# ID: svediakorp-gov1921
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 51,955
# sentences: 2,109
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
SAMTLIGE RIKS-STÅNDENS
PROTOCOLL,
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM,
ÅREN 1828, 1829 OCH l83o.
^ntrra Samlingen,
innehållande
R. S. Justitias-Ombudsmans, till Rikets Ständer,
vid Riksdagens början, afgifna EmbetsBerättelse
samt Comiterades till Tryckfrihetens
vård afgifne Memorial, angående verkställd
tryckning så väl af samtlige Grundlagarne,
som ock afR. St:s vid 1823 års
Riksdag förafskedade Riksdags-Beslut.
Anm. Till följd af samtlige Riks-Ståndens lem- '
nade bifall till Exped.-Utsk. uti Mern. N:o 4^4 gjorde
hemställan, hafva, såsom redan förut tryckte och
vid Riksdagens början till Riks-Ståndens Ledamöter
utdelade, blifvit för denna Riksdag utur Andra Samlingen
uteslutne: R. S. Revisorers m. fl. emellan föregående
och nu varande Riksdag afgifne Eerättelser;
hvadan nu härstädes endast igenfinnas de å
Titelbladet omnämnde.
R. St. Just'. Omb. lamb. Béf. d. 4 Ndv. 18?8. I
Vördsamt Memorial!
Deri rättighet Rikets Högloflige Stander
hafva uti Grundlagen åt sig förvarad , att
vid hvarje Riksdag emottaga en allmän redogörelse
af deras Justitiaj-Ombudsman öfver
förvaltningen af det honom anförtrodda
Embete , är af vigt, ej mindre för de granskande
och redofordrande, att inhemta huru
förtroendet blifvit vårdadt , än ock för den
redogörande , att uti handling ådagalägga sitt
uppsåt och bemödande , att noggrant och tillika
hofsamt hafva de vidsträckta men granlaga
pligterne uppfyllt. Då Grundlagens
stadgande i denna del sarnmanhålles med
föreskrifterna om Justitia Ombudsmannens
åiigganden att hafva tillsyn öfver Lagarnes
efterlefnad af Domare och Embetsman ! att
I laga ordning tilltala dem , som, uti sina
Embetens utöfning, af väld, mnnnamon eller
annan orsak, någon olaglighet begå, eller
underlåta, att sina Ernbetspligter behörigen
fullgöra ; och att om sådane förhållanden
till Rikets Ständer, äfvensom till allmän,
heten afgifva berättelse; så visar sig deraf
Eagstiftarens för samhällets bästa beräknade
Bih, tilt Riks, St. Prat. rSaS-lS1?, 2 Sami. 1,
a R, St, Just, Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828.
mening hafva varit, att väcka och underhålla
uppmärksamheten hos Statens Embetsman
på deras pligters noggranna uppfyllande,
genom medvetandet , att, till afvikelsernas
beifran och kungörande, alltid emot dem står
en annan lagligen constituerad Embets-myndighet.
Af denna , jemte de förut (ryckta, härhos
fogade Berättelser för åren 1823 till och
med 1827, torde Rikets Högloflige Ständer
inhemta, att sådane afvikelser, sorn kommit
till min kunskap, dels genom egen granskning
af officiella handlingar, och dels efter
af klagande parter i vederbörlig ordning gjord
anmälan, icke varit talrika i förhållande tili
tiden, och till beskaffenheten, med få undantag,
mindre betydliga. Eagskipningens allmänna
tillstånd synes mig derföre, ej allenast
jemnförelsevis, utan ock under bestämda öfversigten
deraf för ofvannämnde tid, icke böra
sakna vittsord af ändamålsenlighet både för
sarnhälls-ordningen på det hela och fö*r den
serskilda vårdnaden om medborgares säkerhet
och rätt.
De under fortsättningen af denna berättelse
förekommande yttranden och förslag
till rättelser eller förklaringar utmärka, jemte
mina olika begrepp öfver några vidtagna åtgärder
och dervid gjord tillämpning af gäl
-
R.St Just. Omb. Emb. Ber. <1. 4 Nov. 1828* 3
lande författningar, äfven min enskilda öfvertygelse
om det annorlunda , som hädanefter
kunde ega rum uti Lagstiftningen , hvars
hufvudgrunder, i fräga om rätt, vä! mäste vara
oföränderliga , men , fortgående med den vexlande
tiden, också mäste uti olika förhållanJ
den mellan Staten och enskilda, derefter modifieras.
Af Embetspligt har jag, åren 1825 och
1826, deltagit i Revisionen af det Förslag
till Allmän Civil-Lag , sorn genom trycket
blifvit allmänna granskningen Understäldt.
Det har ej ingått i methoden för detta stora
arbete, att styckevis föreslå de lagförändringar
sora funnits nödiga, hvilket endast med
ConcUrS- och Intecknings-Iagarne > såsom undantag,
egt rum; och då andra under tiden
gjorda partiela Lagförslag merendels mött
betänklighet hos Ligstiftande Magten , har
jag icke funnit mig tillständigt , att med
granskning af allmänna Lagstadganden, vid
detta tillfälle underställa Rikets Högloflige
Ständer mina omdömen i andra fall, än då
erfarenheten under min Émbets örvaltning
visat behof af ändring eller förtydligande,
och der sådant > utan rubbning i Lag-Comiténs
antagna system , kan föreslås.
Enahanda varsamhet i framställning har
jag ålagt mig i afseende på de ämnen» 10m
4 Jt. St. Just. Oml. Emi; Ber. dl 4 Nov. 1828.
ingå 1 Kyrkolagen, Krigs- och SjöLagarne
samt BergsOrdningarne , hvilka likaledes äro
under Revision och till det mesta omarbetade
; och då sakkännedom och ljus öfver sådana
frågor, sorn ligga under den Oeconomiska
Lagstiftningens område, säkrasf spridas
genom de framställningar, hvilka inom RiksStånden
göras, anser jag utvecklingen af mi:
na tankar deröfver böra icke föregå, men
bjifva en följd af dessa framställningar.
Förre Grenadieren Emanuel Gren hade
vid Östra HäradsRätt undergått ransakning
för stöld , hvarvid emot honom tillika blifvit
anmäldt, att lian, under marknad i Eksjö
den g Februarii 1827, stulit en plånbok
och Aderton eller Tjugu R:dr Riksgäldssedlar
i penningar, i anledning hvaraf HäradsRätten,
genom Utslag den 19 i nämnde månad,
förvist Gren till ransaknings undergående
vid vederbörlig Domstol i Eksjö , och
emedlertid införpassat Gren till Kronohäktet
i Jönköping, samt förordnat, att Utslaget
skulle öfversändas till Konungens Jlefallningshafvande
med FångGewaldigern Lindqvist,
som införde Gren till häktet i Jönköping,
men ehvad Lindqvist, som genast efter
Utslagets afkunnande emottagit ett exemplar
deraf, aflemnat detsamma till Konungens Be?
R. St. Just. Omb.Emb. Ber.d. 4 Nov. t8,s8> 5
fallningshafvande eller icke, hade Gren blifvit
qvarsiltande i häktet, utan att befordras
till den öfver honora beslutade ransakning,
ifrån den 21 Februarii till den 30 påföljande
April besagde år.
Uppå min förfrågan om orsaken till sådant
dröjsmål, hafva ej mindre HäradsRäitens
Ordförande, Häradshöfdingen , KammarJunkaren
Frikerre von Lieven, än ock Konungens
Befallningshafvande förklarat, den förre,
eller Friherre von Lieven, att han icke brustit
i sitt åliggande, enär han, genast efter
FörvisningsUtslagefs afkunnande, expedierat
ett exemplar deraf till Konungens Befallningshafvande,
dit detsamma skyndsammare,
än som skett , icke skall kunnat ankomma ;
och Konungens Befallningshafvande , att om
Friherre von Lieven, som sig bordt , i försegladt
bref til! Konungens Befallningshafvande
insändt Utslaget öfver Gren, hade
det icke behöfts , att till Friherren och Hä'-  radshöfdingen derom aflåta påminnelser, som
dock medfört den verkan , att Utslaget dea
21 April nästlidet år till Konungens Befallningshafvande
ankommit , samt att, då, för
besparing af ett bref, handlingar skickas lösa
på fångföringen och oreda deraf inträffar, det
är Domaren som vållat densamma ; och hade
Häradshöfdingen Friherre von Lieven vid
sin förklaring fogat transsumt af otjiförmäldte
6 R.St.Just.Omb.Emb. Ber.d. 4 Nov, 1 8 3 8.
Utslag, endast innehallande, att Gren, sorn
vöre angifven för stöld på Eksjö marknad ,
förvistes till vederbörlig Domstol i Eksjö ,
att der undergå ransakning samt införpassades
till Länshäktet , oell att del af samma Utslag
skulle öfversändas med FångGevaldigern
Lindqvist, sorn införde den häktade
Då
jag ej funnit Domhafvandens förklaring
nöjaktig och ansett undersökningens
företagande vid Eksjö RådhusRätt öfver
Gren, genom Friherre von Lievens försummelse
, att på behörigt sätt expediera ransakningghandlingarne
, blifvit öfver den i Lag
föreskrifne tid fördröjd ; har jag, uti Remiss
den 21 Julii nämnde år, anmodat AdvocatFiscalsjämbetet
i Kongl. Götha HofRätt , att
det anmärkte förhållandet i målet lagligen
atala
Genom
Utslag den 31 näst derpå följde
December har , sedan Actionen fulländats ,
Högbemälie Rätt genom Utslag förklarat, att
som Kongl- HofRättens Circulaire af den
14 Julii 1816 föreskrifver, det ransakningsbandlingar
, rörande häktad person , böra
inom en månad efter det Rättens FörvisningsUtslag
meddelas , insändas till Konungens
Befallningshafvande , eller Domstolen,
till hvilken fullföljden af ransakningen blifvit
hänskjuten j med denna föreskrift i afseende
B. St, Just. Orrib. Mmb. Ber. d. 4 Nov. 18a8. 7
på häktade Gren, af Häradshöfdingen, KarninarJunkaren
v. Lieven icke blifvit fullständigt
och med erforderlig säkerhet iakttagen dermed,
att FörvisningsUtsIaget på ofvan anmärkte
sätt blifvit öfverlemnadt åt den person
, som med Grens införande till häktet
haft befattning, så fann Kongl. HofRätten ,
med bifall till AdvocatFiscalsEmbetets påstående
, skäligt, enligt ofvanåberopade Circulaire
samt Kongl. Brefvet den 11 December
1766, ålägga Häradshöfdingen, KammarJunkaren
Friherre von Jjieven att så väl utgifva
de, för försummelse i denna del, stadgade
böter, En R:dr för hvarje dag ifrån och med
den 21 Martii till och med den 20 nästpåföljde
April 1827, eller för 31 dagar, Trettioen
Riksdaler, Konungens ensak, som ock
ersätta Kongl. Majit och Kronan kostnaden
för Grens underhåll i häktet nämnde lid,
uppgående , enligt från Konungens Befallningshafvande
infordrad uppgift, till Fyra
Rldr 35 sk. 4 rist. Banco.
På sätt uti min Berättelse för 1825 finnes
omförmäldt, hade Kongl Maj'ts och Rikets
KammarRätt, genom Utslag den 22 April
besagde år, afgjort Actionsmålet emot nu mera
aflidne ConsistoriiNotarien, Professoren Doctor
Jonas Almqvist och Högvördige DomCapit
-
3 R- St< Just. Omb. Emb. .Ber, <1, 4 Nov. Z 8 3 8 ^
let i Upsala , rörande redovisning och gäldande
af Stamboksmedel, hvilka, till nybyggande
af Hassela Kyrka i Norra Helsingland
, Kongl. Maj:t redan år 1809 i Nåder
beviljat, emot hvilket Utslag ej mindre
Actor, AdvocatFiscalen Myhrman, enligt
min anmodan , än ock Sysslomannen uti Almqvists
Concursmassa, Professoren Doctor JE.
Boethius och Academie-Secreteraren </•
H. Haak underdåniga besvär anfört. — Deröfver
har Kongl. Majtts Nådiga Utslag den
26 November 1827 utfallit, af sådant innehåll,
att, som Kongl. KammarRäiten, då den ansett
Ha ssela Socken böra af DomCapitlet njuta
ersättning för den förlust, som för nämnde
Socken, genom DomCapitlets vållande skulle
hafva uppstått, icke annorlunda sig slutligen
derutinnan utlåtit , än att samma ersättning
borde fördelas emellan DomCapitlets
[Ledamöter, i den mon en hvar af dem, medelst
efterlåtenhet, bidragit till skadan , eller
utdrägt på tiden med redovisningen för ofvanberörde
medel, men KaramarRätten, ehuru
Handlingarne jemväl visa , att flere Ledamöter
af DomCapitlet skola under tiden
derifrån afgått , icke närmare utredt och
pröfvat hvilka vederbörande och till hvad
bestämdt belopp en hvar af dem skulle ersättningen
utgöra, så att h varken verkställighet
å KammarRättens Utslag, i saknad
deraf, kunde ega rum, eller de, hvilkas rätt
R. St. Just, Omb' Emb. Ber. d, 4 Nov. 1828. 9
derunder å ömse sidor beror, blifvit försatte
i tillfälle, att den och deras talan i hela sin
vidd och uti ett sammanhang bevaka eller
fullfölja; alitsa fann Kongl. Maj:t skäligt,
att, med upphäfvande af KammarRättens
meddelade Utslag, återförvisa målet till KammarRätten
, som egde att, sedan allt hvad
hörer till dess utredande och för slutlig
pröfning erfordras, blifvit iakttaget , målet å
nyo upptaga och deröfver efter Lag och beskaffenheten
sig utlåta.
Då nu, i underdånig följd af detta Höga
Beslut, Kongl. KammarRättens ytterligare
handläggning vid saken skolat, den 20 Junii
innevarande år, löretagas, hade, genom
ett ifrån DomCapitlet i Upsala till Kongl.
KainmarRätten insändt Socknescämino-Protocoll
för den jo sisth. Maji ifrån Hassela Församling,
blifvit upplyst och styrkt, att alla från
samtliga Stiften till Kyrkans uppbyggande
influtna Stamboks- och Collectmedel , jemte
derå upplupna räntor, till fullo kommit Församlingen
till godo och blifvit för Kyrkans
behof använde; och som AdvocatFiscalsEnihetet,
efter erhållen del af berörde Protocoll,
förklarat dess talan förfalla , enär föremålet
derför, nemligen ersättning för medlen, jemte
räntor, då vore vunnet; så hade Kongl. KarnrnarRätten
funnit någon vidare åtgärd ej återstå
med i Ifrågavarande mål, hvilket alitsa
io JR, Si. Josf. Omb. Emb. Ben d. 4'AW. i$sS. ”
komme att utur Diarierne bortregistreras;
hvarom AdvocatFiscalsEmbetet medelst utgifvet
ProtocollsUtdrag mig underrättat.
Efter hvad uti min Embets-Berättelse
finnes omförmäldt, hade jag i Februarii månad
samma år hos Kongl. Maja anfort underdåniga
besvär deröfver, att Kongl. Götha HofRätt,
som på derom af AdvocatFiscalsEmbetet,
efter min anmodan, utförd Action, pliktfällt
Häradshöfdingen S. G. Lindeqvist till
33 R:dr 16 sk. för det han, vid Kinds HäradsRätt,
ålagt Svante Andersson i Astorp
att med tjuguåtta dagars fängelse vid vatten
och bröd, eller med åtta dagar mer än Rag
bjuder, umgälla förseelsen, att hafva förtegat
hittegods'af 33 R:dr 24 sk. värde, dervid
förgätit, att ej allenast höra bemälte Svante
Andersson, utan hänvisat honom att efter befogenhet
serskildt väcka påstående om upprättelse
för det honom i nämnde måtto öfvergångna
lidande, utan ock döma öfver Häradshöfdingen
Lindeqvists ersättnings-skyldighet,
att lill staten godtgöra de fångförtäringsniedel,
hvilka under Svante Anderssons olagr
liga hållande i häkte för honom utgått.
Ofver dessa underdåniga besvär har jag
erhållit Kongl. Majas Nådiga Utslag af den
H. St. Just, Omb. Ernb• Ber. d. 4 Nov: 1828. 11
16 September 1827, af innehåll, att som HofRätten
icke utlåtit sig, huruvida Häradshöfdingen
Lindeqvist, i följd af den felagtighet,
hvarföre han blifvit till ansvar fälld, borde
ersätta Kongl.. Maj:t och Kronan fångtractamente,
samt om och hvad ersättning Svante
Andersson, för honom åbragte lidande, borde
erhålla, hvilka omständigheter med det mot
Häradshöfdingen Lindeqvist anställdte åtal
egt omedelbart sammanhang; alltså och dä
klagan deröfver blifvit förd, samt Svante
Andersson, ehuru han, enligt företedt betyg,
skall hafva frånträdt all rätt till vidare talan,
nu fordrat en sådan ersättning, och dessa omständigheter
icke kunna hos Kongl. Maj:t
till omedelbar pröfning förekomma, fann
Kongl. Maj:t skäligt återförvisa målet i dessa
delar till HofRätten, sorn egde att derutinnan,
utan hinder af dess förra öfverklagade
Beslut, i laglig ordning sig utlåta.
Af detta Utslag har jag skickat afskrift
till Advocat-FiscalsEmbetet i Kongl, Götha
HofRätt, med anmodan att göra de sålunda
återförviste och oafgjorde delarne af målet
anhängige hos Kongl. HofRätten , sorn ock
genom Utslag den 11 Julii innevarande år,
sedan parterne blifvit å nyo hörde, förklarat,
det borde Häradshöfdingen Lindeqvist gälda
kostnaden, som blifvit använd å Svante Anderssons
underhåll i Länets Kronohäkte ifrån
j 2 R. St. Just. Omb. Errib. Ber. d. 4 Nov. 1828-'
den 23 till och med den 31 December 1823,
utgörande, enligt räkenskaper, Trettiotre skilJingar,
fyra runstycken'Banco, samt att till
Svante Andersson ersätta det honom, genom
obehörigt förlängdt straff, tillskyndade lidande
med Trettiotre R:dr 16 sk» allt Banco.
Bataillons-Lakaren vid Kongl- Helsinge
Regemente Doctor Nils Lorentz Ramström
hade uti en, i Januarii år 1825, till
mig ingifven skrift anfört, att sedan han, genom
Nådiga General-Ordres af den 16 Januarii
1824, blifvit comrnenderad, att ensam
bestrida Läkarevården vid en Commendering
af nära tre fjerdedelar af Regementets styrka
till Hjelmare Canal-byggnad, hade genom
en af dåvarande Chefen för General-AdjutantsExpeditionen,
Herr Öfversten och General
Adjutanten, nu mera Landshöfdingen
Gustaf Abraham Peijron, till Kongl. Majit
afgifven repartition, Doctorn kommit i saknad
af den aflöning, som för sådan ökad tjenstebefattning
han ansett sig, enligt Kongl.
Reglementet för FältLäkare-Corpsenaf år 1 8 » 2,
böra erhålla; förmenande Doctor Ramström,
det Öfversten Peijron, som, genom försummadt
iakttagande af en gällande ICongl. Författning,
vållat denna tunga å en Konungens
undersåte, borde anses skyldig lemna Doctorn
R, St. Just. Omi. Erhb. Ber. d, 4 Nov. 1828. 13
behörig ersättning förden fördubblade tjenstgöring
Doctorn under en tid af sex månader
måst vidkännas.
Efter infordrad vederbörandes förklaring
öfver denna klagoskrift, hade jag ej funnit
anledning till vidare Embets-åtghrd vid detta
mål; men då deraf i annan väg uppstått
en Criminel Action, och under bedömmandet
deraf det visat sig, att collision egt ruin
emellan I.agar, hvilka blifvit af serskilde
Domare till stöd för deras tanka åberopade,
å ena sidan, Kongl. KrigsArtiklarne af den
31 Martil 1798, jemte flere speeiela senare
föreskrifter rörande Disciplinen inom KrigsStåndet,
samt, å den andra, 1809 års Regeringsform
med den derpå grundade af Rikets
Ständer upprättade och af Kongl. Majit i Nåder
utfärdade Instruction för Rikets Ständers
Justitia Ombudsman af den 27 Februarii
1810; har jag ansett förhållandet med
nämnde Action desto heldre böra läggas under
Rikets Ständers ögon, som ^Lagstiftande Magten
såmedelst sättes i tillfälle, att genom positiva
Stadganden undanrödja den vid dylika
måls pröfning hos serskilda Domare förekommande
tvetydighet.
Det hade nemligen tilldragit sig, att Konungens
General Adjutant för Arméen låtit,
genom Krigs-Fiscals-Embetet, förofvannämnde
ii R. St. Just. Orrib. Emi. Ber. <1. 4 Nov. 183 8.
skrift tilltala BataillonsLäkaren, Doctor Ramström
inför Kongl. KrigsHofRätten, sorn, sedan
skriftvexlingen mellan Actor och den tilltalade
slutats, genom Utslag den 27 Julii 1825,
sig sålunda utlåtit: Att den af Ramström.
klandrade reparation, i följd hvaraf han med
arfvode såsom Bataillons-Läkare ensam måst
tjenstgöra vid Arbetscornrnenderingen, varit
icke allenast öfverensstämmande med de, i afseende
på ett inskränktare antal Befäl och
Läkare m. m. vid Arbetscommenderingar,
utfärdade föreskrifter, utan ock af Kongl.
Maj:t i Nåder anbefalld, hvadan ock KrigsHofRätten
fann Ramströms klander obefogadt
och medförande ansvar efter 16 §. i i
Cap. af 179S års Kongl. KrigsArtiklar; Och
emedan Ramström derjemte, vid anmälandet
af sin klagan, åsidosatt föreskriften uti 15 §.
af nyss åberopade Capitel i Kongl. KrigsArtiklarne,
och med sina tjensten rörande klagomål
förbigått Befälhafvaren vid den Corps,
der han tjenade, pröfvade Kongl. KrigsHofRätten,
i förmågo af berörde Lagrum , samt
1 §. i Kongl. Circulairet den 26 November
1812, Kongl. Circulairet till samtlige Chefer
vid Regementerne och Flottorna af den 22
Novemher 1793, och Kongl. Brefvet den 31
Martii 1798, rättvist ålägga Doctor Ramstörn,
att i ena bot umgälla nämnde förseelser med
Tre månaders arrest i läst rum å Högvakt
R. St. Just. Omb. Emb, Ber. d. 4 Nov. l 8*8. 15
eller Fästning, utan att sällskap honom derunder
finge tillåtas.
Emot detta Beslut hade en Kongl. KrigsHofRältens
Militair-Ledamot i så måtto varit
af olika tanka, att Ramström borde, likmätigt
2 Cap. 15 och 16 §§. uti Kongl. KrigsArtiklarne
och Kongl. Brefvet den 31 Mar.
tii 1798, undergå två månaders arrest i läst
rum å Högvakt elle* Fästning; hvaremot
Kongl. KrigsHofRättens Civil-Ledamot befriat
RamströmK ifrån allt ansvar, på de skäl,
rörande klagans föremål: att det af Kongl.
Maj:t den 9 Junii 1812 i Nåder fastställdte
Reglemente för FältLäkareCorpsen, såsom icke
tillkommet i commandoväg och således ej
ellert comtnando-väg kunde ändras eller upphäfvas,
icke omförmäler flera än tvänneslag
af commenderingar, antingen i Fält, eller annorstädes,
samt tillika stadgar, att då öfver
halfva Regementets styrka utgår böra RegementsLäkaren
och en BataillonsLäkare medfölja,
och någon anledning ej förefunnes, som
skulle annat eller serskildt förhållande ega ruin
i afseende
Terotr^ ej offentligen
kungjorde Författningar, såsom Kongl.
Resolutionen den 21 Maji 1752 och Kongl,
Brefven den 20 Junii 1786, och 31 Januari!
1785, endast afse commenderingar til) Rikets
Fästningsverk, eller blott angå en viss
i6 72. St. Just. Oml. Emb. Ber. d. \ Nov'. 1828.
tid, samt i allmänhet icke innefatta något
rörande antalet a£ de Fältskärer, som borde
vara dessa commenderingar följagtige, och
Kongl. Brefvet den 6 December 1703 * som
derom stadgar, icke funnes vid ifrågavarande
repartitions upprättande iakttaget i någon
annan omständighet, än hvad angick Läkarevården
; Och rörande Ramströms förmente
fel emot 2 Cap. i5 //. uti Kongl. KrigsArtiklarne,
att med sin klagan hafva förbigått
Chefen vid den Corps, der han tjenar,
så vore Fält-Läkare-Corpsen genom Kongl.
Brefvet den 19 Junii 1810, hvad RegementsLäkare
angår, ställd under Kongl. SundhelsCollegii
lydnad , och BataiilonsLäkare åter
under de förres, enligt aldra Afdelningen
3 mom. uti Reglementet fös Fält-Läkare Corpsen,
hvarförutan 2 Cap. 12 och 20 §§. uti
KrigsArtiklarne, jemförue med Kongl. Circulairet
den 2 2 November >793, icke föran-,
leda, det de vid Krigsmagten anställde Civile
Embetsman och Betjente stå till vederbörande
sina förmän i andra förhållanden ,
än som röra de dem i och för tjensten antingen
åliggande, eller anbefallde skyldigheter,
hvarunder en på eget äfventyr inlem.
nåd skrift ej kunde hänföras och hvarken
Regeringsformen , eller Justitia?Ombudsmannens
Instruction i öfrigt föreskrefvo några
serskilda omvägar för dem > som funno sig
be
-
jR. St. Just. Omb. Emi. Ber. d. 4 Nott. 18 a8* 17
befogade att påkalla nämnde Embetsman» uppmärksamhet
i anseende till livad de ansågo
sig hafva för när skett.
Efter af BataillonsLäkaren Doctor Ramström.
emot KrigsHofRättens ofvan be rör r'.e
Utslag anfördg underdåniga besvär, hade målet,
den 11 October 1826, uti Kongl. Majlis
Högste Domstol förekommit, då Högste Domstolen
ansett Klaganden icke hafva gjort sig
skyldig till ansvar efter 16 §. a Cap. KrigsArtiklarne,
men som 15 §. uti samma Capitel
uttryckligen föreskrifver, att icke någon må
med ansökningar eller klagomål, som på ett
eller annat sätt röra tjensten, gå förbi Befälhafvaren
vid den Corps, der han tjenar,
så framt icke klagan emot honom är ställd,
vid äfventyr för den det gör, att straffas,
Officer med två till tre månaders arrest, samt
Underofficer och Manskap extra judicialiter;
alltså och emedan Klagandens fullföljde yrkande,
att nyssomförmäldte Lagrum icke voro
till honom såsom BataillonsLäkare lämpligt,
desto mindre förtjenade afseende, sorn dels
12 §. uti åberopade 2 Cap. af KrigsArtiklarne
t^mt 8 §. 5 Mom. uti 2 .Cap. Första delen
af TjenstgöringsReelementet för Arméen den
1 Martii 1819» tydligen visa,det MedicinalStatens
Embetsman och Betjente inom hvarje
Bih. till Riks. St, Pr«t, 1818-1529. » Sami. 2
a 8 K- St. Just, Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828.'
Regemente och Corps , likasom egentlige
jVlilitaire personer, äro skyldige Befälhafvaren
och vederbörande sina förmän vördnad
ocii lydnad, hvarmed 1 Art. 2 §. af Reglementet
för FältLäkareCorpsen af den 9 Junii
1812 jemväl instämde, dels af stadgandet uti
14 Cap. 67 §. KrigsArtiklarne, det alla förbrytelser,
hvarå KrigsArtiklarne utsätta degradation
för Officer eller Underofficer, böra
hos andre till KrigsStaten hörande Embetsoch
Tjenstemän beläggas med annan der omnämnd
bestraffning, måste följa, att, ined nyssnämnde
undantag, förbrytelser i allmänhet,
der ej olika påföljd finnes serskildt bestämd,
böra lika bestraffas i hvad de föröfvas af egentlige
Militaire personer, eller under till KrigsStaten
hörande Embets- och Tjenstemän ;
ty och då Bataillons - Läkaren Ramström
vid ifrågavarande till Rikets Ständers Justitise
Ombudsman ställde Klagoskrift , emot nu
mera Landshöfdingen Peijron, för det han, i
egenskap af Chef vid GeneralAdjutantsExpeditionen
för Arméen, skall vålla t Ra nist röms
betungande med strängare tjenstgöring än, efter
hans förmenande, honom tillhört, gått
förbi Befälhafvaien för Helsinge Regemente,
vid hvilket Ramström tjenar; pröfvade Högste
Domstolen rättvist i så måtto fastställa
KrigsHotRättens Utslag, det skulle Ramström,
for ofvannämnde felagtiga förhållande, i förmågo
af åberopade 15 §. a Cap. KrigsArlik
-
R. St. Just, Ornb. Enib. Ber. d. 4 Nov. 1828. 19
larne och Kongl. Brefvet den 31 Martti
1798, straffas med tvänne Månaders Arrest i
läst rum.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut, den
7 December 1816, är, i anledning af Ramströms
underdåniga Nåd-ansökning, det honom
ådömde ofvannäinnde straff mild rad t och
förändradt till Tolf dagats fängelse i hans
egna ruin.
Härvid bör jag foga den anmärkning,
att frågan om den lvätydighet, hvarpå jag
velat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet,
mindre rörer Lagarnes tillämpning, såsom
sådane, än qvalifieationen al den handling ,
som varit föremål for de dommande Autoriteternas
granskning, hvilket afven kan inhemtas
af det yttrande Konungens Högste
Domstol afgifvit. — Att en Medborgare uti
hvad ämne och hos hvilken Autoritet sorn
helst, uti anständiga och oanstotliga ordalag
föredrager sin klagan har, mig veterligen,
utom hvad föråldrade SollicitantsPlacat derom
stadga, ännu icke fått egenskap af brott;
aldraminst borde väl ock en sådan egenskap,
om den gifves åt en handling, som uti Allmänna
omdömet syr.es oskyldig, stegras så
högt, att den ej finge umgällas med mindre
än Urbota StraJJ; Således galler härvid ej
allenast alt förlika och sammanjemka de syn
-
ao R, St. Just. Omb. Emi. Ber. d, 4 Nov. 1828.
bart stridiga Stadganderna om SundhetsCollegii
och MilitaireChefs förmanskap ofver
vid KrigsStaten tjenstgörande Läkare hemma
i Landet, eller under fredstillstånd, utan ock
att stadga den magtpåliggände grundsats för
Lagstiftningen, att speciella Lagar, så vidt
de innehålla qvaliftcationer af brottslighet på
handlingar, hvilka väl i sin natur icke äro
för Samhället skadlige eller andras rätt förnärmande,
men för serskilda orsakers skull
ändock måste förbjudas , ej må strida mot
våra Grundlagars klart uttryckta ord och
mening, rörande medborgares rättigheter och
förhållanden till Styrelsens organer, samt att,
der sådan stridighet förefinnes, det må vara
lagskipningens åliggande att noga tillse, det
Grundlagarne och de i sammanhang rned dem
varande Författningar, hvilka för folkets allmänna
bästa äro stiftade, ej missaktas och
varda åsidosatte för serskilda ensidiga föreskrifter
fran en tid, då rättsanspråken voro
mindre jemnade.
Mina tryckta Berättelser ådagalägga ätr
skillige förhållanden, såsom för rättvisans och
Lagens jemna skipande hinderlige uti Dornstolsväg.
Att sådane hinder äfven yppas uti
den executiva, hvarigenom medborgares lagliga
anspråk, af hvilken beskaffenhet, i sig
R, St, Just. Omb. Emb, Ber. d. 4 Nov'. 1828. 2
grund, de eljest ml vara, äntingen oskäligen
uppehållas, eller genom Författningars funna
otydlighet till intet göras, kan genom hänJ
delser visas, der all regress för klagande
parten upphört, oaktadt vanliga formaliteter
för ändamålets vinnande blifvit iakttagne. —■
Af sådan egenskap är den, som uti Januari!
uästlidet år 1827 hos mig blifvit anmäld och.
hvarvid, sedan jag derom af vederbörande
infordrat nödige upplysningar , jag ansett
någon annan min Embetsåtgärd ej ega rum,'
an att, i afseende på tillgörande förslag, till
vinnande af enhet i Lagstiftningen samt hvarje
medborgares likhet, äfven inför den executiva
Lagen , denna händelse hos Rikets;
Höglofl. Ständer anmäla.
Fabrikören Carl Antonsson hade hos
tillförordnade Commendanten har i Staden^
Herr Öfversten oell Riddaren af Kongl.
Svärdsorden Carl Ludvig Daevel förgäfves
begärt handräckning till verkställighet at Öf»
verStåthållareEmbetets den 11 Martil och den
27 April 1825 gifne Utslag, hvarigenom ej
mindre Kammarherren och Ryttmästaren vid
LifGardet till Häst, Friherre Carl Gustaf
von Roxendorff och Lieutenanten vid Skånska
HusarRegementet, Friherre F. JL. von
Roxendorff blifvit vid bysättningstvång åläg»
de att med ranta och utsökningskostnad infria
en af Kammarherren och Ryttmästare»
22 R. St. Just. Otnb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828.
den 30 November 1824 pä 2666 R:dr 32 sk.
Banco till sedelhafvaren utgifven skuldsedel,
hvarå Lieutenanten Friherre von Roxendorff
teknat proprie borgen, än ock bemälte Kammarherre
sersk i Idt dömts, vid lika äfventyr, att
betala 1000 R:dr med ränta och expenser, i
följd af Kammarherrens och Ryttmästarens
den iq Januarii 1825 till Sedelhafvaren
uthändigade förskrifning, hvilka Utslag, dem
Executionslletjenterne Lindståhl och Haglund
erhållit befallning att verkställa, förrbemälte
Friherrar von Roxendorff vägrat fullgöra
och godvilligt sig underkasta. — Antonsson
hade då uti en den 13 Junii sistnämnde
år afgifven , och den 29 i samma
Alånad hos Kongl. KrigsHofRätten föredragen
Skrift yrkat ansvar å Öfversten Daevel
för tjenstefel samt ersättning för den skada,
Klaganden derigenom kunde tillskyndas. —
Sedan Öfversten Dcevel deröfver blifvit hörd
och KrigsFiscaisEmbetet utlåtande i målet
afgifvit, hade KiigsHofRätten genom Utslag
den 9 Februari 1826 förklarat på anförde
skäl: att bemälte Commendant i detta mål
sig icke felagtigt förhållit, och att han förthy
borde ifrån Fabrikören Antonssons påstående
om ansvar och ersättning njuta befrielse;
Dock som under Rättegången förekommit, att
Öfversten Daevel, i egenskap af Commendant,
uppå skedd anhållan om ordres till hy.
sättnings verkställande, i anledning af Öfvert
R. St. Just. Omb. Emb. Ber. <1. 4 Nov. 18a 8. 23
SiåthållareEmbetets Cancellies lernnade hänvisning,
dylika ordres förut meddelat, och således
i lika beskaffad sak rned ifrågavarande
lig annorlunda förhållit; Alltså skulle Öfversten
detta olika förfarande genom ÖfverCommendanten
för Stockholms Garnizon förehallas,
med erinran, att dädanefter, under
sin tjensteutöfning för slikt handlingssätt sig
tillvarataga,
Deremot hade den civile och tvänne
Militaire Ledamöter af Krigs HofRatten yttrat
den serskilda tanka, under åberopande af g?
§. i 14 Cap. sarnt 13 §. af j Cap. Kongl.
KrigsArtiklarne, jemnforde med Kongl. Förordningen
den ig Maj 1756, Kongl. Brefvet
den 5 Februari 1767 , 3 Cap. 3 §. UtsÖkningsBalken
och 14 Cap. 65 §. KrigsArtiklarne,
att Öfversten Dcewel för sin underlåtenhet
att lemna den äskade handräckningen,
borde ej mindre på tvänne månaders tid suspenderas
från sin innehafvande Commendantsbefattning
med der åtföljande arfvode,
än ock , i händelse Friherrarne von Roxendorff
icke genast kunde inställas, så att Fabrikören
Antonsson genom deras bysättande kunde
vinna säkerhet för sina fordringar, sjelf
godtgöra Antonsson desamma, både till capital
och ränta, intill dess betalning följde, rned
öppen lemnad rättighet likväl för Öfversten,
alt af Friherrarne von Roxendorff,, eller de
-
j.j R. St. Just. Oml. Emb. Ber. d. \ JJov. 1828»
ras löftesmän söka ersättning. Då målet, genom
Antonssons underdåniga besvär, blifvit
draget under Kongl. Maj ts Nådiga pröfning,
hade väl Dess Högste Domstol, genom Ut ~
slag den 18 October 1826, ogillat det af
KrigsHofRätten anförde skäl , som skulle
den äskade handräckningen varit öfverflödig
och olämplig derföre, att äfven Befälhafvare
af vakt, enligt Författningar och ordres, hafva
enahanda skyldighet sig ålaggd, enär, enligt
Commendantslnstruction, Krigs Artiklar
och TjenstgöringsReglemente, det tillhör Cornmendanter
i allmänhet, att meddela handräckning
till personers bysättning och häktande,
då sådant af Konungens Befallningshafvande
skrifteligen påfordras, hvadan ock vägran deraf,
på den grund KrigsHofRätten anfört, ej
bordt ega rum; men emedan det genom Kongl.
Maj:ts, af Dess General Adjutant för Arméen
den 22 Juni 1818 utfärdade, Nådiga Befallning
blifvit stadgadt, att OfverCommendanten
här i Staden borde ställa sig tjenstgöringsReglementet
och Commendantslnstructionen
J till efterrättelse, samt att han vöre den, hvilken
blefve ansvarig, att vakterne genast lemnade
den handräckning som äskades, till lugnets
bibehållande, brottslingars arresterande,
m. in,, utom att något i denna del blifvit
Commendanten ålagdt, hvadan denna senare
saknat bestämda föreskrifter, att, utan ordres
af ÖfyetCommeadauten sig dermed befatta}
R. St. Just. Ornb. Emi. Ber. d. & No v. 1828. 35
thy fann Kongl. Majit, det Öfversten Dcevel
icke kunde fällas till ansvar för det han den
fordrade handräckningen ej meddelat; men
då Öfversten Dcevel, ehuru han, i anledning
af Fabrikören Autonssons begäran om ordres
till den äskade arresteringen, först deråt lemnat
den uppmärksamhet , att han hänvisat
Antonsson till skriftlig reqvisitions anskaffande
från ÖfverStåihållareEmbetet, likväl sedermera,
då sådan med samma Embetes Notorialpåskrift
försedde reqvisition för Öfversten
uppvistes, underlåtit om grunden för
sitt vägrande att lemna handräckning, meddela
sådant besked, som Öfverstens förutnämnde
åtgärd och ÖfverStålhållareEmbetets hänvisning
påkallat; pröfvade Kongl, Majit rättvist,
det Öfversten Dcevel, som derutinnan
icke rätteligen förfarit, likmätigt grunderne
för 2 Cap. 13 §. i Kongl. KrigsArtiklarne,
gjort sig derföre skyldig till extra judiciel
bestraffning, hvilken ÖfverCommendanten ägde
utsätta.
I anledning af mina derom aflåtne skrif-,
velser, hafva ej mindre Herr ÖfverCommenten
m. m. Friherre Lovisin uti bref den 4
Februarii 1827 tillkännagifvit, att Öfversten
Daevel den 15 nästföregångne Januarii undergått
ofvanberörde extrajudicielia bestraffning
med ett dygns arrest i eget rum , likväl
med tjenstskyldighet, enligt Tjenstgöj
26 R. St. Just. Omb.Emb. Ber. tl. 4 Nov. 18a 8i
ringsReglementets 1 Del. 13 Cap. 150 4
Morn., än ock Herr GeneralAdjutanten för
Arméen m. in. Grefve Björnstjerna, jemte
skrifvelse den 6 Februarii 1827, meddelt en
vidimerad afskrift af ofvan omförmälda, på
Kongl. Maj;ts Nådiga befallning, i Commandoväg
utfärdade Instruclion af den 22 Junii
1818, för ÖfverCommendanten och Commendanten
vid Stockholms Garnizon , hvarjemte
Herr GeneralAdjutanten vid handen gifvit,
att både tillförordnade OfverStåthållaren och
Kongl. KrigsExpeditionen erhållit del in
extenso af berörde Instruclion , samt att
Herr GeneralAdjutanten jemte JustitiaeCancelleren
, genom meddelad Note utur Frotocollet
öfver GeneralAuditeurs-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i StatsRädet den
7 December 1826, erhållit Kongl. Majus
Nådiga Befallning , att inkomma med förslag
till närmare bestämmande af föreskrifterne
för MilitaireAutoriteterne , beträffande
den handräckning, som, uppå. skeende
vederbörlig reqvisition, bör lemnäs i afseende
d by sättning af skuldsatte personer ,
hvilket förslag då skulle oförtöfvadt i underdånighet
öfverlemnas till Kongl. Maj;ts Nådiga
pröfning och stadfästelse.
I sammanhang med framställningen om
det behandlingssätt han mött för sina fördrings-anspråk
här i staden emot ofvanbe
-
R. St. Just. Omb. Fmb. Ber. d. 4 Nov. 1838. 217
malie Friherrar von Roxendorff, hur Antonsson
äfven till min Expedition inlemnat Magistratens
i Götheborg Protocoll a£ den 9
och 10 November 1825, hvaraf inhemtades, att,
sedan Kammarherren Friherre von Roxendorff,
stadd på resan genom Götheborg, blifvit
der lagsökt af ÖfverSkulten J. A. Dahlberg
för tvänne af Friherren den 1 April
besagde år utgifne, till bedelhafvaren ställde,
skuldsedlar, på tillsammans 2,500 R dr Banco,
hvilka med ränta och expenser Herr Friherren
då dömdes, vid påföljd af bysättning ,
genast betala , och hvilket Utslag, utan hinder
af besvär deremot , borde gå i verkställighet,
hade Friherren uti en till Commendanten
derstädes Herr Öfversten , GeneralAdjutanten
och Riddaren Edenhjelm ställd
skrift, jemte anmälan, att Friherren, försedd
med pass af Hans Excellence Herr StatsMinistern
för Utrikes Ärendena , borde på
Kongl. Ma:jts Nådiga befallning, såsom Courir
ifrån Stockholm afgå med dcpecher till
Norrige , begärt Commendantens snara Ernbets-handräckning
till reseförbudets upphäfvande,
så att, genom den ådömde bysättningens
verkställighet, intet hinder: matte läggas
i vägen för Friherrens afresa , hvars ändamål
fordrade all skyndsamhet; och hade i
anledning deraf, med bifogande af Friherre
von Roxendorff* berörde skrift, Herr Öfversten
och GeneralAdjutanten Edenhjelm uti
2 8 R- St. Just. Omb. Emb, fler. d. 4 Nov. 18 J 8•
Memorial till Magistraten anfört, det Herr
Öfversten, som hade sig bekant, det Kammarherren
Friherre von Roxendorff vöre befalld
att såsom Courier afgå till Norrige, ansåg
sig böra göra Magistraten uppmärksam
uppå nödvändigheten , att icke genom tillförordnad
bysättnings verkställande hindra utförandet
af Friherrens uppdrag, eller föreskrifva
en åtgärd, som, med afseende på ändamålet
af Friherrens resa , kunde hafva lika
ansvarsfulla, som eflertänkliga följder, och.
hvilken åtgärd först syntes böra ega rum .
när Friherre von Roxendorff fullgjort hvad
honom blifvit anbefaldt- —- Efter det fordringsegaren
Dahlberg, deröfver hörd , bestridt
Commendantens nyssnämnde framställning,
resolverades deröfver af Magistraten ,
med åberopande af Kongl. Förordningen den
19 Maj 175b, att Magistraten ej fann sig
tillständigt innehålla med verkställigheten af
beslutet rörande Herr Kammarherren och
Ryttmästaren Friherre von Roxendorffs by.
sättning.
Då vid dessa handlingar Fabrikören
Antonsson bifogat ett af Herr Cabinetts Secreteraren
Friherre Elias Lagerheim den 20
November 1826 utgifvet betyg, att Kammarherren
Friherr evon Roxendorff, vid dess afresa
ifrån Stockholm i November månad 1825,
icke varit försedd med pass af Hans Excel;
R. St. Just. Ornb. Emb. Ber■ d. 4 Nov. 1828- 29
lence Herr StatsMinislern för Utrikes Ärendena,
har jag, till utrönande af rätta förhållandet
ined Kammarherren Friherre von
Roxendorffs föregifna courir-resa, hvarigenom
verkan af civile Autoriteters beslut om bemälte
Frilierres q varblifvande är vorden
upphäfven, funnit mig föranlåten infordra
Herr Öfversten och GeneralAdjutanten EdenJijelrns
uppgift, på hvilken grund Herr
Öfversten inför Magistraten i Götheborg anmält
Ryttmästaren Friherre von Roxendorff,
såsom på Cabinettspass resande Courir till
Norrige , hvarpå Herr Öfversten, uti skrifvelse
den 3 Marti 1827, tillsändt mig: Bevis
ifrån Götheborgs Polis-Kegistrators-Contor,
att Friherre von Roxendorff der uppvist
Cabinettspass, dateradt Stockholm den 2 November
1825 och stäldt till Christiania ; Utdrag
af Götheborgs Högvakts rapport-journal
för den 6 till och med den 7 November
nyssnämnde år, utvisande, att Friherre von
Roxendorff inpasserat såsom Öourir,sarm betyg
af Majoren vid Generalstaben C. Wirgin
och Capitainen Th. Clancey, att de vid Friherre
von Roxendorffis ankomst till Götheborg
i November 1825 genomläst hans medhafvande
Courirpass, meddeldt af Hans Excellence
StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
och af innehåll, det Friherre von Roxen*
dorff skulle såsom Courir afresa till Christiania
och taga vägen genom Götheborg ■, med
30 R. St. Just, Omb.Emb. Ber, d. 4 Nov. i8s8.
hvilka handlingar Herr Öfversten och General
Adjutanten Edenhjelm ansett sig, utan
att behöfva åberopa sin enskilda kännedom
om det anmäldta förhållandet, hafva ådagalagt
grunden för Herr Öfverstens vid Magistraten
gjorde ifrågavarande uppgift.
Af de ifrån Kongl. Cancellie-Styrelsen,
Kongl. HofCancellersEmbetet, StatsExpeditioneme
i Kongl. Majus Cancellie, RiksArchivet
och Kongl. Collegierne till mig inkomna och
vid sistlidet Ers EmbetsBerättelse fogade uppgifter
å beloppet och grunderne för beräkningssättet
af Expeditions-lösen , inhemtas
bland annat, att sådan lösen utgöres dels efter
föreskrifter uti äldre icke allmänt tillgänglige
författningar, hvilkas innehåll, hänvisande
hvar ifrån annan, i anseende till senare
myntförändringar är otydligt och för menige
man ofattligt, dels ock på grund af Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref och Skrifvelser till serskildta
EmbetsVerk eller enskildta Embetsman
samt på inför Konungen förda Protocoll, li vilka
icke kommit till allmän kännedom: att äfven
sådant förhållande kan inträda , då , i
brist af all veterlig grund för lösens bestämmande
, häfd eller gammal sedvana dertill
måste åberopas: att lika beskaffade handlingar,
utlärdade ifrån Konungens Cancellie, komma
att bära olika lösen inom serskilda StatsExpedi
-
JR. St. Just. Omb. Emb. Ber. J. 4 Nov. 18a 8. 31
tioner. Till exempel: Diplom å Greflig värdighet,
genom Kongl. KrigsExpeditionen utfärdadt,
kostar, utom Charta Sigillata, 209
R:dr, men genom Kongl. KammarBxpeditionen
blott 201 R:dr, på Friherrlig värdighet
184 R:dr vid den förre, men endast 101
R:dr vid den senare StatsExpeditionen, hvarest
också för AdelsDiplom erlägges , utom
Chartan, 45 R:dr 8 sk., men för lika Documeni
ifrån Kongl. KrigsExpeditionen go R:dr
32; varande i öfrigt till yttermera olikhet,
uti Kongl. KammarExpeditionens uppgift utförd
en rund summa af 120 R:dr såsom arbetslön
och kostnads-ersättning för textning,
Vapnets målning, kupa, permar, snören etc. för
hvardera af nyssnämnde Diplomer, om hvil.
ken fyllnads-afgift uti den rätta CancellieGe.
böhrén Kongl. KrigsExpeditionens uppgift ej
något förnäler:. för Constitutorial , eller förordnanden
utan arfvode eller lön, betalas uti
Kongl. KammarExpeditionen hvarken stämpladt
papper, eller lösen, endast en R:dr för
Sigillet, hvaremot för lika handling uti Kongl.
EcclesiastikExpeditionen uppbäres Sex R:dr i
CancellieGebuhr och en R:dr för Sigillet. —
Att sådan handling derstädes äfven varder
med Charta belagd, eller derå skrifven , synes
vara afgjordt.
Att ej mindre alla sådane olikheter vid
beräkning om lösen och sportlar inom sam
-
ga 12- St. Just. Qmb. Emi. Ber. d, 4 Nåty. 1828-
ma, ehuru af flera Departement eller Expeditioner
bestående EmbetsVerk, undanrödja»,
utan ock bestämda föreskrifter om lösens belopp,
vid förekommande fall varda meddelade,
synes desto hellre vara en både bill ig och
rättvis fordran af dem, hvilka sådan lösen
utgifva eller mottaga, som det icke lärer förefinnas
någon giltig orsak, hvarföre mindre
Öppna, rediga och allmänt tillgängliga Stadgar
i dessa, snart sagdt dagligen inträffande
förhållanden skola ega rum, än uti dem, som
röra stämplade pappersafgiften. Hvarje Svensk
inan, då han besöker eller anlitar högre eller
lägre EmbetsVerk, inom hela Riket, vet
genast, eller kan inom det korrta omfånget af
en enda Författning snart få veta huru stor
Charta Sigillata för tillfället erfordras; men
för den betydligare afgiften , eller EmbetsVerkens
utgifvande Expeditioner saknar han
på annat sätt kännedom och egen controll,
än att vägen dertill banas genom sökande
uti flera strödda Förordningar, deras jemnförande
sins emellan och beräknande af under
tiden inträffade Mynt-valvationer ; och,
sådant sökande oaktadt, skall, efter hvad här
ofvan är antydt, ali hans möda i några fall
ändå vara förgäfves. Mest påfallande, till
och med för endera parten skadlig, måste väl
denna oreda och brist på tydlig föreskrift förekomma
vid Tullverket, der, i afseende på
In
-
R. St. Just. Omb, Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828. 33
Inrikes Bevakningen , en af Tull Arrende»
Societeiens Fullmägtige år 1804 utfärdad Taxa
ännu skall vara gällande, och i allt öfrigt
Sportel-beräkningen så vida rättas efter Ex»
peditionsTaxan af den 6 Maji 1686, som
samma Taxa kan tjena till tydning för öfverenskommelser
om lösen mellan TullVerkets
Tjenstemän och den trafiquerande delea
af Nationen. Ett af General-Tull-Styrelsea
författadt förslag till ExpeditionsTaxa vid
Tullverket skall, redan i Februarii månad
år 1826, blifvit till Handels- och FinanceJ
Expeditionen af Kongl. Maj.ts Cancellie ingify
vet, hvaröfver vederbörande blifvit höide
och General Tullstyrelsen åter meddelt utlåtande;
men huruvida underdånig föredragning
af detta ärende egt rum, eller Kongl.
Maj:ts Nådiga Beslut deröfver blifvit fattadt,
har ännu icke kommit till Allmänheten*
kunskap.
ExpeditionsTaxorne, sammantagne vid
alla Embets- och Tjenste-Verk, eller Sportel,
väsendet på det hela, utgörande, å ena sidan,
grunden för en talrik Embetsmanna-personals
taxering till Bevilinings erläggande, då Statsinrättningen
ännu är sådan, att Sportel in»
kornsten, i vida större mon, än Ordinarie Lö'-  nen, utgör grunden för dess subsistertce,
omfatta tillika , å andra sidan, en icke obe«
t Bihang till Rih-St, Pro t, »818—1829, a Sami, 5
34 R. St. Just. Ornb. Em. Ber. d. 4 Nov. 1828.
tydlig del af Folkets indirecta utskylder, der^
uti de fleste, om ej alla Medborgare, icke blott
godtyckligt oell tillfälligtvis, utan oftast, i
följd af Samhälls-förhållanden oundvikligen
måste deltaga, och derföre har jag ansett en
utförligare framställning af detta ämne, efter
den utveckling det ifrån de högsta Administrativa
Instancerne ändtligen vunnit, icke
oförtjent af den Lagstiftande magtens uppmärksamhet
och omtanka, att deråt gifva ett
bättre och mera sammanhängande, skick än
det nu eger.
Den framställning, som uti min sist afgifne
Årsberättelse pag. 13 seq. blifvit gjord,
af frågan om Kyrkohemman i Halland, visar
resultatet af mitt bemödande att, genom en i
underdånighet begärd förklaring öfver Kongl.
Majtts Nådiga Rescript af den 52 Maji 1819,
skingra alla tvifvelsmål om rätta förståndet
deraf och, utan att vidröra den speciela förklaring,
som blifvit gifven, genom Kongl.
Majtts Nådiga Bref till Kammar-Collegium af
den 2g Mariii 1825, undanrödja dess verkan
på förekommande frågor i de fall , då
positiv bevisning uti gamla gällande handlingar
kan vinnas. Ofvertyg^d derom, att
Kongl, Majit med välbehag emottager de önskt
R. St, Just, Omb. Emb. Ber. d. 4 Not». 18*8» 35
ningar och råd, som af Rikets Ständer sjelfve
yttras i en sak af sådan vigt, att den angår
Statens egande-rätt till en betydlig del
af Halländska Provincens hemmantal, och en
menighets deraf beroende välfärd, tvekar jag
ej om min pligt att , genom frågans framställande,
å nyo bemöda mig, att rätts-begreppet
derom må fullständigt utredas och
bestämmas. I det afseendet har jag sökt att
vinna underrättelser, så väl genom granskning
af de urkunder, å hvilka Kronans och
Kyrkans ömsesidiga anspråk grundas, sorn ock
af sakkunniga män uti Hanemarks Lagstiftning
och Cameral-vetenskap, för den lid,
då Halland till Sverige afträddes.
Genom Höga Resctiptet af den a i Majt
18ig, har Kongl, Majn förordnat, att sådana
hemman i Halland, till hvilka kyrkorna
nu innehafva städsel-rätt, icke kunna till
Skatte försäljas, eller kyrkorne ifrån Städselrätten
skiljas, så framt icke visas kan, att kyrkorne
en sådan dispositions-rätt, sedan Danska
tiden, sig obehörigen tillegna^’, och då
Kongl. Maj:t i Nåder icke gjort afseende på
min underdåniga framställning om sådan förklaring
deröfver, att, vid tillämpning af Rescriptet
i dylika frågor, noga bordé tillses
och pröfvas, om och huruvida kyrkors och
Pastorers åberopade Urminnes häfd till Städsel-rätt
af kyrkohemman vere så beskaffad
g6 R. St. Just'. Omb. "Emit. Ber. tl, 4 Nov. i8;8-
och med sådane bevis beledsagad, som Allmänna
Lagen 1 15 Cap. 1 och 4 JordaGBalken
föreskrifver; så qvarstår visserligen
IHögstberörde stadgande, efter min oförgripliga
mening, såsom ett undantag ifrån den
allmänna i Lag stadgade ordning och bevisning,
hvarmed fast egendom och rättighet
försvaras ina; men tillämpningen deraf uteslöt
likväl icke möjligheten och rättigheten
att med Lunds Landsbok, KronansJordeböcIcer
och andre legala åtgärder, som efter
iBrömsebro-freden egt rum, behörigen ådagalägga,
att, vid Hallands afträdande, egde
Konungen Städsel-rätten till många kyrkoliemman
derstädes, och alt kyrkans dispositions-rätt
öfver hvarje sådant hemman följ -  agtligen blifvit, sedan Danska tiden, obehörigen
tillegnad, derest icke laglig åtkomst-titul
kunde visas. Det var således, genom Kongl.
Brefvet till Kammar-Collegium af den ag
Xifartii 1825, då ofvannämnde handlingars be■visnings-kraft
blef undanröjd, som det förhållande
uppkom, att Kongl. Maj:t och Kronan
förlorat egande-rätten till flere kyrkohemman
och måste förlora alla dem, öfver
hvilka Städsel-rätten de facto af kyrka elfer
Prest utöfvas; och derföre må det tillåtas mig
att, till frågans fullständiga utredning, ingå
i undersökning om giltigheten af de äldre
handlingar, hvilka uti 1825 års Kongl. Bref
•mfqrrnälä* och äro :
R. St. Just. Omb. Ernb. Ber. d. 4 Nov. 1838. "ii,
1:0 Lunds Landabok. För dess laglig
ga tillkomst eger man bevis uti en från Kongl.
Danska Cancelliet, den 21 Octoberig25, ut^
färdad och bevktnad afskrift af Konung
Friedric lits öppna bref under den 11 Au.
gusti 156g, innehållande befallning till alla
Härads-Prostar i Skåne, Halland, Blekinge
och Lister, att uppgöra klara Register öfver
alla de gårdar, jordar, grunder och egendo*
mar, som hörde till kyrkorne och Presterne,
på deras Embetens vägnar, hvarest de voro
belägne, hvilken dem innehade och bruka-*
de, och hvad deraf i Landgille blef gifvet;
hvilka Register skulle tili Super-Intendenten
insändas och genom hans åtgärd till en
viss Jordebok sammanfattas. Landabokens
identitet och vittsord, hvad Halland beträf-;
far, kunna ej eller betviflas, då man vet, att
hvar och en af de många deri upptagne lägenheter,
äfven den minsta åker eller ängs-:
teg, ännu är befintlig samt till läge och,
gränsor känd.
Vid sådant förhållande, förtjenar Landal
bokens innehåll att kortligen redovisas. Det
befinnes nemligen, i afseende på Bona £c-«
clesiae, (kyrkohemman) att blott vid ett enda;
eller halfva gården Jornstrup i Winbergs
Socken, hvilken gifver Landgille till kyr->
kan och hvars andra halfva gård är Mensalhemman,
står tecknadt; Dominium med Städg~
38 R. St. Just. Omb. Emb, Ber. d. 4 Nov. i8j8«
juliet häfver Sockne-Presten; men vid alla
andra Bona Ecclesiae, hvarest något, angående
Dominium, finnes teckuadt, innehålla dessa
anteckningar ;
Antingen, att Dominium är till Stichtedt
eller Dominium häfver Stichtens Lensmandt,
såsom i Söndrum, Vapnö, Snöstorp, Tröninge,
Enslöf, Knäred och Karup Socknar ;
EHer, att Dominium häfver Kongl, Maj:t;
Städsmaiet och Herligheden är till Kronan :
P ominium till Laholms Slott : Slottsherren
tager Städsmål; såsom i Harplinge, Torup ,
Tröninge, Enslöf och Laholm Socknar,
Eller ock, att Herredömet eller Dominium
häfver viss enskild man; såsom af
Kyrkohemman i Skummeslöf och Norrtroppe
i Enslöfs Socken.
För flera kyrkohemman, än dem som
ligga i ofvannämnde Socknar, finnes Dominium
icke vara utsatt i det å Halmstads LandsContor
förvarade exemplar af Landaboken,
§om af mig blifvit granskadt.
s;o Hallands äldste Jordebok afår 1646’
Denna, så väl sorn *668 års Jordebok, hvilken
jag genomgått, utvisar, att alla i Landaboken
upptagne Bona Ecclesiae blifvit införde; under
serskild Jordeboks-Titul; Kyrkohemman,
R. St- Just. Omb. Emb. Ber. <1. 4 Nov. 18 j8* 39
Denna benämning har aldrig varit omtviflad,
annorlunda, än såsotn bevisande eller icke
bevisande egande-rätten och deraf följande
Slädsel-rätten, hvarom endast är fråga; och
upplösningen deraf har blifvit beroende på
rätta förståndet af Dominium, enligt Danemarks
Cameral-Lagfarenhet.
Omdömet deröfver saknar icke vägledning
af sjelfva Landaboken, hvilken för alla
bona Curiae i Annexerna, (Annex-hemman,)
nemligen i Vapnö, Steninge, Refvinge, Qvibbile,
Asige, Tröninge, Tönnersjö , Tjerby ,
Karup, Stafvinge, Kjällsjö, Ullared, Gunnarp,
Köinge, Svarteråd, Alfsjö , Spannarp,
Rolstorp, Stråvalla, Landa, Ydala och Gellinge
Socknar, innehåller meningar af följande
lydelse: Dominium med Städsmålet och
all herligheden häfver Presten: Dominium
med Städsmålet häfver Sockne-Presten: Dominium
med Städsmålet, gästeri och annan
herlighed häfver Sockne-presten; hvilket utvisar,
att Städsel-rätten den tiden innefattades
i Dominium,
Och sådant är förhållandet ännu, enligt
Dansk Lagstiftning, att Städsel-rätten alldeles
icke åtföljer blotta Landgillet, eller ens
kan åtfölja detsamma, emedan bonde-skyld ,
hvarunder Landgillet begripes, gifves till
Lerligheds-egaren, änskönt bonden i Dane;
"40 R. St. Jusi.\0mb.'Emb. Ber. d. 4 Nov. 18J8.'
mark sjelf eger sin jord: Att Dominium visserligen
är detsamma, sorn herligheden, men
att just dermed förstus, ej allenast de Regala
rättigheterne , nemligen Patronats-, Birke-,
Jigt-, Fiske-, Sigt- och Sagefalds-rätt , utan
ock de mindre rättigheterne ofver fasta godset,
hvilka bestå uti rätt till fäste, husbondhohls
kjendelse m. fl. — Detta inhemtas a£
IBrossons Förtolkning cifvet Danska Lagens
Stadgande i 5 Bok., 3 Gap. 34, 2> Art. och
Kongl, Rescripterne af den 30 Maji 1693
och den 12 Martii 16g5, hvilka Lagar tydligen
förutsätta, att herligheden till Kyrkogods,
Annex och Mensalgårdar, eges af serskilda
Proprietairer, så att blotta landgillet
innehafves af Kyrka eller Prest; och dessa
CLagar, fastän af senare data än Fredstractaterne
i Brömsebro och Roschild, hafva sin
grund i äldre Lagbestämmelser, ibland hvilka
i synnerhet må anföras Konung Christian
III:s Koldinghusiske Recess af år 1558,
Irvars 41 Art. innehåller, att det var Konungens
Lgnsmand, sorn bortfäste de Kyrkojordarne,
af hvilka Kyrkorne egde Land.
gillet: och Konung Christian IV:s Recess af
den Februarii 1643. 1 Bok. 4 Cap., 39
Art., enligt hvilken Presterne icke måtte tillvälla
sig någon fördel af Kyrkogodsens bortfästning,
med mindre dertill fanns åtkomst
uti Capitlets, eller andre vederbörandes egendoms
bref och gamle jordebocker som sådant
R. St. Just, Omb. Emb■ Ber. d. 4 Nov 1828.' 41
utvisaile. Det torde ock förtjena afseende J
att en Dansk författare Arendt Berntsson,
hvilken af Lagfarne män kallas en ”i hin
tids Land Oeconomie och Camera! vasgen
kyndig scribent” uti en år t 650 utgifven Bok,
kallad : Dauemarks och Norr iges fruktbare
herlighed, hvilken skrift varit i Halland
allt sedan den tiden följd såsom säker vägledning
vid sådane frågors behandling, med klara
ord antager: ”att städsmål eller fäste, förstås
under herligheden : att den som häfver
Landgillet, icke derföre tillkommer intägten
af fästerättighet: och att Prestegårdars och
Ky rkohemmans Landgille väl åtföljer Kyrkan
eller Preslen, hvaremot egendomen dertill
gemenligen tillhörer Kongl. Majit och
Kronan, som under tiden också har gästeri,’’
hvilket sistnämnde med Kyrkohemman i Halland
inträffar.'
Den slutföljd, som af alla dessa förhållanden
uppkommer, att Dominium öfver vissa
Kyrkohemman i Halland, som Danemarks
Konung , enligt Landaboken, egde och till
Svenska Kronan öfverlåtit, äfven innefattade
egendoms- och städsel-rätten, styrkes ock af inhemske
Authentica Handlingar. Enligt Hallandska
Contractet blef Mantalsräntan under
namn af terminskatt d. 6, 13 och 17 Maji
16481 påförd Krono- och Skattehemman till
Culle belopp, men å frälset eller sådane hem-.
4j R. St. Just. Omb. Emi. Ber. d. 4 Not\ *83 8.
man, af hvilka någon annan an Kronan egde
jorden, blott någon del af Kongsskalten, Utskrif111'ngs-
skjuts- och gästnings-penningar, hvar.
af tydligen sig visar, att full termin-skatt icke
kan finnas å Kyrkohemman, med mindre
det är af Krononatur, eller om Kyrkan eger
både jord och ränta derefter utöfvade Regeringen
redan år 1655 så fullkomligt Dominium
öfver dessa Kyrkohemman, att en
del donerades till Grefskap åt Grefve Axel
Lillie, andra sålldes till Frälse åt Adrian
Tripp, allt detta med undantag af kyrkans
och Kyrkoherdens friheter; och det måtte
hafva varit med afseende på dessa och dylika
abalienationer, sorn de Kongl. Svenske
Commissarier, hvilka afslutade Malmö Recess
under den 18 September 166a, genom g:de
puncten i en, samma år, å Landtdagen i Malmö
gifven och i 9 och 13 Artiklarne af
Recessen, åberopad Resolution sig utlåtit: ”att
”de benificier, sorn voro lagde till kyrkor,
’’schoior och deras betjenters underhåll, men
”bgfunnos vara införde i ens eller annans
”Donations-eller Köpe-bref, skulle förblifva
”vid deras fundation, dock måste sådant intet
”vidare extendeias än på den räntan, som
”af ålders tid sedvanligt till dem var un”derlagdtSäkerligen
var det ock i denna
sålunda förklarade mening, som, enligt hvad
1668 års Jordebok utvisar, de fleste Kyrkohemman
blifvit dels köpte till Frälse af Het
-
/
R, St. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 18*8. 43
rar Tripp, Schegel, Silf v er stjerna och IIägerstjerna,
dels förpantade af framlidne P.
Silfvercronas arfvingar, dels ock donerade
till Grefvarne A. Lillie orh J. G■ Stenbuch
samt Herrarne Salblom, F'urstenheuser, Durel,
Stuart, Schiller felt, Douglas och Sperling,
alltid med undantag af kyrkan* frihet.
* 3:0 Hallands Beskrifning af år 1729.
Den trovärdighet, som blifvit denna handling
tillerkänd i Cameralt och Historiskt afseende,
lär icke kunna sträckas derutöfver,
eller gälla såsom bevis på rättighet, då den
endast gifver upplysning om det factiska soto
då var till. Jag har väl icke haft tillfälle
att af denna beskrifning inhemta, om det
deri antecknade förhållandet, angående Kyrkors
och Prestera tagna befattning med Kyrkohemmans
bortstädjande, egt rum med andra
än sådane, öfver hvilka Dominium finnes
i Landaboken vara för Clereciet bestämdt,
och å hvilka hemman i6g7 års Kyrkoräkenskaper,
Kongl. Instructionen för Kyrko-Inspectoren
af den 30 Augusti samma år, och
Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär
af den 39 November 1756, §. 79, hafva afseende;
men derest Beskrifningen utvisar,
att berörde åtgärd varit utsträckt till de Kyrkohemman,
öfver hvilka Kongl. Maj:t och
Kronan eger Dominium; så finnes orsaken
dertill, ibland annat, i Provincens tillstånd
U *. St, Just, Omb. Emb. Ber', d. 4 Nov. 18 * 8*
under den då nyligen förflutna tiden af Konung
Carl XII:s Regering, då många hemman
legat öde och Kronofogdarne icke bordt
hindra Clereciet, att åboer derå skaffa.
Genom allt detta tror jag mig hafva
upplyst, att många kyrkohemman i Halland,
såsom rätteligen hörande Kongl, Majit och
Kronan till , skola lagligen kunna försvaras ,
derest den speciela Lagstiftningen derom
varder återförd till likställighet med allmän
lag och rättegångsordning. För sådant ändamål
får jag vördsamligen hemställa , att
Rikets Högloflige (Ständer måtte uppdraga
åt vederbörliga Utskott, att, efter företagen
Revision af Kongl. Brefven under den aa
Maji 1810 och den ag Martii 1S25, derå
föreslå de ändringar, som kunna finnas nö-i
dige och i detta ämne utarbeta ny stadga,
sorn , efter granskning af Rikets Högloflige
Ständer, lomma till Kongl. Majlis Nådiga
pröfning att öfverlemnas.
Efter att hafva afhandla! frågan om
Kronans egande-rätt till sådane kyrkohemman,
hvilka, efter nu varande författningar,
måste kyrkorna tilldömmas blott derföre,'
att städsel-rätten de facto af dem utöfvas,
återstår att något anföra om en hel menighets,
åboernes å dessa hemman deraf beroen^
de välfärd,
R. St. Just. Omb. Emb.Btr. d. 4 No v'. 1828. 45
Emellan kyrkohemman, som antingen
Sr purt krono , eller ock både till jord och
ränta af Clereciet eges, förekommer den skillnad
, att åboen å det förra eger, jemte rättigheten
till skatteköp, en oqvald besittningsrätt
för sig och sina efterkommande , så länge
hemmanet väl skötes och alla utskyldee
derföre rigtigt erläggas. På ett kyrkohemman
af sistnämnde natur är , enligt Kongl.
Biefvet af den 15 Mardi 1820, åboens besittningsrätt
ovillkorligen slutad å det 30:3
året efter tillträdet , då denna rätt på andra
30 år genom auction till den högst bjudande
utropas. Den optionsrätt, som tillägges
gamla åboen, är en beklagansvärd rätt, då
lian mot slutet af sin lefnad måste dyrt återköpa
det ökade värde Hemmanet genom
hans mödor och arbeten vunnit , för att icke
vräkas ifrån det hus han byggt och den åker
han brutit och odlat till sitt och de sinas
bröd. Så tänkte icke de lagstiftare, som
stadgade 79 §. i Kongl. Resolutionen på Allmogens
Besvär af den 29 November 1756,
hvilken innehåller ej endast förbudet för ICronobetjeningen
, att befatta sig med kyrkohemman
bortstädjande , utan ock det visa
påbud, att vissa taxor på städjan för alla sådana
hemman i Lunds och Götheborgs Stift
borde upprättas , på det allmogen , som det
heter, genom dess öfverskridande ej må lida
skada och förfång , samt att, enär enka eller
46 72. Sr. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 18 J 8.
barn åstundade förblifva vid det hemman
deras män eller föräldrar väl häfdat , borde
emot half städja de till åboer antagas.
Huru det antagne systemet , att låta
arrenden eller besittningsrätt af jord genom
auctioner bestämmas, varit skadligt uti dess
tillämpning å Kronans hemman , är redan
hos Rikets Högloflige Ständer mångfalldigt
ådagalagdt; men om enskild jordegare icke
må förmenas att välja hvilket sätt honom
godt synes, att upplåta sin egendoms bruk
åt annor man , må dock ett sådant öfverlåtelscsätt,
såsom mera osäkert och betungande
för brukaren och hans barn, än det här
ofvannämnde, ej användas på kyrkohemman,
å hvilka donationsrätten till jord och ränta,
ehuru oklanderlig, dock icke utesluter Lagstiftande
Magtens tillsyn, att rättsenliga förhållanden
med dessa bona publica städse må
ega rum och till allmänt gagn befästas , än
mindre utsträckas till sådana bona ecclesise ,
hvaraf blott en del af jordeboksräntan eller
landgillet är till kyrka eller prest donerad ,
men om eganderätten till sjelfva hemmanen
och deraf följande städsel-rätt , efter hvad
jag bär sökt visa , ännu återstår, att styckevis
noggrannt undersöka och utreda, innan
Statens eller Kronans anspråk derå emot kyrkans
böra anses vara förfallne.
R, St. Just. Ornb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828. 47
«t
I de landskap hvarest icke flere än (vänne
HäradsTing om året hållas, och följaktligen
längre tid än sex månader emellan Vin.
tertingen och Höstetingen förflyter, så att
Testamenten i många fall icke kunnat vid
Lagtima Ting bevakas inom den i Lag stadgade
tiden efter gifvarens död, eller tagarens
erhållna kunskap om förordnandet, har
det Rättegångsbruk blifvit antaget, att sådana
Testamenten varda hos Häradshöfdingen
upptedda och af honom påtecknade, dels till
communication med vederbörande, dels ock
till fataliernes förvarande, med gifven hänvisning,
att Testamentet bör å nästa HäradsTing
vid Domsnjlen bevakas. Denna praxis,
härledd endast ifrån Kongl. Maj:ts den 26
Augusti 1772 gifoe Speciela Nådiga Utslag
å Allmogens i Härjeådalen derom gjorda
underdåniga ansökning , är ej analog med
någon bestämd Lag, som för hvarje formalitet
ovillkorligen erfordras ; och efter min tanku
bör giltigheten af en handling , så vigtig
som ett Testamente ofta är , icke fåi bero på
Häradshöfdingens blotta anteckning, stundom
gjord under resor, aldrig controllerad af of.
fentlig procedure , ej eller verificerad af något
vittsord egande Diarium. Den i sådane
fall enda utvägen för laglig bevakning, att
söka HofRätten om Urtima Ting å egen
kostnad, är mycket betungande och gör Testamentet
icke sällan onyttigt , enär dess
48 R. St. Just. Omb.Emb. Ber. il. 4 Nov. 18 st 81
värde af kostnaden medtages ; och då denna
omgång, så väl sorn den brukliga interimistiska
bevakningen , kan undvikas blott genom
villkorlig förlängning af fatalietiden, hvilken,
så vidt jag förmår inse , icke skall medföra
någon fara ; anser jag rnig böra , i samman-'
hang med denna framställning , vördsamligen
föreslå sådant tillägg och ändring i l §. 18
Cap. ArfdaBalken , hvarigenom den skulle
blifva så lydande: ’’Hvar, sorn något testamente
fått häfver, vare skyldig, i staden
inom sex månader, och å landet sist vid det
Ting, som infaller efter sex månader, sedan
han gifvarens död och Testamentet veta
fick thet inför Domaren, att uppvisa; och
gifve etc.’’
Om detta varder antaget, försvinner allt
behof af det serskildta bevakningssätt, som
genom Kongl. Majus Nådiga Utslag af den
a6 Augusti 1779 blifvit Herjeådalsboernemed-'
gifvet ; och torde Rikets Höglofiige Stän^
der icke finna något hinder att hos Kongl.
Majit, derest Lagförslaget varder ij^Nåder
gilladt , i underdånighet anhålla om förständigande
till Svea HofRätt att, genom sådan
Lagförändring, all kraft och verkan af Högstberörde
speciela Resolution förfallit.
Ibland
R. St. Just. Omb.Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828* 4g
Ibland landsseder, som hafva oskäl med
sig, men i vissa orter, af jordegare emot
landbönder öfvas och af Domare, genom tillämpning
å rättsfrågor dem emellan göras
gällande, torde i främsta rummet kunna sättas,
att tillträdande landbo icke får, hvarken
genom afräkning eller annorlunda, njuta någon
ersättning för husröta, eller missbyggnad
och vanhäfd, som förra åboen till jordegaren
antingen med penningar guld i t ellef bordt,
men icke mägtat gälda. I följd af obestämda,
eller någon gång alltför vidsträckta stadganden
i Landbo-Contracten, måste sådane förhållanden
stundom af Domaren godkännas;
Och för dylika falt torde något correctiv
svårligen kunna eller ens böra i Lagar stadgas;
men ofta inträffar, att landbo antingen
emottagit hemmanet utan syn, eller, om den
blifvit hållen, icke kan styrka, att ersättning
för husrötan kommit jordegaren till godo,
eller af annan giltig orsak för tillträdande
åboen försvunnit; Och som tolkningen af 7 §.
i 27 Cap. ByggningaBalken i sådana tvistemål
ofta sker till jordegarens fördel sålunda,
att landbo anses böra skylla sig sjelf, som icke
genom hållen tillträdessyn kan visa huru han
hemmanet emottagit, ej eller gjort sin rättighet
till ersättning hus företrädaren gällande
och följagtligen böra för all missbyggnad och
vanhäfd å Hemmanet ansvara; Så är det emot
Bihtng till Riki^St> Prot. 1828—1829, 7'd* Simi* 4'
50 R. St. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828.
sadan tolkning, sorn jag vordsamligen skolat
anmäla behofvet af förändrad redaction af
7 §, i 27 Cap. ByggningaEalken.
Ordalydelsen i detta Lagens rum uttrycker
visserligen den mening, att det åligger
jordegaren under fardagsåret hålla husesyn
och deraf lemna tillträdaren afskrift, hvaraf
borde följa, att när sådant icke skett och emot
tillträdaren icke finnes sådant bevis, som Lagen
fordrar, att missbyggnad och vanhäfd af
honom tillkommit, blifver det jordegarens
skada, och stadgandet i 17 Cap. 6 §. HandelsBnlken,
att förträdesratt för husröta tillkommer
endast honom, som eger jorden, eller
räntan deraf, utmärker likaledes att det
är jordegaren, som bör ersättning för husröta
hos afträdaren uttaga och tiflträdaren bevisligen
tillställa, men att i annat fall kommer
dess belopp alt räknas landbo vid skeende
AfträdesSyn till godo; men sedan Domares
skiljagtiga begrepp om denna Lags ändamål
för;inledt origtiga tillämpningar deraf, har
förklaring blifvit föreslagen i förmodan, att
den till enhet och sammanhang i Lagskipningen
skall verka.
Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers
Bank hafva, uti Skrifvelse den 8 Martii 1827,
R. St. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828. 51]
hos mig anmält följande förhållande med ett
af Banken utgifvet odlingslån.
Bonden Jons Jonsson 1 Skörjemo af Blekinge
Län, hade ar 1817 fått ett sådant lån
på 2000 R:dr sig beviljadt, för hvilken summa
Jåns Jonssons i Januarii månad samma år
afgifne skuldförbindelse till Banken inlem-i
nades, försedd med proprie borgen af Nämndemannen
Nils Jonsson i Läxby och hemmansegaren
Ola Jonsson i Ysane , hvilkas
egenhändiga namnteckningar samt vederhäftighet
blifvit, medelst Häradshöfdingens i orten,
Herr HofRätlsRådet och Riddaren S. E.
Trägdrdhs påteckning å Documentet på Embetes
vägnar bestyrkte. I Junii månad 1820
afgaf Jons Jonsson, i stället för ombyte eller
förnyelse af borgen, som uti Författningarna
föreskrifves, en alldeles ny skuldförbindelse
å den beviljade LåneSumman, hvilket Document,
lika med det förut ingifna, var försedt
med proprie borgen af ofvannämnde Nils
Jonsson och Ola Jonsson samt Domhafvandens
Herr HofRättsRadet Trcigardhs betyg
å Embetes vägnar, att desse Löftesmän undertecknat
sina namn samt voro vederhäftige
för hvad de borgat, men utom olikheten i
datum och årtal var sistnämnde Document
äfven deruti skiljagtigt från det förra, att
yittnesmeningen örn låntagarens egenhändiga
5* R. St. Just. Oml. Emb. Ber. d. 4 No v. 1828.
namntekning ej fanns underskrifven »T samma,
utan af tvänne andra personer.
Låntagaren hade ej ännu fatt lyfta mer
an förra hälften af lånet med 1000 R:dr då,
i följd af uraktlåten inbetalning och sedan
den underrättelse till Banken ingått, att ena
löftesmannen, Nämndemannen Nils Jonsson
■vöre rymd och Concurs efter honom yppad,
Lagsökning år 1822 hos Konungens Befallningshafvande
i Blekinge Län anställdes, så
väl emot hufvudgäldenären Jöns Jonsson, som
den qvarvarande löftesmannen Ola Jonsson,
men då denna sistnämnde icke allenast uti
sin öfver LagsökningsMeroorialet afgifne förklaring,
utan ock sedermera vid munieligt
förhör inför Konungens Befallningshafvande
förnekade sigens hafva sett de tvenne förskrifningar,
utgifne i Januarii månad 1817 oell
den 3 Junii 1820, hvarå lånet erhållits, än
mindre att hafva dem såsom löftesman underskrifva,
eller till sitt namns undersättande
lemnat tillstånd, hvarföre han ock den påstådde
betalningsskyldigheten bestridde, blef
målet i följd deraf utaf Konungens Befallningshafvande
tvistigt förklaradt.
Efter det hufvud.gäldenärenJb«s/o72SS07t,
enligt BancoFiscalens derom gjorda påslående,
blifvit i bysättningshäkte inmanad och löftesmannen
Ola Jonsson till Kongl. Svea Hof:
R. St. Just, Omb. JEmb. Ber. ti. 4 Nor. 1828- 55
Kätt, såsom Bankens forum instämd, yrkades
I Bankens vägnar : att Ola Jonsson, hvars
nekande till namnteckningen, ej kunde gälla
mot Domarens i orten meddeldte intygande
om verkligheten deraf, mätte förpligtas att, pä
grund af berörde borgen, genast till Banken
inbetala de å Odlingslånet lyftade Ett Tusende
R:dr Banco, med dera efter Bancomethbd
upplupen och intill skeende slutliqvid
ytterligare upplöpande ränta, jemte ersättning
för de till lånets indrifvande dels utgångne,
delk vidare utgående kostnader och dessutom
för namnets förnekande fällas till serskildt ansvar
efter Lag.
Sedan Skriftvexlingen i detta mål löregått,
parterne dessutom blifvit munteligen
hörde och Herr HofRättsRådet Trägårdh
inför HofRätten bekräftat det af honom h-är
o'van omförmäldte Embetsbetyg, hvars besannande
med ed, oaktadt Ola Jonsson sådant yrkat,
HofRätten likväl genom serskildt Utslag
den 16 Julii 1823 ej ansett nödigt, har högbemälte
Rätt uti Dom den 26 April 1825
sig yttrat: att då HofRättsRådet Trägdrdhs
intygande, emot Ola Jonssons enständiga förnekande,
icke kunde lagligen anses utgöra
lullt bevis, att den sistnämnde skrifvit sitt
namn å de ifrågaställa förbindelserna, eller
åtminstone erkänt rigtigheten af sin deri
befintliga namnteckning, helst de upplysning
54 R- St. Just. Omb. Emb. Ber, d. 4 Nov. X 8 28.
gar, som i öfrigt blifvit i målet förebragta
och deribland den omständigheten, att Nils
Jeppsson och Jon Pehrsson i Hosaby, hvilkas
namn funnos såsom vittnen på. Jöns Jonssons
i Januarii månad 1817 utgifne reversal
för ifrågavarande odlingslåri, undertecknade,
alldeles bestridt, att de derå sjelfve skrifvit
sina namn, eller dertill gifvit bifall, i stället
för att undanrödja alla tvifvelsmål om skuldbrefvens
rigtiga beskaffenhet, fastmera gåfve
stöd åt det af Ola Jonsson anförda förhållande,
att äfven hans namn blifvit emot hana
vilja och vetskap å berörde förbindelse undertecknad
t, fann Kongl. HofRatten, under
åberopande af 17 Cap. 29, 30 och 31 §. §,
Rättegångs Bal kerr, skäligt uppdraga åt OlaJons«
son, att med sjelf sins ed erhålla, om han
gitte, att omtvistade med hans namn försedde
borgens förbindelser å de af Jåns Johsson i
Januarii månad 1817 och ilen 3 Junii 18 aa
till Rikets Ständers Bank på 2000 R:dr hvardera
utgifne Skuldebref, hvarken blifvit a£
Ola Jonsson egenhändigt underskrifne, ej eller
hans derå befintliga namn nied hans bifall
och samtycke af annor person tecknadf,
hvilken ed Ola Jonsson, sedan iian af Pastor
i den församling der han bor undfått tjenliga
föreställningai om edens vigt oell värde,
skulle, försedd med bevis derom, inför RådhusRätten
i Carlscrona, å den dag, som,uppå
anmälan af Bankens ombud, dertill utsattesä
R. Si. Just. Omb. Emi, Ber. d. 4 Nov. i8ä8i 55
i dess närvaro aflägga, hvarjemte HofRätten
förklarat, att, i händelse Ola Jonsson förmådde
eden fullgöra, lian vore från det mot
honom väckte käromål befriad, men bruste
han åt eden, eller utan anmäldt förfall uteblefve
å den för edgången utsatte och honom
bevisligen kungjorde dag , a 1 åge det Ola
Jonsson, att genast till Banken inbetala, ej
mindre återstoden å berörde odlingslån med
ränta, efter den uträkning Banken derå meddelade,
än äfven de för lånets bevakande och
indrifvande åtgångna kostnader, med undantag
af de 63 R:dr 24 sk., hvilka blifvit för
låntagarens Jöns Jonssons underhåll uti bysättningshäkte!
i räkning upptagne, och komme
Ola Jonsson i detta fall, eller derest han
åt eden bruste, att för sitt namns förnekande
böta hälften af det honom till betalning
ådömde Capitalbelopp.
Draget under Kongl. Majjts pröfning
genom ändrings sökande å Bankens sida, hade
detta Beslut, genom Kongl, Maj:ts Högste
Domstols Dom den 22 September 18 2 6 blifvit
gilladt, hvarefter Ola Jonsson den 18
December samma år inför RådhusRätten £
Carlscrona, i närvaro af Bankens ombud, den
föreskrifna eden aflagt och såmedelst ifrån
käromålet sig befriat,
5 6 R. Si. Just. Omb. JLmb, Ber, d. 4 Kov. 18 28.
Då, oaktadt ilet i 1 §. af Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1798 för Banken
och DiscontVerken gjorde undantag ifrån
föreskriften uti allmänna Lagen om skuldebrefs
och löfiesförbindelsers bestyrkande af
t vänne på en gång närvarande vittnen, satnt
gtadganderne uti 3 Art, 2 §. a morn, af Kongl,
Kungörelsen om odlingslån den 20 Januarii
1824, att tvånne vittnen icke behöfva? å sädane
lånehandlingar i annat fall, än då under
skrif tar ne ej blifvit tecknade inför Konungens
Befallningshafvande eller Domaren
i orten, och uti 5 §. 1 mom, af Kongl.
Reglementet för lån utur Arméen? PensionsCassa
den 20 Maji »817: Att låntagaren»
skuldebref skall vara bevittnadt af Domhafvanden,
det likväl inträffat, att Ordinarie
D omarens i orten Einbetshelyg ej ansetts böra
gälla mera, än en annan vittnesgild person?
utsago, hvaraf åter uppstått den följd,
att sedan Ola Jonsson gått den honom tillåtne
eden, antingen bemähe Ola Jonsson
mäste betragtas såsom menedare, eller Haf*
BättsRådet Trägärdhs på aflagd Embetsed
meddeldte betyg anses vara falskt, saint ett
förhållande sålunda inträdt, hvilket både Lagstiftare
och Lagskipare alltid varit angelägna
om att förekomma, syntes det Herrar BankoFullmägtige,
som skulle ett sådant sakernes
gkick påtagligt vittna om ofullkomlighet eller
brist antingen it sjelfva Lagstiftningen el-.
R. St. Just. Omb. Emi, Ber. d. 4 Nov. 1828. 57
ler uti dess tillämpning, hvilket Fullmägtige
destomer funnit sig pligt i ge att framställa
till Justifiae-Ombudsmans-Embetets uppmärksamhet,
för vidtagande iaf i sådant fall tjenliga
åtgärder, som Banquens, lika med andre
Publike Verks och enskilda personers säkerhet
och förtroende, i fråga om låns meddelande
, hittills ej utan stöd af gällande Författningar,
hufvudsakligen fästat sig vid Domares
Embetsbetyg om namnteckningarnes
riktighet.
Det vittsord Lagen i allmänhet tillägger
Domares embetsbetyg grundar sig på förutsättning
, att ämnet, hvarom sådant betyg
handlar, skolat förekomma vid Rätten, hvars
minnesböcker derom böra innehålla upplysning,
Sådant är förhållandet med gravationsbevis
, betyg om förmynderskap, om vederhäftighet
och mera dylikt , ehuru i sistnämn.
de afseende Domarens intygande oftast är
ett uttryck mer af hans enskilda mening, än
af på förhandlingar grundad positiv kunskap.
Der rättskaffens noggranbet eger rum , är
dock ett sådant uttryck sällan missledande
från det dermed åsyftade ändamålet , att nemligen
åtagen ansvarighet för förbindelser är
åtföljd af förmåga att dem uppfylla ;• men
annorlunda beskaffade äro enkla vittnesbörd,
de må lemnäs om namnteckning, eller hvil«
Jten *nnan , i allmänna lefvernet, förekotn
-
58 jR,St,Just.Omb. Emb.Ber, d- 4 Nov. 1828.'
mande handling sorn helst. Såsom tillhörande
hvarje vittnesgild person hafva de ingen
gemenskap med Domarens egentliga befattning,
och, endast af hans samvete, men icke
af någon annan hans embets-åtgärd, kunna
de controlleras. — Det är likväl en ovillkorlig
fordran för allmänna säkerheten och
för detta Embetes värdighet, att icke ens
böra kunna misstänkas för fel af sådan art ,
sorn det liar ofvan i fråga stäldta ; och då
Domaren afgifver sådant vittnesbörd, borde
han , efter min tanka, anses lika med Notalius
Publicus, hvars betyg, ehuru också
gifvet på aflagd tjenste-ed , ej är gällande
utan annat åtföljd t vittnes påskrift. Att för
hvarje i Lag oföresedd rättsfråga straxt vilja
vara tillreds med ett nytt Lagbud eller Lagförklaring
, vittnar vanligen om ett sjukligt
samhälls-skick , och deraf flera oredor i medborgliga
förhållanden tillskapas, än förekominas;
men då det gäller formela föreskrifter,
synes mig beriktigandet af sådane, hvarigenom
både moralisk och materiel skada
uppkommit, ej vara öfverflödigt. Jag föreslår
derföre, och till vinnande af likhet med
det bevittnande af dylika underskrifter, som
ske inför Konungens Jlefallningsbafvande,
{'.vilken alltid utgöres af två personer, följande
efter Rikets Högloflige Ständers pröfning
till vidtagande ändring uti 2 Momentet
af a §. uti 3 Art. af det vid 1843 års Riks:'
JR. St. Just. Omb• Emb. Ber. d. 4 iVov. 1828. 59
dag fastställda Reglemente J angående Odlingslån
:
*’Dessa Löftesmäns vederhäftighet bestyrkes
af Konungens Befallningshafvande
eller Domaren i Orten, hvarjemte, så väl gäl—
denärens , som Borgesmannens egenhändiga
underskrifter, så framt de ej tecknas inför
Konungens Befallningshafvande, böra bevittnas
af Domaren i orten eller af Råstor 1
Församlingen, eller af närmaste KronoBetjent
jemte ett annat på en gång närvarande ojäfvigt
vittne.”
Sedan jag genom ofvanstående framställning,
enligt mina rättsbegrepp, fullgjort Herrar
Banco-Fullmägtiges mig gifne uppdrag,
är ock dermed undanröjd och vederlagd den
emot mig i detta ämne gjorde anmälan, sorn
Rikets Ständers sist församlade Herrar Re-]
visorer låtit inflyta i deras den 14 sisth December
afgifne tryckta berättelse , angående
BancoVerket pag. 42, så att densamma kunde
med tystnad förbigås, derest jag icke borde
iagttaga detta tillfälle, att i sammanhang
dermed upptaga och besvara en annan lika
oförmodad, och efter min tanka, ej eller till
Revisions-berättelsen hörande anmälan , sorn
6o R. St. Just. Omb, Emb. Ser. d. 4 Nov. 18»8.
på det ofvan citerade stället, under Relationen
om innehållet af Kongl. Götha HofRälts
den 31 Julii 1826 gifna Utslag i ett af mig
anstäldt Actionsmål emot Häradshöfdingen ,
Hagman Flach och Konungens Befallningshafvande
i Elfsborgs Hän, förekommer i följande
ordalag : ”Enligt hvad Herrar Bancofullmägtiges,
Protocoll för den 30 November
1826 omnämner, har Justities Ombudsmannen
den 21 i samma månad till Fullmägtige insändt
en afskrift af Kongl. Götha HöfRätts
berörde Utslag; dock, som den tid af 25 dagar,
hvilken deruti blifvit bestämd för ändrings
sökande hos Kongl. Majus JustitiasRevisions
Expedition, redan förut var tillända
l li pen, kunde något ytterligare försök till
bevakande af Bankens anspråk i detta hänseende,
ej å BancoStyrelsens sida ega rum;
hvadan ej heller nu mera ringaste utsigt är,
att någon ersättning kan vinnas för Bankens
ifrågavarande fordran, som, med räntor och
omkostnader, uppgår till ett belopp af 2750 R:dr.
I anledning deraf får jag vid handen
gifva, att Kong]. HofRättens ofvannämnde
Utslag af den 31 Julii 1 826, under min frånvaro
på Embetsresa i Rikets vestra orter, blifvit
till JustitiaäOmbudsmansExpeditionen insändt
och derifrån med Retourpost den 26
Augusti kommit mig i Halmstad tillhanda;
att jag icke funnit skäl till ändrings-sökand#
R. St. Just. Omi. Emb. Ber. d. 4 Nor. 18a8. 61
i samma Utslag, och i alla fallx icke bordt,
eller inom fatalietiden kunnat derom inhemta
utlåtande af BancoStyrelsen, hvilken, derest
den skulle, som af Revisions-Berättelsen
vill synas, hafva funnit för godt att ansvarsocl»
ersättnings-frågan emot Konungens Befallningshafvande,
utan mitt Embetes åtgärd
fullfölja, dertill ej egt laglig rättighet: och
att det följagtligen varit, endast i afseende
på Bankens räkenskaper öfver den omtvistade
Summan, och ad notitiarn, sorn afskrift af
HofRättens Utslag blifvit till Herrar Fullmägtige
af mig insand.
Hos mig har blifvit anmäldt och styrkt,
att en ^Landtman, som för 333 R:dr 16 sk.
Banco, till eget behof köpt Klädes-manufacturvaror
af en Fabriksidkare och derföre utgifvit
sin till säljaren, eller ordres ställde förskrifning,
att efter 9 månaders förlopp betalas,
är af AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl.
Maj;ts och Rikets CommerceCollegium å ManufacturDiscontens
vägnar, hvarest förskrifningen
blifvit af säljaren beländ och hypothicerad,
för nämnde Summa vorden lagsökt
med påstående, att, jemte hufvudstoden, erlägga,
ej allenast ränta f procent i månaden
ifrån förfallodagen, utan ock a procent i Ut
-
6 5 R. St. Just. Omb, Emi. Ber, d, 4 No v'. 1828,
söknings-provision jemte ersättning för Stämplade
papperet å Skuldsedeln, och detta allt
på grund af Kongl. Reglementet af den 13
Februari! 1817, samt Kongl. Brefven under
den 17 December 1825 och den 30 Ju*
nii 1791.
Utan att ingå i granskning af de .skäl,
som, i frågan om Utsöknings-kostnaden för
Manufactur-Discontens fordringar, ligga tili
grund af den serskilda och mera betungande
bestämmelsen för låntagare af större Summor,
än då dylika frågor emellan enskilda,
eller emellan dem och andra Allmänna Penninge-Verk
skola behandlas, anser jag mig
böra egentligen fästa Rikets Höglofl. Ständers
uppmärksamhet på den mera betänkliga omständigheten,
att ej allenast pantsättaren eller
Fabriksidkaren, som står till Disconten i det
förhållande, att han, för sina tillverkningar,
men ingen annan, deruti eger lånerättighet,
utan ock sedelutgifvare och hans acceptant,
eller löftesman skola vara underkastade lika
dryg ersättning för utsöknings-kostnaden och
högre ränteberäkning, än efter andra Allmänna
Lagar eger ruin.
I den ofvan bmförmalde händelsen har
inträffat, att Sedelutgifvaren visat sig hafva
ifrån förfallodagen haft penningar i beredskap,
men, i saknad af anmaningsbref, bvilr
R. St. Just. Omb.Emb. Ber. d. 4 Nov, 1838. 63
ket, ehurij föreskrifvet 18 §. af 1817 års
Kongl, Reglemente, likväl uti den följande
9 §. anses mindre magtpåliggande, icke förr
än genom lagsökningen fått veta hvilken
som egde dem uppbära och derföre ansett
sig, enligt Kongl. Förordningen af den 19
Maji 1756, böra ifrån räntas och expensers erläggande
vara fri. Då nu sådant fall ofta
kan inträffa, att sedelutgifvaren icke vet, att
hans förskrifning blifvit, eller kunnat blifva,
i ManufacturDisconten insatt och icke eller
förbundit sig till annat än hvad Lag och Allmänna
Författningar honom ålägga; men jag
ej inser någon giltig grund för ofvannämnde
speciela Lagar i afseende på andra personer
än ManufacturDiscontens omedelbara
låntagare och deras acceptanier, som för dem
borga, får jag vördsamligen hemställa , otn
icke den ifrågavarande serskilda ränteberäk»
ningen så väl som 2-procentsafgiften i Utsöknings-umgälder,
måtte upphäfvas för utgifvare
af och löftesmän å skuldsedlar, hvilka
i ManufacturDisconten pantsättas, så att
med dem efter Lag och allmänna Stadgar
finge förfaras.
Uti Kongl. Pabudef, hvarefter Sollicitanter
sig skola rätta, under den 3 October 1723
och i Kongl. Förordningen angående fångars
64 R- St. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 18s8%
forslande och vård af den 11 Julli 179a är,
ibland annat, föreskrifvet, att dessa Stadgar
skola ifrån Predi kstolarne och vid Härads.
Rätterna offentligen uppläsas, den förstnämnde
åtminstone 2:ne gånger om året och den
senare på alla HäradsTing.
Att SollicitantsPlacatet, fastän nödvändigt
för sin tid, kunnat fortfara , att så allmänt
och ofta kungöras allt ifrån Allmänna
Rågens antagande, ehuru det samma, såsom
hufvudsakligen intaget i 21 af 30 Cap.
TtäitegångsBalken derigenom till det mesta
upphörde att gälla, skulle visserligen förefalla
sällsamt, om icke sådant af sakens ringa
vigt och den föga uppmärksamhet, sorn
den sig ådragit, kunde förklaras.
Beträffande åter Kongl. Förordningen af
den 11 Julii »792, hvilken blott angår de
förhållanden och den ansvarighet , som för
allmogen, i afseende på fångars forslande och
Vard den tiden egde rum; så har detta upphört
genom den, sedermera vidtagne, nya fångförings-anstalten,
med hvilken allmogen ej
annorlunda, än såsom blott skjutsande , nu
mera har befattning.
Vid sådant förhållande anser jag mig
böra vördsamligen hemställa och föreslå, att
Högst
-
R, St. Just. Omb.Emb. Ber. d. 4 Nov. »8 »8. 65
Högstberörde Kongl. Förordningar må uta-'
slutas ifrån förteckningen å Stadgar och Påbud,
hvilka ifrån Predikstolarne och vid HäradsTingen,
en eller flere gånger, allt efter
deras olika innehåll och förmenta angelägen-’
het, skola för menigheten uppläsas.
De ifrån StatsExpeditionerne i Kongl.
Majtts Cancellie ingångna Förteckningar, som
härhos bifogas, upptaga dels sådana Rikets
Höglofl. Ständers Beslut, till hvilka Kongl.
Maj:t lemnat Dess Nådiga bifall , dels ock
Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag i öfrigt
till Kongl. Maj:t ingifne underdåniga
Skrifvelser, med dervid gjorde anteckningar
om de deröfver fattade Nådiga Beslut eller
andra åtgärder, sorn blifvit vidtagna; och har
jag derjemte skolat vördsamligen öfverlemna
Kongl. JustitiaeCancellersEmbetets den 1 4 sistlidne
October till mig aflåtne Skrii veise med
dervid fogad Förteckning å de Författningar
och Rescripter, hvilka, i egenskap af Lagförklaringar,
sedan sista Riksdag blifvit af
Kongl. Maj:t med Dess Högste Domstol i
Nåder utfärdade.
Bihang till Rikt-St, Prat, 1818—*819, x.dra Sami, 5.
66 R• St. Just. Omb, Emb. Ber. d, 4 Nov. 183S>
Under innevarande ar hafva till min
Expedition blifvit inlemnade följande Kongl.
Majtts Nådiga Resolutioner öfver vid sista
Riksdag gjorde underdåniga ansökningar:
Ko Under den 9 September 1823, af
RidsdagsFuUmägtige ifrån Blekinge Län, rörande
ändring i Båtsmans-beklädnaden.
I ' ,
2:0. — den 28 October s. å. af Riks
dagsFullmägtigen
Oloj Olsson, att Hellestads
f, d. Bergslag måtte med penningar få utgöra
Roterings-besväret.
3:0
Den 2 Martil 1824,' af Riks
dags-Fullmägtigen
N. Strindlund, rörande
Mötesplatserna förandra Norrlands första Båtsman
sCompagnie.
4:0. —• Den 27 April s. å, af Riksdags
Eullmägtigen
Eric Nilsson, om ersättning
för Martsalis Posthemman åliggande Rotering.
.5:0. — den 4 Maji dito, af Eric Dett
lofsson
från Stora Klintegårda, om ändring
i Mönstringarne med Gottlands National-Be,
^väring.
6:0. —i den 27 Julli dito, af RiksdagsEullmägtige
från Örebro Län, om RotehålJares
vid Nerikes Regementes skyldighet, att
till Soldaterne utgöra hö och halm,
.R. St. Just. Omb. Emb. Ber. d. 4 Nov. 1828. 67
7:0. Under d. 30 November dito, af RiksdagsFiillmägtige
från Kronobergs Län, om
tillräckligt bidrag till Koteringens utgörande
inom Länet.
8:0. — den 14 Julli 1825, af Riksdags*
Fullmägtigen Bengt Bilsson, rörande den
Spannmål, som till en del Rotar i Fellingsbro
Socken blifvit anslagen.
9:0 — den 10 Augusti 1825, af Olof
Wikström, och A. öberg, om förändring af
Mötesplats för Piteå, Luleå och Råneå Sock*
nars Beväringsmanskap.
lolo. — den 15 Martii 1826, af Riksdagsfullmäg'igen
Nils Hakansson ifrån Christianstads
Län, rörande befrielse från Mötes-;
afgiften m. m. för Rusthållare vid Skånska
Hussar- och DragonRegementeme.
11:0. — Den 13 December 1826, a£
RiksdagsFullmägtigen Anders Nilsson, rörande
Dragonernes vid Haglösa Esqvadron af
Kongl. Skånska DragonRegementet åliggande
arbetssfcyldighet vid Haglösa Ryttmästareboställe.
12:0 — den 11 Januarii 1827, af Eric
Hansson i Stockholms Län, angående lindring
i BåtsmansRoterlngen för Wäddö Socken.
68 R.St. Just. Omb. Emit. Ber. <1. 4 Nov. i8a8.’
13:0. Under den 15 Martii s. a., af N. Insulin,
om Lotsarnes vid Arholma rättighet
till Lotspenningar.
14:0. — den 8 Augusti s. a., af Nils
Håkansson, om befrielse för Rusthållare vid
Skånska CavalierieRegementerne att till Regements
- möten sända och underhålla häst
och karl.
15:0. — den 15 Augusti s. i., af Johan
Jacob Rutberg, om inrättande af Känningsbåkar
på Mälaren samt vid Punkt» och
Svartsten.
Dessa Resolutioner äro till Hedervärda
BondeStåndets Cancellie aflemnade.
Stockholm den 4 November 18a8.
C. TÖRNEBLADH.
Jon. Ullberg.
STOCKHOLM, Elmeus och Granbergs Tryckeri, 1829,
F Ö II T E C K NING
å de ifrån början af sistlidne Riksdag
ifrån Kongl. Maj:ts .Tustitiae-RevisionsExpedition
utfärdade Lagförklaringar.
1:0.
1823 den 20 Februarii, Circulaire till
Kongl. Hof-Rätterna, att erinra vederbörande
om noggrannt iakttagande af hvad, genom
Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807,
föreskrifves i frågan om undergående af
Kyrkoplikt å annan ort, än der brottet
blifvit begånget.
2:0.
1823 den 4 December, Circulaire till
Landshöfdingarne, angående redovisning för
Häradets Lott i Sakören.
3:o.
1823 den 4 December, Circulaire lill
Landshöfdingarne, angående upphäfvande af
Kongl. Brefvet den 6 Maji 1767, rörande
afskrifning af anhängige gjorde skuldfordringsmål.
Bihang tilip.■ S. Brot. 1828 och 1829. 2.c/ra Sami. *
1:a Ii:t.
2 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber d. 4 Nov. t8s8.
4:0.
1824 den 12 Februarii, angående reglering
af Districler inom Härader till val
af Riksdagsmän.
5:o.
1824 den i5 Januarii, Circulaire lill
Hof-Rätterna och Kongl. Majrts samtlige Befallningshafvande
med förständigande, att
Kongl. Förordningen af den 24 Mars 1748,
angående Spö- och Ris-straff för personer,
som kringstryka utan pass, upphört att
Yara till efterlefnad gällande.
6:0.
1824 den 3 Junii, Circulaire lill Hofoch
Öfver-Rätterna om huru Besvärs-hänvisningar
böra vara beskaffade i Mål, hvaruti
ansvar å Domare eller annan tjensteman
är i fråga.
7:0.
1824 den 19 Augusti, Circulaire till
Öfver-Ståthållaren ochLandshöfdingarne, angående
1:0 Extra Judiciel bestraffning å fångar,
och 2:0 Att personer, dömde för stöld
och andra vanfrägdande brott, icke må i
deras tjenst få antaga lagbundua tjufyar.
Bil. t. It. St. Just. Ombtns Etnb.-Ber. cl, 4 Nov. 1828. 3
8:0.
1825 den 24 Mars, Circulaire lill Hofoeh
Öfver-Rätterna, att böter för andra resan
snatteri böra förvandlas till sex dagars
fängelse.
9:0.
1825 den 22 Julii, Circulaire till HofRätterna
och Landshöfdinganie om lottning
emellan dem, som vid Nämndemansval erhållit
lika röster.
10:0.
1826 den g Mars, Circulaire till Hofocli
Öfver-Rätterna, huru förhållas bör, då
i Brottmål förekommer fråga, om en person
är vansinnig eller icke.
11:0,
1826 den 26 Maji, Circulaire till Kongl.
Majrts samtlige Befallningshafvande, att arrestanter,
hvilka till Kyrkoplikt? undergående
skola befordras, böra tidigt inställas
hos vederbörande Prestman.
12:0.
182G den G October, Circulaire till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, angående
bysalte personers behandling.
4 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
i3:o.
1826 den 3o November, Circulaire till
Hof-Rätterna om hvad som iakttagas bör
vid lagfart å fastighet, som häftar för lån
till allinänha Enke- och Pupill-Cassan.
i4:o.
1827 den 26 April, Circulaire till Ilofoch
Öfver-Rätterna, angående ändring i vissa
delar af Expeditions-taxan af år 1821.
15:o.
1827 den 26 Maji, Circulaire till Hofoch
Öfver-Rätterna , samt Kongl. Maj:ts
samtlige Befallningshafvande, angående sättet
att verkställa sådane Utslag, hvarigenom
en person blifvit i serskildta mål fälld till
böter, som på en gång böra förvandlas till
kroppsplikt.
16:0.
1827 den i3 Julii, Bref till Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetet,
att Kongl. Förordningen
den 18 December 1823, angående
vissa omständigheter i afseende å verkställigheten
af auction å utmätt fast egendom,
icke bor tillämpas i Stockholms Stad, såsom
i detta afseende försedd med serskildt
Reglemente.
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. .5
17:0.
1827 den i3 December, Circulaire till
Hof-Rätterna, angående rätta förståndet af
23 § i Kongl. Förordningen den 1 Augusti
i8o5 om Skogarne i Riket.
18:0.
1828 den 3 September, Bref till HofRätterna,
huru förhållas bör, då böter enligt
serskilda Författningar böra förvandlas
till allmänt arbete, men tillgång till
sådant arbete icke finnes.
Stockholm den i4 October 1828.
Ex Officio
L. A. Ekmarck.
Enligheten med Originalet intygar:
Ex Officio
Carl af Georgii.
Vi
1 •
<> Bil. t, R. St. Just. Omb-.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
FÖRTECKNING
på de mål och ärenden, hvilka, i anledning
af Rikets Ständers vid i8a3
års Riksdag aflätne underdåniga skrifvelser
eller gjorda underdåniga hemställanden,
blifvit Kongl. Maj:t genom
Dess Krigs-Expedition i underdånighet
föredragne, jemte uppgift å de
i dessa ämnen fattade Nådiga beslut
eller vidtagne åtgärder.
1. Rikets Sländers underdåniga skrifvelse
af den 17 April, om 5o procents
lönförhöjning för Bataillons-Läkare efter
8 års tjenstgöring.
1823 den 22 Maji föredr.; och biföll
Kongl. Maj:t Rikets Ständers underdåniga
hemställan i ämnet.
a. *— af den 12 Maji angående Landt- och
Sjö-trouppers transporterande sjöledes.
1828 den 16 Oetober föredr.; och
kunde Kongl. Maj:t, i anseende till de med
Landt- och Sjö-trouppers transporterande
sjöledes förenade ökade kostnader och olägenheter,
icke bifalla, att med trouppers
fortskaffande må förhållas på annat än hittills
öfligt sätt.
Bil. t. R. S. Just. Omb.ns Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828. 7
3. — af den n Junii, angående General-Lieutenanten
L. A. von Rosenheims
underdåniga ansökning om utbekommande
af innestående lön.
1823 den 16 Julii föredr.; men som
Rikets Ständer icke beviljat något anslag
för den begärda löne-ersättningen, kunde
Kongl. Maj:t till den derpå syftande underdåniga
ansökning icke lemna Nådigt bifall.
4.'—af den 11 Junii, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Kronofogden,
Assessoren Hellbergs underdåniga
ansökning om ersättning för liden
förlust å en contraherad leverance af
Artillerie-hästar.
1823 den 16 Julii föredr.; och som Rikets
Ständer icke beviljat något medelanslag
till Hellbergs sökte skadeslös - hållande,
kunde Kongl. Maj:t icke lill bans
derom gjorda underdåniga ansökning lemna
Nådigt bifall.
5; — af den ii Junii, angående Magistrats-personers
och Borgerskapets rättighet
att, vid publika förrättningar
utom Städernas område, åtnjuta skjuls
och tractamente efter Rese-Reglementet.
1824 den Januarii föredr.; då Kongl.
Maj:t, sorn fann Städernas Borgerskap, en
-
8 Bil. t. B. St. Just. Ombens Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
ligt Kongl. Resolutionen den 3 Februarii
1^48 uppå Städernas besvär, icke berättigade
till någon vedergällning för af dem uti
Städer och vid Fästningar för Kronans
räkning förrättande syner, värderingar, inventeringar,
m. m.: behagade i Nåder tillerkänna
Magistrats-personer och Borgerskap
i och för deras biträde vid dylika
förrättningar utom Städernas eller Fästningarnas
område, skjuts och tractamente
till det belopp, Rese-Reglementet för Magistratspersoner
utstakar, och alt sådan ersättning
må Borgerskap af hvad yrke som
helst tilldelas efter berörde Reglementes 9
Class.
6. — af den 12 Junii, angående planpen
ningars
utgörande.
1826 den i5 Mars föredr.; och då,
hvad frågan om frivilliga öfverenskommelsers
beredande äfven vid Båtsmanshållet
vidkom, Rikets Ständers underdåniga önskan
i denna del öfverensstämde med
hvad redan genom Nådigt Bref af den 14
Februarii 1824 blifvit för Båtsmanshållet
i allmänhet stadgadt, ansåg Kongl. Maj:t
något ytterligare förordnande härom nu icke
vara af nöden; hvarjemte, beträffande
Rikets Ständers underdåniga hemställan om
påbjudande, att, der såda.ne öfverenskom
-
Bil. t. R. St. Just. Omb;ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 9
inelser icke kunna triiffas, vid Soldats eller
Båtsmans afgång, den jord, torpet utöfver
Kneckte-Contractet innehafver, bör utläggas
och till hernmansegarnes disposition
återgå, Kongl. Maj:t icke fann lämpligt eller
nödigt att ett så beskaffad! allmänt
påbud låta utfärda, enär redan, i händelse
af Soldater eller Båtsmän iilkräktningar
vid deras Boställen blifvit gjorda eller göras
utöfver det, som i Kneckte-Contracten
och förordningarne beslås, Kongl. Resolutionen
uppå Allmogens allmänna Besvär, af
den 28 Junii 1781, uti 5 puncten föreskrifver,
att utläggning deraf bör ske, och det
alltså tillhörer Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att, då någorstädes klagan öfver
obehöriga inkräktningar föres deröfver, sedan
nödig undersökning föregått, i hvarje
fall efter förhållandet och omständigheterna
lagligen sig utlåta.
7. — af den 12 Julii, i anledning af
Kongl. Majlis Nådiga Remiss å Öfversten
m. m. J. Reuterskölds underdåniga
ansökning, att utbekomma innestående
Exspectance-arfvode,
j823 den 26 Augusti föredr.; och, enär
Rikets Ständer icke beviljat något anslag,
hvaraf det af Sökanden tili utbekommande
i underdånighet begärdte Exspectance-arfvode
finge utgå, kunde Kongl. Maj:t till den
lo Bil. t. H. St, Just. Omb:ns Emb.-Ber. rf. 4 Nov. 1S28.
derpå syftande underdåniga ansökning icke
lenina Nådigt bifall.
8. — af den 12 Juli, i anledning af
väckt fråga om användande af Kronans
Tionde-Koppar för Flottornes behof.
1823 den 26 Augusti föredr.; och biföll
Kongl. Maj:t hvad Rikets Ständer i
detta ämne föreslagit.
g. — af den 2g Juli, om löne-vilkorens
reglering för Befälet vid indelta
Armeen.
1820 den 26 Augusti föredr.; hvarvid
Kongl. Maj:t gillade den princip, att lönerne
för Indelta Armeens Befäl i möjligaste
måtto lika fördelas inom hvarje serskild
grad deraf, och anbefallte GeneralAdjutanten
för Armeen, att med förslag till
en sådan fördelning i underdånighet inkomma.
10. — af den 29 Julii, om en Fyrbåks
anläggning å Söderarm.
1824 den i3 Januarii föredr.; och beslöt
Kongl. Maj:t, att Resultatet af den redan
i detta afseende anbefallda local-undersökning
skulle afhidas, innan Rikets Ständers
underdåniga hemställan kunde tili slutlig
pröfning förekomma.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Enib.-Uer. d. ^ Nov. 1828. n
I I. — af den 2 Augusti, om ändring i
Kongl. Kungörelsen den 4 Maji *778,
angående böter för uraktlåtet erläggande
af Wadstena Krigsmanshus-afgifterne
vid Rusthålls af- och tillträdande.
1823 den a September föredr.; och biföll
Kongl. Maj:t Rikets Stånders gjorda underdåniga
anhållan om upphäfvande af ifrågavarande
stadgande; hvarom Kådig Kungörelse
skulle utfärdas.
ia. —- af den 14 Augusti, om öfverseende
af 1720 års Inqvarterings-Ordning.
i8a3 den g September föredr.; och
uppdrog Kongl. Muj:t åt Öfver-Directeuren
Rönbecky att samla och sammanfatta hvad
till utarbetandet af en, efter tids-omständigheterne
mera lämpad, Inqvarterings-Ordning
kan erfordras, och att sedan med förslag
till en sådan i underdånighet inkomma.
i3. — af den i4 Augusti, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition,
angående Salpetergärdens nedsättning
m. m.
1823 den g September föredr.; och,
jemte det Kongl. Maj:t befallte, att om den
årliga Salpeter'gårdens nedsättande till lialf
\
-
i2 Bil. t. R. St. Just. oinitns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
va beloppet för år 1824 och framgent emot
det af Rikets Ständer jemväl antagna vilkor
af den, för levererad gärd-salpeter, hittills
bestådda betalningens upphörande, Kådig
Kungörelse skulle af trycket utgå, beslöt
Kongl. Maj:t förständiga Comiterade för
Salpeter-ärendena, att de för Salpeterverket
nödige kostnader, äfvensom inlösen af
den Salpeter, hvilken utöfver jordegarnes
årliga gärd-skyldighet kan tillverkas, bör
af Salpeterfondens behållning bestridas.
14. — af den 22 Augusti, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse om uppförande
på Indragnings-Stat af 3:ne
Lärare-löner vid Skeppsgosseskolan i
Carlskrona.
1823 den 16 September föredr.; och
som Rikets Ständer förklarat sig bifalla
ifrågavarande 3:ne löners uppförande å Indragnings-Staten,
beslöt Kongl. Maj:t, alt
Stats-Contoiret skulle till behörig efterrättelse
härom i Nåder förständigas.
15. — af den 22 Augusti, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Remiss, rörande
gjord underdånig hemställan om
utbyte af 2:ne Indelningar vid Kongl.
Lif-Regementet.
1823 den 16 September föredr.; och
kunde Kongl. Maj:t vid det af Rikets Stan
-
Bil. t. B. St. Just. Oml-.ns-Emb. Ber. d. \ Nov. i8a8. i3
der i underdånighet anmäldte förhållande,
ieke lemna Nådigt bifall till det sökta utbyte
t.
16. — af den 22 Augusti, i anledning af
Rikets Ständers Deputerades berättelse
om Krigs- redogörelse- och Revisionsverket.
1823 den 3o September föredr.; och
som Kongl. Maj:t redan under den i5 April
1823 anslagit en summa af 1000 R:dr Banco,
att, efter Krigs-Revisions-arfvodenas upphörande,
med årets i;sta qvartal i ett för allt
disponeras till de tjenstemän, som genom
beting åtagit sig handläggningen af de återstående
Anmärknings- och Liqvidations-målen,
beslöt Kongl. Maj:t, att dervid skulle
få förblifva; och hvad beträffade Rikets
Ständers underdåniga hemställan, att Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla antagandet af de
föreslagne nya Reglementen och Formulairer
för redovisningen vid Örlogsflottan, så
skulle denna Rikets Ständers underdåniga
anhållan å nyo anmälas vid det tillfälle,
då ifrågavarande Project till Reglementen
och Formulairer till Nådig pröfning förekomma.
17. — af den 22 Augusti, i anledning
af väckte frågor om tågande trouppers
underhåll, m, m.
i4 Bilf t, R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nav. 182S,
1826 den 7 Februarii föredr.; och öfverlemnades
handlingarne till Comiterade
för utarbetande af förslag till en ny TågOrdning
och ett nytt Rese-Reglemente.
18. — af den 2 September, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Remiss uppå
Chefens för Skånska Dragon-Regementet
underdåniga anmälan om Exspectance-lön
för Cornetten Friherre Casimir
Sparre:
1823 den g3 September föredr.; och
då Rikets Ständer icke anvisat medel för
det ifrågasatte Exspectance-arfvodets utbetalande,
kunde Kongl. Maj:t icke till Friherre
Sparres derom gjorda underdåniga
ansökning lemna Nådigt bifall.
1 g. — af den i3 September, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Remiss uppå
Chefens för Tredje Cavallerie-Brigaden
underdåniga Memorial om utbekommande
af ett Adjutants-arfvode.
1823 den 16 October föredr.; och som
ifrågavarande arfvode blifvit efter den fastställda
liden för anmälande af fordringar
bos Statsverket reqvireradt; och Rikets Ständer
på sådan grund icke funnit skäl, att i
detta afseende medel bevilja, kunde Kongl.
Majrt icke eller bifalla utbetalningen af
Bil. t. R. St. Just. Omh:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. i5
samma arfvode. Hvad åter beträffade Rikets
Ständers underdåniga hemställan om
förändring i den stadgade praescriplions-tiden,
så öfverlemnades Rikets Ständers skrifvelse
i ämnet till Handels- och FinanceExpeditionens
underdåniga föredragning.
20. — af den i3 September, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref angående
ersättning till innevånarne i
HertigdÖmena Schleswig och Holstein
för gjorde leverancer m. m. till Svenska
Armeen efter freden i Kiel.
1828 den 16 October föredr.; och öfverlemnades
till Herr Stats-Ministern för Utrikes
ärendena för att ingå i beräkningen
af de utgifter, hvilka kunna blifva anordnade
på de medel, som från Kongl. Preusiska
Regeringen för Pommerns afträdande
influtit.
21. — af den 22 September, angående
en förändrad ordning för öppnande af
skriftliga anbud, som vid upphandlings-auctioner
för Kronans räkning under
försegling ingifvas.
1824 den 5 October föredr.; och kunde
Kongl. Maj:t icke bifalla den af Rikets
Ständer föreslagna förändring i afseende å
förseglade anbud vid Entrepenade-auction
16 Bil. t. R. St. Just. Omhns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
för försvarsverkets räkning. För öfrigt ville
Kongl. Maj:t, uppå Handels och FinanceExpeditionens
underdåniga föredragning, fatta
Nådigt beslut i anledning af llikets Ständers
underdåniga framställning, så vidt dea
rörer andra auctioner för Kronans räkning.
22. — af den 3o September, rörande
grunderne för organisationen af Rikets
Landt- och Sjö-försvar.
1823 den 4 November föredr.; hvarvid
Kongl. Maj:t förklarade sig väl å ena sidan
med tillfredsställelse anse det, förtroende,
Rikets Ständer yttrat för Kongl. Maj:ts anstalter
i anseende till Rikets försvar och
Landets trefnad, men kunde derföre å andra
sidan icke gilla de allmänna grunder,
på hvilka Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
syntes stödja sig. Kongl. Majit hade
så mycket mindre velat, att Svenska Folket
skulle med andra rikare Folkslag täfla
i underhållande af stora stående Armeer,
som tvärtom Armeen redan undergått all
den minskning till numeraire, som är förenlig
med landets säkerhet; än mindre kunde
Kongl. Majit anse en jemförelse vara sann
emellan Sveriges indelta Soldat, (jsom ej
upphörer att vara håde medborgare och
landtbrukare derföre att han är krigsman)
med de slående härarne i andra länder.
Hvad
Bil. (■ B. S. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. iy
Hvad åter beträffade Flottans organisation,
hade det aldrig kunnat undfalla Kongl.
Majits uppmärksamhet, att lämpa densamma
efter Sveriges locala behof och naturen
af dess Sjöförsvar; Men Kongl. Maj;t hade
uti årliga Stats anslagens otillräcklighet funnit
hinder mot de förändringar och förbättringar,
som till äfventyrs kunde anses
nyttiga.
Kongl. Majit ansåg med nöje det nitfulla
anbud, Rikets Ständer gjort cm en
allmän Nationens beväpning i farans stund.
Men Kongl. Majit bade äfven af erfarenheten
funnit, att en massa af oorganiserade
och oöfvade menigheter, utan tillräckligen
öfvadt befäl och utan i förväg samlade förråder,
snarare bereder ett Rikes fall, än
bevarar dess sjelfständighet; och fann Kongl,
Majit Rikets sjelfständighet vara, i denna väg,
tillräckligen väl beredd, genom den Beväring,
som, enligt Rikets Sländers Beslut, årligen
öfvas i vapen.
Kongl. Majit, som för öfrigt, enligt
i4 § af Grundlagen, vore Armeens Högste
Befälhafvare, och noga kände så val de
pligter, son» de rättigheter denna conslilutionela
makt honom ålägger, bade redan,
då fråga härom förevarit, sökt minska och
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Enib.-Ber, 2
1:a H:t,
i8 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. </.|4[2V(«>.ii828.
nedsätta kostnaderne, så långt det stått att
förena med en ändamålsenlig och nödig utveckling
al Nationens stridskrafter, hvarom
Kongl. Majrls Nådiga propositioner och årliga
Stats-Regleringar tillräckligen vittna;
Och hade Rikets Ständer kunnat öfvertyga
sig om Kongl. Maj:ts faderliga tänkesätt äfven
derigenom, att Kongl. Majrt tillåtit
en betydlig nedsättning i Indelta Cavalleriets
styrka, och till Statsverket öfverlemnat
de betydliga inkomster af häst-vacance
afgiften, som till följe af denna nedsättning
egt rum, och hvilka Inkomster till det
minsta utgjorde 3o,ooo Tunnor Spannmål,
som till Statsverket ingå hela den tid de
derom afslutade Contract komma attfräcka.
Sålunda och på alla dessa skäl fann
Kongl. Majrt Rikets Ständers underdåniga
skrifvele icke föranleda lill någon vidare
åtgärd.
23. — af den /\\ October, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Remiss, uppå
Öfversten m. m. C. Silfver skölds ansökning
om accords ersättning.
i8a3 den 28 Octobcr föredr., och öfverlemnades
till Handels- och Finance-Expedition
att tjena till upplysning rörande
de utgifter, som till bestridande af de för
' Bil. t. R. St. Just. Onib.-ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1S28. ig
Furstendömet Pommerns afträdande inflytande
medel blifvit anordnade.
24. — af den \ October, angående Mili
laire Undervisningsverket.
1824 den 29 Januarii föredr.; och bebeslöt
Kongl. Majrt, att till närmare Nådig
pröfning låta bos Sig på en gång förekomma
frågorne om undersökning af så väl Civile
som Mililaire Läroverken, då, uppå
derom tillgörande gemensam underdånig
anmälan af Stats—Secreterarne för både
Krigs- och Ecclesiastik-Ärendena, Kongl.
Maj:t ville fatta vidare Nådigt Beslut i ämnet,
samt meddela befallning om organiserandet
af den Comité, åt hvilken, under
ledning af H. K. H. Kronprinsen såsom
Ordförande, Kongl. Majrt ville i Nåder
uppdraga, alt detta vigtiga ärende i
hela dess omfattning handlägga. Handlingarne
i målet sedermera öfverlemnade lill
Écclesiastik-Expeditionen.
25. — af den i5 October, angående förändring
i tiden för Mönstringars förrättande
med Cavallerie-Piegementerne.
1823 den 4 November föredr.; hvarvid
Kongl. Majrt i Nåder tillkännagaf, att General-Adjutanten
för Armeen redan, i eomina
nio väg, gjort enahanda underdåniga hem
-
20 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber d. \ Nov. 1828.
ställan, sora uti denna Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse innefattades, och att
Hans Maj:t i Nåder gillat hvad GeneralAdjutanten
sålunda hemställt.
26. — af den 23 October, angående lindring
uti Inqvarterings besväret för
Städerne i allmänhet, samt serskilt för
Malmö, Warberg och Wadstena.
1824 den i3 Januarii föredr., och remitterades
målet till Krigs-Collegium och
Stats-Contoiret, alt sig deröfver i underdånighet
utlåta.
21. — af den 24 October, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Befälhafvarens
för Lif- och Hus-Troupperna
underdåniga Memorial, rörande
anslag till Reparations-kostnad å Svea
Lif-Gardes Casern.
1823 den 25 November föredr.; och som
Kongl, Maj:t fann Regemetets anhållan om
penninge-tillskott för detta ändamål billig,
och att Regementet icke borde betungas
med den till islåndsättande af Casernen
erforderliga kostnad, ville Kongl. Maj:t
i Nåder tillåta Secund-Chefen, att med förnyad
underdånig anmälan i detta afseende
uti vederbörlig ordning inkomma, då Kongl.
Maj:t ville i Nåder pröfva, huruvida denna
Bil. t. B. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 ~\'ov. 1828. 21
utgift borde utgöras af Statsverket, eller af
Stockholms Stad.
28. — af den 24 October, angående den
verkställda granskningen af Wadstena
Krigsmanshus-Cassas räkenskaper.
1824 den i3 Januarii föredr.; och skulle
hvad Rikets Ständer sålunda anmärkt
och anhållit rörande råkenskaps-sättet och
redovisningen af ifrågavarande Krigsmanslius-medei,
genom utdrag meddelas KrigsCollegium
till afgifvande af underdånigt
yttrande, hvarjemte Kongl. Maj:t, i anledning
af frågan om dispositioner af Wadstena
Krigsmanshus-medel äfven till understöd
för nödlidande Officerare, i Nåder täcktes
förklara: alt de gratificationer, Kongl. Majrt
beviljat åtskillige Officerare, varit föranledda
af desse Officerares stora behof deraf,
och då Kongl. Maj:t sålunda utöfvat sina
constilulionela rättigheter och pligter, hade
Hans Maj:t följt den välgörande känsla
mot Fäderneslandets försvarare, som alltid
skall lifva Hans Majrt. Rikets Ständers uti
denna del framställda underdåniga önskningar,
fann Kongl. Majit alltså nu icke
kunna blifva föremål för öfverläggningen.
1827 den 25 Maji å nyo föredr., sedan
Krigs-Collegii underdåniga utlåtande
inkommit; och beslöt Kongl. Majrt, att vid
23 Bil. l. R. St. Just. Ombtns Enil.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
de åtgärder Collegium anmält sig hafva vidtagit,
i afseende på ullånings-medlens bokförande
och balancernes indrifning, låta hero.
2Q. •—• af den 3 November, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, rörande
yrkad begrafningshjelp efter aflidne
Capitainen C. A. Sabelfeldt.
1823 den 9 December föredr., och remitterades
till Landshöfdingen i Wermalands
Län, att meddela upplysning huruvida
icke ifrågavarande begrafningshjelp redan
kommit vederbörande tillhanda.
1824 den 10 Februarii å nyo föredr.,
sedan Landshöfdingen utlåtande inkommit,
och enär, efter hvad Landshöfdingen upplyst,
ifrågavarande begrafningshjelp redan
blifvit mot vederbÖrand'es qvitto utbetald,
fann Kongl. Maj:t frågan derom komma alt
förfalla.
3o. — af den 17 November, i anledning
af ytterligare väckt fråga om jemkning
uti Roteringen i Skåne.
i8a5 den 29 Augusti föredr.; och an»
befalltes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Malmöhus och Christianstads Län, alt
hvar för sitt Län upprätta och till Krigsoch
Kam mar-Collegierna insända en ulräk
-
liil. t. Ti. St. Just.
ning, som, med afdrag af det antal Rotar,
för hvilket de postförande ordinarie Eotehållarne
njutit ersättning, enligt Landt-räkenskaperne,
utvisar återstoden på den Vacance-afgift,
hvilken, efter stadgade grunder,
hör årligen från och med 1S r6 tillgodo
k o m ma det ständiga Kneckte-hållet, hvarefter
och sedan uträkningen af Collegierne
blifvit granskad, Stats-Contoret deraf borde
undfå del, för att af öfverskolten å inkomsttitlarne
utbetala det understöd, som ständiga
Kneckte-hållet i Skåne, enligt Kongl.
Brefvet af den ai October 1817, har att
påräkna.
3r. — af den 22 November, i anledning
af verkställd granskning af Militiae-boställs-Cassans
räkenskaper.
1824 den 25 Maji föredr., sedan KrigsCollegium
med underdånigt utlåtande i ämnet
inkommit; och beslöt Kongl. Maj:t, att
vid hvad Krigs-Collegium härutinnan anmält,
skulle få bero och målet alltså till
handlingarne läggas.
32. •— af den 17 November, rörande
Dykeri-verket.
1827 den g Maji anni., och uppsköts
för närvarande afgöraiidet af frågan, huruvida
ett Bolag för Dykeri och Bergning å
24 Bil. t. R. St. Just. Ombtns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
nyo borde octroyeras eller ej, hvarjemte
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Commerce-Coll
egium emedlertid skulle anbefalla
att med möjligaste skyndsamhet och efter
vissa grunder, som nu i Nåder fastställdes,
utarbeta en plan för bergnings-anstal *
terne å Rikets kuster, för att Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning underställas.
33. — af den 7 November, rörande
häst-vacance afgiftens utgörande vid
Smålands Regementes Infanterie - Bataillon.
1824 den 21 September föredr.; och
fann Kongl. Majit skäligt, att de Rustande
så väl i Jönköpings som Kronobergs Län,
oaktadt sådant å Contractet med Rusthållarne
i det förra icke blifvit medgifvet, finge
ifrågavarande häst-vacance-afgift antingen
in natura, då de derom i laglig tid
sig anmäla, eller med penningar sig afbörda;
hvarom vederbörande skulle till underdånig
efterrättelse förständigas.
34. — af den 10 November, angående
fråga om rättighet för Extra Roteringsskyldige,
att för sine nummer anställa
legning inom Beväringsåldern.
1824 den i3 Januarii föredr.; då Kongl.
Majit, som fann den åstundade rättigheten
för
Bil. t. B. St. Just. Omb:ns Emb.-Bev. d. i\ Nov. 1828. 25
för extra Rotehållare, att inom Beväringsåldern
få verkställa legning, leda till förminskning
af de stridandes antal, och i samma
mon påkalla ett större antal Beväringsskyldige
ynglingars utcommenderande i behofvels
stund, vid slikt förhållande icke
pröfvade skäligt bifalla den derom gjorda
anhållan.
35. — af den 7 November, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå
Lieutenanten C. M. <v. Fieandts underdåniga
ansökning om ersättning för
liden förlust å dess, på 3o års tid, utarrenderade
Boställe Fullstad.
1824 den 16 Mars fÖredr.; och täcktes
Kongl. Majit, i anseende till Sökandens
meddellöshet, honom af Gunst och Nåd
den sökte ersättningen bevilja, med förklarande
likväl, att detta beslut icke finge såsom
praejudicat för dylika anspråk, som
det ifrågavarande, åberopas. I öfrigt fann
Kongl. Majit för godt tillförordna en serskild
Comité, åt hvilken Kongl. Majit i
Nåder uppdrog, att öfverse och granska
författningarne angående Militiae-Boställens
bortarrenderande, samt att deruti föreslå
nödige förbättringar till förmon för Indelningshafvarne.
Bil. t. B. St. Just. Oml.-ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. J
1;a H:t.
i<j Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
36. — af deri ag November, angående
Garnizons - Sjukhus - Byggnaden i
Stockholm.
1824 den 3 Februarii föredr.; då Kgl.
Majit beslöt, att de i och för GarnizonsSjukhus
- Byggnaden disponible tillgångar,
hädanefter uteslutande och så långt de behöfde
anlitas, skulle användas till fullbordande
af Corps de logis-byggnaden med
inredning etc., så att densamma, så fort
möjligt vöre., måtte kunna begagnas till
afsedt ändamål; viljande Kongl. Majit i
Nåder tillåta, att Räkenskaperne, i och för
dispositionen af anslagen, hädanefter årligen
finge till Kammar-Rättens granskning
Öfverlemnas, med Nådig befallning, att
densamma genast företaga och med berättelse
derom i underdånighet inkomma.
37. •—- af den i December, angående
reglering i afseende på Ekskogarne.
1826 d. 3i Januarii föredr.; då Kgl.
Majit, beträffande först frågan om tillåtelse
för innehafvare af Skattehemman och Åbo
å Kronohemman, att förvärfva fri dispositions-rätt
öfver de å hemmannen redan befintlige
eller framdeles uppväxande ekar,
beslöt att vid nästa Riksdag, genom Nådig
proposition, gifva Rikets Ständer tillkänna,
huru lång tid bör framflyta efter Ekeplanterings-hagars
inköp för Kronans räkning,
Bil. t. R.’ St, Just. Ombtns Emi.-Ber. d. \ Nov. 1828. 27
innan Kongl. Maj:t finner lämpligt medgifva
Skatteman ifrågavarande dispositionsrätt;
börande alltså, hvad, genom i8o5 års
Skogs-Ordning, i afseende på ekar å Kronoskattejord,
är stadgadt, under tiden till
sin kraft och verkan fortfara; hvaremot, i
afseende på Stubbelönen, hvilken, tillföljd
af redan gällande författning, eller Förvaltningens
af Sjö-Ärendena, på Kongl. Majlis
Nådiga Bref den 28 December 1822 grundade
Kungörelse af den 27 Januarii 1823,
är bestämd till lika belopp för innehafvare
af Kronohemman och Boställen, som för
Skattemän, så alt någon åtgärd i anledning
af Rikets Ständers framställning i denna
del icke är af nöden, Kongl. Maj:t förklarade
Sig vilja tid efter annan, uppå af
Flottans Styrelse skeende anmälan, och i
förhållande till gångbara pris, å denna betalning
bevilja skälig förhöjning.
I afseende på de för planler-hagars
anläggande nödige kostnader, beslöt Kongl.
Maj:t att vid nästa Riksdag låta till Rikets
Ständer afgå Nådig Proposition.
Hvad beträffade frågan om prauniers
anslående för Ekeplanteringar af enskilde
personer, och serskild te prasmier åt dem,
sorn väl vårda redan vuxen ung ek, fann
Kongl. Majit icke skäl att bifalla den här
-
28 Bil, t. R. St. Just. Omh.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
om i underdånighet gjorda framställning;
men hvad deremot vidkom frågan om pra;-  miers tilldelande för rarare Ekevirke, ville
Kongl. Majit sådane praemier i Nåder bestå
efter en, vid detta tillfälle jemväl fastställd
tabell, hvilken dock endast skulle gälla till
hälften för Boställsinnehafvare och Arrendatorer
af Kronolägenheter, äfvensom Kgl.
Maj:t fann Frälsehemmans-egare till sådane
praemiers erhållande destomindre kunna
komma i fråga, som deras fria dispositionsrätt
öfver sina ekar hindrar dessas fällning
för Kronans räkning, så framt icke jordegaren
finner med sin fördel instämma,
att sådant medgifva och alltså i det betingade
priset har full ersättning för virkets
rarare beskaffenhet.
Till Rikets Ständers förslag om vissa
upplagsplatser för Ekevirke, kunde Kongl.
Majit icke lemna Nådigt bifall, så länge
fri dispositions-rätt öfver Ekeskogen icke är
Skattehemmansegare medgifven.
Vidkommande det af Rikets Ständer
i underdånighet föreslagna fortsättande af
Ekskogs undersökningarne, ansåg Kongl.
Majit desamma nu böra upphöra, ^sedan
alla de Län, der ek i någon större mängd
finnes, blifvit undersökta.
I sammanhang med hvad sålunda blifvit
i Nåder beslutet, och då Kongl. Majit
Bil. t. R. St% Just. Ombms Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 29
insåg nödvändigheten att bestämma en viss
ordning för ekars vrakstämpling, hvilken,
genom Nådigt stadgande af den 18 Mars
1819, lills vidare blifvit inställd, täcktes
Kongl. Maj;t, med upphäfvande af detta
förbud, men för att tillika förekomma oordningar
och missbruk, i Nåder förordna,
att utstämpling af vrakekar, borde inskränkas
till samma Län, ifrån hvilka för Flottans
behof hygge för året verkslälles, och
skulle detta hygge suecessive Länen emellan
för sig gå, så att vrakutstämplingen
måtte kunna öfver hela Riket begagnas på
de ställen, der odlingar göra den nödvändig.
>-
38. — af den 3 December, i anledning
af väckt fråga om utbyte af Hjelprotar.
1824 den 3o November föredr., och
anbefalltes vederbörande Landshöfdingar
och Regements-Chefer, att, efter inhemtad
noga kännedom om förhållandet, i underdånighet
uppgifva, huruvida utbyten af från
Stamrotar aflägsne Hjelprotar och deras
sammanslående till närmare Stamrotar vid
de indelte Regementerne af omständigheterna
serdeles påkallas, och i hvad mon
samt på hvad sätt sådane utbyten, der de
anses nödige, må kunna ega rum. 1826
den 3oMaji, efter det vederbörandes infor
-
3o Bil. t. R. Sl Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
drade underdåniga uppgifter inkommit, beslöt
Kongl. Maj:t, att genom Nådigt Circulaire-Bref
skulle förordnas, det alla ansökningar
om utbyten af från Stamrotar aflägs11a
Hjelprotar samt om alla roteflyttningar
i allmänhet böra ske bos Landshöfdingen i
Länet, hvilken, sedan den Rotehållare,
med hvilken utbytet eller Roteflyttningen
ifrågakommit, äfvensom ömsesidigt af- och
tillträdande Soldaten blifvit hörde, samt
vederbörande Regements- eller Corps-Chef
jemväl i ämnet yttrande afgifvit, egde att,
efter förekommande omständigheter och
gällande författningar, Utslag i anledning
af den gjorda ansökningen meddela, och
Kammar-Collegii pröfning, innan utfärdandet,
underställa.
3g. — af den 6 December, angående
jemnkning af Roteringen vid Vesterbottens
Regemente.
1834 den i3 Januarii föredr. och
remmiterades till Krigs- och Kammar-Collegiernes
underdåniga utlåtande.
4o. — af den 1 December, om anläggandet
af en Vattenledning till Carlscrona.
1824 den 23 November anm. och
remitterades till f. d. Stats-Rådet m. m.
Herr Grefve v. Platén.
bil. t. R. St. Just, Omb:ns Emh.-Ber. d, 4 Nov. 1828. 3i
1835 den 26 April, å nyo anm.
och öfverlemnades lill Professoren Berzelius.
4r. —. af den December, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, rörande
jemnkning af Extra Roteringen i Riket.
1824 den 23 Mars föredr.; hvarvid
Kongl. Maj:t, jemte bestämmande af liufvudgrunderna
för Extra Roteringsjemnkningen,
beslöt, att densamma borde, lika
med 1811 års Extra Roterings-förrättningar,
Länsvis företagas, och Comissionerne,
som få sig uppdraget att densamma
verkställa, bestå af enahanda sammansättning,
som de förra Extra Roterings-Comissionerne,
med den skillnad allenast, att
förste Landtmätaren i Länet eller annan
Ordinarie Landtmätare deruti jemväl bör
såsom Ledamot intagas.
1825 den 20 December, har Kongl.
Majit af trycket låtit utfärda Nådig Instruktion
för Comiterade till den beslutade jemnkningen
af Extra Roteringen i Riket; Och
förklarades vid samma tillfälle ÖfversteBoställen
vid f. d. Adels-Fahne-Regementet
fritagne från Extra Rotering, enär de
äro till lön åt General-Adjutanten för Armeen
anslagne, och således tillhöra Militien.
32 Bil. t. /?. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 2
42. — af den 20 December, angående
Lots- och Båkafgifterne för inomskärs
seglande Fartyg.
1824 den 3 Junii föredr.; hvarvid
Kongl. Maj:t icke fann skäl att bevilja befrielse
från Lots- och Båkafgifterne för
fartyg, som passera Södertelje Canal Lill
Stockholm, och icke eller kunde bifalla
den af Rikets Ständer föreslagna nedsättning
till hälften af Lots- och Båkafgifterne
för inomskärs seglande fartyg.
43. — af den 20 December, Danledning
af väckt fråga om nedsättning af Lotsoch
Båkafgifterne för Ångfartyg i allmänhet,
samt andra, Inrikes Orter
emellan seglande, under sex fot djupgående
Fartyg.
1824 den 3 Februarii föredr.; och
ville Kongl. Majrt i afseende på den af Rikets
Ständer i underdånighet föreslagna
nedsättning i Lots- och Båkafgifterne för
ifrågavarande slags fartyg, inhemta Förvaltningens
af Sjö-Ärendena samt Commerce-Collegii
underdåniga utlåtånde, men
hvad vidkom Ständernas underdåniga anhållan,
att sedan Kongl. Danska Regeringen,
utan afseende på den lindring, som
blifvit främmande Nationers fartyg i Sverige
beviljad,
Bil. t-R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 33
beviljad, i betydlig nion förhöjt afgifterne
för mindre Svenska fartyg, sorn besöka
Danmark, en prineipe utaf reciprocitet
mot utländska magter mätte varda iakttagen,
så skulle denna del af Ärendet till
Stats - Ministern för Utrikes Ärendena remitteras.
1824 den 3 Junii föredr. Förvaltningens
och Commerce-Collegii infordrade
underdåniga utlåtande, hvarvid Kgi. Majit
fann skäligt i Nåder förordna, att Lotsoch
Båkafgifterna för Svenska Ångfartyg,
ehvad de segla på in- eller Utrikes ort,
må utgå med hälften mot hvad andra Svenska
fartyg af lika djupgående böra erlägga,
samt att Lots- och Båkafgiften för inrikes
orter emellan gående Fartyg, som ligga 5
fot djupt, nédsättes till | af hvad i Taxan,
för dylika fartyg af 6 fots djup, är stadgadt.
44- — af den 22 December, angående
Beklädnads- och Be värings - Directioners
tillsättande vid Indelte Cavalleriet
och de till Infanterie förändrade f. d.
Cavallerie-trouper.
Den 19 Januarii 1825 föredr., och
beslöt Kongl. Majit att framställning skulle
Bil. t. R. St. Just Ombtns Emb. Ber. 4
l.a H.t.
34 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Entb.-Rer. J. 4 Nov. 1828.
af vederbörande Laudshöfdingar göras de
Rustande, så väl om en årlig afgifts erläggande
för Bevärings, Remtygs, Karl- och
Häst-munderings-,persedlar samt hästbeslag
vid Indelta Ca vallerie.Regementerne, samt
för Bevärings, Remtygs och Munderings-persedlar
vid de lill Infanterie förändrade Ca vallerie
Regementerne, som äfven om Beklädnads*
och Bevärings-Directioners inrättande
till d essa medels förvaltning; för öfrigt
fann Kongl. Majrt icke skäl att till Rikets
Ständers underdåniga hemställan om en
edsvuren Häst-Läkares tillkallande för att,
vid sig yppande frågor om hästarnes tjensbarhet
vid Indelta Cavalleriet, afgifva betyg,
Jemna Nådigt bifall, enar det ensamt tillhör
General-Mönsterherren att sådana frågor
bedömma.
i825 den 6 December, sedan KrigsCollegium
inberättat Resultatet af de gjorde
framställningarne till Rusthållaren, befallte
Kongl. Maj:t att målet skulle hvila
intill nästa Riksdag, för alt tlå å nyo föredragas.
45. — af den 17 December, angående
utarbetande af ett förslag till förändring
i utgörande af Rustningsbesväret
under krigstid.
Bil. t. R ■ St. Just. Omhmi Emb.-Ber. d. \ Nov. 1828. 35
1824 ilen 3 Febr. föredr., och remitterades
till Krigs-Coliegium,
1826 den 2 Maji å nyo föredr., och
skulle Nådigt svar i ämnet Rikets Ständer
vid nästinstundande Riksdag meddelas.
46. — af den 17 December, i anledning
af väckt fråga om förräntande af Salpeter-fonden.
1824 den iG Mars föredr., och biföll
Kongl. Maj:t, att så stor del af Salpeterfondens
behållning, som under de första
åren icke för de löpande utgifternas bestridande
erfordrats, finge emot sex procents
Ränta och full säkerhet utlånas.
47. — af den 1.7 December, angående
Arbets- och Corrections-Inrättningen i
Wadstena.
1824 deli ro Februarii föredr.,. då
Kongl. Majrt förklarade Sig hafva insett
nyttan af Arbetshusens organiserande i likhet
med de Nord-Amerikanska, och derföre
föreslagit Rikets Ständer att i sådant
ändamål anvisa nödiga medel, men att, då
något anslag dertill icke blifvit beviljadt,
Kongl. Majrt för närvarande fann omöjligt
36 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
att uppfylla Ständernas, i förevarande afseende,
yttrade underdåniga önskan.
48. — af den 20 November, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
m Statsverkets tillstånd och behof
i hvad den rörer Riks-Statens 3:dje
Hufvudtitel.
1824 den 24 Februarii föredr., hvarvid
Rikets Ständers underdåniga framställning
uti 2:dra Punkten, angående löseski 11 i 11-  gen för de af enskilde personel' innehafvande
Landsorts och Korsö-Fyrbåkar, remitterades
lill Förvaltningen af Sjö-Ärendena,
att ytterligare böra båkegarne, hvarefter
Förvaltningens derom tillgörande
underdåniga anmälan skulle meddelas Rikets
nästsammanträdande Ständer.
grde Punkten, angående Commendanlslönen
i Götheborg, till framdeles Nådig
pröfning uppsköts.
i3:de Punkten, om Cassernbyggnaden
för 2.‘dra Lif-Gardet, icke i Nåder ansågs
föranleda till någon åtgärd, enär vid närmare
undersökning af detaillerne befunnes
att någon ytterligare besparing i byggnadskostnaden
icke var möjlig.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Bei. d. \ Nov. 1828.
]6:de Punkten, angående Wermlands
Fält-Jägares förläggande på någon fästning
under vissa föreslagne lönings-vilkor, remitterades
lill General-Adjutanten för Armeen
samt vederbörande Regements-Chef
och Landshöfding.
De öfrige Punkterne af Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse skulle meddelas
vederbörande Embetsverk till behörig efterrättelse
uti hvad lill hvarderas handläggning
hörer. Hvarjemte och som Kongl.
Maj:t ansåg det rätteligen tillhöra Tullverket
eller Comrnerce-Collegium att bestrida
de lill Fyringars och Båkars underhåll nödige
utgifter, i stället att desse nu gravera
io:de Hufvudtiteln, skulle, till nödig rättelses
vinnande härutinnan, Nådig Proposition derom
ytterligare till Rikets Ständer vid nästa
Riksdag aflåtas.
49. — af den 19 December, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss, angående
Beklädnads-sättet vid Indelte Infall
terie-Regemen terne.
1824 den 24 Februarii föredr., och
beslöt Kongl. Maj:t, med afseende på Helsinge
Regementes behof af förbättrade Beklädnadsvilkor,
att vederbörande Rotehållare
skulle, vid nästinträffande General
-
38 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns F.mh.-Be.v. d. \ Nov. 1828.
Mönstring nied Regementet, sammankallas
för att af General-Mönsterherren och Kongl.
Maj:ls Befallningshafvande i Länet varda
om ärendet närmare underrättade och uppmanade
att öfverenskomma om lämpligaste
sättet att, lika med andre Rotehållare, medverka
till det vigtiga ändamålet, att genom
skäliga Beklädnads-bidrag försäkra Soldatens,
tjenstbarhet,
1826 den 1 Mars å nyo föredr., och
då, på sätt nu anmältes, Rotehållarne vid
Helsinge Regemente vägrat åtaga sig något
bidrag till Soldat-Beklädnaden, skulle frågan
härom lills vidare förfalla.
5o. — af den 27 Augusti , angående
förändrad beräkning af åtskillige Statsverkets
Ordinarie Intrader.
i8a3 den i5 September föredr., genom
Handels- och Finance-Epeditionen, och
öfverlemnades frågan om Tionden af Dylta
Svafvelbruk till Krigs-Expedilionens underdåniga
föredragning.
1824 den 3 Junii föredr., genom
Krigs-Expeditionen, hvarvid Kongl. Maj:t,
enär Lösen för Tionden af Dylta Svafvelbruks
tillverkningar ej stöde i något slags
förhållande till nu gångbara pris och säle
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 39
des ej vore mot tidens kraf svarande, väl
fann sådant med skäl hafva kunnat fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet och föranleda
till deras i förevarande fråga gjorda
underdåniga framställning; men då lösningsrätlighelen
icke vore att betrakta annorlunda,
än såsom på Contract grundad, ansåg
Kongl. Maj:t den af Rikets Ständer
ifrågaslällde förändring uti afbördandet af
Tionden å Svafvelbrukets tillverkningar icke,
emot Bruksegarens bestridande, kunna ega
rum.
Stockholm den September 1828.
På Befallning,
F. W. TVestee.
Cancellist i Kgl. Krigs-Expeditionen.
Lika lydande med Originalet intygar:
Ex Officio,
Carl af Georgii.
STOCKHOL M,
P. A. Norstedt & Söner.
Uppgift på de af Rikets Ständer till
Kammar-Epeditionen af Kgl. Maj:ts
Cancellie, under sist förflutne Riksdag,
ingifne underdåniga Skrifvelse^
jemte anteckning af den åtgärd,
dervid blifvit lagd.
r. Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående Handlanden Lorents
underdåniga anhållan, att en till honom
upplåten jordrymd af Elfsborgs
Kungs Ladugård , af åtta Tunne5||
Kapplands vidd, hvarå Porterbryggeri
och Sockerbruk blifvit af honom
anlagde, måtte, emot vissa vilkor,
få af honom till Skatte köpas.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 22 April 1823, har Kammar-Collegium
fått befallning, att å ifrågavarande Lägenhet,
emot de stadgade vilkoren, för Lorent
vanligt Skattebref utfärda.
a. — om upphörande af den Provisoriska
Läns-Styrelsen på Öland vid
1824 års slut.
Bil. t■ R. St. Just. Omb.ns Eml.-Ber. t
2.'Cl H.'t.
2 Bil. 1.11. St. Just. Oml.ns Emb.-Ber. il. 4 Nov. 1828.
Genom Nådigt Bref den 6:te Maji
1823 har Kongl. Maj:t bifallit, att Öländska
Läns-Styrelsen med år 1824 skulle upphöra.
3. — att all fråga om inlösen af de
så kallade Schlegelska Godsen i Halland
, på grund af Kronans rätt dertill,
måtte förfalla, samt innehafvarne
deraf åtnjuta i sin egande- och hesittnings-rätt
lika trygghet, som på all
annan jord i Riket.
Genom Nådigt Bref af den 22 Maji
1823, har Kammar-Collegium erhållit underrättelse
om Rikets Ständers, i enlighet
med Kongl. Majrts Nådiga Proposition, sålunda
fattade Beslut.
4. — med hemställan att allmogen uti
Sju-Härader af Malmöhus Län måtte
befrias från den hittills utgjorda dagsverks-skyldigheten
till Dahlby och
Flyinge Kungsgårdar och den för dessa
Dagsverken bestämde Lösen, 1584 R;dr
8 sk. B:co, bland Statsverkets årliga
utgifter, till ersättning åt Flyinge Säteri,
uppp föras.
Genom Nådigt Bref, d. 23 Maji 1823,
hafva vederbörande blifvit förständigade,
att, i enlighet med Rikets Ständers sålun
-
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 3
da fattade Beslut, berörde Dagsverksskyldighet
för Allmogen skulle upphöra.
5. — angående en af Landshöfdingen i
- i Wermlands Län väckt fråga om inrättande
af ett nytt Fögderi i- Länet.
Genom Nådigt Bref d. 23 Maji 1823,
har Kongl. Majit, i anledning af Rikets Ständers
framställde fråga om en annan lämpligare
reglering af nu varande Fögderier i
Wermland, anbefallt Kammar-Collegium ,
att, sedan Landshöfdingen och Consistorium
i Carlstad blifvit hörde, med underdånigt
Utlåtande i ämnet inkomma; och
har frågan sedermera blifvit afgjord.
6. — angående Wendtholms Hof-Stallängs
utarrenderande, emot årlig Spanmåls-afgift.
Genom Nådigt Bref, den 10 Junii
1823, hafva vederbörande, om hvad Rikets
Ständer beslutat blifvit förständigade.
7. — angående inlösen af de så kallade
Trippiske godsen i Halland.
Genom Nådigt Bref, den 10 Junii
1823, har Kammar-Collegium blifvit förständigadt
om Rikets Ständers Beslut, att
4 Bil. t■ R. St. Just. Oinb.ns Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
allt Lösnings-anspråk, från Kronans sida,
å de af ifrågavarande Hemman, som genom
arfsrätt kommit i Svenske mans ego, skulle
upphöra; äfvensom Collegium, på sätt Rikets
Ständer hemställt, erhållit befallning
alt infordra Trippiske arfvingarnes yttrande,
huruvida de under vissa vilkor, och mot
nedsatt Löseskilling, ville afstå deras rätt
till de öfrige Hemmanen.
8. — angående en Kungörelse om
Bruksegares och Åboers å de ui^der
Bruk skatteköpte Hemman inbördes
rättigheter och skyldigheter.
Genom Kådigt Bref, den io Junii
1823, har Kongl. Maj:t anbefallt Karamaroch
Bergs-Collegierne inkomma med förslag
till en sådan Kungörelse; och är densamma
sedan af Collegierne under den 3o
Januari 1824 utfärdad.
g. *— angående ersättning för hästar,
som vid Kungs-skjutser skadas eller störta.
Genom Nådigt Circulaire-Bref, d. 20
September 1823, har Kongl. Majit bifallit
att, efter skedd behörig undersökning om
skadan, ersättningen för hästar, som vid
Kungs-skjutser störta eller skadas, skall
genom Landshöfdingens försorg genast till
egaren ur Landt-Ränteriet förskottsvis utbetalas.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Etnb.-Bcr. d. 4. Nov. 1828. 5
10 — om tillåtelse till ständig Tiondesättning
å Hemman och Lägenheter, ,
der sådan förut icke varit bestämd1.
Genom Nådigt Bref, den 3o Julii
i8^3, har Kammar -Collegiun erhållit befallning,
att allmän Kungörelse om hvad
Kongl. Maj:t i detta ämne, i likhet med
Rikets Ständers Förslag , förordnat, utfärda.
ir. — Om uppförande på stat af i,5oo
R:dr B:co årligen till ersättning åt
Götheborgs Stad för Fångvårds-kostnad,
i anledning af Stadans, utomdess
område, utsträckta Policemagt, samt
om godtgörande af 7,5oo R:dr såsom
ersättning för de i detta afseende, föregångne
åren, staden tillskyndade utgifter.
Genom Nådigt Bref, den 21 Junii
1823, har Kongl. Majrt, om hvad Rikets Ständer
sålunda beslutit, vederbörande, förständigat.
12. — med anhållan om utfärdande af
Instructioner för Fjerdingsman.
Genom Nådigt Bref, den 3o Januaiii
1828, har Kongl. Majrt förklarat sig
för närvarande icke finna lämpligt, att någon
allmän Instruction för Fjerdingsman
C Bil. t. R. St. Just. Onib.-ns Emb.-Bcr. d. 4 No v. 1828.
utfärdades, men att Landshöfdingarne vore
obetaget, att hvar inom sitt Län, med iakttagande
af hvad Lag och Författningar innehöllo
, genom Instructioner Fjerdingsmännens
åligganden närmare bestämma; Äfvensom
Landshöfdingarne i öfrigt blifvit anbefallde
tillhålla Kronobetjeningen, att icke
betunga Fjerdingsman med. sådane göromål,
hvilkas verkställande icke kunde anses
dem tillhöra.
i3. — om Capitainen Schougs befrielse
från ersättning för bristande arrende
af någre Lägenheter vid Strömsholm.
Genom Nådigt Bref, den 12 Julii
1823, har Kongl. Maj:t vederbörande om
Rikets Ständers Beslut härutinnan underrättat.
14* — rörande grunderne för den nya
Landtmäteri-Taxa, hvars utfärdande
vore i fråga.
Föredragen, då den nya Landtmäteii-Taxan
af den 5 Julii 1827 fastställdes.
i5. — om införande af Brand-ocb Byggnads-Ordningar
i Städerne jemte vissa
omständigter, som dervid borde iakttagas.
Bil. t. R. St. Just. Ornb.ns Emb.-Ber. d. !\ Nav. 1828. 7
Genom Nådigt Circulaire-Bref af den
21 September 1824, har Kongl. Majit anbefallt
samtlige Landshöfdingarne, att låta
öfverse och förbättra de redan varande
Brand- och Byggnads-Ordningar, samt föranstalta
om upprättande af sådane, der de
ej funnos, till ledning hvarföre blifvit meddeldt
ett af Allmänna Brandförsäkrings-Directionen
sammanfattadt Förslag till Allmänna
grunder och föreskrifter dervid, och
äro sedan, för de fleste Städer nya Brandoch
Byggnads-Ordningar utfärdade.
16. — om inskränkning i tillåtelsen att
nyttja Guld- och Silfver-Broderier å
Civile- och Militaire-Uniforrner.
Föredragen den 19 Augusti 1823,
då Kongl. Majit förklarat sig så väl i allmänhet,
som vid förekommande frågor om
uniforms-förändringar å denna hemställan
vilja göra det afseende som *omständigheterne
och Embetsmännens värdighet fordrade.
17. ■—. om forum i frågor om Hemmans
klyfning.
Föredragen, då Kongl. Förordningen
om grunderna och vilkoren för Hemmans
klyfning, samt jords eller andra Lägenheters
8 Bil, t. R. St. Just. Omb;ns%Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
afsöndring från Hemman, under d. 19 December
1827 utfärdades.
18. — rörande försäljning till Skatte
af'tvänne vid Gefle Stad varande Krono
Lax-Fisken.
Genom Nådigt Bref, d. 19 Augusti
1823, har Kongl. Majit, Rikets Ständers härom
fattade Beslut, Kammar-Collegium till
efterrättelse meddelat.
19. — med hemställan att, om i någon
ort serskild lämplig öfverenskommelse
kunde träffas till utödande af rofdjur,
en sådan öfverenskommelse, utan hinder
af föreskrifterne i 1808 års JagtStadga,
måtte lill efterrättelse i Nåder
fastställas.
Kongl. Majit, som denna hemställan
bifallit, har genom Nådigt Circulaire-Bref,
den 19 Augusti 1823, anbefallt samtlige
Landshöfdingarne att Allmän Kungörelse
derom hvar i sitt Län utfärda.
20. — om nedsättning till 4^0 Tunnor
Spannmål af arrendet för Svartsjö
Kungsgård, till en början för 10 år,
och att till nästa Riksdag en noggrann
undersökning om Kungsgårdarnes förmoner
och utgifter måtte Rikets Ständer
meddelas.
Bil. t. R. St. Just. Ombins Emb.-Ber. d. \ Nov. 1828. 9
Genom Nådigt Bref, d. 26 Augusti
1823, har Kongl. Majit, jemte meddelande
af Bikets Ständers Beslut, rörande nedsättningen
i arrendet, anbefallt Kammar-Collegium
att besörja verkställigheten af den
begärda undersökningen.
21. — med anhållan, att åtgärder måtte
vidtagas, för bevakande af Kronans
rätt, i afseende på Lösen för den Löfås
Silfververk upplåtne Krono-Tionde,
samt att Bergs-Collegium måtte anbefallas
att vid hvarje Riksdag uppgifva
de för Verkets bedrifvande lemnade
föreskrifter, samt huruvida desamma
blifvit iakttagne.
Genom Nådigt Bref, den 26 Augusti
i8a3 , har Kongl. Majit anbefallt JustitiasCancelleren
och Bergs-Collegium, att hvar för
sig fullgöra hvad i ena och andra afseendet
blifvit af Rikets Ständer begärdt.
22. — angående ersättning till förra Allmänna
Magazins-Inrättningen för 62
Skeppund 18 Lispund Koppar, som blifvit
från Inrättningens förråder levererade
till taktäckning å Kongl. Slottet
och Hennes Kongl. Höghet Prinsessans
Palais.
io Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828.
Under den 28 October 1823, liar
Kongl. Maj:t förordnat, att denna ersättning
i stadgad ordning borde meddelas.
23. — om rättighet för innehafvarne af
Rörstrand, att få skatteköpa denna
Lägenhet.
Genom Nådigt Bref, d. 26 Augusti
1828 , har Kongl. Maj:t till efterrättelse meddelat
vederbörande Rikets Ständers Beslut
i denna fråga.
24. — med förslag, att Nämndemän, som
biträda vid afvittrings- och i sammanhang
dermed varande SkattläggningsFörrättningar
i Rikets Norra Provincer,
må erhålla lika arfvode, som för
enskilda förrättningar, eller 24 sk. om
dagen och skjuts för en häst.
Genom Nådigt Bref, den 24 Februarii
1824, har Kongl. Maj:t förordnat, att
Nämndemän må för dessa Förrättningar
åtnjuta i tractamente 12 sk. B:co om dagen
och skjuts för en häst.
25. — angående indragning af LandsFiscals-tjensterne
i de Län, der Krono-Betjeningen
icke hade vidsträcktare
district, än att den äfven kunde hin
-
Bil. t. Ii. St. Just. Omb.ns Enib.-Ber. cl. 4 Nov. 1828. 11
na utföra de åtal, som tillhörde allmän
Åklagare.
Genom Nådigt Bref den 25 Augusti
i8a5, har Kongl. Majit förklarat sig icke
kunna denna Rikets Ständers hemställan
bifalla.
20. *— med anhållan om berättelse och
uppgift å alla Kronans Publika hus
och Byggnader, så uti Hufvudstaden
som Landsorterne.
Genom Nådigt Bref, den q September
i8a3, har Kgl. Majit anbefallt Krigsoch
Kammar - Collegierne , Stats-Contoiret,
Öfver-Inlendents-Embetet, Seraphiraer-Gillet
och Tull-Directionen, att inkomma med
fullständige Förteckningar å de under deras
vård stående hus och byggnader, samt
uppgifter, hvartill de begagnades m. m.,
hvarefter Kongl. Majit ville tillse hvad åtgärder
i anledning deraf kunde vara alt
vidtaga.
27. — med anhållan, att det i i4:de §
af 1734 års Gästgifveri-Ordning stadgade
straff af 6 par spö för Hållkarl,
som af Resande fordrar drickspenningar,
måtte upphäfvas och derföre stadgas
6 R:dr böter.
la Bil. t. R. St. Just. Omh-.ns Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Med bifall härtill liar Kongl. Maj:t,
genom Nådigt Bref den 2 September 1823,
anbefallt Kammar-Collegium att Allmän
Kungörelse derom utfärda.
28. — angående förhållandet med Kronans
förpantade Gods och Lägenheter.
Om Rikets Ständers Beslut i ämnet,
bar Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 2
September i823, vederbörande underrättat.
2g. — angående upphörande af den Andrarums
Alunverk tillagde rättighet
till uppköp af Skogseffecter, från de
inom Alun-Bruks-linien belägne Kronooch
Krono-Skatte-Hemmans skogar, j
Genom Nådigt Bref, den 16 October
1823, har Kongl. Maj:t härom meddelat
nödige föreskrifter.
3o. •— angående sättet för utfärdande af
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner genom
Dess J ustitiae-Revision och StatsExpeditioner.
Genom Nådigt Bref, den 16 September
1823, har Kgl. Maj:t anbefallt CancellieStyrelsen
erinra vederbörande Expeditionschefer
att iakttaga hvad hittills skett, eller
att vederbörande Embetsverk alltid undfå
Bil. t. R. St. Jusi. Omllns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. i3
del af Kongl. Maj:ts Beslut i de af deni
handlagde och till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning dragne mål.
3r. — om Ola Jönssons i Dahlby underdåniga
anhållan, att dels befrias
ifrån ersättning af 1820 års arrendebrist
för Lotten N:o 3 af Dahlby
Kungsgård, dels från godtgörande af
den vid ny Arrende-Auction, genom
derå gjordt mindre anbud, uppkomne
brist.
Under den 16 September i8a3, har
Kongl. Maj:t bifallit, alt, sedan Sökanden,
med hvad han kunde ega, ersatt bristen
för de förflutna åren, skulle lian från ersättning
för hvad sorn deraf kunde återstå
för framtiden befrias.
32. — med hemställan om någre Stadganden,
ledande till lindring i KronoBrefbärings-skyldiglieten.
Under den 7 October 1823, har
Kongl. Maj:t anbefallt Kammar-Collegium,
att, sedan samtlige Landshöfdingarne blifvit
hörde, med underdånigt utlåtande häröfver
inkomma; Och har påminnelse om
besvarande af denna remiss afgått till Collegium,
som i anledning deraf uppgifvit,
i/j Bil. t. R. St. Just. Ombuis Emb-Ber. d. 4 Nqv. 1828.
att frågan egde sammanhang med en Författning,
hvilken vore under utarbetning i
Collegium.
33. — angående åtskillige inskränkningar
vid utfärdandet af Pass åt arbetsfri
e men sysslolöse personer.
Under den 18 Maji 1824, har Kgl.
Majit i ämnet utfärdat Allmän Kungörelse.
34» — angående beräknandet af Räntorne
till Kongl. Majit och Kronan utaf
de till Thorshälla Stad upplåtne Säby
och Söderby Hemman.
Genom Nådigt Bref, d. 7 Oct. 1823,
har Kongl. Majit, på sätt Rikets Ständer
hemställt, förordnat, att desse Räntor skola
efter årlig markegång utgöras.
35. — om LÖftesmännens för Arrendet
af Wendtholms Hof-Stalläng erhåline
eftergift uti en uppkommen arrendebrist.
Genom Nådigt Bref, d. 7 October
1828, har Kongl. Majit meddelat KamrnarCollegium
och Stats-Contoiret Rikets Ständers
härom fattade Beslut till efterrättelse.
36. — om utfärdande af en Författning,
som tydligen utstakade gränsorne för
Bil. t. Ii. St. Just, Q rubens Emb -Ber cl. 4 Nov. 1828. i5
iilla Krono-Fisken i Riket, och hvarigenom
de såkallade Regale rättigheter
kunde i någon mon inskränkas.
På sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
till Kammar-Collegium af den 8 Februarii
1825 innehåller, har Kongl. Majit häröfver
Sig utlåtit.
37. — att Arrendena för Kronans Strömmings-Fisken
måtte bestämmas för
längre tid, än nu vanligen sker, af
G år.
Genom Nådigt Bref, den 3 December
1823, har Kongl. Maj:t förordnat, att
Kronans Strömmings-Fisken, efter nu varande
arrendens utgång, icke skola utarrenderas
på korrtare tid än i5 år, då icke
serskilda locala förhållanden föranledde till
undantag, hvarom anmälan borde hos Kgl.
Majit göras och Dess Nådiga Beslut afvaktas.
38. — angående undersökning, rörande
Förvaltningen af Strömsholms StuteriInrättning.
Under den 2 Mars 1824, har Kgl.
Majit förordnat vissa Comiterade att, i
förening med Chefen för Stuteri-Styrelsen,
efter undersökning å stället, afgifva förslag
lill en förbättrad organisation af Stu
-
i6 Bil. t. R. St- Just. Ombms Etnb.-Ber. cl. 4 No v. 1828.
teriet; och är detta Förslag sedermera i
Nåder pröfvadt och till verkställighet anbefaldt.
39. — med anhållan, att Bergs-Sexmän,
som icke innehafva mera' än i Mantal,
måtte, så länge de äro i utöfning af
deras tjenste-befattning, befrias från
skjuts-skyldighet.
Uti Nådigt Bref, d. 3i Augusti 1824»
har Kongl. Maj:t förklarat denna Rikets
Ständers anhållan icke kunna bifallas.
40. — om upplåtelse af Rosersbergs
Kungsgård till Enkesäte för Hennes
Maj:t Drottningen.
Härom har Nådigt Bref till Ivammar-Collegium
och Stats-Contoiret af den
22 October 1823 afgått.
4r. — med anmälan, att uti den väckta
frågan om försäljning till skatte af
Kungsgårdar och Officers - Boställen ,
Rikets Ständer, som instämt uti de
skäl, som deremot blifvit anförde, ansett
någon ytterligare åtgärd å deras
sida för närvarande icke ega rum.
1823 den 16 October i underdånighet
anmäld och lagd till handlingarne.
42. -
Bil. t. R.St. Just. Omb.ns JEmb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
42. — om beviljad nedsättning till nästa
Riksdag uti arrendena för Krono-hemmannen
Högsta Lambarudd och Lunda
å Lofön.
Genom Nådigt Bref, den 28 October
1823, hafva Kammar-Collegium och
Stats-Contoret härom till efterrättelse blifvit
förständigade.
43. — angående föreslagen förändring i
Contractet rörande Sala Silfver-verk.
i823 den 18 November, har Kongl.
Maj:t i Nåder anbefallt Bergs-Collegium att,
med utsedde Ombud, för Sala Bergslags Interessenter
uppgöra förslag i detta ämne
och dermed, samt med Interessenternes
yttrande till Kongl. Maj:t inkomma.
44. — angående beviljad pension till
Justitiae-Rådet Blom vid dess afskedstagande.
Under den i3 Januarii 1S24, bär
Nådigt Bref härom till Stats-Contoret afgått.
45. — med anmälan, att Rikets Ständer
icke beviljat något anslag, till betäckande
af en brist i Hof-Stallets utfodring,
uppkommen genom en af Lands
Bil.
t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8a8. 2
2:a H. t.
iS Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
höfdingen och Kammar-Collegium medgifven
afskrifning å 1822 års arrende
af Eldgarns Krono-äng.
Genom Nådig Resolution, d. 17 Februarii
1824, har Kongl. Maj;t, med ändring
ar Landshöfdingens och KararaarCollegii
3eslut, förklarat Arrendatoren af
Eldgarns Krono-Äng skyldig, att 1822 års
arrende oafkortadt erlägga, hvarigenom frågan
om ersättning åt Hof-Stallet förfölle.
46. — angående Krono-Fogden i Vesterbottens
Läns första Fögderi E. Lindbergs
underdåniga anhållan om Lön
på Stat för en Expeditions Kronofogde
i nämnde Fögderi.
1823 den ir November, har Kongl. \
Majrt beviljat Lindberga af besparingarne på
andra hufvudtiteln, ett årligt arfvode af
i5o R:dr för att aflöna den person, som
honom uti Krono-Fogde göromålen biträder.
47. — angående upphäfvande af det i
3:dje Mom. 46 § af i8o5 års Skogsordning
stadgade förbud emot täljde
Bräders föryttrande samt
48. — med anhållan, att de Sågqvarnsegare,
som något år icke kunnat försäga
det qvantum Timmer, hvartill
Bil. t. jR. St. Just. Omb'.ns Emb.-Ber. d. l\ Nov. 1828. 19
en Såg vore skattlagd, måtte ett påföljande
år få njuta denna deras rätt
till godo.
Kongl. Maj:t, som hufvudsakligen
bifallit hvad Rikets Ständer härutinnan begärt,
har uti Nådigt Bref, den 7 September
1824, anbefallt Kammar-Collegium, att
Allmän Kungörelse derom utfärda.
4g. — angående Lieutenanten Berghmarks
gjorda ansökning, att han, som, under
dess befattning med Strömrensningsarbetena,
blifvit så illa skadad, att
han vore oduglig till tjenstgöring, måtte
till ersättning derföre beviljas i5 års
förlängning i dess innehafvande arrende
af Klabböle Krono Lax-Fiske i Vesterbotten.
Kongl. Majrt, som, lika med hvad
Rikets Ständer yttrat, icke kunnat bifalla
Berghmarks underdåniga ansökning, har,
under d. 11 November 1823, till Handelsoch
Finance-Expedilionens underdåniga föredragning
öfverlemnat den af Rikets Ständer
gjorda framställning om pension för
Berghmark å Allmänna Indragnings-Staten.
5o. — angående vilkoren för understöd
af g:de Hufvudtiteln till odlingjaf större
Moss-traktcr i Riket.
ao Bil. t.\R. St. Just. Omb.ns E/nb.-Bei\ d. 4 ■<7Vrot'. i8a8.
Under den 3 December 1823, har
Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, när tillgångarne
å gide Hufvudtiteln medgåfve anslag
lill sådane odlingar å de af Rikets
Ständer för understöds meddelande dertill
uppgifne grunder, göra det afseende, som
vid hvarje fall vore lämpligt.
5i. — om tillägg lill Storskiftes-författningarne.
Förfallen i anledning af Kongl. Majlis
under den 4 Maji utfärdade Nådiga Stadga
om SkiftesveTket i Riket.
5a. — om Husbehofsqvarnars befrielse
från skattläggning, samt om oinskränkt
rättighet till anläggning af Husbehofsqvarnar
och mindre vattenverk.
Genom Nådig Kungörelse, den 17
Februarii 1824. har Kongl. Majit bifallit
Husbehofsqvarnars befrielse från serskild
ränta ; Äfvensom Kongl. Majit, efter Kammar-Gollegii
och samtlige Landshöfdingarnes
hörande, under den i3 Februarii 1828,
utfärdat Allmänna K ungörelser, rörande frihet
till anläggning af Husbehofs-Sågqvarnar och
Stampverk ; hvaremot Kongl. Majit funnit
betänkligt bevilja en obehindrad rätt till
anläggning af Husbehofsqvarnar å Krono
och Skatte grund.
Bil* t. R. St, Just. Omb.ns Emb,-Bet\ d. 4 Nov, 1828. 21
53. ■—. angående de på gränsen emellan
Vermland och Norrige boende Finnars
underdåniga ansökning, att få
förena sig till ett serskildt District
med Finska Prester och Domare m. m.
Under den 4 November 1823, har
Kongl. Maj:t forordnat visse Comiterade,
att, i anledning häraf, i Orten hålla en
fullständig undersökning, der vederbörande
skulle ega öppet, att sina önskningar
i ämnet vidare tillkännagifva; Och har
Kongl. Maj:t sedermera öfver hvad desse
Comiterade föreslagit meddelt sitt Nådiga
Beslut.
54* — angående beviljad nedsättning i
arrendet för Krono Betesmarken Ribbelberga
Broar i Christianstads Län.
Kongl. Maj:t har, uti Nådigt Bref,
d. 10 December 1823, Kammai>CoIlegium
till vederbörandes förständigande derom
underrättat.
55. — med anhållan om en undersökning
till utrönande af gränsorne för
Mörrums Krono Lax-Fiske i Blekinge
Län, samt nästgränsande Strandegares
Fiske-rätt.
Uti Nådigt Bref, den 16 December
1823, har Kongl. Maj:t, på anförde skäl,
32 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
förklarat Sig icke kunna en sådan undersökning
bifalla, utan egde vederbörande,
som, på ett eller annat sätt, kunde finna sig
förnärmade genom utöfvandet af Mörrums
Krono Lax-Fiskes rätt, att, A ort och ställe,
som vederborde, göra det påstående,
hvartill de kunde finna sig befogade.
56. — med anmälan, att frågan om sättet
för utgörandet af de till Befälets
vid Skånska Dragon-Regementet aflöning
anslagne Fördels- och Hästhemmans
räntor, i anledning af 75 § af
Riksdags-Ordningen förfallit.
Kongl. Maj:t har, genom Nådigt
Bref den 10 December i8a3, Krigs- och
Kammar-Collegierne om denna frågas utgång
underrättat.
57. — angående några stadganden i afseende
på väghållares rättighet att å
andras egor hemta väglagningsämnen.
Uti Nådigt Bref, den 8 Februarii
1825, har Kongl. Maj:t förklarat sig icke
kunna bifalla hvad Rikets Ständer härutinnan
föreslagit, men deremot meddelat närmare
föreskrift rörande rättighet till väglagningsämnens
afhemtning å inegor.
58. — angående bestämdare föreskrifter
om sättet för erhållande af fastställelse
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 23
å Stängsel-clelningar samt för ändrings
sökande uti sådana delningar.
Föredragen d. \ Maji 1827, då Kgl.
Maj:t förklarade Sig icke finna lämpligt att
något vidare förordnande härom för närvarande
meddela.
5cp — med förslag till ett förändradt sätt
för upprättande af Geometriska Chartor,
så att areal-innehållet af egor med
lätthet kunde utfinnas.
Genom Nådigt Bref till KammarCollegium,
den 3o November 1824» har
Kongl. Majit förklarat Sig icke kunna å Rikets
Ständers förslag härutinnan göra afseende.
60. — om åtgärder till befrämjande af
Enskiftes-delningar.
Föredragen den 4 Maji 1827, och i
följd af den nya Stadgan för Skiftesverket
i Riket förfallit.
61. — angående upprensning af Clara
Sjö samt Rörstrands och Carlbergs vikarne
vid Hufvudstaden.
Under den 14 Junii 1826 och 2&
Maji 1827, har Kongl. Majit meddelt förberedande
föreskrifter i detta ämne.
24 Bil. t. R. St Just. Omb:ns Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
62. — om rättighet för egare af enstaka
hemman att under egande rätt upplåta
viss egorymd.
Föredragen den 19 December 1827,
och genom den då utfärdade Kådiga Förordningen
om söndring af jord förfallen.
63. — angående väckt fråga om sänkning
af Sjön Venera och dess bibehållande
vid en lämplig medelhöjd.
Genom Kådigt Bref, den 3i Aug.
1824» har nödige föreskrifter, i likhet med
hvad Rikets Ständer begärt, blifvit meddelade.
64. — om frihet för egare af en nedlagd
Vatten-Tullqvarn att på samma ställe
uppföra Väderqvarn,
Genom Kådigt Bref, till KammarCollegium
af den 28 Kovember 1827, har
Kongl. Maj:t med vissa vilkor härtill i Kader
bifallit.
65. — om en undersökning af Comiterade
till Bergsförfattningarnes öfverseende,
rörande utvidgad frihet uti
tackjernshandeln.
Uti Kådigt Bref, den 16 December
1823, hafva Comiterade till Bergsförfattningarnes
-
Bil. t. B. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. a5
ningarnes öfverseende fått befallning att,
i sammanhang med deras öfriga arbeten,
taga i öfvervägande och sig yttra angående
nyttan af en mera utvidgad frihet i Tackjernshandeln.
66. — angående måttet på Kohlskrindor
och dervid nödige föreskrifter ra. m.
Kongl. Majit, som uti Nådigt Bref,
den 14 September 1824, anbefallt Bergscollegium
alt meddela reglementariska föreskrifter
i afseende på Ivohlmåttens justering
och krönande, har under samma dag
tillika anbefallt bemalte Collegium att dervid
taga i öfvervägande och fästa lämpligt
afseende å hvad Rikets Ständer i ämnet
föreslagit.
67. — angående serskilda friheter för
Nybyggare i de Norra provineerne,
tillökning i det deni hittills bestådde
understöd af Spannmål, samt om jemnkning
i Skattläggnings-methoderne för
dessa Län.
Jemte det Kongl. Maj:t, under 10
Februarii 1824, utfärdat en serskild Afvittvings-stadga
för Vester-Norrlands , Vesterbottens
och Norrbottens Län, har Kongl.
Maj:t, genom Nådigt Bref samma dag, förständigat
vederbörande om de, af Rikets
Bil. t. R- St. Just. Omb.ns Emb.-Ber, ■'
2;a H- t
26 Bil. t. R. St. Just. Omt:ns Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828,
Ständer, Nybyggare beviljade ökade understöd,
samt anbefallt Kammar-Collegium att,
efter Öfver-Directeurens vid Landtmäteriet
och Kongl. Maj:ts Befalluingshafvandes hörande,
yttra sig hvilka jemnkningari Skattläggnings-methoderne
för Norra provincerne
kunde erfordras.
68. — angående den af Creditorerne uti
aflidne Öfver-Directeuren Kihlströms
gäldbundna Bo gjorda underdåniga
anbud af förlikning i den emellan Kgl.
Majit och Kronan, samt bemälde ÖfverDirecteur
i lifstiden anställda tvist,
angående arrendet afj Ädelforss Guldverk,
med dertill hörande hemman
och Lägenheter.
Kongl. Majit har, under den 8 Januarii
1824, lika med Rikets Ständer, funnit
det gjorda förlikniugs-anbudet icke kunna
antagast
69. — angående uppgörande af fullständiga
planer och kostnads-förslag vid
frågan om anslag till Publike Bjrggnader,
samt redogörelser och förnyade
kostnadsförslag, då ytterligare tillskott
i slika ändamål begäras.
Kongl. Majit har, under den 8 Januarii
1824, förklarat Sig å hvad Rikets
Ständer sålunda begärt, vid hvarje serskildt
tillfälle vilja fästa det afseende, som kun
-
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 No v. 1828. 23
de finnas lämpligt; hvarom Utdrag af Protocollet
till de öfrige Stats-Expeditionernes
efterrättelse afgått.
70. — angående Constitutions-Utskottets
granskning af Stats-Rådels Protocoller.
Den 8 Januarii 1824 i underdånighet
anmäld och lagd till handlingarne.
71. — angående väckt fråga örn anslag
å Stat till Tryckningskostnad för Kgl.
Maj:ts Befallningshafvandes EmbctsKungörelser.
1824 den 8 Januarii i underdånighet
anmäld och lagd till handlingarne.
72. — om ändring uti de så väl genom
Allmänna Civil-, Criminal-och KyrkoLagen,
som genom Rikets Oeconomiska
författningar, lill iakttagande vid
Edgång föreskrifna formulair.
Under den 27 Julii 1826, har Kgl.
Majit utfärdat Allmän Kungörelse om Edsformulaire
för Civile och Militaire Emhetsoch
Tjenstemän samt Betjente, äfvensom
serskildt formulaire för Borgare-Eden blifvit
föreskrifvet, hvarjemte frågan om de i
Allmänna Lagen och Sjö-Lagen stadgade
Eder blifvit öfverlemnad till Justitias-Revisions-Expedilipns
föredragning, samt orri
de i Kyrko-Lagen och för Ecclesiastik-Sta
-
28 Bil. t. R. St. Just. Onib:ns Emb.-Ber a. 4 Nov. 1828.
ten i allmänhet föreskrifva Eder lill Ecclesiastik-Expedi
tionens föredragning.
rj3. — angående undersökning i afseende
pu upphjelpandet af Bergshandteringen
i Norrbottens Län.
Under d. 37 Maji 1825, har Kongl.
Maj:t förordnat vissa Comiteradfe att, efter
hållen undersökning på stället, underdånigt
Utlåtande och förslag i ämnet afgifva.
74. — angående en Författning om ändring
eller utrifning af Vattenverk,
som genom uppdämning skada jord
eller hindra dess odling.
Under den 20 Januarii 1824, har
Kongl. Maj:t Nådig Förordning i detta
ämne utfärdat.
75. — angående en förbättrad organisasion
af Styrelse-verken.
Föredragen den 23 Mars 1824. den
17 April 00b den 17 September 1828, då
serskildt beslut i detta ämne fattades.
7G. — angående ändring i nu gällande
föreskrifter för Arrende - Spannmålens
utgörande af Kungsgårdar och derunder
lydande Lägenheter.
Uti Nådigt Bref, den 20 Januarii
5824, har Kongl. Maj:t bifallit hvad Rikets
Ständer härutinnan föreslagit.
Bil. t. R. St. Just. Ombms Emb.-Ber ä. 4 Nov. 1828. 29
77. — om upphäfvandet af Landshöfdingarnes
Doms-rätt i Enskiftes-mål.
Föredragen den \ Maji 1827 i sammanhang
med frågan om den nja Stadgan
för Skiftes-verket i Riket.
78. — angående utvidgad frihet till svedjande
å Skatte-hemmans egor.
Genom Nådigt Bref till KammarCollegium
af den 22 Junii 1824, har Kongl.
Maj:t förklarat någon vidsträcktare rätt till
svedjande, än gällande Författningar medgåfvo,
icke kunna beviljas.
79. ■— angående vissa föreskrifter för
Recognitions-skogarnes indelande till
hemman och skatteköpande.
Med bifall lill hvad Rikets Ständer
härutinnan beslutit.har Kongl. Majtt, under
d. 29 Januarii 1824, låtit Nådigt Bref till
Kammar- och Bergs-Collegierne derom afgå.
80. — med anhållan, att, då serdeles
omständigheter så föranledde, undersökning
måtte förrättas, huruvida det
i 1821 års Convention med Ryssland
stadgade skyddspris för ängsmark, som
vid gränse-regleringen frånginge hemman,
vore emot värdet fullt svarande.
I sammanhang med Laudshöfdingarnes
i Norrbottens Län förslag till grunden
3o Bil. t. R. St. Just. Onibms Emb.-Ber. cl. \ Nov. 1828.
för ersälfningarne för de vid ego-utbytet
förlorade egor, är denna Skrifvelse iSaö
den i5 Februarii i underdånighet anmäld.
81. —• om vederbörandes börande, angående
väckt fråga om Herjeådalens
återlaggande från Jemtlands lill Gefleborgs
Län.
1824 den 20 Januarii i underdånighet
anmäld, då Kongl. Majit förklarat
Sig icke finna skäl, alt till denna Rikets
Ständers anhållan lemna Nådigt bifall.
82. — om afskaffande af Bergs-TingsRätterne.
Föredragen den 17 April och den
17 September 1828 i sammanhang med
frågan om Styrelse-verkens organisation, och
Beslut i sammanhang dermed härom fatladt.
83. — angående åtskillige förändringar i
Allmänna Skjutsnings-anstalterne.
Under den 3o December 1824» har
Kongl. Majit i Nådigt Bref till KammarCollegium
och Circulaire till Landshöfdingarne
härutinnan meddelat åtskilliga föreskrifter.
84- — i anledning af Kongl. Majits Nådiga
Resolution om dispositionen och
Bil, t. R. St. Just. Omh-.ns Emi.-Bev. d. 4 Nov. 1828. 3i
framtida hushållningen med KronoSkogarne
och Allmänningarne i Riket.
Uti Nådigt Bref, d. 16 Mars 1824,
till Kammar-Collegium, har Kongl. Majit
härutinnan meddelt Dess Nådiga föreskrifter
med befallning till Collegium , att tryckt
Circulaire-Bref till Landshöfdingarne derom
utfärda.
85. — angående den ändring uti Kongl.
Förordningen den 24 Augusti 1813
emot Fylleri och Dryckenskap, att
Fylleri-mål må af Under-Domstol upptagas,
samt Värjesmåls-ed icke deruti
åläggas.
1824 den 18 Maji anmäld, då Kgl.
Majit förklarat Sig icke kunna bifalla hvad
af Rikets Ständer härutinnan blifvit i underdånighet
föreslaget.
8G. — angående öfverseende och förbättrande
af Rikets åtskilliga PoliceFörfattningar
m. m.
1824 den 14 September i underdånighet
anmäld, och befallning gifven
till Justitias-Cancelleren, att från ÖfverStåthållaren
och samtlige Landshöfdingarne
infordra nu gällande Police - Författningar
och, efter skedd granskning af dem, med
underdånigt Utlåtande, i anledning af hvad
32 Bil. t. /•’. St. Just. Ombtns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Rikets Ständer föreslagit, inkomma; Äfvensom
Kongl. Maj:t uti vissa punkter af denna
Skrifvelse fattat Dess Nådiga Beslut och
till Handels- och Finance-Expeditionens
underdåniga föredragning öfveriemnat frågan,
rörande anmärkningsmål om redogörelse
för Allmänna medel, emot Collegier
med flere Verk, sorn endast inför Kongl.
Maj:l voro redo skyldige.
87. — om ändring uti 25 Cap. 8 §, 27
Cap. g § Byggninga-Balken , samt 10
Cap. 16 § Rättegångs-Balken, i anledning
af hvad Rikets Ständer föreslagit
om upplnäfvande af Collegiernes Domsrätt
i vissa mål.
Föredragen den 17 April 1828 i
sammanhang med den Allmänna frågan om
en förbättrad organisation af Rikets Styrelse-Verk.
Se N:o 75.
Stockholm den x Octoher 1828.
M. G. Danckwardt.
Enligheten med Originalet intygar:
Ex Officio
Carl af Georgii.
STOCKHOLM, P. A. .Norstedt & Söner, 1S29.
FÖRTECKNING
på de Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelser vid Lagtima Riksdagen
år 1823, hvilka inkommit till Handels-
och Finance-Expeditionen af
Kongl. Maj:ts Cancellie, jemte uppgift
på de, i anledning deraf, vidtagne
åtgärder.
i,
Angående kostnadens bestridande för
den af Rikets Ständer föranstaltade
Tryckning af Propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof.
Inför Kongl. Maj:t i Nåder anmäld den
20 Februarii i833 och Stats-Contoiret anbefaldt,
att utbetala berörde kostnad af
de för Riksdags utgifterne anslagne medel.
2.
Angående anslaget för Riksdags-kostnadernas
bestridande.
Bil. t, R. St. Just. Ornb.ns Emb.-Ber.
3.de ff t.
I
a Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Anmäld den 5 Mars. Stats-Contoiret
förständigadt om innehållet till behörig efterrättelse.
3.
Hörande väckt fråga om förbättring
af Lands-Kamererarnes Löne-vilkor i
vissa Län.
Anmäld den 17 September. Något Beslut
härom kunde nu icke meddelas, enär
Kongl. Majrt, i anledning af Rikets Ständers,
under N:o 60 upptagna skrifvelse,
redan i Nåder anbefallt utarbetande at ett
generelt förslag till Krono-Betjehingens och
Landt-Stats Tjenstemänens aflöning. Kammar-
Collegium och Stats-Contoiret skulle
för öfrigt föreslå de åtgärder, som kunde
pnses lämplige för Lands-Kamererarnes befriande
från skyldigheten, att anskaffa ved
för deras Embetsrum.
Sistnämnde fråga å nyo anmäld den
ig October 1826, då ett visst qvantum
ved anslogs för Lands-Contoiret, LandsCancelliet
och Ränteriet i hvarje Län, hvarvid
kostnaden skulle utgå af 2:dra HufvudTitelns
anslag till ved och ljus för de publika
husen, eller i brist af tillgång derå,
af Öfverskottena på Stats-Verkets inkomster,
för att vid nästa Riksdag anmälas till
uppförande å Stat.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d.i\Nov. 1828. 3
Angående Tryckningen af Riks-Stån*
dens Protocoll med Bihang.
Anmäld den 16 April j8a3, och StatsGontoret
anbefaldt, att utbetala tryckningskostnaden
i den af Rikets Ständer uppgifna
ordning.
I fråga om Landshöfdingen i Götheborg,
Grefve Rosens ansvarsskyldighet
i Kronofogden Grönvalls balance.
Anmäld den 16 April s. å. Intagen i
Protocollet och lagd till Handlingarna.
Angående Landshöfdingen i Skaraborgs
Län Hemställan om Vakthållning
vid Lands-Contoiret och Lands-Cancelliet.
Anmäld den 16 April, och Landshöf.
dingen underrättad om Rikets Ständers
Beslut.
I fråga om utkommande af Abbe
Vohlers innestående pension.
4 Bil» t. R. St. Just, Omh:ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1S28.
Anmäld den ]6 April och lagd lill
Handlingarne.
8.
Angående ett beviljadt förskott å
kostnaden för Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens resa och förmälning af
3oo,ooo R:dr.
Anmäld den 3o April. Stats-Contoiret
anbefaldt alt.reqvirera denna Summa i Riksgälds-Contoret,
och åtskilliga utgifter derå
anvista.
9-
Angående kostnaden för tryckningen
af serskildta Ccmiterades förslag
till en förändrad organisation af Rikets
Styrelse-Verk.
Anmäld den 3o April, och befallning
meddelad om denna kostnads godtgörande
af de för Riksdags-utgifterne anslagne medel.
10.
Om Tryckning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående Stats-Verkets
tillstånd och behof före hvarje
Riksdags början.
Anmäld den 14 Maji; Med bifall härtill
förklarade Kongl. Maj:t, att hädanefter
Itil. t. It. St. Just. Omh:ns Emb.-Ber. d. t\ Nov. 1828. 5
då Propositionen om Stats-Verkets tillstånd
och behof i Stats-Rådet blifver beslutad,
Kongl. Maj:t på samma gång ville besluta
om dess tryckning och utdelning bland
Riks-Ståndens Ledamöter.
1 1.
I fråga om understöd för uppmuddring
af Landscrona hamn.
Anmäld den 14 Maji; hvarvid Förvaltningen
af Sjö-Ärendena anbefalldes, att, efter
verkställd undersökning , inkomma med
koslnads-förslag och utlåtande i ämnet,
hvarefter ytterligare undersökning om Landscrona
hamn skett genom Öfver-Styrelserne
för Yatten-Communicationen i Riket.
1 2.
Angående eftergift af Teslaments-Bevillning
för Prov.-Medicus Kjellman.
Anmäld den i4 Maji, och vederbörande
underrättade om Rikets Ständers Beslut.
i3.
Rörande ersättning af de utaf Jnteressehterne
i Husby klosters Krutbruk,
åren 1814 och i8i5, erlaggde Bevillnings-afgifter
för krut.
6 Bil. t. R. St. Just. Ombms Emb.-Ber. d. 4 Nav. i8a8.
Anmäld den 4 Junii i823, och vederbörande
förstäudigade om Rikets Ständers
Beslut till efterrättelse och verkställighet.
»4-
I fråga om en frimarknads hållande
vid Svanesund i Götheborgs och Bohus
Län.
Anmäld den 4 Junii, hvarvid Commerce-Collegium
och Konungens Befallningshafvande
i Länet anbefalltes att afgifva underdånigt
utlåtande i ämnet, sedan vederbörande
blifvit hörde.
Å nyo föredraget den 7 April 1824, då
Kongl. Maj:t ej fann skäl, att till den föreslagna
frimarknaden lemna bifall.
15.
Angående medel till fångvårdens bestridande
i Götheborg.
Aflemnad till Kammar-Expedition den
29 Maji 1823.
16.
Angående skyldighet för Postmästare
att, emot ersättning, hålla Postbok med
landtboer och för Postförare, att emottaga
deras lösväskor.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber, d. { Nov. 1838. 7
Anmäld den 4 Junii s. å. oell remiterad
till Cancellie-Styrelsens och Öfver-PostDirecteurens
utlåtande. Målet å nyo föredraget
den 23 October, hvarvid Kongl. Maj:t
fann ersättningen för Postmästares besvär
med enskilda Correspondenters Postböcker
och lösväskor, hädanefter som hittills, höra
ankomma på frivillig öfverenskommelse vederbörande
emellan , och för öfrigt endast
i Nåder förständigade Öfver-Post Directeuren
att tillse, att Postmästaren med beredvillighet
gå correspondenternes skäliga önskningar
till mötes.
•7*
Angående Commerce-Rådet Scderholnis
i Finland boende arfvingars ersättuings-anspråk.
Anmäld den 4 Junii 1823. Stats-Ministern
för Utrikes Ärendena erhöll Nådig
befallning, alt underrätta här varande Ryska
Ministern om Rikets Ständers beslut.
18.
Angående afskrifning af åtskilliga i
Götheborgs Ränteri-räkenskaper balancerade
bevillnings-medel.
Anmäld den 4 Junii, och vederbörande
förständigade om afskrifningens verkställande.
S Bil. t. R. St. Just. Omb:ns. Emib.-Ber. d. 4 Nov. 182$.
l9-
Angående ArfvoJen åt tjenstemän,
som biträdt vid Bevillnings-Taxeringarne
i Norrbottens Län.
Anmäld den 4 Junii, och Rikets Ständers
Beslut meddeladt vederbörande tilt
efterrättelse.
20.
Angående emottagningen af de Norrska
Deputerade, sorn komma att bivista
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
förmälnings-act.
Anmäld den 29 Maji. Kongl. Maj:t hade
redan befallt, att ofvannämnde Deputerado
skulle, genom en af Kongl. Maj:ts
Adjutanter, vid gränsen emotlagas och till
Hufvudstaden beledsagas, och Kongl Maj:t
förordnade sedermera om utbetalningen af
den dervid åtgångna kostnad, samt om öfriga
anstalter, angående Deputationens undfägnande
under dess vistelse här och dess
återresa till Norrige.
31.
Angående ersättning af Landt-Marskalkens
igoch Talmännens Representations-kostnad.
Bil. t, B. St. Just. Omblns Enib.-Bev. d. 4 Nov. 1828. 9
Anmäld den 4 Junii. och Stats-Contoret
förståndig ad t om innehållet af Rikets
Ständers skrifvelse till behörigt iakttagande.
22.
Om aflöning för Riks-Ståndens och
Utskottens Secreterare, Cancellister och
vakt-betjening.
Anmäld den 29 Maji 1823 och meddelad
Stats-Contorel till efterrättelse.
Kongl. Majit har serskildt förordnat rörande
ersättning till Bondeståndets Secreterare
för resekostnad och hyra för boningsrum.
23.
Angående transporten af undsättnings-spannmål.
,.
Anmäld den 12 Julii. Kongl. Majit,
som i Nåder förordnade, att de i vanliga
fall hittills iakttagne anstalter till undsättnings-spannmåls
afsändande sjöledes och
afhemtning af undsättnings-lagarne sjelfve,
skola äfven hädanefter iakttagas, så vidt omständigheterna
möjligen medgifva, fann i
öfrigt godt befalla, att vid de tillfällen, då
undsättnings-spannmål oundvikligen* måste
med Krono-skjuts fortskaffas full skjutslega
må erläggas.
io Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
24.
Om ytterligare frimarknader i Skenninge
och Grenna.
Anmäld den 17 Julii, och Rikets Ständers
hemställan bifallen, hvarjemte Commerce-Collegium
erhöll befallning, att bestämma
dagarne för dessa marknaders hållande
vid medlet af Februarii månad.
25.
Angående Reglering af Riks-Statens
första hufvudlitel.
Anmäld den 6 Augusti. Kongl. Majit,
som med välbehag erfor det förnyade vedermäle
af Rikets Ständers vördnad och
tillgifvenhet för deras Konungahus, som de
vid detta tillfälle ådagalagt, medelst ökade
och nya anslag för Hans Majit, samt D. D.
K. K. H. H. Kronprinsens och Kronprinsessans
hofhållning, befallte i Nåder, att
Stats-Contoret skulle till efterrättelse förständigas
om Rikets Ständers, angående Regleringen
af usta Hufvud-titeln, meddelade
Beslut; dock skulle frågan om underhållssummorne
för Haga, Gripsholms och Strömsholms
Kongl. Lust-Slott öfverlemnas till
Kammar-Expeditionens underdåniga föredragning,
hvarjemte Kammar-Collegium och
Stats-Contoret anbefalldes, att inkomma med
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. II
förslag till den fo rsel-ersällning, som Räntegifvarne
af liö och halm till Hof-stallet,
borde, vid den nu medgiliia lösen af räntorne,
till stals-verket erlägga
Denna forsel-ersättning bestämdes, genom
beslut den 12 Januarii 1825; till 1
skill. 4 rst. per LU. till nästa Riksdag, då
handlingarne borde till Stats-utskotlet öfverlemnas.
26.
Om Gårdfari-handelns upphörande.
Anmäld den 6 Aug. 1823, och tills vidare
uppskjuten. Sedermera hafva åtskilliga
förn jade föreskrifter blifvit meddelade,
till förekommande af missbruk vid denna
handel, hvarvid frågan om dess upphörande
anses böra hvila, såsom egande sammanhang
med den jemväl uppskjutna frågan
om en Allmännare Närings-frihet.
27.
Om Nämndemäns Arfvode för biträde
vid Afvittrings och Skattläggnings
förrättningar.
Aflemnad den 11 Aug. till KammarExpeditionen.
12 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
28.
Angående upphörandet af den så kallade
Tuilveds-Intraden i Halmstad.
Anmäld den i3 Augusti 1828, och StatsContoret,
jemte Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Halland om Rikets Sländers Beslut
förständigade.
29.
Angående Räntans godtgörande å Köpe-skillingen
för Carl Gustafs stads
Bruk.
Anmäld den i3 Aug., och meddelad
Stats-Contoret till efterrättelse.
3o.
Om verkställighet af Oeconomiska
författningar först en viss tid efter deras
utfärdande.
Anmäld den 20 Januarii 1824.
Med gillande af Rikets Ständers åsigter,
förklarade Kongl. Maj:t sig vilja, vid
dylika författningars utfärdande, tillse, det
en lämplig tid hestämmes för deras verksamhet,
så vidt sådant kunde förenas med
det Allmännas sanna fördel, samt att Kongl.
Maj;t ville iakttaga samma varsamhet vid
Bil.t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. i3
pröfningeu af de Rikets Ständers förslag,
sorn åsyftade större förändringar i det hittills
följda System för Rikets handel och
näringar.
3i.
Angående upprättande af Allmänna
grunder för ett Stats-hushållnings
System.
Anmäld den 3 Junii 1824, och uppskjuten.
3a.
Angående upphäfvande af de, genom
C o m m e ic e - C 011 e g i i Kungörelse den 3i
Mars 1819, meddelade föreskrifter om
stämpling af husväfnader.
Anmäld den i3 Augusti 1823. Commerce-Collegium
förständigadt, att härom
utfärda Kungörelse,
33.
Angående invexling i Landsorterne
af gamla föi slitna sedlar mot nya.
Anmäld den i3 Augusti 1828, och bifallen,
hvarom Stats-Contoret och samtlige
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit till
efterrättelse förständigade.
4 Bil. t. R. Se. Just. Ombtns Emb.-Ber. den 4 N°v >828.
34.
Angående väckt fråga om årliga frimarknaders
hållande i Wrigsta, Rydaholm
och Strandplatsen Steninge Sund,
samt om en Stads anläggning i Kronobergs
Län.
Anmäld den i3 Augusti 1823. Kongl.
Maj:t hade redan tillåtit, att en frimarknad
må 2:ne gånger om året hållas i Rydaholms
Socken af Jönköpings Län. Frågan om de
öfriga frimarknader samt Stads-anläggningen
remitterades till Commerce-Collegium,
som egde att inkomma med underdånigt utlåtande,
sedan vederbörande blifvit hörda.
Målet å nyo föredraget den i3 Junii
1824, då, enligt Commerce-Collegii underdåniga
tillstyrkande, framställningen om
marknaden vid Wrigsta bifölls, men deremot
en marknad vid Steninge Sund afslogs;
hvarjemte närmare undersökningar ansågos
nödiga om den föreslagna Stads-anläggningen.
Sedan dessa undersökningar blifvit fullbordade
och vederbörande med infordrade
ytterligare utlåtanden i ämnet inkommit,
har Kongl. Maj:t nu mera, under den 10
October 1828 beslutit, att en Köping skall
anläggas vid Ljungby i Kronobergs Län.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Btr. d. 4 Nov. 1818 i5
35.
Angående an förändrad reglering af
Postgången.
Anmäld den i3 Augusti 18^3, och remitterad
till Cancellie-Styrelsens och ÖfverPost-Directeurens
utlåtande.
Målet å nyo föredraget den 28 Julii
1824 och uppskjutet, och förekommer nu
till pröfning i sammanhang med en af
Kongl. Maj:t sedermera anbefalld allmän reglering
af Inrikes Postgången.
36.
Om undsättnings Spannmåls återleverering
lill samma Magazin der den
uttages.
Anmäld den i5 Sept. 1823. Rikets
Ständers anhållan bifallen, och i följd deraf
Nådiga Skrifvelser expedierade till Allmänna
Magazins-Directionen och Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande.
37.
Angående en föreslagen segelled genom
sundet vid Södra Stäket.
Anmäld den 19 Augusti 1823, då utlåtande
jemväl infordrades af General-Ad
-
i6 Bil. U. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. ä, 4 Nov. 1828
jutanterne för Armeen och Flottan. Den iy
påföljande October bifölls upprensningen
af Sundet, otdi arbetets verkställighet öfverlefnnades,
mot vissa vilkor, åt enskild
man.
38.
Angående förändrade grunder vid
Marknadstidernas bestämmande.
Anmäld den 19 Augusti 1823. Sedan
i följd af Kongl. Maj:ts denna dag gifne Nådiga
Befallning, Commerce-Collegium, efter
vederbörandes hörande, med underdånigt
utlåtande inkommit, har en allmän reglering i
omförmälte afseende blifvit i Nåder fastställd.
3p.
Angående regleringen af Riks-Statens
y:de Hufvud-Titel.
Anmäld den 19 Augusti 1823, och
Stats-Contoiret om innehållet förständigadt.
40.
Angående sökt befrielse från Tiondeaf
Aluntillverkningen vid Lofvaerts Bruk.
Anmäld den 19 Augusti 1823, Kongl.
Maj:t förklarade, det"Sökanderne egde att, i
den
Bil. t. R. St. Jusi. Omb‘.ns Emi.-Ber. d. 4 Nav. 1828. 17
den ordning Författningarne föreskrifva!
söka befrielse ifrån ifrågavarande Tiondes
utgörande, sedan det uppgifna förhållandet
med uppgrundningarne vid Degerhamn blifvit,
genom deras eget föranstaltande, undersökt.
4.1.
Angående upphäfvande af Lumpsamlings
skyldigheten m. rn.
Anmäld den 19 Augusti 1823. Kongl.
Maj:t, som biföll Riket Ständers underd.
hemställan, att Kongl. Förordningen af
den 3i Jan. 1738 och Kongl. CommerceCollegii
Kungörelse den 11 Febr. 1757 må
till kraft och verkan upphöra, vill i Nåder
hafva anbefallt Commerce-Collegium, att
inkomma med underdånigt utlåtande, angående
de föreskrifter om Lumpsamling och
Lumpsamlare, som Rikets Ständer i underdånighet
föreslagit.
Målet å nyo föredraget den 14 Jan.
1824, då Kongl. Maj:t, med gillande af Commerce-Collegii
utlåtande i ämnet, befallt,
att Allmän Kungörelse skulle i anledning
deraf utfärdas.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. &
3:de H t.
i8 Bil. t. R. St. Just Omb:ns Emb.-Bav. d. 4 Nov. 1828.
/p.
Angående anslag till kostnaders bestridande
vid Hans Kongl. Högh. Kronprinsens
utrikes resa och Förmälning.
Anmäld den 3 September 1823. StatsContoret
och Salpeter Comiten underrättades
om Beslutet till behörigt iakttagande,
och Norrska Stats-Rådet lernnades del a?
Rikets Ständers anhållan, att den Summa,
hvilken Norrige kan till enahanda ändamål
komma att bevilja, måtte till Svenska SiatsVerket
öfverlemnas.
43.
Angående reglering af Räntmäslarnes
Remisslage.
Anmäld den 3 September 1823, och
den föreslagna regleringen bifallen, i följd
hvaraf Kammar-Collegium och Stats-Contoret
förständigades, att för verkställigheten
vidtaga nödiga åtgärder.
44.
Angående belöning till Grosshandlaren
Hambraeus för ett upprättadt Bevillnings
förslag.
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 19
Anmäld den 3 September 1828, oell StatsContoret
försländigadt om utbetalningen.
45.
Med anmälan af deras Beslut, i anledning
af hvad Rikets Ständers, åren
1820 och 1822, församlade Revisorer
hemställt, angående Riksgälds-Verket.
Anmäld den 3 September 1823, och
mgddelad vederbörande till efterrättelse.
46.
Angående inköp af Geographiska Inrättningens
Chartce-verk.
Anmäld den 3 September 1823, och
uppskjuten för att förekomma i sammanhang
med g:de Hufvud-Titelns reglering
för år 1824.
Föredrogs å nyo den 20 April 1824,
då Kongl. Maj:t beslöt, att omförmäldte
Chartm-verk skulle för Statens räkning inköpas,
sedan närmare öfverenskommelse
om köpevilkoren blifvit med egarne träffad,
samt att de härtill erforderliga medel skulle
af g:de Hufvud-Titeln utgå.
47-
I anledning af Rikets Ständers Revisorers
berättelse om granskningen af
2« Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Stats-verkets räkenskaper och förvaltning
åren 1817 och 1818.
48.
Angående Revisorernes enahanda berättelse
för åren 18ig och 1820.
Anmäld den i5 September 1823.
Stats-Contorets underdåniga utlåtande
infordrad! öfver Rikets Ständers framställningar
rörande Stats-verkets förvaltning åren
3817 — 1820, och Seraphimer Ordeus
Gillet
anbefaldt, att yttra sig angående den
i senare skrifvelsen förekommande fråga om
pension af Lazaretts-fonden för afskedade
Hospitals-Sysslomannen Myrén.
Det infordrade utlåtandet från StatsContoret
föredrogs den 29 October 1823,
hvarvid Kongl. Majit förklarade sig vilja till
profning upptaga, hvad Rikets Ständer yttrat
om det, på Allmänna Indragnings-Staten uppförda
understöd för åtskillige Embetsmäns
Enkor, sedan Rikets Ständers svar inkommit
på deri i Propositionen om Stats-regleringen
gjorda framställning om gratificationers
beviljande för enkor efter män, som
på Allmänna Indragnings-Staten innehaft
pensioner. Rikets Ständers Beslut om teckning
af deras Revisorers berättelser, efter
hvarje Revisions slut, skulle komma under
öfvervägande i sammanhang med den för
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 2t
ändrade Iristruction för Rikets Ständers
Revisorer, hvarom Kongl. Maj:t aflåtit serskild
skrifvelse till Rikets Ständer.
Beträffande Rikets Ständers önskan,
att Revisorernes berättelser måtte så tidigt
communiceras vederbörande verk, att dessas
utlåtande kunde på samma gång med
sjelfva berättelsen Rikets Ständer eller deras
Utskott föreläggas, förklarade Kongl. Majit
sig vilja i hvarje förekommande serskildt
fall pröfva om och hvilka Embetsverk må
höras i anledning af Revisorernes berättelser.
Hvad Rikets Ständer anfört, rörande
uteblifven leverering af de så kallade Stofferings-penningarna
ifrån Westmanlands och
Dahl-Regementet, skulle till Krigs-Expedilionens
föredragning öfverlemnas.
I afseende på Rikets Ständers framställning,
att alla Stats-verkels utgifter och inkomster
böra i Ilamb. Banko i Riks-Staten
upptagas efter en, vid hvarje Riksdag,
bestämd Cours i Bancosedlar, fann Kongl.
Maj:t någon åtgärd icke böra ega rum, innan
sättet för tull-afgifternes utgörande
blifvit pröfvadt och afgjordt.
Den så kallade Åbo Academie-fonden
fann Kongl. Majit ej vara alt anse såsom
en Stats-verkets tillgång, och alltså ej eller
böra till Riksgälds-Contorct levereras, utan,
22 Bil. t. R. St. Just. Oml.ns Emi.-Ber. d. 4 No v. 1828.
tills vidare, under Stats-Contorets serskilda
förvaltning qvarstå.
I anledning af Rikets Ständers underdåniga
anmälan, angående de af mindre creditivet
till de brandskadade i Norrköping
och Cimbritshamn utbetalde summor, förklarade
Kongl. Maj:t i Nåder, det Kongl.
Maj:t ansåg Dess ovilkorliga ratt vara, att
i hvarje serskildt fall pröfva, huruvida förekommande
utomordentliga utgifter och
behof äro af den beskaffenhet, att de böra
och kunna på detta creditiv anvisas.
Rikets Ständers beslut, att besparingarne
på Riks-Statens öfriga hufvud-titlar ej
vidare finge användas till 3:dje hufvud-titelns
förstärkning, fann Kongl. Maj:t åtminstone
icke bordt föranledas af förhållandet
de förflutna åren, enär, sedan 1818 års
Riksdag, endast 11,189 R;dr. 5 sk. 4 rst*
blifvit från förstnämnde besparingar till'3:dje
hufvudtiteln öfverförde. Kongl. Maj:t förordnade
i sammanhang härmed, att StatsContoret
skall, ifrån och med 1824, efter
det 4;de qvartalets afbetalningar blifvit anordnade,
årligen till Kongl. Maj:t aflemna
uppgift på alla de kända besparingar å utgifts-titlarne.
Rikets Ständers anhållan, att några
anvisningar hädanefter ej må göras på
Bil. t. B. St. Just. Ombins Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828* 23
8:de hufvud-titelns besparingar, fann Kongl.
Maj:t skäl i Nåder bifalla.
Kongl. Maj:t fann ej skäl, att nu, i afseende
på Dispositionen af <):de hufvud-titeln,
meddela annat beslut, än det Kongl.
Maj:t under den 23 Jan. 1819 i Nåder
fattat.
Af Rikets Ständers ytrande om Dispositionen
å Allmänna Indragnings-Statens besparingar
till förmon för enkor, hvars manner
å nämnde besparingar innehaft pensioner,
fann Kongl. Maj:t någon påföljd icke
kunna uppkomma i afseende på de pensioner,
sorn blifvit i Nåder tillagde Enkefru
Grefvinnan Adlercreutz och v. Presidenten
Wallens enka.
Den gjorda anmärkningen, att åtskilliga
utbetalningar blifvit Stats-Contoret, genom
Krigs-Expeditionen, anbefallde, ulan
föreskrift af hvilken Stal eller Titel medlen
borde utgå, skulle bemälte Expedition meddelas.
Kongl. Maj:t ville hafva vederbörande
i Nåder förstäudigat, att alla redogörelser
för Stats-medlens förvaltning böra, sedan
de i behörig ordning och tid blifvit
afslutade, skyndsamligen lill Kammar-Rätten
insändas, för att der utan dröjsmål granskas.
24 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Bcv. d. 4 Nov. 1828.
I anledning af Rikets Ständers anmälan,
rörande kostnaden för Posthusets i Stockholm
reparation, fann Kongl. Maj:t något
annat yttrande nu icke af nöden, än att
anvisningen af ifrågavarande kostnad genom
afdrag af Post-inkomsterne syntes så mycket
mindre olämplig, som åtskilliga andra
omkostnader för Postinrättningen bestridas
genom directa afdrag på uppbörden, och
enahanda förhållande alltid iakttagits i afseende
på Byggnads- och Reparations-kostnader
vid Tullverket,
Enär de Balancer å Chartae Sigillatee
uppbörden, som vid 1820 års slut voro i
Finland innestående, äro inhegripne i den
redan gjorda framställning om Svenska fordringarnes
liqviderande i Finland, så fann
Kongl, Maj:t en serskild Ministeriel framställning
om dessa balance-medel vara öfverflödig,
Då Liqviden med Kongl. Preussiska Regeringen
nu mera blifvit afslutad, så fann
Kongl. Maj:t, hvad Rikets Ständer hemställt
angående indrifvandet af de, genom Tractater
med främmande Makter, Riket tillfiutne
medel, nu icke fordra någon ytterligare
åtgärd. I anledning af Rikets Ständers anmälan
om åtskilliga outredde förskott, som
i Räkenskaperne öfver dessa fonder halanceras,
skulle vederbörande förständigas, att
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. a5
dera lill afskrifning eller inbetalning, i behörig
ordning, befordra.
i8a5 den 29 Julii föredrogs Seraphimer
Ordens-Gillets utlåtande, angående
Hospitals-Sysslomannen Myrens pension,
då Kongl. Maj:t fann den samma böra fortfarande
af Allmänna Pensions-Staten utgå.
49*
Angående frågan om Andrarums Alunbruks
rättighet till inköp af Skogseffecter
m.^m.
Öfverlemnad till Kammar-Expeditionen
den 1 September 1823.
5o.
Angående Regleringen af g:de hufyudtiteln.
Anmäld den i5 September 1828, och
innehållet meddeladt Stats-Contoret till efterrättelse.
5i.
Angående pension för Lands-Kamereraren
i Westerås, Kammar-Rätts-Rånet
Ekelund.
a6 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Anmäld den 3 September 1023, och
Rikets Ständers hemställan bifallen.
52.
Rörande anslag å Stat! för Läkarebiträde
åt fångarne i Blekinge Länshäkte.
Anmäld den ig November 1823, då
beslut härom meddeltes i sammanhang med
Regleringen af 8:de hufvud-titeln (se nedanför
N:o q8.)
53.
Angående prägling af så kallade Jubel-Riksdalrar.
Anmäld den 3 September 1823, och
Kammar-Collegium förständigadt, att föranstalta
om präglingen af dessa Riksdalrar.
54.
Angående förre Härads-skrifvaren /.
Santessoiis pension.
Anmäld den i5 September j823, och
Stats-Contoret förständigadt om utbetalningen
af pensions-beloppet.
bil-1, R. St. Just. Omb:ns Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828. 2j
55.
Angående ändring af i8o3 års författning.
rörande Räntegifvares och
Räntetagares rättigheter och skyldigheter.
Anmäld den 24 September 1823.
Kongl. Maj:t förordnade, i anledning
häraf, att tillsägelse om afrads eller tiondes
leverering in natura, hädanefter borde
ske sist dagen efter Thomae dag, samt
att, i de fall, då Räntetagare är boende utom
Häradet, den då medgifna tillsägelsen hos
Kronofogden eller Regements-Skrifvaren bör
göras sist fjorton dagar före Thomae dag;
på det de må kunna, innan nämnde dag,
räntetagare sådant tillkännagifva, vid påföljd,
att någon uppsägning eljest icke anses
vara gjord.
56.
Om rättighet för Bergsmän, alt lösa
Kronans persedel- och tionde - tackjern,
m. m.
Anmäld den 24 September 1823, och
remitterad till Kammar-Collegii och StatsContorets
utlåtande.
Sedan detta utlåtande inkommit, föredrogs
Målet å nyo den a3 Februarii .1825,
a8 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
då Kongl. Maj:t förordnade, att, från och med
år 1826, ej mindre persedel-jernet, än Kronans
tionde-tackjern må af de skattskyldige
med penningar lösas, men efter en af
Kammar-Collegium och Stats-Contoret samt
Bergs-Collegium bestämd taxa, upprättad
på samma sätt som hittills för hammar*
skatts-priset egt rum.
Sättet för denna Taxas upprättande
bestämdes närmare den 16 Mars 1826, i
följd af Collegiernes, i detta afseende, gjorda
framställning.
57.
I anledning af väckt fråga rörande
de i Riket vistande Judar.
Anmäld den i5 September 1823, och
uppskjuten. Å nyo anmäld den 10 Sept.
1828, då Kongl. Maj:ts Nådiga kungörelse
utfärdades om förbud emot upplåtande
till Judar af egande rätt och besittning af
fastighet på landet.
58.
Om underhålls Summa och Enkesäte
för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan.
Anmäld den r5 Sept. 1823, och vederbörande
underrättade om innehållet, hyaröf
-
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Bei:. d. 4 Aov. 1828. 2g
ver Kongl. Maj:t betygade sitt Nådiga välbehag.
59.
Angående förändrad beräkning af
åtskillige Stats-verkets Ordinarie Intrader.
Anmäld den i5 Sept. 1828, KamraarCollegium
och Stats-Contoret anbefallde,
att i vederbörlig ordning besörja den af Rikets
Ständer begärda undersökning rörande förhållandet
i serskilde orter, med Mantalspenningarne
samt Lagmans- och Häradsliöfdinge-Räntan,
samt att underdånig berättelse
derom, innan nästa Riksdag, till
Kongl. Majit afgifva.
Rikets Ständers framställning angående
Tionden af Dylta Svafvelbruk skulle
föredragas genom Krigs-Expeditionen.
Kammar-Collegium och Stats-Contorets
underd. utlåtande infordrades öfver Rikets
Ständers önskan att Kronans Tionde af
Koppar, Jern och Alun samt andra tillverkningar,
som in natura utgöras, må inom
ett år efter levereringen varda föryttrad.
Kongl. Majit förordnade i öfrigt, att
hädanefter det årliga Lösningspriset å Hammarskattsjern
skall i Banco Sedlar bestäm
-
i
3o Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 No v. 1828.
mas, med rättighet för Bruks-Egarne att
erlägga betalningen i specie mynt, enligt
hittills följda grunder, samt att, vid försäljningen
af det hammarskattsjern, som in
natura levereras, skall förfaras på sätt nu
är föreskrifvet eller framdeles stadgas.
Första delen af målet å nyo föredragen
den i3 Febr. 1828, då Kongl. Maj:t
förklarade sig vilja pröfva den samma i sammanhang
med propositionen om Stats-verkets
tillstånd och behof, och skulle HofBätten
emedlertid höras angående Tingsgästnings
penningarne, huruvida de ej må
kunna utbetalas ifrån Stats-Verket efter ett
visst medelbelopp.
Rikets Ständers anhållan om bestämmande
af en viss tid för försäljningen af
ICronans Tionde af Koppar, Jern och Alun,
föredrogs jemte Kammar-Collegii och StatsContorets
infordrade utlåtande den 12 Maji
1824; men Kongl. Maj:t fann ej skäl att
dertilll lemna bifall.
60.
Angående sökt Löneförhöjning för
Kronofogdar och Häradsskrifvare i Götheborgs
och Bohus Län.
Anmäld den 17 Sept. 1823, med bifall
till Rikets Ständers yttrande om en
Bil. t R. St. Just. Omb.ns Emb.-Rer. d■ 4 Nov. 1828. 3i
Allman reglering af Krono-Beljeningens och
Lands-statens Lönings-vilkor, ville Kongl.
Maj.t hafva anbefallt Kammar-Collegium och
Stats-Contoret, att upprätta förslag till förnyad
Aflönings-Stat för denna Tjenstemanna
Corps, och det samma till Kongl. Maj:t
insända.
61.
Om Pension för afl. Slats-Commissarien
Videgrens oförsörjda Döttrar.
Anmäld den i5 Sept. 1823, och StatsContoret
underrättadt om beslutet.
62.
Om upplåtelse af den under Gripsholm
lydande Lägenheten Tegelhagen
till Interressenterne i Gripsholms
Fabrik.
Den 16 Januarii 1824 remitterad till
Landshöfdingens i Nyköpings Län underd.
utlåtande.
Den 18 påföljande Febr. biföll Kongl.
Maj:t Rikets Ständers hemställan om de i
den underd. skrifvelsen omförmälde Lägenheters
försäljning med vilkor, som Landshöfdingen
i Södermanland föreslagit.
3a Bil. t. R. St- Just. Omb:ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
63.
Angående bidrag af Stats-Verket till
en föreslagen Pensions-Cassa-Inrättning
för Civile Embels- och Tjenstemän;
hvartill plan blifvit af serskilde
Comiterade utarbetad och till Statsutskottet
öfverlemnad.
64.
Angående väckt fråga om Häradshöfdingars
pensions-rätt.
65.
Angående Pensions-rätt för Landsliöfdingar.
Anmälde den 24 Sept. 1823, i ett sammang.
Innan Kongl. Maj:t till slutligt afgörande
företog frågan så väl om denna Pensions-Inrättning,
sorn angående framtida
förhållandet med Pensionerne för högre
Civile Embetsman, ville Kongl. Majrt hafva
inhemtat Pensions - Comitens underd.
utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständer
i dessa ämnen anfört.
Remissen besvarad den 19 Mars 1825,
och de af Comiterade afgifne förslag och
utlå
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns-Emb.~Ber. d. 4 Nov. i8a8. 3J
utlåtanden i ämnet i underdånighet föredragna
den i3 April samma år, då Kongl. Maj:t
i Nåder gillade de af Corniterade uppgifne
hufvudgrunder för ifrågavarande Pensions-Cassae-Inrättning,
samt med yttrad önskan
, att den hittills anslagna serskilda
Pensions-fonden, för Civile EmbetsmannaStaternes
Enkor och Barn, måtte med den
Allmänna Pensions-Inrättningen förbindas,
i Nåder förordnat en Interims-Direction,
hvilken skulle, tills vidare, öfvertaga förvaltningen
af Civile Embetsmanna Statefnes
Pensions-Cassae-Inrättning, intill dess
den blifvit i allo fullbordad m. m. Kongl.
Maj:t befallte jemväl, att de till Målet hörande
handlingar skulle, enligt Comiterades
förslag af trycket utgifvas, i ändamål
af Embetsmanna personalens börande, hvarjemte
Allmän Kungörelse om Pensions-Inrättningen
skulle utfärdas.
Sedan Interims-Directionen härefter
inkommit med underd. betänkande, i anledning
af gjorda el ind ringar vid det af
trycket utgångna förslag till ifrågavarande
pensions-inrättning, innehållande tillika grunderna
för åtskilliga hemställda ändringar i
samma förslag, så väl som för Reglemente
till den med pensions-inrätlningen förenade
Bil. t. R. St. Just. Ombms Emb.-Ber, 3
3. e H t .
34 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8a8.
Enke- och Pupill-Cassa m. m., så har Kongl.
Maj:t under den i5 November 1826 i Nåder
faststält och låtit utfärda serskildta
Reglementen för dessa bägge förenade pensions-inrättningar,
äfvensom ett reglemente
för Iåns erhållande ur deras fonder. Kongl.
Maj:t befallte derjemte, att samtliga handlingarna
i målet borde, i ett sammanhang,
af trycket utgifvas, för att, på sätt förut
tillgått, vederbörande tillställas, och förklarade
sig vilja, vid nu instundande Riksdag,
till Rikets Ständer göra framställning om
tillökning af Stats-Verkets anslag för pensionerade
af Civile Embets- och Tjenstemäns
Enkor och Earn. Den nu varande Interims-Directionen
fann Kongl. Maj:t böra
med Inrättningens förvaltning fortfara till
dess Inrättningen vunnit den tillväxt, att
Pensioneringen kunde taga sin början, då
Kongl. Majit ville serskildt bestämma tiden
för delegarnes sammankallande första gången
till val af fallmägtige, enligt Reglementet.
66.
Angående uppmätning och anteckning
af Cubik-rymden af hvarje loft
eller botten i Kronans Magasiner.
Anmäld den 17 Sept. 1823. Allmänna
Magasins Directionen och Kongl. Maj:ts Befallninghafvande
förständigade, att med nog
-
Bil. t. B. St. Just. Oml:ns Emi.-lief. d. 4 Ndvi i8a8. 35
granhet tillse, det ofvanberörde, i 5 §. af
1812 års Afskrifnings Reglemente påbud lia,
uppmätning och anteckning* varder behörigen
verkställd.
I fråga örn vidsträcktare fribrefs-i fcttighet
för Städernes Magistrater.
Anmäld den 17 Sept- 1823* då Kongl.
Majit förordnade att ifrågavarande post-frihet
för Magistraternes Embets-Bref skulle
laga sin början från och med år 1824.
68.
Angående ved-anslag till Lands-Can^
cellierne och Landt-Ränterierna.
Anmäld den 1 Oct. 1828, och remitterad
till Stats-Contorets utlåtande. Afgjord
den 19 Oct, 1826 i sammanhang med frågan
om ved för Lands-Contoren, (Se ofvan
Nio 3),
69,
Angående Lön - tillökning för Fjerdingsman
i Vester-Norrland.
Anmäld den 1 Oct. 1823. Kongl. Maj;t
gillade hvad Rikets Ständer i underd. yt
-
36 Bil. t, R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
rat, och befallte, att vederbörande derom
skulle förständigas. ,
7°.
Angående Pension åt Justitiae-Rådet
Blom.
Den 8 Oct. 1828 i underd. anmäld
och öfverlemnad till Kammar-Expeditionen,
såsom egande sammanhang med Just.-  Rådet Bloms ansökning om afsked.
7r
I
fråga om ersättning för förlusterna
genom Trollhätte Sluss-Verks uppdämningar.
Anmäld den 17 Oct. 1823. JustitiaeCancellersEmbetets
utlåtande infordrades öfver
hvad anfördt blifvit, rörande de för
åren 1811 med 1819 från Elfsborgs Ränteri
förskottsvis utbetalde j ordersättningarne;
hvarjemte Kongl. Maj:t, i afseende på
frågan, huruvida och till hvad belopp dylika
ersättningar än må ega rum, i Nåder
förordnade, att ytterligare undersökning härom
skulle anställas.
■ ' ...
Den första frågan afgjord den 6 Oct.
1824, då Kongl. Maj:t biföll» att hvad LandtRänteriet
förskjutit till ifrågavarande er
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. l\ Nov. 1828. 3?
sättningar från år 18f 1 till dess ersättniugarne,
genom Kongl. Brefvet den 3i Jan.
1821, tills vidare inställdes, må vid blifvande
tillgång af g:de Hufvud-Titeln godtgöras.
1825 d. 4 Maji, föredrogs å nyo frågan
om dessa jordersättningars fortfarande, hvarvid
Kongl. Maj:t ansåg nödigt, att inhemta
Kammar-Collegii och Slats-Contorets ytterligare
utlåtanden.
Sistnämnde utlåtande föredrogs den 22
Nov. 1826, då Kongl. Maj:t förklarade, att
ersättningen skulle ifrån år >819, då den
blifvit innehållen, och tills vidare från
Landt-Ränteriet utbetalas i följd af stadgandet
uti Kongl. Brefvet den 23 Mars
1768; Men Kongl. Majit förordnade derjemte:
att serskild undersökning skulle anställas,
rörande ersättningen till Innehafvare
af Boställsjord; samt Krigs- och Kammar-Collegierne
jemte Stats-Contoret sedermera inkomma
med utlåtande, huruvida berörde ersättning
för Bostäl Is-jord må kunna upphöra
vid innehafvarnes afgång, samt att ersättningen
för den jord, som vöre enskild
Mans ego, skulle vederbörande för framtiden
tillkomma, genom afkortning å hemmanens
räntor, för så vidt de äro Kronan
behållne, men att, derest räntorne voro
indelta eller annorledes disponerade, flytt
-
3S Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Bev. d. 4 Nov. 1828.
ning af ersättningen motsvarande räntor,
borde i behörig ordning ske från dessa, tili
andra lämpligen belägna Hemman,
72.
Angående granskningen af Postverkets
räkenskaper för åren 1820 och
1821.
Anmäld den 8 Oct, 1823. Kongl. Maj:t
biföll hvad Rikets Ständer häruti yttrat och
befallte, att Öfver-Post-Directeuren skulle
derom förständigas,
73.
I fråga om pension för Enke-Grefvinnan
Adlercreutz.
Anmäld den 8 Oct. 1828, och StatsContoret
anbefaldt att, vid 1823 års slut,
upphöra med utbetalningen af den på Indraghings-Statens
Besparingar Fru Grefvinnan
Adlercreutz till samma års Riksdag
beviljade pension.
74*
Angående Regleringen af Riks-Statens
4;de Hufvud-Titel,
Anmäld den 8 Oct. 1823, Med bifall
af hvad Rikets Ständer anmält j förordnade
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emi.-Ber. d. 4. Nav. 1828. 39
Kongl. Maj:t, att Stats-Contoret skulle derom
till iakttagande förständigas, och att
Ecclesiastik-Expeditionen skulle af Målet erhålla
del.
75.
I fråga om ersättning för en brist
i Ilof-stallels Utfodring.
Anmäld den 8 October i8a3, och innehållet
meddeladt Stats-Contoret till efterrättelse.
För öfrigt skulle denna Skrifvelse,
i hvad den rörer frågan om eftergift i
arrende-beloppet för Eldgarns äng, till
Kammar-Expeditionen öfverlemnas.
76.
I anledning af väckt fråga om betalning
för en obligation på 3oooR:dr
Hamb. Banco till Hof-Rådet Eckert.
Anmäld den 8 October i8a3, och lagd
till handliugarne.
77-
Om öfverlemnande till RiksgäldsContoret
af Lotteri-fondens behållning.
Anmäld den 8 October i8a3. Bifölls
med förklarande att berörde öfverlemnande
skall vid slutet af år i823 verkställas,
samt att de derefter, genom Nummer-Lol
-
4o Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1838,
teriet inflytande behållna medel skola, utan
afsättning af någon reserv-fond, qvartaliter
till Stats-Contoret levereras; hvaivid likväl
Nummer-Lotteri-Directionen skulle ega att
till förefallande mindre utgifter under sin
disposition behålla en Summa af högst
10,000 R:dr,
I Anledning af den genom Stats-Utskottet
verkställda granskning af Tullverkets
räkenskaper för år 1819, 1820
och 1821,
Anmäld den 17 October 1823. Kongl,
Maj:t förordnade härvid i Nåder; att till
införsel forbudne och förbrulne varor, som
förut, enligt 1820 års Lurendrägeri-förordning,
bordt till utrikes ort afforas,skola hädanefter
på Auction inom Riket föryttras,
under vilkor af deras exporterande och med
iakttagande af behörig Controll, äfvensom
alt den i dylika Confiscalions-mål bestämde
beslagare-andel, må beräknas efter auctions-pricet.
Att Rikets Ständers beslut om upphörande
af bidraget till Spinnhus- och Corrections^
Inrättningen i Stockholm skulle
Tull-Directionen och Öfver-Ståthållare-Embetet
till efterrättelse meddelas.
Bil. t. R. St. Just. Ombms Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 4*
Alf. General Tull-Directionens underdåniga
utlåtande* skulle infordras öfver Rikets
Ständers anhållan om åtgärders vidtagande
till inskränkning i Tullverkets ExpectanceStat.
Att vederbörande borde förständigas,
att framdeles iakttaga, det alla utgifter af
Tullmedlen blifva såsom vid Tullverket bestridde,
afförde och i Räkenskaperne synliga.
Att den till kust bevakningen använda
kostnad hädanefter må redovisas i sammanhang
med Tullverkets öfriga utgifter, samt
Att Rikets Ständers framställning angående
inskränkning i båtars hyrande för
kustbevakningens behof, borde, så vidtoinständigheterne
medgifva, vinna tillämpning
vid förslagets uppgörande till 1824 års
kustbevakning.
Den 8 Jan. 1824 är frågan om inskränkning
i Tull-verkets Expcctance-Stat
å nyo anmäld, hvarvid Kongl. Maj:t, med
afseende på hvad General-Tull-Directionen
upplyst, fann någon åtgärd i anledning af
Rikets Ständers framställning i ämnet ej
vara af nöden.
79-
Angående granskning af 1821 års redogörelse
för ChartEe-Sigillatae medlen.
4a Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
Den 17 Oct. 1823, remitterad till Kammar-Collegii
utlåtande.
Remissen besvarad, och Målet å ny o
anmäldt den 17 Dec. samma år, hvarvid
Kongl. Maj:t förordnade, att Kammar-Collegium
borde i möjligaste målto tillse, det
förrådet af slämpladt papper, som till försäljning
bör vara i beredskap icke öfversliger
hvad som, enligt en säker erfarenhet,
kan erfordras; att samtlige Kongl. Majrts
Befallningshafvande skola anbefallas, alt, i
afseende på borgens ställande af personer,
som på credit emottaga stämpladt papper
till föi •säljning under eget betalnings-äfventyr,
tillse, att löftesmännen äro vederhäftige,
samt att borgen är ingången som för
egen skuld, äfvensom att, i händelse af
flere löftesmän, de samma borga en för alla
och alla för en; att allt maculeradt
stämpladt papper skall, sedan det för
hvarje år blifvit till Chartae-Sigillatas-Contoret
återstäldt, genom en säker method
annuleras och göras ofrugtbart för sitt förra
ändamål, i närvaro af en Ledamot i Kammar-Collegium
och en af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret.
Skrifvelsen ansågs i öfrigt icke fordra
jlågon åtgärd,
Bil. t. R. S. Just. Omb;ns Emb.-Ber. cl. 4 Nav. 1828. 43
80,
Angående söndring från Bisp-motala
Kongsgård af erforderlig egorymd
till anläggning af en Köping vid Motala.
Anmäld den 17 Oct. 1823, och communicerad
till behörig kännedom med Kammar-Coliegium
och Landshöfdingen i Östergöthland,
81.
Angående Härads-Skrifvaren Rydings
anhållan, om utbekommande af
Mantals-Provision,
Anmäld den 17 Oct. i8a3. Fordrade
ingen åtgärd,
83.
Om anslag till instrumenters inköp
för Astronomiska Observatorium i
Stockholm,
Anmäld den 8 Jan. 1824 i sammanhang
med Rikets Ständers Skrifvelse om.
Stats-Regleringen i allmänhet, deruti anslaget
för Observatorium är upptaget,
83.
Om åtskilliga nya Post-Contors inrättande,
samt om 2;ne frimarknader i
Arvika Köping.
44 Bil. t. R. St Just. Ombms Emb.-Ber. d. 4 iVol/. 1828.
Anmäld den 17 Oct. 1823, och remitterad
till vederbörande Embetsverks utlåtande,
1825 den 4 Maji, biföll Kongl, Maj;t,
att Sågmå marknad må ifrån och med år
1826 flyttas till Arvika, och att en ny
marknad derstädes må årligen hållas den
29 Januarii.
1826 den 19 Oct. tillät Kongl. Maj:t,
att ett Post-Contor finge anläggas vid Ahltorps
gästgifvaregård inom Dahlsland, men
fann nu icke skäl att bifalla Post-Contors
inrättande på de öfrige af Rikets Ständer;
uppgifne ställen.
1827 den 29 Aug. förordnades, i följd
af Öfver-Post-Directeurens underdåniga anmälan,
att frågan om ett Post-Contor vid Ahltorp
skulle förfalla, och alt Qfver-Post-Directeuren
i sammanhang med den Allmänna
Regleringen finge föreslå ett tjenligt ställe
inom orten för el't Post-Contors anläggning,
derest omständigheterne då sådant skulle
kräfva.
84.
I anledning af Krono-fogden Lindbergs
anhållan om Löne-anslag för en
Exp.-fogde, m. m.
Bil. t. R . St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. Lj5
Den 27 Oct. 1823, öfverlemnadt till
Kammar-Expeditionen.
85.
Angående Reglering af Riks-StatenS
5:te hufvud-titel.
Anmäld den 23 Oct. 1823, och meddelad
Stats-Contoret till efterrättelse vid
Staternes upprättande.
86.
Angående Chefens för 3:dje Cavallerie-Brigaden
ansökning, att utbekomma
ett Adjutants-arfvode m. m.
Anmäld den 20 Oct, 1823, och remit- ,
terad till Stats-Contorets utlåtande, i afseende
på den deri gjorda hemställan om förändring
i den för fordringars utbekommande
hos Stats-verket fastställda prasscriptions-tid.
Remissen besvarad, och frågan å liyo
anmäld den 1 Sept. 1824, då Kongl. Majrt,
med bifall till Stats-Contorets utlåtande,
förordnade, att ifrågavarande praescriptionstid
må, för sådane fordringar hos Stats-verket
som hos Stats-Contoret böra anmälas, förlängas
till slutet af December månad, året
efter det, då fordringen uppkommit m. m.;
46 Bil. t. R. St. Just. Ombms Enib.-Bei\ d. 4 Nov. 1828.
om hvilket allt allmän Nådig Kungörelse
blifvit utfärdad.
87.
Angående Extra Löner inom de fyra
Stats-Expeditionerne af Kongl. Majrts
Cancellie.
Anmäld den 39 Oct. 1823. Kongl,
Maj:t fann ej skäl, att bifalla Rikets Ständers
underdåniga hemställan, att de uppgifne
Extra Lönerne ovilkorligen skola af
a:dra hufvud-titelns besparingar anordnas;
men ville framdeles, i mon af tillgången å
de allmänna medel som Kongl. Maj:t eger
att för dylika behof använda, uppå underdånig
anmälan af Chefen för hvarje StalsExpedition
i Nåder bestämma den provisionel
tillökning i Cancelliets nu varande
aflöning, som för göromålens gång kan
pröfvas nödig.
88.
Om upphörande af det så kallade
Klampare-Laget i Götheborg.
Anmäld den 17 Dec. 1823. Kongl.
Maj:t förordnade, att Klampare-Laget skall
upphöra, och det hädanefter, vid lossning
eller lastning af bräder i Götheborg, bero
af vederbörande, att dertill välja det biträde
de önska.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 47
89.
Angående tillåtelse för Norrländske
Allmogen, att i bodar å allmänna ställen
i hufvudstaden försälja sina varor.
Anmäld den 29 Oct. 1823, och Öfver-Ståthållare-Embetet
anbefaldt, att, efter
vederbörandes hörande afgifva utlåtande i
ämnet.
Den 12 Maji 1824, Rikets Ständers
hemställan bifallen, i enlighet med ÖfverStålhållare-Embetets
yttrande, hvarom bemälte
Embete skulle utfärda Allmän Kungörelse.
90.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers
anmärkning, angående oredoviste
spannmåls-upphandlings-medel i
Wermland.
Anmäld den 5 Nov. 1823. JustitiasCancelleren
anbefalldes, alt i Laga ordning
anställa åtal emot Konungens Befallningshafvande
i Wermlands Län; och Allmänna
Magazins-Directionen förständigades, att inkomma
med förklaring öfver den emot Directionen
gjorda anmärkningen.
Directionens förklaring föredragen den
26 Maji 1824, då anmärkningen ansågs böra
förfalla.
48 Bil. t. R. St. Just. Ombms Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828,
91.
Angående Pension för Riks.Rådet
Grefve Liljencrantzs dotter.
92.
Angående Pension för Directeuren
Löfving.
Anmälde den 5 Nov. 1023, och bifallne,
ehuru, hvad Directeur Löfvings pension
beträffade, den samma blifvit af Rikets
Ständer beviljad, utan dertill af Kongl.
Majit gifven anledning, eller utan underdånig
hemställan om Nådig sanction.
93.
Angående nedsättning af Terminen
för Civile Embets- och Tjenstemäns rätt,
att vid afskedstagande! bibehålla lönen
i pension.
Anmäld den 5 Nov. 1823. Kongl.
Majit biföll Rikets Ständers hemställan, med
förklarande, att, i händelse Allmänna Indragnings-Statens
tillgångar icke blefvo tillräcklige
för Embets- och Tjenstemännens
pensionering efter den nya beräkningen,
pensionerne borde utgå af öfverskotten på
Stats-verkets inkomster; och skulle Comite
rade
-
Bil. t. JR. St. Just. Ombins Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 49
rade för uppgörande af en Pensions-Inrättning
för Civil-Staten om detta Nådiga Beslut
underrättas.
94-
Angående den af Öfverste Silfverschiöld.
sökta accords-ersättning.
Föredragen genom Krigs-Expeditionen.
95.
Angående Regleringen af Riks-Sta
tens
a:dra Hufvud-Titel.
Anmäld den 19 Nov. 1823.
Kongl. Maj:t biföll, att de förändringar
i anslagen på denna Titel, som Rikets
Ständer beslutit, må vid Special-Staternas
uppgörande iakttagas.
I afseende på den speciela regleringen,
skulle till Ecclesiastik-Expeditionen
öfverlemnas hvad Rikets Ständer anfört om
utgifterne för Sundhels-Collegium till Barnmorske-Lärlingars
underhåll och till arfvoden
för Predikanter vid Läns-fängelserna.
Då Rikets Ständer icke anvist serskildta
anslag tili Lön för en Secreterare vid
Bil. t. R. St. Just. Omb. ns Emb.-Ber. 4
3. e Ht.
5o Bil. t. R. St. Just. Omb:hs Emb.-Ber. d 4 Nov. 1828.
Justitiae-Cancellers-Embetet, skulle aflöningen
för denne Tjensteman, sorn förut, utgå
af 2:dra IIufvud-Titelns besparingar.
Rikets Ständers framställning, angående
sättet för pröfningen af hvad sorn utöfver
Minister-anslaget kan behöfva i vexlar
disponeras, skulle till pröfning förekomma
i sammanhang med frågan om sättet
för Tull-afgifternes utgörande.
Kongl. Maj:t fann någon minskning i
hittills vanliga Diplomatiska utgifter för det
närvarande icke kunna ega runi, men ville
tillse, huruvida någon förändring härutinnan
till besparing för Stats-verket hädanefter
må kunna tillvägabringas.
Rikets Ständers anhållan, att den speciela
utbetalningen af Minister-Statens aflöning
måtte, på sätt som före år 1816
tillgått, af Stats-Contoretbesörjas, uppsköts
till framdeles pröfning.
96.
Angående Riks Hufvud-Boken.
Anmäld den ra Nov. 1823, och StatsContorets
utlåtande infordradt, angående de
serskilde åtgärder och regleringar, som Rikets
Ständer, i följd af deh antagna RiksBoks-Sluts-methoden
funnit böra vidtagas.
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 5i
Sedan Stats-Contoret med detta utlåtande
inkommit, och dervid, med afseende
på Riks-Boks-slutet och dess framtida fortfarande
utan någon ny gradation för Staten,
öfverlemnat en plan till förändrad reglering
af Stats-Contorets Stat, livilande bland
anuat på indragning af Kammar-Cdllegii
Afräknings-Contor; så bar Kongl. Maj:t, vid
föredragning häraf, den 10 Mars 1824 i
Nåder bifallit, att Riks-Boks-slutet för år
1822 och påföljande år må uppgöras i StatsContoret,
efter den gillade methoden.
Äfvensom Kongl. Maj:t fastställt den
nya planen för regleringen af Stats-Ccnlorets
Stat, hvilken plau med 2:dra qvartalet
1S24 skulle sättas i verkställighet. Kammar
- Collegii utlåtande infordrades öfver
hvad som borde iakttagas vid AfräkningsContorets
indragning.
För öfrigt förordnades:
Att vederbörande penningc-förvaltande
Verk skulle höras, i fråga om ändring i
tiden för afslutandc af deras Hufvud-böcker.
Att sådana förskotts-förteckningar, som
Rikets Ständer önskat finna Rik^-Hufvudboken
bilagde, skulle upprättas.
Alt alla afslutade räkenskaper öfver
Kronans Intrader icke borde, enligt Rikets
52 Bil. t. R. St. Just. Omh:ns Enib.-Ber. d. 4 No v. 1828.
Ständers förslag, ingå till Slats-Contoret,
men att vederbörande skulle höras, angående
deras insändande directe till KammarRätten.
Att vederbörandes utlåtande jemväl
skulle infordras, angående upphörande af
Kammar-Collegii Controll öfver Kronans
Intrader och redovisningen af Allmänna
medel.
Att Krigs- och Kammar-Collegium samt
Kammar-Rätten och Stats-Contoret horde
afgifva underd. utlåtande, angående de af
Rikets Ständer föreslaene förändringar i
O O
Uppbörds- och Redogörelse-Verket.
Att det för Stats-Commissarien lVe~
sterstrand bestämda arfvode, sorn Kongl.
Majit biföll, äfvensom öfriga arfvode» för
Riksboksarbetet utgår af öfverskotten påStatsInkomsterne.
Att det serskildta Contoret för Riks-BoksSluts
uppgörande efter den af Stats-Commissarien
Widegren uppgifna method indrages,
hvarvid en mindre Summa anslogs
till gratificationer åt dervarande Tjenstemän.
Frågan om sättet för Afräknings-Contorets
indragning, afgjord den 7 December
i8a5, vid hvilket års slut Contorets goro
-
Bil. t R. St. Just. Orrib.ns Errib.-Ber• cl% 4 Nov• 1828. 53
mål dels skulle uppböja och dels förflyttas
till Stats-Contoret, Kammar-Rätten och
andra Conior inom Kammar-Collegium,
vid hvilket tillfälle äfven förordnades, alt
afslutade Krono-Räkenskaper skulle aflemnas
lill Kammar-Rätten.
Då vederbörandes utlåtande, angående
upphöi-ande af Kammar-Collegii Controll
öfver Kronans inkomster och redovisningen
af allmänna medel, den 16 Mars 1826
i underd. föredrogs, förklarade Kongl. Maj:t
det höra leda lill enkelhet och ordning i
äi'endenas gång, alt alla Besvärsmål, rörande
Beskattnings - författningarnes tillämpning,
samt alla frågor om afskrifningar liksom
balanee - mål och anmärkningar vid
afslutade räkenskaper, lill Kammar-Ratten
fullföljas, hvaremot Kammar-Collegium,
jemte inseendet öfver Kronans Domainer,
skulle handlägga alla mål, angående kronoränlors
på skattläggning beroende belopp, och
Stats-Contoret utöfva den summariska controllen
öfver indrifvandet och levereringen
af löpande Krono-uppbörden för året. Denna
fördelning af göromålen, hvaröfver vederbörande
å nyo hördes, bestämdes närmare
d. 10 April 1828, då en allmän kungörelse
i ämnet utfärdades.
Den 5 April 1826 reglerades tiden för
afslutande af penninge förvaltande Verks
54 Bil. t• R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. cl. \ Nov. 189.8.
Hufvudböcker, i förhållande tili Riks-Boksslutet.
Utlåtandet angående de af Rikets Ständer
föreslagna förändringar i Uppbörds- och
Redogörelse-verket inkommet och föredraget
den 10 Oct. 1828, då serskilda föreskrifter
i ämnet meddelades.
97-
Angående Rikets Ständers granskningsrätt
af Tullverkets räkenskaper
m. m.
Återlemnad till Hof-Cancelleren, såsom
innefattande svar på en af honom contrasignerad
skrifvelse i ämnet.
98.
Angående Regleringen af Riks-Statens
8:de Hufvud-Titel.
Anmäld den 19 November i8a3. StatsContoret
skulle erhålla del af hvad Rikets
Ständer beslutit rörande anslaget på denna
Hufvud-Titel till behörig efterrättelse; men
Kongl. Maj:t förklarade, att, derest de
uppförde förslags-Summorne icke hlefve
för behofvet tillräcklige, bristerne borde,
såsom tillförene, fyllas af öfverskotten på
Stats-Verkets inkomster.
Bil. t. It. Si. Just. Om/J.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8a8. 55
Rikets Ständers yttrande, angående utgifterna
1’ör fångars skjuls och underhåll samt i
fråga om medel lill Lejonbackens reparation
och till afgifter för de till Landshöfdinge-Residencer
inköpta Egendomar, skulle
lill Kammar-Expeditionen öfverlemnas.
Kongl, Maj:t, som redan den 29 Oclober
beslutit, att anvisningar hädanefter ej må
göras å 8:de Hufvud-Tilelns besparingar,
ville jemväl, på Kammar-Expeditionens föredragning,
besluta angående det af nämnde
besparingar utbetaldte arfvode för eli Tjensteman
i Kammar-Collegium, som handlagt
frågan om Reeognilions-Skogarne.
99-
Angående regleringen af allmänna
Indragnings-Staten,
Anmäld den 19 November >823. Meddelad
Stats-Conloret till kännedom och efterrättelse;
och Rikets Ständers anhållan,
0111 upplåtande af tjenlig lägenhet i Kronans
hus till Embetsrum åt Öf ver-Ståthål]
are.Em betets Cancellie, öfverlemnad till
Kammar-Expeditionens föredragning.
Kongl. Maj:t fann för Öfrigt, med anledning
af hvad Rikets Ständer derom ytjat,
Nådegåfvor och understöd för Enkor
och Barn, efter personer , sorn på Indrag
-
56 Bil. t. R. St. Just. Ombins Emb.-Ber. d. 4 Nov. iSaS.
nings-Staten innehaft pensioner, icke hädanefter
kunna å samma Stats-besparingar
beviljas.
100.
Angående beräkningen af Riks-Markegångspriset
å den under penningelönen
inbegripne spannmål.
Anmäld den 17 November 1823,, och
bifallen; i följd hvaraf innehållet skulle
vederbörande till efterrättelse meddelas.
101.
Angående hyra för Landshöfdinge
Residence-huset i Hernösand.
Anmäld den 19 November 1823. Afgjord
och bifallen i sammanhang med Rikets
Ständers Skrifvelse om Regleringen af
aldra Hufvud-Titeln.
102.
I fråga om understöd för Jordbrukare,
hvilkas gröda skadas af frost,
hagel etc.
Anmäld den 19 November 1823. Då
några serskildte medel icke blifvit af Rikets
Ständer anslagne för tillvägabringande af
Bil. t, R\St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. !\ Nov. 1828. 5j
de ifrågavarande inrätlningarne, till understöd
för lidande jordbrukare, fann Kongl.
Maj:t någon annan åtgärd icke kunna vidtagas,
än att samtlige Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
skulle förständigas att, hvar
i sitt Län, uppmana Allmänheten till dylika
inrättningars anläggande, på sätt som
för hvarje landsort tjenligast pröfvas.
103.
Angående förökadt anslag till Riksdags-kostnadernes
bestridande samt utbetalningar
af Riksdags-arfvoden.
Anmäld den ig November 1828, och
meddelad Stats-Contoret till efterrättelse.
104.
Med anhållan, att Rikets Ständers
Beslut om Capitalions-fyllnads och öfverflöds-afgifterne
genast måtte kungöras.
Anmäld den 12 Nov. 1823, och Rikets
Ständers anhållan bifallen, hvarom
Befallning till Öfver-Ståthållaren och samtlige
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skulle
expedieras.
58 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. !\ Nov. 182S.
105.
Angående en Pension åt f. d. Landshöfdingen
Hans Järta.
Anmäld den 19 November i8a3. SlatsContoret
och Landshöfdingen Järla i Nåder
förständigade om JBeslutet.
106.
I anledning af den vid Riksdagen
verkställda granskning af Allmänna'
Magazins-Inrättningens förvaltning.
Anmäld den 19 Nov. 1823. Allmänna
Magazins-Directionens förklaring infordrad
öfver de af Rikets Ständer anmälda
anledningar till åtal.
Kongl. Maj:t, som redan förut anbefallt
månadtiiga besigtningar å Magazinslagren,
i afsigt, att försäkra deras sorgfälligt
vård, ville genom Allmänna! Magazins-Directionen
hafva förständigat $Magazins-Förvaltarne,
att sina skyldigheter vid
emottagning och förvaring, af säd behörigen
fullgöra.
Vid föredragning d. i5 Oct. 1824 af
Magazins-Directionens ofvanberörde förklaring,
fann Kongl. Maj:t något åtal emot
Direclionen icke böra ega rum. (Se N:o i4ö.)
Bil. t. 11. St. Just. Ömb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 59
107.
I fråga om ersättning till Handlanden
Bergj i afseende på liqviden af
dess skuld till Götha Canal-.Bolags f.
d. Discont-Verk.
108.
Angående Grefliga Gyllenstjernsko.
familjens förmenta fordran hos Staten.
Anmälde d. 19 Nov. i8a3, och lagde
till liandlingarne, såsom icke fordrande
någon åtgärd.
109.
Angående Lieutenanten Berghmarks
ansökning om förlängning af arrendet
för Klabböle Krono Lax-Fiske m. m.,
öfverlemnad från Kammar-Expeditionen
, i afseende på den deri förekommande
fråga om Pension för Berghmark
å Allmänna Indragnings-Staten.
Anmäld den 26 Nov. 1823, hvarvid
Berghmark tillädes en Pension å Allmänna
Indragnings-Staten, hvars belopp Slrömrensnings-Comiten
egde att föreslå. 1824
den 25 Nov. bestämdes Pensionen till 3oo
R:dr, alt beräknas ifrån årets början.
6o Bil. t R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8aS.
I I O.
Om förökadt anslag för Kongl. Bibliolheket.
Anmäld den 26 Nov. 1823, och vederbörande
förständigade om innehållet till
behörig efterrättelse.
m.
Angående nedsättning af stadgade
böter för uteblifvande ifrån Mantalsskrifningarne
m. m.
Anmäld den 26 Nov. 1823, och Kammar-ColIjgium
anbefaldt, att utfärda Allmän
Kungörelse, i anledning af hvad Rikets
Ständer beslutit.
112.
Rörande Fabriks-Idkaren Fresks lån
i Manufactur-Discont-fonden.
Anmäld den 26 Nov. 1823, och ansågs
icke fordra någon åtgärd, då Kongl. Maj:t
redan den i5 Sept. förordnat om säkerheten
för ifrågavarande Lån.
113.
Om nedsättning af öfver-räntan för
Lån i Maiiufaetur-Diseont-fonden,
Bil. i. R. St. Just. Oml>:ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. i8a8. 6t
Anmäld den xo Dec. i8a3; och Rikets
Ständers anhållan bifallen, med förliknande,
att Kongl, Maj:t ansåg de i strid
med Allmänna Lagen, tid efter annan, uti
serskildta fall stadgade öfver-räntor vara
obilliga och icke af nödvändigheten påkallade,
enär lagliga utvägar kunde begagnas
till Iåns indrifvande vid förfallotiden.
Skrifvelse i ämnet till Commerce-Collegium
expedierad.
114.
I anledning af verkställd granskning
af redogörelsen för 1817 och 1818 års
Riksdags-kostnader.
Anmäld den 26 Nov. i8a3. Med gillande
af hvad Rikets Ständer anfört, befallte
Kgl. Maj:t, alt Stats-Contoret skulle
till vederbörande redogörares efterrättelse
förständigas om hvad Rikets Ständer, angående
redogörelsen för Riksdags-kostnadsmedlen
vid 1823 års och påföljande Riksdagar,
beslutit.
115.
Med svar på Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om ytterligare anslag för
Götha Canal.
11
Ga Bil. t. R. St. Just. Omims Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Anmäld den 26 Nov. 1828; och Götha
Canal Direction förständigad om innehållet.
116.
Angående Låne-biträden till Trollhätte
Canal Slussverks-Bolag.
Anmäld den 26 Nov. 1828; och Bolagets
Direction förständigadt om Rikets Ständers
Beslut till behörig efterrättelse.
117.
Angående Tull-uppbördens Inleverering
i Riksgälds-Contoret m. m.
J18.
Angående förnyad Instruction för
Rikets Ständers Revisorer, i hvad som
rörer deras befattning med Stats-Verket.
Återlemnade till Hof-Cancelleren såsom
innefattande svar på af honom conlrasignerade
skrifvelser.
* ■>. , ' • • ’ ' • •' . \
119.
I fråga om serskildt anslag till MyntVerkets
reparation,
.. /' ■ ■ 1
Anmäld den 20 Jan. 1824. Kongl.
Maj:t fann, att, ehuru utvexling af Specie
-
Bil. t. Ii. St. Just. Omb:ns Emi.-Ber. <1. 4 Nov. 1828. 63
mynt ur Banken ej kommer att ega rum ,
det likväl ej vore någon betaget, att låta
vid Myntet tillverka Specie-mynt, till hvad
belopp som helst, samt alt i alla fåll det
vore af allmän nytta, att, genom Myntverkets
skyndsamma iståndsättande, kunna slå
fullkomligare mynt med mindre kostnad,
än med nu befintlige förfallna machinerier
är möjligt; men då Rikets Ständer icke
dertill beviljat erforderliga medel, fann
Kongl. Maj:t någon annan utväg ej återstå,
än att med de besparingar på myntets ordinarie
anslag, som vore att påräkna och
med de öfrige tillgångar, som kunna af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras, söka
fullfölja Mynt-Verkets iståndsättande, så
fort omständigheterna medgifva.
120.
Om Statens ansvarighet för enskildtas
af publike Embets- och Tjenstemän
förskingrade medel.
«
Anmäld den 4 Dec. 1823. Stats-Contorels
underdåniga utlåtande infordrades,
i anledning af hvad Rikets Ständer föreslagit,
rörande enskildes medel, som i RänteKammaren
och Ränterierne deponeras; och
Rikets Ständers förslag angående Uppbördsmännens
åliggande, då medel för enskil
-
64 Bil. t. R. St. Just. Omlins Emi.-Ber. den 4 Nov 1828-.
des räkning, i executiv väg uppbäras, skulle
genom Justitiae-Expeditionen i underdånighet
föredragas.
Målet å nyo föredraget d. 5 Maji 1824,
då Kongl. Maj:t förordnade, att Allmän
Kungörelse skulle utfärdas derom, att den
summa, för hvilken Uppbördsman vid tjenstens
tillträdande skall ställa borgen, hädanefter
skall anses lemna säkerhet äfven
för de enskild ta medel, som i tjensteväg
uppbäras, närmast de Allmänna medel Uppbördsman
om händer fått.
121.
Om anläggning af en Köping i
Frycksände Socken af Wermland.
Anmäld den 4 Dec. 1828; och Commerce-Collegium
anbefaldt att afgifva utlåtande,
sedan vederbörande blifvit hörde.
1825 den 21 Dec. å nyo föredraget,
då Kongl. Maj:t, med afseende på hvad
Commerce-Collegium anfört, ej fann skäl
att för det närvarande bifalla den föreslagna
Köpingens anläggande.
122.
Om anstånd med Spannmåls undsättnings.
-skuldernes betalning.
Anmäld
fiil. t. R. St. Just. Omlins Emi.-Ber. d. 4 tföv. t8a8. 65
Anmäld d. 4 Dec, 1823. Kongl. Maj:t
biföll Rikets Ständers anhållan till efterrättelse
i alla de fall, der Kongl, Maj:t ej
redan för undsättningstagare beviljat en
längre betalningstid, eller framdeles, med
afseende på sig företeende omständigheter,
kunde sådan i Nåder medgifva.
ia3.
Angående tiden för nästa Revision af
Stats-, Banco-, och Riksgälds -Verken.
Anmäld den 4 Dec- *823 ad notitiam
för Revisorernes sammankallande.
124»
t fråga om liemmansegarnes på Gottland
skyldighet att underhålla Lastagebryggor
vid öns Landthamnar,
Anmäld d. 4 Dec. 1823, och remitterad
till Commerce-Collegii utlåtande, sedan
Landshöfdingen och öfrige vederbörande
blifvit hofde.
Ytterligare föredragen d. 4 Maji 1827
i sammanhang med N:o l35, då Kongl.
Maj:t förklarade, det skyldigheten att underhålla
Lastage-bryggorne borde tillhöra
Allmogen, men afgifterne i Landthamnar
Bil.
t. R. St. Just. Otnb.ns Emb.-Ber. **
3.-e H.t.
66 Bil. t. R. St. Just. Otrhms Emb.-Ber. d. 4 Nav. 1828.
ne, icke, såsom hittills, tillfalla Wisby
Stad, utan anvåndas, såsom bidrag till
Bryggornes underhåll.
125.
Angående Söder Telje Canal-Verk.
Anmäld den 4 Dec. 1823, och meddelad
Canal-Directionen och Stats-Contoret
lill efterrättelse.
126.
Angående Strömrensnings - anslagets
fortfarande m. m.
127.
Angående åtskilliga omständigheter
rörande förvaltningen af detta anslag
för den förflutna tiden.
Anmälde den 3o Jan. 1824 i ett sammanhang.
Jemte det Kongl. Maj:t, med bifall af
hvad Rikets Ständer uti den första skrifvelsen
yttrat och hemställt, i Nåder förordnade,
att Strömrensnings-Comite^i borde
deraf till behörig efterrättelse undfå del,
ville Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets
Ständers anhållan om undersökningar i afseende
på olaglig stängd kungsådra, hafva
Bit. t. R. St. Just. Omb‘.ns Emh.-Ber. d. \ Növ. i 828. G;
anbefallt samtlige Landshöfdingarne, att,
enär klagan i dessa fall hos deln admäles,
låta uppå de klagandes bekostnad undersöka
och pröfva förhållandet, saint de klagande,
ulan omgång, till deras lagliga rätt
förhjelpa* Kongl. Majit! ville för öfrigt, i
hvarje serskildt fall, pröfva förekommande
frågor om ersättning för Slrömrensningsfonden
lill innehafvare af fisken eller Vattenverk,
som kunna finnas lagligen berättigade
att ieke hålla kongsådra öppen i
strömmar eller Väg, genom hvilka transporter
af produeter, till allmän nytta, eljest
kunde verkställas.
I anledning af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse röras-le Strömreiisningsfondens
förvaltning under den förflutna
tiden, deröfver Strömrensitings-Gomitens
utlåtande vid detta tillfälle infordrades, har
Kongl. Majit sedermera i Nåder förordnat
om upphörande af låne-understöden för
fartygs liggande och den åt Comiterade
uppdragna vedhandel i de Norra orterna
m. m.
128.
Örn anslag till fullbordande af Hjelmare
Ganals och Slussverks ombyggnad.
68 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emi.- Ber. d, 4 Nov. 1828
Anmäld den 4 Dec. 1823, och meddelad
Canal-Directionen och Stats-Contoret
till efterrättelse.
12 Q.
Om afskrifning af ett qvantum Råg
af Allmänna Magazins-Inrättningens
förråd, användt till brödprisets nedsättning
i hufvudstaden m. m.
Anmäld d. 17 Dec. 1823, och befallning
till vederbörande expedierad om afskrifning
och ersättning för ifrågavarande
spannmål. Hvad angick Rikets Ständers anhållan,
att några Statens medel ej vidare
måtte anvisas till brödprisets nedsättande
i hufvudstaden, förklarade Kongl. Maj:t Sig
derå vilja fästa det afseende, hvartill omständigheterne
kunde föranleda.
i3o.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers
berättelse om förvaltningen af de
under Commerce-Collegii vård ställde
fonder vid 1820 och 1822 års Revisioner.
Anmäld den 4 Dec- 1823, då Commerce-Collegii
utlåtande deröfver infordrades.
Å nyo föredragen den 29 April 1824.
Kongl. Majrt fann någon annan åtgärd icke
Bil. t. R. St. Just. Omh'.ns Emi-Ber. d. 4 Nov. 1828 69
Lora ega rum i anledning af Rikets Ständers
anhållan om Manufactur-Discont-fondens
godtgörande för dess förskott till inköp
af Kammar-Rätts-Rådet Billberg/! Botaniska
och Zoologiska verk, än att Velenskaps-Academien
skulle anbefallas, att uppgifva,
huruvida någon behållning genom
Verkets fortsatta utgifvande hittills uppkommit,
och huru snart ett emot kostnaden
för arbetets inlösen svarande belopp ansågs
kunna inflyta.
Kongl. Maj:t, som gillat hvad Rikets
Ständer yttrat om serskilda redogörelsers
upprättande för Manufactur- och Eskilstuna
fristads medlen, fann deremot ej skäl att
bifalla Rikets Ständers hemställan, att Arbetslms-fonden
uteslutande må användas
lill förmon för Krono Spinnhusen i Landsorterna.
i3a.
I fråga om Låne-bi träde för en Bibliolheks-Byggnad
i Upsala.
Aflemnad till Ecclesiastik-Expeditionen.
182.
I anledning af förekommen fråga
om rättighet att utfärda iuvisningar,
ställde till enskild man m. m.
70 Bil. t. II. St. Just, Omb:nsEmh.~Ber. d, \ No v, 1828,
Aflemnad lill justitiae-Revisions-Expeditionen,
133.
Angående de enligt Regeringsformens
63 § afsatta summor,
Ad acta,
i3/,.
Om förändringar i författningar, rörande
Krono-Tionde Spannmålens och
andra indelte räntors utgörande.
Anmäld den 3o Jan. 1824, och remitterad
till Kammar-Collegii och StatsContorets
utlåtande.
Målet å nyo anmäldt den 16 Fehr.
*825, då Kongl. Maj;t ej fann skäl, att,
till lindring i räntegifvarnes skyldigheter,
vidtaga någon ändring i nu gällande författningar,
eller i Nåder bifalla hvad Rikets
Stäuder i öfrigt hemställt; Fock ville
Kongl, Maj;t, i afseende på den väckta
frågan om rättighet för räntegifvare i
Vester-Norrland, alt, på olika dagar i Febr,
månad, få efter omständigheterne leverera
deras räntepersedel’, hafva inhemtat Lands»
höfdingens underdåniga utlåtande, sedan
vederbörande blifvit hörde.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d.^Nov. iBaS. 71
Den af Rikets Stander, i sistnämnde
afseende, gjorda hemställan, blef sedermera
den 3o Nov. afslagen i följd af Landshöfdingen
yttrande 0111 olägenheten deraf, så
väl för räntegifvare, som för räntetagare.
i35.
I fråga om Stapc-l-Städernes rättighet
att uppbära afgifter af fartyg, sorn
besöka Köpingar och Landthamnar
inom deras Tullkammare-Districter.
Anmäld den io Dec. 1823, och Commerce-Collegium
anbefaldt, alt inkomma
med underdånigt utlåtande, sedan vederbörande
blifvit hörde.
Målet complett, i underdånighet anmäldt
den 4 Maji 1827.
Kongl. Maj:t fann, att för ifrågavarande
afgifter på fartyg och båtar den allmänna
grund borde antagas och följas, att algilterna
icke skola ega rum i annat lall, au
då fartyg och båtar besöka en hamn, der
sådane aro i behörig ordning fastställde,
samt att den genom afgilterna inflytande
inkomst skall i första rummet användas
till det föremål, som med deras erläggande
egentligen åsyftas, eller iståndsättande
och vidmagthållande af den hamn der de
uppbäras.
ja Bil. t. R St. Just. Oaib:ns JEmb.-Bei-, d. 4 Nov. 1828.
På denna allmänna grund förordnade
Kongl, Maj;t om en speciel reglering af
dessa afgifter, och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i de Län, som äro belägne vid
hafvet eller de större insjöarne, förständigades,
att, efter granskning af gällande föreskrifter,
upprätta Taxor, för hvarje Stad
inom samma Län, på de afgifter Staden är
berättigad att af de sjöfarande upptaga m. m,
136.
Rörande Rikets penninge-väsende och
dermed sammanhang egande ämnen.
Anmäld den 8 Jan. 1824. Stats-Contoret
till efterrättelse förständigadt om Rikets
Ständers beslut i afseende på betalningen
af Stats-Verkets skuld till Banken, samt
Commerce-Collegii utlåtande infordradt i frågan
om den Låuerätt i Manufactur-Discontfonden,
som för egare af Alunverk skäligen
kunde bestämmas. Det öfriga af skrifvelsen
fordrade ingen åtgärd å Kongl, Maj:ts
sida.
1827 den 7 April afgjordes frågan om
Alunbruks-egares Låne-rätt i ManufacturDiscont-fonden,
då Kongl. Maj:t biföll, att
desse Bruksegare må tills vidare upptagas
i den allmänna reparation af berörde fond
i mon af tillverkningsvärdet, så framt Lå
-
Bil. t. R. St. Just. Omllns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8a8. 7 j
nen sammanlagde ej öfverstiga 5o,ooo R:dr,
men att i annat fall en summa af sistnämnde
belopp må för deras räkning af fonden
afsättas; derjemte meddelades serskilda
föreskrifter angående sättet för tillverkningsvärdets
bestyrkande oell vilkoren i öfrigt.
i3y.
Angående åtskilliga stadganden i afseende
på husbehofs-brännvins-bränningen.
Anmäld den io Dec. 1823. Kongl.
Maj:t förklarade härvid i Nåder, med hufvudsakligt
gillande af Rikets Ständers beslut:
Alt brännvins-brännings-rättiglieten i
Städerne borde grundas på den hvarje Stad
tillhörande jord, under iakttagande af de
om pannerymden och afgiflen gällande
allmänna föreskrifter; Att Krono-Brännerierne
må upphöra; Att brännvins-brännings
rättigheten tillerkännes alla med ränta
belagde Torplägenheter, ehvad de äro roterade
eller icke; Att hemmannens för år
1822 åsätta uppskattningsvärde till nästa
Riksdag tages lill grund för pannerymden;
Att den hemmansegare hittills lemnade directa
tillåtelse, att, emot ökad afgift, begagna
högsta pannerymden, inom den dass,
dit hemmanets rätta pannerymd hörer,
skall i allmänhet upphöra; men tills vida
-
74 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Ernb.-Ber. d. \ Nov. i8u8.
re tillgodonjutas af de jordegare, hvilka
redan vid Mantalsskrifningen låtit anteckna
sig derföre; Att, vid pannors uppmätning,
afseende ej må göras på öfverskott af en
gifven tillåten pannerymd, så framt skillnaden
ej utgör fullt en kanna; Alt pannerymden
bestämmes efter hemmans-värdet å Brännvins-redskap
af hvad form som heist; Att
jordbrukare må till sina underhafvande försälja
mindre qvantum brännvin, men ej
under \ kanna m. m. Och befallte Kongl.
Maj:t, att förslag till Kungörelse härom
skulle upprättas. (Be vidare N:o 213.)
i3S.
I anledning af verkställd granskning
af Militias-Boställs-Cassans räkenskaper.
Den 28 Nov. 1823 aflemnad till Krigs—
Expeditionen.
i3q.
Angående beviljade Låne-understöd
för Städerne Norrköping och Borås.
Anmäld den 10 Dec. 1823, och bifallen;
Dock ansåg Kongl. Majit lämpligast,
att Ledamöterne i de Comiteer, hvilka under
Landshöfdirigarnes ordförande egde att
Bil. t. Ii. St. Just. Omb.ns Emit.-Ber. d. 4 Nov. i8a8.
besörja uttagandet och fördelningen af den
för enskildes understödjande bestämda låne-tillgång,
både i Norrköping och Borås,
valdes af hvardera Stadens innevånare, på
sätt dem bäst syntes, äfvensom Kongl. Majit
fann Landshöfdingarne icke skäligen kunna,
såsom en Embetspiigt åläggas, att deltaga
i bemälde Comiteers serskilda ansvarighet
för återbetalningarnes fullgörande.
Uppå den 17 i samma månad gjord
underdånig anmälan, att Instructionen för
Rikets Ständers Fullmäglige i RiksgäldsContoret
icke innehöll lika föreskrifter i
afseende på ofvannämnde låns utbetalning,
sorn Rikets Ständer uti deras underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t anmält, förordnade
Kongl. Maj:t, att Dess Nådiga Bref i
ämnet lill Landshöfdingarne i Östergöthlands
och Wenersborgs Län skulle expedieras
i likhet med Inslructionens innehåll;
kommande härigenom Kongl. Maj:ts förklarande
af den io att förfalla.
i4o.
Om utsträckning af Blekingska Allmogens
Seglationsfrihet.
Anmäld d. 8 Jan. 18^4- Rikets Ständers
hemställan bifallen, och skulle Allmän
56 Bil. t. R. St. Just.\Omb:ns Emb.-Ber, d. \ Nov. 1828.
Kungörelse i ämnet genom Commerce-Collegium
utfärdas.
i4l.
Angående upphäfvandet af Stadgandet
om uteslutande användande af Ekebark
vid de så kallade Engelska Lädergarfverierne.
Anmäld den 3 Junii 1824, och uppskjuten.
D:o den lo April 1828, och bifallen,
samt Commerce-Collegium anbefaldt,
att utfärda Allmän Kungörelse i ämnet.
142»
Angående en friare Tackjernshandel.
Aflemnad till Kammar-Expeditionen
den i Dec. 1823.
i43.
Rörande åtgärders vidtagande i afseende
på Finska handeln m. m.
Anmäld d. 8 Jan. 1824. Kongl. Maj:t,
som gerna omfattade hvarje tillfälle att
befrämja den inhemska productionens ytterligare
tillväxt och mångfaldigande, förklarade
Sig vilja göra Nådigt afseende å
Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 77
den önskan Rikets Ständer framburit rörande
införsel af Landtmanna - producter
från Finland; Äfvensom Kongl. Majit i förekommande
fall ville egna en fortsatt omsorg
åt beredandet af lättade utvägar till
afsättning och communication emellan Rikets
Landskap; Men Kongl. Majit fann Rikets
Ständers hemställan, om inbjudande
af några i Fartygs byggande kunnige bönder
från Åländska och Finska Skärgården
att sig i Norrland nedsätta, vara olämplig
och möjligen ledande till störande af det
goda förstånd, som nu råder emellan Sverige
och Ryssland. Frågan om handelsförhållandet
med Finland för öfrigt afgjord
genom den med Ryssland slutade
Handels-Traclat.
i44.
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss, angående Krono-Utskyldernes
debiterande och qvitterande.
Anmäld den io Dec. j823, och Rikets
Ständers hemställan bifallen, endast med
den ändring, att sammandraget af författningar
rörande ifrågavarande ämne, skulle,
genom Kammar-Collegii försorg, uppgöras
och till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnas.
78 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Bcr. d. \ Hov. 1828.
l45.
I anledning af vackt fråga, att Norrska
Skepp malte i Svenska hamnar
behandlas lika med Svenska Skepp.
Anmäld den 7 April 1824, då Kongl.
Maj:t befallte, att frågan om Sveriges och
Norriges handelsgemenskap skulle förekomma
i sammansatt Svenskt och Norrskt StatsRåd,
hvilket skedde den 8 i samma månad.
— Vid detta tillfälle uppsköts slutliga
pröfningen af frågan om rättighet för Norrska
Skepp, att, under samma vilkor som
Svenska, till Svenska hamnar införa utländska
varor, äfvensom om en allmän
tullfrihet för inbördes handeln Rikena emellan
; hvarjemte Kongl. Maj:t ville i Nåder
förordna en Comité af 5 Svenska och 5
Norrska män, för att granska allt, hvad
som rörde båda Rikenas handelsförhållanden
och underställa Kongl. Maj:ts pröfning
de förslag och utvägar, som säkrast kunde
befästa de förenade folkens gemensamma
handels-interessen. Kongl. Maj:t förordnade
emedlertid, att alla Svenska och Norrska
Landtmanna-producter, trädvaror inbegripna,
äfvensom Allmogens handarbeten
och slöjdevaror, må, utan producLions-bevis,
få landvägen från det ena till det andra
Riket tullfritt ut- och införas, med
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber» d. 4 Nov, 1828. 7g
undantag likväl af i allmänhet förbjudne
varor. Härom utfärdades Allmän Kungörelse
den 5 Junii, att tillämpas från den i
Julii.
Frågan slutligen afgjord genom Kgl.
Förordningen den 24 Maji 1825, angående
Sveriges och Norriges inbördes handelsförhållanden.
146.
Ifanledning af åtskillige anmärkningar
vid Allmänna Magazins-Inrättningens
förvaltning.
Anmäld den 7 April 1824» och remitterad
lill Magazins-Directioriens utlåtande.
Målet å nyo anmäldt d. 26 Maji, och
uppskjutet, med befallning alt handlingarne
skulle tryckas. Ytterligare anmäldt den
i5 Oct. jemte N:o 106, då, bland annat,
Justitias-Cancelleren anhefalldes, att, efter
undersökning om alla omständigheter rörande
det anmärkta utbytet af Spannmål
för Selets Bruk, afgifva underdånigt utlåtande,
huruvida derigenom någon förlust
tillskyndats Staten, och Allmänna Magazins-Directionen
följakteligen egt grundad
anledning, alt vägra den serskildt erbjud
-
8o Bil. t. R. St. Just. Omh:ns Emb'.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
na ersättningen för dervid möjligtvis belöpande
omkostnader.
Justitia^ - Cancellerens utlåtande anmäldt
den 28 Julii 1826, hvarvid Kongl.
Maj:t, med åberopande af Dess beslut den
j 5 Oct. 1824, i Nåder förklarade, att så
väl nyssberörde anmärkning, som de öfriga,
uti omförmälda skrifvelse, framställde
anmärkningar icke borde föranleda till Laga
åtal emot Ledamöterne uti ett nu mera
upplöst Embetsverk, hvars förvaltning, innefattande
en mängd helt och hållet ceconomiska
detailer, icke varit eller kunnat vara
af så bestämda föreskrifter begränsad, att
icke* i många fall, dess åtgärd skulle af utgången
bedömmas.
147.
Angående restitution af erlagd Bevillnings-afgift
för exporterade Svenska
Spelkort.
Anmäld den 10 Dec. 1823, och Commerce-Collegium
anbefaldt, att utfärda
Allmän Kungörelse om Rikets Ständers
beslut.
148.
Om medel till renskrifnings-kostnader
inom Expedilions-Utskottet.
Anmäld
Bil. t. B. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828. 8»
Anmäld den 4 Dec. 1823, och bifallen,
samt Slats-Contoret förständigadt om
medlens utbetalning af anslaget för Riksdags-kostnaderne.
i4g.
Angående inrättande af enskilda
Banker och Disconter.
Anmäld den 8 Jan. 1824, och Allmän
Kungörelse besluten i likhet med innehållet
af Rikets Ständers skrifvelse.
150.
I anledning af verkställd granskning
af Nummer-Lotteriets räkenskaper för
år 1821.
Anmäld den 17 Dec. 1823, och remitterad
till Nummer-Lotteri-Directionens
utlåtande.
Anmäld å nyo den 18 Febr. 1824,
då Piikets Ständers framställningar i ämnet
ansågos dels böra förfalla och dels icke kunna
bifallas.
151.
Angående en gratification till StatsCom
missa lien Tunelius.
Bil. t. B. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. G
3. e H t.
82 Bil. t. Tl\ St. Just. Oml:ns Emb.-Ber. cl. !\ Nov. 1828.
I 52.
Angående Trycknings kostnaden för
några Tabeller öfver Banco-Verkets
. ställning.
Anmälde den 17 December i8a3, och
Stats-Contoret förständigadt örn utbetalningens
verkställande.
153.
Angående General - Assistance - Conloret.
Anmäld den 17 Decemb. 1823. Kongl.
Maj:t fann öfverlagandet af Assistance-Inrättningén,
under de af Rikets Ständer uppgifne
hufvud vilkor, först böra hembjudas
Stockholms stad, hvarom vederbörandes yttrande
skulle genom Öfver-Ståthållaren infordras.
Den af Rikets Ständer väckta fråga
om upphörande af Stadens andel uti
Assistance-Contorets ordinarie auctionsprovision
remitterades till Öfver-Ståthållarens
utlåtande, Sedan vederbörande hörde blifvit.
Sedan detta utlåtande inkommit och
derjemte blifvit anmäldt, att AssistanceContorets
Lombard-rörelse icke kunde för
Stockholms Stads räkning öfvertagas, beslöt
Kongl. Maj:t, under den 22 Sept. 1824, att
Stadens rättighet till viss andel i auctions
-
\
/lil. 1.11. St. Just. Omlins Emi.-Ber. d, 4 Nov. 1828. 83
provisionen må fortfara så länge auctionsförsäljningar
af Assistance-Contoret verkställas,
och att, genom Allmänna Kungörelser,
Lombaril-rörelsen skulle i hufvudstaden,
på sätt Rikets Ständer begärt, hembjudas
åt enskilde Bolagsmän, hvilka i sådant afseende
egde, att inom 1825 års slut anmäla
sig hos Öfver-Ståthållare-Embetet.
154.
Angående Stats-Regleringen i allmänhet
och med öfverlemnande af RiksStaten
för år 1824 och följande år lill
nästa Riksdag.
Anmäld den 8 Januarii 1824* Benna
skrifvelse jemte Riks-Staten meddelad StatsContoret
lill efterrättelse, jemte underrättelse,
att Fullmägtige i Riksgäkls-Conloret
höra tillhandahålla erforderlige medel till
fyllande af möjliga brister, ej allenast uti
summan af Inkomst-Titlarnes vid sista StalsReglering
beräknade belopp, utan ock i
de på öfverskotten af Inkomsterna anvista
233,333 | R:dr till försvars-verket. Äfvenledes
skulle Stats-Contoret förständigas om
verkställande af hvad Rikets Ständer beslutit,
angående afskrifning af åtskillige, åren
1818 med 1821, på öfverskotten anordnade
utgifter, samt ersättning för några andra dylika
utgifter, äfvensom angående vissa på öf
-
(S/| Dil. t. R. St. Just. Ombi/is Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
vi lotten för 1822 och följande åren af
Bi ts Ständer nu anvista utbetalningar.
Kongl. Majit bilÖll i allmänhet Rikets Ständers
anhållan i afseende på hädanefter skeende
dispositioner å öfverskotten, med det,
vid beslutet om 8:de Hufvud-Titelns reglering,
gjorda förbehåll, samt med förklarande,
att nya utgifter, föranledda af Rikets
Sländers underdåniga hemställanden, må
jemväl på öfverskotten anvisas, när serskilda
tillgångar för sådana utgifter icke
finnas eller blifvit af Rikets Ständer anvista.
I öfrigt förordnades, att Stats-Contoret
skulle besörja tryckningen af Riks-IIufvudBokens
Capital-räkning för år 1821 och
kostnaden dervid utgå af öfverskotten ; att
de Adier i Götha Canal, som förut tillhört
Enke-Drottningen Hedvig Elisabeth Charlotta
, skulle öfverlemnas till Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret, samt att Slats-Contoret
skulle afgifva underdånigt utlåtande
angående de af Rikets Ständer anmälda anmärkningar
vid Stats-Verkets förvaltning år
' 1821.
Stats-Contorets utlåtande föredraget deri
26 Maji 1824, hvarvid Kongl. Majit förklarade
Dess Nådiga vilja vara, att, när Statsmedel
förskottsvis utbetalas, redovisning:
alltid må af den, som anordningen emottagit,
genom verificationers företeende afgif
-
Bil. i. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Bev. d. 4 Nov. 1828. 85
vas, med undantag af de fall, då medel
för serskildta, af Kongl. Maj:t kända, behof
anvisas, och då redovisningen sker inför
Kongl. Maj:l. Äfvensom Kongl. Maj:t biföll
Rikets Ständers hemställan, att den för anslaget
för oförutsedde militaire utgifter afsätta
Summan å fri-Cadetters underhåll må,
såsom förskott, emot framdeles ersättning i
räkenskaperne balanceras.
Hvad Rikets Ständer i öfrigt anmärkt
fann Kongl. Maj:t ej löranieda till någon
åtgärd.
155.
Angående Svenska Sjöfartens skyddande
emot Spanska Kapare.
Anmäld den 8 Januarii 1824» och lagd
till Ilandlingarne.
156.
I fråga om inrättande af ett Handels
Låne-Contor i Götheborg.
Anmäld den 8 Januarii 1824, och lagd
ad acta.
107.
Angående Höganäs Stenkols-Verk.
Anmäld den 8 Januuarii, och communicerad
delegarne i Stenkols-Verket lill un
-
85 Bil. t. /?. St. Just• Oml:n& Emb.-Ber* d. 4 Nov. 1828.
derdåiligt yttrandes afgifvande. Bolaget har
sedermera hos Kongl. Maj:t anmält, att
det med tacksamhet einottagit Rikets Ständers
anbud, och att den föreskrifna nya
Actie-teckningen i behörig ordning för sig
gått.
158-
Angående fortfarande af Convoij Commissariatets
Creditiv.
Anmäld den 8 Jan., och Convoij-Commissariatet
underrättadt om innehållet.
i5g.
Angående begärd ersättning af Allmänna
medel för kostnaderna vid tryckningen
af Landshöfdingarnes Embetsiungörelser.
Aflemnad den 19 Dec. till KammarExpeditionen.
160.
I anledning af Landshöfdingen af
TVibeli s Enkas underdåniga ansökning
att få bibehålla hälften af den pension,
hennes man på Indragnings-Staten innehaft.
Bil. t. /?■ St. Just. Ombtlis Emb.-Bey. cl. !\ Nov. 182S. 87
Anmäld den 8 Jan. 1824, dä upplysning
infordrades från Landshöfdingen, i
Carlstad om Enkans omständigheter, 111. m.
1824 den 10 Mars ytterligare anmäld,
hvarvid bemälda Enka tillädes en pension
af 5oo R:dr, att, på sätt Rikets Ständer medgifvit,
af Allmänna Indragnings-Staten utgå.
161.
Angående förändrade föreskrifter om
Allmänna Indragnings-Statens ingifvande
af trycket.
Anmäld den 8 Jan. 1824. och StatsContoret
anbéfaldt, att ombesörja denna
Stals tryckning för år 1823, hvartill kostnaderna
borde af anslaget för Riksdags-ulgifterna
bestridas.
162.
Om prägling af runslycks-mynt, lämpadl
efter senast ulgifne hela, halfva
och fjerdedels skillings-stycken.
Anmäld den 8 Jan. 1824. Ka mm a rCollcgii
och Slats-Contorels utlåtande infprdradt
i afseende på verkställigheten af denna
utmynlning.
Rikets Ständers hemställan bifallen den
i4 Sept., men sedan förslag till prägel å
88 Bil. t. R. St. Just. Omb.-ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
det nya runstycks-myntet blifvit afgifvet,
uppsköts tills vidare frågan om prägling
af dylika runstycken, den 10 Nov. s. å.,
hvaremot vederbörande anbefalldes, att låta
prägla några fjerdingar af förut vanliga
runstycken.
163.
Angående medel, att tillvägabringa
en öfvergång af de mera bildade folkclasserne
till productiva yrken.
Anmäld den 11 Febr. 1824.
Frågan om högre kunskaps-prof för
ynglingar, som vilja ingå i Statens tjenst,
öfverlemnades till Ecclesiastik-Expeditionens
föredragning.
Commerce-Collegium och VetenskapsAcademien
skulle höras, angående den föreslagna
Tecbnologiska inrättningen, och Förvaltningen
af Sjö-Ärendena afgifva utlåtande,
rörande frågan om ett Central-Handelsoch
Navigations-Institut.
1825 den i3 Maji förordnade Kongl.
Maj:t i Nåder, att ett Technologiskt Institut
skulle, enligt de af Vetenskaps-Academien
uppgifue grunder, i Hufvudstaden anläggas,
samt att kostnaden dervid borde bestridas
af Manufactur-Discont-fondens vinst
-
iiil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Rer. cl. \ Nov. 1828. 89
medel, hvarjemte åtskilliga förberedande åtgärder
för Institutets organisation anbefalldes.
Sedan Kongl. Maj:t härefter tid efter
annan förordnat om tjenlig local för Institutet
och om dess framtida organisation och
förvaltning, om anslag dertill, samt om Lärares
tillsättande m. m., har delta Institut
nu mera kommit i full verksamhet.
1827 den 17 Jan. föredrogs vederbörandes
utlåtande i frågan om ettCenlral-Handels-
och Navigations-Institut. — Kongl.
Maj:t fann då, att undervisningen i Handels-
och Navigations-vetenskapen icke kunde
blifva föremål för en enda gemensam
Läro-anstalt. Utan att nu ingå i pröfning
af frågan om ett Central-Handels-Inslitut,
ville Kongl. Maj:t endast öfverlemna åt Comiterade
för granskningen af Rikets undervisningsverk
att tillse, huruvida ApologistSkolorne
kunde vinna en så beskaffad organisation,
att undervisningen derstädes må
varda utsträckt äfven till • de clemenlaira
läroämnen, som för handels-yrket erfordras.
Vidkommande åter anstalterne för undervisning
i Navigations - vetenskapen , fann
Kongl. Maj:t ändamålet ej kunna vinnas genom
ett enda Central-Navigations-Institut
för hela Riket, utan förordnade, att, till en
början, 5 Allmänna Navigations-Skolor borde
inrättas på serskilde ställen, hvartill
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Commer
-
go Bil. t. E. St. Just. Omb:ns. Emh.-Ber. d. 4 Nov. 1826.
ce-Collegiurn skulle upprätta förslag, och
höra vederbörande Skepps-Rederier ochHandels-Societeter,
i hvad mon de till dessa
Skolor ville bidraga; kommandes det infordrade
förslaget att Rikets Ständer föreläggas.
Kongl. Maj:t förordnade i öfrigt, att
ifrån och med 1829 en hvar sorn söker vinna
burskap, såsom Coopvserdie-Skeppare,
dessförinnan skall undergå Examen i närvaro
af en Sjö-Officer eller annan i Navigations-vetenskapen
kunnig man, samt en
Magistrats-person, och en CoopvEerdie-Skeppare.
164.
I fråga om upphörande af Extra
Grufvuhjelpen i Stora Kopparbergs Län.
Anmäld den 8 Jan. 1824, samt Kammar-Collegium
och Landshöfdingen i Fahlun
om innehållet färständigade.
165.
Angående en jemnare fördelning af
postförings-skyldighefen m. m.
Anmäld den 8 Jan. 1824, och remitterad
lill Kammar-Collegium, att efter Öfver-PostfDirecteurens
och öfrige vederbö
-
Bil. t. R> St. /list. Omb.ns Emh.-Bcr. d. 4 Nov. 1828. 91
randes hörande öfver de af Rikets Ständer
nppgifne omständigheter, inkomma med utlåtande
i sammanhang med det förut infordrade
förslaget till posternes fortskaffande
med Gästgifvare-skjuts.
166.
I fråga om en ny författning, angående
mått, mål och vigt.
Anmäld den 20 Jan. 1824- Öfver-Directeuren
för Landtmäteriet uppdrogs att
inkomma med underdånigt förslag till en
fullständig författning om mått, mål och
vigt, i enlighet med de af Rikets Ständer
antagna grunder, och att vid samma tillfälle
föreslå, hvad i afseende på justeringen
borde iakttagas.
Kongl. Maj:t befallte tillika, att Vetenskaps-Academien
skulle, i de små Almanachorne
för år 1825, meddela tydliga och korrta
Taheller öfver den gamla fördelningens reduction
till den nya och den nyas till den
gamla, jemte några underrättelser om Decimalräkning.
Hvarjemte Kongl. Maj:t i
Nåder förordnade, att försök med det uti
Rikets Ständers skrifvelse omnämnda galler
för mätning af spannmål borde, genom Allmänna
Magazins-Directionens försorg, anställas.
ga Bil. t. R. St. Just. Omlms Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
i8a/(. den 24 Mars meddelades, uppå
Vetenskaps-Academiens förslag, närmare föreskrift
angående beskaffenheten af de omförrnälda
Tabellerne, hvarjemte elt nytt
mål för torra varor antogs under namn af
mått eiler ~:s kanna.
1826 den 5 Maji anmäldes i underdånighet
de på Nådig befallning upprättade
förslag till stadga m. m. angående Rikets
mått, mål och vigt; men Kongl. Maj:t fann
godt, att tills vidare uppskjuta pröfningen
deraf, och befallte emedlertid, att handlingarne
skulle på allmän bekostnad af trycket
utgifvas.
167.
Angående arfvoden till de inom vissa
Utskott antagna extraordin. Cancellister.
Anmäld den 27 Dec. 1823. Stats-Contoret
anbefaldt, att utbetala dessa arfvoden
af anslaget för Riksdags-kostnaderne.
168.
Om Post-Inrättningen och de deraf
till Statsverket inflytande inkomster.
Anmäld den 8 Jan. 1824. Öfver-PostDirecteuren
anbefalld alt upprätta och till
Kongl. Majrt innan nästa Riksdag insända
Bil. t. R. St. Just. Omlms Eml.-Rer. cl. \ TSov. 1828. g3
underdånigt förslag till Post-Taxa för Inrikes
gående Bref, lämpad efter de grunder,
som Rikets Ständer framställt, samt
att hos Kongl. Maj:t anmäla de förändringar
i Taxorna för brefporto för utrikes orter,
som af omständigheterne kunde påkallas;
hvarjemte Öfver-Post-Directeurens utlåtande
infordrades öfver de omständigheter,
sorn Rikets Ständers skrifvelse i öfrigt
innehåller.
Detta senare utlåtande afgifvet den 28
Febr. och föredraget den 5 Maji, hvarvid
Kongl, Majit, med bifall af hvad ÖfverPost-Directeuren
i öfrigt anfört, till framdeles
pröfning uppsköt frågan om fribrefs
rättighet för Riddarhus-Cancelliet och Rikets
Ständers Cancellie-Expeditioner.
Denna fråga å nyo föredragen den 8
Mars 1825, och den begärda fribrefs-räU
tigheteu i Nåder bifallen.
169.
Angående det, för uppköp af Spannmål,
vid inträffande svårare missväxt, i
Banken afsatte Creditiv.
Anmäld den jo Mars 1824 i sammanhang
med Rikets Ständers under N:o 212
upptagna skiifvelse om Magazins-Inrättningcns
upplösning, då Kongl. Majit förklara
-
g4 Bil. t. Ii. St. Just. Omh:ns Emh.-Ber. d. 4 Nov. i8a8.
de sig vilja vid förekommande fråga om
lyftning af ofvanberörde Creditiv, använda
det på det sätt, som till allmän och enskild
nytta finnes säkrast befrämja det åsyftade
ändamålet.
170.
Angående förändringar och tillägg
uti Instructionen för Banco- och lliksgäids-verkens
Revisorer.
Anmäld den 14 Jan. 1824, och Allmän
Kungörelse i ämnet utfärdad.
171.
Angående närings-friheten och dermed
gemenskap egande ämnen.
172.
Angående Fabriks-Gesällernas ställande
under tjenstehjons-stadgan.
Förslag till författningar i ämnet äro
utarbetade och bero på Kongl. Maj:ts slutliga
Nådiga pröfning.
173.
Angående Privilegia Exclusiva.
Förslag till författning är utarbetadt,
och beror på slutlig Nådig pröfning.
Bil. t. R. St. Just. Oml:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. tp
*74-
Angående Pension för Dykeri-Commissarien
Westbäck.
Anmäld den Januarii 1824. Pensionen
bifallen att utgå af allmänna Jndragnings-Statens
besparingar.
Frågan om försöks anställande med
en af Westbäck uppfunnen vattenlykta, afgjord
den 20 April, då 800 R:dr ansiogos
af g:de Hufvud-Titeln till Förvaltningens af
Sjö-Ärendena disposition för detta ändamål.
175.
Angående en utvidgad handels-frihet.
176.
Angående den af Stora Sjö-Tullen
utgående bevillning, samt andra dermed
gemenskp egande ärenden.
Dessa skrifvelser föredragna i ett sammanhang
den 19 Maji 1824, dä CommerceCollegium
anbefalldes att, såsom pradiminair
åtgärd för Tullafgifternes bestämmande,
inkomma med uppgift på Tullvärdena
i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
föreskrifter.
Samma Skrifvelser föredragne ytterligare
den 17 November.
cp Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Kongl. Maj:t fann både det Allmännas
nytta och rättvisan emot enskilde kräfva,
att endast .småningom öfvergå till det af
Rikets Ständer, i motsats med deras öfverläggningar
vid föregående Riksdagar,
yrkade friare Handels-system, och lemna
de Närings-Idkare, som, i följd af serskilda
omständigheter, ej kunna ega bestånd vid
en fri täflan, lämpligt rådrum, att på
tjenligare föremål öfverflytta sin verksamhet
och sina Capitaler; och Kongl. Maj:t
fann så mycket mera skäl, att å en del
varor bibehålla hittills gällande förbud, som
den frihet i handel, Rikets Ständer förklarat
sig hafva såsom en allmän grundsats antagit,
och till följe hvaraf alla förbud emot varors
in- och utförsel skulle upphöra, till
en stor del blott kunde anses såsom skenbar
i betraktande af de höga Tullafgifler,
hvarmed flere inkommande och utgående
Artiklar blifvit af Rikets Ständer belagde.
Kongl. Majrt, som, i kraft afRegeringsFormen,
fann sig ega den allt sedan år 1809
utöfvade rätt, att besluta, huru Tull-Taxorne
må utfärdas, och hvilka Reglementariska
föreskrifter till Statens säkerhet och
handelns båtnad må vid afgifternas beräkning
och uppbärande vara af nöden, äfvensom
att förordna hvilka varor må in
eller
-
Bil, t. B. St, Just, Omb:ns Enil,-Ber, d, ^ Nav. 1828, 97
eller utföras, bes löt * att den nya TullTaxan
skulle, såsom de hittills grillande, utfärdas
i form af en Kongl. Författning,
och att de förbud emot in- eller utförsel
af vissa varor, som kunna finnas nödige,
skulle i Taxan utsättas.
Den nya Tull-Tariffen skulle, så snart
den blifvit i Nåder gillad, öfversändas till
Kongl. Maj:ts Minister i London, i afseende
på beredandet af reciproque förtöolier
för Svenska handeln i. England.
Det af Rikets Ständer bestämda satt
för Tull-afgifternas beräkning efter varorlies
värde, uträknadt i vissa fall af Cornmerce-Collegium,
efter infordrade pris-couranter,
och i andra bestämdt efter Godsegarnes
uppgift, ansågs medföra flerfaldiga
svårigheter i verkställigheten. Kongl. Majit
förklarade Sig derföre vilja härutinnan vidtaga
nödiga modificationer.
Rikets Ständers framställning, att införseln
af alla hittills förbjudna, men nu
lofgifna varor, skulle inskränkas lill de Stapel-Städer,
der Tull-uppbörden uppgick lill
en Summa af 14000 R:dr om året, fann
Kongl. Majit ej skäl att bifalla.
Bil. t, B. St, Just, Omb.ns Eml.-BeT4, 7
3,-cle Jl t.
g8 Bil. t. R. St. Just. Oml:ns Emb.-Ber. cl. 4 Nov. 1828.
Den föreslagna Credit-upplags-rättigheten
ansågs kunna beviljas för vissa Städer,
utan förändring i deras nederlagsrätt.
Ilikets Ständers hemställan, att helfrihet
skulle ega rum för Svenska Klinkfartjg,
ansågs för det närvarande ej böra bifallas,
äfvensom Kongl. Maj:t fann, att ofria
afgifter i allmänhet borde sorn hittills ega
rum för varor, som med främmande fartyg
in- eller utföras, så framt ej serskilda
öfverenskommelser härutinnan verkade undantag;
Men deremot ansåg Kongl. Maj:t
giltig anledning icke för närvarande förekomma,
att bibehålla den ofria tull på vissa
varor, hvilken stadgas i 1826 års TullTaxa,
då dessa varor icke directe från productions-orten
med Svenska fartyg inkomma.
I underättelserna till Tull-Taxan ansågs
lämpligast kunna införas de i serskilda
conventioner och författningar spridda
stadganden om vissa förmoner för handeln
på Ostindien m. ra.
Vid beräkningen af Tolag i Städerne
skulle tills vidare förhållas som förut.
1824 den 2 December förekom frågan
om Tull-Taxan å nyo i sammanhang med
Commerce-Collegii skrifvelse angående Tull
-
Bil. t. R. St. Jäst. Ombins E mb -Ber ct. 4 Nov. 1828. 99
värdena å inkommande och utgående varor
för år 1825, sammanfattad uti en af Collegium
upprättad Tariff'.
Åtskilliga svårigheter hade förekommit
vid verkställigheten af de för Tull värdenas
bestämmande föreskrifne prseliminaira åtgärder,
hvilka Kongl. Majit fann Sig nödsakad,
att genom serskildle stadganden för
framtiden undanrödja.
Emedlertid reglerades Tull-afgifterJia,
och befallning meddelades om Tull-Taxans
utfärdande. Kongl. Majit förklarade härvid,
alt, då alla genom Sjötullen inflytande
afgifter nu voro i Banco-sedlar bestämda,
och Siats-Verkets återstående inkomster i
redbart mynt äro dels obetydliga dels tillfällige,
hvaremot utgifter i dylikt mynt lill
större belopp årligen utgå, Stats-Verkets så
väl utgifter som inkomster skulle hädanefter
i räkenskaperna upptagas efter gällande
vexel-cours, då i sådant mynt inkomst inflyter
eller utgift eger rum.
I sammanhang härmed förekom lill pröfning
sättet att controllera godsegares uppgifter
å sådana varor, för hvilka tullvärdeu
i Taxan icke äro bestämda, hvarvid det
af Rikets Ständer uppgifna sätt antogs på
försök. Kongl. Majit fann Sig likväl för
-
ioo Bil, t. R. St. Just. Ombins Erno,-Ber, d. \ Nov. 1828.
anlåten, att vid utfärdandet af 1826 års
Tull-Taxa i detta afseende meddela förändrade
föreskrifter.
Slutligen fastställdes en förnyad redaclion
af underrättelserna tili Tull-Taxan.
J77*
Angående Landttull-bevakningen af
Gränse-Tullarne emot Norrige.
Anmäld den 3 Junii 1824» och uppskjuten.
Dito den 16 Dec., då Kongl. Maj:t befallte
General Tull-Directeuren att afgifva
underdånigt utlåtande i ämnet och dervid
jemväl yttra sig öfver ett upprättadt förslag
till förnyad förpassnings-stadga.
Frågan om Gränse-Tullarne emot Norrige
afgjord genom Kongl. Förordningen
om Sveriges och Norriges inbördes Handels
förhållanden den 24 Maji 1825; och
den nya förpassnings Stadgan utfärdad den
10 Augusti samma år.
178.
Med förnyad förordning om stämplade
pappers afgiften.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. cl. (\ Nov. 1828. 101
Anmäld den 8 Januarii 1824. Författningen
utfärdad på sätt sorn förut, i
form af en Kongl. Kungörelse, med bibehållande
till alla delar af Rikets Ständers
beslut rörande sjelfva afgiften, men med
några ändringar i de administrativa föreskrifterna.
*79*
Angående Bevillningen i allmänhet
samt med förordningen om Allmänna
Bevillningen för år 1824 och till nästa
Riksdag.
Anmäld den 8 Januarii 1824. Kongl.
Maj:t befallte, xatt bevillnings-förordningen
skulle skyndsamt promulgeras och alt serskildt
förslag skulle upprättas till den Kongl.
Majrts Nådiga Kungörelse, hvarom Rikets
Ständer i underdånighet anhållit, i afseende
på vissa i Bevillnings-förordningen förekommande
Reglementarisk» och administrativa
åtgärder.
Kungörelsen utfärdad den 20 Januarii
1824.
180.
Angående frågan öm Lånerätt i Banken
för Allmänna Brandförsäkringsverket.
Anmäld den 14 Jan. 1824, och lagd
till handlingarna,
181
I fråga om ei’sättning för Svenska
medborgares förluster genom uppbringliingar.
Anmäld den 8 Jan. 1824.
En Comité" förordnades, att med tillämpning
af de grunder Rikets Ständer fastställt,
utreda och granska berörde ersättnings-frågor,
samt i underdånighet föreslå
hvarje reclaments ersätlnings-belopp; och
Kongl. Maj:t uppdrog åt denna Comité,
att förordna en lämplig praascriptions-tid
för ingifvandet af ytterligare handlingar och
bevis, samt att inkomma med serskildt utlåtande
öfver de reclainations-mål, SOm redan
funnes cpmplette.
Alla dessa mål äro sedermera af Kongl.
Maj:t afgjorde, med undantag af några få,
hvilka Kongl. Maj:t funnit Sig böra lill
Rikets Ständers pröfning öfverlemna.
1183,
Angående arfvoden för sure vid
Stats-Utskottet serskildt antagna Secreterare,
samt för Henri. Utskottets Betjening,
m. m.
Bil. t. II. St. Just. Ombms Erni.-Ber. d. 4. Nov. 1808. roS
Anmäld den 20 Jan. 1824, och StatsContoret
förständigadt att utbetala beloppet
af anslaget för Riksdags-kostnaderna.
183.
Angående Liqvidation af f. d. Kongl.
Familjens här i Riket qvarvarande förmögenhet.
Sedan en öfverenskommelse om sättet
och vilkoren vid denna Liqvid blifvit träffad,
och Kongl. ,Maj:t uppdragit åt serskiide
Comiterade, att förvalta de till Liqvidationen
bestämda fonder och bestyra deras
omsättning i erforderlig utländsk myntsort,
har nämnde Liqvid blifvit på ett tillfredsställande
sätt afslutad, hvarefter den samma
blifvit af dertill utsedda personer granskad
och jemväl utgjort ett af föremålen
för Rikets Ständers senast församlade Revisorers
pröfning.
184.
Angående den tid, inom hvilken betalnings-skyldigheten
af anmärkta bevillnings-medel
upphörer.
Anmäld den 20 Jan. 1824. Rikets
Ständers beslut skulle intagas i den serskilda
Kungörelsen om åtskilliga vid Allmänna
Bevillningen förekommande omständigheter.
104 Bil. t. R, St, Just, Ombtns Emb.-Bcr. d, 4 Nov, 1828.
185.
Med öfverlemnande af egde Artikeln
i Instructionen för Fullmägtige i Riksgälds-Coutoret.
Anmäld den 20 Jan. 1824, och lagd
till handlingarne såsom icke fordrande någon
åtgärd, i följd af Kongl. Majtts redan fattade
Beslut om vilkoren för Låne-understöden
för Norrköping och Borås. (Se
N:o i3g.)
186,
Angående Landt-Räntmästaren Rönströms
ansökning, i afseende på 2.'ne
Malmö Discont-Verks obligationer.
Anmäld den 20 Jan. 1824, och lagd
ad acta.
187,
Angående Salpeter-fonden.
Den 17 Jan. 1824 öfverlemnad tHl
Krigs-Expeditionen.
188.
Angående ett arfvode åt Öfver-Com*
missarien Ek.
Bil. t. R. St. Just. Ombnis Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828. io5
Anmäld den 20 Jan. 1824, oell StatsContoret
förständigadt att utbetala arfvodet
af anslaget för Riksdags-kostnaderna.
189.
Angående Brännvins-pannors mätning
och stämpling m. m.
Anmäld den 4 Febr. 1824 i sammanhang
med Rikets Ständers skrifvelse, angående
Brännvins-bränningen. (Se nedanföre
N:o 213.)
190.
Angående ansvarighets-lag för sö‘dra
och vestra Låne-Contoren.
Anmäld den 20 Jan. 1824, och till
Justitiac-Revisions-Expeditionens underdåniga
föredragning öfverlemnad.
191.
Angående Bankens utlåning på guldoch
silfver-panter.
Anmäld den 20 Jan. 1824, och beslutet
till efterrättelse kungjordt.
192.
Angående Öfverste-Lieutenant Hjertås
ansökning, angående inlösen af åt
-
/
io6 Bil. £. II- St. Just. Omb:ns Eml.-Ber. d.\ Nav. 1828.
skillige Gotha Canal-Bolags och Götheborgs
Discont-Verks Assignalioner.
Anmäld den 20 Jan. 1824, och lagd
till handlingarna.
193.
Angående skyldighet för Kronofogdarne,
att afgifva redogörelse för
utestående undsättnings - spannmålsmedel.
Anmäld den 29 April 1824, och Rikets
Ständers hemställan bifallen, samt vederbörande
derom till iakttagande förständigade.
*94-
Angående grunderne för de ifrån
Banken utgående fastighets-lån.
195.
Angående odlings-lån, och grunderne
derför.
Anmälde den 20 Jan. 1824» och befallning
meddelad om kungörelsers utfärdande
i ämnet.
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 107
I<)6.
Om upphäfvande af böter och vitén
för dem, som förfallolöst uteblifva från
Uppbörds - stämmor och aflöningsmöten.
Anmäld den 3o Jan. 1824, och serskilte
utlåtanden i ämnet infordrade från
lirigs-Collegium samt Kammar-Collegium
och Stats-Contoret.
Målet å nyo föredraget den 18 Aug.
och uppskjutet.
»97-
Angående Schäffericrs anläggning i
de Norra Länen.
Anmäld den 3o Jan. 1824» då Kongl.
Maj:t i anledning deraf förordnade, att ett
lämpligt antal får af grofullig race skulle
aflemnas från Schäfferierne i Jemtland till
dylika anläggningar i Yester-Norrlands samt
Vester- och Norr-Bottens Län.
198.
Angående Lands-Contorens åtgärd
med insändandet af Summariska Räkningarne
öfver Riksgälds-Contorets fonder
m. m.
108 Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Rcr. d. 4 IVov. 1828.
Anmäld den 3 Junii 1824, och Rikets
Ständers hemställan hifallen.
!99-
AngåendeTractamente för arne Vaktmästare
vid Constitutions- och Bevillnings-Utskotten.
Anmäld den 11 Febr. 1824, och StatsContoret
anbefäldt att utbetala beloppet
af anslaget för Riksdagskostnaderne.
200.
Med anhållan om undersökning i fråga
om ersättning för uppburne medel
till tryckning af Ridderskapets och
Adelns Protocoll vid 1818 års Riksdag.
1824 den 11 Febr. remitterad till
Stats-Contorets utlåtande.
1824 den 7 April å nyo anmäld, då
Kongl. Majrt förordnade, att ifrågavarande
trycknings-kostnad skulle förskottsvis utbetalas
af anslaget för 1823 års Riksdags utgifter
och att handlingarne skulle öfverlemnas
åt Justitias Cancellers-Embetets åtgärd.
201.
Om inrättande af Correctionshus i
Stockholm; öfverlemnad i transsumt
från Justitiae Revisions Expeditionen.
Bil. t. R. St. Just. Ombms Emi.-Ber. d. 4 Nov. 1828. 10g
Anmäld den 10 Mars 1824 i sammanhang
med frågan om Allmänna MagazinsInrättningens
upplösning, hvarvid Kongl.
Maj:t biföll Rikets Ständers anhållan, att
Tanto f. d. Krono-bränneri må för ifrågavarande
Corrections-Inrättning tillhandahållas.
1825 den 23 Junii. Sedan Styrelsen
för Rikets fängelser och arhets-inrättningar
upplyst, att Tanto f. d. Krono-Bränneri icke
lämpligen kunde användas till Correctionshus,
förordnade Kongl. Maj:t, att denna
Egendom, som är för Magazins-Inrättningen
umbärlig och tarfvade kostsam reparation,
må på offentlig auction försäljas.
202.
I fråga om Post- och Forvagns-Inrättningen.
1824 den 2 April remitterad till Cancellie-Styrelsen
och Kammar-Collegium, som
egde att deröfver afgifva utlåtande i sammanhang
med frågan om Posternas förskaffande
med Gästgifvare-skjuts.
203.
Angående försäljning af fast Egendom
på Lotteri.
tio Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Enib.-Ber d. 4 No v. t8a$.
Anmäld den a5 Febr. 1824, och uppskjuten.
Den 24 Mars s. år å nyo anmäld, då
Kongl. Majit förklarade Sig vilja på försök
tillåta försäljning på Lotteri till och med
1826 års slut.
En Reglementarisk författning härom
utfärdad den 20 April 1824.
204.
Med anhållan i afseende på rese- och
tractaments-kostnaden under Extra Rote-jemknings
förrättningarne: öfverlemnad
i transsumt frånKrigs-Expeditionen.
Anmäld den 7 April 1824. Kongl.
Majit fann denna kostnad, hvartill anslag
ej blifvit anvisadt, böra utgå af öfyerskottena
på Statsverkets inkomster.
205.
Med hemställan i afseende på Kammar-Rättens
anmärkningar emot Collegierne
eller högre Embetsman 1 öfverlemnad
i transsumt från Kammar-Expeditionen.
Anmäld den i5 Oct. 1824. Kongl. Maj:t
förordnade, att de anmärkningar emot nå
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. m
got Collegiura eller publikt verk af lika
värdighet eller någon deras Ledamot eller
ock emot en Kongl. Maj:t allena redo skyldig
Embetsman, som i Kammar-Rätten förekomma
i afseende på redogörelsen och
ziffran, bora ifrån Kammar-Rätten directe
öfverlemnas till Justitias-Cancellers-Embetefc
för att i laga ordning handläggas; men att
deremot anmärkningar vid egentliga administrativa
åtgärder skola först hos Kongl.
Majit af Kammar-Rätten anmälas genom
den Stats-Expedition, från hvilken Kongl.
Majits befallningar till det Embetsverk eller
den högre Embetsman, som anmärkningarna
röra, vanligen utfärdas, då Kongl.
Majit blefve i tillfälle att pröfva, huruvida
åtal af den anmärkta åtgärden bör ske och
handlingarna i sådant afseende till Justitias-Cancelleren
öfverlemnas.
206.
Angående en förändrad ordning i
afseende på förseglade anbuds öppnande
vid Entreprenad-Auctioner: öfverlemnad
från Krigs-Expeditionen, jemte
vederbörandes utlåtanden.
Anmäld den 27 Oct. 1824. Kongl.
Majit, som ansåg den af Rikets Ständer
föreslagna ordning vid förseglade anbuds
öppnande icke vara lämplig vid upphand.
■v ■]’f: \ i
lia Bil. t. R. St. Just. Omb.-ns Emb.-Rtr. d.^Nov. 1828.
lings- och Entreprenad-Auetioner för Kronans
räkning, fann i öfrigt, uppå, vid detta
tillfälle, gjord framställning om nyttan af
en Allmän Reglementarisk författning angående
dylika Auctioner, godt i Nåder anbefalla
Kammar-Collegium och Stats-Contoret,
att inkomma med underdånigt förslag
till de föreskrifter, som dervid A'oro
lämplige.
207.
Angående öfverseende och förbättringar
i Rikets Politie-författningarihvad
de röra Tull-Rätternes upphörande:
cifverlemnad i transumt från JustitiaeRevisions-Expeditionen.
Anmäld den i5 Julii 1825. Kongl.
Maj:t fann denna fråga böra komma under
öfvervägande i sammanhang med en förnyad
reglering af Embeten och Tjenster i
allmänhet.
208.
Angående utarbetande af förslag till
förenkling af hemmans-räntornas debitering
och utgörande.
Anmäld den 4 Dec. 1823, och Kammar-Collegium
anbefaldt, att, efter de
grunder
Bil. t. R■ St. Just. Omb.-ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. i8?.3. i ji
grunder, som i Collegii underduniga utlåtande
i samina ämne af den 16 O^t. 1810
blifvit uppgifne, utarbeta förslag till ifrågavarande
förenkling och reduction af hemmans-räntorne
för de Län, der de samma
liu finnas i en mängd persedlar afförde.
209.
Angående åtskilliga förändringar 1
Seglations-Ordningenf
Anmäld den 18 Febr. 1824. Kongl*
Maj:t befallte * med anledning häraf, att
förslag till en ny redaction af nämnde författning
skulle upprättas, som komme att
blifva ämne för serskild pröfning och öfverläggning.
(Se vidare 210.)
Beträffande Rikets Ständers anhållan
om återupplifvande af 11 § uti 1780 års
Kongl. Reglemente* angående Algierske Sjöpass,
med deri nödiga ändringar, skulle
Commerce-Collegii utlåtande infordras. Utlåtandet
inkommet, men frågan om en ny
författning i ämnet beror på pröfning i
sammansatt Svenskt och Norrskt Stats-Råd*
210.
Angående en ny författning om Lurendrägeri
och Tullförsnillning.,
ÉPt. t. R. St. Just. Ombuis Emb.-Ber. $
3:e IL t.
n4 Bil. t. B. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828.
Anmäld den 18 Febr. 1824* Kongl.
Maj:t behagade i Nåder uppdraga åt LagComitens
arbetande Ledamöter, att gemensamt
med serskilde nu utsedde Comiterade
utarbeta och till Kong!. Maj:ts Nådiga
pröfning föreslå en förnyad författning
emot Lurendrägeri och Tullförsnillning;
hvarvid 1820 års Lurendrägeri-Förordning
borde undergå de jemnkningar och
förändringar, som erfarenheten, under dess
tillämpning, visat vara af nöden; Förslaget
borde vara ingifvet inom d. 1 Junii, hvarefter
Kongl. Maj:t ville tillse, att den nya
författningen, hvilken komme att vid nästa
Riksdag till Rikets Ständer öfverlemnas,
utfärdas så tidigt, att den kunde tjena till
efterrättelse från 1825 års början.
Frågan om Förpassnings-verkets återställande
i sitt förra skick samt om Controllers
vidtagande till afböjande af de
missbruk, hvilka ansetts vara en följd af
Commerce-Collegii Kungörelse d. 14 Junii
1822, har Kongl. Maj:t sedermera pröfvat
i sammanhang med Rikets Ständers underdåniga
framställning bm Inrikes Tullbevakningeri.
1824 den 8 Sept. anmältes i underdånighet,
att förslaget till LurendrägeriFörordningen
inkommit, och att ett serskildt
underdånigt förslag äfven blifvit författadt
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Emb.-Bsr. 4 Atoff. 1828. nS
till förnyad Seglations.Ordning, med hänsigt
att bringa strafF-bestämningarne för
Seglations-brott i likhet med den nya Lagen
mot Lurendrägeri och Tullförsnillning,
samt med iakttagande för öfrigt så
val af de förändringar, Rikets Ständer föreslagit
i nu gällande Seglations-Ordning,
som af hvad under verkställigheten af densamma
förekommit; Och Kongl. Maj:t befallte,
att Högsta Domstolen skulle öfver
dessa förslag afgifva underdånigt utlåtande
i hvad som rör deruti förekommande ansvar
och straff samt rättegångs-sätt.
Frågan om förnyade Seglations- och
Lurendrägeri-Förordningar förevar å nyo
inför Kongl, Maj:t i Stats-Rådet den 20
April 1825, hvarefter allmänna författningar
i ämnet blifvit, under den 23 Junii
och 21 Julii samma år, utfärdade.
2 11.
Angående en förändrad organisation
af Tull-Verket.
Anmäld den 3 Junii 1824, och uppskjuten.
Ä nyo anmäld den 17 Nov., så vidt
densamma rörer förändring af Tullverkets
Öfver-Styrelse. Kongl. Maj:t forordnade,
jiG Bil. t. R. St. Just. Omh-.ns Emb.-Ber. d. !\ Nov. 1828,
att General-Tnll-Directionen skulle upphöra
med dea 1 Jan. 1825 och Tull-Styrelsen
öfvertagas af en General - Tull -Directeur
med 6,000 Ridr i Lön och 1,000 R:dr i
Taffelpenningar af Tullmedlen årligen, men
utan högre pensions-rätt på IndragningsStaten
än Landshöfding. Tull-Directeuren
torde biträdas af 2ine Departements-Chefer
med endast rådgifvande röst, af hvilka den
förste skulle ega inseendet öfver allt hvad
sorn anginge uppbörden och redogörelsen,
samt, under General-Tull.Directeurens frånvaro,
inträda i hans functipner här på stället;
men den andra hafva inseendet öfver
de Allmänna Tullbevaknings- och Controllerings-
anstalterna, samt handlägga alla
derifrån härflytande mål, som icke voro
af juridisk beskaffenhet, och hvarefter General-Tull-Directeuren
samt DepartementsCheferne
vidare skulle af Secreterare och
Kamererare med derunder lydande CanceUie-
och Contors-personal biträdas. Kongl.
Majit befaRte, att på dessa hufvudgrunder
för sammansättningen af den nya ÖfverStyrelsen
för Tullverket ett specielare förslag
skulle utarbetas och för Kongl. Majit
framläggas, och att den vid detta tillfälle
utnämnde General-Tull-Directeuren skulle
lemnäs tillfälle, att i ämnet sig yttra,
Beträffande Löne-ersättning till General-Tull-Directionens
Ledamöter, så fanns
Bil. t. R. St. Just. Omh.ns-Emb.-Bcr. d. 4 Nov. 1828. 117
endast Commerce-Rådet Wegelin, enligt
hittills följde grunder, berättigad alt behålla
dess arfvode; men Kongl. Maj:t beviljade,
i anseende till serskilde omständigheter,
en dylik förmon intill nästa Riksdag
för Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad
och v. Presidenten af Wählberg.
1824 den 16 Dec., då målet ytterligare
föredrogs, bestämdes närmare Departements-Chefernes
åliggande vid ärendenas
behandling, arbetsfördelning dem emellan,
deras lönevilkor m. m., huru Ordföranden
i Stockholms Sjötulls - Rätt må tillsättas »
samt hvad vid besvärs anförande mot TullStyrelsens
beslut borde iakttagas. Hvad
Rikets Ständer för öfrigt hemställt, angående
organisationen af Tullbevakningen, personalens
lönevilkor, Tulluppbörds-litlarnes
sammanslående, Tull - Districts - Chefernes
indragning, kustbevakningens upphörande,
har Kongl. Maj:t sedermera i Nåder pröfvat
och afgjort u
yelsens förslag.
1825 den 21 Julii utfärdades Kongl.
Maj:ts Nådiga Instruction för Tull-Styrelsen.
212.
Angående Allmänna Magazins-Inrättningens
upplösning,
ppå den nya Tull-Sty
-
n8 Bil. t. R. St. Just. Omb.ns Emb.-Ber. d. 4 Nav. 1828.
Anmäld den 10 Mars 1824. Rikets
Ständers hemställan om Allmänna Magazins-Inrättningens
upplösning bifölls; men
Kongl. Maj:t förbehöll Sig, att, i händelse
missväxt i ett elier annat Landskap skulle
inträffa, innan de af Rikets Ständer föreslagna
Bistrict-Magaziner hunnit inrättas,
disponera det befintliga Spannmåls-lagret
till understöd för behöfvande orter, emot
återbetalning in natura. I sammanhang
härmed biföll Kongl. Maj:t, att ingen Spannmålshandel
må under vanliga förhållanden
för Statens räkning drifvas.
Kongl. Maj:t fann ej skäl, att uppbörden
af Kronans Spannmåls-räntor och deras
användande nu genast och innan utredningen
af Allmänna Magazins-Inrättningen
blifvit fulländad, skulle af Stats-Contoret
öfvertagas, utan borde dessa befattningar
tills vidare handhafvas af det Embetsverk,
åt hvilket utredningen blef uppdragen.
Och skulle Stats-Contoret föreslå
de serskilda anstalter, som, sedan utredningen
för sig gått, blefve af nöden, i afseende
på öfverflyttandet till Stats-Contoret
af befattningen med uppbörden och
dispositionen af Kronans Spannmåls-räntor.
Kongl. Majrt biföll vidare, att försök
må anställas med Bistrict-Magaziner på de
af Rikets Stäijder uppgifne vilkor, hvar
-
Bil. t. R. St. Just. Omb:ns Enib.-Ber. d. l\ Nov. 1828. 119
jemte Kongl. Maj:t tillät, att rättighet för
undsältningstagare i de Norra Länen alt
med torkad säd in natura återbetala | af
den efter 1821 års missväxt erhållna spannmål,
må utsträckas äfven till Stora Kopparbergs-
och Wermlands Län; Att Innevånarne
i de socknar och härader, som
åtaga sig gemensam ansvarighet för deras
spannmåls-skulder, må njuta anstånd med
betalningen, till dess frågan om DistrictMagaziner
blifvit slutligen afgjord,och spannmål
till dessa Magaziners formerande bomme
att utlemnas, men att låntagarne i de
orter, der dylika gemensamma ansvars-förbindelser
ej kunde tillvägabringas, skulle
återbetala sina skulder, efter fastställda grunder,
i Jemtland efter 3 och de öfriga Länen
inom 2 år ifrån 1824 års början.
Kongl. Majrt förordnade i öfrigt om
sättet för försäljningen af Allmänna Magazins-Inrättningeus
fastigheter , inventarier
och lager af brännvin och spannmål, om expectance-lönerne
för Allmänna MagazinsDirectionens
Embets- och Tjenstemän, samt
om praescriptionstid för alla fordringsanspråk
hos Inrättningen; hvarjemte Kongl.
Maj:t åt en serskild styrelse uppdrog tillsynen
och administrationen af Inrättningens
utredning; hvilken Styrelse, under utredningstiden
äfven skulle ega befattning med
120 Bil. t. R. St. Just. 0mb:ns JR inb.-Ber, cl. \ Nov. 1828.
uppbörden och dispositionen af Kronans
spannmålsräntor.
En Chef för Magazins-InrtV.tningen utnämndes,
hvilken uppdrogs, alt inkomma
med förslag till arbets-fördelningen och
tjenstemanna-personalen inom denna provisionel
Styrelse.
1824 den 3r Mars fastställdes ett af
Chefen för Magazins-Inrättningens utredning
afgifvet förslag till arbets-fördelning
och tjenstemanna-personal; hvarjemte förordnades
om Inrättningens öfverlemnande
till bemälde Chef, hvars förvaltning och
redogörelse skulle taga sin början den x
April.
Kongl. Maj:t förklarade äfven att,
som Rikets Ständer ej anvisat serskildt anslag,
hvarken för de af dem sjelfve föreslagne
Expectance-Löner för Allmänna Magazins-Directionens
Embets- och Tjenstemän,
eller för utredningen, Magazinsbetjeningen
i Landsorterna eller Magazinskostnaden,
så borde alla dessa utgifter först
bestridas af de vid utredningen inflytande
medel, och hvad derefter återstår lill Ranken
levereras.
Sedermera hafva tid efter annan serskilda
föreskrifter blifvit meddelade, som
röra
ti it. t. It. St. Just. Omltns Émh.-Ber. d. 4 Nav. i8a8 m
lora Magazins-utredningens fortgång och
redogörelsen dervid ; hvarefter Kongl. Maj:t,
under den 6 Maji 1826, i Nåder förordnat
om Magazins-ärendenas öfverflyttning till
Stats-Contoret, den 1 Julii samma år, då,
enligt Chefens underdåniga anmälan, den
serskilda St3'relsen kunde upphöra: kommandes
frågan om slutliqviden emellan
Stats-verket och Magazins-Inrättningen samt
om Magazins-ärendenas framtida förvaltning
att af Kongl. Maj:t, vid nu instundande
Riksdag, thil Rikets Ständers pröfning
framställas.
Hvad fortgången af Histricts-Magazins
frågan beträffar, i hvilket ämne Styrelsen
för Magazins-Inrättningens utredning, efter
vederbörandes hörande, med underdånigt
utlåtande inkommit j så hafva utom i Jemtland
, endast några få socknar i vissa af de
öfriga Länen förklarat sig villige till dylika
Magazins anläggning; hvaremot Jemtlands
Innevånare nästan allmänt åtagit sig
att, på uppgifne vilkor, upprätta DistrictsMagaziner.
Kongl. Maj:t har, under den i3 Junii
1827, i Nåder anslagit nödigt bidrag af Kronans
spannmåls-lager för de förstnämnde
mindre Magazins-anläggningarne, helst de
Åtil. t. It- St. Jun. Omb.ns Emh.-Btr. &
3.c H t.
Bil. t. R. St. fuse. Omb:ns Eml.-Ber. d. 4 Nov. »828,
borde tjena till en nyttig föresyn för öfrige
Innevånare i de Norra, af missväxt ofta hem-?
sökta Län; men dä hvad Jemtland angår,
serskilda svårigheter mött i afseende på
undsättnings-skuldernas betydliga belopp
och säkerhet för den Spannmål, som skulle
till District-Magazinerne aflemnas, har
Kongl. Maj:t funnit nödigt, att härom anbefalla
en serskild undersökning, innan frågan
kunde till slutligt afgörande förekomma.
Resultatet af denna undersökning har
nu mera blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldt, hvarefter målet är öfverlemnadt
till Stats-Contorets underdåniga
utlåtande,
213,
Om en förnyad författning, angå en-?
de Brännvins-bränningen och de derföre
bestämda afgifter,
Anmäld den 4 Februarii 1824. och i
sammanhang dermed Rikets Ständers här
ofvan under N:o 187 och 189 upptagne
Skrifvelser, angående åtskilliga stadganden
i afseende på husbehofs-brännvins-bränningen,
samt angående brännvins-pannors mät-?
ning och stämpling.
Med åberopande af Dess, under den ro
December 1823, fattade Beslut, samt med
gillande af de förändrade föreskrifter Ri
-
Bil. t. R■ St. Just. Omh.ns Emb.-Ber. d. 4 Nov. 1828. j»3
kets Ständer meddelat, rörande dels vilkoret)
för Bränn vins-brännings-och rninuterings
rättighetens begagnande, dels sättet för
B ränn vins-pannors mätning och stämpling,
samt ansvaret för origtighet dervid, befallte
Kongl. Maj:t, att alla dessa föreskrifter
skulle sammandragas uti en enda författning,
hvartill förslag skulle upprättas och
serskildt justeras.
Förslaget anmäldt den 19 Maji 1824,
då Kongl. Maj:t befallte, att allmän Författning,
i enlighet dermed, skulle utfärdas,
C. D, Skogman,
Enligheten med Originalet intygar;
Ex Officio
Carl af Georgiir
STOCKHOLM,
P. A. Norstedt & Söner,
1829.
Bil. t. R, St, Just. Ombtms Ber> d. 4 Nov, 1838.
Uppgift på Rikets Ständers vid
Lagtima Riksdagen år 1823
afgifne underdåniga Skrifvelser
och hemställanden,
hvilka blifvit Kongl. Majit
i underdånighet genom Dess
Ecclesiastik-Expedition föredragne
samt på nedanstående
sätt handlagde.
Inkornne: d, 5 Maji.
1:0 Angående Calmar DomKyrkoRåds
underdåniga, till Stats- Ut->
skottet remitterade, Ansökning, att
af Allmänna Medel få erhålla understöd
till en Reparation å DomKyrkan
i Calmar,
Dén 5g Maji föredrogs ärendet Kongl. Maj:t
i underdånighet, hvarefter Landshöfdingen i
Calmar blifvit genom Bref den 4 derpåföljde
Junii förständigad, att KyrkoRådet meddela, det
Bil. t, R. St. Just. Omb:ms Ber. d. 4 Nov, 1838.
4=e H;t 1
i Bil t.R.St. Just, Ombtms Ber. d. 4 No v. i 8 a 8,
Kongl. Majit, i likhet med hvad Rikets Stan*
der hemställt, icke funnit skäligt bifalla, att
Staten med något bidrag till Calmar Domkyrkas
reparation varder belastad.
2:o Angående fortfarande intill nästa
Riksdag af det till Fattigvården
i Carlskrona Stad gjorde Anslag,
3ooo Riksdaler Banco.
Den 29 Maji Kongl. Majit i underdånighet föredraget;
och har Kongl. Majit, genom Bref till StatsContoret
och Kongl. Majits Befallningshafvande
i Carlskrona, den 4 derpåföljde Junii, tillkännagifva
Rikets Ständers Beslut att låta detta belopp
än vidare intill nästa Riksdag till Fattiga
Inrättningen utgå.
Den 24 Maji.
3:o Angående bestämmande af tiden
för Arrenden å Kyrkohemman
uti Skåne m. m.
Den 11 Junii samma år Kongl. Majit i underdånighet
föredraget, samt Kongl. Maj:tS Befallningshafvande
uti Malmo och Christianstad
jemte Consistorium Ecclesiasticum i Rund, genom
Bref den 18 i samma månad, underrättade,
Bil t.R.St. Just. Omb-.ms BeA <1. 4 fVoé.i8 2,8. 3
det Kongl. Majrt bifallit Rikets Ständers underdåniga
framställning, såväl i afseende på
arrendetidens bestämmande tili 30 år, som på
förra Aboens eller hans .Enkas och Arfvingars
Optionsrätt.
d‘.o Angående upphörande af den anstalt,
att i officiela Tidningar införa
Kungörelser om lediga Kyrkovaktare-Sysslor.
Den 11 Junii samma år Kongl, Majit i underdånighet
föredraget, och samtlige Consistorierne,
genom Circulaire den 18 i samma månad,
förstandigade, att om verkställigheten af denna
Rikets Ständers af Kongl, Majit bifallna hemställan
besörja.
Den 31 Julii.
6:0 Angående upphäfvande af den
Förordning, hvarigenom det varit
förbjudet att begagna Kyrkomusiken
under Fastlagstiden.
Den 6 Augusti samma år blef ärendet Kongl;
Majtt i underdånighet föredraget och bifallet,
hvarefter Allmän Kungörelse blifvit i ämnet
tinder den 13 i samma månad utfärdad.
r4 Bil. t.R.St> Just. Omb-.ms Ber, d.iNov. 18 28.
6:0 Angående Ordningen för Kyrkovaktares
antagande.
Den 6 Augusti samma ar Kongl. Majtt i underdånighet
föredraget, och Rikets Ständers anhållan
i nåder bifallen, hvarom Consistorierne
till behörigt iakttagande, genom Circulaire den
3.3 i samma månad, blifvit förständigade.
Den 2 Augusti.
7:o Angående upphäfvande af föreskriften
om Kungörelsers påteknande
af Krono-Betjente, innan
de från Predikstolarne uppläsas,
i hvad rörer Kungörelser om
Auctioner, Uppbördsstämmor i
följd af Auctioner, samt Boupptekningar.
Den 13 Augusti samma år Kongl. Maj:t i uni
derdånighet föredraget, och Rikets Ständers underdåniga
hemställan bifallen, hvarom samtlige
iLandshöfdingarne och Consistorierne blifvit,* genom
Circulaire den 20 i samma månad, till
egerr och vederbörandes efterrättelse förståndig
gade.
Bit. t. R. St. Just, Omb:ms Ber, J. 4 Rov- 1828- 51
Den 19 Augusti.
8:0 Om anställande af Oeconomiska
Besigtningar å Kyrkoherde-Boställen,
Capellans- och Klockaregårdar,
samt Stomhemman.
Sedan Kammar*Collegii underdåniga utlåtande
blifvit § infordradt,Thar Kongl. Majit om dylika
Oeconomiska^Besigtningars anställande låtit un;
der den 14 Mars[i824 Allmän Kungörelse utfärda.
9:o Angående anstalter till befordrande
af Gymnastiske öfningar.
Den 27 Augusti samma år Kongb Majtt i
underdånighet föredraget, hvarefter Consistorier-'
ne blifvit, genom Circulaire den 3 i samma
månad ,*anbefalld te att i underdånighet uppgifva^
hvilka medel, till anställande af Gymnastiska
öfningar, kunna vid Läroverken förefinnas', samt
öfver användandet deraf med förslag till Kongl;
Majit inkomma; Målet har sedan hvilat, i anseende
till dess sammanhang med de förslag,
som till Skolväsendets förbättring i Riket äro å.
bane.
10:o Angående tillåtelse för de uti
så kallade Finnskogarne på grän
-
6 Bil, f. R. St. Just. Oml:ms Ber d 4 Nov. 182g.
sen emellan Sverige och Norrige
bosatte Finnar, att få upprätta
egne Kyrkor och Församlingar,
Den 15 Februarii 1826 blef detta ärende
Kongl. \ underdånighet föredraget; och
har Kongl, Maj:t i nåder forordnat: att tvänne
nya Gapellkyrkor skulle i Dahlby Socken anläggas,
dertill medel finge genom Collect och
Stambok ofver hela Riket för hvardera Kyrkan
insamlas! att en ny begrafningsplats borde in,
vigas; att^lön för en Comminister och tvänne
Klockare, hvilka tillika borde bestrida Barnaundervisningen
uti de nya Capellförsamlingarne,
skulle anslås, samt arfvoden tilläggas Klockarne
uti Östmark och Hvitsund för enahanda
befattning; och att Etthundrade Riksdaler Banco
skulle årligen i tre år användas till infe öp
af nödige Religionsböcker för Finn*Allmogen; om
hvilka åtgärders vidtagande Stats-Contoret samt
Landshöfdingen och Consistorium i Carlstad
blifvit, genom Bref den 24 i förrberörde månad,
anbefallde,
Den 23 Augusti,
illo Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition, angående
anslag af Lön på Stat för en
BU’(,R- St. Just. Omb'ms Ber. d. \ Nov. 1828- 7
serskild Provincial-Läkare i Her-j
jeådalen,
jDen 15 September samma år Kongl. Maj:t i
underdånighet föredraget, och Sundhets-Collegium,
samt Landshöfdingen i Jemtland, genom
bref anbefallde att uppgöra förslag till Station
för den i Herjeådalen blifvande ProvincialLäkaren,
Den 3 September,
12:o Angående serskilde ProvincialLäkares
tillsättande i åtskilliga
Län.
Den 151 samma månad Kongl. Majit i underdånighet
föredraget; och har Kongl. Majjt, med
bifall till Ständernas underdåniga hemställan
om nya Provincial-Läkares tillsättande uti Kronobergs,
Hallands, Wester-Norrlands, Westerbottens
o.ch Norrbottens Län, genom Bref den
17 i samma månad, anbefallt Sundhets-Collegium
och Landshöfdingarne uti dessa Län, att
utse tjenlige Stationer för de blifvande Provincial-Läkarne.
Den 8 Oftober.
x3;o Angående Wadstena Kloster-Kyr
-
8 Bil,t<R. St> Just. Omb.ms Ber d. 4 Növ. ig? 8»
kas upplåtande till Stads- och
Lands-Forsamlingarne derstädes.
Sedan Kongl. Majit, vid underdånig föredragning;
anbefallt Consistorium i Linköping att Förslag
till Contract med Stads- och Lands-Församlingarne
om öfverlåtelsen af Kloster-Kyrkan uppgöra,
och Consistorium med ett dylikt å Allmän
Sockne-Stämma uppgjordt Förslag inkommit, der»
öfver Krigs-ColJegium och Landshöfdingen i
Linköping, uppå Nådig Befallning, sig utlåtit,
har ärendet ytterligare den 18 Maji Kongl.
Majit föredragits, då Kongl. Majit ifrågavarande
Contract gillat, antagit och fastställt, hvarförutan
Stats Contoret erhållit befallning att de af Likets
Ständer till Kyrkans reparation beviljade
5000 Riksdaler Banco utbetala.
Den 15 Oåober.
14:0 Angående åtskilliga, efter verkställd
granskning af redogörelsen
för de till Veneriska smittans hämmande
anslagne medel, i afseende
på deras fördelning gjorde
anmärkningar.
Efter det Seraphimer-Ordens-Gillet blifvit i
ämnet hördt och Målet Kongl. Majit i under,
dånighet föredraget, har Kongl. Majit, genom
Bil■ t. R, Si.Just. Omb'ms Eer.d. 4 Nov. 188 8- 9
Bref till Ordens-Gillet den 25 Februarii 1824,
dels förklarat, det de gjorde anmärkningarne icke
föranledde till någon förändring uti de af Ordens*GiIIet
vidtagne åtgärder, dels förordnat, att
Berättelserne om Länens Deputerades granskning
af Lazaretts-Räkenskaperne skulle, jemte
sjelfva Räkenskaperne, till Seraphimer-OrdensGillet
insändas.
Den 23 Oftober.
15:o Rikets Ständers, i anledning af
Kongl. Majt:s Nådiga proposition,
aflåtne underdåniga skrifvelse, angående
Veterinair-Inrättningens i
Stockholm organisation, samt reglerande
af den årliga aflöningsoch
underhålls-staten.
Sedan ärendet den 12 November samma år
blifvit Kongl. Maj:t i underdånighet föredra,
get, har Kongl. Maj:t, genom Skrifvelse samma
dag, till efterrättelse meddelt Stats-Contoret och
Sundhets-Collegium detta Rikets Ständers Beslut.
Den 7 November.
16:0 Angående anslag af Spanmål
till Lönefyllnad för Skol-Lärarne
i Stockholms Stad.
Den 26 i samma månad Kongl. Majtt i unj
derdånighet föredraget, och Rikets JJtänders hem
-
jo Bil. t R St.Jus'. OmtbmsBer- J. 4 JVov. 1828*
ställan af Kongl, Majit i Nåder* bifallen, der-»
om Bref till Stats Contoret och Directionen för
Stockholms Stads Undervistjings-Verk afgått.
17:o Om användandet af Djeknepenningar
ne i Hernösands Stift.
Den 26 November samma år Kongl. Majit i
underdånighet föredraget; och hvad Rikets Ständer
beslutat,, till verkställande vederbörande an®
hefaldt.
Den jo November.
l8:o I anledning af Consistorii i Cal»
mar till StatsUtskottet remitterade
underdåniga anhållan, att det
till uppbyggande af Gymnasii- och
Skolhus i Calmar beviljade Lån,
25000 Riksdaler Banco, måtte till
30000 Riksdaler förökas, samt
räntefritt begagnas 5 å 6 år, och
att det af Banco-Styrelsen för
den afgifvande Skuldförbindelsen
upprättade formulaire måtte ändras,
Den 26 i samma månad Kongl. Majit i underdånighet
föredraget,|och'Consistorium, genom
Bref den 3 derpåföljde December, underrättade,
Bil. t. R. St• Just. Onib-.ms Ber. d, 4 Nov. 2828. 11
det Rikets Ständer icke i någon måtto bifallit
Consistorii begäran.
Den 19 November.
19;© Om uppgörande af Förslag till
en förbättrad Kyrka-Lag.
Den 29 April och den 5 Maji 1821 Kongl!
Majtt i underdånighet föredraget; och har under
sistnämnde dag en Comité blifvit förordnad
att på förhand öfverse och granska Kyrkolagen
och Ecclesiastik-Författningarne, samt Förslag
till nödige ändringar dervid afgifva, för att
tjena till ledning vid den allmänna revisionen
af ICyrko-Lagarne. Detta Förslag, hvarmed Comitén
nyligen inkommit, är nu på Kongl,
Majlis befallning till trycket befordradt.
Den 27 November.
9o;o Angående befrielse för Församlinga
rne att bygga och underhålla
Tionde-Lador under den tid
öfverenskommelser om Presträttigheter
utgörande ega rum, och
ingen del af tionden levereras i
skaftet.
De„ 4 Februarii 1827 blef detta ärende Kongl,
Majit i underdånighet föredraget, och fann Kongl.
i s Bil. t. R-St. Just. Omb:ms Bér. d. 4 Nov. 18 5 8-
Majit, som till Ständernes underdåniga anhål»
lan icke kunde lemna Nådigt bifall, det borde,'
vid skeende bfVerenskommelser om Presträttigheter
utgörande, serskildt om Tionde-Radan
intagas, för att jemte de dfrige villkoren till
Kongl. Majlis Nådiga profning och stadfästelse
bfverlemnas, hvarom Circulaire-Bref till samtlige
liandshöfdingar och Consistorier blifvit den 11
i samma månad utfardadt.
£l:o Angående åtgärders vidtagande
till befrämjande af oäkta barns
vård inom Hufvudstaden.
Sedan ärendet blifvit till Stora Barnhus-Directionen
remitteradt och dess underdåniga utlåtan*
de den 6 Februarii 1824 inkommit, har det
samma den xi i denna månad blifvit Kongl.
Maj:t i underdånighet föredraget; och fann Kongl.
Majit icke anledning att till Rikets Ständers
hemställan lemna Nådigt Bifall, utan skulle
förblifva vid de af Directionen redan vidtagne
åtgärder.
22:o Om upphäfvande af Skol-Ordningens
stadgande uti l-.sta Sectionen,
5 Cap., 4 §. m. m.
Detta ärende remitterades den i5tde December
samma år till Uppfostrings-Comitén, som
Bil.t.R.St. Just. Omb:ms Ber. d. 4 Nov. 1828: 13
den 2 Maji 1824 med underdånigt utlåtande
inkommit. Sedan målet blifvit den 14 Julii
sistnämnde år Kongl. Maj-.t i underdånighet fö.
redraget, samt derefter till Skol-Kevisionen remitteradt,
som underdånigt utlåtande afgifvit,
liar Kongl. Maj:t, vid ytterligare föredragning af
ärendet, ifrågavarande §- af Skol-Ordningen till
kraft och verkan upphäfvif, hvarom Consistorierne
blifvit genom Circulaire den 18 Maji 1825
furständigade,
23:o Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga proposition, angående
beviljande af ett Lånebiträde
till Upsala Universitet, till fullbordande
af en ny BibliotheksByggnad.
Den 3 December samma år blef detta ärende
Kongl. Majit i underdånighet föredraget och
Rikets Ständers Beslut Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, såsom Upsala Academie-Canceller,
genom Skrifvelse den 10 i samma månad, till
egen och vedeiböiandes underdåniga efterrätteli
se meddeladt.
Den 1 December.
24:o Angående nedsättning uti Anslaget
för de så kallade Medico
-
14 Bil.t.RtSt Just.ömb:msBer>d. 4Nov, 1828«
Theologiska Stipendierne samt åtskillige
förändringar uti Reglementet
för de samma.
I\emiiterades den 5 Januarii 1824 till Upsala
och Lunds Academie-Cancellerer, hvilka med underdånigt
utlåtande inkommit, hvarefter ärendet,
elen 6 October samma år, blifvit Kongl. Majit
i underdånighet föredraget; och hafva de förändringar,
hvilka Kongl. Majit, i anledning af
Hikets Ständers önskan, funnit godt att uti Siipendii-Reglementet
göra, blifvit Academiernes
Cancellerer, Stats Contoret och Siindhets-CollegU
um till egen och vedetbörandes Underdåniga
efterrättelse genom Skrifvelse den 15 October
Samma år meddelade.
25:o Angående en förändrad reglering
af Hospitals-Inrättningarne
i Riket.
Sedan Seraphtmer-Ördens-Gillet underdånigt Utlåtande,
den 21 Mart ii 1825, afgifvit, har KonglMaj:t,
vid underdånig föredragning af ärendet,
den jg Maji samma år, förordnat, det skulle,
med afseende å Hospitals-Inrättningarnes fram.
deles sammandragning till trenne hufvud-afdelningar,
Hospitalen uti Malmö och Wadstena Ut.
vidgas; om verkställigheten hvaraf SeraphimerOrdens-Gillet
genom Kref den 13 isamma månad
erhållit befallning.
Bil, t, R. St. Just. Omb'-ms Ber.d. 4 Nov. 1828- 15
26:o Angående åtgärders vidtagande,
i afseende på Barna-Undervisningen
i Landsförsamlingarne.
Den 3o:de Januarii 1824 blef detta ärende
Kongl* MaiH i underdånighet föredraget; och,
hafva samtlige Consistorierne, genom Circulaire
den 4 Februarii samma år, blifvit anbefalldte
att befrämja vexelundervisningen, så 1 Städerne
som på Landet, och att vid Klockares tillsättande
hafva serskildt afseende å kunskap uti
denna Läromethod, m. m., som Kongl. Majjt
i detta afseende ptöfval nyttigt att föreskrifva,
Den a December.
27:o Angående beviljadt anslag till
inköpande af en Prestgård i Nedre
Torneå i stället för den,
Församlingen vid gränsreglerinemot
Ryssland förlorat.
Remitterades den 4 Januarii 1824 till StatsContoret,
som méd underdånigt utlåtande den
6 Februarii samma år inkommit, hvarefter Målet
den 11 i samma månad blifvit Kongl.
Majtt i underdånighet föredraget; och hafva
Lands-Contoret samt Landshöfdingen i Norrbottens
Län, genom Bref den 18 i nämnde
månad, om verkställigheten af Rikets Ständers
Beslut erhållit befallning.
ji6 Bil.t. R. St. Just. Omb:ms Ber. il. 4 Nov. i 8 2 8*
1824 den 15 Januari?.
28:o Angående utgifvande af en För'
fattnings-tidning.
Sedan ärendet blifvit remitteradt till CancellieStyrelsen
och Hof-Cancelleren, hvilka äfven un»
derdåniga Utlåtanden afgifvit, har det den 15
December samma år Kongl. Maj:t föredragits;
och har Kongl. Maj:t, med bifall till Stan»
demas hemställan, i Nåder uppdragit åt Förste
Expeditions-Secreteraren Arrhenius, att från och
med början afår 1825, tills vidare, under eget
ansvar, besörja redactionen af en Författnings»
samling, hvilken skulle i numerföljd utgifvas,
o. s. V.
s>9:o Angående den föreslagna nya
Fattigvårds-Stadgan.
Vid detta ärendes underdåniga föredragning
den 22 Januarii 1824 fann Kongl. Majh det
samma, med anledning af Kikets Ständers Beslut,
för närvarande icke fordra någon åtgärd*
3o:o Angående åtskillige förändringar
uti Kongl. Förordningen den
26 Februarii i8i7 rörande Socken-Stämmor
och Kyrko-Råd,.
Sedan Högsta Domstolen blifvit i ämnet hörd,'
har ärendet deri 17 Martii i8?4 blifvit Kongl.
Majtt
\
•'Bil. t'R.St>Just,Omb:ms Ber.d.^Növ.iSzti» 17
Majit i underdånighet föredraget, samt Dess
Kådiga Förordning den 34. i samma månad ut.
färdad.
3 i;o Angående uppskof med antagande
af den nya Evangelii-Boken.
Då detta ärende den 22 Januarii 1824 i underdånighet
föredrogs, beslöt Kongl. Majit, att
den gamla Evangelii-Boken skulle tills vidare
fortfara att i Församlingarne begagnas; om hvilket
beslut Stats-Secreteraren, uppå Nådig Befallning,
genom handbref Erke-Biskopen underrättat.
32:o Angående dels uppdragande åt
Församlingarne uti Skåne, Halland
och Blekinge, samt Götheborgs
och Bohus Län, att sjelfve
granska Kyrko-Räkenskaperne,
dels Församlingarnes i Riket
skyldighet att å Allmän Sockenstämma
utse 2 och 4 Revisorer
för Räkenskaperne.
.Sedan Kongl. Majit inhemtat Kammar-Collegii
och Kammar-Rättens underdåniga Utlåtanden,
har ärendet den 25 Augusti samma är blifvit
i underdånighet föredraget; och fann Kongl.
4:e H;t. 2
18 Bil-t.R.St.Just.Omb:msBer,d./jkNov• 18 a 8.
Majit icke i någotdera fallet skäl att bifalla
Ständernas hemställan, utan skall tills vidare
på vanligt sätt förhållas.
33:o Om upprättande af Föreningar
till Pastoraliernas utgörande vid
lediga Consistoriela Pastorater.
Vid underdånig föredragning af detta ärende,
elen 4 Februarii 1824, fann Kongl, Majit icke
skäl att dertill bifalla.
34:o Angående anstalter till Veneriska
smittans hämmande, samt åtagande
att genom en viss årlig
afgift det åsyftade ändamålet befrämja.
Sedan Seraphimer Ordens-Gillet i ämnet blifvit
hördt, har Målet blifvit Kongl. Majit i underdånighet
föredraget och’ Allmän Kungörelse
den 10 Martii 1824 utfärdad.
Den 39 Martii.
35:o Angående arfvode af 50 Riksdaler
för Fångpredikanten i Landskrona.
Den 7 April samma år Kongl. Majit i underdånighet
föredraget, och Rikets Ständers hem»
Bil. t.R. St. Just. Omb.ms Ber.d. 4 Nov-182 8. 19
ställan i Nåder bifallen, samt Stats-Contoret om
verkställighet häraf anbefaldt,
36:o Protocolls-Utdrag från Handelsoch
Finance-Expeditionen, med
Utdrag af Rikets Ständers Skrifvelse
om anstalters vidtagande
till försvårande af Ynglingars inträde
i Statens tjenst.
37:0 Dito från Krigs-Expeditionen, angående
af Rikets Ständer begärd
undersökning om Militaira och
Civila Undervisnings-verkets tillstånd
i Riket.
Di dessa båda ärenden Kongl. Maj:t i underdånighet
föredrogos, fann Kongl. Majit, det pröfningen
af dessa ämnen borde i ett sammanhang
utsträckas till Rikets hela UppfostringsVerk
i allmänhet; och har Kongl. Majit un.
der den 35 Februarii 1824 uppdragit åt Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen att vara Ordförande
uti samt utse Ledamöter till en Comité,
som också blifvit i och för detta ändamål förord.
nåd.
Dessutom hafva från serskildta Riks-Stånd
följande underdåniga Skrifvelser inkommit, nemligen
från
20 Bil,t.R.St,Jusi.Omb'ms Ber. d-i Nov. 1828.
Ridderskapet och Adeln.
Den r December 1823.
Angående begärd uppgift från Presterskåpet
å de efter år 1809 adlades
alla barn
Den
17 i samma månad Kongl. Maj:t i un*
derdånighet föredraget; och som Kongl. Majjt
till Ridderskapet och Adelns underdåniga anhållan
lemnat Nådigt Bifall, hafva samtlige Consistorierne,
genom Circulaire den 27 i nämnde
månad, blifvit härom till efterrättelse och bea
hiirigt iakttagande förständigade.
Presterskapet.
Den 31 Julli 1823.
1:0 Om alla Ecclesiastik-Hemmans
och Lägenheters upptagande i
Jorde-Böckerne uti serskildt column,
under namn af Geistliche
Linien.
Sedan Kammar-Collegium underdånigt Utlåtande
afgifvit, har ärendet den 1 October samma
år blifvit Kongl. Maj:t i underdånighet föredraget;
och fann Kongl. Maj:t icke skäl att till den
underdåniga ansökningen bifall lemna.
Bil. t.R.St, Just OmbitnsBer,d. $Nov. a|2S. si
Den 7 Augusti.
2:o Om Förklaring af Kongl. Brefvet
den 27 Augusti 1763, angående
fyllande af rum å Förslag till
Presterlige lägenheter, då någon
af de föreslagne derifrån afgått.
Den 27 i samma månad föredraget, då den
rättelse och ändring uti ifrågavarande KonglBref
blifvit gjord, att Consistorium, enär någon
från Förslag utgått, bör dels genom Consistorium
underrätta de öfrige Sökande om det ledigblifne
Förslags.rumrnet, med föreläggande af
bestämd tid, inom hvilken ds böra anmäla, om
de sin ansökning fortsätta eller icke, dels genom
Anslag sådant genast tillkännagifva, sarnt
derefter, sedan Trettio dagar tilländalupit, Förslaget
complettera, hvaröfver den'missnöjde eger
att hos Kongl, Maj:t i underdånighet klagan anmäla;
derom Circulaire blifvit under samma
dag till samtlige Consistorierne utfärdadt.
Den 23 Augusti._
3’.o Angående nedsättande af en Comité
till reviderande af alla Rikets
Kyrko-Författningar.
Ofver denna Preste-Ståndets underdåniga hemställan,
har Kongl. Maj:t i sammanhang med
Bikets Ständers i detta ämne gjorde framställt
5 a Bil, t. R. St. Just. Omb:ms Ber. d. 4 Nov. 1828.
ning, till en början, beslutat, på sätt finnes vid
N:o 19 af förestående Rikets Ständers Skrivelser
anfördt.
4:o Angående Kungörelsers m. m.
påtecknande af Krono-Betjent innan
de från Predikstol arne uppläsas.
Den 24 September samma år Kongl. Majit i
underdånighet föredraget; och kunde Kongl.
Majit icke upphäfva sitt förut, i anledning af
Rikets Ständers hemställan, i ämnet meddeleita
Beslut, och således icke eller denna underdåt
niga anhållan bifalla.
Den 15 September.
5:o Angående det till en ny Evangelii-Bok
utarbetade Förslag.
S. D. Kongl. Maj:t i underdånighet föredraget;
och har Kongl. Majrt, genom Skrifvelse den 18
i samma månad, infordrat de öfrige Riks-Stån.
dens utlåtande i detta afseende. Sedan detta
inkommit, har Kongl. Majit resolverat, enligt
hvad vid N:o 31 af föregående Rikets Ständers
Skrifvelser finnes omforma ldf.
Bil. t. R. St. Just. Omfcms Ber. d. 4 Nov. 182 8. a 3'
Den 18 September.
6:0 Angående tiden för Påskhelgens
firande, hvilket tillförene icke
skett på samma dag, som Judarne
fira sin Påska.
Den 1 October 1823 Kongl. Maj:t 1 underdånighet
föredraget; och biföll Kongl. Maj:t,
det Påskterminen kommer att utsättas enligt
förut gifne föreskrifter, oberoende af Judarnes
Påskhögtid, hvilket Wetenskaps-Academien genom
Bref den 8 i samma månad blifvit anbefalld
att vid redactionen af Almanachorne iakt-'
taga.
Den 13 October.
7:0 Angående skyldighet för Prestman
att vid Ansökningar bifoga
Pastoral-Examens-betyg in extenso.
Den 23 i samma månad Kongl. Majtt i un.
derdånighet föredraget; och resolverades, att
Sökande till såväl Regala, sorn Consistoriel
Pastorater, böra ansökninga rrte bifoga PastoralExamens-betyg
in exienso; men att vid underdåniga
Besvärs anförande, det är för dem, hvil.
ia tagit Pastoral-Examen, efter det Kongl. Bref
-
Bi/, f. K. <St. Jusi. OmibmsBer. d. 4 Nov. 1828*
vet den 23 Julii 1813 blef till efterlefnad
meddeldt, tillräckligt att bifoga det erhållna Exa*
mensbetyget; hvaremot de, hvilka före nämnde
tid tagit Pastoral.Examen, böra såväl PastoralExamens-betyget,
sorn Protocollet in extenso,
förete; derom Circulaire till samtlige Consi*
storierne blifvit den st 9 i samma månad utfärdadt.
8:0 Om tillägg till Skol-Ordningens
naSections 8 Cap., ira §.
Sedan Skol-Revisionen den 23 October 1824
med infordradt underdånigt Utlåtande inkommit,
blef ärendet den 14 Maji 1835 hos Kongl.
Maj;t i underdånighet föredraget; och Ståndets
hemställan bifallen.
Den 24 November.
9:o Angående Församlingarnes skyldighet
att bygga och underhålla
Tionde-Lador, m. m.
T)en 4 Februarii 1824 blef detta ärende, i
sammanhang med den af Pikets Ständer i detta
ämne gjorda hemställan, Kongl. Majtt föredraget;
och kunde Kongl. Majit, i anledning af
Ståndens framställning, icke vidtaga annan åtgärd,
än den som förut under N:o 20 bland
Rikets Ständers Skrifvelser finnes omförmäld.
10'.Q
Bil. t.R.St. Just. Omb-.rns Ber.d* 4 No v. 182 8. 25
10:0 Angående granskning af de emot
Pietistiska oroligheter fordom utfärdade,
ännu gällande, Författningar.
.Den 27 December 1823 Kongl. Majit i un.
derdånighet föredraget, och remitteradt till Comitéii
för Kyrko. Dagens förbättrande, som den
10 December 1824 med underdånigt Utlåtande
inkommit, hvarefter målet vid underdånig föredragning
blifvit tills vidare uppskjutet.
11:0 Om förlängd tid till granskning
af förslaget till Ständig Löningsstat
för Rikets Elementar-Läroverk.
D«n 1 o derpåföljde December remitteradt
till Uppfostrings-Comitén, hvarjemte Kongl.
Majit, med Bifall till det begärdta anståndet,'
genom Circulaire till samtlige Consistorierne an.
befallt dem att serskildt besörja .utgifvändet från
trycket af ifrågavarande Lönings-Stat i den del
som rörer hvarje Stift; sedan Uppfostrings.Comitén
med slutligt Utlåtande inkommit, har
Målet af förekomne anledningar hvilat.
Bonde-Ståndet.
1823 deri 2 Junii
1:0 Angående belöning för Bonden
Peter Andersson i Domvalla för
4tde H:e. 3
36 Bil.t.R.St Just. Ombims Bcr.d. ^Nov'» 13 2 3.
en af honom uppfunnen Curmethod.
Sedan detta ärende åtskilliga gånger Kongl.
Majtt föredragits, har det blifvit af förekomne
anledningar tills vidare uppskjutet.
Den 30 December.
2:o Angående de så kallade Preste-,
Klockare-, Annex- och Mensalhemmans
inlösande till Skatte.
Sedan vederbörande Landshöfdingar och Con*
sistorier blifvit genom Kammar-Collegium hörde
och underdån iga Utlåtanden afgifvit, blef Målet
den 3 2 Februarii 1827 Kongl. Majtt i under,
dånighet föredraget; och fann Kongl. Majtt icke
skäl, au till Bonde-Ståndets ifrågavarande underdåniga
anhållan Bifall lemna. Stocholm dea
5>3 September 1828-
A, C. af KULLBERG.
Enligheten med Originalet intygar:
Ex Officio
Carl af Georgii.
STOCKHOLM,
tryckt i Makjjuärbska Boktryckeriet, iS*g
-
Comiterades till tryckfrihetens vård afgifna
Memorial, angående verkställd
tryckning så val af samtliga Grundlagarne,
sorn ock af Rikets Ständers,
vid 1823 års Riksdag, förafskedade
Riksdags-beslut.
Uti Skrifvelse under N:o 463 af den 22 December
1823, hafva Rikets Högloflige Ständer
uppdragit åt deras ,vid sisth Riksdag, till
Tryckfrihetens vård förordnade Comiterade
att tillse, det så väl samtlige Grundlagarne, som
ock Rikets Stäftders förafskedade Riksdags-beslut
måtte varda till felfri tryckning befordrade;
och hafva, i anledning deraf, sedan tvänne
skrifne sexterner af Riksdags-beslutet blifvit
af Expeditions-Utskottets Secreterare till
Tryckfrihets-Comiten insända, undertecknade,
d. 4 Febr. 1824, sammanträdt och på
det sätt förfogat om verkställigheten af Rikets
Ständers ofvannämnde föreskrift, att berörde
sexterner genast skulle afsändas till Kongl.
Boktryckeriet, med anmodan till Boktryckaren
Fougtj att om tryckningen deraf ofördröjligen
foga anstallt, och sedan Fougt_,
efter vanligheten läst första correctursarket,
skulle det andra öfverlemnas till Comi
-
2
terades undertecknade Secreterare, som,
jemte ofvannämnde Utskotts Secreterare, Hr
Förste Expeditions-Secreteraren RooSj efter
dess eget åtagande, skulle samma correctursark
granska, hvarefter det tredje, eller så
kallade revidersarket borde öfverlemnas tili
undertecknade v. Schwerin och af Tannströnij
hvilka, efter anmodan och öfverenskommelse
med Comiténs öfrige Ledamöter,
åtagit oss att lägga sista hand vid
tillsynen och verkställigheten af hvad R.
H. Ständer i berörde måtto föreskrifvit.
Efter inhemtade manuscript af Expeditions-Utskottets
Secreterare och deras öfverlemnande
till Boktryckaren har, under
Comiterades, på nyssnämnde sätt meddelade
och oafbrutet fortsatta, tillsyn, tryckningen
sålunda blifvit verkställd, först af
Riksdags-beslutet, såsom för Kungörelsen
deraf till Allmänheten angelägnast, dernäst
af Regeringsformen, vidare afRiksdags-ordningen
och sist af Tryckfrihetslagen med
de tillägg och ändringar uti berörde lagar,
hvilka af Rikets Ständer blifvit beslutade
och af Konungen gillade. Varande under
loppet af år 1824 de tvänne förstnämnde
Grundlagarne jemte Riksdags-beslutet färdige
tryckte och till allmängörande utgifna,
men den tredje eller Tryckfrihetslagens tryckning
hade, i anseende till mellankomne hin
-
3
elei’ vid tryckeriet, cj förr än påföljde
året 1825 hunnit fullbordas.
Under arbetets fortgång hade annat
ombyte af Ledamot för revideringsarkens
granskning ej egt rum, än att undertecknad
Levijn öfvertagit den function, som
af Tannström3 hindrad af andra göromål,
måst lemna.
De till hvarje Ledamot af Rikets H.
Ständer nu redan utdelade exemplar af
Grundlagarne vittna om den uppmärksamhet
uti hvad på dem ankommit, Comiterade
an vändt vid ifrågavarande uppdrag; hvarom
Comiterade ansett sig böra denna
vördsamma berättelse till Rikets H. Ständer
afgifva.
Stockholm d. 10 November 1828.
C. TÖRNEBLAD.
G. F. Åkerhielm, Gustaf Schöne,
Joh. Jac. Hedrén, F. B. v. Schwerin,
N. JVI. af Tannström, Claes Levijn.
Jon. Ullberg.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
i 8 i q.;
