Herr Kongl. Hof-Predikanten och
Prosten Gumcelius: att enär, enligt hvad upplyst
blifvit, genom de af Herr Contracts Prosten
Nordin anförde och af Talaren hufvudsakligen
upprepade förhållanden, Provincen
Småland, vid Indelningsverkets upprättande,
”blifvit allt för mycket stjuffaderligen behandlad’’,
samt behofvet af lindring således är
uppenbart, en sådan lindring i den hardt
tryckande roteringsbördan måtte, ej mindre
inom Jönköpings Län, än der förhållandet
finnes enahanda, jemväl inom Calmare och
Kronobergs Län, blifva så väl Ordinarie
Bih. till Riki-St. Prot, 1828 oth 1829, 4 Sami. 2 AfJ,
i5te H:t.
2
t 8 Stats- samt Allm. Besv• o. Oec.• Utsk. Uti. N'o 63,
som extra Rotar beviljad, genom eftergift af
Bevillning för hemmansvärde efter a:dra
Artikeln i nu gällande och sannolikt efter
enahanda beskattnings-grunder för framtiden
blifvande Bevillnings Stadga. Herr Prosten
har derjemte anhållit, att då, inom Jönköpings
Län , Mantal Capellans-Eoställen
ännu icke erhållit befrielse från rotering, och
36 Mantal, vid i8n års rotering sorn underroterade
oriktigt betraktade hemman, mot
rättvisa och billighet blifvit ålagde en tillökad
Rotering, derifrån desamma af 1826
års Rotejemknings Commission, ehuru utan påföljd,
ansetts bör* frikalläs, dessa, in summa
utgörande ,184 Mantal, matte, såsom skälig
lindring i den Roteringshörda de, utöfver i allmänhet
lagda grunder, ännu bära, tilläggas
den Rotefrihets afgift, som enligt sistnämnde
Rotejemknings Commisions.förslag, bör erläggasafsådane
spridda hemmansdelar inom Läner,
af tillsammans i8-/ä Mantal, hvilka, ehuru
af den natur, att ordinarie Rotering af dem
skall bäras, likväl icke, i anseende till deras
afskiljda läge, kunnat till effective Rotar indelas*
Sedan
Allmänna Besvärs- och Oeconohiie-Utskottet,
ej mindre med afseende å
äinnets beskaffenhet, än med hemtad anledning
deraf, att öfrige under denna Riksdag
Väckta frågor om jemkning i Rust- och Rotelingsbördorne
blifvit tili Stats- samt All
-
1Stats- samt Allm, Besv. 0. Oec.-Utsk,Uti. N.06 3. 19
manna Besvärs och Oeconotnie-U tskottens
gemensamma yttrande öfverlemnade, inbjudit
Stats-Utskotlet, att i handläggningen häraf
deltaga, hafva de förenade Utskotten, hvad
hemställdt och yttradt blifvit, i behörigt öfvervägande
tagit; och vidkommande först den
af Herr Contrscts-Prosten Nordin framställda
och af Herr Prosten Gumalius understödda
klagan, öfver Eoteringens tryckande beskaffenhet,
inom de trenne Småländske Länen,
samt Motionairens, i sammanhang dermed»
gjorda förslag, att,, till beredande af någon
lindring härutinnan, bevilja Rotarne befrielse,
antingen från Mötes-passevolance-afgiften,'
eller ock från den Bevillning för Hemmansvärden,
som efter andra Artikeln af Bevillnings
förordningen erläggas bör, så och enär,
enligt hvad af Herrar Prostarne Svedelius och
Dillner erinradt blifvit, och med Verkliga förhållandet
jemväl öfverensstäm mer, Provincerne
Dalarne och Jemtland vidkännas en ännu
strängare Rotering än Småland, samt härtill
kommer, att, på saft Herr Prosten Forslind
välgrundadt anmärkt, en partiel jemkning,
inom någon viss Province, af den ojemnhet
i Roteringsbördans fördelning, som öfverallt i
Riket anträffas, i stället att medföra det dermed
åsyftade ändamål, blott skulle öppna
nya anledningar för misgnöjen och växande
enskilda anspråk, anse Utskotten den inom
Småland nu öf verk lagade allt för dryg* Roteringstunga
icke serskildt för sig böra under
a o Stats- samt Allm. Btsv.o Oec.-Utsk. Utl.N-.o 63.
pröfning tagas, eller kunna afhjelpas, ulan vid
tillfälle af en allmän refning och förnyad uppskattning
till värden och afkastning af all jord
i Riket, — en i SiatshushSllningen och beskattningsverket
djupt ingripande åtgärd, otn
hvars vidtagande fråga hittills icke hos Rikets
Ständer uppstått; vid hvilket förhållande
Utskotten icke kunna tillstyrka någon åtgärd,
i anledning af Herr Contracts Prosten
Nordins i denna del väckta Motion;
Som följd hvaraf all fråga om Rotarnes
befrielse från Mötesafgifts och Bevillnings
erläggande jemväl torde få förfalla,
Beträffande härnäst Motionairens yttrade
missnöje deröfver, att, oansedt de försäkringar
om befrielse från Rotering, som
vid flere Riksmöten skola blifvit Cornministrarne
för deras Boställen meddelade, några
Comministrar inom Jönköpings Län ännu
skola finnas, som med Knecktehåll äro betungade,
hafva Utskotten vördsamt skolat upplysa:
att genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution
uppå Presterskapets besvär, afår 1735
§, 5, är förklarad!, ’’att som 14 §. i 1731 års
Resolution uppå Ridderskapets och Adelns
besvär tillåter, att Kneckte- och Båtsmanhållen
på Capellans-Boställen i Finland måge flytta
uppå oroterade hemman derstädes, så vill
Kongl, Majit låta samtliga Capelianerna i
Riket sammå förmon vederfaras, enär flyttnin
-
Stals* samt Allm.Besv, o.OecUtsk-Utl, N:o63. j 1
gen inom Compägniet ske kan’i att, genom
Kongl. Brefvet den 9 Januarii 1816, samt
Kongl. Kammar-Collegii derå grundade Kungörelse
af den 31 i samma månad, i allmänhet
är stadgadt: att de som innehafva Capellans-Boställen
med flera sådana hemman,
som, enligt Författningarne, äro berättigade att
fa deras åliggande ordinarie Roterings-besvär
flyttadt på andra oroterade, men roteringsskyldige,
hemman och lägenheter, samt vilja
en sådan förmon begagna, ålåge att, inom
181b års slut, till Konungens Befallnings,
hafvande ingifva deras ansökning härom, bland
hvilka äfven räknas de, som före detta gjort
anhållan om ordinarie Roteringsflyttning, men
hvarå något beslut ännu icke blifvit meddeladt;
samf att, efter nämnde tids förlopp, någon
anmälan i detta ämne icke vidare må
ega rum, så framt ej sådan jord tilläfventyrs
kan uppgifvas, sorn hvarken ordinairt
roterad, eller med extra Rotering belagd, likväl
är det förra Roteringssättet, till följe af
hemmanets eller lägenhetens natur, rätteligen
underkastad samt att sluteligen, genom
Kongl. Brefvet till Krigs- och Kammar-Collegierne
den 9 November 1826, blifvit i Nåder
föreskrifvet: att som Capellans-Boställen i allmänhet
från Rotering äro befriade, så väl på
grund af Presterskapets Privilegier af år 1723,
som äfven att de, enligt Kongl. Resolutionerne
på Presterskapets besvär åren 1735, 1747 och
17 J2, böra genom flyttning befrias fränden Ro
-
sa Stats samt Allm. Btsv.o.Oec.-Utsk. l'tl. N:o6 3.
tering de draga, hvadan alltså åtskillige sådane
Boställen tid efter annan, utan
riis hemmantal, njutit befrielse från Rotering,
enär andra oroterade hemman till Roteringens
ertiottagamle kunnat uppgifvas, böra
Capellans Boställen, på sätt jemväl uti 3 §. af
Kongl. Majtts Nådiga Instructioo för extra
Roterings-Commissioneme, af den ao December
1825, samt genom Kongl. Brefvet
den 30 Maji 1816 förordnadt blifvit, utan
afseende på ordinarie roterade Capel lansbords
mantal , från ordinarie Roteringen
utgå och befrias, samt andre lämplige rote*
ringsskyldige hemman och lägenheter i deras
ställen insättas.
Af hvad gällande Författningar sålunda
vid handen gifva, behagade Rikets Höglofl.
Ständer upplyst finna, att sättet och ordningen
för de Comministers- eller Capellans-Boställen,
hvilka ännu draga ordinarie Rotering,
att från detta onus varda befriade, äro så
uttryckligen anvisade, samt verkställigheten
deraf, meri den administrativa myndighetens
befattning, hittills så oskiljaktigt förenad, att
speciela frågor af denna art icke böra af
Rikets Höglofl. Ständer till pröfning upptagas,
men då det, vid en sidan befrielse
hittills fästade vilkor, att nemligen annan
hittills icke ioterad, tnen till ordinarie Rotering
förbunden jord af motsvarande hemmantal,
uppå hvilken Capellans-Boställets Roteringsskyldighet
kan öfverflyttas, bör af den
Statt samt Allm. Besv.o.Oec.-Vtsk.Utl N:öS$. 33
sökande uppgifvas och inom samma Compagnie
vara belägen, i tillämpningen synes mindre
billigt, enär saknaden af sådan oroterad jord,
inom en viss omkrets, möjligen kan för alla
tider blifva ett hinder för ett eller annat
Capellans-Boställe, att åtnjuta en befrielse,
hvarom dylika Boställen i allmänhet äro försäkrade,
och i thy af de fleste öfver hela
Riket längesedan tillgodonjutes, tillstyrka Utskotten
vördsamt, det behagade Rikets Hög^
lofl. Ständer, till undanrödjande af denna
olikhet i Capellans. Boställen tillagda förmo ner,
uti afgående underdånig Skrifvelse begära,
att Kongl. MajU, vid pröfning af de Betänkanden
till jemkning eller tillökning jemväl
i den ordinarie Roteringsskyldigheten, hvarmed
de år 1825 tillförordnade extra Rote-'
rings-Commissioner, på grund af erhållen
lnstruction, till Kongl. Maj:t i underdånighet
inkommit, Nådigst täcktes afse och till
Rikets Ständers antagande, vid nästinträffande
Riksmöte, föreslå de utvägar, derigenom de
Capellans- eller Comminister-Boställen inom
Riket, som hittills icke blifvit fran ordinarie
Rotering frikallade, måtte från ett slikt
onus, utan afseende å Bosiällenas hemmantal,
befrias, antingen genom Roieringgskyldighetens
öfverflyttande på annat hemman eller
lägenhet, sorn, författningarne likmätigt, en
sådan skyldighet iläggas kan, eller ock genom
tilldelandet af lämpligt vederlag i penningar,
af den Rotelrihets-afgift, sorn erläggas
34 Stats- samt Allm. Besv xr.Otc.-Utsk. Uti. N-.of>$ ■
bör af sådana mindre hemmansdelar inom
Provincen, hvilkas spridda läge utgöra ett
hinder att dem till ordinarie Rotar indela.
Hvad slutligen angar Prostarne Nordins
och Gumcelii hemställan, att ej mindre de
inom Jönköpings Län belägne Capellans-Boställen,
af tillsammans Mantal, hvilka ännu
ej blifvit från ordinarie Rotering befriade,
än jemväl de 16 inom samma Län, af
1811 års Roterings-Commission öfverroterade
hemman, måtte af Rotefrihets-afgiften från
spridda hemmansdelar inom Länet erhålla
lindring i deras nuvarande allt för hardt
tryckande Roteringsbörda, så och enär, af de
skab hvilka i Stats* samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens gemensamma Utlåtande
N:o 44, af den 2 sistförflutne Julii,
utvecklade blifvit, de förslag till jemkning
eller tillökning i ordinarie Roteringen, hvilka,
af de ar 1825 tillförordnade extra Rotejemknings
Commissioner , till Kongl, Majit i
underdånighet blifvit afgifne, icke kunna till
någon slags verkställighet befordras, innan
Pikets Höglofl. Ständer, vid nästintraffande
Riksdag och efter emoitagandet af Kongl.
Majus Nådiga Proposition i ämnet, egt tillfälle
sig deröfver utlåta, samt den Rocefri-.
hetsafgift, sorn af berörde Comtnisioner ansetts
böra erläggas af sådana hittills icke roterade,
men enligt sin natur ordinarie Rotering
underkastade hemmansdelar, hvilkas
Stats-samt Allm-Besv.o Occ.* Utsk. Uti. N:o 0 3. 25
spridda belägenhet hindrar deras indelning i
effective Rotar» således icke eller kan, före
nästa Riksdag, dem affordras, vid hvilket förhållande
den af Motionairerne förmodade
tillgång för vederlags tilldelande åt ännu
roterade Comministers-Boställen, eller öfverroterade
hemman, sålunda tills vidare kommer
att saknas, anse Utskotten, hvilka i det
föregående redan föreslagit de medel, hvarigenom
lindring uti, eller befrielse från ordinarie
Rotering, må Comministers-Boställen
framdeles beredas, i afseende å de inom
Jönköpings Län, efter uppgift, öfverroterade
16 Mantal, sig
vördsamt böra tillstyrka Rikets Höglofl.
Ständer att, i sammanhang med den här,
ojvan redan föreslagna Skrifvelse, till Kongl.
Majit frambära den underdåniga önskan,
alt, vid granskningen af Jönköpings Läns
Rotejemkntngs - Commissions uppå Kongl.
Majus Nådiga pröfning för närvarande
beroende Betänkande, i nåder undersöka
befogenheten af den klagan, som, i afseende
å vissa hemmans, genom 1811 års Roterings-Commisions
beslut, erhållna öfverrote.
ring, hos Rikets Ständer förd blifvit, samt,
derest densamma grundad befinnes, uti den
Nådiga Proposition, rörande ordinarie Rotering'11
i allmänhet, som Rikets Ständer
vid nästinträffande Riksmöte torde i underdånighet
få förvänta, meddela Rikets Stän
-
s 6 Stats samt Allm. Besv.o Oec.- Utsk. Uti. N:o 64
der förslag till lämpligaste sättet, att, utan
hinder af Kongl. Kammar-Collegii åt 18 t l
ars Roterings Commissions beslut meddelade
fastställelse, berörde klagomal afhjelpa, utan
att någon minskning i ordinarie Kneckt^
hållets numtpair derigenom orsakas.
Stockholm den 13 Augusti 1829.
N:o64.
Ankom till Exp.-Uisk, d. 3 2 Aug. 1819,
Ytterligare Utlåtande, i anledning af
erhållen återremiss å Utskottens
Betänkande N:o 42, om upphörandet
af Kronans optionsrätt
till de uppå Krono-Skattejord
växande Mäste- och Storverjcsträd.
Hedervärda Rorule.Ståndet har, under den
87 sistförflutna Julii, behagat med anmärk*
ij ingar återremittera Stats- samt Allmänna
Stats samt Allm.Besv.a.Oec.-Utsk, Uti. N.o(n, 27
Besvärs och Oeconomie-Utskottens, den 3 i
samma månad, gjorda hemställan, om upphörandet
af den Kronan hittills förbehållna
optionsrätt till de uppå Kronoskaitejord
växande Mäste- och Storverksträd; men då
Högloft. Ridderskapet och Adeln den 16;
samt Högvördiga Preste Siandet och Vällofl.
BorgareStåndet den 17 i merberörde månad,
behagat samma hemställan bifalla, samt Utskotten
— vid sådant förhållande, och då, enligt
69 §. Regetingsformen, jemförd med 49
§. 3 Mom. Riksdags-Ordningen, irenne RiksStånds
sammanstämmande mening utgöra be.
slut i frågor af denna art, — finna sig hindrade,
att med detta ärende taga vidare befattning,
hafva Utskotten skolat sådant härigenom vördsamt
tillkännagifva,
Stockholm den 13 Augusti 182g,
N:o 65.
Ank. till Exp.-Utsk, d. 21 Aug. 2829.
Rikets Högloft. Ständers Stats-, Banco-
samt Allmänna Besvärs och
Oeconomie • Utskotts Betänkan
-
28 Sta s-B-cö s.Allm-Besv.ö.Oec.-Utsi Bet,N.o6$.
de, i anledning af Herr A. P.
Ståhles Motion om inrättande af
ett Jordbruks-Contoir.
Vallöf]. Borgare-Ståndet har till Stats-, Ban.
co- samt Allmänna Besvärs och OeconomieUtskottens
handläggning, under den 8 December
fdrlidet ar, remitterat ett af Herr A,
P, Ståhle ingifvet Memorial, deruti han ansett
sig böra fästa Rikets Ständers uppmärk,
samhet derpS, att , då alla andra näringsanstalter
inom Fäderneslandet egde understödjande
och upphjelpande inrättningar, hufvudnäringen,
Jordbruket, deraf ännu vöre i
saknad, samt, vid sådant förhållande, föreslagit
ett Jordbruks • Contoirs inrättande och
bildande, i likhet med Jern-Contoiret. Herr
Ståhle har förmodat, att den förstnämnde inrättningen
skulle komma att lika fördelaktigt
verka på Svenska Jordbruket, sorn Jern-Contoiret
det gjort på Bergsrörelsen, samt ansett: 1
att till Fond för Jordbruks Con.toiret borde
erläggas vissa afgifter för hvarje tunna säd
eller potatoes, samt för hvarje kanna brännvin,
som från productionsorten sjöledes ut.
fördes till In- eller Utrikes ort; hvilka afgifter
kunde uppbäras och redovisas af Tullkamrarne,
i öfverensstämmelse med Förpassrings
Journalerne; att dessutom någon afgift
till Jordbruks-Contoiret borde erläggas för
inkommantle spannmål från utrikes orter, och
Siats-, B.io- s. Allm. Besv.o.Oer,* Utslt. Bet.N.65. 29
slutligen att, såsom Statsbidrag till Contoirets
stiftande och consoliderande, kunde anslås
hälften, eller mera, af Banquens behållna
vinst utaf Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö, såsom till någon del svarande mot
de fördelar, hvilka varit och ännu äro tilldelade
Jern-Contoiret,
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
som ansett sig endast tillhöra att afgifva
yttrande öfver nyttan och verkställigheten
af ofvanberörde förslag, har väl, vid
öfvervägande deraf, å ena sidan, fullkomligen
insett det goda ändamål, som roed Motionen
är åsyftadt; men deremot har det ej
kunnat undfalla Utskottet, att de föreslagna
afgifterne för spannmål, jordfrugter och brännvin,
som från productionsstället sjöledes af*
sändes till In- eller Utrikes orter, skulla
blifva en ny tunga för Jordbiukaren, till-i
äfventyrs ej mindre besvärande för dem,
som komma att. densamma vidkännas, än
orättvis till sin grund, då de, som, för afsättningen
af sina producter, icke behöfva
eller icke vilja eller kunna begagna sjötransporter,
ej skulle komma att deruti deltaga,
ehuru de, såsom Jordbrukare, icke borde
eller kunde uteslutas från rättigheten
att, till erhållande af Uånebiträden, anlita
det blifvande Jordbruks-Contoiret; samt att
i öfrigt kostnaderne för inrättandet och beståndet
af ett sådant Contoir otvifvelakiigt
30 Stats, B:co-s, Allm, Besv, o,Otc, Utsk,Bet.N. 65.
skulle blifva sa stora, att, jemte afgifterne
af Jordbrukare, dessutom torde komma att
erfordras vida betydligare bidrag från Statens
sida, än de af Motionairen föreslagne,
helst om härvid i betraktande tagas de stora
och kostsamma magasin och den talrika
personal, sorn för de belånade Landtmanna.
varornes förvarande, vård och ans, oundgängeligen
blefvo af nöden; vid hvilket förhållande,
efter Allmänna Besvärs och Oeconotnie
Utskottets tanka, någon jemförelse
icke lärer kunna ega rum emellan det nuvarande
Jern-Contoiret och det föreslagna
Jordbruks-Contoiret; och emedan Stats- och
Banco-U,skotten, som äfven, för deras del,
ansett dessa Oeconomie - Utskottets yttrade
åsigter och framställda betänkligheter välgrundade,
icke funnit skäl, att, med inskränkning
uti Statsbehof eller låneanslag i annan
väg , några af Statens eller Bankens tillgångar
härföre må anvisas,
sä kan Herr Stähles i frägavarande Motion,
om inrättande af ett Jordbruks-', ontoir, med
bidrag af allmänna medel och enligt de i
•ifrigt uppgifna grunder, af Utskotten ej
understödjas.
Stockholm den 11 Augusti 382-9.
Stats-B:co-s. Allm, Besv.o, Otc,* Utsk. Bet>N,C6, 31
N:0 66-
Ankom till Exp.-UtsU d. 21 Aug. 1829.
Rikets Högloft. Ständefs Stats-, Banco
samt Allmänna Besvärs- och Oeöonomie-Utskotts
Betänkande, i
anledning af Herf Rothliebs Memorial,
angående Låns meddelande
ä Spannmål.
Brån Ridderskapet och Adeln har blifvit
till Stats-, Banco-, och Oecönomie-Utskoueti
remitteradt ett af Herr Rothlieb, Axel, afgifvet
Memorial, uti hvilket anföres: att Jordbruket,
Landets så kallade Modernäring, vore
den enda i ordets bemärkelse vanlottade;
att för densammas uppmuntran tillfälle väl
öppnats till odlingslån, och att genom deras
begagnande landet äfven vunnit i odling och
sålunda erhållit ökade Spannmålstillgångar,
men att, serdeles uti de från Kusterne och
större Städer mer aflägsna orter, afsättning
felade; att den Spannmåls behöfvande, sorn vid
höstetiden måste erlägga sina Krono-Urskyl*
der, sällan kunde geoorn arbete förskaffa sig
penningar till uppköp af Spannmål, förr än.
vid Sommarens början, och att emedlertid
Spannrnåls-producenten, som icke vid den tid,
då alla skatter, (jenstefolks löner, m. m. bor*
3s Stats■ B:co.s. Allm. Bcsv. o. Oec.- Utsi. Bet, N. 66.
de utgå, kunde föryttra sin vara, derigenom
befunne sig uti penninge-förlägenhet; med afseende
å hvilket förhållande Motionairen föreslagit
1 att Låneunderstöd matte beviljas på en
Spannmåls quantitet, af minst 50 Tunnor och
deröfver, salunda att 5 ä 6 R:dr Banco
för tunnan, såsom lån på högst ett år mot 4
procents ränta, skulle lemnäs hvarje Jordbrukare,
med rättighet och skyldighet för honom att i
eget magazin förvara Spannmålen; att dessutom
fullkomligt vederhäftig borgen för lånets
återbetalande på bestämd tid borde af Låntagaren
lemnäs; att* i händelse Spannmåien
contant föryttrades före det årets utgång, inom
hvilket lånet skulle betalas, det borde åligga
Låntagaren , att genast inbetala lånet, vid
påföljd att eljest icke allenast erlägga 6 pro*
cents ränta från den dag, då lånet erhulls,
utan ock på ett år vara förlustig rättigheten
till nytt Lånebiträde, samt slutligen att något
ansvar, såsom t, ex. lånets inbetalande
genast, borde bestämmas för den Låntagare,
som försummade att med yttersta noggrannhet
vårda den belånade Spannmålen, och hvarom
Krono-Betjeningen skulle hvarje månad
insända berättelser till Kongl. Majlts Befall*
ningshafvande, genom hvars försorg alla Lå«
nebiträden också måste sökas och erhållas.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
som ansett beredd lätthet till afsättning
-
Stats- samt Allm. Besv.ö. Öcc. Utsh Uti. fc:ö 67. i
N:o 67,
Ankom till Éxp. Utskottet deri 17 Äug. 1827.'
Utlåtande> angående Stuuernes Ingvarteritigs-besvär.
Sedan, i anledning af väckt fråga, vid i8ot)'
och 18to årens Riksdag, om hiedel till af*
hjelpahde af InrfvaHeriftgs-bes^afet för de
Städer, der Trupper ärö i ständig Garnison
förlagde, Rikets Ständer, i då aflålert
underdånig Skrifvelse till Kongl ftlajrt, förklarat,
det Rikets Stander, ”i betraktande
deraf, att nied rättvisa och jonn fördel*
ning af skyldigheter medborgare emellan!
Vöre Öfverensstämmande alt inbyggame i
de Släder,- hvarest Garnizoner äfö för*
lagde, icke ensamme borde vidkännas kostJladert
af en anstalt, som, med afseende på
Statens och alfa dess medlemmars Säkerhet
vore vidtagen, ansett IncjvaPleringS-bestå*
ret bäst kunna afhjelpas derigenom, ätt i
de Städer, hvarest ständig Garnison vöre"
förlagd, lämplige oell för ändamålet tillräck!
ige Casernbyggnader blefve på Statens
bekostnad y så vidt och så fort dess tVHgåh-'
gar medgåfve, anlagde och undérliållne, ’ saint
Bih. till Riks-St.Prot. 18?,8 och 1829, 4 Saini.i Afd.
Vjtde Häjt. 1
‘J. Siats samt Allm. B*sv. o. Otc. TJtsh. Uti. N:o 67.
Rikets Ständer derjemte, oell p3 det någon
lättnad snart måtte vinnas i de onera och
utskylder, sorn göra inqvartering af Cavallerie
mera besvärlig, än den af Infanteri?, i
Underdånighet anhållit: "att i de Städer, hvarest
Cavallei ie-Trupper voi ö i Garnizon eller
Ståndqvarter förlagde, Stall och andre till
Magasin och förvaringsrum för fourrage m. m.
er ford etli ge hus genast måtte, på Statens bekostnad,
varda anskaffade’; hafva Rikets år
1823 församlade Ständer, i anledning af
flere då å nyo förekomne frågor och med
lastad uppmärksamhet å den olika tunga intjvarteriligsbesväret
för vissa Städer medförer.
älvensom å behofvet af lindi ing derutinnan
för Städerne i allmänhet, uti underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majrt af den
23 Oclober sistnämnde år, yttrat, att Rikets
Ständer väl anse det vara ådagalagdt,
att detta Släderiies invånares åliggande
är ganska ojemnt fördeladt och för några
Städer tryckande, samt alt billigheten således
påkallar en reglering, hvarigenom detta
besvär kunde blifva i ett rättvist förhållande
fördeladt, men alt Rikets Ständer ansågo
sig hvarken kunna eller böra härtill
uppgifva något förslag, enär ärendet icke
blifvit i administrativ väg behörigen förberedl,
hvadan Rikets Ständer i underdånighet
anhöllo, del Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
”dels låta undersöka förhållandet med
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Utsh. Uti. N:o 67 3
Inqvai lerings-besväret till sina grunder och
huru det hittills blifvit utgjordt, dels anbefalla
utarbetandet af eli förslag till dess
jemnare fördelning, hvilket kunde vid nästa
Riksdag föreläggas Rikets Ständer till ledning
för ett beslut, hvarigenom den grundade
klagan, en del Städer föra öfver ganska
märklig skiljaktighet i Jnqvaiteringsr
besväret, må kunna för framtiden förekom*
mas.” Rikets Ständers sislberöi de Skrifvelse
innefattar i öfrigt den önskan, att af dc
till försvarsverket i allmänhet hörande medel,
lämplige och tillräckjige Cassernbyggnader
måtte blifva ajdagde och underbållne
i de Släder, hvarest ständig Garnison finnes,
så vidt tillgångar derföre kunna af
Kongl. Maj:t utfinnas, äfvensom Stall och
Forn ragemagazin, i man af lillgångarne, anskaffas
på de orter, der Cavallprie är förlagd!,
så att i3of) och 1810 årens RiksdägsBeslut
i denna del, så fort möjligen ske kan,
måtte vijina verkställighet.
Kongl. Maj:t, som, med berntsd anleda
ning af Rikets Ständers underdåniga anhållan
ornen undersökning af förhållandet med
Inqvarterings-besväiet lill sina grunder och
luiru detsamma hittills blifvit utgjordt, anbefallt
Dess och Rikets K' igs-ColJegium och
Slats-Contoir att en sådan undersökning anställa,
har, sedan hemälle J£mbets-Vt*t k, under
deli 10 J11 lii 1828, med gemensamt un»
4 Stais samt /liim, Besv, o, Qec. Uts/i, Uti. N:o 67.
derdåuigt Utlåtande i detta ämne inkommit,
uti Nådig Skrifvelse den 2/j sistförflutlia
Februarji £se Bihanget till Riks-Ståudens
Prptocoll , l?a Samlingen 1 2ia Bandet,
Nio 56) gifvit Rikets Ständer tillkänna:
a>t då, enligt hvad härigenom är vordet
utredt och npgifvet, Inqvarterings-besväret
för de Städer, der Garnisoner äro förlag,
de, utgör en icke obetydlig tyngd utöfver
det bidrag, som genom uppbärande af Inqvarterings
Tolag bestås, Kongl. Majit, lika med
Rikets Ständer, funnit skäligt att dessa Städer
böra derutinnan njuta lindring, och Inqvartprings-besvärel
mera allmänt fördelas;
att för Casserners jemte Stålls och Magasinets
uppförande inom de Städer, hvarest
Trupi terno icke njuta inqvartering uti Kronans
hus, efter uppgjorda kostnads-förslag,
erfordras en Summa af 5o5,53t Rdr r?3 sk.
5 rst. Banco, derföre tillgång icke blifvit beräknad
i Kongl. Majlis till Rikets Ständer
aflåtne Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof j och för försvarsverket
i allmänhet; alt, enär uti sistnämnde
summa icke innefattas kostnaden till inqvartering
för Befälet samt till service både
för Befäl och Manskap, dessa kostnader således
koni me alt fortfarande betunga de >nqvarteringsgifvande,
derigenom del med inqvarteibigsskyldigbeteiis
jemnare fördelning
åsyftade ändamål endast ofullkomligt klefve
'Stats-samt Allm, Besv. o. Oec. Utsk, Utl,N:o6j. 5
vunnet, samt att Kongl. Maj;t, i betraktande
af kostnaden för sådane byggnaders årliga underhåll
samt den sannolika förlusten, i händelse
af Truppernes förflyttning från en station
tili en annan, ansett Sig ej böra af Rikets Stan.
der äska ett så beskaffadt anslag, utan funnit
i alla afseenden nyttigast att contant inqvartering
varder vederbörande inqvartcringstagande
Trupper tillagd; öfverlemnande Kgl.
Majit till Rikets Ständer sjejfve alt, för Inqvarterings-besvärets
jemnare och rättvisare
fördelning än hittills, bestämma de grunder,
som Rikets Ständer för godt finna.
J sammanhang härmed, och då Rikets
Ständer, genom serskild underdånig Skrifvelse
den 14 Augusti 1823, anhållit, ”alt,
då 1720 års Inqvarterings - Ordning uti
tillämpningen icke öfverensstämde med de
förändrade förhållanden, hvilka i senare
tider inträffat samt af sådan orsak inqvarterings.
förmonen, å den ena, och i 11.
qvarterings-skyldigheten, å den andra sidan,
blifvit skiljaktigt beräknad och tvister emellan
inqvarterings tagande och gifvande deraf
föranledde, Kongl. Majit ville låta öfverse
Inqvartei ings-Ordningen och hos Rikets
Ständer föreslå de förändringar, dem Kongl.
Majit funne med omständigheterne fären.
Jige,” har Kongl. Majit behagat Rikets Ständer
tillkännagifva: alt utarbetandet af rtl
förslag till eu förändrad, med nät vajande
f> Stats- samt Allm, Besv. o. Oec. Vt sk. Vtl. N:o 67.
tids förhållanden mera instämmande Xnqvarterings-Ordning
blifvit i Nåder anbefalldt;
att handläggningen deraf för närvarande
beror uppå vederbörande Embetsverk,
samt att, i den händelse ej medhinnas
skulle att samma förslag under nu påstående
Riksdag tili Rikets Ständers pröfning
öfverlemna, Kongl. Maj:t anser lämpligast
vara, att Inqvarterings-besvärets belopp
i penningar varder intill nästa Riksdag
beräknadt efter hvad det hitintills utgjort,
eller på grund af uppställd specifik beräkning
för 1 1 iiiqvartei ingsgifvande Släder,
till en summa af 122,43o Rdr, för betäckande
hvaraf den vissa Stapelstäder lillflytande
Inqvarterings-Tolag påräknas lill ett belopp
af 49.5oo Rdr, så att bristen eller skillnaden
emellan dessa båda summor skulle komma
att utgöra omkring 72,q3o Rdr B:co.
Af det den Kongl. Skrifvelse!» åtföljande,
inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet hållna
Protocoll inhemtus, alt Stats-Secreleraj
en och Siats-Råden, med fästad uppmärksamhet
dervid, att de medel, genom hvilkas
föreslagna användande till Cassernbyggnader
Rikets Ständer åsyftat en lindring uti
en del Städers Inqvarlerings-besvär, äro allmänna
Statsmedel , trott sig deruti igenfinna
den grundsatts, att Inqvarterings-besväret,
äfven enligt Rikets Ständers öfvertygelse,
icke borde, såsom hittills skett, drabba
Stats- samt Allin. Besv. o. Oec, Vtsk. Uti. N:o 67. 7
endast vissa Släder, der ständiga Garnizoner
blifvit förlagde, eller endast Städerne i allmänhet,
utan att dessa, lika med andra lill
försvarsverket hörande utgifter, borde vidkännas
af alla i allmänna bördor deltagande
medborgare, hvadan ock Stals-Secreteraren
och Stats-Råden, derest Kongl. Maj:t
täckts gilla deras underdåniga hemställan
att, till lättnad för jordbruket, öfverflytta
kostnaden för indelta Armeens underhåll
vid Möten och Mönstringar ifrån den berustade
och roterade jorden, hvaraf MötesPassevolance.
afgiften hittills utgått, till en
Statsutgift att af allmänna Statsmedel bestridas,
hade velat tillstyrka Kongl. Maj:t
att, till beredande af ett motsvarigt förhållande,
hvad Inqvarterings-besväret angick,
alternativt föreslå Rikets Ständer, att äfven
sistberörde besvär, såsom härledande sig
från en för försvarsverket i allmänhet vidtagen
anstalt, matte af Allmänna Statsmedlen
bestridas, samt att nödige medel
härföre uppå Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel
varda upptagne och till vederbörande
Regementen och Corpser utdelte jemte lönerne,
i likhet med hvad för Sjö-Trupparne
nu eger rum, hvaremot de af en del
inqvarteringsgifvande Siäder hittills uppburna
Tolags inkomster bo'rde, emot befrielse
från inqvarteringen, afstås och till SlaLsVerket
ingå; men alt, då Kongl. Maj:t ic
-
8 Stats- saini A lim. Best1. o. Öec. Vt st. Z7r/.N:o6f.
le funnit skäl att en sådan framställning, i
afseende å Mötes-pas6evolancen, till Rikets
Ständer göra, Stats-Secreteraren och StatsRådet
ansett sig nu endast böra tillstyrka
Kongl. Maj:t att till Rikets Ständer sjelfve öfverlemna
att bestämma grunderne för Inqvarterings-besvärels
jemnare och rättvisare
fördelning än hitintills.
Med anledning af högstberörde Nådiga
Skrifvelse, och vid tillfällen af densammas
öfverlemnande från de Kespective RiksSlånden
till Stats- Samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens gemensamma handläggning,
har blifvit yttradt och hemställt:
Inom Hoglofi. Ridder skåpet och Adeln:
Af Herr Grefve Gyllenborg, yohan Henning,
att, enligt flere af Herr Grefven åberopade
äldre och senare Författningar och
Kongl. Resolutioner, Inqvarterings-skyldigheten
varit ansedd såsom Städernes enskilda
åliggande, hvadan Herr Grefven föreslår,
att, i händelse denna skyldighet nu skulle
anses mera betungande än fordom, lindring
deri måtte blifva beredd genom förhöjning
af Tolags-afgiften, likasom genom en jemnare
fördelning af denna skyldighet Städerne
emellan. Rikets Ständers medgifvande vid
1823 års Riksdag till Casserners uppförande
på
Sta; B:co-s. Allm. Besv.o. Oec.-Utsk. Bet. N:o 66. 33
ring vara för Jordbrukaren förmonligare, än
tillfällen till Lån, och som derföre, enligt
afgifvet Utlåtande (N:o 143) öfver en af
Herr B. H■ Santesson väckt motion, funnit
sig böra tillstyrka belåningsrätt på Spannmål
för Stapelstädernes Handlande, tror sig derigenom
hafva uppfyllt Motionairens egenteliga
afsigt, men afstyrker den af honom yrkade
anstalt för Lånebiträdens meddelande
åt Jordbrukare, enär de föreslagna garantierna
för återbetalningarne icke kunnat af Oeconomie-Utskottet
godkännas,
Banco-Utskottet, för des3 del, har, enligt
afgifvet Betänkande Nto 68, ej kunnat instämma
uti Besvärs, och Oeconomie-Utskot*
tets tillstyrkan för Låns meddelande af Banken
på Spannmål i Rikets Stapelstäder, enligt
Herr Santessons förslag, emedan Banco-Utskottet,
å ena sidan, ej insett hvarest Fonder
för en sådan vidsträckt Låneanstalt skulle
kunna uppsökas, samt, åden andra, funnit en
pant af den varierande beskaffenhet till värde
och qualitet samt den svårighet i afseende
på vård, eftersyn och controll, som
Spannmål, vara alltför äfventyrlig för ett verk,
hvars Lånebit raden från en enda punkt spridas
Bih, !i{l RHs-St. Prot. 1828 och lS*9- 4 Sami, 2 Aji,
5
34 Stats. B:co s. Allm, Besv.o.Oec-Utsk.Bet.N:o 66.
kring hela omfånget af elt vidsträckt rike.
Hvad belåning af Spannmål hos Jordbrukare
i Provincerne på det af Herr Rothlieb föreslagne
sätt beträffar , visa sig betänklighet
terne, i båda omförmälde hänseenden, ännu
större och mångfaldigare. Banco-Utskottet
har fördenskull i allo delat Allmänna Besvärs.
och Oeconomie Utskottets åsigt i det
nu förevarande ämnet. Och emedan äfven
Siats-Utskottet, för dess del, lika med de
förenämnde Utskotten, hvarken anser, att
garantien för allmänna Låneunderstöd, om de
i denna väg skulle användas, blefve nöjakrig
och tillfyllestgörande, eller känner några
tillgångar att dertill anvisa, hafva Utskotten
på dessa grunder ansett sig
höra vördsamt afstyrka, bifall 8. Herr Roth.
liebs Motion om allmänna Låneunderstöds
meddelande till Jordbrukare mot pantförskrifning
af dem tillhörig och i deras eget
förvar liggande Spannmål.
Stockholm den ii Augusti 1829.
s töckholm,
tryckt i Marouardska Boktryckeriet, 1829*
Stats- samt Allm. Besv. o Occ, tits k, Vthfl-.oGf. g
på Statens bekostnad, hvilket Herr Grefven
förmodar hafva föranledt till det omdöme
i Stats-Rådets Protocoll, ali Inqvai leringsbesväret
ej borde falla Städerne allena lill
last, anser Herr Grefven vara af så evasiv
och obestämd beskaffenhet, till tid och biträde,
alt derifrån skäligen icke bör kunna
ledas en tillämpning i närvarande tid, då
tillgångarne icke synas kunna uppfylla nödvändigare
behof, och att r alla fall ett vilkorligt
medgifvande af lindring i en mindre
del af Iuqvarterings-besväret ej bör föi anleda
till en allman eftergift af summa besvär
för Städerne, derigenom allmänna Bevillningen
skulle än ytterligare blifva ökad.
Af Herr Rothlieb, A., att då landet bär
en lunga, hvilken ej blifvit med Indelningsverket
ålagd, nemligen den skillnad, som i
alla afseenden befinnes emellan att vara Rustoch
Rothållare nu, emot på 1680-talet, och
Inqvarterings-besväret efter samma lid jemväl
tillkommit, Herr Rothlieb ej funnit, att
Städerne äro mera berättigade att njuta ersättning
»f bevillningen, än Rust- och Rothållare
för deras ökade rustnings-besvär.
Talaren, som i öfrigt yttrat den förmodan,
att flere Städer, med mycken belåtenhet,
skulle emottaga Trupp i Garnizon, emedan
den Irfliga rörelsen och lättheten alt, mot
Bi/i. till Riks St, Fröt, 1828 och 1829, 4 Samj.n stfd.
ty;do Höft. ' *
ro Stats- samt Allm Besv. o. Oec. Utsh. Uti. N:o67
måttlig ersättning, erhålla arbets-biträde,
fullkomligt uppväger det jemförelsevis ringa
onus vissa Städer påslå sig af iuqvartei
ingen vidkännas, har, uppå sådan grund,
förklarat sig icke kunna bifalla alt Cassernor
och Stallbyggnader, annorstädes än i
Slockholm, uppå Slats-Verkets bekostnad
uppföras.
Inom Vallöf,. Borgare-Ståndet:
Af Herr Helsingius, att Utskotten måtte
ej mindre taga kännedom om Inqvarteringsbesväret
i Stockholms Stad, än fästa uppmärksamhet
vid den förändrade omständighet
att, då Städernes Borgerskap förut
levererat hvad till Truppernes behof erfordrats,
sådane leveranser småningom försvunnit,
sedan, genom de af. Befälet fogade
anstalter, Soldaterne ej blott sjelfve förfärdiga
sin beklädhad, utan ock med födoämnen
förses, utan att Borgare ega tillfälle att
deraf någon inkomst hemta.
Af Herr Montan, att, då Kongl. Maj:t ej
föreslagit, hvarifrån ersättning skall tagas
till de Städer, som lida tunga af Inqvarte,
rings - besväret, kostnaden måtte hänföras
till utgifterne för Rikets Försvarsverk på
det hela; samt att, derest fråga deremot
uppstår att samma kostnad skall fördelas
på Städerne enskildt, det måtte afses att flere
Städer, som ej äro betungade med slän
-
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Utsh. Z7f/. N:o 67. 11
dig inqvartering, dock hafva, genom tågande
Trupper, ett mycket större onus, än om
ständig inqvartering samma Städer ålåge;
i hvilket sistnämnde yttrande Herrar Langenberg
och Alund sig med Herr Montan
förenat.
Af Herr Noréus, att, efter Talarens omdöme,
Inqvarter ings-besväret bör tillböra
allmänna försvarsverket, samt att orättvist iir
alt vissa Släder skola dermed betungas lill
en större grad äu andra, hvadan ock Herr
Noréus, med afseende så väl å svårigheten
af en rättvis fördelning af detta onus emellan
Rikets Städer, som derå, alt försvaret
tillhör Fäderneslandet, och afgifterne deitill
böra vara lika fördelade, föreslagit att
kostnaden för inqvarteringen bör som en
Statsutgift upptagas; deruti Herr Vinbladh
jemväl instämt,
Af Herr Falkman, att det vöre öfverens*
stämmande med de principer, som vid 18(9
års Riksdag antogos, att Inqvarterings-besväret
skall af alla delas lika, hvaraf föijer,
ött detta besvär, lika med alla öfriga utgifter
för Försvarsveikel, af Slaten måste
bekostas; anhållande Herr Valkman slutligen,
att, ehvad beslutet härom än må blifva,
det ej må anses vara någon enskild
Stads skyldighet att för CavaJJerie-Trupps
hästar underhålla Stall.
Af Ilen Leffler, ali Talaren hoppas, döt
12 Stats samt Allm. Beo. Oec.Vtsh Uti.N:o6j,
Utskotten skola lill bifall understödja Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, såsom öfverensstämmande
med de förslag, hvilka, vid föregående
Riksdagar, blifvit framställde; och har
Herr Leffler derjemte, i afseende å Städernes
betungande, genom tågande Truppers inqvartering,
upplyst, alt sådant drabbar jemväl
de Städer, der Trupper i ständig Garnison
äro förlagde, samt lill bevis härföre
åberopat, att understundom inom Götheborg
Trupper varit förlagde till en styrka
af 8 a 10,000 man.
Inom Hedervar da Bonde-Ståndet:
Af Riksdags-Fullmägligen Anders Danielson
från Elfsborgs Län, alt, i den händelse
Mötes-Passevolancen kommer alt af Bevillniugen
utgå, billigt är att med Statsmedel
ersätta Städernes inqvarterings-besvär
under följande vilkor:
Alt nya anslag lill Casserner och Stall
icke ifrågakomma, innan Kronans öfverflödig»
lius och byggnader samt lägenheter
först blifvit försålde, samt tillgång deiigenom
vunnits till ifrågavarande nybyggnader,
företrädesvis i de Skånska Städerne,
samt
Att Städernes Tolag måtte undergå jemkning
och bringas till likhet för alla Stapelstäder,
s.Hint sedermera icke, utan Rikets
Ständers beslut, kunna för ändras;'botandes
^Stats-samt Allm.Besv.o. Oao, Utsh. t/ti.N:o6j. i3
det belopp, hvarmed inqvarteringskoslnaden
inom hvarje Stad öfverskjuter den Stadeu
tillflytande så kallade Inqvarterings- Tolag,
af Stats-Verket utbetalas, hvaremot all den
andel af öfriga Städers Tolag, som icke är
anslagen till kostnadens bestridande för andra
Stadens behof, bor till Stats-Verket
med Tullmedlen aflemnas. Uti hvilka serskilta
hemställanden Lars Andersson från
Skaraborgs, Anders Andersson från Östergöthlands,
Nils Pehrsson från Malmöhus och
Johan Jaeob Rutberg från Norrbottens Län
sig med Anders Danielson förenat.
I sammanhang med allt detta, hafva
de förenade Utskotten ansett sig böra till
gemensam handläggning företaga följande,
inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckta och till
Stats-Ulskoltet öfverlemnade Motioner, rörande
Inqvarterings-besväret, nemligen;
Af Herr H. A. Falkman, som hemställt,
alt Rikets Högloflige Ständer, vid denna
Riksdag, måtte vidtaga alla nödiga åtgärder,
för att, så fort möjligt är, till verkställighet
befordra Rikets Ständers, vid 1809 och
l8a3 årens Riksdagar, fattade beslut, alt
nemligen i de Städer, hvarest ständig Garnizon
linnes, lämplige och tillräcklige Cassernbycgnader
samt, för Cavalleri-Ti upper.
Stall, Magazin och förvarings-rum för fourrage
m. in., skola på Statens bekostnad anskaffas
och undeihållas; hvarjemte Herr Falk
-
■ 4 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec. lits It. 67.
nian, derest Staden Malmö icke för närvarande
skulle kunna af Slaten förses med
tillräcklige Casserner, anhållit, att Staden åtminstone
mätte genast befrias från allt ålig-*
gande alt för den der förlagde CavalleriTrupp
underhålla Stall med hvad dertill
hörer, samtMagazin och förvarings-rum för
fourrage m ro., och detta åliggande i stället
på Kongl. Majrt och Kronan öfverflyttas;
ei bjudande sig Malmö Stad att genast lill
full ego afträda till Kongl. Maj:t och Kronan
de tvänne Stallbyggnader, som nu af
IJossar-Truppen derstädes begagnas, jemte
den dertill hörande rymliga tomt med derå
befintlig grund till tvänne större Byggnader
, emot det att Stadens skuld till Riksgälds-Contoiret,
för erhållet Lån till dessa
Byggnaders uppförande, får till sitt resterande
belopp af 48,000 R:dr Banco afskrifvas
eller ock af Slats-Verkel öfvertagas, så
att Staden befrias från den ränte- och capital-albetalning
å Lånet, som, vid 1823 års
Riksdag, af Rikets Ilögloflige Ständer inställd,
1 annan händelse nu kommer att åter fortsättas.
Af Herr Hemberg, som, efter att
hafva förklarat sig till alla delar instämma
i de af Herr Falkman gjorda hemslällanden,
tillkännagifva, alt Staden Ystad, för deri
derstädes varande Garuizon af Kron-Prinsens
Hussar Regemente, låtit år 1812 lippiö
-
Styts- samt Alhn.B*sv. o. Öec. Ur sk. Uti. N:o67. i5
ra en Cassernbyggnad af massiv stenmur,
hvaruti i5o man med befäl kunna inrymmas,
och år 1814 en Kokhusbyggnad, likaledes
af sten, med tvänne kök, visthus och
källare samt flere boningsrum, hvarjemte
Staden eger stallrum för i5o hästar, i dels
grundmurade och dels Korsverks-byggnader,
deruti äfven finnes nödigt utrymme för fourrage.
Alla dessa Byggnader hembjudas af
Molionairen, å Stadens vägnar, till Kongl.
Majit och Kronan, med vilkor att, från den
dag nämnde Byggnader för Statens räkning
öfvertagas, underhållet deraf äfven blifver
för Statens räkning, samt att, om icke hela,
åtminstone större delen af Staden Ystads
skuld till Riksgälds-Contoiret blifver häremot
qviltad.
Af Riksdags-Fullmägtige för Götheborgs
Stad Herrar Santesson, Lamberg och LeJJler,
hvilka, under åberopande af de, vid i8ot)
och 1810 samt 18a3 årens Riksdagar, af Rikets
Ständer redan fattade beslut om lindring
i Städernes Inqvarterings-besvär, anhållit,
att Rikets Ilögloflige Ständer, vid
denna Riksdag, behagade, för att en gång
bringa berörde beslut till verkställighet,
för Statens rökning öfvertaga utgörandef
af och allt framtida ansvarandet för hela
den inqvartering, med allt hvad dertill
hö rer, som nu besvärar vissa Städer, samt
att Rikets Ständer för detta ändamål ville
i6 Stats-samt Allm.Besv. o.Oec. Vtsk. Btl.^:o6yi
tillräcklige anslag på Tredje Hufvud-Titeln
anvisa. Bemälde Riksdags-Fullmäglige hafva
derjemte, uppå Götheborgs Stads vägnar,
erbjudit att, till lättnad för Staten vid ett
sådant öfvertagande, öfverlemna den Casserubyggnad
Staden eger, emot ett derföre
öfverenskommande billigt pris, hvilket, utan
flit nu på förhand kunna bestämmas, Fullmäglige
dock anse skola blifva vida lindrigare,
än hvartill en sådan byggnad nu kunde
uppföras; och skulle liqviden härföre
kunna underlättas derigenom, att Stats-Verket
öfvertoge Stadens skuld till Banken.
Uti dessa hemställanden hafva Herrar
Ståbis, Donner, Hemberg, Cronius och Falkman
sig med Götheborgs Stads Fullmägtige förenat.
Af de, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning,
för upplysning i dessa ämnen, till
Utskotten öfverlemnade Handlingar inhemtas
hufvudsakligen, att Kongl. Krigs-Collegiurn
och Kongl. Stats-Contoiret, sedan vederbörande
Konungens Befallningshafvande
i de Län , inom hvilka Värfvade Trupper
äro i Städerne garnizonerade, hörde blifvit,
uti gemensamt underdånigt Utlåtande, den
10 Julii 1828, utredt och förklarat: att så
väl äldre sorn nyare Författningar innebära
den gemensamma syftning, att inqvarteringen
är
Stats- samt Allni. Besv. o. Öec, Viita tJth 6^. tf
är en allmän skyldighet, hvars utgörande af
Städerne ansetts motsvara landels besvär
af Indelilta Armeens och tågande Truppers
herbergerande, helst värfvade Corpsen
egenteligeii kunna under hållas i Stader
och Fästningar, der både husrum och öfrige
förnödenheter för deln lättast äro alt
tillgå och deras tjenstbarhet Under fredstid
kan användas, samt Städeriie jemväl indirecle,
af det allmänna , för kostnaderrte njuta
ersättning genom de medel Trtipperne
kosta Stilen och hvilka åstadkomma ökad
rörelse i handeln och andra stadsrm nnänäringar;
att den, till Understöd för dessa
utgifter, bestämda InqVarteriiigs* eller Til'«
ökniugs-Tolag, såsom, lika med Tnlbumgälderne,
utgörande en coHisOmlionSafgifl å
varor, följaktligen , så vidt Städerne begagna
rättigheten till dess uppbärande, äfvert
är ett bidrag, sorn utgår af andre ärt .Slättet
nes Invånare; att, genom de, under den
f) Julii 1720, dels serskildt för Stockholms
Stad, dels för ständige Garnizoner och dera
som ligga i Ståndqvarter, utfärdade lnqv.itterings
Ordningar, ifrågavarande skyldighet
först närmare och hufvudsakligen blifvit
bestämd; att, på sätt Kongl. Brefvet flen i3
November 1766 till Krigs-Collegiufn och
Bih. till Bils-St. Prat. 1828 och 1899, 4 Sami. 0 AfiA,
IJtde Hufs. 3
i8 Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Utsi. Uti. N:o 67.
Stats-Contoiret innehåller, Rikets Ständer,
vid samma års Riksdag, efter skärskådande
af grunderne för inqvarteringen, funnit: "att
”orden i Förordningarne och sjelfva sakens
”nator tydligen medgåfve, alt delta besvär
”för en Stadens tunga i gemen vöre alt anse,
”samt att upphofvet till inqvarteringsskyl”digheten
ofelbart vore det, att ehvar något
”Manskap varder förlagdt i Borgläger eller
”Garnizon, bör det inrymmas i de hus som
”finnas på den platsen eller i den Staden;”
att uti den, samma dag eller den i3 Novenber
1766, af Kongl. Maj:t utfärdade .Nådiga
Förordning härom, Städernes åliggande
att vidkännas de till inqvarteringens besörjande
erfordelige kostnader för Cassernbyggnader
m. m. finnes vidare uttryckt; att, ehuruväl,
under tidens lopp, en mängd speciela
frågor uppkommit, angående tillämpningen
af 1720 års Inqvarterings-Ordning, hvilka
till åtskiilige föreskrifter, förklaringar och
tillägg, rörande serskiide Corpsers eller Staters
rättigheter och förmoner i detta afseende,
gifvit anledning, sådant dock icke verkat
till förändring i Slädernes Inqvarteringsskyldighet
i allmänhet, hvilken alltså qvarstår
i sitt primitiva skick, samt att, på sätt
Konungens Befallningshafvande och Städernes
Styrelser nu uppgifvit, hvarje Stad för
sig, på olika sätt, bestridt och ännu bestrider
Inqvarteringen, med undantag blott för
■Stats - samt Allm, Besv. o. Oec. Utsi, Uti. N:o 67. 19
Christianstad, der 1720 års InqvarteringsOrdning
ända hittills blifvit följd.
Efter en sålunda framlagd öfversigt af
det hittills varande förhållandet med lnqvarteringen
inom Släderne, har, i afseende
på de åtgärder som lör framtiden dermed
kunna vara att vidtaga, blifvit yttradt;
Af Kongl. Stats-Contoiret t att, ehuru det
af ålder varit, och fortfarande synes böra
förblifva, ett uti egenskapen af inqvarteringen
samt Städernes Privilegier grundadt åliggande
för dem i allmänhet att inqvartera
värfvade Trupper, der Kongl. Maj:t finner
för Rikets tjenst och nytta nödigt att
låta sådane förlägga, skulle likväl den af
Rikets Ständer föreslagna anstallt, att Casserner
och Stallbyggnader på allmän bekostnad
uppföra, öfverrensslämma med hvad
hittills egt mm, då, enligt 1720 års Inqvarlerings-Ordning,
Kronans lius, der sådane
i Gai nizons-01 ter finnas, bordt för Truppers
inrymmande begagnas och dertill jemväl
blifvit använde, hvarigenom Inqvarterings-besväret,
i slika fall, varit inskränkt
till beslående af den så kallade servicen, eller
sängkläder, ljus och värme för manskapet,
jemte inqvartering för det befäl, sorn
icke haft eller kunnat få Boställs-rum; mell
som de till Försvarsverkets upprätthållande
af Rikets Ständer anslague medel icke lemna
någon tillgång för dylika Byggnader*
?o Stgts samt Allm, Besv, a. Otc. 111 sk. Uti, N:o 6j,
uppförande eller inköp, blifver för verkställigheten
häraf oundvikligt, att erforderli»
ge medel af Rikets Ständer anvisas. Kongl.
jSlats-Contoirel Ijar ytterligare, och med an?
ledning af Rikets Ständers underdåniga framställning,
i afseende å en jemnare fördelning
»f Inqvarterings*hes varel, föreslagit,
att då, jemväl i äldre tider, det varit åt-,
skillige Skånska neli Halländska Städer ålagdt
att bidraga till kostnaderne för Garpizoners
underhållande i Malmö och Warberg,
iuqvarteringskostnaderne, sådane de
Jsomma att erfordras, sedan tillräcklige Casserner
pcb Stallbyggnader blifvit anskaffade,
mätte på Städer ne, utom Stockholm, blifva
fördelade till gemensamt utgörande efter
h varde as förmåga, handelsrörelse och bois
gei liga Näringar, dervid Köpingarne, såsom
härutinnan delande Städernes rättigheter,
äfven höra komma i beräkning; hvaremot
den dessa Städer nu för inq varteringen tiilagde
inkomst af Tolags-penningar synes
höra Staten til]°odokomma; och har Kongl.
Stats-Coutoiret slutligen, i afseende på verkställigheten
af den sålunda föreslagna jemkning
j inqvarlerings-tyngden, trott sig böj-rt
tillägga: att den blifvande contanla inqvarteringen
för ifrågavarande Garnizoner
lämpligast skulle kunna, på lika sätt som
för Sjö-T’upperne, uppföras å Rikets Stat
pcb till Regi mentena utbetalas jemte Lö«
Stats- samt Alim.Besy,o, Oec, Utsk, Uti, N:o 67. ar
lierne, samt de härtill nödige medel ytföxeras
af Städerne genom en årlig afgift elter
deras classification, eller ock genom en viss
förhöjning å Bevjllningen för Rörelser och
Egendomsvärde inom Städer och Köpingar,
Af Kongl. Krigs - CoHegium; alt Colfögi»
um, som med Styts-Contoiret instämmer i
den grundsatts, att luqvarlerings-besväret
bör dragas af alla Städer i Riket gemensamt,
och alltså dem emellan jemnlikt för»
delas, icke kan tillstyrka, ätt Cassern- och
Stallbyggnader i obefästade Släder blifva på
Statens bekostnad uppförde, enär Kronan, så
litet möjligt är, bör för militaira behof»
vpn belastas med egne hus och byggnader,
då de icke uti befäslade orter förenäs med
försvaret och äro af detsamma påkallade,
helst deras uppbyggnad och underhållande
blifver nog kännbart i bredd med andra angelägna
behof, samt vid förändring i Truppers
förläggning ledigbleföe Kronans Hus
antingen mäste med förlust föryttras eller
ock med dryg kostnad underhållas. Collcgium,
som emedlertid låtit upprätta Ritningar
och Förslag till nödige byggnader för
de utom Hufvydsladeu i Garnizon förlagde
väi fvade Trupper, hvilka icke redan äro
i Kronans Hus inqvarteryde, utvisande
en Kostnadssuinrna af 5o5,53t Rdr 23 sk.,
5 1 st. Banco, obeiäknatjt service-och inqvaiföi
ingspenntngar för det bela! med lieie,
22 Stats- samt Allmt Besv. o. Oec. Vis b. Vtl.N-.o 67.
sorn uti dessa föreslagna byggnader icke
kunna inrymmas, har likväl ansett sig böra
uppskjuta med allt utlåtande serskildt öfver
hvarje ritning och kostnadsförslag, intill
dess det project till ny Inqvarterings-Ordning,
hvars utarbetande blifvit Öfver-Directeuren
S. Rönbeck i nåder uppdragit, hunnit
pröfvas och fastställas, helst Collegium förmodar,
alt (lere förändringar i inqvarteringssättet
och den dermed förenade kostnad
deraf komma att följa; och har Collegium
slutligen förklarat sig icke kunna
med Stats-Contoiret instämma i det förslag,
alt inqvarteringspenningar för garnizonerade
Trupper af Landt-Arnmen må, på sätt
för de lill inqvartering af Släderne icke
berättigade Sjö-Trupperne redan är i nåder
föreskrifvet, uppföras på Rikets Stat, för att
jemte löner ne utbetalas, ulan anser det vara
bäst att, på sätt hittills tillgått, inqvarteringen
utgöres af Städernc der Garnizonerne
ligga, antingen in natura eller contant,
och att deremot ersättningen till de med
Truppers herbergerande sålunda betungade
Städer, efter afräkning för Tolag och serskilda
förmoner, i en Summa tilldela^ Magistralerne,
för alt Inqvarleringsgifvarne tillhandahållas,
emedan i annan händelse de
Städer, hvilka redan bekostat eller för längta
tii! hvit byggnader för ifrågavarande ändamål,
kunna det igenom tillskyndas ett ö
-
Siats- samt Eesv.o. Oec. TJtsk, Urt.N-.oGj. 7.3
kadt lidande, likasom under tidens lopp möjligen
kunde inträffa, alt personer, som beredt
sig tillfälle till rum inom Kronan tillhörige
Hus, derjemte blefve i fortsatt åtnjutande
af inqvarteringspenningar, och sålunda
uppbure de sistnämnde såsom en löneförbättring,
hvilken nu icke åsyftas, då håga
endast är om lindring för Inqvarteringsgifvare.
Då, af hvad sålunda anfördt och upplyst
blifvit, en fullständig utredning af Inqvarterings-besvärets
första uppkomst och
de dermed ursprungligen förenade skyldigheter
icke i alla delar kan anses åstadkommen,
hafva Utskotten, för att, i hvad möjligt
är, en närmare öfversigt härutinnan inför
Rikets Högloflige Ständer kunna framlägga,
rådfrågat tillgänglige äldre Författningar
och Kongl. Resolutioner, samt deraf inhemtat:
att Konung Magnus Ladulås’ Stadga af
år ia85, hvars 11 §. från gästning undantog
Konungens egne gårdar samt Biskopparnes,
Riddarnes och Svennernes egendomar,
synes vara den äldsta Författning i Sverige,
som rörer Inqvarteringen; att uti Westerås
Recess af år samtlige Köpstadsmän
åtagit sig alt hålla Borgläger, ”allenast,” som
orden lyda, ”det mätte ske med möjlighet
”och att de gode karle, som när them lå
-
^4 Stats- samt Allm. Basti. o. Öre. t)Isis. Utt.TS;66y.'
”ge, ville hålla och hafva sig redliga;* att
af 7 §. i Konung Gustaf I:s Mandat den 6
Maji 155y, sorn förklarar alla de, som i
Stockholm bruka borgerlig handel och Näring,
skyldige att uti gästning deltaga lika
med andre Borgare, och hvilket åliggande
jemväl finnes intaget i 4 §• Stadens
Privilegier den 12 April i563, synes, det
gästnings- eller inqvarterings-besväret vid
samma tid verkligen existerat i Städerne;
att, uppå ^Stockholms Borgerskaps-klagan
”öfver den stora tunga, som de hade af
”knektarne, som tili dem anlagde vordo
”och de med kost och säng höllö eller eljest
ifrån sig lega måste.” Konung Sigismund,
medelst 3i § i Dess öppna Bref
den i3 Julii 15g4» befriat Borgerskapet
från knektehåll och gästning, emot vilkor att, |
efter deras eget anbud, sjelfve hålla nödtorftig
vård och vakt i Staden; ali Konung
Gustaf II Adolf, till lindring i Borgerskapets
tunga af inqvarteringen, medelst
öppet Bref den 24 Junii 1621, till logemenler
för det krigsfolk, som Konungen
vöre sinnad ”att dädanefter för Riksens tarf
”i Staden hålla”, anslagit alla de våningar,
som tillydt Gråbrödra-Klostret i Stockholm,
hvaremot Staden borde, ifrån den sista Oclober
till April månad, förse Soldaterne med
ljus och ved; alt Städernes Fnllmägtige, uti
5 Mom.
Stats- samt Allm. Besv. o. O re. Visit. Th/. N:o 67. ^3
5 Mom. af deras den 9 December 1629 1
Upsala ulgifne förpligtelse, åtagit sig alt,
som orden lyda, ”med Itai hälge, mat och
”dryck, så godt som vår lägenhet kan lillåna,
för en half Riksdaler i veckan för livar
”person försörja det krigsfolk, soto Kongl.
”Maj;t, för Riksens värn och välfärds skull,
”mäste på någon tid låta inqvartera 1 Stä"derne;”
att, i anledning af Borgerskapets
klagan, vid 1642 års Riksdag, öfver Inqvarteringens
fortfarande, Kongl. Majit, i 1
af Dess Nådiga Resolution den r Julii samma
år, i Nåder lofvat: ”att inqvarteringen, med
”forderligaste som möjligt Vöre, afskaffa oell
”upphäfva, samt Borgerskapet således derföre
”lisa och förskona”, hvilken lindring jemväl
Synes hafva egt rum till år 1660, då Kongl.
Majit, genom Nådig Resolution den 7 Mars,
förklarade Sig, i anseende till Stockholms
Stad, vilja i så måtto moderera den af Boigerskapet
i gemen, vid sistnämnde års Riksdag
, beviljade inqvartering, att Borgerskapet
skulle endast förse de gemene, sorn
blefvo inqvafterade, med fjus och tractamente,
men Officerafne åtnöja sig med blotta
husrum; att, genom Kongl. Resolutioner
ne- den 2 Januarii i683, §. 5, och dea
21 Mars samma år, §. 1, alla de, som i
Stockholms Stad idkade borgerlig näring, blif
Bih.
lill Rihs-St. Vrot. 1828 och 1829, 4 Sami.t Afei.
17 tele Höft. 4
26 Stats samt Allm.Besv,o. Oec.Utsh. Z7/AN:o67,
vit förklarade skyldige att uti Inqvarteringsbesväret
deltaga; att, genom Kongl. Förordningen
den 16 Julii 1688, Borgerskapet
i Stockholm blifvit, till lindring i inkvarteringen,
förunnadt den förmon, att af
värdet å inkommande och utgående varor,
uppbära en viss procent under namn af Tolag,
hvilken förmon, genom Kongl. Resolutionen,
uppå Städernes Besvär, den i6 0ctober
1723, §. 6, jemväl blifvit till Rikets alla
Stapelstäder utsträckt; att den första Allmänna
Förordning, huru så väl inqvarteringen
i Slockholm och Rikets öfrige Städer
skulle utgöras, som hvad de inqvarterade
och husegarne ömsesidigt ålåge att iakltaga
, blifvit utfärdad den 6 Julii 1720;
samt att, genom Kongl. Förordningen den
|3 November 1766, i anseende till Stockholms
Stad blifvit föreskrifvet, att allt
hvad lill Inqvarteringsfonden tarfvas, utöfver
Tolagen, bör dragas af Borgerskapet enskildt
till ena hälften, men till den andra
insamlas af husen och gårdarne i Staden.
I afseende å den så kallade TillökningsTolagen,
hvilken, till lindring i Städernes
Inqvarterings-besvär, är beviljad, hafva Utskotten
inhemtat: att densamma, för Stockholms
Stad, blifvit, genom Kongl. Brefvet till
Öfver-Ståthållaren den 16 Julii 1688, bestämd
till 3*4:dedels procent af inkommande
och i-/}:dedels procent af utgående va
-
Stats- samt Allm.Besv. o Oec. Utsk. Utl.N:o&7. 27
ror, hvilken beräkning dock, genom Kongl.
Brefvet lill Commerce-Coliegium den 3 Maji
1718, finnes vara ökad till 1 procent för
utgående rå- och inkommande förar betade,
samt till 1 half procent af utgående till a r—
betade och inkommande rå-varor, hvarvid
det, genom Kongl. Brefvet till Öfver-Stålhåltaren
deri 34 November 1780, förklarats
höra förblifva, samt för Rikets öfriga Stapelstader,
genom Kongl. Brefvet deri 3 Maji
1718, blifvit bestämd lill l procent för utgående
rå- och inkommande förarbetade,
samt r-3:djedels procent för utgående ti11—
arbetade och inkommande rå-varor, hvilket
belopp, genom Kongl. Brefvet till Conimerce-Collegium
den 29 Maji 1719. sedermera
blifvit nedsatt till 3 4>'dedels procent
af inkommande och i-4:dedels procent af utgående
varor. Denna Tolag disponeras i Stockholm
af en serskild, deltill af Stadens invånare
utsedd Inqvarterings - Commission,
och uppbäres i Rikets öfrige Stapelstäder
af dessa Släders egne Betjente, utan att
någon redovisning för deras belopp och
användande hittills blifvit inför Kongl, Majit
och Rikets Ständer aflagd.
Ej mindre af denna historiska uppställning
olver Inqvaiteringens uppkomst och
foitgång genom fleie sekler, än af hvad t
a8 Stats• samt Allni. Besv. o, Oec. UtsA, Ull. N;o 67,
öfrigt vid detta ärendes handläggning förekommit
och upplyst blifvit, hafva Utskotten
trott sig finna: att Städernes Inqvarteringsskyldighet,
som ursprungligen, och innan
Indelnings-Verket inrättades, synes
hafva utgjort en lunga, motsvarande den,
sorn Landsbygden fick vidkännas af dc så
kallade Ståndqvarleren, deruti äldre tiders
Cavallerie, sorn vanligen utgjordes af anvärfvade
främlingar, voro, för en lättare tillgång
å fourrage, inom byar ne förlagde, då
Infanteriet deremot i Släderne inlades; alt
denna inqyarterings-skyldlghet, någon gång
mot betalning, men allmännast utan all ersättning,
i äldre tider varit utsträckt såväl
till husrum, sängkläder, ljus och eldning,
sorn till den inqvarterade Soldatens kosthållning;
att dessa prestationer egentligen
synas hafva Städerne alfordrats under krigstider,
då ett större antal Trupper för Rikets
försvar måst uppå vissa punkter sammandragas,
hvaremot Städerne, uppå vissa
andra tider, varit derifrån aldeles frikallade;
alt inqvarterings-skyldigheten visar sig
vara tillkommen, mera som följd af försvarsverkets
kraf och framfarna Regenters
vilja, än af något frivilligt allmänt åtagande
å Städernes sida, ehuru Inqvarleringens
utgörande, under tidens lopp, småningom
vunnit den häfd, all bestämda grunder för
densamma, likasom för gi ansen emellan dea
'Stats-sanu Allm.Besv.o. Oec, Utsli.Utl. N:oÖ7. 2^
inqvarteringsgifvandes förbindelser och deu
inqvarleringstagandes anspråk, år 1720 kunnat
af Konungen utfärdas; alt vederlag för
detta onus blifvit Stapelstäderne anvisadt i
den Tolag, som af desamma ännu uppbäres,
ehuru delta vederlag, som följd af de frivilliga
öfverenskoinmelser, hvilka, emellan
Städernes Borgerskap och de i garnision förlagde
Trupper, tid efter annan blifvit träffade,
och hvarigenom de senares förmoner
betydligen ökats, mot h vad 1720 års Inqva-rlerings-Ordning
bestämmer, nu mera befinnes
till inqvarterings-kostnadernes betäckande
vara aldeles otillräckligt; alt manskapet i en
del Garnizonsoi ter är i Kronans egne hus
iuqvarteradt, då deremot, på andra ställen,
Borgerskapet varit nödsakadt att antingen
inrymma Befäl och Manskap i sina egna boningar,
eller ock att åt dem uppbygga Cassenier;
samt att, som följd af allt delta, inqvarterings
- skyldigheten, elter skiljaktiga
grunder hittills utgjord, är högst olika betungande,
och en mera rättvis fördelning
deraf för framliden af behofvet påkallad.
Ehuru, för en fullständig behandling af
detta vigtiga ärende, åtskillige förberedande
åtgärder i administrativ väg ännu erfordras,
hvilkas saknad för närvarande gör för Rikets
Ilögloflige Ständer, likasom för Utskotten,
oundvikligt ali lill nasta Riksdag uppskju-.
3» Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Vith. E/f/, ^067.
ta detsammas slutliga pröfning och reglerande,
anse Utskotten likväl, för att omsider
öpna en möjlighet för denna frägas betraktande
ur en allmän och rättvis synpunkt
samt derigenom undanrödja de mångsidiga
förklaringar och olika slulsattser, som
af äldre liders, hvarannan motsägande, Författningar
hittills blifvit af skiljaktiga interesse!!
framställde i fråga derom, huruvida oell
med hvilka förbindelser inqvarteringen uteslutande
åligger de Städer, som hafva garnizoner,
sig vördsamt böra lill Rikets Högloflige
Ständers bifall hemställa, om icke, med lemnande
å sido af alla ofvan uppräknade Stadgars
och Resolutioners innehåll, samt då
locd 1809 års Regements-förändring ett alldeles
nytt Statsskick inträdl, den åsigt,
som vid sistnämnde års Riksdag blifvit, i
Råga om Inqvarteringen, yttrad, och sedan,
genom i8a3 års Ständers förklarande, ytterligare
bekräftad, må, såsom grund för
nftanämiide skvldighets framtida reglerande,
få antagas, och, i öfverensstämmelse dermed,
uttryckligen bestämmas samt uti afgående
underdånig Skrifvelse till Kongl.
&laj:ts Nådiga bifall anmälas:
att Slädernes inqvarteringsskyldighel
lill de i ständige Garnizo.
lier förlagde Trupper för framti
den
kommer att inskränkas till förföi
biudeIsen att förse befäl och
Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Otsk. Uti. Nmffy. 3t
manskap med så kallad service
eller sängkläder, ved och ljus;
att Casserner och nödiga Boställsrum,
i de Garnizonsorter, der
sådane ej redan finnas Kronan tillhörige,
alltså komma att för Kronans
räkning inköpas eller uppföras,
så fort Statens tillgångar sådant
medgifva;
att, då inqvartering af Cavallerie-Trupp
jemväl medförer beliofvet
af Stall och Magazinsrum för
fourrage>persedlar, men någon förbindelse
för Städerne att sådana
lägenheter utan ersättning tillhandahålla,
ej kunnat i äldre eller
senare Författningar anträffas, Städerne
skola från en slik skyldighet
genast, och så fort ske kan,
varda befriade;
att, intilldess en sådan, till lindring
i de inqvarteringsgifvandeStädernes
nuvarande tunga ledande,
anstalt kan hinna vidtagas med
inqvarteringens utgörande, kommer
att såsom hittills förfaras; samt
att, sedan alla de upplysningar,
hvilka för Inqvarterings-besvärets
framgena och rättsenligare fördelning
äro behöflige och här nedan
skola uppgifvas, genom Kongl.Maj:ts
3 a Stats- samt Allm. Besv. o. Oec. Utsi. Z7/A NroG^,
Nådiga försorg, blifvit från vederbörande
Autoriteter infordrade, ordnade
och i sammandrag tillhopa—
ställde, Rikets Höglollige Ständer,
vid nästinträffande Riksdag, sig förbehålla
alt slutligen pröfva och
för sin del bestämma den ytterligare
lindring i Servicens anskaffning
och underhållande, som möjligen
kan komma att beviljas de
Städer, hvilka hafva Garnizoner,
antingen genom tillökade Tolagsmedel,
genom andra Städers bidrag
eller af allmänna Bevillningen.
Till utvisande af de hinder, som för
delta ärendes närmare och slutliga behandling
vid nu påslående Riksdag sig förete,
få Utskotten vördsamt anmäla: att det förslag
till Inqvarterings-besvdrets jemnare fördelning,
derom Rikets Ständer vid i8a3 års
Riksdag hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, hvarken kan anses vara meddeladt
uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer den 24 sistförflulne Februarii,
eller innefattadt i de , uppå Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning, med Utskotten serskildt
communicerade Handlingar; att Rikets Ständers,
vid samma Riksmöte, framförda underdåniga
begäran, att Kongl. Maj:t ville låta
öfverse
Stats- samt Allm.Besv.o. Oec. Visit. Utl.N:o6j. 33
öfverse Inqvarterings - Ordningen och hos Rikets
Ständer föreslå de för ändringar, dem Kongl.
Majit funne med omständigheterne fotenliga, blott
så till vida finnes uppfylld, att ett, al Öfvei4-  Directeuren Sten Rönbeck, efter erhållet Nådigt
uppdrag, utarbetadt Project till en liy
Inqvarterings-Ordning för Släderne, utom
Stockholm, under den 3i Dec. 1828, blifvit
till Krigs-Collegii och Stats-Contoirets underdåniga
Utlåtande öfverlemnadt; att detta
Project, såsom för närvarande beroende
af berörde Embetsverks handläggning, efter
sannolikaste anledningar, icke kan medhinnas
att, under denna Riksdag, Rikets Högloflige
Ständers granskning underställas , som
följd hvaraf ock, eller innan en sådan granskning
för sig gått, all för framtiden gällande
grund till beräkning af Inqvarteringens
kostnad måste saknas; att likaledes outredt
är, huruvida icke en eller flere bland de Stapelstäder,
som för närvarande antingen icke,
eller, såsom t. ex. Gefle och Carlshamn, till
högst obetydlig styrka, innehafva Garnizoner,
likväl uppbära en inqvarterings-kostnaden
öfverstigande Tillöknings-Tolag, som
för inqvarteringens bestridande ursprungligen
är anvisad, likasom, huruvida ej Städerne
möjligen kunnat, under annan benämning
än Tolag, eller i andra dem till
Bih,
lill Rihs-St.Prot. 1828 cch 1829, 4 Sami.2 Afd.
fjlde Haft. 5
34 Stats- samt Allm, Besv.o. Oec. Utsi. Uti. N:o 67.
erkända inkomster och fÖrmoner, hafva erhållit
vederlag för Inqvarterings-besväret,
hvilka serskilde tillgångar, ehvar de anträffas,
böra till sitt primitiva ändamål återföras
och således ingå till den allmänna
fond, derifrån lindring i vissa Städers nu
obilligt betungande Inqvarterings - besvär
framdeles kan komma alt meddelas; att specifika
uppgifter å hvarje Stads Garnizon, till
befäl och manskap, äfvensom upplysning
om de inom hvarje Stad, de Inqvarteringsgifvande
och Garnizoner emellan, uppgjorda
allmänna Contract eller partiela öfverenskommelser,
af hvilket allt en öfversigt af
vilkoren och kostnaden på det hela borde
erhållas, för närvarande alldeles saknas; samt
att slutligen Krigs-Collegium, af redan här
ofvan intagne skäl, förklarat sig för närvarande
icke kunna ingå i speciel granskning
eller yttrande öfver de till Gasserners uppbyggande,
i åtskilliga Städer, upprättade ritningar
och kostnads-förslag, vid hvilket förhållande,
jemväl i denna del af ämnet, någon
tillförlitlig grund för anslags beviljande
ännu ej finnes att rådfråga.
Utskotten hemställa alltså vördsamt, det
behagade Rikets Högloflige Ständer, uti afgående
skrifvelse, hos Kongl. Maj:t underdånigst
begära:
a) att project lill en, efter nuvarande
tids fordringar lämpad In
-
iStats - samt Allm, Besv. o. Occ. Utsk. Uti. N:o6y. 35
q varlerings. Ordning, så väl för Stockholms
Stad, som öfriga Städer i
Riket, inom hvilka Garnizoner äro
eller kunna blifva förlagde, måtte
varda af de administrativa Verken,
utarbetad, och, af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition beledsagad, vid
nästinträfiande Riksdag Rikets Ständer
till granskning och antagande
förelagd;
b) att Kongl. Maj:t täcktes låta
från Rikets alla Städer infordra
och Rikets Ständer vid samma tillfälle
meddela;
1:0 Ett uppå Titlar summariskt
uppställdt Sammandrag öfver hvarje
Stads af Slaten erhållna förläningar
och förmoner samt derföre
bestämda vilkor och ändamål, utvisande
den verkliga behållningen
på det hela, under hvartdera af de
fem sislförflutna åren, eller åren
1824—1828;
a;o Specifikt Förslag, innefattande
en jemförelse emellan Inqvarterings-Tolagens
belopp å ena
och de, i och för inqvarteringen,
bestridde utgifter å den andra sidan,
så väl för hvartdera af berörde
fern år serskildt, som i medeltal
lör dem alla; och
36 Statt- samt Allm. Besv. o. Oec. TJtsL Uti. N:o 67.
3:o Bestyrkte afskrifter af sådane
ännu gällande Contract eller
öfverenskommelse!’, sorn emellan
hvarje Stad och dess Garnizon blifvit
träffade om sättet och vilkoren
för inqvartei ingens utgörande i
penningar;
c) att Kongl. Majrt ville, genom
vederbörande Dess Befallningshafvande
och Magislraterne, låta på
det sorgfälligaste undersöka samt
Bikets Ständer i Nåder tillkännagifva,
huruvida icke en eller annan
Stad, i äldre eller senare lider,
fått, utom den så kallade Tillöknings
-Tolagen, några inkomster, donationer
af jord eller andra förmoner
sig tillagde, till lindring i
Inqvarterings-besväret; samt
d) att Kongl. Maj:t täcktes låta
upprätta och till Rikets Ständer
i Nåder öfverlemna specifika uppgifter
å Garnizonens styrka till Befäl
och manskap inom hvarje Stad,
derjemte upplysande sältet, huru
Garnizonen , näst före Riksdagens
början, är inqvarterad ; hvilka Kronan
tillhöriga byggnader inom hvarje
Garnizonsoit redan finnas att tillgå,
eller oundvikliger. derutöfver erfordras
för inrymmande afGurni
-
Slals- samt Allm. Hese.o. Oec. Utsh. Uti. N:o 67. 87
zonen lillhöiige och lill inqvartering
berättigade personer af alia
grader: om redan uppförde, Släderne
eller private tillhörige, ijenlige
byggnader dertill kunna få köpas,
och, i sådant läll, till hvad pris,
sam', i händelse byggnad för Statens
räkning ej kan undvikas, bifogade
af, i enkel stil, men ändamålsenligt
uppgjorda ritningar lill
plan, farad, och genomskärning,
jemte dertill hörande och af vederbörande
Embetsverk fullständigt
granskade och rättade omkostnads*
förslag,
Vidkommande härnäst de af Fullmägtige
för Släderne Göthelin! g, Malmö och
Ystad, vid denna Riksdag gjorda anbud till
Slals-Verkel af de, uppå dessa Städers enskilda
bekostnad uppförda Cassel nc-r, Stallbyggnader
och Magazinshus, tillstyrka Utskotten
vördsamt, det ville Rikets Ständer:
1:0 i underdånighet hos Kongl.
!\1aj:l anhålla, att, före nästa Riksdag,
låta af sakkunniga och ojäfviga
personer, i laglig ordning
besigtiga ifrågavarande byggnader
till derus suinniunsätlniug,
Stats- samt Allm, Besv. o. Oec. Utsh. Uti. N:o67.
underhållsskick, mer eller mindre
ansedda varaktighet och lämplighet
för ändamålen, samt då egande
värden i penningar, och att, i
sammanhang dermed, låta från vederbörande
Autoriteter i dessa Städer
infordra bestämda uppgifter å
den summa, mot hvilken hvarje
serskild byggnad kan till Staten
öfverlåtas;
2:0 i likhet med hvad vid 1823 års
Riksmöte Staden Malmö beviljades,
intill nästa Riksdag, då nyssberörde
anbud kunna af Rikets Ständer
varda pröfvade, befria Staden
så väl friu Capital-afbetalning, som
räntas erläggande för det lån Staden
åren 1813, 18 r4 och i8i5
uppburit till Stalls och Fourragemagazins
uppbyggande för Garnizonens
hästar, och å hvilket lån
48,000 Rdr Banco för närvarande
äro oguldne; samt
3:o då Staden Ystad, vid 1815
års Riksdag, likaledes till Casserns,
Stalls och Magazins uppförande, af
Stals-Verkel erhållitelt lån af 25.000
Rdr,deraf jp,5ooRd.för närvarande
^»äro obetalde, samt Statlen sålunda
hittills, uppå dess enskilda bekostnad,
försell den derinom förlagda
Stats- samt Allm, Besv. o. Oec, Utsi. Uti. N:o 67. 3g
Sqvadron af Kron-Prinsens HussarRegemente
med sistnämnde tvänne
lägenheter, bevilja Staden, till
en tredjedel mot Malmö, som eger
3 Sqvadroner i Garnizon, en lika
beskaffad lindring i en för vidt utsträckt
inqvarteringstunga, och att
Staden således, från r83o års början
och tills vidare, må befrias från
Capital-afbetalning samt räntas erläggande
till Stats-Verket för en
Summa af 16,000 Rdr Banco.
En Ledamots Reservation bifogas.
Stockholm den i5 Augusti 1829.
4o Bil. t. Stats s. Allm. Tiesv. a. Oec. Utsi;. Uti.N:o 67.
Reservation
af Herr Lagmannen Stahle:
Vid 1809 och 1 g io arens Riksdag, da ett
nytt samhällsskick ordnades, och den grandsatts
gjordes gällande, att de i äldre och senare
tider, ander ombytte Styrelseföräiulringar
uppkomna olikheter i Statsbidragen borde jernnäs
och för framtiden förek ommas, stadgades, i
sammanhang dermed, att, nied rattvisa och en
jemn fördelning af skijldigheter Medborgare emellan,
vore ofwerensstammande, att Inbyggare i
de Stader, hvarest Garnizouer aro forlagde, icke
ensamme borde vidkännas kostnaden af en anstalt,
jo ut. i sin nion, för Statens och alla Dess medlemmars
säkerhet Hr vidtagen, och att derföre pä
Statens oell det Allmännas bekostnad, i Garnizonsorterne
Casern-byggnader, tillräckliga för
ändamalet, borde, så vidt och så fort tillgängarne
medgäfvo, anläggas och underhallas; och
»lerje mte, att, pä det någon lättnad snart matte
vinnas i de onera och utskylder, som med
inqvartering af Cavalleri, framför Infanteri, äro
förenade, i de Städer, der Cavalleri-trupp är i
Garnizon eller Ståndqvarter förlagd, Stall och
andra till Magazin och Förvaringsrum för fourrage
tn. m. erforderliga hus, genast mitte, pä
Statens bekostnad, blifva anskaffade. — Vid
1823 ars Riksdag, anhöllo Rikets Ständer i
underdånighet ä nyo hos Kongl. Majit om
verkställighet
Bil. t. Stats• s. Allm. Bese, o. Oec Etsk. Utl.T$:o 67.41
verkställighet af förenämnde Riksdagsbeslut, och
vid denna Riksdag har Kongl. Ma ju , uti Nådig
Proposition, uppgifvit de dertill erforderliga
medel; men Högloflige Utskotten hafva, i
stället för att anvisa medel, sedan Rikets större
Städer, Stockholm, Götheborg och Christianstad
redan, pä Statens bekostnad, för der förlagde
Garnizoners Cavalleri- och Artilleri-hästar,
blifvit försedde med Stall- och Fottrrage-byggnader,
föreslagit sädana undersökuiogs-anstalter ,
hvilka troligen ännu 20 är skola fördröja verkställigheten
af ett 20 ars gammalt RiksdagsBeslut,
och hvilka föreslagna wndersöknings-åtgärder
ej kunna hafva annan syftning, än fös
nägra' mindre Städer undanhålla den lindring i
inqvarteringsbördan, som de större Städerne redan
åtnjuta pä Statens bekostnad. — Hade 1 809
och 1823 ärens Rikets Ständer ansett undersökning
nödvändig och erforderlig, dä de bpfriade
Städerne frän inqvarteriogs-skyldigheten, hade
de säkert derom lemnat föreskrift ; och dä detta
ej skett, bör verkställigheten ske ovilkorligt, med
öppen rätt för Staten, att fiån alla Rikets Städer,
ehvad deri äro forlagde Garnizoner eller
icke, indraga alla de till dem, i och för in-,
qvarterings-besväret, lemnade enskilda förmoner,
af hvad namn och beskaffenhet som helst. —-  Men da denna indragning af förunnade förmo«er,
der de finnas, ej kanske i de Städer, der
Bi/i, till Riks-St. /‘rot. 1828 och 1829, 4 Saml. i A(il,
17:de H.äfe. 6
4* Bil, t. Stats- s. Mllm. Besv.o.Oec'. Vask. tftl.R-.o G/.
Garnizoner äro forlagde, förr än dessa Städer
blifvit frän inqvarterings-bördan befriade, så
hade Höglofjige Utskotten, i stället för en ändamålslös
undersökning, bordt anvist medel till
mqvarteringens i Städerne bestridande, i öfverrensstärnrnelse
med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
orh, såsom ersättning derföre, förbehållit
Stats-Verket hvad efter undersökning Städerne
borde frångå för befrielser från inqvartering.
— Om Högloflige Utskotten på ett sådant
sätt framkommit med förslag till verkstälRghets-åtgärder,
hade de af inqvartering lidande
Städerne blifvit rättvist bemötta i deras anspråk
om ordhållighet af hvad Rikets Ständer för a0
Sr sedan utfäst, nemligen: att inbyggarne i de
Städet1, hvarest Garnisoner äroforlagde, jcke en
samme bora vidkännas kostnaden för inqvarterin
gen; och att i de Städtr, der Cävtilnri- Trupp
är i Garnhon, Stall och ändra till Magaiin och
förvaringsrum för fourrage m. m. erforderliga hus
genast skulle, pä Statens bekostnad, anskaffat.
Af alla de Städer, som betungas med Cavalleri-Garnizon,
är Helsingborgs Stad den minsta
och fattigaste, och den der således först,
efter 1S09 års Öiksdags-Beslut, bordt blifvit
tindrad från skyldigheten att hålla Stall och
Rfagazin för toö Hussar-Hästar, men sådant ha*
icke skett, och ehuru alla Städer, der CavaMéii--  Garnizoner äro forlagde, iner och mindre, på
ett eller annat sätt * fått, i och för denna ia
-
Bil. t. Stats-s Allm. Brsv, o. Oec. Utsi. Uti. N.o 67.45
qvarteringstunga , understöd af Stats-Verket,
liar Högloflige Utskottens pluralitet, af en oförklarlig
ovilja, vägrat hos Rikets Hoglofijge
Ständer framställa min, å Stadens vägnar, giorde
anhållan, att Helsingborgs Stad måtte rätdelas
en motsvarande förmon med den Utskotten
i Betänkandet tillstyrkt för Städerne Mai mö
och Ystad.
STOCKHOLM,
nos Cari- A b. Pihl, 1829.
Statsr samt Allm. B t so, ö-Oec.-Utsk. Uti. N:o 68, 1
Aho 68.
Ank> till Exp.-Ut6k. d. 39 Aug. i8sg<
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan
om en förändrad indelning
af Båtsmans-Rotarne på öland.
Riksdags-Fullmägtigen från Calmare Län
Samuel Jönsson har, uti ett till Hedervärda
Bonde-Ståndet ingifvet och derifrån till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottens
gemensamma Utlåtande öfverlemnadt
Memorial, anhållit, ’att, sorn på
”Öland ordinarie Roteringen är sä spridd i
''anseende till sina delar, att den medför
”kostnader och besvärligheter för de Rote"rings-skyldige,
”samt, då en billig förändring
deruti bör kunna tillvägabringas, till fördel
och beqvämlighet för Rotehållarne, utan att
Båtsmannens rättigheter derigenom förnärmas,
Rikets Höglofl- Ständer alltså behagade
bifalla, 'att ny rotereglering för de ordina^
”rie Rotarne bör ske genom sammandragning
”af dessa Rotar, då hemmantalet dervid bör
”läggas till grund.”
Utskotten, hvilka, då Motionairen, till
närmare upplysning och bestyrkande af hvad
Bik. till Riki-St. Prot. 18*8 och 1829. 4 Sortti, 2 Af4.
lyte Hit. 1
3 Stats- samt Allm.Eesv. o. Qec.-Utsk.Utl, N:o6%i
sålunda anmäldt blifvit, några handlingar
icke bifogat, saknat tillfälle att i en detaillerad
granskning af de omfdrmälde ola-1
genheterne ingå, hafva, vid sådant förhållande,
och då Moiionairens begäran hvarken
åsyftar någon ökad tunga för Rotehållarne
eller minskning i förmoner, som genom fastställde
contxäct blifvit Båtsmannen försäkrade,
bordt inskränka sin åtgärd till en vördsam
tillstyrkan hos Rikets Höglofl. Ständer, det
mätte Skrifvelse till Kongl. Maf.t varda
beslutad, med underdånig begäran om undersökning
af det af Sumuel Jönsson uppgifna
förhållande, samt med anhållan derjemte,
att, så framt de anmälde olägenheterne
i nuvarande role-indelning på Oland
befinnas grundade, och desamma, till ökad
beqvämlighet och fördel för Rotehållarne,
men utan förnärmande äf Båtsmannens
tillständiga rätt, kunna aflijelpas, Kongl.
Majit i Nåder täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande
att, efter vederbörändes
hörande, upprätta förslag till en ny Rotereglering
för ordinarie Bätsmanshållet pä
berörde O, hvilket förslag vid nästkommande
Riksmöte torde till Rikets Ständers
granskning och antagande varda öfverlemnadt.
Stockholm den ao Augusti 182g.
StntSsamtAltm,Besv.ö.'Oec.:Utsk. Bet, N:o69. 5
N.-o69.
Alik. till Éxp,»Utsk* cl. Si Sept. 1829.
Betänkande* i anledning af väckta Motioner,
angående Tågande Truppers
inqvartering och pro viantering
under fredstid*
Uti detta amne hafva följande, inom nedannämnde
^Ine Riks-Stånd väckta, Motioner blif.
vit, dels till Allm. Besvärs- och OeconomieUtskottet
ensamt, och dels till bemälte Utskott
gemensamt med Stats-Utskottet öfverlemnade,
nemligen:
Hos Höglofl. Ridderskap» och Adelnt
i:o Af Herr Friherre Ridderstolpe, Fredric,
som, under medgifvande, att inqvarteringstungan,
i likhet med flera andra onera;
väl icke kan afskalfas, dock förmodar, att den
Bkulle kunna betydligen lindras, och i sådant
afseende föreslår: att Trupper borde, under
den vackra årstiden, tåga med tross till och från
Öfningslägren, såsom i fält, och hvarje afton å
detill nattstationer anvisade ställen uppslå sina
Tält samt derstädes tillreda sin proviant;
hvarigenom, efter Moiionairens förmenande;
följande fördelar, oberäknadt många andra,
skulle^ vinnas: att Trupper', som icke bivistat
krig, likväl erhölle krigsvana; att mar
-
4 Stats- samt Allm, Besv.o. Oec.-TJtsk>Bet- N',o 6g.
clierne för dagen minskades, genom undvikandet
af de till nattqvarteren ledande bivägar;
att, genom tidigare inträffande å natistatio»
rieme, tillfälle bereddes för Befälet att inom
Compagnierne besigtiga Bevärings-, Munderings.
och Utrednings-persedlarne samt un*-  dersöfca Soldatens kännedom om sina åliggandenas!
väl i fält som på rolen; att klagomål
och efterräkningar från qvarteren icke vöre
att befara; att lättnad bereddes för inqvarteringsgifvarne,
hvilka i småstäderne ofia
nödgats betala tili och n ed En R;dr Banco
till den, som åtagit sig att under natten hysa
en man af gemenskapen, och å landsbygden
mäst se deras ringa matförråd förtärdf,
utan att derföre, i följd af de under verkliga
varuprisen nedtvingade MarkegangsTaxorne,
oftast erhålla mer, än en emot halfva
värdet svarande ersättning, samt att feiden
inqvarteringsskyldige jordbrukaren vunnes
3:ne arbetsdagar, sorn nu merendels vid
hvarje inqvartering för honom gå förlorade,
uDder tillredelserne för Truppens emottagande
och hushållets iordningssättande derefter.
2:0 Af Herr Flach, Cart, som, med förutsättning,
att Passevolance - afgitten för Indelta
Arméens underhåll under marcher och
möten kommer att äfven framgent fortfara,
hemställt, att tågande Trupper måtte, jemväl
under marchen till och från Öfnings,
lägren, varda, genom vederbörande Commis
-
Stats'samt Allm. B/esv.o. Cec.~Utsk.Bet. JVto 6g. 5
sariaters försorg, till en länge önskad lin»
dring för Hemmansegarne och till nyttig
öfning för Soldaten, förplägade, hvilken senare
således kunde, under dessa fredliga tåg,
vänja sig vid enahanda mat beredning, sotn
i krig måste ega rum.
Hos Vällofl. Borgare Ständet t
3:0 Af Herr Montan, E. W-, som, pä
anförde skäl, jemväl föreslagit, att tågande
Trupper i fredstid alltid måtte af Passevolance-Commissariaterne
provianteras och under
krigstider, derest hastigare marcher då
erfordrades, för hvilka förberedande anstalter
icke hunne att af Commissariaterne vidtagas,
utan mat dervid måste i qvarteren reqvireras,
densamma så tillräckligt betalas, att
inqvarteringsgifvaren härigenom, likmätigt
Kongl. Maj.-ts Nådiga stadganden och enligt
ali billighet, erhöll full ersättning för sina
derföre hafda kostnader, hvilken ersättning
borde af de till Markegångssäitningarne i
Länen utsedde Deputerade, som bäst vöre
i tillfälle att känna orternes olika pris och
kostnaderne för matredningen, bestämmas,
utan att derefter på Kammar-Collegii vidare
pröfning bero.
Hos Hedervärda Bonde'Ständet -•
4:0 Af KiksdagsFullmägtigen från Jönköpings
Län Petter Pettersson, som yrkat att,
6 Stats-samt Allm- Besv.a. Oet.- Utsk. Bet. N.069,
roed ändring i j6 §.5 Art. af Kongl, För*
ordningen, om tågande Truppers inqvartering
af den 15 September 1791, matie stad’
gas, att inqvartering skall beräknas och för*
delas efter hemmantalet, men ej, på sätt hit*
tills skett, efter matlag, hvarigenom den mindre
jordegaren af ifrågavarande onus besväras
lika med den, som innehar vidsträcktare
jordegendom och följakteligen eger större
förmåga att förskaffa sig flera och bättre boningshus;
och
5:0 af Riksdagsfullmägtigen från
Upsala Ijän Casper Wijkman, som, under
framställning af de hardt tryckande besvär
och olägenheter, hvilka Svenska jordbrukaren,
i anseende till den honom hittills ålagde
skyldighet att förpläga tågande Krigsfolk,
måste vidkännas, då han från sitt på flera
mils afstånd ofta belägna hemvist nödgades,
äfven i fall hans matförråd ej svarade mot
behofvet för dess eget hushåll, de tillherörde
förplägning erforderliga proviant- och
fourrage-persedlar framskaffa med kostnader,
vida öfverstigande den härföre bestämda
ringa betalning, yrkat, att, i likhet med
hvad som inom Stockholms Län, till innevånarnes
stora båtnad redan skall blifvit
iagttaget, tågande Truppers proviantering
och fourragering måtte besiirjas genom vederbörande
Kronans Tjenstemän; uti hvilket
yrkande Riksdagsfullmäglige Johan Anders
-
Stats, samt Allm. Besv. o. Oec.-ZJtsk. Bet. N:o 69. 7
son, Anders Hansson och Jan Andersson fran
samma Län samt Johan Jacob Rutberg från
Norrbottens Län sig förenat; och har bemälde
Wijkman derjemte ytterligare föreslagit,
alt, till undvikande af de olägenheter och
det uppehåll, som äro förenade med manskapets
inqvartering på spridda och ofta aflägsna
ställen a Landsbygden samt till åstadkommande
af en jemnare fördelning af skyldigheter
emellan Städerne och Landet, inqvarteringar
vid Truppers framtågande
måtte för framtiden ske i Städerne. Hvaruti
Riksdagsfullmägtige Anders Danielsson
från Elfsborgs Län och Eric Johansson från
Stora Kopparbergs Län instämt, under förut,
sättande likväl, att Truppernes marcher så
kunde ställas, att inqvartering i Städerne
blefve möjlig, hvilket ej alltid eller allestädes
skulle kunna inträffa.
Hvad sålunda blifvit yttradt och föreslaget
hafva de förenade Utskotten tagit i
gemensamt öfvervägande och dervid inhemta!,
att Rikets vid sistförflutne Riksdag församlade
Ständer, i anledning af då jemväl
anförde klagomål öfver de med tågande
Truppers inqvartering och proviantering
förknippade olägenheter och kostnader för
Landtmannen, uti Skrifvelse af den 2 a Augusti
1823, hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, dels att, för bestämmandet af
brödpriset vid portionerne för tågande Man
-
8 Stats samt Allm Bese. o.Oec.-Utsk. Bet. N.o 6g*
skap, måtte, oberoende af de i sådant hänseende,
genom Kongl. KamrnarCoIlegii Circulair-Bref
af den i Februarii i8i(J> meddelade
föreskrifter, antagas sådana grunder,
som med allmänna förhållandet vid brödbakning
i enskilda hushåll samt med de i
orten gällande pris kunde finnas öfverens*
stämmande; dels att ersättningen för dagportioner,
som i qvarteren erhållas, inåtte
dädanefter bestämmas efter de vid Markegångs-sättningarne
i hvarje Kan utsatte pris,'
hvilka borde oförändrade och utan jemkning
tjena till rättelse; dels att, med upplifvande
af stadgandet uti 2 2 §. 4;de Art. af 1791
Ars TågOrdning, det måtte förordnas, att
fourrage för Trupperne bör genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes försorg, på K ronans
bekostnad, anskaffas; dels ock slutligen,
att de stadganden rörande underhållsskyldigheten
för tågande Trupper, hvilka
uti flera serskilda Författningar innefattas,
såsom Kongl. Resolutionen på Städernes
Besvär af år 1 678, Inq varterings-Ordningen
för Städerne den 6 Julii 1820, Tåg-Ordningen
den 1.5 September 1791, Kongl. Brefvet
till Krigs-Collegium den 26 September 180g,
Kongl. Kungörelsen den g Mars 1813 wch
Kongl. Förordningen den 27 Augusti 181G,
måtte, till undvikande af oreda och osäkerhet
vid tillämpningen, med upphäfvande af
alla förut i ämnet utfärdade föreskrifter, i
en enda Förordning sammanfattas. Och har
Stats-samt Allm. Besv.o,Oee.'Utsk> Bet.N:o 69. g
Kongl. Maj;t, under den 7tde Februarii 1826,
till en då i Nåder tillförordnad serskild
Comité behagat öfverlemna ej mindre
Rikets Ständers nyssomförmälde underdåniga
Skrifvelse, än ock de af Rikets Ständer i
samma ämne förut, under den 19 April
1810, den 3 Augusti 1815 och den 11 Junii
gjorda underdåniga framställningar,
med befallning till Gomiferade att, efter
granskning af hvad desse handlingar innehöllo
och med fästadt noggrant afseende å
hvad närvarande tid och omständigheter
fordrade, till befrämjande af enskild och
allmän båtnad, uppgöra, bland annat, förslag
tili en ny TågOrdning, hvilket förslag Comiterade
jemväl sedermera utarbetat och till
Kongl, Majit i underdånighet ingifvir, hvarefter
Kongl Majh befallt detsammas allmängörande
genom Trycket, derifrån det också
3r 1827 utkommit; dock har berörde förslag
ännu icke blifvit af Kongl, Majit i Nåder
pröfvadt och till efterrättelse fastställdt.
Vid sådant förhållande, och då Rikets
Ständers ofvanberorde, under den 22 Augusti
1823, aflåtne underdåniga Skrifvelse icke
lärer hafva någon annan åtgärd, än hvad nyss
omförmäldt är, ännu föranledt, anse Utskotten
sig, med anledning af de i ämnet vid innevarande
Riksdag gjorde, här ofvanintagne
framställningar och på deruti anförde skäl,
böra, till vinnande af de u'*f Moiionairerne
io Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.-Utsk.Bet,N.Q^g%
åsyftade ändamål, vördsamt hemställa, om
icke Rikets Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt att, genom förnyad underdånig Skrif*
velse, hos Kongl, Majit i underdånighet anhålla!
j:o
att anskaffningen af sa val proviant
som fourrage jör tagande Trupper mätlex
i händelse af Mötes-Passevolance-afgiftens
fortfarande, i allmänhet verkställas för
Kongl. Maj.ts och Kronans räkning, anlingen
pä föranstaltande af Commissarieten,
i fall de varda bibehällne, eller ock
directe genom Kongl, Maj:ts Befallnings.'
hafvandes försorg;
a to ätt, der sådant ej sig göra later, icke
allenast brödpriset och ersättningen för
Dagport ionerne mätte bestämmas, pä sätt
Rikets är 2823 församlade Ständer föreslagit,
ulan äfven värdet i allmänhet, ä
sä väl rationen som Dagportionen, vid de
ärliga Markegäng$.sättningarne, oberoende
af Kammar-Collegii granskning eller möjliga
åtgärd till nedsättning, beräknas, och
till efterrättelse uti hvarje Läns Markegängs-Taxa
sålunda fastställas, att beloppet
kan hälla Qvarters värdarne skadeslösa
för hvad af dem lill Truppens underhäll,
vare sig i proviant eller fourraget
lemnäs; samt
Stats- samt Allm, Besv. o. Oec- • Utsk Bet.N-.o 60. 11
3io att Kongl. Maj:t mätte täckas i Kader
anbefalla,' att Trupper under marcher
skola, sä vidt årstid och andra förhållanden
sådant kunna medgifva, tåga, likasom i
fält, med Tross, och hvarje afton ä de
till Nattstationer anvisade ställen sina Tält
uppslå samt derstädes sin proviant tillreda;
Hvaremot Utskotten, enär genom bifall
till hvad af dem sålunda blifvit föreslaget,
den tunga, Inqvarterings-skyldigheten vid närvarande
förhållanden för Uandsbyggden medför,
skulle, efter hvad Utskotten förmoda*
så vidt möjligt är, upphöra,
tro sig böra tillstyrka, att ej mindre Petter
Pettersons framställning om ett förändradt
beräknings-sätt af ifrågavarande
skyldighet, än ock Casper Tfijkmans förslag,
att densamma skulle pä Städerna
öfverflyttas, mätte förfalla.
Stockholm den 4 September 1829.
12 Ht att. tamt Allm. liesv.o. Otc.. Utsk. Utl-N-.ojo.
N:o 70.
Ankotn lill Exp.Utsk. d. 24 Sept. 1829.
Utlåtande, med anledning af Kongl.
May.ts Nådiga Skrifvelse, angående
Directionens för Dykerioch
Bergnings Compagniet uppgifna
vilkor för vidare fortsättning
af dess befattning med Dykeri-
och Bergningsanstalterne i
Riket.
Genom Nådig Skrifvelse den t8 Julil detta
är, som till Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens Utlåtande blifvit
öfverlemnad, har Kongl. Majit behagat gifva
Rikets Ständer tillkänna, att Direetionen för
Dykeri- och Bergnings Compagnie!, uti un.
derdånig skrifvelse af den 1 nästlidne Junii,
under åberopande af den betydliga och
ltännbara minskning i inkomster, som skall
blifvit Compagniet tillskyndad, dels genom
de af Kongl. Maj:t med åtskillige främmande
Magter, under de senare åren, ' aflslutade
Handels.Tractater, i följd hvaraf dessa Magters
fartyg skola, enär de vid .Sveriges kuster
lida sjöskada, behandlas, vid beräkning
af afgifter, lika med Svenska fartyg, dels ock
förnämligast genom senaste med Engelska
Nationen ingångne 'rracfat- hvarigenom E11-
Stats- samt Allm. B«svio.Oec.-VtsJ;.UtLN-o7o. 13
gelska fartyg, som vid Svenska kusten förolyckas,
blifvit helt och hållet undantagne
och frie från Dykeriets behandling, hvilken,
frihet jemväl blifvit Ryska undersåtares
fartyg förunnad, i underdånighet tillkännagifva,
att Dykeri-Cornpagniet, i anseende
härtill, vöre urståndsatt alt längre fullgöra
sitt åtagande att komma sjönörllidande till
hjelp och undsättning, men att Bolaget dock.
erbjöd sig att med bergningsåtgärderne till
slutet af nästlidne Junii månad fortfara; och
då någon inkomst, under loppet af innevarande
år, Compagniet icke tillgodokommit,
har Direetionen derjemte hemställt, det någon
bevillning för året icke eller måtte
Compagniet åläggas; hvarförutan Direction
slutligen, med bifogande af en, på grund af
dess räkenskaper, uppgjord förteckning å de
förluster, sorn skola tillkommit genom de,
sedan år 1818, med främmande Magter afslutade
Handels-Tractater, Uppgående till en
summa af 29,398 R:dr 3 sk. 5 r:st. Banco,
i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit,
genom Dess förord hos Rikets Ständer, täcktes
ut verka Compaguiets ersättande förnamn,
de förluster.
Sedan Kongl. Majit deröfVer hört Hess
och Rikets Commerce-Collegium samt Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, och derjemte,
i afseende å Directionens ofvanberörde upp.
gift om befrielsen från Dykeriet för Ryska
14 Stats-samt Allm. Besv,ö.Oec..l)tsk.Utt.N.o Jdt
fartyg, inhemtat, att en sådan frihet redan,
i föijd af 23 Art. uti Handels-Träctaten
emellan Sverige och Ryssland den 11 April
1801, och sålunda förr än nuvarande Dykeri”
Inrättnings octroy tillkom, egt rum, och
sedermera aldrig varit genom någon annan
Tractat Upphäfvenj så har Kongl. Maj:t Fun*
nit Sig föranlåten att i Nåder inhemta Dijectionens
Underdåniga Utlåtande, huruvida
dess framställda önskan, att med Dykeribefattningen
upphöra, innan den till "Rikets
Ständer öFverlemnadé frågan om Dykeri-*
Inrättningens framtida organisation blifvit
slutligen afgjord, må förfalla, derest Kongl.
Majit lill Rikets Ständer framställde Directionens
underdåniga begäran om befrielse
från bevillning för innevarande år, såsom
ersättning för de större kostnader, dem oviss*
heren om tiden för Dykeri-Inrättningens
fortfarande möjligen kunde medföra.
Kongl. Majit, Som i Directiönéns underdåniga
skrifvelse af den 2 sistlidne Julii,
till svar å den Nådiga Propositionen, emot*
tagit Directionerts förklarande af dess beredvillighet
ätt, till innevarande års slut, fortfara
med bergningsbestyret, emot villkor af
Bevillningens försvinnande för det löpande
året, ersättning för den bevisliga förlust, sorn
för Dykeriet ändock under samma tid möj*
ligen kan uppkomma, samt serskildt skadestånd
för de under föregående år inträffade
Stä s- samt Allm. Eesv,o. Oec.. Utsk.Utl. N'o-0. 15
beli här ofvanomförmälte förluster till ett
belopp af 29,398 Rtdr 3 Sk. 5 r:st. Banco,
har i Nåder ansett Sig böra hos Rikets Ständer
understödja Directionetis anhållan om
befrielse från Bevillningert för innevarande
år, såsom eri billig ersättning för de större
kostnader i Dykeri-anstalternes underhållande
m. m., hvartill ovissheten om tiden för octroyens
fortfarande möjligen kan föranleda.
Vid detta måls föredragning inom Vallöf!.
Borgare-Ståndet har blifvit ytträdt af
Herr Stahle, med hvilken Herr Cron sig jern.
Val förenat: att af den mängd ansökningar
Om Statsbidrag, som vid denna Riksdag blifvit
gjorde, har ingen synts Talaren så för*
vånande, som den ifrågavarande af Dykeribch
Bergnings-Bolagets DireCtion nu framställda;
att det vore bekant, det denna Inrättning,
Som utöfvat rätt att vinna på sjö»
nödlidandes bekostnad, troligen Varit den
förmonligaste af alla Bolags»Inrättningar i
Riket, samt att Herr Stahle således funné sig
nödsakad bestrida ej allenast ersättningsanspråket,
utan äfven den af Directionen
sökta eftergift för Compagnie! af innevaran»
de års Bevillning.
Stats- samt Allmänna Resvärs och Öeco*
nomie-Utskotten, hvilka, i afseende å den,
under nu påstående Riksmöte, af Kongl. Maj:t
till Rikets Ständer öfverlemnade fråga om
16 Stats, samt Allm.Resv.ö.Oec.- Utsk. Uti. N:o 70*
bildandet af en ny anstalt till Dykeri- oell
Bergningsförsorgens öfvertagande, vördsamt
åberopa deras, under N.o 53, den 11 sistfötflutne
Julli, afgifna Betänkande, få, i anledning
af Directionens för det hittills varande
Dykeri- och Bergnings-Compagniet i underdånighet
väckta och med Rikets Ständer nu
communicerade anspråk, sig utlåta, att, hvad
först beträffar de förluster till ett uppgifvet
belopp af 29,398 R:dr 3 sk. 5 r:st. Banco,
hvilka, sedan år 1818, skola hafva uppkommit,
sorn följd af de Tractater Kongl. Alajjc
med Utrikes Magter ingått, och derigenom
dessa Magters fartyg, vid inträffande strandningshändelser
under Svenska kusterne, dels
blifvit från Dykeiiets befattning undantagne,
dels ock erhållit försäkran att i likhet med
Svenska fartyg varda behandlade; så och enär
Kongl. Maj:t i Nåder tillkännagifva, att,
hvad serskildt vidkommer Ryska ur.dersåters
fartyg, ett sådant undantagande redan existerat
före den tid octroyen med nuvarande
Bolag afslutades, samt det af Kongl. Maj:t,
under den 22 December 1802, för samma
Bolag utfärdade Nådiga Reglemente, innefattande
alla Bolaget åliggande förbindelser
och tillerkände förmoner, Icke innehåller
någon försäkran, å Kongl. Maj:ts och Statens
sida, att, under de 9 5 år octroyen borde fortfara,
ersättningar af förevarande beskaffenhet
Bolaget godtgöra,
ange
Stats-samt Ailm-Besv.q.Oec-~Uts\ XJtl, Ntojo, 17
anse Utskotten sig ega de mest grundade
skäl att vördsamt afstyrka Rikets Högloft.
Ständers bifall till hvad af Bolagets Di*
rection i denna del änsökt blifvit!
I afseende å Bolagets fortfarande med
Dykeri- och Bergnings försorgen efter den
tid, då octroyen med 1827 års utgång tillända-,
gick, hafva Utskotten inhemtat, att, sedan
Kongl» Maj:t åt Förvaltningen af Sjö-Ärendena
samt Commerce-Collegium i Nåder
uppdragit att inkomma med de förslag, till
en ny och förbättrad Dykeri-och Bergningsanstalt
för Riket, hvilka numera, vid denna
Riksdag, blifvit till Rikets Höglofl. Ständers
ptöfning öfverlemnade, täcktes^Kongl. Maj:t,
genom utfärdad Kungörelse den 12 December
1897, i Nåder förklara: ’’att~ Kongl. Maj:t,-  ”efter Dykeri- och Bergnings-Compagniets höi
"rande, i Nåder godt funnit till Compagniet
”öfverlemna att, ifrån och med 1828 års
”början, då dess nuvarande octroy upphör
”och intill dess nämnde förslag af Kongl* *
”Majit blifvit hufvudsakligen pröfvade, fortfara
med bergning af skepp och gods, emot
’’enahanda rättigheter och under samma för’’bindelser,
som hittills varit för Compagniet
*’ bestämda."
Bih, till Rih-St. Prot. 1828 och 1829- 4 Sami, 3 A/J,
17 ide Hit.
2
18 Stats-samt Allm. Besv. o. Oee.- Utsk.Utl. N:u 70.
Enär detta fortfarande med Dykeri- och
Bergnings-försorgen för en obestämd tid, en*
ligt hvad högstberörde Nådiga Kungörelse
antyder, tillkommit genom Compagniets frivilliga
begifvande, samt de i samma Kungörelse
omförmälde förslag ännu icke äro
af Kongl. Majit definitivt i Nåder pröfvade,
förekommer det Utskotten, som skulle Compagniets
Direction hafva saknat tillräckliga
skäl för dess af senast ingångna förbindelser
gjorda uppsägelset och i sammanhang
dermed senast förklarade afsigt att, vid
detta års utgång, med Dykeri- och Bergnings-försorgen
upphöra.
Vidkommande härnäst Directionens anhållan
om serskild ersättning för den bevisliga
förlust, som för Dykeriet under innevarande
år möjligert kan Uppkomma, anse
Utskotten ett sådant anspråk så mycket mera
obefogadt, som, enligt hvad i det föregående
är visadt, Compagnie! åtagit sig att, efter octroyens
slut, för en obestämd tid, med DyJ
keri-och Bergnings-försorgen fortfara, ”emot
”enahanda rättigheter och under samma förbindelser,
som hittills varit för Compagniet
’’bestämda.”
Utskotten hafva alitsa vördsamt skolat tillstyrka
Rikets Högloft- Ständers ogillande
Stats■ samt Allm. Besv. 0. Oec.-Utsk.Utl. N:oj o. 19
jemväl af hvad i denna omständighet af
Directionen ansökt blifvit,
Hvad slutligen beträffar Directionens,
af Kongl. Maj:t med Nådigt förord beledsagade,
begäran, att för innevarande år blifva
befriad från erläggandet af de 4,000 R:dr
Banco, hvilka, jemlikt 2 Art. 6 §. af 1823
års Bevillriings-Förordning, af Compagniet
årligen böra till Stats-Cassan lefvereras, hafva
Utskotten, med fästadt afseende ej mindre
å de af Kongl. Majit, såsom bevekande
skäl för en sådan eftergifts beviljande, i
Nåder anförde omständigheter, än uppå det
onekliga förhållande, att Compagniet, som
följd af de af Kongl. Majit med Engelska
och Amerikanska Regeringarne ingångna
Tractater, fått vidkännas minskning i de inkomster,
Compagniet dittills tillflutit,
vördsamt skolat tillstyrka Rikets Högloft.
Ständers bifall dertill, att den Dykeri-Compagniet
åliggande Bevillning till Stats-Verket
måtte varda Compagniet eftergifven
för innevarande år Och intill dess en ny
Dykeri- och Bergnings-anstalt kan hinna
att, efter Kongl. Majus och Rikets Ständers
beslut, organiseras och i verksamhet
försättas; med hvilken eftergift Utskotten
anse Compagniet vara nöjaktigt ersatt för
dess i ofvanomförmälde afseenden påstådda
förluster.
3o Stats-samt Allin.Besv-ö.Oec.-Utsk.Utl.N:o 71.
Hvarom allt underdånig skrifvelse till
Kongl, Maj:t fordne v^rda beslutad.
Stockholm den 15 September 1829.
N:o 7l.
Ank, till Exp.-Utsk. d. 24 Sept, 182 g.
Utlåtande, i anledning af Herr Friherre
IVredes, Carl, Motion om
upphörande af Krigs-Collegii befattning
med Militiae-Boställens
utarrenderande samt Militiae-Boställs-Cassans
framgena förvaltning.
Uti Memorial, som från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit till Stats-samt Al lmänna
Besvärs- och Öeconornie-Utskottens
Utlåtande remitteradt, har Herr Friherre
Wrede, Carl, föreslagit, att, då olämpligheten
af Kongl. Krigs-Collegii befattning med In
-
Stats■ samt Allm.Besv, o.Oec.'Utsi.ZJtl, N:agi. sfi
delta Arméens Boställen nu mera vore allmänt
känd, samma befattning med 1830 års
början måtte upphöra, och Husesyns-Contoret
vid samma tid indragas; yrkande Motionairen,
som följd häraf, dels att^Landshöfding
och Regements-Ghef finge sig anbefalldt,
att ensamt öfvertaga vården om förenämnde
Boställen, och till Kongl.' Majit i
underdånighet inkomma med project till en
sådan vård, grundadt på hvarje Provinces
olika förnållande; dels ock att den så kallade
Militiae-Boställs-Cassans Capital måtte lika
få fördelas Regementena emellan, då,
med räntan af det Capital hvarje Regemente
erhölle, de obebyggde Chefs-, Majors- och
Capitaines-Boställena successive skulle med
Caractershus förses, och, enligt Motionairens
yttrade förmodan, inom en tid af 10 ä iz
år, ofvannärande Boställen vid alla Regementer
vara genom en sådan förändrad anstalt
bebyggde, så att de af Indelningshafvarne
kunde bebos och af dem sjelfve brukas.
I anledning af denna Motion, har Herr
af Sillén, Lars Gabriel, till Höglofl. Riddecskapet
och Adelns Protocoll förklarat: att,
om Motionairen afsett Kongl. Krigs-Collegii
skiljande från dess nu egande befattning att,
jemte Kongl. Kamtnar-Collegium, på 30 år
utarrendera vissa Boställen för Indelningsliafvares
räkning, voro skälen mot och med
en sådan åtgärd mångfaldiga; men örn Mo
-
22 Stats samt Allm. Besv. o Oec.~Utsk. Utl.N-.oyi,
tionen deremot syftade på det öfverinseende
öfver MilitiaJ-Boställens skötsel och vård,
som blifvit Krigs Collegium ålagdt uti Husesyns-och
Boställs Ordningen den i 5 September
1752 samt Kongl. Förklaringen deröfver af
den 23 Januarii 1770, vore den föreslagna
förändringen i administrationen, enligt Herr
af Sillens öfvertygelse, mindre lämplig, enär
deraf ofelbart skulle följa Boställenas vanskötsel
och förfall, olägenheter, dem Krigs*
Collegium redan, genom dess oafbrutna be.
mödanden, till en del undanröjt och vidare
sökt förekomma genom ett, på Nådig befall»
ning, afgifvet förslag till ny Boställs-Ordning,
hvilket förslag likväl ännu icke lärer hafva
undergått Kongl. Majtts Nådiga pröfning.
Vidkommande åter den af Herr Friherre
Wrede gjorda framställning örn Militia» Boställs.
Cassans fördelning emellan de Indelta
Regementena, så upplyser Herr af Sillén,
att denna Cassa, från Indelnings. Verkets
början, bestått endast af de vid Regementena
utgående så kallade Reserv-Hemmans.
Räntor jemte Säterifribetsmedel, intill dess
Rikets Ständer vid 1769 års Riksdag anslogo
af Statsmedlen Fyra Tunnor Guld för
detta ändamål, hvarefter och sedan genom
ett sådant ytterligare anslag, i förening med
den förut vidtagna anstalt att, medelst utlåning,
göra Militiae-Boställs-fonden frugtbar,
Cassans Capital blifvit ökadt, början skett
med^’uppbyggandet af Caractershus, som nu
Stats samt Allm. Besv.0 Oec.-Vtsk,Uti.N-öyi. 23
fortsattes med ett visst årligt anslag af Cassans
inkomster, hvilka derjemte användas till
underhållande af redan uppförda Caractershus;
till inqvnrteringspenningar för en stor
del Officerare och Under-Officerare; till aflöning
så väl för Tjenstemännen inom det
Conior, som besörjer Boställs-ärendena, som
för åtskillige af Kongl, Krigs-Collegii öfrige
Embets- och Tjenstemän, enligt Statsregler
ringen vid 1809 och 1810 årens Riksdag;
och da, genom den af Herr Friherre Wrede
nu föreslagna delning af .Militise-BoställsCassan,
hvilken, enligt senast upprättadt
Bokslut, utgjorde 362,714 R=dr 13 sk. 3 rist.
Banco, hvarje Regemente skulle komma att
erhålla 15,770 R:dr 9 sk., hvilket sistnämn-!
de Capital-belopp, med afdrag af Bevillningsprocenten
och med beräkning af Sex procents
ränta, lemnade en behållen årlig afkastning
af endast 914 R:dr 32 sk, 3 r:st., anser Herr
af Sillén det vara påtagligt, att denna tillgång,
äfven med tillägg af de vid Regemen»
tet afsatte Reserv.räntor, skulle till ofvanuppgifne
behof befinnas otillräcklig, hvaremot
fonden, i händelse densamma, hädanefter
såsom hittills, förblifver sammanhållen,
lemnar en afkastning, som kan, der behofvet
är störst, till verklig nytta användas.
Sedan Motionairen, uti ett sennare anförande,
närmare utv.ecklat sina åsigter uti
ifrågavarande ämne, har Herr Friherre Lii'
24 Stats samtAllm. Besv.o.Oec. Utsk. Utl-N:o 71;
wenskjöld, Salomon, till Protocollet förklarat,
det Herr Friherren delade Motionairens (anka,
i hvad angår Kongl. Krigs- och KammarCollegiernes
skiljande från befattningen med
Militia* - Boställens utarrenderande, dels i
anseende till den långsamhet, som arbetssättet
inom ett Collegium oundvikligen medförde,
dels ock ur det skäl, att de Kongl.
Collegierne i detta fall icke kunna handla
annorlunda, än i öfverensstämmelse med de
upplysningar, som af Konungens Befallningshafvande
dem meddelas.
Herr Rosenblad, Bernhard, har yttrat
den öfvertygelse, att Militiae Boställs-Cassan
bör till Riksgälds Contoret öfverlämnäs, att
användas för betalande af dess skuld till
Ranken, och hvarefter de årliga behofven
lunde, lika med andra Statsutgifter, på RiksStaten
anvisas. Genom denna anstalt skulle,
oberäknadt vinsten af ordning, besparing efter
hand vinnas af hela den betydliga kostnaden
för Militise-Bosiälls-Contorets underhållande.
Hvad sålunda upplyst och hemställdt
blifvit hafva Utskotten i öfvervägande tagit;
och vidkommande först frågan om upphöiandet
af Kongl. Krigs-Collegii befattning med
den vard öfver Militiae-Boställen, sorn, genom
Husesyns- och Boställs-Ordningen den 5
September J752 och Kongl. Förklaringen
Ståts* samt Allm, Besv.ö-Oec.-Utsk, Utl.N:o,j 1. 25
deröfver den 23 Januarii 1770, blifvit bemälte
Collegium i Nåder uppdragen, ^så och
då de rörande Mi I i t ise-B o st ä 1 len uppkommande
rättsfrågor, jemlikt Koregi. Förordningen
den 17 April 1828, för närvarande och tills
vidare upphört att vara föremål för Krigsoch
Kammar Collegiernes pröfning, och frågan
således här endast rörer Krigs-Collegii
inseende öfver Milifise-Boställen, deraf någon
olägenhet hitiillsfej synes hafva upp*
kommit, men väl ordning och enhet i dessa
Boställens skötseUoch vård blifvit befrämjade,
anse Utskotten, dd en central-uppsigt öfver
Statens i denna del för Försvarsverket upplätna
egendom i öfrigt ej får saknas, sig
icke?kunna tillstyrka Rikets Häglof. Ständer
att, i afseende a denna del af Motionen,
någon åtgärd vidtaga.
Beträffande dernäst Motionairens hemställan,
' att Krigs- och|Kammar-Collegiernes
hittills egande gemensamma befattning med
Militise-Boställens utarrenderande må upphöra;
så finna Utskotten, med fästadt afseende
å den längre omgång och deraf förorsakade
tidsutdrägt vid behandlingen af sådana’
ärenden, sorn de Kongl. Collegiernes dermed
hafda uppdrag] åstadkommit, samt då de i
Hufvudstaden förlagde Embetsverk icke kunna
ega den local-kännedorn, som för bedu
-
26 Stats-samt Allm. Resv.o,Oec-Utsk. Utl.N-.oji,
mandet af Boställens beskaffenhet och rätta
afkastning erfordras,
sig böra tillstyrka Rikets Högloft. Ständer
alt hos Kongl Maj:t i underdånighet göra
framställning derom, att Collegiernes mer•
berörde befattning med sådana MilitiaBoställens
utarrenderande, hvaraf arrende'
afgiften antingen disponeras af Regementena
eller af Indelningshufvarne sjelf ve
uppbäres, må för framtiden upphöra och
deremot öfverlemnas till en serskild Comité
inom hvarje Regemente, bestående af
Landshöfdingen som Ordförande, Regements
Chefen, en af Regementets OfficersCorps
genom val utsedd Fullmägtig och
Jndelningsliafvaren, såsom Ledamöter, samt
Regements Skrif varén såsom Protocollsförande,
utan att något arfvode för dessa
serskilda befattningar md begäras eller
utgå.
I fråga om tiden, hvarunder MilitiseBoställen
böra uppå arrende åt enskilde
upplåtas, hafva flera olika förslag hos Utskotten
under öfvervägande kommit; men då,
genom bestämmande af en allt för kort besinningstid,
Arrendatorn betages uppmuntran
att i Boställets häfd och skötsel nedlägga
en kostnad och en omsorg, som blott af en
längre besinningstid kunna honom återgäldas,
samt, derest åter arrendetiden allt för
Stats samlAllm,Besv.o.Oec.-Utsk.Utl.N:o^i, 27
långt varder utsträckt, e'ler utöfver den tiderymd,
som vanligen omfattar mannens verk.
samma ålder, Boställets begagnande miste genom
transport öfvergå från en Arrendator
till en annan, sannolikt till föga båtnad för
Boställets häfd och vård, när detsamma un.
der de sista arrendeåren, hvarå Contractet
lyder, af ny brukare varder emottaget, hafva
Utskotten trott sig finna, att den hittills
följda bestämmelse i detta afseende ar den
med så väl Indelningshafvares som Arrendatorers
härunder beroende fördel närmast
förenlige,
och tillstyrka alltså vördsamt, att tiden för
Militice-Boställens utarrenderande, hädanefter
som hittills, må till Trettio år varda
utsatt,
i
Då den hittills följda ordning, enligt
hvilken, Militiae-Boställtn, samma dag och
timma, blifvit, uppå tvänne ställen, eller i
Kongl, Krigs-Collegium och å Bands Contoret,
genom auction utbjudne, blott föranledt
tidsutdrägt och kostnad för Ombuds befullmägtigande
å det ena auctionsstäUet,
tillstyrka Utskotten vördsamt, att dylika
arrende-auctioner, hvilka i de delar, deruti
ändring, genom bifall till Utskottens här
afgifne förslag, ej blifver en följd, böra
förrättas i den ordning, 6 Art. af Kongl,
2 8 Sta s-samt Allm. Besv.ö.Oec.-Utsk.Utl. N.oj\,
Auctions'-Reglementet den ao December
1825 föreskrifver, hädanefter må, endast
inför Regements-Comitén, som ä Lands•
Contoret sammanträder, anställas.
I afseende på sättet och vilkoren för
arrendets erläggande, förmoda Utskotten, att
sa väl Stals-Verkets som Indelningshafvarens
rätt och förmon säkrast blifva bevarade, om,
utöfver det årliga spannmåls, och persedel*
arrende, sorn, med afseende å jordens vidd
och beskaffenhet samt öfrige förmoner vid
hvarje Boställe, före auciionen bör bestämmas,
en städja i penningar varder genom
auction stadgad att, på en gång, vid arrendets
tillträdande erläggas.
Af de uppå sådant sätt ingående contanta
medel, hvilka af Regements-Comitén
skola, emot godkänd säkerhet och uppå dess
ansvarighet, förräntas, anse Utskotten, att
det af hvarje Boställes Städje-Capital inflytande
interesse årligen bör af Regemeots-Comitén
till Indelningshafvaren utbetalas, såsom
tillökad inkomst af Bostället, men sflelf.
va Capitalet deremot påräknas såsom en ytterligare
säkerhet, ej mindre för arrendets
ofelbara utgörande till Indelningshafvaren,
än för godtgörandet af den husrötebrist, sorn,
vid Arrendatorns afflyttning, möjligen förefinnes,
utan att af Arrendatorn eller dess
Löftesmän kunna ersättas.
Stats; samt Allm, Besv.o.Oec.-ZJtsk, Uti. N:o 71. 29
Till den Speculant, som, jemte det förut
bestämda årliga spannmåls* eller persedelarrendet,
vid auctionen erbjudit den högsta
Städja i penningar, och sorn, ej mindre för
samma Städjas erläggande innan Bostället
tillträdes, än för det årliga arrendets och öfrige
skyldigheters fullgörande, ställt behörigen
inrättad och till vederhäftigheten L
laga ordning styrkt och godkänd borgen, skall
Regements-Comitén vara förbunden att
Contract ovägerligen utfärda; börandes af
detta Contract ett Exemplar insändas till
Kongl. Krig* Colleglum, ett till Arrendatorn
öfverlemnas samt det tredje, af den sistnämnde
undertecknadt, jemte Borgens-skriften förblifva
under Regements-Comiténs vård.
Utskotten, som för dessa hemstålanden
vördsamt tillstyrka Rikets .Häglof. Ständers
bifall, hafva derjemte skolat föreslå,
det ville Rikets Ständer, uti afgående
Skrifvelse, hos Kongl. Maj't underdänigst
anhålla, att de, för verkställigheten af denna
förändrude ordning vid Militia-Boställ
lens utarrenderande, nödige reglemenlariska
föreskrifter malte, efter Nådig pröfning,
och så vida Rikets Ständers, för deras del,
fattade beslut af Kongl. Majt bifalles,
varda, till Regements Comitéernes och öfrige
vederbörandes underdåniga efterrättelse, i
Nåder utfärdade.
