# ID: svediakorp-gov1924
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 11,035
# sentences: 335
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Constitut-Utsh. Memorial, N:o G 9;
vilkoret af fyra Stånds samdrägtiga beslut, i
frågor om grunderna för mynt-representativernas
inlösen och om användandet af
Bancovinsten, hvaremot de tre öfriga Stånden
förnämligast velat hafva Konungensconstitutionela
medverkan till Banco-Lagstiftningen,
och Hans derifrån här flytande vård
öfver Banco-Lagarnas orubbade helgd, bestämdare
uttryckt genom Bankens ställande
älven under Konungens garantie, och genom
Konungen lemnadt Veto emot årliga vinstbeloppets
afhändande.
Likmätigt 56 §. Regerings-Formen, skulle
det nu, till en början, åligga Constitutions-Utskottet
att samtliga Riks-Ståndens
tankar till ett helt utlåtande sammanjemka.
Men då skiljaktigheterna , ehuru inskränkta
lill ämnets detailer, synas oförenbara; då
Borgare-Ståndet trott Bankens säkerhet bäst
tryggas medelst nya, för Bankens författning,
och jemväl i viss måtto för Grundlagen,
hittills främmande controler, och de
andra Stånden åter sökt garantiernas fullkomnande
på en måhända naturligare, i de
för realisationen antagna principer redan
banad Väg, samt då slutligen dessa Stånds
anmärkningar, ända till sjelfva bokstafven,
inbördes sammanstämma, tror Utskottet sig
böra vördsamligen hemställa, om icke Välloflige
Borgare-Ståndet, fogande sig efter
\
8 Coiistitut.-Utsk. Memorial, N:o 68*
Med-Stånden, behagade, för grundlagsenlig
behandling, godkänna dessas här ofvan införda
redactionsförslag, såsom Rikets Ständers
lill nästa Riksdag beredda utlåtande.
Stockholm den 25 Februarii i83o.
STOCKHOLM,
hos Cahi. Ab. Pihi, i83o.
Constit. TJisk. Memorial N:o Gg.
N:o 69.
Ankom till Exped. Utskottet elen 5 Mars 1330.
Memorial, med uppgift å Voterings-Propositioneri^ne
Hufvudpunkter
af Förslaget till
ändringar i Tryckfrihets-La
gen.
Sedan, vid föredragning af ConstitutionsUtskotiets
Memorial, N;o 67, med anmälan
af yppade oförenbara skiljaktigheter i vissa
hufvudpunkter af Utskottets Förslag till ändringar
i Tryckfrihets-Förordningen, samtliga
Riks-Stånden förblifvit vid deras i ämnet
redan fattade beslut, hvadan ock BondeStåndets
inbjudning till Med-Stånden att i
dess mening instämma, af dem icke antagits,
hafva Riks-Stånden, medelst Protocolls-Utdrag
af den i5, 17, 18 och 522 dennes, återlemnat
målet till Utskottet, för vidare
grundlagsenlig behandling.
De, från vanliga, hittills följda beredningsformer
afvikande åtgärder, som trenne
Riks-Stånd gifvit åt detta ärende, hafva försatt
detsamma i ett nog besynnerligt skick.
Bih, till Rikt-St, Prat, 1818—1830, 3 Sami, 1.
uty.de
•2 Consiit, Utsk:s Memorial N.o 6g.
Så väl 56 och 81 §J. Regerings-Formen ,
som 29 §. Riksdags-Ordningen öfverensstämma
tydligen deri , att Rikets Ständer må
kunna, under samma Riksdag, då Constitutions-Utskottet
inkommit med ett Grundlagsförslag,
derom öfverlägga, yttra deras tankar,
men dock aldrig förr, än å nästföljande
Riksdag derom besluta. Äfven förstnämnda
ehuru i åtskilliga delar mindre klar, tillåter
ingalunda förslagets omedelbara förkastande,
utan blott olika tankars sammanjemkning,
och öfriga nödiga förfogningar till beredning
af ett fullständigt förslag. Men oaktadt allt
detta förutsätter, att skiljaktigheterna måste
finnas inom förslaget, icke utom detsamma ,
hafva likväl nu Tre Stånd emot förslaget uppställt
anmärkningar, hvarigenom det, långt
ifrån att jemkas eller ändras, helt och hållet
undanrödjes och försvinner, — med ett ord,
upphör att vara förslag. Så yrka Presteoch
Borgare-Stånden, icke någon modification
af borgens-systemef, men dess fullkomliga
ogillande; så bibehåller Preste-Ståndet,
åtminstone vilkorligen, indragnings- magten,
änskönt Utskottets förslag hvälfver sig just
omkring den motsatta cardinal-punkten: så
bestrida Ridderskapet och Adeln, samt Pre-’
ste- och Borgare-Stånden Tryckfrihets-nämndens
afskaffande, i stället för att modifiera
den af Utskottet uppgifna nya Rättegångsordning
: allt, med verklig anticipation, som
Gunst i t. UtsA:s Memorial N:o 6g, 3
det vill synas, på nästa Ständers beslutande
rätt.
Emedlertid är denna rätt, enligt Grundlagens
bokstaf, ännu beståndande ; och följaktligen
kan ej ett Grundlags-ändringsförslag,
vid samma Riksdag då det tillstyrk,
tes, förfalla, — ej i det reala undertryckas eller
tillintetgöras af Ständer, hvilka emottagit
frågan endast för beredning till mognad genom
hvilan. Sådan är, i alla händelser, Constitutions-Utskottets
eller dess stora pluralitets
åsigt; och detta Utskott, hvars pligt det
blef, att sorgfälligt granska och vårda Grundlagarna,
får ej, af eftergifvenhet lör något
anspråk på deras tillämpning emot ordalydelsen,
föranleda bortskänkandet af Rikets
Ständers constitutionela rättigheter, icke förgäta
National-representationens conlinuitet,
och det samband emellan Riksdagarna, hvilket
Grundlagen sjelf i grundlagsfrågor olös-5
ligen tillknutit.
Vid slikt förhållande, hvars vigt och
inflytelse Rikets Ständer täcktes upplyst inse,
gör Constitutiuns-Utskotiet sig hellre den,
äfven mer naturliga föreställning, att de Tre
Riks-Ståndens, i form af anmärkningar, uttryckta
ogillande beslut, inskränkas blott inom
det idéala, åsyfta uttalandet af opinioner
öfver principerna. Unjler denna synpunkt,
4 Constit> XJt&k.-S Memorial N:o 69.
och enär det ej lärer kunna eller böra förvägras
närvarande Ständer alt låta deras tankar
fortgå, i sammanhang med förslagets bordläggning,
till kommande Ständers kunskap
och bedömande, finner Utskottet ännu återstå
en utväg till förlikande af yttrande-rätten
vid första, ined beslutande-rätten vid andra
Riksdagen, — en utväg, som, förutsättande
skillnad emellan princip och sak, väl icke
i Grundlagen bestämdt anvisas, men som
dock, i ämnets sällsamma skick, torde vara
den enda med Grundlagens anda förenliga;
Utskottet vågar alltså vördsamligen föreslå, att
ifrågavarande hufvudpunkter, derom Ståndens
meningar ej kunnat hopjemkas, må af Rikets
Ständer hänskjutas till förstärkt Constitutions-Utskott,
för omröstning öfver följande
Propositioner;
t
”Den, som vill, att Rikets Ständer, med
godkännande äfven af sjelfva principen, skola
åt nästa Ständer,) för grundlagsenlig åtgärd,
öfverlemna Constitutions-Utskotlets förslag
till Borgens eller Depositions ställande
för Periodisk skrift, röste Ja.’s
”Den, det ej vill, röste Nej,”
s’Vinner Nej, kommer ofvanberörde förslag
alt till nästa Ständer hänskjutas, beled
-
Constit. Utsk.s Memorial N.o 6g, 5
sagadt al Rikets Ständers förklarande, alt de
ej lunnit sig kunna för det närvarande godkänna
principen, hvarifrån förslaget utgått.”
2.
”Den, som vill, att Rikets Ständer, med
godkännande äfven af sjelfva principen, skola
åt nästa Ständer, för grundlagsenlig åtgärd,
öfverlemna Constitutions-Utskottets förslag
till Indragnings-magtens afskaf) ande, röste
Ja.”
”Den, det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, kommer ofvanberörde förslag
att till nästa Ständer hänskjutas, beiedsagadt
af Rikets Ständers förklarande, att de
ej funnit sig kunna för det närvarande godkänna
principen, hvarifrån förslaget utgått.”
3.
”Den, som vill, att Rikets Ständer, med
godkännande äfven af sjelfva principen, sko-,
la åt nästaStänder, för grundlagsenlig åtgärd
öfverlemna Constitutions - Utskottets förslag
till Tryckfrihets-JSämndens upphörande och
Tryckfrihets-malens afdoina/ide vid Ilof1lätt,
röste Ja.”
6 Bil. till Constit. Utsk:s Mtmorial N:o 6g.
”Den, det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, kommer ofvanberörde förslag
alt till nästa Ständer hänskjutas, beledsagadt
af Rikets Ständers förklarande, att de
ej funnit sig kunna för det närvarande godkänna
principen, hvarifrån förslaget utgått.’’
Stockholm den 37 Februarii 1830.
Reservationer:
af Herr Cederschjöld: Emot det sätt, hvar.
på Constitutions-Utskottet nu föreslagit Voteringspropositioner,
rörande Riks-Ståndens olika
meningar om principerna för förslaget
till en ny Tryckfrihets-Förordning, nödgas
jag vördsammast anmäla min Reservation.
Men, innan jag går att göra reda för skälen
dertill i sjelfva saken, vill jag serskildt reservera
mig emot Utskottets förmenande, att de
dt gärder, som Tre Riks-Stand gifvit åt detta
ärende, vore af vikande från de vanliga
beredningsformer, som hittills blifvit följda.
Jag måste nemligen erinra, att det icke är
nu för första gången, sorn anmärkningar Llif—
7 Bil lill Cvnstit. Uotskls Memorial N:o 69.
vit af Riks-Stånden gjorda, hvilka innefattat
ett fullkomligt ogillande af någon del utaf
Utskottets Grundlagsförslag. Att så verkligen
tillförene skett, och att Utskottet då icke sökt
bestrida Rikets Ständer rättigheten att kunna,
efter behof, förändra ett uppgifvet Grundlagsförslag,
eller derutur borttaga någon mer
eller mindre väsendtlig del, kan till tx. inhemtas
af Constitutions-Utskotlets Memorial,
N:o 81, vid i8a3 års Riksdag, i anledning
af återreniiss af Grundjags-förslagen, rörande
Styrelse-verkens förändring. Uti detta
Memorial yttrade Utskottet: ”Enär Högvör”dige
Preste-Ståndet lemnat Justitiae-ären”denas
föredragning åt Justitiae-Stats-Mini”stern,
och Välloflige Borgare-Ståndets anmärkning
icke åsyftar någon ny Grundlags
”föreskrift, utan endast förkastandet af den
”föreslagna; men Högloflige Ridderskapet
”och Adeln samt Hedervärda Bonde-Stånder,
”med eller utan modification, gillat Utskottets
”förslag, anser Utskottet lämpligast den medelväg,
ali vördsamligen tillstyrka de öfrige
”resp. Riks-Stånden antagandet af Höglof”lige
Ridderskapet och Adelns ofvanberörde
”mening.” — Borgare-Ståndet hade således
då förkastat Utskottets förslag; och Utskottet
nekade icke att derpå göra behörigt afseende,
— Längre ned i samma Memorial
förekommer följande : ”Sedan alla de tre å1’terremitterande
Stånden ansett betänkligt och
Bil till. Constit. Utsk:s, Memorial N.o 6g, 7
”olämpligt ali i Regeringsformen intaga den
”af Utskottet föreslagna Stads-Råds-Bered’’ningen,
räknar Utskottet för en skyldighet
”att, med frånträdande af samma förslag, tillstyrka
Hedervärda Bonde-Ståndet att i de
”respective Med-Ståndens mening instämma.”
Denna skyldighet att, utan afseende på egen
öfvertygelse, endast sammanjemka Riks-Ståndens
olika meningar, erkände 1823 års Constitutions-Utskott,
och uttalade, såsom en allmän
satts uti oftanämnde Memorial på följande
sätt : ”1 öfverensstämmelse med 56 §.
”Regerings-Formen tillhör det således Con”stitutions-Utskottet
att, 'äfven der det ej
”funné skäl att förändra sin egen stadgade
”Öfvertygelse, söka i möjligaste måtto sam”manjemka
Riks-Ståndens tankar, och att för
”öfrigt till deras behandlande anmäla de Or
”förenliga skiljaktigheterna.”
Hvad nu sjelfva saken beträffar, så äro
föreskrifterna om Grundlagsfrågors behandling
visserligen i många delar ganska obestämda
och otydliga, samt sinsemellan stridande.
Men den delen deraf, sorn rör Constitutions-Utskotiets
åliggande i afseende på
anmärkningar, hvilka Riks-Stånden förklarat
utgöra deras gemensamma tankar , synes
vara så klar och bestämd, att jag knappt ha-.
de
Bil. till Cortslit. Utsi. Memorial N o 69. g
de troll någon olikhet i ineningarne derom
kunna ega rum.
Enligt 56 §. Regeringsformen ”åligger
det" nemligen *’Constitutions-Utskottet att
samtlige Riks-Stdnclens" i form af anmärkningar
återremitterade gemensamma ”tankar
”i möjligaste måtto sammanjemka, och, om
*'oförenliga skiljaktigheter finnas, dem der”jemte
till samtlige Riks-Stdndens behand”lande
anmäla." Detta har Utskottet gjort
i dess förra Memorial N:o 67. — Vidare
heter det i berörde j[j.: ”Förena sig derefter
*'samtlige Riks-Stånden om ett enahanda
"utlåtande, hvite det till slutligt antagande
"eller förkastande på tid och sätt, som of"van
föreskri/ne äro /* nemligen vid nästa
Riksdag. — Det står således Riks-Stånden
fritt, att foga sig efter hvarandras meningar,
och att förena sig om ett enahanda, från Utskottets
förslag skiljaktigt; Utlåtande. — Men
”blifva åter," såsom det slutligen stadgas i
oftanämnde 56 §. ”något Stånds tankar, i
”någon eller några delar skiljaktiga ifrån
”de Öfrigas, och samma Stånd sig icke ef"ter
de Öfrige fogat;” hvilket just nu är händelsen;
"varde Constitutions-Utskottet, genom
''val af Riks-Stdndens plena, till slutlig jemk”ning
förstärkt till ett antal af 20personer
Bih, till Riks.St, Prot, 182S—l83o, 3 Sami. a
29 cle Ii-.t.
lo Bil till Constlt.-UtsL Memorial N-.o 69;
”af hvarje Stand, hvilka genom samfdlldt,
”icke efter Ständ, anställd omröstning skilj”aktigheterna
fotena, och det dymedelst full”ständigt
beredda Utlåtande hvite sedan till
”Rikets Ständers af görande, som of van sagdt
iiär.'* — Ändamålet med förstärkningen
är sålunda alt sammanjemka de skiljaktiga
meningarne till ett ”enahanda Utlåtande.1'
Och med detta Utlåtande kan icke förstås
någonting annat än sjelfva det slutliga af Rikets
Ständer godkända Redactions-förslaget',
helst det är berörde Utlåtande, som sedan
skall hvila tili ”Rikets Ständers afgörande"
vid nästa Riksdag. — Det först uppgifna
Grundlagsförslaget måste således kunna förändras
genom Riks-Ståndens eller det förstärkta
Constitutions-Utskottets beslut; och
jag kan ej föreställa mig någon annan afsigt
roed Utskottets förra jemknings-memorial i
detta ämne, än att hafva velat sätta RiksStånden
i tillfälle alt kunna förena sig om
vissa förändringar i Utskottets första förslag
till ny Tryckfrihetslag. Utskottets förfarande,
denna gång, synes således stå i uppenbar
strid mot afsigten ined nyssnämnde förut afgifne
jemknings-memorial; och Utskottet vill
nu förhindra det förstärkta Constitutions-Utskoitet
att kunna tillvägabringa en förändring
i Grundlagsförslaget, hvilken förändring Utskottet
förut hade öfverlemnat åt Rik§-Stån;’
den att sjelfve åstadkomma.
Bil. till Constit.-Vtsk. Memorial N:o 69. 11
I Utskottets nu uppgifna förslag till vo-,
terings-propositioner är ingen möjlighet beredd
till sammanjemkning af Ståndens skiljaktiga
meningar; utan både Ja- och Nej- Propositionerna
bibehålla Utskottets första förslag
till ny Tryckfrihetslag oförändradt, att
hvila till afgörande vid nästa Riksdag. Huru
skulle då, genom en slik votering, den i 56
§. anbefallda sammanjemkningen kunna till—
vägabringas? Hela skillnaden emellan Ja och
Nej vore den, ali om Nej vunne, skulle, såsom
Utskottet föreger, förslaget beledsagas till
nästa Riksdag af nu varande Ständers af styrkande.
Men på hvilken ordalydelse i Grundlagen
stödjer Utskottet ett slikt förfarande?
Och huru skulle Rikets Ständers afstyrkande
kunna blifva förslaget åt föl jäktigt ? — I den
öfvertygelse, att voteringen i det förstärkta
Constitutions-Utskotiet skall hafva för ändamål,
att förena de stridiga meningarne till ett
enahanda Grundlags-förslag, kan jag således
ej föreställa mig, att några andra voteringspropositioner
kunna af Rikets Ständer godkännas,
än t. ex. af följande innehåll.
usta Propositionen :
Den som vill, att, i likhet med Ridderskapets
och Adelns samt Bonde-Ståndets mening,
Borgen eller Deposition skall ställas
för utgifvandet af Periodisk skrift, votere Ja:
13 Bil- till Constit. Ufshs Memorial N:o 6g.
Den det ej vill, votere Nej:
Vinner Nej, kommer, i enlighet med
Preste- och Borgare-Ståndens mening, någon
föreskrift om sådan Borgen eller Deposition
att i Utskottets Förslag ej ega rum.
Utdra Propositionen.
Den som vill, att, enligt Ridderskapets
och Adelns samt Borgare- och Bonde-Stån.
dens tanka, Indragnings-magien skall afskaffas,
votere Jas
Den det ej vill, votere Nej.
Vinner Nej, anses Indragningsmagten böra,
i likhet med Preste-Ståndets mening, bibehållas
i det nya förslaget till TryckfrihetsFörordning.
3 :dje Propositionen,
Den som vill, att, i enlighet med Ridderskapets
och Adelns samt Preste, och Bor.
gare-Ståndens mening, Juryn och nu gällande
Rättegångssätt i Tryckfrihetsmål skola bibehållas,
votere Ja-,
Den det ej vill, votere Nej)
Vinner Nej, kommer, i det nya Förslaget,
Tryckfrihetsmålen, efter Juryns upp
-
Bil. till Constit, I7tsk:s Memorial JV.o 69. 13
hörande, att, i öfverensstämmelse med Bonde-Ståndets
tanka, öfverlemnas åt Domstol,
på sätt Constitutions- Utskottet tillstyrkt.
Af Professoren Geijer: En Konungens
Proposition om Grundlagsförändring kan endast
i sitt hela till- eller afstyrkas 5 och i
senare fallet äfven vid samma Riksdag afslås,
men ej genom Ständers åtgärd förändras.
Annorlunda är förhållandet med etl af
enskild Riksdagsman vackt och af Constitutions-Utskottet
upptaget Grundlagsförslag, Det
kan förändras af Constitutions-Utskoliet sjelft,
j följd af Ståndens anmärkningar: det kan
slutligen förändras genom förstärkt Consti.
tuticns-Utskolt, i fall ej Ståndens tankar
på annat sätt kunna sammanjemkas. 56 §. Regeringsformen
innefattar ingen inskränkning i
afseende på beskaffenheten af de anmärkningar,
hvilka den tillåter Stånden att göra; och
klart är, förutan allt Grundlagsbud, att dessa
anmärkningar måste kunna gå på saken, och således
äfven mot saken. Häraf följer, i min tanka,
att, uti ett af enskild Riksdagsman väckt
Grundlags-förslag, de delar, emot hvilka ett
förstärkt Constitutions.Utskott förklarar sig, både
kunna och böra ur förslaget utgå, de må anses
mer eller mindre väsendtliga. Aro nästkommande
Ständer, som härigenom hindras
att gc förslaget sitt bifall, af annan tanka, återstår
att å nyo upptaga det; men endast
14 Bil• till Constit. Utsk:s Memorial Nlp 6g,
så uppfylles Grundlagens mening, sorn tydligen
är, att, genom fordran af tvänne Riksdagars
bifallande opinion försvåra Grundlagsförändringar.
Af dessa skäl får jag anmäla min reservation
mot de at Utskottet föreslagna Contrapropositioner,
Häruti instämde Contracts-Prosten Hallström,
hvilken tillika förenade sig med Herr
Cederschjöld i fråga om voterings-propositionernas
uppställning.
Af Borgmästaren Landegren: Enär de
voteringspropos i tioner, Constit ut io ns-Utskottet,
till Riks-Ståndens pröfning och antagande,
öfverlemnat för sammanjemkande af RiksStåndens
skiljaktiga beslut i anledning af Utskottets
förslag till Tryckfrihets-Förordning J
enligt min öfvertygelse, äro uppenbart stridande
emot tydliga och i denna omständighet
af något annat Grundlagsbud ej motsagde
ordalydelsen i sista momentet af 56 §.
Regerings-Forinen, har jag härutinnan icke
kunnat instämma med pluralitetens åsigter,
utan får emot dem vördsamt anmäla min reservation.
Enligt de af Utskottet föreslagna Propositioner
skall voteringen i Förstärkta Con
-
Bil. till Constil. Utsi:s Memorial N:o 6g, 15
stitutions-Utskottet blifva alldeles utan resultat,
ty den opinion, som vid Nej-propositionens
seger skall åtfölja Lagförslaget till
kommande Ständer, rnedlör ej ringaste förändring
i sjelfva förslaget, utan dessa Ständer
blifva nödsakade att antingen helt och
hållet antaga den af Utskottet uppgjorda
Tryckfrihetslagen, eller ock afslå alla, och
således äfven de ringaste förändringar i nu
gällande Tryckfrihets-Förordning. På detla
sätt blifver den af 3:ne Riks-Stånd beslutade
återremiss utan ringaste verkan; och om en
sådan Grundlagstolkning godkännes, erhåller
Constitutions-Utskottet en större och vidsträcktare
magt än Rikets Ständer sjelf ve; ty Ständerne
skola då aldrig kunna antaga någon annan
Grundlagsförändring, än den Constitutions-Utskotfet
funnit för godt tillstyrka; Och
de skola blifva nödsakade att förkasta äfven
det från Utskottet utgående nyttigaste förslag,
endast derföre, att det är beledsagadt af ett
mindre betydligt förordnande, hvilket Rikets
Ständer anse ej böra ega rum, rnen Constitutions-Utskoltet
det oaktadt ej vill frånträda.
Afl åstadkomma ett sådant förhållande
lärer likväl icke hafva varit Grundlagsstiftarnes
mening; och det kan ej inträffa så länge
56 $. Regeringsformen bibehåller sin gällande
kraft; ty enligt densamma är det Con
-
l6 Bil. till Constit. Vt sk: s Memorial N;0 fig.
sti t ut iöns-Utskottets skyldighet, ati, utan afseende
derå om dess förslag står eller laller,
till ett helt Utlåtande sammanjemka de
anmärkningar hvarje Riks-Stånd förklarat utgöra
dess gemensamma tankar, och ati, oin
oiörenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte
till samtlige Riks-Ståndens behandlande
anmäla. Delia senare åliggande har Utskottet
fullgjort; och derest samtlige Riks-Stånden
förenat sig om ett sådant enahanda Utlåtande,
hvarigenom någon af lmfvudgrunderne
i Utskottets förslag ogillats, måste deraf ovilkorligen
hafva följt, att denna grund utur
Utskottets förslag utgått, och att det till nästa
Riksdag hvilande Grundlagsförslaget skolat
redigeras, icke elter Utskottets Betänkande,
utan efter Riks-Ståndens enahanda
Utlåtande. Hade nu Utskottets Förslag, i
en eller flera omständigheter, kunnat tillintetgöras
genom Riks-Ståndens ofvanberörde
enahanda Utlåtande, så måste det ock kunna
förändras genom omröstningen i Förstärkta
Constitutions-Utskottet. Detta är också
uttryckligen stadgadt uti den ifrågavarande
Grundlags-§:n, hvarest bjudes, att den utvalda
Nämnden skall, genom anställd omröstning,
Riks-Ståndens skiljagtigheter förena,
och det dymedelst fullständigt beredda
Utlåtandet hvila till Rikets Ständers afgörande
-
JSil. till Constit. Zhsk. Memorial N;o 69. 17
rande vid nästa Riksdag. Man invänder Val,
att en sådan behandling af Constitutions-Utskottets
Grundlagsförslag står i motsägelse
med föreskrifterna i 56 och 81 §§. Regeringsformen
samt 29 5. Riksdags-Ordningen, att
Rikets Ständer, vid dert Riksdag etl Grundlagsförslag
till dem öfverlemnas, endast må
kunna derom öfverlägga, men ej besluta. Denna
motsägelse är likväl icke verklig, utan endast
skenbar, ty genom den behandling a£
Grundlagsförslagen, jag ansett böra ega rum,
beslutas ej ringaste förändring uti gällande
Grundlagar, ulaD Rikets Ständer utöfva endast
den med deras bestämmelse förenliga
samt för uppfyllande af Representationens
ändamål oumbärliga både rättigheten och plikten,
att åstadkomma ett sådant Grundlagsförslag,
som, enligt deras öfvertygelse, af kommande
Ständer kan antagas. ConstitutionsUtskottets
befattning, i afseende på Grundlagarnes
förändring, är både i 56 (i. Regeringsformen
och 29 §. Riksdags-Ordningen inskränkt
dertill, att väcka och upptaga frågor
derom, samt yttranden deröfver till Rikets
Ständer afgifva. Det är således, i min tanka,
ej med Grundlagarne förenligt, att tillerkänna
Utskottet den vidsträckta rättigheten att ,
oaktadt trenne Riks- Stånds anmärkningar ,
vidhålla sitt förslag, och derigenom betaga
Sik, till ftiki-Si. Prot. 1818—1830, J Sami. J
2$;de tl:t.
• g Bil, till Constit, Vtsk. Memorial N:o 6$;
Representationen möjligheten alt tillvägabringa
en Grundlagsförändring, som densamma
anser högst nödig eller nyttig, fastän den ej
af Utskottet gillas. Jag anser, till följd häraf,
jVoterings-propositionerna böra erhålla den
redaction, som uti Herr Cederschjölds reser»»
yation är föreslagen,
STOCKHOLM,
Elméus & Granbergs Tryckeri, 18 3 a*
Constitutions Utskottets Memorial N:o 7o. i
70.
Ankom till Exped. Utskottet den j Mars rS3o.
Memorial, i anledning af Tre Stånds
återremisser på Memorialet
N:o57, innefattande förslag till
åtskilliga Grundlags - ändringar,
som åsyfta Riksdags-göromålens
ordentligare behandling
, m. m,
Tu, Constitutiörts-Utskottet hårdess, tinder
N:o 57, framgifna Memorial, med åtskilliga
Grundlags-ändrings-lörslag, åsyftande Riksdagsgoromålerts
förenklade och ordentligare
behandling, Riksdagarnes förkortande samt
besparing i Riksdags-kostnader, blifvit, på
grund af anmärkningar, sorn förklarats innefatta
resp. Stånds gemensamma tankar, återförvisadt,
af Borgare-Ståddet deri s3 December
182g, i tlera delar, och af Bonde-Ståndet
den it nästlidne Januarii, samt afRidderskapet
och Adeln den 22 innevarande, i
en enda punkt; hvaremot Preste-Ståndet godkänt
alla dessa förslag, till grundlagsenlig åtgärd
vid nästa Riksdag,
Bih, till Rikt-St. Prot. 182S ... 1S50, 3 Sami. 2,
30\de Il\t.
2 Constitiilions-Utakotuis Memorial N.-o 7ol
Borgare-Ståndet anmärker: vid «pte och
6:le förslags - punkterne, att målen skulle
lämpligast i första hand dragas under Utskotts
beredning, och den föreskrift vara bäst,
att Rikets Ständer må kunna remittera en
fråga till tvänne eller flere Utskott, men att
hvartdera Utskottet bor aflemna dess yttrande
serskildt, anseende Ståndet i öfrigt saken
så obetydlig, att det helst önskade tilläggets
förkastande; vid 8.( e punkten, att föreskriften
om fullständigt .örslag är både otjenlig
och onödig, såsom föranledande hvarjehanda
tolkningar, och dessutom underförstådd
i det correctiv emot ofullständiga motioner,
hvilket Utskottets Betänkanden deröfver
erbjuda; vid g:de punkten, att förändringen
bör sträckas blott lill önskningsfrågor,
och i allmänhet de inom Utskotten bildade
Beredningars Utlåtanden ingå till RiksStånden,
men återremisserna ställas till Utskotten,
samt vid io:de punkten, att anmärkningarne
må, om de expedieras i sammandrag,
meddelas inom åtta, och, i annat fall,
inom fjorton dagar, dock att resumén alltid
hos Stånden uppgöres.
Enär dessa anmärkningar dels innebära
ett bestridande af förslagens nödvändighet
och nytta, samt följaktligen förutsätta Grundlagsändringars
förkastande vid samma Riks-;
dag dåde blifvit tillstyrkta, dels framställa
antingen nya inom Ståndet väckta motioner,’
Consiitutions-Uiskottets Memorial N.o 70.
eller i öfrigt sådana jemkningar, som, efter
Utskottets öfvertygelse, skulle snarare aflägsna
än främja det sökta ändamålet, i ett helt
betraktadt, hemställer Utskottet vördsamligen,
om icke Välloflige Borgare-Ståndet täcktes
foga sig efter resp. Med-Sånden, hvilka härutinnan
gillat Utskottets åsigt, eller, i vidrigt
fall, begagna den i 56 §. Regerings-Formen
anvisade slutliga utväg, så vidt nemligen an-,
märkningarna åsyfta modificationer, men ic-:
ke afslag.
Med hänseende till i3 punkten är anmärkt
af Ridderskapet och Adeln, att derifrån
böra utgå orden ; ”dock ej , i någon
händelse, på Statens bekostnad;” af BorgareStåndet,
att Stånds-Protocollen skola hädanefter,
såsom hitlintills, på Statens bekostnad
tryckas, och af Bonde-Ståndet, att de under
samma punkt föreslagna redactions-förändring
gar icke må ega runi.
Då Constitutions-Utskotlet erkänner, att
dessa i hufvudsaken sammanstämmande anmärkningar
icke sakna billighetsgrund, och
tillika finner de ultryekta meningarna lämpligast
kunna hopjemkas medelst antagandet
af Ridderskapets och Adelns tanka, hvarigenom
äfven Riks-Stånden säkrast åt sig förvarade
rättigheten att om Protocollens tryckning
vid hvarje Riksdag efter omständigheterna
förordna, får alltså, med vördsam inbjudniDg,
ej mindre till Högvördige Preste,
4 Constilulions-Ulskutiets Memorial N:o 70.
Standel, än lill Välloflige Borgare - Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, att med Högloflige
Ridderskapet och Adeln sig lorena ,
Utskottet föreslå en så lydande redaction af
första perioden i 5g §. Riksdagsordningen,
att utgöra denna §:s i:sta moment:
”i;a Hvart och ett Riks-Ständ skall vara
med gifvet att, pd satt Siandet lämpligast
prof var, Idta dess Protocoll, antingen
fullständigt, eller i justeradt sammandrag ,
till trycket befordra,- äfvensom hvarje enskild
md ega att, efter derom gjord anmälan,
utan hinder eller författare-ansvar, till
trycket utbekomma större eller mindre delar
af samma Protocoll, med undantag blott af
sådant, sorn Ståndens enskilda oeconomio
beträffar. ”
Stockholm den 27 Februarii 1830.
N:o 71.
Ankom till Exped. Utskottet den J Mars i83o.
Memorial till Borgare-Ståndet, i
anledning af återremissen på
Memorialet, N:o 63, rörande
Grundlagsfrågors rätta be.
handling,
Canstitut’ons-Utskoltets Memorial N:o 65,
innefattande Förslag kill ändring och omllytt
-
Constiiutions.Utskottets Memorial N:o 71, 5
ning af 2 Mom. 56 §. Regerings-Formen,
jemkning i samma Grundlags 81 §. och tilllägg
vid 73 $. Riksdags-Ordningen, har Borgare-Ståndet,
under den 11 nästlidne Januarii,
behagat återremittera, med de för Ståndets
gemensamma tankar förklarade anmärkningar,
att Ståndet, under instämmande i
Contracts - Prosten Hallströms reservation ,
anser godkännandet af Utskottets Förslag vara
vådligt och ledande till obehagliga följder,
dymedelst att det för Riks-Stånden stadgar
tvänne olika behandlingssätt af Grundlagsfrågor,
inrymmer, i visst fall, åt Constitutions-Utskottet
en för Constitutionens bestånd
icke påkallad magt, och i sjelfva Grundlagen
inbringar ett, med dess väsende svårligen
förenbart, anlag till föränderlighet.
Då anmärkningarna sålunda åsyfta ogillande
af Förslaget, utan att någon modification
dervid, eller något inom samma Förslag
möjligen befintligt alternativ, än mindre
någon äskad redactions-ändring, uppgifvits,
och då Constitutions-Utskottet, i det nu återförvista
Betänkandet, redan tror sig hafva
framställt tillfyllestgörande skäl fördess, med
j 82.5 års Coustitutions-Utskott delade åsigt
af ämnet, föranlåtes Utskottet att destohellre
vidhålla Förslaget, sorn detta icke nu mera
tillhör Utskottet ensamt, men, af Tre
Riks-Stånd för vidare grundlaglig åtgärd
antaget, öfvergålt lill deras Utlåtande; Hva
-
6 Constituiions-Utskottels Memorial N.o 72.
dan ock Utskottet vördsamligen hemställer,
om icke Välloflige Borgare-Ståndet, med frånträdande
af dess anmärkningar, täcktes efter
respective Med-Stånden sig foga.
Stockholm den 37 Februarii 1830,
N:o 72.
Antom till Exped. Utskottet den j Mars 1830.
Memorial till Borgare-Ståndet, angående
dess återremiss på
Förslaget, i Memorial N:o 65,
till ändring af 68 §. Riksdags-Ordningen.
3Vledelst Protocolls-Utdrag af den 10 den
nes, har Borgare-Ståndet återförvisat Constilutions-Utskottets
Memorial, N:o 65, med
Förslag till ändring af 68 §- Riksdags-Ordningen,
i afseende på revisionstiden, hvilken
återremiss grundals å den för Ståndets
gemensamma tanka förklarade anmärkning,
att, ehuru revisionen nu mera utsträckes till
flera Cassör än förr, såsom Passevolance- och
Convoy-Commissariats-Cassorna, Revisorernes
göromål dock minskas derigenom, att Allmänna
Magazins-inräliningen i det närmasta
är upplöst, och att Filial-Disconternes utredning
jemväl snart kommer att fulländas.
Till besvarande häraf, får ConstitutionsUtskottet
vördsamligen anföra, ali, då gransk
-
Constiiutions-Utskottets Memorial N:0. 75. 7
nings-föremålen obestridligen blifvit ökade ,
och utredningen af ofvannämnda allmänna
Inrättningar ännu ej hunnit bringas till slut,
Utskottet föranlåtes att vidhålla det framgifna
Förslaget, som följaktligen ej lärer kunna
vid samma Riksdag förkastas; hemställande
Utskottet, om icke Välloflige Borgare-Ståndet
desto hellre behagade fogade sig efter respective
Med-Stånden, hvilka detta förslag
till Grundlagsenlig behandling godkänt, sorn
en innan nästa Riksdag samlad större erfarenhet,
utan tvifvel, skall tillförlitligare ådagalägga
öfverflödigheten eller behofvet af förlängd
revisionstid.
Stockholm den 27 Februarii i83o.
N;o 75.
Ankom lill Expeditions-Utskottet <len 5 Mars 1830.
Memorial till Borgare-Ståndet, i
i anledning af dess återremiss
på Utlåtandet, i Memorial
N:o 66, öfver Konungens
Proposition om ändring i
63 §. Regerings-Formen.
Från Borgare-Ståndet har, under den 10
dennes, Constitutions - Utskottets Memorial
N:o 66, med Utlåtande öfver Konungens Nådiga
Proposition, angående förändrad reda-t
8 Constitutions.UtsAolters Memorial N:o 7J).
ction af 65 §. Regerings-Formen, blifvit återreinitieradt,
i grund af den för Ståndets gemensamma
tanka förklarade anmärkning, att,
ehuru i resultatet något ej vore att erinra ,
Utskottet dock bordt undanrödja den i §;n
befintliga otydlighet, som anses uppkomma
genom föreskrifterna, att Konungen, i ena fallet,
skall inhemta liela Siats-Rådets tankar,
och, i det andra, höra Siats-Rådet in pleno.
Som likväl denna anmärkning, utan att
vara rigtad emot Constitutions-Utskottets yttrande
öfver Konungens Nådiga Proposition,
hvilken ej heller må i termerna modifieras,
egentligen innefattar en alldeles ny, med den
Kongl. Propositionens föremål intet sammanhang
egande motion, som äfven kunnat serskildt
väckas i den ordning 81 §. RegeringsFormen
bestämmer, får Utskottet, sålunda af
Grundlagen förhindradt att, till hufvudsaklig
pröfning, upptaga den i anmärkningsform öfverlemnade
frågan, endast vördsamhgen hemställa,
det måtte Välloflige Borgare-Ståndet
foga sig efter respective Med-Stånden, hvilka,
jemlikt Utskottets tillstyrkande, godkänt
ofvan högstberörda Proposition, för grundlagsenlig
behandling.
Stockholm den 97 Februarii iSfio.
STOCKHOLM.
Elmeus & Granbergs Tryckeri, iR3o.
Constitut.- Utsi. Memorial, N:o y4* *
N:o 74-
Ankom till Exp. Utsk. ä. 13 Mars l83o.
Memorial, angående en frän Ridderskåpet
och Adeln remitterad anmärkningsanledning
emot Föredraganden
för Cololiial-Årendenas
Departement.
Genom Protocolls-Utdrag, den 5 dennes, har
Ridderskapet och Adeln behagat till Constitutions-Utskottét
remittera en emot Föredraganden
för Colonial-Ärendenas Departement,
Hans Excellence m. m. Herr Grefve
af Wetterstedt framställd anmärkningsanledning,
hvilken, enligt en remissen i försegladt
convolnt åtföljahde Skrift, undertecknad
F. L. Rosenqvist af Åkershult, egentligen åsyflar
alt påkalla ansvar för contrasighationen
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Stats-Utskoltet, under den 20 November nästlidet
år, rörande inkomsterna från Ön St;
Barthelemy, enär samma Skrifvelse, oaktadt
hvad den 18 April 1812 i Nåder förklarats,
angående meddelandet vid hvarje Riksdag
äf det som i Svenska Ullramarihska Besitta
iiingars styrelse sig tilldragit, ingalunda i
upplysningsväg svarat emot en billig för
Bilt4
lill R.-St. Pro t. 1828-1830, 3 Sami.
3 i :stä Häft. I
2 Constitue.-UtsJi. Mäniorial, N:o y5i
väntan. Men emedan, om ock Chefen feif
Co 1 onial-Arendena skulle anses inbegripen
under de i Grundlagarna och AnsvarighetsLagen
uppräknade Rådgifvare och Föredragande,
anmärkningsanledningen är riglad
emot contrasignations åtgärden till ett beslut,
som fattats den ao November 1829,
eller under loppet af påstående Riksdag, och
således å en tid, liggande utom gränsen af
nu varande Coustitutions-Utskotts granskningsområde,
finner Utskottet sig ej kunna
denna antnärkningsfråga till pröfning upptaga.
Stockholm den 10 Mars i83o.
N:o 7 b.
Ankom till Exp. Utsk. d. 15 Mars 1830
Memorial, angående tvänne Stånds äterremisser
på Memorialet N:o 53
medförslag till Grundlagsbestämmelser
om Lagtima och Urtima
Riksdagar.
Krån Preste-Ståndet har* den 17 näsllidne
Februarii, och från Ridderskapet och Adelil,
den 9 dennes, Constitutions-Utskottels Memorial,
N:o 53, med förslag lill Grundlags
-
Consdtut.-Utslu Memorial, N;o y5* 3
bestämmelser om Lagtima Riksdagars återkomst
hvart femte Sr, om Urtima Riksdagars
föremål och om tiden för Lagtima Riksdags
fortfarande, blifvit återremitteradt, på
grund af åtskilliga för hvarje Stånds gemensamma
tankar förklarade anmärkningar,
nemligen;
af Preste-Ståndet:
1:0 att ny Riksdagstid icke ovilkorligen
må beräknas från föregående Riksdags början,
och 2:0 att Ständerna må ega begära prolongation
af Riksdag, en, högst t vänne månader,
hvarefter Kongl. Maj:t Rikets Ständer
åtskilje; samt
af Ridderskapet och Adeln:
1:0 att, vid slutet af 49 RegeringsFormen
må tilläggas följande mening: vid
Urtima Riksdag öfverlägga och heslute Rikets
Ständer blott om de ärenden, som Konungen
sjelf framställer , men hvilka ej må
sträcka sig till Grundlagsändringars föreslående
eller afgörande;
2:0 att, vid slutet af 53 §. RegerinesFormen
må tilläggas orden: alla dessa Utskott
bära äfven vid Urtima Riksdag väljas,
men skola ej, utan så vidt det för handläggningen
af Konungens Propositioner olifver
nödigt, sättas i verksamhet;
3:o att, vid slutet af 109 § RegeringsFormen
må tilläggas orden: Urtima Riks
-
4 Constitut.-Utsh. Memorial, N:p 70,
dag må Konungen, när sorn helst, kunna
upplösa, och upphöre den genast, om Lagtima
Riksdag derunder inträffar;
4:o att, från det föreslagna 2:dra mor
mentet af 2:dra Riksdags-Ordningen må
uteslutas perioden: kimn ande, vid sådan Riksdag,
Rikets Ständer ej, utan Proposition från
Konungen, befatta sig med andra åtgärder,
än de i 63, 66 och 6y ffff. föreskrifna
valen;
5:o att ordet Lagtima må införas före
ordet Riksdag på vederbörliga ställen i 56
och 81 §§. Regerings-Forqien samt 29 §.
1 mom. Riksdags-Ordningen;
6:0 att, emellan ordet hvarje oell ordet
Riksdag, må införas ordet Lagtima, så väliji
96 §. Regerings-Formen, som i 63 och 66
§§. Riksdags-Ordningen, samt att, i 67 §.
Riksdags-Ordningen, må införas ordet Lagtima
emellan ordet alla och ordet Riksdagar
;
7:0 att orden hvarje Riksdag måtte ur
60 § Regerings-Formeu uteslutas;
8:0 att, i början af 108 §. RegeringsFormen,
ordet Lagtima må införas emellan
ordet hvarje oell ordet Riksdag;
9:0 att hela den perio i i 109 §• B'S«-  rings-Formen, från och med orden, skulle
likväl vid nämnde tids förlopp, ända till slutet,
hvars borttagande nu föreslagits, måtte
oförändrad qvarstå, hvadan oqk den löre
-
Constitut.-Utsh Memorial, N:o y5. 5
slagna Öfverflyttningen af samma period till
80 §. Riksdags-Ordningen blefve öfverflödig,
och således den deri befintliga citationen
af 109 §. Regerings-Formen komme att
bibehållas;
10:0 att 109 §. Regerings-Formen må
er lini la följande lydelse: Då en Lagtima
Riksdag fortfarit Sex månader, räknade från
deli dag, då Konungen låtit om Stats-Kerkels
tillstånd och behof Rikets Ständer eller
deras Stats-Utskott underrätta, må Konungen
ega rättighet att, när Han för godt
finner, Riksdagen af sluta ■
11:0 att 80 §. Riksdags-Ordningen måtte
förändras sålunda: Då en Lagtima Riksdag
fortfarit Sex månader, räknade från den dag,
då Konungen låtit om Stats-Verkets tillstånd
och behof Rikets Ständer, eller deras Statsutskott
underrätta, må Konungen ega rättighet
att, när Han för godt finnér, Riksdagen
af sluta. Upplöser Konungen Riksdagen, innan
Rikets Ständer Slaten reglerat eller någon
ny Bevillning ti/l bestämdt bélopp sig
åtagit, då fortfare den förra B evilli lingen
intill nästa Riksdag. År åter Bevil/ningens
hela belopp bestämdt etc. (enligt Utskottets
förslag);
12:0 alt, vid slutet af 49 §• RegeringsFormen,
må tilläggas följande mening: kunnande,
vid sådan Riksdag, Rikets Stunder
ej, utan Proposition från Konungen, befat
-
6 Conslitut.-TJtsk. Memorial, N:o 75.
ta sig med andra åtgärder, än dem, som rora
Ståndens enskilda ärenden;
i3:o att, i 2 §. Riksdags-Ordningen, må
tilläggas ett 2:dra moment, så lydande: Alla
i Grundlagen stadgade Utskott böra äfven
vid Urtima Riksdag väljas. De skola
dock, med undantag af Constilutions- och Expeditions-Ut
skotten, ej sättas i verksamhet,
utan sä vidt det för handläggningen af Konungens
Propositioner blifver nödigt. Constitutions-Utskottet
må dock icke befatta sig
ined Grundlags-ändringars föreslående. Urtima
Riksdag må af Konungen, när som
helst, kunna upplösas, och upphöre genast,
om Lagtima Riksdag derunder inträffar;
i/g.o att, vid slutet af 49 §• RegeringsFormen,
ma tilläggas följande mening: kunna?
ide, vid sådan Urtima Riksdag, Rikets
Ständer ej, utan Proposition från Konungen,
befatta sig med andra åtgärder, än dems,
som röra Ståndens enskilda ärenden.
Efter öfvervägande af dessa anmärkningar,
hvilka, å ena sidan, väl äro isolerade,
eller hvar för sig utgöra blott ett enda
Riks-Stånds tankar, men dock, å andra sidan,
påkalla i flera delar den gillande eller åtminstone
medgifvande uppmärksamheten, bar
Constitutions-Utskoltet trott sig ega fog att,
med frångående af dess förslag, till Rikets
Ständers gemensamma bifall vördsam ligen
Öfverlemna;
Constitut.-VisÅ, Memorial, N:o jS. f
a) Ridderskapets och Adelns i:sta, ardra
och 3:dje anmärkningspunkter, såsom åsyftande
en nyttig, om än icke högst nödig redactionsfullständighet,
likväl med iakttagande
vid 2!dra punkten af den modification,
som här nedan, under i3;de punkten, föreslås;
bj)samma
Stånds8:deanmärkningspunkt,
såsom en följd af det i 65 §, Riksdags-Ordningen
redan föreslagna tillägg;
cj) samma Stånds iotde anmärkningspunkt,
enär den uppgifna redactionen, bättre
än Utskottets, uttrycker möjligheten af
Riksdags förlängning, äfvensom Konungens
rätt att, efter viss tids förlopp, Riksdagen
upplösa;
dj) samma Stånds inte anmärkningspunkt,
jemväl i betraktande af redactionens
lämplighet, men med den förändring, alt, i
stället för orden: ”fortfare den nya J3evinning
e n intill nästa Riksdag,” må införas:
”fortfare den hy a Bevillhingen, på sätt i 61
jRegerihgs-Formen föreskrifves£
ej) samma Stånds iä och ianmärkningspunkter,
såsom försäkrande Ståndens!
rält att oförhindradt besörja om deras enskilda
angelägenheter; dock med den, för
misstolkningars undanrödjande, ytterligare
hehöfliga utveckling, att, vid slutet af <)4 §a
Regerings-Formen, må tilläggas en så lydande
mening: de i detina och nästföregående
Q JO
8 Constitut.-TJlsk, Memorial, N:o 7!).
3:ne omförmälda Riksdagar vare, i frå •
ga om ärendenas behandling_, att anse lika
med Lagtima;
Q samma Stånds i3 anmärkningspunkt,
hufvudsakligen instämmande med Utskottets
förslag, hvarvid emedlertid Utskottet tillstyrker
den jethkitirig, ätt termerna; "för
handläggningen af Konungens Propositioner”
må utbytas emot dessa: för handläggningen
af dit ofverl emil åde mål.”
Corislitulioiis-Utskottet hemställer således
vördsamligen, om icke Högvördige Preste-Ståndetj
Välloflige Borgare-Ståndet samt
Hedervärda Boiide-Ståndetskulle täckas i ofvanberÖrde
ömstätidighetet’ foga sig efter
Högloflige Ridderskapet och Adeln; men får,
till tidens vinnande, föreslå, i motsatt fall,
nedanstående Propositioner, för omröstningen
i förstärkt Constitutions-UtskoLt.
t.
“Den, som gillar Conslitulions-Utskollets
tillstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
irsta, 2:dra och 3:dje Ånmärkningspunkter,
röste Ja.“
“Den det ej gör, röste Nej.“
“Vinner Nej, anses Utskottets förfa förslag
i dessa delar godkändt.“
i.
“Den, sorn gillar Constitutions-Utskot
tets
-
Cons litat-Tilsit. Memorial, N.-o jS.
tets tillstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
8:de anmärkningspunkt, röste Ja.”
‘‘Den det ej gör, röste Nej.”
“Vinner Nej, ailses det yrkade tillägget
ej bifallet.”
3.
“Dert, som gillar Constitutions-Ulskottels
tillstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
torde anmärkningspunkt, röste Ja.“
“Deu det ej gör, röste Nej.”
“Vinner Nej, bibebålles Utskottets första
förslag härutinnan oförändradi.”
4-
“Deil, sorn gillar Constitutions-Utskottels
tillstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
n:le anmärkningspunkt, röste Ja.“
“Den det ej gör* röste Nej.”
“Vinner Nej, kommer Utskottets lös st
uppgifna förslag att bibehållas.”
5.
“Den, som gillar Constituliöns-Utskottets
tillstyrkande vid Ridderskapets och A*
delns lätte och i4-‘de anmärkningspunkter*
röste Ja.“
“Den det ej gör, röste Nej.”
“Vinner Nej, anses Utskottets förra för®
slag i dessa omständigheter antaget.”
G.
“Den, Som gillar Conslitutions-Utskot®
Bilt. till R.-St. Prat. 13?.8-18jo, 3 Sami.
3 i ista Haft. 4
io ConstfitiH.-Utsh. Memorial, N:o 75.
tet* tillstyrkande, i anledning af Ridderskapets
och Adelns i,3:de amnärkningspunkt,
röste Ja.“
“Den det ej gör, röste Nej.“
“Vinner Nej, godkännes Utskottets första
förslag härutinnan."
Deremot nödgas Constilutions-Utskottet,
vidblifvande dess förslag, vördsamligen
afstyrka Rikets Ständers bifall till följande
anmärkningar:
g) Preste-Ståndets förra anmärkning,
så vidt den rigtas emot Memorialet N:o 53,
dels emedan detta ej innefattar någon ny
Grundlagsbestämmelse om Lagtima Riksdagstiden,
dels emedan anmärkningen åsyftar
en blott negativ föreskrift, som ej bör finna
runi i Grundlagen;
h) Preste-Ståndets senare anmärkning,
då Utskottet redan föreslagit prolongation
af 3 månader, i stället för en, då, såsom Utskottet
förut yttrat, det synes både onödigt
och oformligt att Rikets Ständer äska
hvad Konungen ej kan vägra, och då ändtligen
ett åläggande för Konungen, att efter
viss tids förlopp åtskilja Ständerna, skulle
innebära ett mindre lämpligt tvångsband på
Konungamagten;
i) Ridderskapets och Adelns /^.de och
6:te anmärkningspunkter, enär Rikets Ständer
bör vara obetaget att vid hvarje Riks
-
Co/rstituC -Utsk. Memorial, N:o y5. il
dag fortsätta eller öfverflytta deras förtroende
till egna Ombud, hvarförutan desse, äfven
i Principalernes närvaro, måhända funne
sig oberoende af deni;
k) Ridderskapets och Adelns 5:te anmärkningspunkt,
såsom onödig, i följd af
det generela stadgande, att Grundlagsfrågor
ej må kunna vid Urtima Riksdag förekomma;
1}
Ridderskapets och Adelus ^tde anmärkningspunkt,
såsom uteslutande det enda
ställe i Regerings-Formen, som antyder, att
serskildt hevillnings-åtagande blott vid Riksdag
eger rum;
ro) samma Stånds egde anmärkningspunkt,
såsom stående i strid emot principen
för Riksdagstidens förlängning, och emot
de bär ofvan tillstyrkta anmärkningspunkterne
N:ris 10 och ii.
I anledning häraf får ock Utskottet
vördsamiigeu hemställa, huruvida icke de
återremitterande Riks-Slånden, livart för sig,
behagade afstå från anmärkningarne i dessa
delar, för att foga sig efter de Tre MedStånden;
återstående, i vidrig händelse,
ingen annan jemkningsutväg, än votering
i förstärkta Constitutions-Utskotlet, hvartill
Utskottet tror sig på förhand böra uppgifva
följande Propositioner:
7-
“Den, som gillar Constitutions-Utskoltels
in Constitut.- UbsJi. Msmerial, N:o 75.
afstyrkande vid Preste-Ståndets i:sta anjnärkningspunkt,
röste Ja."
»‘Den det ej gör, röste Nej."
‘»Vinner Nej, godkännes anmärkningen.»*
8.
“Den, sorn gillar Constitulions-Utskottets
afstyrkande vid Preste-Ståndets 2.‘dra an^
tnäi kningspunkt, röste Ja.“
“Den det ej gör, röste Nej."
“Vinner Nej, godkännes denna anmärkning.
"
9‘
“Den, som gillar Constitutions-Utskottets
afstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
4:de och Örte anmärkningspunkter, rösta Ja."
“Den det ej gör, röste Ne-j."
“Vinner Nej, anses de håda anmärkliingspunkterne
hifallna."
10,
“Den, som gillar ConstitntLons-Utskot,-  tets afstyrkande vid Ridderskapets och Adelns
5:le anmärkningspunkt, röste Ja,“
“Den det ej gör, röste Nej.“
»‘Vinner Nej, gillas anmärkningen."
11.
“Den, som gillar Constitutions-Utskottels
afstyrkande vid Ridderskapets och AUelns
yrde anmärkningspunkt, röste Ja."
“Den det ej gör, röste Nej.“
"YinnerNej, godkännes anmärkningen."
Canstitul.-Utsh. Memorial, N;o 75. i3
13.
“Den, som gillar Conslitulions-Utskottels
afstyrkande vid Ridderskapels och Adelns
p:de anmärkningspunkt, röste Ja.“
“Den det ej gör, röste Nej.“
“Vinner Nej, anses denna anmärkning
' gillad.**
Dä i öfrigt en och annan §. blifvit föremål
för flera och olika anmärkningar, hvilkas
verkan åter beror af inbjudnings- eller
voterings-resultaten, torde Constitulions-Utskottet
tillåtas alt, derest sådant inom Riksdagens
slut medhinnes, vördsamligen framlägga
fullständig redaclion af de Grundlagsändringar
i detta ämne, som nu äro eller
varda, för vidare conslitutionel behandling,
godkända.
Stockholm den 10 Mars i83o.
STOCKHOLM,
nos Cari, Ab. Fibi, i83o.
Conslitut.-Uts/i. Memorial, N:o 76. t,
N:o 76.
Ankom tili Exp. Utsk, d, 16 Mars 1830.
Memorial, angående behandlingen af
Riks-Ståndens skilj aktighéler om
Vötérihgs-Propositionerna i 3:ne
hufvudpunkter af förslaget till
ändrad 1T/ •jckfrih ets-L ag.
Enligt anltömne Protofcolls-tJldrag, liar Borgare-Ståndet,
den 5 dennes, återremitterat
Gonstitutions-Utskottets Memorial, N:o 6g,
på den grund, alt de af Herr Cederschjöld>
i hans Memorialet bifogade reservation, uppgjorda
förslag lill Voterings-Proposilioner,
förklarats såsom Ståndets gemensamma tanka;
Preste-Ståndet likaledes, under den 8
Mars , återförvisat Memorialet, med förklarande
, att Herr Cederschjölds berörda förslag
Vore med Ståndets pluralitet^ tanka öfverensstämmande;
Bonde-Ståndet, sistnämnde
dag, bifallit Utskottets Memorial oell Voterings-Propositioner,
samt Ridderskapet och
Adeln, den i i:te Mars, återremitterat Memorialet,
på grund af dervid framställda anmärkningar,
af Grefve Frölich, Davidoch
Herr Ugglaj Göran Gustaf, bägge åsyftan*
Bih. till Jl -St. Pro t. 1828-183o, 3 Sami-, j
indra, lliift.
1 Constitut.-Utsh. Memoriai, N:o 76
de förkastandet af Utsfcoltets Voterings-Propositioner
oell antagandet af Herr Cederschjölds
dertill uppgifna förslag.
På detta sätt hafva tre Riks-Stånd, fastän
i olika, mer eller mindre bestämda ordalag,
ogillat Constitutions-Utskoltets Volerings-Proposilioner
i ett af Utskottet Leredt
Grundlags-stiftningsmål, och deremot i termerna
eller i hänsyftningen godkänt andra
Propositions-förslagj rakt ledande till det,
efter Utskottets tanka, grundlagsvidriga resultat,
att en af Conslitutions-Utskottet anmäld
och tillstyrkt grundlagsändring kunde,
vid samma Riksdag, förklaras oanmäld, att,
för svaren med Ja och Nej vid nästa Riksdag,
del nödvändiga vilkoret af en frågas framställande
skulle saknas. Lika litet, som Utskottet
hoppas alt bibringa dessa Stånds pluraliteter
en förändrad öfvertygelse, lika så
litet kati Utskottet frånträda sin egen åsigt,
utgående, icke från otidig kärlek till förslaget,
eller från inflytelsebegär eller motsägnings.
lystnad i utan endast från begreppet
om Grundlrgens verkliga mening och från
omsorgen för Grundlagens orubbade helgd.
Det är i slikt hänseende, som Utskottet härigenom
får vördnadsfullt inlägga sin protest
emot det praejndicat, man sökt bereda, och
emot de vådliga följderna af samma prajjudicats
tillämpning på måhända vigtigare fall.
Men oaktadt denna öppna bekännelse
CnnstitiU.-TJtsli. Memorial, N:o 76. 3
af dess grundsattser, bör dock Utskottet,
underkastande sig principalers uttryckta vilja,
och den än mägligare nödvändighetens
kraf, uppgifva ett medel att förhjelpa saken
till något slut, hurudan t det helst må blifva.
Då nu endast två Riks-Stånd oåterkalleligen
gillat.Herr Cederschjöld..1; VoteringsPropositioner,
och salunda de öfriga, antingen
med få rösters öfvervigt enkelt anmärkande,
eller alldeles icke anmärkande, Ståndens
anspråk att göra deras meningar gällande,
måste bevaras genom sättet lör skilj—
aktigheternas hopjemkning, samt då föievarande
preiiminaire-fråga, ehuru egentligen
innefattande tvist om former, uppenbart
närmar sig till naturen af grundlagsärende,
hvilket äfven två bland de återremitterande
Riks-Stånden ganska bestämdt antydt,
dymedelst alt Herr Cederschjölds förslag till
propositioner förklarats såsom Ståndets gemensamma
eller Ståndets pluralitets tanka,
anser Utskottet frågan, i det skick hon
erhållit, rätteligen böra, enligt 56 §. Regeringsformen,
behandlas, och tillstyrker fördenskull
vördsam ligen, alt densamma må
ofverlemnas åt förstärkta Constitutions-Utskoltet,
hvilket eger att, å Rikets Sländets
vägnar, afgöra, orri sjelfva hufvudmälels slulr
ligg beredning.
Till följd häraf föreslår Utskottet void
-
4 Bil. till Cons titu t.-Vtsl(. Memorial, N:o 76,
samiigen en så lydande preliminaire Voterings-Proposilion:
”Den,
som för omröstningen öfver de
3:ne hufvudpunkterna i förslaget till ändrad
Tryckfi ihels-förordning, gillar de af Constitulions-Utskotlet
uppgifna Yoterings-Propositioner,
röste Ja.*
"Den det ej gör, röste Nej."
"Vinner Nej, så kommer voteringen
öfver dessa punkter att anställas i enlighet
jned Herr Cederschjölds Propositions-förslag.
”
Stockholn! den 12 Mars i83q.
Reservationers
af Herr Cederschjöld: Att vilja öfverlemna
åt förstärkt Utskott att bestämma de
propositioner, öfver hvilka voteras skall, är
en nyhet, hvartill våra Grundlagar ej gifva
ringaste anledning. När tre Riks-Stånd äro
ense om VoteringSTPropositiouer, som lemna
hvarje serskildt Stånds mening fritt tillfälle
alt göra sig gällande, så har det fjerda
Ståndet ingen rätt att sätta sig deremot.
Detta fjerde Stånd kan ju ej mer fordra, än
möjligheten att i det förstärkta Utskottet
kunna vinna pluralitet för sin mening. Dessutom
har ju Conslitulions-Utskoltet begått
pi) uppenbar njotsägelse, då del först för
-
'Bil. tili ConstitiU.-TJ t.s7(. Memorial, N:o 76. 5
Marat de af mig föreslagna Voterings-Prapositionerna
lunna leda till grundlagsvidriga
resultat, och sedan öfverlemnar åt förstärkt
Constitutions-Utskott att kunna antaga
deni.
Men det skulle förråda ett slags misstroende
till Riks-Ståndens egen omdömesförmåga
att vilja ingå i något vidare bevis
för olagligheten af en åtgärd, till stöd för
hvilken Utskottet icke giftat anföra något
enda ord ur Grundlagarna, eller ens sökt
antyda någon derifrån hemtad anledning;
och jag hemställer derföre endast till RiksStånden,
att, med förkastande af Constitutions-Utskottets
nu förnyade Utlåtande öfver
denna form-fråga, godkänna det af mig
förut uppgifna förslag till Voterings-Proppsitioner
för det förstärkta Constitutions-Utskotlet.
Af Prosten Anjou: Under behandlingen
så väl af Tryckfrihets-frågan i allmänhet,
sora af de i Betänkandet N:o 6g framlagda
Voterings-Propositioner, har jag med
öfvertygelse instämt i majoritetens tankar,
Men ifrån det nu fattade beslufet afviker jag
af följande skäl:
Trenne Riks-Slånd hafva, —- ehvad
skiljaktighet än må förefinnas uti uttrycken
för deras hssint, !— likväl alla instämt ders
6 Bil. till Constitnt.-IJtsk Memorial, N:o 76.
lali. att de ogillat Utskottets Voterings-Propositioner:
I en sådan, icke grandlags-, titan
form-fråga, måste tre Stånds tanka anses
utgöra Rikets Ständers beslut. På intet
ställe i Grundlagarna finnas frågor om
Voterings Propositioners antagande eller förkastande
undantagna från den allmänna
regeln för Kiksdagsärendens afgörande. Blott
när tvänne Stånd, i dylika fall, stanna emot
tvänne, bör saken till ConstilutionsUlskotlets
pröfning och afgörande hänskjutas:
en åtgärd, som icke erfordras, då tre
Stånd sig om en åsigt förenat. Utaf denna,
för dylika måls behandling stadgade
ordning följer, i min tanka, att preliminaire-frågan,
om beskaffenheten af sjelfva de
Propositioner, öfver hvilka i ett förstärkt
Utskott voteras bör, icke kan förut genom
votering inom samma förstärkta Utskott afgöras.
Vidblifvande i öfrigt min åsigt, så väl
af hnfvudsaken, som af Utskottets först framställda
Voterings-Propositioner, finner jag
mig dock af Rikets Ständers, genom en
grundiaglig pluralitet af trenne Riks-Stånd,
uttalade opinion i denna formfråga, nödgad
till eftergift; och får derföre, emot det af
Utskottet i nu förevarande Betänkande föreslagna
behandlingssätt af ämnet mig vörda
samt reservera.
Bil. till Gonstitut. Utsk. Memorial, N:o 76. 7
Uti denna reservation instämde Biskop
Faxe.
Contracls-Prosten Hallström och Borgmästaren
Landegren biträdde Herr Cederschjölds
reservation.
STOCKHOLM,
nos Cari, Au. P i h l > i83o.
Cons thut.-Utsi. Memorial^ N:o 77. 1
N:o 77.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Mars 1830.
Memorial, angående Ridderskapets och
Adelns äterremiss på Memorialet
N:o j5j i anledning aj återremisserna
på Memorialet JV:o 53.
Memorialet N:o ^5, i anledning af återremisser
på Conslitutions-Utskottets, i Memorial
N:o 53, framställda förslag lill Grundlagsbestämmelser
om Lagtima och Urtima
Riksdagar, har från Ridderskapet och Adeln
blifvit återförvisadt, med anmärkningar af
Grefve Gjldenstolpej Anton, att de föreslagna
redactionerna af 49 §• Regerings-Forraen
och af 2 §. Riksdags-Ordningen, i afseende
på Utskottens verksamhet, stå i rak
strid emot hvarandra, samt af Grefve Horris
Claes Fredrikatt det tillstyrkta tillägget i
g4 §• Regerings-Formen, åsyftande en ytterligare
utveckling af Ridderskapets och Ådelns
J2:te och i4-‘de anmärkningspunkter,
borde rätteligen införas i ()5
Beträffande förra anmärkningen, får, under
erkännande af densammas riglighet, Constitulions-Utskottet
vördsamligen förklara,
att Utskottet, med tillstyrkandet af undantagen
för Constitutions- och Éxpeditions-Utskotlen,
från den allmänna regeln om Ut
Bih,
till R.-St. Trot. 1828-1830, 3 Sami.
Zh:dje Haft.
3 ConsritHl.-Utsh, Mttnorial, N:o 77.
skpttens fördröjda organisation vid Urtima
Riksdag,' endast velat uttrycka, att dessa
tvänne Utskott, hvilkas verksamhet möjligen
erfordrades för andra mål, än Konungens
Propositioner, skulle kunna deråt lemna behörig
åtgärd, samt att Utskottets mening alldeles
icke varit den, alt Constilutions-Utskottet
borde, äfven vid Urtima Riksdag,
granska Stats-Rådets Protocoll, — en utsträckning,
tydligen oförenlig med sjelfva
principen eller grund-ideen af förslaget; hvadan
ock, då, sedan Utskottet nu mera tillstyrkt
den jemkning vid Ridderskapets och
Adelns i3:de anmärkningspunkt, alt orden:
Konungens Propositioner, måtte utbytas emot
orden: dit öfverlemnade mål, det åsyftade
ändamålet tillräckligen vinnes, CoftstitutionsUtskottet
vördsamligen . föreslår, att orden:
med undantag af Constilutions- och Expeditions-Uts
kotten må ur den uppgifna nya redactionen
af 2.*dra §. Riksdags-Ordningen
uteslutas, och således ej eiler anses under
6:te Voterings-Piopositionen inbegripna.
Hvad åter den senare anmärkningen angår,
torde Utskottet tillåtas erinra, att, enär
92 <§. Regerings-Formen icke finnes nämnd i
pS §, tillägget ej kunnat i densia §. inflyta,
ulan lämpligen bordt intagas i 94 §; vid hvilket
redan under discussionen upplysta förhållande
Utskottet vördsamligen underställer
Högloflige Ridderskäpet och Adeln, att
berörde anmärkning måtte förfalla.
Stockholm den 16 Mars i83o.
Bil. t. Consticut.-Utsk. Memorial, N:o 77.
Reservation
af Herr Cederschjöld: Dä ifrån Ridderskapet
och Adeln, såsom dess gemensamma
tanka, blifvit tili Constitutions-Utskot tet återremitterade
tvänne sins emellan stridande
anmärkningar, nemligen den ena, att vid
Urtima Riksdag Rikets Ständer alls icke skulle
fä befatta sig med något annat ärende_,
än endast med Konungens Propositioner; oell
den andra, att Constitutions-Uiskottet skulle
granska Stats-Rådets samtliga Protocoll; så
synas dessa skiljaktigheter böra bänskjutas
till afgörande af förstärkt Constitutions-Utskott.
Men att stadga en allmän granskning
af Stats-Rådels Protocoll anser jag olämpligt;
ty då ingen bestämd tid vore för Rikets
Ständers sammanvaro, skulle det lätt
kunna hända, att Riksdagen upplöstes innan
granskningen hunnit slutas och resultatet
komma till Rikets Ständers kännedom oell
afgörande, samt grauskningsrätten på sådant
sätt tillintetgöras. Och att alldeles neka
Ständerna en sådan granskningsrätt, vore
högst obilligt och kunde lätt medföra
oberäkneliga svårigheter. Om till exempel,
Urtima Riksdagen blifvit nödvändig till följd
af någon grof misshushållning med Statens
medel, eller öfverträdelse af de vid StatsRegleringen
lemnade föreskrifter; så skulle
det vara, rysligt för Rikets Ständer att nödgas
bevilja nya anslag, utan att få söka upp*-
4 Bil. 't. Constitut.-Utsk. Memorial, N:o 77.
täcka eller till ansvar ställa de Rådgifvare,
sorn varit till olyckan vållande, utan nödgas
anförtro de nya anslagen till samma
Rå dg i Ivares fortfarande misshushållning. Jag
vågar derföre föreslå den medelväg, att anmärkningar
finge göras emot Konungens Rådgifvare,
äfven vid Urtima Riksdag, — och
till beredande af eli möjlighet för Rikets
Ständer att genom det förstärkta Constitutions-Utskottet
häröfver uttala sin opinion,
synes följande Voterings-Proposition vara
mest lämplig:
Den, som vill, att tillägget i /\g §. Regerings-Formen
och det nva s:dra momentet
af Riksdags-Ordningens 3 erhåller följande
lydelse: ”Vid Urtima Riksdag öfverlägge och
besluta Rikets Ständer blott om de ärenden,
som Konungen sjelf framställer, men hvilka
ej må sträcka sig till Grundlagsändringars
föreslående eller afgörande,” och om anmärkningar
emot Konungens Rådgif vare; ”Kunnande
vid sådan Riksdag Rikets Ständer”
för öfrigt ’’ej utan Proposition från Konungens”
&c. &c., votere Ja.
Den det ej vill, votere Nej.
Vinner Nej , anses denna ändring i
Ccnstiiutions-Ulskottets första förslag icke
böra ega rum.
STOCK HOLM, i83o.
HOS CAEL AB. PIHL.
Constitut.-Vtsk. Memorial, N:o 78. t
N:o 78.
Ankom till Exp. Utsk. d. 17 Mars 1380,
Memorial, angående förloppet af en inom
Förstärkta Constitulions-TJtskottet
anställd votering äfven
ett tillägg i if $■ Riksdags-Ordhingen.
Jemlikt Riks-Ståndens beslut, liar Förstärkta
Constitutions-Utskottet i dag sanimanträdt,
för att, i enlighet med 5G §. Regerings-Formen,
rösta öfver en så lydande gillad Proposition
:
Den, som vill» alt samtliga Riks-Stånden
skola, för grundlagsenlig behandling,
godkänna Conslitutions-Utskottets, i Memorial,
N’.o 3t , framställda förslag lill följande,
genom ett tillägg förändrade redaction
vid början af 5 mom. 14 § Riksdags-Ordningen:
“Ingen må för Städerna till Riksdagsman
utses, som ej minst — —*
eller mantals- och skattskrif ven Borgare i
Staden, ej eller m. m.,“ lörste Ja.
Den det ej vill, röste A7ej.
Yinner Nej, antaga samtliga Riks-Stånden,
för grundlagsenlig åtgärd, nedanstående,
med Borgare-Ståndets serskilta beslut
Bilt. till R.-St. Pro t. 1828-1830, 3 Sami.
34."de Hiift.
2 Consiitut.-UtsTi. Memorial, N:o 78.
instämmande redaclionsförslag: “Ingen annan
må för Städerne till Riksdagsman utses,
än den som minst — —. — eller Borgare
i Staden, samt derstädes är mantaisoch
skattskrifves och, om han ej är tjenstgörande
Magistratsperson, borgerlig näring
idkar, ej eller m. m.”
Denna votering, grundlagsbehörigen förrättad,
har sålunda utfallit, alt, vid Sedlarnas
hopsummerande, befunnits gifna
Sextiotre Ja och
Sexton Nej.
Stockholm den 17 Mars r83o.
Claes Rålamb, C. F. af Wingård.
L, Weser. Jon Jonsson.
J. D. Valerins.
STOCKHOLM,
hos Carl A b, bi, i83o.
i
REGISTER öfver 3:ilje SamliJigen af Bi~
lianget till samtliga RiksStåndens Protocollj
innefattande Constitutions-Utskottets
Betänkanden.
B.
T) N:o
JLJankj Rikets Ständers; förslag till ändring
i Grundlags-stadgandet om. 56, 68.
■— — — frågor angående, kunna afgöras
genom Tre Stånds sammanstämmande
beslut
58, 68.
S:t Barthelemy; anmärkning rör:de dispositionen
af inkomsterna ifrån. . . . ^4«
Beredning j Rikets Allm. Är ender s; om
densammas grundlagsenliga befattning
med Regerings-ärendena. . 3o, 3g, 60.
Björnstorps Hemmansegare; anmärkning i
afseende på dem ålagd kol-leverering
till Dornforss’ Bruk 45.
Borgare; huruledes qualificerad för att
kunna väljas till Riksdagsman för Stad.
3i, 38, 48, 49» 78.
Brummer i Prot. Secreterare; anmärkning i
afseende på hans entledigande från Colonial-Ärendenas
Departement. . . . i5.
C.
Creditiv-summorna; ang. desammas anvisande
till utbetalning på RiksgäldsContoiret
66, 7 3.
D.
D’Orchimont, General-Intendent, rörande
2 Register öfver Constit. Utsk. Betånhanden.
hans behörighet att intaga säte och
stämma på Riddarhuset  i*
E.
Ekmanj, Eberh.. vice Pastor; anmärkning
vid hans uteslutande från förslaget till
Gothaxns Pastorat 28.
F.
Frälse-Hemmansegare ; angående desammas
rättighet att välja och väljas till Riksdagsmän
21.
G.
Grundlags-frågor; angående behandlingen
af* • * • • • • • • • * • 'ji*
Grundlags-ändrings-förslag; uppgift å från
sista Riksdag hvilande 3.
H.
Hemmansklyfning och afsöndring af jord;
anmärkning vid Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning om 17.
Härader; antalet af, som kunna förena sig
om en Fullmägtig. . . . . . 22, 33.
J.
Jastitioe-Ombudsmans Diarium och Registratur,
om verkställd granskning af. . . 10.
Justitice-Ombudsmans-Instructionen; ang:de
Constitutions-Utskottets behörighet att
upptaga motioner om ändringar och
tillägg deri 7.
— —, förslag till åtskilliga ändringar
och tillägg deri.
11, 25.
Register öfwer Constit. Utsi. Betånkarfflen. 3
K.
Knudzorij Vice-Consul; anmärkning vid
hans entledigande från Engelska Consuls-beställningen
i Christiansand.. . i5.
Krigsmanshus Wadstena; anmärkning vid
Kongl. Förordningen, rörande Rusthålls-afgifterna
till 44» 4^*
Kyrkohemman i Halland, de så kallade; anmärkning
vid behandlingen af ett mål
rörande,
24.
L.
Lyngåkra Kyrkohemman; anmärkning emot
föredragande åtgärder vid ett mål angående
40.
Lag-förklaringar; om erforderligheten af
Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction å de,
som af Högsta Domstolen meddelas.
5o, 61, 62.
M
Magasins-Directionenj, f. d. Allmänna; anmärkning
vid behandlingen af anmälde
anledningar till åtal emot 3a.
Militaira Tjenstemän Adeliga; angående
desammas rättighet att, på grund af
fullmagt, taga säte och stämma vid
Riksdag 23.
Militice-Boställs-Cassan; anmärkning vid
skedd disposition derå, för inköpet af
ett boställshus åt Secund-Chefen vid
Kongl. Lif-Regements-Brigadens HussarCoi’ps
13.
4 Register öfver Constit. IJtsk. Betårikanden.
Motala, mechaniska verkstaden derstädes; anmärkning
vid beviljadt lånunderstöd till 40,
Munderings - persedlar , anmärkning vid
skedd cassation af,
Mötes-passevolancen ; anmärkning i afseende
på densammas utgörande utöfver
den i contracten bestämda lid. . 16, 20.
N.
Notarier, Bonde-Ståndets, om tillsättandet
af
2,
O.
Offentlighet, om, vid Ridderskapets och
Adelns öfverläggningar. ..... 6.
P.
Pocket, Fabriksidkare; anmärkning i afseende
på ett honom tilldel t lån af Manufactur-Discont-Fonden,
för tillverkning
af Potatoes-gryn. ...... 4r*
R.
Regerings-Formens 10 §, förslag till ändring
i
. , . 3o, 3f).
_ — 19 §
— — 21 §
— — 88 §
— “ 4.9 §•]
— - 58 §
— — 100
— — io3 §
— — io5 §
— ~ 109 §
förslag till ändringar i.
61
62.
förslag till ändringar och
tillägg i. ... 53, y5.
Register ofver Constit. Utsi. Betånkanden• 5
Reger ings-Formens 55 §., förslag till ändring
i 55.
— — 72 §• d:o d:o 56, 68.
^ förslag tili om
8, |:3 mom'} ?yttlnins ,af och
* J jemkning i. 68,71.
— — 63 §., förslag till ändring i. 66, 73.
Revisorerj Rikets Ständers; angående tiden
för deras sammanträden och för revisionens
fortfarande 65 , 72.
Riddarhus-Orättingen , den nya; anmärkning
emot rådgifvande åtgärden vid utfärdandet
af densamma 8.
Ridderskapets och Adelns; förslag i afseende
på dess representation vid Riksdag. 64.
Riksdagj Lagtima, ang:de tidsbestämmelser
för dess fortfarande och för dess återkomst
53, ^S, 77.
— —, ang:de bestämmandet af viss tid
på året derför. . . i 54-
— Urtima; om föremålen derför. 53, 75, 77.
Riksdags-göromälen ; förslag till deras förenklande
och ordentligare behandling 57, 70.
Riksdagsmannaval en; ang:de tids-bestäm
melse
för
. . . 4» 9-
— — för Bonde-Ståndet; ang:de sättet
för verkställandet af. 35.
Riksdags-Ordningens 24 §, förslag till ändring
i 2, 5.
— — 11 §. d:o d:o g.
— — i5 §., förslag till tillägg i.
21 , 22, 33, 35.
6 Register öfver Constit. Utsk. Betänkanden.
Riksdags-Ordningens 14 §•, 5 mom. d:o d:o.
3i, 38, 48, 78.
j[J §'} förslag till ändring i. 5a, 5g.
— — 2 §., förslag till flyttning af,
samt tillägg af ett 2 mom. vid.
53, 54, 75, 77.
— — 3i §. 1 mom.l
2 mom.
2 mom.
1 mom.
förslag till ändringar
och tillägg i. 53, 75.
förslag till ändring i. . 55.
1 mom.
33 §
64 §•
65 t
68 §.
29 §•
27 §.
32 §.
3? f
80 §.
27 §•
24 §.
26
28 §.
36 §. 1 mom,
43 §.
44 §.
48 §.
49 §•
52 §.
57 $■
59 §•
72
73 §. förslag till tillägg i.
12 §. förslag lill tillägg i.
68 §. förslag till ändring i.
förslag till ändringar
och tillägg
>7» 7
0.
63, 71.
. 64.
65, 72.
Register ofver Constit. TJtsk. Bet&rikanden. 7
Roterings-jemkning i Jemtland; anmärkning
emot rådgifvande åtgärden i denna
fråga 19.
Rusthålls-afgiften; ang:de utgörandet deraf
till Wadstena Krigsmanshus. . . 44» 4^*
Rådplägning i Konungens öfvervaro; förslag
till redactions-förbättring, i afseende
på förbudet emot 55.
Salpeter-gärden; om densammas försvinnande
bland Stats-Verkets InkomstTitlar.
......... .. 2y.
Schulzenheim, von, Friherre, General-Major;
anmärkning emot rådgifvande åtgärden
i afseende på bans befrielse från
yrkad accords-ersättning. . . . 12, 4 2.
Skeppshandels-affairen, den så kallade; anmärkningar
i afseende på rådgifvande
åtgärderna dervid k . 29.
Stats-Rådets Protocoll; Betänkande angående
fullbordad granskning af desamma.
36, 42, 43-
T.
Torpa Församling; anmärkning vid behandlingen
af ett mål, rörande Kyrkoherde-val
derstädes 18.
7'ryckfrihets-Förordningen; förslag till ändringar
uti och ny redaction af.
5i, 58, 67, 69.
V.
Votering, angående förloppet af en i För
-
8 Register ofver Constit. Utsi. Betånlanden.
stärkt Constit. Utskott verkställd, rör:de
frågan örn Borgares valbarhet. . . . 78.
Votermgs-propositionj förslag till, i en till
Förstärkt Constitutions-Utskott öfverlemnad
fråga
49*
propositioner; förslag till i 3:ne hufvud
punkter
af förslaget till ändrad Tryckfnhets-Lag.
««•«.«.. ^9 *
Ä.
Äbo Acculemic-fond; anmärkning vid skedd
disposition å. . i
1 \-
Ö.
öfverskotten på Stats-Verkets Inkomster;
anmärkning emot dispositionen af. . 3^,
STOCKHOLM,
Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i83o.
