# ID: svediakorp-gov1920
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 53,462
# sentences: 1,700
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
^itOT b £1 DLL
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
-«t -t % ■ ^ ■
ANDRA SAMLINGEN.
1~ Sif Deln tu gen:
Rikets Ständers Revisorers samt Just it ice-O mbudsmans
m. flis till Rikets Ständer afgifva Berättelser.
B Å SI © B IP.
-■
.
Vördsamt Memorial!
IVfitt åliggande, att lill Rikets Höglofl. Ständer aflemna en allmän redodogörelse
för förvaltningen af det mig anförtrodda Justi tiae-OmbudsmansEmbetet,
och att deruti utreda Lagskipningens tillstånd, söker jag nu att
uppfylla genom ingifvande af mina tryckta Embets-berättelser för åren
i33o och i83r, samt genom omförmälandet, i denna, af sådana Actions-åt^ärder,
som under de sistförflutna åren j83a och i833 blifvit slutligen afgjorde,
med hvad mera af Embetsgöromålen, som kan förtjena uppmärksamhet.
i
Vid öfversigten deraf visar det sig, alt de af Domare och andre Embetsmyndigheter
begångna fel och försummelser, som lill min kunskap
kommit, bade till antal och beskaffenhet varit ringare än under någon föregående
femårig period, sedan vår gällande grundlag stiftades. Men
jag har icke bordt låta bero vid de underrättelser derom, hvilka i mitt
Embetcs Archiv äro att tillgå, och derföre ifrån Advocat-Fiscalerne i Kongl.
Maj:ts och Rikets Hof-Rätter infordrat uppgifter på de actioner, som blifvit
anställda och genom utslag afgjorda emot Domare och andra under
Hof-Räfterne lydande Embetsman.
De deröfver inkomna förteckningar ådagalägga, att sedan år i8i5 har
mängden af sådana åtal varit i ett successivt aftagande, hvilket skulle under
de sista åren hafva blifvit större, om icke brist på uppmärksamhet
och drift, i vissa fall, uppenbarat sig, så att en stor del af åtalen, under
denna period, varit föranledda, dels af försummelser, att till Hof-Rätterne
insända Fång-listor, Domböcker, Intecknings- och Lagfarts-protocoJl samt
Brottmåls-ransakningar m. m., dels af tröghet att till parter utgifva Protoeoll
och Utslag, dels af missräkningar vid förvandling af penninge-böler
och i åtecknad lösen för Expeditioner, dels ock af bristande tillsyn öfver
biträdande Renskrifvare, som vårdslöst utdragit handlingar med gles stil
o. s. v. Sådana förseelser hafva intagit rummet efter de Embetsbrolt af
svårare beskaffenhet, hvilka, i allmänhet utmärkande okunnighet om
garnes föreskrifter och felaktiga begrepp om deras rätta mening och "tillämpning,
eller ock grof försumlighet, i senare åren sällan förekommit.
Hvad serskildt angår Lagskipningen i Tvistemål, så har genom den till
Kongl. Maj:t af Hans Excellence Justiliae-Statsministern i underdånighet aftih.
till R. St- Prot. 1834• 2 Sami. 1 Af cl. 3 Band. 1
i:sta Häjtet>
2
R. St. Jiist.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januari i 1834•
gifna och genom tryck kungjorda Berättelsen, angående de vid Domstolarne
år 1831 förehafde Rältegångsärenden, sig visat fortfarande enahanda
förhållanden, soin af mig, uti Embets-berättelsen för berörde år i83r,
blifvit omförmälde. Det är sålunda upplyst: att, af 53,4o3 Tvistemål, sorn
vid Härads-Rätter och Kämners-Rätter sistnämnde år blifvit definitivt afgjorda,
hafva till Lagmans- och Rådstufvu-Rätterne ingått endast 3,762,
utgörande öfver hufvud hvar i/pde, eller från Härads-Rätterne serskildt hvar
i6:de sak; att, ifrån ofvannämnde Appellations-Domstolar hafva l,o3g vädjade
saker lilifvit i de Kongl. IIof-Rätterne fullföljde, ibland hvilka befinnas
många Concourser, Arfs-saker och andra Tvistemål, hvilka RådstufvuRätterne,
såsom första Domstol upptagit, så att med visshet kan beräknas,
att, utaf de vid första Domstolarne på Landet och i Städerne afdömda Tvistemålen,
icke mer än ett af 53 blifvit under Hof-Rälterne draget; samt
alt de förlikta och uppskjutna sakernas antal, i förhållande till de instämdas,
varit i det närmaste lika som år i83o.
Jemte dessa nu antydda omständigheter, som tjena till vägledning fö'r
ondömet öfver Lagskipningens tillstånd, innefattas myeket annat i de af
Hans Excellenee, Justitiae-Statsministern afgifna underdåniga Berättelser för
åren iS3o och i83t, hvilket allt är af den vigt, att det för Rikets Höglofl.
Ständer, i egenskap af Lagstiftande magt, borde framläggas; men resultaten
af de upplysningar, som de omförmälde Berättelserne meddela, måste, efter
min tanka, i detta afseende samlas genom jemförelser emellan flera än de
2:ne år, som hittintills kommit i fråga, och göras åskådliga genom sammandragna
Tabeller, hvilka tillika kunde meddela en fortgående öfversigt
af Fängelse-Statistiken, som bör vara att tillgå vid behandlingen af frågor
i Criminal-Lagstiftningen. Då nu, för delta ändamål, en sådan öfversigt
emedlertid icke bör saknas, har jag på hitintills vanligt sätt uppgjort
ett sammandrag af de inkomna Fånglistorna för Januarii månad i833,
hvilket vördsamligen öfverlemnas, med åberopande af det lika beskaffade
sammandrag för år i83o, hvilket finnes bifogadt min Embetsberättelse för
det året.
Lagskipningen i Tryckfrihetsmål förtjenar ostridigt alt till serskild utredning
varda framställd, så väl för sin vigt, som för det egna handlingssättet,
afvikande i flera afseenden från det vanliga. För att inleda en
sådan utredning, torde några hufvudmoment af den hithörande Laghistorien
i minnet böra återföras, och deribland i främsta rummet, att den i
86 §. af Regeringsformen nedlagda grundsatsen om tryckfrihet blifvit uti
©ammanfcrag af to titt 3uftttte*£>m(Htt>Sman3’(£rpetotionen infomna fdngttftof för januari månal) åt 1833.
1
|
Sitrén:
$äftning& odj ©trajffängelfer fann
Soractionénntättningat.
görar--
getfe
imber
gubg--
tjenfi.
Safletigt
tat,
upplopp.
gaij!
mynt-
ning,
bebrä-'
getif
förfall
ning.
SOlorb,
barna!
morb,
förgift-
ning,
brap.
SOiorb!
braitb.
2BS(b
emot
göräl--
brar.
Stölt,
röfmeri,
iiö(b,
fnatteri.
Sillman--  na me!
belg
för:
fångring.
28ålb;
tägt,
brob-'
(farn,
trcägifte,
bot*.
£ibe(ag.
(SbSöreS-'
brott,
roåtb,
flaas-'
mår.
SSnge:
fpillnittg.
©ubor-'
bina-'
tions-'
brott.
Sim-  ning,
Ärono-  perfeb*
lars för-  ning-'
ring.
gptteri,
toanart,
tiggeri.
gör-'
froarp
löshet.
brägeri,
tullför:
fnittning,
©egla:
tiong:
odf>
rantaing:
23rott
emot
Xrytf-'
frihets *
(agen.
25öterS
fömanb*
ting.
9Jå
befän*
ttelfe
infatte.
©umma.
brott.
SBartolmS fällning
♦ ♦ *
—
3
—
—
i
—
—
—
—
—
i
I—
—
22
—
2
—
*—
29
122
14
87
131
6arléiton« bro
1
—
4
—
66
—■
—
—
—■
—
10
—
41
—
—
—
©öt&eborgg bro
• ♦ '♦
«
—
—
—
—
—
—
—
9
5
—
—
—
—
—
—
SJfp Gtfborgg bro
...
..
6
7
—
73
—
—
—
*—
1
—
—
*—
•—
—
■—
Gartfieng bro
♦ ♦ «
3
17
4
1
100
—
—
i
1 ■—
5
—
—
—
—
—
Gbriflianftabg bro
. ♦ . «
13
4
—
—
37
3
—
i
46
—
—
1
—
4
—
—
—
109
157
Sanbgcrona b:o
* * .
7
21
3
1
120
—
l
3
1
■—
—
—
■—
—
—
—
—
—
SOialmö ©tora Gorrectionella arbetg.-fängetfe .
—
11
18
1
4
241
—
—
3
—
•—
3
—
1
410
1
*—
-7-
—
693
Gartgcronar Slrbetg:Goropagnier
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
400
©tocfbotmg ©obra £orrectiong--£snrättning
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
82
876
—
—
'
7
965
EDito Skorra
bito bito
Qroimtor
2
39
—
—
80
—
—
—
—
—
—
95
79
—
—
4
299
Sftorrföpingg
bito bito
bito
—
35
4
—
. 38
—
—
—
—
—
rS
—
74
—
—
*---
151
©ötbeborgg
bito bito
bito
1
4
—
—
17
■—
—
—
—
■—
—
—
5
60
—
—
—
87
©umma
1
46
149
12
6
773
3
l
7
48
19
15
184
1962
5
2
11
3244
Sänfc^äFten
121
28
92
119
43
37
23
79
36
©totffiofmS ©tabé Saften
19
—
—
80
—
—
—
10
—
—
3
—
—
9
—
Upfala Säng
b:o
2
—
—
—
21
—
—
1
1
—
—
—
1
—
—
•—
2
*—
©todffjolmg Säng
©faraborgg
b:o
bro
♦ -
1
5
4
2
3
1
, ,
42
16
—
—
3
9
—_
__
11
1
10
25
20
—
3
55
Gronobergg
bro
—
1
—
—
21
—
—
—
1
•—
—
1
6
—
13
—
Sönföpingg
bro
•—
,. 2
2
—
—
22
—•
—
—
5
1
—
—
—
4
—
1
—
SBefimantanbg
bro
2
1
1
—
12
—
l
—
1
—
—
—
3
2
«—
—
—
—
cftergötblanbg
bro
3
2
—
—
26
—
—
—
6
—
2
7
17
2
—
14
—
©öbermanlanbg .
bro
—
—
*—
—
17
—
—
1
—
*—•
—x
1
13
—
—
4
—
Gtfborgg
bro
_
6
10
—
—
40
—
l
1
5
—
—
11
8
1
—
15
■—
98
Calmar
bro
—
10
6
—
—
32
—
—•
—
20
—
1
4
10
—
—
15
—
98
©tora Äopparbergg
bro
1
1
1
—
—
19
—
—
—
3
—
—
3
8
—
—
2
—
38
örebro
bro
1
4
3
—
—
22
—
—
—
2
—
—
7
8
—
—
1
—
48
sjBermelanbg
bro
1
3
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
3
—
38
©efieborgg
bro .
—
4
1
—
19
—
—
—
1
—
—
—
—
4
—
—
2
—
31
SBefletSftortlanbg
bro
V
1
6
—
—
17
—
—
1,
2
—
—
—
9
—
—
—
—
36
SDejlerbotteng
bro
—.
—
1
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
©ottlanbg ,
bro
bro
—
7
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
15
SOtatmöfjug
—
3
3
—
—
34
—
—
—
2
o
1
6
22
—
—
5
6
84
Gbrijlianftobg
bro
3
3
2
—
27
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
1
—
39
33tefinge
bro
—
5
4
—
—
32
—
l
—
2
—
6
1
26
1
—
16
—
94
Sattanbg
bro
1
3
2
—
26
1
2
—
5
3
—
—
—
15
—
—
2
—
60
©otbeborgg-' o* SBobug b:o
5
11
—
—
76
—
1
—
15
—
—
1
22
24
—
—
2
—
157
Semttanbg
bro
—
—
—
2
1
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
- 7
Snorrbctteng
bro
—
2
—
—
16
—
—
—
3
—
—
—
3
3
—
—
—
—
27
©umma ©ummarunt
1 1
3
123
227'
19
6
1433
5
7
11
147
4
21
39
269
2199
9
2
165
17
[ 4707
@ZDffÄ£D8S9t, SJJ. 31. Slorffebt & ©öner, 1834.
R. St. Just.-Orfrb. E/n b.-Ber. den tS Januarii lS34-
3
dea sedermera fastställda Tryckfrihets-Förordningen af den g Mars 1810
§■ 2 mom. i Sålunda utvecklad, att icke något ämne, sorn är eller kan
blifva föremål för méhsklig kunskap, skulle vara undantaget ifrån offentlig
undersökning och afhandling i allmänt tryck. Emedlertid hade man tillika
insett, att denna vidsträckta frihet skulle blifva utsatt för missbruk, och
att emot dessa borde motvigter inläggas. Ehuruväl, för att sluta från den
stadgade principen, det kunnat förmodas, att Tryckfrihetsförordningen, i
öfrigt, endast skulle innehålla föreskrifter i afseende å form och satt för
den offentliga yttrande-rätten, inträffade dock, att åtskilliga ämnen, hvilka
desto hellre kunna blifva föremål för mensklig kunskap, sorn de ligga inom
det pråetiska lifvets område, blefvo de facto undantagne genom lagda hinder
för' möjligheten att derom vinna kännedom. Om, å ena sidan, får medgifvas,
att dessa undantag vöro påkallade af nödvändigheten af det Monäfkiska
Regeringssättets natur i allmänhet och af Sveriges Statsförhållanden
i synnerhet; så är deremot, å andra sidan, klart, att sålunda var ifrån
början den olägenhet gifven, att, emellan den organiska lagen och dess erkända
princip, ett missförhållande egde rum deruti, att den senare lofvar
mera, än den förra kan uppfylla. Då nu i hvarje sådan organisation
den sanning måste uppenbara sig, att innehåll och form äro på det närmaste
förenade och ömsesidigt betinga hvarandra, så har det också handt,
att mei* än en gång, isynnerhet i senare tider, principen blifvit, äfven
i andra afseende», än de nyssnämnda, åberopad af Svarande parter i Tryckfrihetsmål,
emöt åklagarens tydning af bestämmelserna i Lagen.
En annan olägenhet var den, att, då man öfverskådade hela vidden af
det fält, som blifvit öppnadt genom den uppställda principen, och förmodligen
mer anade än kunde fatta, huru mycket både godt och ondt sorn
deruppå kunde utsås, så ansågs det vara nödigt att, genom upptagande i
Lagen af så många serskilda missbruk, som, utan ledning af erfarenheten,
kunde ingå i föreställningen, sätta gränser för tillämpningen af en i sig
sjelf obegränsad sats och, genom controller på sättet för frihetens utöfning,
tvinga denna att icke förirra sig inpå de många sig erbjudande afvägarne.
Häremot liar blifvit påmindi: alt lefvande krafter icke kunna i längden
eller med säkerhet hämmas genom förelagda hinder; att det är
omöjligt att förutse, alla de sätt, hvaruppå en sådan kraft kan verka; att
lagskipningen ifrån äldsta tider ådagalagt omöjligheten att stifta lagstadganden
emot alla förbrytelser; att en mängd bestämmelser belasta en
Lag och göra den, i anseende till allt flera inträffande modificationcr, i de
i R. St. Jasl.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii 1834•
supponerade fallen svår alt tillämpa; samt slutligen, att den med fintlighet
begåfvade kan, ulan svårighet, eludera en Lag, som är rigtad emot
tankens brottslighet, men har inga andra bevisningsmedel än ordställningarna.
Detta är i korthet det hufvudsakliga, som ifrån motsatta sidor blifvit
anmärkt emot Tryckfrihetslagen i allmänhet. Under det man från den ena
hör klagan deröfver, att förebyggandet af Tryckfrihetens missbruk, eller
dessas befordrande till straff blifver allt svårare och, i vissa fall, nästan omöjligt,
i anseende till Lagens otillräcklighet och ofullkomlighet, så erfar
man, ifrån den andra, lika bittra klagomål deröfver: att, likaledes i anseende
till Lagens brister, någon säkerhet för Författare icke gifves: att dessa,
äfven med bästa vilja, icke kunna undandraga sig straff-påföljder för
hvad de i tillåtna ämnen yttra: att denna våda isynnerhet visar sig för
utgifvare af periodiska skrifter, så att den frågan väl kunde göras: Huru
vida
i Sverige verklig Tryckfrihet finnes?
Tillvärelsen af så rakt motsatta påståenden berättigar genast att antaga,
det öfverdrift dervid eger rum; men den gifver ock säker anledning,
sedan afdrag skett för öfverdriften, att Lagen måtte vara bristfällig.
Under den tid af nära ett fjerdedels sekel, som förflutit, sedan våra
gällande Grundlagar först stiftades, bär Tryckfrihetsförordningen undergått
flera ändringar. Med den mig åliggande skyldigheten att fästa uppmärksamhet
vid dess tillämpning, har jag utur tillgängliga handlingar tagit kännedom
af de Tryckfrihetsmål, som vid Domstolarne förevarit, och anser
en kort framställning af hvad jag funnit anmärkningsvärd! vid jemförelsen
emellan Hera sådana måls behandling icke vara utan nytta för öfversigten
af Lagskipningens tillstånd och vid öfvervägande af de skiljaktiga menia»
garne angående Tryckfrihetslagen och dess tillämpnings-sätt, samt vid pröfnihgen
af dessa meningars halt och värde.
Den vid 1815 års Riksdag införda ändring i Rältegångs-sättet, att
lagligheten af åtalade tryckta skrifters innehåll skall pröfvas af en Jury
eller Nämnd, bildar en naturlig epok, som anvisar lämpligheten att serskildt
betrakta de före och efter densamma förflutna perioderna.
Under den första hade man flera tillfällen att tidigt inse följderna af
åtskilliga uti i8io- års Tryckfrihets-Förordning innehållna stadganden.
Ibland dessa förekomma 5:le och 7:de punkterna i i §. samt 5 §. angående
Namnsedels aflemnande till Boktryckaren och dennes frihet från ansvar
för hvarje hos honom tryckt skrift, när han vore försedd med sådan
sedel, hvilken likväl icke fick Öppnas annorlunda, än inför Svea Ilof
-
R. St. Just.-Omb, Emb.-Ber. d. t5 Januarii iS34>
5
Rätt, och endast i de fall, att målet vore urbota, eller Boktryckaren icke
vederhäftig för böter, öfverstigande 16 R:dr 3a sk. Dessa föreskrifter voro
väl beräknade att trygga författarens anonymitet och undanrödja Boktryckare-censuren,
hvars verkningar, under den förflutna liden, allt sedan
författningen derom den 6 Maj 1780 utfärdades, hade öfverflödigt blifvit
kända, då Boktryckares farhåga för olägenheten gick såsom hämmande
kraft i bredd med den offentliga magten. — Men det skulle ock snart visa
sig, att antingen var strafflöshet gifven för alla ej urbota Tryckfrihetsbrott,
eller ock måste Boktryckaren ansvara för de i Lag stadgade böterna.
Sålunda blef man af Domare-magiens stadgade exempel på vådan att
ställa Boktryckare i borgen för obetänksamma Förfaltare öfvertygad om
nödvändigheten af den Lagförändring, som gjordes genom 8:de punkten i
1 §. af Tryckfrihets-Förordningen under den 16 Julii 1812, hvilken ännu
är gällande.
En annan öfverklagad olägenhet blef uti sistnämnde TryckfrihetsFörordning
likaledes 'undanröjd, genom upphäfvande af det moment i
primitiva Rätlegångs-ordningen, alt Svea llof-Rätt var den enda ÖfverDomstol,
dit alla Tryckfrihetsmål skulle, genom underställning, ingå, men
som ej egde att deröfver döma förr, än Tiyckfrihets-Committén afgifvit Betänkande,
hvilket borde innehålla moliveradt och bestämdt utlåtande: om
ansvar för skriftens utgifvande egde rum: om upplagan borde seqvestreras
och till utgifvande förbjudas: och huruvida uppgift af Författarens
namn borde kunna Boktryckaren åläggas: att serskildt yttrande öfver
Skrifter i theologiska ämnen borde af Hof-Rätten infordras ifrån vederbörande
Dom-Capitel, och att, derest Hof-Rältens Dom skiljde sig ifrån
Committéns yttrande, skulle den icke gå i verkställighet, utan hänskjutas
till Högsta Domstolen.
Erfarenheten hade visserligen ådagalagt lill hvilka vidlyftigheter allt
delta förde; men, ehuru afvikande ifrån vår allmänna rättegångs-ordning
Tryckfrihels-Commilte'ns omförmälde befattning med alla Tryckfrihetsmål
än må förekomma, så kan det likväl ej undfalla, att Lagstiftaren dermed
hade åsyftat samma fördelar, som sedermera ville vinnas genom Juryinrättningen,
så att antagas kan, att sistnämnde Inrättning var, ebttru i
outveckladt skick, nedlagd i föreskrifterna om Tryckfrihets-Committens
börande och verkningarne på saken af dess utlåtande. Det torde äfven
kunna förmodas, att, derest dessa föreskrifter varit annorlunda fattade
och Committe'ns afgifna bestämda yttrande fått ovilkorligen ligga lill
grund för friande eller fällande, hade de sökta garantierna vunnits genom
R. St. Just.-Oihb. Emli.-Ber. å. iS Junuarii i834•
en sålunda på förhand, och för alla under tideii emellan tvänne Riksdagar
förekommande fall, af Rikets Höglofl. Ständer sjelfva vald och af
sakkunniga personer sammansatt Nämnd»
Den caractére, som i allmänhet utmärkte de under denna första perioden
uppkomna Tryckfrihetsmålen, torde kunna bedömas sålunda:
att de till antalet vore färre, i jemförelse med den senare perioden;
att de merendels rörde, antingen sådana Sveriges politiska förhållanden
till främmande Magter, som voro af ömtålig beskaffenhet, och i anledning
af hvilka dessa Magters Ministrar inkommit till vår Regering med
klagomål öfver de i den tryckta skriften innehållna reflexioner, eller ock
sådana vågade omdömen öfver inrikes ärenden .eller händelser, att de ansågos
strida emot Samhälls-ordningens grundvalar;
att det vill synas, som hade nästan alla de åtalade förseelserna be^
skaffenheten af enstaka fall, utan sammanhang med någon fortsatt plan
att bereda vissa politiska ideer eller åsigter af samhällslifvets gång hos
allmänheten, samt att djerfheten i uttryck och vådligheten af några reflexioner,
med ett och annat undantag, får mera tillskrifvas ovanan vid
begagnandet af den nyss vunna friheten eller oek mindre skicklighet hos
författaren , i förening med begäret alt väcka .uppseende hos läsaren , än
någon afsigt att göra skada, eller undergräfva bestående förhållanden;
äfvensom:
att uti målens afgörande visar sig en tydlig conseqtiens och ett förfarande
efter principer, serdeles under den tid» som det vigliga inflytandet
på sakerna i håga om brottslighet eller oskuld tillkom en ständig,
af alla vederbörande oafhängig, opinions-myndighet, nemligen TryckfrihetsCommitlen.
Under de tvänne första åren efter den år 1815 med rättegångs-sättet
i Tryckfrihetsmål vidtagna förändringen, blef icke någon åtalad skrift förklarad
af Nämnden för brottslig. Det var under loppet af dessa Ar, som
nctioner anställdes emot en Prestman för af honom utgifna theologiska skrifter,
hvilka på flen liden gjorde mycket uppseende, och, af hvilket slag
flera derefter följde på hvarandra.; de ansågos af Hof-Cancelleren för stridande
emot vår rena Evangeliska Läras tros-satser, men Juryn förklarade
dem alla, den ena efter den andra, för icke brottsliga. Detta inträffade
till och ined emot slutet af år 1826, med en af samma förfaltare utgifven
lika beskaffad skrift, fastän han 7 år tillförene blifvit dömd Prestembelet
förlustig, för innehållet af ett då utkommet theologiskt arbete, hvarföre
han redan var af Jury frikänd.
R. St. Just.-Omh. Emb.-Eér. d. tS Januarii i834•
7
Denna eonsequens- af så många serskilda Tryckfrihets-Nämnder, under
liela 10 års tid, utmärker en allmänt antagen föreställning, att det, enligt
Tryckfrihetslagens mening, icke vore förbjudet att trycka undersökningar om
Tros-lärornas grund och innehåll, äfven om dessa undersökningar skulle
leda till upphäfvande af de i vår Kyrkas symboliska böcker stadgade lärosatser,
så vida eljest framställningSrSättet icke vore smädligt, och att således 3:dje
§. 2 mom. i Tryckfrihetsförordningen icke borde på sådana undersökningar
lämpas.
Deremot visade sig tidigt en allmän benägenhet hos TryckfrihetsNärnnderna
att fälla, då fråga var om skrifter, antingen innehållande sådant,
sorn sårade blygsamhet och andra goda seder, eller sådana, deruti enskilde
personer, Embetsman eller_ andra till deras existimation angrepos. Det
senare visade sig i den stränghet Juryn utöfvade emot Författarne till
flera år 1818 utkomna skrifter om Policen i Hufvudstaden.
Först sedan 5 år förflutit efter Juryns införande, nemi. år 1820, förekom
ånyo ett Tryckfrihetsmål af politisk egenskap, angående en i Tidningen
Nya Extra-Posten införd artikel underrubriken: ”Bref från Finland
af en resande Svensk,” hvars innehåll ansågs förgripligt mot den regerande
och andra personer i det landet, och blef åklagad. Utgifvaren fälldes
af Jury och dömdes lill sex månaders fängelse på fästning, samt tidningsbladet
att confisceras.
Sedermera förmärktes en allt mer tilltagande skiljaktighet emellan
Nämndernas sätt att afgöra frågor af nästan enahanda beskaffenhet. Undanlag
härifrån kari egentligen endast göras för blygsamheten sårande skrifter,
hvilka alltid blifvit förklarade brottsliga, samt för theoretiska undersökningar
af nästan hvilken rigtning som helst, så vida framslällnings-sället
varit värdigt och falska uppgifter dervid ej förekommit, emedan den
tidigt antagna grundsatsen, alt resultatet af en sådan undersökning icke
kunde göra ett i sig sjelf lofligt företag till olofligt, fortfarande synes hafva
ledt Jury-männen, och förmått dem att i alla sådana mål frisäga Författaren.
Som i flera märkvärdiga fall frisägelser inträffat, der förbrytelsen legat
för ett vanligt omdöme klart i dagen; så återstår endast att derföre
antaga den förklaringsgrund, att Nämndens medlidande ingått såsom motiv,
då den måhända funnit ett missförhållande ega rum emellan förbrytelsen
och det derföre yrkade dryga ansvaret, hvilket missförhållande åter faller
sjelfva Lagen till last, emot hvilken med skäl kan anmärkas, att den för
hela classer af förbrytelser icke har mer än ett slags straff, utan afseende
s
R. St. Just.-Omb. -Emb.-Ber. d. 15 Jamtarii 1884■
på de mångfalldiga modificationer i brottsligheten, sora nödvändigt måste
inträffa med ord och meningar i en tryckt skrift.
Då Tryckfrihetsförordningen uti 3 §. 4 morn. endast upptager ett slag
af förbrytelser, begångna vid omförmälande af den regerande Konungens
Person och gerningar, och derföre bestämmer det svåra straff, som 5 Gap.
i §. Missgerningsbalken utsätter; så är uppenbart, att då de fall måste
sällan inträffa, uti hvilka denna straffbestämmelse vore, efter vår tids bildningsgrad
och begrepp om Majestätsbrott, rättvis och billig, blir Nämnden
ofta försatt i det svåra alternativ, att antingen ålägga ett jemförelsevis för
liårdt straff, eller alldeles frikänna, i brist af något billigt lagbud att tillämpa,
hvarigenom tvekan i valet icke gerna inträffar. Emedlertid är det
ej underkastadt tvifvelsmål, att utväg borde finnas att bestraffa sådana om
Konungen och hans gerningar vanvördliga uttryck, sora väl icke kunna benämnas
lasteligt tal, men likväl äro oförenliga med det anseende och dea
vyrdning hvari Statens Öfverhufvud bör hållas, i synnerhet uti vårt land,
hvarest menigheten af ålder hyst och ännu hyser så vördnadsfull begrepp
om Konungens person.
Erfarenheten har visat hvilka olägenheter, som häraf uppkommit. Så
vida Hof-Cancellers-Embetet icke ville lemna sådana förbrytelser utan åtal,
till hvilkas bestraffande, under deras rält»'namn, det på förhand kunde
veta, att Jury icke skulle lemna sitt biträde af skäl, som redan äro an-'
gifna, måste det på en omväg gå till målet. Detta kan ske och har skett
på tvänne serskilda sätt; det ena, medelst en anklagelse för lögnaktiga uppgifter
och vrängda framställningar, och det andra, medelst utöfvande af den
Hof-Cancelleren medgifna Indragningsmagten. Det vöre önskvärd!;, att ingendera
hade belioft anlitas, emedan bägge måste, förr eiler senare, leda
lill ett undergräfvande af sjelfva Tryckfriheten. Lagstadgandet om vrängda
framställningar är så mångtydigt, och kan erhålla en sådan utsträckning
i tillämpningen, att, derest en gång den lagtolkningsmethod hinner stadga
sig, det är användbart i alla de fall, då något annat ej är att tillgå; så
gifves i sjelfva verket ej mer någon säkerhet för skriftställare, äfven med
redliga afsigter. Hvad åter angår Indragningsmagten, som, efter hvad bekant
är, tillkommit af behofvet att afhjelpa bristen i Tryckfrihetslagen på
tillräckliga motvigter emot den periodiska pressens förmåga att, genom
vanställande af vigtiga politiska förhållanden eller händelser, i någon viss
tidpunkt, förvilla sinnena; så kan den, under tillämpning af de i öfrigt
för utöfningen stadgade grunder, lemna sådant rum åt godtycket, att Indragnings
-
K. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. cl. tS Januarii i834.
9
dragmogsmagten blifver en verklig censur och Tryckfriheten försättes, i
afseende på periodiska skrifter, i ett afgjordt beroende af Regerings-magtens
större eller mindre undseende för tidehvarfvets och allmänna tänkesättets
fordringar.
I lagbudet angående lögnagtiga uppgifter och vrängda framställningar,
bar, genom Tryckfrihetsförordningen af år 1812, ett stadgande, med bestämmandet
af böterna blifvit tillagdt med de orden: ”eller motsvarande
”kroppsplikt, efter brottets beskaffenhet, böterna förvandlade enligt 5 §.
g mom. af denna Lag, och skriften confisqueras.” Derigenom har detta
tade moment i 3:dje §. blifvit ytterligare besväradt med både en otydlighet
Gch en origtighet. Det otydliga ligger i ordet: ”kroppsplikt,” som på
detta ställe anses ega dubbel mening: den ena att emot böterna, hvilka
skola mätas efter Tryckfrihetslagen, icke svarar annat straff, än fängelse på
fästning, och den andra, att sådant fängelse, såsom icke varande corporelt
straff, ej heller utgör kroppsplikt, så att i detta fall, der det ankommer
på Domaren, alt efter brottets gröfre beskaffenhet, då det icke får försonas
med böter, om hvilkas förvandlande således icke är fråga, bestämma
deremot svarande kroppsplikt, gifves dertill ingen annan grund, än den,
som i Allmänna Lagen, 5 Cap. Straff-Balken, är lagd. Såsom en origtighet
qvarstår citationen af g mom. i 5:te §., sedan detta moment genom d®
af Lagstiftande Magten vid 1815 års Riksdag gjorde tillägg i 5 §. blifvit
det i5:de, så alt tillämpning efter ordalydelsen af förstnämnde grundlagsmoment
gifver oväntadt resultat.
En incongruitet ligger i föreskriften om ovilkorlig underställning och
handlingars insändande till Hof-Rält i alla Tryckfrihetsmål: i de ordalag,
hvarmed den blifvit affattad; och i upprepandet deraf uti 2:11c serskilda
moment, det 7:de och det c>:de af 5:te §. uti Tryckfrihets-Förordningen.
Så länge Tryekfrihets-Commiteens befattning med dessa mål qvarstod i hela
sin vidd, och dess utlåtande öfver handlingarne skulle, före utslagets
Fällande, inhemtas, var det i sin ordning, att delta skedde genom HofRätten.
Men sedan hufvudfrågan om skyldig eller oskyldig blifvit af Jury
vid Under-Rätt afgjord, och denna senare, på grund deraf, fällt utslag,
synes det vara en onödig omgång, att utslaget skall, i alla händelser, underställas
Ilof-Rällen, enär i detta slags mål af mindre vigt, såväl som i
andra ringa saker, det alltid vore öppet för den missnöjde, som anser fel
i formen eller Lag-tillämpningen vara begångna, att i Besvärsväg draga
målet under Hof-llälts pröfning.
Bih. lill R. St. Erot. 1834• 2 Sami. 1 A fil. 3 Bancl. 2
i:sta Häftet.
10
R. St. Jusl.-Omb. Enib.-Ber. cl. i5 Januarii 1834•
Det har varit senare tider förbehållet att erfara, huru en och samina
skrift eller Tidnings-artikel blifvit af den ena Juryn förklarad brottslig
och af den andra oskyldig, sedan skriften eller artikeln blifvit på annat
ställe eftertryckt. Sådant har väl till en del kunnat följa af Nämndens
föreställning, att det borde mindre tillräknas att meddela hvad som
redan blifvit af en annan tryckt, än att i första hand utsprida något straffvärdt;
men dessa händelser, om de ofta inträffa, skola nödvändigt skada
både Tryckfrihets-Lagens anseende i allmänhet och Jury-Inrättningens i
synnerhet.
Redan i böljan af denna artikel har jag angifvit, hvarföre denna tidpunkt,
efter min tanka, vore lämplig, alt genom en öfversigt af det vigtigaste
erfarenheten gilvit vid handen i afseende på Lagskipningens tillstånd
i Tryckfrihetsmål, under de bägge perioderne före och efter Juryns införande,
gifva ledning för bedömandet af de anmärkningar, sorn kunna göras
emot Tryckfrihets-Förordningen och huruvida den uppfyller eller motverkar
sitt eget ändamål. Att det vid Juryns införande icke lyckats att gifva
åt denna en sådan organisation, hvarigenom den alltid skulle ega anseendet
af en opartisk Skydds-mngt, del är min enskilda öfvertygelse; och
jag tror felet ligger i det sätt, hvarpå dess Ledamöter väljas. Vore Jury
på förhand af en ojäfvig samfundsmagt tillsatt för en längre tid; så vore
väl ock en hufvudsaklig egenskap hos denna Institution vunnen. De omdömen,
hvilka nu som oftast läsas i t tyck öfver Jury-valen och Nämndens
åtgärder, synas hänvisa på nödvändigheten att undanrödja anledningarne
dertill; och som Tryckfrihets-Förordningen, efter hvad jag sökt visa, jemväl
i andra fall är behäftad med brister; så må det vara en oförgripligen
yttrad önskan, alt nödiga rättelser i denna Lag måtte beredas, på det yttrande-rätten
skall blifva befästad och Tryckfriheten motsvara sitt ändamål,
att utgöra en alla andra friheters sjelfbeståndande garanlie.
Hvad jag redan haft äran anföra till upptysriing om Lagskipningens
och Administrationens oförvitlighet, har vunnit bekräftelse under anställda
Embetsresor de sistförflutna åren genom Stockholms, Upsala och Gefleborgs
Län, Jemtland, Wester-Norrland, Westerbotten, Norrbotten, Södermanland,
Nerike och Wermland, hvarest Dom-Capitlens, Landshöfdingen
Embetenas och Stads-Domstolarnes förhandlingar för det löpande året
blifvit granskade och icke gifvit anledning till annat omdöme, än att sakerna
varit i allmänhet med oväld afgjorda samt med ordning och flit utar
-
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. t5 Januarii iS34•
11
betade; hvadan ock inom alla ofvannämnda Län icke flera än ett grundadt
klagomål, och det endast mot en tillförordnad Länsman egt rum;
varande Härads-Rällers Protocoll och Domböcker på alla de ställen, hvarest
Archiven funnits tillgängliga, jemväl af mig genomsedde och i ordning
befunne.
Sjukvårds-anstalterne i berörde Län hafva under de senare åren
vunnit de förbättringar: att i Piteå är, genom besparingar å Curhusmedlen,
ett Lazarett och Curhus vordet uppfördt, och, sedan den i r Maji
1827, färdigt till patienters emottagande i goda och tillräckliga rum med
9 sjuksängar och fullständig attirail; att i Carlstad den förra Hospitalsbyggnaden
af sten blifvit till Curhus köpt och inrättad med utrymme
för 3i sjuksängar, till hvilka kostnaders bestridande den indragna Arbets-
och Correctionshus-fonden är vorden använd; och att i Örebro, sedan
Seraphimer-Ordens-Gillet till Länets Lasarelts-Direction afstått och
för 4,000 R:dr Banco sålt den fordna Hospitalsgården, med tomt och
alla åbyggnader, ibland hvilka de bägge stenhusen då voro mycket förfallna,
så hade dessa under de 2:ne sista åren blifvit försatte i fullt färdigt
skick, med rymliga och sunda sjuksalar, samt mindre rum, försedde
med nödig attirail för Lazaretts- och Curhus-patienternes behof.
Allmänna Fängelsena hafva befunnits försvarligt underhållna; dock
saknas all verkställighet af de före sista Riksdag beslutade, högst nödvändiga
tillbyggnader å Länshäktena i Carlstad och Gefle, hvaraf jag
funnit mig föranlåten att åter upptaga deu uti skrifvelse under den 10
Julii i83o till Konungens Befallningshafvande i Gefleborgs Län uppgifna
och i Embelsberättelsen för det året omförmälda frågan, om anläggandet
af ett serskildt Krono- eller Landsfängelse i Hudiksvall, och att
i delta amne inhemta nödiga underrättelser, hvilka, uti en till Kongl.
Maj:t den 3i December i832 i underdånighet ingifven skrifvelse, blifvit
af mig framställda till det afseende, som Kongl. Maj:t, vid pröfning
af frågan om Länshäktets utvidgande i Gefleborgs Län, i Nåder kan finna
för godt, att dervid fästa.
Ifrån dessa ämnen får jag nu öfvergå till Berättelsen om sådana directa
Emhetsåtgärder, som, under loppet af de tvänne sistförflutna åren,
blifvit hufvudsakligen afgjorda.
Efter af mig till Advocat-Fiscals-Embelet i Kongl. Maj:ts och Rikets
Svea llof-Rält, den 4;de Julii i83i, för laga åtal utfärdade Remiss
12
R. St. Just.-O ml). Emi/.-B er. d. iS Januarii i834-
af Brunflo Tingslags Härads-Rätts, å Urlima Ting, under Herr LandsSecreteraren
Claes Georg Winters ordförande, den io Junii i83o meddelade
Utslag öfver Pigan Kjerstin Ersdotter, hvarigenom lion, vid bristande
tillgång att gälda henne, för första resan stöld, till ett värde af
ii R:dr $2 sk. B:o, ålagda böter, blifvit dömd att, jemte uppenbar
kyrkoplikt, undergå 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, hade Herr
Advocat-Fiscalen Carl Henric Pfeifer, uti afgifvet Embetsmemorial den
I2.‘te i förstnämnde månad, andragit, att då uti 4orde Cap. 2 §, Missgernings-Balken
stadgades, att den, som första gången beträdes med
stöld,' skall bota det stulnas 3-dubbla belopp, eller, i brist af tillgång
dertill, plikta med kroppen, dock ej högre, än efter stöldens värde,
samt enligt berörde lagrum, jemfördt med 5 Cap. 4 §• Straff-Balken,
Pigan Kjerstin Ersdotter för första resan stöld, till ett värde af 11 R:dr
32 sk. Bro eller 35 Daler Silfvermynt, bort, i saknad af tillgång till
de 3-dubbla böternas gäldande, dömas till 12 dagars fängelse vid vatten
och bröd, Advocat-Fiscalen ansåge Brunflo Tings-Rätt uppenbarligen
hafva felat emot bestämd Lag, genom förvandling af ofvannämnda
Kjerstin Ersdotter ådömda böter, till 24 dagars fängelse vid vatten och
bröd, hvarigenom Kjerstin Ersdotter kommit att undergå 12 dagars så
heskaffadt fängelse, utöfver hvad å hennes gerning följa bort, derföre
ock Advocat-Fiscalen yrkat, att Herr Lands-Secreteraren Winter, som
varit Domhafvande vid Härads-Rätten, då omförmälde lagstridiga utslag
meddelades, måtte, med stöd afl Cap. 12 §. Rättegångs-Rulken , för nyssnämnda,
genom oeftertänksamhet och vårdslöshet tillkomna, orätta Elom,
fällas att böta 100 Daler Silfvermynt, samt ersätta Kongl. Maj .t och
Kronan den förlust, som orsakats genom Kjerstin Ersdotters hållande i
fängelse vid vatten och bröd, längre än vederbort, äfvensom i öfrigt
förpligtas, att gifva Kjerstin Ersdotter upprättelse för det lidande henne
i ofvanberörde måtto blifvit tillskyndadt; i afseende hvarå AdvocatFiscalen
anhållit, att, genom Konungens Befallningshafvandes i Jemtland
försorg, Kjerstin Ersdotters skriftliga yttrande om beloppet af den
ersättning hon äskade måtte henne affordras och till Kongl. Hof-Rätten
insändas; hvaremot Herr Lands-Secreteraren Winter, uti afgifven förklaring,
hufvudsakligen anfört, att då Brunflo Härads-Rätts ifrågavarande
utslag blifvit af mig till åtal remilteradt, Hr Lands-Secreteraren vät borde
förmoda, att hans åtgärd vore origtrg, men att densamma likväl icke härledt
sig från vårdslöshet, utan från olika förstånd om Lagens mening uti 4»
Cap. 1 §. Missgernings-Balken, jemförd med 5 Cap. 4 § Straff-Balken, hvil
-
R. St. Jusl.-Oml. Enil.- Ber. d. iS Januarii iS34~
13
la Herr Lands-Secreteraren förmente i denna del tåla närmare förklaring; i
anseende hvartill Herr Lands-Secreteraren anhållit alt varda befriad ifrån
del å honom yrkade ansvar, samt, under bestridande af ali ersättnings ingifvande
till Kongl. Majtt och Kronan , enär Kjerstin Ersdotter i allt falt
skolat, såsom försvarslös och vådlig för allmänna säkerheten, hållas i
häkte, intill dess hon erhölle laga försvar, i öfrigt till Kongl. HofRättens
pröfning öfverlemnat att hestumma den upprättelse Kjerstin
Ersdotter kunde tillkomma, dervid Herr Lands-Secreteraren dock hemställde,
om icke lian, som, jemlikt hvad ett af tjenstförrättande StndsPredikanten
i östersund P. Nordenson den 19 Aug. 1831 ulfärdadt betyg
utvisade, upptagit och försöijer ett Kjerstin Ersdotter tillhörigt barn,
jemväl kunde anses derigenom hafva guldit den ersättning, som modren
skäligen kunde fordra.
Sedan Kongl. Hof-Rätten, efter inhemtad underrättelse, att Kjerstin
Ersdotter ännu på Correetions-Inrällningen förvarades, fogat anstalt om
hennes inställande till muntligt förhör, hvarvid hon förklarat sig, af
anförde orsaker, afstå från allt yrkande om ersättning; så har Kongl.
Hof-Rätten, genom Utslag af den 2 Februarii i83a, i målet sig utlåtit:
att som 4° Cap. 1 §. Missgernings-Bulken uttryckligen förmår, att vid
bristande tillgång till böter hos den, som med första resan stöld beträdes,
högre kroppsplikt icke må åläggas än efter stöldens värde, samt
det således af detta lagbud, jemfördt med 5 Cap. 4 § Straff-Balken, är
uppenbart, alt Pigan Kjerstin Ersdotte!', hvilken för första resan stöld,
till ett värde af 11 R:dr 32 sk. Bro, gjort sig skyldig till laga bestraffning,
bort, då hon saknat tillgång till höler och derföre skolat undergå
kroppsstraff, umgälla sin förbrytelse, efter stöldens värde 35 Daler
Silfvermynt, med endast 12 dagars fängelse vid vatten och bröd;
men, efter hvad ofvanberördt är, Kjerstin Ersdotter blifvit genom Brunflo
Urtima Tings-Rätls, den 10 Junii i83o, meddelade Utslag, dömd, att
i brist af böter, hållas till sådant fängelse i 24 dagar, hvilken bestraffning
hon, enligt hvad Fånglistorna ifrån Östersunds Läns-häkte för Julii
och Augusti månader nämnde år utvisa, äfven utstått och således undergått
en bestraffning af 12 dagars fängelse vid vatten och bröd, utöfver
hvad å hennes gerning följa bort; alltså pröfvade Kongl. Hof-Rätten
rättvist, det skulle Herr Lands-Secreteraren Winter, för berörde af
Brunflo Härads-Rätt, under hans ordförande, meddelade orätta Dom och
Hr Lands-Secrelerarens derigenom ådagalagda vårdslöshet vid DomareEmbetels
utöfning, böta, jemlikt 1 Cap. 12 §. Rättegångs-Balken, 100
14 R. St. Just.-Omb. Emb.-Bcr. d. t5 Januarii t83jf.
Daler Silfvermvnt med 33 R:dr 16 sk. Bro, till 3-skiftes emellan Kon«l.
Majrt och Kronan, Advocat-Fiscals-Embetet vid Kongl. Hof-Rätten samt
Jemtlands Läns Lazarett; och att derförutan ersätta Kongl. Majrt och
Kronan den kostnad, som för Kjerstin Ersdotters hållande i fängelse vid
vatten och bröd de senaste 12 dagarne åtgått, och hvars belopp Konungens
Befallningshafvande egde utsätta; men då Kjerstin Ersdotter förklarat
sig icke yrka ersättning af Herr Lands-Secreteraren Winter för
det henne i omförmälde målto öfvergångna lidande, låt Hof-Rätten dervid
bero.
Sedan jag, efter Fånglistans föranledande, infordrat och erhållit del
af Bergs-Tings-Rättens med Bruken och Bergverken i Södermanland, å
Lagtima Tingen åren 1827 och 1828, hållna ransakning, och den 14
Junii sistnämnde år afsagde Utslag, i ett af Bruks-Inspectoren C. Schager,
emot Mästersvennen Johan Maxe inslämdt mål, angående å den senare
yrkadt ansvar för det han skulle emot Schager, vid tillfälle då han
varit i husbondes ställe förordnad, fällt vanvördliga utlåtelser, och tilldelat
honom ett slag, deraf blodsår, lyte och annan skada följt, och i
anledning deraf, uti ett den 14 Mars 183r , till Herr Bergmästaren, Secreteraren
Anders Ludvig Palm och Geschwornern Erik Tobias Geisler
aflålet Embetsmemorial anmärkt: 1:0 att Bergs-Tings-Rätten, under Geislers
ordförande, uti berörde mål tillåtit sig ej allenast att i Maxes frånvaro
höra vittnen förr än han blifvit öfver angifvelsen hörd, eller med
honom varit så förfaret, som Lagen i 11 Cap. 10 §. Rättegångs-Balken
föreskrifver, utan ock att, genom uppskofs-utslag den 7 Junii 1827, med
ytterligare åsidosättande af nyssnämnde lagstadgande, förelägga den anklagade
Maxe, alt vid nästa Bergs-Ting lillstädeskomma, så vida han sin
talan i målet tillgodonjuta ville; 3:0 att Bergs-Tings-Rätten vidare, under
ordförande af Herr Secreteraren Palm, å 1828 års Ting, oansedt
Maxe äfven då uteblifvit, ransakningen, genom flera vittnens afhörande,
fullföljt och, utan att Maxe fått sig förklara och anföra hvad han emot
vittnen och deras utsagor, såsom jäf eller annorledes kunnat hafva alt
påminna, i målet slutligen dömt; samt 3:o alt vid bestämmande af ansvaret
för den Maxe till last lagda förbrytelsen, att under hot och vanvördnad
emot sin förman, Bruks-Inspecloren Sehager, hafva med en afbruten
käpp slagit honom öfver ansigtet så, att ett betydligt sår, men
icke lyte, deraf uppkommit, Bergs-Tings-Rätten origtigt tillämpat 34
Cap. i §• Missgernings-Balken, hvaraf inträffat, att Maxe, som är vorden
fälld att böta de i nämnde §. för huggsår i ansigtet stadgade bö
-
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. tS Januaiii iS34-
15
tér 3o Daler Silfvermynt, fyradubbelt, eller att, vid bristande tillgång
dertill, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, såsom
till böternas gäldande oförmögen, kommit alt utslå nämnde
kropps-straff, i stället för så beskaffadt fängelse i 8 dagar, hvarmed
han bort straffas, derest han icke mägtat gälda de böter, som,
efter mitt begrepp om rigtig tillämpning af 35 Cap. 2 §. samt
i5 Cap. 6 och 7 §§. Missgernings-Balken, å hans förbrytelse skolat följa;
äfvensom Bergs-Tings-Rälten åsidosatt hvad Lagen i g §. af sist åberopade
Capitel och Balk stadgade om offentlig afböns ådömande i
så beskafFadl mål, som det ifrågavarande; öfver hvilket anmärkningsmetnorial
Herr Secreteraren Palm och Geschwornern Geisler inkommit
med förklaringar, hvarvid jag ansett mig icke kunna låta bero, men genom
remiss af den 7 Maji i83i öfverleinnat handlingarne i målet till
Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Majlts och Piikets Svea Hof-Rätt, med
anmodan, alt inför Kongl. Hof-Rätten anställa emot förbemälde BergsDomhafvande
den ansvars- och ersättningstalan, hvartill Lag och sakens
beskaffenhet kunde föranleda; så har Herr Advocat-Fiscalen Pfeffer, uti
Embetsmemorial den 28 i sistnämnde månad och år, till närmare utveckling
af de omständigheter, hvilka af mig blifvit såsom origtiga i
ofvan anförda måtto anmärkte, och med anledning af hvad Secreteraren
Palm och Geschwornern Geisler, uti deras afgifne förklaringar, framställt,
andragit ibland annat: att, hvad först anginge Beigs-Tings-Rältens åtgärd,
alt halva vid 1827 års Bergs-Ting, i Maxes frånvaro, afhört vittnen
och, genom uppskofs-utsläg, förelagt honom, vid talans förlust, att tillstädeskomma
å 1828 års lagtima Bergs-Ting, till försvar hvarföre Geschwornern
Geisler åberopat, att kostnad och tidspillan genom flere mils
Tings-resor blifvit vittnena tillskyndad; att käranden kunnat genom
uppskofvet med deras hörande beröfvas de bevis, hvaraf han ernat sig
begagna; att 17 Cap. 23 §. Rältegångs-Balken, i vissa fall, medgåfve
vittnesmål i dens frånvaro, som saken anginge; att Maxe vistats utom
Länet, på i3 eller 14 mils afstånd från Tingsstället, hvarföre hans hemtande
till Domstolen under Tinget icke medhunnits; att kostnaden för
hemtningen skulle, enär han varit medellös, drabbat Kongl. Majit och
Kronan, och att samma olägenheter skulle inträffat vid 1828 års Ting,
i händelse Maxe då äfven tredskats att sig infinna: Herr Advocat-Fiscalen
ansåg alla dessa skäl till Bergs-Tings-Rättens anmärkta förfarande
komma att förfalla, enär genom den i xi Cap. 10 §. Rättegångs-Balken
gifna föreskrift, att den, som i brottmål käres till, men ej å Rättens
16
R. St. Just.-Oml. Emi.-Ber. d. 1S Januari! t834•
bud genast till svars kommer, bör till Rätten bernias, äfvensom äf stadgandena
i 12 Cap. samma Balk, deri Domaren medgifves rättighet att
döma i mål, der Svaranden ej kommer tillstädes, tydligen syntes, dels
att Lagstiftarens mening varit att förordna, det brottmål icke borde till
handläggning företagas i den tilltalades frånvaro, dels ock att sistnämnde
Capitel af Rältegångs-Balken endast hade afseende på tvistemål, hvaraf
otvunget följde, att i brottmål vittnen icke lagligen kunde höras i
dens frånvaro, som brottet föröfvat, hvilket ock, utom det att sådant
låge i sakens natur, efter som frågan vore om någon viss persons handling,
Lagen i i7:de Cap. i6:de §. Rättegångs-Balken, icke otydligen utmärkte,
då deu förordnade, att vittnen skulle aflägga vittnes-eden i
bägge delo-männens eller deras ombudsmäns frånvaro, och i i5 Cap. 1
samma Balk vore den för brott anklagade förbjudet, alt genom Ombud
svara; hvaremot och då sjelfva ordalydelsen af 23 §. i intde Cap. RättegångsBalken
utmärkte, att der endast vore fråga om civila tvisteämnen och dertill
endast sådana, derom rättegång ännu icke uppstått, detta af Geschwornern
Geisler åberopade lagrum för ingen, del varit tillämpligt lill ifrågavarande
af Inspectoren Schager, emot Mäster-svennen Maxe, redan vid Domstol
anhängigt gjorda mål, som vore af brottmåls egenskap, hvarförutan
det blifvit Maxes skyldighet att hålla de till vittnen åberopade personer
skadeslösa för den fruktlösa Tingsresan, och käranden egt alt äska
Urtima Ting, om han genom målets uppskjutande till nästa Lagtima
Ting fruktat att beröfvas de bevis, hvaraf han velat sig begagna: att i
afseende å Bergs-Tings-Rältens vid 1828 års Bergs-Ting ådagalagda förfarande,
hvilket Herr Secreteraren Palm sökt att grunda på Domstolens
laga kraftvunne beslut af den 7 Junii 1827, det icke bort kunna undfalla
Herr Secreteraron, att detta beslut var stridande emot vedertagen
och på Lag grundad Rättegångs-ordning i brottmål, hvarföre ock det
bort vara Herr Secreterarens första omsorg att få samma beslut i vederbörlig
ordning häfvet och målet åter försatt i lagligt skick, innan något
vidare deruti tillgjordes, men då Bergs-Tings-Rätten , i stället tillåtit
sig ej allenast enahanda olaglighet, som vid förra Tinget egde rum,
nemligen att i Maxes frånvaro fullfölja ransakningen och afhöra vittnen,
utan ock att meddela slutligtwutslag i målet, ehuru Maxe deri ej
blifvit hörd, hade Bergs-Tings-Rätten begått verklig Dom-villa; och att,
beträffande slutliga utslaget, så, under förutsättning dels att målet varit
i det skick, att detsamma lagligen kunnat af Domstolen till hufvudsaklig
-
R. St. Just.-Omb. Emi.-Der. cl. 1$ Januarii 1834■
17
saklig pröfning upptagas vid det tillfälle, då Utslaget meddelades, hvilket
likväl icke inträffat, dels ock, att de emot Maxe angifna förbrytelser varit
lagligen bevisade, hvilket äfven borde kunna ifrågasättas, återstode ändock,
såsom föremål värde uppmärksamhet, att Bergs-Tings-Rätten, vid bestämmandet
af böterna för de förbrytelser, hvartill Maxe ansetts saker, ehuru
upplyst var, att lyte icke blifvit Inspectoren Schager til I skyn dac! t, likväl
tillämpat 34 Cap. i §. Missgernings-Balken, den der, enligt Herr Advocat-Fiscalens
tanka, då fråga vore om såramål, aldrig borde eller lagligen kunde
tillämpas vid andra händelser, än då, genom såramålet verkligt och så svårt
lyte åstadkommits, att för detsamma den lytesbot egde rum, som i nämnde
§. vore bestämd, samt att, genom berörde origtiga tillämpning, Maxe,
hvilken bort antingen bedömas efter 35 Cap. 2 §. jemförd med i5 Cap.
6:le och 7:de §§. Missgernings-Balken, eller, vid betraktande af åkommans
beskaffenhet, beläggas med ansvar jemlikt 35 Cap. ira §. och nyssnämnda
§§. i i5 Cap. Missgernings-Balken, af Bergs-Tings-Rätten blifvit ålagd vida
svårare straff, än å hans gerning lagligen följa bort, och, då han låtit
Utslaget vinna laga kraft, i saknad af tillgång till de ådömda böterna, kornmit
alt undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för så
beskaffadt fängelse i färre dagar. I anseende till hvilket allt, och då härtill
lomme, att Bergs-Tings-Rätten uraktlåtit, att, jemlikt 9 §. i i5 Cap.
Missgernings-Balken, förpligta Maxe att i målet göra offentlig afbön,
Herr Advocat-Fiscalen Pfeifer, å Embetes vägnar, yrkade, att Herr Bergmästaren,
Secreteraren Palm och Geschwornern Geisler, för Bergs-TingsRättens
ofvan omförmälde felaktiga förfarande, under deras Ordförandeskap,
måtte, i stöd af i:a Cap. 12 §, Rättegångs-Balken, fällas att böta, Herr Secreteraren
Palm 100 Daler Silfvermynt och Geschwornern Geisler 5o Daler
Silfvermynt; och öfverlemnade Herr Advocat-Fiscalen till Kongl. HofBättens
pröfning, huruvida i detta mål, der Mästersvennen Maxe låtit sig
nöja med Under-Rättens Utslag, hvarigenom han i ett afseende väl blifvit
hårdare bestraffad, än som vederbort, men i ett annat åter är vorden lindrigare
ansedd än Lag föreskrifver, samt dessutom besparad åtskilliga kostnader,
Maxe mätte anses berättigad till ersättning af Domaren för tillskyndadt
lidande.
Öfver detta Memorial, som blifvit Herr Secreteraren Palm och Geschwornern
Geisler communiceradt, hafva de, hvar för sig, med förklaringar
inkommit, deruti, utom hvad här ofvan är omnämndt, ytterligare är
1'ih. lill R. St. Erot. i834• 2 Sami. 1 Afcl. 3 rand. 3
vsta Häftet.
18
R St- Just.-Omb. Etnb.-Ber. cl. /5 Januarii
vordet andraget: af Gescliwornern Geisler, att han, enär hvarken målsegaren
eller åklagaren yrkat Maxes hemtande till Tinget, ansett det tillkomma
Domstolen att undersöka, huruvida målets beskaffenhet medgaf
deri anklagades heintning och, då sådant ej kunnat tillförlitligen utrönas,
utan vittnens afhörande, trott sig, med stöd af Lag, kunna dertill
lemna bifall, samt alt, efter vunnen upplysning, att målet ej var af urbota
egenskap, Maxe, enligt Geislers förmenande, ej kunnat åläggas inställelse
inför rätta, vid annat äfventyr, än det, hvilket ud Bergs-TingsRältens
uppskofsutslag af den q Junii 1827 finnes föreskrifvet; och af
Herr Secreteraren Palm, alt Maxe ej skulle kunna anses vara ohörd
dömd, då han haft del såväl af den ågångne stämningen, som Bergs
Tings-Rältens
vid 1827 års Ting i målet hållna protocoll, samt följaktligen
varit i tillfälle att öfver angifvelsen och vittnesmålen sig förklara,
om han så för godt funnit: alt lierr Advocalfiscalen Pleffer med tystnad
förbigått Lagens stadgande i 17 Cap. 20 § Rättegångsbalken, der det
helle, att, om endera parten vore borta och ej visade laga förfall, den,
som när är, egde låta vittnen afhöra, om han ville och domaren ej
funne dem jäfaktige vara, hvilken § icke skulle vara till endast civila mål inskränkt:
att, efter Hr Secreterarens tanka, det vore både oformligt och lagstridigt,
om en Domstol skulle lemna åsido, eller söka undanrödja de åtgärder
och beslut, sorn förut blifvit af samma domstol, fastän under an
nan
Ordförande, vidtagna: och att Herr Secreteraren väl lika med Herr
Advokalfiscalen funne, det lytesbot ej borde ådötnas, utan i förening
med såramåls-böter, men icke delade Advocatfiscalens åsigt, att såramåls-böter
icke kunde ega rum i annat full, än då tillika dömdes till
lytesbot.
Efter sålunda fulländad skriftvexling, har Kongl. IIof-Rätten deröfver,
genom Utslag den 22 Maji sistlidet år i83-a sig utlåtit: att som BergsTings-Rälteus
med Bruken och Bergverken inom Södermanland, uti derstädes
å Lagtima Tingen åren 1827 och 1828 förehufde mål, emellan
Bruks-Iuspectoren Schager och Mäster-Svenlien Maxe hållna protocoll
upplysa, att bemälde Rätt, dels å förstnämnde Ting, då Gescliwornern
Geisler varit Rättens Ordföl ande, sedan Schager, enligt utverkad stämning,
fullföljt sitt påslående om ansvar emot Maxe för det han skall
Schager, som varit i husbondes ställe satt, våldsamt behandlat, men
Maxe icke tillstädeskommit och således ej blifvit öfver angifvelsen hörd,
oaktadt hans frånvaro låtit vittnena emot M,*xe alimius, och derefter
för Maxes inställande å 1828 års Bergs-Ting, hvartill målet uppskjöts,
R. St. Just.-Omi. Emb.-Ber. d. iS Januarii i834-
19
stadgat det äfventyr, att han skulle i händelse af bortovaro, all talan
i målet förlora, dels ock vid sistberörde Ting, under Bergsmästaren,
Secreteraren Palms ordförande, ehuru Maxe då jemväl uteblifvit, likväl
fortsatt ransakningen medelst flera vittnens afhörande, samt äfven målet
till slutlig pröfning företagit och Utslag afkunnat, dervid Maxe, som ansågs
förvunnen att hafva med en käpp tilldelat sin förman, Inspectoren
Schager, ett våldsamt slag öfver munnen, hvaraf ett betydligt sår
uppkommit, men lyte icke bevisligen följt, med åberopande af 34 Cap.
i §. och i5 Cap. 6 § Missgernings-Balken, jemfÖrde med 27 § i 1823 års
Kongl. Hammarsmeds-ordning, fälldes att böta fyradubbla såraböter, 120
daler silfvermynt med 4» R:dr Banco, eller, i brist deraf, straffas med 28
dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom ersätta Schager för sveda
och värk, läkarelön, tidspillan jemte åbragt rättegångskostnad, med 56 R:dr
Banco; alltså och emedan Bergs-Tings-Rätlen icke allenast genom berörde,
ander Rättegången vidtagna åtgärder åsidosatt b vad i 11 Cap. 10 § Rättegångs-balken
stadgas, atti Brottmål den, som käres till, men ej, å Rättens
bud, till svarskommer, må, genom Kronans eller Rättens Betjente, till Rätten
hemtas, och hvaraf följer, såväl att den tilltalade skall öfver den honom
gjorda angifvelsen personligen sig förklara, som att vittnesförhör derutinnan,
i hans frånvaro, ej lagligen kan ega rum, som ock å ena sidan, genom
ett origtigt användande af 34 Cap. 1 § Missgerningsbalken, hvilket lagrum,
enär lyte ej blifvit Inspectoren Schager tillfogadt, uti förenämnde
mål ej varit tillämpligt, vållat, alt Maxe, i brist af tillgång till de honom
ådömde böter, kommit att undergå en vida svårare bestraffning,
än den, hvarmed han, i enlighet med 35 Cap. 1 § och i5 Cap. 6 §.
Missgerningsbalken, rätteligen bort sin förbrytelse, om han dertill varit
saker, umgälla, men å andra sidan, med förbigående af 9 § i sist åberopade
Capitel, befriat Maxe från den offentliga afbön, han i målet bort
aflägga: ty och då emot Bergs-Tings-Rätlens Ordförande, hvilka för omförmälda
olagliga åtgärder äro ansvarige, anledning icke förekommit att
hafva desamma annorledes än af förhastande och orätt fattadt förstånd
vidtagit, pröfvade Kongl. Hof-Rätten, i förmåga af 1 Cap. 12 § Rättegångs-Balken,
rättvist, det skulle Secreteraren Palm och Geschwornern
Geisler böta, den förre 100 Daler Silfvermynt, med 33 R:dr 16 sk. och den
senare 5o Daler Silfvermynt, med 16 R*:dr 3a sk. Banco; men, enär Mäster-Svennen
Maxe, sora låtit Bergs-Tings-Rättens Utslag emotsig vinna laga
kraft, icke väckt påstående om ersättning för det lidande honom derigenom
öfyergått, ansåg Kongl. Hof-Rätten något yttrande deromej ega rum.
/
20
R. St. Jast.-Omb. Emb.-Bcr. d. 15 Januarii 1834•
I skrifvelse till Consistorium i Wisby af den i3 November 182g,
har jag tillkännagifvit, att, i sammanhang med en vid Gothlands södra
Härads-Rätt hållen och till Kongl. Majrts och Rikets Svea Hof-Rätts pröfning
insänd ransakning, angående aflidne Båtsmannen Jacob Alfwedes
Enka Elisabelh Catharina Mentzer, hvilken af Härads-Rätten till ansvar
fälld för vållande till 2:ne hennes minderåriga barns den 3;dje Junii
1829 timade död, är vorden af Kongl. Hof-Rätten från ansvar frikänd,
min uppmärksamhet blifvit fästad dervid, att, uti ett af Kyrkoherden i
Eskelems Församling, Magister Mathias Köhler, den a3 Junii 1829, angående
Enkan Alfwede meddeladt, under ransakningen vid Härads-Rätten
dit ingifvet betyg, som först innehåller, det något emot bemälde Enkas
lefverne ej blifvit Kyrkoherden på oflicielt sätt meddeladt, Kyrkoherden
sedermera låtit inflyta, att Enkan Alfwede ofta saknat det lugna och
ordningsfulla, som Sanna och rediga begrepp i Christendomens heliga
sanningar förmå åstadkomma, och att anledningarne till delta yttrande
vore, att hon under sin mans sista sjukdom varit nog kall för hans lidande,
så att hon öfvergifvit hemmet, lemnat sin med döden kämpande
man och deras 2.*ne barn i fremmande vård, och ej återkommit förr än
omkring 8 dagar efter mannens död, samt att hennes barn troligen saknat
i hennes hjerta det öma, som mödrar för dem vanligen hysa,
emedan hon icke på annat sätt vårdat sig om dem, än att de blifvit instängde
i rum, der eld funnits, och deraf de omkommit; och att, då genom
ransakningen i målet vore ulredt, att Enkan Alfwede, under minnens
sjukdom, med all möjlig ömhet skött och bemött honom, och ej
annorlunda begifvit sig bort, än då hans helsa syntes förbätttad, samt,
i följd af mannens tillsägelse att, genom försäljning af hennes tillverkade
handarbeten, skaffa man och barn uppehälle, hvarunder Alfwede aflidit
3:ne dagar före hennes återkomst, samt Kongl. Hof-Rätten, genom
dess Utslag, frikännt Enkan från angifvelsen att hafva vållat barnens död,
och i betyget följaktligen 2.'ne tillmälen af svårare beskaffenhet blifvit
henne gjorda, som befunnits ogrundade, jag ansett mig böra, till en början,
lill Consistorium öfverlemna att, för hvad emot Köhler i berörde
afseende förekommit, med honom vidtaga sådana åtgärder, som å C011-  sistorii embetspligt och myndighet ankomma; och som Consistorium,
efter infordran af Härads-Rättens ransaknings-protocoll samt 2:ne serskilda
förklaringar från Kyrkoherden Köhler, till svar å min skrifvelse
tillkännagifvit, att, då Köhler i sina förklaringar påstått det utfärdade
betyget vara »ned sanning och dess Presl-embeles pligt instämmande och
R. St. fust.~Omb. Emb.-Ber. d. /5 Januarii iS34•
21
derjemte yrkat en ytterligare noggrann profning af målet, Consistorium
ej kunnat finna Köhler till något tjenstefel förfallen, innan till äfventyrs
närmare utredt blifvit, ora och i hvad mon betyget finnes i någon,
del från sanningen afvikande; så har jag, uti en till Kongl. Hof-Rätten
den 28 Maji i83o ingifven skrift, anmält detta förhållande, samt på anförde
grunder hemställt, det ärendet måtte varda till Consistorium återförvisadt,
med föreläggande för Consistorium, alt, utan hinder af dess förra
utlåtande, och utan föregående utredning, vidtaga den åtgärd, som.
jag i min skrifvelse begärt; hvarefter Kongl. Hof-Rätten, sedan Consistorii
yttrande samt Kölders förklaring blifvit infordrade, medelst beslut
af den 23 December i83o förklarat, att då Consistorium, i anledning
af min först omformälde skrifvelse, bort, efter Kölders hörande,
meddela ordentligt Utslag, och icke, på sätt som skett, allenast uti bref
till mig utlåtande i ämnet meddela, Consistorium egde att, utan hinder
af dess förra åtgärd, Utslag i laga ordning utfärda och deraf lemna mig
behörig del; till följd hvaraf Consistorium, genom Utslag den 1 Junii
3 831 sig yttrat, att när Köhler, uti flera honom affordrade förklaringar
påstått, att uti ifrågavarande Prestbetyg icke något blifvit infördt, emot
sanning och rätta förhållandet stridande, och derjemte underkastat sig
allt det ansvar, som lagligen kunde följa, i händelse det befunnes annorlunda
vid derom serskildt anställande behörig undersökning, den
Köhler ock påfordrat, och hvilken undersökning Consistorium, för sin
del ej ansåge i någon måtto oförenlig med Kongl. IIof-Rätlens gifna utslag
i hufvudsaken, som anginge Enkan Alfwedes mer eller mindre vållande
till hennes 2:ne barns innebiännande, funne Consistorium, att,
så länge sådan undersökning ieke skett, och Köhler följaktligen då ännu
icke vore att anses såsom lagligen förvunnen att i -Preslbetyget hafva
gjort Enkan Allwede ogrundade angifvelser, något ansvar ej kunde Kyrkoherden
Köhler i detta mål åläggas.
Sedan jag, efter erhållen del af delta Utslag, remitterat detsamma
till Ad vocal-Fiscals-Embetet i Kongl. Svea Hof-Rätt, med anmodan att
ändring deri söka, och nuvarande Assessoren Hr C. F. Ungberg, å Advocat-Fiseals-Embetels
vägnar, deröfver anfört besvär, öfver hvilka Kyrkoherden
Köhler sig förklarat; sa har högbemälde Kongl. Hof-Rätt, genom
Utslag under den ig Junii i832, sig sålunda utlåtit; att alldenstund
i afseende på de bevis, hvilka det åligger Presterskapet att meddela,
angående för brott tilltalade personer, Kongl. Förordningen af den 11
Julii 1753 förmår, att samma bevis böra upptaga intygande om den
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii 1834•
tilltalades kunskap i Christendomen, samt huru hans lefverne och förhållande
varit, och för att i sistnämnde ämne lemna preslerskapet tillförlitlig
kännedom, vidare är vordet, genom Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti
*823, påbudet, att förteckningar öfver dem, som blifvit för grofva brott
dömde böra meddelas presterskapet i de församlingar, der de sakfällde
hafva deras hemvist, hvarefter det åligger presterskapet att hålla och förvara
noggranna anteckningar öfver de underrättelser, som till dem blifvit,
i följd af högstberörde Kongl. Kungörelse, aflemnade, af hvilka serskilda
stadganden följer, alt dylika prestbevis, såsom ämnade att hos Domstol i
förekommande brottmål uppvisas och begagnas, böra, i hvad de röra intygandet
om den angifnes frejd och förhållande i samhället, inrättas i enlighet
med de tillförlitliga upplysningar som i ofvanherörde hänseende
kommit presterskapet tillhanda; fördenskull och som det vitsord, hvilket
dylika betyg lagligen bör tillkomma, äfventyrades, om deruti skulle upptagas
lösa rykten och deraf härledda slutsattser öfver tilltalade personers
enskilda lefverne samt lynne och sinnelag; hvaremot de vittnesbörd härom,
hvilka, på grund af prestmans befattning och förhållande till sina
sockneboer, kunna för tillbörliga anses, böra, enligt 19 Cap. 22 §. af 1686
års Kyrkolag, med försigtighet afgifvas, så all icke den, hvilken betyget
rörer, må ega skäl till klagan, att han derigenom blifvit lill heder och anseende
skadad eller förnärmad; alltså och emedan, hvad förevarande mål
angår, Kyrkoherden Köhler uti sitt om Enkan Alfwede meddelade betyg, ehuru,
efter hvad detsamma innehåller, emot Enkan Alfwedes lefverne icke
något på officielt sätt blifvit Kyrkoherden meddeladt, likväl, såsom ofvanberördt
är, inlåtit sig i omdömen och slutsattser, de der, jemte det de varit
för betygets ändamål främmande och obehöriga, ej heller blifvit genom
den i målet hållna ransakning styrkte och bekräftade, utan snarare derigenom
äro vordne vederlagde; ty fann Kongl. Ilof-ltalten, som, vid sådant
förhållande, icke kunde lill Kyrkoherden Kölders yrkande om undersökning
för ådagaläggande af betygets sannfärdighet lemna bifall, skäligt, med
ändring af Consislorii öfverklagade beslut, förklara, det Kyrkoherden Köhler,
vid utfärdande af ifrågavarande betyg, orätt förfarit, samt att han borde
derom inför Consistorium erhålla tjenlig föreställning.
Enligt min uppgift i Embets-berättelsen för år i83o, hade, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Registraturet, eller Concepts-Resolutionsboken
i Örebro Läns Lands-Cancellie, att deruti saknades ej allenast de
R. St. Jusl.-Ornb. Emi.-Ber. cl. jS Januarii i83jf.
ss
Utslag, som blifvit utfärdade i alla erkända skuldfordringsmål, utan ock anteckning
om tid och sätt för hvarje sådant måls afgörande; att i utsökningsärenden
den förklarande parten måst lösa Utslag, ej endast då sökandes
påstående blifvit ogilladt och han förpligtad att lagsökningskostnaden
ersätta, utan ock i de flere fall, då betalningsskyldighet är vorden förklaranden
ålagd, eller målet, såsom tvistigt, till domstol förvisadt; att tillförena
utlösta handlingar, såsom Harads-Rätters och Konungens Befallningshafvandes
egna Utslag, blifvit, då nytt beslut derpå är vordet grundadt, afskrifna
och utgående expeditionerna bifogade samt parter med deras lösen ånyb
besvärade; att, såsom det velat synas, Actor publicus måst uti police-mål
för Utslag erlägga lösen, den der några gånger äfven blifvit den anklagade
påförd; och att af ett utfärdadt Utslag i enskiftes mål, som blifvit till egodelnings-rält
förvisadt, 6 serskilda exemplar varit expedierade att af vederbörande
lösas, jag, uti en lill Ad vocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Majrts och
Rikets Svea Hof-Rätt den 24 November 1829 aflåten skrifvelse, anmodat
Ad vocat-Fiscals-Embetet att emot Konungens Befallningshafvande i Örebro
Län, Herr Landshöfdingen, Hofmarskalken, General-Majoren, CapitaineLieutenanten
vid Kongl. Lif-Drabant-Corpsen, Ståthållaren på Örebro Slott,
Commendeuren med Stora Korset af Kongl. Maj:ts Svärds Orden, Riddaren
af Kongl. Maj:ts Svärds Orden med Stora Korset, 2:dra Classen, Commendeuren
af S:t Johannis af Jerusalem Orden och af Storhertigliga Badenska
Orden Fidelitas, Grefve Nils Gyldenstolpe samt Lands-Secreteraren i
herörde Län, Häradshöfdingen Albert Nyberg anställa den talan, hvartill
de anmärkte olagligheternas beskaffenhet kunde, på de af mig uppgifna
skäl och grunder, föranleda, och sedan Herr Advocat-Fiscalen C. H. Pfiffer,
uppå hvars begäran högbemälde Kongl. Hof-Rätt infordrat Konungens
Befallningshafvandes förklaring öfver mina ofvan omförmälda anmärkningar,
efter erhållen del af den inkomna förklaringen, uti afgifvet memorial den
23 Junii 183r påstått, att då, efter hvad upplyst vore, sådana felaktigheter
vid expeditionssättet i Örebro Lands-Cancellie begås, som jag anmärkt, men
af hvilka felaktigheter endast underlåtenheten, att hålla vederbörligt Registratur,
eller ordentlig Dombok, vore, enligt Advocat-Fiscalens tanka, förtjent
af ansvar, det måtte, för denna underlåtenhet, Konungens Befallningshafvande,
i anledning af 1 Gap. 12 §. Rättegångs-Balken böta 16 R:dr 32
sk.; hvarjemte Advocat-Fiscalen anhållit,, att, till förekommande för framtiden
af ej allenast nyssnämnde lagstridiga förfarande, utan ock fortsättningen
af de till tunga för vederbörande parter begagnade utvägar, att obehörigen
föröka sportlarne vid bemälde Cancellie, Kongl. JIof-Rätten ville
24
R. St. Just.-Omb. Emi.-Ber. d. ?5 Jann ar i i i834-
meddela dess förordnande, hvilket desto hellre syntes af nödvändigheten
vara påkulladt, som Lands-Secreteraren Nyberg låtit i sin skrift till mig
förmärka sig icke vilja för sin del derifrån afstå; så ar, uti de serskilda
förklaringar, hvilka blifvit i målet afgifna, såsom försvar för de klandrade
åtgärderna, hufvudsakligen vordet anförd t: att orsaken, hvarföre Utslag i
erkända skuldfordringsmål uti Concept-resolutions-boken ej infördes, härleder
sig derifrån, att sådane mål expedieras efter upprättadt Resolutionsformulaire,
som hvarje Cancellist, elter 14 dagars tjenstgöring vid Verket,
egde inpregladt i sitt minne, samt att, när alltid är vordet iakttaget, det
ränteberäkning, expenser och dagen då målet afgjordes, å sjelfva lagsöknings-acten
blifvit antecknade, någon osäkerhet för parter, genom slikt
med urskiljning begagr.adt expeditions-sätt, icke vore att. befara; alt LandsSecreteraren
aldrig affordrat förklarande parter lösen för andra Utslag än dem ,
som blifvit begärde; men väl att i mål, der, af delsammas beskaffenhet,
anledning vore att förmoda, det förklaranden skulle lill ullösen begära
Utslaget, ett exemplar deraf blifvit åt honom på förhand utskrifvet; att då
Kongl. Brefvet den i3 Mars 1761 stadgade, det Konungens Befallningshafvande
borde i Utslag angående skuldfordringsmål införa ord ifrån ord
sjelfva skuldebrefvet, eller hufvud-documenlet, hvarpå Utslaget grundades,
eller ock låta detsamma bakefter Utslaget afskrifvas, helt och hållet eller
den del deraf, som vore till grund tagen, det icke kunde inses, huru anmärkning
vid Konungens Befallningshafvandes expeditions-sätt derutinnan
möjligen kunnat tillkomma; att utslags-lösen icke blifvit allmän åklagare
affordrad vid andra tillfällen, än då ersättning för besvär och kostnad blifvit
honom tillerkänd, hvilket Konungens Befallningshafvande anså* vara
lagligt; och att när, i frågan om de uti ett enskiftesmål utfärdade flere
exemplar af det deruti af Konungens Befallningshafvande meddelade Utslag
sex serskilda besvär blifvit af serskilda personer i samma mål anförda, det
skall varit Lands-Secreterarens både skyldighet och rättighet att, på * sätt
som skett, sex exemplar af nämnde Utslag expediera.
Efter fullbordad^ skriftvexling har Kongl. Ilof-Rätten, genom utslå*
den 12 Julii i832, sig utlåtit: att ehuru, hvad anginge det emot Konungens
Befallningshafvande, såsom felaktigt anmärkta förfarande, att,iutsöknings-ärenden,
förklarande parter måst utlösa expeditioner, dem de icke
varit pligtige att lösa, Lands-Secreteraren Nybergs erkännande, att, i vissa
af honom till beskaffenheten uppgifna mål, exemplar af Utslaget blifvit åt
förklaranden, i förmodan att han behöfde detsamma, på förhand utskrifvet,
gifven
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii 1834• 25
gifver all anledning, att lösen varder den sistnämnde orättmätigt affordrad,
lielst Expeditionshafvanden, om han ej trodde sig ega rätt att jemväl af
förklarande parten fordra lösen, säkert icke vidtoge den med besvär oeh
kostnad förenade åtgärd att låta den af förklaranden icke begärda expeditionen
på förhand utskrifvas, fann likväl Kongl. Hof-Rätten, att, då Konungens
Befallningshafvande bestridt, det Utslag blifvit förklarande parter,
för att af dem lösas, påtrugade och bevis, att så skall hafva skett, ej är
vordet af Advocat-Fiscalen förebragt, åtalet i denna del måtte förfalla;
äfvensom i afseende på anmärkningen, att tillförene utlösta handlingar eller
Utslag, då nytt beslut derpå grundades, varda, till hela deras innehåll,
afskrifna och utgående expeditionerna bifogade, samt parterne sålunda
med lösen derföre å nyo besvärade, enär Konungens Befallningshafvande
påstått, det stadgandet i förenämnde Kongl. Bref den i3 Mars
att vid de tillfällen då, i utsökningsmål, förskrifningen eller hufvud-documentet,
som i Utslaget lades till grund, ej vore af den korthet,
att det beqvämligen kunde i Utslaget ord från ord införas, Konungens
Befallningshafvande skulle låta det bak efter Utslaget afskrifvas, antingen
helt och hållet eller, i fall vidlyftigheten det hindrade, eller ej allt hörde
till saken, det som deraf toges till grund, alltid skall blifvit af Konungens
Befallningshafvande iakttaget, och Advocat-Fiscalen något motsatt
förfarande ej styrkte, Kongl. Hofrätten ansåg åtalet jemväl härutinnan icke
kunna Lill någon ansvarighet för Konungens Befallningshafvande föranleda;
men emedan upplyst och af Konungens Befallningshafvande medgifvet
vore, dels att i sådana skuldfordringsmål, hvaruti krafvet blifvit af den
förklarande parten erkändt eller, då han uteblifvit, tredsko-utslag meddeladt,
concept till dessa expeditioner, uppå de af Konungens Befallningshafvande
här ofvan andragne orsaker, icke varda i Registraturet eller Concept-Resolutionsboken
införde, och dels, att lösen för Utslag blifvit allmän
åklagare påförd och affordrad i police-mål, som af honom, å tjenstens vägnar,
hos Konungens Befallningshafvande utfördes, hvilken lösen skulle
honom af den tilltalade ersättas; ty och då uti 43:dje §. af Landshöfdinge-lnstructionen
den 4 November 1734 stadgas, att i Landshöfdingens
skriftliga resolutioner, angående executions-mål, skola införas sökandens
begäran, med de skäl och omständigheter han i sin skrift anfört, så ock
de i Förordningarne grundade skäl, för hvilka ansökningen beviljas eller
afslås, hvaröfver Registratur och Resolulions-böcker borde hållas, och det
Bih. lill R. St. Prot. i834• 2 Sami. 1 Äfd. 3 Band. 4
usta Häftet.
R. St. Just-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii i834•
således icke varit Konungens Befallningshafvande tillständigt, att i någon
mon vika ifrån berörde stadgande och, på sätt som skett, för Lands-Secreterarens
eller Expedilionshafvandens beqvämlighet, vidtaga ett annat, med
föreskriften i nämnde §, icke förenligt expeditionssätt, hvilket Konungens
Befallningshafvande icke destomindre sökt försvara, och dervid begagnat
ett skrifsätt, som, i synnerhet när den gjorda anmärkningen emot sådant
företag stödde sig på åberopad Lag, varit alldeles otillbörligt, såsom bland
annat, att tiden för mig att lemna Herr Landshöfdingen Grefve Gyldenstolpe
erinringar orri hvad till hans Embete hörde icke skulle inträffa
förr, än då något deraf blifvit åsidosatt, och att Lands-Secreteraren Nyberg
för sin del icke kunde undgå att gifva det klandrade expeditionssättet
företräde framför det, som i den åberopade §. i LandshöfdingeInstructionen
sig erbjöde, likasom det stod i hans magt, att i en gifven
författning göra ändring, samt det jemväl erkända tilltaget, att af allmän
åklagare fordra lösen för Utslag i police-mål, och derföre tillägga honom
lös.en af den tilltalade, på intet sätt kan, efter hvad Konungens Befallningshafvande
förment, anses för lofligt, utan endast vittnar om ett sätt,
att orättmäligt öka Expeditionshafvandes sportlar, pröfvade Kongl. HofRätten
skäligt förklara, att Konungens bemälde Befallningshafvande skulle
för berörde lagstridiga förfarande böta, i anledning af i Cap. 12 §. Rattegångs-Balken,
Etthundrade Daler Silfvermynt med 33 R:dr 16 sk. B:co.
Beträffande slutligen den af Advocat-Fiscalen gjorde anmärkning, att,
af ett uti enskiftesmål utaf Konungens Befallningshafvande den 17 Mars
1828 gifvet Utslag, sex exemplar blifvit expedierade att af vederbörande
lösas; så, enär Konungens Befallningshafvande, medelst ett Utslag, afgjort
de besvär, som emot berörde enskifte sex serskilda personer, livar för sig,
anfört, fann Kongl. llof-Rätten väl, att, i fall besvären endast haft till
föremål ett och samma klagoämne, lika många eller sex exemplar af Utslaget
icke bort, utan att sådant blifvit begärdt, expedieras och lösen derföre
fordras, hvarigenom skulle inträffa, att en hvar af klaganderne måst
lösa Utslag äfven öfver de fem öfriges serskilda besvär; men då någon afskrift
af expeditionen icke blifvit till Kongl. Hof-Rätten ingifven, för alt
deraf kunna inhemtas, huruvida mer än ett för dem alla gemensamt Utslag
behöft meddelas, samt om detsamma, genom det anmärkta sättet,
blifvit till vidden i någon mera betydlig måtto, än blott uppräknandet af
samtlige klagandernes namn, ökadt, fann Kongl. Hof-Rätten skäligt låta
bero vid Advocat-Fiscalens yrkande, att Konungens Befallningshafvande blefve
erinrad att icke betunga parter med expeditionslösen, der den icke lag
-
R. Sl. Just.-Omb. Ernb.~Ber. den iS Jannarii iS34.
27
ligen eger rum, samt Koungens Befallningshafvande tillika påmint, alt för framtiden
rätta hvad dessutan härofvan blifvit, såsom felaktigt, anmärkt och ansedt.
I anledning af det förhållande, som fånglistorna för Calmar Slottshäkte
under den 8:de November j831 utvisa, att Jon Pehrson den yngre
från Rugstorp, uti ett åverkansmål, blifvit af Norra Möre Härads TingsRätt
sakfälld, jemte böter öfter Lag, till serskildt vite 66 R:dr 3a sk., hade
jag derom infordrat och erhållit den upplysning, att besagde vitesbot,
för det Jon Pehrsson olofligen å Profoss-bostället Näfversjö egor fällt fem
stycken tallar, uppskattade i värde till 1 R:dr 3a sk., blifvit honom af
Härads-Rätten, genom Utslag den 26 April i83i, ådömd, i åberopad följd
af Konungens Befallningshafvandes i Calmar den 27 Maji i83o till Kronofogden
Wejdling aflåtna och behörigen kungjorda skrifvelse, hvarigenom
Konungens bemälde Befallningshafvande, i anledning af Kongl. Krigs-Collegii
skrifvelse under den 10 Mars och Chefs-Embetets vid Kongl. Calmar
Regemente memorial af den ig:de Apiil sistnämnde år, stadgat ett vite
afi3R:dr j6 sk. B:co, hvartill, utom böter efter Kongl. Skogs-ordningen,
hvar och en, för hvarje träd, som han å Näfversjö, eller Högbytorp, eller
Bjershult, eller Wirsta Boställes egor fällde eller derifrån bortförde,
skulle vara förfallen; och som jag vid den sålunda vidtagne författningen
anmärkt, att Konungens Befallningshafvande, sorn, enligt i8o5 års Kongl.
Skogs-ordning, endast eger att fridlysa allmänning, och skogshygge derå, vid
vite, förbjuda, men ingalunda genom denna Kongl. Förordning, eller annan
laga stadga fått sig uppdraget hvad sorn, enligt 10 Cap. 5 § Byggninga-Balken,
tillkommer Domare utan undantag för militias-boställen, att
emot skogs-åverkan förelägga vite, i öfrigt, vid bestämmandet af den ifrågavarande
viles-boten, öfverskridit den gräns, hvilken, genom Kongl. Förordningen
af den 3o September 1801 är stadgad emellan 3 R:dr 16 sk.
och 25 R:dr såsom det högsta belopp, hvarutöfver vites-bot icke får, i dylika
fall, sträckas; så ansåg jag mig böra fästa Kongl. Maj:ls och Rikets Götha
Hof-Rätts uppmärksamhet å denna både orätt och af icke behörig Embetsmyndighet
behandlade rättsfråga; hvarföre ock Ad vocat-Fiscals-Embetet,
på min derom gjorda anmodan hos högbemälde Kongl Hof-Rätt, genom
ingifvet memorial hemställt, det mätte Landshöfdinge-Embetets, genom dess
ofvanberörde skrifvelse utfärdade vites-förbud emot åverkan å förutnämnde
Boställens egor, varda, till all vidare kraft och verkan, upphäfvet, med
rättighet för vederbörande att, i händelse föreläggande af serskildt vite vore
28
R. St.'Just.-Omh. Emb.-Ber. d. i5 Januarii iS34-
af nöden, dermed efter Lag förfara, samt förständigande för Konungens
Befallningshafvande att utfärda kungörelse om upphäfvande af ifrågavarande
vites-förbud.
Sedan Landshöfdinge-Embetet och Chefs-Einbetet af berörde memorial
fått del och med utlåtande deröfver inkommit, har Kongl. Hof-Rätten,
genom Utslag den 29 sistlidne April, sig utlåtit: att, ehuru det, på
sätt Landshöfdinge-Embetet anmärkt, enligt Kongl. Brefvet af den 17
Februarii 177-5, tillkomme Konungens Befallningshafvande att, gemensamt
med vederbörande Regements-Chefer, hafva tillsyn å Kronans till militiaeboställen
anslagne hemman, fann Kongl. Hof-Rätten likväl berörde stadgande
icke kunna sträckas derhän, som skulle Konungens Befallningshafvande
vara behörig att emot skogs-åverkan å slike hemmansegor utfärda
vites-förbud, hvilket, jemlikt 10 Cap. 5 §. Byggninga-Balken, bör sökas
hos Domaren; i följd hvaraf Kongl. Hof-Rätten ogillade och upphäfde det
beslut, hvarigenom Landshöfdinge-Embetet stadgat ifrågavarande vite emot
skogs-åverkan å boställena Högbytorp, Bjershult, Wirsta och Näfversjö
egor, vederbörande dock obetaget att, om så nödigt finnes, vid behörig
Domstol göra framställning om slikt vites bestämmande, i enlighet med
Lag; och skulle kungörelse om förberörde vites återkallande af Konungens
Befallningshafvande blifva utfärdad.
Sedan Kämners-Rätten i Calmar, genom Utslag den 18 October 1801,
förklarat, att Drängen Johan Magnus Rosengren från Tomteby, genom frivilligt
erkännande, vore förvunnen att Onsdagen den i2:te i samma månad
från Enke-Prostinnan A. Lindbäck hafva stulit ett saltkar af silfver,
värderadt till 7 R:dr, och Kämners-Rätten derföre, jemlikt 4° Cap. 1 §,
Missgernings-Ralken och Kongl. Förklaringen af den 23 Mars 1807, dömt
Rosengren att böta det tillgripnas tredubbla värde med 21 R:dr, eller, i
brist af bötes-tillgång, afstraffas med 16 dagars fängelse vid vatten och
bröd i Länshäktet, samt att derefter undergå uppenbar kyrkoplikt i Calmar
Domkyrka, med hvilket Utslag Rosengren förklarat sig nöjd, så alt
verkställighet derå följt; hvarefter jag, under den 20 Augusti i832, förordnat,
att Kämners-Rättens förfarande skulle vederbörligen inför Kongl.
Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt åtalas, så har Advocat-Fiscals-Embetet
derstädes, i följd deraf, emot de Kämners-Rättens Ledamöter, hvilka till
nämnde beslut bidragit, den 25:te i sistberörde månad afgifvit memorial,
hvilket ibland annat innefattat anmärkning, huruledes nämnde förvänd
-
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 10 Januarii 1§34<
m
lingsstraff varit dubbelt högre, än det som Rosengren enligt Lag bordt
undergå, hvaröfver, jemte det Konungens Befallningshafvande i Calmar
till Kongl. Hof-Rätten inkommit med infordrad uppgift på kostnaden,
som åtgått lill Rosengrens underhåll i häktet under loppet af 8 dagar,
och bemälde Rosengren genom ingifven skrift gjort anspråk, att i upprättelse
för sitt lidande erhålla minst 3o R:dr B:o, Kämners-Rättens
Ordförande, Lands-Secreteraren G. Engzell och Kämnererne J. Stoik
samt N. Maltberg afgifvit förklaring, med anförande, att Rosengren, då
han stölden begeck, var dräng hos Enke-Prostinnan Lindbäck, men att,
vid början af Utslagets uppsättning, som skedde dictando från Domstolen
till Notarien, brottets qualificerade egenskap undfallit Ordförandens
besinning, ehuru, innan Utslagets afkunnande, rätta bedömandet af brottet
infunnit sig, och kroppsstraff^ således blifvit ådömdt dubbelt, såsom,
i 42 Cap. i §. Missgernings-Balken och Kongl. Brefvet den 20 December
1737 stadgas, och hade dessutom Lands-Secreteraren Engzell förklarat,
att han till denna oordentlighet och påföljden deraf ensam anser sig
skyldig; varande Kämners-Rättens förklaring åtföljd af deri åberopade
Kämners-Rättens Protocoll för den i8:de October i83i samt arne af EnkeProstinnan
Lindbäck och Stads-Fiscalen, Krono-Fogden Liedholm utgifne
betyg, hvilka handlingar innehålla, att Rosengren, under den lid.
stölden föröfvades, varit uti bemälda Euke-Prostinnas tjenst.
I memorial af den i4 sisllidne Mars, hvaröfver endast Lands-Secreteraren
Engzell blifvit hörd och sig förklarat, hade AdvocatfiscalsErabetet
ansett det, såväl genom Kämners-Rättens afgifna förklaring,
som ock genom dess åberopade protocoll samt Enke-Prostinnan Lindbäcks
och åklagarens, Stadsfiscalen Liedholms omförmälde betyg hafva
blifvit utredt, att drängen Rosengren den 12 October i83r, då han stölden
begick, varit tjenande hos bemälde Enka; vid hvilket förhållande
och då, enligt 42 Cap. 1 § Missgerningsbalken, jemförd med jo Cap 1
§ samma balk samt 5 Cap. 5 § Straffbalken, Rosengren för hustjufnad
blifvit rätteligen dömd till 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, Advocalfiscals-Embetet
afstått från fullföljd af talan rörande för hög bestraffning;
men som Kämners-Rättens Ordförande, Lands-Secreteraren Engzell,
hvars åliggande det varit att gifva Rättens beslut en laglig oell
behörig form, underlåtit både att i Utslaget antyda ofvannämnde, högst
väsendtliga omständighet, och att utsätta det Lagrum, 42 Cap. 1 § Missgerningsbalken,
hvarå den dubbla ansvarsbestämmelsen grundades, så har
Advocalfiscals-Embetet funnit sig föranlåtet hemställa, om icke slik vårds
-
30
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii f834-
löshet i Embets-utöfningen borde Lands-Secreleraren tjenligen förehållas,
hvilket Kongl. HofRätten, genom Utslag den i5 sistlidne Maji, bifallit,
så att, jemte det att ali vidare fråga om ersättning för kostnaden till
drängen Rosengrens underhåll i häktet, samt för dennes qvarhållande
derstädes, komme att förfalla, enär derigenom något obehörigt lidande
honom ej öfvergått, Kongl.' HofRätten, för den gången, lät bero vid den
varning till LandsSecreteraren Engzell, att han hädanefter med mera
ordentlighet och noggrannhet, än nu sig visat, borde vid Domare-Embetets
utöfning de dermed förenade pligter iakttaga.
Tid granskning af de till mig insända Fånglistor ifrån Nyköpings Län
för andra qvartalet år 1831, hade jag anmärkt det förhållande:att SmideshandJanden
II. Malmquist och hans son Axel Malmquist, efter det de den i April
samma år blifvit af Oppunda Härads-Rätt dömde för tjufnadsbrolt, att böta
eller hvar för sig straffas med 23 par spö och undergå uppenbar kyrkoplikt,
emot hvilket Domslut de anmält missnöje till ändrings sökande, måst i
Länsfängelset, utöfver laga tid, afbida delaktighet af Härads-Rättens Utslag,
hvilket, efter förnyade påminnelser, icke förr än den 16 derpåföljande
Junii ifrån Domhafvanden, Häradshöfdingen Fredrik Magnus Lund, inkommit,
då Axel Malmqvist emedlertid den 3dje i sistnämnde månad
aflidit, samt hans fader låtit vid Härads-Rättens Utslag bero och det
ådömda straffet å sig verkställas; att afskedade Soldaten Pehr Syre'n,
hvilken för andra resan stöld med inbrott, af Oppunda Härads-Rätt
dömd till straff af 24 pär spö och 2 års arbete å fästning jemte uppenbar
kyrkoplikt, den t April till Länshäktet inkommit oell förklarat sig
vilja anföra besvär, till ändrings vinnande i Härads-Rättens Utslag, icke
fått samma Utslag förr än den 22 Maji i fängelset sig tillstäldt ; att Anders
Stedt, oafsedt 2:ne påminnelser lill bemälde Häradshöfding afgått
om insändande af Rönö Härads-Rätts Utslag den ro Maji, i följd hvarafStedt
såsom saknande tillgång till honom för stöld ådömde böter, skulle straffas,
med 7 pär spö och undergå uppenbar kyrkoplikt , ej inom Junii månads
utgång fått del af samma Utslag; och att enahanda förhållande, som
med Stedt, äfvenledes egt rum i afseende på Bondesonen Eric Andersson,
hvilken jemväl blifvit af Rönö Härads-Rätt den 10 Maji dömd att
för andra resan stöld straffas med 4° pär spö och att uppenbar kyrkoplikt
undergå, och då Herr Häradshöfdingen Lund, uti häröfver infordrad
förklaring, icke bestridt det anmärkta förhållandet i afseende på
R. St. Just.-Omb. Enil.-B er. d. tS Januarii 1834.
31
dröjsmålet med Tings-expeditionens aflemnande till förenämnde häktade
personer, såsom orsak till hvilket dröjsmål Herr Häradshöfdingen dervid
anfort, dels att han, kort efter hemkomsten ifrån i83i års VinterTing
med Oppunda Härad, skall blifvit angripen af fross-sjukdorn, dels
att Sommar-Tingen i Domsagan genast derefter börjats, samt att Herr
Häradshöfdingen varit nödsakad sysselsätta sig ej mindre med utarbetandet
af de dervid förekomne mål, än ock med expedierande af åtskilliga
äldre, vidlyftiga, som skulle vid det då lillstundande LagmansTinget
fullföljas, så att det icke skall stått i Herr Häradshöfdingens förmåga
att fortare, än hvad som skett, fullgöra sitt åliggande i berörde
hänseende, med mindre andras rätt, genom dröjsmålet, skulle blifvit förnärmad,
så har jag, som icke kunnat vid denna förklaring låta bero,
remitterat den hos mig förde skriftvexlingen till Ad vocalfiscals-Embetet
i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt, för att emot Herr Häradshöfdingen
Lund, för omförmälde försumlighet, laga åtal anställa; i anledning
hv araf Herr Ad vocat-Fiscalen C. H. Pieffer, uti memorial af den
7 sistlidne Febrnarii, anfört, att hvad Häradshöfdingen Lund sålunda
andragit, efter Herr Advocat-Fiscalens förmenande, destomindre kunde
lända honom lill ursäkt, som Domaren företrädesvis borde egna sin uppmärksamhet
åt de mål, somrörde häktade personer, och vederbörande autoriteler
voro anbefallde att tillse, det dylika personers rättegångsförmoner
ej blefvo förnärmade, samt i detta afseende Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807 uttryckligen bestämde Domarens skyldighet, hvadan och när,
tvärtemot föreskriften i samma Kongl. Förklaring, Häradshöfdingen Lund,
hvad beträffade Smideshandlande!! Malmqvist och hans son Axel Malmqvist,
Soldaten Syrén, Anders Stedt samt Bondesonen Eric Andersson, af hvilka de
2: ne förstnämnde förklarat sig vilja anföra besvär öfver Oppunda Härads-Rätts
d. 1 April 1831 fällde Utslag, oaktadt Häradshöfdingen blifvit påmint om
angelägenheten att ransakningshandlingarne omförmälde häktade personer
tillställdes, icke förr än 56 dagar efter det liden för ändrings-sökandet
gått till ända, aflemnat lansakningen och Utslaget angående Malmqvist
och hans son, samt dröjt med insändandet till Konungens Befallningshafvande
af Utslagen rörande Syrén i 33 dagar och angående Anders
Stedt och Eric Andersson i 3i dagar, efter fatalie-tidens utgång,,
Ad vocat-Fiscalen, som ansåg Häradshöfdingen, genom denna försumlighet,
hafva ej allenast ådagalagt) vårdslöshet i embetet, utan ock vållat,
dels att de af ofvannämnda sakfällde, hvilka tillkännagifva sig vilja
uti Kongl. Hof-Rätten söka ändring i Härads - Rätternes Utslag,
S2 R. St. Just.-Omb. Eml.-Ber. d. 15 Jamtarii (83/f.
måst derifrån afstå, och dels alt Kongl. Maj:t och Kronan en längre tid,
än som vederbort, fått vidkännas kostnaden i och för de häktades underhåll
i fängelset, yrkat, med åberopande af i Cap. 12 §. RättegångsBalken
och Kongl. Brefvet den 11 December 1766, det Häradshöfdingen
Lund måtte derföre dömas "att böta 1 25 Daler Silfvermynt, med4>R:dr
32 sk. B:co, samt att gifva Kronan ersättning för fångtractamentet åt H.
Malmqvist i 56 dagar, åt Axel Malmqvist, som den 3 Junii 1831 i fängelset
afled, i 42 dagar, åt Pehr Syren i 33 dagar, samt åt Anders
Stedt och Eric Andersson i 3i dagar.
Uti afgifven förklaring å detta memorial, har Häradshöfdingen Lund,
under åberopande af innehållet utaf hans till mig aflemnade förklaring,
hufvudsakligen, hvad anginge det yrkade ansvaret, bestridt tillämpligheten
af r Cap. 12 §. Rättegångs-Balken, då Häradshöfdingen icke fällt
ovigtig dom öfver ofvannämnde häktade personer, eller derföre vore tilltalad
, äfvensom Häradshöfdingen ansett 5 §. af 24 Cap. nämnde Balk
ej hit hörande, emedan detta lagrum endast skulle handla derom, att
enskild part ej inom föreskrifven lid af Domaren utbekomme sin Tingsexpcdilion,
och hvilket lagrum Häradshöfdingen förmente vara. upphäfvet
genom senaste Expeditions-laxa, der svårare påföljd för Domarens
försumlighet i detta hänseende bestämdes; i anseende hvartill Häradshöfdingen
till Kongl. Hof-Rätten hemställt, hvad afseende den af Advocot-Fiscalen
gjorda jemförelse emellan vigten af skyndsamhet i häktade
personers och andra parters expeditioners utgifvande förtjente, då dessa
pligter kommo i strid med hvarandra; hvarjemte Häradshöfdingen, beträffande
slutligen den fordrade ersättningen af Fång-tractamentet, till
Kongl. Hof-Rättens pröfning öfverlemnat, om sådan ersättning kunde honom
åläggas för Syren, hvilken i allt fall, efter utstånden annan bestraffning,
skolat till fästning afsändas och der jemväl på Kronans bekostnad förplägas;
och har slutligen Ad vocat-Fiscalen Pfeifer, vid muntligt förhör
kiför Kongl. Hof-Rätten den 18 sistlidne April, på gifven anledning,
förklarat, att då skäl vore till den förmodan, att Smideshandlanden
Malmqvist och hans son genom ett och samma Utslag blifvit sakfällde,
så alt den af Häradshöfdingen Lund öfver dem hållna ransakning utgjort
blott en enda expedition, Ad vocat-Fiscalen inskränkte sitt emot
Häradshöfdingen gjorda påstående i afseende på böternas belopp, till 100
Daler Silfvermynt. Hvaröfver Kongl. Hof-Rätten, genomUtslag den 7 sistlidne
Junii, sig utlåtit: att som, jemlikt föreskriften i 38( punkten af Kongl.
Förklaringen
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. cl. iS Jamiarii iS34• 33
Förklaringen den 23 Mars 1807, Domaren åligger att uti mål, der den
tilltalade, som blifvit dömd för sådant brott, att lian derföre hålles i
fängsligt förvar, begär del af ransakningen och Domen, men densamma
ej kan till honom utleranas, innan han alföres till det allmänna fängelset,
öfversända samma ransakning och Dom till Konungens Befallningshafvande
så tidigt, att den sakfä lide kan, innan besvärstiden gått tillända,
deraf erhålla del och till Konungens Befallningshafvande inlemna
sina besvär, för att sedermera till vederbörande ÖfverRätt insändas; mea
Häradshöfdingen Lund, under hvilkens ordförande Smideshandlande^
H. Malmqvist och hans son Axel Malmqvist samt afskedade Soldaten
Syre'11, Anders Stedt och Eric Andersson blifvit af Oppunda och Rönö
HäradsRätter dömde för urbota brott, derföre de lill Lands-fängelset affördes,
uraktlåtit att, inom den sålunda stadgade tid, till Konungens Befallningshafvande
insända bemäkle Domstolars öfver de sakfällde haline ransakning
och meddelade Uslag, oaktadt påminnelser i sådant afseende till
Häradshöfdingen ingått, genom hvilket förfarande inträffat, att de tilltalade
längre tid, än som vederbort, måst i häktet qvarhållas, derunder
Kongl. Maj:t och Kronan fått vidkännas kostnaden för deras underhåll;
alltså pröfvade, med tillämpning af nyssnämnde Kongl. Förklaring, jemförd
med 24 Cap- 5 § Rättegångs-Balken samt Kongl. Brefvet den 11
December 1766, Kongl. Hof-Rätlen rättvist, det skulle Häradshöfdingen
Lund, för berörde försummelse i Embetet, böta 100 Daler silfvermynt
med 33 R:dr 16 sk. Banco, samt derjemte ersätta Kongl. Majrt och Kronan
den kostnad, hvartill de sakfälldes underhåll å Länshäktet, under
sistnämnde tid, efter behöriga förteckningar derå, funnes hafva uppgått,
beräknadt för H. Malmqvist under 56 dagar, Axel Malmqvist 42> Syren
samt Stedt och Eric Andersson hvardera 3i dagar.
I anledning af den utaf mig gjorda anmärkning vid Södra Wedbo
Härads Tings-Rätts förvandlings-ulslag af den 9 Maji i83i, att det beslut,
hvarigenom Drängen Petter Andersson i Naskarp blifvit ålagd, för
lägersmåls- och sabbatsbrotts-böter 6 R:dr 32 sk., sitta 8 dagar i fängelse
vid valten och bröd, icke står tillsammans med den af IläradsRätten
till grund derför åberopade Kongl. Förklaringen af den 23 Mars
1807, enligt hvars stadgande i 11 punkten, det i 53 Cap. 3 § MissgerBilu
till R. St. Prot. 1834- 2 Sami. 1 dfd. 3 Band. S
v.sta Häftet.
Ii. St. Just.-Omb. E/n b.-Ber. d. /5 Januarii 1834-
nings-Balken bestämda fängelse i dagar bort åläggas, jemte det serskilda
förvandlingsstraffet lor sabbatsbrotts-höternu, hade Domhafvanden,
vice Häradshöfdingen Tli. Gradman, i afgifven förklaring, anfört, att då
Iägersmåls-böter icke vore ett vite eller ensaksböter, hvilka endast blifvit
i ofvanåberopade Kongl. Förklaring undantagne ifrån den stadgade allmänna
principen, alt icke flera än ett straff borde ega rum, fastän olika
brott blifvit föröfvade, å hvilka enskilda bestraffningar äro i Lag utsatte,
bade Tings-Rätten ansett sig böra så förfara, som det anmärkta Utslaget
innehåller; men sorn jag funnit Lagens stadgande i 53 Cap. 3 § Missgérnings-Ralken,
att den man, som gjort lönskaläge, men ej orkar
böta, skall plikta första gången med i4 dagars fängelse, eller arbeta vid
Kyrka, Slott eller Fästning, såsom varande ovillkorligt och innefattande
ett bestämdt undantag ifrån de allmänna förvandlings-grunder, hvilka i
5 Cap. 2 och 4 §§ Straff-Bal ken äro lagde, desto mindre hafva blifvit
ändrad t genom ii punkten i 1807 års Kongl. Förklaring, sorn deruti finnes
uttryckligen förordnadt, alt evalvation eger rum allenast af fängelse
vid vatten och bröd, eller ock spö, eller ris, men under dessa kroppsstraff
icke borde kunna hänföras hvad som med enkelt fängelse förstås;
så hade jag, till förekommande af sådan orätt Lag-tillämpning, funnit
mig föranlålen anmoda Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Majits och Rikets
Götha HofRält, att hos Kongl. IIofRätten begära sådan pröfning af
Södra Wedbo Härads Tings-Rätts förfarande, genom ifrågavarande Utslag
af den 9 Maji 183 r, att det måtte varda vice Häradshöfdingen Gradman
förständigadt, det han i den saken bort ställa sig Lagens föreskrift i 53
Cap. 3 §. Missgernings-Balken till efterrättelse.
Öfver de i detta ämne vexlade skrifter emellan Advocalfiscalen,
Herr Lagmannen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden O. Hedenstjerna,
ä den ena, och vice Häradshöfdingen Gradman, å den andra sidan,
har Kongl. HofRätten, genom Utslag den 11 sistlidne Juni', sig utlåtit,
att HäradsRältens ofvannämnda förvandlingsåtgärd varit ovigtig,
hvadan ock, till förekommande af dylik tillämpning för framtiden, vice
Häradshöfdingen Gradman om sitt misstag erinrades.
Med fästad uppmärksamhet derå, att Bergs-Tings-Rätlen i Lekebergs
Bergslag, genom Utslag den 29 September i832, förvandlat de
Koldrängen Carl Jernberg, för hustjufnad äf Stångjern, till ett värde af
5 R:dr 9 sk. 7 r:st Banco ådömde böter, 3l Rtdr 9 sk 6 rrst sam m-a.
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii iS3^.
35
mynt, (ill 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning
Jernberg, vid saknad tillgång till böternas gäldande, undergått, äfvensom
att Bergs-Tings-Rättén i Lindes och Ramsbergs Bergslag, genom Utslag
den 11 April berörde år, dömt Hjelpsmeden vid Sundbo Bruk, Herman
Nyström, för det han vid ett tillfälle i Hammarsmedjan så våldsamt
slagit Hammarsmeds-mästaren vid samma Bruk Anders Hägerström, att
dennes venstra armpipa blifvit bräckt, att, jemlikt Kongl. Maj:ts förnyade
Hammarsmeds-ordning den 26 Augusti 1820, jemförd med i5 Gap. 2 §
och 34 Cap. 3 § Missgernings-Balken, straffas, för slaget å den såsom
Husbonde ansedde Hammarsmeds-mästaren, med 16 dagars fängelse vid
vatten och bröd, samt att för såramålet böta 20 Daler Silfvermynt,
eller att i ena bot umgälla sina berörde förbrytelser med 24 dagars
fängelse vid vatten och bröd, har jag, i anledning deraf, infordrat förklaring
af Gcsehwornern Lars Zachrisson, som vid bägge dessa tillfällen
varit Ordförande i Bergs-Tings-Rälterna, och i hvilken förklaring GeschvVornen
väl erkänt, att, i fråga om förvandling af de Koldrängen Jernberg
ådömde böter, det misstag blifvit af Bergs-Tings-Rätten begånget,
att, emot stadgnndena i 4» Gap. 1 § Missgernings-Balken och Kongl.
Brefvet den 20 December , bötesbeloppet, i stället för det stulnas
dubbla värde, laggts till grund för besLämmelsen af kroppsstraffet, men
deremot, i afseende på den Hjelpsmeden Nyström ådömde bestraffning,
sökt försvara Bergs-Tings-Rältens åsigt, att Hammarsmeds-mästaren Hägerström,
vid det tillfälle då våldet emot honom af Nyström föröfvades,
varit att anse såsom dennes husbonde; men som jag funnit mi<r
icke böra låta bero vid den sålunda afgifna förklaringen, och derföre,
genom remiss af den t5 sistlidne Julii, uppdragit åt Advocat-Fiscals-Embetet
i Kongl. Majlis och Rikets Svea HofRätt att, för Bergs-Tings-Rättens
i Leke Bergslagen ofvanberörde origtiga Dom, emot Geschworner!!
Zachrisson anställa och utföra talan om ansvar och ersättning enligt
Lag, samt, i afseende på Bergs-Tings-Rältens i Lindes och Ramsbergs
Bergslag förenämnde Utslag, angående Nyström, förklarat, alt, ehuru jag
icke kunde godkänna de af Geschwornern Zachrisson anförda grunder till
dess gjorda förutsättning, att Hägerström vid slagsmålet varit Nyströms'
husbonde, enär medgifvet vore, att vid ifrågavarande tillfälle hvarken
Nyström, såsom Hägerströms enskilde tjenare, för kost och lön arbetat,
eller att Hägerström företrädt Bruks-egarens ställe vid Sundbo, och
Bergs-Tings-Rättens Utslag således vore felaktigt både deruti, att straffbestämmelsen
af 24 dagars fängelse vid vatten, och bröd utgått från orig
-
36
R. St. Just.-Oinb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii i834-
tig grund, och äfven derföre, att Bergs-Tings-Rätten åsidosatt föreskriften
i r5 Cap. 9 § Missgernings-Balken om offentlig afbön, jag ändock,
■vid det förhållande, att Nyström, hvilken i ett fall, för det lian slagit
sin förman, så att ben blifvit bräckt, bort, likmätigt 34 Cap. 3 § Missgernings-Balken,
jemförd med i5 Cap. 6 och g §§ samma Balk, plikta
8o Daler Silfvermynt, eller, i brist deraf, straffas med 20 dagars fängelse
■vid vatten och bröd samt göra offentlig afbön, sålunda blifvit i ett
hänseende lindrigare, fastän i annat hårdare ansedd, än Lag förmår, icke
ville, genom Advocat-Fiscals-Embetets åtgärd , i annat afseende fästa Kongl.
HofRättens uppmärksamhet å Bergs-Tings-Rättens förfarande, angående
Nyström, än att det begångna misstaget, som Bergs-Domhafvanden icke
velat vidkännas, kunde varda honom förehållet; så har Hr Advocat-Fiscalen
C. IL Pfeifer, uti memorial af den 3o i sistlidne Julii månad,
anfört, alt som ovedersägligt och af Geschworner!! Zachrisson äfven
medgifvet vore, att Bergs-Tings-Rätten i Lekebergs Bergslag, under hans
Ordförande, förfarit emot bestämd Lag 4» Cap. MissgerningsBalken
och Kongl. Brefvet den 20 December 1737, enär Bergs-Tings-Rätten,
genom ofvanberörde dess Utslag deri'29 September i832, förordnat, det
Koldrängen Jernberg borde, i brist af tiljgång tili de honom för hustjufnad,
till värde af 5 R:dr 9 sk. n rist B:co, ådömde böter, undergå
24 dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för så beskaffadt fängelse
i 12 dagar, hvartill böterne rätteligen bort förvandlas, samt BergsTings-Rältens
origtiga Dom, hvarigenom den skada äfven skett, att Jernberg
kommit att hållas i fängelse vid vatten och bröd 12 dagar längre, än
Lagen såsom straff för hans brott stadgade, ej annat kunde än anses hafva
uppkommit af uppenbar vårdslöshet å Domhafvandens sida, så mycket
mindre ursäktlig, som Jernbergs förbrytelse vore en af de vanligaste,
som vid brottmåls-domstolarne förekomma, och i afseende å hvilken den
af Bergs-Tings-Rätten åberopade Lagparagraf, 4» Cap. 1 §. MissgerningsBalken,
lemnat all den upplysning om grunden för .bötesförvandlingen,
sorn . varit erforderlig, vore Advocat-Fiscalen föranlåten påstå, det Geschwornern
Zachrisson för omförmälde, af Bergs-Tings-Rätten, under
hans ordförande, meddelade origtiga Dom, måtte, jemlikt 1 Cap 12 §.
Rättegångs-Balken, fällas att böta 100 Daler Silfvermynt med 33 R:dr
16 sk. B:co, samt förpligta? att godtgöra Koldrängen Jernberg det honom
derigenom tillskyndade lidande, äfvensom att ersätta Kongl. Majit och
Kronan kostnaden för Jernbergs bespisande med vatten och bröd i 12 dagar;
och att, hvad beträffade Bergs-Tings-Rältens i Lindes och Ramsbergs
R. St. Just.-O/nb Emb.-Ber. d. i5 Januarii tS3^..
37
Bergslager felaktiga förfarande genom förberörde Utslag, angående Hjelpsmeden
Nyström, att, vid bestämmandet af hans bestraffning för våldet
å Hammarsmedsmästare!! Hägerström, hafva dels utgått från origtig
grund, i det att Bergs-Tings-Rälten ansett honom såsom Nyströms husbonde,
då hail endast varit dennes förman, och i följd deraf origtigt
tillämpat i5 Cap. 2 §• Missgernings-Balken, i stället för 6 §. i samma
Cap., dels ock uraktlåtit döma Nyström att, jemlikt 9 §. i sistnämnde
Capitel och Balk, göra offentlig afbön, Advocat-Fiscalen, under åberopande
af mia ofvanberörde remiss, anhöll, det Kongl. Hof-Rätten måtte
förklara sitt ogillande af Bergs-Tings-Rättens omförmälda förfarande i
målet rörande Nyström, samt förehålla Geschwornern Zachrisson de deri
begångna misstag.
Uti häröfver afgifven förklaring har Geschwornern Zachrisson, med
bifogande af ett utaf Koldrängen Jernberg den 3o sistlidne Augusti undertecknadt
skriftligt förklarande, att han af Geschwornern blifvit fullkomligen
förnöjd för det lidande honom tillskyndats derigenom, att han,
till följd af Lekebergslags Bergs-Tings-Rätts ofvanberörde Utslag, undergått
högre straff, än honom rätteligen bort ådömas, så alt Jernberg allt
vidare anspråk på ersättning derföre sig afsade, andragit, att, ehuru Geschwornern
icke kunde vederlägga de grunder, på hvilka Advocat-Fiscalen
ansett Jernberg hafva bort, vid saknad tillgång lill böternas gäldande,
försona sin förbrytelse med 12 dagars fängelse vid vatten och
bröd, i stället för så beskaffadt fängelse i 24 dagar, hvartill böterna blifvit
af Bergs-Tings-Rälten förvandlade, Geschwornern, örn han följaktligen
äfven måste erkänna det af Bergs-Tings-Rätlen i berörde afseende
begångna misstag, likväl trodde, det Kongl. Hof-Rätten, vid bedömandet
af förseelsen, i stället att, lika med Advocat-Fiscalen, härleda den origtiga
Domen från uppenbar vårdslöshet, måtte fästa ett billigt afseende
på möjligheten deraf, alt villrådighet vid Lagens tillämpning hos den
vid brottmålsbehandling föga erfarne Domaren dertill kunnat vara vållande;
med hänseende hvartill, och då Jernberg, enligt sitt ofvannämnde
förklarande, blifvit för sitt lidande till fullo förnöjd, samt Geschwornern
lika beredvillig att jemväl ersätta Kongl. Maj: t och Kronan det
som, utöfver hvad vederbort, åtgått till fång-utspisningen, Geschwornern
hemställt, huruvida den åtalade förseelsen vore af den svåra beskaffenhet,
att den kunde anses med det af Advocat-Fiscalen yrkade
bötesbelopp, samt att, hvad angick de emot Lindes och Ramsbergs Bergslags
Bergs-Tings-Rätts Utslag angående Nyström gjorda anmärkningar,
38
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii i83.j..
Geschworner!! likaledes medgåfve, att Bergs-Tings-Rätten origtigt förfarit,
då den uraktlåtit tillämpa i5 Cap. 9 §. Missgernings-Balken, enligt
hvilket Lagrum Nyström bort åläggas att göra Mästaren Hägerström
offentlig afbön, men att Gesclnvornern till Kongl, Hof-Rällens pröfning
öfverlemnade, huruvida misstag af Bergs-Tings-Rätten äfven vöre begånget
deruti, att den ansett Hägerström för Nyströms husbonde, hvilken
Bergs-Tings-Rättens åsigt skulle grundat sig derpå, att slagsmålet
emellan Hägerström och Nyström skett under pågående arbete i hammarsmedjan,
der ordningens vidmakthållande uteslutande berodde af det
eftertryck, hvarmed Mästaren kunde göra sina befallningar gällande och
den aktning, han för detta ändamål borde åtnjuta af honom underlydande
Mästersven och Smedsdräng.
Deröfver har Kongl. Hof-Rätten, genom Utslag under den 25 sisth No v.,
sig utlåtit, att som, enligt 42 Cap. r §. Missgernings-Balken och 5 Cap. 4 §•
StrafF-Balken, jemförde med 4o Cap. 1 §. förenämnde Balk samt Kongl. Brefvet
den 20 Dec. 1737, de Koldrängen Jernberg, för hustjufnad, till ett
värde af 5 R:dr 9 sk. 7 r:st B:co ådömde böter, 3i R:dr 9 sk. 6 r:st,
bort, för den händelse, alt tillgång till deras gäldande saknades, förvandlas,
efter stöldens dubbla värde, till 12 dagars fängelse vid vatten
och bröd; men Lekebergs Bergs-Tings-Rätt, genom dess ofvanberörde
Utslag, istället förordnat, att Jernberg, om han icke kunde böterna erlägga,
skulle straffas med så beskaffadt fängelse i 24 dagar, hvarigenom
Jernberg, som icke egt tillgång tili böterna, fått undergå delta svårare
straff i 12 dagar längre, än som för hans förbrytelse i Lag stadgades;
samt hvad beträffade Hjelpsmeden Nyström, hvilken, för det han tillfogat
Haramarsmedsmästaren Hägerström ett slag, deraf ben å denne senare
blifvit bräckt, bort, enär Nyström icke varit Hägerströms enskilde
tjenare, utan endast stått i förhållande till honom såsom hans Mästare,
jemlikt Hammarsmeds-ordningen den 26 Aug. 1823, samt i5 Cap. 6 och 9
§§. Missgernings-Balken, jemförde med 34 Cap. 3 §. samma Balk, dömas
att plikta 80 Daler Silfvermynt, eller, i brist af tillgång dertill, enligt
5 Cap. 4 §• StrafF-Balken, undergå 20 dagars fängelse vid vatten
och bröd och göra Hägerström offentlig afbön; Lindes och Ramsbergs
Bergslagers Bergs-Tings-Rätt, medelst dess ofvan omförmälde Utslag,
dömt Nyström för nämnde förbrytelse, såsom hade den varit emot husbonde
föröfvad, att, jemlikt 2 §. i åberopade i5 Cap. samt 34 Cap. 3
Missgernings-Balken, för slaget straffas med 16 dagars fängelse vid,
vatten och bröd, samt för såramålet böta 20 Daler Silfvermynt, eller,
R. St. Just.-Omb. Enib.-Ber. d. 15 Januarii i834-
3<J
att i ena bot umgälla sitt brott med 24 dagars fängelse vid vatten ocb
bröd, hvarigenom Nyström dels fått sig ådömd urbota bestraffning af
24 dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för penningeböter, hvilka,
derest tillgång till dem saknades, skolat förvandlas endast lill 20
dagars sådant fängelse, dels ock undgått att, på sätt Lagen i alla de
mål, hvarom handlas i i5 Gap, Missgernings-Balken, stadgar, göra offentlig
afbön; alltså fann Kongl. Hof-Rätten skäligt fälla Geschworner!!
Zachrisson, hvilken varit Domhafvande i omförmälde Bergs-Tings-Rätter,
då dessa felaktiga beslut, de der mäste antagas hafva tillkommit af vårdslöshet
samt orig tig tillämpning af Lag, vidlogos, att, i anledning af 1
Cap. 12 §. Rättegångs-Balken, derföre böta roo Daler Silfvermynt med
33 B:dr 16 sk. B:co, samt dessutom ersätta Kongl. Majit och Kronan
den kostnad, hvartill Jernbergs hållande i häkte vid vatten och bröd i
12 dagar finnes, efter behörig räkning derå, hafva uppgått; men enär,
efter hvad Jernberg hos Kongl. Hof-Rätten anmält, han blifvit för det
honom, genom den origtiga Domen, tillskyndade lidande, af Geschwornern
Zachrisson till fullo förnöjd, i anseende hvartill Jernberg allt vidare
anspråk på ersättning i nämnde måtto sig afsagt, lät Kongl, HofRätten
dervid bero.
I anledning af den anteckning i Götheborgs och Bohus Läns Fånglista
för Julii månad 182g, alt Lane Härads-Rält, under då sist hällne
Vinter-Ting, dömt Olof Åndersson från Kärra, för uteblifvande, att erlägga
försutet vite 6 R:dr 3a sk., eller undergå 12 dagars fängelse, hade
jag, genom anställd skriftvexling med Landshöfdinge-Embetet i nämnde
Län, inherntat, att berörde origtiga bötesförvandling icke varit af Domstol
stadgad, men blifvit, i följd af Länsmannen J, E. Samuelssons egeninägtigt
utfärdade förpassning, verkställd, utan att Landshöfdinge-Embetet
infordrat, antingen förvandlings-utslag, eller behörigen styrkt utdrag
af saköres-längden, eller någon annan sådan handling, hvarå verkställighets-åtgärden
kunnat lagligen grundas; och dä jag, i skrifvelse af den
8 April i83o, anmodat Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl, Majlis och Rikets
Götha Hof-Rätt alt emot Landshöfdinge-Embetet i Götheborg för
sådan vårdslöshet anställa och utföra ansvarighetslalan efter Lag, hade
jag, i sammanhang dermed, fästat Advoeat-Fiscals-Embetets uppmärksamhet
på den omständigheten, som förekom i Lane Härads-Tings-Rätts
den 4 April 1829, angående bern alde Olof Andersson afsagde Utslag,
40
R. St. Just.-Omb. Enib.-Ber. cl. i5 Januari i
att Härads-Rätten, i afseende på hans och flera andras i elt brottmål
tilltalade personers inställelse, stadgat den dobbla påföljden, af både
vitesbot och hemtnings-äfventyr; i följd hvaraf Advocat-Fiscnien, Herr
Lagmannen och Riddaren af Kongl. Nordstjer^ie-Orden, O. Hedenstjerna,
nli elt den 23 April i83o till Kongl. Götha Hof-Rätt ingifvel memorial,
hafva fört Landshöfdinge-Embetet i ofvannämnde Län till last, att, till
grund för verkställighets-åtgärd en, antagit Länsmannen Samuelssons egenmägtigt
utfärdade förpassning, i stället för behörig Domstols förvänd lingsbeslut,
som varit den enda i thy fall gällande handling, hvilket förfarande
jemväl haft den följd, att verkställda fängelsestraffet icke ens svarat
emot böternas belopp; äfvensom Herr Lagmannen och Advocat-Fiscalen,
vid jemförelse af ii Cap. 10 §., 16 Gap. 6 §., 17 Gap. 5 §. ocb
^4 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken, ansett Lagen icke hafva medgifvit Domaren
alt använda eller förena bägge påföljderna af hennning och vite,
för alt förmå en och samma part, eller elt och samma vittne till inställelse
och fullgörande af gifna förelägganden, samt att Lane HäradsRätt
sålunda, under Herr Lagmannen och Riddaren A. Westerdahls
ordförande, härutinnan origtigt förfarit, hvadan Herr Lagmannen och
Advocat-Fiscalen, fastan olägenhet af detta beslut veterligen icke inträffat,
och detsamma således icke kunde läggas Domstolen till last såsom
fel af ansvarig påföljd, likväl hemställt, om icke Herr Lagmannen Westerdahl
borde, till förekommande af slika misstag för framliden, erinras
om Lagens rätta förstånd och tillämpning i ofvan anmärkte omständighet.
Sedan Landskamereraren O. A. Holmgren och Häradshöfdingen Carl
Engelblom, å Landshöfdinge-Embetets vägnar, samt Häradshöfdingen, Herr
Lagmannen Westerdahl blifvit hörde och förklaringar afgifvit, har Kongl.
Hof-Rätten, genom Utslag under den 23 Julii 183o, förklarat, det Holmgren
och Engelblom gjort sig skyldige till det embets-fel, Advocat-Fiscalen fört
Landshöfdinge-Embetet till last, och derföre, med åberopande af 1 Cap.
12 §. Rättegångs-Balken, dömt dem, att hvardera böta 10 R:dr B:co, till
treskiftes; och vidkommande åtalet emot Herr Lagmannen, Häradshöfdingen
Westerdahl, så, emedan de åsigter, Advocat-Fiscals-Embetet på förenämnde
sätt framställt, med Lagens bud vore öfverensstämmande, hvaraf
följde, att Herr Lagmannen Westerdahl misstagit sig, då han för inställelse
vid Ting, på en gång föreskrifvit både vite och hemtnings-påföljd, ville
Kongl. IIof-Rätten, med bifall till Advocat-Fiscals-Embetets i den delen
gjorda
R. St. Just.-Omb. Enil.-Ber. d. iS Januarii iS3/j,. 44
gjorda hemställan, hafva erinrat Herr Lagmannen Westerdahl om origtigheten
i denna Domare-åtgärd.
Sedan vederbörande i Högsta Domstolen föredragande, under den i5
och 2o:de October 182c), låtit mig tillställas Kongl. Majits utfärdade Nådiga
Circulairebref af den jl och 18 September berörde år, det ena om iakttagande
deraf, att personer, dömde till allmänt arbete, höra försändas
till de Corrections-Inrättningar, dit de med afseende på deras kön rätteligen
höra, och det andra angående bötfälld persons inställande till enskildt
arbete för böters aftjenande; så har Kongl. Majits Justitiae-Oan.cellers-Embete,
uti en, sistlidne gårdag ankommen skrifvelse, gifvit mig tillkänna, att,
utom ofvannämnde lagförklaringar, ifrån Kongl. Maj:ts Juslitiae-Revision
blifvit expedierade aine Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser till Idof-Rätterne,
den ena af den 8 October 1831, angående stället, hvarest enskild skrift i
vissa fall bör undergås, och den andra af den 17 November i832, innefattande
förklaring öfver Kongl. Förordningen den 19 Julii i8i5, om hvacl
sorn iakttagas bör vid underdåniga besvärs anförande hos Kongl. Majit i
brottmål.
Dessa Kongl. Circulairebref och Rescript skola blifva aflemnade till
Rikets Högloft. Ständers Lag-Utskott, dit jemväl mina Embets-Diarier och
Registratur till vederbörlig granskning komma att ingifyas.
De ifrån Justi tke-Re visionen och Stats-Expeditionerna i Kongl. Majds
Cancellie erhållna förteckningar, hvilka härhos öfverlemnas, innefatta uppgifter
på de af Rikets Höglofl. Ständer vid sistförflutne Riksmöte fattade
beslut och gjorda framställningar, hvilka af Kongl. Majit blifvit antingen
gillade, utfärdade och i verket ställde, eller ock utan afseende lemnade; och
då det åligger mig alt i sammanhang dermed serskildt upptaga dem af Rikets
Höglofl. Ständers beslut och framställningar, som icke blifvit i underdånighet
föredragne eller i Nåder afgjorde, får jag i sådant afseende härmed
anmäla, att, enligt berörde förteckningars föranledandel
ibland Justitia:-Ärenden
hafva Rikets Ständers underdåniga skrifvelser af den 10 September 1829
Bih. till R. St. Erot. l834• 2 Sami. 1 4fd. 3 Band. G
usta Häftet.
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d 15 Januarii t834-
K:o i45, angående förfallandet af en allmän öfversigt af Lag-Comiteens
förslag till Civil-Lag, samt af detta förslags grunder och skiljaktigheter från
nu gällande Lag: af den 11 Januarii i83o, N:o 3oo, angående utvidgning
af Götheborgs Stads Spinnhus: af den 29 Januarii i83o N:o 334, angående
Fångförteckningars insändande från alla häkten till vederbörande Öf
ver-Rätter:
om öfverseende af de nu gällande Krigs-Lagarnes föreskrifter i
afseende på rättigheten till klagomåls anförande och huruvida de ega fullkomlig
öfverensstämmelse med Grundlagarne: samt angående undersökning,.
Jivilka påbud och stadgar numera böra uti Kyrkorna och vid Härads-Tingen
lill menigheters underrättelse årligen uppläsas, icke blifvit föredragne
eller händlagde: att underdåniga skrifvelserna af den 26 Febr. i83o, N:o
095, med förslag till förklaring öfver författningarne om Bankens forum i
concursmål: och af den 1 Mars i83o, N:o 4°5, med förslag till ändring i
Kongl. Förordningen den 24. Augusti 1813 emot fylleri och dryckenskap,
blifvit utan vidare åtgärder lagde till handlingarne: att, i anledning
af underdåniga skrifvelsen, N:o 438, under den 11 Mars i83o, angående
upphäfvande af vissa serskilda Domstolar eller Fora Privilegiata,
nio serskilda utlåtanden blifvit i nåder infordrade och 8 deraf i underdånighet
afgifne, men att frågan icke förekommit till afgörande: att Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser, N:o 384 oc^ 385, af den 18 Februarii
'i83o, med svar på 2:ne Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, lära icke hafya
tarfvat någon åtgärd, som ej eller blifvit vidtagen. Och att underdåniga
skrifvelserna af den 9 Mars i83o, N:o 43r> angående utfärdande af
en författning om lagförande af undautags-contract, och af den 11 Mars
iS3o, N:o 439, om indragning af Lagmans- och Kämners-Rätter blifvit lagrie
till handlingarne, såsom förmodligen inkomne så sent, att de, innan
Riksdagens slut, ieke kunnat i Grundlagsenlig ordning blifva behandlade:
att
ibland Krigs-Årenden
Lafva Rikets Ständers nnderdåniga skrifvelser af den 24 April 1829, N:o
52, angående ifrågaställde förändringar till beredande af lindring vid Beväringsskyldighetens
utgörande: af den 3o November 1829, N:o a55, angående
tågande Truppers inqvartering och proviantering under fredstid: af den 20
Januarii i83o, N:o 3 a 1, angående dispositionen af åtskilliga byggnader i
Landskrona: af den 5 Januarii i83o, N:o 342, angående Städernes inqvarterings-besvär:
af den 22 December 1829, N:o 289, angående vissa Socknars
skyldighet alt utgöra tjenstbarheler m. m. till Dylta Svafvelbruk, och
sif den 7 December 1829, N:o 268, om öfverlemnande till nästkommande
R. St. Just.-Omi. Eml.-Ber. den 1S Januarii iS3.j..
4S
Sländers pröfning och afgörande af ett förslag till allmän stadga om afskrifningar
i Statens Räkenskaper, efter skedda underdåniga föredragningar,
blifvit i Nåder, dels remitterade till förberedande åtgärder af vederbörande,
dels ock uppskjutne till framdeles afgörande.
I anledning af den från Krigs-Expeditionen afgifne förteckningen bör
jag serskildt fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet å de förhållanden,
sora af berörde förteckning inhemtas, dels att Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, N:o 343, af den 5 Februarii i83o, angående tillåtelse för.
Regementenas Beklädnads-Directioner, att emot ränta, uti Banken, på sä
kallad afskrifnings-räkning, insätta deras contanta medel, icke vara öfverensstämmande
med Rikets Ständers i detta ämne fattade beslut, hvarföre
Kongl. Maj:t ansett mått och steg böra tagas, hvarigenom för vederbörande,
sora med expedierandet af Rikets Ständers beslut hafva befattning, ansvar
för försumlighet och oordentlighet dervid stadgades: dels ock att uti
underdåniga skrifvelsen af den i Mars i83o, N:o 4°4> angående laga undersökning
till utrönande deraf, genom hvars förvållande, vid skedd försäljning
af de 2;ne Krigs-Skeppen Tapperheten och af Chapman, olikhet
uppkommit i Köparens och Säljarens contract, föreiupit sådana irringar,
att sistberörde namn influtit i stället för Linie-Skeppet Försigtigheten samt
Fregatterne Camilla oell Eurydice: och att Rikets Ständers beslut örn underdånig
anhållan rörande nödiga åtgärders vidtagande lill utbekommande
af de återstående köpeskillings-beloppen, för Skeppet Tapperheten 9,000
R:dr Hamburger Banco och för Fregatten af Chapman 1,000 pund Sterling,
icke blifvit i skrifvelsen intaget eller anmäldt: att
ibland Inrikes Civil-Arenden
hafva Rikets Ständers underdåniga skrifvelser af den 25 Maji 1829, N:o
79, om jemkning och rättelse i 1827 års Landtmäteri-Taxa: af den 12 Junii
1829, N:o 86, angående förberedande åtgärder för sänkning af sjön Wenern:
af den 10 September 1829, N:o i49> om öfverseende af ExpeditionsTaxan:
af den 10 September 182g, N:o 148, om inrättande af enjlåne-anstalt
för Tackjerns-tillverkare: af den 3o November 1829, N:o 252, om upphörande
af Skinskattebergs Bergslags privilegier: af den 11 December 182g, N:o 277,
om afgifter till Städerne för Kronans egendomar: af den 8 Februarii i83o,
N:o 352, angående utarbetande af en fullständig författning rörande Civila
befordringar: och af den 26 Februarii i33o, N:o 3gr, angående Löfås
Silfververk, väl blifvit i underdånighet föredragna, men ej i Nåder afgjorda,
emedan vederbörande ej ännu afgifyit de af dem i dessa ämnen in
-
44
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii i834•
fordrade underdåniga utlåtanden: samt att, af samma orsak, icke eller blifvit
utfärdade, hvarken den nya löne-reglering för Landtmäteristaten eller
den förnyade löningsstat för Lands-Staterne, med dermed i sammanhang
varande frågor om förändrad indelning af Länsrnans-dislrieten och om förhållandet
med kostnaden för tryckningen af Landshöfdingarnes EmbetsKungörelser,
hvilka Kongl Maj:t, i anledning af 22 och 26 punkterna i Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 4 Januarii i83o, N:o 292, angående
reglering af Riks-Statens andra Hufvud-litel, lill förberedande åtgärder af
Kammar-Collegium och Slats-Contoret, i Nåder remitterat} att
ibland Handels- och Finance-Ärenden
hafva Rikets Ständers underdåniga framställningar uti skrifvelserne, N:o
i56, af den 10 September 1829, rörande liqviden om de 16,485 R:dr 34
sk. 2 r:st., hvilka ibland Post-Verkets äldre fordringar balanceras Norrska
Postverket till last: N:o 181, af den 19 Oclober 1829, angående arfvoden
för Vexel-Conlroleurs-befattningarne och deras erläggande af extra
utgifts-fonden: N:o 244» den 28 November 1829, rörande understöd
till beredande af'communicationer medelst ångfartyg emellan Stockholm
och Städerne vid Bottniska viken: N:o 257, deu 3o November 1829,0m
de förändrade föreskrifter, hvilka för undsättningslån komma att tjena
till efterlefnad: N:o 268, den 7 December 1829, om förslags upprättande
till bestämdare föreskrifter rörande grunder för afskrifningar ur
Statens räkenskaper: N:o 327, den 25 Januarii i83o, rörande reduclion
af hemmans-räntor och förändring i sättet för grund-räntornes och K10-  notiondens utgörande: N:o 339, den 1 Februarii i83o, angående föreslagen
stadga om Rikets mått, mål och vigt: N:o 421, den 5 Mars i83o,
afgående framtida reglering af Hofstats-pensioner: den 26 Februarii i83o,
om uppdragande åt Stats-Conloret, alt uppbära åtskilliga förvaltande Verks
inkomster: N:o 462, den 17 Mars i83o, angående moderation i postporto
för bref af mera än 8 lods vigt: och N:o 477» den 18 Mars i83o, angående
orsakerne till den af Städerna Stockholm och Götheborg åtnjutna
befrielse ifrån sterbhus-afgift, väl blifvit i underdånighet föredragne,
men icke förekommit till slutligt afgörande, såsom beroende, dels på vederbörandes
afgifvande upplysningar och underdåniga utlåtanden, som
blifvit infordrade, dels på Kongl. Maj:ts tillernade Nådiga Propositioner
till Rikets Ständer vid detta Riksmöte; och alt
ibland Ecclesiastik-Arenden
är frågan om reglering af tionde-conventioner på Gottland, enligt Rikets
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 1S Januarii i83/^.
45
Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 366, af den- 11 Februarii i83o, hvaröfver
Kammar-Collegium och Presterskapet af Wisby Stift inkommit med
infordrade utlåtanden, beroende på underdånig föredragning till slutligt
afgörande: att underdåniga skrifvelserna af den ii Februarii i83o, N:o
3^3, med förslag lill ny Prestvals-förordning : af den ii Mars i83o, N:o
436, angående Academiernes JurisJiction: och af den 3 Mars i83o, N:o
4o6, om Special-Staters uppgörande för Clereciets samt Gymnasii- och
Scholoe-Slatcrnes anslag i kronotionde och penningar, samt om uppgifter
å taxeringsvärdet af Ecclesiastik-boställen, ännu hvila oafgjorda, under
»flödande af de upplysningar och underdåniga utlåtanden, som ifrån vederbörande
blifvit infordrade.
Dessutom innehåller den ifrån Ecclesiastik-Expeditionen insända förteckningen,
alt underdåniga skrifvelsen N:o 346 af den 5 Februarii i83o, innefattande
förslag till ett stadgande rörande fattig-försörjningen , skall blifvit
öfverlemnad lill Justitite-Revisions-Expeditionens underdåniga föredragning,
men hvarom underrättelse saknas i sistbemälde Expeditions afgifne
förteckning; och som, vid anställd controlerande jemförelse emellan ofvanberörde
förteckningar och tionde samlingen af Bihanget lill RiksStåndens
Prolocoll vid sista Riksdag, upplysning icke kunnat vinnas
om Rikets Ständers underdåniga skrifvelser: N:o 126, af den 19 Augusti
1829, angående Tynderö Sockens befriande från ordinarie rotering: N:o
176, den 28 September 1829, i anledning af verkställd granskning af
räkenskaperna och förvaltningen utaf de till allmänna Garnisons-sjukhusets
underhåll anslagna medel: N:o 260, den 3o November 1829, angående
indelniugs-jemkning i båtsmans-hållet inom Blekinge Län: N:o 378,
elen 26 Februarii i83o, angående yrkad jemkning i den provincen Skåne
ålagde ordinarie rotering: N:o 4>6, deli 5 Mars i83o, i fråganjom yrkad
jemkning af roterings-besväret vid Westerbottens Regemente, och N:o
457, den 17 Mars i83o, omförändrade grunder för fördelningen af båtsinanshållet
emellan städerne i Riket, hvilka underdåniga skrifvelser icke
finnas i någon förteckning upptagne; så har jag i Krigs-Expeditionen
söht och funnit underrättelse derom, att frågan om Tynderö Sockens rotering
blifvit den 26 October 1833 i Nåder afgjord, så att Socknen från
Ordinarie rotering befriades: att underdåniga skrifvelsen, N:o 176, i anledning
af verkställd granskning af räkenskaperne för Garnisons-sjukbuset
blifvit den i3 Februarii i83o i underdånighet föredragen, efter att
Directionen afgifvit utlåtande, och funnits icke föranleda till vidare åtgärd:
att, angående Indelnings-jemkningen i båtsmanshållet i Blekinge,
46
R. St. Just.-Omb. Eml.-Ber. d. ;5 Januarii 1834.
kommer serskild Nådig Skrifvelse till Rikets Stander att afgå: ätt den
yrkade jemkningen i Skånska roteringen beror på extra roteringens afslutande
inom provincen, enligt hvad i Berättelsen till Rikets Ständer
kommer att omförmälas: att, i frågan om roteringsbesväret vid Westerbottens
Regemente, har Kongl. Maj:t i Nåder förordnat om en provisionel
jemkning, intill dess afvittringsverket inom orten försiggått, ffvarom
Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer är alt förvänta: och att, angående
förändrade grunder för fördelningen af Båtsmanshållet emellan Städerna
i Riket, kommer Kongl. Muj:ts Nådiga beslut att Rikets Ständer i
Nådig Skrifvelse meddelas.
Beträffande slutligen de Justitiae-Ärenden, vid hvilka, enligt den
deröfver afgifna förteckningen, på sätt ofvanförmäldt är, någon handläggning
icke varit synlig, så har i Justitiae-Revisions-Expeditionen upplysningsvis
blifvit meddeladt: att ej ännu skall hafva inträffat den tidpunkt,
då Rikets Ständers begäran i underdåniga skrifvelsen af den io
September 1829, angående författande af en allmän öfversigt af LagComiteens
förslag till Civil-Lag, kunnat i verket sättas: att underdåniga
skrifvelsen, af den ir Januarii i83o, angående utvidgning af Götheborgs
Stads Spinnhus blifvit till Fångstyrelsens afgifvande utlåtande remitterad:
att de i underdåniga Skrifvelsen, N:o 334» den 29 Januarii
i83o framställda frågor om fångförteckningars insändande från alla häkten,
och om öfverseende af Krigs-Lagarnes föreskrifter, i ett visst
uppgifvet fall blifvit remitterade, den förra till Justitiae-Cancellers-Embetet,
och den senare till Krigs-Hof-Rätten, och att frågan om anställande
undersökning, hvilka påbucT och stadgar böra numera årligen uppläsas,
är vorden lill slutlig handläggning föredragen: att det skall hafva varit
enligt Stats-Råds-Protocollet för den 3 Junii i83i, som underdåniga
skrifvelserna, N:o 395, af den 26 Februarii i83o, angående förklaring öfver
författningarna om Bankens forum i Concurs-mål, och N:o 4°5> af
den 1 Mars i83o, med förslag till ändring i Kongl. Förordningen den
24 Augusti 1813, blifvit lagde till handlingarne, och att underdåniga
skrifvelsen, N:o 346, af den 5 Februarii i83o, innehållande förslag till
ett stadgande, rörande fattigvården, blifvit till Ecclesiastik-Expeditionen
återremitterad, såsom egande sammanhang med den allmänna stadga
i detta ämne, hvilken skall vara under utarbetning.
R. St. Just.-Omb. Emb.-Bcr. d. t$ Januarii i83t%.
4?
Under sitslidet år hafva följande Kongl. Majrts Nådiga Resolutioner öfver
vid sista Riksdag gjorda underdåniga ansökningar blifvit till mi^ aflemnade:
1:0
Uppå Riksdags-Fullraägligen Lars Larssons m. fl. underdåniga ansökning
om stapelstads-rätt för Döderhultviks Köping, af den 29 April
r83o;
2:0 Dito Bergmans underdåniga ansökning om understöd till åtskilliga
brandskadade i Jerfsjö Socken, af samma dag;
3:o Dito Riksdags-Fullmägtiges A. Hanssons och A. Anderssons underdåniga
ansökning om 2 marknaders hållande å så kallade Witteneds högar,
af den 6 Maji i83o;
4:o Dito Riksdags-Fullmägtigen Strindlunds underdåniga ansökning om
rättighet för Nylands hemmansinnehafvare, att af ditkoramande fartyg uppbära
en viss afgift, af samma dag;
5:o Dito Riksdags-Fullmägtiges N. Insulins, O. Söderströms och E.
Erssons underdåniga ansökning, om ersättning åt postförare för transport
af bref och väskor, af samma dag.
6:0 Dito Riksdags-Fullmägtigen Johan Ericssons, i Folkare, underdåniga
ansökning, om tillåtelse för Häradsallmogen att blott till en Uppbördsman
få betala sina utskylder, af den 9 Julii i83o;
7:0 Uppå Riksdags-Fullmägtigens Anders Svensons, i Halland, underdåniga
ansökning om eftergift, för Hemmans-åboerne Anders Pehrsson och
Christian Andersson i Risarp, af deras skuld för undsättnings-spanmål, daterad
den 19 Julii i83o;
8:0 Dito Dito Gustaf Larssons underdåniga ansökning, om en marknads
hållande vid Brottby Gästgifvaregård, af den 3i Julii i83o;
9:0 Dito Dito P. Anderssons, m. fl. underdåniga ansökning, om lättning
vid forslingen af Öster- och ”Wester-Rekarnes afrads- och kronotionde,
af den 3o December i83o;
io:de Dito Dito Gustaf Perssons underdåniga besvär, rörande mjölnare-bevillningen,
af den 29 Januarii i83i.
11:0 Dito Dito Strindlunds underdåniga besvär, rörande sågare-bevillningen,
af den 29 Januarii i83i;
12:0 Dito Dito Svanbergs, om anslag af medel till Slitö hamns upprensning,
af samma dag;
i3:o Dito Bonde-Ståndets underdåniga ansökning, rörande inskränkning
i gårdfartshandeln, af den 23 April i83t;
*4:0 Riksdags-Fullmägtigen Botvid Jonssons m, fl. underdåniga ansök
-
48
R St. Just -Omb. Emi.-Ber. d. 1S Januarii i834-
ilin", om betalningstiden och uppbördssätt^ för häst-vacance-afgiften vid
f d&*Östgötha Cavalleri-Regemente, af den io Junii i83i; samt
j 5;0 Dito L. Bygdens i underdånighet förda klagan öfver sättet för
dagsverkspenningarnes utgörande m. m., af den 24 September i832;
Hvilka resolutioner blifvit till Hedervärda Bonde-Ståndets Cancellie afsände.
Stockholm den i5 Januarii 1834-
C. TÖRNEBLADH.
Carl aj Georgii.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834-
Bil, till R, St, Just. Omb, Emh, Ber, d. i5 F*£r. 1834
1
För teckning1
X å de mai oell ärenden, hvilka, i anledning af Rikets Ständers vid 1828,
1829 och 1800 årens Riksdag aflåtne underdåniga skrifvelser eller gjorda
underdåniga hemställanden, blifvit Kongl. Maj:t genom Dess Krigs-Expedition
i underdånighet föredragna, jemte uppgift å de i dessa ämnen fattade
Nådiga Beslut eller vidtagne åtgärder.
1,0 Rikets Ständers underdåniga, skrifvelse af den 21] Februarii
1829, angående den af Öfversten C. Silfverskjöld ytterligare sökta
ersättning för accord m. m.
1829 den 28 Mars föredragen och lagd till Handlfngarne.
2-° Af den 14 April 1829 med hemställan, huruvida understöd
af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar lämpligen kunna anslås för
skicklige Officerare, som, till vinnande af insigter i sitt yrke, vore
hugade att bivista krig utrikes.
18.29 den 22 Maj föredragen; och förklarade Kongl. Majit, att de nu
varande inskränkta anslagen inom 3:dje Hufvud-Titeln icke medgåfve någon
ökad kostnad af beskaffenhet, sorn den ifrågaställde.
Q.„
Af den 14 April 1829, angående ifrågasatt inköp af Korsö'
och Landsorts Fyrbåkar.
1829 den 22 Maj föredragen; och då Rikets Ständer icke beviljat den
för berörde fyrbåkar bestämda lösen, ansågs någon åtgärd dervid för tillfället
icke kunna vidtagas; men har sedermera, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Beslut elen i5 Junii innevarande år, Korsö Fyrbåk blifvit till Kongl.
Majit och Kronan inköpt.
4-Ö Af den 24 April 18
göra de erfordeliga vapenöfningarne.
Bihang till R. S, Prof. i834 2 Sami. i Afdd. 3 Bandusta
Häftet.
2
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emb. Ber. d. i5 Febr, 1834*
1839 den 22 Maj föredragen; och Krigs-Collegium i Nåder anbefaldt,
att, sedan samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Regcmsnts-Cheler
hörde blifvit, med deras och eget underdånigt utlåtande till Kongl.
Maj:t inkomma.
K
^
® Af den 12 Junii 1829, angående förhöjning i Rotehjelpen
lör svag» Rotar inom Kronobergs och Calmar Län.
1829 den 15 Augusti föredragen, sedan Landshöfdingarne i förenämnde
Län, till följd af Nådig befallning, afgifvit underdånigt utlåtande om
lämpligaste sättet för utbetalning af den ifrågasatte Rotehjelpen; och det af
bemälde Landshöfdingar i berörde afseende framställde förslag, såsom både
enkelt och ledande till Rotehållarnes beqvämlighet, till efterrättelse i Nåder
fastsläldt, och vederbörande derom lörständigade.
^ O Af den 3 Julii 1829, angående ett förändradt sätt för Salpeters
transporterande.
1829 d. 21 November föredragen; och då de Södra Krutbrukens belägenhet
gjorde land-transport af Salpeter för deras behof oundviklig, fann
Kongl. Maj:t någon förändring i sättet för densammas transporterande icke
kunna ega rum ; äfvensom Kongl. Maj:t, hvad angick dea i Wester-Norrlands
och Gefleborgs Län tillverkade Salpeters forslande till Husby Klosters
Krutbruk i Dalarne, ansåg något förändradt sätt derföre icke vara
lämpligt.
Deremot skulle Salpetern från Jemllaird få transporteras genom
Herjeådalen och Norra Helsingland directe till Klosters Krutbruk, i stället
för den förut begagnade omvägen genom Sundsvall. Och jemte det Kongl.
Maj:l i Nåder biföll, att Salpeteruppbörden för år i83o uti Wester- och
Norrbotten finge ske äfven under Mars månad, ville Kongl. Maj:t i Nåder
tillåta, att försök berörde år finge anställas med att föra den i sistnämnde
provinser producerade Salpeter landvägen till Umeå, derifrån sjöledes
till Gefle, samt vidare landvågen lill Klosters Krutbruk, till utrönande huruvida
svårighelerne eller fördelarne' dervid vore öfvervägande; om utgången
hvaraf Comiterade för Salpeter-ärendena anbefalldes med berättelse
till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma.
Tili minskning af det till Salpeters forslande behöfliga hästantal skulle
skjutslegan få förhöjas i förhållande till den större tyngd, som den skjutsskyldige
frivilligt åtog sig att föra, utöfver hvad honom, enligt gäliande
författningar, åläg..
Bil. iill R. St. Just. Omlndstn. Emb. Ber. den i5 Febr. >834.
3
7-0 Af elen i3 Julii 1829, angående förändring uti stadgandet,
att Rotehållarne skola personligen infinna sig vid General-mönstringar
med Båtsm ans-districten.
1829 den i5 Augusti föredragen; och har Kongl. Majit, af förekommen
anledning, uti Nådigt bref af d. i6:de Maj 1827, redan förklarat, att den
Bust- elier Rotehållare, som genom befullmägligådt ombud vid Generalmönstringar
sig infinner, icke ckall vara underkastad de i författmngarne
stadgade böter för uleblifvande vid mönstringar, så framt det befullmägtigade
Ombudet förmår gifva bestämdt besked örn allt hvad emellan Båtsmannen
och Roten kan ifrågakomma, eller af General-Mönsterherren till
afgörande framställes; hvilket Nådiga Beslut innefattade den af Ständerne
uti deras skrifvelse föreslagna åtgärd.
8.0 Af den i3 Julii 1829, angående öfverlåtande af en Kronan
tillhörig Tomt i Landskrona till Oelreichska Enkhus-Inrätlningen
derstädes.
1S29 den i5 Augusti föredragen; och då ifrågavarande Tomt vore för
K ronan oumbärlig, fann Kongl. Maj:t ej skäl att den sålunda gjorde underdåniga
hemställan bifalla.
9:0 Af den 3o Julii 1829, med framställning om åtgärders vidtagande
till befrämjande af hjelp-rotars utbyten.
1830 den 27 Februarii föredragen; och skulle idelina del förblifva vid
hvad genom Kongl. Circulaire-Brefvet af den 3o Maj 1826 redan vore stadgadt,
nemligen: att alla ansökningar 0111 utbyten af från stamrotar aflägsne
lijelprotar, samt 0111 roteflyttningar i allmänhet, böra ske hos Kongl. Majrts
Befallningshafvande i Länet, hvilken, efter alt så väl den Rotehållare, med
hvilken utflyttningen är i fråga, söm äfven Soldaten eller Båtsmannen, då
någondera nummern icke är vacant, hörde blifvit, samt vederbörande Regements-
eller Corps-Chef jemväl i ämnet yttrande afgifvit, eger att, efter
förekommande omständigheter och gällande författningar, utslag i anledning
deraf meddela, hvilket utslag dock bör Kammar-Collegii pröfning underställas.
I 0.0 Af den 3o Julii 1829, angående tillåtelse för Rusthållarne
vid samtlige indelte Cavalleri-Regementen att förfärdiga Ryttarens
beklädnad af vadmal.
1829 den 3 October föredragen; och i likhet med hvad förut blifvit
4 Bil. till R. St, Just, Ömb. Emb. Ber. den 15 Febr. i834
Rusthållarne vid Skånska Cayalleri-Regementena och Bohus Läns Regementes
Södra Bataillon beviljädt, ville Kongl. Maj:t i Nåder tillåta äfven
de öfrige Cavalleri-Regementenas Rusthållare att till beklädnad för Ryttare
nyttja vadmal, med vilkor likväl, att skiljaktighet i detta hänseende inom
hvarje Regemente för sig icke må finnas, samt att vadmaln till färg och
godhet, enligt fastställande modeller, vid besigtningen finnes antaglig,
I I 'O Af den 3o Julii 1839, angående Salpetergärdens upphörande.
1829 d. 11 September föredragen; och Nådig Skrifvelse tili Rikets
Ständer angående vilkoren för Salpetergärdens upphörande aflåten.
12:0 Af d. 19 Augusti 1829, angående tillhandahållande vid
hvarje indelt Sqvadron af ett modell-exemplar å munderingsper
sedlar.
| i83ö d. 6 Februarii föredragen; och förordnade Kongl. Majit att å alla
de munde: ingspersedlar, hvilka, enligt författningarna, icke genom allmän beställning,
utan af Rusthållarne sjelfve anskaffades, ett behörigen stämpladt
exemplar må, genom Krigs-Collegii försorg, för Rusthållarne vid hvarje
Sqvadron, af alla Rusthåll, Regementen och Corpser, uppå Rusthållarnes
bekostnad anskaffas och dem genom vederbörande Sqvadrons-Chef tillhandahållas,
när till erhållande deraf de i Collegium vederbörligen sig anmäla.
I 3:0 Af den 19 October 1829, angående befrielse från rotering
för Capellans-boställen samt om lindring deruti för vissa hemman
uti Jönköpings Län,
1829 d. i/f November föredragen; och skulle frågan derom förekomma
i ett sammanhang med de flera på Kongl. Maj:ts pröfning beroende
måll, angående extra-i oteringsjemkningen i Riket. Hvarefter Kongl. Maj:t
under den 2 November innevarande år härom beslutat, enligt de meddelanden,
som till Rikets Ständer komma att serskildt göras.
I 4*0 Af den 19 October 1829, angående åtgärders vidtagande
till befordrande af den inhemska Häst-culturen samt till lättnad för
Rémonterings-skyldighetens fullgörande.
1829 d. 21 November föredragen; och frågan, i afseende å den begärda
tillåtelsen om öfverförande å Ångpaqueten Från Greifswald till Ystad
af Race-liästar från Norra Tyska orterna, öfverlemnad till Handels- och
Finance-Expedilionens underdåniga föredragning.
Bil. till R. Ä; Just. Emb. Bet. den 15 Febr, 1834.
5
I anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan om Svenska
Remonters antagande företrädesvis vid Cavallerie-Regementena , ansåg Kongl.
Maj:t någon vidare åtgärd icke vara behöflig, enär Kongl. Maj:t sådant till
■vederböra ndes iakttagande redan anbefallt; äfvensom Kongl. Maj:t, till hvad
om fyraåriga undermåliga Remonters antagande i underdånighet liemstäldt
blifvit, icke fann för godt lemna Nådigt bifall.
10.0 Af den 28 Oclober 1829, angående inställande af all indelning
till ordinarie rotering af dittills oroterad jord.
1829 d. 28 November föredragen ; och skulle till pröfning förekomma i
sammanhang med frågan om extra-roteringsjemkningen. Enligt Nådigt .Beslut
den 2 November innevarande år kommer serskild skrifvelse till Rikets
Ständer att i ämnet afgå.
16.0 Af den 18 November 1829, angående Directionens för
Dykeri- och Bergnings-Compagniet uppgifne vilkor för vidare fortsättning
af Compagniets befattning med Dykeri- och Bergningsanstalterne
i Riket.
1829 d. 18 December föredragen; och vederbörande om Rikets Ständers
beslut underrättade; hvarjemte Kongl. Majrt förordnade, alt alla Dykeriväsendet
rörande mål borde, från och med i83o års början, genom Handels-
och Finance-Expeditionen i underdånighet föredragas.
1 'J.O Af den 3o November 1829, angående beviljandet af serskildt
anslag till Försvars-verkets islåndsättande.
1830 den i3 Februarii Iöredragen; och öfverlemnade Kongl. Maj:t åt
en serskild Comité' att utarbeta Förslag lill fördelning af ifrågavarande
anslag, samt att uppgöra plan för de anskaffningar och arbeten, som borde
med detsamma årligen åstadkommas.
Det af samina Comité uppgjorde underdåniga förslag i ämnet har
Kongl. Maj:t under den 17 September samma år hufvudsakligen i Nåder
gillat.
l8 i O Af den 3o November 1829, angående tågande truppers
inqvartering och proviantering under fredstid.
Sedan Krigs-Collegium deröfver afgifvil utlåtande, hafva handlingarne i
målet, under den 12 Mars i83r, blifvit öfverlemnade till Comiterade för
utarbetandet al förslag till ny Tåg-ordning, för att med yttrande deröfver
till Kongl. Majrt i underdånighet inkomma.
6
Bil-till R. St, Just, Omhhuihm. Emb. Ber, åen i5 Fehr, 1834.
IQ OAf den 3o November 1829, angående Öfvers te-Lieutenanten
de Mottoni tillagde löneersättnings-förmoner.
i83o den 28 Januarii föredragen; och, hvad beträffade det de Mottoni
af Rikets Ständer beviljade årliga förhöjda expectance-arfvode, Rikets Ständers
hemställan i Nåder bifallen, på det sätt, att detsamma tills yidare
skulle af honom få uppbäras,
20!Q Af den 27 December 1829, angående liqvid emellan
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Allmänna Magazins-Inrättningen,
för det till Flottans behof i Landskrona befintliga proviant-lager.
i83o den g Julii föredragen; samt öfverlemnad till Handels- och Finance-Expeditionens
underdåniga föi edragning.
210 Af den 5 Februarii i83o, angående Städernes Inqvarteringsbesvär.
l83o den 23 Februarii remitterad till Krigs-Collegium och Stats-Contoiret.
22 0 Af den 10 Februarii i83o, angående verkställd granskning
af 1826 års redogörelse för Invalid-Inrättningen.
i83o den 6 Mars föredragen; och, såsom till någon åtgärd ej föranledande,
lagd till handlingarne.
23iO Af den 28 December 1829, angående regleringen afRiks
Statens Tredje Hufvud-Titel.
i83o den 13 Februarii föredragen; och frågorna om Indelta Armeens
lön- och accords-reglering, samt om nja Stater för Gardes-Regementena
öfverlemnade till serskilde Comiterade.
Kongl. Majrt täcktes i Nåder förordna, att fourragerings-året för värfva
de
Cavalleriet borde beräknas från elen 1 Januarii till den sista December;
äfvensom att statsbidraget till Indelta Armeens beklädnad komme hädanefter
att utgå contant endast för elFectiva styrkan, hvarjemle Stats-Contoret
anbefalldes inkomma med underdånigt utlåtande i fråga, huruvida det kunde
vara för Kronan fördelaktigt, om brödbakningen i Krono-Bagerierna i
stället öfverlemnades åt enskilda speculationen.
Öfriga ämnen i Rikets Ständers skrifvelse blefvo vederbörande Verk
till verkställighet meddelade.
Bil, till R. St. Just. Omhuds ut. Em!>. Ber. den i5 Fehr. 1834.
7
24:0 Af dea ii Februarii i83o, angående det A Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titel uppförde anslag till du rch m ar elie-1; os! na der.
i83o den r3 Mars föredragen och skulle hvila intill dess Krigs-Collegium
inkommit med infordradt utlåtande i fråga 0111 Kronoskjutsens förhöjning.
l83o den 6 Maj föredragen i sammanhang med Rikets Ständers under-**
dåniga skrifvelse om ändringar i Kronoskjuts-väsendet, och Stats-Contoiret
underrättadt örn den ersättning, som blifvit Stats-Verket beviljad, lill betäckande
af den genom den ökade Iironoskjuts-legan möjligen uppkommande
brist i förrberörde anslag.
25 'O Af den 8 Februarii i83o, angående anslag för Garnizons_
Sjukhus- och Andra Lif-Gardets Casern-byggnader.
i83o den i3 Mars föredragen; och anbefalldes vederbörande Directioner
att låta upprätta och till Kongl. Maj;t i underdånighet inkomma med
förslag till ifrågavarande byggnaders fortsättning och fullbordande. Hvarjemte
Hirectionen för Andra Lif-Gardets Casernbyggnad förständigades afSif
va underdånig förklaring, huruvida de af JDirectionen, till ledning för
Rikets Ständer vid byggnads-anslagets beviljande, meddelade uppgifter och
kostnadsförslag varit tillräckligen noggranna och säkra för att lemna visshet,
att Kongl. Maj:t icke blef satt i nödvändighet att, vid Rikets Ständers nästa
sammankomst, lill denna byggnad äska nytt anslag. — Kongl. Majit har
sedermera under den 22 April samma år, uppå Directionens för Andra
Lif-Gardets Casernbyggnad underdåniga anhållan att få ingå Conlract med
Conducleuren Carlberg om berörde byggnads fullbordande, i Nåder bifallit
Conlractets afslutande emot 68,000 R:dr i ett för allt.
26 -Ö Af den 4 Januarii i83o, angående ökadt anslag å 7:de
Hufvud-Titeln för Militaire Enkors och Barns pensionerande m. m.
i83o den 3o Mars föredragen; och fördelades det ökade anslaget, 7,000
R:dr, emellan Arme'ens Pensions-Cassas serskilda fonder, så att 45oo R;dr
anslogos till Pensions-staten för Officerares, och det öfriga, eller aöoo R:dr,
lill den för Under-Officerares och deras vederlikars Enkor och Barn; hvarjemte
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes förklara Sin höga tillfredsställelse, att
Rikets Ständer erkännt den af Amiralitets-Staterne ifrågaställde rättighet för
Amiralitets-Krigsmans-Cassan, att få tillgodonjuta den en per milie afgift,
vid köp af roterade Båtsmanshemman i Riket samt husköp i Carlskrona,
8
Bil. till R. St. Just. Ombuäsm. Emb. Ber. cl. i5 Febr. 1834*
sorn hittills till Wadstena Krigsmanshus-Cassa ingått, vara föremål, icke
för lagstiftande, utan för verkställande magtens pröfning.
27:0
Af dea 1 December 182c), med hemställanden i afseende
på infordrade uppgifter rörande Kronans hus och byggnader i llufvudstaden
och i landsorten.
iS3o den 16 Januarii föredragen genom Kammar-Expeditionen; och
frågan, hvad den rörde de militaire byggnaderne, öfverlemnad till KrigsExpedi
tionens underdåniga föredragning.
i83o den 3o Mars föredrogs genom Krigs-Expeditionen; och skulle,
hvad Kongl. Maj:t, uppå Kammar-Expeditionens föredragning, i Nåder förordnat,
rörande såväl tiden för redogörelsens afgifvande öfver verkstälde
byggnads- och reparationsarbeten å Kronans hus och byggnader, som ock
berättelsers aflemnande om verkställigheten af de anbefallde sådane arbeten,
jemväl i afseende på de militaira byggnaderne, tjena till efterrättelse; i
följd hvaraf ej mindre underdåniga utlåtanden från Krigs-Collegium och
Förvaltningen af Sjö-Ärendena infordrades, i afseende på tiden för ifrågavarande
redogörelsers aflemnande för de Kronans publika hus och byggnader,
som stå under berörde Embets-Verks inseende, utan ock nämnde Verk,
tillika med Directionerne öfver Allmänna Garnizons-Sjukhus-och Andra LifGardets
Casernbyggnader förständigades att, vid samma tid, som förslag
afgifvas till användande af årsanslagen, då äfven, hvar och en, för de under
dess inseende ställde byggnader, aflemna fullständig berättelse, i hvad mon
de för det föregående året anbefalldé byggnads- och reparations-arbeten
blifvit verkställde.
Sedån Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjö-Ärendena med de infordrade
underdåniga utlåtandena inkommit, fann Kongl. Maj:t det böra förblifva
vid hvad redan vöre stadgadt, i afseende på tiden för redogörelsernas
afgifvande för de under dessa Verks inseende stående byggnader.
28 .O Af den 20 Januarii 1800, angående dispositionen af åtskilliga
byggnader i Landskrona.
i83o den 27 Mars föredragen; och frågan uppskjuten tills det hunnit
utredas, hvilka Kronans hus ocb byggnader i berörde stad äro för defer:-  sioncn behöflige.
29;°
Bil. till R. St. Just, Ombndim. Emb. Ber, d. i5 Febr. i834.
9
29° Af den 29 December 1829, me^ anhållan, att export af
krut matte öfverlålas åt den enskilda speculationen.
i33o den 27 Mars - föredragen: och fann Kongl. Maj:t ingen åtgärd
kunna beviljas lill inskränkning i Kongl. Majits höga rätt, alt efter sig för
tillfallet företeende omständigheter besluta om sältet för öfverflödigt kruts
Fory drande.
Beträffande Rikets Ständers underdåniga anhållan om nedsättning i
krutpriset vid inrikes försäljning och inskränkning i Kronans inlösens skyldighet,
saini alt, i sirillct för krut, salpeter må i förråd uppläggas, skulle
denna del af Rikets Ständers skrifvelse komma i Nådigt öfvervägande, när
de med krutbruks-egarne ingångne Contract tilländalupit.
Vid fastställelse sedermera, under den 26 Mars i83i , af nya sådane
Contract, liar Kongl. Majit funnit dessa hemslällanden förfalla; hvarjemte
Kongl. Maj:t, under den 26 November i83i, i Nåder förordnat, alt krutförsäljningspriset
borde successivt höjas, så att det motsvarade tillverkningskostnaden.
3o .O Af den 7 December 1829, angående Mötes-Passfevolanceafgiften
för Indelta Armeen.
i83o den 27 Mars föredragen; och bar, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers beslut samt med några nödiga befunne tillägg, allmän Kungörelse
derom blifvit utfärdad, Krigs-Collegium, som, jemte Stats-Contoret,
af Kongl. Maj:ts Beslut erhöll serskild del, anbefalldes att för uppbörden
af den nya Passevolance-afgiften inrätta en serskild, af den förra
Passevolance-fonden oberoende Räkenskap och Hufvudbok, som komme att
af Rikets Ständers Revisorer, lika med statens öfrige räkenskaper, granskas;
att till Kongl. Majit inkomma med förslag till Reglemente för Passevolancemedlens
utlåning och hvad till förrättningen i öfrigt kunde höra, samt att
afgifva underdånigt utlåtande, huru borde förfaras med lön-vilkoren för personalen
vid Armeens Commissariat, sedan deras tillförne hafde befattning
upphört.
I sammanhang med denna Rikets Ständers skrifvelse, hafva blifvit i
underdånighet anmälde 2ine af ålskillige Riksdags-Fullmägtige utaf BondeStåndet,
vid senast förflutne Riksdag, till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifne
skrifter, undertecknade den ena af Talmannen /oh. Oison Longberg
Bihang till R. St. Fröt, 1834. 2 Sami. 1 A fri. a
t: st a Häftet.
1 o
Bil. till R. S. Juit; Ombudsm. Emb. Ber. den i5 Febr. 1834-
med flera, samt den andra af Casp. Wijkman, Anders Danielsson, Joh,
Jac. Rulberg m. fl., innefattande båda protest emot Rikets Ständers i denna
fråga meddelade beslut; oell hvad först angick de uti dessa Skrifter dels
gjorde anmärkningar emot lagligheten af detta måls behandling, hvilken
ansetts strida emot rätta meningen af 80 §. Regeringsformen, samt att då frågan
vöre af Bevilinings-egenskap, beslutet ej medförde gällande kraft, enär
ej alla fyra Stånden sammanstämmande deruti deltagit, dels ock väckta påstående
om Rust- ocb Rolehållares serskilda hörande öfver Rikets Ständers
beslut, innan detsamma tili verkställighet befordrades; så emedan ofvan
åberopade 80 §. Regeringsformen bestämdi innehölle, att Konung och Rikets
Ständer ega att samfälldt vidlaga beslut i sådana ämnen, sorn angå de med
Landet och Städerne i -afseende på Krigsmagten upprättade Contract och
Indelnings-Verk, samt att deruti göra ändring, om så skulle nödigt pröfva
s; men någon den minsta anledning af samma §. icke igenfunnes tillden
i samma Skrifter framställda tydning, som skulle i så beskaffade ämnen
afven Rust- och Rolehållares serskilda hörande för giltigheten af beslutet
erfordras, hvilken tydning fastmera stod i uppenbar motsägelse med den
oinskränkta beslutande rätt, som uti berörde ämnen blifvit de båda Statsmagterne
samfälldt tillerkänd; ihy och enär 75 §, Riksdags-Ordningen, som
bestämdt upptager de Riksdagsärenden, för hvilkas afgörande alla RiksStåndens
sammanstämmande beslut erfordras, icke bland dessa undantag
upptagit ofvannämnde i 80 §, Regeringsformen omförmälde ärenden, hvilka
således äro alt anse lika med alla öfriga mål, der 3:ne Stånds mening gäller,
har Kongl. Maj;t, uppå alla dessa skäl, funnit ofvanberörde, genom origtig
tydning af Grundlagarne tillkomne anmärkningar något vidare afseende icke
förtjena; likasom Kongl. Majrt icke heller bifallit den uti ifråga varande skrifter
begärda nedsättning i de af Kongl. Mrj:t äskade och af Rikets Ständer
beviljade Påssevolanée-afgifterna, hvilka, genom minskning emot hvad förut
fegt rum, redan undergått ali den nedsättning, som med det åsyftade ändamålet
af tillräcklig vapenöfning för Trupperne stod att förena; och har Kongl. Maj:t,
hvars uppmärksamhet blifvit fästad å det på åtskilliga ställen obehöriga och
emot Rikets Ständers Beslut förnärmande skrifsätt, som uti den senare af
ofvanberörde Skrifter blifvit nyttjadt, förklarat sitt ogillande deraf.
Ett af Kongl. Collegium i underdånighet ingifvet project till Reglemente
för Passevolance-Verkets förvaltning m. m. liar, efter granskning under
den i3 Aug. 1S3r, blifvit till Collegium återställdt för att utarbetas, i enlighet'med
några deruti af Kongl. Majrt gjorda ändringar; hvarefter pro.
jactet skulle, till Kongh Maj:ts Nådiga fastställelse åter insändas.
Bil, till R, St, Just. Omhuilsm . Emi’. Ber. den i5 Fel>r. 1834* ' 1,1
Sedan beraälde Collegium, till underdånig följd häraf, inkommit
nied förnyadt project till Reglemente för besörjandet af underhållet,
ej mindre för de fridel ta Regementena till Häst och Fot samt Beväringsmanskapet
under möten och mönstringar, än ock för Indelta Cavalleriels
Exercice-Sqvadroner, äfvensom med serskildt underdånigt proiect
till kungörelse rörande uppbörden och redovisningen af Mötes- och
Trosspassevolancemedlen; har Kongl. Maj:t, under den 20 Januaiii i83a,
dessa project i Nåder gillat och fastställt, sådane desamma blifvit från
trycket Lill vederbörandes efterrättelse utgifne
3liO
Af den 5 Februarii i83o, angående tillåtelse för Regementenas
Beklädnads-Directioner, att emot ränta, uti Banken, på så kallad
afskrifningsräkning insätta deras contanta medel.
i83o den 7 April föredragen; och Krigs-Collegium anbefalldt, att, efter
vederbörandes hörande, med underdånigt utlåtande inkomma, hvarefter
Kongl. Majit, uppå ytterligare anmälan under den 19 Januarii i83i, i Nåder
biföll Rikets Ständers gjorda hemställan; derom Nådigt Bref till Fullmägtige
i Rikets Ständers Bank jemväl utfärdades.
i83i den 3 April ånyo föredragen: Sedan Banco-Fullmägtige i anledning
häraf i underdånighet upplyst, att den Rikets Ständers Skrifvelse,
sorn föranledt Kongl. Maj:ts ifrågavarande beslut, icke stod i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers, i fråga om medels insättning i Banken på afskrifningsräkning,
endast vilkorligen fattade beslut, genom hvilket, efter
det Banco-Utskottets hemställan om penningars upplåning af Banken, emot
obligationer ställde på Innehafvaren, blifvit af Rikets Ständer bifallna, den
i sammanhang dermed alternativt väckte fråga om penningars emottagande
på afskrifningsräkning kommit att förfalla; Och då Fullmägtige således icke
ansett sig vara i tillfälle att Beklädnads-Directionernas medel å sådan räkning
emottaga, har Kongl. Maj:t, med återkallande af hvad härom i Nåder
förordnadt blifvit, tillåtit bemäldeDirectioner att, emot 3 procents ränta och
6 månaders uppsägningstid, uti Banken insätta deras contanta medel, och
derföre undfå Låne-Bankens obligationer af löpande egenskap, ställde till
Innehafvaren.
Jemte det Kongl. Maj:t förklarat sin förundran öfver den oordning,
som vid detta tillfälle egt rum, och som föranledt den ena af de bägge
Slats-Mag terne att vidtaga ett beslut, grundådt på ett officielt meddelande
från den andra, hvilket sedermera funnits sakna gällande grund, liar Kongl.
12
Bil, till X. St Just. Omhuäsm. Emli. Ber, d. i5 Fehr. 18 J4-
Maj:t ansett malt och steg böra tagas, hvarigenom för vederbörande, som
med expedierandet af Rikets Ständers Beslut hafva befattning, an sfar för
försumlighet och oordentlighet dervid stadgades, svarande emot det, som
Kronans Embets- och Tjenstemän i dylika fall icke kunna undgå. Och har
Kongl. Majrt förmodat, att Rikets Ständer icke mindre af förevarande, af
Kongl. Majrt i Nåder anmärkte förhållande, än äfven med anledning deraf,
att vid sista Riksdag jemväl i andra frågor inträffat, att Rikets * Ständers
Beslut blifvit dels ofullständigt, dels origtigt, dels ock alldeles icke expedierade,
skola föranlåtas vidtaga nödiga åtgärder till förebyggande för framtiden,
af så beskaffade händelser och deraf följande oredor.
32 •O Af den r Mars iS3o, angående ersättning till Majoren
Friherre Koskull för förlorade löningsförmoner.
i83o d. rj April föredragen; Och täcktes Kongl. Majrt i Nåder tillåta,
att Friherre Koskull finge från och med år i8a8 och tills vidare på allmänna
Indragnings-Staten uppbära de honom af Rikets Ständer, utöfver
dess förut innehafvande expectancelön, beviljade 25a R:dr årligen.
33 i O Af den r Mars i83o, angående Skeppet Tapperheten och
Fregatten af Chapman.
i83o d. j April föredragen och remitterad till Justilias-Cancellerens
handläggning.
Sedan Justitiae-Cancelleren, i anledning häraf, i underdånighet anmält,
att uti Rikets Ständers Skrifvelse den irring förelupit, att, i stället för
Linieskeppet Försigtigheten och Fregatterna Camilla och Euridice, influtit
namnen Tapperheten och af Chapman, hvaraf åter följde, att den i Contractet
om förenämnde tvänne fartyg förefinna olikhet icke, såsom Rikets
Ständers skrifvelse antyder, hade afseende på skeppet Tapperheten och Fregatten
af Chapman, har Kongl. Majrt, enär på sätt Riksdagsprotocollen
jemväl utvisade, Rikets Ständers afsigt med deras skrifvelse varit att få 111-  redt, hvem som vållat den i Contracten om de senast försålde tvänne
fartygen förefunne olikhet, för att, i händelse förlust för Kronan derigenom
uppstått, anspråk måtte i behörig ordning kunna göras, under den 26 Mars
i83i i Nåder anbefallt Justitiae-Cancelleren, att i underdånighet inkomma
méd bestämdt yttrande, om någon förlust genom den förelupna origtigheten
Kongl. Majrt och Kronan tillskyndats, och laglig anledning, i följd deraf,
kunde vara till ersättningstalans anställan emot vederbörande.
Bil. till R. «?t. Just. Omhuism. Emb, Ber. den i5 Febr. i834>
j83i d. 2 1 Maji ytterligare föredragen, hvarvid Kongl. Maj:t, sedan
Justitiae-Cancelleren bestämdt upplyst, att, genom den uppgifna olikheten
i köparens och säljarens exemplar af Contractet om ifrågavarande handel,
någon förlust för Kongl. Majrt och Kronan icke uppstått, ansett den af
Rikets Ständer väckta fråga om anställande af ersättningstalan derföre komma
att förfalla.
Hos Kongl. Majrt har vidare blifvit i underdånighet anmäld en, af
4 Ledamöter uti Expeditions-Utskottet vid sista Riksdag, ingifven underdånig
skrifvelse med tillkännagifvande, att, vid expedierandet af Rikets Ständers
ifrågavarande skrifvelse, åtskilliga felaktigheter förelupit, och att Rikets
Ständer Island annat beslutat hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om
nödiga åtgärders vidtagande till utbekommande af de återstående köpeskillingsbeloppen
för Skeppet Tapperheten: 9,000 Rrdr Hamburger-Brco och
Fregatten af Chapman 1,000 Pund St. Och ehuru delta Rikets Ständers
beslut sålunda icke blifvit i grundlagsenlig ordning anmäldt, har Kongl.
Majrt, enär den åtgärd, hvarom Rikets Ständer beslutat anhålla, varit af beskaffenhet
att kunna af Kongl. Majrt, utan en sådan anhållan, företagas,
funnit sig af hvad i afseende på formen af detta ärendes behandling förekommit,
icke varu förhindrad att lill pröfning upptaga sjelfva frågan om
och hvilken åtgärd i förevarande ämne borde ega rum, med hvilket förhållande
Kongl. Majrt under den 11 December i83o handlingarna i målet
till Justitite-Cancelleren i Nåder öfverlemnat-, för att i anseende till den
olikhet, som visade sig emellan hvad till Kronan blifvit betaldt för Skeppet
Tapperheten och Fregatten af Chapman, samt hvad i Contracten finnes
bestämdt, emot vederbörande vid behörig Domstol utföra talan om den
ersättning, hvartill Kronan kunde pröfvas lagligen vara berättigad.
34 lO Af den 5 Mars i83o, angående fortskyndände af det, Comiterade
till granskning af Författningarne rörande Rustnings- och
Roteringsförbindelserne uppdragna arbete.
i83o d. 7 April föredragen; och Comiterade anbefallde fortskynda arbetet
och i underdånighet inberätta, huru långt det fortgått samt huru lång
tid kan åtgå för dess fullbordande, och har Kongl. Maj:t vidare i detta
afseende försäkrat den Ledamot i Comiteen, som af densamma utses till
arbetets slutliga iordningsställande och författande, om en oafkortad gratification
af 1000 R:dr.
"Bil, till b. St. Just. Oinhr.dsm. Emb. Ber. den i5 Fehr. t 834.
Ji):ö Af den 3o Julii 1829, nied hemställan om ett sammandrag
af Författningar rörande Syner å Soldat-Torp m. m.
i83o d. 7 April föredragen och remitterades lill Comiterade för granskande
och samlande af Författningarne i afseende på Rustnings- och Ro.
lo-riiigsföiibindelserna.
36 ■O Af den i5 Mars i83o, angående Salpetergärdens upphörande
och ett Stats-anslag af 124,000 R:dr till Salpeters inlösen.
i83o d. 7 April föredragen; och har allmän kungörelse om Salpetergärdens
upphörande blifvit utfärdad, med Nådig försäkran om Salpeters
fortfarande inlösen.
3^7:0 Af den 7 December 1829, angående verkställd revision
af Wadstena Krigsmanslius-Cassas Räkenskaper för år i8a5 och Militiae-Boslälls-Cassan
för år 1826.
i83o d. 7 April föredragen; och Rikets Ständers hemställan, att de afskrifningar,
som af Kongl. Maj:t tillåtas, måtte i Räkenskaperna upptagas
för det år, då de blifvit beviljade, i Nåder bifallen.
38 :0 Af den 11 Februari! i83o, med anhållan om ersättning
till Rotar, Soldater och Båtsmän för skador, tillfogade manskap, under
arbatscommenderingar hos enskilde.
i83o den 7 April föredragen och bifallen, hvarom allmän Kungörelse
i Nåder utfärdad blifvit.
30:0 Af den 1 Mars rS3o, angående Krigsfondens förvaltning
och Svenska Kronans återstående fordringar i Norrige.
i83o d. 7 April föredragen; och befattningen med dessa fordringars
indrifvande åt Stats-Rådet Holst uppdragen, med förständigande att till
Kongl. Majit i underdånighet afgifva fullständig utredning öfver deras återstående
belopp samt tiden då de kunna påräknas vara indrifne.
Hvad åter vidkom Rikets Ständers underdåniga anhållan, att någon
förminskning af Stats-Verkets utestående fordringar hos enskilde personer
Bil. till R. Sr. Just. Omkudsm. E>nb. Ber. rf. i5 Febr. 1834.- i5
eller corporationer ej genom accorder matie äfven tyras, amsåg Kongl, Majit
endast böra bero på dess eget Nådiga ompröfvaude att derutinnan vidtaga
den åtgärd, sorn vore för Statsverket förmonligast.
Z^0:0 Af den 17 Mars l83o, angående förnyad reglering af RiksSlalens
3:dje IIufvud-Titel.
i83o d. 29 April föredragen; och hafva Krigs-Collegium oell Stals-Con—
toret deraf erhållit del.
41:° Af den 2 Januari! och 17 Mars i83o, om anvisning af
70,000 R:dr för Krigs-ColJegii f. d. Departementers iraleriela behof
och kruttillverkningskostnader.
i83o d. 29 April föredragen; och Stats-Contoret om Rikets Ständer*
beslut försländigadt.
4^ O Af den 17 Mars i83o, angående anslagne medel för en
Vattenlednings anläggande vid Carlskrona.
i83o d. 29 April föredragen; och Förvaltningen af Sjö-Ärendena om
Rikets Ständers beslut underrättad.
Sedan Förvaltningen derefter till Kongl. Majit inkommit med underdånig
framställning om de i detta afseende vidtagna förberedande anstalter
ecb gjorda undersökningar, har Kongl. Majit under den 22 December i83a
funnit ändamålet, eller Stadens förseende med sött vatten, säkrast oell bäst
kunna vinnas genom en vattenledning med jernrör från Lyckeby-å till
Staden och uppförandet af en vatlen-reservoir derstädes, hvarom Förvaltningen
erhållit vidare förordnande.
43.0 Af den 22 December 1829, med hemställan i afseende på
den, vissa Socknar åliggande skyldigheten att utgöra tjenstbarheter
m. m. till Dylta Svafvelbruk.
r83o d. 29 April föredragen; och en Comité förordnad att i ämnet
sig utlåta.
Denna Comites sedermera afgifna underdåniga utlåtande har, under
deu 4 Mars 1831, blifvit till Krigs-Kammar- och Rergs-Collegierne remitleradt.
' /
iG Bil. till R. St. Ju.t. Om/m,Isin, Eini. Ber. den i5 Febr. 1834.
4-4-® Angående den i Rikets Ständers Skrifvelse, rörande regleringen
af Riks-Statens Andra Hufvud-Titel gjorde anmälan i afseende
på arfvodets beräknande för Krigs-Hof-Rältens Mililaire Ledamöter,
i83o den a3 Januarii föredragen genom Handels- och Finance-Expeditionen,
och frågan öfverlemnad till Krigs-Expedilionens underdåniga föredragning.
i83o den 29 April, vid underdånig anmälan härom, genom KrigsExpeditionen,
förklarade Kongl. Maj:t Sig, ejnot Kongl. Brefvet af den 19
December 1826, icke kunna bifalla den af Rikets Ständer föreslagne minskning
i arfvodet för de Ledamöter inom Krigs-Hof-Rätten, som i Stockholm
äro stationerade.
45:o Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 28 December
1829, i anledning af verkställd granskning utaf de lill Allmänna
Garnisons-Sjukhus-byggnaden anslagne medels förvaltning.
i83o den 29 April föredragen; och den af Comilerade för berörde
Byggnad afgifne förklaring i ämnet antagen, såsom fullständig och nöjaktig;
hvarvid Kongl. Maj:t tillika yttrade den öfvertygelse, att Comilerade icke
gifvit anledning till de anmärkningar, Rikets Ständer emot deras förvaltning
framställt; i följd hvaraf dessa anmärkningar icke heller kunde till någon
vidare åtgärd föranleda.
46:o Af den 17 Mars i83o, angående de till Förs vars-VerkeU
iständsättande anslagne medels förräntande i Banken.
i83o den 22 April föredragen och bifölls.
47:° Af den u November 1829, angående föreslagne förändringar
i Kronoskjuts-väsendet.
-l83o den 6 Maji föredragen; och har, i öfverensstämmelse med hvad
Rikets Ständer föreslagit, allmän Förordning härom i Nåder blifvit utfärdad.
48 •O Af den 7 December 1829, angående lindring uti skyldigheten
att fortskaffa Kronans ekevirkes-transporter,
i83o den 6 Maji föredrogen j och, med bifall lili Rikets Ständers förslag,
Bil. till R. St. Just. Omludsm. Emi/, Ber. B. i5 Fehr. ’i83i{.
■j7
slag, förordnade Kongl. Maj: t, att betalningen för den Kronoskjuts, sorn till
transport af ekevirke komme att begagnas, skall erläggas med 2 sk. milen
för hvarje cubikfot virke , vagnslegan deruti inberäknad,, men ulan afdrag
när fordon af Kronan bestås, dock med vilkor, alt, så vida menföre ej inträffar,
mindre än 16 cubikfot virke ej må lassas efter ett par hästar, samt
att den förut medgifne progressiva förhöjningen i forsel-lön för större ekevirke,
sjiiecer försvinner, hvaremot de vid samma piecers forslande bestådde
så kallade handspikskarlar äfven fortfarande få beräknas.
Det af Rikets Ständer begärde stadgande, att eke virke, innan kronoskjuts
till dess vidare framskaffande finge begagnas, borde vara till farbar
väg framfördt, har Kongl. Maj:t, enär hvad Rikets Ständer i detta afseende
åsyftat redan, så vidt ske kan, i sjelfva verket egde rum, deremot funnit
icke vara af nöden.
Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers hemställan''om ^entreprenad-auctions
anställande å LandsjCancellierne, till utrönande, huruvida icke transporter
af virke, då hygget blifvit af enskilde verkställdt, kunde genom beling
tillvägabringas för ringare pris, än hvad den skjutsskyldige allmogen
tillkom, hvaremot denna åtgärd, då hygget skett directe på Kronans bekostnad,
icke ansågs lämplig.
Af den 19 Augusti 1829, i anledning af Kongl. Maj:
Nådiga Proposition i afseende på ekeskogarne i Riket.
i83o den 6 Maji föredragen, samt utlåtanden i anledning deraf från
vederbörande infordrade.
i83o den 28 October ånyo föredragen, då Kongl. .Maj:t, i afseende
på anstalten med ekeplanterings-bagars inrättande och styrelsen deröfver,
fattade serskildt Nådigt beslut; och har Kongl. Maj:t sedermera i Nåder
förordnat, att alla ärenden, rörande förvaltningen och hushållningen med
Kronans planterhagar, vården derom samt hyggen, hvilka derstädes kunna
komma i fråga, äfvensom om sjelfva planteringarne böra genom KammarExpeditionen
i underdånighet anmälas; dock utan att någon förändring derigenom
skett uti gällande föreskrifter i afseende på hyggen för Flottans räkning,
samt utsyningar af ekar å Kronohemman och Boställen.
Beträffande frågan 0111 upplåtande åt Kronoskatte-jordsegare af fri
disposition öfver den å deras egor nu och framdeles växande ekeskog samt
Bihang till R, St. Vrot. i834* 2 Sami. 1 A fdel, 3 ulje Band, 3
i:sta Häftet.
,8 Bil. till R. St, Just. Ombud sm. Enik.. Ber. den i5 Febr. i834-
mäste- oell storverksträd; så, ehuru Kongl. Majit fortfor att vara af elen uti
dess Nådiga Proposition i ämnet yttrade öfvertygelse, att ifrågavarande fria
dispositionsrätt bort vederbörande utan lösen tillerkännas, uti hvilken öfvertygelse
Kongl. Majit blifvit ytterligare stärkt genom de förekomne svårigheterna
för verkställandet af hvad Rikets Ständer i denna del beslutat,
liar Kongl. Majit likväl, på det det länge förberedde och af jordegarne förväntade
beslutet om ekeskogars digifvande, om nyttan hvaraf meningarne
varit odelade, icke längre skulle uppehållas, låtit, på sätt Rikets Ständer
derom stadgat, Nådig Förordning utgå.
I afseende på tiden för afhemtningen af de ekar, sorn blifvit för
Kronans räkning stämplade och såsom sådane från lösen undantagne, har
Kongl. Majit, under den 7 Maji i83i, i Nåder bestämt, att dessa ekar
skola, enligt uppgjordt förslag, till fördelning Länen emellan under 9 år
fällas och apteras.
Öfver den af Rikets Ständer gjorda underdåniga anhållan, det premier
måtte utdelas för ekeplanteringar samt för utmärkt vård om redan
uppvuxen ung ekeskog, äfvensom att gratificationer måtte beviljas för dem,
som till Kronan öfverlemna stora och rara ekepiecer, har Kongl. Majit i
Nåder infordrat Styrelsens öfver ekeplanteringarne underdåniga utlåtande.
Hvad slutligen vidkom Rikets Ständers framställning om inrättandet
af upplagsplatser, hvarest enskilda med beqvämlighet kunde få afyttra för
Flottans behof användbart ekevirke, har Kongl. Majit i Nåder stadgat, att
i de Län, der ekehyggen inträffa, Förrättnings-männen må anbefallas, att
emot bestämd betalning emottaga det mindre antal ekepiecer, sorn en nära
Rygget boende Kronoskattehemmans-åbo kan hafva alt aflåta, samt att, vid
enskilda anbud af ekevirkes-leverancer från Krono- och Skattehemman, Förvaltningen
af Sjö-Ärendena eger meddela förordnanden i afseende på virkets
forslande till lastageplats samt dess vårdande derstädes och afhemtning
derifrån.
Under den 9 Junii 1831 har Kongl. Majit, i anledning af anmälda
svårigheter vid tillämpningen af förenämnde Nådiga Förordning, anbefallt
Förvaltningen af Sjöärendena och Kammar-Gollegium att,, till förekommande
af den osäkerhet, som hos vederbörande om Författningens rätta förstånd
och tillämpning uppstått, på föreskrifvet sätt kungörelse utfärda.
5 O iO Af den 3 Februarii 1829, angående den Nybyggarne i Lappmarkerne,
eller så kallade Lappska Allmogen, åliggande Beväringsskyldighet.
iS3o den i3 Maji föredragen, då Kongl, Majit, efter det Landshöfdinge
-
Bil. till R. St. Just. Otnbudsm. Emb, Ber. d, i5 lebr, 1834-
»9
Embetet i Westerbottens Län i ämnet afgifvit yttrande, i Nåder förordnade,
att den å nedra landet födde yngling, som, efter fyllda 15 år, till Lappmarken
inflyttat och derstädes under beväringsåldern icke är bosatt och
gift, skall fullgöra sin beväringsskyldighet i den ort, hvarifrån han flyttat;
för hvilka ändamål behöriga förteckningar å ifrågavarande beväringsskyldige,
jemte uppgifter på deras ålder, af Presterskapet i Lappmarken, vid
hvarje års slut, till vederbörande Kronofogdar skola aflemnas, för att till
Kongl. Majtts Befallningshafvande insändas.
51 :0 Af den i Mars i83o, med framställningar i anledning af
skedd granskning af räkenskaperna för 3:dje Hufvudtitelns anslag.
i83o d. 2i Maji föredragen, och vederbörande Embetsverk om Rikets
Ständers beslut, till behörigt iakttagande, förständigade; hvarjemte Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers jemväl gjorde anhållan,
förnyade Dess förut redan, under den 28 Mars 1829, meddelade Nådiga föreskrift,
att de Fri-cadettsplatser, för hvilka underhållskostnaden å Barthelemy-fonden
hittills varit anvisad, borde vid afgång indragas, samt att
inga sådane Fri-cadetter finge hädanefter föreslås; men att'likväl de^redan
antagne skulle vid Krigs-Academien få fullborda sin uppfostran.
52 :0 Af den 15 Januarii iS3o, angående vacance-afgifts erläggande
af de Rust- och Rotehållare vid ordinarie Båtsmanshållet,
hvilkas karlar under krig kunna från tjensten afgå; äfvensom, i sammanhang
dermed, en af Bonde-Ståndets Talman och åtskillige dess
Ledamöter i underdånighet ingifven-skrift, med anhållan, att Rikets
.Ständers beslut i denna fråga icke måtte af Kongl. Majit sanctioneras.
i83o d. 21 Maji föredrogs; och hvad Rikets Ständer, rörande såväl
tiden för ifrågavarande afgifts utgörande, som grunderna för densammas
beräknande, föreslagit, blef af Kongl. Majit i Nåder bifallet, på sätt den
härom utfärdade allmänna kungörelse innehåller; hvaremot den i ofvan omförmälde
skrift af en del Bondeståndets Ledamöter gjorde framställning
utan afseende lemnades.
53:0 Af den 28 December 1829, angående regleringen af RiksStalens
f. d. ioide, nu mera 4;de Hufvudtitel.
i83o d. 21 Maji föredragen och vederbörande Embetsverk till efterrättelse
meddelad; äfvensom Stats-Contoret anbefalldes, att till Kongl. Maj:ts
20
Bil till R . St, Just. Otnbudsnh Emli. Ber. den iS Fehr. r834.
Nådiga disposition reservera blifvande öfverskott af Lots- oell Båkafgifteir,
sorn, enligt Rikets Ständers beslut, borde för Lots- Båk- och Fyrings-inrättningarnes
behof användas, samt att, efter hvarje räkenskapsårs slut,
med uppgift å sådane öfverskott till Kongl.. Maj:t inkomma.
I anledning af Rikets Ständers framställda underdåniga* anhållan
om anställandet af inventering å Flottans Ekevirkes förråd, har Kongl.
Majrt, oaktadt Förvaltningen af Sjö-ärendena anmält, att en sådan inventering
skulle komma att medföra Betydliga kostnader, under d. 16 Februarii
j833, i. Nåder befallt,, att inventering skulle, med iakttagande af den största
möjliga besparing af utgifter och dagsverken, verkställas uti Flottans i
Carlskrona varande minsta Ekevirkes förråd, samt berättelse om förloppet
deraf till Kongl. Majrt i underdånighet afgifvas.
54: o Af den i Mars i83o, med anhållan, att dé, som af Statsmedlen
uppbära förskott emot redovisning, måtte åläggas att för de^
samma afgifva specilica och verificerade räkningar, hvaröfver det
Verk, som medlen utbetalar, borde hafva tillsyn.
i83o d. 27 Mars föredragen genom Handels- och Finance-Expeditiönen,
och Rikets Ständers anhållan bifallen ; hvarom Pfotocolls-utdrag blifvit
Krigs-Expeditionen meddeladt.
i83o d. 5-Junii, ärendet genom Krigs-Expeditionen i underdånighet
anmäldt, då Krigs-Collegium samt Förvaltningen af Sjö-Ärendena om
Kongl. Majrts Nådiga beslut försländjgades..
55:0 Af den 7 December 1829, med anmärkning, att, uti Krigs
Gollegii
redogörelse, en bland äldre fordringar för år i8a5 inbalan
cerad
post af 155 R:dr, 19 sk., 11 rrst., icke finnes hvarken under
årets lopp afskrifven, eller bland de till följande året balaneerade
äldre fordringar uppförd.
i8'3o d. 19 Junii föredragen; och då Krigs-Collegium uti infordrad
förklaring upplyst,, att berörde 155 Rrdr, 19 sk,, 11 r:st., blifvit vili 1826
års Hufvudbok behörigen debiterade, men, till följd af ett Kongl. Majrts
Nådiga Bref, uti samma Hufvudbok afskrifne under en af flera äldre Ba
lancer
sammanlagd summa af 453 R:dr, 16 sk., harJKongl. Majrt funnit
förhållandet med denna hahnce-post nöjaktigt utredt..
Bil, till R, St, Just. Omhudsm, Emi). Ber, den i5 Fehr. 1834«
21
56.0 Af den 7 December 1829, angående den, förre Revisoren
Lundmarker beviljade eftergift af en honom ådömd ersättning.
i83o den 19 Junii föredragen; och Rikets Ständers framställning derom
ansetts icke fordra någon åtgärd, enär Lundmarkers skuld blifvit honom
af serskild. Gunst-och Nåd eftergifven.
Beträffande Rikets Ständers uti sistnämnde anie skrifvelser underdåniga
hemställan, om stadgande af bestämda grunder för afskrifningars verkställande,
ville Kongl. Maj:t härutinnan fatta Dess Nådiga beslut, då ett af
vederbörande auetoriteter utarbetadt förslag till Förordning om extra ordinarie
afskrifningar förekom till Nådig pröfning.
Angående den i Rikets Ständers skrifvelse, rörande regleringen
af tredje Ilufvudtiteln, förekommande frågan oni brukningstiden
för Indelta Infanteriets Lifmundering.
i83o d. 9 Julii föredragen; och har allmän kungörelse blifvit utfärdad
om den af Rikets Ständer beslutade förlängning af ifrågavarande brukningstid
från 3 till 4 år, 0G^ den deraf följande nedsättning i så väl
Slals-Verkets som Rotehållarnes beklädnadsbidrag från 4:del till i;del årligen;
hvarjemte Kongl. Majrt, uppå underdånig hemställan af Krigs-Gollegiuni,
ii Nåder forordnat, att den, Under-Officerare, Spel och Öfver-Timmeritiän
vid Indelta Infanteriet och afsutne Cavalleri-Regementen, till lika
belopp med Indelte Soldatens beklädnadskostnad, tillagde beklädnadshjelp
deremot kommer, i anseende till desse personers knappa löningsvilkor,
äfven framgent att utgå: med -£:del af beklädnadsvärdet; årligen.
58:0 Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 18 November
1829, angående gjord hemställan om en förändrad indelning af
Båtsmansroterne på Öland.
i83o d. 9 Julii föredragen; och sedan Kongl. Maj:t inhemtat, att den
öfverklagade olägenheten af denna roterings spridda indelning ingalunda
kunde ailrjelpas, genom den föreslagna åtgärden att upprätta en ny rotereglering,
grundad på hemmantalet, ansåg Kongl. Maj:t sig icke kunna bifalla
Rikets Ständers underdåniga hemställan, att project till sådan ny. roteindelning.
på Öland måtte uppgöras, helst redan, genom Kongl. Brefvet
den 3o Maji 1826, sorn föreskrifver, huruledes och i hvad nion sammandragning
af spridda ro teandelar må kunna till vägabringas, den lämpligaste
Bil, till R. Sr. Just. Ombud sm. Emi. Ber, d. i5 Febr, 1834»
■utvägen för det af Rikets Ständer åsyftade ändamålets vinnande vore
anvisad.
5g:° Af den 19 Augusti 1829, angående af Marstrands stad sökt
ersättning för utgjord inqvartering.
1830 d. 11 December föredragen; och Rikets Ständers underdåniga
anmälan, att, i anseende till målets outredda skick, något beslut derutinnan
icke kunnat fattas, anselts förfalla, sedan Rikets Ständer, uti förnyad skrifvelse
af den r5 Mars i83o, förklarat nämnde stad berättigad att, såsom ersättning
för utgjord inqvartering, utbekomma en summa af 9000 R:dr
Banco, derom äfven vederbörande blifvit under den 7 Augusti berörde år
i Nåder förständigade.
ÖO iO Af den 5 Mars i83o, med anhållan att Rotehållarne hädanefter
måtte sjelfve få utvälja sine ombud uti Indelta InfanterieRegementenas
Beklädnads-Directioner.
1831 d. i5 Januarii föredragen och bifallen, på sätt den derom utfärdade
Nådiga kungörelsen vidare innehåller.
61:0 Af den 5 Mars i83o, angående organiserandet inom Rusthålls-Regementena
af Directioner för anskaffningen och underhållet
under fredstid af karl- och hästmunderings- samt remtygs- och beväringspei
sedlar.
1831 d. 28 Junii föredragen; Och har Kongl. Majit, med bifall dertill,
i Nåder anbefallt Krigs-Collegium, att, sedan Rustliållarne blifvit, genom
vederbörande Landsböfdingars försorg, öfver Kongl. Majits Nådiga Proposition
i ämnet hörde, och förloppet sedermera hos Gollegium anmäldt, vid
de Regementen der Propositionen blifvit antagen, vidtaga slutliga nödiga
åtgärder och för öfrigt om utgången i det hela underdånig berättelse
afgifva.
Innan Kongl. Majit meddelade Dess Nådiga beslut i afseende å Rusthållarnes
hörande öfver Rikets Ständers jemväl i underdånighet gjorde förslag,
dels om remonteringens bestridande under krigstid af krigsfonden,
dels ock om remonteringens oell fourrageringens besörjande genom Directioner
under fredstid samt om Squadrohs-rustkammares uppförande, ansåg
Kongl. Majit utgången af frågan om beklädnadens och sadelmunderingens
nya underhållssätt förut böra afbidas.
Bil. till R. St, Just. Ombuäsm. Emb. Ber. d. i5 Febr. 1834*
a3
Sedan Krigs-Collegium, till följd af den erhållna Nådiga befallningen,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet tillkännagifvit utgången af de med
Rusthållarne i ämnet hällne sammanträden, nemligen att, af 6go5 Rusthållare
vid serskilda Regementen och Corpser öfver hela Riket, de rustande för
3683 numer uteblifvit och 313^ numer afgifvit nekande svar, samt endast
Rusthållarne för 85 numer förklarat sig vilja ingå på den framställda Propositionen
om ett nytt beklädnadssätt under fredstid, har Kongl. Maj:t, vid
sådant förhållande, under den 18 Maij innevarande år, funnit hela denna
fråga för närvarande förfalla.
02 :0 Af den 18 Februarii i83o, angående den beslutade rote
jemkningen
inom Jemtland.
183r d. 1 November föredragen, då Kongl. Maj:t, som icke fann skäl
bifalla Rikets Ständers framställning om företagandet, före afvittringarnes
fullbordan, af en definitiv rotejemkning inom provincen, i Nåder förordnade,
att intill dess borde förblifva vid Kongl. Maj:ts under den 21 November
1S27, rörande en interims-rotering derstädes, fattade beslut; hvarjemte
likväl Landshöfdingen i Länet blifvit förständigad att, med förslaget
till en ny ordinarie rotering i Jemtland och inslruction för den blifvande
Roterings-Commissionen, så tidigt inkomma, att detta förslag, sedan det blifvit
af Kongl. Majrt i Nåder pröfvadt, kan, vid blifvande Riksdag, Rikets
Ständer till antagande föreläggas, på det ifrågavarande reglering sedermera,
genast efter afvitiringens slut, nrå kunna företagas och till verkställighet
bringas.
63 .O Af den 11 Februarii i83o, angående verkställd granskning
af Salpeter-Fondens Räkenskaper för år 1826.
i832 d. 11 Februarii föredragen; och har Kongl. Maj:t funnit hvad, i
afseende på de under namn af propriebalancer till år 1827 öfverförda
13,n 5 R:dr, 45 sk., 7 r:st., blifvit af Rikets Ständer i underdånighet fr amsta
lid t , icke föranleda till någon åtgärd, enär Comiterade för Salpeterärendena,
uti infordradt underdånigt utlåtande, upplyst, att ifrågavarande Balancemedel,
enligt ett från början af redovisningen för Salpeter-Fonden följd t’
forraulaire, väl blifvit för år 1826 uti sjelfva Hufvudboks-sammandraget upptagne
under den generela Titeln: Inneståendé medel i Landet oell LandlRänterienj
men att detta så mycket mindre kunnat leda till fördöljande
af deras rätta beskaffenhet eller verka till hinder för deras utredning
och indrifning, sorn de varit såsom propriebalance serskildt upptagne uti
Bil. till R. St. Just. Ottibudsm, Emb. Ber. ilen i5 Fehr. 1034
vederbörande Fögderiers och Landt-Ränteriers, Hufvudboken åtföljande Special-räkenskaper;
att utredningen af dessa balancer blifvit i behörig ordning
handlagd af A dvocat-Fiscals-Em betena uti Kammar-Collegium • och
Kammar-Rätten, samt att, enligt 1827 och 1828 årens af Rikets Ständers
senast församlade Revisorer granskade Hufvudböcker med tillhörande Räkenskaper,
äfvensom enligt den sedermera upprättade Hufvudboken för år
1829, till Salpeter-Fonden häraf blifvit inbetaide 5,548 R;dr, 00 sk., 7 r:st.,
så alt af de ifrågavarande balancerna, enligt sistberörde Bokslut, ej återstod
mera än 7,5(27 R:dr, i5 sk.
G4^0 Af den 19 Augusli 1829, angående hästars prresterande
i stället för manskap af Extra roterings-skyldige.
1802 d. 24 Mars föredragen; och enär denna fråga på det sätt blifvit
afgjord, att på Extra Rotehållares frivilliga val borde få ankomma att,
serskildt för hvarje rote, om praestationen af hästar vid infallande krig, med
Kongl. Maj:t och Kronan ingå Conlract, ansåg Kongl. Maj:t, att verkställigheten
af detta, så väl allmän som enskild nytta åsyftande och i grundlagsenlig
ordning fattade beslut, icke kunde eller borde förhindras af BondeStåndets
uti serskild underdånig skrifvelse gjorde anhållan, att Extra roteringen
måtte hädanefter såsom hittills få utgöras; och hafva alltså vederbörande
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit anbefallde -att höra Extra
Rotehållarne, huruvida de på föreskrifne vilkor ville åtaga sig att, vid
infallande krig, praestera hästar i stället för karlar.
65 iO Af den 18 Februarii r83o, angående ett förändradt sätt
för Mililiae-Boslällens utarrendering,
i83a d. 19 Julii föredragen; och skulle Kammar-Collegium hädanefter
ensamt hafva öfverinseendet öfver de Militieboställen, hvaraf afkomsten
helt och hållet inginge till Stats-Verket, samt befattningen med desammas
utarrenderande bemälde Collegium tillkomma, hvaremot de boställen, som
af Indelningshafvare disponeras, eller hvilkas afkastning till större eller mindre
del Regementena tillföll, blifvit, under Krigs-Collegii öfverinseende,
ställde under närmaste vård och tillsyn af Boställs-Directionen, enligt härom
från trycket utfärdad allmän Kungörelse.
Be
-
Bil till R. St. Just. Omhudsm. Ernh. Ber. den i5 Jan. 1834. 25
Befattningen med utarrenderandet af Flottans Officers-Boställen,
hvilka Förvaltningen af Sjö-Ärendena gemensamt med Kammar-CoIIegium
hittills lulli, biet på nämnde Collegium ensamt öfverflyttad.
Stockholm den 7 December i833.
C. G. Grip.
Förteckning uppå de af Rikets Ständer vid 1828, 182g och i83o
årens Riksdag till Kongl. Maj:t ingifne underdåniga skrifvelser, hvilka blifvit
Öfverlemnade till föredragning genom Justi tiae-Revisions-Expeditionen.
I .O Rikets Ständers skrifvelse af den 21 Februarii 182g, angående
offentlighet vid lottning af mål i Hof-Rätt och RådstufvuRätt
i den Stad, der Kämhers-Rätt är.
182g d. 8 September; svar å Riks-Salen.
2.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 16 Mars 182g, angående
förslag till närmare bestämmande af Hof-Rätts pröfningsrätt i underställda
brottmål.
182g d. 8 September; svar å Riks-Salen.
Den 11 September; Proposition till Rikets Ständer expedierad.
3.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 24 April 182g, angående
föreslagen ändring i Kongl. Förordningen den 10 Apiil 1810, i afseende
på kungörandet i Tidningen Idamburger-Gorrespondenlen af
lagfart å förpantad fastighet.
182g d. 8 September; svar å Riks-Salen, samt förordning expedierad.
4-«0 Rikets Ständers skrifvelse af den 24 April 182g, angående
utfärdande af lag, att ej någon må till domare-förrättning nyttjas
innan lian fyllt a5 år.
Bihang till R. St. Erot. igj4. 2 Sami. 1 Afd. 3;dje Band. 4
usta Häftet.
26 Bi! till R. St. Just. Omhidsm. Emb. Ber. den i5 Jan. 1834.
1829 cl. 8 September; svar på Riks-Salen.
— cl. 11 September; Proposition tili Rikets Ständer expedierad.
5:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Maji 1829, angående
upphäfvande al' Kongl. Förordningen den 7 December 1787, rörande
ansvar för klander öfver de af Konungen vidtagne författningar.
1830 d. 7 Januarii; svar å Riks-Salen, och kungörelse expedierad.
6.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 1 1 Maji 1820, angående
upphörande af Tfaf-Rätlernas IeuterationsräSt
18
) cl. 8 September; Tal ä RiksrSalen, samt Circulaire lill Hof-Rättetne
utfärdudt,
7:0 Rikets Ständers skrifvelse afdon rt Maji 182g, angående
upphäfvande af 2 Gap- 3 §. Giftermåls-Ealken.
1829 cb 8 September; Tal å Riks-Salen, samt kungörelse utfärdad.
0
80 Rikets Ständers skrifvelse af den 1 1 Maji 1829, med anmälan,
att elen af Rikets Ständer valde nämnd, medelst, omröstning,
fork larat Högsta Domstolens samtlige Ledamöter vara förtjent© att i
deras viet ma kall bibehållas,
G O
90 Rikets Ständers skrifvelse af elen ir Maji 1829, angående
npphäfvaiule af 87x1© punkten i Kongl. Förklaringen elen 23 Mars
1807-, 1 fråga om underställning af Under-Rätts Utslag i mål rörande
edsöre hi olf,
*8.!9 d, 8 September; Tal å Riks-Salen, samt Förordning expedierad,
lOO Rikets Sländers skrifvelse af elen 11 Maji 1829, angående
frit t val af Rät tega ngSf-ombud,
11829 cl, 8 September; svar å Riks-Salen, och. förklaring utfärdad.
Bil. t ’1 II. St. Just. Omhttdsm. Etiih. Ber. d. i5 Jda. 1834. 27
11:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Maji 1829, med för
slag
till ett nytt moment, vid slutet af 14 §■ i Instruclionen för
Justi liae-Om buds mannen.
r83o d. i Mars; svar å Riks-Salen. Tillägget intaget i Instruclionen
och utfärdad samma dag.
1*2 O Rikets Ständers skrifvelse af den a5 Maji 1829, med anmälan
0111 förra tludt val af Juslitiae-Ombudsman och dess Suppleant.
Ad acta.
13 :0 Rikets Sländers skrifvelse af den 29 Maji 1829, angående
ingifvande på Statens bekostnad af en fortsättning af den så kallade
Lagsamlingen.
1829 d. 3o September ; Handbref af H. Ex. Justiliae Stats-Ministern
aflåtet till Assessoreme Grefve N. Snoilsky och C. M. Hindbeck.
14 O Rikets Ständers skrifvelse af den 29 Maji 1829, angående
Rådmäns och Kämnerers befrielse från deltagande i ansvar för
försummelse att tili Öfverdomare insända renoverade domböcker och
protokoll m. 111.
1830 d. n Januarii; svar å Riks-Salen.
A
lJ.O Rikets Ständers skrifvelse af den 12 Junii 1829, med förslag
till fork la lin g af 2 6 Gap. 1 §. Byggninga-Balken, angående skyldighet
alt deltaga i kyrkobyggnad, med hvad dertill hörer.
i83o d. 1 Mars; svar å Riks-Salen.
l6 :0 Rikets Ständers skrifvelse af den 19 Augusti 1829, angående
afskäffande af muntliga stämningar i tvistemål.
i83o d. n Januarii; svar å Riks-Salen, samt kungörelse expedierad.
ly.O Rikets Ständers skrifvelse af den 19 Augusti 1829, med
förslag till förklaring af 2 och 3 §§. i 14 Cap, Missgernings-Balken.
a8 Bil. till R, S. Just, 0mbudsm. Emb. Ber, den i5 Jan. i8j4-
x33o d. 7 Januarii; svar å Riks-Salen.
S. D. Rikets Ständers skrifvelse genom serskild remiss öfverlemnad
till Lag-Comite'en, för att vid en skeende granskning af det allmänna
Lagförslaget tagas i öfvervägande.
18 lO Rikets Ständers skrifvelse af den vo September 1829, med
förslag till ändring af 16 Cap. Giftermåls-Balken, angående medgift
och hemföljd.
i83o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen.
!C)iO Rikets Ständers skrifvelse af den 10 September rSap, med
förslag till ändrad redaction af 8 §. i 17 Cap. Rättegångs-Balken.
i83o d. 7 Januarii; svar u Riks-Salen, samt kungörelse expedierad.
20!0 Rikets Ständers skrifvelse af den 10 September 1829, angående
författande af en allmän öfversigt af Lag-Comitéens förslag
till Civil-lag, samt af detta förslags grunder och skiljaktigheter från
nu gällande Lag.
2110 Rikets Stunders skrifvelse af den 10 September 1829, angående
ändring i 1 §. 16 Cap. Ärfda-Balken, sådan den enligt förordningen
den 27 April 181 o nu lyder.
i83o d. 1 Mars; svar å Riks-Salen.
2210 Rikets Ständers skrifvelse af den 23 September 1829,
angående rättighet för fordringsegare att hos Kongl. Maj:ts Befall
ningshafvande
erhålla Promotorial i lagsökningsmåL
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen.
23 lO Rikets Ständers skrifvelse af den a3 September 1829,
angående förklaring öfver 5 och 66 §§:ne i 23 Cap. RättegångsBalken.
i83o d. 7 Januarii; svar å Riks-Salen, samt förklaring utfardad.
Bil. till R. St. Just, Ombudstn, Emli, Ber, d, i5 Jan i834. z9
24.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 28 September 1829, med
öfverlemnande af förslag till ändring i 10 Gap. 21 §. 2 mom. Rättegångs-Balken
samt till upphäfyande af dermed sammanhang egande
Kongl. Brefvet den 29 Julii 1812 och Kongl. Kungörelsen den
18 December 1828.
i83o den 7 Januarii; svar å Riks-Salen.
25:o Rikets Ständers skrifvelse af den 19 October 1829, med
anhållan om lagförklaring i afseende på sådane Bankens lån, för
hvilka Gäldenären icke aflemnar skuldförbindelse.
i83o den 7 Januarii; svar å Riks-Salen, och förklaring expedierad.
26iO Rikets Stunders skrifvelse af den 19 October 1829, angående
ändring i slutet af Kongl. Förklaringen den i4 Maji i8o5,
rörande lagfart ä fast egendom.
i83o den 7 Januarii; svar å Riks-Salen.
2^!0 Rikets Ständers skrifvelse af den 19 October 1829, med
förslag till förändrad redaction af 21 Cap. Rättegångs-Balkeu.
i83o den 1 Mars; svar å Riks-Salen.
28 .O Rikets Ständers skrifvelse af den 19 October 1829, angående
förändring i hittills gällande Författningar om föryttrande af
Bankens fastighetspanter genom Banco-auction.
i83o den 7 Januarii; svar å Riks-Salen, samt förordning expedierad.
2Q10 Rikets Ständers skrifvelse af den 19 October 1829, i anledning
af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, rörande förmonsrätt
för Upsala Academie hos dess uppbördsman m. m.
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen, samt förordning expedierad.
3o .0 Rikets Ständers skrifvelse af den n November 1829, angående
ändring af G Cap. 2:dra och följande §§:ne i Concurslagen,
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen, samt ny Concursiag utfärdad.
3c* Bil. till H. St Just. Ombudsm. Emb. Ber. (1. j5 J<z». 1834*
3l.O Rikets Ständers skrifvelse af den i i:te November 1829, an
gående
ändring af 3 § i 2o Cap. Rättegangs-Balken.
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen.
32 0 Rikets Ständers skrifvelse af den 18 November 1829, angående
rätta grunden för förvandling Lill fängelse vid vatten och
bröd af böter, som ådömas för sådane stölder, hvilka, enligt allmän
Lag, ligga i tveböte emot annan tjufnad.
i83o den 1 Mars; svar å Riks-Salen.
09. .
00.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 18 November >829, an
-
gående föreslagne förändringar och tillägg i Juslitiae-Ombudsmann
ens
Instruction.
j83o den 1 Mars; svar å Riks-Salen, samt 113' Instruction utfärdad.
34.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 1 November 1829, med
förslag lill förändrad redaction af 7 Cap. 3 §. Utsöknings-Balken.
i83o den 1 Mars; svar å Riks-Salen.
O
00:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 18 No vember 1829, i
fråga om behof af fullmagt för den, som till Concurs-Domstoi iulemnar
fordringsegares bevakningshandlingar.
i83o den t Mars; svar å Riks-Salen, och förordning expedierad.
36 .O .Rikets Ständers skrifvelse af den 18 November 1829, angående
stadgande af straff för den, som falskeligen å sig bekänner
missgerning, äfven af mindre svår art, än att dödsstraff derå följer.
i83o den i Mars; svar å Riks-Salen, och förordning expedierad.
37:
• O Rikets Ständers skrifvelse af den 3o November 1829, angående
offentlighet vid Under-Domstolar och Police-Kamrar i Släderne.
i83o den 1 Mars; svar å Riks-Salen.
Bil. till R. .ft. Just. Ombtidsni. Emb. Ber, den i5 Jan. 1834. 3r
svar å Kongl. Ma):ts Proposition, angående strafflag emot Negerhandel
och delaktighet deri.
i83o den 7 Januarii förordning expedierad,
3g:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 28 December 1829, med
svar å Kongl. Mapts. Proposition om tillägg i 20 Cap. 5 RuttegångsRalken.
t83o den 7 Januarii förordning expedierad.
4 0.0 Rikets Ständ ers skrifvelse af den 18 November 1829, angående
utfärdande af strafflag emot slafhandel i allmänhet.
183b den r Mars; svar å Riks-Salen, och förordning expedierad.
4l.O Rikets Ständers skrifvelse af den 18 November 1829, med
svar å Kongl. Majlis Proposition, angående ålder för dera, sjöm af
Hof-Rätterne till Domare-Embetels utölvande förordnas.
lS3o d. 7 Januarii bref expedieradt till IIof-Rätterne, som derom utfärdat
circulaire.
42.0 Rikets Ständers skrifvelse af den 28 December 18
gående utsträckning af arlsrätt för sidoarfvingar i fjerde och fjermare
led.
i83o d. 12 Mars; svar ä Riks-Salen..
4
vid Riks-Ståndens sammanträden.
r83o d. 1 Mars; svar å Riks-Salen, samt Lag utfärdad.
44» Rikets Ständers skrifvelse af den 28 December 1829, med
förslag till ny redaction af 5 §. 2 3 Cap. Ärfda-Eallen.,
i83o d. 1 Mars; svar ä Riks-Salen.
3a Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emi. Ber. den i5 Jd». 1834.
45:o Rikets Ständers skrifvelse af den 28 December 1829, angående
vitesböters nedsättande af den, sorn i tvistemål söker ändring
i Under-Rätts beslut
i83o d. 1 Mars; svar å Riks-Salen.
46 :0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Januarii i83o, med
förslag lill författning, angående tid och sätt för utmätning å Doniar
och Utslag.
183o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen.
47'° Rikets Ständers skrifvelse af den utte Januarii 183o, an
gående ett föreslaget tillägg i 14 Cap. 1 §. Giftermåls-Balken.
i83o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen.
tO Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Januarii i83o, med
förslag lill förändrad lydelse af i5 Cap. 5, §. Ärfda-Balken.
iS3o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen.
4c)*0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Januarii i83o, angående
ifrågaslälld utvidgning af Götheborgs Stads Spinnhus.
5 0.0 Rikets Ständers skrifvelse af den i5 Januarii i83o, med
förslag till ändringar dels i Concurslagen af den i3 Junii 1818, dels
och i Kongl. Förordningen den 22 Öctober samma år om Edsfprmulaire
i Concursmål.
i83o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen, samt ny Concurslag expedierad.
5i .O Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Januarii i83o, med
förslag lill förändring af 17 Cap. 4 §. Ärfda-Balken om uppLäfvande
af samma Capitels 5 §. m. 111.
i83o d. 12 Mars; svar å Riks-Salen.
Bil. till R. St. JtttU O nhudsm. E;n!\ Ber, d. l5 J ,n, 18 >4-
33
52- O Rikets Ständers skrifvelse af elen 1 t Januarii iS3o, med
förslag till förändring af 17 Cap. Jiandels-Balken.
i83o den ia Mars; .svar å Riks-Salen.
53 iO Rikets Ständers skrifvelse af den 2g Januarii u83o, med
förslag till Lag för Rikets Ständers Barik.
183o den i Mars; svar å Riks-Salen, oell förordning expedierad.
54:o Rikets Ständers skrifvelse af den 29 Januarii ,i83o, med
förslag till Lag, angående Mynibestä limingen.
iS3o den t Mars; svar å Riks-Salen, och förordning-expedierad.
03:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 20 Januarii i83o, angående
föreslagne förändringar och tillägg i Ansvarighets-lagen för Rikets
Ständers Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Gontoret samt
.Directionerne vid Lune-Coi,toren.
i83o den 12 Mars; svar ,å Riks-Salen, samt :tre serskilda Ansvariglielsdagar
expedierade.
56: 0 Rikets Ständers skrifvelse af den a5 Januarii i83o, angående
invisniugur enskilde personer och bolag emellan, äfvensom
enskildes assignationers utgifvande.
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen.
5^:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 29 Januarii 1800, angående
granskning af Justitia;-Om buds mannens Embels-Berältelser för
åren 1823, 1824, 182b, 1826 och 1827.
Rörande föreslagen ändring i 18 Cap. 1 §. Ärfda-Balken, .Kungörelse
expedierad.
De öfrige frågorna ej handlagde.
Bihang till R, St. V rot. 1834- * Sami. 1 A fdel. Silje Band, 5
.usta Häftet.
Bil lill R. St* Just. Qmbudsm. Emb. Ber. den i5 Jun. »834.
58:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 5 Februarii 183o, angående
åtskilliga bestämmelser till förekommande af lösdrifveri.
Författning utfärdad
590
Rikets Ständers skrifvelse af den ir Februarii iS3o, med
förslag till ändringar och tillägg i Allmänna Lagens och enskilda
Författningars stadgamden, angående bysättning.
j83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen, och förordning expedierad.
6o:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Februari! i83ormed
svar å Kongl. Majrts Proposition, angående ordning och sätt för
överklagande af Under-Rätts beslut i tvister om Husesyn och Fardag
å Kronohemman,
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen, samt förordning expedierad.
Gro Rikets Ständers skrifvelse af den urte Februarii i83o, med
svar å Kongl. Majrts Proposition, angående ändring i a5 Gap. 1 §.
Rättegångs-Balken, och i sammanhang dermed 12 Cap. 2 2 laora,
i samma Ealk, sådant det lyder i Kongl. Förklaringen den 10 September
1823.
i83o den 12 Mars; svar å Riks-Salen, och förordning expedierad,
62 :0 Rikets Ständers skrifvelse af den 18 Februarii i83o, med
svar å Kongl. Majrts Proposition, angående rättighet för Patrull, Post,
Vaktkarl eller Fångförare, att genom bruk af skjutgevär förekomma
fånges flykt.
63 .0 Rikets Ständers skrifvelse af den 18 Februarii iS3o, med
svar å Kongl. Majrts Proposition, angående ansvar å den, sorn bortförer
eller undanhåller andras minderåriga barn.
6 4 i O Rike ts Ständers skrifvelse af den 26 Februarii i83a, med
Bil. till R. -Tt. Just. 0 mbuds m. Em//. Ber. dctt i5 Jun. 1834* 35
förslag lill förklaring öfver Kongl. Brefven den 17 Februarii 1
och den 36 April 1776, rörande Bankens forum i Cone,ursmål.
Ad acta.
65: o Rikets Ständers skrifvelse af den 1 Mars i83o, med förslag
till ändring i Förordningen den 24 Augusti 18x3, emot fylleri
och dryckenskap,.
Ad acta.
66:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 9 Mars i83o, angående
utfärdande af e,n Författning om lagförande af Undantags-contracter,
Ad acta.
67:0 Rikets Ständers skrifvelse af den 11 Mars i83o, angående
indragning af Lagmans- ,ocli Kiimners-Rätler,
Ad acta.
68:0 Rikets Ständers skrifvelse af den ir Mars i83o, angående
upphäfvande af vissa serskilda Domstolar eller Fora Privilegiata.
i83i den 3 Junii i Stats-Rådet anmäld och nio serskilda remisser expedierade.
— den n Julli inkom Commerce-Collegii utlåtande.
— den 24 December Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge dito
i83a den (5 Mars Svea Hof-Rätts utlåtande.
— den 6 Mars Öfre Borg-Rättens utlåtande.
— den 4 Maji Göta Hof-Rätts dito.
1833 den 6 Februarii Riks-Marskalkens dito.
— den x 1 April Öfver-Post-Directeurens dito,
den 9 September Cancellie-Rättens dito.
36
Bii, till R. Sr. Just. 0 minni sm. Emin Ber, cl, i5 Jan, 18 34*
Uppgift på de från Rikets Ständer, till Kammar-Expeditionen af
Kongl. Majrts Cancellie, under sistförflutne Riksdag inkom ne underdåniga
skrifvelse!- jemte anteckning af den åtgärd, som vid dem
blifvit, lagd.,
1'.0) Angående- tryckning af Landshöfdingarnes framdeles inkommande
femåi sberättelser.
Genom Nådigt Bref af den 16 Februarii 1833 har Kongl. Majit anbefallt
Hof-Cancelleren, att af de femårsberättelser med tabeller, som Landshöfdingarne
dädanefter afgifva, låta trycka 15oo exemplar, hvaraf 8oo skola
lili Rikets Ständers disposition oell återstoden, dels till de Embetsmyndigheter,
sorn till undfående af Författningssamlingen äro berättigade, dels
till försäljning i bokhandeln aflemnas; hvarförutan så många exemplar af
berättelserna för hvarje Län böra på samma gång tryckas, sorn svara emot
antalet af kyrkorna inom Länet, för att sedermera till dem utdelas.
2.0 Fänrik L. W. Munlhes, å dess Moders, Enkan C. Munthes
vägnar, anförde underdåniga besvär, rörande af henne sökt utbekommande
af de- hennes aflidne man, Öfver-Jägmästaren i Jönköpings
Län, Munthe, ti Hägde, af honom i lifstiden icke uppburne andelar
i skogsåverkans böter, uppgående lill R:dr 16 sk. B:co.
Uti Nådigt Bref af den 26 Mars 1829, har Kongl. Maj;t, med bifall
till hvad Rikets Ständer hemställt, anbefallt Stats-Gontoret att till ÖfverJägmäslaren
Munthes Sterbhusdelegare ofvanberörde medel, anordna och,
utbetala.
3*0- Förhöjde- premier, för rofdjurs fångande och dödande.
Under den 19 Junii i83o,, har KongL Maj:t uti Circulairebref anbefallt;
Landshöfdingarne, utom dem i Malmöhus och Gottlands Län, att uppmana
innevånarne i Länen att ingå öfverenskommelser uti detta ämne,
hvarefter och sedan dylika öfverenskommelser blifvit från de fleste Län
till Nådig pröfning öfverleinnade,, desamma, blifvit under, den 28 December.
i83a, fastställda..
Bil,, till R, St. Just. Omhud un. Emi’. Ber. den 15 Jan 1834»
37
Tryckningen af Landshöfdingarnes år 1S28 inkomne lemårsberättelser.
Genom Nådigt Bref elen 6 Mars 1829, liar Kongl. Maj:t anbefallt HofiOaneeUeren
föranstalta om tryckningen af dessa berättelser, i enlighet med.
hvad Rikets Ständer begärt.
5.0 Mjölnaren E. Wesseils sökte nedsättning i arrendet för Carl
Gustafs Stads Krono-tullqvarn.
Under den 28 Mars 1829, b ar Kongl. Maj:t, enligt Rikets Ständers
yttrande, bifallit att halfva arrendet för denna qvarn finge på 1826 års
arrende afkortas för den förlust i tullinkomsten, Sökanden genom qvarnens
lörördnade tillstängning under samma års sommar tillskyndats, hvarjemte
Kongl. Maj:t förordnat, att, vid Contractets uppgörande för nytt arrende
af samina qvarn, de föreskrifter, i afseende på rättighet för Styresmannen
vid Carl Gustafs Stads Gevärsfactorie att disponera om vattenhöjden i Bruksdammen,
sorn finnas behöfliga och lämpliga, må, till undvikande af klagan
å Arrendatorer sida,, i Contractet noga. bestämmas..
6:0 Arrendatorernes af 7-I:delar utaf Sörfors Krono-laxfiske i
Westerbottens Län underdåniga ansökning om prolongation å arrendet
eller eftergift i taxan; för 3:ne år, i anseende till fisket ågången
skada genom vårflod..
Genom Nådigt Bref den 28 Mars 1829, ^iar Kongl. Maj:t, enligt Rikets
Ständers yttrande, afslagit den af Sökanderne begärde prolongation af arrendet,
men beviljat dem eftergift till hälften af arrendesiyjama 11 under de’
återstående 2.‘ne arrendeåren,.
7.0 Användande af Jagtmedelefonden 1 Östergöthlands Län till
förhöjde prasmier för skadedjurs utrotande.
Under den 9 September 1800, har Kongl. Maj:t fastställt en i följd al
, Kongl.. Circulairebrefvet, den ig Junii i83o, anmäld öfverenskommelse b
ämnet.
33 Bil. tilla. St Just, Ombud sm, Emli. Ber. d, i5 Jan. i83<f.
8:0 Anslag af nödiga medel till fullbordande af de i Hufyudsladen
anlagde Corrections-inrättningar.
Uti Nådigt Bref den 10 April 1829, bar Kongl. Maj:t gifvit vederbörande
del af hvad Rikets Ständer i detta ämne, till följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, beslutat.
9° Landtbrukaren Sundbloms och Kronofogden Lagercrantz^
underdåniga ansökning om nedsättning af arrendet för Kronohemmanet!
Rörby och Barkarby på Lofön.
Genom Nådigt Bref den 22 Maji 1829, har Kongl. Maj;t, p& .sätt Rikets
Ständer yltrat, förklarat dessa ansökningar icke kunna bifallas.
10.0 Ifrågaställdt upphäfvande af förbudet emot de på Öland befintlige,
af barnlöse Åboer innefiafvande Kronoliemmans försäljande
till Skatte.
Uti Nådigt Bref den 28 Augusti 1829, har Kongl. Maj:t förklarat Sig
icke kunna denna Rikets Ständers hemställan annorlunda i Nåder bifalla,
än att, sedan alle andra till bohemmans erhållande berättigade Tjenstemän
på Öland hunnit med sådane hemman förses, och boställe äfven åt Skolmästaren
inom en socken kunnat anslås, förbudet emot Skatteköp å Kronohemman,
sorn af barnlöse Åboer och Enkor innehades^ skulle för samma
socken upphöra.
11*0 Grosshandlaren II. Weners underdåniga ansökning om fortfarande
af den honom för 10 års tid beviljade nedsättning i arrendet
för SVartsjö Kungsladugård.
Uti Nådigt Bref nen 2 Junii 1829, har Kongl. Maj:t, i likhet med
hvad Rikets Ständer yttrat, förklarat denna ansökning icke kunna bifallas,
12'. O Väckte motioner om jemkning och rättelse i 1827 års
Landtmäteritaxa.
Kongl. Maj:t har under den i3 Februarii 1800 anbefallt Öfver-Directeuren
vid Landtmäteriet företaga den i Kongl. Brefvet den 5 Julii 1827
Bil. ilil R.ySt.^Just. Ömludsm. Emi. Ber, d, i5 Jan. 1834. 39
förordnade revision af berörde Taxa och med dess betänkande i ämnet inkomma;
hvarefter och sedan detta betänkande inkommit en Gomitce för
frågans granskning blifvit förordnad.
i3 :0 Sökt nedsättning af tionden för Lovers Al un verk på öland.
Uti Nådigt Bref den 20 Februarii i83o, har Kongl. Maj;t bifallit, att,
till understöd vid bekostandet af förbättringar i Alunverkets lastageplats
vid Degerhamn, Interessenterne uti Lovers Alunverk må under ytterligare
8 år, Irån och med i83o, åtnjuta nedsättning i tionden till hvar 3o:de i
stället för hvar io:de tunna, med skyldighet att hvarje år använda en emot
den beviljade nedsättningen i tionden svarande kostnad till lastageplatsen
förbättrande.
f 4:0 Yrkad skyldighet för ordinarie Domare, att af egna medel
ersätta kostnaden för dess Yicariers resor från och till bostad utomdomsagan.
Genom Nådigt Bref den 5 Mars 1831, har Kongl. Maj:t, uppå anförde
skäl, förklarat Sig icke kunna bifalla hvad Rikets Ständer i' detta ämne
hemställt.
13:0 Lånebidrag af allmänna medel till aftappning af odlingsbara
kärr och mossar på Gottland.
1829 den 3 Julii i underdånighet anmäld och afslagen, i anseende till
bristande tillgångar å nionde Hufvudliteln.
l6 .0 Förberedande åtgärder för sänkning af sjön Wenern.
Genom Nådigt Bref den 28 September [833, har Kongl. Majrt anbefallt
Directionen öfver segelfarten emellan Wenern och hafvet, att afgifva
dess under den 1G Maji V827 infordrade yttrande, rörande verkningarne
på segelfarten å Wenern af sjöns sänkning samt hvad anstallter för segelhatens
obehindrade gång kunna linnas nödige.
17-ö Ökadt anslag å stat för Bergsskolan i Fahlun af 1000 R:dr
årligen, såsom lön för en ständig Läraie i Måthematik och Physik.
•4o .Bil ttiil R. Sr. Just. OmhuAsm. Etiib. Ber. Aen ;i5 Jojk i834-
Under den 3o Augusti r8ap, "har Kongl. Majit anbefallt Bergs-Collegiura
inkomma med förslag till besättande af denria tjenst;, b varl iil äfven
Kådig utnämning sedermera -blifvit gjord.
iB.o Yilkoren för competence till lediga sysslor inom Postverket.
Vid underdånig föredragning häraf den 18 Ju lii 182 g, bar Kongl.
Majit förklarat Sig icke kunna bifalla hvad Rikets Ständer härutinnan
hemställt.
il Q-O Hcmmansdelars med olika ammer <sam manslående under;en
rök eller en hemmansdel.
Genom Nådigt Bref den rq Junii i83o, har Kongl. Majit anbefallt
K immar-Collegium att om Kongl. Majlis fattade Nådiga beslut i detta ämne
.allmän Kungörelse utfärda.
120 0 Indragning af Landsfiscalstjensterna vid nu varande Inneliafvares
afgång.
Under den 3i Julii 1829, har Kongl. Majit, i likhet med hvad Kongl.
Maj;t, i anledning af Rikets Ständers vid i8a3 års Riksdag gjorde enahanda
begäran, förklarat, ansett Sig till denna hemställan icke kunna lemna
Nådigt bifall.
121!O Tillåtelse i vissa fall till bropenningars uppbärande.
Under den 3i Julii 182g, har Kongl. Majit, enär hvad härom blifvit
af Rikets Ständer hemställdt komme att bero på serskild underdånig ansökning
i hvarje fall, förklarat denna Rikets Ständers anhållan icke.kunna föranleda
till någon åtgärd.
22'0 öfverlåtande af en Kronan tillhörig tomt i Landscrona till
Oelreichska Enkhus-inrättningen.
Öfverlemnad till Krigs-Expeditionens föredragning.
n3:o
Bil, till R. Si. Jun. Om/iuäim. Em/’. Ber. cl. i5 Jan. 1834
23 10 Skyldighet för Landshöfdingarne att lill Juslitias-Cancelle
ren och Rikets Ständers Justitiffi-Ombudsman insända exemplar af
från dem utfärdade allmänna påbud och kungörelser.
Genom Circulaircbref den iC September i83o, liar Kongl. Maj:t anbefallt
Öfver-Siå t hallaren och samtlige Landshöfdingarne, alt af allmänna
påbud och kungörelser, sorn af dem utfördas, med undantag af sådane,
som angå auclioner och efterlysning af förrymde arrestanler m. m. dylikt,
inom en månad efter utfärdandet insända ett exemplar till Justitiae-Cancellers-Embetet
och ett till Rikets Sländers Justitias-Ombudsman.
24 o Ökadt anslag till understöd för utflyttningar vid egoskif
ten m. m.
I detta ämne har, under den a5 Junii i83o, allmän Nådig Kungörelse
blifvit utfärdad.
2J.O öfverlåtelse till Stockholms Stad af en del utaf Kronans
tomt, Beridarebanan kallad, till utvidgande af Hötorget.
Under den 3i October 1829 har Kongl. Maj:t anbefallt vederbörande
att vidtaga elfi åtgärder, som biefve en följd af hvad Rikets Ständer härutinnan
beslutat.
26 :0 Förslag lill en ny. Stängsel-förordnin
Under den 11 September 1829 har Kongl. Majrt i Nåder förordnat,
alt 1,200 exemplar af detta förslag jemte Högsta Domstolens deröfver afgifne
utlåtande, Lag-Comiteens motiver till 5 Cap. Byggninga-Balkgn i nya
Civil-Lagförslaget och Kongl.- Majrts i ämnet aflålne Nådiga Proposition skulle
på allmän bekostnad tryckas, samt 5o exemplar deraf till hvarje Län afsändas,
för att genom Länens Hushålls-Sällskaps försorg, der sådane finnas,
och i annat fall af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till upplyste och
kunnige Landtman samt Stadsboar inom Länen utdelas; hvarjemte Kongl.
Maj:t! anbefallt Hushålls-Sällskapen och, i de Län der sådane ej finnas,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att, efter noga granskning af samma förBihang
till R. St. Erot. x 834. 2 Sami. 1 Afd. Z\dje Band, 6
i:sta Häftet.
4?
Bil. till R. St. Just. Qmbudsm, Emh, Ber. den i5 Jnn, i834-
sing, med deras underdåniga utlåtanden deröfver tidigt före nästa R i isdn
till Kongl. Majrt inkomma.
t2TJ\0 Upplåtelse af en Örebro Slott tillhörig jordlägenhet till
tomt åt cTen nya Skolhusbyggnaden i Örebro.
Genom Nådigt Bref den 3i October 1829 har Kongl. Majrt bifallit,
att ifrågavarande lägenhet må till det begärda ändamålet afstås, emot en
årlig afgift,- såsom grundskatt derå, till Landshöfdingen i Nerikes Län af 4
tunnor Råg.
2<S.Q Sala Si Ifver-verk.
Kongl. Majrt,, sorn,-under den 3r October 1839, Bifallit livad Rikets
Ständer rörande Sala Si ifver verks administration hemställt, har i anledning
deraf anbefallt vederbörande att iakttaga hvad i afseende härå pä dem
ankommer..
2rQiO C. A. Karlbergs underdåniga ansökning, rörande nedsättning
af arrendet för Kronahemmanen Hagsta, Lambarudd oell Norrby
på Lofön.
Uti Nådigt Bref den 3 October 182g har Kongl. Majit bifallit hvad
Rikets Ständer härutinnan hemställt..
3oo Kronofogden C. J. Lagercrantzs underdåniga ansökning om
nedsättning af arrendet, för Berga Kronohemman på Lofönoch,
31*0 Capitaine O. Hammardahl sökte nedsättning af arrendat
för Edeby Kronohemman på Lofön.
Genom serskilda Nådiga Bref den 3i October 1829 ^ar Ro11"!- Majrt,
lika med hvad Rikets Ständer yttrat, förklarat dessa ansökningar icke kunna
bifall as.
32 .O Öfverseende af Expedilions-laxan..
Under den 3o November i832 har Kongl. Majit i Nåder förordhat.'
®n Comité, för att utarbeta förslag till ny Expeditions-taxa.
Bil. till R. St. Just, Ombudsm. Etttb. Ber, d. i5 Jan i834.
43
33 •O Inrättande af en Lane-a 11.sta II t För Tack jerns-till v erka re.
Sedan, till följd af Kongl. Majrts Nådiga befallning, vissa af Kgl. Maj:t förordnade
Comiterade utarbetat och till Kgl. Maj:t med förslag eller plan till
en sådan Inrättning i underdånighet inkommit, bär Kongl. Majrt, under den
a4 Maji i833, anbefallt Bergs-Collegium att låta trycka detta förslag mecl
tillhörande handlingar, för att till Interessenterne i den föreslagne Inrättningen
utdelas; hvarefter, sedan vederbörandes yttranden, huruvida de vilja
uti Inrättningen deltaga, samt om och hvilka ändringar eller tillägg i förslaget
kunde finnas böra ega rum, blifvit af Bergmästarne i orterne inhemtade,
Bergs-Collegium skulle dermed, jemte eget utlåtande i ämnet/till
Kongl. Maj;t inkomma,
3^:0 Fråga om indragning af Rå- och Rörs- samt Insocknefrihster
å hemman, skiljde från Säterien.
1839 d. 3i October är allmän Nådig Kungörelse 1 ämnet utfärdad.
35 'O Allmän reglering af Kronobrefbäringen.
Genom Nådigt Circulaire-bref till Landsböfdingarne af den 4 December
i83o lier Kongl. Majrt förordnat, alt Kronobrefbäringen må högst arne
gånger i veckan ega rum på de dagar, Landsböfdingarne, efter vedorbörandes
hörande, ega utsätta, så vida icke ärendets vigt fordrade undantag härifrån,
såsom vid durchmarcher, Kungs- och Kronoskjuts m. m. dylikt, i
hvilka fall likväl innehållet af brefven skulle i korthet utanpå desamma
antecknas.
36 -.0 Kongl. Majrts och Kronans bevisningsskyldighet i frågan
om förmedlings återgång.
Under den i4 November 1839 bär Kongl. Majrt allmän Kungörelse
bär uti nna n 11 tfa rda t.
37:0 Förändring af stadgandet i Kongl. Placatet den 27 Augusti
1^28, rörande vilkoren ler Bergsbruks anläggande.
Under den 21 Junii i83i har Kongl. Majrt härom utfärdat Nådig
Förordning.
44. Bil. till R. S, Just'. Ombudstii.. Ernt). Ber, den i5 Jan. 1834-
38:0 Öfver- D irecteureii P. A. Norstedts underdåniga ansökningj
att få tili skatte lösa den under Carlbergs Kungsgård lydande lägenheten
Pilsudden.
Till hvad Rikets Ständer derutinnan tillstyrkt har Kongl. Maj:t, under
deri Si October 1829, lemnat Dess Nådiga bifall.
ry
09:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, att Kongl. Förordningen
den 19 December 1827', om hemmansklyfning och jordafsöndring,
må gälla äfven i afseende på Säteri, Rå- och Rörs-, saint Frälsehemman;
och
4o: O Föreslagne förändringar i ofvannämnde Förordning.
Under den 14 November 1829 har Kongl. Maj:t härom utfärdat Nådig:
Kungörelse.
4.1:0 Inspectoren H. Håkanssons sökte eftergift af obetaldt arrende
för Gripsholms Kungs-ladugård.
Kongl. Maj:t har, under den 3i October 1829, bifallit hvad Rikets
Ständer härutinnan hemställt.-
■ - * ■ - ’ ' b
4'2iO
Inköp af Kronoskattehemmanet Holm i Norra Helsingland
tili Boställen för Häradshöfdingen, Kronofogden och Häradsskrifvaren
i orten.
Genom Nådigt Bref den 3i Mars 1882 har Kongl. Maj:t förordnat,
att ifrågavarande hemman må inköpas för att till boställe åt Kronofogden
och Häradsskril varén i orten användas..
43:0 Anslag af medel till uppbyggande, iståndsätlande oell underhållande
af åtskillige Länshäkten i de Norra Provincerne.
Uti Nådigt Bref den 3i October 182g har Kongl. Maj:t förordnat,
att, jemte det halfva kostnaden för nybyggnaden af ett Länsfängelse i Jemtland
af allmänna medel utginge, Staten hädanefter ensam skall vidkännas
Bil. till R. St* Just. Ombudsm. Evib. Ber. den i5 Jan. 1834* 45
underhållet al” fängelsena i de Norra Länen, under vilkor, att något anspråk
å ersättning för sjelfva fängelsehusen i detta Län icke må ega rum.
44-0 Utvidgad frihet för Kronohemmans- och Nybygges-åbuer
i Norra Länen, att till tjäru-bränning använda stubberötter och vindfällen.
Genom Nådigt Bref elen 6 Maji i83o har Kongl. Maj:l beviljat Kronohemmans-
och Nybygges-åboer i nämnde Län vissa rättigheter i detta
afseende.
45:0 Förslag till förändrad lydelse af ett stadgande i 1814 års
Jern vrake ri-ordning.
Den 29 Januari! i83i har Kongl. Maj:t Nådig Kungörelse i detta ämne
utfärdat.
46 O Föreslaget stadgande i afseende på Auctioners förrättande
på landet dagen näst före Sön- och Helgdagar.
Under den 5 Mars i83i liar, i delta ämne, Nådig Kungörelse blifvit
u tfärdad.
4-7° Sågarelöneiis utgörande vid Sågqvarnar.
Genom Nådigt Bref den a3 Januarii i83o har Kongl. Maj:t befallt
Kammar-Collegium att om Kongl. Maj:ts meddelade Nådiga Förklaring i
delta ämne allmän Kungörelse utfärda.
48.0 Qvartermästaren Ählboms sökta nedsättning i arrendet för
1-4Medel af Kungsöhrs Kungs-Ladugårds södra del.
Uti Nådigt Bref den 14 November 1829 har Kongl. Maj:t bifallit hvad
Bikets Ständer härutinnan hemställt.
49° Landshöfding A. Adlersparres underdåniga ansökning, rörande
arrendet af Ottenby Kungsgård på Öland.
Genom Nådigt Bref den i3 Februarii i83o har Kongl.' Maj:t tillåtit,
45
Bil. till JR. St Just. Gmhadsjn. Erni. Ber. d. 15 Jan. 1834.
att 'Landshöfding Adlersparre .skulle få bibehålla arrendet af Ottenby Kungsgård
under de återstående arrende-åren, med vilkor att för hvarje Ars arrende
ställa godkänd borgen.
5o!0 N. II. Fribergs sökte fortfarande af nedsatt arrende förLunda
Kronohemman på Lofön.
Genom Nådigt Bref den 7 November 1829 har Kongl. Majrt bifallit
hrad Rikets Ständer i detta ärende hemställt.
5 1.0 Major C. P. Backmans sökte eftergift af en honom ådömd
bytes- och efterräknings-skuld till Kronan.
På grund af hvad Rikets Ständer yttrat, har Kongl. Mäj:t, genom Nådigt
Bref den 14 November 1829., förklarat-denna ansökning icke kunna
•bifallas.
3%0 Beviljadt anslag till reparationer'vid Strömsholms Kongl.
Lust-Slott.
Genom Nådigt Bref den 12 December 1829 har Kongl. Majrt anbefallt
•vederbörande att använda de af Rikets Ständer i detta afseende beviljade
medel på sätt Rikets Ständer hemställt.
*53.0 Afvittrings verket inom Luleå Lappmark samt vidtagande
af åtskillige anstalter till tryggande af Lapp-Allmogens och Nyhyggarnes
ömsesidiga bestånd.
Genom Nådigt Bref af den 26 Mars r83i bär Kongl. Majrt, enär några
tillgångar icke funnes att i sådant ändamål använda, lills vidare uppskjutit
med frågan om afvittring inom Luleå Lappmark; hvarjemte Kongl.
Majrt, med bifall till hvad Rikets Ständer hemställt, rörande stadgande om
gärdesgårds-hägnaden omkring det hö, som af Ny bygga rne icke i lador förvaras,
förordnat, att hvad, genom Kongl. Majrts Nådiga Bref den 3 Maji
182S, i detta ämne blifvit för Westerbottens Län stadgadt, äfven må för
jLappmarkerne i Norrbottens och Jemtlands Län gälla tili efterrättelse ; äfvensom
Kongl. Majrt i Nåder förordnat, att vid de tillfällen, då Renarne
icke kunna i öfre fjällen erhålla deras föda, Kongl, Maj:ts Befällningshafvaa
-
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emli. Ber. d. 15 Jan. 1834.
47
de må för Lapparne låta utse nödiga Betesplatser ä Kronans Allmänningar,
så länge desamma icke till annat ändamål äro använde.
54:0 Sättet för allmängörande af Författningar, samt deras ut
delning lill Domare och Embetsveik.-
Öfverlémnad till Ecclesiastik-Expeditionens, föredragning.
55.0 Föreslagne förändringar i skjutsväsendet, i hvad det rör
Gästgifveri-skjutsen.
Genom Nådigt Girculairebref den M Februarii t832 har Kongl. Majit
anbefallt samtlige Dess Befallningshafvande att, der sådant af skjutsskyldige
yrkas, eller Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sjelfve finna locala förhållanden
dertill föranleda, låta i behörig ordning noga undersöka och utreda,
huruvida hållskjutsen helt och hållet eller till någon del må kunna
afskaffas, samt i sådant fall örn verkställigheten deraf förordna.
56.0) Lösningspriset för anslagne Kol-räntor af hemman under
Ortala Bruk och Norrtelje Gevärs-Factörie.
I Nådigt Bref till Kammar-Collegium af den 14 December i833 har
Kongl. Majit ansett frågan om högre lösningspris för. desse kolräntor Böra
förfalla.
5^7:0 Ett af Stats-Verkets öfverskotls-medel heviljadt Belopp till
ombyggnad af Lejonbacken vid Stockholms Slott.
Genom Nådigt Bref den 29 December 1S29 har Kongl. Maj:t härom
vederbörande underrättat.
58 :0 Fråga om upphörande af Skinskattebergs Bergslags pri vilegi
Sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 29 Januarii i83o, tillåtit
Gunilbo och Heds Socknar, inom denna Bergslag, att med vissa vilkor bibehålla
deras Bergslagsfrihet, och, i afseende på Skinskattebergs Socken, förordnat,
att undersökning skulle af Bergmästaren i orten hållas; så har,
sedan Bergs-Collegium med protocollet öfver denna undersökning och eget
48
Bil. till R. Ä, Just. Ombudsm. Emb. Ber. deri i5 Jan. 1834.
utlAtande inkommit, frågan under den 12 April r832 blifvit remitterad till
Kammar-Collegium., sorn ännu icke dess utlåtande afgifyit.
59 0 Vården öfver de under Kammar-Collegii inseende hittills
ställde Kronans hus och byggnader i Landsorterne.
Genom Nådigt Bref deia 21 December i83o liar Kongl. Maj:t, uppå
anförde skäl, förklarat Sig icke kunna bifalla Rikets Ständers begäran, alt
den Kammar-Collegium uppdragna befattning med Kronans ifrågavarande
hus och byggnader skulle Öfverlemnas lill Öfver-Intendents-Embetet, och
anbefallt Kammar-Collegium att öfver dessa hus och byggnader anskaffa ritningar
och beskrifningar, samt öfver dem, med alla deras tillhörigheter,
upprätta en hufvudbok, hvari sedermera alla skeende förändringar tid efter
annan skulle antecknas.
60:0 Utskylder lill Staden Nyköping afLandshöfdinge-Residen
cet derstädes, äfvensom afgifler till Städerne i allmänhet för Kronans
dervarande egendomar.
Sedan Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref den a3 Januarii i83o, förordnat,
att de stadsutskylder till Nyköpings Stad för Landshöfdinge-Residencet derstädes,
hvilka, enligt Kongl. Brefven den 26 Maji rS1S och 12 September
1822, bort till Staden utgöras, skulle från åren 1815 till 1824 af Riksgälds-Contorets
medel godtgöras; så har Kongl. Maj:t, i afseende på afgitten
till underhåll af Brandvakts- och Eldsläcknings-anstalter för Kronans hus
och lägenheter i Städerne i allmänhet, genom Nådigt Bref den 19 Junii
i8po förklarat, att sådane afgifter icke skola för närvarande erläggas för de
hus, hvilka Kronan af ålder tillhört; men, i afseende åter på de för Kronans
räkning i senare tider, egentligen till Landshöfdinge-Residencer inköpte
privata hus och egendomar, anbefallt Kammar-Collegium och StatsContoret,
att genom vederbörande Landshöfdingar låta undersöka och utreda
förhållandet härmed, samt derefter med dessa undersökningar och eget
utlåtande till Kongl. Maj:t inkomma.
6l.O Användande af Ottenby Kungsgård på Öland till Stuteri.
Genom Nådigt Bref den 27 Februarii i83o har Kongl. Maj:t underrättat
vederbörande om Rikets Ständers beslut härutinnan.
62:0
1lil. till R. St. J»st. Ömbudsm. Etnb, Ber. cl, i5 Ju», i834. 49
:0 Snéfringe Häradsboers i Westmanlands Län sökte befrielse
från utgörande af hjelpe-dagsverken till Strömsholms Kungsgård; och
63 :0 Upphörande af Åkerbo Härads dagsverksskyldighet under
Kungsöhrs Kungsgård.
Kongl. Maj:t har under den 26 October 1833 beviljat den af ofvannämnde
Häradsboer sökte befrielse från ifrågavarande dagsverksskyldighet,
med vilkor, att det af hemmansegarne åtnjutne vederlag dels i tionde-spanmåi
och dels i penningar till Statsverket indrages.
64:0 Sättet för utfärdande af ändringar eller tillägg i gällande
Författningar.
Kongl. Maj:t, sorn, under den 3o Januarii i83o, förklarat Sig icke kunna
bifalla hvad Rikets Ständer i detta afseende begärt, har likväl till vederbörandes
iakttagande i ämnet meddelat vissa föreskrifter.
65 :0 Majoren Vult von Steijerns anhållan om everldelig Skattemannarätt
å 2:ne under Starby Kungsgård lydande lägenheter.
Uti Nådigt Bref den j3 Februarii i83o har Kongl. Maj:t, vederbörande
till efterrättelse, meddelat hvad Rikets Ständer härutinnan beslutat.
66:0 Yrkaclt upphäfvande af den å den fördelade utmarken på
Öland satte ränta.
Genom Nådigt Bref den 9 Junii i832 har Kongl. Maj:f, uppå anförde
skäl, förklarat Sig icke kunna bifalla hvad Rikets Ständer rörande detta ärende
i underdånighet hemställt.
67:° De så kallade Trippiska köpegodsen i Halland.
i83o den 6 Februarii i underdånighet anmäld och lagd till liandlingarne.
Bikung till R, St. Vrot. 1334* 2 1 Afdel, 3dje Band, 7
usta Häftet.
5o
Bil. till /?• St. Just. Ombud sm. Em b. Ber, dt i5 Jav% 18 34*
68 O Förhöjd t hyresanslag för Landshöfdilige-Residenceliuset i
Hernösand.
Kongl. Majit, sorn bifallit, hvad Rikets Ständer härutinnan i underdånighet
hemställt, har, uti Nådigt Bref den 22 December i83j, lemnat vederbörande
deraf del till behörig verkställighet.
%° Användande af deli till Ädelforss Guldverk lydande Egendom
med tillhörigheter.
Genom Nådigt Bref den i3 Mars i83o har Kongl. Maj:t anbefallt
Kammar-Gollegium att om verkställighet af Rikets Ständers beslut rörande
nämnde Guldverk och derunder lydande hemman m. m. gå i författning.
\
y0:0 Utarbetandet af en Författning rörande Civile befordringar.
Under den 6 Mars i83o har .Kongl. Mäj:t i Nåder anbefallt de till
en förbättrad organisation af Rikets- Collegier och Administrativa Werk
förordnade Comiterade samt Presidenten i Svea IIöf-Rätt, att, efter gemensam
öfverläggning med hvarandra, i sammanhang med deras redan erhållne
uppdrag, föreslå lämpliga föreskrifter i afseende på upprättande af fulslag
lill Civila tjenster i allmänhet.
7UO Förständigande till Publike Werk och Inrättningar att icke
utöfver behofvet antaga extra Wakt-betjente.
Under den iq Junii x83o har Kongl; Maj:t rörande detta ämne utfärdat
Nådig Kungörelse.
72:° Ändringar och rättelser 1 i8o5 års Legostadgä.
Under den 28 November r833 är en förnyad Tjenstehjons-stadga utfärdad.
73:0 Någon jemkning i grunderna för RecögnitionS-Skogarnas
skattläggning, samt om åtgärder till'påskyndande af ännu oskattlagde
Recognitions-skogars skattläggning.-
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emi. Ber. ilen i5 Jon 1834.
Kongl. Maj;!., som, genom Nådigt Bref den 6 Mars iS3o, gifvit vederbörande
lill behörigt iakttagande del af hvad Rikets Ständer i afseende på
jemkning i grunderne för Recoghitions-skogarnes skattläggning beslutat, har
tillika anbefallt vidtagande af-kr aftiga åtgärder för ett skyndsamt slut i de
ännu återstående skattiäggningsmålen ,;å Recpg^iitions-skogarne.
74:0 Nyeds Sockens Bergslags-frihet.
Genom Nådigt Bref den 6 Mars i83o har Kongl. Majrt, i anledning af
hvad Rikets Ständer i denna fråga yttrat, förklarat att Nyeds Bergslag må
än vidare vid dess privilegier bibehållas.
yb:O Förändrad Redaction af 62 §. i i8o5 års Skogsordning; och
y().0 Förklaring Öfver Kongl. Förordningen den . 18 December
i6a3, rörande åverkan å allmänning.
Uti dessa ämnen har Kongl. Maj:t under den 5 Mars i83i utfärdat
Nådig Kungörelse.
yy.O Löfås Silfververk.
Sedan Kongl. Majrt, under den 7 April j 83o, anbefallt Bergs-Collegium
att med innehafvarne af Löfås Silfververk uppgöra förslag till öfverenskommelse
i förevarande ämne, sorn så väl å Kronans sida sorn af Werkets Innehafvare
funnes antagligt, och Bergs-Collegium med ett sådant förslag inkommit,
har detsamma under den 19 Oclober r831 blifvit remiiteradt till
Kammar-Collegium och Stats-Conloret, ssm ännu icke ;
infordrade underdåniga utlåtande.
7 8;° Utvidgad local för Riks-Archivet.
Kongl. Majrt, sorn, genom Nådigt Bref den 7 April i83o, bifallit, att
de i General-Assistance-Contorets hus för Riks-Archivet tjenlige rum, som
lör andre afsedde behof vore umbärlige, skulle till Riks-Archivet upplåtas
oeh för sadan bestämmelse inredas, har anbefallt vederbörande att om
verkställighet häraf besörja.
5i Bi!. till R. iSV. Just. Qmbudsm, Emi. Ber. den i5 Stin. i834-
79° Liéutenanten J. W. af Uhrs sökte 'nedsättning i arrendet
af Skällnora Kungsgård.
Genom Nådigt Bref den 7 April i83o liar Kongl. Maj:t, till hvad
Rikets Ständer härutinnan yttrat, lemnat Dess bifall och derom till behörigt
iakttagande vederbörande underrättat..
80:0 Rättelse åfelt i en af Rikets Ständer afla ten skrifvelse, rörande
sökt nedsättning i arrendet, af Sörforss Krono-Laxfiske.i Umeå
Elf, i så måtto förelupet skriffel, att de återstående arrendeår, för
hvilka nedsättning i Taxan blifvit tillstyrkt, uppgifvits till två i stället
för tre.
Kongl. Majit, som* under den 28 Mars- 1829, beviljat eftergift af halfva
arrendet för 2:ne återstående arrendeår, har, i anledning af hvad Rikets
Ständer i förberörde afseende anmält, under den 7 April i83q, bifallit, att
denna eftergift jemväl för det 3:dje återstående arrendeåret må tillgodonjutas.
8l:0 Anmärkningar vid 1827 års Skiftes-Stadga.
Under den g Junii i832 laar Kongl. Maj:t utfärdat Nådig Kungörelse,
angående vissa ändringar och tillägg i berörde Stadga.
8l2:0 Medels tillhandahållande af Riksgälds-Contoret, för upprättande
af Ottenby Stuteri samt till Landt-Beskällares anskaffande.
Af hvad Rikets Ständer i detta afseende beslutat har Kongl. Maj:t, under
den 29 April i83o, lemnat vederbörande till efterrättelse del.
83:0 Decharge för Stats-Rådets Ledamöter samt Rådgifvar
Gommandomål.
1800 d. 20 April i underdånighet anmäld och lagd till handlingarne.
84:0 Vidtagande af anstalter för upphjelpande af Bergshandte-,
ringen i Norrbottens Län.
Bil, till R. St. Just. Omhudsm. Enik. Ber. den 1S Jan. i834«
53
Under den 26 Februarii 1831 liar Kongl. Majit funnit hvad Rikets
Ständer härutinnan hemställt, dels icke vara erforderligt,.dels icke kunna
bifallas.
85:0 Förändrade grunder för uppskattande af Sågqvarnar samt
Walk- och Stampverk, jemte hemställan, om ny skattläggning ej må
ske, då flera mjölqvarnar på ett ställe sammanbyggas.
I afseende på förra frågan har Kongl, Majit, under den ag April i83o,
utfärdat Nådig Kungörelse; och hvad den senare beträffade, har Kongl,
Majit, genom Nådigt Bref den 19 Ju ni i samma år, förord nät, att, då tvänne
eliel’ flera å ett och samma hemmans egor belägna Tullmjöl-qvarnar
med behörigt tillstånd sammanbyggas till en, ny skattläggning derå icke
må ega rum, så vida icke större eller flera pär qvarnstenar, än förut i de
serskilda qvarnarne varit begagnade, vid den nya qvarnen insättas.
86 :0 Ett vid reglering af åttonde Hnfvudtiteln lemnadt anslag
af 8000 Ridr Banco årligen, att användas 1000 Ridr lill löneförbättring
åt Tjenstemän vid Stuterien och 7000 Ridr till Hästafvelns
förbättrande.
Sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den i3 Maji i83o, förordnat
om fördelningen af de till löneförbättringen anslagne 1000 Ridr, och be-,
träffande användande af de återstående 7000 Ridr och det i afseende derpå
af Stuteri-Öfver-Styrelsen gjorde förslag, att Ottenby Kungsgård skulle till
Stuteri anslås, uppdragit vissa Comiterade alt afgifva plan och förslag dertill,
har Kongl. Majit, efter det Comiterade dermed inkommit, under den
7 Maji i83i, bifallit, att ofvannämnde summa skall användas för underhåll
af det då organiserade Stuteriet vid Ottenby samt till Landt-Beskällares
stationerande i Norr- och Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gefleborgs, Elfsborgs samt Götheborgs- och Bohus Län.
B^lO' Reglering af andra Hnfvudtiteln i hvad den rörer anslag
af vissa nya löner för IIof-Rätterne och Landt-Stalerne, reglering af
Landshöfdinge-lönerne och Landtmäteri-staten, skyldighet för frälsejorden
att, jemte Krono- och Skattehemman, deltaga i utöfning af
Fjerdingsmannabefattningar, samt anslag till bestridande af kostnaden
för tryckning af Landshöfdingarnes Embets-Kungörelser.
-54
Bil., till R. St. Jun. Ombud sm. Ernt). Ber. den i5 Jan. i854.
I anledning häraf har Kongl. Majit, genom serskilda Nådiga Bref af
den i3 Februarii i83o, anbefallt Hof-Rätterne att vidtaga de i följd af de
beviljade nya löneanslagen nödiga åtgärder, .äfvensom Kammar-Collegium
erhållit enahanda befallning i afseende på de inrättade nya tjensterne vid
Landtstaten. Tillika har Kongl. Maj:t anbefallt Kammar-Collegium och
Stats-Contoret, att upprätta och tidigt före nästa Riksdag inkomma med
nytt förslag till förnyad löningsstat för Landtstaterna, med undantag af
Landshöfdingarna, i hvilket förslag, fotadt på de af Rikets Ständer uppgifna
grunder, jemväl borde utredas, om icke, genom sammanslående och
förändrad indelning af Länsmans-districten, minskning i Länsmännens
antal kunde vinnas; i sammanhang hvarmed förhållandet med kostnaden
för tryckningen af Landshöfdingarnes Embetskiingörelser jemväl bprde närmare
utredas; äfvensom Kongl. Majit anbefallt Kammar-Collegium och
Stats-Contoret att jemväl inkomma med nytt förslag till lönereglering för
Landtmäteristaten, i enlighet med de af Rikets Ständer uppgifne grunder.
Beträffande Frälsehemmans deltagande i utöfningen af Fjerding$manna-befattningen
har .Kongl. Majit, under ofvannämnde dag, derom utfärdat Nådig
Kungörelse; och sedan Kongl. Majit anbefallt Kammar-Collegium och StatsContoret
att, efter infordrade upplysningar från Landshöfdingarna, föreslå
fördelningen af de till löneförbättring åt Länsmännen änslagna medel, har
Kongl. Majit, under den y Julii ,r 832, gillat det i sådant afseende uppgjorda
förslag samt förordnat, att det belopp, sorn, för att, enligt Rikets
Ständers afsigt, bringa hvarje Länsmanslön till ioo Ridr, öfverskjöt det af
Rikets Ständer beviljade anslag, skulle af besparingarne på andra Hufvud.
titeln utgå.
88:0 Den i Rikets Ständers skrifvelse, rörande vissa förändringar
å föreskrifterne om beläning af Jern- och Wågeffecter vid Bankens
Låne-Contor i Götheborg, gjorde hemställan, såväl om bestämmande
af arfvoden för Wågbetjeningen i Götheborg vid vågattesters
och förnyelsebetygs utfärdande, som ock om jemkning i den Stockr
holms Wågbetjening förut .beviljade ersättning för samina befattning.
Genom Nådigt Bref den 3o December i83o har Kongl. Maj:t -förordnat,
att Wågbetjeningen vid Stockholms och Götheborgs Jern- och Metallvågar
skall för de attester eller förnyelsebevis, hvilka, i och för beläning i
Rikets Ständers Bank å Jern- och Metalleffecter på nämnde Wågar, af
hemälde Betjening utfärdas, ega att i lösen uppbära, Wågbetjeningen i
Bil. till R. St. Jmt, Ombudstn. Emb. Ber. den i5 Jan. 1834- 55
Stockholm i R:dr Banco, och elen i Götheborg i R:dr 24 sk. Banco för
hvarje ioo:de Skeppund > hvarå - attesten; eller förnyelsebeviset- lyder.
Förteckning på de Rikets Ständers underdåniga skrifvelser vid*
Lagtima Riksdagen år 1828, 1829 och i83o, hvilka skrifvelser inkommit
till Handels- och Finance-Expeditionen af Kongl. Maj:t*-S
Cancellie, jemte uppgift på de i anledning deraf vidtagna åtgärder,
1:0 Angående' förändrad ordning vid utbetalningen och redovis-'
ningen af Riksdagskostnads-medien.
Inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet anmäld den 3i December 1828.
Stats-Contoret förständigadt om innehållet till behörig efterrättelse.
‘2:O Angående marknaders aflägsnande från kyrkor.
Anmäld den 29 Februarii 1829. Commerce-Collegium anbefalldt förständiga
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att tillse, det marknader, så
vidt ske kan, icke varda hällne nära intill kyrkorna.
5:0! Angående af Capellmästaren Haeffner sökt ersättning för en:
innebafd lön.
Anmäld den 21 Mars samma år och Stats-Contoret meddelad.
4-0! Angående åtgärder för ett ändamålsenligt bedrifvande af
fiskerien i Riket.
Anmäld den 4 April s. å. Commerce-Collegium anbefalldt, alt, sedan
Kongl. Majrts Befallningshafvande i Götheborgs- och Bohus Län blifvit hörd
samt öfrige upplysningar i ämnet blifvit inhemtade, med utlåtande i ämnet
inkomma.
Målet ytterligare anmäldt den 2 Februarii 1833, då, bland andra åt-'
gärder, en serskild undersökning anbefalldes om fiskerien i Bohuslänska:
56 Bil. till R. St. Just. Oml/uåsm. Emb. Ber. d. i5 Jan. 1834
skärgården. Den 2 4 Augusti 1833 förekom målet å nyo, då åtskilliga föreskrifter
i ämnet meddelades.
5:0 Angående afskrifning af en Numer-Lotteriets fordran Iros
Helsingborgs hamnbyggnad.
Anmäld den 8 Maji och meddelad vederbörande till efterrättelse*
6:0 Angående Kammar-Musicus Crusells pension.
Anmäld den 8 Maji s. å. Kongl. Maj:t gillade hvad Rikets Ständer
beslutat och befallde, att Resolution i ämnet skulle för Crusell expedieras.
7:0 Angående nödiga stadganden i fråga om Guld och Silfver,
sorn från Banken eller för dess räkning å Kongl. Myntet emottages.
Anmäld den 16 Maji s. å. Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers härvid
gjorda anhållan, i följd hvaraf förordnades, att Banken må ega att genom
ombud deltaga i de årliga inventeringame af myntets behållningar, samt
att Kammar-Collegium borde afgifva utlåtande, angående den tid, som
lämpligen må kunna bestämmas för utmyntning och återlemnande till Banken
af det vid myntet emottagna Guld och Silfver, äfvensom för infriande
af myntattester, som förskottsvis af Banken inlösas.
8:0 Angående Bankens förseende med kopparskiljemynt från
Avesta för vexlingens oafbrutna underhållande.
Anmäld den 16 Maji s. å. I anledning häraf anbefalldes Stats-Gontoret
att noga tillse, att preglingen vid Avesta verkställes med den skyndsamhet,
att erforderliga qvanliteler kopparskiljemynt må kunna på bestämda
tider till Banken aflemnas.
Angående pension för Kammar-Rätts-Rådet Selling.
Anmäld den 16 Maji s. å. Kongl. Majit biföll, att Selling må, efter
erhållet afsked från Landskainereraretjensten i Wester-Norrlands Län, uppföras
u allmänna Indragningsstateu till pension, svarande emot Landskamererarelönens
fulla belopp.
10:0
Bil. till R. Jt. Just. Ombudsfn. Emb. Ber. den i5 Jan, i834«
*7
10:0 Angående transport af Silfver, som levereras i LandtRänterien
till afbetalning för Bankens rakning.
Anmäld den 29 Maji s. å. Kongl. Maj:t Befallde, att Fullmägtige i
Banken äfvensom Öfver-Post-Directeurs-Embetel skulle underrättas om det
af Rikets Ständer härvid fattade beslut, samt alt samtlige Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande skulle derom genom Stats-Contorets försorg förståndigas.
11.0 Angående förskott af 100,000 R:dr till Götha Canals fortsättning.
Anmäld den 20 Junii s. å. och meddelad Canal-Diréetionen lill efterrättelse.
1210 Angående anslag af 3ooo R:dr till en väganläggning i Wermland,
alt utgå af öfverskolten på Stats-Werkets inkomster.
Anmäld den 3 Julii s. å. Befallning om summans utbetalning skulle
till Stats-Contoret afgå, och Kongl. Majrts Befallningshafvande i Wermland
förständigas tillse, att den blefve lill ändamålet använd.
10:0 Angående tillstånd för Räntegifvare i Öster- och WesterRekarnes
Härader af Nyköpings Län, att tidigt på hösten sjöledes
förskaffa sin Afrads- och Kronotionde-spanmål till det Krono-Magasin,
som de ansågo för sig beqvämligast beläget.
Anmäld d. 3 Julii s. å. Kongl. Majit ville häröfver inhemta Stats
Contorets
utlåtande. — Målet slutligen afgjordt den 21 December i83o.
I 4-0 Angående anslag af medel till kostnaderna vid H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertinas begrafning.
Anmäld d. t8 Julii s. å.; och befallning gifven till Slats-Contoret att
af öfverskolten på Stats-Werkets inkomster utbetala berörde anslag, 20,000 R:dr,
Bihang till P,, St. Brot. 1334. 2 Sami. 1 Afd. i\djt Band, 8
58 Bil. tillit. St. Just. Ombudm. Emb. Ber. d. i5 Jan. 1834.
i5:o Angående vissa förändringar i föreskri fterne om skyldighet
för Svenska fartyg att vara försedda med Commerce-Collegii fribref.
Anmäld d. 3i Julii s. å.; Kongl. Maj:t ville häröfver inhemta Commerce-Collegii
utlåtande. — Målet slutligen afgjordt den 19 October i833,
genom upphäfvande af föreskriften om ofria tull- och skeppsumgälder för
Svenska fartyg, som äro i saknad af giltigt fribref. *
lÖiO Angående tiden för Krono-arrendeafgifters leverering.
Anmäld d. 3i Julii s. å.; och meddelad Stats-Contoret till efterrättele.
17:0 Angående förändring i föreskrifterna om läst-afgiftens beräkning
för fartyg, hvilka, med destination å hamn hitom Gibraltars
Sund utclarerade, sedermera anlöpa på någon Medelhafshamn o. s. v.
Anmäld d. i5 Augusti s. å. Kongl. Majit ville häröfver inhemta Commerce-Collegii
utlåtande, sedan Convoy-Commissariatet blifvit hördt.
Ärendet slutligen: afgjordt den 3o Januarii i83o, då åtskilliga föreskrifter
i ämnet meddelades.
1-8;O Angående Kamereraren Evers? Sterbhusdelegares befriande
från ersättning af Bevillningsmedel.
Anmäld d. i5 Augusti s. å.; och meddelad vederbörande lill efterrättelse,
IQ!0 Angående afskrifning aftvå tredjedelar af Capitainen Robsahms
skuld till Stats-Werket.
I
Anmäld d. i5 Augusti! s. å.; och meddelad vederbörande till efterrättelse.
20!ö Angående options-rätt för Ränlegifvarne, att in natura eller
med penningar erlägga ränte-hö och halm till Kongl. Stallet.
Anmäld d. i5 Augusti s. å.; och bifallen, med föreskrift, att de Räntegifvare,
sorn åstunda leverera Strå-persedlarne in natura, borde sådant
Bil. till R. St. Just, Ombudsm. Emb. Ber, d. i5 Jan 1834-
59
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillkännagifva inom den i5 Augusti;
hvarefter en uppgift om qvantiteten af dessa persedlar borde Stats-Contoret
tillhandahållas inom den 25 i samma månad.
21:0 Angående anslag af jord till ökadt utrymme af Eskilstuna
Fristad.
Anmäld den i5 Augusti s. å. Rikets Ständers beslut gillades; och
skulle Kammar-Collegium förständigas att, vid hädanefter skeende utarrenderingar
af Eskilstuna Kungsgård, efter Fristads-Styrelsens hörande, iakttaga,
att det byggnadsutrymme, som för Fristadens invånare hvarje gång
kan erfordras, varder, efter omständigheterna, antingen från arrendet undantaget
eller endast på kortare tid utarrenderadt.
2 2:0 Angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, med afseende
å undsättnings-skulderna i Skaraborgs Län.
Anmäld den 11 September s. å. Rikets Ständers beslut gillades, och
skulle skrifvelse härom till vederbörande expedieras.
2 3:0 Angående vägning af hö, i stället för parm-mätning.
Anmäld den 11 September s. å. Öfver-Ståthållare-Embetet och samtlige
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skulle, i anledning häraf, förständigas
tillse, alt i Städerne vid hamnar och allmänna försäljningsställen tjenlige
vågar varda Lill omförmälde ändamål inrättade, att emot vågpenningar begagnas.
2 4:0 Angående skyldighet för Borgare, att för sin person och
borgerliga näring vara i Stad mantals- och skattskrifven.
Anmäld den 3 October s. å. Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers härvid
gjorda anhållan och befallde, att allmän Kungörelse skulle i ämnet
utfärdas.
Angående afskrifning af anmärkt odebiterad bränvins-minuterings-afgift
för åtskillige Krögare och Närings-idkare i Slockholm.
Anmäld den 3 Optober s. å. Öfver-Ståthållare-Embetet skulle anbe
-
6o
Bil. till R. St, Just. Ombudsm. Emb. Ber. den 15 Jnti. 18i>4-
fullas att, efter verkställd undersökning om de restskyldiges förmåga att
erlägga den anmärkta bränvinsminuterings-afgiften, inkomma med underdånigt
utlåtande, till hvad del afskrifning derå må ega rum.
Den 2! April i83o biföll Kongl. Majit afskrifning af Kronans andel i
berörde unmärkningsmedeJ, så vidt de voro hos de skattskyldige utestående;
men fann deremot frågan om restitution tili dem , som redan erlagt
0111 förmälde afgift, bero på serskild utredning af hvars oell ens omständigheter,
då betalningen fullgjordes.
26.O Angående öfverbyLtandc till Riksgälds-Contoret af Cancellie-Styrelsens
Ifand-Cassa, i händelse af delta Werks upplösning.
Anmäld den 7 November s. å. Kongl. Majit ville, innan denna fråga
lill slutlig pröfning förekom, hafva inhemta t Caneeliie-Styrelseus utlåtande,
angående beloppet al nämnde Hand-cassa, samt på hvad sätt den tillkom--  mit och hvilka utgifter deraf bestridas.
i83a den 4 Februarii å nyro anmäld, jemte Cancellie-Styrelsens utlåtande,
då Kongl. Majit förklarade Sig ej linna skäl i Nåder bifalla nämnde
Cassas öfverlemnande till Riksgälds-Contoret, enär den ej tillkommit af
Statsm etiel.
O Angående upphäfvande af det i Kammar-Collegii Circulair®-  bref den 18 Februarii 1806 intagne stadgande om Stämmoböter.
Anmäld den i4 November s. å. Kongl. Majit förordnade om trpphäfvande
af detta stadgande på försök under 5 år,
28 .0 Angående förlängning i liden för åtnjutande af förlagslån
ur Manufaetur-Discont-foöderi för nya, förut i Riket icke utöfvade
slöjder, äfvensom rättighet för Fabriksidkare att, till säkerhet för
lån ur nämnde fond, aflemna äfven andra hypothek än förskrifningar
för sålde tillvei kningar..
Anmäld den 3i October s. å. Kongl. Majit förklarade Sig vilja vid
tillfällen, då omständigheterna dertill föranleda, i Nåder medgifva förlängdt
anstånd med återbetalningen af förlagslån ur Manuläctur-Discont-Fonden,
och biföll derjemte, alt ifrån och med nästa år lån må ur samma fond beviljas,
äfven emot godkänd borgen eller andra godkända skuldsedels-hypo
-
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emi. Ber. d. i5 Jan. 1834. 61
tliek, än forsk rifu in gar för upphandlade Svenska manufactur-varor; oek
skulle, i sistnämnde afseende, allmän Kungörelse utfärdas.
Angående tvänne af besparingarne å Ull-Discont-fonden
beviljade förlagslån, med hemställan, att de mätte öfverflytlas på
Manufactur-Discont-fonden.
Anmäld den 3i Oetober s. å. och af Kongl. Majit bifallen.
30 O Angående åtskilliga frågor örn ersättning för förluster genom
uppbringningar.
Anmäld den 3 Oetober s. å. Kongl. Majit befallde, att vederbörande
häraf skulle erhålla del.
31 .O Angående åtskilliga vid granskningen af Postverkets räkenskaper
och förvaltning förekomne omständigheter.
Anmäld den 3 Oetober s. å. Kongl. Majit beslöt afföring ur Räkenskaperile
af de från äldre tider balancerade tiotusen åttahundrade sjuttiotre
Ridr ap sk., såsom Stats-Werkets skuld, och tiotusen tvåhundrade nittiotvå
Ridr 29 sk. såsom Stats-Yerkets fordran, enligt Rikets Ständers anhållan,
och förordnade, att en praescriptionstid af ett år borde utsättas, inom hvilken
anspråk på ersättning för de såsom öfverlevereringar från Postmästare
i f. d. Svenska Pommern uppförde 21 Ridr i3 sk. 5 r. skola göras gäl laurde,
samt att frågan om liqviden af de 16,485 Ridr 34 sk. 2 rist., hvilka
bland Postverkets äldre fordringar balanceras Norrska Postverket till last,
borde till pröfning förekomma i sammansatt Svenskt och Norrskt Stats-Råd.
32.0 Angående Kamereraren af Sille'ns anhållan i afseende på
dess Revisors-lön vid f. d. Allmänna Magasins-Direclioncn.
Anmäld den 3 Oetober s. å.; Kongl. Majit fann ansökningen böra förfalla,
i löljd af hvad Rikets Ständer i underdånighet anmält.
33.0 Angående vackt fråga om nedsättning i Skeppsumgälderna
för Svenska fartyg.
Anmäld den 3 Oetober s. å. Kongl. Majit ville, i anledning häraf, in
-
6ä Bil. till R. i St. Just. Ombud sm. Enik. Ber, Hen i5 Jin, 1834. '
hemta Commerce-Collegii utlåtande, sedan Convoy-Commissariatet blifvit
liördt.
Den 27. Februarii i83o upptagen till slutlig pröfning, då Kongl. Maj:t
fann anledning till något serskildt stadgande om nedsättning i berörde umgälder
icke förekomma.
34:0 Angående anslag af allmänna medel till inköp af hemma
net Mellby för Staden Strömstads räkning.
Anmäld den 3i October s. å. Frågan ansågs, i följd af Rikets Ständers
beslut, böra förfalla.
35:0 Angående en gratification af 1,333 R:dr 16 sk. till Pr
fessor Åkerman för Orthopediska Institutet, samt om ett årligt anslag
till detsammas vidmagthållande.
Anmäld den 7 November s. å. Kongl. Maj:t biföll gratificationens utbetalning
af öfverskotten å Stats-Werkets inkomster, mellville, innan frågan
em det årliga understödet till slutlig pröfning förekom, hafva inhemtat
Stats-Contorets utlåtande rörande tillgängarne och utgiflerne å andra Hufvud-Titelns
besparingar.
Nämnde understöd har sedermera utgått af Andra Hufvud-Titelns besparingar
för alla åren, i följd af Kongl. Maj:ts derom för hvarje gång meddelade
Nådiga beslut.
36 :0 Angående den forsel-ersättning, som bör erläggas af de
Räntegifvare, hvilka blifvit befriade från skyldigheten att till Hofstallet
leverera Stråpersedlar in natura.
Anmäld den 7 November s. å. och meddelad vederbörande till efterrättelse.
9
D1^7:0 Angående jemkning i föreskrifterna, rörande Banco-Discon»
ten 1 afseende på dess Gäldenärer å Gottland.
Anmäld ilen 7 No v. s. å. Kongl. Maj.vt ville härom hafva förständigat
Dess Befallningshafvande på Gottland, som egde att i ämnet utfärda Kungörelse.
A.
Bil. till R. Sr. Just. Ombud sm. Emb. Ber, å, i5 Jan. j834. 63
38:o Angående arfvodena för WexeL-Controleurs-befattningarne,
med anhållan, att de må, i händelse dessa befattningar komma att
fortfara, utgå af extra utgifts-fonden. i
Anmäld den 29 April i83o. Frågan uppsköts, för att komma under
pröfning i sammanhang med förslagen till ny Wexel-stadga och Mäklareordning.
3q:0 Angående tillämpning af i8a3 års Bevillnings-Förordning
i fiåga om hemmansvärdets nedsättning i vissa Län.
Anmäld den 7 November 1829. Kongl. Majit, som, i följd häraf, fann
de emot berörde nedsättning gjorda anmärkningar böra förfalla, befallde, att
Kammar-Rätten skulle derom till egen och vederbörandes efterrättelse förständigas.
4o:0 Angående General-Assistance-Contorels upplösning.
Anmäld den 21 November 1829. Med afseende å hvad Drälsel-Commissionen
uti nu anmäld skrifvelse i underdånighet anhållit, ville Kongl.
Majit till Rikets Ständers Stats-Utskott göra Nådig framställning om nyttan
och nödvändigheten deraf, att det af Assistance-Contoret begagnade hus hyresfritt
upplåtas lill den blifvande Lombard-inrättningen.
4 r Angående Rikets Ständers beslut, alt de Revisorer, som
emellan Riksdagarne årligen samlas för granskningeai af Banco-Di.
scont-Werket, jemväl må utsträcka deras befattning till ManufaeturDiscont-fondens
räkenskaper.
Anmäld den 14 November s. å. Kongl. Majit ville häröfver inhemta
Comraerce-Collegii utlåtande. Under den 16 Januarii i83o förklarade Kgl.
Majit Sig icke finna skäl att bifalla Rikets Ständers förslag; men Kongl.
Majit ville för hvart år uppdraga åt serskilda i Nåder tillföroidugde Revisorer
-alt granska Manufactur-Discont-fondens räkenskaper och förvaltning;
hvarefter desse Revisorer skulle ega att med underdåniga berättelser i ämnet
inkomma, hvilka berättelser sedermera borde Rikets Ständers Revisorer
eller Stats-Utskottet lill upplysning meddelas.
g4 Bil, till R. St. Jttit. 0mhudsm. Emli. Ber. den i5 Jan i834>
4^2:0 Angående fattigbevis för medellösa Borgare vid uppsägning
af burskap.
Anmäld den 1 \ November s. å. Kongl. Majit befallde, alt Kungörelse
skulle i anledning häraf utfärdas.
4-3‘.0 Angående anslag lill renovation och underhåll af de Kgl.
Musaeum tillhöriga taflor samt inredning af ett naturalhistoriskt
Musaeum.
Anmäld den 21 November s. å. Kongl. Majit befallde, att Stats-Con
toret
skulle härom förständigas, samt Kammar-Expeditionen genom Proto
colls-utdrag
erhålla del af Rikets Ständers underdåniga framställning, rörande
vården af laflorna i Musaeum och anslaget dertill.
44:0 Angående af åtskilliga Tjenstemän af Landt-Stalen i Westerbotten,
Skåne och Westmanland sökt lönetillökning.
Anmäld den 21 November s. å. Kongl. Majit fann någon annan åtgärd
i anledning häraf icke erfordras, än att Fuilnuigtige i Riksgälds-Con
toret
och Kongl. Majits Befallningshafvande i Westerbottens Län skulle förståndigas
om Rikets Ständers beslut, rörande anslaget till fördelning emellan
de Tjenstemän inom nämnde Län, som hafva befattning med Bevillnings-taxeringarne.
45:0 Angående ökadt Hofhållnings-anslag för D. D. K. K. H. }J.
K ron-Prinsen oeh Kron-Prinssessan.
Anmäld den i4 November s. å. och meddelad Slats-Contoret lill éfterriätelsc.
46 :0 Angående disposition af öfverskoiten å Stats-Werkets inkomster.
Anmäld den ig December s. å. Rikets Ständers härvid gjorde anhållan
bifölls på det sätt, att Stats-Contoret borde, så fort ske kunde, till
Riksgälds-Contoret aflemna influtna öfverskottsmedel, efter afdrag af hvad
lill
Bil. till R, St. Jun, Ombudsm. Em b. Ber, den iS Jun. 1834*
lilli fyllande af brister å förslagsvis beräknade utgifter ansågs erforderligt;
dock skulle slulliqvid med Riksgälds-Contoret för något år icke uppgöras
förr än efter underdånig anmälan bos Kongl. Maj:t.
47;0 Angående pension för JustilieeStats-Ministern Herr Grefve
Gyllenborg.
Anmäld den 21 November s. å. Kongl. Magt befallde, att en afskrift
af denna, underdåniga skrifvelse skulle i Post- och Inrikes Tidningen
införas.
48:0 Angående bestridda utgifter och beviljade afskrifningar på
öfverskotten å Stats-Werkets inkomster.
Anmäld den 28 November s. å. och Stats-Contoret meddelad till egen
och vederbörandes efterrättelse,
49 :0 Angående f. d. Allmänna Magasins-Inrättningens förvaltning
och utredning.
Anmäld den 28 November s. å. Med bifall till hvad Rikets Ständer
i afseende på redovisningen och Rikets Ständers Revisorers blifvande granskning
af Creditivfondens förvaltning i underdånighet föreslagit och anhållit,
behagade Kongl. Maj:t i Nåder gilla de af Rikets Ständer nu i öfrigt för utredningen
af f. d. Allmänna Magasins-Inrättningens förvaltning anmälde
beslut.
50 :0 Angående belöning åt Ekenmarkska slägten för förbättringar
i väfnadsslöjden 111. ra.
Anmäld den 5 December s. å. Kongl. Majit biföll Rikets Ständers
beslut, att en gåfva af 3ooo R:dr raå till Ekenmarkska slägten utbetalas af
Manufactur-Discontfondens räntebesparingar, så vida de dertill lemnade tillgång,
efter fyllande af andra derå anvisade utgifter; Och ville Kongl. Majit
hafva inhemta t Commerce-Collegii utlåtande så val härom, som huruledes
de anstalter tili förbättringar i väfnadskonsten, hvarom Rikets Ständer gjort
Bihang till R, St. Brot, H534- 3 Samt. 1 Afdtl, Zdji Band,
' testa Häftet.
9
66
Bil lill R. St. Just. Ombud sm. Emb. Ber. den i5 Jnti. i834-
framställning, må lämpligast kunna befordras till verkställighet; äfvensom
Landtbruks-Acadrmiens utlåtande skulle infordras i fråga om det inköp af
Modellväfstolar, Rikets Ständer föreslagit.
Under den 6 Februarii i83o beslöt Kongl. Maj:t utbetalning af den
beviljade gratificalionen under vissa vilkor, och meddelade äfven, enligt
Commerce-Collegii hemställan, serskilda föreskrifter till spridande afen allmännare
kännedom af Ekenmarks förbättringar i väfnadskonsten.
Den ?6 Augusti s. å. beslöt Kongl. Maj:t, att Läns-Styrelserna skulle
genom Circulaire-Bref förståndigas om hvad Landthruks-Academien uti infordradt
utlåtande upplyst, rörande fördelarne af ifrågavarande väfnadsredskap,
samt till hvad pris sådane väfstolar kunna härstädes genom Landtbr
uks-Acad cmiens försorg anskaffas.
5i;o Angående de för II. E. Herr Grefve Rosenblad och Vioe
Presidenten af Wåhlberg å Tull-Werkets Indragningsstat uppförda
arfvo ien.
Anmäld den ig December 1829; och skulle meddelas Stats-Contoret
till efterrättelse.
52:0 Angående understöd till beredande af communicationer
medelst Ångfartyg emellan Stockholm och Städerna vid Bottniska viken.
Anmäld den n April i83o 1 sammanhang med Nionde Ilufvudtitelns
reglering och uppskjöts i anseende till bristande tillgångar.
53 :0 Angående anslagen å Nionde Hufvudtiteln.
Anmäld den 19 December 1829 och Stats-Contoret till efterrättelse
meddelad.
54:0 Angående afskrifning af Magasinsfondens äldre fordringar
m. m.
Anmäld den 79 December s. å. Med bifall lill hvad Rikets Ständer
sålunda anmält, förordnade Kongl. Majrt, att Stats-Contoret skulle derom
förständigas, och befallde i Nåder, att Stats-Contoret skulle meddela vederbörande
Kongl. Majlis Befallningshafvande underrättelse om de förändrade
Bil., till R. St. Just. Ombudsm. Emb. Ber. den i5 Jun. 1834
föreskrifter, hvilka för undsättningslånen komma att tjena lill efterlefnad,
nied infordrande af deras yttrande om de åtgärder, som i afseende å verk*tälliglieten
häraf kunde af omständigheterna påkallas inom de Län, hvilka
ännu häfta för spanmålsskulder; egande Slals-Contoret derefter att med
underdånig berättelse i ämnet inkomma.
55 lO Angående regleringen af åttonde Hufvud-Titelns anslag.
Anmäld d. jg December s. å. Kongl. Maj:t befallde, att innehållet af
denna skrifvelse skulle Stats-Contoret till efterrättelse meddelas, och förklarade
derjemte, att möjligtvis uppkommande brister uti de å åttonde Hufvwd-Titeln
endast förslagsvis uppförda summor borde, hädanefter som hittills,
af öfverskotten å Slats-Werkets inkomster fyllas. En afskrift af skrifvelsen
skulle till Kammar-Expeditionen afgå.
56 '.o Angående anslag lill H. M. Drottningens kröning.
Anmäld d. 12 December s. å.; och skulle meddelas vederbörande till
efterrättelse.
AJ .O Angående anslag till pensioner och gra ti fica tioner för H.
K. fl. Prinsessan Sophia Albertinas Hofstat.
Anmäld d. ig December s. å. Pensionsregleringen fastställd.
58:0 Angående afskrifning af 4oo R:dr å Fjerde IIufvud-Titelns
besparingar, använda till uppköp af undervisningsböcker för Finnallmogen
i Wermland.
Anmäld d. ig December s. å. och Stats-Contoret till efterrättelse
meddelad..
59:0 Angående ett understöd åt Bruks-idkaren Owen.
Anmäld d. ig December s. å. Kongl. Maj:t, som biföll Rikets Ständers
hemställan om den för Owen anslagna årliga gralification af 2,000 R:dr,
ville tillika hafva anbefallt Comrnerce-Collegium att inkomma med underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets St-änders framställning rörande återbetalning
af det lån, för hvilket Owen i Munufactur-Disconlen häftar.
68 Bil, till R, St, Just. Ombudsm. Etnb, Ber. d. 15 Jair. i8?4-
Den 22 April j83o biföll Kongl. Maj:t, enligt Conmlcrce-Collegii
tillstyrkande, att sistnämnde lån må under 6 ar med i-6:ledel årligen återbetalas.
6
0^0 Angående reglering af Fjerde Hufvud-Titeln.
Anmäld d. 19 December 1829. Jemte det innehållet af denna skrifvelse
skulle Stats-Crintorct tili efterrättelse meddelas, ville Kongl. Maj;t
till Ecclésiastik-Expeditionens föredragning hafva öfverlemnat frågan om
infordrande af de uppgifter, hvilka till uppgörande af de genom Rikets Ständer
begärda Special-stater för Ciereciet samt Gymnasii- och Skol-staterne
Yoro af nöden.
61:0 Angående stämplade Pappers-ufgiftén.
Anmäld d. iö Januarii i83o. Kongl. Maj:t gillade Rikets Ständers underdåniga
förslag till författning i ämnet, med åtskilliga ändringar och tillägg
i afseende på controleii, samt med förklarande, att författningen borde
tjena tili efterrättelse ifrån den 1 April. iS3o.
62:0 Angående dispositionen af f. d. Allmänna Magasins-Directionens
hus och byggnader.
Anmäld d. 16 .Tanuarii s. å. Kongl. Maj:t, som fann Rikets Ständer*
beslut, i afseende på de byggnader, hvilka redan blifvit till andra allmänna
föremål upplåtne, böra vederbörande till efterrättelse meddelas, ville, i
fråga om de öfriga byggnadernas bibehållande för hushållningen med Kronans
span måls-intrader eiler försäljning, hafva in hern tat Stats-Contorets underdåniga
utlåtande. Frågan om Magasinsregleringen afgjordes d. 5 Maji i83a
63:0
Angående beviljadt anslag lill Götha Canalbyggnads fullbordande.
Anmäld d. 2 3 Januarii s. å. Härom skulle Götha Cannl-Direetion i
Nåder förståndigas.
64 O Angående den till liqviderande af åtskilliga Amerieansk»
medborgares fordringar å mindre creditivet lyftade summa.
Anmäld d. a3 Januarii s. å. och Stats-Contoret till kännedom meddelad.
Bil. till R. St. Just. ömbudsm. Em b. Ber. d, i5 Sun, i834. 6g
65 '.O Angående godtgörande af den brist i anslagen, som uppkommer,
då Riksmarkegången öfverstiger 6 R:dr tunnan.
Anmäld d. n3 Januarii s. å. Innehållet af denna skrifvelse skulle StatsContoret
till efterrättelse ineddelas.
66:o Angående regleringen af Riks-Statens Första Hufvud-Tilel.
Anmäld d. a3 Januarii s. å. och meddelad Stats-Contoret till efterrättelse.
67 .O Angående anslagens reglering under Femte IIufvud-TileJn.
Anmäld d. a3 Januarii s. å. och meddelad Slats-Conloret till efterrättelse.
68 .0 Angående anslagens reglering under Sjette Hufvud-Titélu.
Anmäld d. ti3 Januarii s. å. Skulle meddelas Stats-Contoret till efterrättelse;
och ville Kongl. Majrt, uppå Ecclesiastik-Expeditionens föredragning,
taga i öfvervägande det vilkor, Rikets Ständer fästat vid det tillökt»
anslaget till Institutet för Blinda och Döfstumma.
% '.O Angående regleringen af Sjunde IIufvud-Titeln.
Anmäld d. 23 Januarii s. å. Skulle meddelas Stats-Contoret till efterrättelse;
och borde vissa delar af skrifvelsen genom Krigs-Expeditionen serskildt
i underdånighet föredragas.
70:0
Angående regleringen af Andra Hufvud-Titeln.
Anmäld d. n3 Januarii s. å. Stats-Contoret skulle härom till efterrättelse
förståndigas; och förklarade Kongl. Majrt derjemte: att. uppkommande
besparingar å calculationsvis beräknade summor borde lilLjliksgälds-Contoret
levereras, för att tilläggas öfverskotten, men brister å dessa anslag
deremot af öfverskotten fyllas; att, i anseende till de täta förändringar TullVerkets
Stat är underkastad, Rikets Ständers framställning om uppgörande
af förslag till Allönings-stat för detta Werk för att lill Rikets Ständers pröfning
och antagande vid nästa Riksdag aflemnas, ickeMviinde föranleda till
Bil. till R. St. Just. Omhuitm, Emb. Ber. d. i5 Jan. 1834
snnan åtgärd, än att Rikets Ständer skulle vid deras nästa sammankomst
lemnäs del af de Stater, som för Tull-Werket senast blifvit för det löpande
året i Nåder fastställde; samt att de beviljade lönetillökningarne borde
genast, ulan innehållning för begrafningshjelp, tillträdas, med vilkor, att
högre begrafningshjelp än efter oförbättrade löner ej må innehafvarens sterbhus
tillkomma. För öfrigt skulle serskilda utdrag, af Rikets Ständers skrifvelse
meddelas Krigs-, Kammar- och Ecclesiastik-Expeditionerna, äfvensom
General-Tull-Styrelsen skulle erhålla del af Rikets Ständers anmälan oin
tillökt anslag för Tull-Werkets aflöning.
71*0 Angående Allmänna Indragnings-Slatens reglering.
Anmäld d. a3 Januarii s. å. Kongl. Majrt, som gillade de af Rikets
Ständer, på grund af enskilda motioner, vidtagna beslut om pensioner å denna
Stat, befallde, att Stats-Conloret skulle om de skedda fbrändringarne i
anslagen till behörig efterrättelse förständigas; hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade,
att Rikets Ständers beslut om upphörande af den dagsverks-skyldighet
till Kronobergs Kungsgård, som hittills utgjort en löneinkomst för
Landshöfdingen i Länet, skulle lill verkställighet befordras, samt att frågan
om de vilkor, hvarunder anslaget till lönefyllnad åt Lärarne vid Stockholms
Stads. Undervisnings-Werk komme att fortfara, borde genom Ecclesiastik-Expeditionen
i underdånighet föredragas.
K ongl. Maj:t biföll Rikets Ständers anhållan, att Embets- och Tjervstemännen
vid f. d. Allmänna Magasins-Directionen, sorn på fnd ragningsStat
förflyttas, måtte, så vidt ske kan, till andra passande tjenster placeras;
och ville Kongl. Majrt, enär Rikets Ständer ansett anslaget till Juris Doetorerne
Collin och Schifter för samlandet af Sveriges gamla Lagar icke
böra å Allmänna Indragnings-Slaten uppföras, i Nåder hafva anbefallt Justitiae
Siats-Ministern att inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida
nämnde arbetes ytterligare fortsättning med bidrag af allmänna medel må
vara af omständigheterna påkallad.
Under den a g April 1800 beslöt Kongl. Majrt, att sistnämnde anslag
må fortfarande utgå och förskottsvis anordnas af Extra utgifts medlen,
för att af Andra Hufvud-Titelns besparingar ersättas.
J%‘.0 Angående Handlanden Billqvists befrielse från gäldande af
anmärkningsmedel.
Anmäld d. 6 Februarii s. å. -Bifölls af Kongl. Majrt och skulle vederbörande
derom förståndigas.
Bil. till R. St, Just, Ombudsm, Em!’. Ber, den i5 Jittt. 1834*
T»
y?>:o Angående åtskilliga förändringar i föreskriften om beläning
af Jern- och Vågeffecter vid Bankens Låne-Contor i Götheborg.
Anmäld den 6 Februarii s. å. Kongl. Maj:t bifrill, att allmän Kungörelse
härom utfärdades; viljande Kongl. Majit, uppå Kammar-Expeditionens
föredragning, taga i öfvervägande. Rikets Ständers hemställan om arfvode»
för WågbeLjeningen.
Anmäld den 21 Maji s. å., och beslutet expedieradt genom Kungörelse
af den 25 Jimii i83o.
^5:0 Angående Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse lill Stats-TJtskottet,
rörande förändring och reduetion af liemmansräntorna i d*
Län, der de nu finnas i ett större antal persedlar utförda.
Anmäld den 3i Maji s. å. Kongl. Maj:t ville i Nåder hafva öfverlcmnat
denna underdåniga skrifvelse till Krigs- och Kammar-Collegierna, med
förständigande alt, i öfverensstämmelse med deruti uppgifna grunder, inkomma
med underdånigt förslag i den framställda frågan, alt, emot anvisning
af behöriga summor på Stat, indraga de till Militiae- och Civil-Staterne
samt Skolstaten och andra allmänna ändamål indelta räntor; hvarjemte
Kammar-Collegium borde serskildt afgifva utlåtande, rörande förändring i
nu gällande method för markegångssältningen.
Kongl. Maj:t, som, för bedömandet af den allmänna frågan om rän»
tepersedlarnes omsättning till förminskad t antal, fann nyttigt, att försök
dermed, på de af Kammar-Collegium uppgifna grunder, göras i ett Län,
behagade för sådant ändamål utse Södermanlands Län, och befallde, att
Kammar-Collegium skulle i underdånighet föreslå de åtgärder, som för
verkställigheten borde iakttagas.
183r den 8 Januarii föredrogs Kammar-Collegii underdåniga utlåtande
i fråga örn förändring i melhoden för markegångssättningen, di
Kongl. Maj:t i Nåder förordnade, alt, enligt Kammar-Collegii hemställan,
serskilda uppgifter om spanmålsprisen skola från och med år 1831 af vederbörande
i hvarje ort infordras, och resultatet deraf årligen hos Kongl.
Majit anmälas, lill upplysning vid den framställning, Kongl. Maj t kund*
74 Bil. till R. St. Ju:t. Om/iwlsm, Emb. Ber. elen i5 Jjh. i834
finna godt lill Rikets Ständer öfverlemna, angående Markegångslaxors upprättande
vid hvarje Riksdag, alt gälla till den näst påföljande.
i833 den 2 Mars förekom frågan om reduetion af hemmansräntorna,
då beslut fattades om Proposition lill Rikets Ständer.
76
O Angående ändring i 3 Art. 2 §. q mom. af Reglementet
för Odlingslån.
Anmäld den 20 Februarii s. å. Kongl Majit befallde, att allmän Kungävelse
skulle härom utfärdas.
77'° Med öfverlemnande af Riks-Slaten för i83o och följande
åren.
Anmäld den 20 Februarii s. å. Med gillande af Rikets Ständers beslut
om; Salpetergärdens öfvei flyttning på allmänna Reviliningen, befallde
Kongl. Maj:t, att den fastställda Riks-Staten skulle till Stats-Coutoret öfrerlemnas,
för att tjena till efterrättelse.
78:
>:0 Angående befrielse för Staden Borås från Bevilluings erläggande
intill nästa Riksdag.
Anmäld den 20 Februarii s. å. och vederbörande till efterrättelse
meddelad.
79:0 Angående förslaget till Stadga om Rikets mått, mål oek
vigt , samt till Kungörelse om hvad vid verkställigheten af denna
Stadga borde iakttagas.
Anmäld den 27 Februarii s. å. Kongl- Maj:t ville nu endast i Nåder
inhemta Dess -Vetenskaps-Academies underdåniga utlåtande öfver de af
Rikets Ständer i ämnet gjorda anmärkningar.
80.O Angående tillåtelse för Städernas - allmänna BraridslodsBoiag
samt Beklädnads-Directionerna att emot ränta insätta sina eunina
ta medel i Banken.
Anmäld
Bil. til R. St. Ju; t. Ombuåsm. Emh. Ber. den i5 Jan. 1834. 73
Anmäld den 20 Februarii s. å. Kongl. Maj:t befallde, att vederbörande
sivid le örn Rikets Ständers beslut underrättas; och skulle, i afseende på
Beklädnads-Directionernes ofvanberörda rättighet, den underdåniga skrifvelsen
till Krigs-Expeditionen remitteras.
8l:0 Angående f. d. Kronofogden Dahlgrens ansökning om eftergift
af balancemedel.
Anmäld den 20 Februarii s. å. och vederbörande till efterrättels»
meddelad.
8*2:0 Angående ny Instruetion för Rikets Ständers Revisorer i
afseende på befattningen med Stals-Verkets granskning.
Anmäld den 20 Februarii s. å. Kongl. Majit befallde, att Kungörelse
härom skulle utfärdas; hvarförutan Stats-Contoret skulle förständigas att
meddela vederbörliga förvaltande Verk, hvilkas redogörelse först ifrån och
med 1829 kommer att i Rikshufviulboken ingå, formulaire till det utdrag
af räkenskaperne, sorn de inom den i sådant afseende förut bestämda tid
borde till Stats-Contoret hädanefter aflemna.
83 :0 Angående verkställd granskning af Strömrensnings-föndens
räkenskaper och förvaltning.
Anmäld den 20 Februarii s. å. och vederbörande till iakttagande
corn municerad.
84:0 Angående åtskilliga Assistanoe-Contorets Tjenstemäns ansökning
att vid nämnde Contors upplösning undfå expectance-löner.
Anmäld den 20 Februarii s. å. och befanns icke fordra någon åtgärd.
85:0 Angående rättighet för Sparbankerne i Riket att i Banken
I? 'insätta en del af deras fonder .samt derstädes äfven upptaga lån.
Bihang till R. St. Brot. 1834. 2 Sami. 1 Afdtl. 3idje Band. 10
usta Häftet.
?4 Bil. tilla. St. Just. Ombudsm. Emb, Ber. d. t5 Jan. i834-
Anmäld den 27 Februarii s. å. Innehållet af denna skrifvelse skulle
vederbörande till efterrättelse meddelas,
86 • O Angående tiden för nästa Stats-Revision.
Anmäld den 18 Junii s. å.; och skulle allmän Kungörelse härom utgå,
äfvensom 'serskilda förstandiganden i vanlig ordning vederbörande meddela*.
87:0 Med anmälan, alt, vid granskningen af Myntverkets räkenskaper
för år 1826, någon anmärkning icke förekommit.
Anmäld den 27 Februarii s. å. Fordrade ingen åtgärd.
88:0 Med enahanda anmälan i afseende å Tull-Verkets räkenskaper
s. å.
Anmäld den 27 Februarii s. å. Fordrade ingen åtgärd.
89:0 Angående Kungörelses utfärdande i afseende på liqvidationssättet
af JBancolåp emot återbetalningsskyldighet i Silfver.
Anmäld den 27 Februarii s. å. och bifallen.
Q0:0 Angående Controllerne vid beläning i Banken afTackjern,
liggande på Stockholms Våg; hvaröfver Öfver-Ståtbållare-Embetet
inkommit med underdånigt utlåtande, sedan vederbörande blifvit
hörde.
Anmäld den 6:te Mars s. å. Kongl. Maj:t, som hufvudsakligen gillade
hvad Rikets Ständer beslutat i afseende på reglementariska föreskrifterna
vid Baiicolåns meddelande emot pant af Tackjern, befallde, att allmän
Kungörelse skulle i anledning häraf utfärdas.
91:° Angående Dykeri- och Bergnings-anstalterna i Riket.
Anmäld den i3 Mars s. å. Kongl. Majrt ville häröfver i Nåder inhemta
Förvaltningens af Sjö-Ärendena och Conrmerce-Collegii utlåtanden.
Bil. till R. St. Just, Ombudsm. Emb. Ber, d. t5 Ja». i834.
75
Den 26 Augusti s. å. ytterligare anmäld, då Kongl. Maj:t beslöt
att låta utfärda allmän Kungörelse om bildande af ett nytt Dykeri- oeh
Bergnings-Bolag enligt vissa uppgifne grunder.
Den 2 Februarii 1833 fann Kongl. Maj:t serskilda Dykeri-och Bergnings-anslaller
icke för närvarande vara af behofvet påkallade, och medgaf
derföre fortfarande frihet till biträde vid strandningshändelser.
Q2’.0 Angående uppbörden och förvaltningen hädanefter af
K1 önans spanmålsräntor.
Anmäld den 6 Mars i83o. Hvad Rikets Ständer härvid, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Kongl.-Maj:ts Nådiga förslag, i ämnet beslutat,
skulle Stats-Gontoret till efterrättelse meddelas; och ville Kong]-. Majrt hafva
anbefallt Stals-Contoret, att, sedan vederbörande Kongl. Majrts Befallningshafvande
blifvit hörde, inkomma med utlåtande och förslag, hvilka
magasin, utom de af Rikets Ständer uppgifna, borde för Sta ts-W erkels
läkning bibehållas.
Sistnämnde fråga afgjordes den 5 Maji 1803.
C)3:0 Angående Landshöfdingen af Wingårds anhållan om be
frielse från ersättningsansvar för Klemanska balancen.
Anmäld den 6 Mars i83o och vederbörande till efterrättelse meddelad.
94 'O Med hemställan, att Kongl. Majrt täcktes uti Författningen
om bränvinsbränningen låta upplaga och beskrifva alla nu kända
sammansättningar af bränvinsbrännings-redskap.
Anmäld den 22 April s. å. Kongl. Majrt ville häröfver i Nåder inhemta
Vetenskaps-Academiens utlåtande.
Den 18 Junii s. å. föredrogs della infordrade utlåtande i sammanhang
ined Rikets Ständers skrifvelse om bränvinsbrännings-förordningen.
95:o
Med hemställan, att, då några bestämda grunder för afskrifning
eller eftergift af Kronans fordringar icke funnos stadgade,
samt trågan om sättet för afskrifning,us meddelande blifvit till framdeles
afgörande uppskjutelf, Kongl. Majrt täcktes till nästkommande
7S Bil. till R. St, Just, Ombud sm. Ernt). Ber, deri i5 Jan, 1834.
Rikets Ständers pröfning öfverlemna förslag till allmän Stadga om
afskrifningar i Statens räkenskaper.
Anmäld den 4 December s. å. Kongl. Maj:t, sorn fann det vara Kongl.
Maj: t förbehållet att besluta om de för behandlingen af afskrifningsfrågor
och anmärkningsmål erforderliga reglementariska föreskrifter, gillade ett
nu upprättadt förslag lill allmän Författning i detta ämne; men ville i
Nåder hafva anbefallt Krigs-Collegkirn, Förvaltningen af Sjö-Ärendena och
Stats-Contoret att inkomma med underdåniga utlåtanden och förslag till bestämdare
föreskrifter, rörande grunderne för afskrifningar ur Statens räkenskaper,
på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att härom till Rikets Ständer
vid deras nästa sammankomst göra Nådig framställning.
96:° Angående understöd till en hamnanläggning vid Jönköp
Anmäld den 6 Mars i83o och vederbörande till efterrättelse förständigad.
QJ-0 Med förslag till Tull-Taxa.
Anmäld den i4 Augusti s. å.; och den nja Taxan fastställd att tjena
till efterrättelse från den x Januarii i83x.
r
Q8:0 Angående byggnadshjelp för Öregrunds Stad.
Anmäld den 6 Mars s. å. och vederbörande meddelad till efterrättelse.
99:° Angående Låne-understöd lill fullbordande af Canal-an
läggningen
vid Ströms Säteri i Robus Län.
Anmäld den 6 Mars s. å. och skulle vederbörande communiceras lill
efterföljd.
100:0 Angående afskrifning af de från Banken och Riksgälds
Contoret
lill Hjelmare Canal och Slussverk lemnade låneunderstöd.
Anmäld den 6 Mars s. å. och meddelad deni det vederbör, till efter
-
Bil. till R. St. Just. Ombudstn, Emi.i. Ber. den i5 Jan, 1834* 77
IO 1:0 Angående låneunderstöd till Städerne Borås och Norrköping.
Anmäld den 6 Mars s. å. och skulle vederbörande till iakttagelse derom
försläudigas.
102:0 Med förslag till förnyad Författning, .angående hränvinsbränningen.
Anmäld den 18 Junii s. å.; och bifölls det af Rikets Ständer gjorda förslag
med åtskilliga förändringar i afseende på det reglementarisk». Förordningen
utfärdad den n5 Junii s. å.
O
100:0 Angående bokföringen af värdet å Riksgälds-Contorels utelöpande
skillings-pollelter.
Anmäld den 27 Mars s. å. Fordrade ingen åtgärd,
10^.:0 och I o5:0 Med förslag till bestämmande af tull å
spanmål.
Anmälde den i3 Mars s. å. Kongl. Maj;t fann dessa skrifvelser böra
förfalla, i följd af Kongl. Maj:ts redan fattade beslut i ämnet.
lOÖ :0 Angående regleringen af Riks-Stalens Tionde HufvudTitel.
Anmäld den i3 Mars s. å. Jemte det Slats-Contoret skulle förständigas
om de å Titeln uppförda anslag, förordnade Kongl. Maj:t, att frågan om infordrande
af uppgifter till grund för Clereciets samt Gymnasii- och Schola»-  statens special-stater skulle till Ecclesiastik-Expeditionens underdåniga föredragning
öfverlenmas.
IOyjO Med anmälan, att någon anmärkning icke förekommit vid
den genom Stats-Utskoltet verkställda granskning af Stats-Werkels
Räkenskaper för år 1826.
Anmäld den 27 Mars s. å. Vederbörande skulle härom underrätUs.
7®
Bil. till R. St. Just. Omhudsm. Emb. Ber. den 15 Jan. 183.R
I c8'.0 Angående frågan om hyresfritt begagnande af GeneralAssislanrce-Conlorets
lius för blifvande Lombard-lånerörelsen i Stockhholm.
Anmäld den i3 Mars s. å. Kongl. Maj:t ville hafva Öfver-Stå ihälla reEmbetet
anbefalldt att söka förmå Staden, att, på de förut af Rikets Ständer
medgifna vilkor, öfvertaga Lombard-lånerörelsen i Hufvudstaden, deri
Kongl. Maj:t vore benägen att befrämja med de ytterligare förm ener, hvilkas
beviljande kunde af Kongl. Majrt bero.
Frågan slutligen afgjord den 26 Maji iS32.
I0Q.0 Angående betäckande af den brist, som möjligen k; n
uppstå i beräknade tillgångar för vid Riksdagen beviljade anslag.
Anmäld den i3 Mars s. å. Skulle meddelas Stats-Couloret och Rikets
Ständers Riksgäids-Contor tiil iakttagande och efterrättelse.
110.0 Angående charteringen af den förbindelse, som af Götha
Canal-Bolag skall aflemnas och .intecknas i Canal-verket.
Anmäld den i3 Mars s. å. Med bifall lill hvad. Rikets Ständer härvid
begärt, befallde Kongl. Majrt, att Stats-Coutoret skulle derom till iakttagande
förständigas.
111:0 I anledning af tlikets Ständers Revisorers åren 1826 och
1827 afgifne berättelser om granskningen af Stats-Werkets förvaltning-
åren 1822—iSaö.
Anmäld den 27 Mars i83o. Rikets Ständers förnyade anhållan, att
vederbörande penningför valtande Werk, som hafva egna fonder, må anbefallas
alt till Rikets Ständers Revisorer afgifva Berättelse om fondens tillstånd
och förvaltning, fann Kongl. Majrt redan vara anbefalld genom dea
nya Instructionen för Revisorerne.
Rikets Ständers hemställanden i afseende på förskott af Statsmedlen
bi föllos,, med den förändring i anseende till tiden för deras redovisning,
att densamma bestämmes till slutet af året näst efter det, hvarunder medlen
anordnats, hvilket, jemte påföljden för uraktlåtenhet härutinnan, borde
i förskötts-anördningen utsättas.
Bil. till R. St, Just. Ombudsm. Emli. Ber. rf. i5 Jan. 1834.
79
Jemte det Kongl. Majit fann den i Rikets Ständers skrifvelse den 1 ~j
November 1823 framställda anmärkning emot f. d. Stats-Rådet IJeir Grefve
Gederström hafva, i följd af afgifven redogörelse, förfallit, biföll Kongl.
Majit Rikets Ständers anhållan, att vederbörande, som af Statsmedlen uppbära
förskott emot redovisning, ma anbefallas att för dem uppgifva specifika
oell verificerade räkningar.
Med anledning af hvad Rikets Ständer i 4 punkten aud rågi t, ville
Kongl. Majit ytterligare hafva förständigat vederbörande, att de af 3:dje Hufvud-Titeln
för Barthelemy-fonden utbetalda förskott borde, så fort tillgångarne
medgifva, Titeln ersättas; oell skulle Rikets Ständers framställning
om indragning af anslaget till Fri-Cadetter till Krigs-Expedilionens föredragning
öfverlemnas.
Hvad Rikets Ständer i 5:te punkten anfört, rörande dispositionen
af mindre Greditivet till förmon för brandskadade i Borås m. 11. Släder,
föranledde endast till det förklarande, att Kongl. Maj:t, enligt 63 §. Regcrings-Formen,
ansåg sin ovilkorliga rätt vara, att i hvarje serskildt fall
pröfva, huruvida förekommande utomordentliga utgifter och behof äro af
den beskaffenhet, att. de på berörde Creditiv borde och kunde anvisas.
Rikets Ständers framställning, angående den , Kongl. Räntmästaren
Ouchterlony den 3o September i8a5 Nådigst beviljade gratifieation, biel af
Kongl. Majit i Nåder bifallen.
Rikets Ständeis anhållan, i afseende på utbetalning af Minister-statens
aflöning, fann Kongl. Majit förfalla, i anledning af Dess redan fattade
beslut örn samma aflönings utbetalning genom Stats-Contoret från och med
år r83o.
Rikets Ständers uti 8, 9 och 10 punkterna gjorde anmälanden vilis
Kongl. Majit genom Krigs-Expeditionen låta Sig föredragas.
Hvad Rikets Ständer i inte punkten anfört, rörande skyldighet för
Domare att ställa borgen för Chartse-Sigillatae-medel, fann Kongl. Majit
godt bifalla, hvarom allmän Kungörelse skulle utfärdas; och ville Kongl.
Majit h ;ifva infordrat Stats-Contorets underdåniga utlåtande i anledning af
Rikets Ständers framställning, angående Chartae-Sigillatae-afgiften för löner
och lönetiliökningar m. m.
Rikets Ständers andraganden i iaite punkten, rörande de i Postverkets
räkenskaper förekommande balanter, fann Kongl. Maj:t nu icke föranleda
till någon åtgärd, då Kongl. Majit redan förordnat om ifrågavarande
balancers slutliga utredning.
8a
Bil. till R. St, 'Just. Ombtidsm. Enik. Ber. den i5 Jnn. i834-
i83r den 6 Januarii försdrogs Statskontorets, i anledning af Rikets
Ständers framställning i urte punkten, afgifna utlåtande, då Kongl. Maj-:t
beslöt allmän Kungörelses utfärdande om skyldighet för dem, som erhålla
löner, lönetillökningar eller andra förrnoner, att vid tillträdet uppvisa för
tillfället köpt och påtecknad Charta-Sigillala rn. m.
112:0 Angående Post-inrättningen i Riket.
Anmäld den i3 Mars s. å. Med gillande af hvad Rikets Ständer i
underdånighet yttrat och hemställt, i afseende på sättet för postens forlskaffande
och regleringen af posllegan, ville Kongl. Maj:t hafva anbefallt
Öfver-Post-Directeurs-Embetet, att, med anledning så viii deraf, som af flera
lid efter annan väckta frågor om postlegaus förhöjning i vissa orter och
tiilökt betalning för postérhes förande öfver större elfvar, inkomma med
fullständigt utlåtande och förslag, i hvilka fall och lill hvad belopp förhöjning
bör ega rum, samt ifrån hvad tid den skäligen bör komma vederbörande
till godo; och skulle Öfver-Post-Directeurs-Embetet jemväl upprätta
förslag till ett Reglemente, sorn noga bestämmer poslilloners och postförares
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
Öfver Post-Directionens förslag i förstnämnde afseende pröfvadt och afgjordt
den t 4 Januarii i83a.
n3 [O Angående de för fordringarne i Finland influtne medel.
Anmäld den i October i83i, då fördelningen af de influtna medlen
fastställdes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer yttrat,
samt verkställigheten af detta Nådiga beslut uppdrogs åt de Corniterade,
som haft sig medlens förvaltning anförtrodd.
11 j.O Angående Slenkols-verket vid Höganäs.
Anmäld den i3 Mars i83o. Fordrade ingen åtgärd.
110 O Med förslag till förändringar i Seglalions-Ordningen.
Anmäld den 7 April s. å. Kongl. Maj:t befallde, att förnyadt förslag
till Författning i delta ämne skulle af General-Tullstyrelsen utarbetas och
så
Bil. lill R. St. Just. Ombudsin, Emli. Ber. tleti 15 Jan. i834 8i
så 'tidigt ingifvas , att det kunde linder årets lopp pröfvas och Författningen
utfärdas, för att samtidigt med den nja Tull-taxan ifrån F1831 års början
blifva gällande.
Beslut om Författningens utfärdande futtadt den. 9 November i83o.
Il6 .O Med hemställan i afseende på framtida reglering af HofStats
pensioner.
Anmäld d. 27 Mars s. å. Riks-Marskalks-Embetet skulle förståndigas,
om ett sådant förslags upprättande, som Rikets Stander begärt.
117:0 Med anmälan, att någon anmärkning icke förekommit under
den genom Siats-Utskottet verkställda granskning af i8a5 och
18 :6 årens räkenskaper för Lappmarks-Ecclesiaslik-fonden.
Anmäld d. 27 Mars s. å. Vederbörande skulle härom underrättas.
Ii 8:0 Angående Bankens vexlings-pris å ducater och annat guld.
Anmäld d. 27 Mars s. å. Rikets Ständers hemställan bifölls; och
skulle allmän Kungörelse i ämnet utfärdas.
II9:° Angående emottagande af utländska myntsorter vid vexling
al* Bancosedlar.
Anmäld d. 27 Mars s. å.; och skulle allmän Kungörelse härom utfärdas.
1*20:0 Angående den af Rikets Ständer åtagna Bevillning.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Maj:t befallde, att Rikets Ständers beslut
angående bevillningen skulle i behörig ordning allmängöras, och behagade
derjemte i afseende på Bevillnings-Förordningens verkställighet förordna:
att,
enär Kammar-Rätten hädanefter icke annorlunda än i besvärsväg
och i några uppgifna fall kommer att pröfva Taxeringsåtgärder, samtlige
Kongl. Majrts Befallningshafvande skulle genom Cireulaire-Bref förständigas
om nödvändigheten deraf, alt Kongl. Maj:ts och Kronans Ombud.
Bihang till R. St. Brot. 1334. 2 Sami. 1 Afd. 3;dje Band, 11
usta Iläjtet.
ga Bil. till R. St. Just. Ömhuåm. Erub. Ber. cl. i5 Jttu. i834
i Taxerings- och Pröfnings-Comiteer nied all uppmärksamhet följa de förhållanden,
hvilka på egendomars värde eller andra af taxering beroende
omständigheter kanna hafva inflytande, samt icke underlåta att söka rättelse
genom Besvärs anförande, då anledning dertill förefinnes;-
att stadgandet angående skyldighet för dem, sorn' meddela andra
personer såkallade forsvars-sedlar eller antagnings-bevis, att för dessas Kronoutskylder
ansvara, äfven' skalf från och med år i83i utsträckas till de Embetsverk,
Cassör och Inrättningar, hvarest e: o: Tjenstemän och Vaktbetjenté
finnas antagne; och utaf hvilka Verk alltså förteckningar å sådane personer
böra aflemnas,- för att vid Skatts k r i fn i n gen- och Bevillhingstaxeringen
tjena till vägledning;-
att uppkommande tvistefrågor om rätta stället för skattskyldiges
Mantals- oeh Skattskrifning skola af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande pröfvas
och afgöras samt; i händelse af missnöje, genom besvär hos KammarRätten
fullföljas; börande allmän Kungörelse utfärdas om hvad uti denna
och nästföregående punkt blifvit förordnad!..
121:0 Angående förändring i sättet för Grundräntornas och Kronoliondens
utgörande.
Anmäld d.-ai Maji s. å. Kongl. Maj:t ville häröfver inhemta1 Krigs -  ocli) Kammar-Collegiernes utlåtande. Frågan å nyo anmäld i sammanhang
aaed den om reduetion af hemmans-räntorna oell Proposition till Rikets
Ständer i ämnet beslutad (Se N:o 7b.};
12210 Angående' åtskilliga'omständigheter,, hörande till Riks--  bokslutet.
Anmäld d. 32 April s. å. Kongl. Maj:t ville1 häröfver inhemta StatsContörets
utlåtande.
1831 den 36 Februarii ytterligare anmäld, då Kongl. Majit beslöt:
att en serskild general-räkning äfven öfver förskott af Stats-medlen skull*
upprättas, och dessas belopp blifva synligt i Riks-hufvudbokens capilalräkning;
att förskott ellér lån af Nionde Hufvud-Titelns tillgångar skola
i Riks-hufvudboken intagas utan sammanblandning med års-anslagen, samt
att nya formulairer för åtskillige förvaltande Werks räkenskaper, som i Rikshufvudboken
böra ingå, skulle upprättas> efter det 1829 års Riks-hufvudbok
blifvit afslutad och med ledning deraf; äfvensom- att Slats-Gontoret borde
Bil, till R. St. Just. Ombudsm. Enil’. Ber. den ,.i‘5 J/m. i832f.
‘SJ
i samråd med vederbörande “Werk och Auloriteler tillse, att nämnde räkenskaper
må kunna afslulas och blifva tillgänglige inom den lid, som för
Riks-bakslutet erfordras.
9
12,_):0 Angående Städernes Salu-aecis.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Maj:t förordnade, att genom Dess Befallningshafvande
skulle från samtlige Städerne i Riket infordras uppgifter
om de rättigheter, som i förenämnde hänseende för hvarje Stad äro gällande,
jemte Magistratens och menige Borgerskapets yttrande, huruvida de ante
föimonligare, att nuvarande förhållanden med .tillverkning och försäljning
af bröd och dricka samt .köttförsäljning i Städerna må fortfara, .eller att tillverkning
och försäljning af dessa artiklar lemnäs fullkomligen fri, så väl
för Städerne sjelfva sorn för Landtman.
i83a den 22 December föredrogs å nyo detta ärendg, då Kgl. Majit
beslöt Kungörelses utfärdande i ämnet, hvarigenom en del Städer, i följd
af deras medgifvande, befriades från Salu-accisen. Kongl. Majit beslöt derjemte,
att Invånarne och menige Borgerskapet i Stockholm skulle ytterligare
höras.
De i anledning Räraf inkomna handlingar föredragne ..den 19 OctoBer
i833.
12^:o Angående grunderne för Tullbevillningen.
Anmäld och afgjord ,i sammanhang med Tulltaxan den 14 Augusti i83o.
125:0 Angående utvägar till Ull-produclionens befrämjande in
om
Riket.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Majit befallde, alt Commerce-Colle•ium
borde, i anledning af det anslag lill belåning af sorterad inhemsk
ull, hvilket Rikets Ständer beviljat, och hvad de för öfrigt i ämnet yttrat,
inkomma med förslag lill alla för verkställigheten nödiga åtgärder; äfven*om
Kongl. Majit ville i Nåder hafva inhemta!. Fullmägtiges i Riksgäldskontoret
utlåtande i afseende på dispositionssättet af det creditiv, RiksgäldsContoret
åligger att för ofvannämnde ändamål tillhandahålla.
Emedlertid förordnade Kongl. Majit, att Commerce-Collegium skulle
gå i författning om införskaffande af en skicklig Ull-Sorterare från Preussen
eller Sachsen, samt tillät, att, om enskilda personer ville under loppet
S,{ Bil. iill R, St, Just. Ombud sm. Ernb. Ber. den i5 Jon, 1834.
af sommaren för egen räkning låta införa finulliga electöral-får från berörde
Länder, de skola tillgodonjuta tullililiet och ersättning för transportkostnaderna
till Ystad, samt att, bni antalet af sådane Får, hvilka på-en gång
införskrifvas, uppgår till minst 3oo st., jemväl resekostnaden må af allmänna
medel betalas för den person, som af Commerce-Collegium får sig uppdraget
att ombesörja Fårens uppköp.
Den 19 Junii i83o föredrogs Fiillmägtiges i Riksgälds-Contoret utlåtande
i ämnet, då Kongl. Maj;t förordnade om dispositronssättet af iffåJ
ga varande credifiv.
S. D, föredrogs Commerce-Collegii anmälan om åtskilliga förberedande
åtgärder tili Uilpröductionens befrämjande, hvilka i Nåder biföllös.
x83i den 12 Mars fastställdes, på försök och tillsvidare, Commerce-Collegii
förslag till förnyadt Reglemente för TJll-Discontfondens förvaltning samt
lill Kungörelse angående inrättande af ett Ull-Contor.
12 6:0 Angående emottagande af förseglade anbud å tryckningen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid nästa Riksdag 111. m.
Anmäld d. 22 April i83o; och skulle Hof-Cancellers-Embetet tili efterrättelse
meddelas.
I 2y.O Angående-vidtagen anstalt i afseende på vissa Academiers,
Kollegiers och allmänna Inrättningars rättighet att från Banken utbekomma
Silfvermynt.
Anmäld d. 22 April s. å. och vederbörande till efterrättelse meddelad.
J 28:0 Om ett tillägg i Rikets Ständers förslag till ny Tulltaxa, angående
restitution af införsels-tull för utländska rudimaterie]’, då de
förädlade exporteras.
Anmäld den 7 April s. å. Häröfver skulle Commerce-Collegium, efter
General-Tull-Styrelsens hörande, afgifva underdånigt utlåtande,
Den 14 Augusti s. å. ytterligare anmäld, i sammanhang med Rikets
Ständers skrifvelse angående Tulltaxan.
12CJ:0 Angående upptagande af ett lån i Silfver å 2,000,00a
R:dr till förmon för fastighetsegare.
Vunnit all den åtgärd, som på Kongl. Maj:t ankommit.
Bil. till R. St. Jun. Ombud sm, Emb. Ber. den i5 J tm. iS34- 85
ry • v
1J0:0 Angående ulmyntning af Bankens tillgångar i Guld oell
Silfver.
Anmäld d. 21 Maji i83o; hvarvid Kongl. Maj:t i Nåder gillade de af
Rikets Ständer beslutade stadganden, i de delar, sorn på Kongl, Maj:ts Nådiga
pröfning ankomnio,
l3l:0 An gående creditivet till anskaffande af spanmål i missvaxt-år.
Arnhald d. 6 November s. a. och vederbörande till efterrättelse meddelad.
l32 :0 Angående återbetalningen af Crcditiv-medlen för undsättning.
—^ .
Anmäld d. 6 November s. å. och vederbörande lill efterrättelse meddelad.
1.33,0 Med hemställan, att ali Krono-uppbörd, undantagande
fiiksgäldsmedlen, som för närvarande till serskilda Werk levereras,
och hvaröfver serskilda redogörelser afgifvas, måtte till ett och samma
ställe inlevereras och derstädes redovisas, samt de förvaltande
'Werken i stället med bestämda årsanslag förses.
Anmäld d. 22 April s. å. Kongl. Maj:t fann godt i Nåder förordna,
all, sedan vederbörande förvaltande Werk blifvit hörde, Stals-Contoret borde
inkomma med utlåtande, angående den af Rikets Ständer sålunda föreslagne
reglering, samt i hvad nion och på hvad sätt densamma lämpligast
må kunna till vägabringas.
134 • O Angående ytterligare understöd för Södertelje Canal.
Anmäld d. 7 April s. å. och meddelad vederbörande tili efterrättelse.
135 :0 Angående de enligt Regerings-Formens 63 §. anslagne
Creditiv.
Anmäld d. 7 April s. å.; och skulle meddelas vederbörande till efterrättelse.
56
Bil, till R. St, Just, Ombudsm. Emb. Ber. d. ,i5 J,in. 18>4.
i36 O I fråga om anslag till Navigalions-Scholors inrättande.
Anmäld d. 22 April s. å. Kongl. Majrt förklarade Sig vilja, uppå
Ecdesiastik-Expeditionens föredragning, taga i Nådigt öfvervägande, huruvida
någon del af de på Tionde IIufvud-Titeln till .Universitetens och
Tillampnings-Scholomas fullkomnande anslagna 10,000 R:dr må användas
till undei visningsanstalter för Coopvrerdie-Skeppare i förening med de redan
organiserade Navigations- och Styrmans-Scholpi-na.
.lBylO Med anmälan, att .någon anmärkning ej förekommit vid
granskningen af Charlae-Sigillatas-Werkets Hufvudbok för år 1826.
Anmäld d. 7 April s. å. och lagd ad acta.
,l38:0 Angående beräkningen af Stats-Werkets inkomster för år
i83o och påföljande åren intill nästa Riksdag.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Majrt täcktes i anledning häraf förordna :
att hvad Rikets Ständer anfört i afseende på Mantalspenningarnes
fortfarande tills vidare, utan förändring för det närvarande, ej kunde föranleda
till annan åtgärd, än att vederbörande må derom till efterrättelse
förståndigas;
att Öfver-Stålhållare-Embetet och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Götheborg borde, efter inhemtade fullständiga upplysningar, afgifva utlåtande
i anledning af Rikets Ständers begäran om undersökning angående
orsakerna till den af Städerna Stockholm och Götheborg åtnjutna befrielse
från Sterbhus-afgift;
att hvad Rikets Ständer i afseende på Lagmans- ,och Häradshöfdingejäntan,
Tiugsgästningspenningarne och Tingsföringskostnaderne anmält, skulle
Stats-Contoret till iakttagande meddelas;
att, likaledes med anledning af Rikets Ständers beslut ,om upphörande
af de serskilda Landsböcker, som hittills öfver allmänna beyillningen
uppgjorts, Stats-Contoret skulle, till egen och vederbörandes efterrättelse, förständigas
att hvad sålunda blifvit stadgadt må behörigen iakttagas från oell
med redogörelsen för innevarande års allmänna bevillning;
alt, i anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning rörande
Salu-accisen, Stats-Contoret borde i Nåder förständigas om det under
denna inkomsl-tilel förslagsvis uppförda belopp af 7,500 R:dr. Kommande den
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Etnb, Ber d. i5 Jin. 1834-
87
allmänna frågan om denna afgifts framtida uppbärande att, vid pröfningen
af Rikets Ständers härom serskildt aflåtna skrifvelse, tagas i Öfvervägande.
I 3c):0 Angående hevillningen för Qvarnar, Valk- och Stampverk.
(Se N:o 120.). Afgjordt i sammanhang med frågan om allmänna hevillningen.
I 4o;0 Med förslag till förändringar i Lurendrejeri-Förordningen.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Maj:t befallde, alt förnyadt förslag
till Författning i detta ämne skulle af Gene.ral-Tull-Styrelsen utarbetas och
så tidigt ingifvas, att det kunde under årets lopp pröfvas och Författningen
utfärdas, för alt samtidigt med den lija Tulltaxan ifrån i83l års början
blifva gällande.
.Beslut om Författningens utlardaude fatladt den 9 November i83o.
J4I-O Angående anslag till strömrensningar och lättade vattencoiu
municationer.-
Anmäld d. 7 April s. å. Denna underdåniga skrifvelse skulle öfverlemnas
till Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning, med befallning att, efter
beräkning af det nu anvisade årliga anslag samt de besparingar, hvilka möjligen
kunde från förra-åren vara alt tillgå, skyndsamligen uppgöra förslag
till de sti ömrensnings--och väganläggningsarbelen, hvilka, enligt de vid anslaget
fästade vilkor, kumle eller borde under del löpande året befordras
tili verkställighet samt tillika afgifva underdånigt utlåtande, huru de ifrågavarande
medlens förvaltning skulle med möjligen minsta kostnad till—
vägabringas.
Den 11 Junii i83o fastställdes ny aflönings-stat för Stor-AmiralsEmbetels
3:dje Afdelning och Ilydrolechniska Contoret, med en minskning
i föregående utgifter af 1,820 R:dr, hvilken Stat borde tjena till efterrättelse
från den 1 Julii s. å.
Den 7 April i832 föredrogs det infordrade förslaget till strömrensliingsmedlens
användande.
1 4^*0 Angående ny Instruction för Rikets Ständers Revisorer'
öfver Banco-Werket.
Anmäld d. 7 April s. å. Kongl. Maj:t befallde,, alt den nya' Instru--  etionen skulle genom allmän Kungörelse utlärdas.-
83.
Bil, tili R. St. Just, Ombudsm, Emb. Ber, d, i5 J/iii. x834*
1^3:0 Angående Öfver-assigneringar på Banken m. m.
Anmälddsamma dag och Kungörelse i ämnet utfärdad.
44-o Med förslag till förändringar .i Förpassnings-Stadgan.
Anmäld den 7 April s. å. Kongl. Maj: t befallde, att förnyad t förslag
till Författning i detta ämne skulle af General-Tullstyrelsen utarbetas och
så tidigt ingifvas, att det kunde under årets lopp pröfvas och Författningen
utfärdas, för att samtidigt med den nya Tlill taxan ifrån 1831 års början
blifva gällande.
Beslut om Författningens utfärdande futtadt den g November i83o.
l45:0 Ang ående liqvidationerna af Bankens fordringar såväl för
det efter 1826 års missväxt lyftade Credilivet, som hos f. d. allmänna
Magazins-inrättuingen. ,
O O
Anmäld den 7 April s. a. och vederbörande till efterrättelse meddelad.
I 46:0 Angående extra Stats-regleringen intill nästa Riksdag
samt Fullmägtiges i Biksgälds-Contoret underdåniga skrifvelse af den
21 April i83o, med anmälan om åtskilliga i öfrigt å RiksgäldsGontoret
anvisade summor.
Anmäld den i3 Maji s. å. Innehållet af dessa skrifvelse!’skulle StatsContoret
till efterrättelse meddelas, med förständigande derjemte, att de af
Rikets Ständer beviljade, men ännu icke utbetalda extra anslag skola, i man
af skeende reqvisitioner, anordnas på de öfverskottsmedel, som Stats-Cöntoret
bär för ändamålet reservera, så vidt de dertill lemna tillgång, samt
sedermera i liqvid med Riksgälds-Contoret upptagas och godtgöras; att, för
hvad tillgång icke finnes, erforderliga medel få i Riksgälds-Contoret reqvireras;
samt att alla de summor, som redan, blifvit directe genom Riksgälds-Contoret
utbetalda för extra Statsbehof, skola i Stats-Werkets räkenskaper
upp- och afföras.
Kongl. Maj:.t förklarade serskildt i Nåder, att, sedan repartidonen af
det för Armeens materiel beviljade anslag hunnit uppgöras och terminerne
för de till hvarje föremål erforderliga summor blifvit bestämda, Kongl..Map-t
ville
Bil. till R, Jt. Just. Ombudsm, Emi, Ber, den i5 Jan, 1834. 89
ville genast derom underrätta Fullmägtige i Riksgälds-Contoret; och tillät
Kongl. Majrt i Nåder, att Slafs-Secreteraren för Handels- och FinanceÄrendena
må tillkallas i den Comité, som fatt sig uppdraget att föreslå omlörraälda
reglering, när fråga der förekommer om beräkningen af de summor,
sorn hvarje år skola lill försvarsverkets iståndsättande disponeras, eller
om andra ämnen, som kunna inverka jrå Rikets financiela förhållande i
allmänhet.
147 •O Angående moderation i postporto för bref af mer än 8
lods vigt.
Anmäld den 29 April s. å. Kongl. Majrt' befallde, att Öfver-Post-Dirccteurs-Embetet
borde inkomma med underdånigt utlåtande och förslag, i
afseende på verkställigheten af Rikets Ständers örn förmälda beslut.
l48:0 Angående en Paket- och Forvagns-inrättning.
Anmäld den 29 April s. å. Kongl. Majrt förklarade Sin Nådiga afsigt
vara att, så vidt omständigheterne medgifva, lata till verkställighet befordra
hvad Rikets Ständer härvid i underdånighet föreslagit, och befallde,
alt till en början försök skulle göras med inrättande af en Paket- och Forvaguspost
emellan Stockholm och Ystad, som komme att färdas fram och
åter en gång i veckan; börande Öfver-Post-Directeurs-Embelet med ledning
af' den lar ill', som vid Rikets Ständers skrifvelse finnes bifogad, upprätta
och tili Kongl. Majrt inkomma med förslag till ej mindre passagerare-afgift
än taxa för packgods.
Kongl. Majrt förväntade derjemte, att denna inrättning så tidigt kunde
komma tili verkställighet, att ofver-Post-Directeurs-JEmbetet, med stöd
af derpå grundad sakkännedom, må blifva i tillfälle att nästa år till Kongl.
Majrt afgifva omständligt förslag tili paketpostens utvidgning och ändamålsenliga
organisation, äfvensom till de reglementariska föreskrifterne för densamma,
ålfoljdt af beräkning öfver kostnaden.
Öfvcr-PosUDirecteurs-Embetets förslag i ämnet gilladt den 3 December
1831. Kongl. Majrt har sedermera beslutat inrättningen af en Paketpost
emellan Ystad och åtskilliga andra Skånska städer.
Bihang till 1{, St. 1'iot. i834 51 Sami. 1 Afdel, Zdje Band, 11
i:sta Häftet.
Til. till R. St. Just. Ombudsm. Emb. Ber. d. io ‘Jan, i834.
1490 Angående porto-afgiften för Inrikes brefvexlin
Anmäld den 29 April s. å. Kongl.- Majit ville i Nåder hafva anbefallt
Öfver-Post-Directeurs-Embetet att;, med tillämpning af de utaf Rikets Ständer
fastställda grunder, upprätta och till Kongl. Majit öfverlemna förslag
till förnyade posltaxor för Inrikes Brefvexlingen, så tidigt alt de nya
taxorna må i allmänhet inom årets slut kunna utfärdas, för att ifrån och
med den 1 Januarii 183r tjena lill efterrättelse, och att taxan för Stockholms
Rost-Conior må kunna tryckas och bifogas Calendern för sistnämnda
år.
Förslag till de- nya posttaxornai inkommet- och gilladt den 6 NoYember
i83o;-
I5o:0 Angående utvidgad local för Yeterinair-Inrättningen i
Stockholm.
Anmäld den 22 April s. å. Med bifall till Rikets Ständers underdåniga
hemställan, om upplåtande af de lill Ladugårdslands f. d. Kronobränneri
hörande tomter och byggnader för Veterihair-Ihrättningens behof, behagade-
Kongl. Majit förordna,- alt Stats-Contöret skulle härom förståndigas^,
samt att förslag till byggnadernas ändamålsenliga inredning med dertill
disponibla tillgångar skulle genom Sundhets-Gollegii försorg: upprättas..
Byggnaden nu mera fullbordad.
ID 1:0 Angående liqvid emellan Förvaltningen af Sjö-Ärendena
och allmänna Mägasins-Inrältningen, för det lill Flottans behof i
Carlskrona upplåtna proviantläger: i hvilket ämne Förvaltningen af
Sjö-Ärendena- och Stals-Contoret med underdåniga utlåtanden inkommit.
Anmäld den 3r Julii s. å. Kongl.-Majit fann värdet af berörde proviantlager
böra i allmänna Magasins-inrättningens räkenskaper afskrifvas med
en summa af 60,124 Ridr 3o sk., hvartill samma lager är i dessa räkenskaper
uppfördt, hvaremot nämnde lager hädanefter borde i Flottans räkenskaper
,. såsom en dess tillhörighet, upptagas och; redovisas.-
Bil till R. St. Jlin, Ombudsm. Emb. Ber, den i5 Jan. 1834* '91
Uppgift på Rikets Ständers vid Lagtima Riksdagen åren 1828,,
1829 och iS3o afgifna underdåniga skrifvelse!- oell hemställånden,
hvilka blifvit Kongl. Majrt i underdånighet genom Dess Eeclesiastik.
Expedition föredragne samt på nedanstående sätt handlagde.
rl”0 Angående gamla Psalmbokens a fly sande från bruk och nyttjande
vid allmänna gudsljensten.
Inför Kongl. Majrt anmäld den 20 Junii 1829. Kongl. Maj:t fann ej
skäl alt, på sätt Rikets Ständer föreslagit, bestämma någon viss lid, inom
hvilken den nya Psalmboken skulle allestädes vara till bruk antagen; dock
borde Presterskapet i de församlingar, der den ännu ej begagnades, uppmanas
att låta sig angeläget vara, att hos sina åhörare undanrödja de hinder,
som deri hittills vållat uppskof; hvarom Circulaire under den 27
Junii 1829 algått till Consistoria Ecclesiastica i Riket.
2:0 Angående upplåtande ;af tvänne tunnlands jord till Eskilstuna
Stads begrafningsplats.
Anmäld den 11 Maji 1829; och har Kongl. Majrt under den 22 i
samma månad bifallit, att tvänne tunnland å en Eskilstuna Kungsladugård
tillhörande och på arrende upplåten egolott Nro 8 må, senast efter arrendeårens
slut, till begrafningsplats få användas.
3:0 Angående piofs alläggande af Klockare å för barnaundervisningen
nödige kunskaper.
Anmäld den 3i October 1829;-och sorn Klockares skyldigheter i anseende
till barn a undervisnrogen redan vore genom kyrkolag och författningar
bestämde, fann Kongl. Majrt ej någon åtgärd vara i detta afseende för
det närvarande behöflig.
4:° Om inrättande af en allmän undervisningsanstalt i Eskilstuna
Stad.
9^ Bil. till R. St. Just. Ombud sm. Emb. Ber. ilen 15 Jun. 183/|.
Anmäld den 37 Junii 1839, då Consistorium i Strengnäs erhöll Nådig
befallning att inkomma med förslag lill en Skolas organisation i Eskilstuna,
och lill reglering af Lärarnes lönevilkor, hvarefter Kongl. Maj:t i sammanhang
med fö! delningen af de till Elementar-Läroverket vid sista Riksdag
anslagne 42>ooo R:dr, under den 38 December i83i och 31 September
i833, förordnat, att en Apologist-Skola skall i Eskilstuna Stad inrättas.
5:0 Om skyldighet för dem, som anmäla sig till Prest-examen,
att ådagalägga kunskap i vexelundervisnings-methoden.
Anmäld den 6 Febmarii i83o; och har Kongl. Ma-':t, med afseende å
hvad Preste-Ståndet serskildt i detta mål anfört och upplyst, ej funnit skäl
bifalla de af Rikets Ständer föreslagna sladganden i förevarande afseende.
6:0 Om inrättande af ett Sjukhus i Söderhamns Stad.
Anmäld den 14 April 1883. Kongl. Maj:t har, under den 26 i samma
månad, bifallit, att ett Curhus må i Söderhamn inrättas för södra
Helsingland, och Curhus-afgiften från samma ort för denna sjukanstalt användas.
7:0 Med anhållan, alt Wisby Hospitals inkomster måtte, tills vidare,
för uppförandet af en ny Lazarettsbyggnad derstädes till oförminskadt
belopp få användas.
Anmäld den 31 December 183o; och behagade Kongl. Maj:t i Nåder
bifalla, att Wisby Hospitals öfverskottsmedel må, från i83i års början, till
Lazärettsbyggnadens uppförande under vissa vilkor användas.
8:0 Örn bestämmande af vissa rättigheter för Prestman, som antagas
Lili Lärare vid Lancaster-Skolor, der minst 75 barn undervisas.
Anmäld den 6 Februarii i83o, hvarvid Kongl. Majit, med afseende å
hvad Preste-Ståndet serskildt i detta mål anfört och upplyst, ej funnit skäl
bifalla de af Rikets Ständer i underdånighet föreslagna stadganden, mea
förklarat Sig vilja med välbehag anse, om Presterskapet, serdeles de yngre
deribland, verksamt bidroge till vexelundervisningens befrämjande.
Bil till R- Sr. Just. 0mt>uasm. Emi. Ber. den i5 Jan. 1834.
93
Q'.0 Om dispositionen af de till Barnhus-Inrättningen i Malmö
gjut da donationer.
Vid underdånig föredragning af detta ärende, den 27 Mars i83o, har
Kongl. Majit förklarat, att någon förändring uti hvad, rörande Malmö Barnlnisinedels
förvaltning och användande, redan stadgadt är, icke kan komma
att ega runi.
10:0 Om stadgande, i sammanhang med den förestående regleringen
af Rikets allmänna undervisningsverk, att föreläsningar öfver
Rikets Grundlagar och examina derutinnan med dem, som egna sig
åt civila Embetsmannu-banan, måtte ega rum.
Anmäld den 6 Maji rSoo; men som Universitetens reglering blifvit,
under förväntan på ständiga anslag för detta ändamål, uppskjuten, så hvilan
äfven detta dermed sammanhängande mål.
1I.‘0 Om behofvet af nya Provinoial-Läkares tillsättande cch
förslag till Provincial-Läkarevårdens bättre reglering.
Anmäld den 3 October 1829; och har Kongl Majit, med bifall lill
Rikets Ständers gjorda framställning, anbefallt Sundhets-Collegium, att det
ifrågaställde förslaget till en allmän reglering af Provincial-Läkarevården i
Riket uppgöra. Slutligen föredragen den 14 September samt den t4 December
1833j och kommer framställning i detta ämne att till Rikets Ständer
afgifvas.
12:0 Om ett Dana-arfs anslående till en Skolefond i Wahlö
Församling.
Anmäld den 3 October 182g; och beslöts, att till Kongl. Slats-Contoret
Nådig Skrifvelse skulle afgå, med befallning om dessa medels utlemnande,
samt att vederbörande skulle om Rikets Ständers beslut, till Wahlö
församlings efterrättelse, förståndigas,
13:0 Om gralification till Professorn, Dcclor Åkerman och 0111
understöd till Orthopediska Institutet i Slockholm,
.g4 Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emli. Ber. den ,i5 Jan 1834»
Anmäld den 3 Oclober 1820 och öfverlemnad till Handels- .och Fi
■
tiance-Exped i tionens underdåniga föredragning.
I \ O Om upplåtelse af en byggnadsplats å Eskilstuna KungsLadugårds
egor för Öster- ,och \Westei>Rekarnes Lazaretts- och Curhus-Inrättning.
Anmäld den 3 -October 182c); och heslöt Kongl. Maj:t, med Nådigt bifall
till hvad Rikets Ständer i underdånighet hemställt, att vederbörande
skulle anbefallas om verkställigheten draga behörig försorg.
1.5.0 Om förändrad t användande af den i:dels rprocent, sorn af
Sterbhus inom Carlstads Stift nu .erlägges till Hospitalet derstädes.
Anmäld den 22 April ,i83o; och har Kongl. Majit, efter SeraphimerOrdens-Gillets
hörande, funnit Rikets Ständers underdåniga .framställning
för det närvarande icke kunna vinna Nådigt afseende.
16.0 Angående förklaring och tillägg i Kungörelsen den ry
Mars 1824 om oeconomiska besigtningar å Pastors-bosläJJen m. m.
Anmäld den 21 Maji i83o; och är allmän Kungörelse i detta ämne
under den 28 i samma månad utfärdad.
<17:0 Angående Åbo- och Besittnings-rätten lill Kyrkohemman i
Halland.
Sedan Preste-Ståndet, uti serskild underdånig skrifvelse, bestridt Rikets
Ständers underdåniga framställning i ämnet, har Kongl. Majt, under
den g Julii i83o, förklarat Sig ej kunna lill densamma lemna Nådigt bifall.
l8 .O Angående undersökning om upprinnelsen af den sä kallad
Preste-taxan.
Anmäld den 27 Mars i83o; och har Kongl. Majt, med Nådigt afseende
å Rikets Ständers underdåniga anhållan, under den j6 nästföljande
April, anbefallt Kammar-Collegium vidtaga sådane åtgärder, .ätt den föreskrifna
undersökningen må inom 1832 års slut vara fullbordad. Påminnelse
derom till bemälde Collegium afgafs den 22 Junii i833.
Bil. till R. St. Just, Ombuds tn. Ernb. Ber, d, i5 Jan. i834. 95
19:° Om fortfarande anslag af Statsmedel till Carlskrona Stads
Fattig vårds-inrättning.
Anmäld den 16 Januarii i83o; Och liar Kongl. Maj:t, till följd af Rikets
Ständers beslut, under den s3 i samma månad lemnat vederbörande
underrättelse om anslagets fortfarande- intill nästa Riksdag.
20:0 Om afskrifning af ett, Landt-ränteriets förskott till Curhus-”
anstalten i Westerås.
Anmäld den 20 Februarii i83o; oell bar Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref af den 27 i samma månad, om Rikets Ständers beslut förständiga*
vederbörande till behörig efterrättelse.
21.0 Om sättet för allmängörande af författningar och deras ut--  delning till Domare och Embetsman.
Sedan åtskilliga förberedande åtgärder blifvit vidtagne, bar Kongl.
Mafft, med hufvudsakligt bifall lill Rikets Ständers underdåniga framställ--  liing, derom låtit utfärda Nådig Kungörelse af den 14 December i833.
2 2:0 Om hegardt fortfarande anslag åt Lär arne vid Stockholms
Stads undervisningsverk.
Anmäld den 16 Januärii i83o;: och har Kongl. Maj:t under den 23 i
samma månad till alla delar bifallit Rikets Ständers beslut, samt derom’
vederbörande förständiga! till behörigt iakttagande.
23.0 Om anslag af allmänna medel till aflönande af en Djur--  Läkare i hvarje Län.
Inför Kongl. Maj:t anmäld den 16 Januarii i83o och den 23 i samma
månad Nådigst bifallen, samt Vederbörande till behörig efterrättelse
förstundigad.
2/^:0 Om ett till Lunds Academie återställde penningeanslag.-  Dito1 Dito'
9<> Bil. t'U R. St. Just. Ornbudsm. Eml>; Ber. i. i5 Jan. 1834.
2 3:0 Om ökadt anslag till Gymnastiska Central-Institutet i
Slockholm.
Dito Dito
26:0 O m beviljadt ökadt anslag för Upsala Academies Rid-skola.
Inför Kongl. Majit anmäld den 16 Januarii i83o och den a3 i samma
månad Nådigst bifallen, samt vedefböiande lill behörig efterrättelse förständigad.
2^0 Angående Presterskapets aflöning.
Den 21 Maji i83o inför Kongl. Majit anmäld oell under den 28 i samma
månad i Nåder bifallen.
28 iO Handels- ocb Finance-Expeditionens Protocoll, med utdrag af
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående verkställd reglering
af Riks-Statens aldra Hufvud-Titel.
Anmäld den 20 Februarii i83o; och beslöt Kongl. Majt, alt, hvad Rikets
Ständer, i anseende till Sundhels-Collegii och Medicinal-Werkets samt
Veterinair-Inrätlningens Stater, stadgat och i underdånighet anmält, skulle
genom Nådiga skrivelser vederbörande till behörig efterrättelse meddelas.
2Q!0 Handels- och Finance-Expeditionens Protocoll, med utdrag
af Rikels Ständers skrifvelse angående reglering af Gite Hufvud-Titeln.
Sedan Kongl. Ma;jt, uppå Dess Handels- och Finance-Expeditions underdåniga
föredragning, gillat och antagit det af Rikets Ständer gjorda förökade
anslag tili Institutet för Blinda och Döfstumma, behagade Kongl.
Majit, under den 20 Februarii i83o, bifalla det vid berörde ökade anslag af
Ständerna fästade vilkor, att ytterligare en Elev från hvarje af Rikets Stift
må vid nämnde Institut emottagas och vårdas.
80 .O Angående upphörande af rättigheten för Kyrko-Råd alt
ådöma stockstraff.
Sedan
Bil, till R. S:. Just. Ombudsm. Ernb. Ber, den i5 Jun. i834« 97
Sedan Högsta Domstolen i ämnet utlåtande afgifvit, har målet inför
Kongl. Maj:t den 5 Mars 1831 blifvit i underdånighet föredraget, och allmän
Kungörelse af den 12 i samma månad utfärdad.
31.0 Angående Fattigförsörjningsanstalterna i Riket.
Anmäld den 6 Maji i83o, och öfverlemnad till JustitiEe-Revisions-Expeditionens
underdåniga föredragning.
dra<;
32:0 Om byggnaders afträdande åt Velerinaire-Inrättningen samt
anslag af medel till deras islåndsättande.
öfverlemnad till Handels- och Finance-JSxpeditionens underdåniga före
-
33:o Om vilkoren föi Kyrkors sammanbyggnad och behandlingssättet
af derom uppkomna frågor.
Anmäld den 11 Junii i83o; och är allmän Kungörelse i ämnet under
den i samma månad utfärdad.
34'0 Om åtgärders vidtagande till befrämjande af regleringen
med Tionde-Conventionen på Gottland.
Utlåtanden infordrade den 17 September 1831 från Kammar-Collegium
och den 12 Maji i83a från Presterskapet på Gottland, hvilket senare under
d»u 21 December i83a inkommit.
35:0 Med förslag lill Prestvalsförordning.
Anmäld den 22 April i83o, och Förslaget remitteradt till Högsta
Domstolens underdåniga utlåtande,
36:0 Om beviljadt serskildt anslag för den till nya methoder*
pröfning inrättade Elementar-Skola i Stockholm.
Anmäld den 22 April i83o; och fann Kongl. Maj:t någon annan åtB
i b äng till R, St. Brot, 1834. =• Sa”‘l. 1 Af del. V.dje Band,
r.sta Häftet.
q8 Bil lill R. St, Just, Ombuåsm. Emb. Ber. tieu i5 Jnti. i834.
gärd icke erfordras, än att vederbörande försländigades om Rikets Sländers
beslöt till behörig efterrättelse.•
3^:0 Om författnings vidtagande till förekommande af den skai-
da, som Tiondegifvare tillfogas genom obehörigt dröjsmål med grö
dans
räknande.
Sedan Kammar-Collegium i ämnet blifvit bordt, har Kongl. Maj:t under
den 19 Junii 183o tilli Rikets Ständers underdåniga hemställan lemnat
Nådigt samtycke.
38 '•O Om allmänna Curhus-afgiftens fortfarande.
Anmäld den t Julii i83o; och har allmän 1 Kungörelse under den 9 1
samma månad' blifvit utfärdad.-
3'9:°' Angående Åcademiernas Jurisdiction.
Anmäld den 6 Maji i83o, och remitterades till Lag-Comiteens underdåniga
utlåtande.
4° ‘O Öm verkställd granskning af Hospitals- och Barnhus-fonderne
samt Lazaretts- och Curhus-räkenskaperne..
Anmäld den 14 Mars i83i och beslöt Kongl. Maj:t, att SeraphimerOrdens-Gillets
underdåniga meddelade upplysningar, angående de i Hospitals-
och Barnhus-fondens räkenskaper af Stats-Utskottet anmärkte balancerade
poster,, skulle Rikets Ständer vid nästa* Riksdag: meddelas och* utskrifning
föreslås.
4-LO- Om ökade anslag för Undervisnings-Werken i Riketi
Efter flera serskilda föredragningar har anslaget till Elemenlar-LäroWerken
42»°°o R;dr blifvit fördeladt den 2 1 September 1833^ och till Universitetet
samt Tillämpnings-Seliolor den 21 December s. å.
Om Special" .för- Giericiets samt1 Gym
-
Bi!. till R. St. Ju -t. Omlmdsm. Emi). Ber. den 15 Jun. 1334.
'99
nasii- och Skole-Staternas anslag i Kronobonde och penningar.,
samt om uppgifter å taxeringsvärdet af -Ecclesiastik-boställen.
Anmäld den 9 'Julii i83o; och har Kongl, 'Maj:t, med bifall till Rikets
Ständers underdåniga hemställan, under den 24 i samma månad, anbefallt
Kammarkollegium och Statskontoret att, efter infordrade nödiga upplysningar
från vederbörande, upprätta de Special-Stater och meddela de uppgifter,
hvarom Rikets Ständers skrifvelse handlar.
Påminnelser afgifna den 22 Junii 1833 till Kammar-Collegium och
Statskontoret, sorn-under den 29 Augusti samma ,år anfört., alt erforderliga
upplysningar från Landsorterna saknades.
43 :0 Angående medel till Navigalions-Skolors inrättande.
Anmäld den 19 Junii i83o; och blef detta ärende öfverlemnadt till H.
K. H. Kron-Prinsen, Universitetens Canceller, för att, i sammanhang med
frågan om den allmänna fördelningen af Rikets Ständers till Universitetens
och Tillämpnings-Sk-qiornas. fullkomnande gjorde anslag, sig deröfver i underdånighet
utlåta.
Sedan H. K. H. härefter, uti underdånigt utlåtande af den 23 Nov.
i833, hemställt, att endast en Navigations-Skoia mätte af Staten bekostas,
hvilken lämpligast kunde inrättas i Carlskrona, och att tillgångar för sådant
ändamål å Flottans egen Stat måtte beredas, utan att i och för denna Läroanstalt
ofvanberörde anslag graverades, har Kongl» Maj:t, under den 21 December
sistnämnde år, till denna underdåniga hemställan lemnat Nådigt bifall.
Dessutom bafra från serskilda Stånd följande underdåniga skrifvelser
inkommit, nemligen från
'Rid der skap et och Adeln:
Om annoncers kostnadsfria införande i Post- och Inrikes-Tidningarne.
Kongl. Maj:t har, under den 2 September i83o, Nådigst tillåtit, att,
på sätt Svenska Academien medgifvit, någon betalning icke må erläggas för
införande af de Kungörelser och annoncer, dem Riddarhus-Directionen låter
utfärda angående Stipendier och Pensioner.
Pr este-Stan de t:
10 Om förlängd tid lill granskning af förslaget lill ny Kyrkolag.
100
Bil. till R. St. Just. Ombudsm, Emb. Ber, den i5 Jin. i834.
Anmäld den 16 Maji 1829; och behagade Kongl. Maj:t till PresteStåndets
underdåniga hemställan lemna Nådigt bifall, och skulle de inkommande
anmärkningarne öfverlemnas åt Kyrkolags-Comiteen. Under den 27
December x833 hafva dessa anmärkningar blifvit till Corn i teen öfverlemnade,
dess Ledamöter ökade och ytterligare föreskrifter för dess verksamhet
meddelade.
1.0 Angående utvidgad ansökningsrätt till Lectorat.
Anmäld den 27 Junii [829; och har Kongl. Maj:t, genom Nådigt Cireulaire
till Coiisistorierna föreskrifvit, att Academie-Adjuncter och Docenter,
de senare efter 3:ne års tjenstgöring i .denna egenskap, må vara berättigade
att, utan afseende på födelseort, anmäla sig såsom sökande till en, vid hvilket
Gymnasium som helst, ledigvarande Lection i den vetenskap, till hvilken
deras Adjunetur eller Docentur hörer.
3|0 Om förvaltning af Fång- och Hospitals-Predikant-tjenster.
Sedan Seraphimer-Ordens-Gillet samt Styrelsen öfver Fängelsen och Arbets-Inrättningar
i Riket blifvit hörde, har Kongl. Maj:l hufvudsakligen bifallit
Preste-Ståndeis underdåniga hemställan, hvarom Circulaire till Landshöfdingarne
och Consistorierna under den 20 Julii i833 afgått.
/.O “Angående Tjenste-års beräkning för Prestmän under vistande
vid Academien.
Anmäld den 27 Junii 1829; och har Kongl. Maj:t till Preste-Ståndeis
gjorda underdåniga anhållan lemnat Nådigt bifall, hvarom Circulaire till
Consistorierna afgått.
5:0 Angående förekommande af tvister om Capellansrättigheters
utgörande af församlingarna.
Anmäld den 29 Julii 1829; och har Kongl. Maj:t, med bifall lill Preste-Ståndets
underdåniga hemställan derom, under den 3 Julii s. å. låtit
utfärda Circulaire till Rikets Consistoriel-.
0*0 Angående rättighet till fri tryckning af Catechesen.
Anmäld den 3 October 1829; och biföll Kongl. Maj:t, att det privile
-
Bil. till R. St. Just. ömlmdnn. Em b. Ber, d, 15 Jim. i 834- i©i
gimn exclusivum, som blifvit frami. Erke-Biskopen Lindblom förunnad t på
20 års tid å utgifvandet af den utaf honom utarbetade förklaringen öfver.
Doctor Luthers Lilla Cateches, ej må, vid pi ivilegiitidens utgång den 21
Junii i83o, förnyas.
7.0 Om firandet af en Jubelfest år iS3o.
Anmäld den 28 Augusti 1829; och har Kongl. Majit, med bifall lill
Preste-Ståndcls underdåniga hemställan, förordnat om en allmän Jubelfest!
£ 1 a tide.
8:0 Angående de Presterskapet åliggande åtgärder vid dödsfångars
utförande och afrättning.
Anmäld den 23 Januarii i83o, och fann Kongl. Majrt någon annan
förändring uti hvad hittills vid dödsfångars utförande vöre stadgadt och
af Presterskapet iakttaget, än att detsamma må befrias från allt biträd*
vid ögonens förbindande på Delinqventen.
Q:O Om skyldighet för Lärare att vid ’ansökning om Presterlig
befordran bifoga betyg om öfning i Prediko-Embetet.
Anmäld den 6 Februarii i83o, och hvilar i sammanhang med Läroverks-Comiteens
betänkande.
10.0 Angående åborätten till Kyrkohemman i Halland.
öfver denna Preste-Ståndets underdåniga hemställan har Kongl. Majit,
i sammanhang med Rikets Ständers i detta ämne gjorda framställning,
beslutat, på sätt finnes vid N:o 17 af förestående Rikets Ständers skrilVelser
anfördt.
ILO Om Mortalitet- och Folkmängds-tabellernas förbättring.
Tabell-Commissionens utlåtande infordradt.
12:0 Angående en af Hof-Predikanten Dillner författad Choral-bok.
Anmäld den 26 Augusti i83o; och har Kongl. Majit, genom Girculaire
af den 2 September s. å., anbefallt Consistorierna att genom vederkö
-
Bil. till R. Sr. JUst. Ombud sm. Emb. Ber, d, i5 Jan. i834.
rande Presterskap på tjenligt sätt gifva församlingarna tillkänna Kongl.
Majrts Nådiga önskan och förväntan, att de låta sig angeläget vara att för
hvarje sockens och kyrkas behof, i mon af tillgångar och omständigheter,
anskaffa och inköpa erforderliga exemplar af Dillners utgifna Choral-lärobok.
i3 :0 Angående frågan om Pastoralierna på Gottland.
Se N:o 34 af Rikets Ständers ofvanstående skrifvelser.
;l4;0 Om angelägenheten deraf, att Evangeliiboks Comiteen åter
sättes i verksamhet.
Anmäld den 1 g Junii i83o; och behagade Kongl. Maj:t i Nåder förordna
Pastor tPrimarius i Stockholm, Ordens-Biskopen Doctor AVallin och
dåvarande Pastor i S:t Clara Församling Doctpr Franzen att, under Ordförande
af Erke-Biskopeu, då lian är i hufvudsladen vistande, till granskning
företaga de vid förslaget till ny Evangeliibok afgifne anmärkningar, samt
derefter med underdånig berättelse och utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t
inkomma.
15 :0 Angående Rikets Ständers beslut, rörande sättet för grunräntornas
eller Kronotiondens utgörande.
Öfverlemnad till Handels- och Finance-Expeditionens ,underdåniga föredragning.
16 :0 Om intill nästa Riksdag åtagen afgift till förmon för behöfvande
Krigsmän.
Anmäld den 22 April i83o; och skulle Krigs-Collegium om Preste"
Ståndets beslut förständigas tili behörigt iakttagande.
J7-0 Om preste-Slåndets eller Consistoriernas hörande i alla
veildsliga mål, som röra nya Embetsskyldigbeter för Presterskapet.
Anmäld den 21 Maji i83o; och förklarade Kongl." Maj:t Presterskapet
kunna trygga sig vid Kongl. Brefvet af den 36 Junii 1813, hvilket innehåller
bestämdt bilal! till allt hvad Ståndet genom närvarande underdåniga
framställning åsyftat, och. om hvars iakttagande Kongl. Maid ville hafva
Presterskapet försäkradt.
BiJ. till R. St. Just. Ombudsm, Emb. Ber. dtu i5 Jan. 1834*
l8:0 Angående frihetsårs beviljande för uppodlingar å Prestbordsegor.
Anmäld den 21 Maji i83o; och har Kongl. Maj:t, under den 28 i
samma månad, förordnat, att inga frihetsår må beviljas för uppodlingar å.
boställens inhägnade, till fodertägt eller mulbete begagnade egor, och att, då
frihetsår för uppodling af oländig mark å Prestebords egor sökas, Kongl.
Majus Befallningshafvande böra, innan de öfver ansökningen resolvera, iiw
hemta vederbörande Consislorii yttrande.
Stockholm den 9 Januarii i834*
194
Bil, till R, St, Just. Ombudm. Emi), Ber. d. i5 Stin. !834-
Comitérgdes till tryckfrihetens vård afgifna Memorial, angående verkställd
tryckning, så väl af samtliga Grundlagarne, som ock af Rikets Ständers
vid 1S28, 1829 och i83o årens Riksdag, förafskedade Riksdagsbeslut.
I följd af Rikets Höglofl. Ständers, genom Constitutorial af den i3
Mars i83o, åt Tryckfrihels-Comiteen gifna uppdrag, alt tillse, det så väl
jamtlige Grundlagarne, med de vid sist hällne Riksdag antagne förändrindringar
deruti, sorn ock Rikets Ständers förafskedade Riksdagbeslut måtte
▼arda till felfri tryckning befordrade, hafva Comiterade den r3 April i83o
sammanträdt, och då manuscript af Riksdagsbeslutet ifrån Expedilions-Utskottet
varit förgäfves afbidadt, vidtagit den åtgärd, lill verkställighet af
Rikets Höglofl. Ständers gifna föreskrift, att det lill Kongl. Majrts llof-Caneeller
ingifna och på Riks-Salen den 19 Mars i83o upplästa exemplaret af
Riksdagsbeslutet blifvit tiii Comiten införd rädt och, efter anställd noggrann
jemförelse med den i sådant afseende ifrån Riddarhus-Archivet uttagna löparen,
af en dertill antagen Cancellist afskrifvet; hvarefter denna afskrift
till Kongl. Boktryckeriet, såsom manuscript, aflemnades och tvänne corrector
inom Comitén lästes, det ena af Secreteraren och Canceliisten och det
andra, såkallade revidersarket, af tvänne dertill utsedde Ledamöter.
Af Regeringsformen och Riksdags-Ordningen, med de af Konungen
•ch Rikets Ständer antagna förändringar deruti, har ny upplaga inom Coinite'en
blifvit redigerad, så att dessa Grundlagar, under loppet af år i83o,
ifrån Kongl. Boktryckeriet utkommit; hvilket Comileen bort till Rikets
Höglofl. Ständer vördsaraligen inberätta.
Slockholm den i5 Januarii 1834.
C. Törnebladh.
Gustaf Schöne.
F. B. Schwerin.
Ber Ulmgren.
C. E. v. TV eigel.
Jon. Ullberg
N. M. af Tannström.
Carl Ant. Kock.
STOCKHOLM, 1834) l»os S, A. Walli**.
