# ID: svediakorp-gov1929
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,115
# sentences: 2,143
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats- Utskottets
Betänkanden
under
Lagtima Riksdagen i Stockholm
1828—1829.
Fjerde Samlingen
Andra Bandet
Första Häftet
af
Bihang till Riks Ståndens Protocoll.
STOCKHOLM,
Tryckte hos Johan Hörberg, 1829.
' '
N:o 93.
Utlåtande, i anledning af den lins Yällofl.
BorgareStåndet gjorde anmärkning vid redar:
t i 011 en af slutmeningen uti Utskottets Betänkande
N:o 22, rörande SlottsSnickaren
J. Dumratlis till Utskottet ställda Ansökning
om bestämmande af en viss tid, efter
hvars förlopp, den uti Sökandens bär i Slockholm
belägne fasta Egendom, RiksgäldsContoiret
beviljade inteckning, till säkerhet för
meddelad förnyelse af en förkommen, al
nämnde Contoir på VexelBanken utgifven,
Assignation, måtte till all kraft och verkan
upphöra. (R:gs-A.)
Ofva nberörde Betänkande, hvilket, medelst ProtocollsUtdrag
af d. 3o Januarii, är vordet frän Vällofl.
BorgareStåndet, i anledning af gjord anmärkning vid
redactionen af slutmeningen, aterremitteradt, har,
under d. 3o sisth Januarii, blifvit till alla delar gilladt
af Höglofl. R. o. A., och likaledes, under den
26 i samma månad, af Högv. PresteStåndet samt Hederv.
BondeStåndet. Och sorn, vid detta förhållande,
saken redan är, jemlikt 69 §. i RegeringsFormen, afgjord,
så kan, i anledning af anmärkningen, någon ytterligare
åtgärd icke äga rum; hvilket Utskottet får
till svar Vällofl. BorgareStåndet tillkännagifva. Den
21 Mars 1829.
4 S t at s - U t s k o 11 e t s
N:o 94-
Utlåtande, i anledning af de hos Vällofl.
BorgareStåndet gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 65, angående åtskillige,
genom Ii. M:ts Nådiga remisser, till
B. St:r öfverlemnade, Svenske Medborgares
reclamationer, i afseende på ersättning
för lidna förluster genom Skeppsuppbringningar.
(R:gs.-A.)
Ofvanberörde Betänkande, hvilket, medelst ProtocoIlsUtdrag
af den g Mars, blifvit från Vällofl. BorgareStåndet
med anmärkningar återremitteradt, bar
under den 5 blifvit gilladt af H. B., o. A., den g af
Högv. PresteStåndet och den 2 af Hederv. BondeStåndet
allt innevarande Mars månad. Och som, enligt
6g §. i RegeringsFormen, saken, genom 3:ne Stånds
sammanstämmande Beslut, är afgjord, så kan någon
ytterligare åtgärd, i anledning af Anmärkningarne,
icke ega rum; hvilket till svar Utskottet får Vällofl.
BorgareStåndet tillkännagifva. Den 21 Mars 182g.
N:o 95.
Berättelse om den af Utskottet förrättade
granskning af R:g:sContoiret, General AssistanceContoiret
samt f. d. FilialDiscontlnrättningarne.
(R:g:s-A.)
Enligt 53 §. i Re geringsFormen, åligger det StntsUtskottet,
att hos R. H. St.v uppgifva R:g:sVerkets till
-
Betänkande n, N:o g5. 5
stånd, förvaltning och behof. —■ Då desse sistnämnde
hufvudsakligen komma att bero af de Beslut, hvilka,
i afseende på den allmänna Stats-regleringen, varda
vidtagne, har Utskottet, som nu hunnit fullända granskningen
af, så väl R:g:sContoirets, sorn de derunder lydande
Inrättningars förvaltning och Räkenskaper, ansett
sig icke böra uppskjuta, att berättelse och utlåtande
härom till R. H. St:r afgifva.
För att inhemta kännedom af sjelfva förvaltningen,
har Utskottet låtit sig föreläsas alla hos Hrr
Fullmäktige, Commissarierne i RiksgäldsContoiret och
ÖfverCommissarierne i GeneralAssistanceContoiret,inom
den 3i December sistlidet år 1828, förde Prolocoll,
hvilka, vid Revisionerne, icke granskning undergått;
äfvensom , i afseende på ett och annat ämne , Utskottet
tagit kännedom af de hos Hrr Revisorerne förfallne
öfverläggriingar; hvarförutan de af Hrr Fullmäktige
samt vederbörande till Utskottet afgifne Berättelser
blifvit med all uppmärksamhet granskade och med
Protocoll och Räkenskaper samt andre Handlingar
jemnförde. »
Med tillfredsställelse har Utskottet erfarit, att R.
St:rs Reglementen, Instructioner och serskilda föreskrifter
blifvit noga efterlefvade och iakllagne; äfvensom
tillbörligt afseende är vordet fästadt på de af R.
St:rs Revisorer meddelade råd och tillstyrkanden; så
att i dcssä hänseenden ingen den ringaste anledning till
erinran förekommit.
6 Stats-Utskottets
Beträffande Räkenskaperne, nemligen:
En Hufvudbok öfver R:gs:Contoirets Skulder och de
till deras afbördande anslagne fonder.
En dito öfver de vid sistlidne Riksdag till Canal- och
andre Byggnader beviljade anslag samt de till deras
bestridande anvisade tillgångar.
En dito öfver Götha CanalBolags f. d. DiscontVerk.
En dito öfver Malmö f. d. DiscontVerk och
En dito för General AssistanceContoiret; så befunnos
alla dessa Hufvudböcker till och med för år 1826 vara
granskade af R. St:rs Revisorer; och hafva samtlige
ifrågavarande Hufvudböcker för år 1827 nu blifvit
af Utskottet reviderade; och hvarvid, i anseende
till ziffran och verificeringen, någon anledning till anmärkning
sig icke företett.
För Utskottet återstår nu således, att, på grund
af den förrättade granskningen af Räkenskaperne, framlägga
hvarje Inrättnings (mandelia tillstånd; och hvarvid
förekommer:
ira Afdelningen.
1 §•
Det egentliga R i ksgä I dsCon t o i r e t.
Innan Utskottet yttrar sig öfver resultaten, sorn
de hithörande Räkenskaper utvisa, anser Utskottet
sig aldraförst böra särskilt utreda förhållandet med
någre, vid sistlidne Riksdag, gjorda dispositioner, hvarigenom
, dels tilIfalIige tillgångar blifvit R:g:sContoiret
anvisade och dels vilkorliga och till beloppen obestämda
utbetalningar på Contoiret anordnade.
Betänkandea, N:o g5. 7
Till dispositioner af förra slaget hörer:
a) Öfverflyttning till R:g:sContoiret af Actier uti
Götha Canal till ett tecknadt Capital-beiopp af 35,000
R:dr, hvarå T%:delar, vid aflefvereringen år 1824 från
K. StatsContoiret, voro inbetalte, hvilka Actier tillhört
Högstsalig H. M:t EnkeDrottningen Hedvig Elisabeth
Charlotta.
b) Från Directionen för NummerLotteri Inrättningen,
år 1824, afleranade nämnde Inrättnings samlade
behållning, bestående uti:
1:0 Contante medel . . v . . R:dr 120,272:9. 11.
2:0 R:g:sContorets Obligationer med
5 procents Ränte-Ca
pital
.... R:dr 63,620:
Dito med 6 proc:ts
ränta •
— —
65,620: — —
Härå beräknade inter
cssen
till 1823 års slut 2,424:44. ir. gg0^; /^_ ,,
3:0 Fordran hos HamnbyggnadsDirec
tionen
i Helsingborg 14,990: — —
4:o Fordran hos StrömrensningsDirec
tionen
i Finland 13,700:
Tillhopa R:dr 217,007: 6. 10.
Ofvanberörde Contante medel hafva sammansmält
med Contoirets öfrige penninge-tillgångar. — Obligationerne
befinnas vara afförde på de Räkningar, der
de varit upptagne.
Beträffande Fordringen hos HamnbyggnadsDirectionen
i Helsingborg, så kommer densamma, enligt
8 S t a t s - U t s k o 11 e t s
K. M:ts derom gjorda och af R. II. St:r nu nyligen
bifallne Nådiga framställning, uti innevarande års Räkenskaper
att afskrifvas- Och hvad angår Fordringen
hos StrömrensningsDirectionen i Finland, så har Utskottet
härvid inhemtat, att, sedan till svar å Hrr
Fullmäktiges till NummerLotteriDirectionen aflåtne
Skrifvelse, angående upplysning om de, i afseende på
fordringens indrifning, vidtogne åtgärder, Directionen
meddelt, att, uppå Nådig Befallning, Fordrings-beloppet
blifvit a:ne gånger hos K. M:t i underd:het uppgifvet,
i afseende på de med Rysska Regeringen öppnade
underhandlingar om Svenska Publika Fordringar i
Finland; så hade Hrr Fullmäktige, uti underd. Skrifvelse
af den 8 September 1825, anhållit, att, derest för
den ifrågavarande Fordringen någon ersättning skulle
vara att förvänta, Hrr Fullmäktige då torde i Nåder
derom blifva underrättade; hvarpå K. M:t, uti
Svar af den 18 nästpåföljande, i Nåder behagat Hrr
Fullmäktige tillkännagifva, det K. M:t i December
1824, förklarat, att frågan om dispositionen oeh fördelningen
af den summa i ett för allt, som, enligt
med Ryssland afslutad Convention, influtit i ersättning
för alla Svenska Kronans Fordringar i Finland,
borde till R. H. St:r vid först infallande Riksdag öfverlemnas.
Och som Utskottet fått emottaga K. M:ts Nåd.
Proposition rörande fördelningen af ersättningssumman,
så kommer särskildt Utlåtande häröfver att afgifvas.
Till det andra slaget af dispositioner, hvarigenom
Contoirets utgifter blifvit ökade och Contoiret måst
utställa serskilde Förbindelser, hörer:
Beta n k anden, N:o 9?. g
a) Kostnaden för 1823 års Riksdag, hvilken, enligt
R:g:sCont:s Räkenskaper, uppgått till en summa
af 260,088 R:dr 44 sk-, och hvaraf en del af Tryckningskostnaderne
blifvit omedelbart afR:g:sCont. betald.
b) Creditivet för K. ConvoyCommissariatet, och
på hvilket, åren 1824 och i8a5, blifvit lyftade tillhopa
133,333 R:dr 16 sk. eller 66,666 R:dr 32 sk. hvartdera
året. — I afseende på detta Creditiv, torde Utskottet
få vördsamt åberopa sitt afgifne Utlåtande N:o 67, i
anledning af i8a5 och 1827 årens Revisorers Berättelse
om Riksgälds Verket.
c) Det så kallade Mindre Creditivet.
Utom de till lån åt Bruks- och SågVerks-egare i
Wermland, år 1826, lyftade och nästpåföljde år återbetalde
25o,ooo R:dr Banco, och hvarom fullständig
upplysning inhemtas af Utskottets förut åberopade
Utlåtande JV:o 67, i anledning af 1827 års Revisorers
Berättelse, äro ytterligare på förenämnde Creditiv, år
1828, lyftade 364,oi5 R:dr 2 sk., enligt K. Majrts
härom, under den 27 Februari nyssnämnde år, till Hrr
Fullmäktige aflåtne Nådiga Skrifvelse, af innehåll: att
som K. M:t, sedan hela StatsRådets tankar, enligt det
Protocolls-Utdrag, som, genom StatsSecreterarens för
Handels- och Finance-Ärenden, Hrr Fullmäktige meddelas,
deröfver blifvit inhämtade, funnit oundvikligen
nödigt, att till andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
än utomordentliga anstalter för Rikets försvar,
nu disponera 364,oi5 R:dr 2 sk. af Mindre CreditivSumrnan,
så gifver K. M:t Hrr Fullmäktige Dess Nådiga
Vilja tillkänna, att de, likmätigt R. St:rs vid sista
io Stats-Utskottets
Riksdag fattade och hos K. M:t i underd. anmälte
Beslut, tillhanda hålla förrberörde 364,oi5 R:dr a sk.,
för att till K. StatsContoiret, uppå dess reqvisition,
utbetalas.
Det uti K. M:ts Nådiga Skrifvelse åberopade StatsRådets
Protocoll hade också blifvit till Hrr Fullmäktige
aflemnadt; och hvilket lyder, som följer:
”Utdrag af Protocollet, hållet inför H. M:t Konungen
i StatsRådet på Stockholms Slott den
27 Februari 1828.
Närvarande:
Ha ns Excellence Herr Justitise-StatsMinistern Grefve
Gyllenborg.
Hans Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes Ärendena
Grefve af Wetterstedt.
StatsRåden: Hans Excellence Hr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Hr Grefve Mörner.
Hans Excellence Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan.
HofCanzleren von Schulzenheim.
StatsSecre terare n Skogman.
Tjenstförrättande StatsSecreteraren för KrigsÄrendena
Förste ExpeditionsSecreteraren Netzel.
StatsRådet, Hans Excellence Herr Grefve Skjöldebrand
anmältes vara genom sjukdom hindrad att i
StatsRådet uppkomma.
K. M:t behagade, enligt StatsRådets närvarande
Ledamöters enhälliga underd. tillstyrkande, i Nåder
Betänkanden, N:o 95. 11
förklara Sig finna oundgängligen nödigt att till andra
liögst vigtiga och angelägna ändamål, än utomordentliga
anstalter för Rikets försvar, nu disponera 364,oi5
R:dr 2 sk. af mindre Creditiv-summan: Och K. M:t
hefallte, att Skrifvelse skulle, under denna dag, genom
Handels- och Finance-Expeditionen, till Fullmäktige
i R. St:rs R:g:sContoir expedieras, med uppdrag
att till handa hålla och, på StatsGontoirets requisition,
utbetala förrberörde 364,ot5 RMr 2 sk.
Ex Protocollo
Wilh. Belgman.”
I följd af K. StatsContoirets requisition, medelst
Skrifvfelse af den 4 Mars, blefvo merberörde 364,oi5
R:dr 2 sk. anordnade och utbetalde; och inhemtades
af denna StatsContoirets Skrifvelse, att medlen skulle
användas till StatsVerkets godtgörande för 364,oi5 R:dr
2 sk. Banco, hvilka blifvit förskjutne, dels i och folden
om LinieSkeppet Försigtigheten samt Fregatterne
Gamilla och Euridice afslutade, men återgångne handel,
dels ock, till förnöjande af Amerikanske Medborgares
Fordringsanspråk hos Svenska StalsVerket.
Utskottet har icke funnit något att erinra vidden
från RiksgäldsGontoiret skedde utbetalningen, enär de
härföre till Hrr Fullmäktiges efterrättelse stadgade
villkor blifvit behörigen iakttagne; och torde Utskottet
för öfrigt få vördsamt åberopa sitt afgifne Utlåtande,
i anledning af Revisorernes Berättelser örn
granskningen af StatsVerket, N:o 6a 12 §. sid. 260 och,
i2 S t a t s - U t s k o 11 e t s
enligt hvilket Utlåtande, Utskottet skall framdeles till
R. H. St:r serskildt Betänkande öfver detta ämne afgifva.
d) Obligationer, utfärdade af RiksgäldsContoiret
till liqviderande af de ersättningar, K. M:t i Nåder
behagat bevilja Svenske Medborgare för lidne förluster
genom Skepps uppbringningar, till ett sammanräknadt
belopp af 491,287 R:dr 48 sk. 9 rist. att infrias
utaf de medel, hvilka härtill varda utsedde.
För att på ett ställe framlägga förhållandet med
RiksgäldsContoirets Inkomster och Utgifter, ifrån och
med den 1 Januari i8a3 till samma dag år 1828, har
Utskottet låtit författa bilagde Sammandrag af desse
fem årens Cassa-Räkningar (Litt. A.), äfvensom,
för att lemna en öfversigt af de förändringar, R:g:sContoirets
Skulder, Tillgångar och Fordringar undergått
under ofvanberörde fern år, 4:ne JemförelseTabeller
äro upprättade, af hvilka den ena (Litt. R.)
upptager Skulderne den 1 Januari i8a3 och den r Januari
1828, och den andra (Litt. C.) likaledes Tillgångar
och Fordringar vid samma tidpunkter.
Sedan Utskottet erfarit, att 1828 års Hufvudbok
blifvit i Concept författad och ordentligt afslutad,
har Utskottet låtit upprätta, så väl Utdrag af samma
års CassaRäkning (Litt. D.), sorn en Specification öfver
de till innevarande år 1829 utbalancerade Skulder,
Tillgångar och Fordringar (Litt. E.)
Betänkande!), N:o g5.
Nu befinnes utaf Bilagan Lif. A, att Contante Till—
gångarne, åren 1823—1827, bestigit sig till
B:co R:dr 14,543,138: 6. 8.
samt år 18.28 (enl. Lit.D.) 2,995,4.25: 3. -  Och sålunda för desse sex åren tillhopa 17,538,563: q. 8.
Med hvilken Summa följande utbetalningar
intill 1828 års slut blifvit bestridde;
nemligen:
Till Bankierhuset i Leipzig Frege &
Comp., utom de för längre tid
tillbaka i Räkenskaperne upptagne
54: 37. 4.
ytterligare, år 1827, till—
Afbetalningar på Capi ta 1 Sku1 der:
Lånet med 6 procents
Lånet med 5 procents
ränta 876,128:22. g.
Fordringar hos Franska
Regeringen . . . 3r4?614: 37- II>
den så kallade gamla
komne
r>667= 4-8. ij72I:42. -
ränta
81,000: —
Riksgälden
Interessen . ,
5:26' ~ 1,271,743: 38. 8.
244,665: 26. 4*
På Anslagen utaf Allmänna Bevil
1 n i n g e n :
Årliga räntan till H. M:t Konungen,
Statsbeliofvens fyllande och afbe
-
Transport i,518,131: x 1. -
i4 Stats-Utskottets
Transport !,5t8,l3i: II. -  talning på StatsVerkets skuld till
Banken 12,509,829: 5.5.
Förskott till H. K. H. KronPrinsens
utländska resa m. m  3oo,ooo: — -
På det så kallade Mindre Creditivet 622,or5: 2. -
Interessen , år 1823, till StatsVerket å
Krigs- samt BergsCollegiernes f. d.
Cassör
6,996: 5. 1.
På Convoy-Commissarialets Creditiv 133,333: iG. -
Kostnaden för 1823 års Lagtima
Riksdag
260,088:44. -
Hopläggning af åtskilige tryckte Handlingar,
hörande till 1817 och 1818
årens Riksdag  126: — -
Omkostnader för 1825 och 1827 årens
Revisioner  10,772: 36. -
Förskott till utgifter vid ChartasSigil
latae-hvitstämplingen
g, 133: <4r• 10-
Insättning på Actier i GöthaCanal, hvilka
tillhört Högstsalig Hennes Maj:t
EnkeDrottningen Hedvig Elisabeth
Charlotta  35o: — -
Förluster på GeneralAssistanceContoi
rets
Lånrörelse  52,174: i4- 9’
Ersättning af aflidne Värderingsman
nen
Willkommens Balance  1,660: 2. 4-
Ytterligare Förlagsfond till General
AssistanceContoirct
20,000 — -
Transport 15,444)610: 34- 5.
Betänkanden, N:o g5. 15
Transport i5,444jGio: 34- 5.
Uti VexelBanken, år 1823, insatt, såsom
fond för de, inom samma års
slut, förfallne, men icke lyftade
LånCapital oell räntor, och hvarföre,
år 1824, ersättning från Banken
erhållits
18,32.8: 43. 6.
Emot säkerhet beviljad förnyelse af en
förkommen CreditSedel å 100 R:dr G6: 32. -
Aflöning och Expenser för R. St:rs Justi
tiseOmbudsrnans— samt TryckfrihetsCommittéens
Expeditioner . . . 36,g41 - 42, 1 '•
Pension till R. St:rs f. d. Justitieombudsman
Friherre Mannerheim . . 7,5oo: — —
RiksgäldsContoirets AflöningsStat . . . 199,730: i4- -
Ljuspenningar  8,774: 2. 8.
Arfvoden på Stat, Gratificationer och
Nådegåfvor ; . . 6,695: — -
Expectanter och Pensionärer  6,g58: 32. -
Kostnader för Credit-sedlarne, utom
Aflöningen  72,011: 2. ir.
Postporto  10,677: 35. -
Reparationer, inköp af Inventarie persedlar
och andra Expenser  21,464:24- 3.
Summa af Utbetalningar i5,833,759: 23. 8.
Öfverskott vid 1828 års slut: hvaraf,
såsom behållning, innestående
Transport i5,833,759: 23. 8.
i6 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Transport 15,833,75g: 23. 8.
på Räkningen N:o i i VexelBanken
58,8o3: 34- -
Insatte i 3-procents
Länet i,646,ooo: i,7q4,8q3:34. -
R:dr 17,538,563: g. 8.
Rörande RiksgäldsContoirets Skulder,
så torde Utskottet få hänvisa till
Bilagorne Litt. B &. E.
Enligt Litt. B., inbalancerades, den i
Januarii 1823, Skulder till ett sarnmanräknadt
belopp af R:dr g,453,071: 22. g.
Sedermera äro följande nya Skulder
tillkomne, nemligen:
Mera Assigneradt än insatt på DiscontRäkningen
i VexelBanken, år
1823 1,025,830 : 11. 10.
Utelöpande VexelBan
coAttester
704:12.10.
År 1823, influtne under
DepositionsTitel
upptagne Skatteköpeskillingar
för RecognitionsSkogar
. . 320: 23.10.
Utfärdade Obligationer
till beviljade ersättningar
för förluster
genom Skepps
uppbringningar
. . 291,287: 28. g. T)3t8,r42: 29. 3.
Tillhopa Skulder R:dr 10,771,214: 4• “
ti etan kander), JV:o g5. 16 a
Transport 10,771,214: 4- —
Utaf denna Skuldsumma äro försvunne:
Genom afskrifning i Rakenskaperne:
r:o De, vid i8a3 års slut, utelöpande Credit-sedlar och Kopparskiljemynts
polletter (R:dr 5,596,877: 47-6-) 3,73i,a5i: 47- 8.
2:0 Den så kallade gamla Riksgälden . . . 240,807: 3. 7.
3:o Eckerdska Obligationen  3,177: 3. 4-
4:o De från Kongl. NummerLotteri-Inrättningen
aflemnade RiksgäldsGontoirets Obligationer,
hörande till 5-piocentsIånet, Capital
R:dr 63,620:
till 6-procents dito .... 2000:  65620: —
5:o Lånet i CreditSedlar, att betalas i Banco
- CaPital  l3o: 4.040,986: 6. 7.
Med Contant betaldte LånCapital:
Lånet med 5 procents ränta ...... 876,123: 22. g.
Lånet med 6 procents ränta  81,000: — —
Fordringar hos Franska Regeringen .... 314,614: ^7. 11.
Den så ka Ilade gamla Riksgälden  5: 26. —, ?/p. 3g g
Det på årliga Räntorne till H. M:t Konungen balancerade beloppet,
betaldt 116,666: 32.-—
BankierHusets i Leipzig Frege & Comp. Fordran, betald . . 54: 37. 4.
Öfverlefvereringen på Westerbottniska Lånet, godtgjord genom
Anordning på Ränteriet
3io: 3. 2.
Som uppå StatsVerkets anslag ett större belopp var innestående,
den 1 Januarii 1823, än samma dag innevarande år 182g,
så utföres skillnaden såsom Skuld-förraiuskning 127,585: 38. —
Transport 5,557,352: 11. 9. 10,771,214: 4-  2 B. 1 H. 2
Stnts-Utskottets
Transport 5,557,35?.: u. 9. 10,771,214: 4- —
Ränte Skulden förminskad ■
Genom afskrifning :
På Lånet i CreditSedlar att betalas i Banco 21: 45. 4-
Beräknade Interessen å de från Kongl. NurnerLotteriet
afleinnadeRiksgäldsContoiretsObligationer
2,424: 44- ,1-
2,446: 42. 3.
Skillnaden emellan inbalancerade Interessen,
den 1 Januari 1823 och samma dag innevarande
är 1829, och hvilken blifvit Contant
gcdtgjoi d  36,o38: 34. 8. 38j485; a8>rf<
Sålunda Skuld-förminskning emellan d. 1 Januari 1823 och d.
1 Januari 182.9  5,595,837: /\o. 8.
Återstående Skulder deri r Januari 1829 . . 5,175,376: ii. 4-
Enligt Bilagan Litt. C. inbalancerades Tillgångar, och Fordringar den t Januari 1823,
till ett sammanräknadt belopp af
3,204,046: t. 7.
Sedermera tillkomne .■
Behållning den 1 Januari 1829 på Räkningen N:o 1 i Vexel
Banken
■ . . 58,8o3: 34- —
Större InteresseFordran den 1 Januari 182.9, än
den 1 Januari 1823  35,076: 20. 6.
Likaledes större Förskott till utgifter för
ChartaeSigillatae Hvitstämplingen .... 1.52: 36. 7.
Förskott till II. K. II. Kronprinsens utländska
lesa *"• ra
60,000:
På Creditivet för ConvoijCommissariatet . . 133,333: 16.—
Transport 287,366: 11. 1.  3,204,0.46: 1. 7.
Betänkande, N:o g5.
Transport 287,366: 11. 1. —
Från K. jVummcrLotleriet öfverlåtnc Fordringar
lios Finska StrömrensningsDirectionen,
saint hos HamnbyggnadsDirectionen i Helsingborg
. . . 28,690: — —
Actier uti GöthaCanal, hvilka tillhört Högstsalig
Hennes \laj:t EnkeDrottningen Hedvig
Elisabelh Charlotta . . . 35,000: — —
Såsom utdelning härå, erhåll
ne
Actier i Motala Verkstad 700: — — .
-■ J UU • ■" '
Emot säkerhet, meddeld förnyelse af en förkommen
CreditSedel .
66: 32.—
Insättningar uti 3 procentsLånet ..... r,646,000: — —1997822* 43
Deremot Tillgångar och Fordringar förminskade.-
Fordringen bos Handelshuset i Amsterdam J. & C, Hasselgren,
betald
1,783: I. 3.
Få Lånet utaf f. d. Allmänna Hingstmedels
Cassan
227: 32.—
På Lån Utaf BcrgsCollegii f. d.
Cassa 7000: — -—
På Lånen till framlidne Hans
Excellence in. m. Grefve
Ruuth 92,760: — —-
På Lånet till Staden Ystad . 3ooo: — —i 0.0
102,907: 32.—
På aflidne StatsMaklaren Sodemans skuld. . 75: — 7.
Som Förskotten på anslagen utaf Allmänna
Bevillningen utgjorde, den 1 Januari 1823,
3,2o4,o46: 1. 7.
1.
Transport 104,845: 33.10.
— 3,204,046: 1. 7.
,] S t a t s - U t s k o 11 e t s
Transport io4,845: 33.10. 3,204,046: i. 7.
ett större belopp, än den 1 Januari 1829,
så utföres skillnaden, såsom en förmindskad
tillgång  356,855: 4®- 4-
Afbetalningen på Contanta Bidraget till Krigs
Skulders
liqviderande  66,000: — —
Mindre Förskott till Expenser vid RiksgäldsContoiret,
att redovisas, den 1 Januari 1829,
an samma dag år 1823  24: 19. 7.
Fordringen hos StatsVerket för Förskott lill
Hamnstängnings-kostOader m. m. försvunnen,
genom afskrifning 224,662: 36. io. ^52)3gg. ^
1,245,434:
2. 6.
4,449,48o :
4. t.
5,175,376:
I I. 4-
4,449,48o:
4. r-
725,896:
7. 3.
Summa Tillgångar den t Januari 1829 R:dr 4,449,48o
Om nu ifrån Skulderne, som den 1 Januari 1829 utgjorde
Afdragas Tillgångarne vid samma tid
Visar sig en återstående Skuld, den 1 Januari 182g, af ..... . R:d
Sådant är, enligt Räkenskaperne, förhållandet med det egentliga RiksgäidsContoirets Skulder,
Tillgångar och Fordringar; men Utskottet har trott; sig böra något närmare utreda Contoirets
verkliga ställning.
1:0 Utaf R:g:sContoirets räntebärande Skulderj hvilka skola gäldas, återstår nu endast det så kallade
5 procentLånet, utom beräknade räntor R:dr 3o,ioo: — —
2:0 Skulder, hvarå endast ränta godtgöres.-
Trollhätte SlussVerks Lottsedlar  32,833: 16.—
Lifränte-Lånet 3,916: 32.—
Högstsalig H. M:t Konung Carl XIII:s HemgiftsCapitai .... 100,000: r36,75o.‘ —
Transport i66,85o:
Betänkande!), J\;o g5. )7
Transport )66,85o: -*-■
3:o Slidder, hvilka liro till betalning
fö rf aline :
Obligationer, utfärdade till ersättning
af Svenske Medborgares, hos Franska
Regeringen egande godkände Fordringar,
Capital och till förfallodagen
upplupen ränta . . 55g: 20. 4-
Utelöpande Vexel-Banco
Attester
vid )Ö23 års slut 704: 12.10.
Återstod på 1828 års anslag
utaf Allmänna Bevillningen
till Stats-behofvens
4.'o Under DepositionsTitel stående medel;
Insände från Wasa Ränteri, utan Re
-
fyllande
693,866: 2!. 6. 695,i3o; 6. 8.
versal
4oa: —
Dito dito Allmänna BrandförsäkringsVerkets,
utan
Reversal
385: 12. g.
Skatte-köpeskillingar för
Recognitionsskogar, lefvererade,
dels före och
dels under 1823 års
Riksdag . . .
Transport öo3,io):44- 9-  2*
i8 Stats - Utskottets
Transport 863, i o i:
5:o Skulder, för hvilka prcEscriptionslid
hommer alt utsättas;
Återstod pä den sä kallade gamla Riksgälden
191: 3. 6,
Kongl, f, d. KrigsComitteens,
af RiksgäldsContoiret
accepterade
Invisniugar, Capital
samt till föjfallodagen
upplupen ränta, , , , 106: 11. -
6:0 IntercsseSkulder ;
Pä det sd kallade 5 ProcentsLånet
722: 2, 1,
Trollhätte Slussverks
Lottsedlar
5, ti 5: — -
7:0 Skulder, om hvilka serskildta Beslut
skola af R, St-r fattas,
LäneBankens Fordran 4>OI4>^2' 16. 3,
Obligationer, utfärdade
till Jiqviderande af
Svenska Medborgares
lidne förluster genom
Skepps -uppbringningar,
att inlösas utaf
de medel, hvilka af R,
397=
5,837:
44- 9-
i5. 6.
Transport 4,014,852: 16. 3. 869,236: 14.4.
Betänkande, JV:o gö. ig -
Transport 4>oi4)852: i6. 3. 869,236: 14. 4-
H. St:r härtill varda
utsedda 291,287:28.
i4)3o6, [3g: 45- ~
Summa balancerade Skulder) r> . r ^
d. . Jan. ,829 S Jl:dr 5,t75,376; 11.4-)
Tillgångar och Fordringar.•
1:0 Sådane_, sorn redan ciro eller blifva.
disponible år 182g :
Behållning på Räkningen N:o 1 i VcxelBanken
........ 58,8o3; 34. ~
Ersättning från Statsverket
för bestridde
omkostnader vid ChartaeSigillata;
hvitstarnp
lingsContoiret
1,4^8r): 34. (.
Förskott på anslagen
utaf 1828 års Bevillning.
. i,825,8o3:46.8.
Likaledes
till IL K,
H. Kronprinsens
uti: dska
resa. . . 60,000: ,.^803:46.8. Q
- 2.006,097: 18. g.
Transport 2,006,097: -18. g.
*) Sorn alla, sedan d. 3i Dec. 1823, på Fordringarne hos
frami. H:s Excellence Grefve Riruths Sterbhus influtne
Capital-afbctalningar och räntor äro, under vissa villkor,
anordnade till Interesenterne uti gamla Bolaget för StenkohlsVerket
vid Höganäs, så kommer detta belopp, i
händelse villkoren fullgöras, att medföra en tillökning
i Contoirets utgifter.
ao Stats -Utskottets
Transport 2,006,097: 18. 9,
a:o Disponible efter uppsägning.-
Utlånt utaf f. tl. Allm.
HingstmedelsCassan. . 16,000: — -
Dito utaf f. d. Skånska
HingstpraemiiCassan . i4,ooo: — -
Dito utaf Kongl. Bergs
Collegii
f. d. Cassa . 5,200: — - ^
3:o Län till Städerj emot viss ärlig afbetalning
;
Till Staden Malmö för CasernByggnad
— återstå  48,000: — -
Till Staden Ystad för
samma ändamål —
återstå  20,000: — -
68,000: —
4:o Interessen j beräknade till 1828 ars
slut.-
På Lån från f. d. Allmänna HingstMedelsGassan
....... 3og: 16. -
På Lån från f. d. Skånska
HingstprsemiiGassan . 812: — -
På Lån till Staden Ystad 760: — -
L: 16. -
0:0 Vid 1828 års slut oredovisadt Förskott
till Expenser vid RiksgäldsContoiret
402‘ I0> 6.
Transport 2,11 i,5öo: 45. 3,
Betänkanden, N:o g5. 21
Transport 2,r i i,58o: 45. 3.
6:0 Säkre tillgångar; men hvilka icke
kunna påräknas, såsom disponible :
RiksgäldsContoiretsHus oell Fasta Egendom,
efter inköpspris 33,ooo: — -  General Assistance-Contoirets
Hus och Fasta
Egendom med tillbyggnad
35,6g6: ro. i.
63,696: 10. 1.
Värdet af Kopparn uti
Skiljemyntspolletterne 27,745.' 36. 6.
Förlagsfond till Gene
ralAssistanceConloiret
i5o,ooo: — - 46. 7.
7:0 Fordringar och Tillgångarför hvilka
blott ett obetydligt belopp skulle
kunna påräknas.-  F. d. Konung Gustaf Adolphs enskilda
16,823: 14. 2.
13,700: — -  35,700: — -
3,307: 3o. 3. 44. 5.
Transport 2,427)553: 4o. 3.
Förmögenhet
Kongl. NummerLotteriets
Fordran hos Finska
StrömrensningsDirec
tionen
.
Actier uti Götha Canal
samt Motala Verkstad
Fordringen hos aflidne
Stads-Mäklaren Södeman
22 Stats-Utskottets
Transport 2,427,553: 4o 3.
8:0 År 1827 beviljad förnyelse af en
förkommen Creditsedel  66: 32. -
q:o Tillgångarj för hvilka prcescriplionstid
kommer alt utsättas:
År i8o3 beviljad förnyelse af ett sä kalladt
Realisationsbevis 33: 16, -
S. A. Dito af förkomne
Credit-sedlar  36: 32. -
År 1804 Dito dito . . . 133: 16. - 2o2,
10:0 Till afskrifning beviljade:
Förskott till inlösen af skadade oell förfalskade
Credit-sedlar 25o: 34- 8.
Riksg:sContoiret ådömd
betalning för 2=ne
fordna DiscontVerkets
3 proceotsReverser. . 1,137:24. 4-
Kgl. JVummerLotteriets
fordran bos Hamnbyggnads-Directionen
i
Helsingborg  14:990: ,6,378:ii. -
11:0 RiksgäldsConloirets Insättningar uti
3-pr:tsLånet-Capital 1,646,000: — -  Derå till 1829 års slut
beräknad ränta  4o,34y: 32. 3,, _
Huruvida och till hvad belopp sistberörde
summa må kunna påräknas, beror af
Transport 4;i3o,549: 35. 3.
Betänkande, N:6 g5.
Transport 4,13o,54g: 35, 3.
de regleringar, sora, vid innevarande
Riksdag, i afseende på Rikets penningeväsende,
komma att vidtagas,
12:0 Fordringarj för hvilka någon betalning
icke dr att förvant*:
Hos K. Conv.Coramiss:tet 133,333: 16. -  Återstod af Contanta Bidraget
till Krigsskulders
(Sc bilagde serskildta Betänkande N:o 96.)
i3:o Återstående LånFordringarne hos
frami. Flans Exc. m.m. Grefve Ruuths
Sterbhus — Capital . .111,480: — -  Beräknad ränta till 1828
Angående förhållandet med dessa Fordringar,
torde Utskottet få hänvisa till
dess Betänkande, N:o 8g, om StenkohlsVerkel
vid Höganäs.
I afseende på några bland RiksgäldsContoirets,
här ofvanupptagne, till innevarande år utbalancerade
Fordringar och Tillgångar, äro åtgärder föreslagne uti
medföljande, förut åberopade serskildta Betänkande,
liqviderande 72,000:
2o5,333: 16.
års slut
Summa balancer
och Fordringai
} R:dr 4,44g,480: 4.
24 Stats-Utskottets
Beträffande R:g:sContoirets fordna Utrikes Gäld,
så har Utskottet utaf Contoirets ProtocoII och Handlingar
inhemtat, att utaf de, för Lånet i Leipzig, af
Bankierhuset derstädes Frege & Comp. utgifne PartialObligationer,
hvardera på 5oo R:dr Conventionsmynt,
återstå nu mera endast 24 stycken, hvilka icke
blifvit, såsom inlöste och annullerade, uti R:g:sContoiret
företedde.
På Lånen i Antwerpen, för hvilka PartialObligationerne,
hvardera på 1000 Floriner Brab. Vexelmynt,
äro af R:g:sContoiret utfärdade, återstå ännu
y4 stycken, föreställande 74,000 Floriner nyssnämnde
myntsort.
Utaf de för Lånen i Amsterdam af vederbörande
Cominissionairer utfärdade partialObligationer, hvardera
på 1000 Gulden Holländsk Courant, äro ännn
icke, såsom inlöste och annullerade, uti R:g:sContoiret
företedde 284 stycken.
Huru förhållandet må vara med de, för det, åren
1790 och 1791, i Haag upptagne LifränteLån, utfärdade
så kallade LifränteConstitutiouer, kan icke vara
kändt uti R:g:sContoiret, enär några Lifsbevis icke dit
inkommit, sedan Contoirets befattning med ränte-betalningen
för lång tid tillbaka upphört.
För öfrigt och, med anledning af Utskottets utlåtande
N:o 87 öfver 1825 och 1827 årens Revisorers
Berättelser, har Utskottet ansett sig böra anmäla, att
från Svenska och Norrska Consuln i Amsterdam, Westerberg,
som, enligt hvad uti berörde Utlåtande omnämnes,
fått sig af Hrr Fullmäktige uppdraget, att
Betänkanden, N:o g5.
25
anskaffa Afskrifningsbevis för åtskillige derstädes, för
B:g:sContoirets räkning, inlöste PartialObligationer,
nu mera ingått svar af den 7 sisth Februarii, att
nödige åtgärder, i förenämnde afseende, blifvit vidtagne.
Angående Anslagen till Canal- och andra
Byggnader, samt de, till dessa Anslags
bestridande, anvisade tillgångar.
Som den serskilda Hufvudbok, hvilken häröfver
skall föras, redan blifvit i concept författad och ordentligt
afslutad för nästlidet år 1828, så har Utskottet,
för att på ett ställe lemna en öfversigt af Inkomster
och Utgifter, låtit upprätta ett Sammandrag af
CassaRäkningarne för åren 1824—1828; tillika med
en Specification öfver Skulder, Tillgångar och Fordringar,
hvilka till innevarande år 1829 utbalanceras
Denna Specification utvisar, att, utom R:g:sContoirets
enskilda Fordran af 1,646,000 R:dr, utgjorde
den öfriga CapitalSkulden, den 3i December 1828,
136,763 Rtdr i4 sk. 1 rtst., men hvilken Skuld blifvit
tillfullo betäckt genom de, i Januarii månad innevarande
år, från Banken lefverade i5o,ooo R:dr,
såsom 1828 års afbetalning på StatsVerkets Skuld.
Utaf förrberörde Sammandrag af CassaRäkningarne
befinnes, att till så kallade Lånbiträden åt Götha Canal
(Lit. F).
2 B. 1 H.
3
16 Stats-Utskottets
samt åt Hjelmare Canal-
och SlussVerk
utgått R:dr 2,090,000: — -
Och likaledes Anslag
till Södertelje Canal
och till Strömrensningar
575,000: — -
Tilllnteressenå 3Proc:ts
Lånet äro utbetalte . . 121,944* 29- 9-  När härifrån afdragas
influtne Interessen å de ,
mot 3 proc:ts ränta, utlånte
medel  35,918:33.7.
Återstår en obetäckt ränte-utbetalning
af . . . 86,025: 44* 2-  RänteSkuIden, som, den
3i December 1828, utbalancerades,
utgjorde
. R:dr42)67i; ii-6.
Hvaremot
de, vid samma
tid, utbalancerade
RänteFordringarneickeuppgingo
till
högre be
-
2,665,ooo: —■ -
Transport 4^671: n 6. 86,025:44- 2- 2,665,000: —-
Betan k anden, N:o g5. 27
Transport 42,671: it.6. 86,025: 44-2• 2,665,000: — -
lopp än . . 8,140:27.3.
Och således
räntesknid,
utöfver
ränte
fordrinear
vri .1 2
° 3/i.53o: ra. 3. „ -
J1  120,556: 28. 5.
R:dr 2,785,556: 28. 5.
Om, till godtgörande häraf, beräknas
hvad som från Banken, inom 1828
årsslut, blifvit lefvereradt, dels såsom
räntevinst och dels afbetalningen på
StatsVerkets Skuld, tillhopa 1,249,762: 3o 1.
Återstå R:dr 1,535,79!: 46. 4-
Denna Summa af R:dr i,535,7g3: 46. 4- l>a1' alltså,
ifrån och med år 1824 och till 1828 års slut, redan
blifvit påkostad Canaler och Strömrensningar,
samt kommer att ytterligare tillökas med 3 proc:ts ränta,
ifrån den 1 Januarii 1829, å så stor del af de, utaf
R:g:sContoiret uti 3 ProceutsLånet insatte och sistnämnde
dag, balancerade 1,646,000 R:dr, som då icke
var till Städer och Upsala Akademi mot ränta utlånad.
Att R:g:sContoiret utaf sine contante tillgångar
kunnat umbära och uti 3 proc:ts-lånet låta innestå
en så ansenlig summa, som den sistnämnde, oaktadt
på R:g:sContoiret enskilda CapitalSkulder blifvit, emellan
den 1 Januarii 1823 och samma dag innevarande
år 182g, afbetalte icke mindre än 1,271,743 R:dr 38
sk. 8 r:st, samt på Mindre Creditivet utgifne och uti
R:g:sContoirets Räkenskaper afskrifne 372,015 R:dr
28 Stats-Utskottets
2 sk., dertill har Utskottet ansett sig böra uppgifva
luifvudsakliga anledningarne, nemi.
i:o En del af NummerLotteriels Behållning har blifvit
afleinnad i contante medel, till
belopp af 120,272:9.11.
2:0 Från Statsverket lefvererade Öfverskottsmedel
........ 1,497,021: i3. 7.
R:dr 1,617,293: 33. 6.
3:o Har Allmänna Bevillningen i det hela influtit till
något högre belopp, än hvartill den, vid sistlidne
Riksdag, beräknades; och
4:o I en annan väg har Contoiret jemväl, i följd af
de för liqviden af R:g:sContoirets så kallade DiscontSkuld
till Banken fastställde grunder, erhåIlit
till siD disposition contante tillgångar; och hvarmed
är sådant förhållande:
Enligt R. St:rs Beslut vid sistlidne Riksdag, skulle
den Skuld , härrörande från begagnad Discont-rättighet
uti Banken, för hvilken R:g:sGontoiret kom att häfta, vid
1823 års slut, utan afbetalning- eller räntas beräknande,
oförändrad qvarstå intill nästa Riksdag; i följd
hvaraf, Contoirets Inkomster, ifrån och med den 1
Januarii 1824, icke graverats med någon utgift, i och
för denna Bankens Fordran.
Till afbetalning på StatsVerkets Skuld till Banken,
hade utaf den, vid 1818 års Riksdag, fastställde
Allmänna Bevillning beräknats en årlig summa af
5oo,ooo R:dr. —- Som nu denna summa för år 1823
blifvit, inom samma års slut, af R:g:sContoiret förskottsvis
till K. StatsContoiret inbetald, medelst As
-
Betänkanden, N:o g5. 29
signeringpå Banken, så har härigenom uppkommit det
resultat, att den så kallade DiscontSkulden till Banken,
hvilken, efter 1823 års utgång, icke i ringaste
måtto graverat Contoirets Inkomster, sagde år ökats
med de assignerade 5oo,ooo R:dr, men Gontoiret likväl
fått ersättning härföre, genom den anslagne Bevillningen
för år 1823, hvilken näst påföljande året influtit.
—- Om derföre antages, att år från år Gontoiret
måst förskjuta den summa af i5o,ooo R:dr, hvartill
afbetalningen på StatsVerkcts Skuld, ifrån och
med år 1824, vid sistlidne Riksdag, nedsattes, och
utaf den då fastställde BevilIningen beräknades, så
har skillnaden emellan de, år 1823, förskjutne, men
nästpåföljde året ersatte 5oo,ooo Rtdrochden, år 1824,
förskjutne summa af blott i5o,ooo R:dr, tillskyndat
Contoiret en contant tillgång af 35o,ooo R:dr.
Uti förenämnde, vid 1828 års slut, qvarstående
skuld till Banken hade jemväl ingått de till H. K. II.
KronPrinsens utländska resa och Höga förmälning, under
loppet af nyssnämnde år, af RtgtsContoiret förskjutne
3oo,ooo R:dr, för hvilka ersättning utaf Bevillningen
blifvit beräknad; och hvaraf vid 1828 års
slut 240,000 R:dr redan kommit Gontoiret till godo;
hvadan desse 240,000 R:dr, tillagde de här ofvan omförmälde
35o,ooo R:dr, bildat en extraordinarie contant
tillgång af 5go,ooo R:dr.
Efter upprättade och behörigen verificerade Instrument
och Liqvidationer, har Utskottet undersökt och
3o Stats-Ut skottets
inventerat Behållningarne uti samtlige till CreditSetielVerket
hörande Cassör, tillika med förråden, så
väl af det vid Bankens Bruk Tumba tillverkade papper,
hvilket nyttjas till CreditSedlar, som tryckta Forum
luiren till dylika Sedlar. — Jemväl har Utskottet
genomsett och granskat de R.:g:sContoiret enskilt tillhörige
Lane- och andia angelägna Handlingar.—Och
har allt befunnits uti behörig ordning.
2:a A FDEL NINGEN.
Angående GeneralAssistanceContoiret.
Vid sistlidne 1823 års Riksdag, hade R. H. Skr
ansett, dels, att Beslutet om detta Conloirs, vid flere
föregångne Riksmöten ifrågaställde indragning borde
fördröjas, på det, under tiden, försök måtte göras,
att, genom förändrade grunder för utlåningen i vissa
fall, deraf indragning af en och annan Tjenstebefattning
förmodades blifva möjlig, minska AflöningsStaten och
dermed äfven förlusten å Verkets fortsatta drift; dels
ock, att, om vid nästpaföljande Riksdag, det visade sig, att
förlusten per medium icke öfverstigit 3ooo R:dr för
året, denna Lånelnrättnings bedrifvande, för Statens
räkning, skulle än vidare kunna få fortfara, så vida
icke densamma då kunde komma att öfvertagas af
Stockholms Stad eller enskilte Bolagsmän ; och i hvilket
hänseende visse förmåner blefvo af R. H. St:r
medgifne vederbörande, hvilka dertill kunde finnas
hugade.
Utskottet har med tillfredsställelse erfarit att,
oaktadt de af R. St:r stadgade, förändrade grun
-
Betänkan den, JV:o g5. 31
der för utlåningen icke blifvit Hrr Fullmäktige meddelade
förr, än i December månad år 1823, utlåningen
efter dessa grunder likväl, i följd af de verksamma
åtgärder, hvilka af Hrr Fullmäktige blefvo vidtagne,
kommit att taga sin början med år 1824.
Efter det med någorlunda tillförlitlighet hunnit
utrönas, i hvad måtto den vid utlåningen införda förändring
verkat på göromålen, har det ^:de UtlåningsDeparteinentet
ifrån och med år i8a5 blifvit indraget,
samt en sådan reglering vidtagen, att Lönerne
för Tjenstebefattningarne vid detta Departement, utgörande
omkring 3ooo R:dr, ifrån samma tid äro vordne
besparade.
Med anledning af R. H. Sl:rs derom gjorda underd.
anhållan, har K. M:t, efter det vederbörande
blifvit hörde och i underd:het tillkännagifva, attLom»ard-rörelsen
icke kan för Stockholms Stad öfvertaga,
låtit, under den 20 October 1824, utfärda Dess
Nåliga Kungörelse, angående upprättandet af ett Bolag,
för att, mot vissa vilkor, öfvertaga Lombard-rörelsen
i Hufvudstaden; men, efter hvad Hrr Fullmäktig,
uti deras till innevarande Riksdag afgifne Berättelse,
anmält, skall något Entreprenad-anbud icke
vara till fverStåthållareEmbetet inkommit, ehuru tiden,
inorr.hvilken dylika anbud bordt vara till nyssnämnde
E.bete inlemnade, med den 3i December
1Ö2Ö tilländaått.
3a Stats-Utskotets
Vid sistlidne Riksdag bestämdes FörlagsFonden
till ett Maximum af a5o,ooo R:dr, hvaraf 100,000 R:dr
beräknades för de så kallade ManufacturLånen. —■
Men af R:g:sContoirets Räkenskaper befinnes, att blott
ett enda år 160,000 R;dr på en gång varit ifrån nyssnämnde
Contoir till GeneralAssistanceContoiret utlemnade,
hvaremot Förskottssumman i medeltal varit
i5q,ooo R:dr.
Af Räkenskaperne befinnes, att förlusten på GeneralAssistanceContoiret,
som uti R:g:sContoirets Räkenskaper
blifvit afskrifven, uppgått till:
Ål’
1823
R:dr
9»75i:
25.
11.
??
00
8,63 r:
8.
4-
1825
7,118:
3.
5.
CO
o
6,312:
»7-
6.
V
1827
11,196:
«9-
8.
1828
6,63g:
20.
—
R:dr 49;646: 46- 10.
Således har årliga förlusten dessa sex åren utgjort
i medeltal omkring 8,3oo R:dr, samt för de irsta
4 åren, under hvilka AflöningsStaten för det*ndragne
4-‘de UtlåningsDepartemcntet varit förmins-ad,
likaledes i Medeltal omkring 7,800 R:dr, ehuru åFörlagsFonden
någon ränta icke är vorden beräknd.
Utskottets Ledamöter hafva, genom besö'> GeneralAssistanceContoiret,
på ett åskådligt sätf inhämtat
upplysning om det praktiska af detta Cor311'® Lånerörelse,
samt dervid erfarit, att vid pantfnes behand
-
Betänkanden, N:o g5. 33
ling och vårdande samt göromålens bedrifvande, en
berömvärd ordning på alla ställen är synbar.
Mad anledning af, så väl R. H. St:rs Beslut vid
sistlidne Riksdag, som af de, vid innevarande Riksmöte,
gjorda Motioner om GeneralAssistanceContoirets
indragning, skall Utskottet afgifva serskildt Betänkande.
3:e Afdelningen.
Angående f. d. FilialDiscontlnrättningarne.
1 §■
Götheborgs f. d. DiscontVerk.
Sedan R;g:sContoiret erhållit full betäckning för
alla de förbindelser, som Conloiret, i och för utredningen,
sig iklädt, så har nämnde DiscontVerk, jemlikt
föreskriften uti R. St:rs Reglemente af den ii Juli
1818 för Fullmäktige i R:gsContoiret, i afseende på
utredningen af Götha CanalBolags, Malmö samt Götheborgs
DiscontVerk, blifvit, i April månad 1826,
till det enskilta Bolagets befullmäktigade Ombud, mot
qvitto, återstäldt.
2 §.
Götha CanalBolags f. d. DiscontVerk.
Som för nästi. år 1828 Hufvudboken blifvit i Concept
afslutad, har Utskottet ansett sig böra uppgifva
förhållandet med DiscontVerkets till innevarande år
1829 utbalancerade Skulder och Tillgångar. — Och
på det förändringarne, sora de samma undergått under
den tid, utredningen varit fästad vid R:g:sContoiret,
må på ett ställe blifva åskådliga, har Bilagan
34 Stats-Utskottets
Lit. G. blifvit författad, hvilken på ena sidan, uti serskilda
columner, upptager Skulderne, den i October
1818, eller den dag, då utredningen i RtgtsContoiret
tog sin början, samt den 1 Januarii 1829; och på andra
sidan, uti serskilde columner, Tillgångarne vid
samma tidpunkter.
Häraf befinnes, att Skulderne, hvilka, den 1 October
1818, bestego sig till 4,782,786 R:dr 3i sk. 11
r:st., utgjorde, den 1 Jan. 1829, 988,044 R:dr 4° s^-j
och hafva Skulderne således, under utredningstiden,
blifvit förminskade med 3,794,74* R;dr 39 sk. 11 r:st.
Tillgångarne, den 1 October 1818, till ett sammanräknadt
belopp af 3,868,837 R:dr 37 sk. 8 r:st.
hafva deremot, intill den 1 Januarii 1829, blifvit förminskade
med 3,404,371 R:dr 4* s^. 7 *:st. och balanceras
sistberörde dag till ett belopp af 464,465 R:dr
44 sk. 1 rst.
Vid jemförelse emellan Skulder och Tillgångar,
var Bristen, den 1 October 1818, 913,948 R:dr 42 sk.
3 rst., men hvilken, den 1 Januarii 182g, blifvit
nedsatt till 523,578 R;dr 43 sk. 11 r:st,, så att, enligt
Räkenskaperne, bristen är vorden under utredningstiden
förminskad med 3go,36g R:dr 46 sk. 4 r:st.
Nyssnämnde förminskning befinnes hufvudsakligen
härröra derifrån, att Räntevinsten, efter afdrag af
förvaltnings-omkostnaderne, hvilka härutaf blifvit bestridde,
kommit CapitalRäkningen till godo; enär denna
vinst icke behöft användas till någon räntebetalning
å de penninge-förskott, som, till Discontens Skulders
liqvideiande, fått i Banken begagnas.
Betänkande n, N:o g5. 35
Behållne Räntevinsten hade till 1826 års
slut utgjort R:dr 368,org: 28. -
År 1827 tillkomne „ 4: 2^- ~
R:dr 368,024= 8. -
Men, när härifrån afdrages hvad Räntevinsten,
år 1828, understigit förvaltnings-omkostnaderne
samma år . . 318: 16. 7.
Återstår behållen räntevinst .... 367,705.- 3g. 5.
Hvartill kommer att ytterligare läggas
beloppet af Assignationer och 3 proc:ts
Skulder, hvilka, enligt 1823 års Ständers
Beslut, är vordet uti Räkenskaper
ne
afskrifvet  22,664: 6. ir.
tillhopa R:dr 3go,36g: 46. 4-
Eller den förut omförmälda Summa, med hvilken,
linder utredningstiden, Bristen blifvit förminskad.
§. 3.
Malmö f. d. DiscontVerk.
Då för år 1828 Hufvudboken i Goncept blifvit
afslutad, bar en på lika sätt uppställd Tabell Lit.H.j
som den för Götha Canals Bolag f. d. Discont åberopade
Bil. Lit. G. blifvit författad , utvisande förhållandet
roed Malmö f. d. DiscontVerks Skulder och Tillgångar
d. 1 October 1818, och d. 1 Januarii 182g.
Häraf inliemtas, att Tillgångarne, hvilka, d. 1 October
1818 balancerades, , till ett belopp af i,g54,877
R:dr 7 sk. 5 r:st., usgjorde , den 1 Januarii 182g,
8i3,5o3 R:dr 1 sk. 11 r.sl., och hafva Tillgångarne så
-
36 Stats-Utskottens
ledes, under utredningstiden, blifvit minskade med
i,i4t}374 Rldr 5 sk. 6 r:st.
Skulderne, hvilka den i October 1818 bestego
sig till 1,817,334 Rldr 26 sk. 3 r:st., men d. 1 Januarii
1829, utgjorde 564,010 R;dr 21 sk., hafva således,
under utredningstiden, blifvit minskade med 1,253,324
R:dr 5 sk. 3 rist.
Vid jemförelse emellan Tillgångar och Skulder,
visar sig uti Räkenskaperne ett öfverskott af Tillgångar,
den 1 October 1818, stort 137,542 Rldr 29 sk.
2 rist och hvilket öfverskott, den 1 Januarii 182g,
blifvit ökadt till 249,492 Rldr 28 sk 1 £ rist., så att,
under utredningstiden, Tillgångarne fått en tillökning
af 111,949 Rldr 47 sk. 9 rist.
Denna tillökning härrör hufvudsakligen derifrån,
att, på sätt redan är anmärkt, i afseende på Götha
CanalBolags f. d. DiscontVerk, Ränte vinsten, efter
afdrag af de härutaf bestridde förvaltnings-omkostna
-
der, bildat en serskild tillgång.
Intill 1826 års slut, hade behållna Räntevinsten
utgjort
Rldr 104,620125.10.
År 1827  „ 3421 5. 6.
„ 1828  „ ig5l 2. -
Rldr io5,i57I 33. 4.
Men då härifrån afdrages förlusten på
den försålda FörstadsEgendomen Rönneholm
3,5311 24. -
Återstår behållen räntevinst .... 101,6261 9. 4-
Transport
Betänk anden, N:o g5. 37
Transport 101,626: 9. 4-  Deremot tillägges beloppet af 3 proc:ts
Reverser och Assignationer, hvilka, enligt
1823 års St:rs Beslut, blifvit i Rä
kenskaperne
afskrifne 1 o,323: 38. 5.
Tillhopa R:dr 111,949: 47- 9-
Eller den summa, med hvilken Öfverskottet blifvit,
linder utredningstiden, tillökad t.
Utskottet har genomgått Ombudsmannens vid båda
DiscontVerken förde Diarier; och, jemte anmälan
härom, har Utskottet ansett sig böra tillkännagifva,
att, efter hvad Utskottet, under Protocollens granskning,
erfarit, hafva nämnde Diarier blifvit tidtals af
Hrr Fullmäktige undersökte, samt, när något varit
att anmärka, de åtgärder vidtagne, som sakens beskaffenhet
påkallat.
Då nu mera samtlige LånReversaler äro till Ombudsmannens
handläggning öfverlemnade, är det också
utaf anteckningarne i hans Diarier, som upplysning
om deras beskaffenhet egentligen skulle kunna inhemtas;
och har Utskottet i allmänhet funnit, att, i förhållande
till de oliqviderade LånSummorne, ganska
ringa tillgångar, serdeles i Malmö f. d. Discont, skulle
kunna vara att förvänta; och hvaraf en del bero af
Rättegångar.
För att, så mycket möjligt är, lemna en provisionel
öfversigt af Discontlnrättningarnes verkliga till
-
38 Stats-Utskottets
stånd, erfordras att noggrant undersöka förhållandet
med icke mindre antal, än 775 st. LånReversal och
en mängd hypothekerade Skuldsedlar; samt på grund
af de antecknade indrifnings-åtgärderna , uppställa serskilde
beräkningar. — Sådane detaillerade undersökningar
har Utskottets, af andre mera maktpåliggande
göromål upptagne tid väl hittills icke kunnat medgifva,
men du, i förenämnde ändamål, förberedande åtgärder
redan blifvit vidtagne, skall Utskottet icke underlåta,
att, uti det serskilta Betänkande, sorn kommer
att afgifvas öfver ett från Vällofl. BorgareStåndet
till Utskottet remitteradt förslag till Disconternes
skyndsamma utredande, framlägga resultaten af Utskottets
forskningar.
Slutligen och då Utskottet, under den förrättade
granskningen af Hrr Fullmäktiges förvaltning, erfarit,
att Ilrr Fullmäktige, under noggrannt iakttagande
af Reglementen och föreskrifter, med redlighet,
nit och sorgfällighet fört Öfverstyrelsen öfver de Inrättningar,
hvilka dem till förvaltande varit anförtrodde;
så har Utskottet ansett sig böra tillstyrka , att Hrr
Fullmäktige frikallas från all ansvarighet nu och i
framtiden, i afseende på alla af dem, inom 1828 års
slut, vidtagne beslut och åtgärder, hvilka äro upptagne
uti de till samma tid af Utskottet granskade Protocoll.
Den 28 Mars 1829.
Betänkanden, N:o g5. 3g
Reser vatio ner.
Hr Asessor Lagerhjelm har anfört: det han ansåg
förhållandet med den sistlidet år verkställda disposition
af Mindre Creditivet hafva bordt närmare utredas;
i hans tanka, hade Fullmägtige i R:g:sContoiret,
vid emottagandet af befallningen om Creditivmedlens
utbetalande, jemväl bordt erhålla del af det i ämnet
uti StatsRådet förda Protocoll in extenso och icke,
såsom nu skedt, i transsumt, upptagande endast resultatet
af StatsRådets tanka. Då denna åsigt rörande
ifrågasatte dispositioner, vid senaste Riksdagen , jemväl
varit rådande , på sätt R. St:rs underd. skrifvelse
d. 2g November 1823 innehåller, trodde Hr Assessorn,
som i öfrigt icke lade Fullmägtige något till last för
det de verksällt medlens utbetalning, Utskottet hafva
bordt å berörde förhållande fästa mera uppmärksamhet,
samt uti ofvanstående skrifvelse ang:de R:g:sVerkets
förvaltning, derom afgifva en fullständig Berättelse.
Hr Grosshandlaren Ekerman, som hufvudsakligen
instämt uti Hr Lagerhjelms yttrande, förklarade sig
af detta ämne hafva hemtat en förnyad anledning att
fästa uppmärksamheten på vigten deraf, att R. St:rs
Fullmägtige, för verkställigheten af de dem lcmnade
uppdrag, erhålla fullt bestämda föreskrifter.
Belänkande, i afseende på ålskillige nti R:g:sContoirets
Räkenskaper kalancerade Fordrin
-
Ibland RiksgäldsContoirets, den i januari innevarande
år, balancerade Tillgångar, förekommer:
1:0 under Rubrik: f. dt Konung Gustaf Adotplis enskilda
Förmögenhet j R:dr 16,82'i: 1 /[• 2.
De, år 1827, församlade R. Stlrs Revisorer hafva, i
afseende härå, gifvit Hrr Fullmäktige tillkänna, att
sedan Siut-Liquid med f. d. Kongl. Famillen blifvit
uppgjord, ofvanberörde Rubrik synes icke böra längre
bibehållas; och hvadan Hrr Revisorerne tillstyrkt Hrr
Fullmäktige, att, derest de skulle anse sig ej kunna
förordna om förändring härutinnan, då serskildt fästa
R. H. Sttrs uppmärksamhet på detta ämne*
Enär, genom Stats-Utskottets, under den 21 Juli
1815, till Hrr Fullmäktige adåtne Skrifvelse, angnis
öfverlemnandet till R:g:sContoiret af f. d. Konung Gustaf
Adolphs enskilda Förmögenhet, är förordoadt, att
densamma skulle sammansmälta med R:g:sConloirets
öfriga Tillgångar, men att deröfver i HufvUdböckerne
alltid skulle visas serskild redo, så hade Hrr Fullmäktige
icke ansett sig kunna någon förändring härutinnan
vidtaga, utan hemställt frågan till R. H. St:rs
eget afgörande.
gar och Tillgångar.
(R:g:s-A.)
2 B. 1 H.
4
4^ Stats-Utskottets
Med anledning häraf, har Utskottet inheratat,
att den ifrågavarande, balancerade Summan utgöres af:
1) Frami. Hans Ex«. m. m. Grefve Johan Gabriel
Oxenstiernas och dess äfven aflidna Grefvinnas, född
Waschlager, under den i Mars 1802, till Sedelhafvaren
utgifne Skuldsedel å 6000 R:dr R:g:sSedlar eller
4ooo R:dr B:co, med 6 procents ränta, hvarå, genom
erhållen utdelning ur Hans Exc:s Concoursmassa, influtit
705 R:dr 1 sk. 10 r:st., så att Capital-återstoden
nu mera utgör R:dr 3,2g4: 46- 2.
2) Adier i Södertelje Canal,
insatt Capital  „ i3,i6i: 32.—
3) Dito i Trollhätte Canal och
Slussverk dito
„ 366: 32. —
Summa Capital R:dr 16,823: i4* 2-
Utskottet, som, lika med Hrr Revisorerne, ansett
den ifrågavarande Rubriken böra ur Räkenskaperne
försvinna, får, i sådant hänseende, föreslå och tillstyrka,
att frami. H. Exc. Grefve Oxenstiernas Skuldsedel
föres på den serskilda Förteckningen öfver osäkre
Fordringar, som, enligt R. St:rs Beslut vid 1800
års Riksdag, utan sammanhang med Bokslutet, blott
bifogas hvarje års Hufvudbok, med benämning af förlorade
Fordringar. I hvilket fall, och enär beloppet
således icke kommer alt ingå uti sjelfva Bokslutet,
Titeln icke mera blir synlig i årets löpande Räkningar.
Beträffande Actierne i Södertelje Canal och uti
Trollhätte Canal- och Slussverk, så finner Utskottet
lämpligt tillstyrka, att de samma, genom Hrr Full
-
Betänk anden, N:o 96. 43
mäktiges föranstaltande, å Stockholms Stads AuctionsKammare
försäljas.
Om R. H. St:r bifalla hvad Utskottet hemställt,
kommer meranämnde Rubrik att uti i83o års Räkenskaper
hel och hållen försvinna.
2:0 Under Rubrik: Contant Bidrag till Krigsskulders
afbördande eller återstod på Krigsskuld-liquiden balanceras,
den 1 Januari 1829, bland Tillgångarne en
Summa af 72,000 R:dr; och hvarmed är sådant förhållande:
Vid
i8i5 års Riksdag anordnades på R:g:sGontoiret
till KrigsSkulders godtgörande ett förskott af 900,000
R:dr i Creditsedlar, svarande mot 600,000 R:dr i B:comynt.
— Till ersättning beräknades utaf Bevil Iningen
66,000 R:dr årligen, äfvensom, ifrån och med år 1816,
R:g:sContoiret skulle ega, att hvarje år uti Liquid med
K. StatsContoiret godtgöra sig 36,i68R:dr34 sk. 9 r:st.
B:co, såsom ränta å f. d. K. Famillens förmögenhet.
Den sistnämnda Summan har icke för något år
kommit Contoiret till godo, enär det för StatsVerkets
debitering stadgade villkor, nemi. att f. d. K. Famillens
förmögenhet skulle vara liquiderad, icke inträffat
förr än R. H. St:r på annat sätt om berörde räntebesparing
förordnat.
Hvad åter angår de på Bevillningen anvisade 66,000
R:dr, så har ett sådant belopp blifvit, ett och annat
år, utaf den influtne Bevillningen utöfver de ovillkorligen
bestämde anslags-summorne använd, i afräkning
på Förskotts-Summan, hvilken härigenom är vorden
44 Stats-Utskottets
förminskad till det balancerade, återstående beloppet
af 72,000 R:dr.
Och som härtill icke finnes annan ersättningsfond,
än Bevillningen, hvilken i alla fall, utan förminskning,
till R:g:sContoret inflyter, så har Utskottet ansett sig
böra tillstyrka, att sistnämnde summa af 72,000 R:dr
får uti innevarande, 1829 års Räkenskaper från de balancerade
Tillgångarne afföras.
3:o De pä Crcditivet för K. Convoy-Commissariatet
lyftade 133,333 R:dr 16 sk. hafva blifvit uti Räkenskaperne
upptagne till ersättning, på den grund, att,
enligt 1823 års St:rs, angående nämnde Creditiv, fattade
Beslut, skulle, vid nästpåföljande Riksdag, förordnas,
huru, (såsom orden lyda:) de medel, som
kunde, för StatsVerkets räkning lyftas, borde ersättas.
Enär nu K. Convoy-Commissariatet icke varit förbundet
till någon återbetalning, samt i närvarande ställning
StatsVerkets alla tillgångar måste i främsta rummet
hållas tillhanda och beräknas för Statsbehofven,
så har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, alt förrberörde
133,333 R:dr 16 sk. må uti R:g:sContorets Räkenskaper
för innevarande år 1829 från balancerade
Tillgångarne afföras.
Om R. H. S:tr bifalla hvad som nu är vordet föreslaget,
torde Utskottet få sig uppdraget, att lemna
H:rr Fullmägtige i R:g:sContoret del af Beslutet till
kännedom och efterrättelse. Den 28 Mars 1829.
Betänkande n, 2V:o 97.
45
N:o 97.
Utlåtande öfver de hos R. o. A. gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o
4i, i anledning af ett af Hr LandlMarskalken
samt Hrr Talemännen upprättadt och
till Utskottet ingifvet Förslag till, så väl
Hr LandlMarskalkens och Talemännens Representationskostnad,
som lill utgifter för
RiksStåndens Canzlier och Iiluhbar.
(R:g:s-A.)
Detta Betänkande liar till alla delar blifvit gilladt
af Högv. PresteStåndet och Hederv. BondeStåndet, den
26 Januarii, och den 3o i samma månad, af Vällofl.
BorgareStåndet, men återremitleradt från Höglofl. R.
o. A., egentligen i anledning af Hr Frih. Anckarswärds,
Carl Henric, anmärkning, att uti Betänkandet
finnes upptagen en månadtlig kostnad af 80 R:dr B:co
för hyra af rum, jemte ved och ljus, för en AdelsKlubb.
Visserligen förmälte H:r Friherren sig hafva
bort, att en sådan skulle finnas, utom den så kallade
LandtMarskalksKIubben, men trodde den ej vara synnerligt
besökt och icke så nödvändig, att Staten bör belastas
med kostnad för en sådan Klubb. Friherren ansåg
Riksdagskostnaderne vara nog stora ändå och böra, så
mycket möjligt är, inskränkas. På denna grund, och
som H:r Friherren sade sig icke veta, att något Beslut
blifvit af Ståndet fattadt om inrättandet af denna Klubb,
46 Stats-Utskottets
ansåg H:r Friherren sig föranlåten begära återremiss af
Betänkandet, för att få Klubben afskaffad och utgiften
derföre besparad.
I anledning häraf, får Utskottet, hvad angår'
Klubbens ifrågasatte tillvarelse, endast åberopa H:r
LandtMarskalkens och Herrar Talemännens, uti Betänkandet
införda KostnadsFörslag, deri Klubblnrättningen
finnes upptagen. — Och ehuru 3:ne Stånd gillat
Betänkandet, samt målet förthy, enligt 69 §. i Regeringsformen,
skulle anses vara afgjordt. Likväl, och
då, vid detta tillfälle, sig företer det serskilta förhållande,
att, genom bifallet till Betänkandet, endast är
medgifven H. R. o. A. enahanda rättighet, som de öfrige
Stånden, att nemi. utaf Riksdagskostnads-medlen få
godtgjorda utgifterne för den Klubb, som R. o. A. låtit
inrätta; så finner Utskottet att, när frågan således
angår en H. R:s o. A:s enskilda angelägenhet, det också
ankommer på H. R:s o. A:s eget godtfinnande, att
låta Klubbrnrättningen fortfara eller upphöra; hvilket
sistnämnde alternativ Utskottet likväl, med afseende på
en och annan Ledamots under discussionen hos H. R.
o. A. yttrade mening, ansett sig icke böra tillstyrka.
Den 28 Mars 1829.
N:o 93.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet N:o rörande indragning af
ali Mathållning vid den så kallade Landt -
Betänkanden, N:o 98. 47
MarskalksKlubben samt om förminskning i
Statens utgifter för Klubblnt ättningarne.
(R:g:s-A.)
Ofvanberörde Betänkande N:o liar, i anledning af
gjorda anmärkningar, blifvit återremitteradt från H.
R. o. A. samt Vallofl. BorgareStåndet.
Hos H. R. o. A. hade H:r Friherre Anckarsvärd,
Carl Henric, yttrat, att det är utan all tvifvel, alt
Riksdagskostnaderne behöfva minskas, så mycket möjligt
är. De framställa så stora orimligheter, att hvarje
förslag till inskränkning deri borde med välbehag
emottagas. Så synes otvifvelaktig! kostnaden för mathållningen
vid de så kallade LandtMarskalksSoireerne,
hvilken vid sistledne Riksdag, uppgick till öfver 17,000
R:dr Bxo, böra indragas. Herr Friherren insåg ej,
hvilken fördel R. o. A. har af denna mathållning. Då
K. M:t varit så Nådig och upplåtit Rummen till R.:s
o. A:s begagnande, och R. o. A. således har den lämpligaste
local, så syntes H:r Friherren detta vara nog.
Hvad angår Utskottets slutsats, att kostnaderne för
LandtMarskalksSoirderne endast motsvara den representations-kostnad,
sora skulle äga rum, om icke LandtMarskalken
afsagt sig allt Statsbidrag till densamma,
så hade det, efter H:r Friherrens förmenande, varit
rättare, om Utskottet, i stället från detta lyckliga förhållande
af förening mellan personlig skicklighet och
oberoende förmögenhet hos nuvarande LandtMarskalk,
hemtat anledning att nu stadga den representationskostnad,
som framdeles må kunna tilläggas en Landt
-
^8 Stats-Utskottets
Marskalk. Herr Friherren trodde de tillfällen ej blifva
många, då K. M:t kan göra ett dylikt val af LandtMarskalk,
och det kunde blifva ganska obehagligt för
den, som en annan gång skulle mottaga Stafven, under
vilkor, att Soireerne då först indrogos, för det
att kostnaden behöfde anvisas till bestridande af, för
en LandtMarskalk nödiga representations-kostnader.
Slutligen hade H:r Friherren tillagt, det han ej ville
ingå i granskning af förhållandet, i afseende på Riksdagskostnaderne
för de andre Stånden, men att det
vore ett värdigt exempel af sjelfförsakelse, om R. o,
A., som ensamt vidkännes kostnaden alt uppehålla sig
vid Riksdagarne, äfven vidtog beslut till indragning af
sådane Riksdagskostnader, som ej äro nödvändiga.
H:r Tham, Wolrath, hade trott den ifrågavarande
mathållningen nödvändig, för att sammanhålla
sällskapet, som eljest skulle skingras, då ett annat behof
tvingade det att från Klubben gå bort till värdshus.
Så vida man vill bibehålla desse ganska nyltige
LandtMarskalksSoire'er, och man ej önskar deras upphörande,
så bör mathållningen derstädes fortfara. Dessutom
kan LandtMarskalksKlubben icke anses uteslutande
tillhöra R. o. A. enskildt, sedan Ståndet anmodat
Htr LandtMarskalken, att inbjuda de öfrige Stånden
till besök å denna Klubb; hvilket äfven skett,
och numera är ett hinder för R. o. A., att besluta
mathållningens upphörande. Tilläggandes H;r Tham,
att då de andre Ståndens Talemän af Staten erhålla
representations-penningar, men LandtMarskalken icke;
och då de öfrige StåndsKlubbarne medföra ganska
Betänkan den, N:o g8. 49
stora kostnader, sä synes det icke vara obilligt, att,
j stället, mathållningen å LandtMarskalksKlubben fortfar;
helst man, genom indragning deraf, skulle risquera
att få Klubben förstörd.
H:r Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus, hade
yttrat: Den anmärkning Friherre Anckarsvärd gjort
vid det skäl, StatsUtskottet anfört för Soupe'ernes
bibehållande på LandtMarskalksKlubben kunde H:r
Grefven ej annat än gilla. Det anmärkta förhållandet
hade i Utskottet undfallit H:r Grefvens uppmärksamhet.
— Herr Grefven hade derföre tillstyrkt återremiss
af Betänkandet samt tillagt, det H:r Grefven väl icke
trodde, att Utskottet skulle, i sådant fall, ventilera om
saken —lika så litet, som förra gången — men när saken,
efter återremiss, kommer till Ståndet tillbaka,
vore allt hinder undanröjdt för Ståndet, att, efter eget
godtfinnande, besluta om egne ceconomica.
Hos Vållojl. BorgareStändetj hade Herr Richert
anfört: att i en tid, dä landets belägenhet manar till
allmän sparsamhet, och då nödvändigheten deraf säkerligen
kommer att åberopas, såsom giltigt skäl till vägrande
af åtskilliga anslag, hvilka, under en annan tid,
tvifvelsutan skulle beviljas, ansåg H:r Richert deremot
sparsamhets-anda äfven böra råda i fråga om bestämmandet
af sjelfva Riksdagskostnaderne. II:r Richert hade
således hemställt, om icke någon utväg möjligtvis
må gifvas, att till en början nedsätta kostnaderne för
de så kallade StåndsKlubbarne, eller att åtminstone
begränsa dessa kostnader inom en viss summa för
hvarje månad; och hvad de omtalade LandtMarskalks
-
5o Stats-Utskottets
Soireerne angår, så, enär meningen ej lärer kunna
vara, att uti dem gifva H. R:s o. A:s Medlemmar något
vederlag derföre, att de ej tillgodonjuta serskilda
arfvoden, och det icke heller synes lämpligt, att det
ena Ståndet annorlunda tillitar Statens medel under
Riksdagarne, än det andra, hade H:r Richert föreslagit,
att, i enlighet med den derom gjorda Motion,
dessa Soireer, såsom ledande till stora och obegränsade
kostnader, må upphöra och ett bestämdt månadtligt
penningebelopp, lika med hvad de andre Talemännen
erhålla, anvisas åt H:r LandtMarskalken, af
hvars godtfinnande det sedermera beror, om han vill
till Soireer eller på annat sätt det använda. Öfvertygad,
som H:r Richert vore, att den enskilde Riksdagsmannen
säkrast uppfyller sine Committenters önskningar,
om han bidrager till någon lättnad i deras
dryga och tryckande utskylder, lika öfvertygad vore
han ock, att RiksStånden bäst bibehålla sin värdighet,
om de tänka mera på Svenska Folkets Representation,
än på sin egen.
Hvad nu först angår de egentliga, så kallade
StåndsKlubbarne och U:r Richerts förslag, att kostnaderne
för dem måtte åtminstone begränsas inom
vissa summor för hvarje månsd, så skulle det visserligen
öfverensstämma med Utskottets önskan, om en
sådan reglering kunde vidtagas, att Statens utgifter,
i och för Klubblnrättningarne, härigenom förminskades;
men de svårigheter, som skola möta verkställigheten
af berörde förslag, har Utskottet icke bordt förbise.
Från Klubblnrättningarne är alldeles oskiljaktigt,
Betänkande!), N:o 98. 51
att några, fast mindre kostsamma Consumtions-artiklar,
måste, utan serskild betalning, hållas till handa
åt dem, af hvilka Klubben besökes, och då dessa artiklar,
i anseende till qvantileterne, icke kunna i förväg
bestämmas, samt, vid detta förhållande, månadtliga
accord härom möjligen skulle kunna föranleda
till en större utgift, så har Utskottet icke funnit skäl
detta förslag tillstyrka, helst Utskottet hyser den öfvertygelse,
att H:rr Taleman icke underlåta, att tillse,
det all möjlig sparsamhet nu varder iakttagen.
Beträffande åter frågan om mathållningen vid
LandtMarskalkens så kallade Soireer, så kan Utskottet
icke frånträda den uti Betänkandet yttrade åsigt,
att kostnaden för denna mathållning kan och bör betraktas,
såsom motsvarande de månadtliga summor,
hvilka, i och för representationen, bestås de öfrige Talemännen;
i följd hvaraf Utskottet anser, att ora en
blifvande LandtMarskalk skulle linna lämpligt låta
mathållningen vid de så kallade Soirtferne upphöra,
det vore utom all fråga, att, så framt de öfrige Talemännen
undfå månadtliga penningeanslag till representationskostnaders
bestridande, LandO.Tarskalken också
måste vara berättigad, att, för enahanda ändamål,
erhålla en viss månadtlig summa, lämpad efter H. R:s
o. A:s större personal.
För öfrigt får Utskottet tillkännagifya, att det
ifrågavarande Betänkandet blifvit, under den 26 sisth
Januari, bifallet af Högv. PresteStåndet samt Hederv.
BondeStåndet. Den 28 Mars 182g.
52
Stats-Utskottets
i
N:o 99-
Utlåtande, i anledning af Utskottets Memorial
N:o 68, i fråga om tryckning af Allmänna
IadraguingsStaten för år 1828.
H. R. o. A. har, den 2 innevarande månad, återremitterat
till Utskottet berörde Memorial, sedan tvifvelsmål
uppstått, huruvida detsamma innefattade ett
till- eller afstyrkande af den ifrågakomne tryckningen.
Till följd häraf, får Utskottet upplysa, att Utskottet
ansett tryckningen icke böra äga rum, emedan, såsom
Memorialet innehåller, Utskottet trott nyttan deraf
icke motsvara de derföre erforderliga utgifter.
Och får Utskottet tillika tillkännagifva, att, i anledning
af ofvanberörde Memorial, Högv. PresteStåndet
och Vallöf]. BorgareStåndet, hvilka delat Utskottets
tanka i ämnet, den 2:dra och 5:te i denna månad,
förordnat, att tryckningen af Allm. IndragningsStaten
för år 1828 icke skall äga rum, hvaremot Hederv.
BondeStåndet förstnämnde dag beslutit, att med tryckningen
deraf skall tillgå, på sätt R. St:r, vid 1823 års
Riksdag, i afseende på då varande IndragningsStaten
beslutit.
En Ledamots hegäran om närmare utredning,
hvarföre kostnaden skulle blifva så dryg, som Utskottet
uppgifvit, föranleder Utskottet, att härjemte meddela,
att IndragningsStaten upptager 5o skrifna ark
med ziflror och columner, hvarföre Utskottet, i anse
-
/
Betänkanden, N:o 100. 53
ende till Upplagans storlek, 5ooo exemplar, bestämd
efter Tidningsprenumerationen, funnit sig icke kunna
antaga kostnaden för tryckningen med papper till mindre
belopp, än hvartill den, sista gången, för i5f
tryckta ark uppgick. Den 28 Mars 1829.
N:o 100.
Utlåtande öfver de hos RiksStånden gjorda Motioner,
att aflöningen till tjenstgörande vid
RiksStånden och Utskotten måtte få utbetalas
efter hvarje månads utgång.
(R:g:s-A.)
Sedan R. H. St:r, med gillande af StatsUtskottets Betänkande
N:o 48, angående aflöningen vid innevarande
Riksdag för RiksStåndens och deras Utskotts Secreterare,
Canzlier och VaktBetjening, bifallit, att de
af R:s H. St:r fastställdte arfvoden och dagtractamenten
skulle få utbetalas, beräknade till och medför den
3i sisth Januari, så har hos Vällofl. BorgareStåndet,
H:r Ålund, uti ett, genom ProtocollsUtdrag för den
23 Mars, till Utskottet remitteradt Anförande yrkat,
att berörde Arfvoden och Dagtractamenten måtte, vid
hvarje månads slut, utgifvas; hvaruti Högv. PresteStåndet,
enligt till Utskottet ankommet ProtocollsUtdrag
för sistnämnde dag, äfven instämt.
Enahanda Motion har också, medelst ProtocollsUtdrag
för den 23 Mars, blifvit från Hederv. BondeStåndet
till Utskottet remitterad.
54 Stats-Utskottets
Med anledning häraf, har Utskottet skolat vördsamt
tillstyrka, att de ifrågavarande Arfvoden och
Dagtractamenten må, under påstående Riksmöte, efter
hvarje månads utgång, utan serskild anmälan hos
R:s II. St:r, anordnas och utbetalas. Den 4 April
1829.
Betänkande, N:o lor.
N:o 101.
Utlåtande, i anledning af R. St:rs Revisorers
år 1827 gjorde anmälan, angående försäljningen
af 5 st. Kronan tillhörige Krigsskepp
och redogörelsen för derföre influtne medel.
CI.-A.)
(R. B. p. 36 — aai, 369.)
De til) Utskottet öfverlemnade handlingar oell räkenskaper
i detta ämne utvisa följande förhållande:
Uti en till K. Mtt den 21 Febr. 1825 ingifven
skrift har Handelshuset Michaelson & Benedicks i underdthet
anhållit, att för en tilleruad expedition till
Ostindien erhålla ett Linieskepp Manligheten eller Tap~
perhetenj första vårdag att afsegla färdigt tackladt och
utred t, efter Contract, sora Handelshuset önskade att
med GeneralAmiralen få uppgöra.
Hedan den 22 i samma månad behagade K. M:t
anbefalla GeneralAmiralen ro. m. Grefve Cederström, nu
mera framlidne Amiralen C. J. af Wirse'n samt Amiralen
m. m. Grefve Gronstedt, att afgifva utlåtande, huruvida
det vore för K. M:t och Riket nyttigt, att försälja sådane
större eller mindre krigsskepp vid K. M:ts Flotta, hvilka
voro öfver 25 år gamla , för att derigenom erhålla medel
till byggnad af nya dylika skepp, dervid deCommitterade
jemväl, i händelse försäljningen tillstyrktes
borde uppgifva det pris hvarunder de ifrågavarande
Krigsskeppen ansågs icke med förmon kunna föryttras,
i anledning af hvilket Nådiga uppdrag bemälde Hera
B. 1 H. 5
56 Stats-Utskottets
rar Committerade sig yttrade: att Sverige för närvarande
saknade inom sig tillräcklig tillgång på de hufvudsakligaste
materialier för en större Örlogsflottas
byggnad och underhåll, dertill Ekevivke och Hampa,
i första rummet erfordrades; att en fördelaktig conjunctur
då erbjöd sig för anskaffningen af förra artikeln;
men att tillgångarnes otillräcklighet icke medgåfve
större upphandlingar, än efter behof för året;
att de Committerade således ansågo att ett influtet Capital
för försålde äldre fartyg, användt i dåvarande
särdeles fördelaktiga conjunctur, dels till anskaffande
af Ekevirke och Hampa, dels till forcerande af underbyggnad
varande skepp och en del skeppsdockors förfärdigande
i Carlskrona, samt att på stapel kunna sälta
större och mindre certer fartyg, skulle befrämja nytta
och framtida besparingar samt försäkra beståndet och
förkofran af Rikets sjöförsvar i en mycket större mohn ,
än hvad afsaknaden af en del gamla, ehuru ännu
tjenstbara skepp skulle för ögonblicket finnas betänklig;
att, på dessa grunder de Committerade i underd:het
tillstyrkte att 60 Kanonskeppen Tapperheten och
Manligheten samt Fregatterne af Chapman och Euridicej
såsom varande gamla och af annan construction ,
än den nu antagne måtte försäljas om så antaglige anbud
gjordes att de motsvarande ny skeppsbyggnadskostnad af
lika certe; att ett sådant skepp nybygges för 352,000
R:dr och en Fregatt för 190,000 R:dr; men att i anseende
till möjligen inträffande ofördelaktig conjunctur
kostnaden för de förra torde böra beräknas till 4°o,ooo
och för de sednare till 210.000 R:dr; att försäljningen
(
Betänkande n, N:o 101. 57
af skeppet Tapperheten, hvars dåvarande värde vore
för de Committerade kändt, genast tillstyrktes; nien
att värdet uppå de öfrige ofvannämnde fartyg, som
från Carlskrona infordrats, närmare fick bestämma,
huruvida någon tillökning eller minskning å ofvan utsatta
pris borde ske.
Förenämnde fartyg finnas, enligt värderings-instrumenter
af den i5 Febr. och den 17 Mars 182^, på vederbörlig
befallning värderade utaf Öfversten af Borneman,
Commend.Capitainerne Trygger och Osterman
samt WarfsCommissarien Rääf, dervid till grund för
värderingarne tagits den kostnad som skepp eller fartyg
af lika beskaffenhet såsom nya erfordra, med afdrag
af hvad de omförmälte fartygen genom slitning
och tidens längd förlorat, efter hvilken grund väldet
å desamma finnes på följande sätt utfördt:
a) Örlogsskeppet Tapperhet en, år 181g från Dockan
uttaget, efter då erhållen, i det närmaste total
förbyggnad, med hela förtimringen af Ek, men större
delen af bordläggningen och hela garneringen i botten
af furu; kan till varaktighet, jemföras emot ett
nytt skepp med Eke-bordläggning öfver vattnet samt
Eke-garnering i botten såsom ungefärligen 2 : 3 samt
till sitt dåvarande värde upptagas till trefjerdedelar
emot ett nybyggdt; så att, då det sistnämnde anses
kosta 220,000 R:dr bihl- och bolfärdigt skeppet Tapperheten
skulle vara värdt. . . R:dr Eleo i65,ooo. — -  Skeppet Tapperhetens bestyckning utgörande
2g-pundige kanoner på Undra
Transport i65,ooo. —> -
58 Stats-Utskottets
Transport i65,ooo. — -  och 18 Skålptge på Öfra Batteriet, utom
back och skantz, circa 3o,ooo. — -  Den öfriga Artillerie-Inventarie-Attiraillen,
med afseende
å dess till vissa delar
slitna beskaffenhet öfverhufvud
nedsatt till Fyra
femtedelar emot nya
persedlar eller till .... 12,800. — 42800 — -
Skeppare-uppbörd, ny i complett stånd
värd 54,ooo R:dr, å skeppet Tapperheten,
till segelduk, tågverk och flaggpersedlar
för en del ny och för resten
i brukbart stånd i värde uppgående
till trefjerdedelar emot ny eller . . . 4°>5'00. “** "
Skeppsankare och jernbarlast samt completta
timmermans-uppbörden, som ej
lidit någon försämring 3o,ooo. — -
Skeppet Tapperheten med dess inventarier
således R:dr B:co 278,300.
Varfs- och Artillerie-klargöringskostnad
för ett 60 Kanonsskepp  800. —■ -
Kostnad för 3:ne månaders Varfs- och Artilleri-utredning
utom krutet 4000.
Knutet 9228.
Helliggare, hel- och halfifat
samt öfrige vattenkäril . . . 7040. — - 2Q 2gg ___
Total-summa för skeppet Tapperhetens
skråf, rundhult, inventarier, klargörings-
och utredningskostnad .... 299,368. — -
Betänkanden, N:o 101. 5g
..
b) Orlogsskeppet Manligheten af 74 kanoner. Totalt
värde, försedt med completta inventarier, upptackladt,
utredt och armeradt 307,811: 3a. -
c) ÖrlogsFregatten af Chapman af 44 kanoner,
uttagen från gamla Reparations-dockan i October 1819,
då försedd i rummet med ny garnering, åtskillige skadade
timmer uthuggne och nya insatte, nya garneringen
af furu, några skadade band, knän och halkar
ersatte med nya. Bordläggningen ifrån Kohlen upp
till Bärhultet af Fur, utom Bog och Läring, hvars
beklädnad af Ek, dessutom försedd med ny koppariorhydning
och förbultning. Klädseln öfver Bärhultet,
till större delen af Fur, jemte åtskilligt annat inom
Fartyget försedt 1824 och > godt stånd satt; hvadan
Fregattens varaktighet, jemförd med en nybyggd, såsom
2;3, och med afseende å dess dåvarande skick
lika fyra femtededelar emot en ny Fregatt af samma
certe, så att då den sistnämnde Bihl- och Bohl-färdig
kostar 120,000 R:dr B:co Fregatten af Chapman vore
värd g6,ooo. — -
Skepparelnventarie-uppbörd, uppgående
ny i complett stånd till 40,000 R:dr,
men å Fregatten af Chapman öfver
hufvud tagen till en fjerdedel sliten 3o,ooo. — -  Artillerielnventarie-uppbörd, efter Fregattens
bestyckning 26 st. 24-pundige
kanoner, 2 st. 12-pundige d:o och 6
st. a4-pundige Karonader, uppgående
ny och complett, endast i afseende på
Transport 128,000.
60 Stats-Utskottets
Transport 126,000. — -  bestyckning, kulör Och skrå till 14,020
R:dr samt den öfrige attiraillen till
9124 R.'dr; men sistnämnde attiraill å
Fregatten af Chapman endast värd fyra
femtedelar emot en ny  21,319. — -
Fregattens ankare och jernbarlast samt
dess completta timmermans-inventarieuppbörd,
i godt stånd, fullt värde 23,000. — -
R:dr B:eo 170,319. — -
Klargöringskostnad, circa . . 570.-—-
3:ne månaders Varfs- och Ar
tillerie-utredning
3o2o. — -
Krut 4732.
Hel- och halfliggare, helfat
ra. fl. vattenkäril 5o85. 13409
Totalt värde å Fregatten af Chapmanj
försedd med completta inventarier,
upptacklad och armerad 183,728. — -
d) samt Fregatten Euridicej enligt
specification, som här nedan förekommer,
till K:dr B:co 173,418. -
å hvilket Värderings-instrument finnes tecknadt dels
följande tillägg”Af Skepparelnventarie-uppbörden är
icke 3:dje stället segel m. m. som medgifves för längre
Sjöexpeditioner i beräkningen intagen;” dels ock en
utaf H:rr Värderingsmännen, af Borneman, E. Trygger
och Osterman undertecknad, så lydande anmärkning.
-
Betänkanden, N:o ior. 61
”Då vi antagit, att säkraste grunden för ofvannämnda
Skepps och Fregatters värden bort hämtas från
jemförelsen med kostnaden, enligt närvarande priser
af nya skepp af lika certer, lärer det icke undfalla
uppmärksamheten, att desse senare, byggde af Ek och
med ail den omsorg en högre beräknad varaktighet
erfordrar, så väl i anseende till material sorn tid, kunnat
medgifva för de förre, och serdeles för skeppet
Tapperheten, hvars hela Bordläggning består af Fur,
en högre Reductionsprocent, än den vi i värderingen
upptagit; men då brådskan med värderingen icke raedglfvit
Speciel undersökning af hvarje skepp, och vi
Departementschef, hvar i sin detail, nogsamt känna
desse Fartygs generela beskaffenhet, äro vi också öfvertygade
derom, att det för hvarje Fartyg åsätta värde,
mer och mindre öfverstiger^det belopp, som skolat
blifva en följd af den mest noggranna special-värdering.
Carlskrona den 22 April 1826.”
Varande handlingarne jemväl bifogad en för sistnämnde
dag daterad, af Commend.Capitainen Trygger
undertecknad ProMemoria å de på aflägsna Expeditioner
utöfver Nordsjön bestådde Inventarie-persedlar,
till ifrågavarande Skepp och Fregatter af på åtdje stället
segel, flaggor och linor m. m.; hvilka persedlar
finnas upptagne, för Skeppet Tapperlieten, till ett värde
af 35i8 R:dr II sk. 10 r. och, för Fregatten af
Chapman till 2o4g R:dr 37 sk. 4 Btco.
Uti underd. Rapport af d. 4 Mars 1825 är af Hans
Excellence, GeneralAmiralen Grefve Cederström i underdthet
anmält; att vid den af Handelshuset Michaelson
6a Stats-Utskoltcts
& Benedicks, såsom Commissionair för Huset Goldschmitt
& Comp. i London gjorde anbud å skeppet
Tapperheten eller Manligheten äfven ingått i beräkning
vanliga 5 procent försal jnings-provision; att detta af
Herr Grefven och GeneralAmiralen afslagits, emedan
18,0,000 Pesosduros vore det pris som oafkortadt antogs
böra för ettdera af Skeppen inflyta; att derefter
Handelshuset uppgjort Köpelörslaget i lika manga R:dr
Hamburger B:co som Pesosduros, hvarigenom en skilnad
tillkommit svarande emot 5 procent; meu att som
denne skilnad uppkom af hvad R:dr Hamb, B:co eflfective
vore större än Pesosduros komme K, M:t och Riket
derigenom icke att förlora, emedan 171,000 R:dr
Hamb, B:co, utgörande återstoden då 5 procent afgålt
vore lika med 180,000 Pesosduros;
Och hafva derefter, under d. 18 Mars och d. 19 April
1825, blifvit upprättade 2:ne Contracter, undertecknade ,
å ena sidan, eller å K. M:ts och Kronans vägnar, utaf
bemälde Herr Grefve och GeneralAmiral samt å den
andra utaf Herrar Michaelson & Benedicks, uti hvilket
förslberörde Gontract finnes stadgadt, bland andra vilkor;
att K, Mit och Kronan till Herrar Michaelson &
Benedicks upplät Linieskeppet Tapperheten att såsom
deras rättfångne egendom besitta och fritt begagna,
emot en öfverenskommen Köpesumma af 180,000 R:dr
Hamb. B:co, som uti goda vexlar skulle erläggas;
att skeppet borde åtfölja alla de Inventarie-persedlar,
som enligt Reglementen för hvarje serskild uppbörd
stadgas, med afdrag af undra Batteriets kanoner,
kulor, ArtilJene-uttiruil samt erfordeligt krut,
B e t ä n k a n d e n, N:o 101. 63
uppgående i värde till a5,ooo R:dr Sv. B:co, hvilken
summa således från ofvannämnde köpeskilling skulle
afgå; att, enligt samma Reglemente, 3:ne månaders utredning
af alla slag åtföljde; att fartyget upptackladt,
måladt och enligt Reglementet klargjordt, skulle, inom
6 veckor efter H:rr Michaelsons & Benedicks befullmägtigades
ankomst till Carlskrona, till dem varda dllefvereradt;
att
alla Effecter tillhörande förra puncten skulle
vara i godt och brukbart stånd;
Vid hvilket finnes bifogad en "Serskildt ProMcmoria/'
för samma dato, af innehåll:
att om ibland de effecter och persedlar, som dels
tillhöra invcntarierne eller utredningarne sådane skulle
finnas, som Köparen ej ville begagna, utan han önskade
andra i deras ställe, eller om Köparen skulle
åstunda att från förråden utbekomma ett större antal
af desse artiklar, än Reglementen medgifva, eller ock
alt få några nya sådane tillverkade, så skulle Herrar
Michaelsons & Benedicks Besigtningsmäns sådant uppgifva
till YarfsAmiralen, som derom egde meddela beslut
och, så vidt sig göra lät, bevilja hvad som begärdes,
emot det att ersätlningarne för de sålunda erliållne
effecter, efter Kronoprisen, contant betalades
innan fartyget från Carlskrona afseglade:
att som det vore tillåtet så väl för Officerare, Underofficerare
och Matroser vid Flottan att söka permission
till sjöfarts idkande, mötte intet hinder i den vägen, enär
H:rr Michaelsons & Benedicks befullmägtigade derom
uppgjorde enskilta öfverenskommelse!'; hvilken sist
-
64 Stats-Utskottets
nämnde handling äfven är försedd med H.r GeneralAmiralen
Cederströms samt H:rr Micliaelsons <Sc Benedicks^
underskrifter och sigiller.
Enligt sednare Contractet åter är Fregatten af
Chapman till hemälde H:rr Michaelson & Benedicks
försåld emot en öfverenskommen Köpesumma af 20,000
Pund Stelling; derjemte Köparen sig förbundit att Batteriets
kanoner skulle nedläggas i Fregattens rum, emedan
de icke fingo begagnas på Batteriet af handelsfartyg;
innehållande i öfrigt Contractet om Fregatten af
Chapman enahanda vilkor, som vid köpet om Skeppet
Tapperlielcn blifvit utfäste. Uti underd, Rapport af
d. 11 Mars nämnde år är till K. M:t af H:r GeneralAmiralen
j underd:het inrapporteradt att Linieskeppet
Tapperheten vore till Handelshuset försåldt för en Summa
af 171,000 R:dr Hamb. B:co.
Dessutom har GeneralArairalen H:r Grefve Cederström,
uti underd. Memorial af d. 2 April 1825,
anmält H:r Fabian Philips anbud af 25,000 R:dr B:co
för 26 st. 2g-pundige kanoner, i5go st. dito kulör
samt dertill proportionerat stång-skott, 26 st, lådor
med atti i-a ilie och 3oo centner krut; i afseende å
hvilket anbud H:r Grefven och GeneralAmiralen i underdthet
anfört; att så väl omförraäldte kanoner som
kulör voro af Rysk modell och såleles mindre tjenlige
till benyttjande på Flottan, då de Svenske kanonerne
ej ändamålsenligt kunde begagna till annan cert kanoner
som ägde olika kullopp, hvaraf största oreda skulle
kunna uppstå; att någon brist på krut icke syntes vara
i förråderne, som kunde göra afsaknaden af denna
Betänkande n, N:o 101. 65
artikel betänklig; att derföre H:r Grefven och GeneralAmiralen
fick försäljningen tillstyrka, under åberopande
af bilagd särskildt ProMemoria, uti hvilken finnes
upptaget värdet å kanonerne, vägande tillsammans
Skepp. Ö2g: 2. efter 17 R:dr B:o Skepp:t 8,994: 33. 7.
ig5o st. kulor och dertill prop. stångskott,
tillsammans Skepp. 274: 8. 11.
efter 20 R:dr B:co Skepp:t  5,488: 26. 5.
26 st. styckelådor med att i ra ille .... 2,600. — -
3oo Centner krut å 26 R:dr B:co Cent. 7,800. — -
S:a R:dr B:co 24,883: 12. -  Utvisande ett emellan K. M:t och Kronan samt H:r
Fabian Philip upprättadt, af den sednare undertccknadt
Contract, att det gjorde anbudet antagits så att
han, emot en sammanräknad Köpesumma af 25,000 R:dr
Sv. B:co, fått tillhandla sig ofvanupptagne partie kanoner
med dertill hörande kulor m. tn. samt 3oo Centner
krut.
Uti Nådige Skrifvelser af d. 22 Mars och 19 April
)825 behagade K. M:t i Nåder gifva Dess och R:s StatsContor
tillkänna, att K. M:t funnit godt antaga de af
H:r GeneralAmiralen i underd. anmälte anbud å Linieskeppet
Tapperheten af 171,000 R:dr Hamb. B:co
samt å Fregatten af Chapman 19,000 Pund Sterling
och för de försålde kanonerne m, m. 25,000 R:dr Sv.
B:co; att fjerdedelen af den för Skeppet Tapperheten,
med det för undra batteriets borttagande beviljade afdrag
af 25,ooo R:dr Sv. B:co bestämda Köpeskilling
redan blifvit af H:rr Michaelson & Benedicks erlagd
samt af H:r Grefven och GeneralAmiralen till För
-
66 Stats-Utskottets
valtningen af Sjöärenderne öfverleinnad; alt K. M:t
förordnat, att till StatsContörel skulle öfverlemnas,
dels, genast berörde erlagde del af Köpeskillingen,
dels återstoden deraf så snart densamma af Michaelson
& Benedicks', enligt fcontract blifvit liqviderad, dels
ock inflytande Köpeskillingen 19,000 Pund Sterling för
Fregatten Chapman samt de 25,000 R:dr Handlanden
Philip utfäst sig betala för de af honom inköpte
ofvanuppräknade elfecter, hvilka samtelige Köpesummor
borde, efter framdeles meddelande Nådige föreskrifter,
användas till io:de HufvudTitelns behof.
I sammanhang härmed har K. M:t, uti särskildt
skrifvelse af sistnämnde dato, eller d. 19 April 1825,
i Nåder meddelat K. StatsContoret; att sedan Förvaltningen
af Sjöärenderne i underd:het hemställt det 1000
Skepp:d ren Rigisk Hampa måtte få, till afbämtning om
Sommaren samma år, ofördröjeligen upphandlas, samt
att, i anseende till då fördelaktiga conjunctur för Ekevirkes
upphandling från utrikes orter, minst 100,000
Cubik fot sådant virke jemte behöflige storverksträd
kunde få betingas samt Contract derom afslutas, bade
K. M:t, i anledning häraf, funnit godt i Nåder tillåta
Förvaltningen att vidtaga förberedande anstalter till
de sålunda föreslagne upphandlingar samt att Contract
derom jemväl afslula, så snart Köpeskillingen för försålde
Linieskeppet Tapperheten, till StatsContoret uti
vexlar influtit.
Äfvensom K. M:t, uti Nådig Skrifvelse d. i4tde
derpåföljde Junii, till K. StatsContoret öfverlemna^
Förvaltningens af Sjöärenderne Förslager till använ
-
Betänkande n, N:o 101. 67
dande af Köpesummorne för Linieskeppet Tapperheten
och Fregatten af Chapman, upptagande Köpesumman
för Skeppet Tapperheten, 171,000 R:dr Hamb. B:co,
efter 128 sk. cours till 456,000 R:dr Sv. B:co samt Köpesumman
för Fregatten af Chapman, 19,000 Pund Sterb,
efter 11 R:dr 28 sk. cours, till 220,o83 R:dr 16 sk.
Sv. B:co, af hvilken förstnämnde summa borde, enligt
Förslagen, användas till 100,000 Cubik-fot utländskt
Ekevirke 175,000 R:dr, till jerntågs anskaffande från
England i5,ooo Rtdr, till förberedande anstalter och
början af arbete till fullbordande af 4tde och 5:te dockan
25,ooo R:dr, till betalande af skeppets utrednings-,
upptacklings-och klargöringskostnad 10,000 R:dr samt,
af sednare Köpesumman, till ankar-jerntäg från England
10,000 R:dr, till betalande af Fregattens utredning
6000 R:dr , allt Sv. B:co; vid öfverlemnandet af
hvilka Förslager K. M:t, under åberopande af Dess Beslut,
att de för berörde Fartyg inflytande medel ovilkorligen
borde användas till nybyggnad af Örlogsskepp
och Fartyg samt deras förseende med nödige inventarier,
funnit godt i Nåder förordna att utaf nämnde tillgångar
icke allenast fick utgå inköpskostnaden för de
100,000 Gubik-fot utländskt Ekevirke och de 1000
Skepp. Hampa, hvars upphandling redan blifvit i Nåder
anbefalld, utan äfven i öfrigt, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af Förvaltningen afgifne underd.
Förslag, deraf disponeras hvad som, ej mindre
till anskaffning af materialier, än till forcerade arbeten
för ändamålets snara befrämjande kunde finnas
lämpligt; att likväl till Dockornes nybyggnad icke
63 Stats-Utskottets
%
något af desse tillgångar fick användas; att de för
försålde krigsskepp io:de HufvudTiteln tillkomne extra
tillgångar borde, vid allmänna Statsregleringen utom
Stat upptagas, sålunda, att sedan de under tiden uppkommande
upphandlings- och arbetskostnader öfver
Stat blifvit beräknade, Regleringen örn användandet af
återstående medlen skulle föreslås i ett sammanhang
uti en gemensam Nybyggnads- och Underhålls-Stat för
år 1826; hvarmed sedermera hvarje år skulle fortsättas
så länge något af ifrågavarande extraordinarie tillgång
öfver Stat funnes öfrigt, under beständigt iakttagande
dervid, att hvad af desse serskilda medel användes
till Nybyggnad och Inventariers inköp, från ordinarie
Statsanslagets disposition skulle afskiljas; hvarjemte
K. M:t, i afseende på de af Förvaltningen beräknade
anslag till ankar-jerntåg från England, i Nåder
meddelades K. StatsContoret det K. M:t anbefallt
Förvaltningen samt Dess och Ris Bergscollegium, alt,
efter JernContorets hörande och sedan alla i ämnet
nödige upplysningar blifvit inhämtade, afgifva gemensamt
underd. utlåtande huruvida och på hvad sätt inom
Riket tillverkning af ankar-jerntåg till lika godhet
med de Engelska kunde befordras och åstadkommas;
samt att emedlertid anskaffningen af jernankartåg från
England alldeles inställdes eller till det oundgängligaste
borde inskränkas.
Och har K. M:t, enligt Transumt af dess Nådiga Bref
till StatsContoret d. 3t Januari 1826, angående samma
års Stater för Flottans serskilde stationer m. m. förklarat,
det K. M:t af Köpeskillingen för Linieskeppet Tap~
Betänkande n, N:o ior. 69
pcrheten och Fregatten af Chapman, till Förvaltningens
disposition, för att liqvidera ingångne LefverensContracter,
inberäknadt hvad af Förvaltningen redan
dertill vore disponeradt, i Nåder velat anvisa
till betalning af 1000 Skepp. Hampa med tull och tolag
derå samt andra utgifter  76,964: 25. 3.
till liqviderande afContractet med Handelshuset
Gibsen &c Comp. om 3o,ooo
Cuhik-fot Ekevirke  33,127: 16. -
till liqviderandeafContractet med samma
Handelshus om lefverering af 100,000
Cubik-fot dito till halfva beloppet. . . g2,5oo. — -
till betalning för 28 Skepp, gårkoppar
för Linieskeppen Scandinavien och
Gustaf den Store
4i79^. — -
till uppköp af Furuvirke  i4,8oo. — -
till liqviderande afContractet med CornmerceRådet
Neuman, om 4o,ooo Cuhik-fot
Ekevirke till halfva beloppet 35,5oo. — -
till liqviderandeafContractet med samme
person om 6,000 Cubik-fot Ekevirke 10,000. — -
till liqviderande af Contractet med Neuman
om 60,000 Cubik-fot Ekevirke
till halfva beloppet  53,25o. — -
till betalning för 260 st. Mastspiror . . i3,8oo. — -
till ersättning för kostnader vid utrustandet
af Linieskeppet Tapperheten
och Fregatten af Chapman  20,760. — -
till uppköp af Segelduk  22,783: 46.9
378,270: 4o. -
70 Stats- Utskottets
samt dessutom till fullbordande af under byggnad varande
fartyg och erforderlige reparationer vid Örlogsflottan
en summa af 60,000 R:dr, till hvilkas fördelande
i berörde ändamål Förvaltningen ägde att med
underd. Förslag inkomma; och att, då således halfva
beloppet af betalningen för ofvanberörde med Handelshuset
Gibson & Comp. afslutade Contract om 100,000
Cubik-fot Ekevirke vore beräknadt, att först påföljande
år utgå, hvilket äfven vore förhållandet i afseende
på de med CommerceRådet Neuman ingångne
2:ne Contract om 100,000 Cubik-fot enahanda virke,
hade K. M:t anbefallt Förvaltningen att desse belopp
af tillsammans l8i,25o R:dr B:co till liqviderande upptaga
vid uppgörande af Förslaget till io:de Hufvud»
Titelns Reglering för år 1827.
Efter det handeln om Linieskeppet Tapperlieten
Och Fregatten af Chapman blifvit, på ofvanomförmäldle
sätt, afslutad hafva H:rr Michaelson & Benedicks,
uti ytterligare underd. ansökning, hos K. M:t i
underd:het anhållit, att som tillfälle för dem erbjöd
sig att till ett Engelskt Handelshus försälja ett Linieskepp
och 2tne Fregatter, K. M:t täcktes i Nåder tillåta
bemälde Herrar, att få köpa berörde antal fartyg
af nämnde beskaffenhet, att afsegla färdigt tacklade
och utredde; oni hvilket köp H:rr Michaelson &
Benedicks önskat med GeneralAmiralen få uppgöra
Contract.
Uti
Betänkande n, Nio lor. 7r
Uti handlingarne i afskrift åtföljande Nådig Skrifvelse
till GeneralAmiralen m. m. H:r Grefve Cederström,
under dato d. i4 Junii 1820, hvilken afskrift
Exped.-Secreteraren och Registratorn J. M. Stjernstolpe,
ex Officio, intygat vara lika lydande med den Nådiga
Skrifvelse, som, enligt StatsRådsProtocoIlet af d.
3i Maji s. å. beslöts, har K» M:t åt H.t GeneralAmiralen
uppdragit, att med Handelshuset Michaelson &
Benedicks afsluta Contract om försäljning af berörde
Linieskepp Försigtigheten samt Fregatterne Camilla och
Euridice, på följande vilkor, intagne uti ett emellan
K. M:t Kronan, genom bemälte H:r Grefve och General
Amiral, å ena sidan, samt H:rr Michaelson & Benedicks,
å den andra, Under dato d. 1 Junii 1825 upprättadt
Contract, nemligen r.o att för Linieskeppet Försigtigheten
skulle betalas en Köpesumma af 190,000
R:dr Hamb. B:co, för Fregatten Camilla 86,5oo R:dr
IJamb. Blco och för Fregatten Euridice 85,000 R:dr
samma mynt eller inalles för alla tre Fartygen ett belopp
af 36i,5oo Rldr Hamb. Blco, som på följande
sätt skulle erläggas, nemligen 90,000 Rldr Hamb. Blco
i H:rr Michaelson & Benedicks’s Revers stäld på 3 månader,
vid Contractets underskrifvande samt resten af
Summan 271,500 R:dr Hamb. Blco uti goda vexlar 4i
månaders dato trattor på Hamburg, hvilka sednare
borde till H:r GeneralAmiralen aflemnas sex veckor
från Contractets dato;
2:0 att till Fartygen hörde alla de Invenfarie-persedlar,
som enligt Reglementet för hvar och en sär2
B. 1 H. 6
rji Stats-Utskottets
skild uppbörd stadgas, äfvensom, enligt samma Reglemente,
3:ne månaders utredning af alla slag; att Fartygen
skulle upptacklade, målade och enligt Reglementet
klargjorde inom 6 veckor efter Contractets dato
till H:rr Michaelsons & Benedicks’s befullmägtige
aflefvereras; att Fregatten Camilla, varande utan koppar
eller zink-förhydning, aflemnades i detta tillstånd,
utan att koppning eller zinkning kunde ske vid Kronans
Varf;
3:o att alla effecter, tillhörande förra puncten,
skulle vara i godt och brukbart stånd;
4:o att om K. M:t och Kronan af oförutsedda händelser
funne sig föranlåten att på något sätt lägga hinder
i vägen för utförandet af den med Fartygen tilltänkte
Expedition ansågs Contractet hafvet från H:rr
Michaelsons & Benedicks’s sida, och förbunde sig Kronan
i sådan händelse att genast till fullo godtgöra sådane
af H:rr Michaelson & Benedicks, i och för Fartygens
utrustande bevisligen gjorde utgifter sorn af Contractet
varit en följd; hvilka ord, i och för Fartygens
utrustandej likväl icke finnas intagne uti det af
Köparen innehafde exemplar af Contractet;
5:0 att såsom en motsvarande säkerhet för K, M:t
och Kronan, i fall H:rr Michaelson & Benedicks inom
en tid af 6 veckor efter Contractets underskrift
skulle af någon orsak blifva nödsakad att häfva detsamma
och ej emottaga Fartygen, förbundo de sig att
till K. M:t och Kronan erlägga 25,000 R:dr i Silfver;
6:0 att som Fartygen voro försålde till en HandelsExpedition,
så förbunde sig Köparen att ej föra
Betänkande n, N:o ior. 73
etler begagna Linjeskeppets undra Batterie och Fregatlernes
Batterie-kanoner till annat än såsom barlast.
Till hvilket Contract, under sistnämnde dato finnes
gjordt det tillägg:
att om under Fartygens utrustning i Carlskrona
II:rr Michaelson & Benedicks Ombud skulle önska att
å deni göra någon lätt reparation eller förändring (utom
zinkning på Fregatten Camilla) eller hafva några
artiklar nya tillverkade, som de i och för resans beskaffenhet
funno nödige, så borde de anmäla det till
VarfsAmiralen, som derom ägde besluta och det tillåta,
så vidt sig göra lät; att för alla sådane arbeten
och artiklar skulle erläggas contant ersättning efter
Kronoprisen innan Fartygens afsegling från Carlskrona;
att om K. M:t skulle önska erhålla silfver till hela
eller någon del af vexelbeloppet för bestämde Köpesumman,
så förbundo sig Köparne att innan Augusti
månads slut lemna deraf så stort belopp i silfver,
som åstundades, mot inlösandet af motsvarande i vexlar,
hvilket enligt särskildt öfverenskommelse en månad
efter Contractets dato skulle honora (Köparen) tilI—
kännagifvas. Och har K. M:t uti Nådig Skrifvelse till
K. StatsContoret, daterad den i4 Junii i8a5, gifvit
StatsContoret tillkänna, att K. Mtt, med bifall till försäljningen
af berörde 3:ne Fartyg, ät GeneralAmiralen
m. m. H:r Grefve Cederström uppdrog, att, på dehär
ofvan upptagne vilkor, Contract derom afsluta med
befallning, att den för dem inflytande Köpeskilling
borde af H:r GeneralAmiralen till StatsContoret inlefvereras,
för att, på satt K. M:t framdeles funne för
Stats-Utskottets
godt förordna, användas till Tionde HufvudTitelns
behof.
Öfver det sålunda försålde Linieskcppet Försigtigheten
finnes ej bland liandlingarne något VärderingsInstrument;
hvaremot uti Värderingslnstrumentet af d.
17 Mars 1825 är vordet upptaget 86 Kanonskeppet Gustaf
den Storeg i afseende på hvilket värderingen lemnar
den upplysning, att detta skepp i November månad
182.4 ifrån Dockan N:o 3 uttagits, efter att då hafva
undergått förbyggnad, blifvit förnyadt samt till åt—
skillige delar, så inom, som utom bords, reformerat,
och jemväl med helt Capell försedt; att, enligt ene
Värderingsmannen, Öfverste af Bornemans, tanke, detta
vackra och goda skepp icke annorlunda kunde till
sitt värde anses än sorn ett alldeles nytt skepp af samma
certe och dimensioner, så alt, med afseende härå,
skeppets rätta värde borde bestämmas efter det pris,
till hvars belopp ett lika stort och godt skepp kunde
byggas; med iakttagande af hvilken grund värdet blifvit,
på följande sätt ulfördt:
Ett så beskafFadt nybyggdt skepp, som Gustaf
den StorCj bihl- och bohl-färdigt med zinkförhydning,
saint till en del bottengarnering af Furu, uppgår efter
sednast uppgjordt Förslag, grundadt på sednare
arens materialpriser till omkring
B:co R:dr 236,000.
Supponerad förhöjning å
materialpriser beräknas
till circa ioproc:t eller 24,000. —— r
r ^ 260,000.
Transport 260,000. — -
Betänkanden, N.‘o 101. y5
Transport 260,000. — -  Ny Skepparelnventarie-uppbörd med segel
och tackling i complettstånd, anses
efter sednaste upprättade calcul kosta
64,700 R.:dr B:co; men som skeppet
Gustaf den Stores Skeppare-uppbördspersedlar
fordra i afseende på
dess complettering en stor del nytt
gods, så kan det hela af samma uppbörd
ej högre beräknas än sju åttondelar
i värde emot ny eller ...... 56,612.
Ny complett Artillerie-inventarie-uppbörd,
efter den bestyckning detta skepp
erfordrar, bestående af 3o st. 36-pundige
kanoner på Undra Batteriet samt
3o st. 24-pundige kanoner, jemte 16
st. 24-pundige karronader och 2 st. 3-  pundige nickor på Öfra Batteriet samt
back och skants med tillhörande kulor
och skrå, uppgående i vigt till
2,190 Skepp. 17 Lisp. lätt vigt, kostar
tillsammans ...... 42,600. —- -
Den öfriga Artillerie-attiraillen
i complett stånd, anses
kosta circa 18,600 R:dr
B:o, men som skeppet Gustaf
den Stores uppbördspersedlartill
en del äro mer
eller mindre slitne och till
Transport 42,5oo. 3i6,6i2. — -
y6 Stats-Ut skottets
Transport 42-5oo. 316,612. — -
en del, fordra complettering
så kan den icke högre
uppskattas än till tre
fjerdedelar emot ny . . . . i3,g5o.  56 45o
Detta Fartygs skeppsankare, jernbarlast,
completta Timmermans-In ventarie-uppbörd
anses uppgå fullt till . . 38,5oo. — -
S:ma 13:co R:dr 4> 1,862. — -  Hvartill kommer klargörings- och upp
tacklingskostnaden,
circa 880.
Tre månaders Varfs- och
Artillerie-utredning . . , . 5,186.
473 Centner Styckekrut
54 dito Handgevärskrut
Ilel- och hafliggare, helfat
m. fl. trädkärl som vanligen
bestås
9,189.—■-
Compasser och glas dito . . 10g.
Sjukhus-attirailie oberäknad. 27809
Totala värdet af Örlogsskeppet Gustaf den
Storej försedt med inventarier, upptackladt
och armeradt ......... 489,371.
I afseende på beskaffenheten och värdet af Fregatten
Camilla upplyser en utaf af Borneman och E.
Trygger d. r6 October 1827 afgifven ProMemoria , att
då försäljning af Fregatten Camilla år 1825 ifrågasattes
och bemälde DepartementsChefs derom preveneradcs
hade en discussion rörande nämnde Fregatts värde
| 12,445.--
Betänkande n, N:o 101. 77
förekommit, dervid värdet af Fregatten Camillas skrof,
inredning och rundhult ansetts icke böra öfverstiga
det belopp, som i förut ingifvet Varderings-instrument
vore upptaget för Fregatternes af Chapman och Euridice
Bihl- och Botfärdighet, eller 120,000 R:dr, från
hvilken Summa, med afseende derå att Fregatten Camilla
vore spikad och förbultad med jern samt utan
all slags förhydning borde afdragas kopparens överskjutande
värde tillagdt förhydningen, circa 25,ooo
R:dr; att som tackling och segel befunnos i detaldranärmaste
till alla delar af lika beskaffenhet med Fregatterne
Galathé.1 och Froja,s Skeppare-inventarie-uppbörder
och desse i förut upprättadt värderings-document
upptagits en femtedel under fullgoda, syntes samma
reduction böra gälla för Fregatten Camillas Skeppare-inventarie-uppbörd;
att då härtill komme Artillerie-
och Timmermans-uppbörden, ballast &c., hvilkas
beskaffenhet öfveren sstämde med dem för Fregatten
Galathé, uppstode för Fregatten Camilla följande
mest noggranna minimi-värderingsbelopp:
Dess bihl- och bohl-färdighet utan kopparförhyd
ning
g5,ooo.
Dito Skeppare-inventarie-uppbörd .... 34,000.
Dito Complett Artillerie-uppbörd .... 25,268. — -
Dito Ankare-jernballast, complette Tim
mermans-inventarie-uppbörd
24,525.
Summa 178,793.
IQargöring, 3:ne månaders utredning,
krut, handgevär, vattenkäril, compas
Transport
178,793.
y8 Stats-Utskottets
Transport 178,793.
ser, glas, spik-attiraille, lika med Fregatten
Galathé  i3,88o. — -
Totalt varde B:co R:dr 193,673. — -  å hvilken handling finnes följande påskrift:
”Denna Promemoria , såsom öfverensstämmande med
”min öfvertygelse, öfverlemnas till StatsSecreteraren för
”Krigsärenderne. Carlskrona den 17 October 1827.
O. G. Nordenskjöld.”
Hvad åter beträffar Fregatten Euridice, så lemnar
ofvanförmäldte Värderings-instrument af d. 17
Mars derom den upplysning: att nämnde Fregatt, förande
på sitt batteri 28 st. 18-pundige kanoner af
Törnqvists modell samt på back och skants 2 st. 6-  pundige jemte 16 st, 24-pundige karronader, tillsammans
46 kanoner, uttogs år 1820 från Dockan, der
hon blifvit försedd i botten med ny garnering afFur,
Balkar, Knä m. m., som befunnits anstuckne eller skadade,
förnyade helt och hållet eller satte i full godt
stånd, ny kopparföibydning påspikad; att Fregatten,
som derefter varit väl underhållen, kunde, jemförd med
Fregatten Chapman> i anseende till dess ömsesidiga
värde beräknas till en tiondedel mindre än denne;
hvadan Fregatten sålunda upptages till 86,400. —■ -  Artillerie-inventarie-uppbörden i lika
värde med Fregatten af Chapmajis 21,3ig. — -  Tackling, segel och öfrige Skeppareuppbörden
dito  3o,ooo.
Transport 137,719.
Betrin lan deri, N:o ror. 7g
Transport 137,71g. — -  Andare, jernbarlast samt den coinpletta
Tiinmermans-inventarie-uppbörden, i
godt stånd, till fulla värdet  9.3,000.
S:a B:co R:dr 160,71g. "
Klargöringskostnaden
3:ne månaders Varfs- och Ar
tillerie-utredning
3,020. — -
Krutets kostnad 4i022- —• -
Hel- och halfliggare m. fl. vattenkärl!
..5,o85.--- tag99 _ .
Totalt värde af Örlogsfregatten Euridice,
försedd med completta inventarier, behörigen
upptacklad, utredd och armerad
173,418.
Hvarförutan, enligt den af Cornmend.Capit. Trygger
afgifne, ofvannämnde Promemoria, utaf d. 22 April
1826, å de på aflägsne Expeditioner utöfver Nordsjön
bestådde inventariepersedlar, berörde fartyg af på 3:dje
stället segel, flaggor och linor m. m., erhållit:
Skeppet Försigtigheten, inventariepersedlar, till värde
af 3,oig: 41• 2-
Fregatten Camilla, dito dito . . . . . . 2,049: 37. 9.
Fregatten Euridice dito dito 2,o63: 6. io.
Uti underd. skrift af d. 29 October 1825 har H:rr
Michaelson & Benedicks, under åberopande af Engelska
Handelshuset Barclay, Herring Richardson & Comp.
till dem, genom Handelshusets i Stockholm vistande
8o Stats-Utskottets
Commissionair H:r S. Rudyerd aflåtne skrifvelse hos
K. M:t i underdrhet anhållit om återgång af det emellan
H. E. GeneralAmiralen m. m. Grefve Cederström
och dem, för bemälte Handelshus räkning afslutade
köp om Linieskeppet Försigtigheten samt Fregatterne
Camilla, och Euridice, dervid H:rr Michaelson & Benedicks
förenat sig i de öfrige hemställanden, som blifvit
gjorde uti omförmälte, på originalspråket bifogade
Skrifvelse, deruti finnes anfördt:
att som årstiden redan vore för långt framliden
för att under året utföra det handelsföretag, för hvilket
berörde 3:ne skepp voro bestämde, då desamma,
genom H:rr Michaelsons & Benedicks’s bemedling för
Husets räkning inköptes, samt andre omständigheter
hindrade företaget, fick H:r Rudyerd bedja H:rr Michaelson
& Benedicks såsom Commissionairer för omförmälte
Engelska Hus, anhålla om Svenska Regeringens
tillåtelse till häfvande af Försäljnings-Contractet
om ofvannämnde skepp, med förbehåll, att Köpeskillingen
, emot deras återställande, genast blefve
till H:rr Michaelson St Benedicks återbetalt;
att som uppskofvet af den tillämnade Expeditionen
måste tillskrifvas den omständighet att åtskillige Officerare
och Sjömän, hvilka redan erhållit K. M:ts Nådiga
tillåtelse att segla på utrikes ort snart blifvit till
Svenska Flottan återfordrade och till tjenstgöring återkallade,
och af sådan anledning lemnat skeppen, satte
Handelshuset utom tvifvel, att H:s K. M:t värdigades
härå fästa den uppmärksamhet att Husets Commissionairer,
eller H:rr Michaelson & Benedicks lossades
Betänkande», N:o 101. 81
från den förbindelse, hvilken uti samma Contract vore
dem ålagd;
att således H:r Rudyerd, på bemälte Engelska
Handelshusets vägnar, fick anhålla det ansökning hos
Regeringen måtte göras, att Den, nästderpåföljande
vår, måtte återköpa dessa 3:ne fartyg, eller åtminstostone
de båda Fregatterne, på samma vilkor som voro
bestämde i Contractet af d. i Junii 1825.
Hvarefter K. M:t, uti Nådig Skrifvelse af samma
dag, gifvit K. StatsGontoret tillkänna, att K. M:t, i anledning
af Handelshuset Michaelsons & Benedicks underd.
begäran, i Nåder bifallit att Linieskeppet För-r
sigtigheten samt Fregatterne Camilla och Euridice fin—
go vid K. M:ts Flotta i Carlskrona åter emottagas, efter
det inventering, besigtning och värdering, till utrönande
af gjorde förbättringar och anskaffade inventarier
m. m. å desamma först blifvit anställd, och derigenom
med säkerhet utrönts uti hvilket högre värde
de till Flottan återställdes emot det, då desamma derr
ifrån till Handelshuset Michaelson & Benedicks aflefvererades,
så fick K. Mtt anbefalla StatsContoret att
till bemälte Handelshus, emot dess afgifvande qvitto,
utbetala de för desse fartyg såsom köpeskilling till
StatsContoret inbetalte 36i,5oo R:dr Hamb. B:co.
Hvarjemte K. M:t uti särskildt Skrifvelse i Nåder
förständigat K. StatsContoret, att ej mindre de af K.
M:t till StatsContoret aflåtne Nådiga Bref, än alla andra
handlingar, som i ett eller annat afseende rörde
den med Handelshuset Michaelson & Benedicks afslutade
Köpeafhandling om de af Kronan till Handels
-
8a Stats-TJtskottets
huset försållde Krigsskepp samt den af K. M:t sedermera
beviljade återgång af samma handel, borde hemlige
hållas och således icke fingo till någon utlemnas.
En handlingarne bifogad underd. Promemoria, daterad
d. io Januari 1826, utvisar, att K. M:t jemväl
i Nåder utsett Cornmitterade, att till generel granskning
företaga den af H:rr Michaelson & Benedicks
uppgjorde räkning öfver de ersättningsposter, hvartill
bemälte Herrar för upphandlingar, aflöningar m. m.
i och för de af K. M:t och Kronan försålde, men sålunda
återtagne Örlogsskeppens utrustning ansett sig
berättigade, hvilken ersättnings primitiva belopp blifvit
af Handelshuset utförd till 53o,24o R:dr 29 sk. B:co;
att de Cornmitterade, vid bedömmandet af denna
ersättningsfråga, följt den allmänna grundsatts att om
2:ne frivilligt ingå en afhandling hvarigenom en egendom
frivilligt aflåtes från den ena genom salu och tillfaller
den andra genom köp, men från Säljarens sida
hinder lägges för verkställighet af köpet och egendomens
öfverlåtelse till Köparens fria ego och disposition,
hade Säljaren skyldighet att ersätta Köparen de
genom den brutna afhandlingen honom förorsakade
kostnader (stånda hemul);
att de Cornmitterade funnit denna allmänna grundsatts
specielt uttryckt genom ordalydelsen af Contractets
4 §.;
alt sålunda de Cornmitterade, ehuru de funnit
anmärkningar i flere uppgifne afseenden äga rum vid
den afgifne Räkningen, likväl, till förekommande af
Statens betungande med räntor under det definitiv»
B e t ä n k a n de n, N:o ror. 83
uppgöringen i de anmärkte delarne kunde bringas till
slut, fingo i underd:het hemställa att till Handelshuset
Michaelson 6c Benedicks måtte ulassigneras 4oo,ooo
R:dr, mot förbindelse å deras sida, att med ränta ansvara
K. M:t och Kronan för hvad antingen Huset
sjelf erkände eller vederbörlig Domstol kunde Huset
ålägga återbetala af detta belopp, hvilket de Committerade
förmodat sannolikt icke öfverstiga hvad Handelshuset
tillkomme.
Varande StatsContoret, uti Nådig Skrifvelse den
a4:de i samma månad, anbefallt att till Handelshuset
Michaelson & Benedicks, på förenämnde vilkor, utbetala
ofvanberörde 400>000 B.:dr, till gäldande af
hvilken Summa, StatsContoret skulle äga utanordna
200,000 R:dr af den influtne Köpeskillingen förLinieskeppet
Tapperheten och Fregatten af Chapman samt
de återstående 200,000 R:dr af under händer hafvande
medel, hvarföre K. M:t framdeles ville i Nåder
anvisa StatsContoret ersättning.
Hvarefter K. M:t, enligt bifogadt Transumt af
dess Nådiga Bref till StatsContoret af den 22 November
sistnämnde år, angående 1827 års Stater på io:de
HufvudTiteln, förklarat, att enär, sedan af Köpeskillingen
för Linieskeppet Tapperheten och Fregatten af
Chapmanj utgörande en Summa af sammanräknade
670,878 R:dr 34 sk., i enlighet med hvad K. M:t i
Nåder förordnat, Förvaltningen af Sjöärenderneerhållit
det genom behörig värdering utrönte värdet af desse
Fartyg med 472,4^7 R:dr24sk., af nämnde Köpeskilling
återstode 198,441 Rldr 10 sk., men då 200,000 R:dr blifvit
84 Stats-Utskottets
å denna behållning till annat behof an viste, en brist
således häruti uppkom af i558 R:dr 38 sk., ville K.
M:t i Wäder förständiga StatsContoret att förskjuta
denna summa på enahanda sätt, som K. M:t lili Nådigt
Bref den 24:de förutgångne Januari, angående Liqviden
med Michaelson & Benedicks stadgadt.
Emedlertid och efter det den afgifne Redogörelsen
undergått speciel granskning af StatsCommissarien Westerstrand,
Kamereraren Tauvon i StatsContoret och
Commissarien Wallin i KammarRätten, enligt dem
lemnat uppdrag, hade RevisionsSecreteraren H:r A.
Thuring, d. 27 Junii 1826 blifvit i Wäder förordnad,
att, i egenskap af K. M:ts och Kronans Ombud, inför
utsedde Compromissarier i behörig ordning yrka
godkännande af de anmärkningar vid den af Handelshuset
Michaelson & Benedicks afgifne ersättnings-räkningar,
hvartill Contractets ordalydelse samt beskaffenheten
af de för samma Räkning åberopade verificationer,
gåfve anledning;
Hvarefter H:r RevisionsSecreteraren den 5 derpåföljde
Julii med H:rr Michaelson & Benedicks finnes hafva
afslutat den öfverenskommelse, att å hvardera sidan
skulle utses 3:ne redlige, upplyste och skicklige män,
hvilka sex personer sig emellan borde välja den 7:de, alt
desse 7 personer skulle äga att enligt Lag och bästa öfvertygelse,
samt, i händelse af yppande skiljaktighet,
på det sätt, hvarom de fleste rösterne voro ense, afgöra
åtskillige, under deras pröfning skjutne, i öfverenskommelsen
upptagne, stridige poster å ett belopp af
Summa B:co R:dr 132,008: 27. 10.;
BctSnkanden, N:o i o r. 85
att efter afdrag af desse 132,008 R:dr 27 sk. 10 r:st.
från den fordrade summan 530,240:29. återstående beloppet
af 398,232 R:dr 1 sk. 2 r. B:co ansågs, å K. M:ts
och Kronans sida, böra såsom ostridigt H:rr Michaelson
& Benedicks tillkomma; hvarvid tillika erkändes
och skulle iakttagas att ränta, såsom beräknad å alla
Capital-poster till 1825 års slut, å ena sidan af H:rr
Michaelson & Benedicks skulle godtgöras för den redan
den 4;de förutgående Nov. Jyftade Summa R:dr
206,666: 32. och å den andra af K. M:t och Kronan
ytterligare borde gäldas för återstoden till d. 3 Febr.
1826, då H:rr Michaelson (St Benedicks emottagit R:dr
ig3,333: 16.;
att å ömse sidor Parterne skulle åtnöjas med det
utlåtande, de utsedde Compromissarierne öfver de
upptagne stridiga posterne kunde meddela, så att de
summor, i afseende hvarå anmärkningarne blefvo ogillade,
af K. M:t och Kronan till ovilkorlig betalning
bestämdt godkändes, med förbindelse att å hvarje sålunda
godkänd Capital-post, i likhet med hvad Räkningarne
till 1825 års slut upptogo, gälda ytterligare
ränta ifrån berörde tid till dess betalning skedde;
hvaremot H:rr Michaelson & Benedicks lika bestämdt
frånträdde vidare anspråk å sådane poster, hvilka af
Compromissarierne kunde förklaras böra ur ersättningsrakningen
försvinna;
att sluteligen de saken rörande Handlingar och
Räkenskaper, så ock Parternes till H:rr Compromissarier
ingifvande skrifter och anföranden , samt
Gompromissariernes meddelande Dom icke skulle ut
-
86 Stats-Utskottets
lemnäs eller i afskriften utgifvas, uppå Reqvisition af
hvem det vara måtte, utom af Parterne sjelfve eller
någon af dem.
Hvilken öfverenskommelse H:r RevisionsSecreteraren
Thuring i underdthet öfver lemnat till K. M:ts Nådiga
pröfning och sanction, ined tillkännagifvande att
Compromissarierne ansett sig icke kunna såsom gällande
antaga hvad i afseende på Compromissens organisation
och verkan af dess väntade beslut uti ofvanberörde
öfverenskommelse influtit, hälst K. M:ts till H:r
RevisionsSecreteraren aflåtne IVådiga Skrifvelse och det
H:r RevisionsSecreteraren deri lemnade uppdrag icke
kunde anses lemna honom rättighet, att i slik öfverenskommelse
ingå.
Ytterligare är af H:r RevisionsSecreteraren, uti
underd. skrift d. 4 October 1826 anmält, att sedan
förenämnde hinder blifvit af K. M:t undanröjde genom
till Compromissarierne d. 27 förutgångne Junii
aflåten Nådig Skrifvelse, bade, vid ett nytt sammanträde,
Compromissarierne yttrat, det de tvekade att i
sak af sådan beskaffenhet, utfärda Dom, med mindre
densamma, jemte alla de handlingar som till Compromissarierne
inlemnades, fingo genom trycket allmänne
göras, i händelse någon i detta ändamål till deras utfående
sig hos Compromissarierne anmälte; men derefter,
uppå af H:r RevisionsSecreteraren framställd
fråga, hvar för sig förklarat, att, i händelse Parterne
dermed åtnöjdes, Compromissarierne icke ville undandraga
sig att öfver de tvistiga puncterne gemensamt
af
-
Betänka lideng N:o iof4 > 87
afgifva ett pä Lag och bästa öfvertygelse grundadt utlåtande,
utan alt dervid anse sig äga anledning att behandla
målet under samma publicitet som vid Domstolar
i allmänhet äger rum;
att Handelshuset Michaelson & Benedicks, efter
delfåendet häraf, ytträt sig icke hafva något dervid
att erinra, under yrkande, att den under den 5:te fÖrutgångne
Julii emellan dem och ITtr RevisionsSecreteraren,
såsom Kronans Ombud, afslutade öfverenskommelse
måtte få tjena till efterlefnad;
att Handelshuset förmenade denna öfverenskommelse
icke vara rubbad genom den förändrade form
Compromissarierne förklarat sig vilja gifva åt deras
yttrande, ulan ansåg sig äga en uppå öfverenskommelsen
grundad rättighet, att genom de redan valda
Compromissariernes utlåtande finna de uppkomne stri—
digheterne bestämdt afgjorde och sålunda snart blifva
till sin tillständiga rätt förhulpet; med underd. anmälan
af hvilket förhållande H:r Rev.Secreteraren i
lika underd:het anhållit om K. M:ts Nådiga föreskrift
om hvad vidare borde af honom i målet tillgöras.
Varande den a8:de derpåföljde Octobel-, emellan H:r
RevisionsSecreteraren, enligt dertill åberopad Nådig
automation, genom K, M:ts Bref af d. i3 i samma
månad, samt H:rr Michaelson & Benedicks ytterligare
öfverenskommet, alt Compromissariernes blifvande yttrande,
uppfattadt i den form, som de sjelfve funno
lämpligast, lomme att för bestämmandet af den ifrågasatte
ersättningen, tjena till slutlig oeh ovilkorlig
2 B. 1 H. 7
88 Stats -TJt slottfets
efterrättelse så att ofvanoraförmälte Parterne emellan
d. 5 förutgångne Julii afslutade öfverenskommelse
icke måtte anses hafva undergått någon förändring.
Efter afslutandet af nämnde aftal hafva så väl
H:r RevisionsSeereteraren Thuring, å K. M:ts och Kronans
vägnar, som ock H:rr Michaelson <5t Benedicks,
den I November samma år, anmodat H:r JustitiäRådet
och Gommend. af Kongl. Nordstj. Orden Carl Joh. Örbom,
H:r CommerceRådet och Riddaren af K:gl. Nordstj.
Orden Olof Zenius, Hrr Förste ExpeditionsSecreteraren
och Ridd. af K:gl. Nordstj. Orden Joh. Gabr. Richert,
H:r HofRättsRådet Gustaf Nyblaeus, H:r Prosten och Ledamoten
af K:gl. Nordstj. Orden Grefve Fredric Bogislaus
von Schwerin, Hrr ÖfverCommissarien och Ridd. af
Krgl. Nordstj.Orden David Ek samt IJ:r AdvocatFiscalen
Pehr Hernblom, att uti alla de tvistiga frågorne, hvilkas
beskaffenhet af handlingarne närmare utreddes, deras
Betänkande, enligt Lag och bästa öfvertygelse, meddela.
Af förenämnde personer har H.’r AdvocatFiscalen
Hernblom, d. n Januari 1827, afgifvit dess utlåtande
i saken, uti hvilket, enligt de å originalhandlingen
befintlige påskrifter, Hrr ÖfverCommissarien Ek och Hrr
HofRättsRådet Nyblaeus till alla delar sig förenat, samt
H:r Just.Rådet Örbom jemväl hufvudsakligen instämt;
Hvaremot Hrr Grefve Schwerin, d. igrde, äfvensom
H:r Exped Secret. Richert och Hrr Corn.Rådet Zenius,
den aorde i samma månad afgifvit deras särskildte utlåtanden
öfver de till Gode Männens ompröfvande hänskjutne
frågor; och innefattas Resultatet af Pluralitetens
förenämnde utlåtande uti en emellan H.'r Revisions
-
Betänka n den, Nto tor. 89
Secreteraren Thuring samt H:rr Michaelson & Benedicks,
d. 3o Mars samma år upprättad, liärhos bifogad
Liqvidation upptagande Kronans skuld, vid nämnde
månads slut till £ 4• 9- Rtdr 76,147: 16. 6.
Hvarefter K. M:t, uti Nådig Skrifvelse af d. 25
derpåföljde April, anbefallt StatsContoret att nyssberörde
fordringsbelopp med löpande ränta ifrån den i:sta
j sistnämnde månad utbetala af under händer hafvande
medel, emot ersättning, som framdeles skulle StatsContoret
i Nåder anvisas, hvarvid likväl iakttagas borde,
att, som Gode Männen ansett Kronan skyldig att
öfvertaga åtskillige för Fartygens utrustningsbehof inköpte
och i Helsingör upplagde varor, StatsContoret före
betalningen ägde affordra Handelshuset, så väl en
gällande försäkran, att det klefve K. M:t och Kronan
ansvarigt för berörde varors behöriga aflefvererande,
som äfven en invisning till Svenske GeneralConsuln i
nämnde Stad, att dem emottaga, hvilken invisning
StatsContoret borde till StatsSecreteraren för Krigsärenderne
öfverlemna; hvarförutan jemväl blifvit af
K. M:t i Nåder anbefallt att StatsContoret till RevisionsSecreteraren
Thuring af enahanda medel skulle
utbetala ersättning så viii för de af honom, enligt ingifven
qvitterad Räkning förskjutne 14 R:dr 20 sk.
Expencer, som ock för RevisionsSecreterarens för tillfället
vidkände kostnader och nedlagde möda en oafkortad
summa af 5oo R:dr B:co.
Uti sedermera, den 27 Februarii sist), år, nflåten
Nådig Skrifvelse har K. M:t i Nåder meddelat StatsContoret,
att, enligt K. M:ls Nådiga befallning, de af
go Ståts-Utskottets
Handelshuset Michaelson & Benedicks, efter återgången
af handeln 0111 Linieskeppet Försigtigheten samt
Fregatterne Camilla och Euridice i Helsingör aflefvererade
samt för K. M:ts och Kronans räkning emottagne
varor och effecter blifvit, efter deras särskildta
beskaffenhet, dels till Carlskrona, dels ock till Stockholm—afsönde;
att de förre vid anställd värdering uppskattats
till 13,9^3 B:dr 31 sk. 10 r. och de sednare
blifvit, med undantag af 7 kistor The'e, i Stockholm
försålde och behållningen 1756 R:dr 26 sk. 5 r. B:co
till K. Rantkammaren inlefvererad; att K. M:t funnit
godt då anbefalla Förvaltningen af Sjöärenderne, att
förstnämnde värderingssumma 13,923 R:dr 3i sk. 10
rist. i mohn af effecternes användande för Flottans
behof till StatsContorct inbetala; och att som vid återgången
af Skeppshandeln effecter till ett sammanräknadt
belopp af 79,189 R:dr i/\ sk. 10 r. blifvit till
Flottans förråd i Carlskrona inlefvererade; men derföre,
i följd af K. Mits Nådiga Bref den 19 December
1827, i afräkning till StatsContorct endast crlagts 7853
Ridr 07 sk. 4 t*., hade K. Mit derjemte förständigat
Förvaltningen, att, allt efter som effecterne användas,
de derå vid värderiugen satte värden likaledes till StatsContoret
inbetala.
Och har K. Mit sluteligen, uti särskildt Nådig
Skrifvelse af samma dag, eller d. 27 Febr. sisth år,
förklarat, blaud annat, att K. Mit vid öfvervägande
af Dess till StatsContoret under d. 24 JanUarii 1826
och d. 25 April 1827 aflåtne skrifvelser väl funnit att
å Liqviden för de af StatsContoret i och för den
Betänk anden, N:o 101. gi
återgångne skeppshandeln förskjutne medel StatsContoret
ännu ägde en fordran af 3o4,6a8 R:dr 10 sk. 8 r.
Sv. B:co; att sorn likväl Förvaltningen afSjÖärenderne
hlifvit i Nåder förständigad, att till StatsGontoret för
vid Skeppshandelns återgång till förråderne inlefvererade
och behörigen värderade effecter, proviantartiklar
samt klädespersedlar successive återbetala g3,ii3 R:dr
8 sk. 8 r. den fordran, hvarföre ersättning StatsContoret
då borde anvisas utgjorde endast 2ii,5i5 R:dr
i sk,, men att till godtgörande af sistnämnde belopp
K. M:t, uppå Dess StatsRåds underd. tillstyrkande,
samma dag uppdragit åt Fullmäktige uti R:g:sContoret
att, på StatsContorels reqvisition, utbetala sistnämnde
fordringsbelopp af den del af Lilla CreditivSumman,
som vore anslagen för andre högst vigtige och
angelägne ändamål än utomordentlige anstalter för Rikets
försvar.
Sådant är väsendtliga innehållet af de till Utskottet
i denna Sak öfverlemnade handlingar.
Efter af dem inhämtad kännedom har Utskottet
till granskning företagit den från K. StatsContoret afgjfne
Redogörelse för ifrågavarande skepps försäljningsmedel.
Hufvudresultatet af denna granskning får Utskottet
nu i korthet framställa:
Capital-Räkningen utvisar att de för Linieskeppet
Tapperheten och Fregatten af Chapman influtne Köpeskillingar,
för det förra 171,000 R:dr Hamb. B:co och
för den senare 19,000 Pund Sterb, efter cours, med
1
ga Stats-Utskottets
tillkommen vinst genom växelförsäljningen uppgått
till , . R:dr Sv. B:co 677,1 n: 3.3.
att af denna Summa, i betalning till
Flottan, efter värdering, för berörde
fartyg afgått endast. .
472437:24- -
Efter afdrag af hvilket sistnämnde belopp
ett öfverskott öfver värderingen
vid denna försäljning sålunda uppkommer
af
204,673: 27. 3.
Samma Räkning upptager vidare i Credit
den för Linieskeppet Försigtigheten
samtFregatterne Camilla, och Euridicej
vid försäljningen iuflutne Köpeskilling
Hamb. B:co R:dr 36i,5oo efter då gällande
cours Sv. B:oR:dr 022,562: 24. -  Ersättning från Flottan för
effecter, hörande till desse
3:ne skepp, om hvilka
handeln återgått .... g3,n3: 8.8.
Handelshuset Michaelson
& Benedicks dito för
dito dito  763:45. 3.
Auctionsmedel för d:o d:o 2,216: 35. 5.
eller tillsammans hela .uppbörden för
samma fartyg 1,018,656:17.4.
Hvaremot i Räkningens Debet upptages Restitution till
Handelshuset Michaelson & Benedicks af Köpeskillingen
för de 3:ne sist försålde men återlefvererade Fartygen
Försigtighetenj Camilla och Euridice36i,5oo
Betänkanden, N:o ioi. g 3
R:dr Hamb. B:co efter cours vid återbetalnings-tiden
.... Sv. B:co R:dr 918,812:24. -  Ersättning till Handelshuset
Michaelson & Benedicks
för kostnader
vid de 3:ne återlefvererade
Skeppens utrustning
4g4>88i: 26. -
För Skeppens afrustning
och Manskapets hem
förskaffande
3,33o: r. -
Vexelomkostnader Hamb.
B:co R:dr 2,206: i4* 7* 6,3o5: 6.4.
Compromisskostnader . . 514:20. -
Cours-difference emellan
Uppbörd och Utgift i
vexlar . ......... 11,170: g. 8.
eller sammanräknade Utgifterne i och
för den återgångne handeln om berörde
3:ne Skepp till i,435,oi3: 3g. 1.
Och utgör sålunda förlusten genom de
3:ne Fartygens återgång  418,357 : 2r. g.
till betäckande af hvilken förlust fianes vara användt
det genom försäljningen af Skeppet Tapperheten och
Fregatten af Chapman utöfver värderingeu erhållne,
ofvanupptagne Öfverskott 204,673:27. 3.
af mindre Creditivet lyf
tade
2it,5i5: 2. -
men skilnaden  168: 4«- 6- 4,6,357:21.9.
9^ Stats-Utskottets
igenfinnes, uti CapitalRäkningens Debet såsom balan*
perad Skuld till Statsverket.
Vid öfvervägande af detta allt med hvad af R,
jSttrs Revisorer, uti 1827 års Revisionsberättelse, blifvit
i ämnet anfördt bar Utskottet funnit de till pröfning
förekommande frågorne dels vara af den beskaffenhet
att hufvudsakligt yttrande nu kan ötver dera
meddelas dels ock s&dane, hvilka fordra särskildt be*
handling och närmare upplysningar, än de, som varit
för Utskottet tillgänglige.
Med iakttagande af denna fördelning får Utskottet
till en början upptaga de till förstnämnde dass
hörande frågor.
Af R. St:rs Revisorer är anmält;
(Rev. Ber. i8»7 p. 4® )
a) ”Att de i allmänhet gifne föreskrifter, rörande
”försäljning af Kronans effecter vid ett Köpslut af så
”stor omfattning, som det ifrågavarande icke blifvit
”iakttagne.”
Uti till K. M:t i anledning häraf, afgifven underd,
förklaring är af Förvaltningen af Sjöärenderne (B. p.
269) anfördt: ”att enär samma vigtiga skäl, som torde
”hafva föranledt K. M:t, att ej åt Förvaltningen i Nåder
”uppdraga Köpets uppgörande,” hvilka skäl ”Förvaltningen
trott vara härledda från Politiska förhållanden,
”äfven borde utesluta möjligheten afen försäljning till
”den mestbjudande på öppen auction, oberäknadt de
”låga pris soin erfarenheten visat vanligen vid dylika
Beta n la n den, N:o ioi. g5
''tillfällen erbjöds för äldre Krigsfartyg, hvilkas försäljning
såsom nödig ansedd bestämdt tillkännagifvits,
"och då, enligt hvad Förvaltningen förmodade, veder"börande
Flottans Embetsman hade öfver ifrågavarande
Krigsfartyg upprättat af VarfsAmiralen godkände
"Värderings-instrument, som blifvit tagne till grund
"för de vid försäljningen bestämde af K, M:t i Nåder
"gillade Köpesummor, hvilka, i den mohn de, genom
"afslutade Contracter, föreskrifne Jider influtit, blifvit
"till StatsGontoret öfverlemnade, för att, enligt K.
"JYhts derom gifne Nådiga Förordnanden, disponeras,
"syntes de uti ifrågavarande afseende nödige Control"Jer
af möjlige åtgärder, långt ifrån att blifvit uraktlåtne,
deremot vara behörigen iakttagne; att när här"till
lomme, att, efter utförliga förslager, det vore
”utredt huru som, t, ex, ett 74 Kanonskepp af Ek,
"då det är zinkadt, upptackladt, försedt med fulla inventarier
och 3:ne månaders Varfs- och Artillerie"utredning,
kostar 38o,ooo K:dr samt en svår Fregatt
"som är kopparförhydd, och i samma skick som nyss"nämnde
skepp kostar 231,000 R:dr eller tillsammans
"611,000 R;dr B:co, och att de ifrågavarande försålde
"Fartygen blifvit betalde, Skeppet Tapperheten med
”171,000 R:dr Ilamb. B:co, som efter af StatsConto"ret
verkställd trassering utgjorde 451,781 R:dr 12 sk.
"och Fregatten med 212,750 R:dr eller tillsammans
"664,531 R:dr 12 sk. Sv. B:co, hvarigenom en betyd"lig
vinst sig visade, hvilket förhållande i större mohn
"skulle erhållits, om den återkallade Skeppshandeln
"för sig gått, så ådagalade allt detta K. M;ts Lands
-
g6 Stats-Utskottets
”faderliga omsorg att ej allenast åt Sjöförsvarets knap”pa
anslagssumma hafva beredt en betydlig tillökning,
”utan äfven och till högst väsendtlig nytta för Rikets
”framtida försvar, omfattadt det tillfälle som conjuu”cturen
framställde, att, i stället för äldre Certer,
”kunna, efter förbättrad construction och mångfaldiga
”närvarande tidens nyttiga uppfinningar erhålla nya
”Krigsskepp, i likhet med andra Sjömagter — en vinst
”af vida större värde, än den nied ziffror kunde beräknas.
”
Vid jemförelse af‘de uti förklaringen omnämnde,
här ofvan intagne Värderings-instrumenter har Utskottet
ansett sig skyldigt meddela, att enligt hvad en
af Utskottets Ledamöter II:r Amiralen von Schantz,
under målets handläggning upplyst fanns Skeppet Försigtigheten
redan före handelns afslutande slopadt, men
Linieskeppet Gustaf den Storej som man ansett ej böra
under detta namn utgå, blef i stället, under benämningen
Försigtigheten till Handelshuset i sjelfva verket
öfverlåtet, af hvilken orsak detsamma ock i Värderings-inslr
linien tet upptagits.
Som, i öfrigt, den, rörande försäljningen af Kronans
effecter, i allmänhet lemnade föreskrift, att dylike
effecter böra å olfentelig auction försäljas ostridigt
finnes grundad på förutsättningen af ett större antal
speculanter och deraf uppkommande täflan; men svå,
righeten att lill en handel af sådant omfång som den
ifrågavarande finna någre medtäflare, synes Utskottet
gifven, samt härtill kominer den af Förvaltningen
gjorde och på erfarenhet stödde uppgift, att, någre
Belänkanden, N:o 101. 97
feif Kronan gynnande försäljningspriser, vid afyttrandet
å offentelig auction af äldre Krigsskepp i allmänhet
icke erhålles, har Utskottet
ansett den af Revisorerne i ornförmälte hänseende
gjorde anmälan ej kunna till någon åtgärd föranleda.
c) ”Att de i Köpet inbegripne 3:ne månaders utbredning
af alla slag, jemte kanoner, kulor och krut
"uti Köpesumman icke blifvit till särskildt värde beräknade:”
I
anledning af hvilken anmälan det blifvit af K.
Förvaltningen anförd t:
(Rev. Ber. p. 270.)
”Att enär det i allmänhet vore bestämdt hvilka
”och huru många persedlar för hvarje cert Fartyg be”stås,
samt i följd häraf desse artiklar äfven ingått
”uti de åberopade byggnads-, Inventarie- och Utred”nings-FörsIager,
syntes det först angifne Resultatet
”endast behöfva åberopas och denna anmärkning ej
”fordra något vidare utredande;”
och finner Utskottet, efter granskning af förberörde
Värderiogs-instrurnenter, förhållandet härmed vara
nöjaktigt förklaradt.
d) ”Att betalningen för krutet, hvaraf försäljnin”gen
i den af Ä. St:r fastställda RiksStat , upptages så”som
en InkomstTitel, icke genast efter Köpet kom”mit
StntsVerket till godo:”
Uti häröfver af K. StatsContoret afgifven underd.
Förklaring (Rev. Ber. p. 22r) har StatsContoret ansett
sig endast behöfva åberopa hvad Revisorerne, uti Berättelsen
örn granskningen af Räkenskaper och Iland
-
\
g8 Stats-Utskottets
lingar frän K. KrigsCollegii UtredningsDepartement,
sjelfve anfört i anledning af en förefunnen särskild
disposition af krutförsäljning6medel att nemi.: ”oaktadt
”JR.. St:rs Statsutskott, för ett sådant fall som detta,
”emot StatsSecreteraren för Krigsarenderne till Consti”tutionsUtskotlet
uppgifvit anledning till Anmärkning
”och samma Anmärkning till Ansvars påföljd förfallit,
”endast på den grund att It. St:r ansågos icke nog
”bestämdt hafva om förhållandet förordnat, härutinnan
något tydligare stadgande icke linnés vara af R.
”St:r allåtit i deras senaste skrifvelse, som omfattar
”Statsregleringen i allmänhet, hvilket Revisorerne til—
■”lika trott sig böra bos R. St:r anmäla, med hemställan
om nödvändigheten af bestämdhet i föreskrifter,
”såsom oundgängelig för verkställigheten af all Ären”dernes
granskning.”
Sedan Utskottet, i anledning af R. St:rs Revisorers
omförmäite af StatsContoret åberopade anmälan,
redan, uti allmänt Utlåtande af d. ii sisth Febr., öfver
i8?,5 och 1827 årens RevisionsBerättelscr *) till
rättelse för framtiden föreslagit:
det R. St:r måga besluta, att all försäljning, vare
sig in- eller utrikes, af någon Kronans eflfect, som
ibland InkomstTitlarne är påräknad, skall under
dem upptagas och redovisas m. m. finnér Utskottet
någon ytterligare åtgärd, i anledning af hvad
Revisorerne härutinnan anmält , ej nu vara af
nöden.
*) St.-U. Bet. p. a6j.
Betänkande, j\':o rot. gg
e) ”Att Köparen vunnit rättighet, dels till er”hållande
af andre Utrednings- och Inventarii-per”sediar,
än de, som tillhörde de försålde Skeppen,
”dels alt af Flottans förråder få nya persedlar förr
"färdigade
Af K. Förvaltningen af Sjöärenderne, år, i afseende
härå, i Underd. anfördt (Rev. Ber. p. 271), ”att,
”vid närmare pröfning af förhållandet, den Köparen
”medgifne rättighet, dels till erhållande af andre utredningspersedlar
än de som tillhört de försålde Fartygen,
dels att vid Flottans Verkstäder få nya persedlar
förfärdigade, så mycket mindre lemnade gr un”dad
anledning till anmärkning eller klander, som icke
”allenast vid utrustningen af ett Krigsfartyg, detound”vikeligen
inträffade, att flera Inventarier- och Utredningspersedlar
fordrade förändring och reparation,
”hvilket ingalunda lrorde tillåtas piivata Arbetare att
”på Kronans Varf verkställa, utan ock genom contant
”ersättning för de utöfver Reglementens föreskrifter
”till nämnde Fartyg från Flottans Förråd inlemnade
”persedlar, tillgång uppkommit till anskaffande af nya
”i stället för äldre derstädes befintelige, hvilka, under
”en längre liggetid, i mer eller mindre mohn, varit
”en menlig förändring underkastade, samt aflöningen
”för Flottans Handtverkare, under den tid de, utan
”derigenom förorsakadt uppehåll eller hinder för Kro”nans
angelägnare arbeten, med tillverkandet af nödi”ge
ansedde persedlar för de försålde Fartygen, varit
”sysselsatte, blifvit för Staten besparad, hvarigenom
”syntes att en dubber fördel för Kronan uppkommit.”
i oo Stats-Ut skottets
Med afseende å livad sålunda blifvit af K. Förvaltningen
anfördt och då i betraktande tages nödvändigheten,
att vid afslutandet af en så betydelig handel,
som den ifrågavarande .ej vägra Köparen de fördelar,
hvilka utan förlust å Kronans sida kunnat beviljas,
finner Utskottet denna Revi^orernes anmälarn ej heller
kunna till någon åtgärd föranleda.
f) ”Att uti den, för Köpesumman, serskildt upp”lättade
Räkning balanceras den 3( December 1825
”en hos Handelshuset Luis & Jencquel i Hamburg in”nestående
fordran af 180,85o R:dr, 33 sk. Hamb. B:co.”
I anledning häraf är af K. StatsContoret (Rev.
Ber. p. 222) yttrat, ”att dennn så kallade fordran utgjorde
en behållning, svarande emot beloppet af väx”lar,
som i Liqviden emottagits och blifvit, till undvikande
af menlig verkan på handelsförhållanderna,
”ej härstädes försålde, utan till accept och incasse”ring,
såsom fond för StatsVerkets kommande behof,
”i utländskt mynt utsände till bemälde Handelshus, sorn
”under en lång följd af år, i sådant afseende, med ut”märkt
pålitelighet varit StatsVerkets Gommissionaire
”och så väl för ifrågavarande, söm andre för Stats”Verkets
räkning emottagne vexlar behörigen gjort
”redo.”
Hvilken förklaring Utskottet jemväl anser nöjaktig.
Utskottet går nu att för R. St:r uppgifva de till
sednare classen hörande frågor i ämnet, eller de hvilka
Utskottet funnit vara af sådan beskaffenhet att de
fordra särskildt behandling:
Betänkan cl en, N:o lor. 101
Uti underd. Rapport af den 22 Mars i8ti5, hvilken
här ofvan är vorden omnämnd finnes GeneralAmiralen
H:r Grefve Cederström, hafva hos K. M:t i underd.
anmält, ”att sedan K. M:t i Nåder befallt försäljningen
af Linieskeppet Tapperheten till Handelshuset
Michaelson & Benedicks, emot en Köpesumma
”af 171,000 R:dr Hamb. B:co, hade förenämnde försäljning
blifvit afslutad och fjerdedelen af beloppet,
”med afdrag af de 25,000 R:dr Sv. B:co, som K. M:t
”i Nåder faststäldt skulle vid försäljningen undantagas
”för Undra Batteriets Artillerie, vore till Förvaltningen
af Sjöärenderne öfverlemnädt;” hvarefter K. M:t
uti Dess Nådiga Skrifvelse till K. StatsContoret af
samma dag förklarat, ”att sedan K. M:t i Nåder fun”nit
för Riket nyttigt att, i händelse tillfälle dertill
”sig yppade, försälja större och mindre Krigsskepp
”vid K. M:ts Flotta, som voro öfver 25 år gamla,
”för att derigenom erhålla medel till byggnad af nya
”sådane skepp, samt i följd häraf i Nåder tillåtit, att
”anbud å Linieskeppen Tapperheten eller Manligheten
”samt Fregatterne af Chapman och Euridice lingö emot”tagas,
så hade Chefen för K. M:ts Flotta, En af Fiskets
Herrar, GeneralAmiralen II:r Grefve Cederström
”hos K. M:t i underd:het anmält det Handelshuset härstädes
Michaelson & Benedicks, hvilket till K. M:t
”ingifvit en underd. ansökning, att för en tillämnad
”Handelsexpedition till Ostindien få tillhandla sig antingen
Linieskeppet Tapperheten eller Manligheten,
”fullkomligen tackladt och utredt vid första Vårdag,
loa Stats-Utskottets
”erbjudit för ettdera af dessa skepp cn Summa af
"171,000 Ridr Ha inb. B:co:
att K. M:t ”efter öfvervägande häraf i Nåder bi”fallit
att Linieskeppet Tapperhetcn malte, klargjordt
”och utredt enligt Reglementet till Handelshuset Michaelson
& Benedicks försäljas* hvarvid K, M;t lik—
”väl fästat det vilkor, att berörde skepp icke till Handelshuset
finge öfverlåtas bestyekadt med större an”tal
kanoner, än som för ett till Ostindien gående handelsfartyg
af samma storlek ansågs behöfligt;
att "Hsr GeneralAmiralen derefter ”hade” till K.
”Mit i undcrdihet inberättat, det han, å K. Mits och
”Kronans vägnar, med Michaelson <Sc Benedicks öfver”enskommit;
”att
Kronan öfverlöt till Michaelson & Benedicks
”Linieskeppet Tapperlietciij att såsom deras rättfångnä
”Egendom besitta och fritt begagna, emot en Köpeskilling
af Etthundrade SjuttioEtt Tusende Ridr Hamb.
”B:co, hvilka uti goda växlar ”skulle” erläggas, neni”ligen
en fjerdedel vid Contractets underskrifvande uti
”tre månaders dato trattor på Hamburg och tre fjerde”delar
uti Sex månaders trattor på Hamburg, då Skep”pet
”yore” aflefvereradt och jned dess tillbehör af
”Hirr Michaelson & Benedicks Ombud qvitteradt; att
”alla dessa vexlar skulle dateras den dag Contractet
”underskrefs och primorne deraf genast insändas till
”behörig accept” m. m.J
att
Betänka n den, Nto ror. to3
att ”II:r GeneralAmiralen tillika anmält att fjer”dedelen
af Köpeskillingen, med afdrag af ofvanomför”mälte
25,ooo Rtdr Sv. B.‘co, redan blifvit af Michaelson
<& Benedicks erlagd och af FJ.‘r GeneralAmiralen
”till Förvaltningen af Sjöärenderne öfverlemnad;
- ... ... ... , 4-at- .. )t
att derjemte ”K. M:t förordnat, att den erlagde
”delen af Köpeskillingen lör detta skepp genast, samt
”den återstående delen deraf, så snart densamma af
”Michaelson & Benedicks enligt Contractet blifvit liqvi”derad,
”skulle” till StatsContoret Öfverlemna.?, för att
”efter framdeles meddelande Nådige föreskrifter, an”vändas
till rotde HufvudTitelns behof.”
Hvaremot det ibland Handiingarne förvarade, till
dess hufvudsak liga innehål! här ofvan jemväl anförde
Original-DoubletteContractet, är, hvad Köpesumman
beträffar, af följande ordalydelse!
"Emellan K. M:t och Kronan å ena samt Handelshuset
Michaelson & Benedicks å andra sidan ärt» nedanstående
vilkor öfverenskomne vid det af sistnämnde
Handelshus gjorde anbud, alt till en Expedition
”på Indien få köpa Linieskeppet Tapperheten.”
1:0 ”Kongl. Majrt och Kronan u pplåter det utvalda
Fartyget till Iltrr Michaelson & Benedicks attså”som
deras rättfångna egendom besitta och fritt be”gagna,
emot en öfverenskommen Köpesumma af Åttahundrade
Åttatio Tusende f 180,000J R.dr Hamburger
J’BancOj som uti goda vexlar skola erläggas, nemi. en
”fjerdedel vid Contractets underskrifvande uti tre (3)
u B. 1 H. 8
i o4 Stats-Uts kottets
”månaders dato trattor på Hamburg samt tre fjerde”delar
uti sex (6) månaders dato trattor på Hamburg,
”och hvilka sednare vexlar skola deponeras uti K.
”StatsContoret att öfverlemnas till K. ÄI:t och Kro”nan
då Skeppet är aflefvereradt, och med dess tillbehör
af H:rr Michaelson & Benedicks befullmägti”gade
qvitteradt. Alla dessa vexlar skola dateras ifrån
”den dag Contractet underskrifves, och primorne der”af
genast insändas till behörig accept.”
Stockholm den 18 Mars 1825.
Rudolf Cederström, Michaelson & Benedicks.
GeneralAmiral. (Sigill.)
' (Sigill.)
Utan att likväl något mer än det förstnämnde Köpeskillingsbeloppet
eller 171,000 R:dr Hamb. B:co kommit
K. M:t och Kronan till godo, och ulan att till
upplysning härom någon annan handling förefinnes,
än den af H:r GeneralAmiralen den 4 Mars 1825 gjorde
underd. anmälan, att ”vid Handelshuset Michaelson
”& Benedicks, såsom Commissionair för Huset GoldJJschmidt
& Comp. i London, gjorde anmälan att köpa
”ett af K. M:ts Linieskepp Tapperheten eller Manlig”lieten
ingick äfven beräkning på vanliga 5 procent
”FörsäljningsCommission: att detta afslogs af H:r Ge”neralAmiralen,
emedan 180,000 Pesosduros var det
”pris som oafkortadt antogs böra för ettdera af Skep”pen
inflyta: att H:rr Michaelson & Benedicks derefter
uppgjorde Köpeförslaget i lika många R:dr Hamb.
”B:co som Pesosduros, hvarigenom en skillnad tillkom,
Betänk anden, N:o iot. io5
>’som svarade emot 5 procent; och att som denna elif-»
”ferance, uppkom af hvad R:dr Hamb. B:co eifective
”vöre större än Pesosditros, kom JK. M:t och Kronan
”derigenom intet att förlora, emedan 171,000 It:dr
”Hamb. B:co, sora utgjorde återstoden då 5 procent
”afgick, vore lika med 180,000 Pesosduros.”
Äfvensom i afseende på försäljningen af Fregatten
ef Chapman det är vordet uti K. Mtts Nådiga Skrifvelse
till K. StatsGontoret d. 19 April 1825 förmäldt:
”Att hos K. M:t hade GeneralAmiralen m. m. H;r
”Grefve Cederström i linderdrhet anmält Handelshuset
”härstädes Michaelsons <St Benedicks’s anhållan, att för
”en tillämnad Handelsexpedition få köpa Fregatten af
“Chapman för en Summa af 19,000 Pund Sterb, hvil”ken
Fregatt vore ett af de Krigsskepp, å hvilka, enligt
K. Mtts Nådiga Beslut under den 2:dre” nästförutgångne
”Mars, anbud skulle få emottagasi” att ”efter
”inhämtade upplysningar om denna Fregatts då” va”rande
”beskaffenhet och värde hade K. Mtt detgjor”da
anbudet i Nådigt öfvervägande tagit; och bifölle
”K. Mtt det Fregatten af Chapman måtte emot ofvanstående
Köpeskilling till Michaelson & Benedicks öf”verlåtas;”
-
att K. M:t då uppdrog GeneralAmiralen H:r Grefve
Gederström, alt på desse vilkor med Michaelson &
Benedicks afsluta Gontract om försäljning till dem af
ifrågavarande Fregatt, och att "den för densamma in*
“flytande Köpeskilling" borde uti goda vexlar på Lon”don
af Hlr GeneralAmiralen till K. StatsGontoret
106 Stats - Utskottets
"inlefvereras, för att, på sätt, K. M:t framdeles fun"ne
för godt förordna, användas till io:de tlufvud”Titelns
beliof.”
Men det upprättade KöpeContractet är, härutinnan,
af följande ordagranna innehåll:
”Emellan K. M:t och Kronan å ena sidan, samt
"H:rr Michaelson & Benedicks å andia sidan, äro nedanstående
vilkor öfvercnskomne vid det af nämnde
"Handelshus gjorde anbud, att till en Expedition på
”Indien få köpa Fregatten af Chapman.”
i:o K. M:t och Kronan "upplåter Fregatten af
”Chapman till H:rr Michaelson & Benedicks att, så”som
deras rättfångna egendom besitta och fritt be"gagna,
emot en öfverenskommen Köpesumma afTju"gu
Tusende (20,000) Pund Sterling, som uti goda
”▼exlar skola ei läggas, nemligen Fem Tusende (5ooo)
”Pund Sterling vid Contractets underskrifvande uti tre
”(3) månaders dato trattor på London, samt de öfrige
"Femton Tusende (i5,ooo) Pund Sterling uti sex (6)
"månaders dato trattor på B. A. Goldschmith. Alla
”dessa vexlar skola öfverlemnas till migj för att till
”K. M.t och Kronan af lemnäs, då Fregatten år aflef”vererad
och med dess tillbehör af H.-rr Michaelson
"& Benedicks brfullmägtigade //vitterad. Vexlarnesko"!a
dateras ifrån den dag Contractet underskrifves och
"primorne deraf genast insändas till behörig accept.”
Stockholm d. ig April 1825.
Rudolf Cederström. Michaelson & Benedicks.
(Sigill.) (Sigill.)
Be tank an den, N:o ror. 107
Utan att dock sistnämnde Köpeskillings-belopp 20,000
Pund Sterl. eller mer än 19,000 Pund Stel l, finnes hafva
K. M:t och Kronan tillgodokommit eller någon anledning
blifvit uppgifven dertill att icke bela den i
Contractet utsatte Köpesumman af H:r General Amiralen
till Kronan aflemnats.
Vid öfvervägande häraf och då förestående OriginalContracter
icke innehålla något förbehåll om försäljningsprovision
å H:rr Rlichaelsons & Benedicks’*
sida eller ens gifva någon anledning dertill alt bemälte
Handelshus i egenskap af Comraissionairer uppgjort
ifrågavarande handel, samt verkan af samma Coniracter
ej lär kunna förringas af de förhandlingar, hvilka,
före Contracternes upprättande, emellan General Amiralen
H:r Grefve Cederström, och H:rr Michaelson &
Benedicks kunnat förefallit, eller den omständighet,
att, enligt K. M:ts tillkännagivande uti de af K. M:t
till StatsContoret i ämnet allåtne Skrifvelser, de af
H:r GeneralAmiralen i underdihet anmälte anbud å
berörde Fartyg funnits antaglige, kan utesluta rättigheten
för Staten att blifva godtgjord de uti KöpeContracterne
sluteligen bestämde priser, anser Utskottet
Staten böra erhålla skilnaderne emellan de uti Contracterne
utsatte Köpeskillings-belopp af 180,000 B:dr
Hamb. B:co för Linieskeppet Tapperhelen samt 20,000
Pund Sterl. för Fregatten af Chapman ooh de, enligt
CapitalRäkningen för desse fartyg influtne Köpesummor
af 171,000 R:dr Hamb. B:co för det förra c ch
19,000 Pund Sterl. för det sednare; i följd hvaraf Utskottet
får tillstyrka R. Stir;
io8 Stats-Utskottcts
att uti underd. skrifvelse till K. M:t i underd:het
anhålla, det K. RI:t täcktes besluta de åtgärder genom
hvilka Staten må kunna af vederbörande utbekomma
de sålunda återstående Köpcskiflings-beloppen,
för Skeppet Tapperheten 9000 R:dr Hamb. B:co
samt för Fregatten af Chapman 1000 Pund Sterling,
Öfrige till sednare classen hörande frågor innefattande
dels R. St:rs Revisorers anmärkning derom, att
en transaction af så mycken vigt blifvit uppdragen en
Konungens Rådgifvare ensam; dels ock de för Utskottet
ej förklarade omständigheter;
att data af de handlingar, hvilka angå sednare
Skeppshandeln, jemförde med hvarandra, ej öfverensstämma
;
att handlingarnes hemlighets-hållande blifvit anbefalld!;
samt
att, vid återgången af denna haodel icke allenast
det uti Contractet utsatte vite ej kommit Statsverket
till godo, utan StatsVerket ock dessutom fått
vidkännas en betydelig ersättning,
äro till behörig handläggning af ConstitutionsUtskottet
öfverlemnade.
Skulle R. St:r finna denna utredning nöjaktig, får
sluteligen
Utskottet tillstyrka att den af Lilla Creditivet, till
liqvidation af förlusten å hela denna handel lyftade
summa an,Äi5 R:dr 2 sk. B:co må afskrifvas.
Den 8 April 1829.
Betänkande n, N:o 102.
N:o 102.
109
Stats- och BancoUtskottens Svar på anmärkningar
vid Utskottens afgifne Utlåtande N:o
gz, i anledning af K. M:ts Nådiga Proposition
om ytterligare anslag utaf Allmänna
Medel till Gotha CanalByggnads fullbordande,
så vidt den rörer ett förskott af 100,000
R:dr.
Ofvanberorde Utlåtande har, i anledning af de dervid
gjorda anmärkningar, blifvit från samtelige RiksStånden
till Utskottens ytterligare handläggning återremitteradt;
hvarvid R. o. A. dessutom anmodat Utskotten,
att inom 14 dagar efter delfående! afgifva utlåtande
icke allenast öfver de gjorde anmärkningarne,
utan ock, i sammanhang dermed, öfver sjelfva hufvudfrågan
anglde anslag till nämnde Ganal-byggnad.
Derjemte hade CanalDirectionen, uti nu till K.
M:t ingifven skrift, med upprepande af de flerfaldiga
olägenheter, som saknaden af den ifrågavarande Förskotts-summan
skulle medföra, i underd:het anhållit
om K. Mits Nådiga föreskrift för Directionen och hvilken
underd. skrift, som härhos bifogas, K. M:t funnit innefatta
så vigtiga omständigheter, att densamma blifvit,
genom Remiss af den :m sisth Mars, till StatsUtskottet
öfverlemnad.
Utskotten hafva gemensamt tagit i öfvervägande,
både hvad anmärkningarne innehålla, och uti CanalDirectionens,
till StatsUtskottet remitterade skrift, är
iio Stats-Utskottets
vordet anfördt; men som någon anmärkning icke ens
blifvit gjord vid den uti nämnde Utlåtande framställde
grundsatts, att nemi. Statens tillgångar utan undantag,
och följaktligen, icke blott sådane, hvilka må
kunna, utan tillökning i Bevillningen eller Statens
skuldsättning, beredas, utan ock de contante medel,
hvilka för närvarande uti allmänna Cassorne äro innestående,
böra oförryckte, i första rummet, hallas till
handa för Statens oundgängliga behof och utgifter, och
således icke på förhand till andra föremål disponeras;
så hafva Utskotten ansett sig böra förblifva vid deras
redan afgifna Utlåtandeangående bidrag till GöthaCanal.
Den 8 April 182g.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. RIaj:t finner GöthaCanalDirections bilagde underdåniga
framställning innefatta så vigtiga omständigheter,
att Kongl. Maj:t vill densamma till Rikets Ständers
Statsutskott i Nåder öfverlemna.
Stockholms Slott den 21 Mars 182g.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
De förhoppningar E:s K. M:t under den 10 sisth
December lill R. St:r äflåtne Nådiga Proposition, rörande
ytterligare anslag af allmänna medel till GöthaCanalbyggnads
fullbordan, hos CanalDirectionen alstrat,
ej mindre i och för arbetets fortsättning uti det
hela, än äfven hvad ensamt beträffar fortskyndandet
Betänka nilen, Nio 1.02. 111
deraf under innevarande år, — enär E:s K. M:t uti
Högstberörde Nådiga Proposition liärå särskildt täckts
fästa R. St:rs uppmärksamhet, samt förorda, det den
dithörande frågan, om erforderligt snart förskott af
Etthundrade Tusende Riksdaler, måtte oberoende af
hufvudsaken, till skyndsam pröfning företagas och afgöras,
— hafva för Directionen gjort det till pligt att,
med alla de medel, som varit till dess disposition, söka
ej allenast sammanhålla Verket, utan äfven, så vidt
möjligt varit, under vinterrnånaderne förbereda samt
tillvägabringa hvad som i ett eller annat afseende erfordrades
för Canalarbetets oförryckta gång. Att Directionen
hittills lyckats uti det förra, samt äfven i
viss mohn förmått främja det sednare af dessa åligganden,
får således vida mera tillskrifvas förtroendet
till E:s K. Mits Verket städse visade Nådiga hägn, förhoppningarne
uppå Nationens kraftiga understöd , samt
hvad förskottet af 100,000 R:dr till arbetet innevarande
år rörer, att deröfver vid närvarande tidpunkt
skulle vara bestämdt, än de inskränkta Contante tillgångar,
som för Directionen varit tillgänglige att dertill
begagna.
Då emellertid den handläggning och utveckling
oftanämnde förskottsfråga hos Rits Högl. Stir till dato
erhållit, aflägsnat allt hopp om något anslag så tidigt,
att det dermed afsedda gagn kan vinnas, samt Directionen
befinner sig utan alla tillgångar; så återstår för
Directionen endast att underdånigst anmäla dessa förhållanden
till Els K. Mit, och under åberopande af
sin å Bolagets vägnar förut yttrade öfvertygelse om
U2 S t a t s - U t s t o 11 e t s
de olägenheter, sora skola blifva oundvikliga följder
af blott ett enda ars afbrott uti Canalarbelets fortsättning,
nu särskildt nämna sig vara nödsakad att genast
afskeda Verkets Tjenstemän, hvaribland äfven några
Utländningar, likasom sådane Private arbetare, hvilka
hittills blifvit bibehållne för de arbeten, som dels haft
ett mera direct samband med den afsedda fortsättningen
af arbetet, dels varit oundgänglige för underhållet
och vården af Canalens lösa egendom, och hvilka
alla, fast i mer och mindre mohn, jemte deras Hustrur
och Barn utsättas för den svåraste förlägenhet; äfvensom
Directionen måste afyttra Verkets förråder och
säljbara elfecter till liqviderande af nämnde personers
redan ägande aflöningsfordringar och andre under denna
tid till arbetets förberedande gjorde skulder; samt
ändteligen att, om ock med förlust, dels upphäfva sådane
ingångna Gonlracter om lefveranser, som, med
afseende på vintferforslingen och detta årets förmodade
arbete, icke kunnat eller bordt åsidosättas, dels
inhibera alla vidare Gontraheringar för samma ändamål.
Fullkomligt öfvertygad att E:s K. IVItts vishet
lika säkert inser vigten af Canalverkets sammanhållande
och oförryckta fortskyndande till fullbordan,
sora vådan af upplösningen och inställandet af arbetet,
vågar GöthaGanalDirectionen tro det hvarken lämpligt
eller nödigt nu här upptaga någre närmare detaljer
för den ena eller andra af dessa händelser;
men har ansett för sin ovilkorliga pligt, att uti denna
för Directionen lika bekymmersamma som Före
-
Betänkande n, N:o roa. ii3
taget hotande belägenhet utbedja sig E:s K. Mits Kådiga
föreskrift.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och
pit framhärda
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
i
undcrdånigste oell tropligtigäte
tjenare och undersåtare
B. v. Platen.
jV. R. Kruse. H. J. Oldenburg. B, H. Santesson.
II. von Steijern.
Stockholm den 17 Mars 1829.
O. J. Hollmers.
Reservationer.
Af Herr Öfversten P. Lefrén.
Förenade Stats- och BancoUtskottens Pluralitet
har icke ansett sig hafva skäl att afvika från den tanka
Utskottens förra Betänkande, rörande förskott till
Götha CanalBolaget af 100,000 R:dr innefattar; nu likasom
förra gången har jag hört till minoriteten; jag
har sökt grunda mitt votum på sakens beskaffenhet,
utau att låta mig hänföras hvarken af Canalens loftalare
eller af dess motståndare, och jag är öfvertygad
att tänkesättet i allmänhet rörande denne fråga mottagit
föga inverkan af all den vältalighet som så väl
inom som utom RiksStånden blifvit slösad, å ena sidan
för att bevisa företagets mångsidiga gagnelighet,
å den andra, för att icke allenast betaga detsamma
h4 S t a t s - U l s k o 11 e t s
allt värde, utan afven att göra gällande den besynnerliga
satts, att Canallnteresset skulle hafva föranledt
falska åsigter och åtgärder för Rikets försvarsanstalter.
— Friherre Wrangel, Henning, har i det yttrande
sorn åtföljt aterrernissen, i få ord uttalat den tanka
sorn äfven jag delar, och som jag tror vara rådande,
så väl inom RiksSlånden som*Nationen ; den nemligen:
att om , med den erfarenhet man förvärfvat om företagets
dryga och tryckande kostnader, fråga nu vore
att begynna. Canalarbetet skulle ganska få rösta för
dess företagande, men att, då fråga är att fullända ett
stort National-förelag, som redan till nio tiondedelar
är färdigt, pluraliteten icke lärer tveka att tillstyrka
beviljandet af de anslag som dertill fordras; helst icke
nekas kan att framtiden skall, förr eller sednare,skörda
fördelar af anläggningen, om än icke i så hög grad
och så hastigt som Canalens loftalare förmoda. Men
van, att vid frågors behandling'obemantlad och utan
främmande ämnens inblandande uttala min öfvertygelse,
känner jag mig uppfordrad att, lika öppet som
jag framlagt min åsigt af frågans beskaffenhet i allmänhet,
äfven uppgifva de utvägar jag anser vara förhanden
att bringa företaget till slut. Med innerlig
glädje har jag under öfverläggningarne, så väl inom
FinanceBeredningen, som inom de sammansatte Utskotten
och det Stånd hvars Ledamot jag har äran vara,
hört den satts vinna odeladt bifall; att anslag för
de utgifters bestridande som Rikets försvar kräfver bor
stå i främsta rummet, och att det vore oförsvarligt
att låta desse stå tillbaka för Canalens skull, och jag
-B e t ä n k a n d e n, N:o 102. ii5
»lulle hafva delat Pluralitetens inom Utskotten tanka
att uppskjuta förskottsfrågan till Statsregleringen hunnit
fullbordas, onj ej årstiden redan vore så långt framskriden,
att förskottet ej längre utan svära förlusters
åstadkommande kan uppskjutas; och om jag ej kände,
alt Utskotten redan vore så långt komne med Statsoch
BancoRegleringen, att de utan svårighet bestämdt
kunna till R. St:r uppgifva den enda utväg som finnes
att bispringa Canalen, densamma som af i8?.3 års
Ständer begagnades, nemligen: CassaLän mot 3 procents
ränta} upptagne af R.g.-sContorct; och om jag
ej derjemte, lika med öfrige Ledamöter af StalsUtskottet
kände, att StatsRegleringen till nästa Riksdag
lan verkställas, utan att öfver höfven generas deraf,
att utgifterne för Canalarbetet på så sätt betäckas,
och utan att Banken derföre beliöfver tillitas på annat
sätt än genom det redan existerande Creditivet, att begagnas
vid de tillfällen då invexlingen af 3 ProcentsSedlar
för någon gång vore starkare, än insättningen af
penningar på 3 procents-läkningen.
Om man antager anslaget för Canalen till 85o,ooö
R:dr att utgå på 5 år, så skulle behofvet för året
blifva 170,000.
Räntan för första året blefve då 5,100.
— andra året —  io^bo.
— tredje året —  i5,3oo.
1— fjerde året —  20,400.
samt — femte året —  i5,foo.
Summa 7ti,5oo. — -
n6 S t a t s - U t s k o 11 c t s
Skulle raan nu vilja antaga, hvilket hvar oell en, som
hal' kännedom om SlatsYerkets tillstånd lärer nödgas
medgifva, att denna skuld på de 5 år som följa på
nästa Lagtima Riksdag kan afbetalas med 170,000 R:dr
årligen, så minskas räntan i samma förhållande som
den under de 5 första åren stigit och hela Ränteutgiften
blifver således i53,ooo R:dr, en summa som,
ehuru visserligen ej obetydlig, likväl ej motsvarar den
ökade kostnad som skulle uppkomma i fall Canalarbetet,
om det nu nedlägges, efter 5 års hvila åter skulle
upptagas; den skada oberäknad att Canalen 5 år
sednare blefve segelbar. Det vill således synas att en
sann hushållning fordrar att arbetet nu fortsättes genom
3 procents lån; så vida man får antaga för gifvet,
att arbetet dock en gång måste fulländas, hvilket
jag för min del vågar anse vara Nationens allmännare
önskan, äfven om man toge för afgjordt att Nationen
icke vore benägen att serdeles högt uppskatta de framtida
fördelarne af detta verk.
Till följe häraf vågar jag således föreslå följande:
r:o Att R. St:r nu bevilja ett understöd af r00,000
R:dr B:co till GöthaCanalarbetets fortsättning.
2:0 Att H:rr Fullmägtige i R:g:sContoret erhålla R:s
St:rs befallning, att ofördröjeligen, för detta ändamål,
på sitt ägande Creditiv i Banken upptaga denna
summa.
3:o Att denna summa ersättes Banken i mohn som
Riksgäldsmedel hinna inflyta.
4:o Att detta förskott, tagit å Bevillningsraedlen, ersättes
af Lån å 3 procents räkningen eller å Banco
-
Beta nkan elen, N:o 102. 117
Creditivet, på hittils brukligt satt, i den händelse
storleken af StatsContorets Reqvisitioner å Bevillningsanslaget
ej skulle medgifva ett fortsatt förskott
å desamma.
Af Herr CommerceRäclet B. H. Santesson.-
De uti samtelige RiksStånden förekomne anmärkningar,
livilke föranledt återremitterandet af Stats- och
BancoUtskottens Betänkande N:o 92 uti frågan angående
ett förskott af 100,000 R:dr till GöthaCanalarbetes
fortsättande innevarande år, afse, utan undantag,
anmärkningarnes författares inom hvarje Stånd mening,
och hvilken, att sluta af voteringsresultatet inom alla
Stånden, verkeligen synes uttrycka Ståndens mening,
att Stats- och BancoUtskotten borde till R. St:r inkomma
med ett förnyadt Betänkande och deruti afgifva
ett verkeligt utlåtande, i anledning af K. M:ts Proposition,
huru det för GöthaCanalbyggnads fortsättning
erforderliga biträde af 100,000 R:dr kunde i förskotts-
eller låneväg lemnäs.
Derjemte hade K. M:t igenom serskild Nådig Remiss
täckts meddela StatsUtskottet de vigtige omständigheter
och bekymmersamma förhållanden, som GötliaCanalDirectionen
ansett sig skyldig till K. M:t i
underd:het anmäla, i anledning af de hinder som vid
frågans behandling förra gången inom Utskotten mött
Directionens åtgärder till förberedande af innevarande
års Canalarbete.
När, allt detta oaktadt, Stats- och BancoUtskottens
Pluralitet, enligt det i går beslutade och nu juste
-
i8 Stats-Utskottets
rade förnyade utlåtande, förblifvit vid deras förra mening,
att all fråga om 'understöd åt GötliaCanal må
uppskjutas intilldess Statsregleringen blifvit upgjord,
och frågan kan i sin helhet behandlas, nödgas jag reservera
mig deremot.
Jag har trott, att Utskotten åtminstone bordt beledsaga
dess utlåtande med nya skäl för afstyrkande,
för det närvarande, af bifall till den K. Propositionen,
äfvensom till vederläggning åtminstone af någon
af de åsigter sorn inom ItiksStånden blifvit yttrade,
men af hvilka ingen enda blifvit i det afgifna utlåtandet
ens uppgifven.
Min enskilda mening är dock, att Utskotten i stället
haft fullkomlig anledning, så väl af K. M:ts Nådiga
Proposition, som af K. M:ts sednare Nådiga Remiss,
och af Samtelige RiksStåndens återremitterade
hufvudsakliga anmärkning emot Utskottens förra Betänkande,
att till R. H. St:r föreslå, det de ifrågavarande
100,000 R:dr B:co, såsom för GölhaCanalarbete
lin oundvikeligen nödvändige, genast varda utbetalde
från RtgisContoret, på lika sätt som R:g:sContoret, enligt
R. Sttrs år 1823 fattade beslut, bestridt sådane anslag,
emot åtnjutande af de i5o,ooo R:dr, som från
StatsVerket på gamla skulden årligen ingått till Banken,
och derifrån på R:g:sContorets Räkning för dylike
behof vid hvarje års början öfverflyttats, äfvensom
emot erhållande af öfverskotta på Bankens årliga
vinst utöfver till Silfvervexling för hvarje år afsatte
266,666 R:dr 32 sk. Sedlar, och hvilket öfverskott under
hvarje
B e t ä n k a n d e n, N:o 102. 1 iq
hvarje af de sednare åren utgjort R:dr 200,000, som
ännu icke hunnit att för år 1828 från Banken till
B.:g:sContoret aflemnas, hvarförutan båda slags tillgångar
af tillsammans R:dr 35o,ooo för Ar 1829 mig veterligen
ej aro ännu till något annat tagne i beräkning.
Att R:g:sContorets närvarande ställning ej lägger
något hinder derföre, aldraminst med dess ägande Creditivrätt
på Banken, intilldess R:g;sContorets egne Inkomster
ingå, får jag ådagalägga med bifogade dels
afskrift af RlgtsContorets BalanceRäkning Ultimo December
1828, efter det bedömmande af Tillgångarnes
värde, som FinanceBeredningen antagit; dels uppgift
af R:g:sContorets ägande behållning å dess BancoRäkning
den 28 sistlidne månad.
Om R. H. St:r, på sätt jag anser mig fullt skyldig
hoppas af ej mindre Deras alltid ådagalagde allvarliga
föresatts, att se GötliaCanal så snart som möjligt
fullbordad, dels Deras uti återremissen tydeligt
förklarade åsigt hvad serskildt denna förskottsfråga rörer,
behaga fatta ett sådant beslut, beror det ock af
R. H. St:r sjelfva, att dervid fästa eller icke fästa något
vilkor af återbetalning utaf desse 100,000 R:dr,
för det fall att R. H. 5t:r ej skulle under denna Riksdag
ytterligare bevilja något anslag eller byggnadslånebiträde
till GöthaCanals fullbordan. O111 nämnde
vilkor nu kommer att fästas vid R. St:rs Beslut, så
torde dock återbetalningstiden bestämmas till minst ett
år frän lånets erhållande, och i fall serskild säkerhet
derföre erfordras, sudan godkännas alt bestå uti dels
si. 1 II. 9
,2o Stats-Utskottets
GöthaCanalDirectionens å Bolagets vägnar afgifvande
förbindelse till R. H. St:rs R:g:sContor, att såsom säkerhet
tillhandahålla Canalverkets elfecter och behållningar
af alla slag, dels Directionens personliga ansvarighet
för fyllande af den vid effecternes realiserande
möjligtvis uppstående Brist.
Af Hr Kammarherren B. Rosenblad:
”Under åberopande af de skäl, jag i min Reservation
vid Utskottens förra Betänkande anfört får jag
med Hr CommerceRådet Santesson förena mig i dess
nu algifne Reservation mot Utskottens fattade beslut.”
Uti Hr CommerceRådet Santessons Reservation
hafva likaledes instämt: Hr Generalen Friherre B.
Franc Sparre, Hr Lagmannen J. Noreus och Hr Presidenten
G. Poppius.
Sa väl uti Hr Öfversten Lefre'ns som Hr CommerceRådet
Santessons ofvanintagne Reservationer hafva
förenat sig: Hr Amiralen von Schantz, H:r GeneralMajoren
Hederstjerna, Hr Biskopen Doctor Wallenberg,
Hr Prosten Östberg, Hr Prosten Grevillius, Hr
Doctor Rönbeck, Hr Prosten Pettersson, Hr Prosten
Elfström och Hr CommerceRådet Cronius.
Af Hr L. D. Heijkensköld:
Ett förskott af 100,000 R:dr å det biträde till GöthaCanalarbetes
fullbordande R. St:r framdeles torde besluta,
anser jag för min del nödvändigt till undvikande af
större kostnad, och en förlängd tid för Canalfartens öppnande;
och måste derföre reservera mig emot det Beslut
som af de Förenade Utskotten nu blifvit fattadt.
Betänkanden, N:o 102. 121
För en enskild man kan det ofta vara tillfyllestgörande
att fästa sin blick och sin omsorg vid det närvarande;
men då man deltager i Allmänna Ärender är
man förbunden att se på det förflutna och beräkna följ—
derne för framtiden. Jag ser då tvenne tilldragelser sedan
år 180g, sorn på Fäderneslandets öden och ställning
nödvändigt skola äga det största inflytande, Finnlands
afskiljande från Sverige och Föreningen med Norrige.
På Finska jorden afgjordes tillförene våra strider med
Ryssland, hädanefter komma de att afgöras på hafvet och
vid kusterne. Håfvens sammanbindning genom GöthaCanal,
hvarigenom vår vid vestra kusten stationerade
Skärgårdsflotta tillika med Norriges, kan genom landet
Föras ut i Östersjön anser jag derföre blifva af så stor
vigt både tor vår säkerhet och försvar att jag icke tvekar
att tillstyrka den ytterligare uppoffring af medel
som dertill fordras. Blotta förberedelserne till ett fälttåg
kosta millioner; men äfven med millioners uppoffring
skulle man i behofvets stund ej kunna erhålla den fördel
och de ressourcer för kustförsvaret som Canalen fullbordad
erbjuder. — Jag håller äfven troligt att efter Canalens
fullbordande en betydlig transito af varor kommer
att äga rum på densamma i synnerhet under de stormiga
höstmånaderne, och jag tror att vårt land derigenom
blifver för handelsintresset af större vigt än tillförene.
De stora Handlande Nationerne skola icke med liknöjdhet
se att fredslugnet störes i Norden, och troligen erbjuda
oss biträden och medel till försvar då vi det behöfva,
i mohn af den lätthet och den fördel vårt läge och våra
communicationer medföra för handeln på Östersjön.
Stats-U tskottets
(Bilaga till Herr
Rikets Ständers Riksgälds-Contoirs
Skulder.
Räntedragande : Gamla 5-
ProcentsLånet
——
—
—
3o,ioo
-—
-
Trollhätte SlussverksLott-
sedlar (a i2proc:t) . . .
—
—
32,833
16
-
LifränteLånet (ä 8| proc:t)
—
—
3,916
32
-
Konung Carl Xlllts Hem-
giftsCapital (ä 5 proc:t)
—
—
100,000
—
-
Utan Ränta: Utelöpande
166,85o
—
-
BancoAttester
7°4
12
10
Depositioner af gammalt
787
12
9
Återstod på Gamla Riks-
gälden
*9*
3
6
KrigsCommitte'ens Accep-
terade Invisning ....
IOO
—
—
Obligationer till ersättning
för Franska fordringar
383
21
4
Dito för uppbringningar
291,287
28
_9
293,453
31
2
Aflupne outtagne Räntor på
räntedragande Skulden .
—
6,019
i3
I
Stats-Contorets fordran på
1828 års StatsbristsAnslag
—,—
—
—
693,866
21
6
Insatte Skatteköpsmedel för
RecognitionsSkogar . . .
—
—
334
25
4
R. St:rs Banks fordran på
Gamla Creditivet till 1828
4,oi 4,852
16
3
att afskrifvas
Efter serskild Räkning,
sedan [823:
R. Strrs Banks fordran på
Creditivet N:o 3
—.
—
101,763
'4
1
Utelöpande 3-procents Re-
verser , med upplupen
Ränta
—
—
37,323
27
6
[,299,610
36
8
Öfverskott eller Capital-be-
hållning
——
—
_
[,237,628
35
-
2,537,239
23
8
Betänkanden, N:o 102. 123
Santessons Reservation.)
Balance-Räkning Ultimo Dec:br 1828.
Inom Lin
en
fö-
Tillgångar.
ras tills vidare.
Räntebärande Capitaler:
f. d. Hingstmedels-Cassan
BergsCollegii dito
—.
—
Hingstprsemii dito
14,812
—
——
Fordran af Exc. Grefve
Ruuth
113,597
10
Ystad och Malmö
F. d. Konungens förmögen-  het i Actier &c. 16,823:
i4- 2
|
16,323
'4
2
utfurcs
med
EnkeDrottning Hedv.Elisab.
Charlottas Actier i Götha-  Canal
35,700
Förskotter: till StatsVerket
på inflytande Bevillningen
— till General-Assistance-  Contoret
— på Diverse Räkningar
—
Saldo å löpande Räkning i
R. St:rs Bank
.
_ _
_
På serskild Räkning sedan
1823 uppförde Låneanslag
till:
Norrköpings Stad . .
Borås dito
Ystads Hamnbyggnad
—
Upsala Bibliothek . .
—
GöthaCanal från och med
1824
1,600,000
och Hjelmare Canal . : .
4,900,000
—
Fastigheterne i Stockholn),
Riksgälds-Contorets och
Assistance-Contorets bus
—
—
16,309 ‘6 -  5,200
68,760
| 5oo — -
t,945,8o3 46 8
i5o,ooo 1
2,161 44 7
58,8o3 34 -
206,532
16,686
18,965 46 5
47,5i6 28 -
o itfftrde i värde
2,537,2j9|23|8
,2/j Stats-Utskottets
Jemnlikt till Hrr BancoFuIlmägtige ingången Rapport
af VexelBankens Kamererare, utgjorde R. St:rs
R:g:sGontors behållningar derstädes den 28:de nästlidne
Mars:
På Räkning N.*o i 60,835: 3i. 1.
(RiksgäldsContorets egne medel.)
På Räkning N:o 3 . . . . ..  71867: 46- 4*
(De serskildo anslagen jemte 3-ProcentsLånen.
)
Stockholm den 7 April 1829.
O. Helsingius.
N:o 103.
Vördsamt Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot StatsRådet,
samt Föredragande inför K. M:t af KrigsÄrender, hvarom
Remiss begäres till GonstitutionsUtskottet, inför
hvilket anledningarne uppgifvas skola. Den 8 April
1829.
N:o 104.
Utlåtande ang:de anslag af medel till kostnaderne
viu Högs. H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas Begrafning. (U.-A.)
J^. M:t har under d. 10 i denna månad till Utskoltet
täckts aflåta Nådig Proposition, deruti K. M:t till Utskottet
öfverlemnat, att utse och hos R. St:r föreslå
Betänkandea, N:o 104. ia5
erforderlige medel för de genom H. K. H:s frånfälle
förorsakade kostnader, hvilka förslagsvis blifvit beräknade
att uppgå till 35,ooo R:dr; förmodande K. M:t,
att, efter afdrag af de utgifter, som för H. K. Höghets
HofStat och Betjening äga rum, intilldess en PensionsStat
kan för dera ifrån och med nästa år blifva reglerad,
återstoden af H. K. Höghets StatsAnslag för innevarande
år skall för Begrafningskostnaderne lemna
en tillgång af omkring i5,ooo R:dr, deraf 12,000 R:dr
redan blifvit för ifrågavarande utgifter förskottsvis anordnade;
så att på det hela ett serskildt Anslag af
20,000 R:dr blefve af nöden; hvarjemte K. M:t i Nåder
förklarat, att för alla de Medel, som användas
till de genom Högs. H, K. H. Prinsessans död förorsakade
kostnader, behörig redovisning komme att i
vanlig ordning afgifvas och af StatsUtskottet eller R.
St;rs Revisorer granskas,
I anledning häraf och då, såsom ofvan omförmäldt
är, detta års Anslagssumma för H. K. H. Prinsessans
Hof icke lemnar större tillgång till Begrafningsutgifterne
än i5,ooo R:dr B:co, får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att
fyllnaden i den härtill erforderlige Summan af
35,ooo R:dr må af StatsVerkets nu befintelige öfverskotter
med 20,000 R:dr anordnas, emot vederbörlig
redovisning, som, på sätt K. M:t i Nåder föreslagit,
kommer under granskning.
Den 16 April 1829.
I2Ö
Stats-U tskottets
N:o 105.
Utlåtande i frågan om dispositionen af de till
Barnhusinrättningen i Malmö gjorda donationer,
(L.Ai)
Hos Hederv. BondeStåndet tiar RiksdagsFuIImägtigen
Nils Månsson från Malmöhus Län, uti afgifvet, tilt
StatsUtskottet remitteradt, Memorial anfört: att Barnlmslnrättningen
i Malmö genom enskildtes Testamentariska
dispositioner väl erhållit en tillräcklig fond för
det med samma Inrättning åsyftade ändamål, att åt
värnlösa barn inom Länet lemna skydd under deras
minderårighet och bereda dem tillfälle att danas till
nyttiga medlemmar i samhället, men att, sedan dessa
fonder blifvit ställda under K. SeraphimerOrdensGillets
disposition, blott en ringa andel deraf komme Länet
till godo. — Då likväl hvarje Testators vilja bör
hållas i helgd, har Nils Månsson yrkat att den fond,
som ensamt tillhör Malmö Barnhuslnrättaing och bör
vara odelad, måtte af OrdeusGillet återställas samt förvaltningen
af densamma uppdragas åt Malmö Läns HushållsSällskap
under enahanda ansvar och redovisningsskyldighet
som hittills varit SeraphimerOrdensGillet
ålaggd.
För bedömmandet af denna fråga, erfordras, i Utskottets
tanka, att äga en tillförlitlig kännedom om
tillkomsten af de Malmö Barnhusinrättning nu tillhörande
fonder, vilkoren som blifvit fästade vid de af
Motionären omnämnda Testamentariska Dispositioner
Betänkande n, N:o io5. 127
m. fl. för målets pröfning väsendtliga upplysningar;
och då i öfrigt K. St:r år 1823 till K. M:t i underd:het
öfverlemnat regleringen på det hela af de anstalter,
hvilka utgöra föremål för användandet af de under
SeraphimerOrdensGillets disposition ställda fonder, anser
Utskottet lämpligast tillstyrka, det R. St:r, hos K.
M:t i underdfliet anhålla, att, sedan förhållandet med
tillkomsten af Malmö Barnhuslnrättnings-fonder blifvit
undersökt och utredt, K. M:t täcktes pröfva och afgöra
hvad afseende må lemnäs åt det nu väckta anspråk
om dessa fonders användande uteslutande inom Malmöhus
Län. Den 16 April 1829.
Reservation:
Af Hr Assessoren Lagerhjelm j Pehrj som för sin
serskilda mening i detta mål anfört, att han ansåg den
gjorda motionen, om rättighet för Malmö BarnhusInrättning
till ensam disposition af de ifrågakomne
Testacuentsmedlen, innefatta ett ämne af Administrativ
egenskap. Och som den derföre icke borde blifva föremål
för handläggning hos R. St:r; så har Hr Lagerhjelm,
för sin del, trott Utskottet bordt hafva inskränkt
sitt yttrande derhän, att saken ej tillhörde R.
St:rs pröfning, utan att vederbörande ägde, att, å ort
och ställe som vederborde, söka den ändring och rättelse
i det omförmäldte förhållandet, som med Lag
och Författningar Öfverensstämde.
I denna mening hafva instämt: Hr Gretve Hamilton^
Hr Friherre Palmstjerna, Hr Kammarherren Nordenfeldt
> Hr Öfversten Lefrén samt Hr Winberg.
128
Stats-Utskottets
N:o 106.
Utlåtande, ang:de hegardt understöd af Allmänna
Medel för Ortopediska Institutet i
Stockholm, (U.-A.)
Tii! Utskottet hafva blifvit remitterade 2tne serskilde
Motioner, den ena ifrån Ii. it. o. A. af Hr Bruncrontij
N.j den andra från Vallofl. BorgareStåndet af Hr
Abr. J. Eiessleiterj om understöd af allmänna medel
för det i Hufvudstaden varande af Professoren, Doctor
Wils Akerman stiftade Ortopediska Institut^ hvars föremål
är, att återställa kroppsbildning, helsa och växtlighet
hos lytta, vanskapliga och sjukliga barn.
Angående denna Inrättning, som med Nådigt tillstånd
bär namn af Josepliinas Institut, hafva Motionärerne
meddelat de upplysningar: att Institutet, som
först blifvit anlaggdt å Professoren Doctor Åkermans
förut varande egendom Djurgårdsbrunn, hvarest för
ändamålet erforderlige byggnader blifvit på hans bekostnad
uppförde, sedermera flyttats till Staden och
kunde anses hafva tagit sin början den 9 October
1827, då första patienten der intogs, ifrån hvilken tid
ett icke obetydligt antal barn och unga personer skall
der blifvit vårdade, af hvilka flere utgått hulpne samt
andre, hvilka varit i mer eller mindre mohn ledvridne,
voro färdige att derifrån snart utskrifvas: att
hvarje Patient nu betalade i5o R:dr B:co i qvartalet
eller 600 R:dr om året, hvilken afgift för mångas föräldrar
kunde anses högst betydlig, men, jemförelsevis
\
Betänkande», N:o xo6. 129
med hvad vid andre dylike Inrättningar ägde rum,
ingalunda vore för högt beräknad, enär årliga afgiften
vid Ortopediska Institutet i Lybeck tippgirige till
omkring i4oo R:dr B:co för hvarje patient, och dessutom
ioo Dukater vid dess utskrifning, samt vid samma
Inrättning i Paris till 6000 Francs, eller nära 3ooo
R:dr årligen: att flere omständigheter skulle bidraga
att göra en kur vid en Ortopedisk Inrättning kostsammare
än många andre, dels i anseende till den kraftiga
föda, som fordrades för att utrota Skrofler och
Engelska Sjukan som vanligen läge till grund för lyten
och fel i kroppsformen, dels ock ifrån behofvetaf
ett större utrymme, ständig tillsyn, talrik Betjening,
dyra Medicamenter, Bandager, Fjedrar, Machiner, Gymnastik,
Bad m. m.: att Stiftaren till Inrättningen, för
att kunna uthålla med kurerne derstädes, således varit
nödsakad att till ofvanberörde höga pris taxera patienternes
intagande å Institutet, så att, ehuru detta
pris vore mer än hälften lindrigare än i andre Länder,
likväl, i anseende till de flestes medellöshet, blott
få, och på långt när icke så många som det behöft,
kunnat hos honom anmäla sig för att å Inrättningen
emottagas; hvadan Inrättningens utveckling ännu mötts
af åtskillige svårigheter, hvilka Stiftaren af egen
kraft ej förmådde afhjelpa; samt sluteligen att Doctor
Åkerman, till vinnande af erfarenhet i behandlingssättet
och nödiga insigter, gjort en kostsam utländsk resa,
hvartill han af allmänna medel endast uppburit
800 R:dr B:co, och både af egne tillgångar förskjutit
kostnaden till nödige modellers iuförskrifvande samt
i3o Stats-Utskottets
äfven uppoffrat en del af sin privata practik såsom
Läkare, för att kunna egna sin tid och sina omsorger
mera uteslutande åt vården af Institutets angelägenheter,
och hvarförutan Inrättningen icke kunnat äga
bestånd.
Och är, på desse förenade skäl, föreslagit, af Hr
Bruncrona. ;
1:0 Att af allmänna medel en Jämpelig gratification
måtte beviljas Professoren Doctor Åkerman, såsom
ersättning för dess gjorda uppoffring af egne medel
och en lönande practik, i ändamål att inom Fäderneslandet
tillvägabringa en Inrättning, lika hedrande för
Vetenskapen, menskligheten, som honom sjelf, äfvensom
att i någon mohn ersätta den förlust han nödvändigt
fått vidkännas i afseende på ett inskränkt antal
patienter det första året.
2:0 Att ett årligt anslag af 3 till 4000 R:dr B:co
måtte till nästa Riksdag och till Professoren Åkermans
disposition beviljas, emot förbindelse å hans sida, att
icke allenast till nämnde tid fortsätta, förestå och upprätthålla
Institutet, och det på allt sätt ändamålsenligt
fullkomna, såsom hittills skedt, oberoende af ett mer
eller mindre antal betalande Patienter, utan äfven att
oafbrutet vid Institutet underhålla, sköta och vårda
utan serskild betalning 5 fattiga barn som behöfva genomgå
en sådan kur.
Varandes af Hr Hiessleiterj som likaledes ansett
Doctor Akerman, hafva, genom sina uppoffringar och
nitiska bemödanden för ifrågavarande Inrättning, gjort
sig personligen förtjent till någon lämplig gralifieation,
Betänkanden, N:oio6. 131
föreslagit, att R. St:r måtte bevilja lionom till Institutets
vidmagthållande och utbildande, ett årligt understöd,
efter inhämtade säkra uppgifter och skedda undersökningar,
så afpassadt och uträknadt, att både dea
årliga afgiften för betalande patienter kunde något nedsättas
samt ett visst antal af obemedlade sjuklingar ur
de lägre folkklasserne gratis emottagas. Tilläggande
Hr Hiessleitcr, att, om Staten började med att blott
underhålla några få frisär.gar vid Institutet, all anledning
vore att hoppas, att detta efterdöme skulle verka
fördelaktigt för sakens framgång, och alt enskildte
menniskovänner deraf snart skulle uppmuntras till så
betydliga bidrag i donationer som behofvet kunde kräfva.
Sedan en del af Utskottets Ledamöter om beskaffenheten
af den ifrågavarande Ortopediska Inrättningen
på stället tagit närmare kännedom; så har Utskottet
ytterligare inhämtat, att vid samma Inrättning, der
största sjukantalet hittills uppgått till i5, för närvarande
kostnadsfritt en samt i3 betalande Patienter ifrån
åtskillige orter i Riket och äfven ifrån Finnland njuta
en efter olika kroppslyten lämpad Ortopedisk behandling
med en dermed förenad i allt öfrigt omsorgsfull
vård och skötsel, äfvensom att, efter redan visade välgörande
verkningar, Inrättningen synes hafva vunnit
ett välförtjent förtroende, fastän den, såsom ännu ny
här i landet, icke kunnat hinna få den utvidgning
som erfordras, för att vid ett otillräckligt antal betalande
sjuka kunna på en gång upprätthålla sig sjelf
och lemua tillfälle för obemedlade eller alldeles utfattige
att der emottagas.
ij2 Stats- Utskottets
Inrättningens Stiftare, har meddelat: att, vid beräkning
af i o betalande Patienter, de årliga utgifterne vid
Inrättningen, uppgå sammanlagdt till 9100 R:dr B:co
(deribland likväl Doctor Åkerman inberäknat
2000 R:dr såsom årlig förlust,
genom hindret för honom, af
sysselsättningen vid Inrättningen, ifrån
all enskild practik.)
Med afdrag af den årliga inkomsten
af 10 Patienter  6000
uppkommer således en difference af 3100 R:dr JJ:co
hvilken dock, allt efter som de betalande Patienternes
antal ökas, skulle sålunda minskas, att då antalet
uppgår till i5, förlusten blir i85o R:dr
•—1 20 — — .
600 —
—*22 —
100 —
hvaremot vid ett antal af 23 ett öfverskott skulle upp
komma,
som, progressivt tilltagande, vid 3o Patienters
personal kunde påräknas till 1900 R:dr, och vid
hvilket sistnämnde antal det först blefve möjligt, att
nedsätta beloppet af afgifterne för mindre bemedlade
Patienter samt åt några fattige lemna fritt underhåll
och vård. I
I anseende härtill, och som, äfven oaktadt betydliga
enskildta uppoffringar å Grundläggarens sida, endast
genom de af Actietagare meddelade förskott det
varit för honom möjligt, att till närvarande tid upprätthålla
meranämnde Inrättning, hvilken, såsom afseende
ett ibland de mest välgörande ändamål, hvars
befordrande må anses lika mycket tillhöra Staten, som
Betänk anden, N:o 106. 133
den enskilde, Utskottet trott böra åtnjuta något allmänt
understöd, intilldess den hunnit blifva mera känd
och begagnad samt vunnit det vidsträcktare förtroende,
att af egne inkomster deri kan vidinagthållas och
utvidgas; så och till vidare uppmuntran af det nit för
Inrättningens framgång oell stadga Professoren Doctor
Åkerman ådagalaggt, och för att sätta Inrättningen i
tillfälle, att emottaga och vårda någre fattige kostnadsfritt,
eller någre mindre bemedlade, emot en emot
deras förmåga lämpad lägre afgift, har Utskottet,
som, dä StatsVerkets tillgångar numera finnas förandra
ändamål disponerade, icke kan några medel härtill
på Stat uppföra, skolat vördsamt hemställa:
alt R. St:r måga ej allenast bifalla, att af Öfverskotten
på StatsVerkets inkomster Professorén Doctor
Åkerman tilldelas en oafkortad gratification af 1333
R:dr 16 sk. B:co, såsom någon ersättning för de kostnader
han enskildt vidkänts för inrättandet af det
Ortopediska Institutet, utan ock, i underd. skrifvelse
hos K. M.‘t anhålla, det K. M:t af uppkommande
besparingar på 2:a HufvudTiteln, hvarå nu blifvit
på Stat upptagne flere af K. M:t förut från besparingarne
bestridda utgifter, vill i Wäder för samma
Instituts vidmagthållande och utvidgande anvisa årligen
intill nästa Riksdag i5oo R:dr B:co, till redovisning
af Institutets Föreståndare inför K. SundlietsCollegium,
som i sådan t afseende torde undfå
Nådig föreskrift, att derefter om berörde medels anVcändande
till K. M:t underd. Berättelse årligen afgifva.
Den t6 April 1829.
134 Stats-Utskottets
N:o 107.
Vördsamt Memorial!
Sedan, genom ProtocolIsUtdrag ifrån respective Riks»
Stånden under den i3:de, i5:de och 18 de innevarande
månad, StatsUtskottet erhållit del af R. St:rs Beslut,
”att, till förberedande åtgärder för fortsättningen
af GöthaGanal, ett bidrag af 100,000 R:dr Banco
skall af R:g:sContoret genast utlemnas, under vilkor,
att CanalDirectionen blifver K. M:t samt R. St:r ansvarig
för medlens användande till Canalarbetet och
Bolaget för deras återbetalning, om så påfordras, på
sätt R. St:r framdeles må förordna;” och samma Beslut
blifvit den 19 i denna månad Hrr Fullmägtige i
R:g:sContoret från Utskottet meddeladt, med anmodan,
alt den beviljade Summan utbetala, emot förbindelse,
som innehölle berörde af R. St:r föreskrifne vilkor;
så hafva Hrr Fullmägtige, i skrifvelse den 21 April,
hos Utskottet anmält, att, då vid pröfning af det förslag
till förbindelse som GölhaCanalDirection företedt
och som borde, emot anordning å 100,000 R:dr B:co
utbytas, den omständighet förekommit, att samma förbindelse
endast var Directionens, och Bolagets betalnings-ansvar
ej med detsamma erhölls, Hrr Fullmägtige
icke tilltrott sig kunna utlemna den beviljade
Summan, utan ansett sig böra, jemte öfverlemnande
af Förslaget till nämnde förbindelse, anmäla förhållandet
till Utskottet, för att af Utskottet inhämta, huruvida
Utskottet ansåge Fullmägtige böra utbetala de
Götha
-
Bctänkanden, N:o 107. i35
GSthaCanal beviljade 100,000 R:dr, emot en så beskaffad
förbindelse som den barbos bifogade, hvilken,
jemte bela frågan, Hrr Fullmägtige underställt Utskottets
pröfning.
Och som Hrr Fullmägtige i R:g:sContoret funnit
sig icke kunna ifrågavarande 100,000 R:dr B:co utbetala,
blott emot en så beskaffad af GöthaCanalDirectionen
föreslagen förbindelse och qvitto, och utan att,
såsom R. St:r tillika föreskrifvit,
sig ansvarighet för Summans återbetalning; samt R.
Stcrs Beslut, att medlen skola genast af R:g:sContoret
utlemnas, i anseende till omöjligheten för Bolaget, att
förr, än vid den enligt Bolagsreglorne bestämda tid för
dess sammankallande, den äskade betalnings-ansvarigheten
afgifva, således icke kan nu till verkställighet befordras;
alltså har Utskottet, med anmälan af den hemställan,
hvarmed Hrr Fullmägtige, på sätt berördt är,
till Utskottet inkommit, trott sig böra vördsamt föreslå:
att fastän Bolagets förbindelse till ansvarighet för
medlens återbetalning ej hinner afgifvas, GöthaCanalDirection
må, jemnlikt R. St.'rs ofvanberörde Beslut,
anses vara berättigad, att, emot aflemnandet af en
sådan förbindelse och qvitto, som det bilaggde förslaget
innefattar, de beviljade 100,000 R:dr B:co nu
genast lyfta. Den 20 April 182g.
Afskrift.
Sedan R. H. St!r, till förberedande åtgärder för
fortsättning af GöthaCanal, beviljat ett bidrag af 100,000
R:dr B:co, att af R. H. Slas RtglsContor genast ut-’
2 B. 1 H. 10
136 Stats-Utskottets
Jernnäs, under vilkor att CanalDirectionen blifver K.
M:t och R. St:r ansvarig för medlens användande till
Canalarbetet och Bolaget för deras återbetalning, om
så påfordras, på sätt R. St:r framdeles må förordna;
så har GöthaCanalDirectionen med den förbindelse
och under de vilkor, som R. St:r sålunda föreskrifvit,
utaf Hrr Fullmägtige i R:g:sContoret uppburit och
emottagit ofvannämnde Etthundrade Tusende Riksdaler
Banco; hvilket härmed erkännes och qvitteras; —härjemte
förbinder Directionen sig att, genom Bolagets
sammankallande, så fort Bolagsreglorne det medgifva,
förskaffa Bolaget ansvarighetsförbindelse för penningesummans
återbetalning, på sätt R. St:r beslutat, och
denna förbindelse Hrr Fullmägtige tillställa.
Att förestående är lika lydande med det Förslag
till förbindelse af GöthaCanalDirectionen, som finnes
liilaggdt Hrr FuIImägtiges i R:g:sContoret Skrifvelse
till H. StatsUtskottet den 21 April 1829, intygar
ex Officio
Th. Nystrom.
Reservati oner.
Af Hr Friherre Palmstjerna:
"Då, efter mitt omdöme, R. St:rs beslut, att ifrågavarande
100,000 R:dr genast skola utbetalas, är tydligt,
äfvensom att R. St:r icke föreskrifvit, att någon
annan ordning för desse medels utbetalande nu skulle
iakttagas än som förut ägt rum, när GöthaCanalDirection
uppburit de lånebiträden, hvilka R. St:r vid
förra Riksdagar lemnat Bolaget, och således Utskottet,
B e t ä n k a n d e n, N:o 107. 137
utan vidare förfrågningar, om verkställigheten af R.
St:rs Beslut, kan fatta sitt Beslut, och jag derjemte
anser R. St:r ej böra besväras med skrifvelser och öfverläggningsämnen,
som ej nöd vändigt skola dragas under
deras förnyade pröfning; så reserverar jag mig
ifrån Utskottets Beslut.
Hvarom med Hr Friherren förenat sig Hr ContractsProsten
Öslberg samt Hr ContractsProsten Doctor
Rönbeck.
Af Hr CommerceRådet Santesson;
Jag nödgas reservera mig i allo emot StatsUtskottets
behandlingssätt af den verkställighetsfråga om hvilken
det nu ifrågavarande Memorial handlar, nemligen:
1:0 I det afseende, att Utskottet vid meddelande
till Hrr Fullmägtige i R. Strrs R:g:sContor af R. H.
I
St:rs Beslut tillagt något, som ej fanns uti detta Beslut,
nemi. att Hrr Fullmägtige för de af R. H. St:r
beviljade 100,000 Rtdr, skola emottaga förbindelse, som
innehåller de af R. H. St:r föreskrifne vilkor. — Denna
nya föreskrift är det otvifvelaktigt, som ingifvit
R:g:sContorets Fullmägtige tvekan, om förbindelse borde
utfärdas af blott Directionen, eller af både Bolaget
och Directionen; ty hvarföre skulle icke annars Hrr
Fullmägtige, nu så väl som vid förra Riksdagar hafva
godkänt Directionens bevis eller qvitto, under de föreskrifne
vilkor och ansvarighets-förbindelser?
1:0 Att, då StatsUtskottet en gång beslutat, och
till Hrr Fullmägtige expedierat, anmodan att utlemna
de 100,000 R:dr emot ofvannämnde förbindelse;
men Hrr Fullmägtige, af anledning att Direc
-
138 Stats-Utskottets
tionens afgifna Förslag dertill ej innefattade derjemte
en af Bolaget, följaktligen 2tne förbindelser ansett
sig hindrade att verkställa Beslutet, — Utskottet
ej vidhållit dess en gång lemnade föreskrift, att
Fullmagt blott hade att emottaga en förbindelse med
hvilken då naturligtvis ej kunde menas annan än Directionens,
dels för dess egna ansvarighet att använda
medlen till Canalbyggnadcn, dels å Bolagets vägnar
för återbetalning af de 100,000 R:dr, om R. St:r
så fordrade, och på sätt de derom framdeles beslutade;
— och att Utskottet ej godkänt det till en sådan
förbindelse af Directionen ingifna formulär, ehuru
detsamma derutöfver innefattade Directionens särskilda
åtagande, att anskaffa Bolagets förbindelse efter erforderlig
tid till dess sammankallande.
3:o Att Utskottet ej uti dess nu till RiksStånden
afgående Betänkande intagit erbjudne, på autentike
handlingar grundade upplysningar derom, att ifrån och
med R. II. St:rs första bidrags lemnande år i8i5 till
GöthaCanal, intill och med det sista Riksdag år 1823
beslutade, hvarken R. H. St:r sjelfve eller deras Utskott,
så Stats- som Banco, någonsin hafva föreskrifva
att för emottagande af Bidraget till Canalens fortsättning
och fullbordan, Bolaget skulle afgifva någon
annan eller särskild auctorisation åt Directionen, att
presenteras för Hrr Fullmägtige i Banken eller R:g:sContoret,
än den man dels ansett Bolagets Direction i
allmänhet äga, dels funnit för hvarje Riksdag, af nästföregående
Bolagsstämmo-Protocoller, Bolaget hafva
gifvit Directionen, att å dess vägnar söka Konungs och
Betänkanden, N:o 107. i3g
R. St:rs biträde, samt att bevaka Bolagets rätt och
bästa.
Alla de ifrån dels R. St:rs Bank, dels R. St:rs
R;g:sContor till denna dag, enligt förra R. St:rs Beslut,
åtgångne Summor till GöthaCanal, och deribland
4oo,ooo R:dr under loppet af sista Riksdag år 1823,
äro endast utqvitterade af GöthaGanalDirectionen å
Bolagets vagnar,’ och R. St:rs Utskott hafva vid de
förra R.iksdagar så mycket vissare ansett detta tillfyllestgörande,
sorn de, vid meddelande åt HrrFulImägtige
i Banken eller R:g:sContoret af R. St:rs Beslut,
någon gång uti deras Expedition rent af nämnt Direclionen
i stället för Bolaget. Alla desse förre Summor
äro dock. af R. St:r förklarade att skola anses
som Lånebiträden, följakteligen synas hafva bordt ännu
mera bestämdt erfordra fullmagt eller autorisation
än den nu ifrågavarande, deraf R. St:r endast med
det vilkorliga uttryck: om sa, påfordras, och på sätt
R. St.-r framdeles för godt finna, stadgat någon åtcrbetalningsskyldighet.
4:o Directionen har likaledes för denna Riksdag
fått Bolagets uppdrag, enligt uti StatsUtskottet uppvisadt
Bolagsstämino-Protocoll, att å dess vägnar ingå
till Konung och R. St.T med anhållan om bidrag till
Canalens fullbordan, och deribland uttryckeligen äfven
att söka den nu ifrågavarande förskottssumman;
detta har äfven StatsUtskottet, oaktadt min anhållan
derom, ej intagit i dess ProtocollsUldrag; jag
tror dock R. St:r äga fordra all den upplysning i
desse hänseenden sorn kunde lemnäs, när Utskottet
i4o Stats-Utskottets
funnit sig befogadt att göra anmälan härom hos II.
H. St:r.
Då emedlertid på detta sätt R. H. Siris sammanstämmande
heslut, att de 100,000 R:dr skola genast
utlemnas, ej allenast redan blifvit länge uppehållit,
utan ock af detta nva dröjsmål hotas, att snart förfela
hela dess ändamål; och jag omöjligen har kunnat
göra för mig tänkbart, att R. H. St;r med ett sådant
besluts uttryckande skulle hafva afsett, minst utan att
närmare bestämma det, att för de 100,000 R:drs utlemnande
erhålla en särskild förbindelse af GöthaCanalBolag,
till hvars kallande enligt Reglementet 2 månaders
tid erfordras, har jag nödgats mot alla ofvannämnde
behandlingsåtgärder reservera mig, och anhålla
att denna Reservation må åtfölja Utskottets Beslut
till RiksStånden.
Uti hvilken Reservation Hr Lagmannen Nardus
till alla delar instämt.
N:o log.
Utlåtande öfver de hos H. R. o. A. samt
hos Hederv. BondeStåndet gjorda anmärk»
ningar vid Betänkandet N:o 25, rörande
tryckningen af sistnämnde Stånds Protocoll
vid innevarande Riksmöte samt deras aflefverering
till R:g:sContoret. (R:gs-A.)
Detta Betänkande, som under den 26 Januari blifvit
bifallet at Ilögv. PresteStåndet samt den 3o i samma
Betänkande n, N:o 108. 141
månad af Vällofl. BorgareStåndet, har deremot blifvit
återremitteradt från H. 11. o. A. samt från Hederv.
BondeStåndet, med anledning af de hos sistnämnde
2lne RiksStånd gjorda anmärkningar.
Hos Högl. R. o. A. hade Hr Lagerheim, Olof Johan,
anfört, huruledes, genom ifrågavarande Betänkande,
för aflevereringen af RiksStåndens tryckta Protocoll
vid innevarande Riksdag till R:g:sContoret, blifvit
tillstyrkt den, vid 1817 och 1818 årens Riksdag,
af R. Sl:r fastställde ordning, eller att berörde afleverering
icke finge komma i fråga förrän tryckningen af
Protocöllen blifvit fulländad och completta, häftade
exemplar kunde till R:g:sContoret aflemnas: och vidare,
att icke allenast Hederv. BondeStåndet, såsom uti
Betänkandet omförmäles, beslutat, alt Ståndets Secreterare
skulle anses hafva fullgjort sitt åliggande, i afseende
på befattningen med tryckta upplagan af Ståndets
Protocoll, då han, i den mohn tryckningen fortgått,
låtit aflemna hela upplagan till den Tjensteman
i R:g:sContoret, som hitintills ombesörjt utdelning och
försäljning af de vid Riksdagens slut öfverblifne exemplar
af upplagan, utan hade äfven H. R. o. A., i afseende
på aflevereringen af R:s o. A:s Protocoll vid
denna Riksdag, den 1 sisth December, fattat enahanda
Beslut; äfvensom Högv. PresteStåndet hade, hvad
anginge aflevereringen af nämnde Stånds Protocoll,
stadgat detsamma. —• Enär betalningen för tryckningen
af RiksStåndens Protocoll numera kommer att utgå
från R:g:sContoret, dit exemplaren slutligen i allt
fall böra aflemnas, syntes det äfven vara högst lämp
-
14 2 Stats-U tskottets
Jigt, att en Tjensteman derstädes erhåller det uppdrag,
att, i den mohn tryckningen fortgår, emottaga
och vårda upplagan samt densammas försäljning och
utdelning sedermera besörja. De olägenheter, som skulle
uppkomma, i händelse R:s o. A:s Protocoll böra »
Riddarhuset forvaras intilldess hela upplagan blifvit färdigtryckt
och häftad, skola vara betydliga. Dels skall å
Riddarhuset saknas nödigt utrymme för förvarandet af
R:s o. A.‘s tryckta Protocoll, hvilka vanligen till arktalet
öfverstiga de öfriga 3:ne RiksStåndens Protocoll tillsammans,
samt, vid sistförflutne Riksdag uppgingo till io4»
tryckta ark, dels skola RiddarhusCanzhets, under Riksdagens
lopp, vanliga, mångfaldiga och trägna göromål
icke medgifva, att behörigen genomräkna och dymedelst
controllera de från Boktryckarena tid efter annan
aflemnade serskilda paekor af ti*yckta exemplar, hvarigenom
ofta ansvar och äfventyr för RiddarhusCanzliet
oundvikligen måste uppstå. Och hade, på grund af
allt detta, Hr Lagerheim hemställt, att IL R. o. A.
skulle anmoda StatsUtskottet, att i denna omständighet
jemka Betänkandet till närmare öfverensstämmelse
med de omförmälde 3:ne RiksStånds derom fattade
Beslut; och i sammanhang hvarmed äfven torde
höra förordnas, att den Tjensteman i R:g:sContoret,
som varder utsedd, att mottaga upplagan af R. o. Ars
Protocoll, får sig uppdraget, att, i likhet med hvad,
i afseende å Bihanget, redan lärer vara förordnadt,
föranstalta om prenumeration på R:s o. A:s Protocoll
samt öfver försäljningen i Boklådorne hafva vederbörlig
uppsigt. — Uti denna af Hr Lagerheim gjorda
Betänkanden, JV:o 108. 1^3
framställning hade Hr von Hartmansdorff sig äfven
förenat.
Hos Hederv. BondeStändet hade RiksdngsFullmägtigen
från Calmar Län Lars Larsson fästat Ståndets
uppmärksamhet derå, att, efter Ständernes Beslut vid
denne Riksdag, R:g:sContoret numera öfvertagit befattningen
med Liqviden och redovisningen för alla Riksdagskostnaderne,
hvartill naturligtvis hörer omkostnaderne
för tryckningen af RiksStåndens Protocoll. I följd
hvaraf, och då således en viss Tjensteman i R.:g:sContoret
kominer att med omnämnde befattning sysselsättas,
hade Lars Larsson hemställt, om icke denne
Tjenstemannen kunde få sig uppdraget, att ombesörja
liqviden för tryckningen samt emottaga, låta försälja,
utdela och sedan på en gång med öfrige RiksdagsUtgifterne
redovisa för hela upplagan af Protocollen,
hvarigenom skulle beredas både enhet och enkelhet
vid redovisningen samt ännu mera reda och ordentlighet,
än som låter sig iakttaga, då befattningen bestrides
af flere personer, i stället för blott af enda
man. Och hade Lars Larsson tillagt, att hvarken R.
St:r eller R:g:sContoret skäligen skulle kunna påstå,
att BondeStåndets Secreterare, efter Riksdagens slut,
skulle för längre tid, eller intilldess tryckningen kau
hinna fulländas, qvarstanna här i Stockholm för alt
vaka öfver tryckningens slut och för afgifvandet af
slutliga Redogörelsen, som först derefter kan aflemnas.
Till en början anser Utskottet sig böra tillkännagifva,
att de uti Hr Lagerheims anförande omförmäldte,
hos H. R. o. A. samt Högv. PresteStåndet
,44 Stats-Utskottets
i ämnet fattade Beslut icke blifvit från desse 2:ne Riksstånd
till Utskottet expedierade, så att, när det ifrågavarande
Betänkandet afgafs, desse Beslut voro för
Utskottet obekante. Men, sedan Utskottet, genom anmärkningen
hos H. R. o. A., fått kunskap om deras
tillvarelse, har Utskottet ifrån vederbörande StåndsCanzlier
begärt, och, genom ordentliga ProtocollsUtdrag,
erhållit del af de åberopade Besluten. JVu
och ehuru Högv. PresteStåndet och Vällofl. BorgareStåndet
låtit, genom deras Secreterare, föranstalta om
prenumeration och försäljning, genom Bokhandeln, af
sine Protocoll; och såmedelst synas hafva godkänt
hvad Utskottet, uti Betänkandet N:o 25 löreslagit, i afseende
på RiksStåndens Secreterares åligganden, i frågan
om tryckningen af RiksStåndens Protocoll samt
redovisningen för upplagorne deraf; har Utskottet likväl,
i anledning af anmärkningarne, velat
tillstyrka den jemkning, att med Protocollens aflefverering
till R:g:sContoret må förhållas, i närmaste
likhet med hvad R. H, SUr, i afseende på Bihanget
till RiksStåndens Protocoll vid innevarande Riksdag
beslutat; och att i följd häraf, det må vara RiksStåndens
Secreterare öppet lemnadt, att låta, i den
mohn tryckningen fortgår, aflemna upplagan till
R:g:sContoret, som föranstaltar om prenumeration
och utdelning till prenumeranter samt redovisar, så
väl härföre, som för hvad derefter utaf hela upplagan
öfverblifvcr.
Den 27 April 1S29.
Betänka riden, N:o 109. 145
N:o 109.
Utlåtande, i fråga om utbetalningen af det utaf
R. St:r beviljade förskott af 100,000 R:dr
B:co till GöthaCanalByggnads fortsättning.
Vällofl. BorgareStåndet liar den 28 sisth April till
Utskottet återremitterat dess i detta ämne under N:o
107 afgifna Memorial, på grund af dervid gjorda anmärkningar,
hvilka innehålla, dels att Hrr Fullmägtige
i R:g:sContoret borde ställa sig till efterrättelse R.
St:s Beslut, såsom tydligt och klart, dels ock att CanalDirectionens
förbindelse som bör afgifvas, skulle
innehålla utfästelse af Directionens Ledamöter, en för
alia och alla för en, att anskaffa Bolagets förbindelse,
och att, om de ej sådant kunde åstadkomma, sjelfve
vara, såsom för egen skuld ansvarige för den summa
som uppbures.
Af berörde anmärkningar har Utskottet icke funnit
skäl att förändra dess i ofvannämnde Memorial
framställdta Förslag, hälst detsamma blifvit bifallet
af H. R. o. A. samt Högv. PresteStåndet, enligt till
Utskottet aflåtne ProtocollsUtdrag den 24 April samt
den 4 innevarande månad.
Och får, med tillkännagifvande häraf, Utskottet
tillika anmäla, att Hederv, BondeStåndet den 3o April
funnit för godt, att, med ogillande af hvad Utskottet
hemställt, godkänna Hrr Fullmägtiges i R:g:sContoret
åsigt, i afseende på verkställigheten af R. Sttrs ifrågavarande
Beslut. Den 6 Maji 1829.
i46
Stats-Utskottets
N:o 110.
Utlåtande, ang:de aflöningen för BancoUlskotlets
Secreterare och Canzli- samt YaktBetjenillg.
(R:g:s-A.)
Utsk ottet, som i dess Betänkande N:o 48 nng:de aflöningen
vid innevarande Riksdag för R.iksStåndens och
deras Utskotts Secreterare, Canzlier samt Vaktbetje—
ning, anmälte, att den vaekte frägan huruvida aflöningen
för Tjenstgörande vid BaneoUtskoltet skulle utgå
af Bankens medel eller utaf de till Riksdagsutgifternes
bestridande anvisade allmänna medel, vore då ännu
beroende på R. II. St:rs pröfning och afgörande, har
nu, efter det R. H. St:r beslutit, att ifrågavarande
aflöning skall af sistberörde medel bestridas, fatt emottaga
ett af Hr LandtMarskalken och Hrr Talmännen
samt Stats- och BancoUtskottens Hrr Ordförande undertecknadt,
så lydande förslag till aflöning för Tjenstemännen
uti BancoUtskottets Canzli samt Utskottets
Vaktbetjening.
"Sedan R. St-T, med gillande af hvad StatsUtskot"tet
derom föreslagit, numera stadgadt, att Tjenstemän"nen
i BancoUtskottets Canzli, jemte Utskottets Vaktbe"tjening
borde, af de till Riksdagskostnadernes godtgö"rande
anslagne allmänna medel, erhålla deras aflöning
vid innevarande Riksdag; så hafva undertecknade
”LandtMarskalk och Talmän, jemte Stats- och Banco"Utskottens
Ordförande denne dag saminanträdt, för
"att, jemlikt 34 §• Riksdagsordningen, lill StatsUtskot
-
Betänkanden, N:o ilo. 147
"tet afgifva förslag till aflöning för Tjenstémännen uti
"BancoUtskottets Canzli samt Utskottets Vaktbetjcning;
"och få nu, med tillämpning af de grunder, sorn för
"bestämmandet af de öfrige Utskottens Canzliers och
”Vaktbetjenings aflöningar blifvit följde, föreslå följande
arfvode och tractamenten, nemligen:
"Arfvode för Utskottets Secreter
are i
må-
"naden
. •
B:dr
166:
32. -
"Tractamente för 3 Notarier om
dagen
"hvardera
u
3:
24. -
"Dito för 3 Canzlister om dagen
hvar-
"dera
2:
24. -
"Dito för 3 Vaktmästare om dagen
livar-
"dera , . . .
»
1:
16. -
"Beräkningen af så väl Secreterarens arfvode som de
"öfrige Tjenstemännens och Vaktbetjeningens tractamen"ten
synas, i öfverensstämmelse med hvad för de öfrige
"Utskotten är stadgadt, böra beräknas ifrån antagningsr"dagen,
till och med 8 dagar efter BancoUtskottets
"upplösning; och torde, i afseende på utbetalningen af
"ifrågavarande aflöning, enahanda föreskrifter böra gäl—
"ia, som, för utbetalningen af de öfrige Utskottens
"Canzliers aflöningar, redan blifvit af R. St:r bestämde.
"Den 26 April 1829.”
Carl DeGeerj C. v. Rosenstein, Jon TJlibera,
h. t. LandtMarskalk. Talman. Borg.St:ds Talman.
Joli. O. Longberg, F. B. v. Schwerin. B. Franc Sparre.
Talman.
Som Utskottet, vid granskningen af de sålunda
föreslagne belopp till Arfvode för Secreteraren samt
148 Stats-Utskottets
Tractamenten för Notarierne, Canzlisterne och Vaktbetjeningen,
funnit desamma öfverensstämma med hvad
R. H. St:r för enahanda befattningar vid de öfriga Utskotten,
utom StatsUtskottet, under innevarande Riksdag
fastställt; så och enär den föreslagne beräkningen
af tiden för uppbärandet af berörde Arfvoden och
Tractamenten blifvit för Utskottens Betjening i allmänhet
af R. H. St.‘r stadgad, får Utskottet vördsamt tillstyrka
bifall till hvad ofvanintagne Förslag innehåller.
Den 9 Maji 182g.
N:o 111.
Utlåtande öfver de hos H. R. o. A. samt Vällofl.
BorgareStåndet gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 67, i anledning
af R. H. St:rs, åren 1825 och 1827 församlade
Revisorers afgifne Berättelse om granskningen
af RiksgäldsVerket, General-AssistanceContoret
och f. d. FilialDiscontlnrättningarne.
(R:g:s-A.)
Ofvanberörde Betänkande har blifvit till alla delar
gilladt, af Högv. PresteStåndet, den 13, och af Hederv.
BondeStåndet, den 19 sisth Mars, men återremitteradt
från Yällofl. BorgareStåndet, med blott anmärkning,
i afseende, på 2.-dra Afdela. 182J års Revision
§. 1j angående en på mindre Creditivet lyftad
summa (sid. 363, 1 Bandet); hvilken anmärkning dock
synes endast gå ut derpå, att Utskottet, med anledning
Betänk anden, N:o 111. 149
af Revisorernes hemställan, icke afgifvit serskilt yttrande
öfver behofvet af mera noggranna och bestämda
föreskrifter, i afseende på föremålen och sättet för
användandet af det mindre Credilivet, som, vid innevarande
Riksdag, kommer att anvisas. Äfven är Betänkandet
vordet återremitteradt från H. R. o. A.,
med anledning af gjorda anmärkningar, så väl, i anseende
till den nyssnämnde omständigheten, hvilken
föranledt återremissen från Vällofl. BorgareStåndet,
som, i anseende till åtskilliga andra punkter.
Uti ett sådant sakens skick, och då, med undantag
af den omständighet, vid hvilken hos Vällofl. BorgareStåndet
anmärkning blifvit gjord, Betänkandet i
alla dess öfriga delar redan är af 3,‘ne RiksStånd godkändt,
anser, på grund af 69 §. i Regeringsformen,
Utskottet sig nu böra inskränka sitt yttrande till frågan
om föreskrifterne, i afseende på det blifvande mindre
Credilivet.
Att Hrr Revisorernes ifrågavarande hemställan
icke blifvit förbisedd eller lemnad utan uppmärksamhet,
visar Betänkandet, då densamma der finnes intagen,
tillika med Hrr Revisorernes i ämnet yttrade åsigter;
och det återstår således endast att förklara,
hvarföre Utskottet icke uppgifvit något förslag till
föreskrifter, i afseende på det nya Creditivet, som, vid
innevarande Riksdag, skall anvisas. — Såsom anledning
härtill får Utskottet nu vördsamt tillkännagifva,
att, enär det åligger Utskottet, att hos R. H. St:r föreslå
Summan af mindre Creditivet, Utskottet ansett
det mera lämpligt, att, i sammanhang dermed, göra
15o Stats “Utskottets
hemställan om vilkorén för dispositionen, än att uppgifva
förslag till desse vilkor uti ett Utlåtande, som
egentligen hade endast till föremål granskningen af det
framfarna. Den i3 Maji 1829.
N:o 112.
Utlåtande öfver de hos Högh R. o. A. samt
Högv. PresteStåndet gjorda anmärkningar vid
Betänkandet N:o 16, rörande afl. Kamererare»
vid General-SjöTullsContoret Anders
Petter Evers’s Systerdöttrars remitterade underd.
ansökning om befrielse från Sterbhuset
ådömd ersättning af Bevillning, som af
Evers i lifstiden icke blifvit behörigen beräknad
och innehållen å f. d. General-TullArrende-Societetens
Fullmägtiges Löner och
Arfvoden. (R:g:s-A.)
Enär, genom anmärkningarne och de, under discussionerne,
häraf föranledda yttranden, det blifvit satt
i fråga, dels, huruvida, efter afl. Kamereraren Evers,
års Stämning varit utfärdad samt ersättnings-anspråket
i anledning deraf blifvit anmäldt och bevakadt, och
dels, huruvida, för Kronans räkning, hela det återstående
ersättningsbeloppet skulle kunna omedelbart
utsökas hos afl. Evers’s Svägerska, så torde, till upplysning
i dessa 2:ne omständigheter, Utskottet få åbe
ropa
-
Betänk anden, N:o 112. i5i
ropa och hänvisa till K. Mits, under den i5 November
1822 till K. KammarRätten aflåtne, ibland handlingar
i bestyrkt afskrift befintliga Nådiga Skrifvelse,
hvilken i utdrag lyder, sora följer: — — — —
”Hvad åter vidkommer Evers’s Svägerskas S. C.
”Lindstens underd. klagan, så, enär allmänna Lagen,
”uti 10 Cap. 2 5. Ä.-B. tydligen stadgar, att, der”est
arf skiftas, innan all veterlig gäld blifvit gulden,
”densamma då till fullo bör betalas; och att den for”drande
eger söka alla Arfvingarne, eller hvilken af
”dem han helst vill; men klaganden, likmätigt ett af
”henne Besvären i underdlhet bifogadt Betyg, uti taka
”händer nedsatt hälften af Eder (K. KammarRätten)
”uti det öfverklugade Utslaget ådömde belopp, ehuru,
"enligt ett handlingarne bilagdt Transumt af Bouppteckningen
efter Evers, hennes, jemte Modrens Lott efter
Bouppteckningsvärde vida öfversteg hela det ådömde
”beloppet; fördenskull och då Klaganden, som icke
”kunde anses hafva varit i okunnighet om ifrågavarande
pretention, eftersom den uppå årsproglama efter
”Evers, den 3o September i8i5 behörigen blifvit an”mäld,
icke varit berättigad något arf lyfta, hvarken
”efter Kamereraren Evers, eller till större belopp efter
hennes sedermera aflidne Moder, än hvad som öf-,
”versteg denna sednares lott efter Evers, utan emot
”borgen, K. M:t funnit, att Klaganden bordt nedsätta
”hela den ådömda summan samt att då sådant icke
”blifvit af henne fullgjordt, de underd. Besvären icke
”kunna till Nådig pröfning upptagas. — — —”
2- B. 1 H. 11
i52 Stats-Utskottets
Beträffande Ater sjelfva hufvud frågan om eftergiften
af ersättningsbeloppet, så vill del tyckas, som de
synpunkter, hvarifrån Utskottet uti sitt förra Betänkande,
utgått, icke blifvit, genom aniniii kningarne,
ogillade; utan är det blott yrkadt, alt, med afseende
på Sökandernes medellöshet och fattigdom, den längre
tid, som förflutit, sedan den emot Kamereraren Evers
anmärkte försummelsen ägt rinn; och alt Evers icke
ådragit sig någon balance, utan endast begått ett tjenstefel
, hvaraf lian icke skördat någon fördel, Utskottet
hade bordt tillstyrka ovilkorlig afskrifning eller
eftergift af hela återstående ersättningsbeloppet.
Men; enär, Uti sakens nu varande skick, genom
ett sådant tillstyrkande, 3:dje mans rätt möjligen skulle
kunna komma att förnärmas, har Utskottet, med anledning
af anni arkli ingar ne, ansett sig ej kunna medgifva
annan jemnkning i dess förra Betänkande, än att.
Utskottet nit
tillstyrker, att emot Sökanderne allt kraf, för Kronans
räkning och till dess förmån, må efterskänkas.
Och som Betänkandet är vordet giIfacit af Vällofh BorgareSlåndet
under den 3o och af Hederv. BondeStåndet
lien 26 sisth Januarii, så, och derest Utskottets förnyade
Utlåtande bifalles af Högh B. o. A. samt Högv.
PresteStåndet, torde de 2:ne förstnämnde BiksSlånden
böra inbjudas, att uti den nu föreslagne jemkningen
instämma, på det att, i enlighet härmed, underd. Svar
på den K. Remissen må kunna expedieras. Den i3
Maji 182g.
Betä ii kan cl en, N:o u3.
153
N:o 113.
Ullålande, ang:de ifrågaställde Löneersättningar
lill LandtRäntmästarne i Götheborgs och
Bohus samt Malmöhus Län, jemte ersättning
åt LandtRänlinästare i allmänhet för förluster
genom cassering af Sedlar.
(U.-A.)
Hos Hederv. BondeSlåndet har lili Memorial, som till
Utskottet blifvit reniitteradt, RiksdagsFulImägtigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län anfört, att ehuru
Lönen för LandtRäntmästaren i Götheborgs och Bobus
Län, jemlikt R. St:rs underd. Skrifvelse af den 2
Aug. 1823, blifvit bestämd till ungefärligen 1200 Rid r,
har likväl, på sätt bifogad uträkning utvisar, samma
Lön endast utgjort för åren 1824 och 1825, 865 R:dr
8 sk. 10 r:st. årligen, år 1826, 1180 R:dr, år 1827,
g5o R:dr 3o sk. 3 r:st. samt år 1828, 909 R:dr 12 sk.
5 rist.; hvadan och dä denne Tjensteman, som uti 10
förutgående år, eller från och med 1814 per medium
åtnjutit 1996 R:dr 38 sk. 6 rest. om året, af hvilket
belopp Provisioner och Remisslager ensamt uppgått
till i536 R:dr 12 sk. 8 rist., för de sistförllutne fern
åren gått i mistning af 997 Rldr 25 sk. 7 rist. Banco,
hvartill äfven lomme, att, genom den i Lönen inbegripne
Spannmålens upptagande i värde efter 1818 års
ovanligt höga markegång, det contanta beloppet blifvit
utförd t mindre än som vederbordt, Motionären
hemställer, att nuvarande LandtRäntmästaren i berör
-
i54 Stats-Utskottets
de Län mätte af Statsmedlen tilläggas ersättning för
ifrågavarande förlust, samt hans och dess efterträdares
Lönevilkor för framtiden varda bestämde i enlighet
med de grunder It. St:r fastställt, eller att Lönen,
oberäknadt Remisslaget, icke komme att understiga
1200 lt:dr B:co; hvarjemte, i anledning häraf, RiksdagsFullmägtigen
Nils Månsson från Malmöhus Län,
med yrkande, att hvad Anders Danielsson sålunda
framställt, äfven borde lämpas på LandtRäntmästaren
i Malmöhus Län, som nästledit år skall förlorat öfver
100 R:dr B:co påemotlagne, men efter afsändningen, i
R:g:sContoret och Banken casserade Sedlar, hemställt,
att LandtRäntmästarne för så beskaffade förluster, dein
de ej kunna förutse eller förekomma, måga hållas skadeslöse.
Utskottet får i anledning häraf vördsamt anmäla,
alt LandlRäntmästarnes nu innehafvande Löner äro af
R. Sttr vid nästlidne Riksdag bestämde, enligt de uti
Deras underd. Skrifvelse af den 2 Aug. 1823 utstakade
och af K. M:t i Nåder gillade grunder. I följd
deraf skulle väl Lönen för LandtRäntmästaren i Götheborgs
och Bohus Län komma att utgöra omkring
1200 R:dr B:co årligen; men i anseende till de efter
föregående årens medium beräknade sedermera fallne
värden å Spannmålen under Lönen, har densamma ej
uppgått till nämnde belopp. Utskottet anser dock nuvarande
LandtRäntmästaren i nämnde Län, såsom befordrad
till tjensten sedan den nya Löneregleringen
vidtog, icke berättigad till mera eller högre Löneln
-
Betänk anden, N:o i13. 155
komst än den för honom, enligt samma grunder belöper.
Lärande, i fall denna Utskottets åsigt af B..
H. St:r godkännes, Anders Danielssons
förevarande Motion böra förfalla.
Hvad dernäst beträffar LandtRäntmästaren i Malmöhus
Län; så och då han, i likhet med flere andre LandtRänfmästare,
såsom innehafvande sin tjenst den tid
regleringen af nämnde Tjenstemäns Löner ifrågakom,
enligt af R. St:r då tillika fattadt beslut, å Allmänna
IndragningsStaten erhåller skillnaden emellan förra och
nuvarande LandtRäntmästare-inkomsterne,
torde den väckte Motionen om Löneersättning för
honom äfvenledes böra lemnäs utan afseende.
Vidkommande slutligen den ifrågaställdc ersättningen
till LandtRäntmästarne i allmänhet för förluster
genom cassering af Sedlar, som från LandtRänterierne
remitteras; så innehåller R. St:rs förberörde
underd. Skrifvelse det bestämda stadgande, att desse
Tjenstemän, såsom ersättning bland annat för möjlige
förluster genom missräkning eller oriktige Sedlar, äga
att uppbära en åttondedels procent å remitterade
Publike Medel; och hvartill hvad StatsVerkets medel
rörer, anslag å RiksStatens 8:de HufvudTitel är
uppförd t.
Utskottet saknar således allt skäl att tillstyrka bifall
å den i detta afseende gjorde hemställan. Den
i3 Maji 1829.
i56
Stats- Utskottets
N:o 114.
Utlåtande, i anledning af väckt Motion om
sättet för utgörandet af ArrendeSpannmål
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotts gemensamma
handläggning remitterat ett af RiksdagsFullmägtigen
Anders Nilsson från Tottarp i Malmöhus Län ingifvit
Memorial, deruti han anfört att, oaktadt den Åboer
på Domkyrkohemman förunnade optionsrätt vore för
dem ganska förmånlig, de likväl fingo vidkännas flera
olägenheter af det ännu gällande stadgande, att Domkyrkohemmans
åboer, sedan deras arrende-spannmål
å offentlig auction blifvit försåld, äro skyldiga forsla
samma spannmål sex mil; hvarjemte ofta inträffat, att
äfven den ypperligaste spannmål blifvit för dem casserad,
då de dermed ankommit till det anvisade lefvereringsstäilet,
hvaraf följt, att spannmålen måst återföras
til] Tiondegifvaren, hvilken fått underkasta sig
att lösa den med penningar efter det höga pris, hvartill
den af speculanter vid auctioner uppjagas.
Till förekommande af ett sådant behandlingssätt
har Anders Nilsson alltså föreslagit, att Domkyrkohemmanens
ArrendeSpannmål bör hädanefter, utan föregången
försäljning å auction, antingen få af Tiondegifvare.
!) iefvercras in natura i närmaste stad, eller ock
lösas med penninga r efter årligt markegåugspris samt
med den vanliga förhöjningen i stället för forslandet.
för Domkyrkohemman.
(I-A.)
Hederv. BonJeStåndet har
Betänkanden, N:o 115. ]5j
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet, som
först tagit denna fråga under pröfning, har dervid
funnit, att då Domkyrkohemman*-Aboers skyldighet
alt utgöra deras ArrendeSpannmål, är grundad på de
Contracler, sorn vid hemmanens tillträdande uppi ättas,
och det således beror på Åboerne sjelfve, att dervid
betinga sig sådane vilkor, som de för sig kunna finna
mest fördelaktiga, så kan det, emot 90 §. i Regeringsformen,
icke tillhöra R. H. St:r att med detta enskilta
ärende taga någon befattning. Och får StatsUtskottet
tillägga, alt, då frågan icke i någon målto rörer StatsVerkets
rätt och bästa utan alser ett serskildt förhållande
emellan vissa Räntegifvare och Räntetagare i
Skåne, Utskottet anser sig ej äga att något utlåtande
deröfver meddela. Den 13 Maji 182g.
N:o 115.
Utlåtande, i frågan om understöd af Statsmedlen
till Götheborgs Stads Fattigvårdsinrättning.
(U.A)
Ifrån Vallöf]. BorgareStåndet har till Utskottet blifvit
remitteradt ett så lydande Memorial:
Ödmjukt Memorial!
Det betryck i anseende till framtida bestånd,
hvaruti Götheborgs Stads Allmänna Fattigvård sig befinner,
och hvilket vi redan tagit oss friheten att inför
R. ti. St:r ådagalägga, har föranledt Stadens Innevånare,
att på allt möjligt säll vidtaga sådane åtgär
-
x 58 Stats-Utskottets
der, de der kunna förekomma denna vackra Inrättnings
undergång. — Tillkommen uti en tid, då Staden
ännu hugnades af en liflig handelsrörelse, härrörande
i synnerhet af det annu qvarvarande Sillfisket,
och äfven af någon Ostindisk handel, blefvo icke alla
förhållanden dervid då så noga afvägde. Det tryckande
behofvet uppsöktes och, så vidt möjligt, afhjelptes,
utan att man ingick uti den stränga, kanske rättvisa
beräkningen, om sådant alltid var ett ovilkorligt åliggande.
Lättheten att de första åren, genom Medborgares
frikostighet, tillvägabringa hvad som erfordrades
för Inrättningens uppkomst och bestånd, kom att förgäta,
att en annan tid kunde visa ett annat resultat.
Så upptogs ock genast ibland fattigpersonalen, alta till
Garnisonen, Fortificationen och TygStaterne hörande,
hjelpbehöfvande personer af högre och lägre grader,
utan att ifrågasattes någon ersättning, hvarken af Staten
eller dessa Corpser sjelfva. Detta förhållande fortgick
hela 6 åren. Nu upphörde Sillfisket och den OstIndiska
handeln, och man började finna att man påtagit
sig iner än man i längden kunde uppfylla. Stadens
Innevånare anhötto då i underdlhet hos K. M;t
om lindring i anseende till Garnisonens fattiges underhåll;
och erhöll FattigförsörjningsDirectionen, genom
K. Brefvet af den 3 Mars 1806 till Landshöfdingen på
stället, uti detsammas 3:dje och 6:te Mom. det löfte:
att K. M:t framdeles ville i Nåder meddela sitt beslut
öfver den gjorda ansökningen. Det Nådiga Svaret
har sedermera icke utfallit, och sorn Staden åter
hugnades med en ny lyckligare handelsperiod, har
Betänkande n, N:o 115. i5f)
försörjandet af Garnisonens fattiga fortgått, nian att
Staden förnyat sin klagan.
Om dessa lyckligare förhållanden alltjemt fortfarit,
hade troligen frågan också alltjemt förbiifvit hvilande.
— Men då, enligt hvad redan nämndt blifvit, icke så
är, och Inrättningen som under de sednare åren mistat
en af sine betydligare förut säkra Inkomster, nemligen
Lästafgiften af alla till Staden ankommande främmande
fartyg, hvilken, öfver hufvud tagit, utgjort circa
3ooo R:dr B:co om året, deremot fått en förvånande
tillökning uti sin fattig-personal, förmedelst öfverhand
tagande fattigdom, förtjenstlöshet, lättja och liderlighet,
hvilken personal år 1826 uppgick till 785
barn och 1106 äldre personer, med en kostnad stor
3o,25o R:dr, men år 1827, g38 barn och n35 äldre
personer, med en kostnad stor R:dr 35,o45, allt Banco,
öfverstigande för dessa båda åren Inrättningens
inkomster, hvilka för 1826 utgjorde 2Ö,o85 och 1827
29,990 R:dr, med sammanlaggdt 9000 R:dr, finnes
nogsamt det bekymmersamma tillstånd, hvaruti densamma
sig befinner. När härtill lägges den betydliga
nedsättning i värde, som Inrättningens alla Egendomar,
Inventarier och Arbetshus-lagret, i bredd med tidens
närvarande priser, måst vidkännas, under hvaddeverkeligen
kostat, utgörande under de sednaste 5 åren
öfver 20,000 R:dr, samt olyckligtvis iråkade betydligare
förluster, utgörande öfver 12,000 R:dr, uppkommer
af allt detta den nödvändigheten för Stadens Innevånare,
att afsäga sig den betydliga kostnad de hittills
ensamt dragit för underhållet och vården af Gar
-
i6o Stats-Utskottets
nisoncns, TygStalens oell Fortilicationens fattige. Oell
lialva vi undertecknade, lill följe häraf, såsom Stadens
Fullmägtige vid detta Riksmöte, erhållit det uppdrag
alt hos R. St:r ödmjukt och vördsamt anhålla.
derom, att R. H. St:r täckas hos K. M:t i underddiet
framställa billigheten af denna Stadens ödmjuka begäran,
samt sjelfve gunstbenäget anvisa medlen för dess
verkställande. — Skulle åter ett fullkomligt befriande
från detta besvär, som Staden hittills ensamt burit,
ieke genast kunna bifallas och beviljas, anhålla vi lika
ödmjukt, att ett årligt anslag af 4°oo R:dr måtte,
intilldess sådant kan ske, Staden tilläggas, för fortfarandet
af en lika vård mot de oftanämnde fattige, sorn
de hittills åtnjutit. Redan år i8i5 erhöll Carlskrona
Stad ett Statsanslag af 3ooo R:dr, för upprätthållandet
af dess Fattigvård, och besörjandet af underhållet
för de Kronan tillhörige fattige, hvilka samma år utgjorde
43o personer, ett belopp hvartill endast de sorn
tillhöra K, Götha ArtilleriRegemente uti Götheborg
uppgår, oberäknadt de öfrige Stater som tillhöra K.
M:t oell Kronan. För några år sedan var denna personal
vida större derstädes och uppgick till öfver 600
personer; uien genom Chefens vid nämnde Regemente
nitiska omsorg och OfficersCorpsens berömvärda uppolfringar,
hafva Invalid- och Skol-inrättningar blifvit
stiftade, hvilka förorsakat denna förminskning uti personalen.
Staden har likväl icke vidare att förvänta
någon lindring utaf dem uti det närvarande förhållandet.
Af allt hvad vi nu haft äran i ödmjukhet anföra,
våga vi hoppas, att R. II. St;r läia finna skäl och
Betänkanden, N:o 1i5. 161
anledning att bifalla Staden Götheborgs Innevånares,
genom oss gjorda ödmjuka begäran. Det är endast ett
verkeligt behof som föranleder densamma. Under snart
3o års tid hafva de icke allenast utgjort dessa dryga
kostnader, hvilka nu äro omtalade»: de hafva äfven,
under samma tid, ensamt burit hela Inqvarteringstungan
för Garnisonen och hvart 5:te ar bestått ny
Service för K. Götha ArtiileriRegemente. De hafva
ock, mot en ringa ersättning, vårdat de till TullStaten
hörande fattige. Detta allt öfverstiger numera deras
förmåga att bära, synnerligen sedan Statsmannanäringarne
jemt aftaga och fattigdomen i samma mohn
tilltager, oell sedan, enligt hvad förut nämndt är, en
utaf Fattigvårdens betydligare inkomster befunnits nödig
att uppoffra, för ingångne förändrade handelsförhållanden
med utländska rnagter, utan att Fattigvården
derföre ännu erhållit någon ersättning. Vi anhålla
ödmjukeligen om Remiss härå till Höglofl. StatsUtskottet.
Den i5 December 1828.
B. H. Santesson. Jan Lamberg. Erik M. Leffler.
Utskottet, som visserligen medgifver, att Fattigvårdsinrättningen
i Götheborg betydligen betungas med
utgifter för underhållet af fattige från dervarande Garnison
och Flottans Manskap, förmodar dock att Staden
af KronoManskapets med dess Befäls vistande derstädes
hämtar betydliga fördelar genom ökad varuafsättning
oell dermed förenad liflighet i handel och
näringar, hvarmedelst ock lättnad i kostnaden för de
fattiges underhåll beredes; och då Utskottet tillika
162 Stats -Utskottets
mäste taga i betraktande, att understöd af Staten för
Götheborgs Stads Fattigvårdsinrättning otvifvelaktigt
skulle föranleda många andre Städer, der dylikt Manskap
finnes förlaggdt, att af det allmänna fordra bidrag
för enahanda ändamål, derigenom StatsVerket
blefve betungadt med en alltför stor utgift och till
hvars bestridande tillgång saknas; kan Utskottet icke
tillstyrka bifall å ifrågavarande Motion.
I anledning af hvad Motionärerne andragit rörande
det Statsanslag, som Carlskrona Stads Fattigvård
åtnjutit och om hvars fortfarande Utskottet under den
19 sisth Januarii afgifvit Utlåtande, N:o 37, får Utskottet
vördsamt andraga, att ehuru samma Stad,
hvarken i afseende på handel eller en allmännare välmåga
kan jemföras med Götheborg, äger den dock, i
förhållande till folkmängd och tillgångar, en betydligare
fattig-personal, som med flere hundrade menniskor
numera öfverskjuter det af Motionärerne för år
l8i5 uppgifne antal; varande Carlskrona den enda
Stad, Iiufvudstaden oberäknad, som af ett så beskaffad!
understöd kommit i åtnjutande. Den i3 Maji 1829.
Reservati on.
Af Hr CommerceRådet Santesson.-  Det synes mig, som Höglofl. Utskottet icke hade
tagit tillräcklig kännedom om Motionens innehåll, enär
uti densamma icke finnes omtaladt något Götheborgs
Stads betungande af Flottans fattiges underhåll, som
föreslagna Betänkandet uppgifver; deremot omnämnas
ej uti detta sistnämnda de af Motionärerne uppgifne
Betänk anden, N:o 115. 163
Tyg- och Fortifications-Staterne, såsom de der serskildt,
utöfver den egenteliga Garnisonen, med sine
fattige besvära Staden. Visserligen räknar Götheborgs
Stad ännu ibland sine fattige många dels afskedade
SjöArtillerister, dels deras efterlemnade Enkor och
Barn. Men dessas antal är, i förhållande till det hela,
icke så betydligt, att Motionärerne dervid fästat
afseende.
Utskottet antager som skäl till Motionens afstvrkande,
att Staden utaf KronoManskapet och dess Befäl
hämtar betydeliga fördelar genom ökad varuafsättning
och dermed förenad liflighet uti handel och näringar,
hvarmed ock lättnad i kostnaden för de fattigas
underhåll skall beredas; detta torde dock fordra
en nogare undersökning. Ilade frågan endast varit
om ett för visse tider och ombyteligt commenderadt
manskap, så kunde den satts Utskottet söker göra gällande
måhända vara tillämplig; men då, såsom uti
Götheborg är fallet, Garnisonen är beständig, och bosättes
på Stadens slutliga bekostnad, samt deras Hustrur
och Barn utgöra ett större antal än sjelfve Kaflarne,
och då Kronans tjenst icke räcker för Karlens
lifstid, utan blott under dess raskasle år, hvarefter
Staden, som esomoftast äfven under hans tjenstetid måst
bistå Hustrun och Barnen, med mat och kläder, merendels
blir nödsakad att försörja Karlen under dess
öfriga lifstid; så finnes lätteligen, att den af Utskottet
förmenta fördel (hvilken i alla fall skulle tillfalla någre
få Victualiehandlande, och sorn numera äfven för
dem till stor del upphört, sedan vederbörande inom
164 St a ts-Ut skottets
GarnisonsCassernen vidtagit de berömvärdaste anstalter
till Manskapets bespisning för lindrigaste priset, och
för sådant ändamål låta upphandla de fleste födo-artiklarne
från Landet, och då brödet bakas af Kronans
både Spannmål och Bagare) blir ganska obetydlig, och
kan ej komma i någon slags beräkning mot ens minsta
del af den tunga som Innevånarue i anseende till
Fattigvården hafva af denna Garnison, hvilken jemnt
afleinnar nya föremål uti afskedade Artillerister, deras
Enkor och Barn, äfvensom af flere sådane ännu i tjenstvarandes
Hustrur och Barn, då Mannerne icke förmå
att försörja dem, samt ändteligen icke sällan äfven afskedade
Underofficerare i lika behof af försörjning,
och någon gång till och med ÖfverOlfieerare. — När
nu härtill tages uti beräkning det förhållande, att af
Garnisonen uti Götheborg, uttages erfordeligt manskap
till tjenstgöring vid de 3:ne Fästningarne Warberg,
Marstrand och Elfsborg, men att dervid Hustrurne och
Barnen förblifva uti Götheborg, samt merendels, under
det Männerne förtära sill bröd och gage borta,
komma i ännu större behof af allmänt understöd, som
Staden då måste utgöra; lärer detta serskildta menliga
förhållande så mycket kraftigare tala för Stadens
rättvisa fordran af bidrag från Staten, till utgörandet
af denna ej Staden, utan det allmänna, att draga, tillkommande
tunga.
Utskottet har vidare ansett sig icke kunna tillstyrka
något anslag för Fattigvården uti Götheborg, af
det skäl, alt, om sådant beviljades Götheborg, skulle
äfven andra GarnisonsStäder deraf hämta anledning
Betänka uden, N:o r>5. i65
alt söka lika bidrag af Staten. Detta skäl förfaller
dock väl äfven vid närmare betraktande, att
1:0 det icke innefattar rättvisa, att neka en billig
fordrans fullgörande derföre, att andra kunna med
skäl göra enahanda fordringar; hafva de lika rätt, så
måste denna rätt ju ej heller förmenas dem;
2:0 äro de Städer ganska få, som kunna äga lika
ansp/åk i denna del, när man undantager Stockholm
och Carlskrona, hvilka Utskottet medgifver redan erhållit
sådan hjelp, och hvilket Utskottet följaktligen
äfven, visserligen med allt skäl, anser utgöra verklige
prejudicater; hvaremot Götheborgs Stad i och för sin
betydliga kostnad för Garnison, och dess inqvarterande,
aldrig erhållit något allmänt bidrag*
3:o Om det skulle medgifvas på förhand, innan
erhållande närmare kännedom, att Statens tillgångar
i förhållande till dess behofver och ålitande från alla
båll, äro knappa, torde förhållandet likväl icke vara
så högst dåligt, att af denna anledning ett anslag af
blott 4oot> R‘dr årligen behöfver vägras, då det är
grundadt på rättvisa och billighet, och då frågan är
om ett rättvist afseende till B.ikets andra Stad, hvilken
visserligen icke liggat Staten till någon tunga, och
då flere andra anslag visserligen ej lärer kunna undgås,
de der icke hafva mer talande skäl för sig, än
hvad här är ifrågasatt. Utskottet har uppställt en jemförelse
emellan Götheborg och Carlsk i ona Släder, och
vill af den senare Stadens underlägsenhet uti förmögenhet
och handel hämta ytterligare anledning till alsing
å det sökta Bidraget. Det kan ej vara min ine
-
166 Stats-Utskottets
ning, att missunna denna Stad hvad den fått, men
utan en vida fullständigare undersökning lärer det
dock vara rätt svårt att afgöra, hvarest, i förhållande
till folkmängden, finnes den största förmögenhet. Obestridligt
är emedlertid, att Götheborgs Stad med sin
betydliga folknummer ensamt räknar sitt bestånd af
handeln, och med den står och faller, hvilket en
långlig erfarenhet besannat; deremot någre andra Städer,
och ibland dem Carlskrona, derjemte hafva andre
säkra förtjenster att räkna på, till ex., att stora
Flottan derstädes liar sin station, som dels genom lefveranser
af allahanda slag, hälst vid nybyggnad af
Skepp, måste lemna ej obetydlige fördelar; dels derigenom,
att de mångfalldige Handtverkare och Arbetare,
som tillhöra Kronans Stat och Flottan, bo och
förtära sin arbetsförtjenst i Carlskrona, samt deltaga
uti flere Stadens onera, och derjemte icke göra Stadens
Borgerskap intrång uti deras näringar, hvilket
deremot alltid är fallet, der Garnisoner äro förlaggde,
enär sådant Manskap, så väl tjenstgörande
som afskedadt, äger rättighet att begagna alla möjlige
handtverk.
Tvenne uti Motionen förekommande vigtiga och
talande skäl för bifall till det sökta anslaget, har Utskottet
lemnat utan allt afseende , och icke ens bevärdigatsvar;
det irsta, att K. M:t, redan år 1806, eller
under den tid, då det af K. M:t ensamt berodde, nådigst
lofvat att taga denna sak under öfvervägande,
hvilket utan tvifvel ock hade skedt, om icke krig och
an
-
B e t ä n landen, N:o 11 Si 167
andra hinder meltanknmmit. Staden har emedlertid
icke fÖrhästigt föinyat siri begäran, oell den må väl
med skäl få hoppas, alt icke möta mindre benägenhet
af Rikets nuvarande Ständer, än af den dåvarande
Souveraina Regeringen;
Det aldra af de omnämnde skälen är, att Staden
förlorat tn inkomst af 3ooo R:dr årligen, hvilken Fattigvården
förut haft af alla utländska skepp, och hvilken
har måst uppoffras för det i sednare tider vidtagna
Reciprocitets-Systemet antagande flere Nationer
emellan, uti deras Sjöfarts- och Handelsförhållanden;
Staden har derföre icke ännu erhållit någon ersättning;
och, om detta System efter afsigt fördelaktigt
inverkar på hela Landets handel och sjöfart, samtStaten
och det Allmänna dermed beredas ökade Tullinkomster
m. öi., är det väl äfven med högsta billighet
öfverensstämmande, att den uppoffring en enskild Stad
för detta ändamål måste göra af en från långliga tider
sig tillslagen inkomst för bestridande af dess Fattigvård,
blifver ersatt af det Allmänna.
På afla desse skäl har jag ansett mig böra reservera
mig emot Utskottets Beslut, då, jag för min
del, finner Götheborgs Stad i detta fall böra vederfaras
lika rättvisa med Stockholm och Carlskrona.
Uti hvilken Reservation instämt Hr Lagman Ståhle;
Hr Echerman samt Hr Prosten Grevillius.
2 B. 1 II.
12
iG8 Stats-Utskottets
N:o 116.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om Mölntluhls
Qvarnägares befrielse från skyldigheten
att, emot fastställd tull af en kappe på
Tunnan, verkställa målning för K. M:ts och
Kronans räkning. (I.-A.)
X egenskap af RiksdagsFuIlmägtig för Askims Härad
i Götheborgs och Bohus Län, har Anders Danielsson
från Elfsborgs Län hos R. St:r yrkat Mölndahls Qvarnägares
befriande från ett, sedan längre tid tillbaka deni
åliggande onus, att, för K. M:t och Kronans behof,
emot nedsatt Tulllägt af endast en kappe på Tunnan,
förmala den Spannmål, som åtgår till Garnisonernes
och Fångarues underhåll i Götheborg och Ny-Elfsborgs
Fästning. Hemställande Motionären, att utredas
och pröfvas måtte, huruvida K. M:t och Kronan, som,
enligt hvad de af Motionären bifogade handlingar föranleda,
icke kunnat visa, det ifrågasatte skyldighet
vore Mölndahls Qvarnägare lagligen ålaggd, skäligen
kan fordra, att densamma äfven hädanefter utgöres,
men i motsatt fall Qvarnägarne för berörde mäld tillerkännas
enahanda tull af 2 kappar per Tunna, som
i orten allmänt är gängse, hvartill erforderlig tillgång
af Kronans behållna Spannmål anvisas kunde.
I denna fråga har K. M:t, genom Resolution den
23 September 1823, i Nåder förklarat sig ej finna
skäl att göra någon ändring uti Dess Nådiga Resolution
den 3o Januarii 1816, hvarken uti hvad densam
-
Betänkanden, N:o 116. 169
ma angar Mölndahls Qvarnägares skyldighet att förmala
Kronans Spannmål för Garnisonen och Fångarne
i Götheborg och Ny-Elfsborg, eller betalningen
derföre; hvilken Nådiga Resolution således Lomme alt
Qvarnägarne till underd. efterrättelse lända. Och ehuru
det synes icke kunna betagas desse sistnämnde, att
i rättegångsväg göra gällande den talan emot K. M:t
och Kronan, hvartill de finna sig befogade; anser likväl
Utskottet, att, emot 90 §. Regeringsformen, densamma
icke kan blifva föremål för R. St:rs eller Deras
Utskotts öfverläggningar och pröfning. Den i5
Maji 182g.
N:o 117.
Betänkande, rörande General-AssislanceContorets
indragning.
(R:gs-A.)
I anledning af yppad fråga om indragning af GeneralAssistanceContoret,
såsom en för Staten betungande
Inrättning, bade R. St:r, vid sistlidne 1823 års Lagtima
Riksdag, väl erkännt nyttan af sjelfva Inrättningen,
men tillika ansett dess bedrifvande, för Statens
läkning, böra upphöra; så framt förlusten icke kunde
begränsas inom ett visst belopp.
Utgående ifrån dessa grunder, hade nyssbemälde
Ständer stannat i det beslut, att, om vid nästinträffande
Riksdags-år, sedan de stadgade förändrade grunderne
för utlåningen blifvit införde samt unbärliga
Tjenstebefattningar indragne, det skulle befinnas, att
lyo Stats -Utskottets
Lånerörelsen icke medfört någon förlust, eller att förlusten
derå icke per medium Öfverstiger 3ooo R:dr för
året, General-AssistanceContorets Lånerörelse då skulle
tills vidare få fortgå; hvaremot och om årliga förlusten
utgjorde mera, än 3ooo R:dr, Inrättningens bedrifvande,
för Statens räkning, borde, vid berörde tid
eller Riksdags-året upphöra. — Vidare, att under den
fortsatta utlåningstiden, försök borde göras, till befordrande
deraf, att Inrättningen måtte öfvertagas af
Stockholms Stad eller af enskilde Bolagsmän; i hvilket
hänseende följande förmåner skulle komma att hållas
Staden eller Bolagsmännen tillhanda, nemligen:
i:o Skulle de R:g:sContoret tillhörige Hus och Inventarier,
som förut varit åt General-AssistanceContoret
upplåtne, få i tio år hyresfritt begagnas af den
Inrättning, som skulle komma att träda i General-AssistanceContorets
ställe, endast med skyldighet för vederbörande,
att ansvara för de fastigheterne åtföljande
onera samt för Husens och Inventariernes tillbörliga
vård och underhåll.
2:0 Till den blifvande Lånelnrättningens disposition
skulle afsättas uti R:g:sContoret ett Creditiv å
i5o,ooo R:dr B:co, med rättighet för Bolaget, att deraf
lyfta större eller mindre del, men med skyldighet,
att för det disponerade beloppet erlägga ränta efter 2
för hundra räknad, samt i öfrigt derföre ställa sådan
borgen, som af Hrr Fullmägtige i R:g:sContoret pröfvades
nödig.
3:o För att gifva kraft och verkställighet åt detta
Beslut, hade R. II. Sta- hos K. M:t i undeichhet au
-
Betänka uden, Nto uy. 171
hållit, att K. M:t i Nåder täcktes låta utfärda Dess
Nådiga Kungörelse derom, att Lombard-Lånerörelsen
här i Hufvudstaden från och med det år, som inträffade
efter nästkommande Riksdags-slut, kunde få öfvertaga*
af Stockholms Stad eller enskilde Bolagsmän,
emot åtnjutande af de förmåner samt fullgörande af
de skyldigheter, hvilka nti 1 och 2 punkterne omförinälas.
Efter denna redovisning för 1S23 års Sttrs,
i afseende på General-AssistanceContoret, hufvudsakligen
fattade Beslut, får Utskottet, nu så väl, med anledning
deraf, som af de, vid innevarande Riksmöte,
gjorda Motioner om General-ÅssistanceContorets indragning,
nemi. hos H. R. o. A., af Hr af Stenhof, G.,
och hos Hederv. BondeStåndet af RiksdagsFullmägtigen
Peter Andersson från Hallands Län, utlåtande i
detta ämne afgifva.
Uti Berättelsen Nto g5 om den af Utskottet verkställda
granskning af General-AssistanceContoret är anmält,
att Stockholms Stad icke velat öfvertaga General-AssistanceContoret,
äfvensom att något anbud af
enskilde Bolagsmän icke heller inkommit, i anledning
af K. M:ts, under den 20 October 1824, derom utfärdade
Nådiga Kungörelse.
Nyssnämnde Berättelse visar, att, oansedt det så
kallade 4;de UtlåningsDepartementet, ifrån och med
år 1825, varit indraget samt Lönerne för Tjenstebefattningarne
derstädes till ett belopp af omkring 3ooo
R:dr B:co om året besparade, förlusten för år 1820
och de nästpåföljde 3:nc år likväl utgjort i medeltal
172 S t a t s - U t s ko 11 e t s
omkring 7800 R:dr, utan att någon ränta å Förlagsfonden
dervid beräknas.
Hrr Fullmägtige i R:g:sContoret äfvensom R. Sl:rs,
år 1827, församlade Hrr Revisorer hafva ansett, det
årliga förlusten omöjligen kan nedsättas till det belopp
af 3ooo R:dr B:co, hvilket af 1823 års St:r blifvit bestämdt,
såsom vilkor för Inrättningens fortsatta bedrifvande
för Statens räkning.
Utskottet bar också, efter verkställde noggranna
undersökningar, funnit sig böra instämma uti dessa af
Hrr Fullmägtige och Revisorerne yttrade åsigter; enär
någon ytterligare indragning af Tjenstebefattningar icke
skulle, utan rubbning i göromålens jemna och oafbrutna
gång samt högst nödvändiga controller, kunna
äga rum.
De omständigheter och förhållanden äro således
för handen, att, jemlikt 1823 års St:rs Beslut, Gen.-  AssistanceContoret borde upplösas; men då den lånesökande
allmänheten, under snart 60 års tid, genom
Regeringens föranstaltande, blifvit vand att med tillförsigt
i hvarje ögonblick kunna påräkna det understöd
detta Contor beredt, så anser Utskottet, att skäligt
afseende bör fästas på de interessen, hvilka, genom
Gen.-AssistanceContorels hastiga upphörande skulle
blifva förnärmade; och att det ej vore med billighet
alldeles öfverensstämmande, att genast och utan
förberedande åtgärder från Staten på StatsStyrelsen
öfverflytta eller åt enskilda omtankan öfverlemna en
omsorg, hvarmed Staten alltsedan år 1792 sig uteslutande
befattat.
Betänkanden, N:o 117. 173
Utskottet är, för sin del af den öfvertygelse, att
Pant-låneanstalter, der den fattigare classen ina kunna
betjenas med mindre länsummor, äro lika oumbärliga
uti Stockholm, som i andra stora och folkrika
Städer; att dessa anstalter icke behöfva inskränkas till
en enda större, som hittills vaiit fallet, utan hellre
böra, till allmänhetens beqvämlighet och till undvikande
af talrik och kostsam Tjenstemanna-personal,
fördelas uti flera mindre, spridda till Stadens serskilda
delar; och att, så vida Staten, som, med beräkning
af en ej obetydlig vinst, vidtagit så många anstalter,
till beredande af låneutvägar för den förmögnare
allmänheten, genom räntefri förlagsfond, äfven
vill befordra möjligheten af en dylik fördel för den
mindre bemedlade, så skall det icke saknas Speculanter,
hvilka företaga sig inrättandet af dylika Jåneanstalter
af mindre utsträckning och hvilkas hela vinst
således odelad skulle af dem få påräknas. Utskottet
anser äfven, att det ej kan vara Statens åliggande att
med ansenlig uppoffring bereda sådane fördelar nästan
uteslutande åt Stockholms Stads Innevånare, utan att
Staten i detta afseende gjort nog, när den underhjelper
de åtgärder, hvarom det egentligen tillkommer
Stockholms Stads Styrelse att draga omedelbar försorg.
Om lämpliga mått och steg uti förenämnde ändamål
tagas och inskränkningar uti Gen.-AssistanceContorets
lånerörelse småningom tillvägabringas, torde
detsamma, utan kännbara olägenheter, inom få år kunna
upphöra.
Med fästadt afseende på förenämnde omständig
-
174 Stats-Utskottets
Jicter och uti öfverensstämmelse med den öfvertygeisen
Utskottet hyser, anser Utskottet sig böra tillstyr-,
ka R. St:r, att, för verkställigheten af sednast för-»
samlade Stirs Beslut om Gen.-AssistanceContorets uppi
lösning, lemna följande föreskrifter:
1:0 Gen.-AssistanceContorets utlåning upphör åi>
i832, så tidigt, att slutliga utredningen hufvudsaklii
gen kan vara verkställd med Februarii månads utgång
år i833. Hrr Fullmägtige uti R:g:sContoret uppdrai
gas att om verkställigbets-detaillerne förordna, på sätt
de finna lämpligast och roed R, St:rs nu uttryckta afi
sigler mest öfverensstämmande.
a:o I den molm Hrr Fullmägtige finna det verki
ställbart och ändamålsenligt, äga de, utan hinder af
nu gällande LåneReglemente, icke allenast att vidtaga
sådane förändringar med lånerörelsen uti Gen.-AssistanceContoret,
som befordra och förbereda den öfi
verflyttning af Lombard-rörelsen, hvilken af detta R,
Stjrs Beslut blir en följd, utan ock alla sådana, hvil-»
ka minska besvär och kostnader uti Gontpret. — Uti
den mohn möjligheten medgifver besparas aflönings-»
kostnaderne genom förafskedande af ej behöflig Tjell-»
stemanna-persona I och Vaktbeljening.
3lo Mot säkerhet, sorn af Hrr Fullmägtige godi
kännes, och mot vilkor att förlaget endast användes
till bildande och underhållande af sådane Inrättning
gar, der den fattigare classen af Hufvudstadens Inne»-  vånare må kunna betjenas med lån emot pant, skall
14ti R:g:sContoret hållas Styrelsen öfver Stockholms Stad
till handa en summa af Etthundra Tusen (100,000)
Betänkanden, N:o 117, 17,5
Riksdaler att räntefritt begagnas under loppet af Tio
år, räknadt ifrån den 1 Junii i83», då lyftningen deraf
må ske. Likväl och om Stockholms Stads Styrelse,
till vinnande af ändamålet, deraf har behof, må
Hrr Fullmägtige, ifrån och med i832 års början, låta
på detta Creditiv förskottsvis utlemna en femtedel eller
20,000 R:dr.
4:o Beträffande Gen.-AssistanceContorets Ordinarie
Betjening, så kommer en hvar bland dem, som,
vid Verkets upplösning, der äro tjenstgörande, att på
R;g:sContorets ExpeclanceStat uppbära den lön, sora
han, före den 1 Julii 1818, innehaft, men, i öfverensstämmelse
med det af R. St:r vid 1818 års Riksdag
fattade förberedande Beslut, icke något derutöfver; så
att den, som, efter nämnde tid, erhållit förordnande
att förrätta en Syssla, för hvilken i Staten är anslagen
en högre Lön, icke kan göra något anspråk på
derigenom erhållen tillökning. Dessa ExpectanceLöner
minskas, i samma förhållande, som någon vinner befordran
till Lön vid R:g:sContoret eller vid andra Verk
och Inrättningar, så att den, som t. ex, tillerkännes
ExpectanceLön af 4oo R:dr, men får 3oo R:drs Lön
vid annat Verk, endast kommer att uppbära 100 R:dr
på ExpectanceStat, likasom ExpectanceLönen hel och
hållen indrages, när någon befordras till Lön, hvilken
antingen är lika stor med ExpectanceLönen eller
ock öfverstiger densamma. —» Hvad åter angår öfrige
vid Gem-AssistanceContoret anställde Tjenstemän och
Vaktbetjente, hvilka, efter den 1 Julii 1818, vunnit
befordran, så komma Lönerne, som de, i följd af
176 Stats-Utskottets
endast provisionella Förordnanden, fått uppbära, att
med tjenstgöringen indragas oell besparas; dock liar
Utskottet funnit billigt tillstyrka, att den Tjensteman
eller Vaktbetjent, hvilken icke kominer i åtnjutande
af någon ExpectanceLön, vid sin afgång från Contoret,
uti Gratification erhåller ett halft års Lön.
5:o 1 afseende på den vid Gen.-AssistanceContoret
varande Enke- och PupillCassa, tillskapad och underhållen,
dels genom de af R. St:r åt Cassan öfverlåtne,
till Gen.-AssistanceContoret hemfallne så kallade öfverskott
på försålde panter, dem ägarne i ebil inom
stadgad tid uttagit, och dels genom afsättning af vissa
procent af TjenstemänsLöner; och hvilken Cassa förvaltas
af Delägarena, enligt det af Hrr Fullmägtige
stadfästade Reglemente, så anser Utskottet sig böra
tillstyrka, att det öfverlernnas åt Hrr Fullmägtige att
med berörde Cassa, efter Delägarenas hörande, vidtaga
sådane åtgärder, att Delägarenas efterlemnade Enkor
och Barn må komma i åtnjutande af de Pensioner,
hvilka, genom Reglementet, äro bestämda, och att
Cassan icke på något sätt må blifva förskingrad.
I den händelse Gen.-AssistanceContoret på föreslagne
sätt kommer att upphöra, så uppgår kostnaden,
hvarmed SlatsVerket, efter Contorets indragning, blir
betungadt, och hvilken endast, genom framtida afgång,
kan förminskas, calculutionsvis, årligen till:
Betänkanden, N:o 117. 177
ExpectanceLöner, beräknade efter 1828
års Stat . . . . R:dr i3,43i: 34- -
Pensionairer på Gen.-AssistanceCon
torets
Stat „ 1,800: 20. -
Ränteförlust a 3 procent å det för
Stockholms Stad föreslagne Cre
ditiv
„ 3,ooo. — -
Summa kostnad R:dr 15:co 18,2.32: 6. -
Nuvarande årliga förlusten kan beräknas till:
Medeltal af årlig förlust R:dr 7,800. — -
Ränteförlust å den begagnade Förlags
fonden
ä 3 procent „ 4poo. — -
Inkomst af Contorets Hus kunde erhållas,
troligen med  „ 1,700.
Summa R:dr lixo 14,000.
Skulle R. H. St:r finna för godt bifalla ofvanstående
Förslag, får Utskottet äfven tillstyrka R. H. St:r, att
bos K. M:t underdånigst anmäla Beslutet och derjemte
anhålla, att Allmänheten, genom Nådig Kungörelse
underrättas om General-AssistanceConlorets
förestående upplösning. Den i5 Maji 182g.
Reservationer.
Af Hr Rådman Lundgren:
Jag åberopar, hvad Höglofl. StatsUtskottets Betänkande
N:o 477 v'd '^23 års Riksdag hufvudsakligen
innehåller, och på de deruti upptagne skäl tillstyrker
jag, alt General-AssislanceContoret måtte ännu
178 Stats-Utskottets
iå fortfara, likasom hitintills, intill nästa Riksdag;
i öfrigt får jag tillägga, att General-AssistanceGontoret
är, efter min tanka, en högst nödvändig Låneanstallt
för Hufvudstadens mindre bemedlade innevånare; om
denna Inrättning, som är af Staden garanterad, upphörer,
skall, såsom mig synes, följden blifva den, att
en mängd enskilda Låne-associationer skall äga rum,
hvilka dels troligen blifva för den lånebehöfvande mera
kostande, dels kunna till äfventyrs någon gång föranleda
förlust af panter, som måhända bestå af den
lånebehöfvandes dyrbaraste egendom. Jag vet, att General-AssistanceGontoret
mycket kostar ej mindre för
lättheten till Iåns tfndfående, än äfven för missbruk,
men då behofvet är inne, bör ju låneutvägen och
hjelpmedlet förlättas, och för missbrukens skull bör
icke det goda af en Inrättning illa bedömmas. Vid
1823 års Riksdag beslöto R. St:r, att, om Statens förlust
på Inrättningen skulle öfverstiga 3ooo R:dr årligen,
borde densamma vid nuvarande Riksdagstid upphöra,
sannt är, att utrönt blifvit, det årliga förlusten
dessa 6 åren ifrån och med 1823 till och med 1828
utgjort i medeltal omkring 83oo R:dr samt de sista 4
åren under hvilka AflöningsStaten för ett indraget UtJåningsDepartement
varit förminskad likaledes i medeltal
till circa 7800 R:dr. Denna förlust är dock ej
betydande och bör ej öfverväga jemförelsevis med Inrättningens
åsyftade ändamål; äfvensom man icke bör
förbise, att om Inrättningen upphörer, stora ifrån densamma
härledde utgifter utan all inkomst, ändock en
lång tid drabba Staten,^hvilket lätt visar sig, då man
B etan ka uden, N:o 117. 17g
besinnar, att aflöningen till nämnde Inrättnings Tjenstemanna-
och Betjenings-personal nu utgör omkring
a3,ooo R:dr årligen och att circa i3,ooo R:dr deraf
ofelbart måste bibehållas för å ExpectanceStat uppförde
Tjenstemän och Betjente. På grund af allt detta,
förnyar jag mitt redan yttrade tillstyrkande att, General-AssistanceContoret
må såsom hittills, fortfara intill
nästa Riksdag, då R. St:r komma i tillfälle att efter
sig företeende omständigheter i ämnet besluta.
Af Hr CommerceRådet Santesson.'
Då AssistanceGonlorsInrättningen, enligt hvad ock
Afdelningen rnedgifvit, och hvilket icke kan besti idas,
endast afser de fattigare Innevånares i Stockholm be-1
hof och nytta, men kanske till ännu större del nyttjas
af andra inom Stockholm, hvilka egentligen ej böra
räknas till denna class, så följer deraf, att ali den
kostnad och förlust det allmänna härpå fått i en längre
tid vidkännas, likasom de kostnader hvilka åtfölja
det nu ifrågavarande, af Riksgälds-afdelningen tillstyrkta,
förslag om Inrättningens öfverflyttning från Staten
på Stockholms Stad, utgöra offer på bela Landets bekostnad
till Stockholms Stads enskilda fördel. Ännu
större hade denna uppoffring dock troligen blifvit, om
Höglofi. StatsCJtskottet i stället skulle efter flere Ledamöters
yrkande hafva tillstyrkt Inrättningens fortfarande
å gamla viset på Statens bekostnad.
Men då jag häruti i alla foll ej kan undgå finna
alldeles motsatta principer så väl hittills följda, som
nu ytterligare tillstyrkta af Höglofi. Utskottet, emot
1B0 Stats -Utskottets
dem Högled. Utskottet framställt i frågor om allmänt
bidrag till annan Stad i Sverige, ej för dess enskilda
fattige, utan för sådane fattige, hvilka sistnämnde Stad
väl är tvungen hysa, men icke tillhöra densamma,
utan tvärtom directe Staten, såsom varande Statens
Folk — Kronans manskap; — (se StatsUtskottets Betänkande
N:o 115 i anledning af Motion om Bidrag
från StatsVerket till Götheborgs Fattigvård i afseende
på Garnisons-Personalen). Så måste jag emot denna
olikhet i princip helt och hållet reservera mig.
Då jag dock, för mitt enskilda votum i denna
fråga , icke trott mig böra afse en sådan jemförelse emellan
de olika tillämpningar af principen, när saken angått
Stockholm eller annan Stad, aldraminst när denna
senare just var den som närmast rörer mig såsom
dess Deputerad, utan enskilt utgått från den i min
tanka här endast gällande grund, att de fattige i Stockholm
äro Svenske Medborgare, och som sådane berättigade
till afseende, om än ej lika nära liggande K.
St:rs skyldighet att vårdas, som Kronans manskap och
deras familjer, vare sig å ena eller andra stället, — och
jag dervid ej kunnat undgå anse fara värdt, att de
fattige, som fått vana att här njuta biträde af Staten
skulle råka i nog omilde händer, om sådant hädanefter
blefve beroende af enskilde, hvilka af Staten öfvertogo
det i egennyttig afsigt, hvaraf följden efter någon
tids förlopp åter torde blifva att Staten måste
å nyo antaga sig denna anstalt, med ytterligare kostnader
för dess nya organiserande, — utan, med förtroende
till deras vitsord om behofvet för Stockholms
Betänk anden, N:o 117. 181
talrikare personal af pauvres honteux och andra fattige,
hvilka närmare känna förhållandet dermed, nu
voterat för bibehållandet af AssistanceContoret för Statens
räkning, har jag likväl dervid fästat de serskilde
uttryckliga förbehåll:
1:0 att den hemlighet, som nu åtföljer belåning
af persedlar, och hvilken välment afsett, att ej hvem
som hälst må äga tillgång känna hvilken som nödgats
beläna en och annan ineubel eller klädespersedel, ej
må utsträckas till hinder för efterforskande af olofligt
åtkommit gods, och utfinnande af personen som afhändt
detsamma sin rätta ägaie; och
2:0 att de missbruk, som äfven med skäl öfverklagats,
att varor i parti, således för större summor,
der helänas, må afskalfäs, förmedelst ett maximi fastställande
öfver hvilket lån ej får utgifvas, och detta
sådant, att hädanefter Jånebitiäde endast kan äga rum
till egenteligen fattiga oell pauvres honteux; samt
3:o att i alla fall tiden, som Inrättningen må fortfara
för Statens räkning, begränsas intill nästa Riksdag,
då blifvande R. St:r får tillfälle öfvertyga sig,
om den nytta, som varit afsedd med detta Statsbidrag,
verkeligen vinnes, och om dess vidare fortfarande blir
nödvändigt. Man borde få hoppas, att i en Stad, sådan
som Stockholm, der ej saknas personer med både
rikedom och vilja att göra godt, och der så många
vackra Inrättningar till mensklighetens lindrande redan
gifvas, äfven någon person blefve omtänkt, att till ett
så godt ändamål, som här nu i fråga, lemna fond och
inrätta en stiftning åt härvarande fattige, hvilke, enligt
182 Ståts-Utskottets
livad flere värde talare här försäkrat, skola vara i största
behof deraf, och att måhända på än billigare vilkor
än deni Staten nu vid dess AssistanceContor medgifvit.
Såsom min serskildta mening anhåller jag att detta
får åtfölja Höglofh StatsUtskottets Betänkande.
Af Hr Lagmannen Norceusj uti hvilken serskilda mening
Hr Prosten Grevillius samt Grosshandlaren
Eckerman sig förenat.
”Jag kan icke för min del bifalla Utskottets Beslut,
angående indragning af General-AssistanceContoret.
Denna Låneinrättning har enligt K. M:ts Kådiga
Reglemente af den 2 November 1772 fortgått, endast
med den förändring, att de Private Interessenter, som
enligt detta Privilegium uti Inrättningen deltogo, år
1792 derifrån skil jdes, hvarefter densamma blifvit fortsatt
för Statens räkning. Detta Publika LåneVerk,
som tillkommit för att befria i synnerhet den ringare
folkklassen från ocker, och hvilket genom de strängaste
Jagar icke står att förekommas, verkar ännu till
samma nyttiga, oell, i synnerhet för Hufvudstadens
Innevånare, vigtiga ändamål. Lika med många andra
äldre, för allmänhetens gagn och nytta uppkomne,
Institutioner, kan en sådan Inrättning icke upphöra,
utan att medföra känbar och äfven betydlig rubbning
uti förhållanden, som närmast röra den fattigare delen
af den arbetande classen och hvilka för en stor
del af denna dass, ofta utgör det enda räddningsmed
-
Betänkanden, Pf:o 117. i$3
medlet ifrån tryckande nöd och elände. Att till Privata
Interessenter öfverlemna denna Inrättning, äfven
med den uppoffring ifrån Statens sida, som Utskottet
föreslagit, blifver föirmodeligen äfven nu ett
fåfängt försök, och om en sådan förändring skulle
kunna tillvägabringas, kan icke en privat, så beskaffad
Lånerörelse blifva åtföljd af tillräcklige eontroller
emot vinningslystnaden och ockreriet, äfvensom
densamma, utan uppoffring och förlust, icke skulle
kunna sträcka sig till panter i lösören, nästan af alla
slag, och till ett så ringa värde, att den minsta LåneSumman
är bestämd till 4° skiilingar.
Bilagde sammandrag af en Tabell öfver GeneralAssistanceContoirets
Låne-rörelse år 1828 utvisar, att
63,83i Lån ifrån 4° sk. till och med 5 R;dr, 7,527
ifrån 5 R:dr till 10 Rcdr samt 2,o56 ifrån 10 till
20 R:dr, blifvit under år 1828 begagnade. Hela antalet
af Lån på serskildte panter utgjorde för nämnde
år 74,792 st. och enär ofvanberörde lån af de 3:ne
första Classerne derifrån afdragas, utgöra de öfriga,
som äro upptagne till högre summa än 20 R:dr, icke
mera, än 1,378 st., af hvilka 53o st. befinnas vara
emellan 20 och 3o R:dr, och endast 14, utöfver 5oo
R:dr. Härigenom ådagalägges, att det just är den
fattigare folkclassen, som begagnar denna löne-rörelse,
hvilken, uti de lägsta summorne, eller ifrån 4°
sk. till 5 R:dr uppgår till nära ^:delar af det hela,
hvilket förhållande får en ännu vidare tillökning, i
fall lånen ifrån 5 till 10 R:dr, utgörande 7,527 st.,
u B. 1 H. i3
i
184 Stats-Utskottets
tilläggas. Man finner ock af AssistanceConloirets Räkenskaper,
alt utlåningarne under vintermånaderne, då
en stor del af den arbetande classen saknar förtjenst,
och under hvilken årstid behofvet af ved ökar utgifterne,
till mera än en tredjedel och någon gång närmare
till hälften öfverstiga de lån, som uttagas under
sommarmånaderne. Detta bevisar icke, att sjelfsvåIdet
och lättjan, utan att den tryckande fattigdomen, ålitan
Inrättningen och att, efter dess indragning, en allmännare
nöd ibland den lägre classen, snart och kraftigt
skalL bevisa nödvändigheten, att åter upprätta densamma.
Jag medgifver, att, i fall AssistanceContoret aldrig
blifvit inrältadt, och om icke allmänheten uti 56
år begagnat denna Inrättning, man både borde och
kunde umbära densamma; men att nu helt upplösa
den, att utställa den fattige hjelplös, eller öfverlemna
honom, uti sin nöd, åt Ockraren, kan jag lika litet
medgifva, som jag kan anse en sådan Inrättning i Rikets
Hufvudstad, dit'folk ifrån alla orter tillströmma,
och som i samhällsförhållanden är af en mera vigtig inflytelse,
än de öfrige Städerne i Riket, såsom Stadens
enskildte och endast tillhörande densamma att upprätthålla.
Jag vill snarare betrakta Inrättningen såsom
en allmän nöd-anstalt, hvars upprätthållande,
ehuru den medförer en penningeförlust för Staten af
7000 R:dr, och ehuru denna förlust äfven kan räknas
högre, om afseende göres uppå Creditivet för hvilket
ingen ränta erlägges, och uppå hyran för det publika
hus, som Inrättningen begagnar måste betraktas, utur
Be tankar) den, N:o 117. j85
en vidsträcktare och mera allmän synpunkt, och hvars
npphäfvande, om det ock icke anses vådligt, dock innefattar
en haid behandling emot den del af de nödlidande,
sorn, enär deras ställning icke berättigar dem,
att blifva föremål för allmänna välgörenhets-anstalter,
just derigenom äro uti en ännu olyckligare belägenhet.
Man anförer i öfrigt emot Inrättningen, att räntan och
omkoslnaderne äro så höga, att den fattige genom dess
ålitande snarare förderfvas an upprätlhålles. Jag bör
upplysa, att denna icke beräknas till högre än 6 procent,
men Provisionen till 2 procent, vid hvarje omsättning
eller, som det kallas, stämpling, så att ett
lån på 3 månader belastas med 8 procent och ytterligare
hvarje 3:dje månad med 2 procents provision,
och att i följd deraf, lån på ett år uppgår till ^procent
i Ränta och Provision. Dessa afgifter äro visserligen
dryga; men då man betraktar allt det besvär
och det arbete som uppläggandet och förvarandet af
ett så stort antal panter af mångfaldiga slag, många
af ett så ringa värde, att de icke uppgå till 1 R:di v
it
och det vidlyftiga Räkenskapsverk, som genom en s^t
vidsträckt lånerörelse, måste uppkomma, skall ma,,
finna att denna lånerörelse bedrifven af private personer,
då den årliga förlusten först skulle betäclias,
byra erläggas för de hus som begagnades, och åtröinstone
10 å 12 procents vinst beräknas, en ansenlig förhöjning
uti Ränta och Provision deraf skulle blifva en
nödvändig följd, och man torde kunna antaga att en
privat Inrättning icke skulle kunna bestå, utan att i
dessa delar, beräkna sig till godo, 25 procent. Man
186 Stats-U t skottets
kan icke eller vänta, att uti denna enskildta Låneinrättning,
panter af ett ringare värde, hvilka dock
egentligen utgöra de största uslingarnes enda tillgångar,
skola kunna antagas och dessa kunna då icke annat
än blifva föremål för ett fasansvärdt ockreri.
Man har ansett Assistancelnrättningen bereda tillfälle,
att i låneväg använda stulit gods, enär låntagarena
icke äro skyldige, att uppgifva sine namn utan
lånen meddelas, endast på panter utan personel ansvarighet.
Undersökningar härom, både vid Stadens
KärnnersRätter och vid K. PoliceKammaren blefvo under
förra Riksdagen anställdte, och man fann då, att
ett ganska ringa antal stulne persedlar, blifvit igenfundne
uti General-AssistanceContoret. Det vill ock
förefalla tydligt, att en tjuf, icke utan fruktan, och
således icke, förrän allt annat tillfälle till det stulna
godsets användande brister ålitar en Allmän Låneanstallt,
der han har att frukta att anmälan om stölden
redan är gjord och der han vid uppvisandet af panten
genast kan blifva upptäckt.
Be tank anden, N:o 117
05
OJ
CO
OJ
•jp:u $
Ox
to
'Jp:K 01
to
Ox
05
Mp:H oc
Ot
OJ
0
*JP:)I °£
to
OJ
to
Lzz
'*Tp:H °£
bo
001
CO
00c
»
0
•.ipry; oog
w
to
•jp:H 00^
M
to
■Jp:H 009
bO
•jp:a 009
w
•jp:u 00L
•jpru oog
OJ
‘jp:y; 006
OJ
Mpry; oooe
OJ
'jp:U 000£
4>s
*iun.i
-Bujiung
to
Biliam^
187
a.
a
■7
O:
"S
«>
So
CO
to
cc
Sammandrag af en upprättad Tabell öfver Genercd-AssistanceContorets
188 Stats -Utskottets
Af Hr Grosshandlaren Aspelin:
D3, i likhet med 1818 och 1828 års Riksdagar,
Motioner blifvit väckte om General-AssistanceContorets
upphörande för Statens räkning, samma förhållande vid
innevarande Räksdag inträffat och Högloft. StatsUtskottet
genom pluralite beslutat: att hos R. St:r föreslå den
ändring sorn Betänkandet innehåller, får jag emot detta
Beslut göra min Reservation af följande skäl:
1:0 Då omkring 12 å i5,ooo personer af Hufvudstadens
mest behöfvande Innevånare, hvilka, af sannt
behof anlita denna Inrättning, skola försänkas inom några
år uti det rysligaste elände och kastas vind för våg
uti obarmhertige och omensklige procentares händer,
utan särdeles förhoppning att någonsin återfå sine pantsatte
klädespersedlar m. rn., då merendels sådane Långifvare
hafva den försigtigheten att sällan eller aldrig
gifva någre bevis ifrån sig öfver emottagne persedlar,
så skulle R. St:r igenom upphäfvande af AssistanceContoret,
beröfva desse olycklige varelser ett stöd i
nödens stund, som de så väl behöfva, då de, utmattade
af hunger och sjukdom, tillgripa ofta det nödvändigaste
af deras klädespersedlar och husgeråd för alt
kunna emot dessas aflemnande tillbyta sig en mindre
men för dem lika oumbärlig penningesumma.
2:0 Att Staten i senare tider gjort förluster på
denna Inrättning kan ej nekas, men om man kastar
en blick tillbaka för att lära känna orsaken, så ligger
den deruti: att AssistanceContoret, som inrättades
1772 på 6000 actier hvaraf tre fjerdedelar tillhörde
private personer och en fjerdedel Kronan, enligt det
Betänkanden, N:o 117. 189
da af Konung Gustaf III nådigst fastställde Reglemente,
väl icke kunde begagna denna Actie-antalssumraa
af i5 Tunnor Guld i Lombardväg, men alllbvadsom
dertill icke kunde användas fick begagnas i Discontväg
på säkre Reverser och Hypotbeker.
Från år 1772 till Gefle Riksdag 1792 bär detta
Verk sig och lemnade äfven till Kronan ifrån 1776 till
och med 1787 en Inkomst af B:co R:dr 5>r, 181; 3o. 2.
Specie, men då Discont-rättigheten fråntogs AssistanceContoret
vid 1792 års Riksdag i anledning af en vid
samma tid eller något förr i R:g:sContoret inrättad Discont,
beslöto Ständerne att Staten skulle på vinst och
förlust öfvertaga nämnde Verk och hvilket sedermera
under sådan garantie tills dato fortfarit.
Under de framskridande åren från 1792 till 1818
voro förlusterne under omväxling större och mindre,
men störst blef förlusten från denna tid till 1823 —
uppgående till emellan 60 ä 70,000 R:dr — R. St:r
togo dä på gifven anledning af StatsUtskottet, sådane
mått och steg att förlusten för senare 5 åren minskats
till circa 4°;°00 R:dr och hvilken förlust efter min
tanka bör kunna för framtiden ännu mera minskas
genom öfverflödige Tjenstemäns afgång. — Af hvad
jag nu anfört, synes det vara billigt och rättvist att
AssistanceContoret bör bedrifvas för Statens räkning
och att den förlust som årligen kan uppkomma bör
afskrifvas på BancoDiscontens förtjenst, hvilket Verk
nu innehafver den rättighet som fråntogs AssistanceContoret
af 1792 års St:r med dervid fästadt vilkor,
att på vinst och förlust öfvertaga AssistanceGonloiet.
i <qo Stat.s- Utskottets
N:o lig.
Vördsamt Memorial!
Det är anledning till anmärkning emot StatsRådet
samt Föredraganden för Handels- och FinanceÄrenderne,
hvarom Remiss begäres till ConstitutionsUtskottet,
inför hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Den a3 Maji 1829.
N:o 11g.
Utlåtande, i anledning af inkomne anmärkningar
vid någre af Utskottet afgifna Betänkanden.
(I.-A.)
I\ll Utskottet hafva blifvit återremitterade:
från Hederv. BondcStåndet 1:0 Utlåtandet N:o 44 om
förändring i tiden för lefvereringen af KronoArrenden-,
2:0 Utlåtandet N:o 74, i fråga om försäljande till Skatte
of Indelningarne vid AdelsfahneRegementet i den mohn
nuvarande Innehafvare afgå, 3;o Utlåtandet N:o 76,
i fråga om StatsVerkets rätt till Öfverinålslappar å
den EcclesiastiqueStaterne anslagne KronoTiondeSpannmål;
samt
från Vallafl. BorgareStändet Utlåtandet N:o 61,
i fråga om öfverlåtandet af en Kronan tillhörig tom-t
åt Oelreichska Enkhuslnrättningen i Landskrona.
Enligt ankomne ProtocollsUtdrag hafva dock förstnämnde
3 Utlåtanden blifvit bifallne af H. R. o. A.,
Högv. PresteStåndet samt Yällofl. BorgareStändet, och
det sista, eller Ar:o 61, gilladt af R. o. A., Preste
-
Betänkande n, N:o 120. igi
Ståndet och BondeStåndet; och sorn, likmätigt 6g §.
Regeringsformen, desse mål således äro af R. St:r afgjorda,
har Utskottet, till följd af de gjorda anmärkningarne,
icke kunnat desamma under vidare åtgärd
taga. Den 23 Maji 182g.
N:o 120.
Utlåtande, i anledning af gjorda Motioner om
eftergift af Kronans fordringar lios enskilde
för bytesbrister. (I.-A.)
Från H. R. o. A. har till Utskottet remitterats ett
Memorial af Hr Montgomcrie, Fabian, hvaruti han,
såsom en himmelsskriande orättvisa anmärkt indrifvandet
af de så kallade bytesbristerne, och i synnerhet
de deraf härflytande efterräknings-poster, till ett
mångdubbladt belopp större, än sjelfva Jordeboks-räntan
som byttes för i4o år sedan, och derföre Motionären,
under tillika yttrad förundran, hvarföre man
icke långt förr utredt dessa bytesmål, medan det ännu
var möjligt att medelst qvittencer förklara och försvara
sig, och huru det kunde anses rimligt, att, för
det man dröjt med utredningen en sådan tidslängd samt
gjort hemmanen sorn utbyttes gravationsfrie, de olycklige
Descendenterne af familjer, som icke vetat af en
sådan skuld, skulle pligta med efterräkningen af ränta
på ränta i så raångfalldiga år, hemställt, att R. St:r
mätte gå med underd. önskan till K. M:t och begära
inställelse af desse eftenäkningarsyndrifvande samt att
I
ig2 Stats-Utskottets
de, som redan betalt, malle återfå, livad de i sådant
afseende erlaggt. Oell borde i de bytesmål, som redan
voro utredda, viii Baiern och Jordeboks-räntan,
men inga efterräkningar, indrifvas, utan desse senare
af R. St:r utstrykas.
Enligt flere Ledamöters anförande i ämnet, hvilka
till Utskottet åtföljt berörde Motion, har vidare
blifvit föreslagit:
Af Friherre Wrangel af Saucis, Fredr. Anton ,
att, derest samma Motion icke skulle i hela dess vidd
af de respective RiksStånden antagas, R. St:r dock
måtte till K. M:t i underd:het öfverlemna rättigheten,
att för hvarje serskild händelse, uppå derom gjord underd.
ansökning, pröfva och efter omständigheternes
föranledande i Nåder besluta om eftergift af Kronans
bytesfordran hos enskild man, antingen till hela beloppet
eller endast i afseende på efterräkningen.
Sedan Hr Bortzell, Joli. Abr., rörande förhållandet
med Bytesfordringarne meddelat, ibland annat, de
upplysningar, att de fordringar Kronan ännu ägde
qvar, voro bestämda till betäckande af enskilde personers
hos Kronan ägande lika beskaffade fordringsanspråk,
samt att en eftergift af Kronans ännu oliqviderade
fordringar skulle leda till både stora anspråk
från den som sine skulder redan måst betala, och påkalla
serskildt anslag för gcdtgörandet af Kronans
skulder; är af Hr Estenberg, Pehr, framstäldt: huruvida
icke det skulle anses Svenska Folket värdigt och
öfverensstämmande med deras urgamla hederskänsla,
att Statens skulder af Staten betalas, och icke, såsom
Betan kan den, N:o 120. 193
i denna fråga hittills tillgått, desse skulder, i stöd af
mindre billiga om ej fullkomligt orättvisa Lagar, godtgöras
af Descendenter som ej uppburit det minsta i
arf efter sina för i§ århundrade bortgångne Förfäder;
i hvilket hänseende, för att utan betydlig uppoffring
å Statens sida kunna godtgöra anspråken hos dem som
sine skulder redan betalt, Talaren föreslagit, att tiden,
ifrån hvilken all sådan återbetalning skulle äga
rum, finge taga sin början ifrån den 5 Februari 1818,
då H. M:t Konung Carl XIV Johan besteg Svenska
Thronen, och, under en ny lysande KonungaStam,
Fosterlandsvänners hopp lifvades att utur minnet för
evigt kunna utplåna hugkomsten af den tidpunkt, när
Sverige, efter Fosterjordens styckning, var uti det
mest bekymrande tillstånd. Varandes derföre tillika
hegardt, att Utskottet måtte uppgifva infordrade detailleradc
uppgifter på de skulder af denna art, som
Sveeska Medborgare från den 5 Februarii 1818, dels
till fullo dels till en del betalt, samt hvad för dem
ännu skulle återstå att betala, för att kunna bestämma
det anslag som erfordras af Staten till nämnde fordringars
liqviderande.
Hr Friherre Cederström3 Jacobhar ansett nödigt,
att, då redan efter 1809 års RiksdagsBeslut Bytesbrist-målen
skulle ledas till ett snart slut, men,
ehuru en praeseriptionstid af 10 år sedermera för desamma
yarit utsatt, desse mål likväl ännu fortforo att
i K. KaramarCollegium behandlas, Utskottet ville tillse
i hvad mohn K. KammarCollegium hade uppfyllt
sin skyldighet, på det bedömmas måtte, huruvida icke
rg4 Stats-Utskottets
det kunde vara Utslagslösen och Betjeningens vinst deraf,
som läge till grund för fortsättningen af mål, som
långt f. d. bordt vara utredde.
Och är, inom Hederv. BondeStåndet, afRiksdagsFullmägtigen
Sune Nilsson från Kronobergs Län, till
förekommande deraf att personer, som på god tro tillhandlat
sig frälsehemman, hvilka inom de sista ioåren
funnits häfta för bytesbrister, icke måtte få vidkännas
några förluster, jemväl yrkadt, att all fråga från Kronans
sida om ersättning för dylike brister hädanefter
måtte upphöra och de, som inom nyssnämnde tid redan
guldit sina bytesskulder, blifva berättigade att desamma
återfå; hvilken Motion, som blifvit remitterad
till Stats- och EkonomiUtskottens gemensamma handläggning,
ansetts kunna i sammanhang med de öfrige
här ofvan omförmäldte Motioner till besvarande upptagas.
I öfverensstämmelse med de underrättelser som
blifvit Utskottet meddelade, får Utskottet vördsamt
upplysa: att genom BytesVerketj hvilket sedan år 1680
egentligen äger sin upprinnelse från Konung Carl XI:s
Reduction (ReductionsStadgan den 9 December 1682),
eller återkallandet under Kronan af Staten förut tillhörige,
men af föregångne Regenter nog frikostigt afhände
Hemman och Räntor, hvilken reduction nästan
ensamt träffade R. o. A., som af de framfarne Regenterne
mest åtnjöt de ymnige Nådebevisningarne förmedelst
donationerne, Konung Carl XI tillät ett medels
begagnande, hvarigenom Staten skulle erhålla åter,
hvad den rätteligen tillhörde, utan att derigenom från
-
Betänkande n, N:o 120. ig5
taga Donatarierne de Meliorationer, som dem enskildt
verkeligen tillhörde, nemligen att, i stället för de dem
donerade och såsom reducible förklarade gods, få till
Kronan afstå andre deras frälsehemman och räntor,
som dock efter besigtning eller ref- och skattläggning
skulle vara svarsgode emot de som dem blifvit donerade.
(K. Brefvet till ReductionsCommissionen den 4
Febr. 1681 och den 3o Jan. 1688. — K. Brefvet till
KammarColIegium den 14 Febr. 1687 samt BytesMethoden
den 3o Jan. 1688.)
Att denna åtgärd, vidtagen endast för R. o. A:s
betånd, föranlåtit en mängd, hvars egendom var underkastad
reduclion, att begagna sig af denna tillåtelse;
men då vid denna tid det icke alltid var möjligt,
att anskaffa eller utse ograverade frälsehemman till
vederlag, så förekoms äfven denna förlägenhet derigenom,
att rådrum lemnades åt dem som om sådane byten
sig anmält, att härom föranstalta, och donatarierne
fingo emedlertid vara i besittning af den reducible,
men till utbyte anmälte egendomen, emot det, att behörig
revers af dem lemnades för bytets fullbordande
och Kronans skadeslöshållande i alla tider. (K. ReductionsCommissionens
Bref till KammarColIegium den
14 Mars 1682.)
Antalet af desse Bytesmål, som uppgått till ett
belopp af omkring 700 stycken, deras invecklade beskaffenhet,
Ref- och Skattläggningar samt andre undersökningar
i orterne öfver så väl de utbytte som Vederlags-hemmanen,
men i synnerhet Byteshafvarnes eller
deras arfvingars och rättsinnehafvares försummelser,
196 Stats-Utskottets
äro uppgifne orsaker till den tidsutdrägt dessa mål
fordrat för deras slutliga afgörande, och de flere författningar
sorn af K. M:t och R. St:r mäst, i anledning
af ifrågavarande mål, vidtagas kunna äfven vitsorda,
hvilka svårigheter som varit att öfvervinna för
målens till slut bringande, som af de enskilde sakägande
sjelfve skall på allt möjligt sätt sökt försvåras
och på tiden utdragas. (K. Brefvet den 8 December
1747, den ia Jannarii 1757 och den 3 September
1766 m. fl.)
Vid den efter Regementsförändringen år 180g öppnade
Riksdag blef fråga väckt om BytesVerkets upphörande,
och, i anledning af R. Sttrs underd. Skrifvelse
den 17 Martil 1810, förordnade K. M:t i Nådigt
Bref till KammarCollegium af den 27 April 18(2, att
de emellan åren 1680 och 1723 ingångne byten skulle
till slut befordras och således utredningen skyndsainmeligen
fortsättas; men tillika stadgades, att alla de
byten, som redan voro med K. M:ts Nådiga Bytesbref
stadfästade, åter borde granskas i anseende till
efterräkningen och Jord- eller Skatte-rätten, hvarå
de K. Bytesbrefven, såsom endast rörande fräfserfntan,
icke haft afseende.
Ehuru arbetet, som härigenom betydligt förökades,
skall med rastlöst ifver fortsatts, hade dock tiden
för ett ändtligt slut, alltid varit osäker, om ej K. M:t
genom allmän Nådig Kungörelse den 16 November r8i3
fastställt en i dessa Byten gällande praescriptionstid af
10 år, inom hvilken så väl Kronans kraf hos enskilde,
som de enskildes hos Kronan, borde, vid förlust
Betänk anden, N:o 120. 157
af ali vidare rätt och talan, på vederbörligt sätt och
å vederbörlig ort vara anhängige gjorde, hvarefter något
nytt åtal å Kronans sida för fordringar uppkomne
uti Byten till närvarande tid, icke skulle äga rum,
och de enskildes dylike anspråk, hvilka förut uti några
lika beskaffade Byten icke blifvit yppade, borde
anses förfallne och till pröfning ej mera kunna upptagas.
Sedermera hafva ock alla Kronans kraf i Bytesväg
blifvit inom behörig tid och på sätt författningarne
föreskrifva väckta och anhängige gjorda samt äfvenledes
till större delen af vederbörande Kionan ersatte,
så att K. M:t, medelst iNådigt Bref den 14 Februarii
1826 befallt indragning af större delen af den
Tjenstemanna-Personal, som i och för handläggningen
af Bytesmålen varit anställd, och af hvilken Personal
numera blott en ännu på Stat qvarstår.
Alla sådane Vytesskulder till Kronan, hvarföre utbytt
egendom häftat och som deraf kunnat utgå, äro
för närvarande behörigen ersatte, med undantag endast
för ett hemman, hvari utbrytning, i anseende till E11-  skiftes-delning ej kunnat verkställas, och i afseende
åter på de Bytesskulder, hvarföre arfvingar efter åtskillige
Bytesägare ännu kunna häfta, hafva desse fordringars
utkräfvande blifvit till Kammar-AdvocatFiscalens
åtgärd öfverlemnade.
Enligt aflemnad förteckning, utvisande förhållandet
med Kronans skulder och fordringar i Bytes-,
Reductions- och Ersättnings-mål, utgöra de förra en
rg8 Stats-TJtskottets
summa af 52,828: 16. -
utom för ett Reductionsmål, som beror
på K. IVI-.ts Nådiga pröfning; samt de
senare åter, uppkomne genom i5serskilde
med Kronan ingångne byten 37,384: 16. -  så att, efter denna beräkning, Kronans
nu fastställda skuld öfverstiger dess
ännu oersalte Bytesfordringar med 15,444- ~~ “
För att närmare utveckla begreppet om Bytesbristernes
egenskap i allmänhet, torde exempelvis få
anföras:
Någre till Kronan reducerade hemman hade år
1684 blifvit utbytte emot gamla Frälsehemman. Vid
de å desamma verkställda Skattläggningar befunnos
Kronohemmanen kunna svara för 120 Dal. S:m:ts
grundränta, samt Frälsehemmanen för 100 Daler. Det
deröfver författade så kallade Bytes-project, utslog således
med en difference af 20 Dal. S:m:ts ränta in natura,
som borde till Kronan ersättas. Någon sådan
liqvid kom likväl ej att äga rum förrän år 1820. Kronan
var således i mistning af 20 Dal. Hemmansränta
i 136 år. Öfver denna Kronans förlust uppgjordes äfven
en räkning, Efterräknings-liqvidation kallad, hvaruti
desse 20 D:r årligen påfördes till år 1766 endast
efter Kronovärdie, eller till dess numeraire, ehuru
desamma hela den förflutna tiden utgått antingen i
persedlar eller med förvandling efter ortens undervisning
och markegångspris; men derefter, eller ifrån
och med år 1766, i stöd af R. St:rs Beslut den 29
Au
-
Betänkande n, N:o iso. rgg
Augusti och K. M:ts, i anledning deraf till Kammar*
CoIIegiuin aflåtne Nådiga Bref den 3 Sept. samma år,
blef denna räntebrist beräknad efter förvandling och
markegång med 6 procents interesse för hvarje års förvandlingssumma
från och med sistnämnde år till dess
ränteskulden blef betald eller år 1820; och utslog denna
liqvidation således med circa 20,000 D:r S:m:ts contant
efterräkningsskuld.
Och följas samma beräkningsgrunder äfven i händelse
Kronohemmanen räntat 20 D:r mindre än Frälsehemmanen,
då jemväl en dylik efterräknigs-fordran hos
Kronan tillkomme.
Härigenom torde anledningarne både till ifrågavarande
skulders uppkomst och tidsutdrägten med deras
ändtliga afslutande äfvensom hvarföre Efterräkningarne
uppgå till så högt belopp anses vara utredda.
Att nu mera inställa fullgörandet af de ömsesidiga
förbindelserne för Staten och Enskilde skulle leda
till fördel ensamt för Staten, hvars skuld, såsom anfördt
är, öfverstiger dess fordringar i Bytes- och Reductionsväg;
och sådant synes lika orättvist, som att
enskilde på det allmännas bekostnad tillskyndas några
förmoner.
Att ifrån hvilken tid som halst Staten åter skulle
nu, då till det mesta hela denna långvariga utredning
och liqvid hunnit fullbordas, till enskilde återbära en
ersättning som den emottagit för hvad den försäkrats,
att i alla tider skadeslös hållas, och hvilken Kronan
uppburit efter samma grunder och fastställde ordnin2
B. 1 II. 14
200 Stats-Utskottets
gar, som fått tjena till efterrättelse vid utgifvandet till
enskilde af deras lika beskaffade fordringar, och till
följd af Konungs och Ständers gemensamma Beslut,
finnér Utskottet icke lämpligt, och all åtgärd, ledande
till förmon för dem, som ännu sådane skulder till Kronan
icke afbördat, skulle således utgöra en orättvisa
emot dem, som förut måste till Kronan sin betalningsskyldighet
fullgöra. Utskottet har, med antagande
häraf, icke trott nödigt, alt infordra detaillerade uppgifter,
för någon period under den förflutna tiden, på
hvad af enskilde i Bytesskulder blifvit till Kronan inbetaldt,
men kan dock upplysa, att, efter hvad meddeladt
blifvit, ifrån och med år 1818 till närvarande
tid till K. M:t och Kronan influtit Bytesskulder till
ett belopp af circa icke mindre än 122,333 B:dr 16
sk. B:eo.
Det torde för öfrigt anses hafva tillhört omtankan
hos dem, sorn velat blifva ägare af frälsejord, att
om samma jords gravationsfria beskaffenhet i detta sorn
i andra fall göra sig förvissad. Genom K. M:ts Nådiga
Kungörelse den 20 Junii 1827 är nu mera tillkännagifva,
att, efter slutad utredning af Bytesmålen,
Frälsejorden i Riket af hvilken beskaffenhet sorn hälst,
med i samma Kungörelse nmförmäldte få undantag,
är fri från skuld, uppkommen antingen genom Reductionen
eller de emellan Kronan och enskilde före år
1680, och sedan från nyssnämnde år till 1723, samt
äfven derefter irigångne Hemmansby ten, så att de i
detta hänseende förut behöflige K. KammarCollegii
bevis icke mera erfordras.
Betänkanden, N:o 120. 201
Af desse skäl linner Utskottet sig
hvarken kunna föreslå, att R. St:r måga bevilja någon
återbetalning af redan afbördade Bytesbristskulder
till Kronan, eller medgifva för de ännu
oguldne någon eftergift; utan anser Utskottet liqvidationen
af desse senare lika som af Kronans egne
lika beskaffade skulder böra i redan stadgad ordning
fortgå.
Reservation.
Hr Professoren Hasselroth bar instämt uti Hr Friherre
Wrangels ofvan intagne Motion, och, i anseende
till det oförskyldta lidande flere personer nu mera
få vidkännas i och för ofvannämnde Bytesfordringars
godtgörande till Kronan, ansett R. St:r böra till K.
M:t i underdthet öfverlemna, att för hvarje serskildt
fall pröfva och efter omständigheternes föranledande
i Nåder besluta om eftergift af Kronans så beskaffade
fordringar antingen till det hela eller någon del.
N:o 121
Utlåtande, i fråga om tillåtelse för Capitainen
C. R. af Robsahm, att med 33y procent få
inlösa sin borgens förbindelse för KronoFogden
Karströms uppbördsbrist.
(I.-A.)
Hos K. M:t har bemälde Capitaine den 11 November
sistlidit år i underd.het anhållit, att, sedin han, som,
jemte Öfversten J. D. Silfverstolpe, iklädt sig ansva
-
203 Stats-Utskottets
righet för fullgörandet af den betalningsskyldighet,
hvilken b.lifvit ålaggd f. d. Kammarherren J. G. Lil—
jenheim, i följd af dess löftesförbindelse på j5o R:dr
B:co för en hos KronoFogden J. T. Karström yppad
Uppbördsbrist, blifvit föranlåten, att, lika med desse
2:ne förstnämnde, till borgenärers förnöjande afträda
all sin egendom, men Sökandens Concursmassa, hvarest
uppbördsbristen till fulla beloppet är vorden bevakad,
efter det fasta egendomen blifvit föryttrad till
två tredjedelar af hvad Sökanden derföre erlaggt, icke
lemnade utdelning åt oprioriterade fordringar utöfver
10 å 12 procent af deras belopp, nådig tillåtelse kunde
beviljas K. M:ts och Rikets KammarRätt, att, vid
verkställighet af hvad någre Sökandens vänner sig erbudit,
nemi. att på denna K. RI:ts och Kronans fordran
i Sökandens Concurs öka utdelningens belopp till
33^ procent eller 25o R:dr B:co, så vida Sökanden
och dess Concursmassa deremot blefve från allt vidare
kraf i följd af ifrågakomne Borgens förbindelse frikände,
anse samma förbindelse, derföre 2.*ne andre personer
tillika med Sökanden slå i ansvar, fullgjord dermed,
att den på Sökanden belöpande tredjedelen deraf
inbetaltes.
Uti den härom ingifne underd. ansökningen har
Sökanden vidare anfört: att nästan alla af hans Borgenärer,
med behjertande af Sökandens utan eget förvållande
iråkade olyckliga belägenhet, förklarat sig
vilja åtnöjas med den ringa utdelningen af io å 12
procent och återställt sine fordringsbevis: att ibland
Sökandens få ännu oguldrie förbindelser ofvanberorde
Betän kanden, N:o iat. 2o3
borgen vore den betydligaste: att till dess gälldande
Sökanden saknade all annan tillgång än den Concursmassan
erbjöde; samt att han vore lika öfvertygad,
att Statens sannskyldiga fördel skulle befordras genom
antagandet af det gjorda anbudet, sora det vore säkert,
att, i fall det förkastades och Concurs-tillståndet
för Sökanden fortfore, något hopp icke ens för framtiden
återstode om räddning för honom och hans 5
minderåriga barn, enär han derigenom komme att
qvarhållas i den förstörande overksamhet som vore en
följd af Concurs-tillståndet efter Sveriges Lag. Hvarjemte
Sökanden bifogat:
1:0 En skriftelig försäkran af Kammarskrifvaren
i K. KrigsCollegium J. H. Bagge, daterad den 4 Nov.
1828, att hos honom blifvit deponerade 2.5o R:dr B:co,
hvilka komma att i afräkning på KronoFogden J. T.
Karströms uppbördsbrist, derföre f. d. Kammarherren
och ÖfversteLieutenanten J. G. Liljenheim afgifvit förbindelse,
lill K. M:t och Kronan genast lefvereras, om
och så snart K. M:t nådigst tilläte att Capitainen af
Robsahms borgen, för uppfyllandet af samma förbindelse,
må anses vara med berörde summa liqviderad.
2:0 Ett af tillförordnade Sysslomannen i Sökandens
Concurs, HofRättsFiscalen J. S:son Moberg den
8 i samma månad utgifvit bevis att utredningen af
Capitainen af Robsahms gäldbundna bo då ännu icke
blifvit så fulländad, att redogörelse derföre kunde
lemnäs, eller bestämdt uppgifvas, i hvilken mohn dess
tillgångar svara emot de uti Concursen till betalning
fastställde fordringarne; men att i Calcul dock redan
204 Stats -Utskottets
visade sig uppenbart, att utdelningen å oprioriterade
fordringar, om den än öfverstege io procent af deras
belopp, med hvilken utdelning en del Borgenärer förklarat
sig vara nöjde och till bevis derå sine fordringsbevis
återställt, likväl ej i någon händelse kunde komma
att uppgå till 3o procent af CapitalSummorne.
Af de till målet hörande handlingar har vidare
inhämtats:
Att, sedan K. KammarRätten till ett belopp af
ig48 R:dr 27 sk. 1 r:st. fastställt aflidne KronoFogden
Karströms Uppbörds-balance; så har, i följd af dess
AdvocatFiscalsEmbetes talan, bemälte Rätt, genom
serskildta af K. M:t gillade Utslag, ej allenast ålaggt
Karströms UppbördsCautionister att betala, nemligen
f. d. Kammarherren Liljenheim Borgens halfva belopp
7Öo R:dr och aflidne Secreteraren Strömbergers rättsinnehafvare
hvad efter godkänd Guratelsräkning kunde
belöpa i utdelning ur dennes Concurs för de återstående
750 R:dr, än äfven förklarat Karströms Uppbörds-Controlleurer,
LandsKamereraren Hjerpe och
LänsBokhållaren Holm skyldige, att gemensamt ersätta
hvad i betalningen af balancen brista kunde, men från
hvilken skyldighet K. M:t likväl af gunst och nåd Hjerpe
och Holm sedermera befriat.
På underd. ansökning af f. d. Kammarherren Liljenheim
täcktes K. M:t den 3 Junii 1824 i Nåder tillåta
honom, att emot ställd borgen, på 5 år, sin betalningsskyldighet
af ådömde 700 R:dr fullgöra, och
en sådan borgen iklädde sig Öfversten Silfverstolpe och
Capitainen af Robsahm, hvilkas säkerhet och veder
-
Betänk anden, N:o 121. ao5
Jiäftighet för Summan den tiden icke betviflats, men
sedan Liljenheim och Öfversten Silfverstolpe året derpå
gjort Cession, föranledde sådant icke allenast till
bevakning uti deras Concurser utan äfven till lagsökning
mot Capitainen af Bobsahm, sorn jemväl af LandsböfdingeEmbetet
i Stockholms Län förpligtades, att
den då till betalning förfallne andelen af borgen godtgöra,
hvarefter K. M:t den 23 November 1825 täckts
i Nåder förunna honom, att på sex års tid med en
sjettedel hvardera året uppfylla sin för Liljenheim i
ofvanberörde måtto ingångna borgensförbindelse, men
hvilket dock icke till någon del hlef fullgjordt, i anseende
till Capitainen af Robsahms mellankomne Cession.
K. KammarRättens AdvocatFiscalsEmbete, som
öfver den nu ifrågavarande ansökningen hördt blifvit,
har, i betraktande så väl af den ringa utsigt Sökandens
Concursmassa erbjöde till någon betydligare utdelning,
och den vid sådant förhållande med anbudets
antagande förenade fördel, som ock af de utaf
Sökanden till behjertande anförda omständigheter, trott
sig destohäldre böra till Nådigt afseende hemställa den
underd. ansökningen, som K. M:t förut täckts af nåd
befria aflidne Karströrns UppbördsControlleurer ifrån
en ersättningsskyldighet, hvilken vittnat, att de, genom
bristande uppmärksamhet i sin mohn varit vållande
till den upptäckta balancen, då deremot, utan någon
bekantskap dermed, blotta godtrogenheten fört
Capitainen af Robsahm i ansvarsförbindelse för samma
balance, den sjelfva löftesmännen för Uppbörden
ingalunda kunnat afvärja.
206 Stats-TJtskottets
Och, efter det K. KaramarRätten i afgifvit underd.
utlåtande öfver Capitainen af Robsahms ansökning,
på de af AdvocatFiscalsEmbetet anförda skäl,
hvilka i K. KammarRättens tanka synts förtjena afseende,
i underd:het tillstyrkt bifall till densamma, har
K. M:t den 22 sistlidne Januarii, i följd af det om
tillgångarne i Capitainens Concursmassa upplysta förhållande,
samt i betraktande tillika af de för gäldenären
förekomne serskildta omständigheter i Nåder öfverlemnat
handlingarne till Utskottet, på det R. St:r
må komma i tillfälle, att tillse, huruvida af Robsahms
gjorda anbud må kunna bifallas och återstoden af den
ifrågavarande borgens förbindelsen följaktligen i StatsVerkets
räkenskaper afskrifvas.
Utskottet, som äfven ansett afseende böra fästas
på det i förevarande fråga upplysta förhållande med
Capitainen af Robsahms Concursmassas tillstånd och de
för honom i öfrigt förekomne omständigheter, får,
med framställningen deraf till R. St:r, i följd af den
erhållne Nådiga Remissen, vördsamt tillstyrka:
att antagandet af det gjorda anbudet af 33f procent,
för StatsVerkets hos bemälde Capitaine, såsom
löftesman för ofvanberörde j5o R:dr B:co ägande
fordran, må af R. St:r bifallas, och samma fordran
således anses godtgjord efter skedd inbetalning
af de erbudne 200 R:dr, så att återstoden 5oo R:dr
derefter må i räkenskaperne afskrifvas.
Hvilket, i händelse Utskottets berörde tillstyrkande
af R. St:r bifalles, till Svar å den Nådiga
Re
-
Betänkanden, Nro 122. 207
Remissen torde böra hos K. M:t i underdånighet anmälas.
Den 3o Maji 182g.
N:o 122.
Utlåtande, i anledning af Kamereraren G. A.
af Sillens underd. ansökning om förhöjning
1 Lön.
K. M:t har, genom Nådig Remiss den 10 December
sistiidit år, behagat till Utskottet öfverlemna en af bemälde
Kamererare till K. M:t ingifven underd. ansökning,
hvaruti han i underd. anhållit, att då, vid
den reglering af Allmänna MagazinsStyrelsen som på
K. M:ts Nådiga befallning skedde år 1819, den princip
följdes, att den Tjensteman som indrogs och ägde
lön på annat ställe ej finge bibehålla den han vid
MagazinsDirectionen innehade, men deremot R. St:r
år 1823 antogo, att hvar och en, vare sig med eller
utan lön vid annat Verk, som indrogs, skulle bibehållas
vid sin innehafvande lön vid MagazinsDirectionen;
denna senare princip kunde i afseende på Sökanden,
som i egenskap af Ordinarie Tjensteman i 23
år tjent vid Direetionen, men till följd af K. Resolutionen
den 29 December 1821 blott åtnjöte en extra
lön af 200 R:dr B:co årligen, få gälla, samt honom
således tilläggas full Revisors-lön ifrån den tid dess
Revisorstjenst indrogs, i likhet med hvad de Revisorer
åtnjutit och åtnjuta, hvilka sedan år 1823 blifvit indragne.
2 B. 1 H. i5
2o8 Stats-Utskottets
Uti häl öfver afgifvit uoderd. yttrande har K. Mits
och Rikets StatsContor upplyst: att, vid den förnyade
organisation, som f. d. Allmänna MagazinsDirectionen,
i följd af K. M;ts under den 25 Februarii 1818 mecldeldte
Nådiga förordnande erhöll, allenast 5 Revisorer,
i stället för 4> å den den nya Staten uppfördes:
att Kamereraren af Sille'n, sorn då var Revisor vid
Verket, iugifvit en alternativt ställd ansökning, att
antingen blifva befordrad till RevisionsCommissarie,
eller erhålla afsked med bibehållande af sine löneförmöner
på ExpectanceStat; i anledning hvaraf Allmänna
MagazinsDirectionen beviljade afskedet och föreslog i
underd. utlåtande till K. M:t den a6 November nämnde
år, att Revisorslönen 33.3 R:dr 16 sk. måtte på
ExpectanceStat blifva af Sillen tillagd; men som K.
M:t i Nådigt Bref den 23 Januarii 1819 förklarade,
att de genom nya regleringen indragne Tjenstemän,
hvilka å Stat innehade ordinarie löner (ibland hvilka
af Sillen, såsom Kamererare i KrigsCollegii MilitiaeContor
räknades) icke kunde komma i åtnjutande af
Expectanee-löner på Allmänna Magazinsfonden, så blef
icke eller Kamereraren af Sillen delaktig af sådan
förmon.
Genom K. Brefvet af år 1821 erhöll likväl Kamereraren
sedermera en extra lön af 200 R:dr om året,
i anseende till den kännbara omständighet, att, utan
ersättning för innehafde löneför möner, hafva nödgats
afgå ifrån ett Verk, der han i längre tid gjort tjenst,
hvilken extra lön af Magazinsfonden borde utgå intill
dess han å annan Staterhölle motsvarande löneinkomst.
B e t ä n k a n d e n, N:o 122. 209
Och då således Karaereraren af Sille'n icke innehade
någon egentlig Expectance-lön, utan af en extra
lön, sora vore att anse såsom en af gunst och nåd
gifven ersättning för bortmistade inkoraster, samt, i
alla fall, principen för ersättning åt de Tjenstemän,
hvilka genom 1824 års indragning förlorade sina beställningar,
icke kunde hafva tillämplighet på dem,
hvilka många år förut, under helt olika förhållanden,
erhöllo afsked och efter andra grunder godtgjordes
för förlusten af löner efter den tidens beräkningssätt,
har K. StatsContoret funnit sig sakna all anledning
att tillstyrka något afseende å Karaereraren af Sille'ns
ifrågavarande underd. ansökning.
Instämmande uti detta af K. StatsContoret yttrade
omdöme kan Utskottet
icke föreslå, att Kamereraren af Sillens ofvanberörde
ansökning må af R. H. St:r bifallas.
Hvilket, till svar å den Nådiga Remissen, torde
böra hos K. M:t i underddiet anmälas. Den 3o Maji
1829.
"! ■ ? •> ;■ j ,) <|.
^ /■! ^.9»;> &i r, i,
>. . i
'
■" - .... ii.
' 1 -i ; : . 'ii ■ • ..
' - T.. !W,'. ■
,-i
stil
...ni.,
■ - •<
;>ir
. . itiif *- ■ .. • .... •
. . !. - .
. ..t \j
4 • '* yi’-# •/
. <•[ ' ■. :
' ;:-.u .
...
;i - f i'i ’■
... .>{>
it
, it
•
' - - - -
Stats- Utskottets
Betänka nden
under
Lagtima Riksdagen i Stockholm
1828—1829.
Fjerde Samlingen
Andra Bandet
andra häftet
af
Bihang till Riks Ståndens Protocoll.
STOCKHOLM,
Tryckte lios Johan Hörberg, 1829.
N:o 123.
Utlåtande, i anledning af de inom respective
RiksStånden gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 54, angående beräkningen
af StatsVerkets Inkomster.
a.-A.)
öedan alla de inom RiksStånden vid nämnde Betänkande
gjorda anmärkningar kommit Utskottet tillhanda,
får, vid desammas besvarande, Utskottet först anmäla,
att, då af dessa anmärkningar, tillsammans upptagande
icke mindre än 100 skrifna ark, en stor del
inom de respective Stånden blifvit i Utskottets tanka
fullständigt vederlagde, Utskottet ansett sig icke behöfva
eller böra redovisa för hvarje från Utskottets
åsigter skiljaktig mening eller ingå i förklaringar öfver
frågor, utom det egentliga ämnet eller Statsinkomsternas
beräkning, utan inskränka sitt svar till de framställningar,
hvilka antingen allmännare blifvit understödda
eller innebära helt och hållet nya grunder för
beräkningens verkställande; äfvensom Utskottet på förhand
velat tillkännagifva, att det icke vidrört de InkomstTitlar
i förslaget, hvilka lemnats oanmärkte: varande
vid slutet bifogad eu Tabell, som summariskt
upptager resultatet af denna förnyade granskning och
de jemkningar, hvilka Utskottet trott sig böra verkställa.
1 ~ 4
4 Stats-Utskottets
Såsom anmärkningar af mera generell egenskap
har Utskottet betraktat hvad som i alla RiksStånden,
ehuru mer och mindre talrikt, blifvit yttradt, dels att
inkomsterna i allmänhet beräknats för lågt, dels ock
att den bland Statsintraderna ingående spannmål upptagits
till endast 5 R:dr per tunna, då likväl StatsContoret
föreslagit priset derå till 5| R:dr, hvilket äfven
med verkliga förhållandet vöre närmare öfverensstämmande.
Vid uppgörandet af StatsVerkets Inkomst-beräkning
följde Utskottet den grundsats, att å ena sidan
icke upptaga intraderne till ett så ringa belopp, att
man med säkerhet kunde förese det betydliga öfverskott
å dem skulle uppkomma och derigenom framkalla
nödvändigheten, att, för de oundgängliga Statsbehofvens
fyllande, tillöka det nu genom allmän bevillning
utgående bidrag, men att ock å den andra
sidan icke uppdrifva inkomst-calculen till det hogsta
möjliga och derigenom måhända föranleda till Statsbrist,
ett resultat som säkert af hvar och en erkännes
såsom stridande mot all klok beräkning och af högst
betänkliga följder. Ur sådane synpunkter upprättadt,
understiger väl Utskottets förslag den i K. Mits Nådiga
Proposition upptagne Inkomst-summa, men uppgår
deremot nära till hvad StatsContoret projecterat
samt vida öfver hvad R. St:r vid senaste Riksdagen
beräknat. Dä Utskottet i öfrigt, på sätt den vid
det återremitterade Retänkandet bifogade Tableau utvisar,
följt den ledning, de föregående årens räkenskaper
lemnat, tror Utskottet sig ej hafva ådaga
-
Betänkande, N:o 123. 5
Jagt någon ensidighet vid Inkomst-förslagets upprättande.
Beträffande åter upptagandet af den till Statsverket
under serskilte Titlar ingående Spannmål lill
ett värde af endast 5 R:dr per tunna; så får Utskottet
upplysa att Riksmarkegångspriset å denna artikel,
då man undantager det för år 1826, under flera föregående
år uppgått samt äfven för närvarande uppgår
till emellan 5 och 6 R:dr eller så lågt att det, förden
under lönerna inbegripna spannmål, stadgade minimipris
af 6 R:dr per tunna måst tillämpas; och enär man
för den kommande tiden icke med visshet kan antaga,
att ju icke priset något år möjligen kan ytterligare
sänkas, så fortfar Utskottet hysa den öfvertygelse, att,
ehuru K. StatsContoret, i likhet med det pris som bestämdes
vid 1823 års Riksdag, äfven nu föreslagit värdet
å spannmålen till 5 R:dr 16 sk. för tunnan, säkrast
torde vara att bestämma detta värde till endast
5 R:dr i öfverensstämmelse med hvad K. M:ts Nådiga
Proposition i denna del innehåller. Och förekommer
härvid i öfrigt, att en stor del af Kronans Spannmål
är indelt, för hvilken alltså beräkningen af ett högre
pris verkar hvarken till vinst eller förlust.
I sammanhang med dessa allmänna åsigter har
Utskottet äfven ansett sig böra besvara den af Herr
Hjerta, Gustaf, gjorda framställning om anvisande af
ett Creditiv på R:g:sContoret, för att tillitas i den händelse,
att StatsVerkets inkomster ej skulle ingå till påräknadt
belopp. Och får Utskottet förklara att, då
ett sådant anvisande skulle kunna föranleda till en
6 S t a t s - U t s k o 11 e t s
godtycklig beräkning af Statsinkomsterna och någon
annan utväg, till R:g:sContorets godtgörande för hvad
detsamma kunde komma att förskjuta, icke gåfves än
medelst den allmänna Bevillningens förhöjande och
hvars återförande till ett mindi e belopp sedermera icke
torde med samma lätthet låta verkställa sig, kan Utskottet,
ehuru vid i8a3 års Riksdag R:g:sGontorets
Fullmägtige erhöllo R:s St:rs befallning, att fylla den
Statsbrist som möjligen kunde yppas, dock icke understödja
berörde framställning.
1:0 Ordinarie Räntan.
I anledning af hvad uti serskilta RiksStånd blifvit
yrkadt, att förslagssumman å denna Titel borde beräknas
högre än efter 5 gånger Kronovärdet, får Utskottet
anmäla, att Utskottet, som i denna del handlat
i likhet med hvad senast församlade R. St:r gjort,
så mycket hellre har anledning att icke för den kommande
tiden böja den ifrågavarande beräkningsgrunden,
sorn räkenskaperna lemna den väsendtliga upplysning
att densamma nära öfverensstämmer med verkliga
resultatet för de föregående åren, utom för år 182&,
då en ovanlig missväxt förorsakade Markegångsprisens
stegring, och enär denna förslagsberäkoing är lämpad
endast till den delen af Ordinarie Räntan, som är indelt,
uppkommer af dess höjning eller sänkning, sorn.
lika vid Inkomst och Utgift bör observeras, ingen förändring
i Tiilgångarne vid Statsregleringen. Den öfriga
eller StatsVerket behållna delen af Ordinarie Räntan
är deremot, utan afseende å förhållandet emellan
Kronovärdi och Markegångsbelopp, af Utskottet upp
-
Betänkan de, N:o 125. 7
tagen sådan den, vid jemförelse emot de föregående
årens Inkomst-summor, förmodas närmast kunna ingå
och Utskottet anser sig derutinnan äfven ej böra frångå
dess förra förslag.
t öfrigt hafva de anföranden, som inom RiksStånden
blifvit afgifna, i afseende på denna InkomstTitel,
egentligen afsett den olikhet, som nu äger runi
vid räntans utgörande, i det att den uti Skåne, Blekinge
och BohusLän, till ett belopp af 93,982 R:dr
21 sk. 10 r. utgår utan förvandling, då den deremot
i öfriga delar af Riket erlägges efter den i hvarje ort
gällande markegång. Vid senaste Riksdag förevar äfven
frågan om grunden för Statens Ordinarie Räntors
utgörande i Skåne, Blekinge och BohusLän, i anledning
af den vid 18iB års Riksdag gjorda framställning
om serskild ersättning till Befälet vid Skånska
DragonRegementet, för den minskning i inkomst detsamma
finge vidkännas genom fördels- och hästhemmans-ränlornas
utgående i penningar efter Kronovärdet;
och tillstyrkte StatsUtskottet uti Memorial den
20 Maji 1823, att R. St:r måtte hos K. M:t i underdånighet
anhålla om anställandet af undersökning till
utrönande af anledningarne till denna olikhet; men
då 2:ne RiksStånd stadnade i olika beslut emot de andra
2tne, blef frågan nedlagd. Utskottet har dock,
sedan H:r af Sillen, L. G., vid nu påstående Riksdag
ånyo bragt detta ämne under öfverläggning, uti utlåtande
N:o 91 tillstyrkt, att förhållandet med denna
olikhet i beskattning må genom vederbörlig undersökning
varda utredd.
8 Stuts-Utskottets
IIos Hederv. BondeStåndet har RiksdagsFullraägtigen
Casper Wijkman dels förklarat Utskottet hafva
varit obefogadt, att verkställa den nedsättning af9000
B:dr, som i förslaget blifvit gjord emot hvad K. M:ts
Proposition upptager såsom: Statsverket behållen Ordinarie
Ranta, dels ock hemställt, alt RegementsSkrifvarnes
befattning med uppbärandet och redovisningen
af indragna och besparde militice- Rönings- och boställsräntor
måtte upphöra och detta åliggande af Kronans
Uppbördsman öfvei tagas.
Genom den uti det återremitterade Betänkandet
pag. 147, vid slutet af Titeln Ordinarie Ränta, införda
anteckning, det den med gooo R:dr uppkomna
minskning emot innehållet af K. Mits Nådiga Proposition
härrörde deraf, att de för Strömsholms Stuteri
anslagne liemmansräntor, som hittills upptagits bland
SlatsVerkets behållna andel, nu, jemlikt verkliga förhållandet,
blifvit öfverflyttad till den del sora åter utgår
såsom indelt, synes anledningen till det, såsom
obefogadt anmärkta afdraget, redan vara erforderligen
utredd, — Beträffande åter uppbördssättet, anser Utskottet
detsamma icke i någon roan inverka på beräkningen
al inkomsten, och finner sig för öfrigt äga sd
mycket mindre anledning, att, på grund af Riksdagsfullmägtigen
Wijkmans i denna del gjorda hemställan,
föreslå någon åtgärd, sora, genom K. M:ts Nådiga Kungörelse
af d. i5 October sisth år, den af Wijkman
åsyftade förändring i Uppbörds- och Redogörelse Verket
redan blifvit påbuden.
Betänkande, N:o 123. q
2:0 AfradsSpannmålen och
3:o Kr onoT'i onde Spannmålen. Vid dessa Titlar
är ingen annan anmärkning gjord än i afseende å
värdet , hvartill spannmålen blifvit upptagen, men
hvilken, genom hvad derom här ofvan i allmänhet
yttrats, anses besvarad.
4:0 KronoTiondeeller såsom Utskottet, i följd af
inom Högv. PiesteStåndet gjord framställning, ansett
denna Titel lämpligare böra benämnas: Krono- och
KyrkoTionde-lösen efter bestämda, pris.
Anmärkningarne i denna punkt äro egentligen riktade
mot Utskottets tillstyrkande att en undersökning
må ske, lill utrönande af de orsaker, som föranledt
denna tiondes lösning efter olika pris inom serskilda
provinser samt åtgärders vidtagande till vinnande deraf,
alt KrouoTionden icke efter olika grunder må beräknas
och utgöras. — Innefattande anmärkningarne
hufvudsakligen den åsigt, att slika undersökningar,
utan alt medföra bestämda resultaler eller någon vinst
för Staten, sprida oro i den ort der de verkställas,
såsom åsyftande en rubbning af de rättigheter och vilkor,
hvarmed nuvarande innehafvare ärft eller förvärft
sin jord. Äfvensom från Hederv. BondeSlåtidet blifvit
inlemnade åtskilliga handlingar till bestyrkande, att
vederbörliga undersökningar i berörde hänseende blifvit
hällne inom Blekinge Län.
Utskottet har behörigen öfvervägat hvad härom
blifvit anfördt, men har, då här visar sig en olikhet
i beskattning, till förlust så väl för Kronan som indelningshafvare,
utan att grunden Lill en sådan ojemn
-
io S t a t s - U t s k o 11 e t s
liet är tillförlitligen känd, trott sig, destoliellre böra
•vidhålla sitt redan afgifna tillstyrkande, såsom enda
sättet att utröna anledningarne till de uppgifna afvikelserna
från allmänt gällande ordning och en jemn
bördornas fördelning, som Utskottets förslag, af någre
klandradt, af andre åter blifvit understödt och
tillstyrkt.
7:0 SilfverTiondej Myntarelon och Slagskatt. Då
denna intrad, i K. M:ts Nådiga Proposition upptagen
till 3ooo R:dr Silfver-Speeie, af StatsContoret blifvit
föreslagen till 25oo R:dr, samt medium af de föregående
årens belopp af samma inkomst icke uppgår fullt
till 3ooo R:dr, har Utskottet ansett sig ej kuuna understödja
den af H:r Skogman, C. D., yrkade förhöjning
till hvad den Nådiga Propositionen innehåller.
8:0 Koppar Ränta och Slagskatt. Med lemnadt afseende
å det inom RiksStånden allmänt yttrade omdöme,
att Utskottets förslag i denna del kunde tåla
någon förhöjning, har Utskottet i den beräknade qvantiteten
skolat tillstyrka en förhöjning af i5 Säl, äfvensom
att, då Kronan för den tredjedel af hela Kopparräntan,
som vanligen hvarje år utmyntas, kan beräkna
omkring i4o R:dr B:co på Skeppundet såsom behållen
inkomst, priset må förhöjas lill 125 R:dr per
Skepprd. Den häraf uppkommande tillökning utgör
4875 R:dr.
10:0 Tionde- och Hammar skatts-/ernet. Efter öfvervägande
af hvad som blifvit anfördt mot Utskottets
i denna punkt uppgjorda förs lagsberäkning och
till grund för hvilka anmärkningar de under senare
Betänkande, K:o 123. n
åren och äfven för det närvarande gällande pris blifvit
åberopade; har Utskottet trott sig böra tillstyrka
att priset å tackjernet, som Utskottet uppgifvit till 5
lt:dr 16 sk. må, i öfverensstämmelse med hvad K. M:ts
Kådiga Proposition upptager, bestämmas till 5 R:dr
24 st. B:co per Skepp:d. Utgörande den härigenom
beredda tillökning 2666 R:dr 32 sk.
Hvad åter Hammarskatts-jernet angår, anser Utskottet
sig ej kunna frångå det för denna persedel, i
öfverensstämmelse så väl med K. StatsContorets underd.
förslag som K. M:ts Kådiga Proposition projecterade
värde af 16 R.:dr 32 sk. per Skepptd, helst detta förslagspris,
på sätt Protocollen utvisa, af åtskillige ansetts
för lågt, men af andre åter dels lagom, dels ock
för högt.
I anledning af de inom Högh R. o. A. samt Hederv.
BondeStåndet gjorda anmärkningar dervid, att
Utskottet icke serskilt redovisat för så kalladt recognitions-smide,
får Utskottet vid handen gifva, att så
väl Smides- som Skogs-recoguition upptages under Ordinarie
Räntan och Sr inbegripen under de 497;OO0
R:dr som deraf äro påräknade såsom behållen för Statsverket;
och skulle, i fall en speciel Utredning öfver
Smides-recognitionen borde äga rum , denna äfven
sträcka sig till Ordinarie Räntans öfriga mångfaldiga
beståndsdelar, såsom Jordeboks- och Hemmantals-ränta,
Sommarskatt, Vinterkörslor, Byggningshjelp, Kungshästar,
Presternes Utlagor, Städernas Boskapspenningar
o. s. v., hvarigenom! visserligen skulle vinnas en
statistisk upplysning, som ifrån räkenskaperna kan
12 Stats -Utskottets
hemtas, men hvarigenom tillika skulle åstadkommas
en vidlyftighet som ej vore förenlig med inskränktheten
af Utskottets åt många andra ämnen ägnade ar-betstid
och som ej skulle närmare leda till ändamålet,
en summarisk beräkning af Tillgångarne för den
blifvande Statsregleringen.
i4:° Alant alsp enni ngame. Emot Utskottets förslag,
att denna ränta må tills vidare oförändrad bibehållas,
hafva anmärkningar blifvit gjorda, hufvudsakligen
sammanstämmande deri, att sedan R. St:r vid senaste
Puksdagen gjort underd. framställning om denna
afgifts beräknande till lika belopp för alla i mantal skrifna
eller 12 sk. personen, samt de undersökningar^ som
för verkställigheten häraf, ansetts nödiga, blifvit verkställda,
hade Utskottets förslag om afgiftens utgörande
till oförändradt belopp med hvad hittills ägt rum,
funnits oförväntadt.
Att nu åter ingå uti någon redovisning af hvad
genom nndersökningarne blifvit utredt rörande denna
afgifts tillkomst, olikheterna i beloppen, de dels kända,
dels förmodade anledningarne dertill samt hvad
vederbörande i ämnet tillstyrkt, anser Utskottet öfverflödigt,
då allt detta fullständigt finnes utredt i det
serskilda återremitterade Betänkandet i detta ämne,
Litt. A. pag. 171, Och har Utskottet, efter förnyad
sorgfällig granskning af hvad handlingarne innehålla
samt med afseende å hvad inom RiksStånden blifvit
ytterligare till upplysning anfördt och utveckladt, trott
sig, med ändring af sitt förra beslut, böra, i öfverensstämmelse
med hvad af LänsStyrelserna, äfvensom
Betänkande, N:o ia3. i3
äf K. KammarCoIJegium oell K. StatsContorct i afgifna
utlåtanden tillstyrkt blifvit, föreslå: att Mantalspenninge-afgiften
må af R. St:r bestämmas att, jemväl i
Götheborgs och Bohus, Wermlands, Nerikes, Westmanlands,
WesterNorrlands, Westerbottens och Norrbottens
Län, hädanefter utgå med 12 sk. af hvar och
en derstädes i mantal skrifven person, dock med iakttagande
af den inskränkning hvad Wermland och de
3:ne sistnämnda Länen angar, att de trakter, som i
fördelar af jordbruk eller andi a näringsfång icke kunna
ställas i jemförelse med andre bördigare och näringsidkare
delar af landet, först efter en närmare undersökning
om innevånarnes förmåga alt denna förhöjda
afgift utgöra, måga densamma påläggas.
Hvad Stora Kopparbergs Län vidkommer, synas
Väl vissa trakter deraf, såsom nedra delen af Länet
och de socknar vid Stora Kopparberget, sorn blifvit
befriade från Kohlräntans utgörande in natura, numera
kunna den ifrågavarande förhöjningen vidkännas;
men som K. M:ts Bef:h:de tillkännagifvit, att den åsyftade
likheten inom detta Län skulle blifva nog tryckande,
och att, i händelse förhöjning skulle äga rum,
den bör proportionel socknarne emellan tillvägabringas,
utan att likväl nu blifvit närmare uppgifvit huru
och i hvad mån ett sådant jemnande af mantalspenninge-afgiften
efter nuvarande omständigheter bör verkställas;
så bar Utskottet skolat hemställa att, såväl för
Stora Kopparbergs Län som för Jemtland och Herjeådalen,
hvilka 2:ne senare landskaps innevånare först
efter år 1810 fått denna skatt sig pålagd, Beslutet om
i4 S t a t s - U t s k o 11 e t s
mantalspenningarnes förhöjning för allmogen m. fl.,
sorn dem för närvarande icke utgöra med 12 sk., ännu
vidare må hvila, men att R:s St:r hos K. M:t i underd.
anhålla, att, genom Dess Bef:h:de, till nästkommande
Riksdag ytterligare undersökning må ske, om
*
och i hvad mån afgiften i dessa orter kan, till likhet
roed Rikets öfriga Län, hädanefter bestämmas.
Och torde den underdåniga anhållan jemväl böra göras,
att då förhöjningen skall verkställas i Wermland
och de norra Länen, K. M:ts Bef:h:de varda anbefallde,
att tillvägagå med största varsamhet, samt, då
betänklighet för det högre beloppets påförande yppar
sig, mindre afse Statens inkomst än orternas förmåga.
Tillökningen i inkomst, i följd af det förändrade
förslaget till Mantalspenningarnes beräknande, upptages
calculationsvis till i5,ooo R:dr.
Den grund för beräknandet af denna intrad Herr
Friherre Gederström, Jacob, uppgifvit, enligt hvilken
densamma skulle lemna en behållning af 36o,000 R:dr,
har Utskottet ansett sig icke kunna följa, enär det genom
Räkenskaperne bestyrkta, i Tableauen framställda,
verkliga förhållandet visar ett annat resultat samt
H:r Friherren i öfrigt såsom afkortningar icke upptagit
mera än 7000 R:dr, då de likväl per medium årligen
utgjort omkring 10 procent af hela uppbörden
eller 3o,ooo R:dr.
Uppå det af H:r Hjerta, Gustaf, hos Höglofl. R.
o. A. samt af Andeis Danielsson från Elfsborgs Län
hos Hederv. BondeStåndet väckta förslag, att Mantals
-
Betänkande, N:o 123. i5
penningarne, Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan samt
Sterbhus-afgiften mätte alldeles afskafFas emot någon
ringa förhöjning i Capitations-bevillningen samt det
deficit, som derutöfver uppkomme af omkring 286,000
R:dr fyllas genom den påräknade betydliga tillökningen
uti inkomsten af Sjötullen; äfvensom å de flera
häraf föranledda framställningar att Mantalspenningarne,
i stället för att ökas, måtte för alla nedsättas till
nu gällande lägsta belopp 4 sk-5— har Utskottet ansett
sig böra, såsom svar, dels upplysa, att Pits senast
församlade St:r gjort underd. framställning om förstnämnda
utskylds bestämmande till lika belopp eller
12 sk. för alla mantalsskrifna personer, dels ock för
,
t
klara, det Utskottet, vid jemförelse af inkomsterna
emot behofven, under närvarande förhållanden icke
kan tillstyrka hvarken uteslutandet af nämnde 3:ne
InkomstTitlar eller nedsättningen af Mantalspenningarne.
I anledning af Riksdagsfullmägtiges från Wermland
hos Hederv. BondeStåndet gjorda yrkande, att
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan samt Tingsgästningspenningarne
må bibehållas till oförändradt belopp
och denna provins i allt fall befrias från fångföringsskyldigheten;
får Utskottet tillkännagifva, att dessa
räntor redan på sina ställen inom Länet erläggas med
det föreslagna beloppet af 12 sk. på matlaget, att den
ifrågaställde tillökningen icke öfverstiger 4 men
väl utgör 3 sk. eller till och med endast 1 sk. 2 r.
på matlaget och att Utskottet i öfrigt grundat sitt
förslag på K. M:ts Bef:h:des, efter behörig undersök
-
i6 Stats-Utskottets
ning, afgifna förslag samt hvad H:r Törnebladh framställt
såsom ortens invånares önskan. Då derjemte lärer
vara utan tvifvel, att fångföringsbesväret i Wermland
från längre tider ansetts såsom ett onus, hvilket,
för tillgodonjutandet af befrielse från motsvaiigt skattebidrag,
åtagits, tror Utskottet, då fångföringsbidraget
nu kominer att upphöra och hvilket lärer utgå
med 8 till 12 sk. på matlaget, att Lagmans- och Häradshöfd
inge-räntans samt Tingsgästningspenningarnes
utgörande med tillsammans 12 sk. på matlaget öfverallt,
hvarken är obilligt eller ledande tili ökad tunga
för Wermlands inbyggare.
Af de skäl Utskottet redan andragit i det återremitterade
Betänkandet, emot Sterbhus-afgiftens upphörande
och Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans införande
i stället för alla, utan undantag, kan Utskottet
icke eller nu ingå på de i samma syftning af någre
Ledamöter i PriksStånden gjorda framställningar.
22:0 Tillfälliga Rotevacance-afgifter. Med lemnadt
afseende å hvad sorn blifvit anfördt emot StatsUtskottets
åtgärd, alt beräkna denna fnkomstTitel till
endast 4000 Rtdr, har Utskottet trott sig böra tillstyrka
densammas förhöjande med 1000 R:dr eller till
det belopp, hvartill den finnes upptagen såväl i K.
StatsContorets förslag sora uti K. Mits Nådiga Proposition.
,
24:0 Bätsmansvacance-medcl. Då Utskottets i denna
punkt afgifna förslag öfverensstämmer med hvad
K. StatsContoret projecterat och hvad i den K. Pro
po
-
Betänkande!), N:o iVL iy
positionen innefattas, finner Utskottet icke skäl att
deri tillstyrka någon förhöjning, i synnerhet som härvid
bör tagas i betraktande att det högre medelbelopp
hvilket, genom sammanläggning af de sex senaste årens
inkomst, under detina Titel erhålles, och hvilket uppgifvits
såsom grund tili anmärkningen om för låg beräkning,
till väsendtlig del härrör af det högt uppdrifna
spannmålspris, sorn var en följd af 1826 års
missväxt.
25:o Krut- och Salpeter -för sälj ninvsmedlen- Emot
hvad Utskottet i denna punkt, genom särskilt Betande
Litt. C. pag. 194, föreslagit och tillstyrkt, hafva
åtskilliga anmärkningar blifvit gjorda, hvilka Utskottet
ansett kunna sammanfattas uti nedanstående Mom.
att i följande ordning besvaras:
1 Mom. a 11 gide sättet för dessa medels upptagande
i RiksStat en.
I detta hänseende har blifvit anmärkt, att genom
Utskottets förslag, att bland Statsinkomsterna upptaga
hvad som medelst försäljning af Krut och Salpeter
inflyter, samt att under utgift uppföra en för Salpeterfonderis
upphjelpande erforderlig Summa äfvensom
nödiga medel för Kruttillverkningens befrämjande,
komme 3:dje HufvudTiteln att belastas med hela den
på RiksStaten synliga kostnaden för Kruttillverkningen,
då likväl Salpetergärden derå ej linnes upptagen
såsom inkomst. Varande, på grund häraf, hemställan
gjord, att nämnde gärd må upplagas bland StalsVer2
B. 2 II, 3
iS S t a t s * U t s k o 11 e t s
kets ordinarie inkomster, helst den utgår till ett visst
belopp af hvarje hemman öfver hela Riket.
För bibehållandet af Krut- och Salpeter-försäljningsmedlen
bland StatsVerkets InkomstTitlar har Utskottet
ansett sig äga tillräcklig anledning af de generella
grunder, sorn äro. stadgade för förvaltningen och
redovisningen af genom allmänna bidrag samlade fonder;
hvaremot Utskottet trott sig bland StatsVerkets
ordinarie inkomster icke böra upptaga Salpetergärden,
enär den vid sisth Riksdag förminskades till hälften
och måhända kommer att alldeles upphöra, så fort
näringen hunnit den tillväxt och stadga, att man med
säkerhet kan påräkna att för bestämdt inköpspris erhålla
det för Kronans behof erforderliga qvantum Salpeter.
Uti RikslIufvudBoken ingår den nu till summarisk
redovisning under benämningen: Andre Verks
medelj och som Utskottet efter slutad granskning af
nämnde räkenskap, vill yttra sig rörande de serskilt»
fonder som under sistberördc benämning deri äro intagne,
återkommer Utskottet äfven framdeles till den
fråga, huruvida någon och hvilken förändring i redogörelseväg
bör i afseende på Salpetergärden vidtagas.
i Mom. I afseende på organisationen af den
Styrelse > som har inseendet öfver Salpeternäringen i
Riketj har den förmodan blifvit yttrad, att det vöre
mera ändamålsenligt och mindre kostsamt örn detta
öfverinseende utöfvades af något publikt Verk, t. ex.
K. KrigsGollegium. Då, efter hvad Utskottet inhämtat,
de serskilde Committerade icke uppbära någon
aflöning utan kostnaden för denna förvaltning inskrän
-
Betänkande n, N:o ta3. ig
ker sig till de arfvoden, de dervid biträdande Tjenstemän
och Betjente med tillsammans i 14o R:dr uppbära,
samt, såsom Utskottet förmodar, göromålens öfverflyttning
till K. KrigsCollegium icke skulle kunna
verkställas utan alt föranleda till ökad personal eller
förhöjning uti deras lönevdkor, hvilka fingo gdromålen
sig anförtrodde, har Utskottet, i betraktande tillika
deraf, att Comrnitterades förvaltning omfattar det
dubbla föremål, att befrämja tillverkningen af inhemsk
Salpeter och att anskaffa samt till Krutbruken lefverera
hvad af nämnde artikel erfordras för Kruttillverkningen,
trott sig äga skäl att, åtminstone intilldess
Salpeternäringen vinner den förkofran och stadga
att behofvet af denna vara genonl inhemsk tillverkning
med säkerhet kan blifva fyldt, tillstyrka bibehållandet
af nuvarande organisation af Styrelsen för Salpeterärendena
i Riket.
3 Mom. I anledning af den utaf Frih. Anckarsvärd
gjorde hemställan, att de SalpeierSjuderi-Styrcsnicin
och Beij enie j hvilka redan ur o uppförde eller ytterligare
komma att förflyttas pä Indragnings Stat,
må anses förpligtadc attj så länge de uppbära löneanslag
i nämnde egenskap3 äfven fullgöra den deni liittils
åliggande skyldighet att om s alp eter sj tidningen lemna
nödig undervisningj har Utskottet skolat anföra,
att i de Landsorter, der denna näring genom de redan
en längre tid till uppmuntran och lättnad vidtagne,
med uppoffring å Statens sida förenade åtgärder,
icke kunnat stadgas och utvidgas, densamma såsom
motarbetad af locala hinder, efter all sannolikhet icke
ao Stats-Utskottets
eller hädanefter kan vinna någon väsendtlig framgång;
då derjemte, genom tjensternas indragning, de hittils
utgående rese-ersättningar kunna besparas, anser Utskottet
sig icke böra, för de på Indragnings Stat öfverflyttade
personerne, tillstyrka en fortfarande tjenstgöring
sskyldighet.
4 Morn. angående grunden för Salpetergärdens
utgörande.
De härvid yttrade anmärkningar afse egenteligen,
att,'då obilligt vore att Landet ensamt drager hela
tyngden af denna skatt, enär densamma har till föremål
en vigtig del af hela Rikets försvarsväsende hvaraf
äfven Städerne njuta förmån, denna gärd borde
fördelas på alla och således lämpligast utgå i bevill —
nings-väg; samt att, i stället för den ovikorliga lösningsskyldighet
Utskottet, i öfverensstämmelse med K,
M:ts Nådiga Proposition i ämnet, tillstyrkt, det måtte
äfven hädanefter lemnäs hemmansägare öppet att, då
de finna sådant för sig förmånligare, få lefverera gärden
in natura. — Hvad förra delen angår, finner Utskottet
inga andra skäl vara anförde, än som vid frågans
behandling inom Utskottet redan varit tagne
under öfvervägande, hvadan Utskottet, då i öfrigt
denna gärd, till jordbrukarens lättnad, vid senaste
Riksdag nedsattes till hälften, tror någon ytterligare
förändring för närvarande ej kunna tillstyrkas. — Beträffande
åter sättet för gärdens utgörande, har Utskottet
grundat sitt tillstyrkande om densammas ovilkorliga
lösande med penningar på erfarenheten, att af
de fleste Hemmansägare denna utväg till af bördande
Betänkanden, N:o ia3. si
af denna Gärd redan länge varit vidtagen, och på
öfvertygelsen, att sådant är förenligt med de skattskyldiges
egen förmån och otvifvelagtigt beredande
mera enkelhet och säkerhet uti upp^börds och redovisnings
väg.
Sammanfattningen af Utskottets svar på de gjorda
anmärkningarne är således:
att Krut- och Salpeter-försäljnings-medlen må
bland StatsVerkets intrader fortfarande upptagas mot
anslående i UtgiftsStaterna af hvad som erfordras för
Salpeter-näringens upprätthållande och befrämjande
samt för Kruttillverkningen;
att Salpetergärden icke må under serskild Titel
bland Statsinkomsterna uppföras;
att Styrelsen öfver Saltpeterärendena i Riket fortfarande
må af de särskilte Comitte'rade besörjas;
att indragning af SalpetersjuderiStaten i de Län,
der ändamålet med dess anställande icke vunnits, må,
jemlikt hvad K. M:ts Nådiga Proposition i detta ämne
innehåller, fullföljas;
att den nu bestämda Salpetergärden af 5 mk.
för hvarje helt hemman må än vidare fortfara samt
att denna gärds inlösande med penningar, till enahanda
pris, hvarefter Kronan uppköper all bevisligen
inom landet tillverkad Salpeter, må bestämdt föreskrifvas;
hvarjemte Utskottet, upplysningsvis, trott sig
bora tillägga, att Cornitte'rade för Salpeter-ärendena
vidtagit sådane åtgärder att, äfven i de Län, der SalpeterSjuderiStaten
indragits, den tillverkade Salpetern
med samma beqvämlighet som hittills kan till Kronan
ii Stats-Utskottets
aflemnas; dock med den skillnad att Kronofogdarne,
i stället för nämnde Tjenstemän, skola attestera varans
inhemska tillverkning.
26:0 Controll-stämpel-medel, Då den förhöjning i
Controll-stämpel-afgiften K. M;t i Nåder påbjudit, varit
en följd af R. Stms underd. hemställan och ovedersägligt
är, att köpare få vidkännas tillverkningarnes
härigenom ökade pris, samt, vid calculerandet af ersättningen
för de med Conlroll-stämplingen förenade
kostnader, det i Utskottets tanka är lämpligare, att
StatsVerket, som meddelar förskottet, bekommer ett,
i allt fall ringa öfverskott, än att detsamma skulle få
vidkännas förlust, anser Utskottet sig böra vidhålla
den i afseende på denna InkomstTitel föreslagna beräkningsgrund,
fjemtande Utskottet ytterligare stöd
för denna åsigt af den omständighet, att, då Förslagssummans
nedsättning yrkats i Vällofl. BorgareStåndet,
densamma inora Hederv, BondeStåndet ansetts tåla för1”
höjning.
27:0 JVumerLotleri-medlen, Hos Utskottet bar
kommit under behörigt öfvervägande hvad inom de
llespective RiksStånden blifvit anfördt emot tillstyrkandet
om Lotteri-Inrättningens bibehållande; men
Utskottets Pluralitet har ansett någon förändring j
det redan afgifna förslaget icke böra tillstyrkas, =—
28:0 Bält- och Lots-medlen, Mot Utskottets hemställan,
att dessa medel må intill nästa Riksdag öfverlemna?
till X. M:ts Nådiga disposition att, tillika med
de å detta anslag möjligen uppkommande öfverskott,
användas tili Lots- och Båk-inrättningens uppbjclpande,
Betänka riden, I\r:o 123. 23
har, i anmärkningsväg, icke något blifvit anfördt. Men
med anledning af ett yttrande inom Vällofl. BorgareStåndet,
anser Utskottet sig böra tillstyrka, att bland
de för nämnda anslags disposition uti Utskottets Betänkande
Litt, F. pag, 222 uppräknade föremål, må
tillkomma: nya fyrars och lakars uppbyggande, der
sådane kunna finnas beliöjlige, —
29:0 Danska Fyrings-medlen. Emot denna Titels
inbegripande under den generella benämningen Ersätta
ningar har anmärkning inom Hederv. BondeStåndet af
en Ledamot blifvit gjord, med yrkande, att den hädanefter
som hittils borde serskildt upptagas. Men då
dessa medel utgöra godtgörelse för Svenska SlatsVerkets
förskott till underhållande af de å Skånska Kusten
befintliga fyrar, finner Utskottet ej skäl att frångå sitt
förslag om medlens upptagande under Titel Ersättningar,
En mera väsendtlig anmärkning rörande dessa
medels disposition har inom Högh B., o. A. samt Vällofl.
BorgareStåndet blifvit väckt, nämligen att de
icke, lika med Lots- och Båk-medlen, blifvit öfverkemnade
till användande för Lots- oell Båk-inrättningens
angelägna föremål, då de likväl genom naturen af deras
tillkomst ovedersägligen höra dit. Utskottet har
grundat sitt förslag, att för StatsVerkets allmänna behof
beräkna ifrågasatte 9333| R:dr, på hvad K. M:ts
Kådiga Proposition innehåller. Och ehuru, enligt Utskottets
tillstyrkande, den sedermera väckta frågan
0111 inköp för Statens räkning af Landsorts och Korsö
fyrbåkar icke blifvit bifallen, torde man dock kunna
2-4 Stats- Utskottets
förmoda att, tued den betydligare inkomst som är att
påräkna genom de förhöjda fyr- och båk-afgifterna
och hvilken uteslutande får användas lill förmån för
denna inrättning, utvidgade och förbättrade anstalter
böra kunna tillvagabringas. Och då således billigt
afseende redan blifvit lästadt å den klagan som i denna
väg vid påstående Riksmöte yttrats, och derjemte är
att förmoda, det de förbättringar, som vidtagas, verkställas
successive, hvadan nästsammankommande R. Sfer
säkrast blifva i tillfälle att bedömma om icke den nu
gjorda disposition af en förut påräknad Stats-intrad
är för behofven tillräcklig, har Utskottet, med hänsigt
derjemte till de många och angelägna föremål
hvilka erfordra nya eller ökade bidrag, icke trott sig
äga skäl alt äfven tillstyrka Danska fyrings-medlens
frånskiljande från StatsYeiket.
3 ho Inleresse-medel. I afseende på de under denna
Titel uppförda Wermlands LandtvärnsGassas räntemedel
288 R:dr B:eo årligen, får Utskottet, på grund
af den i detta ämne mera allmänt uttryckte opinion,
med ändring af dess förut yttrade mening, tillstyrka,
att dessa medel må uteslutas från beräkningen af StatsVerkets
inkomster. Och anser Utskottet, i afseende
på G ipitalets disponerande på ett med dess ursprungliga
ändamål öfverensstämmande sätt, lämpligast föreslå,
alt detsamma användes till fond för Pensioner åt
blesscrade, vanföre eller utfattige Fältjägare eller åt
deras Enkor och oförsörjda Barn. Såsom årlig inkomst
af Intresse-medel har Utskottet trott sig fortfarande
kunna påräkna den förut uppgifna summan af 1000 R:dr.
Betänkandet), Wto 123. 23
34:o Sjötulls-medlen. Utskottets förslag, att, efter
afdrag af 45o,ooo R:dr för aflöning och omkostnader,
beräkna såsom StatsVerkets netto behållning i,5oo,ooo
R:dr, har i allmänhet ansetts såsom nog ringa tilltaget
och inom Ilöglofl. Ridd. och Adeln hafva åtskillige
Ledamöter lagt Utskottet till last, att det beräknat
omkostnaderne vida högre än hvad StatsContoiret uppgifvit
och K. M:ts Nådiga Proposition innehåller. Utskottet
har likväl i detta senare fall tagit till ledning
det icke blott för närvarande utan under en följd af
år existerande verkliga förhållandet.
TullVerkets Stat har medtagit, enligt StatsConlorets
uppgift:
År 1821 R:dr 435,726: 3g. 3.
„ 1822  „ 422j85i : 14.—
„ 1823  „ 458,6g5: 4- 3.
„ 1824  „ 329,740: 8. n.
,, 1825  „ 3g r,460: 28. 8.
,> 1826  „ 455,564: 9. 5. samt
enligt Herr GeneralTullDirecteureo
Frih. Åkerhjelms hos Högh
Ridderskapet och Adeln afgifna
anförande, för år 1827  445,531 : 36. 4-
samt för år 1828, calculalionsvis 449>924: — —
Då derjemte för innevarande ar en förändrad reglering
med Tullpersonalen blifvit vidtagen, hvarigenom
omkostnaderna åtminstone för tillfället och innan
de på Expectance Stat förflyttade Tjenstemän och betjente
hinna att åter användas eller afgå, komma att
i någon mån ytterligare ökas, tror Utskottet sig hafva
26 Stats-Utskottets
rä tiel igen förfarit, då det för TuIIVerkets utgifter afsatt
en summa af 4^0,000 ll:dr, hvilken i alla fall är
alt anse ej såsom ett anslag, hvilket ovilkorligt kan
för TullVerket användas, utan såsom ett Calculationsbelopp
närmast det, som enligt Stat och Författningar
kommer att utgå.
Beträffande åter frågan om Titelns beräknande på
det hela, så får Utskottet anmäla, att denna beräkning
af så väl Sjötullen som öfriga Bevillningsafgifter ensamt
bestämmas genom de grunder R. St:r för deras utgörande
stadga. Utskoltet trodde sig således, vid förra
förslagets afgifvande, handla rättast då det icke upptog
det högsta möjliga beloppet och stadnade alltså vid
i,g5o,ooo R:dr som endast med 38,000 R:dr understiger
StatsGontorets förslagsberäkning. Och då Utskottet
nu, till följd af det allmänna yrkandet om denna
JnkomstTitels upptagande till högre belopp, förändrar
sitt förra förslag, kan Utskottet dock icke tillstyrka
antagandet af den i K. M:ts Nådiga Proposition såsom
påräknad nettobehållning upptagna summa af 1,800,000
R:dr, enär efter hvad officiellt meddelade Calculer innehålla,
Tullintraden icke det nyss förflutna året lemliat
ett sådant resultat, utan uppgått till endast omkring
1,750,000 R:dri — Med bibehållande af 45o,ooo
R:dr såsom omkostnadsfond, tillstyi ker Utskottet altså,
alt 1,6 30,000 R:dr beräknas såsom Stats Verkets behållning.
Sammanlagde utgöra dessa Summor 2,100,000
R;dr eller 100,000 R:dr mindre än det i K. M:ts Proposition
calculerade belopp. Anseende Utskottet denna
minskning böra bibehållas, på det att de förän
-
Betänka nden, JY;o ia3. *7
dringar i handeln och sjöfarten, sorn genom tillfälliga
omständigheter kunna inträffa, icke mö bereda ett alltför
stort deficit i denna StatsVerkets betydligaste InkomstTitel,
35:o SaluAccisen. Af de stridiga meningar som
yttrats rörande denna InkomstTitel, i det att den inom
Yällofl. BorgareStåndet ansetts böra alldeles afskaffas,
då deremot inom Högv, PresteStåndet yrkats att den
borde förhöjas, bemtar Utskottet ytterligare skäl alt
tillstyrka antagandet af Utskottets i denna punkt föreslagna
beräkning,
37:0 ChartceSigillatcc-medlen, Du denna inkomst
de senare åren dels uppgått nära till- dels öfverstigit
3oo,ooo R:dr samt af de nyligen vidtagne controller
mot missbruk vid handlingars charterande bör förväntas,
att uppbörden snarare stiger än minskas, finner
Utskottet lämpligt att från 290,000 R:dr till 3oo,ooo
It:dr böja beräkningen af denna InkomstTitel.
Vid de återstående Titlarne; nämligen Postmedlcti,
Rranvinsafgiften och Restantierne hafva väl åtskilliga
anmärkningar blifvit gjorda, men då dessa dels inom
Stånden blifvit, efter Utskottets tanka, nöjaktigt besvarade
och dels varit rakt stridiga emot hvarandra,
så att Utskottets förslag innefattat en medelväg af hvad
å ömse sidor yrkats, har Utskottet rörande dessa Titlar
ej annat att tillägga än i afseende på det förändrade
belopp hvartill Restantierna nu blifvit uppförda,
att Utskottet, för att vinna en jemn slutsumma
i RiksStaten, jemkat denna sista Titel efter samman
-
s8 Stats- Ut skottets
lagda beloppet af de öfriga Titlarnes, nu till en del
förändrade summor. Den 28 Mars 182g.
Reservationer.
jto Angående förslagspriset å den till Statsverket ingående
Spanmål.
Herr Grefve Hamilton, H:rr Lagerhjelm och Noreus
hafva .yttrat den åsigt, att värdet å Spånlinden bordt,
enligt StatsGontorets förslag, upptagas till 5J R:dr, och
till grund derföre åberopat niedelbeloppet af de senaste
årens Riksmarkegångspris, utgörande för 5 år 6
R:dr 36 sk. samt för 10 år 7 R:dr 34 sk.
3:0 Angående Manlalspcnningarne.
Herr Grefve v. Schwerin.- Emot Utskottets Beslut,
reserverar jag mig på den grund, att Mantalspenningarne,
efter hvad hvarje Bonde bar sig nogsamt bekant,
utgör en Grundränta, uppkommen medelst en
viss afgift å hvarje förmald tunna Säd; att denna ränta
först i en senare tid förvandlats i Spannemål, hvarigenom
billig nedsättning varit beredd för dem, som
för sitt lifsuppehälle nödgades i brödet inblanda större
eller mindre del agnar eller bark; samt ändteligen att
den med förhöjningen åsyftade likhet i Mantalspenningarnes
utgörande, mindre alser Statslnkomsternes förhöjande
än en lättnad i redogörelseväg, hvilken dock
ej bör komma i ringaste betraktande, i jemförelse med
obilligheten att lägga en partiell förhöjning på en klass
af Medborgare.
Betänkand en, N:o ia3. 2g
Herr Lagman Noreus: Första grunden till den under
titel af Mantalspenningar utgående Skatt liar varit,
att R. St.Y vid Riksdagen år 1025,, till utförande
af ett krig med Pohlen, beviljat en så kallad tjvarntull
af all den säd, som fördes till Qvarn att malas
och har denna skatt, i anseende till anmärkt underslef
nied qvarntullen, blifvit förvandlad till en personlig
eller Koppskatt. Vissa orter hafva njntit större teller
mindre lindring för denna afgift, som nu i allmänhet
utgår med 12 sk. för hvaije mantalsskrifven person.
En sådan lindring har otvifvelagtigt häi ledt sig ifrån
Orternas serskildta beskaffenhet, olika cultur,och innebyggarenas,
jemförelsevis med andra orter, större eller
mindre förmåga att skatten utgöra. Denna fortfar
ännu och utan en allmän undersökning öfver hela Riket,
till vinnande af jemnlikhet uti all beskattning pä
jord, kan det icke utrönas huruvida de förhållanden,
hvilka grundlagt eftergiften, i större eller mindre mohn
upphört att vara verkande. Om en sådan allmän undersökning
lära ock R. St:r hos K. M:t i underdånighet
anhålla och hvarje förändring uti de ordinarie
Statsbidragen som derförinnan beslutas leder till en
partiel skatteförhöjning, som icke är rättvis i sin princip
och som således bör undvikas för att kunna fortgå
till ett större och vigtigare ändamål. Af dessa skäl
och då denna skatt, grundad hvad Allmogen angar pål
productionen af Åkerbruket, skiljd ifrån alla andra näringsförhållanden,
icke bör, utan en allmän undersökning
om den olika utvidgningen deraf i olika landskap,
undergå någon förändring, reserverar jag mig emot det
3o Stais -Utskottets
beslut sora Utskottet fattat om sältet för dess framtida
utgörande.
Uti Herr Grefve v. Sehwerins yttrande hafva instämt
Herrar Hejkensköldj Nordenfeldt, och Lundgren.
Nils HåkanssonJag Reserverar mig emot Högh
Utskottets Betänkande så vidt det afser förhöjning af
Mantalspenningar i de orter, der nedsättning förut
alltid ägt rum.
Jag åberopar härvid hvad jag uti HÖgl. Utskottets
Afdelning yttrat, att ingen Grundränta bör förhöjas,
utan tvärtom nedsättas i de arter söm kunna jemföras
med de nu vanlottade och förskonte} med anledning
hvaraf jag föreslagit, det en generel undersökning öfver
hela Riket måtte tillstyrkas alt af Konungens
Bef:h:de verkställas, samt R. H. StJr nästa Riksdag föreläggas,
som då ägde, med Billighet och Rättvisa öfverensstämmande
j till lika belopp nedsätta mantalspenningarne
i de Rikets provincer, hvilka kunna med de
nu ifrågavarande jemföras.
Detta mitt nu förnyade yrkande anhåller jag, måtte,
såsom min enskilta reservation, Betänkandet till
R. H. St:r få åtfölja.
Anders Nilsson från Wermeland. Att dörama af de
från alla orter ingående underrättelser lärer knappast
finnas någon trakt inom Sverige, der KronoSkattejorden
icke redan är så med ulskylder, under allahanda
benämningar, belagd, att af dess innehafvare och brukare
någre ytterligare afgifter och skatter icke kunna
Betänkandcn, N:o ia3. 3l
Utpressas utan att deras obestånd och undergång derigenom
verksamt beredes. — Sådant är förhållandet i
Wermelands Län och i synnerhet i den bergigaste och
ofruktbaraste delen deraf — Nordmarks Härad — för
hvilket jag förer talan, och hvilket troligen är ett af
de mäst vanlottade: —Jag skulle således handla emot
både pligt och öfvertygelse örn jag icke, på det hög -  tideligaste protesterade mot den af II. StatsUtskottets
Afdelning föreslagna tillökning i de hittills af Länet
utgjorde Mantalspenningar och Lagmansränta.
Utom det obilliga i principen, att Wermelands
Län, till hvars jord- och grundränta Mantalspenningarne,
från urminnes tider, ansetts höra, såsom tillkomne
i stället för den så kallade QvarnTullen , och
hvilket Onus ej mindre, i anseende till Örtens ofrugtbarhet
och deraf följande svårighet att på flera ställen
befolkas, än till der belägne Hemmanens ålagde
deremot svarande dryga onera och tyngder, varit bestämde
till mindre belopp än för kringliggande mindre
vanlottade trakter. Skulle denna ort få vidkännas
eu tillökning i afgifter, utan lindring i andre bestämde
pålagor, och innan, genom en ordentlig refning och
jemkning å all Kronoskattejorden tillkommande onera
blifvit beredd och för sig gått, vore det ofelbart ogörligt
att af detta Län och framför allt ofvannämde
Härad, kunna indrifva någre ytterligare skatter, enär
de senare årens olyckliga erfarenhet visat, att KronoUtskylderne,
sådane de för närvarande äro, icke något
Ar kunnat utgå, utan genom försäljning af till mer
iller mindre, från Innevånarne, pantade lösörepersedlar.
3a Stats-TJtskottets
Till styrkande af ett slikt förhållande, och att den
arma SkatteBondens belägenhet, uti ifrågavarande Län
och synnerligast nämnde Härad, icke medgifver någon
tillökning i Kronoutskylder, anhåller jag upplysningsvis
få anföra, det jag ganska bestämdt påminner mig,
att vid en förledit år i Augusti månad, för oliqvideiade
skullder till K. M:t och Kronan, hållen Auction,
på Ökne Gästgifvaregård, en otrolig mängd utpantade
och ditförde persedlar och kreatur från Näs, Gillbérgs
och Nordmarks Härader, endast från den lilla socken
Trankihl, uti det sistnämda belägen, bestående af
Hemman eller Mantal, försåldes, om en afyttring till
irdel högst-i:del af värdet så kan kallas 96 lod Silfver,
5 Bollstra:-, 5 Hästar, i3 Kor och i3 Får, förutan
Tenn, Koppar och mången fattig Jordbrukares öfrige
Husgerådssaker, dem jag till cjvantiteten nu icke kan
uppgifva.
Då tillståndet verkligen är sådant, icke föranledt
af misshushållning eller ett öfverflödigt lefnadssätt; der
den innevånare, som, med största möjliga inskränkning
af lifvets behofver, undgår brist och trängande nöd
anses hvad man kallar behållen och förmögen; och
der någon förhoppning om inträffande bättre tider icke
är att påräkna, i anseende till kringliggande orters allt
mer och mer aftagande penninge-tillgång, hvaraf den
närvarande fattigdomen i anseende till aftagande tillfällen
till arbetsförtjenster och afsättning, varit föranledd,
skulle det vara ej mindre omenskligt än overkställbart
att påtänka nya och ökade skatter: Af sådan
,
Betänkanden, N:o ia3. 33
dan, på grundade skäl fotad öfvertygelse är det, som
jag på det högsta, för hemmavarande protesterar emot
den af Högh Afdelningen föreslagne tillökning i de [för
Wermland hitintills bestämde Mantalspenningar oell
LagfuansRäntan; och yrkar, att, otti detta oagtadt, en
slik föreslagen tillökning, till likhets vinnande i benämningen
öfver hela Riket, icke möjligen skulle kunna
undvikas, Länets innevånare då ovillkorligen måtte
få tillgodonjuta någon deremot fullkomligt svarande
minskning i annan Onus, hvarföre den eftergifne Fångskjutsen
så mycket mindre kan anses, som då Lagmansräntan,
lika med den, utgår af Matlag, beräknas
Mantalspenningarne efter personalen, — En Vida åtskilld
beräkning,
Nits Strindlund: Jag sorn ej kunnat dela dert
mening hvaruti Högh StatsUtskottet stadnat, får i anledning
deraf lemna följande reservation i
Då med anledning af K, M:ts Nådiga Proposition
om StatsVerkets tillstånd och behof, Utskottet till R.
St:r beslutit den hemställan det borde i synnerhet i
Rikets Norra Provinser, troligen till beredande af större
redighet och lättnad i Uppbördsverket, betalas af
hvarje mantalsskrifven person lika mantalspengar med
dem i Rikets Södra, men om de fjellarne närboende, mindre
väl lottade skulle fordra häruti ett undantag, vederbörande
LandshÖfdingar skulle äga att sådant bestämma;
så har jag reservationsvis till respective RiksStåndens
behjertande velat hafva bifogat följande anmärkningart
2
D. 2 H. 3
34 Stats-Utskottets
Hvad mantalspenningarne angå, hafva de sålunda
tillkommit: att R. St:r vid Riksdagen år 1625 åtagit
sig att betala en viss afgift för hvarje Tunna säd,
som förmaldes under namn af qvarntull, som detta öfverklagades
i synnerhet af Uppbördsmännen, så blef
sedermera å Riksdagen i65a beslutit att hvad Kronan
genom denna afgift inom hvarje Län ägde att uppbära,
skulle deruti till betalande fördelas lika på hvarje
person öfver i5 års ålder. Genom detta förändrade
sätt, att debetera, uppstod ingen skärpning i beskattningen
för den ena, ej heller lindring i utskylderne
för den andra Provinsen.
När en del af de emot fjällen belägne Län, som
Betänkandet innehåller, på den tiden för sine personer
kommo att betala en mindre Contribution än andra,
så var detta en följd, icke deraf att Gränseprovinserne
mot fjellen skulle, för sin i andre afseenden
vanlottade belägenhet, njuta en lindring vid Recognition
till Staten för samma förmån med Sydlänningarne;
det kom derifrån att Norrlänningarne malde mera
bark, än de sydlige Provinserne; och för barkens
matning fordrade då hvarken Kung eller St:r någon
afgift.
Om, såsom ledande till reda och säker controll,
bevillningen, för begagnande bränvinsbrännings-rättighet,
ej skulle uppbäras efter de Käril och den Redskap
eller ock det ämne, som härvid användes, utan
efter den inkomst, som Kronan derigenom ville påräkna,
skulle till utgörande fördelas lika på hvarje
till en viss alder hunnen mansperson, så, oaktadt det
Betänkande!), N:o ia3. 35
i hela det vidsträckta Norrland, ej tillverkas ^V^el så
mycket bränvin, som i en del af de Sydlige Länen,
så kunde jag likväl vara öfvertygad, att, i likhet med
hvad i förevarande Betänkande finnes tillstyrkt, det
ej skulle anses sorn obilligt, utan tvertom som en naturlig
jemkning i bärandet af till allmän fördel erforderlige
skattebidrag.
Låtom oss taga tillbaka det äldre debeteringssättet,
för det senare; om Sydlänningarne då åter betala
mera än Nordlänningen , månne då de förre graveras
för hvad de sakna, när de senare ej vidkännas
hvad de innehafva? Nej! jag förklarar, att i händelse
af bifall till Utskottets Betänkande, de Södra Provinserna
då de vilja pålägga de Norra en Recognition
för hvad de sakna, ingalunda synes hafva förstått sina
förfäder, som aktade ovärdigt, att, sjelfve starke,
lägga en lika tunga på sina svagare Bröder:
Det är icke vid pluraliteten hvilka med mina
Comraittenter dela samma Interesse, som jag hyser hopp
om Betänkandets ogillande. — Uselheten af vårt land
har gjort att på Riddarhuset finnas få, så väl som
i Medstånden, som tala för Norrlands rätt, såsom sitt
hemland.
Vid saken ensam rättvis, och Rättvisan såsom allas
interesse, har jag försatt min förtröstan. Den som
häremot vunnit en fördel, har redan förlorat mera,
än om han allena varit bibehållen vid det han förr
ägde genom den osäkerhet som väntar i besittningen
af båda. Om jag nu om Betänkandet talade mera,
36 Stats-Utskottets
skulle jag kanhända göra både RiksSlåndeu och min
■vördnad för dem en orättvisa.
Hvad vidkommer controllen och den sökta redig-,
heten i Upphörden, genom bifall till Betänkandet,
lemnar jag till hvar och en att bedöma, när Landsliöfdingarne
skola äga att bestämma hvarest de traeter
ärp i vissa Län, som skola få behålla sin gamla
rätt i ifrågavarande fall. Sist vill jag fråga —. är nu
tiden inne att öka Grundräntor som stått i 204 år?
— eller har de,t skett om det rört annat Stånd än
BondeStåndet?
Jag anhåller att desse tankar få åtfölja Betänkan-,
till MedStåuden,
Häruti hafva Riksdagsmannen Pehr Pehrsson och
Carl Bergman instämt,
3.0 Angående NumerLolleriVtrket.
Emot Utskottets Pluralitets Beslut, att tillstyrka
Lotteriinrättningens bibehållande, har Reservation an-,
maits af Hr Grefve von Schwerin, Hrr Lagerhjelm,
Heijkensköld, Nordenfeldt, Lefrén, Biskop Thyselius,
Professor Hasselroth, Prosten Heurlin, Doctor Rönbeck,
Prosten Grevillius, Doctor Häggblad, Rådman Lundgren,
Grosshandlaren Ekerman, samt Hr Commerce-.
Rådet Santesson , äfvensom sedermera af Hr Prosten
Östberg, som vid frågans afgörande af sjukdoms för-,
fall hindrats att vara tillstädes,
Och har denna Minoritet förenat sig om det tillstyrkande
till R. St:r, att nu besluta afskaffandet af
NurnerLotterilurättningen saint att stadga såsom grun-.
Betänka nelen, N:o ia3. 37
der för verkställigheten deraf, att spelningen å ifrågavarande
, så kallade Genuesiska Lotteriet må bestämdt
upphöra med 1833 års utgång; samt att det
årliga Arrende-belopp 5oo R:dr, som SeraphimerLazarettet
hittills påräknat för öfverlåtelsen af dess in
nehafde
privilegium å ett Lotteri, från och med i834
å Stat uppföras.
Hvarjemte hos K. M:t bör i underd. anhållas,
dels att något Privilegium i Lotterispel hädanefter
icke må utfärdas, dels att kraftiga controller mot sådana
Spellnrättningars införande i allmänhet må vidtagas
samt dels att de vacancer, som inom NumerLotteriVerkets
Embets- och Tjenstemanna-personal yppas,
måtte, så vida återbesättning är nödig, endast
genom provisionella förordnanden tillsättas.
Blifvande det, så vida R. St:r besluta Lotterilnjättningens
upphörande, nödigt att vid StatsRegleringen
på annat sätt för år 1834 afse den hittills beräknade
inkomsten af LotteriVerket.
4-o Danska. Fyringsmedlcn.
Hr CommerceRådet Santesson har åberopat sin i
i detta ämne förut afgifna Reservation, som igenlinnes
i i:sta Bandet pag. i65.
Uti denna serskilta tanka hafva Hr Frih. PalmStjerna
och Amiral von Schantz jemväl instämt.
I
Stats-Utsk. Betan kand en, N.‘o 124. i
N:o 124.
Utlåtande, i anledning af någre i K. M:ts Nådiga
Proposition, om StatsVerkets tillstånd
och Behof, förekomne Allmänna Frågor.
D -till R. St:r, StatsUtskottet nu öfverlemna!- dess Förslag
lill reglering af RiksStaten under dess 10 HufvudTitlar
, jemte Allmänna IndragningsStaten för år
l83o och följande år, intilldess den vid nästa Riksdag
skeende Statsreglering lifver gällande, liar, i afseende
på de med de årligen erforderlige StatsUtgifterne
gemenskap ägande mera allmänna eller princip-frågor,
sora K. M:ts till R. St:r den i3 Nov. 1828 allåtne Nådiga
Proposition, ang:de StatsVerkets tillstånd och behof,
innehåller, Utskottet ansett sig böra serskildt
yttra sig.
Härvid förekomma:
1:0 Att, såsom en allmän grund för StatsUtgifternes
bestämmande, K. M:t antagit, att myntvärdet skall,
genom R. St:rs åtgärder vid denna Riksdag, bevaras
från ytterligare försämring.
Utskottet medgifver, att en myntbestämning, hvilken
skulle försäkra StatsVerket att få emottaga sine
inkomster efter samma myntvärde, som de sedermera
utdelades och användes, innebär hufvudgrunden för en
pålitlig beräkning i det hela, och att det ändamål, som
K. M:t åsyftat genom löners bestämmande i penningar,
derigenom skulle vinnas och medföra de mångfalldiga
2 B. 2 II. A
ii Stats-Utskottets
fördelar KammarCollcgium och StatsContoret, på sätt
här längre fram förmäles, upptagit och utredt.
Men då denna myntbestämning annu icke är afgjord,
och i alla fall åtskillige omständigheter medverka,
att Verkställigheten deraf icke genast kan följa,
har Utskottet ansett, att för närvarande förutsättningen
deraf icke kan såsom grund för StatsUtgifternes
bestämmande antagas.
2:0 K. M:t har i Nåder tillstyrkt indragning till Statsverket
af de indelta löningsräntorne, för verkställigheten
af den föreslagrie löneregieringen för LandsStaterne
samt Indelta Armeens Befäl, jemte lönernes
bestämmande i Silfver, att utgå i BancoSedlar,
efter en för 5 år bestämd medelcöitrs.
Noggranheten och fullständigheten af de vidsträckta
undersökningar, som föregått K. M:ts Nådiga Proposition
härom, och hvaraf Utskottet kommit i tillfälle,
att närmare känna Afloningens nuvarande beskaffenhet
så väl inom de Civile Staterne som ock inom
både den värfvade och den indelta Armeen, äfvensom
verkan af den föreslagne nya regleringen ej
mindre på deraf uppkommande Statsbehof än löntagarnes
vilkor i alla grader samt uppbörden, redovisningen
och Statsförvaltningen, föranleda Utskottet så
mycket mera, att inför B. St:r framlägga och söka
utreda detta ämne, som berörde reglering åsyftar en
hufvudsaklig förändring i en inrättning, hvilken, grundlaggd
af en bland Sveriges störste Konungar, ägt bestånd
under nära halftannat århundrades mångfalldiga
skiften.
I
Betänk anden, Alio 124. m
I sådant afseende får Utsk'*ttet till en Början
upplysa:
att, sedan hos R. Sttr vid sista Riksdag den önskan
blifvit framställd, att tillgång måtte beredas till
förbättring uti de för Befälet vid indelta Arme'en an-’
slagne löner, samt att R. Sttr tillika ville bos K. M:t
i underdthet anhålla, att en jemnare reglering med
dessa löner måtte verkställas och ett minimum i lönebeloppet
bestämmas för hvarje grad; så anmälte, i underd.
skrifvelse af den 29 Julii 1823, R. St:r, att, vid
öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit, R.
Sttr runnit Befälet vid indelta Armeen och egentligen
vid Infanteriet vara ganska olika lönadt, samt en del
försedd med löner, som icke kunna anses tilIräckIige
för skälig utkomst; men att, ehuru detta missförhållande
i någon mohn kunde härröra deraf, att prisen
på Landtmanna-varor fallit och andra pris deremot
blifvit stegrade, R. Sttr likväl trodde egentliga orsaken
igenfinnas i Armeens i senare tider förändrade organisation,
hvarigenom Befälets personal blifvit ökad.
Och med tillkännagifvande, det StatsVerket saknade
tillgångar, att genom ytterligare anslag åt ifrågavarande
Befäl bereda förbättrade lönevilkor, anhollo alltså
R. Sttr i underdthet, att med indelta Arme'ens Befäl
en sådan reglering måtte vidtagas, att hvar och en
kunde finna nödig utkomst med hvad Staten för närvarande
består, samt att aflöningen blefve efter tjenstegraderne
lämpad.
Vidare och efter det R. Sttr äfven i öfvervägande
tagit en från K. M:t dem öfverlemnad underd. ansök
-
xv Stats-Utskottets
ning af KronoFogdarne oell HäradsSkrifvarne uli Inlands,
Oroust och Tjörns samt Sunnervikans och Norrvikens
Fögderier af Götheborgs och Bohus Län om löneförbättring,
afgåfvo till K. M:t B.. St:r en underd.
Skrifvelse den 27 derpåföljde Augusti, af det innehåll:
att ehuru R. St:r, på grund af deras uti underd. Skrifvelse
den 23 Julii i8r5, ang:de i allmänhet förhöjda
löner för Rikets Penninge-löntagande Embets- och
Tjenstemän, meddelte Beslut, alt lönetillökning ej finge
åtnjutas afdon, som vid sin tjenst innehade större
eller mindre andel af lönen indeld, eller ock dervid
njöt fördelar af Boställen, Bohemman eller jord m. m.;
ansett sig icke kunna bevilja den af KronoBetjeningen
i BohusLän sökta lönetillökning; R. Strr dock, enär
erkändt vore, att KronoBetjeningen i vissa orter afRiket
innehade löneinkomster som icke svarade emot
denna TjenstemannaCorps trägna sysselsättning eller
lemna densamma en skälig utkomst, af sådan anledning
hos K. M.‘t i underdlhet anhöllo, att ett generelt
Förslag till KronoBetjeningcns och LandsStatsTjenstemännens
jemnare samt i förhållande till tjensternes beskaffenhet
mera afpassad aflöning måtte, efter föregången
undersökning om lönevilkoren i allmänhet, varda
upprättadt, samt vid nästa Riksdag förelaggdt R.
Stlr, som då torde blifva i tillfälle att det öfverklagade
lidandet afhjelpa.
Sedan, till följd häraf, på K. Mits Nådiga befallning,
ej mindre KammarCollegium och StatsContoret
upprättat ett generelt Förslag till ny LöneStat för
LandsStatens TjenstemannaCorps, utan äfven blifvit
Betänkande!), N:o 124. v
utarbetadt ett project till ny lönereglering för den indelta
Arrae'ens Befäl; så har K. M:t, till pröfning i
sammanhang med regleringen af Statsanslagen under
2:dra och 3:dje HufvudTitlarne, till Utskottet öfverlemna!
desse serskildta Förslager.
De utgå gemensamt ifrån den i K. M:ts Nådiga
Proposition omförmälte HufvudPrincip, att det indelta
löningssättet bör upphöra och att med indelningarnes
indragning till StatsYerket lönerne i contant böra från
StatsCassan utgå.
KammarCollegium och StatsContoret hafva såsom
till denna förändring föranledande skäl anfört, ibland
annat:
att, då Indelningsverket, som för både Militiae—
och LandtStaten till sina hufvudgrunder fastställdes
genom K. Reglementet af den 5 Januarii 1684 och K.
Förklaringen deröfver den 7 April iG85, från sin ursprungliga
beskaffenhet, såsom löningssätt betraktadt,
tillkommit icke egentligen för löntagarnes säkerhet,
utan fasthäldre i ändamål, att den tid, då en emot
varuproduetionen svarande myntstock icke fanns, besörja
Statens utgifter med den lättnad för de Skattdragande,
som kunde beredas, derigenom, alt grundräntorne,
bestående hufvudsakligen i jordens afkastning,
anvisades att omedelbart och in natura erläggas
till löntagaren, hvars behof då äfven nara lämpade sig
derefter; så enär denna orsak till indelningarne försvunnit,
eller åtminstone väsendtligen sig förändrat;
hafva KammarCollegium och StatsContoret trott, det
afseende härvid förnämligast bör fästas derå, om icke
vi Stats-Utskottets
desse indelningar deremot numera, i stället att medföra
den fördel de förr kunnat äga, snarare aro menlige
att bibehålla.
För Löntagaren skulle detta aflöningssätt vara åtföljdt
af den olägenhet, alt, då hemmansrnntorne ieke
böra illgöras förr än nära i månader in på följande
året, Tjenstemannen emedlertid måste förskottsvis besörja
sin lefnadskostnad för ett helt år, och i brist af
egen förmögenhet, hvilket oftast skall inträffa, skuldsätta
sig och betala ränta, som i sin mohn förminskade
den behållning han af lönen borde äga för sjin bergning:
ett förhållande, som otvifvelaktigt beredt mångas
obestånd och ej sällan haft ännu svårare följder.
— Då löntagaren icke kunde med räntegifvaren annorlunda
derom öfverenskomma, nödgades den förre
in natura emottaga persedlar, hvilka för honom icke
behöllige mäste till underpris föryttras för anskaffandet
af andre förnödenheter; genom hvilka omsorger,
och af löningssättet ofta föranledde tvister emellan räntegifvare
och indelningshafvare, irppkommo kostnader,
besvär och tidspillan om icke förluster. Desse allmänna
olägenheter för hvarje indelningshafvare skulle dessutom
ökas för de till LandsStaten hörande Tjenstemän,
som icke blott för egen del, utan ock för de
öfrige Embets- och Tjenstemännen utkräfva löningsräntorne
eller afyttra dem på ett eller annat sätt,
samt derföre göra läkning med löntagaren; oberäknadt
det åliggande KronoBetjeningen jemväl hade, att uträkna,
uppbära och redovisa Lönings-öfverskotterne.—
Det, icke utan skäl, öfterklagade tilltagandet af goro
-
Beta ii kan den, N:o 124- vii
jnSlen vid LandshöfdingeEmbeten och för LandtStatsTjenstemännen
kunde äfven i sin mohn härledas från
detta löningssätt, åtminstone i det hänseende, att tid
och uppmärksamhet måste häråt delas och med detsamma
göra den egentliga tjenstgöringen mer besvärande.
För Råntegifvarell åter skulle det indeldta löningssättet,
ifrån lättnaden i HemmansSkattens utgörande,
förvandlat sig till ett olämpligt och tryckande besvär,
emedan, då indelningshafvarne äga, att omedelbart
utfordra antingen ränte-persedlarne in natura eller deras
lösen efter förvandling och markegångspris, hvaröfver
Tjenstemännen sjelfve upprätta uträkningarne,
sådant ej sällan föranledde misstroende af Räntegifvare,
som icke kunde inse riktigheten, samt klagomål,
hvilka, ehvad de voro, mer eller mindre grundade,
måste upptagas, utredas och vederbörligen pröfvas. —
Då räntor och KronoTionde blifvit anslagne till sådan
aflöning, blefvo äfven Ränte- och Tionde-gifvare,
genom räntepersedlarnes forsling eller lösande med
fastställd forssel-lön, härdare betungade, än andre,
hvilkas räntor och Tionde voro Kronan behållne.
Och om härvid tillika förutsattes, att en Löntagare
snarare vore i tillfälle att inse och efter sig företeende
omständigheter iakttaga sin fördel i afseende på
räntepersedlarnes uppsägning till lefverering in natura,
an räntegifvarne; så måste tillika antagas, att ingen
bland indelningshafvare kunde bättre begagna sig deraf,
än KronoBetjeningen, till hvars befattning verkställigheten
hörer, och hvilken likväl i första rummet
viii Stats-Utskottets
borde, i följd af tjenstepligt, afböja räntegifvarens oskäliga
betungande af Räntetagaren. Att den Skattdragande,
äfven utan allt förnärmande i hans lagliga rättighet,
af blott skattskyldighetens så beskaffade disposition,
alltid vore beroende af sådane omväxlingar i
densammas uppfyllande, som oförmonligt verka på hans
hushållning, i det de hindra honom från en närmare
beräkning af bästa sättet för användandet af hemmanets
afkastning, innefattade för öfrigt en svårighet för
Räntegifvare!!, vida större och allmännare, än den
nytta han någon gång kunde hämta deraf, att äga i
sitt val, att afbörda en del af räntan in natura.
Vid Statsverks Förvaltningen skulle åter Indelningar
ne åstadkomma både omgång, vidlyftighet oeb ett
mångdubbladt arbete, enär, i stället att hvarje Fögderies
Räkenskaper rätteligen borde upptaga och redovisa
Statsinkomsterne, nu måste uppgöras serskildta
liqvider emellan Fögderierne och de ofta i flere Län
spridda olika Stater, som inom Länet fått anvisning
på HemmansRäntor och Kro-noTionde; men i synnerhet
skulle Löningssättet för LandsStaterne medföra berörde
olägenheter, då lönerne dels i KronoRäntor, dels
i Contant äro anslagne och utgå, samt alltså efter serskildta
beräkningsgrunder liqvidera6. —• En förändring i
detta aflöningssätt i allmänhet skulle följakteligen verka
enkelhet i räkenskap och redovisning, jemte större
ordning och säkerhet samt framför allt minska göromålen,
hälst derigenom, att indelningarne upphörde,
undanröjdes det hinder, som deraf mötte för en länge
ifrågavarande förenkling af Jordeboks-Räntepersed
-
Betänkanden, N:o 124. ix
larne; äfvensom de indeldta lönernes bibehållande för
LandtStaterne, oaktadt hela den öfriga Civile Ernbetsoch
Tjenstemanna-Corpsen har dess aflöning i penningar,
motverkade det sammanhang i Löners till- och
afträdande, som vid befordringar, transporter eller
byten skulle äga rum vid enahanda Löningssätt för
alla CivilStater. — I fråga om en allmän reglering af
LandtStaterne borde dessutom hufvudsakeligen afses,
att den enhet i aflöningen, som åsyftas, icke kunde
tillvägahringas med bibehållande af indelningarne, enär
sjelfva detta löningssätt innebure omöjligheten att vinna
sådan likstämmighet, bestående i Räntepersedlarnes
olika art, och deraf följande större eller mindre förmånlighet
vid förvandlingen efter markegång; hvarföre
ock Tjenstemän med indelning till enahanda belopp
i Kronovärdie, befunnos högst olika lottade, icke
blott i serskildta orter, utan äfven inom samma Län:
och icke eller skulle, om ock detta förhållande lemnades
utan afseende, indeldta löner kunna öfver allt i
Riket för LandsStaterne anslås, dels i brist af sådane
Kronan bibehållne räntor, som för behofvet inom hvarje
Län äro disponible, dels derföre, att, såsom ofvanberördt
är, desse räntor i flere Landskap utgå i penningar
oförvandlade, samt för öfrigt, till den del de
från början utgjorts i tjenstbarheter, allmänneligen äro
bestämde och utgå till oförändrade penningebelopp i
gångbara myntet.
På desse grunder har, af KammarCollegium och
StatsContoret, Indelningarnes bibehållande för LandtStaterne
ansett*, hvarken för Löntagare, Räntegifvare
x S t a t s - U t s k o 11 e t s
eller Staten, vara gagnelig!, utan deras afsknffand©
fasthelldre påkallas utur flere skäl, hämtade från de
förändringar så i statistiskt sora ekonomiskt hänseende,
hvilka inträffat under den sedan Indelningsverkens inrättande
förflutne tidrymd af omkring 140 år.
Med antagande derföre, att indelningarne kommo
att upphöra, hafva KammarCollegium och StatsContoret,
efter inhämtande af samtelige LänsStyrelsernes.
yttranden i ämnet, instämt Uti den mening, att all aflöning
för Rikets Erabets- och Tjenstemän borde bestämmas
i Siffver-Speciemyntj, att i det gångbara myntet
efter cours utgå; hvilken aflöningsgrund skulle, i
stället för det indeldta löningssättet, säkrast betrygga
Löntagaren emot förminskning i vilkoren, genom myntvärdets
försämring, och för öfrigt, närmare än Indelningarne,
medföra likstämmighet i aflöningcn uti alla
orter, samt derigenom att coursen, efter hvilken lönerne
utbetalas, bestämdes vid hvarje Riksdag intill
den påföljande, genom uträkning af medelcours-förhållandet
under de nästförflutna fern åren, gifva tillfälle,
att noggrannare än hittills beräkna anslagen i RiksStaten
till aflöningarne, Och ansågo alltså KammarCollegium
och StatsGontoret berörde princip böra följas
vid uppgörandet af Förslaget till ny lönreglering
för LandsStaterne, såsom ledande till den fullständighet
och bestånd i framtiden af lönernes värde, som
af Staten kunde åstadkommas oell skäligen förväntas
af Löntagarne.
Men ehuru sålunda indelningarne skulle upphöra,
och följakteligen de jemväl indeldta resepenningar och
Betänkande n, N:o 124. xr
expense-medel saint FogdeTjenare-lönerne, Borde likväl
den egentliga KronoBeljeningen å Landet, nemligen:
KronoFogdar, Häradsskrifvare och Länsmännen,
hvilka skola för tjensteutöfningen bo och vistas inom
Districterne, bibehållas vid redan anslagne Boställen
och Bohemman, samt sådane upplatas åt dem som dermed
icke voro försedde; hvarvid skulle iakttagas, att
Boställs- och de Kronan hehållne Bohemmans-räntorne
lika med de öfrige indeldta räntorne indrogos till
Staten, samt att deremot afkastningen skulle ingå i beräkning
under lönebeloppet för en fastställd viss summa.
Ftir LandsKamererare, LandsSecreterare och LandtHäntmästare,
som hvarken kunna hebo eller bruka Bostälisjord
på landet, borde åter, på sätt redan i K.
Brefven den 29 November 1786 och den 3 Februarii
1791 förklarades, i de Län, der Boställen eller andre
jordlägenheter nu innehafvas, desamma indragas till
Staten och för dess räkning i stadgad ordning användas.
Öfver detta Förslag, hvars mera speciella innehåll
inhämtas af hvad Utskottet derom meddelar i Utlåtandet
ang:de 2;dra HufvudTitelos reglering, vid frågan
om de tillökningar som för närvarande ansetts
kunna i anslaget för LandsStaten föreslås, har K. M;t,
i den K. Propositionen, täckts ibland annat, afgifva
det Nådiga yttrande; att K, M;t anser Sig äga fullkomligt
skäl, att, med åberopande af de derföre fullständigt
och väl utvecklade motiver, godkänna de hufvudgrunder,
på hvilka samma Förslag hvilar, och att för
öfrigt i de fleste delar gilla hvad deruti innefattas.
Framställningen om de indeldta löningsräntounes upp
-
xn Stats-Utskottets
hörande och ingående till StatsCassan, samt Tjenstemännens
aflönande i dess ställe med contante penningar
derutur, vore, efter K. Mits åsigt, i alla afseenden
en högst riktig och nyttig förbättring i frågan om
aflöningssättet för den TjenstemannaCorps, sorn sådane
räntor nu uppbär; den skulle för Landet blifva en af
de nyttigaste förändringar, som kunde införas, och löningstagaren
borde icke eller annat än dermed finna
sig belåten, då han sålunda undgår alla omsorger och
äfventyr vid sina löningsförraoners utbekommande till
bestämda belopp och på bestämda tider.
Ibland de jemnkningar K. M:t likväl funnitiFörslaget
kunna äga rum, förekommer äfven den, som
fram ställes i anledning af den projecterade föreskriften
att Boställs- och Boliemmans-räntor skulle för de Tjenstemän,
hvilka anses med Boställen böra förses, till
Staten indragas och af Boställs-inneliafvarne sålunda
årligen erläggas samt endast afkastningen af hemmanen
i öfrigt under lönebeloppet ingå i beräkning. Denna
föreskrift har synts K. Mit ej vara behöflig, utan
blott vara ledande till onödig omgång och vidlyftighet,
helst Staten på sådant sätt ko rame att af samma
Tjensteman taga emot med den ena handen hvad den
åt honom skulle gifva med den andra; och i afseende
på de under Bos täll srätt åt alla Embets- och Tjenstemanna-Corpser
anslagne hemman har också förhållandet
hittills icke varit sådant. De hemman, hvarmed
man anser nödigt, att visse Tjenstemän förse, syntes
lämpligast böra af Tjenstemännen utan alla afgifter
till Kronan åtnjutas, hvarigenom den behållna inkom
-
Betänk anden, Nio ra4- xiii
Sten af hemmanet, som under lönen skulle beräknas,
blifver större och det contanta lonetillskottet i samma
molin mindre. Med bibehållande således af hittills varande
ordning i detta fall, i hänseende till alla Boställen,
anser K. M:t jemväl, att samma ordning efter
liand, i den inolin sig göra låter, bör införas med de
så kallade Bohemman, så att de under full Bostadsrätt
blefvo vederbörande anslagne, hvarigenom enhet
och ordning härutinnan vunnes.
Beträffande åter löneregleringen för den indeldta
Armeen; så innehåller, om grunderne derföre, den K.
Propositionen, att, utan någon föreslagen rubbning i
den till gemenskapens underhåll nu gällande Rust-och
Pioteliållningen, som utgör sjelfva Hufvudgrunden för
Indelningsverket, berörde reglering hufvudsakeligen
livilar på den äfven vid Förslaget till LandtStaternes
reglering antagne grund, att indelningar i Hemmansräntor
och KronoTionde skulle till StatsVerket indragas
och lönerne, beräknade i Silfver, från Statens Cassör
contant utgå i BancoSedlar, efter en för hvarje
Riksdag, enligt förhållandet de fem föregående åren,
antagen medelcours, som nu för de fem kommande
åren är upptagen till 128 skillingar för En R:dr-Specie
i Silfver, samt i öfrigt, att den efter förrättade
undersökningar utrönta behållna afkastningen af de Boställen,
som äfen del Löntagare komma att bibehållas,
varda å lönerne afräknade.
Sistnämnde lönereglering afser i öfrigt undanrödjandet
af 1111 varande missförhållanden, som hafva sin
grund i den ojemna fördelningen Löntagarne emellan,
xiv Stats-Utskottets
genom irfverflyttande af inkomster från den bättre till
den sämre lottade. För att på en gång kunna sådant
verkställa, måste följakteligen ersättning tilldelas dem,
som för det närvarande njuta högre löneförmoner, än
för graden föreslagne äro; hvarföre K. M:t ansett lämpligt,
att, sedan genom Befälets och andre Authoriteters
åtgärd utröndt blifvit den förlust, som kan uppkomma
för åtskillige individer genom förenämnde reglering,
vissa procent af lonerne för de genom regleringen
vinnande innehållas och, jemte afkastningen af
vissa Boställen, användas till ersättning åt de genom
regleringen förlorande, intill dess densamma, genom
omväxling i hela Personalen, blifver tillämplig på alla
i regleringen inbegripne. Då likväl denna tillgång icke
kan vid ett och annat Regemente blifva tillfyllestgörande,
är, för regleringens allmänna införande på en
gång, oundgängligt, att äfven andre utvägar beredas.
Och har, i sådant afseende, K. M:t föreslagit B.. St:r,
att vissa Boställen, der sådane behöfvas, kunde varda
bibehållne, utan afseende derpå, att dessa Boställens
arrenden borde, efter den nu föreslagne planen till
StatsVerket indragas, K. M:t vöre Öfvertygad, att en
sådan ersättning icke särdeles allmänt kunde komma i
fråga, hvarföre ock den deraf, endast till en tid föranledde
minskning i StatsVerkets inkomster, borde förekomma
mindre betydlig, i förhållande till det vida
större ändamål, som derigenom vinnes.
Hvad nu först angår den af Collegierne antagne
och vid deras Löningsförslags upprättande följda Prin
-
Betfln k an c] en, N:o 124. xv
tip, att all aflöning för Rikets Embcts- och Tjenstemän
bor utgå. i contant; så och under den förutsättning
att i dylikt fall indelningarne äfven skulle med
Contant till StatsVerket ingå, kan val Utskottet icke
motsäga riktigheten af samma Princip, enär, utan iakttagandet
deraf, hvarken en bestämd och gifven likhet
i löntagarhes vilkor kan uppkomma, eller många nuvarande
stridigheter i enskildes interessen undanrödjas
samt ej eller en redan länge åsyftad högst angelägen
förenkling uti Statsbestyret med uträkningen, uppbörden
och redovisningen af de allmänna löningsanslagen
ernås.
Utskottet skulle också derföre icke hafva dragit
i betänkande, att vid nu verkställde Statsreglering
följa denna anvisning för beredande af nämnde fördelar,
om icke Utskottet funnit, att tillämpningen af
samma Princip för närvarande mötes af mångfalldiga
svårigheter.
Ibland desse svårigheter torde till hufvudsaklig del
höra räknas nuvarande förhållande med Landets Capital-tillgångar,
hvilka, genom bristen på en lifligare
omsättning, egentligen härflytande från myntvärdets
ostadighet, icke finnas så uti näringsförhållanderne ingångna
och verkande, att natura-praestationerne ännu
kunna upphöra och alla till Staten ingående Skatter
med penningar afbÖrdas.
Fråga är ej eller nu om någon vidsträcktare förändring,
än att de till aflöningen för Civile- och MilitaireStaterne
anslagne indelningar skulle med penningar
lösas, hvaremot andre indeldta räntor, såsom
xvi Stats-Utskottets
de till EcclesiastiqueStaten anvisade, jemte alla Frälseoch
Augments-räntor med flere andre ännu fortfarande
praestationer in natura borde bibehållas, och i den
för. dem redan stadgade ordning utgå. Ojemnheten i
beskattningen blefve således icke i det hela afhjelpt,
utan olikheten i vilkor för lika Skattskyldige i mångå
delar fortfarande, derigenom, att den optionsrätt, som
alltid måste bibehållas för indelningsgifvaren, att antingen
in natura prsestera eller med penningar lösa de
indeldta räntorne, endast skulle gälla för dem, hvilkas
skattebidrag blifvit på lön till någon af förenämnde
2:ne Stater anslagne och natura-prsestationeu qvarstå
för de öfrige, samt således det stora ändamålet,
hvilket på en gång borde vinnas, ändock icke uppfyllas.
Rättigheten att in natura lefverera den indeldta
Spannmålen till Staten, enär räntegifvaren icke vill densamma
med penningar lösa, skulle ock otvifvelaktigt åtminstone
till en början medföra olägenheteraf ännu mångfalldigare
och för StatsVerket högst menlig beskaffenhet.
Desse anser Utskottet vara: att StatsVerkets tillgångar
af Spannmål genast skulle öfverstiga behofvet,
samt ökas i den mohn en större del af de indeldta
räntorne in natura inbetalades; att qvantiteten
deraf, i följd af räntegifvarens uppsägningsrätt,
ifrån det ena året lill det andra aldrig kan förutses,
utan alltid i mohn af tillgångar och pris vara ombytlig:
att fastän erfarenheten ännu icke visat följderne
af den förenkling uti räntepersedlarnes utgörande, hvarom
Nådig Proposition af K. M:t blifvit till R. St:r vid
denna
Betänkande»), N:o ti\. xvn
denna Riksdag öfverlemnad, det deck synes vara gifvet,
att de räntepersedlar sorn skola indragas hufvudsakligen
komma att förvandlas i Spannmål och således
åt Staten bereda ett ännu större icke disponeradt förråd
af denna vara: att vården och försäljningen af en
sålunda i obestämda qvantiteter ingående Spannmålsintägt
ovilkorligen äfven måste ådraga Statsverket nya
utgifter lill c] ringa belopp, enär, efter hvad K. M:ts
Kådiga Proposition rörande Allmänna MagazinsTnrättningens
sluteliga utredning upplyser, Magazineringskostnaderne
för Krono-spannmålen ensamt kunna antagas
äfven i vanliga år till öfver i R:dr B:co per Tunna
: att, fruktansvärd!, förluster äfven kunna uppkomma
derigenom, att vid försäljningarne af den Spannmål
sorn blifver Kronan behållen, den enskilde speculationen
torde finna ett nytt fält för en verksamhet
som uti Spannmålshandelns närvarande skick skulle
kunna blifva af allmänt menliga följder:
att äfven Markegångsprisen, såsom serskildt bestämda
för hvarje Län och stadgade efter olika ofta ombytliga
grunder och åsigter, icke medföra den säkerhet
i de indeldta varuvärdens beräknande, som för
Statens betryggande från förluster är nödvändig: att
man icke saknar anledning till den förmodan, att
Spannmålsprisen hädanefter snarare falla än stiga, och
detta i följd af Spannmåls-productionens allt starkare
tilltagande inom Landet, utan att näringsförhållanden
föranleda till en högre Consumtion eller att en utvidgning
af det öfriga Näringsområdet kan anses gå i bredd
2 B. 2 H. B
Xviii Stat 5 -Utskottets
med Landets odling, hvilken åter till en del med främmande
kraft eller utsträckta låneunderstöd, fortgått hos
mången under en stigande förlägenhet, med hvilken
en fortfarande stadga och jemnhet i Spannmålens värde
icke lärer kunna förenas.
En .lyckligare ställning ar visserligen att förvänta,
men denna måste afbidas, innan man på jordbruksafkastningen
i allmänhet, och på StatsVerkets inkomst
i penningar ifrån denna Landets hufvudnäring, kan
grunda någon säker beräkning.
Härtill kan ock läggas, att odlingen af potatoes
egentligen i de orter som saknat egna tillgångar på
Spannmål, och således orsakat en större afsättning ifrån
de sädesrikare Provinserne, numera betydligen minskat
deras Spannmålsbehof och att denna odling årligen
med stora steg i desse orter fortgår.
Beträffande åter lönernes beräkning i Silfver; så har
förflutna tiders erfarenhet både inom och utom Sverige
ådagalaggt, att Silfrets värde ifrån Indelningsverkets
början till närvarande tid fallit i betydlig mohn emot
andra varor, hvaraf följer, att dess värde icke är orubbligt
eller står i ett gifvet förhållande till andra varor.
Med afseende ej mindre härpå än på ofvananförde
omständigheter samt då för öfrigt R. St:r
icke afsett någon ovilkorlig förändring i sjelfva löningssättet,
utan endast en mera jemnlik och efter sysslornes
vigt och beskaffenhet mera rättvist fördelad aflöning,
som kan tillvägabringas utan egentlig rubbning
af grunden för indelningen, har Utskottet ansett sig
icke kunna tillstyrka, alt för närvarande, innan
Betänkande n, N:o 124. xtx
Nationen i allmänhet hunnit om nyttan och fördelarne
af Indelningarnes indragning till StatsVerket
erhålla ett mera stadgadt omdöme, det hittills gällande
Systemet för indeldta löners utgörande och
begagnande af Statens Militaire och Civile Embetsoch
Tjenstemän hör upphäfvas, utan fortfarande vid
allöningen följas och iakttagas, och således någon
förändring af löningssättet till beräkning i Silfver
icke nu äga rum.
3:o K. M:t har äfven ansett lämpligt, att, så länge
beräkning af Spannmål under penningelöner fortfar,
ett ifrån Räksdag till Riksdag oföränderligt medelpris
derå fastställes och kostnaden dertill, oberoende
af StatsVerkets inkomster i Spannmål, serskildt uppföras
å hvarje IIufvudTitel, der dylik utgift äger
rum; och K. M:t har föreslagit, att detta medelpris,
i förhållande till sädesprisens omväxlingar under
de föregående åren, vid Statsregleringen bestämmes
till 7 Rtdr Tunnan.
I anledning af den framställning som vid 1823 års
Riksdag af K. StatsContoret i delta ämne gjordes, fästade
K. M:t då R. Strrs uppmärksamhet på den nytta
och redighet ett oförändradt medelvärde emellan,
hvarje Riksdag å den under penningelönerne inbegripne
Spannmål skulle medföra.
R. St:r ansågo äfven nödigt, att en reglering borde
vidtagas, som kunde förekomma den, genom dittills
gällande sätt för Riksmarkegångens uträkning,
uppkomne brist i tillgångarne för utbetalningen af
xx Stats-Utskottcts
CivilStaternes löneförhöjning; roen enär bestämmandet
af' ett oföränderligt medelvärde, intill nästa Riksdag,
å LöningsSpanumålen, skulle lemna det vid lönernes
reglerande, till hälften i Spannmål, afsedde ändamål
Olippfylldt: alt nemligen lönebeloppen såmedelst skulle
komma att rätta sig efter varuprisen och myntvärdet
i allmänhet, funno R. St:r, till beredande af öfverensstämmelse
emellan Statens inkomst af dess behållna
Spannmål samt utgiften till Penninge-löntagarne, det
vara, för den derutaf under deras aflöning uppförde
delen, lämpligare och äfven med StatsYerkets fördel
öfverensstämmande, att vid uppgörandet af Riksmarkegången,
Tunnetalet af Kronans behållna Spannmål inom
hvarje Län må först efter Länets markegång förvandlas
i penningar och sedermera hela detpenningebelopp,
som genom de på sådant sätt för alla Länen
blifvande summornes sammanläggning uppkommer, delas
med Tunnetalct af Kronans hela intrad af behållen
Säd: och borde denna Riksmarkegång tillämpas
på både Civile- och
gande Embets- och Tjenstemän, likväl med iakttagande
af det för CivilStaterne af R. St:r tillika fastställda
minimum af 6 R:dr per T:a LöningsSpannmål, emellan
hvilket pris, och det förut beräknade af R:dr
å Tunnetalet under hvarje lön, skillnaden anslogs och
å Stat uppfördes.
Den 26 November i8a3 gillades af K. M:t denna
af R. St:r uppgifna ordning för prisets bestämmande
å Penninge-löntagares AflöningsSpannmål äfvensom det
derå bestämda minimipris.
Betan k anden, N:o I2i{. XXI
Och ehuru vid uträkningen af det utaf K. M:t,
i Nåder föreslagne pris af 7 R:dr per Tunna Spannmål,
samma pris betinnes efter de 10 sistförflutna årens
Spannmålsvärden, med 34 sk. understiga samma års
medelpris, och endast med 12 sk. öfverstiga medium
af de 5 sista årens priser, hvaraf vill slutas att Spannmålsprisen
äfven under nästföljande 5 år icke skulle
Betydligt falla under det antagna medelpriset af 7 R:dr;
likväl och med återkallad uppmärksamhet på hvad Utskottet
i det föregående rörande Spannmålsvärdet i allmänhet
anfört, har Utskottet funnit sig icke äga anledning,
att frångå de skäl, som, emot antagandet af
ett visst årligen emellan Riksdagarne lika gällande
medelpris på LöneSpannmålen, af R. St:r vid sisla
Riksdag åberopades; hvadan, under den säkra förhoppning
att, genom ti Ilräck lige Spannmålstillgångar inom
Riket, priset på denna vara bör komma att hålla sig
någorlunda nära det redan fastställda minimipriset af
6 R:dr per Tunna, Utskottet tillstyrker!
det ej mindre samma pris, såsom minimivärdet å den
under lönerne begripne Spannmål, än oek enahanda
Leräkningssätt af Riksmarkegången, som nu iakt—
tages, äfven hädanefter bör äga runi.
4:0 K. M:t har till R. St:rs pröfning öfverlemnat
den af StatsContoret, i dess, K. M:ts Nådiga Proposition
bifogade, Berättelse, gjorda framställning om olämpligheten
deraf, att de af Staten lönade Embets- och
Tjenstemän dels till Kronan erlägga Contribution af
de löner de åtnjuta, dels vidkännas afdrag af desse
löner till förmon för vissa Inrättningar, och för att
xxii S t a t » - U t s k o 11 e t s
bereda tillgång till utbetalande af företrädarens begrafningshjelp.
SlatsContoret har ansett både billigt
och rättvist, att Embetsmannen, för den tid han
till Statens nytta tjenstgör, får oafkortadt njuta sin
lön och vara befriad ifrån alla återbetalningar deraf
till Kronan, och om ej StatsVerkets tillgångar medgåfvo,
att umbära de sålunda uppkomne återbetalningarne
och att gifva serskildta anslag till de inrättningar
som hafva förmon af löneafdragen, sa borde
åtminstone lönerne regleras så, att de, med desse
återbetalningar och afdrag förminskade, kunde till sitt
nettobelopp utgå, derigenom löntagarne skulle erhålla
visshet om hvad de bestämdt hafva att åtnjuta och
KronoUppbörds- och Räkenskaps Verket i betydlig mohn
förenklas.
Med åberopande af StatsContorets enahanda yttrande
i dess gemensamt med Krigs- och KammarCoflegierne
samt KammarRätten den 29 April sistlidit år
afgifna Förslag till vissa Förändringar i KronoUppbördsoch
RedogörelseVerket, hafva, inora R. o. A. Hr Reutersvärd,
P. A., samt hos BondeStåndet RiksdagsFuilmägtigen
från Wermland Garl Ericsson väckt serskildta
Motioner om bifall till ofvanherörde framställning.
Billigheten och ordningen tala val derföre, att
StatsVerkets inkomster och utgifter så afpassas och beräknas,
att, af det underhåll Staten består sine Embets-
och Tjenstemän, någon del icke återtages eller
till Staten igen indrages; dock enär frågan, rörande
de directa Contributionerne af Embets- och Tjenstemäns-löner,
innefattar ett ämne, sorn egentligen ingår
Betänkanden, N:o 124. xxiii
ibland grunderne för den blifvande Allmänna Bevill-.
ningen, och hvaröfver BevillningsUtskottet, i anledning
af Hr Reutersvärds Motion, som tillika blifvit dit
remitterad, är i tillfälle att sig yttra, bar StatsUtskottet
ansett sig härutinnan allenast böra upplysa, att de,
enligt 2 Art. i §. Bevill ningsFörordningen ingångne
afgifter på löner hittills utgjort sammanlaggdt för Civile
Embets- och Tjenstemän samt Militairen omkring
100,000 R:dr årligen oell något derutöfver.
I afseende på afdraget för Centonalen; så förekommer,
att, enligt K. Mits förnyade Ordning och
Påbud, ang:de Wadstena Krigsmanshus inkomster af
den 3i December 1689, Centonal 1 procent af alla
löningar blifvit åt Krigsmanshuset anslagen.
I sådan afgift ingå årligen till KrigsmanshusCassan
omkring 3o,ooo R:dr; hvarjemte Amiralitets KrigsinanslnisCassan,
som enligt det för densamma utfärdade
K. Mits Nådiga Reglemente den 20 Dec. 1825 äfven
äger att i Centonal uppbära 1 procent af löner,
pensioner, arfvoden m. m. vid Flottan, årligen kan
påräkna derigenom omkring 5ooo.
Beträffande åter de innehållningar af löner, som,
under namn af Dödsfalls- och Avancemcnts-Lbesparingar
äga rum, så hafva de Utskottet härom meddelade
uppgifter visat: att den under namn af Begrafningshjelp
skeende innehållning af 6 månaders lön, uppgår;
för Civile Embets- och Tjensteman till årligen omkring
15,ooo. — -
deraf, likmätigt K. Mits för Civile Pen
Trunsport
i5,ooo. —• -
xxiv Stats-Utskottets
Transport i5,ooo.
sionsGassaeJnrättningen d. i5 Nov. 1826
utfärdade Reglemente, samma Inrättning
numera tillgodokomma i Vacance efter
afskedade Civile Tjenstemän, circa 3oao
R:dr.
För Militaire Embets- och Tjenstemän
af Arméen årligen circa ......... 20,000.
af Flottan Dito
8,000. — -
I afseende på desse sednare innehållningar
har K. M:t, i Nådig Proposition
d. i3 December 1828, föreslagit R. St:r,
att, på sätt Civile PensionsCassan fått sig
förunnadt, Arméens PensionsCassa mätte
få på sig öfverlåten rättigheten, att, emot
lika förbindelser sorn Statsverket nu åligga,
uppbära begrafningshjelpen, hvilken
innehålles vid tillträde af sådane tjenster,
hvarmed delaktighet i sistnämnde
Cassa åtföljer; samt en lika förmon äfven
beviljas Amiralitets KrigsmansCassan för
lönebesparingarne af dem sorn tillträda
tjenster hvarmed delaktighet i samma Cassa
är förenad.
De Iönebesparingar, som under de så
kallade Forslags- och Liggetids-mänaderne
uppkomma, belöpa sig:
För Civile Embets- och Tjenstemän,
i afseende på hvilka tiden beräknas för
Transport 43,000. — -
Betänkanden, N:o i1^. xxv
Transport 43,ooo.
Troman till 2 månader och för alla andre,
sorn med K. M:ts Fullmagt på Tjenster
förses, 3 månader, till omkring . . . 5,000. — -
och ingå äfvenledes till Civile PensionsCassan.
FöT Arméens alla Embets- och Tjenstemän,
som af K. M:t tillsättas, efter
beräkning af 4 månader, till circa .... i3,ooo.
och ingå till Arme'ens PensionsCassa.
För Flottans alla Embets- och Tjenstemän,
hvilka K. M:t tillsätta, efter beräkning
af 3 månader, Dito  4>°°o.
65,ooo. — -
Sora alla desse afgifter på löner samt besparingar
deraf, sammanlaggdt beräknade till omkring 100,000
B:dr årligen, dels redan äro, med undantag af sist
omförmälta Liggetids-besparingarne för Flottans Tjenstemän,
till serskildta Inrättningar disponerade, dels
ock nu ifråga kommit att till sådane öfverlåtas, samt
de innehållningar som för Tjenstemäns-löner redan äro
StatsYerket frångångne icke annorlunda kunna komma
att upphöra än att StatsVerket samma Inrättningar
om motsvarande inkomster försäkrar, hvartill några
tillgångar af Utskottet ej uppgifvas kunna; alltså har
Utskottet
ansett, att de ifrågakomne afgifterne samt innehåll
ningarne
af löner tills vidare äfven måste fortfara.
xx v i Stats -Ij ts lottets
Utskottet förbehåller sig, att framdeles få hos R,
St:r göra anmälan om tiden, då Utskottet anser verkställigheten
af de föreslagne löneiegleringarne’ böra
vidtaga.
Och får Utskottet sluleligen äfven här tillkännagifva,
att, i anseende till ännu ieke inedhunnen granskning
af (lere Speciella Utredningar och Förslag, Utskottet
för närvarande icke kunnat afgifva yttrande
öfver den af K. M:t, i sammanhang med frågan om
regleringen af StatsVerkets utgifter, gjorda Nådiga
framställning till R. Sttr om beviljandet af serskildta
anslag till Försvarsverkets iståndsättande. Den iq
April 1829.
Reservation
Af Hr Grefve v. Schwerinhvaruti Hr Lagman Stahle
instämt.
Jag har nödgats skilja mig från Höglofl. Utskottets
åsigt, i afseende på formen för framställningen inför
R. St:r af StatsVerkets behof.
Jag har trott, då de bidrag till fyllande af StatsVerkets
behof, samt til! utförande af vissa allmänna
företag, som K. M:t af R. St:r äskat, blifvit uppgifna
uti flere, på olika tider, StatsUtskottet tillhandakomne
Nådiga Propositioner, att de bordt sammanföras
och på ett ställe upptagas, för att såmedelst åt R,
St:r bereda en öfversigt af de Statsbidrag som ansetts
erforderlige för tiden från och med år i83o, intill
dess den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering varder
gällande.
Betänka nden, Nto 124. xxvii
Jag liar ansett framläggandet af en sådan, de speciellare
förslagen Lill reglering af RiksStaten, under
dess 10 HufvudTitlar, föregående allmän öfversigt, lämpligen
kunna oell böra sammanbindas med det åliggande
Utskottet ägde, att nemligen serskildt yttra sig öfver
de uti K. M,:ls Nådiga Proposition af den ijJNov.
1828, uppställde allmänna grunder, hvaraf den eria
delen står i direct sammanhang med vårt Bank- oell
Myntvasen, och den andra, ehuru af ekonomisk natur,
dock till möjligheten af dess utförande är beroende af
våra myntförhållanden.
Att stora svårigheter hos oss möta för uppgörandet
af hvad man i andra länder kallar Statsbudget,
måste jag medgifva. Jag skall nedanföre uppgifva
hvari desse svårigheter bestå, mindre i hopp att derigenom
bereda undseende med ofullkomligheten af det
försök som jag vågat, än att fästa uppmärksamheten
på de brister som vålla dem.
Till en del ligga desse svårigheter uti de tunga
former hvarunder ärenderna behandlas; till endel och
hufvudsak ligast i beskaffenheten af vårt myntsystem,
hvilket, rubbadt ur det skick som tillhör dess väsen,
under de ansträngningar som Nationen nödgades göra,
då den förvärfvade constitutionella rättigheter, annu
icke hunnit till ordning återföras.
Redan deri ligger ett stort hinder för financiella
ärendernas systematiska behandling, att förslagen, utarbetade
på afdelningar, bestående af 12 personer, ära
blottställde för det ödet, att vid föredragningen inför
Utskottet in pleno, bestämde af 36 personer, varda
xxviii Stats-Utskottets
sönderryckte till plan och sammanhang. Der detta
förhållande inträffat, blir följden, att måhända ingen
af de personer som sysselsatt sig med förslagens uppgörande,
känner sig äga den öfvertygelsens kraft som
fordras, för att under discussionerne inom RiksSt-ånden,
utveckla och försvara de framställde åsigterne.
Men än mera försvåras utredningen af de financiella
ärenderne derigenom, att R. St:r brukat ålägga
StatsUtskottet att behandla Statsutgifts-frågor gemensamt
med andra Utskott, än med Ekonomiutskottet,
än med BancoUtskottet, än med båda på en gång.
I afseende på behandlingen af de mål som StatsUtskottet
har gemensamt med Ekonomiutskottet, blir
första frågan för StatsUtskottet om det skall uppskjuta
med den så kallade Statsregleringen, intilldess att
resultaterne af Utskottens samfälta öfverläggningar äro
gifna, eller om StatsUtskottet, utan att afbida desse
resultater, skall uppgöra och till RiksStånden afgifva
förslag på Statsregleringen under sina HufvudTitlar.
I förra fallet inträffar att utgifter blifva till anmälan
hos R. St:r beslutne, innan ännu StatsUtskottet
hunnit göra sig reda för Statsutgifternes belopp,
eller må hända hunnit beräkna inkomsterne; hvarjemte
lätteligen kan hända att Ekonomiutskottet, hänfördt
af öfvertygelse!! om en föreslagen åtgärds ekonomiska
nytta, icke lemnar tillbörligt afseende åt de
erinringar om de för ändamålet erforderlige kostnader,
som å StatsUtskottets sida kunna göras, utan med
sin öfvervigt till personal bereder ett beslut som omständigheterne
göra mindre lämpligt.
Betänkande!), N:o 124. xxix
Anser åter StatsUtskottet sig icke böra afbida afgörandet
af de frågor sorn blifvit remitterade tilldess
och EkonomiUtskottets gemensamma behandling, utan
skyndar det att afgifva förslagen till UtgiftsTitlarne,
för att få Statsbristen bestämd och bereda tillfälle åt
BevillningsUtskottet alt träda i verksamhet, så inträffar
att flere beslut om utgifter kunna af R. St:r varda
fattade, sedan Bevillningssumraan blifvit fastställd,
och att anordningar blifva gjorde på möjliga öfverskotter
och besparingar.
Till BancoUtskottet står StatsUtskottet i penningefrågor,
som remitteras till desse Utskotts gemensamma
behandling, i ett omvändt förhållande, mot hvad det
står till Ekonomiutskottet.
BancoUtskottet har här utgjort den passiva delen.
Bankens öde har varit att med sin credit, med sin så
kallade förmåga att göra penningar, fylla de brister,
som man icke tilltrodde sig kunna föreslå R. St:r, att
i bevillningsväg eller i låneväg fylla. Genom så kallade
financeregleringar för tillfället, har man, mot
Riksdagarnes slut, utjemnat de hinder som mött för
upptagandet i sjelfva Statsregleringen, af de flere, under
olika benämningar, uppgifne penningebidrag sorn.
af R. St:r blifvit äskade. Och Statsregleringen har
varit inskränkt till blotta jemnkningar inom Titlarne.
Hvarje Riksdags resultater bevittna de menliga
följderne af oordning i de financiella ärenden)es behandling.
Ingen Riksdag har framgått allt sedan år 1809,
alt icke totalsumman af Statens utgifter, eller af de
x\x Stats- Utskottets
anslag som R. St:r beviljat, vare sig till de egentliga
Statsbeliofven, fördelade under sina titlar, eller till
anstalter som synts af behofvet påkallade, såsom SpannmålsMagaziners
bildande och disconternas utredning år
1818, eller till allmänna företag, såsom oanalbyggnader
och strömrensningar, öf vers t ig i t totalsumman af de
för R. St:r disponibla, ordinarie och extraordinarie
intrader.
Denna skillnad emellan utgift och inkomst, detta
deficit i Statsbudgetten, fylldes hvarje gång och senast
vid 1818 års Riksdag, genom anordningar på Banken;
medlen utgingo under namn af lån och förskotter;
Banken crcditeradc sig för de utbetalte summorna,
men Debitorerne hvilka äro de?
1823 års R. St:r låto slöjan falla som för allmänhetens
blickar dolde Bankens så kallade rikedom och
man tycktes ej längre vilja fortsätta den ditintill vandrade
banan.
Men sedan 1823 års Statsutskott fullbordat sin så
kallade Statsreglering, hvaraf resultatet blefen minskning
i den årliga Bevillningen af emellan 4 och 5oo,ooo
R:dr; framträdde Stats- och BancoUtskotten gemensamt
med sin så kallade Financereglering, hvars resultat
var ett extra behof af omkring 3,200,000 R:dr.
Detta deficit för perioden från 1824 till och med
år 1828, fylldes på det sätt, att sedan Banken, till
R:g:sGontoret, åt hvilket de till behofvens fyllande
elfor deri ige operationerne uppdrogos, utbetalt sin årsvinst,
efter afdrag af hvad till silfver-köp bestämdes,
samt i5o,ooo R:dr årligen af sitt capital, så skulle
Betänk nn den, lY:o 124. xxxi
återstoden, allt efter behofvet upplånas mot obligationer,
bärande 3 procent i ränta, samt betalbara i
Banken vid uppvisandet.
BancoStyrelsen erböll i delta afseende följande föreskrift:
”På det R:g:sContoret icke vid något tillfälle
måtte sakna erforderliye medel att i stadgad ordning
förefallande utgifter bestrida, hafva R. St:r förordnat,
ott på serskild ny räkning, som R:g:sGontoret i VexelBanken
öppnar för skeende assigneringar och insättningar,
från och med år 1824, Contoret äfven äger
begagna behöfvelige räntefiia förskotter; hvilka dock
skola Banken åter godtgöras i den mohn de sålunda
anticiperade inkomsterne R:g:sContoret tillflyta.”
Det är klart, alt i händelse ej,' genom StafsVerkets,
år 1823 oförutsedde, stora öfverskotter, R:g:sContoret
erhållit en opåräknad tillgång till sina utgifters
bestridande, och hade, i följd af någon oförmånlig
conjunctur, upplåningen till 3 procent misslyckats,
eller de medel som på denna väg erhållits blifvit återfordrade,
så bade 1823 års deficit, ämnadt att genom
län fyllas, förvandlats i ett Bankens förskott, som Banken
ägde att sjelf till sig återbetala, förmedelst sina
årsvinster och en årlig afskrifning på sitt capital; och
således var ej heller denna operation annat än en skuldsättning,
på hittills öfligt sätt, genom sedelförökning
utan motsvarande valuta.
De Statsbidrag som vid denna Riksdag blifvit äskade,
öfverstiga beloppet af hvad vid förra Riksdagar
varit äskadt, i det förhållande som myntet, genom
xxxii Stats-Utskottets
de vid förra Riksdagar gjorda, men under sedelutgitfningar
dolda, skulder, blifvit till sitt inre värde forsämradt.
Och är det ofelbart, för att undgå obehaget
att nödige befunne ökade Statsbidrag skola sammanblandas
med ersättningar för försämrad? mynt,
som K. M:t uti sin Nådiga Proposition, såsom allmän
grund för Statsutgifternes bestämmande antagit, att
myntvärdet skall, genom R. Sttrs åtgärder vid denna
Riksdag, bevaras från ytterligare försämring.
Samma binder sorn mött förra Riksdagars Statsutskott
att inkomma med fullständiga Statsbudgetter,
har äfven nu inträffat. Genom R. St:rs befallning att
gemensamt med andra Utskott behandla vissa Statsutgifts-frågor,
har StatsUtskottet funnit sig bundet till
tiden, till sina åsigter, till formen för sina arbeten,
och nu som förr är Riksdagsmannen, som vill känna
totalbeloppet af de äskade bidragen, innan han partielt
besluter, hänvist till egna omtankan att utur spridda
K. Propositioner sammanföra dem.
Att härutinnan lätta hans möda är afsigten med
detta mitt serskilta yttrande.
De bidrag som af K. M:t blifvit äskade äro af
trenne slag:
A. Anslag på HufvudTitlarne, utöfver 1824 års Riksstat.
B. Extra anslag till försvarsverkets iståndsättande,till
byggnader och allmänna företag, att under fem år,
från och med år i83o, successive utgå.
C. Lånebiträden.
A.
Betänkande!), N:o 124. xxxiii
A.
Föreslagen reglering af StatsVerkets ordin, utgifter\
Enligt K. M:ts Nåd* Pröp. af d. i3 Nov. 1828, N:o 2.
RiksStat, åren
1824—1889.
Föresla-  gen Riks-  stat åren
i83o-i83-
Tillökning i
årligt anslag.
i:a
Hufv.Tit
73S5/19: 45. 3.
748600.
9950: 2.9.
2:a
d:o . i . . t
i.8i3So8: /j6- 9-
1,959500.
145691: i. 3.
3:e
d:o .... (
3,072.330: 25. 8.
3,386ioo.
i8o436: 6 4.
Extra anslag}
133333: iC». -
4;c
d:o
4o36i4: i4- 5.
407406.
5;85: 33 ■).
5:e
d:o
26487: 24* -
3o5oo.
4ot2:a4. -
6:c
d:o
115^51: 3o. 7.
116400.
648:17. 5.
7 *e
d:o
5iooo: —- -
56ooo.
5oöö: — ■*
8:e
d:o
417&72: 26. 3.
527800.
109927: 21. g.
9: c
d:o
113389: 12.11.
i336oö.
20210: 35, 1.
io:c
d:o .... C
i,039026:38. 6.
1,225900.
86874: g. 6.
Extra anslagj
100000: — -
IndragningsStatcn . .
288894: 7. -
28800O.
Summa R:dr
8,314057: 47* 4-
8,879000.
566538: 7.8.
afgår i 8g4-. 7. -
565,642, — 8.
Uti ofvannämde Prop., 2:dra H.-T.
är summan upptagen, som fordras till
reglering af LandtStatens löner; men
åter afförd, emedan den endast kan successive
verkställas, och K. Mit förmodar
att tillgång torde finnas på Öfverskoltena
å StatsVerkets inkomster, för hvad som
2 B. 2 II.
C
xxxiv Stats-Utskottets
under tiden kan för ändamålet erfordras.
Den uppgår till . t53,ia3:3a. ii»
Prop. Nto 5. Till godtgörande af ett årligt
deficit i Salpetermedlen, har
blifvit föreslaget att de å RiksStaten
bland inkomster beräknade
Krut- och Salpeter-försäljningsmedel
må varda dertill använde;
de utföras här med  70000: —* -
—- N:o 14. Årligt anslag till Naviga
tionsSkolors
inrättande  56oo: —• -
(I anledning af senast församlade
R. St:rs till K. M:t i underd.
framställda önskan.)
— N:o ig. Fortfarande årligt anslag
till Strömrensningar och lättade
Vattencommunicationers befräm
-
jande
100000: — -
— N:o 28. Lönetillökning för Rege
mentsLäkaren
Trapp  125: — -
— N:o 34. Löneersättning för H. Exc.
Grefve Rosenblad och Vice Presidenten
af Wåhlberg, hittils
uppburen på f. d. GeneralTttllDirectionens
Stat
. 2600: •— -
— N:o 56. Då Inqvarteringskostnaden
i Garnisons-Städerne, med R:dr
Betänkande, N:o i2<f. xxxv
72930 öfverstiger det Tolagsbidrag
som samma Städer, till
dess godtgörande åtnjuta, har K.
M:t till R. St:r öfverlemnat att
bestämma grunderne för en jemnare
och rättvisare fördelning af
Inqvarteringsbesväret. Den utföres
här, i händelse den kommer
att af allmänna Statsmedel bestridas,
med
72930. — -
N:o 57. Årligt anslag till Exercitiemöteskostnader.
Det utföres här,
i händelse Rote-passevolancen
skulle upphöra och Kostnaderne
komma att af allmänna Statsmedel
bestridas, med
200000. < -
iVlo 59. Resultatet af de undersökningar
om åtgärderne till LäroVerkens
förbättrande, som K. M:t
i följd af senast församlade R.
'St:rs önskan, låtit företaga, är,
att dertill fordras ett ökadt årsanslag
af Rtdr 168000. K. M:t
äskar emedlertid till nästa Riksdag
endast ett årligt anslag af . 60000. -
R:dr 1,280020: 33. 7.
xxxvi Stats-Ut slottets
B.
Extra anslag till FörsvarsEerkets i.standsättande,
Byggnader och allmänna företag, att under fem
frän och med år i83o successive utgå.
Enligt K. M:ts Nåd. Prop. af d. i3 N'ov. 1828, N:o 2
3:e H.Tit.: för Försv.'Verket till Lands 2,931000 —
5:e d:o Till inköp af ett Riks
Musenm;
alternativt mot
årligt anslag till hyra . . . i5ooo —
8:e tl:o Till ombyggnad af så kalla
de
Lejonbacken; alternativt
mot skuldens betalande el- ,
ler ett ökadtåiligt anslag
af 8000 R:dr 120000. —
io:e d:o För Försv.Verket till Sjös ti/jooeo. —
3,736000. —
Prop. N:o 4- Till anläggande af en vattenledning
till Carlskrona, R:dr
i6666f årligen på fem år .... 83333: 16
Denna utgift beslöts vid 1823 års
Riksdag och skulle medlen af
Fullmägtige i R:g:sContoret mot
Statsobligationer upplånas.
— N:o 23. Till fullbordande af Cor
rectionslnrättn.
i Stockholm. . . 41^47: 23
.— N:o 26. Till bildande af ett proviantlager
i Carlskrona  48153: 6
Betänkanden, N:o 124. xxxvi!
Alternativ: afskrifning af Allmänna
Magazinslnrältuingens lius SjöFörvaltningen
på lika summa
ägande fordran.
Prop. JV:o 27. Till inköp af Korsö och
Landsorts fyr håkar  49^oo. — -
— N:o 3i. Till inlösen af Trippiska
Köpegodsen i Halland, R:dr 86625
i silfver, göriB:cosedlar till 128 sk. 231000. — -
I anledning af K. M:ts vid sista
Riksdag derom gjorda Prop. och
R. St:rs derpå afgifna underd. svar.
•— N:o 33. Om ansta!terne för Bergsliandteringcns
uphjelpande i Norrbotten.
I anledning af R. St:rs vid sista
Riksdag derom gjorda underd. anhållan.
Utan Kostnadsförslag.
— N:o 38. Till fullbordande af Gö
tha
Canalbygguad 845394. — -
— N:o 55. Kostnad till Ekeskogars
anläggande, att successivt, i den
Dion behofvet påkallar, utgå å
Öfverskottena af StatsVerkets Inkomster
intill nästa Riksdag . . i5oooo. — -
R:dr 5,284927. — -
XXXVIII
St ats-Utskottets
C.
$'äkta Lånebiträden.
Prop. Nio a4- Till förmån för brandskadade- i Sta-,
K. M:t föreslår: att hvad som
af det vid sista Riksdag beviljade
byggnads-lånet, till R:g:sContoret
ingått, eller vidare ingår, må
mot enahanda säkerhet och återbetalningsvilkor,
som då bestämdes,
till Staden såsom nytt lån
utgå.
— N:o 36. Till förmån för brandskadade
i Staden Norrköping . . 100,000. — -
— N:o 3g. Till Trollhätte Canai
bolag,
för fullbordandet af en
canal-anläggning vid Ström i Bohus
. . * . .
80,000. -—- —
1823 års R. Sl:r beviljade för
detta ändamål ett lån ur Banken
på R:dr 1,200,000.
Denna fond för närvarande uppgående
till R:dr 100,000, skulle
tillen början ökas med 200,000,
hvilken summa, skulle i mohn af
behofvet kunna ytterligare förstärkas;
serskildte anslag komme
den Borås
85,ooo. —• 1
—> N:o 44- Till förstärkande af UllDiscontFonden
200,000,
Betänkande n, N:o 124, xxxix
att erfordras för UllContorens
första organisation och deras vidmagthållande,
intilldess de genom
inflytande afgift af Ullproducenterne,
kunde underhålla sig sjelf—
ve; utlånings-räntan skulle bestämmas
till 4 procent.
R:dr 465,000. — -
Utaf ofvannämnde K. M:ts Propositioner hafva
R. St:r remitterat till gemensam behandling af Stats
och
EkonomiUtskotten:
N:o 14. Om NavigationsSkoIor.
— 55. Om Ekskogars anläggande.
— 56. Om Inqvarterings-besvärets jemnare fördelande
— 57. Om Exercitie-mötes-kostnaderne.
— 59. Om läro-anstalterne.
Till gemensam behandling af Stats- och BancoUtskotten:
—
24 och 36. Om Lån till Städerne Borås och Norr
köping.
— 38. Om bidrag till fullbordande af Götha Canal.
— 3g. Om Lån till Trollhätte CanalBolag.
— 44- Om förstärkning af UllDiscontFonden.
Till gemensam behandling af Stats- Banco- och
EkonomiUtskotten:
N:o 18. Om fortfarande Anslag till Strömrensningar.
Den rättighet Riksdagsmannen äger, under första
månaden, sedan K. M:t meddelat sin Nåd. Propositon
om StatsVerkets tillstånd och behof, att anmäla,
xl Stats-U t skottets
honom speciellt kände brister och behof, har icke
leinnats obegagnad. Det fins foga någon tänkbar brist
inom vårt samhällsskick, af natur att kunna med penningar
afbjelpas, som icke blifvit till afbjelpande anmäld,
Löneförhöjningar hafva blifvit föreslagne, för Konungens
rådgifvare, för Högsta Domstolens och Allmänna
Beredningens medlemmar; för flere tjensteman -  naelasser inom LandtStalen; för Domare och för Länsmän
hafva boställen blifvit begärde; och i allmänhet
för Embels- och Tjenstemän, att de måtte befrias
från visse afdrag på löner; ej heller 11. Sttrs Embetsoch
Tjenstemqnna-stat har blifvit glömd; man har
begärt lönförhöjningar för Justitieombudsmannen, för
Fullmägtige ) Banken och li:g:sContoiret samt för DiscontDirecteurer,
För befordrandet qf allmän bildning, har blifvit hegardt,
utom anslag för vexel-undervisnings-skolor, Normal-skolor,
Bergsskolan, för Lärare i exercis och målskjutning
vid Gymnasier och Academier, att medel måtte
anslås till bildande af ett Bibliotheque i hvarje Län,
till belöningar för historiska arbeten, dels redan utförda,
dels i behof att påtänkas. Jemväl har belöning
blifvit hegardt för uppfinning af Trampinrättningar
och af Yäfnadsredskap.
Vidare hafva anslag blifvit begärde; till hamnbyggnader
vid Jönköping och andra städer vid sjön
Vettern, vid Cimbritshamn, Halmstad och Warberg;
Till sänkning af sjön Wenern; till upprensning af
Torneå och Umeå elfvar samt Stångån; till anläggan
-
Betan k anden, N:o 124. xli
de af en sjöled till Philipstad och en ny båtled i Wermeland
;
Till allmänna vägars och broars anläggande oell
förbättrande och serskildt lill en väganläggning i Piteå
socken, till brobyggnader vid Halmstad saint öfver
Tranarps å;
Till anläggande af ett Correctionshus i Norrbotten,
i Landscrona, i Götheborg samt Arbetshus i hvarje
Län.
Till Veterinärinrättningens fullkomliga iståndsättande
liar blifvit hegardt 35,000 R:dr;
Till fond för fiskerierne i Bohus Län 5ooo R:dr ;
Staden Ystad har begärt ett lån af 3o till 4°;°00
R:dr emot lika vilkor sorn beviljades Staden Helsingborg
år 1823;
Staden Uddevalla har begärt ett lån af 5o,ooq
R:dr till 3 procrts ränta;
Till reparation af Calmar Domkyrka är hegardt
ett lån af 16,000 R:dr till 2 proc:ts jänta;
För Städernes allmänna Brandstodsbolag önskas
ett Creditiv å 5oo,ooo R;dr till 3 proc:ts ränta,
Till Förmån för våra Fabriker har blifvit önskadt
en ytterligare fond af 2,000,000 R:dr, som dock
sedan blifvit nedsatt till 1,000,000;
Och sluteligen till jordbruks-contor, och belånings-anstalter
för spannraåls-upplag , olimiterade summor
hvartill minst 2,000,000 R:dr torde behöfva hållas
i beredskap.
Under det att en del Riksdagsmän föreslagit ökade
StatsUtgifter, hafva andre begärt att utlagorna
XLII
Stats-Utskottets
mätte minskas; att anstalt borde fogas att allmänna
Verk som utlåna penningar, måtte åtnöja sig med 4
proc:ts ränta derå, i stället för 6; hvarjemte man från
flere håll förbehållet sig att det landsförderlliga Statslåne-systemet
ej måtte komma i fråga.
StatsUtskottets förslag till RiksStat från och med
år i83o, går till R:dr 8,890,640: 28. 2. och öfverstiger
således den RiksStat sorn år 1823
fastställdes med
. R:dr 576,582:28. ta..
I ofvannämnde förökade Anslagssumma
ligga följande poster:
FörsIagsAnslag, högre beräknade
äa i den K. Propositionen:
17- 4-
Anslaget för MinisterStaten, härrörande
från skillnaden emellan 120 och
128 sk. Cours
16,666: •
Ökade anslag för vissa materiella
behof, och hvaraf bristerne å förslagsanslagen
under de förflutna åren egentligen
härrört
ChartaeSigillatae-omkostnader. 1 10,000: — -
Skrifmaterialier, expencer, m. m. > 6,000: — -
Ökad fångvårds-kostnad . . , . J 40;000-' —’ "
Uti Allm. Frop. är behofvet för en
allmän reglering af LandsStateus löner
till SalpeterNäringen . . . . ,
70,000:
Betänkanden, N:o 124.
beräknad till i53,i23 Ridr, men från
Statsregleringen för denna gång utesluten
och åter afförd. Utskottet har
deraf till uppförande på i83o års stat
upptagit
a4>297: t o-8.
Hvad K. M:t uti nedannämnde serskildta
Prop. föreslagit, är jemväl i denna
Anslagssumma beräknadt, nemligen:
Prop. Nio 14; till NavigationsSkolor . .
— — 28 och 34; PensionsAnslag
— — 59;t.LäroYerkensförbättrande
5,6oo: — -  2,600: — -  60,000: — -
När af ofvan beräknade UtgiftsSumnia
R:dr 8,890,640: — -
Afdrages den beräknade InkomstSumman
„ 7,200,000. — -
så uppkommer en statsbrist af . . „ i,6go,64o. — -  hvilken öfverstiger 1823
års Statsbristsumma . R:dr i,653,5oo,
med  „ 37,140,
1,690,640.
Men ännu återstå utgiftsfrågor, eller anslag att
på permanent Stat uppföras —- se Lit, A. — beroende
af Stats- och EeonomieUtskottens gemensamma behandling.
Prop. Nio 19. Om fortfarandeanslag'till Strömrensningar;
■— N.o 56. Om inqvarterings-bevärets jemnare fördelande;
—
Nio 57. Om anslaget till Exercitie mötes-kostnader;
xliv S ta t- s-Utskottets
Må det vara mig tillåtet att förslagsvis behandla
desse frågor:
Jag förutsätter att anslaget till Strömrensningar
kommer att fortfara. Ifrån 1818 till i8a3 ulbelaltes
delta Anslag af Banken; ifrån 1823 till 1828 af R:g:sContoret.
Skall detta anslag vara, så är lämpligast
att det upptages i Stats-regleringen och torde det i
sådan händelse böra föras på g:de HufvudTiteln.
Frågan om Inqvarterings-kostnadens godtgörande
torde väl kunna uppskjutas till en annan tid.
Skulle man anse billigt att kostnaden för Exercitie-möten
bör bli en allmän Stats utgift, så torde dock
för denna gång endast hälften af den erforderliga
summan, eller 100,000 It:dr upptagas i Statsregleringen.
Härigenom skulle Statsbristen ökas med ytterligare
200,000 H:dr, eller summan, hvarmed den komme
att öfverstiga 1823 års Stats-brist gå till 237,140 It:dr,
Jag kommer nu till frågan om extra anslagen,
Litt. B. och C. Utskottet har ännu icke behandlat
den. Innan den blifvit utredd, kan dock icke något
bestämdt sägas om Statsbristsummans belopp.
Af de uppgifne summorna torde följande kunna
utgå.
Prop. N:o 26, begäres till bildande af ett proviantlager
i Carlskrona : . . . . 48>t53,
Ändamålet kan vinnas genom afskrifning
af Sjö-förvaltningens skuld till Allm.
Magazinslnrättningen.
Betänkan ilen, N:o 124. xi.v
Prop. N:o 27, till inköp af fyrbåkar fordras 49>5oo,
R. Si:r hafva icke beviljat detta anslag.
Prop. N:o 31, till inlösen af Trippiska godsen
i Halland fordras . . : : 23 r,000.
Denna sak torde kunna uppskjutas till
en annan tid;
äfvensom
Prop. N:o 55, om medel till Ekeskogars an
läggande
i5o,ooa.
R:dr 47^,053.
Prop. N:o 2.4, 36 och 3g har blifvit begärdt,
för Städerne Borås, Norrköping och för
Trollhätte CanalBolag, lån, till ett sam
manräknadt
belopp af
. 266,000*
Om Banken berättigas att emottaga de
genom Sparbanker insamlade fonder,
så får den tillgång till de begärde Låne-biträden.
Prop. N:o 44> begäres till fond för UIIDisconten. 200,000.
466,000. ’
En sådan credit som den här begäres,
torde Banken, i vanlige tider, utan
olägenhet, det vill säga: utan våda för
egen credit kunna lemna. Men förhållanden
kunna inträffa, då Banken
derigenom skulle kunna bli blottställd,
och desse förhållanden kunna icke förutses.
All våda vore afböjd, och R.
St:r, i och med detsamma, de bereda
XLVI
Stats-Ut skottets
åt Ullproducenterne en credit i Banken
till ett rnaximi-belopp af 200,000 R:dr,
lemna åt Banken, sine eller Statens
obligationer på hälften af det för Ullproducenterne
betingade creditivet, att
af Banken begagnas, i händelse vården
om dess egen credit skulle fordra det.
Detta förslag torde befinnas stå i öfverensstämmelse
med den anda som uttalat
sig i den nya redactionen af B..
Återstår:
begärda anslaget till försvarsverkets iståndsättande.
Det uppgifves i K. M:ts Prop. till 3,5g 1,000 R:dr.
Man har sagt att från denna summa kunde afdragas
700,000, såsom icke absolut behöllige förr än efter
nästa Riksdag; behofvet utföres derföre endast
med - R:dr 2,891,000,
Utskottet har tillstyrkt bifall å följande
extra anslag:
Till inredande af ett RiksMuseum
.............. a5,ooo. —
Till liqviderande af skulden
för Lejonbacks-byggnaden . . . 120,000. —
Till en vattenledning till Carls
-
Skulle R. St:r bevilja det af Götha Ga
-
så uppgår summan af extra anslagen till . 3,794j727-
F :s 63 §.
krona . . .
nalBolag sökte biträde af
845,394.
eller i rund summa till
3,800,000.
Betänkande n, N:o 124. xlvii
t)etta extra anslag lomme att med 600,000 B:dr
öfverstiga det extra anslag som R. St:r vid 1823 års
Riksdag beviljade. 1823 års extra anslag bestriddes
med Bankens årsvinster, med 700,000 R:dr af Bankens
capital och med StatsVerkels, till R:g:sContoret
aflemnade, öfverskotter.
Tillgångar af denna natur kunna ej för denna
gång påräknas. StatsVerkets inkomster hafva blifvit
så noga beräknade, att stora öfverskotter ej lära kunna
förväntas. Tonen tyckes också vara bestämd för
en bättre ordning i Bank- och myntväsendet och
med ordning är oförenligt, att, till fyllande af extra
behof, lägga beslag på Bankens både revenuer och capitaler,
samt på köpet ålägga densamma att tillhandahålla
R:g:sContoret räntefria förskotter, på det som
orden lyda, R.g.-sContoret icke vid något tillfälle måtte
sakna erforder/ige medel att i stadgad ordnings förefallande
utgifter bestrida.
Att, i somligas tanka, Banken skulle kunna lemna
tillgång till fyllande af en del af ofvanuppgifne
behof, är mig icke obekant.
Jag får anföra mina skäl deremot.
För att göra Bankens iståndsättande till fullgörande
af sina functioner möjlig, fordras att af Statens
skuld till Banken bibehålles omkring 5,000,000,
bärande 4 p:cts ränta och ställd i så beskaffade obligationer
att Banken kan öfverlåta dem på andra, om
den, för att kunna fylla ingångna förbindelser, skulle
finna sig nödsakad dertill.
xi.irr Stats-U tskottets
Räntan för 5,000,000 gör 200,000 R:dr. Tillgång
dertill finnas i iöo,ooo R:dr som årligen af Bevillningsmedel
erläggas till Banken, och i 66,666 f R:dr som betalas
af IndragningsStaten, till godtgörande af den
summa som Banken utbetalt för att befordra sluteliga
liqviden med f. d. Kongl, familjen.
Vore härmed allt i ordning för Banken, så kunde
visserligen från och med år i83o, Bankens behållna
vinst bli disponible för Staten. Men sådant är icke
förhållandet. Innan silfvervexling kan företagas, bör
i mångas tanka, Bankens silfverfond förstärkas med ytterligare
1,000000 R:dr i silfver. För min del anser
jag det vara mindre behöfligt, men är likväl långt ifrån
att vilja bestrida en sådan åtgärd, när den kan tjena
att tillfredsställa opinionen, och att styrka hoppet och
crediten.
Denna fondförstärkning är en åtgärd hörande till
liqvidationen af Bankens fordnq förhållanden; den bör
bestridas af dess vinster och icke beredas genom användande
af dess grundfond, sorn bör stå orubbad i
det ögonblick då Banken börjar sin nya bana.
Under de fem år som framgå till nästa Riksdag
kan således ej något af Bankens vinst påräknas; deremot
anser jag för icke osannolikt, att, efter fem år,
i Banken torde finnas, utöfver den Reservfond, som
måste för densamma bestämmas, må hända 1,000,000
att användas till liqviderande af de lån som R. Stir
nu, liksom vid 1823 års Riksdag torde pröfva nödigt
att
