# ID: svediakorp-gov1922
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 50,747
# sentences: 1,615
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
SAMTLIGE RIKS-STÅNDENS
PROTOCOLL
vid Lagtima Riksdagen i Slockholm,
åren 1828 och 182g.
Tredje Samlingen,
innehållande
CONSTITUTIONS UTSKOTTETS
Memorial, Utlåtanden och Betänkande!!.
N:o i.
Memorial till Höglofl. Ridderskapet oell
Adeln, med utlåtande om grundlags-stridigheten
eller enligheten
af en fråga, hvarå Herr Ordföranden
vägrat proposition.
IVtedelst Protocolls-Utdrag af den 8
nevarande December, ankommet den ii i
samma månad, har Högloflige Ridderskapet
och Adeln behagat gifva Constitulions
Utskottet tillkänna, att, sedan motion blifvit
gjord , det Herr General Intendenten,
Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden, F.
d Orchimont måtte anses icke behörig att
för Adeliga Ätten d'Orchimont N:o 2,237
intaga på Riddarhuset säte och stämma,
samt Riddarhus-Utskottet, i häröfver infordradt
utlåtande, anfört alt, med tillämpning
af 83 §. Regerings-Formen, Utskottet
ej funné Herr General Intendenten, emot
berörda Grundlags 37 §., för närvarande
berättigad lill sådant inträde, Herr Grefve
Lewenhaupt, Gustaf, såsom för tillfället;
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ordförande,
på framställda skäl, ansett sig ej kunna
till bifall eller afslag å Riddarhus-Utskottets
utlåtande meddela hegard propo§ik,
till II. S. Fröt. 1828., 1829, 3;dje Sami■ 1
x. Haft.
4 Constitutions Utskottets Betänkande N:o i
sition, utan, enär denna icke dessmindre
af Höglofl. Ridderskap^ och Adeln yrkades,
förklarat, jemlikt Riksdags-Ordningens
55 §., öfverläggningen hvilande; i följd hvaraf
frågan förvisades till Constitulions-Utskottet,
sorn borde, inom åtta dagar efter
delfående!, öfver densammas stridighet eller
enlighet med Grundlagen sig yttra.
Förpligtadt, enligt nyssnämnda Lagrum,
att härutinnan ett motiveradt och bestämdt
utlåtande afgifva, får, i sådant hänseende,
Constitutions - Utskottet vördsamt anmäla
dess pluralitets, i hvad sjelfva- Resultatet
angår, genom omröstning med slutna sedlar,
utrönta opinion.
Regerings-Formens 83 §. bjuder uttryckligen,
att ingen för framtiden gällande
förklaring af Grundlagarne må stadgas,
utan på det sätt, sorn för ändringar i dem
bör iakttagas, äfvensom, att Grundlagarna
skola, i hvarje serskildt fall, tillämpas efter
deras ordalydelse. Någon allmän förklaring
synes icke åsyftad i förevarande mål;
och den kan ej eller tillvägabringas annorlunda,
än jemlikt 8i §. Regerings-Forraen,
antingen genom omedelbar anmälan
hos Constitutions-Utskottet, eller med anledning
af Konungens ditremitterade förslag.
Således återstår blott att bedöma
Constitutions Utskottets Betänkande N:o i 5
Grundlagslydelsens enkla tillämpning i det
serskildta fallet, och, med aktgifvande derpå,
undersöka den väckta frågans stridighet,
eller enlighet med Grundlagens bokstaf.
Nu, emedan i 3r §, af i8op års Regerings-Form
föreskrifves, att Adelskap,
förlunadt efter samma lid, ej må tillfalla
flere, än den, hvilken adlad blifvit och,
efter honom, hans äldsta manliga bröstarfving
i rätt nedstigande, led efter led, samt
först efter denna grens utgång, Stamfadrens
närmaste manliga afkomling, men General
Intendenten d'Orchimont icke är den aflidne
Hufvudrnannens äldste manliga bröstarfving,
så länge General - Intendentens äldre
broder ännu lefver, och den omständighet,
att denne senare, under fadrens
lifstid upphöjts i eget Adelskap, ej förringar
verkan af 37 §:s ovilkorliga och undantagsfria
stadgande, anser ConstitutionsUtskoltet
frågan om General Intendenten
dOrcliimonts behörighet, hvarå Herr Ordföranden
vägrat proposition, vara stridande
emot Grundlagen i så måtto, som en
omröstning öfver samma fråga skulle öppnat
tillfälle för afslag å Riddarhus-Utskottet.
s betänkande, och dymedelst lemnat
rum åt det med Grundlagens lydelse ej
förenliga beslut, att General Intendenten
d Orehiment förklarats berättigad till Adel
-
6 Constitutions Utskottets Betänkande lito t
skap i succession efter Hufvudman, lirars
äldsta Slägtgren ej utgått.
Stockholm den i3 December 1828.
På Höglofl. Riddersk. och På Högvördige PresteAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
■vägnar: vägnar:
Axel L a g e r b j e 1 k e. C. F. af W i n g å r d.
På Walloth Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar: vagnar:
H. A. Falkman, Jon Jonsson.
J. D. Valerius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Rikets
Högloflige Ständers Constitutions
Utskott d. i3 December 1828.
S. D. Föredrogs å nvo och upplästes Ridderskapets
och Adelns den 11 December
ankomna och på bordet lagda ProtocollsUtdrag
under den 8 dennes, af det hufvudsakliga
innehåll: —. —
Herr Cederschöld uppläste och ingaf
följande dictamen:
”Den händelse, som hos Ridderskapet
och Adeln inträffat, nemligen alt Ordfö
-
Mil. till Constilulinns TJtsk, Betänk. Nlo i. j>
randen vägrat framställa en af Ståndet yrkad
Proposition till bifall på ett af Riddarhus-Utskottet
afgifvet utlåtande, är af
en alldeles egen beskaffenhet. Det uti Remissen
åberopade stadgandet i RiksdagsOrdningens
55 §: om Landtmarskalks och
Talmans rätt att vägra proposition, ”då
han finner en vackt fråga bokstafligen
strida mot G r u n d 1 a g a r n e s 1 ydelse,
” synes icke egentligen vara egnadi
att tillämpas på ett Utskotts, i anledning
af erhållen remiss från något Riks-Stånd,
afgifna utlåtande. Det är nemligen icke i
Utskottet som frågan väckes; utan i Ståndet,
genom sjelfva motionen. Utskottet uppger
endast förslag till frågans besvarande.
War bon till sin natur olaglig, så bade
proposition på dess remiss till Utskott icke
bordt kunna göras; utan bon bade genast
måst undertryckas. Ansågs deremot intet
binder lyifva varit för frågans Remiss till
Utskott, så synes icke eller någon tvekan
böra kunna uppstå att, i anledning af Utskottets
utlåtande, framställa proposition om
samma frågas besvarande. Orsaken hvarföre
detta likväl nu kunnat ske, synes således
blott kunna ligga i ombytet af Ordförande,
och deras olika opinion om frågans
enlighet eller strid med grundlagarne,
hvilket för denna gång vållat, att en
fråga, som Landtmarskalken ansett kunna
8
Bil. till Const. TJtsk. Betänk. JS';o t
till Riddarhus-Utskottets utlåtande remitteras,
blifvit af en annan Ordförande ansedd
vara af den beskaffenhet, att den icke
kunde till Ståndets besvarande framställas.
Men i det skick, hvari saken, under
dylika förhållanden, kommit, synes Ridderskapet
och Adeln böra sjelf vara den
Domstol, söm är mest behörig att afgöra
irågan, medelst tillämpning af 3^ §. afRegerings-Formen.
För min mening om denna
behörighet hemtar jag ett serskildt stöd
från 21 §. Riksdags-Ordningen, hvarest en
någorlunda lik-artad p r öfningsrätt är
hvarje Stånd förbehållen i afseende
på sådana Medlemmar, hvilkas
Full mag t er ej blifvit godkända. Ur
denna synpunkt anser jag således proposition
till bifall på Riddarhus-Utskottets utlåtande
kunna till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln framställas.
— — Herr Cederschöld reserverade
sig dock mot Ja-Propositionen, såsom ofullsländig
och afvikande från 55 §. Riksdags-Ordningen
, i så måtto, att orden, ”bokstafligen”
och ”lydelse” uteslutits.
Och anmälde Herr Cederschöld emot be
-
Constitutions Utsi,. Betänk. N:o t och N:q g
slutet sin reservation, med förbehåll af
rättigheten, att låta sin serskilda skriftligen
författada mening Utskottets svar åtfölja.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 3.
Memorial till Rikets Ständer, med utlåtande
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
förslag till ändrad redaktion af
en Period i §. Riksdags-Ordningen.
Uti Nådig Skrifvelse af den i5 nästlidne
November, har Kongl. Majrt täckts gifva
Rikets Ständer tillkänna, att, vid föredragningen
af Rikets sist församlade Ständers
underdåniga Skrifvelse den 12 Maji
1823, rörande inom Riks-Stånden vackt
fråga om rättighet för Bonde-Ståndet att,
efter eget, val, tillsätta dess tvänne Notarier,
Kongl. Majrt, efter noggrannaste pröfning
af ordalydelsen i 34 §. Riksdags-Ordinngen,
ingalunda kunnat dela den af Rikets
Ständer yttrade mening, som skulle
Bih. till R. S. Prat. 18^8,1819. 3,'dje Saini- a
io Constitutions Utskottets Betänkande N:o 2-
nyssnämnda §. uttryckligen medgifva Bonn.
de-Ståndet en sådan rättighet, utan fastmera
herntat nytt stöd för den öfvertygelse,,
att, då samma §., å ena sidan, bestäm men*
huru så väl Riks-Ståndens Secreterare som
Utskottens både Secreterare och Betjening
skola tillsättas, saknas deruti, å andra si-,
dau,' ålit tydligen uttryckt stadgande om
liuru förfaras bor med tillsättandet af samt--  ligg Riks-Ståndens Betjening i allmänhet,,
hvilken i denna §, endast är till antal och
benämningar upgifven; att, under slikt förhållande
, och enär den af Rikets Ständer
yttrade åsigt synes innebära en tolkning
eller förklaring af Riksdags-ördningens 24
§., utan att samma förklaring tillkommit ehler
blifvit Kongl, Majtts Nådiga ‘ Sanetion
understäld på den väg 83 §. Regerings-,
Formen föreskrifver» Kongl. Majit, oaktadt
Dess böjelse alt i detta fall gå Rikets
Ständers önskningar till mötes, likväl i frå--  gans närvarande skick ansett sig, genom,
sistberörda §:s ordalydelse, vara förhindrad,
att definitift lenina Nådigt bifall tili den,
underdåniga framställningen, men att der-,
emot, då den olika tillämpning, som gjerts,
af 24 §• Riksdags-Ordningen, nogsamt utvisar
behofvet af ett klart och bestämdt
eonstitutionelt stadgande angående sättet,
hvarpå samtliga Riks-Ståndens Betjening
‘hädanefter skail utnämnas, Kongl.- Majit»
Constitutions Utskottets Betänkande N:o 2 it
till vinnande af ändamålet, velat nu i Nåder
föreslå RiketsStänder, att den Period
af 34 §• Riksdags-Ordningen, sorn handlar
om Ståndens Betjening, må erhålla följande
förändrade redaction;
— —, ”Till nämnda Betjening,
hvilken af Stånden sjelfva tillsattes,
räknes hos Ridderskapet och Adeln
fyra Gancellister; i Preste-Ståndet en Notarie
och två Gancellister; i Borgare-Ståndet
sammaledes, och i Bonde-Ståndet två
Notarier och fyra Cancellister.” — —- —,
Sedan, medelst Protocolls-Utdrag under
den 17 och 18 i förlidne månad, högstoraförmälda
Skrifvelse blifvit af Samtliga
Resp, Riks-Stånden tili Constitutions-Utskottets
utlåtande remitterad, får, i sådant
hänseende, Utskottet vördsamligen anföra,
att, under erkännande af den visa omsorg,
hvarmed Kongl. Maj:t åt Dess samtycke
till Rikets Ständers framställning gifvit en
strängt constitutionel form. Utskottet tror
sig böra enkelt tillstyrka antagandet i grundlagsenlig
ordning, vid nästinstundande Riksdag,
af det i ofvanberörde måtto meddelade
redactionsändrings-försiag.
Stockholm den 18 December 1838.
STOCKHOLM, O W- Carnn 1-823.
N:o 3.
Memorial till samtlige Riks-Stånden
med uppgift å de från sista Riksdag
hvilande Grundlags-ändringsförslag.
Sedan, uppå derom gjord hemställan, samtlige
Resp. Riks-Ståliden, under den i, 2
och 5 Augusti 1828, förordnat, att uppgiften
å hvilande förslag till Grundlags-ändringar
borde genast, vid hvarje Riksdags
början, genom Constitutions-Utskottets försorg
redigeras och till trycket befordras,
har nuvarande Constitutions-Utskott, till
följd af denna föreskrift, fogat tidig anatallt
om tryckningen af en sådan uppgift
på alla, jemlikt 5o §. i nämnde års Riksdags-Beslul,
till vidare Coustitutionel behandling
hänskjutna Grundlags - ändringsförslag
och får härmedelst tili Höglofl. Ridderskapct
och Adeln (HögVördigc PresteStåndet)
(Wälloll. Borgare-Ståndet) (^Hedervärda
Ronde-Stånclet) öfverlemna 600
(ny) f”5) fi5o) exemplar afsamma uppgift,
för att bland Ståndets Ledamöter utdelas.
Stockholm den 3 Januarii 1829.
Bih. till It. S. Fr. 1828., 1829. 3 'dje Sami. 1
a:dra Haft.
a Bil. till Constitntions TJtsk. Betänk. N:o 3.
Uppgi ft
på de från iSa3 års lill nu innevarande
Riksdag hänskjntna eiler hvilande, dels af
Kongl. Maj:t i Nåder framställda, dels af
Constitutions-Utskottet beredda Förslag tili
Grundlags-ändringar, genom tillägg,
upphäfvande, rättelse eller
förklaring.
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner:
1:0 Af den 5 Augusti 1823, om upphörandet
af Konungens två röster
i Högsta Domstolen.
Regerings-F ormen.
5 §.
Usta punkten,
r
u Justitia^- — — J-Jn JustitiasStats-Minister,
som til- Stats-Minister, som tii
*)
An m är k n i ng. Wenstra Spalten utvisar Lag-rummets
nuvarande lydelse; Högra Spalten den försslagna
nya eller ändrade P.edactionen, hvilken
deriecote är roed olika stylar utmärkt.
Bil. till Constituiions Uts/c. Betänk. N :o 3. S
lika alltid skall vara
Ledamot af Konungens
Högsta Domstol;
*7
Konungens domsrätt
skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnde
lagkunnige
män, Sex Frelse och
SexOfrelse.il
gjort hvad Författninga
rne föreskrifva dem,
som uti Domare-emheten
må nyttjas, samt
i sådana värf .ådagalagt
insigt, erfarenhet
och redlighet. De kallas
Justitiae-Råd och
utgöra Konn 11 gensHögsta
Domstol.
lika alltid skall vara
Ordförande i Konungens
Högsta Domstol;
— —
§•
Konungens domsrätt
skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnde
lagkunnige
män, Sex Frelse och
Sex Ofrelse, n emlig
e n: Ju s t i t i as-S tat sMinistern
och E1 fva
andra, som kallas
Justitiag-Råd.
Desse utgöra Konungens
Högsta Domstol,
och böra hafva fullgjort
hvad Författninga
rne föreskrifva dem,
sorn uti Domare-Embeten
må nyttjas, samt
i sådana värf ådagalagt
insigt, erfarenhet och
redlighet.
'!) §•
Inkomma till Kon- Inkomma till Kon
-
4 Bil. till Constitutions UtsA. Betänk N:o 3.
ungen ifrån Domstolar
och Embetsman
förfrågningar om Lagens
rätta mening i
sådana fall, som till
Domares åtgärd höra,
äge ock Högste Domstolen
att de sålunda
sökta förklaringar gifva.
3 i
Konungen äger
tvenne röster i de
mål, hvilkas föredragning
och afgörande
Han för godt
finner att i Högsta
Domstolen öfvervara.
Alla frågor om för
-
ungen förfrågningar
om Lagens rätta mening
i de frågor, s o m
nämnas i 87 och 88
§§. Regerings-Forinen,
eller anser
Högste Domstolen
förklaring i dessa
fa 11 nödig , äge ock
Högsta Domstolen att
sådana förklaringar
gifva. Härvid böra
alle Högsta Domstolens
i H u f v u d -  staden närvara 11-  d e L c d a m ö t e 1, s o m
icke f ö r f a 11 äga,
k o m ma tillstädes
och i öfverläggningarna
deltaga.
§'
Alla f r å g o r om
förklaringar öfver
Lagen skola i
Högst aDom Stolen
a f g ö r a s, m c n beslutet
derom h 0 s
Konungen i StatsRådet
anmälas.
Jiil. till Cons titti tio nt Utsk. Betänk. N:o 3. 5
klaringar öfver Lagen
skola hos Konungen
anmälas, och Dess röster
deruti inhemtas
och hera knas, änskönt
Han icke i Högsta
Domstolens öfverläggningar
derom deltagit.
a3
Alla Högsta Domstolens
Beslut utfärdasiKonungens
namn
och med Dess Höga
underskrift, eller under
Dess Secret.
Gillar Konungen
den gifnaLag-f örklaringen,
utfärdas
den med Dess
underskri ft. Omåter
Konungen afslår,
förfalle den
af Högsta Domstolen
gifna förklaring.
§•
Alla Högsta Domstolens
beslut utfärdas
under Konungens
Secret, undertecknas
af O r d f Ö r a n -  den, eller i händelse
afdessfrå nvarö,
af den äldsta
n ärva i- a n d e L edamoten
oell cont
r a s i g n e r a s a 1’ d e n
fö r e d r a g a n d e, s o m
a n s v a r e för E v p ed
i t i o ii e n s e n 3 i g h et
med Beslutet.
88 §.
2;dra Punkten.
. De förklårin- — — De fri klarin
-
6 Bih. till Constitutions Vtsk. Betänk.. N:o 3.
gar, som till svar på
inkomna förfrågningar
om Lagens råtta
mening , Konungen ,
genom Dess Högsta
Domstol, emellanRiksdagarna
gifver, kunna
af Riksens Stånder ogillas,
hvarefter de icke
längre vare gällande,
eller af Domstola
rne iakttagas, eller
åberopas må.
gar, som, till svar på
inkomna förfrågningar
om Lagens rätta mening,
Högste Domstolen,
roed Konungens
bifall, emellan
Riksdagarna
gifver, kunna af Riksens
Ständer ogillas,
hvarefter de icke längre
vare gällande, eller
af Domstolarne iakttagas
eller åberopas
må. Om Rikets
Ständer inom de
f j r a f ö r s t a månader
ne af den, efter
dessa 1 a g f ö r -  klaringars utfärdande,
påföljande
Riksdag, intet beslut
i afseende på
deras u p p h u f v a 11 -  de fattat, fortfare
de allt framgent
att såsom allmän
L a g vara gäll a n d e.
Se Bilianget till samtlige
lxiks-Slåndens Piotocoli
vid 18>.j åis Riksdag,
3 Samlingen, sid. 21a.
Bil. till Constitutions Utsi;. Bettini;. N:o 3. 7
Ridderskapets och A*
delns Protocoll d. 14 Aug.
e. m.pag. 472; d. 27 Aug.
e. m. 2 afdel. pag. 253;
samt d. 5 Sept. f. och c.
no. pag. 210 och 309.
Preste-Ståndets d:o 6
R. pag. 35—43,
Borgare-Ståndets d;o 4
B. pag. 470—472> 532; 5
B. pag. 166—183.
Bonde-Ståndets d:o 5
B. pag. 15, 578.
xo Af elen ifi October, om uppliäfvandet
af Opinions-Nämnden öfver
Högsta Domstolens Ledamöter
Regerings - Formen.
103 §.
NV i d hvarje Riks- (Enligt Kongl. Madag
skola, — — — j:ts Nådiga ProposiPension
till Lönens tion, bör denna §.
halfva belopp. till hela dess inne
håll,
kraft och verkan,
upphäfvas.}
104 §.
Ej må Riksens Stan- (Enligt Kongl. Ma
-
$ Bil. till Constitmions Utsk, Betänk. N:o 3.
der inga i någon sär- j:ts Nådiga Proposiskilt
pröfning af Hög- tion, bör denna i
sta Domstolens beslut afseende på hvad dereller
någon allmän Öf- uti förekommer om öfverläggning
derom uti verläggning i NämnNämnden
förefalla. den, undergå en lämplig
omarbetning.)
Riksdag s-Ordningen.
64 §.
Wid hvarje Riks- (Enligt Kongl. Madag
skola — ■—• — j:ts Nådiga Proposii
Regerings-Formens tion, bör denna
io3 §. vidare före- till hela dess innehåll,
skrifves. kraft och verkan, upp
liäfvas.
)
Se Bill. 3 Sami., sid. 273.
Ridd. och Adelns Prot,
d. a3 Oct. f. m. 2. afdel,
pag. 227, 255; d. 1 2 Nov.
e. ni. pag, 584; samt d.
20 Nov. e. m. 2 afd. pag,
3g5, 407.
Preste - Ståndets dito 8
B. pag. 281—308.
Borgare-Ståndets dto 6
B. pag. 6g4 —696; 7B.p,
iö'r—164, 196, 197.
Bonde - Ståndets d;o 6
B. pag. 2i 5.
Constitutions Utskottets Betänkande JNto 3 g
Co nstitutio 11 s-Utskottets Förslag,
A. Hela oell Allmännare Förslag.
r:o I anledning af de, uti Särskilta
Utskottets Betänkande om ny reglering
af Styrelse-'Werken, förekommande
Grundlags-frågor.
Regerings-Formen.
5 §,
Sta ts-Rådet skall Le- Stats-Rådetskallbe
Stå
af Nio Ledamöter, stå af F jo r ton Leda*
hvilka äga rätt att al- möter, hvilka äge rätt
la der förekommande att alla der förekomma).
öfvervara, neru- mande mål öfvervara^
ligen: En Justitiae- nemligen: En Justi
Stats-Minister,
som til- tiae - Stats - Minister ,
lika alltid skall vara sorn tillika alltid vaLedamot
af Kontin- re fr äm ste Ledamot
gens Högsta Domstol; af Konungens Högsta
En Stats-Minisler för Domstol : En Stats
Utrikes
Ärenderna ; Minister för Utrikes
Sex Stats-Råd, hvaraf Ärendernä, samt Tolf
minst Tre böra liaf- Stats-Råd. Ej må
va tjent uti Civila Be- Fader och Soli, eller
Bihl till R.S, Pr. i3s8_, 1829. itdje Samlt a
.1 Häft.
io Conslitutions Utskottets Betänkande N:o5
ställningar, samt HofCancelleren.
Hvarje
Sta ts-Secreterare, eller
klen lians Embete förestår,
åge säte och
stämma i St.ats-Rådet,
då han der föredrager,
eller då Konungen
låter der eljest
förekomma mål, som
till hans befattning
höra. Ej må Fader och
Son eller två Bröder
på en gång vara ständige
Ledamöter af
Stats-Rådet.
6
Stats-Secreterare
#kola vara E vra, nemligen:
Eli för Krigsärender;
En för Kameral-
Land t hushållnings
- Bergshandte;
rings- samt lindre dermed
gemenskap ägande
Inrikes Civile Ärender;
En för mål
rörande Drätscl-Wefket,
In- och Utrikes
två Bröder på en
gång vara ständige Ledamöter
af Stats-Rådet.
§■
Af Stats-Rå d en
skola Sex vara Föredragande,
11 e m -  1 i g e n: E n K r i g s-M in
ister, fö r L a n d -  försvarets Ä render;
En Sjö-Mi ulster,
för Sjöfors vare
ts Ären d er; En
Inrikes-Minist e r,
för Ä render, som
a n g å Näringar n a,
Bil. till Constilutions TJtsli. Betänk. N:o 3. 11
Handeln och Slöjder- Allmänna Hush ålna,
samt En för Ä- ningen och Ordrender,
sorn anga Re- n ingen; E11 F i 11 a 11 -  ligionen , Ecclesiasli- ce-Min i ster, för Caque-Werkel,
Allmän- meral- och Drätna
Uppfostran och den sel-Ärender; En
offentliga Fattigvår- Ecclesia stiq ve-Miden.
riis ter, för Kyrk o
Ä
render, deru 11 -  der inbegripna
M å 1, r ö r a 11 d e A11 -  m ä 11 n a E ppfos t r an
samt Helsö- och
Fa ttig-varden; och
en Juslitiae-Canceller,
f ö r Grundlags-
och J u s t i t i ae -  Ärender, med undantag
af frågor
om Nåd i hrottmå 1,
hvilka af R e v i -  s i o n s - S e c r e t e r a r e
må föredragas.
Bland d e ö f r i g ft
Sex S t a t s - R å d e n,
hvaraf m i n s t Tre
höra hafva förvaltat
CiviltEmbete,
skallEttkallasHo.fCanceller,
o c h ä g a
de särsk i 1 ta be fatt
-
»a Bil, till ConstitiUions TJtsk. Betänl.N:o 3,
n i 11 ga r , som i
Grundlagarna vidare
bestämmas,
Ej må Konungen
fatta något beslut i de
mål, hvaröfver StalsRådet
höras bör, derest
icke Tre af Sial.sRåden,
jemte vederbörande
Stats-Secretexare,
eiler den hans
tjenst förrättar, tillstädes
ära. Stats-Rådets
samtlige Ledamöter ,
der de icke laga förfall
äga med
flera af dylik beskaffenhet.
Ej - må Konungen
fatta något beslut i de
mål, hvaröfver StatsRådet
höras bör, derest
icke minst Tre
af dess icke Föredra
ga n d e L e d a m öter,
jemte ve derb
ö i'ande För ed r ag
a n d e, tillstädes äro,
Stats-Ministrarne
och samtlige icke
F ö r e d r a g a n d e
S t a t s - R å d, der. de
icke laga förfall äga,
-— — — med flera
af dylik beskaffenhet,
9 §•
Uti alia mål, som Uti alla mål, som
hos Konungen i Stats- hos Konungen i StatsRådet
förekomma,skall Rådet föi ekomma.skall
Consilia tions Utskottets Betänkande jN: 3. i3
Protocoil föras. De
tillstädes varandeS ta IsMinistrar,
Stats - Råd,
Tiof-CaneelleYen och
Stats-Secreterare, eller
de, sorn dessa sistnämndes
tjenster förrätte,
vare ovilkorligen
förbundne — —
såsom i io(! §. derom
vidare stadgas.
Protocoil föras. J)e tillstädes
varande StatsRådets
Ledam oter
vare ovilkorligen förbundne
—- — — såsom
i 106 §. derom
vidare stadgas.
Till föredragning
hos Konungen uti
Stats-Rådet skola Ärenderna,
sedan nödiga
upplysningar dexöfver
ifrån vederbörande
Collegier och
Embetsman blifvit infordrade
och inkommit
i beredas af den
föredragande Slats-Secreteraren,
eller den
hans tjenst fönättai',
samt Åtta skicklige
och oväldige Män, Fyra
af Frelse och Fv
-
Innan 'A re liderna
hos Konungen
uti Stats-Råd et föredragas,
skola de,
g e n 0 m 11 ö d i g a u p p1
y sr.ingars in h emt
a 11 d e i fr ån vederbörande
lim hetsverk,
a f d e n F ö r e -  d i' a g a 11 d e b erod a s.
j4 Constitutions Utsliottels Betänkande N:o 3.
ra af Ofrelse Stånd.
Dem förordne Konungen
att utgöra Rikets
Allmänna Ärenders
Beredning; bibehållande
dervid de, som.
i tjenst äro, sina innehafvande
Embeten
och Beställningar. Till
det Protocoll, som uti
denna Allmänna Beredning
föres, afgifve
uti alla der förekommande
mål, den Föredragande
och de öfrige
Ledamöterne sina
yttranden, hvilka
sedermera hos Konungen
uti Stats-Rådet
komma alt anmälas.
i3
Will Konungen böria
krig eller sluta fred,
kalle då till ett utomordentligt
Stats
Råd,
Stats-Ministrarne
StatsRåden, Hof-Cancelleren
och samtli
-
§•
Will Konungen börja
krig eller sluta fred ,
kalle då till ett utomordentligt
Stats-Råd,
samtliga Siats-Rådets
Ledamöter,
framställe för dem —>
Conslitulians Utskotten Betänkande N:o 3. iS
ge Stats-Seereterare, — — som han för
framställe för dem — Riket nyttigast finner,
— — som han för
Riket nyttigast finner.
26
Då Justilias-Ärender
i Siats-Rådet föredragas,
skola JustiliseStats-Ministern,
minst
T vänne Stats-Råd,
T vänne af Högsta
Domstolens Ledamöter
samt Justiliae-Cancelleren
dem öfvervara
i all
mänhet
är föreskrifven.
§•
Då Justitiae-Ärender
inför Konungen i
Stats-Rådet föredragas,
skola, jemte Justitiae-Stats-Ministern
och
minst Två icke föredragande
StatsRåd,
samt föredraganden,
Två af Högsta
Domstolens Ledamöter
dem öfvervara,
i allmänhet
är föreskrifven.
§•’
Till Justi ti ae-Can- J u sti t i as- C ance 1-  celler må Konungen ler en, hvartill Konämna
en lagfaren, 11 ungen må nämna en
skicklig och oveldig lagfaren och i Doman,
som i Domare- mare värf nyttjad
väll varit nyttjad. Ho- Man, åligger, utom
i6 Constitutions Utskottets Betänkande N:o J.
110m, såsom Körningens
Högste Ombudsman,
åligge förnämligast
ali föra, eller
— — och Embetsman
begångna
blifva.
28
Konungen äger att
i Stats-Rådet — —
—
men icke
på deras börd.
Till Stats-Ministrar,
Stats-Råd, JustitijeRåd,
Stats-Secreterare,
samt alla andra
Civile Embetsman innom
Riket och Domare,
må sådane män
endast nämnas, sorn
äro af den rena Evangeliska
Läran.
De uti denna Regerings-Form
bestäm
O
O
hans befattning i
Stats- Rådet, förnämligast
att, såsom
Konungens Högste
Ombudsman, föra, eller
— — — och
Embetsman begångna
blifva.
Konungen äger alf.
i Stats-Rådet — —
— — — — — men
icke på deras börd.
Till Civile Emlie
t sm än inom Riket
och till Domare må
sådane män endast
nämnas, som äro af
den rena Evangeliska
Läran.
s*
Stats-ministrärUes, ,
Stats-Rådens och J u<
Bil. t. Constiti/tions Utsk. Betänk. N:o 3. 17
da nya Embeten, stitiae-Rådens EmbeStats-Ministrarnes,
ten skola uppföras i
Stats-Rådens och Ju- Rikets Stat, och må
stitiffi-Rådens, skola icke af någon tillika
uppföras i Rikets Stat, med annat Civilt
och må icke af nå- Embete beklädas. De
gon tillika med andra två Stats-Ministrarne
Civila Embeten be- innehafve Rikets högklädas.
De tvenne sta värdighet; StatsStats-Ministrarne
inne- Raden äge lika anhafve
Rikets högsta seende med de högvärdigheter.
Stats-Rå- sta, och Just i ti aeden
äge lika anseen- Råden med de linde
med Generaler, till när mast va rånoch
Justitiae-Råden de Mil i laira Emmed
General-Lieute- hetsman,
nanter.
35 §.
Stats-Ministern för Stats-Ministern för
Utrikes Ärenderna, Utrikes Ärenderna,
Stats-Råden, Presiden- Ståts-Råden, Presidenterna
i Coilcgierna, Öf- ter och Chefer för
ver-Ståthällaren, Un- Col legiér eller i
der-Ståthållaren och dessas ställe inrätPolitie-Mästaren
iHuf- tade Verk, Chefen
yudstaden, Hof-Can- för Tull-Styrelsen,
celleren, Justitiac-Can- Expeditions-C lie-'
Bi/i. till R. S. Prol, 1828, 1829. 3:dja Sami., 3
2. Haft.
j8 Bil. t. Constitulion» Utsi. Betänk . N:o ji
ealleren, Stats-Secretéi
are, Landshöfdingar
och Ståthållare i
Landet, Fält-Marskalkar
—
-om de
finna sig dertill skäl
äga.
fer i S tats-för v attil
i n g s-D e p a r t e m euten,
Öfver-Ståtliållaren,
Under-Stathullareu
oell Politie-Mästaren
i Hufvudstaden,
Lundshöfdingar och
Ståthållare i Landet,
Fält-Marskalkar
— om de filina sig
dertill skäl äga.
42 §.
3 morn.
Uti alla de fall — Uti alla de fall
skola samt- — —- — — skola
lige Stats-Rådets Le- samtlige Stats-Rådamöter
och Stats-Se- dets Ledamöter vacreterarne
vara när- ra närvarande och rö=
varande och rösta. sta
-
43 5.
Går Konungen i Går Konungen i
Fält, eller — —■ — Fält, eller — —• —
förordne Han Fyra af föroxdne Han Justi
-
Bil, t. Constitueions XJtsk. Betänk. AT:o 3. 19
Siats-Rådets Latlamö- tias-Stats Ministern
ter» och ibland dem och Tre andra LeJustitiae-Stats
Mini- damöter af Statsstern,
att föra —■ — Rådet, som der ic—
som 8 §. stadgar, k e ti ga För ed r ägande
befattning, att
fora — — — scm
8 §. stadgar.
£9 §•
Riksens Ständers Ju- Riksens Ständers Justitias-Ombudsman
ma, sti tisc-Om budsman mä,
liär han det nödigt när han det nödigt
anser, kunna öfver- anser, kunna öfvervara
Högsta Domsto- vara Högsta Domlens,
Rikets Allmän- stolens, Nedre Juna
Är enders Bered- stitias-Revisionens —■
liings, Nedre Justitia»- — — då han det
Revisionens — -— —- äskar,
då han det äskar.
102 §.
Denna Domstol, som Denna Domstol, som
Riks-Rätt kallas, Riks-Rätt kallas —
■
deruti före or- — •— deiuti löre ordet,
Presidenterne uti det, Fyra de äld
-
ao Bil- t, Constitutions TJtsk, Betänk. N:o j.
alia Rikets Collegier,
Fyra de äldste StalsRåd,
Högste Befälhafvaren
•—■ — Escarlern
af Armeens Flotta,
Tvenne de äldste Råd
i Svea Hof-Rätt, och
det äldsta Råd i hvarje
af Rikets Collegier.
Dä antingen — —
— om Tolf deruti
sitta. Är Presidenten
i Hof-Rätten af laga
förfall elier jäf hindrad,
företräde dess
ställe den äldste i
tjenst varande Presidenten.
Denna Dom,
<tol äge — — - —
iterins i t tande i Rikets
t j, list.
i
Finner Utskottet af
dessa Protocoll, att
ste Stats-Råd, Pres
iden terne u ti alia
Rikets Collegier,
Högste Befäihafvaren
— — — Escadern
af Kongl.
Majrts Flotta, Fyra
de äldste Råd i
Sv ea Hof-Rätt, Två
de ä 1 d s t e Rådi
K a m mar-Collegiu
m o c, h Kam m a r -  Rätten, samt det
äldsta Råd i hvarje
af Rikets öfriga
Collegier. Då antingen
— — — —•
om Tolf deruti sitta.
Är Presidenten i HofRätten
af laga förfall
eller jäf hindrad, företräde
dess ställe det
äldsta Civila StatsRådet.
Delina Domstol
äge — — — åter insättande
i Rikets tjenst.
§•
Finner Utskottet af
dessa Protocoll, att
Bil. t. Conslituiion» Vcsk. Betänk. JN:o 3.
någon Stats-Minister, någon Stats-Rådets
Stats-Råd, Hof-Can- L edamot, eller nåcelleren,
Stats-Secre- gon för tillfället
terare, eller annan Le- förordnad Föredamot
af Stats-Rådet, dragande, eller den
eller den Embetsman, Embetsman, som i
som i commandomål Commandomål
— — fastställd vai-- — fastställd varder,
der.
107 §.
r mom.
Skulle Constitutions- Skulle ConstitutionsUtskotlet
— — — Utskottet, — — —
— Rikets sannskyl- —Rikets sannskyldiga
diga nytta, eller att nytta, eller att någon
någon Stats-Secretera- Föredragande icke
re, icke med oveld — med oveld —
anmärkning  anmärk
blifvit
gjord. ning blifvit gjord.
Riksdags-Ordningen.
29 §•
2 morn. 2:dra och 3:dj« punktern»,
— — Finner TJt- — — Finner Ut
-
Bil. t. Constitutions TJtsJt. Becänh. N:o 3.
slottet af dessa Protocoll,
att någon StatsMinister,
Stats-Råd,
Hof-Cancelleren, StatsSecreteraren,
eller annan
Ledamot af StatsRådet
eller den Embetsman,
som i Commando-mål
— — —
Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon
Stats-Secreterare icke
med oveld — — —
.—
anmärkning
blifvit gjord.
4i
Tjenstgörande StatsMinistrar,
Stats-Råd, J ustitiae-Råd,
Hof-Canceller,
Justitiae-Canceller,
Justitiae - Ombudsman
samt Stats-Secrelerare
kunna ej säte och stämma
—- — dertill berättigade_äro;
— — —1
skottet af dessa Protocoll,
att någon
Stats-Rådets Lemot
eller någon
för tillfället förordnad
Föredragande,
eller den
Embetsman, som i
commando-mål — —
Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon Före
d r a gande icke
med oveld — — —
— — — —■ anmärkning
blifvit gjord.
§■
Stats-Rådets och
Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter,
äfvensom
J u s t i t i ae -Ombudsman
nen, kunna ej
säte och stämma
— — — dertill berättigade
äro; —- — —.
Bil. t. Constitutions tJksk. Betänk. Tito 3. aj
Tr yckfi ihets-Förordningen.
2 §.
4 mom.
4:o I grund af hvad 4:o I grund af hvad
dre Justilire-Revisio- Nedre Justitiae-Revinen,
Allmänna Be- sion en, Öfver- och
redningen, Öfver- och Under-Rätter —. - ■
Under-Rätter — —
Se B'hanget, 3 Samt,
sid. 28a, 827, 35o, 35 r.
Ridd. och Adelns Prof.
d. 16 No». p. 654; d. 2a.
■No v. f. m. 2 afd. p, 4'3;
d. 1 Dec, p. 9; d. 3 Dec.
f. 111. p, io3 oell e. m. p.
3^4; d. 8 Dec. f. m. p.
417, 429: d. i5 Dec.
e. rn. p- 3o6; d. 16 Dec.
2 afd, p. 6; d. 57, Dec.
p. 32; d. 19 Dec. p. 170;
d. 20 Dec. f. ra. p. 176,
177; e. m. p. 199, 2o5.
Preste-Ståndels Dra 8
B. p. 712 — 735.
Borpaie-Sländets Dra 7
B. p. 66-69, 2q3. a38—
a5i, 385, 461-,462,49*
—493, 55i,
Bonde-Ståndets Dra - 6
B. ai5, 516, 538.
a4 Bil. £■ Cgnstittition* tJtsk. Betänk. N:o 3.
a:o Till befordrande af Riksdags-Ärendernes
skyndsammare gång.
Regerings-Formen.
56 §.
«. moni.
- anta- — — antaga eller
alldeles ock alldeles förkasta.
Dock må i de mål,
der Riksens Ständer
endast äga
magt att besluta
underdåniga föreställningar
och
önskningar, Utskotts
först framstälda
förslag gene
st af Stånden
k u n n a m e d andri ngar,
antagas.
Riksdägs-Ordni ogen.
a4 §.
1 vaom. 2 punkten.
Hvarje Secreterare Secreteraren ti 11-  tillhör alt allt det hör att öfver dis
-
ga eller ock
förkasta.
Bil. till Conttitutions Utsh Betänk. N:o 3. 25
sorn förefaller oell be- curserna, på sätt
slutes,ordentligen och hvarje Stånd inom
noggratmt uppteckna sig finnér tjenlioch
för Ståndet juste- gast» u t för li gen el*
ra» saint då antingen ler ock suni mahela
Ståndet eller nå- riskt, me» öfver
gon Ledamot in ple- besluten noggrant
lio det fordrar, Pro- och fullständigt,
tocollet uppläsa; äf- samma nfattaStåuveiisom
•—> —» — dets Prolocoll, för
att sedermera, så
tidigt det ske kan,
i n P1 e n o justeras)
äfvensom —- —■
3i §.
lista morn»
Bevillnings-Utskot- Bevillnings-Utskottet
skall bestå af Fy- tet skall bestå af T re t*
ratioåtlaLedamöter*— tio Sex Ledamöter
34 §•
t morn.
Allmänna Besvärs- Allmänna Besvärs
Bikt
till B. S. Prat. 1828, 182g, 3:dje Sami4
a:dra Haft.
Bil. till Constitutions Utsi:. Bétänft. N:o 3.
och Economie-Utskot- ochEconomie-Utskottet,
sammansatt af Fy- tet, sammansatt af
ratioåtla medlemmar, Trettio Sex mecl
49
§•
i inom, 2
,— — bör anfö
randet
till Protocollet
dicteras, och afskrift
deraf till bordet
aflemnas.
punkten.
— —* —1 bör anförandet
till Protocollet
dicteras och afskrift
deraf senast i
nästa Plenum till
bordet aflemnas.
(Tillägg af ett 4ale mom»
vid slutet af samma $.)
När utlåtande
från Rikstånd till
Utskott återremitteras,
böra alla
ån m ä r k n i n g a r -  na, senast inom
fjorton dagar derefter,
meddelas
Ulskottet genom
justeradt Protocolls-Uldrag,
a lili
n g e n i hela deras
utförlighet, el
-
Bil. till Constitutions TJtsh, Betänk. N:o 3. 27
5 a
Utaf alla memorial,
sorn äro af den egenskap,
att de till något
Piiksens Ständers Utskott
böra remitteras,
skola Fyra Exemplar
lill Ståndet ingifvas ,
hvaraf ett aflemnas till
Utskottet, och de öfriga,
vid lillkännagifvande
af beslutet om
Remiss, lilis tälles MedStånden.
ler ock afSecretera
v en punktvis
och i k o r t ii el sa raina
n fa l ta d e, dock
i secilia r e h ä n d e 1 -  sen med oppe 11 rätt
för S lån ds-Le daln
öt, att sin särskilta
meni 11,g i n
cxtenso skrift]!-  g e n b i foga, på s si 11
i 57 §. stadgadt är.
§•
Utaf alla Memorial
och Å nföra nd en,
som äro af egenskap
sitt böra lill något Riksens
Ständers Utskott
remitteras, skola, lill
Siandet ingifvas Två
Exem plar, h v ara f
d elen a s t a d 11 a r vi d
Protokollet ocli
det andra till Utskottet
a f g å r. B eg
ä r e s c o m 111 unio at
i o n med d e ö fr i g a
Stånden, a flem nes
a8 Bil, till Conslitutions VuJt. Betänh. N:o 3,
dessutom Tre Ex»
emplar, för att
deni tillställas,
57 §.
? morn. a punlten.
Will Leda-
Will Leda,
mot, som ej i Stån- mot, sorn ej i Slån*
dets fattade Ler,lut in- dels fattade beslut instämt
>— —— ■—■—. stämt — —
till Protocollet, hvil- till Protocollet, hvilket
må Ståndets Le- ket må M ed-Stå nslut
åtfölja, — — den tillställas, e
n
ä r h a 11 de för
coramunicationen
och Protocollet
nödiga Exemplar
e n cl e r a f t i 11 S ecr
eter ar en aflemna
r.
Se Bihanget 3 Sami. sid,
227 . ^54 . 2Sl , 343.
Ridd och Adelns Prof,
d. 11 Sept. e, m„ p. 49’,'
d. a5 Sept. e. m . p. 333;
d. 17 Oct. r. m, 2 afd. p.
102; d. 2 3 Oct. f. och e,
ra. p. 182 och 2Sj; d. 16
Nov. p. 654; ä. 4 Dac. e,
na. d, 347 och 36o; d. i5
jpiL till Censtitiuiont UtsL Betänk N:o 3 a®
Dec. «, m. p. 806; d. 16
Bee. 1 afd. p. 4; d. 17
Bec. p. 3o,
Preste-Ståndets D:o 6
B, p. aqq—3oo. 7 B. p.
a3i. 8 B. 71a,
Borgare-Ståndets D;o 5
B. n. 361, 434—435, 621-  —625. 6 B. p. 280 — 281
3oo; 7 B. p, 461—462, dgS,
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 201, 63a; 6 B. p,
314, 492,
3:o Rörande de Tre Ofrelse Riks-Ståndens
Representation,
Riksdags-Ordningen.
i3 §.
3 mom.
Universiteten i Up- Universiteten i Upsala
och Lund äge att sala och Lund äge att
hvartdera tvänne Pro- utse hvartdera Tvänfessorer
från de verld- ne Ordina rie Prosliga
Faculteterna. fessorer,
*4 §•
(Tillägg af ett 6 morn. vid
(.)
6:0 Ö f r e 1 s e M a
-
äo Bil. till Constitutions ZJtsk. Betänk. N:o 3.
nufact ur ister och
Fabriksidkare på
landet vare berättigade
att f ö rena
sig med närmaste
stad, för
att der, i mån a £
erläggande sladsa
f g i f t e r , deltag’a
i Riksdags ma lili
a v a 1 e n, och jemväl
sjeifve ku 11 na
till Fullmäktige
för Staden väljas,
sedan en så
beskaffad forell
ing, minst tre
år före den till
Riksdagens öppnande
u t s a 11 a d a g,
oafbrutet ägt ruin.
Tillägg af ett 7 mom: vid
samma §•)
7:0 Utom Fahlu
Bergslag, äge ock
de öfrige Bergsbruk
e 11, hvar u 11 d e r
innebegripas alia
af Styrelsen öfver
Bergverken
privilegierade In
-
Bil. till Canstimtions Utsk, Beiänh. N.o 3. 3i
rättningar, till
förädling af Minera
1-11 i kels product
e r, att inom sig
till Borgare-Ståndet
utseFemFullraägtige,
som ej
till annat Riksstånd
höra och
ej någon beställ11
i n g i R i k e t s t j e n st
innehafva, och
hvarvid, med förbehåll
af den i 18
§. aila Christna
T ro s fö r vandter
tillerkända valrätt,
i öfrigt ingen
må välja, om.
han ej valbar är.
Med valen förhålles
sålunda,
att Styrelsen öfver
Bergverken
bör, när R i k s d a g
i n tr äffar, uppgöra
grunderna för
d enna R e pv e s e lita
tion srätt, öfter
värdet af förra
årets tillverk
-
3a hit. till Constitutiom Utsk. Betänk. N:o %.
liing, beräknadt för
Jern tillverk ningen,
efter det för
Ha m m a r s k a 11 s-j e rnet
ärligen bestämda
pris, och för annan
tillverkning,
efter det medelpris,
hvartill
K o 11 g 1. M a j: t och
Kronan försäljer
den deraf in natura
utgående tionde
eller skatt,
sa|mt, i fall någon
af dessa förädlingar
icke skulle
kunna hänföras
tillnågotderavärd
e t, e f t e r d e t i H u fvudstaden
allmänt
gångbara
pris. Sedan Summan
af alla tillverk
n i n g a r n e s
sammanräknade
värden härigenom
blifvit utrönt,
samt huru
stort värde, i följd
deraf, svarar möt
Bil. till Constituiions Utslc. Betänk. N:o 3. 33
en Fullmägtig,
fördeles Bergsbruken
i Fera Wa 1-  District, afpassade
efter orternas
lägen, och så att i
det närmaste ett
p å tillverknings -  värdet grundadt,
mot en Fullmägt
i g s v a r a n d e, röstetal
må i n o m
h varj eWa 1-Di s t ri c t
finnas. Wa 1 en sko1
a ske inför den
Magistrat inom
W a 1-D istrictet,
som Styrelsen öfver
Bergverken,
g e n o m K o n u n gens
B e f a 11 n i n g s h afvande
i Länet, derom
anmodar, och
å den dag, som för
hvarje Wal-Dis
t r i c t af samma
Styrelse härtill
utsattes, och genom
dess försorg
inom Districtet
Bilt. till R. S. Pr. 1828, 1829. 3:dje Sami. 5
i:dra Haft.
Bil. till Constitntions Titsia Betänk. N:o 3,
alimänligen kungöres;
Börande
Styrelsen tidigt
före valet låta ti list
ä 1 1 a den i a o m
hvarje D i s t r i e t
valförrättan de
Magistraten b e h örigi
längd öfver alla
inomDistrictet
V a 1 b e r ä 11 i g a d e,
samthvarsochens
röstetal, utfördti
Riksdaler, efter
tillverkningsvärdet:
O c h må ingen
å denna längd u ptagas,
som icke
minst tre år före
den dag, då Riksens
Ständer, enligt
Riksdags-kallelsen,
skola sammanträda,
varit
Br u k s-ä g a r e i R i k et,
eilerder idkat annan
sådan näring,
som hörer till förädlingen
af Mineral-Rikets
prod iicter.
De väljande,
Bil, till Constitutions Utsh Betänk. N:o 3. 35
sorn »enora forell
ä ra n d a K u n g ö r e 1-  se till valförräfninge
n kallas, afgifve
sina röster,
e f t e r R i k s d a 1 e r-t alen
af deras tillverknings
summor,
antingenpe fsou
ligen, eller medelst
b e f u 11 ra ägt
i g a d e O m b o d ,
men a 11 t i d m e d
s 1 11 t n a sedia r, s å
b e s k a f fa d e, s 0 111 i
yi §. stadgas:-Och
löste hvarje väljande
blott på En
i D i s t ri c t e ts YV a 1-  Längd uppförd
person, hvadan
ock denna Längd
b ö r f ö r e Walet,
till de väljandes
efterrättelse, uppläsas,
i5 5.
A Ilin ogen i hvart Allmogen i hvart
lia laid raije Härad raije
36 Bil. till Constitutions Utsk, Betänk. N:o 3,
„ ,— af Bonde
Ståiidet,
den inom Häradet
boende och besuten,
Krono-, Kronoskatte-
eller FrälseSkatte-Hemmans
egare
hvilken — — — —»
— — — af BondeStandet
en, inom Häradet
boende och besuten,
Krono-, Kronoskatte-,
Frelse- eller
Freise-Skatte-Hemmans
ägare, hvilken
ll §•
2 morn. sista punkten.
.— — — Dessa me- — — •—• Dessa medel
skola för Borga- del skola för Borgare-StåndetafMagislra-
re-Ståndet afMagislraterna
, och för Bon- terna, och hvad särde-Ståndet
— — —• skilt beträffar
Bergsbrukens
Fullmäktige, af
de Tjenstemän,
som Ber gsutsky 1-  derna u pia g a, samt
för- Bonde-Ståndet •—<
*9 §•'
Sista punkten*
afgående post afgående post
Bil. till Conscicutions UtsJu Betänk. N.'o 3. 3?
öfversända. Klagomål öfversända, öfver de
öfver Riksdagsmanna- val tili Riksdagsval
för Preste-Ståndet män för Borgareingifves
till Consisto- Ståndet, som inför
rieme, och följes der- vissa Magistrater
vid i öfrigt — — •—. af Bruksägare anställas,
må besvär
j e m v ä 1 a n för a s h os
Konungens Befaln
i ags h a f v a n d e i
det Litti,-der valet
1) 1 i f v i t förr ii t ta d l.
Klagomål öfver
val till Riksdagsmän
af PresteStåndet
i n g i f v e s,
för Stiften hos
C o n s i s t o lier ne,
samt för Universiteten
o c h V e t e nskap
s - Åcademien
b os Konungen; och
följes dervid i öfrigt
Förra Punkten.
Fullmakterna böra Fullmakterna böra
38 Bil. till Constitutions Utsk. Betänk. N:o 3.
föregånget ordentligt
val, N. N. (för Preste-Ståndet
ifrån N.N.
Stift) (för Borgareståndet
ifrån N. N.
Stad) (för Bonde -  Ståndet —■ — — —
föregånget ordentligt
val, N. N. (för Preste-Ståndet
ifrån N. N.
Stift, Universitet
eller Academie)
(för Borgare-Ståndet
ifrån N. N. Stad, eller
fr å n B e r g s b r nk
e n i n o ni N. N .
W a l-D i s t r i c t), (för
Bonde-Ståndet — —«
Sednare punkten,
— * Fullmak- Fullmak
terne
underskrifves : terna underskrifves ;
för Preste-Ståndet, af Preste-Ståndets, för
Biskop och Consistorium
; för BorgareStåndet,
af Stadens
Magistrat och Äldste,
och, hvad Fahlu
Bergslag särskilt beträffar,
af Grufve-Rät
-
Stiften och Universiteten
af v e -  derhörandeConsistöijer,
och för
Wetenskaps - Academi
e n, a f dess
Präse s; BorgareStå idets
, för S lä delli
a, af Magistraten
och Äldste; fö r B e r gsb
ruke», a f v a 1 fö rrättande
M a g i s t r a -
til. till konstitution t 'IJtsJt. Betan'/,. Nto 3. 39
ten inom hvarje
D i s t r i c t, och för
Fahlu Bergslag, af
Grufve-Kätten och —
Se Bihang, 3 Sami. sid.
182, aoo, 802, 209, S4i,
344-
Ridd. och Adelns Prof.
d. 10 Julii e. m. p. 477;
d. 12 Julii f. ra. p. 638;
d, i4 Juli! f- m. p. 681;
d, 29 Julii e. m. p. 1,236;
d. 5 Aag. e. m. p. 159
och 802; den 27 Aug. e.
ni. 2 Afd. p. 253; d. 5
Sept. f. m, pag. 8jo och
3o8; d 3 Oct. p. 96; d.
4 Oct. e. m. p, 110; d.
7 Oct. f. ra. p. 130.
Preste-Ståndets D:o 4.'
B. p. 3o8; 5 B, p. 8; 6
B- p. .35; 7 B. p- 31.
Borgare. Ståndets D:o
3 B. p. 1860—1861, 1923,
2178—2182; 4 B, p. ‘70'.
Bonde Ståndets D;o 4
B- P- *95, 4i9. 766; 5 B.
p. 433.
4o Bil. till Cohst. Utsk. Betänkande N:o 3.
4:o Till smärre redactions-jemkningar,
föranledda af det inom Utskotten
införda omröstnings-sätt.
Regeriligs-F ormen.
56 §.
2 morn. sista punkten.
— — —— Blifva åter
något Stånds tan
li
vilke genom samfäld,
icke efter Stånd anstäld
, omröstning,
skiljaktigheterna före
-
Blifva litel'
något Stånds lan
li
vi Ike genom s a m -  f ä 1 d o in ros tu in g,
skiljakligheterna före
(An
rn. I händelse Constitutions-Uukottets,
i
memorial endor N:o
46 , afgifna förslag lill
nyssrjämde moments ändring
och omflyttning
skulle godkännas , kom»
me det nu förevarande
projectet att förfalla.
% §'
5 punkten.
—.Detta särskild
— Detta särskil
-
Bil t- OonstitHtiorts XJtsk. Betänk. 2$:o 3, 4*
ta Utskotts Ledamö- ta Utskotts Ledamöter
röste sedermera ter röste sedermera
samfäldt och icke efter s a m fä 1 d t, med slutna
Stånd, med slutna sed- sedlar, —. —*— —
97 §*
3. punkten.
i— .—, — Desse E- — •— •— Desse Electorer
skola, sam- lectorer skola samfäldt,
och icke efter fäldt, först medelst
Stånd, först medelst slutna sedlar, — —
slutna sedlar, —- — —- —-
io3 §.
3. punkten.
—- — J den ord- — — J den ordning
69 och 97 §§. fö- liing 69 och 97 §§. föreskrifva,
röste samt- reskiifva, röste samtlige
Ledamölerne, Man lige Ledamöter ne, man
för Man, och icke for man med slutna
Ståndsvis, med slutna sedlar, *—•
sedlar
—
1 o3 §•
4- punkten.
— — Desse Corn- —• —- — Desse Oom
Bi/t.
till R. S. Prat. 1828, 1829. 3:d}e Sami. 6
4? Bil. i. Constitsitiom Vt sk. Betänk. N:o 3.
mitterade skola väljas mitterade skola väljas
af Riksens Ständer, ge- af Riksens Ständer,
noin Sex af hvarje genom Sex af hvarje
Stånd utsedde Elec- Stund utsedda samtorer,
som röste sam- fäldt röstande, Efäldt
och icke Stånds- 1 e c t o r e r. — — —
vis. — -
Riksdags-Orduingea,
62 §.
1. punltsn.
Skola Riksens Stan- Skola Riksens Ständer
tillsätta  der tillsätta —
— hvilke röste per hvilke röste per
Capita och icke Capita, om de af
Ståndsvis, om de af Plena till antalet bePlena
till antalet be- stämde Förmyndare,
Stämde Förmyndare, — — — —
63 §,
2 moro. 2 punkten,
— —- Desse Elec- —- — Desse Electorer
skola samfäldt torer skola s a m f ä 1 d i,
och icke efter Stånd, först medelst slutna
®/7. t. Consiicutions Utsk. Bolänk, N:o 3 4®
64 §•
, '"'ä\W- ■ 1
3 punkten,
— — — I den — — —' IT den
ordning, — — — — — —ordning, —
röste samtlige Leda- ■— — -— röste samtmöterne,
man för man, lige Ledamöterne, man
och icke Ståndsvis, för man, med slutna
med slutna sedlar,— sedlar, —
65 §.
' . - 1 »
i punkten.
Besse Corn- — •— Desse Com
mitté
rade, —
mit terade, — — —
röste samfäldt och ic- röste samfäldt. —
ke Ståndsvis.  — —■
73 §.
Sednare punkten.
, — — Skulle — Skulle detta försök
detta försök till jemk- till jemkning — —
ning — —- —■ — ■ ■ — h vilke sa m—
hviike samfäldt, och laid t röste, — 1—1 —
icke efter Stånd, rö- -—
Se Bihanget, 3 Sami.
sid.
44 Bil» Conftitutiont TJtsh Bet ärik. N:o 3
Ridd. och Adelns Piot.
d. 3 Ocl.e. in, p. 96;
d. 4 Ocl. e. 111. p. 110;
d. 7 Ocl. f. in. p. i3o.
Preste-Stundets D:o 7
B. p. 3i.
Borgare-Slåndets D:o 6
B, p. 48 5i, 62.
Bonde-Ståndels D:o 5
B. p. 433.
B. Partiella och af hvarandra oberoende
Forslas
1:0 Regerings-Formen.
37 §•
Konungen äger att
upphöja lill Adeligt
Stånd och värde Män,
som genom trohet,
tapperhet och dygd,
lärdom och nitiske
tjensler gjort sig af
Konungen och Riket
synnerligen förtjente.
Konungen må med
Grefligt och Friherrlig!
Stånd benåda män,
som genom stora och
utmål kia för tjenst er
Konungen äger att
i Adeligt Stånd upphöja
Män, som genom
trohet, tapperhet och
dygd, lärdom och nitiska
tjensler, gjort
sig af Konungen och
Riket synnerligen förtjenta.
Konungen må
jernv äl, såsom belöning
för stora och
utmärkta fört jenster,
t i 1 d e 1 a Adelsmän
F riherrlig och F ri
-
Bil. t. Constitutians TJtsk, Betänk. N:o 3. /[5
dertill värdige anses.
Ej må Adelskap,
eller Greflig, eller Friherrlig
värdighet, sorn
hädanefter förlänas,
tillfalla llere än den,
hvilken adlad, eller
upphöjd blifvit,
samt, efter honom,
hairs äldste manlige
Bröstarfvinge i rätt nedstigande
, led efter led,
samt, efter denna grens
utgång, Stara fadrens
närmaste manliga afkomling,
och så vidare.
herrar G reflig värdighet.
Ej må Adelskap eller
Fr i h e r r1ig elle r
Greflig värdighet,
som hädanefter förlänas,
tillfalla flera, än
den, hvilken adlad eller
upphöjd blifvit,
och, e fter hans dö d,
i rätt nedstigande,
led efter led, hans
äldsta manliga bröstarfving
af äldsta grenen,
samt, efter dennas
utgång, Stam fadrens
närmaste manliga
afkomling af då lefvande
ä 1 d s ta s 1 ä gt-g r en,
och så vidare. Om,
genom Ari,' Adeli
g t S t and t i i Ifall er
den, som redan
blifvit deruti sjelf
upphöjd, eller genom
närmare arf
insatt, upphöre
hans eget Adelskap,
så framt detta icke
är af högre värdighet,
i hvilken hän
-
46 Bil, t, Constitntiont XJesk. Betänk. N:o 3.
del se Stam fadrens
Adelskap ^öfvergå
r till närmaste
Slag t-g r e 11: F i 11 n e s
ingen sådan, utslockneätten.
F ö rkla
ras någon sitt
Adelskap förlustig,
ti 1 lfa lie r detsamma
den, som
dertill, enligt här
stadgade grunder,
närmast berättigad
är.
Se Bihanget, 3 Samlingen
, sid. 173.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 5 Juli e. 01. p.
204; d. 5 Augusti e. m. p.
l58 och 20a.
Preste-Ståndets Tito 4
B. p. m4.
Borgare-Ståndets 3 B.
p. i54g, lååa, 1623 —
1684.
Bonde-Ståndets D:o 4
B. p. 7.
56 och 81 §§.
56 §. Allmänna frå- 56. §. Allmänna frågor,
som uti Riksens gor, som uti Riksens
Bil. t. Constitutions Ut sk. Betänk. JV;o 3. 47
Ständers Plena
— antaga eller ock
alldeles förkasta.
Frågor om förändringar
af stadganden
i Grundlagarne varda
på följande sätt behandlade
; Tillstyrker
Constitutions-Utskottet
hvad en Riksdagsman
hos detsamma
i sådant afseexrde
föreslagit, eller
utlåter sig Utskottet
med till- eller afstyrkande
å en af Konungen
i lika ändamål
gjord proposition; varde
Utskottets yttrande
vid samma Riksdag
öfverlemnadt till
Riksens Ständer, hvilka
vid densamma må
kulina derom öfverlägga;
men icke vid
densamma besluta. Göras
i Riksens Ständers
Plena icke några anmärkningar
emot Constitu
tions-U tsko tlets
yttrande; hvile detsam
-
Stä nders Plena — .—
—- antaga eller ock
alldeles förkasta.
(Hela motstående moment
uteslutes, men de
i ämnet nödiga föreskrifter
tilläggas vid 81 §„)
48 Bil. t. Constitutions Utsk, Betänk, Nto 3»
ma såsom elt Riksens
Ständers Utlåtande,
hvaröfver först vid nästa
Riksdag, och då
endast med Ja eiler
Nej skall kunna beslutas,
och galle då föreskriften
i 75 §. Riksdags-Ordningen.
Göras
åter i Riks-Slandens
Plena emot Utskottets
yttrande anmärkningar;
blifve de,
hvilka hvarje Riksstånd
särskildt förklarar
utgöra dess gemensamma
tankar, till
Constitutions-Utskottet
hänvisade. Utskottet
åligge då, att samtelige
Riks-Slåndens tankar
till ett i helt utlåtande
i möjligaste måtto
sammanjemka, och,
om oförenliga skiljaktigheter
finnas, dem
derjemte lill samtelige
Riks-Ståndens behandlande
anmäla.
Förena sig derefter
samtelige Riks-Stån
-
Bil. I. Conslitutions Utsk. Betänk. iV;« 3* 4$
den om elt enahanda
Utlåtande, hvile
det till slutligt antagande
eller förkastande
, på tid och sätt ,
som ofvan föreskrifne
äro. Blifva åter något
Stånds tankar i någon
eller någre delar
skiljaktige från de öfrigas,
oell samma Stånd
sig icke efter de öfrige
fogar; varde C011-  stitutions-Utskottet,
genom val af Riks-Ståndens
Plena, till slutlig
jemkning, förstärkt
till ett antal af Tjugo
personer af hvarje
Stund, hvilke genom
samfäld, icke efter
Stånd anställd, omröstninsr,
skiljaktigheterne
förena, och det
dymedelst fullständigt
beredde utlåtande hvile
sedair till Riksens
Ständers afgörande,
som ofvan sagdt är.
81 §. Denna Rege- 81 §. Denna Rege
Bih,
till R. $. Pr et, 1828, 1829, 4.‘äje Sami7
2. Haft.
5ö Bil /. Conjtitiuion» Ut sk. Betänk. 1V:o 3;
riags-Form samt Rikets
— — — och
möjlige att verkställa.
Riksens Ständer må
icke å den Riksdag,
då Utskottet någon
sådan andi ing foieslår,
titan feist å den
nästföljande, deyam
besluta. Blifva då alla
Riks-Stånden 0111
änd; ingen ense, öfverlejrnne
de forslaget derom
till Konungen,
genom deras Talmän,
med begäran, att Konungen
ville SiLt bifall
dertill gifva. Konungen
inliämte hela
Stats-Rådets tankar
deröfver, tage sedan
Sitt beslut och meddele
Riksens Ständer å
Rikssalen Sitt samtycke,
eller ock de orsaker,
för hvilka Han
icke samtycker till
deras åstundan.
Vill konungen hos
Riksens Ständer —
— — till Konungen
ringsform samt Rikets
_ — — och möjliga
att verkställa. -  Inkommer till
Riksens Ständer
C 011 st i t u t i o 11 s - U t -  skottet med något
förslag till Grundlags
ändring, må
Riksens Ständer
kunna derom vid
samma Rik s d a g ö fveriägga.
men icke
besluta. Göras i
Plenaicke anmärkn
ingar mot U Is k ottets
förslag, livi le
det, såsom ett Riksens
Ständers Utlåta
lide, till näs ta
Riksdag. G ö r a s å -  ler emot fors laget
a 11 m ä 1- k 11 i 11 g a r, f ö rvises
d e, s 0 m h v a rj
e R i k s s t å 11 d s ä rskilt
förklarar utgöra
dess gemensamma
tankar, till
C o 11 s t i l u t i o 11 s - U t -  skottet, hvilket
åligge att menia
Bil. t. Conslitmions Vt sk. Betänk. N:o J. 5t
genom deras Talmän.
Om vid Riksdag, då
Grundlagsfrågor lagligen
kunna afgöras,
ytterligare uppskof
föreslås, må det ej
äga rum, utan Konungens
och alla Fyra
Riks-Slåndens samma
i is tä m ma nde beslu t.
garna i möjligaste
måtto lill ett helt
uti åta 11 d e s a m m a ujemka,
och, om oförenliga
skiljak
t i g h e t e r yppats,
dem till behandling
hos Riks-Stån den
d er jemte anrnä 1 a.
S arn m ansta m ma nu
desse i e 11 u 11 å ta lide,
h vile det till
n ä s t k o m m an de
Ständers pröfning.
F i n nas å ter n å got
Stånds tankar i en
eller fl e r e delar
stiidande mot de
öfiigas, och fogar
sig ej samma Stånd
efter dem, varde,
för slutlig jemkning,
C o n s t i t utions-
Utskottet
förstärkt till ett
antal af T ju gu perso
n e r från hvarje
Stånd, h v i 1 k e, genom
samfälld o mröstning,
med iakttagande
af hvad
Jki Bil, t. Constitulions lits A. BelanA. N:o 3.
53 §. Riksdags-Ord—
ningen, till undvikande
afparict votm,
stadgar,bestäm ine
Riksens Ständers
Utlåtande, fö r a 11,
dymedelst, f u 11-  siändigt beredt,
hvila på sätt ofvan
sagd t är. Öfver de
sålanda till afgörande
vid nästa
Riksdag hänskjutna
förslag, skall
då endast kunna
med Ja och Nej beslutas;
och öfverle
ra 11 e R i k s - S t å 11-  den de af dem enhälligt
antagna
förslagen, genom
sina Talmän, till
Konungen, med begäran
att Han ville
sitt bifall dertill
gi f v a. K o 111111 ge 11 i lili
e mt eheiaSta ts-Rådets
tankar deröfver,
tage sedan sitt
beslut, och meddele
Riksens St-änder
4 Rikssalen
Bil- C Constitutions JJtsh Betunk. N;a 3. 03
Sitt samtycke, eller
ock de orsaker, för
hvilka II a 11 icke
samtycker till
deras åstundan.
Vill Konungen hos
Riksens Ständer —.
•— — tili Konungen
genom deras Talmän.
Om vid Riksdag,
då Grundlagsfrågor
lagligen kunna afgöras,
ytterligare uppskof
föreslås, må det
ej äga rum, utan Konungens
och alla Fyra
Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut.
(I fall närvarande förslag
af Riksens Stander
gillas, kommer den i Memorial
N:o 27 föreslagna
citation i ?5 §■ Riksdagsordningen,
at RegeringsFormehs
56 $. att försvinna,
och Si §. att i
stället åberopas).
Se Hillänget, 3 Samlingen,
sid. 220.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 11 Sept. e. m. 2
Afd. p. 260 och 270.
Preste-Ståndets J):o 6
B. p. 3oi. ,
^4 Bil. till Constitutions Utsi. Betänk. N:o 3.
Borgare-Slåndets D:o 5
B. p. 361, 4 »4>
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 291.
60 §.
a pu
— — — Ej må
några allmänna afgifter
, af hvad namn och
beskaffenhet, sorn
lielst, ulan Riksens
Ständers samtycke
kunna förhöjas, Stora
Sjö-Tullen å inkommande
och utgående
Spannemål allena undantagen.
O
nuen.
— — — Ej må
några allmänna afgifter,
af hvad namn och
beskaffenhet som helst,
utan Riksens Ständeis
samtycke, kunna förhöjas,
m e d u 11 d a 11-  t a g a f Stora Sjötullen
a inkommande
och utgående spannemål,
hvilken m å
af K o n u agen efter
omständigheterna
bes t ä nina
a s.
Se Bilianget, 3 Sirriliuseri
, sid. 99.
Ridd, och Å Seins P10.
tocoll d. ) 5 Maii e m.
p. 334; d. 21 Ma,i c. ra.
p. 423 och 454.
Prcsle-Ståndetä Dlo 3
B. p. 282.
Borgare-Ståndets D:i 2 B,
p. 937—938, 1026 — 1027.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p, 4i5,
/?{'/. till Conttiluciont Dtsk. llelänk. N:o 3. 53
63
Dessn tom bora för
oförsedde händelser
tvenne särskildte tillräck
lige summor afsättas
och anslås; den
ena att vara tillgänglig
då Konungen till
Rikets forsvar, eller
andra högst vigtiga och
angelägna ändamål,
sedan liela Sfats-Rådets
tankar deröfver blifvit
inhemtade, linner
den vara oundvikeligen
nödig; den andra
att ur Riksens Ständers
Bank, vid infallande
krig, af Konungen
lyftas, sedan Han
Stats-Radel in pleno
hört och Riksens Ständer
sammankallat.
Riksens Ständers förseglade
anordning å
sistnämnde summa må
ej förr brytas, eller
summan af BancoFulhnägtige
utbetalas
än sedan Riksdags
-
§•
Dessutom böra för
oförsedda händelser
tvänne särskilta tillräckliga
summor afsättas
och anslås; den
ena alt vara tillgänglig
då Konungen, till
Rikets försvar, eller
andra högst vigliga
och angelägna ändamål
, sedan hela StatsRådels
tankar dei öfver
blifvit inhemtade,
finnér den vara oundvikligen
nödig; den
andra att, vid infallande
krig, af Konungen
lyftas, sedan
Han Stats-Rådet in
pleno hört och Riksens
Ständer sammankallat.
Riksens Ständers
förseglade och i
Banqven deponerad
e anordning å sistnämnde
summa må
ej förr brvtas eller
summan utbe talas,
än sedan Riks
-
56 Bil. till Constitutions Utsk, Betänk. N.'o 5.
kallelsen blifvit i Huf- dags-kallelsep blifvit i
vudstadens kyrkor ve- Hufvudstadens kyrkor
derbörligen kungjord, vederbörligen kungjord.
Se Bihnnget, 3 Samlingen,
sid. a3g.
Ridd. och Adelns protocol!
d. 25 Sept. e. m.
i Åfd p. 338, d. 27 Sept.
f. ro. p. 351 och 402.
Presle-Slåndets D:o, 6
B. p. 56o.
Borgare-Ståndets D:0 5
B, p. 568-56g, 612.
Bonde-Ståndets B:o 5
B. p. 416,
68 §,
(Tillägg af «tt nytt moment,
)
De till särskilta
Milga Verk o c h I nrättningar
hörande
Medel förvaltes
enligt de grunder
och Reglementen,
som Delägarne
sj elfve derom föreskrifva,
Bil. till Conttimions Utsi. Betänb N:o 3. 57
Se. Bibanget, 3 Sam»
lingen p. 181.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 10 Julii p. 477,
<1, 12 Julii f. m. p. 637,
d. i4 Julii f. m. p. 681.
Preste - Ståndets D:o 4
B. p. 307.
Borgare-Ståndets D:o 3
B. p. 1860—1861, iga3.
Bonde-Ståndets D:o 4
B. p. 172.
S8
(Tillagg vid slutet).
I händelse J u -  stitice-Ombudsm
a 11 n e n vid samma
Riksdag, under
hvilken han
blifvit vald, a fsäg
e r sig d e t e r h å lili
a förtroendet, elle
r med döden afgår,
skola Riksens
Ständer i Embete!
genast insätta
den Man, sorn de
till hans Efter träda
r e utsett, S k u 1-
B ih. till R- S. Pro t. 1828, 1829, 3 :dje Sami 8
2:dra Haft.
Bil. till Conslitutions Utsi. Bettini. N:o 3.
le Justitias-Omtudsmannens
utsedde
Efterträdave,
under påstående
Riksdag, afsäga
sig det erhållna
förtroendet,
eller i Justit
i as-0 mLudsmansEmbetet
insättas,
eller med döden
afgå, utväljes, på
ofvan stadgade
sätt, en annan behörig
man i hans
ställe. '
(Ytterligare tillägg.)
Inträffar något
af dessa fall emella
n Riksdagarna,
skall R i k s e n S S t ä nders
rätt härutinnan
genom Deras
Ful L-maglige i Ban
v
e n och B i k s -  g ä 1 d s-C o n t o iret
utöfvas,
Se Bihamget, 3 Samlin-'
gen sid, 258, 3o6.
Kidd, och Adelns Pro
-
Bil. till Constitutions IIt sk. Betänk. N:o 3. 5g
tocoll d. 17 Oct. e. m. j
Afd. p. io3 ; d. 23 Oct.
f. ra. p. 185 ; d. 6 Dec.
f. m. p. 36a och t\xi.
Preste - Ståndets D:o 7
B. p. 7.32. 8 B. p. 366.
Borgai e-Ståndets D:o 6
B. p. 280, 281, 3oo. .7 K.
p. 90—91, iSy.
Bonde-Ståndets D:o 5 B.
p. ‘63a. 6 B. p. a44>
102 §.
7 punkten.
.— __ — Denna
Domstol iige , sedan
ransakningen fulländad
är, och Domen
efter Lag fälld , att
densamma för öppna
dörrar afkunna. — —-
— — ■— Denna
Domstol, hvars sammanträden/hålln
a å ett de r t i 11
t jeni ig t offentligt
ställe, allmänheten
må kunna, i
mån af utrymmet
och under behörig
uppsigt å ord11
ingen , bivista,
med förbindelse
likväl att afträda
när 0 m besluten
öfverlägges, äge,
6o lill. till Conjtitutions Utsh. Betänk. N;o 3.
sedan ransakpingen
fulländad är och Domen
efter Lag fälld,
alt densamma för öpna
dörrar afkunna. —
Se Bihänget, 3 Samlingen,
sid. 268.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 20 Oct, e. m. 2
Aid. p, 171, d. a3 Oct.
e. m. p, 249 och 260.
Preste-Ståndets D:o 7
B. p. 275.
Borgare-Ståndets D:o 6
B. p. 297—298. 027.
Bonih -Ståndets D;o 5
B, p. 676.
2:0 Riksdags-Ordningen.
i3 §.
2 morn.
Universiteten i Up- Universiteten i Upsala
och Lund åge sala och Lund vare
att till Riksdagsmän berättigade att, till
i Preste-Ståndet utse Riksdagsmän i Prell
vartdera tvänne Pro- ste-Slåndet, utse hvartfessorer
från de dera tvenne Profes
-
Bil. till Constitutions Lttk. Betänk. N:o 3. 61
verldshge Faculteter- sorer från de verldsne
— liga Facultelerna. —
Se Bihanget, 3 Samlingen
, sid. 3.43.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 3 Oct. e. m. p.
i io, d. 7 Ocf. f. m. p. i3o.
Preste Ståndets D:o ^
B. p. 31.
Borgare-Ståndets D:o 6
B. p. &2.
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 433.
l4 §.
4 mom.
Götheborg åge rätt Götheborg sande
alt sända Tre, Stä- Tre egit e F u 11 ni ägderna
af Första och tig e; Städerna af fö rAndra
Classerne hvar- sta Classen livardedera
Två samt alla ra Två; De af anöfriga
Städer äfven- dra Classen, med
som Fahlu Bergslag rätt att ställa Två,
hvardera en Fullmäg- hvardera minst En,
tig. Alla Städer afde samt Städerna af
tvenne högsta Glassér- tredje Classen, äfne
vare förbundne att vensom Fahlu Bergssända
minst En Full- lag, hvardera en Fullniugtig,
men af de öf- mäglig. Städerna af
6a Bil. till Constilutions Ut sk. Betänk. N:o 3.
rige kunna Två, högst
Tre förena sig om en
person, hvilken dock
måste vara till Riksdagsman
vald för en
af desse- Städer, der
han sjelf Magistratsperson,
eiler Borgare
är.
de öfriga Classern
a ä g e att sända
hvardera EnFulImägtig;
dock med rättighet
att förena sig Två
högst Tre, om En
person, hvilken dock
måste vara till Riksdagsman
vald för en
al dessa Städer, der
han sjelf Magistratsperson
, eller Borgare
är. Riksd a g s-Ful 1-  mägtig för Stad af
t r e d j e Glasse n nr å
jemväl kunna tillika
em o t ta g a Fu Ilma
g t för enannan
Stad aflägre Class.
morn
Ingen må för Städerna
till Riksdagsman
utses, som ej
minst Tre år varit
Magistrats-person eller
Borgare i Staden, ej
eller någon för Tahlu
Bergslag, som icke lika
tid varit derstädes
Ingen må för Städerna
lill Riksdagsman
utses, som icke
minst Tre år före
den dag, hvartill
Riksdagen blifvit
pålyst, varit Magistratsperson
eller Borgare
i Staden , ej hel
-
Bil. till Constitutions Vtsk. Betänk. N:o 3. 63
brukande Bergsman.
Riksdagsman för Stockholm
och Götheborg
samt Städerna af Första
och Andra Classerna
vare ej berättigade
att taga Fullmagt
från annan Stad.
ler förFahluBergslag
någon, som icke
lika tid varit derstädes
brukande Bergsman;
och beräknes
denna tid, för
Magistrats-per so n
och Borgare, från
Tjenste- eller
Borgare -Eden sa fläggande,
samt för
Bergsman, från
den dag, då han,
genomGrufv e-R ättens
beslut, blifvit
till Bergsbruks
idkande berättigad.
Se Bihang, 3 Sami. sid,
*99'.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 29 Julii e, m. p.
ja36; d. 5 Augusti e, m.
p. i5g och 202.
Preste-Ståndets D:o 5
B. p. 8.
Borgare-Ståndets Dto
3 B. p. 2178 — 2182; 4 B.
p, 70-72.
Bonde Slåndets D;o 4
B. p. 419.
64 Bil. till Constitulions Utsi;, Betänk. N:o 3.
21
Riksdagsman af alla
Stånd skola dagen
efter den , hvartill
Riksdagen pålyst blifvit,
sine Fullmagter
uppvisa; Ridderskapets
och Adelns Ledamöter
legitimera sig
på det sätt, Riddarhus
Ordningen föreskritver.
P'- ste-, Borgare-
och Bonde-Ståndens
Ledamöter angifve
sig och styrke
sin behörighet inför
Justitias Stats - Ministern
— — —
§•
Riksdagsmän af alla
Stånd skola behörigen
sig legitimera,
Ridderskapets
och Adelns Ledamöter,
på det sätt,
Riddarhus-0 rdningen
föreskrifver, samt Preste-
Borgare- och Bonde-Ståndets
Ledamöter
sålunda, att de,
dagen efter den, hvartill
Riksdagen pålyst
blifvit, uppvisa deras
Fullmagter inför Justitias-
Stats - Ministern
Se Bihanget, 3 Samlingen
, sid. 8o.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 12 Maji e. rn. p.
260; d. i5 Maji f. m. p.
270 och 337.
Preste-Ståndets leo 3
B. p. 155.
Borgare-Ståndets 3 B.
p. 914, ioi3.
Bonde-Ståndets D:o 3
B, p. 4o5.
Bil. till Constitutions Utsi. Betänh JN:o 3. 65
i mora. 3
Enar Landtmarskalk
■— — •— den efter
Matrikeln förste närvarande
Grefven och
i de öfrige — •—> —•
§•
punkten.
Enär Landtmarskalk
•— •— •—den främste
närvarande ,
Ledamoten e n 1 i gt
Riddar hu s-0 r d -  ningen, och i de öfriga
_ ~ —
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. »88.
Ridd. och Adelns Pro
tocoll
d. io Juli e. m. p.
478; d. 12 Juli f. m. p.
638; d, »4 Juli f. ra. p.
681.
Preste-Ståndets D;o 4
B. p. 3o8.
Borgare-Ståndets D:o 3
B. p. »860—1861, 1923.
Bonde-Ståndels D:o 4
B. p. 172.
2.8 och 79 §§.
28 §•
(Tillägg af en ny punkt
vid slutet.)
— — — sådant äBih.
till R. S. Pr. 1828, 182g. 3:dje Sami. 9
2:dia Haft.
66 Bil. till Constilutions Vith. Betil nh. Nto 3.
skar. För hvarje
Riksens Ständers
Utskott, det sistnämnda
undantaget,
böra jern väl
utses af hvarje
S t å n d minst Två
Suppleanter, med
det åliggande,
s o m i 7 g §. y i d are
stadgas.
79 §•
3. punkten.
s_ —. Är han — •— —-Är han
Ledamot — — — Ledamot — —
sitt Stånds Plenum sitt Stånds Plenum
tillkänna, hvarest, om tillkänna, då, i hänledigheten
beviljas, delse ledigheten benytt
val till Utskotts- viljas, den främst
Ledamot genast för- i or dningen varanrättas.
Sådant må äf- de Suppleanten even
för sig gå, då medlertid intage
Ledamot flere än tre hans rum. Sådant
gånger å råd från Ut- må äfven ske när Leskottets
sammanträ- damot befinnes af
den utan laga förfall laga förfall hins
ig afhållit, hvilket dradj Men harhat»
Bil. t. Constitutions Ut sk. Betänk. J\’:o 3. 67
flen främste derstädes
varande Ledamoten
af hvarje Stånd ege
att i vederbörande
Stånds Plenum gifva
tillkänna. Utan gällande
skäl. må ej —
flera, än Tre gånger
å råd, från Utskottets
sammanträden, utan
laga' förfall, sig afflå
llit , hvilket den
främste derstädes varande
Ledamoten af
hvarje Stånd hör i
vederbörande Stånds
Plenum anmäla, vare
den sålunda
uteblifne från Utskottet
skild. Utan
gällande skäl må ej
Se Bihanget, 3 Sam.
lingen, sid. a65 och 3rg.
Ridd. och Adelns protoccll
d. 17 Oct. e. m.
3 Afd. p. io3; d. a3 Oct.
f. m. p. aoi och e. m.
p. 358; d. 3 Dec. e. tn.
p. 364; d. 4 Dec. e. ra.
p. 336 och 358.
Preste-Ståndets D:o, 7
B. p. a3s , 8 B. p. 545.
Borgare-Ståndets D:o f
B, p. 311, -j25—3s6.
Bonde-Ståndets D.'o Ä
B. p, 381,
68 Bil. t. Constitntions TJtsA. BetänJt. N:o 3.
29 §•'
3 mom.
Då hos Riks-Stån- Då hos Riks-Stånden
— *—■ —• till hvil- den —  till hvilket
Utskott uppkom- ket Utskott uppkomna
frågor och äm- na frågor och ämnen
höra remitteras, nen böra remitteras,
och Stånden ej
eller huruvida de
slutligens k olatili
förstärkt Utskott
hän sk jutås, och
Stånden ej •— —- —-  Se Bihanget. 3 Samlingen
, sid. 348.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 16 Dec. e. m.
3 Afd, p. 28; d. 17 Dec.
. p 3,5; d, 18 Dec. p. 49-  Prcste-Ståndets D;o 8
B. p. 722.
Borgare-Ståndets D:o 7
B. p. 496, 5o3 5o6.
Bonde-Ståndets D:o 6
B. p. 517.
33 §.
% morn.
Justitia^-Ombuds- Lag- Utskottet
mannens vid hvarje tillkom me ock att
Bil. t. Constitutions Utsi:. Bettini. A'.'o 3. 6g
Riksdag afgifvande berättelse
, rörande de
ifrån Konungen genom
Högsta Domstolen
, sedan nästföregående
Riksdag, utgångne
förklaringar
af Lagens rätta mening,
höra ock lill
Lag-Utskottets befattning,
dit denna Berättelse
för vises.
granska .1 as ti lia;-  Ombudsmannens vid
hvarje Riksdag afgifvande
a 11 m ä n n a R ed
o g ö r e 1 s e samtårliga
Berättelser ,
ä f v e n s om bans
Embets - Di a melodi
Registratur ,
samt med u 11 a t a nde
deröfver till
Riksens Ständer
inko m m a.
Se Bihanget, 3 Samlingen
, sid. 236 och 203.
Ridd. och Adelns Protoeoll
d. 18 Sept. e. m. 2
Afd. p. 188; d. 3o Sept.
f. m. p. 45° och e. m. p.
523; d. 17 Oct. e. m. 2
Afd. p. io3; d. 28 Oct.
f. m. p. 182 och e. m.
p. 25/.
Preste-Ståndets D:o 6
B. p. 403 i 7 p. 232.
Borgare-Ståndets D:o 6
B. p, 280—281 , 3oo.
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 633.
7° Bil. till Constitutions Utsi. Betänk, JV/o 3,
37 §»
i moni.
— •— till Ståndens (Tillägg af en ny punkt
Plena inkomma. vid slutet.)
• Till Ståndens
Plena inkomma. För
Riksdagsärenders
behandling inom
TJtsk ott, skall tilllämpas
hvad §•
0 m m å 1 e n s b o r d
1
ä g g n i n g, och
hvad i ö fr i g t 5 o,
53, 54 och 38
innehålla.
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. 225 och 25y.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 11 Sept. e. m, p.
492; d. 19 Sept, 2 Afd.
p. 260 och 270; d. 17
Oct. e. m. 2 Afd. p. io3;
d. 20 Oct, f. na. p. 182
och e- m. p. 257.
Preste-Ståndets D;o 6
B. p. 3ot; 7 B. p, 232.
Borgare-Ståndets D; » 5
B. p. 361, 434—435,
620 — 621. 6 B. p. 280—
281, 3oo.
Bonde-Ståndcls D:a £
B. p. 2gi och 63a.
Bil. t. Constitutions Utsi;. Betänk. N:o 3. y*
i mom.
Intet Utskott, *—
—- — från Plena remitterade;
såvida ej,
hvad Stats-Utskottet
särskilt angar, Konungens
Proposition ,
enligt 37 till detsamma
omedelbarligen
öfyerlemnas.
Intet Utskott, —•
•— •— från Plena remitterade,
utom i
sådana fa 11, hvarom
för Utskott i
allmänhet, eller
något bestämdt
Utskott finnes
särskilt stadgadt.
Se Bihanget, 3 Samlingen.
sid. 97.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. i5 Maji e. no, p.
334, samt d. 21 Maji c.
m. p. 423 och 454.
Preste-Ståndets D:o 3
B. p. 282.
Borgare-Ståndels D:o a
B, p. 937—938, 1026—
1027.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p. 4*5.
43 $.
Skulle ett Utskott
anse nödigt att, till
öfverläggning om något
ärende af särde
-
Skulle ett Utskott
anse nödigt att, till
öfverläggning om något
ärende af särde
-
72 Bil. t. Gonstilutions Utsk. Betänk, N:o 3.
les vigt, med annat
eller andra Utskott
sammanträda, vare
det tillåtet, på sätt
Utskotten öfverenskomma,
antingen in
Plenis, eller fast häldre
genom Deputerade.
Finner BancoUtskottet
— —• —
les vigt, med annat
eller andra Utskott
sammanträda, vare
sådant tillåtet på det
sätt, hvarom Utskotten
öfverenskomma,
dock a 11 tid genom
Deputerade
f r å n det eller d e
Utskott, som t i 11-f
kallas. Finner Banco-Utskottet
■—«
44 §.
i morn.
Konungens Propositioner,
äfvensom allmänna
frågor, hvarmed
förstås sådane,
som kunna eller böra
komma under samtliga
Riks-Slåndens öfverläggning
och pröfning,
må ej i Riksens
Ständers Plena till
omedelbarligt afgörande
upptagas, utan
skola öfverlemnas till
utredande af veder
-
Konungens Propositioner,
äfvensom allmänna
frågor, hvarmed
förstås sådana,
som kunna elle)- höra
komma under
samtliga Riks - Ståndens
öfverläggning
och pröfning, må ej
i Riksens Ständers
Plena till omedelbarligt
afgörande upptagas,
utan skola öfverlemnas
till utredande
41
'Bil. till Conatitutions XJtslc. Betclnli. N:o 3. 73
hörliga Utskott, hvilkas
yttranden, hvaraf
alltid ett exemplar må
hvarje Stånd tilldelas,
höra, enligt hvad här
ofvanföre samt vidare
i Regerings-Formens
56 §. stadgas, föregå
Riksens Ständers heslut;
och kunna Riksens
Ständer genom
Ståndens pluralitet,
när så nödigt pröfvas,
förelägga Utskotten
tid till deras Betänkandens
afgifvande.
åt behörigt Utskott,
hvars yttrande
deraf alltid
ett exemplar må hvarje
Stånd meddelas,
hör, enligt hvad här
ofvanföre samt vidare
i Regerings-Formens
56 §. stadgas,
föregå Riksens Ständers
heslut; och kunna,
när så nödigt
pröfvas, Riksens Ständer,
genom Ståndens
pluralitet, förelägga
Utskottet vriss tid
lill Betänkandets
afgifvande,
Se Bihanget, 3 Samlin*
gen, sid. 824.
Ridd. och Adelns Pro*
totalt d. iö Dec. e. m. p:
520, samt d. i5 Dec. e;
in. p. 794 och 3i6.
Preste-Ståndets D:o 8
B. p. 668.
Borgare-Ståndets D:o 7
E. p. 383, 431 -432.
Bonde-Ståndets D:o 6
B. p. 427-
Bih. till R. S. Pröt. 1828; 1829, 3:dje Sami. ta
:>:dra Häfta
74 Bil, till Consiilutions Viik. Betänk. N:o 3,
Alla hos Riks-Ståndea
hållna Protocoll
skola, så tidigt ske
kan, genom trycket
utgifvas till deras fullständiga
innehåll,
med undantag blott
af sådant, som Ståndens
enskildta eeonora
ie beträffar. De
handlingar likväl,
hvilka till samtliga
Riks-Stånden aflemnas,
såsom Konungens
Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
samt de
Protocolls - Utdrag,
hvarigenom Stånden
meddela hvarandra
sina beslut, skola icke
i Protocollen intagas,
utan endast till
sitt innehåll kortligen
deruti anföras.
Dessa Handlingar
tryckas särskilt, såsom
ett Bihang till
§•
t;o Alla hos RiksStånden
förda Protocoll
skola, så tidigt
ske kan , genom trycket
utgifvas, med undantag
blott af sådana
ämnen, som
hvarje Stånds enskildta
economie beträffa.
De Stånd,
hvilkas sammanträden
hållas offentligen,
må kunna
låta Protocollen
tryckas i sammandrag;
men de
ö f r i g a s böra in
extenso tryckas.
2:0 S å d a n a Handlingar,
hvilka till
samtliga RiksStån
d en i n 1 em n a s
eller från dem utgå,
skola icke i
Protocollen intagas,
utan endast
till sina rubriquer
anföras. De
böra , såsom ett
Bil. lill Conslimtions TJtsk. Betänk. N:o 3. 75
samtliga Riks-Stån- Bihang till samtdens
Protocoll och liga Riks-Stån
utgifvas
under Expe- dens Protocoll,
ditions - Utskottets särskilt och på
uppsigt. Statens bekost
nad
från trycket
utgifvas, Konun-’
gens Propositioner,
Riksens Ständers
underdåniga
skrifvelser
samt Riks dag sBeslutet
till hela
deras vidd, men
de öfriga Handlingarna,
allt efter
Riksens Ständers
f ö r o r d 11 a 11 d e
antingen in ex te lisö,
eller ock i
sa mm an dra g.
Se Bihanget, 3 Samlingen
, sid. 3(6.
Ridd. och Adelns Protocoll
d, 29 November e.
m. p. 672, samt d. 8 Dec.
e. ra. p. 464 och 47^-
Preste-Ståndets D:o 8
B. p. 5o2—5o3.
Borgare-Ståndets D:o 7
B. p. 236—237, 277 — 278.
Bonde-Ståndets P:o 6 B.
p. 35p
76 Bil. till Constitutioiis Utsh. Bet linh. N:o 3»
63 §. .
(Tillägg vid slutet).
— — I händel
se
Justitiae-Ombudsmannen,
vid
samma Riksdag,
under hvilken han
blifvit vald, afsäger
sig det erhållna
förtroendet, eller
med döden afgår,
skola Riksens
Ständer iEmbetet
genast insätta den
man, s o m de till
hans efterträdare
utsett. Skulle Justitias-Ombudsmannens
utsedde
Efterträdare under
påstående
Riksdag afsäga sig
det erhållna förtroendet,
eller i
Justitiaa - O mbudsmans-Embetet
i 11-  sä t tas, eller med
döden afgå, utväljes,
på ofvan stadgade
sätt, en a11 «•
Bil. tili Cons titti tious Utsk. Betänk. N:o 3. 77
nan behörig raan i
hans ställe.
(Ytterligare tillägg).
Inträffar något
af dessa fall e -  mellan Riksdagarna,
skall Riksens
Ständers rätt härli
tinn a 11 gen 0 ra Deras
Fullmägtige i
Banquen ochRiksgälds-Contoiret
utöfvas.
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. 258, 3o6.
Ridd. och Adelns Pro.
tocoll d. 17 Oct. e. in. 2
Afd. p. io3; d. 23 Oct.
f. 111. p. 183; d. 19 Nov.
c. rn. 2 Afd. p. 322; d.
6 Dec. f. 111. p. 362 och
4i3.
Preste. Ståndets D:o 7
B. p. 232; 8 B. p. 366.
Borgare-Ståndets D:o 7
B. p. 90—91, 187, 281,
3oo.
Bonde-Ståndets D:o 5
B, p- 632; 6 B. p. 244.
Jemför i öfrigt Förslagen
vid 98 §, Regering sFoniicn.
78 Bil. till Constiltuions Ut,sk, Betänk. N:o 3.
68 §.
2 punkten.
Desse Re- — Desse Revisorer,
som skola Va- visorer, som skola vara
sex af hvarje Riks- ra Sex af hvarje Riksstånd
, böra emellan Stånd, böra emellan
Riksdagarna samman- Riksdagarne hvarje
träda så ofta att hvar- år sammanträda, för
je Revision må kunna att granska de sist
omfatta tvenne års af- afslutade års-räslutade
räkenskaper, kenskaperna, och
och tage derföre all- tage alltid Revisionstid
Revisions-förrätt- förrättningen sin hörningen
sin början den jan den i5 Septemia
September; sko- ber; skolande — —
lande — —• —■ Se Bihanget, 3 Samlin
gen,
sid. 73.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 5 Maji e. rn. p.
72; d, 7 Maji e. m- p.
i3g; d. 12 Maji f, m. p.
165.
Preste-Ståndets D:o 3
B. p. 94-
Borgare-Ståndets D:o 2
B. p. 861, 894—8g5.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p. 36o.
75 §•
2. punkten.
— — — För he- — —-—För beslut
Bil. till Constithtions
slut i alla öfriga ären
cler
— — hvarom
i Regerings - Formens
66, 69, 70, 71 och 72
särskilt förordnadt
79
Ingen af Ridderskapet
och Adeln — —
^— icke heller någon
lagligen vald Riksdagsman
för annat Stånd,
må kunna, af hvad
anledning som helst,
Utsi. Betänk. N:o 3. 79
i alla öfriga ärender
— — — hvarom i
R egcrings-Form ens 56,
66, 69, 70, 71 och 72
§§. särskilt förordnadt
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. i5o.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 28 Junii e. m. p.
726, d. 12 Julii f. m. p.
637, d. 14 Julii f. m. p.
681.
Preste-Standets D;o 4
B. p. io4-
Borgare-Ståndets D:o 2
B. p. 154* —1545, 3 B. p.
i683—i684.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. P. 84a.
Jemför i öfrigt Förslaget
vid 56 och 81 §5. Regerings-Formen.
§•
Ingen af Ridderskapet
och Adeln — —
— icke heller någon
lagligen kallad eller
vald Riksdagsman
för annat Stånd, må
kunna, af hvad anled
-
8o Bil. till Constitutions Utsh. Betänk. N:o 3.
förmenas att Riksda- ning som helst, förmegen
bivista — —.
nas att Riksdagen bi
vista;
— •—. —
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid, 81.
Bidd. och Adelns Protocoll
den 12 Maji e, m.
p. 260, samt d. t5 Maji
f. m. p. 270 och 387.
Preste.Ståndets D:o 3
B. p. i55.
Borgare-Ståndets D:o 2
B, p. 914, ioi3.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p. 406.
Tryckfrihets-Förordningen,
Wiefterskrifne Svea Wi efterskrifne Svea
Rikes Ständer ■— •— Rikes Ständer — —»
Ingressen.
Svea M\
— Rike
-—• förmedelst det stad- *—förmedelst det stadgande
iberörde Grund- gande i berörde Grundlags
86 §., att med lags 86 §., att med
Tryckfrihet bör för- Tryckfrihet bör förstås
stås hvarje Svensk mans hvarje Svensk mans
rättighet att utan nå- rättighet att, utan någre
af den offentliga gre af den Offentliga
Magten i förväg lagda, Magten i förväg lagda,
af Tryckfrihets-Lagen (af Tryckfrihetsej
föreskrifne hinder, Lagen ej fö res r i fvi!gifva
skrifter; att se- na) hinder, utgifva
Bil. till Constitutions Utsk. Betänk. N:o 3. 81
skrifter, att sedermera
endast inför laglig
Domstol kunna tilltalas
för deras innehåll
Se Bihandel., 3 Samlingen,
sid. 149»
Ridd* och Adelns Protocol!
d. 28 Junii e. tn. p.
725; d. >2 Julii f. rn. p.
637, samt d. l4 Julii f.
sn. p. 680 och 681.
Preste-Ståndets D:o B.
4- p- 104.
Borgare-Ståndets D.‘o 2
B* p. 1542; 3 B. p. i683
—16 84-  Bonde-Ståndets Dto 3
B. p. 842,
1 §•
4- fflom.
(Tillägg vid slutet).
Öfver delina anni
ä 1 a n ni å S ö k a 11 -  <ien genast ochkostnadsfritt
undfå ett
tj t cl r a g a f II 0 f-C a 11-  Bih, till R. S. Pr. 1828, 182g, 3'.eije Saini, ii
2 alra Haft.
dermera inför laglig
Domstol kunna tilltalas
för deras innehåll
82 Bil. till Constitutions Vttk. Betänk. N:o 3.
oeller s-E xpeditionens
Diarium; Börand.
es,
tillstånds-bevis eller
motiveradt afsiag
icke varder utfå
rdadt för utgifvare
i Hufvudstaden
inom Fjorton
och i Orterna inom
Trettio dagar från
anmälningsdagen ,
Sökanden uti HofCanc
eli ers - Expeditionen
förete Diar
ii-Utdraget, och
0 v ä g e r 1 i g e 11, ä f v e n
1
e d e s ko st n ad s -  fritt, erhålla p åskrift
deromrH varefter
en sådan ant
e c k n i n g å n ä m n -  da u t dr a g skal I gälla,
i bevisets ställe,
till full kraft
och verkan. Om
* tillstånds-be viset,
eller, i annat fall,
Diarii-Utdraget icke
begagnas inom
Sevra å n a d e r, hv a r
Bil. tili Constitutions Utsk. Betänk. N:o 3. 83
je till Trettio dagar
r äknad, f r å n
d e t förras utfärda
n d e eller det
se dna res påtecknande,
må utgifnin
gsrät ti g lie te n
anS6s hafva för den
gång en u p p li ö r t.
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. y4-
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 12 Maji e. m. p.
259.
Preste-Ståndets D:o 3
B. p. 155.
Borgare-Ståndets D;o 2
B, 914. 1012—ioi3,
1023—1024.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p. 4o5.
6 mom. 2 punkten.
,—.— 1— Ehvad han 1—  Ehvad han
okänd vara vill — okänd vara vill
.— — Sedeln sakna- —Sedeln saknades,
des eller ock förlåt- Röjer — —, <—
laren utan laga för- Se Bihanget, 3 Samlinfall,
ifrån svaromå- gen, sid. 88.
let utehlefve. Röjer R>dd. och Adelns P10-  _ __ _ tocoll d. 29 Julii g. m. p.
io36, samt d. 1 Aug. f.
m, p. 17 och e. ra. p. iox.
84 Bil. till Constitutions TJtsk. Betänk, N:o 3.
Preste-Ståndets D:o 4
B. p. 55j.
Borgare-Ståndets D:o 3
B, p. 'il 16—2119, 22l4l
Bonde-Ståndets D:o '{
B. p. 335.
7 mom. sednare punkten,
■ i—Utgifvare Utgifvare
af Dagblad eller Pe- af Dagblad och Periliodiska
Skrifter va- odiska Skrifter vare allie
alltid, i afseende tid, i afseende på anpå
ansvaret, ansedde svaret, utom hvad
såsom Författare *— de i 4 moni. 2§. om*—
förmälda Allmän
na
Embets-handlingar
beträffar,
ansedde såsom författare
—• —
2
4 mom,
I grund af hvad I grund af hvad —.
1— —- —- Embets- —- — Embets- oeh
och Tjenstemäns Re- Tjenste-mäns Relatiolationer,
Memorialer ner, Memoria i och Emoch
Embetsbref; ä lid t— bets-bref snmtKunligeu
<—- —» görelser; äudtligen
Bil. till Constitutions Utsi, Bet lini. N:o 3. 85
lingen, sid. 237.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 25 Sept, e. in. p.
338; d. 27 Sept. f. m. 2
Afd. p. 351, 402.
Preste-Stundets D;o 6
B. p. 55t — 55a.
Borgare-Ståndets D;o 5
B. p, 568-509, 612.
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 4'6-
Samma moment, punkten näst före den sisla.
Att sådant —-
icke må uti dem vid
vite af Trettiotre
Riksdaler sexton skillingar,
genom trycket
kungöras — •—
— af sjelfva hufvudS'i"
-
Att sådant
icke må uti dem genom
trycket jikungöras
liufvudsaken. Den
häremot bryter,
böle Trettiotre
Riksdaler sexton
sjkillingar.
Se Bibanget, 3 Samlingen,
sid. 247.
Ridd. och Adelns P10-  tocoll d. 3 Oct. e. m. p.
110; d. 7 Oct. 1'. m. p.
i3r.
Preste-Slåndets D:o 7
B. p. 32.
Borgare-Ståndets D:o 6
B. p. 46 -5t , 62.
Bonde-Ståndets D:o 5
B. p. 433.
86 Bil. till Coustittitions Vtsli. Betänk. N;o 3.
4 §■
8 mom.
Anser Hof-Cancel- (Enligt Constituleren
ett Dagblad el- tions-Utskottets föijer
— — — fram- slag skulle detta Morn»
delcs kunna utgifva.
alldeles upphäfvas
och uteslutas, i följd
hvaraf numereringen
af de följande Momenten
i denna §.
korame att rättas.)
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. 76.
Ridd. och Adelns Protocoll
d. 12 Maji e. m. p.
35g; d. i5 Maji f. m. p.
272; d. 21 Maji f. m. p.
369, och e. m. p. 4^3;
d. 5 Julli e. rn. p. 204
saint d. 5 Aug. e. m. p.
i5g och 202.
Preste-Ståndets D:o 3
B. p. i5i—155; 4 B. p.
104.
Borgare-Ståndets D:o 6
B. p. gi4, ioi2—1013,
1024—io?6.
Bonde-Ståndets D:o 3
B. p. 4o5.
Bil. till Constitutions Utsh, Betänk. N:o 3, 87
5 §.
morn.
Sedan Nämndens;
Utlåtande således blifvit
inhemtadt, pröfve
oell afgöre Domaren
saken oell underställe
sitt Utslag HofRättens
pröfning, på
sätt 25 Cap. 5 §. Rättegångs
- Balken Ljuder;
roen i alla fall
skola handlingarna uti
Tryckfrihetsmål underställningsvis
af Under-Rätten
insändas.
Sedan Nämndens
Utlåtande således blifvit
inhemtadt, pröfve
och afgöre Domaren
saken, oell underställe
sitt Utslag
Hof-Rättens pröfning
på sätt 2 5 Cap. 5 §.
Rättegångs - Balken
b j u d e r.
morn.
Vid Under - Rätt
pröfve och afgöre Domaren
saken men underställe
sitt Utslag
Hof-Rättens pröfning,
på sätt 25 Cap. 5 §.
Rättegångs - Balken
bjuder, men i alla
fall skola handlingarne
uti Tryckfrihcls
-
(Skulle, enligt Constitutions-Utskottets
förslag, uteslutas,
hvarefter momentnumerföljden
komme
att lättås).
Se Bihanget, 3 Samlingen,
sid. 100.
Ridd. ocli Adelns Prolocoll
d. i5 Maji e. tu.
88 Bil. till Conslitutians ZJtsk. Betänk, N:o 3.
mål underställningsvis
af Under-Rätt lill
Hof-Rälten insändas.
p. 334, samt d. 21 Maji
e. m. p. 4a3 och 4s4-  Preste-Ståndets D:o 3
B. p. 282.
Borgare-Ståndets D:o 2
B. p. 987, 1026—1027.
Bonde-Ståndets D:a 3
B. p. 4>6.
STOCKHOLM, C. M. Cakuo». 1829.
N:o 4.
Memorial lill Rikets Stander, angående
åter lemnande t af remitterad
motion 0111 tids-bestämmelse för
Riksdagsmahnavalen.
Inohi llögvördiga Prefiie-Ståndét kar Herr
Professorfen och Contracls-Prosteh m. m.
Bexell, med anmälan att, bland de i RiksdagsOrdningens
2 §. omnämnda nödiga föreskrifter,
angående Rik sdagsm a 1111 a-va len, sjelfva
lids-bestämmelsen synts honom stå i främsta
rummet, gjort den, på flera i öfrigt
anförda skäl grundade motion, att uti blifvande
Riksdagsbeslut må uttryckligen bestämmas
dagen, då Riksdagsmannavalen öfver
hela Riket skola hållas, samt att, emellan
valdagen och riksdagens början, en litl
af minst tre månader må utsättas; hvilken
motion Ifögvördiga Preste-Ståndet behagat,
medelst Protocolls-Utdrag af den 17 nästlidne
December, till Constitutions-Utskottet
remittera.
Vid öfverläggning om besvarandet af
denna, den 3o i nyssberördä månad, ankomna
Remiss, har Utskottet trott sig först böra
noggrannt undersöka ocb bedonia* httBih.
till Ii. S. Prot. 1828, 1829. 3:dja Sami.,
3. Haft.
Coust. Utsk. Betänk. N:o 4<
furida frågan vöre, antingen af cons t i tu lionel,
eiler ock af reglementarisk egenskap.
Likmätigt 2 §. Riksdags-Ordningen,
skola Rikets Ständer i hvarje Riksdags-beslut
intaga uttrycklig kallelse till lagtima
Riksdag, med nödiga föreskrifter i afseende
på Riksdagsmanna-yalen; och, enligt 11 §.
af samma Grundlag, förstås med sådana föreskrifter
bestämmandet af skyldigheten för
vederbörande Corporationer eller Embetsman
att, utan vidare påminnelse och, vid
lagtima Riksdag, utan annan anledning, än
sista Riksdags-beslutet, föranstalta om valens
förrättande i laglig ordning och med ali
skyndsamhet.
Ku som Rikets Ständer val ega meddela
föreskrifter om Riksdagsmanna-valen,
men, bland dessa, genom det senare stadgandet,
inskränkta föreskrifter, ingen är bokstafligen
gifven angående tiden för samma
val, och ett tillstyrkande, vare sig af bifall,
eller afslag å motionen, följaktligen skulle
innefatta förklaring öfver 2 och 11 §§•
Riksdags-Ordningen; så enär, jemnlikt 81
Regerings-Formen, frågor om Grundlags-ändring,
hvarunder, enligt 83 §., äfven inbegripas
de om Grundlags-förklaring, icke må
i Riks-Slåndens Plena väckas, utan böra hos
Bil. till Coust. Utsh. Betänh. N:o 4.
3
Constitutions-Utskottet omedelbarligen anmälas,
laar Utskottets, genom votering
med slutna sedlar, utrönta pluralitet ansett
Herr Professor Bexells motion om
viss tids utsättande för Riksdagsmannavalen,
såsom af constitutionel beskaffenhet
och ej i laglig foran inkommen, för det
närvarande icke tillhöra Constitutions-Utskottets
belftqidliiag, hvadan Utskottet funnit
sig nödsakhdt att, jemväl under tillämpning
och iakttagande af 3 Mom. i 44 §• Riksdags-Ordningen,
målet vördsamligen återlemna.
Stockholm den 3 Januarii 1829.
Utdrag af Protocollet, hållet inför R.
H. S. Constitutions-Utskott deia 3.
Januarii 1829.
S. D. örekoan Preste-Ståndets ProtocollsUtdrag
af den 17 December, tillstäldt Utskottet
den 3o i saanma måiaad, med Remiss
på Professor Bexells motion, rörande
allmän tidsbestämmelse för Riksdagsmannaval,
hvarvid, på anförda skäl, motionairen
hufvudsakligen föreslagit, att i blifvande
4
Bil. till Coust. XJtsk. Betänk. iV:o 4-
Riksdagsbeslut må uttryckligen bestämmas
dagen då Riksdagsmans valen öfver hela
Riket skola hållas, och att, emellan sjelfva
valdagen och Riksdagens början en lid af
minst Tre månader må utsättas;
Under öfverläggningen härom, yttrade
sig nedannainnde Ledamöter sålunda;
Herr Cederschiöld: För att bättre utreda
detta vigtiga ämne, vill jag indela detsamma
i tre frågor, dem jag skallsöka, hvarför
sig, besvara.
Första frågan; ”Kunna Rikets Ständer,
utan ändring i Grundlagen, bestämma liden
för Riksdagsmannaval ?” — De icke allenast
kunna det, utan äro dertill förbundne.
Jemlikt Riksdags-Ordningens 2 §., skall
i hvarje Riksdags-beslut intagas uttrycklig
Riksdagskallelse med nödige föreskrifter
i afseende på valen, och 11 §. af samma
Grundlag innehåller, att med dessa föreskrifter
förstås bestämmandet af skyldigheten
för vederbörande att, u tan vidare påminnelse
och utan annan anledning
än, vid Lagtima Riksdag, sista RiksdagsBeslutet,
föranstalta, det valen må lagligen
Bil. till Const. Utsi:. Be Lunk. N:o 4. 5
och skyndsamt förrättas. Någon serskild
erinran från Regeringen behöfver således ej
äfvaktas, ty Autoriteternas skyldigheter bestämmas
genom Rikets Ständers föreskrifter,
Mand hvilka den om valtiden synes mig
lika lämplig som nödvändig; och borde för
öfrigt valförrättningarna öfverallt utsättas på
en och samma lid, både för ordningens
skull och till möjliga intrigers förebyggande.
Andra Frågan: ”Böra Rikets Ständer
begagna denna deras rätt?” —• I de goda dagarna
bör man bereda sig på de onda; under
en välviljande och constitutionelt sinnad
Regering mäste man klokt befästa, icke
liknöjdt försvaga de garantier, som framdeles
ej torde erbjudas mer. 1 längden
underläte t. ex. Regeringen att utfärda den
serskilda kallelse eller erinran, hvilken nu
vanligen föregår Ständernas Lagtima sammanträden.
Inga val skulle då måhända
ske, inga Ständer då mötas. Organiserades
ock omsider Riksdagen, så drabbade, j’ör
dröjsmålet, intet ansvar Konungens Rådgifvare,
emedan ingen pligt finnes dem ålagd
att tillstyrka en sådan, i Grundlagen
ej anbefalld, kallelse till Lagtima Riksdag.
Det gifves dessutom flera omständigheter,
än lidens bestämmande för Riksdagsmannaval
ens förrättande, som Rikets Ständer
6
Bil. till C o rist. Utsli, Betänk, N:o Ij.
hittills försummat att i Riksdagskallelsen
utsätta, t. ex. stadgandet i 1II§. RegeringsFormen,
angående .skydd och säkerhet för
Riksdagsmän, hvilket stadgande skall, enligt
Riksdags-Ordningens 7.7 §., i Riksdagskallelsen
intagas. Valtidens utsättande till Tre
månader före Riksdagen anser jag högst
tjenlig!, emedan denna längre tidrymd
ganska väl erfordras, dels med hänsigt
till den genom klagomål uppkommande
tids-utdrägt, dels för besörjandet af Riksdagsmannens
oeconomiska eller Embets-angelägenheter,
deis i synnerhet för hans beredning,
genom studerandet af Grundlagarna
och föregående Rik sdags-för handlingar, lill
det ansvarsfulla och magtpåliggande varfvet
att vara Folks-Representant,
Tredje Frågan: ”Af hvilket, eller hvilka
Utskott bör förevarande motion rätteligen
behandlas?” •—■ Mig förefaller det naturligt
och grundlagsenlig!, att ConstitutionsU
Iskottet må yttra sig i sjelfva hufvudämnet,
visa och utveckla billigheten, nödvändigheten,
fördelarne af förslagets antagande
i principen, men att, i afseende på
form och uppställning, målet sedermera
må till Expeditions-Utskottets åtgärd öfverlemnas.
Bil. till Coust. Visit. Bettini;. N:o f\.
7
Herr Cederschiöld', Till besvarande af
åtskilliga gjorda inkast, får jag ytterligare
påminna, att afsigten med motionen icke
varit Grundlags-ändring, emedan, i sådant
fall, Remiss derå ej kunnat beviljas; att
tvärtom, denna fråga, Iivari jag ej linner hvarken
görligt eller lämpligt att skilja form
från sak, uteslutande angår nästa Riksdagskallelse,
med föreskrift deri om valtiden;
att orden: ”med ali skyndsamhet” blott utmärka
en iakttagelse, sedan valen börjats,
men icke lägga något hinder för bestämmandet
af tiden, inom hvilken de skola
börjas, samt att, då, enligt Riksdags-Ordningens
9 §., viss tid är fastställd för Urtima
Riksdags begynnelse, efter kallelsens
utfärdande, Ständerna ofelbart måste vara
berättigade att i Riksdågs-béslutet införa
en föreskrift om valens anställande så tidigt,
att Lagtima Riksdagen må kunna öppnas å utsatt
dag, i alla de valda Representanternas
närvaro. Ändtligen frågar jag: Gifvas väl några
ord, enklare, eller tydligare än dessa: ”utan
vidare påminnelse och utan annan anledning
an sista Riksdags-beslutet”? Just den omständighet,
att de hänvisa till Riksdags-beslutet, ådagalägger
att deri böra väntas alla nödiga föreskrifter
om valen och således jemväl om tiden
för dem. Misskänna Rikets Ständer denna
i Grundlagen förvarade rättighet, så löpa de
fara att förlora ännu flera. Förslaget, i Grund
-
S Bil. till Coust. Utsi. Betänk. N:o 4.
lags viig behandladt., fordrar, för antagandet,
fyra Stånds beslut och Konungens Sanetion,
en sammanstämmelse, ej alltid att påräkna.
Men nej, jag påstår det med hela öfvertygelsens
värma: Dessa tydliga ord, innefattande
en reglementarisk föreskrift, kräfva
ej, medgifva ej någon förklaring. Ef~
tertänkom icke våra Constitu tionella förmoner,
— och vaktorn oss för den breda vägen,
som drager — icke till lifvet.
Herr Cederschiöld, anmälte sin Reservation
mot beslutet, under vädjande till Historiens
dom, och med förbehållen ratt att låta
sin serskilda mening åtfölja, genom Protocolls-Utdrag,
det till Rikets Ständer afgående
betänkandet.
Ut supra „
Ex Prolocollo
■J. D, Valerius»
STOCKHOLM, C. JV1. Cari-son, iSzg,
K: o 5.
Memorial till Högloft, Ridderskapet
och Adelil, med utlåtande i anledning
af gjorda anmärkningar
mot en af Kongl. Majit föreslagen
redactions-äiidring i 2& Riksdagsordningen,
Sedan, vid återföredragning af Constitutions-Utskottets
under den 18 nästlidne
December aflåtne Memorial N:o 2, med
yttrande öfver Kongl. Majrts Nådiga förslag
till ändrad redaclion af en peiiod i 24 §•
Riksdags Ordningen, Högloft. Ridderskapet
och Adelil godlfunnit förklara de af Grefve
David Frölich, Friherre Carl Henrie
Anckarsvärd, Herr Gustaf Hjerta och Herr
Magnus Jacob Crusenstolpe mot berörda
lörsiag framställda anmärkningar utgöra
Ståndets gemensamma tankar, har Ridderskapet
och Adeln, genom Protocolls Utdrag
af den q dennes, behagat, jemlikt 56
§. Regeringsformen, till Utskottet hänvisa
dessa anmärkningar, hvilka egentligen innefatta
att den föreslagna bestämmelsen
skall vara, dels onödig, emedan §:s stadgande,
jern förd t med det i 5 a §. Regeringsformen,
redan förut är tydligt oell klart,
dels onyttig och i tillämpningen vådlig,
Bi/i, till B, S. Fr, i8a8j 182g, 3:dje Sami. t
4:de Haft.
s Ccrutituiioru TZuk. Bet&nh, t!:» 5*
såsom möjligen ledande till ingrepp i alla
Riks-Ståndens rätt, alt sjelfva, hvart för sig,
tillsätta deras Cancellie-betjening; äfvensom
i öfrigt erinrats, att Ulskottet med för liten
noggranhet behandlat sitt ämne, och dervid
alldeles förbigått innehållet af Rikets
sist församladfe Ständers underdåniga skrifvelse
den 12 Maji 1823, hvaruti uttrycktes
deras önskan, att Bonde-Slåndet måtte, för
blifvande Riksdagar, komma i åtnjutande af
dess genom Grundlagen medgifna rättighet
att sina Notarier utnämna.
Constitutions Utskottet, som den 24
dennes inhändigat återr em issen, får härmedelst
vördsamligen besvara densamma.
Regeringsformens 81 §, jemväl åberopad
i 29 §. Riksdags-Oianingen, bjuder
att, om Constitutions Utskottet tillstyrker
någon af Konungen föreslagen grundlagsändring,
frågan skall hvila intill nästa
Riksdag, men att, om Utskottet afstyrker
Konungens Proposition, denna må kunna
genast afslås; och i 56 §. Regeringsformen
föreskrifves, att sådana i Riks Ståndens Plena
mot Constitutions Utskottets yttrande
förekomna anmärkningar, dem hvarje Riksstånd
serskildt förklarar utgöra dess gemensamma
tankar, skola till Utsko- el hänvisas»
€-cntlilttHont litt k. B*i&nk. N:o f. J
0
Utan förbiseende af i8a3 års Ständers
ofvannämnda underdåniga anhållan, ooh
utan alt motsäga de skäl, hvarpå den för
tillfället grundades, liar Constitutions-Utskotlet
nu enhälligt tillstyrkt Konungens
förslag, blott med den skiljaktighet i afseende
på sjelfva yttre formen, att, då Elfva
Ledamöter, under tyst antagande af de
i Konungens Nådiga Skrifvelse uppgifna
motivers fullgiltighet, enkelt tillstyrkt förslaget,
Tio Ledamöter deremot yrkat tillstyrkandets
motiverande på förslagets öfverenslämmelse
nied 24 §-'s mening. Utskottets
pluralitet leddes härvid af de i betänkandet,
inskränkt till voterings-resultatets
framställning, icke nog utredda åsigter,
att, sedan Kongl. Majrt vägrat Sitt omedelbara,
för framtiden gällande samtycke till
Riksens Ständers underdåniga önskan, samt
endast för denna och nästa Riksdag, beviljat
undantag från äldre praxis, det erbjudna
afståendet, i conslitutionel väg, af å e11a
sidan häfd vunna anspråk billigtvis ej
kunde förnärma otillfredsställda constitutionella
anspråk å andra sidan, -—att, tvärtom,
bifallet lill ett förslag, hvarigenom
utnämningsrättigheten grundlagsmätigt frånträddes
af den, som henne allt dittills och
länge opåtaldt utöfvat, skulle lemna eraottagaren
en tryggare och högre garantie för
bennes svärdliga besittning. Serskildt as>-
4
Constitution» Utsk, Betänk. N:o 5.
sägo ock flere Ledamöter 24 §:s redaction
vara ofullständig, och det stöd för opinionen
om dess tydlighet, som man tilläfventyrs
ville hemta från 5a §. Regerings-förmen,
försvinna vid betraktande deraf alt,
bland de i samma §. uppräknade personer,
saknas Landt-Marskalks och Talmäns Vicarier,
om hvilkas constiluerande först blifvit
stadgadt i Riksdags-Ordningen, en senare
tillkommen och mera reglementarisk
Grundlag,
Förslaget är, i allt fall, Konungens, •—<
ej Constitutions-Utskottets. Konungens Propositioner
i grundlagsämnen måste af Utskottet
bestämdt tillstyrkas eller afstyrkas; Utskottet
eger icke rätt att tillstyrka dem modifierade,
ej eller att afstyrka deras upptagande
till grundlagsenlig beredning. RiksStånden
åter är förbehållet att göra anmärkningar,
dock ej mot Konungens Propositioner,
utan vid Utskottets yttranden. Dea
lika billiga som nödiga reciprociteten emellan
Lagstiftande Magtens bägge delar
skulle utan tvifvel förloras, om Konungen
blott kunde antaga eller förkasta Ständernas
Grundlags-förslag, men Ständerna både
godkänna eller afslå, och med förändringar
antaga Konungens.
Nu emedan Constitutiohs-Utskottet till
-
Canstitutiont Utsk. Betänk. N:o ?. 5
styrkt det af Kongl. Maj:t föreslagna tillägg
i 24 §. Riksdags-Ordningen, men de
remitterade, mot berörda förslag riglade
anmärkningar öfverhufvud innebära ett bestridande
af tilläggets nödvändighet och
nytta, samt följaktligen afslag på Konungens
Proposition i dess närvarande skick,
hvilken åtgärd ej kan, då Utskottet Propositionen
tillstyrkt, förr än nästa Riksdag
vidtagas; så enär dessutom Tre Riks-Stånd,
och i främsta rummet Bonde-Ståndet, hvars
rätts bestämmande förslaget väsendtligen
åsyftar, redan till. nästkommande Ständer
ärendet hänskjutit, finner Constitutions-Utskottet,
hvilkets utlåtande numera äfven är
Tre Riks-Stånds, icke öfrig någon annan
eller lämpligare utväg, än aH, innan Utskottet
hos samtliga Riks-Stånden anmäler,
det ingen sammanjemkning af de oförenliga
skiljaktigheterna eger rum, vördsamligen
framställa förhållandet, sådant det synts
böra, jemlikt grundlagens bokstaf, bedömas,
till Ilöglofl. Ridderskapets och Adelns närmare
ompröfvande, samt emedlertid afvakta
dess beslut, huruvida icke Ridderskapet
och Adeln täcktes foga sig efter Medstånden,
låta anmärkningarna förfalla och öfverlemna
frågan till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
Stockholm d. 3i Jenuarii 1829.
6 Bil. i, ConstitHtion# Utsh. Beianh, N'o S.
Utdrag af R. H. S. Constitutions-Utskotts
Protocoll följande dagar år
182g.
Den oi Januarii.
S. D. Föredrogs å nyo, jemlikt sistlidne
Plenidag fattadt beslut, Ridderskapets och
Adelns återremiss med åtskillige, såsom
Ståndets gemensamma tankar, förklarade anmärkningar
mot Kongl. Majds af Constitutions-Utskottet
tillstyrkta förslag till ändrad
redaction af en period i 24 §. Riksdags-Ord
ningen.
— — — —- Nedannämnde
Ledamöter yttrade sig som följer: — —
Herr Cederschjöld' Det är icke sjelfva
saken, utan endast formerna för dess behandling,
hvaröfver jag nu vill yttra mig.
Men såsom en inledning dertill anhåller jag
att få till närmare utredning upplaga några
af de meningar, som här nu blifvit yttrade.
En värd Talare har trott att gemen»
sam" vore detsamma som "enhällig":
och påstått, att ett Stånd ej kunde förklara
anmärkningar, öfver hvilka meli
in gar ne
gemensamma tankar■ Till besvarande af
detta påstående, torde jag få påminna om
det olika sätt, hvarpå grundlag s-frågor och
Mil, t, CentiihitioTit Vt sk. Betänk, N:t> $ y
alla andra frågor Imana återremitteras. I)&
ett betänkande, rörande en i Ståndens Plena
gjord motion, återremitteras, erhåller Ut-,
skottet del af allt hvad dervid blifvit yttradt,
så väl med som mot. Ståndet utlåter sig
icke öfver någon serskild anmärkning, titan
vill blott ätt Utskottet skall taga saken
i nogare öfvervägande, likväl med rättighet
att, efter afgifven förklaring öfver anmärkningarna,
förblifva vid dess förut yttrade
mening. Då deremot anmärkningar i Ståndens
Plena göras vid ett af ConstitulionsUtskottet
afgifvet förslag till ändring i
Grundlag, så få, vid återremiss, inga andra
afgå till Utskottet, än de, hvilka Ståndets
pluralitet godkänner. Och mot sådana af
Biks-Stånds pluralitet godkända anmärkningar,
är det icke Constitutions-Utskottet medgifvet
att förblifva vid dess förut yttrade
mening; utan inskränker sig vid dylika tillfällen
Utskottets hela befattning blott till
att på föreskrifvet sätt befordra sammanjemkning
af Ståndens serskilda meningar. Sådane
anmärkningar kallas derföre ”Ståndets
gemensamma tankar”, blott för att utmärka,
att de blifvit godkände af Ståndets
pluralitet. Ordet “enhälligt” ger deremot
tillkänna, att mgen enda får vara af annan
mening. För att uttrycka detta begrepp
bar också Lagstiftaren verkligen nyttjat ordet
”enhälligt”. Sålunda börjas 49 §•
2 Bil. lill Cönstitutiéns Utsk. Betänk. A’.» 5.
Riksdags-Ordningen på följande sätt: ”hvar
och en allmän fråga, som första gången
i något Stånd förekommer, skall,
så vida ej Ståndet enhälligt genast
densamma till vederbörligt Utskott
för viser, ligga på bordet till nästa
Plenum, då remiss bör ske. — Remissen
kan således uppehållas genom blott en
enda Ledamots begäran om bordläggning.
Och likasom inom ett serskildt Riks-Stånd
beslutet gallas enhälligt, då ingen enda
Ledamot är af annan mening, lika så säges
också Riksens Ständers beslut vara enhälligt,
när intet enda af de 4 Riks-Stånden
är af annan mening, oaktadt hvarje serskildt
Stånds mening kan vara bestämd af en ganska
obetydlig pluralitet. Uti 82 §. Regerings-formen
lyda nemligen orden sorn följer:
”Hvad till ändring och förbättring
af Glundlagarne uti nu föreskrifven
ordning, Riksens Ständer
enhälligt beslutit och Konungen gillat,
eller Konungen föreslagit och
Riksens Ständer enhälligt antagit, ege
kraft af Grundlag.” Då derföre hvarje
serskildt Stånds moraliska person så fullkomligt
föreställes af dess pluralitet, alt en sak,
som alla fyra Riks-Ståiidens enskilta pluraliteter
godkänt, säges vara af Riksens Ständer
enhälligt antagen; så bör det väl ej
kunna nekas, att ju ett Stånds pluralitet ock
-
Bil. till Constitutions Uttk. Betänk. Ar:o 5. 9
så bestämmer hvad som bör förklaras för
Ståndets gemensamma tankar.
Dessutom bar blifvit påstådt, att med
benämningen ”Con st i tutions-Ut sk o t te ts
yttrande", hvarvid 56 §. Hege rings formen
tillåter Stånden att göra anmärkningar,
ej bör förstås sjelfva
Redactions - förslaget, utan endast
Utskottets raisoniiement der om” Men
emot delta tolkningssätt får jag blott åberopa
samma Grundlags-paragraph. Der står:
”Göras i Riksens Ständers Plena icke
några anmärkningar emot Constitut
i o 11 s-U tskottets yttrande; h v i 1 e detsamma
såsom ett Riksens Ständers
Utlåtande, hvaröfver först vid nästa
Riksdag, och då endast med .Ta eller
Nej, skall kunna beslutas.” Det är
väl icke öfver Utskottets raisonnementer
som då skall beslutas, utan öfver det uppgifna
redactions-förslaget lili grundlags-förändring?
Och följaktligen är det viii äfven
bemäidte redactions-forsla g, emot hvilket
anmärkningar få i Ståndens Plena göras.
Efter att sålunda hafva sökt undanrödja
dessa anmärkningar > öfvergår jag till
mitt egentliga ämne, nemligen; att utreda
den fråga: huruvida Riksens Ständer
,5//. till l\, S. Pr. 1828, i8ag, 3;dit Sami. 2
4:de Haft.
io Bil. till Constilutions Vtsh. Betänk. N:o 5.
ega rätt att göra någon Rerlaetionsförändring
i ett af Kongl. Maj:t
upgifvet Grundlags-förslag? Om jag
härvid kommer att blifva vidlyftig, anhåller
jag, att det må anses såsom bevis,
dels på den föreställning jag gör mig om
sakens vigt, och dels på den synnerliga
aktning jag hyser för de flera värda Ledamöter,
hvilkas nu yttrade meningar jag
tror mig böra bestrida. — De hafva påstått,
att Riksens Ständer icke ega
en sådan rätt, och till stöd för detta
påstående åberopat 81. §. Regerings - formen,
hvarest det heter: ”Tillstyrker
(Co list i tut iöns) Utskottet hvad Konungen
föreslagit, hvile frågan
till nästa Riksdag, då Riksens Ständer
skola sitt beslut derom fatta.
”Jag medger väl att på detta ställe ingenting
nämnes om en sådan rätt: men den
är deremot i 56. §. så mycket tydligare
medgifven. Der står nemligen: Utlåter
sig Utskottet med vi 11 -eIIei’ afstyrkande
å en af Konungen (i afseende
på grundlags-ändring) gjord proposition
•—i och det göres ”emot Utskottets
yttrande (nemligen sjelfva Redactions-förslaget)
an märk nigar; bl ifve
de, hvilka h v a r j e Stånd serskildt
förklarar utgöra de^s gemensamma
tankar, till Constitutions-Utskottet
Bil. till Constitutions Uts/i. Betänk, N:o 5. ii
hänvisade Det är således onekligt,
att ju anmärkningar kunna göras vid elt
af Konungen upgifyet förslag till grundlags-förändring,
Med samma skäl, som det, i anledning
af 81. §. Regeringsformen, kan påstås, att
ingen Redactions-jemkning må af Ständerne
göras i ett af Konungen upgifvet förslag
till ändring i Grundlag, borde också, lill
följe af 87. §., Ständerne icke eller kunna
göra någon Redactions-jemkning i ett af
Konungen afgifvet förslag till ändring i
allmän Civil-Criminal-eller Kyrkolag; ty
i båda dessa §. §. talas blott om förslagets
antagande eller förkastande, men aldeles
icke om någon möjlighet af deras
förändring. Men när nu praxis altid varit
och ännu är den, att ett af Konungen afgifvet
förslag till ändring i allmänna Lagen
kan af Ständerna jemkas och ändras;
så bör det samma väl äfven kunna få ske
med förslagen till Grundlags-ändringar.
Och delta är, så vidt jag vet, första gången,
som denna Ständernes rätt ens liar blifvit
satt ifråga.
Wid i8ry, och 1818, årens Riksdag
föreföll en sak, som både till beskaffenhet
och behandling har så mycken likhet med
den nu ifrågavarande, att jag anhåller att
ii Bil. till Constitutions Vith Betänk. N:o 5.
få återkalla den i Utskottets minne. I anledning
af den då gjorda anklagelsen inför
Riks-Rätt emot Konungens Rådgifvare
i Commando - mål, uppgaf Konungen ett
förslag till ändring i ^:de §. af Regeringsformen,
såsom ett slags säkerhet för Ständerna,
att dylika händelsersom då blifvit
öfverklågade, icke mer skulle kunna
ega rum. Constitutions-Utskottet tillstyrkte
bifall till denna proposition, hvilken
också af Tre Stånd godkändes. Men hos
Ridderskapet och Adeln gjordes dervid anmärkningar,
hvilka, såsom Ståndets gemensamma
tankar, blefvo till Constitutions-Utskottet
åter-remilterade. I memorial af den
i. Junii, underrättade Utskottet Ridderskapet
och Adeln, att de andre Tre Stånden
godkänt förslaget, hemställande, huruvida
Ridderskapet och Adeln ej skulle
pröfva skäligt att med dem instämma, då
Utskottet i annat fall måste hos samtliga
Riks-Slånden anmäla de oförenliga skiljaktigheterna
till behandling enligt 56. §. Regerings-formen,
nemligen genom förstärkt
Constitutions-Utskott. —• Häröfver upkom
den litte Junii på Riddarhuset en liflig
diseussion, uti hvilken Hof-Cancelleren och
ett Stads-Råd deitogo, utan att hvarken de
eller någon annan satte i fråga, att ju Ståndet
hade fullkomlig rätt förblifva vid dess
förut gjorda anmärkningar, och låta saken gä
Bil. till Constitutions Utsk. Betänk, N:o 5. i3
till förstärkt Constitutions-Utskott; och det
var endast af fri vilja, sorn Ståndet
slutligen instämde med de öfriga Stånden.
— Jag vågar derföre vördsamt anhålla,
att nu varande Constitutions-Utskott
täckes härutinnan följa de förra Constitutions-Utskottens
exempel, och icke söka
bestrida ett Riks-Stånd dess rätt att göra
anmärkningar vid ett af Konungen upgifvet
Grundlags-förslag. Det faller likväl af sig
sjelf, att afseende ej kan göras på sådane
anmärkningar, som till äfventyrs kunde innefatta
ett uphäfvande af förslagets grundidee,
eller innehålla något väsendtligt tilllägg;
ty i förra fallet klefve det af Constitulions-Utskottet
tillstyrkta förslaget genast
förkastadt, och i det senare en motion
örn Grundlags-förändring väckt i Ståndets
Plenum; hvilka båda förhållandenäro
bestämdt förbjudna. Anmärkningarne böra
sålunda endast röra sjelfva uttrycken och
ordställningarna, till bättre förtydligande
af den idée, som ligger till grund för förslaget.
Genom en sådan af Ständerna åstadkommen
Redactions-jemkning inskränkes alldeles
icke Konungens rätt; ty det ifrån Konungen
utgångne förslaget kan, sedan det
blifvit af Ständerne i ringaste mon ändradt,
icke erhålla egenskap af Lag förr än Konungen
har godt jent bemälte ändring. Så
tillgår det med nästan alla Konungens -
jl\. jgil. till Constitutions Utsk. Betänk. N;o 5.
Propositioner, rörande allmänna Lagen, och
så skulle det äfven kunna tillgå med propositioner,
rörande grundlags-ändringar. I anseende
till våra Riksdagars långa mellantid, är
det angeläget att icke försaka rättigheten att
genom redactions-jemkningar bereda framgång
åt ett af Konungen uppgifvet, för öfrigt nyttigt,
Lag-förslag, helst man eljest skulle nödgas
antingen antaga en Lag, med hvilken man
icke vöre fullkomligt nöjd, eller ock, åtminstone
i 5 år till, vara i saknad af den önskade
Lagförändringen.
Borgmästaren Richert: Jag önskar
den anteckning i Protocollet, att jag, då
Hulvudfrågan afgjordes, var frånvarande;
men jag ber, att äfven för framtiden få i
Protocollet förvaradt mitt bestämda förklarande
att, om jag varit i tillfälle' att
deltaga i Utskottets öfverläggning och beslut,
jag alls icke hade med min röst biträdt
till det slut, som fattats, emedan jag anser
allt tillägg i 24. §. Riksdags-Ordningen
snarare förmörka än förtydliga denna §.
I öfrigt, enär hufvudsaken emedlertid
blifvit af Utskottet afgjord, är jag ej emot,
då det synes Grundlagsenligt , att Ridderskapet
och Adeln underrättas om den af
öfrige Stånden vidtagne åtgärd, med förfrå?
Bil. till Constitntians Utsi. Bettini, N;o 5 j5
gan huruvida Ridderskapet och Adelil behagar
foga sig efter dem. Men som jag förutser, att
sådan icke lärer blifva följden, tror jag, att,
sedan svar härom meddelats Utskottet, 56 §.
Regeringsformen torde komma att tillämpas.
Den 4 Februarii.
S. D. Upplästes till justering Expeditionen
N:o 5, Memorial till Ridderskapet och
Adeln, med utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar mot en af Kongl. Maj:! föreslagen
redaclions-ändring i 24 §. Riksdagsordningen.
Herr Cederschjöld och Herr af
Vlir hegärde Memorialet på Bordet, den
förre med erinran, att flere anmärkningar,
hvilka ej åsyftat rakt afslag på Konungens
Proposition, och således kunnat och bordt
vinna afseende, icke i utlåtandet upptagits
och besvarats.
Den 5 Februarii.
S. D. Förekom å nyo till justering det
bordlagda Memorialet till Ridderskapet och
Adeln.
Herr Cederschjöld, under åberopande
af hvad mot detta Memorial förut erinrats,
uppläste ett så lydande förslag:
l6 Bil. till Constitutions Utah. Betänk. N:o 5
Constito tions-Ufskotlets Utlåtande af d.
x8 sistiidne Decemberrörande Kongl. Maj:ts
Nådiga proposition om tillägg i 24 §• Riksdags-Ordningen,
har Högloft. Ridderskapet
och Adeln, medelst Protocolls-Utdrag af d.
9 dennes, behagat till Utskottet återförvisa,
tillika med Fyra Ledamöters serskildta
yttranden, hvilka Högloft. Ståndet förklarat
utgöra dess gemensamma, tankar. Wid en
noga granskning af bemäld te yttranden, har
Utskottet trott sig deraf kunna draga följande
bestämda anmärkningar emot sjelfva saken,
nemligen:
1:0 Att §:s nu varande redaction redan
är fullkomligt tydlig; och att således
intet tillägg deruti behöfves, utan skulle
tvärtom vara skadligt, och följaktligen ej
bör ega rum.
2:0 Att Riksens Ständer blott borde genom
underdånig skrifvelse förklara deras erkänsla
för Kongl. Majrfcs Nådiga beslut att
till Bonde-Ståndet öfverlemna rättigheten
att framgent tillsätta dess Notarier;-—• jemte
tillkännagifvande, att de icke funno någon
ändring nödig i 24 §• Riksdags-Ordningen.
3:o Att med samma skäl, som man nu
kunde anse någon otydlighet finnas i afse
-
'Bil. t. Conslitutions Utsk. Betänk. liro 5. ip
ende på Bonde-Ståndets rätt att utse sina
Notarier, skulle det också vara obestämdt,
huruvida Ridderskapet och Adeln har rätt
att utse sin Riddarhus-Secreterare, och
4:o Att det föreslagna tillägget ej blifvit
insatt på rigtigt ställe i §., emedan
Ståndens rättighet att tillsätta sin betjening
derigenom skulle inskränkas endast till det
i §. bestämda antal; och fråga möjligen
kunna väckas, huruvida Stånden ega rätt
att tillsätta den betjening, sorn derutöfver
kunde erfordras.
De två första af dessa anmärkningar
ihnefatta ett förkastande af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition. Och då ett sådant förkastande
icke kan, enligt 56 och 81 ^.Regeringsformen,
nu ega rum, sedan förslaget
blifvit af Constitutions-Utskottet tillstyrkt,
så finner Utskottet sig icke kunna på dessa
anmärkningar göra något afseende.
Men som änmärkningarne under N:ris
3. och 4 möjligen skulle kunna samrnanjemkas
med deli idée, som ligger till grund
för Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition; så får
Constitutions-Utskottet vördsamt hemställa,
huruvida Högh Ridderskapet och Adela
skulle, antingen finna för godi instämma med
Bi/i. tili Ii. S. Pro t. 1828, 1829. 3 :dje Sami., 3
4:de Hält.
i8 Bil. t. Constitutions Vtsk, Betänk. N:o 5.
de Tre öfriga Riks-Stånden, som i allo godkänt
Utskottets första Utlåtande, eller ock fordra,
att Utskottet uppgör förslag till jemkning
härutinnan, jemlikt 56 §. Regeringsformen.
Mot Constitutions-Utskottet enskildt liafva
flere anmärkningar blifvit rigtade, och
deribland en, som synes icke kunna lemnäs
alldeles obesvarad, nemligen en uppmaning
till Utskottet att antingen bestämdt
uppgifva, hvari den förmenta
otydligheten skulle bestå; eller i annat
fall förklara, att intet behof af
lagförklaring vid detta tillfälle är
för hand. I anledning deraf får Utskottet
derföre tillkännagifva, att, vid det första
Utlåtandets afgifvande, fråga varit väckt,
huruvida bland motiverne ej borde inflyta:
Att Utskottet desto hellre tillstyrkte
bifali till det föreslagna tillägget,
som den mening redan förut vore i §.
tydligen uttryckt; men att denna mening
genom votering förkastades medelst 11 röster
mot io.
Instämmande i Herr Ceder schjölds åsigt,
gillade Borgmästaren Richert, för sin
del, det upplästa projectet.
Herr Cederschjöld begärde, att hans
Expeditions- project måtte få, i Protocolls
-
Bil. t, Constitutions Utsi:. Betänk, N:o 5. ifj
Utdrag, den lill Bidderskapet och Adelil afgående
skrifvel&en åtfölja, tillika med hvad
han den 3i Januarii skriftligen och den
4 Februarii muntligen i förevarande fråga
lill Protocollet anfört.
Äfven förbehöll sig Borgmästaren Richert,
att i berörde Protocolls Utdrag måtte intagas
hvad han så väl den 3i Januarii som
denna dag i, målet yttrat.
Bifölls; Dock, hvad bifogandet af Herr
Cederschjölds Expeditionsförslag beträffar,
med reservationer af Friherre Mannerheim,
Biskop af Wingård och Vice Talmannen
Jon Jonsson, på den grund, att en sådan
lorm tor uttryckande af serskild tanka vore
lika origtig som ovanlig, samt af Professoren
Geijer, emedan Herr Cederschjöldt
förslag i sjelfva verket innefattade en ny
motion.
Ut Supra.
Ex Protoeollis
J. D. Valerius.
STOCKHOLM, C. M. Carlsös. >829.
Rättelse t
1 K:o 4. L-dje Haft. S.d- 8 Råd. 8, Står;
lifter tänkom; Lä*: Efterthätthom,
N:o 6.
Memorial till Höglo fl. Ridder,skåpet och
Adeln, med utlåtande om Grundlags-stridigheten
eller enligheten
af en fråga, hvarå yrkad proposition
vägrats.
Conslitutions-TJtskotlet liar emottagit Höglo!].
Ridderskapets och Adelns ProlocollsTJtdrag
för d. 3 dennes, af innehåll, att, sedan
hos Höglo!!. Ståndet motion blifvit väckt
om offentlighet vid Dess öfverläggningar,
och Riddarhus-Utskottet, efter derå erhallen
Remiss, i afgifvet utlåtande tillstyrkt,
att berörda offentlighet må ega rum, men
ansett några andra bestämmelser eller vilkor
härvid icke vara nödiga * än sådana sorn,
enligt 4(i §. RiddarhiiS-Grdningen, lämpligen
tillhöra Ridderskapets och Adelns Ordnings-stadga,
hvaraf följde, att RiddarhttsUlskottet
funnit något stadgande angående
offentligheten ej böra i Riddarhus-Ordningen
inllyta, Herr Grefve Magnus Brahe,
såsom för tillfället Ridderskapets oell Adelns
Ordförande, förklarat att, enär, eftei’ Herr
Grefvens omdöme, frågan om offentlighet
vid Ståndets öfverläggningar åsyftade uti 17
Och 18 §§. Riddarhus-Ordningen ändringar
Bi/t. tili B. S. Prot. 1828 1829. 3tdje Sami., 1
5:le Haft.
a
Constitiitions Utsi;. Betänk. N:o 6.
och tillägg, hvilka ej kunde på annat sätt,
än det i samma Författnings 5i §. föreskrifna,
lagligen tili väga bringas, och den i 2 3
§. Riksdags - Ordningen omförmälda, inför
Kongl. Maj:t aflagda Landl-Marskalks-Ed,
äfven gällande för Herr Grefven och Ordföranden,
såsom företrädande Landt-Marskalkens
ställe, innebär, att Ordföranden bör
ställa sig till ovilkorlig efterlefnad den antagna
Riddarhus-Ordningen, hvarjemte /f> §.
Riksdags-Ordningen bjuder, att Riks-Ståndens
Ordförande icke ega att föreslå något annat
än hvad som fordras till verkställighet af
Grundlagarna, Riddarhus-Ordningen, eller
Ståndens Ordningar och Beslut, Herr Grefven
och Ordföranden, som fann att, i händelse
offentligheten skulle af Ridderskapet
och Adeln medgifvas, ett Stadgande derom
ovilkorligen borde i Riddarhus-Ordningen
intagas, följaktligen, på grund af 23 och /p
Riksdags-Ordningen samt 17 och 18 §§.
Riddarhus-Ordningen, ansett sig ej kunna
meddela den af liera Ledamöter begärda
proposition, att offentlighet vid Ridderskapets
och Adelns öfver läggningar mätte ega
rum, under förbehåll att, efter serskild pröfning,
få framdeles bestämma sättet och verkställigheten
af denna offentlighet; Hvadan,
och dä en slik proposition likväl blifvit af
Ridderskapet och Adeln yrkad, öfverläggningen
förklarats, i stöd af 55 §. Riksdags
-
Qonstitiuions Uls/t. Betänk. N:o 6. 3
Ordningen livilande, och frågan förvisats
till Constitutions-Utskottet, sorn borde inom
åtta dagar, efter deraf erhållen del, öfver
densammas stridighet eller enlighet med
Grundlagen .sig utlåta.
Vid pröfningen af detta mål, hvari
tvänne rakt motsatta meningar inom Utskottet
yppats, har val, efter en noggrann
utveckling af åsigter och motiver, Utskottet
enhälligt funnit, att i Grundlagarna saknas
allt stadgande om främmande åhörares tillträde
vid Riks-Ståndens öfverläggningar och
oo o
således allt förbud mot en slik offentlighet,
— att, enligt 54 §• Riksdags-Ordningen,
skall, om runnet under disCurserna skiljes i
liera delar, proposition, enär det äskås, serskildt
öfver livardera delen inrättas, samt att
denna regel i allmänhet bör med så mycket
större skäl gälla och användas, då delarna
bestå, den ena af idee eller princip,
den andra af form eller verkställighet, och
bägge derjemte i sin natur ega clet oberoende
af hvarandra, att söndringen är möjlig
och laglig. A andra sidan hafva dock
hos Utskottets pluralitet förekommit de öfvervägande
omständigheter, att, jemlikt Riddarhus-Ordningens
(8 §., ingen obehörig
må Ö iver läggningar na på Riddarhuset bivista:
atl Landt-Marskalk, i öfverensstämmelse
med lians i 2 mom. 23 §. Riksdags-Ord
-
4 Constilutions ZJtsJi. Betänk. N:o 6.
ningen, såsom en verklig Grundlagsföreskrift,
intagna ed, förpligta t sig lill ovilkorlig eftei
lefnad äfven af Riddarhus - Ordningen,
hvilken Aler ej kan ändras på annan väg,
än den For fällningens 5i §. utstakar; alt, i
närvarande fall, frågan o/n och frågan huru
uppenbarligen röja inbördes samband i
så måtto, som den förras besvarande med
Ja blefve utan ändamål och verkan, i händelse
ett serskildt beslut öfver den senare
antingen hindrades af vägrad proposition derå,
eller ock måhända fattadt, icke vunne Nådig
bekräftelse, och att dessutom detta nödvändiga
samband redan blifvit a 11 tv dt i
Kongl. Maj ris Nådiga skrifvelse till Rikets
Ständer d. 16 Maji 1820, hvarigenom Kongl.
Majrt uttryckt sin önskan, att beslutet om
offentlighet måtte bringas i förening med
uppgörandet och underställningen af ett fullständigt
Lagförslag i ämnet.
Efter Constilutions-Utskottets öfvertygelse
har, vid detta förhållande, Herr Grefven
Ordföranden rätteligen ansett betänkligt
att härutinnan åtskilja saken och dess form,
grundsattsen och dess tillämpning, helst proposition
på offentligheten obestämd skulle
inneburit både afvikelse och omgång,, samt
troligen snarare beredt hinder än verkställighet;
och Utskottet får sålunda vördsamligen
förklara, att den fråga, hvarå Höglofl.
Ilil- t, Constitutiont Utsk. Betänk. N:o G. 5
Ridderskapet och Adeln yrkat, men Herr
Grefven Ordföranden vägrat att, utan vilkor
af stadgandets intagande i RiddarhusOrdningen,
meddela proposition, är, enligt
Utskottets tanka, stridig mot Grundlagen,
jemförd med samma Ständs ordning.
Slockholm d. i3 Februarii 1829.
Utdrag af R. H. Ständers ConstitutionsUtskotts
Protocoll d. i3 Februarii
1829.
S. D. örekom till pröfning och afgörande
Ridderskapets och Adelns sista Pleni-dag
bordlagda Remiss, hvarigenom infordrats
Utskottets utlåtande öfver grundlags-stridiglielen
eller enligheten af den fråga rörande
offentlighet vid ofverlläggningarna, hvarå
Ståndet äskat, men Ordföranden vägrat proposition.
Sedan Remiss-handlingen ånyo blifvit
uppläst, yttrade sig, under discussionen af
ärendet, nedannämnde ledamöter sålunda:
6 Bil. lill Conslitutions TJtsk. Betänk. N:o 6
Borgmästaren Richert: I anledning af
livad sorn blifvit yttradt, hemställer jag tili
Utskottet, om något annat ställe i Grundlagarna,
än 55 §. Riksdags-Ordningen, bestämmer
det fall, då Landt-Marskalk eller
Talman må vägra proposition. Detta * fall
synes likväl här så mycket mindre , hafva
inträffat, som Grundlagarnc icke med en
bokstaf vidröra offentlighets-frågor, hvaraf
ock lärer loija, att dessa icke eller mot
de förra kunna vara bokstafligen stlidande.
Jag mäste således bekänna, att de 'stadganden,
Herr Grefve Brahe, till skäl för sin
vägran af proposition, åberopat, icke, efter
mitt omdöme, bafva någon verkan på luifvudsaken,
den jag alltså anser hafva bordt,
på sätt Ridderskapet oell Adelil yrkat, och
•hvaröfver Utskottet således för denna gång
har att yttra sig, framställas, isolerad från
en af dess utgång beroende verkställighet,
tili bifall eller afslag.
Herr af Uhr: Om frågan rörande of
fentligheten
eller tillåtelsen för främmande
personer att öfvervara Ridderskapefs och Adelns
öfverläggningar, blifvit behandlad på
sätt 54 §• Riksdags-Ordningen föreskrifver,
hvartill både Riddarhus-Utskottets betänkande
och den deröfver i Ståndet hållna discussion
gaf så mycken anledning, — att
nemligen principfrågan blifvit skikl från de
Bil. t. Conslitutions Utsk. Betänk. N:o 6. 7
dertill hörande reglementarisk a åtgärder, så
hade Herr Grefvens och Ordförandens yttrade
vägran å den af Ståndet äskade proposition
samt de'11 lill Constitutiöns-Utskottet
deraf följande remiss troligen icke egt
mm. t
Riddarhus-Utskottet hade tillstyrkt offentligheten,
under tillkännagifvande af hvad
som, i dess tanka, borde iakttagas, i fall
ett sådant beslut fattades.
Ämnet innehöll tvänne serskilda delar,
oberoende af hvarandra, hvilka således
kunnat och bordt serskildt behandlas; ty
först borde väl hufvudfrågan eller offentlig*
hetem vara gifven, innan de Reglementariska
åtgärder, som deraf blefvo en följd,
ens kunde komma under öfverläggning,
såsom aldeles öfverfiödiga, i fall Ridderskåpet
och Adelil icke beviljade främmande
personers inträde.
1 full öfvcrenstämmelse härmed framStäkles
äfven den af Ridderskapet och
Adeln begärda, men af Ordföranden vägrada
proposition. Densamma innehöll nemil
gen: Att offentlighet vid Ridd ersk
a pets och Adelns öfverlåggn ingar
matte ega rum, under förbehåll, att,
efter serskild pröfning, få framdeles
s a//. till Conslitutions Ufsk. betänk. N;o> 6
bestämma sättet och verkställigheten
af berörde offentlighet.
Sjelfva propositionen innehöll bestämdt,
att serskild öfverläggning skulle ega rum,
hvarvid de åtgärder borde beslutas, som
för ordningens bibehållande funnos nödiga,
sedan först hufvudfrågan blifvit afgjord
ochfbeviljad. Någon fruktan för uraktlåtenhet
'härutinnan var således icke att
befara.
Vid ett sådant förhållande, och då
Ståndet uttryckligen förbundit sig atti Laglig
väg bestämma det reglementariska^dervid,
anser jag något hinder icke hade bordt
möta framställning af den begärda propositionen,
så framt sjelfva princip-frågan eller
offentligheten vid Ståndets öfverläggningar,
icke befanns stridande mot Grundlagen,
hvilket jag ingalunda kan finna.
De af Herr Grefven.och Ordföranden,
såsom skäl till sin vägran, anförde ir, 18
och 5i §§. Riddarhus-Ordningen samt iZ
och 45 §§• Riksdags-Ordningen synas 111ig
hafva bordt åberopas och göras gällande
först då, om, sedan offentligheten blifvit
medgifven, Ridderskapet och Adeln, vid
den derom blifvande öfverläggning, velat
yidtaga sådana åtgärder i afseende på verk
-
Bil. till Constitutions Utsh. Betänkt N;o 6, g
ställigheten af samma beslut, som Herr
Grefven och Ordföranden, enligt sin öfvertygelse,
ansett stridande emot förenämnda
lagrum, men hvilka nu på förhand hvarken
kunde bedömas eller vid detta tillfälle,
i min tanka, bordt inverka på beslutet.
Af sådan anledning och då 55 §. Riksdags-Ordningen
lörmår, att Landl-Marskalk
eller Talman ej må kunna vägra proposition,
utan i det fall, då han finner en väckt
fråga bokstafligen strida mot Grundlagarnas
lydelse, hvilket här icke var händelsen,
och denna §. följaktligen i min tanka ej
lunde tillämpas samt jag således anser Herr
Grefven och Ordföranden hafva bordt bifalla
den af Ståndet äskade proposition, tillstyrker
jag, att Constitutions-Utskottet i
öfverensstämmelse härmed behagade besvara
den hit ankomna remissen.
Riksdagsmannen Anders Danielsson:
Ridderskapet och Adeln har alldrig fordrat
någon annan proposition i fråga om publiciteten,
än helt enkelt den, huruvida Ridderskapet
och Adeln önskade, att offentlighet
vid deras öfverläggningar måtte ega rum,
under förbehåll, att sättet för dess tillvägaBih.
till Ii. S. Fr. 1828., 1829. 3:dje Sami. a
5:te Haft.
lo Bil. till Constitutions TJtsh. Betänk. N;o G.
bringande måtte blifva ett ämne för serskild
öfverläggning. Hela denna fråga måste
således komma att bero på den, huruvida
Grundlagen, uti klara ord, på något
ställe förbjuder Ridderskapet och Adeln att
önska publicitet vid sina öfvei läggningar.
Finnes icke något sådant lagstadgande, så
finnes icke eller något grundadt skäl för
Ordföranden, att vid detta Lillfälle hafva nekat
den begärda propositionen. Jag ser
för min del icke, huru Ridderskapet och
Adelil kan komma att behandla frågan om
offentlighet vid deras öfver läggningar, utan
att i första rummet afgöra, huruvida Ståndets
pluralitet önskar denna offentlighet, och
denna önskan kan alldrig utrönas utan en
framstäld proposition, och det blifver ett
serdeles förhållande, om Talmännen af Constitutions-Utskottet
berättigas att vägra propositioner
på andra grunder än Grundlagen
föreskrifver.
Lagmannen Falkman: I hufvudsaken
instämmer jag med Herr af Uhr % Lika
med honom tror jag det hafva varit Ordförandens
rättighet och pligt, att, enligt 54
Riksdags-Ordningen, medgifva propositionens
inrättande efter Discurserna, och, då
målet skilj t sig i delar, serskildt öfver hvardera
delen anställa proposition, ännu iner
Tit till Constitntions UtsJc. Betänk. N:o 6. it
då ämnet verkligen redan bestod i tvänne
isolerade, afhvarandra oberoende frågor. Hvad
dessutom angar de af Ordföranden citerade
Grundlagsrum, så, om än jag skulle erkänna,
att 2 mom. a3 §. Riksdags-Orduingen,
hvari Landt-Marskalks-eden är intagen, skäligen
föranleder vägrande åtgärd, hvilken
dock nu varit för tidig, måste jag deremot
bestrida tillämpligheten i slika fall af nämnde
Grundlags 45 §•> hvilken, rätt uppfattad
och tolkad, i sista punkten endast innehåller
en inskränkning af Landt-Marskalks och
Talmäns medverkan till deliberationen, iså
naåtto, att dem icke tillåtes att sjelfva eller
för egen räkning göra någon motion eller
att föreslå något annat, än det Ståndets Ledamöter
till föreslående uppgifvit, jemte hvad
lill verkställighet af Grundlagarna och StåndsOrdningarna
erfordras. En motsatt tydning
skulle lemna rum för den besynnerliga slutföljd,
att Landt-Marskalk vore oberättigad
att framställa proposition till ändring i Riddarhus-Ordningen,
oaktadt sådant skeddepå
den lagliga väg, som i samma Författning
finnes banad, och oaktadt han äger proponera
ändring i sjelfva Grundlagarna, såvida
förslag dertill blifvit vederbörligen beredt.
Emot pluralitetens beslut reserverade
12 Bil. till Constitutions Uts/t. Betänk. N:o 6.
sig Riksdagsmännen Matts Ericsson och Anders
Danielsson, Borgmästarne Richert och
Rindqvist, Lagmannen Falkman, Herrar af
Uhr, Brakel och Cederschjöld, Friherre Rålamb
samt Herr Grefven och Ordföranden,
alla med begäran, att deras reservationer
malte få i Protocolls-Utdrag det afgående
utlåtandet åtfölja; hvilket bifogande jemväl
Riksdagsmannen Anders Danielsson, Borgmästaren
Richert, Lagmannen Falkman och.
Herr af Uhr för deras under discussionen
hufvudsakligen yttrade meningar sig förbehöllö,
Herr af Uhr serskildt dertill föranledd
af det menliga inflytande han ansåg
Utskottets nu fattade beslut komma att ega
på Riksdags-ärendenas behandling i allmän
Ut
Supra.
Ex Protocollo
J. D. Vale ri u s.
STOCKHOLM, C. JVL Caklsox. 1829.
N:o 7.
Memorial till Rikets Stander, angående
Constitutions-Utskottets behörighet
att upptaga nu gjorda
motioner om ändringar och tilllägg
i Justi tias-Ombudsmans Instructionen.
Uppå Rikets Höglofl. Ständers Lag-Utskotts
anmälan, att Borgare- och BondeStånden,
under godkännande af Utskottets
åsigt, förklarat detsamma icke vara behörigt
att taga befattning med åtskilliga
dit remitterade motioner om ändringar och
tillägg i Instructionen för Rikets Ständers
Justiliae-Ombudsman, men att deremot
Ridderskapet och Ådeln ansett berörde
motioner tillhöra Lag-Utskottets behandling,
och Preste-Ståndet dem lill Utskottet
återförvist, hafva samtliga Riks-Stånden,
medelst Protocolls-Utdrag af den 6,
ia, 16 och ip dennes, öfverlemna!, jemlikt
3 mom. 44 §• Riksdags-Ordningen, åt
ConstitutionsUlskottet att afgöra, hvarthän
ofvannämnde motioner bora förvisas.
Bih. till R. S. Pro t. 1828, 1829. 3:dj« Sami., 1
6:te Haft.
3 Constitutions Utsk. Betänk. N:o r.
i '
Tili följd häraf får Constitutions-Utskottet
vördsamligen anföra, att, ehuru å
eua sidan det skulle synas, som väckta
frågor om ändring i Justitiae-OmbudsmansInslructionen
närmast och egentligen tillhörde
Lag-Utskottets befattning, enär denna
Instruction, utan alt ega annat samband
med Grundlagen, än sin öfverensstämmelse
dermed i det bela, hufvudsakligen
afhandlar Justitiae-Ombudsmannens
åligganden i och för tillsynen öfver Lagars
och Författningars efterlefnad af
Domafe samt Embets- och Tjenstemän,
Constitutions-Utskottet dock å andra sidan
funnit att, då berörda Instruction och deri
tid efter annan tillkomna ändringar blifvit
af samma Utskott utarbetade och beredda,
samt då, jemlikt vid i8i5 års Riksdag
fattadt, för framtiden gällande beslut,
Constitutions-Utskottet allt sedermera, och
äfven under nu påstående Riksdag, till
granskning emottagit JusLitias-Ombudsmannens
Embets-Diarier och Registratur, Utskottet
för närvarande, och så länge det
från sista Riksdag hvilande förslag till ändrad
redactiön i 2 mom. 33 §, Riksdagsordningen
icke är af Rikets Ständer gilla
dt och af Konungen saiictioneradt, ' ej
saknar behörighet att upptaga och handlägga
de här serskildt ifrågavarande motioner,
öfver hvilka således Utskottet oför
-
Conslilillions TJtsk. Betänk. N:o 8.- 3
drojligen skall med vördsamt yttrande inkomma.
Stockholm d. a5 Februarii 1829.
N:o 8.
Utlåtande till Rikets-Ständer, öfver
2: ne anmärknings - anledningar
mot Rådgifvande åtgärden i afseende
på nya Riddarhus-Ord11
ingen.
lider den 28 Nov. nästlidne, och den
6 Februarii innevarande år, hafva från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln blifvit tili
Constitutions-Utskottet remitterade tvänne
anmärknings - anledningar , i föreskrifven
form anmälda, dels af Friherre Carl Henrik
Anckarsvärd, mot Stats-Rådets Ledamöter
samt Föredraganden af Riddarhus?
Ordningen, dåvarande Hof-Cancelleren, iru-t
mera H. E. Herr Stats-Ministern för Utiikes
Ärendena, dels af Grefve David Frölich,
ensamt mot Contrasignanten af samma
eller 18års Riddarhus-Ordning, be
-
4
Bonsiituliottt VisJs. BetSnJt, N:* 8.
inälde IL £. Herr Grefve Gustaf af IF etter.
-tedt.
friherre Anckarsvärd påkallar härvid
hufvudsakligen Utskottets uppmärksamhet
å
att, utan föregången granskning af det hela,
hafva stadfästat blott vissa §. §. i nya
Riddarhus-Ordningen, och såmedelst inkräktat
Lagredactions-rälligheten, som tillhört
den del af Lagstiftningen, hvarifrån
Förslaget var utgånget. Såsom bristande
skicklighet anmärker Friherren, till ansvar
efter 107 §. Regerings-Formen, de Konungens
Rådgifvares handlingssätt, hvijke
tillstyrkt berörda åtgärd j och bristande
nit, skicklighet och drift synes honom icke
vara en tillfyllestgörande tillvitelse mot
Contrasignanten, då i ingressen finnes infördt
att denna nya Riddarhus-Ordning
är på Ridderskapets och Adelns anhållan
utfärdad, ehuru Ståndets sista handling vid
nästförflutna Riksdag var den att just begära
motsatsen, hvaraf ville skönjas att sanna
förhållandet blifvit Konungen fördoldt.
Uti fem serskilda punkter anmärker
Grefve Frölich förnämligast: 1:0 att HofCancelleren,
genom föredragningen af förslaget
till ny Riddarhus-Ordning, iklädt sig
en, jemlikt Grundlagarna, honom ej tillhörande
befattning; 2:0 att han tillstyrkt
promulgation af en stadfästelse, under an
-
Cojistitutiöns Vlsh Betänk. N.'o S 5
nan dag än stadfästelsen egt runi; 3:o att
han härvid begått ett ytterligare fel mot
formerna, i det han ombesörjt tryckningen,
utan förut upprättad, conlrasignerad
och af Konungen undertecknad expedition ;
4:o att han befordrat stympning af förslaget
till Rid dar hus-Ord 11 ing , med uteslutande,
tvärtemot Ståndets tillkännagifna vilja,
af ämnen, rörande den inre StåndsOrdningen;
och 5:o att lian, emot uppenbara
förhållandet och till hån för Ridderskapets
och Adelns värdighet, låtit i ingressen
till meranämnde Riddarhus-Ordning
införa alt densamma blifvit, på Ridderskapets
och Adelns underdåniga anhållan,
gillad, sådan den ord från ord efterföljde.
Af de inför Kongl. Majit i Stats-Rådet
öfver Riksdagsärenden förda Prolocoll,
äfvensom af i8a3 års Riksdagsförhandlingar
hos Ridderskapet och Adelil, inhemtas
att, i den underdåniga skrifvelscn den \
December samma år, hvarmed Ridderskapet
och Adeln till Kongl Majlis Aiådiga
stadfästelse öfverlemnade' en förändrad redaction
af Riddarhus-Ordningen, Ståndet
icke, vid dess anhållan örn Sanction, bundit
något vilkor af förslagets antagande i
sin helhet; att Kongl. Majit i Siats-Rådet
och på dess Ledamöters tillstyrkan, deniS
December, gillade vissa delar af förslaget,
6 Constitutiom ZJtsk. Betänk. N:o 8.
utan ändring i någon enda Liand dem,
men deremot ej lann skäl, att öfriga föreslagna
§. §. för det närvarande antaga; att:
den härom a flatna Nådiga skrifvelsen upplästes
i Ridderskapets och Adelns Plenum
den 20 December eftermiddagen, och remitterades
till Ridclarhus-Utskottet, med
anmodan att ofördröjligen uppgöra och ingifva
Förslag till en ny -redaction af Riddar
hus-Ordningen, i öfverensstämmelse med
Kongl. Majlis högstberörda Nådiga Skrifvelse;
att, i stället derför, R.iddarhus-Utskottet
under den 21 December, anmälde
flera betänkligheter, som mött vid redactionens
författande, och tillika aflat project
till underdånig skrifvelse från Siandet,
med anhållan att utfärdandet af en ny
Riddarhus-Ordning måtte uppskjutas, tills
förslaget hunnit granskas i sitt sammanhang,
och att, om samma förslag då icke
i dess hela gillades, 1818 års Riddarhusordning
kunde emedlertid få lända till efterlefnad;
att, efter modifieradt godkännande
af detta project, Ridderskapet och
Adeln beslöt en dermed instämmande underdånig
skrifvelse, hvilken långt efter
Riksdagens slut eller d. 3o Januarii 1824 tili
Hof-Cancellers-Expeditionen inkom, samt
att, vid föredragning af denna skrifvelse
inför Kongl. Majit i Stats-Rådet dea 2 Junii
nyssnämda år, Kongl. Majit, enligt
Constitutions Utsh. Betänk. N:o 8. 7
Stats-Rådets Ledamöters tillstyrkan, förklarade
att, på grund af Dess den j8 December
1828 fattade beslut, Ridderskapets
och Adelns underdåniga anhållan ej kunde
bifallas, hvadan ock Kongl. Mai:t befallde
att Riddarhus-Ordningen, sådan elén
då gillats, skulle, till allmän efterrättelse,
genom trycket utfärdas.
Constitutions-Utskottet har noggrannt
öfver väga t hvad i målet förekommit; och
beträffande först den, efter Utskottets tanka,
vigligäste och väsendtligaste delen, eller
sjelfva principfrågan, huruvida ett af Rikets
Ständer till Konungens Nådiga Sanctiön
■ framstäldt Lagförslag må omedelbarligen
kunna af Konungen parlielt antagas
eller förkastas, — under hänsigt hvartill
Friherre Anckarsvärd jemvälexempelvis anfört
vådan, som skulle uppstå, om Rikets
Ständer i ett sådant förslag öfverlemnade
till Kongl Maj:jt en andel i Financiela
Lagstiftningen, under vilkor att deremot
erhålla en bestämdare uttryckt delaktighet
i den OEconomiska, men Kongl.
Maj:t antoge den erbjudna och afsloge den
begärda concessionen , •— så ehuruRJtskottet
visserligen erkänner hela vådligheten
af denna grundsatts innom constitutionela
Samhällen, anser dock Urskottet deiisamroas
införande icke ens möjligt för de fall
och under de former, hvari Sveriges Stan
-
S Constitutians Vith Betänk. ,N:a 8.
der föreslå eller antaga Lag; ty förslagen
måste antingen omfatta Grundlags-Stadganden
och då förutsätta alla Riks-Ståndens
sammanstämmande beslut, eller ock behandlas
i den ordning 87 §. RegeringsFormen
föreskrifter, med contra-proposition
af Konungen, der ändring i Förslaget
äskas: Och i båda händelserna synes
Rikets Ständers rätt desto säkrare bevarad
och tryggad, som, vid Grundlags-Förslag,
redactionen uppställes utan rubbning
af från hvarannan oskiljaktiga §§:ers samband,
och, vid Lagförslag, cöntra-propositionen
fritt må, efter pröfning, antagas
eller förkastas.
Riddarhus-Ordningen åter kan skäligen
icke benämnas Lag, i ordets egentliga
bemärkelse, helst för dess stiftande, ändring
eller upphäfvande, Med-Ståndens
samverkan icke erfordras. Denna författning
utgör deremot, enligt Utskottets omdöme,
en för Ridderskapet och Adeln enskildt
gällande reglementarisk Stadga, hvarå
Regerings-Formens 87 §. saknar all bokstaflig
tillämpning; men hvilken Stadga
Ridderskapet och Adeln sjelfmant, till en
början ovilkorligen, underkastat Kongl,
Majrts Nådiga Sanction, och som följaktligen,
i likhet med andra Reglementariska
författningar, kunde af Konungen partielt
antagas, ogillas eller uppskjutas, åtminsto
-
Conslitutions TJtsk. Betänk. N:o 8,
iic så vidt det helas sammanhang derigenom
ej förrycktes, och nya eller ändrade
föreskrifter icke, mot Ståndets önskan, tillädes.
På dessa allmänna grunder, hvartill,
i förevarande serskildta fall, kommer
alt Ridderskapet och Adeln, vid förslagets
inlemnande, icke gjort något förbehåll mot
parliela antagandet, att intet nytt, af
Ståndet ej gilladt, stadgande blifvit till införande
i Riddarhus-Ordningen tillstyrkt,
att Ståndet, innan dess protest afgafs, redan
i viss måtto, medelst remissen af
Konungens skrifvelse, icke till RiddarhusTJtskottels
utlåtande, men i ändamål af redaction,
godkänt uteslutandet af åtskilliga
§§., mot bibehållande af de äldre, samt
ändtligeii att Konungens Rådgifvare desto
mindre egt anledning att tillstyrka Kongl.
Maj:t uppliäfvandet af Dess förra Nådiga
Beslut, som, enligt hvad Ridderskapet och
Adeln äfven medgifvit, de sanctionerade
§§. endast innefattade obetydliga afvikelse!'
från motsvarande §§. i 1818 års Riddarhus-Ördning,
finner Constitulions-Utskottet
ej skäl att de, mot förslagets partiela
antagande eller så kallade styckning
framställda anmärkningar gilla.
Hvad sedan angår de i detta Mål ytterligare
anmärkta, bär ofvan upptagna
Bi/t, till B- S. Pr. i8?.8, 1829. 3:dje Sami. S
Gite I Liift.
io Constilutions Utsk. Betänk, N:o S.
omständigheter, rörande Föredragandens
obehörighet, stadfästelsens promulgation
under orätt dag, tryckningens besörjande
utan vederbörlig expedition, ingressens
origtiga, mot sanningen stridande innehåll,
samt undandöljandet för Konungen af nödiga
upplysningar, så emedan Hof-Cancelleren
hittils, utan deremot någonsin gjord
erinran, föredragit egentliga Riksdagsärender
härtill desto mer behörig, som han
under Riksdagarna är communications-Organ
emellan Konung och Ständer, och
handlingarna tillika utvisa att den nya
Riddarlms-Ordningen, ehuru först senare
till trycket befordrad, verkligen utfärdats
under samma dag, då Kongl. Majrts Beslut
i ämnet fattades, och att redactionen
af tryckta upplagan fullkomligen öfverensstämmer
med §§:nas uppställning i Kongl.
Maj:ts till Ridderskapet och Adeln, under
den 18 December 1823, aflåtna, StatsRåds
- Protocollet in extenso vidfogade
skrifvelse; ty, enär ingressen tili Riddarhus-Ordningen
icke eller står i strid mot
det följande innehållet, hvilket nogsamt
vittnar att Kongl. Maj-.t ej stadfästat annat
än sådant, hvarå stadfästelse begärts, och
att Författningen i de nya §§:ne är oförändrad
sådan den föreslagits, anser Utskottet,
som för öfrigt, vid granskningen
af Stats-Råds-Protocollen i Målet, icke fjun
-
G otis ti tutio ris TJtsk. Betänk. N:o g. u
nit någon upplysning hofva blifvit Kongl.
Maj:t fördold, ofvanberörde Anmärkningar
höra förfalla.
Stockholm den 6 Mars 1829,
f ■
N:o g.
Memorial lill Rikets Ständer, med
förslag lill ny redaction af 11 §.
Ri k s d ags-0 r dnin gen.
U(.i ett till Constitutions-Utskotlet ingifvet
Memorial, har Herr Prosten Gustaf
Bromé, Riksdags-Fullmäklig för PresteStåndet
från Lunds Stift, anmält att, enär
Riksdags-Ordningens 11 §. stadgar skyldigheten
för vederbörande Corporationer
eller Embetsman att, utan vidare påminnelse
och utan annan anledning än, vid
Lagtima Riksdag, sista Riksdags-beslutet,
besörja, det valen till Riksdagsmän må i
laglig ordning och, under ansvar, med
all skyndsamhet verkställas, samt denna
Grundlag i 17 §. 2 Mom. förest rifver nytt
val, om den valde dott eller bevisat laga
Constitutians Utsk, Betänk. N:o 9,
förfall, och ytterligare i 19 §. tillåter klagomål,
om någon väljande eller under
omröstning kommen förmenar olagligheter
vara vid ett Riksdagsmanna-val begångna,
Herr Prosten, efter jemförelse emellan
dessa Lagrum, och vid betraktande
deraf att valen kunna hållas så nära
den i Riksdagsbeslutet utsatta termin för
Ständernas nästa sammanträde, att ej allenast
en vald Riksdagsman saknade lid
för bestyrandet af enskilda angelägenheter,
utan ock nytt val, i fall detbehöfdes, och
klagomål, om dertill yppades anledning,
icke hunne behörigen afgöras, innan Riksdagen
tagit sin början, och ärendena till
en del redan kommit under behandling,
trott sig finna skäl att Utskottet underställa,
om icke vederbörande Corporationer
och Embelsmän måtte vid ansvar för.-  pligtas att tre månader före Lagtima Riksdag
hafva besörjt om Riksdagsmannavalen;
hvarjemte Molionairen föreslagit, att om,
emellan valförrättningen och Riksdagstiden,
kallelse till Urtima Riksdag skulle
inträffa, valen icke dess mindre kunde ega
bestånd,
Då Riksdagsmanna-valens anställande,
inom en tillräcklig tidrymd före Lagtima
Riksdagen synes vara af stor vigt och i
synnerhet nödvändigt för den valdes för
-
Constitutions Visit, Betänk. N:o tj. i3
beredning, genom studium af grundlagarna
och förra Riksdagens förhandlingar,
till utöfningen af Folk-representantens ansvarsfulla
värf; men Rikets Ständers behörighet
att meddela föreskrifter, äfven om
sjelfva tiden för valen, icke är i Grundlagarna
bokstafligen erkänd, har Utskottet
icke tvekat att i principen gilla närvarande
förslag. Med hänsigt till sättet för ett sådant
Grundlags-stadgande, har likväl Utskottet
lemnat företräde åt den modifierade
form att, i stället för bestämmandet af en
viss allmän valtid, endast må, genom ett
tillägg i 11 §. Riksdags-Ordningen, uttryckas
Rikets Ständers rätt att i hvarje Riksdagsbeslut
förordna om valen till näst inträffande
Lagtima Riksdag. För öfrigt och
ehuru det bör förmodas att kallelse till
Urtima Riksdag sällan skall ankomma så
nära tiden för den Lagtima, att valen tili
denna redan för sig gått, har Utskottet
dock trott införandet af den föreslagna iakttagelsen
härutinnan bidraga till en åsyftad
fullständighet. Och som, vid närmare
granskning, redåclionen, jemväl i andra
punkter af Riksdags-Ordningens 11 §. befunnits
dels mindre lämplig, i så måtto
att föreskrifterne om valen till både Lagtima
och Urtima Riksdagar blifvit i första
Momentet sammanblandade, dels bristfällig,
såsom saknande positiva bestämmelser, an
-
i4 Oonstitutions bitsk. EetänJi. iV.‘o 9.
gående förrättandet, i allmänhet, af Riksdagsmanna-valen
för Bonde-Ståndet genom
Domhafvande!! i orten, samt om vederbörande
Embets-myndigheters åtgärder vid
tillfälle af Urtima Riksdag, har Utskottet
sökt omarbeta nämnde §. i det hela, sådan
Utskottet härmedelst får densamma, till
grundlagsenlig behandling, vördsamligen
föreslå:
§ ii.
1:0. Med de i 2 §. omförmälda föreskrifter
förstås bestämmandet af skyldigbeten
för vederbörande Corporationer eller
Embetsman att, utan någon påminnelse
och utan annan anledning än sista Riksdagsbeslutet,
vid ansvar besörja, att valen
till Riksdagsmän må, inom den för deras
början och slut af Rikets Ständer bestämda
tid, i laglig ordning och med ali
skyndsamhet verkställas; tillhörande det
Döm-Capitlen att för Presterskapet, Hufvudstadens
Magistrat att för dervarande
Borgerskapet, samt Landshöfdingarne, hvar
i sitt Län, att för de öfriga Städernas Borgerskap
och menige Allmogen om sådana
valförrättningar, å Embetets vägnar, föranstalta.
2:0. Landshöfdingarne åligge härvid
Constitutions Utsi;. Bettini;. A’.'o g. i5
serskildt att otti Piiksdagsmaima-valen för
Allmogen tidigt utfärda kungörelse, med
föreskrift att samma dag, då denna i kyrkorna
uppläses, Sockenstämma för Eiectors™
val af Allmogen skall till nästföljande Söndag
utlysas. Skulle uti en eller flera kyrkor
af ett Pastorat, Gudstjenst saknas å
den Söndag, då kungörelsen Jiorde uppläsas,
åligge det Presterskapet att genast,
genom Krono-Betjente i Pastoratet, besörja,
det nästa dag eli. exemplar af kungörelsen
skyndsamt cirénlerar från by till by, uti
sådana församlingar eller Capell-lag, med
förständigande alt deras Ledamöter hafva
att nästföljande Söndag sig vid moderkyrkan
infinna lili Eiectors-val, i händelse
Gudstjenst icke samma Söndag bör hållas
i egen kyrka, då valet derstädes må för
Socknen eller Capell-laget förrättas. Dornhafvanden
i Häradet vare alltid valförrättare
för Bonde Siandet; är han Frälseman,
förordnas dertill opåmint af HofRätten
en Ofrälse, sä tidigt att valen må.
vid den i Riksdagsbeslutet utsatta termin
kunna börjas.
3:o. När Konungen eller Stats-Rådet
kalla Rikets Ständer till Urtima Riksdag,
skola, utan vidare erinran ån sjelfva kallelsen,
vederbörande Corporal'loner eller
Embetsman skyndsamt och i öfrigt pä
l6 Constitutions ZJtsk. Betänk. N:o g.
sätt, genom i och 2 morn. har ofvan stadgas,
draga försorg om valens behöriga
verkställighet. När åter, enligt RegeringsFormens
g5 §, de deri nämnde Embelsmyndigheter
meddela offentliga under rättelser
om Rikets Ständers inträffande Sammanträde,
tillhöre det dessa myndigheter,
Utom Riddarhus-Direqtionen, att sjelfva
cm valen i förrberörda ordning foga anstalt.
Angående tiden för Riksdagen lärer
Konungen, då Han dertill kallar, Hof-Rätterna
förständiga. Utfärdas kallelsen af
Stats-Rådet eller af vederbörande Embelsjnyndigheter,
skola, i förra fallet, StatsRådet,
oell i det senare, Landshöfding arne
ofördröjligen härom Hot-Rätterna, idet
ändamål 2 morn. antyder, underrätta.
4:o. yjnkommer kallelse till Urtima
Riksdag, sedan val till Lagtima Riksdag
får sig gatt, vare sädana val för Urtima
Riksdagen gällande, utan att ny fullmagt
för den valde må erfordras,* bör andes
likväl om tiden för Urtima Riksdagens
början de valde behörigen underrättas,
genom de Corporationers eller Embetsmäris
försorg, som föranstaltat om valen•
Stockholm den 10 Mars 182g.
STOCKHOLM, C. M. Carlsqk. 1823.
ConstiUitions~UtshoUcts Memorial N:o rö. t
N:o io.
Memoria), angående verkställd granskning
af Justitice-Ombudsmannens
Diarier och Registratur.
Constitutions - Utskottet, som emottagit
och granskat Rikets Ständers Ju sti ti »-Ombudsmans
Embets-Diarier och Registratur
från sist öfverståndna till nu innevarande
Riksdags början, får, i följd häraf, vördsamligen
meddela det förklarande, att de
till Justitice-Ombudsmans-Expeditionen inkomna
målen funnits med skyndsamhet,
ordning och nit handlagda; hvadan ock
Utskottet anser Herr Justitim-Ombudsmanlien,
i denna del, hafva motsvarat och
lättvisat Rikets Ständers förtroende.
Stockholm den 18 Mars 1829.
Bilt. till R. St. Prof. 1828 och 182g. 3 Sami.,
Jule Haft. 1
i Cons! itu tions-TJt shot tets Utlåtande. N:o ti.
N:o ix.
Utlåtande öfver åtskilliga Motioner
orri ändringar och tillägg i Justitice-Ombudsmans
- Instructionen.
Sedan Constitutions-Utskoltet, på de, i dess
vördsamma Utlåtande af den 25 nästlidne
Februarii, uppgifna skäl, ansett sig behörigt
att handlägga åtskilliga vid denna Riksdag
gjorda, dels till Conslitutions-Utskottet,
dels till Lag-Utskoltet remitterade, men
från det,^senare återlemnade Motioner om
ändringar och tillägg i nu gällande Instruetion
för Rikets Ständers Justi tiae-Ombudsman,
och Constitutions-Utskottet funnit
samma dess behörighet jemväl sträcka
sig till Herr Gustaf Grönhagens_, i enahanda
ämne framställda förslag, hvars hänvisande,
för vederbörlig behandling, samtlige
Riks-Stånden , genom Protocolls-Utdrag
af den 5:te och ipide dennes, uppdragit
åt Utskottet att, enligt 3 Mom. 44 §• Riksdags-Ordningen,
bestämma, får Utskottet
nu, i ett sammanhang, yttra sig öfver de
sålunda väckta frågor.
Hvad nu först angår Borgmästaren Hr
Lagmannen Klemens förslag, att, då af or
-
ConstitiUions-Utskottets Utlåtande, N:o ir. 3
dalydelsen i 2 enligt hvilken Justitieombudsmannen
bör beifra fel, som antingen
härröra från egennytta, vrångvisa, väld
och grof försumlighet, eller bereda en allmän
osäkerhet för medborgares rättigheter,
den slutföljd möjligen skulle dragas, att
beifran endast egde rum , när alla förbrytelserna,
sammäntagna, kunde Domare och
Embetsman till last föras, denna, ej mindre
än 4 §•> mätte förtydligas genom utbytet
af ordet och mot ordet eller ; så, ehuru
en slik förändring icke synes Utskottet
oundgängligen nödvändig, helst nuvarande
redaction veterligen ej föranledt något
missförstånd, och delta dessutom är
tillräckligen förebygdt, medelst ordalydelsen
i 96 §. Regerings-Formen och 63 §.
Riksdags-Ordningen, hvarest ordet eller finnes
begagnadt: likväl, och då sistnämnde
ord är, dels mera egentligt och rigtigt, dels
bättre öfverensstämmande med ofvanberörde
grundlags-rum, får Utskottet vördsamligen
tillstyrka det föreslagna utbytet, så
vida Instructionen i öfrigt undergår sådana
förändringar, som fordra hennes omtryckning.
Beträffande sedermera Hr Lagmannen
Klemans Motion om uteslutandet, i 2 §.,
af ordet grof framför försumlighetemedan
icke någon Ijensteförsummelse, grof
4 Gönstitutions-Utskotlets Utlåtande N:o n.
eller ej, bör aflöpa ulan ansvar, lordeden
erinran göra tillfyllest, att ordet grof står
här i sammanhang med ordet förnämligast,
hvarigenom stadgas en gradation af större
fel, hvilka främst påkalla Justitia>Ombudsmannens
uppmärksamhet, samt att deremot
3 §. handlar om ringare, af ovarsamhet,
begångna felsteg.
Vidkommande dernäst bemälde Herr
Lagmans förslag, att a:dra punkten i 6 ,
som börjas: ”Justitiae-Ombudsmannen eger,”
och slutas med: ”anse sig befogade,” måtte
utgå, och i stället införas, såsom serskild
§., emellan den 5:te och 6:te, bringad lill
denna lydelse: ”1 de fall, då fråga o«i åtal
efter i:sta, 2:dra och /pde § §. kali uppstå,
eger Justitige-Ombudsmannen, innan rättegång
anställes, och der han så nödigt pröfvar,
att lemna den eller dem, hvilka äro
i fråga att tilltalas, tillfälle att, inom korrt, af
honom föreskrifven, lid, inkomma med de
upplysningar, till hvilka de kunna anse
sig befogade;” så, enär Högsta Domstolen,
eller en eller flere af dess Ledamöter lämpligen
ej skulle kunna tillförbindas att förklara
sig inför någon annan än deras Forum,
Riks-Rätt, och det dessutom synes
följa af sakens natur, att Justi tiae-Ombudsmannen,
innan han äskar Riks-Rälts sammanträde,
så fullkomligen underrättat sig
Constitutions-Ulskottcts Utlåtande N:o ii. 5
om målets beskaffenhet, att Högsta Domstolens
eller dess Ledamöters förklaringar
troligen ej komme att innefatta annat än
hvad af handlingarne funnes att inhemta,
anser LTtskoltet sig föranlåtet att å detta
förslag afstyrka bifall.
Under anförande, att 7 §. väl stadgar
ansvarighet för Juslitiaj-Ombudsmannen,
lika med Actorer, i händelse han skulle
öfverskrida eller missbruka sin Embetsmyndighet,
men att ingenstädes i Instructionen
omförmäles någon påföljd för underlåtandet
af honom tillhöriga embetspligter,
har vidare Hr Lagmannen Kleman,
enär Justitiaj-Cancelleren är för sin embets-förvaltning
Konungen ansvarig, oell
Justilice-Ombudsmannen, såsom Folkets Ombud
, skäligen bör ansvara inför Rikets
Ständer, föreslagit, vid 7 §., ett så lydande
tillägg: ”Om, under påstående Riksmöte,
af enskild man eller någon inom Riksstånden,
anmälan göres emot Justitise-Ombudsmannen
om underlåtenhet eller försummelse
i honom åliggande embetspligter,
skall sådan anmälan förvisas till Constitutions-Utskottet,
som pröfvar om den är af
sådan beskaffenhet, alt Juslitite-Ombudsmannen
bör ställas till ansvar inför RiksRätt,
der, i sådan händelse, Justitias-Ombudsmannens
Suppleant utföre Målet.” Men
6 Constitutions-Utsiiottets Utlåtande !N':o r i.
icke eller detta förslag kan af Utskottet
tillstyrkas. Att åt Rikets Ständer, eller deras
Constitutions-Utskott, medgifva upptagandet
af Enskild Mans anmälan mot Justitiae-Ombudsmannen,
vore att i viss måtto
återföra tillståndet före 1772 års Statshvälfning;
snarare skulle måhända Riksdagsman
kunna tillerkännas en sådan anmälningsrätt.
Dock , det synes i allt fall
hvarken tjenligt eller behöfligt att öka föremålen
för Riks-Rätts handläggning genom
Justitiae-Ombudsmannens inställande
inför denna höga Domstol , hvilken eger
sin tillvaro endast med afseende å sådana
personer, som, i och för deras embets-förvaltning,
icke lyda under vanliga Domstolar.
Helt annorlunda förhåller det sig med
Justitiffi-Ombudsmannen , såsom, enligt 7
underkastad ansvar efter Lag och Författningar,
lika med Actorer i allmänhet.
För öfrigt, och om än hans handlingssätt
ej föranledde någon påföljd i rättegångsväg,
måste utan tvifvel opinionen, så inom
som utom Riks-Stånden, samt äfven, i
någon mon, vederbörligt Utskotts yttrande
öfver vissa af hans Embets-åtgärder medföra
det både kraftigaste och mest lämpliga
correctivet till ledning vid ett nytt val.
Herr Lagmannen föreslår liäreftér, att
bestämmelsen i 9 §. angående Justitia;-
Constitutions-Utskotlets Utlåtande N:o i r. j
Ombudsmannens rättighet att hänvisa den
klagande till Justitiae-Cancelleren , måtte ,
såsom öfverflödig, uteslutas, men deremot
efter orden : ”åtala eller åtala låta sådana
åtgärder,” tilläggas följande: ”Stånde dock
klaganden öppet att, då Justitiae-Ombudsmannen
funnit åtal af nöden, sjelf eller
genom Ombud vid undersökningen närvara,
för att sin klagan utveckla och närmare
styrka. Vid alla de tillfällen, då klaganden
det äskar, bör Justitiae-Ombudsmannen
meddela honom bevis, att han klagoskriften
emottagit;” och skulle tillika ur
io §. orden: ”eller efter Justi tiae-Ombudsmannens
hänvisning,” utgå. Enär likväl i
i:sta §. det stadgande förekommer, att Justitiae-Calicelleren
och Justi tiae-Ombudsmannen
icke må hvarandras göromål och förhållanden
åtala, kunde, i följd häraf, en
hos Justitiae-Cancelleren klagande undfå det
svar att, som saken varit hos Justitiae-Omhudsmannen
anhängig gjord, Justiliae-Cancelleren
ej egde att sig dermed befatta. Det
synes således angeläget, att Justitiae-Cancelleren,
medelst remiss från Justi tiae-OmLudsmannen,
må vinna upplysning, i hvad
skick denne senare lemnat saken. Dessutom
gifvas mindre förseelser, som kunna
försonas med åtvarning, hvilken JustitiaeCancelleren,
men icke Justitiae-Ombudsmannen,
är befogad alt meddela. På des
-
8 €onstilutions-Utskottets Utlåtande N:o ii,
sa skäl finner Utskottet betänkligt att för»
slaget understödja.
Ytterligare liar Herr Lagmannen före*
slagit, emellan g och io §§., en ny §.,
sä lydande: ”Ilar Justitiae-Ombudsmannen
icke funnit skäl att fästa afseende å en hos
honom anförd klagan, vare dock klaganden
fri från ansvar, så framt hans skrift
icke, utom de egentliga anklagelse-punkterna,
innehåller personliga smäd elser mot
Domare, Embets- eller Tjenstemän. Sådana
förbrytelser upptagas och afdömas i den
Hofr eller ÖfvetvRätt, hvarunder Embetseller
Tjenstemannen lyder, men, i fråga om
Högsta Domstolens Ledamöter, vid Kongl.
Svea Hof-Rätt." •— Då emedlertid stadgan»
den , angående missfirmligt skrifsätt och
forum för åtalandet af sådant brott, dels
icke tillhöra Instructionen för Justitias-OmImdsmannen
, dels ock redan finnas i allmänna
Lagen, och då öfverlemnandet af
dylika måls bedömande lill fora privilegiata
hvilket ej synes behöfligt endast derföre,
att de röra Embetsman, förutsätter
en lagförändring, hvarom Constilntions-Utskottet
icke är behörigt att sig yttra, kan
Utskottet dcstomindre tillstyrka den nya
§:s införande, som delta måste föregås af
ett beiedt och gilladt lagförslag,
ConstiCutions-Vtskottets U
Jemväl anser Herr Lagmannan nödvändig-
följande nya §.: ”Justiliai-Ombudsmannen
vare obehindrad att åtal för begångna
Embetsfel anställa eller anställa låta,
ehvad den ifrågavarande åtgärden blifvit
af Part i vanlig rättegångs-väg öfverklagad,
eller icke.’-’ — Men då, vid uppmärksam
granskning af den gällande Instructionen,
detta tillägg visar sig alldeles
öfverflödigt, helst den allmänna föreskrift
i usta §,, som obestridligen innefattar det
nu åsyftade fall, är så klar och tydlig, att
minsta tvekan ej bör kunna uppslå hos Justitifc-Ombudsmannen
om hans rättighet
och pligt att, i följd af egna upptäckter,
anställa åtal, ej eller hos vederbörande
Domstolar om behörigheten att upptaga och
afdöma sådana aclioner, änskönt de ej varit
grundade på klagomål, anförda af lidande
Part, saknar Utskottet anledning alt förslaget
tillstyrka.
Den af Herr Lagmannen, såsom tilllägg
vid i4 §., föreslagna iakttagelse, att
Jas ti tias - Ombudsmannens årliga EmbetsBerättelse
borde vara beledsagad af äfvenledes
tryckt Diarium, med uppgift af de
grunder, hvarpå inkomna klagomål afslagits,
och af de åtgärder, som vid sådana egt
rum, anser Utskottet både vara obehöflig
och medföra kostnad, utan motsvarande
i o Conslilutions-Utshottets Utlåtande. K: o ii.
nytta. Justitire-Ombudsmannens Diarier innehålla
blott rubriker på inkomna ärenden
och hvad vid dein blifvit tillgjordt, genom
anklagades hörande, eller remiss till åtal,
eller i följd af återkallade klagomål;
hvaremot de fullständigare upplysningarna
inhemtas af Registraturet. Att af trycket
Jtungöra andra mål, än sådana, hvilka genom
Dom hunnit dfhjelpas, kunde gifva
allmänheten origtigt begrepp om outredda
förhållanden rörande personer, sorn tilläfventyrs
blefve slutligen frikända, samt om
återkallade och således förlikta brottmål,
hvari handlingarnes tryckning är, enligt
3 §. Tryckfrihets-Förordningen, före viss
tid och utan vissa vilkor förbjuden.
Hvad åter beträffar så väl Herr Lagmannen
Klemans _, som Herr Prosten Z>edekinds
motioner om Justitiae-Ombudsmanliens
förpligtande, medelst en ny föreskrift
i i4 §., att vid hvarje Riksdag för Rikets
Ständer uppgifva, hvilka af deras beslut eller
underdåniga framställningar blifvit, antingen
icke föredragna, eller ock lemnade utan
afseende, så, enär förra Riksdags Constitutions-Utskott,
redan i Memorial den 6:te
September 1823, föreslagit vid nämnde §.
ett tillägg, bland annat innehållande: att
Justitias-Ombudsmannen, då han för Rikets
Ständer anmäler, hvilka af deras beslut
Constitutions-Utskoltets Utlåtande N:o i r. 11
och framställningar af Konungen bifallits
och utfärdats, skulle tillika serskildt upptaga
dem, som icke blifvit i underdånighet
föredragna eller i Nåder afgjorda , och
samtlige Riks-Slånden, Ridderskapet och
Adeln den 3o, Preste-Ståndet d. 18, Borgare-Ståndet
den ir) och Bonde-Ståndet
den 25 September, delta förslag gillat,
får: nuvarande Constilulions-Utskott, som
ej eger kunskap, huruvida målet erhållit någon
ytterligare åtgärd, endast vördsamligen
hemställa att, derest underdånig skrifvelse
härom till Kongl. Maj:t icke afgått,
Rikets Ständer måtte, med godkännande af
1823 års Ständers beslut, detsamma till
Konungens Nådiga stadfästelse i underdånighet
öfverlemna.
T vänne af Herr Lagmannen Kleman
i 23 §. projecterade tillägg, afbandlande
Justitia? - Ombudsmannens skyldighet att
meddela sin Embets-åtgärd vid förbrytelser
af Domare och Embetsman emot Tryckfrihels-Förordningen,
samt att, i bestämdt
fall, öfvervara Högsta Domstolens öfverläggningar
och dess Protocoll till trycket
befordra, tror Utskottet ganska umbärliga,
enär bägge äro afskrifna från TryckfrihetsFörordningens
4 §• 5 Morn., samt 5 §. 8
Morn., och en Grundlags bud ovägerligen
12 Constitulions-UtskotteLs Utlåtande \:o n.
måste medföra större kraft tili efterlefnad,
än en Instruction.
Med anledning af Herr Domprosten
Holmströms Motion om ett stadgande, hvarigenom
måtte afböjas fatalier? förlust, dymedelst
att Utslag och Domar, under Justitioe-Ombudsinannens
Embets-resor, komma
honom för sent tillhanda , hvarpå exempel
äfven anförts, får Utskottet, som,
då Justitiaj-Ombudsmannens vistelseort, i
och för Embetet, är Hufvudstaden, ansett
hans Expedition alltid böra vara öppen
för Handlingars emottagande och ullemnande,
vördsamligen tillstyrka, vid 24 §:s
slut, ett så lydande tillägg: "Justitiae-Ombudsmanne-n
eger tillse, att hans ! mbetsExpedition
alltid må finnas tillgänglig för
Handlingars emottagande och utlemnande,
samt att, under hans frånvaro, den Tjensteman,
som Expeditionen i Hufvudstaden
förestår, må öppna lill Embetet ankommande
bref, och besörja sådana, uppskof ej tålande,
anteckningar och meddelanden, hvilka
ej innefatta beslut, eller annan, JustitiaeOmbudsmannen
tillhörande, verklig Embets-åtgärd,
”
Vidare och hvad angår Herr Lagmannen
Klcmans förslag till 26 §:ns förtydligande,
medelst ett tillägg, hvarigenom Ri
-
Cnnstitutinns-Utskoltets Utlåtande N:o 12. 1 V
kels Ständers rätt att, i de händelser §:n
omförmäler, sjelfve, under en påstående Riksdag,
välja Justilife-Ombudsman och hans
Suppleant, skulle närmare bestämmas, får
Utskottet vördsamligen tillstyrka, att, så
framt Kongl. Majit täckes i Nåder gilla de
af i8a3 års Constitutions-Utskolt föreslagna
och under nuvarande Riksdag af samtlige
Stånden bifallna tillägg vid g8 §. Regerings-Formen
och 63 §. Riksdygs-Ordningen,
— 26 §. al Inslructionen, såsom egentligen
dit ej hörande och dessutom öfverflödig,
måtte, på sätt jemväl förra Conslitutions-Utskottet,
i Memorial den 15 November
i8a3, hemställt, alldeles uteslutas,
men att, i vidrigt fall, 26 §., vid dess början,
må , efter en mindre betydlig modification
af samma Utskotts förslag, under
den 14 October 1823, redigeras sålunda:
”Skulle, under påstående Riksdag, Justi?
ticC-Ombudsmannen, eller den, som blifvit
till hans efterträdare utsedd, afsäga sig det
erhållna förtroendet, eller med döden afgå,
förhålles såsom i g^-de och c)8:de §§. Regerings-Formen
samt 63 §. Riksdags-Ordningen
är stadgadt.” Men inträffar något
af dessa fall, då Rikets Ständer icke äro
samlade, förfares dervid som följer:
”Dör Justitia"-Ombudsmannen , sammanträde
genast m. m.”
i4 Constitutions-Utskottcts Memorial N:o ii
Slutligen, och vidkommande Herr Grönhagens
Motion om Justitias-Ombudsmannens
tillförbindande, att för laglig beifran
upptaga hvartenda hos honom anmäldt
klagomål, utan rättighet att detsamma nedlägga
eller undersökning vägra ; så , enär
Motionen innefattar en sådan utsträckning
af det accusatoriska rättegångs-sättet, som
med bestående former ej är förenlig, och
det dessutom vore stridande mot Embetets
idee , att dess Innehafvare finge, i denna
del, attributioner och åligganden, hvilka
ej tillkomma hvarken Konungens JustitireCanceller
eller annan Actor Publicus, finner
Utskottet sig böra vördsamligen afstyrka
berörde förslag, genom hvars antagande
icke blott allt behof af urskillningsförmåga
skulle Justitiae- Ombudsmannen
frånkännas, utan ock en väsendtlig Lagförändring
omedelbarligen tillvägabringas.
Stockholm den 20 Mars 1829.
N:o 12.
Memorial , rörande Ståts-Utskottets anmärknings-
anledning i fråga
Conslilutions-Utskottets Memorial N:o 12. i5
om Herr General-Majoren m. m.
Friherre von Schulzenheims befrielse
från yrkad, accordsyrsättning.
v.
» ij pröfningen af Stats-Utskottets, från
samtliga Riks-Stånden, under den 5 och g
sistlidne Januarii, remitterade anledning till
anmärkning mot den Stats-Secreterare för
Krigs-Ärendena, som contrasignerat Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 6 April 1824, hvarigenom
Herr General-Majoren m. m. Friherre
von Schulzenheim fri kallats från inbetalningen
af den ersättnings-summa, 180g
R:dr, för hvilken han, i egenskap af f. d.
Secund-Chef vid Andra Lif-Gardet, alltsedan
år 1816 till Stats-Verket häftade, utgörande
skillnaden emellan uppburna accordsmedel
för tre nya, och belöpande accordsersättning
för två indragna Oflicers-beställningar,
har Constitutions-Utskottet funnit
de mot Föredraganden, dåvarande Stats-Secreteraren
L. Arnell, anmärkta omständigheter
böra, såsom bidrag och exempel, ingå
i det allmänna bedömandet af hans
embets-utöfning, och sålunda, jemlikt 107 §.
Regerings-formen, gifvas Rikets Ständer tillkänna,
med vördsam hänvisning i öfrigt
till Utskottets slutliga betänkande, i följd
af Stats - Råds - Protocollens fullbordade
granskning. Stockholm den 20 Mars 182g.
16 Constitiitions Utskottets Memorial N:o i3.
■ N:o 13.
Memorial , angående Stats-UtskottetS
anledning till anmärkning vid gjord
disposition å Militice Boställs-Cassan
för inköpandet äf ett Boställshus.
T ill besvarande af samtliga Riks-Ståndens,
linder den 9 och 13 nästlidne Februarii ,
aflåtna Remisser på Stats-Utskottets anmärknings-anledning
emot den Föredragande af
Krigs-Ärendena, som conlrasignerat Kongl.
Majrts Nådiga Skrifvelse till Dess och Rikets
Krigs-Collegium, den 21 Juli! 1825»
hvarigenom å Militiae-Boställs-Cassans fond,
medel blifvit anvisade till inköp af ett
numera framlidne Herr General-Majoren m.
in., J. G. Aminoff tillhörigt, i Örebro beläget,
trädhus, att begagnas till bostad åt
Secund-Chefen vidLif-Regements-Brigadens
Hussar-Corps, får Constitutions-Utskottet
vördsamligen anmäla, att, enär, jemlikt hvad
af Stats-Råds-Protocollet för den i5 Julii
1825 upplyses, Föredraganden icke i underdånighet
tillstyrkt ofvanliögstberörde,
då fattade Nådiga beslut, men endast anslåendet
åt Herr General-Majoren af inqvarterings-penningar,
att årligen med i5o
R:dr från Boställs-Cassan utgå, Constitutions-Utskottet
sålunda anser den framställda
anmärknings-anledningen böra förfalla.
Stockholm d. 20 Mars 1829.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteiuska Boktryckeriet, 1S29.
Cons tit utions-btskot ters Memorial N‘o >4. z
N:o 14.
Antom till Exped. Utsi. d. 3i Mars 1819.
Memorial, rörande Stats- Utskottets
anmärkningsanledning mot dispositionen
af Abo Academie-fonden,
Genom Protocolls-Utdrag af den 5 och g
sistlidne Januarii, hafva samtlige Riks-Stånden
till Constitutions-Utskottet remitterat Statsutskottets
anledning till anmärkning mot
Föredraganden af Handels- och FinanceÄrendena,
hvilken anledning uppgifvits i
Stats-Utskoltets Protocolls-Utdrag för d. 23
December 1828, hufvudsals;ligen innehållande
att, sedan Rikets Ständers sist församlade
Revisorer gjort erinran, bland annat, vid
dispositionen af de medel, som, under namn
af Åbo Academie-fond, bordt, efter 1820 års
Riksdagsbeslut, till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas,
och Stats-Utskottet jemväl inhemtat,
hurusom Kongl, Majit , i Nådigt
Bref lill Dess och Rikets Stats-Contoir den
18 Augusti 1824, förordnat, att, då ifrågavarande
Fond icke blifvit i förteckningen
på Finska Fordringsanspråken upptagen eller
eljest för Åbo Academie reclamerad, samt
Bih. till Riks. St. Prot. 1828, 1829. 3;dje Suni.
Side Haft. 1
Constitutions-XJtskottets Memorial N:o i4-
således icke eller förvandlats lill Statsmedel,
Fondens återstod, 5j5o R:dr skulle användas
till afbetalning å de, för en af framlidne
II. E. Herr Friherre Reuterholm efterlemnad
mänuscriptsamlings inköpande,
af Åttonde Hufvudtitelns anslag, förskjutna
8000 R:dr, Stats-Ulskottet, enär dymedelst
Rikets Ständers förklarade afsigt att om
dessa medel framdeles besluta blifvit tili?
intetgjord, och Fonden, utan Ständernas
hörande , till ett främmande ändamål disponerad,
funnit sig, med tillämpning af
C8 §. Regeringsformen, höra, i anmärkningsväg
mot Contrasignanten af Högstberörde
Kongl. Bref anmäla ärendet till Constitutions-Utskottets
handläggning.
Då likväl de för Åbo Academie-byggjlad
ämnade medel, som ursprungligen tillkommit
genom vissa, jemte tolagen, uppburna
umgälder, kunna, till egenskap och
bestämmelse, närmast jemföras med de i
60 §. af Regeringsformen ej omnämnda,
men i 3 §. af Ansvarighets-Lagen för Konungens
Rådgifvare d. 10 Febr. 1810, undantagna
serskilda afgifter; Då Kongl. Maj:t redan
under d. 9 October 1811 förklarat, att
medlen, såsom ej påräkneliga bland Statens
tillgångar, borde afsättas Lill ExtiaPensionsfond
för fattiga Enkor, samt i Riksgälds
-
Constituiioiis-Utskottets Memorial. n:o. 14. 3
Contoiret förräntas, för att efter Kongl,
Maj:ts Nådiga föreskrift disponeras, — etWörklarande
mot rådgifvande åtgärden, hvartill
1812 års Constitulions - Utskott icke gjort
någon anmärkning, — och då i öfrigt förekommer,
att, om äfven dessa medel, sedan
allt anspråk på dem från Ryska sidan förfallit,
skäligen skulle betraktas såsom tillhörande
öfverskotten på Statsverkets inkomster,
Konungen dock reserverat sig dispositionsrätten
öfver meran ämnde Fond, innan,
vid 1815 års Riksdag, Hans rättighet att
disponera om öfverskotten på Stats-anslageu
upphörde , har Constitutions-Utskottet funnit
Åbo Academie-fonden icke hafva kunnat af
Rikets Ständer, utan Konungens samtycke,
till Riksgälds-Contoiret förflyttas, och följaktligen
den af Stats-Utskottet åberopade
68 §. Regeringsformen sakna tillämplighet
på närvarande fall: Hvadan och enär, beträffande
medlens slutliga anordning, förvärfvandet
af Reuterholmska manuscriptsamlingen
utan tvifvel varit, jemväl ur politisk
synpunkt, för Riket vigtigt och nödigt,
Utskottet anser den framställda anmärkningsanledningen
icke påkalla någon till ansvar
verkande behandling.
Stockholm den 21 Mars 182g.
4 Co’i!titutwns-{Jtskotteti Mtmertnl A':o 15.
N:o i5.
Ankom till Exped. Utsi. d. 3i Mars 182g,
Memorial, angående friherre C. H.
Anckarsvärds anmärknings-anledning
, i afseende på Frotocolls-Secreteraren
Brummers och
vice Consuln Knudt zons entledigande
från deras befattningar,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har, under
d. 14 nästlidne Februarii, behagat till
Constitutions-Utskottet remittera en, i föreskrifven
form, anmäld anledning till anmärkning
mot Herr Stals-Ministern för Utrikes
Ärendena, H. E. Grefve G. af Wetterstedtt
Enligt
ett, till Utskottet serskildt inlemnade
af Friherre C. fl. Anckarsvärd
undertecknadt Memorial, uppgifvas dessa
anledningar bestå deruti, att bemälde Herr
StatsMinister, dels, under den 2 Junii
1828, från Christiania underrättat Protocolis-Secreteraren
Q. M. Brummer, att K:gl.
Maj:t, på Herr Stats-Ministerns underdåniga
anmälan, under samma dag entledigat Brummer
från hans Protocolls-Secreterare-beslällaiing
vid Colonial-Ärendenas Departement,
med dervid, å Barthelemisk Stat, åtföljan^
Consvttttions-Utskottets Memorial N:o 15, 5
de löneförmoner, dels ock, i ministeriel
väg, medverkat lill Norrske medborgaren
N. H. Knudtzons entledigande från hans
post såsom Scor-Britannisk vice Consul i
Christiansund; anseendes Friherre Anckarsvärd
den i dessa förhandlingar ådagalagda
ministeriela caracter vara af den betydenhet
för samhället, att han trott sig höra
hos Utskottet framställa behofvet deraf, att
Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena,
Grefve af lVetterstedt, måtte, på grund
af de vittnesbörd Stats-Rådets Protocoll eller
Protocollen öfver Ministeriela mål kunde
lemna öfver berörde tilldragelser, anmälas
till den påföljd Regerings-Formens
107 §. utsätter för bristande vård om Rikets
sannskyldiga nytta,
Sedan, hvad forst beträffar åtgärden
till Protocolls-Secreteraren Brummers entledigande,
Constitutions-Utskoltet, jemlikt
42 §. Riksdags-Ordningen, begärt, hos Hr
Hof-Cancelleren, Konungens Nådiga Befallning
till vederbörande i det ändamål samma
§. antyder, har Herr Hof-Cancelleren
till svar lemnat, att, oaktadt Kongl. Maj:t
ej ansett nyssnämnda §. och ännu mindre
io5 §. Regerings - Formen tillämpliga på
förevarande fall, K:gl. Maj:t dock för denna
gång tillåtit, att -Chefen för Colonial
-
6 (lons titut iöns-Ut skottets Memorial K‘.o ij,
Ärendenas Departement finge upplysningsvis
meddela de uppgifter, som Sunde tjena
till utredande af frågan. Dessa uppgifter
innefattas i en till Herr Ho f-Can celleren a filateli
embetsskrifvelse från bemälde Chef,
II. E. Herr Grefve af Wetterstedt, med
bifogande af ett inför Konungen allena i
Christiania den 2 Junii 1828 hållet Protocoll,
hvaraf inhemtas, att Kongl. Majit, på
derom, af Chefen för Golonial-Ärendenas
Departement, med stöd af 6 §. i Riksdagsbeslutet
den 18 Augusti 1812, gjord anmälan,
behagat entlediga Protocolls-Séereteraren
Carl Magnus Brummer från.
denna hans beställning vid samma Departement,
med åtföljande löneförmoner på
Barthelemisk Stat, hvarom den undertecknade
Chefen skulle honom underrätta. Vidare
upplyses, att fullmagterna för Embetsoch
Tjenstemännen inom Colonial-Departementet
äro med Chefens contrasignation
utfärdade, att Brummer, förut anställd som
Copist och Cancellist vid Pomerska Expeditionen
, befordrades den 12 Augusti 1812
till Protocolls-Secreterare vid Colonial-Ärendenas
Expedition, att f. d. Protocolls-Secreteraren
Brummer fortfar i ostördt åtnjutande
af en Pension å f. d. Pomerska
Kammarens Stat, utgörande omkring Goo
R:dr Svenskt Råneo årligen, samt ändlli
-
Covstitutmis-Utskottets Memorial N'.o iry
gen att, till de 3:nc Ordinarie tjenstebefattningar
Brummer innehaft, ingen utnämning
skett i Svenska Siats-Rådet, och att
de äienden, han handlagt, icke egt någon
gemenskap med Svenska Statsförfattningen,
Föremålen för Conslitulions-Utskottets
granskningspligt och anmärkningsrätt äro,
enligt io5 §. Regeringsformen, inskränkta
till endast de i Stats-Rådet förda Protoeoll,
jemte dem i Ministeriela och Commando-ärenden,
sorn angå allmänt kända
och af Utskottet uppgifna händelser. Men
nu befinnes, att det Protocoll öfver Frummers
entledigande, sorn, i bestyrkt afskrift,
blifvit insändt, hållits, icke inför
Konungen i Stats-Rådet, utan inför Konungen
enskildt, och på föredragning, icke af
Herr Stats-Miiiistern för Utrikes Ärendena,
men af Chefen för Colonial-Ärendenas
Departement, hvilken åter ej inbegripes
bland de i 5, 6, 9, 11 och j5 §§. Regeringsformen
uppräknade, samt efter dess
106 och 107 §§. anmärkning och ansvar
underkastade Rådgifvare och Föredragande ;
varahdes detta Chefskap ett alldeles serskildt
uppdrag, icke bundet vid någon Stats-RådsLedamots
befattning eller vid annat coustitulionelt
Embete. Härtill kan äfven läggas
hvad 1812 års Ständer, till svar å Ko
-
ö Constitutiotis-\Jt skottets Memorial N:o 15.
nungens Nådiga Proposition af d. 18 April
samma år, meddelat, — att nemligen de
icke funnit betänkligt att till den föreslagna
författningen om Svenska ultramarinska
besittningars styrelse, utan sammanhang
med Sveriges Grundlagar och -Financer
lemna deras bifall. Hvarom ock ett stad»
gande i Riksdagsbeslutet intogs.
Vidkommande dernäst frågan om Engelske
Vice-Consuln Knudtzons entledigande,
så synes väl af de anmärkningsanledningen
bifogade handlingar, att , enligt
Brittiska Consulns i Norrige, Charles DurieS
2:ne Bref till Knudtzort och en det senare
bilagd skrifvelse från Hans Stor-Brittaniska
Maj:ts Utrikes Departement, H. Ex. Herr
Grefve af Wetterstedt haft ett samtal i ämnet
med Consul» Durie, och Lord Aberdeen
ansett den sistnämndes uppgifter ej innehålla
något, som skulle garantera honom
för undgåendet att samtycka till Svenska
Regeringens framställning om Knudtzons
dimission; men då hela denna sak icke rör
Sveriges egna Utrikes angelägenheter, har
Utskottet alltså förmodat, att ej något Protocoll
i Ministeriel väg deröfver blifvit fördt,
och, om än sådant egt rum, icke trott sig
lillsländigt all äska ett document, hvars u
lem
-
Constiiutions-Vtskottets Memorial Nio 15.
lemnande kunde på giltiga skäl vägras. Oni
Knudtzori varit Svensk HähdelS-Ågent hos
främmande Magt, hade det* efter 35 §» Regeringsformen,
stätt i Konungens behag att
honom * när sorn helst, entlediga * äfven
med dervid fästad uppmärksamhet på deri
främmande Regeringens yttrade önskan; JNu
deremot var Knudtzori Brittisk HandelsAgent
i Norrige, och entledigades, såsom
Sådan, af Brittiska Regeringen, måhända ock
af eftergifvande för Svenska Cabinéttéts äätundän;
dock, i allt fall, inSer éj Utskottet
hvad gemenskap denria åtgärd må krinnä
öga med utöfningéri af Svenske Stäts-Ministerns
Ejnhete, och nied iakttagai ide t äf Sveriges
nytta, eller huru åtgärdens örSaker
Och förberedning möjligen utgöra elt ämne
för Svenska RepreSentationéris piöfriirigSrätt;
Vid det sålunda utredda förhållandet *
finner Constitutioris-IJlskoltel bäggedeia än~
inärkriingSariledriingarna ligga utom gräriseii
för Utskottets befattning och följaktligen
Röra förfalla;
Stockholm den a4 Mars i8äg<
Sill. tili Riks. St. Prot. 1828, 1829. 3:djc Sarai.
8;de Hilft; 2
»o Consthutms-TJt skottets Memorial. Nio 16.
N:o 16.
Ankom till Exp. Utsk. den a April 182g.
Memorial, rörande Grefwe C. F.
Horns anmärknings-anledning,
i afseende på Mötes-Passevolancens
fortsatta utgörande.
Under d. 26 nästlidne Februarii har Ridderskapet
och Adeln behagat till Constitutions-Utskottet
remittera en, emot Stats-Rådets
Ledamöter samt Föredraganden af KrigsÄrendena,
framställd anmärknings-anledning,
hvilken, uppgifven i ett, Remissen bifogadt,
af Grefve C. F. Horn undertecknadt Me-,
morial, hemtats från Kgl. Circulaire-Brefven
den 7 November 1827 samt den x 3 Februarii
och den 8 Maji 1828, angående MötesPassevolancens
utgörande af Rust- och Rotehållare
i Riket, utöfver deir tid, som bestämdes i
det emellan Kronan och dem år 1812 upprättade
Passevolance-Contract; Förmälandés
Grefve Horn, att han anser dessa CirculaireBref
innefatta en anmaning lill åtgärder, rakt
stridande mot Lagbuden i 44 Gap. 2 §.
Missgernings-Balken, — åtgärder, som icke
eller skola uteblifvit, nemligen en förnyad
afgifts uppbärande af Rust- och Rotehållare,
CoHstittitiotis-Jlislottets Memorial. N:o 16.' It
livilka senare åtminstone äro, i följd af
Kneckle-Contracten, uttryckligen befriade
från Soldatens underhåll på Möten; hvarjemte
Grefven anhållit, att Utskottet måtte,
dels infordra alla upplysningar om den förmenta
olagliga uppbörden, dels utreda och
besvara åtskilliga frågor, till ex., huruvida
Föredragande och Rådgifvare fästat uppmärksamheten
på de samlade besparingarnas tillräcklighet
äfven för 1828 och 1829 årens
vapenöfningar, utan Rotehållares ytterligare
bidrag, samt om de härvid i öfrigt iakttagit
Rikets sannskyldiga nytta, dels ock, i händelse
anmärk nings-anledningarne ej funnes
påkalla ansvar enligt 106 eller 107 §§. Regeringsformen,
lemna Riks-Stånden upplysande
ledningar för deras egna omdömen
öfver dessa ämnen.
Af Stats-Råds-Protocollen inhemtas, att
Föredraganden och Stats-Rådet i underdånighet
tillstyrkt, så väl, under den 7 November
1827, Konungens Nådiga beslut om
vederbörandes förständigande, att, vid Passevolanee-Contractstidens
utgång, någon förnyelse
af Contracten ej komme att ega rum,
utan deremot det förra underhållssättet att
åter vidtaga, Rust- och Rotehållare dock
öppet alt, om de önskade fortfara med afgifternas
erläggande under åren 1828 och
IS Cati st itutians-TJ t skottets Memorial. N:o idb
*829, sådant hos Landshöfdjngarne, före den
j nästföljande Februarii, anmäla, sorn äfven,
under den i3 Februarii 1828, Konungens
befallning till Landshöfdingarne att låta an^
tyda ej mindre de Rust- och Rotehållare,
hvilka dittills icke sina yttranden afgifvit,
jin deni, som Passeyolancen vilkorligen sig
åtagit, att, inom d, 1 April nyssnämnde
år, bestämdt förklara sig, huruvida de, utan
vilkor, inginge på Passevolancens utgörande
eller ej, samt ändthgen, att, under den 8
Maji 1828, Kongl. Regeringen förordiiat, att
den åtagna Passeyolancen borde i yanlig ord-:
ning uppbäras och redovisas, samt att icke
allenast de Rust- och Rotehållare, sorn
antingen med yttrande uteblifvit, eller,
ehuru tvänne gånger hörde, likväl gifvit
vilk örliga svar, utan ock alla delegare i samma
Rusthåll eller Rote, hvilka om enahanda
beslut för hela Rusthållet eller Roten sig
ej förenat, skulle anses icke hafva åtagit sig
Passeyolancen för ifrågavarande bägge år,
utan vilja, enligt Kneckte-Contracten, besörja
om sina karlars och hästars underhåll vid
förefallande marcher och möten,
Då nu dessa rådslag och åtgärder icke
åsyftat elier beredt någon inskränkning i
Rust- och Rotehållares fria yal, att fortfara
under tvänne år med Passevolancens erläg
-
Canstitiithns-X}tskottets Memorial Nn> i 6. l3
gande, eller att återgå lill directä under-,
håll- .-,! yldigheten, helst den enkla, i allmänna
termer utfärdade erinran om Contractstidens
snart annalkande slut, långt ifrån att
innebära något tvångsband eller ens någon
uppmaning, blott anvisat vederbörande ett
tillfälle att obehindradt uttrycka deras åstundan
, och då således, om än i denna sak ,
hvilket ej är fallet, 44 Cap. a Missger-,
nings-Balken kunde åberopas, samma Lagrum
dock skulle här sakna all möjlig til-,
lämpning, finnér Constitulions-Utskottet den
framstälda anmärknings-anledningen desto
mindre böra godkännas, som ärendets liela
behandling i Stats-Rådet och Regeringen
omisskännligen vittnar om ett noggraimt be-,
varande af både Rättsgrunder och Rätts-,
förmer,
Beträffande för öfrigt de af Grefve Horn
begärda serskilda upplysningar, så, enär
Constitulions-Utskottet bär ofvan sökt utreda
alla de på sjelfva anmärkningsfrågan inverkande
omständigheter, och 29 §. Riksdags-Ordningen,
hvari gränsen för Utskottets befattning
utstakas, icke föranleder densammas
sträckande derutöfver lill Stals-oeconomiska
detailer och fiuanciela beräkningar, anser
Utskottet sig icke tillständigt att meddela
de äskade uppgifterna, genom deras, i slik
i4 Constitutions-Uts fottets Memoria1 N.o 17. '
händelse, nödvändiga sammandragning ur
Siats-Rådets Protocoll.
Slockholm den 27 Mars 1829.
N:o 17.
Ankom till Exp. Utsk. d. 2 April 1829.
Memorial, angående Hr von Quantens
anledning till anmärkning
vid behandlingen af frågan om
jords a/söndrande.
-Den anledning till anmärkning mot Föredraganden
af Kammar-Ärenden, hvarå Constitutions-Utskottet
erhållit Ridderskapets
och Adelns Remiss, medelst Protocolls-Utdrag
för den 4 December nästlidet år, har
Motionairen, Herr Carl von Quanten, i
serskildt inlemnadt Memorial, åtföljd t af
ett annat, slälldt till Lag- och OeconomieUtskotten,
uppgifvit bestå i Herr Stats-Secreteraren
M. G. Danckvardts åtgärd till
beredandet och utfärdandet af K:gl. Majrts
Constitutiöns-Utskottets Memorial N:o 17. 15
Nådiga Förordning den 19 December 1837,
angående grunderna och vilkoren för hemmans-klyfning
samt afsöndring af jord eller
andra lägenheter, hvilken Förordnings
2:dra Capitel Herr von Quanten förmenar
innefatta en fråga, som rätteligen tillhört
4 Cap. 9 §. Jorda-Balken, och sålunda
bordt behandlas efter Regeringsformens 87
men nu blifvit, på sätt äfven hos Rikets
Ständer egt rum, af Stats-Secreteraren
origtigt behandlad enligt 89 §. i nyssnämnde
Grundlag, eller såsom ett Oeconomiskt
ärende.
Stats-Påds-Protocollen upplysa, att den
Allmänna Författningen varit hufvudsakligen
föranledd af 1815 och i8a3 årens Ständers
underdåniga föreställningar och Önskningar;
att, öfver de vigtigare delar af ämnet,
Socken-Deputerade, Domare, Landsliöfdingar
och flera Embetsverk blifvit hörde,
och att jemväl, före det af Stats-Secreteraren
utarbetade förslagets slutliga pröfning,
Högsta Domstolens utlåtande deröfver
inhemtats. Att Föredraganden instämt i Rikets
Ständers åsigter, lärer billigen ej kunna
läggas honom till last; och om Författningen
skulle, hvad Utskottet ej förmodar,
innehålla egentliga lag-förändringar, — om
dessa tillika icke skulle anses medföra åsyf
-
16 Conititutiöns-Utskottets Memot in! N;e 17,
tadt gagn, — så har, genom åtskilliga under
påstående Riksdag gjorda motioner,
yppats utväg till uppgörande af ett behörigt
Lag-förslag med jemkning i iiu gällande
stadgandem
I betraktande häraf, och enär, vid För-»
fattningens tillkomst, ingert nödig form blifvit
af Föredraganden åsidosatt, finner Utskottet
något skäl icke vara för band att
den i förberörde måtto framsiälda anmärk®
liings-anledningen gilla.
Stockholm den 28 Mars iSacp
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon. Äd. Walldcn.
Cons t nutmn-{] t skottets Memorial. N:o ig. i
N:o iS.
Ankom till Exp. Utsk. d. 4 April 1829.
Memorial, angående den af Domprosten
Lidman anmälda anledning
till anmärkning, i afseende
på behandlingen af målet, rörande
Kyrkoherde-val inom Torpa
Församling.
Den hos Högvördiga Preste-Ståndet anmälda
och, genom Dess Protocolls-Utdrag för
den 19 sistlidne Februarii, till Conslilutions-Utskottet
remitterade anledning till
anmärkning mot Föredraganden i Ecclesiastique-Ärenden,
har Domprosten Sv. Lidman,
uti till ‘Constitutions-TJtskottet serskildt inlemnadt
Memorial, uppgifvit vara rigtad
mot Förste Expeditions-Secreteraren A. R.
von Prinzencreutz, hvilken, i egenskap af
Tillförordnad Stats-Secreterare, eontrasignerat
Kongl. Majrts Nådiga Resolution af den
22 Mars 1827, uppå anförda underdåniga
Besvär, i fråga om val till Kyrkoberde uti
Torpa Församling,— samt bestå deruti, att
Föredraganden skall, vid detta tillfälle, sitt
Bih, till Kits. St. Prot. 1828, 1829. 3:Jje Sarai.
9,‘de Hift. 1
CoHttitutionS- Vtikotitts Memorial N.o iS.
Embete på ett obehörigt sätt utöfvat, icke
allenast i det afseende, att han icke föredragit
allt, som i Handlingarna vore uppdagadt,
det Motionairen sökt med anförda
omständigheter visa, utan ock dymedelst,
att en af de föreslagna blifvit, genom Kongl,
Maj:ts Utslag, våldsamt afsk uren den, enligt
Lag och Författningar, honom tillkommande
rätt att öfver valet klaga.
Utskottet, som, i och för handlägg*
ningen af detta anmärkningsmål, begärt och
erhållit de genom Kongl. Maj:ts högstberörda
Nådiga Utslag pröfvade Handlingar,
har, så väl deraf, sorn af de vid anmärkningsmemorialet
fogade bilagor samt Allmänna
Beredningens Protocöll för den
Februarii 1827 och de uti Stats-Rådet den
6, i5 och 22 nästpåföljde Mars förda Protocoli,
om förevarande saks beskaffenhet in*
hemtat fullständig kännedom.
Uti de af Föredraganden, dels hos Allmänna
Ärendenas Beredning och dels inför
den al Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade
Regering, afgifna yttranden, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse hvarmed Kongl.
Majrts Nådiga Beslut sedermera blifvit expedieradt,
finnes bland annat åberopadt,
att icke någon anmärkning hvarken å Frå-«
Co>istitutious-tJ t skottets Memorial N:o 18. 5
godagen , den 27 November 1825, eller å
•valdagen, den 11 December samma år, blifvit
emot tvänne röstandes valrättighet framställd;
i anseende hvartill, och med stöd
af föreskriften uti Kongl. Förordningen den
i4 Juuii 1793, Föredraganden i underdånighet
tillstyrkt det slut, hvari Kongl. Regeringens
Heste Ledamöter i målet stannat.
Deremot är af Motionaireu erinvad t, hvad
Handlingarna ock vitsorda, att nemligen,
genom Embetsskrifvelse från valförrättaren
till Consistorium i Linköping, äfvensom en,
på Consitorii föranstaltande, vid Extra Sockenstämma
den 14 Februarii 1826 hållen
undersökning, rörande förloppet vid ifrågavarande
valförrättning, vöre upplyst, att,
mot vallängden, i hvad den angår ofvanhemälde
2:ne röstande, anmärkningar före
valet verkligen egt rum, ehuru de ej af
valförrättaren i Pro.tocollet antecknats. Men
emedan, vid granskning af Beredningens och
Stats-Radets i saken hällne Protocoll, Utskottet
funnit, att omförmälde omständigheter
destomindre blifvit af Föredraganden
undanhållna den Kongl. Regeringens kännedom,
som arne af Dess Ledamöter just på
dem grundat deras i saken yttrade serskilda
tanka; samt då i öfrigt, så vidt förevarande
enskildta mål ligger inom gränsen för
Constitutions-Utskottets verksamhet, ingen
Cotistitutiotis-XS t skottets Memorial. Nio ig.
emot Lag och Författningar bestämdt stridande
åtgärd till någondera Partens förfång
finnes vara af den Föredragande vidtagen
eller i underdånighet tillstyrkt; har Utskottet
ansett den anmälda anmärkningen
icke kunna föranleda åsyftad påföljd, utan
komma att förfalla.
Stockholm den 28 Mars 1829.
N:o 19.
Ankom till Exp. Utsi. den 4 April 1829.
Memorial, angående Fullmägtigens
för Bonde - Ståndet från Elfsborgs
Län, Anders Danielssons
anmärknings-anledning, med afseende
-på Roterings-jeinkningen
i Jemtland.
Från Bönde-Ståndet har, medelst Protocolls-Utdrag
för den 17 December nästlidne
år, blifvit till Constitutions-Utskottet remitterad
en af Anders Danielsson, Fullmägtig
från Elfsborgs Län, framställd anledning
till anmärkning mot Föredraganden
af Krigs-Ärenden, hvilken anledning uppgifvits
hafva afseendp på den, genom K-'gb
Constirutions-XJtskottets Memorial ff:o 19. 5
Majrts Nådiga skrifvelse den 21 November
1827, tillvägabragtaförändring i Jemtlands
Rotering, och således vara rigtad mot Contrasignanten,
då varande Stats-Secreteraren,
numera Herr Stats-Rådet och tillförordnade
Öfver-Ståthållaren Friherre C. J. af Nordin;
förmenandes cinders Danielsson beslutet
strida emot 80 §. Regeringsformen,
enär detsamma, dels innehåller nedsättning
af Jemtlands Fält-Jägare Regementes styrka
från 1000 till 800 man, dels ock förvandlar
Regementets ursprungliga tjenstskyldighet,
endast inom hemorten, till en så kallad
activ tjenstgöring, äfven utom Jemtlands
gräns, i likhet med den öfriga ständiga
arméen, — förändringar, vidtagna utan samråd
med Rikets Ständer, ehuru desse vid
1818 års Riksdag uttryckligen förbehållit
sig att, sedan nödiga förberedande åtgärder,
beroende på Regeringen, föregått, lägga
slutlig hand vid ärendet.
Af Stats-Råds-Protocollet för den 14
November 1827, eller den dag, ofvan högstberörda,
under den 21 i samma månad
expedierade, Nådiga beslut fattades, upplyses
hufvudsakligen, att, efter det Kongl.
Maj:t under den i5 December 1820 förordnat,
att, då den af Rikets Ständer föreslagna
jemkning i Jemtlands rotering ej
kunde på fullkomligen tillförlitliga grunder
6 Caustitutions-U t skottets Memorial Dito 19.
företagas, innan afvittringen öfver Provin--  ten föregått, men denna sistnämnda förrätt-,
ning fordrade, för sin fullbordan, en längre
tidrymd, och behofvet påkallade en snar
reglering af Roteringen, till Rotehållarnés
lättnad, Landshöfdingen i Länet egde afgifva
underdånigt förslag tillen sådan Rotejemkning,
hvarvid', såsom generel grund,
föreskrifvits, att Regementets styrka icke
finge nedsättas under 800 man, hvilka sedermera,
i samma nion den skeende afvittringen
dertill gåfve anledning, komrae ånyo
att ökas, Kongl. Maj:t jemväl, under
den 21 Junii 1826, i Nåder uppdragit åt
en serskild Roterings-Com mission att ofördröjligen
verkställa en provisionel Frotejemkning,
i sammanhang hvarmed stadgades,
att Regementets styrka holde tills vidare
utgöra 800 man, och Skatte- eller
Hemmantalet vid Rotejemkningen beräknas,
äfvensom, på sätt Stats.Råds-Protocollet för
den 14 Junii i8a5 närmare utvisar, det
ansågs blifva en gifven följd af Roteringslindringen,
att Regementet iklädde sig enahanda
activa tjenstgöring med öfriga indelta
arméten, dock så, att det befriades från arbetscommenderingar
utorn provincen.
Vidare inhemtas af förut åberopade
Protocoll för den l4 November 1827, att
Föredraganden, Herr Stats-Secreteraren Fri
-
Cnnstiiutions-Vtskotttts Mmor ial N;a i9.
herre af Nordin då i underdånighet tillstyrkt,
att, under de vid interims-b dringens
medgifvande redan fästade vilkoi, det
af Commissionen upprättade Roterings-Verket,
så vidt det afsåge de Roterings-skyldiga
hemmanens indelning i Stam- och StröRotar,
måtte i Nåder fastställas att gälla
från och med år 1828, intilldess, efter afvittringarnas
fullbordan, en fullständigare
och på mer bestämda grunder byggd Rotering
i Jémtlaiid kunde för sig gå, ■— samt
att, Herr Stats-Secreteraren deremot hemställt,
ätt det pro jecte rade, men af ett större
antal Rotehållare bestridda Kneckte-Con•tractet
icke måtte gillas, utan, i fråga örn
Rotehållarnes och Jägarnes ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter, allt förblifva vid
hvad förut vöre stadgadt, eller frivilligt aftaladt,
med uppdrag likväl till Landshöfding
och Regements-Chef att företaga en
noga granskning af de gällande Contracten,
och, der de tilläfventyrs funnes icke motsvara
Jägarnes billiga fordringar, söka tillvägabringa
sådana öfverenskommelser, hvarigenom
vunnes likhet i förmoner och belåtenhet
å ömse sidor.
Emedan sålunda Herr Stats-Secreteraren
Friherre af Nordins tillstyrkanden
egentligen icke innefatta annat än ett åberopande,
en fullföljd tillämpning af de för
g Constitutions-V t skottets MemoriaI. N:o 19,
Roterings-jemkningen i Jemtland redan Sr
1820 bestämda grunder och Sr 1825 beredda
verkställighetsmått, hvilka, af andra
Föredragande handlagda, ämnen icke ingå
i den remitterade, mot Herr Stats-Secreteraren
uttryckligen ställda anmärkningsanledningens
föremål, och, hvad de år 1820
vidtagna åtgärder beträffar, ej eller kunna,
emot 76 §. Riksdags-Ordningen, underkastas
ny granskning; ty enär dessutom Herr
Stats-Secreteraren Friherre af Nordin afstyrkt
de nya, af flera Rotehållare bestridda
Kneckte-Contractens gillande, — en afstyrkan,
som Konungen ock i Nåder bifallit,'
och Herr Stats-Secreterarens hemställan om
de gamla Contractens granskning, för frivilliga
och partiela öfverenskommelsers till—
vägabringande, skäligen ej bör, vid den
dermed antydda åsyftning, honom till last
förås, saknar Constitutions-Utskottet, då i
öfrigt härtill kommer, att ifrågavarande Roterings-jemkning
varit endast provisionel
och icke inneburit någon definitiv reglering,
allt fog alt den uppgifna anmärknings-anledningen
godkänna.
Stockholm den 3i Mars 1829.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon. Ad. Walidch.
Ctiiist it tit wns-Vt skottets Memorial N:o 2Ö- i
N;o 20.
Ankom till Éxp. Utsk. deri ^ April 182g.
Memorial, rörande Herr C, Hallenborgs
anmärknings-anlednings
i afseende -på itiöteS-passevolaH*
ten tid Skånska Infanterien.
Under den /[ December nästlidne ar, bär
Ridderskapet och Adelil behagat till Collj
StitutiottsHJtsköttet remittera en i föreskrift
Veil förm anmäld anledning till anmärkliing
mot Föredraganden af Krigs-Ärenden.
Denna anmarknings-anledning, uppgifven
i ett Remissen bifogad t, af Herr Carl
Hallenborg undertecknadt Memorial, finnes
rigtad mot Contrasignanteli af Kongl.
Maj':ts Nådiga Bref till Dess Befallningshafvande
i Malmöhus Län, under deli 16
Januarii 1828, hvarigenom, bland annat,
förklarats att, dsi Landshöfdingen, vid Utfärdandet
af dess Kungörelse, rörande K:gb
Brefvet den 7 November 1827, angående
Bill. till Riks. St. Prof. 1828,- 1829’. 3:dje Sami.
loide Haff, I
u Constitutms-Utsfottets Memorial N:o 20.
mötes -passevolancens upphörande vid Indelta
Regementena, efter gällande contracts
utgång, förständigat äfven Rotehållarne i
Länet om den, i samma Nådiga Bref,
Rust- och Rotehållarne för de Regementen,
der Passevolance-contracten med 1827
och 1828 lupe till ända, lemnade rätt, att,
i fall de sådant önskade, under åren 1828
och 1829, med fastställda afgifters erläggande
fortfara, men vid Skånska InfanteriRegementena
någon viss tid för passevolancens
utgörande icke vöre föreskrifven,
och således ingen fråga härom bordt i Kungörelsen
förekomma, Landshöfdingen egde
att genast utfärda ny Kungörelse, i enlighet
med det nu anförda och under iakttagande
af de i Kongl. Brefvet den 7 November
1827 innefattade föreskrifter5 förmenandes
Ilr Hallenborg, att, enär Skånska
Passevolance-contracten icke kunde gälla
längre tid än de för öfriga Indelta Armeen,
och det dessutom, i händelse viss
tid ej ansåges stadgad, måste helt och hållet
hero af Rotehållarne att med passe vo»
lancens erläggande fortfara eller upphöra,
men Kongl. Brefvet den iG Januarii 1828
synes antyda, att det på obestämd tid ingångna
Contractet ej finge af Rotehållarne
uppsägas, Föredragandens åtgärd till heslutet
varit stridande mot 57 §. Regerings
-
Cntistittitioiu-TJtsfcotnts Memorial N:o 20. 3
formeii och frie Svenske Märrs beskaltnings-rätt.
För en noggrann pröfning af detta
mål, har Constifutions-Utskottet tagit fullständig
kännedom, ej mindre af Stats-RådsProlocollen
för den 7 November 1827 samt
den 16 Januarii och den 6 Febr. 1828,
än ock af Stats - Råds - Protocollet den x
December 1812, angående Passevolance-afgiftcn,
Kongl. Brefvet den a3 Mars 1813,
om jemkning af extra Roteringen i Skåne,
Kongl. Circulairet den 26 April 1814, rörande
extra Roterings-numer-vacancerna,
Kongl. Brefven den 27 Februarii 18x6 och
den 21 Oct. 1817, bägge angående Skånska
Roterings-verk et, samt de det senare
bilagda kneckte-contracten.
Utskottet har härvid hufvudsakligen
inhemtat, att Landshöfdingens första Kungörelse,
så vidt den beträffar Rotehållarne,
inneburit ett uppenbart missförstånd af
Kongl. Brefvet den 7 November 1827,
hvaruti honom blott anbefalldes att i ämnet
Rusthållarne förständiga; att, enligt
18 r 3 års Bref, Passevolance-afgiften komme
all erläggas med 8’ Riksdaler om året,
på sätt Rikets Ständer vid då senast öfvcrstandna
Riksdag beslutitj att, genom
£ Consthution:*X}tskottets Memorial Nio 20.
j8i6 års Bref, bägge Roterings-Regementena
i Skåne förklarats för ständig indelt
trupp från den t Januarii samma år, med
hvilken tid Rotehållarnes skyldigheter till
Kongl, Maj:t och Kronan skulle yidlaga,
samt att, jemlikt kneckte-contracten, borde
med passeyolancen eller mötesafgiften
förhållas efter gällande författningar.
Då således intet med klara ord stadgats
om tiden, från och till hvilken Skånska
passevolancens utgörande må beräknas,
torde det tilläfventyrs synas som någon
tid ej blifvit bestämd; men i slikt fall anser
Constitutioiis - Utskottet, för sin del,
det ligga i sakens natur, att passe volanceafhandlingen,
såsom rimligtvis ej ämnad
att evärdligt bestå, kunnat å ömse sidor,
när som helst, uppsägas, Utskottet tror
dock innehållet af 1816 års Kongl. Bref
och hänvisningen i kneckte-contractet till
gällande författningar snarare föranleda den
slutföljd, att tiden för passevolancens fortfarande
bör antagas som bestämd, oaktadt
härvid uppkommer en ny, outredd fråga,
nemligen huruvida berörde tid skulle antingen
tilländalöpa vid samma termin, då
passevolance-contracten för Indelta Armeen
i allmänhet upphörde, eller ock, i likhet
med dessa, räcka i femton år, räknadt från
Comtltutionsrotskottets Memorial N;o ao,
den x Januarii 181G, perioden för Skånska
ständiga roteringens början,
I detta sakens invecklade skick saknar
Constitutions-Utskottet ali stödjepunkt
för egentlig anmärknings-åtgärd, hvilken ej
eller i öfrigt finnes af omständigheterna
påkallad. Från hvad under öfyerläggningen
om ärendet förekommit, har likväl Utskottet
hemtat anledning till en serskild anmälan,
hvarom Utskottet nu endast får vördsamlägen
åberopa dess allmänna betänkande,
i följd af Stads-Håds-Protocollens fulländade
granskning.
Stockholm den j5 April 1839,
6 Cot!stitutioiis-XJtsk.ottcts Memorial. Njo. -y.ii
N:o a i.
Ankom till Exped. Utsk. d. i Maji 182g.
Memorial, med föreslående af ett
tillägg i 15 §. Rihs dags-Ordningen,
åsyftande frelse-hermnansegares
Rcpresentations-rätb.
Va 1823 års Riksdag godkände samtlige
Riks-Stånden, för grundlagsenlig behandling,
ett af Constitutions-Utskottet tillstyrkt
förslag, att Frelse-hemmans-egare bland Allmogen
måtte berättigas att välja och väljas
till Riksdagsmän.
För sitt tillstyrkande hade Utskottet
anfört de motiver, att förslaget syntes deslomer
grundadt på billighets- och jemlikliets-principer,
sorn, från den stund hvarje
Svensk Medborgare tilläts att besitta Frelsejord,
denna redan lill stor del kommit och
allt vidare skulle komma i Allmogens hand,
samt att dessutom, för Frelse-egares intagande
i Representationen, något giltigt hinder
ej förefunnes i en olika jordbeskattning,
helst vid Revillnings-Taxeringarna,
Frelse-jordens immuniteter ingingo i beräkningen
af hemmansvärdet. Sedan, under
nu påstående Riksdag, detta förslag
blifvit af Bonde-Ståndet förkasladt, menen
Constitutions-Utikotiets Memorial N:o 21,
Riksdagsman af bemälle Stånd hos Constitutions-Utskottct
åter väckt motionen, får,
under åberopande af här ofvan framställda
skal, och med tillägg af de ytterligare,
att, genom Frelse-hemmans-cgares upptagande
i Bonde-Ståndet, skulle vinnas, ej
allenast fördelen af valbarhetens utsträckande
lill ett större antal medborgare, utan
ock en, i synnerhet på vissa orter, betydlig
lindring i kostnaden för Riksdags-Fullmägtiges
underhåll, Constitulions-Utskottet,
för den i 56 §. Regerings-Formen anvisade
c i_ •• 1 l 1 • C-• lo r-1 • 1
ningen:
”Allmogen i hvart Härad välje, efter
Hemmantalet, till Riksdagsman af BondeSlåndct
en, inom Häradet boende och besutten
Krono-, Krono-Skattc-, Frelse- eller
Frelse-Skatte-Hemnmansegare, hvilken icke
tillförene m. m.”
daction i början af
Stockholm den a3 April 183g.
g Constitutions^Utslottets Memorial I\'in a.
N:o 32,
Ankom till Fxp. UIste. d. 2 Maji 1839'.
Memorial, med för ilag till ändrad
redaction af 15 §. Riksdagsordningen
i i afseende pu högsta
antalet af Härader, som kunna
förena sig om en Fullmägtig.
I^iksdags-Fullmägtige för Bonde-Ståndet,
£ d. Talmannen Lars Olsson från Götheborgs
och Bolins Län, samt Nils Insulin
från Stockholms Län hafva, i serskildta till
ConStitutions-Utskottet ingifna Memorial t
framställt de olägenheter och det missförhållande,
soni uppstått deraf, att, jemlikt
i5 §. Riksdags-Ordningenflera Härader
kunna om en Fullmägtig för Bond e-S tå lide t
sig förena, men Häradernas antal icke finnes
inskränkt till något visst maximum.-  Lars Olson, under anförande, att valrättiglieten,
sålunda allmänligen utsträckt, skulle
kunna dels Blifva vådlig för nationell, genom
det, att för stor magt lädes i några
få personers hander , dels göra Rikets Ständers
Utskott inactiva, 1 saknad af Ledamöter
från Bonde-Ståndet, dels äfven förvandla
Riksdagsmanna-kallet från ett medborgerligt
-
Constitmwiis-TJ: skot tets Memorial. Nio 22.
borgerligt förtroende till en närings- eller
industrie-gren, föreslår, att antingen ett bestämdt
maximum af Härader må utsättas,
med stadgande tillika, att de böra tillhöra
ett och samma Län, eller ock i berörda §.
fastställas det högsta antal af Hemman, för
hvilket ett Ombud linge väljas, eller, törbända
rättare, der föreskrifvas minsta antalet
af Riksdagsmän, som från hvarje Län
kunde sändas; och Nils Insulin i befarande
att, så framt godtycket lemnades utan gräns ,
Bondé-Ståndet slutligen komme att representeras
af en högst fåtalig personal, tillstyrker
det coi‘rectiv, att ej flera än fyra
Härader måtte ega förena sig om en Fullmäglig.
Änskönt Constitutions-Utskottet icke i
allt delar Motionäirernes åsigt, och minst den
yttrade farhågan för eftertänkligare följder,
tror dock Utskottet, att ert i utöfningen oinskränkt
rätt för så många Härader som
helst, att sammanslå sig om Riksdagsman
af Bonde-Ståndet, icke väl instämmer, hvarken
med Grundlagens mening, eller med
Ståndets värdighet, eller med Rikets gagn,
Det synes af mycken vigt, att i ett Consli •
tutionelt land, så vidsträckt, så till läge,
Bil», till Riks. St. Prot., 1828, 1829. 3:dje Sami.
i©:de Haft. %
jo Conttitutiotis-Utskottets Memoria!. N:o 22.
folklynne, produktion oell näringar omvexlande
som Sverige, de valde Representanterne
må från spridda håll medtaga localkunskaper
om tillgångar och behof, samt
till hemorterna återföra en förvärfvad kännedom
af Statens allmänna angelägenheter.
Också höra, enligt 3i §. Riksdagsordningen,
Be villnings-Utskottets Ledamöter väljas
från serskilda och, så vidt möjligt är,
från alla Rikets provincer; och ehuru sådant
ej blifvit uttryckligen stadgadt för Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet, antydes likväl
denna afsigt genom Ledamöternes antal
och handläggningens föremål.
Då Utskottet således, äfven i analogi
med hvad i 14 §• Riksdags-ordningen för
Städer af lägre classerna föreskrifves, ansett
ifrågavarande föreningsrätt påkalla en
lämplig begränsning, har Utskottet, enär,
i betraktande af hemmanens olikhet och
Länens ofta mindre naturliga indelning,
hvarken ett maximum af hemmantal eller
ett minimum af Riksdagsmän kunnat härvid
tjenligen tagas till norm} funnit , sig
höra, med möjligen minsta rubbning af
gällande grunder, tillstyrka bestämmandet
af det högsta antal Härader, som må förena
sig om en Riksdags-Fullmägtig, och
derjemte fpreslå detta maximum icke allt*
Cottstitutioas-Ut skottets Memorial. N:o 1% u
för lågt, utan beräknadt efter det största
inom en och samma Domsaga nu innefattade
antal Härader; hvarförutan Utskottet
föreställt sig, att, likasom den Fullmägtig,
hvarom flera Städer sig förena, mäste vara
lill Riksdagsman vald för en af dessa Städer,
der han sjelf ar Borgare eller Magistrats-person,
det troligen redan underförstådda
vilkor för flera Häraders förening
om en Fullmägtig billigtvis torde lämna
fordras, att han blifvit behörigen kvalificerad
medelst val af det Härad, hvari flan
bor och besitter jord.
I öfverensstämmelse härmed får Constitutions-Utskottct,
för grundlagsenlig behandling,
vördsam ligen uppgifva följande
förslag till ny redaction af senare punkten
i Riksdags-Ordningens i5 §.
”Flera Härader, högst sju, må kunna
förena sig om en Fullmägtig, som dock bör
vara vald till Riksdagsman för det bland
samma Härader, inom hvilket han är boende
och besutten.”
Stockholm den n5 April 1829.
ii Coiistitutioiis-Ltikottets Memorial, Ar,,o 2.3.
N:o a3.
Antom till Exp. Utst. 4- 6 Maji 1829.
Memorial, rörande Grefve C, F,
Horns anledning till anmärkning
mot Konungens Rådgifvare i
Qommandomål för Arméen.
‘ *
Ua ett, Ridderskapets peli Adelns Remiss
af den 24 nästlidne April, under förseglad
t convolut, åtföljande Memorial, har
Grefve C. F, Horn, såsom anledning till
anmärkning mot Konungens Rådgifvare i
Commandomal för Armeen, uppgifvit den
på Nådigste befallning utfärdade Genera 1-  Ordre N:o 52 2, under den 22 Sept. 1828,
hvilken, i strid mot 12 och 79 §§. Riksdags-Ordningen
samt 3 §. Riddarlius-Ordningen,
synes åsyfta inskränkning i Adliga
Militairers peli Militaire Tjenstemäns grundlagsenliga
rättighet att, på grund af fullmagt,
taga säte och stämma vid Riksdagar;
anförandes Motionairen vidare, att alla
Svenska Adelsmän äro, antingen som Fullmägtige,
eller sorn Ättemän, berättigade till
säle på Riddarhuset i bestämd ordning, att
således ingen Adelsman kan, i fredstid.
Cons $:tut'o»s-JJt skot fets Memorial. N:o 23, j3
förmenas att denna sin rätt å Riddarhuset
bevaka, hvilket grundlagsbud motsäges genom
den vilkorliga, på Kongl. Majrt beroende,
tillåtelsen alt Riksdagen bivista,
samt att, om man Ater yill tolka förrberörda
General-Ordre efter ordalydelsen, den
orimliga tydning möjligen skulte derur dragas,
att sådanc Militairer och Militaire Tjenstemän,
sorn, enligt Riksdags-Ordningens
18 samt Riddarhus-Ordningens 6, io och
ii §§., icke äro berättigade lill säle och
stämma yid Riksdag, kunde, på grund af
fullmagt, med Kongl. Majrts Nådiga tillstånd,
erhålla en slik rättighet.
Conslitutions-Utskotlet, sorn begärt och
undfått del af det Protocoll öfver Commandomål,
hvarpå General - Ordren grundas,
har deraf inhemta!, att Kongl. Majrt, under
ofvannämnda dag, i Nåder befallt, att
för de Mili tairer och Militaire Tjenstemän
af Armeen, hvilka, enligt Riddarhus-Ordningen,
vore berättigade till säte och stämma
vid då instundande Lagtima Riksdag,
79 §. af Riksdags-Ordningen borde tillämpas,
äfvensom, beträffande de Militairer
eller Militaire Tjenstemän af Ridderskapet
och Adeln, som till säte och stämma å
Piidclarhuset icke vöre berättigade, men likväl
åslundade alt, på grund af fullmagt,
i4 Constitutiotis-Vtskottets Memorial. N',o a3.
Riksdagen Bivista, Kongl. Maj:t i Nåder
samtyckt, att sådant måtte dem tillåtas, så
framt de, i oell för Kongl. Maj:l.s höga
tjenst, vid Regemente eller Corps kunde
under tiden umbäras.
Denna General-Ordre, i sin helhet betraktad,
röjer, efter Constitutions-Utskottets
omdöme, icke någon strid eller motsägelse
med Grundlagen, hvars föreskrift
tvärtom uttryckligen och nästan ordagrant
deri åberopas, ej eller med RiddarhusOrdningen,
som stadgar i i §., att på Riddarhuset
hvar och en introducerad ätt eger,
genom dess Hufvudman, säte och stämma,
samt i 3 §. att, om Hufvudman ej anmält
sig vid anteckningen, annan man af Ätten,
och först, der jemväl Ättemän uteblifvit,
Fullmägtig må säte för ätten intaga. Fråga
om Ätts representerande genom Fullmägtig
tyckes i allmänhet ej kunna uppstå, innan
Riksdag inträffat, och i händelse Hufvudeller
Ättemän då ej kommit tillstädes; och
som hvarken godkännandet eller begagnandet
af fullmagt å Riddarhuset eger rum
förr än efter andra anteckningen, lärer, utom
de sjelfskrifna Representanterna, ingen
af Ridderskapet och Adeln, som tyder under
militairt befäl och är i verklig tjenstgöring,
böra anses, ovilkorligen och utan
Constitutions-Utskottets Memorial, Nio 23, 15
vederbörligt tillstånd, berättigad att från
sin station afresa till Riksdagsorten, blott
i ändamål att, genom fullmagts anskaffande
, bereda sig en Representations - rätt,
hvilken, utöfvad i sista rummet, förutsätter
både den sjelfskrifne Representantens och
de närmast honom representerandes frånvaro.
På dessa skäl och enär i öfrigt den
af Motionairen befarade, ehuru som orimlig
erkända misstolkning icke ens synes
tänkbar, i fall, der lagbuden äro så klara
och bestämda, föranlåtes Constitutions-Utskottet
att lemna deli framställda anmärk*
iiings-anledningen utan åsyftad åtgärd.
Stockholm den 2 Maji 1829.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon. Ad. Wai,t,deN.
Goustitutions-Vtskottets Mtmorial N:o 24.
i
N:o 24.
Ankom till Éjped. Utsk. d. 8 Maji 182g.
Memorial, angående Riksdags fullmägtigen
Peter Anderssons anmärkning
s-anledning vid behandlingen
af ett mål, rörande så
kallade Kyrkohemman i Halland,
-tionde-Ståndet liar* medelst ProtocollsUtdrag
den i5 nästlidne April, till Constitutions-Utskottet
remitterat en, af Peter
Andersson, från Hallands Län, mot
Föredraganden af Ecclesinstique - Ärenden
framställd anmärknings-anledning, hvilken
Molionairen inför Utskottet uppgifvit vara
rigtad mot Förste Expeditions-Secreleraren
fri. m. von Prinzencreutz, såsom förment
obehörig Föredragande af vice Pastorn M.
Rodhes underdåniga besvär öfver Kongl.
Kammar-Collegii Utslag den 6 Aug. 1822*
rörande Bonden Olof Larssons begäran
att af Kronan erhålla städsel å hans åboende
halfva Lyngåkra hemman i Harplinge
Socken, Halmstads Härad, ofvannämnda Län,
Och såsom Contrasignant af Kongl. Maj:ts
Bill. till Riki. St. Prot. 1828, 1829. 3:dje Sami.
nite Haft. t
3 Constittttions-Vtsfottcts Memorial IM.o 34.
Nådiga Bref och Resolution den 29 Mars
1825, hvarigenom, jemte flera hemman,
denna hemmanshälft förklarats för Kyrkohemman
med Städselrättens utöfning förbehållen
Kyrkan och Pastor, oaktadt andra
hälften af samma Lyngåkra hemman, uppå
K am mar-Expeditionens föredragning, under
den 19 Augusti 1823 i Nåder ansetts höra,
till följd af dess då erkända Krono-natur,
för Kronans räkning bortstädjas.
Constitutions-TJtskottet, som, efter iilhemtad
noggrann kännedom af målet i hela
dess vidd, trott sig icke tillständig! att ingå
i pröfning af hufvudfrågan, hvilken dessutom
för närvarande på andra Utskotts
handläggning heror, har emedlertid funnit
sig föranlåtet att, med egentligt afseende å
det formela af sjelfva föredragnings-åtgärden,
tillämpa 107 §. Regerings-Formen,
genom den anmärkning mot Förste Expeditions
- Secreteraren von Prinzencreutz,
hvarom Utskottet nu endast får åberopa
dess allmänna betänkande, som, efter fullbordad
granskning af Stats-Rådets Protocoll,
kommer att till Rikets Ständer afgifvas.
Stockholm den 5 Maji 1829,
Cans titutiotis-TJi skot tets Memorial N:o 25. 3
N:o 25.
- - ’ .it'.
Antom till Exped. CJtsk. d. ia Maji i8ag.
Memorial, angående Herr Aug. v.
Har tinan sdorffs motion om en
förändring i 26 §. af JustiticeOmbudsmans-lnstructionen,
För besvarande af Ridderskapets och Adelns,
under den i3 sistlidne Martii aflåtna
och den 24 i samma månad ankomna
Remiss på Herr August v. Hartmansdorffs
framställning, alt, derest samtliga
Riks-Stånden skulle hafva bifallit de föreslagna
tilläggen vid slutet af 98 §. Regerings-Formen
och 63 §. Riksdags-Ordningen,
angående Justitiae-ömbudsmannens efterträdares
insättande i Embetet, en motsvarande
förändring måtte införas i 26
af Instructionen för Justitias-Ombudsmannen,
får Constitutions-Utskottet vördsamligen
anmäla, att, i dess utlåtande, af d. 20
Mars, öfver åtskilliga motioner om ändringar
och tillägg i berörda Instruetion, Utskottet,
bland annat, tillstyrkt att, så framt
Kongl. Majit täcktes i Nåder sanctionera
de af 1823 års Constitutions-Utskott föreslagna
och under nuvarande Riksdag af
4 Co>istitutions-Ut skottets Memorial Nio 25.
samtliga Riks-Stånden godkända tillägg vid
98 §. Regerings-Formen och 63 §. Riksdags-Ordningen,
Instructionens 26 §., såsom
egentligen dit ej hörande och dessutom
öfverflödig, måtte alldeles uteslutas,
men, i vidrig händelse, denna sistnämnda
§. erhålla en tillika uppgifven ny redaction;
hvadan och enär Constitutions-Utskottets
ofvanomförmälda utlåtande numera
blifvit af samtliga Riks-Stånden gilladt,
Utskottet vördsamligen hemställer, om icke
den af Hr v. Hartmansdorff väckta fråga
må anses böra förfalla.
Stockholm den 8 Maij 1829.
Constitittious-Ut skottets Memorial N;o a6, 5
N:o 26.
Ankom till Exped. Utsk. d. la Maji 182g.
Memorial, angående Herr F. L. Rosenqvists
af Akershult anmärknings-anledning
i afseende på de
Mechaniska verkstaden vid Motala
beviljade låne-understöd.
•En, i den form 2g §. Riksdags-Ordningen
förpskrifver, anmäld anledning till anmärkning
mot Föredraganden af Handelspch
Finance-Årenden har från Ridderskapet
pch Adeln, medelst Protocolls-Utdrag under
den 3o nästlidne April, blifvit till
Ponslitutions-Utskottet remitterad.
Anmärknings-anledningen, uppgifven i
ptt utaf Herr F. L- Rosenqvist af Åkershult
undertecknadt anförande, befinnes ställd
mot Stats-Secreteraren m. m. Herr C. D.
Skogman, såsom Contrasignant af Kongl.
Brefven till Commerce-Collegium under d.
13 October 1826 och d. 5 December 1827,
rörande tvänne serskilda, på Götha CanalDirections
underdåniga ansökningar, åt den
•vid Motala anlagda mechaniska verkstad, ur
Manufactur Discont-fonden beviljade lånepnderslöd
af tillsammans 100,000 R:dr.;
6 Coustitutiotis-Utskottets Memorial, n:o. 26.
hvarvid Motionairen uttryckt och motiverat
sin åsigt, att anordnandet af dessa lånebidrag
icke varit förenligt med anslagets bestämmelse,
verkliga Fabrikanters och Slöjdeidkares
ratt, Rikets Ständers föreskrifter
och fondens, tillbörliga säkerhet.
Det under Stats - Råds - Protocollens
granskning redan förekomna ämne, hvilket
denna anmärknings-fråga innefattar, har
Constitutions-Utskottet ytterligare till pröfning
forehaft; och som, vid beviljandet af
låneunderstöden, lämpade efter den större
anläggningens kraf, medlen, såsom tagna
från den, enligt Rikets Ständers beslut d.
14 Julii 1818, till Förlagslån serskildt afsätta
summa, ej dragits från deras ändamål,
och någon afvikelse från de af Rikets
Ständer stadgade vilkor och former icke
eller egt rum, så enär, hvad säkerheten
angår, tiden för lånens återbetalning ännu
ej inträffat, och controlen derå för öfrigt
heror, i främsta rummet, på CommerceCollegium
och sedermera på Rikets Ständers
Stats-Utskott eller Revisorer, saknar
Constitutions-Utskottet gilltiga skäl att an»
märknings-anledningen godkänna.
Stockholm den 8 Maji 18.23.
>
.
--I "WV- J . :■
to
i
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon. Ad. Wailden.
Coitstiiutions-Xjtskottets Memorial N:o 27* t
N:o 27.
Ankom till Exped. Utsk. d. 21 Mäji 1829.
Memorial till Hedervärda BondéStåndet,
vied utlåtande om ert
yrkad, men vägrad propositioni
stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
A.f Hedervärda Bonde-Ståndets PrötocollsUtdrag
för den 3o nästlidne April, ankommet
den 14 dennes, liar Constittitions-Utsköttet
inliemtat, att, sedan, vid pröfningenaf
Stats-Utskottéts Betänkanden om Statsverkets
inkomster och serskildt af 25:le
punkten, angående Krut- och Salpeter-försäljnings-medlen,
Bonde-Ståndet, emot Talmannens
tillkännagifna, hufvudsakligen på
Regerings-Formens 5g och 64 §§. grundade
åsigt, yrkat sådan proposition, att den
nu af hemman utgående Salpetergärd mätte
försvinna hland Statsverkets Inkomst-titlar
Samt i stället ett deremot svarande ariåläg
til Salpeter-näringens bestånd,- jemte Salpeter-uppköp,
i Stats-regleringen upptagas,’
titan att till detta heslut erfordrades K:gL
Blh. till Riks. St. Prot. 1828, 1829. 3:dje Sami.
i2:te Haft. i
ä Constkutknt-Vnskottets Memorial N\o 27.
Maj:ts sanction, Talmannen, under åberopande
af förut anförda skäl, och anseende
det vara alldeles ostridigt att Salpetergärden,
på sätt föreslaget blifvit, ej kunde af
Rikets Ständer afskaffas annorlunda än i,
förening med Kongl. Maj:t, funnit sig nödsakad
att, med stöd af 55 §. Riksdags-Ordningen,
vägra framställandet af ifrågavarande
Proposition, sådan Ståndet densamma
äskat; i följd hvaraf öfver läggningen förklarades
h vilande, och målet för vistes till
Constitutions-Utskottet, med anmodan att,
inom åtta dagar efter delfåendet, afgifva
motiveradt och bestämdt utlåtande öfver berörda
Propositions-förslags stridighet eller
enlighet med Grundlagen.
Redan i äldre tider erkändes Kronans
egande-rätt till Salpeter-jorden, äfvensom
hemmanens förbindelse till vissa prestationer
in natura för siudningens bedrifvande.
Vid 1800 års Riksdag beslöts ändtligen, att
det borde blifva en hvarje hemman åliggande,
från detsamma oskiljaktig skyldighet,
att årligen till Kongl. Maj:t och Kronan
anskaffa och leverera ett halft Lispund
Salpeter af försvarlig godhet, emot det att
Kongl. Maj:t och Kronan afstode från Dess
då egande rätt att låta till sjudning använda
den under ladugårdarna befintliga
Constitutiom-XJtskottets Memorial N:o 27. 3
Salpeter-jord, hvilken sålunda till hemmansegarnes
fria disposition öfverlemnades: ett
heslut, af Kongl. Maj:t, enligt ordalydelsen
i Förordningen den 26 Oct. 1801, desto
heldre gillad t och stadfästadt, som dymedelst
ingen ny eller okänd skyldighet ålagts,
utan endast en ny ordning upprättats. Salpeter-gärden,
anslagen till fyllande af Rikets
årliga krutbehof, och innefattande en
vid hemmanet hunden utskyld, måste följaktligen
hänföras till Kronans ständiga intrader;
hvadan ock, i hvarje Ståts-reglering,
allt från 1809, en viss summa blifvit hland
ordinarie inkomsterna beräknad, under serskild
titel af Krut- och Salpeter -försäljnings-medel.
Grundlagen antyder ej någon
skillnad emellan verkliga Jordehoks-räntor
och öfriga ordinarie inkomster, med hvilka
tvärtom, vid sammanställning af RegeringsFormens
5c) och 60 §§., uppenbart förslås
alla sådana, som ej tillkomma genom beviliningar
och icke eller bland dessa senare
uppnämnas. Alldraminst lärer något
giltigt bevis för Salpeter-gärdens natur af
Extra-Ordinarie inkomst kulina hem tas från
de förändringar samma gärd undergått, eller
från de influtna medlens förvaltning af
serskiide Committerade, liebst förändringarne
alltid proponerats eller bifallits af Ko
-
4 Cotjstitutions-Utskottets Memorial N:o 27.
pungen, och sjelfva cle indelte lönings-räna
torna till innehafvaren directe utgöras,
Nu stadgar Regerings-Formen: i 58
att Konungen må låta vid hvarje Riksdag
uppvisa Stats-Verkets tillstånd i alla dess,
delar till inkomster och utgifter: i 5p§?> att
Konungen må efter Stats-Verkets tillstånd
och hellof, låta till Stats-Utskottets öfver-?
läggning framställa hvad Staten kan tarfva
utöfver de ordinarie inkomster, och hvilka
hehof genom hevillningar höra fyllas, samt
i 62 att, sedan Statsverkets hehof blifvit
af Stats-Utskottet uppgifna och af Rikets
Ständer pröfvade, det ankommer på Rikets;
Ständer att en deremot svarande bevillning sig
åtaga. Häraf synes klart följa, att den i Regerings-Formens
57 §, Rikets Ständer allena
förbeliållne utöfning af Svenska Folkets sjelfbeskattningsrätt
endast kan sträcka sig till
de i 60 §. omfÖrmälde extra-ordinarie afgifterna.
Då dessutom i Grundlagen intet
serskildt föreskrifves om sättet för ordinarie
Stats-inkomsters förändring, måste hvarje
dylik förändring till vägabringas i enahanda
ordning, som andra allmänna förhållanden,
eller genom Konungs och Ständers sammanstämmande
beslut, Medgåfves Rikets
Ständer rättigheten att, utan Konungens samtycke,
borttaga, om ock blott en enda bland
Canstitutions-\Jttkottcts Memorial N;o ny.
Ordinarie Stats-inkomsterna, så funnes ej
mer någon bokstaf i Grundlagen, som skulle
med framgång kunna åberopas till hinder
för Ständerna att, medelst de egentliga Grundskatternas
eller Jordeboks - räntornas upp-,
häfvande, nedbryta hela Stats-förvaltningsbyggnaden
och sönderslita egande-rättens
heligaste band. I Regerings^Formens io g §.
heter det: ”Der så oförmodadt hända skulle,
att, vid den förlängda Riksdagstidens utgång,
Rikets Ständer icke hade Slaten reglerat
eller någon ny bevillning sig åtagit,
då skall Konungen kunna Rikets Ständer
åtskilja, och fortfara den förra bevillning
gen intill nästa Riksdag,” —- ett stadgande,
hvarigenom Lagstiftaren velat sätta Konungen
i tillfälle att åtminstone bibehålla Statsverket
i dess förra skick, oberoende af
Ständernas godtycke; men detta Konungens
prerogativ blefve tillintetgjordt, i händelse
Ständerna finge, utan Hans begifvande, borttaga
flere eller färre af ordinarie Stats-inkomsterna;
och fördenskull måste ej eller
några sådana kunna, utan Konungens sann
tycke, af Ständerna borttagas,
Alldenstund på nu framställda, med
Regeringsformens bokstaf instämmande grunder,
Salpeter-gärden bör anses för en Statens
ordinarie inkomst, och Statens ordi
-
6 Consthutmis-\3i skott as Memorial. n:o. 2gj
narie inkomster ej kunna af Rikets Ständer
borttagas eller förändras, utan Konungens
sanction, tinner Constitutions-Utskottet den
ifrågasatta, af Bonde-Ståndet yrkade propositionen
vara stridande mot Grundlagen.
Slockholm dén 18 Maji 1829.
N:o 28.
Ankoni till Exped. Utsk. d. 22 Maji 1829.
Memorial, angående Herr F. L. Hosenquists
af Akershult anmärknings-anledning,
i afseende på
grunden för en Sökandes ute_
slutande från förslaget till ett
Pastorat.
Den från Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
under den 8 dennes, till Constitutions-Utskottet
remitterade anmärknings-anledning
mot Föredraganden af Ecclesiastique-ärenden,
har Motionairen, Herr I. L. Rosenquist
af Åkershult, uppgifvit vara rigtad
mot Herr Stals-Secreteraren m. m. af Kull~
Constitmions-Utskottets Memorial N:o ag.
iberg, såsom Contrasignant af Kongl. Maj:ts
Utslag den 5 Maji 1826 på vice Pastorn
Eberh. Ekmans underdåniga besvär deröfver
att Visby Consistorium uteslutit honom
från förslaget till Gothems Pastorat, och
hvilket Nådiga Utslag skulle innehålla, att,
”i brist af lagliga bevis,” Förmäns och EmbetsMyndigheters
vitsord icke borde frånkännas
trovärdighet, samt alt således förslaget fastställdes
i hvad klagänden anginge, hvadan
ock hans besvär lemnades utan afseende.
Berednings- och Stats - Råds - Protocöllen i
detta mål upplysa, att, i brist af lagliga
bevis, Consistorium, på sin embetsed, försäkrat,
det ingen bland Stiftets Prester egde
mindre förmåga, än Ekman, att hos
Folket vinna och bibehålla den aktning,
hvarförutan en Lärare verkar föga eller ingen
nytta under Embets-utöfningen, samt
att så väl Allmänna Beredningens Pluralitet
som Stats-Secreteraren funnit Consistorium
närmast i tillfälle att bedöma den
sökandes egenskaper, och, med tillerkänd
trovärdighet åt Consistorii yttrande, tillstyrkt
stadfästelse af dess åtgärd.
Då nu både Kyrko-Lagen och gällande
Ecclesiastique Författningar ålägga Consistorierne
att, vid upprättandet af förslag
till lediga Pastorat, förnämligast göra afse
-
<3 Coiistitutmu-Utskottets Memorial A':o afl.
er.de
Försa Tillingarnes gagn och bästa, och då
dessutom, för erhållande af förslag till andra
ClassenS Pastorat, hvarom här varit
fråga, bestämdt fordräs större émbets-skicklighet,
hvilken åter mäste * jemförd och
afvägd mot tjensteårs-beräkningen, tillförlitligast
af Consistorium pröfvaS, finner Constitulions-Utskottet
sig destomindre befogad t
att anmärkningé-anledningen gilla ^ sorn dennas
egentliga föremål, eller uttrycket ”i
brist af lagliga bevis”, icke förekommer bland
Stats-Secreterarens till Protöcollet uttalade
motiver, utan blott influtit i den utgående
expeditionen, såsom en citation ur Consia
storii yttrande.
Stockholm den i 8 Maji i8a<p
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. Walldon.
tmsthutiöns-Utikottets Memorial N:o 2Q- t
N:o 2g.
Årikom till Exped. Utsi. cl. 2 Junii 182g.
Memorial, vied utlåtande öfver fram*
ställda anmärknings - anledning
gar, i afseende på den så kalla*
de Skeppshandels-ajjairen.
^-Jnder Riksdagens Iöpp liar ConstitutiönstJtskottet,
i efterföljande tidsordning* emottagit
åtskilliga Remisser på en mängd, i
grundlagsenlig forin anmälda anledningar
lill anmärkning mot rådgifvande oell verkställande
åtgärderna i det välbekanta målet,
angående försäljning till Handelshuset
Michaelson & Benedicks, dels af Linien
Skeppet Tapperheten och Fregatten af Chapman,
dels af Liniesképpet Försigtigheten
samt Fregatterna Euridice och Camilla, den
senare handels-transactiönens återgång, samt
hvad i öfrigt med delta ärende gemenskap
eger, nemligen i
i:o Ridderskapcts och Adelns Remiss
af den 3o nästlidne Mars på Friherre Carl
tlenrik Anckarsvärds anmärknings-anledning
mot Stats-Rådets Ledamöter samt StatsBih.
till Riks. Sk Pröt. 1828, 182g. 3:dje Sami.
Haft, t
Constitutiotis- Utskottets Memorial JV.o 29.
Secreteraren fÖF Krigs-Ärendena, numerai
Stats-Rådet, Friherre Carl Johan af Nordin,
i afseende på tillstyrkandet och contrasignationen
af Kongl. Majrts den 29 Oct.
1825 meddelade Nådiga befallning, alt alla
i Krigs-Expeditionen befintliga handlingar,
rörande de försålda Örlogs-färtygen, skulle
hållas hemliga, och,- förseglade, jemte StatsRåds-Protocollet,
- förvaras, samt att enahanda
förhållande hörde iakttagas med de
ofvannämnda ämne beträffande Kongl. Bref
och andra handlingar, sorn kunde finnas
hos H. E. General-Amiralen, Herr Grefve
Cederström, Föfvaltningeit äf Sjö-Ärendena,
Stats-Contoiret, General-Adjutanten för
Flottan och Befälhafvande Amiralen i Carlskrona.
2:0 Samtliga Riks-Ståndens Remisser,
af den 9 och i3 April, på Ståts-Utskottets
anmärknings-änledning mot Stats-Rådet och
Föredraganden af Krigs-Äreiiden, bestående
deri alt, ehuril coiltrolernas helgd är så
väsendtlig för deli conStitutionelä Statsförfattningen,
en Konungens Rådgifvare likväl
ensam anförtrotts uppgörandet af en transaction,
hvilken, enligt Instructionen för
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, syntes hafva
tillhört detta Verks bestämmelse; att
Contractet om Skeppet Försigtigheten samt
Cpnstitutioiis-JJtskotteti Memorial N:o 29.
Fregatterna Camilla och Euridice upprättats
den i Juna i8a5,. men Kongl. Maj.ts
Nådiga Skrifvelse, hvarigenom handelns afsliitaridé
uppdrogs åt H. E. Herr GeneralAmiralen,
Grefve Cederström i blifvit expedierad
först den 14 i samma månad, under
hvilket datum Kongl. Maj:t jemväl underrättat
Stats-Contoiret om det sålunda åt
Herr General-Åmiralen lemnade uppdrag;
att uti Nådig Skrifvelse den ag Oct. 182!);
Stats - Contoiret förständigats, att alla till
Stäts-Coritoiret aflåtna Kongl. Bref och andra
handlingar, angående deri ined Michal
elson och Benedichs afslutna köpeafhandling
om Krigs-Skepp och den sedermera
beviljade återgång af handeln, borde hemliga
hållas, sarrit att, oaktadt; efter StatsUtskottets
tanka, det, genom åtskilliga peririitterade
Officerares rich Sjömäris återkallande
till tjenstgöring vid Flottan,’ lagda
hinder för den tilltänkta expeditionen destomindre
berättigade Michaelson och Béhedicks
att fordra handelns återgång, på de
i 4 §• af Contractet d. 1 Junii i8a5 upptagna
vilkor, sorn endast i Cöritracten om
först försålda fartygen Tapperheten Och af
Chapman blifvit antydd den Svenska Officerare
och Manskap vid Flottan i allriiänliet
beviljade tillåtelse alt idka sjöfart, rneri
öti Senare Contractet Handelshusets fattig
-
Constitutions-Ut skottets Memorial Nio 29.
het att, efter serskilda öfverenskommelse!*,
af sådant biträde sig begagna, ej såsom nå-*
got vilkor influtit eller ens finnes omnämnd,
Handelshuset Michaelson och Benedicks
dock ej allenast vunnit befrielse
från det i 5 §. af Contractet den 1 Junii
utsatta vite, 25,000 R:dr i Silfver, utan
ock fått sig tillagd ersättning för de, i och
för Fartygens utrustande, bestridda utgifter.
3:o Ridderskapets och Adelns Remiss,
af den 7 Maji, på Friherre Carl Henrik
Anckarsvärds anmärknings-anledning mot
en del af de Stats-Rådets Ledamöter, hvilka
år i8a5 voro Konungens Rådgifvare,
innefattande: att en enda bland dessa erhållit
förtroendet af liandels-transactionens
uppgörande underhand, med förbigående af
Förvaltande Verket, och utan Ständernas
speciela bifall; att den i köpet inbegripna
3:ne månaders utredning, jemte bestyckning
och ammunition, icke i köpesumman
till serskildt värde beräknats; att betalningen
för krutet icke genast efter köpet kommit
Stats-Verket till godo; att köparen vunnit
rättighet dels ätt uttaga andra utrednings-
och inventarii-persedlar, än dem <
som tillhörde de försålda Skeppen, dels att
ur Flottans förråd få nya persedlar förfärdigade;
att vitet blifvit Handelshuset Mi«
Oonstitutions-Utskottets Memorial Nio 29,
chaelson och Benedichs efterskänkt, och
Handelshuset derutöfver godtgjordt för bevisliga
utrustnings-omkostnader, saint att
Styrelsen mindre välbetänkt inlåtit sig i
handelstransactionen, och att man den 14
Junii var så litet bekant med politiska
verldsförhållanden att man då ej mägtade
beräkna de senare inträffade verkningarna;
Hvarförutan Motionairen ingått i ytterligare
utveckling af hvad han förut anfört rörande
den, genom rådgifvande åtgärden till
Kongl. Brefvet den 29 October 1825, tillstyrkta
öfverträdelse af Tryckfrihels-Förordliingens
Grundlagsbud,
4:o Bonde-Ståndets Remiss af den 11
Maji, på Casper Wijhnans från Upsala
Län anmärknings-anledning mot de Konungens
Rådgifvare, som år i8a5 i rådslagen
deltagit, väsendtligen af det innehåll, att,
änskönt, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 22 Februarii 1825, fråga uppstått om
försäljning blott af Krigs-Skepp, öfver 2 5
år gamla, de sålda fartygen icke dessmindre
varit i det närmaste totalt förbyggda
eller satta i godt stånd åren 1819 och 1824,
samt att Skeppet Gustaf den Store, försåldt
under det förändrade namnet Försigtigheten,
blifvit i November månad 1824 från
Skeppsdockan uttaget, efter förbyggnad och
6 Constituthtts-\Jt skottets Memorial. n:o. 29.
förnyande, hvadan det af Yärderingsmäilnen
kallas ett yackert, godt och alldeles
nytt Skepp; att försvarsverkets tillhörigheter
af så tjenstbar natur icke bordt, på sätt
som skett, afyttras, och att, då, jemlikt
77 §. Regeringsformen, den minsta Kronopark,
det obetydligaste Kronofiske eller annan
Kropans lägepjiet icke må, utan Rikets
Ständers samtycke, Kronan afhändas,
Ständernas medverkan synes hafva erfordrats
till försäljningen af denna både an-„
senliga och tjenstbara del af Rikets Flotta,
samt att KöperContracten pnr de senast
försålda fartygen äro i så måtto olika, att,
då Kronan, i händelse Contractet från Dess
sida upphäfdes, förbundit sig att till fullo
godtgöra Michaelson och Benedichs alla i
och för fartygens utrustande bevisligen gjorda
utgifter, orden ’’i och för fartygens utrustande,
” funnits ur köparens Cpntract uteslutna,
och att den i första Contractet utfästade
köpeskilling icke blifvit behörigen
utfordrad, utan en skänk lempad köparen,
eller andra, af icke minclre än 9,000 R:dr
Hamburger Banco, på ett ställe, och 1,000
Pund Sterling, på ett annat.
5:o Ridderskapets och Adelns Remiss,
af den 19 Maji, på Friherre Carl Henrij
^inckarsvärds anmärknings-anledning mot
Consptutions-Utskottets Memorial Nio 39, 7
Konungens Rådgifvare, och hvars föremål
åro att ej endast de sist reparerade och i
fullgodt slånd varande Skepp, utan till och
med ett alldeles nytt ingått bland de försåldas
antal, allt emot Rikets sannskyldiga
nytta, och mot den talande påminnelsen i
77 §. RegeringSrFormen; att H. E. Herr
General-Amiralen Grefve Cederström, sedan
han afslagit Commissionairens för Gold§
chmidt & C:o, Handelshuset michaels sons
& Benedicks's anspråk på 5 procents provision,
det oaktadt, genom köpeskillingens
förändring från dess belopp i Pesos Duros
till lika många R:dr Hamburger Råneo, förskaffat
Commissionairen denna provision,
eller 9,000 R:dr Hamburger Banco, på afslutet
Contract om, Skeppet Tapperbeten,
äfvensom enahanda försäljnings r provision
tillerkänts Commissionairen, på Conlractet
om Fregatten af Chapman, med 1,000 Pund
Sterling, hvilket Motionairen med arne i
afskrift företedda qvitteneer sökt styrka;
att en sådan i Contracten förekommande
skillnad och sjelfva ordalagen i qvittencerna
icke väckt uppmärksamhet till bevakande
af Statens rätt; att, enär man, enligt
senare Köpe-Contractets ^:åe punkt, föresåg
möjliga hinder för handelns fullbordan,
man bordt undvika ingåendet i en osäker
speculation och åtminstone förebygga Sta
-
Co>ist!tutions-\Ji skottets Memorial N:o 2j».
tens belastande med ersättnings-pretentioner,
grundlagda i sjelfva Contractet; att,
då Herr General-Amiralen ålegat, såsom
Chef för Flottan och författare till Contractet,
att vidtaga dessa nödiga controllér»
hans, vid slutliga utvecklingen, synbara försummelse
skäligen påkallat lagligt åtal; att
den uppdagade olikheten emellan hägge
Contracten, genom uteslutandet i köparens
exemplar af orden: ”i och för fartygens utrustande,
” lem nate utan ansvars påföljd;
att de tvistiga frågorna om köparens ersättnings-anspråk
hänskjutits till ett slags Compromiss,
hvilket Motionairen anser hafva
varit mindre förenligt med stadgade former,
och så mycket olämpligare, som målet
dymedelst saknat den vid Domstolar i
allmänhet ovägerliga publicitet; att, ändtligen,
lilla Creditivet, emot dess bestämmelse,
blifvit, till ett belopp af 211,000 R:dr
användt att betäcka en del af de genom
oförsigtiga handels-speculationer uppkomna
förluster; samt
6:0 Ridderskapets och Adelns Remiss,
af den 21 Maji, på Grefve Claés Fredric
Horns anmärknings-anledning mot de StatsRådets
Ledamöter, som år 1825 voro Konungens
Rådgifvare, — anledning hemtad derifrån
att ingen instruction utfärdats för den
Constitutions-JJt skottets Memorial. Kia 39, 9
Embetsman åt hvilken uppdragits ett så
vigtig t värf, som det att försälja fjerdedelen
af Rikets Flotta; att de på Skeppet
Tapperheten och Fregatten af Chapman förhyrda
besättningar, förnämligast bestående
af Svenska Sjömän, icke vid antagningen
underrättats om det öde, som ämnades dem
långt från Fäderneslandet, samt att Kronans
anseende, i förening med Nationens
ära och sjelfständighet, förnärmats och Statens
tillgångar förskingrats genom en illa
beräknad politik och olämpliga handelsföretag
med Kronans effecler.
Så väl för redighetens skull, som för
fullständighetens, har Constitutions-Utskottet
trott sig höra i ett sammanhang meddela
vördsamt utlåtande öfver alla dessa anmärknings-motioner,
så vidt de åsyfta rådgifnings-åtgörderna,
hvilka ensamt af Protocollen
öfver Regerings-Ärenden kunna upplysas,
och i närvarande fall äfven ensamt
utgöra föremålen för Utskottets granskning;
och Utskottet skall härvid söka att korrt
och enkelt uppställa och besvara de väckta
frågorna i deras naturliga kedja, elier
med afseende å ämnenas och tidens inbördes
ordning.
Tillstyrkandet af handels-lransactionens
io Coiistitutions-TJ t skottets Memorial. Nio 29.
uppdragande åt en enda Embetsman, tillika
Konungens Rådgifvare, med förbigås
ende af Förvaltande Verket, har föranlåtit
Constitutiqns-Utskottet till den anmärkning,
enligt 107 §. Regerings-Fprmen, mot Fores
draganden pch Stats-Rådets i rådslagen härom
deltagande Ledamöter, hvars grunder
pch omfattning Rikets Högloft. Ständer täcktes
närmare inhemta af det slutliga, såkallade
Decharge-betänkande, som Utskottef
är beredt att ofördröjligen afgifya.
Den anmärkningsrapledning att någon
Instruction för Hr General-Amiralen Grefve
Ceder sirört}, till efterrättelse vid afliandlingen,
icke varit utfärdad, kan Utskottet
destomindrp godkänna, som en bestämd
instruction verkligen innehålles i
Kongl. Maj;ts Herr General-Amiralen ollis
cielt meddelda Nådiga föreskrifter, och
jemväl i de gillade, Stats-Råds-Protocollet
bilagde Normal-Cpntracten. — Om, i tillämpningen,
några afyikelser härifrån blifvit
försporda, måste sådant falla, icke Rådgifvande,
men verkställaren till last; och
.detta åter ligger utom gränsen för Constis
tutions-Utskottets bedömande.
Hvad sedan angår den, under åberopande
af 77 §• Regerings-Formen, fram
-
Constitutions-JJt skot tets Memorial. N^o 29. 11
H ^ y A
ställda erinran mot Örlogs-Skeppens försäljning,
utan Rikets Ständers medverkan, så
pnär berörda §. endast handlar om Kronans
fastigheter, pph intet grgndlagsrum
hetager Konungen disposition s-r ä 11 e 11 öfver
Statens lösa egendom, hvilken följaktligen
synes kunna, hka nied StatSrinedlen, användas,
då dpt nemligen ej sker annorlunda
än stadgadt blifvit, saknar Utskottet skäl
att anmärknings-motionen gida, helst försvarsverkets,
af Konungen beroende ändamålsenliga
anordning, bland annat, fordrar
alt ett sämre vapen må obehindradt utbyfas
mot ett bättre, med dertill, genom det
förras afyttrande, vunnen tillgång.
Frågan huruvida Stats-Rådets Ledamöter
, i rådslagen om Skeppsförsäljningen,
liyilken innebar ett allmänt mått och steg,
iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, skiljer
sig i tvänne delar. Tillstyrkandet af förra
handelsr-transaclionen, onekligen utförd efter
den princip att krigsskepp, öfver 25 år
gamla, borde försäljas, och medlen disponeras
till nybyggnad af Örlogsfartyg, var,
efter Utskottets öfvertygelse, instämmande
med Rikets gagn, och lemnar sålunda ej
rum för någon anmärkning. JQerepiot förer
kommer vid senare köpslutet, att, med
frånträdande af principen, ett förbygdt,
la Constltutkus-Vtskottets Memorial. Aho 29.
eller nytt Linieskepp och en fullkomligt
god Fregatt blifvit Flottan afhända, på förnämligast
Herr Stats-Rådet, Grefve Cederströrns
tillstyrkande, hvilket ock Utskottet
trott sig pligtigt att, enligt 107 §. Regerings-Formen,
mot bemälde Herr Grefve
och Stats-Råd anmärka, och hvarom Utskottet
får vördsamligen hänvisa till dess
slutbetänkande, angående granskningen af
Stats-Råds-Piotocollen. Att utsträcka denna
anmärkning till Stats-Rådets öfriga Ledamöter
och Föredraganden, har Utskottet ej
funnit sig befogadt, emedan desse dels i
underdånighet hemställt, att öfver målet
Förvaltningens af Sjö-Ärendena underdåniga
utlåtande måtte inhemtas, dels ock, i
villrådigheten emellan de af Befälhafvande
Amiralen emot försäljningen anförda betänkligheter,
och Herr General-Amiralens,
till vederläggning deraf, framlagda skäl,
utan tvifvel nödgats, vid bristande egen
sak - kännedom, tilldöma öfvervigten åt
hvad Flottans Chef yttrat och tillika, i
egenskap af Konungens ansvarige Rådgifvare,
understöda
Anmärknings-anledningarna, som rigtats
mot föimienta politiska missräkningar
och felsteg, kunna af Constitutions-Utskottet
knappt upptagas, ännu mindre pröfvas, och
Gök;t'tutions-Tlttkottets Memorial. Nw z<). i 3
aldraminst fastställas. Utskottet inskränker
sig således härvid blott till de allmänna
reflexioner att Cabinettspolitiken är en pro-*
babilitets-lära, icke en på absoluta vissheter
byggd kunskap, samt att dessutom det
ej vore ens tänkbart att någon Regering i
verlden skulle underkasta sig en klart förutsedd
eller sannolikt anad våda af osämja
med främmande Magter, om densamma bor»
de, för Statens bästa, undvikas.
Att de på fartygen Tapperbeten och
af Chapman förhyrde Svenska besättningar
icke underrättades om expedilionens Bestämmelse,
finner Utskottet icke eller utgöra
en grundad anledning till anmärkning.
Stads-Råds-Protocollen utvisa att, vid
den liden, många SjÖ-Oflicerare, på deras
underdåniga ansökningar, erhöllo två å tre
års permission, för att idka utrikes sjöfart;
och det är allmänt bekant att manskapets
förhyrning på nämnda fartyg icke var en
följd af någon Svenska Regeringens omedelbara
förtagning, ulan blott skedde, med
Hennes tillåtelse, otvunget och efter fritt
beting. Med Skeppens öfverlemnande till
köparen slutades Regeringens åtgärd; sjelfva
expeditionen och dess bestämmelse utgjorde
föremål för utländska individers enskilda
speculation, hvari Svenska Stats-In
-
i4 Constitutioni-\5t skottet t Memorial. Nio 29.
teresset; efter hvad af de för Utskottet tillgängliga
handlingar kari utredas; hvarken
direct irigick, öller öbeliörigeri inblandades.
Tili undärirödjande af anrnärkningsänlediiirigen
deremot att Contractet om Försigtigheten,
Camilla oell Euridice upprättats
d. 1 Junii 1825, riien Konungens Nådiga
befallning om handelns äfslutande expedierats
först den 14 i sämmä månad; får
Utskottet vördsamligen upplysa att, jemlikt
Stats-Råds-Protöcollet deri 3i Maji i8d5;
Kongl. Majit i Nåder gillat de; i öfverensstämmelse
med beslutet, uppsatta samt bilagda,
och under den 14 Juni! daterade
expeditioner, hvadan, i och med détsam»
må, Kongl. Maj:t bifallit ett för d. 1 Junii
dateradt, äfven Protocollet bifogadt project
till det coritract om försäljningen, hvilket
H.- E. Herr Grefve Cederström hade begärd
fillståiid att äfslutä.
Beträffande den anmärknirigs-anledning
ätt; vid senare handels-transactionens återgång,
Michaelson & Benedicks tillagts, ej
allenast befrielse från det utfästade vi tet,
ritari ock, derutöfver, eri ganska betydlig
kostnads-ersättning, så befinnes af StatsRåds-Protoeoliet
den 29 October 1825 att;
Sedan Michaelson & Benedicks, på deras
Constitutions-Ut skottets Memorial. A 'lo 29. 15
Principalers anmodan, och med afseende ä
de, genom åtskilliga officerares och Sjömäns
återkallande till tjenstgöring vid Flottan,
yppade hinder för expeditionens fullbordan,
i underdånighet anhållit öin Köpe-Contractets
häfvande, Stäts-Secreteraren och StätsRådét
yttrat sig att det för Sverige skulle
blifva vigtigt att, äfven med uppoffring af
finandiela Interessen^ åt Riket förvara politiska
fördelar, och alt då, öm än köparhé
ville med skeppen afsegla, Kongl. Maj:t icke
torde täckas sådant i nåder tillåta, köparne
syntes böta fjikalläs från vitet, och derjemte
njuta all den ersättning, sorn, enligt Contractets
4 §• > dem tillkommit , i händelse
Contractet blifvit å kronans sida uppsagd t.
Öfver de politiska bevekelseigrunder,< sorn
utan tvifvel ingått i detta tillstyrkande, anser
Constitutions-Utskottet sig ej böra meddela
ett närmare detaileradt omdöme;.Men
med den fullt stadgade öfvertygelse att, enär
Staten sjelf, genom befälets och besättningarnas
återcommendérande till tjenstgöring,
lagt hinder för händels-expeditionens verkställighet,
och sålunda, ehuru indirect, uppsagt
Contractet, del hade varit ett lika mycket
emot Statens värdighet stridande, sorn
i rättsväg ringa framgång lofvande försök,
att lemna Köparne obetäckta för deras, utan
eget vållande, iråkade förluster, finnér Ut
-
16 Conitkutions-Vtskotms Manorink Nto
skottet denna anmärknings-anledning föi*'*
falla,
Vid besvarandet af anmärknings-motiohen
mot tillstyrkt förhemligande af de handlingar
öch bref, sorn rörde Skeppshandeln
och dess återgång, anser Utskottet obehöfligt
och torh ända mindre lämpligt att såsom
prejudicat åberopa 1817-^18 årens
ConstitutionSiUtskotts tystnad öfver den i
Stats-Rådet den ro Januarii 1816 tillstyrkta
förklaring af hvad med ordet ”Slats-Rådshandling
borde förstås, eller 1828 års Con*
stitutions-Utskotts åsigt i fråga om sådana
Försvars-Verket angående handlingar, hvilkas
offentliggörande kunde medföra våda
för Rikets säkerhet. I hvarje lagbundet
Samhälle måste likväl gifvas någon gräns
för nygirighetens inträngande i det innersta
af Statslifvet, framför allt vid politisk
beröring med främmande MagterJ och hvad
närvarande fall serskildt beträffar, tror Utskottet
sig kunna, för anmärknings-anledningens
underkännande, antaga, såsom tillfyllest
giltiga, de enda skäl att, i den critiska
tidpunkten af Skeppshandeln återgång,
en hel offentlighet skulle bered t eftertänka
liga följder, och en half upplysning snaran
re förvillat och oroat, än vägledt och lugnat
-
Constitutions-XJ t skottets Memorial N:o a$», 17
nät- Allmänheten, samt alt för öfrigt publiciteten
icke blifvit egentligen vägrad, utan
endast uppskjuten, hvadan äfven 1827 års
Revisorer och nuvarande Stats-Utskott erhållit
kännedom af handlingarne i ämnet.
Anledningen till anmärkning mot tillstyrkt
hänskjutande, under Compromiss, af
de tvistiga ersättnings-anspråken, kan Utskottet
icke eller gilla. Enligt allmänna
Lagen må det, som tvist är om, å båda
sidor skjutas under Gode märi, med förbindelse,
att åt deras slut nöjas, Då saken
förklarats vara af hemlig beskaffenhet i och
dess handläggning vid Domstol skulle förutsatt
publicitet, återstod ingeri annan eller
tjenligäre utväg, än afgörandet genorii Compromiss;
och det är dessutom troligt, om
ej säkert,' att, då ersättnings-fordringarna
grundades på ett Contract, sorn bevisligen
från Kronaris sida häfdes medelst expeditionens
inställande, målet vid Domstol erhållit
enahanda utgång, som 1111 inträffat.
Vidkommande den anmärknings-anledriing,
att H. E. Herr General-Amiralens försummelse
ooh afsteg lemnäts utan åtal och
ansvar, så enär Konungens Rådgifvare ej
feli. till Riks. St. Prot., 1828, 1829. 3:dje Sami
i3:de Hätti 2
Cotistituttons-Vt skottets Memorial. N:o 29.
åligger någon specielt controllerande, eller,
i hvad form som helst, någon åklagare-befattning,
men deremot de constitutionela
controllerna å förvaltningen tillhöra Rikets
Ständers Revisorer och Stats - Utskottet,
hvilket senare jemväl, redan i utlåtande af
den 8 nästlidne April, tillstyrkt Rikets
Ständer att i underdånighet anhålla om nödiga
åtgärder för utfordrandet af återstående
köpeskillings-beloppen, finner Utskottet
anmärknings - anledningen ej kunna godkännas.
Slulligen och då Lilla Creditivet blifvit
af Rikets Ständer anvist till högst vigtiga
och angelägna behof, hvaribland ifrågavarande
liqvidation måste räknas, och då,
genom användandet af denna enda disponibla
tillgång, åtminstone räntekostnaden
besparades, anser Utskottet anmärkningsanledningen
härvid desto heldre böra försvinna,
som Stats-Utskottet tillstyrkt den
lyftade summans afskrifning.
Alla de öfriga anmärknings-motionerne
angå förvaltnings- och verkställighetsmått,
hvilka det ej tillkommer Constitutions-Utskottet
att granska och bedöma. —•
Med hänsigt dock till anmärkt olikhet i
Contract-exemplarens lydelse och summor,
Constitutmis-Utskottets Memorial N:o 29. 19
För Utskottet vördsamligen upplysa att, i
Normal- eller Concept-Contractet om LinieSkeppet
Tapperheten, köpesumman är utsatt
till 171,000 R:dr Hamburger Banco,
att, jemlikt Stats-Råds-Protocollet den 19
April 1825, köpesumman för Fregatten af
Chapman blifvit bestämd till 19,000 Pund
Sterling, och att, i Concept-Contractet af
d. 1 Junii 1825, 4-’de morn., orden "i och
för fartygens utrustande” finnas utsatta.
Utskottets Ordinarie Ordförande, Grefve
Lagerbjelke, har, i anseende till Slägtskapsjäf,
icke deltagit i öfver läggningen och
beslutet rörande detta anmärkningsmål.
Stockholm den 2 3 Maji 1829,
ao Cons t itutions-XJ t skottets Memorial N:o 30.
N:o 3o.
Ankom till Exped. Utsk. d. 3 Junii 182g.
Memorial, med tillstyrkan af underdånig
framställning y rör ande
Allmänna Beredningens . grundlagsenliga
befattning med Regerings
Ärendens
Bland serskilda till Constitutions-Utskottet
inkomna motioner om .Rikets Allmänna Ärendens
Berednings reorganisation eller förän-'
dring, liar äfven den blifvit väckt, att föremålen
och sättet för denna Institutions
verksamhet måtte närmare bestämmas, serdeles
genom en grundlagsföreskrift, att frågor
om allmänna oecono miska författningar
borde af Allmänna Beredningen handläggas,
förr än de i Stats-Rådet anmälas.
Då, jemlikt 10 §. Regerings-Forméitj
Ärendena öfverhufvud skola, sedan nödiga
upplysningar inhemtats från Embetsverken,
till föredragning i Stats-Rådet beredas af
Föredraganden, i samråd med åtta dertill i
nåder förordnade män, och då sjelfva Inrättningens
benämning synes antyda, att
Allmänna Ärenden egentligen tillhöra dess
befattning, har Constitutions-Utskottet Väl
Constitutions-JJtskottets Memorial K:o 3o. ai
ansett den i ofvanberörda måtto föreslagna
Grundlags-förklaringen vara i bokstafven öfverflödig,
och följaktligen ej kunna, enligt
81 §. Regerings-Formen, tillstyrkas; men
som, under granskningen af Stats-Råds-protocollen,
jemte dervid fogade Beredningsprotocoll,
Utskottet funnit, att allmänna
ärenden, så vidt med dem förstås sådana,
hvilka angå oeeonomiska författningar eller
Rikets allmänna Styrelse, sällan blifvit i allmänna
Beredningen granskade, tror Utskottet
sig böra, likväl med bestämdt förklarande,
att ingen anmärkning härvid egt rum
eller én,s åsyftas, vördsamligen underställa,
om icke Rikets Ständer, skulle pröfva skäligt,
att hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla om nådigt vidtagande af de åtgärder,
hvarigenom ändamålet med allmänna
Beredningens constitutionela inrättning må
lämpligast kunna uppfyllas.
Stockholm den 26 Maji 1829.
gg Bil, t, Comtuutions-JJtskotta: Memorial No 30.
Reservation:
Den 26 Maji, Herr Cederschjöld anförde
;
Till ändring i 10 §. Regerings-Formen
hafva tvänne förslag blifvit uppgifne: det
ena, att Rikets Allmänna Ärendens Beredning
borde handlägga alla Regeringsärenden
utan undantag, innan de hos
Konungen' i Stats-Rudet föredrogos; och
det andra, att Beredningen skulle förvandlas
till en Division af Högsta Domstolen
och i högsta instanccn afgöra alla oecQnomiska
besvärsmål,
Hvad det förstnämnda förslaget beträffar,
så bör först anmärkas, att sjelfva benämningen
”Rikets Allmänna Ärendens
Beredning” tillkännagåfve, att inga andra än
endast Allmänna Regerings-ärenden borde
af Beredningen handläggas, men ingalunda
den stora mängden af mindre betydliga enskilda
mål; och sedan, att, inom cathegorien
af allmänna ärenden, alla utan undantag
böra, enligt Grundlagens nuvarande ordalydelse,
af Beredningen utredas; ty i 10
§. Regerings-Formen stadgas nemi., att ”till
föredragning bos Konungen uti Stats-Rådel
Bil. t. Constitutions-Utskottets Memorial N:o 30. a3
skola ärendena, nemligen alla ärenden,
”beredas &c.”
Beträffande det senare förslaget, nemi.
Beredningens förvandling till en oeconomisk
division af Högsta Domstolen, och besvärsmålens
skiljande frän föredragningen i StatsRådet;
så tror jag, för min del, att Grundlagens
stiftare aldrig velat, att några Rättsfrågor
skulle i Stats-Rådet afgöras, och förmodar,
att den nuvarande praxis härrör
från försummelse att genast förändra de
gamla ärendenas gång efter de nya formerna.
Och man bör ej förtänka de Em-*
hetsmän, som blifvit invande i gamla ord--  ningarna, att de ej genast kunnat i allt
inse och utföra de modificationer, som den
nya Grundlagen deruti antydde. Skälen,
hvarföre jag anser rättsfrågor aldrig hafva
varit af Grundlagens stiftare ämnade att i
Stats-Rådet algöras, äro i korthet följande:
1:0 I Regerings-Formens 7 §. stadgas,
att ”Konungen läte uti Stats-Rådet sig föredragas,
och afgöre der alla Regeringsärenden.
”
Men Regera är helt annat, än att döma.
Regeringsmagten utöfvar Konungen i
24 Bi/, t. Constitutiöns-Utskottets Memorial N:o 3o»
Stats-Rådet, och Domaremagten i Högsta
Domstolen,
2:0 Enligt R. F:s. 17 §. skall Konungens
domsrätt uppdragas 12 af honom utnämnde
lagkunnige män.
Häraf finner man sålunda ytterligare,
att Konungen icke bör kunna döma eller
afgöra några rättsfrågor i Stats-Rådet,
3:o Enligt 16 §. R. F., bör Konungen ingen
förderfva eller förderfva låta — —- lill
välfärd, utan han lagligen förvunnen och dömd
är, och ingen afhända eller afhända låta något
gods, löst eller fast, utan ransakning och
dom, i den ordning Sveriges Lag och laga
stadgar föreskrifva.
Här bestämmes således uttryckligen,
att alla rättsfrågor skola af vederbörande
Domstolar ransakas och afdömas.
4:o I 2 4;de Mom. af TryckfrihetsFörordningen
stadgas, att, i hvad Rättegång
som helst, en part val'må vafa tiltätétp
att, innan dom eller utslag fallit, efter
eget val, genom tryck kungöra inlagor, besvär
och anklagelse; men att en sådan part
äfven åligger vederpartens förklaring derå,
i , . i > A , ' » ' ' ' -J
Bi/. t. Constitutions-Utskottefs Memorial N:o 30. 35
jemte Domstolens utlåtande deröfver och
Ledamöternas serskilda vota, genom tryck
kunniga göra, så att allt hvad som hörer
till en fullständig upplysning om sjelfva
saken, dess behandlingssätt och utslagets
grunder må till allmänhetens kunskap komma.
\D ‘' * v ‘ ‘ " L' ' *■ ' 1 1 * ' w v ■*' v - ' * • • ; *
Men när man besinnar, att Stats-Rådets
protocoll och handlingar icke kunna
utan serskildt tillstånd till tryckning utbekommäs,
så finner man tydligt, att
Lagstiftarens mening varit, det rättsfrå->
gor icke borde i Stats-Rådet afgöras.
5:o Slutligen stadgas i, 5 §, af Ansvarighets-Lagen
för Konungens Rådgifvare, att,
om, genom någon af förenämnde Embetsmäns
tillstyrkande eller underlåtande alt
göra föreställningar,
— förloras gods, löst
eller fast, utan laga ransakning och dom,
straffås ofvanbemälde Embetsman för sådant
lagstridigt förhållande.
Häraf synes böra nödvändigt följa, att
Stats-Rådet icke är forum för ransakning
och dom: ty emedan rådgifvarne äro frie
från ansvar, blott Ransakning och Dom
föregått, utan afseende på ransakningens
6ch domens beskaffenhet, så skulle de, derest
rättsfrågor finge i Stats-Rådet afgö
-
aö Bil. t. Cnnstittttions-Tj!skottets Memorial. N:o 30.
ras, och denna behandling kunna hänföras
under benämningen af ”Ransakning
och Dom", ansvarslöst kunna tillstyrka
de vrångvisaste domslut,— då likväl 101
§. afR.F.stadgatansvar för Ledamöterne i
Konungens Högsta Domstol, i händelse
de skulle på sådant sätt förgå sig.
Af alla dessa skäl vågar jag sålunda
påstå, att, enligt Grundlagens både anda och
ordalydelse, inga rättsfrågor böra kunna få
i Siats-Rådet afgöras, utan att de ovilkorligen
böra gå Bomstolsvägen. Jag är likväl
långt ifrån att vilja klandra, utan tvärtom
ganska benägen att ursäkta, det en annan
ordning hittills blifvit följd. Liksom
det, vid öfversättning, är desto svårare att
undgå barbarismer , i samma raon det språk,
hvarifrån man öfversätter, har förvandtskap
med ens eget, likaså var det desto svårare
för de gamle JEmbetsmännen att rätt intränga
i de nya Grundlags-formerna, ju mer
förvandtskap dessa nya former hade med
dem, som förut funnits. Vårt Constitutionela
lif har ännu icke hunnit till fullkomlig
mognad. Vi befinna oss ännu i ett tillstånd
af fortgående utveckling. Utan att
klandra Rådgifvarne för det de hittils följt
en väg, hvars origtighet ingen synes hafva
jpisstänkt, vågar jag derföre vördsammast
Bil t. Constitutions-JJ t skottets Memorial N:o 30. »7
hemställa, att Constitutions-Utskottet, istället
för att föreslå någon ändring i 10 §.
Regeringsformen, ville tillstyrka Rikets Ständer,
att i underdånighet fästa Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet derpå, att, enligt
Grundlagens både anda och ordalydelse,
inga rättsfrågor böra i Stats-Rådet till
afgörande föredragas; och att, för öfrigt,
alla allmänna Regerings-ärenden, som skola
i Stats Rådet af göras, böra förut hafva
blifvit af Allmänna Beredningen handlagde.
Ex protocofio,
Wilh, Bergman,
2g, Constitutions-XJ t skottets Memorial. N-o 31,
N:o 3i.
Ankom till Expsd. Utsk. d. 3 Junii 1839.
Memorial, med, föreslående af ett„
tillägg i 5 mom. 14 §• Riksdagsordningen
, rörande Borgares i
valbarhet.
O
jAiddermannen, Capitainen P. Winbladh,.
Riksdags-Fullmägtig för Stockholms Stad,
liar , hos Constitutions-Utskottet vackt motion,
om sådan förklaring af 5 Moni. 14 §•
Riksdags-Ordningen, hvarigenom måtte uttryckligen
bestämmas att Borgare, för att
kunna väljas till Riksdagsman för Stad, bör,
i enlighet med hvad Handels-Balkens 3
Capitel och flera gällande författningar stadga,
vara boende i Staden samt der idka sin
handtering och deltaga i alla borgerliga ut~_
skylder.
Benna motion, hvilken Utskottets fleste
Ledamöter af Borgare-Ståndet i sjelfva
principen understöd t, såsom erbjudande ett
medel att i framtiden förebygga dylika
tvister om Borgares valbarhet, som under
nu påstående Riksdag yppats, men likväl
ansett lämpligen kunna modifieras på ett;<
Constitutiom-XJtskotuts Memorial. N-.o 3i. 29
sätt, hvarmedelst det hufvudsakliga ändamålet
vunnes, utan Borgarens ovilkorliga
förpligtande att ständigt bo och vistas i staden,
har föranlåtit Cönstitutiöns-TJtskottefc
att, till grundlagsenlig behandlingi vördsamlingen
föreslå följande, genom ett utmärkt
tillägg, förändrade redaction af förra
puncten i ofvannämnda moment åf i4 §•
Biksdags-Ordningen:
5:o ”Ingen må för Städerna till Riksdagsman
utses, sorn ej, minst tre år, varit
”Magistratsperson eller inantals- och skatt”skrifven
Borgare i Staden, ej eller någon
”för Fahlu Bergslag m. m.”
Stockholm den 26 Maji 182g.
STOCKHOLM 1829,
tryckt lios Jon Ad. Walldcn.
Conn hut ions-Ut skott cts Memorial N:o 3 a. t
Nio 32.
Ankom till Exped. Utsk. d. 3 Junii 182g.
Memorial, rörande Stats-IJtskottets
anmärknings-anledning i fråga
om behandlingen af anmälda anledningar
till åtal mot f. d. Magazins-Directionen.
Samtlige Riks-Stånden hafva till Constitutious-Utskottet
remitterat en af Stats-Utskottet
framställd anmärknings - anledning
mot Stats - Rådet samt Föredraganden af
Handels och Finance-Ärenden, för hvilken
anlednings uppgifvande Stats-Utskottet, i
meddeiadt Protocolls-Utdrag af d. a3 dennes,
hufvudsakligen anfort, att, sedan K:gl.
Majit, den i5 October 1824, låtit Sig föredragas
f. d. Allmänna Magazins-Directionens
förklaringar och yttranden öfver Rikets
Ständers vid sisllidne Riksdag i underdånighet
anmälda anmärkningar mot
Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning,
Kongl. Majit jemväl, under den 10
Augusti 1826, i öfverensstämmelse med
Dess förut fattade Nådiga beslut, förklarat
Bih. till Riks. St. Prot.» 1828, 1829. J:dje Sami.
i4:de Hält. 1
3 Constitutms-Vtskottets Memorial. N:o 32,
de i Rikets Ständers underdåniga skrifvel*
ser den i\ October och 6 November 1823
framlagda anmärkningarna icke böra föranleda
till laga åtal mot Ledamöterne i ett
dåmera upplöst Embetsverk, hvars förvaltning,
innefattande en mängd helt och hållet
oeconomiska detailer, icke varit eller
kunnat vara begränsad af så bestämda föreskrifter,
att ju icke, i många fall, dess åtgärd
skulle efter utgången bedömas, men
att enär, jemlikt Stats-Utskottets tanka, de
anledningar, hvilka Rikets Ständer, med
stöd af 3o §. Riksdags-Ordningen, uppgifva
såsom förekomna, att mot Tjenstemän,
redovisande för Statsmedel, yrka ansvar i
laglig ordning, endast genom Domare-magten
kunna pröfvas och afgöras, samt ifrågasatta
mot f. d. Allmänna Magazins-Directionens
Ledamöter i sådan ordning väckta
anmärkningar, i administrativ väg, upptagits
och förklarats böra förfalla, Stats-Utskottet
funne sig föranlåtet att, med anmärkning
mot Föredraganden af Handelsoch
Finance-Ärenden, som contrasignerat
Kongl. Maj:ts härom utfärdade Nådiga skrifvelse,
och de Stats-Rådets Ledamöter, hvilka
i rådslagen deltagit, öfverlemna målet
till Constitutions-Utskottets behandling.
Till besvarande af dessa Remisser, får
Constitutions-Utskottet vördsamligen upp
-
Constitutions-XJtskottets Memorial N:o 3»,
lysa, att enahanda anmärknings-motion emot
tillstyrkt afslag på Rikets Ständers underdåniga
anhållan om f. d. Magazins-Directionens
tilltalande redan, i följd af StatsRåds-Protocollens
granskning, varit inom
Utskottet väckt, och att, då, enligt 3o §.
Riksdags-Ordningen, de anledningar, som
hos Rikets Ständer förekommit att, mot
någon för Statsutgifterna redovisande Tjensteman,
yrka lagligt ansvar, må kunna hos
Konungen endast anmälas, Utskottet under
d. 4 nästlidne April beslutit, det skulle
samma motion förfalla.
Denna oruhbadt bibehållna åsigt af
Grundlagens rätta tillämpning efter ordalydelsen
tror Utskottet sig icke ens behöfva
närmare utveckla. En blott anmälan af
åtals-anledningarna innebär icke någon egentlig
åklagaretalan, ännu mindre något omedelbart
hänskjutande till Domstol; den innefattar
blott en utöfning af Rikets Ständers
constitutionela angifvare-rätt i dylika
mål; och det måste sålunda vara Konungen
förbehållet alt i administrativ väg pröfva
giltigheten af anledningar, sorn endast
i administrativa ämnen förekommit.
Vid betraktande häraf och enär, i alla
händelser, Konungens Rådgifvare är o cour
-
Constitutions-XJtskottcts Memorial N:o 31,
stitutionelt ansvarige för deras rådslag, och
således underkastade deni 106 eller 107 §.
Regeringsformen antydda påföljd, örn de,
mot allmän Lag eller mot Rikets sannskyldiga
nytta, tillstyrka att af endera eller
hägge påkalladt åtals nedläggande, finner
Constitutions-Utskoltet icke skäl att den af
Stats-Utskottet uppgifna anmärknings-anledningen
gilla*
Stockholm den Maji 1829.
N:o 33.
Ankom till Exped. Utsk. d. i3 Junii 182g.
Memorial, med utlåtande, i anledning
af återrernisserna pu Utskottets
förslag till ändrad redaction
af senare punkten i 15
§. Riksdags• Ordningen.
Sedan i Rikets Ständers Plena förekommit
åtskilliga anmärkningar mot ConstitutionsUtskottets
förslag, i Memorialet N:o aa, till
ändrad redaction af i5 §. Riksdags-Ord
-
Cons t itutions-JJt skottets Memorial Nio 33. S
ningen, i afseende på högsta antalet af
Härader, som må kunna förena sig om en
Riksdags-Fullmägtig, hafva samtliga RiksStånden,
medelst Protocolls-Utdrag af den
7, 11» 14 ocli ^5 nästlidne Maji, till Utskottet
hänvisat dem bland dessa anmärkningar,
hvilka hvarje Stånd serskildt förklarat
utgöra dess gemensamma tankar, nemligen
:
Ridderskapet och Adeln: Herr Aug.
von Hartmansdorffs, innefattad i följande
redactions-förslag: "Vilja liera Härader, hörande
till samma Domsaga, förena sig om
en, inom dess område boende Fullmägtig,
vare sådant dem obetaget.”
Preste-Ståndet: Prosten Anjous, att
förenings-rättigheten ej borde sträckas utöfver
antalet af de Härader eller Tingslag,
som tillsammans utgöra en Domsaga.
Borgare-Ståndet: Lagmannen Ståhles,
i ändamål att hvarje Domsaga måtte tillåtas
att ställa en Representant för BondeStåndet,
samt
Bonde-Ståndet: Bengt Nilssons från
Örebro Län, med yrkande att flera Häraders
och Tingslags förenings-rättighet icke må
6 Cons titta ions-\Jt ikottets Memorial. N». 33.
sträcka sig längre, än att från hvarje Domsaga
komme minst ett ombud*.
Constitutions-Ulskottet erkänner desto
heldre anmärkningarnes läglighet, som inskränknings-bestämmelsen
af Domsaga legat
till grund-idee för Utskottets förra förslag,
ehuru detta i tillämpningen mera generaliserades
genom maximi-beräkningen efter
det största inom någon Domsaga befintliga
Härads-antal; och någon svårighet möter
visserligen ej för sammanjemkandet af RiksStåndens
tankar, hvilka alla åsyfta enahanda
stadgande, eller det om skyldigheten
för Allmogen att ställa minst ett Ombud
för hvarje Domsaga.
Beträffande åter den af Preste- och
Bonde-Stånden uttryckta åsigt att, jemte
benämningen ”Härad,” hvilken ej nyttjas
öfver hela Riket, borde utsättas den af
”Tingslag,” så enär det hittils ensamt använda
ordet ”Härad” icke foranledt någon
misstolkning eller förvillelse, och tillägget
af ”Tingslag,” dels blefve i så måtto ofullständigt,
som Val-Districten på vissa orter
utgöras af Skeppslag, Mot, Fögderier m. m.,
dels skulle påkalla en motsvarig förändring,
ej mindre i i:sta puncten af Riksdags-Ordningens
i5 §., än i 11, 16 och 32 §§. af
Cons tmitioni-XJtskot tets Memorial. N-.o 33.
samma Grundlag, tror Utskottet, då, äfven
hädanefter sorn tillförene , mäste under
Härad förstås hvarje serskildt val-district,
enligt gammal häfd i olike Provincer, sig
ej ega skäl att föreslå införandet af ifrågasatte
ytterligare, icke ovilkorligen nödiga
-tillägg.
Emedlertid har Utskottet funnit, alt
den undantagsfria bestämmelsen om minst
en Fullmägtigs sändande från hvarje Dom*
saga komme att på vissa orter medföra
håde nog mycken rubbning i hvad af ålder
varit öfligt och Allmogens alltför stora betungande
med Riksdagsmans underhåll. Det
gifves nemligen en och annan högst liten,
af blott ett Härad bestående Domsaga. med
ringa hemmantal samt med få val-berättigade
och valbara invånare, t. ex. Säfvedahis
Härads Jurisdiktion, också ständigt förbunden
med Justitia-Borgmästare-Embetet i
Götheborg; och dessutom kunde tilläfven*
tyrs i framtiden Domsagor klyfva? eller indelas
på ett sätt, hvarigenom, åtminstone
inom någon bland dem, antalet af valberättigade
Hemman betydligen minskades.
Vid sådant förhållande har Utskottet ansett
sig böra tillstyrka det undantag att Domsaga
må kunna förena sig med annan, eller
Härader deraf, om gemensam - Fullmägtig,
ig ConstitHtions-Vtskottets Memorial jVo 33.
i händelse lion ej innehåller 100, medelst
jordens oell åbons qvalification, valberättigade
liela femman, ■— det lägsta antal,
soln synes erforderligt för att bestrida en
Riksdagsmans anständiga och tillräckliga aflöning.
I enlighet härmed får till Rikets Ständer
Constitutions-Utskottet, för den behandling
Grundlagen föreskrifver, vördsamligen
öfverlemna följande omarbetade redaction af
senare punctenii5 §. Riksdags-Ordningen:
’’Vilja flera Härader, hörande till samma
Domsaga, förena sig om en, inom dennas
område boende och besuten Fullmägtig,
vare sådant dem obetaget. Skulle någon
Domsaga innehålla färre än Etthundrade
valberättigade hela Hemman, må den kunna,
med ett eller flera inom annan Domsaga
belägna Härad, om gemensam 'Fullmägtig
sig förena.”
Stockholm den 5 Junii 182g.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. Walldch.
f'omtilulions- Utskottets Memorial, N;o 34- 1
N:o 34.
Ankom till Exp, Utsk, d. 16 Juni! 1839.
Memorial, med uppgift pä de af
Samtliga RiksStånden godkända
Grundlags-ändrings-Förslag,
Ehuru Rikets Ständer ännu ej fattat Deras
beslut öfver det från sista Riksdag livilande
förslaget till ändring i 68 §. Riksdags-Ordningen,
åsyftande Revisorernea
sammanträde hvarje år, har dock Constitutions-Utskottet,
jemväl med anledning
af en från Borgare-Ståndet remitterad motion»
trott sig icke längre höra fördröja
inlemnandet af en uppgift på dem bland
Grundlags-ändrings-förslagen, som, under
påstående Riksdag» blifvit af Samtliga RiksStånden
gillade och antagna; vårandes denna
uppgift, hvilken 1111 till justering vördsamt
insändes, författad på t vänne särskilta
Schemata, det ena i ämnenas ordning,
eller efter samma uppställning, som
i den vid årets början meddelade tryckta
uppgiften, det andra efter Grundlagarnes
ordning och hvarje paragrafs numerföljd*
I sammanhang härmed får Utskottet
vördsamligen erinra, att Rikets Ständer,
under innevarande Riksmöte, afslagit tvänne
Kongl. Maj:ts vid nästiidne Riksdag
JBih. till Riks-St. Prot, 1828, 1829. 3:<lje Sami. iSHäft.
% Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 34.
aflåtna Nådiga Propositioner, nemligen om
upphörandet af Konungens två röster i
Högsta Domstolen, och om upphäfvandet
af Opinions-nämnden öfver Högsta Domstolens
Ledamöter, samt att, enligt Regerings-Formens
81 §., Rikets Ständers afslag
bör, med skälen derför, till Kongl.
Maj:t skriftligen aflemnas; hvarvid torde,
som någon ledning, kunna begagnas de,
i i823 års Constitutions-IJtskotts, under
N:o 45, den 21 Augusti, och N:o 70, den
4 November, afgifna utlåtanden, anförda
motiver. Stockholm den 10 Junii 1829.
Af samtliga Fyra Riks-Ständen godkända
Förslag till Grundlagsändringar.
Bland Förslagen till befordrande af
Riksdags-ärendenas skyndsammare gäng :
Riksdags-Ordnfngen.
49 5-
1 morn. 2 punkten.
—• —< hör anförandet till Protoeollet
dicteras och afkrift deraf senast i nästa
Plenum till bordet aflemnas.
Bil. lill Consfit. Utsk. Mern. A':o 34. 3
Rörande de Tre Ofrälse Ständens
Representation.
Riksdags-O/ •drängen.
■4 §•
(Tillägg af ett 6 mora. vid samma §.)
6:0 Utom Fahlu Bergslag, åge ock
de öfriga Bergsbruken, hvarunder innebegripas
alla af Styrelsen öfver Bergverken
privilegierade Inrättningar, till
förädling af Mineral-Rikets producter ,
att inom sig till Borgare-Ståndet utse
Fem Fullmägtige , som ej till annat. Riksstånd
höra och ej någon beställning i
Rikets tjenst innehafva, och hvarvid,
med förbehåll af den i 18 ,§‘. alla Christna
Trosförvandter tillerkända valrätt, i
öfrigt ingen må välja, om han ej valbar
år. Med valen förhålles sålunda,
att Styrelsen öfver Bergverken bör, när
Riksdag inträffar, uppgöra grunderna
för denna representationsrätt, efter värdet
af förra årets tillverkning, beräknadt
för J ern-tillverkningen, efter det
för Hainmar skatts-jernet årligen bestämda
pris , och för annan tillverkning, efter
det medelpris, hvartill Kongl. Majit och
Kronan försäljer den deraf in natura utgående
Tionde eller skall, samt, i fall
4 Bil. till Conslit. Utsi. Mern. N:o 34.
någon af dessa förädlingar icke skulle
kunna hänföras till nägotdera värdet ,
efter det i Hufvudstaden allmänt gångbara
pris. Sedan summan af alla tillverkningarnas
sammanräknade värden
härigenom blifvit utrönt, samt huru stort
värde, i följd deraf, svarar möt en Fullmägtig,
fördeles Bergsbruken i Fem
Val-district. af passade efter orternas lägen
, och sä att i det närmaste ett på
tillverkningsvärdet grundadtj mot en
Fullmägtig svarande, röstetal må inom
hvarje Val-district finnas. Falen skola
ske inför den Magistrat inom Val-district
et, som Styrelsen öfver Bergverken,
genom Konungens Befallningshafvande i
Länet, derom anmodar , och å den dag,
som för hvarje Val-district af samma
Styrelse härtill utsättes, och genom dess
försorg inom Districtet allmänneligen kungöres
; börande Styrelsen tidigt före valet
låta tillställa den inom hvarje Distrid
Valförrättande Magistraten behörig
längd öfver alla inom Districtet valberättigade
, samt hvars och ens röstetal,
utfördt i Riksdaler efter tillverkningsvärdet
; och må ingen å denna längd upptagas,
som icke minst tre år före den
dag, då Rikets Ständer, enligt Riksdags-kallelsen
, skola sammanträda, va
-
Bil. till Constit• Utsi. Meni. N:o 34, 5
rit Bruksägare i Riket, eller der idkat
annan sådan näring, som hörer till förädlingen
af Mineral-Rikets producter.
De 'väljande, som genom förenämnda
Kungörelse till 'valförrättningen kallas,
af gifve sina röster, efter Riksdal ertalen
af deras tillverknings-summor, antingen
personligen eller medelst befullmägtigade
Ombud , men alltid med slutna sedlar, så
beskaffade, som i yi §. stadgas; och röste
hvarje väljande blott på En i Districtets
Val-längd uppförd person, hvadan ock
denna längd bör före valet, till de väljandes
efterrättelse, uppläsas.
*7 §*
2 morn. sista punkten.
—- — Dessa medel skola för Borgare-Ståndet
af Magistraterna, och hvad
särskilt beträffar Bergsbrukens Fullmägtige,
af de Tjenstemän, sorn Bergs
utskjlderna
upptaga, samt för Bonde
Ståndet
— —
*9 §•
Sista punkten.
— — afgående Post Öfversända.
Öfver de val till Riksdagsmän för Borgare-Ståndet,
som inför vissa Magistrater
af Bruksägare anställas, må besvär
6 Bil. till Constit• Utsi. Mern. N:o 34-
jemväl anföras hos Konungens Befallningshafvande
i det Län; der valet blifvit
förrättadt.
Klagomål öfver val till Riksdagsmän
af Preste-Ståndet ingifves , för Stiften
hos Consistorierna j samt för Universiteten
och Vetenskaps- Academien hos
Konungen y och följes dervid i öfrigt - -
2 2. §.
Förra punkten.
Fullmakterna böra —i — efter föregånget
ordentligt val, N. N. (för Preste-Ståndet
ifrån N. N. Stift, Universitet
eller Academié), (för Borgare-Ståndet ifrån
N. N. Stad, eller frän Bergsbruken
inom N. JV. Val-districC) y (för BondeStåndet
— — —
Sednare punkten.
—- — Fullmagterna underskvifves:
Preste-Ståndets, för Stiften och Universiteten
, af vederbörande Consistorier} och
för Vetenskaps-Academien , af dess Preses;
Borgare-Ståndets, för Städerna, af
Magistraten och Äldste; för Bergsbruken,
af valf örr ätt ande Magistraten inom
hvarje District, och för Fahlu Bergslag,
af Grufve-Rätten och .
Bil. till Constit. Utsi;. Meni. N:o 34. 7
Till smärre redactions-jemkningar,
föranledda af det inom Utskotten införda
omröstningssätt.
Regerings-Formen.
56. §.
2. morn. sista punkten.
— — Blifva åter något Stånds tankar
— — — livilka genom samfäld oms
röstning skiljaktigheterna förena — —
6'9- §•
5. punkten.
— — Detta särskilta Utskotts Le
damöter
röste sedermera samfäldt med
slutna sedlar — —
97-, §•
2. punkten,
— — Desse Electorer skola samfäldt
först medelst slutna sedlar — —
io3. §.
3. punkten.
— — I den ordning 69. och 97.
§§. föreskrifva, röste samtlige Ledamöterne,
man för man,, med slutna sedlar
108. §.
4- punkten.
— •— Desse Committerade skola väljas
af Rikets Ständer genom Sex af hvarje
Stånd utsedda samfäldt röstande Electa
-
g Bil, till Vannt it, Utsi', Mern. A:o 34.
Riksdags - Ordningen,
62. §•
j. punkten.
Skola Bikets Ständer tillsätta — ~
hvilka röste per capitaom de af Plena
till antalet bestämda Förmyndare, — «—
63. §.
3. morn. a. punkten,
— — Desse Electorer skola samfäldt,
först medelst slutna sedlar,
64. §.
3. punkten.
I den ordning, — — rösts
samtlige Ledamöterne man för man* med
slutna sedlar, —■* «—■
65. §.
a. punkten.
— «— Desse Committerade — —-
röste samfäldt. — —*
?3. §.
Sednare punkten,
— — Skulle detta försök till jemk
ning
— — hvilka samfäldt ruste, ~
Partiella och af hvarandra oberoende
Förslag.
Regeringsformen,
37* §• . ,
Konungen äger att 1 Adligt Stånd
upphöja Män, som genom trohet, tapper
-
Bil, till Constit, Utsi. Mern. N:o 34. 9
het och dygd, lärdom och nitiska tjenster,
gjort sig af Konungen och Riket synnerligen
förtjente, Konungen må jemväl,
såsofn belöning för stora och utmärkta förtjenster,
tilldela Adelsmän Friherrlig, och
Friherrar Greflig värdighet.
Ej må Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, sorn hädanefter förlänas,
tillfalla flera, än den, hvilken adlad
eller upphöjd blifvit, och, efter hans dod,
i rätt nedstigande, led efter led, hans
äldsta manliga Rröstärfving af åhlsta grenen,
samt, efter dennas utgång, Stamfaderns
närmaste manliga afkomling af då
lef vande äldsta slägtgren, och så vidare.
Omj genom ari, Adligt Stånd tillfaller den,
som redan blifvit deruti sjelf upphöjd, eller
genom närmare arf insatt, upphåre hans
eget Adelskap, sa framt detta ide år af
högre värdighet, i hvilken händelse Stamfaderns
Adelskap öfvergår till närmaste
slågt-gren: finnes ingen sådan, utslockne Attén,
Förklaras någon sitt Adelskap förlustig,
tillfaller det samma den, som dertill,
enligt hår stadgade grunder, närmast
berättigad är.
63. §.
Dessutom böra, för oförsedda hän
-
10 Bil. till Constit. Utsk. Mern. N:o 34.
delser, tvänne särskilta tillräckliga summor
afsättas och anslås; den ena att vara
tillgänglig, då Konungen, till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner
den vara oundvikligen nödig, den andra
att, vid infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han Stats-Rådet in Pleno hört
och Rikets Ständer sammankallat. Rikets
Ständers förseglade och i Banken
deponerade anordning å sistnämnda Summa
må ej förr hrytas, eller Summan utbetalas,
än sedan Riksdags-kallelsen blifvit
i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen
kunejord.
98 §•
(Tillägg vid slutet.)
I händelse Justitice-Ombudsmannen vid
samma Riksdag, under hvilken han blifvit
vald, af sager sig det erhållna fortroendet,
eller med doden afgår, skola Rikets Stander
i Embetet genast insatta den man, sorn
de till hans efterträdare utsett. Skulle Justitice-Ombudsmannens
utsedde Efterträdare,
under påstående Riksdag, afsåga sig det
erhållna fortroendet, eller i Justitice-Ombudsmans-Embetet
insättas, eller med döden
afgå, ulvåljes, på of van stadgade sått,
en annan behörig man i hans ställe.
Bil. till Constit. Ut sk. Mern. N:o 34- 11
(Ytterligare tillagg.)
Inträffar något af dessa jall emellan
Itiks ängarne, skall Rikets Ständers rätt
härutinnan , genom Deras Fulimägtige i
Banken och, Riksgälds-Contoiret, utöjvas.
102. §.
7 ^punkten.
— — Denna Domstol, hvars sam
manträden,
hållna d ett dertill tjenligt offentligt
ställe, Allmänheten må kunna, i
man af utrymmet och under behörig uppsigt
å ordningen, bivista, med förbindelse
likväl att afträda när om besluten öfverlägges,
äge, sedan ransakningen fulländad
är och Domen efter Lag fälld, att densamma
för öppna dörrar afkunna. — —
Riksdags-Ordningen.
i4. §.
4* morn.
Göthehorg sande tre egne Fulimägtige;
Städerna af forsta Classen hvardera
Två. De af andra Classen, med rätt att
ställa Två, hvardera minst En, samt Städerne
af tredje Classen, äfvensom Fahlu
Bergslag hvardera En Fullmägtig. Städerne
af de öfriga Classerne åge att sända hvardera
En Fullmägtig; dock med rättighet
att förena sig Två, högst Tre, om En
i
12 Bil. till Constit. Utsi. Mern. N:o 34.
person, hvilken dock måste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der
lian sjelf Magistrats-person eller Borgare
är. Riksdags-Fullmägtig för Stad af tredje
Classen må jemväl hunna tilliha emottaga
Full magt för en annan Stad af lägre
Class.
5. morn.
Ingen må för Städerna tjll Riksdagsman
utses, som icke minst tre år fåreden
dag, hvartill Rihsdagen blifvit pålyst, varit
Magistrats-Person eller Borgare i Staden,
ej heller för Fahlu Bergslag någon,
som icke lika tid varit derstädes brukande
Bergsman; och beräknas denna tid, får
Magistrats-Person och Borgare, från Tjenste-
eller Borgare-Edens ajläggande, samt
för Bergsman, från den dag, då han, genom
Grufve-Rättens beslut, blifvit till Bergsbruks
idkande berättigad.
23. §.
i. morn. 3. punkten.
Enär Landt-Marskalk — — den
framsta närvarande Ledamoten, enligt Riddar
hus-Ordningen, och i de öfriga —- —•
33. §.
2. morn.
Lag-Utskottet tilllomme ock att granska
Justitice-Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag afgitvande allmänna Redogörelse
Bil. till Constit. Etsk. Mern. Nm 34. 13
samt årliga Berättelser, äfvensom hans Em -  bets-Diarier och Registratur, samt med utlåtande
deröfver till Rikets Ständer inkomma.
63. §.
(Tillägg vid slutet.)
— — / händelse Jtislitice-Omhudx
mannen,
vid samma Riksdag, under hvilken
han blifvit vald, af säger sig det erhållna
fortroendet, eller med dåden afgår, skola
Rikets Ständer i Embetct genast insätta
den man, sorn de till hans Efterträdare
utsett. Skulle Jiistitice-Ombudsmannens utsedde
Efterträdare, under påstående Riksdag,
afsåga sig det erhållna fortroendet, eller
i Justitice-Ombudsrnans-Embetet insättas,
eller med dåden afgå, utväljes, på ofvan
stadgade sått, en annan behörig man i hans
stalie.
(Ytterligare tillägg.)
Inträffar något af dessa fall emellan
Riksdagarne, skall Rikets Ständers rått
härutinnan, genom, deras Fullmägtige i Banken
och Riksgålds-Contoiret, utöfvas.
79* §•
Ingen af Riclderskapet och Adeln —
— icke heller någon lagligen kallad eller
vald Riksdagsman för annat Stånd
14 Bil. till Constit. Utsi. Mern. N-.o 34.
må kunna, af livad anledning sora helst,
förmenas att Riksdagen bivista; — —
Trjckfrihets-Förordningen.
Ingressen,
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer —
— förmedelst det stadgande i berörde
Grundlags 86. §., att med Tryckfrihet bör
förstås hvarje Svensk mans rättighet att,
utan någre af den offentliga Magten i förväg
lagda (af 7Vyckfrihets-Lagen ej föreskrifna)
hinder, utgifva Skrifter, att
sedermera endast inför laglig Domstol kunna
tilltalas för deras innehåll. — —•
i. §.
4- morn.
(Tillägg vid slutet.)
Öfver denna anmålan må Solanden
genast och kostnadsfritt undfå ett Utdrag
af Hof-Cancellers-Expeditionens Diarium;
hörandes, i händelse tillståndsbevis eller
motiveradt af slag icke varder ut får da dt, för
Utgifvare i Hufvudstaden inom Fjorton,
och i Orterna inom Trettio dagar från anmålrdngsdagen,
Sökanden uti Idof-Canceller
s-Expeditionen förete Diarii-Utdraget, och
ovågei ligen, äfvenledes kostnadsfritt, erhålla
påskrift derom-. Hvarefter en sådan an
-
Bil. till Constit• Utsi. Mern. N-.o 34. 15
ledning a nämnde utdrag slall galla i bevisets
stalie, till full kraft och verkan. Om
tillstånds-beviset, eiler, ?' annat jall, Diorit-
Utdraget icke begagnas inom Sex månader,
hvarje till Trettio dagar räknad, från
det förras utfärdande eller det sednares påtecknande,
må utgifning s-rättigheten anses
hafva för den gången upphört.
6. morn.
2. punkten.
— — Ehvad lian okänd vara vill
— — sedeln saknades. Röjer — —
7. morn.
Sednare punkten.
— — Utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
på ansvaret, utom hvad i 4. morn. 2. §.
omförmälda /Minånna Embets-Handlingar
beträffar, ansedde såsom Författare.
2. §.
4* morn.
I grund af hvad — — Embets- och
Tjenstemäns Relationer, Memorial och Em
bets-Bref
samt Kungörelser; ändtligen — -
Samma moment,
punkten näst före den sista.
Att sådant — — icke må uti dem
16 Bil. till Constit. Utsi. Mern. lS:o ,34.
genom trycket kungöras — — af sjelfva
hufvudsaken. Den häremot bryter, bote
Trettiotre Riksdaler Sexton skillingar.
5. §.
9. morn.
Sedan Nämndens utlåtande således
blifvit inhemtadt, pröfve och afgöre Domaren
saken, och underställe sitt Utslag
Hof-Rättens profning, på sätt a5. Cap. 5.
§. Rättegångs-Balken bjuder.
9. morn.
(Uteslutes, hvarefter Moment-Numerf51 jden kommer
att rättas.)
STOCKHOLM,
Kongl. Ordens-Bok tryckeriet, 182g.
>7
Af samtliga fyra Riks-Stånden godkända
Förslag till Grundlagsändringar.
Regerings-Formen.
37 §.
.Konungen eger att i Adligt Ständ upphöja
Män, som genom trohet, tapperhet och
dygd, lärdom och nitiska tjenster, gjort sig
af Konungen och Riket synnerligen förtjente.
Konungen må jemväl, såsom belöning
för stora och utmärkta förtjenster, tilldela
Adelsmän Friherrlig, och Friherrar Greflig
värdighet.
Ej mä Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, som hädanefter förlänas,
tillfalla flera än den, hvilken adlad eller
upphöjd blifvit, och, efter hans död, i rätt
nedstigande, led efter led, hans äldsta
manliga Bröstarfving af äldsta grenen, samt,
efter dennas utgång, Stamfadrens närmaste
manliga afkomling af då lefvande äldsta
slägt-gren och så vidare. Om, genom arf,
Pih, till Ii. St- Prot. 1828 och 1829. 3 Sami. ^
i5:e II:t.
18 Bil. till Conslit.-s Ulsh Mein. N\o 34.
.Adligt Stånd tillfaller den, som redan
blifvit deruti sjelf upphöjd, eller genom
närmare arf insatt, upphöre hans eget
Adelskap, så framt detta icke är af högre
värdighet, i hvilken händelse Stamjädrens
Adelskap öfvergår till närmaste s/ägt-gren:
finnes ingen sådan, utslockne ätten. Förklaras
någon sitt Adelskap förlustig, tillfaller
detsamma den, som dertill, enligt här
stadgade grunder, närmast berättigad är.
56 §.
2 Morn. sisla punkten.
— — — Blifva aler något Stånds tankar
_ — __ 1)vilke genom samfäld omröstning
skiljaktigheterna förena. — — — *—•
63 §.
Dessutom böra, för oförsedda händelser,
tvänne särskilta tillräckliga summor afsättas
och anslås; den ena alt vära tillgänglig
då Konungen, till Rikets försvar,
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver
blifvit inhämtade, finnér den vara
oundvikligen nödig; den andra att, vid
infallande krig, af Konungen lyftas, sedan
Han Stats-Rådet in pleno hört och Rikets
Ständer sammankallat. Rikets Ständers förseglade
och i Banken deponerade anord
-
Bil. till Constit.-s Ut sk. Mern. N:o 3.nj
ning å sistnämnde summa må ej förr itrytas,
eller Summan utbetalas, än sedan Riksdagskallelsen
blifvit i Hufvudstadens kyrkor
Vederbörligen kungjord.
% §.
5:te punkten.
1—1 ■—- Detta särskilta Utskotts Ledamöter
röste sedermera samfäldt med slutna sedlar,
■ — —
.97 §•
indra punkten.
'—* — <— Desse Electorer skola samfäldt i
först medelst slutna sedlar, — — —.
98 §.
(tillägg vid slutet.)
I händelse Justitice-Ombudsmannen vid
Samma Riksdags under hvilken han blifvit
vald, af säger sig det erhållna förtroendet i
eller med döden afgår, skola Rikets Ständer
i Embetet genast insätta den man, sorn
de till hans efterträdare utsett. Skulle
Justitice-Ombudsmannetis utsedde efterträdare,
under påstående Riksdag, afsäga sig
det erhållna förtroendet, eller i JustitiesOmbudsmans-Embetet
insättas, eller med
döden afgå, utväljes, pä ofvan stadgade
sätt, en annan behörig man i hans stället
ao Bil. till Constit.s Utsk. Mern: IV.o 34.
(ytterligare tillägg.)
Inträffar något af dessa fall emellan
Riksdagarna, skall Rikets Ständers rätt
härutinnan genom Deras Fullmägtige i Barthell
och Riksgälds-Contoir et lito fjäs.
102 §.
7:de punkten.
-r- — — Denna Domstol, hvars sammanträden,
hållna å ett dertill tjenligt offentligt
ställe, allmänheten må kunna, i mon
af utrymmet och under behörig uppsigt å
ordningen, bivista, med förbindelse likväl
att afträda när om besluten öfverlägges,
äge, sedan ransakningen fulländad är och
Domen efter Lag fälld, att densamma för
öppna dörrar afkunna. — — —
103 §.
3:dje punkten.
— — I den ordning 6g och 97 §§ föreskrifva
, röste samtlige Ledamöterne, man
för man, med slutna sedlar, — —
108 §.
4:de punkten.
— — — Desse Committerade skola väljas
af Rikets Ständer, genom Sex af hvarje
Stånd utsedda, samfäldt röstande Electorer.
— — —
Bil. lill Conslit.-s Utsk. Mein. N. o 3/j.. i i
Riksd a gs-Ord ningen.
*4 §•
4:de Mom.
Götheborg sände Tre egna Fullmägtige;
Städerna af första classen hvardera
Två; De af andra classen, med rätt att
ställa Tvä, hvardera minst En, samt Städerna
af tredje classen, äfvensom Fahlu
Bergslag, hvardera En Fullmägtig. Städerna
af de öfriga classerna äge att sända
hvardera En Fullmägtig; dock med rättighet
att förena sig Två, högst Tre, om En
person, hvilken dock mäste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der
han sjelf Magistratsperson, eller Borgare är.
Riksdags-Fullmägtig för Stad af Tredje
classen må jemväl kunna tillika emottaga
Fullmagt för en annan Stad af lägre class.
5:te Mom.
Ingen må för Städerna till Riksdagsman
utses, som icke minst Tre hr före den
dag, hvartill Riksdagen blifvit p älly st, varit
Magistrats-person eller Borgare i Staden,
ej heller för Fahlu Bergslag någon, som
icke lika tid varit derstädes brukande Bergsman
; och beräknas denna lid, för Magistrats-person
och Borgare, från Tjensteeller
Borgare-Edens ajläggande, samt för
22 Bil. till Constit.s Utsk. Mern. N-o 3j,
Bergsman, från elen dag, dä han, genom
Qrufve-Rättens beslut, blifvit till Bergsm
bruks idkande berättigad,
(tillägg af ett 6:te Moment.)
6:0 Utom Fahlu Bergslag, åge ock de
öfrige Bergsbruken, hvarunder inbegripas
(illa af Styrelsen öfver Bergverken privilegierade
Inrättningar, till förädling af
Mineral-Rikets produeter, att inom sig till
Borgare-Ståndet utse Feni Fullmäktige,
som ej till annat Riks-Ständ höra, och ej
jiägon beställning i Rikets tjenst innehafva,
peli hvarvid, med förbehåll af den i 18 §
alla Christna Trosförvandter tillerkända
valrätt, i öfrigt ingen må välja, om han
ej valbar är. Med valen förhålles sålunda,
att Styrelsen öfver Bergverken bör,
när Riksdag inträffar, uppgöra grunderna
för denna Representations-rätt, eften
värdet af förra årets tillverkning, beräkriuclt,
för Jerntillverkningen, efter det för
Hammarskatts-jernet årligen bestämda pris,
och för annan tillverkning, efter det medelpris,
hvartill Kongl. Majit och Kronan
försäljer den deraf in natura utgående tionde
eller skatt, samt, i fall någon af
dessa förädlingar icke skulle kunna hänföras
till nägotdera värdet, efter det i Hufyudstaden
allmänt gångbara pris. Sedan
Bil. lill Constiv.s Utsk. Mern. N'.o 3y. a5 !
summan af alla tillverkningarnes sammanräknade
värden härigenom blifvit utrönt,
samt huru stort värde, i följd deraf, svarar
mot en Fullmägtig,fördeles Bergsbruken
i Fem Fal-District, afpassade efter
orternas lägen, och så att i det närmaste
ett pä tillverkningsvärdet grundadt, mot
en Fullmästis svarande röstetal må inom
-r-T
hvarje
Fal-District finnas. B alen skola,
ske inför den Magistrat inom Fal-Districtet,
som Styrelsen öfver Bergverken, genom
Konungens Befallningshafvande i Länet,
derom anmodar, och å ilen dag, som
för hvarje Fal-District af samma Styrelse
härtill utsättes, och genom dess försorg
inom Districtet allmänligen kungöres; börande
Styrelsen tidigt före Falet låta tillställa
den inom hvarje District valförrättande
Magistraten behörig längd öfver alla
inom Districtet va/berättigade, samt
hvars och ens röstetal, utfördt i Riksdaler
efter tillverkningsvärdet: och må ingen
ä denna längd upptagas, som icke minst tre
år före den dag, dä Rikets Ständer, enligt
Riksdags-kallelsen, skola sammanträda, varit
Bruksägare i Riket, eller der idkat annan
sådan näring, som hörer till förädlingen
af Mineral-Rikets producter. De
väljande, som genom förenämnda kungörelse
till Fulförrättningen kallas, af gifve sina
röster, efter Riksdaler-talet af deras
a4 Bil. till ConsliV.s Utsk. Mern. N:o 3/f,.
tillverknings summor, antingen personligen,
eller medelst befullmägtigade ombud, men
alltid med slutna sedlar, så beskaffade som
i yi § stadgas: och röste hvarje väljande
blott på En i Districtets Val-längd uppförd
person, hvadan ock denna längd bör
före Valet, till de väljandes efterrättelse,
uppläsas.
V §•
2:dra Mom. sista punkten.
— — •— Dessa medel skola för Borgareståndet
af Magistraterna, och hvad särskilt
beträffar Bergsbrukens Fullmägtige, af de
Tjenstemän, sorn BergsutskyIdema upptaga,
samt för Bonde-Ståndet — — —
*9 §•
sista punkten.
— — Afgående post öfversända, öfver de
val till Riksdagsmän för Borgare-Ståndet,
som inför vissa Magistrater af Bruksägare
anställas, må besvär jemväl anföras hos
Konungens Befallningshafvande i det Län,
der valet blifvit förrättadt.
Klagomål öjver Val till Riksdagsmän
af Preste-Ständet ingifves, för Stiften hos
Consistorierne, samt för Universiteten och
Bil. till Constif.s Utsk. Mein. N'.o 34,. a5
Vetenskaps-A cademien hos Konungen; och
följes dervid i öfrigt — — —
23 §.
Förra punkten.
Fullmagterna böra — — — — efter
föregånget ordentligt val, N. N. (för Preste-Ståndet
ifrån N. N. Stift, Universitet eller
Academie) (för Borgare-Ståndet ifrån
N. N. stad, eller frun Bergsbruken inom JV.
N. Val-Dislrict), (för Bonde-Ståndet —
Senare punkten.
— — — Fullmagterne underskrifves: Preste-Ståndets,
för Stiften och Universiteten^
af vederbörande Consistorieroch för Vetenskaps-Aca
demi en j af dess B ra; ses ; Borgare-Ståndets,
för städernej af Magistraten
och äldste; för Bergsbruken., af valförrättande
Magistraten inom hvarje Districts,
och för Fahlu Bergslag af Grufve-Rätten
och — — — —
23 §.
irsta Mom. 3:dje punkten.
Enär Landtmarskalk — 1— ■— den
främste närvarande Ledamoten enligt Riddarhus-Ordningetij
och i de öfriga —
3,6 Bil. till Constit.s Utsk. Mern, N.o 34<
33 §.
2:dra Morn.
Lag-Utskottet tillkomme ock att granska
Justitie® - Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag afgifvande allmänna Redogörelse
samt årliga Berättelser , äfvensom hans
Embets-Diar ier och Registratur, samt med
utlåtande deröfver till Rikets Ständer inkomma.
49 §•
i Mom. 2:dra punkten.
— — — bör anförandet till Prolocollet
dicteras oedi afskrift deraf senast i
nästa Plenum till bordet aflemnas.
62 §.
i:sta punkten.
Skola Rikets Ständer tillsätta —
hvilke röste per Capita, om de al Plena
till antalet bestämde Förmyndare, —
63 §.
2:dra Mom. 2:dra punkten.
— — Desse Electorer skola samfäldt,
först medelst slutna sedlar, — — —
Pil. till Conslif.s TJlsk. Mern. 2V:o 3/f. 27
(Tillägg vid slutet af §:n.)
— — — / händelse Jnstitice-Om
ludsmannen,
vid samma Riksdag, under
hvilken han blifvit vald, af säger sig det
erhållna förtroendet, eller med döden afgår,
skola Rikets Ständer i Embetet genast
insätta den man, som de till hans
efterträdare utsett. Skulle Justilice-Ombudsmannens
utsedde efterträdare lindér
påslående Riksdag afsäga sig det erhållna
förtroendet, eller i Justitice-OmbudsmansEmbetet
insättas, eller med döden afgå,
utväljes, på ofvan stadgade sätt, en anran
behörig man i hans ställe.
(Ytterligare tillägg.)
Inträffar något af dessa fall emellan
Riksdagarna, skall Rikets Ständers rätt
härutinnan genom deras Fullmägtige i
Ranken och Riksgälds-Contoiret utöfvas,
64 5.
3;dje punkten.
— — — I den ordning, — — -—•
rosie samtlige Ledamöterne, man för man,
med slutna sedlar, — — —
65 §.
2:dra punkten.
Desse Committerade — — »
röste samfäldt — — —
?,S Bil. till Constif.s Utsk. Mern. JV.o 34.
73 §.
senare punkten.
— — Skulle detta försök till jemkning
— — — hvilke samfäldt röste, — — —
79 §•
Ingen af Ridderskapet och Adeln —
— icke heller någon lagligen kallad eller
vald Riksdagman för annat Stånd må kunna,
af hvad anledning som helst, förmenas
att Riksdagen bivista; — — —
T ry c kfr ihets.Föror dning en.
Ingressen.
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer *—
— — förmedelst det stadgande i berörde
Grundlags 86 §, alt med Tryckfrihet bör
förstås hvarje Svensk mans rättighet att,
utan några af den offentliga Magten i förväg
lagda, (jif Tryckfrihets-Lagen ej föreskrifna)
hinder, utgifva skrifter, att sedermera
endast inför laglig Domstol kunna
tilltalas för deras innehåll — — —
1 §•
4 Moni.
(Tillägg vid slutet.)
Öfver denna anmälan må Sökanden
genast och kostnadsfritt undfå ett Utdrag
Bil. till Constins Utsk. Mern. AT:o 34-
uj Hoj-Cancellers-Expeditionens Diarium ;
Bärandes, i händelse tillstånds-bevis eller
motiveradt af slag icke varder utfärdadt,
för Utgifvare i hufvudstaden inom Fjorton,
och i Orterne inom trettio dagar från
anmälnings dagen, Sökanden uti Hof-Canceller
s- Expeditionen förete D i a r ii- Ut dr åge t,
och oväger/igen, äfvenledes kostnadsfritt,
erhålla påskrift derom', Hvarefter en sådan
anteckning å nämnda Utdrag skall
gälla, i bevisets ställe, till full kraft och
verkan. Om till stånds beviss t, eller, i annat
fall, Diarii-Utdraget icke begagnas
inom Sex månader, hvarje till Trettio
dagar räknad, från det förras utfärdande
eller det senares påtecknande, må utgifnings.
rättigheten anses hafva för den gången
upphört.
6 Morn.
2:dra punkten.
— •—i — Ehvad han okänd vara vill
— — — Sedeln saknades. Röjer •—
7:de Mom.
senare punkten.
— — — Utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
på ansvaret, utom hvad de i 4 Morn. 2 U
3o Bil. till Constif.s Utsk. Mern. N.o 34-
omför mälda allmänna Embetshandlingar
beträffarj ansedde såsom författare — —
2 §.
4:de Mom.
I grund af hvad — — — Embetsoch
Tjenstemäns Relationer, Memorial och
Embets-bref samt Kungörelser: ändtligen
Samma Moment.
Punkten näst före den sista.
Att sådant — — icke må uti dem
genom trycket kungöras — — — af sjelfva
hufvudsaken. Den häremot bryter, bote
Trettiotre Riksdaler sexton skillingar.
5 §.
y:de Mom.
Sedan Nämndens utlåtande således
blifvit inhämtadt, pröfve och afgöre Domaren
saken, och underställe sitt Utslag HofRättens
pröfning, på sätt z5 Cap. 5 § Rättegångs-Balken
bjuder.
9:de Morn.
fUteslutes, hvarefter moment-numerföljden kominer
att rättas.)
Coustitutions Utskottets Memorial. JV:o 35. 31
N:o 55.
Memorial, med föreslående af ett tillägg
vid i5 § Riksdags-Ordningen,
rörande Rik sdag smanna - valen för
Bon de-St ån det»
Enligt i5 § Riksdags- Ordningen kunna
flera Härader förena sig om gemensam
Riksdags-Fullmägtig för Bonde-Ståndet, —
en rättighet, som likväl, i händelse Constitutions-IJlskoltets
under den 5 dennes afgifna
förslag vid nästa Riksdag skulle vinna
Rikets Ständers bifall och Konungens
sanction, komme att i allmänhet inskränkas
till de inom samma Domsaga belägna
Härader. Då emedlertid beslutet om förening
nödvändigt måste föregå valet på person,
och då öfverenskommelse!! härom svårligen
är verkställbar, så framt ej alla Domsagans
Valmän på en gång samlas, har
Utskottet, äfven med anledning af inkommen
serskild Motion, varit betänkt att, i
detta hänseende, föreslå ett Grundlags-stadgande,
hvarigenom Allmogen tillika kunde
sättas i tillfälle att bättre och sjelfständigare
samråda om valet af den Fullmägtig,
som egde allmännaste förtroendet, och derjemte
uppgöra aftal om billiga Riksdagsarfvodens
bestämmande; och får, i sådant
3a Constitutions Utskottets Memorial N.o 35.
ändamål, Utskottet vördsamligen tillstyrka
antagandet, för Grundlagsenlig behandling,
af ett ytterligare tillägg vid slutet af i5 §
Riksdags-Ordningen, så lydande:
”Till förrättande af valen för alla Hä”raderna
inom en Domsaga skola Electo”rerna
på samma dag celi ställe sammanträda.
”
Stockholm den 10 Junii 1829.
STOCKHOLM, P. A. Norstebt & Söner, 1829.
