# ID: svediakorp-gov1933
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 61,929
# sentences: 1,713
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Betrinkanden, N:o 208. 2cp
”ta (innes säkrast befrämja det nied detsammas beviljande
åsyftade ändamål.”
Oell kommer Utskottet du Creditivets lyftning ägt
runi år 182(1 alt bär nedan, i sammanhang ined Berättelsen
öfver nämnde års Revision af MagazinsVerkets
förvaltning, meddela yttrande huruvida, genom
berörde Nåd. förklarande, bifall i alla delar blifvit
Jemnadt till hvad R. St:r, rörande dispositionen af det
till Spannmålsuppköp vilkorligen anslagna Greditiv, i
underd. hemställt.
§• 2-
Äng:de anmärkningar, omfattande f. d. Allm.
M a g a z i n s D i r e c t i o n e n s f ö r v a 11 n i n g s t i d.
(R. B. 1S25 pag. 10.)
1 Mom. Med anledning af Revisorernes anmärkning
att 1822 års till deras granskning öfverlemnade
Hufvudbok för Magazinslnrältningen då ännu icke undergått
vanlig revision i K. M:ts och Rikets KammarRätt,
har Utskottet undersökt och erfarit att nämnde
controll i början af år 1826 blifvit behörigen verkställd,
äfvensom att de senare årens räkenskaper inom
föreskrifven tid till sådan gransknings undergående
aflemnats.
(R. B. 1825 pag. 10. Förkl. pag. 84-)
2 Moni. Ehuru den af R. St:rs Revisorer dervid
gjorda anmärkning, att mjöl i stället för gröpad säd
blifvit till bi än vinsbränning användt, icke föranleder
till någon åtgärd, har Utskottet dock velat härmed
förklara, att det instämmer i Revisorernes berörde
296 Stats-Utskottets
yttrande, helst förklaringen icke nöjaktigt vederlägger
det anmärkte förhållandet och man från denna anstalt,
i icke obetydlig mon, torde kunna härleda orsaken
till det genom vidbränning skadade bränvin,
som, efter hvad här nedan näinnes, befunnits i K10-  noLagerkällarne härstädes.
(R. B. 1820 pag. 10. Förkl. pag. 84)-
3 Moni. Med afseende dels å hvad f. d. Allm.
MagazinsDirectionen i dess underd. förklaring anfört
samt dels å innehållet af K. Brefvet den 16 Maji 1824,
finner TTtskottet Revisorernes anmälan, angale den Redogöran.
e vid Ladugårdslands f. d. Kronobränneri,
emot hvad förut skall varit medgifvit, beviljade afskrifningsprocent
å gröpe, icke kunna föranleda till
någon åtgärd.
(R. B. x8a5 pag. io, 11. Förkl. 85—87.)
4 Mom, Då Revisorerne icke varit i tillfälle att
fullständigt utreda förhållandet med de högst betydliga
qvantiteter dels underhaltigt dels vidbrändt
eller med unken och vidrig smak besväradt bränvin,
sorn, efter Verkets öfvertagande af UtredningsStyrelsen,
upptäckts i härvarande KronoLagerkällare, utan
endast anmält att de, i anledning af berörde förhållande,
väckte anmärkningsfrågor, ännu vid Revisionstidens
slut, icke voro till pröfning upptagne, men att
K. KamraarRätten under d. 4 Nov. 1825 återförvist
målen till UtredningsStyrelsen att af densamma afgöras,
med hänvisnings lemnande åt de missnöjde till
besvärs anförande i K. KammarRätten; — eå anser
Ut
-
Betänkanden, Nio 208. 297
Utskottet sig böra redovisa för dessa måls behandling
och slutliga afgörande; i hvilket ändamål det synts
Utskottet lämpligast, att här intaga hufvudinnehållet
af K. KammarRättens d. 21 Maji 1828 meddelade
Utslag, i anledning af KronoFactorn Christ. Holmgrens
besvär emot Styrelsens för Allm. Magazinslnrättningens
utredning d. 5 Maji 1826 meddelade beslut, hvarigenom
Holmgren blifvit ålagd ansvarsskyldighet för de
partier, hvilka, vid anställd undersökning af BränvinsLagret
i Börs- och RiddarhusLagerkällarne, befunnits
innehålla dels underhaltigt dels i mer eller mindre
män skadadt Bränvin.
Beträffande först KronoFactoren Holmgrens klagan
öfver MagazinsStyrelsens d. 8 Maji 1826 meddelade
och honom d. 28 derpåföljde Augusti delgifne
Utslag, i hvad det rörer ett uti Börs- och RiddarhusLagerkällarne
befunnet partie af 23,170 k:r mer
och mindre till färg, lukt och smak skadadt bränvin,
emot hvars erhållande in natura, Holmgren blifvit ålagd
att inom 2lne månader anskaffa lika qvantum oskadadt
och försaljningsgildt bränvin; så har, emedan Holmgrens
andragande att berörde qvantum bränvin, enligt
K. StatsContoirets förr än Utslaget honom tillhandakom,
meddeldte förordnande, blifvit försåldt till lika
pris med oskadadt bränvin, besannats genom de från
K. StatsContoiret begärde och erhållne upplysningar
eller att, af ifrågavarande skadade 23,170 kannor bränvin
, under loppet af 3:dje Qvartalet 1826, blifvit,
3 B. 20
agS St »t i -U t il o t teti
utan minskning i det för fullgod! bränvin stadgad®
pris, försålde 22,727 k:r, hvarefter återstoden 443 k:r
beräknats i afskrifning för Redogörare!!, K. KammarRätten
genom ofvan åberopade Utslag, af nyss anförde
skäl och då sålunda var gifvit att nå?ot af det
skadade bränvinet icke fanns i behåll, i anseende hvartill
det äfven blef omöjligt för Holmgren att UtreduingsStyrelsens
Utslag efterkomma och fullgöra, destoheldre
ansett UtredningsStyrelsens Utslag i denna
del böra förfalla, som K. M:t och Kronan icke, i och
för det såsom felaktigt anmärkta bränvinspartiet, lidit
någon uppenbar förlust.
Vidkommande åter frågan om det till en fjerdedels
grad underhaltiga partie bränvin af 12,240 k:r;
så, ehuruväl K. StatsContoiret uti skrifvelse af den 4
Dec. 1827 tillkännagifvit, att någon försäljning af undeihaltigt
bränvin, i Kronans Lagerkällare icke blifvit
medgifven , utan att, då i detta afseende hittills
utfärdade stadganden gällde och någou af Allmänheten
icke begagnat det, genom annoncer i Tidningarne,
lemnade tillfälle att söka rättelse, derest sämre vara
än vederbordt blifvit försåld; det icke kunde antagas
annat, än att Redogöraren i detta afseende sin skyldighet
fullgjort; likväl och som, genom utdrag af MagazinsRäkenskaperne
blifvit upplyst och styrkt att, vid
3:dje Qvartalets slut år 1827, uti Riddarhus-och BörsLagerkällarne
varit i behåll 65,320 kannor, hvaribland
ömförmäidte till en fjerdedels grad underhaltiga bränvin
skulle kunna befinnas; alltså och med gillande af
den Uti UtredningsStyrelsens Utslag antagna grund,
Betan banden, !S’:o 208. 299
att Uppbördsmannen, emot erhållande afskrifning, alltid
är ansvarig att falla sex graders bränvin är til!
försäljning i Kronans Lager att tillgå, bar K. KatnmarRätten
pröfva! lättvist på det sätt förklara ofta
omförmälte Utslag, att Holmgren skulle tili liqvid om
de honom tillkommande procenter, eller eljest af K.
StatsContoirets MagazinsUtredningsContoir, enligt uträkning
efter det slutliga försäljningspriset, påföras
belöpande skillnaden emellan sex graders och fem trefjerdedels
graders bränvin för det af ofvanberörde belopp
12,240 kannor, sora möjligen måst såsom underhaltigt
försäljas.
Då, geinom den, jemlikt K. M:ls Nådigst meddelade
föreskrift, verkställda försäljningen af Kronans
behållne Bränvinslager såväl i ofvannämnda som uti
de öfriga härvarande lagerkällarne, äfven det till färg
och smak felaktiga, utan minskning i det pris, sora
för fullgod vara varit bestämdt, afyttrats samt någon
anmärkning å Köparnes sida icke blifvit gjord emot
den minskning i styrka, sora möjligen ägt rum; så
anser Utskottet, då härtill kommer att det vilkor för
krafs anställande mot Redogörarne, som genom Utslagen
blifvit stadgadt, nemligen att de, mot fullgod
varas praesterande, borde af den på ett eller annat
sätt felaktiga komma i disposition, genom den anbefallda
och verkställda försäljningen ej kan uppfyllas,
att all fråga om ersättnings påståenden mot Redogörarne
vid lagerkällarne i de af Revisorei ne uppgifna
hänseenden af sig sjelf förfaller.
3oo Stats - Utskottets
li. B. 1825 pag. i3. Förkl. p. 88, 89.
5 Moni. Såsom bevis på beskaffenheten af den
säd, som stundom skall emottagits i Kronans Magazin
samt sättet, hvarpå den under liggningen derstädes
blifvit vårdad, hafva Revisorerne meddelt åtskilliga
uppgifter å den afgång, som vid sädens afharpning
ägt rum; men då, på sätt Revisorerne jemväl till känna"
i fvit, dessa och liera andra felaktigheter vid Upplagsmagazinen
blifvit genom utfärdade anmärkningar i
vanlig revisionsväg åtalade, anser Utskottet sig ej eller
i anledning af de uppgifna speciella fallen äga något
annat att tillägga, än att Utskottet instämmer uti den
af Revisorerne pag. 14 yttrade allmänna reflexion om
det ofördelaktiga af Statens inblandande i ekonomiska
företag.
B. B. 1825 , pag. \l\—18. Förkl. p. 90—92.
6 Moni. Efter en fullständig utredning al den förlust
MagazinsTnrättningen fått vidkännas genom den tili
Italien verkställda Spanmåls-export, hvilken förlust
ansetts utgöra minst 185,086 R:dr 4 sk. 7 rist., men,
om Spanmålens Magazinsvärde påföres efter det i 1822
års Revisionsberättelse upptagne Calculationsmedelpris,
uppgår till 3or,7o3 R:dr 3i sk. 2 r:st., hafva 1825 års
Revisorer, då öfver sjelfva exportföretaget redan 1822
års Revisorer och Rikets senast församlade Ständer sig
utlåtit, ansett sig endast böra fästa uppmärksamhet å
den betydliga kostnad, som ägt rum genom afsändandet
till Italien af ett serkildt Ombud för Allmänna
Magazinslnrältningéns räkning, utgörande icke mindre
än II:dr Hamb. B:co 8,g85: 4- 4-> eller Skjutspenningar
Betänkanden, N:p 208. 3ot
för hela resetouren, under en tid af 2y år, efter fyra
extra poslhästar med R:dr Hamb. B:co . . 1*997: 39. 7.
äfvensom öfriga underhållskostnader, efter
circa 8 R:dr Hamb. B:co för dagen . . . .6,987: 12. g.
eller ofvanstående 8,g85: 4. 4.
hvartill ytterligare kommer den gratification, sorn Hr
ExpeditiousSecreteraren Askelöf, vid uppdragets emottagande
, fått sig försäkrad genom K. Brefvet d. 27
Juni 1821 och hvilken K. M:t för båda Expeditionerna
så väl till England som Italien uti Nådigt Bref d. 16
Maj 1826 bestämt till 2000 R:dr Svenskt Banco.
Hvad f. d. MagazinsDirectionen uti förklaringen
rörande detta ämne anfört, har Utskottet behörigen
,öfvervägat, men icke funnit de gjorda anmärkningarne
nöjaktigt besvarade ; utan instämmer Utskottet helt
och hållet i den åsigt Revisorerne hyst, nemligen att
alla dessa omkostnader uteblifvit och försäljnings-expeditionen
medfört mindre förlust, om, i stället för att
medskicka ett eget dyrt ombud, f. d. Directionen directe
anlitat några välkända Handelshus, som för Magazjns-Inrättningens
räkning afyttrat den utskickade
spanmålen.
Då, till följd af de för Magazinsrörelsen sedermera
stadgade förändrade grunder, några dylika handelsföretag
och dermed förenade serskilta omkostnader
ej vidare kunna komma i fråga, anser Utskottet berörde
förhållande, såsom dessutom tillhörande en längesedan
förfluten tid, ej föranleda till någon åtgärd.
3oi Sta ts-Utskottets
(H. B. pag. 17—18. Förkl. pag. ga.)
7 Mom. Ehuru det af Revisorerne anmälda för
hållande,
angående ersättningen för i5,ooo Spanska
Piastrar, hvilka i Maji månad år 1822 inlefvererades till
R. St:rs Bank, i afräkning på de förskotter MagazinsInrättningen
fått Jylta utaf den till myntbara metallers
anskaffande vid 18iB års Riksdag af R. St:r anslagna
Fond , icke föranleder till någon åtgärd å R.
St:rs sida, har Utskottet dock skolat upplysa, att genom
den uti K. Brefvet d. it Febr. 1824 stadgade
Jiquidalionsgrund, eller alt ersättningen för nämnda
summa i Piastrar skulle beräknas efter medelpriset
för det inom landet samina år anskaffade silfver eller
i3o£J sk il 1 i n gar i sedlar för SilfverRiksdalern i stället
för i38J sk., hvartill värdet å dessa Piastrar med in
beräknade
omkostnader i Magazinslnrättningens Räkenskaper
upptagits, denna Inrättning lidit en förlust af
2,248 R:dr 47 st- 1 ■'> B:co.
(K. B. pag. 18—20. Förkl. pag. 9a.)
8 Morn. Revisorerne hafva vidare yttrat, att värdet
af den Kronan tillhöriga spanmål, som vid eldsvådan
i Norrköping dels uppbrändes och dels skadades,
utgörande tillsammans 12,604 R:dr 8 sk. 5 r., bordt
såsom förlust drabba StatsVerket och icke Allmänna
Magazinslnrättningen, uti hvars Räkenskaper nämnde
summa likväl blifvit afskriften. —
Då Magazinslnrättningen öfvertagit hushållningen
med StatsVerkels spanmål emot tiilgodonjutande af 1
R:dr B:co för hvarje utlefvererad Tunna spanmål, till
bestridande af förvaltningskostnaderne, och sålunda
I
Betänkanden, N:o 208. 3ol
« .
haft berörde befattning på ett slagi Passevolance, anser
Utskottet nämnde förlust rätteligen vara afförd i
Magazinslnrättningens Räkenskaper.
(R. B. pag. jo—a3. Förkl. pag. 92.)
Q Morn. I afseende på de, till följd af K. Brefven
d. 10 September 1823 och 10 November 1824,
uti MagazinsVerkets Räkenskaper verkställda afskrifningen
dels å 2,122 R:dr 87 sk. Btco eller värdet af
287 Tunnor 3o kappar Hafre, som K. M:ts Bef:h:de
i Elfsborgs Län redan år 1814 utleranat till de mest
nödlidande af gränsortens invånare och dels å 768
Rtdr 12 sk. 2 r. eller värdet af den Spanmål, som, i
anseende till den år 1821 i Norrbottens Län inträffade
missväxt, blifvit utdelad bland de fattigaste af Länets
inbyggare, hafva Revisorerne meddelat en fullständig
berättelse, innefattande alla i dessa frågor tillgängliga
upplysningar.
Hvad nu den förra afskrifningsfrågan angår; så
ehuru Utskottet icke betvifla)- att den af K. M:ts Bef.-  h:de verkställda utdelning af ofvanberörde parti Hafre
varit af verkligt behof påkallad, likväl och då sådant
skett utan föregången anmälan och erhållet tillstånd
samt utan vilkor af återbetalning, anser Utskottet
denna afskrifningsfråga, hvilken tillskyndat Allmänna
Magazinslnrättningens Fond en opåräknad förlust, destohellre
bordt öfverlemnas till R. St:rs pröfning, som
K. M:t jemlikt Dess Nådiga förklarande uti skrifvelse
till UtredningsStyrelsen af d. 6 Juli 1825 ansett en
sådan åtgärd böra vidtagas med en balance från åren
1813 och t8i4 å resterande undsättnings-spanmåls
-
3o4 Stats-Utskottets
medel uti samma eller Elfsborgs Län, utgörande 4^31
R:dr 9 sk. 3 r., för hvilkas betalning all tillgång funnits
brista bos de skuldsatte.
Enär likväl någon ersättning för denna undsättning,
efter så lång tids förlopp, ej är att förvänta och
det bör kunna förutsättas, att verklig nöd för densammas
beviljande legat till grund, hemställer Utskottet,
att den verkställda afskrifningen må godkännas.
Emot den senare afskrifningstillåtelsen, finner Utskottet
deremot ej något vara att erinra, enär undsättningen
varit en följd af vederbörlig anmälan om den
i Norrbottens Län år 1821 inträffade svåra missväxt
samt behofvet af ett sådant understöd nogsamt blifvit
ådagalagdt derigenom, att utdelningen till de nödlidande
verkställts högst fjerdingtals, men för det mesta
kapptals; — varande dessutom genom anställde utmätningsförsök
utröndt, att Låntagarne saknat förmåga
till Spanmålens återgäldande.
(R. B. pag. a3. Förkl. pag. ga.)
10 Mom. Genom Nådigt Bref af d. 18 Februari
18241, bär K. M:t täckts af Gunst och Nåd befria förre
Notarien C. M. Elfstedt från honom ådömd återbäring
af 283 R:dr it sk. 3 r., som han af Magazinslnrättningens
medel förskottsvis uppburit. Utskottet, som,
lika med Revisorerne, icke inser, hvarför denna af
Gunst och Nåd beviljade eftergift drabbat nämnda
Inrättnings fond, tror sig här, i likhet med hvad Utskottet
angående en Kgl. Räntmästaren Ouchterlony
Betänkande!), ]V:o 208. 3o5
beviljad gratijication uti Betänkandet N:o 62 §. 5 yttiat
oell tillstyrkt, Böra hemställa:
det R. St:r i underd. anhålla, att, i alla (Vågor rörande
Kronans t i I Istäudiga rätt i ett eller annat afseende,
verkan af derom meddelade Beslut ieke må
förringas genom inblandning af ämnen som dermed
icke äga oskiljaktigt sammanhang; samt att då serskilda
Gratifieationers beviljande i fråga kommer,
sadane må anvisas å behörig Titel.
(R. B. pag. a40
11 Mom. I anledning af hvad Revisorerne omförmält
angående Magazinslnrältningens godtgörelse för
62 SkÄ 8 LÄ Koppar, som på Nådig befallning blifvit
från Inrättningens förråd utlemnade till taktäckning å
K. Slottet samt Högtsalig H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas Palais här i Hufvudstaden, får Utskottet
upplysa, att ersättning för nämnde partie Koppar,
bestämd efter det värde, hvartill den i Räkenskaperne
upptagits eller 8,320 R:dr, till fullo ingått på de bestämda
liquidations-terminerna.
(R. B. pag. 23.)
12 Moni. Hvad Revisorerne inberättat angående
en af K. M:ts Bef:hde i Wermlands Län gifven Resolution,
rörande fordrad lösen för utskrifne Debetsedlar
å utborgad undsättningssäd, den Revisorerne ansett ej
allenast oförenlig med i8i5 års Bevillnings-Förordning
utan äfven innebärande egenskapen af en godtycklig
beskattning, anser Utskottet, på sätt Revisorerne äfven
inedgifvit, ej vara ämne för deras gransknings åtgärd
och således ej heller kunna föranleda tillstyrkandet
—IMi -i ni un“
af någon åtgärds vidtagande å R. St:rs sida. Dock bör
Utskottet upplysa att K. M:t, i anledning af berörde
anmälan, i Nåder anbefallt vederbörandes hörande.
(R. B. pag. 25, 26.)
i3 Mom. På grund af Revisorernes anmälan det
de utaf handlingarrie inom UtredningsVerket icke kunnat
vinna ringaste upplysning, huruvida de af Rikets
år i823 församlade Ständer, under åberopande af 3o
§. af Riksdagsordningen, uti tio serskilda frågor hos
K. M:t i underd. anmälda anmärkningar blifvit pröfvade,
får Utskottet nu meddela, det K. M:t genom
Nådigt Bref d. 10 Augusti 1826 täckts i Nåder förklara,
att såväl de uti R. St:rs underd. skrifvelse af d. 6
November 1823 emot f. d. Allm. MagasinsDirectionen
framställda nio anmärkningar, äfvensom den, uti serskild
underd. skrifvelse af d. 24 October berörde år
gjorda anmärkning rörande det vid inköpet af Eldqvarnen
till Säljarne lemnade förskott, icke böra föranleda
till laga åtal emot Ledamöterne i ett sedermera
upplöst EmbetsVerk, hvars förvaltning, innefattande
en mängd helt och hållet ekonomiska detailler,
icke varit eller kunnat vara af så bestämda föreskrifter
begränsad, att icke i många fall dess åtgärder
skulle efter utgången bedömas.
Då likväl, i Utskottets tanka, en hos K. M:t, i
stöd af RiksdagsOrdningens 3o §. 2 mom. af R. Sttr
gjord underd. anmälan om förefunnen anledning att
mot redovisande Embetsman, i Jaga ordning ansvar
yrka, fordrar Domsremakts handläggning, har Utskottet
funnit sig böra fästa ConstitutionsUtskottets upp
-
B e t ä 11 kanden, N.‘o 208- I07
uärksamhet pä det, vid denna frågas behandling, i
StatsPiådet forde Protokoll; och hvarom Memorial under
N:0 118 till RiksStånden afgatt.
14 Mom. Uti Räkenskaperne balanceras den summa
Hr Landshöfdingen m. m. af Wingård blifvit känd
skyldig att ersätta Allmänna Magasinslnrättningen, i
händelse tillgång för denna Inrättnings fordran uti
förre Landssekreteraren, Lagman Klemans Conkursmassa
skulle saknas. Denna balancering grundar sig
pä K. Brefvet d. 8 Juni 1826, deruti K. M:t såväl för
denna som för åtskilliga andra skuldposter, hvilka af
enahanda anledning, för andra publika Verks räkning,
blifvit bemäide Hr Landshöfding till ersättning ådömde,
i Nåder medgifvit betalningsanstånd till dess Rikets
nu församlade Ständer kommit i tillfälle att deröfver
meddela yttrande. Och kommer Utskottet, till följd
af erhållen remiss å K. M:ts härom allåtne Nåd. Proposition,
att serskildt yttrande i detta ämne meddela.
.§•
Angtde anmärkningar vid den serskilda
UtredningsStyrelsens förvältning.
Innan Revisorernc ingått i granskning af UtredningsStyrelsens
förvaltnings-åtgärder hafva de, på sätt
RevisionsBerättelsen pag. 27—3i innehåller, fullständigt
upptagit de flera Nåd. föreskrifter, som blifvit
Styrelsen meddelade i afseende på ett af hufvudföremålen
för dess verksamhet, eller realisationen af Inrättningens
öfverflödiga spannmålslager; och hafva Revisorernc
uppgifvit resultatet af förvaltningen i denna
3o8 S tats-Utskott ets
de! sålunda: att behållningarne uti Kronans Magazin
vid slutet af Augusti månad år 1825, eller efter nära
1års förlopp, voro obetydligt minskade oell att med
hänsigt till den intägt sorn förmodades komma att äga
rum medelst 1825 års Räntesäds lefvererande in natura,
med visshet kunde föreses, att Kronans Spannmålsförråd
den i April 1826 skulle vara lika betydliga om
ej större än vid Utredningens början.
Ehuruväl det är att förmoda att en del af de förluster
sora äro en följd af alltför stora Magazins-behållningar
och hvilka äfven till icke obetydlig grad
drabbat Magazins-fonden icke inträffat, om utredningen
af denna inrättning, sedan dess upplösning var beslutad,
med mera skyndsamhet fått verkställas; anser
Utskottet hvad Reviiorerne i detta hänseende anfört,
ej föranleda till någon framställning, enär R. St:r sjelf—
ve yttrat sig om nödvändigheten af en varsam öfvergång
ifrån det förut följda systemet vid Magazins-förvaltningen
samt förhållandet numera i öfrigt är helt
olika.
(R. B. iSa5 pag. 3i.)
1 Moni. Beträffande det af R. St:r vid 1823 års
Riksdag hos K. M:t i underdffiet anmälte samt af K.
M:t i Nåder gillade förslag till inrättande af Sockne- eller
DistrictMagaziner uti Gefleborgs, WesterNorrlands, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens, tillika med Stora
Kopparbergs och Wermlands Län och till hvilket ändamals
befrämjande ett låneunderstöd af 60,000 T:r Råg)
Korn och Hafre af R. St:r an vistes på Allm. Magazinslnrättningens
behållningar, hafva Revisorerne yt
-
Betänlanden, 3f:o 208. 3o9
trat, det de saknat all ledning för ett säkert bedömande,
huruvida och i hvad reon dylika anläggningar
lomme att gå i verkställighet.
Utskottet som, med anledning häraf, sökt förskaffa
sig underrättelse örn DistrictMagazinsInrättningen
sedermera kommit till stånd, har erfarit, att detta
ämne varit föremål för flera gånger förnyade undersökningar
och vederbörandes hörande i åtskilliga
Län; att en definitiv Regleringsåledes ej ännu blifvit verkställd,
men att resultatet förmodas på det hela blifva:
att Norrbottens och Wermlands Län icke erhålla några
DistrictMagazin: att i Stora Koppar bergs Län
ett sådant allenast kommer att inrättas i en enda Socken:
att i Gefleborgs Län några förut der befintliga
SockneMagaziner erhålla Spannmålsanslag till förstärkning
samt att i WesterNorrlands Län äfvenledes blott
en Socken anmält sig vilja anlägga eget Magazin; att
inrättningen deremot komme till allmännare verkställighet
uti en betydlig del af Westerbottens och i nästan
hela Jemtlands Län, der större delen af det beviljade
Spannmåls-nnslaget blifvit inlefveieradt genom
afbetalningar på Socknarnes Spannmålsskulder, så att
dessa senare uti Frösö Magazins-räkenskaper balancerade
totala belopp, utom räntemedel, numera gör er^-  dast 19,210 R:dr 18 sk. 5 rtst. B:co. Varande återbetalningen
af den öfriga i Länet utestående betydliga
summa, i stadgad ordning försäkrad genom DistrictMagazins-föreningarne.
(R. B. pag. 3a.)
2 Morn. Såsom tillägg lill Revisorernes yttrande
3io S t a t s - U t s k o t t e t s
angående försäljningen af Allra. MagazinsTnrättningens
Öfverblifna behållningar af Inventarier, Materialier
och andra förbrukningspersedlar, får Utskottet meddela
att det partie Akånska Stenkol, som vid Kronobrännerierna
härstädes vid Revisionstidens slut ännu
varit qvarliggande och, oaktadt flera försök, icke kunnat
försäljas, i början af år 1826 blifvit afyttrade.
3 Mom. I afseende på Allra. Magazinslnrättningens
äldre fordringar hos publike Verk och enskilt®
personer, hafva Revisorerne fästat R. St:rs uppmärksamhet
på följande omständigheter:
1:0 Att K. M:t genom .Nådigt Bref den 3 Junii
1824 anbefallt UtredningsStyrelsen att afskrifva Magazinslnrättningens
fordringar hos Comite'n för Krigsärenderne
med tillsammans 364,178 R:dr 1 sk. 4 rrst.,
ehuru R. St;r d. i4 Julii 1818 härom aflåtne underd.
skrifvelse upptog endast 356,078 R:dr 1 sk. 4 1 :st —
Då likväl denna skillnad härrört af en från Umeå
Magazin, till följd af behörig föreskrift, år 1810 till
krigsbehof utleranad Spannraålspost, bestående af 100
tunnor Råg och i,5oo tunnor Korn, hvarför KrigsComite'n
funnits böra ytterligare debiteras, torde berörde
förhöjning i afskrifnings-summan anses nöjaktigt
förklarad.
2:0 Att Magazinslnrättningens från längre tid tillbaka
hos Förvaltningen af Sjöärenderna ägande fordran,
stor 177,987 R:dr 7 sk. 3 r:st. på grund af
K. M:ts Nåd, Bref d. 23 Februarii 1825 väl blifvit i
serskild liqvid påförd Förvaltningen, men med tillägg
'såsom lefvereripg ulan ersättning,” hvilket Revisorer
-
I
Betänka n de n , N:o 208. 311
ne ansett innebära ett frånkännande af allt anspråk å
Magazinslnrättningens sida på ersättning för nämnde
fordran. Att detta omdöme varit välgrundad!, synes
deraf, att beloppet blifvit uti näst derefter afslutade
Hufvudbok för Allm. Magazinslnrättningen afföidt under
åberopande af högstberörde K. Bref.
Vid detta förhållande och då dessa fordringar,
på sätt vederbörande uti afgifvet utlåtande upplyst,
efter den antagna grundsatsen för liqviderandet af ömsesidiga
försträckningar publike verk emellan, under
1808 och 1809 årens krig, redan då voro afföringsgillde,
samt de anslag, som för iotde HufvudTiteln
blifvit gjorda, hafva varit beräknade allenast för Flottans
årliga underhåll och således icke Iemnat tillgång
till så beskaffade äldre skulders betalning, sorn den
ifrågavarande, anser Utskottet sig böra tillstyrka, att
vid den verkställda afskrifningen må bero.
3:o Att Magazinslnrättningens fordringar i Finland,
icke blifvit godtgjorde och att Revisorerne saknade
upplysning, hvad ersättning kunde påräknas för
Magazinsfonden af den summa i5o,ooo R:dr, sora af
Ryska Regeringen i ett för allt blifvit till Svenska
Regeringen öfverlemnad.
Angående denna punkt har Utskottet i Memorial
,N:o i65 meddelt yttrande; och kommer, om detsamma
af R, St:r gillas, Magazinslnrättningens såsom ersättningsgilld
hittills balancerade fordran i3g,07gR:dr
a3 sk. 2 r. att inskränkas till 48,710 R:dr.
4:o Att oftanämnde Inrättnings hos BarthelemyFonden
ägande och sedan år 1816 balancerade for
-
311 Stats-Utskottets
dian, 4°99 Ridr sk. ännu vid Rcvisorernes sammanträde
var obetald. Detta belopp är numera genom
vederbörande till fullo liqvideradt.
5:o Att liqviden nied H:r CommerceRådet Björnberg
, rörande dennes skulder till Magazinslnrättningen,
icke var uppgjord samt att Inrättningens, redan
vid 182.2 års Revisionsförrättning såsom oafslutade
anmärkte fordringar hos Herr Hofmarskalken Löfvensköld
, bos förre MagazinsFörvaltaren Renner samt
hos Skepparen J. P. Ståhle fortfarande i Räkenskaperna
balancerades.
Härom får Utskottet upplysa, att, i den mån
de serskilda liqvidfrågorna med CommerceRådet Björnberg
hunnit i laga ordning afgöras, den inbetalning,
sora blifvit honom ålagd , äfven verkställts eller blifvit
utkrafd; att en del af fordringsbeloppet hos HofMarskalken
Löfvenskjöld ti t tagits hos bans Löftesmän
och att i öfrigt, oaktadt flere gånger meddelade erinringar
om dessa frågors befordrande till slutlig utredning,
sådant förhindrats af yppade Rättegångar, af
svårigheten att anträffa de betalningsskyldige samt af
dröjsmålet med ntredningen af de Concurser, uti hvilka
Inrättningens fordringsanspråk blifvit bevakade.
R. B. pag. 28.
5 morn. Öfver Magazinslnrättningens byggnader
kommer en fullständig förteckning att upprättas och
skall Utskottet angående dispositionen af desamma,
afgifva serskilt yttrande.
R. B.
B e t ä n E a n d e n, i\’!b 208. 313
R. B. pag. 4o.
f> Mom. Ben så kallade Eldqvarnen äges förfarande
af Allmänna Magazinslnrättningen och är utarrenderad
mot 1000 R:dr Banco om året. Utskottet,
sorn delar Revisorernes åsigt, att lämpligare och mera
förmånligt vore om denna lägenhet kunde utan allt
för stor förlust för Magazinslnrättningen försäljas,
sihäll i sammanhang med frågon 0111 dispositianen af
dess byggnader , deröfver sig närmare utlåta.
R. B. pag. 41—44.
7 Moni. På de skäl som i RevisionsBerättelsen
Hro fullständigt utvecklade, anser Utskottet någon anmärkning
icke vara att göra hvarken i afseende på
utbytet af det Kronan förut tillhöriga f. d. Santessonska
Sockerbruket i Götheborg emot en hälft utaf f. d.
Ostindiska Gompagniets derstädes ägande Hus, eller
vid åtgärden med uppförande af en Bageribyggnad ,
för dervarande Garnizons och Staters behof. Beträffande
frågan om Magazinslnrätlningens Skadeslöshållande
för utgifne kostnader i och för nämnde Bageribyggnad,
skall yttrande derom meddelas i sammanhang
med utlåtandet rörande Inrättningens byggnader
i allmänhet.
R. B. pag. 44.—40.
8 Moni. Ben berättelse Revisorerne le.mnat rörande
förhållandet med Mngazinslnrättningens fordran
hos Flottan i Carlskrona alltsedan år 1799 å tillsammans
89,520 R:dr 4° SE. 1 r:st. för till Flottan aflemnadt
Proviantlager samt dels angående de, jemlikt K.
31 _4 Stats- Utskottets
M:ts Nådiga befallning uti Skrifvelse den 7 Junii i8a5,
till bildande af Reservlager för hastigt påkommande
Rustningar, dit ailemnade 5ooo Tunnor säd, föranleder
icke nu, i sammanhang med RevisionsBerättelsen,
någon behandling, då Utskottet i dessa ämnen emottagit
Nådig Proposition och kommer att deröfver serskilt
utlåtande meddela.
R. B pag. 46—4g.
g Mom. Hvad de år 1825 församlade Revisorer
i öfrigt hemställt och inberättnt:
1:0 Om 3:ne MagazinsFörvaltarelöners uppförande
å StatsContoirets Stat, sedan utredningen af MagavinsVerket
hunnit verkställas;
2:0 angående verkställigheten af senast församlade
R:s Strrs beslut rörande KronoBränneriernes indragning;
3:o
om afskrifningsprocentens förhöjande för MagazinsFörvaltare,
såsom enda kraftiga meulet att förekomma
förluster genom förskämningar å den Magazinerade
Spannemålen, samt
4:o angående föreskrifters meddelande till vinnande
af säkrare controll å verkliga behållningarne i
Kronans egne Magazin och såkallade biförråd; —
Fordrar i Utskottets tanka ingen åtgärd, på grund
af hvad t. f. Chefen för UtredningsStyrelsen uti uuderd.
Förklaring af den 11 Mars 1826 i desse ämnen anfört
och upplyst, (pag. 98—101.)
Betänkande n., Nia. 208. 315
Andra Afdelningen } omfattande 182J års
Revisions Berättelse.
Sedan de år 1825 församlade Revisorer ända till
irsta September samma år erhållit fullständig underl ät^
telse om fortgången med MagazinsVerkets Utredning
med hvad dertill horde, meri 1827 års Revisorer, uppå
deras begäran alt undfå del af Protocoller oell
K. Bref intill den tid då de sammanträdde, erhållit
ett nekande svar, på den grund att tiden efter lSzö
års utgång icke utgjorde föremål för Revisionsförrältningen,
hafva Rikets senast församlade Revisorer omförmält,
att deras granskningsåtgärd varit inskränkt
egentligen till de 4 sista månaderne år 1825 samt till
en recapitulation af hvad nästföregående Revisorer redan
undersökt och inberätfat.
Då denne anmälan så vidt den afser förvaltningen
och redovisningen för den egentligen så kallade
MagazinsFonden ingår i den principfråga rörande vidsträcktheten
af Revisorernes granskningsrätt, hvilken
redan i sin allmännelighet af Utskottet är afhandlad
uti Betänkandet Nio 62 angående Revisioner, af Statsverket,
och genom hvars afgörande äfven denna partiella
fråga blifver bestämd, finner Utskottet något
serskilt yttrande härom icke böra afgifvas.
R. B. 1827 pag. 66—6g.
Till de utaf 1825 års Revisorer redan gjorde anmärkningar,
vid MagazinsVerkets förvaltning för åren
1824 och 1820, hafva senast församlade Revisorer
tillagt följande, nämligen vid Rakenskaperne :
1:0 Att Magazinslnrättningens förlust på en såld *
31G Stats- Ut slottets
ÅngMacliin vid Ladugårdslands KronoBränneri upptagits
till 7,800 R:dr, då den likväl rätteligen icke utgjort
meia än 7,262 R:dr 8 sk.; och
2:0 att Westerås Magazinsräkning för år 1825
upptager 4 Tunnor 3o k:pr Hvete, såsom sålde till
ett sammanräknadt belopp af g R:dr 42 sk. eller omkring
2 R:dr Tunnan, utan att någon verification
öfver försäljningen funnits Räkningen bilagd; samt
i afseende pä förvaltningsätgärderna.
1:0 att utredningsStyrelsen , utan föregående anmälan
och erhållit behörigt tillstånd, till afskrifning
bifallit en Magazinslnrältningens Domfäste fordran hos
Skepparen Rasmusson för en förolyckad Spanmålslast
å i5o Tunnor Råg och 100 Tunnor Korn; och
2:0 att, då uti 1825 års Räkenskaper bland Balancerade
fordringar, upptages under Titel Frösö Magäzin,
f. d. Redogöraren Strandbergs Balance till ett
belopp af 8,118 R:dr 3g sk. 7 r:st. Banco, utan att
denna balance förut varit synlig, anledning icke saknades
till den förmodan att controllen å den Strandberg
anförtrodde uppbörd icke behörigen utöfvats.
Utskottet får i anledning häraf anmäla, det Utskottet
anser dessa anmärkningspunkter vara fullständigt
och nöjaktigt förklarade genom K. StatsContoirets
den 3 April 1828 till K. M:t afgifna underdåniga Utlåtande,
sorn igenlinnes vid 1827 års RevisionsBerättelse
sub. pag. 226—233; — och har blott i afseende
på Strandbergs Balance skolat tillägga, att densamma
är under afgörande uti K. KammarRätten, och
att de personers egendom, hvilka borgat för Strand
-
Betänkande n, N:o 20B. 317
berg, blifvit, genast efter Balancens upptäckande, för
MagazinsVerkets säkerhet seqvestrerad.
I sammmanhang med Berättelsen öfver den verkställda,
af ofvan anförde orsak inskränkta Revisionen,
hafva de år 1827 församlade Revisorerne äfven anmält
att , ehuru det så kallade SpannemålsCreditivet
af en Million R:dr, år 1826, i anseende lill då inträffad
missvext, blifvit lyftadt och oansedt R. Sl.v, vid
beviljandet af berörde Creditiv, ibland annat i underdånighet
hemställt om Nådig befallning till StatsContoiret,
att derför afgifva årlig Redovisning till gransknings
undergående i K. Kam.Piätten samt af R. St.r
och deras Revisorer, desse senare likväl, uppå deras
begäran om vederbörandes anbefallande att meddela
en summarisk Redogörelse för de lyftade Creditivmedlen,
erhållit det svar, att K. M:t icke funnit skäl
att till Revisorernes anhållan lemna bifall, då ofvanberörde
Creditivs lyftning och användande först egt
rum år 1826 och K. M:t sålunda ansett granskningen
af all redogörelse derför ligga utom Revisionens befattning.
Enligt hvad Utskottet redan antydt, kommer
frågan om Creditivets lyftning här nedanföre, efter
framställningen om 1826 års Revision, att serskilt behandlas;
och som Utskottet tror rättast vara, att jemförelsen
emellan de vilkor R. St:r för Creditivets anlitande,
framställt, och de föreskrifter K. M:t derom
meddelt, på ett ställe framlägges, anser Utskottet sig
äfven till dess böra uppskjuta sitt yttrande öfver Re
-
3 18 Slats-Ut skottets
visorernes ofvanberörde anmälan om vägradt delfående
af Redogörelsen för de lyftade Creditiv-medlen.
Trdeje Afdelningen,, innefattande Berättelse om verk~
ställd granskning af Magasins Inrättningens förvalt~
ning och räkenskaper för är 1826.
Under förra hälften af detta år fortgick Magazinslnrättningens
utredning under den serskildta Styrelsens
inseende med den framgång, att, oaktadt de
flere, enligt Revisorernes anmälan, förut inträffade hinder
för en hastigare realisering af Inrättningens tillgångar,
ansågs likväl utredningen, vid slutet af nämnde
tidpunkt, hafva framskridit så långt, att den utan
olägenhet kunde af K- StatsContoiret öfvertagas; och, till
följd af K. Brefvet den 16 Maji 1826, verkställdes öfverflyltningen
den 1 Julii samma är. Utom denna
förändring 1 sjelfva Styrelsen af Inrättningen, innefattar
1826 års Magazinsrörelse tvänne alldeles stridiga
förhållanden, i det att den serskilta Styrelsen fortfarande
sysselsatte sig med befrämjandet af Verkets utredning
medelst försäljning af tillgångarne, då åter
StatsContoiret, sedan detsamma öfvertagit MagazinsÄrendema,
nödgades, i följd af den inträffade missväxten,
ej allenast inställa allt foryttrande af Inrättningens
lager, utan äfven gå i författning så vä! om direct
uppköp af Spannmål, som ock om undsättningars meddelande
åt de nödställda orterna. För att kunna rätt bedöma
de olika resultater som häraf variten följd, har
Utskottet granskat, i ett helt för sig, de år 1826 verkställda
spannmålsförsäljningar samt de grunder Utred
-
Betan k anden, N:o 208. 3iy
ningsStyrelsen, under hvars förvaltningstid försäljningarne
ägde ruin, dervid följt.
Härvid olifver nödigt att i korthet sammanfatta
de föreskrifter, som i berörde hänseende varit UtrcdningsStyrelsen
meddelade.
Redan uti underd. Betänkande den 10 Dec. 1823
angående Allm. Magazinslnrättningen och dess upp—
häfvande, hemställde R. St:r hos K. M:t, att försäljningen
af Inrättningens öfverflödiga spannmålslager måtte
med varsamhet till vägabringas till undvikande af
menliga följder för de redan då lågt nedfallne Spannmålsprisen,
-och uti Nåd. Bref af den 17 Mars 1824
behagade K. M:t, som, i anseende till nödvändigheten
af en varsam öfvergång från det dittills följda allmänna
undsättnings-systemet, förbehöll sig att, i händelse
af missväxt i något Landskap innan de föreslaglie
DistrictMagazinen kunde hinna inrättas, disponera
det befintliga Spannmålslag;et till behöfvande orters
understöd mot återbäring af säd in natura, tillika i
Nåder förklara, att försäljningen af Magazinslnrättningens
Spannmålslager icke finge ske utan efter gjord
underd. anmälan och lemnadt Nåd. tillstånd. Då emellertid
åtskilliga underrättelser från Länen inkommit
att Spannmålslagren voro af mask angripne, föranläts
UtredningsStyrelsen till K. M:t den 6 April nämnde
år ingå med underd. hemställan om försäljning af skadad
säd i KronoMagazinen, hvarpå K. M:t uti Nåd.
Svar af den 5 Maji täcktes medgifva, att de af Magazinslmättningens
Spannmålslager, sorn funnos vara af
3s o Stats-Utskotlets
mask iå angripne, att de icke utan ökad förlust för
K. M:t och Kronan lunde ytterligare förvaras, borde,
efter undersökning om förhållandet, genom Styrelsens
försorg å öppen auction till den mestbjudande försäljas.
Genom Nåd. Bref af den 3 Junii 1824 behagade
K. M:t, i anledning af hvad Styrelsen uti underd.
skrifvelse af den 6 förutgångne Maji rörande förhållandet
med Spannmålslagren ytterligare andragit, Nådigst
förordna, att, med undantag af en serskilt tillåten
försäljning af Korn i Frösö Magazin, det i öfrigt
lomme att förblifva vid hvad redan blifvit stadgadt
och att således någon annan än skadad Spannmål tills
vidare icke finge foryttras, innan ntsigterna till årets
skörd blifvit tillförlitligen kända, hvarefter Styrelsen
ägde inkomma med förslag, i hvilka Län och på hvad
vilkor Spannmål kunde försäljas med bibehållande af
det förråd, som för DistrictMagazinens formerande
borde afsättas. tinder loppet af sommaren och början
af hösten biföll K. M:t sedermera uti Nåd. Bref
til! Styrelsen af den i4 och 21 Julii samt 29 September,
att försäljning i minut emot contant betalning
finge ske från 2'ne uppgifna Magazin, men verkan
häraf blef på det hela obetydlig. Sedan utsigterna af
en förmånligare sädes-afkastning i de flesta Pro vincet*
stadgat sig och mer än troligt var, att de fleste Kronans
Räntegifvare skulle under den instundande vintern
in natura lefverera sina sädes^katter, hvarigenom
saknad af nödigt utrymme på många ställen kunde
med visshet förutses, framställde Styrelsen hos K. M:t,
i underd. skrifvelse af den 3 September meranumndo
Betänkande!!, N:o 208. 3i 1
är, dessa bekymmer såsom talande skäl för medgifvande!
af en vidsträcktare Spannmålsförsäljning och
uti Nåd. Svar så väl härå, som å UtredningsStyrelsens
den i4 October ytterligare aflåtne underd. skrifvelse
i samma ämne, behagade K. M:t d. 24 November
till efterrättelse meddela, att, då K. iVht insett
nödvändigheten af att frånskilja Spannmåislagren den
säd, som vore af mask angripen, men tillika funnit
att sådan förskämning i ökad mon under den kallare
årstiden icke borde befaras, så ville K. M:t lemna Styrelsen
Nåd. tillstånd, att besörja om försäljning på
allmän Auction och med sex månaders anstånd för betalningens
erläggande, emot ställd vederhäftig borgen,
utaf de sädesqvantiteter, hvilka redan då kunde vara
så betydligen af mask angripne, att verklig fara vore
för handen, det den nya Säden genom sammanblandning
med den äldre kunde taga skada och vore tillfinnandes
i sådana Magazin, der afrad under vintern
måste emottagas, men utrymme felades alt skilja den
ena sädesposten från den andra; dock att äfven denna
försäljning blefve inskränkt till det oundgängligaste och
i verket ställd så långt frampå vintern, som ändamålet
kunde medgifva, då fråga endast vore att derigenom
undanrödja vådan för den nya intägten. I afseende
åter på fortskyndandet af Spannmålslagrens försäljning
i vidsträcktare mening, hvilken Styrelsen äfven
i underd:het tillstyrkt, hade K. M:t funnit denna
försäljning både till tiden och sättet då ännu icke lämplig
och alltså pröfvat för godt uppskjuta med Dess beslut
till dess åtskillige erforderliga ansedda upplysniu
-
322 Slats-Utskottets
gar från K. Mils Befrhde genom Styrelsen blifvit infordrade.
Men innan dessa uttalanden från Länen inkommo,
ökades under tiden genom Kronans SpannmålsRäntors
lefverering in natura Styrelsens förlägenhet
af de ständigt växande Magazinsbehållningarne samt
faran af de äldre lagrens förskämning, hvilket föranledde
Styrelsen att å nyo den 26 Februarii 1825 hos
K. M:t i underd:het anhålla om Nådiga föreskrifter
till lättelse vid blifvande nödiga åtgärder i denna gren
af förvaltningen ; till svar hvarå K. M:t genom Nåd.
Bref af d. 27 April förklarade, att det skulle på Styrelsen
få bero, att efterhand försälja sådane Spannmålslager,
hvilka icke till fond för DistrictMagaziner eller
andra allmänna behof vore erforderliga, på det sätt
Styrelsen lill Magazinslnrättningcns förmån utan Spannmålsprisens
nedsättande, kunde finna lämpligast, dock
så att priset icke finge bestämmas lägre än sexton skilling
a f under Markegången i de Län, der försäljningen
skedde. Afyttringen under loppet af år 1825 var dock
ej af någon större betydenhet och de samma år församlade
Revisorerne yttrade, på sätt redan är anmärkt,
den förmodan, att Magazins-behållningai ne vid början
afår 1826 skulle uppgå till, om ej öfverstiga dem,
som funnos då utredningen tog sin begynnelse. — Uti
den Berättelse som till Revisorerne år 1825 afgafs,
dolde icke heller Styrelsen de bekymmer och olägenheter,
som från Spannmålslagren mött och då ännu
mötte för utredningens fortgång och Revisorerne yttrade
jemväl den åsigt att, såvida icke alla tjenliga utvägar
och medel af Styrelsen finge begagnas till de
Be länkanden, N:o 208. 32 3
umbärliga sädesbehållningarnes afyttrande, skulle känbara
förluster otvifvelaktig! ytterligare drabba IVlagazinsFonden.
Vid böl jan af år 1826 blef, i följd af de gängse
nedsatte Spannmålsprisen, afsättningen på några orter
i betydligare nion befordrad; och i öfverensstämmelse
med UtredningsStyrelsens hufvudåliggande att förminska
de stora Spannmålslagerne, hvaraf Revisorerne
afven intygat vigten, fortsattes försaljningarne emot
småningom förhöjda pris, i det Styrelsen sjelf, dels
genom Auction och dels under hand, efter gjorda anbud,
försålde betydliga Spannmälsposter samt, sedan
priset på denna vara äfven i landsorterna något stigit,
uppdrog åt vederbörande K. M:ts Befdide att, på föreskrifna
vilkor, verkställa Spannmålslagrens försäljning.
Sammanlagde qvantiteten af de år 1826 eller lättare
till och med Junii månad samma år försålda Magazins-behållningar
utgjorde 62,270 Tunnor 3o kappar^
säd samt 2g,g53 L$ i4 m:kr mjöl och torrt bröd fölen
sammanräknad summa af 343,521 R:dr ig sk. B:co.
Utskottet har i detalj granskat de verkställda försäljningarne
och anser sig förbundet att deröfver afgifva
det omdöme: att försäljningarne i allmänhet blifvit
verkställda till de å försäljningsstället, enligt inkomne
officiella rapporter, för fullgod vara gällande
pris; att i intet fall, för oskadad vara, försäljningspriset
understigit det genom R. Brefvet d. 27 April 1820
stadgade minimum, eller 16 sk. under markegångspriset,
samt att det skadade som sålts derunder utgjort
/
3a4 Stats- Utskottets
endast några smärre poster. — Oell liar Utskottet upplysningsvis
skolat tillägga att, af den Spannmål sorn frampå
sommaren från KronoMagazinen ullemnades, en betydlig
del utgjordes af sädane poster, som redan under
vintern blifvit försålda emot då gängse pris, men
hvilka, enligt köparnes yttrade åstundan, emot vissa
vilkor, fått i Magazinen qvarligga.
I afseende på dessa försäljningar har Utskottet
trott sig böra vidröra tvenne omständigheter, dem Utskottet
funnit i förvaltnings-hänseende förtjena närmare
uppmärksamhet. Den första angår tidpunkten då
försäljningarne inställdes eller frågan ora icke denna
åtgärd bordt, förr än som skedde, vidtagasoch således
de under Junii månad 1826 i Skaraborgs och Östergöthlands
Län genom LänsStyrelserna verkställda försäljningar
af Magazins-behållningar, hvilka utfallit mindre
förmånligt för Inrättningen , på sätt här nedanföre
vidare omförmäles, kunnat inställas.
Enligt hvad de till UtredningsStyrelsen, tinder
loppet af år 1826, från LänsStyrelserna inkomna rapporter
om årsväxten innehålla, var ännu vid slutet af
Maj och början af Junii månader nämnde år, ingen
anledning att befara den sedermera inträffade missvexten.
Omkring medlet af Junii yttrades väl från ett
och annat Län farhåga, att en ulhållande torrka torde
förderfva de förut ej missgynnande utsigterna och
här i Stockholm höjdes och sänktes Börsprisen å Spannemål
och Bränvin, allt efter som de för dagen utgifna
olika rykten vunno mer eller mindre trovärdighet,
Då denna osäkerhet medförde en starkare efter
-
Betänkan den, N:o 208. 325
frågan af Spannemåls-artiklar oell, i följd deraf, å
Magazinslnrättningens behållningar gjordes förmånliga
anbud, ansåg UtredningsStyrelsen sig böra begagna
denna den första gynnande conjunctur sedan dess
verksamhet vidtog , och fortfor med försäljningen till
omkring medlet af Junii månad. Först efter denna
tid inkommo bestämdare uppgifter om en hotande
missvext och då dessa genast derefter utsträcktes till
ännu flera och deribland till åtskilliga af Rikets mest
sädesrika Provinser, förbjöds genom CirculärBref den
23 Junii ali vidare försäljning af de i Magazineo befintliga,
då ännu oförsålda lager. Men på grund af
det förut meddelade tillståndet, hade emellertid, äfven
efter nämnde dag eller intill dess den förändrade föreskriften
hann framkomma, i ofvannämnde Län betydliga
Spanmålslager blifvit försAlide, visserligen nära
till då gångbara pris, men i allt fall lill förlust
för Inrättningen emot hvad den kunnat påräkna, i
händelse Spannemålen efter nämde tidpunkt funnits
qvar.
I följd af det nu uppgifna förhållandet och till
grund för hvilken uppgift Utskottet förskaffat sig upplysningar
rörande det i Stockholm vid berörde tidpunkt
kända förhållandet om tillståndet i Landsorterna,
får Utskottet, med afseende derjemte å den, enligt
hvad förut är visadt, af verkligt behof påkallade
samt af i8a5 års Revisorer tillstyrkta minskning i
Spannmålsbehållningarne, förklara, att Utskottet anser
UtredningsStyrelsen ej ägt giltiga skäl att, förrän
som skedde, inställa försäljningarne eller återkalla de
326 Stats-XJ tskottets
derom gifna föreskrifter. Och må, till ytterligare stöd
för denna mening, anföras att äfven i de Län, deni
missväxten hårdast drabbade, såsom t. ex. Skaraborgs
Län, denna olycka, enligt.K. M:ts Befallningshafvandes
yttrande, först i de första dagarne af Julii månad
ansågs bestämt gifven. Af denna anledning förklaras
till väsendtlig del äfven vederbörande LänsStyrelsers
åtgärder att, på grund af UtredningsStyrelsens
tid efter annan och senast i Maji månad gifna tillstånd,
försälja Spannemålsbehållningarne i Magazinen,
äfven efter medlet af Juni månad. Di StatsContoret
med Juli månad öfvertog Styrelsen af Magazinslnrättningen,
fann beroälda EmbetsVerk likväl anmäi kningsvärdt,
att K. M:ts Bef:hde i Skaraborgs Län under d.
5 , 7 och i5 Junii låtit försälja hela det i der befintliga
Magazin upplagda Kronolager om 44?° tunnor,
enär skäligen kunde förmodas, att K, Mits Beflhde,
åtminstone vid de bägge senare försäljningstilIfällena,
ägt anledning att fästa UtredningsStyrelsens uppmärksamhet
på det förändrade förhållande som inträffat,
om äfven icke missväxten då ännu var bestämdt gifven;
—• men sedan denna anmärkning föranledt till
en vidlyftig skriftvexling och frågan sluteligen af K.
Mits Beflhde blifvit underställd K. Mits Nåd. pröfning,
förklarade K. Mit genom Nåd. Skrifvelse d. 19 October
1826, det K. Mit funnit de af Dess Befihde meddelade
upplysningar nöjaktigt ådagalägga grunderna
för hans handlingssätt i berörde fall, samt ansett det
mindre förmånliga resultat af den oraförmäldta Spannmålsförsäljningen
icke kunna til (räknas hvarken den
Betänkanden, N:o 208. 327
Authoritet, som förordnat om denna försäljning eller
den Embetsman, sorn,, enligt erbällen föreskrift, 0111
verkställigheten deraf föranstaltat, helst vid den tidpunkt
då Spannmålen föryttrades och ännu under loppet
af påföljande Augusti månad, äfven med förutsättning
af en mindre god skörd å Korn och Elafre, det
icke varit att förmoda, att de sädesrikare provinsernas
tillgångar af Spannmål, uppkomna genom förflutna
årens öfverskott, skulle vara så otilliäckliga för
behofvet, som sedermera visade sig.
Då Utskottet sålunda omnämnt det uti ett Län
uppkomna mindre fördelagtiga resultat af en noggrann
verkställighet utaf UtredningsStyrelsens, under olika
utsigter för året, gifna ordres om Spannmålslagrens
försäljning, bör Utskottet ock upplysa om ett annat
af handlingarne inhemtadt förhållande, nemligen att i
Jönköpings Län, der äfven behållningarne, jemlikt meddelade
förnyade föreskrifter, borde föryttras, sådant
likväl icke skedt i följd af LänsStyrelsens framställningar
om de under tiden inträffade förändrade utsigterna
för årets skörd. — Och anser Utskottet sig endast
böra tillägga den reflexion, att vederbörande LocalAuthoriteter,
efter Utskottets tanka, i dylika fall
äro både berättigade och skyldige, att innan en gifven
föreskrift verkställes, anmäla om de förhållanden,
sora dertill föranledt, i väsendtlig nion undergått förändring.
Den andra omständigheten, hvarvid Utskottet fästat
uppmärksamhet är, att, oansedt deserskildte Staternes
och Corpsernes behof af Spannmål var kändt,
320 Stats-UtskotteLs
redan vid början af året, fyllandet af dessa behof
dock måst till betydlig del ske genom införskrifning
af utländsk Spannmål. Hvad sorn till Staternas behof
mest åtgår är Råg, Korn mindre och IJafie endast
i några få GarnizonsOrter; och, vid den af Utskottet
verkställda granskning, har Utskottet funnit,
att af förstnämnde slag någon försäljning ej ägt ruin
i de orter der denna Artikel för Statens räkning behöfts,
med undantag af några smärre partier af skadad
egenskap, samt att för försäljningen af fullgod
Råg vid andra KronoMagazin, äfvensom af de högst
betydliga Korn-behållningarne och af Hafre, åter legat
till grund den vid Magazins-förvaltningen i allmänhet
följda och, i Utskottets tanka, äfven ligtiga
sats, att, till undvikande af de med transporter från
ett till annat Magazin förenade olägenheter och betydliga
kostnader,'verkställa upphandling af hvad som å
en ort. behöfves, men deremot försälja den å en annan
befintliga tillgång af Spannmål. Då härvid tillika tages
i betraktande dels nödvändigheten att bereda utrymme
för 1826 års Spannmålsräntor, i hvilket afse*
ende äfven alla forsäljningarne verkställdes under vilkor
för köparne att innan Hösten från Magazinen afhemta
den försålda Spannmålen, dels ock den okunnighet
om samma års missväxt, som, af förut anförde
orsaker, rådde till medlet af Junii månad år 1826,
tror Utskottet att de vidtagna försäljningsåtgärderne,
äfven betraktade med hänsigt till kännedomen af Staternas
Spannmålsbehof, icke kunna i någon måtto räknas
UtredningsStyrelsen till last.
Betänkan de ii, Nio 208. 329
Genom UtredningsStyrelsens försorg linde, vid medlet
af år 1826, MagazinsTnrältningens tillgångar blifvit
i betydlig mon realiserade, Inventarier och Materialier
vid KronoBrännerierna för det mesta försålda,
dessa Brännerier nedlagda och större delen af betjeningen
vid dem förafskedad, och då StatsContoiret
emottog MagazinsFondens förvaltning, voro d. 2g Junii
1826 till LäneBanken, i afräkning på Inrättningens
skuld, inbetaide af UtredningsStyrelsen i3g,6o3 Ridr
l5 sk. 8 rist., så att återstående skuldbeloppet utgjorde
jemnt 1,800,000 Ridr, och då Cassabehållningarne d.
3 påföljande Julii af RänteKammaren emottogos, bestodo
de uti följande!
På räkning i Banken .......... ^4,413.‘ 18. 10.
Contant, som ej hunnit insättas. . . . 23,000: i3. 1 r.
samt Silfver, utgörande i Banco efter
Cours ...... . ....... . .. . 3,457* 37. g.
Summa 100,871: 22. 6.
Fonden hade dessutom betydliga löpande fordringar
för på auction sålde varor och effecter, hvilka på
Förfallotiderné inbetaltes samt ett stort bräuvinslager.
Redan d. 21 April samma år hade emellertid StatsContoiret,
utan att då äga närmare kännedom af MagazinsVerkets
förhållanden och i den förmodan att,
med Undantag af indrifna medels emottagande samt
Utredde BalanCeposters afskrifning, föga eller inga arénder
rörande MagazinsFondens äldre liqvider skulle
komma till dess handläggning och deremot dess befattning
blifva inskränkt till en närmare tillsyn öfver
3 B. 22
33o Stats-Utskottets
dädanefter skeende intägt neli utgift af Kronans Spaninål
samt Bokföringen deröfver, uti underd. skrifvelse
föreslagit organisationen af ett serskildt Contoir för
dessa ärenden. Utom en fördragande Ledamot utgjordes
den föreslagna personalen af en Kamererare,
en Revisor, en Bokhållare, tvenne Kammarskrifvare och
en Canzlist. Genom K. Brefvet d. 16 påföljde Maji
bifölls nämnde Stat celi K. M:t förordnade derjemte,
att Embets- och Tjenstemännen vid det nya Departementet
skulle af Allm. MagazinsFonden erhålla sin
aflöning lika med hvad på StatsContoirets Stat bestods
i samma tjenstegrader, och som nästan alla de, hvilka
vid Departementet anställdes, ålnjöto Expectancelöner
på MagazinsFonden, så blef allenast skillnaden
en ny utgift, hvilken dock uppvägdes deraf att, genom
den riva organisationen, största delen af UtredningsStyrelsens
betjening kunde förflyttas på Expectance
Stat.
Det visade sig likväl snart, att göromålen vid
Magazins-fördelningen komme att blifva flera och trägnare
än förmodadt var, hvadan ock upplösningen af
det förra RevisionsContoiret måste inställas och underd.
hemställan göras om detta Contoirs bibehållande tills
vidare, hvilket i Nåder bifölls. Sedermera har ock
Canzlipersonalen, medelst en serskild Notaries anställande
blifvit ökad; och någon inskränkning i dessa
kostnader och de med Magazinsrörelsen förenade förluster,
är ej att förvänta så länge activa hushålls-åtgärder
förändra Fondens ställning och aflägsna det med
utredningen åsyftade mål. I hvad moa detta inträffat
Betänka riden, N:o 208. 33»
genom 1826 års missväxt och MagazinsFondens Ali tande
i undsättningsväg, skall här nedan, vid framställningen
om Crediliv-medlens användande, ådagaläggas.
Vidkommande MagazinsFondens förvaltning för det
år som nu utgjort egentligt föremål för Utskottets
granskning, så inhemtas förhållandet dermed till ziffran
af den, efter 1826 års Hufvudboks alslutande, utaf
StatsContoiret till K. M:t ingifna Summariska räkning
med Tableauer, hvilken är till trycket helordrad och
i RiksSlånden kommer att utdelas,
Så väl denna räkning som de för föregående åren
afgifna enahanda Tableauer utvisa, att Fonden hvarje
år haft i det hela förlust och att denna för år 1826
utgjort 72,94° R;<h' 2» sk. a rist, då likväl den under
loppet af året erhållna vinst på bränvinsförsäljuingen
redan blifvit till afdrag observerad. Ett sådant missgynnande
förhållande, som i högre eller mindre grad
hvarje år inträffat, har härrört dels af balanceposlers
afskrifning äfvensom Hufvudbokvärdenas nedsättning
till de å tillgångarne gångbara värden, dels också af
den dryga kostnad Fonden fått vidkännas i och för
Spanntnålsrörelsen för StatsVerkets räkning. För att
visa huru föga den godtgörelse af t Rldr på Tunnan
som MagazinsFonden i liqvid med StatsVerket åtnjuter
vid utlef vereringen, förslår alt betacka de med
förvaltningen förenade kostnader, må anföras att för
år 1826, äfven efter afdrag af sjelfva underhållet för
MagazinsDepartementet härstädes och den Fonden vidlådande
årliga gravalionen för Pensioner och Expec
-
332 Stats-Utskottets
taner-Iöner m. m., Fondens förlust för år 1826 uppgick
till 87,762 R:dr ig sk. 7 rist.; och utgjorde den
för samma år för StatsVerket inlefvererade och af
MagazinsStyrelsen förvaltade .Spannmål icke mera än
24,16} T:r 3o k:r Spannmål af alla slag. — Olikheten
emellan denna förlustsumma för året och hvad
nyss ofvan blifvit uppgifvit, härrör deraf att nu ej
till beräkning ingått omkostnaderne vid eller den betydliga
inkomsten af bränvinsrörelsen för året.
Vid UtredningsStyrelsens under första hälften af
år 1826 fortsatta förvaltning af MagazinsVerket har i öfrigt
icke något, förekommit att anmärka, utan får, Utskottet
med intygande att Räkenskaperne funnits ined ordiiing
och noggranhet förda,: tillika vitsorda, att de
utaf nämnde Styrelse, vid verkställigheten af gifn3 föreskrifter,
vidtagna åtgärder, bära omisskänneliga prof
på Styrelsens bemödande att vid alla tillfällen gifva
akt på Inrättningens bästa och att med nit och drift
vårda Verkets angelägenheter. — Samma yttrande anser
Utskottet sig äfven böra fälla öfver StatsContoirets
förvaltning af MagazinsFonden under senare hälften
af år 1826. Alt Resultatet deraf, med hänsigt till
utredningens befrämjande, icke kunde blifva lika förmånligt,
inses lätteligen ,1 då man ihogkommer de alldeles
stridiga förhållanden, som under denna senare
tidpunkt inträffade.
Vidkommande serskildt öfverflyttningen; så enär
densamma beslöts d. 16 Maji 1826 eller innan anledning
att befara missväxt förefanns, anser Utskottet de
olägenheter, hvilka voro en följd af MagazinsStyrel
-
Bet änka tiden, N:o 208. 333
sens öfverlagande af en annan Authoritet i en tidpunkt,
då förnyade undsättningsåtgärder måste vidtagas,
endast kunna tilIslirifvås den icke förutsedda,
sedermera inträffade missgynnande omständigheten af
en felslagen skörd. Med afseende å mängden af göromål
vid MagazinsVerket samt den invecklade beskaffenheten
af en del frågor, som till K. StatsContoirets
handläggning öfverlemnades, har Utskottet icke funnit
något att anmärka vid antalet af den under StatsContoiret,
för dessa ärenders behandling, bibehållna
personal, äfvensom de, vid den öfriga personalens förflyttande
på ExpectanceStat följda grunder funnits öfverensstämma
med de för dylika regleringar i allmänhet
gifna föreskrifter.
De förhållanden som under senare hälften af år
1826 inträffade, de utomordentliga åtgärder som deraf
voro en följd, eller, med andra ord, dispositionen och
redovisningen af det vid senaste Riksdagen anvisade
Creditivet för Spannmålsupphandlingar, är ett ämne,
som Utskottet nu går att serskildt för sig framställa
så fullständigt Utskottet kunnat få detsamma utredt.
På sätt nämndt är, hade R. St:r, innan de år
1823 åtskiljdes, hos K. M:t i underdthet anmält, huruledes
de, i stället för de utvägar till landets bispringande
i missväxtår, som dittills berott af Allm*
Magazinsfnrältningen, hvilken skulle upplösas, beslutat
att, i afseende på de Norra Länen, inrättningen
af DistrictMagazinen borde understödjas och uppmuntras
samt för de öfriga ett Creditiv af En Million
334 Stats-Utskottets
Riksdaler ställas till K. M:ts Nåd. disposition, att,
enligt vissa uppgifna allmänna grunder, vid förefallande
behof användas. K. M:t gillade i Nåder dessa
bägge beslut med den förändring allena, i anseende
till de uppgifna grunderna för Crcditivets användande^
att K. M:t ville i Nåder tillse att detsamma, i händelse
af behof, blefvo användt på ett sätt, som närmast
öfverensstämde med allmän och enskildt nytta.
SlatsContoiret emottog förvaltningen d. i Julii 1826
och d. 7 i samma månad ankom K. M:ts Nåd. befallning
att 20,000 Tunnor Råg, 5ooo T:r Korn, och
5ooo T:r Hafre skulle genom Presidentens i nämnde
EmbetsVerk, Hr Grefve Adelswärds försorg ifrån utländsk
ort införskrifvas, för att göra fyllandet af StatsVerkets
behof oberoende af tillgångarne inom landet
och befordra K. Mjts Nåd. afsigt, att, vidden hotande
missväxten, befria räntegifvare från lefverering in
natura af deras Spannmålsskatter, till hvilken upphandling
MagazinsFonden skulle förskjuta kostnaden,
emot ersättning af de medel som genom KronoRäntornas
lösen komine att inflyta. Korrt derefter började
äfven ifrån LänsStyrelserna att till K. M:t inkomma
ansökningar om undsättning och K. M:t täcktes
tid efter annan meddela StatsContoiret befallningar
om utbetalning af bestämda Summor för detta ändamål,
anvisade på de medel af Creditivet, som Stats—
Contoret under den 8 Augusti 1826 erhållit Nåd. föreskrift
att lyfta, äfvensom LänsStyrelserna erhöllo rättighet
att till undsättning använda MagazinsFondens
qvarliggande Spannrnålsbehållningar i KronoMagazi
-
Bctänkanden, N:o 208. 335
nen , såsom användbara genast oell innan annan Spannmål
hunnit att anskaffas, och denna särskilta undsättning
utsträcktes derhän, att Spannmål af MagazinsInrättningens
lager i andra Landsorter transporterades
till de nödställda orterna för att der utdelas. Så väl
sjelfva användandet som betalningssättet och prisen
blefvo vid hvarje tillfälle, då penningar eller säd beviljades,
af K. M:t i Nåder faststäl Ide och uppå sedermera
gjorda underd. hemställningar af LäosStyrelserna,
täcktes K. M:t jemväl i dessa vilkor medgifva 1110-  dificationer, hufvudsakligen i afseende på betalningssättet,
som ursprungligen skulle bestå i contanta penningar,
men, då de af missväxten hemsökta orter
egentligen voro, med undantag af Wermland och Dalarne,
åkerbrukande och således, i brist af egen tillgång
på Spannmål, saknade utväg att anskaffa penningar
till undsättningssädens betalande; så befanns
det oundvikligt att medgifva utborgning först på kortare
och sedan på längre tid. Äfven om denna utborgning
icke kommit att äga rum, ulan LänsStyrelserna
allenast skolat redovisa penningar, hade dock
efter all anledning på sätt StatsContoiret i underd:het
anmält vid den stora olikheten både i erhållne föreskrifter
och i sättet att dem verkställa, Länen emellan,
uppkommit stora svårigheter och mycken tidsutdrägt
att få redogörelseverket för dessa und.ättningar
i ordning; men svårigheterna i detta hänseende
fördubblades genom utborgningen och serdeles genom
sammanblandningen af de begge Fondernas tillgångar,
som deltogo i undsättningen och hvilken sam
-
336 Stats-Utskottets
manblandning icke stod att på alla ställen förebygga,
enär någon grund då ännu iöke var gifven, hvarefter
skillnaden kunde uppgöras.
Till K. M:t irikommo väl LänsSlyrelserna med berättelser,
angående förvaltningen af erhållna contanta
anslag samt upphandlingen och utdelningen af spantnål,
äfvensom på hvad sätt de in natura upplåtnc
spanmåls-behållningarne blifvit använde och dessa berättelser
eller redogörelser, såsom till en del uppställda
i Räkenskapsform och försedda med Verificationer,
blefvo vid slutet af år 1827 och under början af år
1828 remitterade till K. StatsContoret för att undergå
granskning, hvarefter StatsContoret borde inkomma
med underd. utlåtande om resultaten af undsättningsåtgärderne
på det hela. — StatsContoret fann likväl
genast att en ordentlig och tillfyllestgörande Revision,
i det skick nämnde handlingar sigbefunno, icke kunde
företagas; och, med anmälan härom samt under framställning
för öfrigt af de allmänna omdömen hvartill
anledning var för hand, sökte StatsContoret uti underd.
utlåtande af d. 3 April 1828 visa nödvändigheten deraf,
att endera af de begge fonder, sora bidragit till
undsättningarne, nemligen MagasinsFonden och R. SUrs
Creditif i Banken, blefve ansedd såsom ensam bispringande
och redofordrande, hvaremot den andra borde
betraktas såsom (angifvande icke till landet utan till
den undsättande fonden, hvarförutan liquiderne aldrig
skulle, i det skick sakerna erhållit, kunna ordentligen
uppgöras. För att i detta afseende så nära som möjligt
följa de senast antagne principer, föieslog StatsCoa
-
Beta t) kan den, Nto 208. 3^7
toret, att, då MagasinsFonden, enligt Konungs och
Ständers beslut, existerade endast i och för sin utredning,
men Creditivet i Banken var bestämdt att i
händelse af missväxt användas till landets bispringande,
den sistnämnda fonden måtte få blifva den, som af
LänsStyreiserna fordrade redo för hela undsättningsåtgärden
och med contant godtgjorde den förra de
derifrån gjorda försträckningar, utan afseende derpå
om de till fullo åtgått eller ej, emedan, om dessa
försträckningar ej skedt, Magazinsfonden onekligen hade
kunnat, till höga pris och för contant, föryttra sina
span målsbehållningar, och det således vore olämpligt,
att den, genom inblandning i en undsättnings-åtgärd,
som efter då gällande föreskrifter för den var främmande,
skulle blifva lidande derpå att mer Spanmål
blifvit requirerad eller använd, än som sedermera
funnits behöflig. —
Genom Nådigt Bref och svar af d. 10 April 1828
täcktes K. M:t i .Nåder förklara Dess höga bifall till
denna grundsats och de i sammanhang dermed af
StatsContoret föreslagne åtgärder, samt deribland äfven
den att en liquid skulle upprättas emellan begge fonderna,
hvaruti Creditivet debiterades, efter i Nåder
fastställda pris för all den spanmål, som ifrån KronoMagazinen
blifvit till undsättning utlemnad och crediterades
för hvad derå redan blifvit inbetaldt, hvarefter
återstoden skulle contant betalas genom öfverföring
från' Creditivets till MagazinsFondens räkning i Vexelbanken
och alla såväl öfverblifna Spanmålsbehållningar
i de undsatte Länen, sorn obetalde fordringar der
-
338 Stats-Utskottets
städes Liefve Creditivets tillhörighet att för dess läkning
realiseras oell indrifvas.
Då den förordnade liquiden emellan fonderna
skulle uppgöras och de för detta ändamål, till jemförelse
mot i StatsConloret förda anteckningar, ifrån
Länen infordrade partial-liquider började inkomma ,
befunnos snart dessa vara för ändamålet otillräckliga
äfvensom att formulaire till framtida redogörelser för
utborgningsmedlen, hvilket äfven var i Nåder föreskrifvet,
vore utan ändamål, såvida icke första hufvudredogörelsen
från hvarje Län blefve efter en viss method
och allmänna grunder så inrättad, att hela det
efterföljande Räkenskapsverket derpå knnde med säkerhet
byggas. — StatsContoret anbefallte derföre det
under KammarRättens egentliga inseende ställda RevisionsContor
för Magazinsärenderna, att företaga ny
granskning af LänsStyrelsernas Berättelser och redogörelser,
i afsigt att utrönas måtte, dels huruvida emot
sjelfva de activa åtgärderna vid undsättningen vore
något att erinra, dels också, och hufvudsakligen, hvilka
formella förändringar i merbesagde redogörelser
voro nödiga för alt få det hela i ordentligt systeme.
Efter hvad Utskottet, vid skedd efterfrågan, inhemtat,
har detta arbete sedermera oafbrutet fortgått och
för närvarande beror slutliquidens uppgörande på de
från en del Län ännu införväntade och i öfverensstämmelse
med de öfversände formulairen upprättade
redogörelser. *
Sådant är nuvarande skicket af detta förvaltningsärende
, och som, utan berörde räkenskaper, liquiden
Betänkande n, N:o 208. 33g
emellan Creditivet och Magazinsfonden icke kan upprättas,
är Utskottet icke heller i tillfälle att angående
undsättningsväsendet på det hela lemna någon annan
bestämd upplysning, än den som innefattas i bilagde
uppgift Litt. A., hvilken bland annat äfven visar huru
stort belopp af Creditivets medel blifvit till hvarje
Län disponeradt och huru mycket, till innevarande
månads början, derå återbetaldts.
Öfver den, genom Hr Presidenten m. m. Grefve
Adelsivärds försorg, verkställda upphandling af utländsk
spanmål för StatsVerkets behof, har Utskottet emottagit
de af bemälte Hr Grefve och President tid efter
annan afgifne underd. Berättelser jemte fullständiga
Redogörelse-handlingar.
Enligt Capitalräkningen visar sig det resultat, att
medelpriset å Råg utgjort 8 R:dr 24 sk. 7 r:st., hvilket
pris dock kommer att minskas i mån af den för
en avarierad rågladdning dels redan influtna, dels under
indrifning varande assurancesumma med 6,608 R.
6 sk. g r. Brco, hvarigenom priset nedsättes till 8 R.
7 sk. 10 r. per tunna; och å Kornet 6 R:dr g sk., å
den af Hr Grefven och Presidenten directe införskrifna
liafren 5 R. 4 sk. 4 r- 111611 å de 5ooo t:r, som ytterligare
måst anskaffas och af Handlanden Starck under
loppet af år 1827 lefvererats, 7 R. 18 sk. 1 r. —
Genom Nådigt bref den 10 April 1828 täcktes K.
M:t, jemte förklarande af dess välbehag öfver de vidtagne
åtgärderne, tillika i Nåder förordna, att enär,
34o Stats -Utskottets
genom denna införskrifning af spanmål för Kronans
eget behof, K. M:t blifvit i tillfälle att efter 1826 års
missväxt medgifva lösen till markegångspris af all Kronans
behållna afrads- tionde- och arrende-spanmål,
hvarigenom icke allenast en betydlig lättnad i omsorgen
för brödföda för invånarne i flera orter af Riket
beredts och spanmålsprisernas ytterligare stegring till
en del motverkats, utan ock, vid Kronospanmålens
lösen efter höga markegångspris, en opåräknad tillökning
i Statsinkomsterna inträffat, som icke hade ägt
rum derest samma spanmåls infordrande in natura och
användande för allmänna behof icke kunnat undvikas, så
skulle genom StatsContorets försorg en liquid uppgöras
öfver den vinst, som uppkommit genom begagnande
för nämnde behof af de införskrifne qvantiteterna
Råg och Korn, i stället för motsvarande qvantiteter
af Kronans behållna spanmålsräntor, som eljest måst
in natura lefvereras, vid hvilken liquid upphandlingsprisen
å den utländska spanmålen, med tillägg af alla
omkostnader, men utan beräkning af tull och convoyafgifter,
komme att jemföras med markegångsprisen å
Råg och Korn i de Län, der de införskrifna qvantiteterna
af dessa sädesslag blifvit för allmän räkning använda,
och att den sålunda uppkommande behållna
skillnad skulle af lösningssumman för 1826 års spanmålsräntor
godlgöras och tillfalla Creditif-fonden för
spanmåls upphandlingar till minskning af inträffande
förluster å undsättningarne efter sistberörde års missväxt;
men att deremot värdet af den utrikes upphandlade
Hafren skulle påföras 3:dje och loide Hufvud
-
Betänka nden, N:o 208. 341
Titlarne efter inköpspris med tillägg af omkostnaderna
och likaledes utan beräkning af tull och convoyumgälder.
Hvad angår omförmälta liqvid till bestämmande
af det Creditivfonden tillkommande vinstmedelsbelopp,
så kan densamma, efter hvad Utskottet inheratat,
endast i sammanhang med bokslutet för år 1827
uppgöras, emedan en steir del af de förhållanden, sorn
i liquiden böra ingå, ägt rum under nämnde år; hvadan
Utskottet icke eller är i tillfälle att i detta hänseende
meddela någon bestämd uppgift, men Utskottet
får upplysa att prisen, hvartill Spanmål för Kronans
Staters behof under loppet af åren 1826 och
1827 inom landet upphandlats, uppgått för Rågen till
högst 14 R:dr och lägst 10 R:dr 4° sk.
För Korn till högst 10 R:dr 32 sk. och lägst 8 R:dr
44 sk., samt
För Hafre till omkring 7 R:dr.
Utom den besparing i utgift, som genom denna,
med ordning och omtanka utförda upphandlingsåtgärd
vunnits, men hvilken till en icke ringa del härrör
af den omständighet, alt all för Kronans räkning införd
Spanmål ej betungats med Tull och Gonvoyumgälder
har samma införskrifning medfört en ännu
större och vigtigare fördel, nämligen att derigenom
kunnat undvikas att in natura infordra så mycket af
Afraden och Kronotionden, som behöfts för Kronans
Spannemålsutgifter till Corpser och Stater, hvilken
prestation säkert blifvit för större delen Räntegifvare
aldeles omöjlig, vid betraktande af de höga pris som
342 Stats-Utskottets
voro gällande under loppet af Februarii och Mars
månader år 1827 och hvilka genom en sådan upphandling
säkert skolat ytterligare stegras.
Sedan Utskottet sålunda i ett helt framställt Berättelsen
om de åtgärder som, till landets bispringande
i följd af 1826 års missvext, blifvit vidtagne, resultaten
af dessa åtgärder samt det skick hvaruti liqviden
öfver de använde Creditivmedlen för närvarande
befinnes, får Utskottet nu öfvergå till jemförelsen
emellan de af R. St:r vid 1823 års Riksdag, för Creditivels
anlitande till sädesuppköp, fästade vilkor och
K. M:ts vid dispositionen deraf meddelade derifrån
skiljaktiga förordnanden.
Såsom vilkor för berörde Creditivs tillitande hemställde
R. St:r uti underd. skrifvelse den 10 December
1823, att, i öfverensstämmelse med hvad R. St:r
förut yttrat rörande en fri och obehindrad Spanmålshandel,
upphandlingen af Spanmål, sedan LänsStyrelserna
inkommit med uppgift å hehofven samt till hvad
pris och qvantitet desamma i orten kunde förses,
borde genom Annonce i Allmänna Tidningarne ti11—
kännagifvas , så att anbud af hugade Speculanter kunde
inlemnas om lefvercring till större eller mindre
del af det erforderliga Spanmålsbeloppet inom viss
föreskrifven tid å bestämd plats och för bestämdt
pris, emot erhållande af nödigt förskott utaf CreditivFonden,
om så påfordrades; att afhandlingarue om
sådane Spanmålslefvereringar för nödstäldte orter borde
slutas imellan K. M:ts Befhrde och vederbörande
Lefverantörer, utan att desse sednare ägde något att skaf
-
Betänkanden, N:o 208. 343
fa med utborgningen till undsättningstagarne; att, vid
de tillfällen, då ifrågavarande Creditiv kunde komma
att begagnas, K. M:t i Nåder torde finna den föreskrift
nödig att upphandlingen verkställdes af landets
egna sädesbehållningar och endast i nödfall utom Riket,
och sluteligen hemställde R:s St:r att StatsContoret
kunde i Nåder varda anbefaldt att för Creditivet afgifva
årlig redovisning till gransknings undergående i
KammarRätten samt af R. St.T eller deras Revisorer.
Hvad nu först angick sättet för undsättningsanstalternas
vidtagande; så fann K. M:t det föreslagne
Kungörandet i allmänna Tidningarne af de erforderliga
Spanmåls qvantiteterna under då inträffade omständigheter,
hvarken lämpligt eller af tiden medgifvet;
men K. M:t förordnade i öfrigt, att erforderliga
Summor af Creditivet skulle till K. M:ts Befh:de från
K. Stats-Contoret öfversändas för att lill anskaffning
af Spanmål under följande vilkor användas, nämligen:
att Contracter af K. M:ts Befhrde skyndsamligen afslötos
med jordegare eller Handlande om anskaffning af
erforderliga qvantiteter säd till lefverering på vissa ställen
och tider samt till bestämdt pris; att, till vinnande
af bättre pris, räntefria förskott finge emot ställd
säkerhet lemnäs; att den anskaffade säden, så vidt ske
kunde , försåldes till det pris , hvartill inköps- transport-
och andre kostnader uppgingo; att K. M:ts Befh:de
skyndsamligen borde inberätta hvad som åtgjordes; att,
då contant betalning af de behöfvande ej kunde prassteras,
utborguing för Kronans räkning finge ske, efter
de grunder K. M:ts Befh:de ägde att i underd.
344 Stats-U tskottets
föreslå; samt att till meddelande af råd och upplysningar
rörande Spanmålens anskaffande och fördelning,
K. M:ts Befhrde ägde att tillkalla erfarna invånare
i Länen.
Den enda väsendtliga skillnaden emellan dessa föreskrifter
och de af R. St:r uppgifne vilkor består
således deruti, att de kända Spannmålsbehofven icke
först genom annoncer i Tidningarne kungjordes. — Utan
att ingå i besvarandet af den fråga, huruvida en sådan
åtgärd, kunnat medföra lägre uppköpspris eller
om icke möjligen ett oflicieit tillkännagifvande af de
betydliga sädesqvantiteter som erfordrades för de af
missvexten hemsökte Provincerna och deribland för
några af de vanligen mest sädesrika, skolat orsaka ett
hastigare uppjagande af prisen än som nu ägde rum ,
då contracter partielt och under hand afslötos, — tror
Utskottet sig endast böra upplysa, att ifrån den dag;
då Creditivets lyftande ansågs oundgängligt eller den B
Augusti 1826, var tiden, med beräkning af den termin
då seglationen vanligen här afstadnar, så inskränkt
att nämnde upphandlings formalitet, om dess nytta
äfven vore bestämdt ådagalagd, måste uraktlåtas för
den tvingande nödvändigheten, att innan segla tionens
slut hemförskaffa de behöfliga spanmålstillgångarne.
Och från den tidpunkt, då K. M:ts Befhtde erhöllo
Creditiv-Medel till deras disposition och således kunde
vidtaga activa åtgärder för de nödställda orternas
undsättande, återstode endast omkring 2:ne månader
för uppgörandet af LefveransGontracterna, införskrif
nings
-
Betänkan Jen, N:o 208. 345
hingsåtgärderna A speculanternes sida, samt .Spanneraålens
hittransporterande. Då man derjemte besinnar
den trekan u de Handlandes sida att öfvertaga
dylika speculationer, sorn var en naturlig följd af det
förut vid sådane tillfällen följda systeme, eller att för
Statens räkning genom Allmänna Magazinslnrättningen
införskrifva säd, torde lätteligen inses, att undvikandet
af hvarje äfven det minsta dröjsmål var af största
vigt; hvadan äfven Utskottet finner ifrågasatte olikhet
i sättet för Spannemålsuppköp, hafva varit en nödvändig
följd af de förhållanden, som inträffade vid
1826 års missväxt.
Beträffande åter redovisningen för de lyft ad e Creditivraedlen,
så visar sig den väsendtliga skiljaktighet
emot B. Stirs hemställandet» i detta hänseende, sorn
1827 års Revisoreromförmält, nemligen att desaknatall
tillgång till redogörelse för å berörde Fond disponerade
summor och att äfven den af dem begärda summariska
räkning öfver Creditifmedlen blifvit förvägrad.
På sätt förut är nämndt, har K. M. icke bestämdt
gillat de af R. SUr, i sammanhang med deras anmälan
om Greditivets anvisande, under benämning af
vilkor för detsaminas ålitande gjorda hemst allanden.—■
Att Revisorerne begärt del af redovisningen för Creditiv-medlen
och , då sådant förnekades dera , anmärkt
förhållandet, dertill anser Utskottet Revisorerne haft
giltiga skäl af R. senast församlade St!rs i ämnet fattade
beslut. — Att K. M:t åter förvägrat meddelandet
af redogörelsen för oftaberörde medel dertill har
Utskottet af den utaf Revisorerne anförda skrifvelse
3 B. 23
346 Stats-Ut skottets
funnit orsaken vara , att K. M:t ansett äfven desse Räkenskaper
böra endast i den för Statsmedels-redovisningen
i allmänhet stadgade ordning komma till granskning
samt Ständers och Revisorers kännedom. — Denna
speciella casus har derigenom blifvit dragen in i
den allmänna principfrågan om vidsträcktbeten af
Revisorernes granskningsrätt; och då något gällande
stadgande icke finnes, som bjuder att redogörelsen
för Creditifmedel skull tidigare eller i annan än vanlig
ordning afgifvas, finner Utskottet för sin del Revisorernes
anmälan i detta hänseende, icke, så länge hufvudfrågan
är oafgjord, föranleda till någon serskild
framställning. Orsaken att redogörelser öfver Creditiv-medlens
användnade icke årligen aflemnats till
gransknings undergående i K. KammarRätten förklaras
af de hinder, som mött för räkningarnes afslutande
och hvilka binder här ofvan redan blifvit uppgifne.
Vid den för ifrågavarande liqvid emellan Magazinsoch
CreditivFonderne stadgade grund finner Utskottet
ej något att anmärka. Lika med hvad StatsContoiret
i underdthet yttrat vid framställandet af detta
förslag, anser Utskottet ett sådant åtskiljande hafva
varit det lämpligaste sättet att kunna tillvägabringa
en ordentlig liqvid öfver hvad som i undsättningsväg
åtgick. Och, då bägge fonderna af Ranken blifvit
försträckta samt böra dit återgå, synes det Utskottet
likgiltigt å hvilkendera fondens räkning de inflytande
medlen insättas. Naturen af ett undsättningslån, helst
så betydligt och så vidsträckt begagnadt som det ifrågavarande,
är den, alt detsamma, genom låntagares
Betänkan c! en, N:o 208. 347
iråkade obestånd och flerfalldiga omkostnader, måste
vidkännas afkortningar och således icke kan till sitt
fulla belopp åter ingå. Att detta äfven blir fallet med
senast begagnade SpannmålsCreditivet tar Utskottet för
gifvet, ehuru det ej nu kan bestämma skillnadens större
eller mindre belopp. Men att känna det verkliga
resultatet af denna undsättnings-anstalt anser Utskottet
vara af vigt till stadgande af omdömet rörande frågan
om sådana anstalters vidtagande för framliden.—
Det rätta är således, efter Utskottets åsigt, att CreditivFondens
räkning utan alla serskilda bidrag, uppgöres
och afslutas.
Efter hvad nämndt är, har K. M:t nu, till minskande
af de förluster berörde fond, efter all sannolikhet,
får vidkännas, anvisat det belopp hvarmed
1826 års Kronoräntors lösen öfversteg kostnaden för
den för Staternas behof införskrifna Spannmål.
Denna utväg kan visserligen vara rigtig, betraktad
som en calculationsgrund vid uppgörandet af CreditivFondens
slutliga ställning; men Utskottet, som
hyser den öfvertygelse att det är vigtigt att bestämdt
känna verkliga förlusten af denna undsättnings-anstalt,
tillstyrker B. Strr:
att hos K. M:t i underd:het anhålla, det liqviden
öfver CreditivFondens användande till Spannmålsuppköp
i följd af 1826 års missväxt, hvilken liqvid
ännu ej är afslutad, må, afskiljd från andra vid samma
tid för allmän räkning vidtagne upphandlingar,
för sig varda uppgjord;
äfvensom Utskottet, med hänsigt till vigten afen full
-
3^3 Stats-Utskott#ts
ständig granskning äfven af K. M.ts Bef:h:des förvaltnings-åtgärder,
hvilken granskning Utskottet nu, di
redogörelser från ett och annat Län ännu saknas, icke
kunnat verkställa, hemställer:
att underd. anhållan göres det nästsammankommande
R. St:rs Revisorer må erhålla del af redogörelsen
för Creditivmedlen i sin fullständighet, pi
det att ett säkert omdöme om företaget till alla dess
delar må kunna af dem gifvas.
Efter att nu hafva behandlat alla de till 1826
års förvaltning af MagazinsVerket hörande åtgärder,
dem Utskottet ansett påkalla uppmärksamhet, har Utskottet
jemväl funnit nödigt till upplysning bifoga en
åskådlig framställning af Verkets ställning vid de förnämsta
perioderna eller vid lista qvartalets slut år 1824,
då f. d. Allmänna MagazinsDirectionen upplöstes; vid
slutet af år 1826 eller första Redogörelse-terminen sedan
StatsContoiret öfvertog UtredningsStyrelsen samt
npproximatift vid slutet af förlidet år. I sådant ändamål
bifogas en Tableau sub Litt. B, hvilken tillika
innefattar en calcul öfver det belopp, hvartill Utskottet
anser MagazinsFondens tillgångar kunna uppskattas.
Enligt densamma , äro dels genast, dels inom en
kortare lid disponible 1,169,077: 34- 3.
Om af denna summa, användas till
slutliqviderande af det år 1826 utgifna
Creditiv, som Stats-och BancoUtskotten
påräknat till Silfver
fondens
förstärkande  4^4>35i:47- 5.
Återstår disponibelt af MagazinsFonden 7i4>725:34. io.
Betan kan den, N:o 208. 34g
Efter livad Utskottet uti inledningen till detta Betänkande
anfört, har det gemensamt med flera Utskott
emottagit Remiss å K. M:ts vid denna Piiksdag aflåtne
Proposition rörande Magazinslnrättningen och kommer
att gemensamt med dem afgifva yttrande rörande samma
Propositions innehall ang:de de anstalltcr, som, i
händelse af allmännare missväxt, höra vidtagas till landets
bispringande. Meri då samma Nåd. Proposition
jemväl innehåller förslag till den Fonds slutliga utredning,
hvarmed Magazins-rörelsen alltsedan åri8i5bedrifvits,
och detta ämne lämpligast tillhör StatsUlskottets
behandling, sora följt och tagit kännedom af
Verkets förvaltning under den förflutna tiden, anser
Utskottet sig ensamt här äfven böra afgifva yttrande
öfver de åtgärder, hvilka mest ändamålsenligt befordra
den önskade utredningen.
Efter hvad Utskottet redan omnämnt och hvad de
underd. Berättelserna om Allmänna Magazinslnrättningens
förvaltning ådagalägga, har denna Fond alltsedan
år 1824, då Inrättningen öfvertog förvaltningen af StatsVerkets
Spannmål motgodtgörelse af 1 R:drB:o för hvarje
till StatsVerkets behof utlefvererad t:a Spannmål, årligen
haft förlust, härrörande dels af omkostnader i och
för sjelfva utredningen och dermed sammanhängande realisation
af tillgångarne samt balanceposters afskrifning,
dels af Hufvudboksvärdenas nedsättning till öfverensstämmelse
med verkliga pris, dels ock af de löpande utgifterna
för aflöningar, Expectancc-arfvoden och Pensioner m. m.
samt af den kostnad fonden fått vidkännas i och för
Spanninålsrörelsen för StatsVerkets räkning, till hvars
35o Stats-Utskottets
betäckande nämnda ersättning icke varit tillräcklig.
Häraf liar ock följden varit, att fonden år ifrån år
förminskats och skall, om samma förhållanden fortfara,
troligen snart försvinna. Utskottet anser fördenskull
det allmännas fördel ovedersägligen kräfva, att
MagazinsFondens liqvider med största möjliga skyndsamhet
uppgöras och fonden genom en difinitif reglering,
befrias från ytterligare förvaltnings- och utredningskostnader.
K. M:t -‘har uti Dess Nåd. Proposition rörande
MagazinsVerket äfven betraktat saken ur samma synpunkt
samt till dess befrämjande i Nåder föreslagit åtskilliga
åtgärder; och får Utskottet i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med dessa, föreslå:
1:0 Att, efter afdrag af hvad till återstående kostnader
för innevarande år erfordras, Allm. MagazinsFondens
contanta behållningar jemte det belopp
som ytterligare inflyter genom försäljning af Inrättningens
tillhörigheter äfvensom fondens ännu utestående
fordringar i den mon de ingå, i Banken insättas.
Hvad åter angår framställningen i K. M:ts Nåd.
Proposition, att den å Bankens förskott till Magazinslnrättningen
slutligen uppkommande brist må afskrifvas;
så anser Utskottet det icke tillhöra sig ensamt
att deröfver meddela yttrande och att i öfrigt
afskrifningsbeloppet bör vara till zifFran kändt,
innan beslut om dess afförande ur räkenskapen fattas.
Betänkande!!, N:o 208. 35r
2:0 Att, vid innevarande års sint, liqvid må uppgöras
emellan MagazinsFonden och StatsVerket öfver den
i Magazinerne befintliga behållna Spannmål och öfver
de på StatsVerket belöpande omkostnader till
samma tid, och att StatsContoiret derefter öfverta—
ger förvaltningen af StatsVerkets inflytande Spannmålsräntor
in natura;
3:o Att MagazinsFondens Spannmåls-bebållningar må,
så fort lämpeligen ske kan, föryttras, men, under
intet vilkor, sammanblandas med StatsVerkets årligen
ingående Sädesintrader eller användas till undsättningar
, utan emot contant ersättning efter gällande
pris;
4:o Att de af MagazinsFonden hittills utgående Ordinarie
Löner, Arfvoden och Pensioner må ifrån
och med i83o öfverflyttas på Allm. IndragningsStaten,
under tillämpning af de grunder It. St.T vid
senaste Riksdagen i detta hänseende framställde uti
underd. skrifvelse den 10 Dec. 1823. Och får Utskottet
upplysa att, vid Allm. MagazinsDirectionens
upplösning i början af år 1824, utgingo af Allm.
MagazinsFonden följande:
F. d. K. Directionens löner och arfvoden 19,488: 38.4*
MagazinsBränneri och Bageri-beljeningens
löner och arfvoden  9,909:32. -
Expectance-löner  674: — -
Pensioner  4>°4o: r7-4-
Tillsammans 34>112; 89. 8.
352
Stats- Utskottets
Oell att för närvarande af Allmänna Maga
z in sF onden utgå:
Allmänna MagazinsContoirets Stat .... 4sÖfc>3: ^4- *
Magazins-och Bageri-bet jeningens aflöning 8,847: 4* ~
Börande härvid jemväl den underd. anhållan af
R. Sl!r framföras, alt Embets- och Tjenstemän
vid förra Allm. Magazinslnrättningen som på IndragningsStat
blifva öfverflyttade, varda, så vidt
sig göra later, använde till sådana ledigblifvande
tjenster, hvartill de kunna finnas skickliga.
5:o Att, jemnlikt K. M:ts Nåd. Förslag, tills vidare
en Ledamot i SlatsContoiret adjungeras för att följa
MagazinsArenderna till deras slutliga utredning, äfvensom
liqvidationen af den år 1826 använde CreditivFonden
till Spannmåls-uppköp, dock utan sammanblandning
af bägge föremålen, samt att, till nödigt
biträde vid denna serskilta befattning, förre
Magazinslnrättningens Tjenstemän må, såsom hittills,
begagnas. Dock tillstyrker Utskottet derjemte den
underd. anhållan, att närande utredning må bedrifvas
med ali möjlig kraft, så att Magazins-förvaltningsgöromålen
må af StatsContoirets ordinarie personal
kunna framdeles öfvertagas, så vidt sådant
låter sig göra utan rubbning i Ärendenas jemna
gång inom detta EmbetsVerk; ankommande det i
öfrigt på det beslut R.._Sl:r vid innevarande Riks
-
JtevisionsContoirets Dito
2,654: 8. -
Expectance-löner
samt Pensioner ,
3,712: 18. 8.
Tillsammans 28,348: 6. 8.
Beta ii ka ii den, W.‘o 208. 353
dag fatta, rörande sättet hvarpå hushållningen med
Kronans Spannmålsräntor hädanefter skall ställas,
huruvida större eller mindre del af det nuvarande
Allm. MagazinsContoirets personal skall bibehållas
eller kan på IndragningsStat öfverflyttas; samt
6:0 Att Magazinsfondens i landet utestående äldre
fordringar för undsättningsspannmål indrifvas till den
del, som antingen icke i behörig ordning afkorrtas
eller i anseende till serskilta omständigheter, med
tillämpning af de allmänna grunder R. St:r fastställa,
och hvaröfver Utskottet yttrat sig i Betänkandet
Wto 209, komma att eftergifvas.
Vidare har Utskottet inhemtat, att ibland hindren
för Allmänna Magazinsfondens reglering jemväl förekommer,
att åtskilliga af de äldre oredovista poster,
som voro balancerade uti 1821 års Hufvudbok för f.
d. Allmänna Magazins-Directionen, ännu icke hunnit
utredas. Dessa återstående balancer utgjorde den 1
Wovember sisth år ett antal af 4° och innefattade en
summa af 81,452 Ittdr 34 sk. 3 r., och hvaraf utredningen
berodde dels på förklaringars afgifvande från
Landsorterna, dels på handläggning vid Domstolar m.
fl. åtgärder. Och som StatsContoret i underd. yttrat
den förmodan, alt i flera fall mera tid och kostnad
till äfventyrs skulle erfordras för att i vanlig ordning
bringa dessa balaneefrågor till behörigt slut än som
motsvarade hvad derigenom kunde vinnas, så tillstyrker
Utskottet:
att på K. Mits Wåd. pröfning, efter inhemtad fullständig
kännedom af förhållandet i hvarje fall, må
354 Sta ts-Utskottets
bero, huruvida ytterligare åtgärder med de balancerade
posterna böra aga rum eller desamma få
afskrifvas.
Slutligen får Utskottet omnämna, att det, vid behandlingen
af detta ärende, behörigen afsett och öfvervägat
de anmärkningar och framställningar sora,
vid Remissen af K. M:ts högstberörde Proposition , till
Utskottet medföljt, så vidt desamma haft till föremål
den förflutna förvaltningen af MagasinsVerket, som nu
utgjort ämne för StatsUtskottets granskning.
Genom detta Betänkande anser således Utskottet
följande framställningar vara besvarade, nemligen:
Af Hr Friherre Ancharswärdj C. H.
I:o om orsaken, hvarför MagazinsVerkets utredning
icke genast efter senaste Riksdagen öfverlemnades
till StatsGontoiret, utan först till en serskilt Styrelse;
på hvilket förhållande, efter Hr Friherrens mening,
ConstitutionsUtskottets uppmärksamhet borde fästas.
Utskottets åsigt i denna fråga igenfinnes i i:a
Afdelningen i §. af detta Betänkande.
2:0 om undersökning af MagazinsVerkets tillstånd d. 1
Juli 1826, samt huruvida de, i följd af missväxten
samma år vidtagne åtgärder voro de ändamålsenligaste.
—
Utredningen af detta ämne igenfinnps i Betänkandets
3:dje Afdelning.
3:o om närmare utveckling af orsakerne, hvarför K.
M:t funnit de för Creditivets lyftning af R. St:r stadgade
vilkor, ”under då varande förhållanden” mindre
lämpliga.
Betänkanden, N:o 208. 355
Skiljaktigheten i detta hänseende och orsaken till
densamma är utredd vid slutet af den punkt som
handlar om Creditivet. —
4:o att MagazinsFondens behållningar icke bordt användas
för några undsättnings-anstalter.
Genom den antagna liquidationsgrunden emellan
Magazins- och Greditiv-Fonderna, hvilken Utskottet
för sin del gillat, har Magazins-Fonden blifvit skiljd
från allt deltagande i undsättningsanstalterna.
5:o ang:de orsakerne, hvarför K. M:ts Bef:h:des Redogörelser
ej kunnat undergå Revision;
Orsakerna härtill äro såsom i Berättelsen om Creditivet
redan blifvit omnämndt: de olika vilkor inom
serskilta Län, hvarunder undsättningsbidragen lemnades
, och hvilka voro grundade på K. M:ts i hvarje
fall meddelade Nådiga befallningar samt nödig befunnen
ändring i formulairet för dylika Jiquiders afslutande.
—
6:0 att tullinkomsten för den åren 1826 och 1827 införda
spannmål må användas till betäckande af Bankens
förlust genom bristande tillgångar vid liquid
för Greditiv-Fonden, men deremot den vinst, som
uppkommit för StatsVerket genom direct upphandling
å utrikes ort af det för Staternas behof erfordei
liga quantum spannmål, ingå bland Öfverskotlen.
Utskottet anser deremot, efter hvad ofvan äfven
finnes anfördt, Creditiv-Fonden böra ensamt för sig
afslutas, på det verkliga resultatet af undsättniiigsanstalteu
efter 1826 års missväxt må komma att synas.
356 Stats-U tsLottets
7:0 Att Vårsäd från Kronans Magasiner skall för låga
priser år 1826 förvttrats, äfven då missväxten redan
var fullkomligt befarad;
Enligt hvad Utskottet ofvan härom anfört, kan,
i Utskottets tanka, något i detta hänseende ej läggas
Magazins-UtredningsStyre.lsen till last. —
8:0 att Magazins-Inrättningens tillgångar må användas
till betäckande af Bankens fordringar och icke annorlunda
kunna disponeras.
Denna åsigt öfverensstämmer med hvad Utskottet
här ofvan tillstyrkt i i:a punkten, angrde grunderne
för MagazinsFondens skyndsamma utredning.
9:0 Att f. d. MagasinsDirectionens tjenstemän böra till
andra Verk öfverflyttas och ej, genom uppiörande
å IndragningsStat, belasta StatsVerket såsom Pensionärer
;
Utskottet har i detta hänseende tillstyrkt enahanda
behandlingssätt, som i dylika fall hittils varit vanligt
och med billighet synes öfverensstämmande; kunnande
Expectanters användande inom andre Embetsverk
, endast i mån af yppade lampliga vacancer,
för sig gå. —
10:0 att inga afskrifningar må beviljas utan R. St:rs
samtycke;
Utskottet har i anledning af K. Mits Nåd. Proposition
af den i3 Febr. detta år, angrde afskrifningen i
vissa fall af Magazins-Inrättningens fordringar, trott
sig böra tillstyrka några undantag från den af Frih.
uppställdaJprincip. (Se Betänkandet Nro 209.)
Bet ii n kander), If:o 208. 357
Utom dessa med anledning af K. Mits Nådiga
Proposition gjorda framställningar, har Herr Frih.
Anckarswärd uti serskilt motion begärt uppgift:
1:0 å Magazinslnrättningens ställning till Debet och
Credit, då utredningen började år 1824; samt
2:0 i hvad tillstånd, till förbättring eller försämring,
den befalis när StatsContoiret öfvertog förvaltningen.
Svaret på dessa frågor är lemnadt genom Tableauen
Litt. B. Och får Utskottet upplysa, att då detaljerade
Redogörelser vid förstnämnda tidpunkt samt
för år 1826 finnas till trycket befordrade, Utskottet
ansett sig böra inskränka sin åtgärd till meddelandet
af en summarisk framställning. På sätt å nämnde
Tableau är utmärkt, har något Bokslut vid förra
halfårets slut år 1826 ej blifvit verkstäldt; och anser
Utskottet den åsyftade jemförelsen imellan de nämnda
tidpunkterna i allt fall vinnas genom 1826 års
Räkenskapsslut, enär senare lialfårets förvaltning hufvudsakeligen
omfattade undsättningsanstalterna, för
hvilka serskild fond var anvist;
3lo på hvad grunder det blifvit 1827 års Revisorer förvägradt,
att erhålla del ej mindre af Magazinslnrättningens
tillstånd då förvaltningen till StatsContoiret
öfverlemnades, än äfven äf Redovisningen för Creditiv-medlen.
Dessa frågor rörande Revisorernes granskningsrätt
har Utskottet här ofvan efter dess åsigt afämnet, besvarat;
samt
358 Stats-Utskottets
4:o huruvida Creditivet blifvit i öfverensstämmelse
med R. Sius föreskrifter disponerad! eller om afvikelser
ägt rum;
Förhållandet i denna del är af Utskottet i sammanhang
med Berättelsen om Creditivet utredt.
Af Herr Wollrath Tham har blifvit anfördt:
Att MagazinsFondens oeh CreditivFondens sammanblandning
varit skadlig samt stridande mot de vid
Creditivets anvisande fästade vilkor; att CreditivFonden
derigenom kommit alt vidkännas betydliga
förluster i det den måst öfvertaga mindre god säd
samt äfven nu nödgades för sin räkning låta försälja
de qvantiteter af Magazinslnrättningens spanmåislager,
hvilka lefvererats men icke åtgått och sora
genom det längre förvarandet försämrats; hvarjemte
H:r Tham hemställt, att Utskottet måtte noggrant
undersöka, huru StatsContoiret och K. M:ts
Befthtde förvaltat de dem anförtrodde medlen, samt om
redovisningen blifvit behörigen och nöjaktigt fullgjord;
äfvensom att utforska orsaken hvarför Banken
icke erhållit afbetalning å dess fordran hos
Allm. Magazinslnrättningen, i den mån försäljningen
af lagren fortgått.
I 3:dje Afdelningen af detta Betänkande äro de
förhållanden utredde, som ega rum emellan CreditivFonden
och den på utredning ställda MagazinsFonden.
Till ett bestämdare besvarande af de framställda frågorna,
får Utskottet derutur anföra följande:
Missväxtens inträffande innan ännu Magazinslnrä,ttningens
lager hunnit realiseras, föranledde alt en del
af detta lager begagnades för undsättningsåtgärderne ,
hvarföre CreditivFonden blifvit debiterad; och hvarigenom
i sjelfva Verket uppstod en sammanblandning
imellan bägge Fonderna.
De förändringar i debiterings-åtgärder som härrört
deraf, att en del undsättningstagare fått betala den under
loppet af år 1826 erhållna Spanmål, beräknad till högre
pris, med Spannmål in natura, hvarå det gångbara värdet
vid betalningstiden varit lägre, har vållat dröjsmål i
Jiquidationen emellan CreditivFonden och Vederbörande
LänsStyrelser som ägde att redovisa för undsättningsmedlen;
och från någre Län äro liqviderne ännu
icke i complett skick inkomne; hvadan Utskottet
icke heller kunnat ingå i någon generell granskning
af Landshöfdingarnes förvaltning af berörde
medel. —
I Tableauen Litt. A. har Utskottet framställt resultaten
af 1826 års undsättnings-anstalter, så hvad
CreditivFonden serskildt beträffar, som ock i hvilka
liquidationsförhållanden den står till den under utredning
varande MagazinsFonden hvartill slutligen må
läggas, att då slutliquid emellan gamla Fonden och
CreditivFonden icke ännu kunnat uppgöras, har det
ansetts lämpligare att endast på depositionsräkning i
VexelBanken insätta inflytande medel.
Genom hvad nu blifvit anfördt och hvad Betänkandet
i öfrigt innehåller, anser Utskottet äfven öfriga
vid Remissen af K. M:ts Nådiga Proposition angående
MagazinsVerket framställda anmärkningar och förslag
till det hufvudsakligaste vara besvarade. Kommande
3Go Stats- U tskottet»
Utskottet att, i utlåtandet öfver de anstalter som för
framtiden, i händelse af missväxt-år böra vidtagas
samt angående sättet för hushållningen med StatsVerkets
behållna Spanneinål, jemväl yttra sig rörande de
i dessa hanseenden inom RiksStånden gjorda framställningar.
Den i5 Julii 1829.
N:o 209.
Utlåtande, i anledning af K. M:ts Nåd. Pro-*
position om afskrifning af förra MagazinsFondcns
äldre fordringar för undsättningsspannmål
m. m. (I.*A.)
Uti Ngd. Proposition, som igenfinnes i irsta Samlingen
2:dra Bandet af Bilianget till RiksStåndens Protocoll,
under N:o 5o, har K. Mrt till Utskottet öfverlemnat
en af vederbörande författad uppgift om MagazinsFondens
fordringar för utborgad undsättningsspannmål
till 1824 års slut, upptagande en summa af
55,732 R:dr 41 sk. 6 , :st- somt tillika framställt grunder
för indrifvandet af de nu hos invånarne i flera
Län utestående fordringar för undsättnings-spannmål,
tillhörande dels förra Allm. MagazinsFonden, dels det,
till anskaffande af Säd efter 1826 års missväxt, begagnade
Creditivet i R. Sttrs Bank.
I afseende på de äldre fordringarnes afskrifning,
hafva handlingarne i målen blifvit Utskottet tillställde;
och får Utskottet efter af dessa tagen kännedom,
serskilt
Litt. A.
Calcul öfver det undsättoingsbidrag nedanskrefnc Län till följd af 189.0 ars missväxt erhållit, så väl af det Creditiv Rikets Ständer för sådant ändamål afsatt, som utaf Allmänna MagasinsFondcns
Lager, och hvad deraf till 1828 års sint blifvit hvardera Fonden återbetaldt, eller vid samma tid ännu innestod, samt Allmänna MagasinsFondens då ägande Fordran som
af Creditivet ko mine att ersättas.
L
ä
n e
n
h a f
V
a
e r li
å
1
i
t
V.H22m5BK3ESS*m
»k f A
1
1 m
ti 11 11
11
ivi
a S
a
sins
-
F 0 n
d
e
11
Länens
I •• i*
ar
Af
’ 1 n u s 311 n
mg
Creditivet.
Rå
rr
O*
Korn.
Hafra.
Blandsäd
Stim ma
i Contant
Mått.
pris.
värde.
Mått.
pris.
värde.
Mätt.
pris.
värde.
Mått.
pris.
värde.
Södermanlands
Län
1,522
3o
9
—
—
—
—
—
—
2,383
29
11
1
5
26,293
i5
8
1
i5
8
27,815
46
5
Östergöthlands
D:o
—
—
—
—
-
—
—
—
i,435
11
9
24
—
i3,635
36
9
i3,635
36
9
13,635
36
9
Calmare
D:o
—
—
682
-
12
—
-
8,184
—
—
2,658
24
11
—
—
29,246
12
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37,43o
12
—
37,43o
12
—
Jönköpings
D:o
110,000
—
—
720
21
i3
21
—
9,952
23
3
1,249
8
11
24
—
i4,366
18
—
783
24
8
32
—
6,629
10
5
—
—
—
—
—
—
—
30,948
3
8
140,948
3
S
Kronobergs
D:o
88,000
—
—
204
19
i
~
—
1,836
16
G
203
24
10
32
—
2,178
16
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,009
32
6
92,009
32
6
Blekinge
D:o
—
—
2,899
23
12
—
—
34,795
32
—
34,795
32
—
34,790
32
—
Hallands
D:o
5o,544
25
—
2S5
i3
>4
—
4
3,997
25
2
2,019
>7
10
24
—
21,205
1
1
57
23
8
4
4
466
46
1
10
9
9
14
2
95
35
7
25,765
11
11
76,309
36
11
Christianstads
D:o
25,ooo
25,000
—
—
Götheborgs
D:o
i5,ooo
—
—
3oo
—
10
20
—
3,125
—
—
190
—
8
12
—
1,567
24
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,692
24
—
19,692
24
—
Elfsborgs
D:o
200,000
—
—
3,804
4
i3
l6
-
50,721
40
11
1,800
—
10
32
—
19,200
69,921
4°
269,921
4o
11
Skaraborgs
D:o
240,000
—
—
3,852
2
i3
12
16
32
51,129
24
11
5,479
25
10
8
—
55,711
5
3
2
2
9
10
8
18
47
7
—
—
—
—
—
—
—
-
106,85g
29
9
346,85g
29
9
Nerikes
D:o
—
—
in
7
i3
16
-
1,482
37
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,482
37
4
1,482
37
4
Wermelands
Kopparbergs
D:o
D:o
i5o,ooo
72,0001
T
—
4,034
3o
i3
16
53,796
45
4
2,557
3,i3o
29
11
fil
16
32
44
32
=1
28,989
36,782
29
44
965
16
7
36
7,482
3o
90,269
36,782
S
44
4
240,269
108,782
8
44
4
Länen hafva återbetaldt
Creditivet.
i,5iy
83,700
48,889
i33,5oS
5i,a83
32
4o
i3
iG
Summa 1952,067 | 7I 9116,89412
" 1219,
022 5 5 a3.
,ioS| 7I — | —| — | a49>x711 9I gl i,Sog| il — I I *4=59713S1 i| io| 9I — | — | — I 9öj35| 7148li^SSG j .|oi io|t,434.9^41 — I 7I 497>7l5l 8I 3I 150,777 | 3-i j 4il54>35i (47 | 61-218,4741261 7 [3,8781 x x 14»9*7 I
å Allmänna
MagasinsFondens
försträckning.
>'79
i5
Länens Skulder vid 1828 års slut.
Creditivet.
5 3o
26,300
39,110
16,492
20,nl6
i5
34
3i
å Allmänna MagasinsFondens Försträckningar.
Contante
Medel.
8,116
13,898
11,283
a4,53i
38
28
IiäiaG
71,4m
199 24
Obegagnad eller in natura
återlefvererad Spamnål.
Råg.
606
Korn.
1,219
608
25
3i
53o
2,557
23
29
Hafra.
965
16
värde.
Summa af
Allm. Magasins-Fondens
fordran.
i3,453
18
4 o
21,938
11,390
24,531
9 7
28
Tillsammans
uti
Contant celi
Spanmålsvärde.
21,575 39 ,
967118| 113,6341a4111 332,109! s| 6}786,46i| 3|-
Anm. Af dc för Skaraborgs Läll, såsom lindsättningsanslag utaf CreditivFonden,
bär utförde 240,000 Ralr , hafva är 182, 10,000 R:dr blifvit lcmnade till disposition
utaf Styrelsen öfver WanUs fästningsbyggnad, för att bereda arbetsförtjenster
åt behöfvande; och är denna Summa, vid 1828 års Reglering af
3:dje HufyudTiteln, å Titelns anslag anvisad till Crcditivets ersättning.
• IjOOOjOOO.
—
Recapit ulatton.
Af i Banken lyftade hela Creditiv-beloppet
har till undsättningar användts
902,067: 7. 9.
För samma ändamål hafva MagasinsFondens behållningar blifvit disponerade till ett värde af . 482,886: 4’o. m.
Tillsammans 1,434,954: —- 7-
Derå har influtit på förstnämnda Summa
497,715: 8. 3  497>7i3: 8- 3.
och på den senare 180.777: 37. 4- 648,492: 45. 7.
Återstående skuldfordran i Länen för 1826 och 1827 årens undsättningar på Creditivfondens
egentliga Räkning 45-4,35r: 47- 6
. 454,551: 47- ^
samt på MagasinsFondens^ 218,474: 26. 7.
672,826: 26. 1.
Behållning i säd, dels mottagen af MagasinsFondcn, dels af undsättnings
tagarc
återlefvererad in natura
r3,634: 'M- 786,461: 3
Summa 1,434,954: — 7-
StatsContoret godtgör för hvad af den lyftade Millionen ej användts, med .
47,932: 4o. 3.
Summa r,ooo,ooo: —
3 B Bet. iV:o 208.
f
Litt. B.
Summarisk Tableau, utvisande MagasinsVerkets ställning vid nedannämnde trenne tidpunkter, efter afslutade Böcker den i April 1824 samt 5i December 1826,
men efter approximativ beräkning, enligt erhållne uppgifter, den 5i December 1828.
Allmänna Magasins Inrättningens Skulder:
Till RiksensStänders Bank
Diverse Veik . . .
11
„ Diverse personer
„ Finland . . .
Capitalöfverskott i bokförd t värde
1814. April 1.
2,258,465
232,55
i5o,436
95,693
784,697
Summa 13,52i,ö44j i5
1826. Dec. 3i.
2,106,824
253,710
85,05g
95,693
502,791
3,o44,o8o
22
1828. Dec. 3i.
f t,800,000
[ 306,824
0,000
9^693
499,773
2J 8| 2,710,292(41110
af det ar i8i5 beviljade
Crcditivet på 2 millioner,
af 1S18 ars Creditiv till
uppköp af myntbara metaller.
apjroximatift.
Anm a r k n i n g « r.-
Som något Bokslut ej verkställdes dä StatsContoiret öfvertog Magasins-utredningen eller den i Julii
1826, har man i denna comparativa Calcul tagit slutet af 1826, helst Creditivet särskilt redovises och Ma
gasinsFonden
under det senare halfåret ej undergick någon betydlig förändring.
Den förminskning af 281,g65: 3g. to. MagasinsFonden Undergått ifrån den 1 April 1824 till den sista
December 1826, härrör dels af förvaltningskostnader under tiden och afskrifne poster, dels ock hufvudsakligast
af Lagerförsäljningar under de inballancerade äldre värdena, äfvensom värdets nedsättande å utgående
behållningar till gångbara pris.
Orsaken till den ringa förändring MagasinsFondens Capital-öfverskott visar sig hafva undergått vid
slutet af år 1828, jemförelsevis till 1826 års, härrör af de höga pris, hvarefter Magasinslnrältningens åt
CreditivFonden upplåtne spanmalsbeliållningar blifvit sistnämnde Fond påförde och hvarigenom förvalt
ningsouikostnaderne
blifvit i det närmaste betäckte.
Magasinslnrältningens behållningar den 3i Dec. 1828 af Spanmål, mjöl m. m. äro beräknade efter
nedanstående pris.
17,624 T:r 23 k:pr Råg a 6 R:dr per tunna .
3/,128 — i5 — Korn ä 5: 16. „ „ .
64 — — — Blandsäd å 4 Rldr „ „
6o4 — 3o — Hafre a 3 „ „ ,, ,
8 — — — Ärter å 5 „ ,, „
14,947 9 ® Råg- och Kornmjöl ä 24 sk. per L
1,547 — 7 —mjukt bröd a 26 „ „
5,4o4 — 6 — torrt d:o ä 32 „ „
i>
■285,792: 17. _
Allmänna Magasins Inrättningens tillgångar:
Contanta behållningar
Värdet af Spanmål, Mjöl, Bröd och Bränvin . .
Dito af Inventarier, Materialier och Fastigheter
1824. April 1.
UndsättningsFordringar
Fordringar hos Diverse Verk
Förskotter och Fordringar hos Diverse personer
Proprie-balancer
Italienska Expedition
Fordran i Finland
52,426
1,266,118
614,602
494,943
305,679
185,086
602,988
Summa
Af ofvanstående totala tillgångssumma den 3i December 1828 . .
anses vara:
Contanta Behållningar
Spanmål och Mjöl
Inventarier, Materialier och Fastigheter . . .
Fordringar hos Diverse Verk:
„ StatsVerket
„ Förvaltningen 160,000. — —
af CreditivFonden i Contant .... 2i8,474: 26. 7.
Dito i Säd it3,634l 24. 11.
af äldre undsättningstagare
i Jemtland
169,565: 26.
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
af diverse personer utgörande efter afdrag af motstående
skuldsumma 8,000
Fordringar i Finland
Italienska Expeditionen
Proprie-balanser
3,52i,844ji
t5 6
dels genast, dels
inom en kortare
tid disponibelt.
253,6io
285,792
329,565
[ 2j2,I09
20,000
48,000
1826. Dec.
3i.
1828. Dec.
3t.
99D 76
i5
7
253,6io
35
5
61 i,48i
11
3
285,792
17
459,294
■7
4
361,576
17
5
fi 49,558
t5
11
365,221
1
7
< 100,180
•9
5
|332,ioq
3
6
259,489
32
6
391,243
I
2
379,24.0
9
2
28,000
—
88,117
42
2
26,163
9
11
179,071
to
to
179,071
10
10
602,988
7
3
602,988
7
3
3,0.44,080
2
8
2,710,292
4.
10
dels ännu outredt
hvad deraf framdeles
kan påräknas.
36l,57G
100,000
100,100
'7
[9
2,7 10,292: 4r.io.
del3 att afskrifvås
, dels ock osäkert.
81,877
149,558
554,988
179,°71
26,163
1,169,077 34j 3 56r,7’5>6|3f>| roj 971,458
äldre.
i Jemtland,
af CreditivFonden.
hvartill komma de såsom skulder lill diverse personer upptagne och från behållningen
afdragne
2,702,292: 41. 10.
8,000. — —
öumiiin 2,710,292: 41. 10.
J
Betänkanden, N:o 209. 36t
serskildt för hvarje Län, utreda och yttra sig öfver
de ifrågaställde afskrifningarne.
Upsala Län.
Skuldbeloppet inom detta Län är sålunda uppgifvit:
för åren 1818 och 181g, inom
3:dje Fögderiet rg8: 3a. -
inom 4^de d:o iö'8: 2g. 3.
samt i Upsala Stad
34:ai.4- 34,* 34 r
Af förstnämnde Summa hafva 20 R:dr 4 sk. tillkommit
derigenom att det, för erhållen SpannmålsUndsättning,
aflemnade skuldebref befunnits falskt; den
såsom författare dertill misstänkte person liar blifvit
lagförd men frikänd och Kronans Uppbördsman, som
utlemnat Spannmålen, har längesedan aflidit och lemnat
sitt bo i Concours tillstånd.
För ett belopp af Femtio Rtdr har ali tillgång
hos låntagaren saknats, hvarjemte löftesinannen förnekat
underskriften af sitt namn, samt, efter medgifvett
och gången värjemålsed, blifvit från kraf frikänd.
Återstoden i förstnämnde belopp, 128 R:dr utgör
rest på ett undsättningslån, som utan borgen blifvit
utleranadt och hvarför blott 5j| procent i låntagarens
Concours kunnat erhållas.
Den andra till afskrifning föreslagna summan,
108: 2g. 3. grundar sig på uppgjord och med behöriga
Socknestämmobevis verificerad restlängd öfver bristande
tillgångar så väl hos låntagare sora löftesmän.
' 3 B. a4
36?. Stats-TJtskottets
För de i Upsala Stad resterande 34 R:dr 21 sk.
4 r.‘st. liar betalning icke kunnat erhållas uti Gäldenärens
Concoursraassa; och hos ena löftesmannen har
tillgång saknats för 8 R:dr 4? sk. 8 r:st. hvarför han
bordt ansvara, och den andra löftesmannen som borgat
för 10 R:dr 16 sk., har från gäldandet deraf blifvit
frikänd, enär den Spannmål, som blifvit utlemnad
och för hvilken han ingått borgen, blifvit in natura
återbetald samt han icke iklädt sig löftesförbindelse
hvarken för uppgäld i priset eller ränta. — Återstående
beloppet i5 R:dr 10 sk. 8 r:st., utgör värdet af
Spannmål som utlemnats utan borgen; och kan af
TJppbördsFörfattningarne icke hemtas anledning att,
för en sådan åtgärd af den sedermera aflidne Uppbördsmannen,
emot hans Sterbhusdelägare väcka ersa
ttningspåstående.
Lika med hvad vederbörande RevisionsContoir
fiemställt, tillstyrker Utskottet alltså afskrifning af ofvanstående
34i: 34. 7.
Skaraborgs Län.
Sedan K. M:ts Bef:h:de år 1820 till afskrifning anmält
182 R:dr, utgörande värdet af 4 t:r Korn och
20 t:r Hafre, utlemnade år i8i3 ifrån Mariestads K ronoMagazin,
men K. KainmarRätten i denna afskrifningsfråga
ålagt Kronofogden Cai-le'n, att, efter 1814
års Markegångspris för Länet, med 146 R:dr 32 sk.
hålla Kronan skadeslös för samma Spannmål; så torde,
sedan nämnde belopp af Carle'n blifvit erlagdt,
Brta nianden, N:o 209. 363
återstoden, utgörande skillnaden i olika års Markegångspris,
få afskrifvas med 35 R:dr 16 sk.
Elfsborgs Län.
I anledning af en del innevånares uti Wedbo Härad
af detta Län gjorda underd. ansökning om Nåd.
eftergift af deras undsättningsskulder, för hvilka de
förmält sig hafva ingått ömsesidiga borgens-förbindelser,
täcktes K. M:t uti Bref d. 11 Februarii 1824 i Nåder
förklara, att endast Gäldenärernes men icke Löftesmännens
oförmåga att betala, borde undersökas;
och sedan, vid de undersökningar som, i underd. följd
af högstberörde Nåd. förklarande, anställdes, det utrönts,
att hos de förre eller Gäldenärerne all betalningstillgång
saknades, så blef af Styrelsen för Allm
Magazinslnrättningens utredning underd. hemställan
gjord om afskrifning af skuldbeloppet 4)2^‘ Rtdr 9 sk.
3 r:st., hvarefter K. M:t uti Bref d. 6 Julii 1825 täcktes
i Nåder tillkännagifva, att berörde belopp borde
än vidare i Räkenskaperna balanceras, för att jemte
andra halanceposter, som lunde vara afskrifning underkastade,
i ett sammanhang till R. St:rs pröfning
öfverlemnas.
Då behörigen blifvit utröndt, att de betalningsslyldige
inom ofvannämnde Socken varit oförmögne
alt gälda sina egna skulder och således äfven saknat
tillgång till fullgörande af åtagne ömsesidiga borgensförbindelser,
hemställer, lika med RevisionsGontoiret,
Utskottet att ofvanberörde belopp må till afskrifning
beviljas. Och torde samma åtgärd vidtagas dels med
364 Stats-Utsköttets
69 R:dr 8 sfe. hvartill hos låntagaren tillgångar saknats
och livilken summa, då den företedde Borgensförbindelsen
befunnits falsk; ej kunnat hos löftesmännen
uttagas och dels med 68 R:dr 38 sk. 6 rist., Magazin
sin rätt ningens fordran hos åtskilliga personer, hos
hvilka, äfvensom hos deras Cautionister, betalningstillgång
saknats enligt behörigen verificerad pantlängd.
Utgörande afskrifningsbeloppet inom detta Län 4,369
R:dr 7 sk. 9 r:st.
Vermlands Län.
Under den 7 Maji 1825 har LandshöfdingeEmbetet
i detta Län hos f. d. Allm. MagazinsDirectionen
till afskrifning anmält i8i3 års, ännu vid slutet af år
1822, utestående undsättningsskulder, nämligen i We
stersysslets
Fögderi . :  i38: 17. —
och i Mellansysslets Fögderi 4^67: 27. 2.
till hvilka medels ersättning tillgångar
brustit hos både låntagare och löftesmän,
samt i sistnämnde Fögderi dessutom
, , 2,9841 i3. 10
hvilka icke utan låntagares och löftesmäns fullkomliga
obestånd kunnat utkräfvas.
Sedan, vid granskning af handlingarne härom, i
afseende på förstnämnde post i38 R:dr 17 sk, den invändning
blifvit gjord, att skuldförteckningarne funnits
icke vara i allmän Sockenstämma uppläste och
godkände ; samt vid de i Mellansysslets, Dahlby och
Ny Socknar inneslående 4>2Ö7: 27. 2., ehuru verificerade-
med rest-ransakningar öfver låntagarnes och löf
-
Betänkanden, N:o wy. 365
(esmännens oförmögenhet att verkställa återbetalningen,
den anmärkning skedt att hvarken löftesmännen
blifvit uppgifne eller en stor del låntagares yrken utsatt
samt alt den, enligt LandshöfdingeEmbetets tillkännagifvande,
hos FinnAllmogen befunna brist på
tillgång för ersättningens utgörande, synts icke hafva
tillkommit af iråkadt obestånd sedan lånen erhållits
y
utan fastmera då varit känd eller åtminstone kunnat
föreses såsom en gifven följd af Finnbyggdens allmänna
fattigdom och inbyggarnes felande omtanka för deras
bergning, hvadan undsättningen synts hafva beviljats
utan afseende på den säkerhet för återbetalningen,
som, enligt 5 morn. i K. Brefvet d. 7 November 1811,
bordt utgöra vilkoret för lånensundfående, — harStyrelsen
för Magazinslnrättningens utredning uti skrifvelse d.
28 Julii 1824 anmodat K. M:ts Bef:h:de att låta närmare
bestyrka de handlingar ang:de låntagarnes bristande
tillgångar, på grund af hvilka ofvanförstberördc arne
summor blifvit till afskrifning anmälta. Och enär, i
afseende på den sista posten 2,984: i3. 10, Styrelsen
funnit sig icke tillhöra att å det derom anmäldta förhållande
göra det afseende, som K. Mrts Befhrde begärt,
så erinrade Styrelsen äfven derom, att dessa fordringar
borde efter hand och inom den tid K. Brefvet
d. 17 Mars 1824 stadgade, indrifvas.
Enligt MagazinsVerkets RevisionsContoirs anmälan,
har sedermera sådana bestyrkanden eller någon
utredning rörande sistberörde post icke lemnats; hvadan
och då det syntes sannolikt, att under de flere
år som sedermera förflutit, åtminstone någon del af
366 Stats-U tskottets
de senare skulderna kunnat afbördas, RevisionsContoiret
ansett det icke vara lämpligt, att till det af K.
M:ts Bef:h:de uppgifne eller något annat bestämdt belopp
tillstyrka afkorrtning för undsättningsskulderne
i Wermlands Län, utan trott det böra ankomma på
K. M:s Bef;h;de att, efter sig företeende förhållanden,
derom göra förnyad anmälan,
RevisionsContoirct har derjemte till ledning för
granskningen af K. M:ts Bef:h:des afgifvande förnyade
afkortning*längder framställt den satts till bepröfvande,
huruvida afskrifning må meddelas för sådane lån,
vid hvilkas beviljande låntagarnes och löftesmännens fattigdom
varit känd och förlusten för Kronan i följd
deraf kunnat förutses, eller om, i slika fall, ersättningstalan
bör väckas emot den som lånen beviljat,
enär K. Brefvet d. 7 November 1811 uti 4:£le Afdelningen
5 morn. uttryckligen förmår, att Spannmålslån
endast må lemnäs åt sådana personer, som för
återbetalningen kunna ställa full säkerhet.
I afseende på denna särskilta hemställan, får Utskottet
yttra, att, så vida nöjaktigt styrkes, det de
verkställde försträckningarne blifvit lemnade i smärre
partier och åt verkligt nödställda personer, anser Utskottet
något skäl icke vara, att från afskrifningstillåtelse
undantaga hvad deraf, efter så lång tids förlopp ännu
kan vara oguldet; men beträffande ofvanstående af K. M:ts
Befh:de anmälde 3:ne poster, så ,ehuru det synes Utskottet,
att för desamma något icke ar att förvänta, kan dock
Utskottet icke nu tillstyrka deras afskrifvande, enär
de, enligt Magazinslnrättningens UtredningsStyrelses
Betänkandcn, N:o 20g. 367
åberopade skrifvelse, erforderlige ansedde upplysningar,
ehuru begärde redan år 1824, allt sedermera
uteblifvit.
Stora Kopparbergs Lån.
K. M:ts Bef:b:de i detta Län har under d. 29 Junii
1826 till afskrifning anmält:
1:0 Utestående fordringar på de åren 1782 till och
med 1788 Allmogen meddelade spanmåls - undsättningar,
R:dr 8,6g'3: 21. to.
Denna skuldpost består af: f. d. Magazinsförvaltaren
N. C. Åkermans, genotn förskingring af uppburne
medel, åsamkade proprie balance 2,388:28. 3.
den samme Uppbördsman, genom K. Mits
Bef:h:des d. 4 Nov. 1811 gifna, men af f.
d. MagazinsDirectionen under d. 28 Jan.
1818 återförviste Utslag, ådömde ersättning,
ij anseende till bristande behöriga
redovisnings handlingar 6,tog: 38. t.
samt hos låntagare innestående  ig5: 3. 6.
8,6g >: 21. to.
Efter hvad utredt blifvit har hos den förrymde,
sedermera på lejd återkomne, numera med döden afgångne
Magazins-Uppbördsmannen någon betalningstillgång
icke funnits samt de öfrige redogörare, hvilka
med nämnde medels förvaltning haft befattning, äfvensom
de, hvilka bordt utöfva controlen öfver medlens
användande och till äfventyrs kunnat anses skyldige
dela ersättnings-ansvaret, allesamman sedermera aflidit.
Och då förhållandet är enahanda med låntagarne för
nämnde ig5: 3. 6. samt luaf emot de ansvarsskyl.diges
368 Stats-Utskottets
och skuldsattes efterkommande lagligen ej kan anställas,
tillstyrker Utskottet, i likhet med hvad RevisionsContoret
äfven hemställt, att öfvanberörde sammanlagda
summa 8,6g3R:dr 21 sk lortst, ma afskrifvas.
2:0 Rest ä den år 1801 i Länet utborgade spanmål,
till ett belopp af 24,962 R:dr 5 sk. 7 r.
Genom Nådigt Bref d. 12 Mars 1801 har K. M:t,
ibland vi Ikoren för undsättningarnes meddelande samma
år, ibland annat, tillåtit att sädane personer, som
icka kunde ställa säkerhet för lånens betalande, men,
utan allmänt understöd skulle råka i hungersnöd, finge
med Spanmålslån efter omständigheterna bispringas.
Deraf har ock följden varit att lån beviljats personer,
som antingen saknat utväg till betalning eller
sedermera i utfattigt tillstånd allidit, och, efter hvad
K. M:ts Bef:h:de upplyst, har under den långa tidrymd
som förflutit sedan berörde undsättning lemnades och
hvarimellertid en ny generation uppväxt, i mät tagne
panter blifvit på flerfaldiga auctioner utbjudne och
Uti en del socknar äfven inslague för Allm. MagazinsDirectionens
räkning, men att K. M:ts Bef:h:de, emot
K. Brefvet d. 26 Februari 1808, hvarigenom K. M:ts
Bef:h:de anbefallts att med den omtanka och varsamhet
de innestående Spanmålslånen indrifva, att Kronans
rätt väl å ana sidan icke försummades, men att
ock å den andra, allmogen icke utarmades och råkade
på obestånd, ansett sig icke kunna medgifva afhemtningen
af dessa panter. —
Då härtill kommtr att, enligt hvad RevisionsContoret
upplyst och medgifvit, å primitiva skuldbeloppet
B etänkanden, N:o 209. 369
59,173 R:dr, omkring 34,000 R:dr influtit ifrån 1808
och till 1814, hvaraf med säkerhet kunde antagas, att
ingen med K. M:ts Nåd. föreskrift om Gäldenärernes
skonsamma behandling förenlig åtgärd blifvit till bevakande
af Kronans ratt åsidosatt och att de ännu
återstående skulderna tillhöra de mest utfattiga bland
dem som af undsättningarne blifvit delaktige, tillstyrker
Utskottet restbeloppets afskrifvande ur Räkenskaperne,
helst de många år, som förflutit sedan låntagningen
och den i Nåder medgifna skonsamheten vid
indrifningen , kunnat gifva de medellöse låntagarne anledning
till den förhoppning, att deras skulder långt
före detta blifvit dem i Nåder efterskänkte;
Utgörande den nu ifrågaställde afskrifningsposten ,
efter RevisionsContorets uppgift, rätteligen 24,922 R;dr
26 sk. 11 r.
3:o Undsättnings-skulder för år 1813 10.909:34.1.
och för år 1817 4,885: 16. 3.
Sedan Styrelsen öfver Magazinslnrättningens utredning
funnit Hr Landshöfdingen in. m. Järta böra
höras öfver det, såsom hufvudsakligt skäl till den begärda
afskrifningen, af K. M:ts Bef:h:de anmäldta förhållande,
att, utan afseende på återbetalning, de fattigaste
af Länets innevånare blifvit vid dessa tillfällen
tillhopa i5,7g5: 2.4.
hvaraf ännu till afskrifning balanceras
för år 1813
samt för år 1817
6,622: 32. 1 r.
2,443- 36. 7.
Summa Rest 9,066: 21. 6.
370 Stats-Utskottets
ined spanmålslån understödde, har Hr Landshöfdingen
Järta i afgifven förklaring, dels i afseende på den omständigheten,
huruvida han vidginge nyssnämnde af
K. M:ts Bef:h:de uppgifna förhållande, dels ”på hvad
grund lånrättigheten blifvit vidare utsträckt än K. Br.
d. 7 Nov. 181 1 medgifver,” — sökt ådagalägga att
lånrättigheten åren 1813 och 1817 icke blifvit utsträckt
utöfver föreskriften i nämnde K. Bref, att inga andra
ma erhålla understöd> an de sorn i egen jord eller besittningsrätt
ägde säkerhet för återbetalningen eller ock
derför ställde vederhäftig borgen.
Enligt inskickade afkortnings-Iängder och utmätnings-bevis
har all tillgång saknats till dessa undsättningsmedels
liquiderande. RevisionsContoret har väl,
i afseende på afskrifningen af ifrågaställde summa,
ansett samina fråga förekomma, som för Wermlands
Län blifvit väckt, nemligen huruvida K. M:ts Bef:h:de
varit berättigad att utsträcka utborgningen äfven till
sådane nödlidande af Länets invånare, hvilka icke
mägtat ställa säkerhet för återbetalningen; men med
godkännande af Hr Landshöfding Järtas förklaring och
då vid afkoi tningslängderna ieke varit något att erinra,
har äfven RevisionsContoret funnit denna post böra
till afskrifning anmälas.
Uti detta tillstyrkande instämmer Utskottet jemväl
för sin del; och
4:o en serskild post af 53: 21. 10. balancerad uti Fahlu
Magazins-räkning, såsom ännu utestående på 1818 års
undsättningsraedel. Denna post utgöres af följande:
Betänkanden, N:o 20g. 37 1
Afkortning för bristande tillgång hos låntagare 1: 28. 1.
För Westerdaliis fögderi lefvererade medel,
hvilka i 1817 års räkning blifvit oriktigt
afförde
22:47. 3
samt forlön, som ej blifvit i 1818 års rakning
godtgjord
. . ■ .... 28: 42. 6.
tillsammans 53: 21.10.
hvilkas afskrifvande II. St:r jemväl torde bifalla.
Utgörande sammanlagda afskrifningsbeloppet inom
Fahlu Län 4^,735: 44- 3.
Hallands Län.
Under d. i5 Oct. 1828 har till afskrifning i detta
Läns Räkenskaper anmälts en summa af. . 352: — 5.
oguldne ersättningsmedel för åren 1818 och 1819 jemte
derå upplupen ränta g3: 26. 2.
Af denna summa äro 33o: 36. 5, behörigen verificerade
genom fullständiga och rigtiga befunna Afkortnings-längder,
hvadan Utskottet, i öfverensstämmelse
med RevisionsGontorets hemställan, tillstyrker deras
afskrifvande. —
Beträffande räntebeloppet har den upplysning vunnits,
att detsamma i MagazinsVerkets räkenskaper ej
debiterats och således icke heller kan till afskrifning
ifrågakomma. —- Blifvande det, i händelse R. St:r bifalla
Capitalskuldens afskrifvande, en följd, att räntebeloppet
ur Fögderi-räkningen, der det nu balanceras,
a fföres.
För den återstående Capitalskulden 21 R:dr 12 sk.
har Magazins-Inrättniugens RevisionsContor vändt sig
t
372 Ståts-Utskottets
med ersättningstalan emot Magazinsförvaltaren i Warberg
A. Öhrwall för oriktig påföring, då låntagaren
icke allenast bestridt sig hafva uppburit de 2!ne tunnor
Korn, för hvilka han till nämnde belopp blifvit
debiterad, utan ock, jemte löfte.männen, nekat till
deras underskrifter å de dem företedde skuldförbindelser.
Och som denna fråga ar på Domares pröfning
beroende, utföres här till afskrifning endast 33o: 36.5,
Jemtlands Län.
Med åberopande af K. Brefvet d. 21 Juli i8i3
har K. M:ts Bef:h:de i detta Län under d. 21 Nov.
i8a5 till afkortning anmält 5o8: 6.
för år 1813 utborgad undsättnings-spanmål.
Uti till K. M:t d. 7 Januari 1826 afgifvet underd.
betänkande, är, i afseende på berörde anhållan, af
Styrelsen för Allm. Magazins-Inrättningens utredning,
anmärkt: att gi: 6. 1. upptagits för utborgning till
åtskilliga Norrmän, ehuru någon så beskaffad skuld
vid hållen restransakning ej blifvit uppgifven, samt
sjelfva utlåningen, äfvensom krafvet hos låntagarne
och deras oförmåga att betala, lemnats aldeles obestyrkt:
att af de till en sammanlagd skuld af 317:47-Iuppförde
låntagare, största delen aldeles icke igenfunnits
i restransaknings-längderna, hvilka deraf endast
upptoge några personer för tillsammans i43: 42-4- saint
att åtskillige af 1817 och 1818 årens låntagare synbarligen
blifvit hänförde till 1813 års, hvilka sistnämndes
emot restransaknings-längderne jemförda skulder uppgingo
till 32: 45. 10., så att följaktligen den återstod
I
Betänkanden, N:o 209. 373
af 1813 års skuld, som, efter jemförelse mot restransaknings-handlingarne,
lunde komma i fråga till afkortning,
utgjorde endast 176:40. 2. i stället för ofvan
uppgifne 5o8: 24. 6.
K. M:t har derefter i Nådigt Bref den 26 April
1826 förklarat att, vid öfvervägande af hvad Styrelsen
andragit, K. M:t funnit den af Dess Befallningshafvande
föreslagna afskrifning då för närvarande icke
böra ega rum.
Och som liandlingarne, hvilka till Utskottet öfverlemnats,
icke visa hvilka åtgärder, som, för ett
närmare utredande af den ifrågakomne afskrifningsposten
eller till vederläggande af de gjorda anmärkningarne,
sedermera blifvit vidtagne, tillstyrker Utskottet
att endast ofvanstående, behörigen verificerade,
176: 4o. 2. må för detta Län få afskrifvas.
K. M:ts Nådiga Proposition upptager en afskrifningssumma
utaf  55,732: 41- 6*
Häraf har Utskottet nu till afföring
ur Bäkenskaperna hemställt:
för Upsala Län  341: 34- 7.
„ Skaraborgs d:o .... 35: 16. —■
,, Elfsborgs d:o  4>36g: 7. 9.
„ St. Kopparbergs d:o 42>735: 44- 3.
som ankomma på ytterligare utredning, och sålunda
fortfarande böra balanceras.
„ Hallands d:o
samt för Jemtlands
33o: 36. 5.
hvadan ännu återstå 7,743: 6. 4-
374 Stats-Utskottets
Utskottet liar jemväl under öfvervägande tagit de
utaf K. M:t i liögstberörde Proposition uppgifne grunder
för indrifvandet af de nu hos invånarne i flera Län
utestående fordringar för undsättningsSpanmål, tillhorande
dels förra Allmänna MagazinsFonden , dels det,
till anskaffande af säd efter 1826 års missväxt, begagnade
Creditivet i It. Sttrs Bank. Och får Utskottet,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den Nåd. Propositionens
inhehåll, samt utan rubbning i de vilkor
som för något Län serskilt af R. St:r fastställas, föreslå
antagandet af följande hufvudgrunder, hvarefter
nyssnämnde utestående fordringar må behandlas och
om så skulle påfordras utan afvaktan af R. St:rs medgifvande
, äfven kunna afskrifvas, nemligen:
1:0 Att till bevarande af det allmännas fördel i möjligaste
förening med Låntagarnes, det må af K.
M:t bero att, uppå K. M:ts Bef:hdes anmälan att
Spanmålslåneu i vissa Socknar eller Orter icke kunna
utan Låntagarnes obestånd, på redan bestämda tider
gäldas, samt efter pröfning af de i hvarje fall förekommande
omständigheter, bevilja räntefritt anstånd
med återbetalningen på lämpliga terminer, under
vilkor af fortfarande säkerhet för lånbeloppet.
2:0 Att, vid indrifningen af Statens fordringar för
undsättningsSpanmal, må iagttagas att Låntagarnes
dragare och åkerredskap, hvilka för gårdsbrukets
behöriga skötsel oundgängligen erfordras, äfvensom
deras nödvändigaste husgeråds- och klädespersedlar
icke må utmätningsvis försäljas, samt att försäljning
Betänk anden, N:o 2og. 3 75
af fastighet till gäldande af sådane skulder ej må
ega rum;
3:o Alt löftesmän för undsättningsskulder, så vidt de
ikläda sig fortfarande ansvarighet till dess full betalning
för hela lånet blifvit erlagd, icke må sökas
förrän sjelfva låntagarnes oförmögenhet att betala
blifvit utröndt, samt
4:o Att, der gemensam ansvarighet af Socknarnes invånare
ej blifvit tillvägabragt, afkorrtning må, efter
föregången undersökning vid Sockenstämma och
pröfning af K. M:ts Bef:hde, medgifvas af fordringar
för undsättningsSpanmål, som dels måst i små qvantiteter
till lifsuppehälle utan borgen lemnäs fattige
arbetare, dels blifvit utborgad åt mindre Hemmansbrukare,
hvilke, jemte deras Löftesmän, sluteligen
kunna finnas aldeles oförmögne till skuldernas betalande.
Och torde, i händelse B. St:r bifalla hvad Utskottet
i detta Betänkande tillstyrkt, underd. anmälan
derom göras såsom svar å K. M:ts i ämnet aflåtne
Nåd. Proposition.
Sluteligen får Utskottet anföra, att det anser sig
genom detta Betänkande hafva besvarat den från Hederv.
BondeStåndet erhållna Remiss å Anders Danielssons
från Elfsborgs Län med flere RiksdagsFulImäktiges
framställningar om anstånd och lindring i återbetalningen
af de spanmålsskulder , hvarför en del orter
ännu häfta. Den i5 Julii 182g.
Stats-Utskottets
N:o 210.
Utlåtande, m.gående förvaltningen af det till
Cåssernbyggnaden för Kongl. Andra LifGardet
anvisade Anslag. (I.-A.)
Sedan R. St:r den 20 November 1823 bifallit fortfarandet
intill nästa Riksdag af det vid 1817 och 1818
årens Riksmöte beviljade anslag af i5,ooo R:dr årligen
till uppförande af Casernhus för Kongl. Andra
LifGardet, ined anhållan om sfidane anstalters vidtagande,
hvarigenom Regementet, i och med användandet
af dessa anvista medel måtte intill nasta Riksdag
förses med tillräckliga Caserner, hvilket ändamål
R. St:r förmodat säkrast skulle vinnas, genom uppförande
af större byggnader, deruti flera Compagnie!’
kunde inrymmas; så hafva, i anledning deraf, Comiterade
för nämnde Casernbyggnad hos K. Mtt i underd.
anmält, att detta anslag 75,000 R:dr med tillägg äfven
af de utaf första anslaget vid i8a3 års slut i behåll
varande 2,5oo R:dr ej blefve tillräckligt för Casernbyggnadens
utförande på sätt den 14 Mars 1821
blifvit fÖreskrifvit, eller genom byggnad af 5 smärre
hus, hvardera för 2:ne Compagnier samt en Pavillon
för Staben, hvarföre kostnaden beräknades till 217,000
R:dr. Comiterade hemställde derjemte att 3:ne Casernhus,
i stället för nyssnämnde 5, matte få uppföras,
nemligen 2:ne mindre hus, hvardera för 3:ne
Compagnier, hvaribland det redan färdiga Casernhuset
för 2:11c Compagnier, påbyggdt med en våning,
kunde
Be län ka nelen, N:o aio, 377
kunde lemna utrymme för ett 3:dje Compagnie, och
ett stone hus för 4 Gompagnier samt Staben och Regementets
musik, helst sålunda icke allenast vunnes
en besparing å förrberörde kostuadssumma af 7,004
R:dr 2.4 utan äfven kostnaden till arne husgrunders
pålning och bäddverk undvekes, samt större utrymme
erhölles å Gårdstomten m. rn.
Genom Nådigt Bref d. 21 December 1824 har K.
M:t till denna föreslagna förändring i Nåder samtyckt
med befallning till Comiterade att vid verkställigheten
iakttaga all möjlig besparing ; och uppå Comitcrades
förnyade underd. framställning, rörande det beviljade
ByggnadsAnslagets otillräcklighet, behagade K.
M:t, för att i möjligaste måtto gå R. Stms afsigter
och önskningar till mötes, genom Nådigt Bref d. 1
Mars 1826 ytterligare medgifva den inskränkning i
Casernbyggnaden att utrymmet, som förut beräknats
för 10 Compagniers hela styrka af 82 man för Compagnie,
skulle beräknas endast för 64 man på Gompagniet,
enär omkring i;del kunde anses utgöras af
gifta och permitterade personer och således icke behöfde
upptagas i den elfectiva styrkan; äfvensom vid
verkställigheten borde åsidosättas så väl Corridorer
och undviklige decorationer sorn en och annan beqvämlighet,
såsom UnderOfficerares placerande i samma
våning med manskapet m. m.
För öfrigt och då afven efter dessa inskränkningar
det disponibla anslaget, med 45,549 R:dr understeg
hvad enligt kostnadsförslag erfordrades för Ca
3
B. 25
3y8 Stats-Utskottets
sernbyggnadernes fullbordande, anbefallde K. M:t att
med den tillgängliga fonden 77,000 R:dr bosde ovilkorligen
fullbordas det ena af de 2tne nya busen och
det andra uppföras till storne och tak, så vidt medlen
dertill försloge,
I öfverensstämmelse med dessa föreskrifter hafva
Comite'rade äfven låtit verkställa byggnadsarbetet, hvilket
nu fortgår, enligt det, efter förrättad EntreprenadAuction,
i vederbörlig ordning afslutade EntreprenadContract
med Conducteuren Carlberg , som derigenom
åtagit sig att för 77,000 R:dr B:co uppföra och i fullfärdig!
stånd aflemna ett Casernhus för 4 Compagnie!-  enligt derföre fastställde ritningar och i allmänhet föreskrifna
byggnadsreglor, samt att äfven uppföra en
mellanbyggnad för 2:e Compagnier, Staben, Regementets
Musik m. m. till gråstensgrund, sträckstensfot, yttre
murar, nödiga skiljemurar, fönsterkarmars inmurande
samt taklagets uppsättande och läckande med jernplåtar.
Jemte tillkännagifvande af de åtgärder som sålunda
i afseende på omnämnde anslags föremål blifvit
vidtagne och hvilka utvisa att R. Sttrs underd. framställning
vunnit det afseende, sora, med hänsigt till
ändamålet, Regementets behöriga casernerande, stått
att vinna, får Utskottet upplysa att deraf ännu återstår:
inredningen af medlersta Casernhuset, förändringen
och påbyggnaden af det redan begagnade mindre
Casernhuset, uppförandet af nödiga uthusbyggnader,
såsom kokhus, vedbodar , m. m. samt platsens behöriga
inhägnande.
Betänkan den, N» 2 ro. 379
Öfver det härtill erforderliga penmnge - anslag
stall Utskottet framdeles afgifva utlåtande sedan infordrade
upplysningar kommit Utskottet tillhanda.
I afseende på Räkenskaperna, innefattande Redogörelse
för användandet af de till ofvannämnde Casernbyggnad
anslagne medel intill 1828 års slut, får
Utskottet slutligen, lika med hvad Revisorerne för den
föregående tiden yttrat, anmäla, att desamma funnits
ordentligt och redigt förda, af fullständiga Verificationer
åtföljda, samt i K. RaimnarRätten reviderade.
Den i5 Julii 1829.
N:o 211.
Utlåtande 1 väckte frågor om Anslag af medel
för uppbyggande, islåndsättande och
underhållande af åtskillige Länshäckten samt
ang:de Aflöning för Vaktbctjening dervid.
(U.-A)
K. M:t har i Nåder till Utskottet remitterat följande
handlingar, nemligen:
1:0 K. Mits Befihldes i Norrbottens Län Hnderd.
skrifvelse af d. i5 Oct. nasti, år, deruti blifvit atifördt,
huruledes Länets inbyggare genom entreprenad ,
hvilken f. d. Landshöfdingen m. m. Frih. Koskull sig
åtagit, gått i befattning om ett nytt LänsFängelses
uppförande i Piteå, derom sedermera, i anseende till
Byggnadens ofullkomlighet, rättegång uppstått emot
Entrepreneuren, hvarvid dock denne, genom K. Svea
38o S t a t s-U t st o 11 e t s
HofRätts laga kraftvundna Dom, ansetts hafva fullgjort
hvad han vid EntreprenadAuctionen sig tillförbundit
och förklarats berättigad utbekomma återstoden
af entreprenadsumman; men då af de till Fängelsebyggnaden
sammanskjutne 4191 R*dr 3i sk. 8 r:st.
B:co icke funnes i behåll så stort belopp, att denne
återstod deraf kunde godtgöra*, helst under tiden måst
liqvideras kostnaderne vid Rättegången samt gamla
Häcktets underhåll, hade Länets innebyggare blifvit
sammankallade till den 8 i berörde månad för
att bestämma de tillskott, som erfordrades till ej mindre
Frih. Koskulls förnöjande än utskillige ytterligare
omkostnader till Fängelsebyggnadens försättande i brukbart
skick. Vid detta sammanträde hade väl Länets
Deputerade funnit de af K. M:ts Bef:b:de föreslagne
reparationer å det uppförde Fängelset jemte tillökning
af Bagarestuga, Ved- och Materialbod samt upptagande
af en Brunn, nödiga, innan Häcktet kunde blifva
ändamålsenligt, och hvartill, efter af vederbörande
Byggmästare och Handtverkare upprättadt kostnadsförslag,
erfordrades en summa af 2247 R:dr 37 sk.
8 r:st. B.'co, men dervid tillika begärt, att K. M:ts
Bef:h:de ville i underdtbet framställa Länets Innebyggares
underd. anhållan, det allmänna medel måtte
varda anslagne till såväl berörde kostnader som Fängelsets
framtida underhållande, i anledning hvaraf K.
M:ts Bef:h:de med anförande, att Länets Innebyggare
dels redan fått vidkännas betydlige kostnader för 0111-  förmäldte Fängelsebyggnad, hvars beskaffenhet torde
med skäl kunna anses misslyckad, dels måhända ojem
-
Betan tande n, N:o 211. 381
förligt mer än andi e Län hade att bekosta anläggning
af nya Kyrkor, vägar m. ra. och således med afseende
på deras ringa antal och tillgångar syntes böra i
möjeligaste måtto lättas från extra utgifter; äfvensom
att detta Län, såsom varande närmast Riksgränsen,
erfordrade vida större Häckte, än behofvet eljest skulle
kräfva, i underd:het hemställt, om icke på sådane
grunder, och enär de fleste Länen i Riket njöto befrielse
från att bygga och underhålla LänsFängelserne,
den till ifrågavarande Häcktes iståndsältande nu
behöflige Summan af 2247 R:dr 37 sk. 8 r:st. och detsammas
framtida underhåll må af Statsmedlen bekostas;
deröfver K. KammarCollegium och K. StatsCoutoiret
afgifvit underd. utlåtande, hvarvid RiksdagsFullmäktige
J. J. Rutberg och Lars Nilsson från tnerberörde
Län påminnelser i underd:het afgifvit.
2:0 En af K. M:ls Bef:h:de i Jemtlands Län uti
underd. skrifvelse af d. 28 Maji 1827 gjord hemställan,
att, som Landsfängelset derstädes d. 1 April 1826
genom vådeld blifvit i aska lagdt, hvarefter måst hyras
ett privat hus till fångarnes förvar, men hvilket
ingalunda svarade emot ändamålet, hvarken i afseende
på säkerheten eller utrymmet, och Länets Innevånare,
hvilka det ålegat underhålla förra arrestbyggnaden,
tryckte af en ovanlig sträng rotering, betydliga
Spannemålsskulder och ett hårdt climat voro oförmögne
att på sin bekostnad uppföra ett så kostsamt
hus, som en mot ändamålet svarande Arrestbyggnad ,
det måtte ett KronoFängelse af sten med allmänna medel
der i Länet, så väl som i de fleste öfrige, få upp
-
38^j Stats-Utskottets
föras och hvartill ritning samt kostnadsförslag, upptagande
en summa af 5017 R:dr 44 s^- tillika blifvit
insände, i liyilket ämne K. KammarCollegium och K.
StatsContoiret sig i underdthet yttrat; hvarefter, uppå
K. M:ts Nåd. befallning, Dess ÖfverlntendentsEmbete,
efter öfverläggning med Styrelsen öfver Fängelserne
och Arbetslnrättningarne i Riket om den erforderliga
storleken och beskaffenheten i alla delar af ett
LänsFängelse i Jamtland och sedan vidare nödige upplysningar
från Länsstyrelsen blifvit infordrade ochafgifne,
uppgjort och till K. M:t i underddiet insändt alternativa
ritningar och kostnadsförslag till en sådan
Byggnads uppförande af sten eller träd, uppgående i
förra fallet till 7188 R:dr 40 st- B:co och i det sednare
till 5547 R:dr 36 sk. nämnde mynt; och hafva
samtelige desse Authoriteter ansett det förstnämnde
alternativet eller stenhusbyggnad, såsom medförande
både större säkerhet och varagtighet, böra iagttagas;
och
3:o En underd. skrift af Fullmäktige vid innevarande
Riksdag ifrån Westerbottens och Jemtlands Län,
deruti, under åberopande af ofvanberörde underd.
framställningar, i underd:het anhålles, att.förstnämnde
Läns Innevånare måtte befrias från skyldigheten att
bygga och underhålla Fängelserne i Länet.
Derjemte hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade
RiksdagsFullmäktige Johan Bengtssons, Er. Svanbergs
och Nils Strindlunds bos Hederv. BondeStåndet
gjorde Motioner om underhåll på Statens bekostnad
af det Fängelsehus som WesterNorrlands Läns Innevå
-
Betänka n den, N:o 211, 383
nars af saiumanskjutne medel till ett utgiftsbclopp af
emellan 8 och 9000 Ridr B:co låtit uppföra af sten
invid Hernösands Stad; hvarjemte bemSlte Motionärer
yrkat, att löner för Vaktmästaren oell en Fångknekt
samt kostnaden för Fångkläder och andre nödige Materialier
för Fångarne, lika som vid andra Kronohäckten,
må af allmänna medel bestridas; med föranledande
hvaraf HiksdagsFullmäktigen Johan Jacob Rutberg
anmält hehofvet för Norrbottens Läns Innevånare
alt vinna befrielse från skyldigheten alt underhålla
Länets Fängelsehus.
Uti ofvanberörde underd. utlåtanden hafva K
JCammarCollegium och K. StatsContoirct andragit, att
sedan, genom Norrbottens Läns inrättande, hehofvet af
serskildt Fängelse derstädes uppstått, hafva Länets
innebyggare, jemlikt K. Brefven d. 29 Junii 18>4 och
d. 9 Julii 1816, blifvit ansedde pligtige , att, lika med
Westerbottens Läns innebyggare, och såsom ifrån äldre
lider skedt, besörja LänsFängelsets uppförande,
hvarefter, uppå LänsStyrelsens' underd. anmälan om
hvad som vid den med f. d. Landshöfdingen, Frih.
Koskull ingångne entreprenad om ett nytt Häcktes
uppbyggande förekommit och hvad tillika iliågasläldtes,
att ett annat bättre inrättadt Fängelse skulle uppföras
på Statens bekostnad, genom K. M:ts Nåd. Bief
d. 12 Aug. 1823 redan förklarades, att då Länets Innebyggare
voro skyldige att Länshäcktet till alla delar
bekosta, funne K. M:t något bidrag dertill af Staten
icke kunna äga runi så mycket mindre, som, då
Ritningen till det uppförde Länshäcktet fastställdes
384- Stats -TJ tskottets
ingen anledning lörekom, att densamma, i orten uppgjord,
icke skulle vara för ändamålet tjenlig och länipelig;
att Ktgens Bef:h:des förstnämnde underd. hemställan
innefattade väsendtligen enahanda fråga, sorn
genom Högstberörde Nåd. Bref blifvit afgjord, emedan
egentliga skälet till det nu sökte understöd af allmänna
medel velat hämtas deraf, alt den åt Frih.
Koskull på entreprenade upplåtne Fängelsebyggnaden
icke skall blifva fullkomlig, med mindre de sedermera
föreslagne tillökningar och förbättringar derå verkställas;
men då förslaget oeh ritningen till samma
Byggnad varit K. M:ts Nåd. pröfning underställdte och
genom Nåd. Bref d. 17 Mars 1818 blifvit gillade samt
derefter tjenat till efterrättelse, och K. Mtt vidare, enligt
åberopade Nåd. Bref d. 12. Aug. 1823, ansett någon
anledning icke heller förekomma dertill, att FängelseByggiiaden,
sålunda uppförd, vore för ändamålet
otjenlig; så och enär behofvet af nu uppgifne tillökningar
oell förbättringar, hvilka hufvudsakligen läggas
till grund för ansökningen om förenämnde Statsbidrag,
icke blifvit närmare utredt, än genom en blott
uppgift 0111 hvad som skall vara föreslaget i orten,
men hvilket icke syntes föranleda till det begärdta
anslagets beviljande, funne K. KammarCollegiuin och
K. StatsContoiret i underddiet sig icke kunna tillstyrka
något afseende å hvad i denna det blifvit hemitäldt;
att beträffande den väckte frågan om Fängelsebyggnadens
underhållande af Staten, så vore skyldigheten
dertill för Länets innebyggare lika bestämd
som den, att bekosta Fängelsets uppförande, samt för
Betänkanden, N:o 211. 385
öfrigt gemensam med livad, sorn i de andre Norrländske
Länen af ålder varit ett serskildt åliggande;
och skulle alltså, efter K. KammarCollegii oell K.
StatsContoirets tanka, ett undantag härutinnan för
Norrbotten väcka anspråk på enahanda befrielse i de
öfrige af desse Län och derigenom för Staten uppkomma
en icke obetydlig tillökning i utgifterne för
underhållet af allmänna Byggnaderne, men hvartill
det nuvarande StatsAnslaget för samma behof icke
vore beräknadt och följagtligen äfven otillräckligt.
Af enahanda tanka liar ock K. StatsContoiret varit
i frågan om uppbyggandet och underhållandet af
LänsFängelset i Jemtland; anförandes dervid alt K.
M:t jemväl, uppå BiksdagsFullmägtiges från nämnde
Län underd. ansökning, genom Nåd. Bref d. 12 Mars
1817 förklarat, det Allmogen ej kunde, emot hvad
förr brukligt varit och densamma godvilligt sig åtagit,
från Länshäcktets uppbyggande frikännas. Dock skulle
Fångvaktbetjeningen samt Arrestanterne dädanefter
aflönas och underhållas af allmänna medel; hvaremot
K. KammarCoIIegiuna för dess del andragit, att då en
sådan händelse, sorn enligt K. Brefvet d. 23 Jan. 1819
föranledde till Kronans deltagande uti kostnaden till
en ny Fängelsebyggnads uppförande i Westerbottens
Län, nu äfven inträffat i Jemtland, att nemligen Länshäektet
derstädes genom vådeld afbrunnit, och fördetta
Läns Innevånare, enligt hvad Krgens Befthde uppgifvit,
skulle falla än mera tryckande, att kostnaden
till ett nytt Länshäcktes återuppbyggande allena bestrida,
K. Collegium ansett skäl och anledning vara
386 Stats-U tskottets
för Jemtlands Län, att vid detta tillfälle fä komma i
åtnjutande af lika förmån, som blifvit Westerbottens
Läns Innevånare i Nåder förunnad.
Hvad först angår den ifrågakomne befrielsen för
Norrbottens, Westerbottens och WesterNorrlands Läns
innebyggare från skyldigheten att bygga och underhålla
deras LänsFängeiser; så har, med fästadt afseende
å det härvid förekommande förhållande, att med
undantag endast af de Norra Länen, Innevånarne i Rikets
öfrige Län blifvit befriade från byggande och underhållande
af deras LänsHäckten, Utskottet funnit
billighet och jemnhet i rättigheter Medborgare emellan
påkalla , att enahanda befrielse må de förstnämnde
Länens Innebyggare tillgodokomma; i följd hvaraf
Utskottet föreslår:
alt, emot det allt anspråk å ersättning för uppförande
af sjelfva Fängelsehusen uti ifrågavarande , elier
Norrbottens, Westerbottens och WesterNorrlands
Län förfaller och ej eller hvarken nu eller framdeles
får väckas, Slaten må öfvertaga oell hädanefter
ensamt bekosta underhållet af LandsFängelserne i
desse Län, på sätt med de i Rikets öfrige Län varande
dylike Byggnader äger rum.
Vidkommande derefter frågan om uppförande för
allmänna medel af ett nytt Länshäckte i Jemtland, i
det nedbrändas ställe; så och då, jemlikt hvad ofvan
förmäldt är, K. M:t år 1819, i anseende dertill, att
det då nyligen i Westerbottens Län på innevånarnes
bekostnad uppförde Häcktet genom vådeld afbrunnit,
täckts till understöd för återuppbyggandet deraf be
-
Betänkanden, N:o 21 f. 387
vilja en Summa af i,5i4 R:dr 7 sk. 5 r:st., utgörande
hälften af hvad, enligt kostnadsförslag, erfordrades
till en sådan Nybyggnad;
får Utskottet vördsamt hemställa, att R. H. Sttr till
K. M:t, i underd. öfverlemna, att, i den händelse enahanda
skäl, hvarpå K. M:ts Ilögstberörde Nåd. beslut
om understöd till Westerbottens LänsHäcktes återuppbyggande
blifvit grundade, äfven förekomma i afseende
på Statsbidrags meddelande för nybyggnad af
LandsFängelset i JemtlandsLän, låta anslå ett hälften
af den erforderlige kostnaden, för nämnde Nybyggnads
uppförande af Sten eller Träd;, efter hvad i Nåder
kan pröfva* lämpligast, motsvarande belopp, att
utgå af det å RiksStatens 8:de HufvudTitel uppförde
anslag för Byggnader och Reparationer i Landsorterne,
och i den mahn samma anslag dertill lem nar tillgång.
Hemställande Utskottet tillika, att Staten må öfver'
taga enahanda underhållsskyldighet å Byggnaden,
efter dess uppförande, som i afseende å de öfrige
Norra Länen i nästförutgående Punct blifvit föreslagen.
Beträffande sluteligen den gjorde framställningen
om StatsAnslag till Löner för Vaktmästaren och en
Fångkneckt samt för Fångkläder och Inventarier vid
Hernösands LandsFängelse; så och då dylike utgifter vid
öfrige Länshäckten i Riket af allmänna Medel bestridas;
får Utskottet vördsamt föreslå: dels att Löner för
nämnde Betjente, till lika belopp som för deras vederlikar
vid andre LänsFängelser blifvit föreslagne,
eller 160 R:dr för Vaktmästaren och 106 R:dr 3z
388 Stats-Utskottets
sk. för Fångkneckten må på Stat uppföras å Westernorrlands
LänsStat under RiksStateos Andra HufvudTitel,
samt dels att kostnaden för Sängkläder och nödige
Inventarier vid merherörde LänsHäckte får utgå
af de till Fångars underhåll på 8:de HufvudTiteln
anslagne medel;
kommande, i händelse R. II. St:r bifalla hvad Utskottet
sålunda föreslagit, ifrågavarande anslag att vid den
definitiva Statsregleringens uppgörande upptagas. Den
i5 Julii 1829.
N:o 212.
Utlåtande, angående LandshöfdingeResidenseHuset
i Hernösand. (U.-A.)
Uti Memorial, som Vällofl. BorgareStåndet till Utskottet
remitterat, har Herr E. J. Westman, under
åberopande af den vid sisth Riksdag gjorde framställning
om förhöjning i hyran för LandshöfdingeResidenceHuset
i Hernösand eller detsammas inköp af Staten
, hemställt, att antingen en sådan tillökning i de
redan före år 1782 Landshöfdingen uti Westernorrlands
Län på Stat anslagne hushyres-medel måtte beviljas,
som svarade emot lidens kraf, för underhållet
af denna byggnad, och den förändring i Myntets värde
som sedan den tiden inträffat, eller ock att Hernösands
Stads Borgerskap, i likhet med Rikets andre
Städer, der LandshöfdingeResidencehus finnas, blifvit
förunnadt, kunde få hugnas med inlösen af detta Boställe
för Statens räkning emot den förut begärdte
Betänkanden, N:o 212. 389
köpeskilling af 20,000 R:dr B:co; anförande Motionären,
i förstnämnde afseende, att det icke vore möjligt,
att utan Borgerskapets alltför svåra betungande,
uppfylla Boställsägares alla skyldigheter, emot en så
ringa ersättning; att Borgerskapet, som under loppet
af åren 1782 med 1786, fått uppbära ifrån Statsverket
en summa af 8000 R:dr, såsom hjelp till ResidenceHusets
fullbyggnad af sten, genom innehållande
från Statens sida under 4° års tid af de Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län förut bestådde årliga
hushyre-medel 200 R:dr i Silfver, betalt denna sin
skuld samt sin förbindelse fullgjort; att omflyttningen
af WesterNorrlands LandshöfdingeResidence ifrån
Sundsvall, der hvarken Staten eller Staden ägde något
Residence-lms, utan Landshöfdingen borde för då redan
anslagne 200 R:dr förskaffa sig och Embetet rum,
kunde, så länge Jemtland var med WesterNorrlands
Län förenadt, anses vara för Hernösand fördelagtig ,
så förspordes dock aldrig öfver denna flyttning någon
klagan af Sundsvalls Borgerskap, lika litet som Staten
kunde genom den anses hafva något förlorat, hvartill
kommc, att genom Jemtlands af tid och omständigheter
så nödigt påkallade skiljande ifrån WesterNorrlands
till ett serskildt Län , Hernösand måste anses
såsom det lämpligaste stället i förhållande till Länets
nuvarande local för Landshöfdingen och dess
Embetes vistelse och boställe; att sedan förutnämnde
oförutsedda händelser mellankommit och Borgerskapet
uti ingen annan stad af Riket, der slike boställen
finnas, vore betungadt med sådane skyldigheter och
3go Stats-Utskott ets
tryckande onera, förbindelsen å Hernösands Borgerskap*
sida, att ovilkorligen hålla och underhålla LandshöfdingeResideneeliuset
i Westernorrlands Län, nu
mera borde anses håfven, äfven dä Slaten ifrån sin
sida ej uppfyllt hvad den sig åtagit såsom hufvudsakligt
vilkor för förbindelsen alt gifva 200 R:dr, icke
nti nu, utan då gångbart mynt, sådant det var då
ömsesidiga öfverenskommelsen träffades; hvarjemte i
sednare afseendet är vordet andraget, att den begärdta
Köpesumman ej svarade emot Husets halfva värde,
enär egendomen i det completta stånd den nu befunnes,
ej blifvit för högt värderad till 5o,ooo R:dr B:co;
och har motionären sluteligen anhållit, att om utgången
skulle blifva för Hernösands Borgerskap lika olycklig
nu som vid sist öfverståndne Riksdag, det då
mätte vara Börgerskapet obetaget begagna sin obestridliga
rättighet, att om sitt nu ägande och dyrt
förvärfvade ResidenceHus få, likasom om annan sin
välfångna Egendom, råda och disponera.
Utskottet får, efter tagen kännedom af allt hvad
detta ämne rörer, vördsamt upplysa, att, i anledning
af den vid sista Riksdag förekomne enahanda fråga,
som den nu förevarande, R. St:r uti deras till K. M:t
aflåtne underd. skrifvelse af den 24 October i8?.3,
förklarade, att då Kronan icke egde i Hernösand något
Hus, som för Landshöfdingen* i Westernorrlands
Län Bonings- och Embetsrum kunde begagnas, utan
Staden, dels på egen bekostnad och dels med erhållet
bidrag af StatsVerket, uppfört ett för sådunt ändamål
tjenligt och användt Hus, emot den betingade
B e t ä n k a n d e n, N:o 2. r 2. 3g t
rättigheten, att i hyra af Staten njuta 200 R:dr årligen;
så och enär denna rättighet grundade sig på ömsesidig
öfverenskommelse emellan Staten och Hernösands
Stad, men något anslag icke funnes å Stat för
utgiften, hvilken blifvit anticipationsvis bestridd, R.
St:r funno skäligt bifalla anordnande af 200 R:dr,
att ifrån 1824 års början, såsom Hushyra för berörde
LandshöfdingeResidenceHus, till Hernösands Stad årligen
utgå.
Som, enligt hvad jemväl upplyst blifvit, det var
Hernösands Stads Borgerskap, som, då Westernorrland
blef ett serskildt Län, af dervid förekomne anledningar,
och på sätt K. M:ts Nåd. Bref af den 2
December 1782 innehåller, erbjöd och tillförbant sig
att, emot den Landshöfdingen bestådde Hushyrans utbekommande
för Jlcre är pä en gäng j uppbygga ett
Hus med tjenlige rum för Landshöfdingen, LandsContoiret,
LandsCancelliet, LandtRänteriet och LandtmäteriGontoiret,
å Stadens sida, med uttrycklig förbindelse,
att under Landshöfdingens tillsyn, i alla delar
väl och försvarligen utföra byggnaden efter den
af K. ÖfverlntendentsEmbetet uppgifne och då af K.
M:t Nådigst gillade Dessein och Ritning, samt att
Staden, vid ansvar tillgörande, tillika borde samma
Byggnad med de ofvanuppräknade Embetsrum tillbörligen
underhålla, utan att dertill, under ett eller
annat förebärande, hafva att förvänta annat understöd
af Kronan än tfe anslagne 200 R:dr HushyreMedel;
så och då Staden genom det erhållna förskottet
af icke mindre än 4° års Hyresmedel, som å Länets
3g-2 Stats-Utskottets
extra ordinarie Stat för nedannämnde år varit tipp»
fördt och utgått
År 1783 med R:dr 200.
,, >784
)» » l8o°-
„ 1785  „ „ 5oo.
-
„ 1786  » » 5oo‘ “
„ 17Ö7  » » 1000‘ — ~~
„ 1788  » « 100°-
„ i789
» » 100°-
„ >79° • • *  » » ,00°-
„ 1792  ), )) 1000. ■
tillhopa R:dr 8000. — —
njutit vida större fördelar, än den ifrån början sig
betingat, eliel endast ett förskott af 2000 R:dr, svarande
emot 10 års hushyra , samt för ostridigt lärer
kunna antagas, att genom den lemnade försträckningen
i godt Mynt och nödigt virke från Kronans Allmänning,
Slaten till större del, än Hernösands Stad,
bidragit till ResidenceHusets uppförande,
kan, enär vilkoret å Statens sida sålunda blifvit
uppfylldt, Utskottet icke tillstyrka bifall till Motionärens
hemställan, att ifrågavarande ResidenceHus
må för Statens räkning inlösas.
Hvad åter beträffar det alternativt framställde
yrkandet om förhöjning i det årliga hyres-anslaget;
så och enär samma anslag af 200 R:dr numera skäligen
kan anses otillräckligt för Egendomens behöriga
vidmakthållande och Staden, utöfver HyresSuminans
be
-
belopp ej bör betungas med någon underhållskostnad
för merbcrörde hus,
föreslår Utskottet, att Staden antingen må för framtiden
befrias från all underhållsskyldighet och densamma
af Staten öfvertagas, i enlighet med hvad
för andre Kronans hus stadgadt finnes, emot det att
hushyres-anslaget indrages och Kronan bespares;
eller ock, derest Borgerskapet deruti ej skulle vilja
ingå, hyressumman ökas till 4°° Ridr årligen, för
hvilket sistnämnde fall nödige medel för tillökningen
200 R:dr torde böra vid den sluteliga Statsregleringen
anvisas. Lärande, i händelse R. H. St:r
härtill bifalla, underd. Skrifvelse till K. M:t aflåtas,
med underd. anhållan, att Hernösands Stads Borgerskap
i vederbörlig ordning blifver hördt, för att
meddela yttrande om hvilketdera af de sålunda föreslagne
alternativen af Borgerskapet antages. Den t5
Julii 182g.
Reservationi
Af Herr Lagman Noréus: Jag lan icke förena mig
uti Pluralitetens af StatsUtskottet Beslut, att endast
tillägga Hernösands Stad 400 B.:dr B:co, såsom årlig
hyra för LandshöfdingeResidenset derstädes» Utskottets
Utlåtande upplyser, att Staden icke annorlunda än genom
uppbärande af 4° års hyresmedel, beräknade att
utgå till 200 R:dr för året eller tillsammans 8000 R:dr
uppburne under loppet af nio år, erhållit någon ersättning
för uppbyggandet af detta Residenshus, med
rum för Landshöfdingen, LandsContoiret, LandsCan3
B. 26
cellist, LandtRänteriet och LandtmäteriContoiret. Detta
Landshöfdinge-Residens, som skall vara ett ibland de
mest prydlige, bäst inrättade och beqvämliga i Riket,
har ock Staden, utan någon annan Statens gravation
underhållit, än att Staden såsom hyra ifrån och med
är 1824, då de erhållne Förskotterne af Hyresmedlen
till fullo voro betalte, haft ett årligt Statsanslag af 200
R;dr B:co, och derigenom åsamkat sig en icke obetydelig
skuld, utom den hvilken staden genom otillräckligheten
af de anslagne byggnadsmedlen iråkat. Rättvisa
och billighet synes således fordra att detta Statsanslag,
till hyra för Landshöfdingen och Embetsrummen
åtminstone borde utgå efter dess primitiva grund
eller i silfver, såsom i alla fall icke motsvarande de
utgifter, som för andre LandshöfdingeResidenser drabba
Staten, och knappt bestigande sig att godtgöra dea
underhållskostnad, som ett så stort hus fordrar, ehuru
billigt det äfven vore att genom besparingar någon
tillgång för Staden kunde uppkomma, att betala den
skuld, som Staden sig åsamkat i och för en byggnad,
som utan att Staden sig densamma åtagit icke kunnat
blifva dess åliggande och igenom hvilket åtagande Staden
kommer att vidkännas en fortfarande börda, utan
att densamma, igenom Residensets flyttning ifrån Sundsvall
egenteligen kan påräkna några fördelar eller någon
utsträckning af sin rörelse. Jag föreslår dock icke,
att desse 200 R:dr måtte utgå annorlunda än efter 128
sk, i Bancosedlar för hvarje Riksdaler i silfver och att
Statsanslaget i följd deraf förhöjes ifrån det af Utskottet
föreslagne 4°° Rtdr till 533 R:dr 16 sk. Banco.
Betänk.inden, N:is 212, 213. ogåi
Hrr Öfverste Lefren, Doctor Häggblad, Radman
Lundgren , Grosshandlarne Aspelin , Eckerman oell
Winberg, ConnnerceRådet Santesson, Lagman Ståhle
samt RiksdagsFnllmägtigen IL Strindlund hafva häruti
instämt.
N:o 215.
Betänkande i anledning af de inom samtelige
BiksStånden gjorde anmärkningar vid Tit
.
skottets Utlåtande N:o 36, ang:de utskylder
till Staden Nyköping af Landshöfdinge-Residencehuset
derstädes, äfvensom afgifter till
Städerne i allmänhet för Kronans deri varande
Egendomar. (U -A.)
De anmärkningar, som föranledt återremissen af berörde
Utlåtande och hvilka genom ProtocollsUtdrag
blifvit Utskottet meddeldte, innehålla hufvudsakligen,
dels å ena sidan, att, med afseende å helgden af de
rörande allmänna och enskildta angelägenheter emanerade
K. Resolutioner, bland hvilka de i Utskottets
Utlåtande omförmäldte Nåd. Skrifvelse!- till Konungens
Bef:h:de i Nyköpings Län af åren 1818 och 1822 äfven
böra innefattas, Staden Nyköping, ehvad R. St:r än
måga besluta, äger rätt att antingen för ständigt eller
ock ifrån år i8i5 till år 1824 af Kronan uppbära de
Stadsutskylder, som böra utgöras af den till Residencebus
för Landshöfdingen derstädes inköpte Stadsegendom,
serdeles sorn det vore stridande emot billighet
' \ v'.
3gG Stats-Utskottets
och rättvisa, alt Byggnader skola förändra deras natur
och dertill hörande skyldigheter upphöra, derföre, att
de ifrån enskild nians ägo komma att öfvergå till Kronans,
samt förre ägaren deraf, som sådane utskylder
utgjort, ej till Kronan kunde öfverlåta bättre rätt än
han sjelf innehade, och Kronans befrielse från dylike
afgifters erläggande för hus i Städerne, som hvarken
äro byggde af Kronan eller på hennes jord uppförde,
så mycket mera saknade rättsgrund, som Boställen å
Landet deltaga i kyrkobyggnad, väg- och brohållning,
rotering m. fl. communal-utskylder, äfven om de af
ålder varit Kronohemman; dels, å den andra sidan,
att Städernes rätt i allmänhet, att erhålla lika utskylder
af Kronans, som af enskiltes hus, syntes obillig,
enär Städerne af de institutioner, för hvilka Staten
bekostade hus i Städerne, ägde vida större fördelar,
än som motsvarades af någre mindre Stadsinkomster,
hvilka kunde förloras genom borttagande af Stads
onera för Statens hus; att Landshöfdingar och Boställs
Innehafvare borde dylika afgifter bekosta; —
hvaremot åter blifvit erinradt, att om än Landshöfding
skulle betala utskylder för de rum han bebor;
han likväl ej kunde åläggas betala för Embetsrum
Känteriet o. s. v.; — samt af andra åter yrkadt, att
utredas borde för huru lång tid Nyköpings Stad varit
i saknad af den påräknade inkomsten; att med iagttagande
af principen att samfälde fördelar höra samfäldt
bekostas, åtminstone en del af dessa afgifter voro af
sådan beskaffenhet, att Kronans hus ovedersägeligen i
dem borde deltaga, såsom alla dem hvilka åsyftade
Betänlt and en, N:o a 13. 397
säkerhet, ordning och polis t. ex. Eldsläcknings anstalter,
Sprutors underhåll, Brandvakts aflöning m. m.,
samt sluteligen', att hos K. M:t i underd. borde begäras
anställande af undersökning intill nästa Riksdag om
alla de förhållanden som borde vara kände för sluteliga
bedömandet af frågan om rättighet för Städerne
i allmänhet, att af StatsVerket erhålla bidrag till de
af fastigheter utgående afgifler till Stad för Kronans
deri ägande hus och lägenheter; hvarjemte åtskillige
Ledamöter inom RiksStånden till mer eller mindre del
instämt i de hos Utskottet gjorde och dess afgifne Utlåtande
i ämnet bifogade reservationer.
Af de sålunda gjorde anmärkningarne, har den,
som rörer Nyköpings Stads förevarande ersättningsrätt,
i grund af K. M:ts Nåd. Förordnanden i Skrifvelscr
till Landshöfdingen i Länet af d. 26 Maji 1818 och d.
12 Sept. 1822, blifvit mera allmänt yttrad, och föranledt
Utskottet till den hemställan:
att, i händelse Nyköpings Stad förmenar sig äga en
i Författningarne grundad lätt till ersättning för ifrågavarande
afgifter af Landshöfdinge ResidenceHuset
derstädes eller Kronans deltagande deruti för framtiden,
Staden må lemnäs öppet, att i vederbörlig
ordning göra sina anspråk gällande, samt, i händelse
samma anspråk pröfvas giltige, de erforderlige
Medlen af RiksgäldsContoiret utbekomma.
Vidkommande senare delen af Betänkandet eller
frågan om Staten bör erlägga Stadsåfgifter för Kronans
Hus och Lägenheter i Städerne i allmänhet; sjt
t . , ' . ■ . 0
3q8 Stats-Utskottets
har Utskottet, vid öfvervägande af de skäl, hvarpå
yrlandet derom grundas, funnit sig endast kunna godkänna
den del deraf, som rörer Kronans skyldighet att
deltaga i kostnaden för Brandvakts och Eldsläckningsanstalters
underhåll, och Utskottet får derföre vördsamt
föreslå:
att Slätterne må berättigas, att, för Kronans deri
varande Egendomar, erhålla det bidrag till sistberörde
kostnaders bestridande, som å desamma, efter
vederbörlig fördelning af kostnaden emellan samtelige
Egendomarne inom Staden, till den del deraf,
som icke af Boställsinnehafvare begagnas och hvarföre
de sjelfve, böra utgifterne bestrida, kan finnas
belöpa; hemställande Utskottet tillika, att de dertill
erforderlige medlen tnå utgå af Anslaget under R.iksS
ta lens 8:de HufvudTitel för Kronans Hus och Byggnader
i Landsorterne. Den i5 Julii 182g.
Reservationer:
Af Herr GommerceRådet Santesson: StatsUtskottet
har å de anmärkningar, som inom samtelige RiksStånden
blifvit gjorde vid Utskottets förra betänkande öfver
lista frågan, angående Nyköpings Stads rättighet,
att af Kronan och Indelningshafvare njuta den godlgörelse
för visse StatsutskyIder å det der inköpta Residencehus,
som K. M:t igenom Nåd. Skrifvelse!' af d.
26 Maji 1818 och 12 Sept. 1822 tillerkänt Staden på
grund af flere åberopade Lagrum och gällande författningar,
ej behagat fästa mera afseende än att hemställa
"det, i händelse Nyköpings Stad finnér sig äga
/
Celäntanden, N:o 213. 3gq
”v.n 1 förfaltnirigarne grundad rätt till ersättning för
"ifrågavarande afgifler af LandsliöfdingeResidencet derstädes,
eller Kronans deltagande deruti för framtiden,
Staden må Jernnäs öppet, att i vederbörlig ord"ning
göra sina anspråk gällande, samt, i händelse
"samma anspråk pröfvas giltige, de erforderlige med"Jen
af EdksgäldsContoiret utbekomma.”
Härmed bar dock Utskottet erkänt, att Rikets år
1820 församlade Si:rs, uti Utskottets förra Betänkande
Nto 36 uppgifna, vägran till K. M:ts Nådiga Proposition
, att lemna anslag till desse Utsky lders bestridande,
ej kunnat tillintetgöra den lili Förfatlningarne
grundade rättj sorn Staden kan äga tillden ifrågavarande
godtgörelse,
Men Utskottet ifrågasätter annu som behöflig pröfvandet
i vederbörlig ordning af desse ansptåksgiltighet;
detta har dock en gång skett, på sätt min Reservation
i ämnet vid förra betänkandet utförligen visar,
i det K. M.t efter alla vederbör andes hörande
och ämnets fullständiga utredande, och pä tillstyrhan
af dess KammarCollegium och StalsContoir, samlj med
åberopande af dels hvad K. Brefvet cl. 11 Nov. 1822
stadgar om sädane K. M.ts och Kronans hus i Stockholm
, som begagnas till Boställen eller Boningsrum af
Embets- och Tjenstemän j dels 26 Cap.3 §. ByggningaBalketij
äfvensom K. Resolutionen pä Städernas besvär
af d. 12 Dec. §. 33j tillerkänt Nyköpings Stad
godtgörelse för fordrad andel i Fattigvårds- Tomlöreoch
Brandvakts-afgifterne, samt i kostnaden tiil Sta
-
/oo Stats-Utskottets
tlens publike Byggnader, altsammans att utgå till hälften
af Kronan, och till hälften af Boställshafvaren, äfvensom
utt Kronan borde deltaga i afgifterne till Kyrkolnspectorens
och Orgelnistens Löner, samt reparation
å Kyrkan, endast i den händelse, att desse afgifter
af Fastigheter i Staden och icke af Personalen
Utgöras; men deremot icke uti Båtmans-vacance-afgiften,
hvilken såsom en borgerlig tunga, är beräknad
att utgå, dels af jord, dels af borgerlig rörelse.
Den rättighet som Utskottet nu tillstyrkt må lemnäs
Staden vidare öppen, har följakteligen en gång af
Staden redan varit begagnad, och någon annan vederbörlig
ordning att för Staden göra sine anspråk gällande,
och för deras giltighets pröfning efter den
grund som författningarne lemna, än den på här ofvan
anförde sätt tillämpade, uti hvilken ordning K.
M:t förklarat Stadens anspråk giltige, är mig icke bekant;
saint lärer efter detta så mycket mindre vara
för Nyköpings Stad användbar, som, sedan uppå K.
M:ts Nåd. framställning vid Riksdagen 1823, ”att, dd
”för de i senare tider, i följd af R. St:rs beslut, till
"Residence-hus i åtskillige Län inköpte enskilda Egendomar,
faststälde Stadsafgifter borde af Kronan ut"göras,
för så stor del af samma Egendomar, som icke
”af Roställslnnehafvarne för deras enskilde räkning be”gagnas,
och altså nödigt vore, att Medel härtill blef”vo
å RiksStatens 8:de HufvudTitel uppförde,” R. St:r
uti deras underdåniga Skrifvelse, angående regleringea
af nämnde.Titel, förklarat, att ”sorn någre sådane Af”gifler
för de Slott och Recidcncehus, som af ålder.
Bctänkanden, N:o 213. 4oi
”tillhört Staten, icke erläggas, samt icke eller skäligen
kunna äga rum för de i senare åren till Resi”dencehus
i någre Län inköpte Egendomar, enär de”samnia
genom detta inköp förvandlats till Publika
”hus, för hvilka altså böra åtnjutas de friheter och
”förmåner, sådane i allmänhet åtfölja, B. St:r ej el”ler
funno något anslag å Stat för så beskaffade af”gifter
kunde beviljas;” K. M:t derefter icke allenast
uti Nådig Skrifvelse till KammarCollegium och StatsContoiret
af den 29 Jan. 1824 förordnat, att fordrade
Afgifter till Stad för de inköpte Itesidencehusen i Carlstad,
Carlskrona och Nyköping icke böra hvarken för
Kronan eller Boställshafvaren äga rum, annorlunda,
än för LandshöfdingeB.esidence-husen i Allmänhet blifvit
utgjordt, utan äfven, med tillämpning af samma
Stadganden, under d. i3 Dec. 1826 afslagit Förvaltningens
af Sjöärenderne gjorde underd. hemställan ora
erläggande af Brandvaktsafgift till Carlskrona Stad för
Kronans därvaraude Hus och Tomter, hvarigenom
nu saken kommit i det märkvärdigt besynnerliga skick,
alt, oagtadt senaste R. Stms vägran, att enligt K. M:ts
Nådiga Proposition anslå medel för hvad K. M:t förklarat
bora (utan att underställa detta R. Sl:rs afgörande)
af Kronan utgöras, K. M:t dock låtit ej allenast
hero vid R. Stms vägran, utan ock befriat Boställshafvaren
för den på honom belöpande anparts
utgörande, hvilket nu emedlertid medför för Nyköpings
Stad densamma påföljd , sorn om ej allenast de
K. Brefven af 1818 och 1822 i sjelfva denna särskilta
frågan, utan ock af alla de förut gällande stadgandea
Si. als-U tskoltets
härom voro upphäftie, det de dock visserligen ej blifvit
i laglig väg. Och svårligen lärer vid detta förhållande
någon, hvarken Domstol eller Executor, tilltro
sig, att innan detta hinder för sakeus vederbörliga
behandling undanrödjes, å nyo tillämpa de af K.
]\1:t åberopade författningar, eller befordra K. Skrifvelserne
till verkställighet; och sådant uudani ödjande
kan ej ske i ruin tanka annorlunda, än på sätt jag i
min förra Reservation var fri hemställa, att R. St:r
ville i Underd. Skrifvelse till K. M:t förklara, det meningen
af senaste R. St:rs beslut ej kunde vara, att
frånhända Nyköpings Stad en redan ägande rättighet,
hvadan R. St:r äfven uti StatsReglcringen denna gång
ville observera, att medel till de utgifter, som häraf
blefvo en följd, ej skulle saknas.
Något annat förfarande härmed finner jag ej förenligt
med vår Constitutionsförlattning och Rikets Lagar,
och jag hemställer hvarthän det skall leda, om
en af K. M:t i vanlig väg, efter alla vederbörandes
hörande och Collegiernes tillstyrkande afgjord fråga
angående 3:dje Mans rätt, skall af R. St:r så knapphändigt
kunna häfvas, och både författningar och Konungens
beslut blifva gjorde aldeles inactive. Efter
min tanka skall ägande-rättens helgd då snart blifva
ord utan mening; och af desse för mig högst talande
skäl åberopar jag uti allt min reservation vid förra
Betänkandet N:o 36 i den första delen af ämnet.
Beträffande åter senare delen, så har äfven Utskottet
der, ehuru erkännande att de gjorde anmärk
-
Beta ii kan den, N:o 2 i3. 4°3
ningarnc förtjena afseende, ej utsträckt deltagandet för
Kronans lius uti vanlige afgifter till Städernas Gassa,
än till Brandvakts- oell Eldsläckni ngs-anstal ters lindel
hållande; hvadan jag nödgas äfven härom förnya
min i Reservationen vid förra Betänkandet N:o 36 uttryckta
anhållan, att R. II. Sl.T, till beändigande af
alla tvister i desse delar, behagade hos K. M:t underdånigst
anmäla deras begäran att intill nästa Riksdag
ett noga utredande måtte göras af alla de förhållanden,
sorn böra vara kände för bedömmande af skyldigheten
sorn åligger K. M:ts och Kronans hus i Städerne
att deltaga äfven i de öfrige onera till Städerne
(utom Brandvakts- och Eldsläcknings-anstalters bekostande)
hvilke enskilde husägare utgöra, och hvaribland
Tomtören, Gatuhållning och upplysning synas
ovillkorligen böra drabba alla hus utan undantag.
Derjemte torde R. II. StJr äfven täckas finna, att den
mening härvid borde bestämdt uttryckas, att Kronans
af enskilde köpte eller hädanefter köpande hus och
Lägenheter ovillkorligen bibehålla desamma utskylder
till Staden, som däraf i förra Ägarens hand utgått,
eller för dermed jemförlige hus i samma Stad hädanefter
utgå, så framt ej annorlunda med Staden i hvarje
serskildt fall öfverenskommes.
Igenom ett sådant besluts fattande skall äfven enhet
i tillämpning af sådane frågor beredas för alla Städer,
som vore ganska nödvändigt; och om det dervid
skulle befinnas, att de Nyköpings Stad en gång i vederbörlig
ordning medgifne, och derföre af inig att
Stats-Utskottets
orubbadt fortfara reserverade förmoner i någon nion
borde jämkas, är jag öfvertygad, att Nyköpings Stad
ej heller skall derefter fordra mera, än hvad rätt och
billigt i alla hänseenden vara kan.
Uti förra delen af denna Reservation hafva instämt
Hr Lagman Noreus, Hr Grosshandlaren Eckerman
samt Hr Lagman Ståhle,- och uti den senare: Hr Grefve
v. Schwerin och äfvenledes Hr Lagman Noreus.
Af Herr Prosten Grevillius: Emot det af H. Utskottet
fattade Beslut reserverar jag mig, i följande
afseende. Då K, M:t, genom Nådiga Skrifvelser af d.
26 Maji 1B18 och 12 Sept. 1822 förklarat Kronans, i
Nyköpings Stad befintlige Hus förpliktade att deltaga
uti kostnaderne för Brandvaktsafgifter, Eldsläckningsapparater
in. m., borde dessa Skrifvelser icke lämnas
utan verkan, åtminstone så länge de ägde gällande
kraft. Hvarföre, och enär det blifvit upplyst att nämnde
Stad ännu icke fått uppbära något, utan är i fullkomlig
saknad af den sålunda Nådigst beviljade ersättningen,
jag anser StatsUtskottet, äfven under afslag af
det för Kronans Hus ytterligare ansökte deltagande i
Stadens onera, hafva bort anvisa nödige Medel till
godtgörande af Stadens lagfästade fordran; som måste
vara obestridlig, intilldess K. M:t, på grund af R. St:rs
vägran att lämna anslag till dessa ulskylders bestridande,
förklarade att anspråket skulle upphöra.
Hvaruti har instämt Hr Amiral v. Schantz.
Betänkan den, N:o 214. 4°^
N:o 214.
Utlåtande, i anledning af verkställd granskning
utaf de till Allmänna GarnizonsSjukhusbyggnaden
anslagna medels förvaltning. (I.-A.)
Innan Utskottet framlägger resultaterna af den granskning
Utskottet verkställt öfver förvaltningen af de sedan
senaste Riksdagen till GarnizonsSjukhusbyggnadens
fullbordande utbetalde medel, har Utskottet ansett
nödigt, att i en korrt uppsatts i minnet återföra
hvad vid föregående Riksdagar rörande denna nybyggnad
blifvit beslutadt.
§• I
Sedan
R. St:r, vid 1809 och 1810 årens Riksdag,
i sammanhang med frågan om befordrande af en mera
allmän och fullkomlig Läkarevård inom Fäderneslandet,
anvist 3ooa R:dr till inrättande af ett Institut
för sådane ynglingars danande uti LäkareVetenskapen,
hvilka ej hade råd och lägenhet att begagna
sig af den Academiska undervisningen, samt derjemte
en summa af 1,825 R:dr, för att med detta Institut
förena ett GarnizonsSjukhus eller Lazarett; täcktes K.
M:t, uti Nåd. Proposition till Rikets år 1812 församlade
St:r, tillkännagifva, att LifGardets till Häst gamla
Casern-byggnad på Kongsholmen blifvit till GarnizonsSjukhus
provisionelt inredd, dock för ett mindre
antal sjuka än der behöfde inrymmas, samt att en
summa af 7 ä 8000 R:dr erfordrades, för att sätta
nämnde byggnad i någorlunda stånd, intill dess en
0
4o6 Sta ts -Utskottets
tjenlig nybyggnad blefve uppförd; hvarjemte K. M:t
framställde angelägenheten deraf, att förberedande anstalter
för denna nybyggnad, utan uppehåll, vidtogos;
och förklarade, af sådan anledning, R. St:r uti underd.
skrifvelse d. 29 Junii samma år, att de funnit
nödigt anslå en summa af 8000 R:dr, till reparation,
af de Kronan tillhöriga byggnader å Kongsholmen,
hvilka tills vidare för berörde Inrättning begagnades;
äfvensom R. St:r, enär dessa gamla byggnader hvarken
för mångå år kunde påräknas eller ägde det föreskrifna
utrymmet för 3oo sjuka, jemte Läkare, Elever,
Magaziner m. rn. i underdthet anmälte den önskan, att,
så vidt ske kunde, någon annan Kronan tillhörig, eller
mindre kostsam men redan bebyggd Egendom måtte
för Inrättningen utses; dock som R. St:r för det
fall, att ingen annan utväg till en passande Iocal för
ett GarnizonsSjukhus af omförmälde vidd skulle kunna
erhållas, borde vara betänkte på medels anvisande
att, efter hand, genom nybyggnad, kunna sådant
åstadkomma, ansågo It. St:r sig böra för detta ändamål
bevilja en summa af 20,000 R:dr att, å 8:de HufvudTiteln
, årligen till påföljande Riksdagen utgå.
Vid 1815, samt 1817 och 181B årens Riksdagar
bibehölls nämnde anslag oförändradt, i följd hvaraf,
från början af år 1812 till 1822 års slut, för ifrågavarande
inrättning blifvit utbetald en sammanlagd summa
af 220,000 R:dr, som varit ställd under förvaltning
af en serskild dertill i Nåder utnämnd Comité'.
Vid sednaste Riksdagen blef åter, i följd af vackt
serskild motion, förhållandet med dessa medels an
-
Betänkanden, N:o 214. 4°7
vändande närmare undersökt, hvarvid inhemtades, alt
af ofvanberorde totalsumma 220,000 R:dr, — ett belopp
af g6,5l8 R.dr 11 sk. 3 r.-st. åtgått dels till inköp
af den egendom, hvarest det såkallade Carolinska
MedicoChirurgiska Institutet linnes inrattadt, och
dels till reparationer å dervarande byggnader samt
Institutets underhåll, och att, vid slutet af år 1822,
112,068 R:dr 46 sk. 4 r:st blifvit å Garn izonsSjukhnsbyggnaden
använde, men att likväl byggnadsarbetet
icke kunde anses vara mera än till hälften verksteldt,
emedan, enligt en provisionel uppgjord beräkning för
arbetets fulländande och byggnadens inledning, ytterligare
erfordrades i5o,ooo R:dr, så vida byggnaden
skulle utföras efter samma plan, efter hvilken den
blifvit börjad. Jemte yttrande att det icke undgått
R. St:rs uppmärksamhet, att en betydlig del af kostnaden
kunnat undvikas, om mindre afseende blifvit
lemnadt åt byggnadens yttre pragt och vidlyftiga omfång,
anhöllo R. St:r uti underd. skrifvelse d. 29 November
1823, det K. M:t täcktes så inskränka planen
för ifrågavarande byggnad och på sådant sätt reglera
utgiftéyna dervid, att arbetet med det å Stat uppförda
anslag af 20,000 R:dr om året, i ytterligare fem
års tid måtte kunna fullbordas; hvarförutan R. St:r,
som kommit i erfarenhet deraf, att förnämsta orsaken
till de betydliga, ofta öfverflödiga kostnader Statsverket
i senare tider fått vidkännas, vid allmänna
byggnaders uppförande, varit den, att R. St:r, vid
medlens anvisande, sällan varit i tillfälle att bedöma
arbetets vidd, planen för dess utförande och utgifter
-
4o8
Stats-Utskottets
ne vid fullbordandet, framburo uti serskildt underd.
skrifvelse af ofvannämnde dag den underd. önskan,
att K. M:t täcktes, ej allenast i de fall då medel till
allmänna byggnader i Nåder äskades, meddela R. St:r
ritningar och noggrann beskrifning öfver det tillämnade
arbetet, jemte ordentliga förslag öfver dertill åtgående
tid och kostnader, utan äfven, i händelse fortsättning
af redan beviljade anslag skulle komma i fråga,
i Nåder låta meddela behöriga redogörelser förde
medel, som redan blifvit uppburne, tillika med förnyadt
kostnadsförslag i afseende på det återstående
arbetet; och yttrade R. St:r derjemte den öfvertygelse,
att det skulle leda till så väl ökad controll å vederbörande,
som till mera drift och hushållning vid byggnadsarbetens
verkställande, om jemväl blefve föreskrifvit,
att utgifts-redogörelserna för hvarje år alltid borde
vara afslutade inom Februarii månads utgång det
påföljande året, samt att vid årets början en fullständig
arbetsplan jemte utförlig berättelse om hvad under
det förflutna året blifvit verksteldt, till K. M:ts
Nåd. godkännande i underdrhet ingåfves.
Efter Comite'rades hörande, hvilka i underd. afstyrkte
all förändring i den fastställda arbetsplanen,
förehade K. M:t den 3 Februarii 1824 R. Strrs underd.
bemställanden rörande GarnizonsSjukhusbyggnaden,
och förordnade, att alla i och för denna byggnad
disponibla tillgångar skulle, så länge de behöfde
Betänkan den, N:o 214. 4°9
anlitas, uteslutande användas till fullbordande af
Corps de Logis-byggnaden, med inredning m. m. så
att den, så fort möjligt blefve, kunde till afsedt ändamål
begagnas. — Men uti underd. skrifvelse den
i5 November 1824 framställde ComiteYade ytterligare
de olägenheter, sora i afseende på planen för arbetets
fraragena fortsättande funnits möta vid verkställigheten
af den anbefallda dispositionen af tillgångarne,
uteslutande till Corps de Logis-byggnadens fullbordande,
med anförande: att de 4 %glai'> hvilka, enligt
den i Nåder gillade Ritningen, kommo att från Sjukhusets
Corps de Logis utgå , hörde till de mest väsendtliga
delar af sjukhuset, och att dettas serskilta ändamål
endast genom desamma kunde vinnas: att, utom
dessa flyglars uppförande, nödiga Salar uti GarnizonsSjukhuset
icke skulle kunna inredas, med mindre
än att en del af det redan fullbordade utaf Corps de
logis-byggnaden blefve med betydlig kostnad ombygd:
att sålunda ökade kostnader och flerfaldiga olägenheter
skulle uppkomma deraf, att Gorps de Logisbyggnaden
fullbordades, inreddes och begagnades, innan
arbetet med flyglarne blefve fortsatt; i anseende till
hvilket ålit GomiteVade hemställde att, med ändring
af hvad K. M:t den 3 Februarii samma år i Nåder
förordnat, Byggnads-arbetet måtte få i ett sammanhang
och enligt förut approberad ritning, fortgå,
hvilket ansågs kunna på 4 år fulländas och, enligt
uppgjordt förslag, erfordra, utom inredningen, en
kostnadssumma af 79,25g R:dr 4° sk-, hvartill en till—
3 B. 27
^io Stats-XJ tsliottets
gång uppgafs af 82,990 R:dr 26 st. 6 r:st. eller ett
öfverskott af 3,700 R:dr 34 sk. 6 1 :st. att till en början
användas till Sjukhusets inredning.
Häruppå förklarade K. M:t genom Nådigt Bref d.
21 December 1824 me(l bifall till hvad Comiterade
sålunda föreslagit, att byggnads-arbetet finge i sammanhang
och enligt den, före den 3 Fehruari samma
år, approberade Ritning, fortgå och fullbordas, hvarefter
Comitehade, sedan inga ytterligare medel af
ByggnadsFonden dertill erfordrades, borde inkomma
med underdånigt förslag till byggnadens inredning.
I Öfverensstämmelse med denna föreskrift fortsattes
arbetet till år 1827 om sommaren, då K. M:t uppå
derom af GarnizonsSjukhusDirecticnen gjord framställning
genom Nådigt Bref den 27 Juni, i öfverensstämmelse
med Comitehades underd. Förslag förordnade,
att Byggnadens Vestra flyglar skulle afrappas ,
och inredas, emedan på det nu för Garnizonens sjuke
begagnade provisionella sjukhuset tillräckligt utrymme
saknades dels för smittosamma febersjukas frånskiljande
ifrån de öfriga sjuka, dels för Convalescenters
beqvämligare inrymmande, då de till sjukhus
provisionelt inredde byggnader, i anseende till rummens
låghet, för ändamålet voro aldeles olämplige och
hvarken någon tjcnligare lokal i granskapet af GarnizonsSjukhuset
kunde få hyras eller den förut tillåtna
inredningen af ett convalescentrum i ett af de å
GarnizonsSjukhusets tomt befintliga gamla husen kunnat
uppfylla ändamålet; och anvisade K. M:t, då dessa
arbeten ej kunde fullbordas nied 1827 och 1828
Betänkanden, N:o 214. 4it
arens anslagssummor, det derutöfver erforderliga beloppet
å 3:dje HufvtidTitelns besparingar, nämligen
9,769 R:dr 4 sk. genom K. Brefvet cleii 23 Januari!
1828 oell 3o2Ö R:dr 4 sk* under den 7 Juli saulina
år*
§• 1
Vid senaste Riksdagen uppgafs kostnaden för fullbordandet
af GarnizonsSjukhus-byggnadeii efter den
fastställda planen, till i5o,ooo R:dr B:coj och hafva
härtill utgått för åren 1023 till ocli ined
1828 .i ... . 134,980:44-,r'
oberäknadt behållningarne från år 1822 (4,551: 38. 2.
eller R:dr Bxo 1 49j532t 35. i,
Då man härifrån afdrager hvad sorn
för försålda materialier och instrumen
talier
influtit . . . . 4j°75‘ 38. 4‘
och material-behållningert
tiU är l8a9
^3°7: 4°- 6, 6)383. 3o. töi
har det sedan senaste Riksdagen verk
ställda
byggnads-arbetet medtagit en
summa af * . . . R:dr 143,149: 4- 3.
Om nu härtill lägges, dels hvad
StatsUtskottet vid senaste Riksdagen uppgaf
Sjukhus-byggnaden diltils hafva
kostat * * * , 112,068:46. 4.
samt dels den af K. M:t uti Dess Nåd.
Proposition omnämnde, för byggnadens
fullbordande ännu erforderliga Summa 120,000.
så uppkommer ett kostnadsbelopp af 875,218: 2. 7.
^12 S t a t s - U t s k e 11 e t s
i stället för i5o,ooo a 160,000 R:dr, för hvilken summa
Byggnaden, enligt samme Architects yttrande, som
år 1816 upprättade den, under dess ledning sedermera
afven följda planen, skulle kunna uppföras.
Bilagde Generalsammandrag lemnar en öfversigt
af de medel, som användts för hela tiden, så väl till
GarnizonsSjukhus-byggnaden, som för Carolinska Institutet,
hvilken senare Inrättnings af denna fond bestridda
kostnad uppgår till 104,060 R:dr 1 sk. 3 r:st.
oberäknadt förlusten å Mazdrska husets inköp och reparation,
utgörande 1,801 R:dr 3 sk. 5 r.; men hvaremot
till förminskning i kostnaden må beräknas de
hyresmedel som, enligt hvad Tabellen utvisar, för en
del af Institutets byggnader influtit.
§• 4-
Utom ofvannänmde omständighet eller bibehållandet
af den vidsträcktare arbetsplanen, har Utskottet
trott sig finna en väsendtlig orsak till byggnadsarbetets
håde långsamhet och dyrhet deruti, att ComiteTade
låtit verkställa arbetena genom underhand afslutade
öfverenskommelser, någon gång utan ai :tion och när
auction blifvit hållen hvarvid anbud icke blifvit gjorde,
utan att försöka den andra auctionen, samt att de,
utaf den ComiteTade biträdande ikrchitecten upprättade,
åtskilliga byggnadsförslag ej undergått ÖfverlotendentsEmbetets
granskning, utan endast uppvisats för
ComiteTade.
Några uppgifter, hemtade ur handlingarne, torde
i öfrigt närmare upplysa förhållanderne.
Betänka n elen, N:o 21 rf. 4'3
1:0 Dä är 1823 fråga blef om Östra delens af
GarnizonsSjukhuset uppförande på Entreprenad, hvartill,
enligt Architecten Gjörwells uppgjorde förslag,
erfordrades en kostnad af 26,751 R:dr 32 sk. och sedan
Entreprenad-anbud genom allmänna Kungörelser
blifvit infordrade, täcktes K. M:t, till hvars Nådiga
pröfning Gomite'rade öfverlemnat förslaget, remittera
detsamma till Öfverlntendents-Embetets granskning,
som dervid anmärkte till nedsättning ej allenast
de beräknade qvantiteterna utan ock en del priser med
tillsammans 3,439 R:dr 44 sk- Men på de af Professor
Gjörwell till Corn itc rades Protokoll anförda och
af dem i afgifven underd. förklaring framställda samt
af K. M:t i Nåder gillade skäl, blef förslagssumman
oförändrad bibehållen och byggnadsarbetet åt Byggmästaren
Årsell, som derå gjort anbud med 27,000
R:dr men sedermera förklarat sig villig nedsätta detsamma
till nyssnämnde förslagssumma, utan vidare
Entreprenad-auction öfverlemnadt. Allt ifrån denna
tid hafva byggnads-förslagen icke undergått någon
granskning af Öfverlntendents-Embetet, utan har denna
Authoritets befattning med Allmänna GarnizonsSjukliusbyggnaden
varit inskränkt till besigtigande! och
godkännandet af redan verkställda arbeten.
2:0 För uppförande af 3:ne flyglar, utaf GarnizonsSjukhuset
hölls väl den 2 Juli 1825 en EntreprenadAuetion,
men då, utom Bygmästaren Årsell, som
ingifvit skriftligt anbud att verkställa byggnaden för
33,ooo R:dr, med förbehåll att, i händelse lägre anbud
af andre skulle göras, äga optionsrätt, blott en
S t a t s - U t s k o 11 e t s
tpeculantj såsom orden i Protocollet lyda, infann sig,
men intet anbud gjordes, beslöt Directionen vid nästpåföljande
sammankomst den 5 i samma månad, under
åberopande af K. M:ts tillstånd i Nåd. skrifvelse d. 21
November föregående året, hvilken dock innehöll:
”sedan behöriga Entiepi enad-aiictiöner blifvit haline”,
Utan a)| vidare auction, att antaga Byggmästaren Irsells
anbud, sedan han nedsatt detsamma från 33,000
|t:dr, sorn först blifvit hegardt, till 3i,44° R:dr och
hvilket, såsom orden i Protocollet lyda ”något skulle
Understiga” Architeeteps, till beloppet ej åberopade,
förslag. —=
3:q Sedan K, M:t under d. 27 Juni 1827 uppå
domderades underd. förslag förordnat, alt Byggnadens
Vestra flyglar skulle inredas till Convalescenti um och
till inrymmande af smittsamma feberpatienter samt åt
domderade öfverlemna! att låta verkställa dessa arbeten
genuin Entreprenad eller beting, alltsom i afseende
på de olika aibetena och elfecterna pröfvades lämpligast,
blef, vilan allt försök med någon auction, den
Senare Utvägen begagnad pcb Byggmästaren Årsell öfvertag
arbetet, rummens inredning för 19,500 R:dr i
stället för 19,545? 16 sk. sorn förslaget upptog samt
flyglaines utvändiga rappning för 9,733: 16. i stället
för 9,892: 2Q. som Arehitecten förslagsvis uppgifvit.
4:0 Likaledes erhöll pftanämnde Byggmästare, ulan
ali auctipns åtgärd, uppdrag, enligt Coniiterades Protocol!
d, H Augusti sjstl, år, att verkställa åtskilliga
ytterligare inrednings-arbeten för en sammanräknad
summa af 2,23o R;dr oell sorn endast med 7 R. 42 sk.
Belänkanden, N:o 214. 4*5
understeg det af Professor Gjörweli derå upprättade
förslag.
§. 5.
I afseende på förvaltningssältet har Utskottet vidare
inhemta!, att, i anledning af vederbörande RevisionsContors
anmärkningar vid 1823 och 1824 årens
räkenskaper öfver GarnizonsSjukhus-byggnadsmedlen,
K. M:t, under hvars Nåd, pröfning målet dragits, genom
Nåd. Bref d. 7 September 1825, täckts förklara,
det Comiterade dädanefter borde hos ÖfverlntendentsEm
betet göra anmälan om på entreprenad upplåtna
arbetens besigtigande genom bemälda EmbetsVerks
försorg, och att dessa besigtningar alltid borde föregå
Utbetalningen af entreprenadssuramans sista fjerdedel,
äfvensom Comiterade förståndigades, att för framtiden
vid Räkenskaperna såsom verificationer bilägga kostnadsförslag,
och specifieationer öfver verkställda reparationer
å GarnizonsSjukhusets byggnader och tillhörigheten.
Häraf synes, att den fullständighet i redovisningen,
som vid förvaltningen af Statens medel bör
äga rum, icke alltid blifvit iagttagen; hvartill ytterligare,
i afseende på Räkenskaperne, må anföras, att
Hufvudböckernes afslutande blifvit fördröjdt, mer eller
mindre, utöfver den tid, af Februari månads utgång
det påföljande året, som R. St:r föreslagit för Förvaltningar
af den natur, som den nu ifrågavarande.
§.6.
Beträffande nu först den omständighet, att R. Sttrs
underd. önskan om inskränkning i byggnadsplann icke
4i6 S t a t s - U t s k o 11 e t s
blifvit bifallen, och hvarigenom hela kostnadsbeloppet
kommit att ansenligen öfverstiga det af senaste R. St:r
afsedde; så anser Utskottet, under närvarande förhållanden,
då byggnaden i hela dess utsträckning är i det
närmaste färdig till det yttre, i berörde hänseende ej
annat vara att yttra, än att härigenom erhållits ett
förnyadt öfvertygande bevis om angelägenheten att,
före anvisandet af årliga anslag till dylika föremål,
bestämdt känna det lillämnade företagets plan i sin
helhet, och att äga tillgång till specifika, behörigen
granskade förslag. —.
I afseende åter på sjelfva förvaltningen har Utskottet,
på grund dels af hvad redan blifvit anfördt och
dels af hvad Utskottet genom handlingarnes granskning
närmare erfarit, trott sig äga fog att anmärka:
i;o att de förslag, hvarpå verkställighets-åtgärder
blifvit grundade samt byggnads-arbeten åt enskilte
upplåtits, i allmänhet saknat den fullständighet som i
dylika fall är både föreskrifven och af klok hushållning
påkallad; hvarpå såsom exempel må anföras de
2:ne förut omförmälte af Architecten, Professor Gjörvell
under den i5 Juni 1827 upprättade och utan anmärkning
lemnade förslag, af hvilka det ena, afseende
inredningen af vestra flygeln och uppgående till
19,543 R:dr 16 sk., upptager en rund summa af idoo
R:dr för extra utgifter, transporter, Jernkittlar i badspiseln
, vattenrännor, tillsyn m. m.; och det andra på
utvändiga afrappningen; uppgående till en summa af
9,892 R:dr 20 sk., likaledes i en summa af 1,600 R:dr
utför kostnadeu för diverse ställningar, transporter,
Belänkande, N:o 214. 4'7
extra utgifter, målning af 12 blindfenslcr, tillsyn
m. m.
2:0 Att öfverlntendentsEmbetet, till hvars granskning
Nybyggnads- och Reparations-förslag för Kronans
bus i allmänhet inlemnas, blifvit förbigånget
utom vid det ofvananförda ena tillfället 1823, då anmärkning
mot förslaget ock af ÖfvcrlntendentsEmbetet
gjordes. Hvartill ännu kommer,
3:o Att de af Comite'rade uppgjorda och K.
M:ts Nådiga proposition om ytterligare anslag af
120,000 R:dr till GarnizonsSjukhusbyggnadens fullbordande,
åtföljande så kallade ungefärliga förslag, uppgående
till 116,315 R:dr 21 sk. 4 befunnits så
summariskt affattade, att Utskottet, lill följd af ofvan
åberopade B.. St:rs underd. skrifvelse den 29 Nov.
1823, funnit sig i nödvändighet att genom redan den
>8 Maji d. å. aflåten skrifvelse till Herr HofCanzleren
anmäla detta förhållande; och är Utskottet, innan fullständiga
och af ÖfverlntendentsEmbetet granskade förslag
blifvit detsamma meddeldte, icke i tillfälle alt
till R. St:r afgifva utlåtande öfver berörde äskade
ytterligare anslag.
I afseende på beskaffenheten af dessa förslag må
anföras följande:
att i förslaget öfver det återstående yttre arbetet
4,35o R:dr finnas uppförde under rubrik: för tillsyn,
transporter, planering och extra utgifter;
att 4)384 R:dr blifvit beräknade för en appareil af
sprängd och grofhuggen sten, utan uppgifven grund
för en sådan beräkning;
418 Stats-Utskottets
alt 4i9^7 R-d1' 8 sk. i förslaget öfver inredningen upptagas
för tillsyn, arfvoden, i slagur, r jernkittel, i
värmugn, några möbler, rengöring i rummen, extra
utgifter och erforderliga transporter, samt att io,664
B:dr 16 sk. uppförts för oliefärgsmålning på väggarne
i sjukhussalar samt smärre rum, corridorer och förstugor,
beräknade efter 3i,gg3 qvadratalnar ä 16 sk.,
då likväl enligt erhållen uppgift från ÖfverlntendentsEmbetet
invändig oljefargsmålning i Kronans publika
byggnader härstädes blifvit för innevarande år betingad
till 10 skillingar b:co qvadi at-alnen för dyrare
färger och till 7 sk. 4 r:st- b:co f°r sådan målning i
simpla coleurer, med 3:ne strykningar i båda fallen.
§• 7*
Utskottet, sorn erinrat sig, att K. M:t i sin Nåd.
Proposition af den i3 Nov. 1828, i afseende på behofvet
af ytterligare anslag till den så kallade Leijonbackens
fullbordande, täckts yttra, det K. M:t med
ledsnad erfarit den betydliga skillnad i kostnadsberäkningen
som för detta arbete inträffat, har deraf äfvensom
af de förhållanden, som vid GarnizonsSjukhusbyggnaden
ägt rum, funnit sig uppmanadt att vara betänkt
på ett förslag, som skulle äga för ändamål, att
inom ett Verk conccntrera så väl sjelfva upptecknandet
af alla publika hus i Hufvudstaden och orterna,
som cck pröfningen af förslagen samt, inom Hufvudstaden,
äfven ledningen af erforderliga nybyggnader
och reparationer, äfvensom den generella redovisningen
för dertill anvista ordinarie och extraordinarie
anslag.
Tableau öfver förvaltningen af de till Garnizons-Sjukhusbyggnaden anslagne medel.
1812
Ars
Stats An
1813
—
Dito
1814
—
Dito
1815
—
Dito
1816
—
Dito
1817
—
Dito
1818
—
Dito
1819
—
Dito
1820
—
Dito
1821
—
Dito
1822
—
Dito
1823
—
Dito
1824
—
Dito
1825
—
Dito
1826
—
Dito
1827
—
Dito
1828
—
Dito
Debet.
Inkomster:
StalsAnslag
20,000. — —
20,000. — •
20,000. — •
20,000. — -
20,000. — ■
20,000. — •
20,000. — -
20,000. — -
. . • 20,000. — -
20,000. — -
20,000. — -
= 340,000 R;dr =
Herr StatsCommissarien, sedermera vice Presidenten Frödelius har till Kongl.
Garnizons-Sjukhusbyggnads-Gomitte'ens disposition aflemnadt . . 1,465: 12. 9.
Hof-Conducteuren Estenberg har för den nedrifna gamla Corps de
Gardes-byggningen betalt 4°°:
Enligt Kongl. Brefvet den 23 Januari! 1828 9,769: 4* —
och enligt Kongl. Brefvet den 7 Julii samma år ...... 3,026: 4- —
3 B. Btt. IV:0 214•
Summa B:eo R:dr
220,000
20.000
20.000
20.000
20.000
20.000
20.000
,865
12,795
354,6601
20
Credit.
Utgifter:
Carolinska Institutets inköp, inredning och vidmagthållande från och med år
1812 till och med 1828, enligt efterföljande Räkning
Förlusten å Mazdrska Husets inköp och reparation . .
Gar nizonsS ju kims-byggn aden
År 1817
1818
„ 1819
1820
1821
•
1822
>>
V
»
1823
1824
1825
1826
1827
1828
hvarifrån afgå:
23,845:
28.
ir.
i8,5oo:
3 r.
2.
26,221:
27.
—
15,916:
r.
q-
16,880:
4o.
5.
£
Oi
O
O
24.
3-,2
13,374:
—
8.
27,818:
26.
4-
20,431:
26.
9-
18,708:
22.
8.
31,588:
42.
2.
23,092:
38.
4-i3
i Instrumentalier
. 2,244
: 21
. —
: 38
. 4.
[.•263,879: 22. 5.
del till och med 1822 .
,32o: 11. 4.
2:0 kostnaden för de under Entreprenad-Contractet
af d. 7 Julii 1827 inbegripne Fotlister i Förstugor
och Corridorer, hvilka såsom öfverflödige
ej blifvit ditsatte, men i Förslaget äro
upptagne till  33: 16.—
3:o värdet af de vid 1828 års slut behållne Mate
rialier
samt Instrumentalier och Inventarier. . 2,307: 4o. 6. 3 gg,. ,q IO
Behållning den 3i Dee. 1828, nemligen:
i Material ier samt Instrumentalier och Inventarier
och i Penningar
2,307: 4°. 6.
798: 21.—
94,535
1,80
255,2i8
3,106
Summa B:co R:dr 1354,660
1 3
3 5
2 7
13 6
20 j 9
Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Debet.
Inkomster :
Hyra för det Institutet tillhörige Stenhus i Gränden
År 1817' 669: 8. —
„ 1818 i,256: ra. —
„ 1819 i,oo5:
„ 1820  i,oo5:
„ 1821 i,oo5:
» ^822
75.: .2. —t;6n,. 32_ _
,, 1823
666: 32. —
„ 1824  •  666: 32. —
„ 1825
666: 32. —
„ 1826
666: 32. —
„ 1827
666: 32. —
» 1828
666: 32. —^000. _ ,
Tillskott af Riksens Ständers anslag för Garnizons-Sjukhusbyggnaden
År 1816
66,666: 32. —
„ 1817
21,186: 24. 7.
„ 1818 »,099: 34. 9
„ 1819
49: 29- 6.
„ 1820
742: 34. —
„ 1821
496: 4- 4
„ 1822
585: 12. 1.
„ 1823  26. —
„ 1824
685: 1. —
„ 1825
320: 25. 4.
„ 1826  i»^44: 25. 8.
„ 1827
23o: 38. —
„ 1828
95: 2. —
9>69'
94,535
32
Summa B:co R:dr |io4,226|33| 3
G
r e
1 t.
Utgifter:
Ar 1816 — Köpeskillingen för det så kallade Glasbruket . . . 66,666: 32. —
„ 1817 — Inrednings- och reparations-kostnaden, samt inköp
af Inventarier, Ved, Kohl, Ljus för Institutets
publique Rum samt Onera, m. ro 21,855: 32. 7.
,, 1818 — Dito Dito  2,355: 46. g.
,, 1819 — Till Institutets vidmagthållande i,o54: 29. 6.
„ 1820 — Dito Dito 1,747:34.—
„ 1821 — Dito Dito i,5oi : 4. 4.
„ 1822 — Dito Dito i,336: 24. 1.
„ 1823 — Dito Dito
Till Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor
betalt det derstädes upptagne Premii- och Be
villnings-Lån,
med upplupet Interesse . . . i,o4o: — — ( ggg. IO
„ 1824 — Till Institutets vidmagthållande i,35i: 33.—
„ 1825 — Dito Dito
987: 9. 4-
„ 1826 — Dito Dito
,844- 25. 8.
„ 1827 — Dito Dito  897: 22.—
„ 1828 — Dito Dito  761: 34.
65g:
= 104,060: 1. 3. =
Balance till år 1829. Fordran i Hyra
96,518
7,541
166
38
32
Summa B:co R:dr j x04^226J 33 f 3
Stockholm den 24 Mars 1829.
P. F. Thunman.
Betänkanden, IST:o 214, 2i5. 4[9
Emellertid liar Utskottet ansett sig icke böra fördröja
med afgifvandet af utlåtande öfver nu ifrågavarande
förvaltning, såsom hörande lill de Utskottet
åliggande Revisionsåtgärder; — och som R. St:r torde
af nu afgifne berättelse finna, alt den omtanka oell
det nit som K. M:t uti Dess Nåd. Skrifvelse af d. ig
Nov. 1816 då byggnadsarbetet beslöts, yttrade sig förvänta
af de Comiterade åt hvilka verkställigheten uppdrogs,
icke blifvit motsvarade och hvilket faller Coroiterade
sjelfve eller den Architect som blifvit tillförordnad
att arbetet utföra till last; så torde R. St:r
anse lämpligt, att
uti underd. skrifvelse för K. M:t anmäla de anmärkte
förhållanderne vid förvaltningen af de till GarnizonsSjukhusbyggnaden
anviste medel, till den påföljd
K. M:t pröfvar nödig.
Den 28 Julii 182g.
N:o 215,
Utlåtande, i anledning af verkställd granskning
af Räkenskaperne och förvaltningen
utaf de till Allmänna GarnizonsSjukhusets i
Stockholm underhåll anslagne medel. (i.-A.)
Redovisningen för de till denna Inrättning anslagne
medel har Utskottet funnit vara verkställd med ordning
och noggranhet. — Af Hufvudböckerna för åren
1826 och 1827, till hvilket senare år Utskottet äfven
^io Stats-Utskottels
utsträckt granskningen, har tillståndet befunnits vara
följande;
Tillgångar:
Behållning i Cassa, från år
1825 1,367:39. 3.
Utestående fordringar .... i,i48:38. 10. 25i6‘3o 1
1826. Ifrån K. StatsGontoret har blifvit
anordnadt årsanslaget . . . 3o,ooo.
d:o af reserverade medel för
är 1825
4,000. —
1827- Ifrån K. StatsGontoret har blifvit
anordnadt för detta år . .31,319: g. 4*
samt från år 1826 reserverade
raedel
i,3r9: 9-4-32.633; ,3. 8.
Summa inkomst 6g,i55: — 9.
Utgifterne hafva deremot uppgått
för år 1826 till 34,406:24.2.
„ 1827 46,767:47.11.
samt en post, hvarför dock
ersättning är att förvänta 82: i4- -
Summa utgift 81,206: 38. 1.
Sålunda utgjorde Garnizons-Sjukhusets skuld vid
1827 års slut en summa af 12,101 R:dr 87 sk. 4 r:sthvaraf
likväl en del liquiderades medelst anticipation
på 1828 års anslag med 8,112 R:dr 4 sk- 4 r:st., men
återstoden 3,989 R:dr 33 sk. balaucerades vid årets
slut såsom K. KrigsGollegii hos Inrättningen ägande
fordran.
Betänkanden, N:o 2i5. 421
Om äfven anledningen till denna skuldsättning lill
någon del torde igenfinnas i den större sjukpersonal,
som, af tillfälliga orsaker, under näran de år å Sjukhuset
intagits, anser Utskottet likväl hufvudorsaken
till det betydliga anslagets befunna otillräcklighet härröra
af det kostsamma och öfverflödiga i sjukvården
och skötseln som i vissa delar vid detta sjukhus äger
rum, emot hvad för andra sådana Inrättningar bestås.
På förhållandet härmed har K. M:t jemväl fästat
Dess Nådiga uppmärksamhet och genom Nåd. Bref d. 5
Juni 1827 anbefallt GarnizonsSjukhus-Directionen att
utreda och uppgifva orsakerna till kostnadernas höga
belopp samt att inkomma med förslag till förändring
i den förut fastställda sjukhus-staten. —Med anledning
häraf hafva äfven sådana åtgärder i sjukhusförvaltningen
blifvit vidtagne, att en besparing förmodas årligen
kunna beredas af omkring 3ooo R:dr. — Denna
inskränkning har tillvägabragts, genom förändringar i
afseende på mathållningen, säng- och sjukhus-kläder,
tvätt, inventarier samt renhållningen och städningen
inom sjukhuset; men i Medicinalvården, såsom ett för
de fleste af Directionens Ledamöter främmande ämne,
synes någon till utgifternas förminskning ledande åtgärd
icke ägt rum. —
Vid granskningen af Bäkenskaperne har Utskottet
funnit, det utgifts-tillökningen, sedan de i ofvan uppräknade
artiklar gjorda inskränkningar blifvit beräknade,
för öfrigt väsendtligen härrört af tilldelandet utaf
så kallade Extra portioner samt af Medicamenternas
dryga belopp. För meddelandet af de förra hafva,
é
^22 Stats-Utskottets
enligt Piäkenskaperna, betydliga qvantiteter finare och
vid andra sjukhus dels aldeles icke, dels till högst inskränkt
belopp bestudde födoämnen blifvit uppköpte
och använde; Och Utskottet tror, att en icke obetydlig
besparing i utgift kan tillvägabringas, om utdelningen
af sådana Extra portioner underkastas en närmare
controll, i hvilket hänseende lämpligast torde
vara, att utgiften derför serskilt upptages med verification
för hvarje gång af sjukhusläkarens requisitum
och intygande om Patienters behof af annan än den i
allmänhet bestämda mat-anrättningen, och att dessa
requisitiöner jemväl böra inför Directionen anmälas
och godkännas.
Likaledes bar Utskottet funnit Medicamentskostnaden
vid delta sjukhus, jemförd med hvad i allmänhet
för Kronans trupper bestås, vara alltför dryg. För
år 1826 utgjorde den 6,277 R:dr ig sk.; för år 1827,
6476 R:dr 14 sk. samt lärer för år 1828 uppgå till ett
ännu högre belopp. — I GarnizonsSjuhusets Stat upptages
anslaget för Medicamenter till 3,600 R:dr, Uvil—
•ket, i förhållande till Garnizonens styrka, utgör omkring
t R:dr för hvarje person. Då härvid tages i
betraktande att, vid en del af de Corpser der sjukvården
är ställd på passevolance, kostnaden för både
skötsel och Medicamenter icke ens uppgår till nämnde
belopp, så hyser Utskottet den öfvertygelse, att, med
fri sjukvård som här bestås, Medicamentskostnaden för
hvarje person af Stockholms Garnizonsstyrka, hvilken
kostnad nu uppgår till 2 R:dr B:co, bör, genom iakttagande
af nödig sparsamhet, kunna nedsättas lill det
Betänkan den, N:o 2i5, 216. 423
i -Staten beräknade belopp, helst efter hvad Utskottet
inbemtat, kostnaden för Medicamenter vid Flottans
-Stationer, med undantag af den i Stockholm der utgiften
äfven är högre, fullt bestrides med 1 R:dr B:co
per man. —
Af dessa uppgifna förhållanden, hemtar Utskottet
anledning tillstyrka:
att R. St:r må hos K. M:t i underd. anhålla, det K,
M:t täcktes anbefalla sådana ytterligare inskränkningar
och controller i Garnizonssjukhus-förvaltningen,
att det nu dertill anvista anslag må finnas tillräckligt.
Deri 8 Augusti 1829.
N:o 216.
Utlåtande, i anledning af verkställd granskning
af Redogörelsen öfver 2:ne till Amerika
och Medelhafvet företagne Krulförsäljningsexpeditioner.
(I.-A)
Jemlikt Utskottets yttrande i Betänkandet N:o62, 3:dje
Punktens r §., får Utskottet nu meddela serkildt Utlåtande
rörande den åren 1820 och 1822 till Amerika
och Medelhafvet verkställda export af Krut.
Sedan K. M:t, genom Nådig skrifvelse d. 12 No v.
1816, uppdragit åt Presidenten i K. KrigsGolIegio, att
besörja försäljningen af öfverflödigt Krut i Aitilleriförraderne
med rättighet för köparne att detsamma
exportera, vidtogs af dåvarande Presidenten, En af
Rikets Herrar, m. m. Hr Grefve Sandels nödiga åtgär
-
424 Stats-Utskottets
der till ändamålets vinnande, hvarigenom äfven ersättning
erhölls för omkring 800 Centner Krut; men enär
sedermera under en längre tid, oaktadt förnyade i
Tidningarne utfärdade Kungörelser och serskilta skrift—
vexlingar i ämnet, några speculanter icke anmälte sig
att i handel härom ingå och Krutförråderne genom
årliga Kruttillverkningen i den mån blifvit ökade, att
vidare utrymme för Kruts uppläggande derstädes saknades,
fann t. f. Presidenten i nämnde Collegio, numera
StatsRudet m. m. Hr Grefve Löwenhjelm sig föranlåten
att hos K. M:t i underd. göra hemställan oin
utskeppning af ett större partie Krut till försäljning
på utrikes ort, i anledning hvaraf K. M:t uti Nådig
Skrifvelse d. 12 October 1820 anbefalte att ett handelsfartyg
skulle befraktas och dermed afsändas 2000 Centner
Krut under tillsyn af någon person, som i egenskap
af Supercarg åtföljde transporten och besörjde
Krutförsäljningen. Till följd häraf blef Skeppet Nils
Theodor, fördt af Skepparen Nyle'n, härtill befraktadt
och Capitainen vid K. M:ts Flotta C. Tybell antogs
till Expeditionens utförande. Så snart infästningen
försiggått verkställdes afresan härifrån i November
månad samma år; och skulle, efter den Tybell meddelade
instruction, resan först ställas till Corunna eller
Cadiz samt, i händelse någon afsättning der ej kunde
vinnas, fortsättas till S:t Barthelemy, der Krutet till
försäljning borde aflastas.
Efter det vintern tillbringats i Norrige, dit Skeppet
för motvindar måst inlöpa, skedde ankomsten till
Cadiz
Betänkanden, N:o 216. 42^
Cndiz d. 2g Maj 1821, der Capitaine Tybell uppehölls
till d. 1 Augusti samma är utan att något försök till
Krutets föryttrande lyckats. På önMadera, dit kosan
sedan ställdes, Lief 1766 Centner af Krutlasten afyttrade
och togs, i brist af contant betalning, uti utbyte
200^ Pipor Madefavin hvarjemte 37 Centner försåldes
emot ig Piaster för Centnern. Med den intagne
vinlasten och återstående 195 Centner Krut företogs
resan till S:t Barthelemy, dit ankomsten skedde d. i i
October och der varorna upplossades. Då äfven derstädes
svårighet förefanns tillvinlastens realisering annorlunda
än genom varubyte, blefvo 108J pipor Maderavin,
hvaraf 12 likväl ätgingo till påfyllning, föryttrade
mot 168 fat, 3 Terzer och g8 tunnor MaseovadeSocker,
20 lador IJavannah-socker, 10 fat Marylands
Tobaksblader och i3 pipor Rumin, hvilka varor
jemte de återstående g2 piporna Maderavin hitfördes.
Återstoden af Krutlasten, utgörande ig5 Centner, nflemnades
till Gouverneuren på S:t Barthelemy, för
hvilken, jemlikt K. Brefvet d. 25 Januari 1823, bemälde
Gouverneur komme att afgifva behörig redovisning.
Öfver de med denna Expedition förenade kostnader,
beloppet af hvad som genom varuförsäljningen
influtit samt utslaget på det hela, får Utskottet meddela
följande ziffer-framställning, henstad ur de Utskottet
tillställde redogörelse-handlingar.
Af de utskeppade 2000 Centnerna Krut öro:
Stats-U tskottets
3? Centner försålde på ön Madera
emot  R:dr 1,757: 24. -
2 d:o af Capitaine Tybell liquide
rade
med
95: — -
1766 d:o utbytte emot 200^ Pipor Madera-vin,
hvaraf en del blifvit
åter förbytia mot Rumm, Socker,
Tobaksblad och Risgryn , och
hafva större delen af dessa varor,
äfvensom återstående 92 pipor
Madera-vin, enl. företedda quittencer,
bär blifvit försålde för
elt sammanräknadt belopp af. . 91,378: ro. q.
samt för på Barthelemy föryttrade
16 pipor Madera-vin och
ett större partie Risgryn, m. m.
influtit  9,026: 24-4-
äfvensom till uppbyggande af elt
Kruthus å nämnde Ö, af Capitaine
Tybell utbetalts  4>486: 38. 8.
196 Centner, aflemnade till Gouverneurens
disposition; i afräkning
å hvilket partie redan ingått . . 7,862: 34- 8.
hvarjemte såsom oredovist balan
ceras
777*  -
S:a 2000 Centner Krut — R:dr B:co 115,383: 36. 5.
Härifrån afgå följande utgifter;
Det för Expeditionen begagnade fartygets
redning  955:46. r.
Transport 950:46. 1.
inre
Bctänkanden, N:o 216. 457
Transport g55: 46. 1.
Assttrance-Premier  8,394: 28. 4*
Fraktomkostnader för ut- och
hemresan samt emellan de
flera utländska hamnar, som
blifvit besökta 17,759:47-6*
Sundsk tull för ut- och ingåendet
1*987: 39. —
Tullumgälder för hit ankomne
och här förlullade varor 17,93?.: 5. —-  i):o d:o för å Barthelemy försålda
varor, äfvensom kostnaden
för en Kruthusbyggnad
4,486: 3S. 8, tillsamts 7,337:24.—
Capitaine Tybelis dagtractamente
samt provision af
varuförsäljningen ...... 6,583: ?5, to,
Åtskillige kostnader i de utländske
hamnarne , såsom
Magaziivshyra, Arbetsbiträden
m. tn. äfven som uppköpet
å S:t Barthelemy af
åtskilliga varor för 5,655:
to. 1. utgörande tillsamts 9,326: 19. 7.
Auctions provision härstädes 1,978:35.—
Hyror för Magazin här i Staden,
m. m.
687: 24.—
' samt några smärre ytterligare
omkostnader
166: ... 5.,3 , ,,, ^
hvadan behållningen utgör 42,273: 18. 8,
428 Stats-Utskottets
eller ett försäljningspris af 21 R:dr 6 sk. 7 r. för hvarje
Centner Krut.
Af berörde behållning 42,273; 18. 8.
hafva ingått till K. KrigsCollegii Cassa . .36,659: i3.—
ännu oredovist GI27* 1^‘ —
samt fordran hos ColonialCassan för Kruthusbyggnaden
på Barthelemy 4,486: 38. 8.
42,273: 18. 8.
Hvad åter angår den år 1822 till föryttring i någon
af Medelhafvets hamnar för Statens räkning verkställda
Krut-expedition, så har Utskottet derom inhemtat
följande förhållande:
I början af år 1822 gjordes af Grosshandlaren J.
P. Walle'n det anbud, att, till utförsel ur Riket, från
Kronans förråder upphandla ett partie af i5oo Centner
Bergs- och Stycke-krut samt en del fint Defcnsionskrut
på följande vilkor: att för hvarje Centner skulle
erläggas 20 R:dr B:co med betalningstid till årets slut
emot vederhäftig borgen: att, som förrberörde qvantum
Krut ej vore tillräckligt för en skeppslast, Kronan
med samma exportlägenhet skulle aflasta 1000 Centner
Krut, hvilka Walle'n hade att, jemte det af honom
upphandlade qvantum, till högsta möjliga pris för Kronans
räkning försälja, emot ett arfvode af 4 procent
af försäljningssumman, i fall denna, efter afdrag af
fragt, assurance och öfriga omkostnader, icke uppginge
till 3o R:dr per Centner, men att 25 procent måtte
honom beviljas å så stor del af den behållna summan,
som möjligen lomme att öfverskjuta 3o R:dr per Centner.
Och hemställde K. KrigsColJegium, vid anma
-
Betänkan den, N:o 216. 429
Jandet af detta anbud, det K. M:t, för alt uppmuntra
delta första privata försök med ifrågavarande handelsgren,
täcktes för denna gång så val bevilja den betydliga
nedsättningen i Krutets allmänt fastställda värde,
hvilken af Grosshandlaren Waltén sålunda blifvit betingad,
som ock tillåta att Kronan deltoge uti den
utgående Expeditionen nied 1000 Centner uppå de
dervid föreslagne vilkor. —
Efter öfvervägande af hvad härvid förekom och
som de befintliga förrådsbyggnaderne voro otillräckliga
att innehålla de Krutpartier som årligen inlefvererades
och nya förråd således med betydlig kostnad mäste
byggas, så framt icke Krutbehållningarne från de äldre
åren, som dessutom genom längre tids qvarliggandc
i Kruthusen äfventyrade försämring, kunde till utrikes
orter försäljas, fann K. M:t, jemlikt Dess till
KrigsCollegium aflåtne Nådiga skrifvelse d. 9.3 April
1822, godt gilla hvad Collegium underdånigst hemställt
och föreslagit.
Sedan Walle'n med denna Krutlast härifrån afgått
till Marseille, utan att hvarken derstädes eller i närbelägna
hamnar finna köpare till Krutet, fortsattes
resan till Alexandria, der icke eller någon afsättning
kunde vinnas och hvarest, i anseende till Skepparens
inträffade dödsfall, Walle'n en längre tid uppehölls,
innan afresan derifrån till 011 Zante kunde företagas
och hvilket skedde i förmodan alt Engelska Authoriteter
derstädes skulle tillhandla sig Krutet. Mea då
denna speculation äfven misslyckades och anledning
förekom, att Turkiska Staterna voro i behof af denna
43o S t a t s - U tskottets
vara, ställdes resan lill Smirna, hvarest Skepparen
klarerades och hela Krutpartiet 2,5oo Centner upplades
samt erbjöds till försäljning St Turkiska Regeringen,
men hvilken rent af vägrade att i någon handel
derom ingå. Oaktadt på flera håll, efter Wallens uppgifter,
gjorda ansträngningar till befrämjande af Krutets
föryttring, hvaruti han äfven, på begäran, härifrån
i Ministeriel väg biträddes, förspordes deraf likväl
ingen framgång tills omsider vid början af år iÖaS
tillfälle yppades att med betingad fraktlägenhet till
Tripolis afsända io85 Centner, som Paschan derstädes
emottog emot tvänne, till betalningens godtgörande
härföre uthändigade anvisningar, den ena å 2061 Qvintaler
27 Rotuli ull, att ett år derefter eller i Maj
månad 1826 af Paschalis Ståthållare i Bengazi och
Derna hållas Walle'n tillhanda och den andra på Booo
Pesös Duros till godtgörande af Sveriges och Norriges
Freds-afgift för år 1828.
Vidare har inhemtats, att Wallen företagit flera
resor till Bengazi utan att han hvarken kunnat utbekomma
Ullpartiet eller i brist deraf, honom sedermera
gifven anvisning å annan vara, hvaremot den senare
af förstnämnde anvisningar, sedan Wallen derpå
innehållit 544ä Pesos Duros, med 7,455| Pesos Duros
genom K. ConvoyCommissariatet blifvit godtgjord och
deraf Kronan för sin andel i denna expedition erhållit
g,200 R:dr 2 sk. 8 r. som den 5 Maj för lidet år till
K. KrigsCollegii Artilleri-Departements Cassa blifvit
inbelaldte.
Betänkanden, N:o 216. 43'
Förhållandet i öfrigt med denna Krut-expedition,
så vidt det, utan slulliquid med Wallen oell Interessenterne
i företaget kan utrönas, liar funnits vara:
att 23 Centner fuktigt Krut genom Wallen försålts
emot 1955 Turkiska Piaster, för hvilka han
hör redovisa;
att 45° Centner, utgörande ena Bolagsmannens andel,
af honom till egen disposition altagits, men
dock med samma sjölägenhet afskeppats;
att jo85 Centner blifvit, på sätt nämndt är, afyttrade
till Paschan i Tripolis, samt
942 Centner qvarlemnade i Smirna och derstädes
genom Handelshuset Lenneji försålda, menför
hvilka liqvid ännu ej ingått.
S:a 2Öoo Centner.
Utom redan uppräknade 9,200 B:dr 2 sk. 8 r:st.
har, för ifrågavarande Krut-expedition, tillflutit Kronan
den betingade betalningen för det åt de private
Interessenterne försålde i5oo Centner Krut h 20 R:dr
per Centner, med tillsammans 3o,ooo R:dr och, enligt
uppgjord beräkning, utgör den hittills influtna ersättningssumman,
fördelad på hela den utlemnade Krutqvantiteten
i5 R:dr 32 sk. yf r. per Centner, hvartill
än vidare, enligt meddelad uppgift, skulle komma
hvad ej mindre Walle'n med biträde af Svenske Consuln
i Tripolis kan förmå Paschan godtgöra på den
ännu icke honorerade anvisningen, i hvilket afseende
Wallen uppehåller sig derstädes, än den behållning,
som efter slutliquid med nämnde Handelshus blifver
att påräkna för det i Smirna försålda Krutpartiet. —
43?. S t a t s - U t s k o t t e t s
Resultatet af dessa 2tne för Kronans räkning verkställda
exportföretag har visat sig vara, att lill Kronans
Gassa influtit förde till Amerika afskcppudc 2000
Centner Krut 21 R:dr 6 sk. 7 r. per Centner och för de
roed Grosshandlaren Walle'11 a (sa tule tooo Centner omkring
g R:dr förCenlnern; och lärer någon betydligare
inkomst af denna senare försäljnings-éxpedition icke
vara att förvänta.
Då man nu jeroför denna Kronans behållning med
det pris, sorn vid försäljning af Krut inom Riket varit
bestämdt, nemi. 3o R:dr för Handgevärs-krut och
.28 R:dr för Stycke- och Bergs-krut för Centnern samt
tillika tager i betraktande de svårigheter som äro förenade
med handelsföretag för Kronans räkning och
hvarigenom, i närvarande fall, en till bestämdt belopp
påräknad StatsYerkets inkomsttitel skulle kunna undergå
betydlig förminskning, instämmer Utskottet i den
af senast församlade Revisorer härom yttrade mening,
att Krutförsäljningen utom landet må helt och hållet
öfverlemnas till den enskilta speculatiorien och
deremot priset å denna vara vid inrikes försäljning,
till uppmuntran för handeln och uäringarne, i den
mån K. AI:t linner i;ödigt, nedsättas.
Och torde, i händelse R. St:r gilla denna åsigt,
underd. skrifvelse i ämnet till K. M;t allåtas.
Bctänkanden, N:o 217. 433
N:o 217.
Utlåtande öfver Herr J. Zethelii Memorial,
angtde föreslagen afskrifning af Bruksidkaren
S. Owens skuld lill ManufacturDiscont-Fonden,
samt om ett ytterligare låne-understöd
för honom af Allmänna medel å 5o,ooo
R:dr B:co.
Uti ett till Vällofl. BorgareStåndet ingifvet, och till
StatsUtskottets utlåtande remitteradt Memorial, har
Herr A. Zethelius anfort, att Bruksidkaren här i staden
Samuel Owen, hvilken genom framlidne Presidenten
m. m. Friherre Edelcrantz’s försorg blifvit för
längre tid tillbaka från England hit till Itiket inkallad,
och altsedan år 1809 på egen hand och för egen
räkning drif vit den JernManufactur-rörelse, han ännu
härstädes idkade, genom oafbruten arbetsamhet och
ihärdighet, och i början äfven utan publikt understöd,
lyckats att bringa sine tillverkningar till den grad af
godhet och duglighet, att de uthärda jemförelse)) med
hvilka utländska fabrikater som helst, samt att Owen
vid denna dess i stor scala drifna Jernförädlingsfabrik
äfven beredt fäderneslandet den stora vinst, att ett betydligt
antal af honom tilldanade skicklige konstnärer,
Verkmästare och arbetare voro sysselsatte vid de största
Bruk, JernManufaeturicr och andre Inrättningar i
Itiket; men då Owen likväl förmedelst sine vidsträckta
speculationer till ett planmässigt utvidgande af sin nyttiga
rörelse varit tvungen åsamka sig en högst betyd
-
434 Stats-Utskottets
lig privat skuld, hvilken ökats genom svåra förluster,
och deribland hufvudsakligen den af Ångfartyget Josephine,
som förledit år genom vådeld, för honom
totalt förlorades, hvarigenom Owen bevisligen gått i
mistning af minst 3o,ooo R:dr Banco; samt han icke
ägde förmåga att i bestämd ordning återgälda de 32,ooo
R:dr, hvarföre han efter inbetalning inom sisth års
slut af 5ooo R:dr B;co för närvarande i ManufaclurDiscont-Fonden
häftade, såvida icke hans ställning derigenom
skulle helt och hållet rubbas, och ifrån hans
fabriksdrift ryckas de summor, som för dess uppehållande
på stället böra användas, har Herr Zethelius
hemställt, om icke R. St:r, i betragtande af den nytta
Bruksidkaren Owen här i landet åsiadkommit, skulle
vilja utaf ofvannärnnde 32,ooo R:dr göra ett offer åt
konstfliten och patriotismen samt tillåta deras afskrifvande
ur ManufacturDiscontens räkenskaper.
I sammanhang härmed, och då Bruksidkaren Owen
önskade att genom en ökad verksamhet kunna åstadkomma
ökad t gagn åt det allmänna, samt uppdrifva
sin Jernförädlings-fabrik till den höjd, att den i alla
afseenden skulle kunna täfla med de Engelska och göra
införandet i Riket af Engelska Manufactur-arbeten
ännu mera öfverflödigt; men sådant omöjligen läte sig
göra, utan något större och kraftigare understöd af
Staten, har Motionären anmält Owens anhållan, att honom
af R. II. Sl:r måtte beviljas ett lån utaf publique
medel af 5o,ooo R:dr B:co, emot Tre procent årlig
vänta; för hvilket nya lån han erbjöde sig, att sätta
fullgiltig säkerhet såväl uti sine ägande Tvenne Äng
-
Betänkande, N:o 217. 435
fartyg, som uti de dyrbara Machinerier, Instrumenter
och Inventarier han ägde ogravei ade; ämnande
Owen, att genom detta nya understöd, dels fullkomna
ett Valsverk för omarbetande af gammalt skrotjern,
som vanligen till utlänningen för en ringa penning
försåldes, men som Owen ansåge högst tjenligt, att, till
Stångjern förvandladt, användas till åtskillige behof,
dels på eget förlag bygga åtminstone ett nytt Ångfartyg
hvarje år, hvilket, tili utlänningen försäldt, skulle
inbringa en högst betydlig vinst. Och har Motionären
ansett sig böra understödja Bruksidkaren Owens ifrågavarande
anhållan, under yttrad öfvertygelse, alt
derigenom skulle nya fördelar tillskyndas fosterländske
Näringarne, vida öfverstigande den högsta ränta, Staten
på ett utborgadt Capital någonsin kunde beräkna;
hvarjemte Motionären sluteligen bifogat ett af framlidne
Presidenten m. m. Friherre Edelerantz redan år
1817 till K. M:t i underd. afgifvet yttrande om Owen,
hans konstskicklighet, idoghet och oafbrutna arbetsliv.
— .
Enär, hvad angår den begärde afskrifningen af
Bruksidkaren Owens ofvannämnde skuld till ManufacturDiseont-Fonden,
någon afskrifning af nämnde Fonds
fordringar icke får äga rum i annan ordning och under
andra vilkor, än dem K. M:t och R. St:r fastställt,
och hvilka i K. Brefvet af den 1 Oetober 1817
linnas i Nåder bestämde, samt vidkommande det sökte
ytterligare låneunderstödet för bemalte Bruksidkare af
5o,ooo R:dr, hvarken den till förlagslån af ManufäcturDiscont-Fonden
afsatte summa dertill för närvaran
-
/£36 Stats-Utskottets
<le lemnar någon tillgång, eller Utskottet känner någre
andra medel att i berörde afseende föreslå, kan
Utskottet icke tillstyrka bifall till den af Hr Zethelius
i desse delar gjorde hemställan. Då likväl icke kunnat
undfalla Utskottets uppmärksamhet den mångåriga
verksamhet och den utmärkta skicklighet Bruksidkaren
Owen användt till Svenska Jcrn-manufacturens upphjelpande
och fullkomnande, och hvarigenom det lyckats
honom att bringa denna näringsgren till en här
förut okänd böjd, har Utskottet, med fästadt afseende
jemväl å den stora förlust Owen, på sätt ofvauberördt
är, lidit genom Ångfartyget Josephinas förstörande genom
vådeld, ansett det vara billigt och önskligt, om
honom kunde beredas någon lättnad i afseende pa
åtei betalningen af dess i ManufacturDisconten erhallne
lån, hälst i händelse desamma skulle på en gång inbetalas,
sådant sannolikt skulle hafva ett ganska menligt
inllytande på hans vidsträckta rörelse. Och Utskottet
får på sådan grund tillstyrka R. H. St:r:
att hos K. M:t i underd. hemställa, det Bruksidkaren
Owen, under vilkor af fortfarande säkerhet för
ifrågavarande lån samt af Jernförädlings-Fabrikens
underhållande i behörigt skick, måtte i Nåder förunnas
den lindring i återbetalningen af samina lån,
som K. JVl:t fiuner öfrige förhållanden kunna medgifva.
—
Och som derjemte Bruksidkaren Owen, hvilken för
mer än 20 år sedan, genom Regeringens åtgärd hit
till Riket inkom, och härstädes användt den verksammaste
delen af sin lefnad, till stort gagu för det all
-
Betänkande»!, N.‘o 217. 437
männa, men till föga enskild fördel, synes vara förtjent
af något understöd, för att vid en tilltagande ålder
och genom oafhrutna mödor ådragen sjuklighet,
se sig för sina återstående dagar tryggad mot behofvet,
anser Utskottet, under öfvertygelse, att sällan någon
penninge-uppoffring å det allmännas sida varit till ett
mera ädelt ändamål använd, sig böra tillstyrka:
det R. St:r måga bifalla, att Bruksidkaren Owen
får å Allmänna IndragningsStaten under den serskildta
Titeln: Beneficier och Benådningar, uppföras,
till åtnjutande under sin lifstid af en årlig gratification
af 2000 R:dr B:co, samt att till K. M:t underd.
anhållan jemväl härom frambäres.
Reservation:
Emot Utskottets tillstyrkande af en årlig Gratification
åt Bruksidkaren Owen, har Ilr Prosten Östberg
reserverat sig, under yttrande att, då man öfverlemnat
till K. M:t att bevilja Owen anstånd med återbetalningen
af dess skuld till ManufacturDiscont-Fondcn,
tillbörligt afseende redan derigenom blifvit lemnadt åt
hans verksamhet och förtjenster och att det till nästsaramankommande
R. St:r borde öfverlemnas att vidtaga
beslut, huruvida den belägenhet hvari handå kan
sig befinga, förtjena!- att af R. St:r serskilt behjertas.
Beta nka nden, Nto 218. 441
N:o 218.
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets, under N:o ior, den 8 sistl.
gen af 5 st. Kronan tillhörige Krigsskepp
och redogörelse för derföre influtne me
-
förenämnde Betänkande blifvit till Utskottet återremitterad
t, i förening nied de talrika anmärkningar dervid
framställts, dels såsom anledningar till återremiss,
dels ock, inom sistnämnde RiksStånd, till upplysning
om hvad Ståndet åsyftat genom denna, utan föregången
discussion beslutade, åtgärd.
Vid genomgående af dessa återremiss-liandlingar
har Utskottet funnit det vara yrkadt af en Ledamot
inom Ridd. o. A., att till besvarande måtte upptagas
hvarje dess anmärkning; emedan det vore på sådant
sätt, enligt grundlagarne, som den enskildte StåndsLedamotens
röst kunde och fick väcka andra Stånds
uppmärksamhet, och således i sin mohn bidroge till
rättelse uti de ofullständiga eller vrängda Betänkanden
Ståndens Plena stundom af vederbörande Utskott fingo
emottaga. —
Med anledning häraf hade Utskottet visserligen
desto heldre önskat, att kunna serskildt upptaga hvarje
StåndsLedamots afgifne yttrande, sora Utskottet är
April afgifne Betänkande, angrde försäljnin
-
del.
(l-A.)
R. o. A. samt Präste- och Bonde-Stånden liar
a9
Stats-Ut skot tets
förvissadt, att sådant, för framtiden, skulle, åtminstone
i någon mohn, afhålla från andragande af Ogrundade
eller förhastade anmärkningar vid bedömmande af Utskottens
arbeten; Men då en sådan skyldighet ingalunda
i Grundlagarne är Utskotten ålagd, angelägnare
göromål Upptaga StatsUtskottets tid och de ifrågavarande
atimärkningarne till stor del skiljas ifrån hvarandra
endast uti form och ordalag, har Utskottet ansett
sig ej allenast kunna, Utan ock, till undvikande
af en tröttande vidlyftighet, böra inskränka sig till
ett luifvudsakeligt besvarande af samma anmärkningar,
hvilka Utskottet, till följd häraf, noggrannt med
hvarandra jemfört och i möjeligaste måtto sökt till ett
helt ordna.
Utskottet vill nu i första rummet till pröfning
upptaga och ined synnerlig uppmärksamhet följa de
anmärkningar, som afse Utskottets beräkningar af Statens
från Skeppshandeln och dess återgång härledde
förluster, eller förment underlåten noggranhet i detta
hänseende.
Till anmärkningar af denna dass höra förnämligast
följande:
1:0 Att Utskottet skall bortblandat förlusterne å
sednare handeln, genom sammanförande, uti den uppställde
räkningen, af förra och sednare handeln under
ett gemensamt resultat;
2:0 Att det bordt observeras, om beräkningen af
Skeppens och effecternes värde upptagit allt hvad de
verkeligen kostade Staten i Constructions-Statens och
Warf-Statens aflöning, Båtsmansliållet, allm. byggna
-
Betänkanden, N:o 218. 44^
»lornes och doekornes underhåll, ekeskogens rätta värde
på KronoSkalte-jorden, Kronoskjtitskostnaderne för effecters
transporterande in. m ; huru man vid handeln
»ned det ena ”Judehuset” undantagit Örlogsskeppets
Undra batterie efter eli värde af 25,000 R:dr, men ge»tast
försåld! detsamma, jemte 3oo Centner Krut, till
ett annat ”Judiskt Handelshus” för lika pris, hvarigenom
Krutets värde eller 7,800 R:dr för Staten förlorats,
och att man, vid förslagets uppgörande till pri-*
sets bestämmande, upptagit klargörningskostnaden till
blott 1,370 Pitdr för de 2Sne Skeppen, då den likväl
sedermera- visat sig Uppgå till 1,600 Hide Btco, oberäknadt
utbetalningen af 23,000 Ridr för jern-ankartåg
från England.
3io Alt Utskottet för godt antagit del förhållande,
sorn visat sig i Stats Conto i reis afgifne redogörelse, ehuru
detsamma icke öfverensstärode, hvarken med den
till 1827 års StatsRevision öfveriemnade i K. RänteKammaren
Upprättade räkning, eller med de värderingsinstrument,
sorn finnas åberopade i Utskottets Betänkande
pag. 57—61; att enligt K. Räntekammarens räkning
hade influtit för de försålde Fartygen 258,937 Rtdr
24 sk. Hamb. B:co Utgörande efter Cours 684,531 R:dr
»2 sk.; hvaremot StatsGuntorets redogörelse Uppgaf denna
summa till 677,111 Rtdr 3 sk. 3 rtst., hvilken skillnad
skulle uppkommit genom en vinst på vexelförsäljning,
som ej borde kunna äga runi sedan medlen blifvit i
Räntekammaren insatte och redoviste; alt enligt värdel
ingni ne upptogos Skeppet Tapperheten och Fregatten
af Chapman med fulla utredningar, inbegripne de in*
444 Stats-Utskottets
ventariepersedlar, som fordras för en Expedition utöfver
Nordsjön, till R:dr B:eo 488,664. i sk. 2 r:st., da
deremot StatsContorets redogörelse, åberopad pag. 92,
upptoge värdet till 47?o437 Rtdr 24 sk. eller 16,226 R.
2Ö sk. 2 r. mindre; att om man jemförde RänteKammarens
uppgift af Köpeskillingen 664,531 R:dr 12 sk.
med det åsätta Fartygens värde, 488,664 R- 1 sk. 2 r.,
uppkomme ett öfverskott af 170,867 R. 10 sk. 10 r.;
men att Utskottet uppgifvit vinsten utöfver värdet till
204,673 R. 27 sk. 3 r., hvilka omständigheter, ehuru
af underordnad vigt, borde upplysas och förklaras.
4:o Att Utskottet uti calculen öfver de från första
handeln influtne medel ifrån bruttoinkomsten af 677,111
R. icke alfort utrustningskostnaden, som sidan 69 vore
upptagen till 20,750 R:dr; hvarigenom nettobehållningen
på handeln blef 656,361 R:dr.
5:o Att undersökas bordt, huruvida ej de dryga
anslagen å behållna Köpesumman, hvilka uppräknas i
Utskottets Betänkande pag. 69, tillika på ett eller annat
sätt utgått af årsanslagen under io:de HufvudTiteln.
6:0 Att det ej bordt undfalla Utskottets uppmärksamhet,
huruledes, då öfverskottet å försäljningssumman
mot värdet af ett äldre Skepp och en Fregatt
upptoges till 204,673: 27. 3., skulle, efter samma beräkning,
öfverskottet vid försäljningen af ett nytt skepp
och 2:ne Fregatter endast hafva utgjort 109,967: 34. 3.
7:0 Att från ingen synpunct det kunde försvaras,
att Utskottet, vid uppgifvandet af den till Hrr Michaelsson
& Benedicks lemnade oerhörda ersättning af
494,88i R:dr, icke ingått i den ringaste uppgift rö
-
Betänkanden, N:o 218. 44^
rande detaille-förliållanderne deraf; att Utskottet icke
borde föreställa sig, alt de skattskyldige behandlade en
half, genom Styrelse-åtgärd förstörd. Million, med
samma likgiltighet som Utskottet,• att Utskottet måtte
göra afseende å Folkets lindrige anspråk, att åtminstone
få veta hvarpå ersättningsbeloppet sig grundar,
och mera dylikt.
8:0 Att Utskottet fran förlusten å Skeppshandeln
afräknat 93,118 R:dr, såsom utgörande ersättning af
Flottan för Effecter hörande till de 3:ne Skeppen.
9:0 Att det vore alldeles grundfalskt att Flottan
blifvit godtgjord för Skeppet Tapperheten och Fregatten
af Chapman med endast 472,437 R:dr eller deras
värderingspris, då likväl för nybyggandet af a:ne sådane
skepp skulle, enligt kostnadsförslaget, om det
antoges för tillförlitligt uppgjordt, erfordras 610,000
R:dr B:co; efter hvilken åsigt en Ledamot funnit, att
som ren penningevinst å den första handeln ej kunde
antagas mer än 67,000 R:dr; en annan Ledamot uppgjort
återstoden å den första Köpeskillingens nettobehållning
till endast 46,36i R:dr med tillägg: ”att
”härmed den minsta förlusten å sednare handeln af
”5i6,20oR:dr möjligen skulle kunna betäckas; men att
”häraf åter uppkomme en ren synbar Statsförlust af
”469,839 R:dr i stället för den förlust, Utskottet utfört
"med endast den summa af 211,5iS R:dr, hvilken blif"vit
af mindre Creditivet lyftad, och f ör hvilken sumJ’ma
Utskottet tillstyrkt af skrif ning" en tredje Ledamot
åter yttrat, J’alt då UtskolSet korinne till den slutsålts,
"att förlusten af den återgångne Skeppshandeln uppgår
446 Stats-Utskottets
'‘till endast 211,5i5 R.dr 2 sk.j Utskottet vunne denna
”nedsättning genom afräkning af den vinst å de först
”försålde skeppen Tapperheten och af Chapman, sorn
”utöfver deras värdering influtit, roed 204,673. R;dr 27
”sk, 3 rist., utan att Utskottet besinnat, att detta öf-.
”verskott till det minsta fordrades, för att, jemte vär-.
”deringssumman, uti de försålde skeppens ställe, åter
”förskaffa Staten 2:ne uti dess försvarsstyrka beräknade
"skepp; att när nu detta öfverskott, hvarigenom de
"nya skeppen skulle åstadkommas, blifvit genom den
”sednare skeppshandelns återgång, utan ali nytta, för
”för Riket förstördt, vore det klart att Svenska Folket,
”nödvändigt måste, oheräknadt förlusten af ofvannämn"de
2H,5i5 R:dr, komma att belastas med en ökad
"skatt af 204,673 R;dr 27 sk. 3 r,, innan Flottan kun-,
”de återkomma till den styrka i skepp, som den före
”handeln egde, då nemligen endast första skeppshandeln
tages i betragtande” men att "”om förhållandet
"uppställdes på ett måhända enfaldigare j dock icke
"desto mindre tydligt sätt, så funné man, att försälj-,
"ningssumman för de först försålde 2.'ne skeppen Tap--  "perheten och af Chapman inbringat 677,11 (t 3,3,
"och för de 3,;ne sednare , , , , , 922,562:24. -
1 >699,673: 27- 3,
"att vid den sednare skeppshandelns
”återgång återgäldades Köpeskillingen
”efter dåvarande Cours
med 918,812:24, ■*
"och ersättningsbeloppet
Transport 918,812:24. - 1,599,670:27.3.
Betänkande n, N:o 218. 447
Transport g 18,812: 24. - 1,599,673: 27. 3.
»Hill köparen jemte öfrige
”kostnader med tillhopa 5i6,2oi: 5. -
' jtJ. ),)jO 1 j. 30. “
”hvarigenom således återstode . . . 164,65g: 46. 3.
”såsom ersättning till Staten i och för 2:ne ur Örlogs”flottan
försålde i fullt brukbart skick varande Krigs”skepp,
med allt tillbehör och utredning af alla slag;’»
samt en fjerde Ledamot åter förklarat, det icke kunna
anses för någon vinst, att 2:ne skepp blifvit betalte
med 204,673 R:dr 27 sk. 3 r. mera än hvartill de blifvit
värderade, ”emedan vinsten tillhörde StatsGassan
J’och värderingen borde blifva på deras ansvar, som
”icke bättre förrättat densamma,”
10:0 Alt om Calculen riktigt uppgjordes syntes de
summor som borde StatsVerket godtgöras bestå i följande
poster, nemligen:
hela förlusten genom de 3:ne Fartygens
återgång 416,357: 21. g.
återstående Köpeskilling för Tapperheten
9000 R:dr Ilamb. B:co enligt cours 24,000. — -
Dito för Fregatten af Chapman £ St.
jooo 1 [,583: 16. 3.
Summa 45i,g3o:38. -
n:o Att en afskrifning af de å mindre Creditivet
lyftade 21 1,515 R:dr, vore ett sä besynnerligt projekt
alt det icke kunde af någon förnuftig menniska gillas
och godkännas; alt det innebure en decharge, som
gjorde hela den handläggning öfverflödig, som Utskottet
nedan öfverlemnat till GonslitutionsUtskottet; att
448 Stats-Utskottets
del varit mera förenligt med rättvisa emot den skattdragande
allmänheten att denria summa af kortats på de
blifvande anslagen till
afskrifvas, och derigenom blifva i sjelfva verket en
sjelftagen tillökning på io;de BufvudTiteln, hvilket 3o.
§. PuksdagsQrdningen uti tydeliga ordalag förebyggde.
Hvad beträffar den uti första puncten gjorda anmärkning,
att förlusten å sednare handeln skulle blifvit
äf Utskottet bortblandad, genom sammanförande
af förra och sednare handeln under ett gemensamt
resultat, så enär hvar och en, sorn å den af Utskottet
uppställde räkning, intagen pag. 9,1—g4 i det afgifne
Betänkandet, vill fästa någon uppmärksamhet, måste
tinna att resultaten af dessa båda Ilan del st ra nsac tioner
redan äro bestämdt och tydligt till siffran åtskiljda,
nödgas Utskottet lemna denna anmärkning, såsom ogrundad,
utan vidare afseende.
Med anledning af den i andi a puncten framställda
vidsträckta, och snart sagdt obegränsade fordran, att
af Utskottet måtte utrönas, i hvad mohn Con&tructtsoch
Varfs-Staternes aflöning, Båtsmanshålkt, Allm.
Byggnadernas och Dockornes underhåll, Ekeskogens
rälta värde på Krono.Skatte-jorden, Kronoskjuls-kostnaderne
för effecters transporterande, tn. m. ingått i
beräkningen af skeppens och elfecternes värde, hvilket
allt påkallar vidlyftigare undersökningar samt mångfaldiga
närmare upplysningar, än som ligga inom Utskottets
befattning, eller möjligheten af dess tillgörau
-
Betänkanden, N:o 218. 449
de, får Utskottet endast erindra, att samma värderingar
blifvit upprättade af vederbörande Flottans Embetsoch
Tjenstemän, hvilka, livar i sin detaille, måste äga
rikare sakkännedom härutinnan, än man af Utskottet
kan förvänta, och som, i händelse af någon dervid
begången uraktlåtenhet, väl stå i Tjenstemanna-ansvar
derför, men icke af Utskottet för sådant deras fel
kunna till åtal anmälas. — Då enligt det med Handelshuset
Michaelsson & Benedicks om Skeppet Tapperlicten
afslutade Contract, den 18 Martii 1825, värdet af
ej mindre batteriets Canoner, än dertill hörande kulor,
Artillerie-Attiraille och erforderligt Krut, blifvit upptagne
till den summa af 25,ooo R:dr, för hvilken batteriet
i detta skick sedermera till Handelshuset Philip
blifvit försåldt, hvarom ock pag. 36 i Rev.-Berättelsen
lemnar upplysning, finnér Utskottet, att de 7800 R:dr
hvartill Krutet serskilt, vid sednare försäljningen, upptagits,
ej kunna betraktas såsom för Staten förlorade.
— Utskottet får äfven fästa uppmärksamheten derå, att
värderings-instrumenter (pag. 58—60) utom klargörningskostnadcn
1,370 R:dr, upptaga på samma ställe
utrednings- och upptacklings-kostnaderne till ej mindre
an 33,io5 R:drB:eo, vid hvilket förhållande förstnämnde
uppgift visserligen icke kan anses motsagd deraf,
att uti K. M:ts Nådiga skrifvelse till Dess och Rikets
StatsContor, den i4 Junii 1820, (pag. 67) upptages en
summa af sainmanlagdt 16,000 R:dr för desse 2:ne
Fartygs utrednings-j upptacklings- och klargorningskostnader;
och hvad åter angår de 26,000 R:dr hvilka,
iönnodcligeu till följd af ett hastigare påseende af de
45o, Stats-Utskottets
uti berörde Nådiga skrifvelse intagne förslager, blifvit
anmärkte, såsom använde till anskaffande af jern-ankartåg
från England, får Utskottet endast hänvisa till
slutet af samma Nådiga skrifvelse, eller näst efterf61-.
jande png. 69f hvaraf upplyses, att K, M:t icke funnit
för godt att förslagen i denna del godkänna.
Den uti 3:dje Puncten upptagne anmärkning, framställd
af en Ledamot inom R. o. A., Grefve Horn,
Claes, innebär väl förklarandet, att de deruti antydde
förhållanden voro af underordnad vigt, men synes dock
Utskottet i desto högre grad förtjent af uppmärksamhet
och ett noggrant utredande, som densamma, bland
de inånga mot Betänkandet gjorde anmärkningar, utmärker
sig, till visse delar, genom sanning i omdömet
och. i det hela genom lugn i framställningen.
Hvad sålunda först angår den uti berörde aumärkningspunct
omnämnde skillnad emellan det försäljningsfeeiopp,
R:dr 677,111: 3,. 3- för Skeppet Tapperheten
och Fregatten af Chapman, sorn StatsContoirets
Redogörelse omförmäler och den af K. RänteKammaren
till R. St:rs Revisorer år 1827 uppgifnc
summa R;df 664,53i: 12, -=- eller R;dr 12579: 3g. 3.
mindre än förstnämnde belopp, får Utskottet, med
lemnad upplysning, att KöpeskilUngsbeloppen ej annorlunda
än i vexlar varit uti K. RänteKammaren deponerade,
tillkännagifva att samma skillnad härleder
sig dels från det högre belopp R:dr Hamb, B:co 84,604
8 sk. hvartill de 19,000 £ Sterb för Fregatten af
Chapman blifvit successivt i September månad bortuegotierade
emot hvad K. RänteKammarens Räkning
Betänkan Jen, N:o aiS. 451
under d, ii nästloYu(gangne Junii calculationsvis upptager
med 81,937: 24., hvilket ofveiskjutande belopp
It;dr Hamb, B:co 2,666: 32. a 128 sk,
utgör Sv. B;co 6,833: 16. —
dels ock från den högre cours, hvartill
samtelige vexlarne här blifvit realiserade,
än som K, RänteKa,mmaren dem primitivt
calculerat, hvilken cours-difference uppgår
lili , , , , • , , , , , . . 5,746:23. 3,
12,579:39. 3.
Beträffande dernäst den uti samma punct anmärkte
skillnad af R:dr 16,225; 25. 2., emellan den
summa R:dr 488,664: I. 2. hvartill Skeppet Tapperheten
och Fregatten af Chapman* fullt utredde, med alla
inventarier, blifvit upptagne uti de upprättade värderings-instrumenteu,
jemförde med den af GommendeurCapitainen
Trygger afgifne serskildte ProMemoria (pag.
57—6i i det afgifne Betänkandet) och den ersättning
R;dr 472,487: 24, hvilken uti General-Räkningen (pag,
92) utföres såsom Flottan lemnad, så enär vid granskning
af värderiogs-inslrumenten det finnes att uti det
totala värde R:dr 488,096 som der blifvit berörde 2:ne
fartyg åsatt, varit inbegripet krut till välde af 18,960
R;dr, mendet befinnes, alt vid utrustningen från flottans
förråder till desse fartyg icke aflemnats krut till
större qvantitet, än för R;dr 33ou 24., har ock i förhållande
härtill flottans ersättningsbelopp för krutet
minskats medRtdr 10,658:24. hvaremot återstående skillnaden
5,568 R:dr 1 sk, 2 r, eller upplupne värdet för de
j den åberopade serskildte Promemoria uppförde inven
-
452 Stats-U tskottets
tariepersedlar för expedition utöfver Nordsjön rätteligen
hade bordt flottan till godo beräknas; dervid likväl
Utskottet anser sig böra nämna att värdet af desse
persedlar för Fregatten af Chapman utgör icke R:dr
2,049: 37. 4., hvilken summa genom misstag kommit
att i förra Betänkandet qvarstå, utan R:dr i,9^4: 2- 9*
som sålunda minskar Flottans ersättnings-anspråk i
denna del från R:dr 5568: 1. 2. till R:dr 5,472: i4- 7.
Äfvensom Utskottet i fråga om berörde persedtar
får upplysa att sedan Befälhafvande Amiralen i Carlscrona
uti skrifvelse af den 24 Mars i8?.5 sig förfrågat,
huru förhållas borde då Skeppet Tapperheten
skulle aflemnas, i anseende till de olika qvantiteter
som Inventarii- och Utrednings-Reglementer föreskrefvo
för resor på närmare och aflägsnare farvatten,
oaktadt lika tid, har Grefve Claes Cronstedt, i egenskap
af Konungens tjenstgörande GeneralAdjutant för
Flottan, uti skrifvelse af den 3i i samma månad, af
hvilken Utskottet, efter derom gjord anhållan, undfått
afskrift, till svar meddelat: ”att då enligt K. Brefvet
af den 22 Mars *), skeppet vore tillämnadt att göra
en Ilandcls-Expedition till Ostindien, och det enligt
samma K. Bref borde vara försedt med aliade inventariepersedlar
som Reglementen för hvarje uppbörd bestämma
(med undantag af undra Batteriets Canoner och
dertill hörande Artillerie-A tti ra i lie, samt 3:ne månaders
*) Innefattar underrättelse om försäljningen oell de uti
Contractet af d. 18 Mars uppgjorde vilkor. (Jcmf. pag.
55, 62 8c 65 i förra Bet.)
Betänka uden, N:o 218. 453
utredning af alla slag, sä torde Befälhafvande Amiralen
till följe häraf finna, att Linieskeppet Tapperheten
”borde förses med inventarier och 3:ne månaders utredning
enligt Reglementen för resor på aflägsnare
farvatten.”
Hvad nu vidkommer den uti 3:dje rummet anmärkte
skillnad emellan det öfverskott af 175,867: 10.
10. sorn enligt den af K. RänteKamrnaren uppgifne
Köpeskilling 664,531 R:dr 12 sk., skulle uppstå, och
det af Utskottet beräknade öfverskott 204,673 R:dr 27
sk. 3 r., så emedan köpeskillingen, vid vexlarnes realiserande,
enligt hvad förut är vordet ådagalagdt, verkeligen
uppstigit till R:dr 677,111: 3. 3. eller R:dr
12,579: 3g. 3. högre än det primitiva belopp K. Ränte
Kammaren
calculationsvis uppgifvit, följer ock att det
med hänseende till förstnämnde Köpeskilling uppgjorde
öfverskott af 175,867: 10. 10. måste ökas med desse
12,57g: 3g. 3. då öfverskottet blifver 188,447: 2. 1.
Att åter Utskottet i stället för sistberörde summa
erhållit ett öfverskott af R:dr 204,673: 27. 3. härleder
sig derifrån att uti den redogörelse de committerade
afgifvit, som egt granskningen af Räkenskaperne sig
anförtrodd och hvilken redogörelse Utskottet vid uppgörandet]
af Handelns resultat följt, har icke varit
upptaget värdet af förenämnde för längre resor bestådde
inventarii-persedlar, eller värdet af det Krut som
utöfver flottans förråder, vid utrustningen lemnats,
hvarom upplysning nu mera vunnits af K. KrigsCollegii
persedelböeker, der samma krut till centnertal
igenfinnes utan upptaget försäljningspris:
454 Stats-U tskottets
Af hvilka nu utredde förhållanden den följd verkeligen
uppstår att öfverskottet å förra handeln minskas
från det af Utskottet förut beräknade öfverskott
. v k » i i , . » > . v 204,678; 27, 3,
med dels värdet af de å 3:dje stället Se
gel
från flottan, utan godtgörelse aflemnade
persedlar ........ 5,472: 14. 7-
dels ock det, Utan åsatt värde,
från Kronans andre förråder
lemnade Krut .... 10,658: 24-— ,30. g}} fj
tilt endast . ...
it)Ö,447: 2. 1.
hvilken sistnämnde stimma alltså blifver lätta öfverskottsbeloppet
å första handeln, då densamma särskildt
i betragtande tages.
Till upplysning om det i 4;6e puncten anmärkte
förhållande, att Utskottet tili ealcillen öfver de genom
Törsta handeln influtne medel från Brutto-inkomsten
677,111 R:dr icke alfort den Ut rustningskostnad som
sid. 69 vore upptagen till 20,750 R:dr, må tjena, att
å det ställe i Utskottets Betänkande (pag. 92) der den
för Skeppet Tapperheten och Fregatten af Chapman
influtne Köpeskilling finnes upptagen, har ock Utskottet,
å näst efterföljande rad, afdragit hela det flottan
för desse skepp godlgjorde belopp efter de under pag,
58 & 60 intagne värderingar, hvilka ganska tydligt
innefatta utrustnings- och klargörningskostnad för skeppet
Tappperheten med ...... 2i,o58.
-
samt för Fregatten af Chapman med . 13,409.
å4>477
betänkande!), N:o 118. 45^
Transport 34,477*
Sorn efter afdrag af det deruti inbegripne
krutets värde, hvilket ej tillhörde flottans
Iräkenskaper . ...... . . ■. 13,960.—.—
gör . 1 » . . 20,517,
eller med en skillnad af blott . . \ 233.— —
det sid. 69 provisionelt anordnade Utbetalningsbeloppet
. . ...... . ö.o,ySo. ——•
Med afseende a innehållet af 5:le änmärkningspuncten
får Utskottet endast tillkännagifva att sorn ej
mindre de vanliga årsanslagen till flottan än ock den
för de 2:n0 först försålde Fartygen influtne Köpeskillingen
blifvit uti en och samma Hufvudbok upptagne
och redovisade, har någon så beskaffad dubbel påföring,
sorn i denna anmärkningspunct förutsattes, icke
kunnat äga rUm.
t)en Uti 6:te puncten anmärkte omständighet, att
då öfverskottet å förra handeln uppgått till 204,673:
27. 3. skulle detsamma å sednare handeln endast hafva
utgjort 109,967: 34- 3., vittnar Väl örn den förra
handelns större förmonlighet, men är icke af sådan
beskaffenhet, att densamma kunnat fran Utskottets
sida leda till någon serskildt åtgärd.
I 7tde puneten ar, såsom en Synnerlig underlåtenhet
å Utskottets sida, anmärkt, att Utskottet icke ingått
i uppgift rörande detaille-förhållanderne af den
Michaelsson & Benedicks lemnade ersättning af4g4,88r
R:dr. •— Då med detaille-förhållanderne ej lär kunna
förstås något annat än en specification å alla de af
Hrr Michaelson & Benedicks, vid handelns återgång,
^56 Stats-U tskottets
fordrade ersättningar, emedan detta vore enda sättet
att tillfredsställande kunna upplysa hvarpå ersättningsbeloppet
sig grundar, får Utskottet, till förklarande
af den förmenta uraktlåtenheten anmäla, att Utskottet
funnit afgifvandet af en dylik Specification både
föga verkställbar och utan gagn för folket. — Föga
verkställbart — enär ifrågavarande fordringsposter äro
grundade på ej mindre än Sexhundrade Åttatio serskilde
räkningar, till utskrifning och tryckning af hvilka,
äfven med ökadt skrifvarebiträde, skulle åtminstone
åtgått en tid af flere månader, om det ens under
Riksdagen låtit sig göra. För folket utan gagn — ty
antog man att desse ersättningar redan, genom gode
männens utlåtande, voro, i laglig ordning, och sålunda
med behörigt iakttagande af Statens rätt, till hufvudheloppet
bestämde, blef det alltid för de skattdragande
likgiltigt att känna beskaffenheten af hvarje serskild
post, som i detta ersättningsbelopp innefattades, och
förklarades åter nämnde bemedlings åtgärd stridande
emot de i Rikets allmänna lag gifne föreskrifter, tillhörde
det den Rätt, under hvilkens pröfning målet i
sådan händelse bordt hänskjutas, att bestämma huruvida
eller i hvad ordning Staten vore berättigad till
godtgörelse för hela detta belopp eller någre serskilte
derunder inbegripne poster, utan att någon af R. St:r
på förhand företagen granskning af samma räkningar
dervid fick eller kunde på det blifvande beslutet inverka.
Under desse åsigter, och som meddelandet af de,
i Folkets namn, äskade specifique uppgifterne sålunda
endast
Betänkanden, N:o 2(8. 45Jr
endast skulle förorsaka tidsutdrägt och för Folket tikade
kostnader, har Utskottet ansett undvikandet af en
sådan vidlyftighet mer öfverensstämmande med Folkets
bästa oell dess verkeliga. önskailj än bifallandet af de
fordringar, antnärkaren i förrberörde målto framställt.
Skulle emellertid någre af de enskilde Stånds-Represehtanteme
önska och anse det för sig tillfyllestgörande,
att af omförmälte räkningar erhålla den öfversigt
söm kati vinnas genom ersättningsposlemas samtnanfättande
tinder någre Visse htifvudrubriker, får
Utskottet hänvisa till deli fördelning af Utrustningskostnaderne,
som härhös bifogas; (Bil. Litt. A.) Hvarvid
Utskottet tillika vill nämna, att sedan omkostnaderna,
vid deri generela granskning, soln (sid. 82) i Utskottets
atgifne Betänkande omförmäles, blifvit, på
sådant sätt, fördelade Och räkningarne derefter öfverlemnats
till speciel granskning af StatsComnlissarien
Westerstrand, Kamereraren Tavort och Comirtissarien
Wallin, enligt hvad sidan 84 omförmäles, blefvo de
Vid sednare tillfället förekörrtne erinringar uppställde
i följande hitfvudmomenter nemi.:
1:0 Åtskilliga anmärkte missräkningar jemte Uppburen
Ristorno tillsammans R:dr i9,435: 33 sk. 7 r.
2!o Frågan huruvida åtskillige i Och för Fartygens
Utrustning Upphandlade persedlar, hvilka vid
handelns återgång ej vörö till Carlskrona ankomne ,
utan å andra ställen upplagde, borde af K. Mil oeh
Kronan, emot den yrkade betalningen, öfvertagas, eller
ur räkningen; helt och hållet eller till vissa de3
B. 3o
458 Ståts-Utskottets
utgå, hvilken fråga innefattade poster utgörande R:dr
36,463: 17. 3. och
3:o Anmärkningar af den beskaffenhet att afgöras
bol de', huruvida de ifrågasatte Posterne till ersättnings
utgående af K. M:t och Kronan, enligt Contraclet,
rätteligen kunde hänföras, derunder upptagits
a) utbetalningar till Herr Rudyerd 1000 £, och till
Herr Cheyne 760 £ Sterling eller tillsts 1,760 £
ä 11 R:dr 18 sk. . . R:dr 20,020. — -
b) en del af de till Herr
Grefve von Rosen utbe
talte
medel 24,4^4: 33. -
e) arfvoden lill åtslullige
personer 4)°3?- 4^ 8.
tl) anmärkt' nedsättning i
Capit. D11 Rees’s arfvode 644- — ~
<■) uppgifven brist i varor
hos Handlanden Gyllensköld
1,217:32. -
f) Provision å Assurance . 5,502: 18. -
g) Provision å Ristorno af
Assurancer 5,562: 18. -
h) Vexel-omkostnader . . . 9,896: 4• 4-
i) ränta å köpeskillings af
betalningen
....... . 4,689: 18. -?fi:,ny
eller sammanlagdt det belopp afr o R:dr 132,008: 27. io.
hvartill sid. 84 i det afgifne Betänkandet, de stridige
posterne upptagas; hvarförutan de äskade spiecificationerne
finnas uti Utskottet att tillgå, för dem af de
Det än kander), N.‘o 218. 4*0
enskildte Stånds-Representanterne, lijvilka ktttina, för
siri del, nnska att derom taga närmare kännedom.
I anledning af den i 8hle Pitneten gjorde amliäi kning
derom, att Utskottet flan förlusten ä Skeppshandeln
afräknat g3,1 13 R:dr såsom ersättning af Flottan
för effecter hörande till de 3iue skeppen, får Utskottet
åberopa innehållet af K. M:ts Nåd. Skrifvelser till Dess
och Rikets StatsContor af d. 1 Junii 1825, d. 20 April
1827 och d. 27 Febi-; sisth år, införde under pag. 8r,
89 och gn uti det afgifne Betänkandet, hvaraf synes,
alt sedan K. M:t i Wäder bifallit att Linieskeppet Försigtigheten
saint Fregatterne Gamilla och Euridice hugo
vid K. Mits Flotta i Carlsk i ona Ater emottaga*
efter det inventering, besigtning och värdering, tilt
utrönande af gjorde förbättringar och anskaffade inventarier
m. m. å desamma forst blifvit anställd, och
derigenom med säkerhet utrönts uti hvilket högre värde
de till Flottan återställdes, emot det, då desamma
derifrån till Handelshuset Michaelsson & Benedicks aflefvererades,
har K. Mit, vid jemförelse af de upprättade
värderingarne, förständigat förvaltningen af Sjöärenderne,
att successive till SlatsContoiret inbetala
beloppet häraf, med g3,n3 R:dr 8 sk. 8 rist. Vid
sådant förhållande, och då af handlingarne inhemtas ,
ej mindre, att, enligt de från befälhafvande Amiralen
i Carlskrona insände inventerings- och besigtnings-instruraenler,
hvilka vid den speciela granskningen varit
företedde och jemväl i StatsUtskottet äro att tillgå,
men, i anseende till deras vidlyftighet, här ej kunna
intagas, de, till följd af K. Mils ofvanberörde Wådiga
460 Stats-U [sköttens
befallning till förrådet i Carlskrona irilefvercrade effecter,
Proviant samt sjukliuspersedlar, uppgått till
79,189 R:dr 24 sk. 10 r:st., än ock, att de i Helsingör
aflefvererade och för Kronans räkning emottagne varor
uppskattats till i3,g23R:dr 3l sk. 10 r., eller sammanlagdt
förenämnde nu ifrågavarande Summa af R:co R:dr
g3,ii3: 8. 8. anser Utskottet samma belopp rätteligen
vara afdraget från den af sednare handelns återgång
liärflutne Statsförlust.
Enär den uti g:de Puncten uppställde satts, att,
vid försäljning af ett äldre och mindre brukbart Fartyg,
vinsten bör beräknas icke till hvad Köpeskillingen
öfverstiger Fartygets vid försäljningen ägande värde,
utan endast till det belopp, hvarmed densamma
öfverskjuter jemväl kostnaden lill nybyggande af ett
dylikt Farjyg efter förbättrad Construction, innebär
en efter Utskottets tanka uppenbar origtighet, kan
Utskottet icke gilla de beräkningar, hvilka elter denna
princip blifvit uppgjorde, utan förblifver Utskottet i
denna del vid sin redan yttrade öfvertygelse, att såsom
vinst å förra handeln måste betraktas allt hvad
Köpeskilliugarne förde försålde skeppen öfverstigit det
dem åsatte välde uti de af Vederbörande Flottans
Embetsman upprättade värderings-instrurnenter, till
förringande af hvilkas trovärdighet någon bevisning
liittils ej blifvit i laglig ordning förebragt. Men ehuru,
vid sådant förhållande, någon ytterligare pröfning
af de på grund af förenämnde princip i denna Punct
uppgjorde calculer kunde vara öfverflödig, vill likväl
Utskottet, på det ej heller någon mindre uppmärksam
Betänkanden, N:o 218. 461
glänskare måtte, af framställningssättet i desamma,
förvillas i sitt omdöme öfver Utskottets beräkningar af
förlusten i det liela, desto hellre ingå i en närmare
undersökning af berörde calculer, som en af de enskilde
Stånds-Representanterne trott sig äga anledning
emot Utskottet anmärka, '”att clct frangatt sin bestämmelse
af Folkets sakförvaltare ^ för alt öfvergå till ett
temmeligen åskådligt öfver sky lande af Styr else-åtgärder
nes genom sjelfva sijfer-uppställningen ej tvetydiga
Re sidi ater
Vid denna undersökning förekommer genast, att
öfverskotfet å förra handeln, ehuru uppgjord efter
samma princip, likväl upptages å ena stället till 67,000
R:dr och å det andra till allenast 46,361 ll:dr. Afdrages
sistnämnde summa från det belopp 5i6,20t R:dr
i5 sk. 1 rist., som i den af Utskottet uppgjorde Räknings
Debet (pag. g3) upptages för skeppens afrustning,
Vexel-omkostnader,'Compromiss-kostnader och Coursdifife
renee, uppstår visserligen en Statsförlust af 469,840:
i5: 1. eller ungefärligen den af anmäjkaren uppgifne
summa 469,839 R:dr, men ieke i stället för den sum->
ma af 211 flS R:drsom blifvit af Utskottet anmärkt
såsom å lilla Creditivet lyftad, tilan i stället för den
summa af jj.l6f5~] R.dr 21 sk. g r.-st.j hvilken Utskottet
å samma sida uppgifvit utgöra förlusten genom
de Irenne Fartygens återgång, och skillnaden åter uti
desse beräkningar å förlusten igenfinnes lätteligen deruti,
att anmärkaren underlåtit afdraga ej mindre hvad
deli till StalsCassan influtne Köpeskilling 922,56?. R:dr
24 st., genom Coursiörändring öfver skjutit dcu vid
46? S t a t s - U t skottets
handelns återgång af Slaten återställde Köpeskilling
018,812 R:dr 24 sk., Iivilket öfverskott af 3,760 R:dr
ovilkorligen måste såsom behållning för Staten anses,
än oek <je 96,1 i3 Rtdr 8 sk. 8 r., livi I k a uti näst förestående
Punct utförligare äro upptagne såsom det högre
värde, uti persedlar m. m., uti hvilket Skeppen till
Flottan återställdes, samt de i räkningens Credit för
inRutne auctionsmedel m. m. uppgifne mindre summor
af 2,980 R;dr 3a sk, 8 l-., hvilka på behörige verificationer
sig grunda, eller samiuanlagdt 99,843: 4>- 4-> som
Utskottet under sådane förhållanden trott ej rätteligen
kunna annorlunda betraktas, än såsom minskning å
förlusten i det hela. —- De 204,673:27. 3. hvarmed en
amian Ledamot förklarat Folket skola belastas innan
Flottan kunde återkomma till den styrka i Skepp, som
ilen före handeln agde, äro af Utskottet, enligt verkeliga
förhållandet, upptagne, såspm använde att till en
del betacka den genom sednare handeln uppkomne
förlust. Del är kialt att 0111 blott den sednare handeln
ägt rum hade denna simuna i alla fall mäst falla
de skattdragande t/i 11 last, men genom det å förra
handeln uppkomne öfverskott kunde likväl för ögonblicket,
utan användande af andra Statens medel, godtgöra
denna del af förlusten, och örn än densamma
tui måste af Folket ersättas, beredes likväl derigenom
möjligheten att gifva åt Flottan 2tne nya Fartyg af
bii bättrad Construction, i stället för 2:ne äldre och
mindre brukbara, hvilket ej kunnat äga rum,’ oin ej
förenämnde öfverskott å förra handeln erhållits. Vid
dell slutejigen uppgjorde enfaldigare Calcul får Ut
-
B e t ä n k a n d e n , N:o 218. 4^3
slottet till en början erinra, att, enligt hvad ofvan
är ådagalagdt, mäste på förutnämnde grund, utgifterne
516,201 : i5. 1. minskas med den af Utskottet i Credit,
såsom ersättning för effecter m. rn., upptagne
summa g6,og3: 4'■ 4-> eller till 42o>I07: 21. g., då
kostnaderne vid sednare handelns återgång, samraanJagde
med köpeskillingen, finnas uppgå till i,338,gig:
4>. 9., hvilken sistnämnde summa sålunda lätteligen
bör afdragas från sammanlagda köpeskillings-beloppen
1,599,673: 27. 3., då återstoden, i stället för det af
anmärkaren upptagne belopp, 164,65g: 4ö. 3., blifver
260,753: ■»g. 6., eller lika med återstod som erhålles
då den af Utskottet upptagne total-förlust 416,307:
2i. 9., afdrages från den af förra handeln influtne köpeskilling
677,111: 3. 3. — Slen att Utskottet icke på
detta sätt uppgjort Calculen härleder sig derifrån , att
Utskottet grundat sin uträkning på förhällanderne sådane
de i verkligheten sig företedt, då det synes att
i betalning till Flottan blifvit af förra köpeskillingen
anordnade 472>437 B:dr 24 sk. saint till fyllande af
den derigenom uppkoume brist, blifvit af Lilla Creditivet
lyftade 21 1,515: 2., hvilket, sammanlagdt med den
uti Capitalräkningens Debet bilancerade skuld till Statsverket,
168 R:dr 4° sk. .Grist., utgör skillnaden emellan
förberörde återstod 260,7)) R:dr 29 sk. 6 r:st.,
och det Flottan godtgjorde belopp af 472,437: 24.
Med afseende å den i io:de Puncten uppgjorde
Calcul öfver de summor, sorn borde StalsVerket godtgöras,
får Utskottet fasta uppmärksamheten derå, att
densamma fullkomligen öivereusslämmer med de af
J
o
464 Sta ts-Utskottcts
Utskottet yttrade åsigter , enär Utskottet, efter att Lafva
sid. g3 uppgjort förlusten till 416,357 H;dr 21 sk.
9 rist,, dels uti den till Constit.Utskottet afgifne Remiss,
intagen uti sistnämnde Utskotts Memorial Nio 29
andra sidan, förklarat sig anse handeln böra återgå
efter de i 5 §, af Cuntrqctet den 1 Junii 182.5, stadgade
grunder; dels ock, uti det afgifna Betänkandet,
pag, 108, yrkat, det Staten måtte återbekomma återstående
köpeskillings-beloppet för Skeppet Tapperheten
gooo Hainh. R:co och för Fregatten af Chapman
|oqq Pund Sterling,
Till förklaring öfver den i 11 Puncten anmärkte
afskrifningen af den å Lilla Creditivet lyftade summa,
får Utskottet nämna, att, då medlen för det närvarande
verkeligen äro för Staten förlorade och ersättning
icke kan ingå förr än genom laglig undersökning
blifvit utrodt och bestämdt, hvilken eller hvilka förlusten
vållat, samt till hvad belopp den bör återgäldas,
fordrar ordning i Räkenskaperne att summan afföres;
men StatsVciket kqn ej derför förlora sine i
laglig väg väckta anspråk på Restitution, om Domaren
linner densamma böra äga rum, utan återgå då
medlen lill Statsverket för att i sitt der anviste rum,
under titel Ersältningar observeras, hvilket på intet
sätt kan tydas såsom någon sjelftagen tillökning på
io;de HufvudXiteln,
Hvad omsider angar de i återstående 11 Punct
gjorde anmärkningar emot den af Utskottet tillstyrkte
afskrifningsåtgärd för de å Lilla Creditivet lyftade
Betänkanden, N:o 2iS. /[G5
R:dr an,5i5: 2., så enär någon ersättning fm des^e
medel icke kunnat eller kan ingå förr, än genom laglig
undersökning utredt och bestämdt blifvit af hvilka
eller till hvad belopp desamma böra Staten återgäldas;
men den vid sådant förhållande föreslagne afskrifningen
ingalunda kunnat i någon mohn förringa volkan
af de, på constitutionsenligt salt, utaf Utskottet
anmälte ersättningsanspråk, så vida de giltige befunnits,
eller möjligen kan betaga Staten dess rätt till
godtgörelse för det belopp, sorn Domaren, efter föregången
undersökning, kan pröfva vara SlatsVerket
obehörigen frånhändt eller undanhållet, utan summa
belopp, i sådan händelse, ovilkorligen måste till Statsverket
återgå, för att i sitt der anvista rum, under
titel Ersättningarj observeras, anser Utskottet de härom
gjorde anmärkningar icke föranledd till ändring
uti den af Utskottet gjorde hemställan, med förnyande
af hvilken Utskottet alltså får tillstyrka R. Sill-,
det må, till befordrande af ordning i räkenskaperne,
förenämnde å Lilla Creditivet lyflade summa R:dr
3j 1,5(5: 2. utur R;g:sContorets räkenskaper afföras.
''■v Utskottet anser sig derjemte skyldigt bär anmäla,
att uti en af K. M:t, den 26 Februarii innevarande
år, till dess och Rikets StatsContor afbiten Nådig skrifvelse,
hvarom Utskottet först nu erhållit kännedom,
har K. M:t förklarat, att sedan, enligt livad hos K.
M:t i underd:het anmäldt blifvit, StatsCoininissaricn Westerstrand,
Kameieraren Tauvon och Commissarien E.
Wallin, hvilka, efter Nådig befallning, ägt sig upp
-
4(j6 Stals-U Iskollcts
draget alt granska de af Handelshuset Michaelsson &
Benedicks afgifne ersättningsräkningar för Handelshuset,
genom återgången af handeln om de 3:ne sistförsålde
Krigsskeppen, tillskyndade förluster, detta deras
uppdrag fullgjort oell, till följd deraf, behörig slutlicjvid
emellan Kronan och Handelshuset blifvit Upprättad
och till K. M:l inlemrmd; så hade K. M:t, i anseende
till detta arbetes håde vidlyftighet och ansvarsfullhet,
i Nåder funnit godt tillägga beinälle personer,
i mohn af deras dermed hafde möda och besvär, följande
oafkortade gratificationer, nemligen: StatsCoinmissarien
Westerstrand 4°° K:dr, samt Kamererare!!
Tauvon och Commissarien Wallin hvardera 3oo R:dr,
hvilka gratificationer StatsGontoret alltså blifvit anbefalldt
att med tillsammans 1000 R:dr B:co utbetala
och Iläkningen för Skeppshandeln återgång påföra.
Och finner Utskottet, vid öfvervägande häraf, och
då, efter deri utgång saken nu mera erhållit uti de till
ConstilutionsUtskottet öfverlemnade delar, någon godlgörelse
af annor man, för desse utgiftsposter, icke synes
vara för Staten att påräkna, sig höra till R.St:r hemställa,
det må omförmäldte af K. M:t anordnade f.ninnia
1000 It:dr B:co SlatsContoret af öfvei skotlsmedlen
godtgöras tillika med det belopp 168 R:dr 4° sk. 6
list. samina mynt, som uti Capitali åkningens Debet
(|iag. <j4) för det närvarande finnes utfördt såsom balancerad
skuld till StalsVerket.
I afseende på behandlingen af ämnet i öfrigt är,
under fortsatt klander af Utskottets förfarande, hufvudsakligen
anmärkt:
Betan landen, N:o 218. 467
Morn. 1. Alt Utskottet ej loi'fatl,at särskildte Betänkande!)
olver förra oell sednare Skeppsliandels-affäreti
utan sammanblandat a:ne frågor sorn nied hvarandra
ej ägde någon gemenskap, enär det vore tydligt,
att redovisningen för en skedd försäljning af Rikets
Krigsskepp, gifvande en vinst åt Statsverket borde
uppställas enligt verkeliga förhållandet och icke tjena
till täckmantel för en åtgärd i Statsförvaltningen,
hvarvid en stol’ ansvarighet vore fästad både för den
Finance-föi lust densamma medfört, för det politiska
fel, hvarigenom Kronans anseende lidit oell för den
Gmndlags-öfverträdelse, som deraf blifvit en följd;
Mom, 2. Att Utskottet ehuru det angifvit sednare
handelns återgång såsom orsak till den Slatsförlust
det allmänna härvid fått vidkännas, likväl ingalunda
utredt det i officiel väg icke uppdagade verkeliga förhållandet
med återgången af denna handel; eller omförmält
någon annan återgångsact, än den Nådiga skrifvelse
af den 29 Octobcr, hvarmedelst K. M:t tillkänliagifvit
sitt bifall till Handelshuset Michaelsson & Benedicks^
underd. begäran, alt de köpte Krigsskeppen
lingö vid Flottan i Carlskrona åter emotlagas; eller
ens lempat något spår till efterfrågan af den Aet på
hvilken handelns återgång sig grundade, oell såmedelst
gjort sig medverkande till sanningens och det verkeliga
förluillandels undanhållande från Folkets Ombud, för
att bidraga att i det längsta dåra Folket i anseende Lill
begreppen om dess Politiska ställning.
Mom. 3. Att Utskottet af KöpeContractets 4;åe
Mom. ägt tillräcklig anledning efterfråga hvilka försig
-
4fiS Stats-U t s k o 11 e t s
tighetsmått af Styrelsen blifvit tagne ”till förebyggande
af de ifrån i denna §, föresedde möjligheter af handelns
återgång uppkommande ersättningsanspråk;”
Mom. 4- Att emot god ordning vore stridande
det enskilt undersåte i underd. ansökning till K. M:t
fick bestämma den person med hvilken han önskade
få uppgöra köpeafhandlingen att derå afseende fastades;
Moni.
5. Att Utskottet måtte förskaffa sig kännedom
om innehållet af den instruetion som för H. Exc.
ni. m. Hr Grefve Gederström säkerligen utfärdats vid
förrättandet af ett så vigtigt uppdrag som ifrågavarande
skepps-försäljning;
Mom. 6. Alt innan någon beräkning pä vinst vid
förra försäljningen kunde godkännas såsom förmonlig
med Statens sanna fördelar, måste den fråga afgöras
huruvida Konungens magt sträckte sig ända derhän,
att, utan den andra Statsmagtens begifvande, kunna
afhända Riket dess försvarsmedel; hvilket syntes stå i
strid med Lagstiftarens uti 77 §. Reg.forinen antydde
mening; att någon utväg bordt föreslås R. Sttr för till—
vägubringande af lagligt åtal emot och dermed följande
ansvarighet för dem, som vid berörde försäljningsti
I Ifä Ilen uraktlåtit att sjelfmant påminna om Rikets
rätt och bästa;
Mom. 7. Att H. Exc. GeneralAmiralen m. m. Hr
Grefve Cederström såsom Rådgifvare delade med Körningens
öfrige Rådgifvare klandret att hafva tillstyrkt
försäljning af fartyg utur Flottan till i§ mill. R:drs
värde;
Betankanden, Nro 118. 469
Mom. 8. Att det vore alldeles oförklarligt huru
Utskottet kunnat undgå att till ConstitutionsUtskottets
åtgärd befordra den märkeliga omständighet, att Styrelsen
till gode mäns afgörande liiinskjutit en tvistefråga
rörande Kronans rätt;
Mom. g. Att den del af frågan huru Konungens
Rådgifvare upptagit H. Exc. Gen.Amir. ni, m. Hr Grefve
Cederströms rapport nf den 4 Mars 1823, hvaruti
”köpeskillings-förfalskningar” till förmon för Michaelsson
& Benedicks föreslogs bordt af Utskottet remitteras
till Constit.Utskoltet, genom hvars åtgärd den barde
bedömmas i sammanhang med skrifvelserne af den
22 Mars och ig April 1820, hvilka utan några anförde
skäl visade sig bortskänka Statens rättmätiga fordran
å de summor Contracterne af äldre dato inneI1ÖII0;
Mom.
10. Att till ConstitutionsUtskottets handläggning
bordt öfverlemna* den del af frågan som angick
Creditivlyftningen t
Mom. ti. Att Utskottet måtte uppgifva ett förslag
att till återvinnande af Statens rätt, bringa målet
under behandling af den lagliga Domstol, som efter
’’våra” former ensamt blefve i tillfälle afgöra huru
Staten skulle återkomma i besittning af de medel som
genom en "godtycklig” åtgärd blifvit densamma frånhärid,
och att Utskottet således måtte föreslå R. Strien
underd. anhållan, att laga undersökning till målets
fullständiga utredande måtte blifva anställd;
Mom. 12. Att Utskottet med stöd af 29 §. R.-  O. mätte göra StatsVerkets ratt gällande, på ett sätt
Stats-Utskottets
sorn det förras behof och den sednares värdighet
klafver;
Morn. i3. Alt Utskoltet efter förhållandets noggranna
utredande, måtte i den forin 3o §. Ii.-O. stadgar
anmäla om Utskottet funne skäl till anmärkning
emot någon af de Embetsman som vid Skeppshandelsalfairen
lagt liand;
Mom. 14. Att då K. Mits Nådiga afsigt med handeln
att från Flottan med fördel skilja Krigsskepp öfver
år gamla, för att derigenom bekomma medel
till nyas byggande, blifvit utaf H< Exc. Gen.Amiralen
m. m. Hr Grefve Cederström, i egenskap af Flottans
Chef, vid verkställigheten af handeln förbisedd, hade
påföljden bordt blifva Hr GeneralAmiralens ställande
under lagligt tilltal och ansvar, i händelse afoförmåga,
att kunna nöjaktigt förklara förhållandet;
Moni. i5. Att det Förslag Utskottet afgifvil att
It. St.T måtte uti underd. skrifvelse anhålla det K.
M:t täcktes besluta de åtgärder genom hvilka Staten
må kunna af Vederbörande utbekomma de återstående
köpeskillings-beloppen för Skeppet Tapperheten och
Fregatten af Chapman icke innebure den bestämdhet,
som ovilkorligt borde innefattas uti sådane från Lagstiftningen
utgående anmälanden ; att det syntes vara
ett obehörigt bemantlande af hvad man i det hela
velat angifva, då det ej gerna med vederbörande kunde
menas någon annan än Gen.Amir. m. m. Hr Grefve
Cederström, som ensamt baft sig handeln anförtrodd
och således här äfven måste ansvara uti sin tredje
egenskap af denna alfair eller såsom ensam varande
Betänlanden. ]V:o 2:8. 4?f
Commissionaire, och att i delta h/inseende mot bemälte
Grefve förekomme oj allenast underlåtenheten
att redovisa de snmmoi hvarå Contraclen lyda, hvilka
utgjorde enda rättesnöret för R. St:rs k raf i denna del,
ulan ock olikheten nli de om sednare handeln uppgjorde
Contracler, hvarigenom vid handelns återgång,
äfven uti ersättningsväg en förlust tillskyndats Staten,
i händelse en sådan olikhet ej funnits, utan ersättningen,
efter ordalydelsen i Säljarens Contract, för alla,
i och for Fartygens utrustande bevisligen hafde utgifter,
fått bestämmas Köparens anspråk på ersättning
för utrustningskostnaderne, ej pål augt när skulle kunna
stiga så högt.
Mom. 16. Att som det vore angeläget att försigtighetsmått
vidtogos mot så beskaffade förluster och
äfventyr, som från ifrågavarande handels-transaction
harflutrie, borde Utskottet föreslå R. Sttr de beslut
som i framtiden måtte afvända ett dylikt behandlingssätt
af Rikets Skepp, gods och förråder;
Hvartill komma de anmärkningar:
Att af Utskottet bordt närmare upplysas hvarföre
icke det uti KöpeCöntractet nämnde Skeppet Försigtigheten
utan i stället ett vida bättre Guslaf den Store,
blifvit under det förras benämning till Michaelsson &
Benedicks öfverlåtet; att FörsäljningsContracten skulle
in extenso R. St:r meddelas; att utredas bordt om den
allmänna föreskriften att å offentlig auction föryttra
Kronans effecter ej rätteligen skulle hafva sin tillämpning
på Kronans Fartyg och om ur Flottans förråder
med verklig fördel, på den enskilde köparens frie
472 Stats-Utskottets
reqvisition, nya inveiilarii-persedlnr kunde utlemna»
oell utan förlust beräknas till de åsatte Kronoprisen.
Hvarförutan förslag till fullkomlig omarbetning af
det Betänkande, Utskottet afgifvit, blifvit af en StåndsLedamot
uppgjordt, efter de af honom hyste åsigter i
ämnet, och med fördelning af förra och sednare handeln
uti 2ine serskille Utlåtanden.
Utskottet har Öfvervägat hvad i förenämnde hänseenden
anmärkt och yrkad t blifvit; och enär de ifrågavarande
handelstrunsactionerne icke allenast uti flere
delar äro med hvarandra af likartad beskaffenhet, nian
ock båda utgått från den hufvudprincip, att de Kronan
tillhörige Krigsskepp kunde af Regeringen, utan
R. Stus medverkan, afyttras, samt frågornas afhandJande
i 2Ine åtskilda Betänkanden ej, efter Utskottets
öfvertygelse, föranledt till någon ändring i rosill taterne
af det hela, har Utskottet ansett något grundadt
oell billigt klander icke kilnrta äga rinn deröfver,
att frågorne blifvit i ett gemensamt Betänkande uppställde,
utan trott det vara tillfyllestgörande, att desamma
med redighet och bestämdhet blifvit uti Betänkandet
särskildt utredde odi till sina resultater åtskiljde,
hvilket åter uti det redan afgifne Betänkandet, är
af Utskottet behörigen iakttaget.
Efter det Utskottet, af K. Mits Nådiga skrifvelse
den 2p October 1825, inhämtat, att K, Mit, i anledning
af Handelshuset Michaelsson & Benedicks’» underd.
be
-
Betan kan (len, F:o 218. 47^
Begäran, i Nåder bifallit att Linieskeppet Försigtigheten;
samt Fregallerne Camilla och Euridice lingö vid
K. Mits Flotta i Carlskrona åter emottagas, och Utskottet
funnit, att detta steg ledt till en för Staten
kännbar förlust, tillhörde det Utskottet undersöka,
huruvida denna Handelshusets underd. begäran varit
grundad på sådane skäl, att nådigt bifall dertill bordt
lemnäs, eller att, i annat fall, till ansvar anmäla de
af Konungens Rådgifvare, som i beslutet härom deltagit.
Utskottet fann härvid samma ansökning förnämligast
stödd på en af Engelska Handelshuset Barclay,
Herring Richardson & Comp., genom Handelshusets
i Stockholm vistande Gommissionair, Hr S. Rudycrd,
aflåten, på Engelska språket författad, skrifvelse till
Hrr Michaelsson & Benedicks, åt hvilka afslutandet af
köpen för bemälte Engelska Handelshus räkning blifvit
anförtrodt. Berörde skrifvelse måste, till följd häraf,
antagas såsom den act på hvilken handelns återgång
sig grundade, och hvarefter förenämnde åtgärd
borde af Utskottet bedömmas. Samma skrifvelse blef
ock derföre af Utskottet från originalspråket öfverflyttad
samt igenfinnes under pag. 80 uti det afgifne
Betänkandet, men då Utskottet ej fann de deruti uppgifne
skäl af sådan beskaffenhet, alt desamma bordt
eller rätteligen kunnat föranleda till handelns återgång
på sätt nu skett, eller med den påföljd, å Statens sida,
som i 4 S* af Contraetet den 1 Junii i8a5 blifvit
stadgad, öfverlemnade Utskottet till R> H. St:rs Constit.
Utskott denna del af målet, under förklarande, att
3 B. 3t
Stnts-Utskottets
Utskottet ansåg för nmnärhningsvärdt, det Handelshuset
Michaelsson & Benedicks ej allenast vunnit befrielse
från det i 5 §. af sammä Contrnct utsatta vite
9.5,ono R:dr i Silfver, ulan ock fått sig tillagd ersättning
för de i och för Fartygens utrustande hafde utgifter.
Utskottet äger medvetandet, att härigenom
hafva fullgjort sin skyldighet, rnen kunde deremot ej
hafva tagit något ytterligare steg, till efterforskande,
huruvida andre, för Utskottet obekante, och endast
genom lösa ryckten för allmänheten angifne, orsaker
möjligtvis skulle hafva legat till grund för Regeringens
handlingssätt i denna fråga, utan att Utskottet, i och
med detsamma, utsatt sig för lilli ätta visande inom den
bana, Grnndlagarne, i 3o §. Riksdagsordningen, för
Utskottet utstakat.
I anledning af den gjorde erinran, att Utskottet
af KöpeContractets 4tde Mom. ägt tillräcklig anledning
efterfråga, hvilka försigtighetsmått af Styrelsen blifvit
tagna ”till förebyggande af de ifrån i denna §. före—
sedde möjligheter af handelns återgång uppkommande
ersättningsanspråk” anser Utskottet sig endast behöfva
andraga att då Utskottet funnit det handeln bordt efter
Contractets 5 §. återgå, tillkom det ej Utskottet att
undersöka i hvad mohn nödige försigtighetsmått voro
iakttagne, i händelse af handelns återgång efter det i
4 §. förutsedde fall; utan tillhörde det Constit.Utskottet,
ej mindre att pröfva, huruvida linndell) bordt efter
5 §. återgå , än äfven, i annan händelse, att afgöra
huruvida de Handelshuset tillagde ersättningar vore i
laglig ordning fastställde genom det af gode männen
•v ■
Betänkande!), Nio 218. 47-5
i ämnet afgifne utlåtande, eller ock, om denna bemedlings
åtgärd funnits emot alimäu lag stridande, befordra
målet till den ytterligare handläggning oell undersökning
10G §. Regeringsformen omlöimäler på det all
derigenom måtte kunna bestämmas af hvilka eller lill
livad belopp Staten för sine förluster borde godtgöras;
på sätt Utskottet, vid förklarandet af yide Anmäi
kningspuncten lista Afdelningen, redan anlydt.
Hvad åter angår näst efterföljande 4idc, 5ile, Gite,
7ide, 8ide, 9;de och loide Moni., får Utskottet allenast
hänvisa lill det af R. 11. Stirs Constit.Utskott i
ämnet afgifne Memorial Nio 29, uti hvilket samma Ii ågor
blifvit upptagne och besvarade; och linner Utskottet,
vid jemförelse af nämnde Memorial, med hvad af
Utskottet här ofvan anfördt blifvit, någre serskilde
utlåtanden ej erfordras öfver de i 11 och 12 Mom.
framställde påståenden.
I anledning af de i nästföljande i3 Moni. gjorde
yrkanden, får Utskottet tillkännagifva, att det, vid
granskningen af förevarande mål icke funnit, att,
emot något R. St.-rs beslut, de lill hvarje IIufvudTitel
anslagne summor blifvit dragne till andra ändamål,.än
dem, sorn under samma IIufvudTitel höra, eller att
något af R. Stir faststäldt anslag blifvit ölvei skridet;
vid hvilket förhållande, och då, efter ordalydelsen af
3o §. R.-O., Utskottet uti inga andra fall, än desse,
eller emot någre andre, tjenstemän, än de för Statsul
gifter ne redovisande, äger nägol åklagarekall, eller
rättigheten alt, annorlunda än genom anmälan i Constit.
Utskottet, å någon Tjenste- eller Embetsman, i och
Stats-Uts kottets
för dess förfarande, ansvar yrka, Utskottet anser sig
betaget möjligheten’, att efter denna §. i R.-O. göra
ans vars-anma Ian emot någon af de Embetsman, som
vid Skeppshandels-affairen lagt hand.
Genom detta förklarande anser Utskottet sig jemväl
hafva besvarat den i nästefterföljande i4 Morn.
gjorde anmärkning, att Hr Grefve Cederström bordt
till ansvar ställas för hvad han, i egenskap af Flottans
Chef, vid verkställighet af handeln, i ett eller annat
hänseende, kan hafva uraktlåtit; i anledning af hvilken
anmärkning Utskottet, i öfrigt, får åberopa innehållet
af den för R. St:rs JustitiaeGmbudsman utfärdade instruction
af den 24 Februarii 1810.
Sedan Utskottet, enligt pag. 107 och 108 i det
afgifne Betänkandet, funnit Staten böra erhålla skillnaderne
emellan de uti Contraeterne af den 18 Mars
och den 19 April 1820 om Linieskeppet Tapperheten
samt Fregatten af Chapman utsatte köpeskillingsbelopp
och de enligt Capitalräkningen för desse Fartyg
influtne köpesummor, samt Utskottet, i anledning
häraf, tillstyrkt R. St:r, ”att, uti skrifvelse till K. M:t,
i underdthet anhålla, det K. M:t tiicktes besluta de åtgärder
genom hvilka Staten må kunna Vederbörande
utbekomma de sålunda återstående köpeskillingsheloppen,
för Skeppet Tapperheten 9000 R:dr [lamb.
B:co samt för Fregatten af Chapman 1000 Pund Sterling,
” har dels, enligt innehållet af 14 Mora., blifvit
emot Utskottet anmärkt, att det förslag Utskottet sålunda
afgifvit icke innebure den bestämdhet, som ovilkorligen
borde innefattas uti dylika frän Lagstiftningen
Beta ii kanden, N:o 218. 477
utgående anmälanden, utan syntes vara ett obehörigt
bemantlande af hvad man i det liela velat angifva, då
med Vederbör ande; efter antnärkarnes tanke, ej gerna
kunde menas någon annan än Gener.Amir. m. in. Hr
Grefve Gederström; dels åter, enligt hvad remiss handlingarae
utvisa, Friherre Cederström, Jacob, uti ett
hos It. o. A., afgifvet anförande, till förment urskuldande
af det klander och undvikande af den ersättnings
påföljd Ilr Gener.Amir. i detta hänseende kunde
komma att vidkännas, företett, 2:ne ordagrant så lydande
Qvittencer: ”Af Hans Excellence, StatsRåd, Ge”neralAmiral,
GeneralAdjutant för Flottorne, Riddaren
och Commendeuren af K. M:ts Orden, m. m.
”Högvälborne Hr Grefve O. R. Cederström, hafva un”dertecknade
denna dag emottagit Nio Tusende (9000)
”Riksdaler Hamburger Banco, såsom af Hans Excellence
”oss tillerkänd Provision, på det i dag afslutadc Conrrad
å Linieskeppet Tapperheten. Som försäkras.
"Stockholm den 18 Mars 1825.”
JJMichaelson & Benedicks/’
”Af Hans Excellence, StatsRåd, General Amiral,
”GeneralAdjutant för Flottorne, Riddaren och Corn"mendeuren
af K. M:ts Orden m. m. Högvälborne
”Hr Grefve O. R. Cederström hafva undertecknade
"denna dag emottagit Ett Tusende (£ 1000) Pund Sterling,
såsom af Hans Excellence oss tillerkänd Provision
på det i dag afslutade Contract å Fregatten
"Chapman sorn försäkras. Stockholm den 19 April
”1825.”
”Michaelson & Benedicks.”
*
478 Stats-Utslottets
Hvilka Qvittenccr, tillika med åIskiIlige andre af Friherre
Cederström, till upplysning i mälet, företedde
handlingar, varit under försegling deponerade i Förvaltningen
af Sjöärenderne och nu blifvit Utskottet i
Afskrift meddelade; hvarjemte, genom Constit.Utskottet,
uti dess förutnämnde Memorial, N:o 29, är vordet
upplyst, att i normal eller ConceptContraetet örn Linieskeppet
Tafipcrlietcn köpesumman linnes utsatt tili
171,000 R:dr Hauib. B:co och att jemlikt StalsRådsProtoeollet
den 19 April 1825, köpesumman för Fregatten
af Chapman blifvit bestämd till 19,000 Pund Sterb
Vid pröfning häraf anser Utskottet sig skyldigt,
till en början, upplysa att i frågor af detina beskaffenhet,
det tillhör den allmänna Åklagare, åt hvilken K.
M:t, uppdrager målets utförande, å K. Mits och K10-  naus vägnar, vid behörig Domstol, att, efter den ledning
handlingarna i målet lemnar, eller de nya anledningar
under rättegångens lopp sig förete, vända talan
emot den eller deni, som vederbör3 utan alt något af
R. St:r förut fattadt Beslut härvid må ligga Åklagaren
i vägen, genom hvilken inskränkning i bans kall
det med åtgärden åsyftade ändamål till och med ej
sällan skulle kunna förfelas.
Hvad serskilt beträffar förevarande fråga, så var
väl, vid löna Betänkandets afgifvande, upplyst, att
till K. StatsContoret aflemnats endast 171,000 R:dr
II.Hill). B teo för Skeppet Tapperheten samt 19,000 Pund
Sterling för Fregatten af Chapmanj fastän Contracterlie,
utan något förbehåll, innehöllo för Skeppet Tapperheten
180,000 R:dr Hamb. B:co samt för Fregatten
Bet änkan cl en, N:o 218. 470
af Chapman 20,000 Pund Sterling; men då TJtskottet
häraf fann sig föranlåtet, å Statens vägnar, yrka godtgörelse
lor skillnaden emellan de i Contracten utläste
köpeskillingar och de till StatsContoret inlefvererade
summor, uppstod likväl alltid fråga, huruvida antingen
det bristande beloppet kunde ännu hos Handelshuset
innestå, eller 0111 berörde belopp blifvit af [Ir
GeneralAmiralen uppburit, men redovisningen för detsamma
af honom uraktlåten, under hvilket förhållande,
och enär det sålunda var tvifvel underkastadt,
ehvad Ilr GeneralAmiralen eller Handelshuset borde
denna skillnad till Staten erlägga, Utskottet, med iakttagande
af Statens sanna fördelar, icke borde eller
kunde gifva R. St:r någon annan tillstyrkan, än som
skedt; och ehuru nu mera sig visat, ej mindre att Normal-
eller ConeeplCoritractet örn Linieskeppet Tajipcrhelen
upptager köpesumman till allenast 171,000 R:dr
Haral). B:co samt att köpesumman för Fregatten af
Chapman blifvit, jemlikt SlatsRådsProtocollet den 19
April 1825, bestämd lill 19,000 Pund Sterling, än
ock att Hr GeneralAmiralen verkeligen till Hrr Michaelson
& Benedicks, såsom Provision, utgifvit 9000
R:dr Hamb. B:CO, vid handeln om Skeppet Tapperlicten,
och 1000 Pund Sterling vid afslutandet afContractet
om Fregatten af Chapman, likväl, som det icke
är vordet utredt huru en sådan skiljaktighet i KöpeContracten
kunnat uppstå, eller p" hvad grund Hr
GeneralAmiralen tillåtit sig att förenämnde summor
till Hrr Michaelson & Benedicks, såsom provision,
utgifva, och, det ovedersägligen måste tillhöra Dorna
-
480 Stats-Utskottets
en att pröfva verkan af detta Hr GeneralAmiralens
steg, samt att bestämma, huruvida Hrr Michaelson (St
Benedicks derigenom kunna anses fredade från skyldigheten,
att till LStaten erlägga återstoden af de i Contracten
utfäste köpeskillings-beloppen,
kan Utskottet ej annat än förnya sin redan i förra
Betänkandet R. St:r härutinnan gifne tillstyrkan.
Men hvad angår den i samma Mom. gjorde an--  märkning, om den olikhet som funnits emellan Säljarens
och Köparens exemplar af Contracterne om sednare
handeln, i det orden JJi och för Fartygens utrustande“
funnits i Köparens exemplar uteslutne, så enär
icke allenast, enligt af ConstitutionsUtskottet lemnad
upplysning, desse ord i 4 Mora. af ConceptContractet
den i Junii 1825 äro införde, utan ock, GodeMännen,
vid bedömmandet af frågan, ansett tillägget af desse
ord ingalunda kunna föranleda till någon minskning
af det skadestånd, hvartill Michaelson & Benedicks,
i följd af det andra Contract-exemplarets lydelse och
efter allmännelige rättsenlige grunder för skadeersättningars
bestämmande vore berättigade, har Utskottet
funnit denna omständighet ej kunna till någon åtgärd
från Utskottets sida föranleda.
Så vida med de i i5 Mom. omnämnde försigtighetsmått,
till förekommande i framtiden af ett dylikt
behandlingssätt, af Rikets Skepp, gods och förråder
åsyftas något tillägg uti nu gällande Grundlagar, har
någon åtgärd i detta afseende icke kunnat af Statsutskottet
vidtagas, och antager man åter, att handhafvandet
och förvaltningen af Kronans effecter, i all
-
Betänkanden, N:o 218. 43t
mänhet och intilldess ett dylikt stadgande kunnat i
grundlagsenlig form tillkomma, bör betraktas allenast
såsom en administratif-åtgärd, anser Utskottet något
yttrande härutinnan från dess sida ej erforderligt;
hvarvid likväl Utskottet får hänvisa R. St:r till innehållet
af det AnmärkningsMemorial som till Constit.-  Utskottet öfverlemnats och sistnämnde Utskotts meddelade
svar deröfver, att i förevarande fall de förvaltande
Verken blifvit förbigångne. .
Under åberopande i öfrigt af det redan afgifne
Betänkandet pag. 74* 96 och 99, får Utskottet förklara,
att enär, enligt hvad upplyst blifvit, Linieskeppet Försigtigheten
redan före handelns ingående var slopadt,
värderingen anställts å Linieskeppet Gustaf den Store
och priset för detta skepp derefter bestämts, kunde
det ej blifva föremål för någon anmärkning af Utskottet,
att man af vördnad för det fräjdade namn
sistnämnde skepp bar, låtit detsamma vid försäljningen
utgå under det förras benämning; Utskottet har äfven
dragit försorg derom att ett exemplar af hvardera
FörsäljningsContracten blifvit utskrifne och lagde
å borden uti RiksStåndens Pleni-rum, i händelse att
någon af StåndsLedamöterne skulle önska att dem genomläsa;
men då innehållet af dessa Contracter, i allt
hvad för målets pröfning erfordras, redan uti det afgifne
Betänkandet blifvit med noggrannhet upptaget,
har Utskottet trott någon omtryckning af samma Contracter
icke nu böra äga rum. Hvad åter sluteligen
angår det af en Ledamot inom R. o. A. afgifne Project
till förment ändamålsenligare uppställning af Betan
-
^82 Stats-Ut skottets
landet i ämnet, Ian Utskottet deslomindre derå fästa
något afseende, sorn detta project hufvudsakligen öfverensstämmer
med de anmärkningar, hvilka Utskottet,
redan fullständigt besvarat oell vederlagt.
Och vore det under Utskottets värdighet att ingå
i särskilt besvarande af de emot Utskottet riktade anmärkningar:
’'ntt Utskottet i denna fråga skulle handfat
med likgiltighet lör Nationens väl och emot rätt”visans
föreskrifter; alt Utskottet sk olle, genom vräng”da
framställningar sökt missleda 11. St:r samt gjort sig
”medverkande till sanningens och det rälta förhållan”dets
undandöljande för Folkets Ombud; att Utskottet
”från sin bestämmelse af Folkets Ombud skulle hafva
”öfvergått till öfverskylande af Styrelseåtgärdernes verk”lign
resultater,” med de flere, från samma ursprung
härledda och i samma anda uttalade, yttranden.
Sedan Utskottet sålunda redovisat lor de åsigter,
hvilka Utskottet följt, vid afgifvande af dess för ra Betänkande
i ämnet, samt på grund af hvad nu blifvit
af Utskottet anfördt och närmare utveckladt, får Utskottet,
under det lugnande medvetandet af redligt
uppfyllda pligter, icke allenast till sine Medrepresentanter,
eller dem, hvilka, inom RiksStåndaij för Folket
böra föra talan, utan ock till Svenska Nationen,
öfverlemna bedömrnandet af Utskottets handlingssätt i
denna vigtiga sak, med det slutehga förklarande; att
Utskottet, ulan någre andre förändringar, än de, mindre
väsendtclige, hvilka innefattas uti .svaren å ojvanupptagnc
3:dje och 11.-te anmärknings/mit ht c mc, för blifver
vid dess förut afgifne Utlåtande i denna fråga.
Fördelning af Herrar Michaelson & Benedichs's Rähning d Omkostnader i
och för utredningen af Skeppen Försigtigheten, Euridice och Camilla.
i :a Art. Fartygens påkostnad och upphandlade persedlar
Reparationer
Inventarier
Beklädnad*-, utrednings- oell förbruknings-persedla
Proviant
Medicdmenter
5,69g: 23. 1
18.
.goa: 27. 9.
92,377: 19. 5,
85,2i 1: 14. 6.
2,001: 10. 8.
2:a Art. Hyror, Aflöningar och andre Utgifter för hvilka ingen
behållning finnes .•
Aflöning jemte förskott 3ooo R:dr 72,346: 40. 2.
Dito till Engelske Agenterne här gg3 £ 5 s. St:g
a 11. 18 11,398: 10. 6.
Mathållning för Befälet
Sjukhuskostnader
Rese-, Traclaments- oell Förliyrnings-kostnader
Afdankningspenningar
HeinförskatFriingskostnader
.
Diverse arbetslöner
Transporter, Frakter, Assurance, Tull 111. m. . . 3,061: 4- 3.
Pragt för ett Fartyg från England och åter £2096:
i4- 4- ä tt. 18  23,85o: 7. 4-
Assurance i England ä Skeppen 3255 £ hvaraf
2000 £ här upptagas d:o  22,700: — -
Skrifmaterialier och Postporto
Courirkostnader
Extra utgifter 1,684: 35. 4-
Dito och Expencer vid Engelske tillsyn öfver utrustningen
£ 1545: 6. 8. ä 11. 18 17,578: 8. -
Omkostnader för 2 kanonslupar
Intressen
Arfvode till G. Benedicks l,5oo. — -
Dito till Grefve Rosen, hälften af det upptagne
£ 787^0
för vivre ,, 315. >å 11. 18 13,y35: i5. -
för en Bokhållare „ to5. I
83,645: 2. 8.
5,9414 7- -  yo5: 6. 8.
16,55g: 17. 11.
25,275. — -  2,r3i: 26. 3.
85o: 19. 8.
49,661:
546:
433: 16. -
n. 7.
8. -
10,262: 43. 4-  ‘1,711: 1.4.
7,63g: 38. -
15,235: i5. -
IUd7
Banco Specie.
2o4,192
47
23o. 197
434,390
Transport
3;dje Art. Ifrägastallde poster.'
Consul Lindbergs Räkning å varor i Helsingör i6,652! 24. -
Afdankningspenningar  255. — -
Vexelomkostnader 9)896: 4- 4-
Interessen  i i 4,68g: 18. -
Arfvode till Grefve Rosen,
hälften eller  7872-)
ersättningar 1260. J-2i52§ £ å 11. 18. 24,484: 83. -
roissräkningspenningar io5. J
Dito till Diverse
4,o32: 45. 8. 3^5,7; 30. 8.
En del af Assurancen å Skeppen £ 1255 å 11. 18 14,275: 3o. -
Gratification från Huset i England till Agenterne 1760 £ å 11. 18. 20,020. — -
Summa R:dr B:co
Banco Specie.
434)390 20 10
g4,3o6 11 —
028,696 3i 110
Brtä n k anden, N:o 2 rg. 48J
N:o 219.
' . . » 7
R. II. Strrs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
ang:Je Grunderne för den blifvande Allmänna
Bevillningen, samt för värdering af
Fastigheter.
Genom ProtocollsUtdrag af den ytde, io:de och i2:te
innevarande månad hafva samtelige RiksStånden till
Förstärkta StatsUtskottet öfverlemnat afgörande t af de
frågor, rörande Grunderne för Allmänna Bevillningen
samt värdering af Fastigheter, hvaruti RiksStånden
stannat i olika beslut. Och har, i följd häraf, Förstärkta
StatsUtskottet, i den ordning som med Grundlagens
föreskrift instämmer, anställt omröstning öfver
Följande af BevillningsUtskottet uppgifne af Stånden
godkände Propositioner.
1:0 Den, som bifaller Utskottets Förslag, att personlig
skyddsafgift bör erläggas af hvarje i Mantalslängd
Skattskrifven Person, utan afseende på Stånd,
inkomst eller förmögenhet, olika för Mans- och olika
för Qvinnspersoner, men lika för personer af samma
lön, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej,
kommer personliga SkyddsAfgiften att erläggas af hvarje
i Mantalslängd Skattskrifven Person, olika för Mansoch
olika för Qvinns-Personer, samt efter sådant
3 B. 3a
/J34 Stats-U tskottets
förhållande, att den hittills gällande SkyddsAfgiften
nedsättes för mindre bemedlade, men deremot i progressivt
förhållande till inkomst och förmögenhet ökes
för mera bemedlade personer.
Voteringen härom har utfallit med 85 Ja och 34
Nej. Och som Ja vunnit ; så kommer personlig
SkyddsAfgift att erläggas af hvarje i Mantalslängd
Skattskrifven Person, utan afseende på Stånd, inkomst
eller förmögenhet, olika för Mans- och olika för
Qvinnspersoner, men lika för Personer af samma kön.
2:0 Den, som antager Utskottets Förslag, att
personliga SkyddsAfgiften bör utgå årligen från och
med fyllda ij år, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall denna afgift årligen erläggas
från och med fyllda 18 år.
Efter Volerings-Sedlarnes öppnande hafva befunnits
63 Ja och 56 Nej; i följd hvaraf Ja vunnit
samt första alternativet , att personliga SkyddsAfgiften
bör utgå årligen från och med fyllda 17 år, blifvit
bifallet.
3:o Den, som gillar Utskottets Förslag, att personliga
Afgiften utgår till och med fyllda 60 år, samt
då upphör för alla dem, som icke af egendom, tjenst
eller rörelse cga en inkomst af Ett hundrade R.dr A
eller som icke utgöra Bevillning af lön, egendom,
rörelse eller förtjenst, voterar
Ja;
Betänkan den, N:o 21g. 485
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer afgiften att, efter fyllda
60 år, upphöra för alla dem, som icke af egendom;
tjenst eller rörelse eget, en inkomst af Femtio R.dr,
eller som icke utgöra bevillning af lön, egendom,
rörelse eller förtjenst.
Desse Propositioner hafva blifvit besvarade med
62 Ja och 57 Neji och då således Ja vunnit, skall
personliga Afgiften utgå till och med fyllda 60 år
samt då upphöra för alla dem, som icke af egendom,
tjenst eller rörelse ega en inkomst af Etthundrade
Riksdaler, eller som icke utgöra Bevillning af lön,
egendom , rörelse eller förtjenst.
4:o Den, som bifaller Utskottets Förslag, att Bevillning
utgöres af all Fastighet efter värdet, utan afseende
på dess natur, med fortfarande likväl af Bevillning
å Rusfctjenst-marker, samt Rotefrihets-afgiften,
voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; så utgöres Bevillning af all fastighet
efter värdet, utan afseende på dess Natur, med fortfarande
likväl af bevillning å RusttjenstMarker samt
Rotefrihets-afgiften; och åläggas de Fastigheter så
väl å Landet som i Stad, hvilka ega större värde
än 8000 R:dr, en emot deras högre värde och afkastning
högre och progressivt stigande afgift.
486 StatS-Utskottets
Vid denna omröstning hafva befunnits 82 Ja och
37 Nej.
Ja har alltså vunnit; i följd hvaraf Bevillning
kommer att utgöras af all fastighet efter värdet, utan
afseende på dess natur, med fortfarande likväl af Bevillning
å Rusttjenst-Marker, samt Rotefrihetsafgiften.
5:o Den, som bifaller hvad BevillningsUtskottet i
Fjerde Grunden föreslagit 0111 Bevillning af Handel,
Rörelse, Handtverk, Näringar, Fabrikation, Konstflit
och Arbetsförtjenst, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; så blifver denna Bevillningsgrund antagen,
med tillägg, att Gerningsmän och Sockenllandlverkare
på Landet skola taxeras efter samma Grunder,
som för Handtverkare i Staderna ega rum, det
vill säga, efter den behållna inkomsten, eller, då den
icke är tillämplig, efter minimi-tariff, i likhet med
den, som för Femte Classens Städer föreskrifves.
Voteringen häröfver utföll med 79 Ja och 4o
Nej. Oell är således bifallit hvad BevillningsUtskottet
i Fjerde Grunden föreslagit om Bevillning af Handel,
Rörelse, Handtverk, Näringar, Fabrikation, Konstflit
och Arbetsförtjenst.
6:0 Den, som bifaller, att Bevillning utgår med
vissa procent af Testamenten, Gåfvor, Fideicommisse!,
Arf, Fynd och Vinst-medel, samt att från en dylik
BevillningsAfgift likväl må undantagas Testamenten
till fromma Stiftelser, samt sådana dispositioner,
Bctänkanden, N:o 21g. 487
gåfvor och inkomster, som ej i varde uppgå till 3oo
B:dr Banco, eller hvilka, så väl som arf, icke tillfalla
personer i det släktskapsförhållande, som 2 Art. 7 §.
BevillningsFörfattningcn såsom undantag upprepar,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma Testamenten och gåfvor till
Tjenstehjon för trogen och långvarig Tjenst, att från
Bevillning undantagas.
Sorn, efter Voteringssedlarnes öppnande, befunnos
83 Ja och 36 Nej t och Ja alltså vunnit, skall Bevillning
utgå med vissa procent af Testamenten, Gåfvor,
Fidei-Commisser, Arf, Fynd och Vinst-medel, samt
från en dylik BevillningsAfgift likväl undantagas Testamenten
till fromma Stiftelser, samt sådane dispositioner,
gåfvor och inkomster, som ej i värde uppgå
till 3oo B.:dr B:co, eller hvilka, så väl som arf, icke
tillfalla personer i det slägtskaps förhållande, som 2
Art. 7 (j. BevillningsFörfaltningen såsom undantag
upprepar. \
7:0 Den, som godkänner Utskottets Förslag, att
Bevillning utgöres efter serskildta bestämmanden af
Personer i Städerne och på Landet, hvilka hafva
sådane utvägar att sig försörja, som icke lämpligen
kunna hänföras under de öfrige Bevillningsgrunderne,
och att dervid i afseende på Classilicationen, gäller
hvad fjerde BevillningsGrunden innehåller, voterar
Ja.
488 Stats-Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, så komma personer i Slätterne och
på Landet, hvilka hafva sådane utvägar ali sig försörja,
sorn icke lämpligen kunna hänföras under de
förenämnde Bevillningsgrunderne, att utgöra Bevillning
efter de grunder, sorn Fjerde Puncten innehåller.
De öppnade Voteringssedlarne hafva innehållit 86
Ja och 33 Nej. I följd hvaraf, och som Ja vunnit,
BevillningsUtskottets Förslag: att Bevillning utgöres
efter serskildte bestämmanden af Personer i Städerne
och på Landet, hvilka hafva sådane utvägar alt sig
försörja, som icke lämpligen kunna hänföras under de
öfrige Bevillningsgrunderne, och att dervid, i afseende
på Classilicationen, gäller hvad Fjerde Bevillningsgrunden
innehåller, är bifallet.
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskottet skolat hos
Pi. H. St:r vördsamt anmäla. Den 24 Augusti 1829.
N:o 220.
Utlåtande, i anledning af Majoren C. P. Backmans
underd. Ansökning om eftergift af
en honom ådömd Bytes- och Efterräkningsskuld
hos Kronan. (I-.A.)
Uti en till K. M:t den 11 Maji innevarande år ingifven
och till Utskottet i Nåder öfverlemriad underdånig
Ansökning, har bemälde Major, med framställning,
hurusom han genom Jönköpings Stads KämnärsBälts
Dom den 1 Julii sisth är, blifvit ålagd att, ä
Betänkanden, N:o 220. 4^9
sin hustrus, Grefvinnan Maria Charlotta Helena Creutz’*
vägnar, med 82 R:dr 32 sk. 7 r:st. FrälseRänta oell
133 R:dr 23 sk. 9 r:st Efterräkningsskuld, deltaga uti
gäldandet af en utaf frami. HofRättsAssessoren Gabriel
Andersson Gyllengrip sig, åsamkad Bylesskuld, i underdånighet
anhållit, att, enär han, sedan ett försummeligt
ombud låtit domen vinna laga kraft, ej mera,
under form af rätt, kunde erhålla rätt, af Gunst och
jNåd varda befriad från deltagande i godtgörelsen af
berörde Statens så kallade fordran hos Gyllengripska
Arfvingarne; Och har Majoren Backman, såsom bevekande
skäl för ofvannämnde sin underd. anhållan,
hufvudsakligen anfört, att hans förrbemälda Hustrus
Farfars Fader, som varit måg åt HofRättsAssessoren
Gyllengrip visserligen ärft en del af dennes förmögenhet,
men att denna förmögenhet blifvit i allo slut
med Sökandens Hustrus Faderfader, Öfversten m. m.
Grefve Lorentz Wilhelm Creutz, hvilken, långt ifrån
att lemna något arf åt Sökandens Svärfader, Grefve
Johan Henric Creutz, vid sin död 1787, enligt
en af Sökanden bifogad, efter bemälde Grefve och
Öfverste upprättad, Bouppteckning, häftat i skulder,
dem Sökandens Svärfader, utan att begagna sig af siri
lagliga rätt till urarfvagörelse och utan att dervid
föreställa sig det hans då ännu ofödda dotter, sedermera
Sökandens Hustru, 4° år derefter, skulle såsom
nu skett, blifva dömd alt plikta för hans ädla handling,
af rättskänsla och vördnad för sin Faders minne
betalt; förmenande Sökanden alt det, vid ett sådant
förhållande, ej kunde efter sakens natur, vara rätts
-
4go Stats-U tskottets
enligt att Barnen nu skulle komma att lida för fadrens
rättskaffenhet.
Af de till målet hörande Handlingar, har för
öfrigt inhämtats, att, sedan Majoren Backman, redan
innan han med förrberörde underd. Ansökning till K.
M:t inkommit, i underdånighet anhållit, att, enär vid
innevarande Riksdag fråga blifvit hos R. St:r väckt
om upphäfvande af de Författningar, sorn tillåta Bytesbristers
utkräfvande samt denna fråga tilläfventyrs
kunde till någon ändring i nämnde Författningar föranleda,
K. M:t täcktes i Wäder anbefalla inställelse
af verkställigheten utaf den Sökanden ågångne Dom,
intill dess R. St:r i ämnet sig yttrat; så har K. M:t,
med bifall härtill, dock under vilkor att Sökanden
derföre ställde vederhäftig och af K. M:ts Beflude i
Länet godkänd borgen, i Wäder beviljat Sökanden anstånd
med betalningen af ifrågavarande Bytesskuld
till den i Qctober innevarande år.
Då, till följd af Utskottets, i anledning af gjorde
Motioner om eftergift utaf Kronans fordringar hos
enskildte för Bytesbrister m. m., under Wto 120 afgifne
och af R. H. St:r enhälligt bifallne Utlåtande, redan
är afgjordt, att hvarken någon återbetalning af
förut afbördade Bytesbristskulder till Kronan eller
någon eftergift af de ännu oguldne, kommer att äga
rum, utan att liqvidationen så väl af desse sednare,
sorn af Kronans egne lika beskaffade skulder bor i
redan stadgad ordning fortgå, finner Utskottet sig,
med anledning häraf och på lika skäl som uti nämnde
dess Utlåtande innefattas,
Betan k anden, N:o 220, 22r. 4gt
ej eller kunna till R. St:rs bifall understödja Majoren
Backmans förrberörde ansökning;
Hvilket, i händelse sådant af R. St:r bifalles, till
svar å den Nådiga Remissen torde böra hos K. M:t i
underdånighet anmälas,
N:o 221.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets i åtskilliga ämnen afgifna, och
af 3:ne RiksStånd godkända Betänkanden.
(I.-A.)
Sedan, jemlikt till Utskottet ankomna ProtokollsUtdrag,
dess i nedan-uppräktiade ämnen afgifna yttranden
blifvit af 3:ne RiksStånd godkände och målen
altså, likmätigt 69 §. Reg.Formen, äro afgjorda, har
Utskottet ansett den ifrån ett RiksStånd i hvarje fråga
erhållna återremiss icke föranleda till någon ytterligare
handläggning: Dessa utlåtanden igenfinnas under:
N:o 37, angrde fortfarande af det understöd utaf
Statsmedlen, Carlskrona Stads Fattigvårds-inrältning
hittills åtnjutit och om tillökning deri. Detta mål är
återremitleradt endast från Vällofl. BorgareStåndet, men
i de öfriga RiksStåuden afgjordt i enlighet med Utskottets
förslag. (
N:o 106, angrde hegardt understöd af Allmänna
medel för Ortopediska Institutet i Stockholm; bifallet
af de 3:ne Ofrälse Stånden, men återremitteradt af II.
Riddéi skåpet och Adeln;
4g 2 Stats-U tslottets
N:o 116, i anledning af vackt fråga om Mölndals
Qvarnägares befrielse från skyldigheten att, emot fastställd
tull af en kappe på tunnan, verkställa målning
för K. M:ts och Kronans räkning; Bifallet af 3:ne Riksstånd
men återremitteradt af Heder v. BondeStåndet;
N:o 117, rörande GeneralAssistanceContoirets indragning;
bifallet af 3:ne RiksStånd, men återremitteradt
af Välloll. BorgareStåndet.
N:o 122, i anledning af Kamereraren G. A. af
Sille'ns underd. ansökning om förhöjning i lön; återremissen
i detta ämne är meddelad af Högh Ridderskapet
och Adeln;
N:o 155, angående afskrifningen af åtskilliga bestridda
utgifter å Öfverskotten; återremitteradt af Hederv.
BondeStåndet, men af de öfriga 3:ne RiksStånden
bifallet;
K;o 172, angående ifrågaställd indragning af Vexel
Con troi leur s befattningar ne; likaledes återremitteradt
af Hederv. BondeStåndet, men bifallet af de öfriga
RiksStånden;
N:o 173, i anledning af väckt motion om inköp
för Statens räkning af 3:ne Taflor; med undantag af
Högvörd. PrästeStåndet, som återremitterat frågan, har
Utskottets utlåtande af de öfriga RiksStånden blifvit
godkändt;
N:o 175, i anledning af K. M:ts Nådiga Remiss af
Handlingarne i målet, angående inköp af Hemmanet
Mellby för Staden Strömstads räkning utaf Allmänna
medel. Della är återremitteradt endast från Vällofl.
BorgareStåndet.
JY:o 177, angående den forsel-ersättning som till
StalsVerket bör gifvas af de Ränte-gifvare, hvilka blifvit
befriade från skyldigheten att in natura lefverera
hö och halin till K. Hofstallet. Betänkandet härom är
bilallel af Högl. Ridderskapet och Adeln, Högv. FrästeStåndet
och Vällofl. BorgaieStåndet, men återremitteradt
af ffederv. BondeStåndet; samt
Wto 180, angående anslående af ett K. M:t och
Kronan tillfallet Dana-arf lill en Skolefond i Wahlö
Församling i ÄrkeStiftet. — Iterremissen i detta ämne
är mcddeld af Vällofl. BorgareStåndet: — Hvilket Utskottet,
till svar å återremisserna, skolat vördsamt
anmäla.
N:o 222.
Utlåtande, i anledning af K. M:ts Nådiga Remiss
å bandlingarne rörande Hr Landshöfdingen
m. m. A. Adlersparres besvär i frågan
om afträdandet från Arrendet af Ottenby
Kungsladugård på Öland. (I-A.)
Hos K. M:t har Arrendatoren af Ottenby Kungsladugård
på Öland, Hr Landshöfdingen och Riddaren
Axel Adlersparre i underdihet klagat deröfver, att K.
KammarCollegium, genom Utslag d. i3 nästlidne Februarii
gillat och fastställt K. M:ts Befallningshafvandes
i Calmare Län d. i3 Sept, Föll idet år meddeldte
beslut, hvarigenom Hr Landshöfdingen för unde.lä
-
tenhet att i öfverensstämmelse med föreskriften i i5 §.
af det om ifrågavarande Kungsladugård d. 22 Januarii
1812 på 3o års tid utfärdade ArrendeContract, ställa
borgen för arrende-skyldigheternas uppfyllande under
10 år, blifvit förklarad samma arrende förlustig, med
skyldighet att Kungsladugården och tillhörigheter nästa
fardag derefter afträda samt dessutom ansvara för
den förlust Kronan under den återstående arrendetiden
vid densammas borrt-arrenderande tilläfventyrs
kunde komma att vidkännas; Anhållandes Klaganden,
på anförde skäl, att K. M:t, med ogillande och upphäfvande
af berörde Utslag, täcktes, emot den säkerhet
han kan åstadkomma, nämligen årliga grödan och
dess betydliga lefvande Inventarium, dubbelt motsvarande
hvarje års löpande arrende, bibehålla honom
vid Kungårdsarrendet under de derpå ännu återstående
åren.
Uti häröfver infordradt och d. i4 Julii detta år
afgifvet underdånigt utlåtande har K. KammarCollegium,
först i afseende på det öfverklagade Utslaget,
anfört, att detsamma vore grundadt på de om Kungsgårdsarrenden
gällande Författningar, hvilka uttryckligen
förmå, att borgen för Arrende-vilkorens fullgörande
bör ställas; och vidkommande sedermera Klagandens
anhållan att, utan borgen och emot säkerhet
i årliga grödan, jemte honom tillhöriga inventarier,
blifva vid arrendet bibehållen, så saknade väl sådant
stöd af gällande föreskrifter; dock sorn Hr Landshöfdingen
Adlersparre, så väl tillförene som under deu
tid, hvilken förflutit sedan deu senast för ‘ifrågava«
Ketänkanden, Nio 222. 4g5
rande Kungsgårdsarrende afleranade borgen tilländagått
eller ifrån Midfastan år 1826, ordentligen betalt
arrendet, samt, enligt 1823 års å Kungsladugården
sist hällne laga Syn, flera nya byggnader derå uppfört
samt densamma väl häfdat och brukat, så har
KammarCollegium till K. Mits Eget Kådiga ornpröfvande
öfverlemna t, huruvida med afseende härå, såväl
som å de i öfrigt för Hr Landshöfdingen Adlersparre
förekommande serskilta skäl och omständigheter,
anledning må vara till bifall af dess i denna del
gjorda underd. begäran, dervid Collegium i sådant fall,
såsom ett vilkor, föreslagit, det den förmån, att, på
de för ifrågavarande arrende ännu återstående i3 år,
utan ställd borgen vid Kungsladugården varda bibehållen,
icke måtte få åtnjutas för längre tid, än Hr
Landshöfdingen i förcskrifven ordning arrendet betalar
samt öfriga contractsvilkor behörigen fullgör oell
hvarom K. Mits Befallih:de i Calmare Län årligen borde
meddela KammarCollegium underrättelse.
Då det nu åligger Utskottet att, till följd af å
dessa handlingar under d. 8 sisth Augusti erhållen Kådig
Remiss, afgifva utlåtande till R. Stir, får Utskottet,
med anmälan af förhållandet, yttra, det Utskottet,
för sin del, ej finner skäl att tillstyrka det begärda
undantaget från de för Kungsgårdars och Kronolägenheters
utarrenderande stadgäde och i allmänhet
tillämpade grunder. Och torde R. St:r,omdet beslut,
som i anledning häraf fattas, lill K. Mit aflåta underd.
skrifvelse.
49°
Stnts-TJt skottets
N:o 223,
Utlåtande, i anledning af K. M:ts Nådiga Remiss
å N. H. Fribergs underd. anhållan om
fortfarande af den nedsatte Arrende-afgiften
för Lunda Kronohemman på Lofön. (I.-A.)
JTos K. M:t har nuvarande Arrendatorn af nämnde
Hemman, beläget i Lofö Socken, Färentuna Harad och
Stockholms Län, N. H. Friberg i underdöiet anhållit,
att den genom K. M:ts Nådiga Bref d. 28 Nov. 1823,
grundndt på Rikets samma år församlade Sttrs begifvande,
beviljade nedsättning af 3o tunnor Span mål
i årliga arrendet för ofvanberörde Hemman äfven
framgent och intill arrende-årens slut måtte få fortfara;
till stöd för hvilken anhållan Sökanden dels åberopat
It. Sl:rs uti underd. skrifvelse d. 7 Oct. 1828
fallde yttrande, ”att af handlingarne var utredt, det
”arrendet för Lunda Hemrnnn var vida högre än solli
”med Arrendatorns bestånd var förenligt och att, 0111
”arrendet skulle oförminskadt utkräfvas, det oundvikligen
skulle medföra icke allenast Arrendatorns obestånd,
”utan äfven troligen föranleda dertill att Hemmanet må”ste
på auction utbjudas till nytt arrende, som betydligen
komme att understiga hvad ditintills blifvit er”lagdt,
” dels ock ytterligare anfört, att Sökanden, vid
arrendets öfvertagande år 1826, funnit jorden vanliäfdad
och åbyggnaden förfallen; att han till upphjelpande
af så det ena som andra måst derpå nedlägga
flera tusen Riksdaler af egna tillgångar; alt afkastnin
-
Betänkande n, N:o 223. 497
gen hittills icke kunnat lemna honom någon ersättning,
enär skördarne dels genom mindre gynnande väderlek
och dels i följd af jordens förut varande vanhäfd varit
ganska medelmåttiga och att arrendets återupphöjande
till det primitiva beloppet skulle försätta honom
i nödvändighet att antingen vidkännas ytterligare uppoffringar
af enskilta tillgångar eller ock att, utan all
godtgörelse, frångå en lägenhet, derå han nedlagt så
mycken möda och kostnad.
Efter inhemtande af K. M:ts Befallningshafvandes
i Länet yttrande, deruti K. M:ts Befallningshafvande
förklarat sig anse Arrendatorn icke, ulan att råka i
obestånd eller lida betydlig förlust, kunde åtérutgöra
det högre arrendet, har K. KammarCollegium uti
underd. Utlåtande anfört, att Collegiiim på Arrendatorns
obestyrkta anförande om fortfarandet af enahanda
skäl som föranledt den år 1823 intill nästa
Riksdag beviljade arrende-nedsätlning, icke vågade
gifva anledning till en slik förmåns vidare åtnjutande;
dock har Collegium öfverlemnat till K. M:ts ompröfvande,
huruvida Arrendatorn må förunnas den förmån,
att inom viss tid få afsäga sig arrendet af berörde
hemman jemte dermed förknippade skyldigheter
och hemmanet sedermera i vanlig ordning genom
å nyo anställande Auction till arrende utbjudas för
den då återstående arrendetiden.
Utskottet, som icke eller kan tillstyrka fortfarandet
af den beviljade nedsättningen i arrendet, får
deremot i öfverensstämmelse med hvad Utskottet vid
alldeles enahanda förhållande med Hemmanet Hogsta
1
4g8 S t fi t s - U t sk ottets
uli det af samtlige RiksStånden gillade Belänkandet
N:o 162 tillstyrkt, vördsamt hemställa
att till K. M:ts Nådiga ompröfvande må öfverlemnas
att, derest så lämpligt finnes, i Nåder förunna
Arrendatorn Friberg den förmån, att inom
viss bestämd tid få afsäga sig arrendet af i frågavarande
Hemman med den i4 Mars nästinstundande
år, utan att behöfva ansvara Kronan för skillnaden
i det mindre arrendebelopp, sorn genom ny
Auction kan för de återstående Arrendeåren blifva
för annor mari faststäldt.
Hvilket Utskottet, till följd af å hnndlingnrne erhållen
Nådig Remiss, skolat vördsamt anföra. Och
torde R. Sins beslut genom underd. skrifvelse, till
svar å Remissen, K. M:t i underdånighet meddelas.
N:o 224.
Utlåtande, i anledning af föreslagen förändring
i Författningarne, angående lefverering
af Kronans Tionde- Tackjern i Bergslagen.
(h-A.)
Då, enligt nu gällande Författningar, angrde lefverering
af Kronans berörde Tionde, Tiondegifvare, som
inom viss tid ej anmäla sig att afbörda denna skatt in
natura, sedermera ovilkorligen måste erlägga den i
Penningar, med hvilket betalningssätt många olägenheter
och kostnader voro förknippade, och då den
skatt
-
Betänkande»!, N:o 224* 499
skattdragandes godtyckliga behandlande och tilläfventyrs
prejande i framtiden borde, så vidt möjligt är,
förekommas, har, i ett från H. BondeStåndet till Utskottet
remitteradt anförande, PiikdagsFulImägtigen
G. G. Fahlander föreslagit: att Tiondegifvare inom
viss tid, till exempel September eller October månader,
må äga anmäla sig hos BergsFogden i Orten,
om han vill med Penningar betala Tionde-Tackjernet,
men, i händelse sådant uraktlåtes, det då vara
Tiondegifvarens skyldighet, att lefverera samma skatt
in natura, på sätt förr vanligt varit, i Februarii månad
hvarje år; uti hvilken motion Lars Persson från
Westmanland instämt; hvarjemte Jan Eric Jansson
från Wermlands Län förmält, att inom den Bergslag
han tillhörde, redan tillginge såsom Fahlander
föreslagit.
I öfverensstämmelse med R. Sttrs i underd. Skrifvelse
den 20 Augusti 1823 K. Mits Nådiga profning
understäldle heslut, har K. M:t den 2 Mars 1825 i
Nåder förordnat: att å Kronans Tionde- och PersedelTackjern,
som dittils på årliga Auctioner blifvit försåldt,
en årlig Taxa, i likhet med hvad för Hammarskattsjernet
ölligt är, borde utsättas, hvarefter hvar och
en skaile äga rätt, att sin Skattedel lösa, samt att,
om något sådant jern, i följd af den de Skattande tillerkände
Optionsrätt, in natura lefvererades, detsamma
då, likasom hiltiis, holde genom Auction försäljas;
hvarjemte K. M:t, i anledning af åtskilliga härvid förekomne
och hos I\. M:t i underd. anmäldte omstän3
B. 33
5oo
Stats- Utskottets
diglieter, i afseende på tiden för Taxans utsättande
in. ni., i Nådigt Bref den 23 Mars 1826 stadgat, ibland
annat: att Taxan å Kronans Tionde oell PersedelTackjern
bör upprättas vid samma tid, som för llammarskattsTaxan,
genom ofvanberörde Nåd. Bref blifvit
bestämd, eller September månad; samt att Räntegifvaren
bör, inom 6 veckor efter Taxans fastställande,
bos Ortens BergsFogde tillkännagifva, 0111 lian vill lösa
Tiönde-jernet, eller detsamma in natura lefverera,
i hvilket senare fall lefvereringen likväl skall årligen
inom Januarii månads slut vara verkställd.
Och sorn berörde Taxesättning till lösen är på R.
>Sl:rs begäran^ införd, och den Optionsrätt Tiondegifvaren
äger, It lefverera in natura eller elter lastställd
Taxa lösa jernet, synes böra begagnas lika med
hvad som gäller om uppsägning af andre ränte-persedlars
lefverering, att nemligen den, som ej inom föreskrifven
tid anmäler sig att utgöra Räntan in natura,
måste lösa densamma; alltså har Utskottet
icke funnit anledning af ofvanberörde Motion, att
hos R. St:r föreslå någon ändring i hvad Författningarne,
rörande lefverering af Kronans TiondeTaekjern,
nu innehålla.
Utlåtande i väckt fråga otn rättighet för innevånare
i visse Orter, alt nied Spanrnål af
-
N:o 225.
RiksdagsFull
börda sig Kronoutskylder. (I-A.)
iksdagsFullmägtigen Anders Hansson från Elfsborgs
(I-A.)
B et ä nk a n d e n, N:o 225. 5ot
Liin lim-, i Memorial som från II. BondeStåtlclct blifvit
<1. i5 December sistl. år till Utskottet remitteradt,
föreslagit, i anseende dels till den allmänna periningebristen,
dels ock nyttan af Spanmålsprisernes hållande
vid jemnhet, alt de Orter, der Spanmål allenast är
enda tillgängen för Inneby ggarne, hvarmed alla skatter
och onera skola betalas, mätte erhälla rättighet, att
'äfven med Spanmäl, inlefvererad i Kronans Magaziner
och Förrådshus, sina Kronoutskylder utgöra.
Då de Contante KronoUtskyldernes beräkning i
Spanmål skulle vara enlig med årliga Markegångsvärdet,
som vanligen är lägre än gångbara priserne,
och då försl ingen af Spånlinden till KronoMagazinerlie
medförer ökad kostnad och besvär, har det synts
Utskottet sorn Anders Hanssons Förslag ej kan medföra
någon förmon för de Skattskyldige.
De mångfalldiga olägenheter, kostnader och förluster
för Kronan, som af en utöfver dess behof sträckt
Spanmålsintägt skulle uppkomma, har Utskottet i dess
Utlåtande JV:o 124, vid afgifvandet af Förslaget till
Statsreglerigen redan uppgifvit. Och som del icke
blefve möjligt att förutse det större eller mindre antal
Magaziner och Förvaltare deraf, som behöfde anskaffas,
eller hvilken indragning i andre Uppbördsmäns
antal kunde äga rum, i följd af den olika fördel
de skattskyldige kunde äga af rättigheten, alt
det ena året lefverera sine Kronoutskylder i Spanmål
och ett annat med penningar; altså finner Utskottet
sig
icke kunna tillstyrka, det IL St:r bifalla hvad An
-
5o?. Stats-Uts kottets
ders Hansson föreslagit, eller att vissa Orter skulle
lemnäs rättighet, att äfven med Spanmål sine Kronoutskylder
utgöra.
N:o 226.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändring
i tiden, då KronoFogdarne skola afgifva
Summariska Redogörelserne för KronoUppbörden.
(t-A.)
Enligt ett från H. BondeStåndét till Utskottet ankommet
ProtocollsUtdrag af den iö December sisth år, har
RiksdagsFuIlrnägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs
Län framställt det förslag, att, som, i anseende till
tiden, hvilken för Uppbördsmännen erfordras för Uppbördsredogörelsernes
författande och Verificationers anskaffande,
den egentliga uppbördstiden inskränkes till
slutet af Mars eller början af April månader, men
jordbrukaren, hvilken utaf sin jords producter, dem
han oftast icke kunde annorlunda än på Credit afyttra,
mäste betala sina Kronoutskylder, bchöfde så långt
rådrum härmed som möjligt; tiden, då KronoFogdarne
skulle afgifva den Summariska Redogörelsen, altså
måtte bestämmas till den 9.4, i stället för 1 Maji, hvarigenom
dels atdra Uppbördsstämman skulle kunna framflyttas
till Februärii månad, då de fleste Marknader
höllos, dels ock Allmogen berättigas, att ända till den
1 eller 8 Maji inbetala alla restantier af sina Kronoutskylder
och sålunda tillgodonjuta hela det i Förlättningarne
bestämda uppbördsåret.
Betan t an (len, N:o 226. 5o3
I anledning af detta Förslag, hvaruti H. BondeSt
ande t i allmänhet instämt, har Utskottet ansett sig
höra anföra: att ehuru, ä ena sidan, det skulle kunna
medföra någon förmån för en del af Allmogen,
om redogörelse-tiden för Uppbördsmännen utsträcktes
på sätt motionen innehåller, å den andra sidan likväl
förekommer, att, då 2:dra Uppbördsslämman nu slutar
i Mars månad, och förr än densamma tilländagått
utmätning hos de skattskyldige lagligen ej bör äga
rum, tillräckelig tid äfven synes vara lemnad, för afLördandet
af det föregående årets skattebidrag. Och
då det ändamål, som man, i lläkenskapernes tidigare
afslutande än nu sker, vill uppnå, skulle genom antagandet
af ofvanberörde förslag motarbetas, samt dessutom
något behof af en sa beskaffad förändring icke
blifvit från någon LänsStyrelses sida framsläldt, eller
af K. M:t i Nåder oroförmäldt; har Utskottet, i anseende
till de flere hinder för KronoUppbördens skyndsamma
verkställande, som af beviljandet af en längre
redogörelsetid skulle uppkomma, funnit sig böra
afstyrka R. St:r, att bifalla den af Anders Danielsson
yrkade förändring i tiden för KronoFogdarne
att afgifva Summariska Redogörelsen för KronoUppbörden.
N:o 227.
Utlåtande, i anledning af begärd upplysning
om hvad som blifvit afgjordt i afseende på
den af K. M:t anbefallde undersökning i
5<>4 Stats-Utskottets
Rikets äldre Handlingar, ang:de upprinnelsen
af den så kallade Präste-Taxan. (l.-A.)
Från H. BondeStåndet liar tili Utskottet blifvit remitteradt
ett Memorial nf Anders Danielsson friin
Elfsborgs Laiij hvaruti lian anfört, huruledes, i anledning
af PrästeStåndets underd. besvär, angtde uppbördens
beräknande af den så kallade PrästeTaxau,
K. M:t, uti p:de § af dess Resolution af den 20 .Nov.
1786, beslutit, det K. M:t funne en noga undersökning
i Rikets äldre Handlingar, rörande upprinnelsen
af denna Taxa, nödvändig, innan K. Mit härom sluteligen
stadgade dess beslut; men ville emedlertid,
innan sådant hunnit verkställas, och tills vidare af
synnerlig Nåd och Gunst tillåta, att Prästerskapet i
Oppunda, Jönäkers och Heilio Härader i Södei manland
linge lösa Taxesmöret med 1 Rldr Blco för Lispundet,
dock att sådant hvarken då eller i framtiden
(inge af deni eller andre dragas till prsejudicat.
Och du en framfluten tid af mer än 4° år syntes
hafva för Vederbörande varit tillräcklig att verkställa
undersökningen 0111 PrästeTaxans upprinnelse,
samt det icke kunde vara instämmande, hvarken med
Statens trängande behof och rättvisans fordringar, att
Prästerskapet i Oppunda, Jönåker och Rönö Härader
mera, än Rikets öfriga Prästerskap, hvars Taxa vore
ställd i Persedlar, längre befriades från Taxesmörets
betalande efter Markegång, sä ansåge Motionären någon
åtgärd böra vidtagas, för att vinna upplysning,
0111 hvilket EmbetsVerk, som fått sig pfvanbcrörde
Betänkanden, N:o 227. 5o5
undersökning uppdragen, oell af hvad orsak Statsverket
ännu måste vidkännas förlusten, att förenämnde
3:ne Häraders Prästerskap fingo lösa Taxesmöret rned
blott En R:dr B.'co Lispundet, eller oin sådant härledde
sig af någon försummelse i det Verk, som skulle
revidera Rikets Räkenskaper.
Utskottet har, i anledning häraf, skolat upplysa,
att, uti Nådigt Bref af den 3o Mars 1787, K. M:t, ieke
allenast förständiga! K. KammarCollegium, att K.
M:t, håde genom Nåd. Resolution af den 26 Nov. 1786,
uppå Prästerskapets besvär, och serskildt Utslag förstnämnde
dag öfver de besvär, som Prästerskapet i
Jöndkers oell Rönö Harader i underd. anfört öfver K.
KammarRevisionens den 17 Mars 1786 meddeldle Utslag,
rörande Smörtaxans utgörande efter Markegångspris,
af synnerlig ynnest och Nåd tillåtit Prästerskapet,
att tills vidare och intill dess undersökning försiggått
i Rikets äldre Handlingar om upprinnelsen af
Prästernes Taxa, få lösa Taxesmöret med t R:dr Sp.
för Lispundet, utan ock anbefallt bemälte K. Collegium,
att örn en sådan undersökning besörja och derefter
med Utlåtande till K. M:t inkomma.
Efter hvad meddeladt blifvit, skall ock K. KainmarCollegium,
medelst Remiss den ii Junii 1787, anbefallt
ArchiviContoiret, att undersöka huru Prästetaxan
ifrån första begynnelsen tillkommit, eller efter
livad grund den blifvit beräknad, antingen efter Prästbohlets
storlek eller innehafvarens inkomst af Församlingen,
samt huruvida, isynnerhet i förra tider,
den utgått i sjelfva persedlarne, eller om desse betalts
5o6 Stats-Utskottds
med penningar, och i sistnämnde händelse, 0111 det
skedt med något visst sorn årligen varit lika, eller
om betalningen rättat sig efter Persedlarnes Markegångspris,
och hvad RtdrsTaxan angår, oui den förändrat
sig efter Myntets förhöjning eller utgått alltid
lika, samt i öfrigt uppgifva all den upplysning, som
i förenämnde delar af Archivets Handlingar kunde
vinnas.
Vid sedermera erhållen påminnelse om att inberätta
hvad härvid blifvit tillgjordt, skall ArchivContoret
den 3 Maji 1790 hos Collegium anmält, iblaud
annat, att, då ämnet funnits vidsträckt och med många
omständigheter till iakttagande förenadt, samt Contoirets
öfrige göromål fordrat skyndsam handläggning,
Contoiret ej kunnat fullgöra K. Collegii befallning.
Den undersökning, hvilken Contoiret anställt, om
den ifrågavarande Taxan skall endast innefatta Uppland
och någon del af Rikets öfrige Provincer. Och
sorn arbetet afstannat intill dess ny erinran härom år
1826 från Collegium afgått och i följd deraf undersökningen
ännu finnes ofullbordad; så har Utskottet ansett
lämpligt föreslå:
att R. St:r hos K. M:t i underd. anhålla, det K.
M:t täcktes i Aåder förständiga K. KaroraarCollegiuin
om så verksamma åtgärders vidtagande, i afseende
på den för 42 år sedan i Aåder beslutna
undersökning rörande Präst-taxans upprinnelse och
grunden, efter hvilken den blifvit beräknad ni. m.,
alt samma undersökning skyndesammeligen varda
utförd och till slut befordrad, på det resultatet
Betänkanden, N:o 227. 507
deraf må till näst sammanträdande 11. St:r kunna
öfverlemnas.
N:o 228.
Utlåtande, angående utgörandet in natura af
de visse Räntetagare anslagne Koklräntor
inom Stockholms Län af Hemman under
Ortala Bruk oell Norrtelje GevärsFactori,
eller samma räntekohls godtgörande lill Löningstagarne
efter Markegångspris. (I.-A.)
II. R. o. A. liar till Utskottet remitteradt ett Memorial
af Hr Silfverstolpe, D., hvaruti han anfört, huruledes,
i en tidpunct, da en allmän klagan fördes
öfver så väl Militaire som Civile Embetsinäns svaga
lönevilkor, det förhållande förtjente uppmärksamhet,
sorn ägde rum inom Stockholms Län och vore af ett
menligt inflytande, så väl för Räntetagare vid derstädes
stationerade indeldta Regementer, som för LandsStaten
nemi, alt den del af desses löneförmåner, hvilka bcstodo
af Kolilräntor, som efter nu varande priser
skulle stiga till en icke obetydlig Summa, i följd af
K. Mits Nåd. Skrifvelse till dess och Rikets Bergscollegium
af den 21 Junii 1773, fingo af ägarne till
Ortala Bruk och Norrtelje GevärsFactori inlösas emot
16 sk. B:co för Lästen, ehuru det visserligen icke
skulle hafva varit K. M:ts Nådiga vilja, att gynna
nämnde Bruksägare på Löutagarnes bekostnad, utan
säkert det åsätta priset varit fullt svarande mot
5o8 Stats-Utskottet^
kohlcns värde den tiden, du det Faststaltes; men då
varuprisen nu mera undergått en betydlig förändring,
blefve missförhållandet härvid påtagligt, och Motionären
har derföre anhållit, att en framställning hos K.
M:t matte i underd. göras: om icke dessa Kohl-räntor
kunde in natura fa tillfalla Räntetagare; eller om,
i brist af Kohl för Bankens drifvande, de nödvändigt
borde för desammma påräknas, de då åtminstone
måtte ofver alltj efter utsatt Markcgängsprisj af Bruksägarne
Löningstagarne godtgöras. I anledning af hvilken
Motion Ilr Friherre Dubenj Carf yttrat, att,
fastän samma förhållande, som det af Hr Silfverstolpe
anförde, angtde Kohlräntortie inom Upsala Län, ägde
ruin inora Westmanland, och det visserligen tycktes
vara obilligt, att Bruksägare, hvilka vanligen i Bergslagen
utgjorde den Comité, som bestämde Kohlpriserne,
skulle bestämma till hvad belopp en i alla fall
illa lönad individ skulle tjena för, då denne individen
ej ägde rätt att uppsäga denna räntepersedel och
sälja den till hvilken han behagade, en förändring härutinnan,
ehuru önskvärd, likväl syntes stridande emot
tle Privilegier, sqm från äldre tider voro visse Bruk
lörbehållne.
Af de handlingar, som vid pröfningen af förevarande
fråga för Utskottet varit att tillgå, harinhemtats:
att, genom Kådig Skrifvelse den 3 Kovember
1680, K. M:t anbefallt Landshöfdingen i Uppland , att,
sedan emellan Oflicerarne, Rustningshållarne och Allmogen
i Roslagen en Taxa. öfver den vanliga koldräutan
salt blifvit, enligt hvilken denna ränta med 3
Betänk anden, N:o 228. 5og
D.'r k:prnt Lästen betalas borde; så skulle af den nästkringgränsande
Allmogen, till Norrtelje Factories fortsättning,
200 Läster Kohl lefvereras emot berörde
pris, på det, såsom orden i den K. Skrilvelsen lyda,
"derigenom , icke allenast Officerarne och Rustningshållarne
sin betalning , utan ock Allmogen sin visse och
säkre ålgång hafva måge.”
År 1760 försåldes till Skatte det Kronan tillhörige
Oriala, Bruk, ined underlydande Qvarn samt
Kallboda eller Korsnäs Masugn, och, enligt det under
den i3 Februarii berörde år, af K. KammarCollegium
utfärdade Skattebref för Ryttmästaren John Jennings
och Brukspatronen Robert Fuilaij, är vid detta köp
A. ll.t och Kronan ultryckeligen förbehålletj ibland
annat, i 4tde 1’uncten: Ränlorne efter arliga Markegången
af de 3i hemman > sä viii sorn af Mjölqvarnen
hvilka af alder varit med kohlning och körslor Bruket
underlagde och pä samma sätt hädanefter komnio
all derifrån blifva oskiljaktiga; samt i 5:te Puncten:
att thesse Egendomar , till underd. följe af K. M:ts Nåd.
Bref af d. 26:te October lq56 j som ock g.de Funden uti
det af R. St:rs SecretaVtskott vid sistlidne Riksdag till
bemälte Ryttmästare och Brukspatron utfärdade Upplåtelse-Bref
om Norrtelje Factorij dervid förblifva
oskiljaktiga och icke ifrån Factoriet abalieneras/'
Vid 1772 års Riksdag, anhöll, genom underd. besvär,
Ki igsBefälet, att Indelningshafvarne vid Upplands
Regemente , Adelsfanan- och RoslagsCoropagniet af K.
Lif Regementet till Hast, måtte få sine på lön indeldta
SkatleKohl i Stockholms Län betalte efter Marke
-
5io S t a t s - U t s k o 11 e t s
gången, eller på samma sätt som i Upsala Län år
1764 skedt, förvandlade till Spanncmål, och ej förpligta»
låta sig nöja med det, den tiden Ortala Brok
ock Norrtelje Factori Kronan enskildt tillhörde, stadgade
pris af 3 D:r Krpmt för Lästen, emedan, då
Markegången på desse Kohl i senare åren uppgått till
10, 11, i2 och i5 D:r K:pmt Lästen, Indelningshafvarnes
förlust vöre ansenlig.
Underd. utlåtande infordrades häröfver från K:gl.
Krigs- Kammar-och Bergs-Collegierne, af hvilka sist—
bemälde Collegium åberopade sitt med K. KammarCollegium
förut afgifne Memorial i ämnet till R. Strrs
Kammar- Economie- samt Landt- och SjÖMilitiae-Deputationer,
af följande innehåll:
”Kohlräntan i Upland, der densamma uti visse
”Härader och Socknar utgår, härrörer af de så kallade
årlige och Kongshästarne, hvilka uti kohl förvandlas,
dock, i grund af gamla Stadgar och Författningar,
ej mindre än gjorda fördrag och afhandlingar,
”på olika sätt och till olika qvantum, hvarom K. Kam”marCollegium
uti afgifvet Betänkande till Landt- och
"SjöMilitiae-EkonomiDeputationens LandtUtskott, un”der
den 24 April 1766, i ett dylikt ämne omsfändeli”gen
berättat.”
”Berörde Årlige och Kongshästarnes förvandling
”till kohl, är i alla tider följd, men priset derpå har
”ej varit lika öfver allt; Hemmansbrukare, som varit
”skyldige att föra sin kohi-ränta till visse Bruk, elter
”Brukens derå erhållne Privilegier, hafva icke betalt
”densamma högre till Indelningshafvarne, än de ver
-
Betan kanden, N:o 228. 5u
"kcligen fått afBruket, och det, i följe af 5 §. uti i685
"års K:gl. Förklaring öfver 1684 å;s Reglemente för
"Militien och LandtStaten; i thet stället the visse Bruk
"ej anslagne ränte-kohlen fått betalas efter vanlig markegång
af da ädlare MetallverksÄgarne, så väl som
"af Bergsmannen, då de sjelfve blåst och derföre ve"lat
penningar gifva, efter K. Resolutionernc af den
”18 Maji 1689 och 4 December 1730.”
"Hvad de förre eller de visse Bruk tillslagne rän"tekohlen
i Upland angår, om hvilka här nu endast
"fråga blifver; så hafva Indelningsliafvarne af Krigs'"Befälet
flere resor förut och sist vid 1766 års ltiks"dag,
sorn förrherördt ar, lika som nu, sökt alt få
"de samma betalte efter årlig markegång; men, jemte
"det uti afgifvet Utlåtande till R. H. Sttrs BergsDepu"tation
den 11 Februarii samma år, K. Collegierne
"oinständeligen vist, i stöd såväl af Högstberörde 1685
"års Kongl. Förklarings 5 §., som flere K. Resolutio"ner,
thet Indelningsliafvarne för ingen del till någon
"sådan eller högre desse kohls betalning voro berätti"gade,
än hvad Bonden för dem sjelf får vid Bruket,
"dit han med kohlen är anslagen; så har ock, i anseende
dertill, att uti visse orter, såsom Löfsta och
"Dannemora Tingslager, Olands Härad och Örbyhus
"Län, hörande under Upsala Län, någon afhandling
"var i verket om berörde årliga och Kongshästars
"förvandlande till Spanmål i stället för kohlen, i proportion
efter Kronovärderingen, å ömse sidor, Kongl.
"Collegierne till en sådan årlig och Kongshästarnes,
"eller de derföre i stället utgående Koblens förvänd
-
512 S ta t s - U t slottets
”linf? i Spanmål, efter sä väl KrigsBefälets som A11-  ”mogens dä gjorde ansökning, styrkt, och dertill jem”väl
utstakat sättet, efter det olika samma Hästars
”kronopris och deras beräknande till kohl.”
”Dertill hafva ock R. St:r pä det sättet samtyckt,
”att i Olands Härad samt Dannemora och Löfsta
”Tingslager en Tunna Spanroäl borde utgöras för hvar”je
fyra och en half Läst kohl, samt i Örbyhus Län,
”en Tunna Spanmål för hvarje sex trefjerdedeis Läster
”kohl; men derhos förbehållit sig, alt öfver de, vissa
”Bruk, efter Resolutioner och Författningar, anslagne
”kohl-ränlor framdeles sig utlåta, som K. M:ts Nåd.
”Bref till K. Collcgierne af d. 9 Jniii 1766 närmare
”utvisar. För nyssnämnde till kohl för de årliga Kongs”hästarne
svarande orter i Upsala Län, hafva således
”besvären å alla sidor upphört, som ock af nyss an”förde
Författning uppkommit det olika kohlräntnns
”betalningssätt , ther och Roslags-orten emellan uti
”Stockholms Län, hvar ock ännu serskildle speciele
”Författningar tillkomma.”
”Sistnämnde Roslagsort, som Besvären nu allena
”angå, har för sig i synnerhet K. Brefvet till Landshöfdingen
i Upland af d. 3 Nov. 1680, derutinnan
”förordnas, att till den oenighets upphäfvande, som
”uppkommit Officerarne och Allmogen emellan, örn
”kohlränte-priset derstädes, Allmogen thädanefter, i ond
”och god tid, borde betala för hvar Läst kohl alle—
”nast tre daler kopparmynt; utom det ock vidare i 3
”§. af K. Resolutionen den 18 Maji 1689 öfver någre
”af K. BergsCollegio för Bergslagerne i gemen anförde
Betänkanden, N:o 228. 5i3
”Puncter, stadgas, det Utlags-eller Ränte-kohlen icke
”la genom någon indelning disponeras under de Verk
”eller Blåsningar, dit de rätteligen höra, sorn äfven,
uppå någre Skattehem mans Åboers i Upland vid 1733
”års Riksdag gjorde ansökning, att få betala Ränteta”garne
kohlen antingen i persedlen eller efter Marke”g'°,
ng, K. M:t, medelst Resolution den 7 Oct. 1735, så”dant
alldeles afslagit, såsom emot den vid Bergverken
i alla lider väl inrättade hushållningen stridande; så
”har derjemte, ej mindre uti högstberörde än \ §. uti
den, samma dag Allmogen i Frösåkers Härad i Roshagen
serskildt gifne K. Resolutionen på deras i 1111-  ”derdthet andragne enskilte Besvär, Hans Iv. M:t sist
”lörklarat all tillökning på kohlpriset för skadelig; Be”rörde,
år 1680 specielt för Roslagen stadgade kohl”pris
3 dal. kopptmt Lästen, hvilket ock Besvärs §.
”medgifver ännu följas, har således varit ansedt, såbom
en derstädes för ali både ond och god tid orvg”gelig
Taxa , Ränlegifvarne och Rnntetagarne emellan.”
”Om ock samma vissa koldpris haft afseende jernbol
på Ortala Bruk och Norrtelge Factori, hvilka den
”liden Kronan enskildt tillhörde, men sedermera åter”koinmit
under Privatorum disposition, så äro likväl
”dessa Verk med enahanda rättighet till de senare af”stådde,
som Kronan sjelf i den delen förut ägt, och
”hvarigenom alltså saken på intet sätt synes vara för”ändrad.
”
”1 anseende till detta allt, kunna K:gl. Collegierne
”icke linna, att de nu klagande Indelningshafvare af
”Uplands Regementet, Adelsfanan och RosIagsCompag
>
t
5i4 Stats-Utskottets
”niet vid LifRegernentet iiro berättigade alt fa ofta»
”nämnde i Roslagsorlen uti Stockholms Län them in”deldta
Skatte- eller Ränte-kohl annorlunda betalte,
”ari efter me rall äran de vissa stadgade pris 3 dal. kopparmynt
Lästen, så vida icke Räntegifvarne derstädes
skulle beqväma sig, att, antingen på enahanda
”sätt med dem i Bergslagsorten uti Upsala Län, eller
”annorlunda förbyta samma ifrån årliga och Kongs”hästarne
härflytande Ränte-kohl uti Spamnål elierna”gon
annan Indehiingshafvarne tjenlig persedel, och
”hvarom öfverenskommelse torde kunna träffas.”
K:gl. Krigs- och KainmarCoUegierné hade deremot
för deras del i underd:het andrugit: ”att, ehuruväl uti
”förenämnde Kammar- och Bergs-Collegiernes den t
”April 1772 afgifne Betänkande, blifvit förmäldt, det,
”i grund af de på 1680-talet utkomne Författningar,
”desse klagande Indelningshafvare ej kunde anses be”rättigade,
att få deras indeldta Skatte- och ränte-kohl
”annorlunda betaldte, än efter det i samma Författ”ningar
stadgade vissa pris, 3 dal. k:pparm:t för Lä”sten;
har dock nu tillika hos Krigs- och Kammar”Collegierne
uti öfvervägande kommit, huruledes, då
”priset på 1680-talet utsattes till 3 dal. k:ppr:mt för
”hvarje Stig kohl, myntet då ännu var oförhöjdt, men
”alt det sedermera år 1715 blifvit till hälften förhöjdt,
”och kohlpriset således till hälften försämradt; men
”Braken deremot sedan 1680-talet för sine tillverk—
”ningar njutit betalning i proportion efter myntets
”förhöjning.”
”1
B e t 8 nk a n d e n, N:6 228. 5i5
1 ”1 grund häraf, och sora således Räntegifvarne
”blifvit satte tili nog lidande, men måste lefverera si”ne
kohl till Bruken, dit de anslagne äro, in natura,
"antingen de den äga eller ej; på hvilken senare händelse
de af dem från andre ställen till mångdubbelt
”högre pris måste anskaffas; så afse Krigs- och KnmNnarCollegierne,
för sin del, billigt vara, det förbe"mälte
Indelningshafvare, lika med Indelningshafvarne
”i Upsala Län, måtte af Bruken erhålla betalning ef”ter
årliga Markegångcn för sine Ränte-kohl, hälst sådant
länder till både Hemmanens upprätthållande och
”indelningens bestånd.”
K. M:t, som i Nåder fann Dess BergsCollegii underd.
yttrande vara uppå. de bästa skälen grundadt
och dertill leranade Dess Nådiga bifall, pröfvade sedermera,
med afseende så väl derpå, som ock att K.
M:t i Nåder afstått den ifrågavarande kohl-räntan aldeles
med samma rätt, som K. M.-t den förut innehaft,
genom Nådig skrifvelse till Collegium den 21 Junii
1778: att med denna räntas betalande skulle förhållas
på samma sätt som hittils verkstäldt blifvit, enligt K.
M:ts förre derom vidtagne Författningar.
Och blef samma år den 26 November underd.
klagan uti ett dylikt mål ang:de af Häradsskrifvaren
Kumling yrkad lätt att af sine Löningsbönder uti Häfverö
Socken utfordra ränte-kohlen in natura eller derföre
erhålla högre betalning än 1 dal. S:m:i för Lästen,
likaledes af K. M:t i Nåder ogillad.
3 B. 34
u
5i(6 S t a t s - U t s k o t te t s
Som likväl, efter hvad ofvanberördt är, K. M:t
och Kronan, nära 80 år efter det den Taxa utfärdades,
i enlighet hvarmed ifrågakomne räntekohl till indelningsbafvarne
betaltes med 3 Dal. kipmit per Läst,
vid försäljningen till Skatte af Ortala Bruk och Norrtelje
Factori, uttryckligen förbehållit sig räntorne, efter
årliga Markegängen af de hemman, som af ålder
varit med kohlning och körsslor Bruket underlaggde
och på samma, sätt hädanefter kotnmo att derifrån blifva
oskiljaktige,■ hvaraf vill synas, som, derest K. Mit
år 1760, då berörde skatte-försäljningen skedde, afstått
den ifrågavarande kohl-räntan aldeles med samina
rätt som K. Mit den förut innehaft, det år 1680
bestämda pris på ränte- kohlen 3 Dal. kipmit öfverensstämde
med det då gällande Markegångsvärdet; altså
och enär af SpecialRäkningarne öfver KronoUppbörden
i Stockholms Län visat sig, att endast de Kronan behållne
kohl-räntorne utgå efter Markegångspris, men
att deremot de indelte till Ortala Bruk anslagne icke
äro debiterade till högre pris, än 16 sk, Bico Lästen,
och af samma Räkenskaper icke eller kunnat inhemtas,
att skillnaden, emellan de 16 sk. som af Bruksägarne
till Indelningshafvaren erläggas och beloppet af
årliga Markegängen, till Kronan ingår; har Utskottet
trott sig icke sakna anledning, att föreslå R. Stiri
att i underd. skrifvelse till K, Mit fasta K. Mits
uppmärksamhet på de i detta mål förekomne stridiga
förhållanden och huruvida K. Mit och Kronan af
de Ortala Bruk och Norrtelje Factorie underlaggde
hemman åtnjutit och åtnjuter den rätt, i afseende
Betänkanden, N:o 128. 5iy
på kohl-räntans utgörande, som, i följd af Skatteköpcbrefvets
innehåll, eller serskilte Nåd. Resolutioner
K. M:t och Kronan tillkommer.
R e s e v v a t i o n:
Af Hr Friherre Palmstjerna: Jag kan icke instämma
uti Utsk. beslut, af det skäl att jag anser frågan,
redan den 21 Junii 1773 genom K. Mits Resol. uppå
KrigsBefälets Besvär, definitivt afgjord. Densamma
slutar nemi. sålunda! ”pröfva Vi i Nåder billigt.- att
”med denna Räntas betalande må förhållas på samma
”sätt som hittills verkställt blifvit, enligt våra förre
”derom vidtagne författningar.” När det nu Sr upplyst,
att Räntans betalande förut blifvit Verkställd på
det sätt, att hvarje Läst betalts Indelningshafvaren med
1 Dal. S:mt, hvilken efter 1776 års realisation utgjorde |-  R:dr, så kan jag ej annat än finna detta pris vara bestämt
af vederbörlig och dertill berättigad Auctoritet; och när
vederbörlig Auctoritet detta förordnat, så har rättigheten
alt mot bestämt pris bekomma ifrågavarande Räntekohl
blifvit en Bruksägarens tillhörighet, och dermed
inträdt ett likartadt förhållande sorn med andra Bruksegendomars
rätt till Rekognitions-kohl; blott med den
skillnad, att uti senare fallet förlusten är Kohlägarens,
men uti det förra Statens; icke Löntagarens,
ty Löntagarens vilkor ärfvas icke från den ena till
den andra, utan bestämmas af Staten. Jag kan således
ej anse ifrågavarande lösningsrätt af Ränte-kol
annorlunda, än såsom en genom K. Resol. tillkommen
förmån, som nu mera Utgör en del utaf enskilt mans
51S S t a t s - U t s k o 11 e t s
ägande-rätt, och såsom sådan gått ur liand i hand
under mera än 5o år; jag vfll icke med min röst biträda
ett beslut som föranleder till räfst uti en för
så lång tid tillbaka tydligen afgjord sak. Hvarthän
skulle det väl leda, om man började efterforska huruvida
alla nu gällande K. Resolutioner uti likartade
fall öfverensstämma med förutvarande aldre äganderätts-förhållanden?
Går man tillbaka 5o år, kan man
gä 100 och 200; hvilka anspråk skola ej då väckas,
och hvar finnes den absoluta rättvisan uti så uråldriga
tvister om mitt och ditt?
N:o 229.
Utlåtande, i anledning af Arrendatorns utaf
Jödel af Kongsöhrs KuogsLadugårds södra
del, C. U Ahlboms underd. anhållan otn
nedsättning af arrende-afgiften för samma
Kronolägenhet. (I.-A.)
Efter vederbörandes hörande har K. M:t till StatsUtskottet,
medelst Remiss den i5 sisth Augusti, i Nåder
öfverlemnat Arrendatorns af J utaf Kongsöhrs
Kungsladugårds södra del, f. d. Qvartermästaren C.
U. Ahlboms underdåniga ansökan om nedsättning
med 28 Tunnor a3 kappar i nu utgående arrende
för nämnde lägenhet, eller från 91 Tunnor 7 kappar
till 62 Tunnor 8 kappar Spanmål. Såsom skäl till
denna anhållan, har Ahlbom anfört: att sedan v. Pastor
Hörstadius år 1812 på 3o års tid öfvertagit båda
Betänkanden, N:o 229. 5,^
KungsLadugårdarne emot en Arrendéafgift af 364 Tär
28 kappar Spannmål, hälften Råg och hälften Korn,
för hvardera, måste han, oaktadt arrendet för Södra
Ladugården samma år öfverflyltades på 4 andre personer,
redan år 18)7, för bristande förmåga att anskaffa
antaglig borgen, från Arrendet afträda; att vid
den derefter anställda Auction högsta arrende-anbudet
uppgick endast till 200 Tunnor för Norra KungsLadugården,
ehuru, i anseende till serskildta omständigheten,
den förre Arrendatorns broder erbjöd sig
att derföre erlägga och ännu utgör 2So Tunnor; att
åter serskilte delar af Södra KupgsLadugården, i mån
af Arrendalorernes iråkade obestånd, måst ånyo utbjudas
och arre,nde-afgiften nedsättas, så att sökanden nu
vore den ende, som utgåfve primitiva arrendebeloppet,
öfverstigande, hvad sorn för lika andel i Norra Ladugården
erlägges, med 28 Tunnor *3 kappar och
ända till och med 4° Tunnor 7 kappar hvad som nu
utgöres för Jtdel i, den södrä; att öppna åkerjorden i
Sökandens andel endast utgör 3g Tunnland 29 | kappland
eller till hvarje årgång 19 Tunnland 3o | kappland,
hvaraf afkastningen, beräknad ,71716:te kornet
af utsädet, som, efter J Tunna på tunnlandet, uppgår
till i5 tunnor, icke kan beräknas högre äp-, tili 90
Tunnor eller 1 Tunnan7 kappar mindre än arrendet;
att då härtill lägges utsädet, i5 Tunnor, brukningsbergnings-
och t rusk n i ngso mkos t naderna, nybyggnader
och reparationer samt reela och personela onera af
mångfaldiga slag, det angifna missförhållandet måste
falla klart i ögonen, samt ändteligen att sökanden
gaQ Stats-Utskottets
som tid efter annan måst till sina förbindelsers uppfyllande
tillgripa egna tillgångar, skall , om ej den
begärda lindringen beviljas, komma på obestånd, hvilket
redan visat sig deraf att han år 1827, då förnyad
borgen för Arrendet på 10 år bordt anskaffas, ej kunnat
prestera annat än en interimshorgen på arne år, sorn
i år skall förnyas, men hvilket åliggande sökanden ej
kan uppfylla så vida icke den begärda, af högsta
billighet påkallade lindringen i arrende-afgiften förunnas,
K, Mrts Befallningshafvande i Westmanlands Län
har, med vitsordande af Ahlboms uppgifter, för sin
del yttrat, att det nu utgående Arrendebefoppet för
ifrågavarande ^rdel af KungsLadugården vida öfverstiger
hvad deraf, i händelse af ny Auction, kan förväntas,
samt att, då Ahlbom inskränkt sin anhållan
till nedsättning af Arrendet till likhet med hvad som
för andre delar af KungsLadugården högst betalas,
K. M:ts Befallningshafvande ansåg sig icke kunna underlåta
att tillstyrka den af Ahlbom begärda nedsättningen
för återstående i3 Arrende-år.
K. KammarCollegiurn har åter uti afgifvet underd.
Utlåtande yttrat, att då Collegium icke var i tillfälle
att bedöma godheten och förmånerna af de ägor som
tillhöra ifrågavarande af Qvartermästaren Ahlbom under
arrende innehafvande 2:ne Attondedelar eller \ af
oftaberörde KungsLadugård, Collegium icke vågade
att, på Ahlboms uppgjorda och obestyrkta calcul
öfver afkastningen deraf, tillstyrka nådigt bifall till
dea sökta arrende-nedsättniogeu; dock har Collegium
Betänlanden, N:o 229, a3o. 52t
till K. M:ts Nådiga ompröfvande öfvedemnat, huruvida
Ahlbom må förunnas den förmån att inom viss
bestämd tid få afsäga sig arrendet, utan skyldighet
att ansvara för hvad ett nytt arrende under de återstående
arrende-åren kan blifva mindre, än efter nu
gällande Contract derför erläggas bör.
På de skäl KammarGollegium anfört, anser Utskottet
sig
icke heller kunna tillstyrka deri afSökanden begärda
arrende-nedsättningen; men tror, med Jemnadt
afseende å det förhållande, att arrendet för alla
öfriga lotterna af ifrågavarande Kungsladugård måst
nedsättas, sig äga skälig anledning hemställa, att,
sa vida Ahlbom genom vederbörlig undersökning
kan styrka de af honom uppgifna förhållanden, det
måtte tillåtas honom att inom viss bestämd tid afsäga
sig Arrendet och denna Kronolägenhet genom
ny Auction under återstående tiden åt annor man
Utarrenderas, utan skyldighet för Ahlbom att ansvara
för den möjligen inträffade minskningen i arrendet.
Hvarom underd. skrifvelse torde, till svar å den
Nådiga Remissen, till K. M:t afla tas.
N:o 230.
Utlåtande, i anledning af Anders Ericssons
motion om Curhusafgiftens användande till
understöd för Hälsobrunnar. (I.-A.)
StatsUtskottet har från Hederv. BondeStåndet erhållit
522 Stats-Utskottets
remiss å et utaf Anders Ericsson från Örebro Län afgifvet
Memorial, deruti han, med framställning af nyttan
att vid allmänna hälsokällor äga tillfälle att inrymma
och underhålla fattige sjuklingar, hemställt att
en del af Kurhusafgiften måtte härtill få användas
samt de erkändt nyttiga brunns-inrättningafne, hvaribland
motionären utmärkt Porla brunn, af nämnde
afgift för det uppgifna ändamålet erhålla understöd.
Då, enligt de för Curhusafgiftens utgörande hittills
gällande och äfven nu antagne grunder, denna
afgift är ämnad att egentligen och i första rummet användas
till anstalter för den veneriska smittans hämmande
samt endast i händelse af öfverskott och serskild
öfverenskommelse emellan de bidragande i hvarje Län
kunna till sjukvårdens öfriga föremål disponeras; så
och då invånarne i hvarje Län äga rättighet att inom
visst minimi- och maximi-belopp bestämma så väl årliga
afgiftens belopp som ock grunden för användandet
af hvad som öfverblifver, sedan erforderliga anstalter
för Veneriska smittans hämmande vidtagits, och
sålunda äfven kunna besluta, men icke åläggas, att
anvisa sådane öfver skottsm edel till fattigas intagande
och underhåll, vid alllmänna hälsobrunnar,
anser Utskottet Anders Ericssons ofvanberörde motion
böra förfalla.
I'"'.. ' ^
Betänkande n, N:o 23/. 523
N:o 251.
Utlåtande i anledning af Hr von Hartmansdorffs
motion alt ManufacturDiscontFondens
Räkenskaper må undergå granskning i K:gl.
KammarRätten. (I.-A.)
Hos Högloft. R. och A. har uti Memorial, hvarå Utskottet
erhållit remiss, Hr v. Hartmansdorff väckt fråga,
om icke den under K. CommerceCollegii förvaltning
stående Manufactur-Discont-Fondens räkenskaper
hvilka till ziffra» nu granskas endast af DiscontConlorets
egna Tjenstemän, må innan de till StatsRevisionen
öfverlenmas, undergå sådan granskning i K. KammarRätten,
helst, i annat fall, denna fond konune alt
utgöra ett undantag från den genom K. Brefvet d. 5
JVoy. i8a3 stadgade allmänna grund, enligt hvilken alla
Statsmedels redogörelser skola, sedan de blifvit i
behörig ordning och tid afslutade, skyndsamt till KammarRätten
insändas, som ägde att den speciella granskningen
deraf utan dröjsmål verkställa. Och har Motionären
ansett Hagot hinder för bifall å hans motion
så mycket mindre kunna möta deraf, att fondens tillgångar
erhållas från Banken och icke från Statsverket,
som SlrömrensningsComitens räkenskaper af KammarRätten
granskas, ehuru RäksgäldsGontoret lemnar
bidragen till denyia Fond.
Utskottet har i detta ämne inhemtat, alt R. Sttrs
redan år /8t3 församlade Revisorer jemväl väckt fråga
om dessa räkenskapers granskande af K. Kammar
-
52,^ Stats-Utskottets
Rätten och att K. CommerceCollegium, uti dess of-»
ver berörde hemställan afgifna underd. utlåtande yttrat
att, i händelse K. M:t skulle i Nåder finna godt
att en revision af DiscontFondens räkenskaper md äga
rum, Collegiurn ansåg sig böra tillstyrka, det K. M:t,
då DiscontContorets hufvudböcker, räkenskaper och
öfriga handlingar, hvilka till granskning och öfverseende
under Revisions-arbetet alltid böra vara att tillgå,
icke kunde, utan hinder för göromålens behöriga
gång inom Contoret, aflemnas ifrån Collegiurn och ej
eller i anseende till deras innehåll, som röjer en stor
mängd näringsidkares enskilta ekonomiska belägenhet
lämpligen torde böra underkastas den offentlighet, som
vid Kronans vanliga RevisionsYerk ej kan undvikas,
måtte täckas förordna att samma Revision finge genom
serskilte dertill i Nåder utsedde Revisorer hos
Collegiurn förrättas, i hvilket fall Gontorets Betjening
äfven kunde blifva i tillfälle att vid förefallande frågor
genast gå Revisionen tillhanda med erforderliga
upplysningar. Med bifall till denna framställning behagade
K. M:t förordna serskilte personer, hvilka verkställde
granskningen af ManufacturDiscontFondens räkenskaper,
och fortsattes dermed några år, hvarefter
det förutvarande förhållandet åter inträdde samt ännu
fortfar.
Utskottet, sorn anser nödigt att Fondens räkenskaper
underkastas någon granskning utöfver den som
inom Contoret verkställes; men derjemte finner att
densamma både till ändamålet och förhållandet med
de låntagare, som begagna Fonden, närmast ar att
B e t ä~n k a n d e n, N:o 231. 525
jemföra med den granskning, sorn äger rum öfver
BancoDiscontens förvaltning, får vördsamt hemställa:
att de Revisorer, som imellan Riksdagarne årligen
samlas till granskning af BancoDiscontens förvaltning
och räkenskaper, jemväl må utsträcka deras
befattning till den under K. CommerceCollegium
stående ManufacturDiscontFonden; hörande likväl
räkenskaperna förut vara i stadgad ordning inom
Contaret genomgångne och granskade.
Och hemtar Utskottet till denna hemställan stöd så
väl deraf, att ManufacturDiscontens tillgångar försträckas
af Bankei som ock af den nogsamt kända
omständighet, att R. St:rs Revisorer till granskning
af StatsVerkets förvaltning, hvilka hittills äfven reviderat
ManufacturDiscontFonden för 2:ne år i sender,
af öfrige Revisionsåligganden hafva sin tid så upptagen
att granskningen till zilfran svårligen låtit sig göra:
Och torde, i händelse af bifall härtill, underd.
anmälan om beslutet hos K. M:t göras. Skolande Utskottet,
i sådant fall, derefter lämpa föreskrifterne i
förslaget till Instruction för R. SUrs Revisorer,
N:o 232.
Utlåtande, i anledning af RiksdagsFullmägtigen
Eric Svenssons motion rötande GarnizonsSjukhusbyggnaden
i Stockholm, (I.-A.j
Efter framställning af svårigheten för. de skattskyldige,
att utgöra de manga bidrag som af dem äskas och
att sålunda öfverflödiga Statsutgifter böra undvikas ,
520 Stats-Utskottcts
liar Riksdagsfullmäktige!] Eric Svensson frän Götheborgs
och BohusLän fästat uppmärksamheten å Garnizons-sjukhusbyggnads-anslagets
betydlighet utan att
det önskade ändamålet, Byggnadens fullbordande, ännu
vunnits; och har motionären af sådan anledning
yrkat,
1:0 att ej allenast 1823 och 1824 arens räkenskaper
för nämnde anslag utan äfven den senare tidens måtte
underkastas granskning;
2:0 alt Professoren och Riddaren Gjörwell, måtte
åläggas återbära det arfvode han i egenskap af
Architect vid berörde byggnad för åren 1824 till och
med 1827 årligen uppburit, samt
3:o att icke hädanefter något sådant onödigt arfvode
må utbetalas, då arbetet verkställes på entreprenad.
Sedan Utskottet i Betänkandet N:o\ 214 afgifvit
berättelse angående verkställd granskning af Garnizonssjukhusbyggnads-anslagets
förvaltning och räkenskaper
intill närvarande tid, samt uppgifvit den åtgärd
som Utskottet ansett för R. St:r i detta hänseende
lämplig, finner Utskottet RjksdagsFullmägtigen
Eric Svenssons ofvanberörde framställniugar icke föranleda
till något serskilt yttrande , helst motionärens
framställning i 3:dje Puncten, om Architectsarfvodets
indragning för framtiden, icke lämpligen kan blifva
ämne för en speciel pröfning af R. St:r, och detta i
allt fall tillhör den del af frågan, som angår anslags
beviljande för byggnadens fullbordande, hvarom Ut
-
BétänL'and'en, N:o 233. 527
skottet framdeles komma att afgifva yttrande; hvadan/
Utskottet hemställer
att Eric Svenssons motion må förfalla.
N:o 255-
Utlåtande i anledning af K. M:ts Nådiga Remiss
uppå Handlanden G. Billquists underdåniga
Ansökning om befrielse från honom
ådömd BränvinsBrännings-Afgift. (I.-A.) t
Genom Nådig Remiss af den io:de December sisth
Ar har K. M:t till Utskottet uti detta Mål öfverlämnat
Ilandiingarne, hvaraf inhämtats, att, sedan K. KammarRätten
år 1818, öfver gjorde anmärkningar utaf
dess Andra RevisionsContoir vid 18c3 års Götheborgs
och BohusLäns LandsBok samt Inlands Fögderies KronoRäkenskaper,
infordrat vederbörandes, Förklaring och
deraf utrönts, att under åberopande af ett K. Götha
HofRätts Utslag den ir Mars sistberörde år, 374
R:dr, 23 sk. af 1812 års BränvinsPanne-afgift blifvit,
enligt 1813 års TaxeringsCommitees yttrade tanka, afkorrtade
för Handlanderne Billquist, Scherlander och
Sparrgren, så hade 2:dra RevisionsContoiret, med stöd
af K. Kungörelsen den i3 Junii 1810, i förening med
en rätt tillämpning af besagde K. HofRättens Utslag,
ansett samma afkortning vara otillbörlig och att K.
M:t och Kronan lagstridigt blifvit i nämnde Afgift
undanhållen 2,365 Ridr 42 sk. eller tillsammans 2,74°
R:dr 17 sk. B:co.
5?.8 Stats-Utskottets
Sammanhanget härmed, hade, enligt de, ofvanomförmälde
Förklaring bifogade, Handlingar, befunnits
vara sådant, att till 1812 års Mantals- oell Skattskrifning
för Inlands Fögderi, södra Häradet och Romelanda
Socken hade elt vid Hemmanet Brasseröd anlagt
Bränneri med 3:ne Bran vinspannor blifvit uppgifvit,
deraf en örn 200 Kannors rymd, tillhörig Handlanden
Billquist, en om 190 Kannor Handlanden
Sparrgren och en om 100 Kannor Handlanden Scherlander,
tillhopa 49° Kannors Pannerymd, hvarföre
enligt Tariffen vid högstberörde Nådiga Kungörelse,
Afgiften belöpte till 1,245 R:dr 20 sk,; men enär samma
uppgift lill Mantals- och Skattskrifningen icke
skall varit med verkliga förhållandet Öfverensstämmande,
så hade KronoFogden, Assessoren Hellberg
till Inlands HäradsRätt instämt bemälde 3:ne Handlander,
att lagh ansvara för det de 1812 vid berörde
Bränneri skola nyttjat BrännevinsPannor af större
rymd än de till skatt angifvit, hvaruppå HäradsRätten
genom Utslag den 16 Junii samma år ansett Billquist,
Sparrgren och Schellander öfvertygade att hafva vid
ifrågavarande Bränneri till Bränvinstillverkning begagnat
3 serskilde Pannor, som tillsammans innehållit
6i3 Kannor eller, 123 Kannor mera, än de täll Skattskrifningen
anmält; samt af sådan orsak, under åberopande
af K, Kungörelsen den t3 Junii 1810, ej allenast
förklarat Brännevinspannorne förbrutne, utan äfven derjemte
ålagt Billquist, Sparrgren och Scherlander att en
för alla och alla för en för ett år ersätta K. M:t och
Kronan den skillnad i skatt som, i följd af nämnde
Betänkan (len, N:o 233. 529
K. Förordning belöpte sig på en Bränuevinspanna af
6r3 Kannor i stället för en af 49°-
Uppå häremot af Billquist, Scherlander och Sparrgren
hos K. Götha HofRätt anförde Besvär, hade K.
HofRätten genom Utslag den 11 Mars i8i3 sig utlåtit
och utan afsende på föregifvande af Billquist att
den honom tillhörige Pannan endast blifvit begagnad
till profbränning och derefter utbruten samt att ej
eller alla Pannorne blifvit på behörigt sätt mätte,
pröfvat skäligt fastställa HäradsRättens omförmälde
Utslag, dock att, hvad den Kronan försnillade Afgiften
beträffade, derföre Klaganderne en för alla och
alla för en borde ansvara, beloppet af samma Afgift
lomme att i behörig ordning af vederbörande bestämmas.
Uppå anmälan härefter af Billqvist, Scherlander
och Sparrgren, hvilka låtit K. HofRättens nämnde Utslag
vinna laga kraft, hade 1813 års TaxeringsComitte
förklarat, det någon anledning icke vore att beskatta
alla tre Brännvinspannorne tillsammans eller såsom tillhörande
ett Bolag, utan borde endast Scherlander oell
Sparrgren gemensamt efter den åberopade K. Kungörelsen
och 1812 års BevillningsFörfattning, erlägga
Bevillning för första halfva året af 1812 för samman*
slagne rymden på minsta Pannorne eller för 34o kannor
samt Billqvist särskildt för en panna om 273 kannor,
hvarigenom således Afgiften för de 2:ne förstnämnde
Pannorne skulle belöpa till 162 R:dr, 44 sk*
och för den senare till 87 R:dr 24 *h. eller till en
53o Stats-Utskottets
vicia mindre summa än om någon Rättegång alldrig
ägt rum.
Efter erhållne så beskaffade upplysningar, hade
K. KammarRätten infordrat ej mindre KronoFogden,
Assessoren Hellbergs, Ilandlanderne Eillcjvists, Scherlanders
och Sparrgrens än ock Götheborgs LandtContoirs
Utlåtanden i ämnet, hvarvid Billqvist, Seherlander
och Sparrgren hafva påstått sig höra vara frie fran
allt kraf i och för den ifrågakomne Anmärkningen, på
den grund att prcescriptionstiden för KronoUtskylders
utfordrande vöre enligt deras förmenande förfluten sedan
K. IIofRättens Utslag fallit samt de redan betalt
hvad efter TaxeringsComitteens Beslut af dem bordt
utgöras; varande af Billqvist särskildt anfördt att han
icke varit i Bränneri-Bolag med Scherlander och
Sparrgren.
Sedan härefter så väl Andia RevisionsContoiret
som K. KammarRättens AdvocatFiscalsEmbete blifvit
hörde och sammanstämmande yrkat att, då verkan af
K. Götha HofRätts oftaberörde laga kraftvundne Utslag
icke upphört, för det att detsamma icke inom den
till KronoUtskylders utfordrande stadgade tid af Sine
år blifvit satt i verkställighet samt TaxeringsComitte'en
alldeles icke ägt någon befattning med målet taga enär
Pannerymdsafgiften icke ankommit på Taxeringsmannapröfning,
Handlanderne Billqvist, Scherlander och
Sparrgren, som afgiften betala bordt, måtte förklaras
skyldige att gemensamt utgöra skillnaden emellan de
af dem redan erlagde 247 R:dr 28 sk. och den enligt
1810
B etänkanden, N:o 233. 531
)8io års K. Kungörelse belöpande afgift 3,988 R:dr
18 st. rued 2,740 R:dr 38 sk. B:co, så bar K. KaramarRätten
genom Utslag d. 9 Julii 1819 sig utlåtit,
och på anförde skal pröfvat rättvist, det borde, utan
binder af Ta\eringsComitte'ens obehörigt vidtagne åtgärd,
till Konungens Bef:hde öfverlämnäs att förordna,
det Brännerilnteressenterne Billqvist, Scherlander
och Sparrgren blefvo af KronoBetjeningen i vanlig
ordning debeterade för sine 6i3 kannors pannerymd
samt afgiften, sådan den, efter Tariffen vid 18r*t» års
K:gl. Förordning, sig belöpte, hos bemälde BränneriInteressenter
En för Alla och Alla för En genast utfordrad,
dock endast för \ år eller till halfva beloppet
med afseende derå, att Interessenterne vid Skattskrifningen
anmält sig vara sinnade att endast halfva
året 1812 begagna Bränvins-bränning och dessutom
Confiscationen af Bränvinspannorne skett i Junii månad
samma år.
Detta K. KammarRättens Utslag har, uppå af
Billqvist deremot anförde underd. Besvär, blifvit af K.
M:t i Nåder fastställt samt i följd deraf af K. KaramarRätten
d. 17 Januarii 1820 till Konungens Bef:hde
för laga verkställighet öfversändt, hvaruppå Billqvist,
efter-det Sparrgren och Scherlander enligt hvad Konungens
Befihde anmält funnits sakna all tillgång till
gäldande af den ådömde pannerymds-afgiften, hos K.
JYIst i Nåder anhållit att af gunst och nåd varda befriad
från hvad ådömdt blifvit, men derå, under den
23 December 1828, erhållit det svar, att, innan K.
3 H. 35
532 Stats-U t s k o 11 c t s
KattimarRättens Utslag blifvit behörigen verkslälldt
kunde lians underd. Nåde-Ansökning till profning icke
upptagas; äfvensom Konungens Befihde sedermera, i
anseende dertill, att tillgång för Ersättningsbeloppet
äfven hos Billqvist skulle saknas, gjort underd. hemställan
hos K. M:t om afskrifning deraf, hvilken underd.
hemställan likväl ej eller lärer kommit under
Nådig pröfning.
K, KarnmarRätten har derföre och då något inhibitorial
i Utslagets verkställighet icke blifvit meddeladt,
samt Borgen för ersättningsbeloppet blifvit af
Billqvist vid de underd. Besvärens anförande ställd,
uti förnyad Skrifvelse af den iS Februarii sisth år
anmodat Konungens Befdide att genast låta foga den
lagliga åtgärd vid detta Ärende, att K. KammarRättens
Utslag blefve skyndsanimeligen till verkställighet
befordradt; till följd hvaraf, enligt ett Handlingarne
vidfogadt Betyg från Götheborgs ÖfverskultsContoir
utaf den 17 Maji förlidet år utmätning försiggått hos
Billqvist af all dess så väl lösa, som fasta Egendom
för det fastställde Anmärkningsbeloppel, utgörande i,3o3
ltcdr 20 sk. 6 rist. Bfco,
T Junii månad sistnämnde år liar Billqvist till K.
M:t inkommit med förnyad NådeAnsökning, deruti
han, under framställning af sitt bekymmerfull» tillstånd,
huru han, omgifven af hustru och en talrik,
farnille, samt, genom 2:ne honom öfvergångne Eldsvådor,
förut beröfvad nästan allt hvad lian ägt och
vid 00 års ålder, skulle blifva alldeles urståndsatt att
sig och de sina försörja, om det honom, Schellander
Betänkan c! en, N:o a33. 533
oell Sparrgren ådömde lielopp skulle hos Billqvist uttagas,
i underd:het anhållit att, med afseende för öfrigt
på de Bevekande omständigheter sorn vid detta
Mål förekomma, att nemi. anmärkningarne om det
ifrågavarande beloppet icke skedt förr än 6 år efter det
den ofvanberörde Bränneri-Inrättningen upphört, hvnreraedlertid
Billqvists rned-delägare deruti, Sparrgren och
Schellander, kommit på obestånd; att Billqvist, ej anande
en efterräkning af sådan beskaffenhet som den ifrågavarande,
icke eller kunnat sin rätt hos den bevaka;
att hela Inrättningen för deni gått förlorad, utan att
de deraf dragit minsta fördel, och att den nf Billqvist
särskildt agde Brännvinspanna alldrig blifvit annorlunda
än lill en enda profbränning begagnad, utan
därefter utbruten, — Billqvist af Gunst och Nåd måtte
få njuta eftergift af det ådömde Ersättningsbeloppet
oell alt detsamma finge afskrifvas samt således försäljning
af hvad hos honom vore utmätt, nådigst inställas,
liällst Billqvists i mät för 759 R:dr 34 sk* 6 rist.
B:eo tagne Stenhus i Götheborg, ej lämnade någon
tillgång i anseende till de Inteckningar, hvarmed detsamma
vore besväradt och hvilka Billqvist hittills kunnat
bibehålla endast, genom ett länge fortsatt bemödande
att under det torftigaste lefnadssätt och största
ansträngningar, liqvidera de å Capitalerne belöpande
Räntor.
Uti häröfver af K. M:t i Nåder infordradt Utlåtande
har sluteligen K. KammarRätten d. i3 Oct. sisth
år i underdthet hemställt att, enär numera af hvad
som till Utslagets verkställande vore tillgjordt, kunde
534 Stats-U tskottets
ungefärligen slutas till Billqvists tillgångar, att Ersättningsbeloppet
gälda, hans underd. Ansökning måtte
komma under Nådig pröfning samt i sådant fäll, alt,
med Nådigt afseende å de af Billqvist anförde ömmande
omständigheter, honom af Nåd måtte förunnas eftergift
af K. M:ts och Kronans andel, om icke af hela
det ådömde beloppet, åtminstone af så stor del
derutaf, som skolat drabba Schelander och Sparrgren
för deras delar, om hos dem därtill funnits tillgång.
Med hufvudsakligt afseende å den omständighet
att Handlanden G. Billqvist, genom den längre tid sorn
förflutit emellan den af TaxeringsComitte'n origtigt verkställda
debitering och vederbörande RevisionsConloirs
i K. KammarRätten på grund deraf väckta anrnärkningspåslående,
blifvit satt ur tillfälle, att hos Handlanderne
Sparrgren och Scherlander, som emellertid
kommit på obestånd, vinna ersättning för hvad han
för dem blifvit ålagd betala,
hemställer Utskottet, att honom måtte förunnas eftergift
af K. M:ts och Kronans andel i det ådömda
beloppet till så stor del derutaf, som skolat drabba
Sparrgren och Scherlander, om hos dem dertill funnits
tillgång. •
Hvarom, i händelse af bifall, underd. skrifvelse
lärer, till svar å den Nådiga Remissen, Röra till K.
M:t i underdthet afgifvas.
Re servationer:
Af Hr CancellieRådet von Hartmansdorff: För
min del kan jag ej tillstyrka den för Handlanden Bill
-
Betänkanden, N:o 233. 535
quist föreslagna afskrifning. Han är icke i värre belägenhet,
än hvar och en annan Bolagsman, hvilken
får betala Skatten till Kronan för sina falierade medintressenter.
Kan en skattskyldig genom det harr vänder
sig till K. St:r få afskrifning för annat skäl an
bristande tillgång att dem betala: så böra alla andra
skattskyldige kunna göra lika anspråk, och afvärja utsökningstvånget,
nied invändningen, att dc vilja hos nästkommande
Ständer begära afskrifning. Hvilken mängd
af treskande skattskyldige skulle icke derigenom uppkomma?
hvilken utdrägt och oreda i uppbörden, hvilken
brist i Statsinkomsterna skulle icke derigenom förvållas?
och sluteligen hvilken myckenhet af ansökningar om afskrifning
skulle icke samlas under de 5 år sora förflyta
från den ena lagtima Riksdagen till den andra? och
Kuru skulle Utskott och Ständer medhinna att dessa
mål pröfva och afgöra? — Redan under denna Riksdag
hafva afskrifningsfrågor förekommit af så ringa
vigt, att den ingalunda kan jemföras med de kostnader
och den Riksdagsförlängning, som deras behandling
medfört. Ännu mera skulle det blifva händelsen
framdeles; alldenstund jag icke inser något skäl hvarföre
R. St:r icke skulle befatta sig med en afskrifningsfråga
rörande 5 eller io R:dr, som rörande 5o
eller ioo R:dr, enär de förra summorna k.lode för en
fattigare skattskyldig vara lika betydliga som de sednare
för en förmögnare. I stället för att vidare Öppna
en sådan afväg, synes man snarare böra stänga
den ju förr ju häldre; hvadan jag afstyrker allt bifall
till Billquists ansökning.
536 Stats- Utskottets
Uti Hufvudsaken förenade sig dermed Friherre
Palmstjerna saint RiksdagsFullmäktige Eric Andersson
från Westmanlands Län, Pehr Pehrsson från Örebro
Län, Carl Bergman från WesterNorrlands Län, Jan
Andersson från Upsala Län och Olof Pehrsson från
Stockholms Län.
N:o 254.
Utlåtande, angående de så kallade Trippiska
Köpegodsen i Halland (I-.A.)
X detta ämne har K. M:t under den 19 November sisth
år till Utskottet aflåtit Nådig Proposition (ordagrannt
införd under N:o 31 i irsta Samlingen af Bihanget
till RiksStåndens Protocoll).
Så väl för besvarandet af denna Nådiga Proposition
som till ledning vid en möjligen intiäflande förnyad
behandling å It. Strrs sida af detta mål, har
Utskottet ansett lämpligt att, i sammandrag här gifva
en framställning rörande förhållandet med ifrågavarande,
så kallade Trippiska godsen, alltifrån deras
upplåtande till Trippiska slägten intill närvarande tid.
I detta hänseende har af de den Nådiga Propositionen
bilagde handlingar samt af de upplysningar
Utskottet ytterligare sökt och erhållit, hufvudsakligen
inhämtats: att Drottning Christina, till afbetalning på
de fordringar Holländske Handlanden Adrian Tripp då
ägde för gjorda försträckningar till Svenska Kronan
genom tvänne serskildte salubref af den 26 April och
den 9 Maji i653 till bemälte Handlande försålt lill
-
Betan k anden, N:o 234. 53/
hopa 357 T'^:dels oförmedlade Mantal, Krono- KlosterKyrko-
och Skatte-Hemmän, jemte några lägenheter
utan mantal, alla i Halland belägne, med en JordcLoksRänta,
af 7,762 D:lr 2 öre 18 peng:r Silfverin:!
för en efter 3 procent uträknad Köpesumma stor
161.357 Riksdaler 2.2 öre 8 pen:gr S:mt, samttillegnat
dessa Hemman Adrian Tripp, hans Hustru och
Arfvingar till evärdelig ägo såsom allodialt och oconditioneradt
frälse, lika med andra Adeliga gods i Halland;
dock med förbehåll för Sveriges Konungar och
Krona att, när så lägligt vore, återlösa berörde"357T—
Mantal oell lägenheter, emot erläggande af sådane
161.357 l\:dr 22 öre 18 pennrgr S:mt samt att i öfrigt
Skatlcägandens rätt alltid skulle vara oförkränkt: att
sedermera, åren 1687 och 1688, ReductionsCommissionen
af dessa 357 jk mantal lill Kronan åter indrog
ej allenast ett antal med 2714 D:lrs 12 öres 16 |:dels
pen:grs ränta, såsom svarande emot 6o,3uj D:lr 35
öre 20 pen:gr S:mt intresse eller så kalladt ofruktbart
Kapital, som, i liquidationsräkning, vid köpet
emellan Handlanden Tripp och Kronan, blifvit henne
påfördt, men af ReductionsCoinmissionen ansågs icke
hafva bordt med hemmans-ränta in natura betalas,
utan ock andre Hemman, som räntade 845 D:lr i5
öre 20 pen:gr S:mt, för sådana Räntor som icke funnits
vara sålda, hvilka sålunda indragna hemman tillsammans
utgjorde i5g mantal; men återstoden, 198
Mantal, lingö Tripps Arfvingar, lill följe af köpet,
behålla och utgöra således nu det trippiska godset
som vore ålerlöseu undcrkasladt; — dock blefvo der
-
538 Stats-Utskottets
af år 1705 Ivänne mantal såsom Posthemman utbytte
till Kronan emot vederlag af 1 mantal Krono- och 1
mantal Skatte, hvilka senare följaktligen i bemälde
Arfvingars hand fingo lika egenskap med de förre:
Att vidare, genom ett år 1762 den 3 December af
K. M:ts och Rikets Götha HofRätt gifvet lagakraftvunnet
Utslag, Kammarherren Johan Jacob DeGeer, i
följd af Arfsrätt efter Handlanden Tripp, blifvit förklarad
för rätt ägare till fyra tjugoendelar af Trippiska
godsen i Halland, äfvensom bemälde Kammarherres
Rättsinneliafvare ansetts berättigad, att erhålla
införsel i berörde fyra tjugoendelar, hvilka, utaf förenämnde
behållne 198 ^ mantal, således utgjorde
^9 §§ mantal, som jemväl altsedermera forblifvit i
Svenska mäns ägo oqh derunder gått flera händer
imellan, samt med enahanda rätt som vanliga Frälsehemman
äga, nu tillhöra dels åboerne sjelfve, dels
andre Frälsegodsägare i Halland: att deremot de återstående
15g y mantal oförmedlade eller 138 -/3VV förmedlade
Mantal, hvaraf 68 nu äro Skattefrälse
samt de öfriga 91 i~ Kronohemman, verkligen ännu
disponeras af Tripps utrikes vistande arfvingar; dock
så, att åboerne å de af dessa Hemman som i653 voro
Krono, enligt en K. M:ts Nådiga Dom den ra
April 1796, böra ej mindre i besittningen deraf njuta
för sig och barn lika säkerhet, emot skyldigheternas
utgörande och vidkännas samma äfventyr vid deras
uraktlåtande som vanlige KronoÅboer, än äfven vid
Åbo-ombyten endast anses pligtige till sådan städja,
som för andra Kronoåboer lagligen äger rum:
Betänka uden, N:o a33. 53g
Att, vid 1809 års Riksdag, R. St:r i anledning
af hvad RiksdagsFullmägtigen från Åhrstads, Faurås
och Himble Härader andragit, väckt fråga om inlösen
af Trippiske godsen, på grund hvaraf, och af hvad
vid påföljande Riksdagar ytterligare framställts, åtgärder
blifvit vidtagne som lemnat det Resultat, att Trippiske
Arfvingarne väl icke bestridt, det de af dem nu
lnnehafvande hemman må för Svenska Kronans egen
räkning inlösas, men deremot förment sig, jemlikt Salubrefvets
lydelse, icke vara skyldige att på sådant
sätt afstå dem till Åboerne eller någon annan som
kunde få öfverlåtelse af Kronans rätt, samt att i alla
händelser, Löseskillingen derför borde till ett af Arfvingarne
uppgifvet belopp presteras i samma mynt,
som Köpesumman blifvit Kronan godtgjord, nemligen
silfver, eller ock i Bankosedlar eller annat Svenskt
mynt, efter det förhållande som imellan dessa myntslag
kunde vid betalningstiden gängse vara, under förbehåll
i öfrigt att, efter enahanda grunder, erhålla
betalning för en serskild förment fordran hos Kronan;
Att Åboerne å hemmanen, efter erhållen del af de
framställningar och förslag som med anledning af Rikets
år 1809 församlade St:rs underd. skrifvelse blifvit
uppgjorda, dels förklarat sig icke hafva lemnat åt
Fullmägligen för omnämnde Härader vid sistberÖrde
års Riksdag något uppdrag i detta hänseende, dels
ock samt allmännast yttrat, det de icke förmådde för
egen del ingå uti den ifrågavarande lösningsåtgärden
och derför ej heller kunde, på sätt äskadt blifvit, göra
något anbud, gjefl deremot önskade att Kronan sjelf
540 Stats- Utskottets
densamma vidtoge, i hvilket fall de hoppades alt derefter
få tillgodonjuta vanlige Skatte- och Kronobönders
rätt och förmåner; samt äudtligen att den för
alla Trippiske Hemman igSTs5 mantal belöpande Löseskilling,
beräknad efter samma grund som i653 års
Köpesumma, eller efter det årets Jordeboksränta 4)49^
R:dr 20 öre 4 P:gl'> å 3 proc:t, komme alt utgöra ett
Riksdalerstal i silfver af gg,836*, eller serskildt för de
af Trippiske Arfvingarne i Halland innehafvande i5g§
mantal, omkring 7g,5oo R:dr samt att räntorna efter
den uppgift, som till 181 g års taxering blifvit lemnad
om deras dåvarande belopp efter markegångspris, utgjort
för dessa senare Hemman 3,4g4 R:dr i3 sk. 2 r:st.
och tillsammans med de öfriga omkring 4^76 R:d. B:o.
Vid senaste Riksdagen ansågo R. St:r alt innchafvarne
utaf de 3gf-J- mantal af Trippiske Köpegodsen,
hvilka genom arfsrätt kommit i Svenska mans ägo
och sedermera gått liera händer imellan, borde vid
deras ägande- och besiltnings-rätt framgent bibehållas
samt allt lösningsanspråk å desamma, från Kronans
sida, upphöra. — För de återstående iog£ mantal till
hvilka endast Kronan således numera kan göra sin obestridliga
lösningsrättighet gällande, hafva Trippiske
Arfvingarne, enligt hvad den Nådiga Propositionen innehåller,
fordrat en summa af 86,625 R:dr i silfver,
emot afstående tillika af en förment ytterligare fordran
hos .Svenska Kronan till ett belopp af 34o,4ig
Floriner Holländsk Courant; hvarjemte K. M:l till svar
på R. St:rs år 1823 gjorde underd. anhållan om Trippiske
hemmanens skattevärderande, till utrönande af
Betänkan den, N:o 233. 541
livad Kronan i Skatte-köpesk illingsmedel skulle kunna
påräkna såsom ersättning för löseskiliingen, i Nåder
meddelat, det serskilt skattevärderings anställande å
ifrågasatte lägenheter, af anförde skäl, icke ansetts
lämplig eller behöflig och att det högsta sora Kronan
för Kronohemmanens skattelösen kunde i ersättningsväg
påräkna vore 25,000 R:dr B:co.
Efter att sålunda hafva redogjort för närvarande
förhållandet med detta mål, får Utskottet i sjelfva
liufvudsaken eller frågan om Trippiske Hemmanens
återinlösen till Kronan, vördsamt anföra, ätt då , jemlikt
meddelad vederbörlig uppgift, Trippiske arfvingarne,
utom städjepenningar till ett bögst obetydligt
belopp, i räntor af de Trippiske Hemmanen, beräknade
efter 10 års markegång per mediuiii, uppburit endast
3,i37 R:dr 4ö sk. 4 >'tst. 0111 året, hvadan Staten
för det Kapital, som till Trippiska arfvingarne skulle
utgifvas, 0111 detta äfven antoges till det af KamniarCollegiuin
nedsatte och endast efter 120 sk. Cours beräknade
belopp af 210,917 R:dr 13:co, icke kunde påräkna
fullt 2 procent, bar Utskottet, som anser Statens
tillgångar icke medgifva en så betydlig uppoffring
och några särskilta skäl i öfrigt icke förekomma
att nu verkställa denna inlösen, skolat vördsamt hemställa:
att
frågan härom må tills vidare hvila samt Trippiska
arfvingarne således fortfarande, med den dera
förbehållna rätt, disponera merberörde Köpegods i
Halland; Och hemtar Utskottet för detta tillstyr
-
542 Stats-Utskottets
kande ytterligare stöd deraf att, vid de i orten anställda
undersökningar, större delen af hemmanens
åboer förklarat sig med närvarande förhållanden
nöjde.
Beträffande slutligen Trippiske arfvingarnes anspråk
uppå en serskild fordran af 340,419 Floriner Holländsk
Courant för åtskilliga till Svenska Kronan gjorda försträckningar
, så lärer detta ämne så mycket hellre böra
behandlas afskildt från frågan om Hemmanens i
Halland återinlösen, som all anledning är, att detta
förut okända anspråk icke blifvit inom den i Lag och
Författningar stadgade tid af vederbörande bevakadt.
f
