# ID: svediakorp-gov1935
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,466
# sentences: 2,158
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Betänkanden, N:o 9.54. 281
stöd af Förfa Un inga mes bestämda föreskrift, kunnat
fästa det afseende att Pension borde Wahlström tilldelas
,
Utskottet icke heller ansett sig böra dess förra yttrande
i ämnet frånträda, utan får detsamma oförändradt
till ytterligare pröfning framställa.
I anledning af den anmärkning, som Hr Helsingius
framställt, att nemligen Utskottet icke lika förfarit
vid behandlingen af de Landshöfdingen Järta och
Åssessoren Wahlström rörande Pensionsfrågor, får Utskottet
förklara, att Utskottet icke kan medgifva samma
anmärknings vigtighet, enär emellan desse frågor
det olika förhållande ager ruin, att R. St:r sjelfve för
den förstnämnde förut beviljat undantag från PensionsFörfattningarnes
tillämpning, hvaremot, hvad Assessoren
Wahlström beträffar, dess pensionerande innefattar
ett nytt ämne, hvilket Utskottet ansett sig böra,
enligt gällande Författningar, pröfva och R. St:rs
beslut underställa.
lito Adertonde Punden, om tillökning i Anslaget för
Lönlöse Officerare.
Inom Högh R. o. A. är anmärkt: af Hr Grefve
Brahe, Matt ännu finnes ett ganska betydligt antal
af fattige i Arme'en qvarstående Officerare, sorn hittills
icke hunnit att komma i åtnjutande af ExpectanceArfvoden,
hvilket jemte den befunne otillräckligheten
af Arfvodenas belopp, utgjort änledningarne till yrkandet
om tillökning i nämnde Anslag; alt Utskottet
4 B. »9
28?. Stats-Utskottets
tagit för ringa kännedom af ämnet, när man besinnade
dels luiru otillräcklig tillgången af 100 R:dr vore
för en af flere Personer bestående Familles bergning
på det aldra tarfligaste sätt samt dels huru de med ett
så ringa understöd försedde Officerare kunna blifva så
tjenstbara som vederborde, då de saknade medlen att
kunna sig försörja och vinna förkofran i sitt yrke,
hvarjemte Hr Bråkenhjelm, Pehr Reinh., under yrkande
af tillökning i förevarande Anslag, anfort: att
Svenska Militaire-väsendet, likasom andre Nationers,
ej kunde i fredstid bibehållas på samma fot som i
krigstid fordrades, hvarföre ock i Frankrike och England
en mängd Officerare voro ställde på half sold under
freden, för att vid tillfälle af krig vara att tillgå;
att dermed skulle kunna jemfÖras åtgärden här i
Riket, att genom ExpeetanceLöner åt Officerare i fredstid
kunna uppsätta nödigt befäl vid utbrytande krig
och att således i Hr Grefve Brahes förslag läge grunden
för en hushållsprincip.
På sätt R. Stirs till K. M:t aflåtne underd. Skrifvelse
af d. 23 Julii i8i5 innehåller, har väl det serskildta
Anslaget af 10,000 R:dr till Expectance-Stat
för lön löse Officerares och andre Tjenstemäns underhåll,
blifvit beviljadt med afseende å desse Personers
förtjenster under sednaste krig och Statens pligt att
gifva dem sin utkomst till dess de efter hand, vid yppande
ledigheter, kunna till tjenster på ordinarie Stat
befordras; men häraf anser "Utskottet icke följa, att
ifrågavarande anslag äfven är bestämdt till ExpectanceArfvoden
ut sådane under samma krig tjenstgörande
Betänka n den, N:o 254. 283
Officerare, hvilka antingen derunder innehaft eller sedermera
till träd t Loner a Stat, men genom afskedstagande
desamma lrånträdt; hvadan, och då detta förhållande
äfven synes vitsordadt deraf, alt af merberörde
Anslag för år 1828 ett belopp af 966 It:dr 32
sk. finnes odisponeradt;
Utskottet icke funnit skäl* att förändra dess förra,
af 3:ne RiksStånd utan anmärkning lemnade, yttrande
i ämnet.
12:0 Nittonde Purietehj örn Löne-er sättning föi' ÖfverstcLieutenanten
de Mottoni.
Hrr Uggla, C. IV. , Boij > J. F., och Toll, Florus,
samt Hr Lamberg, äfvensom RiksdagsFullmägtigen
Fale Burman ifrån Norrbottens Län hafva, hvar
i sitt Stånd, anmärkt, att Öfv. Lieutsn De Mottoni
bordt komma i retroactivt åtnjutande af den Löneeisättning,
hvarom för honom fråga blifvit vackt deruti
Nils Mansson från Malmöhus Län så vida instämt,
att han ansett samma ersättning icke böra beräknas
för längre tid tillbaka an 10 år, såsom utgörande denna
lagliga grunden för fordringsanspråk i allmänhet;
varande härvid anfördt och yrkadt, att bemäldte öfversteLieutenant
för den förflutna tiden vore ovilkorligen
berättigad till den honom medelst K. M:ts Nåd.
Fullmakt tillagde Lön, och hvilken han utan eget förvållande
frånträdl; att ett motsatt förhållande vore
stridande emot rättsgrunder och under Statens värdighet
alt beröfva en Tjensteman dess rättmätiga fordran;
och att Utskottet bordt föreslå R. Sttr, att hos
284 Stats-Utskottets
K. M:t anmäla De Mottoni till erhållande af ersättning
från den tid Regementet Royal Suedois upplöstes, att
af StatsVerkets besparingar utgå, antingen till hela
beloppet eller på sätt K. M:t Sjelf i Nåder kan finna
lämpeligt.
I anledning af desse anmärkningar och under åberopande
skottets i denna fråga förut afgifne Förslag, har, med
afseende jemväl derå, att Öfverste-Lieutenant de Mottoni,
gereom sin till K. M:t redan år 1816 ingifne underd.
ansökning om tillgodonjutande af den lön,hvarom
han den t Augusti r8i4 blifvit försäkrad, inom
behörig tid anmält och bevakat sin ratt i detta fall,
ehuru för bristande tillgångar Nådigt bifall till ansökningen
ej kunnat af K. M:t lemnäs , Utskottet nu funnit
sig böra, i stället för nämnde Förslag, tillstyrka:
att R. St:r hos K. M:t i underd. begära: dels att
K. M:t må i Nåder bevilja ÖfversteLieutenant De
Mottoni ersättning för hvad han efter upplösning af
Regementet Royal Suedois icke fått uppbära af den
i:a Majorslön 5oo R:dr, som till likhet med hvad
en Officerare af samma grad vid Konungens eget
värfvade Regemente innehaft; blifvit honom beviljade,
dels ock att hädanefter, intill dess De Mottoni
undfår motsvarande eller högre lön å Stat, han
må å Allmänna IndragningsStaten, jemte det expectanceArfvode
af 200 R:dr han derå redan innehar,
få uppbära årligen 3oo R:dr.
Tillstyrkande Utskottet tillika att beloppet af
den föreslagne ersättningen för den förflutna tiden
V
Betänkanden, N:o 254-
285
ina af RiksgäldsContoiret al under händer hafvande
Medel, pa K, StatsContoircts reqvisition, utbetalas.
i3:o Tjugonde Punclens om ersättning till Landshöfdingen
i Kronobergs Län för indragning af den
honom anslagne dagsverksskyldighet af Inhyseshjonen
i nämnde Tjäll.
Hos H. R, o. A. har Hr Grefve Mörner* Carlj
anmärkt, att då, enligt K. M:ts Nåd. beslut, ifrågavarande
Löneförmån kommer att vid i835 års slut
helt och hållet upphöra för honom, det ock torde
vara både med K. M:ts Höga vilja och Landshöfdingens
rätt öfverensstämmande, att denne sistnämnde
intill berörde tids förlopp oförminskadt måtte åtnjuta
den lön lian för närvarande innehade; hvadan ock
som det hufvudsakligen berodde på antalet af är,
hvarefter uträkningen skedde om eller i hvad mån
Landshöfdi ngeu linge vidkännas föllust eller icke, så
har IIr Grefven tillika yrkat, att Utskottet måtte bestämdt
föreslå de fyra eller högst fern sistlörflutne
årens medeltal, såsom grund för den Landshöfdingen
sålunda tillerkände Löneersältning.
Inom 11. BondcStändet hafva Johan Jacob Rutberg
från Norrbottens Län och Nils Mänsson från
Malmöhus Län anmärkt, dels, alt Utskottet, jemte
utredande hvarifrån dagsverksskyldigheten härflyter,
bordt i bestämda ordalag föreslå, att ersättningen
med år i835 upphörer samt dels, alt då meranämnde
dagsverken utgingo af torftige, ålderstigne och
t
286 Stats-Utskottets
lii ■äcklige Inhysesh jon , hvilka saknade förmåga att
förrätta kraftigare arbeten, och Landshöfdingen således
mäste åtnöja sig med sadane dagsverken sorn de
förmådde åstadkomma, borde ock ersättningen för desamma
antingen nedsättas lill hälften af det föreslagna
beloppet eller beräknas med endast 10 sk. 8 r,
B:co för hvarje sådant dagsverke; deri åtskilliga Ledamöter
instämt; hvaremot Sune Nilsson och Per
Ericsson från Kronobergs Län yrkat bifall å Utskottets
i ämnet gjorde hemställan.
Utskottet har, vid förnyad handläggning af denna
fråga, väl funnit sig böra förblifva vid sitt redan
afgifne tillstyrkande, att den ifrågakomne dagsverksskyldigheten
till Kronobergs Kungsgård skall upphöra;
men då tiden, för hvilken medelpriset af den
Landshöfdingen tillkommande dagsverkslösen uträknas
skall , torde böra utsättas, föreslår Utskottet
det tillagg uti sitt förra yttrande, att den årliga ersättningen
skall utgå till det belopp, hvartill lösen
för beiörde dagsverken, efter medeltal af de feni
sistförflutne åren kan finnas uppgå; hvarföre en
denna Lösen motsvarande Summa förslagsvis med
i5oo R:dr på denna Stat upptages, och derigenom
äfvenledes Bevillningsafkortningen för Mantalsskrifne
Inhyseshjon kommer att ej vidare äga rum.
Och finner Utskottet, då Inkomsten för Landshöfdingen
i Wexiö af ifrågavarande dagsverks ersättning
skall med i8J5 års slut upphöra, något vidare yttrande
i afseende derå icke vara af nöden ; Börandes Utskottet
härvid til lika upplysa, enligt Räkenskaperne,
Betänkanden, N:o a54- 287
atl för ar 1827 beloppet af de Mantalsskrifne Inhyseshjonen
dagsverken uppgått till 970 R:dr 26 sk. 8 r.
hvarföre desse Inhyseshjon åtnjutit motsvarande Bevillningsafdrag;
j följd hvaraf det bidrag sorn frän
StatsVerket kommer att utgå, ej utgör mera än omkring
5oo R;dr.
Beträffande det i anmärkningarne gjorde yrkande,
att lösen för ifrågavarande dagsverken måtte nedsättas;
så och då samma lösen efter Länets Markegångspris,
lika som förut bör Beräknas och en annan
beräkning skulle lända till Indelningshafvareus förfång,
anser Utskottet sig icke kunna samma Förslag understödja.
r4:o Sluteligen har Utskottets tillstyrkande i 21,-sla
Puncterij angtde de af LandshöfdingeLönen i Westernorrlands
Län utgående 1000 R:dr, såsom Pension
för Hr Gen. LieuCn m. m. Grefve J. A. Cronstedt
9
blifvit hestrid! inom V. BorgareStändet af Hr (Vestman
och uti H. BondcSländet af RikdagsFullmägtigen Nils
Strindlund från WesterNorrlands Län, som yrkat, att
dylike Pensioners utgående af ordinarie Embelsmäus
Löner må upphöra, såsom Grundlagsstridig!; att Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län borde komma i åtnjutande
af dess obestridliga rätt alt sjelf uppbära sin
lön, att Pensionen antingen borde å Allm. IndragningsSlalen
uppföras eller ock utgå af LandshöfdingeLönen
i Östergöthlands Län, hvilken förre Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län, Frihere Nieroth till träd t
efter bemältellr Grefve och General-Lieuteuant, ser
-
288 Stats-Utskoltets
tleles som sistnämnde Lön öfverstege den för Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län anslagne; och att
disposition af den ena Embetsmannens lönetillgångar
till gn annans förmån innefattade oordning och medförde
oreda.
Utskottet medgifver att en sådan disposition från
en Lön sorn den ifrågavarande och hvilken äfven
fästat R. Sl:rs år 1827 församlade Revisorers uppmärksamhet,
icke är enlig med ordningen inom StatsVerksförvaltningen;
men då, enligt hvad Utskottet i dess
förra Betänkande ådagalagt, nuvarande innehafvaren
af LandshöfdingeEinhetet i WesterNorrlands Län under
vilkor af merberörde afdrag samma Embete tilI—
trädt och ändring af förhållandet, alltså, efter Utskottets
tanka, icke hör äga rnm 5
anser Utskottet, med åberopande af dess förra utlåtande
i ämnet, sig icke kunna tillstyrka R. Strrs
gillande af hvad deremot anföidt blifvit, utan får
samma dess yttrande till R. H. Sttrs bifall härmed
ytterligare anmäla.
Slutebgen och till införande af den ordning, som,
i afseende på behandlingen hos R. St:r af frågor rörande
Pensioners beviljande , torde böra följas, har
Utskottet trott sig böra framställa det förslag:
att R. Sta- må för framtiden besluta, att ingen i
Statens tjenst qvarstående Embetsman eller Oilicerare
bör för denna sin tjenst af R. St:r Pensioneras,
utan framställning derom af K. M:t, såsom alla Ellike
tsmäns Högste Chef, eller Utöfver det belopp,
som K. M:t honom beviljat.
Betänka oden, N:o 254, 289
Enligt detta Betänkandes innehåll, kommer den
Summa af 5gg: i3. 6.
hvarmed Allm, IndragningsStatens contana
ta slutbelopp, enligt Utskottets förut afgifne
Förslag, skulle minskas, emot hvad
den enligt 1823 års Stat utgjorde, att ytterligare
ökas:
1:0 genom upphörandet af Vice Presidentens
af Wåhlbergs arfvode med , , , tooo, — —
2:0 genom förändringen af den för Öfverste-Lieutenanlen
De Mottoni föreslagne
löne-ersättning med
100, — —
samt uppgå saminanlagdt till 1899: i3. 6.
derigenom hela IndragningsStatens Gon tan ta Summa
skulle blifva, i stället för 270,000 R;dr, 288,900.
Reservationer:
Vid 6.le Punden ang-:de regleringen af Pensioner ne för
Högts. Hennes K. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
IlofStat och Betjening.
Af Herr CancellieRådet von HartmansdorffI öfverensstämmelse
med de meningar jag, både vid föregående
och denna Riksdag yttrat, angående grnnderne
flör IlofSlats-Pensioners beviljande, kan jag icke instämma
i Utskottets hemställan. Men då jag ej mindre
än någon annan, känner obehaget att för ögonblicket
stifta grunder för en Pensionering , der så många personliga
förhållanden och afseenden förekomma, anser
jag Utskottet böra hos R. St:r tillstyrka tillämpningen
t
2go S ta t s - U t s k ol t e t s
vid detta tillfälle af de grunder för HofStaternas pensionerande,
hvilka Utskottet redan vid för]. Riksdag
i Betänkande af den 24 Sept. iSa3 föreslog, men hvaröfver
RiksStånden då stannade i skiljaktiga Beslut,
nemligen:
Ho Alt de Embets- och Tjenstemän samt IlofFruntimmer
äfvensom den till uppvaktningen hörande
Betjening, sorn vid Kongl. HofStaten eller något af de
Furstlige Hofven tjent 20 år, må, utan afseende på
lefnadsåren, undfå hela Lönen i Pension.
2:0 Att de, hvilka uppnått en ålder af FemtioFem
år, måga, oansedt de blott l5 år varit i Hoftjensten,
likaledes erhålla Pension, svarande mot hela
Lönen.
3;o Att de, hvilka tjent Femton år, men ej uppnått
nämnde ålder, undfå tre fjerdedelar af Lönen i
Pension.
4:o Att Pension, till belopp af halfva Lönen, må
tilldel as alla efter Tio års tjenstetid.
5:0 Att de af den lägre Betjeningen, hvilka kunna
räknas till TjenstehjonsGlassen, eller såsom handtlangare
äro att anse, så framt de upphunnit oftanämnde
ålder eller varit i5 år i tjenst vid Kongl. HofStaten,
må kunna tilläggas Pension i mån af tjenstetiden enl.
förestående Puncter, men i annat fall endast få gratificationer,
svarande mot Lönen för högst Ett år, från
den tid tjensten upphörer, hvarunder de kunna antaga
andre tjenster elfer utvägar för sin bergning; och
6:0 Att för öfrigt såsom allmänt stadgande gäller,
att ifrågavarande Pensioner icke kunna erhållas eller
Betänkanden, N:o 254. 2g 1
mäga åtnjutas af Embets- eller Tjenstemän, Hof-Fruntinimer
eller någon at Betjeningen, sorn innehar eller
får tillträda lika eller högre Lön eller Pension på
Rikets Ordinarie eller IndragningsStat, vid något af
de Konglige eller Furstelige Hofven ejler pck på något
publikt Verks Stat; men om Lönen eller Pensionen,
som sålunda innehafves eller erhålles, icke uppgår till
det belopp, hvartill nu föreslagne pension skulle bestie
ga, må skillnaden åtnjutas på Allmänna IndragningsStaten;
00b för öfrigt må icke i beräkningen af den
Lön, som grundlägger Pensionen, ingå andre förmåner,
såsom Boningsrum, Ved, Ljus, Equipager, utfodring
för Hästar eller Kostpenningar m. m. —
Och hafva uti denna reservation instämt RiksdagsFullmägtige
Nils Strindlund från WesterNorrlands Län
samt Eric Andersson från Westmanlands Län,
Vid 7 Punden, qng.-de fortfarande låne-er sättning får
Hans Excellence Hr Grefve Rosenblad.
Af Herr Grefve von Schwerin- Jag finner mindre
lämpligt, att från TullVerkets IndragningsStat öfver-,
flytta enskilde Personer på Allmänna IndragningsStaten,
så länge Tullverket fortfar att ha en serskild
IndragningsStat och en serskild PensionsStat, den förra
uppgående vid slutet af år 1826 till öfver 28,000 R:dr
och den senare till öfver 25,000 R:dr; och får jag derföre
emot Utskottets förslag reservera mig,
Uti hvilken reservation instämt Hr Friherre Palmstjerna,
Hr Prosten Östberg, samt RiksdagsFulImägtige
Eric Andersson från Westmanland, Nils Strindlund
2g2 Stats-U tskottets
från WesterNorrlands Län, Jan Andersson, från Upsala
Län, Pehr Pehrsson från Örebro Län och Anders Nilsson
från Wermlands Län,
Vid 12 Funden
tenanten De Mottoni.
Af Herr CancellieRådet von Hartmansdorff.- De
grunder, sora Utskottet tillstyrkt R. H. St;r att för
framtiden stadga i hänseende till dylika fall, som det
nu förevarande, synes mig vara så rigtiga, att tillämpningen
deraf icke borde uppskjutas, utan genast göras
gällande, för denna händelse så väl sorn för andra,
då framställningar om anslag i behörig ordning göras.
Hvaruti instämt Anders Nilsson från Wermland.
Eric Andersson från Westmanland har ansett den
tillstyrkta ersättningen icke böra beräknas för längre
tid tillbaka än io år, såsom utgörande den lagliga
grunden för fordringsanspråk i allmänhet.
Litt. A.
Förteckning pd Löntagare vid Högt sali g H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas HofStat.
Aflöning enligt
bilagde
Stat.
ÖfverHofmustni innan Fru Grefvinnan Charl. Stenbock
HofFröken Adelaide Piper
Ebba C. A. Oxenstjerna I
Ebba U. von Rosen ]
Förste Stallmästaren och Ridd. Grefve G. Stenbock . .
HofMarskalken, GeneralLietenanten och Conimend. nied
Stora Korsset af K. S. O., I. L. Silfvet sparre, sorn
Ttu uppbär 800 R:dr nemligen 160 R:dr förut å In
dragningsStatep
och på HofStaten
HofMarskalken Frih. Carl Lagerfelt
har dessutom genom serskild Contant förmån uppburit
fyllnaden i 400 R:dr med 233 R:dr 16 sk. B:co.
'Kammarherren G. J. Stael von Hollstein
Grefve M. Stenbock
C. G. Ulfsparre
Friherre E. Sparre
Cavailleren O. von Anrep
LifMedicus och Ridd. Doctor J. I. Ekström
HandSecreteraren J. Tauvon
Xammarpagen, Frih. O. N. Fleming
HofMedicus G. A. Kaldo
HofKamereraren, JurisDoctorn O. A. Tauvon
Kammarfrun, Mademoiselle M. A. Duclos
D:o d:o S. M. Menier
hvarförutan Kammarfruarne hade antingen Kammarbord
eller 1 R:dr hvardera i kostpenningar om
dagen.
Kam mart je n aren L. F. Sundberg. .
Munskänk, densamme
200. — -  70. — -
AltFrun, Mademoiselle C. W. Forsslöf . ,. 125. — -  Städerska, densamma
83. 16. -
Toilette-Jungfrun Lovisa Holmdorff
Kammarvaktmästare!) G. Wall
. .
Löparen II. Helsing . . .
Transport
1000
241
241
241
333
640
166
216
4oo
2ÖO
3oo
200
200
27O
208
203
210
5321
32
32
Af HandCassan
Lönefyllnad
eller löner
till förut
utan lön varande
personer.
200
200
200
47 3
306
166
166
166
166
166
3oo
i38
s 38
64
rgo
3o43
16
Summa
Banco.
1000
44'
44'
44'
806
746
166
166
166
166
166
166
5i6
4oo
250
200
3oo
338
338
270
272
'9°
203
8364
32
tö!
4 B. p. 292.
Lakejen Bergström
— tfTall . . .
Transport
Hof
-
Lindberg
Löfstedt ..
Åkerström
.
JN yström, sorn i 4 är varit
Lakej ^id Högitsal. H. M. EnkeDrottn.
Sophia Magdalenas Hofstat
Holmqvist
Svanström *
Hjelm
Edström
Westin *
Köks- och andre Betjente.
Hofmästnren G. Juhlin
Kocken C. F. Galleradi
Kocksbiträdet, Jungfru Charl. .Zetterstöm
Taffeltäckaren A. Kinnman
Conditorn J. P. Sundberg
Skafferidrängen L. Relin
Silfvertvätterska!) Chr. Kinnman
Tapetseraren Högvall
Källaredrängen Törnqvist
Köks dto Löthman
c Stall - Staten.
Stallmästaren J. W. Westfeldt. . . .
Fodermarsken S. Sandström
LifKusken Dyk
Hingstridare!) Almström
LilFörridaren Sundin
CavaljersKusken Ärlund
— — Modin
CavaljersFörridaren Svensson ....
Riddrängarne Vagnmastaren Törnros
Widström • .
Thorlin .
Sandström
Petersson
Österholm
Summa R:dr
Stockholm den 23 Mars 1829.
Garl
TI
>793
•793
■795
■779
C
177*
1786
1796
1798
[806
1802
1766
1784
i8o5
1772
‘795
1772
1801
1788
1810
1758
1786
>793
■799
.784
1783
■799
1751
>765
1790
18o5
1808
■797
a: ">
l8l6
!8l9
l820
18)7
\
823
825
825
826
827
829
796
806
827
804
804
828
816
825
828
828
1788
1818
.818
1823
182I2
1824
1827
1782
1813
1825
1826
1827
1828
-
532.
3(^3
16
8364
16
188
—
—
—
—
—
188
—
188
—
—
—
—.
188
—
188
—
—
—
—
t 88
—
188.
—
—
—
—
188
—
188
1*88
188
188
188
—
. —
—
—
188
—
188
—
—
—
—
188
—
18S
—
—
—
—
188
—
Ö188
—
—
—
—
188
—
188
188
—
566
32
_
—
—
—
566
32
200
—
—
—
—
—
200
—
100
—
—
—
—
100
1
200
—
—
—
—
—
200
106
—
—
—
—
—
106
—
83
16
—
—
—
—
83
16
9'
32
—
—
1—
—
9‘
32
—
—
—
100
—
—
IÖD
120
120
—
120
—
—
—
—
120
_
_
-
160
—
160
200
—
—
—
—
—
200
—
219
—
—
4°
—
—
2 5q
—
.84
—
—
—
—
184
—
'77
16
—T
—
—
—
177
16
177
16
—
—
—
177
16
'77
[6
—
—
—
177
■ G
■77
16
—
—
—
—
177
■ 6
'77
16
—
—
—
177
■ 6
'77
16
—
—
—
—
177
' 6
'77
16
177
■6
177
16
—
—
—
—
177
16
'77
[6
—
—
—
177
16
'77
16
, —^
—
-—
T77
■ 6
. .5.3
-
3183
[16
—
*4696
ib
Lagerfelt.
O. A. Tauvon.
%T
3
Litt. B.
AflöningsStat för H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas Hofoch
Stall-Stater Är 1828.
Ho/-Staten.
1 ÖfverHofmästarinna^ Jon
1 Hoffröken, lön i5o: — -
För en Jungfru och en tvätterska .... gr.
2 Dito a rlito
1 Förste Stallmästare
1 Hofmarskalk, lön 800 R:dr, som utgår till GeneralLieutenanten och
Commendeuren med Stora Korsset af Kongl. Svärds Olden Herr Isak
Lars Silfversparre,
1:0 Med dess förr irmehafde Kammarherre-lön .... 166: 32. -
2:0 Enligt Kongl. Brefvet den 14 Jnnii 1801 en årlig tillökning
på IndragningsStaten 160. — -
3:o samt en årlig tillökning från den tid HofmarskalksEm
betet
blifvit honom uppdraget 47^ 16. -
hvilken Summa anordnas directe från K, StatsContoret.
1 Kammarherre, lön
x LifMedicus, lön 166: 32. -
Arfvode för Läkarevården om Stallbetjeningen 5o. — -
1 HandSecreterare, lön
1 KammarPage, lön
1 HofKamererare, lön
1 Kammarfru, lön  133: 16. -
Ersättning för bröd och dricka  66: 32. -
Kostptgr 1 stället förKammarbordå 1 Rtdrdagl. 365. — -
1 Dito, likalades .
..
1 Kammartjenare, lön
, , . ,
1 Tvätterska, eller Åltfru för Fatburen och Tvätten, lön , , . . .
1 Städerska, lön . .
1 Kammarvaktmästare, lön , 4°-
Kostpenningar ä 12 R:dr i månaden i44- — “
Skopenningar i4.
Strumppenningar^  5. — -
1 Löpare, lön
4°- — -
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden ..... i44-
Skopenningar 16. — -
Strumppenningar ........... 10. — -
I Lakej, lön ...........
25.
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden 144* — “
Skopenningar , , i4- — -
Strumppenningar
5. — -
II Lakejer likaledes å 188 R:dr , , ,
= 8397. =
Banco*
1000
1 c
2068
Köks- och andre Betjente.
i Köksmästare, som gör Hofmästaretjensten, lön
i Kock, lön ,
* . . . .
i KocksGesäll, lön
I Taffeltäckare, lön ............
i Munskänk, lön
i Skaffare, lön . . . . .
i Conditor, lön .............
för en piga i Conditeriet « . . , ,
i SkafferiDräng, lö‘n ...........
För vården af kopparen ....
i Silfvertvätterska, lön
i Kopparskurerska, lön
i Bonare, oafkortadt Arfvode ........
l Hjelpkarl i köket, å io R:dr Arfvode i månaden
i Dito i Källaren, likaledes
= 1891. =
Stall - Staten.
80.
26.
5o. — -  33: 16. -
5o.
_
144.
20.
33:
16. -
>44-
4o.
*44-
— -
33:
16. -
i44-
1 UnderStallmästare, lön ..........
1 Fodermarsk, lön
.
1 LifKusk, lön
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden .
Sko- och Strumppenningar .....
1 Lifförridare, lön ............
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden
i Hingstridare, lön
Kostpenningar å 12 R:dr 1 månaden
1 Dito, likaledes
1 CavaljersKusk, lön
.
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden
1 Dito, 2:ne CavaljersFörridare och 8 Riddrängar å dito dito, tillsammans
11 personer å 177 R:dr 16 sk
= 3,202: 16. =
Summa på denna Stat.- penningar i3,54o: 16.—
Stockholm den 18 Maita 1829.
Att förestående Stat, hvilken äfven gäller för år 1829, är med Räkenskapen enlig,
intygar:
Carl Lagerfelt.
566
32
200
—
i5o
—
200
—
7°
—
75
—
106
—
—
83
l6
—
91
32
—
75
—
—
33
16
—
120
—
—
120
160
200
219
—
—
177
16
—
184
—-
—
184
—
177
16
—
ig5o
32
O. A. Tauvon.
Litt. C.
Första Qvartalets Utbetalning af H. K. H. Prinsessans HandCassce-Medel
till nedanstående Löntagare för år 1829.
Summa B:co R:dr
Operan „ „
Hoffröken Piper » . , , > , »
„ Oxenstjerna ......
„ Rosen ........
Förste Stallmästaren Grefve Stenbock
Hofmarskalken Silfversparre . , , .
„ Baron Lagerfeldt , ,
Kammarherren Grefve M. Stenbock ,
„ Baron Ulfsparre , ,
„ Baron Sparre I . , .
Cavaljeren, Lieutenanten Anrepp . .
LifMedicus Ekström ......
HofMedicus Kaldo
Kammarfrun, M:lle Duclos , , . .
„ „ Menier . , , .
ToiletteJungfrun Holmdorff , . . .
Städerskan Mille Forsslöf . . . ,
Tapetseraren Högvall .... ,
Lifkusken Dyk ........
Banco.
5o
5 0
—
5o
—
—
118
16
—
26
32
—
41
32
—
4«
32
—
41
32
—
4>
32
—
41
32
—
?5
—
—
5o
—
—
34
24
—
34
24
—
47
24
—
—
—
25
—
—
IO
■
—
795
40
—
200
—
—
Stockholm den 18 Mars 182g.
Charlotte Stenbock född Forsberg,
ÖfverHofmiistariuna hos Högtsalig H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertina.
Litt. D.
Första Q vart alet s Utbetalning af H. K. H. Prinsessans HandCassceMedel
till nedanstående Pensionairer för år 182g.
Banco
*
Fröken Kurck , ,
10
Fru Hohenhausen
25
—
Fru Liljestråle
5o
—
Fru Westfelt
5o
—
Fröken Sinclaire
,
8
—
Mtlle Gharlotta Ekström
12
24
Enkefru Duchemin .
37
24
Enkefru Norman
25
—
Fröken Augusta Liljestråle ,,,,,,
) 2
24
—
Eleven G. G. Qvarnström
3o
—
Blinda Gossen G. G. Sundberg
.
4
—
HingstridareEnkan Lind
.
4
—
Enkan Wetterberg
5
—
TvillingSystrarna Lovisa och Ulrica Blomqvist .........
9
' '
——
Summa B:co R:dr
282
24
—
Stockholm den 18 Mars 182g.
Charlotta Stenbock född Forsberg,
Öfver Hofmästarinna hos Högtsalig H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertina.
Litt. E.
I sammanhang med TJppgifterne om de af II. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas
HandCassa utgångne Löner, Lönefyllnader och Pensioner, får jag lemna den upplysningen
att atskillige personer, ehuru ej på QyartalsLislorne upptagne, njöto af Högt'
salig H. K. II. dels temporaira dels ständiga understöd eller Pensioner, hvaribland
jag med säkerhet påminner inig och vet, att Fru Stael von Hallstein född Grefvinna
Dolma, f. d. Hoffröken hos II. K. II., under flere år hvarje Qvartal erhållit 5o
Rtdr Banco eller 200 Rldr Banco årligen, hvilket härmed försäkras.
Stockholm den i& Mars 182g.
Charlotte Stenbock, född Forsberg,
Öfverhofmästarinna lios Högtsalig H. K.. H.
Prinsessan Sophia Albertina. ^
v
\
-
■A;
i
Betänkanden, N:o 254- 2g3
På det liela, utfaller Utskottets förnyade beräkning
af utgifterne, i enlighet med hvad bifogade sammandrag
visar, på så sätt, att tillökningar mot hvad
1823 års StatsReglering Upptager, blifvit föreslagne att
utgå med ett belopp af 635,136: 2. 4-, s0,n bestå Uti:
tillökt penninge-anslag. . 586,35g: 24. 8.
Tionde-spanmål, värde 64,3g 1 i 28. 8.g^0 ^
minskning i värdet å indelta
räntor
10,000! 42* —
i värde å Spanmål in
naU,ra  5,6,4: 9- 15,615: 3.-
Skillnad, tillökning 635,,36: 2. 4-
Om ifrån summan af de föreslagne
utgifterne
8,949,194 = i* 8.
afräknas det belopp hvartill inkom
sterne
blifvit föreslagne
7,285,000.— —
uppkommer Statsbrist
1,664,194= i- 8.
och när härmed jemföres den vid 1823
års Statsreglering utförde Statsbrist
summa stor
. / i,653,5oo.
blir tillökningen deri .
10,694: I. 8.
hvilken dock kommer att ökas med det FörslagsAnslag,
som, på sätt vid 1823 års Riksdag egde rum, bör bestämmas
till godtgörande af den utgift som Riksmarkegångens
möjliga uppstigande öfver 6 R:dr per Tunna,
kan förorsaka för den delen af Spanmåien under Lönerne,
hvartill saknas tillgång, och hvilket anslag, vid
ag4 Stats-Utskottets
förra Riksdagen bestämdt å 4o,6j2 T:r 3i k:p Spanmål
å i R:dr Tunnan till R:dr 4o,632: 46. 6., nu bör,
i följd af de i afseende på Aflöningen nu tillstyrkta
beslut, uppföras för 4°)68t T:r 27,6 k:pr Spanmål efter
enahanda beräkning, till 40,681 R:dr i penningar.
Sammandrag enligt Förnyade förslaget till Regleringen af Utgifts-Titlarne vid 1829 ars Riksdag.
i8a3 års
Ansia?.
K. Propositionen
nnntaerer
StatsUtskottets
första förslag
StatsUtskottets
förnyade för-
Jemförelse mot iSaS
Anslag.
års
1029.
slag 1029.
Tillökning.
Minskning.
i:a
Hufvud-Titeln, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
738,oa5
5a4
45
3
j 748,254
2
1
/
f 718,762
t 5oi
i3
32
3
718,762
5ot
13
32
3
__
—
—
19,263
22
32
16
—
2: a
1,599,325
2i4,483
s
4
5
r 1,829,369
t 216,761
,
1,835,869
216,761
4°
28
236,544
2,277
3t
38
Indelt 0. Spanm. värde
38
/ 2,o83,i58
23
6
|0
28
11
1 i
6
—
—
3:e
0
j- 2,071,409
1 i,i49>611
35
27
2,099,918
1,i49,6u
4°
27
6
69,796
33
Indelt 0. Spanm. värde
1,175,546
34
9
11
5-3,385,216
■7
8
1
»
9
25,935
7
10
16
46
65,683
,3,56g
Indelt 0. Spanm.värde
400,855
5
> 4°7>385
16
8
l 474-4^5
*20
3
4,4-425
20
3
21
10
—
—
5:e
Dito, Penningar
26,487
24
—
3o,8g4
8
—
28,o85
4°
—
27,085
4°
—
598
»6
—
—
—
6:e
18,343
97,4°8
f 18,962
1 98,235
47
22
18,962
98,235
47
22
3i
7
Indelt 0. Spanm. värde
«4
7
5 116,371
5
7
—
—
827
5
-—-
—
—
7:e
Dito, Penningar . * • . .
5i,ooo
—
—
56,ooo
—
—
63,oöo
—
—
63,ooo
—
—
i2,ooö
—
*-
—
—
8:e
390,065
27,807
a3
2
v
C £
3
626,006
28,651
3
25
3
Indelt 0. Spanm. värde
10
> 527,800
26
ti
t 28,651
6
5
6
5
844
7
9:e
Dito, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
100,000'
t3,38g
12
11
i33,6<x>
—
—
r 100,000
l 14-348
3o
6
120,000
i4,348
3o
6
20,000
959
>7
7
- ---
1,052,320
'86,705
3
C 1,116,369
\ 85,i58
4
3
1,117,309
85,t58
4
3
3
Indelt 0. Spanm. värde
38
3
> »,210,842
38
6
4
4
•-547
34
it
Ali
m. Indr. Staten, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
270,599
18,294
■ 3
4»
6
6
.
^ 288,000
—
—
f 270,000
L 16,098
37
—
2^0,000
»6,098
3,
—
::
:
—
599
2,196
■ 3
4
6
6
Summa Penningar . . .
6,279,042
9
. 6
—
—
6,806,848
12
8
6,865,4ot
34
2
606,222
22
2
19,862
45
6
Indelt 0. Spanm. värde
2,o35,oi5
37
10
—
—
2,083,792
i5
6
2,083,792
i5
6
-8 5-7-7
4°
11
29,701
i5
3
Tillsammans
8,3i4,o57
47
4
8,987,522
43
5
8,890,640
28
2
18,949-194
1 .
! 8
1684,700
»5
1
1 49-564
12
I 9
När minskningen afgår
49»^4: 12- 9‘
blir tillökningen på det hela  635,136: 2. 4-
deraf 108,934: *7 4- okte
förslags-ansiag till Tull^
och Post-Verkens Stat»
•samt Tingsgästnings-pgr.
fderaf 70.000 R:dlr till
s Salpeter-näringens uppthjelpande.
fderaf 5o,ooo Rtdlr till
< Lots- och Båkainrättnintgarne.
Ratt e Is er:
Uti. Nio 235, sid. Vt, inte raden uppifrån, står betungade,
läs betungande. — Uti. Nio 23^, sid. 26, l4 raden uppifr.
står borgerligtj läs bergeligt. — samma Ull., sid. 3o, 16
raden uppifr. står 2Vio 236, läs N'.o 235. — Ull. Nio 239,
sid. 119, 4:dc raden uppifr. står Corporals- och, läs Corporals
T:r och 3 Bilag.: Förslag till lönereglering för Indeldta
Cavalleriet 3:dje raden ncdifr. står: Boslällsvurderingen
är för hög, utgår.
23efä lifa tiben, 9f:o ;55.
I
3?:o a55.
Utltobe, t anlebntng af .fongl. 9flaj:té nå#
Diga framffdllning till 0t:t om bewifjan*
Det af fdrpDt anflag till govfroar&merfeté
iftdnDfdttanDe. (U, gg
Utffottet gfir nu att yttra jtg öfwer Berörbe af tfongl.
SRajtt, i Befi Sftäbiga spropofttion, angfanbé @tat&2Ber*
fets tilljtånb od) BeI)of, äffabe anflag, titöfwer Iwab för
be löpanbe utgifterne ft Streb;e od) STionbe £ufn)itb=2itlarne
Blifroit förejlaget.
enligt fyecieHa titrebningar cd) görflag, font tift Ut*
ffoftet Blifwit öfmerlenmabe, forbraö för betta änbantSl
följanbe ©timmor:
görfwarö=werfet tilt Uanbö.
Slr t iller i*-Departement et, för gätt»2lrtillerietö ijlSnb=
fättanbe . . 3?:br 324,000
33elägring3=2lrfillcrietå b:o . 146,000
@cwars= od) 23eroäring§<förrds
benö complettering . 5a5,ooo
995,000
UtrebningöäSepartementet . 991,000
g or tifica ti onö*£)eparteinent et 775,000
Sillin, ©arn i jons* ©jufOufetS
futlBorban . ♦ 120,000
Slnbra £ifs©arbetö @aéfernBt;gg*
nabé fttllBorban . 70,000
— 2,g5r,ooo
£rattsp:t 2,901,000,
4 se. 1
II
<5tat$*U tff ottetS
* t
£ranSp. 2,951,000
görfvarS^vcrfet tilt ©jofs.
Sitt nybyggnab af ångfartyg för
SfärgårbSflottanS befof . . 240,000
2000 (Sfeppb kanoner . . . 36,090
1000 Sfeppb 85ontber . . . 20,000
2lnfar=dfetringar för ©färgårbS*
gartygcnS bcbof ... 60 ,000
Sfybyggnab af tvenne gregattcr . 284,000
—— ■ 640,000
3t:br 3,591,000.
3 affcen&c på naturen af ofvaitangifne befsofocf; meb«
Ion tilt bcras fydanbe bär öl. 3J?aj:t yttrat:
att StifetS fanna förbct od) fäfcrbet bjuba, fafont bä=
fia uicblet att unbvifa eder åtntinflone niitbra frigctS clpc=
for, att ttnber freben? lugn anffaffa od; i orbning fläda
be förrab, font vib intråffabt frcbsbrott [difina af nöben,
od) bå, antingen adbeleS itfe eller enbaft genom flörrcupp*
offringar funna erl;ådaS;
att, ba i ett roal orbnabt faiufädc be årligen löpan*
be unberl)åHS= od; aflöningSmtgiftcrne böra genom årliga ut*
ffytbcr beflribaS, få böra beremot utomorbentliga foftnaber,
font cgenteligen åfpfta framtibenS nytta od) fäfcrbet od)
öfa Saml;ädS*capitalet, fnxmrtid ifrågavaranbe utgifter
utåflc rafnaö, rättvisligen od; lämpligen funna äfven på
fonunanbe flägtcn fbrbelaS; att förrberörbe finn ina ide bor*
be utgå genom förhöjning af ben årliga besättningen, utan,
bereft anbra förfumbcn varanbc tidgångar ide funbe ber*
tid aitvänbaS eder blifva tidrädlige, borbe, fåfout ett i
flere bänfeeitben förmonligt alternativ, räntebäranbe StatS*
obligationer, tid beloppet af uppgifna bc(;ofvet, beviljas
93 e f ä rt f a n b e n, 9?-.o 255,
III
0$ fucceöjtoe inom fern år utgå, till ben fumum fimar.fe
år forn Ötöttgl. SXajtt pröfmar för änbamålet erforberligt.
Ä. 9)?a;:t förutobar, att, mib affmänna 23emiffningcn3
beflämmanbe offer mib regleringen af23anfen3 förbåffanben,
91. <St:r bl i fm a i tillfälle, att titan fmårigbet arnnifa ffmab
forn till ränta ocf) amortifement å ©tatöobligationerne er*
forbraö, belli bet roib ftfta 9tifs>bag för 3liFögälb6*@ontoret
beräfnabc belopp af allmänna Soemillningen, i följb af
minffabe utgifter, lärer Funna ncbfättaö.
tpmariemte Ä. SD?a;;t täeftö förflara, bet ben fumma
af 91:br 3,591,000, font för görfmarémerFetS ijlånbfättan*
be erforbraö, ffaff, i nion af bebofmen, emot rebomiönittg
fåfont för be årliga utgifterne, attmänbaö enbaft till be
uppgifne föremålen, famt att, feban genom ett förre an*
flag för en gång förråben munnit en behöflig eoinplettering,
befamma feberutera meb be årliga 4uflagen funna bibcfål*
lag i enaftanba fuffftänbiga fficf.
gran 91. ocf; 21. F;afma, i affeenbe på ofmannänmbe
af öt. SD?aj:t äfFabe arning, följanbe yttranben blifvit Ut*
jfottet utebbelabe.
5err ©refme Gyllenborg, Joli. Henning, får anmärff:
att 33elägringg=2trtifferiet§ ijlånbfattanbe icfe nu, me*
ra än förre Stiföbagen, funbe mara af nöbmänbigfeten
påfallabt •,
att 1 beit fbreffagna finnman af nära Gnt SHiffion för
Utrebningö*$epartementet, minffning borbe Funna äga rum,
bå Snbelta arute'enö befof bufmubfafligen i orterne beftrib*
bets, orif) bet fålebeö more 23eroäringen3 beftof font förnäm*
liga)! blefme föremål för befe utgifter;
IV
@Ut«*Uiff ottctS
att, tneb bctyblig inffrättfnittg i bet oniförmälbfe Stats*
bebofmet, nicbfl titt bctfamutaS fydanbc borbe, i fiattet för
'utgifmanbe af Statsobligationer, föfaS i 3tif6gälö3=Gonto=
retS behållningar, 23anfené behållna roinil för be näftfol*
ianbe 5 åren, jemte be ännu outrcbbe öfmerjfotten på Statå*
SBerfetS Stifoinfier för åren 1827 od) 1828.
jperr Tham, W., bär pttrati att ont 3?. Sf:r åtoge
ftg en lifa 83ewiltning font år 1823, ecb ben inginge nteb
lifa funrnta font be föregåenbe åren, få borbe behållningar
uppfounna, bmilfa, roal abntinifirerabe, fttnbe attmänbaS att
fylla be angelägnafte bebofroen för förfmaret tilt laitbå od)
(loft, ocb Staten icfe beböfma berföre ffulbfattaö.
Jperr gri^erre Ankarsvärd, C. H., bär, imberförfla*
ratthe bet ban attfett be feban filia Slifåbag utgångne atis
flag för arttteené fErofl, ntrebtting ocb befläbttab fallit till
Slrtillerisförråben, bafroa bort lemna anbra refultater, än
att förråbSbrifier nu angåfmoS fåfont otinbgångclige att fyls
la, yrfat, bet unberrättetfe måtte ntebbelaå 31. Sttr om
ben behållning, font mib bejle mebelå anmänbanbe marit
iafttagen, famt att en flräng tntberföfning måtte af lits
ffottet anfiållaå, ej intnbre till minnanbe af upplysning i
anfeenbe till alla be betailler, hvarigenom brijlerne till*
fontmif, ätt od i affeenbe på bett flititing artiHerie*tnateri=
elit unhcr ben förflutna tiben funbc bafma marit uitber=
faflab; b mar jemte öjerr griberren begärt, att få fe bes
bofmen i betaille utrönte famt bnfmubftmtntan förbelab i
fina betaiHe*fuinmor.
Jperr ©refme Gyldenstolpe, Anton Gabriel, bär,
tilt befmaranbe af ofmanupptagne yttranben, mebbelat
31. od) 21. någre upplysningar, i affeenbe på fa mäl ar=
tillerbroapnetS beffaffenbet för närmaranbe, font gemärS= ocb
33e t än f a n b e it, 3?:o 255.
V
23eroäring3*förrSbent> BcBof, Bwilfa Utjfottet, font funnit bein
öfmercngffäiitma meb be utrcbningar font Utffottct frän an*
bta Bält I;aft att tiltgS, anfeft fig bär böra upptaga.
Sif öberr ©refwen är, fnuab BeBofwet af SbelSgringS*
Slrtilleriet Beträffar, upplpjf: att tiben ocB mefenjfaper*
neö framffeg Bragt betta wapen, fä i affeenbc pä (5ons
flrttctioneré ocb inrättningars änbamätöenligBet, font
t funncrfjct pä fjclfwe BcflänbSbelarneS älber, BräcfligBet otty
opälitligBet, pä ben punft, att bejJ iftänbfättanbe ärafnöbs
wänbigfjeten Bögft påFattabt, faiut att fttunnan, font Bär*
tiH ffatt ätgä, uppginge titt itfe luinbrc ön 470,000
eBuru S. 9Jtaj:t, bä tttcb anffaffanbet af fförjia beten Ftttor
ocB projectiter funbe uppf intag, nebfatt benfanuna titt
ofroanBerörbe Belopp, 146,000 3f:brj att, oberäfnabt bet
antal spjecer, font förgält*2(rtilleriet erforbrabeS, iför*
Båttanbe titt ©werigeS Strmee ocB lanbets locata oiitmäplin*
gar, BeBofwet af bet berfore äffabe attflag i öfrigt foran*
IcbbeS beraf, att, innan ännu ben wib Början af betta
årBunbrabe nöbig Befunne totala omffapning af 2IrtiUcriet
Bttnnit titt atta belar werfffällaS, beit meb fittä anjlag otti
imber en Bräbffanbc jfpnbfaiuBet af minbre gob rubimate=
rie förfärbigabe npa Materiel warit Bcgagnab unber 2:ne
ej tängt ifrän Bmaranbra ätjfilbe frig, Bwarunber erfaren*
Beten BeftyrFt äfwen befi felaftiga confirnotion, ocB att fä*
lebes älbern tittifa meb BeBofwet af en änbamälSenligare
inrättning af fjelfroa roapuet, påforbrabe bet berföre Begärbta
anftagj att, enligt förbelning af be ©muntor, font ifrän
ocB meb är i8i5 titt flutet af Sr 1827 BewitjatS f&r Bäbe
gält* o<f» 23elågringS*2lrtitterietS iftänbfättanbe orf) un*
bcrBått, ärliga utgiften berfore unber famina tib |Tatt upp*
gatt titt Blott 16,000 3f:br, meb Bwilfen famina Söfatc*
ricin, font warit Begagnat i 2tne frig, reparerats, unber*
VI
Stats* U t ff otte 15
båditö ocf) tidöftS, famt jemreäl utgifter btifreit beflribbe
för mångfadbiga foftfamina fcientiftgue förfof, på breit*
Faé refultater man nu funbe bygga ben förinonligafte ron*
flruction af ben nya SKatcriel, font för be begärbe anfla*
gen ffnde anffaffaö; att ©ereär 3* od) 33erearing3*gör*
råbené complettering reorc befto angelägnare, font en flor
bet af ben inbetta Stnneenö ©ereär fnart betjöfbc utbytaS
emot nya i görråben, i tjreitfa bet more nobreänbigt att
adtib äga åtminflone en omgång nya ©ereär för ben flyr*
fa Swerige reib iuträffanbe Frig reide upp fläda 3 att tidof*
liing i 33ereäring§*inanffapet gjorbe bet befutont nobreän*
bigt, att äfreen öFa ben gonb, forn för Strindens bereäp*
nanbe erforbraSj famt att, bå benna gonb nmrmitS, fe*
bermera ej flörre årligt anflag beböfbeS, än forn för @e*
.reär3*gactoriernee> upprätthållare profreabeö nöbigt, ocf)
breitFa bå adtib fouiino att årligen ofa görråberne uteb få
flora quantiteter, flrearincb be, genom utbyten af nya emot
förflitna ©ereär, febermera iitinffabeS.
Sunån Utjfottet uppgifreer, i flreitfen mott bet funnit
fig funna uppfyda Jg>err griberrc Ankarsvärds ofrean om*
förmälbtc begäran, att flrängt unberfbfabuSöådningenmeö
be feban flfla 9tiFöbag för SfrmeenS SDfateriel utgångne
anflag, anfer Utffottet ftg bora i minnet återföda flreab
öl. £D?a;:t imber förra Slifébagar inför 91. St:r eder beraS
Stats = Utffott yttrat i affeenbe på gbrfrearöreerfets bebof.
1809 årS9fifet3 ©t:r atiflogo tid gbrfroaröroerFetö tipp*
rattbådanbe en midion 9f;br årligen.
Sflib 1812 årS Slifsbag ttppgafé betta anflag mara
otidräcfligt. 91. ©t:r bfreerläto bå tid ål. 3Q2a/:f, att tid
görfrearSreerfet anreänba ”öfreerfrotten på Statöreerfeté en*
S3etänfa tiben, 9?:o 255.
VII
ffilbta, få ival ftänbiga font imber naum afSBcmillning in=
flytanbe infomfter, tillifa mcb alla be befparingar på Slifés
fiatenå 8 .£mfmttb*£itlar, jfemte alla genom böböfall ocf)
beforbringar ttppfomna befparingar på allmänna 3'nbrag=
ningöftaten, feban förut blifmit affart ben för 9:be öjuf=
wub«£iteln beflätttba anflagéfutiiman 100,000 9t:br. ”
St. £)taj;t begärbe roib i8i5 Sré 9lifébag, nti ©in 9?å=
biga ^ropofition till ‘Stats-Utflottct, t anfeenbe till behof*
mot af bela $°rfmar5planen$ omarbetning, i fbljb af S?i=
fcté förättbrabe ftällning genom ginlanbö förlufl, äfmenfom
för I8ea'äringé=3nröttningenå bringanbc till fullftänbigbet,
famt penninge=löntaganbe Frigémagtené bättre aflöning ocf)
unberljSll, att enafjanba .anropning, font Sr 1812.
ägbe rum, matte fortfara. 9b. <St:r anroifte mät en förs
l)ö)b fiatöfitmma på 3:b;c JpufmubsXtteln, för bel)ofmcn till
£anbt= 0$ ©jöförfmaret, af a4i,oo5 9t:br, men inffränftc
bi^pofitionö*rättigbeten på öfmerffotten till be*
fläutbt belopp af 200,000 9l:br, bmaraf äfmen (Tulle utgå
biffereneen emellan Stafås ocf) SftarFcgångösprifcn på bett
unbcr ©oile löncrne begripne ©pannemål.
Uti afgifmen 9fåbig ^ropofttion tilt ©tatå=UtfTottet
mib 1817 ärS 9biBbag, pttrabe $. 5ö2aj:t ©ig falttnba:
"X)ä öl. 3)?aj:t mib 1809 ocf) 1810 årenö 9biföbag
äffabe af 9f. ©t:r en million 9t:br till görfmarömerfetä
upprättl)ållanbe, mar benna anflagSfumma beräfnab efter
bå gällanbe roaruprifer ocf) mpntmärbe famt grunbab på
be oumbärligafie bebofmen för Frigömagten till Sanbö od)
©jof. C5f)itru 9bif'ct bå befann ftg i en brpbfam fällning,
(Tafabt till befi grttnbmal, beröfmabtginlanb, omgifmetaf
mägtige ftenber ocf trytft af börbor, gingo lifmäl 9f. ©t:r,
trögtic fine förbinbelfer emot gäberneélanbct, Ä. Sftajitå
faberliga afftgter till ntöteö ocf) bcmiljabc ben äffabe mils
VIII
<Statö*Utff of tets
lione», förtraf 600,000 9l:br geitafl anftogoS fint odfj
fpflnaben bctäcfteS efter färffilbt beröm fattabt beflut, ©e*
nom görfpnenS fficfelfc gläbjeS 9Iifet nu af en roiba Ipdf=
ligare fjällning, men ftnnaS lif»äl, i föl/b af ett förfänt*
rabt mpnnoärbc, prifctt på be fmfttntbfafligafle förnöbenhe*
terne nära förbubblabe, emot broab be »oro, bå anflaget
gjorbeei. 91. ®:lr lära »ib betta förf)å(tanbe nogfamt infe,
att ben tilt Ärigémagten reban år 1810 anjlagne million
nu mera i cfc Ian f»ara emot behof»en, bå ben för när*
»aranbe egentligen utgör föga mera än en talf miflioit,
eller |»ab forn är betfantma, ej förflår tilt anffaffanbe af
iner än omfring hälften af be förnöbenbcter, forn år 1810
berföre funbe erhållas. SD?eb fullt förtroenbe »äiiber ftg
St. £D?a;:t falebeS till 91. <St:rS bepröfroabe foflerlanbSfäit*
fia, ocl) trygg, bet 91. <St:r ej blottflälta betta urgamla
9Iife, att »ib inträffanbe frig, t fafnab af gäftningar,
glottor ochgörråber, oaftabt fine ©fcribSutänS tapperhet, förlo*
ra fin fjelfflänbighet, fföflaå af fienbtliga hörar och bcröf»aS
fine (Söner och görfioarare, gör Ä. SJfajut ©ig fönoifab, bet
91. (3t:r, lifroabe af lifa anba, äf»ett äro »illige till lifa
uppoffring, och öffar berföre, att i fråga »aranbe million
måtte från och nicb nafla år utgå på bet fatt, att ben år*
ligen förfjöjeS mcb ett belopp, (»arattbe emot ffillnaben e*
mellan ben cours i Jpamb. 23anco, font noterabeS, bå ben*
famina år 1809 af St. 3J?aj:t förft begärbcS, och ett ine*
bium af ben nu gällanbe.”
ät. £ST?a;':t5 93ropojttion innehöll »ibäre, att berörbc
million, nteb ben nu begårbe förhöjning, fnappt blef»e till*
räcflig för gäflningarne, glottorne och beit orbinaire Slr*
meenS materiella behof att bet återflobe, att finna ut»ä*
gar för ben »igtigafle gren af görf»arS»erfet, ben font i
fpnnerhet (fulle trpgga 9tifetS fjelfbcftånb, nemi. 23e»ä*
83efönFanben, 9i:o 255.
IX
iinqs=3}?anffa^ct, FwarS ttnberbått atttib warit obcroenbe
af ben titt be eoentuela bebofwen aitjlagne millionen. Ecb
förwäittabc åt. 5D?aj:t, bet 9i. ©t:r genom ferfTilbt anflag
witte bcreba nöbige mebel titt betta wigtiga bcf;of, l;wari=
genom Sftifctj! politijTa tittwarelfe i fynnerl;et Fttttbe tryggås
ocf; befäjlaé; men (Tutte 9t. @t:r ej finna mcb ©tatcnS
tillgångar förenligt, att, pä fatt font ä|Tabt blifwit, utgöra
anflagctt titt f rigSmagtenö bcljof, fa witte åt. 5D?aj:t föreflå,
bet måtte, i liFl;et mcb fjwab wib 1812 årS STifébag f?eb=
be, titt förmån för 3;bje å?ufwub=2?teltt anwifaS be öfwer*
(Tott, font, efter afbrag af g:be Jjufwub*SöteInS anbcl,
Funbe yppas på 3nfomft*2:itlarne. — — — — —
9i. ©t:r fwarabe, att, bå be f;y(Fc ben öfwertpgelfe,
att S3cwittitingen3 tittöfanbe, genom ftörre bibrag än förut
för ©tatswcrfeté utgifter, borbo unbmiFäö, be ide furtbe
för i fråga waranbe änbatnål göra någon tiflöfnittg å ftat,
mett att be, lifafout wib fitia STifébag, witte å öfwcrfTotten
in atteS anwifa 233,333 9i:br t6 £,, etter 33,3331 9?:br
utöfwer I)wab bå anmiftcé, att anwänbaé i ocf; för 93cwä*
rtngSfojinaber famt öfrige utgifter för görfwaréwerfet titt
SattbS ocf; ©jöf, ocf; anwifteS ytterligare för änbamålet
66,(366! gi;br, f;wilfa utaf @jötull3 = intraberne warit an*
(Tagne åt Gonoof-tSommifFariatet.
Uti Ståbig propofttion titt ©tats * UtfTottet wib 1823
årS StiFSbag, tittfännagaf åt. SJtay.t, unber åberopanbe af
fjwab, unber förra Stifåbagar åt. SDbajtt i affeenbe på gör*
fwarSwerFcté bel;of omförmält, att be titt görfwaréwerfet
F>ögft nöbiga utgifter icfe Funnat ttteb be bertill anwifabe
anflag beitribaS. 20?eb fiörfta forgfättig(;et F;abc från år*
liga jiaterne utcflutitS atta be utgifter, font möjligen wib
bwarjc tillfälle Funnat upptTjutaé. ÄrigS=matcrieln wore
wal, i F;wab font tittpörbc 2lrtiUeri*bcwäring ocf; gartyg,
X
©tat5*UtffottetS
feban R. 2f*.r3 jtfta fammanfomfl tiltöfab; men bcrentot
more SBefläbnabS*, Utrednings* ocf) Gferoirfeö * förråden,
groar feban ftfta frihet, eller anfFaffabe be föregående åren
ro i b flörre pcnninge*tiHgångar, minfFabej orf) fia t c Å. £D?a;:t
må|l tillåta .firig3*Goltegium orif) görroältningen af <2)00=
renberne, att få ftälla betatning3=tcrminernc för en bet
gjorba anjfaffningar, att be icfe förr inträjfabe än bet föl*
janbe året, feban tcfroereneerne blifroit roerfftädbc.
SBib benna RifSbag öfabcö bet förra anjlaget meb
65,000 R:br.
Sif benna framftäHning fpncS, att Regeringen å fin
ftba roib flere föregåenbe Rifsbagar för R. £t:r tillfätma*
gifroit, att anflagen till görfroarsrocrfctS ijlånbfättanbc ocf)
upprättfiållanbe i cfc motfroarat befiofroct.
Dm, på fått bär grificrrc Ankarsvärd begärt, en flräng '
ttnberföfning af fiuSfiåltningen meb be till görfroaröwerfet
anfiagne mebel borbe föregå UtfFottctS utlåtanbe, angåenbe
bet af Ä'. filiant nu äjlabe ferjfilbta anflag till görfroarS*
roerfetS iftånbfäftanbe, få borbe ben, f&r att funna göras
beroifanbe, antingen för anflagcnS otillräcfligfiet eller otfför
bcraS tillräcfligfiet, under förutfättning af orbentlig fiuS*
fållning, firäcfaS roiba längre tillbata än till be år font
framgått feban ftfia RifSbag — en tmberföfning, firoit*
fen, fåfom omfattanbe alla be mångfallbiga tilt ÄrigS*fD?a*
terieln fiöranbe olifa perfeblar, irfc ffulle funna fiitma roerf*
Italias imber ben tib lltjfottet ägbe att beråt lemna, odf>
font torbe funna anfeö ntinbre nöbig, enär iemroäl förrå*
bens perfcbelböcfcr unbergå fpeciel granjTning af Å. Äam*
mar*Rättcit.
33 c t ä tt f a it b e n, 9J:o 155.
XI
Utffottct ()ar berfore nobgat? infFränfa ftitc ttnberfÖf*
niitgar titt berebaitbet af egen öfroertygclfc eili gbrfwarös
werfetö nänoaranbe tittjiånb. 3 Betta änbamål bafwanå*
gre af UtjTottetJ JJcbaiuöter baft fammanträben ineb be Sm*
Bethman, åt fjnnlfa Sx. Sftajit gifroit befattning, att ineb
upplåningar gå tittbanba, ocb får UtfTottct bär neban an*
utäta be fpcciettare förbåttanbcn, font befiämt Utffottet i fttt
©fn>crti;gclfe. 9i. ©t:r tära bocf twifweléutan finna, att i
ett amne af laban natur, font bet föremaranbe, Utffottetä
ntebbctanbcn icfe tunna fträcfa ftg titt atta betaiffer.
Sitt gält*2lrtilleriet3 iftånbfättanbe bär btifwit
äjTabt en fttmnta af 9i:br 324,000.
3 affeenbe på betta wapen får UtfFottet anmäta, att
9Kaj:t anfett antatet af gältpieccr böra ötaS fatut ett
9tefer»*2trtittcri böra bilbao.
9)?eb betta wapenö närwaranbe tittftånb är förbåffan*
bet fabant:
att Papctagen, förfärbigab för några ?.o år feban un*
ber bråbffanbe bebof, nu mera, efter ante fcbcnnera inträf*
fabe frig, icfe är pålitelig;
att gcnout fenare tibå ftiganbc wetcnffaptiga inftgfcr btif*
mit upplyil, att piccernc funna göras lättare, än mati trob*
be, bå be förfi uppfunnos;
att ffittnaben i fofinab fbr ett belt batteri, i bänbelfc
be gamla Sanonerne ffuttc anmänbaS etter nya gjutaå ef*
ter bättre mobetter, icfe uppgår titt fulla 5 procent;
fallit flutetigcn att be bttgligafic pieter af älbrc förmer,
enligt uppgjorb platt, fontina att antpänbaö titt refcro*ar*
titteriet.
XII
@tatå* Utff ottets
UtfTottet anfer något uppffofuteb gä!t=2trtillcrictå ifiånb*
fättanbe icfc lämpligt.
33elägringå*3lrtilleriet l;ar funnitå forbra en fofi*
nab af 146,000 9fcbr.
©et är gammalt 06 ofuttffänbigt; cn gång måfle bör=
jan göras nteb befi ifiånbfättanbe, orf) t tnonaf tillgångarne
bär Utffottet anfett benna Utgiftstitel för närwaranbe bö=
ra nebfättaå till 5o,ooo 9i:br.
Xiii ©cwärS* ocf) a3ewäringå*förråbenS corn*
plcttering är begärbt 525,000 9i:br.
^roab ©emären angSr, fjär flor otnforgtill bilbanbc
af förråb beraf blifvit använb. Utffottet bär lifväl infett
nöbvättbigbeten att ytterligare fortgå pä benna mag.
gorr Sben för SaoallerictS beväring äro minbre furifa=
lige, cd) broab beraf finnes minbre anroänbbart, måfle ut*
bytaå af nytt till änbamSlet fullt tjenligt. Semväl på bens
11a Xitel fan i UtffottetS tanfa en uiinjfning af 3i,ooo
3fcbr nu äga rum.
Utrebningé*£>epartementet bär uppgifvits furs
bra 99*,000 Sfcbr.
Drfafen, fwarforc befe görråbcrS tillftånb nu göra
ett betpbligt anflag nöbvänbigt ligger beri, att be feban
fifta frig beftntelige, bå ej eller öfverflöbigt förfcbbe förråb,
fmåningont blifvit tillitabe för uppfättanbct ocf; unberl)SUet
af SfiegementcrncS ecb IBevåringåmanfTapetS fapottcr ocb
UtrebningS=perfeblar, äfvenfom af äScväringcnå munberin*
gar, utan att be årliga anftagen, mebtagne till ftörre beten
för bc värfvaöe SfcgeuicntcrneS be&ofver, lemnat tillgång
för återcompletteranbet af bro«b fålttnba uttagitS.
23etänfatthen, 9?:o 255.
XIII
3 förjla rummet ftår nu anffaffanbet af fapotter
mttnberingar, remtygés od) Utret>ningé*perfeblar för en elaff
af ä3emäringa;3)laiiffapet,
öömab i benna mäg ytterligare fan erforbraa, fyncä
funna uppffjutaa, lifafout be för Xält* orf> Xroffsforbon be«
räfnabe utgifter.
S)?eb inffränfning fålebea tillbet ()ögfmöbiga bcljofmef,
Ijar på benna Xitel en ntinffning af 33i,ooo 9f:br fynt§
Utffottet funna iafttagaS.
gortification§ä£>epartcmcnteta bel;of är upptaget
till 9f:br 775,000.
£är förefomnta:
gortfätfningen af görfmarasanffalterne för Carlscrona
till SfJ:or 35,ooo årligen, eller för 5 år till 175,000 9t:br.
gortfättningctt af gäflningg=33yggnaben roib SBanäci
till 5lf:br 75,000 årligen, eller för 5 år till 375,000 9t;br,
Itmilfaå (åttilia maranbe anf!aga=belopp nu bl i fm i t från 3:bje
£tifmttb=2iteln af Utffottet afförbt.
Ä. 9Xaj:t pär anfett början böra göraa ntcb upp fö=
ranbe af görråbafmS mib SSattäö, (»vårtid btifroit beräf'=
nabt, efter 25,000 &f:br per år, för 5 år en fuunna af
125,000 9f;br; ocf)
till berebanbe af förfinar för (Stocholm åt Sjöftban,
font öl. anfett mara af bögfta roigt för Stifct, bär
blifmit bcgärbt en fumnrn för 5 år af 100,000 Sftbr.
3' affeenbe på be tilltänfta åtgärberne i ffjfnätitnbe
fall får Utffottet nämna, att be moro föremål för .Sottung
©ttjiaf itfleé omforger. Ditt be i fettare tiber marit (ems
nabe ur ffgte, forte fåbant fannolift ffclt af bet ffäl, att
XIV ©ta.tS*Utffottet«
©roerigeg ntffröcftare gräng gjort betta förjtgtighetgffeg ruinbre
nöbwänbigt; men mib nu inträffabe föränbrabe förbåt*
tanben fyneS uppffof bcrmcb idfc längre böra äga rum.
Sif anflaget titt S?yggnabcrne truh 2b'anäg fynag, i an*
feenbe tilt tillgångarneg ringhet, 100,000 9l;br för 5 år
funna innchållag.
Slill futtborbanbc af ©arni3ong=@tnfhugä3ygg*
naben är uppgifvit ett bcfof af 120,000 9t:br,
famt för fultborbanbetaf 2ibra £if=@arbetg (iaö*
fernbyggnab en ftmmia af 70,000 9t;br, elter tillhopa
190,000 9f:br.
2 frågan härom, hmilfen icfc egentligen h^r till gör*
fmaré*anftalternc, ffatt uttåtanbe af Utffottet ferffilbt af*
gifmag, feban inforbrabe behörige foftnabg*förf!ager infom*
mit och blifroit graitffabc.
gör görfroar6*roerfct till @jöfé är begärbt en
futnina af Sf:br 640,000, nemligen:
Still nybyggnab af ångfartyg för Sfärgårbg=gtottang
behof ...... 9l:br 240,000.
2000 @fepp:b Sanoner ä 18 9l:br . 36,000.
1000 ©fepp:b Soomber ä 20 9?:br . 20,000,
2(nfar=Åettingar för @fargårbg*gar*
tygeng behof
60,000.
hroilfa artiflar, fafom refultater af nyare tiberg rön, och
reban begagnabe 'af anbre nationer, måfte oroilforligcn förr
eller fenare inom mårt görfmars*©y|lem upptagag.
SOlen font utgifterne härtill måffe beräfnag efter nu
för hmiben maranbe beftämba tillgångar; få fyneS anffaf*
fanbet af följanbe pofter funna ttppjfiufag, nemi.
58 e t ä n f a n b c n , 9J:o a55.
XV
foflnabcn fi5r ett $ng*gartpg . . §ft:br 60,000.
hälften af utgiften för 58oni6er . . 10,000,
2tnfar*öfettingarne ... . 6o,ooo.
3f:br i3o,ooo.
Ä. 9Waj:t Oar wibarc begärt titt npbpggnab af 2 gre*
gattel- 9f;br 284,000.
öfter be upplåningar Utffottet erhållit, more bet roié*
fertigen af nöben att göra någon anjlrängning, för att
fornilla titt bet antal gregatter font anfetts erforberligt titt
©;ö=för|maret] bocf anfer ftg Utffottet icfe funna förcjlå
epfra anjlag titt npbpggnab af uter än 6n gregatt.
Scb fan fåtebeö, i Utffotteté tanfa, benna Utgiftä=£i*
tel utinffaS tncb tittfammanö 272,000 9t;br.
Stecapitulation
af ofman gjorba bcräfuingar.
öntigt be af Ä. 2»aj;t uppgifne bepof, nteb uteflu*
tanbe af fojfnaberne för ©arnijonö^infpufeté ocf; 2;bra
£if*@arbetg (iafermbpggnaberö futtborbanbc, erforbraé
för görfroaré*2Berfet titt Sanbö . , 2,761,000.
— görfmaré>=5ffierfet titt ©jöf . . 640,000.
©,a 3,4oi,ooo.
derifrån bör, efter Utffottefé me*
ning, aforagaö fölfanbe poffer:
SDfinffning på anflaget för 58ela*
gringS*3lrtifferiet . . . 96,000
d:o på anflaget för 58cmäringö*
görråbeit .... 32,000
£>:o på anflaget för Utrebningö*
departementet . . . 33i,ooo
£ranSp:t 409,000. 3,401,000,
XVI
©tatSslltffottetS
£ranöp:t 459,000 3,4oi,ooo,
$:o på anflagct för gortifica*
tionö*;Departemeittet . . 100,000
£>:o på anflagct för ©jöförfroaret
etter <Sfargårb3=glottan . . 272,000
■i. —— ■ 1 .. • oj I^OOO,
od) blefwe bå eftra atiflaget S3:co 3f;br 2,570,000,
Slngåcttbe tittgåttgarne font bertitt böra föfaö od) an*
toättbaö, får, nteb anlebning af Ä. 2Raj:tS i betta ämne
gjorba nåb. framftättning, Utffottet anföra: att, ebarn nteb*
gifrcaé bör, att, för fåbane allmänna företag, bmilfa e*
genttigen bafroa franitibenS nytta titt fyftetnål, fofinaberne
funna forbelaé jentroäl på bent, font frambelcö fontina att
forbelarne beraf upphämta, Utffottet lifmål, i affeenbe på
ett få beffaffabt föremål, font iftånbfättanbet af Sftifetö gör*
froaré>*anjfalter, tror, att bertitt erforberlige utgifter böra
beftribaS af bwarjte tib för ftg, få roibt tittgåttgarne bet
ntebgrfroa: att frebenö lugn bör begagna^ för att ftnånin*
gom titt betta roigtiga och för SlifctS fjelfbcftånb få outtt*
gängliga änbaittål bereba nöbige orbinarie uttvägar; famt
att be ertra orbinarie, fåfottt lån ut. nt., må föfaS enbafi
när befofmenä öfabe mängb öfroerjiiger ben nänttarattbe
tibené förmåga', att bent på annat fatt fylla, od) ontffän*
bigbeterna e; better ntebgifnta möjligheten af förbröjba an«
falter. Sif fåbatte ffäl anfer Utffottet, att titt fyttanbe af
be behof åf. 3)t:t för görfntaré=merfetö tflånbfättanbe ftin*
nit nöbige, ocf ont fmilfaå angelägenhet för närroaranbe
Utffottet bär oftoan yttrat fin mening, fåbane tillgångar
böra amoänbaö, font bets reban äro att anfe fåfottt biöpo*
nible behållningar, belS nteb roifbet funna beräfnaS blifs
roa bet innan näfiinffunbanbe 9fifé>bag, bå 3f. <St:r åter
blifroa
25 etan fanken, 9?:o 7.55. XVII
iblifwa i tillfälle att beffiita örn bwab wikare i affeenbe vå
görfmarö*2BerFet fan erforbraS..
Sliagångarne, bent lltfFottrt Jbcräfnat Funna becjacinaS
titt ofwan upvgifne farfFilkte änbamåt, äro:
i:o'£)en behållning utaf öfwerfFotterne på, ©tafé*2Ber*
fets iufoniftci- för åren 1827, 1828 ocf) 1829, font,
jemnlift Iwab UtfFottet, i bc/5 litt. 9?:o 154 ufrebt,
blifwer i fRifégälb^Gontoiret att tittgå; ntgörattbe, fe*
batt från
afgått be berpå föreflagne an*
wiéningar ; t*
i runbr tal en fuunga af i
2:0 iben tiltöFning be biöpönible öf*
werfFottSineölen winna, bå 9?.
©t:r gobfänna UtfFottetg förftag,
i 23etänf. 9?:o i65, ang. fBrbclW
itingén af be fåfom erfattning
för ©wenfFa ötronanö forbringar
ugmlanb inflntne niebel
3;o Sif bett fåfom biöponible af Mm.
3)?agaj. gonbrn, enligt SJetänf. 8? :o
208, anfebbe fuutma, 1,169,077
9t:br 34 (5. 3 rft., ett below af •
4:o Sif SSanfenS bebållna wiitjt för
år 1828, reban till fttt fulla be*
lopp, 170,918: 3.7. infatt i 9iifö=
gälbS*(£ontoirct ....
brandport 1,520,000: — —
4 33-
234,939: 14. 3.
690,000: — —
80,000: — —
75 0,000: — —
xvii!
S5tatJ*Utffofiet<
Siranbport 1,520,000:
jamt
5:o af Sidin. 23et»illiiittgen: 15o,ooo
9t:br ärligen, Broilfafeban år 1823
inbetalt? tift larifen, liten åter
derifrån tift 9tif'?gälb?*Contoiret
aflemnatå, på 5 år från od)
mcb år i83o tift od) meb år
1834 < • SR* 75o,ooo
60,000 SR. årligen, fnnit=
fa feban år 1823 marit
anflagne till gobtgoranbe
af förjf jutne 3oo,ooo 9t.,
enligt SR. @t:r? unberb.
ffriftvelfc ben 19 3ulii
Berbrbe år . • 3oo,ooo
©uttima 23:co at;br 2,570,000:
£}rf) tiflflyrfer Utffottet:
att, (nvab af bejle mebel ide reban finne? till SRifägälb?*
Contoiret ingånget, ffall bit öfmerlemna?, att, till fylf*
nab i futmnan, Bålla? Ä. Tlay.t tillBanba, till bet Be*
lopp Bmarje år, font Ä. SWaj:t finnér Böra, i ett eller
annat affeenbe, aitroäitba? för görfn>arS*32?erfetS ijiånb*
fättattbe, od), efter SRåbig foreffrift, af it. @tat?*Contoi*
ret marbcr regoirerabt;
Broar jent te Utffottet, enär betta attjlag ide motfroarar bet
font Ä. SDiajut tilt görfroar3*2Serfet? iftåitbfättanbe anfett
erforberligt, fbrejlår:
att ytterligare, i bett tttol)it roib SD?agaäiit3*fonbcn? ut*
rebttittg tneblen inflyta ocB i SRif?gätbl*<&>ntoiret infät*
ta?, od; font, enligt Btuab Bifogabe Calcul närmare ut*
camtr,
utwtfmtDc Den ftimma af 5iUm4mm ^qgajiité^onbené tiKqanqaf/ forn anfeé fciépo*
nible fot* l36vfvt»avé^(3Bct'fcté tfantfatMiiDe.
Gnligt ntffottetö, t 33etänfanbct 9?:o 208 afgifne, utrebning utaf fa roal förfållanbet meb be
tift ©pannemålS upyföp år 1826 i 33anfen lyftabe Grebiti» fou) alllmänna SDlagajin^gonbenS ftälU
ning roib 1828 årö flut, femte ben famina 33ctänfanbe bilagbe 2ablcau, utgjorbe roib näumbe
tib SKagafnösgonbenö, fafom reella anfebbe, tillgångar i Gontanta behållningar, forbringar funt
lager af fyannemåt ocf; mjöl .......... 3?:br
J/26y,o77
34
3
Inuaraf lifroal blifroit till 2:bra Goluntnen, i Stableauen Sitt. 33.
roib ftinma 33etänfanbe, upytaganbc ännu outrebbe forbrim
gar, afförbe ................
100,000
—
—
berefter fåfom fäfre ocf; biéponible återfå ........
t, 169,077
34
3
2Bib ben futtiga realifationcn af ofroanfåenbe tillgångar.
fan b ocf möjtigtrois förlttfen ofroerft iga förenämnbc 100,000 3t;br;
ocf afföraé bcrfore förfagöroib ytterligare .......
'69,077
34
3
bå, i alla fall, behållningen af befe 9ÄagajinS*§enbené tillgångar
blir motfroaranbe ..............
1,000,000
—
—
broilfcn fimtma icfe foränbraö, 0111 9t. ©t:r (Julle bcflttta, att
Grebitiösgonben bör, för realifationenö fortgång, futliqvibcraå
af 3)?aga3inö=gonbenö contanta mebel, enar, i fåban fänbelfe,
Grebitio*gonben§ ffttlb till ätfagajin&gonben lifa mycfet öfaé.
1
Sfaranbeé för&åflanbct meb berörbe ligoib nu fåbant: att Grc=
1
bitiosgonben ben i5:be i benna månab ägbe på räfning i 33anfen
iitncftåenbe
753,724
28
3
froaban till futligoiberanbet af fela SD?i(Iionen crforbraö blott .
246,275
12
9
i fället för be i ofroanberörbe 33etänfanbe, ftb. 348, fåfom brifan*
be nyytagne 454,351: 47. 5.
—
1/000,000
1
—
asetänfanbert, 9?:o 2.55.
wifar, bör, förutan ofwauberörbe 750,000 «R:br, utgöra
cn famina af 2.50,000 9t:br, tift Jtongl. 9)tai:t$
biöpofttioit ina öfwerlännäs äfweit berörbe 250,000 St;br,
att till bet ifrågawaranbc änbantålct anroänbas.
£>cf) fontmer, i fåban bänbelfe, fantmaitlagbe betoset
af nu föreflagite eftra anflag för görfwarS^Berfet att uts
göra S?:br 2,820,000 83anco.
åbemftällanbe UtfFottet, att Si St.r l;oS Sl. 9)?aj:t i
nnberb. anhålla:
att Srlig rcbowisnittg för anwänbattbef beraf afgifweö,
till granfFningö uitbergåenbe i åt åfamiitar*Stättcn jamt
af St. ®t:r eller beraS Steuiforer.
£)en 17 (Sept. 1829,
SUfemtioner.
Sif å?err ©rcfwe von Schwerin.
£)å bet icfe är anflagetö belopp font utgör föremål
för min referöatioit, utan anorbningSfåttet, få finnér ;’ag
mig böra på förfjanb förflara, att jag anfer ftnaneietta
regleringar icfe ininbrc wara i bcfof utaf att bpggaS
på rigtiga lagfiiftningögntnber, än någon annan bet af
fambällSförbåHanbena.
tt. S)?aj:t bär, i affccnbe på fättet att fylla eftra an=
flaget för görfwaré*JBerfet till lants oef) fjöjf, yttrat beit
bnfFan, att, berefi ej anbra för banben waranbe tillgåm
gar funbe bertill anwänbaö eller blifwa tiflräcflige, St.
<St. bellbre, genom upplåning af beit erforbertiga finnman
ocf) bcy fucceSftoa amortering mille förbcla benita eftra ut=
gift på en längre följb afår, äntillwägabriitga benfamtita
inom cn fortare tib, genom förböjning af beit årliga befFattititigen.
XX
© t a i 5 itU f f o 11 e t $
Jpärwiö ljur af tltffottet blifmit ptfrabt, att, ehuru
webgifTOaS barbe, att för fabana allmänna företag, bmitfa
egentligen fafraa fraintibenS nytta titt fpftentål, fofinaöers
na Funna förbelaö ;cmmäl på beni font frambeteö Fcmiuia
att förbetarne beraf upphämta. Sien i affeenbe på ett få
beffaffabt föremål font iftånbfättanbet af SfifctS förfwarös
werf, tror lifiräl Utffottet att bertin erforberlige auftalter
böra beftribaö af (nvarje tib för ftg, få mibt tiffgångarne
bet mebgifmaj att frebenö lugn bör begagnats for att fina*
ningönt titt betta wigtiga odp för Sfifetö fjetfbeflånö få o=
itnbgängeliga änbantål bereba nöbige orbinaira utmägar,
famt att be crfraörbinaira, fåföln lån nt. nt. må föfaö en*
baff när beböfwenö öfabc niangb oftrerfliger ben nännas
ranbe tibené förmåga att beni på annat fatt fptta, ocf) oms
ftänbigfeterna c; petter mebgifwa möjligheten äf forbröjöa
anfialter.
gorr etter fenare Fontina ofivan anförbe flribiga ås
ftgter att mot pmaranbra afmägatS; bå torbe ocf mib fois
janbe iitina anmärFiliugar någon uppmärFfampet fäflasS.
i;o Dm, på fatt Utffottet uti förra belén af fftt S3etäits
fanbe utrebt, bet för ttärroäranöp bepöfliga eftra anflaget
pärrör beraf, att ben brift i anflag för görfivarésinerFet,
font marit Fällö allt febait år 18x2, i anfeenöe titt pmars
jepanba mettanfönine omftänbigbeter ej fuitriat fyttaé, få
bär ju berigenom uppflått en fFulö från förra tiber font
brabbar bert nu lefmanbc generationen, ©enna anuiärFning
åbagalägger att man inom ftatösförpåttanbet icfe Fan odf)
iife bör i riföbalrrtal allena beräFnä ben ena tibene! förbåls
lanbert titt en annan tiöö, pwab ffulberö ocf) forbringarsi
conto beträffar.
2:0 ©taten ntåflc beträffa!» fåfoin ett för ftg beftås
S3 c t a n f a n & e it, 255.
XXI
cubé fjell, ocfjfåY ej biitbraS-i fm gång tiff utwecfling ber*
af att generationer uppträba efter fjwaranbra. SDfot Staten
f;ar lagfiiftarcit flräjtga pligtcr att fylla; mot genera*
tioner fjär tan cnbaft rättmifa odf) billighet att iakttaga,
öjroarje tibö förftånb tiff fjor att bcjTuta troab Staten n?ib
en gifven tib ounbgängcfigen forbrar; börbanå rättiuifa
förbelning blir en fcnare åtgärb. Sitt ej längre fträcfa för*
binbelfen att pröfva, bcjTuta ocfj orbita än be tillgångar
räcfa font ftnnaé för fjanben, fFafl ofelbart Ija oorbning tilt
följe. Dorbtting är liftväl af alla jfnlbbörbor beit mell
trycfattbe.
Öfter ttppjlällanbe af befe fatfer, går jag att fränt*
fälla min taitfa om be åfgärber, tnvilfa i anlcbning af be
gf Ä. 2J?:t äffabe flere eftra airflag böra lyibtagaä.
görljöjning i beit årliga besättningen bel, öfwer ej od)
fan ej i fafcrnaå nänvaranbe jTicf fomina i fråga.
Sultan bet gångbara myntet erhållit ett flabgabt roärbe,
äfmentyrar utan tvib Invar ;e föränbring, mate ftg i affc5
pnbc på ffatternaé belopp, eller i affeente på fättet för
ffattentat utgöranbe, att förfela bet mål font åfyftaS.
llvpböra från od) mcb benita StiBbag myntförfäin*
j-ingé>=åtgärberne od; blifva garantier gifne mot myntför*
bättring, få bör ttteb fäferfjet funna fönväntaö, ide alle*
naft att jlatternaé utgöranbe t beraö helhet flan lännas
miitbrc tungt än fjittiB, utan od att be grenar af tlaföintra*
berne, fnvilfaé minbre eller fiörre belopp beftämiiicö af ben
minbre eller ftörre utfiräcfning font be probuetiva Härin*
garne äga, Hullén nemligen od) 23civillningcii efter 2tbra
artifeln, fola inbringa mera än förr.
XXII
€5tat$*Utffottet$
SBille @t:r febart, nemligen efter återinföranbet af
ett ftabgabt mynt, låta ett tiotal af år framgå utan art
göra annan föränbrittg mcb orbhtarie ecb eptraorbinarie
iittrabrrne, ätt att jemfa infomfkitlarne, få att be fyngber
font ligga i fielfwa uppbörbéfättet fmåningont förfwinna,
få (Fola ofelbart jeinmäl på crbinarie-bcfFattningömäg, öf=
wcrfFotter ocf> befpariitgar bifba ftg, att attwanbaö till beftribaitbe
af inträffanbe eftra behof, bent en ©tat, af*
meitfå litet font ben enffilbtc i fin fcuöf;ålfning fan tmbgå
■att »ibfämtaS.
S)?en för ©taten 5ro ännu anbra, utom bcfFatfnnigé>=
wägen Iigganbe, intrabcr att påräfna, intraber, enligt naturen
af berat» upphof, fåfont waranbc frimiKiga bibrag af
wäpanbe nåringar, ägnabe åt fibanc eftra utgifter, froil*
faå änbamål är att utwecfla ©taten? fraftcr fåfont ett belt
för ftg betraftabt, ocf) att confolibcra ben. 3'ag ntenatr
33nnfenå minfter. ©c äro till jtn natur befpariitgar på
inbiuibuella näringéföretag, beforbrabc genom begagitanbef
af jiatécrebiten.
‘Diar imber be förflutna ao åren, afwenfout före pc*
rioben af 9?ifögälb5*feblarne, 25anfen ålitabeö till biträben
belt’ åt ©tatöwerfet eller ©tänbenteS Sfifégälbé * Contoir„
belö till förmån för wifia fruftgifwanbc företag, trobbe
man ftg blott biéponera 83anfenö aoance eller befi från
förra tiber gforba befpariitgar. öfter bortrycfanbet af ben
Öfwer faulen imber långliga tiber brebba (löjan, bär bet
wifat ftg, fwab myittförbåflanbernc rebait långt förut gjort
begripligt för ben fttnnigare, att man, wib ålitattbet af
bepe biträben, icfc ilabttat wib be från förra tiber gjorba
befparingar, utan anticiperat på fonttitanbe tiber?. S>?en
fällan fwarifrån befe eptra tillgångar till fyllattbe afeptra
befof flutit,, är berföre icfe afftnab. 2>å ben begagna?
$5ctä utan ben, 9?:o a55.
XXIII
jiicb ben forn åtföljer en flar åfigt af förbållanbct,
(fola 9t, St:r i SanfenS årliga minfter eller befyaringar,
fliganbe i men af folfetS jfiganbc inbnflrie, finna tillgångar
till ©tatenS eftra bebof, od) finna beni få benna roäg/
intill bc)3 ben tibpunft inträffar bå Sanfröretfen ide mera
bebbfmer Statens omcbelbara garantie od) mårb, bå ben
t tvärtom (Tuffe bli l>inberlig för näringarneS ytterligare ut*
medling. Så (fall odfå ofelbart Nationen ba hunnit ben
förmåga o rf) bet mälfiånb, att få mai ftafcnS märanbc or*
binarie bebof font od bef eftra bebof fTola funna få an*
nan »väg fyllas.
Sylifa eftra infomjfer forbra för fin förmaltning ett
eget fyftcm, Se manliga årSintrabcrne, ämnabe att be*
tärfa bagliga utgifter, ijäffaS lamp ligen få S&felbaitco*
räfning. Gftra infoutftcrnc åter borbe man, föfa att fruft*
bargöra, efter man bär tib bertill, belS på bet förråbScaS*
fan må mära, be 13 på bet peimingarne ej må fafnarf i
allmänna rörelfen. 9iär på få fatt femmer att tillgå,
{Eall fäferligen ingen fTattjTyffbig mifttyda, om bans bis
brag till Staten något öfmerftiger bmab four befunnits
pgji nöbigt till bef uppebåffanbe..
Cari. XI
berförc betalte ränta. Så borbe od bäbanefter alla Sta*
ten tifffaffanbe minftcr af SanfenS rörelfe, öfmcrjTotten på
3’nfom(f*Sitlarne od) på Semiffningen, i SiSeonten infattas
otb Staten berföre åtnjuta 4 procttS årlig ränta.
Statens famtelige intraber fålebeS, borbe gjutaS i
2:ne åt|Tilbe cafor; ben ena för bejlribanbet af orbiitarie
ntgifterne, flåenbe i Söepelbanfen; ben antra four upptager
alla öfmcrfTottSnteblen till bilbanbc af en 5Refer»cafa, (Tullie
bet åligga Säne*Sanfert- att för Statens räfning fridtz
bär göra.
XXIV
©tafg*Utffottet§
Efntru be{?e fengre infomjlcr öro eoentuclla, lita be
bocf approximativt beräfna ftg för fern år i fenber. ©g
länge 31 St:r äga eftra behof att fylla, må biSpofttion
på befa tillgångar för feni år i fenber äga rinn; lening
eftra befofroen tillfälle bertill, få böra be fottber på för*
faith bilbaö, fniilfa, enligt 91. g:ö 63 §., bet åligger 91,
©hr att affatta för att pållaé A. 2}faj;t tillfanba för fer*.
ffilba fänbclfcr.
$å en fonb font i utlåningöntäg friiftbargöreS, fatt na*,
turligtrois idre afigneraö, fåfont på en i 91'epelbanfen fia*
enbe fonb. Slnorbningarne font ftällaö på benfananta, ntå*
fe fålebeö utgifnxiö ttnber fornt af obligationer, bärnnbé
ränta ifrån ben bag be i betalning utgifning, intill befi att
be inlöfaö. Stäntan torbe böra bli lifa nteb ben font Staten
betingar ftg eller 4 procent.
Sif anbra förfållanbett Fomine att bero furu tång tib§
omlopp utan frude gifroa befa obligationer:
antingen be font imber ett årö lopp blifvit utgifite,
findé bet följanbe året på beflämba bagar inlöfaöj
eller om å tttgifma rens» ftba ingen förfallobag fFulle
utfättaö, utan blott förbehåll göras att efter 6 mecforö upp*
fägning funna inbragg bent.
3 fåbgtt fänbclfc borbe Sianfett erhålla uppbrag att
ttppfäga bent på. Soeuröen när be berftäbeö utbjubaö till
pari eller berunber; berigenont fitecefioe ligoiberar ben ftn
jlulb till Staten.
Sitt bntfcffbiga ränteräFningen blefme till förbcl för
Staten är lätt att finna; äfroenfont att få bcflaffabe flatö*
obligationer findé bli allmänheten FärFomite, och färbeleä
bent font äga betpbliga futnntor bcponerabe i Slgntericrtte
33 e t ä n f a n b e n, 9l;o 155.
XXV
titan ränta, fnfbm 23cfläb::abé!cafJorna, t>voilfa I;n?ib flutet
af år 1827 utgjorbe nära 5oo,ooo Si:br.
©fillnaben emellan UtfFottetS fyflein od) mitt beflår
beri att Utffottet pär tidt anmjfar tillgångarne ber be ligga
till fyllgnbe af partiella bcfof, fcrogreniot jag anfer alta
cptra tillgångar, generelt beräfitabe, bora ingr uti en re*
feppfonb, fmarå feban cptra befofmen, gencrdt beräfnabe,
bora anorbnaS i ben nion man finner bein tjbigare eller
fenare böra fpllaö.
Siöiperligen fan bet firnaS, att, bå cptra tillgångarne,
imber tiben från benna SlifSbag till nälla lagtima Slifé*
bag, fannolift icfe fornilla att bfmerfTjuta eptra bebofmen,
bet föga tonar möbait att tala om bitbning af en Slefero*
fonb. SOleit ibden af en Sleferofonb förer få mäfcnbtligen
till fyflemet af en orbentlig flaiS=luiSl)ållning; i ben famina
ligger en få roigtig garantie för bet 33anff)uåf)ållning3=fi)=
fteni font 91. ©t:r torbe finnas benägne att införa, att jag
anfelt mig böra berpå fälta 91, €t;rö uppniärffatnfet. Drb*
ning år odf ett capital. 9)?8jligfeten för en Slegering att
genom bilbanbet af en 9?eferofonb bereba tillgångar för o*
förfebbe fänbelfer, fia 11 fäferligen ftarfare mana till fnt§=
IbållSaFtigbet, än enär fträng IntSfåIlning får ben påföljb
att infoinjlerne forminffaö, utan affeenbe på möjligen in*
träffanbe oförfebbe betlof,
häruti l;ar infiämt ögerr Sagman Noreus,
Sif öjcrr Cancelli *91åbet von Hartmansdorff.
Sag anfer bet mara för tibigt, att ingifma förflgg
filt 91. ö>. ©t:r om anflag till eptra Utgifter, förr än be
XXVI
Stat$*Utffottet3
Crbinarie utgifterna blifmit beftämba. ©epföritman meta
mi i cfc (juni fcor briflen blifwer för Stat?'?Sentoiret, bmit*
fen af 91if3gätbö=Qoutoiret bör fpdaS , genom bemidning,
eder följagtcligen burit inycfet 9UFSgälös?(iiontoiret får of?
mer att aumänba tift Gptra anflag.
Etten bå man fifmät metat på tamioltfa bcräiningar,.
tibigare ingifma förftag tift. eftra anjlag; fa babe manicfe
bort ingå tilt 3T. St:r nicb ett etter annat i fenber, u?
tan uteb atta tidfammanb, emeban Stänbcrna beftförutatt
laFtia öfmcrftgt af bet beUt. spå' famina fatt, font Utflöt?
tet på en gång ingifmit fina fotlag titt alla be or b i*
narie*infomft-tit.Iarne, cdf) febermera tift atta be orbU
narie utgifte=tittarnc; fa fp ites mig Utffottet borbe fyaf*
ma på en gång tid 3t. St:r gjort fin. frainftädning öf?
mer atta tidgängliga eftra infomfter, oct; atta påföra
brabe eftra a uttag imid näfta ^avreglering. Wi&n in?
rnänber måbänba, att en af be betpbtigafie eftra infomfter*
lia, nami. Söancomunften, ocb några af be betpbtigafie,
eftra utgifterna., fåfom tid (iaitalcr ocb Strömrensning
gar, icfe funna anjlåS utan i förening ineb 3?anfo«Utffot*.
tet, bit. be ifrågamaranbe måten äfmen btifmit remitterabe.,
Etten fåbant är äfmen förbådanb.et meb ben 1,000,000
Sltbr af SJfagajinSsgpnbenö utrebning, bmilfen Stats* Ut*,
flottet nu föreflagit måtte tid görfmarömcrfet. anmänbaö,.
Slntingen borbe 23auco = Utffottet tjafroa btifant t;örbt i af=
feenbe berå, eder ocf funbe Stats »Utflottet adena öafma
jcmmät påräfnat öfmerffottet af SSancominften; ocb bet fa
ntpcfet bälbre, forn Utflotten gcmenfamt tidftprft, att etu.
baft ett mift belopp beraf må. fontina Spanien, tid, gobo.,,
jjpabe Stats *UtflottetS framftädning baft benna fudftäm
bigbet; få babe St. Stauber äfmen ägt, pmab be af Ut?
flottet bafma rättjrtt foröra, mågtebning för beraS om?
fttfc0 8äl&0s€ontottet0
23efyof
för år
<5rebiti»=f7ulb titt 23anfen å 3 ^rocent&itpplåningen roib årets
början ...... 101,770:
Utelbjjanbe 3 procents=obligationer niet»
räntor 37,300:
1829 åré ©tat3brifl*funtma titt ©taté*Gont. i,653,5oo:
SDito ränta titt -Stenungen , . 200,000:
Slflöning 0$ oinfoflnaber för 9lif$gälbS*Gon*
toiret orf) 3jUflitie*DmbubSman :c. . 60,000:
görlufl på 2lfliflance*Gontoiret . . . 6,640:
5 $J)rocenté*obligationer, fbrfattna 1829 . 20,000:
Stänfor å fterfalbiga lån tito . . 11,000:
Utbetalning titt ©tenfolSwerfet . . . 130,920:
görfattna Uppbringning^erfättningar . 58,710:
görflott, lenmabt GSötba Ganal . . 100,000:
9tifSbagö*foflnaber . . . . . 3oo,oqo:
-SröningSfoflnab ..... 3o,ooo:
©minna 9t:br 2,709,840:
£tUgåntjöu
1829.
58,800: —
33el)åttning i SSanfen wib årets början
S3ewiffning, Subn.flämpl., ©fatterättS* od)
SbfemtionSntebel, ungef. lifa font år 1828 2,3o4,ooo
9tänta å -SfrigS* od> 23ergS=GottegiernaS f.
b. Gaflor
SSanfenS räntewinfl för 1828 .
Gapital ocfl ränte*afbetalningar å lån titt åt*
flittiga flåbcr .....
1828 årS afbetalning på ©tatSwerfetö flulb,
återbefontmen år 1829 .
S3rifl .......
2,.5*00; —
171,000: —
15,ooo; —
i5o,ooo; —
8,540:
©ultima 9t:br 2,709,840;
MtE00ärtr0^ontotret0
23e^of
SSrifl från 1829
©tat3brifl*fumman titt ©tatö*Gontoiret för
50
ar
a 1,700,000,
Sfänta titt -Sonungen bito å 200,000.
Slflöning ocf) oinfoflnaber för 9tifSgälbS*Gon*
toiret od) Sufl. OmbubSmannen tc. för 5
år a 60,000 9t:br ....
görlufl på 9lffiflance*Gontoiret, åren i83o—
32 ä 7,000 9t:br . . . 21,000
Gppectance*löner, penftoner odj gra*
tiftcationer berfläbeS i833 . 20,000
2)ito utom gratiftcationer 1834 . 12,000
Stterfloben af 5 procents obligationerne
Stäntor å Ijwarjebanba lån a 9,200 årligen
2°lterfloben af uppbringa. erfdttningarnc
^nrebning af 9tif'SgälbS=Gontoirct för be
3 ofrälfe ©tånben, od; af 2lfiflance*Gon*
r toiret för 9tifSgälbS=Gontoirct .
öfwer ffott (uppfommet fmfwubfafligen
berigenout, att SBewittningen warit påräf*
nab att årligen lemna i afräfning på flatö*
werfetS flulb titt Skanfelt i5o,ooo
od) titt betalanbe af -SronprinfenS tiflänb*
fl a refa 60,000 9?:br, flwilfa 210,000
9t:br fläbanefter årligen befparas) .
fot åren
8,540: — —
8,5oo,ooo; — —
1,000,000;
3oo,ooo: — —
53,ooo: — —
10,000: — —
46,000: — —
232,590:
20,000:
1,214,870:
i83o—34.
^iUgångat:
©umma 9t:br u,385,000: —
Slöman bewittning, £tbning3*flämpling,
©fatterättS* od) obfemtionSntebel för 5
år a 2,250,000 9t;ör årligen . . 11,250,000;
SDe af 2l(3iflanee*GontoiretS gonb, i5o,ooo
9t:br wib GontoiretS upplösning ingåenbe 5o,ooo;
5 årS räntor å Ängö* ocf> 23ergS=Gottegier*
naS f. b. Gaflor ä 2,500 9t:br . . 12,500:
Gapital* ocf) ränte=afbetalningar å lån titt
åtflittiga fläber a i4,5oo . . . 72,500:
©umma 9t:br n,385,000;
23e^of
för åren i83o—34.
Gnl. åtongl. ^ropofltionenåtgörfwaröwerfet 3,591,000:
•Dito bito återflob åt @ötl)a Ganal 750,000:
SDito bito titt ©trömrenSningar . 5oo,ooo:
3Dito bito titt ©öbertelje Ganal . 75,000:
Eje t va
tLiUgångar
för år 1829, otfl föregåenbe
ginfla mebel
©tatéwerfetS öfwerflott för 1827—29 .
1829 årS a3anco=winfl ....
SWagajinS gonbeitS utrebning .
för åren i83o—34.
göreflåenbe öfwerflott från 9tifSgälbS=Gon*
toiret
5 årS 2Sanco*winfl a 200,000 9t;br
23rifl
©umma 9t:br 4,916,000;
år.
5 0,000:
5go,ooo:
200,000:
1,000,000;
1,214,870:
1,000,000:
4,054,870:
861,i3o:
©umma 9?:br 4,916,000:
23ef?of
«£jrtc a
1 8 3 5.
Ctllgångar
SSrifl från år 18 34
9tif'SbagS*foflnaben
861, i3o;
3oo,ooo: -— —
©umma 3?;br i,i6i,i3o: —
öfwerflott från 9?ifögätbS*Gontoiret, Öfabt
utöfwer be förra årcnS, i anfeenbe titt
ben bå reban futtänbabe liquib af upp*
bringningé=erfattningar, m. fl, eptra ut*
gifter, titt
1 årS 23anco*winfl ....
SSrifl
3oo,ooo;
200,000:'
661,13o:
©umma 9t:br 1,161,i3o:
Qnbäfta? wib pag. XXVII.)
w. ■ ' ■' j
—
33 c t ä n F a n b e tt, 9?;o 255. XXVII
tome öftvcr bcbofivenS ocb tittgåttgarncS inbörbeS förvalt
lanbe, ocb om be febnare icfe förfTagit titt allt (nimb font
bl i fm i t bcgärbt, åtminftonc baft tillfälle att efter eget
mai, giftva bet etta anflaget företräbe framför bet an*
bra, enär Ä. S)?aj:t icfe pttrat btirumiba görfvarSiverfetS
iftånbfättatibc bör anfeS tvigtigare ätt ©ötl;a*GanalS flitt*
borbanbc inom nälla SlifSbag, etter om betta bör gå före
©trömrenSningarneS futtföljanbe o. f. tv. —
Ebratt, efter mili,förmåga, afhjelpa benna brijf,fFatt
tåg föfa framlägga ftättningen, få tvibt ben, efter närma*
tanbe förbåttanben, af mig funnat bebömmaS.
(©e SEabetten)
Jjääraf inhemta», att görfvaröiverFet Fan få bela fftt
bebof futtt ut, ocb att 460,000 9f:br änbodf blifva öftver
på 5 år titt Sanaler ocb ©trömrenSningar, famt att 200,000
SJ:br berutoftver bliftva att tillgå 0111 man äfven tager
näfta SlifSbagSår i beräfning, feban på bef eftra tittgån*
gar förjl blifvit afbragne SfifSbagSfoftnabcrna.
Sitt görfroarStverFet äftven bör framfor Ganaler ocb
©trömrenSningar utbefomma bt»ab Ä. SD?af:t begärt, är min
mening; emeban fFaban af briflanbe förftvarSanflalter i fa*
tanö flunb, antingen är objelpelig, etter odf fiörre, än för*
luften på GanalerS ocb ©trömrcnéningarS fbrbröjba full*
borban.
SRigtigbeten att jemtvälfSr ttäflf ommanbe 91 i F S b a g S=
året beräfna cptra infomfler ocb utgifter, fpneS mig
följa bcraf att-båbc bcivittning ocb öfriga orbinarie in*
Fomjler, famt atta orbinarie utgifter för famina år bcräf*
iiaé ocb utgå, efter ben föregåenbe SlifSbagenS reglering.
(Sbwab nu gäfttiingS* etter Éanal*bpggnaber cftcrfättaS
XXVIII
©tat3*Utf fottets
fSr fjroarannan, fa är bet af wigt, att be icfe »utber StifS?
bagSåret afbrptaS, emeban ounbpjfelig förluft bcrigenont
ftuUe fcnuållaS. 3ag beböfroer i betta fall pal i cfc referoera
mig mot UtffottetS beflut, emeban bet icfc blifvit fattabt,
utan enbafi emot ttppffofpet bermeb, ebitru flera leba*
meter än jag prfabe, att frågan om benna beräfningös
grunb {Tulle afgöraS, innan förflugen om eftra anjlag till
9f. ©t:r ingåfpoS.
3 be farffilbta affortningar, forn Utffottet i flera
fänfeenben gjort på be begärbta anflagcn till görfparö*
roerfet, bär jag broarfen beltagit, eller melat beltaga; emeban
jag icfc äger erforberlig faffännebom för att urffitja
broilfctbera bebofpet, forn i militairifft fänfeenbe är mer
eller minbrf »igtigt. Utan bär jag fålcbcS borbt infTränfa
mig till befioaranbc af frågan: äger ©faten be mebel öio=
nungen för 9?if'etS förfpar begärt? ocb att fa är, bcreff
man icfe unbanbåller bein för behof, font jag anfcr linbert
orbnabe, bär jag reban, i föreftåenbe bcräfning fijft åhaga*
lägga.
©lufeligcrt anfcr jag olämpligt, att Utffottet åt Ä.
9)?aj:t anpifat a5o,oop 3t;br, bpilfaSinflptanbe icfe prof
maS allbeleö fäfert. Sifafom beböfroen äro beftämba,
få böra ocf tillgångarne para pålitliga; tt; Äronan fan
icfe gora bcftällningar, imber förbehåll, att, contraeten
ffola återgå, om bjön ej utbefommcr be mebel, broarmcb
Jg>pn borbo betala.
Sif .(perr Ciommcrce=9tåbet Santesson.
Elliot Ppögl. ©ta tS=Utff of tets löetänfanbe 9?;o 255,
angåenbe Crptra ©tatésanflag till görfparS*perfetS mates
piel, nöbgaS jag rcfcrpcra mig uti följattbe omftänbigbeter:
93 (t ä n F duben, 9?:o 255.
XXIX
3cfc titttrocnbc mig, att, på fatt UtfFottetS 93ctäuFanbc
betdittcjmiö framftåttt, bebömma f)witfen eller (nvilfa af
te fpeciette titlar/ föranbe till 9)?dterieten, Funna anfeS iner
ocf) minbre oumbärlige, ocf) i I>n>ab nion, meb anlebning
beraf, bebofö;fuuimorne funna linberga någon jamfning,
Fppfcr jag faftuier ben futtfomligafie förtröfian, att Ötongl.
9)?aj:t ej äjTat mera, än bmab merfeligen är erforbcrligi; li=
Fafom ocf förtroenbe titt be militaire ocf) faffunnige SmbetS*
man, bmilfa förberebt ben UtfFottet mebbelabe uppgift af
få mät beta 23ef)ofmet, font å bmab beraf Fan anftå titt
en annan SJiföbag. enligt nämnba uppgift more bela be=
ofSfitnnuan
3t-.br
3,591,260.
od) bmab beraf Funbo för benna gång
uppfFjutaS .
60 3,3 20.
atttfa nu crforbcrtigt belopp . . .
9t:br
2/y97/94'J.
Stfbrageé nu berifrån be af UtfFottet uti
bef SSetanfanbe ej intagne anflag för
C5afJern= ocf) <3juFF;uS = S3pggnaber,
bmarom Ut (Totte t (ofmat afgifma färj
fFilbt töetänfanbe, ocf) bmartitt blif«
mit begärbt .......
155,ooo.
fr återfå .......
3t:br
2/742, 940,
SDefle bifaller jag oaffortabt, etter, för
jåuin fummaö fFttlb, ntcb . . .
i ftättet för att, lifa meb UtfFottetS
pluralitet, antaga för' ounbgänglige
blott ..........
♦
2,570,000,
ocf) anjlå berutöfmer cit mittforlig
fwnmia af
3?:br
25o,000.
bmilfa fanlmanlagbe
2,620,000.
öfmcrfFjuta ben font ounbgängeligt
erforberlig uppgifna fumuta, meb .
3t:br
70,000.
XXX
® t Cl t 3 ; U t f f 0 t1 e t 3
SRcn bet är ej blott uti benna bel, etter för betta
öfroerffjutanbe »ti totala anftagSbeloppet för benna 30113,
forn ja3 ffiljer »»3 från lltffottet, utan lifa mptfet, etter
fnarare mera, »ti be omftänbigljetcr:
Sitt ja3 anfer, ()i»ab forn bemitjaö, böra anftåS bes
ftäinbt, ort) ej, på fatt Utffottet tiftftprft, för en ftörre bcl
beftämbt, ort) en minbrc obeftämbt; font är båbe o(äm=
peligt för ftatSsregleringen, orf) ffafcli^t för ben, forn ffatt
amoänba airjlagen, orf) befcöfwer funna beräfna bent oaf=
fortabt.
3ag anfer wibare, att bet beflämba anftaget bör an=
flåö uti n> i f? e b e ft ä 111 b e f» 1111110 r för (»»arje år; — betta är
af >»i3t båbe för Statens regleranbe, ocf) för beni, forn ff0=
la ombeförja anjTaffanbct af bef)ofit»eit, fnoartitl anftagen
lemnäs.
28ib benna fördelning anfer ja3 orf af färffilb wigt,
att ben göres på alla fcp åren, intitt orf) meb bet år,
bå näfta lagtima SfifSbag påftår, font efter ali anledning
blir år tt) bet är angeläget, att atta fåbana arbe*
ten, font ftola åftabfonmiaS »»ber en längre tib af år, ej
afbrptaö, forn fallet more, 01» anftaget irfe rärfte äfmcit
för bet år font näfta StifSbag fomnter att t)åltaS, unber l)t»il=
fen, enligt manligheten, ej förr än emot flutet något afge*
ranbc 0111 <StatSsregleringen fan tiffroägabringaS.
Crf) ändteligen, anfer jag eytra ®tat3*anftagen ej mera
än be orbinarie »tgiftS=bel)ofmen böra amuifaö, ftmart för
ftg å färjTilbe 3nfomft*fitlar; utan att, på famina fatt
forn atta ©tatenS orb. infomfter ingå tift ©tatS=Sontoiret,
orfj alta utgifter efter Crbinaric=<Statcn beremot bcftribaS af
©tatS^ontoiret, atta ©tatcnö eptra infomfter böra ingå tilt
33 e t än f a n b e n’, 9?:o iK XXXI
3?ifögätbö*Gontoiret, o rf; alla (fptra flat&anjlag beremot i=
från StifögälbéäGontoiret utbetalas. (Snbaft på betta fritt
winne® orbning otf; fäf'ert;ct, att atla anflagctt funna på
rätta tiber utgå; liten på fantilia fatt font bet forbådeö
ntcb förflaget tilt orbinarie 3nfontjfs orfj oibittarie Utcjift5=
©taterne, bör berföre ocf i mitt tanfa ©tatö=Ut|Tottet af*
gifttja en fuHfiänbig Sträfning öfwer atta eftra ©tatö*
Snfotnficr, ocf ett tifatcbcö fitftftänbig öfwer atta eftra fatö5
anftag, ocf bär Jag trott heffe böra åtfölja, eller fnarare
föregå, Utjfottetö betättfattbe angåettbe något färffilbt af befe
anftag, fantt berföre uti nämnbe beräfttingar, tid ett början,
cnbafi proniftonelt upptagaö be af rftongt. S0?a;:t igenom
nåbige propofttiotter begärtc eftra anf[agö=fttmntor, broänge*
nom 9t. ©t:r crbötto en fudfättbig öfroerftgt af atta be i
fråga waranbc bebof, ocf) atta fättbe tidgångar för bent.
fpå bejja ffäl, bär jag upprättat ocf; bifogar en laban
prowiftonet Cbalcttl, upptaganbe bet i fråga waranbe eftra
©tatö*anflag för görfwaröwerfet tid 9f:br 2,750,000.
fbrbelabe på 6 år, eder ntcb 5oo,ooo i
broarjc af be 2 förfa, 4^0,000 i bwarje
af be 2;nebcrnäf ocf 4^5,000 i bwarje af
be ftfia 2 åren; lifafout ber upptagas
be öfrige begärta anftag tid Gafcrue* otf;
fjttfbttö=bt;ggnaber, Ganater ocf frönt»
rensningar meö 1,645,000.
förbctabc efter bebofwenö olif bet;
fantt tidgångame, efter be belopp, font bolö ©fatö*
Utffottct rebatt beräfnat, bets man i admänbet antagit
58:co wittfcnS öfwerffott efter afbrag afårtigc 266,666: 32.
tid reatifation att funna ntcb fäferbet calcttleraö; befe ada
Snfomftcr äfwett förbctabc på flere år, adt efter font be
ntcb fäferbet attfeö påräfncligc.
XXXII
©enna Saletti leinnar bet refultat, att meb bert af
mig antagna anflagSfumma 2,750,000 till görfroarSwerfet,
odfr febart mebel affatta till äfroen be öfriga begärta artfla^
gett, roifar ffg ett öfwerffott af Sfttbr 35,000, hvaremot
meb arttagatibe af Utflottetö fbrflag till anflag åt gijrfrortré*
wcrfet, en lifa flor brifl uppfläta baba betar, utan beräfi
nanbe af ben ränteioinfl font å befla tillgångar ffulle funna
inbringaa, om ©tanber behaga ttppbraga bcraS
Slifégälbö-Sontoir, fltt förränta be från ena till anbra å*
ret inneflåenbe eftra tillgångöfuntmor, font igenom infattning
i 23anfen emot blott 3 procent, enligt fgttab min Saletti
utreber, inbringar nära 80,000 Sftbrj fpoarigenont någon
iSFab tillgång ytterligare berebcö i £ånemäg till 25orå3 öd)
CregrttnbS flab, trollhätte Sanal 0. f, to.
Sfter benna utrebnittg af mina åflgter i äntnet, ocfl
fwilfen åbagalägger att jag i principerna bttfantbfaFcligcit in;
flämt meb öjerr ©reftoc von Schwerins od) Jperr SaneellU
Bfåbct v. HaitmansdorfFs referoationer,. får fag upplpfa,
att egenteliga flillnaben emellan oöcrr Sancelli = Sfåbct v.
HaitmansdorfFs od) mitt calcul, beflår bertili, att jag ej
beräfnat af ben ttti Äongl. SD?aj:t3 nåbiga propofltion upps
gifna toralfumma till materiellt 9i:br 3,591,000, mera ätt
fltoab uti ben betaillerabe uppgift lltflottct fått för flit leb=
ning i benna bel, är anfebt ej funna uppffjittaS till ett
annan tib, font toar .... 2,897,540.
eller ett ffilnab af ... Sltör 693,320,
ginfla nteblen fjär jag lifa meb ©tatsSon=
toiret bcrafttat 80,000, Jperr von Hartmansdorff
blott 50,000, font fliljer 3o,ooo.
£ranöp. 723,320.
ocfl
Calcul
bfroer kloppet af be 6egdrbe ertra ©tatfcanflag, od) af be bdtfore pavatnclioje tillgångar.
1
$r 1829.
i83o.
r83i.
i832.
i833.
i834.
i835.
©tunina
(Spira anflag äro begdrbe:
Sill §örfwarS*roerFet, minil 2,743,000, utföreS . j
att förbelaS pä åren
— gagente* ocf> ©iufbuSäjBpggnaber .
— ©ötba SanalS fullborban ....
— ©trömrenSningarne
— ©ö&ertelje Sanal
1
100,000
—
500.000
35.000
300.000
100.000
15.000
—
500.000
30.000
250.000
100.000
15.000
—
450.000
30.000
15o,oöo
100.000
15.000
—
450.000
30.000
100.000
15.000
—
425.000
30.000
100.000
15.000
—
425.000
100.000
15,ooo
—
2,760,000
155.000
800.000
600.000
90,000
—
100,000
—
g5o,ooo
—
895,000
—
745,ooo
—
5g5,ooo
-
570,000
—
540,000
—
4,’>g5,ooo
—
Sillgängar &ärföre beräfnaS af:
åftperfFottSmebel 1827—9 • ...
£>ifo X ginffa ligoiben
Sif 1828 ärS 23ancön>injt
©amia SKagajin&gonbenS BctjSCTningar. .
23efparanbe ärlige anflag ä 9tif3gälb8*<5cmtoiret en=
ligt ©tatSslltflottetS 23 etänfanbe 01:o 255
IDito för 6:te äret
Sif ä3anco*roinfien.
400.000
80,000
100.000
400.000
200.000
—
190.000
200.000
210.000
200.000
—
200.000
210.000
200.000
—
200.000
210.000
200.000
—
210.000
200.000
—
2 I 0,000
200,000
lil! lill
210.000
200.000
—
5go,000
80,000
100,000
1,000,000
i,o5o,ooo
2< 0,000
r,400,000
—
1,180,000
—
800,000
—
610,000
—
610,000
—
410,000
—
410,000
—
410,000
—
4,43o,ooo
—
SBifar alltfä ett 5ftt>erffott roib inneroaranbe ärS
flut af .
Jptpa»af äter efter&anb utgä ....
£)<§ blir öfwer är i835. .....
1,080,000
- -
__
—
—
—
—
1,080,000
—
—
i5o,ooo
—
285,000
—
135,ooo
—
185,ooo
—
l6o,000
-—
i3o,ooo
1,045,000
35,ooo
—
1,080,000
—
©tat8*Utf?ottet8 Söctänfanbe 9?:o 255 anflär till g6r=
fmar8*2BerFet . . • • • •
att erf)ällaé af be bär ofroan ttppräfnabe 5 forfta
Sillgängé=fmnmor
Sill be öfrige begärbe ©ptra anftagenå belopp more
aBtjS attpåräfna be a:ne fifie SitfgängS=fummor
forn fFude lemna en brill af .
Ont ofmannämnbe åfmerffott frän ett är till annat,
utgöranbe
af 5Rif8galbS*£ontoiret förräntas, äfwen blott
å 3 prort, ffttHe berigenont inbringas .
forn nteb bet förllnämnbe bfmerjfott
berebbe en ytterligare tillgäng af .
980,000
—
600,000
—
410,000
—
410,000
—
2110,000
—
200,000
—
—
2.820.000
2.820.000
—
200,000
200,000
200,000
200,000
210,000
200,000
410,000
1.645.000
1.610.000
—
—
—
-
—
—
—
—
—
35,ooo
—
=
—
g3o,ooo
27,900
645,000
i9,35o
—
510,000
i5,3oo
—
325,000
9/7So
—
165,000
4,95°
—
ed. liHfaimn
rn£
77,?.5o
35,ooo
—
1 —
—
—
—
—
—
—
1 12,850
—
SJetänfanben, 9i:o a55,
XXXI!
Strandört 9t;br 723,320.
Sfafiföililltanbe SflföbagéS *fofinab fjär jag ocf
ej intagit uti min beräfning ititb . . 3oo,oao.
1,023,320.
men beremot beräfnat titt StrÖMrenSnin*
gar od) Söbertctge Ctanal för Bet 6;te äret n5,ooo.
©or attifå en ffilnab af ..... 9i:br 908,300,
Sif 9fiFögalbs>*ööntoiret bär iag i öfrigt ej på*
räfnat mera än titträtfetig tittgång för nu*
ivaraitbc Sfiföbagé * Foftnaberé gobtgöring,
famt titt inlöfeit af Göntoirefö obligationer*
för tippbringnlngö*erfattnittgarite; men, på
fatt Jperr v. Hartmansdorff betta flitt flan*
bigare framlagt, mifar 9tif3gäiöö*(Sontoirett
ftättning benttöfmev på be 6 åren titt o0
incb näfta Stiföbagöår, ett öfmer)Tott utöf*
mer tnnab jag, lifa mcö Utffottet, uti be år*
lige 210,000 9?;br upptagit, ej ininbre an 210,000.
Sttttfå merfetig ffiftnab  693,300.
©om ej är annat an f?itjaftigf)eten cmettan förfla propo*
nerabo ftmiinan 9t;br 2,590,000, 0$ f)ipab ben feban upp*
gifmit* cgentet. blott erferbertig för närmaranbe titt be*
lopp 3l:br 2,900,000 famt att jag vinfat, burti genom
mcbtenö förbetanbe på t;marje år, örf; berigenöm mimianbe
tittfätte, att be imber ufla åren öfmerftöbiga mebel för*
ränta, tittgångame funna ytterligare öfaö meb minil om*
fring 80,000 9?:br.
Sif Sjeti ©refme Hamilton:
Sifa meb jjocrr von Hartmansdorff anfer jag, att be för
beftäinbe be(;öf amoifabe anftag icfe måga blifrna beroenbc
af fjwab mer etter minbre fan inflyta af bertill anmifabe
4 33- 3
XXXIV
©tat$*Utf fottets
tillgångar. 3l13 finnér fålebeS, att ont 3)?agajittg*5onbenö
utrcbning i cfc (Tufte intill nafta 9?iföbag lemna fpttnaben i
ben beroiljabe finnman 2,820,000 3t:t>r, 9tifégälbé*(5ontoi*
ret bör för utbetalningen beraf fullt anfmara) ocf) tittftpr*
fer jag bcrföre, att, i ben oförntobabe fjänbelfe att SJfagas.
^onbené ännu oinbrifne forbringar icfc gifroa mebel tilt be
af lltjToftet utöfnjer 2,570,000 9l;fcr betniljabc 250,000
9t:br, befte, efter fina b beruti fan brifta, iTalt af 9tifögälbö=
Sontoiret åt. 3)?aj:t tittf)anbal)å(taö.
häruti bär inftömt Jperr Sfmcrfte Lefren.
9?:o 256.
UtlåtanDc, ival i anledning af i?ongl. tWajittf
9?åDiga ^ropofition till 3v. @t:r, angående
någon jemfntng i grunberno fot’ SRecogni*
ttoné*|Fogarnc3 (fattlåggning, font i wåcft
fråga om åtgaröé iviDtaganDc till paflfpnDaiK
Dc af annu ojTattlagDc 9vecognition^(logar^
ffattlåggntng. (3.21.)
"fpögfttberörbe åt’. ^röpofttion (orbagrannt införb i förfta
famlingcit af hillänget titt 3tifS=©tånbenö ^rotocotter unber
9?:o i3) bär, enligt antonine ^'rotoeettcHItbrag, från fant*
telige 9TiFå*<3tånbcn blifwit remittergb tift UtffottetS banb*
läggning.
9??eb remifteit från å>. Stibb. ocb 21 b c l it bär åtföljt
ett anföranbe afvert- Heijkensköld, Detlof, Imulfen, it>ib
jemförelfe af åt. ölungörelfen ben 4 februari tSir, ont Ste*
cognition3*(Togarneö amoänbanbe ocf) wilforen för beraö (Tätt*
23etänfartben, 9?:o 256.
XXXV
(äggning fantt «SF. Fungörelfett ben3i StfarS 1824 i famina
amne, funnit, att en rättelfe blott i &n>ab jtflnämnbe görs
orbniitg förefFrifmer, röranbe hemmantalets förhöjning ef*
ter ben tillijfabe räntan, på fätt Ä. ®?aj:t foreflagit 3t.
@t:r, icfe till alla betar fFulle ttnbanrobja be fmårigheter,
font bitting mött miö nämnbe (FogarS (lattläggning. gn=
ligt forftberörbe författning (Fulle grunbräntan å ett 9?e=
cognitioné=(Fegé[;emiuanutfättaS efter örtens ffattlägg=
ninggsiiietfjob, men efter benftjinämnbe äter befiämmaS
till bwab St. 9J?aj:t od) Äronan af (Fogarne förut åtnjutit,
berigenoin räntörne blefmo mångfallöigt ljögre än efter (Fatt*
läggninggsmethobenj ed) om, i förra fallet, bet Funbe mara
billigt, att be a en SFecognitionSsfFog uppFoittntanbe bents
man gcnafi beltogo i alla be (Fplbigbeter od) befmär,
font Äronos od) (SFatte4;ennnan åtföljbe, fåfom rotering,
(FjittS, mägbäflttiilg 111. 111. •, fpnteS ater, t ben fenare bans
belfen, öå räntörne å be npa hemmanen blefmo fa betpbligt
flörre, t jeitiforelfe till grunbräntornc å anbre bemman t
famina ort, rättmifan forbra, att, åtminfione någon tib,
frihet eller linbring i utgoranbet af nämnbe befmär bein
förumtabeg, i fpnnerhet font några fåbane onera bitting idre
ålegat bejle (Fogarg inncbafmarc. herr Heijkensköld bär
berföre anfett lämpligt, att, febait be å 9tecognitionSsf?os
garne i SRifet nu befinteligc oblabe lägenheter blifmit till
benimantal (Fattlagbe meb nöbigt utrpmme i (Foggmarf, bc(Je
lipa hemman eller bemmanébelar berefter genafi beltogo i
alla få Fallabe eptra onera utan ttnbanfag, bmaremot fås
bane hemman, font fomuto att beftå enbaft af (Foggmarf,
utan åbo, borbe åtnjuta mife frihetsår, för uppmuntran till
odling i en framtib, hälfi mib (Togarö (lattläggning i alls
mänhet nöbigt more, att bafma affeenbe på be olpcFShäns
helfer font ofta å beni inträffabe, genom (FogSelb; och bå
för öfrigt be föränbrabe jlattläggningggrunber, font 1824
XXX Yl
©tatd*Utffottetd
ård fövorbning på6;6be, (fola gifmit dnlebning tift en fa o*
lifa tolfning ocf) beraf följanbe uppehåll od) ()ini>ev i Sle*
cognition5=ffogdmålend flutcliga afgöranbe, att tybeliga od>
bejfätitba föreffriftcr fynted fögfl nobmänbiga, för att brill»
ga bcpa frågor titt ett fnart flut; fa far ,£>err Heijkensköld,
titt fullftänbigare utmecfling af fine åfigter i ämnet, fram*
fiätlt följanbe
prflag tift föreffriftcr, röranbe Siecognitionö*ffogarneö
ffattläggning:
”göreffriften i öl. görorbningcn af b. 3i £0?ard r&*4r
”angåenbe milforen för Sfecogmtiond=ffogarned inlöfen ocf)’
”ffattläggning, i fmab forn rörer hemmantalets förhöjning
”efter ben tillöfabc räntan, torbe tomma att i enlighet tiieb
”fmab öl. S)faf:t i Staber foreflagit, felt od) fallet förfak
”la; od) ehuru någre fä 23ruFSägare rcban på fin begäran
"fått fine Stecognitioné*ffogar ffattlagbe, lifmäl, od) tilt
”minnanbc af enbet i besättningen, torbe fåbatie reban
’’|fattlagbe SlceognitionS*fFogöbcmman tilt hemmantal bB*
”ra jcutfad od) nebfattad, i enlighet mcb be grunber, forn
”nu förcflåd att blifma antagne för befle ffogaré jfattlägg*
”liing.”
r:o ”^)ä gntnb af froab görorbnhtgen af ben 4:bcgc=’
”bruarii i8ir ifabgar, (fatt af ffogSmarf 1,200 Smnnlanb'
”fullgob mart airfed ftoara emot ett fett femman, ocf) i
”förfåtlanbe till SWarfend bättre elter fanne beffaffenfct
”får grabering af ffogen ffc ifrån 1,200 Sätnnlanö till od)
”meb 3,ooo gimnlanb, fnvaröftwcr ett felt ferninand ut'
”rymme ej får utfträdad.”
2:0 ”©eban förf? afla frågor em SBrufcnd rättighet att
”få Föpa beråd ffogar tilt ffatte, bl i fm i t afgjorbe, famt fluk
”be*, röjfel=rättd ägare ocf 33rufeitd folare*torp fått fine be*
S3etänf anbcn, .9J:o 2.56. XXXYIi
”l;of af jfog titt Dränftc, bt;ggnabatimntcr od> f ängfel af*
”fatte od; afffilbe, företagen ffattläggningcn fålunba:
a) ”atta på Siccognitiond * ffo^eit belägne S3rufet tillhö;
”rige od; mcb Sibo förfebbe lägenheter ffattläggad binär
”för ftg efter hvarje ortå ffattläggningdmictbob. £itt
”be lägenheter, forn ei uppgå titt ? hemman, aitfåd
”af ffogen få manga Sunnlanb, efter ben i i 9)?om.
”nänmbe beräfning, att be uppgå titt fullt I, ed; lifalc;
”bed titt be, forn uppgå titt \ hemman od) beröfiocr,
”men ef titt I hemman, få mångå Sunnclattb, att be
”uppgå titt fullt * hemman. £>e lägenheter, font tipp*
”gå titt fullt i hemman och beröfiocr, men ej hinna
”till ett helt, tittbelaö på ettahanba gruitb få ntpefen
”fog, att be blifiva helt hemman,
bj ”ojivab font Fatt återfå af hela ffogdmarfen, feban
”oftoannämbe fpttnab titt be oblabc Sägenheterne blif*
”loit afräFnab, inbelaö ti i hela hemman enligt förnt=
”itämnbe beräfning, få långt ben räder.
cj ”^3å fogen loaråttbc fubbe och 9iöjfelrättd*torp, font
”ei tillhöra 33ruFet, fattläggaö ferfilbt titt bet hem*
”mantal, broartitt be funna uppgå, utan ivibare fogå*
”anfag ätt hioab ioib fbregåenbe unbetföfningar blif=
”ivit affatt od; befämbt.
dj ”Sfatttäggningé * 3nlårumenterne infänbaö fufeligett
”till öf. öt’atmttar = (Mlegiuni, font benvib lägger ben
”l;anb l;är nebanföre befåmmeö,
3:o ”Sen grunbränta, font af fattlagb Stecognitiond*
"(fog bör utgå, ffall fivara emot bet belopp, hvartill, efter
”ett mebittm af io år, ben afgift uppgått, font dfottgl,
”äftajit od; bronan njutit af 9fccognitionö*fogen uti Erci*
”narie fogsören od; S3eroittning för Äolniitgsfribct fant*
'ttuamäfnabt.
XXXVIII
©tatSsUtffottetS
4:d ”©eban ©fattlåggningarne btifwit af dammar*
”(Sottegium granffabe ocf giltabe, fommer bet wib ffattlägg*
”ningen i orten åfatte hemmantal att oföränbrabt fafifiäriaé;
”härefter ,ftammars@ottegium äger att uppböja be åfatte
”räntorne, få att befamiite, efter ett tnebium af io årS
”marfegångS roärbe i SiRänteperfebtarne famt ÅronosSicnbcn,
”jemnt uppgå för alta femmanen fammanlagbt tilt bet bes
”topp, font af bent, enligt 3;bje ^3uncten bör utgå, hwitfelt
”furnma febermera förbelaS på fwarje femman ocf fem5
”mansbot efter befi ftortef; ocf får ffatteföp berefter ffe i
”enlighet mcb fwab beröm i attmänfet fiabgabt är,
5:o ”Slita be fåtitnba å StecognitienSsfTog ffattlagbe
”obtabe lägenheter f wärå åbo finnes, (Tota beltaga i be ftpts
”bigfeter och befwär, forn .ftronos ocf ©fattef emman åtfölja;
”fwaremot be femman, font i följb af ffattläggningen en=
”baft bcftå af ffogöutarf utan åbo, ocf af fwitfa ftogeitS af*
”häftning är bet enöa, font ftatt funna anfwara för fems
”manets grunbränta, warba på femtio årS tib befriabe från
”bcltaganbe i ofmannäimtbe onera, af fwab namn oöf bc*
”ftaffenfet be wara må, tofter benna tibs förtopp (Tota un=
”berföfningar å alta fåbane femman fattas, få att om uns
”ber tiben obtingar ocf åbo på fåbane fernman tiltfominit/
”be bå böra ingå uti ocf utgöra be onera, fwarföre be fås
”font öbeSfentman warit befriabe.”
3 fråga mtförftom beit af åtongl. £D?aj:t gjorba 9?ås
biga framftältnitig, att förcftriften 0111 femmantaletS förs
böjning efter räntan, wib (fattlöggning å m;a ftfecognitionSs
ftogSfeinman, i wiftt fatt bör förfalla, får Utffottet, enligt
be i betta ämne erfåttne fanblingar, upplyfta: att iblanbbe
intill Sctober ntånab år 1828 till Åongl. 4fammar=(5oftegit
granftning fänftjtitne mål, röranbc ffattläggning å Sfecogs
58 e t ä n f« n t e n, 9?:o 256. XXXIX
nitionS*f?ogar, förefommit frågor 0111 6 tels i örebro ecb
tels i gabin Kält belägne fåtanc ffogar, IgnilfnS ffattlägg=
ningar, af Gtollcgium pröfroabe, lenmat tet refultat, att te
tein Sjätte räntor, ufräfnate efter ett mctium af te io
ftjlförflutne arens inarfegångSpriS, uppgå till mintre be*
lopp, äit fnuat bronan, efter lifa beräfningS*grunt, af fTo*
garne hittills åtnjutit.
©enom framjlållning af f6rl;ållanbet tuch ett af befte
ffattläggningS*mål forte bcffaffenbeten af tet ämne, (war=
sm Ä. 9)?:tS nåt. ^3ropo|ttion bantlar, aitfeS mara tillräcf*
ligctr utrett.
©en till SJrebjlö 23rttf i örebro £än, emot 9tceognitionS*
afgift upplåtne Ärono=[Fog bär, niet affeente på befFaffcn=
beten af te tcraf till otting tjenlige men till ffattlaggte
bennnan ännu ej anflagne jo4 SEltb 4 fpl:t inågor fanit 3,ioi
2l:t |Tog, funnits funna, lifutätigt DrtenS ©fattläggningS5
mctbot, förflagSmiS fättaS till 2fI;bclS mantal niet io 9t:tr
31 (3.7 rft. Årono=m«rberingS*ränta, font förmanblab, efter te
ftjlförflutne io årenS inarfegångSpriS, ttppginge till ett ine*
teltal af 5t 3f;tr 18 fj. 4 rft. årligen. Gifter lifa beratningSiattbärtocf
för famina tit 9tccognitionS=afgiftcn
ocb Gotfri bets* b emi It ningen utgjort tiltfammanS 12.8
3d:tr 26 jl., eller 77
5i 9t:br 18 (3. 4 rfl., ocb Åongt. Äauunar*Sollegium bär
terföre anfett tet blifma en oftritig följt af Äongl. 9Jfaj:tS
9tåtiga bref ten 29 3«n. 1824 ocb Äongl. .Sammar* ocb
23ergS*G>oflegierneS t grunt teraf ten 31 påföl jbe SOtarS ut*
fartate fungörelfe, att erfättnlng för tefte jalunta brifianbe
77 9t:tr 7 ff. 8 rft. äoemillningSmetel måfie .Kongl. 9)?ai:t
od; .Kronan förfafraS, berigenom, att ten blifmante räntan
för te å 33retfjö Sjumänning tillfomne 3 9teeognitionS*
©fö 13* Ut ff c t tet §
iTogöbetuman, titan affecnbc på ffattläggningé * mefbobett,
förböjbeS tift bet belopp i perfeblär, forn i penningar fina*
rabe emot ofwanffrifne 128 9t;br 26 (?.; bort font bent*
mantalet borbe rattaé efter räntan, ocb nämnbe 3 nya bein*
man om 128 9i:br 26 efter ffaftlöggitingösgruuö bera
förbelaö, få fommo befamma berigcnout att åfåttaö tillhopa
51 mantal, eller roiba mera än billigbeten fpnteö mcbgifma
odf; mcb benmtanenb framtiba befiånb more förenligt, etne*
bait bmaric 3)?antal i fabant fall enbaft funbc erhålla nä*
ra 181 Sunnlb iitägor ocb 547 ätinnlb ograberab eller 317
Stnnnlanb graberab ffog, utom föga buglige mojjar, bunt*
fet mpcfet unberfteg b'vab i8n år3 Ä. fungörelfe i betta
affeenbc meb minil 1,200 gtmnlanb ålfötter. £ri) bär ÖT.
Sammar*SoHegium berföre, famt på wibare anförbe ffäl,
i unberb. bemffällt, 0111 icfe förb&tniitgcii, 77 9f:br 7 f?. 8. rfr.
funbe få förbelaö på beiuntaiienö 3oybebofö*rånter, men att
bemntanenö 3J?antalSräntor inåt te efter ffattläggning^gnm*
ben få beilämmaé till 2I! mantal, bmarigcnoiit ©tatenö
ocb 23ritföägarenS ömfeftbiga rättigheter nännaft anfågoå
förroarabe.
lltjfottet bär äfmentebeS funnit, att, fafotit berörbt är,
mib hemmantalets? beftämmanbe efter räntan, i npfnäinn»
be fall, icfe allenaff bennnanen ffola femma att falna ben
ägomibb font i 1811 års> 4f. författning blifmit beftämb få*
font minimum för ett 9feeognition§*ffogöbemmanö ftorlef,
utan ocf bet tiflöfabe mantalet fontina att merla till mot*
froaranbe förbö.ining i alla efter bemmantalet utgåenbe onc*
ra, bmilfet roib bet nu ? fråga fennie flabganbeo inebbe*
lanbe icfe marit affebt; ocb font ben förböjba räntan icfe är
en fölib af ettftörre utrymme i ntarf, titan blott grunbar ffg
berpå, att bronan bör af ffogarnc i årlig infomft för fram*
tiben erhålla bmab Äroitatt bittilS beraf uppburit; fa tillftpr*
fer Utffottet:
»etanfanben, 9?:o 256. XLI
bet Df. @t:r måga bifalla $. 9)?:t§ ofroan bögfiberörbe
nåb. §PropofUion, att, bå räntan å 9Fecognition3=jf'og§bcm=
man, i anfeenbe till åtffilliga propinferö lägre ffatt*
läggningémietbober, bör förböjaS tilt bet belopp bronan
af iTogarne förut åtnjutit, beinmantalet ide bcböfroer ber»
efter vättaS, utan att förcffriften berent må belt od) bål*
let förfalla; äfmenfom att i följb beraf be SSruFöägare,
bwilfaö rccognition6=fFogar rebatt blifroit ffattlagbe, ef
ter npfmämnbe föreffrift, måga för enbet i besättningen
famt jcmnliFbet i rättigheter od) förmoner, få tillgobonjuta
ben nebfättning i hemmantalet å fine 9?ecognitiong=fFogé>=
bentman font raeb ben nu fbreffagne jemfningen i ffatt=
läggniitgS-gntnbcn in]lämmer.
Söeträffanbe åter be af öperr Heijkensköld föreflagnc
lipa förejfrifter för 9fecognition3=fFogarnc3 ffattlägganbe;
få enär 91. <2t:r3 bcflut nu b 1809, 1818 od) 1823 årenS
9Fiföbagar famt $. 9)t:tä ber på grunbabe nåbiga görorb*
nanben b. 4 S£br. 1811, 26 3'unii 1821 och 3i 9)?arS
1824 egenfetigen åfpftaatt lemna meberböranbe S3rttfsägare
tillgång å egen erforberlig ffog utan förminffning af ÄrottonS
infoutjier eller binber för anbra att löpa dTronoffogarnc till
fFatte för öemutanéSbruF, i bwilfet fenarc fall minbre rpnt*
ber jcntmäl Funna för bpliFa anläggningar mara tillröcfli*
ga än bå marfelt enbafi begagnas till Folfång; men Jgcrr
Heijkenskölds motion beremot fpneö hafina för änbaiitål,
att förffaffa R3ruf#ägare företräbeérätt till fFatteföp af re*
cognitionS*fFogarne äfraen för att på bent upprätta j^ofb*
bruf ^bouman;
Fatt UtjTottet befFontinbre tillftprFa bifall å motionen, font
be åftitnbabe frihetsåren ide Fontina i fråga, om recogni*
tionö=fFogarnc anroänbaö till folfång, od), i annat fall,
förringa Statens påräFnabc infomftcr.
XLII
© t a t 6 * U t f f o t1 c t 3
£itt befroaranbe i fammanhgng meb ofroanbcrörbe anis
ne I>ar Utjfottet anfett ffg Döra upptaga ett, genom remij]
från Jpcberro. S3onbe=©tanbet titt Utjfottet öfroerlcm*
nabt SWemorial, af STifSbagSsfuttinägtigen fran Upfala
j?än, Casper Wijkman, af innehåll: att i följb af ST. ©t:r3
Deflnt roib föregåenbe STifSbagar fallit i följb bcraf utfar*
babe St. Äaminar*Giottegii Giircttlair*bref ben 18 2>ttlit *821
fallit St. dammar* och 33erg3*@ollegierna§ Åttngörelfe ben
3i SSTarS 1824, be i Upfala £äit belägne Åronogfogar,
hroilfa S3ergé*S3rufen begagnat emot reeognitionS*afgiftS er*
lägganbe, Dlifroit reban år 1825 titt hemmantal ffattlag*
be, ocf» beit Derföre utgåenbe ränta företagen; ilten ehuru
ffattläggning3*inffrumenter famina år Dorbt titt öt. öläm*
iitar-CSottcgii granfPniitg öfroerlciitnaS, och, efter hroabSJTo*
tionären habe ftg Defant, ä froen Dlifroit bit infänbe, ffullc
lifroäl pröfning etter faftftättelfe å Derörbe jfattläggningar
Dittills uteDlifroit, Deraf följt, att 83ruföägarnc, för Ärono*
jfogarneS Degagnanbe, ännu Detaltc ben gamla, ganffa riit*
ga recognition3*afgiften, i fiättet för ben efter innehafroan*
be förmoner föreflagna ränta; och bå bet icfe funbe ttnb*
fatta någons uppniärffanihet, att infomfter, font reban
Dorbt titt @taté>=28erfct ingå, genom bylift förfaranbe un*
baubrogoå ©taté*öaj]an, har SDTofionären, titt afhielpanbe
af fåbane för ©tat3*2Berfet menliga åtgärbcr, föreflagit,
att ST. ©t:r uti ttnberb. ffrifroelfe titt Ä. SD?ai;t Dorbe anhålla,
bet ÖT. 2)?aj;t tädfteS låta anbefalla roeberböranbe
Grmbct3*2iJerf, att, på be ftättcn i STifet, ber fSbaht icfe
reban jfebt, genafi bringa titt erforberltgt flut jfattläggnin*
garne å be af 23rufcn, emot recognitionö=afgift hittilS be*
gagnabe Ärono*ffogar, få att ©tat3*2b'erfet icfe längre
måtte gå i miftning af ben Derföre Delöpanbe ränta.
Utffottet amer, att, ja roiba ST. @t:r bifalla, hmab t
anlebning af st. fö?aj:té ST. ^3ropofttion Dlifroit af UtfTot*
jSetänfanten, 9t:o 256. xliii
fet Där efwan tillfh;rf't, röranbe någon jemfning i grun*
terne för SRecognitionS=fFogarä ff anläggning, tet Dinter
marter unbamtojbt, font Ditti IS Dufmutfafcligcn forte Daf=
iva werfat uppehåll i jluteliga afgorantct af flere ffattlöggitingöntål,
famt föranlett flere 83ruféägarc3 Dcgäran
att afgörantet af tefamma måtte få Dwila. Dcf; tå få*
lebes Dätaneftcr afflutantet af tejfe ärentcn bbr niet ine*
ra fftmbfantbet funna befrämjas, famt te olägenheter upp;
Dora font äro en följt af mnvaranöe förDållantc genant
å ena fttau orxnpfjieten, i fråga ont teltagantet i allmän:
na onera, fåfont mägbpggnat, f?jutS*ffplbigbet m. tit., ocf>
å ten antra, fafnat ränte=infont|l för åt'. S)faj:t o rf) Äro:
nan af te lägenDeter, font böra ffattläggaS; föreflår Ut5
ffottet, i anletitiitg af ofivanberörte motion:
att 9t, <2t:r i fammanbang niet anmälan af terås beflut
i affeente på ten af åf. S)?aj:t föreflagnc jemfning
i grunterne för 5RecognitionS*f?ogarneS ffattläggning, fränt*
(tälla ten untcrt. önff an, att Öfottgl. äJ?aj:t tärfteö j
Ståter anbefalla iveterbörante ©mbet3*3S3erf, att bålla
noga Dant teröfrver, att icfe, genom åjttofatt nit l>oS
te tjenftetttän, på DntilfaS åtgärter ännu oaf|Tutate jfatt*
läggningar anfomnta, werfjlälligbctcn teraf marter, till
ilten för åt. S)taj:t ocD bronan, nppeDållen eller på ti*
ten uttragen.
Sen 17 (September 182g.
XLIV
© t a 13 * U t f f o 1t e t §
9?:o a5y.
Utlåtaitöe, t anfeimmg af n>dcft fråga om
fFatternaniia#rått till alla å Srecognttion^fFo*
gar, i foljD af 1811 åté itongf. §orf<ut*
ning, utbrutne Remman odj lågenheter.
*^)eberroärba 23onbe*©tånbet har titt UtfFottet remitterat
en flf 9tif?bag?*3ullutägtigen G. G. Fahlander från ©to;
ra kopparbergs Sätt mäcft o rf) af Pehr Wilsson från fant;
itta San unberftäbb motion, fmfmubfafligen imtehållanbe,
att, roib recognition?;|Fogarne? anmänbanbe, alla be meb
©tubbe; orf) SJöifelrätt t ferfFilte ägare? baab nmranbe
Remman orf) lägenheter, font af nämttbe ffogar (Fola utbrp*
ta?, måtte tillägga? ett beftämbt £unnelanb?tal i (Fog orf)
inägor, i liffjct ntcb anbrc hemman i Orten, lifmäl itfe
minbre än font froarabe emot Äibel? hemman, famt bera
cjenafl, i famutanhang meb utbrytningen fatta? (Fatt i för;
håflanbe till Sältet? ©fatttäggning?;metl)ob, meb rättighet
för imtehafmaren att få famina lägenheter på manligt fatt
till fFatte töfa, hvarjemte tybligt borbc beftämma?, hnru;
miba orf) i hmab molm någre tjenflbarheter till forbita re;
cognition?;(Fog?innehafmaren borbc utgöra? och hnru betföre
(Fulle njuta? erfättning, eller om be|Jc hemman fafout rena
(Fattchcmman för framtiben (Fulle i jorbeböeferne införa?
ntcb alla bera? fri* och rättigheter: att be hemman orf) torp,
font, innan (Fogen till något beftämbt änbamål af Äongl.
S)?aj;f orf) Äronan upplåtit?, blifmit anlaggbe, i förfla runi;
met borbe få åtnjuta cit fåban frihet, ehuru meb fenare
anläggningar (örhållanbet möjligen Fttnbc Arna? aitnorlun;
ba, ba be förminfFat rccognition?;(Fogeii?, till beftämbt merf
eller änbamål upplåtne omfång; bodt enär upplåtelfen af
föetänfanben, 9?:o 257.
XLY
benna npttjanbe ratt för obeftämb tib ej eller more att
anfe annortunba, än en af ålöngl. SD?aj:t ocf; Åronan gjorb
behaglig tiböf beläning, hmarpå få werf ocf) inrättningar
egentligen blifmit grunbabe, få fulle ocf Ötongl. SD?a;:tå od>
Åronanö rätt, att benna förläning änbra elter återtaga,
mara obejlriblig; och bär motionären berföre liemftäfft, om
;cfe alla från recognitionS-ffogarne i följb af 1811 år5
ölong!. görfattning, utbrutna Remman oå; lägenheter, fe*
ban be på ofmanberörbe fatt blifmit fattlaggbe, borbe Web
full fattemannan-ätt få bel;ållaö ocf; innehafmaö.
3 anlcbning häraf bär Utfottet anfelt ftg böra hän*
mifa till följande innehåll af ölongl, Äitngörelfen ben 4
gehrnar» i8n,
”j&ib benna afattning” (nemi. af oafmätta recognitionö;
”fogar)” bör fogen meb afla berå maranbe torp eller obs
”(ingar, fåfom ocf meb alla bejf få fallabe impebimenter/
”till fin roibb ocf; bcfaffcnl;ct få befrifmaö, att benna be;
Afrifning Fan tiena till grunb och rättelfe wib ben berpå
;’följanbe unbevföFning om aöruFetö bel;of beraf, famt wib
”ben berefter feenbe fattläggningen; ocf; bå be odlinge!;
”lägenheter, på hmilFa oblaren l;ar ftubbe; eller röjifel*rätt,
»'fola bevmib omdgerligcn bibehålla;?, famt bcFomma åt ffg
’’anfagen, unber a3ol;lbt;arätt, ben för beraö bel;of nobiga
”fogötillgång, Pommer ocf, beref fabarte å någon reeogni;
”tionö;fog fiimaö, ocf; beraö områbe e; reban är hefämbt,
”betfamma att, innan unberföFningen om SoruFetö behof
”företagen, af Sanbtmätaren meb öt'rono;gogbe och 9?ämnb,
”i äJruföägarenö odh DblarenS närmare, famt på ben feö;
”nareS beFoftnab, forefåö ocf; utfaFaS, ocf; feban afötöngl.
”9J?a;:tö §3efallningsf;afmanöe faftftällaö.”
”©å miba på be reban affattabe reeognitionösfogar fe*
”bermera tillfommit någre för SruFenö väfning anlaggbe
XLVI
stattin ft ottetö
”torp ocf? obtingar, font itfc ävo aftagne ocf; beffrifne; få
”böra ä froen heffe, innan unberföfniitgen fler, genom SJrufé*
”ägarens förforg afmätaé ocf) beflrifroaS, emeban be, en*
”tigt ?.:bra ^uncten af 3J. ©t:rS författning, {fola Web
”bertin erforberligt flogSfång af Bpggnabåtitnnter, bränflc
”ocf) ilang fel, Sorufen förbehållas», utom ben för SorufeilsS
”behof nöbiga |Tog, men lifroäl böra fontina i beräfning roib
”©fartläggningen af beit SÖrttFen tifffallanbe mari, berell
”be icfe reban äro roeberbörligen jfattlaggbe; — —
©enom berorbe författning är falebeS reban förorb*
nabt, att (tubbe* eller röjfel*rätt5*bemntart fiola bi behålla3
ecb imber 23of)lbt;a*rätt erhålla bett för berat» behof nöbiga
(Tog. Scb font på innebafroarne af fåbatie lägenheter beror,
att å bent föla flattläggning, ocf; följaftligen roinna ägan*
be rätt, hroarentot något (nnber af fÖrfattningarne icfe mö*
ter, famt för öfrigt nt;|)bcrörbc .Kongl. Äuttgörelfe beftänt*
mer beit rätt orf; orbning bent berroib tillfomma och i af*
fcenbe hvarpå be funna, i hänbelfc af befogenhet, braga
roeberböranbe SmbetöroerfS bejlut imber Kongl. SD?a;:tö
n.lbiga pröfning;
få har UtlTottet anfelt ofroamtäntnbc motion itfc för*
anleba till någon åtgärb å 31. ©t:rö jtba.
S)en 17 September 1829.
ä)etönfanten, 9?:o 258.
XLIX
sJl:o 258.
9
Utldtanöe, i anledning af erljdllcti dtemmijj a
Utffottctö' 33ctdnfanDjj 9?:o i8i, r6rant>c
Majoren oon Steijerns unt>crt>. anella» f>oö
3ttaj:t om ewdröelicj (fattemamm ratt
å a:ne unDcr @tarbt) ^ungégårö Ipbanbe
£dgcnf)etcr. (3. gr.)
$Bib Utffottctö berörbe SBctänfattbe, (roaruti pä anförbe
ffäl Utffottet företagit: ”att, fSfont en bidig crfättnittg dt
Majoren oon Steijern för bet arbete ocfj be foflnabcr fjätt ä
©tarby Åungögärb neblaggt tiri bep förbättranbe od; Britt*
gaube i bet (Tid ben nu bcftttneé, % St:r indtte tider*
fätina bottom od) bans rättö innehafware ben förmän, att
pä cn tib af 20 dr räfnabc ifrdn nu maranbe arrettbetö
flut, itttteftafwa och begagna 2:11c af iOTaforen oblabe £ä*
genbeter, äöalla Stätten od> .$crrfjö $ngen, emot
ben ränta tid bronan, font reban ftntteé befamma lif att”,
bafroa antttärfningar inom 3:ttc Sfiföfiättb blifroit gjorba;
nemi. inom öpogrc. 9)räfte*©tdnbet af Jpr S3i(Topen
©oeter Wallenberg, Jjierr 33i(Fopett Soctor Thyselius, .£crr
hector Kinnander od) dperr ^)ro(len Grevillius, b^itfa
förenat fig beröm, att antingen bett af Utffottet föreflagtte
tib, bmarunber 9)?ajor von Steijern (fride äga biépottera
nytinämnbc Cägenfreter, emot nu dfatt ränta, borbe utffräc*
faö, enligt ben uti 8feferoatioiterne ntib 23etänfanbet fränt*
ftädba mening, tid 3o dr, fdfont ben minfta belöning
man fttnbe tidbela 9)?aiorctt von Steijern, fä tniba nian f
utöfnter erfätttting för fjntab batt päfofiat Crgettbomen, mil*
le bcreba bottom nägon förbel, eder odia Majoren erbdda
4 S3- 4
L
©tatö:Utffottet$
en förlängning pä Aung5gärbö:arrenbet, fafom bet för när*
roaranbe är, pä i5 är, räfnabe ifrån flutet af nu waran:
be Slrrenbe; uti Ijroilfet alternativa mebgifroanbe en jior
bel af Jpögm. Stanbelt! öfrige CebantöÉer injlämt; — inom
SBällofl. 25orgare:©tånbet afJprr Santesson, Ståhle od)
llund, af fjvoilfa be 2:ne förftnämnbe lifalebcé yrfat befftt:
ningérättenS utflräcfanbe till 3o är pä be 2:11c l'ägcnf)etcrne,
men ben fenare anfelt UtfFottet böra närmare utreba för:
bällanbet bets nteb £inne:gabriFen i SBabjtena, bwarS un:
bcr()ällanbc bitti 115 warit ett äligganbe för innel)afwaren af
©tarby AungSgärb, men bmarö bibebällanbe mcbclft bibrag
af ©taten aufägö ci mibare bora äga rum, bcl5 ocf &uru
i affeenbe pä 9)2 a; or en von Steijerns erfättning för be ä
lägenbeterne uppförbe Soyggnaber förl)älla5 (fall mib befant:
ma5 afträöanbe till ©taten •, i bmilfen fijlnätnnbe om:
flänbigbet Jpcrr Noreus nteb S?err Ålund ffg före:
nät, unhcr yttranbe tillita: att, om Sltaioren von
Steijern genom 10 ärö reban tillgobonjutcn beffttning af
ben oblabe jorben blifvit för fojlnaben od) möban bertvib
gobtgiorb, ei en5 ben af UtfFottet tillftyrfta beffttningörätt
pä 20 är emot beit ärliga ränta, forn, enligt förut fTebb
fTattläggning, är Sägenbeterne äfatt, borbe bifaHaö; fallit
inom öpebenv. S5onbe:©tänbet af Jacob Peter
Andersson od) Anders Pehrsson frän öftergÖtl)lanb3
£än, att ifrägamaranbc oblingar utan allt twifwcl
reban fFtille leninat SÄajoren von Steijern full erfättning
för bwab ban berä päfoftaf, enär jorbmonen i benna ort
more lätt brttfab od) omanligt fruftbäranbe, od) att befi:
utom ifrägaftällbe Sägenbeterö afffilfanbe frän fielfma Attngé:
gärben fFulle för benfauinta bafma ett menligt inflytanbe,
fSfom berigenom blifmanbe i fafnab af erforberligt böborb,
brvilfet ater ffulfe föranleba till bet för Arona 11 päräfnabe
23ctänfanben, 9?:o 258.
Ll
JTungSgårbSsSfrrenbeté ncbfåftanbe. Sch hafina en flor bet
af Jpebenv» 23onbc»@tSnbet3 S?eban»fer häri iaflämf.
Jgnvab nu fdrfl angar fjeffroa httfmubfafen eder frS«
gan, antingen biépofttion af Sägcnheteme 28allaflätten
och Jperrfjöängen [Ml emot nu maranbc ränta fortfa»
ranbe St Majoren von Steijern upplStaS pS toif? tib efter
SlrrenbetS utgång Sr i833, eder f^onom bcmiljaS prolon»
galion bS af be midfor, hmarunber SMajoren för närman
ranbe innehar hela ÄungSgSrben tidifa nteb nämnbe £ä=
genhctcr; fS ehuru, tvib ämnets ytterligare pröfning, Ut=
[Fottet, af be gjorbe anmärfningarne tvib förra 23etänfan»
bet, itfe funnit anlebning, att frSngS befl förut yttrabe öf»
wcrtygelfe, att Sftajoren von Steijern gjort flg förtjent af
9f. St:rS tvä Imil ja, har UtfFottet liftväl meb hänftgt tid be
olägenheter forn för ÄungSgSrbenS hrufanbe på bet hflä
ffude, enligt (jwab i anmärfningarne blifvit yttrabt, möjligen
funna ttppfomma genom SBallaflättenS och Jg>err=
fjöängenS affFiljanbe från fjelfwa .ftungSgSrben, jFolat,
meb änbring af befi förra tidflyrfanbc, tvorbfamt feem*
ftäda:
att, fSfom en lämplig uppmuntran St Majoren von
Steijern, 9F. ®t:r maga tiderfänna honom och hanö
rätts innehafware ben förmon, att, tvib utgSngcnafnu
waraube Slrrenbc, tidgobonjuta en förlängning i Son*
tractet beröm pS io Sr, och fSlebeS imber berörbé tib
hela StungSgarben jemte be ifrSgatvaranbe Sägenhcterne
2i3 afta fl ätten och errfjöängen ytterligare, imber
lifa midfor forn nu, obelabc innehafva och begagna;
böranbcS tvib benna upplStelfe i öfrigt iafttagaS be fä»
ferhetS»mStt, forn tvib bortarrenberanbet af kronans
Jafiigheter, i affeenbe pS lagliga häfben, tvårben och
ffötfeln beraf manligen ega rum.
Söeträffanbc Stcr frågan om 23yggnaberne, forn S ni
LU
©tatå*UfFottcté
nätttnbe EägenBeter af Majoren von Steijern Blifroit tipp*
fatte efter än roibare funna uppfatta^, få får Utffottet, meb
åberopanbe af bep förra pttrattbe, tiffifa upplpfa, att bet
meb Majoren von Steijern itfflutabe 2lrrenbe*@ontracfet
itfe innepåffer att (jan, efter Slrrcnbetibenö flut, ffalf mara
Berättigab tiff erfättning för be möbor ocf; omFopnaber I)an
tiff Äungégårbené förbättring må Bafroa anroänbt.
©5 mai inom Jpögro. $)refte*©fånbet af Jperr
tector Kinnander, font inom Söäflop. S5orgarc=©tånbct af
jjerr Ålund, bär Blifroit Begärbt att roilforen för tinnefa*
Brif&rörelfettsS Bebrifroaitbe ocf) förBållanbet meb affaftnin*
gen beraf ut. m. måtte fuffpänbigarc tipplpfaö; men enär
gabrifenö fortfatta Bebrifroanbe är ett milfor för innebaf*
matthet af SIrrenbet utaf fjelfma .ffnngögårben ocB ben af
SWajor von Steijern mcrfjläffbe npobling, bmarföre Beto*
ning tiffftprfeé, är en berifrån pilb fråga, Bär Utffottet
funnit be af Banblingarne itiBemtabe ocB i UtfFottetS 23etän=
Fattbe 9F:o 181 mebbclabe unbcrrättclfcr, om fättet Broar*
på gaBrifen fortfaranbe Bebrifroeö, roara tifffpffepgöranbe
för BcPutö fattanbe i förcroarattbe Bättfecnbe.
£>en 17 ©cptcmBcr 182g.
0?cfcrt>attonci\
Sif öjerr ©rcfroe von Schwerin, font, i Bfroerenöpättt*
melfe meb Bwab Utffottet i bcft f5rpa ISetänfanbe i betta
ämne pftjrat, anfett pg idfe funna, emot be år 1810 af SF.
©t:r lagba gruttbcr för biäpofttionen ocB förroaltningen af
kronans gapigfjetcr i affmänBet, tittftprfa, att ©tarBp
ÅttngSgårb, efter nu roaranbc Slrrenbeö flut, i annan orb*
ning än beit font af Ä. SD?ai:t odf) 9F. ©t:r rcbatt pnneS
förefTrifroctt, roarber å npo förarrenberab. Jperr ©refroen
Bär berföre, för pn bel, tiffpprft, afl, meb rättigBet för
33 c tä n fa n b e n, 9f:o 2%. Lill
fDfajoren v. Steijern alt, efter bet nuroaranbe SlrrcnbetS
utgång, få imtc&afiva ocf> begagna be ifrågafomne 2ägen=
betente SBallaflätten ocf; öperrfiöängen, afjfiljbe ifrån
©tarin; åtungögårb, på fatt UtfTottet reban föreftagit, ben*
na fcrjTilbta förmon för Majoren l;älbre måtte utfirätfaö
tid 3o år, fmnlfet tillifa öfroerenéjl&mbe meb ben tib font
för .Srono*2trrenben i allmänhet blifvit fajlfläflb.
häruti får Jperr £>omproffen Heurlin inftämt.
Sif öjöerr Gommerce*3tåbet Santesson:
£>e (Fät jag anfört uti ben Stefereation, font åtföljbe
©tatMttffottetö förra betänfanbe öfroer betta ämne, unber
9?:o iöt, för en förlängning af ben tib UtfTottet bå l;abc
tidftyrft af blott 20 år, för öfwcrlemnanbc nyttjanbe rät*
ten af Utlägcnf;eterna imber ©tarby åfungögårb, Be*
nämnbe SBattajlätten ocf Jj>errfjö*ängen, åt SKajorn v. Steijern,
till 3o år, anfcr jag mara lifa talanbe för, att ben
tttt af UtfTottet, uti fmar pä be inom 31. ©tånben gjorbe an*
mävfningar emot nämnbe 33etänfanbe, i ftället tiHfiyrfta 10
åré ^rolongationötib på l;ela arrenbet af ©tarby öhmgögårb
meb tillf;öranbe l;entman ocf; lägenheter, f&ränbraö till i5
år; för att i någon nion motfmara broab bernteb affe6, en
billig crfättning för bet af 3D?ajor v. Steijern neb*
lagba arbete oel; foftnaber till åfungégårbenS för5
Bättranbe oel; bringanbe i bet goba fficf ben nu
Befinttcö; ocf) benna min fär]Tilba mening ber jag måtte
forn reformation få åtfölja UtjTottetö 23etänfanbe till 3t.
£>. ©tänber.
Jgmaront fig förenat äfroen Jperr ©rcfroc Hamilton,
ööerr 33ijTopett Soctor Wallenberg fallit Jgen groffe!!
Grewillius.
LIV
© t a t å*U t ffo 11 e t §
9?:o 259.
UtlåtanDe, t anle&ning eif måeft motion om fritt
©pelfdtt ä Nummerlotteriet, if)dnDclfc beit»
na 3nr4ttning fomine att btbe^allaé. (3. a.)
(benoni protocott&Utbrag ben 11 :te ftfil. 9}?aj bär äöällofl.
23orgare*©tånbet titt UtfFotfet remitterat ett af Jjr Ekerman
cifgifroct SJZemorial, broaruti, bå ©tånbeté pluralitet
befltttat, att 9?ummcr=£otterict ytterligare (latt fortfara, ocf;
uti broilfet beflut be öfrige refyectioe ©tånben möjligen fun;
be beltaga, öpr Ekerman, nteb aitlebning bcraf, att, få;
font |fäl för benna 3nrätfning3 bibebåttanbe, blifvit arn
förbt, att man icfe borbe betaga be fattiga od) minbrc be;
mcblabe, btoilfa baftoa fa fa njutningar, att fycla yå £ot;
teriet, framftättt ben motion, att 9t. ©t:r måtte l;oé
2Dlaj:t i unbcrb. frambära beit önffan, att, yå bet bentia
be ©yelanbeö njutning må icfe attenafi blifva ftörre utan
äftven tvinfigiftoanbe, ©yelfattet bäbanefter ej må mara
mtbcrfaftabt någon infTränfning, fantt något gobtycfligt
förbub af tvifla uuutror ei mera äga rum, berigenotn enbafi
SnrättningenS, men ej be ©yelanbeé tvinft more beräfnab.
Utffottet, font fran Jp. S3onbe*©tånbet emottagit
en motion af 9tiföbag5 = guttmägtigcn Anders Danielsson
från Glföborgö £än af enal>anba innebått, etter att,
i fjänbelfe 9?ummer;£otterief tvarber af StifetS ©tänbcr bi;
bebåttet, JDirectionen må tittförbinba# att fyela ärligt, i få
måtto, att rättigheten, att före 2otteri;bragningarnc för;
bjuba ©yel yå tvifla nutnror båbanefter attbeleé må uyy;
böra, bär titt beftvaranbe bäraf ffolat rvörtfamt anföra,
att bå, genom 9tununer;2otteri;3>nrättningené bibebåttanbe,
en årlig infomfHumma af 60,000 9t;br är af 9i. ©tätt»
SBetönfgnticn, S>f:o a5<j.
LV
ber för @tatö*2Berfet intin nälla Sliföbag yåräfnab, famt
motionärerne ej nyygifmit något fatt att förunga Staten
ont benna futimta, i hänbelfe t?otteri*rörelfén, genom ett
föränbrabt friare Sy cl fatt, jlttlle ntfatta nteb förfall, fan
Utffottet, bå bärtin ytterligare femmer, att Sotteri=2birc=
ctionenö rättighet att forhjtiba miga nmttror, emot åtcrhä=
ring af infatfen, är tift be fyelaitbeö efterrättelfe allntänne=
ligen fttngiorb,
imber närraaranbe förf)åaanbcn idfe tilljlyrfa ben af 9J?o=
tionäreme yrfabe föränbring i nuroaranbe fpelningSfätt.
Jötoilfet Utffottet ffotaf till fmar mörbfamligert anbraga.
©en 17 Scyt. 1839.
SXeferöationec.
Sif Jpr Ekerman, font åheroyat froab fånö cd) 5)liFS=
bagésgnnmägtigen Anders Danielssons motioner i ämnet
innehålla, tneb tillägg, att ^>r Ekerman anfåge bet ej
mara Staten märbigt, att grttnba fina infomjlcr yå en itt=
rättning, font berebbe Sftcbborgareö ttnbergång.
öömarttti inflätat Spr GommcrccsSlåbct Santesson 0$
öjär ©otmfProflcn Heurlin.
Sif öjr CianccnUSftåbef von HartmansdorlF, font ans
fört: ©å öpr Ekerman önflat, att fjattö ferffitbta mening
horbc, fåfont referoation, till SlifåsStånben åtfölja Utffot=
tctö 33etänfanbe, anfer jag mig höra yttra, att jagmigcr=
ligen inftäntnter i ben grunbfattö t>an ttyyflällf; odhattjag
idfe gifmit min röft bertill, att Smettffa golfet ffulle till
någon bel grttnba fina Stat&infomfier yå fåbana tillgån*
gar, font Syelminff. SKen feban fåbant hlifmit af91. ®t:r
genom 9?ämttb afgjorbt, h«r jag enbajl af benna grttttb
anfett mig höra indämma i Utflottetö titt afgifna tillgyr*
fanbe.
LVI
©tat$*Utffottet$
Sif Benna tanfa anmälte J?r ^rollen Grerillius ftg
ccf mara.
0?:o 260.
Utlätdn&e, i anledning af ferrat $ullmdfti>
geé i 9\ifé3åli>é*£ontotret bemftällan, att
tippfommanöe töneéefparingar un&er OSa*
cancer matte fä antnånDaé till unDcrfloö för
€nfe* odj ^upill*€af5an DerfMfceé.
(Sfc#*».)
Uti ©frifmelfe till ©tat3 = UtfTottet af ben 2 jtfil. Sus
Ii, fafma herrar gullmäftige 5 3tif3gälbäs@ontoiret, i ans
lehning af SomntiåfarierneS beront gjorba anhållan, anfett
(ig böra meb fäftab uppntärffambet va en för näutnbe
SBcrfS (ämbets* ocf; Sjenfteman ganffa roigtig angelägen*
bet, boS Utffottet anmäla ben minbre förbelaftiga fjällning,
broaruti 3tif3gälb3s@onfoiret3 Gille* ocf) ^3njottt«CSa^a ftg be*
finner, famt benvib tillifa uppgifroa ett för|Tag att bens
famina i någon nion förbättra.
(Snligt 1828 år3 afflutabe Siäfeitffaper, utgiorbe Ga3*
fans, mib famina arö början, inbalancerabe ^Behållning ,
fonber etc. tillhopa . . . 3t:br 31,175: 9. 1.
imber loppet af året influtne
räntor 3t;br 1,216: 3i. 8.
famt belegarenaS
tillflott å 2
procent af £ö*
lierne . 484: *9- —
1,701: 2.8.
Sranop. 1,701: 2,8. 21,375: 9. 1.
23 etänf anben, 9?:o 260. LVU
Slrandp. 1,701: a, 8. 211,375; g. 1.
deremot ut6etalb<
pensioner . »,553; 24. —
anbra utgifter 10:40.— ~
——— 1,564: 16. —
få att tmbe* året blifrcit ett litet öfiverfFott
af » 36: 34- 8.
28ib inne»varanbe ciri ingång, tvifabe ftg få*
lebe? en behållning i fonben m. m. af 3t:br2i,5u: 43. g.
och bär »nan förhoppning att benna fonb Founncr att ijfaS
»lieb »ooo 9f:br, forn aflebna £>entoifelle Jerman, genom
ännu icfe laga Fraft=nmnnet Seftamentc, förärat Gaffan. —
gonben? affafFning och be årliga tillfFotfen äro bocf nu
mera alfbeleS otillräcflige, att 6ctäcfa Gajtan? utgifter, c*
nicbgn bets ofivaitnäinnöe 1828 år? $))en(to!i?*bctopp bör
påräFna? att fullt utgå, od) bel? bejmtom imber året re*
bait aflibit en Gommiéfarie och en .Samniarbräng, htvilfa?
efterleniitabe GnFor äro till fPenftoner berätfigabe; och bå
ben hänvib uppFoinmaitbe brijF Svårligen Fan fylla?, ont
äftven GafFa=2)elägarne öFabe bera? litt »varanbe årliga,
»tog brpga bibrag »lieb hälften, t^voilfet bocf, tvib ben ett=
(Filba (Fänning, hvaruti »»tånga af bent ftg befinna, htvar=
Fen fatt meb (Fät begära? elfer »vänta?, få (Fulle ingen
annan uttväg återfiå till fullgöranbe af Gayan? utbetal*
ningar, än att tillgripa Gapifalet; ett (Feg, fwilfet, må
böttba, fnart nog forbé till intet göra hela änbamålet meb
benna genom SRifet? ©tänber? frifofiighet ti lif omne ©tif*
tel fe. Gnär härjemte tage? i betraftanbe, att allt flera
ftvårigheter yppa ftg »vib utlåning af Getfält? gonber, »lieb
behörig fäferhet emot fep procent, få att, genom lägre
ränta, ett icfe ringa minffning i SnFomjlernc fnart nog
lärer inträffa, od; att en (För bel af i Ga(ian beltagaitbe
Sgenfieinän? ålber och ftufligfet gifiva afl anlebning befa*
LVII1
Ståtås u tf fottets
ra, att ^'enftoncrneS antal fnarare fonmter att betpbligt
öfaå, än i någon mån minjfaS, fanit att beffc, fjinilfa nu
utgå mcb I af ben aflibneS i lifStibcn innehflfba Sön, bets
icfe funna minffaS för bein, font nu, i grunb af $Pcnfton3s
23ref, åtnjuta bein, och bets tift icfe ringa bet uppbäras
af Gufar och S3arn i ben eliber, att spenftonerncS utbetal*
ning i en längre tib ntåfte påräfnaS, få roifar ftg Smätt*
ningens fiärining fa bcfpminerfam, att befi upplösning är
att befara, berefi något bibrag utöfiner bet, forn nu eger
runi, icfe fan tift Smättningenö förmån berebaS.
■Sefa förpåttanben pafma öperrar gullmäftige anfett
ftg böra tift UtfTottetS bepjertanbe anmäla och berjemte meb
fttt förorb unberftbbja bet af Gommifjarierne, å egne och
öfrige Ga|las£)ctägarcS tnägnar, uppgifna förflag tilt 3n=
rättningens upppjelpanbe, att nemi, 0?ifSgälbS=C5ontoiretS
Gute* och 93upitt*Gafja matte få, i lifpet meb proab font
eger ruin i löanfen, tiffgobonjuta be vnib inträffanbe nas
cancer uppfoinmanbe Söncsbcfparingar, meb afbrag liftnät
af ft|la tjenflesgraben, i anfeenbe tilt ben ferffilba aflöning,
font för eptra tjcnjlgöring i benna grab inom SlifSgälbSs
Gontoiret beflås.
Gfter öfmennäganbe af benita Jpcrrar gultmäftigeS
framflältning; och bå ej minbre 23anfenS Gitfes och^upitts
(Safia, än GioilsStatenS ^enfionSs^nrättning få tiftgobos
njuta be imber Sacancer uppfoinmanbe Sönebcfparingar,
t;ar Utffottet
anfett ftg bora tittjlprfa, att imber 93acancer roib 3tifSs
gälbSsgontoiret uppfoinmanbe löncbefparingar måge, efter
afbrag af fgnab forn utgår till eptraorbinarier, ptoilfa uns
ber inträffabe lebigheter förorbitaS tilt tjcn|lgöring i piters
fia gråben, Gittes och jfJupiltsGafiau berfläbeS tiltfalta.
£>cu 17 Sept. 182g.
23 c t ä n f a n b cn, 9?:o 261.
LIX
2C1.
UttåtcmDe t anfeiming af 9viFé&ag&§tiIlmåftU
gen Wijkmaus motion, att «£)eDervDårDa
£3onDe*@tänDet3 ^cDamoter matte utan be»
tätning ervalla 123 exemplar af ©tanDcté
tvpefta ^votocoll för tnncmaranöe fKibsbag.
rn^i)
^iBbagö^UttlUäftigen frifa Upfata £ätl Casper Wijkman
pär ()oå Jpeberroärba 33onbé*©tånbet yttrat, att bå
äBätlofl. 23orgare=©tånbet3 Scbamötér från 9tifggätb3=Gon=
toiret fojfnaböfritt (jafroa erhållit treefta exemplar af atla
inom 83orgare«©tånbet märtta motioner, Jpcbcrroarba 23onbe=
©tåitbetö roib början af SftifSbageit fattabo bcjTut, att pre*
numerera pä pmar fttt exemplar af ©tånbetö ^rotocoft e=
genttigen grunbat ftg på ben förmoban, att Sebamötcrne
af be öfrige 9lifé>=@tåuben ffutte, titt linbring i ©tatcnS
utgifter för trycfningcn, lifalebeö prenumerera på broar fttt
exemplar af beraö ©tånbö sprotocotl, ntcn fabant icfc fabe
inträffat, od) bertin jemroäl fomine, att S3ib<tngct tift
famttige 9tifé=©tånbcnö sprotocotl utbclabeö foftnaböfritt tift
atta ©tånbö Sebamöter; fa fann Wijkman ftg förantåten
roäcfa ben motion, att Jpeberroärba S3onbe5©tånbet, rneb
befrictfe från begifroanbet att prenumerera på ©tånbetå
sprotocott för benne Sfiföbag, måtte, utan betalning, crpål=
la (Stt bmtbra tjugufem exemplar af be famina.
Senna motion, i bmilfen Jpeberroärba 23onbe=©fånbet
aflmäuligcn itiftämt, är roorbett tift ©tatö=UfjTottet remit*
tcrab.
3 anlebning böraf, anfer Utffottet ftg böra atbraförjl
LX
@tat8*Utff ottets
upplyfa, att, feban j£>eberroärba 23onbe=®tånbet roib 9?if5=
bagenS början lemnat Utffottct bel af ©tånbetö fattabo
23cflut, att broar od; en £ebamot fFnffe roara förbunben,
att prenumerera på ett exemplar af ©tånbetö ^rotocoll för
inneroaranbe 3iiFöbag, få babe 3fiföbagö=rtnflmäftigcn från
SBetfcrnorrlanbö Sätt, Strindlund, uti en boS Jpebcrroärba
83onbc=©tånbet gjorb motion, font tilt <Statä=UtfFottet blif=
reit remitterab, bcmftälft, om ide nu, lifafom roib förra
9?if'ébagen, ©tånbefS Sebamöter Ftmbe erhålla beraS Sj-em*
plar af berörbe ^rotocoll till nebfatt prié emot bet, för
broilfet exemplar blifroa att tillgå uti S3ofbanbcln; od) b^5
be Utffottet, uti 23etänfanbe 9?:o 24 (4 ©ami. 1 23anbet,
p. 63.), forn af famtlige 3fifö=@tånben är roorbet bifallet,
på attförbe ffäl, motionen i få måtto tilljfyrfr, att för be
exemplar af ifrågaroaranbe ^rotocoll, å t>n>ilFa öpeberroär*
ba 23onbe*@tånbetå £ebambter prenumerera, blott (Tulle er*
läggaé 2roå trcbjcbelar af bet belopp, broilfet, fåfom ali*
mänt gäflanbe prié för broarje ari uti 33ofbanbeln Fomute
att faftftällaö; roaranbeé ftfJnäutnbe allmänna prié, enligt
UtfTotteté förflag uti S3etänfanbe 9t:o 23 (4 ©ami. 1 23an=
bet, pag. 62), forn äfrocn af famtlige 9tifö*©tånben blif*
roit gillabt, beflämbt till Sn (filling 23:co för arfet. SBib
broilfet förbållanbe, od; bå Utffottet inbemtat tillförlitlig
upplysning beröm, att SBällofl. ä3orgare*©tånbctS £eba=
möter ide, på fätt 3)?otionären förmält, erhålla utan
ferfTilb betalning be roib inneroaranbe SRiföbag l;o$ nyff*
nämnbe 3fifö=©tånb gjorba, från trydet utgifna fDJotioiterUtffottet
anfer ffg böra tiH]fyrfa
att Casper Wijkmans ofroanberörbe Sftotion lemnäs u*
tan affeenbe.
Sett 17 ©ept. 1829.
SSetärifanben, 9f:o 9.62.
LXI
‘Dtto 262.
Utlåtande oftt>er ^)crt Rosenblads, Bernhard,
f;o6 $ogf. 9v. od) % gjocDa motion om
penfton fot afl. Dfmcr*£ommtéfcmcn tutö
©en. ^éftjfance^ontottet P. A. Heyderichs
efterlemnabé Snfa. (91:33*31.)
Sia UtfFotfet fjär bliftuit remitterabt ett anföranbe
tia öbögloft. 91.0$ Stbelnö yrotocott för ben 21 fifit. 2lprit
af .£err Rosenblad, Bernhard, beri föreflåS, att foill bå
nyligen aflebne éfn)er*@ommi3|arten ro i b ©eneral=2léfijiance*
(Sontoiret P. A. Heyderichs efterlemnabe (Sida titaf 28er=
tetä ©nfe*Sa(5a enbafl får, fåfom yenfton uyybära Qtt fjun*
bra åttatio 91ifébaler, {jenne måtte, i anfeenbe tia mannens
förtienfter, berutöfroer tiftäggaö en yenfton af £refjtmbr«
tjugo 91if3batcr yå 9tif3gälb3*@ontoiretS ©tat, ocf) bon få*
mebeljl fontina i åtnjutanbe af 5oo 91:br yenfton elter e*
nafjanba beloyy, font ettälbre 23anco=@ontmi3farieé, etter
oftoer*Sotttnti3faricn Heyderichs roeberlifeS, efterlenmabe
(änfa får, fåfoitt årlig yenfton utaf IBanfenS Gnfe* od)
^3uyia*€a(5a uyybära.
Uti bet utlåtanbe öfroer berörbe motion, öjerrar ffuft*
ntäftige i 9lif#gälb3=(5ontoiret, efter UtjTottctS anntoban,
afgifroit, Ijafroa £>rr guttntäftigc roitSorbat afl. ;6froer=Gout*
miéfarien Heyderichs fficfligfet ocf) nit, od) berjemte uyy*
lyff, att bemälbe Heyderich, font, ben 19 9J?aji 1806,
från 91if3gälb3=£ontoiret, efter 16 åro berömroärb tjenfl*
göring berftäbeö, btifroit flyttab od) beforbrab tia ett éf*
roer*Gommiéifarie=fyfIa i ©eneraI*2léftffances@ontoiret, nteb
bettna tjenflgöring tift fin ben 6 jtfil. Styril ittfräffabe bob
fortfarit; od) att {jans? cfferletitnabe Snfa utaf ©enerat*
LXII
©t«t« *Ufff'ottet«
SlSfiflancesGonfoiretå mfTilba Gnfe» och ^upifMjafa font»
iner att Åtnjuta en årlig penfton af Gttbunbra åttatio SfiFé»
täler -Banco. SM) inbämtaéS utaf 33oupptccfnmgcn fanit
arfSfFifteS=2toffrumentet, broilfa Ijanblfngar i SrattSfumt
öro #rr gulintäftigeé utlåtaitbe bifogabe, att &froer»Gont»
mifarien Heyderich bott barnlös, 64 år gammal, odjatt
GnfanS behållning, enligt arfffiftet, uppgår till 3oo5 9l:br
47 jt. 4 nff. Banco.
®å tift grunb för motionen, är roorbetåberopabt, att
cfroer=Gommiöfarierne i ©cneral»2l(5ftattce»Gontoiret (Tola
mara roebcrlifar incb Gommtéfaricrttc i Battfen, och fåle»
beS äfroen roebcrlifar meb GontmiSfarierne i Sftifögälb&Gon»
foiret, bär Utffottet anfett fjg böraupplyfa, att Gommiöfa»
rie»beflätlntogartte i 9lifégälbé»Gontoiret, fåfom mera roig»
tiga ocf) anfroaröfutla ocf) meb broilfa ftörrc löneförmåner
jemroäl öro förenabe, ega framför £froer=Goinmi£>fafie=
©pflorne i ©eneral=2rgftffance»Gontoiret ett gifroet före»
träbe.
Utffottet anfcr på grunb bäraf, att afl. :6froer»Gont»
miöfaricn Heyderich* Gnfa icfe fan foraö uti famina (51 af,
font Gnfor efter GommifJarier i Såanfcn elter SfiBgälbé»
Gontoiret-, — ocf; att från forbållanbct meb penftonerne
utaf BaitfetiS Gnfe» ocf; $pupill»Gaf?a, få mpdfct minbre
bör funna bemtaö någon grunb för beffammanbet af pen»
fionente roib ©eneral»2lfiffance»Gontoirct, font Gnfor och
Barn efter Gominiöfarier i SRifé>gälbé=Gontoiret utaf Gnfe»
ocf) $PupilI=Gaf?an berftäbeö unbfå i penfton blott 25o 3t:br
eller bötftcn af ben penfton, hvaraf i Banfcn en älbre
GommiSfaricö Gttfa meb eller utan barn foutntcr i åtnju»
taube. — Cd) enär Heyden elis Gnfa får, i förbåttnnbe
till ben Slön, font mannen i lifötiben tottebo ft, åtnjuta pen»
23 e t ä n f a n b c n, 9?:o 263. LXIII
fren utaf ben, genom SI. Jg, ©tänber5 frifoftigfjet bilbabc
Gufc' ocf; ^upitFSafa, —
ftnner Uf)?ottet ftg böra motionen belt ocf) bältet afjlpitfa.
£>cn 17 ©ept. 1829,
3t:o 2Ö3.
Utlåtande/ angående ifvagajTallö ^jJenfton för
nu mera framfitmc Cn af Svifetö «£)errar,
Sufhtie^taté^iniffern m. m. ©refme Fr.
Gyllenborg. (U. 31.)
©amtetigc refpectioe 9tifé>s©tånbett hafira tid UtfFoffet
remitterat 9Jfaj:té imber ben 8 näffl. 2tuguili tilt 91.
©t:r aflatnc Stab. spropofttion 0111 spenfton för ^»r 3>ufiitie=
©tat3*9)?iniflcrn m. ut. ©refroe Fr. Gyllenborg, i bänbeU
fe b«n fomine att lemna SlifefS tjenft innan uppnåbb 65
årS ålber.
©enom Sg. ©reell., öpr ©reftoe Gyllenborgs, bett 18
i berörbe ntånab, inträffabe bob, bär roal frågan om fant*
ina ^Jeitfton förfallit; men bå UtjTottet, toib beit bcrförin=
nan tncrfftällbe bnnbtäggningen af betta ämne, i betraf*
tanbe af öpr ©refroe Gyllenborgs manga ocb tttmårfta
©nibet?nianna=förtjcnfter fanit på be öfrige uti åt 9ftai:t3
öjögjiberörbe 91åb. ^ropofttion upptagne fFäl, anfett bifall
tilt ben förcjlagne $)cnftonen åt Sgr ©rcfire Gyllenborg
böra lenina^, utan affcenbe på ben tib, font ännu åtex~
fiobe för bans taga berättiganbe att foninia i åtniutanbe
af beta Sonen, fåfout ^)cnftoit, bär UtjTottet 1111 trott ftg
-J&öra till 91. Sg. ©t:r roörbfamt bemftälla:
att, i beit bånbelfe 91. Sg, <2t:r meb UfjToffcf bela lifa
XL
Utff Dt tets
öfroertygelfe, fSbant må, uti ben tfnberb. SFrifrcelfe, forn
titt froar å St. Staj.tS $ögdBerörbe dlUb. ^ropofuion
fonuner att aflåtaS, af 5>t. St:r uttrycfaS.
®en 19 Seyt. 1829.
264.
Utlåtande i anfefcmng af 9ftaj:té Sectotga
Drönig ä M. 3ftaj:té $8efallningél>aftt>atti>e6
i <2Beftmanfani)é San unöerb. Ijemjldnan an»
gåcttbe afdrifning af ett Sanbt^dnterieté
forjlott till €urf)ué<anfta(tcrna berftdbeé.
(% st.)
3Äaj:t l;ar, t fammanl;ang meb bcf) Sftåbiga ^Jroyo*
({tion om Gurl)u3=afgiftcn3 fortfaranbc intill nafta StifS*
bag, till Stat3=Utdottct, liiebclfl 9?åbig reinif, öfmerleut*
nät £>e@ 23efaHning3fafroanbe3 i äBeftmanlanbS Sän tinberb.
{jemftällan, att Stcrftoben af be mebel 2anbt*9Jänteriet i
SBefteråS förjFottSmiS utbetalt, för bet i näutnbe Stab år
i8i3 för Sanet inrättabe GurlniS tilt »eneriffa fmittanS
Bäntmanbe, utgöranbe 5n 9l:br 3 fp. 8 r:ft., måtte till
afdrifning BeroiljaS.
3)?en b3 Utffottet uti SBetänFanbet 9?:o i55, angåenbe
be å éfmerdotten gjorba biSyofttioncr, blanb annat, i af*
feenbe på Stat3*2BerFet3 forbringar f;o$ åtfTilliga SänS*£a=
jarettcr, till ett belopp af 10,179: 36. 7, yttrat att, enär,
j be Sän ber bejla jfutber ej Bliftvit gobtgjorba, Gurl;uS*
afgiftctt ej utgöres till l;6gfta Beloppet 5 )?., utan Blott
meb 3 till 4 5 ff., Utffottet ej Funbe tillfiyrFa nteblenS af*
drifning, utan trott bent Bora fortfaranbc BalanceraS oeö
förnyab tutberb. anhållan om beraS återgälbanbe gSraö,
få
33étän fanten, 9?:o 265,
LXV
få lärer feban betta tillfiprfanbe numera blifvit af 3iifé=
©tåtibcn gobfänbt,
4L SD?a/:té 83cfallning$ljafroanbe£> i SBejlmanianbé £än
unberb. anhållan om afjTrifnincj af ben anbcl i berörbe
belopp, (nvarför SBefimanlanbS Säns £aaaretfé= ocf) (Surs
tué^nrättning l)äftar, ej tellet funna bifalla^;
tmaröm ttnbcrb. anmälan, till fvöar S remi flen torbe böra
afgifivaö. ' ©en 19 Sept. 1829,
9t:0 a65*
lltlaranbe t anfebttirig af wctÉjiåib granjFmng
af fKåfeftjlrapcrne oclj förvaltningen af be till
^lottorncé bejjöf utaf $$rtt)altningcn af @jo<
tftrcnbwne år 1826 itppfcurne ©tatsanjlag.
dt. 91.)
dåligt, görroaltnlngenö af ©jo^renberne tufauibboF för
berörbe år bär blifivit utaf Olöngl. hammat * Slätten
gräitffab. bå benvib förcfuntie anmärfnihgar föilt*
tua att/ feban Webetböranbe ftg förf larat, t laga brötling
afgöraå, tar Utffottct funnit bcfanmia icfe böra blifroa föremal
för be(5 pröfning.
* §*
<5apital=3fäfningcn utmtfar följattbe förbållanbe.
©ebet,
23alanccrabfTulbifrån år 1825 . Bfibr 28,79!: 16. —
4
©ranöp, 3!;br 28,793: 16. —
5
LXVI 2>tat$*U.tffotteté
2ranöp. 9l:br 28,793: iO, —
Utgifter.
Sif ordinarie anflagett:
Slid Slflöuing . . • 4^/872: 4G. ia.
— glottaitå nybpggnab
ocf; unberl;åll . . 387,264.:. 5. 6;
— gpringarneé unber«
båll ..... 2o,5oo: — —
— Slefe* od> £racta*
ntentSpenningar . 3,318:. a5. 8.
— Dförutfebbe utgifter 5,980; 14. 3.
— emnfer . . 2,5oo:
902,4^5: 44. ^
$ör år 1825 od) föregåenbe år, imber
bioerfe titlar ........ 83 -5,>- 26. 2.
Sif iiiflutne niebel för förfålbc Ärigö*
©fepp .... 108,429: 27. io.
Sif anbrc för ferfPilbe
behof anflagne mebel 48,208: 7. i.
Sif 3ntcri»iS*U).'p&ör
beit
....... i2,4t4i »5, —■ -
109,052: I.H.
Sif ff rifning:
SGärbef af in natura
erhållen Spanutål
0$ Sf'atte*$£jära . 20,820: 40. —■■
fanit ett utbetalbt för*
(Tott, till broarS å*
tergälbanbe tillgång,
fafnaö ..... 23o: — —
r ,o;k) ; 4o. —
Söatancerab behållning till år 1827 . 35. 3.
Simuna 9t;br 1,724,380; 29. 7,
ä3etänfanben, :o 265. LXVII
Qr cfc i f.
SMjållning från år 1825 . . 3f:br 290,331: 7. I0.
U ^ p 6 5 r b.
1826 årå ©tafåsanflag å io:be jpnfs
nmb*£iteln 1,071,314: 3a. 3.
Sif inflntne £D?ebeI för förfålbe åt rigg;
Sfcpp
246,482: g. n.
2!ill ferffilbc befjof anwifabe mebel . 62,882: 22. 3.
SnterimåUtppbörb  24/932: 37. 4.
S3nlance till år 1827  2.8,473: 16. —
(Summa 9?:br 1,724,386; 29. 7.
2 §.
^ affeenbe å f&rfaljningen af åh'ig?=Sfepp, BfebOitJiå»
ningen för be berfcr inflntne mebel famt återgången afcna
föpet ocf) beraf föranlebbe utgifter, bär lltjTottet reban
afgifmit fcrffilbte Utlåtanben, Iwaban allt forn uti ben nu
granffabc SNcbogörelfeu bermeb äger fammanljang, 1,'är icfe
upptagen.
3 §.
åfmenlebeé bär lltffottet uti befi Utlåtanben 9?:o i5i
& 253 röranbe regleringen af 9?ifå*<£tatcnS io:be buftmtb*
34tcl yttrat ftg i affecnbc på be mibtagne åtgörbente till
uppbanbling af ittlänbfft Sfemirfe ocl; flottans beraf för=
anlebbc ffulbfättniitg, l;tvaban famina utlåtanben, i Invab
betta ämne rörcr, åberopa?.
4 §•
Sifa. mcb fruab föregåénbe åren ägt rttnt, hafina åt*
ffillige utbetalningar till eftra utgifter fclifroit å io:be ljuf5
imtb*2!ifelnS anflag till oförutfebbe utgifter amrifabe till
@encral*2lbiutanteit för Slottan, nejni, enligt Äoitgl, 23ref=
LXVIII
@ t a t 3*11 tffottetä
met ben 18 2lpril 1826, till gobtgöranbe of I)an3 forbran,
enligt år 1820 inför ölongl. fSiabt afgifmen ttnberbånig
SJeöonriSuing, 22? 3t;br 3 <J, 3 rft,, enligt ölongl, 8?ref*
tvet ben 27 gulu fontina år, till extra utgifter mib ©enes
ral=2töjittanitö = (jxyeöitionen, emet unberbånig rebomiöning
inför ölongl, 2}faj:t, 600 SK;br, ocb enligt fift&erörbe ötongt,
lörefmet, emot manlig rebomiöning, Goo 9i;br,
£>å UtfTottet, i anlebning af bet utaf St. @t:r3 åren
1825 ocf 1827 förfamlabe Steviforer, aninärfte enabanba förs
fåtlanbc uti ben öfwer famina Steviforerä Söerättelfcr, un*
ber b. 11 gebruarii betta år afgifne utlåtanbe 9f:o 62,
föreflagit, att enär, utom 8:bc $ufmubs£iteln$ anfag till
extra utgifter, öfrige på öpufmttb=24tlarne amvifabe nies
bel böra mara unberfafabe ormen revifion, 9t, 0t:r måtte
förnya beraS l;oS öl, SD?ajf;t mib förflutne Stiföbag giorbe
tinbcrb. anhållan, att mcberböranbe, font af £tatö=9J?ebct
uppbära förjfotter, emot rebomiöning, måtte anbefalla^,
att berföre afgifva fpcciftfe pcb vcriftcerabe Stebogörelfer,
fnvaröfmer bet 28erf, forn utbetalt mehlen, (Tulle fafma tills
fpnj finnér lltjlottet nu någon fcrlTilb åtgärb i affeenbe å
npfberörbe utbetalningar icfe mara af nöben,
5 §,
©eban öl. ö?ammar=9tättcn ålagt Sievi forén Lundmarker,
att nteb i20 9i;br 4° fn 2 r. l^auco återbetala
ben erfättning fan i egenjTap af Stebogörarc å ©aleafcit
äöcfcrmif, imber i8i5 årö Sppebition, fatt uppbära för
befunne öfmer|Totter, efter afbrag af brifiernc ocf) ben 1)0*
noin tillfommanbe afffrifningösprocent, famt oetta Utflag
munnii laga fraftj få får öl. SJ?aj;t, enligt £e£ Ståbiga
©frifmclfe till gönvaltningen af @jijs&renbcrna b. 24 2lug,
1826, af gun(f och nåb eftergifmit benna erfättning, till
£3efänfanben, 9tio ?55,
lxix
ln»ar§ gälbanbe Lundmarker, fafont varattbe i concotirS*
tillfiånb, uppgifvit ftg fafna tillgång, Ojöaublingarne upp»
It)fa ide, att berörbe forbran blifvit i Lundmarkers cons
cours veberbörligett bcvafab, hvilfelt åtgärb lltdottet lifroal
fa mpcfct bålbro anfelt böra hafva ägt runi, font på
fåbant fatt bet lagligen fnunat utrebaS, buruviba tillgång
till meblenS gäibanbe fttnnitS eller ej, bå enbaft i febnare
fallet afdrifning fpneS bafroa borbt mebgifmaS, helft i förra
hänbelfen, beit beviljabe eftergiften egenteligen fonunit Luudmarkers
öfrige ©rebitorer till gobo.
9tågrc beftämba grttnber för afdrifning eller eftergift
af kronans forbringar finnas ide ftabgabe, men UtfTottet
får i affeenbe bärpå anmäla, att frågan ont fättet för af;
drifningarS utebbelanbc, hvaröfver Of. Ofammar*SolIegU
tutt, Of. ©taté>=€ontoirct och Of, 0fammar=9?ätten unber b.
28 fjebr. näfil. år genienfantt unberb. Utlåtanbe afgifvit,
är vorben af Of. 3)?aj:t, enligt ©ej? till bemälte Of. ©ollcgicr
unber b, 10 SIpril famina år aflåtne 3?åb, ©frifvelfe, till
frauttiba afgöranbe i Ståbcr uppffiutcn; od) tillftprfer Ut=
(fottet, i anlebning beraf, tillita:
bet måtte St, ©t:r i unberb. anhålla, att Of. ®?aj:t vil*
le till näjftommanbe ©tättberS pröfning och afgöranbe
öfverlemna Sörflag till allmän fiabga om afffrifningar
i ©tatené Stäfendaper,
6 §,
Sif bet £ått, broilfct, enligt bvab 1827 år3 Steoiforer
anmält, genom Og, ©reed,, ©encraLSlmiralen ut. nt. Oj>r
©refve Cederström, mot görvaltningené af ©jösdlrenber*
ne garantie, blifvit upptaget, till accorbS^erfättningar åt
Officerare vib Slruieenö flotta, äro 320 0t:br afbetalbe
af anorbnabe Stebel å 8;be £ufwub*£ifeln3 anflag tillac*
LXX
©"t <11 å 41t f f o 11 e 13
corbö=erfättningar, få att bet åferjiåenbe från ål. glottanS
©filib balancerabe beloppet utgör 28,473 St:br 16 ff.; od)
är af nyfJnämnbe anflag ränta erlagb meb 1,032, St:br 4
jj. 10 r. 83:co»
Sila »teb bcinältc Steöiforer fan Utffottet bärmiö itfc
unbgå att anmärfa, bet åi. görmalfningen af ©iö4&ren*
berne fåfom abuiiniffreranbe Söerf, blifvit flällb i anfon*
rigbet för ett Sån, upptaget för f. b. SlrmeenS glottaé Sf=
ftcerareS räfning, att ©taténteblen blifvit graoerabe meb
betalningen af ben fbr famina Sån utgåenbe ocf) af St. ©f:r
itfe' påräfnabe räntenitgift, fanit att Sånetö återgälbanbe
är amuift på ett anflag å 8:be Jg>«fix>itb=S©iteln, font ålmin*
frone för betta änbamål fpneS otillräcfligt.
7 §•
Så flottans ©tafioners StäfcnfTapcr fpecielt rebowifa
för be mebel, font åi’, förvaltningen af ©iö=årcnöerne
uppburit, men till ©tatiorterne utbetalt, b afwa bcpc Stä=
fenjlapcr äfrven utgjort föremål fbr Utffottetei granjfning,
utan att något anmärfningömärbt berwib förefommit, font
fyncö påforbra St. å?. ©t:r3 åtgärb, feban be af åi. Ånim
marklätten rotb famina Stäfenffaper gjorbe annmrfningar
på laga tttrebiting ocf) bebömanbe bero.
Set bär Iifroäl fä fia t Utfrottets uppitiärffaiitbef, att,
bå be mebel, ömilfa uti åi. fönoaltningens af ©jö4lrcn*
berne åöufiiutbböcfer fåfom utbetalbte afföraé, till betpbliga*
fte belén utgöra leverering tilt ©tationerne, uti fioilfaö
Stäfenfiapcr be tilt egentlig rebomiöning förefomma, fallit
bet ofta måftc inträffa, att be ide unbcr årets lopp fullt
utgå till fine bejfämbe bef)of eller funna fåfom reboroific
apraS, l;i»arförutan mebel afroeit birectc till ©tationerne
LXXI
© t a t S * U t f f o f t e 15
funna inflyta o rf) antingen ter gcnafi anwänba? efter förfi
ett annat Sr titt g&rmaltningen af ©iö^lrenberne tcraercva&',
görmattningcnö .futfnuiöbof uti befi nmuaraitbc fficf
icfe getter fan uttnifa twrfliga foftnaben för gtottan hvarje
Sr ocf) förgåttanbct meb bitgöranbe utebelö anjlagj men fou:
Utffottet ämnar att röranbe formen för rebovoiSmngen af
©tatenö etebel ocf; titlf;örig(;etcr i attmänget afgifma fers
ffitbt S3ctänfanbe;
få anfer Utffottet ffg böra intin beg uppffjuta förffagen
titt rättelfe äfroeit i betta ganfeenbe.
®en 13 ©ept. 1B29.
' w: 41»-  . .vr-: ■
'
• /
'.k
-
-
Betänkan t) en, N:o 266. 295
N:o 266.
R. II. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
angrde verkställd votering i fråga om Bevillnings
erläggande för FrosleTunnor.
Sedan, enligt aflåtne ProtocoIlsUtdrag, samtlige Riks—
Stånden den i4, 17 och 19 sistlidne Augusti bifallit
den, i anseende till yppade skiljaktiga Beslut i afseende
på förhållandet i ofvanberörde ämne, af BevillningsUtskottet
i Memorial N:o 38 föreslagne voterings
Proposition; nemligen:
”Den som vill, att ProsteTunnor skola, likasom
andre Löne-Inkomster till Bevillnings erläggande uppgifvas
och beräknas, samt att ett stadgande derom
»kall i BevillningsFörfattningen inflyta, röstar
Ja,
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma ProsteTunnor att, i likhet
med Bmbets- och Tjcnstemäns resepenningar oell tractamenten
i Kronans Ärenden, från Bevillning fritagas,
och stadgandet härom att införas i BevillningsFörfaltningen;”
så
har, vid sammanträde denna dag, af Förstärkta
StatsUtskottet omröstning öfver berörde Proposition
blifvit verkställd. Oell då, efter voteringssedlarnes
öppnande, befunnits, att rösterne utfallit med 5o Ja
och 69 Nej; samt Nej således vunnit; skola Prosle4
B. 20
2g6 Stats-Utskottets
Tunnor, i likhet med Embets- och Tjenstemäns resepenningar
och tractainenten i Kronans ärenden, vara
frilagne från bevillning, hvarom Stadgandet bör i Bevil
IningsFörfattningen införas.
Hvilket förstärkta StalsUtskottet skolat vördsammeligen
anmäla. Den 24 September 182g.
N:o 267.
R. Siris Förstärkta StatsUtskotts Memorial i
i anledning af skiljaktiga Beslut inom Respective
RiksStånden, angrde Stämplade PappersAfgiften.
Efter erhållen underrättelse om de Beslut Respective
RiksStånden, enligt aflåtne ProtocolIsUtdrag, den i4,
17 och .9 sistlidne Augusti fattat i afseende på de
YoteringsPropositioner, som, i frågan om Stämplade
PappersAfgiften, blifvit af BevillningsUtskottet i Memorial
N:o 43 föreslagne, har Förstärkta StatsUtskottet
denna dag, likmätigt Grundlagarnes föreskrift, i
berörde ämne till afgörande företagit följande frågor,
samt voterat öfver nedannämnde derom godkände Propositioner.
i.sta Voteringen.
Den som vill, att Borgarebref i Städerne Stockholm
och Götheborg skola charteras för Grosshandlare
med 20 R:dr i stället för 18 R:dr, och för ofri
-
Betänkanden, N:o 267. 297
ge Handlande med i5 R:dr i stället för 12 R:dr;
röstar
Ja.
Den det ej vill: röstar
Nej.
Vinner Nej; så kommer föreskriften å Chart^SigillataiFörordningen
den 8 Januarii 18*4) i denna del,
att fortfarande tjena till efterrättelse.
Voteringen utföll med 63 Ja oell 56 Nej. Och
som Ja vunnit; alltså skola Borgarebref i Städerne
Stockholm och Götheborg charteras för Grosshandlare
med 20 R:dr i stället för 18 R:dr, oell för öfrige
Handlande med i5 R:dr i stället för 12 R:dr;
a.dra. Voteringen.
Den, som gillar Förslaget, att alla Certificater
för till Utrikes Ort gående öppna Båtar skola charteras
med 4 sk*> röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar.
Nej.
Vinner Nej; skola Båtpass för Postföring vara
från slämpladt papper frie.
Desse Propositioner hafva blifvit besvarade med
89 Ja, och 3o Nej. Och då således Ja vunnit, komma
alla Certificater för till Utrikes ort gående öppna
Båtar att charteras med 4 sk.
3:dje Voteringen.
Den som vill, att undantag i fråga om chartering
2gt) Stats -Utskottets
af Testamenten till fromma Stiftelser icke skall äga
ruin, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej; skola Testamenten till fromma Stiftelser
fritagas från ehartering.
Efter Voteringssedlarnes öppnande, befunnos 5o Ja
och 6g Nej; i följd hvaraf och då således Nej vunnit,
Testamenten till fromma Stiftelser äro från ehartering
undantagne.
4-de Voteringen.
Den som gillar BevillningsUtskotlets Förslag om
ehartering af Fullmakter och öppna Bref å Embete
eller tjenst till 5 procent af lön-inkomster, äfvensom
af Afsked med bibehållande af lön, eller någon del
deraf, löstalja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Bör förblifva vid det i K. Kungörelsen
om Slämplade Pappers Afgift en af den 8 Januarii
1824 stadgade belopp af 6 procent.
De öppnade Voteringssedlarne innehöllo 75 Ja och
44 Nej; hvadan, och som Ja vunnit, blifvit bifallit
Bevillningsutskottets Förslag om ehartering af Fullmagter
och öppna Bref å Embete eller Tjenst till 5
procent af Lön-Inkomster, äfvensom af Afsked med
bibehållande af lön eller någon del deraf;
Betänkanden, N:o 267. 299
S.-le Voteringen.
Den, som godkänner BevillningsUtskottets Förslag,
alt öppet Bref eller Fullmagt, hvarigenom den, som
förut varit eller är i Kronans tjenst, erhåller högre
namn, heder oell värdighet af Embete eller Tjenst,
skall charteras till dubbelt belopp, emot föreskriften
för Fullmakter å lika beställning i verklig tjenst, eller,
der detta ej kan äga rum, å sådane Embeten och
Tjenster, sorn medföra lika värdighet, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Bör vid ofvannämnde Fullmakters
och öppna Brefs chartering förfaras jemnlikt nu gällande
Chartae-Sigillatae-Förordning. .
Voteringen häröfver har utfallit med 97 Ja och
22 Nej. Och är således, emedan Ja vunnit, bifallit
BevillningsUtskottets Förslag, att öppet Bref eller Fullinagt,
hvarigenom den, som förut varit eller är i Kronans
tjenst, erhåller högre namn heder och värdighet
af Embete eller Tjenst, skall charteras till dubbelt belopp,
emot föreskriften för Fullmagterå lika bestallning
i verklig tjenst, eller, der detta ej kan äga rum,
å sådane Embeten och tjenster, som medföra lika
värdighet.
6.te Noteringen.
Den, som vill, att Cliartae-heloppet å Fullmakter,
öppna Bref, Constitutorial m. m. skall beräknas ette1'
beloppet af de löne-förmoner, som företrädare före
-
3oo Stats-U t s k o t tets
trädare föregående året uppgifvit, och för hvilka half
bevillning enligt i Art. erlaggt, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Skall ifrågavarande Chartse-helopp
beräknas efter medium af de feni sista årens, tjensten
åtföljande och till taxering uppgifna, löneförmoner,
för hvilka bevillning efter 2 Art. blifvit erlagd.
Med 32 Ja emot 87 Nej besvarades desse propositioner:
Och som Nej vann, alltså skall ifrågavarande
Chartaj-helopp beräknas efter medium af de fem sista
årens, tjensten åtföljande och till taxering uppgifna
löneförmoner, för hvilka bevillning efter 2:dra Art.
blifvit erlagd.
7:cle Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att afsked
förses med stämpladt papper lill Ts:del af det belopp,
hvarmed den afskedstagandes Fullmagt eller Constitutorial
å samma tjenst är charteradt, löstalja
Den
det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, böra afsked charteras såsom Protocolls-Utdrag
eller Utslag från det EmbetsVerk, som
dem utfärda^-.
Vid Voteringssedlarnes öppnande, hafva befunnits
60 Ja och 5g Nej. Och kommer altså, med bifall till
första alternativet, afsked all förses med stämpladt
Betänkanclen, N:o 267. 3ot
papper till TVdel af det belopp, hvarmed der. Afskédstagandes
Fullmakt eller Constitutorial å samma tjenst
är charteradt.
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskottet skolat hos
R. H. St:r vördsamt anmäla. Den 24 September 182g.
N:o 263.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
upphörande af dagsverksskyldigheten under
Sandby Kungsgård. (l-A.)
Till StatsUtskottets behandling har Heder v. BondeStåndet
medelst Remiss öfverlemnat ett af RiksdagsFullmäktigen
från Christianstads Län Tufve Larsson
ingifvit Memorial, deruti han, under framställning af
det tryckande onus, som för närvarande åligger hemmansegarne
inom Sandby oell Stoby Socknar i Vestra
Göinge Härad af Christianstads Län, att, enligt Contract
af den 12 December 1720, utgöra arbete till
den inom nämnde Härad och Län belägne, till Ryttmästareboställe
vid Skånska HusarRegementet anslagne
Kungsgården Sandby, emot i Contractet bestämd ersättning,
å bemälde Hemmansägares vägnar, anhållit
att, då berörde ersättning, i förhållande till nuvarande
tiders pris, vore aldeles för ringa att kunna motsvara
de uppoffringar, som Hemmans ägarne mäste
vidkännas i och för fullgörandet af berörde arbetsskyldighet,
enär de för densamma i lega åt annat folk
ofta mäste betala mångdubbelt mot hvad de sjelfva
3o5 Stats-Utskotlets
erhålla, för att ej åsidosätta sina egna Hemmans tillbörliga
skötsel, de Sandby Kungsgård nnderlagde
Hemman mätte, i likhet med hvad genom Kungörelsen
den 3 December 1810 och K. Förordningen den
20 September i8i5 blifyit andre Hemman af dylik beskaffenhet
medgifvet, tillåtas, att få lösa ofvanberörde
deras arbetsskyldighet efter markegångspris, hvilken
rättighet, 0111 ej förr, åtminstone vid nuvarande Bo*
slällsinnehafvarens afgång, kunde få vidtaga.
Uti denna anhållan har Anders Nilsson frän Isie
i Malmöhus Län sig förenat, med tillkännagifvande,
alt enahanda förhållande som Tufve Larsson framställt,
jemväl ägde rum i Hal lösa Socken af sistberörde
Län. >
För behandlingen af denna fråga har Utskottet
tagit kännedom af de utaf Motionären åberopade K.
Författningar och dervid funnit den af år 1810 icke
vara hitlämplig såsom endast angående utarrenderade
Kungsgårdar och Kronolägenheter, då här åter är
fråga om en af Indelningshafvare begagnad Boställslägenhet.
Deremot finnes i detta hänseende tydlig föreskrift
redan vara meddelad genom i8i5 års K. Kungörelses
8:de §. Enligt densamma har K. M:t, i afseende
på de åt Kronan eller åt Indelningshafvare och
andre öfverlåtne Räntedagsverken, ansett det böra
förblifva vid hvad genom K. Circulaire-brefvet den 8
Mars 1770 och KammarCoilegii Kungörelse den it
Mars 1811 förordnadt blifvit, likväl med den af R. Sttr
forcslagne ändring, att desse dagsverken icke må kunna
fordras in natura utgjorde från andre räntegifvare,
Betänkan den, N:o 268. 3o3
än dem, sein bo inom en mil nära det boställe eller
hemman dit deras räntedagsverken äro anslagne, oell
skola således de längre bori t boende Räntegifvare vara
icke allenast berättigade ulan äfven skyldige, alt
samma dagsverken med penningar lösa; men åter dagsverken
af de inom en mil boende Räntegifvare få göras
eller fordras in natura eftersom vederbörande derom
öfverenskomma oell med iagttagande i afseende
på uppsägningen af de föreskrifter som för Spannemål
och andra Räntepersedlar äro stadgade.” Dock är genom
samma Författning undantag serskildt gjordt för
sådane gällande Contracter 0111 Kungsgårdar och andra
Kronolägenheter, som kunna innebära rätt till
Kronodagsverkens utfordrande in natura äfven utöfver
en mil från egendomen, hvilkas innehafvare, så länge
Contracten gälla, ägde att utan inskränkning sina rättigheter
bibehålla.
DA en allmän författning sålunda är gifven, hvarigenom
Piäntetagares och Räntegifvares ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter, afven hvad dagsverken angår,
blifvit bestämde samt Tufve Larsson uti dess nu
väckta motion icke närmare utredt förhållandet med
den öfvert lagade dagsverksskyldigheten under Sandby
Kungsgård, 0111 densamma utgöres af hemman som
äro belägna på mer än en mils afstånd från Kungsgården,
eller om frågan endast rör dem som ligga
närmare derintill, m. m. har Utskottet, i betraktande
jemväl deraf att vidtagandet af en ändring i dylika
fall bör föregås af en noggran och behörig undersökning
om förhållandet och af samtlige vederböran
-
3o4 Stats- Utskottets
des hörande, men hvaraf icke något vid detta tillfälle
skedt,
ansett Tufve Larssons ifrågavarande motion icke
kunna föranleda till någon serskild framställning å
R. St:rs sida utan för närvarande komma att förfalla.
Den 24 Septemb. 182g.
N:o 269.
Ytterligare Utlåtande, i frågan ang.-de af Marstrands
Stad sökt ersättning för utgjord Inqvartering.
(U.-A.)
Efter det Utskottet i berörde ämne, under d. 3 Jan.
innevarande år, afgifvit Betänkande, N:o i4, hvilket,
på sätt Utskottets under d. 17 sisth Junii, Isto 166,
rneddelte Utlåtande innehåller, blifvit af Ilöglofl. R. o.
A. j Ilögv. PresteStåndet och Hederv. BondcStandct bifallit;
har Vallöf!. BorgarcStändet, genom ProtocollsUtdrag
af d. i5 nasti. Julii till Utskottet remitterat
ett anförande af Hr Meijerj af innehåll, att, då Utskottet
icke ingått uti någon hufvudsaklig pröfning
af äinnet, utan förklarat sig icke kunna för bristande
upplysningar meddela antingen af- eller tillstyrkande,
syntes deraf följa, att oagtadt den sanclion R. St:r
lemnat Betänkandet, sjelfva saken likväl ännu stode-på
samma löt, som dä K. M:ts Nåd. Remiss blef aflemnad
; hvarföre och enär den rättighet 56 §. Riksd.Ordn.
tilläde Motionären, såsom Ombud för Marstrands Stad,
att vid ett dylikt förhållande och då han tillika vore
Betänkanden, N:o 269. 3o5
försedd med alla de Handlingar, hvilkas afsaknad föranledt
det preliminära beslutet, han yrkat, att som
Marstrands Stad, ehuru genom K. Resol. d. 27 Mais
1770 och K. Brefvet d. 12 Junii 1771 från Inqvartering
verkeligen befriad, lik val måst oafbrutit från 1806
till 1822, peli serdeles under förstnämnde års krig, i
hög grad vidkännas denna tunga, uppgående till icke
mindre Summa än 36,146 R:dr 10 sk. B:co, hvarigenom,
jemte en olycklig stagnation i handel och rörelse,
Staden iråkat ett sådant vanmagtstillstånd, att
den utan serskildt understöd ginge sin undergång till
mötes, meranämnde Stad altså måtte, lika med Malmö
och Landscrona, tillerkännas ersättning för den utöfver
Stadens väsendtliga förbindelse utgjorde inqvarleringstunga;
varande de af Motionären åberopade Handlingar
berörde ProtocollsCJtdrag bifogade. Och har,
af de skäl Hr Meijer sålunda omförmält, Hr CommerceRådet
Santesson instämt uti yrkandet om frågans å
nyo upptagande.
I anledning häraf har Utskottet till förnyad handläggning
upptagit ifrågavarande Mål; men då de detsamma
rörande och Utskottet nu tillhandakornne Handlingar
hufvudsakligen äro af enahanda innehåll med
de, som vid Ärendets första pröfning hos Utskottet undergått
granskning, och den mindre skil jag tig het sorn,
vid jemförelse de begge Acterne emellan, befinries, utvisar,
att de till Utskottet först remitterade Handlingar
äro af fullständigare beskaffenhet än de sednast
ankomne och uti hvilka för öfrigt, med undantag af
deribland varande ytterligare Ansökning i ämnet af
3o6 Stnts-Utskottets
Marstrands Stads Magistrat, ej något förekommer, som
ieke af Utskottet förut kändt varit;
anser Utskottet icke någre skäl af Hr Meijer nu anförde,
hvilka kunna föranleda till nytt förslag i ämnet
eller förändring af Utskottets deruti förut afgifne
Betänkanden, Atris i4och 166, utan får Utskottet
desamma till alla delar härmed åberopa. Den
a4 Sept. 1829.
N:o 270.
Utlåtande, i anledning af väckt Motion om
Statens förpligtande, att ersätta Boställsin.
neliafvare för uppkommande Arrende-brister.
(U.-A.)
Hö glofl. R. o. A. har infordrat Utskottets yttrande
öfver ett Memorial af Hr Silfverstolpe, D.^ deruti,
under åberopande af de förluster, som drabbat endel
innehafvare af MilitiscBoställen, genom nu gällande sätt
för de sednares utarrenderande, blifvit föreslaget, alt
derest en Arrendator, som på 3o års arrende einottager
ett Boställe, kommer på obestånd och arrendet
af honom eller cautionister icke kan fullgöras, Staten
så mycket mera måtte meddela Boslälls-innehafvaren
ersättning för bristen i arrendet, som hvarken lian eller
dess företrädare haft någon handläggning vid ArrendeContractets
uppgörande, utan måst emottaga en
Arrendator, hvars vederhäftighet och duglighet han
aldrig ägt rätt att bedomina; uti hvilken Motion Hr
Nordenfalk, J.j instämt, under tillstyrkande derjemte,
Betänkande!), N:o 270. 307
alt R. Stil’ ville antingen till K. M:t i underd. öfverlemna,
att lata på sätt, soin I\. Mit tinner för ändamålet
lämpligast, undersöka de väckta ersättningsanspråkens
rigtighet, eller sjelfve bestämma sältet för en
sådan undersökning, samt att i båda fallen, sedan det
rätta beloppet sålunda är vordet utredt, det måtte vara
K. M:t medgifvit, att detsamma å Öfverskotterne af
StalsVerkets inkomster till betalning anvisa.
Utskottet, som uti dess afgifne Betänkanden Nio
!?4 beträffande någre i K. Mits Nåd. Proposition örn
StatsVerkets tillstånd oell behof förekomne allmänna
frågor, och Nio i32, angide reglering af utgifterne under
RiksStatens Tredje HufvudTitel jemte de, i anledning
af dervid gjorde anmärkningar, under Niris 9.35
och 9.3g meddeldte yttranden, utvecklat dess åsigter
i frågan om Boställen för Indelta Befälet vid Arme'en,
får, under åberopande deraf, andraga, att Utskottet,
som i de sålunda afgifneLöne-reglerings förslagen tillstyrkt
R. H. Stir, att tilldela så väl penninge-lontagande
som med Boställen försedde Militaire Ernbetsoch
Tjenstemän hvilka äga svaga löne-inkomster, all
den förbättring i deras vilkor, som med Statens tillgångar
kan finnas öfverensstämmande, har så mycket
mindre ansett sig kunna derutöfver föreslå ersättning
af Staten för ifrågavarande förluster, som någon StatsVerkets
Fond, hvaraf en sådan ersättning skulle kunna
utgå, icke kan af Utskottet uppgifvas och Utskottet
dessutom saknar all ledning för bestämmandet af
det. Anslag, som härtill skulle finnas erforderligt.
3o8 Stats-Utskottets
Af desse skäl finner Utskottet sig föranlåtet
att afstyrka bifall till ofvanberörde af Hrr Silfverstolpe
och Nordenfalk gjorde förslag.
Börande Utskottet tillika anmäla, att sedan Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten nu
mera afgifvit gemensamt Utlåtande ang:de Boställens
utarrenderande och dervid föreslagit andre grunder
derför, än som hittills ägt rum, Utskottet förmodar,
att ifrågavarande förluster för framtiden kunna förekommas.
Den 24 Sept. 182g.
N:o 271.
Utlåtande, ang:de af åtskilige LandsStats Tjenstemän
i "Westerbotten, Skåne och Westmanland
sökt tillökning i deras löningsförmåner.
(U.-A.)
M edelst Nådig Remiss har K. RI:t till Utskottet behagat
remittera:
1:0 K. NI:ts Bef:h:des i Westerbottens Län underd.
Skrifvelse af d. 27 Oct. nästl. år med öfverlemnande
af Häradsskrifvarnes i Länets 2.’ne Fögderier ansökning,
att, för deras arbete vid BevillningsTaxeringsFörrättningarne
få uppbära någon högre ersättning så väl för
de förflutne åren sedan sista BevillningsStadgan utkom,
sora för framtiden, emedan den härtill anslagne En
procent å Bevillningens belopp i Länet, då PröfningsComite'ens
Ledamöters skjutskostnads-ersättning deraf
äfven bör bestridas, lemnade en så ringa tillgång, att
hvad Häradsskrifvarne fingo uppbära icke ens motsva
-
t
Betänk anden, Nio 271. 309
rade deras contante utgifter för resorne; åberopande
Sökanderne derjemte, att deras vederlikar i dvt nästgränsande
Norrbottens Län, hvarest, enligt 1823 års
BevillningsFörordnings 3 Art. 5 §. 11 Morn. ett särskildt
Anslag af 220 R:dr vore för samma ändamål bestämdt,
derigenom blifvit så belönade, att Häradsskrifvaren i
Luleå Fögderi fått för året åtnjuta 100 R:dr; hvarvid
K. M:ts Bef:hde, med anförande huruledes den i
berörde Art. och §. af BevillningsStadgan till bestridande
af Kostnader och Arfvoden vid BevillningsTaxeringar
anslagne En procent af Länets BevillningsSumina,
för nästl. år uppgått till allenast 248 R:dr
i5 sk. 11 rist. hvarutaf 101 R:dr 23 sk. 11 rist. varit
att föidela emellan Häradsskrifvarne och öfrige Tjenstemännen,
som med Taxeringarne haft befattning, samt
med jemförelse af anförde förhållande i Norrbottens Län,
sökt ådagalägga huru otillräckligt Tjenstemännen i Westerbottens
Län hittills blifvit ersatte för deras ifrågavarande
arbete, och derföre, i händelse Sökandernes
anhållan i Nåder bifölles, i underd. föreslagit, att tillökningen
i arfvodet för deras besvär och kostnader
måtte för 1824 och sedermera bestämmas till 200
Rldr för hvarje år; i hvilket ämne K. StatsContoiret
under d. 4 sisth Dec. underd. utlåtande afgifvit.
2:0 En af Häradsskrifvarne i Skåne till K. Mit ingifven
Skrift, deruti, under åberopande af den försämring
Sökandernes Löner, genom förändringar i
mynt- och varu-värden, undergått sedan år 1688 och
hvarpå exempel anföras, Sökanderne i underd. anhållit,
att K. Mit, ined afseende så derå som å andre
3io S t a t s - U t s k ot t e t s
anförde skäl och deribland hufvudsakligast de tillökta
arbeten, som i sednare tider blifvit dein ålagde oell
hvilka föranledt till förökade utgifter i tjenste» medelst
resor, underhåll af Skrif biträden in. rn., täcktes
i Nåder meddela dem Löner i förhållande till hvad
andre Statens Tjenstemän åtnjöto, i hvilket afseende
Sökanderne till K. 3VI:ts Nåd. bepröfvande i underd.
hemställt, det deras Löne-inkomster måtte utan undantag
utgå dels med 2 sk. B:co för hvarje i Mantalslängden
anteknad person af hvad ålder och förhållande
sorn helst, och dels med förhöjning i den för Debetsedlar
samt andre Expeditioner nu bestämde Lösen,
äfvensom att 100 R:dr såsom ersättning för Skrifmaterialier
och 66 R:dr 32 sk. i Rese-penningar mätte
dem hvardera tilläggas; samt
3:o KronoFogdens och IJäradsskrifvarens i Strömsholms
Fögderi af Westerås Län gjorde, och i likhet
med deras vid 1820 års Riksdag framställde, underd.
Ansökning, att som de voro så vida vanlottade i Löneviikor
emot alla deras likar inom Länet, att de på
Stat fått sig anslagne, den förre 20 R:dr och den sednare
i3 R:dr 16 sk. mindre än öfrige KronoFogdar
och Häradsskrifvare, dem måtte i Nåder tilläggas ersättning
för deras förflutne Tjensteår, efter Markegångs
förvandling, i proportionerlig! förhållande lill
deras årliga Löner, eller sorn 20 R:dr i förvandling
förhållit sig till 100 R:dr samt i3 R:dr 16 sk. till 5o
R:dr, men att för innevarande år och framgent dessa
Löningsbrister måtte i Nåder varda dem anslagne i
Hemmansräntor. gom
B e t 3 n t a li d é n, N:o ?.yr. 3it
Som ofvannämnde ansökningshandlingar hufvudsakligen
innefatta fråga 0111 tillökning i Arfvoden för
BevillningsTaxeringar; så hafva Handlingarne blifvit
communicerade med B. St:rs Bevillnings-Utskott, sorn
uti meddeladt ProtocolIs-Utdrag afgifvit följande yttrande
i ämnet: ”att, med afseende å det förhållande
”Konungens Befhrde i Westerbottens Län uti dess i
”ämnet afgifne underd. utlåtande framställt, att den,
”till ersättning för TaxeringsFörrätlningarne anslngne
”procent af Bevillningens belopp i Länet lemnade en så
”ringa tillgång, att, sedan PröfningsCommite'ens Le”damöters
skjutskostnads ersättning deraf utgått, hvad
”rläradsskrifvarne finge uppbära icke ens motsvarade
”deras contanta utgifter för resorne, på enahanda
”grund, som, enligt 3 Art. 5 §. 11 Mom. i Bevillnings"Förordningen,
inom Norrbottens Län 220 R:dr till
”Taxeringsomkostnadernes bestridande blifvit bestäm”de,
böra för samma ändamål 200 R:dr af infiytan”de
Bevillningsmedel, utom den i allmänhet anslagne
”Procent, hädanefter förunnas de Tjenstemän, som
”med Taxeringarne i Vesterbottens Län, hafva befattning;
hvaremot åter Utskottet ansåg sig icke kunna
”tillstyrka någon tillökning i arfvode för dylika förrättningar
i Skåne och Westmanland, enär den hittills
anslagne procent af BevillningsSinnman, ej min”dre
der, än på öfrige orter i allmänhet lärer motsvara
Förrättningsmännens besvär och kostnader.”
Utskottet har tagit detta allt i öfvervägande, och
4 B. 21
t
3)2 Stats-Utskottets
får, instämmande i BevillningsUtskottets förrberörde
Förslag och yttrande, vördsamt hemställa
att de Tjenstemän inom Westerbottens Län, som
med BevillningsTaxeringarne hafva befattning, må,
till fördelning sins emellan, tilläggas 200 R:dr årligen,
oberäknadt den procent, som till dem nu utgår.
Hvad den af Häradsskrifvarne i Skåne samt KronoFogden
och Häradsskrifvaren i Strömsholms Fögderi
af Westmanlands Län, sökte Lönförbättring beträffar;
så och enär desse Tjenstemän uti Löner och Resepenningar,
jemte de dem tillagde provisioner och procenter,
åtnjuta dels högre dels lika inkomster med deras vederlikar
i andre orter;
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka, att någon
partiel Löneförbättring eller tillökning i de å Stat
nu uppförde Resepenningar må merberaälte Tjenstemän
tilläggas;
Och lärer R. St:rs härutinnan fattande beslut, såsom
svar å den Nådiga Remissen, hos K. M:t i underd.
nmälas. Den 24 Sept. 182g.
N:o 272.
Utlåtande öfver RiddarhusDirectionens från
H. R. o. A. till Utskottet remitterade framställningar,
dels om tryckning af RiddarhusDirectionens
Protocoll öfver Justeringar
af R. o. A:s Protocoll, och dels om Anslag
till upprättande och tryckning af Regi
-
Betänkande!),. Nro 272. 3i3
ster öfver R. o. A:s Protocoll vid 1815
års Riksdag. (R:gs-A.;
Med elst Protocolls-Utdrag af den 3o sist/. Junii,
har Höglofl. R. o. A. till StatsUtskottet remitterat
ett Transurut af RiddarhusDirectionens Berättelse vid
innevarande Riksdag , innefattande Directionens hemställanden,
i afseende på nedannäninde med tryckriingen
af R. o. A:s Protocoll gemenskap egande omständigheter.
Uti ofvanberörde berättelse anföres
r.o Att som föreskrift saknas, angående tryckning
på StatsVerkets bekostnad och i sammanhang med R.
o. A:s Protocoll vid Riksdag utaf RiddarhusDii ectionens
Protocoll vid det tillfälle, då de återstående af
förstberorde Protocoll, hvilka under Riksdagens lopp
cj hunnit justeras, efter densammas slut, inför Directionen
varda justerade och hvarvid ofta Reservationer
till Protocollet aflemna.?, har Directionen, enär
sistnämnde Protocoll, ehuru hållet inför RiddarhusDireelionen,
likväl innefattar sådana ämnen, hvilka
äro af allman beskaffenhet och i sin natur tillhöra
R. o. A:s Protocoll, ansett-sig ega anledning till den
hemställan, alt RiddarhusDirectionens ofvan omför■uäldte
Protocoll alltid måtte, jemte R. o. Ars Protocoll,
på allmän bekostnad, till trycket befordras.
2:0 Sorn något Register öfver R. o Ars Protocoll
vid i8i5 års Riksdag icke finnes, men RiddarhusDilectionen
ansett det vara af vigt, att ett sådant Register
må vara att tillgå, helst någon upplysning ur
314 Stats-Utskottets
samma Protocoll eljest icke utan största svårighet kan
hemtas, haele RiddarhusDirectionen, medelst skrifvelse
den a Maji i8j5 begärt Hrr Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
yttrande, om icke, i händelse Directionen
om fullbordandet af ett slikt Register föranstaltade,
enahanda arfvode, som vid de sistförflutne Riksdagarne
blifvit litbetaldt , eller io R:dr Brco för
hvarje tryckt Ark deraf kunde af Hrr Fullmäktige
förväntas. Och linde, till svar härå, Hrr Fullmäktige
, under den 16 derpå följande Juni, Directionen
meddelat, att då inga andra serskilda utgifter, i och
för Riksdagarne, blifvit af R. St:r på Riksgäldskontoret
anvisade, än blott återstående kostnaden för tryckningen
af RiksStåndens Protocoll vid sistledne Riksdag
samt Bihanget dertill, Hrr Fullmäktige ansågo sig
icke kunna någre medel till det ifrågavarande ändamålet
anordna och utbetala; hvadan RiddarliusDirectionen
hemställt, att anslag af allmänna medel för
upprältandet och tryckning af ofvannämnde Register
måtte till vägabringas.
Efter öfvervägande häraf, och hvad angår första
Punclen, så, och med afseende på de af RiddarhusDirectionen
anförde skäl, linner Utskottet sig böra
tillstyrka, att Tryckningskostnaden för RiddaruusDirectionens
Protocoll öfver justeringar af R. o. Ars
Protocoll må utaf de till RiksdagsUtgifter anslagne
medel godtgöras.
Beträffande 2:dra Tundén, så, enär det icke är
föreskrifvet, att RiksStåndens Protocoll skola, på sätt
om Bihanget finnes stadgadt, med Register förses, och
Betänkande», N:o 272. 3i5
det således är hvarje RiksStånds ensak, alt oin Registreringen
af dess Protocoll föranstalta, dock utan att
Staten tued någon utgift härföre besväras,
anser Utskottet sig icke kuna tillstyrka något arfvode
utaf Allmänna Medel för det Register, sorn
H. R. o. A. kan för godt linna, att låta upprätta
öfver dess Protocoll vid i8i5 års Riksdag; hvaremot,
och derest eli sådant Register varder författadt,
Utskottet linner skäligt tillstyrka, att detsamma, på
allmän bekostnad, till trycket befordras.
Den 2/j Sept. 182g.
N:o 275.
Utlåtande, i anledning af Hr Biskopen Doctor
Wallins Motion otn A.nslag till Stockholms
Stads Storkyrka. (R:gs-A.)
Sedan, i anledning af Hr Biskopen Doctor Wallins
motion om ett årligt anslag af omkring 1000 R:dr lill
understöd för Stockholms Stads Storkyrka, Utskottet,
uti afgifvet Utlåtande JN:o iqi (4 Sami. 3 B. pag. 121)
på anförde skäl, ansett sig ”icke ktinua tillstyrka, att
”något understöd af StatsVerket må StorkyrkoFörsam”lingen
meddelas;” hvilket utlåtande, enligt Utskottet
tillhandakomna ProtocollsUtdrag, under d. 16 Julii
blifvit bifallet af Höglofl. Ridd. och Adeln, och under
d. i3 i s. m. af Vällofl. BorgareStåndet och Ilederv.
BondeStåndet, äfvensom Högv. PresteStåndet, den 17
i nämnde månad, låtit dervid bero; så har beinälde
Hr Doctor och Biskop, i sammanhang härmed, såsom
316 Stats-XJtskottets
en ny motion, hvilken till Utskottet blifvit remitteterad,
framställt det förslag, att Stockholms Stads
Storkyrka måtte utaf Riksdagskoslnads-medlen tillerkännas
någon billig ersättning håde för den skada,
den i sitt förbättrade skick oundgängligen tager af de
der i Riksdagsordningen föreskrifna Gudsljenster och
det intrång, som en för hennes iståndsättande skuldsatt
Församling dervid nödvändigt måste vidkännas,
hvadan Motienairen, efter en närmare utveckling of
skälen för detta förslag, anhåller, att ibland Riksdagskostnaderne
måtte hvarje gång upptagas en lämplig afgift
till Storkyrkan, såsom ett framgent Bidrag till
dess underhållande för Statens räkning; öfverlemnandes
Motionairen till Utskottet, att beloppet bestämma, i
den öfvertygelse, att det åtminstone ej kommer att understiga
hvad K. M:t, då Gudstjenst straxt efter reparationen
hölls i kyrkan år 1827, vid Hennes K. Höghets
kyrkotagning i Nåder anslog, nemi. 5oo R:dr B:o.
Enär, på sätt förberörd t är, 3:ne RiksStånd bestämdt
bifallit, och det 4tde låtit hero vid Utskottets
förra Utlåtande, sorn afstyrker allt understöd utaf
StatsVerket till Stoi kyrkoFörsainlingen, anser Utskottet
sig icke tillständigt, att, emot delta af Rikets H.
St:r fattade Beslut, tillstyrka något Bidrag utaf RiksdagskostnadsMedlen
till Storkyrkans underhållande.
Den 24 September 1829.
Reservation:
Af Hr Rådman Lundgren: Jemte åberopande af
min Reservation vid Högh StatsUtskottets Betänkande
N:o 191 d. 23 sisth Junii, rörande detta ämne, får jag ■
1 anledning af Motionärens ytterligare anförande, tillstyrka
bifall derå, hälst de sedermera i kyrkan skedde
inredningar säkerligen förordsakat skada.
I hvilken reservation instämt Biskoppen, Doctor
Wallenberg samt Prostarme Agrell och Östberg,
N:o 274.
Svar på Anmärkningar vid Betänkandet Nio 96-  i afseende på åtskilliga uti R:gsCoul:s Räkenskaper
balancerade Fordringar och Tillgångar.
(R:gs-A.>!
Utskottets ofvan berörde Betänkande N:o 96, (4 Sami.
2 B. p. 4') har, enligt Utskottet tillhandakomne ProtocollsUtdrag,
blifvit, under den 28 sisth April, till
ulla delar bifallet af Högv. PresteStåndet och Vallöf],
BorgareStåndet; och äfven under d. 24 i samma månad,
godkändt af Heder v. BondeStåndet, i afseende på
usta och 2tdra punk terne ;• men, i anledning af förekomne
anmärkningar hos Högloft. R. o. A. vid irsta och
3: d je punkterna samt bos Heder v. BondeStåndet vid 3idje
punkten, till förnyad handläggning återremitteradb.
Enär således irsta och 2:dru punkterne redan äro.
af 3:ne RiksStånd bifallne, återstå.» blott till besvarande
anmärkningarne vid 3:dje punkten,. rörande föreslagen
afskrifning af de, åren 1824 och 1823, uti
RrgsGontoiret lyftade Summor på K. ConvoyCoramissariatets
Creditiv, tillhopa i33,333| Rrdr.
Ilos II. R. o. A. har Hr Friherre Anckarsvärd C.
H., med åberopande, så väl af 1823 års Reglemente
✓
för RrcsContoiret, sorn af Rikets H. Slrr vid sistl Lae
-
3i8 Sta ts-Ul skottets
tima Riksdag, til! K. M:t iäinriet aflåtna underd. Skrifvelser,
sökt ådagalägga, det Sl:rs mening icke varit,
alt Creditiv-summan af 66,66’Gj R:dr skulle årligen utgå
och slutligen afskrifvas, ulan hade, i Hr Frihts
tanka, afsigten endast varit, att bereda åt ConvoyCominissariatet
en tillgång, att dermed fylla eventuella
behof, mot skyldighet för ConvoyComrnissariatet, att
till StatsVerket återbetala hvad sorn lyftades. Herr
Grefve Horn, Clas Fredric j hade instämt uti Hr
Friherre Anckarswärds yttrade åsigter, att nemi. med
Creditivet icke åsyftats ett årligt anslag; och alt hvad
derpå lyftades, borde af ConvoyCommissariatet ersättas;
och hvilket senare Hr Grefven ansett vara tydligt,
enär Förbindelse skulle aflemnas.
Hos H, BondeStåndct har RiksdagsFullmäktigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län yrkat återremiss, enär
förhållandet med de för K. ConvoyCommissariatet lyftade
i33,333 R:dr 16 sk. vore för litet utredt, och hatt
icke kunde pä så lösa grunder tillstyrka den löreslagne
afskrifningen; hvadan Anders Danielsson ansett Utskottet
böra uppgifva beskaffenheten af ConvoyCotninissariatets,
i afseende på medlens lyftning, afgifuc
Förbindelse.
Hvad nu först angar ofvanberörde, lios Höglo!].
Ii. och A. framställda anmärkning, i afseende på rätta
meningen och förståndet af R. II. Sl:rs Beslut år 1823,
så får Utskottet, till besvarande häraf, erinra, att, uti
Utskottets Utlåtande Wto 67, (4 Sami. 1 B, p. 345, 2 §.)
i anledning af R. SUrs, åren 1825 och 1827 församlade
Hrr Revisorers afgifne Berättelser om granskningen
B e t ä n k a ii cl e n, N.'o 27 3. 319
af RiksgaldsVerket, GeneralAssistanceConloiret och f. cl.
FilialDiscontlni ältningarne, äro förstnämnde års Revisorers
åsigter af detta ämne, hvaruti Utskottet för egen
del instämt, fullständigt utvecklade, och hvilka åsigter,
genom bifall till detta utlåtande, jemväl blifvit af R.
II. St.’r godkände; i följd hvaraf utbetalningarne från
RiksgäldsContoiret ansetts hafva skett, i öfverensstämmelse
med R. II. St:rs ifrågavarande beslut.
Beträffande åter den föreslagna afskrifningen, så
innehåller R. H. St:rs Beslut af år 1823, som uti nierberörde
Utlåtande N:o 67 är ordagrannt infördt, alt
vid nästpåföljande Riksdag komme att förordnas, huru
dc medel, hvilka, på grund af Creditivet, kunna, för
SlutsVerkels räkning, lyftas, böra crsätlas. Härigenom är
således tydligt ådagalagdt, att, om ersättning skulle komma
att äga runi, densamma borde meddelas från Statsverket,
men icke af K. Gonvoy-Commissariatet; hvadan
ock nyssbemäldte K. Commissariat till någon återbetalning
af de lyftade Suinmorne sig icke heller utlastat
genom dess, jemlikt R, II. Strrs föreskrift, lill
RiksgäldsContoret afgifne förbindelse; och af hvilken
förbindelse, med anledning af Hrr Friherre Anckarsivärds,
Hr Grefve Horns och RiksdagsFullm. Anders
Danielssons derom gjorde yrkanden, afskrift bifogas.
Sluleligen och vidkommande Hr Rosenblads, Bernhard,
i sammanhang med den hos II. R. o. A. förehafde
granskning af det återremitterade Betänkandet
l\:o gö, framställda önskan 0111 afskrifning af några
andia, än de uti samma Betänkande omförmälde,
uti RiksgäldsContorels Räkenskaper bulancerade Till
-
3ao Stats -Utskottets
gångar, sa, enär denna önskan icke blifvit, såsom ny
motion, till Utskottet remitterad, och de Summor,
hvilkas afskrifning dermed åsyftas, utgöra till en del
ItiksgäldsContoirets fordringar, hvilka således äro föremål
för Utskbltets öfverfaggningar, mea icke ega
sammanhang med de uti Betänkandet förekommande
frågor, hvilka nu äro It, H, Sttrs pröfning underställde,
anser Utskottet densamma till någon vidare framställning
uti detta Utlåtande icke föranleda. Den 24
September 1829.
Afskrift
Formulaire till de Förbindelser, sorn af Kongl. Convoy-Commissariatet
blifvit afgifne för hvad å dess
Creditiv är vordet lyftadt åren 1824 och 1815.
Som, i stallet för de 06,666 R:dr 3 a sk. Banco, livi Ika
af SjöTulls-Intraderne äro anslagne Kongl. Convoy-Commissariatet,
R. H. Sttr, vid sistl. Lagtima Riksdag behagat på
Deras Riksgälds-Contor åt Kongl. C.onvoy-Commissariatet
anvisa ett motsvarande Creditiv; alltså bär Kongl. ConvoyCommissariatct
skolat för allt hvad å nämnde Creditiv varder
lyftadt, härigenom ikläda sig den förbindelse, som R.
H. St:r vid sistl. Riksmöte i afseende hära föreskrifvit. Stockholm
d.
Lika lydande med det hos Herrar Fullmäktige i RiksgäldsCoutorct
befintlige, justerade Couccpt, intygar
Ex Officio
C. G. Stuart.
N:o 275.
Utlåtande, angående användande af den lill
Ädelforss GuldYerk lydande Egendom med
tillhörigheter. (U.-A.)
I berörde ämne har K. M:t under den t3 Nov. nasti,
år till Utskottet aflii ti t dess Nåd. Proposition, hvilken
under N:o 3o linues införd uti 1 Sami. 2 Bandet af
4 ’ /
Beta tikanden, N:o 275. 321
Bihanget till RiksStåndens Protocoll; varande det åberopade
Utdrag af StatsRåds-Protocollet för den 26
Oct. 1824, hvari de serskilta tankar upptagas, sorn
StatsRådets dervid närvarande Hrr Ledamöter i vissa
delar af Mulet i underd. yttrat, af följande innehåll:
Transsumt ur Protocollet öfver Kammarärendcr,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti StatsRådet
den 26 October 1824.
Närvarande:
H. Exc., Juslitioe-StatsMinistern, Hr Grefve Gyllenborg.
H. Exc., StatsMinistern för Utrikes Ärenderne, Hr Grefve
a.J Wetterstedt.
StatsRåden, Deras Excellencer,
Hr Grefve Rosenblad.
Hi- Grefve Cederström och
Hr Grefve Skjöldebrand.
StatsRådet Hr Grefve Löfvenhjelm.
T. f. HofGanzleren, StatsSecreteraren von Schulzenheim j
T. f. StatsSecreteraren, Förste Exped.-SeCret. Danckvardt
i
Protocollet för den 19 i denne månad upplästes
i underdånighet till justering, hvarefter tillförordnade
StatsSecreteraren i underdånighet föredrog:
9:o
Kammar- och Bergs-Gollegiernes underdåniga Utlåtande
af den 18 Mars 1822, i frågan, på hvad sätt
Ädelforss GuldVerk med derunder hörande Pauliströms
Jernbruk samt tillydande hemman och lägenheter i
Jönköpings och Calraare Län, i händelse dervarande
Arrendator skulle, i den emot honom anstalldc Rät
-
322 Stats- Utskottets
tegan", dömas dess ArreodeContract förlustig, må
för framtiden användas, och, i sammanhang dermed,
rörande CanzliRådet af Wetterstedts och Assessoren
Adlerbrandts sökte införsel i berörde hemman för
ägande underdåniga skalterättsfordringär; — —
Hans Excellenee StatsMinistern för Utrikes Ärenderne
Hr Grefve af IVeller stedt förklarade sig sorn
Broder med en al- de Sökande, CanzliRådet af Wetterstedt,
i målet jäfvig och afträdde således nu under
öfverläggningen derom.
Vid öfverläggningen rörande detta mål voro tillförordnade
StntsSecreteraren samt StalsRådcts Ledamöter
af olika tankar i afseende på frågan, huruvida
de hemman och lägenheter till Ädelforss GuldVerk,
hvaruti Sökanderne begärt införsel för ägande
und. SkatteräUsfordringar, dertill kunde användas och
upplåtas; Och yttrade t. f. StatsSecreteraren i underd.:
Vid pröfningen af frågan, huruvida hemmanen under
Ädelforss borde Sökanderne till ersättning för deras
skalterättsfordringär upplåtas, ansåg tillförordnade
StatsSecreteraren först förekomma att tillse , hvad
verkan Rikets Ständers ofvannämnde af Sökanderne
åberopade yttrande dervid må medföra, att nemligen
jR. St.r exempelvis uppgifvit, attj då fråga vore örn
flere till Ädelforss Guldverk anslagne hemmans indragande
eller hemfallande till Staten j desamma då blcfve
användbare till behof af ifrågavarande beskaffenhet
j äfvensom att flere dylike fall kunde uppkomma j
Betänkan cl en, N:o 273. 323
hvilka gifve tillfälle för desse fordringars godtgörande
i den med Författningarne öfverensstämmande
ordning. Efter tillförordnade SlatsSccreterarens tanka
kunde af detta yttrande icke någon annan mening
dragas, än att R. St.T trott det vara enligt med Författningarne,
all hemmanen under Ädelforss kunde till
godtgörande af Sökandernes skatterättsfordringär användas,
ty någon serskild förmån eller grace genom undanlag
från Författningarne, trodde tillförordnade
StatsSecreteraren ej att R. St:r velat Sökanderne bereda,
hvilket då bordt på annat sätt vara uttryckt.—
Att en sådan serskild förmån för Sökanderne varit R.
Sltrs afsigt, vore så mycket mindre troligt, som R.
St:r i öfrigt, på alla ställen i deras Skrifvelse, ansett
ersättningen böra i vanlig och med Författningarne
öfverensstämmande ordning meddelas. När R. St:r
afgåfvo förenämnde yttrande, kände troligen R. Sttr
icke eller förhållandet med tillkomsten och beskaffenheten
af desse hemman, ännu mind re var det för R.
St:rs pröfning ulredt, om och hvad hinder af Förtättningarne
kunde mot deras upplåtande till ifrågavarande
ändamål förekomma. — Att Iv. M:t äfven redan
på detta sätt förstått R. Sttrs ifrågavarande yttrande,
visade sig äfven deraf, alt K. M:t år i8iq vid
föredragningen af R. Sltrs förberörde underd. yttrande,
infordrade KammarCollegii underd. Utlåtande om
desse Hemman, utan att förnärma Kronans rätt, kunde
till det af R. St:r anvisade ändamål användas.
Tillföi ordnade StatsSecreteraren ansåg således, i följe
häraf frågan om Hemmanens upplåtelse till det otn
-
Stats-Utskottets
nämnde behofvet endast bero derpå, huruvida det
vore med gällande författningar öfverenstämmande. I
detta afseende framställde sig för tillförordnade StatsSecreteraren
genast den omständigheten, att då, efter
rjrj §. i Regeringsformen och hvad R. St:r förklarat,
Kungsgårdar ej få lemnäs i ersättning för skatterättsfordringar,
kunde, efter tillförordnade StatsSecrelerarens
tanka, på samma skäl ej härtill användas Kronans
öfrige lägenheterj såsom nämnde §. i Regeringsformen
vidare innehåller, och hvaribland Ädelfors*
egendom, såsom för Kronans penningar inköpt och
lika med Kungsgårdar och dertill hörande hemman,
under Kronans fullkomliga egande- och dispositionsrätt,
ostridigt inbegripes, men alldeles icke Kronohemman,
hvilka Kronan ej disponerar, utan innehafvas
af åboerne , och om hvars förvaltning inga grunder
, såsom om de förstnämnde, af R. St:r äro, efter
det vidare stadgandet i samma §. föreskrifne. Också
hafva R. St:r i deras andra underd. Skrifvelse, rörande
Ädelforss egendom, yttrat, att med denria egendom
borde, såsom om ledige Kronolägenheter stadgadt
ar, förhållas, hvilket måste här innefatta detsamma,
som R. St:r tillförene dermed förstått, eller hemmanens
utarrendering på 3o år, såsom den åtgärd, Konung
och Ständer, med anledning af RegeringsFormen,
för dispositionen af alla Kungsgårdar och Kronans
lägenheter föreskrifvit; hvadan således öfver en
strid emellan detta R. Strrs beslut och det andra om
hemmanens användbarhet till skatterätts-fordi ingars
godtgörande sig företer. Tillförordnade StatsSecrete
-
Betänka n d en, N:o 275. 325
raren trodde således för sin del, att, lika litet sora
införsel i Kungsgårdar kunde beviljas för skatterättsfordringar,
lika litet kunde den meddelas i Kronan
förbehållne hemman under Ädelfors, såsom varande
att rakna bland Kronans öfrige i 77 §. i RegeringsFormen
omnämnde lägenheter.
Dernäst borde det undersökas, huruvida i öfrigt
desse hemmans användande till skatterätts-fordringars
botalande vore med Författningarne och hvad tid efter
annan blifvit i ämnet förordnad! öfverensstämde.
F.fter äldre föreskrifter hafva enskilde varit berättigade,
att uti odisponerade Kronohemman få införsel till
ersättning för dylike fordringar hos Kronan, enär de
uppgå Ivo sådane heraman. I annat fall hade de den
utvägen, att sälja dem till andre, som behöfdc dem,
för att dermed betala dylika skatterätts-skulder till
Kronan, hvarigenom således qvittning med Kronan
uppkom, och på hvilket sätt foidringarne blefvogodtgjorde.
Vid sådana tillfällen hafva dessa fordringar i
sednare tider vanligen gällt 10 R:dr för hvarje daler
och ansetts af föga värde, emedan, sedan 1789, då
Kronohemmans åboer lingö företräde till skatte-rätten
å sine åboende hemman framför skatterätts-fordrarcn,
svårighet mött, att kunna i hemman få desse fordringar
ersatte; hvaremot före 1789 skatterätts-fordraren,
med ganska få undantag, kunde erhålla så många dylika
hemman, han ville, emedan åboerne då i allmänhet
voro skyldige att hemmanen afträda. Detta var
ock anledningen, hvarföre flere enskilde gäldenärer i
Byten hos K. M:t år 1821 begärde att få qvitta dylike
326 S tats-Utskottets
fordringar emot andre Bytesskulder af Frälseränta och
Efterräkning , emedan de eljest ingen utväg hade att
fa dem använde; och det ansågs af dem som en stor
förmån, då K. M:t tillät det oell bestämde värdet å
en skatterättsdaler till i3 R:dr 16 sk. Det ringa värde
en skatterättsdaler haft i köp och salu, emot den
förmånen i sednare tider alt få införsel i hemman derför,
har naturligtvis gjort, alt man, för iakttagande
af Kronans bästa, på allt sätt sökt motarbeta och förekomma
införsel i dess odisponerade hemman för
dylike fordringar, och 4et bär alltid blifvit afslaget
af KammarCollegium och K. M:t, då frågan icke varit
alldeles klar efter Författningarne och införseln således
icke kunnat nekas. Härom vittnar bland annat
beslutet i K. Brefvet d. 27 Maji 181 r, hvaruti föreskrifves,
att indragné LandsGevaldigerBoställen ej skulle
användas till ersättning för skatterätts-fordringar,
utan utarrenderas på 3o år, ehuru, enligt ett Bref af
år 1795, Landtstats-boställen i allmänhet, då de bestodo
af mer än ett nummer, kunde dertill användas.
Då Kronan haft sine skatterätts-fordringar att dermed
betala dylike skulder, hvilket aldrig kunnat nekas,
och då enskilde kunnat använda dem medelst qvittning
å andra bytesfordringar, hvartill en lång tid var föga
utväg, så liar ock ingen kunnat i denna del klaga,
hvilket ej eller försports. Att skatterätts-fordringar
äro satte i samma predicament som andre fordringar
af Frälse-ränta och Efterräkning efter K. Brefvet den
8 December 1747? ocb aH samma föreskrift gällt för
deras
B e t ä nk a n d e n, N:o 2^5. 327
deras godtgörande, visar erfarenheten ända till närvarande
tid, ty något annat stadgande tinnes ej, sorn
IVJi binder skatterältsfordrarrn, att göra sig betald genom
Kronans genfordran, derest lian ej kan uppge
Kronohemman till ersättning. Den omständigheten, att
införsel derjemte gifvits i jord för desse fordringar»
gjorde deruti ingen skillnad, ty för Frälsei änte-fordringar
har äfven alltid gifvits införsel i Kronans behållnc
räntor, och desse fordringar på sådant sätt jemväl
blifvit liqviderade. Äfven för Tullgarns-fordringarne
har samma liqvidationssätt varit iakttaget och
desamma i enahanda ordning blifvit ersatte. Kär nu
Kronan med sine skatterätts-foidringar kan betala sine
skulder af dylik beskaffenhet, så är det väl tillbörligt,
alt sådant sker häldre, än att derför bortlemna Hennes
odisponerade hemman till Hennes stora förlust, då
man nemi. kan vägra det med stöd af Författningarne.
Desse omtala icke införsel i annat än Kronohemman,
och att dylike hemman dertill bestämdes, har bland
annat naturligtvis varit det skäl, att Kronan intet derpå
förlorade, emedan det varit Kronan likgiltigt, hvem
som ägde hemmanet, åboen eller en skatterälts-fordrare.
Till införsel i Kronoskatte eller Frälsehemman
ge deremot icke Författningarne tillåtelse. — Om man
nu vill påstå, att Kronan icke kan äga sådane hemman,
utan att de genast, efter det de blifvit af Kronan
förvärfvade, bordt förvandla sig till Krono, så
är det likväl, i afseende på hemmanen under Ädelforss,
förhållandet, att de bibehållit och åtnjutit sine
4 B. 22
39.8 LStats-U tskottets
förre naturer, och att Kronan sjelf skatteköpt till
Guldverket ett hemman Skirö, sorn varit Krono. Ett
lika förhållande inträffade med Säteriet Sannagården i
Götheborgs och Bohus Län, som, ehuru hemfallet till
Kronan, bibehållit sin Frälse-natur och derföre af
KammarCollegium ansågs ej kunna lemnäs i ersättning
för skatterätls-fordringar. JNu mera, sedan hvarje Svensk
man får besitta all slags jord i landet, synes intet hinder
för Kronan att afven åtnjuta denna förmån, åled
de ifrågavarande hemmanen ar dessutom det serskilda
förhållande, att ägande-rätten blifvit mot reda penningar
af Kronan inköpt för ett visst behof, och de
äro således icke af lika egenskap med vanlige Kronohemman,
som efter Författningarne kunna användas
till skatterätts-fordringars betalande. Det är väl sant,
alt Författningarne icke föibjuda införsel i Kronoskatte
och Frälse-hemman, troligen derföre att Kronan
ej i allmänhet ansetts kunna äga eller ägt sådane
heraman; men att i denna fråga anse tillåtet, hvad
som icke är förbjudet, är åtminstone stridande emot
hittills följd praxis, hvarom flere beslut tala. Också
vore det väl icke skäl, att nu mera förändra denna
praxis, då så många skatterätts-fordrare fått på dylike
grunder afslag å sökt införsel i hemman och lägenheter,
då Kronan skulle derpå göra betydliga förluster
och hon ännu aldrig tagit eller får taga ersättning för
sine skatterätts-fordringar i något enskildes hemman,
utan desse fordringar alltid medelst qvittningar blifvit
godtgjorde. Genom afslag å ifrågavarande Ansökning
behandlade man således icke de skatterätts-for
-
Betänkanden, N:o 975. 39g
drare, som nu framställt sig, annorlunda än alle andre
dylike fordrings-ägare, hvaremot, om den bifölls,
följden ostridigt skulle blifva, som KammarColIegium
yttrat, att Guldverkets öfrige egendom skulle, i samma
ändamål, af någon annan skatterätls-fordrare erhållas,
serdeles dem, som ännu kunna innehafva så
kallade Tullgarns-fordringar. Att Staten bör betala
sin skulld är ostridigt; men den ena fordringsägaren
bör ej få bättre betalning, än den andra; det bör ske
lika till alla och i den ordning, som är föreskrifven;
dermed lia alla andra fordringsägare fått åtnöjas, och
ingen ändring lärer, då Bytesliqviderne äro i det närmaste
slutade, nu mera kunna ske i denna stadgade
ordning, äfven om den icke vore alldeles billig och
rättvis. Skulle detta slags Statens skulder, såsom med
andre skulder tillgår, genast betalas, så böra alla Statens
bebållne hemman dertill användas och framför
allt Kungsgårdar, samt Staten äfven för sine fordringar
taga införsel i enskildes hemman, och desse ömscsidige
fordringar och skulder på så sätt licjvideras,
säkert till allmänt missnöje i landet. Att i öfrigt de
så kallade Tullgarns-fordringarne skulle vara bättre
och böra äga företrädet framför andre skatterättsfordringar,
synes icke eller kunna antagas. De fleste
innehafvare af desse fordringar hafva fått åtnöjas med
samma rätt, som alle andre skatterättsfordrare, att få
införsel i vanlige af deni uppgifne Kronohemman,
många dermed qvittat vanlige skatterätts-skulder i byten;
vid inköpet gällde de 11 R:dr g sk. dalem, nu
erhålles derför i3 R:dr 16 sk., och när, hvad Sökan
-
33o Stats-U tskottets
dernes fordringar angår, desamma blifvit från första
Köparnes arfvingar af Sökanderne inköpte 8 år efter
det RegeringsFormen utkom, eller 1817, då både de
och Sökanderne kände dess innehåll, synes ingen skillnad,
hvarken serskildt för Sökanderne eller för sådane
fordringar i allmänhet kunna göras emellan desse
och andre skatterätts-fordringar, serdeles som 1772 års
I\. Bref icke ovillkorligen bestämde ersättningen derför
i Kungsgård, utan äfven i uppgifne disponible
Kronohemman, hvilket ännu är öppet och Sökanderne
icke förmenadt. Också hafva både KammarColleg
i lim och R. St:r ansett, att ifrågavarande fordringar
böra på samma sätt, som vanlige skatterätts-fordringar,
behandlas och ersättas.
Då af livad sålunda anfördt blifvit Tillförordnade
StatsSecreteraren funne ostridigt, alt R. St:r icke medgifvit
de ifrågavarande hemmanens upplåtande till ersättning
för Sökandernes skatterätts-fordringar annorlunda,
än i den med Förfaltningarne öfverensstämmande
ordning: att desse Författningar icke medgifva
en sådan upplåtelse, i synnerhet som enahanda skäl,
hvilket hindrat R. St:r att bifalla införsel för förenämnde
fordringar i Wisingsborgs och Rådmansö Kungsgårdar,
äfven i lika afseende, hvad Ädelforss hemman
angår, förekommer och att Tullgarns-fordringarne numera
icke kunna anses äga bättre rätt till ersättning,
än andre skatterätts-fordringar, samt ersättningen i
allt fall icke må af Kronans omedelbara egendom utgifvas;
så ansåg Tillförordnade StatsSecreteraren, på
alla dessa grunder, lika med KammarCollegium, sig
i
icke, linder behörigt iakttagande af Förfaltningarne
och Kronans räll, kunna i underdånighet tillstyrka, att
ifrågavarande hemman må Sökanderne till ersättning
för deras till största delen inköpte skattei ätts-fordringar
upplåtas, hvaraf följden skulle blifva, som KainniarCol
legitim ock anfört, att för en högst obetydlig
Summa, omkring 84o R:dr, Sökanderne skulle få emottaga
en egendom, sorn för 4® Ar sedan kostat Kronan
7,780 R:di- och nu vore värd minst tredubbelt. Deremot
och då Qveckleldtska slägten onekligen på ett
mindre lämpligt sätt mistat skatlc-rältighelen af Rältleds
qvarn, och genom 1763 års K. Bref blifvit försäkrade
0111 ersättning derför i jord, hvilken KammarCollegium
skulle utse; så, och ehuru, vid betraktandet
af den långa tidrymd af 60 år, som sedan förflutet,
utan att slägten, oaktadt den ganska väl kunnat
ända till 1789 göra det, uppgifvit något vederlag, och
fordringen, 1111 60 år gammal, kommit till större delen
ur slägtens liand, den icke ville synas förmånligare
än andre skatterättsfordringar, eller föranleda till
ett förmånligare ersättande än deni, hvarmed förhållandet
i sin grund ändå är enahanda , att fullt för
fullo icke blifvit lemnadt och således brist af vederlag
i jord uppkommit; ansåg likväl Tillförordnade StatsSecretcraren
det vara skäligt, alt, på sätt R. St:r jemväl
hemstält, samma fordran med jord ersättes; och
då otvifvelaktig! är, alt Kronohemman i Riket linnas;
livilke såsom innehafde af gamle barnlöse Aboer och
Enkor, vid deras afgång, såsom K. M:t förut förklarat,
kunde disponeras för allmänna hellof, ville Till
-
332 Sta ts-Uts k ottfits
förordnade StatsSecreteraren för sin del i underd:het
föreslå, att Landshöfdingarne genom KammarCollegium
finge befallning, ali. uppgifva något dylikt hcinrnan
med tjenlig ränta, hvilket tills vidare icke borde
få skutte-köpas, eller åbol allen till annan, skyld elier
oskyld, person längre än nuvarande åboens lifstid
upplåtas, för alt derefter till ersättning i vederbörlig
ordning för denna Qveckfeldtska slägtens fordran användas.
Uti denna tillförordnade StatsSecreterarens yttrade
tanka instämde deras Excellencer StatsRåden Hr Grefve
Cederström oell Hr Grefve Sk jöldebrand; hvaremot
emot Hans Excelienee StatsRådet Hr Grefve Rosenblad,
StatsRådet Hr Grefve Löfwenhjelm oell tillförordnade
HofCanzléien, StatsSecreteraren von Schulzenheim
förenade sig uti följande af Hans Excelienee
Justitie-StatsMinistern, [Ir Grefve Gyllenborg afgifne
underd. yttrande:
"Här är icke fråga om giltigheten af Sölcandernes
anmälte Kronofordringar, utan derom, huruvida
en del af de för Kronans räkning tid efter annan till
ett visst, nu uppliördt ändamål inköpte hemman, de
der efter samma inköp, ehuru icke i följd af något
kändt serskildt förordnande bibehållit deras förut varande
egenskap dels af Skatte dels af Frälse, må kunna,
likasom andre ledige Kronohemman, användas till
betalning af Kronans skuld i jord.”
”Att Kungsgårdar med deras tillhörigheter icke få
det, är stadgadt redan ; men jag har ej funnit i de
flere yttranden som Collegierne afgifvit, någon För
-
Betänkande!), N:o 275. 333
fattning åberopad , hvari stadgas, att så beskaffade
hemman, sorn nu kommit i fråga, äro Kungsgårdar
eiler skola såsom sådane anses. K. Brefvet den 8 December
1747 sorn föreskrilver att fordringsägare hos
Kronan borde njuta deras betalning alla på en gång
och samma tid anser jag bit lämpligt på de skäl:
1:0 Att berörde Bref, hvars föremål enligt rubriken
varit att bereda fond till deras ersättning sorn genom
Reduction och Liqvidation något lidit, icke synes
angå fordringar af jord. Jag styrkes deri af
dess slutliga stadgande, att fonden för ersältningarne
till enskilde borde insättas i Ränterierne och der förvaras
till slutliqviden, hvilket icke lät sig göra med
jord, som borde återställas till Kronan. Jag kan ej
eller fatta annan mening af Botins anmärkning j sin
afhandling om Byten pag. 241 eJ. Och om meningen
varit annan, skulle intet inrymme alltsedan den tiden
kunnat lemnäs enskilde i Kronohemman, för fordringar
i jord, hvilket dock skett beständigt, när sådane
ledige lägenheter funnits. 2:0 kan detta Bref icke angå
Tullgarnsfordringur som man då ej hade något begrepp
om och först tillkommo efter år 1772. 3:o rö
rer
samma Bref Byten, afslutade imellan 1680 och
den 16 October 1723, då likväl det byte, i anledning
hvaraf Qveckfeldtska fordringen uppkommit, ej afslutades
förr än 1758.”
”Vidare påstås, att efter Författningarne blott
hemman af Krono-natur kunna åt enskilde till betalande
af Kronofordringar upplåtas; men om berörde
äldre Författningar icke upptaga andre hemman så
-
334 Stats-U t s k o 11 e t s
sora disponible lill berörde ändamål, ligger det i salens
egen natur af det skäl, att inga andre hemman
den tiden funnos, som kunde af Kronan disponeras,
utom Kungsgårdar, hvilka också voro såsom omistlige
från början undantagne. Att Kronan som nu skett,
inköpte Skatte- och Frälsehemman till serskilda föremål
var den tiden okändt, emedan Kronan ägde i allmänhet
då stor tillgång på Krono att disponera lill
sina behof, utan afseende på åboers rättighet, att dervid
ovilkorligen bibehållas, och om sådane inköp skedde,
samt derigenom hemman af Frälse- eller Skaltenatur
kommo i Kronans hand , förvandlades alltid
fördom denna deras natur till purt Krono; och hvad
nu angår Sökandcrnes rätt i afseende på Qvickfeldtska
fordringarne, så hafva de att åberopa 1763 års
K. Mtts serskilde Resolution att de för den då förlorade
qvarnen borde inrymmas som orden lyda! i annan
Kronolts imediat förbehållna Egendom3 utan att detta
förordnande om vederlag inski änkes till endast Kronohemman.
Beträffande åter Tnllgarnsfordringarne, så stadgades,
då de 1772 uppkommo, för inuehafvarne deraf
en annan oell större rätt än de aldre Skattcrättsfordringarne
agt, och i följe hvaraf de ända till år i8oq
njutit den att få inrymme till och med i Kungsgårdar,
hvarå flere ditintills gifne Resolutioner vittna»
itet skulle efter min tanka vara en orättvisa, om sedan
Kungsgårdar efter ett af R. St!r numera vidtaget
beslut, ej mera lä härtill användas, förlusten af sådan
deras fordna rätt icke ersattes genom annan för
-
Betänkanden, N:o 275. 335
man, oell jag tror derföre att Tullgarosfordringnr icke
höra nekas till oell med förmånsrätt till betalning i
jord; der sådan ersättning äger rum, framför vanliga
skalterättsfordringar,”
”Återstår att tillse huruvida RegeringsFormcns 77
§. lägger hinder i vägen för nu ifrågavarande hemmans
användande till den fordrade betalningen. Sedan der
blifvit med sine serskilde tittlar uppräknade flere Kronans
Egendomar, som icke få Kronan afhändas utan
R. Sltrs samtycke, bland hvilka alla sådana hemman
icke upptoges, står der äfven såsom inbegripne i förbudet
orden öfrige Kronans Lägenheter. Om det är
riktigt, som jag ofvanföre sökt visa, att Författningarne
icke innehålla i allmänhet förbud att använda
så beskaffade hemman lika med andre Kronohemman
till betalning af Kronans skuld i jord: om erfarenheten
äfven visat, att äfven efter 1809 Kronohemman,
som också äro Kronans Lägenheter, på delta sättopåtaldt
af Ständer begagnats, utan att Ständerne hvarje
gång som fordom under en viss tid af 1720 års
Regeringsform, dertill gifvit sitt bifall, och om det
måste vara i sig sjelf en stor skillnad i behandlingssätt
imellan sådane Egendomar och Domainer, som af
ålder tillhört Kronan samt för Dess räkning varit administrerade,
å ena sidan, och å den andre sådane,
hvilka i administrativ väg vid ett uppkommet serskildt
behof blifvit från enskilde köpte för Kronans räkning;
så kan jag icke tyda 77 §. så vidsträckt, att icke K.
M:l utan anmälan hos R. Sl:r kan pröfva, om meranamtide
hemman enligt Författningarne måga till Sö
-
336 Stats-Utskottets
kanderne öfverlemnas i betalning för deras fastställde
fordringar; och jag tror det så mycket mera, som
St:rne dels sjelfve oell innan Sökanderne uppgåfvo
desse hemman, gaf anvisning pcå dem såsom användbare
till detta ändamål, dels förklarat, att med desse
hemman de åtgärder borde vidtagas, som äro föreskrifne
för öfrige ledige Krono-lägenheter, dels slutligen
1823 gillat StatsUtskottets yttrande i anledning af
gjorde motioner angtde Guldverket, hvaruti, under
åberopande af R. St:rs första yttrande, öfverlemnas
till K. M:t, att vid pröfningen af målet, å R. St:rs
förut gjorde framställning fästa det nådiga afseende,
hvartill förhållandet föranleder, vid hvilket allt R. St:r
ej förbehållit sig att i granskningen om egendomens
användande deltaga.”
Det kan visserligen icke undfalla äfven mig, att
Kronan möjligen kan på ett mera fördelaktigt sätt använda
egendomen antingen genom försäljning eller arrende,
och alt Sökanderne som 1782 begärde, att den
förlorade qvarnen skulle inköpas för 666 R:dr 32 sk.,
hvarföre den då var såld, men hvarå afslag följde,
skulle, om de vinna deras önskan få en vinst, som
andra icke erhålla; men emedlertid är Statens skyldighet
gifven att betala sin skuld, verkställigheten
deraf hvad Sökanderne angår redan länge uppehållen,
och för öfrigt vederbörande Embetsverks skyldighet
att tillse, det Sökanderne ej få mer af dessa hemman
än som svarar mot hvad de hafva att fordra.”
”På alla dessa skäl skulle jag för min del tillstyrka,
att Sökanderne för deras godkända och nu
Betänkandcn, N:o 275. 337
innehafvande fordringar måtte få inrymme i så stor
del af de begärde Kronans tillhörige hemman, som
svarar deremot, sedan likväl, på sätt Författningarne
i allmänhet föreskrifva, denna motsvarighet blifvit utredd
; och emellertid kunde hemmanen för Kronans
räkning på ett år utarrenderas.”
Hvarförutan till Utskottet blifvit remitterade nedannämnde
hos H. R. o. A. väckte motioner, nemi.:
a) Af Hr BråkenhjelmP. R.j att enär de till Ädelforss
Guldverk inköpte hemman samt öfrige dertill
anslagne hemman och lägenheter genom Arrenden endast
försämras och vanskötas, hvarigenom afkastningen
af dem i en framtid för Kronan blifver liten eller
ingen, samma hemman och lägenheter måtte för
Kronans räkning genast afyttras och köpeskillingen
derföre ingå uti SlatsCassan; hvarjemte, beträffande
de GuldVerket tillhörige Kronohemman, Hr Bråkenhjelm
föreslagit, att ingen annan förändring med dem
måtte vidtagas, än att Konungens Befh:de i Jönköpings
Län finge besörja om Åboledighetens fyllande, i fall
Guldverket med Åborätt något sådant hemman haft
sig anslaget; samt att Räntan för desse Kronohemman
hädanefter omedelbarligen hemfaller till Kronan; dock
att, i ofvanåberopade fall af åboledighet, först utrö-,
nas borde, huruvida Aborätten från början af Kronan
för Guldverkets räkning varit inköpt, eller Kronan i
och för densammas erhållande fått vidkännas förlust,
hvilken i sådan händelse skulle af den blifvande Åboen,
genom erläggande af städja, så vidt ske kunde,
ersättas.
338 Stats-TJtskottets
b) Af Hr Rothlieb} C. F.j att sedan R. Stil- vid
1818 års Riksdag beslutat, att de linder Ädelforss
Guldverk lydande Hemman skulle användas till godtgörande
af Herrar af Wetterstedts och Adleibrants
anmälte frälse- och skatterättsfordringar, och i öfrigt
vara användbare för lika beskaffade kraf, samt de under
Ädelforss lydande fastigheter ej kunna annorlunda
betraktas än såsom varande af Krono-natur, enär
desamma icke finnas bland Rikets Kungsgårdar uppförde
och följagteligen kunna, såsom saknande åborätt,
till Skatte inlösas, bestämt stadgande måtte meddelas,
att det nämnde Egendom underlagde Pauliströms
Bruk med tillhörande Hemman, vore under R. S:rs
berörde förordnande inbegripet och äfven användbart
till liqviderande af bytcsfordringar, serdeles som dageliga
erfarenheten visade med hvilken stränghet Staten
utfordrade bytesbristcr med ränta på ränta, hos
den enskilte medborgaren, och denne således efter alla
rättsgrunder, äfven vore berättigad att utfå sine lika
beskaffade kraf hos Staten; och
c; Af Hr Aeller brant , Th.j som, under åberopande
af R. Stms åren 1818 och 1823 fattade beslut
i frägorne om nedläggning af Ädelforss GuIdVerk
samt användandet af de under merberörde Egendom
lydande Hemman till liqviderande af Motionärens och
Hr CanzliRådet af Wetterstedts ägande Kronofordringar
jemte andra lika beskaffade kraf, gjort framställning
0111 nödvändigheten af samma liqvids verkställande,
på det Hrr Adlerbrant och af Wetterstedt ej längre
måtte blifva i saknad af deras lagliga lätt och vär
-
Betänkandcn, N:o 275. 33g
det af egendomen genom fortfarande af de förstörande
förvaltningsåtgärder, hvilka de sednare åren dervid blifvit
vidtagne, icke så försämras att densamma icke vidare
kunde godkännas såsom surrogat för deras fordran;
hvarjemte Hr Adiel brant ansett uppmärksamheten
böra fästas på följande omständigheter, nemi.:
1:0 Alt sedan GuldVerket blifvit nedlagt, och
ändamålet med de dertill gjorde anslag af Kronan tillhörige
hemman och lägenheter således upphört, desse
ej kunna betragtas annorlunda, än som vanliga Kronohemman,
då de icke funnos bland Kungsgårdar
uppförde samt följagteligen voro skatteköp underkastade;
och att, då enligt hvad Handlingarne upplyste,
åboiätt till desse Hemman icke funnes, utan företrädesrättigheten
till skatteköp tillhörde den förstbjudande,
lösningsrätten tillkornme Hrr Adlerbrant och af
Wetterstedt, så mycket säkrare, som, utom dem,
veterligen icke någon i berörde afseende sig anmält.
2:0 Att, då bemälde Herrar i liqvid om Skatteköpeskillingen
erbjudit såkallade Tullgarnsräntor, hvilka
gåfvo förmånsrätt till Skatteköp framför deni som
dylika räntor icke ägde, de följagteligen äfven voro
på denna grund till ifrågavarande lösen företrädesvis
berättigade, serdeles som de på desse hemman, bestående
af 5 \ Mantal, erhållit R. St:rs anvisning, i
stället för Rådmansö Kungsgård, hvilken Egendom,
utgörande 7 Mantal, K. KammarCollegium förklarat
dem vara berättigade, att för deras skatterätts fordran
inlösa, och af hvilken förmån de ock ostridigt
kommit i åtnjutande, om ej R. St:r gifvit retroacliv
34o Stats-Utskottets
verkan åt 1809 års RegeringsForm , hvarigenom Kungsgårdar
förklaras vara från Kronan inabalienabla; samt
3:o Att då innehafvandet af oliqviderade Tullgarnsräntor
tillika medförde den hittills obestridda
rättigheten till promt immission i odisponerade Kronohemman,
det följagteligen vere klart, att liqviden
ej kunde föregå, utan måste uppgöras efter sjelfva
immissionen; varande af Hr Bråkenhjelm, P. R., i
anledning af sistnämnde Motion hufvudsakligen anmärkt,
att skatteköp af Frälse- och Skattehemman vore
orimligt; att det för Kronan vore helt annat att
inköpa Skatte- och Frälsehemman, för att dermed liqvidera
Kronofordringar, än att afbida åboledighct å
Kronohemman, emedan Kronan i förra fallet ginge
miste oni Köpeskillingen å sjelfva dessa hemman, hvilken
ej på långt när uppvägdes af köpeskillingen för
Skatterätten i Kronohemman, samt sluteligen, och hvad
som synes göra Hr Adlerbrants påstående fullkomligt
obilligt, att Kronan under den tid hon varit ägare
af dessa hemman, nedlagt betydliga Summor uti byggnader
af Hus och Vattenverk samt andra1 anläggningar,
å dessa hemmans ägor, hvilka för en Köpare
gåfvo dessa hemman ett helt annat värde, än
det som uppkomme genom beräkning af blotta jordegendomens
räntebelopp.
Sedan K. M:t, på sätt ofvanberördt är, redan i
Nåder förordnat, att Ädelforss GuldVerk skall för
Kronans räkning nedläggas; att såsom en följd deraf,
alla i afseende på Bergverksrörelsen derstädes, utkomne
Författningar skola förfalla och att de tjenstbarhe
-
Betänkan (len, N:o 2j5. 34t
ter oell skyldigheter till GuldVerket, hvilka ålegat
Allmogen i de deromkring belägne Socknar böra upphöra,
äfvensom K. M:t serskildt föreskrifvit huru med
Kibbe TullMjölqvarn och Klefva KopparGrufva bör
förhållas, så återstår för R. H. St:r att, i anledning
af så väl K. M:ts Nåd. Proposition, som de i ämnet
väckte enskilte motioner, pröfva huru så väl Ädelforss
Egendom med de under Guld Verket, lydande hemman
och lägenheter som Pauliströms Jernbruk med tillhörigheter
må på det för Staten nyttigaste sätt användas.
Utskottet anser sig i detta afseende först höra afgifva
dess vördsamma yttrande öfver den af CanzliRådet
af Wetterstedt och HofRattsRådet Adlerbrant
för deras egande underd. Skatterättsfordringar sökte
införsel uti åtskilliga under den ifrågavarande Egendomen
lydande lägenheter; Och har Utskottet dervid
inhemtat, att R. St:r uti underd. Skrifvelse den ii
Junii 1818, väl funnit den af Sökanden då begärde
införsel i Rådmansö och Wisingsborgs Kungsgårdar
icke böra ega rum, men derjemte förklarat, att billigheten
och rättvisan fordrade, det Qveckfeldtska slagteri
eller dess rätts innehafvare, icke längre må sakna
tillgodonjutande af den , likmätigt BytesBrefvet den
12 Dec 1758 och K. Resolutionen den 28 Sept. 1763
dem tillkommande Skatterätsfordran 7 D:r 28 sk. S:mt
eller 2 R:dr 3o sk. Specie, i den ordning Författningaine
medgifva och K. Brefvet till KammarCollegium
af sistnämnde dag utstakar', nemligen genom införsel
uti odisponerade Kronohemman eller lägenheter; hvar
-
342 Stats-Utskottets
före R. St:r i underd. anhållit, alt fordringsegarne
kunde härutinnan varda förhulpne till sin rätt, när
de uppgifva så beskalfadt hemman eller lägenhet,
saint att de måtte för sine Tullgarnsfordringar godtgöras
på lika sätt, eller genom enahanda qvittning på
oliqviderade underd. Frälse- Ränte- eller Skalterätlsskulder
till K. M:t och Kronan, allt i den ordning
författningarne föreskrifva; och hafva R. St:r såsom
exempel i underd. uppgifvit, att då fråga vore om flere
till Ädelforss GuldVerk anslagne hemmans indragning
till Staten , samt desse Hemman , om icke förr,
efter då gällande ArrendeContracts upphörande, liemfölle
till Kronan , desamme da Liefve användbare, för
behof af ifrågavarande beskaffenhet.
Då R. St:r således, efter Utskottets tanka, gifvit
en bestämd anvisning å de under Ädelforss lydande
Hemman till godtgörande af Sökandernes hos Staten
egande ostridiga fordran, uti hvars utbekommande de
redan en längre tid blifvit uppehållne anser ock Utskottet
de af ifrågavarande Hemman och Lägenheter, som
K. M:t pröfvar dertill tjenlige, böra för det ifrågavarande
behofvet användas; men då Statehs rätt fordrar,
alt Sökanderne icke erhålla större del uti desse hemman
och lägenheter , än som emot deras fordran verkeligen
svarar, tillstyrker Utskottet:
att R. H. St:r må hos K. M:t i underd. anhålla, alt
noggrann undersökning och värdering af de under
Ädelforss lydande samt af Sökanderne uppgifne Hemman
och Lägenheter, mätte verkställas, samt införsel
Sökan
-
Betänkandcn, N:o 275. 343
SÖkanderne meddelas i sa stör del af desse hemman
och lägenheter, som K. M:t, efter en fullständig
utredning af förhållandet i Nåder pröfvar, emot deras
godkände och nu innehafvande fordringar svara.
I afseende på användandet af den del af så val
Ädelforss som Pauliströms Jernbruk med underlydande
hemman, som återstår, sedan CanzliRådet af Wetterstedt
och HofRattsRådet Adlerbrandt blifvit för deras
fordringar förnöjde, så instämmer Utskottet uti
den af K. M:t yttrade åsigt, att bibehållandet af desse
Egendomar icke kan vara för StatsVerket förmonligt,
hvarföre ock Utskottet i likhet med hvad K. M:t
föreslagit, tillstyrker:
att återstoden af dessa Egendomar med alla derunder
lydande, uti K. M:ts ofvan intagne Nådiga Proposition
uppräknade Hemman och Lägenheter, må,
efter föregången värdering för Kronans räkning på
öppen Auction till den mestbjudande försäljas, Frälse-och
Krono-heraman såsom Krono-skattc med åsatte
räntor, och Köpeskillingen emot ställd och godkänd
säkerhet under Sex år med §:del om året utgå,
samt antagandet af de skeende anbuden på K. RI:ts
Nådiga pröfning bero; dock att, om ett eller flere
af desse Hemmau till Boställen för Civile eller LandtStatsTjenstemän
i orten, som deraf äro i behof och
böra med sådane förses lämpligen kunna anslås, sådant
må förut, efter K. M:ts Nådiga pröfning, kunna
ega rum.
4 B. a3
I
344 Stats-Utskottets
Och anser Utskottet de i ämnet gjorde Motioner
och afgifne yttranden af Herrar Rothlieb, Adlerbrant
och Bräkenhielm vara genom desse Utskottets vördsamma
yttranden besvarade.
I öfrigt och som de om Ädelforss och Pauliströms
Egendomar afslulade ArrendeContracter, vidMidfastan
nästkommande år i83o tilländagå, men någon längre
tid torde erfordras, innan de undersökningar och värderingar,
som böra föregå så väl pröfningen af den
införsel, som må kunna CanzliRådet af Wetterstedt och
HofRätlsRådet Adlerbrandt beviljas, som frågan om
försäljningen af återstoden utaf berörde Egendomar,
hinna blifva i behörig ordning verkställde; så tillstyrker
Utskottet på det samma Egendomar under tiden
måtte till StatsVerkct lemna någon afkomst,
att R. H. St:r måtte hos K. M:t i underd:het anhålla,
att i fall nu varande Arrendatorer sådant åstunda,
de med dem ingångna Contracter må under tiden
förlängas, eller i annat fall Egendomarne på
enahanda sätt till nytt arrende utbjudas.
Slutligen får Utskottet anmäla att detsamma gemensamt
med Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
skall afgifva yttrande öfver RiksdagsFullmäktigen Peter
Pehrssons från Jönköpings Län, rörande Ädelforss
Guldverk till Utskotten remitterade Motion. Den 24
September 1829.
Betänk anden, N.‘o 276.
345
N:o 276.
Utlåtande, i anledning af' väckt Motion om
förhöjning i PlanPenningar till Öflandehults
Hemman för Ädelforss Guldgrufvor. (U.-A.)
I Memorial, som till Utskottet blifvit remitteradt, har
RiksdagsFullmäktigen Peter Pehrson från Jönköpings
Län andragit, att på Öflandehults Hemmans Ägor, hvarest
Ädelforss Guldgrufvor, enligt Landtmäteri delning
äro belägne, flere större Grufvor och sänkningar blifvit
upptagne, hvarigenom, jemte Stenmalmens uppläggande,
bästa betes-marken vid Hemmanet skall gått
förlorad; Hvadan och då nu mera, efter Grufvornes
nedläggning, genom Hemmanets skoglöshet, de största
svårigheter uppkommo för fredhållningen omkring alla
Grufliålen äfvensom för Folks och Kreaturs vård, Motionären
hemställt,' att de, enligt i afskrift bifogadt
Contract af d. 26 Oct. 1743, bestämde PlanPenningar
till Öflandehults hemmans åboer af 4 Dal. Stint årligen
måtte antingen förhöjas efter nuvarande mynt-förhållande
eller ock utgöras i enlighet med ett likaledes
bilagdt Syne-och Värderings-Instrument, hvaruti kostnaden
för iståndsättandet och underhållet af den för
fredhållningen nödiga stängsel blifvit upptagen till io
R:dr r6 sk. 6 r:st. B:co; hvarjemte Motionären yrkat,
att PlanPenningarne för förflutne 6 år måtte af StatsMedlen
Hemmansägarne tilldelas.
Då genom Grufarbetets inställande vid Ädelforss
Guldverk nu mera några större olägenheter än hit
-
346 Stats-Utskottets
tills, medelst nya eller utvidgade Grufpppningar, icke
kunna för ofvannämnde Hemmans-åboer uppkomma;
liar Utskottet destomindre ansett sig kunna tillstyrka
någon förhöjning uti ifrågavarande PlanPenningar,
som det af Motionären bifogade Contract, hvarefter
de redan bestämde Planpenningarne utgå, innehåller,
att ifrån utsatt tid, de samma skola betalas
allt framgent, så lange Grufvorne arbetas eller
de uppbyggde husen nyttjas.
Finnande Utskottet frågan om innestående Planpenningars
utbekommande, såsom beroende på handläggning
af vederbörande EmbetsVerk, efter derom i
behörig ordning skeende anmälan, icke vara föremål
för någon It. Sttrs åtgärd. Den 24 September 1829.
N:o 277.
Utlåtande, i anledning af ifrågastäldt upphörande
af Skinnskattebergs Bergslags Privilegier.
(I.-A.)
Uti den, i anledning af Rikets år 1818 församlade
Sl:rs underd. Förslag om Bergslagsprivilegiernas indragning
för de orter, der Bergsmanna-yrket icke såsom
tillförene idkas, uppkomne fråga, om Skinnskattebergs
Bergslags i Westerås Län utläggande till Landslag,
har K. M:t genom Nådig Remiss d. i3 November sisth
år, med öfverlemnande till StatsUtskottet af alla till
målet hörande handlingar, förklarat sig vilja inhemta
R. St:rs underd. yttrande, innan K. M:t deröfver fattade
Nådigt beslut.
Betänka tiden, N:o 277. 347
Till en början får Utskottet rörande Kronans härunder
beroende rätt, upplysa, att uti Skinnskattebergs
Bergslag, som utgöres af Skinnskattebergs, Gunnilbo
och Heds Socknar, åtnjuter hvarje helt Mantal Kronooch
Skatte-befrielse från följande räntor, nemligen:
1) Landttågsgärden, som utgår med J tunna spanmål,
§ sommarlass hö och 5 kärfvar halm.
2) Vinterkörslor 1 R:dr 32 sk.;
3) Vindekörning 1 R:dr;
4) Vaskekörning, 18 sk.; samt
5) Dagsverks-penningarne med 6 öke och 12 drängcdagsverken,
hvarförutan tillgodonjules al'kortning å
mantalspenningarne med 4 sk. för hvarje person af
Allmogen.
Men deremot få berörde Socknar vidkännas en
ränta, som icke åligger Landslagshemman i orten,
nämligen Malmkörningen, hvilken utgår med 33 sk. 4
r:st. likaledes af hvarje helt Mantal Krono och Skatte.
Och utgöra ofvanberörde, Skinnskattebergs af 6o-/g
Mantal bestående Bergslag, förunnade friheter, beräknade
i penningar efter medium af 10 års Markegång,
med afdrag af Malmkörningen, tillhopa 2,723 R:dr 5
sk. 2 1 :st. årligen, deraf för Skinnskattebergs socken
om 38J mantal, belöper 1,787 R:dr 11 sk. 2 r:st. för
Gunnilbo om ii§ mantal 520 R:dr i3 sk. 7 rist. och
för Ileds Socken om mantal i$.i5 R:dr 3osk.gr:st.
eller 45 R:dr för hvarje hemman.
]Je första Privilcgfer, hvarpå ifrågavarande Socknars
friheter sig grunda, äro icke kände men uti en
K. Resolution af d. 26 JVov. 1660 finnes stadgadt "så
-
348 Stats-Utskottets
som Allmogen uti Skinnskattebergs Bergslag {inhålla
att de måge som andra Bergslager för Krigsbjelpen
förskonte vara; så ville K. M:t dem allenast, som
Bergsbruk dersammastädes idka och drifva , med BergsJagsfrihet
benåda, men de öfriga skola derunder icke
vara begripne.”
Vid den häröfver i orten hällne Bergmästare-undersökning
är, vid jemförelse af förhållandet i Bergslaget
år 1686, enligt en då författad Bergmästarerelation,
och närvarande tillståndet, upplyst:
Att uti Heds och Gunnilbo Socknar icke funnits
några tackjernshyttor, men år 1686 43 härdar med
7,952 SÄ smide, som numera, i följd af tid efter annan
beviljad smidesrätt, uppgår till 13,361 S®: att i
Skinnskattebergs Socken förstnämnde år voro 18 hyttor
med 438J dygns årlig blåsning och 4)382 SÄ:s tillverkning,
då numera blott finnas 2lne hyttor, Främshyttan
och Långvik kallade, hvilken sistnämnde dock
på öfver 10 år icke varit begagnad och blåsningen i
den andra varit inskränkt till 3f dygn för året med
45 SÄ i3 LÄ tackjernsvigt; att tackjerns-tillverkningen
således nästan helt och hållet upphört och att
det ökade stångjernsmidet samt större delen af det
gamla är grundadt på Köpetackjern. Till hyttornas
ödeläggande har orsaken uppgifvits vara: att 6 st. nedlagts
för att bereda kol-tillgång för i Socknen belägne
Riddarhytte Kopparverk; att 2:ne blifvit flyttade till
hyttorna i VVesterbergslagen och Nerike; att 6 äro
öde mot skattejern, enligt K. Resolutionen 1692, hvarigenom
ägaren af Skinnskattebergs Bruk, Hr Presiden
-
Betan ka n den, N:o 277. 34o
ten m. ni. Grefve Gyllenborg berättigades alt mot
dubbla hemmansräntor och särskild skattejerns afgift
tillbyta sig och till smide använda de Bergsmanshemman
som han i Skinnskatteberg kunde förvärfva;
samt 1 öde och 1 inflyttad i Främshyttan; varande en
del af dessa förändringar verkställde med behörigt
tillstånd. Såsom ytterligare skäl för tackjerns-tillverkningens
förminskning har uppgifvits, att malmerna äro
heta och svaga så att blandningsmalm måste med dryg
kostnad anskaffas för att göra blåsningarne lönande.
Bergslagets Ledamöter hafva, uti deras öfver den
ifrågaställde indragningen af BergslagsPrivilegierne, afgifna
förklaring sådant bestridt på de skäl att i Gunnilbo
och Heds Socknar tackjernsblåsning aldrig funnits
och således ej eller kunnat nedläggas; att i Skinnskatteberg
det skett, dels mot skattejerns betalande,
dels eljest med behörigt tillstånd för Bruksdriftens
bättre upphjelpande, att Privilegierna således ej voro
förverkade; att ortens åkerbruk vore föga lönande och
den derföre i behof af den hittills åtnjutna lindringen;
under medgifvande likväl å Bergslagets sida, att
Bergsliandteringen der öfvergått från Rudimateriernas
bearbetning till jern-förädling och stångjerns-smide.
Bibehållandet af Bergslagets Privilegier har äfven
blifvit tillstyrkt af så väl Bergmästaren i orten sorn
af K. M:ts Befthde och K. Bergscollegium har uti
dess underd. yttrande anfört, det Collegium ansåge
några sådana skäl ej vara för handen, ”sorn böra föranleda
till ortens utläggande till Landslag, helst outredt
är, om icke betydligare tackjernsblåsning kan
35o Stats -U t skottets
jemte sniidena effectueras och dessutom vissa jemk11
ingar i afseende pä Privilegierne och deraf följande
skyldigheter redan skett, som icke utan en noggrannare
pröfning torde böra rubbas.” Hemställande K.
Bergscollegium fördenskull att en Commissionsförrättning
i ämnet af 2:ne Collegii Ledamöter måtte få
äga rum.
K. KammarColIegium har åter, på den grund att
Gunnilbo och Heds Socknar icke uppfyllt den med
bergslagsfriheten förenade skyldighet till grufve-brytning
och tackjerns-tillverkning samt då friheterne ej
kunde vara gifna för stångjernssmide här mer än annorstädes,
tillstyrkt desammas upphörande; och tillika
yttrat, det Collegium, hvad Skinnskattebergs Socken
angick, ej hyste någon betänklighet att, i anseende
till tackjerns-tillverkningens ringa belopp, äfven för
denna tillstyrka indragningen af Privilegieina; men
att, då åtskilliga förhållanden bär förekornmo, som
tarfvade närmare utredning, Collegium ansåg undersökning
derom böra föregå, men denna verkställas endast
af Bergmästaren i orten, hvarefter Collegierne
borde ytterligare sig i ämnet utlåta.
Hvad sålunda förekommit samt hvad de Utskottet
tillställda handlingar i öfrigt innehålla, har Utskottet,
behörigen öfvervägat och då, hvad nu först angår
Gunnilbo och Heds Socknar, Bergslags-privilegier icke
få begagnas för stångjerns-tillverkning, och några tackjerns-hyttor
hvarken nu finnas eller tillförene varit
anlagde i Gunnilbo och Heds Socknar, hvilka således
icke i någon måtto uppfylla eller fullgöra den
Betänkan cl en, N:o 177. 351
med Bergslogsprivilegiers åtnjutande förenade skyldighet,
liar Utskottet skolat, med stöd af K. Ka nini a rCollegii
tillstyrkande, vördsamt hemställa:
aLt derest ifrågavarande 2:ne Socknar icke skulle
inom någon viss af K. M:t förelagd tid, fullgöra den
med Bergslags-privilegiers åtnjutande förbundna skyldighet
till tackjernsblåsning till sådant belopp, som
motsvarar den derföre förunnade lindring i skattebidrag,
privilegierna må upphöra och socknarne öfvergå
till Landslag med alla dervid förbundne utskylder
och onera, med rättighet likväl för Socknarne
till befrielse fran de afgifter och besvär, de
hittills, i egenskap af Bergslag, fått vidkännas.
För denna hemställan hemtar Utskottet ytterligare
stöd deraf, att, på sätt K, KammarCollegium uppgifvit,
Gunnarskogs Bergslag i Wermland, der förhållandet
varit enahanda som uti ifrågasatte Heds och
Gunnilbo Socknar, till följd af K. M:ts Nådiga beslut
af den i3 December 1825, blifvit till Landslag utlagd.
Då sålunda visat sig att Bergslagsprivilcgier kunnat
i längre tider åtnjutas, utan att menigheterne i
ringaste mån uppfyllt de skyldigheter som vid nämnde
frihet varit fästade såsom vilkor, samt K. M:t och
Kronan altså gått i mistning af sin tillständiga rätt,
tillstyrker Utskottet jemväl den underd. anhållan:
att vederbörande måtte i Nåder förständigas tillse,
huruvida enahanda fall kunde i andra orter hafva
inträffat, på det ej dylika missförhållanden, i händelse
de föreliunas, icke må vidare fortfara, till
352 Stats-Utskottets
till inskränkning i Kronans inkomster och till förlängning
af en ojemnhet i beskattning, som borde
och kunde vara undanröjd.
Hvad sedan angår Skinnskattebergs Socken, hvarest,
såsom ofvan är nämndt, tackjernsblåsning år
1686 idkats vid 18 hyttor och tillverkningen uppgått
till 4,382 Skeptd t3 Lisptd, men hvars hela Tackjernsproduetion
numera är inskränkt till allenast en hytta
och, efter medium af de 10 sistförflutna åren, utgjort
endast 45 Skeptd i3 Lisp:d ; så ehuruväl häraf vill
synas att Staten af den io:de, som erhålles af detta
obetydliga Tackjernsqvantum, undfår så ringa ersättning
för de till Bergsbrukets befrämjande uppoffrade
hemraansräntorne till det här ofvan uppgifne belopp
af 1,787 R:dr 11 sk. 2 r:st. årligen, att Privilegierna
för en med sådan förlust för Staten idkad handtering,
borde äfven för Skinnskattebergs Socken indragas;
likväl och som härvid förekommer, dels att åtskillige
hyttor inom Skinnskattebergs Socken till bedrifvande
af Riddarhytte Kopparverk, ined behörigt tillstånd
blifvit nedlagde och dels att, enligt det af Bergmästaren
i orten hållna Protocoll vid sammanträde med
Hemmansegarne, så olika meningar och intressen funnits
rådande, att somlige tillkännagifvit sin önskan
att den hittills sjelftagna friheten att sällan blåsa må
förvandlas till en verklig rättighet emot Skattejerns erläggande
och andre åter att tackjernsblåsningen icke
måtte få nedläggas; så anser Utskottet, lika med hvad
K. Kammar- och BergsCollegierne yttrat,
Betänkanden, N:o 277. 353
undersökning i orten till vinnande af ordentlig utredning
i dessa afseenden vara nödig, och att föremålet
för en sådan undersökning bör blifva utrönandet
hvilka af Skinnskattebergs Hemmansägare
önska att till Tackjernsblåsning blifva på hyttorne
indeldte och hvilka af desse från blåsningsskyldigheten
vilja vara befriade samt till hvad belopp
tackjernstillverkningen årligen kan komma att uppgå;
på det jemföras må, hvad Staten kan af Tackjcrnsblåsningen
i tionde påräkna emot hvad som nu i
bergslagsfrihet af Socknarne tillgodonjutes. Och lärer
till K. M:t böra öfverlemnas att bestämma på
hvad sätt den nödvändiga ansedde undersökningen
må kunna ändamålsenligast verkställas.
Enligt hvad vid början af detta Betänkande är
yttradt, hafva de Privilegier, på hvilka Skinnskattebergs,
Heds och Gunnilbo Socknars Bergslagsfrihet sig
ifrån början grundar, icke kunnat företes, och Utskottets
ofvan gjorda tillstyrkanden äro således föranledda
af de handlingar som kommit Utskottet tillhanda.
Skulle åter Vederbörande framdeles kunna framvisa
sådana documenter som bestyrka deras anspråk på
Bergslagsfrihetens fortsatta tillgodonjutande, så
bör förhållandet dermed först undersökas, till utrönande,
huruvida sådant kan föranleda till någon
ändring i hvad som nu blifvit tillstyrkt.
Och torde detta tillägg i den underd. skrifvelsen
jemväl böra intagas. Den 26 Sept. 182g.
354
Stats-Utskottets
N:o 278.
Utlåtande, i anledning af K. M:ls Nådiga Remiss
å Handlingarne i Målet rörande upphörandet
af Nyeds Sockens Bergslagsfrihet.
Sedan, i anledning af K. BergsCollegii år 1821 gjorda
underd. anmälan att Nyeds Bergslag i Carlstads
Län icke verkställer någon Taekjernsblåsning, och K.
M:t för bedömande af den i sammanhang dermed
väckta fråga: huruvida Nyeds Socken, bestående af
3o|; Mantal bör anses förlustig sina Bergslagsprivilegier,
i Nåder infordrat ej mindre Hemmansägarnes än alla
vederbörande EmbetsVerks underd. Utlåtanden; så
har K. M:t förklarat Sig innan Dess Nådiga Beslut
fattades, vilja deröfver jemväl inhemta E. St:rs underdåniga
yttrande och i sådant afseende genom Nådig
Remiss af den i3 Nov. sisth år, handlingarne till Statsutskottet
öfverlemnat.
Utskottet har funnit denria fråga under dess behandling
hafva iråkat en serdeles vidlyftighet genom
serskildta omständigheter, sorn, i Utskottets tanka, nu
icke väsendtligen inverka på hufvudfrågan och derföre
endast i korrthet här omnämnas.
Redan år 1807 hade nemi. en i Wermland tillförordnad
RoteringsCommission inkommit med förfrågan,
huruvida Nyeds Socken, hvilken på grund af Bergslagsprivilegierna
dittills varit från all rotering befriad,
skulle till ordinarie Rotering upptagas, enär någon
Malmbrytning eller hyltebruk icke idkades och orten
Betänkandcn, N:o 278. 355
vore en af de bäst odlade och fruktbaraste i Länet;
men denna förfrågan, öfver hvilken K. Kammar- och
BergsCollegicrne yttrat olika meningar ; lärer icke
hafva blifvit serskildt föredragen och afgjord utan har
förfallit, sedan, efter Statshvälfningen år 1809, K. M:t
i Nådigt Bref af den 19 September samma år, i afseende
på alla oafgjorde Roteringsfrägor, förklarat
ibland annat, att ingen ny eller ökad rotering efter
80 §. Regeringsformen, kunde utan Konungens och
Ständernas beslut tillkomma.
Vidare bade straxt derefter eller den 12 October
180g PiiksdagsFullmäktigen från Nyeds Bergslag till
K. M:t inkommit med underd. ansökning, att den af
R.oteringsCommissioncn ifrågasatte rotering af Nyeds
Bergslag måtte, såsom stridande mot dess privilegier
och RegeringsFormen, förfalla.
Häröfver hade endast Krigs- och KammarColIegierne,
men icke R. St:r eller Bergscollegium blifvit
hörde; hvarernellertid en K. Resolution under elen 8
Januarii utfärdades af lydelse: att 80 §. RegeringsFormen
väl tydligen bestämde i hvad ordning ständig
rotering kan tillkomma , men deremot och sorn det blifvit
utredt och medgijvet, att Nyeds Socken icke är
verklig Bergslag j sä fann K. M:t deraf följa att hemmanen
ej böra undgå erläggandet af den eller de afgifter
j som oroterade hemman efter Författningarne utgöra
j äfvensom Nyeds Socken ej kan undandraga sig
en sä beskaffad rotering j som genom 33 §. af 1810 års
Riksdagsbeslut är stadgad.
356 Stats-Utskottets
Det skulle väl synas som frågan om Bergslagsfrihetens
Upphörande härigenom blifvit en gang för
alla sluteligen afgjord, destohällre som högstberörde
Resolution äfvenledes såvida gått i verkställighet utan
motstånd, sora Rotefrihetsafgifter blifvit uppburne för
de 2tne åren i8i5 och 1816, hvilka närmast efterföljde
den fred, då de af Bergslaget redan uppsatte extra
RoteringsSoIdater frigåfvos. Likväl visar det sig af
handlingarne, att Vederbörande ej allenast reclamerat
de redan eriagde RotefrihetsAfgifterne, hvarom tvänne
mål uti K. FinaneeExpeditionen äro hvilande, i afvaktan
på hufvudfrågans afgörande, utan ock, med anledning
af den undersökning, som varit en följd af
R. St:rs vid 1818 års Riksdag yttrade begäran om
granskning i allmänhet af Bergslagernes Privilegier,
ånyo bringat å bane frågan om Nyeds Sockens rättighet,
att åtnjuta BergslagsPrivilegier, hvilket föranledt
till en vidlyftig skriftvexling enligt hvilken de i ämnet
hörda authoriteter yttrat rakt stridiga meningar i
afseende på af- eller tillstyrkandet af Bergslagsfrihetens
upphörande; hvaremot hvad angår förhållandet
med Privilegiernas tillkomst och beskaffenhet äfvensom
Nyeds Sockens närvarande tillstånd, uppgifterne
dels helt öfverensstämma med, dels icke äro stridande
mot hvad som redan år 1807 af RoteringsCommissionen
yttrats.
Bergslagets första Privilegier beviljades af Drottning
Christina år 1649 och innehålla: Att sorn Bergsamtet
har för nyttigt ansett alt Nyed bli/ver Bergslag
j i anseende dertill att de intet annat hafva alt
Betänkande!), Nio 278. 357
uppehålla, sig med än allenast af strömmar och skog;
så efterlåtes och beviljas, att Nyed skall hädanefter
allt stadigt vara Bergslag, njuta bergslagsfrihet, alldeles
på sätt och vis som andre Bergslager äro privilegierade
vordne. Dessa Privilegier, hvarigenom Socknen
befrias från ordinarie rotering, hafva vid fler fall—
diga tillfällen blifvit stadfästade med tillägg i K. Resolutionen
afår 1682: J'Så längetde sin bergverk idka
och K. M.ts tionde deraf rigtigl erlägga/' samt i den
af år 1720: JJSå vida senare Förordningar ej äro
deremot•'
Enligt Handlingarnes föranledande har sedan år
1755, då en inom Socknen befintlig masugn flyttades
till Hedenskog inom Philipsstads Bergslag, någon tackjernstillverkning
icke ägt rum eller tionde blifvit erlagd,
och jernmalm har derinom aldrig funnits. — Såsom
skäl för Bergslagsprivilegiernes bibehållande uppgifves
nu, att Privilegierne aldrig blifvit gifne i och
för malmbrytning och hyttedrift; att Staten hade en
motsvarande vinst af de inom Socknen befintliga 7
serskilta Jernbruk dervid idkas smide af Plåtar, knippjern
och spik samt af icke mindre än 7000 S® stångjern
årligen; att, ehuru socknen för närvarande är väl
odlad, den dock icke skall kunna draga ständig rotering,
utan jemte brukshandteringen sannolikt komma
att gå under om Privilegierne upphäfvas och nu gällande
föreskrifter för Kohl-handeln inom orten förändras
eller borttagas.
Utskottet, som i anledning af K. Mits Nådiga Remiss
anser ingenting annat för närvarande tillhöra R.
358 Stats-Utskottets
St:rs pröfning, än sjelfva hufvudfrågan: Örn Bergslagsfrihet
för Nyeds socken bör fortfara eller ej, inskränker
sig alltså till att deröfver meddela yttrande.
Föremålet för den af R:s St:r år 1818 väckta allmänna
fråga om indragning eller jemkning i Bergslagsprivilegierne
var att tillse, huruvida Bergslagerne
uppfyllt och kunde för framtiden uppfylla sina för
Privilegierne åliggande skyldigheter med grufbrytning
och tackjerns-tillverkning och att, i motsatt fall, Privilegierne
skulle jemkas eller indragas. Då R:s St:rs
berörde anhållan således icke har någon direct tillämpning
på Nyeds bergslag, enär den, för Bergslagsprivilegiers
tillgodonjutande, ej haft sådane förbindelser
sig älagde och alltså icke eller, genom dessas uraktlåtande,
kunnat anses förmånen förlustig;
saknar Utskottet skäl att för Nyeds Bergslag tillstyrka
de hittills åtnjutna Pi ivilegiernes indragning
för närvarande. Den 26 September 1829.
Rese rvation!
Af Hr CanzliRådet v. Hartmansdorff.* Enär Bergslagsfriheten
åt Nyeds Socken blifvit gifven derföre,
att ortens inbyggare endast hade strömmar och skogar
att lefva af, såsom orden lyda, och Nyeds Socken
deremot nu, enligt såväl Collegiernas och K. M:ts Befailningshtdes
yttrande som Bergslagets eget medgifvande,
är en af de mest frugtbara och sädesrika orter
i Länet, hvadan skälet och vilkoret för Privilegiernas
meddelande, eller ortens fattigdom och ofrugtbara
beskal
-
Betänkanden, N:o 278, 279. 35g
beskaffenhet upphört, anser jag då jag derjemte tager
i betraktande de genom StadfästelscResolutionerne af
åren 1683 och 1720, i privilegierna gjorda inskränkningar
"sä Hinge de Bergverk idka och tionde erlägga “
samt, JJsä vida senare Författningar ej är o deremot"
rättvisan af en lika och gemensam Statsbördornas fördelning
medborgare imellan fordra, att den frihet från
ordinarie rotering, som Nyeds socken, framför öfriga
orter och utan att en sådan lindring vidare behöfva,
för närvarande åtnjuter, må genom Bergslagsprivilegiernes
indragning, upphöra, med rättighet för nämnde
Socken att njuta befrielse från de afgifter och besvär,
den hittills i egenskap af Bergslag möjligen kunnat
vidkännas.
I denna serskilta tanka har Herr Grosshandlaren
Winberg äfven instämt.
N:o 279.
Utlåtande i väckt fråga om indragning af det
till Nyköpings Schola varande StatsAnslag.
(I.-A.)
Höglofl. Ridd. och Adeln har den 19 sisth Junii till
Utskottet remitterat det förslag, Hr Bräkenhielm j Pehr
Reinholdj med begagnande af sin Grundlagsenliga rätt,
att väcka ny motion, i anledning af redan upptagen
fråga, den 21 förutgångne Maji framstält, att, enär
Nyköpings Schola, i brist af tillräckligt antal Elever,
4 B' 24
36o Stats-Utskottets'1
afstannati, det till nämnde Schola gjorda anslag matte
indragas och fördelas på andra tScholInrättningar.
I anledning häraf får Utskottet upplysa: att, enligt
den Interims-AflöningsSlat för Rikets ElementarLäroverk,
som, i följd af det utaf R. St:r vid 1818
års Riksdag beviljade anslag, blifvit af K. M:t d. 22
April 1819 i Nåder fastställd, att tills vidare gälla,
Nyköpings Högre TrivialSchola, hvarest finnas anställde
x Rector, 1 Conrector, 3 Golleger, 1 Apologist och
1 Cantor, åtnjuter, såsom löningsanslag årligen, 276
T:r Sp:ml och 90 R:dr 42 sk. i penningar.
Enligt den underrättelse Utskottet varit i tillfälle
erhålla om förhållandet för närvarande med denna
Scholselnrättning, har afstannandet deraf för brist på
Elever hittills icke ens kunnat komma i fråga.
Behofvet af flere ScliolLärare i Eskilstuna Stad,
i följd af den tillökning i Folkmängden samma Stad
dc senare åren erhållit, har väl föranledt Consistorium
i Strengnäs, att, för afhjelpandet af denna brist, med
K. Mets Nådiga tillstånd, från den 1 Maji nästa år begagna
en af de till Nyköpings Schola anslagne Lärarclöner
för Eskilstuna Stads Scholas utvidgande; men
då en sådan omständighet icke innebär något bevis på
urabärligheten af hela Scliollnrättningen i Nyköping,
bär Utskottet
ej eller funnit någon anledning till bifall å Herr
Bråkenhjelms ofvanberörde Förslag, hvilket, i Utskottet^
tanka, altså bör afslås. Den 26 September
1829.
Betänkanden, J\:o 280.
N:o 280.
Memorial, rörande Creditiven enligt 63 §.
RegeringsFormen. (U.-a.)
Utskottet får nu, tiH fullgörande af föreskriften i
3o §. 2 Mom. Riksdagsordningen, föreslå, beloppet af
de Summor, hvilka jemnlikt 63 §. RegeringsFormen,
skola j för ser skilde händelser af sattas.
Då denna, StatsUtskottet åliggande, skyldighet,
under de 20 år sora framgått efter bildandet af Statens
nu egande skick, blifvit fullgjord på olika sätt,
bar Utskottet trott en korrt framställning deraf böra
föregå dess afgifvande Förslag.
Vid *8og års Riksdag föreslog StatsUtskottet (i
dess Betänkande om StatsRegleringen den 23 IVov.)
beloppen af ifrågavarande Summor, lilla Creditivet till
5oo,ooo R:dr och det stora till En Million R:dr, båda
att ställas på R. St:rs Bank. Utskottet öfverieranade
till R. Sttrs eget bepröfvande och förordnande, "att
utstaka på hvad sätt och i livad ordning Banken härföre
borde erhålla ersättning.”
Stats-Utskottets förslag remitterades till BancoUtskottet,
hvilket, efter BancoFullmägtiges hörande,
tillstyrkte bifall derå. R. St:r fastställde, att begge
Creditiven skulle till ofvanbcrörde belopp af Banken
utbetalas j utan att likväl för det större utse några ersät
triingsmedel, emedan R. St.r borde vara sammankallade
innan det ur Banken kunde lyftas men stadgade
för dol mindre z procents Ränta och 4 procents
36a Stats-Utskottets
årlig afbetalning på Hufvudstolen, hvilka 3o,ooo R.dr
skulle af Tullmedlen till Banken ingå. (R.-Beslut. d.
2 Maji 1810 18.)
Genom RiksdagsBesIutet den 1a Nov. 1810 §. 4
fastställdes alla de Beslut i detta ämne, hvilka vid
nätsförtitgångne Riksdag blifvit fattade.
Vid 1812 års Riksdag fordrade K. M:t fördubbling
af begge Creditivens belopp. Sedan frågan om
det större Creditivet blifvit med BancoUtskottet communicerad,
fastställde R. St:r det större till en Summa
af 2 millioner j att enligt föreskriften och förbehållen
i 63 5. Reg.Form. användasi det mindre till
lika belopp sorn förut, eller SoOjOOo R:dr, enär tillgång
dertill måst sökas genom RiksgäldsContoiret, som
anbefalltes att, i de fall och under de vilkor Regerings
Formen föt eskrifverj hälla det K. M.t tillhanda.
(R.Beslut. §. 16.)
Stats-Utskottet hade förbehållit sig (1 Betänkande
den I Aug. 1812) att R. St:r måtte åt Utskottet öfverlåta
rättigheten, att i Reglementet för RiksgäldsContoirets
Fullmägtige meddela de föreskrifter om
sättet och utvägarne för RiksgäldsContoret att åstadkomma
berörde Summa, som, efter Utskottets tanka,
borde iakttagas till ändamålets befrämjande ; och hade
Utskottet varit betänkt på sådana utvägar, att hvarken
RiksgäldsContoirets bestånd eller den allmänna
Crediten skulle derigenom något äfventyra.
Vid 1815 års Riksdag erhöll StatsUtskottet Nådig
Proposition ifrån K. M:t, ang:de förhöjning af det
mindre Creditivet till i,5oo,ooo R:dr; och på samma
Betan kanden, N:o 287. 363
Utskotts tillstyrkande, i Betänkande den 18 Julii nämde
år (5 B. 3 Afd. p. 1916) följde R. St:rs i 12 §. af
Riksdagsbeslutet tillkännagifne bifall dertill, så lydande;
”Af
de i Reg.-Formens 63 §. omförmäldte serskildte
Summor, hvilka för oförsedde händelser skola
afsättas och anslås, bafve vi i Banken afsatt det större
Credilivet till en Summa af Två Millioner Riksdaler,
att, enligt föreskriften och förbehållen i berörde
§. af RegeringsFormen, användas. Det mindre
Creditivet, håfve vi i R.iksgä|dsContoiret afsatt till
ett belopp af en och en half Million Riksdaler, hvaraf
en tredjedel eller FemHundrade Tusen Riksdaler, såsom
hittills, skola yara att tillgå för hvarjehanda utomordentliga
tillfällen och behof Men de öfrige två tredjedelar,
eller En Million, icke utan i fall af oundgängliga
försvars-anstalterj få lyftas.”
Vid 18 r 8 års Riksdag bl ef beslutet enahanda med
det som år ;8i5 blifvit fattadt (se Riksd.-fieslutet
§. n),
Vid 1823 års Riksdag blefvo StatsCreditiven föremål
för Stats- och BätjcoUtskottens gemensamma
öfverläggning. De tillstyrkte, (Finance-Betänkandet
den 21 Julii 6 Sami. p. 243 med Bil, Litt. C, D och
E, Bib. till R. Strrs Protocoll); att den Summa, som
enligt Reg.Formens 63 §. borde afsättas och anslås,
att vid infallande Krig af Konungen lyftas, sedan Han
StatsRådet in Pleno hört och R. St;r sammankallat,
måtte för denna gängj pä samma sätt som dittills,
anordnas, att af Fullmägtige i R. St:r» Bank, vid
364 S ta t s-U t s k o 11 e t s
föreskrifne händelser utlemnas till så stort belopp,
som framdeles vid samma Riksdag, blefve af R. St:r
fastställdt; och att Öfverskotten på Statens Ordinarie
och Extra-Ordinarie inkomster skulle användas till
de utbetalningar, som kunde äskas å det mindre Creditivet,
som till utgående af RiksgäldsContoiret anvistes;
äfvensom bemälte Contoir, i händelse af brist
på nödige medel dertill, borde ega att utställa Obligationer
till Sedelhafvaren på valeurer å 5oo, 2Öo
och ia5 R:dr B:co, att af RiksgäldsContoiret betalas i
BancoSedlar vid anfordran, jemte 3 Procent ränta.
Serskildt föreslog Stats-Utskottet j i Memorial den 25
October 1823 (4 S. 5 B. p. 640), det större Grediti—
vets belopp till 2 Millioner och det mindre till
i,5oo,ooo R:dr.
R. SUrs i delta ämne fattade Beslut (Riksd.Besl.
p. i3 är af följande innehåll:
I öfverensstämmelse med Stadgandet uti 63 Jj. af
Reg.Formen att tvenne serskildta tillräckliga Summor,
vid hvarje Riksdag, skola för oförutsedda händelser
afsättas och anslås till K. M:ts höga disposition, hafva
vi beslutit, att den ena, eller det så kallade större
Creditivet, hvilket, jemlikt innehållet af ofvanåberopade
Grundlagsrum, skall lyftas i Banken, må utgå
till enahanda belopp, som vid sistlidne Riksdag bestämdes,
eller till Två Millioner R:dr, och anvisat den
andra, eller det mindre Creditivet, att utgå på sätt vi,
uti sammanhang med den vid innevarande Riksdag
vidtagne Finance-reglering förordnat, och till en
Summa af i,5oo,ooo R:dr tillgänglige då K. M:t, ef
-
Betänk an den, N:o 289. 365T
ter inhenitandet af hela StatsRådets tankar, finner
lyftningen oundvikeligen nödig y hvarvid iakttages, alt
två tredjedelar, eller En Milion R:dr disponeras, dd
Rikets försvar pdkallar utomordentliga anstalter, och
den öfriga tredjedelen, eller 5oo,ooo R:dr anlitas för
andra högst vigtiga och angelägna utgifter. Vid begagnandet
af sistnämnde Creditiv, hafva vi funnit oss
böra, på sätt vår underd; skrifvelse af den 17 sisth
November in nohåll er, fästa det vilkor, att de utomordentliga
behof och föremål, i och för hvilka de
Summor sota deraf uttagas, ansetts erforderlige, skola
fullständigt uppgifvas., och- en Summarisk redovisning
deröfver upprättas-, på det vi, eller våra Revisorer,
må jemväl kunna deraf erhålla en ledning,
till vinnande af nö‘dig Speciel kännedom om dessa
medels användande i hvarje serskildt fall; men som
K. M:t uti till oss aflutit svar, under den 4 ‘ denna
månad, i Nåder förklarat, att I\. M:t, i afseende, på
Creditivens begagnande och redogörelsen derföre, vill
noga iakttaga hvad 63 och 64 §§. Reger.Förmen, samt
3o och 68 §§. Riksd.Ordn. i detta afseende föreskrifva,
utan medgifvande af sådana vilkor och föreskrifter,
som deremot kunna vara stridande; så-hafva vi, genom
vårt Statsutskott vid dess sluteliga Skrifvelse
till våra Fullmiigtige i RiksgäldsGontoiret, låtit detta
Nådiga- förklarande till rättelse lända;”
Af denna framställning inhemt&s, huru olika, allt
sedan början af vårt nu ägande Regeringssätt, frågan,
om af sättandet af de enligt Reg.Formens 63 före
-
366 Stats-Utskottets
skrifne Creditiver till Konungens disposition, blifvit
behandlad.
På Myntförvillelsens räkning och deraf härflutne
ytterligheter i ett sora annat torde böra föras, att den
naturliga utvägen, att på besparingens väg bilda fonder
till bestridande af möjliga behof i följd af inträffande
serskildta händelserj ännu icke blifvit begagnad.
Ej eller denna gång har det ansetts möjligt, att
beträda denna väg, då så stora extra behof medtaga
de tillgångar som annars till bildande af en reservfond
för behöfliga Creditiver skulle kunna påräknas;
och återstår således endast, att så förordna om Creditiven,
i händelse behof af deras lyftande skulle inträffa
före R. Sttrs nästa sammanträde, att, derigenom
icke rubbas den ordning i Bank- och Mynt-väsendet
som R. St:r vid denna Riksdag haft för omsorg att
införa.
Beträffande det Stora Creditivet tillstyrker Utskottet:
att
detsamma må af R. St:r fastställas till lika belopp,
hvartill berörde Creditiv altsedan år 1812 varit
bestämdt, eller Två Millioner Riksdaler, att, på
sätt 63 §. Reg.Formen föreskrifver, ur R. St:rsBank,
vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan han
StatsRådet in Pleno hört och R. St:r sammankallat.
Åberopande Utskottet härvid dess, gemensamt med
BancoUtskoltet, i sammanhang med frågan om Bankens
framtida förhållande till Staten, i Uti. N:o 3 och
i4 afgifne tillstyrkande, huru, för beloppet af den
Betänkanden, N:o 280. 367
Summa som kan å detta Creditiv komma att lyftas,
Banken må varda godtgjord.
Hvad åter det mindre Creditivet angår, hvilket i
nyssnämnde Utlåtande blifvit föreslagit att ställas å
Biksg:sContoiret, så enär dels, genom den af Stalsoch
Banco-Utskotten tillstyrkta inskränkning i delta
Verks hittills tillåtne Creditiv-rätt, på Banken, dess
tillgångar hädanefter komma att minskas dels oek för
iståndsätlandet af Rikets Försvarsanstallter, ett serskildt
betydligt anslag blifvit tillstyrkt, hvarigenom
anledning är att förmoda, att behofvet af detta Creditivs
begagnande för Rikets forsvar mindre skall ifrågakomma,
har, i betraktande tillika af den omständighet,
alt ett Creditiv, för upphandling af Spanmål
i den olyckliga händelse, att vissväxt något år innan
B: Sttrs nästa Sammankomst inträffar, torde, såsom K.
M:t i Dess Nåd. Proposition till R. St:r, angrde f. d.
Allm, Magazinslnrättningens sluteliga utredning, framställt,
serskildt böra anvisas, Utskottet ansett en nedsättning
i det belopp, hvartill ifrågavarande Creditiv
sedan år i8i5 varit beviljadt, kunna äga ruin, och
Utskottet föreslår derföre:
att det mindre Creditivet, intill nästa Riksdag, ina
bestämmas till En Million R:dr B:co, livaiaf två
tredjedelar, eller 666,666 R:dr 32 sk. böra vara alt
tillgå för oundvikligen nödiga anstallter till Rikets
Försvar, och en tredjedel, eller 333,333 R:dr 16 sk.
för andre högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan,
i öfverensstämmelse med innehållet af Reg.-  Formens ofvanberörde 63 §. hela StatsRådets tankar
368 Stats-jUtskotte ts.
blifvit öfver lyftningen inhemtade; att Öfverskottcr*
på StatsVerkets Ordinarie och. Extraordinarie inkomster
måga användas till de utbetalningar, som
å detta Creditiv kunna äskas; och att RiksgtsContoiret,
i saknad af sådane eller andra, tillgångar dertill,
bör anskaffa erforderlige medel genom upplåning.
Viljande Utskottet framdeles, i sammanhang med
de reglementariska föreskrifter, som komma att för
RiksgtsContoiret föreslås, uppgifva sättet och vilkoren
för en sådan upplåning..
Utskottet anser sig härigenom hafva besvarat Hr
Friherre Anckar svärds, Carl Henric j från R. o. A.
till Utskottet remitterade motion, om det mindre Creditivets
anvisande på Öfverskotten af StatsVerkets inkomster
och dess bestämmande till icke högre belopp
än 5oo,ooo R:dr, som det före år i8(5 utgjorde; hvarjemte,
i anledning af bemälde Friherres tillika gjorde
framställning, "att R. St:r ville taga i öfvervägande
hvad 63 och 64 §§. Reg.Formen, samt 3o och 68 §§.
Riksdagsordning! n, i afseende på Creditivens begagnande
och redogörelse föreskrifva, på det R. Sttrs
stadgande i detta afseende måtte blifva så bestämde,
att ingen ,';fvel om deras Grundlags-enlighet måtte
uppkomma, ”Utskottet, då, i enlighet med ordalydelsen
af 63 §. Reg.Formen, vilkoren för de ifrågavarande
Creditivens begagnande blifvit föreslagne, funnit
något vidare yttrande icke erforderligt. Dea 26 September
1829.
Betänkan cl cn, N:o a8r, 3.69
N:o 281.
Memorial, angrde verkställd. Revision af de
redogörelser för uppburne StatsMedel, K:gl.-  KrigsCollegium för år 1826 afgifvit. (U.-A.)
Sedan denna granskning, hvarvid kännedom blifvit
tagen jemväl af de K. Bref som under berörde år till
K. Collegium aflåtits, nu blifvit fulländad, får Utskottet
resultatet deraf anmäla.
1 §•
I allmänhet förekomma uti Departementens Räkenskaper
afskrifningar, till ej obetydligt belopp, af
förut balancerade fordringar. Att några vissa grunder
härföre icke linnas stadgade, har redan fästat 1827
års E.evisorers uppmärksamhet, och Utskottet, som
lika med dem, anser nödigt att denna brist genom
bestämde föreskrifter aflijelpes, åberopar hvad Utskottet
uti dess afgifne Berättelse 0111 revisionen af Förvaltningens
af SjöÄrenderne Räkenskaper för dr 1826
i denna del yttrat.
2 §,
Lika med hvad bemälte Revisorer, vid granskningen
af 1825 års Räkenskaper anmält, har Utskottet
uti 1826 års Hufvud Böck er funnit afskrifningar,
hvilka grunda sig på K. Bref för en sednare tid än
Redogörelse-året. Uti Utskottets Utlåtande, N:o 62,
öfver nämnde Revisorers Berättelse, är likväl redan
tillstyrkt, att R. H. St:r ville hos K. M:t göra underd.
anhållan om Nådig föreskrift till K. KrigsCollegium,
3^o Stats-Utskottets
att afskrifningar böra verkställas i Räkenskaperne för
det år, då de aT K. M:t bifallas; Och fordrar derföre
det nu befunna förhållandet ingen serskild åtgärd.
3 §.
ZJ trednings-Departementet.
Detta Departements HufvudBok för Anslagen till
Arme'ens Beklädnad, Tross och Utredning samt Fästningsfångarnes
Beklädnad och Sängkläder, har uti K.
KammarRätten undergått granskning, hvarvid anmärkningar
blifvit gjorde. Då desse komma att, i stadgad
ordning, pröfvas och afgöras, har Utskottet ansett samma
ämnen icke böra blifva föremål för dess handläggning;
och hafva, utom de här förut omnämnde för
alla Departementerne gemensamma, några anmärkningar
vid berörde HufvudBok icke hos Utskottet förekommit.
Bokslutet utvisar följande förhållande;
Debet.
Från år i8a5 balancerade Fordringar
R:dr i3o,8o6: 36. 3y.
Uppbörd: 1826 års StatsAnslag
för detta Departement.
, 363,363: — 7.
och för de
aleandra
Militaire
Departementerne
264,522:43.7.^ 3^. 44> ^
Transport 758,692: 02. 5§.
Betänkande n, N:o a8r. 371
Transport 758,692: 3a. 5f.
Serskilda Anslag . . . 119,552: 19. 3.
Extraordinarie Inkomster
114,126: 36. 1.
Till år 1827 balancerade
Skulder .... 22,064: 10. 1.
S:a i,oi4,436: 1. 10
Credit.
Skulder från år 1825 Rd. 70,526: 3g. 5.
Utgifter:
Upphandling  62,456: 38.10.
Arme'ens Beklädnad . 329,488: 15. 6.
„ Utredning . 22,129: 11. 3.
„ Tross. . - . i8,i54: 1. 4-  Medicinal och Instru
mental-Attiraillen.
665: 27. 2.
Modeller  2,871: 4> %•
Beklädnad, Sängkläder
och Sjuk vårdspersedlar
för Fästningsfångar
4)4‘8:4^9-
Byggnader  5,128:24. 4-
Transport-kostnader. 3,36o: 3g. —
Diverse Utgifter1. . . 3,152: 27.10.
Extra-Ordinarie Utgifter
i9>989: *7• 3.
Utbetalningar mot
ersättning af Främmande
Verk. . . . 2,292:31.—
Transport 544*634: 34* 9- i ,014,436: t. toj.
WiN
■$72 S tats-Utskottets
Transport 544,634:34- 9. 1,014,436:1. iofl
Afskrifning ...... 41 >97o: 8- *•
(Jfr. 1827 &rs Rev.Ber. p. 85.)
Afföring  4,298:21.9!.
Lån tili annat Departement
3,ooo.
Restituerade Medel . 7. — —
Leverering: De andra
Departementernes
anslag
. 264,522: 43. 7.'
Balancerade fordringar
till år 1827 . . 156,002: 37. 8.
S:a i,oi4,436: 1. iof .
4§.
Årtillerie-Departementet.
HufvudBoken, som d. 19 Febr. 1828 till K. KammarRätten
blifvit aflemnad, har derstädes varit till
granskning företagen, hvilken dock icke var fullbordad,
dd densamma till Utskottet ailemnades. Dess CapitalRäkning
upptager:
Debet.
Balancerade tillgångar från år
1825 R:dr 432,r44:44. 4.
Uppbörd: 182G års Stats
Anslag
201,778:40. 4-
Krut- och SaltpeterMedel
86,749:46. 9.
Export-Krut-Medel. . . 2,562: 24. —
. ^Transport 723,236: io. 5.
Betänkan Jen, N:o 281,
Transport 723,236: 10. 5.
Upp- och Afjföring. . .
22,656: 28. 6.
FörsäljningsMedel....
43,8x2:19. 6.
Under diverse Titlar
tillsammans. . ... .
io,537: 23. 3.
Balance till år i8a7 . .
77,827:4x. 5.
S:a !
G r e
d i t:
Ifrån år 1825 balancerade
Skulder R:dr
90,393:21.—
Utgifter: Artillerie-Mate-
riellens förbättrande . .
x 3,020: 7. 4-
Artilleriets Excercis-
och Läroverk
g,x85: 6. 1.
Tyg-behof
8,456:  X1.
Byggnads-dito
4,266:45. 2.
Upphandling
i5,777:2i. 2»
Gevärs-reparationer . .
4,3 ig: 32.10.
Nya Gevär
56,795: x7. 8.
Passevolance för Gevär
9,909:44. —
Krut-tillverknings-
kostnad
26,819: 3. 8.
Kostnader för Krut-Ex-
pedition till America.
18,032: 5.—
Skjuts- och Frakt-kost-
nader
5,928: 45. ro.
Under diverse Titlar till-
sammans
29,541: 9- 9.
Transport 292,445: 20. 5.
373
374 Stats-Utskottets
Transport 2g2,445: 20. 5.
Lefverering till K. Stats
Contoiret:
Krut-
och Saltpeter
Medel
78,221:46. 6.
F. d. KrigsrustningsMedel
i,igg: 28. 4-
Afföringar  3g,372: 37.• 1.
Afskrifningar  45,go5: 4i. 3.
(Jfr. 1827 ars Rcv.Ber. p. 79).
Balancerade tillgångar
till år 1827 42°>92^: — C.
S:a 878,070: 28. f.
5 §.
Uppbörden af 4I;Ci8 R:dr 7 sk. hvilka ibland
FörsäljningsMedlen inbegripas, såsom influtne för försålld
metall, verificeras endast genom Departementets
f egen CassaRäkning samt afskrift af en Liqvid med Handelshuset
De Ron & Söner, hvilket Utskottet icke ansett
tillräckligt; men då, enligt hvad jemväl upplyst
blifvit, sådant vid HufvudBokens granskning redan fästat
K. KammarRättens uppmärksamhet, och fullständiga
verificationer genom de utfärdande Anmärkningarne
komma att infordras, finner Utskottet någon åtgärd
i anledning häraf för närvarande icke af nöden.
6 §.
Öfver redovisningen för Krut-Expeditionerne till
Amerika och Medelhafvet, har Utskottet redan afgif
vit
-
Betänkanden, N:o 281. 3y5
vit serskildt Utlåtande N:o 216, hvilket således åberopas
i afseende å hvad i 1826 års IIufvudBok förekommer,
som dermed eger gemenskap.
7 §■
Fortifications-Departementet.
Enligt å HufvudBoken befintelig antekning har
densamma uti K. KammarRätten blifvit granskad utan
anmärkning.
Vid den af Utskottet företagne granskning har
likväl blifvit erinradt, att uti HufvudBoken påföres
med hänvisning till Fol. 137, i38 och i3g genom afskrifning
af Kronans från förra åren balancerade skulder
ett belopp af 7771 R:dr 34 sk. 3 r., ehuru, enl.
berörde Fol., summan rätteligen utgör endast 7638
R:dr 26 sk. 10 i\, hvarigenom uppkommer en skillnad
af 133 R:dr 7 sk. 5 r., som orätt blifvit debiterade.
Denna missföring har äfven blifvit erkänd af
FortificationsDeparlementets KammarConloir och rättelse
af de felaktigheter, som deraf blifvit en följd,
utlofvad vid nästa HufvudBoks afslutande, hvilket Utskottet
får anmäla, på det R. St:rs Revisorer måtte
komma i tillfälle att tillse fullgörandet häraf.
8 §.
Äfvenledes har det fästat Utskottets uppmärksamhet,
att då bland äldre fordringar från år 182? inbalanceras
155 R:dr 19 sk. 11 r., hvilka tillförene
skola hafva varit orätt afförde, men sedermera åter
upptagne, för att balanceras, finnas desse hvarken un4
B. 25
376 Stats-Utskottets
der årets lopp afskrifne eller bland de till följande
året balancerade äldre fordringar uppförde, samt synas
ej eller hafva till liqvid ingått å något HufvudBokens
Conto; en utredning af förhållandet med denna
balance-post synes Utskottet nödig; och Utskottet
hemställer :
att underd. anhållan hos K. M:t derom må af R.
St:r göras.
9 §•
I öfrigt utvisar IIufvudBoken följande förhållande!
Debet:
Från år 1825 balancerade tillgångar
R:dr ii2,4o5: 3o. 5.
Uppbörd!
Årets Anslag
110,923: 4'J- in
ifrån
Seraphimcr-Ordens-Gillet ersättning
för en Byggnad i Wad
-
stena
Auctions- och försäljnings-medel . .
12,000. —
15,444: 28.
.
Under diverse Titlar
1,016:
42.
3.
Afskrifning af Skulder
7)77':
34.
3.
Balancerade Skulder till år 1827 . .
3t,473:
26.
5.
Summa R:dr
291,036:
i5
3.
Credit:
Från år 1825 balancerade Skulder R:dr 29,421:47 5.
Utgifter,
Till Fästningarnes Nybyggnad och
underhåll 119,386: 3g. 2.
Transport 148,808: 38. 7.
y
Betänkan den, N:o 28t. 377
Transport 148,808: 38. 7.
Commendantskapets utgifter .... 3,535: 14. 2.
Fästnings- och Garnizons-Orternas
förseende med Eld- och LysningsPersedlar
........... 17,156: £i. 10.
Pontoner
5,146: 47. r.
Under diverse titlar.
2,728: 3o. it.
Afskrifning •
31,609: 12. 6.
(J:fr 1827 års Rev.Ber. p. 80.)
Till år 1827 balancerade tillgångar . . 82,o5o: 22. 2.
Summa R:dr 291,036: i5. 3.
10 §.
UnderliällsDepartementet
HufvudBoken öfver Redovisningen för de till ArtilleriExercis-Hästarnes
underhåll för år 1826 anslagne
Medel har jemväl blifvit af Utskottet genomsedd.
Och får Utskottet i anledning deraf, anmäla, att,
ehuru någon anmärkning dervid icke /orekommit, Räkenskapssättet
förefallit mindre tydligt; varande så
väl HufvudBoken för år 1825, hvilken vid R. St:rs
Revisorers sednaste sammankomst icke funnits af K.
KammarRätten granskad , som ock 1826 års HufvudBok
derstädes reviderade, utan att någon erinran dervid
blifvit gjord. Den 26 Sept. 182g.
378 Stats- Utskottets
N:o 282.
Memorial, angtde förrättad Revision af Militiae-BoställsCassans
Räkenskaper för Ar 182G.
(U-A.1
M ilitias-Boställs-Cassans Räkenskaper för år 1826,
som af K. KammarRätten utan anmärkning blifvit reviderad
, hafva af Utskottet undergått ytterligare
granskning och får Utskottet, i följd deraf, vördsamt
anmäla, att enligt i8a5 års bokslut Cassans fordringar
uppgingo till en summa af. . . . R:dr 4If>86i:33. 10.
hvarifrån afdrages skulden • 1,925: 5. 3.
Återstående fnrdringsbeloppet 4°9'036: 28. 7.
Årets Inkomster af Reser ve, Räntor,
Säterifrihet, Auctions- och InteresseMedel
med flere andre smärre inkomster
bestiga sig till R:dr 38,35o: 24. 9.
Hvaremot Utgiften
Nybyggnaden R:dr 3,202: 18. 8.
Reparationer  527: 8. 8.
Aflöningar 7,602:17. 7.
Inqvarterings-penningar . . g,5n:22. 2.
Förskjutne, redoviste NybyggnadsMedel
som af
skrifvas
3,t5o:. - -
Bevillning å ullånte Capital 648:17. g.
Diverse omkostnader . . . 1. u.
28,880: 39. g,
Tills. B:co R:dr 28,880.3g. g.
Utgående Balancerne uti 1826 års HufvudBok be-
slå af följande summor nemi.
Diverse Förskotter , . . R:dr
51:
36.
Förskjutne oredoviste Nybyggnadsme-
del
11,932:
3.
3.
D:o Reparations Medel
897: 3o.
—
Utlånte Capitaler
362,714:
13.
3.
Obetalte Räntor . • . . •
9,i°3:
3i.
1 r.
Till afskrifning anmälte Balaneer . .
5,293:
11.
4-
På indrifning beroende Poster ....
s°
'cc
0
c
37.
9-
Behållning uti R. St;rs Bank
12,460:
13.
10.
R:dr
42 i,253:
33:
4-
Cassans skulder äro under samma tid nedsatte
1,847:
■9-
9-
Räkenskaperne utvisa således att Cassan under
årets lopp förökat sitt Capital med R:dr 9,469: 33. —*
hvilken förökning dock varit en följd deraf att icke
hela NybyggnadsAnslaget för året blifvit användt,
samt äfven till någon del af ett högre Mai kegångspris
för samma år.
Vid Räkenskaperne, sorn med ordning och redighet,
efter antaget Bokföringssätt äro förde, har ingen
anmärkning ägt rum. Cassans Doeumenter och
SäkerhelsHandlingar hafva blifvit inventerade af Utskottet,
som dervid funnit Cassans säkerhet iakttagen
och bevarad; och får Utskottet i öfrigt med anledning
af hvad 1827 års Revisorer i afseende å 3:ne Lån anmält,
upplysa att det ena af dessa eller Major Lindecronas
Län innevarande år blifvit till fullo inbetald,
och att de öfrige begge genom sucessiva inbeUlnin
-
38o Stats-Utskottcts
gar ingå till Cassan. Sluteligen får Utskottet åberopa
sin hemställan uti Betänkandet N,*o 62, om Kådig
föreskrift lill KrigsGollegium , att de afskrifningar,
hvilka af K. M:t i Nåder bifallas, upptagas uti Räkenskaperne
för det år då de blifva i Nåder beviljade.
Den 3 Octoher 182g.
N:o 285-
' •' N
Memorial, ang:de förrättad Revision af Wadstena
KrigsmanshusCassas Räkenskaper för
år 1825, (U.-A.)
Wadstena Krigsmansbus-Cassas HufvudBok med Räkenskaper
för år 1825 äro af K. KammarRätten granskade
och lämnade utan anmärkning; de utvisa att
Cassans tillgångar och fordringar vid Årets början utgjorde
R:dr 888,843: 18. 4>
hvarifrån dock afgår skulden ... „ 883: i3. 1,
Så att Netto-behållningen var . . R:dr 887,960: 5. 3,
Cassans inkomster för året hafva utgjorts, af de
så kallade äldre Centonal . 23,780: —.10.
Avancements-penningar . . 5,544: 27. g.
Inskrifnings dito  274.' 28. —
Afskeds dito
a5; 16. —.
Rusthålls-afgifter . 17,208:23. 7,
Procent af Gåfvor ochPen
sioner
382: 10. 6.
BotesMedel
828.
Transport 48,040; 10. 8,
Betänkande n , N:o a83. 381
Transport 48,o43: io. 8.
Bänta a utlånte Gapitaler 45,112: 9- 5.
HemmansRäntor efterKro
no-värde
3,88g: ig. 7.
Skillnaden efter Marke
gångspris
18,743: 24- 8.
Fyrationde Spanmål. , , , 5,i73:3o. 4*
ArmbösseMedei  5: a3.—g.
Donerade Medel  i,666: 32. —
Nyare Inkomster:
Centonal  g,o45:45. n.
Afgift af Ecclesiastik Statens
bevillning  i,o53: 7. 4.
D:o af Diverse värdigbeter 310:
Afgifter af Fastighetsköp . i3,6go: 2. •—
D:o för Skatte- köp- och
besittnings-rätt å Kronans
Hemman ...... 3gy: 5. 7.
Dito af Burskap  6r2:i2.— 25,Io8: 24. lOy
Extraordinarie uppbörd  i65:2t. 5. •
AnmärkningsMedel
i,i23: 16. 8.
Tillsammans R:dr i4g,o3i:2o. 7.
Årets Utgifter hafva utgjordt:
Lefverering till Arme'ens PensionsCassa
........... 4^?®9^* 32. I.
Gratialisten underhåll. . . 65,g66: 3o. —
Löner
5,486: 4i- 4-
Transport ng,552: 7. 5.
382
Stats - Utsko t- tets
Transport 119,552: 7. 5.
Pensioner lill Civile Em
bets-
och Tjenstemän . . 1,5(51: 26. —
Dito till Afskedade Mili
tairer
700: 32. —
Till K. M:ts Nådiga Disposition
afsatte Medel . . . i,5io:
Pensioner af de för Kgl.
Krigs-Collegium afsatte
Medel  57.
Remisslage, Provision med
mera  5,765:24.11.
Procent å Gratialist-under
-
Afskrifningar, Afkortningar och Restitu
-
Och befunnos vid Årets slut , Cassans fordringar
Sa att Cassans behållning uppgick till Rd. 905,06a: 3o. 4.
Utvisande en för året ökad Capital-behållning af R:dr
17,908: 25.
Utskottet, som inventerat Cassans Documcnter och
säkerlietshandlingar bar dervid icke funnit någon anledning
till anmärkning, äfvensom Utskottet erfarit att
Räkenskaperne, Piedovisningen och liela förvaltningen
med ordning och noggranhet blifvit förde och handJagde;
åberopande i. öfrigt Utskottet dess Utlåtande
hållsMedel
tioner
. . . . i,313: 21. 8.
R:dr i3i,i22: 43. 6.
vara
R:dr 907,050:23.11.
hvarifrån afgår skulden till ett belopp af 1,181: 4r- 7-
Betänkande!), N:o 283, 284. 383
N:o 62, angående underd. anliållan lios K. M:t, om
Nådig föreskrift, att de afskrifningar, hvilka i Nåder
Bifallas, måtte i Räkenskaperne upptagas under detår,
då K. M:t derom meddelar sitt Nådiga Beslut. Den
3 October 182g.
N:o 284.
Utlåtande, i anledning af erhållen åter-remiss
å Betänkandet N:o 216, angående verkställd
granskning af redogörelsen öfver 2:ne Krutförsä
1 j ni ngsExpedi tioner. (I.-A-)
Vid Utskottets berörde Betänkande, deruti Utskottet
, jemte berättelse om de till Amerika och Medelhafvet
verkställde Krutförsäljnings - expeditioner ,
tillika tillstyrkt den underd. anhållan å R. St:rs sida,
att Krutförsäljning utom landet må helt och hållet
Öfverlennäs till den enskilta speculationen och att
priset å Krut vid inrikes försäljning måtte, till uppmuntran
för handeln och näringarne , i den mån K.
M:t funne sådant nödigt, nedsättas, hafva anmärkningar
hos H. R. o. A. samt H.BondeStåndet blifvit gjorda,
hvilka föranledt till frågans återremitterande, hvarjemte,
inom V. BorgarcStåndet j som bifallit Betänkandet,
Hr CommarceRådet Cronius väckt ny motion i
amuel, till aldeles enahanda syftning och innehåll
med det anförande Hr Grefve Gyldenstolpe , Anton
Gabrielj afgifvit till H. R. o. A.*s ProtocoIJ.
Förra delen af Utskottets tillstyrkande i Betänkandet
N:o 216, eller att Krutförsäljningen utom lan
-
384 Stats-Utskottets
det ina helt och hållit öfverlemnas till den enskilla speculationen,
liar inom samt). RiksStånden blifvit bifallen,
men deremot tillstyrkandet af Krutprisets nedsättande
varit föremål för de gjorda anmärkningarne. Till redovisande
så väl för dessa som för innehållet af Hr
Cronii motion, anser Utskottet tillfyllest att här uppgifva
de skäl, Hr Grefve Gyldenstolpe emot nämnde
tillstyrkande anfört; dessa äro;
j;o Att Krutförsäljningsmedlen utgöra en till bestämdt
belopp påräknad StatsVerkets inkomst-titel,
hvilken genom ytterligare nedsättning skulle kunna
undergå betydlig förminskning och således directe, åtminstone
till nästa Riksdag, öka behofvet af extra-ordinarie
skattebidrag;
2:0 Att, då Statens omkostnader för Krut- och
Salpeter-tillverkningen utgå genom allmänna Skattebidrag,
hvarje nedsättning i försäljnigspriset blir en
fördel som endast tillfaller förbrukaren på bekostnad
af öfrige skattskyldige medborgare;
3:o Att dä nästan ingen inrikes handel drifves
med Krut, en nedsättning ”till uppmuntran för handeln”
endast skulle komma exporteuren till godo och
bereda honom en obillig vinst;
4:o Att, då Bergshandteringen ensam årligen förbrukade
omkring 2000 Centner, men deremot alla öfriga
näringar tillsammans blott 1000, en nedsättning
i Krutets pris hufvudsakligen och nästan uteslutande
blefve förmånlig för Bruksegare och deras yrke, hvilket
visserligen ej är den af Sveriges näringar, soln
behöfver det mästa understöd; samt
Bctänkanden, N:o 284. 385
5:o Att Krutpriset i Sverige, oagtadt den motiopolicerade
tillverkningen , ingalunda uppgår till Krutets
verkliga välde då det för närvarande säljes för
nästan samma pris, som den i Krutet ingående Salpeter
skulle ensam kosta om den vore tillåten till införsel
mot måttlig tull; men att deremot detta pris
med öfver 75 procent understiger hvad Krutet verkligen
kostar samt att således en ytterligare nedsättning
ej är för de consumerande af billighet påkallad,
utan skulle blott ytterligare öka de förluster som redan
vid denna handel drabba Staten.
Dessa skäl, dem Hr Grefve Gyldenstolpe uti sitt anförande
närmare utvecklat och med calculationer, hemtade
ur Itäkenskaperne öfver Krut-tillverkningen och
försäljningen i Kiket, ytterligare styrkt, har Utskottet
j öfvervägande tagit, men under närvarande förhållanden,
då K. M:t och Kronan, i följd af de med Krutbruken
gällande Contracter, är skyldig inlösa det Krut
som tillverkas, och hvarigenom skulle kunna hända
att den förlust, som genom ytterligare nedsättning,
dä sådan påkallades, för Kronan uppkomme, blefve
vida mindre än den Kronan linge vidkännnas genom
nya Magazinsrums anskaffande för den årligen ingående,
Kronans behof vida öfverstigande Krulqvantileten
och Krutpartiernes förskämning genom ett längre förvarande,
kan Utskottet icke frångå dess förra tillstyrkan, äfven
i afseende på Krutprisets möjliga nedsättning,
helst sådant icke blifvit tillstyrkt i allmänhet, utan
386 Sta ts-Utskottets
endast da omständigheterna kunna det påkalla och
K. M:t pröfvar sådant nödvändigt.
Då likväl Utskottet i så måtto instämmer med
livad Hr Grefve Gyldenstolpe och Ur Cronius yttrat,
som att önskligt vore, det Kronans förlust på Kruttillverkningen
måtte kunna förminskas om ej upphöra,
tillstyrker Utskottet det tillägg i den underd. skrifvelsen,
att, då Contracten med Krutbruksägare skola förnyas,
skyldigheten å Kronans sida att inlösa det
tillverkade Krutet må, i möjligaste måtto inskränkas
i förhållande till Kronans behof af denna vara,
och att i sådant afseende äfven må begagnas den
utväg att, i stället för Krut, upplägga Salpeter,
helst, med erforderlig tillgång på denna för Kruttillverkningen
hufvudsakliga beståndsdel, Kronans
förseende med Krut, vid infallande behof, utan
svårighet lärer låta sig verkställa. Den 3 Oetober
1819.
N:o 285-
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Utskottets Betänkande N:o 208 angående
f. d. Allmänna Mugazinslnrättningens förvaltning
och utredning. (I-A.)
De inom 11. R. o. A. yttrade anmärkningar mot berörde
Betänkande och hvilka föranledt detsammas
återremitterande kunna sammanfallas uli följande puno
ter, nämligen, af Friherre Anckar swärd, C. //..-
Betänkanden, N:o 285. 387
1:0 Att den i förra Betänkandet pag. 3o3 omnämda
afskrifningsfråga för Elfsborgs Län bordt, icke såsom
Utskottet tillstyrkt, lemnäs utan åtgärd, utan föranleda
till en underd. framställning till K. M:t;
2:0 Alt förhållandet med de vid 1823 års Riksdag
af R. Stlr mot f. d. Allmänna MagazinsDireclionen
väckte 10 anmärkningar, hvilka, till följd af K. M:ts
beslut, fått förfalla, likaledes bordt blifva föremål för
underd. skrifvelse till K. M:t och Utskottet icke inskränka
sin åtgärd till en anmälan af förhållandet hos
Constitutions-Utskottet;
3:o Att mera uppmärksamhet bordt fästas dervid
att icke utredningen, efter 182.3 års R. Stms uttryckliga
begäran , genast blifvit öfverlåten åt K.
StalsContoret utan först en serskild Styrelse dertill
förordnad ;
4:o Att förhållandet med Magazinslnrättningens
fordringar i Finland bordt närmare utredas, till bedömande
huruvida den högst betydliga minskning i
det balancerade fordringsbeloppet, som genom tractaten
för Inrättningen uppkommit, kan nöjaktigt förklaras;
5:o
Att närmare utredning måtte gifvas rörande
de år 1826 verkställde försäljningar af Spanmål, hvaribland
exempelvis utmärkts försäijningarne i Skåne
öch Westmanland;
6:0 Att Utskottet måtte noggrannare undersöka
anledningarne, hvarför Redogörelsen för Creditivmedlen
icke ännu, efter 3:ne års förlopp är fulländad;
7:0 Alt icke', enligt Utskottets hemställan, afskrif
-
388 Stats-U tskottets
ningen af äldre Balanceposter må få ankomma på K.
M:ts Nådiga förordnande, utan för deras afförande ur
Räkenskaperne jemväl erfordras R. St:rs medgifvande;
8:0 Att det afslag som blifvit meddeldt å 1837
års Revisorers begäran om delfående af redogörelsea
för Creditivmedlen, bordt föranleda till någon åtgärd
å Utskottets sida, helst R. Stir vid Creditivets anslående
såsom vilkor fästat rättigheten för deras Revisorer,
att af Räkenskaperna rörande detsammas användande
undfå kännedom.
Af Hr Cederschöld; P. G..-
9:0 Att förhållandet med Spanmålsförsäljningarne
år 1816 varit besynnerligt, serdeles i Skaraborgs Län
der Kornet i Junii nämnde år sålts för 4 R:dr 32 sk.,
ehuru gångbara priset varit vida deröfver,
Samt af Hr v. Qvanten j C..4
10:0 Att, utom nyssnämnde omständighet,.! hvilken
Hr v. Qvanten delade lika åsigt med Hr Cederschöld,
Utskottet icke upplyst huruvida den för Silf—
veruppköp påräknade En million Ridr eller Creditivsumman
verkligen kunde utgå.
Enligt till Utskottet ankomna Protocolls-Utdrag
bar Utskottets ofvanberörde Betänkande N:o 208 blifvit
bifallet af Högv. PresteStåndet och af Väilofl. IJorgareStandet
d. i4 sisth Augusti samt af Hederv. BondeStåndet'd.
17 i samma månad. — Af sådan anledning
och med tillämpning af 69 §. Riksdagsordningen anser
Utskottet de i 1, 2, 3, 7:de och 8:de punkterna
gjorda anmärkningar icke föranleda till något ytterli
-
Betänkanden, N:o 280. 389
gare yttrande. Deremot och då de öfriga anmärkningspunkterna
egentligast afse en fullständigare utredning
af vissa uppgifna förhållanden, får Utskottet,
upplysningsvis, vördsamt anföra följande.
Hvad först angår de år 1826 verkställda försäljningar
af Magasinslnrättningens Spamnålsbehållningar,
så har Utskottet grundat sitt derom i förra Betänkandet
gifna omdöme på en med fullständighet och noggranhet
verkställd undersökning. Men Utskottet har
ansett hvarken lämpligt eller nödigt att Bilägga de
uppgjorda utredningarne, såsom varande af mycken
vidlyftighet, och blott ämnade att lemna Utskottet en
erforderlig öfversigt af denna del af förvaltningen och
derigenom sätta Utskottet i tillfälle att deröfver fälla
ett bestämdt omdöme. Genom jemforelsen emellan försäljningsprisen,
de i orten vid försäljningstillfället gängse
samt det fastställda Markegångspriset i hvarje Län,
har Utskottet kommit till det i förra Betänkandet pag.
323 uppgifna resultat. Beträffande åter de nu serskildt
utmärkte försäljningarne i Westmanland, Skåne och
Skaraborgs Län, så har förhållandet med dem icke
undfallit Utskottets uppmärksamhet, helst densamma
blifvit ytterligare fästad derpå genom en hos Utskottet
gjord serskild framställning; men Utskottet har icke
funnit försäljningarne i de 2tne förstnämnda Länen föranleda
till någon anmärkning, hvadan Utskottet icke
heller ansett skäl för handen att serskilt utmärka dessa.
— Äfven nu tror Utskottet vara öfverflödigt att ingå
i någon detaljerad framställning huru vid dessa tillfällen
tillgått af den skriftvexling som förts emellan
3go Stats-Utskottets
Mngasins-Utrednings-Styrelsen och vederbörande i orterne
in. ra., helst under discnssionen hos Höglofl. Ridd.
och Adeln, upplysningar blifvit meddeldte af Friherre
af Nordin , C. J., såsom f. d. Chef vid UtredningsStyrelsen,
rörande försäljningarne i Skåne, och af Friherre
Ridderstolpe, F., i afseende på den fiån KronoMagasinet
i Westerås försålda Spanmål i början afår 1826,
och hvilka uppgifter öfverensstämma med de handlingar
Utskottet fått sig tillställde.
Deremot har Utskottet redan omnämnt förhållandet
med försäljningarne i Skaraborgs Län uti det återremitterade
Betänkandet. Att utöfver hvad deri blifvit
yttradt, vidröra det missförstånd som synes hafva
ägt rum emellan vederbörande, har Utskottet ansett
och anser mindre lämpligt, sedan K. M:t, enligt hvad
Betänkandet innehåller, deröfver meddelat nådigt beslut,
hälst Utskottets opinion i anledning af berörde
förhållande äfven blifvit i förra Betänkandet pag. 327
uttryckt.
I afseende på långsamheten med Creditiv-redogörelsens
upprättande och orsakerne dertill, kan Utskottet
icke meddela andre eller flera upplysningar än sorn
redan i förra Betänkandet pag. 336 äro uppgifna och
hvilka, under Discussionen i ämnet ytterligare upprepade
af Hr Grefve Adelsvärd, E. R., i Utskottets
tanka innebära antagliga skäl för det anmärkta dröjsmålet.
Såsom svar å Hr von Q vantens fråga, huruvida
den för Silfver-inköp påräknade Million vore disponibel,
Betänkanden, N:o 285, 286. 3gi
bel, får Utskottet hänvisa till de vid förra Betänkandet
fogade Calculer, utvisande ej mindre det å Creditiv-rakninge»
insatta contanta belopp, utan äfven hvad
af Magasinslnrättningens tillgångar kan anses dels genast
dels inom en kortare tid disponibelt.
Hvad slutligen angår Friherre Anckarswärds begäran
om närmare utredning, huru Magasinslnrättningens
i Finland ägande fordringar kommit att så betydligen
nedsättas, åberopar Utskottet K. M:ts JNad.
Skrifvelse till It. Sttr d. 19 Nov. 1828, rörande fördelningen
af den .från Ryssland influtna summa till
ersättning för Svenska Kronans samtlige fordringar i
Finland. Den 3 October 1829.
N:o 286.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att
granskningen af 1837 års afslutade Räkenskaper
för Statsverket borde af StatsUtskottet
verkställas. (I.-A.)
G enom Remiss den 29 December sistlidet år har H.
B. o. A. till Utskottets besvarande öfverlemnat ett af
Ilr Friherre Anckar swärd , Carl Henricafgifvet anförande,
hvari han fästat Utskottets uppmärksamhet
på den fördel, som af ofvannämnde Räkenskapers reviderande
af Utskottet , jemte KonungaBrefvens och
Protocollernes läsning intill närvarande tid skulle uppstå,
genom Revisionernes deraf uppkommande närmare
4 B. 26
3 ga Stats-Ut skottets
förflyttning intill den tid, som möjligen lunde komma
under granskning. Varandes samma motion åtföljd af
ett yttrande i ämnet af Hr Grefve Adelsvärd, Eric
Reinhold, som ansett, att, om med ifrågavarande
framställning åsyftades något mera, än den K. KainmarRätten
egentligen tillhörande partiella granskning,
eller tillika en öfversigt af det hela af StatsVerks-förvaltningen
för ofvanberörde år, samma års RiksITufvudbok
derförinnan borde vara afslutad, på det den
ifrågakomne granskningen måtte i sin fullständighet
kunna för sig gå; och berodde det i öfrigt på StatsUtskottet,
som, enligt 3o §. i Mom. Riksdagsordningen
, ägde tillgång till alla StatsVerkets Räkenskaper
och Handlingar, huruvida , beträffande läsningen af
KonungaBref och Protocoller intill närvarande tid,
en revision af sådane Handlingar, hvilka i anseende
till tiden ej ginge i bredd med Revisionen af de afslutade
Räkenskaperne, kunde anses ändamålsenlig.
Utskottbt får upplysa, att RiksHufvudboken för
är 1827 visserligen ifrån September månad varit tillgänglig
för Utskottet; men som alla öfrige för StatsMedel
redovisande Verks räkenskaper, såsom utgörande
Verilicationer till RiksHufvudboken, tillika böra öfverses,
så vida en fullständig granskning af Statsförvaltningen
äfven för det ifrågakomne året skulle verkställas,
hvilket likväl den återstående tiden för Riksdagens
fortfarande, i anseende till öfrige ännu oafslutade
ärender icke synes medgifva; altså har Utskottet
enär läsningen af K. Bref och Protocoller för en tid,
hvars räkenskaper icke tillika granskas, icke uppfyl
-
Betänka nelen, N:o 28G, 287. 3g3
Jer ändamålet af en ordentlig undersökning i förevarande
afseende, ansett sig
icke böra tillstyrka bifall till Ur Friherre Anckarsvärds
ofva oberörde motion, hvilken af anförde skäl
Utskottet tror böra förfalla. Den 3 October 182g.
N:o 287-  Ullåtancle, i anledning af väckt motion om
rättighet för Hemmansägare i Herjeådalen
lill Skatteköp af visse KronoFisken.
(I.-A.)
Uti ett ifrån H. BondeStåndet till Usskottet remitteradl
anförande bar RiksdagsFullmäktigen Eric Andersson
Bång anmält, att sedan år 1822 med ätski 1 lige
i Herjeådalen befintelige smärre Kronofiskeri af K.
M:ts Befallningshafvande i Orten vidtagits den åtgärd,
att de förauetionerats på vissa år till den mestbjudande,
bade under sådane omständigheter och för alt
undgå vidare tällan någre Hemmansägare sökt att fa
köpa det af elem under arrende inropade Fiske till
Skatte, men hvilken ansökan, i stället att befordras,
K. M:ts Befthde ex incommunicato afslagit, på den
grund att 77 §. RegeringsFormen skulle förbjuda allt
skatteköp af ifrågavarande lägenheter; oell då åberopade
§ af RegeringsFormen ingalunda lade något
hinder för sådane skatteköp, utan allenast stadgade,
att KronoFisken och andre nämnde lagenheter ej må
af Konungen, utan R. Sttrs samtycke, genom försäljning
Kronan afhändas, har Motionären anhållit om
3g4 Stats-Utskottets
R. St:rs bifall dertill, att alla omförmäldte vid Hemmanens
Land och Strand inom Härjeådalen belägne
för K. M:t och Kronan allt för obetydliga, men för
innehafvarne omistlige, Fisken måtte få till Skatte lösas,
på de grunder K. KammarCollegii CirculaireBref
den 22 Sept. 1802 utstakade.
Genom berörde CircuIaireBref är redan föreskrifvet,
att, i anseende till den underdåniga anmälan hos
K. M:t som åligger K. KammarColIegium hvarje gång
skatteköp sökes å smärre KronoFisken, Landshöfdingarne,
vid inkommande dylika ansökningar, böra på
stället noga undersöka Fiskenas beskaffenhet och huruvida
sådane omständigheter sig förete, som kunna
föranleda till någon större förmån för Kronan, än
den derå satta årliga räntan, i fall Fisket förblifver
-under Kronans disposition och ställes under Arrende,
samt att derefter, och sedan äfven den vid
Skatteköp påbudna Kungörelsen i Orten föregått,
samma undersökning, jemte Skatteköps-handlingarne,
må, med Landshöfdingens utlåtande, till K. KammarColIegium
insändas.
Och som, i fall af någre häremot stridande åtgärder
å K. M:ts Befallningshafvondes sida, det är vederbörande
Skatteköpssökande öppet, att å vederbörlig
ort söka den rättelse, i afseende på behandlingen
af ifrågakomne ärender, som med ofvanberörde Stadgande
öfverensstämmer; så anser Utskottet
någon åtgärd af R. St:r, i anledning af RiksdagsFullmägtigen
Bångs ofvannämnda Motion, icke vara
att vidtaga. Den 3 Oct. 1829.
Betänkan den, N:o 288. 3g5
N:o 288-
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o i65, rörande
fördelningen af de genom en med Kejserlige
Ryska Regeringen afslutad LiqvidationsConvention
influtne medel. (i.-A.)
Berörde Betänkande, som blifvit bifallet af Vällofl.
BorgareSlåndetden 16, och af Hederv. BondeStändet
den 17 sistl. Julii, är vordet återremitteradt den g i
samma månad ifrån Högv. PresteStändet samt den 19
nasti. Augusti från Uöglofl. Ridd. och Adeln.
Ibland de omständigheter som föranledt återremissen
har Utskottet ansett sig böra till besvarande
först upptaga den hos Ridd. och Adeln af Hr Friherre
Anckarsvärd^ Carl Henricj gjorda framställning, hvarom
sig förenat Hr Rosenqvist af Akershult att en mera
utvecklad anmälan af sjelfva liqviden med Ryska Regeringen
bordt från Utskottets sida äga rum.
Hr Friherren har anfört, att, då här vore fråga
om fordringsanspråk, som blifvit anmälda till ett belopp
af omkring En million R:dr eller något derutöfver,
R. St:r icke fullgjorde deras åliggande, att hålla
hand öfver iakttagandet af Rikets sannskyldiga nytta,
med mindre de infordrade upplysning, huru desse fordringsanspråk
kunnat nedsjunka till beloppet af i5o,ooo
R:dr, — ett resultat, som ej annorlunda än i qvittningsväg
kunnat uppkomma, ehuru det vore svårt att Unna,
att molfordringar på Finska sidan till ett sådant
3<j6 Stats-Utskottets
belopp kunnat äga ruin; livadan Utskottet borde noga
utveckla grnnderne lör berörde qvittning oell skälen
för fordringarnes så bclvdliga nedsättning.
K. M:ts Nådiga Skrifvelse till R. St:r lili ifrågavarande
ämne (serskildt tryckt i irsta Sami. al 'Hillänget
till RiksSlåndens Protoeoller under N:o 16) hvilken
upplager, sid. .35 med 5g, en specification på alla
de å Svenska silian reclamerade fordringsposter jemte
de Allm. Verk och Inrättningar, för hvilka anspråken
blifvit väckta, upplyser äfvenledes förhållandet i afseende
på de fordringar hos Svenska Kronan, sorn å
Finska sidan blifvit anmäldte och till hvilkas utridande
en serskild LiqvidationsrCommission i Åbo förordnades.
Desse senare, i början framstäldta till ett vida
större belopp, uppgåfvos sedermera till en Summa af
302,457 R:dr 12 sk. 1 r. B:co, beslående i Finska U11-  dersålares fordringar dels för verkställda men obetalile
Transporter och Förskott åt Svenska Armeen under
sista Kriget, dels ock från äldre tider hos Svenska
Kronan intiestående medel in. m.; hvarförutan äfven
reclamerades lör f. d. Finska Armeens räkning
fdel af Svenska Armcens PensionsCassas CapitalFond.
Af högstberörde Nåd. Skrifvelse inhemtas vidare,
sid. 4°; > hvad mohn Kejserlige Ryska Regeringen ansåg
Svenska fordringsanspråken ersättningsgillde och
kunna till Fredrikshamska Traclalens bestämda inneliåll
hänföras, samt huru, efter de långvariga underliandlingarne,
Sverige sluleligen tillerkändes den nu
erhållne Summan, 100,000 R:dr, i stallet iöi del bc
-
Betan kan den, N:o 288. 397
lopp af 134,057: 9. g., hvarföre ersättning i början med
någon sannolikhet syntes vara att påräkna.
Innehållet af Fredrikshamska Tractaten, så vidt
den ägt afseende på ifrågavarande liqvid, är jemväl i
K. M:ts Nåd. Skrifvelse omnämndt.
Och anser Utskottet väl således nu, lika litet,
som då dess förra Utlåtande afgafs, någon vidare utredning,
äu den K. Rl:ts Nådiga Skrifvelse upptager,
i frågan 0111 liqviden med Ryska Regeringen, grunderne
för den skedde qvittningen och orsaken lill de
Svenska fordringarnes så betydliga nedsättning, erforderlig;
Men till närmare upplysning om lydelsen af
den åberopade i3 Art. af Fredrikshamns-Tractalen,
varder dock densamma här ordagrant införd:
A r t. XIII.
”Genast efter skedd utvexling af denna Tractals
”Ratificalioncr> skola de höga Contraherande Delarne
”låta upphäfva all Seqvcstre som blifvit laggd på bå”da
Ländernas respective Invånares egendomar, for”dringar
och inkomster, samt på dervarande Allmänna
”Inrättningar. De förbinda sig, att betala allt hvad
”de kunna vara skyldige för penningar till dem låna”de,
af närande enskilta personer, och Allmänna Inrättningar
och alt godtgöra eller ersätta alla lill deras
förmon ställde räntor på någon af de höga Gon"tralien
terne.
”Utslag i alla reclamationsmål .emellan de båda
”höga Contraherande Delarnes Undersåtare, i afseen
-
398 Stats-Utskottets
"de på fordringar, egendom elier andre rättigheter,
"som, enligt vedertaget bruk och Folkrätten, böra vid
"inträffad fred åter upptagas, skall tillböra veder borrande
Domstolar, och den skyndsammaste och mäst
"opartiska rättvisa vederfaras de personer, som i detta
"ändamål behöfva Domstolarne anlita."
Hr Friherre Artckarsward samt Hr Rosenqvist af
Akershult hafva, angående Anticipationen på räntan
af de erhållne i5o,ooo K:dr och medlens ställande under
annan förvaltning, än Statens vanlige Penningeförvaltande
Verk, trott, att då denna åtgärd icke ansetts
föranleda till anmärkning emot Konungens rådgifvare,
den åtminstone bordt gifva Utskottet anledning
att föreslå en underd. Skrifvelse till K. M:t, med
anhållan, att framdeles, vid händelser af samma art,
eller då någon opåräknad inkomst tillllyter Staten,
medlen må i vanlig väg förvaltas och inga antieipationer
derå äga ram.
I afseende härpå åberopar Utskottet de i förra
Betänkandet anförda skäl, hvarföre Utskottet funnit
någon vidare åtgärd, i anledning af denna K. M:ts
disposition, än en anmälan till R. SUr om förhållandet,
icke böra äga ram.
Emot Utskottets tillstyrkande, att, af de ioiltitne
medlen, ersättning till Stockholms Stora Barnhus, för
förlorade inkomster ifrån Finland, bör utgå med blott
5,8g3 R:dr 37 sk. B:eo, i stället för den Summa af
5i,86g R:dr 34 sk. 8 r., K. M:t ansett berörde Inrättning
i sådant hänseende tillkomma, hafva flerfalldige
anmärkningar blifvit gjorda.
Betänkanden, N:o 288. 399
Ilos Ridd. och Adeln är af Hr Friherre af Nordin,
Carl Johan, härutinnan anfördt:
att Stora Barnhusets rätt till ersättning för omförmäldte
förlust grundade sig på Drottning Christinas
Bref år 1637, i hvilket den Inrättningen tillaggde
Tionde-Spanmål för evärldeliga tider tillerkänts Stockholms
Stad, för att derigenom kunna uppfostra fattige
barn, och, till följd hvaraf, vid alla sedermera
företagne indragningar, äfven i Carl XI:s tid, fråga
aldrig uppstått att skilja denna inkomst ifrån Barnhuset;
att den ersättning R. St:r år i8t5 lemnade Barnhuset
i kortstemplings-afgiften icke var ensamt för
förlusten af Tionde-Spanmålen, ulan äfven för den
andel i Convoij- och Tull-afgifler sorn för Barnhuset
gingo förlorade;
att enär, den Summa, som ifrån Finland influtit,
blifvit lemnad till ersättning åt vissa Allm. Inrättningen-
för förlorade inkomster ; B. St:r också borde pröfva,
hvilkas rätt det vore att erhålla denna ersättning;
att härvid icke någons rätt vore så klar, som
Stora Barnhusets, då i3 Art. af Fredricshamns-Tractaten
af år 1809 stadgade, att alla räntor till Allmänna
Inrättningar skulle godtgöras; hvarförutan linder
JVoteväxlingen i ämnet, på grund af gjord framställning
alt bland Svenska Fordringarne afseende förnämligast
borde göras på dera som tillhörde Barmhertighets-Inrättningar,
bland hvilka Barnhusets stod i främsta
rummet, Ryska Regeringen skall medgifvit att betala
den runda Summan af i5o,ooo R:dr;
^oo Stats-Utskottets
alt, genom det att Administrativa Makten gjort
framställning, att ifrågavarande ersättning borde utgå,
Administrativa Makten jemväl ansett förhållandet vara
tydligt och klart; hvadan, med afseende jemväl derpå
alt Stora Barnhusinrättningen sträckte sin verksamhet
äfven utom hufvudstaden, det icke vore rättvist,
att afskära dess ostridiga rätt att erhålla de medel som
till dess underhållande fordrades.
Varandes delta omdöme deladt af Hans Exc. Hr
Grefve Lövenhjelm3 Carl Axelj samt Hr Cederschöld j,
Pehr Gastaf.
Och är inom H. PresteStändet i denna fråga vidare
andragit:
af Hr Biskop TVallin: Att Barnhusets fordran i
detta hänseende destohäldre borde till dess af K. M:t
upptagne rättmätiga belopp utgå, som R. St:r, då de år iSi5
beslöto en ersättnipg derföre, gillat samma fordran;
att vid det förhållande, som visat sig, att den
lemnade ersättningen i Kortstemplings-afgiften årligen
aftagit, ett medium af förflutna årens inkomst deraf
ej rättvisligen kunde tagas till grund för beräkningen
af denna ersättning, utan borde nu mera Kortstemplingsmedlen,
hvilka icke kunde anses för annat än ett
förskott, återgå, sedan tillgång erhållits till fullt skadestånd
för Fordringagaren; samt
att i öfrigt Barnhuset icke kunde uppfylla dess
ändamål, att vara icke blott för hufvudstaden utan
hela Fäderneslandet en gagnelig och nyttig Inrättning,
örn dess påräknade inkomster inskränktes; derföre llr
Biskopen yrkat, att denna Inrättning måtte njuta er
-
Betan k anden, N:o 288. 4°'
saltning för sine förlorade inkomster ifrån Finland, i
likhet med livad K. M:t i Nåder föreslagit.
I hvilket yrkande med Hr Biskoppen många af
det Ilögv. Ståndets Ledamöter sig förenat.
Och har Hr Presidenten Poppius yrkat förevarande
frågas behandlande ur den synpunct, att enär
Stora Barnhuset vore en Inrättning af Staten, någon
annan grund för dess delaktighet uti Statens tillfälliga
eller ständiga tillgångar icke borde gifvas, än dess helio!
för sitt bestånd i öfverensstämmelse med det ändamål
Staten afsåge med sjelfva Inrättningen.
Utskottet har af Drottning Christinas DonationsBrcf
den 24 Mars 1637 väl inhemtat: att till det i Stockholm
då inrättade Barnhus blifvit föräradt och skänkt, ibland
annat, ”af allehanda SädesTionde som uti alia Kyr"koherbergen
i Svea Riket och halfparten af StorFur"stendöinet
Finland inkomme, hvar Fyrationde Tunna,
”eller af hvar Tionde Tunna cn half Spann;” men
Utskottet har häraf funnit destomlndre anledning att
frångå dess i denna fråga förut yttrade öfvertygelse,
alt denna förmon ifrån Finland bör anses, genom Finlands
skiljande från Svenska Kronan, hafva med Fonden,
hvaraf den tilldelades, gått förlorad, som, af de
öfrige Inrättningar, hvilka under Undei handlingarne
med Ryska Regeringen, jemte Barnhuset, ansetts företrädesvis
böra njuta godtgörelse för sine fordringar,
Allmänna. Magazinslnrättningen för hela dess fordringsbelopp,
uppgående till öfver en half million Riksdaler,
icke tillerkänts af den influtne ersättningssumman
mera än /|8,710: 10. 4-> och Krigsmanshuset, för hvil
-
4oa Stats-Utskottets
^ ket yrkats ersättning äfven för beräknade Capitalvärdet
af dess förlorade räntor, 3o,ooo R:dr, blott fatt i
ett för allt 2,479 ® r:st., hvilka efter krigetfun
nits
oguldne; och i likhet med detta förhållande har
Utskottet äfven trott, att Allmänna Barnhuset för sia
pretention borde godtgöras.
Det förekommer dessutom i afseende på nämnde
Inrättnings inkomster, i följd af det åberopade K. Brefvet
af Drottning Christina, att ifrån Provincerne Skåne,
Halland och Blekinge, som den tiden Donationen
gjordes icke tillhörde Svenska Kronan, Inrättningen
äfven uppbär g^tdelen af all KronoTionde, hvarigenom
Barnhuset redan uti långliga tider bekommit en större
inkomst, än hvad vid Gåfvobrefvets meddelande blifvit
beräknadt.'
Om än Stora Barnhuset, hvilket efter hvad upplyst
blifvit enligt Stadganderne egenteligen är bestämdt
att emottaga barn^ födde i Stockholms Stad, kan betraktas
såsom stående i sammanhang med Landets Allmänna
nytta, derigenom att Barnaföderskor ifrån Orterne
dit inkomma, synes dock Staten för denna Inrättning
hafva gjort nog, genom de allmänna bidrag
i Spannemål och penningar som årligen till dess underhåll
från StatsVerket ingå. Och som i öfrigt vid
underhandlingarne om ifrågakomne ersättning, Barnhusets
rätt dertill blifvit å Ryska sidan bestridd,
samt, utan serskild discussion örn hvarje fordringsanspråk,
eller erkännande af något företräde dera emelian,
en rund Summa i ett för allt af hvad Sverige i
Betänkanden, N.o 288. 4°3
Finland egde att fordra blifvit gifven; alltså har Utskottet
funnit sig böra
vid dess förut afgifne tillstyrkande, ang:de det belopp
som af den influtne ersättningssumman bör Barnhuset
för dess fordringar tillkomma, förblifva.
Den 3 October 182g.
keservation:
Af ITr Biskopen Doctor Thyselius.- Emot Utskottets
beslut, att ieke tillerkänna Stora Barnhuset ersättning
för dess genom Finnlands afträdande förlorade
Kronotionde, reserverar jag min särskilda tanka af
följande skäl.
1:0 Emedan ordalydelsen af 13 §. i Fredricshamnstractaten
icke förbehåller Staten något skadestånd för
dess vid Finnlands occupation borrlmistade Magazinsbehållningar,
eller i landet innestående Spannemåls
utlåningar, hvilka liksom andra Kronofordringar enligt
allmänt bruk, med krigets rätt öfvergått till segråren.
2:0 Emedan, enligt sakens natur och all billighets
grund, Statens rätt vid fördelningen af den omsider
erhållna summariska liquiden, sist måste komma i
fråga , hvaremot de fromma Stiftelsernas rätt blifver den
första, som bör iakttagas. Jag föreställer mig Staten
såsom en förmyndare, hvilken bar att bevaka, jemte
sin egen fördel, äfven sine myndlingars. Om denne
skulle på sig öfverflytta en ersättning, som han under
åberopande af deras förluster begärt och erhållit ,
kunde han väl icke gerna, om än hans eget lidande
4o4 Stats- Utskottets
funnes vida större än deras, undgå, ätt anses hafva
handlat oredligt. På vår Landsfaderliga Styrelse faller
visserligen icke, hvilket livar redlig Svensk man
med glädje erkänner, någon sådan skägga. Jag ville
ej eller, att den skall fördunkla It. St:rs och deras
StatsUtskotts förhandlingar.
3:o De förluster Staten lidit genom de med Finland
förlorade, till andra ändamål såsom t. ex. Bibellryckningen,
Krigsmanshuset m. m. anslagne Kronotionde
och Ilemmansräntor, äro i så måtto lindiade,
alt genom Finlands frånsöndring också årliga behofvet
är förminskadt. Så förhåller sig icke med Barnhustionden,
som egenteligcn var donerad till Stockholms
Barnhus, der fosterbarnens antal de sednare åren snarare
blifvit ökadt. Man säger väl att Barnhuset tillhörer
Hufvudtaden, men denna tillhörer ju riket,
ifrån hvars alla provincer, af andra könet ditsamlas
de lill tänkesätt och seder minst förvarade— de, sorn
lättast frestade och mest frestande recrutera Barnhuset.
Bättre ett stort Barnhus i Stockholm, än mångå
smärre i Landsorten , må der slägtet bibehålla sig sundare
till Physik och Moral — äfven med uppoffring
af Statens tillgångar för hufvudstadens helsö och sedebrister!
Jag röstar af dessa skäl isynnerhet för den
mening, att Stora Barnhuset måtte, utom hvad StatsUtskottet
föreslagit, undfå ett Capital af circa 29,000
R:dr, motsvarande sin med Finnland förlorade Kronotionde.
För åren 1809—1824, eller till dess ersätt
»
ningssumman
utföll, kan, såsom mig synes, ersättning
icke komma i fråga.
Betänk an den, N:o 28g. 4o5
Uli hvilken mening instämt Hr CancellieRådet
von HartmansdorffHr Professoren Hasselroth > Hr
Budman Lundgren och Grosshandlaren Aspelin.
N:o 289-
Utlåtande , i anledning af väckt Motion om
rättighet för Städernes Embets- och Tjenstemän
, att deltaga uli CivilStalens Pensionslnrättning.
(R:gs-A.)
Uli ett hos Y. BorgareStåndet afgifvet genom P10-  tocollsUtdrag af den 4 sisth December till Utskottet
remitteradt Memorial, har Hr Carl Arosenius anfort,
hurusom den Fond af 25,000 R:dr, hvarpå CivilStatens
Pensionslnrättning sig grundar , har blifvit samlad,
dels genom de 10,000 R:dr, hvilka sedan ur 1798
af Statsmedlen dertill varit anordnade, dels af de
i5,000 Riksdaler, hvilka R. Sl:r, år 1823, anslogo till
denna Inrättning, såsom ersättning för den Centonal
som alla civile Embetsmän, äfven Städernes, af sine
löner erlägga, och hvilken, såsom förut anslagen till
Krigsmanshuset, R. St:r funno sig icke böra derifrån
taga.
Då Städerne, i liket med det öfriga Riket, bidraga
till dessa Stals-anslag , ansågo Sländerne år
1823 billigt och rättvist, att Städernes Embetsmän
skulle ega rätt, att uti denna Pensionslnrättning ingå;
äfvensom, i anledning af Konungens Nådiga beslut,
Städernes Embetsmän likasom den öfriga Civilstaten,
1
/jo6 Stats-Utskottets
blefvo hörde, huruvida de häruti ville deltaga, dervid
jemväl ganska många Städers Embetsman sig dertill
anmälte, men då sedermera det K. PensionsReglementet
utkom, funnos Städernes Embetsman deruti
alldeles uteslutna.
Norrköpings Stad, som för få år sedan nödgats
af egne taxerade medel utgifva Pensioner åt 2:ne sina
åldriga Borgmästare, hade, år 1827, ingifvit underd.
ansökning, att Stadens Embetsmän måtte få delaktighet
i GivilStatens Pensionslnrättning. Denna underdåniga
Ansökning blef remitterad till Directionen för
nämnde Inrättning , hvilken afstyrkte densamma ; hvarefter
K. M:t, genom Nådigt Utslag af den 8 Augusti
samma år, förklarade, att ansökningen ej kunde bifallas,
men att Städerne egde vid blifvande Riksdag
väcka ny fråga om allmän rätt till deltagande uti
Pensionslnrättningen. Vid hvilket sakens förhållande
Motionären anhåller, att R. H. St:r denna gång måtte
vidtaga sådane åtgärder, hvarigenom 1823 års beslut
kommer i verkställighet och Städernes Embetsmän
i åtnjutande af den fördel, hvartill de, i stöd af
sitt deltagande i Statsbördorne, blifvit förklarade berättigade.
Af de Committerade, hvilka utarbetat Reglementet,
har blifvit, såsom skäl för Städernes uteslutande,
anfördt, dels, att Fonden vore för liten för att af Städerne
få delas, dels ock att Städernes Embetsmäns
löner vore i allmänhet för mycket obestämde och uti
olika förhållande till hvarandra.
Den
I
Betänkande 11, N:o 289. 407
Den förra anmärkningen anser Motionären förfalla
af sig sjelf, ty fonden må vara stor eller liten, så
Lafva dock Städerne dertill contribuerat, likaså väl
som öfrige Rikets innevånare. Vid den senare förekommer,
att i de fleste Släder hafva nya löneregleringar
antingen redan egt rum, eller ock äro de, enligt
Konungens Nådiga beslut, snart att förvänta.
Hvad lönernes olikhet angår, så är det bekant, att
äfven den ena Häradshöfdingen eller KronoFogden
tjenar för 3- å 4~dubbelt mera, än den andra, utan
att detta dock ansetts vara ett skäl, att utesluta desse
Embetsman från Pensionslnrättuingen.
Motionären föreslår altså, att Städernes nuvarande
Borgmästare, MagistratsSecreterare , Rådmän, Uppbördsman
af Kronoutskylder, Kämnärs-Praesides och
Vågmästare skola vara berättigadej äfvensom att alla
hädanefter^ blifvande Embets- och Tjenstemän af nyss
uppräknade grader skola vara förpliktade„ att uti
Allmänna Civil-Pensionslnrättningen deltaga, alldeles
såsom för de öfrige civile Embetsmän redan stadgadt
är.
Ytterligare föreslås, att Borgmästare uti usta och
2tdra Glassens Städer måtte få en Pensionsrätt af 600
Rldr, men de öfrige Classernes 5oo R:dr; —Litterate
Rådmän, MagistratsSecreterare och KämnärsPrsesides
uti usta och 2:dra Classens Städer 5oo Rldr, i de öfrige
Classernes 3oo Rldr, StadsCasseurer lika med
Häradsskrifvare och Vågmästare lika med BergsFogdar.
Om äfven illiterate Rådmän kunde i Inrättningen
4 B. 27
/jo8 Stat s-Utskottets
få deltaga, skulle Motionairen anse deras Pensionsrätt
böra blifva i5o Rtdr.
Derest någon Stad redan äger uppgjord PensionsInrättning
för sine Embetsman, må det bero på Stadens
Borgerskep att den bibehålla; och vare då den
Staden icke uti Allmänna Pensionslnrättuingen intagen.
Skulle hvad sålunda är föreslaget, af R. H. St:r
antagas, tror Motionären att Allmänna PensionsCassan
skulle dervid mera vinna, än förlora; ty här, likasom
i alla försäkringsCassor, hvarmed Pensionslnlättningen
äger mycken annlogie, är förmånen alltid
större, i mån af antalet af de deltagande och contribuerande;
hvartill kommer äfven att då i Städerne, utom
Stockholm, icke finnas de tillfällen tili andre förtjenstcr,
hvilken för den i Hulvudstaden boende, vid 55
års ålder afskedstagande Tjenstemannen, sig^rikt erbjuda,
skola de fleste Städernas Embetsmän bättre finna
sin räkning att uti tjenst förblifva, än att taga afsked
endast derföre, att de, enligt Reglementet, vore
till Pension berättigade.
Häruti hade Hr Santesson sig förenat, blott med
den anmärkning, att, vid Förslagets uppgörande af
olika bestämmelser af Pensionerne, i mohn af Städernes
Classer, ett proportionerligt afseende måtte göras
på Götheborg, som hörer till ÖfverClass och således
icke är uti Memorialet nämnd; Äfvensom Ståndets öfrige
Hrr Ledamöter uti motionen instämt.
Utskottet har härvid inhemtat, att, i afseende på
Städernes Embets- och Tjenstemäns delaktighet uti
Betänkanden, N:o 289. 409
CivilStatcrnes Pensiomdni ättning, B. H. Stms vid sistl.
1823 års Riksdag underd. Skrifvelse (N:o 171 p. 441,
Bih. 10 Sami. 1 Bandet) mot slutet innehåller: ”attse”dan
K. M:t i Nåder fastställt de villkor, hvarmed
”Städernes Embets- och Tjenstemän böra ega rätt, att
”blifva delägare uti PensionsCassan, del endast på de”ras
hörande må ankomma, huruvida de åstunda i
”denna Inrättning deltaga.”
Uti InterimsDirectionens öfver Civil-Statens Pensionslnrättning
under den 27 Oclober 1826 afgifne underd.
allmänna Betänkande med bifogadt Förslag lill
Reglemente, har, till besvarande af Städernes tillika
med flera andra Tjenstemäns yrkanden om delaktighet
i Inrättningen, Directionen i underdrhet yttrat: ”Att
om Inrättningen vöre aldeles enskild och endast beräknad
på Delägarenas bidrag, skulle den erinran,
som uti de insände Skrifterne blifvit framställd derom,
att det för Inrättningen vore fördelaktigt, att Delägarnes
antal blefve så vidsträckt, som möjligt, onekligen
vara riklig, men, enligt hvad Directionen ofvanföre
i underd:het ådagalaggt, utgöra Delägarnes avgifter
en obetydlig del af Inrättningens Tillgångar, i
jemförelse med de af Staten lemnade bidrag.” Vid bestämmandet
af desse senare, har man otvifvelaktig^
tagit i beräkning det antal af Delägare, sorn, enligt
den uppgjorda planen, var calculeradt, att i Inrättningen
deltaga. För detta antal ansågos de af Staten
begärda tillskott till räck I i "e , men icke för ett stone;
och att utan tillökning i StatsAnslagen, öka antalet af
Delägare, skulle följaktligen vara, alt blottställa hela
4io Stats-Utskottets
Inrättningen för vådan af en tidigare eller senare undergång.
Utom detta allmänna och väsendtliga skäl
emot den ifrågavarande tillökningen i Delägarenas antal,
förekomma äfven serskildta, hemtade från det egna
förhållandet med hvar och en af förrbemälde TjenstemannaCorpser.
— Hvad Städernes Embets- och Tjenstemän
angår, så äro deras LöningsviIlkor i olika Städer,
både till beskaffenhet och belopp, så skiljaktige,
icke blott från Rikets EmbetsmannaStaters, utan äfven
sins emellan, att det svårligen vore möjligt, att,
efter enahanda grunder, som blifvit följde vid classificationen
af RiketsEmbetsmän, classificera Städernes
Tjenstemän. Genom sjelfva den ordning, hvari desse
sednare tillsättas och beskaffenheten af tjenstgöringen.
för ensior del deribland, uppkommer emellan dem och
Rikets Tjenstemän en icke mindre märkbar skiljaktighet.
Valde af sine Medborgare, förena Städernes Tjenstemän
icke sällan med deras allmänna befattningar
någon enskild borgerlig handtering, hvaraf de före sitt
inträde på Tjenstemanna-banan varit i utöfning. Då
tjensten sålunda för desse icke odeladt upptager hela
deras tid, påräkna de icke eller af den samma hela
sin utkomst; och sådana Inrättningar, som den förevarande,
kunna följaktligen för dem icke anses lika
oumbärliga, som för Rikets Embetsman.
Enär uti det för CivilStatens Pensionslnrättning sedermera
af K. M:t under d. i5 Nov. 1826 utfärdade Nåd.
Reglemente, Städernes Embets-och Tjenstemän icke voro
upptagne, så hade, med anledning häraf, Norrköpings
Borgerskaps Äldste, uti en till K. M:t ingifven
Betänkanden, N:o 289. 411
skrift, i underd:het anhållit, det K. M:t i Nåder täcktes
tillåta, alt Norrköpings Magistrat, med derunder
lydande Tjenstemän, mätte, emot fullgörande af föreskrifne
förbindelser, få i CivilSlatens Pensionslnrättning
deltaga. — Uti häröfver linder den 8 Aug. 1827
meddelad Resolution, har K. M:t i Nåder behagat förklara,
det K. M:t icke funnit lämpligt, att för någon
viss Stads Magistrat bevill ja undantag från hvad som,
i afseende på Städernes Magistrater i allmänhet blifvit
förordnadt: och finge det ankomma på Städernes
Representanter sjelfve att, om dem så godt syntes,
vid den näst instundande Riksdagen väcka fråga 0111
rättighet för Städernes Tjenstemän till delaktighet uti
oftanämnde Pensionslnrättning.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda
i ämnet förekommit; hvarvid, i afseende på den uti
motionen yrkade verkställighet af 1823 års St:rs Beslut,
hvilket, efter Motionairens förmenande, skall innefatta
bifall till hvad motionen har till föremål, Utskottet
får erinra, att, på sätt förrberördt är, genom
nämnde Beslut, det endast blifvit åt K. M:t i underdånighet
öfverlemnadt, att fastställa de villkor, hvarmed
Städernes Embets- och Tjenstemän böra ega rätt,
att blifva Delägare uti PensionsGassan. Och då således
1823 års St:r icke ingått uti hufvudsaklig och dcfinitif
pröfning af ämnet, anser Utskottet den åtgärd,
som från R. Sttrs sida vid sisth Riksdag egt rum, icke
kunna på något sätt vara hinderlig för Rikets nu församlade
Höglofl. St:r, att, efter för handen varande
förhållanden, motionen behandla.
4i2 Stats-Utskottets
Beträffande således den rättighet för Städernes
Embets- och Tjenstemän till delaktighet i Pensionslnrättningen,
sorn uti motionen synes villja härledas derifrån,
att Centonal erlägges utaf desse Embets- och
Tjenstemän? Löner, så skulle, till vedel läggning af ett
sådant påstående, endast behöfva nämnas, att någon
Centonal icke ingått eller kommer att ingå lill ifrågavarande
Inrättning, emedan Centonalen hel och hållen
är disponerad till fördelning emellan Armeens PensionsCassa
och Wadstena KrigsmanshusCassa.
Anslaget af i5,ooo It:dr åter kan så mycket mindre
vara någon ersättning för Centonal, sorn PensionsInrättningen
aldrig egt någon andel deri, utan är detta
anslag ett Inrättningen beviljadt årligt penninge-understöd,
hvilket icke utgår utaf någon viss uppbörd,
utan är, lika med andra StatsUtgifter, i RiksStaten
uppförd t.
Utom andra nyttiga ändamål, som med PensionsInrättningen
åsyftats, har säkerligen, såsom hufvudsakligt,
äfven ingått i beräkning, att, genom en sådan
stiftelse, StatsFörvaltningen skulle, emot ett årligt
bidrag, kunna i en framtid befrias från allt bestyr
med sådane Statens Embets- och Tjenstemaus pensionering,
hvilka, enligt gällande Författningar, kunde
göra anspråk på understöd utaf allmänna medel, när
de, för ålderdom och sjukdom, blefvo oförmögne lill
tjenstgöring. — Och då ett sådant understöd aldrig
kunnat komma i fråga, att Städernes Embets- och Tjenstemän
tilldelas, så visar det sig ganska klart, att Inrättningen
icke blifvit stiftad för andre, än Statens
B e t ä n k a n d e 11, N:o 289. 413
egne Embets- och Tjenstemän, hvilka utaf Allmänna
medel uppbära sine Löner.
De uti InterimsDirectionens underd. Utlåtande
framställda åsigter, i afseende på svårigheterne af flera
slag, hvilka skulle möta Städernes Embets- och Tjenstemäns
intagande såsom Delägare uti Pensionslnrättningen,
har Utskottet också för sin del icke kunnat
annat, än, såsom välgrundade, gilla och godkänna.
Och som, på de af InterirnsDirectionen utvecklade
skäl, Utskottet fullkomligen delar Directionens yttrade
öfvertygelse derom, att en utsträckning i antalet
af Delägare skulle snarare leda till skada, än till förmån
för Inrättningen och dess redan varande Delägare;
så anser sig Utskottet icke kunna tillstyrka bifall å
Hr Arosenii motion. Den 3 October 1829.
Reservation:
Af Hr CommerceRådet Santesson: Emot detta
StatsUtskottets Betänkande nödgas jag anmäla min
Reservation.
De skäl StatsUtskottets pluralitet anfört emot Hr
Arosenii Motion, uti hvilken hela BorgareStåndet instämt
såsom en dess angelägenhet, synas altför svaga.
Utskottet förnekar först, att de i5,ooo R:dr hvilka
af StatsVerket enligt 182! års Ständers beslut utgå
till PensionsFonden, äro en ersättning för den Centonal,
som Städernas Embetsrnän lika med alla andre
civile Tjenstemän af sine Löner betala, men hvilken
är anslagen RrigsmanshusCassan; att Utskottets pluralitet
häruti misstagit sig, derom vittnar StatsUtskot
-
S t a t s - U t s k o t t e t s
tets Betänkande vid i8i3 års Riksdag, pag. ygo i 4:de
Sami. i:sta delen af Bihanget till i8a3 års Riksdagsprotocoller,
der Utskottet föreslår, som orden lyda:
”att den summa af i5,ooo R:dr om året, hvartill |:delar
af Centonalen och Krigsmanshusafgiften af Civile
Tjenstemäns Löner uppgår, anslås deras Pensionslnrältning
å Stat linder ytde Hufvudtiteln ; af det skäl,
alt Centonalen är förut anslagen att försäkra Armeens
PensionsCassa.”
Utskottet anförer äfven, att 1823 års Ständer blott
öfverlemnat åt Konungen, att fastställa de vilkor, hvarunder
Städernas Embetsman skulle få rätt att blifva
Delägare uti PensionsFonden, hvaraf Ut kottet dragit
den följd, att närvarande Ständer af detta beslut icke
voro hindrade, att efter godtycke nu behandla frågan,
och att vid anslagets beviljande man endast afsett
det antal delägare, som uti Förslaget var calculeradt.
Denna sednare anmärkning mäste förfalla, då,
hvad R. StJr år 1823 angående Städernas Embetsmäns
Pensionsrätt beslöto, står i förening med det då gifne
anslaget, och åter, om det cj kan förnekas att nuvarande
Sttr icke äro bundne af de föregåendes beslut,
så skulle i sådant fall det anslag, som för PensionsFonden
år 1823 beviljades, nu å nyo underställas R.
St:rs pröfning. — Jag anser Städernes Embetsmäns Pensionsrätt
lika obestridelig, som det anslag af 25,ooo
R:dr, sorn Pensionslnrättningen af Staten äger, bör
vara det, och af samma egenskap som alla Statsanslag,
att de ej utan ersättning kunna borttagas, Ora
Betänkan den, N:o 28g. 4>5
ej Städernes Embetsman fått delaktighet i Pensionsfonden
så bade BorgareStåndet ej beviljat anslaget, ty
det synes nog hardt, att då de öfrige Embetsman genom
detta It. St:rs anslag njuta ersättning för den
Centonal de betala, så skola icke allenast Städernas
Embetsman utan all reciprocitet af sine Löner betala
Centonal , ulan ock dessutom Städerne bidraga lill
de 25,000 R:dr, som både Landets enskilde och de
öfrige Embetsmännens PensionsFond är tillagd.
Fingo Städerne återtaga för sine Embetsman den
Jtdel de äga uti den sedan 1798 besparade Fonden,
och efter bevillningsbeloppet disponera sin andel i ofvanberörde
25,000 R:dr som nu af StatsVerket från
Bevillningen utgår, så skulle deraf Städernes Embetsman
få en vida större Fond än de behöfva.
De skäl StatsUtskottet i öfrigt anfört äro så svaga,
att de ej förtjena vederläggning. Motionen antyder,
att Pensionsrätt endast sökes för Städernes Borgmästare,
Rådmän, Secreterare, Casseurer och Vågmästare;
alla desse äro af sine tjenster så sysselsatte
alt de icke kunna tillika utöfva Borgerlig näring,
hvilket äfven i Jagarne förbjudes. — De äro både för
Städerne och alla Statens medlemmar lika oumbärlige,
som Domare å Landet, Uppbördsman och Executorer
derstädes, och måste existera likasom desse, både
för StadsSamhället och alla dem från Landet, sorn
med det komma i beröring. Väl har omtalats de förläningar
en eller annan Stad erhållit; desse hafva blifvit
använde lika med indelte Räntor på Landet, eller
Statens öfrige medel, till nödige Löner, och ide fleste
^iö St a ts-Utsk o 11e t s
Städer måste ändå Borgerskapet och Stadens Innevånare
deröfver på sig årligen in taxera betydelige summor
till Embetsmannens aflöning; Om således Embetsmännen
å Landet skola anses för Statens Tjenstemän,
rnåste äfven Städernes vara det, emedan Statens
Intrader genom dem uppbäras, samt Lag och Rätt genom
dem för alla både i Stad och från Landet skipas
och uppehållas.
Det synes derföre högst obilligt, om, då Städerne
för sine Embetsmän måste vidkännas större Utgifter
än Landsorterne för sina, då ock Städerne med sin
anpart i Bevillningen äfven deltaga i den Allmänna
Civila PensionsFonden, de dessutom skola tvingas, att
sjelfve göra nya sammanskotter för pensionerandet af
sina Embetsmän, af hvilka, såsom Motionairen anfört,
troligen ganska få kunna komma i åtnjutande af Pension,
och således nästan påtagligt är, att PensionsFonden
skulle genom denna tillökning af Delägare och
deras bidrag snarare vinna än förlora, hvilket äfven
StatsUtskottet i början af sitt Betänkande erkänt.
1823 års Statsutskott uteslöt äfven uti sitt första
Betänkande Städernas Embetsmän, men efter återlemiss
från 3:ne Stånd bifölls för Städerne den rättighet,
de genom den nu ifrågavarande motionen sökt
bibehålla, och hvartill BorgareStåndet på nu anförde
skäl af både rättvisa, billighet, och efter sin andel i
Statsbidragen, hoppas att Respective MedStånden bidraga
genom ogillande af Utskottets Betänkande, och
bifall till Motionen.
Betänkan den, N:o 289, 290. 417
Häruti hafva instämt Herrar Lundgren, Aspelin,
Eckerman, Lamberg, Langenberg, Winberg, Ståhle.
N:o 290.
Utlåtande, angående Anslag af Medel till Utgifternes
bestridande för H. M. Drottningens
Höga Kröning. (U.-A.)
Enligt ankomne ProtocollsUtdrag, hafva samteiige
RiksStånden till Utskottet remitterat Motioner, af Hr
Rosenblad, B., Hr Professoren Bexell, Hr Modin
samt Andreas Håkansson från Elfsborgs Län, att Utskottet
måtte till R. St:r afgifva Förslag till bestridande
af de kostnader, som vid H. M. Drottningens Höga
Kröning ägt rum.
Sedan, i anledning häraf, Utskottet i behörig
ordning begärt och erhållit uppgifter på beloppet af
berörde kostnader; så får Utskottet upplysa, att de
samma uppgått till ett sammanräknadt belopp af3i,5oo
R:dr.
Under åberopande af R. St:rs vid nasti. Riksdag
afgifne underd. Skrifvelse af den 29 JNov. 1823, innefattande
R. St:rs, såsom en ny gärd af deras underd.
vördnad och tillgifvenhet för H. M. Drottningen, i
underd. gjorda anhållan, det Hennes M:ls Höga Kröning
måtte, efter uråldrigt bruk, för sig gå; hvarvid
R. Sl:r tillika förenade den underd. önskan, att K.
M:t Sjelf täcktes Mådigst pröfva och bestämma, när
tiden dertill vore lämpligast, får Utskottet, då denna
KröuingsAct, i enlighet med R. Sltrs sålunda yttrade
^|8 S t a t s - U t s k o 11 e t s
anderd, anhållan, nu blifvit verkställd, härmedelst
vördsamt föreslå:
att den derföre uppkomne kostnad af 3r,5oo R:dr
må anvisas å RiksgäldsContoiret, att utgå af den
dit Iefvererade Bancovinst för år 1828, utgörande
170,918 R:dr 3 sk. 7 r:st., af hvilka Medel, sedan
derifrån afgått 100,000 R:dr, sorn, jemlikt Utskottets
den 17 nasti. September afgifne Betänkande
N:o 255, ang:de serskildt anslag till FörsvarsVerkets
iståndsättande, hland andre tillgångar för samma
anslags bestridande blifvit beräknade , ett öfverskott
af 70,918 R:dr 3 sk. 7 r:st. befinnes. Lärande
R. H. St:rs i anledning häraf vidtagande beslut
hos K. M:t genom underd. Skrifvelse anmälas.
Den 12 October 1829.
N:o 291.
Utlåtande, ang:de understöd till beredande
af communication medelst Ång- eller TrampFartyg
emellan Stockholm och Städerne vid
Bottniska Viken. (U.-A.)
Till Utskottet hafva ncdannämnde 3:ne Motioner
blifvit remitterade, nemi.:
Från H. R. o. A.
1:0 Af Hr Boijj Johan Fredr.som, under framställning
af vigten för de Norra Provincerne, att äga
en lättad communication med Stockholm och hvaraf
Staten i flere afseenden äfven skulle hemta fördel,
Betänkanden, N:o 291. 4r9
hemställt, att, till byggande af ett Ångfartyg, för att
årligen, så länge åstiden medgåfve, besöka Städerne
Gefle, Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Hernösand,
Umeå och möjligtvis äfven Piteå samt derefter retournera
till Stockholm, och hvilket Fartyg, försedt med
2:ne Angmachiner, hvardera om 3o Hästars kraft,
blifvit beräknadt till en kostnad af 60,000 R:dr, ett
Lån af Staten, stort 3o,ooo R:dr, måtte det blifvande
Bolaget meddelas uppå 10 års tid mot 3 proc. årlig
Ränta; skolande, i händelse samma LåneAnslag beviljas,
anstalt genast derefter fogas om bildande af ett
Bolag, hvilket komme att ställa nöjaktig säkerhet för
LåneSumman och företagets verkställande; och har,
under instämmande i berörde Motion, blifvit anfördt
af Hr Grefve Sparre, Eric, att den skjutsningsskyldighet
för K. M:ts och Kronans räkning, som skulle
insparas, om Transporter af Båtsmän, Bevärings- och
BeklädnädsPersedlar, Stämpladt Papper och framförallt
Saltpeter, verkställdes genom Ångfartyg, vore så
betydlig, att det allmännas verkliga vinst, genom
denna anstalt, skulle under de år, för hvilka Lånet
yrkats, öfverväga Lånets Capitalbelopp, då endast för
Saltpeter-transporterne, hvilka årligen tilltogo, under
sisth vinter inom Gefleborgs Län begagnats omkring
5ooo Hästar, och den skjutsande allmogen, hvaraf en
del hade sitt hemvist inom aflägsne delar i Länet,
måst, i detta ändamål, färdas 16, 18 till och med 20
mil; varande, efter Hr Grefvens tanka, uppoffringen
af den mängd öke- och karl-dagsverken, som åtgingo
blott för berörde artikel, af den betydenhet att de
4ao Stats-U tsftottets
skjutsningssky Idige gerna skulle underkasta sig ett bidrag
för ändamålet, till lättnad i detta deras åliggande,
och hvilket sålunda lemnade ytterligare garantie
för återbetalningen af Lånet; samt af Hr Grefve Hamilton
j Johnj att, genom förbättrade comunicationer,
Folkets resursser ökades samt att förslaget i denna
del hade för afsigt, att bereda någon ersättning för
alla de uppoffringar som fordrades, hvadan ock ifrågavarande
bidrag, långt ifrån att minska allmänna
välmågan, tvertom skulle öka den; i hvilket afseende
Hr Grefven tillika åberopat det inflytande, som den
productiva verksamheten vid utförandet af allmänna
företag haft på Norra Amerikas framtida välstånd,
och på samma Stats rang bland de civiliserade Samhällsmagterne.
Fran * II. BondeStåndet :
2:0 Af Carl Henricsson Bergman från Gefleborgs
Län, att som Transporter ej mindre af Båtsmän, BeväringsPersedlar
och den årligen tilltagande Saltpetern
in. fl. andre Kronans effecter åstadkommo icke allenast
en betydande kostnad för Staten, utan äfven ett
högst besvärligt onus för Landtmannen; en Ångbåtsfart
alltså måtte på Statens bekostnad inrättas emellan
Stockholm och de vid Sjökusten norr ut belägne
Släder, hvarföre kostnaden till största delen syntes
kunna ersättas af de besparingar, som i utgifierne
för Krono-transporterne uppkommo, och genom hvilken
inrättning hufvudsakliga fördelar skulle kunna beredas
i den uppmuntran, som innevånarnes kända in
-
Betänkande!), N.‘o 291. ^21
dustriella anlag skulle linna i en latlad communieation.
Uti hvilken Motion instämt RiksdagsFullmäktige
Eric Pehrsson och Hans Hansson från Gefleborgs
Län samt Nils Strindlund från WesterNorrlands Län
och Bygdén från Westerbotten, denne sistnämnde under
yrkande, att Ångbåtsfarten skulle sträcka sig jemväl
till denna ort.
3:o Af Lars Ericsson från Gefleborgs Län, att,
till afhjelpande af de mångfaldiga olägenheter för
Landtmannen, som uppkommo från skyldigheten att
fortskaffa Kionans Manskap, antingen ett med TrampMachin
försedt Fartyg borde inrättas, hvarmed så
väl BåtsmansCornmenderitmar kunde, under föreskrifvet
ombyte, sjelfve forssin sig fram, som äfven Soldat-transporter
med passande destination verkställas;
eller ock att förordnas kunde, det Kronans Båtsmän,
lika som Soldaten, skulle till sine arbets- och andre
Commenderingar gå, oell blott deras packningar skjutsas,
derigenom en Häst skulle blifva tillräcklig för
hvad nu många behöfdes; kunnande i sistnämnde fall
jemväl den fördel tillskyndas Soldaten, att få sin packning
skjutsad, samt den följd häraf uppkomma, att
både Manskapet kunde göra längre dagsresor och de
skjutsande blifva utan farhåga, i anseende till sine
Hästars medfart.
Såsom härmed sammanhang ägande får Utskottet
anmäla, att, i anledning af R. Stms vid 1817 och
1818 årens Riksdag gjorde underd. framställning, K.
M:t, genom Nåd. Bref af den 1 Junii 1820, hvarom
^22 Stats-Utskottets
K. KrigsCollegium aflälit Circulaire d. io Aug. sistberörde
år, förordnat, att transporter af’Kronans effecter
skola, så vidt sådant låter sig göra, verkställas
sjövägen, och allmogen derigenom vinna lättnad uti
det tryckande skjutsningsbesväret, hvarförutan R. St:r
vid nasti. Riksdag till K. M:t uttryckt den underd.
önskan, att ett sådant stadgande jemväl måtte i Nåder
meddelas för så väl Landt- som SjöTruppers transporter
, att till ofelbar efterrättelse iagttagas, så ofta
det med Kronans tjenst är förenligt och kan åstadkommas.
Då genom den sålunda föreslagne Ingfartygscommunicationen
emellan Stockholm och Städerne vid
Bottniska Viken, icke allenast den af R. St:r vid föregående
Riksdagar, afsedde fördel af Kronans Manskaps
och Effecters transporterande sjöledes, till stor
del skulle kunna skyndsamt och beqvämt åstadkommas
med lindring i skjutsskyldigheten för Innevånarne
i Rikets Norra Provincer, utan äfven desse sistnämnde
beredas en lättad communication med Hufvudstaden
och sins emellan med fördelaktig inverkan på Handel
och Näringar, och då tillika härvid förekommer, att
det ifrågaställdte Lånet icke föranleder till någon förlust
för Staten, får Utskottet vördsamt föreslå:
att R. H. St:r hos K. M:t i underd. hemställa, att
en LåneSumma af 3o,ooo R:dr må, emot derföre
ställande nöjaktig säkerhet, till ifrågavarande företags
utförande meddelas af Anslaget under RiksStatens
Nionde HufvudTitel, så vidt tillgång deraf
för
Betänk a n d en, N:o 291, 292. 423
för samma Låns utgående kan förefinnas, och icke
■vid denna Riksdag andre Låneutvägar för ifrågavarande
ändamål kunna uppgifvas. Den 12 October
1829.
N:o 292.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande
underhållsskyldigheten af Nyqvarns
Bro. (i.-A.)
Utskottet har från II. BondeStändet erhållit Remiss
å ett af RiksdagsFullmäktigen från Upsala Län Johan
Sindersson ingifvit Memorial, deruti han anfört, hurusom
redan år 1724? då Arrenderättigheten af Nyqvarns
Qvarn och Bro uppläts till Borgaren Lemke och hans
manliga efterkommande, Ilemmansinnehafvarne i Åsunda
Härad af nämnde Län af god vilja åtagit sig, att
med dagsverken biträda vid Brons och dervid befintliga
isdammars nybyggnad och underhåll, dertill kostnaden
af K. M:t och Kronan, så väl förut som ock
nu, i öfrigt bestrides; att Åsunda Häradsboer, emot
nämnde åtagande betingat sig och erhållit befrielse
från de af andre resande öfver berörde Bro erläggande
afgifter; — att denna förmån väl ännu fortfore,
men att den åtagna dagsverksskyldigheten, ehuru i
sin början obetydlig, dock år ifrån år blifvit så tillökt,
att den nu mera på långt när icke kan ersättas
genom den medgifna förmånen, och att orsaken häutill
till stor del lage deri, att då Bron och isdammar4
B. 28
424 Stats-Utskottets
ne skola för Kronans räkning antingen nybyggas eller
förbättras, utbjudes arbetet på Entreprenad-Auction,
hvarefter den blifvande Entrepreneuren ulan skonsamhet
begagnar Häradsboerne ej mindre till dagsverken
än ock till framskaffande af Byggnadsmaterialier,
hvilka Material ier på 4> 5 till och nied 6 mils
afstånd från Häradsboernes hemvist måste hämtas. På
grund af hvilket allt och då härförutan de fleste af
Häradsboerne, i anseende till deras aflägsenhet, icke
kunna begagna Nyqvarns Bro till öfverfart, hvarigenom
den för dagsverksskyldigheten förunnade förmånen
af sig sjelf går förlorad, Johan Andersson ansåg
sig berättigad till den anhållan, att Asunda Häradsboer
måtte från omförmäldte dagsverksskyldighet varda
befriade; hvaremot de gerna ville åtaga sig att, lika
med andre resande, betala den för öfverfarten af
Nyqvarns Bro faststälda afgift.
Enär Utskottet icke erhållit del af några handlingar,
som utvisa beskaffenheten af den år 1720 träffade
öfverenskommelse!), hvarigenom Isunda Häradsboer
emot fri fart öfver Nyqvarns Bro skola åtagit
sig att vid densammas ombyggnad eller reparerande
med dagsverken biträda, samt, den obehöriga tunga
som vid dagsverksskyldighetens utgörande möjligen kan
Allmogen påläggas, lättast undanrödjes genom förhållandets
anmälande hos vederbörlig Embetsauthoritet,
anser Utskottet Johan Anderssons berörde motion,
i det outredda skick hvari den nu blifvit framställd,
icke föranleda till någon åtgärd å R, St:rs sida.
Den r 2 October 1829.
Betänkanden, N:o 293. 4^5
N:o 293.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N.*o ^5, rörande frågan otu
underhållandet af Hallsnäs Bro. (I.-A.)
Sedan Utskottet, i anledning af ItiksdagsFuIlmägtigen
P. Petterssons motion om bidrag af Staten för underhållandet
af Hallsnäs Bro uti Westra Härad af Jönköpings
Län, uti Betänkandet N:o <j5 yttrat, det Utskottet
fann sig, i anseende till det outredda skick,
hvari frågan var, icke kunna tillstyrka bifall å Motionärens
anhållan, liar Utskottet, jemte återremiss
från H. PrästeStåndetj V. BorgareStändet samt H.
BondeSlåndetj erhållit del af K. M:ts Bef:hdes i Jönköpings
Län den 17 December 1818 gifne Utslag samt
K. M:ts den 6 April 1824 till K. KammarCollegium
i ämnet aflåtne Nådiga Bref.
Vid ärendets förnyade föredragning inom Utskottet,
har af berörde Handlingar hufvudsakligen inhämtats
följande: att, i anledning af väckt fråga huru
och af hvem öfverfarten vid Hallsnäs Sund i Ramquilla
Socken borde besörjas efter det den så kallade
Sundsbron vid Hallsnäs af vattuflöde blifvit förstörd
K. M:ts Bef:hde, genom åberopade Utslag, funnit
skäligt ålägga vederbörande innehafvare af Hemmanet
Hallsnäs, som för skyldigheten att öfver Sundet fortskaffa
resande njöt befrielse från rotering, det betydligaste
af alla Hemmans onera, att nu och framgent
hålla så beskaffad färja vid Sundet, alt resande och
^20 Stats-TJtskottets
fotgängarn jemte kreatur oell åkdon ma beqvämligen
och utan fara framkomma, men att, om Ramqvilla
Socknemän, hvilka yrkat en ny brobyggnad, funne en
sådan ovilkorligt nödig, borde bela Socknen jemte
Hemmanet Hallsnäs deltaga i slik byggnad, men sistnämnde
hemman ansvara för Brons vidmakthållande
sedan den blifvit nybygd. I följd af häremot anförde'
besvär, bar K. KammarCollegium genom Utslag den
28 juli 181g, som den 2 Augusti 1820 vunnit K. M:ls
Nåd. Stadfästelse, med upphäfvande af K. M:ts Befallningshafvandes
beslut, befriat ägaren af Hallsnäs Hemman
från besväret med resandes fortskaffande, emot
det samma hemman, i likhet med andra hemman i orten,
inträdde i ordinarie Rotering, samt derjemte till
K. Mits Befihde öfverlemnat att, efter vederbörandes
börande och föregången laga undersökning vid HäradsRätt,
pröfva och sig utlåta hvem som borde
åläggas antingen bygga och underhålla Bro öfver sundet
eller ock der anskaffa färja och vägfarande dermed
betjena. Genom Utslag den 28 Augustt 1821
bar K. Mits Befihde derefter i berörde hänseende, på
anförde skäl, förklarat Bro, i stället för Färja, böra
uppföras öfver Hallsnäs sund och att bela Häradet
borde deri deltaga, på det sätt likväl, att hvarje
hemman i Ramqvilla Socken, som af Bron hade största
fördel, skulle vidkännas dubbel lott i nybyggnadskostnaden,
samt underhållet för framtiden af Socknen
ensamt bestridas.
Detta beslut, som af K. KammarCollegium upphäfdes,
har genom Högstberörde Nådiga Resolution
Betänkanden, N:o 293. 427
den 6 April 1824 blifvit fastställdt i så måtto, att Bro,
och icke, på sätt Collegium tillstyrkt, Färja skulle till
öfverfart begagnas; men i afseende på nybyggnadsoch
underhållsskyldigheten har K. M:t täckts förklara,
att då vägen på ömse sidor af sundet, efter hvad
upplyst blifvit, var nödvändig för en stor del af Westra
Härad och fördenskull äfven blifvit för Häradsväg ansedd,
borde ock Westra Härads samtlige väghållningsskyldige
hemmansinnehafvare uti så val nybyggnaden
som underhållet, efter hemmantalet deltaga.
Efter sålunda tagen kännedom af hvad de Utskottet
till upplysning meddelade handlingar innehålla,
har Utskottet ånyo öfvervägat motionärens anhållan
att det Roteringsbidrag Hallsnäs hemman numera till
Staten lemnar måtte, såsom någon ersättning för nybyggnads-
och underliålls-skyldigheten, åt Westra Härad
upplåtas och anslås.—Men då, enligt allmänt gällande
Författningar, hvarje Härad skall vidkännas underhållet
af Häradsväg samt derå behöfliga Broar, och
delta åliggande, hvad Hallsnäs Bro nu beträffar, genom
serskilt Nådig Resolution ytterligare blifvit bestämdt
såsom tillhörande Westra Härad i Jönköpings
Län, kan Utskottet af sådant skäl
icke å motionärens anhållan tillstyrka bifall.
' 9 -
Hvilket till svar å återremissen skolat vördsamt
andragas. Den 12 October 182g.
428 Sta ts-Utskottets
W:o 294.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N:o 209 , rörande afskrifning
af förra Magasinsfondens äldre fordringar
samt angående grnnderne för dylika afskrifningar
hädanefter. (I-A.)'
Vid Utskottets tillstyrkanden i förra delen eller angående
afskrifningen af Magasinsfondens äldre fordringar
för undsättningsspanmål har annan anmärkning
icke blifvit gjord än att RiksdagsFullmägtige från Carlstads
Län, och deribland C. Eriksson uti serskilt aflemnadt
anförande yrkat, det Utskottet jemväl må tillstyrka
afskrifning af de för Wermlands Län ännu baiancerade
undsätlningsskulderna , enär detta Län i större
män, än de fleste andre, vore i behof af en slik efterskänkning
saint understödet, till största delen tillfallit
FinnAllmogen som ieke, för det alt Länsstyrelsen
möjligen försummat att vederbörligen utreda och
styrka förhållandena med undsättningarne, borde gå
i mistning af en fördel, hvilken andre mera lyckligt
lottade orter fått tillgodonjuta.
Till svar härå får Utskottet endast åberopa det
förra Betänkandet, deri Utskottet, hvad Wermland angår,
pag. 366, uttryckligen förklarat, att de i Wermland
utestående rester af redan år 18x3 meddelade
undsättningar borde behandlas lika med dylika fordringar
i andre Län, men att afskrifnings-tillåtelsen
icke kunde af R. St:r omedelbarligen tillstyrkas, enär
Betänkande», N:o 2g{.
K. Mits Befihde icke änuu meddelat tle upplysningar,
sorn af Allmänna Magasinslm ättningens Styrelse för
afskrifningsfrågans behandling ansetts erforderliga. Någon
ändring eller undantag från allmänt gällande och
i afseende på de öft iga afsk riffi i ngsposterna iakttagen
ordning för dylika mais handläggning kan Utskottet
icke heller nu tillstyrka, utan bör det i Wermlands
Län altsedan år i8i3 utestående fordringsbelopp 7,3qo
Ridr io sk., på sätt Utskottet i det återremitterade
Betänkandet redan tillstyrkt, balanceras intilldess Länsstyrelsen
förklarat de anmärkte förhållandena; —• då
det EmbetsVerki sorn har sig anförtrodd utredningen
af f. d. Allmänna Magasinslm ältningen icke lärer underlåta
att under tillämpning af de grunder sorn för
afskrifningarne i öfrige, uti Betänkandet omnämnde Län
blifvit följde, till afskrifning jemväl befordra det i
Wermland utestående fordringsbelopp.
Deremot har Utskottets förslag rörande grunder
för indrifvandet af de nu bos invånarne i flera Län
utestående fordringar för undsälIningsSpanmål, tillhörande
dels förra Allm. Magasinslbnden, dels det år 1826
begagnade Creditivet i R. Sttrs Bank, varit föremål
för allmännar e understödda anmärkningar inom Höglofl.
Ridd. och Adeln samt Hederv. BondeStåndet, hvilka,
ehuru gjorda punktevis, kunna sammanfattas i den
sats, att de grunder, som vid nu påstående Riksdag
blifvit fastställda för liquidett af Skaraborgs Läns undsätlniugsskulder,
borde jemväl för alla öfriga Län tillämpas.
43o Stats-Utskottets
I första rummet får Utskottet härvid erinra, att
de af K. M:t uti Dess Nådiga Proposition uppgifna,
och af Utskottet hufvudsakligen understödda grunder
för afskrifningar afse icke allenast de i följd af 1826
års missväxt meddelade undsättningar, hvilket åter var
fallet med Skaraborgs Län, utan äfven sådane fordringar,
som tid efter annan derförinnan uppkommit, och
vid hvilkas indrifvande tillämpningen af de för nämnde
Län stadgade serskilta Liquidationsgrunder säkert
skulle möta flera svårigheter.
Utskottet hade i i:sta punkten föreslagit ”att, till
bevarande af det allmännas fördel, i möjligaste förening
med låntagarnes, det må af K. M:t bero att
uppå K. M:ts Bef:hdes anmälan att Spanmålslånen i
vissa socknar eller orter icke kunna utan låntagarnes
obestånd, på redan bestämda tider gäldas samt efter
pröfning af de i hvarje fall förekommande serskilta
omständigheter, bevilja räntefritt anstånd med återbetalningen
på lämpliga terminer, under vilkor af
fortfarande säkerhet för låne-beloppet.”—Härvid har
blifvit anmärkt, det tillämpningen af nämnde sats skulle
leda derhän, att Konungens Embetsmäns uppgifter
om någon mindre förmåga att betala undsättningsskulderna
skulle förorsaka att olika grunder för desammas
liqviderande lomme att stadgas: att 1826 års
märkegångspris som biefve återbetalningsgrunden för
de efter samma års missväxt meddelte lån, vore altför
högt, för de skuldsatte, hvaremot, om 1828 års
pris toges till grund, inbetalningens verkställande ger
-
3
Betan ka n den, W:o 294. 4 J1
na, lika med livad för Skaraborgs Län stadgats, kunde
bestämmas till senast i83o års slut.
I anledning häraf får Utskottet npprepu att bär
icke allenast är fråga 0111 undsättningarne efter 1826
års missväxt ulan jemväl om tid after annan, före
liämude år, af Allm. Magasins-Inrättningens tillgångar
gjorda försträckningar. För serskiita orter komma således
olika pris att ligga till grund för liquidationen
och en allmän tillämpning af 1828 års Markegångspris
skulle således för mången ort medföra en ökad tunga,
utom att berörde grund för godtgörelsen af de år 1826
erhållna Spanmåls-understöd skulle i Utskottets tanka
innebära en orättvisa mot de Län, der dessa skulder
redan blifvit betalde eller innan korrt till fullo ingå
efter sistnämnde års högre Markegångspris; i hvilken
tanke Utskottet äfven styrkes deraf, att, under discussionerna
i ämnet, fråga blifvit väckt örn restitutions
meddelande åt sådana orter, i händelse den i anmärkningarne
yrkade sats skulle antagas. — Då derjemte berörde
punkt i öfrigt öfverensstämmer med hvad Slatsoch
Ekonomi-Utskotten för Skaraborgs Län äfven tillstyrkt,
att nämligen ”K. M:t i händelse af svag skörd
under någotdera af de för återbetalningen bestämda
år, skulle inträffa, må kunna i Nåder meddela förlängdt
anstånd,” anser Utskottet sig böra vidblifva sitt
förslag, helst å ena sidan skuld-beloppens utkräfvaiule
på ett sätt som skulle föranleda understödstagarnes
obestånd är förekommet genom föreskrifterna i de följande
punkterna och å andra sidan meddelandet af
betalningsanstånd, der sådant icke af behofvet påkul
-
432 Stats-Utskottets
las, ej bör befaras, enär sådant skall stödja sig på
offlciela uppgifter från LänsStyrelserna samt, i hvarje
serskilt fall, blifva föremål för K. Mits Nådiga pröfning
och afgörande.
Vid 2:dra punkten "att. vid indrifningen af Statens
fordringar för undsättningsspamnål, må iakttagas,
att Låntagarnes dragare och åkerredskap, hvilka för
gårdsbrukets behöriga skötsel oundgängligen erfordras,
äfvensom deras nödvändigaste husgerådssaker icke må
utmätningsvis försäljas samt att försäljning af fastighet
till gäldande af sådane skulder ej må äga rum;
äfvensom vid 3:dje punkten "att löftesmän för undsältningssluilder,
så vidt de ikläda sig fortfarande ansvarighet
till dess full betalning för hela lånet blifvit
erlagd , icke må sökas förrän sjelfva låntagarens oförmögenhet
att betala blifvit utröndt” — har anmärkts,
att tillämpningen af dessa grunder skulle hafva till
följd det ingen betalning komine att inflyta hvarken
af Gäldenärerne sjelfve eller deras löftesmän och att
dessa föreskrifter stöde i strid med hvarannan.
Utskottet har vid afgifvandet af berörde förslag
hyst den öfvertygelse, att det för Staten vore en mindre
förlust om inbetalningen af dess fordringar någon
tid fördröjdes, än att genom bestämmandet af en viss
termin inom hvilken de ovilkorligen borde vara ulkrafde,
möjligen förorsaka månge medborgares undergäng.
— Utskottet medgifver väl att de föreslagne
grunderna kunna föranleda till missbruk men ingalunda
till ett så ofördelaktigt resultat som anmäi kningarne
antyda; oell då man besinnar att undantagen en
-
Betan kanden, N:o 2g4- 4
dast afse de oundgängligaste effecter och medel, hvarigenom
det blifver den skuldsatte möjligt att sig sjelf
försörja och sina förbindelser uppfylla; att ägare af
fastigheter säkerligen icke för det ringare belopp, hvartill
skulden på hvarje hand serskilt i allmänhet uppgår,
vilja utsätta sig för tid efter annan skeende utmätningar
samt Kronans Uppbördsman utan tvifvel,
hvar i sitt district, äga tillförlitlig kännedom der oförmågan
att betala är verklig eller föregifven , samt altså
derefter kunna rätta sina åtgärder, torde den af
Utskottet föreslagne 2:dra punkten varda gillad såsom
i allmänhet åsyftande och beredande lindring för den
verkligt nödställde — lill Staten för erhållen uudsättningsspanmål
skuldsatte medborgaren.
Äfven af den i 3:dje punkten föreslagne, och såsom
i strid mot 2:dra punktens innehåll ansedda utväg att
löl tesman nen icke må sökas förr än gäldenärens oförmåga
att betala blifvit utrönt, hämtar Utskottet anledning
förmoda en säkrare liquidation af Kronans
fordringar i förevarande hänseende, emedan ett sådant
uppskof icke beviljas löftesmanneu på annat vilkor,
än att han i stallet för sin första, blott en viss tid
gällande förbindelse, ikläder sig "fortfarande ansvarighet
till dess full betalning för hela lånet blifvit erlagd"
och han, efter ingåendet af en sådan förbindelse,
äger mesta intresset att, til! undgående af betalningsskyldighet
i första hand, controllera det gäldenäien
icke utan gällande anledning befrias från ersättningens
Digifvande.
434 Stats-Ut skottets
Uli 4:de punkten luide Utskottet hemställt: ”att,
der gemensam ansvarighet af Socknarnes invånare ej
blifvit tillvägabragt, afkortning ina, elter föregången
undersökning vid Sockenstämma och K. M:ts Bef:hde,
medgifvas af fordringar för undsättnings-spanmåf, som
dels måst i små qvantiteter till lifsuppehälle utan borgen
lemnäs fattige arbetare, dels blifvit utborgad åt
mindre Hemmansbrukare, hvilka jemte deras löftesmän
slutligen kunna finnas aldeles oförmögne till skuldernas
betalande.”
Emot detta förslag liar blifvit anmärkt att Utskottet
derigenom likasom framkallat afkortningar utöfver
hvad enligt gällande föreskrifter redan är medgifvet,
och att daglönaren ingalunda bordt utmärkas såsom
föremål för lindrings til Igodonjutande, enär denna arbetande
klass vanligen vore i vida bättre tillstånd än
innehafvare af mindre hemmansdelar.
På sätt ordalydelsen i förslaget vid handen gifver
är här endast fråga om sadane undsättningar, hvilka
i behofvets stund måst till lifsuppehälle, utan tillgång
till någon säkerhet derför, utdelas. Att större delen
af dylika bidrag icke kunna eller komma att ersättas,
tar Utskottet för gifvet såsom en följd af de förhållanden
under hvilka de blifvit meddelade, och den
enda fördel som då är att vinna, består deri att liquiden
må så fort som möjligt uppgöras och afslutas. —
Någon serskilt förmån för daglönare har Utskottet icke
åsyftat eller tillstyrkt, enär afkortning af hvad så väl
desse som mindre hemmansbrukare kunna vara skyldige
skall bero på undersökning vid Sockenstämma
B etänknnden, N:o 294. 4^5
och pröfning af K. M:ts Befdide innan afskrifningsfrågan
hänskjutes under K. M:ts Nådiga afgörande.
Af hvad nu blifvit anfördt, till svar å de gjorda
anmärkningarne, hämtar Utskottet anledning att ytterligare
tillstyrka antagandet af de uti Utskottets Betänkande
N:o 20g uppgifna grunder, hvarefter f. d. Magasinsfondens
och Creditiv-fondens utestående fordringar,
med undantag af de för hvilka serskilta föreskrifter
blifvit stadgade, må behandlas och om så skulle
påfordras, utan afvaktan af R. Sttrs medgifvande, äfven
kunna afskrifvas.
I anledning af den erinran Riksdagsfullmägtigen
Casper Wijkman meddelt om Utlåtandes afgifvande
öfver vederbörande Läns-Styrelsers förvaltning af de
till deras disposition, i följd af 1826 års missväxt,
anordnade Creditiv-medel och Spanmålstillgångar, åberopar
Utskottet Betänkandet N:o 208, der Utskottet
pag. 336 och följande, uppgifvit hindren för en sådan
gransknings anställande.
Slutligen får Utskottet upplysa att Betänkandet
N:o 209 blifvit bifallet af Högv. PrästeStandet samt af
Yällofl. BorgareStåndet d. 14 sisth Augusti. Den 12
October 1829.
N:o 295.
Utlåtande, i anledning af f. d. Kammereraren
vid Götha CanalBolags f. d. DiscontContoir
i Götheborg C. A. Iggeströms till
436 St als-Ut skot tets
Utskottet ingifne Ansökan, i afseende på
dess uppbörds brist. (R:gs-A.)
Uti en till StatsUtskottet ställd skrift, liar förre
Kammererare!! vid Götha CanalBoIags f. d. DiscontContoir
i Götheborg G. A. Iggeström andragit, huruledes,
efter det å den Cassabrist, sorn han, under sin
tjenstetid, sig åsamkat, afskrifning skett dels för den,
vid sisth Lagtima Riksdag, af R. H. St:r härtill beviljade,
Summa af 7000 R:dr, eller 1000 R:dr för sju
år, såsom missräkningspenningar och ionförbättring,
och dels för 6760 R:dr, såsom billig rättelse och bevisad
misskrifning på 3-Proccnts-Räkningen, hade
nämnde Cassabrist blifvit godtgjord, på det sätt, att,
sedan Iggeströms Löftesmän, nu mera framlidne Hr
GeneralMajoren och Riddaren Joli. von Utfall och
CommerceRådet N. Malm tagit i besittning all den
egendom, som Iggeström ägde eller kunde disponera;
men hviken egendom, i förhållande till skulden, befalis
alltför obetydlig, så hade bemälde Löftesmän,
hvar för sig betalt halfva Capitalet; och hvarförutan
Hr GeneralMajoren von Utfall godtgjort Ränta för
den hälft af Balanceu, å hvilken han till RiksgäldsContoret
sin serskilda förskrifning afgifvit, likasom
den Ränta, hvilken, genom Domen i Malms Concours,
är vorden fastställd, blifvit betald. Icke dess mindre
hade, uti den i RiksgäldsContoiret noder den 10 Junii
ltGS, upprättade, i afskrift bifogade, ComuierceRådet
Malm tillställda Räkning, ytterligare ränta blifvit
Malm påförd till ett belopp af 4603 R:dr 37 sk.
Betänkanden, N:o 2g5. 437
q r:st., men hvilket, efter Iggeströms förmenande,
skall vara oriktigt, dels derföre, att Ränta blifvit beräknad
å de Iggeström till afskrifning beviljade 7000
R:dr, ehuru desamma bordt successivt honom tillgodokomma
och således genast från Balancén afgå, och
dels derföre, att för den hälft af Balancen, som Hr
GeneralMajoren von Utfall med ränta godtgjordt, samma
ränta skall uti liqviden med Malm till en del af
tiden vara honom påförd.
Och då således Götha CanalBolags f. d. Discont
redan erhållit ersättning för hela egentliga Capitalet af
Cassabristen samt full ränta, som serskildt varit förskrifven,
för ena hälften, och för den andra hälften äfven den
ränta, som, genom Concours Dom, är vorden fastställd,
så skola i och för Cassabristen, några vidare apspråk nu
mera icke återstå, än blott förut omförmälde räntepretention,
hvilken dock lärer komma att ansenligen
förminskas samt 5.:ne sedermera anmärkte DiscontLån,
det ena stort R:dr 536: 34- 4- °ch det andra R:dr
335: 33. 3. eller tillsammans R:dr 872: g. 7.; anhållandes
Iggeström om afskrifning af denna återstod.
Herrar Fullmäktige i RiksgäldsContoiret, häröfver
hörde, hafva uti afgifvet utlåtande, anfört: ätt beträffande
Liqviden med CommerceRådet Malm af den
10 Junii 1825, sä skall den vara grundad på RådhusRättens
i Götheborg den 10 Junii 1823 uti Malms
Concours meddeldte Dom och Malm deri ålagde skyldighet,
att ansvara för CassaBalancen med fem procents
ränta från Lagsökningsdagen den 10 Junii 181g,
hvilken Ränta Malms Borgenärer emellan, derest mas
-
438 Stats-Utskottets
san, vid slutlig utredning, icke mera tillräcker, val
icke får beräknas längre, än till afträdesdagen, den
j4 Augusti sistnämnde år, men emot Malm enskildt
alltid är gällande, att till fulla beloppet utgå afhvad
lian sedermera ärft eller förvärft eller kan ärfva och
förvärfva; och, i afseende på Iggeströms anmärkning
vid liqviden, rörande den deri påförda ränta för de
till afskrifning på Balnncen Iggeström såsom missräkningspenningar
beviljade 7000 R:dr, hade Hrr Fullmäktige
yttrat sig, att denna anmärkning vore den enda,
som torde förtjena något afseende; ty ehuru Domen
i Malms Concours fastställer ränta å Balancen,
sådan den då var, eller utan afkortning å balancebeloppet,
synes dock vara billigt, att Malm för sin andel
i Balancen njuter samma fördel, som tillgodo beräknats
Hr GeneralMajoren .T. von Utfall, som återfått,
hvad lian, i följd af afskrifningen för 7000 R:dr,
för mycket i Ränta å den hälft i Balancen, derå han
lemnat serskild förbindelse, till DiscontVerket inbetalt;
med anledning hvaraf Hrr Fullmäktige låtit upprätta
en ny Liqvidationsräkning med Malm, deri ränta
å berörde afskrifning icke är beräknad, och hvarigenom
återstående beloppet, för hvilket Malm bör ansvara,
nedsättes från det i äldre liqviden påförde eller
46o3 R:dr 37 sk. g. r:st. till 365o R:dr 1 sk. g r:st.
B:co; och för hvilket sistnämnde belopp, Malm, efter
Hrr Fullmäktiges tanka, ovilkorligen bör ansvara; emedan
livad i öfrigt emot liqviden är vordet anmärkt,
såsom att ränta deri skall blifvit beräknad, till endel
af
Betänk anden, N:o 395. /fiq
af tiden, för elen hälft i Cassabrislen, derföre Ifr
GeneralMajoren von Utfall ansvarat och betalt, är
oriktigt, men har sin upprinnelse derifrån, att von
Utfall ansvarade för ränta endast från den dag ,
lian sin förbindelse utgaf eller den i Julii 1820, då
deremot ConcoursDomen ålägger Malm ränta från ilen
10 Junii 1819, hvadan ränte-pretentionen emot Malin
blir större, än den, som kunde göras emot von Utfall,
i följd af dennes serskilda förbindelse.
Hvad åter vidkommer de uti Iggeströms ansökning,
under rubrik: 2tne sedermera anmärkte DiscontLån,
det ena stort 536 Tlrdr 34 sk. 4 och det andra
335 R:dr 33 sk. 3. r. eller tillsammans 872 Iiulr
9 sk. 7 r. B:co, hvilken summa han likaledes begär
få afskrifva, så hade Hrr Fullmäktige, i afseende härå,
upplyst, att desse 2:ne poster icke äro egentliga Lån
hos Disconten, utan bestå uti influtne utdelningar ur
Handelsmännen Folkierns och J. J. Fabricii ConcoursMassor,
dem Iggeström erkänt sig hafva uppburit, men
icke redovisat, och såsom sådane i Iggeströms Concours
bevakade och till betalning fastställde, samt
Iggeströms Hustru ålagd, att så väl härföre, som för
bristen i Cassabalancen, i förhållande lill Boets öfrige
skulder, deraf Man och Hustru gemensam nytta haft,
ansvara med en del af sin enskilda Egendom i Boet;
och hvarå Ombudsmannen vid f. d. DiscontVerkets
utredning gjort anspråk, utan att något resultat ännu
vunnits.
Angående Iggeströms anhållan örn afskrifning för
4 B- 29
440 Stats-Utskottets
ifrågavarande utredda summor; sä skall, enligt Ombudsmannens
anteckningar, tillgång till godtgörande
af den andel deraf, för hvilken Malm ingått borgen,
elier 365o R:dr utur Malms ännu ej slutligt utredda
Massa bör kunna påräknas, och i afsemde på de af
Iggeström uppburne 2:ne Concours-utdelningarne, tillhopa
872 R:dr 9 sk. 7 r., så skola tillgångarne uti
Iggeström» Concours vara så beskaffade, att hela den
återstående delen af skulden, hvilken odelad tillhörer
Iggeström , icke lärer kunna af honom gäldas. Men
enär enahanda skäl, som, år 1823, talade för de af
R. H. St:r då beviljade afskrifningar, nemligen nrissräkningspenningar
och ersättning för ouppfyllda afskrifningstillstånd
, nu icke kunna företes, hade Hrr Fullmäktige
ansett sig icke kunna tillstyrka den af Iggeström
nu begärde ytterligare afskrifning, utan öfverlemna!
till Stats-Utskottets pröfning, huruvida Iggeströms
vanlottade belägenhet och fleråriga besvärliga
och ansvarsfulla tjenstebefattning vid Götha CanalBolags
f. d. Discont må lända till stöd för något tillstyrkande
hos R. H. St:r af bifall på hans ansökning.
Efter öfvervägande häraf; och hvad först beträffar
den sökta rättelsen, i afseende på ränteberäkningen
uti Discontens under den 10 Juni t825 med nu
mera afledne CommerceRådet Malms ConcoursMassa
upprättade Liqvidation; och, till stöd för hvilken anhållan,
blifvit åberopad den restitution af erlagd ränta,
som blifvit nu mera framledne Hr GeneralMajoren
m. m. von Utfall i lifstiden beviljad, så har Utskottet
om förhållandet med berörde ränterestitutiou
Be tänlanden, N:o 2g5. 44t
inliemtat, att sedan, i anledning af Hr GeneralMajolens
hos Hrr Fullmäktige i RiksgäldsContoret, ar 1819
gjorda anhållan, att ali. åtgärd till Iggéströmska ^Balancens
indrifvande matie få hvila, intill dess Malms,
till DiscontVerkets säkerhet, intecknade Fastighet kunde
hinna att försäljas, och sig visat hvad derigenom
afbetala* kunde, Hrr Fullmäktige härtill bifall lemnat
sålunda, att med all åtgärd till utsökande af tippbördsbristen
skulle få anstå intill dess 3:ne månader förflutit
ifrån inställelsedagen uti Malms Concours; så hade,
uppå en härefter från Hr GeneralMajbreri inkommen
Ansökan, alt in till dess utredning skett, af Malms
gäldbundna Bo, allt kraf emot Hr GeneralMajoren
måtte få hvila, Hrr Fullmäktige, under den 18 Alaji
1820, denna ansökan i så måtto bilällit, alt hos Hr
GeneralMajoren skulle blott utsökas halfva Balaucesumman
samt med utsökningen af den andra hälften
få anstå, intill dess sig visat, huruvida den samma
kunde utaf Malms Coneoursiiiassas tillgångar godtgör
ras; äfvensom, i anledning af Hr GeneralMajorens
ytterligare gjorda anhållan om anstånd , Hrr Fullmäktige
tillåtit, att Hr GeneralMajoren skulle med
sin till Disconten afgifne serskilda förskrifning, ställd
alt infrias på Terminer .med • löpande 5 prctts årlig
jänta få tills vidare liqvidera den ena hälften af Ralancesumman,
som efter vilkorligt afdrag af 7000 Rtdr
för missförde 3 prctts Reverser, utgjorde Rtdr 16,894:
ig. 6. B:co.
Eller det berörde förskrifning blifvit i början af
år 1820 till fullo infriad med derå tid efter annan
442 Stats- Utskottets
erlagd ränta till belopp af R:dr 35y5: 18. 7., så bade
IIr GeneralMajoren hos Hrr Fullmäktige anhållit, att
som R. St:r vid 182a års Riksdag beviljat Iggeström
7000 R:dr, såsom missräknings penningar, för att å
Balancen afskrifva?; och den ena hälften häraf, eller
35oo R:dr, vore inbegripen uti den summa af R:dr
i6,Sq4: '9- 6., hvarå den inlöste Förskrifuingen vore
utgifven och ränta betald, Hr GeneralMajoren matte
återbekomma den å nämnde 35oo R:dr beräknade och
erlagde ränta intill den i November 1823, då dessa
35oo R:dr på Capitalet blefvo afskrifne. I aaledning
hvaraf de, Ar 1825, församlade R. Sttrs Hrr Revisorer,
till hvilka denna Restilutionsfråga blifvit af Hrr Fullmäktige
hemsfälld, yttrat sig; att, enär förrberörde
7000 R:dr blifvit Iggeström beviljade, såsom missräkningspenningar
eller lönförbättring, det med R. H. St:rs
afsigt syntes vara närmast öfverensstämmande, att Cassabristen
ansåges redan åri8i8, då Iggeströms befattning
vid Discont Verket upphörde, vara förminskad
med 7000 Rtdr; och på hvilken grund Hrr Revisorer
tillstyrkt Hrr Fullmäktige, att till Hr GeneralMajoren
von Utfall låta restituera den å merberörde 35oo Rtdr
ifrån Förskrifningens utgifningsdag och till den 1 Nov.
1823 godtgjorde ränta; i följd hvaraf samma ränta
under d. 7 Dee. 1825 blifvit med 583 Rtdr 16 sk. utassignerad,
så att beloppet af den ränta, som Hr GeneralMajoren
von Utfall betalt och kommit Disconten
till godo, utgör Rtdr 2992: 2. 7. Btco. — Och som uti
Liquidationen med Malms ConcoursMassa ränta blifvit
intill den 1 November 1828 beräknad å den andra
Betänka n den, Nho ag5. 44)
hälften af oftanämnde Iggeström beviljade 7000 R:dr
missräkningspenningar, samt härmed är aldeles enahanda
förhållande, som med beräkningen af den ränta,
hvilken, på sätt nyss berörd t är, blifvit till Hr
GeneralMajoren von Utfall restituerad,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att ifrågavarande
med Malms ConcoursMassa uppgjorde Liquidation
må, på sätt Hrr Fullmäktige föreslagit,
rättas; och i följd hvaraf det återstående räntebeloppet
skulle komma att från R:dr 46o3: 37.9. nedsättas
till R:dr 365o: 1. g, B:co.
Angående Iggeströrns gjorda anhållan , att äfven
den ränteskuld, som, efter beviljandet af den sökte
rättelsen uti den med Malms ConcoursMassa härom
uppgjorda Liquidation , kunde komma att återstå, måtte
varda afskrifven; så har härvid förekommit, att
sjelfva Balance-summan redan är till fullo ersatt: att
den nu ifrågavarande räntefordringen icke är bokförd
ibland Discontens tillgångar; att Balance-Summan i
sitt ursprungliga skick icke varit löpande med någon
ränta och att de derå influtne större eller mindre
af betalningar icke kunnat, genom utlåning, göras räntebärande,
enär, enligt Reglementets föreskrift, alla
inflytande Discontmedel skola, efter afdrag af hvad
som tili förvaltnings- och utrednings-omkostningar åtgår,
aflemnas till Banken, i afräkning å dess, i och
för Discont-utredningen , meddeldte förskott.
Och då det icke kunnat Utskottet undfalla, att
för allt hvad som tilläfventyrs utaf Malms tillgångar
komtne att, till godtgörande af ifrågavarande ränte
-
444 Stats-Uts kottets
skuld, användas, Malms länsinnehafvare skulle kunna
väcka ersältnings-anspråk emot Iggeström, så , och
efter inhemtad underrättelse om den välvilja, hvarmed
1823 års Ständer behagat Iggeström omfatta, i anseende
till hans allmänt kända redlighet och den beklagansvärda
belägenhet, hvari han, utan eget förvållande,
blifvit försatt; och att hans belägenhet, enligt
någre bland Utskottets medlemmar gifne intyg,
sedermera icke förbättrats, har Utskottet ansett sig
böra, af dessa ömande anledningar,
tillstyrka, att räntefordringen hos afl. CommerceRådet
Malms Goncoursmassa, i och för lggeströmska
Uppbördsbristen, och hvilken, efter den af Utskottet
föreslagne rättelse uti beräkningen, skulle
komma att utgöra 365oR:dr i sk. 9 r:st. Btco, må,
af consideration för Iggeström, helt och hållet efterskänkas,
äfvensom emot Iggeström cftergilvas allt
kraf i afseende på de 2tne här ofvan omförmäldte
utdelningar från ConeoursMasspr i Westerås till ett
sammanräknadt belopp af Rtdr 872: 9. 7., samt följaktligen
bägge dessa summor tillhopa utgörande
4522 R:dr 11 sk. 4 r*st. få i rakenskaperne alskrilvas.
Den 12 Oct. 182g.
Reservationer:
Af Hr ProtocollsSecreteraren Riben.- Emot Högh
StatsUtskottets tillstyrkande i frågan 0111 afskrifning
till förmån för f. d. Kamreraren Iggeström, får jag
anmäla min reservation:
Hvad först angår Iggeströms anmärkning vid den
upprättade Liqviden med CommerceRådet Malins Cort
-
Betänkandet], N:o 2g5. 445
coursMassa i anseende till den samina påföid ränta å
35oo R:dr eller hälften af de Iggeström beviljade 7000
B:dr, så finner jag väl, lika med Utskottet, att enär
sistnämnde summa blifvit Iggeström gifven såsom missräkningspenningar
eller Löneförbättring, det synes med
It. Sttrs afsigt instämmande, att Cassabristen , vid den
tid då Iggeströms tjenstbelatlning vid DiscontContoiret
upphörde, bordt vara med denna summas belopp förminskad,
hvadan, och på enahanda grund som den af
GeneralMajoren von Utfall erlagde ränta å ena hälften
af ifrågavarande 7000 R:dr, blifvit restituerad jag också
anser skäligt att den CommerceRådet Malm påförde
ränta å andra hälften äfven bör försvinna, samt Liqviden
derefter rättas; men beträffande eftergift af den
CommerceRådet Malms Concoursmassa påförde återstående
ränta, utgörande, sedan nyssnämde rättelse blifvit
iakttagen, 365o R:dr 1 sk. g r:st., så förekommer
dervid, att från Discontens sida något kraf emot Iggeström
icke kan anställas, enär han alldrig varit lagsökt
för Balancen och följaktligen icke genom Domares
eller Executor* Utslag blifvit förpliktad att någon ränta
godtgöra. Eftergift af denna Ränteskuld skulle följaktligen
endast till godo komma CommerceRådet Malms
rätts-inneliafvare, utan att Iggeström för sin person
deraf hade den ringaste förmån. Härtill kommer att
RiksgäldsContoirets Fordran, enligt hvad Herrar Fullmäktige
upplyst, ar intecknad uti en Malms ConcoursMassa
tillhörig fast egendom, och uti de Handlingar
jag vid målets behandling inom Utskottet haft tillfälle
att granska, har jag icke funnit styrkt att den ännu
1
446 s l a t s - U t s k o t t e t s
outredda Massan saknar medel att denna fordran gälda.
Vid delta förhällande kan jag så mycket mindre
instämma uti den af Utskottet tillstyrkta afskrifning
ur Piäkenskaperne af ifrågavarande Ränteskuld , som
jag befarar att en slik eftergift skulle kunna gifva GeneralMajoren
von Utfalls Sterbhuslntressenler anledning
alt återfordra de Ränle-medel af enahanda beskaffenhet
som GeneralMajoren i lifstiden inbetalt, utgörande
icke mindre än 2,992 R:dr 2 sk. 7 r:st.
Beträffande åter den delen af Ansökningen som afser
eftergift af Utdelningarne ur 2;ne ConcoursMassor
till ett sammanräknadt helopp af 872 It:dr 9 sk. 6 r:st,,
hvarföre Iggeström iklädt sig ansvarsskyldighet, så kan
jag, åtminstone för det närvarande, icke en sådan eftergift
tillstyrka. Då Iggeström redan erhållit 7000
IVtdr till skänks, så synes de nu ifrågavarande jemförelsevis
obetydliga summor böra af honom gäldas,
eller om tillgång dertill saknas, krafvet emot honom
åtminstone hållas öppet.
Jag anhåller alt denna min reservation måtte fil
åtfölja det Högloft. Utskottets Betänkande till R. Sl;r.
Härmed förenade sig Herr Öfverste Spärra,, Herr
Ca nzl i Råd et von IIarli naim dorff. Herr Doctor Haggblad
samt Riksdagsfullmäktige Nils Strindlund från
Westernorrlands Län och Eric Andersson från Westerås
Län.
Hvarjemte likaledes emot ofvanberörde afskrifning
sig reserverat RiksdagsFullmägtige Anders Nilsson från
Malmöhus Län, Carl Bergman från Gefleborgs Län,
Olof Pehrsson från <8 lockbol ms Län, Pehr Pehrsson
Betänk n 11 d c 11, K:o 296. 447
frän Örebro Län, Nils Hakansson frän Kronobergs
Län oell Pehr Olsson frän Södermanlands Län.
N:o 296.
Berti Heise örn verkställd granskning af 1825
och 1826 arens Räkenskaper öfver Ilospilalsoch
Barnhus-Fonden sami. Laxarets- och Curhus-Räkenskaperne
för sistnämnde är.
lia A FD 121. NINGEN.
Eller livad de år 1827 församlade IL II. Strrs Herrar
Revisorers Berättelse vidhandengifver, hade till
nyssbemälde Hrr Revisorer blifvit öfverlemnade, så
väl de, ur 1825, till SeraphimerOrdensGillet ankomne
K. M:ts Kådiga Skrifvelse!’ jemte de samma år hos
SeraphimerOrdensGillet förde Protocoll; hvaremot Räkenskaperne
öfver Hospitals- och Barnhus-Fonden för
sislberörde år 1825 icke varit afslutade.
StatsUtskottet har altså nu fatt emottaga, jemte
de, år 1826, lill SeraphimerOrdensGillet ankomne Kådiga
Skrifvelser och under samma år hos SeraphimerOrdcusGillet
förde Protocoll, serskilde, för åren 1825
och 182(1 öfver Allmänna Hospitals- och BarnhusFonden
afslutade, uti K. KammarRätten till zilfran
reviderade Hufvudböcker med dertill hörande Verificatiousllandlingar.
« §•
Rörande Förvaltningen.
Med tillfredsställelse har Utskottet, vid PiolocolJens
genomgående, erfarit, alt de under Seraphimer
-
448 Stats-Utskottets
OrdensGillets förvaltning ställde Fonder och Inkomster
blifvit, med iakttagande af nödig hushållning och
noggrann Controll, på ett ändamålsenligt sätt disponerade
och använde. — Men såsom en afvikelse från
författningarne, har Utskottet dock ansett sig böra
anmärka följande förhållande med bort-arrenderingen
af Kronolisket Hakvarpet i Hallbosjön.
Af Handlingarne inhemtas, huruledes nu varande
Landshöfdingen i Nyköpings Län, GeneralAdjutanten
m. m. Hr Guslaf Abraham Peyron hos K. M:t gjort
underdånig Ansökning, att då det Arrende, hvilket,
den 16 Januarii 1817, Nådigst blifvit upplåtet åt då
varande Landshöfdingen i nämnde Län nu mera frami.
Herr Presidenten m. m. Friherre Eric Skjöldebrand,
å det fordom af Landshöfd ingar ne uti Nyköpings Län,
såsom Lön, innehafde, men derefter, till understöd för
Nyköpings Lazarett, anslagne Fiske i Hallbosjön, Hakvarpet
kalladt, med år 1826 löpte tillända, Sökanden
måtte tillåtas, att mot samma afgift, som Presidenten
Friherre Skjöldebrand berörde Fiske innehaft, få det
samma under Arrende sig upplåtet, antingen på vissa
år, eller på Sökandens tjenstetid. I anledning af hvilken
underdåniga anhållan, SeraphimerOrdensGillet,
uti dess, på Nådig Befallning afgifne Utlåtande i underdthet
andragit, att då Lazaretten nu mei a aro ställde
under serskilda Directioner, hvilka, jemlikt i5
af den för samma Directioner utfärdade Instruction,
ega pröfningsrätt i frågor om Lazarettens Inkomster,
så hade SeraphimerOrdensGillet uti dettef ämne inhetn
-
Betänkande n, N:o 296. 449
tat LazarettsDireetionens i Nyköping yttrande, deruti
Directionen anfört, att i Författningarne väl vore stadgadt,
det Auction bör förrättas till utarrenderande af
sfi beskaffade Lägenheter, som den ifrågavarande, men
att, enligt LazarettsDireetionens öfvertygelse, en högre
afgift för berörde Fiske, än den Hr Presidenten Friherre
Skjöldebrand derföre erlagt och Hr Landshöfdingen
Peyron nu erbjudit, ej skulle genom Auction
vara att förvänta, helst flere de senare åren inträffade
blida vintrar förorsakat en emot vanligheten liten
Fiskfångst, i anseende hvartill, anställandet af ArrendeAnction
å merberörde fiske icke äskades; med afseende
å hvilket LazarettsDireetionens yttrande, SeraphimerOrdensGillet,
för egen del, ansett sig böra underdåuigst
hemställa, om icke ifrågavarande Arrende måtte
i Nader åt Hr Landshöfdingen Peyron upplåtas emot
Trettio R:dr B:co årligen, på Tio års tid, med villkor
likväl, att om lian under tiden lemnar sin Embetsbefattning,
såsom Landshöfding, omförmäldte Arrende,
när sådant inträffar, må anses hafva upphört
och Fisket då komma att å nyo utarrenderas. — Och
bade K. M:t, enligt till SeraphimerOrdensGillet ankommen
Skrifvelse af den 21 Junii 1826, för godt funnit
i Nåder bevilja Landshöfdingen Peyron upplåtelse
af ifrågavarande Arrende på Tio års tid, med de villkor,
hvarom SeraphimerOrdensGillet i detta afseende
i underdthet hemställt samt emot den afgift af Trettio
R:dr B:co årligen, bemälde Landshöfding för samma
Arrende erbjudit.
45o Stats-Utskottets
3 §•
Angående Räkcnskapcrne.
Utskottet liar genomgått och granskat de förut
omförmälde, öfver Allmänna Hospitals- och BarnhusFonden
afslutade Bufvudböcker.
År 1825.
Uti Hufvudboken för detta år inbalanceras från
år 1824.
Tillgångar:
Behållningar i Contant, Proviant-persedlar och Span
nemål
R:dr 25,4t3: 9. 5.
Utlånle Medel: Capital Rd. 202,108: 26. 5.
Ränta .... 6,989: 24. - 9nn nfl8. 2> 6.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och personer
59,485: 45• —
Utestående KronoSkatter och andre Fordringar
i penningar , persedlar och
Spanmäl
• 6,818:2g. g.
Proprie Balancer  8,338: 34- 9.
R:dr 809,154: 25. 5.
Men då härifrån afdragas inbalancerade
Skulder nemligen:
Uppbördsm amiens Ö Iver le ver e
ringar
R:dr 4;7o4: 5. 4*
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital och Räntor . . ■ 66,703: i4- 7• 71,407: 19.11.
Återstår Behållning d. 1 Jan. 1825 R:dr 237,747: 5. 6.
Betänkan (len, N:o 296. 451
Deremot utbalanceras till år 1826.
Tillgångar.
Behållningar i Contant, proviant-persedlar och
Spanmål R:dr 33,666: 5. 7.
Utlånte Medel: Capital Rd. 159,923: 6.2.
Räntor.... 5,724:»7-6-,65:fifr: a3. 8.
FoVdringar hos Diverse Verk, Fonder
och Personer 68,390:16.—
Utestående KronoSkatter och andra Fordringar
i penningar , persedlar och
spanmål  6,5g8:43. 5.
Pröprie Balancer  7,416: 43. 5.
R:dr 281,719:36. i.
Och då härifrån afdragas Skulderna:
Uppbördsmännens Öfverlevere
ringar
R:dr 5,958: 3. 2.
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital och Räntor . . . 5o,55y: 44- 6. 555,5. IO
Återstår Behållning d. 3i Dec. 1825 R:dr 225,2o3: 36. 3.
Hvadan och när in- och utbalancerade Behållningarne
mot hvarandra jemnföras, visar sig år 1825, en
förminskning i Fonden af 12,543 R:dr 17 sk. 3 r:st.;
dock får härvid anmärkas, att köpeskillingen för en
inköpt Fastighet, som ibland Utgifterne afföres med
9,388 R:dr 45 sk. 4 r:st., icke är upptagen ibland de
utbalancerade Tillgångarne.
452 Stats-Ut skottets
Ar 1826.
De här ofvan specificerade, d. 3r December 1825
utbalancerade Tillgångar , hvilka till år 1826 inbalanceras,
utgjorde, efter afdrag af Skuldei ne .. 225,2o3: 36. 3.
Deremot utbalanceras lill år 1827
följande Tillgångar nemligen:
Behållningar i Contant, proviant-persedlar
och spanmål R:dr 50,772: 15. 5.
Utiånte Medel: Capital Rd. 157,135: to. 11.
Räntor ...5,370: 7- <6y;o5: ,8. t.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och personer  84,885: 44- —
Utestående KronoSkatter och andra Fordringar
i penningar , persedlar och
Spanmål .
. 8,725: 37. 9.
Proprie-Balancer 14,681: 82. 2.
R:dr 321,071: 3. 5.
Afgå Skulder:
Uppbörds männens Öfver lefvere
ringar
R:dr 2,191: 4'- 7-
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital R:dr 39,223: —4.
Rä,lt01' 20,820: 4,. 4l_ 4-
Andre Skulder
228: .. r. g2 ^3. 3g _
Återstår Behållning d.'3t Dec. 1826 .. Rd. 259,107: r5. 5.
Om nu härifrån afdrages den inbalance
rade
Behållningen
225,2o3: 36. 3.
Visar sig en tillökning i Fonden år
1826, af R:dr 33,go3: 27. 2.
Betänkan den, N:o 296. /j53
Dock får härvid anmärkas, att köpeskillingen för en
inköpt Fastighet, som ibland utgifterne a flores med
12,400 Rtdr, icke är upptagen ibland de till är 1827
ulbalaucerade Ti Ilgångar ne.
De så mycket skiljaktiga resultat, som ifrågavarande
2:ne årens Räkenskaper, med hvarandra jemnförde,
utvisa, har Utskottet funnit hufvudsakligen härröra
derifrån, att några Uppbördstitlar lemnat vida
större tillgångar år 1826, än nästföregångne året; hvarpå
såsom exempel må anföras, att Kyrko- och Kronobonden,
som år 1826 upptages till 42j75' R:dr 5 sk.
3 r:st., upplages år 1826 till 77,910 R:dr 21 sk, 4
Likaledes Arrende-medel år i8?5 till R:dr ig,o5it 16.
g., men år 1826 till R:dr 31,566: 9. 5.
För att närmare och åskådligt framställa förhållandet
härmed i det hela, bifogas en JämnförelseTableau
öfver Inkomsterne och Utgifterne åren 1825 och
1826, hvaraf befinnes, att, år 1825, Utgifter och Afskrifningar
bestigit sig till 102,556 R:dr 35 sk. 7 rtst.,
men Inkomsterne endast till go,oi3 R:dr 18 sk. 4 r.; och
att således uppkommit en brist af R:dr 12,543 17. 3.
Deremot hafva Inkomsterne, år 1826, uppgått till i44,485
R:dr 10 sk. 1 rtst., samt Afskrifningar och Utgifter till
R:dr ito,58i 3i.— och således ett öfverskott af Rtdr
33,go3: 27 sk. 1 rtst.
Proprie Balancerne, hvilka vid 1825 års början
utgjorde R:dr 8,338 34- 9., hafva under årets lopp
blifvit förminskade med Rtdr 921 3g. 4-, så att till år
1826 endast utbalanceras R:dr 7,416 43. 5.; men hvarpå
inom 1826 års slut någon den ringaste afbetalning
454 Stats -Utskottets
icke skett; hvaremot uti sistnämnde Ars Hufvudbok
blifvit synlig en vid Wadstena Hospital tillkommen ny
ProprieBalannce af R:dr 7,9.64: 36. 9., så att till år
1827 utbalanceras en summa af R:dr 14,681: 32. 2.
Efter den upplysning, som Utskottet erhållit om
sistberörde, sa betydliga Proprie Balance, har målet i
laglig väg blifvit handlagdt, och lärer nu bero på K.
M:ts Nådiga pröfning och afgörande.
De granskade Hufvudböckerne har Utskottet funnit
väl inrättade och i öfrigt utmärkte af ordentlighet,
så att i dessa delar något vid Räkenskaperne icke
varit att anmärka; men det är en annan omständighet,
hvilken under Räkenskapernes granskning ådragit
sig Utskottets uppmärksamhet.
Efter hvad en uti Hufvudböckerne gjord korrt
anteckning föranleder, har allt ifrån är i8o4 ibland
Fondens skulder varit år ifrån år, under Rubrik;
Konungens Ensaks Botes Medel ^ balanceradt ett Capital
af ii,533 R:dr 16 sk., för hvilket hvarje år blifvit
påförde 692 R:dr såsom ränta, hvadan till år 1827
utbalanceras Capital R:dr n,533: 16. och ränta Redlig,
515: 36. 11. eller tillhopa Skuld R:dr 31,049; 4-  11. — Deremot upptages uti samma Conto på andra
sidan, såsom Fondens fordran, R:dr 5og: 27. 3.,
hvilka äfven år från år löpa oförändrade.
Någon annan bestämd upplysning om förhållandet
härmed har Utskottet icke varit i tillfälle, att sig
förskaffa, än den, som står att inhemta af K. M:ts
till SeraphimerOrdensGillet under den 9 December
1779
Betänkanden, N:o 296. 4-35
177g aflåtné Nådiga Bref, af innehåll, att sedan SeraphimerOrdens
Gillet, af den anledning, att uti K.
M:ts under den 20 Januarii nyssnämnde år utfärdade
Förordning, angående ändring i Lagens stadgande uti
åfskillige rum vid 32 Cap. 2 § R. B. bjudes, att Böterne
i samma Balk, ther ej annorledes stadgadt finnes,
samt alla andra böter och vitén , hvilka efter
Allmänna Lagen och serskilda Författningar, Domare
oell Embetsman tillhöra, skola gå till Konungen, i
underd. hemställt, om icke alla dessa böter och vilen ,
undantagne de till Carlshamns Stads Barnhus disponerade,
såsom ännu icke till något visst Kronans behof
anslagne, måtte till SeraphimerÖrdensGillet få inflyta,
till någon förstärkning uti den till Gillets disposition
ställde Allmänna Hospitals-, Lazaretts- och BarnliusFond;
så hade K. M:t, till Nådigt Svar härå, behagat
meddela: det K. M:t i Nåder ville tillåta, att
SeraphimerÖrdensGillet finge de ifrågavarande böter
och vitén tills vidare uppbära och så länge förränta
intill dess K. M:t om deras användande framdeles i
Nåder förordnar.
Enär det synes vara utan ändamål, att uti Räkenskaperna
låta år ifrån år balancera skulder och
fordringar af sådan beskaffenhet, som de ifrågavarande
under rubrik: Konungens Ensaks BötesMcdel,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka R. H. St:r,
att hos K. M:t i underd. anhålla, att till nästa
Riksdag låta fullständigt utreda förhållandet; på det
då må komma under pröfning och afgörande, an4
B. 3o
1
/J56 Stats-Utskottets
tingen, efter skeende liqvid, någon fordran skall
StatsVerket godtgöras, eller ock afskrifning anbefallas.
De Lane- och dertill hörande serskilda SäkerhetsHandlingar,
hvilka hos SeraphimerOrdensGillet förvaras
hafva blifvit inventerade och genotnsedde; hvarvid
någon anmärkning icke förekommit.
2:a Afdelningen.
Lazaretts- och Carlius-Räkenskaperne.
Desse från samtlige Länen i Riket inkomne Räkenskaper
för år 1826, hafva, tillika med LänsCommiltcernes
om deras granskning afgifna Berättelser,
blifvit Utskottet tillställde; och af hvilka berättelser
endast saknats den, som från Westerbottens Län skolat
aflemna*.
Utskottet har också fått emottaga ett hos SerapliimerOrdens-Gillet
öfver förenämnde Räkenskaper
upprättadt Sammandrag, enligt hvilket, från år 1825
inbalanceras :
Tillgångar R:dr 230,874= 3o. 7.
Hvarifrån afgå inbalan
cerade
skulder  13,634: r. r.
'—;—: 217,240:29.6.
1026 ars Uppbörd:
Curhus-afgift . . . R:dr 11 i,r43: 44- 5.
Tillkommen Uppbörd
för förra året  0,397: 8. 3.
Åtskilliga andra Inkomster
........... 3i,irq: 7. 6. ■ c
-—-  147.660: 12. 2.
R:dr 364,900:41. 8.
Bil. till N:o 296. 4:de Sami. irsta AFdeln.
Jemförelse-Tableau öfver Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fondens Inkomster och Utgifter, åren 1825 och 1826.
Inkomster.
År 1825.
År 1826.
Utgifter.
Afskrifningar
År i825
År 1826.
Jordeboks- och Hemmantals- samt Grund-räntor
5,262
26
10
7,615
15
9
3,370
'9
4
3,o5o
27
4
Kyrko- och Krono-tionde
42,751
5
3
77>9'°
21
4
Aflöning
12,244
8
8
14,448
46
11
Stats-anslag i Penningar och Spannemål
1,595
3i
—
2,4o5
'7
8
Pensioner
108
16
—
IOO
8
Private Donationer
163
.6
—
276
32
—
Uppfostringslijelp för fattiga Barn • .
8,062
00
8
7?9T7
iq,o5i
16
9
31,566
9
a
Understöd för Sjukvårds-anstalterne
3,o55
20
9
',994
18
6
Hyres-medel och Tomt-ören
232
0
10
151
37
11
Anordnade medel i contant och spannemål ........
847
37
4
795
29
8
1
5
4
6
4o
—
Underhåll
35,286
4b
8
37,289
2
1
Befordrings-afgifter
24Ö
17
1
361
4'
3
Förmalnings-kostnader "
536
4'
2
^03
3
8
1,070
33
2
1,123
12
8
Föibaknings-kostnader
18
8
—
l8
8
—
Armbösse-medel
125
3o
5
108
35
9
Malt- och Bryggnings-kostnader
i,3oo
446
47
9
1,339
4b
10
Frivilliga Gåfvor
68
4°
—
74
22
5
Medicaraenter
24
—
45o
'9
3
Sterbhus-medel
888
24
4
1,42'
16
2
Beklädnad
2,198
4>
3
2,987
29
1
Tolags-medel
48
44
81
31
—
Ved, Ljus och Olja
7,379
'9
1
?’°4o
10
7
Städsmåls-penningar
27
23
—
—
—
Skrifmaterialier och Expencer
462
2
—
398
29
8
Inskrifnings-penningar ...
1,724
8
—
3,290
32
7
65
5
b
82
34
b
Ersatt underhåll
43o
87
2
551
28
—
Begrafnings-kostnader
288
11
4
454
3o
—
Arfs- och Qvarlåtenskaps-medel
«>795
4-7
—
2,493
i3
4
Nybyggnad och Reparationer . .
5,270
21
—
8,444
12
11
Auctions-Medel
376
33
—
284
38
8
Brandförsäkrings-afgift
68
22
—
122
43
—
Återlefvererade medel
28
'7
6
112
35
6
Restitutioner
5i
8
—
4°
OO
—
Ersättning för förlorad jord, i och för anläggningen af Götha Canal
99 2
19
10
97*
25
2
Räntor å Lån
i,534
4i
b
i,53o
b
—
Köpeskilling för försåld Fastighet
1,666
ti
—
1,666
32
—
Rese- och Tractaments-kostnader
392
18
4
1,15o
3
b
Räntor å Lån
10,273
I
c»
9,212
ib
6
Flyttnings-kostnader
398
06
7
94
24
—
Anmärknings-medel
Diverse Inkomster
... .
452
428
20
-4
1
13q
666
1
i3
2
2
Arfvoden och Discretioner
Köpeskilling för en inköpt Fastighet
1,023
9,388
28
45
4
i4
12,400
—
Vinst å försåld Spannemål
249
45
6
1,423
42
1
Omkostnader för försåld Spannemål
2,367
'4
8
—
—
Tillkommen Uppbörd för förra året
58
43
6
567
22
8
Diverse Extra Utgifter
Anmärknings-procent
Inventariers upphandling
4,342
1,745
27
12
8
5,435
268
2,007
29
10
6
10
10
11
Summa
90,013
,8
4
>44,485
10
2
Summa
io2,556| 35
7
1 io,581J 31
1-
,. -m;
£3
7* '
'
7
* i
■;c
■■ f
\ v
■
.i '
■
'
, r
7'
.Si i
O
-
h ;
-■•i
J
v- .t- .
" ••
X* -  * , *
t%
ib
G
.'fj i
;
r*
7 S-r •. »C --..i, . ..
... i-. -« ij, v. 5 f ' ,J
■ - . . \
.. I '
' i..
.
a il.
Betänkanden, JV:o 296. 4%
Utgifter;
Afskrifningen- . . . R:dr 6,924- 38. 2.
Aflöning, underhåll och
andra utgifter i25,37o: 24. h.
132,295: i5. r.
Balance till år 1827.
Tillgångar. . • . . lt:dr 248,526: 3. it.
Afgå Skulder ...... 15.920: 25. 4.
Återstå utbalnncerade Tillgångar .... 232,6o5: 26. 7.
364,900: 4i. 8.
Utskottet har erfarit, att uti de fleste Läns Räkenskaper
Curhusmedlen blifvit, emot tydliga stadgandet
uti 7 Morn. i K. M:ts Nådiga Kungörelse af
den ro Mars 1824, med LazarellsMedlen sammanblandade.
Men då en detailerad utredning häraf skulle
fordra en ganska lång tid, har Utskottet ansett sin
åtgärd böra inskränkas till en blott anmälan af berörde
anmärkte förhållande, desto hellre, som det
hufvudsakligen torde böra ankomma på Länets Innevånare
sjelfve, att tillse, att de af dem samman*
skjutne medel varda till deras ändamål använde och
behörigen redovisade. Den i4 Q.cl. 1829.
N:o 297.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut inom
RiksStånden i åtskilliga delar af Ståtsregleringen*
Efter
erhållen del af de Beslnt, RiksStånden fattat,
*
458 Stats -Utskottets
i anledning så väl af Utskottets Förslag till reglering
af RiksStatens Utgifts-Titlar för år i83o och följande
år, intill dess den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering
blifver gällande, sorn de ytterligare utlåtanden
i berörde ämne, hvilka till svar å gjorda anmärkningar
blifvit af Utskottet afgifne, har Utskottet funnit,
att af de i desse Förslag upptagne Frågor så vidt de
röra i:a och a:a HufvudTitlarne, följande icke blifvit
difinitivt afgjorda; hvadan de derutinnan fattade skilj—
aktige besluten, med förslag till sammanjernkning jemte
VoteringsPropositioner, i den händelse att Frågorne
blifva till Förstärkta Stats-Utskottels afgörande öfverlemnade,
nu anmälas.
Den i 6:fe Puncten af Betänkandet N:o i?.5, om
i:a HafvudTiteln j af Utskottet tillstyrkta tillökning
med 1187 R:dr 37 sk. 4 r- i förut varande anslag
28,848 R:dr 4° sk. 5 r. för Kongl. HofStallets utfodring}
hvilken tillökning II. BondeStåndet afslagit, är
bifallen af de öfrige 3 RiksStånden; men II. B. o. A.
har derjemte gjort det tillägg: ”att ehuru berörde utfodring
torde kunna med det i sådant afseende bestämda
Stats Anslag besörjas , dock hvad derutöfver
möjligen kunde erfordras , skulle utbetalas af RiksgäldsContoiret
dit den blifvande forssel-lönen deremot
komme att ingåy äfvensom attj då prisen på Höj
Hahn och Hafra voro föränderlige, hvarigenom besparing
det ena året och brist ett annat uti anslaget
troligen skulle uppkomma de ett år skeende besparingar
på ifrågavarande Förslags-anslag borde till ett
I
Beta n feanden, N.'o 297. 4%
annat ar reserveras, till betackande af den brist, som
deruti kunde liga rum/'
II. R. o. A., sorn /unnit för godt att Utskottets
Betänkande till alla delar gilla, har likväl icke såsom
ett vilkor för beviljandet af den föreslagne tillökningen
gjort ofvanberörde tillägg. Och då hvad deruti
innefattps hvarken blifvit af K. M:t, i dess Nådiga
Proposition om StatsVerkets tillstånd och behof, framstäldt
såsom nödigt, eller Sr af något utaf de öfrige
2 RiksStånden understödt; anser Utskottet frågan, om
ett dylikt tilläggs förenande med den beviljade tillökningen,
ingen åtgärd påkalla.
2:a HufvudTileln.
I afseende på de i i:a Puncten af Betänkandet
N:o 128 föreslagne löner, Sro lönen för Justities-StatsMinistern
bestämd
af Ridd. och Adeln till 8000 R:dr,
af PrästeStåndet till 7000 R:dr,
af BorgareStåndct till 7000 R:dr
i stället för det belopp af 65oo R:dr, hvartill Utskottet
ansett samma lön, Taffelpenningarne inberäknade,
böra, ifrån förut varande 584g Rtdr, ökas; samt lönen
för Stats Ministern för Utrikes Jrenderne fastställd
af Ridd. och Adeln till 9000 R:dr,
af PrästeStåndet till 85oo Rtdr,
af BorgareStåndct till 8000 R:dr
i stället för den Summa af 7500 R:dr, hvartill sistnämnde
lön, Taffelpenningarne inberäknade, af Utskottet
/J6o Stats-U tsko ttets
ansetts böra förändras ifrån förutvarande 684g R:dr;
hvaremot BondeStändct afslagit ali tillökning i desse
löner.
Genom 3 RiksStånds beslut är härigenom afgjordt,
att förhöjning uti ifrågavarande löner, utöfver
hvad Utskottet tillstyrkt, skall äga rum. Och sora B,
PrästeSlåndets beslut härutinnan är en medelväg emellan
R. o. A.-s samt BorgareStändcts/ alltså anser Utskottet
sig böra inbjuda sistnämnde 2tne RiksStånd,
att, med frånträdande af deras förut fattade beslut i
desse delar, förena sig med H. PrästeStandet om 7000
R:dr i lön med Taffelpenningar åt Justititice-StafsMinistern
och om 85oo R:dr i lön med Taffelpenningar
för Utrikes Statsministern / i hvilka fall desse
Summor varda, genom 3 Stånds beslut, fastställda.
Anses åter sådant icke kunna ske, och hvarken
R. o. A. samt II. PrästeStandet vilja öfvergå till det
Beslut V. BargareStändet fattat, eller Fråste- och
BorgareStänden förena sig med R. o. A.bör, i Utskottets
tanka, fr agor ne härom blifva föremål för Förstärkta
Stats-Utskottets handläggningj i hvilket afseende
Utskottet får föreslå till omröstning af bemälte
Utskott följande Propositioner:
Co Den, sorn bifaller, att lönen för Justitioe-StatsMinistern
, Taffélpenningarue inberäknade, bestämmes
till 7000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej' vill, voterar
JXcj.
Betänkanden, N:o 297. 461
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 75000 It:dr eller
8000 R:dr.
2:0 Den, som bifaller att lönen för Justi tiaeLStalsMinistern,
TafFelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 7Öoo R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; fastställes samma lön jemte Taffelpenningar
till 8000 R:dr.
3:o Den, som bifaller, att lönen för Ulrikes
StatsMinistern TafFelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 8000 R:dr voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 85oo R:dr eller
9000 R:dr.
4:0 Den, som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern
med Taffelpenningar blir 85oo R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner N,ej; fastställes samma lön jemte Taffelpenningar
till gooo R:dr.
I händelse åter, i desse frågor att R. o. A. ensamt
eller också H. PrästeStändet allena skulle finna
godt alt öfvergå till det Beslut V. BorgareStåndet
462 Stats-Utskottets
fattat; kommer votering att ske, rörande JustiticeStatsMinisterns
lön, i förra fallet, efter en sådan
proposition:
5:o Den som bifaller, att lönen för Justitiae-StatsMinistern,
Taffelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 7000 R;dr, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer lönen med Taffelpenningar
att fastställas till 7500 R:dr ,
och i sednare fallet efter denna proposition.
6:q Den, som bifaller att lönen för Justitiae-StatsMinistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes
till 7000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer lönen jemte Taffelpenningarne
att fastställas till 8000 R:dr,
samt rörande Utrikes SlatsMinisterns lön, i förra fallet,
efter den proposition:
7:0 Den som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes till
8000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, veterar
Nej.
Betan tan cl en, N:o 297. ^6')
Vinner Nej; kommer lönen och Taffelpenningarne
att fastställas till 85oo R:dr,
och i sednare fallet efter följande proposition.
8:0 Den som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes till
8000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; fastställes Lönen och Taffelpenningarne
till 9000 R:dr.
Hvad serskildt beträffar beräkningen afTaffelpenningarne
för Justitix-StatsMinistern och Utrikes Statsministern
* hafva icke R. o. A. och ej eller PråsteStåndet
något yttrande derom meddelat, men af BorgareStåndet
är förklaradt, att uti de af Ståndet fastställdte
belopp Taffelpenningarne skola beräknas efter
gamla Staten i hvilket beslut H. BondeStåndet då det
i afseende på desse löner vidblifvit 1823 års StatsRegleriug
anses äfven hafva stannat. Och får, i följd
häraf, med erinran att Taffelpenningarne för JustitiaeSlatsMinistern
utgöra 2000 R:dr och för Utrikes StatsMinistern
3ooo R:dr efter gamla Staten, Utskottet anhålla,
det H. R. o. A. samt PrästeStåndct i detta ämne
behagade sig utlåta.
Lönen för hvardera af de 6 Stats Raden hvaruti
H. BondeStåndet af slagit all tillökning, har, utöfver
hvad Utskottet tillstyrkt, nemi. 5ooo R:dr, blifvit ytterligare
förhöjd till 6000 R:dr af de öfrige 3 Riks
-
/J.64 Stats-Utskottets
Stånden, af hvilka H. PrcsteStåndct icke yttrat sig något
om Taffelpenningarne, Ridd. och Adeln, bestämt
desse till 2000 R:dr och sjelfva lönen till 4°oo R:dr,
samt V. BorgareStåndetj likasom i afseende på dehär
ofvan nämnda 2,:ne löner, beslutat, att uti det af Ståndet
fastställdta belopp Taffelpenningarne skola beräknas
efter gamla Staten.
I anseende härtill och då i fråga om desse Taffelpenningar
3 Stånd redan yttrat sin mening, får Utskottet,
enär V. BorgarcStåndet och H. BandeStåndel
äro om beloppet ense, inbjuda H. PresteStåndct, att
med dem instämma, i hvilket fall den förut varande
Summan, i5oo R:dr blifver genom 3 Stånds beslut
fastställd. Skulle åter H. PresteStåndet finna sådant
icke lämpligt, utan anse sig häldre böra i det af H.
Ridd. och Adela, fattade beslut deltaga, lärer, då i
sådan händelse 2 Stånd stanna emot 2, omröstning skola
af Förstärkt Statsutskott verkställas öfver en så lydande
proposition:
g:o Den, som bifaller att Taffelpenningarne för
hvar och en af de 6 StatsRåden fastställas till lika
belopp som i8?3 års RiksStat upptager eller x,5oo R:dr
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma desse Taffelpenningar att beräknas
till 2000 R;dr.
Betänkanden, N:o 297. 465
Tillökningen i lönerne fö' r Justi litt R åden, som Utskottet
föreslagit, är af H. BondeStåndet afslngen, men
af de öfrige 3 RiksStånden bifallen, samt följaktligen
hvar och en af desse löner fastställd till 4°oo R:dr.
Hvad de derunder beräknade 1000 R:dr i Taffelpenningar
angar, har väl V. BorgareStåndct ansett, att
ingen del af Summan, 4°°° R:dr, må såsom Taffelpenningar
beräknas. Men som Ridd. och Adeln samt
PresteStändet gillat äfven Utskottets beräkning af Taffelpenningar,
hvilken likaledes är godkänd af H. BondeStåndet,
sorn vidblifvit i8a3 års Statsreglering, i öfverensstämmelse
hvarmed de oqk nu blifvit till beloppet
antagne; så anser Utskottet frågan om desse Taffelpenningar
vara äfven genom 3 Stånds beslut afgjord.
I frågan om RevisionsSecreterare-lönernes antal
är, genom Ridd. och Adelns, FresteStiindets samt Borgared
landels till Utskottets förslag lemnade bifall, förordnadt,
att ytterligare på Stat skall uppföras lön för
en 6:te RevisionsSecreterare; Men i afseende åter på
beloppet af desse löner, deruti BondeStåndet afslagit
all förhöjning, har endast H. Preste Ståndet bifallit Utskottets
tillstyrkande om deras beräknande lill 1,600
R;dr, samt deremot Ridd. och Adeln och BorgareStåndet
bestämdt desse löner, hvardera till 1,800 Rd.
Vid detta förhållande och da 2:ne RiksStånd äro
ense örn ett högre belopp än det Utskottet föreslagit,
anser Utskottet sig höra till II. PresteStändet hemställa,
om icke Ståndet må finna godt alt frånträda
466 Stats-Ut slottets
sitt Förut tagne beslut och deltaga i de af nyssnämnde
2:ne RiksStånd fattade, i hvilken händelse äfven genom
3 Stånds beslut varder afgjordt, att lönen för hvar
och en af de 6 RevisionsSecreterarne hädanefter skall
utgöra i,8oo R:dr.
Vill Högv. Ståndet till denna hemställan icke lemna
bifall, då bör genom omröstning af Förstärkta StatsUtskoltet
saken afgöras sålunda: att
io:o Den, som bifaller att lönen för hvar och en
af de 6 RevisionsSecreterarne fastställes till i,6oo Rd.
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; blifver samma lön bestämd till i,8oc»
Riksdaler.
Angående det af Utskottet föreslagne antal af 3
nya Assessorslöner för Kongl. Svea HofRätt, hvilket
bifallits af H. Ridd. och Adeln men helt och hållet
afslagits af BondeStåndet, hafva Ilogv. PresteStåndet
och Vällöfl. BorgareStändet beslutat, att samma löners
antal skall nedsättas till a; hvarvid likväl V. BorgareStändet
tillagt, att de för närvarande Svea HofRätt
bestådde Adjunctionsmedel af 6oo R:dr må bibehållas.
Då således, genom det att BorgareStändet bibehållit
Adjunctionsniedlen samt Ridd. och Adeln ovilkorligen
gillat Utskottets tillstyrkande af 3 nya Assessorslöners
uppförande på Stat med upphörandet af
Adjunctionsmedlen, desse 2:ne RiksStånds beslut mera
Betan ka ii den, N:o 2.97. 467
närma sig till Utkottets förslag än PresteStåndets oell
BondeStdndets Beslut, hvilka sins emellan äro helt och
hållet stridande; så har Utskottet trott sig böra inbjuda
Ridd. och Adeln samt Högv. PresleStdndet att
med frånträdande af de beslut de förut fattat biträda
BorgareStändcts mening, såsom varande en medelväg
emellan Ridd. och Adelns samt PresteStåndets besluts
i hvilket fall 2 nya Assessorslöner för K:gl. Svea HofRätt
i stället för 3, komma, att, med förut varande
Anslag, 600 R:dr, till Adjunctionsmedel, på Stat uppföras.
Men skulle denna inbjudning icke antagas, lärer
äfven denna fråga böra till afgörande af Förstärkta
StatsUtskottet öfverlemnas, i hvilket afseende en
sådan proposition vördsamt föreslås;
n:o Den, som bifaller att 2 nya Assessorslöner
för K:gl. Svea HofRätt på Stat uppföras med bibehållande
af förutvarande Anslag, 600 R:dr, till Adjunctionsmedel,
voterar
Ja.
•• •
Den det ej vill, voterar
JNfej.
Vinner Nej; komma 3 nya Assessorslöner för nämnde
HofRätt att på Stat uppföras, men deremot förut
varande Anslag till Adjunctionsmedel indragas.
Utskottets tillstyrkande, om uppförande på Stat,
af Taffelpenningar för Presidenten 1 K. KammarRätten
med tooo R:dr har blifvit bifallit af II. R. o. A. och
H. PrästeStdndet s hvaremot V. BorgareStdndet beslutat
att Taffelpenningar för bemalde President icke må
^68 Stats- Utskottets
pä Stat uppforas, samt II. BondeStändet afven afslagit
Utskottets tillstyrkande.
Då således frågan härom, i hvilken 2 Stånd stannat
emot två, måste enligt 69 §. Reg.Formen af Förstärkta
StatsUtskottet afgöras, får Utskottet vördsamt
tillstyrka följande Voteringsproposition:
12:0 Den, som bifaller att Taffelpenningar, med
1000 R:dr B:co, för Presidenten i K. KaramarRätten
å Stat uppföras, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer icke Taffelpenningar för bemälle
President att på Stat uppföras.
Af H. R. o. A. II. PräsleStandet samt V. RorgareStäiidct
har blifvit på sätt Utskottet föreslaget bifallit,
att på Stat må uppföras eli Summa af 600 R:dr
Banco årligen intill nästa Riksdag, till K. SundhetsCollegii
disposition för underhållet och begagnandet
af en ElectricitetsMachin samt arfvode för den dervid
anställde Läkare och tjenlige rums anskaffande
för Appareillens placerande; men i H. R. o. A.s bifall
har jemväl ingått det beslut, att ändamålet med
anslaget tillika skall vara: inköp j användande och
underhåll af ett Galvaniskl Apparat.
Utskottet hemställer, om icke H. R. o. A. skulle
vilja i denna omständighet, eller frågan 0111 anslagets
föremål, låta bero vid hvad Utskottets, af 2:ne RiksStånd
1
I
Betänkan (len, N:o 297. 469
gillade, tillstyrkande innehåller; men da, om R. or. A.
vidhåller sitt beslut, genom behörig votering äfven lärer
skola afgöras, huruvida nämnde tillägg bör i beslutet
om Anslagets beviljande äga rum eller icke, föreslår
Utskottet en så lydande proposition:
i3.‘o Den, som bifaller, att det anslag af 600
B:dr B:co årligen intill nästa Biksdag som af R. St.T
blifvit beviljadt till SundhetsCollegii disposition för
underhållet och begagnandet af en ElectricitetsMachin
, vidare bör användas endast till arfvode för den
dervid anställde Läkare samt tjenlige rums anskaffande
för Apareillens placerande, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; är samma Anslag afsedt jemväl till
inköp, användande och underhåll af ett Galvaniskt
Apparat.
Med ogillande af Utskottets tillstyrkande, att,
allt efter som nu varande innehafvare af Fjerdingsmans
löner, indeldta eller contanta, afgå, samma löner
böra till StatsVerket indragas, hafva H. Pras feStåndet
och H. BondeStåndet beslutat, att det anslag
för desse löner, som hittills ägt rum, äfven hädanefter
bör fortfara, och att derjemte, såsom Utskottet tillstyrkt,
med Frälsejorden bör åtfölja pligten att deltaga
i ulöfvandet af Fjerdingsmannabefaltningen; hvaremot
II. 11. o. A. samt V. BorgareStåndet bifallit Utskottets
Förslag, ej mindre i afseende på Frälsejords
-
»
470 Stats-Utslottets
innehafvares åliggande att deltaga i nämnde befattnings
utöfning, såsom ett Municipal-sysslande, än ock
att det nuvarande löne-anslaget bör successive indragas.
Två Stånd hafva således stannat emot två i frågan
om Anslagets indragning, och torde votering af
Förstärkta StatsUtskottet derföre komma att verkställas
efter följande proposition:
i4:o Den , som bifaller , att StatsAnsIaget för
Fjerdingsmans aflönande indrages, i den mohn nu varande
innehafvare af sådane löner afgå, voterar
' Ja.
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall en sådan indragning icke äga
rum, utan samma anslag äfven hädanefter fortfara.
Den 14 October 1829.
/ '
*
Betänkande n, N:o 298. 471
N:o 298.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Betänkandet N:o 217, i fråga om
föreslagen afskrifning af Bruks-idkaren S.
Owens skuld till ManufacturDiscontFonden,
samt ett ytterligare låne-understöd för honom
å 5o,ooo R:dr B:co. (R:gs-A.)
Det Utlåtande Utskottet i detta ämne afgifvit, liar
blifvit återremitteradt, i anledning af anmärkningar
som dervid blifvit gjorde: inom H. Ridd. och Adeln
af Friherre Anckarsvärd, Carl Henric, och Herrar
Crusenstolpe, Magnus Jacob, Munck af Rosensköld’
Eberhard, samt Uggla, Carl Wilhelm; och inom H.
BomleStandet af Anders Danielsson från Elfsborgs Län ,
Eric Andersson från Westerås Län, Nils Månsson från
Malmöhus Län, samt Carl Bergman från Gefleborgs
Län, hvilkas yttranden hufvudsakligen innehålla, att
då Utskottets förslag till 2000 R:dr B:co årlig pension
för Bruksidkaren Owen vore en alldeles ny fråga, som
icke blifvit af Motionären framstäld, Utskottet öfverskrida
föreskriften i 87 §. Riksdagsordningen, enligt
hvilken nya motioner icke få af Utskottet väckas; att
denna pension dessutom vore olämplig, hälst Owen
icke vore i den belägenhet, att han behöfde en sådan;
nien att då Owen likväl vore i hög grad förtjent af
någon gratification å det allmännas sida, den af Motionären
föreslagne afskrifningen af Owens skuld till
4 B. ' 3i
Stats-U tskottets
MannfacturDiscontFonden , 3s.ooo R:dr B:co,vore den
mäst passande och för honom nyttigaste belöning; ankommande
på Utskottet, att utfinna medel till Fondens
ersättning för nämnde summa. Serskildt hafva Hr
Uggla, C. W., samt RiksdagsFullmägtige Eric Andersson
och Carl Bergman tillstyrkt, att Owen jemte afskrifning
af dess skuld, måtte beviljas det föreslagne
nya lånet å 5o,ooo R:dr B:co, såvida han derföre ställer
nöjaktig säkerhet; hvaremot Hr Crusenstolpe, M. J.,
icke ansett någon slags skänk af Statens medel vara
vid detta tillfälle passande, enär Owen skall hafva ansträngt
sin förmåga icke af kärlek till Sverige eller
nit för Staten, utan endast under förutsättning eller
förhoppning om vinst.
Utskottet, som tagit under öfvervägande hvad vid
dess ifrågavarande Utlåtande sålunda blifvit anmärkt,
får först beträffande anmärkningen dervid, att Utskottet
icke ägt att emot 37 §. Riksdagsordningen, föreslå
för Bruksidkaren Owen någon pension, enär framställning
derom icke i sjelfva motionen varit gjord,
yttra, att då Motionären haft för afsigt att bereda
bemälte Bruksidkare, dels någon eftergift å Statens
sida i afseende på uppfyllandet af dess ingångne förbindelser
för dess i ManufacturDiscontFonden erhållne
lån, dels ett ytterligare iåne-understöd för honom till
utvidgande af dess JernManufactur-rörelse; men Utskottet
funnit sig, i ena afseendet af Författningarne,
och i det andra af bristande tillgångar, hindradt, att
på den väg Motionären hemställt, för Owen tillstyrka
någon fördel, har likväl Utskottet, som fullkomligt
P. e t ä n k a n cl e n, N:o 298. ^73
delar öfverlygelsen om Owens stora förtjenster, trott
sig, med anledning af inom Utskottet väckt fråga örn
sältet, alt bereda Owen någon annan belöning för
dess till det Allmännas båtnad nedlagde mödor, kunna
föreslå en sådan, utan att anses derigenom hafva
öfverskrida RiksdagsOidningens stadgande; och Utskottet
liar derföre, såsom äfven ett medel att i någon
mån vinna det af Motionären afsedda ändamål,
liemstält om den ifrågavarande årliga pensionen.
Vidkommande den af flere StåndsLedamöter yttrade
mening, att nämnde pension skulle vara mindre
lämplig, men att deremot den af Motionären föreslagne
afskrifning af Owens ifrågavarande skuld vore en
passande och för honom nyttigare belöning, så har
Utskottet uti dess första Utlåtande i ämnet, tillkänna—
gifvit det hinder Utskottet ansett genom K:gl. Brefvet
den 1 Oct. 1817 möta för beviljandet af denna afskrifning.
Dessutom har Utskottet, som i allmänhet finner
det betänkligt, alt meddela prasjudieater för afskrifningar
of ManufacturDiscontFondens fordringar, vid
tillstyrkandet af den årliga pensionen utgått från den
synpunkt, alt om, på sätt Utskottet jemväl hemstält,
Bruksidkaren Owen erhölle så lindriga vilkor för infriandet
af sin ofvannämnde skuld, att möjlighet derigenom
bereddes honom, att med lika verksamhet sorn
hittills fortsätta sina gagnande företag, hade han, i
och för sin rörelses bedrifvande, vunnit å det allmännas
sida allt det billiga afseende, som toi de kunna fordras
och af honom behöfvas; men att det deremot i
andra rummet, vore en skyldig gärd af Staten åt Owens
Stats-Utskottets
person, äfvensom en för honom och hans famille nyttig
omtanka, om Owen, hvars för t jenstfn l.la verksamhet
måste mell åren småningom aftaga, men hvilken,
enligt hvad kändt är, icke hittills försatt honom i någon
fördelaktigare oeeonomisk belägenhet, genom någon
årlig gåfva försäkrades om möjligheten af en tarflig
bergning under sin återstående lefnad.
I afseende på det gjorde yrkandet, att det föreslagne
nya länet å 5o,ooo R:dr B:co måtte Bmksidkaren
Owen beviljas, får Utskottet endast vördsamt åberopa
hvad i Utskottets Utlåtande Wto 217 härom blifvit
yttradt, att nemligen några tillgångar till ett sådant
låne-understöd icke finnas att föreslå.
Då Utskottet således af de gjorde anmärkningarne
icke funnit anledning att förändra dess förut uti ifrågavarande
ämne afgifne utlåtande, bör Utskottet sluteligen
endast anmäla, att berörde utlåtande blifvit bifallet:
af H. PresteStåndet den 7 sisth September och
af V. BorgareStåndet den 1 i samma månad. Den 17
October 1829.
N:o 299.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
anskaffande af en mera tjenlig local för RiksArcliivet.
(R:gs-A.)
Hr von Hartmansdorff, August, har i detta ämne hos
H. R. o. A. afgifvit ett skriftligt anförande, hvilket
lyder, som föijer:
Betänkanden, N:o 29g. 47^
Under de lider, då Sverige mest ökade gamla
ärorika häfder med nya, var Styrelsen äfven mäst
mån om valden af Rikets historiska urkunder. Gustaf
Wasa lät frun DomCapiteln, Kyrkorna och Klostren
samla de handlingar, som ej under Unionsstriderna
blifvit uppbrända eller bortförda till Dannemark.
De ställdes under RiksCanzlerns uppsigt, och
vissa Secreterares närmare vård. Carl IX fortsatte
dessa åtgärder, och genom 1626 års Canzli-Ordning
gjorde Gustaf Adolph det så kallade gamla Cauzlict
eller RiksArcliivet, till den förnämste af Canzliets afdehiingar,
samt utsände 1629 flere så kallade Iliijdasökare
i landet, att uppsöka gamla handlingar och
monumentet-. Enligt 1634 i,rs Regeringsform, skulle
de 5 RiksEmbetena, vid den årliga redogörelsen inför
Konungen, förete sina Prolocoll, handlingar och
registratur, samt visa huru allt riktigt vore. R.iksCanzlern
Grefve M. G. De la Gardie föranledde stiftandet
1667 af ett AiitifjuäctsCollegium i Upsala, hvilket
erhöll Archivets äldre Handlingar; men de återflyttades
i685 till Stockholm, hvarest ett Antic/uitelsArchivum
upprättades 1692. Efter Carl XII:s regering
har tidens visare gått utföre i detta hänseende,
och svårligen torde något samhälle, med en så lärorik
Historia, som det Svenska, hafva varit sä likgiltigt för
vården af urkunderna dertill, som vårt under sistledne
århundrade. iy5o förordnade K. M:t, att AntiquiletsArchivet
skulle förenas rned K. Bibliolheket,
hvilket dock icke kom till någon verkställighet, erne
-
476 Stats-Utskottets
dan Ständerna, vid påföljande Riksdag, funno Slaten
deraf betungas, och i865, förordnade, att båda Verken
skulle förblifva åtskilda; men 1780 blefvo, till
Bibliotheket, aflemnade alla medeltidens handlingar,
och den samling af tryckta böcker, som, till deras
kännedom och förklaring, tillförene i AntiquitetsArchivet
förvarades. RiksArchivet återfick de öfriga ,
Riket i allmänhet rörande, Handlingar, som voro
yngre än år 1023, samt Genealogica och Heraldina:
så att AntiqvitetsArchivet af sina fordna tillhörigheter,
blott hade de egentliga fornlemningarne af fynd och
mynt, m. m. qvar, hvilka jemte afskriften af handlingarne
före i52o, öfverlemnades till den 1786 upplifvade
VitterhetsAcademien. Under dessa förflyttningar
och söndringar af Rikets Handlingar , hafva de
äldsta måhända varit minst agtade. Påveliga Rullor,
Konungars Bref och Testamenten, Mötens Beslut, 111.
fl. mer och mindre vigtiga urkunder hafva, hopabundtade,
och någon gång inpackade i säckar, såsom
annat styckegods, blifvit släpade från det ena lill det
andra ringa förvaringsrummet i Kengl. Slottet. RiksArchivet
har, ifrån den i:sta Afdelningen i Konungens
Canzli, blifvit, i anseende till ordningen, nedflyttadt
närmast till den sista, och, i anseende till sina
rum, nedsatt till den aldralägsta.
I nedersta våningen af K. Slottets Norra sida,
har RiksArchivet tvenne trånga och låga arbetsrum,
jemte ett litet rum utan kakelugn, för sitt bokförråd
och en del öfrige Samlingar. Endast få Handlingar
kunna rymmas der: Archivets hufvudsakliga förva
-
Beta n ka n den, N:o 299. 477
ringsrum utgöres af 5 st. Källrar, eller så kallade
livalf, under sjelfva Slottet, till hvilka nedgången älfvan
CanzliStyrelsens, Cabinettets och Arcliivels gemensamma
förmak. Men dessa rum, i hvilka, såsom närmast
tillgängliga, en del nyare Handlingar, och de
angelägnaste hufvudskrifter förvaras, förtjena icke
namn af hvalf, emedan de blott genom trossbottnar
äro skilda från de öfver dem belägna ämbets- och boningsrum
i Slottet, och dessutom icke äro förvarade med
andra dörrar än af träd. I händelse af eldsvåda äfventyra!'
man följaktligen , att dessa angelägna och
dyrbara Samlingar i grund förstöras. Af säkrare beskaffenhet
äro 2:ne eldfria större hvalf, som ftiksArchivet
äger under Slottets Nordvestra flygel, försedda
med tjocka järndörrar, och det ena med 2:ne stora
kakelugnar. Men eldning deri har måst iutställas,
sedan en flerårig erfarenhet visat, att värman ilragit
fuktigheten ur de tjocka morarne: sä att mögel och
fukt ej mindre påskyndat bandlingarnes förmultniug,
än skadat Tjenstemännens hälsa. Dessutom gör dessa
fullproppade hvalfs aflägsenhet från arbetsrummen deras
begagnande alltför tidspillande. BiksArchivets öfriga
rum äro emedlertid icke blott otjenlig» för sitt
ändamål, och osunda för Tjenstemänncn, utan äfven
otillräckliga för en ordentlig uppställning af de handlingar
som redan finnas der: än mera för dem, som
borde finnas, och ytterligare årligen skulle tillkomma.
Enligt CanzliOrdningen borde ingen StatsExpedilion
1'å behålla sina handlingar längre än 3 år. Förmodligen
är det för bristande utrymme i Iliks-Archivct,
478 Stats-Utskottets
som man till den grad underlåter handhafvandet af
denna stadga, att somliga Expeditioner, t. ex. Krigsocli
Kammar, hafva oaflemnade, dels Registratur,
dels Protocoll, för hela 4o åren tillhaka. Hvilken oreda
och hvilka brister, sorn derigenom äfventyras i
Rikets allmänna handlingar, kan man lätt föreställa
sig, och har jag äfven sjelf erfarit. Under de sednare
åren har väl åt RiksAreliivet blifvit upplåtit ett
vid Logården beläget mörkt källarhvalf, hvilket förut
varit af K. KammarCollegium begagnadt; men som
de handlingar, det derstädes förvarat, tagit skada, har
RiksArchivet ej vågat dillägga några ef sina, af farhåga
att se dem äfvenledes förmultna.
Åt denna del af allmänna angelägenheter, har
likväl en bättre omvårdnad slutligen blifvit egnad.
Början gjordes af den verksamme KammarPresidenten
och ÖfverStåthållaren Grefve af Ugglas, sorn , efter
eldsvådan på Riddarholmen 1802, genomdref uppförandet
af KammarArchivets byggnad. Under den nu
varande Presidenten har KammarArchivet blifvit uppstäldt
och förtecknadt. Med en del af KrigsCoIIegii
Archiv, med Bankens, RiksgäldsContoirets och Riddarhusets
hafva dylika åtgärder blifvit vidtagna. LagComite'ns
arbeten hafva föranledt tryckningen och utgifvandet
på allmän bekostnad af våra gamla Landskaps
lagar. Enskilda personers nitälskan, och penningebidrag
af en Skottsk Svensk Adelsman, som döden
nyligen bortryckt, hafva föranledt en bättre vård,
och början till utgifvandet på trycket af de medeltidshaudlingar,
hvilkas förre missöden jag nyligen om
-
B etänkanden, N:o 29g. 479
talat. Dessa och andra uttryck, i Skaldekonst och
Vitterhet, af en återvaknande kärlek för fordna häfder,
inom det sig åter lyftande fosterlandet, ingifva
mig förhoppning, att anslag af fjenliga och erforderliga
runi till det egentliga RiksArchivet icke skall förgäfves
påkallas.
Kunde jag anvisa några dylika i granskäret af K.
Slottet, eller på Riddarholmen , inom kretsen af Erabetsverken
, der Archivet naturligtvis borde befinnas;
så torde min framställning röna föga svårighet.
Men om jag icke kan det: så är det åtminsto
ne
icke mitt fel. Vid förleden Riksdag hemställde
jag, ”att Stats-Utskottet måtte genom vederbörande infordra
upplysning, från alla Styrelsens grenar, hvilka
”och huru många byggnader Kronan eller Staten
•'äger? Huru och af hvem de begagnas? Med hvad
”rätt de till ett eller annat ändamål användas? och
”om de dertill äro oumbärlige?” (Febr. Prot. Bil. s.
58g.) R. St:r behagade väl, med anledning deraf,
förnya de framställningar, som af dem tillförene blifvit
dels gjorda, dels beslutade, fastän icke expedierade,
(Bill. 10, 1 s. 291), och anhöllo, att ifrågavarande uppgifter,
måtte varda förstkommande Revisorer i Nåder
meddelade, för att tillika med deras berättelse angående
StatsVerkets tillstånd och förvaltning tillställas
R. St:r vid denna Riksdag. 1825 års Revisorer förnunnuo
blott, att Nådig Skrifvelse i detta hänseende
afgått till vederbörande den 9 Sept. 1828; (Ber. s. 5o)
och . ^27 års Revisorer erhöllo inga vidare upplysningar
eller handlingar härom. (Ber. s. 5i.) Huruvida
48o Stats-Utskollets
de varda nuvarande Stats-Utskott tillställda, skall tiden
visa. För ögonblicket kan jag blott Glindra, alt
Allmänna MagazinsDirectionen blifvit indragen , och
CommereeCollegii Justitia3-Division upplöst. Deras
förra Embetsrum måtte således vara lediga, att begagnas
antingen omedelbart af PiiksArcbivet, eller ock
kunna de utbytas af andra ErnbetsVerk: så att Arcliivet
kunde få sitt eget hus. Skulle AssistaneeVerket
upplösas, livi Ike t jag dock icke tillstyrker, af skäl,
som skola anföras, när detta amne till öfverläggning
förekommer, så lemnade dess nuvarande byggnader
på Riddarholmen ett välbeläget och förträffligt utrymme,
e.j mindre till förvaring af Archivets handlingar,
än äfven till boningsrum för dess föreståndare, eller
någon annan af dess tjenstemän. Ehvad än rum för
detta ändamål utses, så böra de vara belägna ofvan
jord, och försedda med ventilatorer, och jerndörrar,
samt om möjligt vore, med eldfria hvalf, till förekommande
af all fara för liandliugarnes förbränning.
Min vördsamma framställning är således i korrthet:
"alt tjenliga och tillräckliga, rum för RiksArchivets
"behof, måtte i Kronans lius anvisas; eller i brist dcr"af,
nödiga medel till inköp eller uppbyggande af eli
"hus för RiksArclilvet, af R. St:r anslås.”
I sednare händelsen, torde det böra tilltagas så,
att äfven de äldre handlingarne kunde, är efter annat,
få ditflyttas från alla Kronans i hufvudStaden belin—
teliga Collegier och Verk, hvarest dylika handlingar
sällan agtas med den omsorg, som vederbör, utan
snarare oblidt vräkas -undan, hvart som häldst, för
Betänkande)], N:o 29g. 481
att gifva rum oell beqvämlighet åt dagens förrättningar,
saint dithörande papper.
Til! Stats-Utskottet torde denna min vördsamma
framställning få remitteras.
Au%. von Hartmansdorff.
Denna motion är vorden remitterad till Utskottet,
jemte Hr v. Schulzenheims, David, häraf föranledda
yttrande, deri Hr von Schulzenheim, såsom Ledamot
af det Styrelseverk, som hitintills haft tillsynen
öfver ItiksArchivet sig uppdragen, vitsordar uppgifterne
om behofvet af en mera utvidgad oell lämplig
loeal för detta Verk; oell hvilket äfven uti detta
yttrade närmare utvecklas.
Enär ibland allmänna Hus och Byggnader, på
hvilka uti motionen gifves anvisning, äfven omförmäles
GeneralAssistaneeContoirets å Riddarholmen belägne
Fastighet, bar Utskottet, sedan nu mera nämnde
Lån-Inrättning, enligt B. H. St:rs vid denna Riksdag
fattade Beslut, kommer att med år i832 upphöra,
ansett sig böra företrädesvis och i främsta rummet
undersöka, huruvida, utöfver de ruin och lägenheter
inom GeneralAssistance-Contoirets loeal, hvilka, vid
en skeende ditllyttning af RiksgäldsContoiret, för sistnämnde
Contoir blifva behöflige, någre för RiksArchivet
tjenlige rum och lägenheter kunde vara att tillgå.
En sådan undersökning på stället har också, efter ledning
af den uti Utskottets Utlåtande N:o 204 åberopade
uppgift pä de för RiksgäldsCoqtoirel behöflige
' 432 Stats -Utskottets
rum och lägenheter, blifvit af Utskottet verkställd, i
närvaro af Commissarien i RiksgäldsContoiret och Riddaren
Ek, som berörde uppgift meddelat, samt föreståndaren
för RiksArchivet, Professoren Joli. G.
Liljegren; hvarefter bemälde Professor, i afseende på
de rum och lägenheter, hvilka, såsom umbärlige för
RiksgäldsContoiret, blifvit för honom utmärkte, skriftligen
tillkännagifvit, det han funnit dessa lägenheter,
såsom fuktfria och genom sin local afsides från boningshus,
samt tornet dessutom genom jernluckor, för
olyckshändelser genom eldsvådor väl bevaradt, utom
det de tillika genom redan befintliga hyllors obetydliga
ändring äro för den ifrågasatte bestämmelsen med
ringa kostnad snart inredda —■ tili förvarande af Rikets
handlingar i säkerhet mot tidens och olyckshändelsers
åverkan vara väl afpassade och ganska tjenlige.
Med afseende å hvad sålunda är vordet utrö'ndt,
har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka, att, de för RiksArchivet tjenlige rum och
lägenheter inom General-Assistancc-Contoirets local,
hvilka genast eller framdeles kunna blifva för RiksgäldsContoirets
behof umbärliga, må upplåtas, till
RiksArchivet att hyresfritt begagnas; och böra de,
genom RiksgäldsContoirets försorg, för deras bestämmelse
inredas, i samm-anhang med den öfriga inredningen
för R:gsContoirets enskilta behof. Kommande
kostnaden för Archiv-rummen, hvilken bör
blifva högst obetydlig, att utaf RiksgäldsContoirets
medel godtgöras. Den 17 October 1829.
Betan k anden, N:o 3oo. 483
N:o 500.
Berättelse om verkställd granskning af K. MyntVerkets
Räkenskaper för år 1826. (R:gs-A.)
Efter verkställd granskning af den vid K:gl. MyntVerket
för ofvanberörde år 1826, afslutade Hufvudbok,
hvilken befunnits ganska redig och ordentlig, får
bos R. H. St:r Utskottet vördsamt anmäla förhållandet
med utgifter och omkostnader:
Tjenstemännens ordinarie
Aflöning R:dr 3,912: 46.—
Mynt-arbetares aflöning. . . 680: 20, —
Prof- och Skednings-Arf
voden
2 5a: 12.—
Valskörnings-kostnad samt
diverse utgifter  348: 11. 2.
Förbrukade Instrumentalier
och Materialier 1,106: 38. 6. g 3oo‘ 3j g
Till nya MyntMacliinericl och reparationskostnader
Arfvoden
och deribland 3oo R:dr till Professoren
Almroth för tillsyn vid Machineriets
inrättande samt till Arbetslöner
R:dr 2,692: 2. —
Materialier, Instrumentalier
och inventarier 3,316: 37. 4-
Diverse Transporter med fle
13
utSifter  228: 47- a- 6,237: 38. 6.
Summa R:dr r 2,538: 22. 2.
484 Stats-Utskottets
i
För öfrigt lior Utskottet ansett sig böra vördsamt
anmäla, att till år 1827 utbalanceras, såsom MyntVerkets
enskilda Behållningar, sedan Skulderne blifvit afdragne,
nemi. i Guld, utgörande 2,334 Ducater oell i
Silfver utgörande SpecieRtdr 12,2185; men derjemte,
att, efter erhållen upplysning af vederbörande, skall,
vid myntnings verkställande, i och för smältningen,
ett betydligt förlag vara behöfligt, och att ofvanberörde
quantiteter af Guld och Silfver endast skola
motsvara det vid hvarje smältning blifvande Skrot eller
alfall. Den 17 October 182g.
N:o 501.
Berättelse om verkställd granskning af 1826
års upprättade Redogörelse för K:gl. Invalid-Inrättningen
på Ulricsdal. (R:gs-A.)
Utaf berörde, uti KammarRätten utan anmärkning
granskade, Utskottet tillställde Räkenskap befinnes, att
Från år i8a5 inbalanceras:
CassaBehållning R:dr 43o: 34- å.
Uti Wermlands Län oredovisade
Gratifications-medel. . i4?. — — e , *
—U  077: 34. 5.
1826 års InkomsterFrån
StatsContoiret lefvereradt:
Utaf Invalid-Fondens
medel .. R:dr 10,000.
Transport 10,000.—
577: 34. 5.
Betänkande!!, N:o 3o i.
Transport 10,000.
Inneliåline
Expectancelöner
och
pensioner.. . 77: ~ ^-,0.077: _
Från Arme'ens PensionsCassa
derstädes inneliåline
Pensioner
80: —
,, Krigs-Collegium innehållne
Gratial utaf
Wadstena KrigsmanshusCgssa
.... 38o: 16.—
„ K:gens Hospital d:o d:o G2. —■>—
„ Amiralitets Krigsmans
Cassan
d:o d:o.... 58.
1826 års Utgifter:
Aflöning, deribland från förra åren innehållen
Centonal af vederbörandes
Löner R:dr 2,973: 33.—
Tnvalidernes underhållskostnad
5,760: 33. 6.
Ved och Ljus  861: 42* —
Tvätt och Skurn ings-kost
nader
231: 34. 8.
Medicaments- kostnader . . . 280: 35. 6.
Diverse Inkomster
i3. 24. ^0> 2<
S:a R:dr 11,248: 26. 7.
Diverse Utgifter
8°3: 47- 8-10.0,2: 34. 4.
Transport 10,912: 34- 4-
486 Stats-Utskottets
Transport 10,912: 34. 4-
Balance till år 1827.
CassaBehållning R:dr 188: 4°- 3.
Uti Wermlands Län oredovisade
Gratifications-medel. . 147. gg^. g
Summa R:dr 11,248: 26. 7.
I öfrigt får Utskottet anmäla, att hvarken vid
Räkenskapen eller vid Förvaltningen någon anledning
till erinran förekommit. Den 17 October 182g.
N:o 302.
Betänkande och Förslag i afseende på RiksgäldsContorets
behof ifrån och med år i83o
till och med år 1834- (R=gs-A.)
Enligt 53 i RegeringsFormen, åligger det Statsutskottet,
att utreda och för R. St:r uppgifva RiksgäldsContorets
förvaltning, tillstånd och behof. — Genom
Utskottets Betänkande N:o g5 (4 Sami. 2 Band.)
är detta åliggande fullgjordt i afseende på RiksgäldsContorets
förvaltning och tillstånd; och får Utskottet
nu vördsamt aflemna uppgift på nämnde Contors behof,
hvarvid, såsom grundläggning för beräkningarne,
Utskottet uppställt följande provisionella öfverslag öfver
R.-glsConiorets Utgifter och Inkomster för innevarande
dr 182g :
Ulff
-
Betänkan cl en, N:o 3o2. 4^7
Utgifter år 182g.
Årliga Räntan till H.M:tKonungen R:dr 200,000.
1829 års Statsbristsumma i,653,5oo.
Obligationer med 5 procents ränta, förfallne
till betalning år 1829  20,000.
Räntor å Högstsalig H. M:t Konung
Carl XIIl:s HemgiftsCapital, å 5-procentsLånet,
å LifränteLånet och å
Trollhätte-Slussverks-Loltsedlar . . . 11,000.— —
Förlust på Gen.AssistanceContoret år
1828, redan bestämd  6,639.
Utbetalning till Bolagen för StenkohlsVerket
vid Höganäs af influtne contante
medel på Fordringarne hos
frami. Hans Excell. Grefve Ruuths
Sterbhus  130,919.
Utaf de, enligt 1823 års RiksdagsBeslut,
såsom ersättning för Svenske
Medborgares lidne förluster genom
Skepps-uppbringningar, från RtglsContoret
utgifne räntefria Obligationer
till en sammanräknad summa af
R:dr 291,287: 28. g.; och hvilka komma
att inlösas utaf de medel, som,
vid denna Riksdag, varda utsedde,
förfalla till betalning år 182g. . . . 58,710.
Bidrag till Götha Canal, enligt R. H.
St:rs Beslut vid denna Riksdag . . . 100,000. — —
Transport 2,180,768.
4 B. 32
^88 Sta ts-Utskottets
Transport 2,180,768.
Utgifter för innevarande Riksdag, på
förslag
• 3oo,ooo.
Aflöning och omkostnader vid R:glsContoret
samt R. St:rs JustitiaeOm
budsmans
Expedition m. m  60,000.
Skuld vid 1828 års slut på Räkningen
öfver 3-proc:ts upplåningen ..... 139,086.
Summa Utgifter R:dr 2,679,854. — —*
Tillgångar och beräknade Inkomster
år 182g.
Behållning den 1 Jan. 1829 på R:glsContorets
Räkning N:o 1 i Wexel
Banken
.... R:dr 58,8o3.
Utaf Bevillning, Skatte-rätts-
och Observations-medel
samt
Tidnings stämpel-afgift
beräknas ett ungefärligt
lika belopp,
som under dessa Titlar
influtit år 1828.. 2,3q4,ooo.
Räntor å Lånen af K.
Krigs- och BergsCollegiernes
f. d.
Cassör  2,5oo.
1828 års afbetalning
på Stats - Verkets
Skuld till Banken,
Transport 2,365,3o3. — ■— 2,679,854. —> —
