# ID: svediakorp-gov1939
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,272
# sentences: 2,439
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BetänLanden, N:o f\n.
N:o 422.
Memorial, med en fortsättning af Förslaget
till Reglementet för RrgsContoiret. (R:gs-A.)
(Sjelfva Reglementet tryckes serskildt.)
Da till R. H. St:rs granskning och godkännande Utskottet
härhos vördsamt öfverlemna!- en fortsättning af
Förslaget till Reglemente för R:gsContoiret, af hvilket
de fyra första Afdelningarne förut blifvit i enahanda
ändamål till de respective RiksStånden insände, anser
Utskottet sig böra serskildt utreda förhållandet med
åtskilliga förut icke beräknade tillgångar, dels sådane,
som uti RrgsContoiret varit bokförda, men icke
upptagne uti Betänkandet Nro 3o2, innefattande förslag
till beräkning af RrgsContoirets egne Utgifter och
Inkomster, dels tillgångar af annan egenskap.
1:0
Det Staden Ystad vid 1815 års Riksdag beviljade Lån
till Stall~ och Cassern-byggnader för Garnizonen
derstädes.
5 Afd. 5. 8g. Vid den tid då förenämnde Betänkande
N.o 3o2 afgafs, hade R. H. Strr ännu icke
fattat sitt Beslut, angående Städernes inqvarteringsbesvär
och de i sammanhang dermed väckta frågor
om afskrifning af de, vid 1812 och i8i5 årens Riksdagar,
Städerne Malmö och Ystad utaf RrgsContoirets
medel beviljade Lån, lill Byggnaders uppförande för de
derstädes lörlagde Sqvadrr ier af Kronprinsens Husar
-
578 Stats-Utskottets
Regemente; af hvilken anledning någon inbetalning
på dessa Lån icke kunnat ibland RtgsContoirets Inkomster
beräknas, inen sedan numera är afgjordt, att
på Staden Ystads återstående Lån skall, jemte ränta,
afbetalas på Capitalet ett belopp af 35oo R:dr, så är,
vid detta förändrade förhållande, ibland tillgångarne
för extra anslaget upptaget hvad som, i följd häraf,
kommer att inflyta.
2:0
\ ' ' ‘ •
F. d. Konung Gustaf Adolphs enskilda. Förinöge.nhet.
S A/d. §. go. Enligt Utskottets, af R. H. St:r
bifallne Betänkande (Nto 96 sid. 43) skola de hithörande
Actier, nemi. uti Trollhätte Canal och Slussverk
upptagne till belopp af R:dr 366: 32. samt uti Södertelje
Canal likaledes R:dr i3,i6i: 32. genom Hrr
Fullmäktiges föranstalltande bortsäljas.
Denna försäljning var väl beslutad, då meranämnde
Betänkande N:o 3o2 afgafs, men sorn Actierne
uti Trollhätte Slussverk utgjorde i det hela ett obetydligt
belopp, samt, vid då varande förhållanden,
Actierne uti Södertelje Canal, ansågos ega föga värde,
så har den tillförväntande försäljningssumman uti samma
Betänkande N:o 3o2 icke blifvit upptagen bland
de der förslagsvis beräknade Inkomster,
Enär nu mera ett understöd af 3o,ooo R:dr blifvit
Södertelje Canal beviljadt ,och anledning således är
till den förmodan, att detta skall bidraga till förhöjning
i värdet af Södertelje CanalActier, så harlörsäljningsbeloppet
af ifrågavarande Actiers värde blifvit
Betänkanden, K:o fai. 579
Under en serskild InkomstTitel upptaget bland de för
extra Anslagen bräknade tillgångar.
3:o
Adier uti Götha Canal, hvilka, i följd af iSi3 Urs
RiksdagsBeslutj blifvit till R.-gsContoiret öfverlemnade.
5 Afd. §. 91. Som anledning är att dessa Adier,
utgörande i insatt Capital 35,000 R:dr skola kunna till
någorlunda skäligt pris försäljas, sedan vid denna Riksdag
ett ytterligare Lånebiträde till den återstående
CanalByggnadens fullbordande blifvit Bolaget beviljadt,
så har Utskottet skolat tillstyrka:
att det må uppdragas åt Ilrr Fullmäktige, att om
försäljning af dessa Adier och en härifrån tillkommen
Motala Verkstads obligation gå i författning på
det sätt Hrr Fullmäktige pröfva lämpligast, dock
så, att tillfälle beredes åt speculanter att derå göra
anbud och åt Ilrr Fullmäktige förbehålles att anbuden
antaga eller förkasta.
Varandes under förutsättning af R. H. St:rs bifall
härtill, försäljningsbeloppet beräknadt för extra anslagem
4:o
Likaledes
och under förutsättning af R. H. Sttrs
bifall till Stats- och Banco-Utskottens gemensamt afgifna
Memorial N:o 54 äro uti g3 §. beräknade ibland
Tillgångarne för extra Anslagen inflytande medel af
Taekjerns-Berglagens Lån. Den 1 Mars i83o.
■
,.■■■ ! fineld IV.' "’>■ ■ . w . ’
lii ;■ - -
. i ; ' /■■■> ili t!., : V.> .■ ,iC\v.
nf.i iftt ?- • i",*', i
- ■ ii i,s v . i - !»j-■ i ; ’ >■; r : ■ •; ■ •
■ UvjJu • i ." ■ i-;
-i. < »I i-)",! -.-/.!, j.v-;.!■■{ ■
• 'iil 1» Si<r !“ • : ■■ r;
!*(•> I' l - . . ‘
•, ■ ■ -'li.t ni.'i, i .. ;i >A » •
r j iiVi ■> :
,. - ■ i i' ”• ;i . ■ . > ; i! j! i » : ■ i ■
: i: lii !<:"<!'■' •: ,! ■ -I.T.i ...
- : . ..
i : 'V ; . :i r. i' '. ‘ '•
. l !; ‘ . - . ;
.i i ' i-. I :.. ;-.! i .i ■ f
i . .. i-: S -iVnif. •
i . ■ -^y . \ • 'i i: ■
., 3iti 1:1; i I.';»/ <'.■/» ■ ■ ■ •
Stats-Utsk. Betänkanden, Nto 423. 58i
N:o 423.
Utlåtande, i anledning af erhållen ålerrerniss
å Utskottets Betänkande N:o 386, ang:de
Åkerbo Härads dagsverksskyldighet under
Kongsöhrs Kungsgård.
De inom H. FresteSlandet, V. BorgareStändct samt
H. BondeStåndct gjorda anmärkningar, hvilka föranJedt
berörde Betänkandes återremiterande till Utskottet,
kunna sammanfattas uti följande 2:ne satser, nemligen
:
att då Åkerbo Härads Dagsverksskyldighet icke
härrörde från någon Jordeboks- eller Hemmans-skattJäggning,
utan varit ett frivilligt åtagande, dessa dagsverken,
jemlikt den vid 1809 års Riksdag stadgade
och sedermera i afseende på flere så beskaffade dagsverksskyldige
menigheter, tillämpade grundsats, borde
upphöra, hälst då Häradsboerne förklarat sig villige
att till Staten återlemna den dem, såsom understöd
vid utgörandet af detta onus, tillagde såkallade Dagsverkstunnan;
samt
att, då Stats- och EkonomiUtskotten uti en allr
deles enahanda fråga för Snefringe Härad i samma
Län, tillstyrkt och R. St:r vid denna Riksdag äfven
beviljat befrielse från en dylik Dagsverksskyldighet,
StatsUtskollet nu äfven borde handla i öfverensstämmelse
dermed och icke orsaka, att R. St:r uti alldeles
enahanda frågor handlade inconseqvent.
s B. 40
58a Stats-U (skottets
Varande dessutom inom H. BondeStåndet, till stöd
för den för Åkerbo Härad sökta befrielse anfördt, atl
arne allmänna landsvägar från Hufvudstaden löpa igenom
nämnde Harad, hvilkas inbyggare derigenom, vida
mer än öfrige delar af Länet, som ej vidkännas
någon dagsverksskyldighet, besväras med Fångtransporter,
Krono- samt Gästgifveri-skjuts.
Och har Prosten Doctor Svedelius föreslagit,
att Utskottet måtte åtminstone göra den förändring i
sitt förra tillstyrkande, att till K. M:t må i underdrhet
öfverlemnas att, om vid anställande undersökning,
Åkerbo Härad befinnes i lika predicament som .Snefringe,
det då äfven måtte komma i åtnjutande af samma
förmån, utan att R. St:rs sammankomst behöfver
afvagtas.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet behörigen
öfvervägat, och dervid funnit sig i så måtto böra
förändra sin förut yttrade mening, att det i öfverensstämmelse
med Doctor Svedelii förslag, tillstyrker:
att R. St:r till K. M:t i underd:het öfverlemna att,
om efter skedd vederbörlig undersökning, Åkerbo
Härad finnes skäligen böra komma i åtnjutande af
den sökta befrielsen från dagsverksskyldigheten till
Kongsöhrs Kungsgård, K. M:t må, mot den nu
utgående så kallade dagsverkstunnans indragning
till Kronan, tilldela Häradet en sådan lättnad.
Den 4 Mars i83o.
»
B e t ä n k a n d e 11, N:s 4^3, 4^4- 585
Reservationer:
Af Hr Lagman Noréusj som yttrade att om Statsutskottet
vid detta ärendes behandling lemnat tillbörligt
afseende å den utredning och de skäl, som
föranledt Stats- och EkonomiTJtskottens uti Betänkandet
N:o 102, gemensamt gifne tillstyrkande att Dagsverksskyldigheten
för Snefringe Härad må genast upphöra,
hade, efter Hr Lagmannens öfvertygelse, Utskottet
uti denna alldeles enahanda sak icke kommit
till ett olika, och, efter hans tanka, obilligt resultat}
samt
af RiksdagsFullmägtigen N. Strindlundatt han
så mycket häldre instämde med Lagman Noreus, som
Utskottet nu gått tvärt emot sitt förra, gemensamt
med Ekonomiutskottet, fattade beslut, och hvilket,
efter hvad Strindlund ganska väl erinrade sig icke varit
föremål för några stridiga meningar, som äfven bevisades
deraf, att ingen enda Reservation emot sagde
Betänkande afgifvits.
Uti dessa Reservationer instämde Utskottets samtelige
Ledamöter af IL BoudeStåndet.
N:o 424.
Memorial, ang:de Gratificationer åt RrgsContoirets
Tjenstemän för befattningen vid utdelningen
af och redovisningen för Riksdagskostnadsmedlen,
emottagningen och utdelningen
till Prenumeranter af, samt redo
-
1
584 Stats-Utskottets
visningen för RiksStåudens Prolocoll vid innevarande
Riksdag; äfvensom Hrr Fullmäktiges
hemställan om afskrifning af möjligen
uppkommande defecter i dessa tryckta Handlingar.
(R:gs-A.)
Sedan inom Utskottet fråga blifvit väckt om Gratificationer
åt de Tjenstemän uti R:gsContoiret, hvilka
fått sig uppdraget, dels att besörja utdelningen af
Riksdagskostnadsmedlen samt öfver dessa medel föra
och afsluta räkning, och dels att emottaga och till
Prenumeranter utlemna samt redovisa för RiksStåndens
Protocoll vid innevarande Riksdag, jemte hillänget
dertill; samt Hrr Fullmäktige i RtgsContoiret, med
anledning häraf, blifvit anmodade, att, i afseende på
beloppet af den vedergällning, som, i förhållande till
det tued nämnde uppdrag förenade besvär kunde anses
lämplig, utlåtande afgifva; Sa hafva bemälte Hrr
Fullmäktige uti skrifvelse till Utskottet af den 25
sisth Februarii, anfört, att hvad angår Gratificationen
till den person, som egentligen ombesörjt utbetalningen
af Riksdagskostnadsmedlen, Hrr Fullmäktige, med
afseende på det dermed förenade besvär och ansvar,
ansett sig böra föreslå, att Casseuren för Inkomst och
Utgift, hvars åliggande, förutan nämnde utbetalning,
äfven är, att, efter Riksdagen, för Riksdagskostnadsmedlen
behörigen redovisa, måtte varda beviljad en
vedergällning af Fyrahundra R:dr B:co, hvarvid Hrr
Fullmäktige likväl tillagt, att de åtgärder, sorn före
Betänkande!), N:o 4^4- 585
utbetalningen af Riksdagskosfnadsmedlen varit erforderlige,
äfven för andra bland R:gsConloirets Tjenstemän
medfört besvär ocb tidsförlust; hvadan Hrr Fullmäktige
hemställt, om icke jemväl Kamereraren i
RevisionsContoiret kunde för den af honom verkställda
granskning af hvarje till betalning af Riksdagskostnadsmedlen
uti RrgsContoiret företedd räkning, undfå
Tvåhundra R:dr samt ContoirsSkrifvaren i BokslutsContoiret,
hvilken ombesörjt utskrifningarne af de
flerfalldiga anordningar som af utbetalningarne föranledts,
Sjuttiofem R:dr, allt Banco; och således det belopp,
hvilket, i förhållande till nämnde Tjenstemäns
besvär, i och för Riksdagskostnadernes utbetalning,
Hrr Fullmäktige trott sig böra föreslå, komma att utgörä
675 R:dr B:co.
Med afseende på hvad Hrr Fullmäktige sålunda
anfört; och då Utskottet tillika infaemtat den upplysning,
att för Riksdagskostnadsmedlens utdelning och
redovisning inom K. StatsCöntoiret vid sisth iSaå års
Riksdag, blifvit utbetald en summa af 99! R:dr B:co,
har Utskottet funnit skäligt tillstyrka:
att en Summa af Sexhundra Sjuttiofem (6y5) R:dr
B:co anslås, för att, på sätt Hrr Fullmäktige föreslagit,
fördelas emellan vederbörande, hvilka med
Riksdagskostnadsmedlens utbetalning och redovisning
egt och komma att ega befattning.
Beträffande åter Gratificationen till den Tjensteman,
som fått sig uppdraget, att emottaga och till
Prenumeranter utlemna samt redovisa för RiksStåndens
Protocoll vid denna Riksdag jemte Bihanget der
-
586 Stats-Utskottcts
till, så är härvid af Hrr Fullmäktige anfördt, att detta
uppdrag redan medfört så mycket besvär och ansvar
för den, sorn detsamma emottagit, att Hrr Fullmäktige,
i betraktande häraf, samt enär det åligger
denna person, att äfven efter Riksdagens slut, icke
allenast ombesörja allt hvad till förenämnde tryckta
Handlingars emottagande och utdelning hörer, utan
ock för de samma behörigen redovisa, trott sig, såsom
vedergällning härföre, icke kunna föreslå mindre
belopp, än Sexhundra (600) R:dr B:co, deraf ena hälften
utbetalas, på samma gång, som de föreslagne
Gratificationerne, samt det återstående beloppet, enär
han för sitt uppdrag slutligen och nöjaktigt redovisat.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, på de af
Hrr Fullmäktige anförda skäl ansett sig höra tillstyrka:
alt
en Summa af Sexhundra (600) R:dr B:co anslås
åt den person, som fått uppdrag, att emottaga och
till Prenumeranter utlemna samt redovisa för RiksStåndens
Protocoll vid innevarande Riksdag, jemte
Bibanget dertill, under de, i afseende på tiderne
för utbetalningen, af Hrr Fullmäktige föreslagne
villkor.
Kommandes de af Utskottet tillstyrkte Summor,
i fall de af R. H. St:r varda beviljade, att utgå utaf
Riksdagskostnad smed len.
Uti ofvanberörde Utlåtande är jemväl af Hrr Fullmäktige
anmäldt, huru det, oaktadt all möjlig noggrannhet
vid de tryckta Handlingarnes emottagande
och uppräknande, likväl af mångahanda orsaker, un
-
Betänkan den, N:it 4a4, 4a^. 587
der Handlingarnes inbindning, alltid måste uppkomma
några defecta exemplar, och i anseende hvartill,
Hrr Fullmäktige hemställt, om icke den för ifrågavarande
Handlingar redovisningsskyldige person må anses
hafva sin redovisning nöjaktigt fullgjort, äfven om
vid densammas afgifvande skulle af de 45o Exemplar,
hvarföre lian hör ansvara, befinnas ett mindre antal
defecta och hvilket Hrr Fullmäktige förslagsvis uppgifvit
till 20 exemplar.
Till hvad Hrr Fullmäktige sålunda hemställt har
Utskottet ansett sig böra bifall tillstyrka.
Deu 5 Mars i83o.
N:o 425.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut
inom RiksStånden, i fråga om de af Utskottet,
i Utlåtandet N:o4>4 föreslagne Allmänna
Grunder för upptagandet af ett Lån
för Statens räkning i Silfver, motsvarande
2 Millioner R:dr Svenskt Specie, efter gamla
myntfoten.
Af de beslut, de respeetive RiksStåndeu i berörde
ämne den 3 och 5 innevarande månad fattat och meddelat
Utskottet, har inhämtats, beträffande
i:a Puncten.
Att, i afseende pä innehållet af fade Mom.,Högv.
PrdsteStåndet gillat Utskottets redaction; hvaremot
588 Stats-Utskottets
Höglofl. Ridd. och Adeln, Vällofl, BorgareStåndet och
Hederv. BondeStåndet beslutat, att, från Momentets
början: ”Till gäldande af förrberörde 5 proc.t, eller
100,000 R.dr Silfver Specie" etc. skola uteslutas orden:
"”eller 100,000 R.dr Silfver Specie,” hvarjemte BorgareStändet
förordnat, att orden ”5 procent” jemväl
borde försvinna, och Momentet i denna del lyda sålunda:
"Till gäldande af förrberörde Ränta, och Capital-
afbetalning användes” etc.
Enär i denna omständighet 3 RiksStånd äro ense
derom, att orden: ”eller 100,000 R.dr Silfver Specie”
skola utur 4tde Momentet utgå och 3 Stånd äfven godkänt
uttrycket ”5 procent" i stället för det af BorgareStåndet
antagne "Ränta och Capital-afbetalnings”
anser Utskottet det vara af R. St:r afgjordt, att ifrågavarande
4^de Moment af i:a Puncten skall erhålla
följande lydelse:
— — ”Till gäldande af förrberörde 5 procent användes
årligen en motsvarande Summa af den ränta och
Capital-afbetalning som vederbörande Fastighetsägare
till RiksgäldsGontoiret erlägga.”
3.e Puncten.
I anledning af den deruti föreslagne rabatt, eller
Mellangiften och Provisionen för lånets anskaffande,
hvilken, jemte kostnaden för Silfrets fria lefverera!)de
i Banken, enligt Utskottets förslag, må ej öfverstiga
8, högst to procent , är beslutadt:
af Ridd, ock Adelns att orden: ”högstio” borde utgå.
Betånkanden, N:o 4a5- 58g
af BorgareStåndet.- att slut-orden borde blifva: “ej
öfverstiga 5 procent
af BondeStändet j att samma ord borde blifva ”ma ej
öfverstiga 8 procent.'” Hvaremot PrästeStåndet bifallit
Utskottets nyssberörde Förslag.
Vid detta förhållande, och som 2 RiksStånd, Ridd.
och Adeln och BondeStändet godkänt Utskottets tillstyrkande,
så vidt det inskränker sig derhän, att rabatten
må ej öfverstiga 8 procent j samt ett RiksStånd,
Högv. PrästeStåndetj derutöfver bifallit äfven tillägget
i Utskottets förslag högst lo procent;J alltså anser
Utskottet sig böra inbjuda sistbemälte RiksStånd,
att biträda det beslut Ridd. och Adeln samt BondeStåndet
i denna del fattat, då genom 3 RiksStånds beslut
afgjordt blifver, att rabatten må ej öfverstiga 8
procent.
Skulle åter Högv. PrästeStåndet icke finna godt,
att denna inbjudning antaga; då är Utskottet af den
mening, att frågan bör af Förstärkt Statsutskott genom
omröstning i följande ordning afgöras.
ira Proposition:
Den som bifaller, att, i enlighet med Ridd. och
Adelns samt BondeStåndets beslut, 3:e Puncten afHufvudgrunderne
för upptagandet af det utaf R. St:r beslutne
Lån i Silfver, skall lyda sålunda:
"Rabatten eller Mellangift och Provision för lånets
anskaffande jemte kostnaden för Sil frets fria lefvererande
i Banken, antingen Transport och Assurance
5go Stats-Utskottets
m. ra. af långifvnren eller af R:gsContoiret besörjei,
må ej öfverstiga 8 procent,” voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall genom serskild votering utrönas,
antingen HÖgv. PrästeStändets eller Vällofl. BorgareStändets
Beslut i detta ämne skall tjena till efterrättelse.
Blifvande, i händelse Berörde Nej-proposition
vinner,
2ta Proposition så lydande:
Den sora bifaller StatsUtskottets, af Högv. PrästeStåndet
gillade, Förslag till 3:e Puncten af Hufvudgrunderne
för upptagandet af det beslutne lånet i Silfver,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer i öfverensstämmelse med
Vällofl. BorgareStåndets beslut, slut-orden i berörde
3:e Punct att blifva: “tild ej öfverstiga S procent."
5.te Puncten.
Genom alla 4 RiksStåndens beslut liar blifvit afgjordt,
att denna Punct skall erhålla följande lydelse:
”Sedan K. Mtt meddelat Dess Nådiga Beslut, att
lånet må upptagas; äga Fullraägtige i RiksgäldsContoiret,
att med långifvarne öfverenskomma om lämpelige
terminer, då lånet skall lefvereras, äfvensom om
det belopp, hvilket å hvarje termin skall aflemnas.”
Betänkanden, N:o 4^5. 5gi
Och som Ridd. och Adeln ensamt beslutat det tillägg
härvid, att ”Obligationerne för hvarje låne-andel
blifva ränte-bärande från och med den dag, då det
derföre erhållne Silfver till RiksgäldsContoiret eller
dess Ombud aflemnas;” men icke något af de öfrige
RiksStånden sig om berörde tillägg förenat; så anser
Utskottet detsamma böra förfalla.
6.-te, Funden,
Af Ridd. och Adeln samt BondcStändet arita Momentet
af denna Punct förändrad till följande innehåll:
”Fullmägtige äga, att utsätta och kungöra lämpelig
tid, inom hvilken till R:gsContoiret inlemnas förseglade
anbud å lånets försträckande;” hvarjemte BorgareSländet
hufvudsakligen häruti instämt, endast med
den förändring, att, i stället för orden: ”kungöra,
lämpelig tid” blifvit begagnadt uttrycket: ”tillkännagifva
den tid” samt att, på sätt Utskottets förslag
innehåller, Momentet skall sluta med orden: ”pä de
af R. St.-r bestämda grunder." — Och är detta Moment
af PrästeStåndet antaget oförändradt så, sorn Utskottet
detsamma föreslagit.
3 RiksStånd, nemi. Ridd. och Adeln, BorgareStändet
och BondeStändet hafva härigenom beslutat,
att stadgandet, om de af Utskottet föreslagne Kungörelser
i Svenska, Hamburgska, Londonska och Parisiska
Tidningar, skall utur Puncten utgå; hvadan ett
R. St:rs beslut derom uppkommit.
Beträffande den nya redaction af Momentet, sorn
i stället blifvit af närande RiksStånd beslutad; får Ut
-
5q2 Stats-Utskottets
stöttet, enär Ridd. och yl deln samt BondeStåndet äro
ense om uttrycket: "kungöra låmpelig tid," inbjuda
BorgareStåndet, att med dessa RiksStånd sig derom
förena, så att äfven i denna del innehållet af Momentet
varder af 3 RiksStånd bestämdt.
Både PrästeStåndet och BorgareStåndet hafva bibehållit
de af Utskottet föreslagne slut-orden: "pä de
af R. St.r bestämda grunderv” Och enär Utskottet,
för sin del, finner desamma destohäldre böra i Puncten
qvarstå, som det synts Utskottet vara angeläget,
att tydeligen ultryckes, att de bestämmelser afränta,
Capital-afbetalningar m. m.; hvilka R. St:r såsom allmänna
hufvudgrunder för lånets meddelande funnit
lämpligt föreskrifva, dervid böra följas; anser Utskottet
sig, i följd deraf, böra inbjuda Högloft. Ridd och
Adeln samt Hederv. BondeStåndet, att oin dessa slutords
bibehållande i i Mom. af 6 Puneten med Pr ästeoch
Borgare-Stånden sig förena.
Men i den händelse, att denna inbjudning icke
antages af Ridd- och Adeln samt BondeStåndet, eller
endera af dem, varder, för afgörandet af frågan,
deruti 2 Stånd stannat emot 2, till R. Sttrs bifall nu
tillika föreslagen följande voterings-proposition:
3. Den som bifaller, att, på sätt Högv. PrästeStåndet
och Vällofl. BorgareStåndet beslutat, orden:
"på de af R. St.r bestämda Grunder’’ skola i slutet af
1 Mom. 6 Puneten af Upplåningsgrunderne qvarstå,
voterar
Ja.
Betänkande n, N:o 4^5. ogi
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skola samma slutord, i enlighet med
Ridd. och Adelns samt BondeStåndets beslut, utur berörde
Moment utgå.
Angående lydelsen af den öfriga delen af nu ifrågavarande
G:te Punct, äro BiksStåndens beslut så lydande:
Ridd.
och Adelns.- ”Alla inkommande anbud öppnas
på den utsatta dagen. Inom viss bestämd tid ål ig—
ge det den långifvare, hvars anbud antages, att, till
säkerhet för uppfyllandet af sine förbindelser, deponera
Valuta, eller ställa antaglig borgen för 2J Procent af
den erbjudne Låne-summan, hvilkas förlust skall drabba
Långifvaren, derest han brister i fullgörandet af
sine åtaganden.”
Prestestånd et s beslut är lika med Utskottets förslag,
hvilket af Ståndet blifvit oförändradt godkändt.
BorgareStåndets: ”alla de inkommande anbuden
öppnas på den utsatta dagen; och åligge det den långifvare,
hvars anbud antages, att inom viss bestämd
tid, till säkerhet för uppfyllandet af sine förbindelser,
deponera valuta, eller ställa antaglig borgen för 2 i
procent af den erbudne lånesumman, hvilkas förlust
skall drabba långifvaren, derest han brister i fullgörandet
af sina åtaganden.”
BondeStåndets.- ”alla de inkommande anbud öppnas
på den utsatta dagen, och inQrn viss bestämd tid,
åligger det den långifvare, hvars anbud antages, att,
till säkerhet för uppfyllandet af sine löi bindelser, de
-
5g4 Stats-Utskottets
ponera valuta, eller ställa antaglig borgen förai procent
af den erbjudna lånesuraman, hvilkas förlust skall
drabba långifvaren, derest lian brister i fullgörandet
af sine åtaganden.”
Och ehuru, genom 3 RiksStånds beslut, hufvudsakliga
innehållet af den senare delen af 6:tePuncten
således blifvit bestämdt, har Utskottet likväl, i anseende
till den skiljaktighet i ordställningen, som derutinnan
förefinnes, ansett sig böra till R. St.-rs bifall
framställa följande med Ridd. o. Adelns och BondeStåndets
mera likstämmiga beslut öfverensstämmande
redaction:
"Alla inkommande anbud öppnas på den utsatta
dagen, och inom viss bestämd tid åligger det den långifvare,
hvars anbud antages, att, till säkerhet för
uppfyllandet af sine förbindelser, deponera valuta eller
ställa antaglig borgen för 2* procent af den erbjudna
lånesumman, hvilkas förlust skall drabba långifvaren,
derest han brister i fullgörandet af sine åtaganden.
” '
to.-dc Punden.-  Rörande slut-meningen i denna Punct:
— —- "hvarföre räntan ersattes på sätt uti g.-de Punktten
af Utläningsvilkoren närmare bestämmes'’ — —
Lafva R. o. A samt BondeStåndet beslutat, att orden:
”g.-de Puncten af’J skola utgå; samt Preste- och BorgareStänden
åter förordnat: att denna citation skulle
rättas till 8.de Punden i stället för g:de Puncten.
I anledning häraf får Utskottet upplysa, att, genom
tryckfel ziffran g kommit att inflyta i stället för 8,
Och som, med iakttagande af rättelse härutinnan, R.
o. A. samt BondcStåndet icke torde hafva att erinra
emot Utskottets förslag om hänvisning till den Punkt
af Utlåningsvilkoren, som närmare bestämmer den omförmäldta
ränte-ersättningen; så hemställer Utskottet till
R. o. A. samt BondeStåndetj att de, lika med Prestcoch
BorgareStåndenj besluta:
att 8:de Puncten af Utlåningsgrunderne i denna
io:de Punct af upplånings-grunderne citeras.
Bifalles ej sådant af R. o. A. samt BondcStåndet;
då lärer, enär 2 Stånd stannat emot 2, omröstning af
Förstärkt Statsutskott böra ske efter följande Proposition:
4-
Den som bifaller, att slutmeningen i 10 Punkten
af Upplåningsgrunderne skall lyda sålunda:
— — "hvarföre räntan ersättes på sätt uti 8:de Punkten
af Utlåningsvilkoren närmare bestämmes:” voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommersamma slutmening att innehålla
följande:
”hvarföre räntan ersättes på sätt uti Utlåningsvilkoren
närmare bestämmes.”
Sluteligen får Utskottet vördsamligen tillkännagifva,
att, så väl i anledning af den första satsen i Utskottats
Betänkande N:o 4t4> ang:de tidens u tsättand
af K. M:t; då det fastställdte lånet må taga sin bör
-
5^6 Stats-Utslottets
jan, som de i allt öfrigt föreslagne hufvudgrunder för
länets upptagande, R. St:r hafva, dels genom 3, dels
genom 4 Stånds sammanstämmande Beslut, afgjort och
förordnat om innehållet af den underd. framställningen
lill K. M:t och de föreskrifter för Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret, som i meranämnde upplåningsfråga
ansetts böra äga rum. Den 8 Mars i83o.
N:o 426.
Memorial, i anledning af RiksStåndens skiljaktiga
beslut i några delar af det i Utlåtandet
N:o 4*5 af Utskottet framstäldte förändrade
Förslag till Allmänna Grunder för
utlåning från RiksgäldsContoiret emot inteckning
i Jordegendom,
Enligt de ifrån resp. RiksStånden i berörde ämne till
Utskottet aflålne Pi otocollsUtdrag af den 3, 5 och
8 innevarande månad, hafva, i afseende pa
1.-sta Punden s.dra morn.
af ofvanberörde Förslag
H. R. o, A. samt H. BondcStåndet beslutat: att
orden: JJhandlingar sami bevis” skulle utbytas emot
säkerhetshandlingar samt bevis/” hvaremot H. PresteStåndet
oell V. BorgareSländet gillat Utskottets förslag
äfven i denna del.
Då således 2 Stånd stannat emot 2, i fråga om
berörde uttryck: hvilken i följd deraf, och så vida
icke
Betänk anden, N.*o 426. 5gj
icke R. o. A. och BondeStdhdet, eller endera af dem,
vilja de 2!ne andre RiksStåndens beslut biträda, bör
af Förstärkt Stats-Utskott afgörds; hemställes till R,
Sttrs bifall följande Voteringsproposition:
1:0 Dea, sorn bifaller StatS-Ulskottets förslag till
2'dra momentet af usta puncten i Grunderne för utlåningen
från R:gds-Contoiret emot inteckning i jordegendom,
voterar
ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej; skola, i stället för ordén i 3idje raden
af samma moment: "de handlingar samt bevisf
införas "de säker hets handlingar samt bevis.”
-j. dc Puhcteh.
Utskottets förslag i samma Punct, att ”larl af
denna fond meddelas icke under 200 R.dr B.-co.” —,
har blifvit gilladt äf V. BorgarcSiändet samt H. BondeStändetj
men i så måtto ändradt af de 2:ne andre
RiksStåndén, ott H. R. o. A. beslutat: att lån icke under
5oo R:dr B:co borde af denna fond meddelas,
samt II. PresteStdndet ansett minsta lånebeloppet böra
bestämmas till 3oö R:dr Bico.
Enär a:ne RiksStånd gödkänt det belopp af aod
R:dr B:co, som Utskottet i detta afseende föreslagit,
samt Högv. PresteStåndets beslut mera närmar sig till
berörde Förslag, än R. o. A./ här Utskottet ansett sig
böra inbjuda Högv. PresteStåndet, att med V. Bor5
B.
5gS Stats-Utskottets^
sareStåndct och H. BondeStåndet förena sig om 200
R:dr Banco, såsom minimum för lån af ifrågavarande
fond; då genom 3 RiksStånds beslut frågan derom
carder afgjord.
Skulle åter Högv. PrästeStåndet icke finna godt,
att denna inbjudning antaga; anser Utskottet omröstning
i ämnet böra af Förstärkt Stats-Utskott verkställas,
efter följande propositioner.
2:0 Den som godkänner Stats-Utskottets Förslag,
i 7 Punden 1 momentet, af Grunder för utlåning från
RiksgäldsContoiret emot inteckning i jordegendom, att
”lån af denna fond meddelas icke under 200 R.dr
B:co” — — voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida lånens minimibelopp skall bestämmas elter
H. PresteStändets eller R. o. Ad.-s beslut.
Och om Nej-Propositionen vinner:
3:o Den som vill, att i enlighet med H. PresteStåndets
beslut, början af y:de Punktens 1 mom. skall
lyda sålunda: ”Län af denna fond meddelas icke under
Boo R.dr B.co” voterar
Ja.'
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall, i enlighet med H. R. o. Ad.s
beslut, början af samma moment lyda: ”Lån af denna
Fond meddelas icke under 5oo R.dr B.co.'’
Betäntanden, N:s 426, 427. 5g<j
Allmänna föreskrifter.
Till 3:dje Puncten af desamma, hvilken lika som
de föregående a:ne första Puncterne äro af samtelige
RiksStånden bifallne, har V. BorgareStändet beslutat
ett tillägg vid slutet, af orden: "så vida de sjclfve
sådant åslundamen då icke något af de öfrige
RiksStånden om ett sådant tillägg sig förenat; anser
Utskottet frågan derom böra förfalla.
Utskottet får härjemte vördsamt anmäla: att i alla
öfriga delar, än de här omnämnda, Utskottets förslag
i Utlåtandet JV:o 4*5 blifvit dels genom 3, dels 4
RiksStånds sammanstämmande beslut gilladt.
Den 8 Mars i83oj
N:o 427,
Utlåtande öfver Hr Rosenblads, Bernh., inom
II. R. o. A. väckta och till Utskottet remitterade
motion, att Majoren, Frih. C. W. Gripenstjerna
måtte från och med innevarande
i83o års höl jan å RrgsContoirets Stat erhålla
en Pension af 200 R:dr B:co. (R:gs-A.)
Af Motionairen är, till stöd för den föreslagne pensionen,
anfördt, att, genom Majoren Friherre Gripenstjernas
till BancoUtskottet ställda ansökan om eftergift
af en dess äldre ränteskuld i BancoDiscontVerket,
samt BancoUtskottets, i anledning deraf, afgifna
och af R. St:r bifallna Betänkande N:o 116, till R.
St:rs kännedom kommit det högst utblottade tillstånd,
6oq Stats- U tskottets
hvari nämnde Friherre, sista ättlingen af en slägt,
som i nödens stund för Fäderneslandet gjort de största
uppolfringar, — vid 70 års ålder sig befinner; och
att, i afseende på Gripenstjernska Slägtens uppoffringar
för Fäderneslandet, Motionairen trott sig böra
hänvisa till 1810 års RiksdagsIIandlingar, då en pension
blef den ännu lefvande Friherre Gripenstjernas
jSyster tilldelad.
Äfen som denna motion, hvilken blifvit framställd
efter den stadgade motionstidens förlopp, icke står i
pågot omedelbart sammanhang med den af R. H. St:r
Majoren Friherre Gripenstjerna beviljade eftergift af
dess länteskuld hos BancoDiscontVerket, utan angår
ptt nytt ämne, sorn, vid sådant förhållande, emot stadgandet
i 56 §• Riksdagsordningen, icke kan till pröfning
af R. II. St:r innevarande Riksdag upptagas; så
har Utskottet funnit något annat dervid icke vara att
tillgöra, än att sådant vördsamligen anmäla,
Den 8 Mars i83o,
N;o 428.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, i fråga
om fördelningen af det mindre Creditivet,
till de dermed enligt 63 §. RegeringsFor^
men åsyftade ändamål,
I anseende till de i ämne fattade skiljaktiga beslut,
hafva Resp, ftiksStånden, efter derom af StatsUtskot-,
tet, i Memorial N;o 4oa, framställdt Förslag, under
den 22 och sistlidne Februarii forordnat, att, till
Betänkanden, N:o 428. 6ci
frågans afgörande, omröstning af Förstärkt Stats-Utskott
skulle verkställas efter följande tillika godkände
Proposition!
’’Den som vill, på sätt H. PrestcSländet och V,
fiorgareStånclet beslutat, att af det mindre Creditivet,
En million R:dr, §:delar böra vara att tillgå för
oundvikeligen nödiga anstalter till Rikets Försvar, och
f för andre högst vigtiga och angelägna ändamål,
röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej; kommer, i enlighet med R. o. Ad.-s
samt BondeStdndets beslut, af samma Creditiv hälften
att afsättas och anslås för Rikets Försvar och hälften
för andre högst vigtiga och angelägna ändamål.
I grundlagsenlig ordning har berörde omröstning
denna dag af Förstärkta Stats-Utskottet blifvit anställd.
Och bar dervid, efter voterings-sedlarnes öppnande,
befunnits 52 Ja och 67 Nej.
Nej har alltså vunnit, hvarigenom är beslutadt:
att, af det mindre Creditivet, hälften kommer att afsättas
och anslås för Rikets Försvar och hälften för
andre högst vigtiga och angelägna ändamål.
Hvilket Förstärkta StatsUtskottet skolat för R,
St:r vördsamligen anmäla.
Den to Mars t8Jo,
6o2
Stats-Utskottets
N:o 429.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, ang:de
elen af Marstrands Stad sökta ersättning för
utgjord inqvartering,
Sedan resp. RiksStånden, enligt aflåtne ProtocollsTJtdrag
af den 24 oc^ sistlidne Februarii samt 3:dje
innevarande månad, godkänt den, för afgörandet af
ofvanberörde fråga, af StatsUtskottet i Memorial N:o
411 föreslagne Voterings-proposition; så har omröstning
derefter af Förstärkta Stats-Utskottet denna dag
blifvit verkställd.
Lydande samma Voteringsproposition sålunda:
”Den som bifaller, att af RikgäldsContoirets medel
anslås omkring af Staden Marstrands förmenta
fordran eller en summa af 9000 R:dr, att förskottsvis
utbetalas i afräkning å den ersättning, som efter skeende
utredning, kan varda Staden tillerkänd och af
kommande Ständer anslagen, röstar
Ja.
Den det ej yiil, röst.gr
Nej.
Vinner Nej, kommer Staden Marstrand, att af
RiksgäldsContoirets medel utbekomma såsom ersättning
för sin från utgjord inqvartering härledde fordran
hos Staten, en summa af gooo R:dr B:co, hvarigenom
Marstrand skall anses vara för omförmäldte
anspråk till fullo godtgjord.
Betänkanden, N:s 429, 43o* 6o3
Denna Votering har utfallit med i5 Ja och 104
Nej.
Och som Nej vunnit; alltså skall Staden Marstrand
af B:gdsContoirets medel utbekomma, såsom
ersättning för sin från utgjord inqvartering härledde
fordran hos Staten en summa af 9000 R:dr Banco,
hvarigenom Marstrand skall anses vara för omförmäldte
anspråk till fullo godtgjord.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat till R.
H. St:r vördsamt anmäla.
Den 10 Mars i83o.
N:o 450.
Förstärkta StatsUtskotts Memorial, rörande
fördelningen af det vid. innevarande Riksdag
för UndervisningsVerken beviljade tillökade
Anslag.
Till följd af de resp. RiksStåndens den 8:de och 9:de
innevarande månad fattade beslut, i anledning af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Memorial
N:o i35, rörande RiksStåndens skiljaktiga Beslut
i ofvanberörde fråga, har Förstärkta Stats-Utskottet
denna dag, i vederbörlig ordning, anställt omröstning
efter följande godkände Proposition:
”Den, som anser Expeditions-Utskottets under
N:o 216 afgifne Förslag till R. Strrs underd. skrifvelse,
angående beviljadt anslag för UndervisningsVerken,
böra oförändradt antagas, voterar ,
Ja.
Stats-Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer i berörde Förslag till underd.
Skrifvelse det tillägg att äga rum, att, näst efter
orden: ”Tillämpnings Skolor nes fullkomnande” införes,
”utan afseende derå till hvilken HufvudTitel de
höra.”
Voteringen utföll med £7 Ja och 62 Nej.
Och som Nej vunnit; alltså skall i ExpeditionsUtskottets
under N:o 216 afgifne Förslag till R. St:rs
underdåniga Skrifvelse, ang:de beviljadt anslag för UndervisningsVerketi,
det tillägg äga rum, att näst efter
orden; ”TillämpningsSkolornes fullkomnande” införes;
”utan afseende derå till hvilken HufvudTitel de höra.”
Hvilket Förstärkta Ståts-Utskottet skolat för R.
II. Sttr vördsamt anmäla.
Den 10 Mars i83o.
N:o 431.
Stats-Utskottets Betänk., N:o 43r* 6o5
N:o 431.
Utlåtandei angrete väckt fråga om anslag för
utskrifning af manuscript till tryckningen
af RiksStåndells Protocoll samt för correcturläsning*
(R:gs-A.)
Till Utskottet har H. PresteStåndet fernlttérat ett till
Ståndet af dess Secreterare ingifvet Memorial, hvaruti
hemställes, alt, enär RiksStåndens Canzlier komma att
Upplösas åtta dagar efter Riksdagens slut, enahanda
anslag, som vid alla föregående Riksdagar varit vanligt,
för Utskrifning af manuscript till tryckningen af
PresteStåndets Protocoll vid denna Riksdag samt correcturläsning,
nemligen r R:dr B:eo för hvarje tryckt
ark, måtte bestämmas att af Riksdagskostnadsmedlen
Utgå; och hafva likaledes V. BorgareStåndet samt H.
BondeStåndet, efter inhemlad underrättelse orti berörde
hos PresteStåndet gjorde hemställan, meddelat enahanda
remiss till Utskottet i afseende på ifrågavarande
anslag för tryckningen af deras Protocoll»
Efter öfvervägande häraf och då, enligt R. H.
St:rs beslut, aflöningen för samtlige, vid innevarande
Riksdag , uti RiksStåndens Canzlier tjenstgörande kommer
att upphöra med åttonde dagén efter Riksdagens
slut, men tryckningen af RiksStåndens Protocoll;dessförinnan
icke kan varä fullbordad, hvadan för deösammas
verkställande derefter serskildt anslag mäste
för ofvanomförmälte erfördetliga biträde dervid ber
stämmas; får Utskottet vördsamt tillstyrka:
5 Bi
606 Stats-Utskottets
att för utskrifningen af manuscript till den vid innevarande
Riksdags slut återstående tryckning af
RiksStåndens Protocoll samt för Correcturläsnijjgen
dervid må beviljas enahanda vedergällning, som vid
1823 års Riksdag, för samma befattningar var bestämd,
eller En Riksdaler B:co för hvarje tryckt
ark, att af Riksdagskostnadsmedlen utbetalas, sedan
Protocollen blifvit till RiksgäldsContoret behörigen
aflemnade. Den 11 Mars t83o.
N:o 432.
Utlåtande öfver Hr Rosenqvists, Fredrik Lej
onhard, motion, att alla de under denna
Riksdag till grundlagsenlig behandling vid
den nästföljande, af Rikets Ständer godkän*
de grundlags-ätldrings-förslag måtte tryckas,
för att, innan närvarande Riksdag slutas,
tili hvarje nu varande Representant utdelas.
(U:gs-A.)
Denna motion har, tillika med de i ämnet afgifne
yttranden, blifvit, medelst utdrag af H. R. o. Adelns
Protocoll för den 26 sisth Febr. till Utskottet remitterad.
Och har Utskottet, i anledning häraf, skolat
vördsamt tillkännagifva, det Utskottet ej anser sig tillkomma
att taga någon befattning med denna fråga
förr än R. Hi Stir, på vederbörande Utskotts hemställan,
beslutat, att de ifrågavarande förslagen till
grundlagsförändringar skola särskildt tryckas.
Den 11 Mars i83o.
Betänkanden, N:is 433, 434* 607
N:o 43g.
Memorial med ytterligare fortsättning af Förslaget
till Reglemente för RiksgäldsContoiret.
Jemte särsk i 1 te Memorial N:s 4°8 och 422> är0 förslag
till föreskrifter, som skola intagas uti Reglementet
för RiksgäldsContoiret, förut till Rikets Höglofl.
Ständer afgifne.
1 enlighet med de af Rikets Höglofl. Ständer sedermera
fattade och Utskottet meddelade Beslut, har
det förslag lill föreskrifter, blifvit författadt, hvilket
till Rikets Höglofl. Ständers granskning och antagande
härjemte vördsamligen öfverlemnas.
Den n Mars i83o.
N:o 434.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om underd.
anhållan af R. St:r hos K. M:t, det
K. M:t täcktes i nåder låta, genom det för
Colonial-ärenderna inrättade Departement,
uppgöra fullständig redogörelse för S:t Barthelemy-fonden,
ifrån och med i8a3 års
Riksdag till och med den dag, då nästinstundande
Riksdag börjas.
«
H öglofl. Ridd. ocli Adeln har den 5 innevarande
månad till Utskottet remitterat berörde af Herr Rosenqvist
j Fredric Leonhard> väckta motion, tillika med
6o8 Stats-Utskottets
de af Herr von Schulzenheimj Davida och motionären
samina dag afgifne yttranden i ämnet.
Innehållet af K. M:ts, i Utskottets memorial N:o
346, anmäldta Kådiga Skrifvelse af den 20 sisth Nov.
rörande förhållandet med inkomsterne på Ön S:t Barthelemy,
har föranledt ifrågavarande motion, enär,
uti högstberörde Nådiga Berättelse, hvarken Intradernes
belopp för hvarje år, tillika med Administrationsutgifterne
blifvit redovisade: eller förhållandet dem
emellan uppgifvit; och ej eller visats, hvaruti de
förre så väl som de senare bestått; huru inkomsterne
blifvit använde: samt om de till allmänt nyttiga anstallter
inom Moderlandet blifvit anvisade. Åberopande
Hr Rosenqvistsåsom vidare stöd för motionen,
slutmeningen af K. Mits Nådiga proposition till R. St: r
den 18 April 1812, så lydande: ”K. M:t vill genom
”sitt för dessa ärender inrättade serskildta Departement
låta vid hvarje Riksdag komma till Riksens
”Ständers kunskap hvad i denna del af Styrelsen sig
”tilldragit, — hvad fördel för Moderlandet deraf vun”nits,
— och i hvad mohn överskjutande Intrader
”från Besittningarne kunnat till allmänt nyttiga an”stallter
inom Riket användas.
Af R. St:rs, såsom svar på K. M:ts Nåd. Proposition
den 18 April 1812 angående de Svenske Ultramarinska
besittningarnes styrelse och drätsel, den i5
Maj berörde år till K. M:t afgifna underd. skrifvelse
har Utskottet inhämtat: ”att R. St:r funnit så mycket
”mindre betänklighet att till den i Nåder föreslag”ne
serskilda författning om Svenska Ultramarinska
Betänkande n, N:o 434- 609
"Besittningarnes Styrelse, utan sammanhang med Sveriges
grundlagar, oell deras DrätselVerks afsöndrande
''från ali gemenskap med Svenska Financerne, lemna
"deras bifall, som de inkomster, hvilka från Ön S:t
"Barthelemy erhållas, allt för mycket bero af händel"sernes
föränderliga skick, för att af Svenska Statsverket
kunna med säkerhet påräknas; öfverlemnan"des
derföre detta ämne till K. M:ts egen omedelbara
"höga åtgärd, hälst K. M:t i Nåder förklarat dess af—
“'sigt vara, att dels med de från S:t Barthelemy inbytande
inkomster organisera ett serskildt Departe"ment
af Pommerska Expeditionens Embets- och Tjenstemän,
dels att vid hvarje Riksdag låta komma till
"R. St:rs kunskap hvad i denna del af Styrelsen sig
"tilldragit, hvad fördel för moderlandet deraf kunnat
"vinnas, och i hvad nion överskjutande intrader kun"nat
till allmänt nyttiga anstallter i Riket användas.
"Då R. St:r vid detta beslut häftat det vilkor, att administrationen
af S:t Barthelemy hädanefter icke kan
"komma att belasta Svenska StatsVerket, ehvad in"komsterne
blifva högre eller lägre, utan sådane anstalter
vidtagas, att af öfverskotten, enär de inträffa,
"alltid hålles tillhanda hvad, till fyllande af bristerne,
"derest sådane skulle uppkomma, erfordras, anse R.
"St:r ett sådant stadgande instämma så väl med hvad
"i afseende på Pommern alltid blifvit förfarit, sorn
"med hvad i afseende på Svenska kronan framdeles
"tillfallande Ultramarinska besittningar är att iakttaga."
Och som, i följd häraf Ön S:t Barthelemys administration
och drätsel tillhör, enligt K. M:ts och R.
6io S t a t s - U t s k o 11 e t s
Stlrs sammanstämmande beslut, en ifrån Sveriges Statsverk
skiljd förvaltning; alltså och då hvad dermed
äger sammanhang icke tillkommer StatsUtskottets pröfning,
har Utskottet ansett det ej tillkomma sig
att med Hr Rosenqvists ofvanberörde motion tagg
någon befattning. Den n Mars i83o.
N:o 435.
Utlåtande, i anledning af gjord motion ang,
rättighet för Hrr Fullrnägtige i RiksgäldsContoiret
att försälja Attesterna öfver det
i Banken på deposit-räkning insatte, i lane-,
väg anskaffade silfver.
I anledning af erhållen remiss å den af Hr Rosenblad,
Bernhardj hos II. Ridd. och Adeln väckta motion: att,
sedan R. St:r bifallit, att det silfver, som inflyter å
det beslutade lånet af 2 millioner R:dr Specie, skall
på deposit-räkning i Banken insättas, rättighet äfven
matte tillerkännas Hrr Fullrnägtige i RiksgäldsContoret,
alt kunna försälja de erhållne deposit-attesterna när
sådant kan finnas lönande samt stadgande derom införas
uti Instruetionen för Hrr Fullrnägtige, — får Utskottet
vördsamt anföra: att, ehuru vid tillfälle af
Coursens stigande en vinst skulle, genom en sådan åtgärd,
kunna beredas RiksgäldsContoiret, Utskottet likväl
icke finner skäl, att något stadgande i detta hänseende
meddelas Fullrnägtige i RfksgäldsGontoiret, enär
derigenom skulle förfelas det ändamål sorn åsyftats,
Betänkanden, N:s <$35, 446* 6ii
att bidraga till realisationens verkställighet, genom den
af R. St:r redan godkända 2:a punct i allmänna föreskrifterne
för Rg:sContoirets Fullmägtige rörande den
beslutna Upp- och Utlåningen, nemligen att, ”vid
beräkningen af silfverfondens förhållande till sedelstocken,
i afseende på tiden för realisationens verkställande,
BancoFullmägtige skola äga, i händelse silf—
verlånet blifvit upptaget och på deposit-r<äkning i Banken
insatt förr än realisation börjat, att anse den på
ifrågavarande räkning då innestående behållning i silfver
såsom Bankens,” samt för öfrigt Utskottet anser
det icke vara lämpligt, att Styrelsen öfver RgrsContoiret
med handelsrörelse och växeloperationer sig befattar;
hvadan ock Utskottet föreslår:
att Ilr Rosenblads ofvanberörde förslag icke må af
R, Sttr bifallas. Den 12 Mars i83o.
N:o 436.
Utlåtande, i särskildt väckt fråga om åtgärds
vidtagande till RiksgäldsContoirets betryggande
för förlust, i händelse det till Jordbrukets
underlättande beslutade lån af 2
millioner i silfver icke, på föreskrifne grunder,
varder till fullo åter i låneväg uttaget.
Hos Högloft. Ridd. och Adeln har Hr Munck af Rosenschöld,
Ebcrli.j medelst väckt motion, sökt visa vigten
deraf, att, sedan R. St:r nu beslutat upptagandet
af ett Statslån, de äfven borde vara betänkte på ut
-
6i3 S t a t s - U t s k o 11 e t s
vägar, att förekomma PiiksgäldsContoirets möjliga för*
lust, i händelse antalet af lånsökande ej blefve tillräck-»
ligt, att ersätta Contoiret de räntor och kostnader, som
det sjelf, till oförminskadt belopp, finge vtdkännas. Uti
y:e punkten af Utskottets förändrade förslag till allmänna
grunder för utlåningen förekomme väl följande
mening: ”skulle, vid någon lånetermins förlopp, tillräckligt
antal sökande icke hafva anmält sig att, på
”ofvannämnde vilkor lån undfå; äge då RiksgäldsCon”toirets
Fullmägtige, att, till undvikande af ränteförlust,
meddela lån,'utan inskränkning i beloppet, en■”däst
fullgod inteckningssäkerliet derför erhålles,” —*
men då denna undantags-föreskrift endast rörde utlåningssummans
belopp, men ej graden af inteckningssäkerlieten,
hvarom 2:a punkten åter stadgade, att den
borde vara inskränkt inom f af medeltalet utafEgendomens
taxeringsvärde, räknadt för åren i8i5 till och
med 1829, har Hr Munck af Rosenschöld, under
antagande af möjligheten att lånen icke blifva så begärliga,
sorn man synes förutsätta och att således RiksgäldsContoiret
linge vidkännas ränteförlust, till afböjande
af denna olägenhet, föreslagit, att, ”om icke
nog tidigt ett tillräckligt antal sökande anmäla sig att,
på nu stadgade vilkor undfå lån, Fullmägtige i RiksgäldsCqptoipet
må berättigas att meddela lån till Capitalbelopp,
som motsvarar ända till |-af Egendomens
taxeringsvärde, uppgjordt efter ofvannämnde grund.”
Hvarjemte Hr Munck af Rosenschöld, i händelse hans
motion i denna form ej skulle bifallas, hemställt, att
XJtskottet, åt ofvan införde mening af 7 punkten raaf
-
Betänkanden, Nio 436. 6i3
te meddela den förklaring, att med orden ”fullgod
säkerhet” menas den som Banken och publika cassör
antaga, eller, med hänsigt blott till nästföregående årets
Taxeringsvärde, anse för tillräcklig,
Af den utaf Hr Munck af Rosenschöld citerade
7 Punkten i Utlåningigrundernq visar sig, att Utskott
tet redan förutsett det fall, hvars befarande föranledt
nu ifrågavarande motion. Beträffande förslaget, om
låns lifgifvande till Gapitalhelopp, motsvarande |. af
[Egendomens Taxeringsvärde, har Utskottet, vid besvarandet
af anmärkningarne vid 2 Punkten af Betänkandet
N:o 384, i Utlåtandet N:o 4[6, sid. 532, 533
och 534 meddelat sine tankar, och Utskottet har,
hvad Egendomens Taxeringsvärde angår, ansett sig
höra, ej mindre för att trygga RiksgäldsContoiret ifrån
förluster, än ock för att äfven genom denna omständighet
kunna sträcka förmonen af hela låneanstalten
till ett större antal jordägare, antaga det uppgifna beloppet
af |, destohäldre som Banken icke utlånar utöfver
af Taxeringsvärdet; hvarjemte Utskottet, beträffande
antagandet endast af 182g eller sista årets
Taxeringsvärde, icke kunnat anse det så tillförlitligt,
sorn medeltalet af de 5 föreslagne arens, hvilket senare
likväl hör antagas efter PiQfningsComite'ernes värde,
Enär således den fråga, Hr Munck af Rosenschöld
nu väckt, redan varit under R. St:rs pröfning, och R,
Stil- i denna del godkänt hvad Utskottet föreslagit; finner
Utskottet nu icke eller anledning att föreslå någon ändring
eller förklaring i de af R.SUrfastställta grunder för
/
614 S t a t s - U t s k o 11 e t s
utlåningen från RiksgäldsGontoiret, emot inteckning i
jordegendom å landet och i städerne, utan tillstyrker
Utskottet att, hvad Hr Munck af Rosenschöld i ofvanberörde
afseende föreslagit, icke må af R. St:r bifallas.
Deri 12 Mars i83o,
N:o 437.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser,
ej mindre å 3:dje Puncten i Utskottets
Memorial N:o 422> mecl fortsättning af förslaget
till Reglemente för RiksgäldsContoiret,
än ock å 91 och 98 §§. i samma Reglemente,
(R:gs-A.)
Vid Utskottets hemställan i berörde Memorial, att
det må uppdragas åt Hrr Fullrnägtige att om försäljning
af de till RiksgäldsGontoiret, enligt R, St:rs beslut
vid 1823 års Riksdag, öfverlemnade Actier uti
Götha Canal, jemte en härifrån tillkommen Motala
Verkstads Obligation, gå i författning, på det sätt Hrr
Fullrnägtige pröfva lämpligast, dock så, alt tillfälle
beredes för Speculanter att derå göra anbud och åt
Ilrr Fullmäktige förbehålles att anbuden antaga eller
förkasta; —■ har inom V. BorgareStåndet blifvit anmärkt,
att det jemväl borde stadgas, att Hrr Fullmägtige
skulle, så vida ej nämnde Actier kunde, före den
l5:de instundande April, försäljas, dessförinnan fullgöra
den å Aktierne, vid insättningsrättens förlust, föreskrifue
inbetalning af 1 § procent, emedan i annat
Betänkande n, N:o 437. 615
fall dessa Aktier skulle förlora en betydlig del af deras
värde; hvilken omständighet, oaktadt den förmenats
hafva utgjort föremål för StatsUtskottets öfverläggning,
blifvit uti det föreslagna beslutet förbisedd;
— och har V. BorgareStåndet, med anledning så väl
häraf, som af den derstädes tillika gjorde erinran vid
gr §. af ofvanberörde Reglemente, att försäljningen af
omförmä'lte Actier borde emot hvad pris sorn helst af
Hrr Fullmäktige verkställas, nämnde Memorial och
till Utskottet återremitterat, Likaledes hafva emot
stadgandet uti 98 §. af det föreslagne Reglementet,
att behållningarne af de till extra StatsRegleringen hörande
medel böra, så vidt ske kan, i Banken förräntas,
på sätt för långifvare af allmänheten varder bestämdt,
och att den härigenom möjligen inflytande ränta
äfven får till extra anslagen användas, den anmärkning
blifvit, så väl inom beinälte PriksStånd, som ock
inom II. BondeStåndet framställd: att den, genom utlåning
af anslagen till Försvarsverket, inflytande ränta
äfven må komma Försvarsverket till godo, utan
att förblandas med de öfriga extra anslagen, för hvilken
anmärkning följande hufvudsakliga skäl äro anförde:
att den regel, som ock syntes vara riktig, i allmänhet
vore antagen, att då en summa till ett visst
ändamål anslås, den ränta, hvilken deraf kan uppkomma,
äfven bör till samma ändamål användas, hvilken regel
också vore vid förevarande fall tillämplig; att då det
berodde af K. M:t allena att genast anordna hela Anslagssumman
eller att deraf innehålla större eller mindre
del, det följaktligen endast hvilade på Dess an
-
616 Stats-Utskottets
ordnanden, huruvida någon eller ingen ranta skulle
kunna uppkomma, att R. St:r blott borde tillse, att
den möjligen blifvande räntevinsten, icke frånrycktes
dess rätta ändamål; Försvarsverkets iståndsättande
och upprätthållande/ att sådant likväl skulle inträffa,
om ifrågavarande §. oförändrad antoges, helst den rån-»
ta, sorn förmodades kunna erhållas af anslagen för
berörde stora ändamål, då skulle Lomma att förblandas
med tillgångarne för de öfriga extra anslagen,
hvilket dock destomindre kunde vara R. Sttrs mening,
som fulla beloppet af de summor K. M:t för FörsvarsVerket
begärt, ehuru desamma erkänts vara behöflige,
icke kunnat, i anseende till bristande tillgång,
anvisas; att då man ägde skäl, draga i tvifvelsmål,
huruvida alla de till FörsvarsVerket gjorde anslag
skulle kunna fullt utgå, enär brist lätteligen kunde
uti åtskilliga förmenta tillgångar uppkomma, det vore
naturligt, att den ränta, som K. M:t funne sig
kunna till förmån för Staten inbringa: jemväl blefve
för Militaire och inga andra behof använd: och har,
uppå alla dessa skäl, sistberörde §. ansetts böra erhålla
denna lydelse: "De för Extra Statsregleringen
”anslagne medel, enligt 79, 80,81, 82, 83, 84, 85,
”86, 88, 90, 91, 92, 93 och 94 5$., böra, i den
”man de för anviste behof blifva att tillgå, af Riks”gäldsContoiret
till H. Mit Konungens disposition, för
”StatsContoirets räkning, emot Ränta i Banken insättas,
på sätt för långifvare af allmänheten varder bestämdt.
De härigenom inflytande räntemedel få till
”extra anslagen användas, med iakttagande, att ränte
-
Betänkande n, N:o 437. 617
”vinsten af anslagen till FörsvarsVerket anvisas till
”Tredje HufvudTiteln till H. M:t Konungens disposition
till förstärkning för oförutsedda Militaire utgifter;
dock så, att desse räntemedel ej få användas till
"löner, pensioner eller gratificationer.” Härvid har
likväl af flere V. BorgareStåndets Ledamöter jemväl
blifvit yrkadt det förbehåll, att den ränta, sorn RiksgäldsContoiret
kan komma att utgifva å de lån, Contoiret,
för hastigt uppkommande Statsbehof, möjligen
blifver nödsakad att upptaga, måtte, till undvikande
af förlust för Gontoiret, af den inflytande räntevinsten
å ifrågavarande medel först betäckas, innan något
deraf till StatsVerket utbetales. Med anledning af
hvad sålunda är vordet anmärkt emot den af Utskottet
föreslagne 98 §. i Reglementet för RiksgäldsContoiret,
hafva ofvanbemäldte 2lne RiksStånd funnit godt
densamma till Utskottet återförvisa; äfvensom II. R.
o. A., efter erhållen inbjudning från BondeStåndet att
i detta beslut sig förena, har, under instämmande deruti,
på grund jemväl af de bos R. o. A. framställde
anmärkningar, återremitterat Utskottets afgifne Förslag
till de 4 sista afdelningarne af berörde Reglemente;
varande bos sistnämnde RiksStånd äfvenledes yrkadt,
att den, genom förräntande i Banken af behållningarne
å de till FörsvarsVerket anslagne medel, möjligen
inflytande ränta måtte af K. M:t få användas till 3:dje
IIufvudTitelns förstärkning för oförutsedde Militaireutgifter;
till stöd för hvilket yrkande hufvudsakligen
är vordet andraget: att då R. St:r, ehuru erkännande
nödvändigheten af de anslag K. M:t för FörsvarsVer
-
618 S t a t s - U t s k o t t e t s
let i Nåder äskat, likväl icke kunnat, för bristande
tillgång, anvisa fulla beloppet af de summor, som för
detta maktpåliggande ändamål pröfvats behöflige, det
vore billigt, att hvad som ytterligare Lunde erhållas,
genom utlåning af de härtill anslagne medel, jemväl
blefve för detsamma användt; att, utom de af K. RI:t
framställdte behof för FörsvarsVerket, mångå andra
sådane funnos, hvilka, så vidt möjligt vore, borde
fyllas, hvaribland exempelvis blifvit uppgifne: medel
till GenieCorpsernes utbildning genom ökad verksamhet,
beredande af tillfälle för mindre bemedlade Officerare
af Regementena att vid namhde Corpser tjenstgöra,
Exercice-Compagniers och InStriiCtionsSkoIors
inrättande vid Indelta Regementen och Corpser, ökad
öfning för Armeens gamla Stam samt erforderlige
medel för alt hos främmande Nationer kunna inhemta
de upptäckter och framsteg, som kunna lända Fäderneslandets
FörsvarsVerk till fördel.
Hvad sålunda blifvit inom lörbemälte 3.‘ne Riksstånd
artfordt, i afseende på Utskottets ifrågavarande,
af II. PrästeSfåndet lill alla delar gillade förslag till
5:te, 6:te, y.de och 8:de afdelningarne af Reglementet
för RiksgäldsContoiret, har Utskottet tagit i behörigt
öfvervägande; Och hvad först beträffar den inom V.
RorgaleStåndet framställde Anmärkning rörande yrkad
insättning å de i gi §. omförmälde Götha CanalActier,
så vida de ej, innan den i5 instundande April,
kunna försäljas, så får Utskottet, med godkännande af
densamma och uppå deruti anförde skäl, vördsamt föreslå,
alt denna §. må lyda som följer:
Betänkan den, N:o 619
De, enligt i8a3 års Riksdagsbeslut, till Riksgälds»
Contoiret öfverlemnade Adier uti Götha Canal, utgörande
i insatt Capital 35,ooo R:dr skola, tillika
med den häraf tillkomne Motala mekaniska Verkstads
Obligation å 700 R:dr, försäljas, på det sätt Fullmäktige
profva lämpligast. Skulle Actierne icke vara
på antagliga villkor försålde före den insättning,
som å desamma bör äga rum, inom den i5 nästkommande
April, skall ifrågavarande insättning af
Fullmäktige besörjas, innan Actierne åter till försäljning
utbjudas,
Vidkommande därefter de erhot den föreslagne
98 §. gjorde anmärkningar; så enär R. H. St:r, genom
lemnadt bifall till Utskottets, under N:o ij5, afgifne
Betänkande, beslutit, att de till Försvarsverkets iståndsättande
anvista medel skola, så vida de icke redan
förut till RiksgäldsContoiret ingått, dit öfverlemnas,
att, till fyllnad i den anslaghe summan, hållas K. M:t
tillhanda, till det belopp hvarje år, som K. M:t finher
böra, i ett eller annat afseende, användas för Försvarsverkets
iståndsättande och, efter Nådig föreskrift,
af K. StatsContoiret varder retjuireradt, anser Utskottet
det Vara billigt, att den möjligen uppkommande
räntevirtst å hvad af berörde medel, K. M:t icke sålunda
låtit i RiksgäldsContoiret lyfta, jemväl må komma
Rikets Försvarsverk till godo, för att af K. M:t
anVändas; Och har Utskottet alltså ansett sig böra
tillstyrka, att de åt FÖtsvarsVerket ansiagne och, under
79, 80, 81, 83, 84, 85 och 86 §5. uti det till R.
II. St:r, genom Utskottets Memorial N:o 422j aflcm
-
620 Stats-Utskottets
nade Förslag till Reglemente för RiksgäldsContoiret,
upptagne medel må, så vidt ske kan, i Ranken förräntas,
på sätt för långifvare af Allmänheten blifvit
bestämdt; och att den häraf möjligen inflytande ränta
må af K. M:t användas till 3:dje HufvudTitelns förstärkning
för oförutsedde Militaira utgifter, dock ieke
till Lonerj Pensioner eller Gratijicationer.
Skulle R. Hi Stir härtill bifalla, torde Realitet
böra hos Ki M:t i underd:het anmälasi
Och då uti Reglementet för RiksgäldsContoiret
härmed öfverensstämmande föreskrifter böra meddelas,
så kommer, i följd häraf, 98 §. uti det afgifne Förslaget
till berörde Reglemente och den med samma
i samband stående §. 97; att undergå en förändrad
redaction och hvilken föreslås att blifva af denna lydelsei
§•
97-
» De åt Försvarsverket anslagne och i §§. 79,80,
81, 83, 84, 85 och 86 upptagne medel insättas, i
den mohn de blifva disponibla, på en särskild räkning
i VexelBanken. De medel, som, enligt §§.79,
80 och 81, äro af Allmänna Bevillningen anvisade
till FörsvarsVerkets behof, skola inom Junii månads
slut till det för hvarje år beräknade beloppet, från
den räkning i VexelBanken, hvarå Bevillningsmedlen
insättas, öfverflyttas till den särskilda räkningen
för de extra militaire anslagen. De å denna Räkning
uppkommande Behållningar böra, så vidt ske
kan, i Banken förräntas, på sätt för Långifvare af
All
-
Betänkanden, N:o 437. 621
Allmänheten blifvit bestämdt. Den häraf möjligen
inflytande ränta må af K. M:t användas till 3:dje
HufvudTitelnS förstärkning för oförutsedde mili laire
utgifter.
5- 98-
De öfrige till den Extra Statsregleringen hörande
och i §§. 82, 88, 89, 90, 91, 92, 9'j och 94 om förmälde
tillgångar insättas äfven på en serskild Räkning
i VcxelBanken. De derå möjligen uppkommande
behållningarne böra likaledes i Banken förräntas,
vinsten derpå får användas till fyllande af de brister,
som i tillgångarne på denna Räkning kunna
uppkomma. De uti §§. 89, 90 och 91 upptagne tillgångar,
hvilka redan blifvit bokförda såsom RiksgäldsContoirets
egna, skola, i den mohn de inflyta
på den ; Räkning, dit de förut hört, derifrån på den
i denna $. omförmälda Extra AnslagsRäkningen öfverflyttas.
Alla de öfrige i §§. 92, g3 och 94 upptagne
tillgångar skola omedelbart å samma Räkning
insättas. Den 12 Mars i83o.
Reservation:
Af Herr CoramerceRådet Santesson: Då StatsUtskottet
uti dess förra afgifna Betänkande N:o 422> innefattande
Förslag till Reglemente för R. St:rs Fullmäktige
i RiksgäldsContoiret tillstyrkte att samtelige
de medel, som tillhöra Extra StatsRegleringen borde
förräntas till Extra Statsfondens nytta, afsågo ganska
visst de fleste af Utskottets Ledamöter, lika roed mig,
det goda tillfälle sorn dertill var beredt igenom det då
43
622 Stats-Utskottets
redan af 2!nc RiksStånd, Högl. Ridd. oell Adeln samt
Heder v. BondeStåndet fattade beslut, att upplåningen
i Banken för den så kallade Upp- och UtlåningsDisconten
skulle till hälften göras på så kallad Afskrifningsräkning
a vista, och hvilket beslut förmodades något
af de 2:ue öfrige Stånden skulle komma att biträda.
— I sådan åsigt undcrslälde jag äfven den Motion om
återremiss af nämnde Betänkandes 8g:e punkt, som inom
BorgareStåndet gjordes i ändamål, att 3:dje HufvudTiteln
skulle tillgodokomma Behållningen af uti nämnde
UpplflningsDiscont gjord förräntning af FörsvarsYerkets
andel uti de extra Statsanslagen.
Sedan har dock Förstärkta StatsUtskotlet igenom
votering med en rösts pluralitet afgjort, att Afskrifningsräkning
ej ifrågakommer, utan att upplåningen
kommer att ske endast mot obligationer på minst 3,
högst 6 månaders uppsägning. Vid detta förändrade
förhållande anser jag sådane betänkligheter möta den
åtgärd att jag helst afstyrker Extra StatsVerksmedlens,
och i synnerhet de deraf som tillhöra FörsvarsVerket,
förräntande igenom RiksgäldsContoiret. — Desse betänkligheter
äro:
i;o Att det blir sällan möjeligt för K. M:t eller
den Atitorite', åt hvilken K. M:t öfverlåter disposition
af Extra anslagen, att kunna förutsäga, om medlen
så lång tid som 3 a 6 månader kunna afses.
2:0 Att igenom den äfven Banken tillkommande
uppsägningsrätt af desse Obligationer , som ej hade varit
fallet med afskrifningsräkning, de af RiksgäldsGonioiret
å FörsvarsVerkets vägnar med beräkning af
Betänkanden, JV:is 4^7, 438. G23
längre tids förräntning insatte medel, genast kunna
komma att blifva åter uppsagde.
3:0 Att igenom det nu föreslagna sätt RiksgäldsContoiret
har blifvit förvandladt till Mäklare eller
Commissionair för denna särskilda förräntning afFörsvarsVerkets
på den föreslagna särskilda räkningen
odisponerade, och för någon längre tid tillgänglige medel;
hvarvid för RiksgäldsContoiret uppkommer nödvändighet
af beständig skriftvexling med K. M:t eller
vederbörande Autorite't, uti de mäst obetydlige frågor.
4:o Att RiksgäldsContoiret härigenom ställes i ansvar
för vården af Bankens utgifne Obligationer för
alla insättande Summor, och hvilka någon gång torde
uppgå till flere 100,000 R:dr, samt ej tillhöra RiksgäldsContoirct,
utan Försvars Verket; troligen komma
desse Obligationer att utställas löpande och till Sedelhafvåren,
alltså gällande i hvars mans liand, och denne
ökade dels, ansvarighet hos en eller annan af Verkets
Einbets- eller Tjenstemän, dels risk i öfrigt för
förlust af inneliggande Obligationer å betydligt belopp,
synes mig alldeles främmande för R. St:rs R:gsConloir.
N:q 433.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om öfverlemnande
till K:gl. KarmnarRätten af Inventarier
öfver det Staten tillhöriga och af
de K:gl. Hofven begagnade Silfver, Linne
och Husgeråd m. m. saint om en fullslän
-
624 Stats-Utskottets
digare granskning af det till Meubler m. m.
åt K:gl. Slotten anviste Anslag. (U.-A).
Hos Höglofl. R. och Ad. har Hr von Hartmansdorff\
Augustj uti afgifven Motion fästat uppmärksamhet
dervid, att K. KammarRättens speciella granskningsrätt,
hvilken, jemlikt K. Brefvet den 5 Nov. 1823,
Lör omfatta alla redogörelser för Statsmedels förvaltning,
i så måtto vore ofullständig i hänseende till Anslaget
för meublers underhållande på de K. Slotten,
sorn vederbörande i K. KammarRälten icke kunna controllera
den afgång eller tillkomst af persedlar som
årligen äger rum, enär, enligt Motionärens förmening
något inventarium deröfver icke lärer finnas i K:gh
KammarRätten, ehuru redan år 1810 serskilte personer
till upprättande deraf blifvit förordnade och derför
uppburit vedergällning; och har af sådan anledning
samt under omförmälande att, före år i8i5, anskaffningen
och underhållet af husgeråd och möbler
m. m. för de K:gl. Slotten bestreds nf den till K. M:t
i underd:het öfverlemnade HofStatssumma, men att vid
nämnde års Riksdag, till berörde andam?!, å RiksStaten
uppfördes ett särskilt års anslag af 5ooo R:dr,
hvilket år 1823 ökades till 8000 R:dr, hvarmed det
ännu utgår, Hr von Hartmansdorff hemställt om icke
Utskottet må infordra förtekning öfver Hofvets inventarier
af Silfver, Linne, Meubler, Husgeråd m. m.,
till hvilka Anslaget användes, samt undersöka denna
Förteknings beskaffenhet, och om icke R. St:r, såsom
vilkor för det nuvarande Anslagets fortfarande, må
Betänkanden, N:o 438. 625
begära, att Inventarium öfver närvarande beliållningarne
jemte fortgående uppgifter öfver tillkomst och
afgång å förrberörde Inventarii-persedlar, varda K:gl.
KammarRätten meddelade, för att framgent vara tillgänglige
ej mindre för dess än för R. St:rs Revisorer
samt Statsutskott.
Vid beviljandet af remiss å förrberörde Motion,
har Hr Hjerta^ Gustafa yttrat, det han ansåge den
föreslagna inventeringen af Meubler och Husgeråd å
K. Slottet ej vara passande, och att han vore öfvertygad,
det all nödig eftersyn och controll i detta hänseende
ägde rum.
Utskottet, som i detta ämne sökt förskaffa sig nödiga
upplysningar, har inhemtat: att ifrån och med
1816, eller det år då det serskilta anslaget för möblers
inköp och reparation vidtog, till K. K arn ma rRättens
granskning till ziffran årligen aflemnats en
serskilt Cassa-räkning öfver anslagets användande samt
dessutom redogörelse för derför inköpte nya meubler
eller materialier dertill, m. m.; att denna granskning
likväl sedermera upphört till följd af K. Br. den 27
Januari 1825, hvarigenom K. M:t, i sammanhang med
pröfningen af en utaf vederbörande RevisionsContoir
gjord anmärkning dervid, att någon redogörelse för
de genom försäljning af gamla inventarier influtne medel
icke på flera år aflemnats, rörande framtida förvaltningen
af det till meublers underhållande vid K.
Slotten uppförde Anslag i Nåder förordnat, att Hr
RiksMarskalken, till hvars disposition anslaget utbetalas,
borde vid hvarje års slut till K. M:t öfverlemna
626 Stats-Utskottets
Förtekning på de under loppet af året för anslagssumman
inköpta meubler och inventarier samt kostnaderne
dervid, jemte uppgift om det belopp, sorn
till reparationer åtgått; att K. M:ts gillande påskrift
å denna förtekning skulle utgöra RiksMarskalkens
decharge, utan att någon annan eller vidare redogörelse
kunde komma i fråga; att hvad som inflyter
genom försäljning af obrukbara meubler och inventarier,
skulle ibland tillgångarne för nya meublers anskaffande
upptagas, och användandet deraf på samma
sätt, som om den årliga anslagssumman är förordnadt,
bos K. M:t i underddiet uppgifvas, äfvensom att afskriften
af sagde redogörelser borde tillställas K. Mits Handelsoch
Finance-Expedition, för att, vid nästblifvande Riksdag
upplysningsvis kunna StatsUtskottet meddelas. Utskottet
har jemväl fått emottaga dylika afskrifter för
åren 1825, 1826, 1827 och 1828; hvarjemte Utskottet
från K. KamnaarRätten infordrat åtskilliga derstädes
förvarade Speciallnveritarier, nemligen för K. M:ts
Ilof-Oeconoraie, upprätladt år 1820 med afgångs- och
tillkomstförtekningar till och med år 1826; för HusgerådsKaminaren,
Hofstallet och KlädKammaren af år
1821, för SilfverKammaren af år 1820 samt för P’aleburen
af år 1817.
Hvad nu först angår motionärens framställning om
en fullständigare granskning af det till meubler m. m.
å de Kongl, Slotten an viste anslag, så anser Utskottet
densamma sedan R. Sttr redan fattat deras beslut öfver
K. M:ts Nådiga förslag till iustruetion för R. 11.
St:rs Revisorer, och öfriga med granskningen af all
-
Bebänkanden, N:is 438, 43g. G27
manna medels förvaltning och användande, gemenskap
ägande frågor, nu icke föranleda till någon åtgärd.
Den 14 Mars i83o.
Reservation:
Hr von Hartmansdorff, August, reserverade sig
desto mera mot Utskottets hemställan, som dess Betänkande
upplyste att K. KammarRättens granskning
af det ifrågavarande Anslagets förvaltning blifvit
afskalfad, just i anledning deraf, att KammarRätten
gjort anmärkning vid uteblifven redogörelse under flera
år, för de genom försäljning af gamla inventarier
influtne medel.
Häruti hafva instämt Hr Heykensköld, Hr Leffler
och RiksdagsFullmäktigc Per Person och Per Olsson.
N:o 459.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
af Utskottets Memorial N:o 388, rörande
charteringen af den Götha CanalBolags Förhindelse,
som uti CanalYerket och dess
ägande fastigheter skall intecknas.
Hederv. BondeStåndet har, på grund af åtskillige
emot Utskottets berörde Memorial framställde anmärkningar,
detsamma under den 12 sisth Febr. till Utskottet
återremitterat; men som II. R. o. A., II. TresteStåndet
och Y. BorgareStåndet, jemlikt Utskottet
628 Stats-Utskottets
tillhandakomne ProtocolIsUtdrag, den utte och i5:de
i nämnde månad ifrågavarande Memorial bifallit, hvarigenom
målet blifvit afgjordt; alltså anser Utskottet
sig ieke kunna, emot 75 §. R.-Ordn., i anledning af
omförmälte anmärkningar, något vidare yttrande rörande
della ämne meddela, Den i4 Mars i83o.
Betänkanden, N:o 44°-
629
N:o 440.
Utlåtande öfver väckt motion om anslag för
upprättande och tryckning af Register öfver
R. o. Ä:s Protocoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag samt för författandet af Register
öfver samma Stånds Protocoll vid sisth
Riksdag,
Sedan Riket1! nu församlade St:r , för upprättande af
Register öfver R. o. A:ds Protocoll vid ej mindre i8i5
års än innevarande Riksdag, beviljat enahanda anslag,
sorn vid föregående Riksdagar varit vanligt eller io
R:dr för hvarje tryckt ark, samt derjemte beslutit, att
desamma borde på allmän bekostnad tryckas; så har
Hr Rosenblad, Bernhord, under förklarande, det han
visserligen ansåg häraf uppenbart följa, att med författandet
och tryckningen af Register öfver R. o. A:s
Protocoll vid 1817 och 1818 årens Riksdag samt upprättandet
af Register öfver Ståndets Protocoll vid sist—
förflutna Riksdag bör på enahanda sätt förfaras, likväl
till undvikande af missförstånd, i saknad af bestämd
föreskrift, föreslagit, uti en hos H. R. o. A.
väckt och till Utskottets handläggning öfverlemnad
motion, att i afseende å betalningen för upprättande
och tryckning af Register öfver R. o, A:s Protocoll
vid 1818 års Riksdag samt för författande af Register
öfver Ståndets Protocoll vid Riksdagen år i8a3 må
förhållas alldeles på enahanda sätt, som R. H. St.*r rö
5
b. 44
63o Stats-U tskottets
lande författandet oell tryckningen af Registret öfver
bemälte Stånds Protocoll vid denna Riksdag, beslutit.
Yid öfverläggningen örn detta ärende, liar Utskottet
inhenitat, att, oaktadt Register öfver R. o. A:s
Protocoll vid sislförflutne Riksdag redan för flere år
sedan är från trycket utgifvet samt tryckningskostnaden
derföre af RrgsContoiret betald, någon serskild
vedergällning för detsammas upprättande dock icke
från nämnde Contoir utbekommits, men att deremot
något Register öfver Ståndets Protocoll för den föregående
Riksdagen ej ännu blifvit tryckt; hvadan och
som det är ett nödvändigt vilkor, för att kunna uti
ifrågavarande vidlyftiga Protocoll erhålla de upplysningar,
som, särdeles under efterföljande Riksdagar,
ofta erfordras, att upprättade fullständiga Register öfver
de derstädes förekommande mångfaldiga ämnen finnas
att tillgå; så och med afseende på det mindre betydliga
belopp, hvartill kostnaden härföre kan komma
att uppgå, får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att för upprättandet af Registret öfver R. och A:s
Protocoll vid sisth Riksdag må, i likhet med hvad
för registreringen af RiksStåndens Protocoll vid innevarande
Riksdag är bestämdt, beviljas Tio R:dr
för hvarje tryckt ark; äfvensom att, derest Regi- .
ster öfver merbemälte RiksSt|nds Protocoll vid 1817
och 1818 årens Riksdag jemväl varder upprättadt,
enahanda betalning derföre må utgå; samt att de
så väl härföre, som för tryckningen af sist omförmälte
Register belöpande kostnader må bestridas af
Betänkanden, N:is 44°> 44r*
de för utgifterne vid denna Riksdag anvisade medel.
Den 14 Mars i83o.
N:o 441.
Memorial, i följd af skiljaktiga beslut inom
RiksStånden, i anledning af Utskottets hemställan
i Memorial N:o 4*6, angående de
70,000 R:dr, som äro anvisade för KrigsCollegii
Departementers Materiella behof
och Krut-tillverknings-kostnaderne, nemi.
att denna Summa måtte årligen utaf Öfverskotten
på StatsYerkets ordinarie och extraordinarie
Inkomster för åren från och med
i83o från RiksgäldsContoiret utbetalas, så
vidt de dertill lemna tillgång; men att någon
ersättning, för hvad som för ett år
brister i berörde 70,000 R:dr, icke får tagas
af Öfverskotten för ett annat år.
Af RiksStåndens den 3, 4» 11 och *3 innevarande
månad i detta ämne allåtne ProtocoIlsUtdrag har Utskottet
inhämtat, att 'det blifvit förklaradt:
Af Högv. PresteStändet ”att det med dess mening
och afsigt är öfverensstämmande, att det belopp,
hvarmed Öfverskotten det ena året möjligen understiga
ifrågavarande 70,000 R:dr, får af de påföljande,
632 Stats — U tsko ttets
innan nästa Statsreglering, förflytande årens Öfverskott
ersättas, derest desamma dertill lemna tillgång.”
Uti hvilket förklarande, Hederv. BondeStändct,
som gillat Friherre Silfverskölds vid Utskottets Memorial
N:o 416 fogade reservation, instämt»
Hvaremot Höglofl. Ridd. och Adeln funnit för
godt, ”att, på de i Utskottets af samtclige RiksStånden
redan bifallne Betänkande N:o 387 stadgade Grunder,
hvilka jemväl i afseende på ifrågavarande åt
FörsvarsVerkets Materiel af Öfverskotten årligen anvisade
70,000 R:dr Banco böra tillämpas, ogilla Ut*
skottets gjorda hemställan.”
Och har Väl loll. B or gar eSlandet, som forst, med
förblifvande vid sitt förut i ämnet fattade beslut, ogillat
hvad Utskottet hemställt, sedermera i så måtto
antagit Ridd. och Adelns inbjudning till de öfrige
RiksStånden, att sig förena i Ridd. och Adelns beslut,
att Ståndet beslutat: ”det RiksgäldsContoiret skall,
för att tillhandahålla K. M:t årligen berörde 70,000
R:dr, intilldess Öfverskotten blifva utredda, eller,
derest Öfverskotten härtill för något år icke lemna
tillgång, desamma genom Upplåning anskalfa, med
vilkor, att nämnde förskott af de följande årens Öf*
verskottsmedel skola ersättas.”
Deremot hafva hvarken PresteStändet eller BondeStåndet
antagit Ridd. och Adelns inbjudning.
Vid detta förhållande, och då Utskottets öfvanberörde
hemställan blifvit förkastad af samtelige RiksStånden,
af hvilka PresteStändet och BonileStundet
Betänka n den, N:o 44r- 633
förenat sig om ett oell samma beslut i denna fråga,
men Ridd. och Adela och BorgareStåndet åter, ehuru
i hufvudsaken ense, meddelat olika förklarande!!, i
så måtto, att BorgareStåndet i afseende på verkställigheten
gifvit en bestämdare föreskrift; får Utskottet
tillkännagifva, att derest II. Ridd. och Adeln eller V.
BorgareStåndet ej skulle finna för godt, att, med
frånträdande af sina fattade beslut, biträda II. PresteStåndets
och II. BondeStåndets; omröstning af Förstärkt
Statsutskott bör anställas, efter följande till
R. Sttrs godkännande nu tillika framställte propositioner
;
i:o Den som bifaller, att, i öfverensstämmelse
med II. PresleStåndets och II. BondeStåndets förklaranden,
det belopp, hvarmed Öfverskotten på StatsVerkets
inkomster för åren från och med i83o det
ena året möjligen understiga den summa af 70,000
B:dr, som är på Biksgälds-Conloiret anvisade för
Krigs-Collegii Departementers Materiella behof och
Krut-tillverknings-kostnaderne, får af de påföljande
innan nästa Statsreglering förflytande årens Öfverskott
ersättas, derest desamma dertill lemna tillgång; röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej; kommer, att genom serskild votering
afgöras, huruvida V. BorgareStändets eller II. R. o.
Ad:Sj angrde ifrågakomne 70,000 R:dr den ir och i3
Mars meddelade, Beslut skall, såsom föreskrifter för
Fullmägtige i R:gsContoiret, tjena till efterrättelse.
634 Stats-Utskottets
Och om Nej-Proposition vinner.
2:0 Den som bifaller, att på sätt V. BorgareStännet
förordnat, RtgsGontoiret skall, för att tillhandahålla
K. M:t årligen 70,000 R:dr för KrigsCollegii Departementers
materiella behof och krut-till verkningskostnaderne,
intill dess Öfverskotten på SlatsVerkets
inkomster från och med år i83o blifva utredda, eller,
derest Öfverskotten härtill för något år icke lemna tillgång,
desamma genom upplåning anskaffa, med vilkor,
att ,nämnde förskott af de följande årens öfverskottsmedel
skola ersättas, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej; böra, i enlighet med H. R. o. A.-s
Beslut, de i StatsUtskottets af samtelige RiksStånden
bifallne Betänkande N:o 387 stadgade grunder jemväl
i afseende på ifrågavarande åt FörsvarsVerkets Materiel
af Öfverskotten årligen anvisade 70,000 R:dr B:co
. i ' l
tillämpas. Den 14 Mars i83o.
*
N:o 442.
Memorial, ang:de 2:ne punkler, sora skola införas
uti Reglementet för R:gsContoiret.
(R:gs-A.)
Då till R. H. St:rs pröfning och antagande, Utskottet,
jemte Memorial N:o 433, aflemnade förslag till
stadganden, hvilka' uti Reglementet för RtgsContoiret
skola införas, återtsod blott, till detta Reglementes
/
Betänkande n, N:o 443> 635
fulländande, att afvakta R. II. St:rs Beslut, i afseende
på 2:ne af Utskottet hemställdta ämnen, nemi. uti Memorial
AT:o ang:de den summa af 70,000 R:dr,
som är anvisad för KrigsGollegii Departernenters materiella
behof och krut-tillverknings-kostnaderne, alt
ärligen utgå af öfverskottcn på Stats Verkets ordinarie
och extraordinarie Inkomster för åren från och med
j83o, samt uti Utlåtande Nio 4[9> rörande kostnaderne
för den inteckning, som skall tagas uti Götha
Canal och dess egande fastigheter.
Som nu sistnämnde Utlåtande N:o 419 sedermera
är vordet af 3:ne RiksStånd godkändt, så får Utskottet
föreslå, alt mot slutet af §. 5i sorn handlar om
charteringen af Götha CanalBolags förbindelse, tillägges
följande:
De öfrige utgifterne för inteckningen må väl af R:gsContoiret
förskjutas, men mot ersättning af Bolaget,
efter den räkning, som derå kommer att afgifvas;
egandes Bolaget, att antingen inbetala beloppet till
RigsGontoiret eller ock låta detsamma på anslaget
afdragas.
Beträffande åter det förstnämnde Memorialet N:o
4i6 så, enär, i denna fråga de respective RiksStånden
stannat i skiljaktiga beslut, har Utskottet i Memorial
N:o44[ uppgifvit förslag till de alternativa propositioner,
öfver hvilka i Förstärkta StatsUtskottet voteringar
komma att anställas.
Och som Riksdagens slut är nära för handen, så
celi till tidens vinnande, bar Utskottet ansett sig böra
hemställa, att den voterings-proposition, som var
-
636 Stats-Utskottets
der antagen, får uti Reglementet för RrgsContoiret
införas, såsom R. H, St:rs Beslut, under §. 96 i stället
för §. g4, uti det förut afgifne förslaget med Memorialet
N:o 422. I hvilket afseende Utskottet föreslår,
att, om första /»-propositionen, som innehåller
H. PresteStåndcts och H. BondeStåndets sammanstämmande
Beslut, vinner, föreskriften uti Pieglementet
blir följande:
Från StatsContoiret lefvereras blifvande öfverskott
på StatsVerkets ordinarie och extraordinarie Inkomster
för år i83o och påföljande åren; hvaraf dock
för KrigsGoIlegii Departementer till FörsvarsVerkets
materiella behof samt för krut-tillverkningskostnadernes
bestridande skall från RrgsContoiret årligen
utbetalas en summa af SjuttioTusen (70,000) R:dr,
sä vidt dessa öfverskottsmedel härtill lemna tillgång.
— Det belopp, hvarmed Öfverskotlen på StatsVerkets
Inkomster för åren från och med, l83o,
det ena året möjligen understiga den summa af
70,000 R:dr som är på R:gsContoiret anvisad för
KrigsCollegii Departementers materiella behof och
krut-tiliverknings-kostnaderne, får af de påföljande
innan nästa StatsReglering förflytande årens Öfverskott
ersättas, derest desamma dertill lemna tillgång.
Vinner 2:dra /»-Propositionen, innehållande V.
BorgarcStåndets Beslut, kommer föreskriften att erhålla
följande lydelse:
Från StatsContoiret lefvereras blifvande Öfverskott
på StatsVerkets Ordinarie och Extraordinarie Inkomster
för år i83o och påföljande åren; hvaraf
Betänk anden, N:o 442- 637
dock, för KrigsCollegii Departementcr till Försvarsverkets
materiella behof samt för krut-tillverkningskostnadernes
bestridande skall frun RrgsGontoiret årligen
utbetalas en summa af SjuttioTusen (70,000)
R:dr, så vidt dessa Öfverskottsmedel härtill lemna
tillgång. RrgsGontoiret skall, för att tillhandahålla
Kongl. Majrt årligen SjuttioTusen (70,000) R:dr för
KrigsCollegii Departementers materiella behof och
Krul-tillverknings-kostnadema, intill dess Öfverskotten
på StatsVerkets Inkomster från och med år i83o
blifva utfedde, eller, derest Öfverskotten härtill för
något år icke lemna tillgång, desamma genom upplåning
anskaffa, med vilkor, att nämnde förskott, af
de följande årens Öfverskottsmedel skola ersättas.
Vinner åter 3:dje eller iVcy-propositionen innehållande
Ridderskapets och Adelns Beslut, kommer
föreskriften att lyda sålunda:
Från StatsQontoiret lefvereras blifvande öfverskott
på StatsVerkets ordinarie och extraordinarie
Inkomster för år i83o och påföljande åren; hvaraf
dock för KrigsCollegii Departementer till FörsvarsVerkets
materiella behof samt för Krut-tillverknings-kostnadernes
bestridande skall från RuksgäldsContoiret
årligen utbetalas en summa af SjuttioTusen
(70,000) Riksdaler, så vidt dessa Öfverskotts-i
medel härtill Jemna tillgång. — De uti SlatsUtskoltets
af samtlige RiksStånden bifallne Betänkande
N:o 387 stadgade grunder böra jemväl, i afseende
på ifrågavarande åt FörsvarsVerkets materiel af
Öfverskotten årligen anvisade Sjuttio Tusen (70,000)
I
638 Stats-Utskottets
Riksdaler Banco, tillämpas; lydande slutet uti ofvanäberopade,
af R- H. St:r godkända Betänkande
]V:o 387 sålunda: "Derest någon brist tillfälligtvis
"skulle uppkomma uti det påräknade beloppet af
"de till StatsVerket eller RiksgäldsGontoiret anslagna
Inkomster och Tillgångar, hvilken ej af Öfverskott,
eller andra för handen varande medel betäckes,
RiksgäldsGontoiret må, på sätt äfven tillförene
öfligt varit, anskaffa skillnaden genom Lån; dock
under förbehåll, att dessa, i mån af blifvande Tillgångar,
återbetalas; och att de i det hela icke få
Öfverstiga hvad som till de bestämda anslagens samt
de beviljade och begagnade Lånens eller Creditivens
fyllande, erfordras.
Slutligen får Utskottet bifoga en Tableau öfver
RiksgäldsGontoirets förslagsvis beräknade Behof och
Tillgångar för åren i83o—1834, hvarvid Utskottet
likväl ansett sig böra anmärka, att om H. Ridd. och
Adelns eller V. BorgareStåndets beslut, angående de
70,000 R:dr till KrigsCollegii Departementers materiella
behof och Krut-tillverknings-ko.stnaderne, blir
R. II. St.Ys, komma Riksgälds-Gontoirets behof att
förslagsvis ökas med 35o,ooo R:dr, för hvilka, enär
möjligen blifvande Öfverskott icke kunna till något
visst belopp påräknas, en förökad upplåning af Allmänheten
måste till en lika summa tagas i beräkning
och på Tabellen öfver RiksgäldsContoirets behof och
tillgångar, iakttagas. Den i5 Mars i83o«
Bilaga till StafsUtsk. Memorial N:o 442*
Riksgälds-Contoirets Behof och Tillgångar för Åren i83o_i834.
RiksgäldsContoirets ordinarie Behof,
Brist från år 182g ....
Inlösen af 5-procents-Obligationer
Upbringnings-Ersättriingar .
Omkostnader för RiksgäldsContoiret .
Förlust på GeneralAssistanceContoiret
Räntor på åtskilliga Lån
Ranta till H. M:t Konungen
Statsbrist-Summan till StatsContoiret.
Extra. Anslag till FörsvarsFerket.
Till Materielen i Allmänhet
„ Garnisonssjukhuset
„ Andra LifGardets Gasern
Extra Anslag för Öfrigt.
Enligt StatsUtsk. Bet. N:is 154 & 335,
IRo D:o 335.
D:o J) .* o 335.
Understöd åt Westerbottens Rothållare
Ersättning åt Staden Marstrand
Riksdagskostnader
Till Canaler och Strömrensningar
Götha Canal
Södertelje Canal, årlig ränta
Strömrensningar
Län till Stiider och Corporationer
Borås Stad ......
Norrköpings d.'o ....
Öregrunds d;o
Trollhätte Canal och Slussverks Bolag
Jönköpings Stad ....
Stuteri-Inrättningen ....
Insatta Medel att återbära.
Till Götha Canal-Bolag . . - .
Crediliv-Anslagj genom upplåning om den behof ves. Sumraa R:dr 1 ' 5,336,66g j —
78,700
10.000
232,587
3oo,ooo
53.000
46,35o
1,000,000
8,636,000
2,820,000
97.000
55.000
234,94°
45,735
38,623
8.000
9.000
90.000
745,334
7,5oo
250.000
168,900
100.000
5.000
80.000
8.000
35.000
182.000
10,356,637
2,972,000
2,008,032
Stora Creditivet
Mindre D:o
Spannemåls-un dsättningar
Till Accords-Reglering .
Vattenledningen till Carlskrona
Professor Ling för en Lärobok
Uli-Discontens förökning
R:dr 2,000,000. —
,, 1,000,000. —
„ 1,000,000. —-
„ 100,000. —
„ 83,333: 16.
j? 2,000. —»
200,000. —
4,385,333: 16.
Ersättning för Riksmarkegängsprisets stigande utöfver
6 R:dr Tunnan.
D:o för fourageringsprisets stigande öfver beräkning.
D:o för förhöjning i Kronoskjutslegan.
RiksgäldsContoirets egna Tillgångar.
Från GeneralAssistanceContoiret
Skatterätts- och Observations-medel samt Tidningsstämpel-afgift
......
Capital- och Ränte-inbetalningar
Af Allmänna Bevillningen .....
Dito till Statsbrist-Summan ....
Extra Tillgångar åt FörsvarsVerket.
Af Allmänna Bevillningen .....
Dito till GarnizonsSjukhuset och 2:dra Gardets Casei
Af StatsVerkets Öfverskott 1828—29
Af Bankens Räntevinst för år 1828 .
Af Finska Medlen .....
Af MagazinsFondens utredning .
Extra Tillgångar för andra ändamål.
StatsVerkets Öfverskott för år 1827 .
Af Bankens Räntevinst för 1829—1834
Afbetalningar från Staden Ystad
Af Trollhätte och Södertelje Actier .
Af Götha Canal-Actier
Af Tackjerns-Bergslagens Lån
Återbetalning af Lånet till Stuteri-Inrättningen
Tillgångar genom upplåning.
Af Götha Canal-Insättningar
Af Allmänheten ......
C. Sylvan.
5o,ooo
_
90,000
85,ooo
1,5 r 5,000
8,636,ooo
—
—
i,o5o,ooo
I 52,000
5go,ooo
100,000
80,000
1,000,000
235,041
i,i5o,ooo
7>2°9
1,800
_
- -
5,8oo
- ■ ,
3o,ooo
35,ooo
282,000
241,81g
—
—
Summa.
10,376,000
2,972,000
1,988,669
Summa R:dr | i5,336,66gl— | —
JR 1 lisgählsContoirets till förestående Reglering hörande
Fordringar d. 3i Dec. 18Ö4.
För utgångne Län, enligt Beslut
vid denna Riksdag:
Till Staden Borås ....
D:o Norrköping
D:o Öregrund . . .
Trollh. Canal o. Slussverk
Staden Jönköping . . .
Skuld utöfver Fordringar . .
,,
„
,,
I 68,900
foo,ooo
5,000
80,000
8,000
36 r,900
9>9*9
371,819
Skulder d. 3l Dec. l83f
Till Allmänheten för upptagne
Lån
„ Götha Canal-Bolag
„ Södertelje Canal
241,819
100,000
3o,ooo
371,819
Betänkande», N:o 443* 63g
N:o 445.
R. II. St:rs Förstärkta StatsUtskolls Memoriq],
ang:de verkställd omröstning i fråga om de
70,000 R:dr, sorn blifvit anvisade för KrigsCollegii
Departementers Materiella behof och
^Crut-tillverkningskoslnaderne.
Sedan, i anledning af StatsUtskottets hemställan, att
nyssberörde Summa mätte årligen af Öfverskotten på
StatsVerkets Ordinarie och Extraordinarie Inkomster
för åren från och med i83o från RiksgäldsContoiret
utbetalas, så vidt de dertill lemna tillgång, men någon
ersättning för hvad sorn för ett år brister i berörde
70,000 R:dr, icke får tagas af Öfverskotten för
ett annat år, de respective RiksStånden stannat i skiljaktiga
beslut, och under den i5 och 16 i denna månad
bifallit StatsUtskottets, till följd deraf i Memorial
N:o 441 afgifna Förslag till voterings-propositioncr,
för frågans afgörande af Förstärkt Statsutskott; så
liar, i Grundlagsenlig ordning, Förstärkta StatsUtskottet
denna dag anställt omröstning, efter de godkände
propositionerne nemi.:
1:0 Den som bifaller, att, i öfverensstämmelse med
Högv. PräsleStandets och Ilederv. BondeStåndets förklaranden,
det belopp, hvarmed Öfverskotten på StatsVerkets
inkomster för åren från och med i83o det
ena året möjligen understiga den summa af 70,000
R:dr, som är på RiksgäldsContoiret anvisad för KrigsCollegii
Departementers Materiella behof och Krut
-
6^o Stats-U t s kottets
tillverkningskostnadcrne, får af de påföljande innan
nästa Statsreglering förflytande årens Öfverskott ersättas,
derest desamma dertill lemna tillgång; röstar
Ja,
Den det ej vill, röstar
Nej,
Vinner Nej; kommer alt, genom serskild votering
afgöras, huruvida Vällofl. BorgareSlåndets eller Högl,
Ridd. och Adelns, ang:de ifrågakomne 70,000 R:dr,
den it och ij Mars meddelade Beslut, skall, såsom
föreskrift för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret tjenst
till efterrättelse,
Voteringen härom utföll med 5i Ja och 67 Nej.
Och sorn Nej vänn-, alltså skedde omröstning ef-s
ter följande
2,‘dra Proposition;
Den som bifaller, att, på sätt Vällofl, Borgare
Ståndet förordnat, RiksgäldsContoiret skall, för att
tillhandahålla K. M:t årligen 70,000 R:dr för Krigs^
Collegii Departementers Materiella behof och Kruttill
verknings-kostnaflerne, intilldess Öfverskotten på
StatsVerkets inkomster från och med år i83o blifva
utredda, eller, derest Öfverskotten härtill för något
år icke lemna tillgång, desamma genom upplåning
anskaffa, roed vilkor, att nämnde förskott af de följande
årens öfverskotlsniedel skola ersättas; röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Betänkanden, N:o 443- 64'
Vinner Nej; böra, i enlighet med El. R. o. Ad.s
Beslut, de i StatsUtskottets af samtelige RiksStånden
bifullne Betänkande N:o 387 stadgade grunder jemväl
i afseende på ifrågavarande åt FörsvarsVerkets Materiel
af Öfverskolten årligen anvisade 70,000 R:dr B:co
tillämpas.
Dessa Proposilioher besvarades med 97 Ja och 22
Nej; Och sorn Ja vunnit; alltså skall RiksgäldsContoiret,
för alt tillhandahålla K. M:t årligen 70,000
R:dr för KrigsCollegii Departementers materiella behof
och kruttill veikn ingskostnaderne , intilldess öfverskotten
på StatsVerkets Inkomster från och med år
i83o blifva utredda, eller, derest Öfverskotten härtill
för något ar icke lemna tillgång, desamma genom
upplåning anskaffa, med vilkor, att nämnde förskott
af de följande årens Öfverskottsmedel skola ersättas.
Hvilket Förstärkta StatsUtskoltet skolat hos R.
H. Sl:r vördsamligen anmäla.
Den 17 Mars i83o.
Tryckfel i 5:te Bandet af Statsutskottets Bet•
Tab. Lit. A. sid. 3 r. n, uti några ex. står 4*3,388: 16. -
D:o Lit. 2. sid. 8 r. i,
D;o Lit. 4 sid. 16 r. i4,
d;o 20,
läs
4x8,388: 16. -
dlo
star
1,001,299:37.9.
läs
1,001,299:37. -
d:o
står
4i3,3g5: 36. -
läs
4i3,485: 36. -
d:o
står
445,5io: 36. -
läs
445,6oo: 36. -
Bilaga
lill StatsUtskoltels Betänkande N:o 3a3, ang:de
Ränte-persedlarnes förvandling.
Stormäktigste Allern ådigste Konung!
Sedan vid sistförflutna Riksdag, fråga åter blifvit
vackt om de olägenheters afhjelpande, sorn vid Ilemmans-räntornas
debitering och utgörande uppkomma
deraf, att dessa räntor, enligt Jordeböckerna, bestå af
mångfaldiga persedlar, hvilkas värde, efter hvarje års
Markegångspris, uträknas, har hos R. St:r förekommit,
att ränte-persedlarnes förminskning eller omsättning
till antal och beskaffenhet, ej allenast skulle tillvägabringa
större reda och enkelhet i Kronans räkenskaper,
samt lätthet för de skattskyldige att sjelfve
beräkna sina utskylders belopp efter Markegångarne’
utan äfven i betydlig mon bidraga till en önskad förminskning
i antalet af de Tjenstemän, hvilka nu för
uppbörden och redogörelse-verket erfordras; hvaremot
R. Sttr, å andra sidan jemväl insett, att svårigheter
möta vid verkställigheten af en sådan förändring,
dervid den noggrannhet måste iakttagas, att ej
mindre Statens än de Skattdragandes ömsesidiga rätt
bevaras uti de fordna skattläggnings-grundernas oförkränkta
bibehållande.
Då likväl, enligt hvad den år iy53 tillförordnade
Commission, samt KammarCollegium uti dess den 16
October i8ro i detta ämne afgifna underd. Betänkande
upplyste, dessa svårigheter mÖjeligen stå att öfvervinna,
samt det synes otvifvelaktig!, att endast farhå
-
2 S t a t s - U t s k o 11 e t s
gan för en ökad tunga af beskattningen vållat, det
Räntegifvarne i allmänhet önskat förblifva vid nu gällande
beräkningsgrunder, hafva R. St:r, med jemväl
hämtad anledning af den omständighet, att den ena
ränte-persedlens pris kan ersättas hvad å en annan
förloras, ansett någon förändring icke böra äga rum,
förrän genom upprättadt förslag blifvit ådagalagdt, att
vid uträkning af både de gamla och blifvande nya
eller förre Ränte-persedlarnes värde efter Markegångspris
för tio år, någon skillnad i Skattens belopp ej
uppstår; och då, enligt R. St:rs öfvertygelse, en sådan
uträkning kan verkställas och äfven blifvit försökt
uti ett af trycket utkommit arbete, benämndt Statistisk
Calcule olver Skaraborgs Län, hafva R. St:r i
underd. skrifvelse af den 3 November 1823 anhållit,
att E. K. M:t, efter de af KammarCollegium i ofvanomförmälde
underd. utlåtande uppgifne grunder, täcktes
låta utarbeta Förslag till ifrågavarande förändring och
reduction af Hemmansräntorne förde Län, der desamma
nu finnas i en mängd persedlar utförde, samt derefter
vid en kommande Riksdag i Nåder meddela sådana
förslag till R. St:rs närmare öfvervägande; i
anledning hvaraf E. K. M.t, genom Nådigt Bref af
d. 10 derpåföljde December, behagat anbefalla KammarCollegium
att nämnde förslag uppgöra.
KammarCollegium har i följd häraf och under
förutsättning, att LäneStyrelserna borde äga säkraste och
närmaste kännedomen af de Local-förhållanden, som vid
detta arbete måtte öfvervägas och beräknas, genom
aflåtna skrifvelser af den 3o Januarii 1824 anmodat
Betänkande n. 3
E. K. M:ts Beflhde i Upsala, Stockholms, Södermanlands,
Östergöthlands, Gottlands, Calmare, Jönköpings,
Kronobergs, Hallands, Elfsborgs, Skaraborgs,
Nerikes, Wermelands, Westmanlands, Stora Kopparbergs,
Gefleborgs och WesterNorrlands Län, äfvensom
Landshöfdingarne i Götheborgs och Westerbottens Län ,
den förre i afseende på Götheborgs Fögderi och den
senare till Nordmalings Socken, att hvar och en för
sitt Län, och särskildt för de delar deraf, som kunna
vara af skiljaktig beskaffenhet, låta upprätta och så
fort ske kunde till Gollegium öfverlemna ett sådant
förslag till förändring och reducering af ränte-persedJarne,
som R. St:r äskat.
Sedan i detta afseende åtskillige förslag blifvit i
Landsorterna uppgjorde och tid efter annan, tillika
med E. K. M:ts Bef:h:des i nyssnämnde Län afgifne
yttranden, till Collegium inkommit, men hvarvid likväl,
för Fahlu Län är vordet anmält, att någon räntepersedlarnes
omsättning, der icke funnits nödig, har
Collegium samma förslag granskat, samt, enär en del
af dem befunnits ej vara i öfverensstämmelse med föreskrifterna,
eller för vissa Hemman serskildt, eller
efter ett medium af Markegångspriserne under lika
tiotal af år, utan ofullständigt och endast summariskt
för hela Länet, efter blott 1778 till och med 1787 års
Markegångars medelpris författade, infordrat nya uträkningar
och Tabeller, samt i anledning deraf låtit
ett nytt förslag, serskildt för hvarje Län, omarbeta,
hvilka Handlingar och yttranden Collegium nu får i
underdfliet öfverlemna.
4 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Deraf täcktes E. K. RI:t i Nåder inhämta, att i
stället för de hittills i 18 Län bruklige flerfaldiga
RänteArtiklar, nya Ränte-persedlar blifvit efter orternas
uppgifna särskildta förhållanden uppförda till så
ringa antal, som möjligt varit; hvaremot i de öfriga
Länen, der de gamla Ränte-persedlarne antingen utgå
utan förvandling, eller ock äro både få till antalet,
och efter ortens förhållande afpassade, någon förändring
»Iler reduction icke blifvit ifrågasatt.
Vid sjelfva omsättningen äro de grunder iakttagne,
som, föreslagna i KammarCollegii underd. Betänkande
af den 16 Oct. 1810, så väl af E. K. M:t, som
af R. St:r blifvit godkända, så att hvarken öke- eller
Ränte-dagsverken, hvilkas utgörande innebär en för
jordbruket tryckande tjenstbarhet, eller Hö och Halm,
sorn vid de fleste Hemman icke utan afsaknad kan umbäras,
eller Skogsproducter, hvilkas forsslande faller
sig alltför kostsamt, blifvit bibehållne, utan desse persedlar
förvandlade dels i Spannmål, dels i Ladugårdsprodueter,
såsom smör, kött, fläsk och talg, i hvilka
jordbrukets vanliga alster de mångfaldiga mindre
dels styckade dels ostyckade Ränte-persedlarne, och
deribland äfven kreatur, utom Får i ett enda Län,
jemväl blifvit förändrade; men för öfrigt har, med
afvikande från detta allmännare förhållande, vid de
inom Länen föreslagne omsättningar, äfvensom hos
Collegium vid Ränte-reductionen i ett Län, för BergslagsOrter,
der Tackjerns-tillverkning utgör Hemmansägarnes
liufvudsakliga näring, Tackjernet, dels måst
såsom hufvud-r än te-persedel bibehållas, der den af
Betänkande n. 5
ålder dertill varit antagen, och återstående räntan
i penningar och Ladugårds-producter uppföras, dels
ock den gamla räntan, der andra persedlar deri ingått,
hufvudsakligen i Tackjern omsättas, på samma
sätt, som skälspäck och fisk naturligtvis utgör en större
del af nya räntan å SkärgårdsHemman, hvilkas förnämsta
afkastning från hafvet hämtas. Och uppgå de
i samma ränta således föreslagna persedlar, inom ofvannämnde
r8 Län, till ett antal af 12 stycken,
nemi. Spannmål, Smör, Fläsk, Kött, Talg, Får ?
Strömming, Torrfisk, Skälspäck, Tjära, Tackjern och
penningar.
KammarCollegium har för sin del icke funnit nödigt
vara, att vid Hemmans-räntornes omsättning göra
någon åtskillnad emellan Jordeboks- och Ilemmantals-räntorna,
och att särskildt reducera och förvandla
de till hvardera af desse grundräntor, gärden inbegripen,
hörande flera persedlar af mångfaldigt slag,
uti nya persedlar för hvardera räntan, emedan denna
omväg utan allt ändamål, i betydlig mohn skolat försvåra
operationen, samt i Jordeböcker och Räkenskaper
verka till onyttig vidlyftighet, som man nu söker
undvika, utan deremot ansett, att de gamla Jordeboks-
och HemmantalsRäntornes både Kronovärdi och
förvandlingsbelopp borde sammanräknas, hvarvid Byggningshjclpcn
eller Yinterkörseln, hvilken, utgörande
en del af HemmansRäntan, i några orter utgått till
oriktigt belopp, blifvit, der förvandling derå äger rum,
enligt K. Förordningen den 8 Januarii 1748, nedsatt
och beräknad, samt alla öfriga nuvarande Ränte-per
-
6 Stats-Utskottets
sedlar, efter Orternas olika undervisningar och gällande
författningar förvandlade, så att gamla Hernmansräntan
derigenom är vorden till sitt rätta belopp
bestämd och i penningar uträknad, efter medelmarkegångspriset,
icke allenast under det i Collega Betänkande
af år 1810 föreslagna tiotal af år, eller från
och med 1778 till och med 1787, utan äfven under
ett annat decennium närmare intill vår tid, eller åren
emellan i8t3 och 1824» då priserna mera omväxlat;
och å andra sidan, har Collegii bemödande galt derpå
ut, att använda ett sådant reductions-och förvandlingssätt,
att den nya räntan, under dessa tvänne epoker
, så nära sorn möjligt, mätte qvadrera emot den
gtnnla, både till Kronovärdi och förvandlings-belopp,
under förutsättning, att om detta ändamål kunde uppnås
och likhet i räntebeloppen vinnas, under tvänne
så olika tidskiften, som de nyssnämnda, under hvilka
dels stadga och säkerhet i myntet och deraf påräknad
mera jemnhet i varuvärden efter 1776 års MyntRealisation,
dels ock mera ojemnhet och omväxling i dessa
varuvärden , sedan Silfvermyntet kom ur rörelsen
och en mångfalldigad Sedelstock intog dess ställe, ägt
rum, det från ingen synpunkt vore att befara, att
räntepersedlarnes omsättning, nu eller i framtiden,
kunde leila till förlust, vare sig för räntegifvare eller
räntetagare, utan ömsesidig fördel deraf kunna förväntas,
samt förslaget sålunda innefatta en större borgen
för dess ändamålsenliga användbarhet än R. St:r
ens påräknat.
Betänkande n. y
Genom den af KammarColIegium redan år 1810
föreslagna samt af E. K. M:t och R. St:r gillade utväg,
att i mer och mindre mohn till beloppet förändra
hvad af HemmansRäntan nu i penningar utan förvandling
utgöres, allt efter som det kunnat passa sig,
att få öfverensstämmelse emellan de gamla och nya
persedlarnes Kronovärdi, eller förmedelst penningeräntans
begagnande till regulator vid persedel-jemkningen
och utan att ändock de penningar, som nu i
nya räntan blifvit föreslagna, i betydlig mon öfverstigit
hvad i den gamla ingått, men väl ofta kunnat
blifva mindre, har det ock lyckats att uppställa
exempel på ett sådant reductionssätt för vanliga SkatteHemcnan
inom hvarje Län, som gifvit fullkomligt
tillfredsställande resultat i ofvannämnde afseenden, under
bägge epokerne, för alla ofvan uppräknade Län,
utom Stockholms, der den nya räntan, under epoken
emellan 1778 och 17S7, i någon betydligare mon, understiger
den gamla, till den skattskyldiges fördel, en
följd deraf, att Hö- och Halm-persedlarne, jemte någre
flere, som enligt de antagne grunderna måst uteslutas,
redan under förra epoken hade ganska högt
värde, men ej lika med andra persedlar, sedermera
stigit i pris, ehuru de, att räkna från den tid då Kronovärdiet
stadgades, vida mer än öfrige räntepersedel’
i allmänhet, förvandla sig öfver samma värdi,
samt att andra motsvarande persedlar icke varit att
föreslå, en omständighet likväl, som, enär reductionen
snarare synes leda till vinst för Räntegifvarne, i
en ort, der grundräntan är högre än i något annat
8 Stats-Utskottets
Län inom Riket, icke torde möta någon betänklighet,
då ett lämpligare reduetioussätt icke kunnat utfinnas.
KammarCollegium liar väl gjort sig förvissadt derom,
att fastän de till Jordeboks-räntan hörande persedlar
bade till antal, beskaffenhet och Kronovärdi
variera å: Hemman i samma ort, i följd af Hemmanens
vid skattläggningen beräknade olika förmaner,
hvarföre ifrågavarande reduetion äfven inom samma
Län och Ort icke kan gifva enahanda resultat i förvandlingsbelopp
vid det ena Hemmanet å slättbygd,
som för det andra, eller vid ett Skogs- eller Bergslagshemman,
som för ett annat af samma beskaffenhet,
med olika ränte-persedlar, det nu föreslagna
hjelpmedel att använda penninge-räntan såsom regulator
vid persedlarnes jemnkning, dock så litet som
möjligt öfver den i gamla räntan upptagne penningesumma,
alltid skall leda till det resultat, att nya räntan
under ett enda tiotal af år, hvartill R. Sf:r ansett
jemförelsen kunna inskränkas, skall komma att
jemnt svara emot den gamla ; men då det möjeligen
kan inträffa, att, på sätt i Stockholms Län skett, vid
ett eller annat Hemman i andra Orter, i anseende till
ränte-persedlarnes olikartade sammansättning, reductionen
deraf icke låter verkställa sig till den fullkomliga
öfverensstämmelse i förvandlings-beloppen, under
de bägge ifrågaställde epokerna, som Collegium vid
de framställda exemplen uppnått, har hos Collegium
vidare i öfvervägande kommit, efter livilketdera tid
-
Betänkande n. 9
skiftets medelpriser Ränte-omsättningen i sådane fall
Lorde utföras.
Uti ofvanåberopade Betänkande af år 1810 är
väl autaget, att då under åren från och med 1778 till
och med 1787, mynt och varuvärden, efter den nyss
förut skedda realisationen, hade en jemn stadga, som
håde en längre tid förut och jemväl sedermera saknats,
äfvensom den nu gällande Riksdalers-räkningen
då var införd och den gamla Dalers-räkningen afskaffad,
hvilken, i fall en längre tid tillhaka till efterföljd
vidtages, skulle, vid en så beskalfud uträkning
som den ifrågavarande, ansenligen Öka besväret, genom
dess förvandlande till Riksdaler, skiliingar och
runstycken för hvarje persedel, så borde ock uträkningen
och förvandlingen lämpligast ske efter ett medium
af dessa Tio års Markegångspris; men då osäkert
är, om och när en MyntRealisation, sådan som den
af år 1776, kan verkställas, och en derpå grundad
stadga i myntvärdet, hvilken likväl, efter hvad erfarenheten
visat, icke ovilkorligen verkar enahanda
fortfarande jemnhet i alla varupriser, åter inträda,
samt beräkningar, heratade från förhållandet under
en långt tillhaka förfluten tiderymd, som blott äldre
personer öfverlefvat och hafva i minnet, svårligen
lorde ingifva förtroende hos den vida större del af
Nationen, sorn, efter den tiden förvärfvat ägande eller
besittningsrätt till Rikets skattskyldiga jord, och
bättre är bekant med sednare tids varuvärden och deri
timade omvexlingar, har KammarCollegiiun ansett desto
mera betänkeligt, att verkställa Räute-reductionen,
io Stats-Utskottets
efter medelpriserna under detta tidskifte, som den på
inånga ställen skulle utfalla till de skattskyldiges förlust,
i fall samina förhållande med priset å spannemål och
flera andra ränte-persedlar, sorn under den senare epoken
emellan i8i3 och 1824 ägde rum, åter inträffade,
hvilket åter icke kan vara omöjeligt, eller bör anses
osannolikt, enär, på sätt KammarCollegium och StatsContoiret
i frågorna om ny löne-reglering för Landshöfdingarne
och LandsStaterna i Riket uppgifvit, spannemåls-
och varupriserne vid sistnämnde period, nästan
under ett lika antal af år, omvexlat emellan de högsta,
medelmåttiga och lägsta, samt i det hela, när gångbara
medelpriset reduceras till silfvermynt, då föga öfverstigit
hvad nämnde varor under det äldre tidskiftet gällde, på
hvilka skäl Collegium alltså i underd. håller före, att
man företrädesvis hör fästa sig vid sista periodens
medel-markegångspriser i hvarje ort, hvilka äfven tjenat
till efterrättelse vid beräkningen af Kronans blifvande
inkomster i HemmansRäntor af Spannemål och andra
persedlar, som hittills till särskilta Stater upplåtna,
nu, i fäll de derom framställda förslag vinna framgång,
komma att till StatsVerket indragas, och utgöra tillgången
för dessa Staters framtida aflöning med penningeanslag,
vid hvilken beräkning någon tillökning i grundräntorna
icke blifvit afsedd, eller vidare lärer böra
komma i fråga, Varandes deremot uppenbart, att den
föreslagna förändringen med indeiningarne i väsendtlig
mohn skall underlätta Reductions-arbetet och undanrödja
de svårigheter som hittills uppkommit af omsorgen
för Räntetagarnes rätt, enär, utan hans förförde
-
Betänka ii den, ii
lande, jemnkning kan till den skattskyldiges fördel
medgifvas.
Då emellertid Ränte-persedels-reductionen ovilkorligen
måste leda till det resultat, att i stället för en
mängd mindre ränte-persedlar som, enligt gällande
författningar, hittills icke kunnat in natura utfordras
och i ersättning för andra, som, enligt antagna grunder
funnits olämpeliga att bibehålla, hufvudpersedlar af
Spannemål och andra artiklar måst upptagas i nya Räntan,
till vida större belopp än i den gamla ingått, men af
sjelfva persedel-förändringen vidsträcktare rättigheter
och skyldigheter, än som hittills emellan Räntetagare
och Räntegifvare varit stadgade, icke höra uppkomma;
så anser KammarCollegium i underdthet, såsom ett nödvändigt
vilkor för detta förslags antagande, böra föreskrifvas,
att icke större qvantitet af hufvudpersedlarne
i nya räntan än som i den gamla ingått och hittills
varit uppsägning underkastad, må kunna in natura
lefvereras, samt i sådant ändamål de nya Jordeböckerna
för hvarje Hemman och Lägenhet bestämdt upptaga,
huru mycket af nya Räntan Räntetagaren må
äga utfordra och Räntegifvare uppsäga till lefverering
in natura; och som i fall de till R. St:r gjorda
framställningar om indragning till StatsVerket af de
till Militaire- och CivilStaterne i Landet upplåtna indelningar
skulle blifva antagne, allt interesse från dessa
Staters sida försvinner, att vid Markegångs-sättningarne
söka bibehålla jemnvigt i Maikegångspriserne,
hvilkas obehöriga nedsättande icke allenast skulle menligt
verka på Statens intrader, sedan den af iudelnin
-
12 Stats-Utskottets
garne blifvit innehafvare, utan oek, möjeligen i större
nion än nian föreställer sig, bidraga till Spannelilålsprisets
fall, enär endast Räntegifvare skulle komma
att deltaga i Markegångssättningen, hvilken hitintills,
haft ett stort inflytande på Spannemålspriserne i
Orterna, samt på enskilta liqvider och rättsförhållanden,
hvarvid, enligt afslutade Contracter, Markegången
oftast tjenar till rättesnöre; så anser KammarGollegium
vidare oundgängligt vara, att en sådan förändring
i nu varande method för Markegångssättningen
införes, att någorlunda jemna och billiga priser å
Spannemål och andra ränte-persedlar må stadgas, under
ett visst tidskifte, t. ex. från Riksdag till Riksdag,
derigenom, att åt R. Sttr öfverlemnas, att för fem år
i sender Markegången för hvarje Län reglera.
Å ena sidan skulle på sådant sätt Statens inkomst
i grundskatt bestämdt kunna beräknas och ordnas med
hänsigt till Statens behof och den skattdragandes förmåga
, samt, å andra sidan, den fördel beredas denne
sistnämnde, att missvexten och olyckan, som förminskar
eller uppslukar afkastningen af hans jord och frukten
af hans arbete, icke må hädanefter, såsom hitintills,
blifva dubbelt tryckande elter förstörande, derigenom
att hans skattebidrag okas, i förhållande till
den förlust han lidit; en omständighet af så stor vigt,
att KammarCollegiurn icke bort underlåta derpå fästa
E. K. M:ts Nåd. uppmärksamhet.
Då E. K. Mits Nåd. Bref af den io Dec. 1823
icke föranleder till någon vidare utveckling af de särskiite
detalj-frågor, sorn kunna stå i sammanhang med
Betänkande n. i3
R
A
detta af stor omfattning varande ärende, liar Collegium
ansett sig böra lill nu afgifna underd. förslag, inskränka
sitt underd. yttrande, men får likväl sluteligen omnämna,
att till öfversigt af förslaget i det hela, ett särskildt
GeneralSammandrag för alla Länen blifvit upplättadt,
hvilket Summariskt utvisar, huruledes reductionen
utfallit, samt att Collegium å detta Sammandrag
jemväl till fullständigare upplysning låtit upptaga
ett Hemmans Ordinarie Ränta, till dess belopp så väl
1 Skånska Länen, Blekinge, Bohus Län och Jemtland,
der HemmansRäntorne utan förvandling utgå, som i
Stora Kopparbergs Län och Westerbotten, der persedlarne
äro så få och passande, att någon omsättning
icke funnits behöflig, till det belopp, hvartill
den under begge decennierne efter medelpriset sig bestigit,
hvarvid Collegium likväl, i afseende på Westerbotten,
hvaraf Norrbottens Län nu utgör en del, trott
sig böra i underd:het tillägga, att i Räntan derstädes,
sorn för alla Hemman lika utgår på helt mantal med
2 Tunnor 8 kap. Korn samt 2 L®, i5^ ® Smör,
sistnämnde bråk af ^ U, i anseende till den i orten
varande starka Hemmansklyfning och små besutenheter,
föranleder till den största vidlyftighet och besvär
i Räkenskaperna; till undanrödjande hvaraf, enär denna
i y, Smör på helt mantal endast utgör för hela
provinsen 6 L$ ia§§ U, samma belopp torde efter
Kronovärdi få utgå och läggas till penningen, då Räntan
blifver 2J Tunna Korn och 2|- L® Smör samt 3 R:dr
a3 sk. 6 r:st. i penningar, hvaremot de i Jordebokcn
i4 S ta ts-U tskottets Betänkanden.
förekommande benämningar å gamla Räntan kunde
försvinna.
Collegium framhärdar &c.
underdänigste tropligtigstc
Tjenare och Undcrsåter
Säl. Löfvenskjöld.
J. A. Börtzell. H. Julin. L. Fagersten.
Sv. P. Liljenroth. L. Cassel. J. S. aj Rolen.
Stockh, d. 8 Dec. 1829. Gust. Norléen. P. 4. Norberg.
!V '! '* rnr-. jn-rr n'.’ m c'!'! / . . . : , , , o:7
Bilaga till Stats-Utskottets Betänkande
angående Räntepersedlarnes
förvandling.
»
Sammandrag öfver de tili Hemmans Räntepersedlarnes förän
-
Härad.
Socken.
Hemmanens Namn.
Upsala Län
Ulleråkers
Jumkihls
Skulla
Stockholms D:o
Sollentuna
Spånga
Akalla
Södermanlands D:o
Jönåkers
Bergshammar
Bergshammar
Östergöthlands D:o
Gullbergs
Ljung
Släta
Gottlands D:o
Forssa Ting
Lädesbro
Tångelgärde
Calmare D:o
Tjust Härad
Blackstad
Hultserum
Jönköpings D:o
St. Wedbo
Ingatorp
Lönås
i
Kronobergs D:o
Konga
Furuby
Fägerstad Söagården
Hallands D:o
Halmstad
Söndrum
Onsjö
Götheborgs Fögderi af Göthe-
borgs Län ............
Säfvedahls
Orgryte
Krogslätt Kongegården
Elfsborgs D:o
. . .
Ahle
Hålanda .
Föstorp
Skaraborgs D:o
Wadsbo
Horns
Horn Skomakaregården
Örebro D:o
Örebro
Mosjö
Sörby
Wermlands D:o
. . .
Grums
Grums
Ask Norra
Westmanlands D:o ........
Siende
Ihrsta
Föll Ista
Gefleborgs D:o
. . .
Gestrikland
• • •
EttGjärdeMantal eller io öresland
WesterNorrlands D:o
Ångermanland
. .. Ett Gjärde
Mantal.
Nordmalings Socken i Wester-
bottens Län ....
Mantal
öfriga delen af Westerbottens ?
samt Norrbottens Län 5
... Ett Mantal
Skatte . , . . .
Stora Kopparbergs D:o ......
Granjerde
Sörgsvik
Blekinge Gro
Östra Härad
Christianopel
Fulemara . t
Christianstads Dro
Norra Åsbo
Röstånga
Härsnäs
Malmöhus Dro .
Skytts
St. Hårslöf
Södra Hårslöf
Bohus D:o
Welte
Skee
Baggeröd
Jemtlands Dro
Brunflo
Brunflo
Hälle o,m i rök 6 Tunnland . . .
6
äring och reducering upprättade Uträkningar och Förslag.
Nummer.
Mantal.
Jordebo
och Ma
tals-ränt
ks
ti-
an
>-
Förvandling
el ter medium af 10 års Marke
g.pris.
För åren
814 t- °- m* 1823.
För åren
1778 t. 0. m. 1787.
1 IV1
väi
onc
•di.
Gamla
Räntan.
Nya
Räntan.
Gam a
Räntan.
Nya
Räntan.
I
I
13
21
i3
1*4
47
I
1 l5
1
42
28
5
42
25
3
t
18
33
7
.75
33
]
175
31
7
75
4
1
66
21
IO
;I
1
i3
44
2
1 1 1
32
4
1 1 1
52
11
46
18
A
44
24
8
1
t
13
9
89
2.4
1
89
24
11
36
i3
9
35
35
5
i_
I
11
4
4—
52
10
I i
52
12
7
>7
23
8
17
43
6
I
I
9
21
4
66
22
—
66
22
5
24
21
8
23
47
4
I
9
24
1
62
24
2
62
26
3
.24
37
6
24
31
■9
I
8
2
in
49
36
5
49
36,
6
20
36
3
20
7
7
4
1
11
—
6
4'
20
6
4'
20
2
■9
4o
21
• 5
1
i3
120
6
95
10
_
95
I 1
9
37
37
6
3 7
a5
—
I
10
I 1
_
54
21
‘ 5
54
25
2
2.4
38
8
24
33
9
I
11
38
—
64
24
. 8
64
23
3
29
3i
10
27
33
11
2
I
IO
6
—
75
20
2
75
20
2
33
3
4
28
i5
—
I
I
8
25
8
47
28
6
47
29
—
.21
2q
*1
2.1
2 3
—
I
I
18
29
2
154
33
6
154
32
1
6t
'2 1
11
58
i5
11
I
8
28
r 1
5i
38
;
5.1
38
9
23
38
■
22
24
4
1-4.
I
6
20
5
33
4°
9
33
4°
4
i4
25
7
i3
31
6
___
I
6
20
5
34
4
3
34
5
7
>4
25
7
i4
6
10
—
I
6
32
—
29
36
—
29
35
2
12
16
8
12
16
6
i
I
4
26
8
•9
43
2
—
—
—
9
25
7
—
—
—
35
I
8
36
—
1
2
I
I
20
*9
45
G
6
. Motstående Räntor utgå utan
förvandling.
I
8
26
—
2
I
8
27
3
,
4
Upsala
Gamla:
Ulleråkers Härad
Ju ni ki b is Socken.
Skulla N:o r, i Mrtl Skatte.
Jordeboks Ränta :
Penningar ....
4f Tunna Span ne mål
i4 U Smör . . .
i M8S Fläsk .
I Får
i Gås .....
4 Lass Ved . . .
i Stock . .• . .
io Dagsverken . .
i3f ari. Hästar .
. å 36 sk.
LU 26 —
. 16 —
. 12 —
, 6 —
2 —
4 Kongs D:o . . . • ••
S:a yi 4. 6 §■.
Hemmantals Ränta:
Landttågsgärden . ...
Byggningslijelpen .. . .
Saltpeter d:o . ... . •
Boskapspenningar ....
Skjutsfärds dm . , . . .
Dagsverks d:o .....
3 —
5 ii
1 8#
Sta 6:: 16. 8
Krono
värdi.
Summa
i3
Räntan :
(Penningar
f-if Tunna Span må t
(Penningar . .
14/r K:pr Spanmål
= 68. 29. 9. = 24
3. 3
( 34 Tunnor Spanmål
< i Som. Lass Hö .
( 5 Karfvor Halm
18 Lass Ved ä 4 sk
-
6 Ökedagsverken .
12 Dr än ge d:o . .
= 4®- i7-4,= 'l0,
Summa
Förvandling
efter medium
af 10
års
Markegångspris.
För
åren
För
åren
1814 till och
1778 till och
med
1823
med
178 -]
6
2
6
2
35
4°
I
12
23
8
3
2 5
I
I
1.3
6
4
12
I I
I
39
r 1
I
27
; 7
24
6
—
26
8
9
—
5
16
—
I
.6
10
—,
38
; 4
16
2
4
42
I
32
—
20
—
—
20
—
IO
11
2
9
3
27
2
4
1
1
2
—
'7
2
24
46
7
8
33
1 8
3
12
—
1
24
6
1
3
—
—
25
6
1
24
—
1
24
—
—
24
6
—
24
6
—
32
—
—
32
—
1
—-
—
1
—
—
7
26
5
2
—
—
5
4°
10
2
u4
4 7
*
42U
5
Län.
Nya:
r 11 Tunnor Spaninål
LÄ Smör . . .
3j| LÄ Fläsk . . .
Penningar ....
Summa
Krono
värdi.
34
6
20
3
6
—
8
6
31 1
3
Räntan:
Förvandling efter medium
af 10 ars Markegångspri s
För åren
18£4 till och
med 1823.
Summa
89
i3
10
2
XID—1 1
För åren
1778 till och
med 1787.
i5
4
31
5
ro
2
4
38
>4
1
4
'9
8
6
2
8
421 25 (—
Stockholms
Gamla:
Sollentuna Härad
Spånga Socken
Akalla N:o 3, i M:tl Skatte.
Jorde boks Ränta:
36 sk.
26 —
—
Penningar ....
7 T:r 25 k:pr Spanniål
6f & Smör ....
3 LU 11 U Fläsk , .
| st. Får
12 —
4 st. Gås 6 —
1 Höns  . . .
1 o st. Ägg . .
2 Vinterlass Hö
6 Lass Ved .
2 Stockar . .
2 Bräder . .
12 Dagsverken
p:r Tjog r: 6.
. . . 32 —
, . . 2 —
• • - 4 -
. . . 2 —
. . . 3 —
. . . 5. ii
igi årliga Hästar . .
4 Konungs dito .... 1. 8j
S:a 12: 16. 10 f.
Hemmantals Ränta :
Landttågsgärden . . . . .
Byggningshjelpen
Saltpeter d:o
Boskapspenningar
Skjulsfärds d:o .
Dagsverks d:o
S:a 6: 16. 8f.
Krono
värdi,
9!
Summa
i8|33|
Räntan:
( Penningar ......
I 1 T:a 2gi k:pr Spanmål .
( Penningar
^ 4rj k;Pr Spanmål . . .
= 129: 45. 7. = 55: i 6. 10.
C 3| T:r Spanmål ....
■; J Somrnarlass Hö . . .
^5 Kärfvar Halm ....
18 Lass Ved
^ •• o £ Dagsverken
22 Drange- ) 0
= 45: 35. 6. = 19: 34. 5.
Summa
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren
1814 tili och
med 1823.
10
1
10
58
8
8
2 I
'9
1
29
4
—
3o
10
16
3
4
31
—
45
4
—
‘7
—
'9
6
—
6
—
12
4
—
5
—
10
2
—
4
27
35
2
i5
16
6
27
2
2
35
1
35
2
—
44
—
'9
7
—
10
5
i5
2
2
[2
—
28
11
—
28
*4
18
11
5
•4
2
—
—
2
47
[O
•7
24
■ 4
5
8
45
3
22
5
i
44
1
11
—
—
3o
1
24
—
1
24
— -
24
6
—
24
—
32.
—
—
32
1
7
56
___
1
2
18 -
5
i5
1
2
2
8
För åren
1778 till och
med 1787.
‘7
5|33| .1 75| 4|
Förvandling efter medium
af io års Markegångspris.
För åren För åren
1814 till och 1778 till och
med i8a3. med 1787.
Krono
värdi.
Nja:
Räntan :
172 Tunnor Spanmål
6 Lä Smör . . .
4i Lä Fläsk . . .
Penningar . .
1 2
20
12
Summa
Summa | iy5
21 10
>
8
Södermanlands
Krono
Gamla
Värdi.
Jönåkers Härad
Bergshammar Socken.
BergshammarN:o 1, iMrtlSkatte.
Jor deboks Ränta.
Penningar
__
2
—
4 T:r Spanmål . . . å 36 sk. —
3
—
—
r|- LÄ Smör 26 — —
—
3q
—
2 LÄ i3 U Fläsk . . . 20 — —
1
5
—
1 Gås
—
6
—
1 Höns
—
1
6
i Tjog Ägg 1 — 6r.
—
—
9
4 U Hampa  1 — —
—
4
4 Lass Ved 2
—
8
—
1 Vinterlass Hö
—
32
—
§ Säck ....... 12 — —
—_
6
—
1 Sågstock
4
—
3o st. Näfver pr 100. . 2 — 6.
_
q
8 Årliga Dagsverken . . 3 — —
—
24
12 Årliga Hästar ... 5 ■— i|.
1
i3
2f
Sta 8: 6. 2^.
Hemmantals Ränta.
Landttågsgärden ........
2
>7
i*
Bvggningslijelpen
36
Boskapspenningar
32
—
Skjutsfärds d:o
1
—
—
Dagsverks d:o
I
—
—
Sta 5t 37. 1 if.
Summa |
13 i
441
2
Räntan.
^ Penningar
j T:a Spanmål . . .
= 76; 20. = 31: 38. 6.
3 T:r Spanmål
6 Öke Dagsverken ....
12 Dränge D:o
= 35: 12. 4- — «4: 27* l0-
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren
1814 till och
med i8a3.
För åren
177S till och
med 1787.
2
2
29
'9
7
11
9
, 7
11
7
2
38
7
27
7
3
12
1
—
—
—
16
—
11
2
—
4
—
9
2
—
3
37
7
—
10
3
36
3
1
16
12
.8
2
6
12
—
22
5
—
8
—
4°
—
—
16
—
5
2
—
4
3
5
10
1
3q
—
18
—
—
.8
8
39
6
3
'7
4
22
2
8
8
'9
—
36
—
—
36
—
32
—
—
32
1
6
4
10
1
42
4
32.
10
1
42
Summa j m I3a| 4I 46|i8| 4
Annu I de Härader af Länet, der Byggningshjelpen, enligt undervisningen af ålder utgått i persedlar,
skall den på sätt K. Förordningen den 8 Jan. 1748 föreskrifver beräknas, så vidt ej annorlunda
derom serskildt är förordoadt.
9
Län.
■
Förvandling efter medium
Krono
af 10
ars
Markcgångspris,
Nya.
Värdi.
Räntan.
För åren
i8i4 till och
För åren
1778 till och
med
1823.
med
1787.
ri Tunnor Spanmål
8
[2
80
4i
[I
3o
37
8
2^ LÄ Smör
i
26
q
i3
42
3
5
17
2
5£ LÄ Fläsk . .
i
q
15
—
4
6
2 I
5
Penningar
i
44
5
i
44
5
I
44
5
Summa
i3
44
2
Summa
111
32
11
44
24
8
1 B.
10
Östergöthlands
Gamla.
Gullbergs Härad
Ljung Socken
Släta N:o 2, 1 M:tl Skatte.
Jordeboks Ränta.
Penningar ....
Ständige penningar .
24 st. Fodernöts d:o
Tunnor Korn
£ Lm Smör
i Lamb . . .
1 Höns . . .
1 Lass Ved
2 Stockar . .
12 Dagsverken
6 årliga Hästar
2 Kungs D:o .
S:r 6
å 36 sk. —
.26 — —
4 sk. —
3
8
2 — 8 r.
3i.
Hemmantals Ränta.
Landttågsgärden .
Byggningshjelpen .
Salpeter d:o . .
Vinterkörseln .
Boskapspenningar
Skjutsfärds d:o
Dagsverks d:i
S:r 6: 26. 2#.
Summa
Krono
värdi.
i3
9| 2
Räntan.
1 Tunna Hvete ....
| Tunna D:0
= 5o: 7. 5. = 19: 3i. 3.
4 Tunnor Korn ....
••••
16 Öke-Dagsverken .
^ 12 Di änge D:o' ....
= 3g: 16. 8. = 16: 3o. 6,
Summa
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren
1814 till och
med 1823.
28
I
4
IO
I
24
%
För åren
1778 till och
med 1787.
I
1
16
—
—
16
26
8
—
26
2
3
10
36
3
10
—
'9
9
6
—
20
9
1
—
3
44
6
—
26
10
4
—
2 3
22
—
1
42
3 7
7
3
33
16
8
22
44
8
9
27
42
—
—
42
16
—
—
.6
12
—
—
12
32
—
—
32
4°
—
t
2
3
22
1
42
24
1
36
13 j
Anm. I de Härader af Länet der Byggningshjelpen, enligt Undervisningen, af ålder utgått i persedlar,
skall den, på sätt K. Förordningen den 8 Jan. 1748 föreskrifver beräknas; så vidt ej annorlunda
derom serskildt är förordnadt.
' 11
Län.
Förvandling efter medium
Krono-
af io
års
Markegangsprisi
Nja.
värdi.
Räntan.
För åren
i8i4 till och
För åren
1778 till och
med
i823.
med
1787.J
i~| Tunna Hvete
i
6
■
12
6
3
4
8
1
i Tunna Råg
—
36
—
8
5
7
2
44
9
ioT5^ Tunnor Korn
7
35
3
64
i3
2
24
31
4
| LU Smör . . . j . . • . .
9
9
i
a9
9
2C)
1
Penningar
3
i»
2
3
IÖ
2
3
l8
2
Summa
i3
9
2
Summa
891 24
35
35
5
12
Gothlands
Krono
Förvandling efter medinm
af io års Markegångspris.
Gamla
Forsa Ting.
Läderbro Socken.
Tångelgårda i Mantal Skatte.
Värdi.
Räntan:
För åren
1814 tRl oell
med 1823.
För åren
1778 till oell
med
JordeboksRänta:
i3
3
24
24
18
24
12
16
24
i3
6
25
i5
29
,8
28
1
23
'9
28
8
Penningar
I Tunna Råg
i Tunna Korn
| Tunna Hafre . ... 24 sk.
i LU Smör
I LÄ Talg ........
— i5 y, Fläsk . . . . 24 sk.
i Tunna Strömming . 2. — —
j§ Tunna Tjära . . . x: 16. —
1 Kast Ved .
1 st. gammalt Får ......
i Lass Hö
S:r 7: 14. —
1
1
2
1 1 1 1 II 1 II II 1
• • • • ••••••* •
r= 44: 24. 2. = l3: 8,—
7
5
4
4
2
3
9
1
2
3
9
10
9
8
10
2
7
2
5
2
I
1
1
2
I
5
38
4
7
5
28
45
38
r9
27
t4
7
10
2
2
IO
5
5
2
7
10
Hemmantals Ränta;
Silfverskatten
Skjutsfärdspenningar
j Dagsverks d:o
S:r 4.
2
1
1
—
—
r t>' \ Dagsverken . . .
0 Drange- j 0
= 7: 34. 9. = 4: *5. 8. =
2
1
2
2
1 1 sr*'
7
2
2
I
31
3i
10
10
Summa 1
i*l
•41
—
Summa |
521
■ o|
»I
171
23j
8
Län.
13
Nja:
Penningar ... .
2 Tunnor Råg
2 Tunnor Korn .
2 st. Fur ....
i Tunna Strömming
t Tunna Tjära . •
Krono
värdi.
Summa | 11
Al
-
Räntan:
Förvandling efter medium
af 10 års Markcgångspris.
För åren
1814 tili och
med 1823.
Summa
5a|
12
För åren
1778 till och
med 1787.
3
>4
3
>4
*4
i3
6
4
11
11
3
q
3
28
5
8
9
i
7
12
4
10
3
:17
6
i5
9
1
1
4'
J7
UM
14
Calmare
Gamla:
Tjust Härad,
Blackslads Socken.
Hultserum N:o i, i M;tl Skatte.
Jordeboks Ränta :
i|. Tunna Spanmål
i LÄ Smör
| Lä Fläsk
-£ Tjog Ägg
1 Lä Nefver
2 Dagsverken
i Mansved .
S st. årliga hästar
4 st. Kongshäst ,
26 sk,
16. -
i: 6,
3 sk. —
6.
4. — 10,
3. — af.
= 2: 32. = 4iV
SpringeSkatten
S:a 2: 43 iof.
HemmantalsRäntan:
LandtågsGärden
Krono
värdi.
Transport
'7
5|i3
4i
iis
Räntan:
IO
fis Ko
ji Får
1$ Lamb
'■§ Höns
Gås .......
T2 Säck
Ljusgarn .....
= 20: 23. 1. = 7: 2. 5.
f Tunna Spanmål , . .
i Tunna Hafre ....
| Lä Smör
| Lä Humla
1 Ä Talg
J Lä Kött
H Lä Fläsk
tV Oxe .
| Får
i Gås
1 [löns
é Tjog Ägg
§ Lass Hö
k-5 Kärfvar Halm ....
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris
-
För åren
1814 till och
med 1823.
Transport
För åren
17^8 till och
med 1787.
IO
17
7
I
3
21
7
I
11
7
—
20
—
2
32
5
—
35
8
4
7
—
1
3
16
—
4
7
47
8
—
i5
2
I
23
4
—
12
3
38
8
—
38
8
——
12
IO
"
12
10
I
’9
2
—
r9
9
—
>7
10
—
6
2
9
5
—
3
3
1
4
—
—
4
6
8
—
1
6
—
3
4
—
1
3
8
*■“
2
I I
3i
9
3
43
—•
21
b
—
7
IO
I
11
7
—
20
—
28
—
7
2
11
10
—
3
2
1
6
8
—
17
11
2
3 2
5
—
35
8
I
28
3
—
27
4
I
5
7
—
18
7
—
10
—
—
2
3
8
—
—
2
1
9
3
—,
2
5
3
4°
■9
1
21
—
27
1
■
18
9
46
7
l l
i5
37
7
Län.
15
Transport
JSyggningsbjelpen
Salpeterhjelpen . .....
Boskapspenningar . . ...
Skjutsfärds dito . . . . . .
Dagsverks dito ......
Sta 6: 25. 5f.
Summa
Nja
4|; T:r Spanmål
4ä LU Smör
]i Lu Fläsk
Penningar
Summa
Krono
värdi.
29
32
21
3 27
>4
24
3
9 211 4
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
JgTirn.stockaråS sk.
1 1 Syll å 12 sk '
Tunnor Jord .
Tunna Fårgödsel
Tunna Aska
Lass Ved . .
Transport
* el. allerum
1 tantum
Dagsverken ,
,2 Kärfvan Halm
j6 Öke Dagsverken . . .
j 12 Dränge Dito . . .
= 45: 46. 11. = 17: 19.
Summa
Räntan:
För åren
1814 till och
med 1823.
46
För åren
1778 till och
med 1787.
7
11
i5
37
7
36
—
1
36
—
10
—
—
10
A
—
4
21
10
—
4
6
5
46
9
—
24
6
47
8
—
15
2
10
10
—
7
6
32
—
—
32
—
47
—
1
1
45
6
46
1
43
66
36
21
5
3
Summa
66
24 21
12
7
i
3
22 5 23 47 4
16
Jönköpings
Gamla
Södra Wedbo Härad,
Ingatorps Socken
Lönås N:o i, x M:tl Skatte.
JordeboksRänta: i
Penningar .
i Tunna Spanmål
i LU Smör . .
I L® Fjäsk . .
2r5 st. Ko . . .
so st. Får . . .
6 st. Dagsverken .
8 st. Årliga Hästar
4 st. Kongs dito .
Sta 21 46
8
— t G. —
I: 32. —
— 12. —
— 3. —
— 4. i o
— 3. 2#,
Hemmantals Ränta
LandtogsGärden
Byggningshjelpen . . .
Saltpeter-hjelpen . . .
Transport
Förvandling
efter medium
Krono
_
af 10 års Markegångspris.
Värdi.
Räntan:
För
åren
För
åren
1814 till ocl1
1778 till och
med
i8a3.
med
1787.
2
2
2
—
36
—
7
23
3
2
4>
8
—
2 6
4
12
3
I
27
2
—
4
37
8
—
11
10
—
4
—
1—
41
6
1—
12
1
—
I
27
—
9
5
—
3
2
——
18
2
29
7
—
44
5
—.
38
8
—
38
8
—
38
8
—
12
9t
—
12
10
—
12
10
= 17: i5. 2. = 7: 1. 10.
/i§ Tunna Spanmål
11
10
10
4
•4
7
J T:a Hafra
.—
23
4
q
1
4 LU Smör
1
3
1
18
10
§ L® Humla
—
23
6
6
5
1 Ä Talg
—
10
10
3
1
4 L® Fläsk
2
16
11
35
5
—
)\ L® Kött
1
4
—
16
7
2
17
lis
Y4W st. Oxe
1
39
11
2C)
2
4 st. Får
—
47
3
15
[0
4 st. Gås
—
12
—
2
11
1 st. Höns
—-
1 2
—
2
5
i Tjog Ägg
—
IO
1
2
6
f Lass Hö
4
b
9
I
3o
to
V.5 Kärfvan Halm
2 3
7
11
3
42
f 9 st. Stockar a 8 sk. "1 eller al terum
36
3fi
pt st. Syll å 12 sk.J tantum
[5 Tunnor Jord ......
—
10
—
10
—
1 r Tunna Fårgödsel . . r . .
—
4
—
4
—
2q
fi
Tta Aska
—
'9
1
5
8
\3 Lass Ved
2
2 I
—
26
1
12 Kärfvan Halin
—
b
5
4
6
42 st. Dagsverken
~
4i
10
—
<4
10
6
4o
■f
Transport
4»
16
7
*9
i3
to
Län.
17
Förvandling efter medium
Krono
-
af 10
ars
Markegangspris.
Värdi.
För
åren
För
åren
1814 till och
1778 till och
med
1823.
med
>787.
Transport
6
4°
'1
Transport
48
16
7
*9
13
10
Boskapspenningar
o
3?
Skjutsfärds dito
i
—
—
...
1
1
.
Dagsverks dito
f 6 Öke Dagsverken
7
I 2
5
1
46
10
i 12 Dränge Dito
5
I t
2
1
46
10
S:r 6: 25. 5f.
= 45: 9. — = 17; 35. 8.
Summa
9
24
1
Summa
62
34
2
24
87
6
Nya
Räntan:
3J Tunnor Spanmul
2
34
6
27
6
3
10
2
ij Tunna Hafra .
5
3 9
11
2
12
7
3^ LSmör
1
33
3
i3
14
4
4
\ 3
i| Fläsk
—
26
—
5
4
8
1
08
8
1 L& Talg
—
24
—
4
2.4
6
1
r 3
6
2? L& Kött
—
20
—
3
2q
3
1
7
6
Penningar
3
3
3
3
4
3
3
4
Summa
9! 24
Summa
62)261 3
24)31
9
5 B.
G
13
Kronobergs
Gamla
Konga Härad,
Furuby Socken
Fägersta Bosgården
i Mantal Skatte.
Jordeboks Ränta.
Penningar .
6 Dagsverken .
8 Arliga hästar .
i|- Kongshäst. ..
. 3 sk. —
.4 — io
»
9 — 7f
S:r i: i5. 5j-.
Hem mantalsRän ta.
LandtågsGärden , .
Byggningshjelpen ....
Salpeter dito . . . , . ,
Transport
Krono
Värdi.
'7
4 a
29
18
Räntan.
= 3: 3g. 6. = 2: 6. —
T:a Spänmål
| T:a Bafra .
| Lä Fläsk ,
l Lä Kött .
i Lä Smör .
a Lä Humla .
^ 1 Ä Talg . .
\jg Oxe . . .
| Får . . .
a Gås . . .
Höns. . .
A Tjog Ägg ,
a Lass Hö
IJj Kärfvar Halm
f gTim.stock. ä 8 sk
li Syll ä 12 sk.. .
’5 T:r Jord ,
1 T:a Fårgödsel
2 T:a Aska .
2 Kärfvar Långha
2 Dagsverken
,3 Lass Ved .
eller allerum
tan tum
ilm
Trausport
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren
i8i4 till och
med 1823.
För åren
1778 till och
med 1787-
4
4
2
32
—
—
46
6
38
8
—
38
8
12
10
12
10
I 1
40
9
4
23
5
2 3
4
—
9
3
2
30
4
—
4-
3
1
1 3
9
—
22
2
l
5
1
—
■9
9
18
3
—
6
8
10
6
—
3
2
I
36
8
—
33
10
l
2
7
—
'9
1
16
7
—
5
5
16
—
4
—
r 2
—
—
3
2
3
15
2
1
29
4
—
25
5
—
10
10
1
36
—
1
36
—
1
2
—
—
■4
7
20
3
—
4
9
33
5
—
9
—•
10
2
—
4
4
—
42
8
—
15
6
1
24
—
2 3
9
3 6
—
~5
15
9
~3
Län.
19
Krono
Värdi.
Förvandling
af 10 års Ma
För åren
1814 till och
med i8‘23.
efter medium
'kegångspris.
För åren
1778 till och
med 1787.
Transport
5
18
11
Transport
36
5
l5
9
3
Boskapspenningar ,
—
3^
—
—
3 a
—
—
32
—
Skjutsfärd* dito .
i
—
—
. . .....
♦ ♦ ♦ •»
1
—
—
1
—
—
Dagsverks dito . .
. . . . .
i
—
—
16 Öke Dagsverken
J 12 Dränge Dito
♦ « ♦ ♦
♦ ♦ ♦ *
6
5
36
.6
-
1
I
46
45
S:r 6: a5.
5f.
= 45: 44. II. =
18: 3o. 3.
Summa
8
2
11
Summa
49
36
5
20
36
3
Nya
Räntan.
■2± T:a Spanmål , ,
i
42
—
■9
36
—
7
23
—
LU Smör , . .
i
l7
—
11
2
4
4
6
9
af LU Fläsk . . .
—
38
—
8
34
11
2
34
7
4 LU Kött. . . .
—
32
—
6
4*
4
2
22
4
Penningar , , , .
3
T7
I u
3
*7
11
3
'7
11
Summa
8
2
..
Summa
49136| 6
^0
7
7
20
Hallands
Förvandling efter medium
Krono
af 10
års
Markegångsp
ris.
Värdi.
För
åren
För
åren
Gamla
Räntan
181/1 tili och
1778 till och
med
1823.
med
1787.
Halmstads Härad,
Söndrums Socken
Onsjö N:o 4> 1 M:tl Skatte.
Jor deboks Ränta.
Gästeri
—
34
,
♦* *
’♦ »- *
—
34
—
—
34
—
1 La Smör ....... 28 st.
—
[O
6
♦
♦ ♦ ♦
I
3i
9
—
28
10
§ Tunna Råg .... 36 —
: —
18
—
4
16
9
I
24
I
i T:a Korn , v >
—
36
—
é
♦ ♦ • * «■
♦ ♦
♦ ♦
5
38
5
2
t3
7
i T:a Halia , . ........
—
18
—
♦
* *
♦- ♦ ♦
3
[9
7
I
•7
7
f- st. Ko i: 24 —
—
24
—
♦»
5
i
10
I
43
3
| st. Galt ...... 1: a4 —
—
24
—
3
29
[0
I
43
—
1 st. Gas .. .. .
—
6
—
—
33
2
l6
4
2 st. Höns ..... 1. — —
—
2
—
—
16
2
| 4
10
S:r 3: 28. 6.
=3 25: 29. 6.
= 10:
33. 6.
Hemmantals Ränta.
Kongs- och Matskatt
1
3a
—
♦ *-
♦ »
r
32
—
I
32
—
Arbets- och Dagsverks-pcnningar
1
16
—
4_
♦
♦ •
1
.6
—
I
16
—
Ved och Timmer ......
—
3 a
—
;
• ♦
—
32
—
?>2
—
Inskrifningspenningar ......
1
3a
—
4
♦ ♦
» ♦ ♦
1
32
—
I
32
—
Skjuts- och Gästnings dito . «.
1
16
—
*•' *■
♦ ♦ ♦.
1
16
—
I
16
—
Dagsverkspenningar a 3 Dagsverken
—
12
—
♦
♦ ♦ ♦ ♦ ♦
♦
1
8
—
21
6
Vedpenningar ä 6 Lass
—
•24
—
♦-
••
♦ ♦» ♦
7
47
—
2
I
—
S:r 7: 20.
= i5:: 3g. —
= 9
6. 6,
Summa
11
6|-
Summa
4'
20
19I
4.0-1
— ,
fjjM COjy*
Län.
21
Tunna Råg
T:a Ha fi a ,
4 Lfå Torr Fisk
2 Lu Skälspäck
Penningar . .
Summa
Krono
värdi.
11
ro
i5
6
•7
- 6.
Räntan:
Summa
Förvandling efter medium
af io års Markegångspris.
För åren
1814 till och
med i823.
För åren
1778 till oell
med 1787.
-
i4
6
4
4
42
3
11
44
6
4
37
6
6
28
4
3
38
—'
1
ao
—
—
•4
4
7
'7
7
'7
—
4'
20
2
21
5
23
Götheborgs
Gamla
Säfvedahls Härad,
Örgryte Socken
Krogslätt Kungsg. i M:tl Skatte.
Jordebok? Ränta.
Penningar .
r Tunna Råg
1 j T-a Korn
f T:a Mjöl
2 Ter Malt
f T:a Halia
2 Smör
r Lä Fläsk
i Ko . ,
f Får » .
j Gås , .
f Höns „ ,
■g Säck . .
a
i:
i U Ljusgarn
i famn Ved
i Stock . ,
4 Dagsverken
4 årliga Hästa
4 Kongs Dito
S:r 6: 38. OfzöHemmantalsränta.
LandtågsGärden .
Byggningshjelpen ,
Salpeter dfto , .
Boskapspenningar
Skjutsfärds dito .
Dagsverks dito .
36 sk
36. —
36. ■
36. ■
18. —
26. —
16. ■
32. -  12. —
6. -
1. 6.
4- -
2. -  12. ■
4- '
4- IO,
3. 2#
S:r 6: 29. 8f.
Krono
värdi.
Summa
i3 (21
29
2^
15
42
—
22
6
3 2
—
Anm. I
serskildt förordnadt är.
Förvandling efter medium
af 10
års
Markegångspris
Räntan:
För
åren
För
åren
1S 14 till och
1778 till och
med
i823.
med
1787.
• * ./ •
♦ * * * * • * ♦
********
♦ ♦
♦ ♦
*
,♦
5
9
8
7
I
39
8
7
********
♦ ♦
♦
7-
7
—
2
38
[ 1
********
♦ *
,*
5
43
6
2
9
2
********
♦ .♦
\2
34
4
4
29
8
********
♦ ♦
•»
2
25
6
I
1
6
♦ *
♦
IO
25
—
3
38
4
********
* *
*
3
13
2
1
—
7
* * * * * * * *
* *
*
2
4o
3
—
47
2
♦ ♦♦♦♦*♦♦
* *
*
28
3
—
10
2
♦ ♦♦♦♦♦♦♦
* *
♦
■9
4
—
6
6
♦ ♦♦♦♦♦♦♦
,♦ ♦
8
4
—
2
7
* ♦ ♦♦♦♦*♦
* *
11
—
—
4
—
♦ *♦♦♦♦♦♦
♦ ♦
♦
7
10
—
1
1
********
♦ ♦
*
5
9
2
2
16
10
********
♦ ♦
*
—
35
3
—
11
—
t 2 Öke dagsverken ,
♦ ♦
*
3
10
8
1
—
—
^2 Drängs Dito . ,
♦ ♦
*
—
44
8
—
15
IO
—
3o
4
—
24
8
—
3o
—
—
16
—
= 63: 1. 10. = 23
26. 3.
(Penningar. . . .
• ♦
1
26
1
26
1 1% T:r Spanmål ,
12
'7
8
4
33
9
—
42
—
—
42
'—
22
6
—
22
6
—
32
—
—
32
—
(6 Öke Dagsverken ,
♦ ♦
1
q
32
1
3
__
( 12 Dränge Dito
.< >
zJ
5
28
1
47
.
= 82: 8. 2. = i4:
11. 3.
Summa
1
föl
<o|
371
’>7
6
aen, enligt undervisningen af
ålder utgått
i per
sedlar,
748 föreskrifver, beräknas, så vida ej annorlunda derom
25
och Bohus Län. (Götheborgs Fögderi.)
Förvandling efter medium
Krono
-
af 10
ars
Markegångspris.
För
åren
För
åren
Nya
Räntan:
1814 61* °eli
1778 till och
med
i8'23.
med
1787.
*
i§ T:a Råg ........
i
6
"
13
3
4
27
7-f T:r Korn ........
5
6
45
l9
6
*7
4,
2
2 T:r Hafra ........
—
36
—
b
22
4
2
34
4
3J L® Smör ........
2
4
q
20
iö
5
7
9
6
2| L® Fläsk ........
34
b
4b
—
2
7
9
Penningar .
3
I
3
3
I
3
3
1
3
Summa
i3
20
6
Summa
95
l I
9
3 712 5
—
24
Elfsborgs
Krono
Förvandling eft.er medium
af to års Markegångspris.
Gamla
Värdi.
Räntan:
För åren
iS_i 4 til 1 och
med 1823.
För åren
1778 till och
med 1787.
Ahle Härad,
Hålanda Socken
Föstorp 1 M:tl Skatte.
Jordeboks Ränta.
3 LU Smör . . . , a 26 sk.
1 T:a 6f ktpr Malt, , .36 —
r famn Ved — —
4 st. Dagsverken , , « , 2 —
4 st. Årliga Hästar , , , 4* IO*
4 st. Kongs Dito ... 3, 2y,
1
3o
43
12
8
'9
12
2?
4
9t
i3
7
2
1
7
27
20
•9
(2
7
8
5
6
4
to
5
3
4
i
36
32
'9
12
3
2
9
4
10
S:r 3: 29, 4.
= 25: 33. 4’ = i°: to- 4*
Hemmantals Ränta.
LandtågsGärden
Byggningshjelpen ......
Salpeter dito
Boskapspenningar .....
S-kjutsftirds dito .....
Dagsverks dito , . , , ,
2
1
1
29
42
22
32
2f
6
^ Penningar ^
l t T:a 25|- k:pr Spanmål, , .
♦ * I * * * ♦ •■*♦♦♦♦
^6 Öke Dagsverken. . ♦ ♦ ♦
l 12 Dränge Dito , * . . .
1
12
1
7
4
26
'7
42
22
32
26
i3
7
6
5
7
1
4
1
3
2
26
46
42
22
32
3
4
6
6
S:r 6; 29, 8|,
= 28: 36. 1. = 14: 28. 4-
Summa
IO
-
—
Summa
54
2.
5
24
38
8
Anm. I detta Län der Byggningshjelpen, enligt Undervisningen, af ålder utgålt i persedlar, skall
den, på sätt Kongl. Förordningen den 8 Januarii 1748 föreskrifter, beräknas, så vida ej annorlunda
derom serskildt förordnad! är.
Län
25
Nya
Råg
2 T:r
2 T:r Korn
3J T:a Bafra
1 L&l Smör
1 Lfö Talg .
Penningar .
Summa
Förvandling efter medium
Krono-
af 10
ars
Markegångspris.
värdi.
För
åren
För
åren
Räntan:
1814 till och
177S till och
med
i823.
med
178
7-
1
24
17
r7
__
6
2 I
6
1
24
—
1 1
44
1 0
0
2
4
i
10
6
I 0
9.8
4
4
43
10
—
26
—
4
29
10
1
33
5
. .
2.4
5
2
8
1
3o
2
4
46
6
4
46
6
4
46
6
10
11
—
Summa
54
25
2
24133J 9
26
Skaraborgs
Gamla
Wadsbo Harad,
Horns Socken
Horn Skomakareg. iM:tl Skatte.
Jordeboks Ränta :
Penningar
1
6
i| T:a Råg . . . . ä 36 sk.
—
43
2f
if T:a Malt 36 „
i
ib
94
i LÄ Smör
—
2 6
2 LÄ Fläsk 16 „
—
32
—
—
I 2
—
6 st. Dagsverken .... a „
—
I 2
—
4 st. Årliga Hästar ... 8 „
—
) 2
—
4 st. Fogde D:o .... 3 „
—
l 2
—
4 st. Kongs D:o . . . . 3.2 j
—
I 2
9*
S:r 5: 8. 3|.
Hemmantals Ränta:
LandtogsGärden . . . . s. . .
2
29
?'T
Byggningsh jelpen
4*
Saltpeter dito
22
b
Boskapspenningar
32
Skjutsfärds dito
1
—
Dagsverks dito
I
—
—
S:r 6: 29.
Krono
värdi.
Summa
i r 1381 -
Räntan:
= 36: 43. 9.
15: 3. II.
Penningar
i* T:a Spanmål
6 Öke Dagsverken .
12 Dränge Dito . .
27: 28. ii. = i4: 27. 1 1.
Summa
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren
1S14 till och
med 1823.
För åren
1798 till och
med 17S7.
1
6
1
6
10
—
—
3
4>
7
I 1
—
5f
4
18
5
4
45
1
1
34
—
5
6
4
1
42
4
2
14
5
—
I46
7
2
F 2
—
—
47
6
3 2
—
—
32
—
»4
—
—
>4
—
r4
.4
I
26
1
26
I 2
40
5
5
4
5
42
—
—
42
—
22
6
—
22
6
—
32.
—
—
32
—
I
5
34
—
1
2
46
—
4
24
1
47
64U4I 8|
29I3i|10
Anm. I detta Län, der Byggningshjelpen, enligt undervisningen, af ålder utgått i persedlar, skall
den, pa sätt Kongl. Förordningen den 8 Jan. 174& föreskrifter, beräknas, så vida ej annorlunda derom
serskildt förordnadt är.
27
Län.
Nja
Krono-
värdi.
Räntan :
Förvandling
af io års Ma
För åren
1814- tiU och
med i8a3.
efter medium
rkegångspris.
För åren
1778 till och
med 1^787.
4-| T:a .Spanmål .
3
31
G
34
3 7
2f
13
37
9
LU Smör .
i
ad
q
i4
9l7!
4
43
9
4 LU Fläsk . . .
i
iG
—
IO
12
8
3
3 G
8
Penningar ....
5
11
9
5
"
9
5
11
9
Summa
■ i
»
_
Sinn ma
64113
3
27
33
11
28
Örebro
Förvandling efter medium
Krono
af 10 års
Markegångspi
IS.
Värdi.
För
åren 1
För
åren
Gamla
Räntan:
iSii till och
17^8 till och
med 182
3.
med
1787.
Örebro Härad,
Mosjö Socken
Sörby N:o 2, 1 M:tl Skalle.
JorcleboksRänta :
•
Penningar
. .
8
It
8
8
—
8
8
i3f k:pr Malt. . . . ä 36 sk.
—
i5
2
3o
3
1
1
b
1 T:a 24 k:pr Hafra . . 16 „
—
31
6
b
20
8
2
16
4
H Smör LU . . : . 26 „
—
8
5?
1
24
2
—
2b
5
6f U Fläsk d:o . . . . 18 „
—
5
>o|
—
4'
10
—
i5
4
4 Lffi Osmundsjern ... 4 j>
—
16
1
38
7
—
41
10
i Lass Hö — „
—
26
8
8
'9
b
3
2b
5
6 Lass Yed ..... 2 ,,
—
12
—
4
0
7
1
24
IO
2 Långstockar .... 4 ;>
—
8
—
—
45
1
—
18
5
2 Bräder  2 „
—
4
—
'7
1
—
7
11
8 Dagsverken  3 ,,
2 3
—
2
4°
b
i
33
1
11 Årliga Hästar .... 3 „
—
33
—
—
44
—
—
44
—
5 Kongs B:o  1 „
—
5
—
—
b
8
—
b
8
S:r 4= 6. 1/0.
= 31: 6. 7. = i3i 3o. 5.
Hemmantals Ränta:
/t T:a Råg
8
22
3
3
1
2
\ T:a Korn
3
18
1
1
11
5
^ T:a Hafre
—
22
1
—
7
11
~ Lä Smör .......
1
7
b
—
20
4
| LU Fläsk
1
j6
5
—
23
7
•
i Lä Kött .
1
27
7
—
21
3
1 U Talg
—
12
3
—
3
11
LandtogsGärden
2
17
2f
<i\U Humla
—
V
2
—
9
—
1% Oxe
1
31
—
—
31
4
i Får
.
1
13
b
•—
23
—
1 Gäs • • • • \
1 Höns . . .
—■
9
8
11
5
—
3
3
1
r
i Tjog Ägg
—
8
2
—
2
8
L Lass Hö ........
!
9
9
1
37
2
\5 Kärfvar Halm
23
2
ib
6
Transport
6
2 3
3-1
Transport
56
23
10
23
5
10
Län.
Årliga Hjelper»
Saltpeterhjelpen .
Konung Gustafs I
Krutveden .
Boskapspenningar
Skjulsfärds dito .
Dagsverks dito
S:r fi: 4
17-
Nya
i\ T:r Råg
t T:a Korn
4 T:r Hafra
4§ LU Smör
3J LM Kött
| L» Talg .
Penningar .
Förvandling efter medium
Krono
af 10
års
Markegångsp
ris.
Värdi.
För
åren
För
åren
1S14 till och
1778 till och
med
i8»3.
med
1787.
Transport
6
23
31
Transpört
56
23
1 0
23
5
10
'1 Murare-Dagsverke . . . .
—
31
—
—
13
7
2 Hjelpe-Dagsverken . .
—
22
3
—
20
1 Dito Laggved
—
11
11
—
22
—
r Dito Katsespån
—
7
11
—
16
7
i T:a Maln» .......
—
39
11
—
32
5
—
26
3
Jz Lass Slottsved . ... .
1
>7
10
—
35
2
t Lass Malmved
—
24
4
—
20
—
J T:a Aska .......
—
2
6
—
1
i
J ti Kolgarn
—
7
8
—
4
—
i ti [lampa
—
1
11
—
10
2 LM Näfver .......
—
27
9
—
•9
9
, , ,, ,
r 2
6
• • « <
—
12
6
—
12
6
verken
—
6
—
•
—
6
O
—
—
6
—
—
2
32
—
* •
—
z
32
—
—
2
32
—
1
(6 Öke-Dagsverkcn
J
7
24
—
1
2
11
2
I
_____
^12 Dränge D:o
4
I 2
10
I
46
5
'i-
= 44: 13. 7. =19: 20. »t.
Summa
IO
6
—
Summa
75
20
2
33
3
4
Räntan ;
2
3
a3
i3
3
8
15
4
36
6
36
2
2
22
10
I
24
—
■4
33
, 7
5
>4
5
2
‘4
6
19
32
1
7
. 9
1
-—
33
9
5
43
6
1
31
9
. • • •
-
12
2
26
10
—
38
10
• • • •
2
26
9
2
_______
26
9
2
26
! 9
Summa
1 io
i 6
1-
Summa
75
20
2
28
115
—
30
Werm elands
Gamla
Grums Härad,
Grums Socken
Ask Norra N:o r, i M:tl Skatte,
Jorcleboks Ränta.
Arlida Penningar
i i Öre Oxeskatt .
t tl Humla Lä .
4 Dagsverken . .
4 Årliga Hästar .
4 Kongs Dito .
S:r 3: io,
ä 8 sk.
24 ,,
3 „
io ,,
3. 2f.
Krono
värdi.
6.
Hemmantals Ränta.
LandtogsGärden
Arliga Hjelpen
Boskapspenningar
Skjulsfärds dito .
Dagsverks dito .
S:r 5:
l5. 2y.
Summa | S| 25
Räntan:
\ 8
= 5: 38. 4.
4: 4o. i.
Råg
T:a
T:a Korn
T:a Hafra
Lä Smör
Lä Fläsk
Lä Kött
ä Talg .
Lä Humla
is Oxe
l- F
VI
r>
i r
Gås
Höns
Tjog Ägg . . .
Lass Hö ....
Kärfvar Långhalm
Stafrum Ved
I2 IIjelpe-Dagsverken
r6 Öke-Dagsverken .
[12 Drähge Dito .
-= 4' '• 38. 2. = 16: 87.
Summa
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För
åren
F ö r
åren
1S14 till ock
1778 till och
med
1823.
med
*7
*7-
2
36
6
2
36
6
—
11
10
3
8
1
22
—
—
32
—
I
16
1
16
—
8
39
7
3
r 3
6
3
16
5
1
17
7
—
21
8
—
9
6
1
2
7
—
iq
—
1
2 5
5
—
2 3
10
1
26
10
—
i 1
5
—
(1
9
—
3
9
—
29
8
—
9
1
1
r 2
10
—
28
8
—
46
9
—
18
2
—
10
8
—
3
6
—
8
8
—
3
—
—
7
1
—
2
7
5
18
10
1
2 5
7
—
10
—
—
12
11
2
28
9
—
54
10
—
>2
8
—
16
—
—
)2
—
—
12
—
6
17
,
2
20
6
4
18
"
2
47128J e|
I29I 7
Län.
51
Nja
2| T:a Råg
% T:a Korn
3f T:a Hafra
Talg .
Penningar .
Summa
Krono
värdi.
2
3
27
I
i5
6
4
22
&|i5|
Räntan:
Summa
Förvandling efter medium
af 10
ars
Markegångspris
För
åren
För
åren
1S14 ocl1
1778 till och
med
1823.
med
1787.
24
12
1 0
9
1
2
5
—
7
2
2
5
1 2
3o
1
5
26
—
1
10
10
—
18
9
4
22
8
4
22
8
47
29
-
2 3
_
Westmanlands
Gamla
Siene!e Härad,
Ihrsta Socken
Föhlsta N:o t, i M:tl Skatte,
= 16 T;land.
Jordeboks Ränta.
Penningar , , ,
8 T:r Spanmål ,
1 LU Smör , ,
2 L® Fläsk . .
1 Får ....
2 Gass . . . .
4 Höns ....
1 Ti°S •„ •
2 Vinterlass Ilo- .
6 Lass Ved . .
2 Stockar . , .
8 årliga Dagsverken
. å 36 sk.
....
18 „
24
2
4
3
6.
S:r 10: 41.
HemmantalsRänta.
LandtågsGärden
Vinterkörsslen
Vindkörningen
Vaskekörningen , . .
Boskapspenningar , .
Skjutslärds dito , , ,
Dagsverks dito , , .
S:r 7: 35, 8f.
Krono
värdi.
Räntan:
[3| T:r Spanmål
§ Somraarlass Hö1.
5 Kärfvar Halm
= 111: 34. 10. = 4i: 38. 2.
utgår enligt undervisningen
med
Summa
1SI29I
,6 Öke-Dagsverken
| [2 Dränge Dito
= 42:
46. 8.
19: 31. 9.
Summa
Förvandling efter medium
af 10 års Markegångspris.
För åren 1
i8i4 till och
med 1823.
För åren
1778 till och
med 1787.
I
59
2
6
1
2 1
33
7
4
39
8
I
>7
2
7
02
—
2
28
2
3
6
—
I
9
2
2
2
8
33
i 4
9
18
t.
l4
5
5
22
9
—
9
11
3
5
4>
6
1
l7
2
1
q
—
—
24
4
3
18
1
16
2
23
47
6
8
3q
2
2
*7
1
1
7
5
—
42
1
—
22
6
1
i 2
—
1
32
—
1
24
—
1
24
—
—
18
—
—
18
1
5
32
—
1
2
32
—
3
—
—
4
5
3
2
4
1 154 * 3 3
1 6
1 61
21
111
Län.
33
Nja
i6£ T:r Spanmål .....
4 LÄ Smör
.
2 LÄ Fläsk .......
i i LÄ Kött
.
Penningar
Summa
\ ■
Krono-
värdi.
12
18
2
8
—
—
36
—
—
18
—
2
45
2
18
29
2
Räntan :
Summa
Förvandling efter medium
af io års Markegångapris.
För åren
1814 till och
med i823.
121
37
I I
19
>4
IO
7
32
2
46
2
2
45
2
154
32
I
För åren
1778 till och
1787.
med
44
7
2
58jiSj
l I
5 B.
34
Gefleborgs
Gamla
Gestriklands Fögderi
Ett Gärde Mantal eller
io Öresland.
Jor deboks R äntå.
20 LU Skattejern . , a
i Lä Tallöns dito , . «•
6 Dagsverken . .. . ♦ .
4 st. Årliga Hästar .. ,
4 st. Kongs Dito . . .
1 st. Sågstock ... . .
2 Lä [2j ä öfvervigtsjern
Hjelpekörsseln . . . .
5:r a: 46. 6.
Hemma nt a IsR anta.
4 sk.
3
3
i
LandtågsGärden
Vinterkörssel
Salpeterlijelpen .. . ..
Boskapspenningar . .
Skjutsfärd* dito . . .
Factorihjclp ,. . . .
Dagsverkspenn ingar. .
S:r 5: 3o. 5$.
Summa
| Förvandling efter medium
TT
af 10
års
Markegångspris.
avi uuu
V ärrli.
Räntan:
För
åren
För
åren
aSrd till ocb
1778 till och
med
182?.
med
1787.
I
52
6
. 5
10
4
8
4
—
♦
♦ #•♦•♦♦♦♦ ♦
♦
—
i4
8
—
IO
.8
—
*■
♦ ♦
5
9
7
1
45
—
12
—
♦
♦ ♦
—
12
—
—
12
4
—
♦
♦ ■ ♦ ♦ *'
• •
—
4
—
—
4
6
—
♦-
« *■
—
'9
5
—
10
I I
10
6
•
« ♦
—
38
7
—
21
3
8
k 1
Lass Ved - . . .
• r
—
26
3
—
9
4
c2
st. Dagsverken . ..
•• ♦ ♦
1
35
2
■ —
3i
'—
= i5r 21. 6. =8:
7. 6.
fi
T:a 20 k:pr Spanmål
• ••
12
29
2
4
34
10
r
Lä Smör , . . ..
♦ ' • •'
1
6
11
—
20
—
Lä Kött . . . .
« ♦ ♦'
3
10
2
1
i4
5
i'
a
Lä Humla .. . . .
• •
—
3i
2
—
11
1
1 ä Talg ......
—
12
7
—
4
—
o
26
5|
I;
< 1
st. Oxe . . . .
♦ * ♦
1
31
6
—
2 9
9
a
;
1 —
st. Får ..... ...
•• •
1
3
: 9
—
i5
7
j I
1 4
(3 as. .- . . *. . .
♦ ♦
‘—
12
6
—
4
—
I I
st. Höns. . ....
♦- •
—
12
7
—
4
—
V r
1 ^
Tjog Ägg . . . .
• - ♦
t —
10
11
. —
. 2
8
1 1^
Lass Hö.. . . ...
♦ •*
4
8
—
2
—
Kärfvar Halm . .
♦ •
1
1 1
9
' —
22
—
fi
st. Sågstock . , ,
f ♦
—
'9
5
. —
IO
11
—
i5
—
1
st. Bjelke . .. , .
st. Tilja . . . . .
♦ r'
♦- *
z
8
6
6
4
—
4
3
8
l5o st. Takspån . . ..
—
ro
3
—
7
1
24
6
• «
—
24
6
:
24
6
—
32
—
•
• « ♦' •' *
• • *-
—:
32
32
-.—ir_
i
4
6
*
• ♦
—
4
6
I
4
6
i3
Öke Dagsverken .
*
3
45
7
I
20
5
1
24
Dränge Dito ,. .. .
• ^
2
3o
5
I
1
2
= 36: 16. 6. = 15:
3o. 7.
8
28
11
Summa
5,1
38
-
23
38| 1
NIm H|m
Län.
35
Nja
20 LM Slattejern
£ T :r Span mål
LM Smör . .
Penningar . . .
Förvandling efter medium
Krono
af io
ars
Markegångspris
Värdi.
För
åren
För
åren
il
Räntan:
i8i4 till och
innS till och
med
1023.
med
1787.
i
32
•
■ * , ;
6
5
10
4
8
2
9
9
22
37
11
8
26
2
2
2 I
—
20
28
10
7
24
\
2
<4
2
2
i4
2
2
i4
2
Summa
8
I I
Summa
51
38
9
22
24
4
36
Westernorrlands
Gamla
Ångermanland,
Ett Gärde Mantal.
JordeboksR äntå.
Penningar , . ,
8 ä Smör . , .
i ® torr Fisk .
\ T:a Strömming
6 Kannor Tjära ,
S;r i: 3o. —
å 26 sk
12 „
i: 16 „
a 6 r,
HemmantalsRänta.
LandtågsGärden
Vinterkörtlen ....
Boskapspenningar , .
Skjutsfärds dito . . .
Dagsverks dito , , .
S:r 4: 38. 5f.
Summa
Krono
värdi.
26
24
20 : 5
Räntan:
— 5: 14. 10. =2: 23. io
/i
T:a Korn
i LSS Smör
if Lä Kött
i Lä Humla
1 U Talg
i* Oxe .
J Får .
5 Gås .
1 Höns ,
i Tjog Ägg .
j Lass tio *
'5 Kärfvar Halm
j3 Öke-Dagsverken
j 6 Dränge Dito ,
= 28: a5. ii. =12
Förvandling efter medium
af 10 års Markcgångspris.
För åren
i8i4 till och
med 1823.
För åren
1778 till och
med 1787.
I
1
I
27
—
—
25
5
_
3
6
—
I
11
2
3
—
—
34
2
“
29
4
IO
4
I I
21
11
4
8
10
46
10
i5
10
2
6
—
—
39
10
21
—
12
2
10
8
3
3
36
1
—
*4
2
38
—
12
11
10
—
4
—
8
1
3
—
7
9
2
6
3
29
6
I
32
6
—
22
ö
1
—
7
Q
1
—
0
32
—
O
32
—
1
—-
—
1
—
—
2
32
—
46
10
2
32
46
10
Summa [ 3314°! 9I 1417
Län.
37
Krono
Förvandling efter medium
af io års Markegångspris.
Nya
Värdi
Räntan:
För åren
i8i4 till och
med i823.
För åren
1778 till och
med 1787.
i T:a Råg
2i T:a Korn
, .
3£ L® Smör
. .
Penningar , , ,
i
1
2
4
33
46
32
6
3
8
1
i5
>4
2
6
'4'
7
32
10
5
5
8
5
4
2
18
38
38
32
7
1
2
8
Summa
6
20
5
Summa
33
4°
4
i3
3i
6
38
Westerbottens
Gamla
Nordmalings Socken,
Ett Gärde Mantal.
Jordeboks Ränta.
Penningar . . ,
8 ä Smör » . ,
. i U Torr Fisk
i T:a Strömming
6 Kannor Tjära ,
S:r t: 3o
ä 26 sk. -  12 „ -  ' '6 „ -
„6.
Hemmantals Ränta.
LandtågsGärden .......
Vinterkörsslen » .... i
Boskapspenningar , , , . ,
Skjutsfärds dito . , , , »
Dagsverks dito
Sir 4: 38. 5f
Krono
värdi.
26
24
Summa j 6|2oj 5
Förvandling efter medium
af 10
års
Markegångspris.
För
åren
För
åren
Räntan:
181A till ocli
inn$ till och
med
1823.
ined
1787.
♦
■4
I
1
♦ •
♦
I
l3
3
—
25
5
* ♦
•
—
3
3
—
I
11
• •
*
2
5
7
—
34
2
♦
♦
—
20
1 -i
—
[O
4
=s= 4: 43. — =2:
a3. ro.
.i| T:a Korn . » ,
4 *
«
12
IO
11
4
8
[0
£ Lä Smör . . .
• •
♦
38
4
i5
10
ii Lä Kött , . ,
♦ *
2
20
8
39
10
£ LÄ Humla . . ,
♦ •
_
20
11
[2
2
1 U Talg ....
♦ •
*
9
8
3
3
l^s Gxe . » . . .
♦ *
•
I
2
2
<4
2
é Får .....
♦ ♦
•
34
2
12
11
§ &ås
* •
•
6
3
_
4
—
1 Höns . ♦ . . ,
♦ •
11
3
—
£ Tjog Ägg . , .
♦ •
9
10
2
6
Lass Hö ...
* ♦
•
1
38
5
I
32
6
Ä5 Kärfvar Halm . ,
.♦ ♦
♦
—
20
11
—
7
1
8
—
8
—■
32
—
32
—
* ♦ ♦ ♦ ♦ Jr • .
#
I
—
—
I
—
—
C 3 Öke-Dagsverken ,
♦ •
2
35
7
46
10
£6 Dränge Dito . ,
♦ •
•
2
46
5
46
10
= 29: 9- 3. = 12
1. 9.
Summa
34
4
3
*4
25
7
Nja
Tunnor Korn . ... , ,
Lffi Smör
. ,
Penningar
Summa
Krono
värdi.
Räntan:
Förvandling efter medium
af io års Markegångspris.
För
åren
För
åren
1814 till och
1778 till och
med
i8a3.
med
*787.
tq
36
2
6
36
5
11
45
—
4
46
—
1
20
5
2
20
5
1' 34
5
7,
14
6
10
40
Wester- och Norrbottens
Krono
Gamla
Värdi
Ett Mantal Skatte.
Årliga Räntan:
Penningar
1 LÄ 4 ® Smör ... å 26 sk.
af k:pr Korn 36 „
1
31
3
af
LandtågsGärden
2
16
%
Vinterkörslen
Boskapspenningar ......
Skjutsfärds dito .
Dagsverks dito
1
6
3a
39
'i 1
Summa
6
32
-
Räntan.
(i LU 11 -*- U Smör
£ 2 Tunnor Korn
5|- k:pr Korn . .
Summa
Förvandling efter medium
af io års Markegångspris.
För åren
i8i4 tiH och
med 1823.
För åren
1778 till och
med 1787.
T
1
3
46
4
I
16
6
—
3o
6
10
3
5
6
10
I
35
8
i5
12
—
5
6
5
1
13
—
—
20
6
—
32
—
—
32
—
1
39
4
X
39
4
29
36
-
ta
16
8
Län utom Nordmalings Socken.
41
Förvänd]
ing
efter medium
af 10
ars
Ma
rkegångspris.
För
åren
För
åren
1814 till
och
1078 till
OC.ll
med
1823.
med
1787.
«.
*7
7
6
5
37
2
9
4
2
3
3
IO
3
23
6
3
23
6
1 29
35
a
16
6
Nja
T:a Korn
L® Smör
Penningar .
Summa
Krono
värdi.
Räntan:
Summa
F ö r s 1 a g
tiu
AflöningsStat för Rikets Ständers RiksgäldsContoir.
Banco.
R:dr
sk.
r.
12 It, SKrs Fullmäktige njuta hvardera ar
igen såsom Honorarium 6661
R:dr . . .
8,000
—
—
Fullmäktiges Expedition»
i Registrator och Archivarie ....
t Canzlist
W
Oi
1
1
OmbudsmansConloiret,
I Ombudsman ..........
45o.
Commissariutet.
4,5oo.
Gommissariatels Expedition.
Canzlist
1,275. — -
Boksluts-Contoir et.
Bokhållare ..........
Kammarskrifvare
2,175.
Transport
1
1
*0
*«N
8,000
—
—
Transport 11,175. 8,000
CassaContoiret för Inkomst och Utgift.
1 Casseur  j,ia5. — -
1 ContoirsSkrifvare
3y5. — - ^
RavisionsContoiret.
I Föreståndare eller Kamererare  900. — -
1 Revisor  600. — - I?5o0i
CreditSedeiUerket,
1 Kamererare
900- — “
2 VexlingsGasseurer h 900 R:dr
1,800. — -
2 Bolhållare å 525 R:dr
i,o5o. — -
4 ContoirsSkrifvare, af hvilka 2 höra till Ordinarie Staten
och 2 till CreditSedelVerket h 3oo R:dr ...... 1,200. — -
2 CassaSkrifvare a 3oo R:dr ............ 600. — - ^
VuktDct/cnte.
1 Vaktmästare
3oo. — -
8 Kammardrängar, af hvilka 4 höra till OrdinarieStaten
och 4 till CreditSedelVerket å 225 R:dr 1,800.
2 Husdrängar å r5o R;dr  3oo. 2 /.Q0
Uti de för RtgsContoirets Erhbets- och Tjenstemän samt VäktBetjente här ofvan
utförda löner, utgörande ett sammanräknadt belopp af Tjugotvå Tusen EtthundraTjugofem
Riksdaler, hafva R. St:r vid innevarande Riksdag tills vidare beviljat
en provisionel tillökning af Tjugo (20) procent i ett för allt ifrån och med innevarande
år i83o; dock under förbehåll, att denna lönförhöjning af 20 proc:t endast kommer
att, i egeusknp af serskildta årliga arfvoden, utgå, samt att följaktligen, i fråga
om Tjenstemans eller Vaktbetjentes pensionering, blott sjelfva lönebeloppet, men icke
arfvodet eller den provisionela lönelillökningen får tagas i beräkning vid pensionens
bestämmande.
Transport 3o, L2Ö
22,125
r
-
Transport
3o,i25
-
Till indragning vid Tryckeriet.
i Factor eller Sättare å 16^ R:dr i månaden eller för året
200. — -
Anmärkning-. Vid innevarande Riksdag hafva R. St:r för Boktryckaren Rumstedt
hcviljut en personel tillökning af Tjugo proc:t i berörde Arfvode af 200
R:dr, att utgå från och med innevarande år i83o, och tills vidare; dock
under förbehåll att denna tillökning icke kommer att tagas i beräkning
vid bestämmandet af den pension, som Ramstedt möjligen framdeles kan
enligt författniugarnc tilläggas.
Pensions-Staten.
R. St:rs f. d. JustitiasOmbudsman, Förste ExpeditionsSecreteraren Fri-
herre L. A. Mannerheim i,5oo. — -
Framlidne IlofJägmästaren Friherre Gripenstjernas ef ter le m-
nade Dotter Mariana C. Gripenstjerna  166: 32. -
Aflidne Commissnriens vid RlgsContoiret, ÖfverKrigsCommis-
sarien Lindstedts Enka och Barn  l5o. —- -
Aflidne Notarien vid RrgsContoiret Fr. Bergmans omyndige
ContoirsSlrifvaren F. Sandahl  100. — -
Aflidne Kamererarens vid RtgsContoiret Lundvalls omyndiga
2,216: 32. -
Expectance-Staten.
320. — -
2,736
32
Dessutom uppföras:
Missräkningspenningar för 2:ne VexlingsCasseurer vid CreditSedelVerket,
4oo. — -
Arfvode till vederbörande, då Hufvudboken vid RrgsContoiret inom fö-
200.
Dito till Betjeningen vid K. PostContoiret i Stockholm
100. — -
Dito till Betjeningen i Vexel- och LåneBanken
100. —- -
C
O
CO
Summa på
denna Stat |
33,6611
32!
—
j
' r
(
I
Bil. Lil. A.
iV tatsVe rhets 1 n k o m stor.
Påriiknadt vid
1823 års
Stats-
Tillökning.
Minskning.
Regier ing.
Ordinarie Ränta, indelt
1399173
I 2
6
att lösas med penningar, inberäknadt Indragne oell
besparde Militiae Lönings- och Boslälls-räntor . .
470000
—
tillökning i denna lösen
—
—
24000
—
—
minskning genom indelta räntornes rättande enl. räkenskapen
—
—
—
—
—
10000
42
181333
l6
—
minskning genom nedsättning af förslagspriset å Spann-
målen till 5 R:dr Tunnan
—
—
—
—
—
11333
16
ökning genom tillkomne 4°° T:r å 5 R:dr
—
—
—
2000
—
—
Tionde-Spannmål 1041787 T:r J kpr
I
4
ökning genom tillkomne 20,400 T:r 3£ kpr h 5 R:dr . .
—
—
102000
28
8
minskning genom nedsättning i förslagspriset
—
—
—
—
—
34929
—
—
och har sistnämnde ökning tillkommit genom hitflytt-
ning af utgifter hvilka förut utom Stat utgått.
Krono-Tionde lösen efter bestämda priser
43o
—
ökning genom enahanda uppfattning
—
—
4o64
23
—
Arrende-Medel • •
64000
—
beräknas till 45,000 R:dr och 7000 T:r Spml ä 5 R:dr T:n.
ökning
600
—
16000
—
—
Stubb-ören
—
minskning genom denna Uppbörds-Titels uteslutande från
Riks-Staten
—
—
—
—
—
600
—
kommandes desse medel att ingå bland Extra uppbörder.
Siifver-tionde, Myntare-lön och Slagskatt 2000 R:dr i Silfver
å 120 sk. Cours . . . .
5ooo
'
—
ökning genom beräknad högre Cours ä 8 sk. pr Rd. 333: 16.
dito 5oo R:dr Silfver ä 128 sk i333: 16.
- - ■
.
1666
32
Koppar-ränta och Slagskatt, 45o Sk£f a too R:dr ....
45000
—
—
beräknas till 3y5 Sk$ å 125 R:dr — 48,875 eller
tillökning
—
CO
o>
—
—
Awesta Koppar- och Manufactur-Tull
ÖOOO
—
minskning
2000
—
Transport
27i3400
2 9
10
i5i6o6
35
~8
58863
IO
—
A
Transport
2733400
2 9
10
{5i6o6
35
8
58363
! O
Tionde och Harnmarskatts-Jern, i5,ooo Sk& Tackjern å 5: 16.
och 4000 SkS Stångjern ä 10: 3?.. .
122666
3 2
nu beräknade till 16,000 SkÄ Tackjern å 5: i/\. och
4200 Sk& Stångjern ä 16: 3a. i58,ooo ll:dr.
ökning
—
—
35333
16
AIun-Tionde, i5o T:r ä 16 R:dr
' 4000
Svafvelbruks-Tionde
200
_
ökning .
...
800
Kalkugns-afgift på Gothland
i5o
minskning genom Titelns uteslutande ur Riks-Staten
i5o
—
Mantalspenningar ......... ,
2g2OO0
—
—
ökning
—
—
—
8000
Lagmans- och Häradshofdinge-Ränta .......
7.6000
ökning
—
__
5ooo
Gernings-ören , ,
1800
minskning , . , ,
—
100
—
Sterbhus-afgift ♦
84 00
_
ökning ♦
—,
1600
___
Bötesmedel ...... . , . „
32000
Cavalleri-Regemmes Hast-v.acance-Spanmål, ?4,25oT:r å 5: 16.
129333
16
—
minskning genom nedsättning af Spanmålspriset till 5 R:d.
Ständige Rote vacance-afgifter, 1^11 T:r ä 5: 16. .
8o83
16
—
1 2 384
minskning genom nedsättning af Spanmålspriset . , 770: —
dito 12 T:r Spanmål å 5: 16. . . . , , . , 64:
_
O)
OJ
__
T i 11 fä 11 i g e dito
5ooo
___
Kneckte-Rotefrihets-medel ....
1000
Båtsmans- Vacance-medel .......
20000
Krut- och Salpeter-försäljnings-medel
60OOO
.
ökning ....... „ .
,
.
10000
Controll-Stämpel-medel .......
80OO
JMunaer-Lotteri-medel, netto inkomst ..... 60000. —
till Stat och utgifter , . . 5356o. —
II356n
minskning å anslaget till Stat och utgifter .
356o
Råk- och Lots-medel , ,
55ooo
nedsättning .
5ooo
Danska Fyringsmedel 35oo R:dr Hamb. B:co ä 120 sk.
8760
tillökning genom 8 sk. högre Cours-beråkning . ,
—
583
l6
—
Ersättningar
12000
tillökning
—
—
—
3666
3?.
—
Transport
3699644
29
1 0
2165go
3
8
76590
26
—
T ra nsport
3699644
3 9
10
218)90
3
8
76690
Observätionsmedel
.
10000
Extra medel och uppbörder, hvaribland Stubbören inbegri-
pas, hafva ej bland Inkomst-titlarne förut varit på-
räknade, hvarföre de bär upptagas såsom tillökning .
—
—
17000
—
—
Inte.’esse-medel . . ..........
288
—
ökning ,
—
—
—
712
—
—
S:r
37099 32
2 9
10
2 -^4 io 2
3
8
76090
Sjö-Tulls-inedel, netto inkomst ...... 1331611: 3a. —
till Stat och utgifter, , , , 388388: 16. -
1720000
—
—
ökning i netto inkomstens beräknande , . 413388: 16. —
till Stat och utgifter 61611: 32. -
—
—
—
-Cn
a
0
0
0
0
—
—
Salu-accis af Städerne
11925
—
—
minskning
........
—
—
—
—
—
—
4425
Post-medel, netto inkomst 11632a: 33. 4*
till Stat och utgifter , , , , . 203677: i4-8.
320000
minskning i netto-inkomsten till 100000 R:dr, , 16322: 33. 4-
ökning å Stat och utgifter till 25ooooR:dr, . 46322:33.4-
- -
_
_
3oooo
ägande K. M:t att, med hänseende till de i och för
Postinrättningens förbättring erforderliga omkost-
nader, disponera hvad utöfver nämnde 100000 R:dr
blir behållet.
Chartse-SigillatJE-afgift
277000
—
—
ökning
—
—
20000
—
Bränvins-afgift
........
429000
—
—
ökning
—
—
31000
—
S:r
2707926
—
—
564ooo
—
—
4425
Restantier, eller de för föregående åren ingående Statsmedel,
halva nu blifvit såsom inkomst-titel beräknade med
—
—
99855
40
6
Summa
6467857
29
10
898157
44
2
8ioi5
När minskningen afdrages från tillökningen
med .
—
—
8ioi5
26,
—
blir tillökningen på det hela
817142
18
2
Snmrua Summarum
7285000
—
—
F örsta Huf <v u dTiteln.
Kongl. Maj:ts Hofhållning
H. K. H. Kronprinsens d:o .
Tillökning i d:o, i anseende till ökade utgifter för Deras
K. H. ArfFurstarne *
K. H. Kronprinsessans Handpenningar
H
Högts II. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas Hofhållning
Meublers underhållande å Kongl. Slotten
HofStallets utfodring
Tillök ning
Kongl. Slottets Police- lys- och renhållning
Tillökning: 4 Slottsknektar
Ved och Kol för Kongl. Hofven ■
Drottningholms och Svartsjö Slott . . .
Gripsholms d:o ....
Ulriksdahls d:o ....
Haga Lustslott och Park '
. .
hvaraf 1,000 R:dr komma alt till nästa Riksdag fortfara.
Strömsholms och Kungsörs Slott
Minskning genom nedsättning af Spanmålspriset
Slolt
Rosersbergs
1828 års
Anslag
4^0000
iSoooo
20000
40990
8000
28848
15549
202 I O
16000
1653
5494
3ooo
1823
2000
34
Tillökning
20000
1187
538
Minskning
40990
22
När tillökningen afgår
blir minskningen på det hela
S:r
73854g
45
3
21726
21
4
41012
21
4
. . . .
19286
—
21726
21
4
Summa
719263
45
3
f
r
Bil. N:o
Andra H lifv
StatsMinistrerne
Tillökning i lönen för Justitie StatsMini
steru
i i5l. — -
D:o för Utrikes d:o .... 1151. — -
StatsRårlen
Tillökning i lönen för 6 StatsRåd a 1817:24. -
JustitieRåden
Tillökning i Lönen för ri JustitieRåd h goo R:dr
Rikets Allmänna Ärenders beredning
Tillkommer Vaktbetjeningen hos StatsRådet och
Högsta Domstolen
Nedre JustitieRevision
Tillökning för JustitieCanzlern . . 1263: 16. —
för 5 Revisions.Secreterare ä 34o 1700. — —
1 Ny RevisionsSecreterareLön 1600. — -
Svoa IIofRätt med derunder lydande JustitieStat .
Tillökning för Presidenten . . . 65o: 1.7.
Vice Presidenten . . . 585:3?.. -
6 HofRättsRåd a 34o . 2040. — -  i5 Assessorer å 33o: 16 ^55. — -
2 nya AssessorsLöner a 1200 24oo. — -  1 Vice AdvocatFiscal . 10g: 1. 7.
1 Fiscal  175:4o. -
3 nya FisealsLöner å 44° i3ao. — -
2 ProtoNotarier h fy]'. 1 7. 7 q4: 35. 2.
8 Notarier ä 44- 24 • • 356. — —
1 Actuarie  29: 1. 7.
1 Registrator .... 29: 1. 7.
8 Cancellister ä 25: /\o . 206: 3a. -
1 Vaktmästare .... 17:24. —
8 IIofRättsPoster ä 10: 4<> 86:32. -
1 ny d:o Lön .... i3o. — -
Tingsgästningspengar . . 35o.
Transport i3535:g. 6.
/
3
Tillökning.
Minskning.
23 09.
0
<£>
O
—
—
99°°
—
—
5oo
—
—
4563
16
28170
16
—
6
Transport i3535: q. 6.
Minskning i Notarie Lön 3q5: 24.
1 i La gmans Lön 74^ 36. •
Å värdet af JustitieSta
tens
indelte räntor ....
5o: 1. 8
Götha HofRätt, med derunder lydande JustitieStat
TillÄl/ninnr frit» PrPClWpntpn /vSn* t r
Tillökning för Presidenten
D:o TafTelpengar . .
Vice Presidenten . . .
4 HofRättsRåd å 34o. .
16 Assessorer a 33o: 16.
1 1 Vice AdvocatFiscal
t 2 Fiscaler ä 175: 4°-
! 2 dlomed nya löner å 44°-
2 ProtoNotarier å 47! 17. 7.
7 Notarier å 44: 24- •
1 Actuarie ....
1 Registrator . . .
7 Cancellister ä 25: 4°
1 Vaktmästare .
3 HofRättsPoster ä 10: 4o
Tingsgästningspengar .
Uti värdet af JustitieSla
tens indelta räntor
Minskning, i Lagmans Lön . .
Christianstads HofRätt, med derunde
Tillökning för Presidenten . .
D:o Taffelpenningar
2 HofRättsRåd ä 34o .
4 Assessorer å 33o: 16.
2 d:o nya löner å 1200
2 Fiscaler a 44: 24-
1 Förste Notarie . .
2 Notarier ä 175:40 .
1 Actuarie ....
3 Canzlister a 25: 4o •
1 Vaktmästare . . .
2 HofRättsPoster ä 49: 24
Tingsgästningspengar
Minskning, 1 Lagmans Lön .
ydande JustitieStat .
65o: 1. 7.
1000: — -
585: 32. -
i36o.
5285: 16. -  109: t. 7.
35i: 32. -
880:
94: 35. 2.
3n: 24. -
29: 1.7.
29‘ '• 7-  180: 40. -  17: 24. -
32: 24. T
45o:
i6:45.9.
497: 8. -
65o:
1.
7-
IOOO:
—
—
68 0:
—
-
i32j:
16.
-
2400.
—
-
89.
—
-
64:
24.
351:
32.
-
29:
1.
7-
11'
24.
-
58:
24.
-
99-
—
-
200.
—
—
497: 8.
Transport
■479'7
j 36
9
28170
16
13535
O
6
1191
i 3
8
48739
38
6
1 r 383
39
3
497
8
CO
CO
35
10
7020
27
2
497
8
214836
i5
1
60109
43
11
2i85
29
8
t
f
7
Transport
2i48?6
15
I
Go 109
43
I I
2185
20
8
KrigstlofRätten
Ö25o
—
Z7
Minskning -genom Anslagets flyttande till 3:dje
IliifvudTitelti
6250
Kongl. Maj-.ts Ga lizi i
51542
14
6
Tillökning för HofCanzlern . . . 1203: 16. -
för 4 StatsSecreterare å ia63: 16. 5o53: 16. -
_____
6316
32
MinistefStaten
250000
—
Tillökning genom beräknandet af 128 sk. Cours, eller 8 sk.
mer p:r lt:dr a anslagne 100,000 R:dr lia inb. 13:co . .
—
—
16666
32
—
PostVerket
16
I 0
Tillökning
—
—
46727
37
8
KammarColIegium med Myntet i Stockholm
4lo86
3 2
I
StatsContoiret, med ChartieSigillataeVerkct, MyntVerken i
Avesta och Fahlun samt f. d. AfräkningsConloirets Stat
48()i4
34
2
Tillökning 38iy: 35. 2.
D:o till GhartacSigillataeVerkets
utgifter • 10,000: — -
'> ti
D 1 ....
—
—
—
1 oo r 7
55
2
bergscollegium med BergslagsStaterne
29967
7
2
För Bergsskolan i Fahlun, hvilket anslag med 2,800 R:dr
förut utgått af g:de HufvudTitelris tillgångar, hvar-
till nu kommit en tillökning af 1000 R:dr ....
—
38oo
—
GommerceCollegiuin med ControllVerket
35
4
KammarRätten
33174
*9
5
SundhetsCollegium med Medicinal Verket och Veterinairln-
rätlningen
6oÖ22
3
9
Tillökning, lönefyllnad för Karae-
reraren 3o3: 24. -
för underhållet af en elec-
tricitets-machin . . . 600: — -
I anslaget till farsoters och
smittosamma sjukdomars
botande 3ooo: — -
24 Djurläkare - Löner
å 5o R:dr 1200. — —
Till arfvoden åt nya P10-
vincialLäkare .... 2.000. — -
—-
—
710 3
24
—-
ÖfverSluthållarreEmbetet
3411>3
20
10
Transport
1001299
3 7
—
154542
12
9
*0
CO
29
~8
/
3
Transport
loo 12qq
37
9
104542
1 2
9
8435
ÖfverTntersdentsEmbetet ......
8513
4a
8
Tillökning, 2.’ne ArchitectsLöner ,
hitflyttade från Femte
HufvndTiteln och ansla-
get för Fria Konsternas
Acaderuie
1000
TabellCommission en
15a5
36
Landtmäteristaten .
25202
22.
10
Tillökning genom indeldte räntornes
rättande enligt Räkenskapen .
54: 25. ir.
Minskning geno»! reglering af Landt-
mäteriStatens aflöning . . . .
. . . . 1002: 14. 10.
54
7.5
I I
1002
Jägeristaten
CO
CO
UJ
27
Minskning genom indelta räntornas rättande enligt Räken-
/
skapen
—
24
Tullverket
388388
.6
Tillökning i Stat och Utgifter . .
6l6l I
32
NumerLotteriet
5356o
__
Minskning i Stat och Utgifter . .
356o
LandsStaterne . .
267375
8
8
»
Tillökning, för LandsKamereraren i
Blekinge Län
förut utgående å Besparin-
garne
5oo: — -
för d:o i Gottlands Län . .
3oo: — -
för d:o i Jemtlands d:o
3oo. — -
för d:o i Westerbottens d:o .
3oo. — -
för d:o i Norrbottens d:o .
3oo. — -
Lön för LänsBokbållaren i
Jemtlands Län med derun-
der räknade i5 T:r Spann-
mål
264: 8. -
D:o för d:o i Norrbottens d:o
264: 8. -
För LandsContoi isterne till
fyllnad i 166: 32., med der-
under begripneÖ T:rSpann-
mål
1832: 10. 8.
För LandsCanzlisterne till
fyllnad i 100 R:dr . , .
220: !
\
Transport
4280: 26. 8.
1753808
46
9
2 17208
22
~8
1 3022
9
Lön för
Transport 4280: 26. 8.
1 Kronofogde i Kro
-
nobergs Län
800. — -
800.
800. — -
45o. —
45o. —
6441: 3-2.
5o.
D:o 1 d:o i Wermlands d:o
D:o 1 d:o i Norrbottens d:o
D:o 1 Häradsskrifvare 1 Wermlands
d:o
D:o 1 d:o i Norrbottens d:o
Till löneförbättring åt Länsmännen
8000. —■ -
För Fångvaktmästare till
fyllnad i 160 R:dr .
För Vaktknektar till fyllnad
uti 106: 32. .
För FångPredikanten i Landskrona,
arfvode, som hittills
utgått af öfverskotten .
För Garnisons- och FångPredikanten
å Vaxholms fästning,
utöfver de på Stockholms
Läns Lands-Stat förut
innehafde 8: 16., till fyllnad
i 200 R:dr ....
För Landshöfdingen i Christianstads
Län, 5oo T:r Spanmål
in natura, i stället för
motsvarande Lön uti indelt
KronoTionde, å 5 R:dr .
FörLandtPiäntinästaren i Götheborgs
Län, 80 T:r Sp:l
in natura, d:o d:o . . .
Tillökt hushyra för LandshöfdingeResidenset
i Hernösand
Genom indelte räntornas rättande
till det utgående beloppet
samt minskning genom Tionde Span
-
191: 32. -
2Ö00.
4oo. —- -
333: 16.
3457. — ii.
målens d:o d:o och nedsättning 1
förslagspriset å Spanmålen . .
2g31: 24. -
Transport
17.33808
46
17538o8j 46
217208
10022
27
28954
9 246162 34
11
2931
i%54
B
24
10
Transport
Skrifmaterialier och Expencer samt Ved- och Ljus-penningar
Tillökning to,ooo, — -
samt dessutom till tryckning af
Landshöfdingarnes Embets-  Kungörelser å 100 R:dr för
hvarje Län  2400 — -
00 0
0 0
00 0
PO 0
46
9
246162
12400
34
3
i5954
3
5
Rese- och Tractaments-penningar för Civile
Tjenstemän
Em bets- och
mono
—
*
S:r
1Ö138o8
46
9
208502
34
3
10934
3
5
När minskningen afgår . . .
blir tillökningen
242608
3o
10
i5g54
3
5
•
Summa
2056417
29
7
(
i
*
t
Bil. N:o 3.
Tredje Hufvud!' itel n.
11
2800
1800 — —
600,
ör Armeen å
KrigsCollegiitm
Minskning: GeneralFältTygmästare-lönen, som upptages
å GeneralitetsStaten
KrigslIofRätlen, hitflyttad från 2:a HufvudTitetn
GeneralitetsStaten: 6 FördelningsGeneraler med Lön 3odo R:dr
saint Talfelpenningar, Skjuts- och FourageMedd 3ooo
R:dr hvardera 36ooo, — —
3 öfrige Generaler å 3ooo R:dr Lön samt
i5oo R:dr Taffelpenningar och FourageMedel
hvardera, utom Resekostnad . i35oo —
7 Förste Adjutanter ä 4°o R:dr . .
6 Andre d:o ä 3oo:
6 FördelningsLäkare å 100:
GeneralAdjutants-Expedition ..*...
Tillökning, arfvode åt General Adjutanten
3oo R:dr i månaden
IngenieurCorpsen
Tillökning för 2tne Majorer a 3oo R:dr 600
3 Capitainer å 200 . . 600
10 UnderConstructeurer
a 00 ...... 5o<
Minskning, Lönen och Taffelpeng. för en
General-Qvartei mästare och Chef .
d:o Genom indragning ....
ÖfverCominendants-Expedition i Stockholm
Tillökning, hvaribland för 1 Vaktmästare
Stat varit uppförd med go R:di
ArtilleriStaben
Tillökning
. .
CommendantsStaten
Indelning
3ooe. — -  62: 16. -
förut
1823 års
Anslag.
J756o
4ooo
3275o
1536
4oqo: x6. -
36: 5. 4.
Transport
1800
4126
71770
12 10
2 4
22
Tillökning.
5733
54700
36oo
1700
io63
1000
67797
16
36
Minskning
1865
3062
4927
24
4o
12
»
Transport
Och har nu blifvit bestämdt
för Commen-
danten i
Arfvode.
Skrifma-
terialier.
Summa.
Haparanda
20: —
370:
Gefle och Frcdricsskants
. . . 200: —
8: —
208:
Grisslehamn
l5: —
365:
Waxholm •
. . . 45o: —
20: —
4.70:
Dalarö
8: —
3.58:
Kongsholmen ....
8: —
358:
Drottningskär
• . . 2Öo: —
8: —
a58:
Carlshamn ....
8: —
258:
Ystad
. . . 35o: —
20: —
370:
Christianstad, hvaraf Hushyra 5o R:dr 5oo: —
20: —
520:
Landskrona d:o dto
100 „ 55o: —
ia: —
565:
Helsingborg
... 35o.
20: —
370:
Warberg .......
i5: —
365:
Götheborg
45: 16.
645:
16. -
Elfsborg
. . . 5oo: —
i5: —
5l 5:
Marstrand
20: —
620:
Malmö, för Place-Majorn .
Götheborg d:o . .
. . . 200! —
l5: —
265:
. . . 2Ö0: —
25o:
— -
S:a 685o: —
280: 16.
7i3o:
16. -
samt ofvanstående indel
ning . . . .
. . .
36:
5.4.
S:r 7166:21.
hvarigenom tillökningen utöfver förrg anslaget blifver .
Krigs Aca de mien
Tillökning
Allmänna GarnizonsSjuhhuset
S:r
Indelta. Arméen.
"ä
Samfält Anslag: Penningar ....
Tillökning i d:o
• . » .
Indelningar, jemte den å KrigsColIegii Stat förut uppförde
Öfverste-Indelningen vid f. d. AdelsfaneRegementet . .
Minskning genom deras rättande till de förhållanden som Räkenskaperne
upptaga
Transport
71773
22
2
67797
4
492 7
3o4o
29680
6
3
6319
—
-
4»
9
31319
9
4
132772
37
9
77156
45
9
4927
143459
43
10
—
-
66000
—
-
964078
18
1
—
-
—
-
16225
1io8o38
i3
11
66000
—
16225
4°
40
Transport
110803b
i3
1 i
66000
_ ,
16225
I l
Tionde-Spanmål, 21,097: 3r, 8 k:pr
lI2Ö22
3o
Minskning, 92 T:r 5, 5 k:pr å 5: 16. . 49,:
28. —
D:o Genom nedsättning i Spanmå-
« lens förslagspris a 16 sk. T:n . • . yoor: 44- 9-
7493
Understöd för svaga Rotar inom Kronobergs oell Cal-
mare Län 137^ T:r Sp:ml å 5 R:dr
687
24
Excercitie Esqvadrouernas underhåll
22000
—
S:r
I24256o
43
[ I
66687
24
—
28718
j6
Varfv eide Arméen.
566o5
6
Tillökning i penningar 42>3.
1 1. -
i spanmål 3 T:r  i5
— _
4228
[ 1
Minskning genom nedsättning i förslagspriset å
Span-
målen
357
24
Kronprinsens HussarRegemente
57667
I
6
Minskning genom nedsättning i Spanmålens förslag!
pris .
649
—
Svea LifGarde
78398
22
6
Tillökning i penningar
• • •
—
5390
—
—
Minskning, 307 T:r Spanmål å 5: 16. . . 16:7:16,-
genom nedsättning i förslagspri-
set i d:o  564: 32. -
2202
Andra LifGardet
78398
22
6
—■
55oo
—
—
Minskning, likasom för Svea LifGardet . , .
♦ ♦ *
—
—
2202
Wermlands FältJägareRegemente
22 [98
24
—
Tillökning
—
2775
4o
—
Konungens Eget Värfvade Regemente
♦ ♦ ♦
634l8
•4
—
Minskning genom Regementets indragning och
öfver-
flyttning på Artilleriet
—
—
——
—
—
634l8
*4
Svea ArtilleriRegemente ...........
87141
3o
—
Tillökning i penningar ....... 41662: 3o. -
i spanmål 5i6§ T:r å 5. . . 2082
24. -
44^45
i5
Minskning genom nedsättning i förslagspriset å Spanmål
—
—
—
67«
Götha ArtilleriRegemente
♦ ♦
I 10126
3 9
6
Tillökning i penningar ....... 2615g: 23.6.
d:o i Spanmål ig3 T:r 16 k:pr å 5. 967: if. -
27126
47
6
Minskning genom nedsättning i förslagspriset å Spanmålen
890
—
Transport
553974
12
6| 89266
l7
6
7o396
38
14
Transport
Wendes ArliIleriRegemente
Tillökning i Penningar ........
55 ',974
85749
12
3o
ii
89266
9691
*7
16
Minskning i Spanmål 85 T:r a 5: 16. . . . 453: i6. -  d:o genom nedsättning af Spanmå-
lens förslagspris ...... 642: 3a. -
Cavallen- och Artilleri-Hästars Remontering, skoning m. m. .
hvartill nu blifvit anslaget
För LitGardet till Häst. , , (2255: 4°--  Kronprinsens Husarer . . 8326: — -  Artilleriet ...... ioiqo: —-
: 30771:40.-
således en tillökning af « .
ArtilleriHästars underhåll af Rusthållare vid afsitne Cavalle-  riet, nytt Anslag för 38a Hästar å 7J T:r Sp:ml eller 2865
24243
16
6528
2-4
T:r 3 5 ,
....i,.,,
Fouragering för värfvade Cavalleriets och Artilleriets Hästar .
hvartill nu blifvit anvist för
LifGardet till Häst 415 Hästar
105098
—
—
14325
® 110
. 4565o. —
Kronprinsens Hussarer , . . 42173,
Artilleriet 352 Hästar å i jo R:dr 38720. (?fi5/jv _
således tillökning
2l45o
S:r
769060
10
6
141261
10
Bevaring.
LifbeväringsRegementet .... .........
Gottlands Nationalbeväring .
Hallands Beväring
, • ,
Beväringsmanskapets vapenöfning
19708
25585
356o
t <2® | |
—
60000
S:r
4 <385 ?
3?.
—
60000
—
Materiel.
FörsvarsVerket eller KrigsCollegii Departementer, inberäknadt
de 133,333 R:dr 16 sk. som å Öfverskotten
hittills varit anviste
780000.
samt Indelta Räntors värde ..... 265: 19 1
780265
iC)
2
Minskning i Penningar ............
■tillökning genom indelta Räntorues rättande cal. Räkcnskm
10
Transport
780265
19
2
IO
—
/
15
Transport
Lifmundering för Indeldta Infanteriet .........
Minskning ......
5;r
Diverse Anslag.
Spanmåls upphandling oell Bagerikostnad ........
Minskning
. . .
Ved och Ljus för Spanmåls- och GarnisonsOrter, hvaribland
indelt 235: 4b 4 ........
Minskning genom indeldta Bäntornes rättande eil. Räkenskapen
SkrifMaterialter och Expenser m. m. för KrigsCollegiun . .
Värfnings- och Recapitulationspenningar
,
Durchmarche-kostnader
Minskning ....
Rese- och Tractamentspenningar
, .
Oförutsedde Militairebiehof
MilitiseBoslällsCassans Reserv-HemmansRäntor , . 93i':3(.—
262 T:r i3 k:pr Spanmål .... i43c 32. —
Ökning genom indelta Räntornes rättande
enl. Räkenskapen Iiof: 1. 1.
Dito genom Spanmålens rättande enligt
Räkenskapen 170 T:r 24,3 k:pr
a 5 Rd 855: 38. 3.
Minskning genom nedsättning i Spanmålens förslajspris .
Cassernbyggnaden för Andra LifGardet
Minskning
Nybyggnad af ett GarnisonsSjukhils
Minskning
,
Summa
När minskningen afgår ,
blir tillökningen , , , , ......... .
och Summan på det hela
780265
95ooo
875265
35ooo
i4a35
45oo
1000
3oooo
6666
10748
i5ooo
20000
137150
43
32
42
5oooo
j96i
5196 i
154000
24000
178000
10000
26
39
4
39
89
i5ooo
20000
5o 115
32o5663
68822
3274406
397077
328255
23
5
328255
16
Bil. N:o 4.
Fje r de H uf vud-Titel n.
ÅflöningsSta terne
hafva genom Floltornes sammanslagning och nya organisation
undergått så betydliga förändringar att någon
jemföring emellan hvarje serskilt anslag icke lämpligen
här kan göras, utan när från de nu fastställde suramorne
till
Förvaltningen af SjöÄrenderne med Chartse
Archivet
18720.
Chefen för Flottans Expedition .... 2400.
GeneralAdjutants Expedition 1920.
Flottans Stationer 4*3395: 36.
deri inbegripet den tillkomne
Vaktmästare-lönen vid Carlskrona
Station i4o R:dr och lönetillökningen
för ConstructionsCorpsen
85o R:dr.
64^3 T:r Spanmål å 5 Rd. . 32if5. — '455 m-.36
Båtsmanslndelningen 35i2i:3g. 4-
samt Lotteri- och FyringsStaten 5oooo. —
med indelta räntor. . . 299:28. 5o2gg. 2g __
Tillsammans 554,062: 7. 4*
afräknas förenämnde Anslag vid 1823 års Riksdag, så
uppkommer en tillökning af
Materieln
Tillökning 10,000.
indelning 3g3j T:r Skatte-tjära . . . 2,621:32. -
och inberäknas 3ooo T:r Spanmål in natura å 5 R:dr med
i5ooo R:dr uti förestående anslag till Materieln.
Till Excercice af Flottans bemanning
Spanmåls-upphandling och Bageri-kostnader . . . i . .
Skrif-materialier och Expenser
Rese- och Tractaments-penningar .
Oförutsedde Utgifter .
S:r
När tillökningen tillägges med
blir Summan för Tilela
1823 års Anslag.
Tillök
ning.
528192
22
6
2586g
32
10
585ooo
—
—
12621
32
—
.
25000
- ..
20000
2500
3333
16
t —
—
10000
—
113go25
38
6
734gi
16
1 0
7349*
16
10
1212517
7
4
Minskning.
Bil. N:o 5.
17
F ernt e FL u f<v ud-T itel n.
1823 års
Anslag.
Tillökning.
Minskning-.
Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Academien
Fria Konsternas Acadernie
Tillökning genom cours-beräkningen å 2000 R:dr Hamb.
B:co ä 128 sk. Cours, eller 8 sk. högre än uti i8i3 års
Statsreglering  333: 16. —
Minskning genom öfverflyttning af
2:ne Architects Löner till Öfver-  Intendents-Embetets Stat å 2:a
HufvudTiteln
— —
]5oo
i552
i3ooo
24
III 1
333
5oo
tooo
240
[6
lOOO
Musikaliska Academien
Mechaniska Skolan
Minskning genom flyttning till 4;8e HufvudTiteln . . .
Kongl. Museum
Tillökning till taflors underhåll
RiksMuseum
Tillökning att fördelas mellan de Tjenstemän vid Veten-  skapsAcademien som hafva värden om Musei samlingar
Dramatiska Spectaclet
Ved och Ljus-penningar
VetenskapsAcademien till Jettoner
1700
475
55o
i5oo
45oo
1710
Milli! lill
—
—
475
Summa
26487
24
—
2073
16
—
<475
—
—
när minskningen afgår med
blir tillökningen
.475
5q8
.6
—
och Summan på det hela
27085
4°
—
C
18
Bil. N:o G.
Sjette Hafvud-Titeln.
Wadstena KrigsmanshusCassa
Minskning genom indelningarnes rättande efter verkliga
. förhållandet
InvalidHospitalet . . . *
Tillökning genom sedan sista StatsRegleringen indragne
och fonden
Regementet
Allmänna Fattigvården i Stockholm
Tillökning, medelst rättelse till det efter Räkenskapen va
rande förhållande
Allmänna Dito i Landsorterne
Minskning, genom indelta räntornes lättade efter verkliga
förhållandet 72: 6. 11
, Dito å Tionde Spanmålsvärdet genom förslags
prisets
nedsättning 5:36. —
Lasarettet i Stockholm
Hospitalers och Lasaretters underhåll
Tillökning, för Götheborgs Hospital, som af Tullmedlen
utgått 5oo.
Dito för Fahlu Hospitals koppar
refusion
Dito genom indelta räntornas rättande
till verkliga förhållandet .
Minskning genom nedsättning uti
förslagspriset å Tionde spanmålen
Stora Barnhuset i Stockholm . . .
Minskning genom nedsättning uti förslagspriset å Tionde
Spanmålen ....... . . .
Frimurare-Barnhuset i Stockholm .........
Barnhusen i Landsorterne
Minskning genom nedsättningen uti förslagspriset å Sp:
Institutet för Blinda och Döfstumma
Tillökning, med vilkor att än en Elev från hvarje Stift
må vid Institutet emottagas och vårdas
1 ig: 23. —
467: 22. 7.
io5: 2i. 4
1823 års Anslag.
2 9
tillfallne indelningar vid f. d. Adelsfane
-
2o5i6
63o5
3o43
0221 20
5ooo
45237
18071
666
io35ö
3333
4'
it>
Tillökning
2go3 35
1086
4">
Summa
När minskningen afgår med
blir tillökningen på det hela
i'h Summan
115751
3o
7
599°
4-
—
—
—
2544
2
3446
38
3
- (
£ j
% l
2 1
—
Bil. N:o 7.
Sj a nde H u f v udT it el n.
19
1823 års
Anslag.
Tillökning.
Minskning.
25.000
10.000
16.000
Dito för Civile Embets- och Tjenstemäns Enkor och Barn
Tillökning
Dito för Militaire Embets- och Tjenstemäns Enkor ochl
Barn
/■
samt för UnderOfficerares d:o d:o J
Tillökning intill nästa Riksdag
5.000
7.000
.
:
Summa
51,000
—
—
12,000
—
—
—
—
när tillökningen tillägges
12,000
—
—
—
—
—
—
blir summan på det bela
63,000
—
—
20
Bil. N:o 8.
Åttonde Hu f<v ud-T it el n.
1823 års
\nslag.
Tillökning.
Minskning.
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm
4ooo
—
—
Ackords-förskotter och ersättningar
6000
—
—
Fångars skjuts, underhåll m. rn
120000
—
—
Tillökning
—
—
40000
Remisslage
35oo
—
—
Observations-och Uppbörds-procenter
10000
—
—
Mantals-skrifnings-provision .............
ioöoo
—
—
Restitutioner ...... ............
4ooo
—
—
Byggnader och Reparationer: i Stockholm, Kongl. Slottet . .
20000
—
—
d:o d:o öfrige Puhlike hus . . . .
20000
—
—
Tillökning ......
—
—
12000
d:o d:o i Landsorterne ......
35108
12
—
Tillökning genom indelta räntornes rättande till verkliga
förhållandet . ...... 861: 44* 6.
Minskning, genom TiondeSpanmå-
1
ien dito och nedsättning i för-
slagspriset — 2g. 6.
861
44
6
29
6
Städers Friheter
31993
17
~6
Minskning genom indelta räntornes rättande till verkliga
förhållandet ........... 323: 9. 7.
d:o genom TiondeSpanmålens d:o och nedsätt-
ning i förslagspriset ,
18: 44> 3.
342
5
10
Gästgifvares Dito
. .
8860
33
1
Minskning genom indelta räntornes rättande till verkliga
förhållandet . . 240: 4* 9-
d:o genom TiondeSpanmålens d:o och nedsätt-
ning i förslagspriset ........ i3. 6.
240
18
3
Färjor och Färjekarlar
252
4*
—
Minskning genom indelta räntornes rättande till verkliga
förhållandet , . i4o: 2. 10.
d:o genom TiondeSpanmålens d:o och nedsätt-
ning i förslagspriset 1: 3g. 9.
141
42
7
Tionde-profvare
27
11
—
Tillökning genom TiondeSpanmålens rättande till verkliga
förhållandet
—
—
428
■9
—
Ramlösa Helsobrunn
6
4°
—
Minskning, genom anslagets uteslutande från RiksStaten .
—
—
—
6
40
—
Transport
284,249
24
7
53,290
75
~6
731
40
2
21
Transport
384249
24
7
532go
i5
6
73i
-Ps
O
1
Booo
—
—
Spinhusen i Landsorterna
.
iSooo
—
—
Flyinge Stuteri Dagsverks-ersättning ..........
1084
8
—
—
—
—
5421
31
7
Hästafvelns förbättrande, hvaraf iooo R:dr iå användas till Lö-
■
neförbättringar åt Tjenstemännen
—
—
—
8000
—
—
Hingstpreraier i allmänhet ........
i85o
21
—
Tillkommer, ränta å den till RiksgäldsContoret aflemnade
Hingstmedels-Cassan
—
—
—
5a5
—
—
9’*
4
11
Kungsängarnes bergning
6i56
i5
9
Minskning genom hela anslagets uteslutande från RiksStaten
—
—
—
—
—
6256
i5
9
Extra Utgifter .................
100000
—
—
Jordförluster genom Canal-anläggningar, förut utgångne på g:de
HufvudT iteln .................
—
—
—
5ooo
—
—
Barnmorskors underhåll, TiondeSpanmåls värde som förut un-
der anordning utom Stat utgått
•—
—
—
1535
38
3
Till Salpeter Näringensupphjelpande 70,000
samt ett mot den indragne Salpeter-
gärden svarande anslag, , , 124,000 — —
ig4ooo
Summa
00
N?
26
3
267772
37
4
6g88
7
11
—
—
—
6g88
7
11
260784
29
5
och summan på det hela
678657
7
8
JT.
i
Å
22 Bil. N:o g.
Nionde H u fi) ud-T it e In.
1823 års
Anslag.
Tillökning.
Minskning.
Åkerbruket, Handeln och Näringarne (
Tillökning i Penningar till understöd vid ägo-  skiften, samt till fortskyndande af Afvittrings-
verket i Rikets norra provincer 20000.
Dito genom indelta räntornes upp-  tagande efter verkliga beloppet 1347: i4-10.
Dito genom Tionde-spanmålens
d:o d:o 741:36. 6.
Dito Spri in natura 4* T:r 9 kp, 206: ig. 6.
100711
44
6
22295
22
10
Bergsbrukets understöd
Minskning genom indelte Räntornes rättande till verkliga
förhållandet 123:27. 3.
Dito genom Tionde-Spanmålens uteslutande,
såsom icke erforderlig, ,,,,,,, 1212:26.—
12677
16
5
1336
.5
9
Summa
113389
12,
11
22295
22
ro
i336
5
3
När minskningen afgår (
blir tillökningen på det hela
20959
•7
7
l336
5
3
och Summan
134348
3o
6
Bil. N:o io. 23
Tionde H u f<v ud-T itel n. (f. d. 4-'de Titeln.)
1823 års
\nslag.
Tillök
ning.
Minska in
v
Clet ecie-Staten
166204
43
4
Tillökning, Biskopens å Gothland Penningelön, i stället
för motsvarande indelningar, som komma att från Sta-
—
—
—
i5oo
—
—
Minskning genom rättelse af den sammanblandning som
egt rum med utgifterne för Glereciet och Kyrkor , ,
—
—
—
—
—
—
Sj
rX>
1
00
4>
1
Academie-, Gymnasii- och Skole-Staten
172143
1
1
Tillökning för Rector i Kalmar 45 T:r Sp:l ä
5 R:dr . , « . . . . , » 225. — 1
Dito för GymnasiiStaten i Göthe-
borg 66 T:r 3,6 kp. Dito . 330:27.—
Dito för Upsala Academie, till
Ridskolans underhåll .... 144°* 32.—
Dito för Lunds Academie, ersätt-
ning för mistad aflöning och
Tullfrihets ersättning * . . , 400: 8.—
Dito för Undervisningen i Werm-
lands Finnmarker nemi.
för 1 Capell-predikant 333: 16. -
2 Klockare . . . 100. — -
2 Skolmästare , . 5o. — - ^.gg.
Allmänt anslag för Läroverken . . 60000.
genom hitflyttning af utgifter som
förut utom Stat utgått , , , 7213: 3r. 5.
Minskning genom det nedsatte för-
slagspriset å Spanmålen ....... ito.t: i5. 6.
nanci
18
5
I t 2 1
i5
6
Kyrkors underhåll ...............
64266
Th
—
7UU9 *
Tillökning genom inflyttning af utgifter hvilka förut un-
der anordning utom Stat utgått
—
—
—
69900
20
—
1000
—
—
Tillökning
—
—
—
1 oon
—
—
Mechaniska Skolan, hitflyttad från 5:te HufvodTiteln . . ,
—
—
—
3oo
—
—
Vexel-undervisningens .Normalskola ..........
—
—
—
2000
—
—
Summa
400614
.4
5
144793
58
5
4100
8
7
när minskningen afgår med ...........
—
—
—
4100
8
7
blir tillökningen på det hela .
14<>6cy 3
29
10
och Summan
044307
44
j
24 Bil. N:o ii.
Till utgående å Allmänna Indragnings-St atén, hafva följande
utgifter blifvit anviste:
Högtsalig H. K. H. Prinsessan Sophia Alberlinas HofStat och Pensionärer
O
O
O
s<t
Pagen Lieutenant fl. Durietz
i5o
D:o D:o J. F. Durietz
i5o
D:o Capiten Baron v. Lieven
i5o
Hans Excellence JustitieStatsMinistern m. m. Herr Grefve M. Rosenblad, arfvode såsom
Ordförande i f. d. GeneralTuIIDirectionen
1600
Ståthållaren på Stockholms Slott, Friherre F. Klingsporr
800
Allmänna MagasinsContoret, hvilket enl. Utskottets Betänkande N:o 208, anses erfordra en
summa af 28,348: 6. 8. upptages till blott
Kammarskrifvaren C. J. Westman, löne-tillökning . . .
100
Landtmäteristaten
2329
■4
IO
Bergmästarn Jacobson, ersättning för genom BergsTingets vid Ädelfors upphörande förlo-  rade inkomster
5o
F. d. LandsKamereraren Assessor C. M. Wahlström, pension
3oo
Landshöfdingen i Kronobergs Län, ersättning för Dagsverken till Kronobergs Kungsgård
till och med för år i835, hvarefter denna ersättning upptages bland fonden till Lands-  höfdingeLönernes reglerande
i5oo
Amiralitets KaminarRådet Elers, såsom f. d. Justitiarie i KrigsIlofRätten
4oo
LotseriStaten
74°
RegementsLäkaren J. C. Trapp
ii5
ÖfversteLieutenant de Mottoni, oberäknadt ett Expectance-arfvode af 200 R:dr ....
000
_
Pensionsrum för 2:ne Generaler å 4ooo
8000
Stockholms Stads Undervisningsverk lööf T:r Spanmål, å 5 R:dr, som upptages efteråt
bland Spanmålen in natura.
F. d. Landshöfdingen m. m. Hans Järta, pension 2000 R:dr, hvilken fö‘rut finnes uppförd
å IndragningsStaten, och vidare kommer att fortfara.
Förste KammarMusikus B. Crusell, pension att af honora uppbäras efter afskedstagandet,
och efter hans död, af hans hustru
600
Ilofmarskalken Friherre Paykulls Enka eller omyndiga harn
1000
.
ÖfversteLieutenanten Tornerhjelms Dotter Eleonora
i5o
Bruksldkaren S. Owen
2000
S:a Penningar
54544114
10
25
Den sednast afslutade, eller 1828 års, Allmänna IndragningsStat, upptog ett anslag uti Penningar af
25o,o45 It:dr, hvartill förenämnde beviljade tillökningar läggas, då den erforderliga Anslags-surnman skulle
belöpa till 3o4,589: i4- >o. i penningar, eller 31,990: 1. 4- mera än de 270,599: i3. 6. som vid 1823 års
StatsReglering blefvo anslagne för Allmänna IndragningsStaten; men som under loppet af år 182g en icke
obetydlig afgång å densamma inträffat, och åtskillige nu gjorde anslag förrnodas komma att till en början
någon tid blifva besparde, hvarigenom 1823 års penninge-auslag 270,599:13. 6., jemkadt till jemna 270,000
R:dr, ansetts kunna fortfarande upptagas, oberäknadt hvad som tillkommit genom Allmänna MagasinsContorets
flyttande på IndragningsStat med ett anslag af 28,348: 6. 8., hvilket dock, med hänseende, dels till
den piacering till andra tjenster som med personalen möjligen kan ega rum, dels till möjligen inträffande
afgång, blifvit beräknadt till endast 20,000 R:dr, så kommer endast ett Penninge-anslag af 290,000 R:dr
att erfordras, och återstoden i4,58g: 14. 10. att fyllas af de inom IndragningsStaten befintlige tillgångar.
Till följd häraf kommer Anslaget för Allmänna IndragningsStaten att sålunda beräknas:
Penningar 290,000.
hvartill kommer hvad som till Statsbristsummans jetnnande erfordras 16: aq. 10.
*  ^ 290,01b: 29. 10.
Indelta Räntor, kronovärde 3,247: 24. 9
>5,4*5: 7. 9.
Tionde Spanmäl 3 l:r 23, 1 kp. a 5 R:dr  18: 29. 3.
Span mål in natura i33 T:r.
Dito som för Stockholms Stads Undervisningsverk blifvit anvist och
här förut är omnämnd
160^ T:r.
Siv 2934 T:r å 5 R:dr . . 1,466: 32. —
Summa 306,917: 2. 10.
S B.
D
26
Bil. N:o 12.
Stats Regleringen pci det hela framställer således följande resultater:
Inkomsterne3 sorn vid 1823 års Riksdag upptogos till ett belopp af \ . . . .' . 6,467,857: 2g. 10.
halva nu blifvit påräkhade till
7,285,000. — —
eller en högre Summa af . . . . 817,142: 18. 2.
Utgifternej sorn beräknades vid 1823 års Riksdag till
8,314.057; 47- 4’
hvaruti inbegripas de 233,333: 16.— som af Öfverskottet åStatsVerkets Inkomster
årligen utgingo till FörsvarsVerket,
hafva nu blifvit beviljade att utgå med , ....... 9,136,200. — —
eller en tillökning af .... . 822,142: — 8.
Denna tillökning består af
Indelningar, dels förut utgångne under anordning utom Stat, och nu uppflyttade på Stat, dels rättade
efter hvad Räkenskaperne föranledt
4.8j,77G: 25- 8.
Förslags-anslag, som blifvit å Stat uppförde, och hvilka i annat fall mäst fyllas af Öfverskotten
, samt således icke verkat till ökade utgifter:
För Tull- och PostVerkens Stat, samt Tingsgästningspenningar . . 108,934: 17. 4-
För GhartaeSigillatasVerket
10,000. — —
Till Skrifmaterialier och Expencer ............ 10,000.
För MinisterStaten, Gours-dilference
. 16,666: 32.—
Till Fångars skjuts och underhåll ...... ...... 4°>°oo. — —
185,601:
Förökade Utgifter i penningar
3:e
Dito
4:e
Dito
5:e
Dito
6:e
Dito
7:e
Dito
8:e
Dito
94.757: 25. 9.
hvaraf 5o,ooo R:dr till Båk- och Lots-inrättningen 75,039: 3. 9.
598: 16.-—
2,619: 31. —
12,000. — —»
hvaraf 70,000 R:dr till Salpeter-näringens upphjelpande
och 124,000 R:dr anslagne i stället för
den indragne Salpeter-Gärden 219,940: 25.i
Transport 499.884: 45. 4- *34,^77; 27.
27
Transport 499)684: 4^- 4- 234^77: 27. —
S g:e HufvudTiteln
. 20,000. — —
io:e Dito hvaribland 60,000 It:dr till Läroverken .... 67,124: 8. —
Allmänna IndragningsStaten
20,21g: 4-
S:a 607,028: 5. 8.
hvarifrån afgår den minskning som uppkommit uti anslaget till i:a
, HufvudTiteln
. .9,263: 32.- 53^. 8
Tillsammans 822,142: —. 8.
Om skillnaden emellan de tillökte Inkomsterne och Utgifterne, utgörande 4)999 R."dr 3o sk. 6 rist.,
tillägges det vid 1823 års Riksdag å Öfverskotten anviste årliga belopp till Försvarsverket med 233,333 R:dr
j6 sk., eller tillsammans 238,332 R:dr 46 sk. 6 rist., och derifrån afräknas de vid samma Riksdag anslagne
4o,6>2: 46- 6. till godtgörande af den utgift sorn Riksmarkegångens möjliga uppstigande öfver 6 R:dr per
lunna kunde förorsaka för den Spanmåi under Penninge-lönerne hvartill saknades tillgång, så utgör difFe—
rencen ig7,70o R:dr, eller det belopp hvarmed Stats brist-summan blifvit ökad utöfver hvad den var vid
182! års StatsReglering,
Tabell, ut/visande Kostnaden för hvarje ä Ström rensnings Fonden bestridt Arbetsföretag eller Kostnad sbc/opp ifrån dess början till och med Ar 1827.
1819.
1820.
CO
1822.
1823.
1824.
1825.
1826.
1827.
Summa.
Strörarensningav i WesterNorrland och Jemtland samt Hamn-anläggningen vid Svartviken
10
7
49,275
43
3
3o,3 T7
>7
11
23,517
23
2
9,256
>q
4
10, .68
37
7
i,96j
16
7
*576
8
8
*55
28
—
156,680
7
q
6,64 r
36
10
18,013
46
9
11,3,9
21
—-
i,o45
35
1
37,020
43
8
Dito i Umeå och Windel Elfvarne samt anläggning af Fors StyrmansBoställe i Hjuken Åren 1810—1820
—
—
0,84?
34
2
3,769
4'2
7
0,028
1 O
3,933
20
6
3,335
42
*
2,758
8
5
3,940
24
IO
—
28,613
38
7
Bombvggnad vid Umeå Elfs utlopp
—
—
5,969
10
8
"7
2
8
—
—
—
6,086
i3
4
4oo
—
400
—
—
4°o
L'9'
29
6
2,3g [
29
6
Upprensning af Bräkne An i Blekinge. .
—•
—
1,492
—
1,889
iq
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,381
•q
3
—
5,229
6
5
2,19!
31
7
20
38
5
—
241
32
4
381
3o
8
8,064
43
5
Dito Dito vid Ericssund
3,543
35
6
5,471
3 9
1
143
8
2
—
—
—
—
9,158
34
q
Dito af Upsala Å
—
—
—
—
—
—
6,643
*4
7
9,009
5
1
10,066
—
4
. 11,683
6
2
4,415
7
11
4 r,816
34
1
Dito vid Kungsöhr och Asphällen
6,522
9
5
10,780
33
6
8,779
2 5
1
3,290
45
5
29,323
■7
5
—
4,147
2 1
1
6,458
1
4
3,oi 3
32
2
*189
2q
q
13,429
24
10
Wäddö Canal
—
—
52,5o3
8
8
35,687
4>
8
3 2,71 1
22
—
3o,8o8
[8
10
25,176
3
11
32,690
42
7
39,464
29
7
33,621
4>
282,664
16
3
—
—
981
35
q
16,646
13
6
.4,385
1
7
i5,oo8
3 9
5
10,753
i5
5
4,359
46
4
5o3
7
3
4oo
i3
11
63,o38
29
2
—
—
—
I 2,1 34
46
7
13,025
28
0
4,897
23
9
10,076
q
11
4°,i34
12
6
Sluss-anläggning vid Säffebro i ByElfven
657
4?
2
—
;~‘3oo
3o
8
357
16
6
Canal-gräfning å Kongl. Djurgården .
3,245
—
—
—
—
3,245
—
—
Väg-anläggning emellan Degerforss och Lycksele Kyrkor
—
—
—
—
—
—
.
—
__—
—
—
1,566
1
8
3,682
i
3
2,524
10
2
—
—
7>772
13
1
—
—
342
—
—
342
—
—
1,000
1,000
■—
—
—
—
2,000
—
—
Fortsättning af Sluss-anläggningen vid Säffebro i Byelfven igenom enskildt Bolag
-—
—
—
—
.
—
.
—
—
—
—
—
—
6,000
—
—
6,000
—
—
—
—
.—
—
5,ooo
—
—
5,ooo
—
—
Rensning i Lida Å
—
—.
—
2,000
—
—
2,000
—
—
Dito i DahlElfven
1,000
—
—
1,000
—
—
Trälvägs-anläggning emellan Skoghall och Carlstad
3,700
—
—
3,70°
—
—
12,000
8,000
—
—
10,000
—
—
3o,ooo
—
—
Till Afvittringarne i Norrland
q.ono
—
—
8.000
—
—
9,000
—
—
—
—
—
—
—
—
26,000
—
—
Summa
32,792
10
7
r 10,100
10
98,33.
IO
i1
88,871
»5
2
81,785
35
9
113,317
*9
10
io5,o66
43
4
97,°36
11
8
81,919
29
—
781,221
10
1
2,32S
23
10
—
—
—
2,328
23
[0
Premier för Ved-upphandling och Transport till Stockholm, med förlust å Ved-handel för Fondens räkning .
—
—
—
—
—
—
—
—
2,929
24
—
1,698
q
4
38o
8
11
821
—
—
1,729
T7
4
7,558
11
7
Generelle och Extra Utgifter, efter afdrag af Extra och Tillfällige Inkomster
1,923
16
11
2,049
46
5
3,392
[8
5
3,533
26
5
>>47‘
5
4
3,082
22
3
1,205
35
3
3,853
32
9
6,099
4
6
26,611
ib
3
34,715
27
6
I !2,l50
24
3
104,002
5
2
92,404
4-
7
86,i 86
*7
1
118,098
3
5
106,652
3q
6
101*710
44
5
89,558
3q
10
845,719
i3
9
Behållningar uti Contant
3i,i5o: i5. 4-
Oliqviderade Förskott, Lån &c.
16,577: 28. 2.
Fordringar att indrifvas  6,748: 17. 10.
med afdrag af Skuld tg5r 27. 1. 3g
|
, , g
- ..... - .
|
53 280
■> r
2
—i
-!
—
—
900,000
J4
* betyder att inkomsten genom försäljning af Effecter m» m. under året öfverskjuta Utgifterne med del i Columnen utförde belopp.
F ör slag
till
Rikets Ständers Reglemente
för
Riksgälds - Contoiret.
Bilaga till Stats-Utskottets Memorial vid
Riksdagen åren 1828—3o IV:is 4o8,
4aa och 433.
STOCKHOL M.
Tryckt hos Johan Hörbergs i83o.
/
li iks gä läs Contoir et s beskaffenhet och
föremål.
S- !•
R iksgäldsContoiret, som är ett Rikets Ständers Verk,
förblifver, såsom hittills, under R. Strrs styrelse, inseende
och förvaltning (66 §. R. F.)
§• 2.
De till RrgsVerket hörande och dit anslagne medel
må icke, under någon förevändning, eller med
hvad vilkor, som helst, derifrån ryckas eller användas
till andre hehof, än dem R. St:r bestämt. — Allt
förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst.
(68 S. R. F.)
S- 3.
Detta Contoir har till föremål: a) Att ombesörja
Jiqviderandet af den Rikets Gäld , för hvilken R. St:r
tillförene eller vid innevarande Riksdag ansvarighet
sig iklädt; b) att bestrida de till andra ändamål anordnade
utbetalningar; c) att emottaga och redovisa
för de till R:gsContoiret anslagne Fonder och Inkomster,
samt, i händelse af öfverskott derå, hålla dem
R. St:r tillhanda; och cl) alt utföra de serskilde uppoch
utlånings-förrättningar, hvilka åt Contoiret blifvit
uppdragne.
*
( 4 )
Första Afdelningen.
RiksgäldsContoirets Skulder samt pä Contoirct
anvisade utbetalningar.
S- 4.
Äldre, ännn outredde KronoFordringar och Anspråk,
hvilka, enligt förra Reglementen och Författningar,
skola utaf R:gs-medel Iiqvideras. — Enär någon
sådan Fordran blifvit i laglig ordning och inom
föreskrifven lid bevakad, och på sådan grund pröfvals
laglig, böra Fullmäktige deröfver liöras, innan
densamma varder i Nåder fastställd; och skola Fullmäktige,
om så nödigt pröfvas, ega att utsätta betalningen
på terminer, lämpade efter RlgsContoirets tillgångar,
samt å hvarje Fordringsbelopp utfärda Obligationer
med ränta, hvilken dock ej får öfverstiga fyra
procent om året.
$• 5.
Der prescriptionstid, i afseende på någon serskild
del af RtgsContoirets Skulder, icke blifvit stadgad,
Lomma Skulderne, intilldess annorlunda af R. St:r
förordnas, i vederbörlig ordning att Iiqvideras, utan
afseende på den tid, inom hvilken Fordringar hos Enskilde
eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller
framdeles göras gällande.
S- 6.
Den Skuld, härrörande från begagnade förskott
uti R. Stms Rank, mot Discont-vilkor och 2 procits
ränta, och hvilken, vid 1823 års slut, enligt upprat
-
( 5 )
tad liqvid, utgjorde Fyra Millioner Fjorton Tusen Åtta
Hundra Femtio Två (4,014,802) Rrdr Sexton (tö)
sk. 3 r:st, oell uti Räkenskaperne upptagas under rubrik:
R. St.-rs LancBanks Fordrankommer alt alldeles
oförändrad, utan någon afbetalning eller någon
räntas beräknande, ytterligare intill nästa Riksdag inom
linien balanceras.
$• 7-
RrgsContoirets utelöpande CreditSedlar, eller såkallade
RrgsSedlar, skola i RrgsContoiret inlösas med
Banco, efter det emellan dessa myntsorter stadgade
förhållande, och få äfven R:gsSedlar utvexlas mot
BancoSedlar, när en sådan vexling af någon åstundas.
På den särskilda Räkning, som för detta ändamål
i V"xelBanken föres, och hvilken, vid 1823 års slut,
upptog RrgsContoiret till godo en mot dess då utelöpande
Sedelstock, Kopparskiljemynts-polletterne härunder
inbegripne, svarande behållning af Fyra Millioner
Tjugefem Tusen Niotiofem (4,025,090) R:dr Trettionio
(3g) sk. Bancomynt, få icke utställas några lnvisningar
för andra behof, än RiksgäldsSedlars inlösen
Det för utvexlade RrgsSedlar inflytande Bancomynt
bör ovilkorligen på samma Räkning insättas. I öfrigt
och till följd af R. St:rs vid denna Riksdag fattade
beslut, komma de Koppar-polletter, som tilläfventyrs
hos RrgsContoiret i vexling inflyta, att till Banken
lefverera s.
§. 8
Enahanda grunder, hvilka, i afseende på granskningen
och approbationen af Bankens småsedlar af nu bruk
-
( 6 )
liga Formulairer varda, vid innevarande Riksdag, stadgade,
komma att gälla och tillämpas vid granskningen
och approbationen af R:gsContoirets så kallade smärre
CreditSedlar, så vidt skiljaktigheten emellan de i håda
Verken brukliga Formulairen sådant medgifver,
och skall hvarje innehafvare af smärre R:gsSedlar,
hvilka till värdet blifvit nedsatta, eller casserade, ega
öppen rättighet, att desamma till ytterligare granskning
efter dessa föreskrifter uti RtgsContoiret förete.
a) Med samma dag, som Banken öppnas för utvexling
af Silfver mot BancoSedlar, skall all tillverkning
af CreditSedlar eller så kallade RtgsSedlar inställas.
b) De, vid berörde tid, i förråd varande och utelöpande
RrgsSedlar må uti R:gsContoirets Cassör på vanligt
sätt ut- och invexlas, så länge de icke äro förslitne.
c) I afseende på proescriptionstiden för R:gsSedlarnes
slutliga indragning, så är det öfverlemnadt till R.
St:r vid nästa Riksdag, att, efter dåvarande förhållanden,
härom besluta.
RiksgäldsContoirets Ordinarie behof
och förslagsvis beräknade utgifter,
från och med år i83o.
S‘ 9-
Calculerad Brist vid 1829 års slut, Sjuttioåtta
Tusen Sjuhundra (78,700) R:dr uti R:gsConloirets disponible
Tillgån gar.
( 7 )
§. io.
Tio Tusen (10,000 R:dr, till infriande af R:gsContoirets
Obligationer med 5 procents ränta.
§. ir.
De, enligt 1823 års RiksdagsBeslut, af RrgsContoiret
utgifne Obligationer till ersättning af Svenska
Medborgares, genom Skepps-uppbringningar, lidna
förluster, hvilkas förfallotid inträffar efter år 182g,
och förslagsvis blifvit beräknade, alt utgöra TvåliundraTrettiotvå
Tusen FemhundraJUtatiosju (232,587)
Rtdr.
§• 12-
Aflöning till vederbörande i R:gsContoiret samt
till R. Strrs JustitiaiOmbudsman och tjenstgörande vid
dess Expedition, tillika med vanliga omkostuader, på
förslag, Sextio Tusen (60,000) R:dr ärligen.
S- 13.
Förlust, som förmodas uppstå på GeneralAssistanceContoirets
Låne-rörelse åren i*!o—i832, 7000
R:dr hvarje år ....... , R:dr 21,000. — -
ExpectanceLöner, Pensioner och Gratificationer
till vederbörande i GeneralAssistanceContoiret
år 1833 . „ 20,000. — -
Likaledes ExpectanceLöner och Pensioner
år i834
12,000. — -
cller tillhopa, på förslag, Femliotre Tusen (53,000) Rtdr.
( 8 )
S- >4-
Kostnader för inredningen af RiksgäldsContoirets
samt GencralAssistanceContoirets Hus, och serskildt
till anskaffande af erforderlige Meubler och Inventarier
för de rum i förstnämnde Hus, hvilka komma att
af Rikets Ständer begagnas, på förslag, Tjuge Tusen
(20,000) Riksdaler.
§• i5.
Räntor å Högstsal. Hans Majit Konung Carl XIII:*
HemgiftsCapital , å Trollhätte Slussverks Lottsedlar
samt å Lif-ränte-Iånet, tillhopa årligen j Nio Tusen Två
Hundra Sjuttio (9,270) Riksdaler.
§• 16.
Ränte-Anslag, enligt i8i5 års RiksdagsBeslnt, till
Hans Majit Konungen och Dess Arfvingar efter Successions-Ordningen
af den 26 September 1810, Två
Hundra Tusen (200,000) Riksdaler årligen.
§• »7-
I anledning af vederbörande Embetsmäns uti RiksgäldsContoiret,
genom Fullraägtige, anmälde ansökan,
hafva Rikets Ständer bifallit, att betalningen för granskningen
och annulleringen af inkomne, förslitne smärre
Creditsedlar må vederbörande i RiksgäldsContoiret
tillerkännas till enahanda belopp, som för ett lika
beskaffadt extra arbete vederbörande i Banken bestås;
och att, såsom en följd häraf, den vid sista Riksdag
Bankens Embetsman beviljade förhöjning af | i den
dittills fastställde betalning, vederbörande i RiksgäldsContoiret
tillgodo beräknas; hvilken utgift kommer att,
( 9 )
från September månads början 1829, bestridas af de för
RiksgäldsConloirets årliga omkostnader anslagne medel.
S- 'S.
Till Statsbebofvens fyllande är anslagen en summa
af r,85r,2oo Riksdaler, deri innebegripne 124,000
R:dr, till kostnader för saltpeter-tillverkningen, men
hvilka, såsom ersatta af andra till StatsContoiret directe
ingående, förut icke påräknade medel, komma att
afdragas från den summa, som, årligen till Stots-bristens
fyllande, är utaf Allmänna Bvillningen beräknad; och
hvilken alltså endast uppgår till En Million, Sjuhundra
TjugeSju Tusen Två Hundra (1,727,200) Riksdaler.
Denna sistnämnde summa skall årligen, efter
Stats-Contoirets requisitioner, från Riksgälds-Contoiret
utbetalas; och må förskott härpå meddelas, dock endast
för det löpande året, hvilket räknas från den första
Mars det ena året och till den första Mars det
nästpåföljande. Således må förskottsvis till Statsverket
utbetalas, imellan den 1 Mars i83o och den 1
Mars i83i, hvad StatsVerket för år i83o tillkommer.
Några härutöfver sträckta förskott till StatsVerket få
icke beviljas, utan äro uti 4 §• af AnsvarighetsLagen
för Fullmäktige i RiksgäldsContoiret af den 1 Maji
1810 strängligen förbjudne, så att, före den 1 Mars
i83o, något icke får förskjutas uppå samma års anslag
o. s. v.
Hvarje år i April månad bör ordentlig Liqvid mellan
StatsVerket och RiksgäldsContoiret upprättas för
det nästföregångne året samt 2lne Exemplar af denna
Liqvid utskrifvas, af hvilka det ena, försedt med Stuts
-
( 10 )
Contoirets godkännande, återställes till RiksgäldsContoiret,
för att såsom verification dess Hufvudbok
biläggas, och det andia, med påtecknad approbation
ef Fullmägtige, qvarstadnar i StatsContoiret.
§• 19•
Alla uti §§. 9> I0> I1[> I2> 14> 16, 17
och 18 omförmälde utbetalningar bestridas utaf RiksgäldsContoirets
uti efterföljande §§. 72, 73, 74, y5,
76, 77, 78, 79 och 80 upptagne Ordinarie Inkomster.
Andra Afdelningen.
Extraordinarie, på RiksgäldsContoiret anvisade
Utgifter.
Till FörsvarsYerkets iståndsättande.
§. 20,
Härtill är på RiksgäldsContoiret anvisad en Summa
af Två Millioner, Femhundra Sjuttio Tusen (2,570,000)
Riksdaler, att hållas Kongl. Maj:t tillhanda, till det
belopp hvarje år, sorn Kongl. Majrt finner böra i ett
eller annat afseende användas för Försvars-Verkets
iståndsättande och, efter Nådig föreskrift, af StatsContoiret
varder reqvireradt; hvarjemte, och enär detta
anslag icke motsvarar det, som Kongl. Maj:t till FörsvarsVerkets
iståndsättande ansett erforderligt , så
• skall ytterligare, i den mån, vid Magazins-Fondens
utredning, medlen inflyta och uti RiksgäldsContoiret
insättas, TvåHundraFemtio Tusen (25o,ooo) Riksdaler
jemväl till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemna?,
( II )
alt likaledes lill FörsvarsVerkets iståndsättande användas;
utgörande alltså sammanlagda beloppet af ifrågavarande
anslag Två Millioner, AttaHundraTjuge Tusen
(2,820,000) Riksdaler.
5. 2r.
För Allmänna GarnizonsSjukhusets i Stockholm
fullbordande, NittioSju Tusen (97,000) Riksdaler, att
inom en tid af 3:nc år utgå.
§. 22.
För fullbordandet af Andra LifGardets Cassernbyggnad,
FemtioFem Tusen (55,000) Riksdaler.
Extra Anslag för öfrigt.
§• 23.
Till fullbordande af Correclions-Tnrättningarne i
HufvudStaden, FyratioEtt Tusen FemHundraFyratioSju
(4r,547) Riksdaler, TjugeTre (23) Skillingar, Nio
(9) runst.
$• 24.
Tillökning för år 182g uti Anslaget för Hans Kongl.
Höghet Kronprinsens Hofhållning, i anseende till ökade
Utgifter för DD. KK. Höglieter ArfFurstarne, Tjuge
Tusen (20,000) Riksdaler.
25.
Fyllnad i den erforderliga Summan till bestridande
af kostnaderne vid H. K. Höghet Prinsessan
Sophia Albertinas begrafning, Tjuge Tusen (20,000)
Riksdaler.
( 12 )
§. 26.
För reparationer å ett af Kongl. VetenskapsAeademien
inköpt Hus och dess inredande samt apterande
för det natur-historiska Mussei behof, TjugeFem
Tusen (25,000) Riksdaler.
§. 27.
För uppköp af Undervisnings-Böcker åt den i
Wermland boende Finn-Allmoge, Tre Hundra (3oo)
Riksdaler.
§. 28.
Hvad sorn, efter utredning, å ännu reserverade
Pensioner åt Militaire-Enkor och Barn på 7:de HufvudTiteln
i RiksStaten kan återstå utaf den på samma
Hufvud Titel uppkomna brist af Två Tusen EttHundraFjorton
(2114) Riksdaler, Sex (6) Skillingar,
6 runst.
§• 29*
För rengöring och uppsättning af Taflor, tillhörige
Kongl. Museum, Ett Tusen (1000) Riksdaler.
§. 3o.
En oafkortad Gratification af Ett Tusen TreHundra
TrettioTre (1333) Riksdaler, Sexton (16) Skillingar
at Stiltaren af Orthopediska Institutet i HufvudStaden,
Professoren Doctor Nils Åkerman, såsom någon
ersättning för de kostnader, han enskildt vidkänts
för inrättandet af nämnde Institut.
S- 3t.
lill underhåll af Elementar- eller Prof-Scholan
( i3 )
i Stockholm för sista hälften af år 1829, Tre Tusen
Fyra Hundra (3,400) Riksdaler.
§. 32.
Till godtgörande af upplånade medel, i och för
ombyggnad af den så kallade Lejonbacken vid Kongl.
Recidence-Slottet i Stockholm, EttHundraTjuge Tusen
(120,000 Riksdaler, att, i molin af behofvet, utbetalas;
och å hvilket anslag serskild anordning blifvit,
genom Stats-Utskottet, till Fullmäktige utfärdad.
5. 33.
Ersättning till ÖfverJägmästaren Munthes Sterbhus
af Skogs-åverkans böter, hvilka bemälde Öfverjägmästare
i lifstiden skolat tillkomma, utgörande TvåHundra
FyratioFyra (244 Riksdaler, Sexton (16) Skillingar.
S- 34.
Till reparationer vid Strömsholms Slott, Fem Tusen
FyraHundra (5,4oo) Riksdaler.
S- 35.
Till inköp af KronoSkatteHemmanet Holm N:o 3
i Högs Socken af Norra Helsingland, till Boställen åt
Häradshöfdingen med flere Tjenstemän derstädes, Fyra
Tusen SexHundraSextioSex (4,666) Riksdaler TrettioTvå
(32) Skillingar.
§. 36.
Ersättning till Stats-Contoiret för utbetalte 1000
R:dr, i och för granskningen af åtskillige ersättningsräkningar,
i afseende på den återgångne handeln om
3:ne KrigsSkepp, tillika med 168 R:dr 4o sk. 6 r:st.,
( i4 )
hvilka i Capital-Räkningen öfver Skepps-försäljningsmedlen
finnas utförde, såsom balancerad skuld till
Statsverket, eller tillhopa Ett Tusen EttHundra SextioÅtta
(n68) Riksdaler, Fyratio (4.0) Skilling 6 r:st.
S- 3 7.
Till en Vägs anläggning i Wermland, Tre Tusen
(3ooo) Riksdaler.
§. 38.
Till godtgörande af kostnaderne för Hennes Maj:t
Drottningens Kröning, TrettioEtt Tusen FemHundra
(3i,5oo) Riksdaler, hvarå serskild anordning blifvit,
genom StatsUtskottet, till Fullmäktige utfärdad.
§• 3g.
Till Eke-planterings-Hagars anläggning, intill nasta
Riksdag, i ett för allt, TjugeFem Tusen (25,000)
Riksdaler, att, i mån af behofvet, utgå.
S- 4o.
Till kostnader för inredningen af de åt Veterinaire-lnrättningen
i Stockholm upplåtne, f. d. Magazinslnrättningen
tillhörige Byggnader, Fem Tusen (5ooo)
Riksdaler.
S- 4i
Så
väl till fyllande af bristen i Bankens tillgångar
mot dess skulder, som för att gifva Banken en
grundfond, lemnande garantie för oafbrutna uppfyllandet
af dess förbindelser mot egna borgenärer och säkerhet
för bedrifvande af dess rörelse, skall StatsVerkets
återstående Capital - Skuld till Banken för
( i5 )
1808 års Krigskostnader m. m., utgörande, efter 1828
ars Bokslut, Fyra Millioner, FyraHundraEtt Tusen,
FyraHundraTrettioTvå (4,4oi,432) Riksdaler, Tretton
(i3) Skillingar 2 r:st., på följande sätt, så fort sig göra
låter, efter Riksdagens slut, Banken godtgöras.
a) att RiksgäldsContoiret, å Rikets Ständers vägnar,
utfärdar Förskrifningar, stälde till Banken eller
Ordres, å minst Tio Tusen (10,000) Riksdaler hvardera,
till ett sammanlagdt belopp af Fyra Millioner,
FyrallundraTusen (4,4oo,ooo) Riksdaler Banco, skolandes
dessa Förbindelser ställas på betalning af allenast
Fyra procents årlig ränta från och med år i83o
och på betalning dessutom af Två procent årligen, i
afräkning å primitiva Capitalet från och med år i835,
linder förbehåll derjemte för RiksgäldsContoiret, alt
göra större eller mindre afbetalning på Capitalet.
b) att de i432 R:dr i3 sk. 2 r:st., som öfverskjuta
jämna summan af 4>400)000 Rsdr, utbetalas contant
från RiksgäldsContoiret till Banken.
c) i följd af Rikets Ständers Beslut, är i BancoReglementet
stadgadt, att de uti itsta mom. nämnde
Förbindelser icke få användas, utan i och för förstärkning
af Bankens reela fond, då detta af BancoFullmägtige
nödigt pröfvas, äfvensom, innan Banken tillåter
dem å annor man öfverlåta, de skola först
RiksgäldsContoiret till inlösen hembjudas.
d) till de uti mom. (bokstafven a) omförmälde
Förskrifningar är af Rikets Ständer fastställdt följande
( '6 )
Form u laire
Sora, enligt Sveriges Rikets Ständers under sist—
lidne Riksdag fattade och af Kongl. Maj:t stadfästade
Beslut, Svenska StatsVerkets nu återstående skuld till
Svenska Banken för erhållne penninge-försträckningar
till 1808 års krigskostnader skall af RiksgäldsContoiret
med 4,400,000 R:dr Banco liqvideras; alltså, och likmätigt
de Stadganden, samma Beslut i öfrigt innehåller,
utfästa och förbinda sig undertecknade, af Rikets
Ständer till RiksgäldsContoirets förvaltning förordnade
Fullmägtige, i Rikets Ständers namn och å deras vägnar,
att, i afräkning och såsom en del af herörde
skuld, gälda till Sveriges Rikes Bank eller Ordres en summa
af Tio Tusen (10,000) Riksdaler Svenskt Banco, på
sätt, att Banken eller hvem, sorn, genom öfverlåtelse
af denna Sedel, blifvit innehafvare af Bankens rätt,
skall ega att för dessa R:dr 10,000 hos RiksgäldsContoiret
uppbära ränta efter (4) Fyra för Hundra årligen,
räknadt från och med innevarande år till och med år
i834, samt från och med år i835, äfven Capitalafbetalmng
efter (2) Två för Hundra årligen å samma
R:dr 10,000, jemte ränta å 4 procent å hvad utaf
skulden efter sednast skedd Capital-afbetalning återstår,
intill dess Capital med Ränta blifvit till fullo godtgjordt;
RiksgäldsContoiret dock förbehållet, att, utöfver
hvad sålunda bestämdt blifvit, från och med år i835,
större eller mindre del af CapitalSkulden sig afbörda,
efter förut 3:ne gånger skedd uppsägning i Svenska Officiella
Tidningen, sista gången minst 3:ne månader
före
( *7 )
före inträffandet af betalningsterminen, hvilken skall
räcka minst en månad; men hvarken å den i första
rummet till Två procent bestämda årliga Capital-afbetalning
eller å den på nysnämnde sätt uppsagde ytterligare
Cnpital-andel eger någon räntas beräknande
rum från den dag betalnings-terminerne utlupit, i fall
Sedelhafvaren försummat alt sin Capital-andel hos Contoiret
då lyfta; hvilket allt härmed försäkras och reverseras.
Stockholm den i83o.
Rikets Ständers Fullmäktige i RiksgäldsContoiret.
För Ridderskapet och Adeln.
För PresteStåndef»
För BorgareStåndet.
För RondeStåndet.
te) Rikets Ständer hafva, i sammanhang härmed,
stadgat, att räntan intill nästa Riksdag å de af berörde
Förskrifningar, hvilka af Banken innehafvas, må
på det sätt liqvideras, att den för hvarje år upplupne
räntan debiteras och crediteras, ej mindre uli Bankens
Hufvud Bok den sista December, än ock på grund
deraf, uti den Liqvidations-räkning, som, efter uppgjordt
Bokslut, skall hvarje år upprättas och till RiksgäldsContoiret
aflemnas Öfver den förskottsvis från Banken
till RiksgäldsContoiret lefvereradeRäntevinst, samt
att debiterade och crediterade räntor derjemte skola såsom
betaide antecknas på Förskrifningarne; men att,
2
( 18 )
om och enär Banken, på ett eller annat sätt, afhänder
si" någre af desse Skuld-förskrifningar, RiksgäldsContoiret
må vara förbundet att å desarnma contant erlägga
den bestämda räntan.
§• 42-
Till Författaren af Svenska Folkets Historia under
Konungarne af Wasa-Ätten Strinnholm, till understöd
för samma arbetes fortsättning, Ett Tusen (1000)
Riksdaler.
§• 43.
Beviljad ersättning åt ÖfversteLieutenanten de Mottoni
för hvad han, efter uppläsning af Regementet
Royal-Sue'dois icke fått uppbära af den Förste MajorsLön,
5oo R:dr, som, till likhet med hvad en Officerare
af samma grad vid Konungens Eget Värfvade Regemente
innehaft, och hvilken ersättning, enligt den i Kongl.
StatsContoiret deröfver upprättade uträkning, uppgår
till ett belopp af Fyra Tusen Femhundra SjutioFem
(4575) Riksdaler.
S- 44-
Rikets Ständer hafva förklarat Staden Nyköping
berättigad, att, från år i8i5 intill år 18^4? uppbära
de StadsUtskylder, som, i enlighet med Kongl.
Majtts till Dess Befallningshafvande i Länet aflåtne
Nådiga Skrifvelser af den 26 Maji 1818 och den 12
September 1820, böra utgöras af den till Residencehus
för Landshöfdingen derstädes inköpte Stadsegendom;
och kommer beloppet att bestämmas genom den utredning,
som uti StatsContoiret varder upprättad, och
( l9 )
imellertid förslagsvis beräknas till Fyra Hundra (4oo)
Riksdaler.
§■ 45.
Den förhöjning i betalningen för granskningen och
annulleringen af inkomne, förslitne smärre CreditSedlar,
som, enligt 17 §,, blifvit vederbörande i RiksgäldsContoiret
beviljad, och hvilken, från 1824 års början
intill slutet af Augusti månad 182g, bestiger sig till
Ett Tusen TvåHundraFemton (i2i5) Riksdaler Tio
(10) Skillingar 6 r:st., kommer att godtgöras utaf de
uti §. go RiksgäldsGontoii et anvisade Extra Tillgångar.
S- 40.
Till understöd för Stamrotarne vid Westerbottens
Regemente från i83o års början och intilldess det nya
Ro t e jemkn in gs-förslaget kan hinna upprättas, pröfvas
och fastställas, hafva Rikets Ständer anslagit en summa,
motsvarande den Rotefrihets-afgift, som af de ännu icke
på ständige Knecklehållet indelte Nyhemman och Lägenheter
erlägges. Det härtill erforderliga belopp, omkring
Ett Tusen SexHundra (1600) R:dr ärligen j kommer
att från PiiksgäldsContoiret utbetalas.
§• 47-
R. St:r hafva beslutat, att Staden Marstrand skall
af RiksgäldsGontoirets medel utbekomma, såsom ersättning
för sin från utgjord inquartering härledda Fordran
hos Staten, en Summa af Nio Tusen (9000) Riksdaler
Banco, hvarigenom Marstrand skall anses vara
för omföimäldte anspråk till fullo godtgjord.
( 20 )
§• 48.
För återstående kostnader, i och för innevarande
Riksdag, på förslag, Niotio Tusen (90,000) Riksdaler,
utöfver den förut härtill förslagsvis beräknade Summa
af 3oo,ooo Riksdaler.
§■ 49-
Alla de uti 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27,
28, 2g, 3o, 31, 3a, 33, 34, 35, 36, 3y, 38, 3g, 40,
41, 42, 43, 44, 46 och 47 omförmälde utgifter
komma att förskottsvis, eller efter gjorde lequisitioner
i RiksgäldsContoiret, af StatsContoiret utbetalas och
ingå i liquid med RiksgäldsContoiret, som desamma
bestrider af de extra tillgångar, hvilka i 81, 82,
83, 84, 85, 86, 87, 88, 90, 91, 92, g3 och 94 äro
anvisade.
Till Canaler och Strömrensningar.
§. 5o.
Till fullbordande af Götha Canalbyggnad, är ett
ytterligare Lånbiträde beviljadt; hvarvid är vordet
stadgadt:
j:o Att endast under följande vilkor något ytterligare
bidrag till Götha Canal-byggnad af R. St:r beviljas:
a)
att detta bidrag skall användas uteslutande till
Canal-arbetets fullbordande samt segelfartens öppnande
till Östersjön, och således hvarken till Motala Mekaniska
Verkstad eller andra främmande ändamål.
b) att, till säkerhet för Canalbyggnadens fullbordande
för det beräknade kostnads-beloppet inom x833
( 21 )
års utgång, Bolaget, genom ny teckning af Aclieägarne,
skall anskaffa och, under åren i83o, i83i, i83a
och i833, uti RiksgäldsContoret insätta en summa motsvarande
tredjedelen af det bidrag, Staten, under denna
Riksdag, till Canalens fullbordan beviljat, af hvilket
insättningsbelopp skall inbetalas en fjerdedel inom
Junii månads utgång under bvartdera af förenämnde
år,
c) att, i händelse Canalen ej inom år i833 blifvit
med det af Staten lemnade bidrag färdiggjord, det
skall åligga Bolaget att, under år x834, densamma
med egna tillgångar fullborda, hvartill de af Bolaget,
på föreskrifvet sätt, insatte medel skola i första rummet
användas, med undantag utaf en tredjedel deraf,
hvilken under alla händelser kommer att i RiksgäldsContoret
innestå, såsom fond till säkerhet för Canalens
framtida underhåll, utan minskning derigenom af den
skyldighet, Reglementet af den n April 1810, Art. g
morn. 3 stadgar, angående bildandet af ReparationsGassor;
och
d) att Bolaget för hela det vid denna Riksdag erhållne
Lånbiträde skall lemna Rikets Ständer rättighet, att
genast taga första inteckningssäkerhet uti CanalVerkct,
dess område och ägande fastigheter, Motala Verkstads
anläggning dock derunder ej inbegripen, men att, när
Bolaget detta vilkor antagit och förbundit sig till uppfyllande
af alla öfriga, utaf R, St:r Bolaget gifna föreskrifter,
den uti 3:dje Afdelningen af nu gällande
Banco-Reglemente, Art. 4 §• J4 s*sta morn. första
punkten, nämnde pant-rättighet kommer alt förfalla.
( 2S )
2:0 Att Rikets Ständer härvid tillika förordnat:
«) att Bolaget å de, till säkerhet för Canalens fullbordan
och underhåll, uti RiksgäldsContoret insatte
medel, skall af Contoret, så länge medlen, till större
eller mindre belopp, der innestå, få uppbära årligen
Fem (5) Procents ränta.
b) att hvad, efter Canalens fullbordan, af det insatte
beloppet återstår, utöfver ofvanberörde en tredjedel
deraf, eller 93,926 R:dr, skall Bolaget återställas;
men skulle något arbete i hamnbyggnads-väg,
1 anseende till under tiden befintligt högt vatten, eller
annat dylikt naturhinder, icke kunna fullgöras inom
den tid här ofvan för Ganalarbetets fullbordande blifvit
föreskrifven, innehålles jemväl af Bolagets insättning
dubbla beloppet mot hvad föl- samma arbete i
kostnadsförslaget är upptaget, intill dess allt blifvit
ful Ig jordt; samt
c) att, till ytterligare säkerhet för Canalens underhåll,
de till Bolaget redan donerade skogar, jordegendomar
och stenbrott skola fortfarande förblifva en
CanalVerkets tillhörighet, hvilken ej någonsin får detsamma
afhändas.
3:o Att, under dessa vilkor och stadganden, en
summa af 745,334 R:dr B:co, oberäknadt det förskott
af 100,000 R:dr, som, under innevarande Riksdag,
redan blifvit beviljadt och af Directionen Jyftadt, nu,
såsom ett ytterligare biträde till Canalarbetets slutliga
fullbordande, varder af framdeles anvisande tillgångar
anslagen.
( ^3 )
/[:o Att, i afseende så väl på sättet och tiden för
utgörandet af denna summa, som ock uppsigten och
controllen öfver användandet deraf, Ii. St:r funnit
godt föreskrifva:
a) Att, innan första utbetalningen af detta Statens
nya bidrag får ske, Canal-Direclionen, genom Actieägarnes
sammankallande till allmän Bolagsstämma, skall
hafva anskaffat och till II. Sttrs Fullmägtige i PuksgäldsGontoret
aflemnat en Bolagets Förbindelse, att,
emot erhållande af detta bidrag, uti den af R. St:r
stadgade ordning, och tillgodonjutande af de öfrige af
R. St:r förunnade förmåner, Bolaget, å dess sida, med
ali noggrannhet skall uppfylla de vilkor, hvarunder
R. St:r samma bidrag beviljat; dertill jemväl bör tilläggas
Bolagets medgifvande, utan dess vidare hörande,
af den ofvan förbehållne intecknings-säkerheten;
b) att, sedan denna Bolagets Förbindelse blifvit
af Fullmägtige i RiksgäldsContoret pröfvad och godkänd,
bidraget, efter den af Canal-Directionen nu
meddelade uppgift om årliga behofvet för Canal-arbetets
oafbrutna bästa gång, må från PuksgäldsContoret
utlemnas, enligt följande fördelning, nemligen:
för år i83o R:dr 3oo,ooo.
c) alt Canal-Direclionen skall äga att, uppå hvarje
års-anslag, hösten näst föregående år, förskottsvis
uttaga en femtedel till förberedande arbets-åtgärder;
1831
i83a
1333
„ 200,000.
—
„ 120,000.
„ 75,334.
Summa R:dr 745,334. —
( 24 )
d) att, genast vid hvarje års början, den andre
femtedelen af års-anslaget skall Canal-Directionen till-,
liandahållas.
e) att, utaf återstoden af års-anslaget, första hälften
må utbetalas, så snart Banco-Fullmägtige, efter
årligen förrättad inspection af arbets-förvallningenoch
revisionen af Räkenskaperne för det näst föregående
året, meddelat Fulimägtige i RiksgäldsC.ontoret underrättelse
om förhållandet, och intygat, att för utbetalningen
något hinder icke uppstår; men den andra och
sista hälften ej förr, än Bolaget uti RiksgäldsC.ontoret
gjort den för året föres.krifna insättningen;
f\ att, om Revisionen för år i83r vittsordar ali
anledning vara,, det Canal-arbetet så kunde fortskyndas,
att Canalen, redan år i832, kunde blifva öppnad
och fullt segelfärdig ända till Östersjön, jemväl hela
anslaget för år »833: må i832, så snart den för året.
föreskrifne insättning blifvit fullgjord, Canal-Birectionen
tillhandahållas;
g) att uppsigten och controllen öfver användandet
af detta Statens nya bidrag till Canal-arbetet. skall
fortfarande tillhöra Rikets Ständers Banco-Fullmägtige;
h) att en af Banco-Fullmägtige vald Ledamot må,
å Bankens vägnar, deltaga i. Canal-Directionen, hvartill
nytt val hvarje år skall anställas, dervid den förut
varande Directeuren kan åter inväljas;
t) att till de årliga Revisionerne ett Ombud må af
Banco-Styrelsen utses;
k) att Banco-Styrelsen skall vara förbehållet, ej
mindre att erhålla fullständiga upplysningar och för
-
( ^5 )
slag öfver det verkställda och tillernade arbetet, än
ock att anmärka allt, som synes stridande emot de
vilkor, hvarunder bidraget blifvit beviljadt, eller afvika
från den af Kongl, Maj:t för hvarje år fastställda byggnadsplan,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning kunnat
förspörjas; med rättighet för Banco-Styrelsen, att
låta inställa bidraget intilldess förklaring, sorn afBanco-Styrelsen
godkännes, blifvit afgifven, eller nödigt
afseende lemnadt åt det, som till rättelse uppgifvits;
l) att, vid alla hos Götha Canal-Directionen eller
hos Canal-Bolaget förekommande frågor om företag
eller utgifter, hvarom anmälan hos Eanco-Fullmägtige,
genom Bankens Ombud, med någon slags reservation
blifvit gjord, eller hvaröfver Fullmägtige, i anledning
af inkomne Berättelser och handlingar, sjelfve
kunna finna skäl till någon erinran, Banco-Fullmägtige
icke allenast äro, berättigade, utan jemväl pligtige, att
bestämdt, antingen gilla eller förkasta beslutet, och
sådant inom en tid af tre månader från den dag, de
deraf erhållit del, samt att, i händelse afseende å ett
sådant deras förklarande ej göres, begagna den uti
past ofvanstående mom. Litt. k dem lillagde rätt att
innehålla utbetalning af anslagen, intill dess rättelse
följer; och
m) att, sedan Directionen, på sätt förut nämndt
är, fått i BiksgäldsGontorct lyfta de första två ferritedelarne
af hvarje års-anslag, Banco-fullmäktige ej må
bevilja utgifvandet af års-anslagets första återstående
hälft förr, än Revisionen för det näst föregående året
( a6 )
intygat byggnadens fortsättning med full drift, efter
den af Kongl. Maj:t fastställda arbetsplan.
5:o Att den i öfrigt uti x4 §• af nuvarande Banco-Reglemente
lemnade föreskrift varder lill dess väsendtliga
innehåll sålunda förnyad: att Canal-Bolaget
skall äga, likasom hittills, att för nödige ansedde pensioner
vid Canal Verket använda de medel, som hittills
influtit och vidare inflyta uti köpeskilling för dödade
och försålde Actier samt straffräntor för försummade
insättningar på Actierne; men att Bolaget deremot,
till följd af ofvanupptagne första hufvudvilkor, ej må
till dylikt ändamål begagna några af de till arbetets
bedrifvande af Staten anslagne medel, och att således
hvad, utöfver summan af nyssnämnde tillfälliga intrader
kan till några förr eller sednare beviljade pensioner
erfordras, icke får såsom en Canal Verkets utgift
beräknas, utan bör tagas af de inkomster, som af den
redan färdiggjorda Canalen inflyta ; hvilka inkomster
hädanefter, i likhet med hvad R. St:r vid i8z3 års
Riksdag beslutat, komma att tillfalla Aclieägarne; i
följd hvaraf dessa inkomster icke må till Actieägarne
utdelas eller annorlunda af dem användas förr än
deraf afgått hvad till fyllnad i pensionsbeloppet erfordras.
6:0 Att, så väl till uppmuntran för Bolaget att
åtaga sig den ytterligare insättning, som af Actieägarne
nu äskats utöfver det tecknade Actiebeloppet,
som ock till lättnad för detsamma, att de föreskrifua
Vilkoren noggrant uppfylla, R. S't:r vid dessa vilkor
fästat följande förmoncr, nemligen:
( 27 )
a) att Bolaget tills vidare skall bibehållas vid den
belåningsrätt i Banco-Disconten af deras Actier till
i6f procent af primitiva Actie-Capitalet (Banco R:dr
100), sorn af B.. St:r blifvit beviljad; att denna belåning-srätt
skall ökas till 20 procent, sedan Bolaget insatt
halfva beloppet af hela den äskade insättningssumman,
samt tili 25 procent jemväl A primitiva Actie-Capitalet,
då Canalen blifvit fullbordad, — alla
dessa beläningar under vilkor, att antaglig borgen
tillika fordras, dock endast för den brist, som, vid
hypothekens försäljande, till lånets liquiderande, möjligen
skulle kunna uppkomma; med den föreskrift tillika,
att, efter hvarje af här ofvan för insättningen
bestämda terminer, icke några andra Actier få belänas,
än de, för hvilka den för året förfallna Actieinsättning,
efter procent å gamla Actierne, blifvit,
enligt Canal-Directionens bevis, fullgjord; samt
b) att Bolaget, om Canalen blifvit inom 1834 års
slut fullbordad, må erhålla afskrifning och eftergift
för, ej mindre det vid innevarande Riksdag beviljade
bidrag af 845,334 R:dr B:co, än ock för .Statens hela
aldre fordran hos Bolaget; emot det att CanalBolaget,
å sin sida, dels afsäger sig alla anspråk på ersättningar
från StatsVerket, af hvad namn och beskaffenhet
de vara må, dem Bolaget möjligen kan förmena sig
äga, dels ock förbinder sig att allt framgent Canalen
underhålla, utan något Statens bidrag dertill; men
skulle Bolaget antingen vägra att uppfylla de vilkor,
R. St:r sålunda funnit godt att Bolaget föreskrifva,
eller ock underlåta att intill 1834 åt's utan något
( 28 )
Statens vidare betungande, bringa Canalen till fullbordan,
på sätt ofvan stadgadt är, skall Statens fordran
för så väl det nu beviljade yttersta understöd af
845,334 R:dr Banco, som för alla de summor, hvarmed
Staten tillförene till Canal-arbetet bidragit, oförändrad
qvarstå; Staten i bägge fallen för all framtid
förbehållen den andel i utdelningen af Canalens blifvande
inkomster, som 22 <j. j Bolagets Privilegium
försäkrar och bestämmer,
J. Su
Det stämplade papper, sorn erfordras till chartering
af den Götha CanalBolags Förbindelese till R:g:sContoiret,
hvilken skall intecknas, äga Fullmägtige,
att i StatsGontoiret requirera och , emot quitto, utan
någon betalning utbekomma.
De öfrige utgifterne för inteckningen må väl af
RiksgäldsContoiret förskjutas, roen emot ersättning af
Canal-Bolaget, efter den Räkning, som derå kommer att
afgifvas; egandes Bolaget, att antingen inbetala beloppet
till RiksgäldsContoiret, eller ock låta detsamma
på anslaget afdragas,
§. 52.
R. St;r hafva nu i ett för allt beviljat Södertelje
Canal-Bolag Trettio Tusen (3o,ooo) Riksdaler under
villkor, att denna summa skall afsättas, såsom fond
för Canalens underhåll och förblifva i RiksgäldsContoiret
innestående mot ränta af fem för Hundra
årligen, intilldess behofvet af dess användande uppstår,
samt Bolaget derjemte sig förbinda, att Canalen allt
( 29 )
framgent underhålla och oförskingradt bibehålla de
för Canalfarten nödige Inventarier.
§. 53.
Till befrämjande af Strömrensningar samt lättade
Vatten-Communicationerhafva R. St:r till K. M:ts
Nådiga disposition på RiksgäldsContoiret anvisat en
årlig summa af Femtio Tusen (5o,ooo) Riksdaler, att
utgå från och med år i83o intill nästa Statsreglering.
Tredje Afdelningen.
Lån till Städer och Corporationer.
$■ 54-
Till befrämjande af Staden Boras> snara återuppbyggande
efter den Staden, år 1827, öfvergångne eldsvåda,
hafva Rikets Ständer medgifvit, att nämnde Stad
må, nnder alldeles enahanda vilkor, som de hvilka
under i8a3 års Riksdag blifvit stadgade för del Staden
då beviljade lånebiträde, återbekomma livad af
samma låneunderstöd redan till RiksgäldsContoiret ingått,
utgörande ett belopp af ÅttatioTre Tusen NioHundra
(83,900) Riksdaler Banco, hvilken summa skall
utlånas åt enskilde personer emot Tre procents ränta
och sådane vilkor, som längre fram omförmälas.
1:0 Alla, som vilja erhålla lån utaf den anslagne
summan, böra ovilkorligen å de afbrände Tomterne
uppföra sådane byggnader, som uti Kongl. Majrts för
Staden i Nåder fastställde plan och Byggnadsordning
äro fereskrifne.
( 3o )
2:0 Vid lånemedlens fördelning böra de Tomtägare
företrädesvis understödjas, sorn i synnerhet kunna
vara i behof af lånebiträden utaf Allmäna Medel.
3:o I afseende på lånemedlens förvaltning m. m.,
utses en Comité' under Landshöfdingens ordförande,
på sätt Stadens innevånare finna lämpligast. Comiterade
pröfvå och bestämma storleken af den lånsumma
en hvar lånsökande må tilldelas, samt beloppet, sora
i afräkning derå, hvarje gång får lyftas. På Comiterades
reqvisitioner eller Fullmakter, hvilka alltid måste
vara underskrifne af pluraliteten ibland dem, utlemnas
penningarne ifråp PiiksgäldsContoiret; och i
följd hvaraf Comiterade komma att för alla sådane
lyftade summor ansvara samt redovisa i den ordning,
som finnes stadgad och föreskrifven.
/po Då någon anmäler sig till erhållande af lån,
bör vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag
till den byggnad, som skall uppföras; och innan något
får lyftas, i afräkning å ett beviljadt lån, skall
till Comiterade aflemnas Låntagarens, till PiiksgäldsContoiret
ställde förbindelse å helia lånesumman med
löpande Tre procents årlig ränta, försedd med första
inteckningen uti den afbrända tomten och den byggnad,
som derå kommer att uppföras.
5:o Enär intecknade förbindelser blifvit till Comiterade
aflemuade ifrån Lånsökande, hvilkas af Comiterade
pröfvade och godkände requisitioner uppgå till
minst Två Tusen E.:dr och jemna Hundra Piiksdalertal,
skola Comiterade äga att de erforderlige penningarne
från IliksgäldsContoiret utbekomma.
( 3i )
6:0 Å hvarje af Comiterade lyftad summa beräknas
och påföres Comiterade Tre procents ränta, ifrån
den dag, under hvilken penningarne från RiksgäldsContoiret
utassigneras; och komma Låntagares förbindelser
att förblifva under Comiterades vård och redovisning
intill dess ett beviljadt lån till fulla beloppet
är utgifvet; men, i den mon detta äger rum och byggnader
blifvit brandförsäkrade, inskickas Förbindelserne
till RiksgäldsContoiret, uti hvars Räkenskaper hvarje
Låntagare då får sitt särskildta Conto.
7:0 Kär sista afräkningssumman på ett lån uttages,
bör häraf innehållas och godtgöras samt på Förbindelsen
afskrifvas, så väl den emellan hvarje uttagning
npplupne räntan, sorn räntan å hela Lånet, beräknad
till den i:sta Januarii nästpåföljande året; så
att å alla till RiksgäldsContoiret inkommande Förbindelser
räntan alltid förfaller till betalning vid årets
slut, eller den 3i December.
8:0 Skulle, af förekomne skäl och anledningar,
Comiterade, vid något tillfälle, finna sig föranlåtne,
att inskränka den först beviljade lånesumman; och
den intecknade Förbindelsen, i följd häraf, komma
att innehålla ett större, än det verkliga lånbeloppet,
skall skillnaden afskrifvas på Förbindelsen, innan den
till RiksgäldsContoiret inskickas.
9:0 Sednast efter Fem års förlopp, att räkna
ifrån den irsta Januarii i83o, skall den byggnad, till
hvars uppförande lån erhållits, vara uti så fullbordadt
skick, att försäkring darå uti Städernes Allmänna Brand**
slodsBolag, enligt de för denna inrättning gällande för
-
( 32 )
fattningar, må kunna vinnas; vid äfventyr att Lånet,
i annat fall, varder genast, efter nämnde tids utgång»
infordradt.
ioio Så fort Försäkring å en byggnad kan erhållas,
bör den, genom Låntagarens försorg och på dess
bekostnad, anskafFas för minst Tre år samt BrandförsäkringsBrefvet,
jemte ett af BrandstodsBolagets Direction
utfärdadt Bevis, att Lånsökanden afsagt sig rättigheten
BrandstodsBolaget frånträda, så länge någon
del af lånet är obetald, aflemnas till Comiterade, hvilka
insända dessa handlingar, jemte Låntagarens förbindelse
å Lånesumman, till RiksgäldsContoiret:
11:0 Skulle en afbränd tomt, innan den blifvit
bebyggd, ombyta ägare, må den nya ägaren inträda
uti förre ägarens rättigheter och skyldigheter.
12:0 Då byggnader af sten uppröras, får lånet innestå,
utan Capital-afbetalning, under Tio års tid,
att räkna från det att ifrågavarande lån till Staden
återgå, men, efter dessa Tio årens förlopp, skola Sex
procent, beräknade på hela lånesumman, sådan den
var, innan Capitalet någon förminskning undergått,
inom hvarje års slut erläggas; och sedan utaf dessa
Sex proc:t först blifvit beräknad Tre proctts ränta på
den qvarstående lånesumman, afskrifves öfverskottet
på Capitalet, intill dess detta blifvit till fullo belaldt.
Men uppföras byggnader af träd, får lånet icke innestå
utan Capital-afbetalning mera än Fem år, att likaledes
räkna ifrån det medlen af RrgsContoiret utbetalas;
efter hvilka Fem års förlopp, med inbetalningen
-
( 33 )
gen kommer ntt förhållas på enahanda siftt, sorn i afseende
på de andra lånen stadgadt är.
i3:o Skulle å en och samma tomt uppföras serskilda
byggnader af sten samt af träd, böra, i anseende
till terminerne för afbetalningarne å lånen, serskilde
härefter lämpade förbindelser af Låntagaren utställas;
och skall det ankomma på Comiterades pröfning
och urskiljande att bestämma den iånesumma,
som hvardera förbindelsen skall innehålla.
!/j:o Sedan hela den af R. St:r beviljade lånesumman
blifvit uttagen och Låntagarnes förbindelser å ett
emot denna summa svarande belopp till R:gsContoiret
aflemnade, samt alla Comiterade påförde räntor betalde,
upprättas af Comiterade en GeneralLiqvidation
in dupplo; och, derest en sådan Liqvidation varder
af Fullmäktige godkänd, tecknas å det ena exemplaret
Fullmäktiges decharge för Comiterade i afseende
på deras med uppbörden hafde befattning.
i5:o Med uppbörden af Capital-afbetalningarne och
Räntorne å de till RiksgäldsContoiret aflemnade Låntagares
förbindelser förhålles sålunda: att hvarje Ar, inom
November månads utgång, öfversändes från RiksgäldsContoiret
till Konungens Befallningshafvande en fullständig
Förteckning på hvad som af hvarje Låntagare skall
erläggas, hvilken Förteckning derefter från Konungens
Befallningshafvande remitteras till Magistraten,
som det åligger, att, under enahanda redovisningsansvar
som för KronoUppbörden, medlen indrifva och
till RiksgäldsContoiret kostnadsfritt lefverera.
3
( 34 )
i6:o Skulle antingen förste Låntagaren, eller ock
den, sora, genom köp, aif eller testamente, kommer att
inträda uti hans rättigheter och skyldigheter, afstå sin
Egendom till Borgenärers förnöjande, eller ock, i anledning
af Årsproclama, fatalier skola bevakas, innan
ännu den för lånet utgifne förbindelsen till RiksgäldsContoiret
inkommit, höra Comiterade opåminde, vid ansvar,
till Fullmäktige uppgifva det uppå lånet upptagne
belopp, som skall bevakas.
17:0 Hvarje gång en, för RiksgäldsContoirets räkning,
intecknad tomt ombyter ägare, åligger det Magistraten
att till Commissarierne i RiksgäldsGontoiret uppgifva
namnet på den nye ägaren, på det anteckning härom
må kunna göras uti RiksgäldsContoiret; äfvensom skeende
ombyten bland Stadens Äldste och Comiterade
likaledes Comraissarierne tillkännagifvas.
$. 55.
Utom det i nästföregående §. omförniäldte lånebilräde,
hafva R. St:r förunnat Staden Borås ett ytterligare
låne-understöd af Åttatiofem Tusen (85,000)
R:dr Banco tilt följande fördelning:
A) Utaf hela Lånesumman 85,000 R:dr anslås Tio
Tusen (10,000) R:dr till utförande af Stadens nya planläggning
jemte tomt- och gatu-reglering, efter den plan
K. M:t i Nåder fastställt, och Femton Tusen (i5,ooo)
R:dr till uppbyggande af Stadens afbrände, allmänna
byggnader, hvilka böra vara fullbordade sednast ar i8j4>
och under följande vilkor:
( 35 )
j:o Lånesumman ställes under förvaltning af Stadens
Äldste, på hvilkas Reqvisitioner och Fullmakter,
penningarne komma att från RiksgäldsContoiret utgifvas;
Börande Reqvisitioner och fullmakter varda undefskrifne
af minst en öfver halfva antalet af Stadens
äldste, så framt de såsom gällande skola kunna antagas;
2:0 Hvad som utaf lånebiträdet icke är lyftadt
inom 1831 års slut, får icke derefter från Riksgäldskontoret
utgifvas.
3:o Innan några penningar från RiksgäldsContoiret
utbetalas, hör till Contoiret vara aflemnad en af Stadens
Äldste, efter uppdrag af Borgerskapet, undertecknad
Förskrifning å länesumman, hvarigenom de, i Stadens
namn och på dess vägnar, förbinda sig, en för
alla och alla för én, ansvara för lånets återbetalning,
jemte Fem (5) procents löpande årlig ränta, på sätt
nästföljande moment närmare innehåller;
4-'o A hvarje serskild post, som i afräkning uttages,
beräknas räntan från den dag, under hvilken penningarne
utassigneras i RrgsContoiret, och kommer all
sålanda upplupen ränta att på en gång liqvideras ett
år efter den dag, då hela länesumman blifvit lyftad.
— De derefter förfallande räntor betalas inom hvarje
års slut; och kommer på enahanda sätt, som nyss
nämndt är, att förhållas med Capital-afbetalningar,
när tiden för deras erläggande inträffar;
5:o Under de första Tio åren, att räkna från och
med i83o till och med i83g, göres icke någon afbetalning
å Capitalet, men inom 1840 års slut och allt
sedermera å samma tid de påföljande Tio åren, inbeta
-
( 36 )
Jas årligen å primitiva Capitalet Tio procent, så att
hela Capitalet inom 1849 års slut är inbetaldt;
6:0 Allt hvad, som bör inbetalas, skall insändas
omedelbarligen från Stadens Äldste till Commissarierne
i RiksgäldsContoiret.
B) De utaf hela den beviljade lånesttmman återstående
Sextio Tusen (60,000) R:dr utlånas åt enskilde
emot Feni proctts ränta och följande vilkor!
1:0 Alla , som vilja erhålla lån utaf den anslagne
summan, böra ovilkorligen å de afbrände tomterne uppföra
sådane byggnader, som uti K. M:ts för Staden i
JVåder fastställde plan och byggnadsordning äro föreskrifne;
a;o
Vid lånemedlens fördelning höra de tomtegare
företrädesvis understödjas, som i synnerhet kunna
vara i behof af lånebiträden utaf allmänna medel;
3:o I afseende på lånemedlens förvaltning m. m.,
utses en Comité under Landshöfdingens ordförande, på
sätt Stadens Innevånate finna lämpligast. Comiterade
pröfva och bestämma storleken af den lånesumma en
hvar lånsÖkande må tilldelas, samt beloppet, som, i
afräkning derå, hvarje gång får lyftas. — På Comiterades
Reqvisitioner och Fullmakter, hvilka alltid måste
vara underskrifna af pluraliteten bland dem, utlemnas
penningarne från RiksgäldsContoiret; i följd hvaraf
Comiterade komma att för alla sådane lyftade summor
ansvara samt redovisa i den ordning, sora finnes
stadgad och föreskrifven;
4:0 Då någon anmäler sig till erhållande af lån,
hör vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag
( 37 )
till den byggnad, sora är uppförd eller skall uppföras;
och innan något får lyftas i afräkning ä ett beviljadt
lån, skall till Comiterade aflemnas Låntagarens
till RiksgäldsContoiret ställde förbindelse å hela lånesumman
med löpande Fem proc:ts årlig ränta, försedd
med första inteckningen uti den afbrände tomten och den
byggnad, som derå är uppförd ellerkommeratt uppföras;
5:o Enär intecknade Förbindelser blifvit till Comiterade
aflemnade ifrån Lånsökande, hvilkas af Comiterade|
pröfvade och godkände reqvisitioner uppgå
till minst 2000 R:dr och jemna Hundra Riksdalertal,
skola Comiterade äga att de erforderliga penningarne
från RiksgäldsContoiret utbekomma.
6:0 Å hvarje af Comiterade lyftad summa beräknas
och påföres Comiterade Fem proc:ts ränta ifrån
den dag, under hvilken penningarne från RtgsContoiret
utassigneras; och komma Låntagares förbindelser
att förblifva under Comiterades våld och redovisning
intill dess ett beviljadt lån till fulla beloppet är utgifvet;
men i den mån detta äger rum och byggnader
blifvit brandförsäkrade, inskickas förbindelserne
till RiksgäldsContoiret, uti hvars Räkenskaper hvarje
Låntagare då får sitt serskildta Conto;
7:0 När sista afräkningssumman å ett lån uttages,
bör deraf innehållas och godtgöras samt på förbindelsen
afskrifvas, så val den emellan hvarje uttagning upplupne
räntan, som räntan å hela lånet, beräknad till den
1 Januarii nästpåföljande året, så att fi alla till RiksgäldsContoiret
inkommande förbindelser räntan alltid förfaller
till betalning vid årets slut eller den 3i December;
( 38 )
8:o Skulle, af förekomne skäl och anledningar, Corniterade
vid något tillfälle, finna sig föranlåtne att
inskränka den först beviljade Iånesumman, och den
intecknade förbindelsen, i följd häraf, komma att innehålla
ett större, än det verkliga lånebeloppet, skall
skillnaden afskrifvas å förbindelsen, innan den till R:gs-.
Contoiret inskickas;
9:0 Sednast efter Fem års förlopp, att räkna ifrån
den 1 Januarii i83o, skall den byggnad, till hvars
uppförande lån erhållits, vara uti så fullbordadt skick,
att försäkring derå uti Städernes Allmänna Brandstodsbolag,
enligt de för denna Inrättning gällande
Författningar, må kunna vinnas; vid äfventyr att lånet,
i annat fall, varder genast efter nämnde tids utgång
infordrad t;
10:0 Så fort försäkring å en byggnad kan erhållas,
bör den, genom Låntagarens försorg och på dess
bekostnad, anskaffas för minst Tre år, samt BrandfÖrsäkringsBrefvet,
jemte ett af BrandstodsBolagets Direction
utfärdadt Bevis, att Lånsökanden afsagt sig rättigheten
BraudstodsBolaget frånträda, så länge någon
del af länet är obetald, aflemna? till Gomiterade,
hvilka insända dessa handlingar, jemte Låntagarens
förbindelse å Iånesumman, till RrgsContoiret.
1 i;o Skullo en afbränd tomt, innan den blifvit
bebyggd, ombyta ägare, må den nya ägaren inträda
Uti förra ägarens rättigheter och skyldigheter.
12:0 Då byggnader af sten uppföras, får lånet innestå,
utan Capital-afbetalning, under Tio års tid, att
( 3g )
räkna från den i Januari! i83o, men efter dessa Tio
arens förlopp, skall, inom .slutet af hvarje påföljande
år, inbetalas årligen å primitiva Capitalet Tio proc:t,
så att hela Capitalet inom 1849 års slut är inbetaldt.
Men uppföras byggnader af träd, får lånet icke innestå
utan Capital-afbetaluing mera än Fem år, att räkna
från den 1 Januarii i83o, efter hvilka Fem års
förlopp med inbetalningen kommer att förhållas på
enahanda sätt, som, i afseende på de andra lånen, stadgadt
är, så att hela Capitalet af dessa lån inom 1844
år slut är inbetaldt;
i3.'o Skulle å en och samma tomt uppföras serskilda
byggnader af sten samt af träd, böra, i anseende
till terminerne för afbetalningarne å lånen, serskilde
härefter lämpade förbindelser af Låntagaren utställas;
och skall det ankomma på Comiterades profning
och urskiljande att bestämma den lånesumma;
sorn hvardera förbindelsen skall innehålla;
i4:o Sedan hela den af R. St:r beviljade iånesumman
blifvit uttagen och Låntagarnes förbindelser å ett
emot denna summa svarande belopp till RiksgäldsContoiret
aflemnade samt alla Comiterade påförda räntor betalde,
upprättas af Comiterude en GeneraILiqvidatior»
in dupplo, och, derest en sådan Lipvidation varder af
Fullmäktige godkänd, tecknas å det ena exemplaret
Fullmäktiges decharge för Comiterade, i afseende på
deras med uppbörden hafde befattning;
i5:o Med uppbörden af Capital-afbetalningarne och
räntorne å de till RiksgäldsCantoiret allemnade Låntagares
förbindelser; förhålles sålunda! att hvarje år,
( 4° )
inom November månads utgång, öfversändes från RiksgäldsContoiret
till Konungens Befallningshafvande en
fullständig förteckning på hvad som af hvarje Låntagare
skall erläggas, hvilken förteckning derefter från Konungens
Befallningshafvande remitteras till Magistraten,
som det åligger att, under enahanda redovisningsansvar,
som för Kronouppbörden, medlen indrifva och
till RiksgäldsContoiret kostnadsfritt lefverera;
16:0 Skulle antingen förste Låntagaren , eller ock
den, som, genom köp, arf eller testamente, kommer
att inträda uti hans rättigheter och skyldigheter, afstå
sin egendom till Borgenärers förnöjande, eller
ock, i anledning af årsproclama, fatalier skola bevakas,
innan ännu den för lånet utgifne förbindelsen lill
RiksgäldsContoiret inkommit, böra Comiterade opåminde,
vid ansvar, till Fullmäktige uppgifva det uppå
lånet uttagne belopp, som skall bevakas;
17:0 Hvarje gång en, för RiksgäldsCoritoirets räkning,
intecknad tomt ombyter ägare, åligger det Magistraten
att till Commissarierne i RiksgäldsContoiret uppgifva
namnet på den nya ägaren, på det anteckning härom
må kunna göras uti RiksgäldsContoiret; äfvensom
skeende ombyten bland Stadens Äldste och Comiterade
likaledes Commissarierne tillkännagifvas; och
18:0 Hvad som utaf lånebiträdet icke är lyftadt
inom i834 års slut, får derefter icke från RiksgäldsContoiret
utgifvas.
s. 56.
R. Sttr hafva, för det vigtiga ändamålet af Staden
Norrköpings snara återuppbyggande eller den en
( 4i )
del af Staden, under loppet af år 1826, öfvergångna
eldsvåda, beviljat samma Stad ett låne-understöd från
RiksgäldsContoiret af Etthundra Tusen (100,000) R:dr
B:co, att utlånas åt enskilde personer, emot Fern procents
ränta och under följande vilkor:
1:0 Alla, som vilja erhålla lån utaf dep sålunda
anslagne summan, böra ovilkorligen å de afbrände
tomterne uppföra sådane byggnader, som uti K. M:ts
för Staden i Nåder fastställde plan och Byggnadsordning
äro föreskrifne;
2:0 Vid lånemedlens fördelning, böra de tomtägare
företrädesvis understödjas, hvilka i synnerhet
kunna vara i behof af lånebiträde utaf allmänna medel;
3:o Landshöfdingen i Länet tillförordnar en serskild
Comité', som, under hans ordförande emottager
lånemedlen, besörjer deras utdelning m. m.
Till Medlemmar i denna Comité' utses:
En af Stadens tjenstgörande Borgmästare,
Tvänne (2) Rådmän,
Tvänne (2) Adelsmän,
Tvänne (2) Ofrälse Ståndspersoner, och
Fyra (4) bland Stadens Äldste.
Och får någon annan, än den, som är bosatt i
Staden, icke utses till medlem i Comite'en. Comiterade
pröfva och bestämma storleken af den lånesumma
en hvar Lånesökande må tilldelas, samt beloppet, som
i afräkning derå hvarje gång får lyftas. På Comiterades
Reqvisitioner och Fullmakter, hvilka alltid måste
vara underskrifne af minst Sju ibland dera, utleranås
penningarne från RiksgäldsContoiret; i följd hvaraf,
( 4* )
Comiterade komma att för alla sålunda fy fia de summor
ansvara och redovisa i den ordning närmare (innes
stadgadt och föreskrifvet. Äfvensom alla de uti
nästföregående §. under Litt. B. mom. 4, 5, 6, 7, 8, 9,
10, ii, 12, i3, 14, l5, 16, 17 och 18 upptagne vifkor',
vid den Staden Borås, till utlåning åt enskilde,
heviljade summa, komma att blifva gällande i afseende
på detta Staden Norrköping beviljade JSncbiträde.
S- 57.
För återuppbyggandet af Staden Öregrunds allmänna
byggnader, hvilka vid den Staden förjidet år
182g öfvergångne vådeld nedbrunnit, hafva R. St:r
jemväl beviljat nämnde Stad ett lånebiträde af Fern
Tusen (5ooo) R:dr Banco, under vilkor:
1:0 Att bela denna lånesumma 5ooo R:dr B.‘co
användes till uppbyggande af Stade is afbrände Allmänna
byggnader, hvilka böra vara fullbordade sednast
år i834J
2:0 Att lånesumman ställes under förvaltning af
Stadens Äldste, på hvilkas Reqvisitioner och Fullmakter,
penningarne komma att från RiksgäfdsContoiret
utgifvas: börande Reqvisitioner och Fullmakter vara underskrifne
af minst en öfver Stadens Äldstes halfva autal,
så framt de skola såsom gällande kunna antagas;
3:o Att hvad som utaf lånebiträdet icke är lyftadt
inom 1831 års slut, icke får derefter från'RiksgäldsContoiret
utgifvas;
4:o Att, innan några medel från RrgsContoiret
utbetalas, skal] till Contoiret vara aflemnad en af Ma
-
( 43 )
gistraten och Stadens Äldste undertecknad Förskrifning
å lånesumman, hvarigenom de, i Stadens namn och å
dess vägnar, förbinda sig, en för alla och alla för en,
ansvara för lånets återbetalning på sätt här nedanföre
stadgas;
5:o Att, efter förloppet af de första Tio åren,
eller vid 1840 års slut, och allt sedermera å samma
tid de påföljande Nio åren, å primitiva Capitalet inbetalas
Tio proc:t, så att hela Capitalet inom 1849
års slut är inbetäldt; och
6:0 Att hvad, som betalas, omedelbarligen från
Stadens Äldste till Commissarierne i RiksgäldsContoiret
insändes,
$. 58.
It. St:r hafva, till fullbordande af den vid Ströms
Säteri i Bohus Län utmed Götha Elf påbörjade Canal-
och Slussverks-byggnad, beviljat Trollhätte Canal-
och Slussverks Bolag ett lån af högst Åttatio Tusen
(80,000) R:dr B:co, att, efter behof, och uppå
dess Directions reqvisitioner och fullmakter , från RiksgäldsContoiret,
utgå, under vilkor:
1:0 Att för allt hvad som å lånet uttages, beräknas
ränta efter Fem för Hundrade om året, hvilken
ränta erlägges inom hvarje års slut;
2:0 Att under de första Fem åren , eller intill år
i835, icke göres någon Capital-afbetalning, men derefter
eller ifrån och med sistnämnde år till och med
år 1844, afbetala* vid hvarje års slut Tio procent å
primitiva Capitalet, så att hela lånet inom slutet af
år 1844 är till fullo godtgjordt. — Ochanmärkes, att
( 44 )
hvad som efter »■634 år* slut tilläfventyrs icke är på
den beviljade lånesumman uttaget, ej får från RiksContoiret
utgifvas; samt
3:o Att, innan något i afräkning å lånet får utbetalas,
börtill RiksgäldsContoiret vara aflemnad Directionens,
i Bolagets namn och efter dess uppdrag, utfärdade
samt till RiksgäldsContoiret ställda förbindelse å 80,000
R:dr med Fem proctts årlig ränta, tillika innefattande
öfrige stadgade betalningsvilkor; hvilken förbindelse,
genom Bolagets försorg och på dess bekostnad, äfven
bör vara betryggad genom första inteckningen uti Canal-
och Slussverket med alla dertill hörande Hemman,
Verk och Inrättningar, och dessutom aflemnas
Directionens serskilda förbindelse, hvarigenom åt RiksgäldsContoiret
upplåtes rättighet, att, i händelse de^stadgade
capital- och ränte-betalningarne icke varda behörigen
fullgjorde, genast erhålla laga införsel uti Bolagets
alla inkomster, af hvad namn de vara må, till
skuldens gäldande.
s- %
Till utförande af en Hamnbyggnad vid Staden
Jönköping, hafva R. St:r beviljat Staden ett lån af
Åtta Tusen (8000) R:dr B:co, under vilkor: att för lånesumman,
hvilken ovilkorligen skall lyftas under
åren i83o eller i83r, afgifves en af Stadens Äldste,
efter uppdrag af Stadens Borgerskap, i Stadens namn
och å dess vägnar, undertecknad förbindelse, att, en
för alla och alla för en, ansvara för återbetalning af
Capitalet och Fem proctts årlig ränta, sålunda, att
( 45 )
räntan a hvarje serskild post, som i afräkning kan
komma att uttagas, beräknas från den dag, då penningarne
från RiksgäldsContoiret utassigneras ,.samt att å
Capitalet icke göres någon afbetalning under de första
Fem åren, att räkna från oell med >83o; men
inom 1835 års slut och allt sedermera, å samma tid,
de påföljande Tio åren, inbetalas årligen å primitiva
Capitalet Tio proctt, så alt hela Capitalet är inom
i844 års slut inbetaldt.
$. 60.
Till upprättande af Ottenby Stuteri samt till anskaffandeef
LandtBeskällare, hafva R. St:r beslutat, att
RiksgäldsContoiret skall tillhandahålla Styrelsen öfver
Stuteriinrättningen ett penningeföi skott af högst Trettio
fern Tusen (35,000) R:dr, att, efter behöriga reqvisitioner,
i mån af behofvet, lyftas, dock alltid i jemna Tusen
Riksdalertal, under vilkor, att de lyftade summorne
med löpande Fem proctts årlig ränta utaf StatsAnslaget
återgäldas, i sådant förhållande, att hvad som t.
ex. lyftes år i83o återbetales till en fjerdedel, jemte
upplupne räntan, hvarje af de nästpåföljande fyra
åren, hvad som lyftes år i83i, likaledes till en tredjedel
hvarje af de nästpåföljande åren o. s. v.; så att
alla de (lyftade summorne äro med ränta återguldne
sednast år t834$ hvadan utaf StatsAnsIaget bör innehållas
och till RiksgäldsContoiret aflemnas hvad som
hvarje år i Capitalandel och ränta erläggas bör, enligt dea
uppgift derå, som från RiksgäldsContoiret varder StatsContoiret
meddelad. Dock är af R. St:r härvid fäsladt
< 46 )
det förbehåll-, att K. M:t i Nåder bifaller ofvanomförmäldte
vilkor samt derom låter Fullmäktige underrättas;
hvarförinnan något förskott icke får af RtgsContoiret
utbetalas.
*
Fjerde Afdelningen.
Crcditiv-Anslagen.
§• 61.
Den summa, som, enligt 63 §. RegeringsFormen,
bör afsättas och anslås, att, vid infallande krig, af
Konungen lyftas, sedan Han StatsRådet in pleno hört
och R. St:r sammankallat; och hvilken summa blifvit
bestämd till Två Millioner R:dr, utbetales af Banken.
— För det belopp, sorn kan komma att i Banken å
detta så kallade Stora Creditivet lyftas, skola Fullmäktigei
RiksgäldsContoiret, å R. St:rs vägnar, utfärda
förbindelse till Banken under samma dag, lyftningen
derstädes skett, löpande med Fem proctts årlig
ränta, och berättigande Barken, att för Capital och
ränta undfå betalning af först inflytande Tullmedel,
på sätt, att dessa medel då genast skola i LäneBanken
insättas och å Skulden afföras, i den mån, de inflyta.
§. 62.
Det så kallade Lilla Creditivet intill nästa Riksdag, eller
den summa, som, enligt 63 §. Reg.Formen, bör vara
tillgänglig, då Konungen, sedan hela StatsRådets tankar
( 47 )
deröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundvikligen
nödig till Rikets försvar, eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, har blifvit bestämd till En Million
R.:dr och skall af RiksgäldsContoiret utbetalas. Af denna
Summa bör hälften eller Femhundra Tusen (5oo,ooo)
It:dr vara att tillgå för Rikets försvar och hälften för
andra högst vigtiga och angelägna ändamål.
Till de utbetalningar, hvilka å detta Creditiv
kunna äskås, böra de till RiksgäldsContoiret influtne,
odisponerade Öfverskott på StatsVerkets ordinarie och
extraordinarie Inkomster användas. I saknad af sådane,
eller andra tillgångar dertill, bör RiksgäldsContoiret
anskaffa erforderlige medel genom upplåning.
§. 63.
R. Stlr hafva beslutat, att, på sådane grunder
och med de förbehåll, som till K. M:t blifvit i underdånighet
uppgifne, på RiksgäldsContoiret anvisa ett
Creditiv af En Million R:dr till K. Mits Nåd. Disposition,
för att, genom detta anslag, bereda utvägar till anskaffande
af Säd för nödlidandes understöd, i den
olyckliga händelse, att en strängare missväxt skulle
inträffa, och enskildta bemödanden blifva otillräckliga
att fylla behofven. Berörde Creditiv får utgå, så
snart K. M:t finner för godt, alt detsamma, i enlighet
med R. Stirs Beslut, till större eller mindre de!
disponera. — I den mån Creditivraedlen återbetalas,
skola de, till Capital och derå möjligen inflytande ränta,
till RiksgäldsContoiret, genom StalsContoiret, aflefvereras.
/
( 43 )
S- 64-
I sammanhang med den verkställda regleringen
af utgifterne under RiksStatens 3:dje HufvudTitel, har
hos Rikets Ständer förekommit, hurusom, vid införande
af en allmän löne-reglering, genom hvilken inkomsterne
för den ena Tjensten blifva minskade och för en
annan ökade, innehafvaren af den förra bör njuta ersättning
för hvad han , i afseende pä Tjenstens godhet,
i accord utbetalt, men af en sämre lönad efterträdare
ej kan erhålla, samt emottagaren af en löneförbättring
betala hvad han, i afseende derpå, mera
kan erhålla af en efterträdare. För en sådan reglering
fordras en allmän Cassa, som i förra fallet skulle
utgifva och i det senare emottaga accords-ersättniug.
Rikets Ständer, hvilka medgifvit både nyttan
och nödvändigheten af en sådan inrättning och ansett
billigt, att den af Staten försäkras om nödiga medel
till dess bestånd, hafva alltså beslutat, att, i det fall,
då tillgång kunde saknas för uppfyllandet af AecordsCassans
åliggande, gifva anvisning på RiksgäldsContoiret
å erhållande förskott, dock ej utöfver EttHundraTusen
(100,0000) Riksdaler, emot skyldighet till
återbetalning, så fort några medel inflyta; Börande,
vid hvarje serskild lyftning, den inträffade TjensteSuecessionen
för Fullmägtige uppgifvas och alla nödige
Handlingar för dem vara tillgänglige samt vederbörande
CassaStyrelse afgifva ansvarsförbindelse för
medlens återbetalning.
$. 65.
( 4$ )
S■ 65.
I händelse RiksMarkegångspriset för den tinder
tönerne inberäknade spannemål något år skulle öfverstiga
Sex R.'dr Banco Tunnan, skall dea härigenom
uppkommande brist för den del af berörde spannemål,
sorn öfverskjuter Kronans behållnc spannemål,
af RiksgäldsContoiret StatsVerket ersättas.
s. 66.
Jemväl hafva Rikets Ständer beslutat, att den
brist i anslaget till fourrageringen af Värfvade Cavalleriets
och Artilleriets Hästar, hvilken, genom förhöjning
i priset på fourragerings-persedlar, något år kan
uppkomma, skall StatsVerket af Riksgälds-Contoiret
ersättas, emot det, att den besparing, som, genom låga
pris, ett annat år kan äga rum, till RiksgäldsContoiret
ingår.
§. 67.
Derest, i enlighet med Rikets Ständers i underdånighet
anmälde önskan, legan för Krono-skjuts varder
förhöjd från Åtta till Sexton Skillingar milen, eller lika
med hvad för Gästgifveri-skjuts erlägges, skall den
brist, som, i och för en sådan förhöjd betalning,
något år kan komma att uppstå i anslaget af a5,ooo
R:dr till Durchmarche-kostnader å RiksStatens 3:dje
HufvudTitel, efter StatsGontoirets reqvisitioner, utaf
RiksgäldsContoiret StatsVerket ersättas och godtgöras,
emot det, att den behållning, som å anslaget möjligt*vis
kan ett annat år ega rum, blifver för ifrågavarande
behof reserverad.
4
( 5o )
s. 68.
Med anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer
aflåtne Nådiga Proposition om fortfarande af det
vid sednaste Riksdag beviljade Anslag till anläggande
af en Vattuledning till Carlscrona> hafva Rikets Ständer
beslutat, att, i stället för det förut beviljade, men
obegagnade Anslag för berörde Yattulednings anläggning,
enahanda summa af Åttatiotre Tusen TreHundraTrettioTre
(83,333) R:dr Sexton (16) Skillingar må,
under de af Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
uppgifne vilkor, för detta ändamål användas,
och under fem år utgå, med Sexton Tusen SexHundra
SextioSex (16,666) Riksdaler 32 Skillingar hvarje år,
samt från RiksgäldsContoiret utbetalas.
$. 6g.
Rikets Ständer hafva beviljat Föreståndaren för
Gymnastiska Central-Institutet, Professoren Ling en
summa, i ett för allt, af Två Tusen (2000) Riksdaler,
för att sätta bemälde Föreståndare i tillfälle, att författa
en Lärobok i de theoretiska och praktiska delarne
af Gymnastiken; hvilken summa bör till Professor
Ling af RiksgäldsCnotoiret utbetalas, enär Kongl. Majst
gifver Fullmägtige i Nåder tillkänna att förenämnde
Lärobok blifvit i föreskrifven ordning aftemnad.
§• 7°’
Till FårskÖtselns och Ullproductionens befrämjande
i Riket, ar på RiksgäldsGontoiret anvisad en summa
af högst TvåHundra Tusen (200,000) Riksdaler
Banco till UllDiscontens förstärkning, att utgå, i mån
( 5t )
af sig företeende och af CommcrceCoilcgium pröfvadc
behof, under vilkor, att UllDiscontFonden ansvarar
RiksgäldsContoiret, både för Capitalet och förden ränta
derå, som Contoiret får för penningarnes upplåning
betala; allt sådant räknadt från den dag, penningarne
blifva till UllDiscontFondens förstärkning af ItiksgäldsContoiret
på Discontens Räkning insatte, och intilldess
betalning föijer.
§- 7r*
Alla de i §§. 54, 55, 56, 5y, 58, 5g, 6o, 62, 63,
64, 65, 66, 67, 68, 69 och 70 upptagne utgifter skola,
derest icke öfverskottsmedel eller andra extra tillgångar
äro för handen, genom upplåning bestridas.
Femte Afdelningen.
RiksgäldsContoirets Inkomster och disponible
Tillgångar samt Upplåningar.
Beräknade Tillgångar för RiksgäldsContoirets
Ordinarie Behof och Utgifter
samt Statsbristsumman (upptagne
uti §§. g, 10, 11, 12, i3, 14, i5,
16, 17 och 18J.
§. 72.
Den utaf GeneralAssistanceContoirets-Fond, vid
Verkets upplösning år i833, till RiksgäldsContoiret
ingående summa af FemtioTusen (5o,ooo) Riksdaler
utöfver de 100,000 R:dr, hvilka skola hållas Stockholms
Stad tillhanda.
( 5a )
s. 73.
Skatterättighets-medel, hvilka inflyta för de Kronan
behållne Ileminans försäljande till skatte,
5- 74-
Skatteköpeskillingar för Recognitions- samt Kronans
öfrige disponible Skogar.
S- 75-
Observationsraedel, härrörande från revision af
Räkenskaperne öfver sådane medel, som äro ställde
under Rikets Ständers omedelbara disposition och uti
RiksgäldsContoret skola redovisas.
§. 76.
De Auctionsmedel, som kunna falla för Kronan
tillhöriga Hus i Städerne; härifrån likväl undantagne
sådana Hus, som äro inköpta för Kongl. Amiralitetet
i Carlscrona och f. d. Allmänna Magazinslnrattningen.
S* 77-
TidningsStempel-Afgift.
s. 78.
Capital-afbetalningar och räntor å utlånte medel,
och deribland sådane Lån, hvilka, i följd af 1823 års
RiksdagsBeslut, blifvit utgifne mot Tre procents ränta.
§• 79-
Af den Allmänna Bevillning, som vid innevarande
Riksdag blifvit fastställd och beräknad att skola årligen
utgöra Två Millioner TvåHundra Sjuttio Tusen SexHundra
(2,270,600) Riksdaler äro för RiksgäldsContorets
egna behof anslagne TreHundraTre Tusen (3o3,ooo)
Riksdaler ärligen.
( 53 )
J. 80.
En Million SjuHundra TjuguSju Tusen TvåHundra
(1,727,200) Riksdaler årligen utaf Allmänna Bevillningen,
till fyllnad i Statsbehofven enligt §. 18.
Extra Tillgångar:
S- 81.
TvåHundraTio Tusen (3io,oooJ Riksdaler ärligen
utaf Allmänna Bevillningen, till FörsvarsVerkets iståndsättande.
s. 82.
NittioSju Tusen (97,000) Riksdaler utaf Allmänna
Bevillningen, till fullbordande af Allmänna Garnisonssjukhuset
i Stockholm, att utgå på sätt §. 21 innehåller.
$. 83.
FemtioFem Tusen (55,000) Riksdaler utaf Allmänna
Bevillningen, till fullbordande af Andra LifGardets
Casernbyggnad, enligt §. 22.
S- 84.
Öfverskottsmedel på StatsVerkets Ordinarie och
Extra-Ordinarie Inkomster för åren 1828 och 182g,
hvilka från StatsGontoret lefvererade, och förlagsvis
blifvit beräknade att skola för båda åren utgöra Fem
Hundra Nittio Tusen (5go,000) Riksdaler; hvilken summa
är anvisad, alt utgå till FörsvarsVerkets iståndsättande.
S- 85.
För samma behof EttHundra Tusen (100,000)
Riksdaler utaf Bankens, år 182g, till RiksgäldsGontoret
lefvererade behållna Räntevinst för år 1828.
( 54 )
y. 86.
Likaledes för samma ändamål, Åttatio Tusen (80,000)
Riksdaler utaf odisponerade medel, hvilka influtit, i
följd af en med Kejserliga Ryska Regeringen afslutad
Liquidation, i afseende på Svenska Fordringar i Finland.
y. 87.
Ytterligare till FörsvarsVerkets iståndsättande, utaf
f, d. Allmänna Magazinslnrättningens Tillgångar, enligt
§• 20, En Million (1,000,000) Riksdaler.
y. 88.
För de uti y§. 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 3o,
3i, 32 och 33 upptagne utgifter, äro beräknade de
fran StatsGontoret till RiksgäldsContoret lefvererade
Öfverskottsmedel på StatsVerkets Ordinarie och Extraordinarie
Inkomster för äret 1827„ tillbelopp af TvåHundraTrcttioFem
Tusen FyratioEn (235,o40 Riksdaler
16 sk. 6 r:st.
§• 39-
De uti §§. 84, 86 och 87 upptagne tillgångar erhåller
RiksgäldsContoret från StatsGontoret.
§• 9°-
För alla öfriga uti 34, 35, 36, 37, 38, 3g,
4<>, 41, 42, 43, 44, 45, 48, 47, 48, 5o, 52 och 53
till utgående upptagne Extra anslag, äro anvisade Bankens
behållna Räntevinster för åren 1829, i83o, i83i,
i832, i833 och i834; hvilka Räntevinster äro förlagsvis
beräknade att skola utgöra: för år 1829 EttIIundradeFemtio
Tusen (i5o,ooo) Riksdaler samt för
( 55 )
de påföljande Fem åren Tvållundra Tusen (200,000)
Riksdaler om året, eller tillhopa för alla Sex åren
En Million EttHundraFemtioTusen Riksdaler.
I afseende på lefvereringen af ifrågavarande Rantevinst
för året i83o och påföljande åren, är stadgadt,
att BancoStyrelsen, den 31 December hvarje år, åt
RiksgäldsContoret anordnar den för året påräknade
summan, under förbehåll, att Liquid sedermera, efter
fulländandet af Bankens Bokslut, upprättas, då Banken
antingen tillskjuter hvad dess behållna Räntevinst
öfverstigit, eller från RiksgäldsContoret återfår hvad
som understigit den påräknade summan.
S- 91*
Af det, vid i8i5 års Riksdag, Staden Ystad, till
uppförande af Casern , Stall och Magazin beviljade Lån,
stort 25,000 R:dr, återstå väl för det närvarande
ig,5oo R:dr ohetalde; men sora Rikets Ständer, vid
innevarande Riksdag, medgifvit, att Staden från i83o
års början och tills vidare må befrias från capital-afbetalning
samt räntas erläggande till RiksgäldsContoret
för en summa af SextonTusen (16,000) Riksdaler,
så komma endast TreTusen FemHundra (3,5oo) Riksdaler
återstående capital jemte upplupne räntor, att i
föreskrifven ordning liquideras.
5. 92.
Under rnbrik: f. cl. Konung Gustaf Adolplis enskilda
Formögenhetj upptagas uti RiksgäldsContorets Räkenskaper
en summa af 16,823 R:dr 14 sk. 2 rst., och
hvilken utgöres af:
( 56 )
a) En af framlidne Hans ExcellenGe Herr Grefve
Joban Gabriel Oxenstjerna och dess äfven aflidnu Grefvinna,
född Waächlager, under den i Mars 1802, till
Sedclhafvaren utgifven Skuldsedel å 6000 R:dr Riksgälds
Sedlar, eller 4000 R;dr Banco, med Sex procents
ränta, hvarå, genom erhållen utdelning ur bemälte
Herr Grefves ConcoursMassa, influtit 705 R:dr
1 sk. ro r:st., så att Capital-återstoden nu mera
utgör
B:co R:dr 3,294: 46.2.
b) Actier i Södertelge Canal,
insatt Capital  „ i3,i6t: 32.-
c) Dito i Trollhätte Canal och „
Slussverk ....... „ 366: 32. -
Tillhopa R:dr 16,823: 14.2.
Med anledning af R. St:rs, år 1827, församlade
Revisorers tillkänriagifvande uti Skrifvelse till Fullmäktige,
att, sedan Sluiliqvid med f. d. Kongl. Fa*
miljen
blifvit uppgjord, ofvanberörde rubrik synes icke
böra längre bibehållas, samt Fullmäktiges, i afseende på
verkställigheten, härom gjorda anmälan, hafva R. St:r
beslutat, att ifrågavarande rubrik skall ur Räkenskaperne
försvinna, i hvilket afseende Skuldbeloppet, enligt
framlidne Hans Excellence Grefve Oxenstjernas
Förskrifning, kommer att föras på deri serskilda Förteckningen,
som, enligt R. St:rs Beslut vid 1800 års
Riksdag, utan sammanhang med Bokslutet, blott bifogas
hvarje års Hufvudbok, med benämning af Förlorade
Fordringar ; äfvensom Actierne i Södertelge
Canal samt uti Trollhätte Canal och Slussverk skola,
( ^7 )
genom Fullmäktiges föranstaltande, å Stockholms Stads
Audiens Kammare försäljas.
S- 9-
De, enligt 1823 ars Riksdagsbeslut, till Riksgälds
Contoiret öfverlemnade Adier uti Götha Canal, utgörande
i insatt Capital 35,000 R:dr, skola, tillika med den
häraf tillkomne Motala Mekaniska Verkstads Obligation
å 700 R:dr, försäljas på det sätt Fullmäktige pröfva
lämpligast. — Skulle Actierne icke vara på antagliga
vilkor försålde före den insättning, sorn å desamma
bör ega rum inom den i5 nästkommande April ,
skall ifrågavarande insättning af Fullmäktige besörjas,
innan Actierne åter till försäljning utbjudas.
§• 94-
Som StatsVerkets Skuld till Banken vid 1828 års
slut, R:dr 4,401,432: i3. 2., hvari äfven inbegripes
Bankens Förskott till TackjernsBergsIagens Lån, skall,
på sätt 5. 41 innehåller, af RiksgäldsContoiret liqvideras,
så kommer allt hvad som efter 1828 års slut,
i afräkning å berörde Lån, redan till Banken influtit
och ytterligare från StatsContoiret varder lefvereradt,
att till RiksgäldsContoiret ingå, för att till extra anslagen
användas, så snart RiksgäldsContoiret till Banken
inbetalt 1,4-32 R:dr i3 sk. 2 r:st. . contant och dit
aflemnat sina Förskrifningar å tillhopa 4,400;000 -K-tl1"'
§• 95-
De medel, hvilka af Götha CanalBolag, jemlikt
§. 5o, skola i RiksgäldsContoiret insättas, få af Fullmäktige
disponeras på enahanda sätt, som de af RiksgäldsConloiret,
enligt 7c, upptagne lån.
f 58 )
§■ 96.
De medel, hvilka, enligt §. 5i, Lomma att afsältas
för Södertelje Canal, få af Fullmäktige disponeras på
enahanda sätt, som de, jemlikt §. 71, upptagne Lån.
§• 97-
Från StatsContoiret lefvereras blifvande Öfverskott
på StatsVerkets Ordinarie och Extraordinarie Inkomster
för år iS3o och påföljande åren; hvaraf dock för
KrigsCollegii Departementer, till FörsvarsVerkets materiella
behof samt för Krut-tillverknings-kostnadernes
bestridande, skall från RiksgäldsContoiret årligen utbetalas
en summa af Sjuttio Tusen (70,000) R:dr, så
vidt dessa Öfverskottsmedel härtill lemna tillgång.
RiksgäldsContoiret skall, för att tillhandahålla Kongl.
Maj:t årligen Sjuttio Tusen (70,000) R:dr för KrigsCollegii
Departementers materiella behof och Kruttill
verkningskostnaderne, intill dess Öfverskotten på
StatsVerkets Inkomster från och med år i83o blifva
utredde, eller, derest Öfverskotten härtill för något år
icke lemna tillgång, desamma genom upplåning anskaffa,
med vilkor, att nämnde förskott af de följande
arens Öfverskottsmedel skola ersättas.
S- 98.
Alla för PiiksgäldsContoirets Ordinarie Behof samt
för Statsbristsmnman i §§. 72, 73, 74, 75, 76, 77,
78, 79 och 80 beräknade tillgångar skola insättas å
serskild Räkning i VexelBanken och få icke derifrån
till andra än förrberörde ändamål disponeras.
( 59 )
5- 99-
För liqviden af Statsbristsuraman och för bestridandet
af RiksgäldsContoirets egna Behof, skall RiksgälsContoret
vara berättigadt att förskottsvis i Banken
uttaga ett belopp af högst En Million R:dr, från den
i September det ena året till den sista Junii det påföljande,
då Bankens förskott skola vara af inflytande
medel ovilkorligen liqviderade.
§. ioo.
De åt FörsvarsVerket anslagne och i §§• 8i, 82,
83, 84, 85, 86 och 87, upptagne medel insättas, i
den mån de blifva disponible, på en serskild Räkning
i VexelBanken. De medel, som, enligt §§. 81, 82
och 83 äro af Allmänna Bevillningen anvisade till FörsvarsVerkets
behof, skola inom Junii månads slut till
det för hvarje år beräknade beloppet från den Räkning
i VexelBanken, hvarå Bevillningsmedlen insättas,
öfverflyttas till den serskilde Räkningen för de Extra
militaira anslagen. De å denna Räkning uppkommande
Behållningar böra, så vidt ske kan, i Banken förräntas,
på sätt för Långifvare af allmänheten blifvit
bestämdt. Den häraf möjligen inflytande ränta må af
Kongl. Majit användas till 3:dje HufvudTitelns förstärkning
för oförutsedde Militaire utgifter.
§. ior.
De öfrige till den Extra StatsR.egIeringen hörande
, i §§. 88, 90, gr, 92, g3, g4, g5 och 97 omförmälde
tillgångar insättas äfven på en serskild Räkning
i VexelBanken. De derå möjligen uppkommande
Behållningarne böra likaledes i Banken förräntas;
( 60 )
vinsten derpå får användas till fyllande af de brister,
som i tillgångarne på denna Räkning kunna uppkomma.
De uti §§. gt, 92 och g3 upptagne tillgångar,
hvilka redan blifvit bokförda såsom Riksgälds—
Contoirets egna, skola, i den piån de inflyta, på den
Räkning, dit de förut hört, derifrån på den i denna
§. omförmälde Extra AnslagsRäkningen öfverflyttas.
Alla de öfrige i §§. 88, 90, g4, g5 och 97 upptagne
tillgångar skola omedelbart å samma Räkning insättas.
§. '102.
För anskaffandet af de medel, hvilka kunna erfordras
för de uti §§. 54> 55, 56, 5j, 58, 5g, 60, 62,
63, 64, 65, 66, 67, 68, 69 och 70 omförmäldte ändamål,
berättigas Fullmäktige, att, i den mån Contoirets
under händer hafvande medel icke äro dertill
användbare, upptaga lån mot den lägsta ränta, som
är möjlig att betinga, ställde på minst Ett års förfallotid,
men under öppen rättighet för Fullmäktige att
dessförinnan, efter Trenne månaders förutgången uppsägning,
sina Sedlar inlösa.
§. io3.
Derest någon brist tillfälligtvis skulle uppkomma
uti det påräknade beloppet af de till StatsVerket eller
RiksgäldsCootoiret anslagne inkomster och tillgångar,
hvilken ej af Öfverskott eller andra för handen
varande medel betäckes, äger RiksgäldsCootoiret att,
på sätt äfven tillförene öfligt varit, anskaffa«skillnaden
genom lån; dock under förbehåll att dessa, i mån af
blifvande tillgångar, återbetalas, och att de i det hela
icke få öfverstiga hvad som till de bestämda anslagens
( 6, )
samt de beviljade och begagnade lånens eller Creditivens
fyllande erfordras.
Sjette Afdelningen.
Angående General- Assistance-Conl or et.
§• 104.
I afseende på detta Contor, hafva Rikets Ständer
beslutat:
1:0 General-Assistance-Contorets utlåning upphör
år i832, så tidigt, att slutliga utredningen hufvudsakligen
kan vara verkställd med Februari månads utgång
år 1833; Och uppdrages det åt Fullmäktige uti Riksgälds-Contoret
att om verkställighets-detaillerne förordna,
på sätt de finna lämpligast och med R. St:rs
nu uttryckta afsigter mest öfverensstämmande.
2:0 I den mån Fullmäktige finna det verkställbar!
och ändamålsenligt, äga de, utan hinder af nu
gällande Låne-Reglemente, icke allenast att vidtaga
sådane förändringar med lånerörelsen i General-Assistance-Contoret,
som befordra och förbereda den öfverflyttning
af Lombard-rörelsen, hvilken af detta Rikets
Ständers Beslut blir en följd, utan ock alla sådane
åtgärder, hvarigenom besvär och kostnader uti Contoret
minskas. Så vidt möjligheten medgifver, besparas
aflöningskostnaderne, genom förafskedande af ej behöflig
Tjenstemanna-personal och Vaktbetjening.
3:o Mot säkerhet, som af Fullmäktige godkännes
och mot de vilkor, att förlaget endast användes till
bildande och underhållande af sådane Inrättningar,
( 62 )
der den fattigare classen af Hufvudstadens Innevånare
må kunna betjenas med lån emot pant, skall uti Riksgälds-Contoret
hållas Styrelsen öfver Stockholms Stad
till handa en summa af Ett Hundra Tusen (100,000)
Riksdaler, att räntefritt begagnas under loppet af Tio
år, räknadt från den i:ste Juni i832, då lyftningen
deraf må ske. Likväl må Fullmäktige, ifrån och med
j832 års början, låta på detta Creditiv förskottsvis
utlemna en Femtedel eller 20,000 R:dr, i händelse
Stadens Styrelse, till vinnande af andamålet, deraf
har behof.
4:o Beträffande General-Assistance-Contorets Ordinarie
Betjening; så kommer en hvar bland dem,
som, vid Verkets upplösning, der äro tjenstgörande,
att på Riksgälds-Contorets Expectance-Stat uppbära
den lön han, före den i:ste Juli 1818, innehaft, och
hvarutöfver, enligt det af Rikets Ständer vid 1818 års
Riksdag fattaide Beslut, icke något honom tillägges;
så att den, som, efter nämnde tid, undfått Förordnande
att förrätta en Syssla , för hvilken i Staten är anslagen
en högre lön, icke kan göra något anspråk på
derigenom erhållen tillökning. Dessa Expectance-löner
minskas i samma förhållande, som någon vinner befordran
till lön vid RiksgäldsContoret eller vid andra
Verk och Inrättningar, så att den, som t. ex. tiller—
kännes Expectance-lön af/joo R:dr, men får 3oo R:drs
lön vid annat Verk, endast kommer att uppbära 100
R:dr på Expectance-Stat; likasom Expectance-lönen
hel och hållen indrages, när någon befordras till lön,
hvilken antingen är lika stor med Expectance-lönen
< 63 )
eller ock öfverstiger densamma. Hvad åter angar Öfrige
vid General-Assistance-Contoret anställde Tjenstemän
och Vaktbetjente, hvilka, efter den i Juli 1818,
vunnit befordran, så komma lönerne, som de, i följd
af endast provisionella Förordnanden, fått uppbära,
att med tjenstgörningen indragas och besparas; dock
må en sådan Tjensteman elier Vaktbetjent, hvilken
icke kommer i åtnjutande af någon Expectance-lön ,
vid sin afgång från Contoret, erhålla ett halft års
lön, såsom Gratification.
5:o I afseende på den vid General-Assistance-Contoret
varande Enke- och Pupill-Cassa, äga Fullmäktige
att, efter Delägarnes hörande, vidtaga sådana åtgärder,
att Delägarnes efterlemnade Enkor och Barn må
komma i åtnjutande af de pensioner, hvilka, genom
det af Fullmäktige stadfästade Reglemente, äro bestämde,
och att Cassan icke på något sätt må blifva förskingrad.
Angrde RiksgäldsContorets och Gcncral-Assistauce-Contorets
lius.
§. io5.
Med anledning af åtskillige, vid innevarande Riksdag,
väckta motioner om anskaffande af bestämda
Samlingsrum m. m. för de 3:ne ofrälse RiksStånden
samt för Rikets Ständers Utskott och Klubbar, och,
efter inhemtad upplysning derom , att uti den Staten tillhöriga,
på Riddarholmen belägna Egendom, som nu
af RiksgäldsContoret begagnas och för dess behof blifvit
inköpt, finnes tjenligt och tillräckligt utrymme för
( 64 )
de 3:ne Ofrälse RiksStånden nied deras Carlier och
Archiver, äfvensom att, utom Pleni-rum för StatsUtskottet,
derstädes kan blifva tillgång på tillräckliga
rum för följande Utskott, nemligen: Constitutions-,
Bevillnings-, Lag-, Allmänna Besvärs- och Ekonomisamt
Expeditions-Utskotten; Embetsrum, såsom hittills,
för Rikets Ständers Justitiae Ombudsman, jemte
rum för de personer, hvilka skola hafva inseendet och
vården om Huset; hafva Rikets Ständer beslutat:
1:0 Att berörde Egendom, efter verkställd ändurtlålsenlig
inredning, i närmaste öfverenstämmelse med
de, genom Fullmäktiges föranstaltande, författade och
hos StatsUtskottet företedde Plan-ritningar, må upplåtas
och begagnas:
a) till Samlings- eller Sessionsrum för de 3:ne Ofrälse
RiksStånden samt för deras Canzlier och Archiver;
b) till Pleni-rum för StatsUtskottet, såsom hit—
tils, och till Sessionsrum, Canzlier och Archiver för Conslitutions-,
Bevillnings- Lag-, Allmänna Besvärs- och
Ekonomi- samt ExpeditionsUtskotten;
c) till Embetsrum, såsom hittills, för Rikets Ständers
Justitiae Ombudsman;
d) till Rum för de personer, hvilka skola hafva
inseendet öfver samt vården om Huset.
2:0 Att Fullmäktige skola, på RiksgäldsContorets
bekostnad, låta besörja om Rummens inredning och
aptering samt inköp af erforderliga Möbler och Inventariepersedlar.
3:o
( 65 )
3:o Att, derest emellan Riksdagarne någon eller
någre Comite'er af Kongl. Maj:t i Nåder varda tillförordnade,
för hvilka erforderliga Rum uti Kronans
Hus icke äro att tillgå, måga sådane, uppå Kongl.
Maj:ts Nådiga tillkännagifvande härom, till begagnande
af dessa Comiteer, uti ifrågavarande Hus hyresfritt
upplåtas, men med de vilkor, som för öfrigt af Fullmäktige
bestämmas.
4:o Att deremot skola de för RiksgäldsContoret
hehöflige Rum och Lägenheter få disponeras uti General-Assistance-Contorets
Egendom, i hvilket hänseende
Fullmäktige äga att, på RiksgäldsContorets bekostnad,
besörja om Rummens ändamålsenliga inredning. Börande
ifrågavarande inredningar uti bägge Husen företagas
så tidigt, att allt må kunna vara uti behörigt
skick innan Rikets Ständer till nästa Lagtima Riksdag
sammanträda.
I sammanhang härmed, hafva Rikets Ständer jemväl
förordnat, att sådane för Riks-Archivet tjenlig»
Rum och Lägenheter inom General-Assistance-Contorets
Local, [hvilka genast eller framdeles kunna blifva
för RiksgäldsContorets behof umbärliga, skola Upplåtas
till Riks-Archivet, att hyresfritt begagnas, samt,
genom RiksgäldsContorets försorg, för deras bestämmelse
inredas, i sammanhang med den öfriga inredningen
derstädes för RiksgäldsContorets enskildta behof,
då kostnaden för Archiv-rummen, hvilken bör blifva
högst obetydlig, af RiksgäldsContorets medel godtgöres.
5
( 66 )
Sjunde Afdelningen.
Angående f. d. Filial-Disconterncs utredning
m. m.
§. io6.
Till fortskyndande af Götila Canal-Bolags samt
Malmö f. d. Discont-Verks återstående utredning, haf-va
Rikets Ständer pröfvat lämpligt berättiga Fullmäktige:
3:0
Att till pröfning och slutligt afgörande upptaga
inkommande accords-anbud, i afseende på förenämde
f. d. Discont-Verks återstående osäkre fordringar,
förmedelst erläggande af något visst belopp, mot
frisägelse från vidare kraf;
2:0 Att likaledes, till betryggande mot all förlust
på indrifningeu, antaga någon skicklig och pålitlig
person inom eller utom RiksgäldsContoret, till de återstående
fordringarnes utsökande, emot åtnjutande af
vissa procent, som af Fullmäktige bestämmas å de medel,
hvilka af honom lefvereras och redovisas; under
villkor, att, i och för fordringarnes indrifning, Discont-Utredningen
icke besväres med andra kostnader
och utgifter, än nyssberörde indrifnings-procent; Fullmäktige
dock förbehållet, att, utan hinder af den till
Ombudet utfästade indrifnings-procent, låta för längre
eller kortare tid inställa executiva åtgärder, samt med
vederbörande Gäldenärer Accords-Liquider uppgöra
och afsluta.
i
( 67 )
§. io7.
Med beräkningen så väl af lagliga räntan, sorn
af straffräntan, förhålles, i enlighet med hvad som för
Banco-Disconten är stadgadt.
§. 108.
Öfver Götha Canal-Bolags samt Malmö Disconters
utredning föras serskilda Böcker och Räkenskaper, så
att de hvar för sig, utan ringaste sammanblandning,
utredas; likasom serskildte Protocoll hållas öfver ärenden,
hvilka angå den ene eller andre af dessa Disconter.
S- I09-
Derest, mot all förmodan, vid utredningen af Götha
CanalBolags samt Malmö Disconter, något öfverskott
skulle uppkomma, sedan Skulderne, på föreskrifvet
sätt blifvit betalde samt ersättning för utredningsomkostnaderne
innehållen, skall ett sådant öfverskott
tillhandahållas, i första rummet, Borgenärerne till ersättning
af förlorad ränta å deras blott till Gapitaiet
i flere terminer betalde fordringar, och derefter ActieEgare,
allt i den Discont, der öfverskottet uppkommit.
§. 110.
Granskningen af f. d. Disconternes utredning förrättas
af de Revisorer, hvilka till Stats-, Banco- och
RiksgäldsVerkens öfverseende förordnas.
Angående Lånet till Malmö Stad.
§• 11*•
I likhet med beslutet vid 1823 års Riksdag, hafva
Rikets Ständer befriat Staden Malmö intill nästa
( GS )
Riksdag, både från Capital-afbetalning och rtintas erläggande
på återstoden 48,000 R:dr af det Lån, som
Staden, åren i8i3, iSi4och i8i5, af RiksgäldsContoiret
erhållit till byggnaders uppförande för Garnizonen
derstädes.
Angående CanzliStyrelsens HandCassa.
5. ira.
Jemlikt Rikets Ständers vid 1828 ars Riksdag fattade
och vid innevarande Riksdag hos Kongl. Majit i
underdånighet anmäldte Beslut, skall, i händelse af
CanzliStyrelsens upplösning, till RiksgäldsContoiret förflyttas
och derstädes förvaltas den i 1 §. 9 Mom. af
Kongl. CanzliOrdningen omnämnde HandCassa, sorn
för närvarande är ställd under CanzliStyrelsens vård;
och hvilken Cassa, enligt till StatsUtskottet inkommen
uppgift, består för närvarande i ÅttaTusen Åttahundra
Åttatio (8,880) R:dr, som äro utlånta mot Sex
procents ränta och inteckning i Aspa och Algrena
samt Åbyholms Jernbruk.
Angående Militiaä-BoställsCassan.
§• i*3.
Rikets Ständer hafva beslutat, att, vid en möjligen
inträffande förändrad organisation äf KrigsCollegium,
den under bemäldte Collegii inseende och förvaltning
ställde Militije-BoställsCassa må, om Kongl.
Majit så för godt finnér, till RiksgäldsContoiret för
-
( 6g )
flyttas; och skall denna Cassa, utan sammanblandning
med RiksgäldsGoutoirets medel, af Fullmäktige förvaltas.
Åttonde Afdelningen.
Angående uppbörden i Landsorterne af Allmänna
Bevillningen m. m. samt de Redogörelser
, hvilka till RiksgäldsContoiret
skola ingifvas.
§• «I4-
Uppbörden af Allmänna Bevillningen i Landsorterne
besörjes på lika sätt, som hittills, af Kronans
vanliga UppbördsBetjente, hvilka för denna Uppbörd äro
till redovisning förbundne, utan serskild vedergällning
eller arfvode. Men LandsKarnererare, Kronofogdar
och Häradsskrifvare samt andre vederbörande, hvilka
vid Bevillnings-Taxeringen äga befattning, åtnjuta halföre
Arfvoden, på sätt BevillningsFörordningen stadgar;
äfvensom Uppbördsmännen i Landsorterne samt
LandsContoiren bibehållas vid det arfvode af Två procent,
sorn, genom Kongl. Kungörelsen af den 28 Januarii
1804, är dem tillagdt för deras befattning med
uppbörden af samt redovisningen för den Bevillningsafgift,
som skall erläggas af testamenterad egendom
och behållna förmögenheten i Sterbhus.
§. 115.
Samtlige LandtRäntemästarne i Länen få sig till
godo beräkna och afföra, såsom remisslage, en Åt
-
( 7° )
tondedels (J) procent af de medel, hvilka till RiksgäldsContoiret
lefvereras.
§. 1x6.
De uti LandtRänterierne till RiksgäldsContoirets
disposition inflytande medel öfversändas och lefvereras
derifrån omedelbarligen till RiksgäldsContoiret; och
får något remisslage icke beräknas å de summor, hvilka
icke , inom den i Författningarne utstakade tid
och der föreskrifven ordning, från LandtRänterierne
expedieras, eller med hvilka icke förfares, pa sätt de
af ÖfverStyrelsen för RiksgäldsVerket LandtRäntmästarne
till efterrättelse gifne föreskrifter om hvad i öfrigt,
vid remitteringen, bör iakttagas, innehålla.
§• 117*
De uti Landsorterne inflytande Observations-medel
lefvereras uti LandtRänterierne till RiksgäldsContoirets
disposition; hvarefter Observations-procenten från RiksgäldsContoiret
utbetales.
§. iiS.
Öfver hvarje års uppbörd af Allmänna Bevillningen
samt RiksgäldsContoirets öfrige Inkomster, hvilka
uti Landsorterne lefvereras, författas vid LandsContoiren
Summariska Räkningar, som afslulas och insändas
till RiksgäldsContoiret inom den tid Författningarne
stadga; och uti hvilka Räkningar Restantier och Balancer
från de förra åren jemväl till redovisande upptagas.
— Sådane Summariska Räkningar aflemnas äfven
till RiksgäldsContoiret från Stockholms Stad, inom
den tid, som serskildt är bestämd.
( 7‘ )
S- 1 '9*
I början af hvarje månad insändas fran LandtRänterierne
till RiksgäldsContoiret Förslag öfver uppbörden
under den nästfö'rflutne månaden, hvilka Förslag
till riktigheten ovilkorligen böra vara bestyrkte af
LandsContoiren; de uti LaudtRänterierne nedsatte Skatteköpeskillingar
böra äfven i dessa Månads-förslag vara
specifikt upptagne.
Angående ÖfverStyrelsen af Riksgälds-Verket.
§• ?20,
ÖfverStyrelsen af RiksgäldsVerket föres af Rikets
Ständer, enligt 67 §. R. O., valde Fullmäktige.
§- 121,
Sedan Fullmäktig ordentligen vald är, skall lian,
innan han tillträder Fullmäktigskapet, mundtligen aflägga
och serskildt med sitt namn underteckna följande
Ed, hvilken kommer att bland Idandlingarne förvaras:
”Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och Hans
Heliga Evangelium, att som jag blifvit vald och utsedd
till Fullmäktig uti Rikets Ständers RiksgäldsContoir;
så skall jag, vid samma mig anförtrodda befattning,
på det sorgfälligaste ställa mig det för RiksgäldsContoiret
utfärdade Reglemente och hvad framdeles
kan blifva af Rikets Ständer och deras Statsutskott
eller Revisorer förordnadt, till behörig efterlefnad,
samt doldt och förtegadt hålla hvad vid förvaltningen
förefaller, som tyst vara bör; och skall jag
( 72 )
mig i allt så förhålla, sorn en redlig man väl egnar
och anstår samt jag det inför Gud och Rikets Ständer
tryggeligen vill och kan till svars stånda. Så sannt
mig Gud hjelpe till Lif och Själ.”
5- 122.
Fullmäktige njuta, i och för deras befattning med
RiksgäldsVerket, enahanda skydd och säkerhet, sorn
uti Rikets Grundlagar är Riksdagsmän tillerkänd; och
äro Fullmäktige för denna deras befattning Rikets
Ständer och deras emellan Riksdagarne tillförordnade
Revisorer allena redo skyldige.
s. i?.3.
Rikets Ständer och deras Revisorer skall det ock.
allena tillkomma att låta i laglig ordning ställa Fullmäktige
till ansvar, i händelse af oriktigt förhållande
i deras förvaltning af RiksgäldsVerket; men skulle,
emot hvad förmodas bör, Fullmäktig beträdas med
annan förbrytelse, eller hvad i allmänhet med lagbrott
förstås, vare han, i sådant fall, underkastad tilltal
och ansvar enligt Lag och Författningar.
§. 124.
Befallningar angående dispositionen af RiksgäldsContoirets
medel eller hushållningen med Verket, gifne
af någon annan än Rikets Ständer, få icke af Fullmäktige
åtlydas och efterkommas. — Och i afseende på
de föreskrifter Rikets Ständers Revisorer kunna meddela,
kommer härmed att förhållas enligt den förRevisorerne
gällande Instruction. Egande Fullmäktige, att, vid de
( 73 )
emellan Riksdagarne infallande Revisioner, begära råd
af Revisorerne uti sådane mål, för hvilka ovilkorliga
och bestämda föreskrifter saknas. — Fullmäktige böra
till verkställighet befordra hvad Revisorerne, enligt
deras erhållne Instruction, uti en eller annan måtto till
efterrättelse föreskrifva.
$. 125,
Fullmäktige vare det förbudet, att, genom underdåniga
tillstyrkanden, bereda bifall till sådant, som
strider emot de uti detta Reglemente stadgade allmänna
grunder för RiksgäldsContoirets inrättning, eller
ock på något sätt skulle leda till inskränkning af Rikets
Ständers rättighet att sjelfve om Verket förordna.
§. 126,
Aceord om RiksgäldsContoirets Fordringar få icke
af Fullmäktige beviljas, utan Rikets Ständers serskilda
föreskrift.
§. 127.
Skulle Fullmäktig komma i den författning, latt
han icke kan vara Riksdagsman och Ledamot af Utskott,
upphörer genast hans Fullmäktigskap och hans
rum anses ledigt samt kommer att i föreskrifven ordning
återbesättas.
Angående Fullmäktiges Sammankomster.
5. 128.
Fullmäktige sammanträda till öfverläggning om de
ärenden, sorn påkalla deras åtgärder, minst en gång i
veckan, men äfven oftare, om ärendenas beskaffenhet
( 74 )
och oafbrutna gång sådant skulle fordra; Börande
härvid alltid ordentligt Protocoll hållas.
$. 129.
Konungens Ombud beviste ej Fullmäktiges Sammankomster
oftare, än, på sätt 67 £. i Regeringsformen
stadgar, Fullmäktige åstunda att med honom öfverlägga.
i3o.
Till Ordinarie Sessioner anses Fullmäktige sjelfkallade
de dagar och på den tid, hvarom Fullmäktige
sjelfve öfverenskomma; men till Extra Sammankomster,
hvilka, vid ett föregående Sammanträde, icke
serskildt blifvit utsatte, låter Ordföranden skriftliga
kallelser utfärda. Och, derest någon ibland Fullmäktige
icke varit tillstädes, då en Extra Sammankomst
blifvit beslutad, bör han serskildt derom underrättas,
så framt han vistas i Staden och icke äger redan kändt
laga förfall. 1 händelse af eldsvåda inom Stadens broar,
vare Fullmäktige sjelfkallade att sig i Contoiret
infinna,
§. 131.
Förmärkes något å förde vara, som skulle leda
till Contoirets skada och förfång, eller sådana oordentligheter
förspörjas inom Verket, hvilka fordra den
skyndsammaste åtgärd och handläggning, anmäles det
genast hos Ordföranden, på hvars pröfning det må
ankomma, huruvida Fullmäktige genast böra sammankallas,
eller om med sakens anmälan må anstå till
först infallande sessionsdag.
( 75 )
§. 132.
Då vanlige Ordföranden är frånvarande, föres ordet
af den, sorn är närmast i ordning.
£. 133.
När vanliga sessionstimman är inne samt föredragningen,
uppå Ordförandens tillsägelse, blifvit påbegynd,
skall uti Protocollet antecknas, då någon Fullmäktig
derefter uppkommer; hvilket äfven iakttages,
då någon Fullmäktig bortgår, innan Ordföranden till—
kännagifvit, att Sessionen upphört,
§. i34.
Skulle Fullmäktig, ehuru vistande i Staden, antingen
af opasslighet, eller af enskilda angelägenheter,
vara hindrad att bivista Fullmäktiges vanliga Sessioner,
eller ock de extra Sammankomster, hvilka blifvit
honom kungjorde, bör han sitt förfall hvarje gång serskildt
tillkännagifva,
s. 135.
När, på sätt i §. 136 omförmäles, Fullmäktig reser
från Staden, men icke låter höra af sig inom Trenne
(3:ne) veckor efter den tid, då hans tjenstledighet
upphört, anmärkes sådant uti Protocollet. Men, derest
han, utan anmäldt laga förfall, skulle utablifva
fulla Två (2) månader, att räkna från den dag, hans
tjenstledighet tilländagått, inberättas det hos HiddarliusDirectionen,
i fall han är Frälseman, eller, om
han är Ofrälse, till Canzliet vid det Stånd, till hvilket
han hörer.
§. 136.
Istundar Fullmäktig att på längre eller kortare
( 76 )
tid resa från Staden, gifve sådant tillkänna, samt huru
Jange han arnar vara borta» — Och bör uti Protocoliet
antecknas, huruvida Fullmäktige för det RiksStånd,
till hvilket han hörer, anse något hinder för göromåJens
jenina och oafbrutna gång, genom hans frånvaro,
kunna uppstå.
§• >37-
Sessioner få ej hållas eller något beslut fattas, då
Fullmäktig för ettdera af de Fyra RiksStånden saknas.
— Några ärenden af vigt och betydenhet, såsom
Låns upptagande eller inställande, Sysslors tillsättande
jn. m., få icke heller afgöras, så framt icke minst Atta
bland Fullmäktige äro närvarande. — Och gäl le härvid
endast de undantag, som uti efterföljande §. 142
omförmälas.
§. 138.
Uti alla mål, hvilka fordra någon utredning, inhärate
Fullmäktige Commissariernes Utlåtanden.
§• «3g.
Ej må beslut fattas, någon åtgärd vidtagas, eller
befallning i ÖfverStyrelsens namn meddelas Verkets
Embets- och Tjenstemän, utom vid Fullmäktiges sammankomster;
och bora, i afseende på förvaltningsåtgärder
af den natur, att besluten skola grunda sig
på för handen varande omständigheter och förhållanden,
i anseende till hvilka sistnämnde, Fullmäktiges
åsigter och deras, som skola granska åtgärderne,
kunna vara skiljaktige, skälen till de fattade besluten
uti Protocollet anteckuas och omständligen utredas.
( 77 )
§• i4°*
Uppkomma under öfverläggningarne skiljaktiga meningar,
afgifver en hvar bland Fullmäktige serskildt sin
röst, skriftligen eller mundtligen, hvarvid rösterne beräknas
på sätt 67 §. af R.O. bestämmer, och saken afgöres
efter de fleste rösterne. Yttras flera olika meningar,
jemkes beslutet efter dem, hvilka närmast med hvarannan
öfverensstämma.
§. »4i.
Den Fullmäktige, sora, fastän han är närvarande,
ej serskildt afgifver sin röst, eller ock, efter påbegynd
ventilation uti ett ämne, bortgår, anses hafva bidragit
till det beslut, som vid en sådan sammankomst
fattas.
§. 142.
Skulle, emot förmodan, så inträffa, att samtlige
Fullmäktige för ett RiksStånd på en och samma gång
äro bortreste, eller af sjukdom hindrade, eller ock, af
samma orsaker, närvarande Fullmäktiges antal ej stiger
till Atta, må, i händelse ärendena icke tåla uppskof,
det vara de öfrige Fullmäktige tillåtet att dem afgöra.
Angående Betjeningen vid RiksgäldsContoiret.
§• i43-
För Fullmäktiges Expedition och Canzli bestås:
En Secreterarej som förer Protocollet vid Fullmäktiges
sammankomster, uppsätter och contrasignerar
alla utgående Bref och Expeditioner, likaledes alla Conslitutorial,
Tjcnstförordnanden och Afsked för Riks
-
( 73 )
gäldsContoirets och GeneralAssistanceContoirets Embets-
och Tjenstemän, hvarvid på hans ansvar ankommer,
att sistberörde Handlingar äro behörigen charterade;
åliggandes det sedermera Commissarierne i RiksgäldsContoret
samt ÖfverCommissarierne i GeneralAssistanceContoiret
hälla hand deröfver, att någon icke
får inställas i tjensten eller uppföras till lön eller arfvode,
innan med företedde behöriga Bevis, hvilka i
afskrifter tillika böra aflemnas, blifvit styrkt, att de
allmänna afgifter, hvilka vid befordringar i Banken
dessutom äro vanlige, blifvit erlagde. Och förhålles
på lika sätt, i anseende till pensioners utbetalande åt
dem, som erhålla afsked med pension.
En Registratorj som tillika är Archivarie, förer
Diarium öfver alla inkommande Bref, Remisser, Memorial
och Skrifter, antecknar, enligt Protocollen, uti
Diarium de åtgärder, hvilka äro uti hvarje mål vidtagne;
vårdar alla till Fullmäktiges Canzli hörande
Handlingar m. m.; äfvensom det så kallade Gamla
Archivet af förra Rikets Ständers Contoir samt f. d.
Kongl. RiksgäldsDirectionens Handlingar förblifver under
Registratorns vård. — Honom åligger det också,
att, när Secreteraren af sjukdom eller annat laga förfall
är hindrad, närmast företräda Secreterarens ställe.
En Canzlistj hvilken biträder vid renskrifning
och alla andra inora Fullmäktiges Expedition förefallande
göromål.
§• *44*
En Ombudsman besörjer och bevakar alla RiksgäldsContoirets
rättegångsärcnden , efterseratt Betjenin
-
( 79 )
gen under de vanliga arbetstimmarne utan vederbörligt
tillstånd ej är frånvarande m. m., som dess tjenst tillhörer.
§■ i45.
RiksgäldsVerket förvaltas under Fullmäktiges öfverinseende,
enligt den af Rikets Ständer för Comrnissarierne
i RiksgäldsContoiret år 1810 fastställda Instruction,
af Tre Commissarier.
Vid Commissariernes CanzliExpedition
bestås:
En Referendarie eller Secreterare.
En Canzlist.
Under Commissariernes närmaste inseende lyda
dessutom:
B ok sluts -Contoir et,
hvarest hålles HufvudRedogörelsen för RiksgäldsContoirets
Fonder, Inkomster och Utgifter m. m., består af:
En Kamererare.
En Bokhållare.
En Kammarskrifvare.
Ca ss a-C ontoir et:
En Casseur för Inkomst och Utgift.
En Contoirsskrifvarej som biträder med bokföring
m. m.
Revi s iöns-C ontoir et j
hvarest RiksgäldsContoirets samt GeneralAssistanceContoirets
Hufvudhöcker och Räkenskaper m. m. grankas,
består af:
En Föreståndare eller Kamererare.
En Revisor.
♦
( 8o )
CreditSedelV erket.
En Kamererare,
Två FexlingsCasseurer>
Två Bokhållare,
Fyra. ContoirsSkrifvare, af hvilka Två höra till
Ordinarie Staten och Två till GreditSedelVerket.
Två CassaSkrifvare uti VexlingsCassorne.
FaktBet/ente.
En Fäktmästare.
Åtta. Kamm ar drängar, af hvilka Fyra anses höra
till Ordinarie Staten och Fyra till CreditSedelYerket.
Två lius drån" ar.
§- i46.
Ofvannämnde Embets- och Tjenstemän samtVaktBetjente
aflönas efter den af Rikets Ständer fastställde
Stat, hvilken icke får ökas eller 6'fverskridas; utan
hör fastmera tillses, att, i den mån göromåleu inom
RiksgäldsContoiret skulle minskas, umbärliga Tjenster
och Befattningar, så väl vid CreditSedelVerket, som
vid andre Departementer, varda indragne; och anmärkes:
att de under Vacancer vid RiksgäldsContoiret uppkommande
Lönebesparingar skola, efter afdrag af hvad
som utgår till Extraordinarie!-, hvilka, under inträffade
ledigheter, förordnas till tjenstgöring i yttersta
graden, Enke- och PupillCassan derstädes tillfalla.
§• * 47*
I afseende på Befattningarne vid CreditSedelVerket
och Expectanter, hvilka njuta löner vid Riksgäld*-
Con
-
♦
( 81 )
Contoiret, kommer 1810 urs Reglemente att tjena till
efterrättelse.
$. >48.
Hvad som erfordras till reparationer, inköp af
inventarie-persedlar, ved, skrifmaterialier ra. m. må,
efter behof, emot ordentlig redovisning, anordnas och
utbetalas.
§• >49-
Betalningen för smärre GreditSedlars underskrift
vande, numererande, daterande samt för granskning
och annullering af förslitne dylika Sedlar kommer att
utgå til! enahanda belopp, som för lika beskaffade
extra arbeten i Banken är fastställdt.
§. i5o.
Till belöning för Extra Arbeten och till uppmuntran
för Extraordinarie!1, hvilka visa synnerlig flit och
skicklighet, må Fullmäktige, efter hvad hittills varit
vanligt, emot redovisning, disponera till och med Sex
Hundra Sextio Sex (666) R:dr Trettio Två (32) sk.
Banco; dock får utaf denna summa något icke utbalanceras,
utan bör hvad för året icke kommer att utgifvas,
blifva en besparing för Verket.
§. i5i.
Likaledes och, enligt 1810 års Riksdagsbeslut,
skola Fullmäktige aga att till Nådegåfvor åt Sterbhus
efter i torftighet aflidne Tjenstemän och Vaktbetjente
årligen disponera till och med Etthundra Femtio (i5o)
R:dr, under de vilkor samma Beslut innehåller.
Deremot får utbetalning af några andra Arfvoden
till RiksgäldsContoirets Erabets- och Tjenstemän samt
6
( 82 )
samt Vaktbetjente, än de, som uti Staten och detta
Reglemente äro utsatte, icke äga rum.
§. i5a.
Då någon bland RiksgäldsContorets eller GeneralAssistance-Contorets
Embets- och Tjenstemän samt
Vaktbetjente, som icke uppnått den ålder, att han,
enligt Allmänna Författningarne, är berättigad att,
■vid afskedstagande!, behålla hela lönen såsom pension,
begär afsked med pension, kommer dess ansökning att
pröfvas och afgöras, i enlighet med hvad för Rikets
Ständers Banks Tjenstemän finnes stadgadt.
§. 153.
När Sysslor skola bortgifvas eller Förordnanden
till Tjensters förrättande tills vidare meddelas, bör
sådant, genom anslag, kungöras uti samtlige under
RiksgäldsVerket lydande Departementer, och uti dessa
Anslag utsättas, så väl lönevilkoren , som tiden, inom
hvilken de sökande böra sig anmäla.
•§. 154.
Till ledige Sysslor och Befattningar vid de Departementer,
hvilka stå under Coinmissariernes närmaste
inseende, upprättas af Commissarierne Förslag, å
hvilket En bland de sökande uppföres.
§. 155.
Anset- sig någon vara förfördelad i sin rätt genom
Commissariernes Förslag, må det vara honom öppet
att deröfver hos Fullmäktige anföra Besvär inom Åtta
dagar efter det Förslaget till Fullmäktige inkommit,
den dagen likväl oräknad. s
( 83 )
§. , 56.
Commissarie-beställningar vid RiksgäldsContoret,
Sysslor vid Fullmäktiges Expedition, Kamererare-Syss]an
vid PuksgäldsGontorets BoksIutsGontor, Referendarie-Sysslan
vid Coinmissariernes Expedition samt Casseurs-Sysslor
vid RiksgäldsContoret förklaras vara så
beskaffade Tjenster, att vanlig befordringstour till
dem icke äger rum; dock bör den redan antagne Betjeningen,
såframt bristande skicklighet ej skulle i vägen
ligga, befordras efter de grunder, hvilka hittills
inom Contoret varit vanlige.
§> i57-
Hädanefter får ingen antagas vid Fullmäktiges eller
Commissariernes Expeditioner, utan att hafva behörigen
aflagt Canzli- eller Juridisk Examen, eller
vid Contoren, utan att hafva åtminstone undergått
Kameral-Examen. Befordringsrätten blifver för dem,
som hädanefter antagas, gemensam emellan Contoren
samt Fullmäktiges och Commissariernes Canzlier; dock
under förbehåll, att de sökande hafva behörigen aflagt
de för Sysslornes erhållande erforderliga kunskapsprof.
Angående Betjeningens skyldigheter i
allmänhet och dess ansvar för tjenstefel
s arnt om Besvärs anförande öfver
Fullmäktiges åtgärder.
s. 158.
Samtlige Embetsmän och Betjente böra med flit,
trohet och nit förrätta sina Sysslor; och skola de
( 84 )
Tjenstemän, hvilka äro ställde under Commissarierncs
närmaste inseende, åtlyda och hörsamma hvad, såsom
till tjensten hörande, dem af Commissarierne anbefalles.
§• i59-
Bokhållare vid CreditSedelVerket äfvensom samtlige
Contorsskrifvare, utom ContorsSkiifvaren i CassaContoret
för Inkomst och Utgift, måga af Commissarierne
indelas till tjenstgöring, så att de, efter oraständigheterne,
kunna flyttas ifrån ett till ett annat
Departement.
§. 160.
Commissarierne böra hålla noga uppsigt derå, att
en hvar sjelf och icke gepom andra förrättar den tjenst,
hvartill han blifvit antagen; ankommande det på Cominissariernes
ansvar, om något underslef härvid äger
rum.
§. i6t.
Skulle någon Embets- eller Tjensteman, som står
under Fullmäktiges omedelbara inseende, beträdas med
vårdslöshet eller försummelse i tjensten, bör han hos
Fullmäktige förekalJas och inför Protocollet undfå
lämplig föreställning. Låter han sig icke häraf rätta,
må han, efter omständigheterne, suspenderas på längre
eller kortare tid, med mistning af hela eller halfva
lönen; men om han, efter dessa undfångna varningsgrader,
icke skulle förbättras, så må han af Fullmäktige
skiljas från tjenst och lön, eller innehafvande extra
befattning. På enahanda sätt förhålles med den
under Commissariernss närmaste inseende ställde Betjening,
endast med den skillnad, att den felaklige,
( 85 )
innan han hos Fullmäktige af Gommissarierne anmales,
först inför Commissariernes Prolocoll erhåller föreställning
och på detta sätt undfår färsta varningsgraden,
§. 162.
Den, sorn anmäles för tjenstefel, må alltid, om
han det åstundar, skriftligen förklara sig till Protoeollet;
och då någon antingen suspenderas eller skiljes
från Tjensten eller Extra Befattning, utfärdas ordentlig
Resolution derå, med påtecknad hänvisning till Besvärs
anförande.
§. i63.
Vill någon anföra besvär hos Rikets Ständer eller
deras Revisorer, åligger det honom, att, inom Trettio
dagar efter det han af Fullmäktiges Resolution erhållit
del, sådant hos Fullmäktige skriftligen tillkännagifva.
Sker det ej,, har han förlorat rättigheten att
klaga.
§. .64.
Besvär öfver Fullmäktiges åtgärder böra, så framt
de till pröfning skola upptagas, vara inlemnade till
Fullmäktige sednast En månad före Revisionens början
eller Rikets Ständers sammankomst; men skulle anledning
till klagan efter denna tid förefalla, må det varaKlaganden
öppet att, sednast inom Fjorton dagar, efter
det Fullmäktiges beslut blifvit honom kungjordt,
omedelbarligen hos Rikets Ständers Revisorer eller
deras Statsutskott sine Besvär ingifva.
§. .65,
Kär, på säll i §. 161 omförmäles, någon Esnbetseller
Tjensteman antingeu suspenderas eller skiljes Rån
( 86 )
tjensten, och han inom föreskrifven tid tillkännagifva,
att han är sinnad anföra besvär hos Rikets 'Ständer
eller deras Revisorer, förordne Fullmäktige någon,
som med innehafvande lön förrättar den lediga Tjensten,
intill dess Besvären äro pröfvade och afgjorde; och
njute den, som förordnas, fyllnaden i den lön, som
bestås vid den Syssla, hvilken af honom emedlertid
bestrides.
§. 166.
Vid inträffande Vacancer, eller då någon Embetseller
Tjensteman af sjukdom eller annat laga förfall
är hindrad, skall den, som, i hans ställe, tillförordnas,
utan serskild aflöning, bestrida en sådan Tjenst;
dock komma de Extra-ordinarier, hvilka i sista graden
till ordinarie tjenstgöring blifva använde, att njuta full
aflöning för hela den tid de en sådan ordinarie tjenstgöring
bestridt.
§. 167.
Beviljas åter någon Einbets- eller Tjensteman ledighet
för att besörja enskilda angelägenheter, aflöne
lian då sjelf den Extra-ordinarie, som i sista graden
förordnas att göra tjenst.
§. 168.
Hvad uti detta Reglemente finnes stadgadt, i afseende
på Tjensters tillsättande, den ordning, i hvilken
vårdslöshet eller försummelse hos Tjenstemännen
skall åtalas, Besvärs anförande hus Rikets Ständer och
deras Revisorer, jemte aflöning åt Extra ordinarier,
skall äfven tillämpas vid General-Assistance-Contoret.
i 87 )
Angående tiden, inom hvilken Riksgälds
- Contorets Hufvudbok bör vara
afslutad samt om tryckning af Utdrag
ur Contorets Räkenskaper och Berättelsers
afgifvande till Rikets Ständer
och deras Revisorer.
$• i69-
Uti RiksgäldsContorel; afslutes för hvarje år en
ordentlig Hufvudbok öfver Contorets Skulder och Tillgångar
samt Utgifter och Inkomster, af hvad namn
och beskaffenhet de vara må, hvilket Bokslut så tidigt
det näst påföljande året bör vara författadt, att Hufvudboken
kan vara granskad af RevisionsContoret sednast
inom den 1 October samma år.
§. 170.
Då Ilufvudboken i rätt tid varder afslutad, komma
de, som vid densamma Jagt hand, att undfå det
Arfvode, som Staten utsätter, oclr hvars fördelning af
Commissarierne föreslås.
§• 171'
Hvarje år efter förrättadt Bokslut, låta Fullmäktige
författa oell genom trycket utgifva Utdrag af
RiksgäldsConlorets Räkenskaper.
§■ i72-
Till hvarje Revision låta Fullmäktige författa och
aflemna omständlig Berättelse oru RiksgäldsContorets
tillstånd samt förvaltning under den lid Revisionen
skall omfatta; likasom fullständig Berättelse till hvarje
Riksdag afgifves. Sådane Berättelser böra serskildt
{ sa )
aflemnas fran Commissarierne i RiksgäldsContoret och
Öfver-Commissarierne i General-Assistance-Contoret
samt Ombudsmannen.
S- I73<
Alla intill denna dag, genom äldre Rikets Ständers
Reglementen och fnstructioner, gifne föreskrifter, hvilka
uti detta Reglemente icke finnas upptagne ellen
åberopade, komma att till ali kraft och verkan upphöra.
Några emot detta Reglemente stridande äldre
stadganden få icke åberopas eller tillämpas,
( S9 )
Tillägg
till
Rikets Ständers Reglemente för RiksgäldsContoiret,
innefattande de serskilda Huf<vudgrunder
Rikets Ständer fastställt till
iakttagande, vid verkställigheten af den
Upp- och Utlåning, soffi, till beredande
af Låne-understöd för jordägare, blifvit
beslutad att af RiksgäldsContoiret
besörjas.
Sedan Rikets Ständer vid denna Riksdag beslutat:
att, för Statens räkning, ett Lån af högst Två Millioner
R:dr i Svenskt Silfver Specie, efter gamla myntfoten,
skall af RiksgäldsContoiret upptagas och af
samma Verk åter utlånas, emot inteckning i Jordegendom
å Landet och i Städerne; så hafva Rikets Ständer
om Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction å detta beslut
i underdånighet anhållit, för att, på förut öfligt sätt,
Kongl. Maj:ts Nådiga Authorisation må blifva Fullmäktige
meddelad, till de åtgärder, som i detta hänseende
blifva af nöden. Och hafva Rikets Ständer,
som tillika till Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande i underdånighet
öfverlemnat, när början med Lånets upptagande
må göras, velat härstädes lemna Fullmäktige
del af de Hufvudgruader, Rikets Ständer funnit böra
( 9° )
följas vid verkställiglielen af ifrågavarande Upp- och
Utlåning:
Af Rikets Ständers fastställda liufvudgrunder,
hvilka af RiksgäldsC ontoiret
böra iakttagas, vid upptagandet
af det utaf Rikets Ständer beslutna
Lån till Fond för lån å Jordegendom.
Åt Fullmäktige i RiksgäldsContoiret uppdrages, att
upptaga ett Lån i Silfver, motsvarande 2,000,000 R:dr
i Svenskt Specie, efter gamla myntfoten, på de för
Staten förmånligaste vilkor.
1:0.
Räntan blifver Fyra (4) procent å det förskrifna Capitalet
och erlägges till hälften hvarje halft år. Å detta
Capital afbetalas årligen minst En (1) procent, antingen
genom Obligationers inköp och dödande inom bestämda
tider, eller genom hvilket annat sätt, som med
största fördel för RiksgäldsContoiret ban med långifvaren
öfverenskommas, dock så att Lånet varder inom
37 år till fullo liqvideradt. Lånen blifva uppsägbara
endast å RiksgäldsGontoirets sida; dock må RiksgäldsContoiret
kunna medgifva, att för större eller mindre
del af länet ej begagna denna uppsägningsrätt inom
en tid af högst 10 år efter lånets emottagande. Till
gäldande af förberörde 5 procent användes årligen en
motsvarande summa af den ränte- och Capital-afbetaluing,
som vederbörande Fastighetsägare till Riksgälds
-
( 9i )
Contoiret erlägga. Älla de kostnader, hvilka det kan
åligga RiksgäldsContoiret, att för Upp- och Utlåningen
bestrida, utgå af den G:te procenten. Hvad deraf
icke fördetta ändamål erfordras, ökar Amortissementsfonden.
2:0.
Länet indrages icke i Vexlar, utan i Silfver, sorn
i Banken på Deposit-Räkningen insattes.
3:o.
Rabatten eller mellangift och provision för Lånets
anskaffande, jemte kostnaden för Silfrets fria lefvererande
i Banken, antingen Transport och Assurance
m. m. af Iångifvaren eller af RiksgäldsContoiret besörjes,
må ej öfverstiga Atta (8) procent.
4:o.
Capital och ränta betalas i Stockholm eller på
Utländsk ort, och i den orts mynt, hvarest betalningarne
skola erläggas, allt efter som de lindrigaste lånevilkor,
på det ena eller andra sättet, kunna erhållas.
Göras anbud både i Svenskt och Utländskt mynt,
böra, derest vilkoren för öfrigt äro i det hela lika
fördelaktiga, företräde lemnäs åt de förre.
Om Obligationerne ställas till betalning å Utrikes
ort, bör innehafvaren dock alltid vara berättigad, att
i Stockholm uppbära ränta och förfallet Capital i
Svenskt Silfvermyut, efter det metalliska förhållandet
mellan detta och det långifna myntet, hvadan detta
förhållande bör, till framtida efterrättelse, å Obligationerne
utsättas. Den innehafvare, som vill i Stockholm
uppbära Capital eller ränta, åligger att lyfta
( 92 )
penningarne et> månad förr än tiden dertill å Utländsk
Ort blifvit bestämd,
5;o.
Sedan Kongl. IVInj:t meddelat Cess Nådiga Beslut,,
att Lånet ina upptagas, äga Fullmäktige i RiksgäldsContoiret,
att med långifyarne öfverenskomma om
lämplige terminer,, då Länet skall lefvereras, äfvensom
om det belopp, hvilket å hvarje termin skall aflemnäs.
,
6:0.
Fullmäktige äga att utsätta och. kungöra lämpelig
tid, inom hvilken till RiksgäldsContoiret inlemnas.
förseglade anbud å Lånets försträckande på de af Rikets
Ständer bestämda grunder. Alla inkommande an-»,
bud öppnas på den utsatta dagen, och inom viss bestämd
tid åligger det den långifvare , kvars anbud antages,
att, till säkerhet för uppfyllandet af sine förbindelser,
deponera valuta, eller ställa, antaglig borgen
för 2t procent af den erbjudna, lånesumman, hvilkas
förlust skall drabba långifvaren, derest lian. brister
i fullgörandet af sine åtaganden..
7:0.
Fullmäktige i RiksgäldsContoiret öfverenskomma
med långifvaren 0111 Obligationernes valeurer; dock
skola desse ställas på jemna ioo:de-tal i det hufvud—
mynt, hvarå Obligationerne lyda.
8:0.
Med långifvaren uppgöra Fnllmäkljge jemväl och.
utsätta i Obligationerne i
t
( 93 )
a) Det Ar, efter hvilket RiksgäldsContoiret äger begagna
uppsägniugsrätten för större eller mindre del af
Länet.
b) Uppsägningstidens längd.
c) De Orters Tidningar, i hvilka uppsägningen
skall tillkännagifvas.
d) Vilkoren för den bestämda Amortissementsfondens
användande till Capital-afbetalning m. in.,
sorn vid dylika afkandiingar erfordras.
9:0.
Om Lånet icke kommer att amorteras genom årliga
Capital-afbetalningar på hvarje Obligation, utan
genom Obligationers inlösande för ett motsvarande Capital-belopp,
så äga Fullmäktige att begagna denna
utväg endast då Obligationerne säljas under eller till
pari; men böra uttryckligen förbehålla sig, att, när
Obligationerne stiga deröfver, få efter hand uppsäga
dem till inlösen al pari, så att Lånet ovilkorligen må
vara liqvideradt iuom 87 år, utan äfventyr af förlust
på Capitalet. Skulle Obligationerne stiga öfver pari
förr, än RiksgäldsContoirets uppsägningsrätt inträder,
böra de för Capital-afbetalningar till RiksgäldsContoiret
inflytande medel, hvilka under tiden icke kunna
till skuldens amorterande användas, emedlertid förräntas
uti de lån, som RiksgäldsContoiret behöfver för
andre ändamål upptaga, eller om sådane icke förefinnas,
uti den så kallade HandelsDisconten i Rikets
Ständers Rank.
toto.
Till betäckande af den brist i tillgångarne för
( 94 )
liqvid af Capital och ränta på Statslånen, hvilken kan
förvållas genom fördröjda Capital- och ränte-betalningar
å Fastighetslånen, böra Fullmäktige i RiksgäldsContoiret
berättigas att upptaga lån, hvilka återgäldas,
i den mån desse betalningar inflyta. Den ränta,
RiksgäldsContoiret för desse lån får vidkännas,
ersättes på sätt uti 8:de Puncten af Utlånings-vilkoren
närmare bestämmes.
Af Rikets Ständers fastställda Allmänna
Grunder för besluten utlåning
från RiksgäldsContoiret emot inteckning
i Jordegendom.
ItO.
Så snart Fullmäktige afslutat om upptagandet af
det Lån i Silfver, motsvararande i Millioner R:dr i
Svenskt Specie, hvarom serskilde föreskifter blifvit
meddelade, kungöras allmänneligen , så tidigt som möjligt,
de terminer, inom hvilka Jordägare på Landet
och i Städerne böra hafva ingifvit deras lanehandlingar
till RiksgäldsContoiret, antingen directe eller
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande; de som lemna
ny inteckning, i Originaler, men de, hvilka söka
öfverflyttning af redan intecknade skulder, uti bestyrkta
afskrifter, jemte de handlingar och bevis, som
RiksgäldsContoirets Fullmäktige anse nödige, för att
Verket må kunna i förre innehafvarens inteckningsrätt
inträda.
( 95 )
Endast sådan jord-egendorn på Landet och inom
Städernes område, hvilken såsom säkerhet för Bancolån
ar antaglig, får af RiksgäldsContoiret belånas, och
de säkerhets-handlingar samt bevis, som för Banco]ån,
efter senaste författningar, erfordras, böra presteras;
nien för öfrigt, till undvikande af ny kostnad för
låntagarne, all möjlig, med RiksgäldsContoirets fullkomliga
säkerhet förenlig lättnad beredas för låns öfverflyttande
på redan varande inteckningar.
2:0.
Till högre Capital-belopp, än som motsvarar Två
Femtedelar af Egendomens Taxeringsvärde, efter medeltal
af det genom Pröfnings-Comite'erne åsatte värde för
åren 1825 till och med 182g, må ej lån utlemnas.
Uti desse f:delar inberäknas sådane äldre inteckningar,
som uti panten blifva qvarstående.
3:o. .
Årliga Ränte- och Capital-afbetalningar å desse
Lån liqvideras tillsammans med Sex (6) procentå primitiva
lånebeloppet; räntan beräknad till Fem procentå det
sedan sista afbetalningen återstående Capital, och det
öfriga i afräkning påCapitalet, hvarigenom Lånen inom
37 år blifva till fullo betaldte.
4:<>-
Hvarje låntagare erlägger Capital-afbetalning och
ränta blott en gång om året, men inbetalningarne
fördelas så, efter Orternes beqvämlighet, att ungefär
så många Län , som innehafva en fjerdedel af hela
lånefonden, göra deras inbetalningar inom hvarje qvartal.
Fullmäktige dock tfbetaget, att, i afseende på be
-
( 96 )
talnings-terminernes antal och tidepunkterne, då de
skola inträffa, göra de jemkningar, omständighcterne
kunna påfordra. Låntagaren betalar första gången
blott 5 procents ränta ifrån den dag, han lånet emottagit
intill deri, som för framtiden bestämmes till årlig
afbetalningsdag för både Capital och ränta.
5:o.
Desse ränte- och Capital-afbetalningar göras i
RiksgäldsConloiret, men få äfven, kostnadsfritt för låninnehafvarne,
verkställas i LandtRänteriet med anteckning
tillika af hvarje qviltence uti LandsContoiret;
Remisslage å |:dels procent härföre godtgöres af RiksgäldsContoiret.
6:0.
Reverserne ställas uti Svenskt Banco.
7:0.
Lån af denna Fond meddelas icke under 300 R:dr
Banco och icke öfver 3o,ooo R:dr samma mynt; hvilken
sistnämnde summa är den högsta, sorn till en och
samma låntagare må lemnäs, äfven på flere Egendomar
och uti flere lån sammanräknadt.
De inom hvarje termin inkomne länehandlingar
upptagas på en gång till pröfning; å dem, som befinnas
fullständige, beviljas lånen, att utgå efter lånesummornas
belopp, på det sätt, att ansökningar om
smärre hafva företräde framför ansökningar om större
lån, men lika lån beviljas i den ordning fullständige
handlingar för desamma inkommit. — Skulle likväl,
vid någon lånetermins förlopp, tillräckligt antal Sö
kan
-
( 97 )
lande icke hafva anmält sig, att, på ofvannämnde
vilkor, lån undfå; äge då RiksgäldsContoirets Fullmäktige,
att, till undvikande af ränteförlust, meddela lån
utan inskränkning till beloppet, endast fullgod inteckningssäkerhet
derföre erhålles.
8:0.
Den, som utöfver förfallotiden uteblifver med
ränta eller Capital-afbetalning, bör, för hela den tid de
förfallne medlen således för RiksgäldsContoiret saknas,
serskildt å dem erlägga 6 procents ränta. Om ränteeller
Capital-afbetalning uteblifver 6 månader utöfver
förfallotiden, lagsökes låntagaren, så väl derföre, som
derutöfver för 7g:del af primitiva Capitalet, hvilken
genom ett sådant dröjsmål hvarje gång tillika anses
förfallen. Låter någon på detta sätt lagsöka sig 3:ne
gånger, vare hela Capitalet 3:dje gången, utan vidare
uppsägning, förfallet till betalning.
9:0.
Intecknings-förnyelse och alla af lagsökning följande
kostnader bör låntagaren vidkännas; och skall
intecknings-säkerhet äfven derföre i den afgifvande förbindelsen
utfästas.
toto.
Å RiksgäldsContoirets sida äger någon uppsägning
af lånen icke rum; men låntagaren skall, efter 6 månaders
uppsägning, vara berättigad att lånet sig afbörda.
Vid belänad Egendoms försäljning, må lånet öfvertagas
af köparen, att derföre ansvara under enahanda
förbindelse, som ålegat förste innehafvaren.
7
( 9^ )
. J
11:0.
Att livad som inflyter utöfver det belopp, sorn
till räntebetalning å Obligationerne samt till omkostnader
erfordras, går till AmortissementsFonden.
Allmänna Föreskrifter.
1:0.
Öfver den af Rikets Ständer beslutna Upp- och
Utlånings-anstalt, för beredande af lättad utväg till
lånebidrag åt Fastighetsägare, skall i RiksgäldsContoiret
serskild Räkning föras, som, jemte alla de till Fondens
förvaltning hörande Handlingar, skall till granskning
af Rikets Ständers Revisorer och| Statsutskott
vid deras sammanträden aflemnas.
2:0.
Vid beräkning af SilfverFondens förhållande till
Sedelstocken, i afseende på tiden för realisationens
verkställande, äga BancoFullmäktige, i händelse Silf—
verlånet blifvit upptaget och på Deposit-Räkning i Banken
insatt, förr än realisationen börjat, att anse den
på ifrågavarande Räkning då inneståendc behållning i
Silfver såsom Bankens.
3:o.
De vidare föreskrifter, som för verkställigheten
af utlåningen på Jordegendomar, kunna erfordras,
äga RiksgäldsContoirets Fullmäktige att meddela, i
den händelse de af den beslutne utlåningen härflytande
förvaltnings-åtgärder skulle erfordra någon större
tillökning i den Tjenstemanna-personal, som Riks-*
( 99 )
gäldsContoiret för närvarande äger, böra Fullmäktige
i RiksgäldsContoiret företrädesvis, och innan andre personer
dertill antagas, med Fullmäktige i Rikets Ständers
Bank öfverenskomma, om icke de personer inom
BancoVerket, hvilka, vid de förändringar, som der
förestå, möjeligen kunna blifva umbärlige, må tjenstgöra
i RiksgäldsContoiret vid ifrågavarande låne-förrättningar.
/
Register
öfver
R. II. S. StatsUtskotts Betänkanden
vid 1828 — i83o arens Riksdag.
cademie- Gymnasii- och Seholte-Satens
anslags-summa  133.
Academie, Vitterhets-, Stats-anslag . . . 143, 247.
Fria Konsternas, d:o . . . „ „
Accords-ersättning för Öfverste Silfverskiöld . 29.
Accords-förskotter och ersättningar, Stats-an
slaget
dertill
147.
Adelsfaline-Regementet, Indelningarnes försälj
-
Adjutanters arfvoden  a3g.
Adlersparre, dess besvär rörande arrendet af
Ottenby Kungsladugård 222.
Afgifter, till Städerne för Kronans Egendomar 36, 2i3.
Aflöning: åt BancoUtskottets Ganzli- ochVakt
betjening
32, 110.
—? åt RiksStåndens och Utskottens d:o d:o 48, 88. y
— utbetalning deraf i hvarje månad . . . 100.
— MinisterStatens, ordningen för utbetalnin
gen
deraf  62.
Bet. N:o
Svenska,
Musikaliska
d:o
d:o
ning till Skatte
74, 119-
1
2
Bet. N:o
f. cl. Afräknings-Contoircts Controll å Räntekammaren,
angrde  38o.
Afskedstagandes Fullmagters cliartering . . . 267.
Afskrifningar:
af NumerLotteriets fordran hos Helsingborgs
IlambyggnadsDirection  56.
„ förskott till inlösen af falska eller skadade
Creditsedlar
67.
„ fordna DiscontVerkets skuld ..... 67.
„ förra MagzinsFondens äldre fordringar . 209.
„ gjorde anvisningar å Öfverskotterne . . i55.
Ahlbom, om nedsättning i arrendet af Kungs
ölirs
KungsLadugård  229.
Allmänna Anslag, angrde 23g.
Allmänna Frågor i Statsregleringen . . . 124, 235.
Allmänna Bevillningens fördelning, angrde . . 4°9‘
Amiralitets-KrigsmansCsssan, StatsVcrkets bidrag
dertill
2491
Andra Lif-Gardets Stats-anslags-summa, angående
i32, 3o4, 316.
— Cassernbyggnad, anslaget dertill, ang:de . 34o.
Andre', om dess Lån 200.
Anmärknings-anledningar emot Stats- fio, 11,57, io3,
Rådet och Föredragande . . . .\u8, ig4, ig5.
Anordning utom Stat, angrde 133.
ArbetsliusFonden, angrde 200.
Arbetshus-medlen, Allmänna, angrde .... 201.
Archi v, Rikets Ständers, om inrättande af ett
sådant
5o, 166.
3
Bet. N:o
Arffurstarne, tillökning i Kronprinsens Hof
hållnings-summa
för dera  236.
Armeens Accorder, ang:de 23g.
Arraeens Officerare, om Stipendier för dem . ig, 8o.
Arme'ens PensionsGassa, utbetalningen af Stats
-
Verkets bidrag dertill 24g.
Arrende-afgifter:
af Lunda Kronohemman
223.
„ Berga D:o  160.
,, Sörforss Kronö-Laxfiske  34.
„ Carl Gustafs Stads Kronoqvarn .... 35.
,, Hemmanen Rörby och Barkarby . . . 47-
,, Svartsjö KungsLadugård  55.
Arrende-brist hos Boställs-inneliafvare, angtde 270.
Arrenden, Krono-, om tiden för deras lefve
rering
44.
Arrende-Spanmäl för Domkyrko-Hemman, om
sättet för utgörandet deraf 114.
Arwika Köping, om understöd för densamma ^5.
Artilleri-R.egementernes Stats-anslags-summa,
tillökning deruti i32, 23g.
Artilleri-Hästars underhåll, angtde ....,, ,,
Artilleri-Staben, anslag derför ,, ,,
Assignation, förnyelse af en sådan, intecknad
i SlottsSnickaren Dumraths Egendom . . 22, g5.
Assistance-Contoiret: StatsUtsk. Berättelse om
tillståndet och förvaltningen . . . 9^, 182.
1*
Bet. N:o
AssistanceContoiret, angrde Verkets indragning 117.
— inredandet af Huset för Riksgrs-Contoirets
ditflyttande ...... 204.
— Gratificationer åt någre Tjenstemän derstädes
........ 67
— Expectance-löner för någre Tjenstemän
derstädes ....... 354,400*
Backman, Major, ang:de dess Bytesskuld . . 220.
Balancer, KrigsCollegii Cassors, desammas utredande
....... 62.
BancoUtskottets Betjening, aflöningen för dem 32, 110.
Bankens fordran för dess förskott till liqvide
rande
af f. d. K. Famillens förmögenhet . iÖ2.
Barkarby Heraman, arrendet deraf, angrde . 47-
Barnhuset i Stockholm, dess anslags-summa 144, 248-  Frimurare- d:o . . „
i Landsorterne d:o . . „
i Malmö, rörande dispositionen af
donationerne till denna Inrättning io5.
Barnhus-Directionen , Allmänna, ang:de af densamma
upphurue Bötesmedel . . . 71.
Barnmorskors underhåll, anslaget dertill. . 147.
S:t Barthelemy, ang:de inkomsterne derifrån . 346.
— Fonden, angrde redogörelse derför . . 4^4*
Beredningen, Rikets Ailm. Ärenders, lönförhöjning
för Ledamöterne ..... 129.
Berg, om dess lån
200.
Berga Hemman, nedsättning i arrendet derför 160.
Bergsbruks anläggande, villkoren derför . 43, 187.
5
Bet. N:o
Bergslags-friheten för Nyeds Sooken, ang:de 378) 370.
— för Skinnskattebergs d:o, angrde . 277, 343.
Bergsskolan i Fahlun, dess anslag . . 128, 287.
Berättelser: Landshöfdingarnes Fem-års- 5 & 6.
Tryckningskostnaden derför 3g.
afgifvande af sådane från de förvaltande
Verken till R. S. Revis. 62.
i8a5 och 1827 årens R. S. Revisorers,
rör:de Riksg:sVerket. . 67, ut.
d:o d:o rörande StatsVerket/ 20O, 2°^'
(^285, 3o6, 319.
StatsUtskottets rörande granskningen
af RiksgäldsVerket . . g5.
d:o Uti. öfver anmärkningar. . 182.
Betjening, förökad i StatsUtskottet . . 1 & 7.
Bevillning: af Krono-Lotsar, ang:de . . 302.
,, Vaktare vid Flygsands-fälten i
Halland, ang:de . . 3g(i.
eftergift af den Kamererarcn Ewers’
Arfvingar ådömde ersättning . i(j.
lefverering deraf till R:gsGontoret 35o.
den Allmänna, om de serskildta
Landsböckerne deröfver . . Bil. A. 54.
— , om dess ingående till StatsCont. „ „
— , ang:de grunderne derför . . 21g.
, dess fördelning . . . 4°9-
Beväringsmanskapets Vapenöfning»»-, anslaget
dertill, ang:de ..... i32, 20g.
§
Bet. N:o
Bihanget till RiksStåndens Prot. vid 1828—i83o
årens Riksdag, tryckn. och försäljningen deraf 23.
—- — vid 1817 och 1818 samt 1823 årens Riksdag,
utdelning deraf ..... 3r.
Billqvist, Handl., anglde Bränvinsbrännings-afgift 233.
Biskopens på Gottland indeldta lön, ang:de i33, 240.
Blinda och Döfstumma, Institutet derför, anslaget
ang:de
248.
Boktryckare-Präss, Cylindrisk, om medel till
en sådans anskaffande . . . . . 170.
Borgare-Bref, ang:de deras charterande . . 267.
Borgen för TestamentsBevillning, angtde . . 67.
Borgås Sund, angrde Brobyggnad deröfver . 34^-
Borås Stad, om understöd för densamma . 62.
fördelningen af det beviljade Lånet dertill 4*8*
Boställen för Häradsskrifvaren i Tunaläns,
SÉjfvedahls Härad ...... , 128.
— för Länsmännen i Skåne , , , . „
,— „ Häradshöfdingar ..... 206.
—? utarrendering af sådane som innehafvas af
i Landtbruket oerfarne personer . . 73.
Boställs-innehafvares ersättn. för arrendebrister 270.
— d:o för Skifteskostnader .... 322,
Brist i tillgångarne för beviljade anslag, utvägar
till dess betäckande .... 387.
Brobyggnad öfver Tranarps Å, om Ian dertill 53, 3y3.
Brottslingars gripande, ersättning derför . . 143-
Rrudgåfvo-Fonden, rörande Revisorernes an
piärkningar
dervid, qi. m. . , . 62.
7
Bet. N:o
Bränvinsbrännings-rättighetcns beskattning,
grunderne derför, angtde » , . . 363.
Byggnader och Reparationer i Stockholm, an
slags-summan
derför , , , , 14/> 25o.
— — i Landsorterne d:o d:o , , „
Bytesbrister, om eftergift af Kronans fordringar
hos enskilde derför , » . . 120.
Råk- och Lots-Inrältningen, medels anslående
dertill ,,,,,,, i5r, 203.
Båk-afgifler, ang:de deras användande Litt.F. 54> 123.
Båtpass, Färjemans-Bolagets i Helsingborg, rörande
Chartering deraf , , . , 20.
Böcker för fattigare folkclasserne, anslag dertill
140, a44-
Bötesmedlen, angående deras uteslutande från
StatsVerkets inkomster , , , Litt. B. 54-
Bötesmedel, ang:de Allm. Barnlius-Directionens
uppburne , , , , , , . 71.
Calmare Domkyrka, låneunderstöd till dess reparation
12.
Canzlier, RiksStåndens, de härtill fÖreslagne
kostnader , , , . < , 4h 97*
—» aflöningen derför angtde , . , 4^»
CanzliPoster vid LandsCanzliet i Upsala, om
löner för 2 sådana , • , . , 128.
Carl Gustafs Stads KronoQvarn, nedsättning i
Arrendet 35.
Carlskrona Stads Fattigvårdsinrättning, om understöd
derföre ...«•• 67.
8
Bet. Nro
Carlskrona Stads Vattenledning ... g.
— Lärdomsskola, lön för en Lärare dervid 1^1,
Cassernbyggnaden, 2:a LifGardets, förvaltningen
af anslaget dertill ..... 210.
Cavallerilnspecteurens Lön . . . 3o4, 3i6.
Centonalen af Lönerne, angrde . . . 124.
Centralinstitut för Veterinair-kunskapen . . 147.
Certificater om dess chartering . . . 267.
ChartsSigillatseVerket, anslagssumman för om
kostnaderne
dervid .... 128, 237.
— borgens ställande af Domare för uttagan
de
af sådant ...... 62.
— å Götha CanalBolags Förbindelse för dess
erhållne Lån ang:de . . . 388, 4*9-
ChartaeSigill.-Journaler, upphörande att föra
sådane vid TuIIKamrarne .... 62.
ChartaeSigill.-Medlen, om redovisningen för uppbörden
deraf ... .... 62.
Christianstads Län, Landshöfd.-lönen angrde 128, 237.
CivilStatens PensionsCassa, ang:de Statsbidragen 249.
— anslagen dertill .*....—
— Städernes Tjenstemäns delaktighet deri . 28g.
Clausen, dess balancerade skuld . . . 200.
ClereciStatens Anslagssumma .... i33.
Coijet, Lieutint, dess Page-lön angrde . . i52.
Collin, JurisDoctor, dess Arfvode, angrde . i52.
CommerceCoIlegii fonders förvaltning angrde 200, 201.
CommendantsStaten, angrde lönerne, . i32, 23g.
Comraendantens å Marstrand arfvode . io4, 316.
9
Bet. Nro
Corn mitteens för Krigsförvaltningen Ärender, deras
accepterade Invisningar, ang:de . . 67.
Contributionerne å Löner, ang:de . . 124, a35.
ControllstämpelAfgiften, nedsättning deraf Litt. D. 54.
Svar på anmärkningarne . . i?,3.
ConvoijCommissariatet, dess Creditiv angrde . 67.
— afskrifning af de på Creditivet lyftade
Summor ...... 96.
Correctionslnrättningari Hufvudstad., ansi. derför 6g,
Correcturläsning, om biträde dertill i Expedi
tionsUtsk.
...... 90, 169.
Coursdiflerencen å MinisterStatens anslag i utländskt
mynt ... i .. . 128.
— å Fria Konsternes Academies d:o d:o . 14-3.
CreditSedlar, falska, om afskrifning af förskott
till inlösen deraf ...... 67.
—■ förnyelse af förkomne .... —
— betalning för granskning ochannullering deraf 3i2.
Creditiv, ConvoijCommissariatets, angrde Revi
sorernes
yttrande derom .... 67,
— mindre lyftadt till unnerstöd för Bruksega
re
i Werml, angrde .... 67.
— — begagnande till understöd förBoråsStad 62.
— — mindre, fördelningen deraf angrde 4°2? 42$.
Creditiven, enligt 63 §. RegeringsFormen angående
. ., . , . . . 280, 36o.
Crusell, KammarMusicus, dess Pension angå
de
. . . . . . , 38, 79, i52.
Curhusafgiften, dess användande . . . 200.
IO
Bet. N:o
Cylindrisk Boklryekare-Präss, om medel der till 17».
Dahlgren, vice Kronofogde, om eftergift af honom
ådömd ersättning , , , , . 368.
DanaArf, anslående af ett sådant till Skolfond
i VVahlö' församling , , , , , j85.
Danska Fy rings-medlens upptagande under titel:
Ersättningar , , , , , i5j.
Danska Hästars införsel, förbud deremot , 147.
Degerhamns Lastageplats, om upprauddrande af
hamnen derstädes , . , , , .3, 77.
DepositAttester å i Banken insatt Silfver, försäljning
deraf 4^5.
Djeknepenningar, om dess upphörande . 58, 176.
Disconter, Filial-, StatsUtskottets Berättelse angående
,,,,,,,, q5.
DiscontVerk, R. Stirs fordna, dess Skuld till
StatsVerket, angående , , , , , 67.
DjurLäkare, om arfvode åt en sådan i hvarje
Län ,,,,,, ia8, i3o, 237.
Docenter vid Academierne, löners anslående
för dem , , , , , , , 142.
Domkyrko-heuiman, Arrende-spannmålens utgörande
deraf, angående , , , , ,114.
Dra matiska Spectaklet, dess anslag . , r43, 247.
Drottningens Kröning, anslag af medel dertill 290.
Drottningholms och Svartsjö Slotts Statsanslag 123,
Dumrath, Slottssnickare, praescriptions-tid för
upphörandet af en inteckning i hans Egendom
........ 22.
11
Bet.
Nto
Durchmarche-kostnader, anslaget dertill
I 32,
367.
Du Rietz, Lieutentt, om dess Page-lön ,
.
IJ2.
Dylta Svafvelbruk, tjenstbarheter dertill .
320.
Eberstein, Biskop, angtde dess indeldta Lön
133.
Edeby hemman, arrendet deraf . ,
,
161,
Ehrengranat, Stallmästare, om Lönförhöjnin
ar
ö
i47^
Ek, Commissarie, Gratilication för honqm
.
67.
Ekevirke för Flottans behof, angtde
.
i5i.
Electricitets-Machin, medel för dess underhåll 128, 237.
Elementar- eller Prof-Scholan i Stockholm, fortfarande
anslag . ... , 1^1, 245.
Elers, Arairalitets-KammarRåd , dess Lön angtde 162.
Ersättningar, Danska Fyringsmedlens upptagande
nnder denna InkomstTitel , . . \5-j.
Ersättnings- och återbetalnings-frågor, Kronan
och enskilde emellan , angtde deras afdömande 372.
Eskilstuna Stad, anslag af jord till ökadt utrymme
derför ..... 85, 166.
— fortsättning af arrendet å Eskilstuna Kungsladugård
....... 164.
— Stats- och LancJtForsamlingar, Jord till en
Begrafningsplats ...... 86.
— KungsLadqgårds-egor, om upplåtande ef en
plats derå 163.
Evers, Kamererare, dess arfvingars ansökning
om eftergift af ådömd ersättning af Bevillningsmedel
. . . . . , 16, 112,
ExercitiaeEsqvadronernes UnderhållsSumraa, angående
102, 23g.
12
Bet. JV:o
Expeditions-lösen vid LandshöfdingeEmbeten,
ang:de 128.
ExpeditionsXJtskottet, om biträde vid Correctur
läsning
........ go.
ExpectanceArfvoden, om förhöjning i anslaget
dertill
i52.
Extra Utgifts-anslaget, angcde ....
Fabriks-redskap angtde .... 200, 201.
Fahlu BergsSkola, anslaget derför . . . 128.
Familjen, f. d. K:gh, om liqviden af dess fordran 62.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande,
anslaget derför 128, 237.
Fartygsegare, om ersättning åt dem för förluster
genom Lotsars förvållande . Litt. F. 54-
Fattigprocent, fördelningen af den å confisque
rade
varor ....... 63.
Fattigvården i Stockholm, om anslaget dertill 144-
i Landsorterne, dito —
i Carlscrona , om understöd derför 37.
Fem-års-Berättelser, Landshöfdingarnes, tryckning
och utdelning deraf . . 5, 6, 3g.
Fjerdingsman, deras löner och befattningar, angående
. . . . 128, 287, 3i3, 347,348.
Filial-Stuteriers inrättande .... 147.
Fiske i Ångermanna-Elfven, om dess idkande n8-
Flottans AflöningsStat, regleringen deraf . . i5i.
Flottans bemanning, anslag dertill . . . i5i.
Flyinge Stuteris dagsverks-ersiitlniug, anslaget
dertill .
x47
i3
Bet. N:o
Flyinge Stuteris förening med Dahlby Kungsgård
........ 147.
Fonder till Förlagslån ..... 201.
— ställde under CommerceCollegii förvaltning,
granskning deraf ..... 200.
Forssel-ersättning för räntepersedlar till K. Hofstallet
177.
Fouragerings-anslaget . . . . j32, 289.
Friberg, om arrendet för Lunda hemman . 223.
FriCadetters underhåll, utbetalde medel dertill 62.
FrirnurareBarnhuset, anslaget derför . . i44-
Fulhnagters Chartering ..... 267.
Fyrbåkar, Landsorts och Horssö, deras inköpande
........ 8, 78.
— nya, anslag till deras uppförande . . 32r.
Fyringsmedlen, deras användande Litt. F. 54, 123.
Fångars skjuts och underhåll, ra. m., anslaget
derför ....... 147, 25o.
Fångars lierbergerande under transporter, ersättning
åt Gästgifvare derför . . 148, 343.
Fångföringssätt, om förändring deruti . . 148.
FångPredikanten i Landscrona, dess arfvode 128, 237.
— å Waxholm, dito 128, iZrj.
Fångvaktmästare, deras löner .... 237.
FältMarskalkar, deras Löner, angrde . . 23g.
Fängelserne i Riket, Vaktbetjeningens Lönevillkor
........ 128.
Färjemans-Bolaget i Helsingborg, chartering af
deras Båtpass ang:de 20.
I
i4
Bet.
Färjor och Färjekarlar, Statsanslaget derför .
Fögderierne i Norrbottens Län, förändrad indelning
deraf .......
Fögderi, nytt i Wermland ....
Fördelnings-Läkares arfvoden ....
Författningar, om utfärdandet af ändringar och
tillägg deri
Förlagslån nr ManufacturDiscontFonden, om
förlängning i tiden för åtnjutande deraf
Förskotter af Statsmedlen, ang:de redovisning
för dem ..*.....
FörslagsSummor, allmänna ....
Försvarsverket till Sjöss i allmänhet, anslaget
dertill ........
Försvarsverkets iståndsättande, ang:de
— Materiella behof, anslaget dertill . 239,
Försäljning af Kronans efifecter, redovisning för
medlen . ......
Förvaltningen af Sjöärenderne, disposition af
iotde HufvudTitelns anslag ....
Förvaltande Verkens löner och pensioners anordnande
från StatsContoiret ....
— inkomster, om uppbördens öfvertagande af
StatsContoiret.......
Garnisonssjukhuset, Allm., StatsSummän i32,
— byggnaden, granskningen af medlen dertill
214-, 215,
— — anslag till dess fullbordande
GeneralAdjutantens Expedition, anslaget dertill
N:o
147.
128.
128.
23g.
12.
202.
62.
237.
i5i.
255.
416.
62.
i5i.
332.
4o6.
23g.
232.
340.
23g.
i5
Bet. N:o
GeneralAdjutantens, dess Arfvode . i32, 23g, 3i6.
GeneralitetsStaten ...... 23g.
—i dess Löner ..... i32.
GeneralitetsStaten, dess Pensioner 23g, 3o4, 3i6, 352.
GeneralFältTygmästarens Lön . . 23g, 3o4, 3i6.
— för Fortificationen . • . . 3i6, 3o4.
Godlund, Fabrikör, om belöning . . . 188.
Gods- och Fartygsegare, om ersättning för förluster
genom Lotsars förvållande . Litt. F. 54.
Gottlands NationalBeväring, om Befälets Löner i32, 23g.
Granskningsrätt, vidsträcktheten af B.. St:rs Revisorers
........ 62.
Gratificationer: åt Commissarien Ek . . 67.
— åt R:g:sContoirets Tjenstemän för utdelning
och redovisning af Riksdagskostnads-medlen
m. m. ........ 42tl"
— AssistanceContoirets UtlåningsDepartement 67.
— StatsCommissarien Westerstrand m. fl. . 4°4*
v. Greiff, Jägmästare, dess Pension . . . i5a.
Gripenstjerna, Friherre, om Pension för honom 427*
Gripsholms Slotts Statsanslag .... 125.
— KungsLadugård, eftergift af arrendet . 178.
Grönhagen, Major, angrde dess Page-lön . . 374-
Gustaf II Adolf, om uppresandet af en Minnesvård
öfver honom ...... 4^*
Gyllenborg, JustitiaeStatsMinister, dess Pension 203.
Gymnastiska Gentral-Institutet, Anslags-Sum
man
. . . . . ■ l33, 240, 3o4, 3l6.
Gymnastiken, en Lärobok derom . . . 240.
i6
Bet. N:o
GymnastikLärares anställande vid Universiteter
ne
och Skolor . . „ . . . . ,36,
Gästgifvares friheter, anslaget dertill . . ,4^.
Götha Canal, om ett förskott till förberedande
arbeten , . . ga, 102, 107, 10g.
— anslag dertill 3,
— Actier, deras beläningsrätt . . . 23.
— om Charteringen af Bolagets förbindelse 388,4ig.
Götheborgs Stads Fattigvårdsinrättning, understöd
dertill n5, 343.
Haga Lustslott, Statsanslaget . . . 125, 236.
Haeffner, Capellmästare, dess löne-ersättning . i5.
Hallands Bevärings - Bataillons Befäls aflöning
..... i32, 23g, 3o4, 316.
Hallencreutz, Öfverste, lönförhöjning . . 62.
Hallnäs Bro, anslag till dess underhållande 2g3.
Heijderich, Enka, om Pension .... 262.
Hellberg, Assessof, om en ersättning . . 186.
Helsingborgs Färjemans-Bolag, befrielse från
slämpladt papper å Båtpass .... 20.
— HamnbyggnadsDirection, afskrifning af en
Skuld 56.
Hemliga Utskottets Canzlies aflöning . . 34 * *
Hemmansegare i Westernorrland, om fiske i
jlngermanna-EIfven jgS.
Hemmansräntornes förenkling och reduction, angående
....... 323,4oo.
Hermelins, Friherre, arfvingar, angre ersättning igo,34g.
Iler—
*
*7
Bet, 3\T:o
Hernösand, hyresmedel för LandshöfdingeResi
dencet
derstädes
212.
Hernösands Stift, 0111 förbättrade Löner för
SkolLärarne deruti ..... 142.
HingstmedelsCassans användande till hästafvelns
förbättrande 377, 420.
Hingstpraemier i allmänhet . . . . 147.
— i Skåne ..... —
Iljo Stad, om dess andel i Kronans Salören . 5g.
Hjortberg, om förnyelse af arne Trollhätte Slussverks
Lottsedlar . . . . . . 21.
Historia om Konung Carl XI:s Regering, anslag
för författandet deraf . . i3g, 243, 3i5.'
«r— Svenska Folkets, under Konungarne af Wasa
Ätten, dito dito ..... 242.
HofCancellerens Lön ...... 237.
IlofhållningsSummä, H. K. H. Kronprinsens . 236.
HofRätterne, ökadt antal Ledamöter och Betjening,
samt Löntillökning . . . 128, 2,37.
HofStallets utfodring, anslaget . . I2Ö, a36.
HofStatsPensioner, grunder för reglering deraf 4OI>
Holm, hemman, dess inköp .... 206.
Ilospitalers och Lazaretters underhåll, anslagssumman
ang:de . ’ . . . . 144» 24^-
Hospitals- och BarnhusFondens Räkenskapers
granskning
296.
Håkansson, Inspector, om eftergift af obetaldt
arrende 178.
2
i8
v
Bet. N:o
HäradsSkrifvarens i Tunaläns m. fl., Härader, Lön 237.
Hästars skoning, remontering, m. ra. . . 237.
Höganäs Stenkolsverk, Statens bidrag dertill . 8g.
Högsta Domstolen, om en Vaktbetjent dervid 128.
Hötorget i Stockholm, dess utvidgande . . i58.
Jacobsson, Bergmästare, dess ersättning . . i5i.
Iggeström, Kamererare, om eftergift af dess
skuld
2g5, 38g.
Indelningar vid AdelsfaneRegementet, om försäljning
tiil Skatte deraf .... y4-
Indelta Arme'ens Befäls Löner, reglering f i3a, 23g, 3o4,
deraf ...... (_3i5, 3i'6.
Indelta Infanteriets Lifmundering . . . 23g.
Indelta LöningsRäntors indragning till Statsverket
....... 124, 235.
IndragningsStatens tryckning ang:de . 68, gg.
— Flottans, ang:de ... i5i.
IngenieurCorpsens Stat .... i32, 23g.
Inhyseshjonen i Kronobergs Län, ang:de deras
dagsverksskyldighet ..... \5i.
Inkomster, StatsVerkets, beräkningen deraf 54, 123.
InkomstTitlarne, derå anordnade utgifter . . 62.
Inqvartering, om ersättning till Mar-fi4, 166, 26g,
strands Stad derför . . . (.385,411» 429-
Institutet för Blinda och Döfstumma, Statsanslaget
ang:de .... i44, 248, 3o4, 3t6.
Instruction för R. St:rs Revisorer, förslag dertill
353.
Interesse-medlen, deras beräknande . . 54, 123.
»9
Bet. N:o
InyalidlnrSttningen på Ulricsdahl, anslaget i44, a48.
— Räkenskaper, ang:de R. St:rs Revisorers
anmärkningar 62.
— verkställd revision af 1826 års räkenskaper 3oi.
Inventering af Meubler och Linne i K:gl. Slottet 43g
JordbruksContoirs
inrättande, angrde . . i3.
Jordförluster, genom Götha och Södertelje Ca
nalers
anläggning, angrde 2Ö2.
Juringius, Assessor, om belöning . » . 174.
JustitiaeCancellerens Lön, angrde . . 128, 237.
— Ombudsmannens dro .... 168.
— Rådernes dro ...... 128.
— StatsMinisterns dro .... 237.
Järta, f. d. Landshöfding, dess Pension . . iÖ2.
KammarRätten, Presidentens Taffelpenningar,
angrde ii8, 237.
Klubb, gemensam för alla 4 RiksStånderl 4°* 166.
— serskildt Mern. om verkställigheten 167. —.
Klubbar, RiksStåndens, kostnaderne för desamma
...... 4*j 42j 97,98.
Klädes- och Bomullstygs-tillverkare, ersättning
till dem för deras dyra inrättningar . . 356.
Kohlräntors i Stockholms Län utgörande . . 228.
Konga och Upvidinge häraders fördelning emellan
2rne Fogdar ...... 128.
f. d. Kongl. Famillen, rörrde Bankens ersättning
för dess förskott till liqviderande af dess förmögenhet
. . . . . .V 96, JÖ2.
20
Bet. N:o
Korsö Fyrbåk, inköp deraf . . . .8, 78.
Koskull, Major, ang:de dess Löneförmåner . 398.
KrigsAcademien, dess anslag . . . i3a, 23g.
— Löntillökning för Lectorerne 142.
KrigsColIegium, aflöningen, ang:de . . . i32.
— Departementer, Statsanslagen i3a, 289, 3o4,4i6,44t*
— CassorsBalancers utredning .... 62.
KrigsCommitte'ens Invisningar, prsescriptionstid
för inlösen deraf ...... 67.
KrigsFonden, dess fordringar angtde . . 62.
— angående granskning af redogörelsen derför
......... 092,
KrigsHofRättens Stat. . . . 128, i32, 237.
— MilitaireLedamöters Tractamenten . . 62.
KrigsSkepp, försäljning deraf, och medlens redovisning
.... 101,218,369,39g.
Kronans hus och byggnader, anglde 3o4, 3o5, 343.
Kronobergs Kungsgård, dagsverken dertill, an
slagne
Landshöfdingen i Kronobergs Län . i5i.
Kronobetjeningens i Jönköpings Län löner . 128.
Kronofogde-Löner, nya .... 128, 237.
— i Norra Länen, förhöjning deruti . . 128.
Kronohemman å Öland, försäljning deraf till
Skatte ........ 72.
Krono-lefveranscr och besigtningar derå, ändring
i föreskrifterne derom .... 366.
Kronoskjuts-legan, förhöjning deri . . • 3og.
KronoTionde-lösen efter bestämda priser, undersökning
om förhållandet 54; 123.
21
Bet. N:o
KronoUtskylders utgörande med Spannmål . 225.
Kronprinsens IlofhållningsSumma . . 125, 236.
Kronprinsens Husar-Regementes StatsSumma,
ang:de ....... i32, 289.
Krutförsäljnings-expeditioner till America och
Medelhafvet, ang:de . . . .216, 284.
Krut- och Saltpeter-medlen, beräknandet deraf 147.
— — deras användande . . Litt. G. 54, 123.
Kungsängarnes bergning, anslaget dertill . . 147*
Kungsöhrs KungsLadugård, arrendet deraf . 229.
— — angtde Åkerbo härads dagsverksskyldighet
dertill ...... 386, 423.
Kungsöhrs Slott, medel till dess reparation . 236.
Kyrkornes fastigheter, dess vard och förvaltning
. . • • • • • •
Ladugårdslands Bränneri-byggnaders upplåtande
till Veterinairlnrältningen .... 007.
Lagercrantz, Kronofogde, om nedsättning i Arrendet
för hemmanet Barkarby . . . 47*
Lagmans- och Häradshöfd,-Räntan, beräknandet
deraf ..... Litt. A. 54, 123.
Lambarudds Hemman, nedsättning i Arrendet
l62*
LandsFiscaler, löner för dem ... - 207.
Landskrona, FångPredikantens Lön ang:de . 128.
— Stads Kyrkogårds raserande 17, Ör.
— fullbordande af en Vatten-aflopps
trumraa
27-
Kronans byggnader derstädes . 3o8.
:aa
Bet. N:o
Landshöfdingarnes Embets-vKuugörcIsers tr.yckning
ang:de ,89, 3io.
Landshöfdingen i Kronobergs Län, angrde de
honom anslagne dagsverken till Kronobergs
Kungsgård 3,5,
LandshöfdingeResidencehus i Nyköping, angrde
Stadsutskylderne deraf ... 36, 2i3, 3i4.
Landshöfdingen i Christianstad Lön . . 128.
Landsorts Fyrbåk, inköp deraf . . .8, 78.
LandsStaternes Lönereglering . . 128, 237, 271.
LandtMarskalks-Klubben, indragning af mathållningen
. . . . . . .42, g8.
Landtmäteristaten, angrde de till indragning
ställde Löner x52.
LandtRäntemästarens i Götheborgs och Bohus
Län
lönevillkor . . . . . • n3.
Landtbeskäliare, skyldighet för Säteri-innehafva
re
att anskaffa sådane ..... 147.
Lazarettet i Stockholm, anslaget . . . 144.
Lazarettet underhåll d:o . . . 144, 248.
Lazarettshus på Gottland, uppförande deraf . 5i.
Lazaretts- och CurhusRäkenskapernes granskning,
angrde underd. skrifvelse derom . . 412•
Lectorerne vid KrigsAcademien, förhöjde Löne1,
142.
Leijonbackens ombyggnad, medel dertill . i4g, 25i.
Lenngren, Comm.-Råd, dess Arfvode . . 200.
Liewen Capitain, dess Page-lön . . . i52.
LifRevffringsRegemeutels Aflöning . . i32, 23g.
23
Bet. N:o
LifGärdet till häst, Statsanslaget i32, 23g, 3o4, 316.
— Svea d:o — — —• —
— Andra d:o — — — —
Lifmunderingen för Indeldta Infanteriet . i32, 23g.
Ling, Professor, betalning för en Lärobok i Gymnastiken
........ 240.
Liqviden med f. d. K. Famillen, ersättning till
Banken för dess förskott dertill . . . i5?.
— emellan Förvaltn. af SjöÄrenderne och All
männa
Magas.-Inrättn. ... . . 320.
LiqvidationsConvention med Hyska Regeringen,
om fördelningen af de derigenom influtne
medel ....... i65, 288.
Ljuspenningar, deras upphörande . . 128, 207.
Lombard Lånerörelse, om upplåtande af R:gs
Contorets
hus derför 376.
Lots- och Båk-afgifter, deras användande Litt. F. 54, 123.
LotseriStatens aflöning . . . : . i5r.
— IndragningsStaten ..... 1Ö2.
Lowers Alunbruk, tionde af tillverkn. dervid . 3, 77.
Lunds Academie, ersättning för frånkänd Tionde
..... 28, 82, o35, 240.
Lust-Slott anslagen för dem .... 236.
Lyshållning m, m. för Kronans hus, anslaget dertill 147*
j382, 383, 384, 4'°,
! 414,415,425,426,436.
Lån ur publike Cassör, om Räntans nedsättning
derå ....... 64*
Låneanslag, till en Brobyggnad öfver Tranarps å 53.
Lånbidrag åt FastighetsEgare
24
211.
136.
i4a.
3, 240.
246<
3gi.
Bet. N:o
Lånefond för Landtman, angtde ... g.
Länerättighet i ManufacturDisconten för idkare
af Tvål- och Såp-tillverkningen . , , 2o3.
Länshäckten, uppbyggande af några , ,
Lärare i Exercice, Målskjutning och Gymnastik
vid Universiteterna och Skolorna .
Läroböcker, belöning åt Författare deraf
LäroVerken i Riket, anslag derför . ,
Lärolnrättningar vissa, anslag dertill
Löfås SilfverYerk, angrde . , ,
Lön för Justitieombudsmannen, förhöjning
deri •  168.
Löner, Contributioner derå, angrde . . . 235.
— för Ståthållaren vid Strömsholms Slott . 236»
Lönefyllnader, anslag dertill vid RiksMarkegångsprisets
stigande öfver 6 R:dr . 324, 33o.
Löneförbättringar, huru de skola åtnjutas . 237.
Lönebesparingar i Riksg:sContoiret, deras användande
till understöd för Enke- och PupillCassan
derstädes ..... 260,
Löne-ersättning för RådhusRätternes Notarier
84-
Löners bestämmande i Silfver .... 124.
—> disponerande i de administrativa Embets
Verken
I23.
Löneförbättringar för Tjenstemän vid Stute
rierne
350>
LöningsRäntor indelta, deras indragning till
Statsverket  235.
25
Bet. N:o
Magazin, uppförande deraf vid Mörbylånga
Köping 491
MagazinsFonden, afskrifning af dess äldre fordringar
,  2QQ, 2C)4'
— Inrättningen, uppförande pä Indragnings
Stat
af den tillökning som genom Utredningen
kan uppkomma . . . i5'z.
— — dess förvaltning och utredning 208, 285.
— — dess hus och byggnader, disposition
deraf
3o6.
Malmö Barnhusinrättning, disposition af dona
tionerne
dertill
io5.
f54. Litt. B.
Mantalspenningarne, deras beräknande < , „
l,2J, IJ7> I92-
MantalsskrifningsProvisioner, anslaget derför . 147.
Manufactur-Discont-Fonden, dess granskning i
Kam marklätten 23i.
ManufacturDisconten, ang:de dess förvaltning 2or.
ManufacturMedlen, angrde .... —
ManufacturDiscontReglementet, ändring deri . 200.
Mariaeberg, obetaldt arrende för Trädgården derstädes
....... 62, 3ig.
Marstrands Fästning, Commendantens arfvode
angående 3|6.
Marstrands Stad, ersättning för utgjord Inqvartering
14» *66, 269, 385, 411, 429-
Mechaniska Skolans Stats-anslag . . i33, 240.
Medelpris å Spantnålen under Löncrne . . 124.
MellanSysslets Fögderi, fördelning deraf . . 128.
26
Bet. N:o
Mellby hemman, irfltöp deraf åt Staden Strömstad,
ang:de ....... 175.
Meublers underhållande i Kongl. Slottet, anslaget
dertill , 12 5.
Militaire Enkors och Barns pensionerande . 24g.
MinisterStatens aflöning .... 62, 2B7.
Minnesvård,! om uppresandet af en öfver_Gu
staf
II Adolph ...... £6.
Motala Verkstad, ang:de dess Lån . . 200, 201.
Motioner, utdelning till Utskotten af tryckte
exemplar deraf 33.
De Mottoni, Ofv.-Lieutenant,dessLöneersättning i52, 254.
Munthe, L. W., om utbekommande af Skogs
åverkansböter
4-
Musaei-byggnad, anslag för uppförandet af en
sadan ........ i43.
MusaeiTaflor, medel för rengöring deraf . i43, 247.
MyntVerkets Räkenskaper, granskningen der
af
* . . , * . • • • 3oo.
Myntvärde dess bestämmande före beviljandet
af löneförhöjningar ..... 235.
— bevarande från försämring . . . 124.
Mölndahls Qvarnegare, rörande målningen för
Kronans räkning . . . . . .116.
NordAmerikanska Medborgares fordringsanspråk,
angrde liqviden deraf 327.
NormalSchola för Vexelundervisningen i Stockholm
....... 133, 240.
Norrby Hemman, arrendets nedsättning . . 162.
27
Bot. N:o
Norstedt, om skattelösen för Lägenheten Pihl
udden
........ 17g.
NumerLotteriet, behållningens allemnande till
R:gsContoiret . . . .54. Litt. E. 123.
— dess bibehållande ang:de 54- Litt. E. 123, i5j.
— afskrifning af dess fordran hos Helsing
borgs
HamnbyggnadsDirection . . 56.
— fritt Spelsätt 25g.
— angtde dess till PigrsCont. aflemnade be
hållning
67.
— Räkenskaperne, Revisorernes anmärkning
dervid ....... 62.
— ÖfverStyrelsens öfverflyttning till Riksgälds
Conloiret
. . . . . 67, 33g.
Nyeds Sockens Bergslagsfrihets upphörande angående
....... 278, 370.
Nyköpings Stad, om utskylder till StadsCassan
af Residencehuset derstädes . . 36, 213, 3i4-
Nyköpings Skola, anslaget dertill ang:de . 27g.
Nyqvarns Bro, underhållsskyldigheten deraf . 2g2.
Obligationer partial, afskrifning å hufvudför
bindelserne
....... 67.
Observation och UppbördsProcenter, Anslagssumman
dertill ...... 147.
Oelreichska Enkhuslnrättningen, upplåtande af
en Kronans Tomt dertill . . . 6r, 11g.
Officerare, Arme'ens, om Stipendier för dem . 19,80.
— i Armeen qvarstående, deras tjenstgöringsskyldighet
18.
a8
Bet. N:o
Oförutsedde Militaircbehof, anslaget dertill å
3:dje Hufv.-Titeln .... i32, 23g, 347.
—- — d:o å io:de Hufv.-Titeln . . . i5i.
Ordinarie Räntan, ang:de .... i5y
Ortopediska Institutet, understöd derför . . 106.
Ottenby Kungsgård, ditcommenderande af ett
visst antal Smålands Husarer för undervisning
i Veterinair-kunskapen .... 147*
— angrde inrättandet af Stuteri derstädes 147> 2Öo, 420.
Ouchterlony, K. Räntmästare, en honom tillagd
Gratification ang:de ..... 62.
Owen, Bruksidkare, afskrifning af dess skuld
till Manuf.-Disconten .... 217, 2g8.
Paijkull, Enka, om Pension för henne . . iÖ2.
PaquetPost, inrättande deraf . . . 66, ig3.
Pension, för KammarMusicus Crusell . 38, 79.
— „ LandsKamereraren Selling . . 87.
— „ Generaler . 2^g.
— ,, Commissarien Heijderichs Enka . 262.
PensionsCassa, CivilStatens, anslaget derför . i4$.
— Armeens, bidrag af StatsVerket dertill . i46.
Pensionslnrättn ingen, Civil Statens, StädernesEm
betsmäns
delaktighet deruti ang:de . • 28g.
Philipstad, om ersättning för Tullbetjentes och
deras Enkors underhåll.... 83, 166.
Pililudden, Lägenhet, skatteköp deraf . . 17g.
Planpenningar, förhöjning deri till Öflandehults
Hemman ....... 270.
Plittorps Hemmans användande till Boställe för
Häradsskrifvare . . . . • 237.
29
Bet. N:o
Poehet, Fabrikör, dess förlagslån
200.
Porto-afgiften för inrikes brefvexlingen .
397-
Fostmedlen, deras beräknande ....
54.
PostYerket, ang:de i dess Räkenskaper balance-
rade skulder och fordringar ....
62.
— dess allöningar och omkostnader . 128,
237.
— dess förvaltning år 1826 ....
20 5.
Prsescriptionstid för Trollhätte Slussverks Lott-
sedlar ........
2 r.
— — SlottsSnickaren Dumraths lemnade In-
teckning . . , . . . 22,95.
— — förnyade Creditsedlar ....
67.
— — förnyadt Realisationsbevis . t
—
— — så kallade gamla Riksgälden
—
— — Krigsförvaltn:sCommitte'ens Invisningar
—
PresidentsEmbeten, vissa, om indragning deraf
i7r.
Presterskapet i Skåne, skattelösen af dess Hem-
man : .
70.
PresteTaxan, om undersökning derom , .
227.
ProfSkolan i Stockholm, fortfarande anslag för
den
*4r.
ProsteTunnan, bevillning deraf ang:de
2 66.
Protocoll, RiksSt.åndens, tryck-f 23, 24,25, 3i, 108, 261,
ning och utdelning m. m. . .(_272, 355, 3go,43i, 44°*
Proviant-lager i Carlskrona, liqvid derför emellan
Förvaltn. af SjöÄrenderne och MagazinsInrättningen
. . 320.
Provincial-Chirurgen i Stockholms Län, dess
arfvode 128, 237.
3o
Bet. N:o
Provincialläkare, arfvoden för dem . 128, 237.
Präss, Boktryckare-, Cylindrisk, om anskaffande
af en sådan 170.
Ramlösa Hälsobrunn , anslags-summan derför 147, 2Öo.
Recognitions-skogar, grunderne för deras skattläggning
256, 364»
Religions- och Barna-undervisningen i Wermlands
Finnmarker, anslag derför . . 133, 240.
Remisslage, anslagssumman derför . . . 147.
Remontering, anslaget .... i32, 23g.
— Contracters uppgörande .... 147.
Representationskostnader, Talmännens . . 41»
Rese- och Tractaments-penningar, anslaget dertill
å ardra Hufv.Titeln . . . .128, 237.
— — d:o å 3:dje d:o i32.
d:o å io:de d:o i5i.
RasidenceHuset i Hernösand, hyresmedlen derför
212, 32g.
Restitutioner, anslagssumman .... 147.
RevisionsSecreterarnes löner, förhöjning deri \
C397)
Revisioner af StatsUtskottet verkställda
— af 1826 års förvaltning af Statsver
ket
318, 38r.
t- anslagen för KrigsCollegii Departementer 28r.
— Dito Cassör . . . 282, 283.
-t- Förvaltningen af SjöÅrenderne 265, 343.
— Tullverket .... 33i.
3i
Bet.
N:o
Revision af
Postverket ....
205.
—
ChartseSigillataeVerket . .
4o3.
—
MyntVerkeJ; ....
3oo.
—
NummerLotteriet . .
338.
—
SeraphimerOrdensGilletj . 296,
4l2.
—
SaltpeterFonden
337.
—
Civile PensionsCassan . .
J»
—
Invalidlnrättningen . . .
3oi.
—
GarnizonsSjukhusets underhåll
2l5.
—
Dito nybyggnad
214.
—
Cassernbyggnaden för K. a:a Lif—
Gardet .....
210.
—
Strömrensningsfonden . .
35i.
—
Krigsfonden ....
392.
—
Lappmarks Ecclesiastiquefonden
33,3.
Revision af Stats- B:co- och R:gs-Verkens Rä-
kenskaper ,
tidens bestämmande derför
35g.
Revisorer, R.
St:rs, deras Berättelse om Stats-
Verket, an
g.de ..... 62,
319.
— — dito om RiksgäldsVerket ...
67.
RiksArchiv, om en mera tjenlig local derför .
2.
RiksBokslutet, ang:de åtskillige dithörande omständigheter
....... 4°7‘
RiksdagsUtgifterne, angrde .... 2.
Riksgälden, Gamla, liqviden deraf . . . 67.
RiksgäldsContoiret, Revisorernas Berättelse om
förvaltningen ..... 67, 182.
— StatsUtskottets Berättelse om dito . . g5.
3l
Bet. N:o
RiksgäldsContoiret, upplåtande af dess hus till
en Lombard-rörelse ..... 876.
— balancerade fordringar och tillgångar 96, 274.
— angrde dess behof, fran och med i83o t. o.
m. i834 ...... 3o2, 343.
— upplåtande af dess hus till Samlingsrum för
de 3 Ofrälse Stånden m. fl. . . . . 204.
—- GreditSedlar, angtde tiden och sättet för
invexling och upphörandet deraf . . . 4*3.
granskning och approbation deraf . 357, 379.
— lönebesparingars användande till Enke- och
Pupill-Cassan 260.
— löne-tillökning för Tjenstemännen derstädes 42r
—
dito för Canzlisten vid Hrr Full
mägtiges
Expedition ..... 358.
—- dess Utländska Gäld, dertill hörande Partial
Obligationer
ang:de ..... 67.
—■ Räkenskaper, visse, föreslagne afskrifningar
deruti
. 378.
— Reglemente för Fullmägtige der- r4o8, 422 > 433,
slädes ,  1 437? 442*
Riksmarkegångspriset anslag till Löne-fyllna
der
då detsamma öfverstiger 6 R:dr . 324, 328.
RiksMusseum, anslaget derför . . . i43, a47*
RiksRegalierne, om inventering deraf . . 336.
af Robsahm, Gapitain, angtde dess borgens-förbindelse
....... 121.
Rosenblad, Excellence, dess löne-ersättning i52, 3i5.
Rosenbergs Slott, aöslagssumman . . . 125.
33
Bet. iN:o
Rotering, befrielse derifrån för vissa Gästgif
veriHemman
....... igy.
Ryska Regeringen, dermed afslntad Liqvidations-Convention
, fördelningen af influtne
medel ........ 165.
Rå och Rörs samt Insockne Friheter, indragning
deraf, angrde ..... 180.
Rådhus-Rätterncs Notarier löne-ersättning till
dem ........ 84.
Ränta, nedsättning deraf å Lån ur Publika
Cassör ... ..... O4.
Räntan Ordinarie, beräkningen deraf . 54, 123.
RänteKammarens assignering å Banken och R:gs
Contoiret,
ang:de ...... 3^5.
Räntor, om deras utgörande af några Thorshälla
Stad upplåtne Hemman . . . 60.
Ränte-persedlarnes förenkling och reduction,
ang.de
Rörby Hemman, nedsättning i Arrendet . . 47*
Saive, Doctor, om arfvode .... 128.
Sakören, om öfverlåtande till Staden Hjo af
Kronans andel deri ..... 5g.
Sala Silfververk ang:de ..... 199.
SaltpeterFonden, dess upphjelpande 54, Litt. C. 123, 147.
Saltpetergärden angrde 54, Litt. C. 123, 1,59, >92,3o3.
— dess ersättande af Tullmedlen och Brännvins
Bevillningen
417-
Saltza, om låne-rättigliet i ManufacturDisconten 2o3.
3
1 v
Bet. N:o
SaluAccissen afStäderne, om dess upphörande 54-Litt.G.
angrde 3g5.
Samlingsrums anskaffande för de Ofrälse Riks
Stånden
........ 2o4-
Sandby Kungsgård,dagsverksskyldigheten angrde 268.
Schlyter, Juris Doctor, dess arfvode ang:de . j52.
Schmidt Enka, ang:de dess skuld . . . 200.
Selling, LandsKamererare, dess pensionsrätt . 87.
SeraphimerOrdens Gillets Räkenskaper, angrde
Revisorernes anmärkningar dervid . , 62.
— angrde granskningen af 1826 års förvaltning
t ..... . 296, 412.
SilfverJettoner vid VetenskapsAcademien ang:de i43.
Silfversköld Öfverste, dess Accords-ersättning . 29.
af Sillen, Kamererare, dess Lönförhöjning . 122.
SjöTullsmedlen, beräknandet deraf 54, 123, 157, 192.
SjöTullsBe vill ningen ang:de . . . 371, 3g4-
Skatteköp af vissa Kronofisken i Herjeådalen . 287.
Skattelösen, af Prästerskapet i Skåne tillhörige
Hemman .
70.
Skattemannarätt å ifrån Recognitionsskogar utbrutne
Hemman och Lägenheter . 257, 365.
Skellnora Kungsgård, nedsättning i arrendetangde 4°5-
Skeppsuppbringningar, ensättning för förluster
derigenom ....... 65.
Skifteskostnaders ersättande åt Boställsinnehafvare
. . . . . . . . 322.
Skinnskattebergs Bergslags Privilegier angrde 277, 343.
Skogsåverkans-böter, utbekommande deraf . 4•
35
Bet. N:o
Skola, Elementar och Prof- , . . i4r, 245.
Skoning Hästars, anslaget dertill . . i32, 2jg.
Skrifmaterialier och Expenser förslags-anslaget
dertill å 2ta H. T • 128, 237.
— — d:o å iorde x5r.
— — för KrigsCollegiuin , , i3a.
Slott, om uppförande af ett sådant i Helsingborg
3o.
Slottets, Kongl., Police, Lys-och Renhållning,
anslaget derför . . . % . 12.5, 236.
SlottsKnecktar, 4 nya angtde .... 236,
Sophia Albertina Prinsessa, om medel till hennes
begrafning 104.
— — dispositionen af HofhållningsSumman 125.
— — HofStatens pensionerande . . . i52.
Spanmål under Lönerne, medelpris derå angrde 124, 2.35.
— under MilitaireLönerne . . . . i32, i5g.
Span målsupphand ling och Bageri-kostnader,
anslaget å 3:dje H. T. ... i3a.
— — d:o å io:de d:o . . . i5r.
Spinhuset i Stockholm, anslaget . . . 147-
— i Landsorterne d:o —
Starby Kungsgård, skattemanna-rält derå ^342* 36^'
StatsbristSumman dess belopp ang:de . . 335.
StatsBudget angtde ...... 235.
Stater Special för Clerecie- och LäroVerken . 240.
StatsGontoirets Stat ang:de . . .128, 237,
3*
36
Bet. N:o
StatsMlnistrarnes Löner ang:de . . 128, -xij.
StatsRådens d:o ang:de . — —
StatsRådet, en Vaktmästare till uppassning — —
StatsRegleringen: Allmänna Frågor rörande densamma
. . • 124, 235.
i:a Hufv.-Titeln . . 125, 236.
2:dra — . » 128, 237.
3:dje — . . i32, i3g.
4:de — • . .i 33, 240.
5:te — . .i43, 247.
6:te — . 144» 246-
7:de — . i45, i46, 24g.
8:de — . .147, 25o.
g:de — . . i5o, 252.
io:de — . i5r, 253, 3i5.
IndragningsStaten . . i52, 254.
— angrde ett misstag deruti . 352.
— Förstärkta StatsUtsk. Memo
rialer
i vissa delar 316, 325, 33o.
— SummarisktSammandrag der
öfver
..... i53.
StatsSecreterarnes Löner, ang:de . . 128, 237.
StatsVerkets behållning af 5 Millioner ang:de . i56.
— tillstånd och behof, Kgl. Prop. allmänna
frågor ang:de ..... 124, 235.
— Inkomster, beräkningen deraf . . 54, 123.
— Räkenskaper, granskningen deraf . . 286.
Stenkolsverket vid Höganäs, Statens bidrag
dertill
8g.
37
Bet. N:o
SterbhusAfgiften, dess beräknande . 54* Litt. A. 120.
Steijern om Skattemanna-rätt å Lägenheter under
Starby Kungsgård . . 181, a58,342,36r.
Stipendier för Officerare .... jg. 80.
Stockholms Slotts Stat, uppförande af en Ståthållare
derå ........ I26.
Stockholms Stads Storkyrka, anslag dertill . igi.
— — Undervisningsverk, Löne-anslag för
Lärarne .... ,37j 241.
Strinnholm, belöning för en Historia i38, 342, 325.
StrömrensningsFondens förvaltning, Bevis, an
märkn.
dervid
Q2.
Strömsholms och Kungsöhrs Slotts Statsanslag 125, 236.
— Lön för Ståthållaren dervid . . . 236.
— anslag till reparation dervid , . . 127.
— Stuteri , dess Stats anslag . . . 147, 25o.
— förening med Kungsöhrs Kungsgård . . 147.
Stuterierne, Löuförbättringar för Tjenstem.
Ståthållaren på Stockholms Slott, dess arfvo
de angrde
Städers friheter, anslaget dertill
Städernes Embets- och Tjensteinäns delaktighet
i CivilStatens Pensionslnrättning . . 289, 343.
Summariska Redogörelsen, förändrad tid för
deras afgifvande 226.
Sundblom, nedsättning i Arrendet af Borby
Hemman ....... 47.
SundhetsGollegii AflöningsStat . . .128, 237.
Svartsjö KungsLadugård nedsättning i Arrendet 55.
200.
l52.
i47‘
33
« * Bet. N:o
Svea LifGarde, Stats-anslag . , i32, 3o4, 3i6.
— Cassern, kostnaden för reparation derå . 62.
Sällskapet för Vexelundei visningen, Aflöni ng fölen
Lärare vid NormalSkoIan . . , 133.
Sörforss KronoLaxfiske, eftergift i Taxan . 34.
Taffelpenningar, för JnstitiaäStatsMinislern 297, 3x3, 317.
— , ,, Utrikes StatsMinistern » . 297, 313, 3x
— „ StatsRåden ...... 297.
— „ Presidenten i KammarRätten 128,237,297,313.
Taflor, inköp af 3:ne st. . . . . . 173.
Talmannens Representations-kostnader . . 4[*
Taxa Preste, ang:de dess upprinnelse . . 227.
Testamenten till fromma Stiftelser, chartering
deraf ........ 267.
Testamentsbevillning, borgens ställande derför 67.
Thorshälla Stad, räntorne af några Staden upp
låtne
Hemman ...... 60.
Tjenstgöringsskyldighet för i Arme'en qvarstående
Officerare , . . . , » 18.
Tingsgästnings-pepningarne deras beräkning och
utgörande . . . .■ 54. Litt. A, 123.
Tionde, Krono- och Kyrko, lösen deraf angtde 157.
— af Lovyer^ Bruk ..... 3, 77.
—- anslag frånkändt Lunds Aeademie , 28, 82.
Tiondegifvare»- och tagares ömsesidiga skyldigheter
och rättigheter ..... 184.
Tiondepiofvare, Stats-anslaget derför , , 147.
TiondeSpanmål, StatsVerkets rätt till Öfver
xnålskappar
å EeclesiastikStaterne anslagen 76, xig.
39
lief. N:o
TiondeTackjern ändring i författningarne om
dess Iefverering 224.
Tornerhjelm Fröken, om Pension , , , i52.
Trapp, RegtratsLäkare, dess löntillökning angtde —
Trippiska Köpegodsen, ang:de , , , , 234-
Trollhätte Slussverks Lottsedlar, om förnyelse
af 2:ne sädane , , , , , , 21»
Tryckning af Landshöfdingarnes 5:årsBerätteI
ser
,,44,444 5, 6,
af Grundlagsförändringsförslagen , , 432*
— af RiksStåndens Prot. och Bihanget der
dertill
4 4 ^ t * * ^3, 44o,
— anslag till kostnaden derför . . , 43k
—- af BondeStåndets Protocoll , , ♦ 25,
•— af RiddarhusDirect. d:o öfver justeringen af
R. o, A. Protocoll vid i8i5 års Riksdag
,,,,,,, 272.
— af Förteckningarne öfver Kronans Hus och
Byggnader , . ♦ . . ? 334, 400-
Tull å Spanmål ang:de , , . , , 3g8.
Tullbetjente, ersättning till Städerne för En
kornes
och Barnens underhåll 4 , , 83.
Tullmedlen, deras beräknande angtde 4 54, 123.
Tullverkets aflöning och omkostnader , 128, 237.
— B.äkenskaper, Revisorernes anmärkningar
dervid 62.
Uddevalla Stads Schola, lönförhöjning för Rector
dervid i42-
UllDiscontFonden, ang:de . . . . . 201
4°
Bet, N:o
Ulricsdahls Slott, Statsanslaget anglde . . 125.
UnderOfiicerares Enkors och Barns pensionerande 249.
Undervisningsverk, Stockholms Stads, fortfarande
Löneanslag derför .... i3/.
UndervisningsVerken, fördelningen af anslaget
derför ........ 4^0.
Uppbringningar, ersättning för förluster derigenom
....... 65, 84.
Uppbörden af åtskillige Förvaltande Verks inkomster,
uppdragas åt SlatsContoiret . . 4°&
Upsala Academie, ersättning för förloradt anslag
i34, 24o,3o4, 316.
Utarrendering af Boställen, som irinehafvas af
i Landtbruket oerfarne personer . . . 73-.'
Utgifterne för Riksdagen, bestridande deraf af
R:g:sContoiret
a.
Utrikes StatsMinisterns Lön .... 237.
Utskott, R. Sttrs, aflöning för Canzlicrne och
Vaktbetjeningen dervid .... 32, 48, 88.
— Expeditions-, biträde till Correcturläsning 90.
— bestämda Samlingsrum derför . . . 204.
Wadstena KrigsmanshusGassa, anslaget dertill . i44*
Wahlström, LandsKamererare, dess pension 1X2, 3i5.
Vaktknecktar, deras Löner .... 237.
Vaktare vid Flygsands-fälten i Halland., Bevill
ningsfrihet
för dem ..... 396.
Vattenledning i Carlscrona, anläggning af en
sadan ........ 9.
Wax
-
4»
Bet. N:o
Waxholm, Fångpredikantens derstädes Lön 128.
— Löntillökning för Kyrkoherden . 13r.
Ved och Kohl för de K:gl. Hofven, anslaget dertill 125.
Ved och Ljus för Fästnings- och Garnizons
orterne,
anslaget dertill . . . i32.
Ved- och Ljuspenningar på 5:te HufvudTiteln 143.
Wener, Grosshandlare, om nedsättning i arrendet
af Svartsjö KungsLadugård . . . 55.
Wermland, nytt Fögderis inrättande derstädes 128.
Wermlands Bruks- och Sågverksegare, deras
Låneunderstöd af Creditmedlen, ang:de . 67.
— FältJägare-Regemente, Statsanslaget angående
i3a, 239.
— LandtvärnsCassa, uteslutande deraf från
StatsVerkets Inkomster .... 54, 123.
WesterNorrlands Län, disposition af Landshöf
dinge-lönen
derstädes ..... i52.
Westerstrand, StatsCommissarie, dess Gratifica
tion
anglde 4°4-
Westman , Kammarskrifvare, dess Löntillökning iÖ2.
Westmanlands Läns Rantens Räkenskaper, afskrifning
derutur af ett förskott till Curhusanstalterne
derstädes 264*
VetenskapsAcademien, får medel för inköp af hus 247.
— dito till Silfver-Jettoner 247.
— dess Lån angrde . . 200.
.Veterinair-Inrättningen i Stockholm, anslaget
dertill 128,130,237,307.
/
42
Bet.
N:o
VexelControllenrs-befattningarne
172.
VexelUndervisningens NormalSchoIa
240.
af Wåhlberg, vice President, ang:de dess arf-
vode ........
IÖ2.
Vägars anläggning och underhåll, om anslag
dertill ........
52.
Värfnings- och Itecapitulations-penningar, an-
slaget dertill .......
i32.
Wäsell, om nedsättning i arrendet för Carl Gu-
stafs Stads Qvarn ......
35.
Äkefbo härads dagsverksskyldighet till Kungs-
öhrs Kungsgård  386,
423.
Åkerman, Professor, belöning åt honom .
106.
Ångfartygs communication emellan Stockholm
och Städerne vid Bottniska Vilken .
291.
Ädelforss Gulldverks Egendom, användandet der-
af ang:de ...... 275,
, 344.
Ägoskiften, anslag till utflyttningslijelp dervid .
2Ö2.
ÖfverCommendantsExpedition istockholm, för-
höjdt anslag ang:de .... i32.
, 23g.
ÖfverlntendentsEmbetets Stat, öfverflyttning af
2:ne Architects-löner .....
247.
ofvermålsKappar å EcclesiastikStatens Krono-
tionde-Spannmål, ang:de StatsVerkets rätt
dertill 76, 11 g.
Öfverskotten å StatsVerkets Inkomster, ang:de
dispositionerne derå .... 62, 154-
— — ersättning eller afskrifning af gjorde anvisningar
derå i55.
43
Bet. N:o
Öfverskotten, ordningen för lefvereringen deraf
till R:g:sContoiret ...... G7.
— derå anviste medel till FörsvarsVerkets
Materiel 416, 441.
Öland, försäljning till Skatte af Kronohemman
dera • * • • . . . . 72.
Öltsjö Tingsställe, anslag till Ved och Sängkläder
för Häradsfängelset derstädes . . . 148.
Örebro, om en Tomts upplåtande derstädes till
ett Skolhus ,9G.
Örlogsfartyg, angående försäljningen af 5 st.
sadane sarat redovisning af influtne medlen
..... . 101, 218, 369, 399,
