# ID: svediakorp-gov1930
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 69,769
# sentences: 2,135
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Betänkande!), N:o 124. xux
att upptaga, för att kunna bereda tillgängar till de
äskade extra anslagen.
Till ofvannämnde 3,800,000 R.:dr, finnes ingen annan
tillgång än omkring 800,000 af behållningarne på
öfversk otten.
Att denna summa icke beräknas högre torde förekomma
mången oväntadt.
StatsUtskottet kommer att uti Betänkandet N:o
i53, redovisa för Öfverskotten å StatsVerkets inkomster
samt de derå gjorda dispositioner; emedlertid får
jag här meddela en öfversigt af förhållandet.
-Öfverskott å InkomstTitlarne 1821
— 1826
2,85o,o54: 35. 2.
Infiutne restantier dito 1,070,664: 3r. 4-
Besparingar på UtgiftsTitlarne dito 579,220: 3o. 4*
IV orri ges bidrag till H. K. H. Kronprinsens
resa . . .
161,25o. — -
4,661,190: — 10.
Öfverskotter, restantier och besparingar
för åren 1827—182g, approximativt
beräknade ....... 2,45r,ooo. — -
Uyftadt på Lilla Creditivet  365,000. — -
Ä:dr 7,477,190. — 10.
Härifrån har afgått:
Liqvidationer för åren 1821—-i823 372,916: 44- 1 *•
*
Extra anslaget till Försvarsverket,
233,333| B.:dr för åren 1821—18292,100,000. — -  a B. 2 H. D
u Stats-Utskottets
Brister å förslags-anslagen för vissa
Titlar 1821—1826
961,531: 35. 6.
Utgifter å öfverskotten dels i följd
af R. Sttrs anordningar, dels stående
i oskiljaktigt sammanhang med
uppbörden, 1821 — 1828.  212,299:47. 4-
Anordningar å öfverskotten, sorn böra
underställas R. St:rs bifall till
afskrifning, 1-822—1828
3g2,83o: 22. 10.
Använde Creditiv-medel till Skeppshandeln
och Americanska liqviden 365;ooo. — -
Afsatt af 1826 års anslag för spannmål
under lönerne till fyllande äf
1827 års brist genom då inträffad
hög markegång . . 4°>6324 4*-*- 6.
Approximativt beraknadt:
Brister å förslags-anslagen åren 1827
— 1829 . .
600,000. — -
Dispositioner å öfverskotten 1829 . . 110,000. — -
Behållning  2,321,977: 45. 9.
7>477>I9°- — 10-
Af denna behållning på Öfverskotts-räkningen
har R:g:s-Contoret
uppburit Sill och med för år 1826 1,497,021-: i3. 7.
hvilka blifvit använde till liqviderande
af de extra anslag som beviljades
vid 1823 års Riksdag.
Disponibelt således. .......... 824,g56: 32. 2..
hvaraf likväl omkring 4o,ooo R:dr
Betänkan-den, Nu> 124. ti
lomma att afgå, om R. St:r skulle
gilla Utskottets- till. vissa behof
gjorda förslag.
2,321,977: 45. 9-
Skulle R. St:r vilja genom ökade bevillnirigs-bidrag,
bereda utväg till de återstående 3,000,000 R:dr,
så fordras dertill ett årligt bidrag af 600,oöo R:dr,
hvilka, jemte ofvanberäknade 237,000, skulle göra
StatsbristSiwuman, med 837,000 R:dr öfverstigande den
som från och med år 1824 varit beräknad.
Det är att förmoda att denna utväg icke blir af
R. St:r vidtagen-, helst,, såsom ofvanföre redan blifvit
visadt, fem år härefter, i händelse ordning, i Bankoch
Myntväsendet skulle återföras, tillgångar till godtgörande
af åtminstone en del af desse extra anslag
blifva att tillgå, som nu saknas, och frågan egentligen
är, huruvida kostnaden som förorsakas genom begagnandet
af anticipations-utvägar är mindre, än vådan
och kostnaden som åtföljer fördröjandet af de åtgärder
hvartill extra anslagen blifvit äskade.
Besluta R. St:r sig att upplåna den erforderlige
summan, så uppstår fråga: först, på huru lång tid
medlen behöfva upplånas, och sedan, till hvilken
ränta?
Beträffande tiden så anser jag den icke behöfva
utsättas längre än till slutet af år i834> då R. St:r
sannolikt äro samlade, öfvertygad att, fem år härefter,
det icke blir svårt att rangera saken, när myntets värde
upphört att vara föremål för fmaneereglering.
lii Stats-Utskottets
Beträffande räntan, så kan ej förväntas att penningar
skola erhållas till 3 proc:t, som var räntefoten
för de lån som 1823 års Ständer gjorde. Ofvanföre
har jag visat att de vilkor som gjorde den då bestämda
räntefot möjlig, icke nu kunna erbjudas. Men jag gölling
förvissad att om obligationerne, då behof är att
utgifva deni, erbjudas Banken till discontering, hvartill
utväg efter början af år i832 sannolikt skall finnas,
så behöfs ej mer än att denna utväg finnes för
att göra Capitatistel ne beredvillige att åtnöja sig med
en ränta af 4 procent.
Efter denna räntefot skulle hela Upplåningskostnaden
kunna bestridas med 36oooo R:dr, eller med
72000 R:dr årligen, med hvilken senare summa Statsbristsumman
koranie att ökas i stället för 600000 R:dr,
om hela extra anslaget skulle genom lån uppbringas.
Men ville Rikets nu församlade Ständer gifva ett
efterdöme åt kommande Ständer, huru skuld bör göras,
när man befinner sig i nödvändighet att göra skuld,
så borde årliga anslagssumman af 70000 R:dr, ökas
med ytterligare 70000 till skuldens successiva afbetalning.
Summan, erforderlig för ändamålet, borde utgå på
uttaxerad bevillning, såsom fyllnadsafgift, i det förhållande
på hvarje R:dr i Bevillning, som beräkningen
kommer att utvisa, samt uppföras på debetsedeln under
titel af Riksgälds-afgift. Derigenom skulle efterkommande
varnas mot skuldsättning af den art som
IVationen fått kännas vid alltsedan år 1809 och äfven
Betänkan den, N;o 12/p liii
mot skuldsättning på loflig, väg, när den ej af verkliga
behof påkallas.
Beträffande de, i K. J\I:ts Prop. framställda allmänna
grundel- för Statsutgifternes bestämmande, sorn
utgöra egentliga föremålet för det Höglofl. Utskottets
Utlåtande, så instämmer jag visserligen med Utskottet
i enahanda opinion, men skälen hvarpå den grundar
sig äro andra och anhåller jag att korteligen för dem
redovisa.
Jag är långt ifrån att vilja bestrida rigtigheten
af den sats att det vore lika förmånligt för räntegifvare,
för räntetagare oell för StatsVerket, om räntorne
erlades af räntegifvare omedelbart till Kronans Uppbördsman
och Statens Tjenstemän deremot i penningar
erhöllo sina löner ur Statscassor.
Bruket att låta Skatterne utgå i nalura-persedlar
och att derå gifva anvisning åt löntagarne, allmänt
fordom i alla stater, har också allmänt upphört i den
mon som en, emellan producent och consument stående
dass hunnit bilda sig, försedd med rörliga capitaler,
och i tillfälle, att med klok beräkning af egen
fördel, utjemna de missförhållanden som uppkomma
genom naturaliernes omvexlande till qvantitet och till
pris.
En gång skall äfven Sverige blifva delaktigt af
desse förmåner, ehuru i förhållande tili climatet och
näringsfångens olikhet, tidigare i somlige laudskaper
än i andra.
liv Stats-Utskottets
Men för möjligbeten af sådana capitalers bildande,
efter som behofvet kan dem påkalla , fordras ovilkorligen
att myntet är hvad det skall vara, en mätare
af alla andra värden, så fast och så beståndande
som något kan vara fast och beståndande, skyddadt;
åtminstone mot de förändringar som speculationen
och godtycket kan tillvägabringa.
Att sådant beklagligen icke är förhållandet inom
vårt land, derom vittnaF det förutsättande att tvenne
slags mynt skulle kunna finnas, ett verkligt och ett
relativt, ett fast och beståndande, nemligen silfretoch
ett, nemligen det så kallade gångbara, i behof utaf,,
att, lik en markegångs-persedel, hvart femte år till
sitt relativa värde bestämmas.
Så länge första vilkoret saknas för säkerhet i beräkning
af productiva- och handelsföretag, så länge
för rörliga capitalers bildande och för deras tillvext,
i nion af production och handd, i det gångbara myntets
vacklande värde, ligger ett oöfvervinnerligt hinder,
kunna inga väsentliga förändringar i Statsregleringen
företagas, ehuru framlysande deras nytta under
andra förhåtlanden kan vara.
Löntagare kan det visserligen ej förtänkas att vilja
se sig betryggade mot förminskning i lönevilkoren,
genom myntets möjliga försämring; men R. St.T som
utöfva folkets rätt att sig sjelf beskatta, skulle illavårda
sin pligt, om de ingingo uppå att betrygga Embetsmännen
mot vådan att genom myntvärdets försämring,
se sina lönevilkor förminskade, under det att
det skattdragande folket förblifver blottstälidt för vå
-
Betänk a ii den, N:o 124- lv
dan att, genom myntvärdets möjliga förbättring, pä en
och samma gång se sina skattebidrag förökade, och
för kofri ngsmedl en förminskade.
När den säkerhet mot gångbara myntets möjliga
försämring, som förslaget åsyftar alt åt löntagaren
bereda, icke lärer kunna af R. St:r beviljas, kan ej
•heller förväntas att löntagare med indelta räntor, sku‘1-  ■le vilja frånsäga sig dispositionen deröfver, ehuru besvärlig
uppbörden deraf kan vara, enär i desse räntor
ligger en motvigt mot myntvärdets möjliga försämring.
Någon anledning synes således icke vara, att
Statens förmedlande åtgärd emellan räntegifvare ooh
räntetagare, kan komma i fråga, så länge myntvärdet
fortfar att vara obestämdt. Men jag kan dock
■icke undgå att förklara, att jag anser äfventyrligt att
StatsVerket belastas med en större uppbörd i natura
ipersedlar, än Kronans behållna räntor redan göra nödvändig,
så länge för all handel och således Sfven för
•räntegifvarens förmåga att med penningar lösa naturapersedlar,
och för StatsVerket att de in natura lefve•rerade
persedlar afyttra, förefinnas de hinder som äro
oskiljaktige från ett vacklande myntvärde.
Ehuru jag med full öfvertygelse att i detta afseende
blott hafva åtlydt hvad rättvisa fordrar, instämt
i Utskottets gjorda förslag till förbättring i embetsoch
tjenstemäns-löner, finner jag mig likväl af pligtkänsla
förbunden att göra mina medRjksdagsmän uppmärksamme
derpå, alt de af Utskottet föreslagne lösneförbättringar,
endast utgöra en delaf de statsbidrag,
som vid denna Riksdag blifvit af Regeringen uppgif
-
lvi Stats-Utsk. Betänkanden, N:o 124.
na såsom erforderlige till fyllande af verkeliga behofvet.
Kär af de i53,ooo R:dr som ansetts erforderlige
för reglerandet af LandtStatens löner, endast omkring
24,000, och af de för Läroverken erforderlige 168,000
R:dr, endast 60,000 R:dr, vid denna Riksdag blifvit till
R. St:rs bifall anmälte; när ej heller hela den summa
blifvit till R. St:rs godkännande föreslagen, som blifvit
uppgifven såsom erforderlig till reglering af militaire
löner, Sr ej svårt att förutse att nästa Riksdag
ytterligare omkring 3oo,ooo R:dr till löne-regleringar
komma att fordras.
Funnes säkerhet i afseende på myntets värde,
och läge ej i denna brist på säkerhet -ett hinder för
förkofringsmedlens fulla begagnande, måhända skulle
den påökning i skattebörda, som de föreslagne löneregleringar
förutsätta och förebåda, framdeles utan
svårighet kunna utgöras.
Men när man vet hvilken osäkerhet som åtföljer
ett vacklande mynt, för hvilka vådor, så dess fallande
som dess stigan de i värde blottställa, hvem kan med
fredadt samvete vilja trygga den ena, då sådant icke
kan ske utan att ytterligare blottställa den andra; utan
vore så illa att rättvisan af ett lagligt mynt skulle fortfarande
undanhållas oss, må då alla dela lika öde,
och anser jag mig derföre böra framställa såsom vilkor
för löneförbättringars beviljande, att myntets värde vid
denna Riksdag varder bestämdt.
/
Stats— TJ t s k. Betänkande n, N:o ia5. 41
N:o 125.
Utlåtande, angående Regleringen af Utgifterne
under RiksStatens Första HufvudTitel.
CU.-A).
X anledning af K. M:ts under den f3 sist). November
aflåtne oell af samtelige Resp. RiksStånden till Utskottet
remitterade Nådiga Proposition , anglde StatsVerkets
tillstånd ocb behof, jemte K. StatsContoirets dervid
bifogade underd. Berättelse af d. löOctober 1828,
får Utskottet, efter erhållen del så af de anmärkningar
som härvid förekommit, som af de Motioner,
hvilka vid denna Riksdag blifvit väckte i ämnen sorn
med StatsRegleringen äga gemenskap, i ett sammanhang
afgifva dess utlåtande, rörande RiksStatens Forsta
HufvudTitel, innefattande K. Hof- och SlottsStaterne,
dervid Utskottet, i den ordning RiksStaten utsätter,
upptagit alla StatsUtgifterne, eller med inbegripande
äfven af sådane, deri någon förändring icke
nu blifvit yrkad eller i frågaställd och hvilka således
komma att till oförändrade belopp uppföras.
Och förekomma:
1:0 K. M:ts HofhållningsSumma.
Upptages lika med den vid r8a3 års StatsReglering
bestämde eller R:dr 420,000 — -
2.0 H. K. H. KronPrinsens D.o.
Likaledes . . . . < . . . l5o,ooo — -
2 B. 2 H. 4
fyi Stats -IJtskgttets
3:0 II. K. TI. KronPrinsessans Handpenningar.
Beräknas lika som vid sednaste SlatsRegleringen
eller till R-‘dr 20,000:
Inom II. R. o. A. har Hr. Tham, Wolrath och Ilr.
v. Hartmansdorff, Aug., hos Högv. PresteStåndet, Hr
Biskopen m. m. Doctor Faxe, uti Yällofl. BorgareStåndet
Hrr Aspelin , Kleman och Cronius samt hos
Hederv. BondeStåndet Per Persson från Christianstads
Län, Andreas Hansson och Anders Andersson från Upsala
Län, N. Insulin från Stockholms Län och Vice
Talmannen Jon Jonsson från Blekingen m. fl. dels
väckt dels understödt Motioner om Anslag till Ilofhållningetis
bestridande för D. D. K. K. H. H. Hertigarne
af Skåne och Upland, och äro i detta afseende
af bemälte Motionärer dels föréslagne i5, 20 a
25,000 R:dr årligen dels ej någon viss Summa uppgifven.
Häremot hafva inom Högv. PresteStåndet Hrr ContractsProstarne
Östberg och Hallström samt uti Ilederv;
BondeStåndet Lars Andersson från Skaraborgs
Län, Casper Wijkman från Upsala Län, Anders Danielsson
från Elfsborgs Län m. fl, hufvudsakligen anmärkt,
att då behofvet af något Anslag för Högbemälte
K. Prinsar ej blifvit af K. M:t anmäldt eller i Dess
Kåd. Proposition upptagit, frågan derom, såsom ej i
sin rätta form väckt, icke eller bordt hos R. St:r först
förekomma.
Då genom den K. FamillenS tillökning sedan sista
Riksdag, en större Hofhållnings-utgift föranledes,
och D. D. K. K. H. H. KronPrinsens och KronPrin
-
Betan kan den, N:o 1a5. 4^
sessåns då liestämde StatsAnslag, såsom för Dem Sjelf—
ve beräknadt, blifver otillräckligt om den sålunda tillökade
Hofhållningskostnaden afven deraf skulle bestridas,
liar Utskottet icke kunnat tveka, att till R. H. S:trs
bifall hemställa, att, ifrån och med detta års bö’rjan,
en Summa af 20,000 R:dr B:co årligen må anslås och
i RiksStaten under Titel: Tillökning i II. K. II. KronPri
nsens IIof håliningsSnnini a, i anseende till ökade
utgifter för D. T). K. K. II. II. ArfFurs tame. Och
lärer, i händelse Utskottets Förslag i denna del af R.
fl. Stir gillas, Anslaget för detta år komma att af ÖfVerskotterne
å SlatsVerkéts Inkomster utgåi
4:o För nu mera Högsalig H. K. H. Prinssessau
Sophia Albertinas Hofhållning hafva å Stat varit uppförde
40,990 Ridr 5 sk. 4 rist, hvilka genom H. K.
His inträffade högtbeklagliga frånfälle kömma att indragas
och StatsYerket besparas; i följd hvaraf den
i K. Mits oftanämnde Nåd. Proposition förekommande
fråga om tillökning i samma Anslag icke fordrar hagon
åtgärd.
5.0 MeublerS underhållande i Kongl. Slotten beräknas
till lika belopp som förut, eiler . . . 8oooi — -
6.0 Kongl. HofStallets utfodring.
Kostnaden härför är vid 182^ års Stnts-reglering
beräknad till 28,848 Ridr 4o sk. 5 rist och har K. M:t
Uppå K. StatsGontoirets underd. hemställan, äskat ett ytterligare
pehningebidräg af 1187 Ridr h] sk. 4 rist.
Denna tillökning härrör deraf, att det K. Hofstallet
anslagne Arrende-hö ifrån åtskillige KronoÄngar
sedan sista Riksdag blifvit förrnihskadt genom
44 Stats-Utskottets
Ängarnes upplåtande, efter ArrendeÅrens tilländagå—
ende, å nya Auctioner mot lägre Arrenden i Hö än
förut; och får Utskottet vördsamt tillstyrka upptagande
i Staten af samma tillökning såsom erforderlig för
underhållet af hela på Stat varande Häst-antalet vid
K. Hofstallet; kommande, i fall sådant bifalies, PenningeAnslaget
för K. HofStallets utfodring att hädanefter
belöpa till 3o,o 36: 29. 9.
Börande Utskottet härvid upplysa, att vid utarrenderandet
af sistnämnde Ängar, de dit anslagne Dagsverken
blifvit indragne och Kronan behållne, hvarigenom
ökad inkomst för Kronan i stället uppkommit
uti den lösen som för samma Dagsverken erlägges.
7.-o Kongl. Slottets Palice- Lys- och Renhållning.
Anslaget härtill är af R. St:r vid sisth Riksdag
bestämdt till 15,549 ®-:^r 4 sk- 10 ‘'•'stöfvel'
den af Hr Frih. Ridderstolpe, Fr., gjorde
Motion, om uppförande af Löner å denna Stat för
en Ståthållare m. fl., har Utskottet meddelat serskildt
Yttrande uti bilagde Utlåtande N:o 126.
K. M:t har uti Dess Nåd. Proposition jemväl föreslagit
upptagande å Stat af fyra nya SlottsKnektar,
nödvändige för vården af Brandredskapen vid
Stockholms Slott med tillhopa 538 R:dr 32 sk. samt 46
T:r Spannmål derunder inberäknade.
Behofvet af desse SloltsKnektar har RiksMarskalksEmbetet
uti Dess Utskottet tilIhandakonme till K.
M:t afgifne underd. Skrifvelse af i3 Maij 1828 samt
Hr Frih. Klingspor, Fr., såsom Ståthållare på Stockholms
Slott, uti ett till H. R. o. A. ingifvet Anföran
-
Betänkande!), JV:o tl3. 45
de, som tttl Utskottet blifvit remitteradt, tillräckligen
vitsordat, och Utskottet får således tillstyrka att berörde
belopp må uppföras å sistnämnde Stat, hvars
Anslagssumma således hädanefter skulle komma att
uppgå till 16,087 R:ch' 36 sk- 10 r:st
8.
0 Ved och Kol för Kongl. Hofven.
Denna utgift upptages utan förändring till lika
belopp som år 1823, eller 25,2io R:dr.
g.-o Drottningholms och Svartsjö Slott.
Lika ined hvad 1823 års Statsreglering utsätter
eller 16000 R:dr.
10.0 Gripsholms Slott.
Anslaget härför upptages enahanda med år 1823,
eller till 1633 R:dr 16 sk., deraf 33 R:dr 16 sk. utgöra
Indeldta Räntor, som, förvandlade efter Markegång,
beräknas på Förslag till 166 R:dr 32 sk.
11:0 Ulricsdahls Slott.
Dess Anslag utföres till samma belopp som vid
1823 års Statsreglering blifvit bestämdt eller 54g4 R:dr
4o sk.
13.0 Haga Lustslott Och Park.
Vid 1823 års Statsreglering förhöjdes UnderhållsSumman
för nämnde Slott ifrån 2000 R:dr till 3ooo Rtdr
att årligen intill denna Riksdag utgå ; och föreslår Utskottet,
att densamma förhöjning äfven, må vid nu skeende
Statsreglering upptagas att intill nästa Riksdag fortfara.
t3:o Strömsholms och Kongsöhrs Slott.
Vid sednaste Statsreglering fastställdes Utgifierne
ä denna Stat till 1823 R:dr 34 sk, 8 rU.t, med 67 T:r
46 Stats-Utskottets
Spannmål å 5| Ridr Tunnan derunder inbegripne;
men som, på sätt K. M:t jemväl föreslagit, Spannemålen
hädanefter kommer att beräknas till endast 5 Ridr
Tinan; så kommer proportionerlig!; afdrag för nämnde
67 Tir roed 22 Ridr 16 sk. att äga rum och utgiften
derefter att nedsättas till j8ot Ridr 18 sk. & rist.
I anledning af Hr ContractsProsten, Doctor Svedelii
till Utskottet remitterade Motion om Anslag af
Medel för reparationer a Strömsholms Slott, får Utskottet
åberopa dess i detta ämne afgifne serskildta Utlåtande,
bilagdt under Nio 127.
l4-'0 Rosersbergs Slotte
Detta Slotts Anslagssumma beräknas lika med år
»823 till 2000 R:dr,
Och utvisas i öfrigt af bilagde Tableau så väl'
de förutvarande som nu tillstyrkte anslag å denna Huf-.
yudTitel, Dea 10 April 182g,
N:o 126,
(Bil. till 1 Hufv.Tit,}
Utlåtande, angide uppförande på Stockholms
Slotts Stat af Löner för en Ståthållare m. fl.
Uti ett till Utskottet remitteradt Memorial har Hr
Friherre Ridderstolpe, Fr., bos H. R. o. A. anfört,
att vid SIotts-byggnadsDirectionens upplösande år 1818,
anförtroddes K. ResidenceSloltets Reparation och Underhåll
åt RiksMarskalksEmbetet och närmast åt Ståthållaren,
biträdd af en Hofintendent, som hade Lön
å ÖfverlntendentsEmbetets Stat och anslogs tillika en
Kammarskrifvare Lön å samma Stat till den Person
Betänkande!), N:o ij6. 47
som förordnades att bestrida Secreterare-tjensten hos
Ståthållaren, hvaremot denne sistnämnde erhöll endast
ett ringa Arfvode af de till Slottets Reparation anslagne
medel, af hvilka medel en Conducteur och en Architect,
såsom oumbärlige ansedde, ock mäste godtgöras, emedan
inga andra tillgångar för deras aflönande funnos. I anledning
hvaraf och då tillsynen öfver den vigtigaste
Byggnad i Sverige besörjes af Personer utan Lön på
Stat och säkerhet för deras befattningar, Hr Friherren
föreslåratt ofvannämnde Hoflntendents- och KammarskrifvareLöner
afföras från ÖfverlntendentsEmbeiets
Stat, enär Innehafvarne deraf ej vidare skola hafva
med detta Embete att skaffa, och att i stället en
Ståthållare, en Hofintendent, en HofArchitect, en
Secreterare och en Conducteur måtte uppföras å Staten
för K. Slottets Police-, Lys- och Renhållning till
åtnjutande af Löner lika med dem som deras vederlikar
å andre Stater åtnjuta; hvarigenom ock StatsAnslaget
till K. Slottets reparation och underhåll, som
svårligen skall motsvara dess bestämmelse, ej skulle
lomma alt för desse Tjenstemäns Aflönande behöfva
anlitas.
Enär ifrågavarande Personers befattningar ej äro
af den beskaffenhet att Löner för deni, efter Utskottets
tanka, böra å Stat uppföras, serdeles som härvid
förekommer dels att de för Slotts-byggnadsArbetet nödigaste
Tjenstemän aflönas å Staten för K. ÖfverlntendentsEmbetet
och således synas, utan serskild vedergällning,
böra åligga tillsynen vid nämnde arbete
samt dels att de öfrige vid Slottsbyggnaden behöflige
48 Stats-Utskottets
Personer, efter hvad Motionären sjelf uppgifvit, af
SlottsbyggnadsAnslaget skola åtnjuta arfvoden, deni
Utskottet förmodar vara lämpade efter den möda sorn
dem af ifrågavarande arbete förorsakas, har Utskottet
ansett sig icke kunna understödja Motionärens förrberörde
hemställan. Utskottet har likväl vid detta
tillfälle icke bordt underlåta, att fästa R. H. St:rs
uppmärksamhet på det sällsynta nit och den förtjenstfulla
verksamhet, sora nuvarande Ståthållaren å Stockholms
Slott, Hr Frih. Klingspor ådagalagt under utförande
af de vid K. Slottet och K. Hofstallet hittills
förefallne betydligare arbeten, med vinnande af all
den besparing i kostnaden, hvartill en klok omtanka
och driftig tillsyn alltid föranleda; af hvilken anledning,
Utskottet ock får till R. H. St:rs bifall vördsamt
hemställa, att bemälte Hr Ståthållare, såsom ej
ägande någon ordinarie Lön på Kronans Stat, måtte
å Allmänna IndragningsStaten uppföras till personelt
åtnjutande af 800 R:dr årligen, så länge befattningen
med inseendet af arbetet vid K. Slottet med tillhörande
Byggnader af honora besörjes. Den 10 April 182g.
N:o 127.
Utlåtande, angående Anslag tili reparationer
å Strömsholms Kongl. Slott.
(Bil. till i:a Hufy.Tit.)
Högv. PresLt.eStåndet har till Utskottet remitterat ett
Memorial af Herr ContractsProsten, Doctor Swedelius
Betänlanden, JY:o 127. 49
med hemställan, att en Summa af 8000 R:dr Banco
måtte anslås till de nödigaste reparationers verkställande
å Strömsholms K. Slott, på det samma Byggnad,
ehuru ett större belopp erfordras för en total
reparation derå samt dess förseende med Inventarier och
Meubler, må, såsom ett ännu qvarstående Monument
efter Nicodemus Tessin, kunna fredas från förgängelsen
och försättas i ett tillstånd, som någorlunda svarar
emot bestämmelsen af ett Kongl. Lustslott, hvilket,
fordom länge bebott af Kongl. Personer, ännu
ofta besökes af H. M. Konungen och H. K. H. KronPrinsen;
yttrande Motionären tillika, att enär II. H.
St:r till StatsVerket indragit afkastningen af Strömsholms
Kungsgård , emot förbindelse att underhålla
Byggnaderne dervid, anledning borde förmodas till
bifall af dess framställning, åtminstone att framför
uppförandet af nya Pragt-Byggnader, som erfordra
ojemförligt högre anslag, underhållet af de redan varande
dylika Byggnader måtte komma i åtanka.
Utskottet har i detta ämne sökt förskaffa sig alla
nödiga upplysningar och af delfångne Handlingar och
Kostnadsförslag inhemtat, att Kostnaderne för nödige
reparationer och nybyggnader, jemte anskaffande af
Inventarier och Meublep vid nämnde Slott, skulle uppgå
till 38,659 B.:dr 34 åk. 8 r:st.; och som åtskiilige
af desse reparationer äro af den beskaffenhet, att de
af behofvet påkallas till undvikande af en flerdubbel
framtida kostnad, får Utskottet vördsamt föreslå, att
till följande oundgänglige utgifter, nemligen:
5o Stats-Utskottets
För tvenne nya Broar af träd öfver Strömmarne vid
Slottet, upptagne till 3ia3 R:dr a4 sk. 4 r:st.; men
hvilka ej böra öfverstiga .... R:dr 3ooo: — —
— Canal-Murarnes fullbordan samt
fyllning, beräknade till 1221 R:dr,
uppföras
„ 1200:
— Jern-Ledstänger emot Strömmen,
hvartill Stenstolpar redan a stället
finnas färdige, upptagne till I2i5
R:dr 32 sk., beräknas „ 1200: ——<.
en sammanräknad Summa af R:dr 54oo: —
måtte anslås af Öfverskotterne å StatsVerkets Inkomster
och till vederbörandes disposition anordnas emot
redovisning, hvilken R. St:r eller deras Revisorer må
äga att granska.
Som en under d. 31 Mars. 1828 afgifven Redogörelse
för de Medel, som vid 1828. års Riksdag anslogos
till åtskilliga reparationer vid Strömsholms Slott, utvisar,
att en behållning af 423 R:dr 28 sk. 5 rist. derå
uppkommit; så hemställer Utskottet tillika, att så väl
samma öfverskott som den besparing å de nu föreslagne
Medlen, som möjligtvis kan vinnas, må, efter vederbörlig
pröfning och emot enahanda redovisningsskyldighet,
användas för verkställande af sådane arbeten,
vid meranämnde Slott, som, näst ofvanupptagne
Broar, Canal-Murar och Ledstänger, kunna finnas af
nöden.
Betänkanden, N:o 128.
N:o 12g.
5t
Utlåtande, angående Regleringen af Utgifterne
under RiksStateas 2:a HufvudTitel, (U.-A.)
Denna HufvudTitels, för Civile oell LandtStatcrne.
bestämda, AnslagsSumraa fastställdes af R. St:r vid
1823 års Riksdag till i,8i3,8o8: 46- 9-
nied 45,707 T:r 16 k:pr Spannemål under PenningeLönerne
å 6 R:dr T:n,
Pels enligt K, M:ts Nådiga Proposition, dels ock
genom enskilde Motionärers framställningar, hafva följande
tillökningar på denna HufvudTitel ifrågakommit
1:0 i Lönerne för StatsRäden.
Enär Statens vigtigaste funetionärer böra aflönas
på ett sätt, som både vittnar om hvad Nationen af
dem fordrar och medgifver dem att hufvudsakligen
egna sin tid oell sin förmåga åt det Allmännas tjenst,
har en Ledamot inom R. o. A. (Hr Grefve Frölich,
David) ansett rättvisan påkalla, att lönerne för StatsRådets
Ledamöter förhöjdes till 8000 R:dr B:co åt
hvardera, så länge de äro i Activ tjenst.
Uti Justitiae StatsMinisterns lön och Taffelpenningar
har en annan Ledamot (Hr Cederschjöld, P. G.)
ansett en tillökning böra äga runi, sorn motsvarade
den af honom föreslagne, här nedan omförmäldte förbättring
i JustitiaeRådens nuvarande löne-vilkor från
3ioo till 5ooo R:dr.
Utskottet erkänner väl rigtigheten och billigheten
af hvad desse Motionärer föreslagit; men, med afse
-
52 Stats-Utskottets
ende på StatsVerkets inskränkta tillgångar, i förhållande
till de manga nu förekomne ökade och lika nödvändiga
Utgifter, har Utskottet funnit sig icke kunna
tillstyrka annan förändring i Stats Anslaget för Konungens
StatsRud, än att R. St:r måga bevilja:
För Justitia; Statsministern, som nu innehar
Lön i penningar 3,849: — -  Taffelpenningar 2,000: — -
tillhopa 5,849:
en Contant tillökning af . . 651: — -
så att, med Taffelpenningarne inberäknade,
bela årliga lönen för detta Rikets Högsta
Embete blir 6,5oo: - -
med derunder förut under lönen begripne
366 T:r Spannemål ä 6 R:dr T:n, minimi pris.
För StatsMinistern för Utrikes Ar ender ne
som nu innehar lön i penningar 3,849: — -  Taffelpenningar 3,000: — -
tillhopa 6,849:
en lika förhöjning af . . . . 651: — -
eller tillammans 7,5oo: - -  Med derunder förut beräknade 366 T.r
Spannemål.
För hvardera af de 6 Stats Raden j
som innehar lön i penningar 2,682: 24. -  Taffelpenningar i,5oo: — -  tillhopa 4j‘Ö2:24. -  e/i Contant tillökning af . . . 817:24. -
På det lönen må blifva sammanlagdt . . 5,000: —
Betänkanden, N:o 95. 53
derunder inbegripne de förut fastställda a55
T:r Spannemål.
2.0 I Lönen för Justitia Rådet eller Ledamöterna
i Konungens Högsta Domstol.
Den utgör för närvarande för hvar och
en Contant 2,100: — -
Taffelpenningar 1,000:
nied derunder begrip ne 200 T:r Sp:l.
K. M:t har fästat R. St:rs uppmärksamhet
på nödvändigheten af ett ökadt löne-anslag
för desse Ledamöter, och K. M:t
har ansett detsamma för hvarje JustitiaeRad
höra bestämmas till lön . . 3,000
och Taffelpenningar 1,000 — -  tillsammans 4,000 — -  Hos R. o. A. är serskild Motion gjord
i detta ämne, (af Hr Cederschjöld, P- G.)
som, med afseende på vigten af Rikets Högsta
DomareEmbete och då det borde så lonas,
att det blefve begärligt för personer
af den utmärktaste skicklighet och att ingen
befordran eller annan lycka måtte för sådane
Män sedan återstå att söka eller eftersträfva,
ännu mindre behofvet tvinga dem till någre
för Embetet olämpliga binäringar, föreslagit:
att JustitiaeRådens Löner måtte okas
till 3ooo R:dr och Taffelpenningarne tili 2000
R:dr, i stället för 1000 R:dr, som afK.M:t
i Nåder blifvit föreslaget, så att hela deu
årliga inkomsten uppginge till en samman
-
54 Stats-Utskoltets
räknad summa af 5ooo R:dr (hvaruti Hr
Adlercreutz, Gustaf instämt).
Flere Ledamöter inom nämnde Riksstånd
hafva ock yttrat den mening, att närvarande
Löner för JustitisRåden fordra tillökning.
1 anseende till vigten af JustitiaeRådsEmbetet,
såsom Högsta DomareMagten i Riket,
kan Utskottet icke motsäga, alt det
Löne-belopp, som Staten för detta Embete
hu består, vid nuvarande myntvärde är otillräckligt,
för altgifva innehafvaren det oberoende,
som utesluter behofvet att, för nödig
utkomst för sig och famille, tillika söka
annan, för Erabetets tillbörliga utöfning
hinderlig, eller i öfrigt olämplig, sysselsättning.
Och ehuru den löne-sUmma, den enskilde
Motionären föreslagit, i närvarande
tids förhållanden, icke bör anses för hög,
kan, med afseende på hvad StatsVerkets
tillgångar medgifva, Utskottet likväl icke
tillstyrka R. St:r, att bifalla större tillökning
uti JustitiaeRåds-lönen, än som af K.
M:t blifvit i Nåder föreslagen.
Den Upptages således med 900 R:dr
mera i Contanta löne-beloppet än förut och
bibehållandet af de redan fastställda 200
T:r Spannemål derunder, eller tillhopa > 4,000
Betänkande ii, N:o ia8. 55
(Bifalla R. St:r desse Utskottets tillstyrkanden;
kommer Staten för Rikets Högsta
Embeten att ökas, ifrån livad den vid sista
Riksdag fastställdes, Contant 71,891 R:dr,
till 88,000 R:dr, jemte derunder förut begripne
4>4^2 Ttr Sp:l.)
3:o i Lunen för StätsSecreterarne.
En Ledamot inom Ridd. oell Adeln,
Herr Frill. Änckarswärd, Cail Henrics sorn
funnit desse Embeten böra medföra de bogsta
löneVilkor inom liela Statsbestyret, liar
dock för närvarande inskränkt sitt förslag i
denna del till den begäran, att StatsSeerelerare-tjensterne
måtte till LöneVilkoren stal—
las i bredd med SlatsRåderne, då visserligen
icke något gilltigt skäl vore för handen ,
hvarföre de borde åtnjuta lägre aflöning än
desse.
Vid sista Riksdag Väcktes af samme
motionär förslag om löneförbättring åt de
Fyra StatsSecreterarne.
"
För de alternativa tillstyrkanden StatsUtskottet,
i anledning deraf, då hos R. St:r
anmälte, men hvilka genom 3 RiksStånds
afslag blefvo utan påföjld, nemligen : att antingen
desse löner måtte förhöjas till lika
belopp med StatsRådens löne-vilkor, eller
blott en tillökning af 5oo R:dr, utan förändring
i de under lönerne förut varande
56 Stats -Utskottets
Span riem ål s-belopp, beviljas; hämtade Utskottet
stöd deraf, att det ej är mindre angeläget
för Styrelsen, än för Nationen af
högsta vigt, att StatsSecreterare-Embeten,
hvilka , enligt RegeringsFormen , tillhöra
föredragning inför Konungen af alla de
Administrativa Ärender som kunna blifva
föremål för K. M:ts Nådiga pröfning och
afgörande , inneliafvas af insigtsfull och
utmärkt skicklige män, de der, inför Nationen
ansvarige för sine åtgärder, böra
hafva det Allmäunas väl till enda omisskänneliga
föremålet för deras bemödanden,
och att desse sättas i fullkomligt oberoende
för en anständig och efter deras Embeten
afpassad utkomst.
Af lika skäl har Utskottet ock nu trott
sig böra föreslå en lämplig förhöjning uti
lönen för de 4 StatsSecreterarne; Och då
HofCancellers- samt JustitiseCancellers-Embetena
innebära lika vigtiga och ansvarsfulla
befattningar, samt för närvarande ära
tilldelade enahanda löneförraoner sorn för
de förre äro fastställda; har, fastän någon
serskild framställning derom från K. M:t
eller RiksStånden ej skedt, Utskottet funnit
billigheten tillika fordra, att dylik löneförbättring
varder HofCancelleren och JustitiasCancelleren
beviljad.
Enligt
Betan kan den, Nio 128.
Enligt i8a3 års RiksStat, utgör lönen
för hvardera af de 6 nyssnämnde Embetsmännen
. . , . . i Penningar 2736: 32.
med 260 Tir Spanruål derunder.
Utskottet tillstyrker, att, såsom
ärlig tillökning uti samma
lönebelopp må af R. St:r beviljas
en summa af . . . . . . y63: 16.
tå att årliga lönen hädanefter må blifva . . 35ooi - -  jemte förutnämnde Spannemåls anslag, till
Tunnetal oförändradt.
Och anser Utskottet tillika, att med beviljandet af
den föreslagne Löneförbättringen för StatsSecreterarne
bör förenas det vilkor, att den icke må åtnjutas
aT andre än dem, sorn, enligt K. M:ts Nådiga Fullmagt
på något af berörde Émibeteh, detsamma förrätta,
och sålunda icke tillgodokomma dem, hvilka
endast på obestämd längre teller körrtare tid till
föredragning inför K. Mit constitueras.
(tillökningen på Titeln genom sist föreslagne löneförbättring
utgör sammanlagdt 4^80 Ridr).
4:o i lönernc för RcvisionsSecr eter arne.
K. Mit har funnit desse löner fordra förbättring
ifrån 1260 till 1800 R:dr, hvilket för 5 RevisionsSecreterare-löner
på Stat gör ten tillökning af 2700 RzdrJ
hvartill komme en RevisionsSecrelerare-lön, som hit—
tils utgått på 2ia HufvudTitelns besparingar, och nu
borde på Stat uppföras till förhöjdt belopp, 1800 R:di\
2 D. 2 II. ’V"' 5
58 Stats-U. tskottets
livad denne senare RevisionsSeereterare-lön beträffar,
får Utskottet upplysa, att, i sammanhang nied den
Nådiga Stadga om SkiftesVerket i Riket, som K. M:t
under d. 4 Maji 1827 låtit utfärda, K. M:t samma dag,
på sätt jemväl JustitiaeCancellers-Embetet hemställt,
funnit i Nåder godt, att för beredningen och föredragningen
af alla till Högste Domstolen fullföljde Ägodelningsmål,
samt således äfven de återstående Enskiftesmålen,
i Nåder tillsätta en serskild RevisionsSecreterare
med säte och stämma i K. M:ts Nedre Justitia:-  Revision, hvarjemte K. M:t i Nåder förklarat, att
denna RevisionsSecreterare skall åtnjuta vanlig RevisionsSecreterare-lön
, hvilken altid bör detta RevisionsSecrclerare-Embete
åtfölja.
Mpd anledning häraf tillstyrker Utskottet:
det R. St.T måga bifalla uppförandet på Stat af en
Sjette RevisionsSeereterare-Iön med de löneförmoner
som för hvar och en af de förut varande 5 blifva
beviljade.
I fråga om den af K. M:t för RevisionsSecreterarne
i Nåder föreslagne löneförhöjning har Utskottet,
med erkännande äfven af deras behof af förbättrade
lönevilkor, i det förhållande deras Embetsbefattningar
genom ökade göromål blifvit mera besvärlige och sysselsättande,
funnit dem, icke mera än andre, böra
vara i saknad af den anständiga utkomst, som ovillkorligen
är nödig för en oberoende och från andre
bigöromål uteslutande Embctsutöfning.
Utskottet bar dock trott, att desse Föredragande
befattningar icke kunna anses innefatta lika mycken
Betänkan (leri, N:o 128. 5g
Vigt och ansvarsfullhet nu, sorn de innebtno deri tid
de utöfvades inför Riksens Råd; enär desse lill endel
utgjordes af Män* sorn väl förut beklädt högre Administrativa
och Militaire platser, men åtminstone icke
alla innehaft juridiska Sysslor eller Embeten; hvaremot
Högste Domstolens Ledamöter skola alla vara lagkunnige
män, hvilka fullgjort hvad Förfättningarne föreskrifva
dem, som uti DomareEmbeten må nyttjas, samt
i sådane värf ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet.
Och har, med anledning häraf, Utskottet funnit sig
böra tillstyrka t
att lönen för RevisionsSecreterarne varder förhöjd
ifrån dess nu varande belopp för hvar och en 1260. - -  med endast Contant. 340. —
eller till sammanlaggdt. ipoo.
jemte förut under lönen begripne 120 T:r Spannmål,
(tillökningen härigenom blir, i händelse af bifall till
Utskottets förslag, 33,ooo R:dr.)
5:o K. M:t har gifvit R. St:r tillkä nna, att IlofRätternes
ständigt tillväxande göromål påkalla oundgängligen
så Väl en tillökning uti antalet af Ledamöter
och Betjening, sorn en förbättring af Embets- och
Tjenstemännens lone-vilkor.
Af handlingar, som K, M:t låtit till Utskottet Öfverlemna,
inhämtas t
I frågan om behof vet af bkaclt antal Ledamöter
och Betjening.- att Svea HofRätt, i skrifvelse den 20
Junii 1828, i Underdånighet anfört, att då genom K.
M:ts serskilda Nådiga Författningar den 17 fÖrulgånane
April, ang:de upphörande af Bergs-och Commerce
-
6o Stats-Utskottets
Collegiernes Domsrätt i vissa förut dithörande tvistebrott-
och Utsökningsmål, äfvensom af StyrelseVerkens
Domsrätt i vissa dem tillhörande mål, de tviste- och
brottmål, som hittills blifvit af Bergscollegium handlaggde
samt en stor del af de ärenden, hvilka förekommit
å CommerceColIegii JustitiaeDivision blifvit hänviste
att upptagas i Svea HofRätt, hvarjemte denna HofRätts
göromål blifvit tillökade med dem af omförrnäldte
från nämnde Collegier och StyrelseVerken skiljde
mål, med hvilka, jemnlikt berörde Författningar,
HofRätterne i allmänhet hvar inom sin Domsaga böra
taga befattning; det blefve, med afseende äfven derpå,
att förut de mål som årligen till HofRätten inkommit,
under loppet af 17 år stigit till nära dubbelt emot
hvad de år 1809 utgjorde, och att följakteligen, vid
emottagande! af de sist tillökade göromål, HofRättens
arbeten icke kunde uti hittills vanlig ordning skötas
och fulländas, oundgängligen nödigt , att HofRätten ifrån
och med 1828 års HöstSession fördelades permanent
på 4 Divisioner. Då HofRätten för närvarande, utom
President och Vice President, består af 6 HofRättsRåder
och i5 Assessorer, och 5 Ledamöter utgöra
domfört antal å hvarje Division, hade väl HofRätten
tillräckeligt antal Ledamöter för verkställigheten af en
sådan fördelning å 4 Divisioner, men derigenom hände,
att en Division Lomme att bestå af Ordförande
och 5 Ledamöter, som i lottning deltogo, och de öfrige
af Ordförande och 4 i lottning deltagande Ledamöter;
ett förhållande som ledde till olikhet ej mindre
i form än äfven i arbetsskyldighet Divisionerne
Betänkande n, N:o 128. 61
emellan, och hvilket i afseende på mål som bero af
lottning, mera fördröjde än befordrade sådane måls
afgörande, emedan Referenterne å en Division af a
Ledamöter under Sessionerne icke alltid hade nödig
tid att bereda hvarje mål till föredragning, då ordningen
att referera oftare träffade dem än Ledamöterne
på en Division af större personal. Äfven borde anmärkas,
att vid inträffande hinder af jäf eller sjukdom
en eller annan Division, äfven med Presidents och Vice
Presidents deltagande i målens pröfning, kunde blifva
ur stånd satt, att sin Embetsförvaltning för dagen utöfva.
Det antal Ledamöter, som, med afseende på
goromålens obehindrade gång borde stadgas för HofRätt,
eller hvar och en af dess afdelningar, borde aldrig
vara mindre än 6 på en gång tjenstgörande, då
behofvet oundgängligen fordrade, att den äldste af dem
hvilken i egenskap af Ordförande, hade att med oafbruten
uppmärksamhet följa ärendenas handläggning
och vaka öfver ordningen i det hela, som till Divisionens
åtgärd och omsorg hörer, hädanefter såsom hittills
borde vara ifrån deltagande i lottning befriad.
HofRätten hap på sådan grund till K. M:t godtfinnande
i underd. hemställt, om icke till vinnande af lika
och oundgängligt antal Ledamöter å hvarje af de 4
Divisioner, hvilka nu måste sättas i verksamhet, och
för att, så vidt möjligt vore, befordra skyndsamhet i
HofRättens ökade arbete samt förekomma, att större
balancer af oafgjorda mål samlas och årligen tilltaga,
K. M:t måtte i Nåder täckas bifalla, att IIofRätten
Liefve med 3 Ledamöter förstärkt.
62 Stats-Utskottets
Derjemte har HofRätten anmält, hurusom ökade
göromål för dess ledamöter äfven folio dess Tjenste-»
män och Betjening till last, hvilken följd Seex-eteraren,
Fjscalerne, Actuarien och Cancellisterne närmast
tingo vidkännas. HofRätten hade på Stat för sig an-»
slagen allenast en Fiscal med otillräckelig lön till lika
belopp som för en Cancefljst är stadgadt. Hittills hade
till föredragning af brottmål och ransakningars expedierande
m. m. 3 Fisca|er, nemligen en för hvarje
Division, yarit nödvändige, För den ene af dem hade
med Nådig tillåtelse lön blifvit beredd, på det sätt,
att han uppbär lön i stället för en Notarie, hvilken
åter åtnjuter lön för en CanceflistSyssla, sorn ej kunnat
tillsättas. Den 3:dje njuter extra arfvode och andel
i vissa Sportelmedel; och vore det oundvikeligen
nödigt, att en Fiscalstjenst på Stat liefve anslagen
för hvarje Division, och att, i afseende på beskaffenheten
af Fiscalernes göromål, som fordrade noggranhet,
skicklighet och oafbruten flit och uppassning,
tilli äekelige Jöner dem bestås. ►Secreteraren och Actuarien
hade hvardera behof af en Amanuens med lön
lika med Cancellisterne, och för angelägenheten af expeditionernes
skyndsamma utskrifning erfordrades 2 Co~
pister nied lön, den ene till biträde vid Civil-och deri
andra vid CrixninalExpeditionen, De öfrige behöflige
biträden vid RrotoNolarie och NotarieExpeditionerne,
ansåge HofRätten för närvarande kunna utan Statens
graverande åstadkommas; men för att ej betunga Vakt-»
betjeningen, som med knappa löne-ti|jgangar är försedd,
med svårare tjenstgöring än de kunna bestrida
Betänkande», N:o 128. 63
vid en 4'de Divisions formerande på statdg fot, tillökning
i runi sorn skola eldas och städas samt flere parters
kallande till förhör rn. rn., vore nödigt, att en
HofRättspost med lön liefve antagen., så att utom den
ständigt på stället Vakthafvande, 2 HofRättsposter voro
att tillgå för hvarjd Division,
HofRätten öfver Skäne och Blekinge har i nhderd,
skrifvelse den n Jtilii samma år andragit: att, då RättegångsÄrendernes
rnängd derstädes årligen så tilltagit,
att balance af oafgjorde mål icke kunnat undvikas,
samt genom stadgandet i Kongl, Förordningen d, 19
December 1827 mål, angrde Hemmans-klyfning, sorn
förut borde blifva beroende vid hvad LagmansRätt
dömt, nu mera kunde vidare fullföljas i den ordning
som för tvistemål i allmänhet stadgadt blifvit, äfvensom
till följd af K, Förordnandet den 17 förutgångne
April StyrelseVerkens och CommerceCollegii Domsrätt
i vissa af dem förut behandlade mål hänskjutits under
HofRätts handläggning; så vore, om ock behofvet
af 2 ständige Divisioner i denna HofRätt ännu kunde
undvikas, antalet af 6 Ledamöter, af hvilka tourvis
en två månader af året njuter tjenstledighet, likväl
otillräckligt för arbetets bestridande, i synnerhet vid
uppkommande hinder af jäf, sjukdomsförfall eller Ledamots
behof af ledighet antingen för utarbetandet af
något vidlyftigt mål eller bevakandet af enskilde angelägenheter;
och enär den, genom K. Brefvet den 18
Oct. 1821 HofRätten beviljade rättighet att, da genom
inträffadt jäf eller förfall domfört antal Ledamöter
skulle komma att saknas, tillkalla sig till bitiäde nå
-
64 S ta ts-TJ tskottets
gon af HofRättens Tjenstemän eliev UnderBomarc, en-<
dast kunde bidraga till afhjelpande af några få olä-*
genheter och deremot alltid medförde andre hinder
och uppehåll, har, på desse m. fl. anförda skäl, Hof**-  Piätten i ynflerd. anhållit, att för göromålens hestrid
dande med den ordning och skyndsamhet, sorn veder-*
bör, erhålla tillökning af g LedamöterA hvarefter en.
sådan arbetsordning lämpligen syntes kunna iakttagas,
att från och med den i April till den t Dec, hvarje
år, sex af HofRättens Ledamöter ständigt voro tjenstgörande
samt 2 tjenstlcdige skiftesvis 2 månader hvardera
, och att under återstående 4 månad.erne af året,
HofRätten i den mohn göromålens mängd och deras
skyndsamma afslutande erfordrade, kunde med tillkal-*
ladt biträde af en eller högst 2:ne Adjungerade Ledamöter
fördela sig på 2 Divisioner eller ock, då sådant
icke ansåges behöfligt, Ledainöterne lemnäs tillfälle,
att ömsom i mohn af hehofvet, utan att hindras genom
deltagande i HofRättens gemensamma göromål, ostörde
få sysselsätta sig med beredningen och utarbetan-*
det af de hvar och en af dera
Efter hvad som upplyses af det Utdrag af Protocollet
öfver JustitiatÄrender, hållet inför H, M:t Ka-*
nungen i StatsRådet den 3a Oct. sistlidit år, som fin,***
nes bilaggdt K. M:ts Nådiga Proposition till R. Stte
om StatsVerkets behof, hafva StatsRådets Ledamöter
föreslagit tillökning i Ledamöternes antal inom Svea
och Götha HofRatt till 24, Vice Presidenten deruti
inberäknad och deraf borde följa att HofRältsRådslönernes
antal i Götha HofRatt förökades ifrån 4 bil
Betänkande n, N:o 128. 65
6, äfvensom bifall blifvit tillstyrkt till HofRättens öfver
Skåne och Blekinge underd. anhållan, så att tillökningen
skulle komma att utgöra i Svea HofRdtt 3
Assessorer, i Götha HofRdtt 2 HofRättsRåd och 1 Assessor
samt i HofRätten öfver Skane och Blekinge 2
Assessorer; hvaremot och då genom en sådan tillökning
HofRätterne sattes i tillfälle, att inom sig fördela
arbetet på ändamålsenligt sätt, de genom K. Brefven
den 24 Jannarii 1816 och i5 Februarii 1820 beviljade
Adjunctionsmedel, utgörande i Svea HofRätt 600
R:dr, i Götha HofRätt likaledes 600 R:dr och i Skånska
HofRätten 3oo R:dr kunde upphöra, att såsom bestämdt
anses utgå.
I afseende på HofRätternes Betjening funno StatsRådets
Ledamöter, enär FiscalsExpedilionens göromål
nu mera betydligen tilltagit, serdeles genom tillkomsten
af de från Collegierne till HofRätterne öfverflyttade
mål, samt Fiscalernes befattning vore af den vigt
och den beskaffenhet, att en Fiscal icke kunde medhinna
att fördela sin tjenstgöring å flere Divisioner,
sig äga anledning i underd. tillstyrka, att Svea och
Götha HafRätter hvardera må förses med fyra Fiscaler,
hvaremot i Svea HofRätt, der Notariernes antal
för närvarande utgör Nio, samma antal borde minskas
till Åtta, eller 2 för hvarje Division,
StatsRådets Ledamöter hafva ansett behofvet af
de för Svea HofRätt föreslagne Amanuenser och Copister
icke vara så ådagalaggdt, att för närvarande
och innan ett sådant behof blifvit genom erfarenheten
bestyrkt, bifall dera borde tillstyrkas, men funno sig
66 Stats-Utskottets
deremot böra föreslå den af bemäldte HofRätt i underdånighet
begardte tillökning af HofRättsposternes
antal,
K. M:t bär i Nåder förklarat: ”att då ett ibland
StatsFörfattningens vigtigaste ändamål vore rättvisans
säkra och skyndsamma handbafvande, och till vinnande
af detta ändamål erfoi’drades, ej allenast att Doinarne
voro så tillräckeligen lönade af Staten att deras
tjenstegöromål ej måtte försvåras af bekymmer för
tarflig bergning, utan ock att deras antal vore till—
räckeligt för behofvet, så att de rättsökande må äga
anspråk, att utan tidsutdrägt få sine stridigheter afgjorda;
så och då af tilltagande folkmängd och ökad
rörelse vore en gifven följd, att RättegångsÄrendernes
antal betydeligen förökats, samt K. Mt ansåg de för
HofRätterne föreslagne tillökningar i Ledamöternes
antal icke öfverstiga hvad behofvet oundvikeligen erfordrade,
ville K, M;t i Nåder bifalla hvad StatsRådets
Ledamöter i underd:het tillstyrkt, dock så, att
K. M:t icke fann den besparing som uppkomme genom
minskning i Svea och Götha HofRätter afen Ledamot
å hvardera stället, af den betydlighet, att den
kunde uppväga den olägenhet och den ojemnhet i arbetet,
som skulle blifva en följd deraf, att en Division
i hvardera HofRätten skulle bestå enxjast af fem
Ledamöter, hälst det biträde i tillsynen öfver arbetets
gäng i det bela, hvarmed Vice Presidenten måste i
desse af 4 Divisioner bestiymde HofRätter, Presidenten
tillhandagå, troligen icke kuude lemna Vice Presidenten
tillräekeligt tillfälle att å den med 5 Leda
-
Betänkanden, N.o 128. 67
niöter organiserade Divisionen vara så jemt tillstädes,
att icke de olägenheter ofta skulle inträffa, som roan
1 allmänhet velat genom tillökningen förekomma, utan
fann K, Mtt att Svea och Götha HofRätter borde hvardera
, utom President och Vice President, utgöras af
Tjugufyra Ledamöter.
"K, Mtt fann således godt i Nåder besluta följande
tillökning i HofBätternes personal, nemi. Svea liofRätt:
3 Assessorer och 3 Fiscaler samt 1 HofRättsPost,
hvaremot 1 Notarie-tjenst korome alt indragas. I Götha
HofRätt; 2 HofRättsRåd, 2 Assessorer och 2 Fiscaler,
samt i HofRälten öfver Skåne och Blekinge:
2 Assessorer, hvaremot HofRätternes Adjunctions-medel
komme att såsom beständigt anslag upphöra; dock
ville K. Mtt, då sådane medel framdeles kunde, vid
inträffande Adjunctioner erfordras, derom vid hvarje
tillfälle serskildt förordna; och förväntade K, M:t, att
R. Sttr genom beviljande af nödige löner, sätta K. Mtt
j tillfälle, att vidtaga denna högst nödiga eller så
mycket möjligt varit inskränkta tillökning,"
Utskottet, som äfven för sin del funnit nödvändigheten
deraf, att Rikets HofRätter icke sakna det antal
Ledamöter och Tjenstemän, som för ett behörigt fullgörande
af HofRättens åligganden och RättegångsÄrendernes
oafbrutna och skyndsamma behandling må erfordras,
har ock, med fästat afseende på de motiver
som ligga till grund för de hos K. M:t gjorda serskildta
underd, hemställanden om tillökning af personalen
inom Svea och Skånska IIofRätterne, trott sig
böra tillstyrka:
68 Stats-Utskottets
Det R. St:r måga bevilja löner för det antal
af 3 Assesorer, 3 Fiscaler och en HofRättsPost i
Svea HofRätt samt för i Assessorer i HofRätten öfver
Skåne och Blekinge, hvarmed K. M:t i Nåder
beslutit, att samma HofRätters Personal skall tillökas;
under det af K. M:t tillika föreskrifne vilkor,
att i Notarietjenst i Svea HofRått indrages, samt
att de förut bestådde Adjunctionsmedel af 6oo R:dr
årligen för Svea HofRätt på Stat och 3oo årligen
för den Skånska HofRätten, hvilka af denna Titals
besparingar utgått, komma att hädanefter upphöra».
Men, hvad angår den tillökning i Götha HofRätts
Personal, som derjemte blifvit af K. M:t i Nåder ansedd
nödig; så har det för Utskottet visat sig, som
skulle Götha HofRätt, hvars Jurisdiction ej längesedan
blifvit väsendtligen förminskad, genom det att
Vermland oeh Carlskoga Härad år 1816 lades under
Svea HofRätt, och Provinserne Skåne och Blekinge
år 1821 blefVo Domsaga för en serskild HofRätt, åtminstone
icke ännu kunna, äfven om rättegångsmålens
antal i följd af en ökad Folkmängd tilltagit, anses
vara i ett oundvikligt behof af flere och lika antal
Ledamöter, som för Svea HofRätt ifrågakommit, enär
alla de måt som från BergsCollegii handläggning nu
mera blifvit skiljda, samt en större del af dem som
förut tillhört ComroerceColIegii JustitiasDivision skola
tillhöra ensamt Svea HofRätt dels såsom ÖfverDomstol
dels såsom Förste Domstol , oell dessutom bemälte
HofRätt äger att upptaga alla Banken, R:g:sContoiret
och Riddarhuset t«. fl. Inrättningar och personer
Betan k anden, N:o 128. 69
rörande mai jemte de som K. M:t dit förviser, samt,
efter hvad en till K. M:t af HofRätten ingifven, i afskrift
härhos bilaggd, Statistisk Tabell utvisar, äfven
i afseende på Areal, Folkmängd, Statsbidrag, Underlydande
ExcecutionsSäten och Domstolar, har en större
jurisdiction än Götha HofRätt.
I den underd. Skrifvelse af den 21 October 1828,
hvarigenom Götha HofRätt fästat K. M:ts Nåd. uppmärksamhet
på behofvet af en förbättrad aflöning för
IIofRättens Embets- och Tjenstemän, samt att få HofRättsRådslönerne
derstädes, till likhet med det i Svea
HofRätt befinteliga förhållande, förhöjda ifrån 4 till
6, utan afseende på den allmänna löne-förhöjning som
möjligen kunde erhållas, har icke eller någon framställning
af denne HofRätt blifvit gjord om tillökning
i Ledamöternes total-antal, utan deremot är, vid ett
af de sammanträden, som, för visse HofRätterne rörande
ämnen, år 1827 af deras Presidenter ägt rum,
enligt hvad Utskottet inhemtat af dervid den 6 December
samma år hållet Protocoll, af Presidenten i Götha
HofRätt, i frågan om det antal Divisioner och Ledamöter
sorn i hvardera HofRätten nödvändigt erfordrades,
yttradt följande: ”att bäst vore, om HofRätten öfver
"Skåne och Blekinge förstärktes till 8 Ledamöter, samt
"Svea och Götha HofRätter hade hvardera 24 Ledamöter,
Vice Presidenten inberäknad, för att kunna å 4
”Divisioner, med drift och fritt utrymme för en grundligt
öfvervägd pröfning bestrida de hvarje Division tillgörande
göromål; men enär det likväl visat sig, un”dcr
cn längre tidsföljd, att göromålen medhinnas ef
-
5>o Stats-Utskottets
”ter de methoder, som nu gälla, helst hvad Svea Hofrätt
angår, om arbetet stundom bedrifves af en Inte”rims
tillsatt 4;de Division, samt då härtill kommer; att
”Landels Lagskipningsväsende, likasom sjelfva Lagstift”ningsPrinciperne,
så tillsägande, befinna sig i en eris,
"”hvilkens utveckling ingen med säkerhet kan förutse,
”så tvekar jag att tillstyrka en förändring i sistnämnde
"itne HofRätter, hvilken icke synes egentligen påkalla
”någon skyndsamhet, och hvilken jemväl skulle erfordra
”förhöjda underhållskostnader till nya Ledamöter;”
— — — af hvilket yttrande, tillika med hvad HofRättens
underd. skrifvelse innehåller, torde kunna dragas
den slutsats, att Götha HofRätt sjelf för närvarande
icke funnit behof af flere Ledamöter.
Och då vid sådant förhållande afseende bör hafvas
jemväl derpå, att en ökad utgift af icke mindre
än 56oo R:dr årligen kan undvikas, liar Utskottet ansett
sig böra tillstyrka;
att för ett större antal Ledamöter i Götha HofRätt
än dess nuvarande Stat upptager, några nya löner
icke måga beviljas, och, då således personalen derstädes
blir mindre än i Svea HofRätt, ej eller HofRättsRådernes
antal förändras, utan förblifva vid
livad de nu äro, nemligen 4> ,nen att a Stat för
samma HofRätt 2 nya Fiscals-löner må uppföras
Dock finnér Utskottet, att Gotha' HofRätt, i
anseende härtill, bör fortfarande få bibehålla dess
nuvarande, till Adjunctions-medel bestämda, årliga
anslag af boo R:dr.
Betänkande», N:o ia8. yi
Enligt den speciella reglering af Personalen oell
16'nernes belopp i hvarje tjenstegrad inora HofRälterne,
som från K. M:t blifvit Utskottet öfverlemnad, och
hvilken, likasom för Högsta Domstoiens Ledamöter
och JustitiseRevisionen, är uppgjord i Silfver Specie,
med förvandling i BancoSedlar efter 128 sk. Cours,
bestämmas Anslagen i K. M:ts Nåd. Proposition:
för Svea HofRätt till 50,826: 02. -
— Götha HofRätt 4fb >4& ~
— Christianstads D:o 20,786: 32. -
hvilket medför en tillökning
för Svea HofRätt af 4>'44: 4r-6.
— Götha HofRätt i5,Ö)2: 1.6.
— Christianstads D:o 6ar5: 35.2.
tillsammans R:co Rd:r 36,012.00.2.
Då Utskottet, i denna likasom i alla öfrige frågor
om lön-tillökningar, varit föranlåten att inskränka
sig till den sparsamma beräkning, som de disponible tillgångar
för StatsVerket ovilkorligen påkallat, fårUtskottet,
jemte framställning af hvad den gamla Staten för
hvar och en i lön upptager, samt det belopp K. M:t
i Nåder föreslagit,
till R. St:rs bepröfvande öfverlemna den förhöjning
i lönerne för Embets- och Tjenstemännen i Rikets
3 HofRätter, som Utskottet ansett kunna beviljas
i Contant, utan förändring i det under lönerne förut
begripne Spannmåls-anslag för livar och en.
rji Stats-Utskottets
Den nu gäl- K -«r.i i Utskottet
For Presiden terne. landeStaten 11 tillstyr—
i Svea HofRätt lön i pen- »l*pt««« föreslagit icr
ningar. . . 2849: 4^. 5.
med27iT:rSp:l.
Talfelpgr ,000: — 5ooo: .. 45oo;._
i Götha HofRätt lön . . 2849^ 46* 5. 5ooo: - - 45oo: - -
i Christianstads D:o . . 2849: 4^* 5ooo: — 4^oo: * “
hvarjemte desse 2:ne senare
Presidenter åtnjuta
hvardera 1000 R:dr i Taffelpgr
af Titelns besparingar;
varandes, så väl i den
af K. M:t föreslagne som
af tjtsk. tillstyrkta summa,
Taffelpgrne till 1000
R:dr beräknade för hvardera
af HofRätternes Presidenter.
För Vice Presidenterne i
Svea och Götha Hof
Rätter,
hvar och en lön i4t4: tö. - 2000: - - 2000: - -  med derunder begripne
134 T:r Sp:l.
För hvar Och ett HofRätts-Råd
i de 3 Hof
Rätterne
1260! -- 1600:-- iSooi--
med 120 Tlr Spri derunder.
En Assessor D:o  869: 32. - 1200:-- 1200:--
med 82 Tir Sp:I. För
Betänkande!), N:o 128. 73
Den nu gäl- „ Utskottet
landeStatcn M-thsr tillstyrupptager
föreslagit
För en Secreterare » , 699: * 786: 32. -
med 66 T:r Sp:l derunder,
En AdvocatFiscal .... 582t 24. “ 653i t6. —
med 55 T:r Sp:l.
FÖr desse sistnämnde
2:ne Tjenstemän, med hvilkas
befattningar äro Förenade
Förmoner af extraordin.
inkomster i Taxemedel
samt andre Sportlar,
bär Utskottet ansett
någon tillökning icke böra
äga rum.
En Vice AdvocatFiscal
i Svea och Götha IIof
Rätter
35ot 46. 5. 466132. “ 46oi““
med 33 T:r Spri.
En ProtoNotarie i Svea
och Götha HofRätter. . 4I2t3o. 5. 460:32. - 460:-*-  med 3g T:r Sp:l.
Förste Notarien i Skånska
HofRätten ...... 3g5: 24. “ 4^6: 32. - 460: -»
med 37 T:r Sp:l.
En Notarie i Svea och
Götha HofRätter . .... 3g5: 24. - 44o: “ “ 44°:-“
med 37 T:r Spd.
En Fiscal i Svea och
Götha HofRätter. .... 2641 8. “ 44°* “ “ 44°!““
med 25 T:r Sp:l.
3 B. 2 H. ö
iA
Stats -Utskott ets
landeStaten
En Fiscal i Christian- upptager
264: 8. - 293: 16. - 290:--
Den nu gäl- R M h Utskottet
tillstyrföreslagit
ker
stads HofRätt 395:24. - 44°: '— 44o: —
med 37 T:r Sp:l.
En Notarie i Skånska
HofRätten 264: 8. - 44°:  440: —
med 25 T:r Sp:L
En Actuarie och en
Registrator i Svea och
Gotha HofRätter, och i
Skånska HofRätten en
Actuarie 35o.- 46.5. 386: 32. - 38o: —
med 33 T:r Sp:l.
En Cancellist i alla 3
HofRätterne
med 25 T:r Sp:I.
En Vaktmästare i Svea
och Götha HofRätter . . 162: 24. -  med i5 T:r Sp:I.
En D:o i Skånska HofRätten
........... 121:24. -
med 11 T:r Sp:I.
En HofRätts-Post i
Svea o. Götha HofRätter
med 11 T:r Sp:l.
En D:o i Skånska HofRätten
med 7 T.‘r Sp:I.
Götha HofRätt har derjemte,
till årligt arfvode
för en Läkare, som vid
■186:32. - 180: - •
119: 8. -
80: 24. -
■i33:16. - i3o: —
Betänkanden, N:o 138. 75
undersökningar går Hof- upptager loresjagu ker
Den nu gäl
landf»
St.atpn
Utskottet
♦ lil etitrj»,.
Ratten tillhanda med Medicinska
och Chirurgiska
kunskaper, sedan längre
tider tillbaka ett anslag af 5o: 53: 16. - 5o:
sorn år 1816 på Stat uppfördes.
Enligt förenämnde reglering af HofRätlernes Personal
samt de sålunda i rund Summa för dem föreslagne
löner, uppgå totala anslagsbeloppen
ifrån den nu varande Summan . . . 36,681: 38. 6.
i stället för de i den K. Prop. beräknade 50,826: 32. -
För Gotha HofRätt:
ifrån dess nu varande Summa . . . 33,694: 3o. 6.
inberäknade Presid. Taffelpgr iooo Rd.
i stället för de i den K. Prop. beräknade 49,M6: 3a. -
ifrån dess nu varande Summa . . . 14,270: 44*I0*
inberäknade Presid. Taffelpgr 1000 Rd.
i stället för de i den K. Prop. beräknade 20,786: 32. -
till
20,091: 24. -
så att m§d 7185 R:dr 24 sk. mindre årligen, än K.
M:ts förslag innehåller, den i fråga komne löneregleringen
kan gå i verkställighet.
Och är den tillökning i Tingsgästningspenningarne
för Justitiestaten, som, enligt Memorialet N:o 54,
För Svea. HofRätt:
till
50,071: 24- ~
till
43,611: 24. -
För Ho/Rätten i Christianstad:
76
Stats-Utskottets
Pnncten, angtde inkomsternes beräkning, Utskottet an-»
sett böra å Stat uppföras med 1000 R.'dr, fördelad,
såsom den bifogade Tableauen utvisar
Herr Gezelii E. J., från Vällofl. BorgareStåndet
remitterade, Motion, angtde förhöjning i Jönerne för
Svea HofRätt med 1000 R:dr mera för Presidenten
derstädes än för de öfrige IIofRättsPresidenterne samt
till 2000 R:dr för hvarje HofRättsRåd och i5oo R:dr
för h varje Assessor, anser Utskottet vara genom hvad
ofvan anfordt är besvarad.
6to K. M:t har föreslagit R. St:r, att den brist,
som, efter fulländad reglering af StatsContoirets Stat
på ett för ändamålet lämpligt sätt, i nu varande anslag
på RiksStaten uppkommit, och hvilken hittils utgått
dels af 2:dra HufvudTitelns besparingar, dels,
hvad RiksBokslutsContoiret beträffar, af Öfverskotterne
på inkomsterne, måtte på 2ta HufvudTiteln uppföras;
utgörande, med under lönerne inbegripne 354 Ttr
Spannemål R:dr 3,817: 35. 2.
R. St:r öfverlemnade, i underd. skrifvelse den 23
Oct. 1823, till K. M:t, att uti personalen inom StatsContoiret
i Nåder förordna den tillökning, som för
utförandet af RiksHufvudboks arbetet kunde pröfvas
nödig, samt att af Öfverskotten på StatsVerkets inkomster
låta anordna den för denna tillökta personal
belöpande aflöningen, intill dess densamma framdeles
på Svea HofRätt med
Götha D:o
Skånska D?o
R:dr 35o.
„ 45o.
200.
R:dr 1000.
Betänkande!), Nto 128. 77
kunde komma att å Stat uppföras; men hvaremot en
del af Tjenstemännen i det under KammarCollegium
lydande AfräkningsGontoir borde indragas.
På sätt R. St:rs Revisorer år 1827 anmält, har
med 1825 års utgång AfräkningsContoirets indragning
gått i verkställighet, och genom en, i följd af R. Sttrs
ofvanberö.-de Beslut, uppgjord och af K. M:t d. 24 Mars
1824 i Nåder gillad ny reglering af StatsContoirets
Tjenstemanna-personal, har samma personal, hvarmed
så väl Verkets öfrige som AfräkningsContoirets Ärender
och RiksBoksluts arbetet bestridas, blifvit minskad
ifrån 4^ 3o.
Den i förening härmed tillika skedde och endast
genom berörde minskning i Tjenstemännens antal möjlig
blefne förhöjning i LöneStaten, hvilken K. M:t ad
interim till nästa Riksdag fastställt, har ledt till det
resultat; att löne-beloppen blifvit förändrade;
i lägsta graden från 264 R:dr 8. sk. till 4oo R:dr
i den Andra från 3g5 R:dr 24.— till 800 R:dr
i den Tredje från 777 R:dr till 1200 R:dr
för Ledamöterne från 1260 R:dr— — till 1600 R:dr
samt för Presidenten från 2,849; 46- 5. med 5oolt:dr
i Taffelpenningar till 3,200 R:dr med 1000 R:dr i Taffelpenningar,
utom tillökning för Spannmålen i alla
grader, vid inträffande högre Riksmarkegång.
Med åtnjutandet af desse löne-förmoner är ock
förenadt det vilkor, att Tjenstemännen icke tillika få
innehafva andre befattningar på Rikets Stat utan odeladt
böra använda tid och krafter inom detta Verk.
y8 Stats-Utskottets
Och har K. M:t ansett hela planen för denna nya
reglering innefatta de väsendtligaste föremålen för en
förbättrad Organisation, göromålens förenkling och i
följd deraf deras skyndsammare och säkrare gång^
samt förminskning i Tjenstemännens antal med en rättvis
tillökning i deras löneförmoner såsom vilkor och
belöning för trägnare tjenstgöring, utan någon ny utgift
för Statsverket.
Såsom StatsGontoirets Berättelse innehåller uppgår
likväl den provisionella LöneStaten, sedan, enligt
K. Br. d. 14 Dec. 1825, en förbättring uti VaktBetjeningens
vilkor tillkommit, till en summa af. . 28,000 R:dr
med derunder beräknade T:r Sp;l 2,56o; -
hvartill funnits tillgång uti Stats
*
Contoirets
förra Stat Tunnor
Sp:I . . 1866; - B.. 20,578:6.5.
KaramarCollegii
f.
d. AfräkningsCon
tors
Dito.. 34o: - 3,6o4:6. 5%2o6;. . ^,8a.
så att bristen , i hvad varit anslaget
på Stat, utgör . . T:rSp:l 354: - R.3817: 35. 2.
Men då häruti ingår aflöning för personalen i nya RiksBokslutsContoiret.
. . T:r Sp:l 342: - R.36oo: — -  som, efter afdrag af förra BokslutsContoirets
aflöning å Stats
Contoirets
Stat, ........ 99: - io4i: 8. -
skulle, enligt R. St:rs Beslut med
återstoden T:r 243: - R. 2*558:4o. -
Betänkande n, N:o 128. 7g
utgå af Öfvcrskotterne å StatsVerkets inkomster; så er*
fordras egentligen endast 1,258 R:dr 43 sk. 2 r:st., såsom
ny anvisning af medel, för fastställandet af den
nya Staten.
Efter närvarande tidsförhållanden kunna icke förenämnde
lönebelopp anses för höga; Och då ej eller
de, för en orubbad fortgång af den inom StatsContoiret
införda Arbetsordning kunna umbäras; så tillstyrker
Utskottet:
att ofvanberörde belopp 3,817 R:dr 35 sk, 2 f:st.
med derunder beräknade 354 Tunnor Spannmål,
hvaraf hittills endast 2,011 It:dr 35 sk. 2 r:st. graverat
öfverskotterne och skillnaden utgått af a:dra
IIufvudTitelns Besparingar, må å Stat uppföras.
Serskildt tror Utskottet sig böra tillstyrka:
att de lön«-förbättringar, som för Rikets Embetsoch
Tjenstemän föreslagne blifvit, icke måga få
åtnjutas af andre än dem som verklig tjenst göra,
och att detta vilkor varder med beviljandet af
desamma förenadt.
7:0 För Presidenten i KammarRätten har K. M:t
föreslagit Taffelpenningar, lika med andre Presidenterne
1000 R:dr.
Hvarjemte K. M:t i Nåder tillkännagifvit, att reglering
af KammarRättens AflöningsStat i öfrigt hade
lämpligen kunnat komma i fråga, i sammanhang med
den föreslagne löne-förbättringen för Ledamöterne i
8q Stats-Utskottets
HofRätterne, med hvilka KammarRätten, såsom ÖfverDomstol
i beskattnings-» och uppbörds-mål är jemförlig;
men som K. M;t anbefallt utlåtande rörande KammarRättens
blifvande Organisation, och anledning är,
att besparingar på 2:dra HufvudXiteln skola lemna tillgång
till en skälig löneförhöjning för Embets- och Tjenstemän
i KammarRätten; så har K. M:t ansett något serskildt
anslag härtill icke för det närvarande erfordras.
Genom K, Bref den 2o April 1827 är ofvanbemälde
President tillaggd af 2:dra HufvudTitelns besparingar,
såsom Taffelpenningar årligen iooo R:dr.
Och som Utskottet anser honom böra åtnjuta lika
förmon i detta fall sorn blifvit andra Presidenter tillaggd;
så tillstyrker Utskottet:
att för Presidenten i KammarRätten må på Stat uppföras
iooo R;dr i Taffelpenningar; dock med det
förbehåll, att, vid verkställigheten af den, i sammanhang
med frågan om en förändrad organisation af
samina Embets Verk, blifvande reglering af dessAflöningsStat,
bemälde Presidents lönevilkor i det hela,
desse Taffelpenningar inräknade, icke blifva bestämda
till högre belopp än andre ColIegiiPresidenter
erhålla,
8:0 Det på Nionde HufvudTiteln uppförda Anslag
för BergsScholan i Fahlun, hvilket, såsom en ständigt
fortfarande utgift icke är med samma HufvudTitels
egentliga föremål förenligt, har K. M:t föreslagit, att
på 2:dra HufvudTiteln och BergsGollegii Stat öfverflyttas
med 2,800 R:dr.
Betänkande n, N:o 128. 81
Om tillökning i detta, sedan år 1819, af g:de HufvudTiteln
utgångne Anslag är inom Ridd. o. A. af Hr
af Uhr, Carl David, motion väckt, hvaröfver Statsoch
EkonomiUtskotten gemensamt afgifva yttrande
Och som Utskottet ansett tillökningen i nämnde
anslag böra blifva 1000 R;dr årligen; så föreslås bär
att, med tillägg deraf, Anslaget till 3,800 R;dr må
på Stat uppföras, samt, såsom mera tillhörande 2:dra
än 9 HufvudTiteln, på aldra HufvudTiteln ochBergsGollegii
Stat öfverflyttas.
g:o K. M:t har uppfört skillnaden i Cours-beräkning
å de för MinisterStaten anslagne 100,000 R:dr
Hamburger Banco, nu upptagne till 128 sk. Cours, med
16,666 R:dr 3a sk. BtcoSedlar.
Sista RiksStaten beräknar nämnde 100,000 R:dr
efter 120 skir. Coursen har dock de senare åren i allmänhet
uppgått till 128 sk. och någon gång äfven
derutöfver. För anskaffandet af fulla anslagssumman
i Hamb. Bicq erfordras således differencen 16,666 R:dr
32 sk., hvilken summa Utskottet tillstyrker
må på Stat få uppföras, att begagnas i den mohn
behofvet i omförmäldte afseende det påkallar, men
hvaremot det belopp årligen, som, i följd af en lägre
Cours, ej behöfs användas, bör ingå till Riks:g:sContoiret,
för att tilläggas Öfverskotten på StatsYerkets
inkomster,
lo:o K. M:t har beräknat tillökning i Förslagssumman
för TuMFerkets aflöningar och omkostnader
med 11,611 R:dr 3a sk.
8a Stats-TJtskottets
Enligt hvad Utskottets Memorial N:o 54, ang:de
beräkningen af StatsVerkets Inkomster, innehåller, är
samma summa upptagen vid 1823 års StatsReglering
till 388,388: 16.
i följd hvaraf K. M:t inalles beräknat 4°°iooo: '— —
För år 1827 har i detta ändamål utgått ^5,551: få, 4.
samt för år 1828 är provisionelt beräknade
450,00°; — —»
Och då Utskottet, med anledning
häraf, förslagsvis alfort sistnämnde
belopp till Stat och utgifter vid den
Calcul Utskottet uppgjort öfver behållna
inkomsten af Tullmedlen, hvars
fastställande nu är på R. St:rs pröfning
beroende, så utföres, under åberopande
af ofvannämnda Memorial i denna
del, tills vidare för aflöningar och
omkostnader vid Tullverket meranämnde
summa 45°,000: — —
Dock sora Utskottet anser ordningen fordra, att
TullVerkets Aflöningskostnader, hvilka medtaga största
delen af samma summa, uti RiksStaten upptagas; så
föreslår Utskottet:
att R. St:r, i sammanhang med beviljandet af ifrågavarande
FörslagsAnslag, till K. M:ti underd. framställa
det förbehåll, att, sedan Organisationen af
nämnde Verk finnes fulländad och stadgad, Förslag
till AflöningsStater för Verket med derunder lydande
TjenstemannaPersonal måtte uppgöras samt It.
Betänkan den, N:o 128. 83
St:r till pröfning och antagande vid deras nästa sammankomst
föreläggas.
n:o K. M:t har, såsom tillökning i Förslagssumman
för Postverkets Aflöningar och Omkostnader upptagit
• 6,322:33. 4.
RiksStaten för ar 1823 anslår härtill
2o3,34o:46. 10.
hvadan K. M:t beräknat in alles . . 20g,663: 02. 2.
För följande år hafva erfordrats:
1824 .... R:dr 210,746:28.10.
1825 .... „ 222,373: 8. 5.
1826 .... „ 232,355:26. 1.
1827 .... „ 294,000: — —•
Och som Utskottet, vid beräkningen
af inkomsterne i Postmedel, funnit sig,
till följd häraf, icke kunna antaga till
Stat och Utgifter mindre än 25o,ooo
Rd.; hvilken summa, i sammanhang med
det belopp, hvilket såsom netto inkomst
af Postinrättningen bör kunna påräknas,
redan är underställd R. St:rs pröfning;
så utföres ock tills vidare här . . . 25o,ooo: — ■—
Uppgående, enligt 1823 års Statsreglering,
Summan af Verkets Aflö
ningsStat
till p:g:r’ 182,009: 16. 6.
2531 T:r deruti inberäknade.
j2:o a) För reglering af Sundhets- _
Collegii AflöningsStat har K. M:t i Nåder
förmält erfordras en tillökning af 463- 24 —
med derunder begripne 29 T:r Sp:l.
84 Stats-Utskottets
Af hvilken summa, 3o3 R:dr 24 sk., tillika medi
nämnde SpannemåisAnslag, blifvit afsedde till lönpåökning
för Collegii Kamererare,
Denna Tjensteman, hvars lön på Stat ej utgör
mera än 3g5 R:dr 24 sk. med derunder begripne 37
T:r Sp:I, hade, efter hvad Collegium år 1824 hos K.
M:t i underd:het anmälte, fått sig ålaggde åtskillige
tillökade göromål, så väl i följd af den till Collegium
öfverflyttade befattning med granskningen och betalningen
af alla för Medico-legala besigtningar och liköppningar
belöpande kostnader, som genom skyldigheten
att granska Veterinärinrättningens räkenskaper
och Inventarie-förteckningar samt redovisa de för denna
Inrättning på Stat anslagne medel; hvarföre K. M:t
den 22 December samma år i Nåder behagade för bemälde
Kamererare förhöja lönen till sammanlaggdt
699 R:dr jemte derunder till 6 R:dr Tunnan beräknade
66 T:r Sp:l, med föreskrift, att den sålunda tillkom- '
mande tillökningen skulle tills vidare utgå af de under
Collegii disposition varande besparde medel,
Både för år 1828 och detta år skulle ock desse
medel för samma lönförhöjning lemna tillgång; men
enär derefter alla besparingar på MedicinalFonden åtgingo
till betäckande af den brist, hvilken de senare
åren uppkommit å Anslaget till smittosamma sjukdomars
och Farsoters hämmande, och framdeles dylika
besparingar ej voro att förvänta, så att meranämnde
löne-förhöjning kunde af dem hädanefter utgå; har
Collegium i nnderd. skrifvelse den 24 Sept. 1828 hos
JC. M;t i uoderd;het anhållit, det Kamererarens lön,
Betänka nden, N:o 128. 85
sådan den uti K. Brefvet den 22 December 1824 blifvit
fastställd, kunde ifrån och med år i83o på MedicinalStaten
uppföras.
I anseende härtill och då, såsom här nedan vidare
upplyses, några besparingar på nyssnämnde Anslag
ej kunna med säkerhet påräknas, har Utskottet skolat
tillstyrka:
att ofvanberörde 3o3 R:dr 24 sk, med derunder begripne
29 T:r Spdmåga, såsom Iönefyllnad åt SundhetsCollegii
Kamererare, beviljas att på Stat uppföras.
b) I afseende på de såsom fyllnad i de begärda
453: 24 öfrige i5oB:dr förekommer, att, sedan R. St:r år
1823 indragit de till löner för 8 Medhjelpare åt ProvincialLäkare
förut årligen anslagne 622 R:dr 10 sk.
8 r:st, af hvilka medel äfven utgått till ProvincialChirurgen
i Stockholms Län, enligt K. Brefvet d. 19
October 1S14j et;t årligt arfvode af i5o R:dr; så har
samma arfvode blifvit anvist att utgå af den till Farsoters
och smittosamma sjukdomars hämmande bestämda
Fond; men hvarifrån ej mindre SundhetsCollegium
än StatsContoiret, då nämnde Chirurgs biträde
för Länet äfven framdeles oundvikligen skulle erfordras,
och dess arfvode i följd deraf vore att betrakta
såsom en ständig årlig utgift, ansett detsamma böra
skiljas samt hädanefter på MedicinalStaten uppföras.
Som denna utgift likväl icke är större, än att den,
så länge fortfarandet deraf bör äga rum, kan af nyssnämnde
Anslag utgå, i dess förra egenskap af arfvode;
86 Stats-Utskottets
alltså finner Utskottet icke skäl tillstyrka, att berörde
utgift å Stat uppföres.
c) För underhåll och bedrifvande af en till SundhetsColIegium
donerad ElectricitetsMachin, ämnad att
betjena medellösa sjuka i och utom Hufvudstaden, bar
K. M:t föreslagit uppförandet på Gollegii Stat af 600
R:dr B:co.
Framlidne StadsMäklaren Bruhn hade, till den
fattigare Allmänhetens betjenande med Electriska kurer
emot lamheter samt andre nervösa och Chroniska
lidanden, år 1814 testamenterat en E!ectricitets-Apparat,
jemte en summa af 2000 R:dr, deraf årliga
räntan skulle användas till Inrättningens underhåll
samt Öfverskottet, såsom arfvode, tillfalla den Läkare,
sorn af SundhetsCollegium förordnades till Inrättningens
föreståndare. Genom klander i Bruhns Testamente och
till följd deraf med arfvingarne ingången förlikning
frångeck sedermera berörde inrättning nära i3oo R:dr
af den donerade CapitalFonden, så att återstoden endast
utgjorde 786 R:dr 32 sk. 5 rist. B:co, af hvilka
årliga. räntan efter 5 proc:t är att påräkna till Appareillens
underhållande.
BataillonsLäkaren vid K. Mits Flotta, Medicinae
Doctorn och Chirurgise Magistern S. F. Sseve, som
öfver 4 år varit föreståndare för Inrättningen och skall
med densamma dageligen betjenat en talrik mängd lame
och chroniske sjuklingar; utan annan ersättning,
än de influtne räntemedlen, hvilka, efter hvad SundhetsCollegium
upplyst, icke sällan till deras hela belopp
åtgå till Machinens underhåll, har hos K. M:t
Betänkanden, N:o 128. 87
den 2r Febr. 1828 i underddiet- anhållit, i anseende
till Inrättningens nytta, men omöjligheten för Saeve
att, jemte uppoffring af tiel och möda, kunna af egne
medel bekosta de oundvikelige utgifterne för ElectricitetsMachinens
aplicerande m. m., det täcktes K. M:t
i Nåder bevilja något Anslag å Stat för stadgandet af
ifrågavarande Inrättnings bestånd; i afseende på beloppet
hvaraf blifvit beräknade:
Till Läkaren för dess biträde 4 dagar i veckan, 3 timmar
om dagen a 24 sk. B:co per timma R:dr 312.
En Arbetskarl för kringdraguing af skif
van
36 sk. om dagen „ i56. - -
Machinens underhåll, reparation af trädvirket
jemte inköp af Amalgama . . ,, i32. - -
S:a B:co R:dr 600. - -  Af Handlingarne i detta ämne har Utskottet vidare
inhemtat: att SundhetsCollegium, som förut i
dess Embetshus upplåtit ett serskildt runi, der alla
som sig anmält, medellösa eller fattige, utan all vedergällning
vissa bestämda dagar i hvarje vecka, så
vidt utrymmet medgifvit, åtnjutit den electriska behandling
deras sjukdomstillstånd fordrat, har, i anledning
afDoctor Sseves underd. ansökning anfört, att,
då det icke låge i naturen af SundhetsCollegii Organisation
och Embets-befattning att omedelbarligen handhafva
någon sjukvård, utan allenast att bilda en Administrativ
Öfverstyrelse i de med hälsovården gemenskap
ägande ämnen, hvadan ock Collegiutn emottagit
Bruhns donation endast till beredande af en förr saknad
tillgång på Electrisk Yard för medellösa Patienter»
88 Stats-Utskottets
och berörde syftemål, äfven om tillräcklige underhålls-medel
anslogos, icke fullkomligen kunde ernås,
så länge ElectrieitetsAppareillen funnes i Gollegii Embetshus,
i anseende till der saknadt utrymme för alla
dem som af Inrättningen kunde önska att sig begagna;
så ansåge Collegiura, att det, visserligen ganska vigtiga,
ändamålet med ifrågavarande Machin närmast skulle
vinnas, om vid någon af de i Hufvud staden varande
större Sjukhusinrättningar, såsom SeraphimerOrdensLazarettet,
en fullständig Electrisk Appareil anskaffades
och alltjemt böls tillgänglig, då äfven den nu ifrågavarande
Bruhnska kunde, utan rubbning i TestatorS
föreskrift, dit öfverlemnas.
Häremot har dock af Coramitterade för Sjukvårdens
förbättrande i Ilufvudstaden blifvit anmärkt, att
Lazarettet, som för eget behof är med dylik Appareil
försedt, i anseende till dess aflägsna belägenhet, icke
synes vara lämpligaste stället för densamma, till hvars
inrymmande och tillhandahållande tjenlig local icke
allenast nu, utan äfven efter Lazarettets utvidgande,
såsom i den uppgjorda planen och det upprättade kostnads-förslaget
hvarken afsedd eller till dess utgift beräknad,
derstädes saknas; hvarjemte bemäide Coramitfcerade
tillika anmält, att, ehuru ElectricitetsAppareillen
funnes vara af mycken nytta och att för dess underhåll
icke borde saknas nödige medel, Committerade
af den erfarenhet de vunnit af Församlingarnes hörande
i frågan om tillskott till hälsovårdens förbättrande
och SeraphimerOrdensLazarettets utvidgande,
likväl
Betänkanden, Nio f28* 8g
likväl ansågö tillgångar härtill icke vara att af Stadens
innevånare förvänta.
Vid sådant förhållande, öch då nyttan äf bftänämnde
Electricitetslnrättnihg blifvit vitsordad ej mindre
af SundhetsCollegitim än Svenska LakareSällskäpets
å trycket utgifne Hahdlirtgar, tillstyrker Utskottet:
Det R. St:r måga bifalla uppförandet på Stat eh Summa
af 600 Ridf årligen, till StindhetsCollegii disposition,
att utgå så väl för underhållet och begagnandet
af ifrågakotand ElectricitetsMächin till fattige sjukes
kostnadsfrie betjenande, sota till arfvode för den
dervid anställde Läkare saint tjenlige rums anskaffande
för Appareillens placerande; men då Utskottet
tillika anser detta anslag icke böra fortfara längre,
än intill dess att en säker erfarenhet hunnit
förvärfvas om dess gagnelighet; så hemställer Utskottet
tillika j att summan blott till nästa Riksdag beviljas,
med vilkor, att SiindhetsCollegium fortfarande
vakar öfver Inrättningens behöriga vidmagthållande
och ändamålsenliga användande*
d) Såsom nödig befunnen förhöjning i anslaget till
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, i hvilket
anslag bristen per medium af åren 1824, 1825,
1826 och 1827 utgjort 2822 R;dr årligen, har K. M:t
begärt uppförandet på SundhetsGolIegii Stat af 3ooo
R:dr.
Förslagsvis och emot redovisning vöro före 1823
års Riksdag på MedicinalStaten uppförde 8000 R:dr*
till kostnader vid Farsoters och smittosamma sjukdo2
B. 2 H. 7
go Stats-Utskottets
mars hämmande samt till frie medicamenter för fattige
sjuka, hvarunder tillika voro inbegripne nödige utgifter
till Curhuset i Vadstena samt hvad förut serskildt
varit bestådt till Ambulatoriska Curhus i Provinserne;
men emedan Vadstena Curhus ansågs kunna
underhållas af den i Östergöthlands Län inflytande
Curhus-afgiften och hvad i lika afseende inflöte i dé
öfriga Länen jemväl borde förslå till fyllande af beliofven
vid de Ambulatoriska Curhusen, ansågo R.
St:r detta Anslag böra med 2000 R:dr förminskas och
således hädanefter utgå med endast 6000 R:dr.
Enligt Räkenskaperné öfver berörde Anslag, hvaraf
utgå': Rese- och Tractaments-köstnader vid sjukdomars
botande i allmänhet och till Veneriska Smittans
hämmande; Medicamenter för fattige sjuka; arfvoden
till tjenstförrättande ProvincialMedici; Rese- och
Tractaments-köstnader för DjurLäkare samt arfvode
till ProvincialChirurgen i Stockholms Län, hafva, till
desse m. fl. utgifter erfordrats:
för år 1824
R:dr 6,660: 43. 2.
1820  „ 8,945: 20.10.
1826
„ 8,753: 14. 3.
1827
„ 10,929: 2. 9.
1828
„ 11,874: 2. 3.
Jemte årliga anslaget af 6000 R:dr, hafva härtill
blifvit använde: Reservationer å de till åtskillige behof
och föremål förut årligen på MedicinalStaten uppförde
men äfven år 1823 indragne 3,322: i3. 4ö ersättning
från Östergöthlands Län för åren 1822 och 1823
utöfver StatsAnslaget bestridde utgifter för Wadstena
Betänka nden, K:o i28. at
Kurhus 2,676: 11. a., af Besparingarne på ardin HufvudTiteln
af K. Mrt sammanlaggdt an viste goöo R:dr,
samt af SundhetsCollegii besparingar å MedicinalFondens
öfrige anslag 1,2.i3: 3o. 3.
Med anledning häraf och då af öfrige på MedicilialSlaten
uppförda anslag ej andre än högst obetydliga
besparingar framdeles kunna förväntas, har SundlietsCollegium
hos K. Mrt i underd. hemställt om Kådig
framställning till R. Strr om nödvändigheten, att
anslaget till smittosamma sjukdomars och Farsoters
hämmande måtte blifva så ökadt, att det blefve ti 11—
räckeligt, till bestridande af samtelige de kostnader
som ifrån detsamma böra utgå.
SiindhetsCollegium har väl, i sammanhang härmed,
tillika väckt fråga, huruvida icke hädanefter hela
detta anslag skulle kunna indragas och betalningsskyldigheten
af de dervid fästade utgifter öfverflyttas på
medel, som i detta ändamål borde inom Länen utgå,
enär möjligtvis en strängare hushållning i afseende på
deras användande skulle uppkomma, örn sådane medel
af LandshöfdingeEmbetena inför Länets Deputerade
fingo redovisas och hufvudändamålet, alt hastigt förekomma
smittosamma sjukdomars spridande, dymedelst
icke tycktes kunna förfelas, utan snarare borde
befordras, emedan vidtagandet af åtgärderne dertill genast
vid Farsoternes uppkomst äfven i economiskt afseende
skulle medföra fördelar; hvarjemte R. St:r redan,
genom fastställande af Curhus-afgiflen , godkänt,
alt medel, till förekommande af en af dylike smittors
spridande, inom Länen höra utgå, och, i händelse de
92 Stats-Utskottets
skulle lemna behållning, densamma äfven i annot afseende
till hälsovårdens befrämjande borde kunna användas.
Men som härmed åsyftats en taxering på Länens
innevånare i förhållande till den Bevillning de i öfrigt
erlägga, och ändock bibehållande på MedicinalStaten
af 5oo Rtdr årligen af ofvannämnde Anslag, till ersättning
för resekostnader åt Läkare, då likväl, efter
hvad StatsGontoiret upplyst, SuhdhetsCollegium icke
allenast bör, enligt både äldre och senare föreskrifter,
allena befatta sig med anstallterne till allmänna Farsoters
och smittosamma sjukdomars botande i Landsorterne,
utan ock öfver ett tillbörligt användande af
dertill nödige Medel vara K. M:t ansvarigt, samt i sådant
afseende gifva de föreskrifter, vidtaga Controllör
och hålla den tillsyn på vederbörande som Collegiuin
pröfvar-nyttigast; altså har Utskottet funnit sig icke
böra tillstyrka antagandet af förenämnde förslag.
Och enär, genom hvad ofvan utredt blifvit, det
är ådagalagdt, *tt den för Farsoters och smittosamma
Sjukdomars botande nu varande anslagssumma, hvilket,
efter medium af de 5 sista åren, årligen uppgått
till mera än 5oo R:dr utöfver den af K. M:t nu begärda
tillökning i anslaget, finnes för ändamålet otillräckelig;
tillstyrker Utskottet:
Det R. St:r måga bevilja det af K. Mit föreslagne,
således icke för högt beräknade belopp af 3ooo Rdr,
såsom tillökning i Anslaget för Farsoters och smittosamma
sjukdomars botande, så att samma Anslag
å Stat må intill nästa Riksdag blifva 9000 R:dr.
B e t ä n k a n d e n , N:o 128. 93
e) Under denna dag liar Utskottet afgifvit serskildt
Utlåtande:
N:o i3o ofver Herr Bråkenhjelms P. B.., äfvensom
Anders Anderssons från Skaraborgs Län m. fl. Ledamöters
af BondeStåndet motioner, om fortfarande af redan
beviljade, samt anslag af ytterligare, medel för den i
Hufvudstaden varande Veterinärinrättning; och Hr Frih.
Cederströms, Jacob, samt tillika med P. P. Lundströms
m. fl. RiksdagsFullmägtiges af BondeStåndet motioner
om nödigt anslag till Iönevilkor för enDjurLäkare i hvarje
Län; hvarjemte Stats- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskolten tillstyrkt årligt anslag för flere ProvincialLäkares
aflönande.
Bifalla B. St:r hvad af Utskottet uti desse Utlåtanden
blifvit föreslagit, så förekommer vidare vid
MedicinalStaten:
1:0 Att såsom anslag för Veterinär-Inrättningen,
intill nästa Riksdag komma att fortfara:
de år 1823 för 8 Elever till denna Riksdag beviljade
R:dr 960:
Hyresmedel för en Hage . . . . „ 25o:
till Extra Utgifter
1000:
Sta 2210:
2:0 Att såsom ny utgift uppföres årligt arfv.ode 5o
R:dr B:co åt en DjurLäkare i hvarje Län R:dr 1200:
3:o D:o till arfvoden för nye Pro
vincialLäkare
„ 1200:
hvilka 2 sistnämnde Summor, tillhopa
utgörande R:dr 2400:
sammanräknade med här ofvan före
slagne,
tillsammans
38o3:24. -
Stats-Utskottets
föranleda en tillökning på Staten för
SundhetsCoIlegium med MedicinulYerlet
i Riket af ...... , R:dr 63o3: 24. ~
med 29 T:r Sp:l under lönerne.
i3:o För en Vaktmästare vid StatsRådet med 200
Rrd.rs lön och 2:ne tillökta VaktBetjente vid Högsta
Domstolen med i5o R;dr hvardera, har K. M;t upptagit
tillsammans ........ R:dr 5oo:
Desse lönebelopp hafva, enligt K. Brefvet den 18
December 1822, hitlils utgått af Extra Utgifts-medlen
förskottsvis, samt af 2:3 HufvudTitelns besparingar ersatts,
så vidt de dertill lemnat tillgång.
Anslaget har tillkommit, i följd af den underd.
anmälan Justitiai-StatsMinistern hos K. M:t samma år
gjort, om nödvändigheten ej mindre för StatsRådet, att
äga VaktBetjening för nödige Budskickningar så val för
dess sammankallande som under Sammankomsterne,
än ock för Högsta Domstolen i samma ändamål, enär
den på Stat för II. Domstolen varande persons befattning
vore sådan att han för budskickningar icke är att
begagna.
Och sorn Utskottet anser denna utgift såsom ständig
böra på Stat uppföras å den Titel hvartill den
hörer; så tillstyrker Utskottet:
att beloppet 5oo R:dr B:co må på 2:a HufvudTiteln
upptagas.
i4:o Uti de på 2,‘a HufvudTiteln uppförda allmänna
FörslagsSummor har K. M:t ansett följande
tillökningar erfordras, lämpade efter hvad utgifterne
de föregående åren utgjort, nemi.
Betan Landen, N:o 128.
«) Omkostnader för Charta; Sigillatae-Verket 10,000
l\:dr.
Utom Aflöningen , upptager, till papper, bvitstämpling,
Transporter, Porto, Expenser, Provisioner,
1823 års RiksStat en Summa af 20,000 R. B:co årligen.
Utöfver denna Summa hafva utgått:
År 1824 R:dr 2o38: 37. 8.
1825
„ 7799: 38. 8.
1826.
„ 10,161: 25. 8,
fristen för de sednare åren kan väl, i anseende
till utgifterne i LandsOrterne, ännu icke bestämdt uppgifvas;
men då anledning icke är att den varder stort
mindre än de föregående åren, enär Anslagets otillräcklighet
hufvudsakeligen tillkommit dels i följd af
Stadgandet i 1824 års ChartaeSigill.-Förordning om
Försäljnings-Provisionernes godtgörande af Staten, i
stället för köparen, dels ock deraf att priset på papperet,
som nu mera inköpes af R. Stms Bank, är dyrare
än förut; tillstyrker Utskottet:
alt anslaget till Chartae Sigillata;-Verkets omkostnader,
med tillägg af det utaf K. M:t föreslagne tillskott,
å Stat uppföres till 3o,ooo R:dr B:co.
b) Skrifmaterialier och Expenser, samt ved och ljus
för Collegierne m. fl, publique Verk R:dr 10,000:
Nu varande Stat anslår härtill 5o,ooo R:dr årligen.
Bristerne deruti hafva utgjort:
År 1824 R:dr 10,710: 14. 4-
1825 ;  „ 7,581: i. ii.
1826
1827
1828
„ 14,699: 38. 1.
„ 15,742: 37. 9.
„ 14,400: 2. 11,
g6 Stats-Utskottets
Och hafva högre priser på de crforderlige ArtikJarne
vållat Anslagets Otillräcklighet.
Uti beloppet af den af K. M:t fö'reslagne tillökning
10,000 R:dr i detta Anslag, har Utskottet trott
en betydlig nedsättning böra kunna äga rum, derigenom,
att de så kallade Ljuspenningarne, som af detta
Anslag utgå, indragas till StatsVerket af alla de deraf
i åtnjutande varande Embeten, åt hvilka löneförbättring
af Utskottet blifvit tillstyrkt; med undantag dock.
af HofRätternes Betjening, för hvilka en så ringa lönetillökning
blifvit föreslagen, att den skulle nästan
tillintetgöras, om ljuspenningar dem fråntogos. —Enär
StatsRåden och JustitiseRåden icke uppbära ljuspenningar,
skulle således för JustitiasCancelleren, HofCancelleren,
StatsSecreterarne, HofRätternes Presidenter,
Vice Presidenter och Ledamöter samt RevisionsSecreterarne
nämnde förmon komma att upphöra; Och då
destomindre anledning till klagan öfver en sådan åtgärd
för innehafvarne af desse Embeten synes förete sig,
som de fleste af dem, i händelse R. St:r bifalla den
af Utskottet föreslagne lönförhöjning, i så måtto erhålla
en större förmon än den K. M:t för dem begärt,
att deras af K, M:t till visst oföränderligt belopp föreslagne
löner, komma att derutöfver ökas, om Riksmarkegångspriset
på den derunder begripna Spanmålen
stiger öfver 6 R:dr T:n, har Utskottet, både för att
bereda någon besparing åt StatsVerket och enkelhet i
lönernes uppbärande med undvikande af alla de omgångar
som uppgörandet och granskningen af serskilta
förteckningar från Verken på Ljusmedlen äfvensom upp
-
Betänkanden, N.o 128. gy
börden och redovisningen deraf för hvarje Verk medföra,
funnit sig böra tillstyrka:
Det R. St:r måga besluta, att ljuspenningar för ofvannämnde
Embeten böra upphöra från och med
det år den nya Statsregleringen tager sin början:
att vid regleringen af de öfrige EmbetsVerkens löner,
på enahanda sätt bör förfaras, så att Jjuspigr
indragas, då lönen förbättras; att i allmänhet, då
Embetsman, som uppbär ljusprgr, men nu ej undfått
lönpåökning, från Tjensten afgår, desamma böra
upphöra och för efterträdaren icke äga rum; samt
att för de extra Ordinarier, som hädanefter inträda i
Em bets Verk-en ljuspenningar likaledes böra försvinna.
Och sorn, i händelse af bifall härtill, de af K.
Mit i Nåder begärdta ofvanberörde 10,000 R:dr, såsom
tillökning i FörslagsSumman till Skrifmaterialier och
Expenser samt ved och ljus för Collegierne m. fl. publique
Verk, kunna med 4000 R’dr förminskas; så
föreslår Utskottet;
att berörde Förslags-Anslag till endast 56,000 R:dr
må förhöjas.
Till förekommande äfven deraf, att Öfverskotten
på StatsVerkets inkomster måtte behöfva ålitas till
fyllande af brister i blott förslagsvis beräknade Summor,
har Utskottet funnit sig böra föreslå de i nästförestående
2ine Puncter ifrågakomne förhöjningar;
men som Utskottet jemväl anser de Besparingar som
på berörde FörslagsSummor kunna äga rum, böra
Öfverskotten tillgodokomma; så tillstyrker Utskottet
härjemte!
g8 Stats-Utskottets
alt R. St:r tillägga det förbehåll vid desse Förslags*.
Anslags beviljande, att derpå blifvande Besparingar
till R:g:sContoiret afleranas.
i5:o Å Anslaget, till Rese- och Tractamentspgr
för Civile Embets- och Tjenstemän, 10,000 R:dr årli-.
gen, visa Räkenskaperne följande brister:
År 1824 ,
, . R:dr 2879: 33. g,
1825
.  „ 2694: 11.11.
1826 .........  „ 4940: 2. 8,
Men då K. M:t ansett de framdeles uppkommande
brister på detta Anslag kunna utgå af 2:a HufvudTitelns
Besparingar; har Utskottet funnit berördeFörslags
Anslag böra vid det vid sista Riksdag bestämda belopp
förblifva,
i6;o Efter granskning af LandsStaternes nu varande
TjenstemannaPersonal och dess Aflöning, har Utskottet
tagit i öfvervägande det till förbättring i desse
Tjenstemäns Iqnevilkor af KammarColIegium och StatsContoiret
uppgjorda i K, M:ts Nådiga Proposition om-.
förmäldta Förslag.
För verkställigheten af berörde Förslag, skulle erfordras:
1)
Att UandsStats-.Tjenstemännens nu varande, uti
Kronoräntor och Spannemål indeldta, eller ock Contanta
löner, resepenningar och expensemedel, de Boställen
eller jordlägenheter, som af LandsKamererare,
LandsSecreterare eller LandtRäntmästare å lön inneliafvas
jemte Boställsräntorne för KronoBetjeningen
utan undantag, så väl som de å serskildta KronoCJppbörder
bestådde Provisioner, Procenter, Remisslage,
Betänkanden, N:o 128. gg
MantalsSkrifnings-Provision eller Arfvode in. m. till
Staten indragas oell bland dess inkomster beräknas såsom
tillgång för de nya löner, hvilka deremot nu borde
regleras,
1) Att härifrån likväl undantogos de inkomster,
hvilka icke af Statens eller andre Allmänna Medel
uppbäras, såsom Expeditionslösen, hvartill äfven borde
räknas den ersättning Häradsskrifvare få åtnjuta för
Debetsedlar, samt provision för utmätt fast Egendoms
och stämpladt pappers försäljning.
3) Att, i stället för omförmäldte nuvarande olikartade
och ojenina löningssätt, en allmän lika Aflöningsgrund
för LandsStaterne antoges, nemligen visse
anslag å Stat i SilfverSpecieMynt, hvilket, såsom förut
nämndt är, dock borde utgå i det gångbara myntet
och från Statens Gassa qvartaliter utbetalas,
4) Att under berörde Anslag äfven skulle uppföras
serskildte belopp till resepenningar och Expensemedel
för LandsKamererare och LandsSecreterare, för LandtItäntmäslarne
till Expensemedel och renskrifningskostnad,
samt för KronoFogdar och fläradsSkrifvare till
erforderlige resepenningar,
5) Att LandsStatsPersonalen tillökes med en ny
T|ensteman åStat i hvarje Län, nemligen LänsNotarie,
hvilken skulle undfå lika lön med LänsBokhållare; å
Jemtlands och Norrbottens Läns Stater löner för LänsBokhållare
uppföras, samt åt KronoFogdar och Häradsskrifvare,
aflöning för krifvare anslås.
6) Att för öfrigt antalet af Tjenstemän och Betjening
i de Tjenstegrader, af hvilka flere finnas, bestäm
-
ioo Stats-Utskottets
mes för hvarje Län, uti Speciella Staterne, efter förhållandet
och behofvet, så att minskning iakttages delden
kunde äga rum, och likaså den i visse grader nödiga
tillökning.
7) Att Fjerdingsmännens Aflöning, om hvars upphörande
och indragning till Staten hemställan tillika
blifvit gjord, emedlertid upptoges å Stat, att tills vidare
utgå till det belopp den hittills utgjort, endast
med den förändring att hvad deraf uti indeldta räntor
åtnjötes, komme att, jemte de öfriga indelningarne,
indragas och i stället uppföras Penningelöner, uträknade
efter hvad de förre utgjort per medium för 10
är, vid förvandling enligt Markegångarne.
8) Att de arfvoden Predikanterne vid LänsFängelserne
åtnjuta, såsom reglerade vid sista Riksdag, äfvensom
SkarpRättarnes löner, hvilka likaledes då blefvo
förhöjda, i allmänhet skulle till oförändradt belopp
upptagas.
9) Lönerne, lämpade efter Sysslornes vigt och
beskaffenhet, äfvensom Resepenningarne och Expenseniedlen
samt Skrifvare-aflöningen för LandsStats Tjenstemänuen
och Betjeningen i alla Länen anslås till lika
belopp inom hvarje lika grad; och
10) Att under löne-anslagen för KronoFogdar,
Häradsskrifvare och Länsmän beräknades afkastningen
af deras innehafvande eller framdeles erhållande Boställen
eller Bohemnian, fastställd efter skeende undersökning
och uppskattning lill visst ständigt belopp,
som äfven i Silfver Specie, jemte lönen, å Staten
upptoges,
Betänkande!), N:o 128. jor
I enlighet härmed och med ledning ej mindre af
nu varande förhållandet än ock af Landshöfdingarnes
Förslag, med hvarannan jemforda, men förnämligast
med afseende på den grundsatts, att, dd en reglering
skulle vidtagas, som måtte kunna bestå i en framtid,
så beskaffade löner borde anslås, hvilka, för Tjenste-*
männens utkomst nödige, tillika voro lämpade efter
Tjensternes vigt och beskaffenhet, i jemförelse till an-*
dra Sysslor, på det skicklige och pålitlige personer till
LandsSlats Tjenstemän måtte erhållas, hafva Kammar-»
Collegium och StatsContoiret, i afseende på beloppet
af den aflöning, resepenningar och expensemedel, sorn,
lika i alla Län, borde i Silfver fastställas, föreslagit:
furslagsboräkSilfver.
ning i B:eoSc<tR.
S. lar å 128 sk.
Cours.
För LandsKamereraren Ion . . . 5oo.
Resepgr och Expensemedel . . 5o.^»0 t »gg. -j2
LandsSecreterare, lön. , 4o°*
Resepgr och Expensemedel . * ^°'45o 1200* - -
LandtRäntmästäre, lön ...... 35o.
Expensemedel .......... 5o.
Renskrifnings-Arfvöde ..... 5>o.^^0 {200*
LänsBokhållare, Ion ........ 200. 533: 16. -
Länsnotarie D:o ........ 200. 533: .6.-
LandsContoirist ........ . . ioo. 266:32. -
LandsGancellist.
iöo. 266:32. -
LandsGevaldiger, Ion ....... 60.
Resepgr ,. . . to~ m>. 186: 32.-
10a Stats-Utskottets
FörslagslicriikSilfver.
ning i BicoSedR.
S. lar å 128 sk.
Vaktmästare vid Landshöfdinge- Cours.
Embetet, lön
60. 160:
KronoFogde, lön  400>
Resepgr 5o,4Öo. 1200:
Skrifvarhjelp
5o. i33: 16.-
HäradsSkrifvare, lön 35o.
ResePSr
5°-4oo. 1066:32.-
Skrifvarhjelp
5o. 133: 16.-
Länsman, lön
120. 3ao:
Fångvaktmästare, lön ...... 60. 160: ■
D:o Vaktkarl, lön .
40, 106: 32.-
Efter de uppratlade ProjectStaterne oell det deröfver
gjorda Sammandrag uppgår den föreslagne nya
Allöningen för samtelige Länen till 218,610 R:dr i
Silfver, som förslagsvis a 128 sk. Cours calculerade,
utgöra i Bancosedlar 593,629 It:dr 3 sk. 9 r:st., inberäknade
de anslag i Contant, sorn till förra beloppen
upptagas, nemligen FångPredikanternes, Fjerdingsmans
och Profossers samt Skarprättares aflöningar, hvilka
sammanräknade bestiga till 10,669 R:dr 3 sk. g r:st.
De LandsStats-Tjenstemännen och Betjeningen hittills
bestådde Ordinarie löner samt öfrige inkomster
hafva utgjort årligen per medium:
Löner och resepenningar m. m.. . R:dr 246,863: 32.10.
Provisioner och Procenter „ 5i,6n: 9. 7.
och Boställs-afkastningar  „ 47.958: 3. 3.
tillsammans R:dr 346,432:45. 6.
Betänkande n, N:o 128. io3
■så att, med beräkning af nu varande Anslag i indeldta
eller Contanta löner, Resepentiingar och Expensemedel
samt Provisioner och Procenter m. ni. såsom
tillgång till de af Collegierne föreslagne nya Staterne,
en tillökt, i anseende till nu varande olikhet i lönernes
belopp icke allenast i serskildta Län, utan ock inom
ett och samina, olika utgift uppkommer, som för alla
Länen tillhopa uppgår till rätteligen 247,196: 6. 1.
Uti denna Summa, hvilken med 44)'32 It:dr 33
sk. 2 rist ändock understiger det belopp, hvartill, enligt
Landshöfdingarnes förslag, den erforderliga tillökningen
skulle för Länen på det hela uppgå, har K.
M:t i Nåder antagit, att flere nedsättningar kunna äga
ruin, såsom för LandsSecreterarne, KronoFogdarne,
HäradsSkrifvarne och Länsmännen', tillsammanlagdt
85,400 R:dr; i följd hvaraf, med beräkning derjemte
af de till indragning ställde Fjerdingsmans-lönerne,
8637 iRrdr 21 sk. 2 rist., hela den af KammarCollegium
och StatsContoiret föreslagne ofvanberörde tillökning
lomme att minskas till i53,i23: 32. 11., ett
belopp, hvilket under förslagets Verkställighet ansetts
ytterligare kunna något nedsättas, dels genom vidare
möjlig sammanslagning af någre Fögderier, dels i synnerhet
i följd af ett närmare och säkrare utröndt förhållande
med BoställsAfkastningen och genom Anslag
af flere efter hand disponible Hemman, att till Boställen
der sådane saknas, användas. Men ehuru drygt
detta lönetillskott visserligen vore, betrakladt såsom
en ny utgift föl' StatsVerket, har K. M:t dock ansett det
icke nu kunna vidare förminskas, om det vigtiga än
-
io4 Stats-Utskottets
damålet med liela denna lönereglering skulle behörigen
kunna enias.
Vid anstäldt öfverslag af de tillgångar som för
RiksStatens reglerande med säkerhet ansetts vara att
påräkna, har Utskottet funnit sig icke kunna till R. St:rs
bifall anmäla alla de många, om än erforderlige, nya
årliga anslag sorn vid denna Riksdag blifvit begärda,
och Utskottet har således sett sig nödsakadt, alt vid
pröfningen äfven af de ifrågakomne löne-regleringarne
iakttaga all möjlig inskränkning, på det en tillökring
i summan som genom serskild allmän bevillning
fyllas bör, utöfver hvad den vid sista Riksdag fastställdes,
måtte, så vidt möjligt är, kunna undvikas.
För att likväl bereda dem, som efter Utskottets
öfvertygelse äro i största behof af bättre lönevilkor,
någon väsendtlig nytta af en löneförhöjning, har Utskottet
trott det vara bättre, att med inskränkning till
desse, häldre göra det i helt, än att med utsträckning
till alla, tilldela hvar och en så litet, att, ehuru Statsverket
ändock skulle vidkännas en betydligare ökad
utgift, något hufvudsakligt ändamål derigenom icke
vunnes.
I frågan om företrädet för LandsStatens Tjenstemän
eller för den indelta Armeens Befäl till åtnjutande
af en så beskaifad förbättring i Aflöningen, förekommer
väl den likhet desse Corpsen emellan, att
missförhållanden och ojemnheter i lönevilkor hos deni
båda äga mm , och hvilka brister genom förhöjning i
vissa Anslag skulle kunna athjelpas; men som obe
strid
-
Betänka nd en, N:o 19.8. io5
strill ligt är, att af alla löntagande, Armeens TjenstemannaPersona!
för närvarande är den minst väl lottade,
och att densamme, mera än de fleste af LandsStaten
och Öfrige Civile löntagare, saknar en efter tidernes
skick tarflig utkomst; sä liar Utskottet, för att
kunna åstadkomma möjligheten af en öfver liela Armeen
behöflig löne-reglering, ansett sig föranlåtet
tillstyrka:
alt för närvarande må uppskjutas med en så allmän
och vidsträckt förbättring i LandsStatsTjenstemannens
löner, sorn K. M:t i Nåder föreslagit,
hvilken, äfven utan antagandet af den ifiågakomne
beräkningen af lönerne i Silfver, skulle erfordra ett
ökadt årligt Anslag till ej mindre belopp än i53,ia3
R:dr sk. 11 r:st. B:co.
Men då, det oaktadt, under granskningen af de för
LandsStaterne redan beviljade Anslag, Utkotlet ansett
någre deruti befunne större brister kunna åtminstone
till en del afhjelpas, har Utskottet skolat till R. Stlrs
pröfning öfverlemna följande:
a) Genom Nådigt Bref den 23 Januarii 1827 har
K. M:t, i anseende till Landskamererarens i Blekinge
Län svaga lönevilkor, beviljat honom tills vidare, och
intill dess den allmänna löneregleringen för LandtStaten
hunne tillvägabringas, en löneförhöjning af 5oo
R:dr B:co, hvilka utgått af 2:a HufvudTitelns besparingar.
Bcmälde Landskamererares Lönevilkor på Stat
utgöra för närvarande:
2 B. 2 H. 8
ro6 Stats-TJtskottets
Lön, resepenningar och expenser, oindeldt
R:dr 722. — -
med derunder beräknade 66 T:r Sp:l
hvartill komma provisioner, remisslage 366: 37.3.
S:a
1088: 37. 3.
Följande Landskamererares lönevilkor inskränka
sig äfvenledes
i Gottlands Lant
till Lön, resepenningar och expenser
indeldt R:dr 100. - -
oindeldt  „ i5. - -
som, efter förvandling, pr medium af 10
år, utgjort R:dr
712: 3.
5.
Provisioner, remisslage och proc:r m. m.
104: 43-
10.
S:a
816: 47*
3.
i Jemtlands Lant
Lön, resepenningar och expenser
oindeldt R:dr 333: 16.
—
Provisioner, remisslage och proctr m. m.
4%: 33.
r r.
S:a
793: 1.
11.
i ^Vesterbottens Lcint
Lön , resepenningar och expenser
indeldt It:dr i5o. - -
oindeldt ...... ,, 23. - ■
förvandlade, efter 10 års medium . .
. 785: 27.
. -
Provisioner, remisslage och proc:r m. m.
72. —
-
S:a 657: 27. -
Betan k anden, N:o 128. 107
i Norrbottens Län;
Lön, resepenningar och expenser
oindeldt  563: 40. -
med derunder beräknade 47 rL:r Sp:l.
Provisioner, remisslage och proc:r m. m. ng: 2. 2.
S:a 682: 42. 2.
Och som, hvad LandsKamereraren i Blekinge angår,
det blifvit upplyst att han, med nära hälften mindre
lön-inkomster än LandsSecreteraren och äfven mindre
löneförmåner än LandtRäntmästaren i samma Län,
innehar en trägen och besvärlig tjenstebefattning, vid
hvilken äro förenade åtskilliga sådane göromål sorn
ingen serskild inkomst medföra, genom det att Flottan
med SjöTrupperne till större delen äro i Carlskrona
fÖrlaggde, hvaraf uppkomma ärender, rörande
kronoskjutsningar, transporter och aflönings-liqvider
m. m.; samt, beträffande Landskamererarne i de öfriga
4 Länen, det förekommer, att, då den betydliga
skillnad i afseende på folkmängd och upphörd, sorn
förut egentligen ägt rum emellan de Norra Länen,
jemte Gottland, och den öfriga delen af Riket redan
till en del upphört och efter hand äfven ytterligare
skall förminskas, genom de för hemmans-afvittringen
och jordbrukets samt Näringarnes upphjelpande i förstnämnde
Län, i senare tider vidtagne åtgärder, och
desse ärenders utförande emedlertid sysselsätter Tjenstemännen
derstädes utöfver den lindring de deremot
kunna hafva i de göromål, som äro gemensamma för
LandsStaterne i hela Riket, hvartill äfven kommer,
alt om sysslorna i de öfriga Länen fordra mera arbe
-
io8 Stats-TJtskottets
te än i de Norra, de åter i desse sednare äro vida
besvärligare i afseende på Orterncs läge och beskaffenhet
än i de förre; altså, och enär Utskottet anser
ofvan upptagne lönebelopp icke utgöra tillräcklig ersättning
för de göromål och det ansvar som ifrågavarande
Tjenstebefattningar åtfölja och icke eller stå i
rättvist förhållande till hvad i andre Län Landskamererarne
åtnjuta, och soln, efter lika beräkningsgrund,
icke för någon understiger i35o R:dr men väl derutöfver
för de fleste, till och »ned 2000 R:dr, tillstyrker
Utskottet,
det R. Stir må bevilja förhöjning i lönen för Landskamererareii
i Blekinge med . . . R:dr 5oo - *
samt för hvar och en af Landskamererarne
i Gotiiahdsj Jemtlands, ^Vesterbottens
och Norrbottens Län med 3oo R:dr tillhöpa
utgörande )ioo - -
eller tillsammans för desse 5 Landskamererare
en tillökning af ...... R:dr 1700. - -
att på Stat uppföras.
b) Uti de Utlåtanden som, före upprättandet af
det utaf KammarCollegitim och StatsContoiret afgifne
Lönings-Förslag, ifrån K. M:ts samtelige Bef:h:de inkommit,
har i allmänhet blifvit framställd nödvändigheten
deraf, att LänsNotarie för hvarje Län blefve på
Stat bestådd till LandsSecreterarens biträde i göromålen,
och för att, då han ägde förfall, förestå tjensten
på eget ansvar.
KammarColIegium och StatsContoiret hafva härom
anfört: att angeläget vore det LandsSecreteraren
Betänkande n, N:o 128. 109
ägde, jemte sig, en Tjensteman, som icke allenast deltager
i lians tjenstgöring och förer Protocollet vid de
till hans Tjenstebefattning hörande Sammanträden och
andra tillfällen då K. M:ts Bef:de sådant föreskrifver,
utan ock, så ofta LandsSecreteraren af sjukdom,
resor i Tjensteutöfningen eller andre laga förfall är
hindrad, på eget ansvar förrättar LandsSecreteraretjensten,
hvilket, enligt K. Brefvet den 8 December
1820, så länge de icke innehafva Ordinarie Beställning,
blifvit förbudit; på hvilken grund och då i
omförmäldte afseende fordras personer, de der äga
håde skicklighet och competence, att på egen hand
förestå LandsSecreterare-tjensten och hvilka icke kunna
erhållas med mindre deras befattning gifves egenskap
af Ordinarie beställning på Stat med deremot
svarande lön, KammarCollegium och StatsContoiret
ansett dess mera nödigt, att LänsNotarie i hvarje Län
måtte bestås och tilläggas lika lön med LänsBokhållareq,
som K. M:ts Ee;f;de i flere Län projecterat löner
för mera än en skrifvare vid LandsGancelliet, samt
obestridligt vore, att de göromål vid LandsCancellierne,
hvilka ej medföra serskild ersättning, genom
Expeditionslösen, sedan LandsStaterne år 1778 reglerades,
blifvit så ökade, att större biträde än af en
LandsCancellist kunde medhinnas, för berörde göromål
erfordras.
Med anledning häraf och då K. M:t i dess Nåd.
Proposition förklarat behöfligt, att, vid nu mera betydligt
ökade göromål för LandsSecreteraren, en serskild
Tjensteman vid LandsGancelliet på sätt Läns*
no S t a t s - U t s k o 11 e t s
Bokhållaren är vid LandsContoiret, finnes förordnad,
som ansvarar för Protocollets förande derstädes och
kan när som hälst vid inträffadt jäf eller annat förfall
för LandsSecreteraren, i dess tjenste utöfning inträda;
hvarföre ock denna anstallt redan i flere Län,
med K. M:ts tillstånd ägt rum, har Utskottet funnit
sig böra tillstyrka:
att å hvarje LänsStat en serskild Tjensteman, i
egenskap af LänsNotarie , må uppföras.
Men då, i afseende på aflöningen för samma Tjensteman
, Utskottet ansett densamma hufvudsakligen
böra bestridas af LandsSecreteraren, som härigenom
vinner ett säkert påräknadt arbets-biträde vid expeditionen
af alla ds mål och ärender, hvarföre han
serskild betalning genom expeditionslösen och andre
fastställda afgifter uppbär, 6amt äfven besparing i kostnaderne
för skrifvarehjelp; och StatsVerkets tillgångar
icke eller för närvarande medgifva ett så betydligt
anslag som erfordras för desse Tjenstemäns aflönande
af StatsVerket allena; föreslår Utskottet, äfven
med afseende derpå att med desse tjensters uppförande
å Stat såsom Ordinarie befattningar egentligen åsyftas
att skicklige personer under utsigt till vidare befordran
vid LandsStaten vid LandsCancetlierne fästas,
att endast ett arfvode af 100 R:dr B:co må för hvar
och en LänsNotarie-befattning årligen utgå.
c) Då Länsbokhållare i Jemtlands och Norrbottens
Län nu mera dess häldre äro nödige, som LandsContoirsgöromålen
derstädes de senare åren ansenligen blifvit
förökade genom Afvittrings- och Skattläggningsärender
-
Betänkanden, N:o 128. 111
ne, m. fl. åtgärder, sorn af ortens större befolkning och
tilltagande näringar äro en följd, samt K. M:t af sådane
orsaker genom Nåd. Bref den 10 December 1822
tillåtit, det LandsKamereraren i Jemtland finge af
sådant biträde, dock på egen bekostnad, sig begagna,
såsom ock, enligt N. Bref den 2 Mars 1825 bifallit,
det Länsbokhållare i Norrbottens Län finge antagas,
sorn åtnjuter den på stat bestådde Lön för en LandsContorist;
så hafva KammarColIegium och StatsContoiret
tillstyrkt, att löner för LänsBokliållare i bägge
dessa Län måga anslås, hälst sådan Tjensteman finnes
å Stat i de med berörde Län till folkmängd och uppbörd
jemförlige Gottlands och Westerbottens Län.
Och enär K. M:t i Nåder gillat detta tillstyrkande;
föreslår Utskottet:
att löner för LänsBokhållare i Jemtlands och Norrbottens
Län måga beviljas , att å Stat uppföras
till det belopp för hvardera som i nu gällande
RiksStat för dylika Tjenstemän finnes bestämd eller
264 R:dr 8 sk.
med derunder begripne 25 T:r Spannemål.
d) LandsContoirs och LandsCancellie-Expeditionerne
skulle sålunda i alla Länen framgent komma
att, utom LandsKamereraren och LandsSecreteraren,
utgöras af en underordnad Tjensteman till hvarderas
biträde och ständiga Substitut; men enär, efter hvad
LandshrT lingarne anfört, icke dessmindre vid hvarje
Landshöfdinge-Embete erfordras minst 1 LandsContorist
och 1 LandsCancellist, med efter deras befattningar
lämpad aflöning, och dylike skrifvarelöner, fastän
lia S t a t s - U t s k o t t e t s
otillräcklige, förut varit bestå elde, hafva KammarCollegium
och StatsContoiret funnit, att för desse Tjenster
lätnpelige löner hädanefter böra upptagas.
Närvarande Stat anslår: För en LandsKamererarens
Skrifvare samt en LandsSecreterarens D:o, hvar
och en 8g R;dr ä 8g; 37. /[., men i Jemtland och
Norrbotten toi R;dr med derunder begripne Bag
T:r Spannemål,
Och ehuru, enligt K. Brefvet den 22 Martil 1709
Betjeningen så väl vid LandsGontoren som LandsCancellicrne
äger frihet att i Utsökningsmål biträda Parter;
likväl och då merendels LandsGancellisten ensam
är i tillfälle att såmedelst bereda sig extra inkomster,
men deremot LandsContoristen hvarken pä detta sätt
eller genom några betydligare sportler vid LandsGontoiret
kan påräkna betydligt större inkomster än dem
som på Stat honom bestås; Unner Utskottet sig böra
tillstyrka:
att LandsConlorislerne i alla Länen måga beviljas
en Contant löneförhöjning så att hvar och en af
desse Tjenstemän må komma i åtnjutande af tillsammans
166; 3-2.
med derunder begripne 8 T:r S:p:l.
samt att för LanilsCancellisterne lönen må i så matto
jernnäs, att den hädanefter blifver å Stat uppförd
till rund summa 100 R:dr, för dem som icke
redaii åtnjuta detta lönebelopp.
e) 1:0 K. M:ts Bef:h;de i Kronobergs Län har yrkat,
det Konga och Uppvidinge Häraders Fögderi
måtte emellan arne Kronofogdar vara fördeldt; hvil
-
Betänkande n, N:o 128. n3
ken fördelning redan i så måtto är nödig befunnen
och beviljad, som genom K. Brefvet den g Januarii
1816 tillåtits, att, i anseende till Fögderiets vidlyftighet,
2tne Häradsskrifvare derstädes fingo antagas och
aflönas af Staten. Och sora, efter hvad K. M:ts Bef:h:de
nu ytterligare ådagalaggt, behofvet af 2tne Kronofogdar,
eller en i Konga och en i Upvidingc Härad
synts desto större, som nu varande Fögderiet är
vidsträcktare och folkrikare än de öfrige, emedan enligt
1025 års Specialräkenskaper, med undantag af öfver
och underåriga, den Skattdragande personalen
uppgått till 17,047 personer och uppbörden till uo,363
R;dr 14 sk. 1 r:st., deremot i det Fögderi, som dernäst
i ordningen är det största i Länet, personalen
utgjorde endast io,685 och uppbörden 78,636 R:dr 4o
sk, 1 rest,, så hafva KammarGollegium och StatsContoiret
föreslagit berörde fördelning, samt att löner
för serskildta Kronofogdar i Konga och Uppvidinge
Härad måtte bestås,
2:0 K, MUs Bef;h:de i Wermlands Län har hos
K. M:t gjord förnyad underd. hemställan derom, att
MellanSysslets Fögderi, i anseende till dess storlek och
vidsträckta läge, kunde vara sålunda fördeldt, att Eif—
dahls Härad derifrån skiljdes, för att, jemte öfre
Tingslaget af Fryksdahls Härad, utgöra ett serskildt
nytt under benämning af Norrsysslets Fögderi,
Af handlingarne i detta ämne bar inhämtats:
att K. M:t, i afseende på hehafvet af MellanSysslets
Fögderis fördelning vid sista Riksdag gjorde Nådig
Proposition till R. St:r, sora likväl, enligt deras un
-
114 S t a t s - U t s k o 11 e t s
derdåniga skrifvelse den i4 April 1823 yttrade den
förmodan: att olägenheterne af nämnde Fögderies vidd
och oformlighet skulle genom en annan indelning af
de i Wermland varande 4 Fögderier kunna minskas
och tillcikt Tjenstemannapersonal såmedelst undvikas,
samt derföre i underd. hemstälte, det K. M:t i Nåder
täcktes låta en sådan reglering af Fögderierne vidtaga.
Men sedan K. M:ts Bef:h:de, på anförde skäl, afslyrkt
all förändring i de varande Fögderierne, såvida
ej det 5:te beviljades, fann K. M:t i Nåder för
godt, att låta dervid bero, men tillät, att en vice
Kronofogde i Elfdalen finge, den ordinarie Kronofogden
till biträde, på hans bekostnad, förordnas. Och
har K. M:ts Bef:h:de sedermera, med ytterligare anförande
af de skäl, som förekommo till inrättande af
det förut föreslagne nya Fögderiet, nu jemväl ådagalaggt,
huruledes nyttan deraf visat sig genom den
tillförordnade Kronofogdens vistande och tjenstgöring
i den ifrågavarande aflägsna delen af MellanSysslet,
hvilket sträcker sig ifrån Carlstad upp till Gränsen
emot Norrige och således genom hela Länet 3o mil i
längden, samt innefattar 4I0| hemmen, derå folkmängden,
efter r818 års Skattskrifning utgjorde 5233
matlag, bestående af tillsammans 3o,o64 personer,
hvarförutan, såsom skäl till den föreslagne Fögderiklyfningen,
i afseende på möjligheten för en Kronofogde,
att kunna behörigen bestrida allt livad till dess
befattning hörer, blifvit andragit: att inom detta Fögderi,
såsom innehållande 5 Tingslag, förefalla mångfaldigt
flere göromål, än i något af de öfriga Fogde
-
Betan k anden, N:o 128. n5
rieme, härledande sig ifrån tvister, angående Skogsjiroducters
afllottning å daros- och Fryks-EIfvens
vattendrag, nya Vägars anläggning och indelning, Rättegångar
emellan Härader och Socknar, angrde underhållandet
af Färjor, som äro 12 till antalet inom
Fögderiet, hvilket allt ofta skall för Kronofogden
medföra sammanträden, besvärliga och tidspillande
undersökningar: att, då Fögderiet omgifver Carlstad,
der Landshöfdingen residerar och de större vägarne
sammanstöta, i MellanSysslet förefalla mångdubbelt
flera Kronoskjutsningar än i de andre Fögderierne
och äfven utmatningsförrättningar i Staden, då jäf för
Magistraten inträffar; att Wermlands Infanteri- och
Jägeri-Regementen hafva sin Mötes- och Exercitiasplats
belägen i Fögderiet, äfvensom mer än af hela Länets
Beväringsmanskap derinom sammandrages till vapenöfning,
hvarvid skjuts och inqvartering samt aflöningar
under marcher jemte all annan handräckning
under mötestiderna, mäste ombesörjas af Kronofogden.
Och har Kgl. M:ts Bef:hde af desse med flere anförde
orsaker yrkat nödvändigheten af den föreslagne
Fögderi-fördelningen, sorn sålunda skulle verkställas,
att från MellanSyssIets Fögderi afginge m| hemman
med en folkmängd af 11,099 personer, och från WesterSysslets,
äfven stora och folkrika Fögderi
hemman med 7461 personer; så alt det nya eller NorrSysslets
Fögderi kommer att innehålla 14872 hemman
och en folkmängd af i8,56o personer, då den återstående
delen af MellanSyssIets Fögderi utgjorde 2gg
116 S t a t s - U t s k o 11 e t s
hemman med 18,965 personer, samt WesterSysslets
Fögderi 287g hemman med 28,666 personer.
Enligt i8a5 års SpecialRäkenskaper har, med undantag
af öfver- och underårige, folkmängden i MellanSyssIets
Fögderi uppgått till 17,682 personer och
Uppbörden till 72,134 R:dr 47 st-j vid jemförelse
hvaraf, mot de öfrige Fögderierne i Länet, MellanSysslets
väl icke finnes fullt så folkrikt som de andre;
men om åter desse jemföras med Fögderier i medlersta
delarne af Riket, visar sig det förhållande, att Wermlands
Fyra Fögderier, i betydlig mon öfverstiga uti
berörde hänseenden Län, sorn innefatta dels Sex dels
Åtta Fögderier, och lika så i anseende till vidd och
besvärlighet för KronaBetjeningen; och som den, vid
frågans] behandling af R, St:rs sista Riksdag förutsatte
möjlighet, att genom en förändrad indelning af samtelige
Fögderierne i Wermland afhjelpa behofvet af ett
Fögderis tillökande, befunnits i verkställigheten medföra
olägenheter, sorn skulle öfverväga de nu varaude
af MellanSysslets storlek och oformliga läge, samt K.
M:t derföre ej funnit skäl en sådan förändrad indelning
anbefalla; och vid de af K, M:ts Bef;h;de i detta
ämne, med närmaste kännedom af local-förhållanden
och nit för Statens bästa framställte skäl och omständigheter
för den föreslagne fördelningen, det äfven befunnes,
att MellanSysslets Fögderi, sedan Folkmängd
och Näringar ökats, nu mera icke kan, såsom vederbör,
skötas af blott en Kronofogde och en Häradsskrifvare,
samt att enda lämpliga sättet till en fördelning
af detta Fögderi är, att frånskilja Elfdahls Härad
B e t ä n k a n d e n, N:o 128. 117
jemte en del af WesterSysslets Fögderi eller tillsammans
148/2 Hemman och deraf upprätta ett serskildt
under benämning af NorrSysslets Fögderi; så och emedan
nyttan deraf i flere hänseenden icke kan ifrågaställas,
då, efter hvad ock blifvit upplyst, erfarenheten
af vice Kronofogdes tillförordnande i Elfdalen visat,
det Krono-Utskylderne, hvarå förut uppkommit både
restantier och afkortningar till betydlige belopp, sedermera
bättre och ordentligare ingått, samt mera ordning
befordrats bland Folket; hafva KammarCollegium
och StatsContoiret, med anledning För öfrigt deraf, att
K. M:t, enligt Nådigt Bref den 3o December j825,
funnit för godt tillöka och fördela de i Wermland
varande Domsagor, på sätt som nu afven i afseende
på Fögderierne ar hemstäldt, ansett sig böra i underd.
tillstyrka den föreslagne tillökningen af NorrSysslets
Fögderi, samt altså å den projecterade Nya Staten
upptagit Löner för Kronofogde och Häradsskrifvare
derstädes.
3:o På underd. framställning af K. M:ts Bef:h:de
i Norrbottens Län, om nödvändigheten, att förändra
indelningen af Fögderierne derstädes ifrån 2:ne till 3,
såmedelst att det irsta eller Luleå Fögderi skulle innefatta
Piteå och Luleå Socknar jemte Jockmocks Lappmark,
det 2:dra eller Calix Fögderi, B.äneå samt Nederoch
Öfver-Calix Socknar jemte Gellivare Lappmark
och det 3:dje, eller Torneå Fögderi, Neder-Torneå,
Carl Gustaf och Öfver-Torneå Socknar, jemte Juckas
Järfvi och Enontäckis Lappmarker, har K. M:t, genom
Nådigt Bref den 6 December 1825, i Nåder förklarat,
ixS Stats-Utskottets
att enär dåvarande indelning af Fögdcriernc i berörde
Län, i anseende till det stora missförhållandet emellan
deras vidd, hemmantal och folkmängd icke vore lämplig
och tjenlig, såsom medförande betydliga olägenheter
och hinder för göromålens behöriga gång, — så
mycket vigtigare att afhjelpa som flere Ekonomiska
anstalter till befordrande af Landets uppkomst, dess
odling och befolkning, hufvudsakligen i afseende på
Afvittringarnes fortgång och Bergshandteringens upplijelpande,
till stor del på Kronans bekostnad redan
blifvit vidtagne och än vidare kommo att vidtagas, de
der påkallade kraftiga och skyndsamma åtgärder och
biträden af KronoBetjeningen, för att kunna med verksamhet
och på ett ändamålsenligt sätt af Länsstyrelsen
besörjas; samt det närvarande menliga förhållandet
med Fögderi-indelningen kunde lämpligast och med
minsta kostnad för Kronan aflijelpas genom förslaget
att Länet skulle uti 3 Fögderier indelas och de varande
2:ne Lappmarks Fögderierne deruti ingå, derföre något
verkligt hinder 1 afseende på sistnämnde Fögderier icke
funnes möta, har K. M:t, sedan StatsContoiret blifvit
bordt och i underd. tillstyrkt gillande af K. Mits Befallningshides
Förslag, i Nåder funnit godt besluta,
att detsamma skulle i sammanhang med det anbefaldte
Allmänna Förslaget till en förbättrad reglering af
LandsStaterne hos R. St:r vid nästa Riksdag anmälas
för erhållande anslag till de löner, som dertill erfordrades,
och i anledning hvaraf KammarCollegium och
StatsContoiret hade att i yttrandet, rörande förenämnde
lönereglering, detsamma dervid upptaga. Ilvaremed
-
Betänkanden, N:o 128. irg
lertid K. M:ts Bef:h:de anbefalltcs att göra underd. anmälan,
huruvida inom dess, genom då varande Kronofogdes
och Häradsskrifvares i Luleå Fögderi, medgifvanden
eller afgång, förslaget kunde sättas i verket.
Och har, efter en sådan anmälan af K. M:ts Befallningshtde,
K. M:t den 24 Augusti 1826 i Nåder
bifallit Förslagets verkställande, samt förordnat, att
allöningen för de blifvande nya Tjenstemännen af en
Kronofogde, 1 Häradsskrifvare och 2 Länsmän, tills.
54o R:dr, med derunder beräknade 54 T:r Spanmål,
skulle af 2:a HufvudTitelns Besparingar utgå, i den
mohn sådant för denna verkställighet erfordrades och
Tjensterne blefvo tillsatta.
Och som, efter hvad sålunda anfördt blifvit, behofvet
af 3 nya Fögderiers inrättande, nemligen uti
Kronobergs Lein 1; uti bVermlands Län 1, och uti
Norrbottens Län 1, finnes utredt och jemväl af K. M:t
godkändt; till följd hvaraf äfven löner på Stat för t
Kronofogde i hvardera af desse Län tillika med 1 Häradsskrifvare
i hvardera af Wermlands och Norrbottens
Län böra anslås; alltså tillstyrker Utskottet:
dels att 3 nya Kronofogde-löner för nämnde 3 Län
må på Stat uppföras till 800 R:dr B:co Conta'nt hvardera;
hvilket belopp någorlunda motsvarar hvad desse
Tjenstemän efter flere förflutna års medium i de
2 förstnämnde Länen åtnjutit, och, ehuru nära dubbelt
emot hvad efter lika beräkning en Kronofogde
i Norrbottens Län uppburit, icke bör, såsom ny lön,
i närvarande tider kunna till mindre summa för denna
befattning bestämmas, dels ock att ny lön för 1
mö Stats-Utskottets
Häradsskrifvare i hvardera af de i sistnämnde Länen
må beviljas till 4^0 B:dr åt hvardera.
f) KammarCollegium och StatsContoiret hafva, i
sammanhang med den af deni föreslagne löne-förbättring
för Länsmännen, anfört, att Länsmanstjensterne
i senare tider blifvit i den mohn angelägnare som Folkmängd
och Näringar tilltagit samt beskattningsverket
blifvit utsträckt eller förändradt, och således föranleder
det Länsmännens åtgärd med restantiers exsecutiva
indrifvande oftare erfordras, äfvensom att tillkomne
allmänna Inrättningar och anstalter, såsom Beväringsskyidigheten,
Enskiftes och AfvittringsVerken jemte
regleringen af hushållningen med Kronans skogar in.
rn. bidragit att öka Länsmännens göromål och bcliofvet
att till desse befattningar kunna erhålla pålitlige,
kunnige och rättsinnade personer, i synnerhet som
Länsmännen stå i närmaste förhållande till Allmogen
samt böra i första rummet vaka öfver ordning och
skick bland massan af Folket.
K. M:t har ock i den Nåd. Propositionen behagat
tillkännagifva, att denna KronoBetjenings förseende
med lämplige lönevilkor med skäl länge varit yrkadt
såsom ett nödvändigt vilkor för en behörig utöfning
af deras angelägna och mödosamma tjenstebefattning
och förekommande af det skadeliga missbruket, alt de
för sin bergning måst vara till tunga för Folket; och
det syntes K. M:t vara hög tid, att afhjelpa ettondt,
som till sina följder medfört så högst menliga verkningar
på de styrande och de styrde; hvarjemte likväl
K.
Betänkanden, N:o 128. 121
hvarjemte likväl K. M:t ansett att med en skälig nedsättning,
den för Länsmännen föreslagne lönen 320
R:dr i BrcoSedlar kunde till 266 R:dr 32 sk. samma
mynt bestämmas.
Genom en sådan nedsättning skulle hela sammantagne
beloppet, af de af Collegierne för Länsmännen
tillstyrkta löneförbättringar R:dr tor,296:40. 2. komma
att minskas till omkring 80,296: 40. 2.
Utskottet erkänner, att denna KronoBetjenings nuvarande
löner på de fleste ställen icke motsvara deras
mödosamma befattningar, och finner således äfven för
sin del, att en förbättring deruti bör äga rum. Men
då, af förut nämnd anledning, Utskottet ansett en
allmän och i helt verkställd lönereglering för LandsStaten
icke kunna vid denna Riksdag till vägabringas, *
och Utskottet, hvad serskildt beträffar Länsmännen,
trott, att, ehuru en del LänsStyrelser, så väl som Collegierne,
tillstyrkt, att inom flere Län nya Länsmansbefattningar
må tillkomma, det likväl bör närmare
undersökas om icke, genom en ny indelning af LänsmansDistricterne,
LänsraannaPersonalen, i hela Riket,
nu utgörande 44^? kan inskränkas, i stället för att
ökas; har Utskottet ansett en sådan undersökning böra
föregå den sluteliga regleringen af LöneStaten för
desse Tjenstemän. Och föreslår Utskottet, i sådant
afseende,
att R. St:r hos K. M:t i underd, anhålla, det K. M:t
1 Nåder behagar förordna vidtagandet af en sådan
allmän reglering af LänsmansTjensterne, att, der det
2 B. 2 H. 9
122 S t a t s - U t s k o 11 e t s
utan olägenhet ske kan, genom sammanslåendet af
flere och förändrad indelning af Districterne, en
minskning i personalen måtte uppkomma; samt att
Förslag härtill R. St:r vid nästa Riksdag i Nåder
öfverlemnas.
Emedlertid och på det tills vidare ingen af ifrågavarande
Tjenstemän må åtnjuta mindre än 100 R:dr
i årlig lön, har Utskottet velat till R. St:rs bifall
hemställa:
att, till fyllnad i detta belopp för alla dem som
icke redan åtnjuta berörde Summa, följande lönpåökningar
måga å Stat uppföra?, nemi.:
För Stockholms Län i4o R:dr.
Östergöthlands 100 —
Gottlands  5o —
Calmare
60 —
Kronobergs 54o —
Christianstads 170 —
Hallands
—•
Götheborgs och Bohus 140 *—
Elfsborgs 200 —
Skaraborgs 3go —
Örebro 270 —
Wermlands 3go —
Westerås 260 —
Kopparbergs 2Öo —
Gefleborgs logo —•
WesterNorrlands ........ 1470 —
Transport 0,740
Betänkande n, N:o 128.
123
Transport 5,7^0 R:dr
Jemtlands Län
Westerbottens
Norrbottens .
880 —
38o —
34o —
tillsammans 7340 —
Dock som de uppgifter på lönevilkoren för Länsmännen
öfver bela Riket, ii vilka Utskottet haft att
tillgå, för flere Län icke lenmat bestämd upplysning
örn hvad livar och en i lön åtnjuter, utan blott summariskt
upptaga personernes antal och sammanslagne
beloppet af deras löner, samt anledning icke saknas
dertill, att större olikheter emellan lönerne på flere
ställen finnas, än detn Utskottet kunnat utröna; så har
Utskottet funnit nödigt härjemte föreslå:
att till ifrågavarande lönefyllnader för Länsmän en
rund Summa af 8000 R:dr å Stat uppföres, att af
K. M:t på ofvan uppräknade Län, efter Landshöfdingarnes
Förslag, fördelas, till de för samma Län af
Utskottet föreslagne belopp, samt med nödigt tillskott,
der sådant kan finnas erforderligt, af de öfverblefne
660 R:dr.
g) Angående Fjerdingsmännen och deras aflöning
får Utskottet upplysa: att KammarCollegium och SlatsContoiret
väl ansett desamme icke kunna umbäras, utan
hädanefter böra, såsom hi t ti Is, utses bland allmogen,
för att KronoBetjeningen tillhandagå vid Utmätningsförrättningar,
Kronosk jutser m. fl. åtgärder; men sedan
Fjerdingsmännens befattning med Fångars bevakning
och forsling till stor del upphört, genom den år 1820
vidtagne förnyade Fångförings-im ältningen, samt i följd
124 Stats-Utskottets
af Länsmännens blifvande bättre aflöning, Fjerdingsmännen
borde mindre än förr besväras med sådane
göromål hvarföre ingen ersättning åtnjutes, och Fjerdingsmansbestyret
dessutom syntes böra betraktas såsom
ett jorden åtföljande åliggande, hvilket lämpligen kan
inom Socknarne å hemmans innehafvarne fördelas, på
viss korrt tid, såsom i, högst 2 år, derest ej annorlunda
kan öfverenskommas, samt befattningen sålunda,
i likhet med Nämndemännens, egentligen utgöra ett
förtroende och deltagande i' allm. ärender som närmast
röra jordbrukshandteringen och lända till ordning och
Laglydnad; så hafva KammarCollegium och StatsContoret
ansett Fjerdingsmänslönerne, såsom med få undantag
icke medförande någon för hvardera af desse personer
båtande vedergällning, höra, i stället att tillökas, upphöra
och till Staten indragas, men att den dem hittils
bestådde frihet från inqvartering och Kronoskjuts, utgörande
för högst 5 mantal af det hemman de bebo
och bruka, skulle fortfarande få åtnjutas.
Nu varande aflöningen för Fjerdingsmännen utgör
sammanlagdt 8607: 21. 2.
KammarCoIlegii underd. hemställan om ett stadgande,
i sammanhang med indragning af Fjerdingsmännens
löner och indelningar, att Frälsejorden skall
med Skatte- och Krono-hemmans innehafvare tourvis
bestrida Fjerdingsmans-Sysslorne, grundar sig derpå,
att desse sednare äro ett jorden, utan afseende på dess
natur, åliggande besvär, hvarifrån befrielse icke blifvit
genom Privilegier Frälset tillagd; hälst det ingalunda
vore med rättvisa och billighet förenligt, att
Betänkan den, N:o 128. 1 a5
innehafvare af Skatte- och Kronojord utan de, fast
obetydliga löneförmoner, som Staten hittils bestått,
skulle vidkännas skyldigheten ati ensamme bestrida
desse befattningar, hvilka jemväl omfatta den privilegierade
jordens angelägenheter.
K. M:t har jemväl ansett Fjerdingsmanna-befattningen
böra, såsom den till sin grund varit, fortfarande
utgöra icke en tjenst, för hvars utöfning Staten
Lör med löneanslag betungas, utan ett MunicipalSysslande,
som Menigheten åligger att, emot hittils åtnjutna
friheter och de af enskilde för visse uppdrag bestådde
afgifter, under korrtare tid för hvar och en,
fullgöra, dock att, sedan KronoBetjeningen blifvit med
tillräcklige löner försedd, Fjerdingsmännen icke med
sådane pligter, som icke dem utan rätteligen KronoBetjeningen
tillhöra, böra belastas; äfvensom K. M:t,
i afseende härpå, funnit rättvisa och billighet fordra,
att, på sätt BondeStåndet länge yrkat och KammarCollegium,
såsom vilkor för Fjerdingsmanna-befattningens
lönlösa bestridande, hemställt, utöfningen af denna
befattning icke, såsom hittils, ensam Krono- och
KronoSkatte-hemman vidlåder, utan för ett närmare
jemnlikt deltagande i medborgerliga besvär, förklaras
hädanefter jemväl böra vanliga Frälse-hemman åtfölja.
Och som Utskottet till alla delar instämmer uti
hvad sålunda, i fråga om upphörandet af lön på Stat
för Fjerdingsman samt ändring i den varande grunden
för Fjerdingsmanna-befattningens utöfning i allmänhet,
blifvit framstäldt; så tillstyrker Utskottet:
att allt efter som nu varande innehafvare af desse
in6 Stats-Utskottets
indeldta eller Gontanta löner afgå, samma löner lill
StatsVerket indragas, samt befattningarne derefter,
på sätt K. M:t oell Collegierne ansett lämpligast»
förblifva ett MunicipalSysslande, uti hvars utöfvande
Frälse-hemmans egare deslo häldre böra deltaga,
sorn i Orter, der jord af endast sådan Natur finnes,
KronoBetjeningen icke bör vara i saknad af det
biträde sora genom närande befallningars bibehållande
åsyftas,
h) Efter inhämtandet af de svaga lönevilkor, som
VaktBetjeningen vid Fängelserne i Riket åtnjuter, och
som icke står i förhållande till det ansvar som vid
desse personers angelägna befattningar är fästadt, har
Utskottet, i anseende till nödvändigheten att till samma
befattningar kunna erhålla ordentlige och pålitlige personer,
ansett sig böra föreslå:
att för FångVaktmästarne, hvilka allmännast åtnjuta
i lön högst n6: 32., densamma må förhöjas för
hvar och en till 160 Rldr, samt för VaktKnecktarne,
hvilka uppbära 67: 16., till 106: 32. för hvardera,
jemte den Spannemål, som förut under lönen
är inbegripen.
Kommandes, i händelse af bifall härtill, aflöningen
för FångBevakniugen att uppgå, in alles, för 32
Fångvaktmästare, till  5i2o:
samt 86 VaktKnecktar  9>73: 16.-
eller tillhopa Rldr 14293: 16.-  så att, med afdrag af hvad nu bestås . . 8118: 16.-
förhöjningen utgör sammanlagdt . . . Rldr 6iy5: ——
att på Stat nu uppföras.
Betänkanden, N:o 128. 127
i) R. St:r anmälte, i underd. Skrifvelse d. 20 December
1823 hos K. M:t, det R. St:r funnit skäligt,
att FångPredikanten i Landscrona, som, i likhet med
andre sådane Tjenstemän, äger att beräkna dubbla
Tjensteår, borde undfå 5o R:dr B:co i årligt arfvode,
men att, enär Statsregleringen då redan var fullbordad,
detsamma icke kunnat å Stat uppföras; hvarföre
R. St:r till K. M:t öfverlemnade, att intill nästa Riksmöte
låta detta belopp utgå å Öfverskotten å StatsVerkets
intrader.
Och som desse 5oR:dr, hvilka jemnlikt K. Brefvet
d. 20 April 1824 af förenämnde anledning varit hittils
på Öfverskotten an viste, nu böra på Stat uppföras; så
hemställer Utskottet:
att sådant vid uppgörandet af den blifvande RiksStaten
får iakttagas.
Å) Enligt hvad Utskottet, i serskildt utlåtande af
denna dag N:o i3t, rörande tillökning i arfvodet för
Garnizons- och FångPredikanten å Waxholms Fästning
tillstyrkt, upptagas äfven här att på Stockholms Läns
Stat uppföras denna tillökning med . . . R:drgr:32. -
/) Sedan R. St:r vid sista Riksdag beslutit, att lönen
för Landshöfdingen i Christianstads Län, 5oo T:r
Spannemål, hälften Råg och hälften Korn, skulle under
den anordnade KronoTionden inbegripas; har väl förslag
till indelning häraf blifvit uppgjordt, men, i anseende
till flere mötande hinder, ej kunnat komma till
verkställighet; hvadan K. M:t i Nåder tillåtit, att lönen
tills vidare, beräknad efter Länets Markegång får i
Contant uppbäras. Utskottet har derföre ansett:
128 Stats-Utskottets
att den, i likhet med de ur 1818 anslagne lönetillökningar
för Elementar-LäroYerken, bör upptagas
linder Spanneinålen in natura; och utföres alitsa
5oo T:r Spanmål a 5 R:dr med ..... 25oo:
ni) Då LandtRäntmästaren 1 Götheborgs och Bohus
Län, in natura ur Kronans Magazin uppbär 80 Tunnor
iipannemål, i stället förden såsom lönefyllnad vid sista
Riksdag för honom anvisade TiondeSpannemål, bör
beloppet, på enahanda sätt sora om Landshöfdingens i
Christianstads Län omförmäldt är, uppföras såsom in
natura utgående, och beräknas enligt Förslagspriset 5
R:dr T:n till * ....... . R:dr4oo; —
De tillökningar som i det föregående blifvit af
Utskottet tillstyrkta i Anslagen för LandsStaterne, till
dess vidare reglering af desarmna kan komma alt äga
rum, uppgå sammanlagdt till .... R:dr 24,2^7: 10. 8.
Och i följd af hvad Utskottet derom anfört, anser
Utskottet serskildte Utlåtanden icke erfordras öfver
följande Motioner, hvilka, under de i frågan om LandsStaternes
reglering förehafde öfverläggniugar, till noggrann
pröfning förevarit.
i:o ang:de beräkningen af lösen för LandsCancellie-Expeditioner
som Allmogen meddelas, till beredande
af tillökning i LandsSecreterarnes inkomster, (af Anders
Danielsson från Elfsborgs Län).
2:0 ang:de ett närmare bestämmande af lönen för
LandsKamererai e och LandtRäntmästare i de större
och mindre Länen. (Hr Rotlieb A. F.)
Betänkanden, N:o 128. 129
3:o ang:de förbättrande af lönen för Kronofogdarlie
i de Norra Länen, intill dess den nya löneregleringen
kunde komma att antagas. (Prosten Grape);
4:o ang:de Boställe för HäradsSkrifvaren i Tunaläns,
Sälvedals och Aspelands Häraders Fögderi. (Olof Jönsson
från Calmar);
5:o ang:de löneförbättring för KronoBetjeningen i
Östra och Vestra Härader af Jönköpings Län. (Peter
Pehrssöner från nämnde Län);
6:0 ang:de Boställen åt Länsmännen i Skåne (Anders
Nilsson från Isie Malmöhus Län);
7:0 angrde lönetillökning i allmänhet åt Länsmän
(Olof Carlsson från Carlstads Län) (Anders Andersson
från Upsala Län) samt Bengt Ericsson och Nils Nilsson
från Carlstads Län m. fl.;
8:0 ang:de lön för Länsman i Films och Dannemora
Tingslag (Hr Friherre Fock B. W.) Eric Carlsson
från Upsala Län);
9:0 ang:de löner för 2 CancelliePoster vid LandsCancelliet,
LandsGontoiret och LandtRänteriet i Upsala.
(Hr Frih. Fock B. W.)
10:0 ang:de löne-förhöjning för Länsmännen i
Wermland samt Boställen åt desamme (Anders Nilsson
från Carlstads Län.)
11:0 ang:de bibehållandet af Fjerdingsmanslönerne,
utsträckning af sådane till de Orter der ej nu någre
linnas samt förhöjning i desamma (Anders Danielsson
från Elfsborgs Län m. 11.)
i3o Stats-Utskottets
12:0 ang:de inrättandet af ett nytt Fögderi i Wermland
samt lön för tjenst-förrättande ExpeditionsFogden
Carlgren.
17:0 Beträffande det i K. M:ts Nådiga Proposition
omförmäldte project till en lämpligare och jernnare
löne-reglering för Landtmäteristaten i Provinserne,
bestående, efter 3:dje LandtmäteriTjensternes förordnade
indragning, af en Förste och en Andre Landtmätare
i hvarje Län, af hvilka en del åtnjuter indeld
.lön och indeldte resepenningar, en del indeld lön och
Contante resepenningar samt någre hafva Boställen och
Bohemman och andre åter Contant lön, på vissa ställen
olika för samma grad; får Utskottet upplysa, det
samma Förslag finnes upprättadt efter enahanda grunder
som af KammarCollegium och StatsContoret blifvit
följde för regleringen af den öfrige LandsStatens
1 aflöning.
Sammanräknadt bestiga sig nuvarande löner för
Förste Landtmätarne till 13,789: 4- 5.
Andre Landtmätarne till  7,136: 42. 8.
Sta 20,925: 47* i
Med
antagande deraf, att sedan, genom K. M:ts
förnyade Nåd. Taxa på Arfvode för LandtmäteriFörrättningar
af d. 5 Julii 1827, Landtmätare i allmänhet
blifvit förunnade resekostnads-ersättning vid publiqve
så väl som vid private Förrättningar, resepenningar
på Stat för deni icke vidare böra bestås eller
vara lämplige, hafva KammarCollegium och StatsContoret,
med afseende på desse Tjenstemäns öfrige skyldigheter
föreslagit, att lönen för Andre Landtmätarne
Betankanden, N:o 128. i3t
må bestämmas till hälften mindre belopp emot Förste
Landtraätarnes, samt tillstyrkt för
En Förste Landtmätare i ett för allt
Silfver Specie R:dr 200. — -
som, å 128 sk. Cours, skulle utgöra i
B:coSedlar  533: 16. -
En Andre Landtmätare, likaledes
Silfver 100. — -
eller efter enahanda beräkning  266: 32. -
i BtcoSedlar.
Och skulle salunda utgiften härtill uppgå
för de förstnämnde Silfv. 4,Boo. — - B:oS. 12,800. — -
och för de sednare. . . 2,400. — 6,400. — -
S:a 7,200. — 19,200. — -
hvarigenom uppkommer en besparing af 1,725: 47- tinberäknade
de förut bestådde resepenningarne; hvilken
besparing påräknas för den ytterligare tillökning
som kan finnas nödig vid fullbordandet af regleringen
utaf GeneralLandtmäteriContoirets TjenstemannaStat.
Och som, efter hvad berördt är, något serskildt
nytt anslag på Stat för verkställigheten af en förbättrad
löne-reglering för Landtmäteristaten i Orterne,
icke erfordras; så har Utskottet endast trott sig böra
hemställa:
att jemte det B. St:r till K. M:t i underd. öfverlemna
vidtagandet af de åtgärder K. M:t, för ändamålets
vinnande, kan i Nåder finna nödige, R. St:r
tillika i underd. anhålla, det K. M:t behagade i Nåder
tillåta, att det för Landtmäteristaten förut iakt
-
^2 Stats-Utskottets
tagne och för den öfrige LandsStaten nu bibehålla*
aflöningssätt för samma åtgärder må tjena till grund.
18:0 K. M:t har behagat meddela R. Stir, att K.
M:t, i anseende tilt missförhållandet emellan de vid
Landshöfdinge Tjensterne varande Lönevilkor, förvissa
af desse Tjenster alldeles otillräekeliga och för andra
åter utöfver behofvet bestämda, likaledes föranstaltat
om project till en lämpelig och billig jemkning och
reglering härutinnan, hvilken dock efter hvad föreses
kan, så utfaller, att något tillskott icke synes blifva
erforderligt, utan att bristerne kunna, i hvad sora
lämpligen synes böra bestås vid en Tjenst, fyllas af
Öfverskottet deruti vid en annan, äfvensom att denna
lönereglering, lika med de förut omförmäldte, kommer
att grunda sig derpå, att de indeldte lönerne försvinna.
Och har, i sammanhang härmed K. Mit äskat
R. Stirs bifall, att i mohn som de indeldte lönerne
vid Landshöfdinge-tjensterne kunna med innehafvarnes
begifvande eller vid deras afgång upphöra och till Statsverket
ingå, ett Contant belopp svarande emot samma
löner, efter ett medium af de senare ro årens
Markegångspris beräknade, må af StatsVerket i stället
utbetalas,
I anledning häraf och som något förslag till ifrågavarande
lönereglering ej blifvit Utskottet tillställdt
har Utskottet ansett sig böra inskränka sitt yttrande
till endast det tillstyrkande:
att R. St:r hos K. Mit i underdånighet anhålla, att
med begagnande af de för Landshöfdingarne på Stat
Betänkande n, N:o 128. i33
nu befintelige anslag utan vidare utgift för Statsverket
en för desse Embetsman lärapelig löne-reglering
vidtages.
Varandes härigenom besvarad Lars Nilssons samt
Eale Burmans från Norrbottens Län Memorialer om
tillökning i löne-inkomsterne för Landshöfdingen i
nämnde Län.
19:0 K. M:t har sluteligen i Nåder tillkännagifvit,
det nödigt är, att de för de administrativa Embetsverken
på Stat nu anslagne löner kunna påräknas såsom
tillgång för löneförbättringar och äfven i visse fall
till nya löner för Verkens Personal vid den reglering
af Staterne, som i förening med Verkens skeende förändrade
Organisation kommer att upprättas, och dervid
K. M:t hoppas att ytterligare utgift skall kunna
undvikas. Och då, såsom K. Mtt tillika i Nåder förmält,
innan den nya Organisationen af EmbetsVerken
hunnit till alla delar fulländas, ej kan förutses hvad
af hittills varande anslag kan för Staten besparas; föreslår
Utskottet:
att lönerne för de tjänster, hvilka vid samma Verk
för närvarande finnas dels indragne dels Iemnade
obesatte och emedlertid, der de varit disponible
användts såsom arfvoden åt andre Tjenstemän till en
nödig löneförbättring vid erhållne Ökade göromål,
måga tills vidare på denna HufvudTitel qvarstå.
20:0 På sätt StatsContoiret i dess Berättelse anmält,
har KrigsHofRättens Stat blifvit af K. M:t år
1825 reglerad, att ad interim till nästa Riksdag gälla,
134 Stats-TJtskottets
med ett anslag, derunder 537 Tunnor Sp:l beräknas
af  5,733: 16. -
ifrån dess förra Summa . . 6,25o.
med derunder begripnc 5go T:r Sp:l,
eller med en besparing af 5i6 R:dr 32 sk. och 53 T:r
Spri. derunder; hvarjemte KrigsHofRättens MilitaireLedamöter,
som förut af denna HufvudTilels Anslag
till Rese- och Tractaments-penningar åtnjutit Tractamenten,
hafva enl. K. Brefven d. i3 Dee. 1826 och
4 Maji 1827, fått bestämda årliga arfvoden af samma
Anslag sig tillaggde, nemi.:
2 ä 600 R:dr.  R:dr 1,200.
3 å 45o „  „ i,35o.
tillsammans R:dr 2,55o.
Desse Tractamenten ansågo R. St:r vid 1823 års
Riksdag böra till 3:dje HufvudTiteln öfverflyttas, såsom
en nödvändig utgift för den del af MilitaireSystemet,
som afsäge ordning och disciplin och ej egentligen
hörde till förenämnde anslag.
Och som Utskottet funnit sig böra instämma uti
K. StatsContoirets förslag om öfverförandet af KrigsHofRättens
Stat på 3:dje HufvudTiteln; så tillstyrkes:
att berörde Stat, må ifrån 2:dra HufvudTiteln uteslutas
och till den 3:dje HufvudTiteln öfverflyttas;
äfvensom att Militaire Ledamöternes Arfvoden utbetalas,
LandtArme'ens Officerares af Anslaget på
3:dje HufvudTiteln till Rese- och Tractamentsp:g:r,
samt Ledamöternes af Flottan af samma anslag på
io:de HufvudTiteln.
Betänkanden, N:o 128. i35
Då Utskottet ansett rättvist, att under de nja löner,
som af Utskottet till uppförande åStat blifvit föreslagne,
nemligen för 1 RevisionsSecreterare, 5 HofRättsAssessorer,
5 HofRättsFiscaler, samt 1 HofRättsPost,
Spannmål bör beräknas, till det qvantum, för
hvar och en, som den förut gällande Staten för dylike
Embeten och befattningar upptager; hemställer
Utskottet sluteligen:
att vid RiksStatens uppgörande sådant må i afseende
på samma löner få iakttagas.
Snmmandragne, utgöra de Anslagssummor, som
blifvit föreslagne, att, på denna HufvudTitel, såsom
nya utgifter tillkomma:
För Rikets Högsta Embeten 16,107. — -
„ De för StatsRådets och Högsta Dom
stolens
VaktBetjening, upptagen på
Allm. Beredningens Stat  5oo. — -
„ JustitiaeRevisionen för JustitiasCan
cellern
och RevisionsSecreterarne 4>°63: 16. -
„ Svea HofRätt 13,38g: 33. 6.
„ Götha HofRätt, med Presidentens
Taffelp:g:r 10,916: 4«- 6.
„ Skånska HofRätten, med Presidentens
Taffelp:g:r
6,820:27. 2.
„ JustitiaeStatens Tingsgästningsp:g:r . 1,000. — -
„ K. M:ts Cancellie, för HofCancelle
ren
och StatsSecrelerarne  3,816: 32. -
„ K. StatsContoiret  3,817: 35. 2.
Transport 6o,43i:4i- 4•
r 36 Stats-Utskottets
Transport 6o,43r:4r. 4-
För K. Bergscollegium .'  3,800. — -
„ MinisterStaten 16,666: 3a. -
„ Kam marklätten  1,000. — -
„ Tullverket 61,611: 32. -
„ PostVerket  46)752:38. 8.
,, SundhetsColIegium  6,3o3:24- -
„ ChartoeSigillataeVerkets Omkostnader 10,000. — -
„ Skrifmaterialier, expenser, ved och
ljus för Collegierne m. fl. Verk och
Inrättningar  6,000. — -
„ LandsStaten 24,297:10. 8.
S:a R:dr B:co 236,863:34- 8.
hvarifrån afgå:
1:0 Minskning i Summan för NummerLotteriets
Stat och utgifter, seUtl. N:o
54 p. 156
3,56o. — -
2:0 Den vid Regleringen af
KrigsIiofRättens Stat uppkomne
besparing af . . . 5i6:32,. -
3.'o Öfverskott vid Landtmä
teriStatens
reglering . . ; 1,002: i4- 10.
4:o Den genom LagmansTjensters
hopslagning redan
uppkomne besparing
af i,74°-‘ 4- - 6,819: 2.IQ.
så alt, tillökningen i Contant på denna
HufvudTitel, utöfver hvad den samma
enligt sista Riksdags Beslut, utgör, blir a3o,o44: 3i. 10.
Den 10 April 182g.
Re
-
Betänkanden, JV:o 128.
Reservationer:
i37
I anledning af Utskottets tillstyrkanden i i.-sta.
och 3:dje Puncterne.
Af H:r Öfversten Lefrén.- Delande Utskottets tanka
om nödvändigheten att anslå löneförhöjningar för
åtskillige Eiubets- och Tjenstemän å andra HufvudTiteln;
har jag icke kunnat i allo instämma i Utskottets
förslag rörande lönernes belopp. Så väl vid
förra som vid innevarande Riksdag harden satts blifvit
rätteligen yrkad: att Konungens Högste Embetsman
och Rådgifvare böra aflönas på ett för deras Rum
i samhället och deras ansvarsfulla kall passande sätt.
Skälen för rigtigheten af denna satts ligga för öppen
dag och hafva icke heller af Utskottet blifvit
ogillade. Men Utskottet har, i betragtande å ena sidan
af de flerfalldiga behof som sig framställa, å den
andra af tillgångarncs knapphet, icke ansett sig kunna
göra denna grundsatts i verkligheten gällande.
Utskottet har föreslagit:
För Justitia? StatsMinistern . . R:dr 6,5oo. föreslås 7,000.
— StatsMin. för Utrikes Arend. 7,5oo. — 8,000.
— StatsRäden 5,000. •— 6,000.
— StatsSecrcterarne 3,5oo. — 4>°0o>
— HofCancelleren 3,5oo. — 4>000*
— JustitiseCancelleren 3,5oo. -— 4,000.
Den af mig nu vördsamt föreslagne, visserligen
icke betydlige, tillökning åstadkommer en utgift, utöfver
hvad Utskottet tillstyrkt; af 10,000 R:dr B:co.
a B. a H.
10
138 Stats-Utskottets
Äfven jag inser vigten af att i möjligaste måtto inskränka
utgifterne för att ej i oträngt mål föröka folkets
skatter; roen jag vågar hysa den öfvertygelse att
den nu ifrågavarande icke af Svenska folket skall räknas
bland de onödiga.
Häruti bafva instämt Hr Lagman Nor*us, Hr
CommerceRådet Santesson och Hr Lagman Ståhle,
Hr CommerceRådet Santesson med tillägg att RevisionsSecreterarne
bordt uppföras till det Lönebelopp
af 1,800 R:dr för hvardera som K. M:t för dem i Nåder
föreslagit.
S.-te Punden j aug.-de tillökning i personalen inom Rikets
Hof Räller.
Af Herr Öfversten Lefrén.• Erkännande nödvändigheten
att under nuvarande förhållanden genom beviljade
förökade anslag till befordran af en skyndsammare
handläggning af HofRätlernes ärender, skiljer
jag mig likväl i så måtto från Utskottets pluralitet,
att jag anser R. St:rböra, vidden föreslagne summans
beviljande, till löning för de nya HofRättsLedamöterne,
till K. M:t underdånigst hemställa: om
icke lämpligare vore att, till förekommande af ökad
Ordinarie Embetsmanna-Personal, antingen använda
anslaget till arfvoden för Ledamöter, som för tillfället
kunde behöfva HofRätterne Adjungeras; eller
ock till löne-förbättringar för nuvarande Ordinarie
Ledamöter, mot förbindelse af trägnare tjenstgöring
genom inskränkning i ferierne; samt derjemte anmäla
den åsigt: att R. S:r förese ett fortgående behof af
Betänkanden, N:o i28. 13g
ökade Divisioner inom HofRätterne, och måhända
slutligen äfven Divisioners införande vid Högsta Domstolen;
såvida icke åtgärder tagas till hämmande af det
fortfarande stigandet i Rättegångarnes antal, och hvartill
troligen intet säkrare, och tillika på sedlighetens
och inbördes förtroendets återförande mera kraftigt
verkande medel torde finnas, än införandet af FörlikningsDomstolar;
hvarmed början kunde göras inom de
starkast befolkade delarne af landet. 1 en tid dåinan,
på goda grunder, synes vara betänkt uppå att småningom
återföra Svenska folket till dess urgamla styrelseformer,
genom att öfverlåta till municipal-handläggning
sådane ärendet- som rätteligen tillhöra folket att i sådan
form behandla , torde förlikningsDomstolars införande
vara det verksammaste steget till ändamålets
vinnande, som är: att ånyo närma de serskilda folkclasserne
till hvarandra; att göra Sveriges Lag ånyo
lefvande hos folket, och att vänja folket styra sig sjelft
inom den krets och i de ärendet- der sådant bör äga
rum, för att sålunda lära sig inse nödvändigheten att
låta styra sig i mål som ligga utom denna krets, och
rätteligen tillhöra offentliga magtens organer.
Häruti hafva Hr Contre Amiralen v. Schantz samt
Hr Lagman Ståhle instämt.
Hr Lagman Noraeus har, i afseende på lönerne
för HofRätternes Presidenter yttrat sig förblifva vid
den mening Utskottets Afdelning derom framställt,
nemligeu att en ytterligare tillökning af Soo Rtdr för
Presidenten i Svea HofRätt borde äga rum.
i/fo Stats-Utskottets
H.ie Punden cl)
smittosamma sjukdomars hämmande
Af Hr Öfversten Lefrén: Jag har intet att anmärka
vid beloppet af den summa som blifvit af Utskottet
föreslagen till utgifters bestridande för smittosamma
sjukdomars hämmande; men jag önskade att
Utskottet hade tillstyrkt R. St:r att för framtiden sätta
en gräns för detta anslags otvifvelaktigt fortfarande stigande;
samt att fästa R. St:rs uppmärksamhet på nödvändigheten
att lör detta ändamåls vinnande, betrakta
anslagets föremål utur annan synpunkt än hittills skedt.
I detta, som i flera andra, fall borde man icke
förblanda sådane utgifter som böra af StatsCassan bestridas
med dem hvilka böra bestridas genom locala
sammanskott. Det vill väl vid första påseendet synas
som detta serskiljande vore likgiltigt, emedan summan
af Utgifterne i alla fall af folket komme att utgöras.
Men vid närmare eftersinnande visar sig att verklig och
betydlig skillnad uppkommer i anseende till de missbruk
som i det ena fallet näppeligen kunna undvikas,
och i det andra svårligen kunna äga rum.
Statens åliggande synes mig vara att inom hvarje
Län underhålla nödigt antal Läkaret District-Barnmorskor
och Djurläkarej på det LänsStyrelserne må äga
till sin disposition kunnige personer att användas vid
folkets hälsovård, och vid boskaps farsoters hämmande.
Men alla resekostnader för desse personer, alla
kostnader för medicamenter, för fattige, äfvensom i
allmänhet för utgifter i och för sjelfva hälsovården sy
-
t
B e t ä n k a n d c n, N:o 128.
nas mig böra bestridas af Länets Innevånare, genom
bidrag hvarom de öfverenskomma och hvilka af Länsstyrelsen
böra uppbäras, disponeras och redovisas.
Om denna ordning, hvars nödvändighet K. SundhetsCollegium
i dess afgifne utlätande yrkat icke vidtages,
så blir ingen gräns för behof af ökadt Statsanslag;
utan att helsovården i det hela taget deraf
förbättras; ty medlen bortsmälta till en mängd utgifter,
hvilkas mindre nödvändighet Sundh.Gollegium icke
är i tillfälle att bedömma, men som LänsStyrelserne
säkert inse och förekomma, hvarigenom medel för de
verkliga behofvens fyllande blifva att tillgå och helsovården
i det hela taget vinner.
Uti denna mening hafva Hr Grefve v. Schwerin
samt Hr Lagman Ståhle instämt.
I anledning af Utskottets tillstyrkande uti 14 punden.
Af Hr Lagman Norceus.- Jag har icke kunnat förena
mig uti den del af StatsUtskottets Förslag till Utgifter
på 2:dra HufvudTiteln, som angår indragning
af de så kallade Ljuspenningarne, hvilka utgå till
HofRätternes, Collegiernes och de Publicjue Verkens
Embets- och Tjenstemän.
K. M:ts Nådiga Bref af den i5 Martii i8o3, hvarigenom
en noggrannare bestämmelse blifvit gifven åt
detta anslag, förklarar detsamma såsom en ifrån äldre
tider stadgad rättighet för Embets- och Tjenstemän,
och föreskrifver en reglering deraf efter hvarje tjenstegrad,
hvarefter den utgått icke med ljus in natura
,^2 S t a t s - U t s k o t t e t s
utan i penningar. Detta Nåd. Bref innefattar äfven,
att Extraordinarie!-, efter den flit de använda, höra
undfå i eller 2 LU Talgljus, hvilken förmon äfven
finge sträckas tiil Extraordinarie Vaktbetjente, då sådane
för ärendernes skyndesamma uträttande efter Förfättningarne
antagas. Deremot skulle Embets- och
Tjenstemän anses skyldige: att sjelfve bestå sig ljus
vid deras göromål inom Gollegierna och EmbetsVerken
och något större qvantum ljus icke uppköpas, än
som erfordrades för HofRätternes och Gollegiernes
DomSalar och SessionsRum, samt till förseglingar och
lysning i Förmak och Trappor. Denna föreskrift är
ock noggrannt uppfylld och följden har varit, alt utgiften
blifvit mera reglerad och äfven mindre, än under
den tid, då ljus in natura uppköptes. Upphörer
rättigheten till ljuspenningar, mäste ljus in natura för
hela behofvet anskaffas och utdelningen, hvilken väl måste
öfverlemnas åt Yaktbetjeningen, skall alltid blifva
svår att controllera. Jag förmodar således, att icke
någon besparing uppkommer, eller åtminstone att denna
besparing icke svarar emot mödan, att årligen ombesörja
upphandling, controllera åtgången inom hvarje Verk,
och kanske ändock ofta nog finna behofvet ouppfyldt.
Mera säkert i beräkning anser jag att på nu gällande
grunder uppgöra och granska de ingående årliga förteckningarne
från Verken på Ljusmedel och det hela
häraf utgör en så obetydlig biomständighet vid en
StatsReglering, att man dervid icke bör fästa sig. Jag
bör ock anmärka, att de Embetsman, för hvilka Lö
-
Betänkanden, N:o 128. i^3
neförbältring af Utskottet blifvit föreslagen, icke komina
till helt åtnjutande deraf, enär ljuspenningarne
indragas och att i fall frågan om stadgandet af förhöjda
löner blifvit tagen i sammanhang med den om
ljuspenningarnes indragning, vid löneförhöjningen, man
säkert Iemnat afseende åt den förminskning uti förra
inkomster som blir en följd af en sådan indragning.
Löneförhöjningarne äro i allmänhet så knappa, att någon
minskning uti redan stadgade Löneförmoner icke
bör ega rum, och hvarje nedsättning är'känbar för
dem, hvars lönevilkor icke lemna något öfrigt, sedan
de mäst oundgänglige behof äro uppfyllde. Utskottets
Utlåtande innefattar äfven det allmänna stadgande,
att då Embetsman, sora uppbär ljuspenningar men nu
ej undfått lönepåökning, ifrån tjensten afgår, desamma
böra upphöra och för efterträdaren icke ega
rum. Detta kan icke annat än anses såsom en förminskning
uti de lönevilkor som hitintills varit stadgade,
och denna kan jag icke finna förenlig med rättvisa
och billighet. Uti en tid då man erkänner att
EmbetsmannaCorpsens aflöning är alltför knapp, böra
väl alla löneförmåner, så mycket heldre orubbade bibehållas
, som embetsgöromålen snarare utvidgas än
förminskas. Jag önskar derföre att ljuspenningarne
för alla Embets- och Tjenstemän, sorn icke erhållit
löneförhöjning, måtte bibehållas, samt att, till vinnande
af mera bestämdhet och redighet de måtte uträknas
efter ett medium af de fem sista åren för de
Embets- och Tjenstemän hvilkas löner nu förhöjas
44 Stats-Utskottets
och tilläggas lönerne, samt att en lika beräkning måtte
ske vid de löneförhöjningar, som hädanefter kunna
uppkomma. I öfrigt torde det få anmärkas alt
Militairen enligt en den i3 Jan. 1780 upprättad Stat,
åtnjuter anslag till ljuspenningar.
Uti denna lieservation förenade sig H;r Eckerman.
Rättelse.
Pag. 59 r. *8. står 33,ooo R:dr — bör rara 3,3oo R:dr.
\
Betänkanden, N:o 118.
Statistisk Tabell.
Svea
HofRätts
Juris-
diction.
Götha
HofRätts
Juris-
diction.
Areal i qv. rall ....
3,015
563
Folkmängd
i,o5g,566
1,193,671
966,696
r, 154,688
StatsBidrag ....
c,924,497
5,080,696
Öfverståthållare Embete
1
LandshöfdingeEmbeten
l3
8
Lagsagor
8
6
LagmansRätter .....
16
9
Domsagor
4*
40
HäradsRätter
190
104
RådstufvnRätter ....
38
33
KämnersRätter
*7
11
Consistoriel-
8
5
JustitiasCollegium och
FörmyndareKammare
1
HandelsCollegium . . .
i
145
Cli ristianstads
HofRätts
J »risdiction.
1 *9
321,193
422,893
i,882,3G5
3
3
IO
27
12
8
i46 Stats-Utskottcts
N:o 129.
(Bil. till 2 HufV.-Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
förhöjning i lönerne för Ledamöterne i Rikets
Allmänna Ärenders Beredning.
Cjenom ProtocollsUtdrag den 5 sistl. Martii har Ridd.
och Adeln till Utskottet remitterat ett af Hr Friherre
Boije, Ludvig, den a3 förutgångne Februarii afgifvet
anförande, hvaruti, med begagnande af den i Grundlagarne
Riksdagsmannen gifna rätt, att, äfven efter
Motionstidens förlopp, få framställa sådane Motioner ?
hvartill anledning uppstår i och under öfverläggning
af förut motiverade ämnen, samt under tillkännagifvande,
att Friherren ämnade till ConstitutionsUtskottet
ingifva Förslag till en annan organisation af Allmänna
Beredningen, mera svarande för dess bestämmelse, att
utgöra ej allenast en garantie för Nationen, såsom
motvigt till det allt för stora inflytande som StatsSecreterarne,
nu mera än förr, synes kunna tillfalla,
utan äfven ett stöd för Regeringen i säkerheten, att
alltid erhålla den mest fullständiga upplysning i allt
hvad Cameral-omsorgerne och Cameral-Lagfarenheten
angår; Hr Friherren föreslagit, att, intill dess en sådan
förändrad organisation kunde komma till stånd,
Beredningens Ledamöter måtte erhålla en förökning i
deras löner, som bättre svarade emot vigten af det uppdrag
de innehafva, så att icke, ifrån det alldeles otillräckliga
löningssätt, som nu ägde rum, ett fortfarande
Betänkanden, N:o 128. 147
hinder alltid läge i vägen för Nationens hopp, att se
dessa platser innehafvas af män, i kunskaper och själs—
förmåga vuxne Institutionens ändamål. Och har Friherren
ansett, att, i stället för det den Beredningens
Ledamot, som är kallad från LandsOrten, nu hade,
utom sin i öfrigt ägande tjenstelön, blott tooo R:dr
B:co, och den Ledamot, som tillika innehar Embete
med lön i Hufvudstaden, blott 4oo R:dr B:co, hvarje
Ledamot, utan åtskillnad, borde erhålla en förökning
af jooo R:dr B:co, att utgå ifrån samma tid, hvarefter
den löneförökning komme att taga sin början,
som redan vore vid denna Riksdag föreslagen för vissa
Justitiae-Embetsmän.
Som, i den händelse ConstitutionsUtskottet finner
skäl, att, i följd af den Motion Friherre Boije dit ingifvit,
till R. St:r öfverlemna något Förslag om förbättrad
organisation af R. Allm. Ärenders Beredning,
R. St:r, jemnlikt 29 §. Riksdagsordningen, ej kunna
förr än å nästa Riksdag öfver ett sådant Förslag besluta,
och det beror på beskaffenheten af den förändring,
som Föreskrifterne för Allm. Beredningens Organisation
och Ärendernes behandling der kunna komma
att undergå, hvad annan aflöning, än den nuvarande,
för Ledamöterne i samma Beredning bör bestämmas;
altså och då Utskottet ansett en lönereglering för samma
Institution under tiden ej lämplig,
tillstyrker Utskottet afslag å ofvanberörde motion
samt att lönerne för Ledamöterne i Rikets Allmänna
Ärenders Beredning må lills vidare förblifva oförändrade.
Den to April 1829.
14S Stats-Utskottets
N:o 130.
(Bil. till 2 Hufy.-Tit.)
Utlåtande, ang:de begärde Anslag för Veterinär-Inrättningen
i Stockholm, jemte aflöning
på Stat för DjurLäkare i hvarje Piovince..
Uti ett till H. R. o. A:s Prot. d. 19 sistl. Dec. afgifvit
anförande har Herr Bråkenhjelm P. R., med upplysning
om de serskilde åratal, alltifrån år y38 före Christi
Födelse till närvarande tid, hvarunder härjande Boskapssjukdomar
samtidigt och på nära intill hvarandra gränsande
tidepuncter öfver allt utbredt sig och åstadkommit
stora olyckor, fästat uppmärksamheten dels på det
förhållande, som af samma chronologiska uppställning
visade sig, nemligen att åren, då sådane sjukdomar
uppkommit, följt tätare på hvarandra i senare än i
fordna tider, dels ock på de betydliga förluster som
enskilde Provinser inom Fäderneslandet genom dylika
olyckor fått vidkännas; och emedan Sveriges förnämsta
Käring vöre Åkerbruk, men första vilkoret för denna
Kärings möjlighet och förkofran vore Boskapsskötseln,
hvilken, i synnerhet Häst- och Får-afveln, hade ett
afgörande inflytande på alla andra Käringsgrenar; så
skulle, vid besinnande tillika huru dyrbara dessa verktyg
för Nationens bestånd voro och huru stor del afLandtmanuens
förmögenhet läge uti hans Stall, uti hans
ladugård, enligt motionärens tanka, det tvifvelsutan
äfven vara Statens första åliggande, att med fästadt
afseende på en mångdubbel vinst i och för uppratt
-
Betänkanden, N:o i3o. i^g
hållandet af Boskapsskötseln uti sådane nödvändiga anstalter
och uppoffringar gå den enskilde till mötes,
hvilka öfverstego denne senares krafter. Med åberopande
derföre af de stora och kostsamma Inrättningar,
som, till hämmande af det med Boskapssjukdomar åtföljande
onda, blifvit i de fleste Europeiska Stater med
lysande framgång vidtagna, samt under anförande af
de fördelar som af den år 1820 i Stockholm anlagda
Veterinär-Inrättning uppkommit och blifvit Landet
beredde, har Motionären anmält, att samma Inrättning,
i blåst på tjenliga rum för sina Elever, förvaringsrum
för sina Samlingar och Anatomiska Praeparater
samt AnatomiSal och Pharmaceutiskt Laboratorium,
vore på vägen alt upplösas och upphöra, enär
de fordna Ladugårdslands Bränneri-Byggnader, hvilka
blifvit åt Inrättningen upplåtna, härtill icke lemnade
tillräckeligt utrymme och dessutom voro, såsom belägne
utom Inrättningens territorium, för ändamålet
otjenliga; hvadan till befordrande af Inrättningens bestånd
Motionären föreslagit:
1:0 att icke mindre de 960 R:dr till 8 Elevers
underhåll, än de 2Öo R:dr till hyra för nödvändiga
betesmarker samt 1000 R:dr för Extra utgifter, hvilka
alla Summor blifvit blott intill denna Riksdag åt
Veterinärinrättningen beviljade, måtte anslås att hädanefter
uppföras på Inrättningens årliga beständiga Stat,
hälst de ändamål, till hvilka desse anslag skulle användas,
voro af den beskaffenhet, att de aldrig upphörde
att vara oumbärliga, så länge Inrättningen existerade.
i5o Stats-Utskottets
a.‘o att till en nybyggnad för Boningsrum åt Eleverne
och den ene Läraren, för Pharmaceutiska, Chemiska
och Anatomiska preparationsrum , till förvaringsrum
för Inrättningens Anatomiska och Botaniska Samlingar
samt för Auditorium, i ett för allt måtte anvisas
en år i83o disponible Summa af 40,000 R:drB:co;
och till hvilken Byggnad grund redan vore på Inrättningens
tomt laggd samt kostnadsförslag och ritning
upprättade.
Hos Hedervärda BondeStåndet äro af RiksdagsFullmägtige
Anders Andersson från Skaraborgs Län samt
Peter Petersson från Jönköpings Län serskilda Motioner
likaledes gjorda, att till ofvanberörde VeterinärInrättnings
fullbordan och underhåll, R. St:r måtte,
jemte oafkortadt fortfarande af redan gifna medel, bevilja
ett lämpligt penninge-anslag, hvars belopp, jemte
vilkoren för dess användande, borde efter officiella
handlingar bestämmas; Grundande sig samma Motioner
äfven på de tillfredsställande verkningar företaget af
nämnde Inrättnings anläggning för hela landet medfört
samt på behofvet af större utrymme till Boningsrum
åt Lärare och Elever samt tjenlige nu aldeles saknade
rum till de öfrige härofvan uppräknade ändamål.
Till följd af härå erhållne remisser får Utskottet
anföra:
Vid den år 1823 skedde reglering af Aflöningsoch
UnderhållsStaten för härvarande Veterinärinrättning
beviljade R. St:r, till underhåll för 16 Elever,
hvilka, efter fulländad Cours kommo att anställas i
serskildta Orter, der DjurLäkare kunde erfordras, ef
-
Betan kanden, N:o i3o. i5t
ter 10 R:dr i månaden för hvardera, ett årligt anslag
af 1920 R:dr, med förordnande tillika, att detta anslag
lomme för 8 Elever, eller till hälften, att endast till
nästa Riksdag utgå med R:dr 960.
till hyra för en hage, som skall användas
dels till bete för sjuka hästar och dels till
plantering af åtskilliga Medicinal-växter . . . „ i5o.
till Extra Utgifter, såsom Böckers och Instrumenters
inköp, underhållande af Inventarier,
vagnar, selar, tömmar m. m., upphandling
af ved, ljus, skrifmaterialier, hästar,
medicamenter, foder, bestridande af de
Inrättningen årligen åliggande Onera m. m.
i ett för allt årligen  „ iooo.
hvilka 2Cne sistnämnde summor äfvenledes blott till
nästa Riksdag beviljades, i den förmodan, att, när Inrättningen
vunnit stadga, inkomsterne dervid skulle
blifva tillräckliga till bestridande af dylika utgifter.
I den underd. anmälan, om förhållandet med Staten
för MedicinalVerket i Riket från och med år 1824
till och med år 1827, som K. SundhetsColIegium den
i4 April sisth år till K. M:t afgifvit, har, i afseende
på nyssnämnde för Veterinärinrättningen beviljade anslagssummor,
bemälde Collegium yttrat att desse jemväl
framdeles behöfvas, så vida ej inrättningen skall
hindras i dess fortgång, då det visat sig, att, till bestridande
af alla göromål som vid Inrättningen förefalla,
jemte Undervisningens behöriga gång, antalet af
der ständigt varande Elever måste åtminstone förblifva
så stort det hittills varit, och att utsigten att fram
-
i52 Stats-Utskottets
deles under lärotiden kunna få underhåll, varit den
hufvudsakligaste driffjäder, hvarföre ynglingar hittills
sökt antagas till Elever och valt utöfningen af den besvärliga
Veterinärkonsten till deras yrke i framtiden;
då, utan det anslag till hyra för Betesmark m. m., af
hvilket, enligt 23 §. i Reglementet, besparingarne tillfalla
SjukStallsCassan, det skulle vara omöjligt, att af
StallCassans inkomster bestrida alla erforderlige utgifter
så väl för Stallen som till inköp och underhåll af
Hästar och andre Husdjur som för Anatomiska öfningar
bör hållas till handa och af hvilka de förstnämndes
antal hittills årligen uppgått till 55 st.; så vida
ej en så hög Taxa skulle sättas för Sjukvården vid Inrättningen,
att ägare af husdjur skulle blifva afskräckte
alt dem der låta vårda; samt då de till extra utgifter
anslagne iooo R:dr mäste vara att tillgå, äfven till fyllnad
i lönen för en 3:dje Lärare och Pensionärens arfvode,
i händelse tillgång dertill af Smedjans behållning
ej skulle kunna erhållas, men hufvudsakligen till
inköp af böcker, instrumenter och andre Samlingar,
hvilka nu nästan saknas vid inrättningen; i anseende
hvartill SundhetsCollegium förmält, det vara af vigt,
att ofvanberörde anslagssummor ännu längre på MedicinalStaten
blefvo bibehållna.
Och enär, efter hvad anfördt blifvit, således ej
inträffat, hvad R. St:r vid sista Riksdag förmodade,
att Veterinärinrättningen skulle nu hafva vunnit den
stadga, att inkomsterne derstädes blifvit tillräcklige för
utgifterne, utan nödigt är för Inrättningens bestånd
och
B e t ä n k a n d e n, N:o 13o. 153
och vidare fortgång, att de af II. St:r endast till denna
Riksdag beviljade anslagssummor än vidare få af
Inrättningen begagnas; så tillstyrker Utskottet:
det R. St:r måga bifalla, att samma Summor, utgörande
tillhopa 2,210 R:dr, måga fortfarande intill
nästkommande Riksdag få till Veterinärinrättningen
utbetalas samt äfven nu på MedieinalStaten under
RiksStatens 2:dra HufvudTitel uppföras.
I frågan om det begärdta serskildta Anslaget, till
uppförande af en nybyggnad för Veterinärinrättningens
behof, har Utskottet ansett sig böra upplysa: att, sedan
K. M:t vid sista Riksdag till R. St:r aflåtit Nådig
Proposition om anslag af en Summa stor 6g,44° R*dr
44 sk. B:co till verkställande af nödige nybyggnader
fi den till Veterinärinrättningen upplåtne local; så afgåfvo
i underd. Skrifvelse den i5 Oct. 1823, R. St:r
det svar, att, ehuru de funnit, att de byggnader, som
af Veterinärinrättningen i Stockholm då begagnades,
icke voro fullt svarande emot Inrättningens mera omfattande
plan och emot det utrymme som localen erbjuder,
fastän det angelägnaste behofvet redan vore
afhulpet genom uppförandet af en tjenlig Stallbyggnad
samt medelst reparation och inredning af de, på den
åt Inrättningen upplåtna tomt, förut befintliga byggnader,
R. St:r dock hyste den förhoppning, att ändamålet
skulle kunna vinnas med mera inskränkta bidrag
af Staten än dem K. M:t då, på grund af serskilde
Commitlerades uppgjorda Förslag, äskat, och utan
större uppoffringar af det Allmänna, än som kunde
2 B. 2 H. 11
Stats-Ut skottets
åstadkommas i dåvarande tidpnnct, då behofven ökades,
roen de Skattdragandes förmåga, att deni fylla,
deremot aftoge; och att en sådan inskränkning i Statsanslaget
skulle, utan menlig verkan på hufvudplanen,
Veterinär-kunskapens tillväxt, kunna äga rum, ansågo
B.. Sttr destomera troligt, sora uti B. St:rs tanka, Veterinärinrättningen
i Skara uti dess dåvarande skick
lemnade ett icke obetydligt bidrag till kunskapens spridande;
på grund hvaraf R. St:r icke kunde bevilja den
begärdta summan af 69,440 Rtdr 44 sk-> utan ansågo
R. St:r, att med denna utgift borde uppskjutas till en
annan tid, då nödige medel dertill kunde blifva att
tillgå; men att emedlertid, derest icke något annat
Kronans hus skulle kunna anvisas för Veterinärinrättningens
behof, Inrättningen mätte, med begagnande af
de åt densamma redan upplåtna lägenheter, fortsättas.
Och biföllo R. Sttr sedermera, i anledning af en
serskild Väckt motion, påStatsUtskottels derom gjorda
tillstyrkande, att på K. M:t finge bero, att, efter pröfning
af behofvet, i Nåder bestämma hvilka Byggnader,
och till huru stor del af de lägenheter, sorn dittills
varit begagnade för Ladugårdslands Bränneri, kunde
för Veterinärinrättningen erfordras och måtte dertill
upplåtas, utöfver hvad som redan blifvit denna
Inrättning tilldeldt.
K. M:t bär, genom Nådigt Bref den 24 Martii
1824, derefter i Nåder tillåtit, att åt Veterinärinrättningen
tills vidare frage upplåtas ett f. d. Ladugårdslands
Kronobränneri tillhörigt mindre Stenhus, hvarigenom
behofvet af boningsrum för Eleverne proviso
-
Betänkan de n, N:o 13o, 155
fisk t blifvit af hjelp t, samt vidare i Nådigt Bref d. 8
Martil 182Ö i Nåder bifallit, att samma Bränneries
Våningshus med dertill börande tomt och uthus fick
tills vid are åt Veterinärinrättningen hyresfritt upplåtas
samt att det nyssnämnde mindre Stenhuset fick än vidare
för samma ändamål begagnas, så länge utan olägenhet
å någondera sidan Redogöraren vid Ladugårdslands
KronoMagazin bibehölle de boningsrum som han
i det större till Veterinärinrättningen Uppiåtne våningshuset
innehade. Men då den byggnad, sorn begagnades
för Eleverne likväl vore både för ändamålet
otillräcklig och i afseende på Construclionen olämplig,
enär Eleverne måste gå igenom hvarandras rum,
derigenom icke allenast de störa hvarandra i studierne
utan ock esomoftast anledningar till oordningar och
uppträden föreföllo, och det således vore nödigt, dels
att hvarje rum hade sin serskildta utgång, dels ock
att icke för många Elever behöfde bo 1 samma rum
samt för öfrigt lämpliga rum icke funnos till AnatomieSal,
Auditorium, FÖrvaringsställen för Samlingar
och Bibliothek, men sådane likväl voro högst nödiga
för undervisningens fortgång och behöriga meddelande;
så har ÖfverDirecteuren Norling besörjt uppgörandet
af ritningar till ett hus, hvaruti tillräcklige rum
ej mindre för Eleverne än i sistnämnde afseende finnas
föreslagne, samt med bifogande af kostnadsförslag
till samma Byggnad slutande sig på en Summa af
35,832: 21. 4* hos SundhetsCollegium gjort anhållan
om deras öfverlemnande till K. M:ts Nådiga fastställelse.
156 Stats-U t'skottets
SundhetsColIegium, som, uti dess ofvanomförmäldte
underd, Skrifvelse af den 14 April 1828, förut anmält,
att, enligt Collegii tanka, ändamålet, som med
Veterinärinrättningen varit åsyftadt, väl icke blifvit
förfeladt, men att, i anseende till ofullkomliga lägenheter,
Inrättningen ännu vore långt ifrån att kunna
anses fullständig, har, i anledning af nyssberörde ByggnadsFörslag,
sorn af Öfver-Intendents-Emhetet blifvit
granskadt och godkändt, hos K. M:t, på flere anförda
skäl i underd:het anhållit, att Nådig proposition kunde
till R. St:r göras om anslående af de medel, sorn
enligt de uppgjorda ritningarne och kostnadsförslagen
kommo att åtgå till Inrättningens förseende med de
lägenheter och byggnader, hvilka för densamme förmälts
vara oumbärlige. Och sedan StatsContoirets underd.
utlåtande blifvit infordradt samt afgifvit, i fråga
om icke till undvikande af nya Anslag för Veterinärinrättningen,
nödig local må af de LadugårdslandsKronoBränneriEgendora
tillhörande lägenheter kunna
utan hinder af förut meddelade förordnanden till samma
Inrättning upplåtas, äro af K. M:t Handlingarne
i detta ämne till Utskottet öfverlemnade, för att upplysningsvis
förekomma vid pröfningen af frågan om
dispositionen af Allm. Magazinslnrättningens Byggnader
och derefter R. St:r till afgörande föreläggas, i
sommanhang med hvad K. M:ts den 16 sisth Januarii
till R. St:r aflåtna Nådiga Skrifvelse derom innehåller.
Utskottet får tillkännagifva, att, då Utskottet icke
kan uppgifva några tillgångar hvarken till det af Hr
Bråkenhjelm föreslagne anslag af 4»,000 R:dr eller den
Betänkanden, N:o i3o. 157
summa af 35,832 R:dr 21 sk. 4 r:st. sorn SundheäsCoI1('gillin
ansett erfordras för nybyggnader åt Veterinärinrättningen
, Utskottet ej eller kan tillstyrka R. St:rs
bifall till hvad i denna del sålunda blifvit föreslagit.
Men som Utskottet, vid behandlingen af K. Mits
J\åd. Proposition, rörande f. d. Allmänna MagazinsInrättningens
Utredning, m. fl. dermed sammanhänhängande
ämnen, vill taga i öfvervägande, huruvida
något utvidgadt utrymme för Veterinärinrättningen må
kunna beredas, genom upplåtande åt densamma af flere
af de byggnader och lägenheter som tillhöra f. d.
Ladugårdslands Bränneri samt någon mindre sumnai
för nödig inredning af sådane lägenheter, anvisas; så
förbehåller sig Utskottet, att framdeles få i detta ämne
utlåtande till R. St:r afgifva.
I anledning af Hr Bråkenhjelms ofvanberörde motion
, har Hr Frih. Cederström, Jacob, afgifvit ett
serskildt äfven till Utskottet remitteradt anförande, af
innehåll: att, som afgjordt vore, att, likasom en förbättrad
hälsovård befordrade folkökningen, en bättre
sjukvård för kreaturen äfven skulle medföra deras
förökning, och det derföi'e vore angeläget och af beliofvet
påkalladt, att i hvarje Province äga VeterinärLäkare
för djuren, såsom man hade ProvincialLäkare
för menniskor; Ilr Friherren alltså ansåg sig böra till
Hr Bråkenhjelms motion göra det tillägg, att StatsUtskottct
borde till R. St:r inkomma med förslag till
aflöning på Stat för DjurLäkare i hvarje Province, i
likhet med hvad som för ProvincialLäkare vore be\iljadt;
,58 Stats-Utskottels
men hvaremot Hr Bråkenhjelm jemte Hr Frill. Anckarsvärd,
Carl Henrie, erinrat, att DjorLäkare borde af
Länen enskildt aflönas, då Staten underhölle anstallten
förderas bildande, och hvarifrån Hr Frih. Anckarsvärd
ansett undantag böra äga rum endast för de
PJorra Provincerne, der befolkningen är ringa och innevånarne
tilläfventyrs ej kunde aflöna en DjorLäkare,
samt följaktligen vid sjukdoms-lillfällen sakna tillgång
på Läkare-biträde om ej en sådan lönades af Staten.
Och är ifrån Hederv. BondeStåndet till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och EconorniUtskotten remitteradt
ett Memorial, af RiksdagsFullmägtige från Westerbottens
Län P. P. Lundström samt Lars Bygde'n, hvaruti
de, då erfarenheten visat lyckliga följder i de Län
och Landsorter vid yppade Djur-sjukdomar der skicklige
VeterinärLäkare varit att tillgå, men deremot
bedröfliga motsatser vid dylike händelser, der man ännu
vore i saknad af sådane Läkare, likaledes föreslagit,
att nödigt anslag af Staten måtte beviljas till lönevilkor
för en DjurLäkare i hvarje Län, hvarest sådan ej funnes,
och hvilken Läkare borde bo i midten af Länet samt
resa igenom Socknarne 2 gånger om året för att vara
de behöfvande till tjenst.
Efter hvad Utskottet inhemtat, väcktes äfven vid
sista Riksdag serskildta frågor om DjurLäkares anställande
i vissa Län. R. St:r funno då att, emedan DjurLäkare,
genom Länens HushållningsSällskaps försorg,
redan blifvit i flere Orter anställda och det syntes
böra ankomma på Provincernes innevånare sjelfve , att
genom bidrag sådant Läkarebiträde sig förskaffa; det
Betänkande n, N:o i3i. i5g
vöre deslomindre skäl, att de då ifrågakomne Anslag
bevilja; sorn innevånarne i alla Orter deraf skulle
hämta anledning, att yrka enahanda förmon och Staten
sålunda få vidkännas en betydlig utgift, hvartill
dess inskränkta tillgångar icke borde medtagas.
Utskottet delar ock den öfvetygelse, att DjurLäkares
aflöning bör på Länslnnevånarne enskildt ankomma;
men Utskottet har derföre trott sig icke böra
förbise, att tillfällen kunna yppa sig, då K. Mits
Bef:h;de eller andre Auctoriteterne i Orterne i allmänna
angelägenheter behöfva påkalla desse Läkares
åtgärder; och på det i sådane fall nämnde Läkares
nit och biträde äfven må vara att påräkna, bar Utskottet
ansett sig böra tillstyrka;
att ett arfvode af 5o R:drB:co årligen för en DjurLäkare
i hvarje Län må af R. St:r beviljas och
på Stat uppföras, att utgå, utan beräkning af den
resekostnads-ersättning som vid förefallande biträden
böra af Anslaget till Farsoters samt smittosamma
sjukdomars botande godtgöras, Den io April 1829.
N:o 131.
(Bil. till a Hufv.Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande
löne-tillökning för Kyrkoherden i
Waxholm.
Genom ProtocollsUtdrag den i5 December 1828,
har Högv. PresteStåndet till StatsUtskottet remitterat
i6o Stats-Utskottets
ett af Hr Prosten Anjou afgifvit Memorial, hvaruti
blifvit andragit, huruledes Kyrkoherde-beställningen
med dermed förenade Garnizons-och FångPredikantstjensten
i Waxholms Stad, vore af så sällsynt svag
beskaffenhet, att, ehuru dubbel tjenstårs-beräkning
densamma åtföljde, vid inträffad ledighet år iSaa ingen
enda Sökande sig dertill anmält: att, sedan DomCapitlet,
efter det ny ansökningstid lika fruktlöst ti 11—
ändagått, på förslag till lägenheten, sorn är af Consistoriel!
natur, uppfört 3 Prestman, desse alla detta
förtroende sig undanbedt; och att vid ytterligare förlängd
fatalietid infunnit sig blott en enda Sökande,
för hvilken, enär de jemte honom till profs afläggande
utan ansökning missiverade Prestman, äfven afsagt
sig förslaget, på DomCapitlets af K. M:t i Kader bifallne
hemställan och efter Församlingens hörande,
Fullmagt slutligen blifvit utfärdad.
Med Nådig uppmärksamhet på detta ovanliga förhållande,
hade K. M:t den 22 December 1824 täckts
anbefalla Församlingens hörande, huruvida den icke
vore villig att något mera än förut bidraga till dess
Pastors nödtorftiga underhåll, och då i anledning deraf
Stadens till största delen fattige innevånare förklarat
sig icke kunna öka det årliga vanliga bidraget till
Pastor 32 sk. med mera än 16 sk. B:co af hvarje
Matlag; hade af DomCapitlet blifvit den 28 September
1825 i underd:het hemstäldt, ätt enär Pastor tillika
innehade Slotts- och GarnizonsPredikants-tjensterne,
något årligt Spannemålsanslag på Stat måtte honom
tilläggas; hvartill K. M:t, genom Nådigt Bref den
1} c t ä n k a n d e n , N:o i31. 161
5 October 1826, i sä måtto bifallit, att, i enlighet
med hvad R. Stlr vid sista Riksdag rörande FångPredikanters
lön reglerat, Pastor i Waxholm skulle, i
sistnämnde egenskap erhålla en tillökning uti det förut
bestådde arfvodet 8 R:dr 16 sk., afgi R:dr 3a sk.,
att utgå af 8:de HufvudTiteln, till dess den vid nästblifvande
Riksdag kunde varda på Stat uppförd, men
hvaremot K. M:t om det föreslagne Spannemålsanslaget
Nådigt yttrande icke afgifvit.
Och enär, oaktadt desse förbättringar, Pastors-lönen
i Waxholm, hvilken för åren 1822 till och med
1826 varit så ringa, att den till bevillning ej kunnat
taxeras, för år 1827 endast upptagits till 335 R:dr och
för år 1828 till 289 Rldr 16 sk. B:co, hvilken summa
vore en högst obetydlig ersättning för så trägen och
ansvarsfull tjenstgöring sorn xdenna syssla åtföljde; har
Motionären föreslagit, att, jemte det den för Slottsoeh
GarnizonsPredikants-tjensterne nådigst beviljade tillökning
måtte, enligt K. Mits yttrade Nåd. afsigt, pä
Ordinarie Stat blifva uppförd, något ständigt anslag
af den Kronan behållue Tionde-Spannemålen tillika
kunde denna vanlottade Syssla tilläggas.
D en anförda svaga beskaffenheten af Pastors i
Waxholm löneförmoner, kan väl af Utskottet icke bestridas.
Dock sorn, genom K. Mits ofva.,berörde Nåd.
Bref, innehafvaren af denna Beställning, i dess egenskap
af Slotts- och GarnizonsPredikant å Waxholms
Fästning, blifvit hugnad med sådan förhöjning i det
med sistnämnde befattning förut förenade arfvode, att
det nu svarar emot högsta beloppet af de utaf R. Stir
162 Stats -U tskottets
vid sista Riksdag FångPredikanter i allmänhet beviljade
pä LänsSlaterne uppförde arfvoden, så anser Utskottet,
nied afseende äfven ä den förmonen af dubbel
tjenstårs-beräkning som berörde Predikants-beställning
åtföljer, något ytterligare än det sålunda af
K. M:t redan beviljade anslag af StatsVerket i detta
afseende ieke böra äga rum. Men Utskottet tillstyrker:
att de såsom fyllnad i 100 R:dr B:co beviljade 91
R:dr 32 sk. må å Stat uppföras att från aldra HufvudTiteln
utgå. Den 10 April 1829.
Betan kander), N:o i32. 163
N:o 132.
Utlåtande angående regleringen af Ulgiflcrne
under RiksStatens 3:dje HufvudTitel. (U.-A.)
Sedan StatsUtskottet, i afseende på Utgifterne under
RiksStatens Tredje HufvudTitelj till pröfning förehaft
så väl hvad K. M:ts Nådiga Proposition om StatsVerkets
Tillstånd och Behof innehåller, sorn de inom RiksStånden
gjorde anmärkningar vid den Nådiga Propositionen
och väckte serskildta Motioner, får StatsUtskottet,
efter ordningen i en, med högstberörde Proposition
enlig, härjemte under Litt. A. bifogad Tableau ,
vördsamt underställa R. H. Sttr dess tankar i dessa
ämnen och föreslå de belopp Utskottet för hvarje serskildt
Anslag ansett lämplige och med Statens tillgångar
öfverensstämmande.
1:0 KrigsCollegium har för dess Aflöning haft ett
anslag af 27,560 R.'dr 12 sk. 10 r:st. med derunder
beräknade 2080 T:r Spanmål, och sedan derifrån för
en General-FältTygmästare, såsom å den serskildta
GeneralitetsStaten nu upptagen, förra Lönen afgått
med i865 R:dr 24 sk. och 177 T:r Spanmål derunder,
återstå, som ntföras, med derunder beräknade jqo3
T:r Spanmål, R:dr 25,6g4t 36. 10.
2:0 GeneralitetsStaten. I afseende på den, så väl
vid denna, som vid åtskillige andre Stater, af K. M:t
i Nåder föreslagne Lönernes beräkning i Silfver, hvilken
Utskottet ej kunnat tillstyrka, får Utskottet åberopa
dess under N:o i24afgifne serskildta Betänkande. —
164 Stats-Ut skottets
Med förutsättande, att de af Generalerne nu inneliafde
Indelte Öfvesrste-Löner skola till Regementerne
återgå samt GeneralFältTygmästare-Lönen å KrigsCollegii
Stat och GeneralQvartermästare-Lönen å IngenieurCorpsens
Stat skola indragas, har K. M:t i Nåder
föreslagit PenningeLöner för 9 Generaler, hvaraf
6 FördelningsGeneraler, 1 Cavallerie-Inspecteur, 1 GeneralFältTygmästare
och r General för Fortification,
vid hvilka Löner äfven de i fredstid utnämnde FältMarskalkar
skulle bibehållas; men för dem, som i Krig
till FaltMarskalks värdighet befordras, har K. M:t i
Nåder föreslagit, att serskildt må anslås 2tne Löner ä
Booo R:dr B:co. K. M:t har derjemte fästat R. St:rs
uppmärksamhet på nödvändigheten att bereda utväg
för Generalspersoner, att vid tilltagande ålder försäkra
sig om anständig utkomst, utan att för detta ändamål
behöfva qvarstadna i tjenst, äfven då hälsa och krafter
hörja aftaga, hvilken utväg lättast skulle beredas, om
innehafvarne af de 9 på Stat föreslagne Generals-Lönerne
erhölio rättighet, att vid 65 års ålder och efter
en viss tillryggalagd tjenstetid, varda med bibehållande
af Lönen eller Pension, svarande emot hvad för Landshöfdingar
nu finnes stadgadt, på Allm. IndragningsStaten
öfverflyttade, i likhet med hvad redan för Civilstaten
är vidtaget. — Hos H. R. o. A. har Friherre
Anckarsvärd, Carl Henric, härvid anmärkt: att den
för Generalitetet fordrade serskildta LöningsStat ej är
behöflig eller för desse, förut väl lönade Embetsmän,
passande; att olikheten redan förut är mycket stor
emellan dessa Herrars och andre Militaire Tjenstemäns
B e t ä n k a n <1 e n, N:o i3a. i65
Löner, äfvensom skilnaden i Systéme här och i andra
Länder, der Militairen alltid ligger tillsammans och bildar
stora FästningsGarnizoner samt gör ett Generalitet
behöfligt, men hos oss icke; att en af Indelnings Verkets
hufvudgrunder innefattas deruti, alt hvarje Öfverste
på sin ort skulle vara den högste Militaireperson,
af hvilket förhållande aldrig rönts några menliga följder,
men väl det motsatta; att Generaler hos oss alltid
skola få en mot deras dryga löner alltför litet passande
sysselsättning i fredstid; att efter en lång fred det icke
är Generalerne, hvilka under freden njutit de stora
Lönerne, som komma att anföra Arme'en, utan det
alltid blir några af de yngre Öfverstarne; samt att
det då icke blir GeneralsLönerne, som beredt stora
Generaler eller icke, och som komma att inverka på
Arme'ens mer eller mindre tjenstbarhet. — Uti hvad
Hr Hjerta, Gustaf, häremot anfört: att nemi. all tids
erfarenhet har visat hos oss behofvet af ständige Inspecteurer
eller Mönsterherrar; att vår Armée, fördeld
på en vidsträckt yta, ej kan utan stora kostnader,
för både det allmänna och det enskildta, årligen
sammandragas till stora Läger; samt att enhet i manoeuvre,
tjenstgöring och hushållning måste vinnas
derigenom, att serskildte dertill duglige och nitiske
män af hög rang af Konungen utses att deröfver vaka,
— instämmer Utskottet så mycket häldre, som å
1696 års Stat, bredvid det då redan fullbordade Indelningsverket,
funnos för jemt så många Generaler,
som nu äro i fråga, uppförde PenningeLöner, hvilka
likväl sedan kommit att indragas, af det skäl, att
i66 Stats-Utskottets
Generalspersoner häldre sökt att få bibehålla de af dera
förut innelmfde, vida förmonligare, Öfverste-Indelningarne,
och då äfven Öfverste-Lönerne, af hvilka ingen
bör jemte Generals-Lön af en och samma Person få
uppbäras, härefter skulle komma att betydligen minskas,
för att lemna tillgång till Löneförbättring för det
svagt lönade Befälet vid Indelta Ammen. Men hvad
beloppen af de i Nåder föreslagne Generals-Lönerne
beträffar, nemi.
för en FördelningsGeneral, Lön B:o R:dr 3,ooo.
TafFelpgr „ 2,000.
SkjutsMedel „ 1,000.
FourrageMedel „ 1.000.
D ”
7,000.
för Cavallerie-Inspecteuren, General-FaltTygmästaren
och Generalen för Fortificalion, som,
i anseende till deras obestämde reselourer, skulle
erhålla Skjuts efter Rese-Reglementet, hvardera
Lön
. B:o R:dr 3,000,
Taffelpgr.... „ i,5oo.
FourrageMedel „ »,ooo. 5 ^
har Utskottet ansett dessa belopp med 1000 R:dr
hvardera kunna nedsättas, helst någon af dessa
Generaler ej synes vara i behof af högre anslag
till FourrageMedel, än de af K. M:t för en Cavalleri-Öfverste
föreslagne 6ooR:dr, och Taffelpenningarne
äfven synas kunna förminskas.
På denna Stät föreslår Utskottet således
att utföras:
Transport i2,5oo.
Betänkanden, N:o t3a. 167
Transport i2,5oo.
för 6 FördelningsGeneraTer ä 6000 R:dr, derunder
beräknade Skjutsmedel, 1000 R:dr för
hvardera R:dr 36,000.
3 öfrige Generaler å 4600 R:dr ,, 1^>^00,4g50o
och då Utskottet anser de för FördelningsGeneralerne
och Gavallerie-lnspecteuren upptagne
Adjutanter vara behöfliga , saint Adjutants-tjenstgöringen
medförer ökade utgifter, för serskild Uniform,
Tjenstehästar m. m., tillstyrker Utskottet:
att de i Nåder föreslagne Adjutants-arfvoden,
sådane de förut, dock färre till antalet, af de
t.ll Oförutsedde Utgifter på Tredje HufvudTiteln
årligen afsatte Medel utgått, må å
denna Stat få uppföras, nerol, för
7 Förste Adjutanter ä 4oo R:dr .... 2800.
6 Andre Dito å 3oo R:dr .... 1800. ^ g00
äfvensom, och då, såsom i K. Propositionen
anföres, RegementsLäkare-Lönerne vid Indelte
Regementerne i allmänhet genom den föreslagne
Löneregleringen skulle komma att jernnäs och
betydligen nedsättas, samt således försvinner
den förut begagnade utvägen, att till Fördelnings-
eller BrigadLäkare förordna de bäst lönade
RegementsLäkarne, Utskottet tillstyrker:
att för dem, som till FördelningsLäkare förordnas,
å denna Stat må få uppföras föreslagne
6 Arfvoden ä 100 R:dr  600.
Summa på denna Stat, i stället för föreslagne
63,700 R:dr . . v B :co R:dr 54,700.
i6S Stats-U t skottets
Hvad K. M:t i Nåder föreslagit, angående Löner
för 2:ne FältMarskalkar, hvartill nu ej någre Medel
behöfva», att å Stat uppföras, hemställer Utskottet:
till R. Högh Sltrs bifall, dock med det vilkor, att
desse under actifl krig utnämnas och att de ej tillika
få uppbära andre Militaire Löner; och kommer
det att bero på då sammankallade eller först derefter
sammanträdande R. St:r, att anvisa Fond till
utbetalande af dessa Löner, hvilka, såsom endast
personel le, Utskottet anser lämpligast böra uppföras
å Allm. IndragningsStaten;
äfvensom Utskottet tillstyrker: att blifvande Innehafvare
af de 9 nu, till uppförande å Stat; föreslagne
GeneralsLöner i Penningar må erhålla rättighet,
att, lika med Landshöfdingar, och i enlighet
med hvad Författningarne om afskedstagande
Civile Embetsmäns pensionerande föreskrifva, vid 65
års ålder, efter erhållet afsked, till Pensions åtnjutande
för den öfriga lifstiden uppföras å Allm. IndragningsStaten;
dock att på en gång ej flere än
2:ne sådane Pensioner bestås.
Då, såsdm ofvan anfördt är, GeneralMönsterHerrarne,
eller de så kallade Fördelnings-Generalerne,
komma att under deras Löne-inkomst åtnjuta Skjutsersältning
för deras årliga Resor, anser Utskottet den,
inom Hederv. BondeStåndet, af Riksdagsmannen A. Andersson
från Östergöthlands Län i detta afseende väckte
och till Utskottet remitterade Motion besvarad.
3:o
B e t ä n k a n cl e n, N:o t3a. 169
3:o GeneralAdjutantsExpeditionen. K. M:t har i
Nåder föreslagit, att, sedan den af GeneralAdjutanten
förut innehafde Öfverstelndelning vid f. d. AdelsfaneRegementet
blifvit påräknad att bland Tillgångarne till
Indelte Arme'ens Löne-reglering ingå, för GeneralAdjutanten,
som dessutom skulle bibehålla innehafd Ordinarie
Lön på Stat vid den Corps, der han för öfrigt
är anstäld, åStat må uppföras ett Arfvode af 400 R:dr
i månaden. —Härvid har, hos Högh Ridd. a. A., Frih.
Anckarsvärd, Carl Henric, anmärkt, att, om GeneralAdjutantsplatsen
kommer att anförtros åt en Innehafvare
af någon bland de bättre RegementsChefsLönerne, som
säkerligen kunna uppskattas till 5ooo R:dr, härigenom
uppkommer en Inkomst af omkring 10,000 R:dr, utom
fri våning i Stockholm; och ehuru Frih. ej bestrider,
att något Arfvode bör anslås åt GeneralAdjutanten,
tror Friherren likväl, att det bör sättas i förhållande
till hans förut innehafvande Lön, så att densamma åtminstone
icke finge öfverstiga beloppet af 6,000 R:dr,
som ej anses vara för litet tilltaget, då StatsRåderne
hittills icke kunnat tilldelas en så stor summa.
Utskottet, som i dess Betänkande om Andra HufvudTitelns
reglering tillstyrkt, att StatsRådsLönerne
till 5,ooo R:dr må förhöjas, äger den öfvertygelse, att
GeneralAdjutanten för Ammen, i anseende till de med
dess befattning förenade många och betydliga Utgifter,
är i behof af större Inkomst. Öfverste-Indelningen
vid f. d. AdelsfaneRegernentet, inberäknad afkastningen
af Boställen, är uti de Utskottet tillhandakom2
B. 2 H. 17
ne Calculer öfver Indelte Armedens Löne-reglering uppskattad
till 5,6oo R:dr, och då härtill läggas de på
Stat förut uppförde TafFelpenningarne, har GeneralAdjutanten
hittills åtnjutit minst 6,800 R:dr årligen.
Vid förslaget, att GeneialAdjutanten härefter skulle
bibehålla Lön på Stat vid den Corps, der han för
öfrigt är anstäld, fäster Utskottet det vilkor, att härunder
må beräknas endast den egentliga Lönen och
ej Taffelp:g:r, FourrageMedel m. m. hvilka böra
tillfalla den, som i hans ställe den ordinarie Tjensten
förrättar; och då RegementsChefsLönerne, enligt
den föreslagne allmänna regleringen komma att
betydligen nedsättas under hvad Öfverste—Indeluingarne
förut utgjort, blifver hvad GeneralAdjutanten
såsom Ordinarie lön kan komma att bibehålla,
äfven örn han är General på Stat högst 3,000 R:dr.
Det härtill kommande Arfvodet, hvilket Utskottet
ansett lämpligen kunna nedsättas till 3oo R:dr i månaden,
hemställer Utskottet till uppförande å Stat
med R:dr 3,600.
då GeneralAdjutanten skulle erhålla en inkomst
af högst 6,600 R:dr årligen.
Det generela anslaget å denna Stat, till
Adjutanters Arfvoden, Ved och Ljus samt Skrifmaterialier
m. m., deraf förut utgått de nu till
indragning föreslagne GeneralAdjutantens Taffelp:g:r,
1,200 R:dr årligen, men hvaraf härefter
äfven skulle bestridas FourrageMedel
Transport 3,600.
Betänkanden, N:o i32. 171
Transport 3,600.
för Adjutanternes Hästar och andre Utgifter,
sorn å Tredje HufvudTitelns Besparingar förut
måst anvisas, hemställer Utskottet må oförändradt
dock mot redovisning, lika med andre
Allm. Medel, å Staten bibehållas med .... 4>0°ohvarigenom
Summan på denna Stat skulle
blifva  B:dr 7,600.
4:o Inge/iieiit-Corpsens Stat är af K. M:t i Nåder
föreslagen att förhöjas med Löne-tillökning för 2:ne
Majorer, från i,3oo till 1,600 R:dr R:dr 600.
3 Capitainer, från 1,000 till 1,200 R.‘dr . . „ 600.
10 UnderConducteurer, från i5o till 200 R:dr „ 5oo.
tills. R:dr 1,700.
och som de föreslagne Lönerne, i anseende till den
högre vettenskapliga bildning, som hos Innehafvarne
erfordras, och i förhållande till hvad vid andre
Corpser åtnjutes, ej synas vara för höga, tillstyrker
Utskottet deras beviljande.
Efter afdrag af Lön, 2,5oo R:dr och Taffelptgr,
5oo R:dr, för en GeneralQvartermästare och Chef, som
härefter skulle uppföras å GeneralitetsStaten, och med
tillägg af ofvanstående Löne-tillökningar blifver med
bibehållande af Sp:mls-beräkningen derunder, 3,l32 T:r,
Summan af IngenienrCorpsens Stat, i stället för förra
32,688 R:dr 8 sk R:dr 31,388: 8. -
5:o ÖfvcrCotnmendantsExp editionen i Stockholm.
För denna Stat har K. M:t i Nåder föreslagit Arfvoden
åt
jy2 S t a t s - U t $ t o 11 e t s
i Befälh:de öfverCommendant.. R:dr 6oo. —
I Commendant, som tillika är Place
-
Major ....
i StabsAdjutant
600. —
4°°- —,.600.—
Till Yaktbetjenings Aflöning, Rations-ersättning
för de till Expeditionen hörande Officerares
Hastar, Skrifmaterialier m. fl. Ut
-
Och som förra Staten upptager för ÖfverCommcndanten,
Arfvode . . . 600. —
Commendanten, Dito .... 5oo. —
StabsAdjutant., Tractamente
efter 1807 års, numera upphäfne,
ReseReglemente . . 273: 36.( 3^3.35
Vaktbetjeningens Aflöning med i5 T:r
Sp:l derunder 1,626:12.
hvars beviljande Utskottet tillstyrker, enär, enligt
hvad är upplyst, Extra Utgifter för denna Expedition,
utom Rations-ersättningen, uppgått till omkring
1000 R:dr årl., och enär de redan förut af K. M:t,
till utgående af Tredje HufvudTitelns Besparingar,
i Wäder beviljade Arfvodes-tillökningar för Commendanten
och StabsAdjutanten, af 100 R:dr för
Rvardera, synas med billighet öfverensstämma;
kommande utöfver hvad nu blifvit äskadt, ett ej obetydligt
belopp till Extra Utgifter för denna Expedi
-
gifter
1,000. —
S:a R:dr 2,600. —•
utgör den äskade Tillökningen R:dr 973:36.
Betänka nd en, N:o ic?2. 173
tion att ytterligare årligen erfordras, sorn af HufvudTitelns
Besparingar måste bestridas.
Frih. Anckarsvärd, Carl Henric, har väl hos Högl.
R. o. A. anmärkt: att, under Friherrens tjenstgöring i
Stockholms Garnizon, då denna utgjorde nära dubbelt
stö’rre styrka, än nu, ingen ÖfverCommendant fanns,
utan denna Syssla förrättades af tjenstgörande GeneralAdjutanten;
att något serskildt Arfvode härtill ej behöfves,
då göromålen ganska väl kunna förrättas af någon
utaf de med ÖfversteLöner försedde Regementschefer
inom Hufvudstaden, hvilka dertill synas hafva
tillräcklig tid att använda; samt att den så kallade
Commendantens tjenstgöring, till hvilken jemväl ett
serskildt Arfvode nu utgår, bestreds den tiden af en
bland Gardets Majorer i tour, utan Statens betungande
med något serskildt Anslag. — Men då, enligt de
upplysningar StatsUtskottet erhållit, redan före år 180g
fanns på Stat en ÖfverAdjutant af Dagen, som coramenderades
såsom tjenstgörande hos K. M:t att hafva
jour och speciel tillsyn öfver Militaire tjenstgöringeu
i Stockholm och, enligt K. Brefvet af d. i5 Mars 1802,
åtnjöt årligt oafkortadt Arfvode 5oo R:dr, samt den
nu varande Staten upprättades, enl. K. Brefvet af d.
26 Febr. 1811, och Medel dertill af R. St:r beviljades
vid 1812 Års Riksdag; har Utskottet vid den gjorde
anmärkningen ej kunnat fästa något afseende.
6:0 Artilleri-Staben. Till Arfvoden, Ved och
Ljus samt Skrifmaterialier och Extra Utgifter har K.
M:t i Nåder föreslagit att å denna Stat uppforas en
i Stats-Utskottets
Summa af ......... R:dr 2,800: — -
Med en utöfver förra Anslaget . . „ 1,800:
Äskad Tillökning af R:dr 1,000:
hvilken, till ungefärligen samma belopp, förut af Tredje
HufvudTitelns Besparingar utgått;
och som Utskottet anser de äskade Medlen behölliga,
så tillstyrkes deras beviljande.
7.0 CornmendantsStaten. K. M:t har i Nåder ansett
Commendanterne i Fästningar, samt Gränse- och
GarnizonsOrter böra, i stället för de förut å Stat uppförde
Löner och serskildt utgångne Tractamenten, erhålla
Arfvoden jemte förra Anslagen till Skrifmaterialier
och VaktJournaler, samt dessutom behålla innehafde
Löner å Stat vid Regementet- och Corpser.
Med afdrag af de genom Tractamente och Silfverberäkning
uti den föreslagne Staten influtne ojemna belopp,
och med nedsättning för Commendanten i Marstrand
ifrån 700 R:dr till 600 R:dr, som han förut
åtnjuter jemte roo R:dr å Allm. IndragningsStaten till
Hushyra intilldess Boningsrum i Kronans Hus för honom
blifva att tillgå; har Utskottet ansett dessa Arfvoden
böra blifva följande:
Förra Lönen
eiler Anslag
Tractamentet. till
° £ j Arfvode. Skrif- Summa
Bcsp. Stat. ’ mater
—
— Commcnd. i Haparanda 35o. — 20. — 370. —•
200. ■— Gefle och Fredr, skants 200. — 8. — 208. —
— — Grisslehamn .... 35o. — i5. — 365. —
— 45o. Waxholm 45°- — 20. — 4?0- —
Transport i35o. — 63. — i4i3. —
B etänkanden, JV:o i28. j75
Transport i34o. — 63. — i4i3. —
35o, Dalarö ...... 35o. — 8. — 358. —
—
35o.
Kungsholmen . . . .
35o.
—
8.
—
358.
—
—
a5o.
Drottningskär . .
25o.
—
8.
—
258.
—
—
2Ö0.
Carlshamn ....
25o.
—
8.
—
258.
—
—
4^
Ut Ut
O O
[ Christianstad^"^
■ 5oo.
—■
20.
—
5ao.
—
365.
—
Ystad
.
35o.
—
20.
—
370.
—
—
45o.
IOO._
i Landscrona ^ j
55o.
—
i5.
—
565.
—
365.
—
Helsingborg . . . .
35o.
—
20.
—
370.
—
100.
250.
"Warberg
35o.
—
i5.
—
365.
—
600.
—
Götheborg
600.
—
45:16.
645:
iG.
365.
—
Elfsborg
5oo.
—
i5.
—
5i5.
—
—
600.
Marstrand
Goo.
—
20.
—
620.
—
—
25o. PlaceMajor i Malmö . .
25o.
—
i5.
—
265.
—
Götheborg
25o.
—
—
—
25o.
—
Summa R:dr 6,S5o. — 280:16. 7,i3o:i6.
eller 270 R:d. mindre än de föreslagne 7,400 R:d. 16 sk.
Nuvarande Staten för Commendanterne utgör,
med derunder beräknade 33o T:r Spml . . . 4,090: 16.
hvadan Tillökningen blifver .... R:dr 3,o4o. —
Den till förra CommendantsLönerne hörande Spannemåls-beräkning,
33o T:r, anser Utskottet deremot,
enär de nu till Arfvoden förvandlas,
böra försvinna, med rättighet för nuvarande Innehafvare
att de år, då någon Tillökning efter Riksmarkegång
äger rnm, för densamma erhålla Ersättning
af Allm. IndragningsStatens Besparingar.
8:0 Krigs Academiens förra StatsSumma utgör
2<J,68o R:dr 6 sk. 3 r:st. med derunder beräknade 1,14^»
T:r Sp:I; men som denna Snrama varit otillräcklig
176
Stats-Utskottets
och fyllnaden i behofvet årligen måst af andre Tillgångar
å Tredje HufvudTiteln afses, har, i enlighet
med detta förhållande, K. M;t i Wäder föreslagit, att
den må ökas tili R:dr 36,000,
Ehuru StatsUtskottet instämmer uti den af Frih,
Anckarsvärd, Carl Henric, hos R. o. A. yttrade förmodan,
att vid KrigsAcademien sådana Indragningar
kunna äga rum , hvarigenom Anslagen må kunna räcka
till sina ändamål; har likväl Utskottet trott, att
desse Indragningar först kunna förekomma i sammanhang
med regleringen af UndervisningsVerken i
allmänhet; och då emellertid Utskottet, efter tagen kännedom
af de för KrigsAcademien upprättade årliga Staterne
och dess Räkenskaper, ej haft anledning att något
vid hushållningen med de anslagne Medlen anmärka,
samt det visat sig, att, utöfver Anslaget, dertill erfordrats
för år 1824 R:dr 4*800: — -
så har Utskottet ansett sig böra tillstyrka:
att tills vidare och så länge KrigsAcademien lill
organisation oförändrad fortfar, den äskade Anslagstillökningen,
6,3ig R:dr 4i sk. 9 r:st., å Academiens
Stat må varda uppförd.
Och föreslår Utskottet derjemte:
att hvad genom framdeles skeende Indragningar å
denna Stat kan besparas, må blifva en Tillökning
i Anslagen för UndervisningsVerken i allmänhet.
l82Ö . . . .
» 4>5oo: -
» 7)a4g: n- 9*
„ 9,108: 2. g,
„ 8,790:43. 9,
»826
1727
1828
Betänkanden, N:o t3a. 177
9:0 Allmänna GarnizonsSjukhusets StatsSumma,
3r,319 Rldr g sk. 4 rist., har, såsom äfven otillräcklig,
af K. M:t blifvit i Nåder föreslagen att ökas till
37,5oo R:dr; och är, enligt en den K. Propositionen åtföljande
Calcul, denna Summa beräknad efter ett Sjukantal
af 200 man per medium dagligen, eller 4o man
mera, än som vid förra Statens uppgörande blifvit påräknade.
Utskottet har i detta ämne erhållit nödige
upplysningar, deraf inhemtas,att de sistförflutne åren
betydlige Summor, utöfver Anslaget, måst å andre
Tillgångar under Tredje HufvudTiteln till Sjukhusets
underhåll tillskjutas, samt att Sjuknumern för år 1827
per medium uppgått till 180. Men då Sjuknumern
för det föregående året 1826 varit endast i53; och
då vid jemnförelsen emellan de vid SeraphimerLazarettet
och Allm. GarnizonsSjukhuset i och för Sjukvården
och Underhållet belöpande Utgifter, det visat
sig, att, under ett och samma år, en Sjuksäng vid
det förra kostat i55 R:dr 3o sk. 9 r:st. och vid det
sednare 173 R:dr 21 sk. 6 rist.; har, dels i hopp, alt
sjukligheten hos Stockholms Garnizon, efter införandet
af förbättrade MathållningsAnstalter för Manskapet,
snarare skall af- än tilltaga, dels i förmodan, att
en sparsammare hushållning kan vid GarnizonsSjukhuset
införas, Utskottet ansett det för en Sjuknumer af
160 man beräknade förra Anslaget kunna blifva för
behofvet tillräckligt;
hvadan Utskottet ej kan tillstyrka beviljandet af den
äskade Tillökningen.
178 Stats-Utskottets
10:0 Indelta Arméens Befäl. Då Utskottet ej kunnat
till antagande tillstyrka K. M:ts Nådiga Förslag,
att alla Indelta Militaire-Löner må till Staten indragas
och hela Befälet med Gontante Löner förses, derom
Utskottet åberopar dess serskildta Betänkande under
N:o 124, hvarigenom Utskottet anser de hos Högh
H. och A. både för och emot denna fråga gjorde Anmärkningar
besvarade, har Utskottet likväl, instämmande
uti R. St:rs underd. Skrifvelse af d. 29 Juli
1823 yttrade åsigt, trott en reglering till förbättrade
Lönevilkor för en stor del af Befälets Personal vara
af behofvet påkallad.
De Utredningar och Calculer i detta afseende, hvilka
jemte K. M:ts Nådiga Proposition blifvit meddelade,
har Utskottet granskat; och då deraf inhemtats,
att, i anseende till de olika beräkningar i Persedlar
efter hvilka Indelte Räntorne i olika Provincer utgå,
och i anseende till Boställenas olika godhet, så väl Summorne
af Inkomst för serskildta Regementer som Lönevilkoren
för Personer af samma grad inom samma
Regemente äro mycket olika, somlige öfverflödige och
somlige högst knappa, har Utskottet, för att vinna en
betydlig besparing i erforderligt tillskott, ansett:
att Löne-regleringen för bela Indelta Armeen bör
göras generel, så att de bättre lottade Regementernes
Indelningar minskas för att bereda någon tillgång
till de sämre lottades förbättring, samt att,
der localen sådant medgifver, omflyttning af Boställen
må ske till vinnande af mera öfverensstämmelse
emellan deras godhet och motsvarande Grader.
Betönkanden, N:o i32. 17g
Att, oaktadt sldane jemkningar, och ehuru de af
Generals Personer nu innehafde Öfverste-Indelningar
skulle till Regementerne återgå, ett tillökad t StatsAnslag
för Löne-regleringens verkställande blifver nödigt,
härleder sig hufvudsakligen ifrån den tillökning i Befäl,
som för BeväringsManskapets exercerande ansetts
erfordras.
Till detta tillökte Anslag och de redan förut för
Indelte Hegementerne anslagne Gontante Medel hafva ej
kunnat anvisas disponible HemraansRäntor, att ytterligare
indelas; men Utskottet tror likväl, att, om Officerare
af gamla Stammen hufvudsakligen förses med
Indelningar, efter behofvet behörigen förbättrade, och
Löner tilldelas i Contant, der Indelningar för dem saknas,
de tillagde Anslagen i Penningar skola, synnerligen
efter vunnen stadga i Rikets Myntväsende, blifva
svarande emot ändamålet; kommande vid Skånska InfanteriRegementerne,
hvilka uti Löne-regieringen äro
inbegripna och hvilka böra erhålla de för Befälet nödige
Boställen af dem, som vid Skånska CavallerieRegeraenterne
kunna indragas, hela Befälet att, för öfrigt
såsom hittills, erhålla Aflöning i Contant med derunder
varande Spannmålsberäkning.
De Grader, hvilka K. M:t i Nåder föreslagit bora
fortfarande med Boställen vara försedde, äro vid
Cavalleriet;
Öfverstar.
ÖfversteLieutenanter.
Majorer.
Regements-Qvartermästare.
180 S t a t s-U t s k o t te t s
Ryttmästare.
Underofficerare.
Trompetare, som ej äro i Numer.'
samt vid Infanteriet.-
Öfversta:1.
ÖfversteLieutenanter.
Majorer.
Capitainerne af Gamla Stammen.
2 Underofficerare vid hvarje Compagnie af Dito;
hvarutom K. M:t i Nåder förbehållit sig att tillägga
den 3:dje Underofficeraren enahanda vilkor, der locala
omständigheter det medgifva: äfvensom K. M:t i öfrigt
förbehåller sig att kunna göra de modificationer, som
af locala förhållanden påkallas i afseende så väl å
Boställen och Löner, som i hvad med Löneregleringen
i öfrigt äger gemenskap, alltid under iagttagande,
att sådane jemkningar icke i någon mon göra tillökning
i hvad R. St:r för ändamålet anslå; börande de efter
verkstäld reglering öfverblifvande Boställen till Kronans
disposition öfverlemnas.
Till hvad K. M:t sålunda i Nåder föreslagit angående
Befälets förseende med Boställen tillstyrker
Utskottet R. H. St:rs bifall;
men, ehuru Utskottet medgifver olämpligheten deraf,
att Subalterner och de till vissa Stationer ej inskränkte
Tjenstemän vid Indelte Regementerne till eget hruk
erhålla Boställen, hemställer Utskottet likväl:
att äfven desse, der tillgången sådant medgifver, må
på Lön få sig anviste vissa andelar af Boställs-Ar
-
Betänkanden, N:o i3i. 181
renden, att i lika ordning med annan Löneinkomst
tillträdas.
Med af kastningen af de Boställen, som komma att
bibehållas eller tilldelas, äro de blifvande Lönerne
förminskade. Öfver denna Boställs-afkastning äro Calculer
uppgjorde af i Nåder förordnade Committerade,
som, enligt Instruction, haft sig ålagdt, att noga granska
alla Chartor, Syne- och andre Boställs-Handlingar,
att, genom tillkallade, i Orten inom hvarje Compagnie-district
boende Embetsman, Landtmätare, kunnige
Landtman och Nämdeman, söka förskaffa alla nödiga
upplysningar om hvarje Boställes beskaffenhet till
ägovärde, jordmon, serskildte förmoner m. m., samt
att i följd af dessa upplysningar och med afdrag af
hvad som enligt ortens natur och brukningssätt erfordras
till Boställets behöriga häfd, uppskatta dess behållna
afkastning, utan afseende på hvad samma nu
lemnar i Arrende, antingen det är bortarrenderadt på
3o år eller på annat sätt brukadt.
Utskottet, som uti en närmare pröfning af den gjorde
Uppskattningen ej kunnat ingå, har likväl dervid anmärkt,
att den så väl derunder som under Indelte Lönerne
ingående Spanneraålen, efter medium af de näst före
år 1827 förflutne 10 årens Markegångar, är upptagen
till ett högt värde af 7 å 8 födr T:n ;
hvadan Utskottet efter en sådan högre beräkning
lämpat beloppen af de blifvande Lönerne, hvilka,
äfven med iakttagande af detta förhållande, Utskottet
ansett kunna i allmänhet för det högre Befälet,
och i synnerhet vid Skånska InftmterieRegementerne,
182 Stats-Utskottets
der några Accorder ej äga runa, blifva mindre än
hvad K. M:t i Nåder föreslagit, och Utskottet föreslår:
att under de Belopp, som för RegementsCheferne
beviljas, 2,5oo R:dr böra utgöra den egentliga Lönen,
och att det öfriga skall utgå såsom Taffelpgr
och FourrageMedel.
De nedsättningar Utskottet således trott kunna äga
rum, äro upptagne å en härjemte bifogad Calcul, Litt.
B., enligt hvilken afdräges vid
Caval leriet:
LifRege men tets DragonCorps R:drigi6:32.
HussarCorps 2063: 16.
Smålands IJussarRegemente 2276: 32.
Skånska HussarRegementet 2720: —■
DragonRegementet 2720: —
Westerbottens Reg:s Hästjägare 183: 16.
Jemtlands Dito Dito 3go:—12870 —
Infanteriet:
LifRegementets GrenadiereBataillon i5o6: 32.
Smålands Dito i5o6:32.
Första LifGrenadierRegementet ioo3: 16.
Andra Dito ioo3: 16.
Westgötha, Uplands, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings,
Dal, Helsinge, Elfsborgs,
Westgötha-Dalds, Bohus Läns,
Westmanlands, Westerbottens,
Calmare, Nerikes och Wermelands
Regementer, 16 st. å ioo3: 16.. . i6o53: 16.
Transport 2.1,073:1b. 12,870. —
Betänkande!), N:o i32. i83
Transport 21,073:16. 12,870.
Jemtlands FältJägareRegemente 800: —
Norra Skånska InfanterieRegementet 2176: 32.
Södra Dito Dito 2176:32. r „
- ' 26,226: 32.
Tills, nedsättn. R:dr 39,096: 32.
Ifrån de af K. M:t i Nåder föreslagne Summor för
Cavallcriet R:dr 200,346: 32.
af°rär alItsä  ” ,2’8?°: ~ 237,476: 32.
Infanteriet  „ 825,266:32.
med afdrag af  „ 26,226:32. , _
då S:n af Indelta Armeens Löner blifver R. 1,036,516: 32.
Sedan till utgörande af dessa R:dr i,o36,5i6: 32.
blifvit använde
Indelta Lönerne i HemmansRäntor och
KronoTionde,
Befälets. . . .382,109:47.7.
Corporalernes 26,470:22. iu?m
Boställensbehållne afkastning 46o,3io:2o. r.
R:dr 868,890:41.8.
samt hvad å Stat redan är anslaget
i Contant för Skånska
Infant.Reg:terne, till SecondBefäls
och BataillonsLäkares
aflöning m. m
.i43,459:43. ro.r>ot3)350.3? g.
brister, som genom nytt anslag böra
fyllas, ,
R:dr 24,165:42-6.
• •. . \
x 84 Stats-Utskottets
oell hvilka Medel, Utskottet hemställer
må å '.Tredje HufvudTiteln blifva uppförde till K.
M:ts Nådiga disposition, med öfverlemnande till K.
M:t, att successive, och i den raon genom blifvande
Vacancer tillgångar kunna vinnas, Löneregleringen
låta verkställa, på sätt kan pröfvas lämpligt.
Det har väl blifvit anmärkt, att Indelte Arme'ens
Befäl kunde till en mindre Personal reduceras, än den,
som i den föreslagne regleringen finnes upptagen; men
då Utskottet uti någon pröfning häraf ej kunnat ingå,
har Utskottet skolat tillstyrka:
alt hos K. M:t underd. hemställan må göras om vidtagande
af någon sådan förminskning, der den lämpligen
kan äga rum.
Då uti denna Lönereglering Smålands GrenadierBataillon
och Jemtlands FältJägareRegemente äro inbegripne,
lära med hvad Utskottet nu anfört, de hos
H. R. och A. af Hr Liljenstolpe, Carl, och Hr Boy,
Joli. Fredr., om desse Corpsers Löneförbättring väckte
och till StatsUtskottet remitterade motioner få anses
besvarade.
Såsom ett ämne af närmaste sammanhang med
Löneregleringen har K. M:t ansett en reglering af Accorderne
inom Arme'en, hvarföre K. M:t jemväl lärer
vara betänkt på utfärdandet af ett nytt AccordsRegler
mente, så snart frågan om Löneregleringen blifvit
slutligen afgjord. Då föremålet för en sådan Accordsreglering
egentligen skulle blifva att jemt fördela alla
Accorder i ett visst förhållande till Lönerne, har K.
M:t
Betänkande!), N:o i3a. 185
M:t ock ansett nödigt, att, till åstadkommande deraf,
inrätta enCassa, genom hvilken regleringen skulle, vid
inträffande omvexlingar och successioner inom Befälet,
tillvägabringas. Och ehuru organisationen af en sådan
Cassa skulle såsom förnämsta vilkoret innebära dess
egen utredning med tiden, eller sedan hela den nuvarande
Personalen af Arme'ens Befäl öfvergått från nu
innehafvande Tjenste!- till andra, eller ock gått. ur tjenst,
så kunna likväl lätt inträffa sådana förhållanden, hvarigenom
Cassan vore urståndsatt att för tillfället uppfylla
dess förbindelser; hvarföre K. M:t har i Nåder
hemställt till B. St:r, att för sådant ändamål bevilja
ett Creditiv af högst 100,000 R:dr, att, i händelse af
behof och äfven i sådant fall, endast successive begagnas,
emot skyldighet att likaledes successive åtel betala
Capitalet, i den mon penningar till Cassan inflyta; och
hvilket K. M:t anser kunna af K. StatsContoret, utaf
under händer hafvande Medel förskjutas; hvarigenom
serskildt Anslag icke erfordras. — Hos H. R. o. A. har
Frih. Anckarswärd, Carl Henric, härvid anmärkt: att
ett sådant Creditiv, under Ständers garantie eller ens
med Lagstiftningens begifvande, ej bör kunna anslås;
att det icke är öfverensstämmande med sanna begrepp
om StatsContorets verkningskrets, att kunna disponera
ett sådant Creditiv; samt att det skulle innebära en
felaktighet, om det kunde blifva möjligt för StatsContoret
att disponera sådane Öfverskotter på StatsMedlen ,
då detta EmbetsVerk icke bör hafva andra Medel om
hand för KrigsStaten, än de, som äro på Tredje Huf2
B. 2 H. iii
/
j 86 Stats- Utskottets
■vudTiteln uppförde. Utskottet liar insett olägenheten
af de såkallade TjensteAccorderne inom Armeen, och
medgifver, att deras tillvaro mycket inverkar på behofvet
af den i fråga ställde Löneförbättringen; men
då detta är ett ondt, som svårligen och ej utan de
största uppoffringar å Statens sida står att helt och hållet
afskaffa, ett ändamål, som visserligen åsyftades men
ej kunde vinnas genom 1793 års AccordsReglemente,—
anser Utskottet det imedlertid vara bättre, att detta
häfdvunna missbruk formligen tillätes, men i och med
detsamma genom stränga föreskrifter inskränkes inom
bestämda gränsor. Vid införande af en allmän Lönereglering,
genom hvilken inkomsterne för den ena tjensten
blifva minskade och för en annan ökade, bör
naturligtvis innehafvaren af den förra njuta ersättning
för hvad han i afseende på Tjenstens godhet i accord
utbetalt, men af en sämre lönad efterträdare ej kan
erhålla, samt emottagaren af en Löneförbättring betala
hvad han i afseende derpå mera kan erhålla af en
efterträdare. För en sådan reglering erfordas en Allmän
Cassa, som i förra fallet skulle utgifva och i det
sednare emottaga Accords-ersättning. Utskottet, som
medgifver både nyttan och nödvändigheten af en sådan
inrättning och anser billigt, att den af Staten försäkras
om nödige medel till dess bestånd, hemställer:
att i det fall, då tillgång kunde saknas för uppfyllandet
af dess åliggande, anvisning på R. Sttrs R:g:sContor
må gifvas å erhållande Förskott, dock ej utöfver
den nu föreslagne Summan af 100,000 R:dr,
och emot skyldighet till återbetalning så fort någre
Bctänkanden, N:o i32. 187
Medel inflyta; börande, vid hvarje serskild lyftning,
den inträffande Tjenstesuccessionen för R. St:rs Fullmäktige
uppgifvas och alla nödige Handlingar för
dem vara tillgänglige samt vederbörande Cassa-Styrelse
afgifva ansvarsförbindelse för Medlens återbetalning.
11:0 ExercitieEsqvadronernes Underhålls-Summa,
22,000 R:dr, ifrån början anslagen endast för Småländska
och Skånska CavallerieRegementerne, bar i
sednare tider blifvit fördelad på samtlige Indelte CavallerieCorpserne
och bar, enligt hvad Räkenskaperne
utvisa, svarat emot behofvet, dock utan att lämna någon
betydlig Besparing; hvarföre Utskottet anser
att den oförändrad, vid Stats-regleringen, bör på
Tredje IIufvudTiteln upptagas.
12:0 Lif Gardet till Hast. Utom de af HufvudTitelns
BesparingsMedel förut ulgångne Löne-tillök
ningar
för Befälet R:dr 3,200. —
Till Utgifter vid Mathållningens bestridande,
för Yed, Kokkärl m. ra
1,000. —
Samt Tillökning i anslaget till Hästarnes
skoning  622: 24.
R:dr 4)872: a4-
har K. M:t för detta Regémentes Stat äskat
en Tillökning af .
7,829: 16.
eller tillsammans nytt anslag af . . R:dr 12,701: 4°.
deraf till Hästarnes Skoning och Stallpersedlar
1,622 R:dr 24 sk. och för LöningsStaten
R;dr 11,079: 16.
188 Stats-Utskottets
För Mathållningen, hvars inrättande vid R:g:mt
haft ett fördelaktigt inflytande på Manskapets hälsa
och ni o ra lite', tillstyrker Utskottet beviljande af det
äskade Anslaget;
och då Utskottet äfven anser, att den i frågasatte Tillökningen
i Anslaget för Hästarnes skoning hör å Stat
uppföras, får i anledning af Frih. Anckarswärds, Carl
Henric, hos Högh R. och A. i afseende på detta Anslaget
gjorde Anmärkning, StatsUtskottet upplysa, att,
genom K. Brefvet af d. 26 Junii 1821, blifvit förordnad
t, alt Regem:ts Hästar under vintern skola vara
skodde på alla 4 fötterne; och att för den härigenom
ökade kostnad en förhöjning i Skoningspassevolancen
ifrån 4 till $2. Rtdr per Häst åri., genom K.
Brefvet af den 17 Maji 1822, blifvit beviljad, att af
Tredje HufvudTitelns Besparingar utgå. —Uti ofvanstående
TillökningsSumma 7,829 R:dr 16 sk. äro äfven
inbegripne 1000 R:dr, genom K. Brefvet af den 3
Febr. 1824, till anskaffning och underhåll af nödige
Vagnar och Seldon samt Stallpersedlar, å 200 R:dr
för hvarje Esqvadron, anslagne att af Tredje HufvudTitelns
BesparingsMedel utgå; och som, enl. hvad i
högstberörde K. Bref är anfördt, en lika Summa, eller
1000 R:dr, varit uppförd å Staten för ArtillerieHästarne,
då de utgjort ett vida mindre antal, än
detta Regem:ts, eller endast 2Ö2 st., tillstyrker Utskottet:
alt äfven å Staten för LifGardet till Häst enahanda
Anslag må beviljas.
Hvad den för Befälet äskade Löne-tillökningen med
cn Summa af 3,25o R:dr beträffar, liar väl Utskottet
Betänkanden, N:o 132.
inbemtat, att denna genom K. Brefvet af d. iq Febr.
1823 beviljade tillökning utgör en fyllnad till vinnande
af likhet med de Löne-belopp, som Officerare af
motsvarande Grader vid LifGardes Regementerne till
Fot åtnjuta; men då underhållet af denna Corps, i
förhållande till dess storlek, redan synes nog dyrt,
och Utskottet förmodar, att genom någon minskning
i Befälets Personal tillgång kan beredas för de qvarblifvandes
Löne-förbättring, kan Utskottet ej tillstyrka,
att den äskade Tillökningen å Stat må blifva uppförd.
För UnderBefälet har K. M:t äfven i Nåder
äskat Löne-tillökning, inbegripen i ofvanberörde Summa,
7,82g R:dr 16 sk.; och i förhållande till hvad
UnderBefälet vid Indelta Regementerne dels redan åtnjuter
och dels skulle komma att vidden skeende Löne-regleringen
erhålla, har Utskottet för LifGardet
till Häst ansett sig böra tillstyrka följande belopp:
Förra
lönen
120. 2 Mönsterskrifvare, Löne-tillökning å
80 R:d
R:dr 160. — -
1 Regementsväbel ny Lön . . . 200
Arfvode
80. I Pistolsmed, Lönetillökning . . .
80. 1 Sadelmakare, Dito
i5o. 5 Fanjunk., Löntillökn. å 5o R:d. i5o
4o.
4o.
Arfvode å 120 R:dr (i stället
för 20 T:r Sp:ml afBesparingarne)
6o°- 85o.
Transport 1,4.10.
iq0 Stats-Utskottets
Transport i,4io. — -  i3o. 5 Förste Sergeanter, LöVietillökning
ä 5o R:dr . .  25o. — -
j20. i5 Andre Dito, Dito ä 4o R:dr, hvilken
fylles genom indragning af 5
CorporalsLöner a 120 R:dr. . . . —— — «
120. 10 Trompetare, Löntillökn. å 4o R:dr 400- — -
— 5 Dito i Numer, nya Löner ä 20 R:dr 100. — -
120. 5 Hofslagare, Löntillökn. å 4a R:dr 200. — -
20. i5 Rotemästare i Numer, D:o å3oR:d. 4^o. — -
iq. 10 Dito, Dito å 4° R:dr • • •
hvarifrån afgå indragna 5 Löner
a 10 R:dr.
5o. g50. __ _
Serskildt Underhåll i Numer förProfossen,
jemte 3 T:r Sp:ml in natura,
p:gr å 7 sk. om dagen  53: it. -
Tills., utom 3 T:r Sp:ml R:dr 3,2i3:u. -
Då härtill lägges Anslagen för Mathållningen
1,000. —■ -
Till Stallpersedlar m. m. ......... . 1,000. — -
Hästarnes Skoning.
622: 24. -
R:dr 5,835: 35. -
samt förra Statens Belopp, utom Fourra
gerings-anslag
6r,538: 18.6.
blifver Summan, jemte 1,075 T:r 16 k.‘p.
Sp:ml in natura R:dr 67,374: 5. 6,
Men då anslaget för ArtilleriHästarnes Remontering
och Skoning m. m. är serskildt
Transport 67,374: 5. 6.
Beta nkanden, N:o i32. igr
Transport 67,374: 5. 6.
upptaget och ej under ArtilleriRegementernes
Stater sammanfördt nied Aflöningen,
anser, för en mera systematisk ordning,
Utskottet äfven hvad här till sådant
behof utgår, böra från AflöningsStaten
afskiljas och under ett generelt Anslag
för Remontering rn. m. upptagas, utgörande,
enl. nedanstående 18 Punct. . . 12,255: 4°- -  hvarefter här återstår att utföras i P:gr R:d. 55,118: i3. 6.
i3:o Kronprinsens HussarRegementes StatsSunima,
utom FourrageringsAnslaget, utgörande 55,60g R:dr c
sk. 6 r:st. och i,g47 T:r Sp:ml in natura, är af K.
M:t i Nåder föreslagen att ökas med g74 R:dr a3 sk
och 2 T:r Sp:ml; men då härmed åsyftas en Löneförbättring
endast för det högre Befälet, hvilken Utskottet
anser vara af behofvet mindre påkallad,
har Utskottet ej kunnat tillstyrka dess beviljande.
Från StatsSumman R:dr 55,60g: 1. 6.
Afgår för Remontering m. m. upptagne
i 18 Puncten
8,326. — -
återstå att här utföras i P:gr .... R:dr 47,^83: 1. 6.
14:0 Svea LifGardesRegementet. K. M:t har i
Nåder föreslagit, att för detta Regemente å Stat må
uppföras hvad förut af Besparingarne utgått till Mathållningens
bestridande .
R:dr 1,000. —
samt för Regementets Barnhusinrättning .- . 3go. —
R:dr 1,390. —
jg?, Stats-Utskottets
Transport 1,390. —
hvarjemte K. M:t till Löne-tillökningar i
Nåder äskat  10,025: 4'-
så att tillökningen i Staten skulle utgöra R:dr 11,415:4*-  i Contant, men med en Besparing å förra Anslaget i
Spannemål in natura af 307 T:r, härledande sig deraf,
att BataillonsAdjutanters och Fältväblars samt Corporalers
såkallade DouceursSpannemål uti den föreslagne
Staten blifvit till contanta arfvoden förvandlad.
För UnderBefälet äro föreslagne följande Tillökningar:
Förra
Lönen
ä
120: 2 BataillonsAdjutanter, Lön
tillökn.
k 4° R:dr . . . . 80: —
Arfvode ä 120 R:dr (i stället
för 20 T.r Sp:l.) . . 240: — 220-
120. 2 Munsterskrifvare, Löutill
ökxi.
å 80 R:dr ..... —— — 160: —
i5o. i Regementsväbel, D:o . . . 5o. —
Arfvode  120: ■
r5o. 1 Regements - Trumslagare,
Löntillökning
io3:i6.
120. 8 FältMusikanter D:oä 4oR:r 320: —
— 2 Dito, nya Lönerä 160 R.:dr 320: — 64o‘
i5o. 10 Fanjunkare, Löntillökn.
å 5o R:dr
5oo: —
Arfvode å 120 R:dr (i stället
för 20 T:r Sntlj . . r.200: — . _ .
* _J  1,700: —
170: —
Transport 3,og3: 16.
I 20.
IOO.
20:
Betänkande n, iV:o i32. ig3
Transport 3,og3: 16.
io Sergeanter, Löntillökn. ä
4o R:dr  4°o: —
20 Dito, förut kallade Under-Officers-
Corporaler,
Dito å 6o R:dr 1,200: — 1,600: —
20 Hornblåsare, nya Löner
å 26 f R:dr  533: 16:
Underhåll i Numer, jemte
60 T:r Sp:I in natura, Pg:r
å 6 sk. per Man om dagen gr 2: 24. ,
4o Corporaler i Numer, Lönetillökn.
a 25 R:dr3o sk.
i stället för 2 T:r Sp:l 1,025: —
ao Dito, nya Löner å 45 R:dr
30 sk  9'* a4- ,,937:24.
På Stat finnes en Pistolsmeds
Lön 80 R:dr, men i stället
begäres för 1 Stockmakare
och 1 Gevärssmed
45 R:dr 3o sk. hvardera
eller en Tillökning af . n: 12.
jemte Underhåll i Numer,
utom 6 T:r Sp:l in natura
Pg:r ä 6 sk. per Man
om dagen  qi:
(2.
102:24.
Tillsammans R:dr 8,17g: 8.
ig{ Stats-Utskottets
innefattande således återstoden af ofvanstående 10,020
R:dr 4i sk. Lönetillökningar för det högre Befälet, hvilka
Utskottet helt och hållet afstyrker; och ehuru Utskottet
ej kan ingå i någon pröfning af Frih, Anckarswärds,
Carl Henric, hos H. R. o. A. yttrade tanka
att detta Regemente skulle med Andra LifGardesRegementet
kunna sammanslås under en Chef, tror Utskottet
likväl, att någon minskning kan äga rum uti
antalet af Compagnier, nu bestående af endast 80 Man
hvardera, och att genom en deraf uppkommande indragning
någon tillgång kan vinnnas till förbättring i
UnderBefälets Löner för hvilken Utskottet således anser
att det uppgifne behofvet af nytt Anslag å Stat kan
nedsättas till R:dr 4,000
Med tillägg af ofvanstående ... „ i,3go:
R:dr 5,3goi — -
samt förra StatsSumman 67,726:22. 6.
blifver Summan, som af Utskottet
här föreslås R:dr 73,116:22.6.
jemte i,6g4 T:r Sp:l in natura; dock efter en vunnen
besparing af sådane 307 T:r som för andra behof inom
HufvudTiteln kunna användas och å 5 R:dr T.’n utgöra
ett värde af i,535 R:dr.
lS:o För Andra LifGardesRegementetj af lika styrka
med Svea LifGarde, erfordras, i anseende till dess
casernerande på flere ställen, ett större anslag till
Mathållnings-kostnaden af . . . R:dr i,5oo: ——
Transport t,5oo: — -
Betänkande n, Nio i32. igS
Transport i,5oo — -  I öfrigt med lika Tillökning fö’r UnderBefälet,
under förutsättande af minskning i
Compagniernes antal
4,ooo: — -
och tillägg af förra StatsSumman . . . 67,726: 22. 6.
Blifver den Summa i Penningar, sora
Utskottet här föreslår att utföras Ridr 73,226': 22. 6.
med enahanda förhållande i afseende på Spannemålen
in natura.
16:0 Wermalands FältJiigareRegemente. Till likhet
med LifBeväringsRegementets Stat, har K. M:t
här i Nåder föreslagit Lönen för Chefen till 2000 i
i stället för 700, Förste Majoren 1,100 i stället för 5oo,
Andre Majoren 1000 i stället för 4^o Ridr Bico, grundadt
derpå, att desse Regementsofficerare skola afstå
sina Compagnier åt trenne StabsCapitainer, för hvilka
Lönerne äfven blifvit föreslagne att förhöjas ifrån 35o
till 4o° R:dr, eller lika med hvad förre Capitainerne
med Compagnie åtnjuta; och med jenmande af Lönerne
i öfrigt samt inflyttande på Stat af 12 Ridr 34 å
Tredje HufvudTitelns Besparingar förut anvista såsom
tillökning i Medicaments-penningarne, har Summan å
detta Regementes Stat blifvit föreslagen
till Ridr 24,974: 16. -
och således utöfver förra Staten . „ 22,198: 24. -
med en Tillökning af . . . Bico Ridr 2,775:40. -
I betraktande deraf, att vid denna Corps, hvars
styrka utgör 600 Man, Aflöningen för bade Befäl och
(
ig6 S t a t s-U t s k o 11 e t s
Manskap, äfven roed tillägg af den äskade tillökningen,
ej skulle uppgå till 25,ooo It:dr åri.; en i jemnförelse
med underhållet för andre Värfvade Trupper
ringa Summa, har Utskottet ej tvekat att tillstyrka:
beviljande af samma Tillökning, hvilken likväl, med
rättvist afseende å det öfriga Befälets behof af förbättrade
vilkor), och i enlighet med ett ifrån GeneralAdjutanlen
för Armeen erhållet Förslag till fördelning,
som förutsätter RegementsOfficerarnes bibehållande
vid CompagniRevenuen, Utskottet ansett
böra på följande sätt i Staten upptagas, nemi. för
i Regementschef i
Lön
,488:
16.
hvaraf
efter
förra
Staten.
700.
Tillök-
ning.
788: 16.
i Förste Major
7Öo.
—
5oo.
200.
I Andre Dito
700.
—
45o.
25o.
i RegementsQvartermästare
5oo.
—
4oo.
100.
i Förste Adjutant
375.
—
3oo.
75. -
i Andre Dito
2.5o.
—
200.
5o. —-
i StabsCapitaine
45o.
—
35o.
100. —
a Dito
900.
—
700.
200.
l Förste Lieutenant ....
3oo.
—
200.
5o. —
2 Dito
600.
—
5oo.
100. —
i Andre Lieutenant ....
2 5o.
—
200.
5o. —
2 Dito
5oo.
—
4oo.
100. —
i UnderLieutenant ....
200.
—
i5o.
5o. —
2 Dito
4oo.
—
3oo.
100. —
Till Musiken
—
—
—
5 00. —«
Till Medicamenlspenningar
—
—
—
12:24.
Summa Tillökning R:dr i
,775:40.
Betänk an den, N:o 13 r.
1~j :0 För Svea, Götha och Vendes Artiller iRegementen
äro de af K. M:t föreslagne Staterne grundade
på en af detta Vapen belt ,och hullet förändrad organisation.
Styrkan har vid Svea ArtilleriRegemenle
-fördelte i 4° Compagnier å 60 och 10 Batailloner k
240 Man, hvaraf FältArtilleriBatailloner vid Svea Regemente
2 åkande, Götha 2 Dito och Wendes 2, en
ridande och en åkande, samt Fästnings- och BelägringsArtilleriBatailloner
vid Götha Regemente 2 samt
vid Svea och Wendes 1 hvardera. Svea och Götha
Regementen hafva ansetts böra ökas till i,i25 Man
hvardera och Wendes till y5o, utgörande således tillökningen
i styrkan 600 Man. De tvenne förstnämnde
Regementerne böra hvardera fördelas i 6 Batterier
åkande FältArtilleri ä i5o eller tillsammans goo Man,
och 3 Compagnier DepotArtillerie, ä 75 eller tillsammans
225 Man; och Wendes Regemente uti 4 Ridande
Batterier FältArtillerie å i5o, eller tillsammans 600
Man och 2 Comp. DepotArtillerie å y5, eller tillsamm.
i5o Man; hvadan uppkomma 16 Batterier FältArtillerie,
med tillsamm. 2,400 Man och 8 Compagnier
DepotArtillerie med tillsamm. 600, samt hela styrkan
3,ooo Man; upptagande Staterne det, efter denna
styrka och öfrige förhållanden, lämpade antal af Befäl,
Tyg- och BeväringsPersonal o. s. v., med förbät
-
utgjort
Götha Dito Dito
Vendes Dito Dito
720 Man
960 —
720
Tillsammans 2,400 Mari
ig8 Stats-Utskottets
trade Löner i enlighet med de för Arme'ens Allmänna
Lönereglering antagne grunder. Dessa Stater ut
T:r
Saimi „
in nät. Penningar.
göra för Svea Artill.Regem. 2,55o: 16. - 119,216.21. -  Götha D:o, med störreTjenstgörings-styrka
under exer
citiemånaderne
2,863: 16. - 123,3o6: i5. -
Wendes Artill.Regem 1,928: — - 85,414: 4®. 6.
Summa 7,342: 327,987: 34. 6.
Och sorn forre Staterne utgöra
för Svea
Regem:te . a,o34. 76,293: 3o. -
Götlia D:o . 2,670. 95,886: 3g. 6.
Wendes D:o 2,oi3. 75,oi3:3o. - g-7I7; 2.47,194: 3.6.
Äskas en tillökning af . . . 025: — - 80,743: 3i. -
Då K. M:t insett nödvändigheten, å ena sidan,
af detta Vapens tillökning och å den andra af alla
möjliga Resparingar, för att dertill bereda en tillgång,
har K. M:t i Nåder förklarat Sig vara betänkt på upplösning
af Dess Eget Värfvade Regemente, åt hvars
tjenster och välförhållande K. M:t städse vill göra
rättvisa , och vid hvilken upplösning endast af förberörde
orsak föranledd, K. M:t vill förbinda sådane
vilkor, hvarigenom icke blott framtida bergning, utan
ock utsigt till vidare fortkomst vederbörande försäkras.
Så vidt sig göra låter, skall Regementets Manskap
och Befäl på andra Regementen insättas och då
kommer detta Regementes Anslag
å Stat i Penningar 49)^3o: *4-
Transport 49>53o: i4-
Betänkan den, JV:o i32. igg
Transport 4Qj53o: 14.
Och i Spannemål, så vidt den öfskjuter
tillökningen för Artilleriet
eller 1,979 sotn “ ^ R;dr T:n
utföras till
g,8g5: — 58^a5. ^
att minska berörde Tillökning för Artilleriet
i Penningar
8o,743: 3r.
B:o R:dr 22,318: 17.
till
hvilken ytterligare kommer att minskas med Besparingen
af Bevärings- Beklädnads- och Utrednings-Persedlar
för 200 Man, eller skilnaden emellan Regementets
styrka och Artilleriets blifvande tillökning i Manskap.
De Personer af Befälet vid K. M:ts Eget Värfvade Regemente,
som hvarken kunna eller vilja uti Artilleriet
eller andre Regementen ingå, vill K. M:t å serskild
IndragningsStat låta uppföra till åtnjutande af förut
innehafvande Löner, med tillägg af ersättning för förlorad
Compagnie-Reveniie, hvartill tillgång uppkommer,
då Artilleriets tillökning, som genom indragningen
skulle tillvägabringas, sker endast successive, i den
nion vexande tillgångar det medgifva. — Då Utskottet,
hufvudsakligen instämmande uti hvad Frih. Anckarswärd,
Garl Henric och Hr Hjerta, Gustaf, hos H. R.
o. A. anfört, ej kunnat bestrida, att behof förefinnes,
af ökad Personal för Artillerie-Regementerne, och af
större Anslag i proportion till denna Personal, enär
man af densamma bör kunna fordra högre kunskaper,
mera öfning och större uppoffringar af tid och krafter
i och för deras yrke, och enär i öfrigt Artilleriet
200 Stats-Utskottets
är det Vapen, på hvilket man bör hafva sitt synneiliga
ögonmärke, för hvilket ingen nödvändig kostnad bör
sparas, och hvars mesta möjliga tjenstbarhet man
icke nog kan afse, samt då, i Utskottets tanka, den
för Artilleriet erforderlige Personal bör under freden
bildas och, i annat fall, vid utbrottet af ett krig omöjligen
blifver att tillgå; har Utskottet ej tvekat att hos
R. H. Sttr tillstyrka:
beviljande af tillökning i anslagen till Artilleriets
Aflöning; dock som i de för detsamma föreslagne
Stater äfven ingår Silfverberäkning, derigenom beloppen
i Banko uppkomma med ojemna Summor,
har Utskottet ansett att sådane ojemna tillökningar
böra afdragas;
hvarefter Staterne blifva följande:
För
-
Betänkande N:o i3a.
Svea.
Götha.
W
endes.
Förra Lönen
å
M tab
Antal.
Antal.
3ooO.
Öfverste, inber. Taffelpgr och Fonrr.Medel
'b
3,700. —
I. 3,700. TT“
I.
3,700. —
1800.
1600.
l5oo.
I
Regementsofficerare, ä i84<
r, inberäknade
1
FourrageMedel . . .
n,o4o. —
1
O
16
4-
7,3Go. —
1200.
“l
6
0
V?
i2. i4,4°°. —
8.
9,600. —
5oo.
—
DepotCapitainer ä 600
. . i. . .
1,800. :—
3. 1,800. —
2.
1,200. —
5oo.
—
StabsGapitainer å 54o .
7-
3,780. —
7. 3,780. —
5.
2,700. —
5oo.
—
InformationsCapitaine . .
54o. —
1. 540. —
——■
O
O
—
Lieutenanter a 45o . .
9,9°°. —
22. 9,900. —
i5.
6,750. —
Arfv. 100.
—
Regem: tsS tal Imästare, inbe
Fourr.Medel
f .
520. —
r. 520. —
1.
Säo. *—
3oo.
—
UnderLieutenanter å 3oo .
rO
6,600. —
22. 6,600. —
i5.
4,5oo. —
■Pv
C
O
—
RegementsLäkare . . .
/•
600. —
i. 600. —
t,
600. —
25o.
—
BataillonsLäkare ä 25o
750. *—
3. 75o. —
2.
5oo. —
4oo.
—
RegementsAuditeur . . .
400. —
1. 4°°- —
1.
4oo. —
400.
—
Regementspastor . . .
• « • • *
b
400. —
1. 40°. —
1.
400. —
4oo.
—
RegementsBokhållarc . .
5oo. —
1. 5oo. —
1.
5oo. —
3oo.
—
Tygvaktare
• • • • é
t.
5oo. —
r. 5oo. —
1.
5oo. —
3oo.
—
AmmunitionsVaktare . .
• • • •
1.
5oo. —
1. 5oo. —
1.
5oo. —
200.
—
BeväringsVaktare . .
. » « » «
1.
5oo. —
t. 5öo. —
1.
5oo. —
i5o.
—
BesigtningsRustmästare å 1
60 ... .
2.
320. —
2, 320. —
1.
t6o. —*
j5o.
—
Tygskrifvare å 160 . .
6.
96°. —
6. 960. —
3,
48o. —
120.
—
Styckjunkare å 25o .
»8.
4,5oo. —
18. 4,5oo. —
i3.
3,25o. —
100.
—
Sergeanter a 160 . . .
7-
-Cn
w
0
1
27. 4)320. —
18.
2,880. •*—
120.
—
Trompetare å 160 . . .
9-
1,44°. —
9. 1,440. —
6.
960. —
IOO.
—
Hofslagare ......
1.
160. —
a. 160. —
1.
160. —
100.
—
HandtverksMästai e ä 160
|0.
1,600. —
8.' P280. —
5.
800. —
80.
—
Dito Gesäller å 120
1 2.
1
Ö
Hi
10. 1,200. —
7-
840. —
90.
—
Dito Smeder å i5o .
8.
1,200.
8. 1,200. —
5.
7 5o. —
90.
—
Stockmakare ä i5o . . .
3.
45o.
3. 4^0- —
2.
3oo. —
20.
—
Gonstaplar i Numer a 5o
33.
i,65o. —
33. i,65o. —
22.
1,100. —
20.
—i
Dito Dito å 25 .
i,5oo. —
60. i,5oo. —
4o.
1,000. —
24.
Trompetare Dito ä a5 <
# 4 * • •
4
600. —
2.4. 600. —
16.
4oo. —
12.
—
76,570. —
— 76,010. —
—
53,310. —
2 B. 2 II.
2051
St
Manskapets underhäll, beräknadt efter
Tjenstgöringstiden å 6 sk. per Man
om Dagen, utom Bröd t.
Diverse Anslag.
För undervisning i Gymnastik ....
För Munsterskrifvare-tjensts förrättande
Till Skrifmaterialier för Regementet . .
För Tygstaten , att disponeras af GeneralFältTygraäslaren,
efter behof och förtjenst,
emot vanlig redovisning . . ,
För InforraationsVerkets behof ....
Recruteringspgr för Constaplar, Trompetare
och Artillerister å 4 R:dr 8 sk.
per Man ari. .........
Medicamentspgr å 32 sk. per Man ari. «
CommunionVin- och Oblat-Medel a if sk.
för Person årl.
Ersättning för Säng och Sängkläder på
Dalarö, Waxholms och Fredricsborgs
Skansar, på förslag emot Redogörelse
Till bestridande af åtskillige med Mathållningen
förenade Utgifter ...»
Summa B:eo R:d
-Utskottets
34,418: 6. - j,ia5. 3g,358: 6. - 750: 26,542: 36. -
100: ■
3oo: — -  i5o: — -
100:
3oo:
t5o: ■
100:
3oo:
i5o:
5oo! —
i5o: —
5oo:
t5o: — -
5oo:
i5o: >
4,687: 24. -  75o: — -
4o: 3g. -
4,687:24. -  75o:
4o: 33. —
3,125: ■
5oo: — -
27:10.6.
4o! r—
25o: —
6,968: i5. —
6,678: 9. - 4,85a: 10.6.
117,956:21. -
122,046: i5. -  324,707: 34.6.
84,704= 46- 6.
Betänkande n, N:o i3ä. 20»
utom Brödkorn för MaBskapet, efter förhållande1! af
tjcnstgöringstiden, samt för UnderBefäl oell lägre Personal
från och roed Besigtnings Rustmästare å 3 T:r
Sp:l in natura ari.; utgörande ofvanstående Summa i
Contant 3,2jo R:dr mindre än hvad K. M:t föreslagit.
Då ifrån dessa . ‘ i . R;df 32.4,707: 34. 6.
drages Contanta Anslaget för förra Ar tiller
ieSta terne  247,194: 3.6.
och för Konungens Eget
Värfvade Regemente . . 4<3,53o: x&. - „ c
- ■ 29o»734: 17- o»
återstår behof af tillökt Anslag . . R:dr 27,983; 17. —
hvilket Utskottet föreslår att å Stat uppföras;
hvarvid Utskottet bör upplysa, att den genom sistnämnde
Regementes indragning uppkommande besparing
af Spannemål in natura * af 1979 T:r, ej utgör
någon tillgång till förminskning af detta tillökta Anslag,
enär samma Spannemåls besparing är påräknad
för andre behof inom Tredje HufvudTiteln.—Rörande
indragningen af Konungens Eget Värfvade Regemente
har väl Frih. Anckarswärd, Carl Henric, hos
II. R. o. A. anmärkt: att 14 §■ RcgeringsFormen, hvilken
säger att Konungen äger högsta Befälet Öfver
Krigsmagten till Lands oell Vatten, ej äfven innefattar,
att Konungen kati efter behag hushålla med organisationen
af denna Krigsmagt; samt att,- då R. St:r
beviljat anslag för tillvaron af ett Regemente, de åtminstone
böra fa del af de vilkor, som medgifvas för
det sålunda upplöste Befälet. — Utskottet får härvid
vördsamt anföra, att, som denna förändring uti orga
-
ao4 Stats-Utskottets
nisationen af Armeen icke fordrar något nytt Anslag
och det reducerade Befälets Bibehållande vid lagligen
erhållne Löneförmoner har sin grund uti 16 §. Regeringsformen,
Utskottet ansett Frih. Anckarsvärd* anmärkning
så inycket mindre föranleda till någon framställning
i detta ämne, som Utskottet nogsamt inser och
erkänner den ifrågavarande förändringens vigt och nytta
fö'r Rikets försvar.
18:0 Remontering, Skoning och Medicamenter m.
111. för Värfvade Cavalleriets och Artilleriets Hästar.
Enligt hvad i föregående i2te och i3:e Funder är anför
dt , upptages hur för
LifGardet till Häst:
Remontering, för 4i5 Hästar
ä 20 R:dr R:dr 83oo: —
Skonin:;, D:o å 5§ R:dr . . „ 2282: 24.
Medicamenter, D:o ä 1 R:dr „ 4 >5. —
Stallhyror för 62 ÖfverBefä
Iets
Hästar å 4§ R:dr . . „ 258: 16.
Till Vagnar och Seldon samt
Stallpersedlar, å 200 R:dr
för hvarje Esqvadron . . „ 1000: — ,v.re.' ^
Kronprinsens HussarRegemente:
Remontering, för 543 Hästar å i3f Riksdaler
R:dr 7,240: —
Skoning, Dito å i| R:dr . „ go5: —
Medicamenter, D:o ä 4 R:dr „ 181: — 8 I26
Transport 20,58i :
Betänkan den, N:o i3j. 2o5
Transport ao,58i: 4o.
Och tillkommer, enl. den af K. M:t föreslagne
Stat för ArtilleriRegementerne
Remontering
för 118 Hästar vid Svea ä 20 Riksdaler
.... R:dr 2,36o. —
för 118 Hästar vid Götha
ä 18 dito 2,124-
för 116 Hästar vid Vendes
35a a 18 dito .... 2,088. — 6;572i
Skoning för 352 Hästar ä 6 R:dr . . 2,112.
Medicamenter
för 118 Hästar vid Svea a 1 Riksdaler
R:dr 118. —
för 118 Hästar vid Götha ä
32 sk  78: 32.
lör 116 Hästar vid Vendes
® 32 slt
77= »6- 274.
Lysning i Stallen m. m. för 352 Häst.
T ** 3*»
10,190: —
a 3J R:dr 1,232.
Summa B:co R:dr 30,771:40.
Anslaget för Kronprinsens HussarRegemente, såsom
utgående enligt 1815 års PassevolanceContract, är
enahanda med det vid förra Statsregleringar upptagne,
äfvensom för LifGardet till Häst Passevolancen å dessa
Utgifter äger rum och endast i afseende på Skoningen
blifvit ökad med 622 R:dr 24 sk.; men vid Artilleriet,
der ej mindre ett ökadt antal Hästar, ifrån 252
till 352, erfordrats, utan äfven, i saknad af tillfälle
aoG Stats-U t skottets
att på mera billiga vilkor afsluta Passevolance å Utgifterne,
tariffen å dessa tid efter annan måst förliöjas
och tillskottet af UufvudTitelns Besparingar utgå,
är derföre nu utöfver förra Anslaget 5,284 R:dr, begärd
en Tillökning af 4,806 R:dr,
hvars beviljande Utskottet tillstyrker,
19:0 Ar tillerie Hästars Underhall af Rusthållare vid
afsutne Cavalleriet, K. M:t har i Nåder tillkänna-^
gifvit, att, utom ofvanberörde ständiga ArtilleriHästar,
vid Exercitieniöten erfordras dessutom för
Svea ArtillerieRegemente , , . , . , , 128.
Götha Dito 128.
Vendes Dito . .
126.
tillsammans 382 Hästar,
som K. M:t, enligt Dess Nåd, Bref till StatsContoiret
af den 14 Maji 1828, låtit erbjuda Rusthållare vid afsutne
Cavalleriet och andre Private att prestera, emot
gn årlig betalning för hvarje Häst af 7J T:r Spm:l,
eller lika med hvad i HästeVaeanceAfgift af ett RusthållsNumer
till Kronan erlägges; utgörande denna årliga
betalning sammanlagd 2,865 Tunnor, som K. M:t
i Nåder föreslagit att bestridas dels med det genom
Tredje HirfvudTitelns reglering besparde belopp af
förra SpannmålsAnslaget in natura, dels med ett erforderligt
tillskott af 277 T:r Sp:|. — Utskottet har
tagit kännedom af de vilkor, på hvilka den ifrågavarande
Prestationen blifvit erbjuden så väl Private
Landtbrukare sorn Rusthållare vid de afsutne CavaljeriRegementerrie,
och funnit att frågan ej har någon
beröring med Indelningsverket, utan att Rusthållaren
Betänkande n, N:o i32. 207
i dettar afseende är att betrakta såsom enskild Contrahent
med Kronan, samt att den betingade betalningen
för presterandet af ArtilleriHäst får gå i qvittning
emot hvad lian för befrielsen att hålla CavallerieHäst
till Kronan skulle erlägga. Vilkoren i öfrigt innefatta:
att på den dag och det ställe inom Länet, som
af K. Mets Befede utsattes, Hästen skall för Artilleriets
räkning till inrnönstring allemnas, för att under en
tid af högst 6 veckor begagnas ; — att Hästen bör
vara frisk, minst 9 qvarter 3 tum bakom sadeln, icke
under fem år gammal, stark och vid godt hull, samt
icke hafva något sådant fel, hvaraf han lider men,
eller som i förtid kan göra honom mindre tjenstbar;
— att högst 14 dagar före den af K. Mits Bef:h:de
utsatte inrnönstring skall den dertill beordrade Arti
IleriOfficer, hvilken bör innehafva minst Gapilaines
grad, åtföljd af HästLäkare, Häradsvis å förut kungjord
dag, besigtiga de Hästar, hvilka af vederbörande,
i följd af skeende öfverenskommelse, ämnas till Artilleriets
behof samma år, för att tillse, huruvida samma
Hästar äro sådane, att de vid den blilvande inmönstringen
kunna approberas, och är Ademnaren berättigad,
om den sålunda besigtigade Hästen förklaras
antaglig, att få den sedermera vid mönstringen approberad,
så framt icke under tiden mellankommen
sjukdom eller skada gjort Hästen oantaglig, börande
vid sådane besigtningsmöten, hvilkas hufvudsakliga ändamål
är alt förekomma Vederbörandes kostnad och
tidspillan i och för resor till inmönstrjngsplatsen med
en möjligen oantaglig häst, fourrageriugen bekostas af
208 Stats-Uts kottets
Ägnrne sjelfve; att sedermera på utsatt dag och ställe
allemnas hästen till den för emottagningen beordrade
ArtillerieOfficeraren, efter föregången behörig mönstring
och approbation af honom jemte en af K. M:ts
Beftlitde till Ombud för Ägaren förordnad ojäfvig person
samt en antingen af K. Mtts Bef:h:de förordnad
eller från Regementet commenderad kunnig HästLäkare;
börande vid aflemnandel hästen vara ny kringskodd,
men får emottagas utan grimma eller annan
stallpersedel, som af Kronan bestås under den tid hästen
tjenstgör; — att den Contrahent, hvars häst befinnes
vid mönstringen icke antaglig, och som icke
har annan antaglig häst alt på stället uppvisa, bör
vara skyldig att inom den tid, som i förhållande till
vägens längd och sig företeende omständigheter af Besigtningsmännen
bestämmes, aflemna en sådan vid Regementets
station eller mönsterplats, men, i händelse
sådant icke fullgöres, skall Contrahenten, första gången,
mista den betingade årsbetalningen, och andra
gången, utom en sådan påföljd, böta 16 R:dr 32 sk.
B:co; — att, under det Hästen af Artilleriet begagnas,
den skall fourrageras och underhållas på Kronans
bekostnad, lika med Artilleriets egne hästar, och aflemnas
åter till ägaren efter ordentlig besigtning och
afmönstring, hvilken, i närvaro af de ofvan omförjnäldte
Personer, bör ske Länsvis, å samma ställe, som
inmönstringen, och å tid, som af K. Mtts Befditde
skall kungöras; — att, om hästen störtar under tjenstgöringstiden
eller blifver genom vådlig händelse för
alltid obrukbar, Ägaren skall erhålla 100 Rtdr Btco i
Betänkan den, N:o i32. 209
ersättning och frik allas från skyldigheten att förr, än
till påföljande årets exercitietid, hålla Häst Artilleriet
tillhanda; på smärre snart botlige åkommor, såsom
sadelbrott m. m. göres ej afseende, roen för större,
till hvilkas botande en tid af 6 veckor eller derutöfver
anses åtgå och hvarunder hästen icke kan begagnas,
skall af Besigtningsmännen en billig ersättning
för ägaren bestämmas; för öfrigt, och oagtadt någon
viss föreskrift icke kan äga rum, huru länge en och
samma häst må för Artilleriets behof allemnas, bör
likväl Contrahenten uppmanas att, så länge hästens
ålder och tjenstbarhet det medgifver, fortfara att årligen
prestera samma häst; — att om, i händelse af
krig eller rustning till krig, hästen till tjenstgöring
uppbådes, en sådan skall på behörig kallelse allemnas
efter ofvan bestämde grunder så väl för hästens
beskaffenhet, som dess afmönstring, men vid sådana
tillfällen beror tjenstgöringstiden af K. M:ts serskildta
Nåd. befallning; — att, om Contrahenten är med Besigtningsmannens
åtgärd missnöjd, besvär kunna anföras
inom i4 dagar hos K. M:ts Bef:h:de, hvars
Utslag åter får, med iagttagande af vanlig hänvisning,
öfverklagas hos K. M:t genom Dess KrigsExpedition,
samt att Contracter härom, genom K. M:ls
Bef:h:des försorg komma att upprättas för en tid af
10 år. —
Då denna anstalt åsyftar ArtillerieVapnets större
öfning och tjenstbarhet; och då de föreskrifne vilkoren
synas förmonlige så väl för Kronan som den enskildte
Contrahenten, hälst å ena sidan Underhåll af ständige
Artillerie—Hästar är mycket kostsammare, och å den
andra sidan det visat srg att flere både Rusthållare
och andre Personer gjort anbud att prestera hästar,
har Utskottet skolat hos R. H. St:r tillstyrka:
beviljande af det härtill äskade Anslag, hvartill, genom
Konungens Eget Regementes reduction och
den reglering af Utgifterne som Utskottet nu i öfrigt
föreslagit, en Tillgång på Tredje HufvudTiteln
finnes å dess förra Anslag i Spannemål af 2,5go
T:r , som efter det antagne Statspriset utgöra i Penningar
ä 5 R:dr R:dr i2,g5o. — -
och nytt Anslag erfordras af 275 T:r .a D:o i,3y5. — -  Summa 2,805 T:r Spm:l a 5 R:dr i4>325. — -
20.0 Fourragcringen för Färfvade Cavallericts och
Artilleriets Hästar 1,28g st. är af K. M:t i Kader
uppgifven att, enligt fastställde FourrageringsStater,
erfordra:
20,i/jo T:r 57 \ kpr Hafra, som utföres
å 3-,- R:dr till  67,136: 18. -
202,366 Låf 1 U Hö, D:o ä 13-f- sk. . . 66,212: 38. -  i3g,27i LU 18 u Halm, D:o ä 6| sk. ig,343:i5.4-
Summa ii:o R:dr 142,6g2: 23. 4*
Tillgångarne härtill å förra Staterne utgöra
för LifGardet till Häst R:dr 4i,5oo.
KronPrinsens HussarRegein. . „ 42>I7^*
Artilleriet
21 ip5,og3: — -
hvadan, efter de här upptagne priser,
Tillökningen skulle blifva . . . B:co R:dr 37,5gg: 23. 4-
B c t än k a n cl e n , Nio 128. 2rr
Och K. M:t föreslår i Nåder, att för den brist,
sora å denna Stat, genom stigande priser å Fourragepersedlar,
något år kan uppkomma, fyllnad må anvisas
att utgå af Öfversko! ter ne å Sia tsVerkets Inkomster,
emot det, att den genom lägre priser andre år uppkommande
Besparing ingår uti ÖfverskottsLiqviden
med R:g:sContoiret.
Utskottet har härvid erhållit den upplysning, att
Fourrageringen vid KronPrinsens HussarRegeraente är
EsqvadronsCheferne, enl. Contract af år i8i5, öfvertagen
på passevolance, emot en betalning af 77 R:dr
32 sk. per Häst ari. och rättighet att de år, då priset
å Haffa öfverstiger 3 Ridr 16 sk. T:n, ifrån Kronans
Magaziner emot betalning efter detta pris, in natura
erhålla hvad sorn erfordras; och sorn, enligt hvad
Utskottet har ^ig bekant, Vederbörande finna sin fördel
uti att vid detta Contract bibehållas, samt i det,
förmodligen härefter sällsynte, fall, då Hafrepriset öfverstiger
3f R:dr T;n, den då överskjutande kostnaden
bör kunna af Besparingar på HufvudTiteln fyllas,
anser Utskottet något ökadt Anslag för detta Regementes
Fourragering nu ej erforderligt,
Yid LifGardet till Häst har Passevolancen upphört,
och Fourrageringen besörjes efter Räkning afen
vid Regementet förordnad Direetion, Då delta Regementes
AnslagsSumma, å 100 R:dr per Häst ari., är
beräknad för 4'5 Hästar, men i5 deraf äro satte på
vacance; och då af Summan å den af K. M:t i Nåder
föreslagne Staten belöper på hvarje Häst omkring 1 io
Rtdr efter en beräkning af priser å Fourrage-persed
-
312 Stats-Utskottet*
larne, vida högre än de nu gångbara; förmodar Utskottet,
att äfven för detta Regemente nu varande Anslaget
till Fourrageringen, med iagttagande af noga
hushållning skall blifva tillräckligt. Men då vid Artilleriet,
hvars Hästars Fourragering, äfven efter Räkning,
besörjes af K. KrigsCollegium, Anslaget är beläknadt
endast efter 85 R:dr per Häst och de föregående
åren utfallit med betydlige Brister, som af Tredje
HufvudTitelns Besparingar mäst fyllas, hemställer
Utskottet:
att detta Anslag må blifva enahanda med det vid
LifGardet till Häst, så väl för de å Stat förut upptagne
2Ö2, som för de tillökte 100 Hästar.
Efter dessa grunder utföras nu för LifGardet till
Häst R:dr 4i,5oo.
Kronprinsens HussarRegemente  „ 4‘2)I7^'
Artilleriet, förra Anslaget 21,420.
Tillökn. för i5i Häst. ä i5 Rd. 3,780.
j\ytt Anslag för 100 D:oå 100R. 10,000. ^
^ 35,200.
Summa B:co R:dr 118,873;
hemställande Utskottet:
att R. St:r hos K. M:t mätte 1 underdånighet anhålla,
att Passevolance om dessa Utgifters bestridande,
der den nu ej äger rum, må, så vidt sådant kanske
på billiga vilkor, med Vederbörande uppgöras.
Enligt en, den K. Propositionen bifogad, Förtekning
bar den sedan sista Riksdagen uppgångne kostnad
för Värfvade Cavalleriets och Artilleriets Hästars
Fourragering, utöfver hvad dertill å Stat varit ansia
-
Betänkanden, N:o i3a. 213
get, utgjort 13a,352 R:dr 37 sk. 2 r:st. B:co; deraf äro
från Tredje HufvudTiteln utgångne R:dr 57,985: 3. to.
Annu oersatt Skuld till Allm. Magazins
Fonden
52,091: 27.10.
Och till K. KrigsCollegii
Underhålls-Departement 22,276: 5. 6. y j 36-* 33 l\
Summa B:co R:dr 132,352:37. 2.
och då denna Brist skall tillkommit genom förändrade
pris å persedlar, som vid Anslaget till bestämda
qvantiteter ingått i beräkning, förmodar K. M:t i Nåder,
att R. St:r lära finna skäligt att samma Brist af
Ölverskotten å StatsVerkets Inkomster godtgöres. —
Utskottet har af äldre Stater inhemtat, att de i frågavarande
Anslagen blifvit uppförde, icke efter någon
viss Persedel-beräkning, utan efter en förut varande
Passevolance, hvilken, efter skedd uppsägning, sedermera
ej kunnat på billiga vilkor förnyas. Dessa Anslag
hafva således varit af enahanda natur med andra
förslagsvis å en HufvudTitel uppförda Summor, hvilka,
i fall de ej varit tillräcklige, bordt erhålla fyllnad
af uppkomne Besparingar å andre Anslag under
samma Titel: till Löner och öfrige behof. Att sådane
Besparingar på Tredje HufvudTiteln intill 1826 års
slut funnits, visa Räkenskaperne så väl som den K.
Propositionen, enl. hvilken, till fyllande af en del utaf
den här i frågavarande Bristen, de lämnat en tillgång
af 57,985 R:dr 3 sk. 10 r:st.; och då för år 1827,
under hvilket år en betydlig del af Bristen uppkommit,
någon Afslutning ännu ej är fullbordad och säle
-
2i4 S t a t s - U t s k o 11 e t s
cles ej ntröndt, huruvida Besparingar til! dess fyllande
saknas;
kan Utskottet ej tillstyrka ersättning, genom serskildt
Anslag, hvarken för hvad Tredje HufvudTiteln i
detta afseende redan kunnat bestrida, eller för hvad
den ytterligare kan bestrida af redan Ansiagne Medel.
21:0 För LifBcväringsRegementets och de reducerade
LifDrabanternes Aflöning, tillstyrker Utskottet:
att den vid sista Riksdagen dertill aiiviste LifDrabantCorpsens
förra StatsSumma må oförändrad få
fortfara med R:dr i 9,708 f >6.
22:0 Gothlands JYationalBeväring. Hos Högvörd.
PrästeStåndet har väl Kyrkoherden Lyth och hos Hedervärda
BondeStåndet Riksdagsmannen Pehr Burge
väckt Motion örn Löneförbättring för Befälet vid denna
Corps; men då, såsom af Kyrkoherden Lyth upplyst
blifvit, K. M:t genom Nådigt Bref af den 11 Maj
1824 förklarat Sig vilja om en sådan Löneförbättring
framställa Nådig Proposition till R. Stil-; har, då någon
Nådig Proposition i detta ämne ej blifvit afgifven,
och Utskottet förmodar, att K. M:t i stället lärer vara
i Nåder betänkt på någon förändrad organisation
af denna Corps, hvarigenom det förra StatsÄnslaget
må blifva tillräckligt, Utskottet skolat till R. IL St:r
hemställa:
att berörde Anslag tills vidare må oförändradt å
RiksStaten upptagas med R:dr 20,585: 16.
2Ö:o Hallands BevciringsBalaillons Befäl hur för
det närvarande Löner å Stat för 1 Chef, 2 Capitaine!-,
2 Lieutenanter, 2 Fändrikar, 2Underofficerare afhög
-
Betänk anden, N:o r32. aiS
rc och 2 Dito af lägre Grad. K. M:t har i Mader föreslagit,
att nya Löner, lika med de förut varande,
ä Stat må uppföras för tillökte
2 Capitainer a 600 R:dr R:dr 1,200.
2 Lieutenanter å 200 R:dr  „ 5oo.
2 Fändrikar å 200 R:dr  „ 4°°*
2 Underofficerare af högre Grad å 100 R:dr „ 200.
2 Dito af lägre dito å 80 R:dr „ 160.
Summa tillökning B:co R:dr 2,460.
Och som Utskottet ej kunnat bestrida behofvet
af denna tillökning i Befälets Personal, tillstyrker
Utskottet:
att Medel till dess Aflöning må beviljas.
Efter tillägg af förra StatsAnslaget 3,560.
blifver Summan, som här utföres B:co R:dr 6,020.
24:0 För Bevar i ngs Manskapets Vapenöfning bar
K. M:t i Nåder äskat ett Anslag af 60,000 R:dr ari.;
och som R. Sttr vid 1823 års Riksdag, vid bestämmandet
af det generela Anslaget för FörsvarsVerket
till Lands, beräknade den här i frågavarande kostnaden
till 65,ooo R:dr, samt, enligt hvad Räkenskaperne
utvisa, den nu föreslagne Summan för hvarje år,
då BeväringsManskapet till exercice varit sammandraget,
varit till ändamålet behöflig,
tillstyrker Utskottet dess beviljande.
25:o För KrigsCollegii Departementer till FörsvarsVerkets
Materiela Behof, bar K. M:t i Nåder fö2
B. 2 IL i5
2l6
Stats -Utskottets
reslagit att uppföras följande årliga Summor, nemi. för
Utskottet liar väl fått emottaga speciele Utredningar
öfver dessa Summor; men då Utskottet ej kunnat
ingå i någon närmare pröfning af alla de inånga
faldiga till detta ämne hörande mindre detailler; och
då Utskottet vid uppgörandet af Statsregleringen måst
inskränka sig till en viss Summa, utöfver hvilken Statens
tillgångar ej medgifva någre tillökningar, har Utskottet
till en nedsättning af det här i frågavarande
Anslag sokt vägleda sig genom följande Calcul. It. St:r
anslogo vid 1823 års Riksdag för FÖrsvarsVerket till
Lands å Stat. . . . i ........ . R:dr 646,666: 32.
och på Öfverskotterne å StatsVerkels
Inkomster
„ 133,333: 16.
Deraf borde bestridas Behofven för K. KrigsColIegii
Departementer, Kostnaden för BeväringsManskapets Vapenöfning,
Anslagen till Wanäs och Kungsholms FästningsByggnader,
samt Oförutsedde Militaire Utgifter.
Afdrages nu ifrån enahanda Summa Hulr 780,000. —
BeväringsManskapets kostnad . . . 60,000.
Anslaget till Oförutsedde Utgifter,
i K. Mits Nåd. Förslag upptaget
till 53,i42 R:dr 33 sk. 9 r:st.,
ArtillerieDepartementet
Utrednings Dito
Fortifications Dito
R:dr io3,ooo.
„ 5og,ooo.
,, 5o, 000.
Summa B:co R:dr 662,000.
Tillsammans B:co R:dr 780,000:
Transport 60,000. 780,000. —
Betänkanden, JV:o 182. a 17
Transport 60,000. 780,000.
men af Uskottct ansedt att kunna
utföras till jemna 5o,ooo.
samt, enär Wanäs och Kungsholms
Fästningsbyggnads hellof äro flyttade
från Tredje IIufvudTiteln till
de Allmänna Anslag, som till Fö 1-—
svarsVerkets iståndsättande äro föreslagne
alt på en gång utgå, de
för dessa Fästningar förut vanliga
årliga Anslagen 78,000. t88,ooo.
återstå för KrigsColl. Departementer B:co fi:dr 5g2,ooo.
Till denna Summa -. R.*dr 5g2,ooo.
bör likväl, enl. hvad Utskottet anfört lili dess
Betänkande N:o 54 angående regleringen af
StatsVerkets Inkomster, läggas kostnaden för
Tillverkningen af Krut, hvilken Utskottet ansett
böra fortfarande besörjas af Kongl. KrigsCollegium
och för hvilken, enligt hvad är
upplyst, årliga behofvet utgör omkring .... 34,000.
Summa B:co R:dr 626,000.
hvilken Utskottet föreslår:
att här uppföras och förmodar blifva för de Materiela
Behofven vid FörsvarsVerket till Lands tillräcklig,
så vida nödige Medel dessutom af R. St:V
beviljas att, till ofvanberörde Fästningsbyggnader
och Förrådernes behöriga coinpletterande, för en
gång utgå.
26:0 Lif Munderingen för Indelta. Infanteriet har
förut varit stäld på 4- års brukningstid, i hvilket afse
-
218 Stats-Utskottets
ende Kronans årliga hälft af Kostnaden derföre varit
anslagen med g5,ooo R:dr; men sorn K. M:t i Nåder
ansett, att brukningstiden kan förlängas till 4 år, har
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit Anslagets nedsättning
till
R:dr 71,000: — -
Härvid har, hos H. R. o. A., Frih. Anckarswärd,
Carl Henric, anmärkt: att brukningstiden borde utsträckas
till 8 år; att Armeen ej behöfver vara i så
utomordentligt förträfflig hållning i detta fall, hvilket
så obeskrifligt inverkar på kostnaderna för landet; att
det är just i denna omständighet man bör söka åstadkomma
besparingen; samt att BeklädnadsCassorne äro
öfverfylde af Tillgångar och mångå Regementer hafva
genom nya Beklädnadsstadgan fått vidkännas betydliga
kostnader, hvilka blifvit dem med ett penndrag påförde,
tvärtemot IndelningsVerkets hufvudgrunder och
ingångna Contracters ordalydelser, derigenom att de fått
åligganden sig gifna, som icke varit deras skyldigheter,
ett förhållande, som också inträffat vid Nerikes Regemente.
Äfvensom, hos Hederv. BondeStåndet, Riksdagsmannen
Nils Månsson från Malmöhus Län väckt
motion om Beklädnads brukningstidens utsträckande till
6 år för de i Skåne förlagde Indelta Regementer. —
Då Stats-Utskottet trott sig ej tillkomma, att upptaga
och pröfva de härvid öfverklagade missbruk, får Utskottet,
åberopande i öfrigt dess i förening med Allm.
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet i detta ämne afgifne
Betänkande, tillstyrka:
att hvad K. M:t angående brukningstiden och Anslagets
belopp i Nåder föreslagit, af R. H. Sl.-rmå gil
-
Betänkanden, N:o i3a. aiq
las och antagas; och ehuru Utskottet funnit, attBeklädnadsCassorne
hafva större eller mindre Behållningar,
har Utskottet likväl ej ansett dessa vara af
sådan betydenhet, att den för närvarande kan verka
till någon nedsättning i årliga anslaget; men Utskottet
hemställer, att R. H. St:r hos K. M:t i underd. begära,
att vid nästa Riksdag fullständiga utredningar öfver
det då varande förhållandet i detta afseende må R.
St:r meddelas, för att vid då skeende Statsreglering
tagas till grund för Beklädnads-anslagets bestämmande.
27:0 De å Tredje HufvudTitelu varande Diverse
allmänna Anslag tillstyrker Utskottet:
att i RiksStaten få uppföras sådane de i K. Propositionen
blifvit föreslagnej nemi. till:
Spanmåls upphandling och Bagerikostnad, nedsatt ifrån
förut anslagne 35,000 R:dr till . I . R:dr 25,000: — -  Ved och Ljus för Fästnings- och Garni
zons-Orter,
förra Anslaget i4,ooo:
Skrifmaterialier ochExpensersamt Ved- och
Ljuspenningar för KrigsCollegium, Dito 4>5oo:
Värfnings- och Recapitulationsp:gr, Dito 1,000:
Durchmarchekostnader, nedsatt ifrån förut
anslagne 3o,ooo R:dr till 25,000:
Rese- och Tractamentsp:gr, förra Anslaget 6,666: 32.-  Sirmma B:co R:dr 76,166: 32.-
28:0 Anslaget till Oförutsedde Militccire-beliof tillstyrker
Utskottet:
alt, enligt hvad i a5:e Puncten är anfördt, å Tredje
llufvudTileln upptagas med . B:co R?dr 5o,ooo: — ^
220 Stats-Utskottets
29:0 KrigsIIofRattens Stat kommer vid StatsReglejingen,
enligt hvad Utskottet uti dess Betänkande om
Utgifterne under Andra HufvudTiteln anfört, att derifrån
till Tredje HufvudTiteln öfverflytta*, utgörande,
med derunder beräknade 537 T:r Sp:m:l, R:dr 5,733: 16. -
3o:o Spanmä/sberiikningen under PenningeLönerne
å denna IIufvudTitel föreslår Utskottet:
att såsom hittills fortfara, enär skälet till denna beräknings
försvinnande, eller Lönernes bestämmande i
Silfver, ej kunnat af Utskottet till antagande tillstyrkas.
Summan häraf utgjorde, enligt 1823 års Statsreglering
•■ . T:r 31,649.
dertill kommer för KrigsHofRätten ....,, 507,
T: r 32,i86,
men hvarifrån afgår för CommendantsStaten,
enligt ofvanstående y.o Punct, .... „ 33o.
återstå att på Tredje Hufv.Titeln upptagas T:r 3r,856.
derå Minimipriset, såsom i allmänhet, blifver 6 R:dr
Tunnan. Den 16 April 1829.
Reservationer.
Vid Utskottets tillstyrkande i
Löneregleringen för Indelta Arméens Befäl.
Af Hr Friherre Palmstjerna .-  1:0 ”Grundsatsen, att allt Befäl inom samma grad
öfver hela Armeen bör hafva lika Lönevilkor, instämmer
jag uti; men vid sättet att tillämpa den skiljer jag
mig flan Utskottets pluralitet. Jag kan icke finna att
dessa Lönevilkor blifva lika, när t. ex. en Capitaine
Betänkanden, N:o i32. 221
vid BohusLäns Regemente får sin lön hel och hållen
uti ett Boställe hvarpå hao ändå skall betala ifrån sig
y5 R:dr och hvilket under missväxtår ger honom ringa
behållning — en Capitaine vid Westmanlands, får
sin lön, uti ett Boställe beräknat till 200 R:drs afkastning,
uti indelt omkring 60 tunnor spannmål, som beräknade
honom efter 7-J R:dr tunnan oftast utgå efter
mindre än 6, samt resten uti förvandlings-räntor —
en Capitaine vid Jemtlands får sin lön uti Boställe till
5o R:dr, uti indelt vid pass i5 tunnor spannmål till 7
B:dr tunnan, samt resten uti räntor, hvilkas värde vanligtvis
förändras under helt andra förhållanden. Ej
heller, att de blifva lika för en Ryttmästare i Skåne
och en Ryttmästare som skall hålla sig med hästar i
Upland, när båda tilldelas samma summa lön på papperet.
Många andra locala olikheter, såsom uti Regementernes
vidsträcktare eller mera concentrerade
läge, uti lefnadssättet och uti dyrheten der tjenstgöringsorten
är m. m. inverka äfvenså betydligt på hvar
och ens vilkor. När härtill lägges, att Boställs-afkastningarne
som äro bedömde af så många olika personer
och omöjligt kunna vara uti alla provinser beräknade
fullkomligt i lika förhållande till verkligheten,
likväl utgöra en hufvudsaklig del af den inkomst hvarutaf
Lönevilkoren skola utgöras, och ingå deruti uti
så olika proportion, att den vid några Regementer utgör
nästan hela lönen för allt Befälet, och vid andra
deremot en ganska ringa del derutaf; så inses lätt att
Lönevilkoren i sjelfva verket blifva lika endast på papperet.
Jag anser således lätta sättet att i möjligaste
223 Stats-Utskottets
måtto tillämpa förstnämnde grundsalts vara det, att:
med fåstadt afseende på de olika förliållanderne , cn
viss samma utaf nu bestämde tillgångar anslås för hvarje
Regemente och fördelas der, efter den proportion
emellan lÖnerne som nu antages.
2:0 De uti K. M:ts Nådiga Proposition omnämnde
nya Stater, upptaga för Indelta Cavalleriet de minsta
löner som ansetts lämplige, och får jag för min del
reservera mig emot Utskottets beslut att nedsätta dem.
Befälet måste, om ändamålet med dess löning skall
vinnas, erhålla den tillräcklig för de betydliga kostnader
som Cavalleri-tjensten ovilkorligen medför, och
derutöfver något till personliga behofven. Man kan ej
räkna på, att till CavalleriOfficerare alltid få personer
som hafva tillfälle att uppoffra enskilt förmögenhet;
blir löningen för knapp, skall derföre brist på Officerare
uppkomma och tjensten alltid lida. Brist på
CavalleriOfficerare låter redan känna sig, oaktadt någorlunda
snabb avancement, och oaktadt för närvarande
inom vapnet finnas flera större löner och högre
tjenstebefattningar än nya Staterne upptaga. När hittills
varande 4 Generals-löner inskränkas till en enda,
och denna blir den högsta post som inom vapnet kan
uppnås, så är väl 4öoo B:drs lön, som Utskottet nu
föreslagit, alltför ringa. 55oo R:dr äro af K. M:t begärdte,
och nar man afser den oumgängliga kostnaden
för Hästar, Sadelmunderingar och Drängar, så återstår
ej alltför stor belöning för den mångåriga och utmärkta
tjenstgöring som måste förutsättas hos den enda
person som står i spetsen lör hela Cavalleri-vapnet.
Betänkande n, N:o i32. aa3
Jag anser Chels-lönerne böra vara 45oo, ÖfversteLieutei)antens
2Öoo, Byttmästarens i36o; såvida ett angeläget
ändamål någorlunda skall kunna uppfyllas. Ryttmästaren
bör framför allt vara uti en, så vidt möjligt af
enskilta affärer oberoende, ställning; det är första vilkoret
för säkra bibehållandet utaf ett CavalleriRegementes
brukbarhet.
3:o Reserverar jag mig äfven från att tillstyrka
Indelta InfanteriRegenientsChefernes inskränkta Lönebelopp,
emedan det strider emot de grundsattser hvarpå,
i min tanka, Svenska Arme'ens organisation hvilar,
och bör hvila. Min tanka är äfven deruti från
Utskottets pluralite' skiljaktig, att jag anser ira Majoren
eller ÖfversteLieutenm böra lönas högre eller med
minst 1800 Rrdr, hvaremot 2:dra Majoren kan åtnöjas
med i4oo Rrdr, i anseende till den så högst olika sysselsättning
och ansvar som åtfölja deras tjenstgöring.
Äfvenså anser jag RegementsSkrifvarnes löner för mycket
nedsatte; enär Utskottet icke tillstyrkt den af K.
Mrt föreslagne förändring med Indelta lönernes disponerande
och hvilket hade minskat RegementsSkrifvarnes
ansvar och göromål, utan dessa förblifva desamma
som förut, så finner jag att derpå bör göras afseende
vid bestämmandet af Lönevilkoren.
4ro Anser jag att vid slutet af den del af 3:dje
Titeln som angår Indelta Armcens Lönereglering, böra
alla de tillstyrkanden, hvilka Utskottet funnit skäl
alt, spridda emellan flerahanda meningar af olika syftning,
framställa för R. St:r, uti en kort mening sam
-
2^4 Stat s - U tskottets
manfattas; och derjemte att uttryckas bör, det Utskottet
tillstyrker det alla detaljerna vid den, efter förenämnde
grunder verkställde Lönereglering må af R.
St:r fastställas, på det den icke uti framtiden må vara
underkastad täta förändringar som lätteligen åter
orsaka nya brister. Jag anser derföre, att Utskottet
bör sluta med att ”tillstyrka R. StJr att till K. M:t
”framställa de af dem antagne grunder för Arrne'ens
”Lönereglering, med underd. anhållan, att K. M:t
”täcktes i öfverensstämmelse dermed låta densamma
”verkställa i den mohn tillgångarne dertill blifva dispo”nible
och på sätt K. M:t finner lämpligast; K. M:t öp”pet
lemnadt att dervid, genom öfverlemnande af Boställen
från ett Regemente till annat och från en
”Tjensteman till annan och genom anslående till Löntagare
af förut till Kronan indragne Boställen, eller
”i öfrigt göra de raodificationer som locala omständig”heter
kunna göra nödige; dock allt med beräkning,
”sorn Contant, utaf sådane Boställens år 1827 upp”gifne
afkastning, och med afseende derpå, att nu
”gjorde Anslagssumma i det hela icke öfverskrides. R.
”Sfer tillstyrkas äfven göra den underd. framställning
”att den sålunda uppgjorde Löneregleringen, må före”läggas
R. St:r vid nästblifvande Riksdag, att då fast”ställas
till sine detaljer.”
Uti hvad Hr Friherren, i 2:a Morn., emot Ryttmästare-lönernes
nedsättning yttrat, hafva instämt Hr
Amiralen von Schantz, Hr Öfversten Lefrén, Hr Prosten
Grevillius, Hr CommerceRådet Hemberg samt Hr
La graan Stahle>' hvarjemte Hr Amiralen von Schantz
Betänkanden, N:o i32. 225
förenat sig med Hr Friherren, ang:de beloppen, hvartill
i:a och 2la Majors-Iönerne bordt bestämmas.
Af Hr ÖfversteLieutenanten von Heijne
”Med StatsUtskottet har jag delat öfvertygelsen
att en Embetsmanna-realisation eller Lönernes beräkning
uti Silfver efter cours icke är lämplig, då vi
för största delen af Tjenstemanna-personalen hafva en
säkrare Lönegrund uti vårt Civila och Militaira Indelningsverk.
Men ifrån Utskottets pluralitets beslut har
jag likväl skiljt mig i så måtto, att jag anser det nu
ifrågavarande Militaira Indelningsverkets rubbning i
princip lika väsendtligt ske, om af Indelningarnes afkastning
formeras någon mindre eller större TransportCassa,
som går ifrån det ena Regementet och följakteligen
från den ena provincen till den andra som om
principen i Konungens Nådiga Proposition i sin helhet
tagits till grund för Utskottets beslut om Löneregleringen
för Armeen. Hvarföre jag anser ingen annan
Lönereglering med Indelningsverkets bestånd förenlig
än den som kan verkställas inom hvarje Regemente.
Får Chefens, OfversteLieutenantens, Förste och Andre
Majorens Indelningar återföras till sine första bestämmelser,
så linnes ju lön för i Chef och 3:ne Bataljon
sChefer vid hvarje Regemente, äfven finnas lönerför
4 CompagnieChefer och 4 StabsGäpitener med Lieutenants
Indelningar. Later man ytterligare de öfrige 4
LieutenantsLönerne användas för lika många eller 4
tillökade Capitener, så utgör deras antal det behöfliga
för 3:ne Bataljoner. Lieutenants- och X?endriks
-
226 Stats-Utskottets
Bostäliena äro för det mesta lika goda till afkastning
— desse sednare äro 8 till antalet att tilldela lika
inånga Lieutenanter — då måste 4 Lieutenanter förses
med UnderOfficersBoställen jemte den contanta Lönetillökning
här nedanföre föreslås för att äfven blifva
ti 11 räck lige för 3:ne Bataljoner. i2Fendrikar kunde
lika som de med Underofficers eller StabsFendriksLöner
nu försedde 4 erhålla UnderOfficersBoställen
och contant Löntillökning. Genom detta förslag skulle
16 UnderOfficersBoställen användas för Officerare utom
de 3tne Adjutanternes vid hvarje Regemente. Af
4o UnderOfficersBoställen, som finnas vid ett Indelt
Infanteri, återstod således 21. Af desse kunde 16 användas
till arne med Boställen försedde Underofficerare
vid hvarje af de 8 StamCompagnierne och de 5 användas
till jemnande i godhet af de öfriga — 2tne skicklige
Officersämuen kunde då innehafva desse 2:ne UnderOfficerarelönerne
vid hvarje Compagni såsom OfficersExpectanter
— de öfrige Underofficerare flere eller
färre, borde förses med 2tne eller 3:ne N:r-Löner
och tagas liksom Corporalerne ur truppen helst i de
fleste orter numera finnas många sådane ämnen i SoldatClassen
som kunna både räkna och skrifva och jag
tror att Halfherrar, som vanligen blifva och förblifva
Underofficerare ofta äro sämre än de UnderOfficersCorporaler
med hvilka Armeen i fält alltid funnit sig
belåten, äfven under tider då bildningen i de lägre
Classerne varit ojemförligt mindre än i nuvarande tid.
För de 4 Lieutenanter och 12 Fendrikar samt 3:ne
Adjutanter, som hade UnderOfficersBoställen med åt
-
Betänkanden, N;o 132. 227
följande tilldelning — ville jag föreslå en årlig tillökning
åt hvardera af 100 R:dr B:co, som på hvarje Regemente
gjorde 1900 R:drs ärligt anslag och man hade
vid Bevärings-exercisen och för densammas uppbrott
i fält befäl för 3:ne Bataljoner vid Regementet,
efter samma princip aflönadt som i det gamla Indelningsverket
utstakas, hvilket är som H. M:t Konungen någongång
yttrat Sveriges Palladium.
Indelningsverket som Utskottet föreslår att i en
massa sammanföra och sedermera utdela i lika portioner
för hvarje individ i samma grad inom hela Arméen
, är efter min öfvertygelse, om denna princip af
R. St:r antages, till den grad rubbadt att man kan anse
dess snara upphörande för en säker följd. Principen
att lika grad bör hafva lika Lön synes vara en
rättsprincip, men att den i tillämpligheten vid ifrågavarande
Lönereglering, icke är rättsenlig, har Friherre
Palmstjerna i sin reservation visat och jag förenar
mig uti hvad han yttrat derom.
Att inom Regementerne der localen medgifver ombyta
Boställen från en lägre till högre grad — och
tvärtom kan och bör nu tillstyrkas.
Att FördelningsGeneralerne, 6 till antalet, kunde
innehafva 6 de hästa RegementsChefsBoställen, tror
jag vara så mycket lämpligare, som desse ChcfsBoställen
äro i de särskildta provincerne spridda — och borde
i sådant fall den som med ÖfversteLieutenantsLön
gjorde RegeraentsChefstjensten få uppbära en contant
Lönetillökning af till ex, 2000 R:dr B:co, som gjorde
ett Statsanslag af 12,000 R:dr för 6 Öfversta!- i stället
2a8 S t a t s - U t s k o 11 e t s
för 36,ooo R:dr. föreslagne åt de 6 FördelningsGencralerne
i contanta Löner.
För de 4 Norra Regementerne, såsom så illa lönta
att de verkeligen behöfver en tillökning, som ej inom
Regtterne kan, utan särskildta Statsanslag för detta
ändamål, tillvägabringas— förmodar jag sådane uppgifter
bifogas den troligen icke uteblifvande återremissen,
sorn i händelse den nu föreslagna generela Löneregleringen
på hela Armeen icke antages, innefattar
Summan af ett sådant anslag, sorn borde till K. M:t
öfverlemnas att för desse Regementers Löneförbättring
använda, då jord eller räntepersedlar numera icke lärer
vara att för detta ändamål disponera.”
Häruti har instämt Herr Prosten Forsslind.
Rörande Löneanslaget för Capitainerne vid Skånska
Inf anter iRe ge malter lie
bar Hr Lagman Ståhle yttrat!
Emot Utskottets Beslut att bestämma Capitaineslönen
vid dessa Regementer till endast 700 R:dr. då
Capitaines-lönen vid andre Regementer blifvit föreslagen
till 85o R:dr nödgas jag reservera mig, emedan
den minskning i utgift, som Utskottet ansett dessa 2!ne
Regementers Officerare åtnjuta derigenom, att de icke
erlägga några accord, fullt motsvaras af den nödvändighet
hvari de äro försatte att bo i stad och hvarigenom
de otvifvelagtigt få vidkännas en vida högre
kostnad än den Indelta Arme'ens med boställen försedde
Officerare. Häruti instämde Hr CommerceRådet Hem
-
Betänka nden, N:o i32. 22c)
berg ocb RiksdagsFullmägtigcn Anders Nilsson från
Malmöhus Län.
Och hafva BondeStåndets Ledamöter reserverat
sig emot Capitains-lönernes upptagande i allmänhet till
högre belopp än 800 R:dr B:co.
Rörande Accorderne inom Arméen.
Herr Öfverste Lefrén: Delande Utskottets tanka
rörande behofvet af det Creditiv för Accordsheglelingen,
stort 100,000 R:dr, anser jag likväl onödigt
att det ställes på RtgtsContoiret, då det naturligtvis
korame att kosta Staten ränta, utan tror att det må
ställas på StatsContoiret der en serskild räkning för
detta ändamål kunde föras under uttryckligt vilkor,
att denne ej fick öfverstiga det bestämda beloppet;
och med skyldighet för StatsContoiret att vid hvarje
Revision uppgifva denna Räknings tillstånd till den
dag, då RevisionS-förrättningen begynner.
Genom denna af mig nu föreslagne utväg vinnes
dessutom den fördel att RrgtsContoirets Tjenstemän
undvika att blifva besvärade med och inblandade uti
göromål, som tillhöra executiva magten.
Emot Utskottets afstyrkande i i3 Runden å den
för KronPrinsens HussarRegemente projecterade Anslags
förhöjning af 974 R:dr 23 sk. i penningar samt
2 T:r Spannemål, har Hr Lagman Ståhle äfven anmält
reservation, under yttrande, det Hr Lagman ansåg
ifrågasatte mindre betydliga förhöjning, hvilken
af K. M:t funnits behöflig, bort, såsom af billigheten
påfordrad, beviljas.
23o Stats-U t skottets
Häruti liar FuksdagsFullmägtigen Anders Nilsson
från Malmöhus instämt.
Vid 20-de Vunclen, ang.-de Fourrageringen för värfvade
Cavallcriets och Artilleriets Hästar är anfördt.
Af Herr Öfversten Lefrén: Då antalet af de Hä
star
som skola födas är bestämdt, följagteligen äfven
qvantiteten af fourrage-persedlar som dertill åtgå; så
följer ock klart deraf, att i den händelse priserne å
fburrage-persedlarne skulle stiga högre än hvartill de
af R. St:r blifva beräknade, sådant bör Tredje IlufvudTiteln
ersättas; hvaremot stadgas borde, att, på sätt
K. M:ts Nåd. Proposition äfven innehåller, Titeln icke
bör få räkna sig tillgodo det öfverskott som i den beräknade
Fourrage-medelssumman något år möjligen
kunde uppkomma, utan skulle detta öfverskott ingå
till R:g:sContoiret, jemte öfriga öfverskottsmedel.
I denna mening har Hr Frih. Palmstjerna instämt.
N:o 153.
Utlåtande, ang:de regleringen af Utgifterne under
RiksStatens 4:de HufvudTitel. (U.-A.)
Denna HufvudTitels, för Clerecie- och LäroVerken
vid 1823 års Statsreglering beviljade, Anslagssummor,
upptogos:
för ClerecieStalen till . . 166,204: 43- 4-  — Accttlemi-, Gymnasii
och
Skolce Staten . . 172,143: r. r.
Transport 338,347: 44- 5.
Gym
-
Beta n kanden, N:o 133. 23i
Transport 338,347:44*5.
för Gymnastiska Central
'Institutet
l,ooo: —* -
— Kyrkors underhåll,
dels Contant, dels
indeldta räntor samt
KronoTionde Spänne
mål
64,166: (8. -
eller tillhopa 4°3,6i4: i4* 5.
med 7 T:r Spannemål under Pen ni ngelön
a 6 R:dr, och 3,363 T:r 3i k:pr Sp:ml.
in natura.
Någon minskning i nyssberörde Hufvudsumma,
annorlunda än som följer af
den utaf Utskottet antagne beräkning
af calculationspriset för nämnde under
Titeln anslagne Spannemål från till
5 R:dr per Tunna, har Utskottet ansett
icke kunna äga rum.
K. M:t har deremot, i Dess ofvanberörde
Nåd. Proposition, föreslagit följande
tillökningar:
1:0 |Af de förut å Academie- och
SkolStaten under Titel Anordning utom
Stat utgifne 609 R:dr 1 sk. 9 r:st.
Denna Summa har, på sätt K. StatsContoiret
tillkännagifvit, enligt 1826 års
RiksHufvudbok utgått, utöfver hvad R.
Transport 4o3,6i4’k: 14. 5.
2 B. 2 H. 16
a3a Stats-Utskottets
Transport 4°3,6i4: *4- 5.
St:rs RiksStat upptager, i Contant, såsom
hörande till de Utgifter, hvilka
före 1823 års StatsReglering varit upptagne
under nyssnämnde rubrik; och
den har tillkommit derigenom, att de
för Skolan i Calmar indeldta 4^ T:r
Spannemål in natura år 1826 besparts,
men deremot utgått såsom Contant, med
penningar 4I3-2i. -
och att, enligt MagazinsDircctionens
liqvid till Academie-,
Gymnasie- och SkolStaten
i Götheborg utgått 66
T:r 3 F:r 6 kpr Korn, med
värde ........ 307: 17. ir.
tillsammans 720: 38.11.
derifrån dock blifvit frånräknad
en för året uppkommen
tillfällig besparing . . . . . . . i-t 1; 37. 2.
så att bristen utgjort. . . . . 609: 1. g.
Utskottet tillstyrker:
att denna Spannemål, såsom ej innefattande
någon ny utgift må för Scholan
i Calmar med i45 T:r, emot besparing
af motsvarande indeldta belopp,
och för Gymnasie- och ScholseStaten
i Götheborg med 66T:r 3 Fjerd.
6 kpr å Stat uppföras, såsom in na
Transport
4°3,6i4-‘ i4- 5*
Betänkanden, N:o i33.
n, N:o i33. 233
Transport 4o3,6i4: i4* 5,
tura utgående, och utföres således
och BarnaUndervisningen i de nya CapellFörsamlingarne
uti Vermlands Finnmarker,
enligt K. Brefvet den a4 Februarii
1826.
För en CapellPredikant .... 333: 16.
Två Klockare, med skyldighet
att tillika bestrida Scholmästaretjenst,
5o R:dr hvardera. . , too. —•
Arfvode till Klockarne i Östmark
och Hvitsand, för Scholmästarebefattningens
bestridande, a5
R:dr hvardera
. 5o. —
Högstberörde K. Bref upplyser, att
hos K. M:t Gommitterade för Undersökningen
af FinnAUmogens på Gränsen
emellan Wermland och Norrige åtskilige
angelägenheter, i underd:het anmält
nödvändigheten, att afhjelpa denna Allmoges
behof i afseende på Gudstjensten
och Barna-undervisningen, som, oaktadt
all nit och verksamhet å vederbörande
Presterskaps sida ej kunde, i anseende till
den tilltagande Folkmängden i FinnSkogarne,
behörigen handhafvas; på
Religions
-
Tilisammans 483: 16.
Transport 4o4;i6g: 4 >*5.
234 Stats-Utskottet*
Transport 4o4>>69: 4<-5.
grund hvaraf K. M:t, jemte förordnande
att a:ne utaf Committerade föreslagne
CapellKyrkor i Dalby Socken, linder
namn af Södra och Norra FinnskogaKyrkorne
skulle anläggas och uppbyggas,
dertill medel genom Stamböcker
och Collecter öfver hela Riket insamlas
borde, beviljat ofvanberörde Anslag,
att, tillika nied 100 R:dr B:co årligen,
under 3 års lid, till uppköp för nämnde
Allmoge af nödige Catecheser, Psalmböcker
och A-B-C. böcker, om hvilkas
anskaffande Consistorium ägde draga
försorg samt fördela till en tredjedel
åt hvardera af Östmarks, Hvitsands och
bägge FinnskogaKyrkorne, utgå af denna
HufvudTitels besparingar, intill dess
Nådig Proposition i äinnet hunne till
R. St:r aflåtas.
Och som ej allenast R. St:r i underd.
skrifvelse den 2 Augusti 1823 hos
K. M:t begärt vidtagandet af nödige åtgärder
till beredandet af en fullständig
Religions-undervisning och oafbruten
själavård för ofvannämnde FinuAllmoge,
vare sig genom deni meddelad
tillåtelse, att utgöra egna Församlingar,
genom anställandet af Präster,
Transport 4°4j 1 tig: 41 - 5
Betänkan den, N:o r 33. 235
Transport ^o4,l6g: 4r. 5.
kunnige i Finnska språket, genom Capellers
uppbyggande eller genom hvilken
annan utväg K. M:t, efter omständigheternes
föranledande, kunde i Nåder finna
lämpligast, utan ock behofvet af de ifrågakomne
serskildta löne-anslagen blifvit
behörigen utröndt och af K. M:t
pröfvadt; Alltså tillstyrker Utskottet:
att samma Anslag i och för Religions-
och BarnaUndervisningen i de
nya Capell-Församlingarne i Wermlands
FinnMarker varda beviljade med
tillhopa
4^3: 16. -
Men då det tillika förekommit Utskottet,
att, i den mohn Wermlands
FinnMarker hinna blifva mera bebyggda,
innevånarne derstädes, såsom på
andra ställen, böra sjelfve underhålla
Präst osh Klockare samt bidraga till
hvad för Barna-undervisningen erfordras;
anser Utskottet den begärda Summan
böra endast till nästa Riksdag å Stat
uppföras.
3:o Af Anslaget för Mechaniska Scholae,
hvilken förut varit uppfördt på 5:te
TufvudTiteln, och föreslås att lill 4:(le
Titeln öfverflyttas, till dess genom skedd
indragning nedsatta belopp af . . . 3oo.
Transport 4o4>653: 9. 5.
236 Stats-Utskottets
Transport 4o4>633: g. 5,
Detta Anslag utgjorde, enligt 1823
års StatsReglering, 475Rtdr; men sedan
Mechaniska Scholan , som förut hört under
Fria Konsternes Acadernie, tillföljd
af K. Brefvet den 8 Junii 1826, blifvit
med Technologiska Institutet jförenad,
och, enligt Högstberörde K. Bref',
derigenom årligen bespares ett Lärare
Arfvode
af 100.
Och de till Skrifmaterialier och
Verktyg anslagne  75.
eller tillhopa 175.
så har behofvet för samma Scholas
underhåll minskats till den af K. M:t
nu i Nåder föreslagne StatsSumma, hvilken,
såsom nu mera tillhörande en LäroInrättning,
som med ofvannämnde Academie,
icke äger någon gemenskap, Utskottet
föreslår:
att öfverföras på denna HufvudTitel
med
3oo. —- -
4:o Att Biskopens på Gottland indeldta
lön, som likmätigt K. Brefvet
den 5 Maji 1824 Contant ifrån LandtRänteriet
uppbäres efter Markegångsuträkning,
emot det att indelningen bland
StatsVerkets Inkomster ingur, må ä ClerecieStaten
Contant uppföras med en
Transport 4g4?953: g. 5.
B e t ä n k a n d e n, N:o i33. 237
Transport 4o4)<)53: 9. 5.
förslagssumma af i,5oo R:dr, och de
motsvarande Hemmans-räntorne från
samma Statslndelningar uteslutas, samt
ibland Ordinarie räntan såsom Inkomst
upptagas, hvilket äfven vid den af K.
M:t iakttagne beräkning af InkomstTitlarne
iakttagits..
i,5oo.
K. Resolutionen den i3 October
1813 tillägger Biskopen på Gottland, såsom
indeld lön, räntorne af åtskillige
Hemman.
De många svårigheter och olägenheter
som med uppbörden deraf från
omkring 170 Räntegifvare värit förenade,
jemte desse sednares egne tillkännagifne
missnöjen hafva grundlagt K. Mits
Nåd. bifall och Beslut, att för Biskop
Eberstein personligen liqviden af desse
Biskopen på lön anslagne HeramansRäntor
må ske i den ordning, som för Gymnasie-
och SehoIsStaternes tillökta löner
blifvit i Nåder bestämdt, så att Ca hälften
i Maji och den 2la hälften sedan
årets Markegång blifvit satt och vederbörligen
fastställd, utbetalas.
Häraf synes ock följa, att ej för
längre tid än Biskop Ebersteins lifstid,
Transport 4o4>g53: 9. 5.
a38 St ats-Utskottets
Transport 4o4)9^3: 9. 5.
detta sätt för indelningens utbetalande
nu bör utsträckas.
I enlighet hvarmed Utskottet tillstyrker:
att,
till godtgörande af de ifrågavarande
indelningarne, som under samma
tid komma att från Anslaget för
ClerecieStaten uteslutas, den af K. M:t
i Nåder antagne Förslagssumma . . . i,5oo: — -  å nämnde Stat uppföres.
Varande äfven af Utskottet de deremot
svarande HemmansRäntorne redan
tagna i beräkning i det genom Memorialet
N:o 54 afgifna Förslag öfver Inkomsterne,
så att någon ytterligare Inkomst-tillökning
i detta afseende ej erfordras
5:o
Till aflöning för Lärare vid en
af Sällskapet för Vexelundervisningens
befrämjande inrättad NormalSchola, enligt
Directionensför nämnde Sällskap underd.
Skrifvelse den 12 Januarii 1827,
är af K. M:t i Nåder föreslaget ett årligt
anslag af 2000 R:dr B:co.
För fortgången af samma ScliolInrättning,
hvars syftemål är dels emottagande!
af ett större antal barn, dels
ock i främsta rummet bildandet af Lä
Transport
4oti,453: 9. 5-
Betänkanden, N:o r 33. 23g
Transport 4°6)453: g. 5.
rare både i den tlieoretiska och practiska
undervisningen, är tillika inom II.
R. och A. af Hans Exe. Herr Grefve
Jacob De la Gardie en motion, deruti
Herr Bråkenhjelm, Pehr Reinhold, instämt,
väckt om årligt anslag till nästa
Riksdag af 3333 R:dr 16 sk. B:co; hvarjemte
hps Hogv. PrästeStåndet Kongl.
ÖfverHofPredikanten, Hr Doctor Hedre'n
föreslagit, att, sedan den af K. M:t år
1826 till Sällskapet på 10 år upplåtne
f. d. Mariae KronoBränneriByggnad blifvit,
genom Sällskapets försorg, på ett
värdigt sätt för Scholan inredd, samma
Byggnad måtte på 10 års tid, räknad
ifrån denna Riksdags slut, få upplåtas till
ofvannämnde undervisnings anstallt och
under samma tid sistberörde belopp,
3333 R:dr 16 sk. B:co, årligen anslås till
Scholans uppehållande, på sådane grunder
och med sådan Instruction som K.
M:t behagade, efter vederbörandes hörande,
stadga; — hvilka 2:ne serskildta
Motioner blifvit remitterade, den förra
till Stats-Utskottet allena och den sednare
lill Stats-samt Allm. Besvärs- och
EkonomilJtskotten, men hvilka motioner,
till följd af förstberörde remiss
Transport 4o6,4'ä3: g. 5.
a4o Stats-Utskottets
Transport 4o6,453: 9. 5.
samt i anseende till deras enahanda innehåll
och det oskil jaktiga sammanhang
desamma med Statsregleringen under nu
förevarande HufvudTitel äga, Utskottet
trott sig i förening dermed böra till besvarande
upptaga.
1 » '
För den, utöfver de af K. M:t i Nåder
till detta ändamål 1’öreslagne 2000
R:dr, begärda tillökning, har väl blifvit
anfördt, att, utom Lärares aflöning, flere
andre utgifter med Scholan åro förenade,
till hvilkas bestridande allmänt biträde
erfordrades, samt att, vid ett närmare
utrönande af Inrättningens behof,
den funnits icke kunna, utan detta till—
ökta anslag, med tillbörlig verksamhet
och nytta fortgå.
Den ifrågavarande Läromethoden,
som för Folk-undervisningens framgång
inom Fäderneslandet visserligen icke må
sakna uppmuntran och understöd, bör
dock, enligt Utskottets öfvertygelse, likasom
all annan genom den enskilda omtankan
framkallad Samhällsförbättring,
äfven af den enskilda välviljan omfattas
och befordras så länge ännu icke sjelfva
Systemet hunnit blifva fullkomligen kändt
Taansport 4oö,453: 9. 5,
Betänka nd en, N:o i33. 241
Transport 4o6,453: 9. 5.
såsom ett allmänt nyttigt och oumbärligt
behof, hvarefter först på Staten eller
det Allmänna må öfverflyttas hela
skyldigheten att vidkännas de för dess
bibehållande erforderlige utgifter. Och
har på sådan grund Utskottet ansett större
bidrag af Staten till detta ändamål,
än det af K. M:t i Nåder föreslagne, nu
icke böra i fråga komma; hvarföre Utskottet,
med antagande tillika, att, sedan
den nya Läromethoden blifvit mera
allmänt känd och begagnad, fortfarandet
af en serskild anstallt för bildandet
af Lärare deruti, ej bör blifva af nöden,
föreslår:
att, endast till nästa Riksdag, ofvan
nämnde
summa  2,000: — -
må af R. St:r, såsom årligt anslag till
NormalScholan för Vexel-undervisningen,
beviljas, att på Stat uppföras.
Hvarjemte Utskottet anser de till
Schol-Inrättningen af K. M:t upplåtne
f. d. Mariae KronoBränneri-Byggnader
äfven böra få af samma Inrättning
begagnas under den tid af 10 år, på
hvilken de, enligt K. M:ts Nådiga Bref
den 26 April 1826 samt K. M:ts om
Allm. Magazins-Inrättningens sluteli
T.
iansport 4o8,453 : 9. 5.
24a Stats-Utskottets
Transport 4o8,453: 9. 5.
ga utredning den 16 sistl. Januarii till
R. S:tr aflåtne Nådiga Proposition,
blifvit till Schol-Inrättningen öfverlåtne,
med vilkor, att Byggnaderne
till Staten återgå, då de för nämnde
föremål icke vidare erfordras.
Beträffande de under na. Puncten
bär ofvan omförmäldta, till godtgörande
under 3 år med 100 R:dr om året, af
K. M:t i öfrigt anmaldta 3oo R:dr, som,
genom K. Brefvet den 24 Febr. 1826,
blifvit, till uppköp af undervisningsböcker
för den i Wermland boende FinnAllmoge,
anvista på 4;de HufvudTitelns
Besparingar, hvilka dertill ej lemnat
tillgång; så anser Utskottet denna anvisning
böra af Öfverskotten på StatsVerkets
inkomster afskrifvas.
Utom hvad sålunda blifvit, i afseende
på regleringen af HufvudTiteln
föreslaget, får Utskottet, med åberopande
af dess serskildta här nedan nämnde
Utlåtanden, i anledning af väckta
motioner, hvilkas föremål äfven bordt
under denna HufvudTitel hänföras, vidare
föreslå:
att på denna Titel upptagas
Transport 4°8,453: 9.5.
Betan kan den, Nro 133. 243
Transport 4°8,453: 9. 5.
6:0 Ersättning till Upsala Academi',
dels för det årliga anslag af 910 Rrdr 3?,
sk. dess Stallstat före år 1810 innehaft,
dels ock för andre förlorade förmoner,
som den der varande Ridskola till år
1813 åtnjutit, med 53o R:dr, eller tillsammans
årligen (Uti. N:o 134)  i)44o: 32.' -
7:0 Lunds Academi tillerkänd ersättning
för år 1809 mistade AflöningsMedel
och Tullfrihets ersättning (Uti.
Nro 135)  4oo: 8. -
8:0 Tillökning i anslaget för Gymnastiska
Central-Institutet (Uti. Nro 136) 1000: — -
hvarjemte
gro Utskottet, som, i anledning af
K. Mrts till R. Strr den 27 sisth Febr.
aflåtne Nåd. Proposition, angrde anslag
till förmon för LäroVerken i Riket, funnit
sig böra tillstyrka R. St:r, att bevilja
årliga anslag af 42>000 R'dr till löneförbättringar
åt Lärarne vid ElementarLäroVerken,
samt 18,000 R:dr, att användas
till jemnandet af nuvarande olikhet
i lönevilkoren för Professorerne vid
Rikets Universiteter, eller tillhopa 60,000
Rrdr, derom åberopas Utskottets gemensamt
med Allm. Besvärs- och Ekonomiutskottet
till R. Strr afgifne Utlåtande,
Transport 411 j294- *< 5.
244 Stats-Ut skottets
Transport 411,294: 1. 5.
uppförer, till utgående under denna Huf
vudTitel,
berörde summa  60,000: — -
Summa R:dr 471,294: 1. 5.
som, med afdrag af skillnaden i Calculationspriset
å 3363 T:r 3i K:pr under
Titeln in natura anslagen Spannemål
med 16 sk. Tunnan
. 1,121: i5. 6.
gör R:dr 470,172: 33. 11.
Sedan, genom det närmare utredande
och bestämmande af äldre i Orterne
utgående indeldta Anslag, som Riksllufvudboken
åstadkommit, det blifvit utröndt,
att TiondeSpannemål och indelta
räntor, hvilka till LäroVerken och Kyrkor
från uråldriga tider varit anvisade,
utgå till högre belopp än som finnes
upptaget i RiksStateu för 1824 och följande
år; så har Utskottet, som redan
uti Inkomst-Betänkandet observerat detta,
hvarken till inkomst eller utgift på
det hela ledande, förhållande, och med
föranledande af R. St:rs år 1823 fattade
Beslut, att sådane derförut under Anordning
utom Stat afförda utgifter skulle,
för att på ett ställe visa hvarje serskild
slags utgift sammanförd, å Stat upptagas,
vid denna Statsreglering ansett sig
höra sådant observera och hvarigenom
Transport 470,172: 33.11.
1
Betänkan den, N:o 134- 245
Trnsport 470,172: 33.11 .
till denna HufvudTitel bör inflyttas
för LäroVerken 7,2i3:3i.5.
för Kyrkors underhåll. . 69.900: 20. -
77,114: 3.5.
hvarifrån afgår för Clereciet 2,978:41. i*
härrörande deraf, att redogörarne
i Lands-Orterne
stundom sammanblanda eller
oriktigt benämna hvad
till Clereciet och till Kyrkor
utgår 74>i35: 10. 4-
Tills. 544)507:44- 5.
hvadan, med beräkning af återstoden på
förra Anslaget, sedan ofvanberörde 1,121:
i5. 6. derifrån afgått,  ^01,^7.: ^6.11.
uppkommer en högre AnslagsSumma å
denna HufvudTitel, stor  41,814?45* 4-
hvaruti dock innefattas endast en effectiv
tillökning i penningar samt Spänne-,
mål in natura af 67,679: 35. -
Den 16 April 1829.
N:o 134.
(Bilag, till 4'-de Hufy.Tit.)
Utlåtande, angående väckt motion om tillökt
anslag för Upsala Ridskola. (U. A.)
X Memorial, som till Utskottets utlåtande från Högv.
PresteStåndet blifvit remitteradt, har Professoren Geijer
*
246 Stats-Utskottets
anmält, att sedan, till följd af R. St:rs Beslut år 1810
och K. M:ts derpå grundade Nådiga Bref den 3o November
samma år, det Upsala Academies Stallstat dit—
tils bestådde Anslag af 910 R:dr 32 sk. blifvit stäldt
till indragning, och Consistorium Academicum, som i
ämnet ej fått tillfälle sig förklara, till Academiens då
varande höge Canzler H. K. H. KronPrinsen, nu H. M:t
Konungen inkommit med underdåniga föreställningar; så
hade Academien blifvit anbefald, att tills vidare förskottsvis,
intill dess den för Academien tillamnade nya
Staten hunne regleras, utbetala nämnde summa, hvilken
sedermera ock endast tills vidare och till dess på Kronans
Stat något bidrag dertill kunde vinnas blifvit genom
i8a3 års Stat för Academien faststäld till ökadt
belopp i,45o R:dr E:co;
att till denna utgift ytterligare kommit kostnaden
för de i Upsala stationerade Strömsholms Stuteri tillhörige
Hästars utfodring och skötsel, sedan det äldre
bruket, att hästar ifrån K. M:ts HofStall tillika med
nödigt fourrage årligen till Upsala Ridskola försändes,
upphört, enligt K. Brefven den 26 Maji x8i3 och d.
21 Junii i8i5, till följd hvaraf 6 Hingstar från Strömsholm,
dels för Ridskolan dels äfven för fortplantandet
af bättre Iläslrace inom Provinsen, till Upsala aflemnades
att underhållas af Stuteriet i 8§;men af Academien
i 3| månader, hvilket underhåll, varierande efter
olika pris och med Transportkostnader uppgått per
medium af io år till 13 R:dr 28 sk. 11 rist.;
att
Betan k anden, ]ST:o 13^ 2^
att, inberäknadt det anslag till Medicamenter, skoning
och Tnventarie-persedlar för desse Hästar, som
genom K. Brefvet den 26 Maji 1813 blifvit bestämdt
och jemväl af Academiens Gassa utginge med 120 R:dr
årligen, hela närvarande årliga utgiften för Strömsholms
Hästarne i Upsala kunde antagas till 53o R:dr,
hvilka, med ny lön för en Hofslagare, 80 R.‘dr, enligt
K. Brefvet den 12 December i8i5, tillaggde de
till Stallmästarens och Stallbetjeningens loner samt
kostnaden för underhållet af 6 st. från äldre tider vid
Ridskolan underhållne Hästar i 1813 års Stat upptagne
ofvanberörde i,45o R:dr, ökade årliga utgiften för
den Academiska Ridskolans underhåll, efter Stat, till
fullt 2,060 R:dr B:co, utom kostnader för reparationer
och stundom inköp af nya Inventarie-petsedlar,
för hvilka år 1816 nära 5oo R:dr Bico af Acädemien
utbetalts.
X afseende på denna för Acädemien kännbara utgift
har Motionären anmärkt:
att, ehuru Ridskolan visserligen vore af allmän
vigt såsom en egen offentlig inrättning, hvilket äfvert
blifvit erkändt i K. Brefvet d. 26 Maji 1813, som förklarar
det vara så mycket angelägnare att vid tlpsala
Academie en väl inrättad Ridskola finnes, som dan är
den enda offentliga i Rikets den likväl icke borde af
Universitetet underhållas på den öfriga undervisningens
bekostnad, hvilket stridde emot K. Brefvet d. 29
Maji 1789, i hvilket Universitetet, på R. Stirs tillstyrkan,
frikallades från att till Ridskolans underhåll bi2
B. 2 H. 17
Stnts-Utskottets
draga utöfver livad det fann sina för den Allmännare
undervisningen behöflige tillgångar medgifva:
alt hvad Academien nu på Ridskolan årligen bekostade,
vore 3 gånger mer, än Upsala Bibliotliek å
Stat ägde sig anslaget till böckers inköp, och 3o gånger
mer, än samma Stat för Laboratorium. Chemicum
består:
att Ridskolan blifvit stiftad och af ålder underhållits
genom K. M:ts och Kronans frikostighet, emedan
platsen blifvit af Drottning Christina år 1648 till
Academien donerad och i663 för Exercitiers bedrifvande
på Kronans kostnad bebyggd, medel så väl till
lön för en Stallmästare med Underbetjening, som utfodring
för 6 hästar, hvilka vid undervisningen borde
begagnas, anslagne genom K. Brefvet den i3 Julii
i665, äfvensom Stallbyggnaden sedermera reparerad
för af Postmedlen genom K. Brefvet d. i4 December
1691 anvisade 200 Dal. Smit, samt StallStaten uti 1696
års RiksStat uppförd till 2,698 Dal. S:mt, deribland
utfodring för 12 Beridarehästar och 2 Stallmästarens
egne:
att, sedan under påföljande oroliga tider Ridskolan
med många andra inrättningar delat lika öde — att
förfalla, och vid uppkommen fråga vid 1739 årsRiksdag
om dess åter upprättande samt dertill erforderlige
3,o3o Dal. S:mt, annan tillgång ej funnits än nyssnämnde
2,698 Dal. S:mt, K. M:t, på Stmes hemställan
beslutit, att bristen 332 Dal. S:mt måtte af Academiens
medel utgå; vid hvilket tillfälle, oaktadt SecretaUtskottet
hade tillstyrkt, det Academiens andel i kost
-
Betänk a n den, IV:o 134. 249
naden borde bli högre, R. St:r förklarade sig anse
betänkligt j att utom och hvartill Consistorium Academicum
sig sjelf erbudit något af Academiens medel
måtte tagas > i anseende till de skäl och omständigheter
som be malde Consistorium i dess lill Secreta-Utskottet
aflåtne Memorial andragits hvarvid intill 1810 förblifvit,
derunder likväl Academien nybyggt Ridhuset
och framgent bekostat reparationerne;
att sluteligen den Academien ålaggde utgiften, för
hvilken den ännu år 1810 kunde finna tillgångar, blifvit
dubbelt betungande, dels sedan den stora annu blott
till det yttre fullbordade nya Bibiiotheksbyggnaden
medtagit ej blott Academiens alla tillgångar, utan äfven
skuldsatt densamma till Staten, dels ock sedan
anslagen till alla de egentligen litterära Academiska
Inrättningarne genom Vetenskapernes stegrade fordringar
blifvit högst otillräckeliga.
Af hvilka alla förenade skäl Motionären alternativt
föreslagit:
antingen att, af kostnaden för Ridskolan och StallStaten
vid Upsala Academie, 2000 R:dr B:co årligen
må utgå af allmän Stat:
eller samma Summa Academien årligen tillgodo
beräknas i afbetalning på det lån stort 5o,ooo R:dr
B:co, som R. St:r år 1823 Academien beviljade, i och
för fullbordandet af den nya Bibiiotheksbyggnaden,
tills återstoden af samma lån blefve betald, eller medel
till det begärde understödet för den Academiska
Ridskolan kunde anslås.
25o Stat s-Utskottets
Af R. Sl:rs vid 1810 års Riksdag fattade Beslut
om indragning af det för Academiens Stallstat förut
utgångne anslag, 910 R:dr 32 sk., har Utskottet inhämtat:
det R. St:r då funno denna utgift kunna af
Academiens egna medel besörjas. Och ehuru således
berörde indragning, i den stund densamma skedde,
ansetts kunna verkställas, utan att derigenom Ridskolans
bestånd äfventyrade; likväl och då Academien,
enligt hvad ofvan är anfördt, för samma skolas underhållande,
nu mera saknar utvägar, sedan Academiens
tillgångar för andre med dess bestämmelse mera
förenliga ändamål blifvit medtagne; samt härtill
kommer, att Academien icke blifvit anbefalld, att gifva
ersättning för det indragne allmänna bidraget annorlunda,
än tills vidare och förskottsvis> och ej eller
skolat under annat vilkor vidkännas den tillökning i
samma utgift, som, vid regleringen af Academiens
Stat, år 1823 fastställdes, enär samma tillökning blifvit
föreslagen äfven endast tills vidare och till dess på
Kronans Stat något bidrag dertill kunde vinnas, hvarförutan
Academien, allt sedan år 1813, icke fått begagna
sig af den förut åtnjutna förmonen, att för Ridskolan
påräkna Hästar ifrån K. M:ts Hofstall med nödig
fourrage-tillgång äfven derifrån, utan måst bekosta
en del af underhållet, jemte öfrige utgifter, för de
ifrån Strömsholms Stuteri öfverlemnade Hästar; så och
under förutsättande att den i fråga komne, för Ridkonstens
inhämtande, ännu varande enda offenteliga
Läro-inrättning som allt ifrån dess stiftelse varit vid
Upsala Universitet förlaggd och tillkommit på Allmän
Betänkanden, N:is i34, i35. 251
bekostnad, bör jemväl hädanefter bibehållas, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka:
det Upsala Academie, såsom ersättning ej mindre
för de på Stat förut innehafde 910 R:dr 32 sk., än
ock den kostnad af 53o R:dr årligen, hvartill underhållet
och skötseln af de för Ridskolan från
Strömsholm begagnade Hästar, funnits, efter medeltal
af 10 år, uppgå, må beviljas ett årligt anslag af
samraanlaggdt i,44° R:dr 32 sk., att lills vidare utgå
och på 4*dc HufvudTiteln uppföras. Den 16 April
1829.
N:o 155-
(Bil. tfll /[‘de Hiifv.Tit.)
Utlåtande, ang:de ett Lunds K. Academi år
181 o frånhändt PenningeAnslag. (U-A.)
Genom ProtocoIIsUtdrag af den 17 och 22 sisth December
har Högv. PresteStåndet till Utskottet remitterat
ett Memorial af Hr Professoren Lidbeck, innefattande
hemställan, att det med 180g års utgång indragne
Anslag utaf StatsMedlen, som K. Academien i Lund
under rubrik af AflöningsMedel och Tullfrihets-ersättning
innehaft med 4°° R:dr 8 sk. B:co årligen, mätte
så mycket heldre till Academiens Gassa återgå, som
orsaken hvarföre indragningen skedt eller att Academien
ägde ett betydligt Öfverskott af Inkomster, nu
mera upphört, då, i stället för Öfverskott, brist uppkommit
och vida större understöd än ifrågavarande
belopp för Academiens behof erfordrades; i hvilken
a5 2 Stats-Utskottets
hemställan Hr Biskopen m. m. Doctor Faxe och Hr
Professoren Bollmee/r instämt; och har, i sammanhang
härmed Hr Professoren Geijer sistnämnde dag
jemväl förenat sig med Motionären under tillägg, att
i fall Lunds Academie återfinge berörde Anslag, billigheten
ock fordrade att den Upsala Academie samma
lid frångångne Tullfrihets-ersätlning 102 R:dr 4 sk.
äfven blefve återgifne.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt upplysa,
att uppå 1809 och föregående årens Stater åtnjöto
af StatsVerket:
Academien i Lund.
AflöningsMedel 296. —
Tullfrihets-ersättning. .
lo/j: 8. ^0Q. g
Academien i Upsala.
Tullfrihets-ersättning
iÖ2: 4*
Hvilka- Medel, uppå StatsUtskottets den 16 November
180g gjorde tillstyrkan om deras upphörande, ur det
skäl att Academierne ägde så betydande egne Fonder,
att de alldeles icke tarfvade sådant understöd af Staten,
vid den derpå följde Statsregleringen af den 10
April 1810 indrogos.
Förhållandet är likväl nu helt olika, och då Lunds
K. Academie, med uppoffring af egna tillgångar,
utvidgats i den mohn sednare tiders behof under en
framskridande upplysning sådant påfordrat, synes det
Utskottet, att Academien ej bör vara i mistning af det
mindre understöd den af Staten förut innehaft så länge
Academiens enskilta inkomster äro otillräcklige för
Betan kanden, N:is 135, 136. a53
behofvens bestridande; och Utskottet får derföre vördsamt
tillstyrka:
alt de Academien frångångne 4°o R:dr 8 sk. B:co
måtte Academien återgifvas samt å RiksStatens Fjerde
Hufvudfitel för Clerecie- och LäroVerken uppföras,
för att Academien hädanefter årligen tillgodokomma;
men hvad deremot beträffar Hr Professoren
Geijers hemställan om Academiens i Upsala
berättigande till återfående af förrberörde innehafde
Tullfidhets-ersättning; så och då, enligt hvad det Utskottet
tillhandakomne ProtocollsUtdrag utvisar, frågan
derom hos Högv. PresteStåndet först d. 22 December
nasti, år, eller flere dagar efter Motionstidens
slut den i5 i nämnde månad, blifvit anmäld,
liar, i följd af Stadgandet i 5G §. af Riksdagsordningen,
Utskottet ej ansett sig kunna densamma till
pröfning upptaga. Den 16 April 1829.
N:o 156.
(Bil. till 4:<lc Hufv.Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckta motioner,
ang:de Anslag till löner för visse Lärare-befattningar
vid Gymnasier och Universiteter
samt förökadt Anslag för det Gymnastiska
Centralinstitutet i llufvudstaden. (U.-A.)
Uti serskildta från H. R. o. A. till Utskottet remitterade
motioner är föreslagit:
1:0 Af Herr Hjerta, Guslaf: att, som det vore af
stort inflytande, att redan uti ynglinga-åreu kännedom
254 Stats-Utskottets
uti vapenbrak meddelas, och att de bättre Classerne,
hvilka vid ett krigstillfälle vanligen intränga sig i Befälet,
sålunda då kunde lätt uppöfvas uti sina åligganden;
B.. St:r alltså måtte anslå medel till en Lärare
för Excercis , Målskjutning och Gymnastik vid hvarje
Gymnasium samt 2 vid hvarje Universitet, och tillika
hos K. M:t anhålla, att dertill skicklige Lärare måtte
på Constitutorialer förordnas, intill dess fördelarne af
en sådan inrättning hunnit pröfvas och af B. St;r
godkännas.
Enär deremot Dans-, Rid- och Fäktkonst syntes
Motionären icke vidare böra vid Universiteterne af Staten
påkostas, kunde desse Lärare-löner föreslås till indragning
och Medlen användas till upphandling af nödige
exemplar Grundlagar, Allmänna Lagen, KrigsLagen
och ExercisRegleraenten, hvarefter återstoden
borde begagnas till iståndsättande och fullkomnandet
af Universiteternes nu illa försedde Laboratorier,
2:0 Af Hr von Vegesach, Achilles: att, i anseende
till det allmänna gagn och den välgörande inflytelse
så väl på ungdomens physiska utbildning, sora på hälsotillståndet
hos äldre personer af olika kön och åldrar,
som Gymnastiken medverkade, denna Vetenskaps
ytterligare fullkomnande och kringspridande måtte
af Staten mera befrämjas. Och då det, på K. M:ts
Nåd. befallning, under inseende af Professoren Ling,
inrättade Centralinstitut, som hade för ändamål, att
utbilda GyranastikLärare för Regementen, Gymnasier
och Skolor, och hvarifrån äfven en mängd Lärare till
Betänka ii den, N:o r 36. a55
åtskillige Orter i Riket utgått, icke ägde mera i Ärligt
Anslag på Stat än 1000 R:dr, hvilket Anslag vore
alltför ringa, i jemförelse till hvad öfrige äldre och
nyare LäroVerk åtnjöto; så har Motionären föreslagit:
dels, att vid alla Regementen och Läroverk inom Riket
Gymnaster mätte inom bestämd tid anställas: att
GymnastikFöreständaren mätte sättas i ständ att ärligen
gära behöriga Inspections-resor, pä det saken, en
gäng införd; icke mätte falla i vanhäfd: samt Centralinstitutet,
såsom Plantskolan för all Gymnastik, af
Staten sä understödjas, att nya Gymnaster der kunde
utbildas och efterträda dem, som afgå frän Regementen
och LäroVerben, dels ock att för Gymnastiska
Centralinstitutet följande Anslag af Statsmedlen måtte
beviljas, till löner:
åt Föreståndaren för all Gymnastik inom
Riket
R:dr a,5oo.
ÖfverLäraren som tillika är Föreståndarens
Adjunct
i,5oo.
3 UnderLärare, hvardera 5oo R:dr , „ i,5qo.
Till bestridande af åtskilige utgifter för de
med Gymnastiska Centralinstitutet ovilkorligt
nödvändiga disseetioner, hvilka borde åläggas
ÖfverLäraren alt leda, äfvensom att för Eleverne
hålla Anatomiska föreläsningar, tillämpade
Gymnastiken .......... „
Utfodringsmedel för en VoltigeringsHäst „
För en Gymnastikvaktmästare . . „
Tillsammans R;dr 5,900.
200.
100.
JOO.
256 Stats-Utskottets
j följd hvaraf ytterligare tillskottet härtill skulle utgöra
4>9°° R:dr B:co.
Och hafva med desse motioner till Utskottet åtföljt
flere serskildta anföranden i ämnet af Ilr Frih. Palmstjerna,
B. K., Hr Grefve Frölich, David, Hr Grefve
Cronhjelm, Otto August, Hr Frih. Klingsporr, Hr Frih.
Cederström, Jacob, samt Hrr Bråkenhjelm, Uggla,
Carl och Lefrén, J. P., af hvilka de fleste instämt
i förslaget om ökadt Anslag för det Gymnastiska Institutet.
Beträffande nu först Hr Hjertås motion, som ensamt
angår Anslag för aflönandet af Lärare i Vapenbruk
och Gymnastik vid Gymnasier och Universiteter,
samt indragning vid desse senare af visse andre
dervarande Lärare-befattningar, äfvensom den del af
Hr von Vegesachs motion, sorn handlar om GymnastikLärares
anställande vid alla LäroVerk; så enär en
allmän reglering af de offentlige UndervisningsAnstalterne
förestår, och Motionärernes berörde förslag innefatta
ämnen, som uti samma reglering ingå, har
Utskottet, efter inhemtandet, att K. M:t i Nåder
behagat tills vidare uppskjuta granskningen af serskildta
Committerades i underdthet afgifna förslag till
omförmäldte allmänna reglering, trott frågan om de
af Motionärerne i anförda ändamål begärda Anslag af
Allm. Medel destomindre böra, från den stora frågan
afskiljda, nu behandlas, som uti nyssbemälde Committerades
underd. Förslag blifvit framställdt behofvet af
förökade StatsAnslag för de fleste LäroVerken; hvadan
ock Utskottet funnit Hr Hjertås meranämnde rno
-
B e t ä n k a n d e n, N:o 136. iSy
lion saint den de! af [Ir von Vegesachs som deruti
instämmer nu icke böra bifallas.
Vidkommande åter den senare delen af Herr von
Vegesachs motion, rörande tillökning i anslaget för
det Gymnastiska Central-Institutet i HufvudStaden; så
erkändes redan vid sista Riksdag af R. St:r, att den
allmänna fördelen af samma Institut blifvit af erfarenheten
vitsordad, och att denna Inrättning ej mindre i
afseende derpå än för bildandet af skicklige Undervisare
i Gymnastik vid Lärosäten och andre Uppfostringsanstalter
i Riket, borde af Staten åtnjuta det understöd,
som erfordras för Inrättningens framtida bestånd.
Vid ett likväl nu mera uppkommit större behof
af flere Lärare, i förhållande till Gymnastikens mera
allmänna begagnande så väl vid de offentliga Lärolnrättningarne
som vid Regementerne i Armeen, kan
det på Stat för Institutet varande anslag, 1000 R:dr
årligen, af hvilka 5oo R:dr utgöra arfvode åt Föreståndaren,
Professoren Ling, och 2tne MedLärare erhålla
hvardera 200 R:dr, samt 100 R:dr äro anvisade
till utfodringsmedel för en Voltigeringshäst, icke anses
vara tillräckligt, enär hvarken desse Läraie medhinna,
att bibringa alla dem erforderlig undervisning, hvilka
såsom Elever behöfva inhämta både de theoretiska och
practiska delarne af konsten, eller, i anseende till de
mindre Iönevdkoren, kunna uteslutande dertill egna
hela sin tid.
Ocl» som det derföre är af vigt att ifrågavarande
Inrättning icke saknar nödiga tillgångar för dess underhållande
nu och framdeles i det skick och i den ut
-
258 Stats-Utskottets
vidgning som erfordras för att kunna åt alla delar af
Pöket bereda skicklige Lärare; altså och fastän Utskottet,
med afseende på de inkomster som årligen inflyta
af dem som Inrättningen begagna, och i anseende i
öfrigt till StatsYerkets ringa tillgångar, icke kan tillstyrka
beviljandet af ett så betydligt anslag som det
Herr von Vegesach föreslagit, har dock Utskottet ansett
sig böra föreslå:
det R. St:r bevilja en tillökning af iooo R:dr i det
förut beviljade årliga anslaget för Gymnastiska Central-Institutet,
att på Stat uppföras och ifrån 4;de
HufvudTiteln utgå; så att samma anslag må hädanefter
utgöra 2000 R:dr B:co.
Den 16 April 182g.
Reservationi
Af Herr Friherre PalmstjernaAtt det af Utskottet
tillstyrkta anslag icke kan vara tillräckligt för Gymnastiks-Inrättningens
ändamålsenliga utvidgande och
fulländning, torde lätteligen inses. — I betraktande af
Statens många behof, har dock äfven jag icke velat
nu påyrka ett högre bestämdt årligt Statsanslag för
denna Inrättning, men jag hade önskat att Utskottet
uti sitt yttrande erkänt denna otillräcklighet och uttryckt
detsamma medelst tillstyrkande af den underd.
anhållan att, i den mån Besparingar på HufvudTiteln
det medgifva och K. M:t så finner nödigt, för Gymnastiska
Centralinstitutet derutaf måtte anvisas hvad
som ytterligare kan oundgängligen erfordras.
Betänkanden, N:o 137. 25g
Häruti hafva instämt Hr Assessor Lagerhjelm, Hr
Lagman Noreus och Hr Grosshandlaren Winberg.
N:o 157.
(Bil. till 4:<le Hufv.Tit.)
Utlåtande, angrde hegardt fortfarande LöneAnslag
åt Lärarne vid Stockholms Stads
Undervisningsverk. (U.-A.)
Högv. PrästeStåndet har, den 8 December sisth år,
remitterat till Utskottets Utlåtande ett af Hr OrdensBiskopen
m. m. Doctor Wallin afgifvet Memorial, af
innehåll: att, då, såsom vid sista Riksdag anmäldt blifvit,
efter den nya organisationen af Hufvudstadens
Undervisningsverk , erforderlige Medel saknades till
Lärarenas aflönande, enär, i stället för en Katedralskola
och Sju KyrkoSkolor, uppkommit ett Gymnasium,
Två Trivial-Skolor, Sex Apologist-Skolor samt
Tre Allmänna Barn-Skolor, hvilka dock för Stadens
Folkmängd varit otillräckelige; men, sedan Stockholms
Borgerskap förbundit sig, att, för detta ändamål, af
Tolagsmedlen utbetala en årlig summa af 10,000 R:dr
Brco, man hade hoppats kunna, utan nya ät Rikets
öfrige LäroVerk medgifna Stals-bidrag, någorlunda
hjelpreda sig med det gamla anslaget, g/jo T:r Säd,
när de äldre pensionerade Lärarne afgått, och de från
förra Staten med full lön qvarstående, men ej i tjenst
åter ingångne, blifvit befordrade. Denna befordran
260 Sta ts-Utskottets
hade val ock nu ägt rum, så att äfven den sist återstående,
ifrån den i nästinstundande Maji ej mera betungade
Scholasfonden, hvarigenom en besparing uppkomme
af 48 T:r Spannemål; dock som, af de öfrige
för ålderdom eller sjuklighet dels förafskedade, dels
permitterade, funnos, med åtnjutande af dels fulla,
dels \ af lönen, ej mindre än fyra Rectorer och en
Collega, hvilket antal snart Lomme att ökas rned ännu
en öfverårig och till tjenst mindre brukbar; så företedde
sig uti de påräknade medlen ännu en brist af
237 T:r Spannemål. Genom fyllandet af denna brist
skulle icke allenast duplikanterne i de bägge LärdomsSkolorne,
der inga Conrectorer finnas, samt Vicarierne
för de tjenstfrie åtnjuta ett emot deras möda någorlunda
svarande arfvode, utan äfven de hägge vid Gymnasium
felande Lectionerne kunna besättas; men då
Herr Biskopen icke visste, huru medel härtill skulle
kunna anvisas, har Hr Biskopen med inskränkning till
det aldra-nödtorftigaste, hvarförutan undervisningens
gång i flere Hufvudstadens Skolor skulle aldeles afbrytas,
anhållit, att, till repartition emellan de eljest
lönlöst vicarierande och duplicerande Lärarne, de af
förre Ständer beviljade af K. M:t i Nåder bifallne iöo-y
T:r Spannemål af behaglig tids förläningen, fingo tills
vidare fortfara, under enahanda vilkor, att successive
åter indragas, i mohn af skeende förändringar, genom
de tjenstfries afgång eller befordran, hvarom SkolDirectionen
borde till K. StatsContoret årligen afgifva
Berättelse. Uti hvilken anhållan K. ÖfverHofPredikanten
Herr Doctor Hedren instämt.
B e t n n k a n d e n , N:o 137. 261
Som, efter hvad hos Utskottet blifvit upplyst,
6 från tjenstgöring afgångne äldre Lärares pensionerande
ännu lägger hinder för flere vid UndervisningsVerken
i Stockholm anställde Lärare, att komma i
åtnjutande af de med deras befattningar förenade lö~
neförmoner, och således den anledning, hvarföre R.
St:r vid sista Riksdag beviljade ofvanberörde serskildte
Anslag, ännu icke upphört; så anser ock Utskottet
rätta tiden för samma Anslags indragning ej eller
ännu vara inne.
Beloppet, hvilket ännu brister för Ordinarie tjenstgörande
Lärares Aflöning, utgör 237 T:r Sp:ml; och
då först efter de pensionerade äldre Lärarnes bortgång
denna Spannmål kommer att till Skol-fonden inflyta,
samt skillnaden, emellan nyssnämnde Tunntal och ofvanberörde
i6oj T:r, således erfordras, med 77^ T:r,
innan någon indragning af samma i6o|- T:r bör äga
rum; föreslår Utskottet:
att en emot desse iöoj- T:r svarande summa efter
Markegångsvärde jemväl hädanefter må till disposition
af Directionen öfver UndervisningsVerken i
Stockholm få utgå; likväl på det sätt, att, sedan
genom någon af de äldre pensionerade Lärarnes
bortgång, nyssberörde 77j T:r först kommit Skolfonden
till godo, vid hvarje sedermera skeende förändring
i desse Lärares personal, indragning till Statsverket,
med motsvarande belopp af hvad en sadan
äldre Lärare uppburit, bör af ifrågavarande i6o£
T:r eller deremot svarande penninge-värde verkställas.
262 Stats- Ut slottets
Börande ock nyssbernälde Direction årligen till
StatsContoret afgifva berättelse om beliofvet af detta
serskildta lone-anslag i öfverensstämmelse med
desse föreskrifter. Den 16 April 1829.
N:o 138.
(Bil. till 4;de Hufy.Titeln.)
Tillåtande, i anledning af väckt motion om
publikt understöd åt Författaren af Svenska
Folkets Historia under Konungarne af Wasa-Ätten.
(U.-A.)
Då Historiska Författare tillförene blifvit af Svenska
Folket uppmuntrade oell understödde, och samma kärlek
för Sveriges Häfder nu, som förr, äger rum, liar
Herr Kether wood, Vhilhelm, inom H. II. o. A. föreslagit
allmänt "understöd för Författaren till Svenska.
Folkets Historia under Konungarne af IVasa-Jtten,
Herr Strinnholm, hvars berörde arbete, deraf 3 delar
redan utkommit, skulle utmärka sig genom grundlig
forskning, ypperlig charactersskiidring och en förträffelig
stil, samt således berättigade till den förmodan,
att, en gång fulländadt, det skulle kunna öfverträffa
våra bästa Historiska arbeten, och hvarigenom Litteraturen
vunne en dyrbar tillökning.
Till stöd för motionen är vidare åberopadt, att
de 2 Historiska Författarne Dalin och Laserbrins. ägt
O DO
publike understöd för sine arbetens utförande, den
förre
Betänkan den, N:o 138. 263
förre contant beräknad af St:rne anslagen betalning,
och den sednare en längre tids tjenstledighet, samt såmedelst
ett Salarium af det allmänna: att Sverige äger
en Riks-Historiograph på Stat; samt att Professoreu
Geijer uppbär en årlig pension för utgifvandet af
Sveriges Häfder.
Och då nu ifrågakomne Författare icke njutit del
ringaste understöd, icke en gång någon offentelig uppmuntran
för sitt förtjenstfulla företag, har, för att sätta
honom i tillfälle att helt och hållet öfverlemna sig
deråt, och ej för lefnadsomsorger behöfva använda sin
tid på andra befattningar, Motionären tillstyrkt, att
en viss summa genast måtte meddelas Hr Strinnholm
för de redan utkomne delarne, samt han sedermera,
vid hvarje hädanefter utkommande del, erhålla ett deremot
proporlioneradt belopp.
Värdet af detta Historiska arbete vill Utskottet
lika litet ifrågasätta, som att Författaren dertill må
anses förtjent till någon uppmuntran för sin derpå
nedlagda moda; men då, vid fråga om allmänt bidrag
härtill, Utskottet funnit pröfningen af Arbetets beskaffenhet
sig icke tillkomma och ej eller bordt låta det
enskilda omdömet derom allena tjena sig till ledning
för tillstyrkande af den begärda Statsutgiften, helst
från K. M:t någon Nådig framställning till R. St:r i
detta afseende tillika icke blifvit gjord, har ock Utskottet
ansett sig icke kunna föreslå R. St:r, att, genom
bifall till motionen, tillägga ofvanbemälde Författare
något understöd af StatsVerkets tillgångar, hvilka dess2
B. 2 H. rB
264 Stats-Ut skottets
utom icke medgifva fyllandet af alla de många allmänna
nu anmäld ta Lehöf. Den 16 April 182g.
M:o 159.
(Bil. till 4;de Hufv.*Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
anslag af Statsmedel, för författandet af en
fullständig Historia om Konung Carl XI:s
Regering samt den så kallade Frihetstiden.
(U.-A.)
En af Rikets Herrar, II. Exc. Herr Grefve Fleming,
Glaes, har uti ett, af H. R. o. A. till Utskottet remitteradt
Anföraade, föreslagit, 1:0 att, då ännu icke
funnes någon särskild grundelig och fullständig Historia
örn de märkvärdiga 37 år, under hvilka Konung Carl
XI antingen sjelf förde Rikets Styrelse, eller densamma
var uppdragen åt dess Förmyndare; R. Sttr måtte hos
K. M:t i underd. anhålla, det K. M:t täcktes utse någon
skicklig person, att författa en fullständig Historia
om nämnde Regeringstid , att tryckas på det Allmännas
bekostnad och efter en uppgjord plan, hvarigenom
sysselsättningen dermed icke skulle räcka längre, än 8
högst 10 år, under hvilken tid Författaren, då han
uppvisade hvarje af de första delarne färdig, skulle
erhålla en belöning af 5oo R:dr och för den sista, då
arbetet vore fullbordadt, Ettusende; yrkande H. Exc.
Herr Grefven tillika, med afseende på de vidsträckta
kunskaper, de ihärdiga mödor och de snillegåfvor, som
dén Historiska stilen begärde, samt i anseende till den
Betänkanden, N:o i3g. 265
lorrtä tid af hälsa oell krafter sorn merendels vore
menniskan förlänad, att K. M:ts Nådiga uppmärksamhet
måtte fästns dervid, att icke de närmaste Auctoriteter,
af hvilka den utsedde Författaren möjeligen
berodde, måtte under långa tider, ja liela år, rycka
honom ifrån den befattning han sig åtagit, för att
begagnas i värf, soin af andra kunde bestridas.
2:0 att, i anseende till bristen äfven på en Historia
öfver den märkvärdiga Epoqven från Konung Carl
XIl:s död till år 1772, hvilken vanligen kallades Frihetstiden,
och då ännu icke, fastän 1 10 år derifrån
voro tillryggalagde, stunden syntes vara kommen att
teckna en sådan sann och oväldig Historia, det interessanta
arbete, bestående af RiksStåndens och RådKammarens
Protocoller, som Hr Cederschjöld P. G.,
under benämning af Riksdagen i Stockholm år 171g,
utgifvit, och hvars fortsättning, i fall omständigheterne
så medgåfvo, han i Företalet angifvit för de påföljande
Riksdagarne till år 1772, måtte på Statens bekostnad
fullföljas och vinsten tillfalla Herr Cederschjöld, om
eljest i våra dagar någon vinst kunde härflyta från
lilteraira företag.
Utskottet har, hvad förra delen af denna motion
beträffar, äfvenledes ansett af vigt, att den derutinnan
angifna brist i Historiskt hänseende undanrödjes,
som uppkommit genom saknaden af en grundelig och
fullständig kännedom om Konung Carl XI:s verksamma
Regering, och liändelserne under den tid som föregeck
densamma under Förmyndare-Styrelsen. De många
lyckliga förändringar i Rikets ställning, synnerligen i
a66 Stats-Utskottets
afseende på dess inre hushållning och förvaltningen
deraf, som under denne store Kornings Regeringstid i
verket sattes och utfördes, äro på en gång rika och
värdiga ämnen för att bland anteckningarne af Fäderneslandets
öden utförligare upptagas, än de hittills
utgifne Historiska Afhnndlingar dem meddelat. Sättet
åter, huru Rikets angelägenheter under samme Konungs
omyndige ålder sköttes och behandlades, må
ock, så vidt deraf kunna hämtas närmare vittnesbörd
om de många svårigheter sora mötte Konungens bemödanden
för Sveriges väl, förtjena en större utveckling;
och Utskottet instämmer derföre i så måtto uti
hvad Motionen i denna del innehåller, att Utskottet
anser en uppmuntran från Statens sida, till framkallandet
af ett fullständigt Historiskt arbete om ifrågakomne
Regeringstid, icke böra saknas.
Då likväl tillika, i niolin af ett sådant Arbetes
högre värde en större vinst deraf för Författaren bör
kunna påräknas, och Utskottet ej trott lämpligt, att
någon viss tid för sysselsättningen dermed och ej eller
någon viss vedergällning för hvarje deraf utkommande
del bestämmes; tillstyrker Utskottet:
attén summa af 2000 R:dr B:co må afR. St:r beviljas
och på RiksgäldsContoiret anvis.as att af K. M:t disponeras,
såsom belöning åt den, som framlemna!-  en sådan Historia om Förmyndare-Regeringen under
Konung Carl XI;s omyudiga år samt Hans egen Regeringstid,
hvilken, behörigen granskad, af K. Mit
kan linnas värdig en sådan belöning.
Betänkande!!, N.‘o 13g. 267
1 anledning af motionens senare del, eller förslaget,
att Staten mätte påkosta fortsättningen af det utaf
Hr Cederschjöld påbegyndta utgifvandet af äldre Riksdagshandlingar
från och med Riksdagen 171g till år
1772, får deremot Utskottet tillkännagifva, att desse
allmänna handlingar synts Utskottet vara af den beskaffenhet,
att nyttan af deras lifgifvande genom trycket,
i anseende till deras vidlyftighet då de omfatta
en så lång tideryttid, icke torde komma att motväga
den högst betydliga kostnad som dermed blifver oskiljaktig.
Fullföljden af det företag Hr Cederschjöld genom
detta arbete börjat, lärer derföre lämpligast böra’
åtminstone till vidare, öfverlemnas åt det cnskildta
kunskapsbegäret och de bidrag detsamma deråt må
vilja gifva, och skulle såmedelst utförandet kunna befordras,
att endast ett ringare understöd af allmänna
medel framdeles kan ifrågakomma, lära nästkommande
R. St:r ieke underlåta, att efter sig då företeende
omständigheter pröfva, hvad ersättning eller understöd
åt Utgifvare» må beviljas.
Utskottet afstyrker emedlertid allt bidrag härtill
för närvarande af Statens tillgångar. D. 16 April 182g.
N:o 140.
(Bil. till 4;dc Hufv.Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
Statsanslag för utgifvandet af nyttiga böcker
åt de fattigare Folkklasserne. (U. A.)
Uti ett från 11. Rtdd. och A. remilteradt anförande
268 Stats-Utskottets
har Herr Grefve Hamilton, John, fästat uppmärksamhet
pä vigten af alt tillhandahålla de fattigare FolkClasserne
nyttiga böcker för godt pris, samt i sådant
andamål föreslagit, att ett anslag af 3ooo R:drB:cotill
de mera och 2000 R:dr till de mindre befolkade Länen
måtte beviljas, att årligen utgå till nästa Riksdag,
till disposition af HushållsSällskaperne, som ägde
göra val af de skrifter de ansågo mäst tjenliga för
olika Orter att publicera; och företrädesvis har Motionären
ansett sådane skrifter böra innefatta Moraliska
betraktelser, utvisande för den mindre väl lottade
SamhällsBrodren det handlingssätt, genom hvilket
lian snarast uppfyllde sin bestämmelse i Samhället,
och dernäst afhandlingar rörande Landtbruket i allmänhet,
Ladugårds-skötseln och Skogs-hushållningen
hvarjemte K. LandtbruksAcademien, intill dess serskildte
Sällskaper till utbredande af nyttiga böcker,
hunnit bilda sig, borde gifva en rigtning åt hushållsSällskapernc
i anseende till de ämnen som borde alhandlas
uti ifrågavarande skrifter sora tillika borde
vara så mycket som möjligt korrta, att de kunde säljas
till ett pris af 1 högst 2 sk. B:co exemplaret.
Den, för befordrande af en mera utvidgad upplysning,
härigenom föreslagne anstallt, att sätta de fattigare
FolkGlasserne i tillfälle att inhämta nödige kunskaper,
anser Utskottet, så vida den blefve mera begagnad,
visserligen kunna, medelst en större sedlighet
och arbetsflit, i sina verkningar åstadkomma både enskildt
och allmänt gagn; och synes derföre den utväg
härtill, som Motionären uppgifvit icke böra lemnäs
Betänkanden, Nio i4o. 2(iq
utan uppmärksamhet* Med den allmänna bestämmelsen
af HushållsSällsknpen i Länen tror Utskottet oek
förenligt, alt de följa och undanrödja behofven i detta
fall; men då kostnaden dertill, med iakttagande af
den inskränkning i skrifternes omfattning Motionären
tillstyrkt, synes Utskottet icke kunna blifva större, än
att den, med påräknad ersättning genom en Vidt sträckt
afsättning på goda arbeten i denna väg, bör kunna,
i hvarje Ort, af HushållsSällskapets tillgångar bestridas,
finner Utskottet ej lämpligt, att, till föremål af
denna beskaffenhet, något anslag af Statens medel beviljas;
samt afstyrker derföre i denna del bifall till
den gjorda motionen. Den 16 April 1829.
N:o 141.
(Bil. till /jule Hufv.Tit.)
Utlåtande, angående hegardt fortfarande Anslag
för Elementar- eller ProlSkolan i Stockholm.
(U. A.)
Uti ett, till H. IL och A:s Prof. den i5 December
sistlidit år afgifvit anförande, har Herr Von Hartmansdorff',
August, föreslagit att, fastän någon framställning
om LäroVerken, i anledning af den till deras
undersökning nedsatte stora Committe'ens öfverlaggningar
och förslag, ännu icke från K. M:t ankommit,
men emedlertid den så kallade nya Elementar- eller
ProfSkolan, efter Ämnesläsning och VexelundervisningsMethod,
som blifvit i Hufvudstaden upprättad,
torde böra fortfara, ehvad de öfriga Läro Verkens
270 Stats-Utskottets
förändring eller orubbade bibehållande beslutes, R.
St:r måtte bevilja fortfarandet ifrån den 1 nästkommande
Julii af det Anslag K. M:t hittills af Extra
Medel beviljat ifrågavarande Schola.
I K. M:ts Nåd. Proposition till R. St:r den 27
sistl. Februarii, ang:de Anslag tili förmon för LäroVerken
i Riket har K. M:t behagat i Nåder tillkännagifva,
att, om R. St:r beviljade det af K. M:t i Ilögstberörde
Nåd. Proposition föreslagne Anslag, K. M:t
hoppades, att, med begagnande af besparingar som å
detta Anslag, innan den första regleringen, hvartill
de erfordrades, hinner verkställas, kunde vara användbare,
jemte dem, som på RiksStatens 4:<le HufvudTitel
kunna blifva att tillgå, de till 6,800 R:dr
beräknade årliga kostnader för ofvanberörde nya ScholInrättning,
äfven kunna bestridas, och K. M:t således
undgå, att, enligt hvad K. M:ts afsigt varit, detta ytterligare
Anslag af R. St:r begära.
Och då, i det, i anledning af Högstberörde Nåd.
Proposition, af Stats- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotten gemensamt afgifna Utlåtande till
R. St:r, af Utskotten blifvit föreslaget, att R. St:r
måtte, vid beviljandet af det till LäroVerken af K.
M:t begärda Anslag, 60,000 R:dr årligen, göra det
förbehåll, att nyssnämnde 6,800 R:dr, för underhållet
af ifrågavarande Schola, böra af fade HufvudTitelns
tillökade Anslag oafkortadt utgå och icke blifva af
möjliga besparingar derå beroende, anser ock Utskottet
nödige medel för samma Scliolas underhåll ifrån
och med det år den föreslagne nya StatsRegieringen
Beta t) ka nden, N:is i4t, 142. 271
vidtager vara anvisade; men som ifrän den 1 nästkommande
Julii, till hvilken tid kostnaderne för Scho]an
ansetts kunna bestridas af de Medel K. M:t dertill
beviljat, Anslag saknas för samma ändamål; så
tillstyrker Utskottet:
att II. St:r måga bifalla, att, till Scholans underhäll
ifrån sistnämnde tid och till dess verkställigheten
af den nya StatsRegleringen vidtager, ett
belopp af 3,4oo R:dr B:co må af nuvarande Öfverskotter
på StatsVerkets Inkomster få afsättas, och
af R:g:sContoiret utbetalas, Deu 16 April 1829.
N:o 142.
(Bil. till 4;dc Hufr.Tit.)
Ullålande, i anledning af väckta Motioner oiu
förökade Anslag för vissa Lärolnrättningar,
m. m. (U.-A.)
Till Utskottet hafva blifvit remitterade följande Motioner:
1:0
Fran HÖSl. Ridderskapet och Adeln.
a) Af Ilr Durietz, Carl: att, i anseende till åliggandet
för de vid Rikets Universiteter anställda Docenter,
att vid Professorers tjenstledighet eller förfall
bålla publiqua föreläsningar, hvarföre nu någon serskild
löneinkomst icke ägde rum, lön på Stat af 60
T:r Spannemål måtte anslås till hvardera af 3 Docenter
i Theologiska Faculteten, lika många i Juridi
-
%rji Stats-Utskottets
ska och Medicinska samt 8 i Philosophiska Faculteterne
vid båda Academierne.
b) Af Hr Bråkenhjelm, P. R. ■■ att, då i K. M:ts
Nåd. Proposition till R. St:r, om Anslag till förökade
löner vid Rikets Universiteter och Skolor, icke blifvit
upptaget något anslag till aflöning eller belöning
åt Författare af Ijenlige Läroböcker; och tillgång på
sådane böcker syntes vara ett ibland de första vitkoren
för allmänna och enskilta undervisningens förbättrande,
5ooo R:dr årligen intill nästa Riksdag måtte
anvisas i och för detta ändamål till K. Mits Höga disposition
; äfvensom alt, enär de 4 Lectorerne vid K,
KrigsAcademien å Carlberg, för hvilka Committe'en
till öfverseende af Rikets Läroverk föreslagit en löneförhöjning
af 4°° R*dr hvardera, uti Högstberörde Nåd.
Proposition voro förbigångne, denna löneförhöjning
jnåtte för hvardera af bemälde Lectorer beviljas til
10 oo tUdr»
%<o från Vallöf,. Borgare Stan det,
«) Af Hr J. J. Kleman: att, då i Carlskrona Stad
en lägre Lärdomsskola med en Rector och 2ine ColJeger
väl vöre inrättad för undervisnings meddelande
i ämnen hörande till den högre vetenskapliga odlingen,
men en Apolagistplats för ungdomens beredande
till allmän medborgerlig bildning saknades, ehuru det
af Stadens Husegande innevånare nyligen anskaffade
Scholsehus, utom utrymmet för hvardera af nuvarande
GlassAfdelningar, jemte tiliräeklige boningsrum för
Rector och Colleger, erbjöde serskild LäroSal för en
Betan kan ilen, N:o 142. 273
ApologistClass och ruin för Läraren derstädes, hvartill
annat hinder icke i vägen läge än bristande Anslag
för dess aflöning, ett Lämpligt sådant, på RiksStatens
4;de HufvudTitel, vid Carlskrona LärdomsSchola måtte
varda beviljadt.
b) Af Hr J. Hemberg.- att, snm deri serskildta löneförbättring
af 100 R;dr B:co årligen Uddevalla Stads
Borgerskap år 1809 bestått RectorScholaj derstädes’
blifvit tagen i beräkning vid den af Staten beviljade
förbättrade löne-reglering för ScholLärarne i allmänhet,
så att Rector i Uddevalla blifvit vid samma reglering
tillagd 20 å 3o T:r Spannemål mindre i tillökning
än hans vederlikar, men berörde enskildta
uppoffring å Stadens sida icke borde leda till minskning
uti utgörande af hvad Staten sig i detta ändamål
i allmänhet förbundit; bemälde Rector alltså måtte
tilläggas lika lön sorn Staten tillagt hans vederlikar 1
Halmstad och andra Städer, hvarest lika beskaffade
Scholor vore inrättade.
samt 3:0 från Hederv. BondcStåndet
Af RiksdagsFullmägtigen från WesterNorrlands
Län Nils Strindlund: att då, enligt K. M:ts Nåd.
Skrifvelse till UppfostringsCommitteåm af den 25 April
j8tg, angide Interims Löne-reglering för ElementarLäroverken,
ScholLärares löner åtminstone i Hernösands
Stift blifvit nedsatte, för en Collega från 4o &
35 T:r till 25 Tun nor Spannemål och för ConReclor
från 90 till 3o å 4° T:r; men deremot RectorScholse i
Upsala skulle bibehållas vid 200 T:r, hvilken olikhet
I
274 Stats — XJ tskottets
i aflöningen syntes obillig; enär en Collega, i händelse
af sjukdom enligt ScholOrdningen ägde rätt att få
tjenstledighet med bibehållande af |:delar af sin lön,
och derigenom endast 6 T:r 10 kpr blefvo den gifna
lönen åt en Collega som i hans ställe skulle vicariera;
lönen på Stat för en Collega alltså måtte blifva minst
35 och för en ConRector 75 T:r Spannemål, sora likväl
icke motsvarade den lön som dera före 1819. bestods.
Till fyllande af hvilket behof Motionären tillika
föreslagit, att BiskopsEmbeten, såsom mera umbärlige,
borde indragas, men om de pröfvades nyttige,
lönen för dem ej öfverstiga 4°oo R:dr.
Som Utskottet ansett dessa Förslag, vara af den
beskaffenhet, att pröfningen af desamma ingår i granskningen
af de serskilte Committerades Project till UudervisningsVerkens
reglering i det hela, och det i
sammanhang dermed framställde behof af förökade
StatsAnslag för de flesta nuvarande Läroverk, m. m.,
hvilken granskning enligt hvad K. M:ts till R. St:r
aflåtne Nåd. Proposition om Anslag till förmon för
LäroVerken i Riket den 27 sisth Februarii innehåller,
blifvit tills vidare uppskjuten; Alltså har Utskottet
ansett de i ofvanberörde motioner väckta frågor om
Anslag icke böra serskildt eller afskiljda ifrån hufvudfrågan
upptagas och behandlas. Den 16 April 1829.
Betänkanden, N:o i43. 275
N:o 145.
Utlåtande, angående RiksStatens Femte HufvudTitel.
(U.-A.)
Vid regleringen af denna HufvudTitel, som jemlikt K.
M:ts Nåd. Förslag hädanefter torde benämnas för Vetenskaperne
och Sköna Konstonie, förekomma följande
dels förut beviljade och vid R. St.’rs sednaste Statsreglering
uppförde samt dels af K. M:t eller genom serskildte
Motioner vid innevarande Riksdag äskade Anslag,
i den ordning de enligt RiksStaten böra upptagas,
f.o Svenska Academien. ,
Åtnjuter ett StatsAnslag af ... . R:dr i,5oo. —
2:0 ^Vitterhets-, Historias- och A/itif/vitets-Academien.
Innehafver, jemnlikt 1823 års
Statsreglering
„ 1,55a: 1^.
Vid hvilka 2:ne Anslag någon anmärkning
ej förekommit.
3:0 Fria Konsternes Academie.
är, enligt nämnde Statsreglering, tillagd
13,ooo R:dr med deri inbegripne 2,000 R:dr
Hb:rB:co, å 120 sk. cours; men sorn, enligt
hvad Utskottet uti dess utlåtanden angrde
StalsVerkets Inkomster och RiksStatens 2:dra
HufvudTitel anfört, Coursberäkningen vid
nu skeende Statsreglering blifvit föreslagen
till 128 sk. per R:dr Hb:r B:co; så kom2
B. 2 H. 19
276 Stats-Utskottets
mer i följd deraf detta anslag att förhöjas
till It: dr 13,333:16.
4- o Musikaliska Academien.
Upptages till åtnjutande af dess vid
1823 års Riksdag erhållne Anslag . :  1,700. —
5:o Kongl. Museum innehafver, jemlikt It.
St:rs sednast fastställde Stat ......... 55o. —
Uti en hos II. R. o. A. väckt samt till Utskottet Remitterad
motion, har Hr Frih. Klingsporr, Fred. Ph.,
hemställt, dels att ett Anslag af 5oooR:dr, för första Aret,
och iooo R:dr för hvardera af de följande åren, intill nästa
Riksdag, måtte beviljas, förrenovation och underhåll
af de K. Museum tillhörige Taflor, på det denna dyrbara
och utmärkta Konstsamling, som i brist på utrymme
eller medel för dess iståndsättande, till en del skall finnas
inpackad i skåp eller lårar, måtte befrias från damm
och smuts, deraf Taflorne blifvit oigenkänlige, samt
dels att i5o,ooo R:dr måtte anslås att med 3o,ooo R:dr
årligen utgå till K. M:ts disposition, för anläggandet
af en, Riket och nuvarande tids fordringar i afseende
på konstalster i allmänhet värdig, Musaei-Byggnad,
hvarest berörde Samling kunde på ett ändamålsenligt
sätt förvaras och ordnas; i hvilken förstnämnde hemställan
II. Ex. Hr Grefve Fleming, Claes, jeniväl instämt,
under anmälan tillika af behofvet utaf någon
publik local, som möjligen i framtiden kunde blifva
att tillgå för Taflornes inrymmande, och såsom skäl
hvartill H. Ex. anfört, huruledes en viss känsla af
förödmjukelse måste erfaras, då Utlänningar, vanli
-
gen hitkommande från Köpenhamn, der de haft tillfälle
att se ett nyligen inredt präktigt Galleri för ett
stort antal Målningar, uppsatte i den yppersta ordning,
med medömkan finna detta Lands Samlingar i
de Sköna Konsterne sakna värd och utrymme. Och
hafva under yttranden i ämnet, Frih. Boije, Fredric,
föreslagit, att åtminstone 1000 R:dr för Taflornes första
uppsättning och rengöring och till deras underhåll
sedermera 5oo R:dr årligen måtte beviljas samt Hr v.
Quanten, Carl, yrkat nödvändigheten af något Anslag
för iordningsättandet och förvarandet af de Samlingar,
som tillhöra meranämnde Museum.
Utskottet har väl ansett hvad i detta amne anfördt
blifvit förtjena uppmärksamhet j men då Utskottet
tillika måst taga i betragtande de mångfaldiga angelägna
behof, som påkalla bidrag af Statens inskränkta
tillgångar, hvilka ingalunda nu medgifva något Anslag,
för uppförande af den ifrågakomne Byggnaden,
har Utskottet sett sig föranlåtet att inskränka dess förslag
endast till frågan om anordnande af nödige medel,
för underhållet och vården af merberörde dyrbara
TafleSamling; i hvilket afseende Utskottet får vördsamt
föreslå:
dels att ett Anslag för en gång af 1000 Btdr för
Taflornas första uppsättning och rengöring af StatsVerkets
nu befinteliga Öfverskotter å Inkomsterne
beviljas, samt dels att 5oo R:dr årligen för deras
underhåll, må, mot behörig redovisning bestämmas,
så framt en sådan Local kan finnas, antingen inom det
278 Stats-U t skottets
K. Slottet eller i annat Kronans hus, att Taflorne
hunna erhålla tillbörlig vård.
6:0 RiksMaseum.
Erhöll vid sednaste StatsReglering ett Anslag
af R:d. i,5oo.
Häruti har K. M. i Dess Nåd. Proposition äskat
en förhöjning af 4,166 R:dr 32 sk., till hyra för RiksMusseum
samt aflöning för de dervid anställde Intendenter
under Nådig framställning tillika af uteslutande
från sistnämnde belopp af 2,5oo R:dr, utgörande
det ifrågakomne årliga HyresAnslaget för detta
Musoeum, derest R. St:r föredraga, att på en gång
anvisa den för inredning af ett till RiksMusECum tjenligt
Hus erforderlige större Summa.
Utskottet har härvid inhemtat: huruledes K. M:t
uti Nåd. Bref till K. StatsContoiret af d. 8 Dec. 1819
förordnat, att, till bestridande af kostnaden för uppställning,
underhåll och förökande af de NaturalieSamlingar,
hvilka, såsom början till ett RiksMusseum,
blifvit af HofMarskalken, Frih. Paijkull, under vissa
vilkor, till Staten aflemnade, och, enligt Nådig föreskrift,
uppställde uti dertill! af K. VetenskapsAcademien
i dess Hus upplåtne rum, från och med 1820
och intill nästpåföljande Riksdag af extra UtgiftsMedlen
skulle till Academiens disposition anordnas goo
R:dr, löner eller arfvoden för en Intendent m. fl.
derunder inbegripne; hvarefter K. M:t, uti Dess vid
1823 års Riksdag afgifne Nåd. Proposition om Statsverket,
så väl föreslog uppförande å Stat af samma
Anslag, som äfven till dåvarande Statsutskott i Nå
-
Betänkanden, N:o i43. 273
der öfverlemnade K. VetenskapsAcademiens underd.
framställning, att, till utvidgande och underhållande
af omförtnälde Samlingar 4>^00 R*dr årligen mätte
varda anslagne; i anledning hvaraf R. St:r funno skäligt,
att på Academiens Stat uppföra j,5oo R:dr årligen,
till användande sålunda:
Arfvode för en Intendent, ut hvilken Academien
uppdrager inseendet och vården öfver Sam
lingarne
R:dr 666: 32.
Dito för en Vaktmästare och den person,
hvars biträde fordras vid Djurs och
Foglars uppstoppning
„ 200: —
samt till Samlingarnes uppställning,
underhåll och vidare förökande  „ 633: 16.
Tillsammans R:dr r,5oo: —
Uti den underd. Skrifvelse, som, åberopad i K.
M:ts nu afgifne Nåd. Proposition om StatsVerket,
blifvit till Utskottet aflcmnad, har K. VetcnskapsAeademien
anfört, att så väl Samlingarnes årliga förökande,
genom enskilte personers frikostiga bidrag,
som Academiens, genom nya inköp och skänker, förökade
Bibliothek och Samlingar af Physiske, Malhematiske
och Chemiske Instrumenter för de Thamiska
och Techniska föreläsningarne, hade nu mera gjort
det för Academien omöjligt, att i dess Hus på Stora
Nygatan herbergera Satnlingarne och Instrumenterne,
hvilka till en stor del i brist af nödig local för deras
vederbörliga ordnande och uppställande, måst inrymmas
i vindsrum och å vindar samt utom Staden i olämplige
rum, med största obeqvämlighet för Academien
a8o Stats-Utskottets
och Allmänheten, att deraf kunna sig begagna. Under
förmodan derföre, att så betydliga Anslag, som
skalle fordras till nya Byggnaders uppförande för bevarande
af berörde dyrbara Samlingar, icke voro att
någonsin förvänta; har Academien tillika förklarat sig
vilja för egna medel inköpa ett till salu varande Hus,
vid Adolph Fredrics Kyrka här i Staden, Westmanska
Huset kalladt, som med ett prydligt architectoniskt
utseende förenar tillräckligt utrymme så väl för
Academiens eget behof, som för de Zoologiska, Botaniska
och Mineralogiska Samlingarnes uppställande
och hvilken Byggnads reparerande och apterande för
det naturhistoriska Musaei behof, enligt upprättadt
kostnads-förslag, skulle belöpa till 25,ooo B:dr, till
bestridande hvaraf Academien saknar egen tillgång;
hvarjemte Academien, i afseende på Aflöningen för
Musaei vårdare, i underd:het andragit, att densamma,
äfven med de betydliga tillskott som Academien af
egne medel dertill anslagit, vore för ringa och fordrade
tillökning. Och har, med uppgift, att vid Musxura
finnas 3:ne Intendenter, nemi. en för de Zoologiska
Samlingarne, hvilken åtnjuter 666 R:dr 32 sk,
af StalsMedlen och 5oo R:dr af Academiens egne medel,
en för de Botaniska Samlingarne, som hittills lönas
med endast 666 R:dr 32 sk. af Academiens Fond,
och en för de Mineralogiska Samlingarne, som utan
någon slags aflöning haft tillsyn vid MineralCabinettet,
Academien, under framställning af nödvändigheten
att desse personer ej allenast äro vetenskapligt
bildade män, utan också väljas bland de mäst utmark
-
Betan kan den, N:o 143. 281
te, hvar i sitt yrke, anhållit om ett förökadt anslag
för Musseum af 1,666 R:dr, att, jemte ytterligare
tillägg å Aeademiens sida användas till Löne-förbättringar
åt bemälte Tjenstemän.
Hvad först angår de för erhållande af tjenlig och
tillräcklig local för RiksMusseum och dess Samlingar
erforderlige medel; så och under öfvertygelse att It.
H. St:r inse angelägenheten och nyttan deraf att de
betydliga Samlingar uti Botanik, Zoologie och Mineralogie,
sora genom enskild frikostighet tillkommit,
böra på det allmännas bekostnad vårdas och tillökas
samt hållas tillgänglige för vetenskapsidkare, har Utskottet,
i betragtande så väl af de uppoffringar, hvilka
K. VetenskapsAcademien förmält sig vara sinnad,
att af sin enskilta förmögenhet göra, i och för oftanämnde
Samlingar, som ock af omöjligheten, att, för
det föreslagne beloppet 25,000 R:dr, erhålla icke en
gång den medelmåttigaste local i Hufvudstadens någorlunda
bebodda Qvarter, trott sig böra vördsamt
tillstyrka;
att, med begagnande af K. Aeademiens gjorda anbud,
merberörde 25,000 R:dr må till Aeademiens
disposition anordnas af nu befintelige Öfverskotter
å StatsVerkets Inkomster, för att till förevarande
ändamål användas, i enlighet med Aeademiens förslag,
under förbehåll, att merbemälte Academie
fortfarande ombesörjer vården och inseendet af RiksMusaeum
med Samlingarnes tillhandahållande för
Allmänheten på ett vigten och nyttan deraf motsvarande
sätt.
282 Stats-Utskottets
Vidkommande äter frägan om tillökning i Aflöningen
för de vid RiksMusacum anställde Personer,
så förekommer härvid, att enär K. VetenskapsAcademien
till bestridande af samma Aflöning lemnar ett
icke obetydligt bidrag af egne tillgångar, Anslag i denna
del å Statens sida kan nedsättas vida under hvad
Academien begärt, och Utskottet har således trott,
att medelst anordnande af 1000 R:dr årligen till löntillökning
för hemälte Tjenstemän efter af Academien
uppgörande fördelning, meranämnde personers Lönevilkor
kunna vinna den förbättring, som står i förhållande
till hvad andre Löntagare i allmänhet åtnjuta.
Och Utskottet får således föreslå:
att berörde 1000 R:dr må uppföras å Staten för
RiksMusaeum, som, med tillägg af de förut utgående
i,5oo R:dr, skulle komma att hädanefter åtnjuta
ett årligt Anslag af tillhopa,''.. 2,000.
7:0 Den till invexling af Silfver Jettoner, för att
vid K. VetenskapsAcademiens Sammankomster utdelas,
af Åttonde HufvudTitelns Anslag till extra Utgifter
hittills efter cours utgångne Summa, torde på samma
Academies Stat få uppföras med .... R:dr 240.
att, såsom K. M:ts Högstberörde Nåd. Proposition samt
K. StatsContoirets dervid fogade Berättelse innehålla,
och i likhet med hvad åtskillige andre Academier till
enahanda ändamål åtnjuta, utgå till invexling i R. St:rs
Bank efter pari af ett motsvarande belopp i Silfver,
då ock coursskillnad å denna Summa ej vidare skulle
komma att gravera någon StalsTitel.
Betänkanden, N:o 143. 283
8:0 Dramatiska Spectaclet, som från längre tid
tillbaka åtnjutit 45oo R:dr årligen, upplages till enahanda
belopp R:dr 45oo. — -
9:0 Till Ved- och Ljus-penningar för VitterhetsAcademien,
Fria Konsternes Acadeniie, BildthuggnreAttelien
vid Rännarebanan och Dramatiska Spectaclet,
öro, jemlikt 1823 års Statsreglering anslagne i7ioR:dr;
och som något anmärkningsvärdt dervid ej förekommit,
torde samma Anslag än vidare få utgå med R:dr 1710.
Kommandes denna HufvudTitels årliga StatsSumma,
i händelse R. St:r bifalla livad Utskottet rörande
samma IIufvudTitel tillstyrkt, att förhöjas, ifrån förra
anslagssumman 26,487: 24. -
sedan derifrån afgått Meclianiska Scholans
anslagssumma som till 4:de IIufvudTiteln
öfverflyttad blifvit  47^.
26,012: 24. -
nied .
2073: 16. -
eller till 28,o85: 4o. -
med derunder förut varande 53 T:r Spind under lönerne.
Den 18 April 1829.
Reservation:
Emot Utskottets tillstyrkande i 6.-te Punden af
1000 R:drs anslag årligen, till löntillökning för K. Vetcnskaps-Academiens
Tjenstemän, hafva reserverat sig
RiksdagsFullmägtige Pehr Pehrsson och Garl Bergman,
som ansett ett belopp af 5oo R:dr årligen kunna för
samma ändamål blifva tillräckeligt, hvaremot Hr Grefve
Hamilton, Hr Assessor Lagerhjelm, Hr Lagman Nore'us
a84 Stats-Utskottets
och Hr CommerceRådet Santesson yttrat den tanka,
att berörde Löntillökning bordt föreslås att utgå med
i5oo R:dr.
N:o 144.
Utlåtande, angående regleringen af Utgifterne
under RiksStatens Sjette HufvudTitel, för
Milda Stiftelser. (U.-A.)
I afseende på berörde reglering, får Utskottet vördsamt
uppgifva så beskaffenheten som beloppet af Anslagen,
i den ordning de å RiksStaten , såsom bilagde
Tableau visar, finnas upptagne, nemligen:
1:0 ^Vadstena Krigsmanshns-Cassa.
Anslaget beräknades år 1823 till 2o,5i6 R:dr 29 sk.
6 r.; men upptages nu till dess rätta belopp 19,763: 10. g,
deraf 16,333 R:dr 44 6 r. utgöra ordinarie Ränta
och 3^29 R-.dr 14 sk, 3 r. belöpa såsom Tionde.
2:0 Invalid-Hospitalet.
Vid 1823 års Statsreglering beräknades Anslaget
till 63o5 R:dr 19 sk. 7 r.; men som detta Anslag utgöres
af sedan år 1812 indragne indelningar vid f. d.
Adelsfane-Regeruentet, och detta anslag sålunda kommer
att ökas, tills alla återstående indelningarne blifvit
lediga till indragning, så har detsamma, på nämnde
sätt, sedan sista Statsregleringen vunnit den tillökning
att det nu uppgår till  9209: 7- 4-
Betänk anden, N:o <44* 285
3:o Allmänna Fattigvården i Stockholm.
Upptages till åtnjutande af samma Stats-Anslag,
som vid sista Statsreglering bestämdes, eller 3o43: 8. -  med 5i T:r Spannemål derunder, å 6 R:dr Tunnan;
varandes de nu uppförde 8 sk. mera än förut endast
en rättelse till verkliga förhållandet enligt Räkenskaperne.
4:o Dito i LandsOrterne.
Vid i8a3 års Riksdag utsattes detta Anslag till
3aai R:dr 20 sk. 11 r., men utgör rätteligen 3i43:26. -  deraf 57 R:dr 14 sk. bestå af ord. Ränta samt 86R:dr
12 sk. uti Tionde; varande häruti inbegripne det af
R. St:r förut beviljade Anslag af 3ooo R:dr för Carlskrona
Stads Fattigvårds-Inrättning, om hvilket Anslags
fortfarande Utskottet uti Betänkandet N:o 37 sig utlåtit.
5:o Lazarettet i Stockholm.
Uppföres till lika Anslag, som år 1823,
eller
5ooo. — -
6:0 Hospitalers och Lazaretters underhåll.
Det härför bestämde Anslag utgör 4^,237 R:dr i5
sk. 5 r:st., men belöper till.
46,2i8:3g. 8.
af hvilka 8,412 R:dr 44 $ rist. bestå af ordinarie
ränta samt 35,002 R:dr 36 sk. af tionde. Uti penningebeloppet
äro jemväl inbegripne de uti K. M:ts Nåd.
Proposition om StatsVerkets tillstånd och behof samt
K. StatsContoirets dervid fogade Berättelse om förmäldte
619 R:dr 23 sk., som hittills medelst anordning utom
Stat utgått.
286 Stats-Utskottets
7:0 Stora Barnhuset i Stockholm.
Dess Anslag, förut bestämdt till 18,071 R:dr 4i sk.,
utgör rätteligen ej mera än 17,-295: 10. 3.
deraf 16,128 R:dr 26 sk. 3 r., såsom Tionde utgå.
8:0 Frimurare-Barnhuset i Stockholm.
Upptages till åtnjutande af euahanda Anslag, som
förut, eller  666: 32. -
9:0 Barnhusen i Lanclsorternc.
Vid sednaste Statsreglering fastställdes Anslaget
till io,356 R:dr 2 r:st., men upptages här endast lill det
belopp, hvartill Utgiften nu uppgår, eller g525: i5. -  hvilka Medel såsom Tionde utgå.
10:0 Institutet för Blinda och Döfstumma.
Åtnjuter ett StatsAnslag af  3333: 16, -
Uti sistnämnde Anslag har, genom ett från Hederv.
BondeStåndet remitter^dt Memorial, RiksdagsFuIlmäktigen
Petter Jönsson från Jönköpings Län yrkat tillökning
med minst 2000 R:dr, på det samma Institut
må erhålla nödig utvidgning och blifva i tillfälle att
vårda och uppfostra flere Elever från Rikets samtelige
Stift, än som, i anseende till bristen på nödige underhållsmedel,
nu kunna emottagas.
Då meranämnde Institut af Staten åtnjuter allt det
understöd dess tillgångar, i jemförligt förhållande till
Allmänna bidragen för andre välgörande Inrättningar,
kunna medgifva, och dessutom för ett större antal
blinda och döfstumma barn underhåll vid Inrättningen
blifvit af den enskildla frikostighelen beredt;
Betänkan den, N:is i44‘, >4^- 287
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka någon förhöjning
uti förrberörde Anslag.
De tillökningar sorn å denna HufvudTitel sålunda
förekomma, utgöra tillsammans ett belopp af 1446 R:dr
38 sk. 5 r:st, som bestå uti
Contant 619: 3r. -
Ordinarie ränta, förvandlad
efter antagen grund . . . . 3029: 33. 3.^ . ,c 3
hvarifrån afgår
förminskning å den utgående Tionden 1502:25.10.
återstår i446:38. 5.
oell åberopas i sammanhang härmed hvad om Ordin.
Eänlans och TiondeSpanmålens rättande efter verkliga
förhållandet anfördt är uti utlåtandet om 4:<le HufvudTiteln.
Den 18 April 182g.
N:o 145.
Utlåtande, angående RiksStatens Sjunde Hufvud-Titelj
innehållande Pensions-Staterne.
(U.-A.)
L afseende på regleringen af denna HufvudTitel förekomma
följande specielle Anslag med deruti äskade
förhöjningar, nemi.
1:0 CivilStatens Pensions-Inrättning åtnjuter, jemlikt
nu gällande RiksStat:
Anslag för Embets- och Tjenstemän . . . R:dr 25,000.
hvaruti någon förändring icke ifrågakommit.
Transport 25,000.
9.88
Stats-Utskottets
Transport 25,ooo.
D.o för Enkor och Orny neltje Barn . . 10,000.
hvilket sistnämnde Anslag, jemlikt K. M:ts Nåd.
Kling, af den i5 Nov. 1826, från och med 1827
års början blifvit öfverflyttad! på CivilStatens
Pensions-Inrättning, hvilken från nämnde tid
öfvertagit den Pensionerings-skyldighet, som
enligt K. Kung. d. 29 Junii 1798 dittills ålegat
StatsVerket.
K. M:t har uti Dess Nåd. Proposition om
StatsVerkets tillstånd och behof föreslagit en
tillökning uti samma Anslag med 5ooo R:dr.
Af Direetionens för nämnde Pensions-Inrättning
underd. Skrifvelse af den 3 Mars nasti,
år, som legat till grund för denna K. M:ts
Nåd. framställning, har Utskottet inhemtat, att
behofvet af ifrågavarande tillökning härleder sig
derifrån att af de å denna PensionsStat varande
8 Classer, den Sjette, som ensamt upptager
ett belopp af 5320 R:dr 32 sk., med tiden kommer
att erhålla en betydlig tillökning, dels
derigenom, att alla KronoFogdar och LandtRäntmästare
blifvit eller blifva med K. M:ts
Nåd. Fullmakter forsedde, dels ock derigenom,
att K. M:t nyligen täckts i Nåder besluta, att
samtelige Postlnspectorer och Postmästare böra
vid inträffande ledigheter af K. M:t tillsättas
samt både billigheten och de högst inskränkta
Pensionsbeloppen fordra, att åtskillige i denna
Transport 10,000. 25,000.
Betänka nden, N:o x^5.
Transport 10,000.
och öfrige Classerne uppflyttas till högre Classer;
hvarjemte och då Anslagets otillräcklighet
icke medgifver alla Sökandes pensionerande
i en framtid, efter närvarande classificätion,
om lika förhållande hädanefter som hittills inträffar,
att de Pensionsberätligades antal öfverstiger
de afgångnes, hvartill såsom en bidragande
orsak an föres It. St:rs Förordnande om
lönlöse CommissionsLandtmätares pensionerande
på IndragningsStat, hvarigenom deras Enkors
och Barns Perisionsrätt af denna Fond i och
med detsamma ansetts medgifven, sorn ensamt
skall medtaga en Summa af omkring 2400 R:dr;
Directionen icke, utan en tillökning i anslaget
af 5ooo It:dr om året, ansett sig kunna verkställa
en så fullständig reglering, att ändamålet
i det hela vunnes och uppfyldes.
Efter öfvervägande af hvad sålunda upplyst
blifvit, har Utskottet trott sig böra vördsamt
tillstyrka:
att den nödig befundne tillökningen för Pensioneringens
ändamålsenliga tillvägabringande
må beviljas med 5,000.
Då beloppet för de till Pensioner berättigade
Enkor och Barn å denna Stat komme att
utgöra för året -
samt denna Pensionslnrättnings hela Anslagssumma
belöpa till
289
20,000.
15,ooo‘
4o,ooo.
2go Stats-Utskottets
2:0 Anslag för Mili laire Emhets- och
Tjenst emans Enkor och omyndiga Barn i2,3oo.
D.-o för UnderOfficerares och deras vederlikars
cLo  3,700. jg 000>.
Jemlikt K. M:ts Nåd. Förordnande af den 23 Jan.
1828 skola nämnde Anslag årligen af K. StatsContoiret
aflemnas till Directionen af Arme'ens PensionsCassa,
för verkställande af den Pensioneringsskyldighet i
afseende på Mil itai re Tjenstemäns Enkor och Barn,
hvilken StatsVerket dittills ålegat; hvarvid K. M:t tillika
i Nåder stadgat, att desse Anslag böra städse hållas
afskiljde från öfrige under Directionens administration
stående medel, och kommer jemväl hädanefter
K. M:ts Nåd. pröfning vid Pensionernes tilldelande
att förblifva orubbad.
I afseende på otillräckligheten af dessa Anslag,
som med sistlidet års början blifvit af Directionen vid
nämnde Cassa öfvertagne, har Hr Frih. Sparre, B.
Franc, uti ett från H. R. o. A. till Utskottet remitteradt
Memorial andragit, att efter nämnde års Pensions-reglering,
samma Anslag icke är tillräckligt för
mera än ett antal af 273 Enkor och Barn efter Embets-
och Tjenstemän samt 200 af UnderOfficerares
Enkor och Barn, men att derutöfver befinnas 118 Enkor
och Barn efter Officerare och deras vederlikar
och 114 efter Underofficerare, hvilka icke kunna af
förutnämnde Summor förrän vid blifvande ledighet
Betänkande n, N:o ifå. 2gt
erhålla något understöd. För sistnämnde Enkor och
Barn, som icke utan serskildte extra Anslag kunna
till något understöd förhjelpas, och hvilka, efter den
i Nåder faststäldta PensionsStaten, skulle, för att kunna
komma i åtnjutande hvar och en af full Pension,
fordra en Summa af 6,889 R:dr *6 sk., föreslår Hr
Friherren, i ansende till den tilltagande mängden af
Pensions-bei ättigade, att R. H. St:r antingen ville föröka
Anslaget från 16,000 till 24,000 It:dr, eller till
K. M:t i underdchet öfverlemna, att af Öfverskotten
på InkoinstTitlarne disponera de till fyllnad föreslagire
8,000 R:dr, så vidt behofvet det påkallade, för att
föihjelpa alla till full Pension.
På sätt K. M:ts Högstberörde Nåd. Proposition
omförmäler samt K. StatsContoiret i dess dervid fogade
Berättelse utredt; har under de föregående åren
alltid iagttagits, att de sökande, som funnits berättigade
att till erhållande af Pension vid inträffande ledighet
å PensionsStaten ciassificeras, undfått Nådegåfvor,
svarande emot en tredjedel af blifvande Pensions-beloppet;
men hvarigenom ock liändt, att sedan
alla reserverade tillgångar blifvit, i följd af de PensionsSökandes
tillvexta antal, medtagne, en brist af
2,114 Btdr 6 sk. 6 r:st. på y:de HufvudTiteln uppkommit.
Utskottet har derjemte inhemtat, att, i saknad
af erforderlige medel, sådane Nådegåfvor för
nästlidit år, uppgående till ett sammanräknadt belopp
af 2,811 B.:dr 26 sk. 8 rist., icke kunnat meddelas åt
de Enkor och Barn, som, ehuru till Pensioner clas2
B. 2 H, 20
2g2 Stats-Utskottets
sificerade, ej blifvit, i anseende till bristande rum, å
Ordinarie PensionStaten inilyttade.
Utskottet, sora gör sig förvissadt, att R. H. St:rs
välgörande omtanka i allmänhet för nödställdta Enkor
och Barn efter Fäderneslandets Försvarare, äfven
sträckes till nu ifrågavarande Personer, hvilka icke
allenast genom Mannens eller Fadrens död till största
delen förlorat utsigten för en tarflig bergning,
utan äfven måst sakna det lilla understöd som de under
en flerårig väntan på Pensioner förut åtnjutit,
har icke kunnat tveka, att hos R. H. St:r föreslå:
att, till beredande af lika förmån för alla till Pension
berättigade Militaire- Embets- och Tjenstemäns
Enkor och Barn, sora CivilStatens redan innehafva,
eller åtnjutande af full Pension, merberörde Anslag
må tillökas med 7000 R:dr årligen, intill nästa
Riksdag, då en bestämdare reglering kan R. H.
St:r föreläggas, efter utrönande af behofvet i denna
del, som framdeles bör komma att förminskas,
i den mohn Arme'ens PensionsCassa, genom Militaire
Embets- och Tjenstemännens-egne bidrag, blifver
i tillfälle alt åt flere Enkor och Barn, ännu kunna
meddela understöd.
I händelse detta förslag godkännes skulle Arunens
PensionsCassa komma att till ofvanberördc Pensions
utgifters bestridande årligen erhålla . . . 23,000.
Hemställande Utskottet tillika:
att, ehuru den uppkomne här ofvan omförmäldte
■S>
bristen af 2,114 R:dr 6 sk. 6 r:st. innefattar ett öfverskrida
nde af ett utaf R. St:r bestämdt Stats An
-
Betänkanden, N.‘is i45, 146. 293
slag, densamma dock, såsom på förenämnde salt
tillkommen, må, till det belopp som den efter utredning
af Besparingarne å ännu reserverade Pensioner
kan finnas utgöra, af Öfverskotten å StatsVerkets
Inkomster afskrifvas. Den 18 April 1829.
N:o 146.
Utlåtande, angående bidrag af StatsVerket till
Armeens PensionsCassa och AmiralitetsKrigsmansCassan.
(U.-A.)
K, M:t har i detta ämne under d. i3 December nästlidit
år till B. St:r afla tit följande Nåd. Proposition:
(Införd i i:a Samlingen under N:o 40.)
Utskottet, till hvilket samtelige Respective RiksStånden
remitterat Högstberörde Nåd. Proposition,
har derjemte erhållit del af så väl de hos H. R. o. A.
af Hr Frih. Anckarswärd, G. H., som äfven de inom
Hederv. BondeStåndet af RiksdagsFulImäktige Anders
Danielsson från Elfsborgs Län och Casper Wijkman
från Upsala Län i ämnet gjorde anmärkningar, hvilka
hufvudsakligen innehålla, att de ifrågaställdte bidragen
till Arme'ens PensionsCassa, såsom i synnerhet
ämnade att bereda Generalitetet och den högre TjenstemannaPersonalen
större Pensionsbelopp, så mycket
mindre böra medgifvas, som ingen Inrättning finnes
att från nöd och bekymmer trygga den af beständigt
ökade skatter utarmade Jordbrukaren; hvarjemte
blifvit anfördt, att de jemt stegrade Löne-an
-
Stats-Utskottets
språken, Embetsmanna-fordringar och förhöjda Pensions-belopp
efter tjenstetidens slut ieke grunda sig
på en i ett motsvarande förhållande stigande välmåga
hos de Skattdragande; att R. Sl:r ej blifvit rådfrågade
hvarken vid de nya Militair-organisationernes
införande eller vid den nya Pensions-regleringen samt
således ej eller äga del uti tillskapandet af den möjligen
för stora EmbetsmannaPersonalen inom Milita!—
ren eller befinna sig i tillfälle; att bedöma, huruvida
tillökningarne i Pensions-beloppen äro af behofvet påkallade
eller icke; samt ändteligen att berörde Gassa,
ehuru egande betydligt bidrag af Staten, till sin förvaltning
är så oberoende att den ej är R. St:rs granskning
underkastad.
Då ändamålet, att, medelst de af K. M:t i Nåder
föreslagne utvägar, tillvägabringa tillräckligare Pensioner,
än hittills för Militaire-, Embets- och Tjenstemän ,
utan någon ökning i StatsAnslagen, kan hufvudsakligen
ernås genom afstående till Arme'ens PensionsCassa
af rättigheten att i vacancer efter afskedade Mili—
tairePersoner uppbära den Löne-inneliållning, sorn
under namn af Begrafningshjelp förut till Statsverket
ingått; så och enär CivilStatens nya Pensionslnrättning
redan är en sådan rättighet i afseende på Civile Embets-
och Tjenstemän tillerkänd, synes ock billigheten
fordra, att Arméens PensionsCassa kommer i åtnjutande
af lika rätt, serdeles som Löntagarne sjelfve,
vid Embetens eller Tjensters tillträdande, dana den
uppkommande BesparingsFonden; och Utskottet får
således vördsamt tillstyrka:
B e t ä n k a n d e n, N:o 146. 295
att de genom sådan Begrafningshjelps innehållning
inflytande Besparingar må, emot lika förbindelser
som Statsverket nu åligger, på Arme'ens PensionsCassa
öfverlåtas.
Under förmodan, att behofvet af Pensions-förbättringarne
sålunda till största delen kan afbjelpas,
har Utskottet icke ansett sig böra föreslå, att något
derutöfver må af 3:dje HufvudTitelns Besparingar dertill
anordnas, enär de samma, påräknade till mångfaldige
andre utgifters bestridande, genom afskiljande
derifrån af ifrågavarande BesparingsMedel, komma att
betydligen förminskas.
På lika skäl, som för Arme'ens PensionsCassa
blifvit anförde, får Utskottet äfvenledes hemställa’
att AmiralitetsKrigsmansCassan må erhålla den, under
namn af Begrafningshjelp, innehållne Lönebesparing
för sådane Embets- och Tjenstemän, hvarmed
delagtighet i Cassan medföljer, och sådant under enahanda
skyldighet som för Arme'ens PensionsCassa föreslagen
blifvit.
I anledning af ofvanomförmäldte anmärkning, att
Arme'ens PensionsCassa, ehuru ägande betydligt Statsbidrag,
ej är R. Stirs granskning underkastad, har
Utskottet förskaffat sig vederbörlig uppgift å beskaffenheten
af nämnde Cassas Fonder och deras tillkomst.
Deraf inhemtas, att Cassans Inkomster, beräknade i
runda tal och efter förhållandet de sisla ro åren bestå
af:
ag6 Stats-U tskottet 4
Stats Bidrag.
De Cassan tillfallande J-:delar af
Wadstena KrigsmanshusCassas äldre
Inkomster
R:dr 4^,ooo.
Lönbesparingar af Militaira Embeten
och Tjenster, under de så kallade
LiggeMånaderne
12,000.
Hvilka sistnämnde Medel likväl äro
egenteligen besparade på Löntagarncs
bekostnad, emedan de tjena utan Lön
under nämnde tid
_57,ooo.
Dela gare s tillskott ••
Afgifter af Inrättningens Delägare,
oberäknadt från dem utgående AnmäikningsMedel
&c.
3o,5oo.
Räntan af Cassans samlade CapitalFond,
tillkommen genom besparingar
och öfverskott under mer än 70 års
tid, på de af Delägarne erlagde Afgifter
84)000.
Behållen Ränta på Cassans LåneBancoCapitaler
600.
Hyra för umbärlige lägenheter i Cassans
Hus
85o.
Extra Inkonster, Observations- och
Bötesmedel  2,800. ,,g^50
eller tillhopa B:o R:dr 175,750.
Då Statsbidrag härvid äger rum, anser Utskottet
granskningsrätten för R. Strrs Revisorer vara obe
-
Betänkan den, N:o 146, 297
stridelig; men alldenstund Cassans förvaltning undergår
serskild revision af Cassans delägare, synes det
böra uppå B.. Sttrs Revisorers egen pröfning bero
om anledning förefinnes till någon speciel granskning
rörande dispositionen af ifrågavarande anslag.
Hvad sluleligen vidkommer den i K. M:is oftanämnde
Nåd. Proposition omförmäldte anhållan af
AmiralStaterne, att den vid Fastighetsköp ålagde och
till Wadstena Krigsmanshus nu ingående En per mille
afgift måtte vid alla köp af roterade Båtsmansflemman
i Riket, samt Husköp i Carlskrona tillfalla AmiralitetsCassan;
så och då denna fråga synes innefatta en
fördelning Cassorne emellan af dit ingående Afgifter
som icke äger inflytande på StatsVerkets tillstånd,
har Utskottet ej i detta ämne något att erinra eller
anföra. Den 18 April 182g.
N:o 147.
Utlåtande, ang:de Riks Statens Åttonde Huf
vudTitelj
för Allmänna och Extra Utgifter.
(U.-A.)
Till R. H. Sl:rs bepröfvande får Utskottet härmed
vördsamt afgifva dess förslag, i afseende på regleringen
af denna HufvudTitels Anslag, hvilka här nedanföre
upptagas i den ordning de i RiksStaten och å en
härvid bifogad Tableau förekomma samt med de förändringar
deri, hvartill K. M:ts Nåd. Proposition 0111
StatsVerkets tillstånd och behof jemte de till Utskottet
remitterade Motioner och förhållanderne i öfrigt ansetts
föranleda, nemi.:
298 Stats-Utskottets
1:0 Lyshållning m. Jl, Utgifter för Kronans Publike
Hus i Stockholm.
Anslaget dertill upptages till dess vid 1823 års
Riksdag bestämde belopp, elier R:dr 4°oo.
2:0 Accords Förskotter och ersättningar.
Vid nämnde Riksdag blef denna utgift nedsatt från
10.000 R:dr till 6000.
hvarvid densamma synes än vidare böra förblifva.
3:o Fångars Skjuts, UnderhållMedicamenter m. m.
K. M:t bar i Dess Högstberörde Nåd. Proposition
tillkännagifva, att, oaktadt den betydliga förhöjning,
som till denna utgifts bestridande vid sista Riksdag
beviljades, har likväl det då bestämde Anslaget Ari igen
utfallit med brist, hvilken för år 1826 uppgått till
icke mindre än 110,749 3o sk. 3 r. Som dock,
sedan de nya Gorrections-Inrältningarne kommit i verksamhet,
något bidrag till minskning af underhållskosftnaderne
bör kunna påräknas genom Arrestanternes
arbetsförtjenst, har K. M:t ansett för det närvarande
tillfyllest, att detta Anslag höjes ifrån 120,000 till
200.000 R:dr, hvarigenom en tillökning af 80,000 R.*dr
skulle uppkomma.
Utskottet har, vid undersökning om orsakerne till
den så betydliga tillökning i förevarande utgift, funnit
densamma hafva uppkommit så af Fångskjutslegans
förhöjande från 8 till 16 sk. milen, som af Fängelseunderhålls-utgifternes
ökande i förhållande till Arre'
stanternes tillväxta antal, hvilket äfven i sin mån bidragit
till större kostnad icke allenast genom anskaf
-
Betsnkanden, N:o 147. 299
fandc af Sängkläder och nödige klädespersedlar ät
Fångarne och för andre till Fängelsernes förbättring
hörande förnödenheter, hvaribland mä anföras, att, i
följd af den nya Fångtransport-inrättningen visse nattlägerställen
bordt bestämmas, der Iläckten finnas,
eller blifvit anlagde och hvartill fordrats åtskillige
Inventariipersedlar, utan äfven för Fångföringen, hvilken
ofta icke kunnat af ordinarie FångGevaldigerne,
i anseende till deras otillräcklighet, bestridas, utan måst
utaf andre af K. M:ts Bef:h:de dertill utsedde personer
besörjas, hvarvid, oberäknadt skjuts fram och åter,
dagtractamente bordt bestås.
Ehuru desse skäl äfven vid sista Statsregleringen
hufvudsakligen afsågos för den då beviljade tillökningen
i Anslaget för Fångars Skjuts och underhåll, hafva
dock Fångpersonalens tillväxt utöfver hvad då beräkuadt
blifvit samt i synnerhet de sedermera anlagde
Corrections-Inrättningar i Hufvudstaden jemte ett betydligt
antal Correctionisters dittransporterande och
till Malmö från Wadstena Arbetshus och andre ställen
medfört och ytterligare medföra kostnader, hvilka,
föranledande till de uppkomne bristerne, äfven förutsätta
nödvändigheteu af Anslagets tillökning.
Som likväl desse brister uppgått för år 1824 till
7l,3o5 R:dr i4 sk. 10 r. och för år i825 till 89,754
R:dr 20 sk. samt den betydligare bristen för år 1826
till stor del härrört från ofvannämnde transport af
Correctionister, hvarför utgiften på en gång då blifvit
bestridd, deraf följer, alt de ipåföljde arens utgifter
för Fång-underhållet med hvad dertill hörer, ehuru
3oo Stats-U t skottets
beloppet deraf ännu icke kunnat utrönas, likväl understiga
hvad desamma för år 1826 utgjorde, liar, med
afseende tillika å Hufvudstadens Corrections-Inrättningars
snara iordningbringande med ditflyttande af åtskillige
förbrytare och försvarslöse personer, som belasta
Fång-underhållet å Fästningar och i Häckten,
under iagttagande, att bidrag för Arrestanternes underhåll
bör af deras egen Arbetsförtjenst beredas, Utskottet
trott,
att en tillökning af 40,000 E:dr i Anslaget för Fångars
skjuts och underhåll bör finnas tillräcklig samt
i följd deraf upptagit hela denna utgift, att hädanefter
beräknas till 160,000,
Till vinnande af besparing i berörde kostnader,
får Utskottet föreslå;
att den inskränkning till det aldra nödvändigaste i
förplägning och öfrige beqvämligheter vid Fängelser
och Correctionslnrättningarne föreskrifves, att samma
Inrättningar icke må af vanartige, lättjefulle eller
försvarslöse personer anses såsom tillflyktsställen
för dem att, till det allmännas betungande, der tillbringa
en maklig lefnad med åtnjutande möjligen af
bättre fördelar i afseende på lifsuppehälle! än den i
armod varande laglydige medborgaren, som under
nöd och bekymmer, utan någon Statens kostnad,
måste förskaffa sig och de sina en oftast otillräcklig
lifsbergning.
Lärande, i händelse detta bifalles, E. H. St:r, jemte
underd. anmälan härom, hos K. Rl:t i underd. anhålla:
Betänkanden, Nio 147. 3oi
att, till minsknings beredande för öfrigt i Fångkostnaderne,
vederbörande Embetsman och Authoriteter
allvarligen anbefallas, att iagttaga de af R.
St:r i Deras underd. Skrifvelse af d. a3 Oct. 1823 i
sådant ändamål föreslagne åtgärder, i afseende på
inskränkning i Fångforslings-anstalterne i allmänhet.
Det Utlåtande, som från Utskottet blifvit infordradt
öfver åtskillige vid denna Riksdag gjorde Motioner
rörande Fångföring jemte andre med Fångars
underhåll sammanhang ägande omständigheter, är härvid
under Wto 148 bilagdt.
4:o Remisslage.
Utgiften härtill beräknas på förslag lika med år
1823, eller till 3,5oo.
5:o Observations och Uppbörds-Procenter.
Likaledes 10,000.
6:0 Mantalsskrifnings-Pr ovisioner.
Äfven Utan förändring
io,5oo.
7:0 Restitutioner.
Lika med år 1823, eller .
4i000-
8:0 Byggnader och Reparationer i Stockholm.
Härtill afsattes vid 1823 års Statsreglering en
Summa af 5o,ooo R:dr årligen, fördelad till hälften
K. Slottet och öfrige Publique Byggnader emellan.
Utskottet får här utföra det för K. Slottet förut
bestämde Anslag eller 25,ooo.
Och åberopas Utskottets serskildta Utlåtande Nio 148
i anledning af den i K. Mits Nåd. Proposition omför
-
3oa Stats-Utskottcts
mäldte fråga, angående Medel för Lejonbackens ombyggnad.
Uti de för öfrige Publika Byggnader i Stockholm
anslagne 25,ooo R:dr liar K. M:t framställt behofvet
af en tillökning med 12,000 R:dr.
Otillräckligheten af nuvarande Anslaget för desse
Byggnader har Utskottet funnit vitsordad af ÖfverTntendents-Embetets,
i K. M:ts Nåd. Proposition åberopade
samt till Utskottet aflemnade, underd. Skrifvelse
af d. 7 Oct. nasti, år, hvaraf inhemtas, att åtskillige
angelägne reparationer å Kronans härvarande Hus och
Egendomar måst i saknad af tillräcklige tillgångar, år
från år uppskjutas och alt till Byggnadernes fullkomliga
iståndsättande Kostnaden uppgår öfver 100,000
R:dr B:co, till bestridande hvaraf, enligt Öfverlntendents-Erabetets
underd. förslag, en tillökning af i5,ooo
R:dr årligen uti Anslaget erfordras.
Då således upplyst blifvit, att högre Anslag, än
det nu utgående, erfordras för behörigt iståndsättande
af de publike Husen i Stockholm, om de icke skola
förfalla och medföra större kostnader i framtiden,
hvilket äfven vidare inhemtas af Herr af Forssells,
Carl, till H. R. o. A. ingifne samt till Utskottet remitterade
Memorial, innehållande anmälan om nödvändigheten
af snar reparation å Landtmäteri-Contoirshuset,
som skall befinnas i det bristfälliga skick , att icke allenast
tjenstgöringen inom samma EmbetsVerk lider,
utan äfven vården af deri förvarade dyrbara ChartaeSainlingar
och upplysningar rörande Jordägares rätt äfventyras,
kan Utskottet icke undgå att härmedelst föreslå:
Betänka nelen, N:o 147. 3o3
att Anslaget för ifrågavarande reparationer må ifrån
25,000 R:dr förhöjas till 37,000.
hvarigenom tillgång äfven synes kunna beredas för
iståndsättande af Landtmäteri-Contoirshuset, på ett
sätt, alt någon fara för behörigt vårdande af deri befinlelige
för Rikets jordägande Innevånare vigtige Chartor
ocli Handlingar cj bör uppkomma.
9:0 Byggnader och Reparationer i Landsorterne.
Anslaget, som år 1823 bestämdes till 35,108 R:dr
12 sk., upptages nu till 35,969: 27. -
med derunder beräknade ordinarie Ränta 964 R:dr 4°
sk. 6 r. och Tionde 4 R:dr 34 sk. 6 r.
\
10:0 Staders Friheter,
beräknade år 1823 till 3i,gg3R:dr 3t sk. 6 r:st.,
uppföras till det belopp som de senare åren utgått,
eller 3i,65i: 25.8.
med 11,667 R:dr 8 sk. 5 r. ord. Ränta och 285 R:dr
27 sk. 9 r. Tionde derunder.
11:0 Gästgifvar es Friheterj
upptogos år 1823 till 8860 R:dr 33 sk. 1 r. och
beräknas nu till 8620: 14. 10
deraf 8617 R:dr 1 sk. 4 r. utgöra Ordinarie Ränta och
3 R:dr i3 sk. 6 r. Tionde.
12:0 Färjor och FärjeKarlar.
Anslaget bestämdes år 1823 till 252 R:dr 4t sk.,
men Utgiften uppgår endast till 110: 46• 5.
deraf 96 R:dr 38 sk. 2 r:st. belöpa såsom Ordinarie
Ränta och i4 R:dr 8 sk. 3 r:st. såsom Tionde.
3o 4 Stats-Utskottets
i3:o TiondePröfvare.
Vid i8a3 ars Statsreglering faststäldtes Anslaget
till 27 R:dr 11 sk., men upptages till det belopp,
hvartill utgiften nu uppgår, eller 4^5: 3o.
i4:o Ramlösa Hälsobrunn.
Har val åtnjutit ett Anslag af 6 R:dr 4® sk.; men
som detsammas anordnande på längre tid ej ifr ågakommit,
är det ock från vidare beräkning bland bestämda
StatsAnslag uteslutet.
i5:o Spinnhuset i Stockholm.
Uppföres till åtnjutande af enahanda Anslag som
år 1823, eller 8,000. —
16:0 Spinnhusen i Landsorternc.
Likaledes  i5,ooo. —
17:0 Flyinge Stuteris Dagsverks-ersättning.
Lika som förut, eller  1,584; 8.
18:0 Hingstprcemier i allmänhet.
Härtill äro jemnlikt 1823
års Statsreglering afsatte . . i,85o: 21. -
Dito Dito i Skäne . . g32t 4- irJemlikt
K. M:ts Nåd. Proposition
torde härtill få läggas:
Räntan ä den till R.-g.-sContoiret
ajlemnade HingstmedelsCassan,
hvilken Ränta, i brist
af motsvarande Anslag, måst
utbetalas af Öfverskotten på
StatsVerkets Inkomster, med 525: — -
Betan k anden, N:o 147. 3o5
Och föreslår Utskottet, att sammanlagda
beloppet 3,307: i5. n.
må å denna Titel uppföras, för att till Hingtsprasmier
än vidare användas.
19:0 Kungs Jugarnes bergning.
Som af det här för år 1823 beräknade Anslag uti
indelta räntor 6,256 R:dr i5 sk. 9 r.‘st., ett högst obetydligt
belopp i penningar de sednare åren utgått
har Utskottet ansett sig böra från bestämda StatsUtgifter
helt och hållet utesluta Anslag för berörde ändamål.
2:00 Extra Utgifter.
Som någon förändring i Anslaget dertill ej ifrågakomma;
så får Utskottet detsamma här upptaga till
lika belopp, som år 1823, eller  100,000.
21 :o Barnmorskors underhall.
Detta Anslag som hittills utgått linder Anordning
utom Stat bör jemnlikt K. Propositionen, å Stat uppföras
med 307 T:r 5,^ k:pr KronoTiondeSpannemål,
som, å 5 R:dr upptagas till .... 1,535: 38. 3.
22:0 Strömsholms Stuteri.
åtnjuter Penningar . . . ^i5: 25. 10.
Ordinarie Ränta 1,001: 10.
9. efter förvandling.... 5,006: 5. g.
Då ett lika förhållande med detta Anslag förefinnes,
som med det i sistnämnde Punct omförmäldte,
böra nämnde belopp å Stat upptagas med sammanlagd©
.
5,421: 3i. 7.
3o6 Stats-Utslottets
23:o Såsom tillförordnad Chef för StuteriStyrelsen
i Iliket, liar Hr Hjerta, G. A., uti anföranden deni
II. R. o. A. till Utskottet remitterat, anmält hehofvct
af Häst-afvelns förbättrande, såsom ägande ett vigtigt
inflytande på Näringarne, Jordbruket, Handeln och
Försvarsverket i allmänhet; i hvilket afseende, med
åberopande af åtskillige i denna del inom andia Länder
vidtagne anstalter samt med utvecklande af grunderne
för vinnandet af en bättre Hästrace och nödig
tillgång på Hästar inom Riket så för den enskilte
som till remontering vid Cavallerie och ArtillerieRegementerne,
Motionären föreslagit, att erforderlige
Medel måtte af R. St:r anvisas:
Till inköp och underhåll af 46 Hingstar för åtskillige
Län, som deraf äro i saknad eller behöfva tillökning
i antalet af förutvarande med en beräknad
kostnad af 35o å 4oo R:dr för inköp samt ioo R:dr
för underhållet af hvarje Hingst.
För underhåll af ytterligare Tio eller Femton Ston
vid hvardera af de så kallade FilialStuterierne i
Skåne.
Till Premier af 5o R:dr för dem, som uppvisa fyllde
4 års Yngslen, felfrie, minst 9 qvarter 3 tum höga,
mätte bakom sadeln, bevisligen inom Landet födde,
ej tämde, eller till någon körning brukade samt om
de voro Hingstar éj till betäckning begagnade.
Till återupprättande af Ottenby Stuteri med circa
200 Hästar, upptagne till en kostnad af 35,000 R:dr
med ett årligt Anslag till en början af i5,ooo R:dr,
hvilken sistnämnde Summa dock skulle minskas i
den
Betänk anden, N:o l47. 307
den molin Stuteriet kornme i det skick , att afsalu
derifrån kitnde äga ruin; saint
Till Lönetillökningar för Chefen samt andre Tjenstemän
och Betjente vid Strömsholms Stuteri med i,5oo
R:dr för den förre samt af de sednare:
för Andre Beridaren från 2Öo till 3oo Rldr
„ Läkaren från ia5 till 225 R:dr<
,, ScholoeLäraren från 100 till 200 R:dr.
,, Två Fodermarskar från iy5 till 200 R:dr
och för 3o StallDiängar från 60 till GG | R:dr hvardera.
Utskottet har vidare i dessa ämnen jemte dermed
sammanhang ägande frågor från H. R. o. A. emottagit
Anföranden och Motioner af Hr Grefve Brahe^
Mägn., Hr Frih. Toll, G., H. Ex. Hr Grefve De la
Gardie, Jac., Hr Grefve Ridderstolpe, Carl, Hr Frih.
Lilljehorn, Hrr V. Quanten, Carl; Ribbing, Arvid;
Nordenankar, G. Och Kuylenstjerna, Otto, Hr Grefve
v. Fersen, Hans, Hr Frih. Anckarsvärd; C. H. samt
Hr Gripenstedt, Jacob, hvaraf de fleste, ehuru sins
emellan till någon mindre delaf stridige åsigter, hufvudsakligen
instämt i Hr Hjertås framställning med
tillagde förslag till R. StJrs för ifrågavarande ändamål
vidtagande åtgärder, som i följande puncter kunna
innefattas:
1:0 Återförening af Kungsöhrs Kungsgård med
Strömsholms Stuteri och Dahlby Kungsgård med Flyinge
Stuteri samt Löne-reglering af Staterna dervid
med tillökning i Stallmästaren Ehrengranats Lönevilkor.
2 B. 2 II. 21
3o8 Stats-Ut skottets
2:0 Nödig utvidgning af Centralinstitutet för Veterinär-
och Häst-kunskapen.
3:o Underd. hemställan i önskningsväg hos K.
M:t, att, då nödigt pröfvas, att med vederbörande
Rusthållare låta uppgöra serskildta remonteringsContracter
för hvarje indeldt CavallerieRegemente, i Nåder
förändra de nu varande ExercitiseEsquadronerne till
stående exercitise Depoter för sådane Regementer; och
dessas remonteringar sedermera ombesörjas af serskildte
RoteringsCommissioner.
4:o Förbud emot införande af Danska Hästar,
hvilket dock blifvit bestridt af Hr Hjerta, Hr Grefve
v. Fersen samt Hr Frih. Anckarswärd.
5:o Att Norra delen af Småland och vissa delar
af Östergöthland med ymnig Spannmåls-tillgång och
liögländta betestrakter, företrädesvis komma i åtanka
såsom bland de tjenligaste för hästars uppfödande.
6.‘o Inrättande i tjenlige rter af FilialStuterier.
7:0 LöningsStat vid Ottenby med ditcommenderande
af ett visst antal af Smålands Husarer, attqvarvara
ett år, hvarigenom desse blefvo både kunnige i
Hästens skötsel och vård och äfven kunde inhemta
kännedom i Veterinären; och
8:0 Åläggande för innehafvare af Säterier, att,
mot befrielse från byggnads-skyldigbet derå, anskaffa
och underhålla en målfyllig Landtbeskällare på Mantalet
till begagnande för Allmogens Ston utan afgift.
Hvarförutan Hr Gripenstedt serskildt äskat upplysning
i nedannämnde omständigheter.
Betänkanden, N:o 147. 3og
1:0 Huruvida Statens å Kungsgårdarne betydliga
Inventarier finnas i behåll, eller blifvit försållde och
penningarne förstörde.
2:0 Om vid sednare tiders utfärdade Contracter
på sådane Gårdar och Lägenheter, man fritagit vederbörande
Arrendatorer att hålla antingen Stuteri,
Hollenderi eller Schalien, äfvensom att hvilket af dessa
blifvit valdt, en eller tvenne målfyllige Hingstar af race
ändå alltid för Allmänhetens behof borde finnas.
3.‘o Huruvida de anbefallde tre års Synerne å
Kungsgårdar ännu förrättas, eller kommit ur bruk;
så väl till efterseende af Egendomarnes vård och byggnader,
som Inventariernes bibehållande.
4:o Om KammarCollegium, efter erhållen Nådig
tillåtelse, fritagit Arrendatorer från hvad Lagen förbjuder
alla andra Arrendatorer af Jord , eller att försälja
Foder-tillgångarne.
Vid bedömande af ofvannämnde, med serdeles
sakkännedom framställde och utvecklade, fråga om
HästAfvelns förbättrande, med livad mera densamma
rörer, har Utskottet väl insett de fördelar, som Rikets
Innevånare, serdeles Rusthållare i allmänhet tillskyndades,
om tillräckligt antal goda Hästar inom
Landet kunna framdeles erhållas; men då de af Motionärerne
föreslagne utvägar till vinnande af detta ändamål,
skulle föranleda till kostnader, sorn, ehuru vida
understigande den derigenom uppkommande National-vinsten
; ingalunda , åtminstone för närvarande, kunna
af StatsVerket för andra oundgängliga utgifter och
anslag hardt anlitade tillgångar bestridas, har Utskot
-
3io Stats-Utskottets
tet ansett sig nödsakadt, att inskränka frågan om Anslag
af Medel för Ilästafvelns förbättrande endast dertill,
att hos R. II. St:t’ vördsamt föreslå: att å denna
HufvudTitel måtte få uppföras R:dr 8,000.
för att med tooo R:dr disponeras till de nödvändigaste
Löne-förbättringar åt de vid Stuterierne varande
Tjenstemän och Betjente samt återstoden till HästAfvelns
förbättrande användas, på sätt K. M:t i Nåder
finner lämpligast och ändamålsenligast.
I afseende på förslaget om återupprättande af
Ottenby f. d. Stuteri, får Utskottet upplysa, att Arrendet
å Kungsgården först med Midfastan år 1842
tilländagår; hvadan Utskottet, då frågan om dess upphörande
dessförinnan icke i behörig ordning blifvit
väckt, anser sig om Stuteriinrättningens återupplifvande
derstädes nu icke kunna afgifva yttrande.
Som Kungsgårdarne och Kronans Lägenheter, i
den mohn gamla arrenden derå tilländalöpa, utarrenderas
af K. KammarCollegium , efter de af Konung
och Ständer fastställde grunder och de å samma Egendomar
hittills upprättade Contracter för hvem som det
åstundan, äro i de under bemälte K. Collegium lydande
ProvinceContoir att tillgå , deraf ock Hr Gripenstedt
kan erhålla nödige upplysningar om arrende-vilkoren,
med hvad mera som Kungsgårdarne beträffar,
så har Utskottet ansett öfverflödigt, att infordra
upplysningar i ämnen, som Motionären, utan Utskottets
åtgärd, kan sig sjelf förskaffa.
24:0 Till SalpetterNäringens upphjelpande får Utskottet
med anledning af de, uti dess såsom Bilaga
Betänkan den, N.'o 147. 311
Litt. C. till Memorialet N:o 54, nng:de beräkningen af
StatsVcrkets Inkomster afgifue Betänkande, gjorde förslag
oell med åberopande af deri anförde grunder,
föreslå: att en årlig AnslagsSumma intill nästa Riksdag
må å denna HufvudTitel uppföras med R:dr 70,000.
Beträffande det hittills på g:de HufvudTiteln utgående
Anslag till ersättning för Jordförluster genom
anläggningarne af Götha- och Södertelge Canaler och
hvilket K. M:t funnit vara af den beskaffenhet, att
det icke bör fortvarande belasta nämnde Titel, utan
å den Åttonde HufvudTiteln upptagas med en Anslagssumma
af 5ooo R:dr, har Utskottet trott ineranämnde
Anslag, såsom tillhörande Handeln och Näringarne,
böra än vidare från den g:de utgå.
Som ett lika förhållande inträffar med de i K.
M:ts oftaberörde Nåd. Proposition till ersättning för
Jordförlust vid Lyckeby Qvarnar med 247 R:dr 3t sk.
3 r. under Anordning utom Stat upptagne Anslag, torde
denna utgift äfven till sistnämnde Titel öfverföras.
Förändringen sorn denna HufvudTitel sålunda undergått,
i jemförelse till 1823 års Statsreglering, beslår
uti:
Tillökning; i penningar, hvari de till Salpeternäringens
upphjelpande anviste 70,000 R:dr begripas,
äfvensqm de 4^5: 25. 10. som från Anordning utom Stat
tillkommit för Strömsholms Stuteri R:dr t3o,g4o: 25. ro.
oell Indelt Spanmål, inbegr. hvad
hittils utom Stat utgått för Barnmorskors
underhåll  ,, r,935: 34- 3.
Rulr 182,876: 12. 1.
\
312 Stats-Utskottets
hvarifrån afgår.- minskningen i den
för HufvudTiteln anviste Ordinarie
Ränta, med ett värde af ..... . R:dr 1,091: 3o. 8.
Återstår R:dr 131,784:29. 5.
Och åberopas jemväl här, hvad om Indelta Räntornes
och TiondeSpanmålens beräkning, till närmare öfverensstämmelse
med verkliga förhållandet, finnes anfördt
uti Utlåtandet om 4:^e HufvudTiteln. Den 18 April
1829.
N:o 148.
(Bil. till 8:ilc Hufv.Tit.)
Utlåtande, i anledning af väckte Motioner rörande
förändring i nuvarande fångföringssätt
samt ersättning för Brottslingars gripande,
vårdande samt förseende med Sängkläder.
(U. A.)
I dessa ämnen har Hederv. BondeStåndet till Utskottet
remitterat följande RiksdagsFullmäktiges Memorialer,
nemi.:
1:0 Af Gustaf Larsson fran Stockholms Län, deruti,
med andragande, huruledes fångföringen, serdeles
i trakten omkring Hufvudstaden, utgör en högst tryckande
skjutsskyldighet, då för 3:ne Personer, eller
Fånge, Gevaldiger och den skjutsande sällan uppbudas
mera än en Häst med Kärra eller annat EnbetsÅkdon,
och hvarigenom, vid svårt väglag och långa
skjutshåll, Allmogens hästar taga skada, hemställes,
att, i enlighet med föreskriften i K. Förordn. af d. 28
Betänk anden, N:o 148. 3i3
Ju 11 ii 1809, angrde några omständigheter, sora böra
iagttagas vid Krono-, Kungs- och Gäslgifvare-Skjuts,
eller att efter en häst må ej åka mer än en Person
jemte den skjutsande, Gevaldiger vid Fångtransporter
ovilkorligen bör färdas ridande eller åkande efter serskild
häst, då blott en Arrestant föres samt endast då
2.'ne högst 3:ne Arrestanter forsslas rymmas på samma
vagn; hvarjemte Motionären anser minskning i kostnaden
vid den så kallede ordinarie Fångtransporten
kunna uppkomma, om, med de undantag omständiglieterne
nödvändigt påkallade, aldrig mindre än 2
Fångar finge albaras, i stället för att, såsom nu stundom
skall inträffa, \den ena Fången efter den andra
framskaffas samma väg Länen emellan med en i Motionärens
tanka onödig kostnad för Gevaldigernes frameller
återresa, oberäknadt den förökade tjenstgöring,
sorn drabbar desse illa lönte Betjente. Tilläggande
Gustaf Larsson sluteligen, att om den sålunda äskade
rättelsen i de åkandes antal vid Fångföringen i andre
Län ej af behofvet påkallas, densamma likväl vore af
yttersta vigt inom Stockholms Län ; hvarmed Lars
.Söderman, Olof Jrson Söderström och Gustaf Persson
från samma Län sig förenat.
2:0 Af IVils Persson från Södermanlands Län : alt
då Allmogen, medelst gripande af misstänkte Personer
förorsakas besvär och kostnader, hvar och en,
sorn griper och till KronoBetjeningen öfverlemnar en
förrymd eller å bar gerning tagen brottsling eller
passlös och misstänkt person, måtte undfå ersättning
af Statsmedlen för Tractamente, tidsspillan och skjuts
314 " Ståts-Utskottets
åt den arresterade samt skälig betalning för de vittnesmåls
eller upplysningars afgifvande, som i afseende
på den fästtagne personen föranledas,
3:o Af Casper T.Vijkman från Upsala Län, med
hemställan, att Gästgifvare vid de Gästgifvaregårdar,
der Fånghus-Byggnader blifvit uppförde och NatG
quarter af Fångar begagnas, må, i anseende till den
kostnad och den möda som dervid förorsakas, af alU
manna Medel tillgodonjuta en årlig ersättning, lämpad
efter Qmständjgheterne, fi ån i5 till och med 20 R:dr; och
4;o Af Anders Persson från Östergöthlands Län
hvarmedelst, under anmälan, att vid Lysings Härads
Tingsställe Östsjö i nämnde Län blifvit på Häradets
bekostnad lippfördt ett väl inrättadt Fängelse roed 2
säkra Fångrum och ett Vaktrum, uppgående, jemte
nödige Sängkläders anskaffande, till en kostnad af
R:dr B:co, Motionären, enär samma Fängelse, ämnadt
att förvara de Fångar, som vid Lysings IläradsRätt
undergå ransakning, nu mera efter Allmänna Fångfö-i
ringens förändrande, såsom belägit vid vägen midt
emellan Linköpings och Jönköpings LänsHäekten, an-s
vändes till nattläger för de stora allmänna Fångtrans-»
porterne, sorn hvarje vecka sändas emellan nämnde
LänsHäekten, hvarigenom icke allenast HäradsFängeU
sets Sängkläder utnötas utan ock under den kalla års->
tiden flere famnar ved på Häradets bekostnad åtgå,
hemställer, att Häradet måtte befrias från ett sådant
i Motionärens tanka otillbörligt onus och att till de
genom HäradsFängelsets oftare användande derå nödige
Betänkan den, N.'o 148. 315
blifvande reparationer samt sängkläder och ved åt de
allmänna Fångtrausporterne måtte af Statens Medel
beviljas ett årligt anslag af bo lUdr B:co. Och har
denna Motion af Anders Danielsson från Elfsborgs Län
af det skäl blifvit bestridd, att Häraderne i allmänhet
åligger skyldigheten att sjelfve, utan bidrag af Staten,
hålla Fängelser; i hvilken sistnämnde tanka Carl Ericsson
och Anders Nilsson från Wermlands Län afven
instämt.
Hvad först angår frågan att, i likhet med hvad i
afseende på Gästgifvarskjuts är stadgadt, endast en
Fånge bör föras efter en Häst samt a:ne högst 3:ne
Arrestanter på 2!ne Hästar; så, enär härvid förekommer,
att Fångar sällan, såsom vid Gästgifvarskjuts
vanligen inträffar, medföra någre saker eller varor som
jemte Personerne tynga Hästarne, synes Utskottet, att
det nu gällande stadgandet, enligt hvilket a:ne Fångar
få färdas efter en och Fem efter 2tne Hästar, icke skäligen
kan såsom altför mycket betungande öfverklagas,
och Utskottet kan således destomindre tillstyrka bifall
till ifrågavarande förslag, som antalet af de till
Fångforssling nödige Hästar derigenom skulle ökas
och skjutsningen i och för berörde forssling oftare
påkomma med en i samma mohn ökad kostnad.
Den af Riksdagsmannen Nils Persson gjorde hemställan
om ersättning för gripande af Fångar cller
misstänkte personer,
har Utskottet ansett sig icke eller böra understödja,
enär genom den nu mera vidtagne förändring i stad
-
316 Stats-Utskottets
ganderne rörande Fångföringen icke allenast öfvervägande
fördelar jemförelsevis mot den förra fångförings-anstalten,
för allmogen uppkommit medelst
dess befrielse ifrån det svåra ansvar och de faror,
för hvilka den var blottställd, då, i förening med
Fångarnes forssling, äfven deras bevakande ålåg
Hemmansägarne med en för Jordbruket menlig tidsspillan,
utan ock minskad rymning deraf blifvit en
följd.
Vidkommande dernäst den ifrågaställde ersättningen
till Gästgifvare vid Gästgifvaregårdar, der FånghusByggnader
linnas uppförde och nattquarter afFångar
begagnas; så och enär, hvilket Motionären äfven
uppgifvit, sådane Gästgifvare erhålla betalning efter
Markegångspris för Fångarnes förseende med mat samt
ved till Fångrummens uppeldande af Kronan bestås,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka, att Statsverket
må med en så beskaffad ersättning betungas.
Beträffande slutligen den väckte Motionen rörande
Ös tsjö Härads Fängelse och dess förseende med ved och
Sängkläder, så lärer denna fråga icke af R. Sl:r böra
upptagas, enär vederbörande äga att, till den behandling
Författning,arne föreskrifva, hos Krgens Bef:h:de i
Orten göra framställning om behofvet af ved och sängkläder
för Fångar, som icke tillhöra Häradet samt de
oundgängliga Inventariipersedlar som för deras herbergerande
uti ifrågavarande HärudiFängclse kunna linnas
af nöden. Den 18 April 1829.
Beta likanden, N:o 149. 317
N:o 149.
(Bil. till 8:dc Hufv.Tit.)
Utlåtande, i anledning af K. M:ts, i Dess Nådiga
Proposition, om StatsVerkets tillstånd
och behof, gjorda framställning, angrde medel
till ombyggnad af den så kallade Lejonbacken
vid Stockholms Slott. (U.-A.)
Sedan Utskottet tagit kännedom af de handlingar, som
rörande detta ämne blifvit Utskottet tillställdte, har Utskottet
ansett sig böra meddela R. St:r följande, ifrån
en af tiof Intendenten Pfeffer samt HofArchitecten Nyström
undertecknad ProMemoria af d. 24 October 1828
hämtade, upplysningar:
"Under d. 21 Augusti 1822 täcktes K. M:t lemna
Nådigt bifall till den af H. Exc. RiksMarskalken gjorda
underd. hemställan, att med de arbetare, hvilka
vid den å Slottets Östra sida samma tid fullbordade
Terrass-mur blifvit till gråstens-huggning inöfvade,
få börja stenhuggnings-arbetet för ombyggnaden af
Lejonbackarne; och skulle de dervid förefallande kostnader
bestridas med ett lån, hvilket af det påföljande
årets Byggnads-anslag skulle ersättas och till hvars
upptagande RiksMarskalken erhöll Nåd. tillstånd. Som
likväl arbetet, hvilket genast eller hösten 1822 begyntes,
till en början ej erfordrade någon större Summa,
bestriddes utgifterne dervid så väl under de 3 sista
månaderne af år 1822 som under loppet af år i8a3
samt en del af år 1824, med de tillgångar SlottsBygg
-
318 S t a t s - U t s t o 11 e t s
nads-Cassan kunde lemna, utan att densamma med
något lån behöfde betungas. KostnadsFörslaget till
arbetet i sin helhet understäldtes K. M:t i underd. vid
slutet af år i8a3 och innefattade 2:ne alternativer, det
ena till arbetets verkställande med grofhuggen Granit,
uppgående till i4>,2gg R:dr 32 sk. det andra med finhuggen
Granit till i5g,liy5 R:dr 16 sk. —Af dessa bada
alternativer täcktes K. M:t utvälja det senare; dock
ansåg K. M:t, att detsamma, med någon nedsättning
af kostnaden, skulle kunna verkställas, hvarföre också,
genom Nådig Skrifvelse den 2g Januarii 1824, till bedrifvande
deraf endast 120,000 R:dr anslogos, hvilken
Summa skulle upptagas genom lån på sätt och med
vilkor sorn serskildt i Nåder blefvo bestämde. År
1827, då Arbetet redan var så långt avanceradt', att
ej allenast otillräckligheten af de sålunda i Nåder anslagne
medlen var upplyst, utan äfven att 60,000 R:dr
B:co derutöfver skulle till arbetets fulländande erfordras,
täcktes K. M:t, uppå underd. framställning i
detta afseende af H. E. RiksMarskalken , genom Nådigt
Bref den 23 Januarii 1828 tillåta, att arbetet skulle,
efter den uppgifne planen få fortsättas och ytterligare
3o,ooo R:dr till en början få, på sätt förut skedt,
genom lån anskalfas.
Desse serskilde anslag hafva på följande tider och
till följande belopp blifvit till RiksMarskalks-Embetets
disposition öfverlemnade.
År 1822 af SlottsByggnadens vank medel R:dr i5\: 4- ~
>823 D:o  „ 217g: g. 2.
Transport ,, 2433: t3.2.
Betänkande», N:o 149. 319
Transport 2,433: i3. 2.
1824 D:o  34i4: 21.-
1824 Lån från Landt
hruks-Academien
5ooo: 8414-21 -
1825 D:o 5o,ooo. —— —
1826 D:o 35,ooo. — -*
1827 D:o 18000.
D:o Från FrimurareSam
hä,
let-
5oo°-  23,000. - -
1828 D:o
2000.
Från StatsCont. och
Skogs-Planterings
Fonden
7000. — -
Från enskilda Personer
.... . . . . 28000. — - 3^^ __ _
Summa it:dr B:co 155,847: 34- 2.
hvilka medet sedermera, för Stenbrytning, gröfre och
finare Stenhuggning, transporter, dagsverken vid rifningen
och ombyggnaden m. m., sålunda använts: alt
År 1822 utgått  254. 4. -
1823 . . .*  2,179. 9- 2-
182
182
182
»827
28,557: 1.4.
1828 till medlet af October månad . 25,000: — -
Sta R:dr i49,4°4: 35. 6.
Skillnaden emellan förestående 2:ne SlutSumrnor
utgjorde Cassa-behållning, hvilken beräknades till stör
-
320 Stats-Utskottets
re delen åtgå för Stenhuggnings-arbete under den återstående
delen af sistlidet år.
Vidare innehåller ofvannäronde ProMemoria hufvudsakligast:
att, för Ombyggnads-arbetets fullbordan
skola ej allenast återstoden 3o,ooo R:dr af de 60,000
R:dr som redan år 1827 ansetts erfordras, utan äfven
ett ytterligare tillskott af 20,000 R:dr blifva af nöden:
att möjligheten af den begärda tillökningens otillräcklighet
nogsamt forutsetts vid upprättandet af det kostnadsförslag
hvilket år 1827 till RiksMarskalks-Erabetet
öfverlemnades och att i det Memorial, som från Ståthållaren
åtföljde samma Förslag och på hvilket RiksMarskalkens
hemställan till K. M:t grundade sig, upptagits
flere af de svårigheter hvilka mött uppgörandet
af tillförliteliga beräkningar för den kostnad och den
tid arbetet ytterligare kunde erfordra: att underarbetets
lopp de bägge senare åren omständigheter också
inträlfat, som omöjligen kunnat vid kostnadsberäkningens
uppgörande komma i betraktande; såsom att, genom
födoämnenas dyrhet år 1827 arbetarenes aflöning
och Transporterne måst betydligen ökas, att en större
sjuklighet år 1828 ibland de till arbetet commenderade
Soldaterne yppat sig, som förorsakat en mängd ineffectiva
dagsverken, hvilka, fördeldta på arbetsdagarne,
uppstegrat priset på hvarje eifectivt dagsverke till
en förut oerhörd höjd, att till en hastigare och opåräknad
åtgång af de anslagne Medlen än mera skola
bidragit de betydande svårigheter, hvilka utbrytandet
af de slöra blocken varit underkastadt, samt den otroliga
sorgfällighet hvarmed det sköra ämnet vid ulfö
-
Betänk an (len, N:o i4g. 321
randet af clc finare Architectoniska detaillerne på MellanPartiet,
måst behandlas, dertill äfven kommo uppstegrade
aflönings-anspråk hos dem som till arbetets
bedrifvande måst anlitas samt att en tid åtgått årligen
för nytt och ovant arbetsmanskaps inöfvande i Stenhuggeri-arbetet.
Och är derjemte af Hr Ståthållaren Frih. Klingspor
på ifrågavarande Pro Memoria tillagdt följande:
”Härvid anser jag mig böra anmärka: att hvad
kostnaden beträffar, oagtadt jag med fullt förtroende
fäster mig vid Archilecternes åtgärd och bedömmande
vid Calculens uppgörande, jag icke vågar anse föreskrifne
TotalSumma böra kunna bestämdt upptagas —
utan för min del tror, att någon ännu ytterligare tillökning
i kostnaden borde påräknas, ja ända till 200,000
R:dr.”
Då K. M:t vid sista Riksdag gaf R. St:r tillkänna
nödvändigheten af lejonbackens ombyggande och i Nåder
föreslog, att dertill en Summa af 120,000 R:dr
B:co måtte till detta arbetes utförande på ett sätt,
som med skyndsamhet förenade minskning i kostnaden,
antingen anvisas utöfver hvad af Byggnads Anslaget
för Slottet och de öfrige publique Husen i Stockholm
samt i LandsOrtcrne , kunde årligen dertill användas,
eller ock att en för detta ändamål lämplig Summa kunde
upptagas genom lån, hvarå ränte- och Capital-afbetalningar
skulle af Byggnads Anslagen bestridas; funno
R. St:r, enligt hvad deras underdåniga svar härpå
den 23 Oct. 1822 innehåller, godt att i underddiet
till K. M.t öfverlemna, att på föreslaget sätt, eller
3aa Stats- Utskottets
såsom i Nåder funnes lämpligast > till förestående ombyggnaden
af
hvilka, sedan K. Slottet nyligen till större delen undergått
en fullständigare reparation, förmodades uppkomma
å det härtill beräknade Anslaget af 2SjOOO
R.dr årligen.
K. M:t, som, efter hvad förrberÖrdt är, i anledning
häraf, låtit fortsätta meranämnde arbete med
dertill upplånta medel, och till Ränte- och Gapitalafbetalning
derå afsätta en Summa af 8000 R:dr å
Slottets årliga ByggnadsAnslag, har, i dess nu afgifne
Nåd* Proposition, i sammanhang med framställningen
af behofven under RiksStatens 8:de HufvudTitel, behagat
i Nåder tillkännagifva, att i anseende till otillräckligheten
af de först beräknade 120,000 R:dr, ytterligare
80,000 R:dr skola, efter ett senare upprättadt,
af ÖfverlntendentsEmbetet grauskadt förslag till
arbetets fullbordande erfordras: att, i Slottets närvarande
skick, då ännu mycket återstår för dess fullkomliga
in- och utvändiga reparation, det årliga anslaget
af 25,000 R:dr knappt kan medgifva användandet
af förrberörde 8000 R:dr, för ifrågavarande serskildta
kostnad, hvilka för öfrigt ej förslå till ränta
å hela kostnads-beloppet, och att någon tillgång, härtill
ej eller är att påräkna från de andre Byggnadsanslagen,
af hvilka det för de publika husen i Hufvudstaden
oundgängligen fordrar tillökning: att K. M:t med
ledsnad erfarit den betydliga skillnad i kostnads-beräkningarne
som för delta arbete intraffat; men att, för full
bor
-
Betänkande!), N:o i4g. 323
bordandet, K. M:t finner ingen annan utväg, än att
B. St:r på en gång anvisa medel, till godtgörande af
den först beräknade kostnaden af 120,000 R:dr, emot
det att återstående kostnaden för arbetets fullbordande
på förut stadgadt sätt bestrides af Slottets Byggnads-anslag;
hvaremot, i händelse R. St:r icke härtill
lemna bifall, en tillökning af 8000 R:dr om året i
sistnämnde anslag blifver oundgängligen af nöden, för
att kunna bestrida ränta och afbetalning å hela den
Summa, som för arbetet vid Lejonbacken erfordras.
Och som Utskottet finner nödigt, alt, af de till
Lejonbackens ombyggnad upplånte medel, på sätt K.
M:t i Nåder föreslagit, 120,000 R:dr varda godtgjorde;
alltså föreslår Utskottet till R. St:rs bifall:
att härtill berörde Summa 120,000 R:dr må få af
StatsVerkets Öfverskottsmedel af R:g:sContoiret, i
mohn af behofvet, utbetalas.
Dock enär Utskottet anser angeläget, att ytterligare
skuldsättning för dettta arbete förebygges, tillstyrker
Utskottet tillika:
att R. St:r måga hos K. M:t göra underd. anhållan,
det återstående arbetet inskränkes inom det årliga
anslag som K. M:t för ändamålet bestämt; hvarjemte
R. St:r torde finna lämpligt, att äfven hos K.
M:t anhålla, att det Embete, som det tillhör att antingen
uppgöra eller granska ByggnadsKostnadsFörslager,
varder försedt med_ sådan Instruction, att
oriktiga beräkningar och i följd deraf missledning vid
Byggnads-arbetens företagande, icke mera så ofta
må äga rum. Den t8 April 1829,
2 B. 2 H. 22
3^4 Stats-Utskottets
N:o 150.
Utlåtande, angående RiksStatens Nionde HufvudTitel.
(U.-A.)
K. K:t liar i Dess Nåd. Proposition, ang:de StatsYerkets
tillstånd och behof, föreslagit en tillökning
af 20,200 R:dr uti denna IIufvudTitels nuvarande Anslagssumma
113,38g R;dr 12 sk. 11 r:st, för att, jemte
den besparing af 7,800 R:dr , sora skulle uppkomma
genom öfverflyltning till andra HufvudTitlar af
2:ne uppgifne Summor, hvilka hittills af g:de HufvudTiteln
utgått, användas till förhöjning af Anslagen
för afvittringarnes fortskyndande i Rikets Norra
Provincer och utflyttnings-understöd vid Ägoskiften.
Som, i afseende på ändamålet och beskalFenlieten
af Nionde HufvudTitelns Utgifter, innefattande Anslagen
för Åkerbruket, Handeln och Näringarne, K.
M:t i Nåder förordnat, att hvad af tillgångarne kan
vara för ett år odisponeradt bör till det påföljande
året öfverföras, för att, emot behörig redovisning,
kunna användas till förefallande behof inom HufvudTiteln;
så och enär på K. M:t Nåd. godtfinnande likasom
hittills synes böra bero, att, utan R. St:rs förslag
till någre specielle Titlar eller Anslag, obehindradt
disponera HufvudTitelns tillgångar i den ordning,
som derföre finnes antagen med bestämmande
af Utgifterne efter den fördelning som kan pröfvas nödig
och lämplig, har Utskottet trott att nuvarande
Fenninge Anslag bör finnas tillräcklige för behofven,
Betänkanden, N:o i5o. 325
serdeles som härvid förekommer dels att ifrågavarande
HufvudTitel äger räntebärande fordringar från de
föregående åren, som efter hand dit ingå samt dels att någon
minskning i Utgifterne uppkommer medelst öfverilyttande,
på sätt K. M:t i Nåder föreslagit och Utskottet
uti Utlåtande N:o 128 tillstyrkt, till Andra HufvudTiteln
af anslaget 2,800 R:dr för BergsScholan i Fahlun, hvarigenom
ock tillgång finnes vara beredd för bestridande af
de ytterligare Utgifter, som K. M:t i Nåder kan finna
tillhörande de med Nionde HufvudTitelns Anslag
afsedde föremål eller Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
understödjande och befordran. Börande på
denna Titel upptagas de 41 T:r g kp:r Spannmål som
å anordning utom Stat utgått till ersättning för jordförlust
vid Lyckeby qvarnar, med 206 R:dr 19 sk. 6 r.,
och hvarigenom en motsvarande minskning å Anordningen
utom Stot uppkommer.
I anledning af den utaf K. M:t omförmäldta Nåd.
Propositionen, ang:de Anslag af Medel för fortskyndande
af Afvittringsverket i Rikets Norra Provinser m.. m.,
skall Utskottet gemensamt med Allm. Besvärs- och
Ekonomiutskottet afgifva serskildt utlåtande; hvarefter
Utskottet äfven blifver i tillfälle att meddela yttrande,
i anledning af K, M:ts till Utskottet under den
26 nästi. November aflåtne Nåd. Skrifvelse om anstalter
för Bergshandteringens upphjelpande och Afvit'tringsVerket
i Norrbottens Län.
De smärre skiljaktigheter som förekomma å indelta
räntorne och Tionde-Spannmålen å denna Titel,
härröra, såsom uti Betänkandet om 4:de H. T. anfördt
326 Stats-Utskottets
är, från rättelse uti de förut utom Stat utgångne, mell
på Stat uppflyttade utgifter. Den 18 April 182g,
N:o 151.
Betänkande ang:de Regleringen af Anslagen under
RiksStatens Tionde HufvudTitel. (U.-A.)
Da inomH. RiksStånden någre Motioner ej blifvit väckte
om speciela förändringar eller tillökningar i Anslagen
för Militaire- och För svar sVerkct tili Sjös,
och StatsUtskoltet kommer att, med R. H. StrrsAllm.
Besvärs- och EkonomiUtskott, afgifva utlåtande öfver
det, af H. R. o. A. remitterade, Frih. Anckarswärds,
Carl Henric, Memorial, innefattande tankar om Sveriges
FörsvarsAnstalter, och åtföljdt af flere Ledamöters
deraf föranledde yttranden, hvilka, likasom sjelfva
Memorialet, ej ansetts innefatta anledningar till
någon StatsUtskottets åtgärd vid föreslåendet af de
årliga AnslagsSummor, som vid nu skeende Statsreglering
böra under denna HufvudTitel bestämmas att intill
nästa Riksdag utgå; har Utskottet i detta afseende
att utlåta sig endast öfver hvad K. M:ts Nåd. Proposition
angående StatsVerkets tillstånd och behof innehåller,
nemi.:
1:0 Till de större kostnader för redan varande
Fyrbåkars förbättring och nyas anläggande, som handelns
bästa och säkerhet oundgängligen kräfva, har
K. M:t äskat att intill nästa Riksdag få disponera hela
Båk- och LotsAfgiften, så att, sedan hvad till Aflö
-
Betänkandet), N:o i5r. 327
ningar och Underhåll årligen erfordras afgått, återstoden
användes till Bak- och Lotslnrättningens fullkomnande,
emot serskild redovisning och utan sammanblandning
med Tionde HufvudTitelns öfriga Medel.
Den hittills på denna HufvudTitel uppförde Summa
för Båk- och Lotslnrättningens Underhåll är deremot
af K. M:t påräknad att till Titeln ingå, såsom
förstärkning af Anslaget för Flottans årliga Materiela
omkostnader. Utskottet sorn, hvad sistberörde förstärkning
beträlfar, derom här nedanföre kommer att
afgifva dess yttrande, får, med åberopande af dess
Betänkanden Nås 54 och 123 ang:de beräkningen af
StatsVerkets Inkomster, hemställa, att, till de ändamål,
för hvilka Utgifter i detta afseende äga rum,
såsom Kronolotsars aflöning, flere sädanes antagande,
Lotsleders inrättning, Bäkars och öfrige Sjömärkens
underhällande, nya Fyrars och Bäkars uppbyggande,
der sädane kunna finnas bcliöflige, med hvad mera,
som till vinnande af beqvämlighet för Sjöfarten hörer,
å RiksStatens Tionde HufvudTitel, må få uppföras
ett emot Båk- och LotsAfgiftens under StatsVerkets
Inkomster beräknade belopp svarande Anslag af
R:dr 5o,ooo; — med rättighet för K. M:t alt för
ofvanberörde ändamål äfven använda de å denna
InkomstTitel uppkommande Öfverskotter.
2:0 Till kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
hvilka i militairiskt hänseende äro desto
nödvändigare, som ändamålet med hvad Flottan i öfrigt
påkostas, huru väl den ock må vara utrustad,
sannolikt förfelas, om Befäl och Manskap sakna öf
-
328 Stats-Utskottets
ning oell skicklighet, liar K. M:t äskat årligen ett mot
BåtsmansVacanceAfgiften svarande Anslag, att uteslutande
till detta ändamål användas, af 25,000 R:dr.
Ehuru Utskottet noga inser viglen och nyttan af den
ifrågavarande utgiften, kan likväl, med iagttagande af
nödig inskränkning inom de för handen varande StatsVerkets
nu beräknade tillgångar, Utskottet ej tillstyrka
beviljande härtill af högre belopp än i5,oooR.:dr
hvilken Summa Utskottet föreslår att å Tionde HufvudTiteln
uppföras.
Den af K. M:t åsyftade förstärkning i Anslaget
för Flottans Materiel svarar emot hvad af Tionde HufvudTitelns
Tillgångar förut utgått till Lots- och FyringsStaterne,
utgörande, enligt fastställde Stater för
innevarande år, för den förstnämnde, af Anslaget til
Löner och Underhåll:
Ordinarie Staten  i5,54o.
Extra Dito  4,ooo.
Expectance Dito , . . . . 1,200. ^orffa.
och för Fyringarne af Anslaget för Försvars
Verkcit
i allmänhet  27,656.
således tillsammans omkring B:dr 48,5oo.
med hvilken Summa Tionde HufvudTiteln i annat fall
borde minskas. Utskottet, som städse noga pröfvat
nyttan och nödvändigheten af alla ifrågakonme tillökte
Anslag, har, för att kunna afgifva yttrande, huruvida
ofvanberörde Summa bör, såsom en ny förstärkning
för Tionde HufvudTiteln åden samma qvarstå,
sedan Tillgångar för Lots- och FyringsStaternes
Bptänkanden, N:o i5r. 329
hcliof frän annat håll bekommas, blifvit foranledt till
en närmare undersökning af denna Hufvud Titels tillstånd
och behof på det hela} och har Utskottet dervid
inhemtat följande:
1:0 Upplyses genom K. Mits Nåd. Proposition,
att väl för det närvarande befinnes å Tionde HufvudTitelns
område en Brist af iog,i32 JETdr 38 sk. grist.,
tillkommen genom uppköp af utländskt Ekvirke, som
ännu icke behöft eller kunnat användas, men då detsamma
således är att tillgå för blifvande Skepps-byggnader,
och ytterligare upphandling af sådant Virke,
för någon tid undvikes, anser K. Mit bristen kunna
på detta sätt utan serskildt Anslag successive beläckas.
2io Har K. Förvaltningen af SjöÄrenderne, efter
härom, genom Hr HofCanzleren, erhållen K. Mits Nåd.
befallning, upplyst: att ofvanberörde Skuld för upphandladt
utländskt Ekvirke, utgörande efter den vid
KöpeContracternes afslutande gällande Cours endast
83,277 Ridr 4 r:st., men efter en vid de inträffade
Betalnings-terminerne förändrad Cours uppgående
till 109,102 B.idr 38 sk. 9 rist Bico, uppkommit
derigenom, att de år 1825 till denna Skulds betäckande
påräknade SkeppsförsäljuingsMedel, genom återgång
af en del af Skeppshandeln, Flottan ej till fullo
lillgodokommit; att emellan K. Förvaltningen af Sjö—
ärenderne och nedannämnde Personer äro ingångne
följande, för närvarande dels fullgjorde men obelaldte,
dels ofullgjorde, Gontracter om lefveranser af inhemskt
Ekvirke, nemi. a) Med nu mera afledne PrejnieiLieulcnanlon
J. Lidströmer om 20,000 Cubikfot,
33o Stats-Utskottets
som sednast inom detta års slut skola vara aflemnade,
hvarföre erhålles full betalning och liqvid först år
i83o med omkring  R:dr 18,000. — -
b) Med Kammarherren T. W. Ankarkrona
om 7 å 8000 Cubikfot, hvilken lefverans
redan är fullgjord, men Räkningen obetald,
uppgående till ............. 2,197:38.7.
c) Med Enkefru Gustava Lidströmer om
20 å 2Ö,ooo Cubikfot, att léfvereras sednast
år i83o, då betalning jemväl derföre skall
utgå med omkring 20,000.
d) Med Handlanden Palander om 3o,ooo
Cubikfot, att lefvereras under loppet af
åren 1829, i83o och 1831, mot betalning
på de tider som af Kongl. Förvaltningen
vid hvarje års slut bestämmas, tillsammans
utgörande omkring 3o,ooo. —• -
e) Med Enkefru Grefvinnan Wachtmeister
om 1000 å i,5oo st. Ekar, att lefvereras
under loppet af 3:ne år och sist till våren
i832, mot betalning, som erlägges på de
terminer, som K. Förvaltningen vid hvarje
års slut bestämmer med omkring 2?,000. — -
tillsammans för inhemskt Ekvirke R:dr 95,197:38.7.
Att K. Förvaltningen af SjöÄrenderna på K. M:ts serskilta
Nåd. förordnande, afslutat tvenne ännu ofullgjorde
Contracter om lefverans af Utländskt Ekvirke,
nemi. ett med CommerceRådet G. T. Neumann den
29 Aug. sisth år om 200,000 Cubikfot, och ett den 9
nasti. Jan. med Handlanden J. Thelander om ett lika
Betänkanden, N:o i5r. 331
partie, uppgående sammanlagda contanta värdet af
båda dessa lefverancer, efter den vid hvardera afslutnings-tillfället
gångbara Cours, till ungefärligen
B:co R:dr 6g5,8oo.
och beror lefvererings-terminernes utsättande af K.
Förvaltningen, i [hänseende till det förra Contraclet,
och det Ekvirke som af Neumann, uppå K. Förvaltningens
reqvisition, lefvereras, skall genast efter företedd,
behörigen verificerad, Räkning liqvideras, hvaremot
Thelander blifvit öppet lemnadt att, utan afvagtan
af reqvisition, successive och afräkningsvis å det contraherade
partiet, till besigtning, godkännande och
emottagning i Kronans förråd aflemna Ekvirke och
Plankor, enl. Contractet, utan att likväl den lefverans,
som på sådant sätt kan varda fullgjord, för Lefverantören
eller hans rätts-innehafvare i afseende på tiden
rnedför någon rättighet till betalnings utbekommande
annorlunda, än efter hvad derom i vederbörlig ordning
kan vara bestämdt; att, ehuru vid 1827 års slut
Flottans förråd af Ekvirke var betydligt, detsamma
likväl innefattade Behållningar från äldre tider tillbaka
och företedde verklig brist på sorteradt större
Krumvirke till Linieskepp och Fregatter, samt derjemte
en längre tid förflutit, sedan inventering i förråden
ägt rum , så att den påräknade tillgången möjligen
är ringare; att så väl det contraherade Utländska
Ekvirket, hvarföre dock Flottan ej ännu kan anses
vara skuldsatt, som hvad af inhemskt Ekvirke
blifvit betingadt, erfordras till större och mindre Fartyg,
som dels skola successivt repareras, dels skola
33a Stats-Utskottets
såsom redan under nybyggnad varande, fullbordas,
dels, efter antagen plan, skola ytterligare byggas;
att, efter afdrag af Utgifterne till Personalen och
Flottans vanliga underhåll, hvilka ovilkorligen måst
orubbade utgå, af Tionde HufvudTitelns Anslag årligen
återstår till arbetsplanen omkring 192,000 R:dr,
deraf, i fall den redan bestämda skulden för Utländskt
Ekvirke 10g, 13a: 38. 9.
och för inhemskt Dito 95,197: 38. 7. 20^330: 2g- 4.
skall derå för 5 år fördelas, qvarblifver en Summa af
i5i,i34R:dr, hvilken ytterligare minskas till 107,281 R:dr
för Skepps- och Fartygsbyggnader, om årligen 43,903
R:dr skola användas till Elablissementernes complettering,
på sätt den af K. M:t år 1826 fastställde Arbetsplan
bestämmer, och hvartill hittills ungefärligen blott
kunnat disponeras; att, enligt de år 1826 förordnade
serskildte Gommitterades förslag, all använd kostnad,
då den under tjenstbarhetstiden fördelas på år,
utgör för ett Linieskepp 14,666 R:dr 32 sk., för en
svår Fregatt 8,700 R:dr och för en lätt Fregatt 4,833
R:dr årligen; att, enligt den, af bemälte Committerade
i underdrhet föreslagne, af K. M:t i Nåder gillade
plan, till Fartygs nybyggnad och istundsättande erfordras
årligen för Seglande
Flottan , R:dr 174,668.
SkäfgårdsFlottan  „ 27,980. 2Q2 543^
hvadan en årlig brist af 95,412 R:dr för de 5 första
åren och sedan, när Ekvirkeskulden blifvit godtgjord,
54,546 R:dr, då likväl ingenting är påräknadt hvarken
