# ID: svediakorp-gov1916
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 54,978
# sentences: 1,506
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


••t—^
STOCKHOLMS HÖGS KOLÅS'
JUEIDISKA BIBLIOTEK
BIHANG
tili;
Samtlige Riks-Ståndens Protocoll
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 1828 och 1829-
Forsta Samlingen,
innehållande
Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse,
Propositioner och Skrifvelse!'.
Andra Bandet,
N:o 23*
Kongl. M a j: t s
Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående anslag af nödige medel
till fullbordande af de i Hufvudstaden
anlagde CorrectionsInrättningar;
Gifven Stockholms
Slott den 26:te November 1828.
I anledning af Kgl.Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets vid i8i5 års Riksdag församlade
Stander, angående förbättring af Straff-Lagarne,
förklarade Rikets Ständer i underdånig
Skrifvelse Deras önskan, att Kongl.
Majit måtte innan näst derpåföljande Riksdag
låta företaga upprättandet af en Corrections-Inrättning,
och , om möjligt vore,
bringa den till fullbordan, samt öfverlemnade
till Kongl. Majit att, till kostnadernas
bestridande för detta företag, förskottsvis
använda de medel Kongl. Majit derföre behagade
utse, hvilka förskotter af Stats-Verket,
vid den kommande Risdagen skulle ersättas,
emedan Rikets Ständer ansågo vidv
Band. II. Haft. I. i
jf. K. M, Nåd. Propos. N:o 23.
ilen af Arbets- och Corrections-Inrällningar,
samt den erfarenhet, som fordras till deras
införande och stadgande, om det dermed
åsyftade stora och till mensklighetens förbättring
ledande ändamålet skulle vinnas,
göra hvart steg angeläget, hvarigenom åtminstone
deras början må kunna befrämjas
och ett mönster för deras framtida utvidgande
erhållas.
Med anledning af Rikets Ständers nyss
åberopade underdåniga Skrifvelse , afgaf
K-ongl. Maj:t, vid 1817 års Riksdag, Nådig
Proposition om anläggning af en större Arbets-
och Corrections-Inrättning; till svar
hvarå Rikets Ständer, i underdånig Skrifvelse
den 25:te Junii 1818, anförde, att De väl
förde sig till minnes deras i delta ämne år
1815 yttrade önskan, men att De, med afseende
å Statens tillgångar, samt de många
och dryga behof, som måste fyllas, ej funno
möjligt bevilja de betydliga Summor, som
för Corrections-Inrättningars upprättande
ansetts nödige; hvarvid Rikets Ständer likväl
till Kongl. Majrts disposition för detta
ändamål öfverlemnade 20,000 R:dr årligen
till den nästföljande Riksdagen, samt anslogo
äfven, uti den vid samma tid uppgjorda
Stats-Regleringen, medel, att af Kongl.'
Maj:t för samma ändamål disponeras, på
sätt Kongl. Maj:t pröfvade nödigt och nyttigt.
K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
5
Sedan Kongl. Maj:t derefter år »819
lålit anlägga och fullborda en CorrectionsInrättning
i Wadstena, men, efter hvad
erfarenheten visade, densamma icke svarade
emot det åsyftade ändamålet, dels derföre,
att den icke kunde inrymma det allt
mer och mer tilltagande antalet lösdrifvare,
dels derföre, alt arbetstillgång derstädes saknades
för de der intagna parsoner, framställde
Kongl. Maj:t den 3i Julii i8a3 till
Rikets Ständer det af serskilde utsedde
Comiterade uppgjorde förslag, att ett Correclions-hus
i hufvudstaden, i stället för
det i Wadstena varande, måtte inrättas;
hvarjemte K. M., enär verkställigheten samt
underhållet af denna Inrättning fordrade en
större Summa, än den, som för ett dylikt
ändamål vore att tillgå af de på Stat anslagne
medel, till Rikets Ständer öfverlemnade
att tillse, om och hvilka tillgångar kunde
för ifrågavarande kostnad varda anslagne.
Till svar härå yttrade Rikets Ständer,
uti underdånig Skrifvelse den 19 December
samma år, att de nogsamt insett ej mindre
bristerna vid den i Wadstena varande Correclions-Inrättning,
än ock nödvändigheten
af en på bättre grunder organiserad dylik
anstalt här i Staden, men att tillgång för
den erforderliga kostnaden icke funnes;
hvarjemte Rikets Ständer hemställde, om
6
K. M. Nåd. Propos, N:o 23.
icke Tanto Bränneri, genom dess belägenhet
nära Krono Spinnhuset, rned mindre
kostnad oell mera fördel, än den af Kongl.
Maj:t föreslagna Lägenheten Barnängen, kunde
till Correctionshus användas.
Efter det Rikets Ständer sålunda, både
vid i833 års Riksdag och vid de tvänne
nästföregående Riksmöten, instämt i de åsigter
om angelägenheten af Fångväsendets
och Corrections-anstalternas förbättrande i
landet, sorn Kongl. Maj:t för Rikets Ständer
framlagt, och, i afseende å sättet att tillvägabringa
denna förbättring, egenteligen öfverlemnat
frågan till Kongl. Maj::ts eget
bedömmande, samt derjemte i allmänhet
antydt deras önskningar om en bättre sakernas
ordning i denna vigtiga administrationsgren,
beslöt Kongl. Maj.-t år 1825, så
väl med anledning häraf, som ock föranledd
af det till synbar oreda och våda tillväxta
och än vidare till växande antalet fångar
och försvarslöse personer inom landet,
att skrida lill flere kraftiga och verkande
åtgärder för det ondas snara aflijelpande
och för ernåendet af de utaf Konung och
Ständer gemensamt åsyftade förbättringar
inom fångväsendet.
För detta ändamål ansåg Kongl. Majit
först nödigt, att organisera en serskild Sly
-
K. M. Näd. Propos. N:o 23.
T
reise öfver fängelserne och Corrections-inrättningarne,
till hvilken Styrelse förvaltningen
öfver Krono-Spinnhusen i Stockholm,
Norrköping och Götheborg samt Correclions-Infättningen
i Wadstena öfverlemnades
, och, efter det, vid anställd besigtning,
Byggnaderne vid Tanto Bränneri befunnits
icke kunna utan de största olägenheter och
högst betydlig kostnad till Corrections-Inrättning
användas, beslöt Kongl. Maj:t, att
det här i Stockholm å Långholmen varande
Krono-Spinnhus skulle till en slik anstalt
förändras, samt de i Wadstena varande
Correctionister ditflyttas , i hvilket afseende
Kongl. Majit fann lämpligast, att betydliga
nybyggnader skulle å Långholmen uppföras
, och den derstädes , under sommaren
år 1825 , företagne påbyggnad å de gamla
husen fortsättas, hvarefter och sedan en
Stockholms Stads Barnhus tillhörig och till
Corrections-Inrättning i alla afseenden passande
tomt , med derå varande Byggnader,
blifvit, emot bestämd årlig afgift, till Kongl.
Majits disposition öfverlemnad, Kongl. Majit,
den 26 Maji 1826, stadgade, att den Correetions-anstalt
för qvinnkönet, som förut
varit å Långholmen , borde till sistberörde
local å Norrmalm förflyttas, samt Spinnhuset
å Långholmen, med de der förut beslutade
nybyggnader, användas till ett systematiskt
correelionelt fängelse för mankönet.
g K. M. Nåd. Pfopos- N:o 23.
Med möjligaste skyndsamhet och drift
blefvo derefter byggnads-arbeten vid båda
Inrättningarne företagne och fortsatte. Vid
den södra, eller den för mankönet bestämda,
blef, till vinnande af betydlig besparing
i kostnaderne, arbetet till största delen
verkstäldt af fångarne sjelfve , af hvilken
orsak ett så stort antal deraf från Wadstena
ditflyttades, som med utrymmet och säkerheten
för deras vårdande var förenligt.
Vid den Norra Inrättningen åter, hvarest
den öppna belägenheten icke tillät begagnandet
af ett sådant medel tili kostnadsbesparing,
förrättades arbetet af handtverkare
och private arbetare, och blef i medlet
af år 1827 så vida fullbordadt, att, den
i3:de Julii samma år, Corrections-hjonens
qvinnspersonal blef från Långholmen ditflyttad
och nu derstädes hålles till nyttig
verksamhet.
Arbeten af så stor omfattning hafva
nödvändigt erfordrat betydlig kostnad till
deras utförande. De förslag, som blefvo
upprällade i afseende på verkställighet af
den först uppgjorda planen föranvändandet
of Långholmens local lili Correclions-inrättning,
utvisade en kostnadssurama af 325,000
U:dr, men genom antagande af ett senare
förslag har det lyckats Kongl. Maj:t, att ,
med ernåendet af de fleste af de fördelar
K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
9
det förra förslaget erbjöd, kunna förena icke
allenast en snarare verkställighet, utan ock
en högst betydlig minskning i kostnaderne.
Styrelsen öfver Fängelserne och Ärbets-inrättningarne
i Riket har, uti underdånigt
Memorial af den 17 i denna månad,
tillkännagifvit, att det arbete, som i och
för nybyggnad och reparation vid båda ofvannämnde
Corrections-Inrätlningar blifvit
verkstäldt, deruti inberäknadt värdet af ett
betydligt belopp materialier, som ännu icke
hunnit användas , uppgår till ett värde af
i85,i56 R:dr, samt att, enligt uppgjorde
förslag, det arbete, som till fullbordande af
byggnaderne och inredningarne ännu återstår,
och som anses kunna medhinnas vid
den Norra Corrections-Inrättningen inom
detta års slut, samt vid den Södra, under
loppet af nästa år, erfordrar ig,3i5 R:dr
10 sk., så att hela summan uppgår till Banco
R:dr i!o4,47* b;dr 10 sk,
Till bestridande af dessa kostnader
blefvo först de tillgångar medtagne, hvilka,
enligt deras bestämmelse, borde dertill användas.
I sådant afseende har Styrelsen
öfver Fängelser och Arbets-inrällningar fått
disponera;
jo K. M. Nåd. Pr o joos. N:o 23,
Öf verskotten å del Stockholms f. d. Corréctionshus
beviljade anslag R-:dr 39,700: ,, „
Behållning af Arbetshusfonden
7,459:34.2,
Behållning å anslagen för
Götheborgs och Norrköpings
Spinnhus, uppkommen
under den tid,
då fångantalet derstädes
var mindre betydligt . „ 11,201: ,, „
Summa 58,3Öo: 34. 3.
Men enär fortgången af de för Inrättningarne
nödige Byggnads- och Inredningsarbeten
fordrade ytterligare anslag, kunde
det icke undfalla Kongl. Maj-.t, att då den
af Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag såsom
vigtig erkända frågan om Allmänna
Corrections-Anstallernes försättande på en
bättre fot, blef, genom saknadt anslag af Rikets
Ständer, lemnad utan utvägar till hufvudsaklig
förbättring, sådant icke stod väl
tillsammans med omständigheterne och för
banden varande förhållanden i denna del,
hvilka påkallade snara förändrade anstalter,
så vida icke ändamålet skulle alldeles förfelas,
och dessa anstalter, långt ifrån att verka
till de å Corrections-Inrältningarne intagne
personers förbättring, tillskapa en mängd
vanartigt folk, som slutligen skulle öfvergå
till Verkliga brottslingar, hvarförutan den
K. M. Nåd. Propos, N:o 23.
11
vigtiga omständighet icke borde lemnäs utan
afseende, att utrymme äfven måste beredas
för det icke obetydliga antal för brott dömde
personer, som, efter å Fästningar utstånden
arbetstid, saknade laglig sysselsättning
och icke kunde, såsom för allmänna säkerheten
vådlige, försättas på fri fot. Och då
medel för detta ändamål icke kunde erhållas
af Allmänna Byggnads-Anslaget, såsom
lill andra behof disponeradt, och i allt fall
otillräckligt, samt desåkallade fångmedlen
egentligen voro anslagne till fångars vård,
underhåll och transport, återstod för Kongl.
Maj:t ingen annan utväg än att anvisa de
bristande medlen af öfverskotten å StatsVerkets
inkomster; Och hafva således, under
serskilde dagar åren 1827 och 1828, af öfverskotts-medlen
blifvit till Styrelsen öfver
Fängelserne utbetalde 104,563 R:dr, hvilka,
tillsammans med förutnämnde 58,36o R:dr
34 sk. 3 rst., utgöra redan använde 162,920:
34 sk. 3 rst.
Nämnda Styrelse har uti förberörde
underdåniga Memorial af den 17 i denna
månad anmält, att de, till fyllnad uti hela
Summan erforderlige 4r»547 a3 sk. 9
rst. Banco äro för Styrelsen oundgängeligen
nödige att lyfta under loppet af innevarande
år, så väl för att godtgöra uppköpte och
till en större del använde matei ialiar, som
K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
äfven för att kunna fortsätta och inora ofvan
uppgifne Terminer fullborda de vid förberörde
tvänne Corrections-Inrättningar återstående
arbeten; hvarjemte och enär
bland de till Byggnads-kostnaderne först anslagne
medel, en Summa af io,5p4 R:dr
34 sk. 3 rst. utgöres af utestående fordringar,
hvilka endast successive inflyta och
först under loppet af år i83i äro att till
fullo påräkna, Styrelsen i underdånighet
hemställt, att antingen denna för byggnads-kostnadens
betäckande oundgängeligen
nödiga Capital-summa måtte af de tillgångar,
hvarifrån den återstående här förut uppgifna
kostnads Summa kommer att utgå, förskjutas,
emot återgäldande medelst förenämnde
successivt inflytande fordringar,
eller ock att Styrelsen måtte tillåtas, att,
under enahanda ersättnings-skyldighet, få
af fång-underhålls-medlen till Byggnadskostnaden
använda en motsvararde Summa,
eller io,5p4 R:dr 34 sk. 3 rst. Banco.
Kongl. Majit öfverlemnar nu denna framställning
af förhållanden till Rikets Ständer,
hvilka lära inse nödvändigheten deraf, att
Styrelsen af Fängelserne och Arbets-Inrättningarne,
så skyndsamt som hegärdt blifvit,
sättes i tillfälle att få lyfta de för betalning
af inköpte materialier samt för arbetets fullbordande
i öfrigt erforderlige Banco Riks
-
K. M- Nåd, Propus. N:o 23.
daler 41 >^47 : 9» hvartill nödige medel
torde af Riktes Ständer anvisas.
Vidare och hvad beträffar Styrelsens anmälan
angående de Banco Riksdaler io,5t)4:
34- 3, sorn, ehuru bland de nu befintlige
tillgångar ne upptagne, likväl icke ännu, såsom
varande utestående fordringar, äro för
byggnads-kostnaden disponible, föreslår
Kongl. Maj:t Rikets Ständer, alt bemälde Styrelse
må berättigas, att, emot ersättning i den
mon fordringarne inflyta, få af fång-undcrliålls-medlen
använda nyss upptagna Summa
till byggnads-kostnadens betäckande.
Styrelsens öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
ofta åberopade underdåniga Memorial,
hvilket, utom närmare framställning
af ofvanupptagne förhållanden, innefattar
en sammandragen redovisning för alla de,
i afseende på Fängelsers och CorrectionsInrältningars
förbättring, de senare åren,
i allmänhet vidtagne anstalter och de hittils
deraf vunne resultater, varder bärbos
bifogadt; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN
A.
Thuring.
14 Bil. till K. M. JSåd. Propos. N:o 23.
Utdrag af P roto collet öfver Jus
titi(E-'d re tide r, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet,
å Stockholms Slott den 26 November
1828*
Närvarande:
Hans Excellence, Justitias-Stats-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats-Ministern för
Utrikes Ärendena, Herr Grefve af
Wetterstedt.
Hans Excellence, Stats- Rådet, Herr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence, Stats-Rådet,Herr Grefve
Mörner.
Hans Excellence, Stats-Rådet, Herr Grefve
Löwenhjelm.
Stats-Rådet, Friherre af Nordin.
Stats-Rådet Schwan.
Stats-Rådet, Grefve af Ugglas,
Justitiae-Rådet von Rosen.
JustiLiae Rådet Isberg.
Justitiae-Cancelleren Bergenschöld.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Revisions-Secreteraren Thuring föredrog
i underdånighet Styrelsens öfver Fängelser
och Arbets-Inrättningar i Riket underdåniga
Skrifvelse af den lyrde i denna månad, in
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos. A1.o 23, 15
nehållande berättelse om de åtgärder, sorn
tid efter annan ifrån år 1804 blifvit vidtagne i
afseende på inrättande och förbättring af Corréclions-anstalterne,
samt om det sätt, hvarpå
nämnde Styrelse, sedan dess organisation
år 1826, sökt fullgöra dess åliggande, hufvudsakligen
i hvad rörer anläggande och fullbordan
af 2:ne större Corrections-Anstalter
bär i hufvudstaden , den ena å Södermalm
för lösdrifvare af mankönet, och den andra
på Norrmalm för sysslolösa och för brott
dömda personer.
Berörde underdåniga berättelse, hvaruti,
bland annat, i underdånighet anmältes,
att den Norra Corrections-Inrällningen
för Qvinnorna, i Julii månad sisth år,
blef färdig till begagnande, samt alt alla
Byggnaderna och inredningarna derstädes
skulle blifva inom detta års slut fullbordade,
äfvensom att de mindre betydliga Byggnads-arbeten,
som vid den Södra Corrections-Inrättningen
återstå, skulle under loppet
af nästkommande år bringas i fulländadt
skick, slutar sig med den underdåniga
framställning, i afseende å de till Byggnader
och inredning åtgångne och än vidare
åtgående kostnader:
Att, sedan Byggnadernes början år 1826,
blifvit utbetaldt:
37,391:
i6 Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o sj.
Vid den Södra Inrättningen
. . R:dr 39,781: „
Och vidden Norra d:o 107,984: »> 14-7,-705:
Sådane redan verkställde
arbeten, hvilka
, i afseende på inköpte
Materialier ,
ännu icke blifvit betaldte
, utgöra :
Vid den Södra Inrättningen
, . . 21,100: „
Vid den Norra d:o 16,291:
Och äro de ännu återstående
arbeten
förslagsvis beräknade:
Vid
den Södra Inrättningen
. . . 14,442:24.
Och vid den Norra d:o 4.872:3 4. jq.3,5; 10.
Summa ll:dr 204,471: i°*
Till bestridande af
hvilka kostnader ,
följande tillgångar
blifvit använde :
Öfverskotten å det
Stockholms f. d.
Correctionshus beviljade
anslag . . 39,700:
Transport 39,700:,, 204,471:10-,,
1 U' iiiiiJUl :J i JiÄ.
Bil. till K. M- Nåd, Propos. Nto 23. \
Transport 39,700: „„ 204,471’- *■ »
Behållning af Arbetshus-fonden
. . . 7,459:34-3.
Behållning å Anslaget
för Götheborgs och
Norrköpings Spinnhus,
uppkommen under
den tid, då fångantalet
derstädes var
mindre betydligt 11,2011 „ „
Under loppet af åren
1827 och 1828 af
Stats-Contoret utbetalte,
såsom af Kgl.
M:t anvisle uppå öfverskotten
af Stats
Verkets
inkomster 104,563: „ „ i63tg23:34 3
Så att en brist för
närvarande belin
nes
af * R:dr 41 >547* 23,9.
hvilket sistnämnda belopp Styrelsen anmäler
för sig vara oundgängligen nödigt att
få lyfta under loppet af innevarande år, så
väl för att godtgöra uppköpte och till eu
större del använde materialier, som äfven
för att kunna fortsätta och inom uppgifne
terminer fullborda de vid förrberörde tvänne
Corrections-Inrätlningar återstående arbeten;
hvarjemte och enär bland de till
Band. II. Haji. I. %
ig Bil. till K. M- Nid. Propos. N.o 53.
Byggnads-kostnaderna först anslagna medel
en Summa af io,5c)4 R:3r 34 sk. 3 rst.
utgöres af utestående fordringar, hvilka endast
successive inflyta, och först under loppet
af år 1831 äro alt lill fullo påräkna,
Styrelsen i underdånighet hemställt,
att antingen denna för Byggnads-kostnadens
betäckande oundgängeligen nödiga Capital-Summa
måtte af de tillgångar, hvarifrån
den återstående här förut uppgifne kostnads-summa
komme att utgå, förskjutas,
emot återgäldande medelst successivt inflytande
fordringar, eller ock att Styrelsen måtte
tillåtas, att, under enahanda ersättningsskyldighet,
få af fång-underhålls-medlen lill
Byggnads-kostnaden använda en motsvarande
Summa, eller io,5()4 R:dr 34 sk. 3 rst.
Banco.
Uppå Stals-Rudets Ledamöters enhälliga
tillstyrkan, täcktes Kongl. Maj:t i Nåder
förordna, att genom Nådig Proposition, sådan
den vid detta Protocoll finnes bilagd,
Styrelsens öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar
berörde underdåniga berättelse skulle
till Rikets Ständer öfverlemnas, med förslag
att anvisa nödige medel, på det Styrelsen,
så skyndsamt, sorn begärdt blifvit,
må sättas i tillfälle, att få lyfta de nu erforderliga
Banco Riksdaler 41 »^47♦ 9>
äfvensom alt Styrelsen må berättigas, att af
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23. 19
Fång-underhålls-medlen använda io,5g4:34-  3. till Byggnads-kostnadens betäckande, emot
ersättnings-skyldighet, i den trion de
emot samma Summa svarande utestående fordringar
inflyta.
Ex Protocollo.
C. P. A. Hallbäck.
Slormägtigste Allernådigste Konung/
Då Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar
i Riket i underdånighet
nu får afgifva berättelse öfver fångväsendet
och redovisning för Corrections-anstalternes
närvarande tillstånd och behof, tror
Styrelsen dessa upplysningar och redogörelser
afven böra innefatta en korrt framställning
af de åtgärder, som i dessa afseenden
sedan längre tid tillbaka blifvit vidtagne,
så att detta vigtiga ämne, som Eder
Kongl. Maj:t i Nåder lärer anse böra blifva
föremål för Rikets näst församlade Ständers
uppmärksamhet, måtte i ett helt kunna
skärskådas och bedömmas.
Ehuru en större mängd mindre väl
artade och försvarslöse samt lösdrifvande
personer, genom 1602 års Värfnings-Stad
-
SÖ Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
ga årligen insattes uti Regementerne, hade
likväl förbrytares och för samhället vådlige
kringstrykande lösdrifvares antal så tilltagit,
att tvänne allmänna Arbets-Inrättningar
år 1804 måste stiftas, nemligen en i
Carlscrona och en i Sveaborg. Genom en,
i sammanhang med denna vidtagna anstalt,
samma år utgifven allmän Kongl. Förordning
och för dessa Arhets-Inrättningars styrelse
och förvaltning stadgade serskilda föreskrifter,
bestämdes så väl grunderne, hvarefter
vanartade tjenstlöse och lösdrifvande
personer till nämnde Inrättningar borde
dömas, såsom äfven huru de der skulle behandlas.
Från den grundsats, att hvar och en,
som tillhör den folk-classen, hvars bergning
i allmänhet endast kan vinnas genom
kroppsarbete, bör, för att orubbadt få njuta
en ovillkorlig frihet, ega laga näringsfång
eller laglig tjenst, hvarmed han sig
försörjer, utgingo hufvudsakligen föreskrifterne
i denna förordnings och åsyftade såmedelst
Statens säkerhet och nytta i förening
med den lättjefulles rättelse. Uti inledningen
till denna förordning ådagakigges
derjemte behofvet af allmänna Arbetsanstallters
inrättande och afsigten att genom
dem bereda en mildare och lämpligare
utväg alt förvara och behandla straffade
Bil. till K. M. Nåd. Propås. N:o 23. ät
'förbrytare eller vanartige personer, än det
intilldess enda kända sättet, att öfverlemna
dem ät det overksamma och i alla afseenden
skadliga fängelse-lifvet; och är det
således genom samma författning, som det
förslå steget egentligen gjordes på den bana,
raennisko-kärleken och en växande
upplysning beredt för en möjlig förbättring
af brottslige och förvillade samhälls-medlemmar.
Med Finlands afskiljande från Sverige
förlorades den tillflygt för lösdrifvare och
vanartige personers användande och förvarande,
sorn Sveaborgs Arbets-Inrättning
lemnat; och ehuru den olyckliga plantskola,
hvarifrån de utgingo, genom Finska populationens
skiljande från den Svenska, minskades,
voro ändock mycket Finnar qvar i
Sverige, som dels redan hörde till categorien
af allmänna arbetskarlar, dels sedan
ditkommo, efter att i Sverige hafva föröfvat
brott, stört enskild frid och borttagit
utrymme i fängelserna för landets inhemska
förbrytare. Följderne häraf började
också snart visa sig. I brist af allmänna
Arbets-Inrättningar i Sverige, måste dels sådane
lösdrifvare, som fasttogos i Länen,
försändas lill Fästnings-fängelserne, att der
förvaras, dels qvarblefvo der de förbrytare,
sora, efter fulländad, dem ådömd fän
-
aa Bil, till K. M. Nåd. Propas. No 03.
gelsetid, saknade försvar eller laga näringsfång:
ett förhållande, som var och alltid
måste förblifva de fleste djlika fångars
lott. Dessa fängelser blefvo således på en
gång straff-anstalter åt förvunne brottslingar
och för varings-in rättningar för lösdrifvare
och lättingar. Trängsel och sammanblandning
af brottslige och icke brottslige blefvo
närmaste fpljderne af detta olyckliga tvångstillstånd,
och de skadliga verk binga rive deraf
visade sig då och visa sig ännu på hvarjehanda
sätt. I anledning af detta betänkliga
förhållande och till åtminstone partielt
förekommande af det tilltagande onda,
anbefallde Kongl. Maj:t, genom Circulairer
tili Läns-Slyrelserne den 10 November
1807 och 28 Maji i8i3, att så kallade Correctionshus
i Länen i allmänhet borde inrättas.
År 1807 gjordes i Malmöhus Län dertill
början medelst inrättandet af ett Arbetshus
till hämmande af tiggeri, och i flera
af de öfriga Länen träffades beredande
anstalter för anläggning af Läns-Correctionshus.
Vid 1815 års Riksdag inkommo, med
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
, angående förbättring af Straff-Lagarlie,
Rikets Ständer till Kongl. Maj:t med
Bil. till K. M. Nud. Propos. N:o 23. 23
underdånig anmälan om nyttan och nödvändigheten
af ändamålsenliga Arbets- och
Corrections - Inrättningar, och förklarade
dervid i underdånighet, att, ehuru LagComiteen
ännu icke utarbetat de förändringar
i Straff-Lagarne, sora lill en del borde
slå i förening med ett rigtigt Correctionssystem,
Ständerne likväl önskade, att Kongl.
Majit ville innan nästföljande Riksdag låta
företaga upprättandet af en Correclions-Inrättning,
oell, om möjligt vore, bringa den
lill fullbordan, samt öfverlemnade lill
Kongl. Majit, att, till kostnadernes bestridande
för detta företag, förskottsvis använda
de medel, Kongl. Majit derföre behagade
utse, hvilka förskotter af Stats-Verket,
vid den kommande Riksdagen, skulle
ersättas, emedan Rikets Ständer, såsom de
uti den underdåniga Skrifvelsen yttra: ”an”sågo
vidden af Arbets- och Corrections”Inrättningar,
samt' den erfarenhet, som
”fordras till deras införande och stadgande,
om det dermed åsyftade stora och till
’’mensklighetens förbättring ledande ända’’målet
skall vinnas, göra hvarje steg angeläget,
hvarigenom åtminstone deras början
”må kunna befrämjas och ett mönster för
"deras framtida utvidgande erhållas.”
Emedlertid framskred inrättandet af
de genom åberopade Nådiga Circulairen an
$4 Bd, till K. M. Nåd. Propos. N:o 03.
befallde Läns-Correclionshusen så vida, ati
dessa anstalter år 1819 voro fullbordade i
Upsala„ Skaraborgs, Södermanlands , Calmar
e , Örebro j Werm elands och WesterNorrlands
Län, och att de uti Linköpings,
Elfsborgs j Westerbottens j, Gottlands och
Jemtlandsj under upprättande varande Correctionshus
snart hunno sin fullbordan.
Genom frivilliga sammanskott af Länens
Innevånare till vägabragtes hufvudsakligen
dessa Corrections-anstalter, af hvilka åtskilliga
ännu finnas och underhållas, dels
genom dylika fortsatta bidrag, dels genom
anslag af Stats-Medel, samt administreras
på grund af serskilde af Kongl. Maj:t i Nåder
sanctionerade Instruetioner. I de öfriga
Länen, som ansågos ega behof af dylika
Inrättningar, saknades likväl tillgångar
till deras upprättande.
Alla dessa anstalter kunde genom sin
sammansättning och de inskränkta medel,
hvaraf de upprättades och underhöllos, icke
blifva förvaringsort för andra personer
än sådane, som inom Socknarne gjort sig
kände för lättja, olydnad och mindre vanarter.
Att de således hvarken direct verkade
på den stora jemt uppvexande massan
af förbrytare och brottslingar inom Riket,
som correctionsmässigt borde förvaras oell
behandlas, eller iridirect mot detta onda
Bil. till K. M. Nid. Propos. N:o 33. 2$
Sstadkommo en varnande inflytelse, bevises
derigenom, att de Län, hvarest så beskaffade
anstalter, som de ifrågavarande, blifvit
inrättade, icke furnerat mindre antal
personer till Stats-fängelserna, sedan de erhöll
o Correctionshus, än de gjorde förut.
Hufvudsakliga nyttan af dessa inrättningar
ligger således i den väckelse till större och
ändamålsenligare Corrections-anstalters upprättande,
som de utan tvifvel åstadkommit,
och uti det tydeligen framställdta bevis
de förete på en vaksam Regerings, nitiska
Läns-Styrelsers och gifmilda Medborgares
valvilja för samhälle och mensklighet.
Med anledning af Rikets Ständers här
ofvan åberopade underdåniga skrifvelse, samt
det dageligen tilltagande och trängande behofvet
af större utrymme för försvarslöse,
dels för brott straffade, dels för brott icke kände
personer, hade Wadstena Krigsmanshus
först hunnit med fördel till en CorrectionsInrättning
kunna användas och rum derstädes
för 3oo Correclions-Arrestanter blifvit
inredde, ehuru nödige inventarier och
anslag för deras underhållande ännu saknades.
Men då, detta oaktadt, fästningsfängelserna
likväl tydligen syntes förblifva
otillräcklige för hysande af både för brott
dömde och försvarslöse personer, och detta
senare förhållande var både skadligt
s6 Bil. till K. M. Nåd. Propos, N.o sS.
och helt och hållet stridande mot ändamålet
med dessa fängelser, hlef det nödigt
att vidtaga anstalter för någon ytterligare
Corrections-anstalts inrättande.
Till följd häraf afgaf Eder Kongl. Maj:t,
under den 10 December 1817, Nådig Proposition
till Rikets Ständer, att Borgholms
Slott på Öland måtte inredas till en större
Arbets- och Coyrections-Inrättning. Nödige
kostnads-förslag, grundade på förut å ort
och ställe verkställd besigtning af sakkunnige
Män, åtföljde Propositionen, som tillika
innehöll fullständiga upplysningar om
Slottets local och egorymd, samt dess Arrendators,
Ryttm asla ren och Riddaren Ad~
ler sparres patriotiska erbjudande, att till
den ifrågavarande Corrections-Inrättningen
afstå sitt arrende jemte flere dertill hörande
fördelar.
Till svar härå anförde Rikets Ständer,
i underdånig skrifvelse den 25 Junii 1818,
att de väl förde sig till minnes deras i
detta ämne 1815 yttrade önskan, raen att
de, med afseende å Statens tillgångar samt
de många och dryga behof, som måste fyllas,
ej funne möjligt, bevilja de betydliga
Summor, som för Corrections-Inrättningars
upprättande ansetts nödige. Rikets Ständer
gjorde likväl härjemte underdånig hemställan
om användandet af åtskiilige andre
Bil. till K. M Nåd. Propos. N:o 03. 2?
lägenheter för det ifrågavarande ändamålet,
och öfverlemnade till Kongl. Maj.ds Höga
disposition 20,000 R:dr B:co årligen lör
samina ändamål lill den näst följande Riksdagen,
samt a 11 slog o äfven, lili den vid samma
tid uppgjorde Stats-regleringen, medel,
alt af Eder Kongl. Maj:t för nämnde ändamål
disponeras, på sätt Eder Kongl. M'aj:t
pröfvade nödigt och nyttigt.
Samma år inkom Krigs Collegium med
underdånig anmälan, alt trängsel i Fästnings-fängel
ser na genom den beständigt tilltagande
mängd försvarslöse personer, som
af Läns-Styrelserne ditsändas, så okats, alt
utväg för deras inrymmande inom fängelserne
af Collegium måst beredas. Och då
detta förhållande, nemligen tillökningen af
försvarslöse personer å Fåstnings-fängelserna,
utan allt tvifvel skulle fortfara * och ställningen
i delta afseende med hvarje dag således
blifva betänkligare, samt utvägen, att
erhålla tillräckligt utrymme i Borgholms
Slott för slike personer, som de ifrågavarande
, försvunnit, blef det ovillkorligen nödvändigt,
att Wadstena påbörjade Correclions-anslalt
fullbordades Och i möjligaste måtto
utvidgades, utöfver det först afsedde utrymmet,
Af denna anledning fulländades
också Wadstena Corrections-Inrättning och
öppnades är 1819 lill intagande af för
-
0$ Bii. tili K» M- Nåd. Propos. N:o 23.
svarslöse, dels för brott straffade oell dels
med bettlande befunne lösdrifvare, samt
ställdes under Landshöfdingen^ i Linköpings
Län öfverinseende och en på stället
boende Commendants styrelse*
I sammanhang härmed, och sannolikt
med hänsigt till det växande antalet lösdrifvare,
som till Fängelser och allmänna
Årbets-Inrättningar försändes, samt i följd
af tidens förändrade åsigter om grunderne
och skälen för sådane försändningar, utkom
samma år en ny förordning angående sysslolöse
och vanartige personers insättande
och hållande till arbete å allmänna Arbets-Inrättningarne
i Carlscrona och Wadstena,
som hufvudsakligen i afseende på
principen för insättande å slika Inrättningar
var olika med den år 1804 utgifne. Uti
denna sistnämnde stadgades: Att lösdrifvare,
ware sig straffade för stöld eller icke,
skulle, för att undvika försändning å allmän
Arbets-Inrättning, kunna uppgifva laga
näringsfång, hvarmed de troligen blefve
i stånd att sig försörja, eller anskaffa
pålitlig man, som dem i tjenst toge och för
dem ansvarade, hvaremot den är 181 g utgifne
författningen tillåter lösdrifvare vara
och förblifva utan laga näringsfång, tjenst ellerförsvar,
endast de ej besvära allmänheten
med tiggeri och ej förut för stöld varit
Bil. till K. M, Nåd. Propos. N.q 23. 29
straffade. Af denna olikhet skulle kunna
$ynas, att antalet af till Arbets-Inrättningarne
försände personer bordt förminskas
sedan den senare författningen bragtes i
verkställighet; men ehuru denna verkan troligen
förväntades af författningens vidsträckta
liberalitet, blef Wadstena nya Corrections-Inrättning
icke destomindre så befolkad,
att antalet correctionister derstädes
successive uppgick till 5oo, och samina
progressiva tilltagande i försändningar å andra
allmänna Arbets-Inrättningar bar äfven
allt sedan fortfarit. Vilkoret att förskaffa
sig laga näringsfång eller försvar,
för att som lösdrifvare undgå att försändas
till allmän Arbets-Inrättning, synes
må hända strängare mot individen, än
detta senare att ej få tigga; men då det
för en alldeles obemedlad person, som icke
genom arbete vill söka att vinna sin utkomst,
lärer blifva svårt, om ej omöjligt,
att sig lifnära med annat än tiggeri eller
tjufnad, om ingen af barmhertighet vill honom
försörja, så torde verkan af förrberörde
till sina grunder stridiga författningar
i lidens längd ändock blifva nära den
samma.
Så väl Styrelse-methoden öfver Corrections-Inrättningen
i Wadstena och svå«
50 Bil till K. M- Nåd. Propos. N:o 23.
righeten, 6m ej omöjligheten, alt skaffa sysselsättning
inom Inrättningen för det betydliga
antal Correctionister, som derstädes lörvarades,
såsom äfven det dervarande trånga
utrymmet, hvarigenom sammanblandning af
mer och mindre brottsliga och vanartade
personer ej kunde undvikas, samt stängseln
och localens osäkerhet voro allt omständigheter,
som lade hinder i vägen för ernåendet
af Inrättningens ändamål, fångar nes moraliska
förbättring och säkra förvarande- Det
Lief derföre angeläget att söka en mera passande
local för inrättandet afen, i alla afse--  enden systematisk och ändamålsenlig Corrections-anstalt.
Innan denna angelägenhet
emedlertid bragles å bane, träffades anstalter
till utrönande af Fångvårdens tillstånd
i allmänhet. Till den ändan behagade Eder
Kongl. Maj:t Kådigst förordna nu mera aflidne
Revisibns-Secreteraren af Risellj att, å
Justitiae-Cancellers-Ernbetgts vägnar, besöka
allmänna Arbets-Inrättningarne i Carlscrona
och Wadstena, samt Fäslningarne i Riket,
obh att öfver det ä dessa ställen befunna
tillstånd inkomma med underdånig berättelse.
Efter slutad förrättning aflemnade
bemälde Revisions-Secreterare följande
året 1820 fullständig och detaillerad berättelse
öfver fångväsendets tillstånd i flerfaldige
delar, och framlade äfven deruti de
slutsatser han dragit af denna undersök
-
Bil. till K. M. Nåd. Provos. No 23. 31
ning, hvilka i allmänhet ådagalade behofvet
af förbättringar.
Med anledning häraf beslöt Eder
Kongl. Maj:t, alt en Comité af sakkunnige
och för äinnets vigtiga beskaffenhet nitälskande
män skulle organiseras, hvilken egde
att taga i öfvervägande de yttranden och tillstyrkanden
förrbemälde Revisions-Seereterare
afgifvit, jemte åtskilliga till fångväsendet
hörande angelägna frågor. År rSa3 inkommo
dessa Comiterade med underdånig
berättelse öfver det utförda arbetet,
hvilket de utsträckt till undersökning af de
grunder, hvarpå ett fängelse-system, med
hänsigt till fångarnes moraliska förbättring,
efter deras tanka borde hvila, och uppgåfvo
Comiterade, i anledning häraf, medlen
för befrämjandet af detta ändamål. Bland
dessa medel förekom äfven det förslag, alt
Wadstena Corrections-Inrältning, såsom belägen
i en ort, der arbetstiilgång saknades
och allmänna industrien var för svag, att sådan
bereda, borde förläggas till Slockholm,
och alla de försvarslösa personer, som fulinos
i Wadstena och på Rikets Fästningar,
dit inflyttas.
Genom Nådig Proposition till Rikets
Ständer den 3i Julii i8a3 behagade Eder
Kongl, Maj:t, jemte öfverlemnande af Co
-
$3 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o sj.
miterades underdåniga Betänkande, förklara,
att Eder Kongl. Maj:t, uppå anförde
skäl, ansett det vara af mycken nytta, om,
på sätt Comiterade föreslagit, ett Corrections-hus
i Hufvndstaden, i stället för det
i Wadstena varande, Liefve inrättadt, och
hvartill Lägenheten Barnängen kunde inköpas,
men att Eder Kongl- Maj:t, enär verkställigheten
samt underhållet af denna Inrättning
fordrade en större Summa, än den,
som för ett dylikt ändamål vore att tillgå
af de på Stat anslagne medel, derjemte ville
i Nåder hafva till Rikets Ständer öfverlemnadt
att tillse, om och hvilka tillgångar kunde
för ifrågavarande kostnad anslagne varda.
Uti underdånig Skrifvelse den rg December
samma år yttrade Rikets Ständer,
i anledning af förrberörde Nådiga Proposition,
att de nogsamt insett, ej mindre bristerne
vid den i Wadstena varande Corrections-Inrättning,
än ock nödvändigheten af
en på bättre grunder organiserad dylik anstalt
här i Staden, men då tillgång för den
erforderliga kostnaden icke funnes, trodde
Rikets Ständer, som af de inför Eder Kongl.
Maj:t i Stats-Rådet öfver detta ämne förde
Protocoll inhemtat, alt Eder Kongl. Maj:t,
med fästad synnerlig uppmärksamhet vid
detta ärende, vore för framtiden betänkt
på
Bil. till K. M. Nåd. Fropos, N:o 23. 33
på ytterligare åtgärder derutinnan, att det
gjorda förslaget 0111 ett Sällskaps inrättande,
som åtoge siguppsigtenöfver fångars behandling
i allmänhet, vore väsendtligt och ändamålsenligt,
hvarjemte Rikets Ständer, för att,
så vidt möjligt vore, gå Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
afsigter härutinnan till mötes, i underdånighet
hemställde, om icke Tanto Bränneri,
genom dess belägenhet nära KronoSpinnhuset,
med mindre kostnad och mera
fördel än Lägenheten Barnängen, till Corrections-hus
kunde användas, i hvilket afseende
Ständerne också ville förordna, att
nämnde Bränneri för nästa Riksdag icke
skulle föryttras, för att, om då blifvande
Ständer så för godt funno, de måtte ega
tillfälle, att det samma lill ifrågavarande ändamål
öfverlemna.
Sedan Rikets Ständer således, både vid
i8a3 års Riksdag och vid de a;ne nästföregående
Riksdagarne, instämt i de åsigter om
angelägenheten af fångväsendets och Corrections-
Anstalternes förbättrande i landet,
sora Eder Kongl. Majit för dem låtit framlägga;
och, i afseende på sättet alt tillvägabringa
denna förbättring, egentligen öf->
verlemnat frågan till Eder Kongl. Maj:ts
eget höga bedöm mande samt derjemte i allmänhet
antydt Deras önskningaromen båtled.
II. Haft, /. 3
34 Bil- till K. M- Nåd, Propos. N:o 23,
tre sakernas ordning i denna vigtiga administrations-gren,
beslöt Eder Kongl. Maj:t,
år 1825, så väl med anledning häraf, som
föranledd af det till synbar oreda och våda
tillväxta och tillväxande antalet fångar och
försvarslöse personer inom landet, att skrida
till flera kraftiga och verkande åtgärder för
det ondas snara afhjelpandeoch för ernåendet
af de, utaf Konung och Ständer gemensamt,
åsyftade förbättringar inom fångväsendet.
För detta ändamål ansågs först en serskild
Styrelse öfver Rikets Fängelser och
Arbets-Inrättningar böra organiseras, och
Stats-Rådet m. m., Herr Grefve Löwenhjelm
utsågs och förordnades till Ordförande,
samt Justitias-Rådet m. m. Mcmnerstcan
och Stats-Commissarien Tunelius till Ledamöter
i nämnde Styrelse.
Denna nya Styrelse inträdde genast i
verksamhet, för att, i enlighet med den Nådiga
föreskrift den erhållit, tillse, hvilka
förbättringar inom fånganstalterne påkallades
och de samma i underdånighet föreslå,
samt till en början inkomma med underdånigt
förslag till en Instruetion för Styrelsen.
Den i5 Mars sistnämnde år ingick Styrelsen
med underdånigt förslag till en provisionel
Instruetion, och den 21 April samma
år beslöt Ed^r Kongl, Maj:t, i anledning
Bil. till K. M, Nåd. Propos. N-.o 23, 35
deraf, att med Instruclion för fångvården
i allmänhet horde hvila, intill dess Styrelsen
hunnit inhemta fullständiga upplysningar
om Fängelsernas och Arbets-Inrättningarnas
tillstånd, och förhållandet med de
för deras behof anslagna medel, men att
Styrelsen emedlertid egde att öfvertaga
förvaltningen öfver Krono-Spinnhusen i
Hufvudstaden, Norrköping och Götheborg
samt Corrections-Inrättningen i Wadstena,
och Öfver-Ståthåliare-Embetet, CommerceCollegium
och Eder Kongl. Majlis Befallningshafvande
i Östergöthland, som förut,
hvar för sig, hesörjt den samma, dermed
genast upphöra, samt att speciela förvaltningen
Öfver Läns-och Fästnings-fängelserna
skulle tills vidare besörjas af de Auctoriteter,
som dermed egde befattning; hvarvid
det likväl lillkomme Styrelsen, alt öfver
dessa fängelser föra öfverInseendet. Emedlertid
företogs samma år påbyggnad å
gamla husen vid Långholmen , under öfverinseende
af då varande Justitis-Rådet m. m.
Sylvanderj som, under en Stats-Rådet Grefve
Löwenhjelm i Nåder beviljad tjenstledighet,
såsom Ordförande deltog i Styrelsens angelägenheter.
Vidare och till följd af Styrelsens,
lid efter annan, under loppet af
nämnde år ingifne underdåniga förslag och
hemställanden, i afseende på Correclionsväsendet,
behagade Eder Kongl. Majit un
-
3 6 PH. till K. M. Nåd. Prof os. N:o 23.
der den 21 December 1825 besluta, alt be*
tydliga nybyggnader, bestående af en Gentral-Byggnad
och fyra flyglar å Långholmen,
skulle uppföras och den derstädes företagna
påbyggnad å de gamla husen fortsättas
, i ändamål att, såsom Styrelsen ansett
görligt, en stor del af Wadstena Correctionist-personal
tidigt det påföljande året
kunde ditflyttas; hvarjemte, och till befordrande
af blott försvarslöse personers och
mindre förbrytares sysselsättande och förbättring,
Eder Kongl. Maj:t, på Styrelsens
underdåniga hemställan, förordnade, att en
Pionnier-Corps af slike personer, från Wadstena
och Carlscrona hemtade, skulle upprättas,
och Corrections-Inrättningen i Wadstena
upplösas och försvinna, hvarefter de
för detta ändamål derstädes använde Byggnader
lill Kongl. Seraphimer-Gillets disposition
borde öfverlåtas. Styrelsen anbefalldes
äfven genom samma Nådiga Skrifvelse;
att till Vederbörandes granskning öfverlemna
den plan och de kostnads-förslag öfver
förenämnde nybyggnad under N:o 2, som
Styrelsen låtit uppgöra, och de samma derefter
lill Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
öfverlemna. I sammanhang med alla dessa beslutade
åtgärder, förordnades tillika serskilda
Comiterade, för att granska alla angående
lösdrifvare gällande författningar och föreskrifter,
och att utarbeta samt ingifva under
-
Bil■ till K. M. Ndd. Propos, N:o 33. 3?
dånigt förslag lill en förordning i detta
ämne.
Ehuru Styrelsen egentligen icke erhöll
*in nuvarande organisation såsom Embetsverk
förr än följande året 1826, fortfor den
likväl att verka, under Ordförande, så väl
af Hans Excellence, Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm
j, som nu varande Presidenten
m. m. Sylvander.
Bland de hufvudsakliga angelägenheter,
som under denna Styrelse utfördes, förekomma
de underdåniga hemställanden,
hvarpå Eder Kongl. !Ylaj:t grundade förenämnde
Nådiga Beslut: de planer, ritningar
och kostnads-förslag öfver de af Styrelsen
projecterade ny- och tillbyggnader å
Långholmen: den påbyggnad af arne våningar
å dervarande Krono-spinnhusets södra
fasade, som uppfördes; och slutligen den åtgärden,
att från alla Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Länen inbegära en mängd
upplysningar och uppgifter öfver hvarje
Läns,- Stads- och llärads-häktes tillstånd,
i afseende på byggnader, utrymme och arfvoden
för de vid dessa fängelser tjenstgörande
och bevakande personer, samt öfver
flera andra ämnen, sora med fångvården i
Länen egde gemenskap.
3$ Bil. till K. M. Nåd. Protos. N:o aj.
I öfverensstämmelse med de grunder,
hvaruppå General-Tull-Styrelsen är organiserad
, blef, genom Nådigt Beslut den 9 Febr.
1826, äfven Styrelsen öfver Rikets fängelser
oell arbets-im ättnjngar bildad, då, efter
Hans Excellence, Herr Grefve Löwenhjelm ,
hvilken på sin underdåniga begäran erhöll
Nådigt afsked, undertecknad Ordförande i
Nåder förordnades.
Åt en Ordförande och 2:ne Ledamöter
bestämdes vid samma tid arfvoden, förden
forre 2,000 R'.dr Banco årligen, tractamentet
och omkostnaderna under dess Embets-resor
inberäknade, och för hvarjeLedamot 5oo R:dr
samma mynt, och serskildt arfvode, eller
Ilese-Reglementet, för dess Embets-resor.
Förstnämnde arfvode, som undertecknad
Ordförande i underdånighet från sa de sig,
då han till General-Tull-Directeur i Nåder
utsågs, har allt sedan Maji månad 1827'
kommit Stats-Verket till godo.
För att genom reguliera sammanträden,
lämpade eller göromålens beskaffenhet, behörigen
handhafva och besörja det nya
Verkets angelägenheter, begärde och erhöll
den sålunda organiserade Styrelsen nödiga
embetsrum, och bestämde derefter antalet
af dagarne för Embets-Sessionerne i hvarje
vecka. Utom den serskilda eftersyncn öf
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o 33. 3g
ver ordningen vid Corrections-liuset å Långholmen
och inredningen af den under förra
Styrelsen der utförda påbyggnad samt
det speciela besörjandet örn de i landsorterne
varande Spinnhusens förvaltning, öppnade
sig för Styrelsens skyldiga verksamhet
ett vidt fält i undersökningen af fångväsendets
alla delar, i upptäckandet af dess brister
och i uppfattningen af en allmän och
systematisk plan för dess ändamålsenliga
förbättrande. De mångfalldiga undersökningar
i delta ämne, som dels genom enskilda
Embetsman, dels genom utsedda
Comiteer, sedan 1819 blifvit verkställde,
och de planer, projecter och beredelser
till blifvande åtgärder, som den äldre Styrelsen
öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar
med upplyst nit grundlagt, voro
rika källor, hvarutur den nyare Styrelsen
egde att hemta förråd och upplysningar.
Det var således af alla dessa materialier,
som Styrelsen borde sammanfatta en öfversigt
af det hela, för att derigenom bana
sig väg till en plan, hvilken i sin verkställighet
var enkel, påskyndande och så litet
kostsam som möjligt, och till sitt syftemål
svarande mot tidens ljusare begrepp och ändamål
med fångars och brottslingars behandling.
I följd häraf trodde Styrelsen sig först
éfO Bil. lill K. M. Nid. P ropos. N:a aj.
tora tillse, om den föreslagna planen för
den nyare Correclions-Inrättningen i Stockholm
öfverensstämde med de åsigter, Styrelsen
uppfattat öfver detta vigliga ämne,
och derefter , genom personliga inspeetiolier
af Rikets fängelser, förskaffa sig fullständig
kännedom om fångvårdens tillstånd
derstädes.
Så väl förenämnde plan, som densamma
åtföljande ritningar och kostnads förslag,
•voro utmärkta af omsorgsfull utarbetning.
Men ehuru formen för de föreslagne nyhyggnaderne
helt och hållet var enlig med
nyare tiders uppfinningar i detta afseende,
påkallade likväl, efter Styrelsens åsigt af saken,
planens verkställande i det hela vigtiga
betänkligheter, hufvudsakligast härrörande
från hyggnads-iocalen, hvars högst
sumpiga beskaffenhet och öppna belägenhet
erfordrade, den förra en kostsam grundläggning
och den senare en talrik och således
kostsam bevakning öfver de arbetande
fångarne, och från den omständigheten,
att den stora scala i afseende på de nya
byggnadernes mängd och storlek samt cornplicerade
inredning, hvaruppå denna plan
var grundad, otvifvelaktigt påkallat en mängd
år för dess verkställande, under hvilken
tid det beständigt tilltagande antal Correctionister
i liufvudstaden af bägge könen, i
Bil. lill K. M. Nåd. Prcpos. N:o 03. 41
Wadstena, hvars Corrections - Inrättning
skulle upplösas, och från landsorterne,
hvilka efter denna upplösning hufvudsakligen
måst till Slockholm försändas, bordt
å Långholmen i gamla Krono-Spinnhuset
intagas, förvaras och sysselsättas, hvilket
redan vid ifrågavarande tidpunct syntes
Styrelsen blifva en omöjlighet. Och då
dessa omständigheter otvifvelaktig! ökat förslags-kostnaden,
beräknad för hela planens
verkställande till 325,000 R:dr B:co, ansåg
Styrelsen sig böra söka andra utvägar, som,
med mindre kostnad och inom kortare tid,
ledde till det stora ändamålet, att bereda
tillräckliga och passande utrymmen, samt
sysselsättning och correctionel vård åt den
massa Correctionisler af bägge könen, som
i åtskilliga spridda fängelse-anstalter förvarades
och som dageiigen ökades.
Uppå gifven anledning af Styrelsens
Ledamot, Stals - Commissarien Tunelius*
och i afsigt att, så vidt möjligt vore, förlägga
Corrections-Inrättningarne för bägge
könen på hvar sin serskilda local, undersökte
undertecknad Ordförande en å Norrmalm,
under stora Barnhus-Directionens
disposition varande vidsträcktare tomt med
flera äldre Byggnader, som då begagnades
till Segelduks-fabrik, men hvarifrån innefiafvareu
var lili afflyttning uppsagd. Ben
-
q.2 Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o s3.
na lägenhet befanns i flera vigtiga hänseenden
till en Corrections-Inrättning mycket
passande; och sedan nödige upplysningar
om dess åtkomlighet af nämnde Directicm
erhållits, uppgjordes en fullständig plan med
nödiga kostnads-fÖrslag öfver lägenhetens
förvandlande till en Corrections-Inrättning
för mankönet, som, tillika med de öfver
den förstnämnde planen uppgjorde och uti
Öfver-Intendents-Embetet granskade ritningar
och kostnads-förslag, i underdånighet
ingafs till Eder Kongl. Maj:t den a5 Mars
1826.
Uti Styrelsens, dessa handlingar åtföljande,
underdåniga skrifvelse, utvecklade
Styrelsen de hägge planernes verkande olikheter
och framställde, under det sannaste
erkännande af den äldre planens många
förtjenster, de svårigheter, som uppkommo
under och följde af dess utförande. I sammanhang
härmed föreslog Styrelsen äfven i
underdånighet en tillbyggnad vid Smedjegårds-fängelset,
nödig så väl för dess förstärkning,
i afseende på utrymme och säkerhet,
som för Stadens öfrige fängelsers,
hvilka förenämnde fängelser Styrelsen, vid
samma lidpunct, korrt förut inspecterat.
Under pröfningen af dessa underdåniga
hemställauden uppkom anledning, att,
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23. 43
i stället för mankönets förflyttande till Segelduks-fabriken
å Norr, qvinnokönets Corrections-Inrättning
dit borde förläggas, och
det å Långholmen varande. Spinnhuset tillett
systematiskt correclionelt fängelse för
inankönet inrättas. I följd häraf anbefalldes
undertecknad Ordförande, att skyndsammeligen
inkomma med ett provisionel förslag
öfver denna förändring, hvilket också,
efter utförde undersökningar och verkställde
beräkningar, i den efter den erhållna
Nådiga befallningen nästföljande veckan , i
underdånighet ingafs, medelst en under den
a3 Maji förenämnde år daterad underdånig
promemoria.
På grund af alla dessa underdåniga
upplysningar och hemställanden, behagade
Eder Kongl. Maj:t, under den 26 i samma
månad, med hänsigt till den besparing i
kostnad, som skulle uppkomma, och den
kortare tidrymden, inom hvilken de sökta
ändamålen skulle vinnas, om den senare
planen bragtes i verkställighet, i Nåder gilla
och antaga den samma, och besluta, att
Corrections-Inrättningen i hufvudstaden för
qvinnokönet skulle å Norrmalm anläggas
och den för mankönet å Långholmen.
Med möjligaste skyndsamhet och drift
förelogos och fortsattes i anledning häraf
44 Bil. till K. M. Nåd. Propos. No sj.
byggnadsarbetena vid båda Inrättningarne,
af fångar vid Långholmen, af hvilken orsak
ett så stort antal deraf från Wadstena
uppflyttades, sorn med utrymmet och säkerheten
för deras vårdande var förenligt;
och af handtverkare och privata arbetare
vid Segelduks-fabriken, af hvilken Styrelsen
likväl icke erhöll full disposition, förr
än med slutet af året.
Så snart alla dessa åtgärder blifvit satte
i verket och nödige materialier till byggnaderna
förskaffade, företogs af undertecknad
Ordförande först, och sedan af Styrelsens
Ledamot, General-Auditeuren Netzel
inspections-resor till Rikets fängelser, för att
utröna fångväsendets tillstånd i allmänhet.
På grund af de upplysningar, som genom
dessa Embetsresor inhemtades, uppgjordes
en allmän plan för fångvårdens förbättring,
hvilken plan, jemte serskilda underdåniga
berättelser öfver de förrättade inspectionerna,
Styrelsen den i4 April följande året i
underd. ingaf. Uti denna plan indelades
fängelserna uti 3:ne classer, nemligen Länshäkten
j deruti inberäknade Städernes och
Häradernes, Näst ning s-fängelser och Corrections-inrättningar.
Efter de olika slag
af fångar, som uli dessa serskilda fängelseanstalter
förvaras, uppgjordes denna classificalion
och de uli sammanhang dermed
Bil. till K. M. Nåd. Propås. N:o 03. 45
foreslagne förbättringar. I följd af denna
åsigt inskränktes de uti nämnde plan föreslagne
förändringar, i afseende på Länshäktena,
hvarest fångar endast förvaras en
kortare tid och med bestämd utsigt lill snar
befrielse, eller förflyttning till fästningseller
corrections-fängelse, till några serskilda
reparationer och förbättringar i den
inre constructionen, nödige för fängelsets
underhåll, för afhjelpande af trängsel och
för fångarnes säkra förvarande. För Nyköpings
Länshäktej såsom alldeles förfallet,
otillräckligt och osäkert, blef nybyggnad
föreslagen, och för Linköpings, WenersborgsCarlstads,
Mariestads, Stora Kopparbergs
oell Gefleborgs Länshäkten, hvilka
alla voro mer och mindre otillräckliga för
beliofvet, projecterades lämplige tillbj^ggnader.
I afseende på det andra slaget fängelser,
eller fästnings-fängelser, vidtogs ett annat
förhållande, emedan de fångar, som
der förvaras, ämnas att der tillbringa dels
lifstiden , dels flere år. Alt söka sysselsättning
för dessa fångar och meddela dem
en omsorgsfullare correclionel behandling,
ledande till deras möjliga moraliska förbättring,
blef således en pligt, som menskligheten
bjöd och sakens förhållande icke
syntes göra omöjlig. Af denna anledning
4-6 Bil till K. M Nåd. Propos. N:o aj.
föreslog oekså Styrelsen, i berörde plan,
fästnings-fängelsernes, likasom CorrectionsInrättningarnes
centraliserande från flera
spridda osystematiska förvai ingsstälien , till
ett mindre antal bättre och ändamålsenligt
inrättade Arbets-fängelser, och ansåg, på
grund häraf, att äfven lifstids-fångarne borde
concentreras och endast förvaras i de
derföre lämpligaste fängelserna å Ny Elfsborgs
och Carlstens fästningar. Så väl till
följd af förenämnde åsigt, som äfven för
alt bereda och underlätta Wadstena Corrections-Inrättnings
snara upplösning, föreslog
Styrelsen uti förenämnde underdåniga
plan, alt Malmö Citadell, lill en del redan
begagnadt lill fängelse, skulle, såsom mycket
lämpligt till ett correctionelt Arbetsoch
Central-fängelse för brottslingar och
lösdrifvare inom Götha Rike, få, genom
Styrelsens försorg, till ett sådant inrättas
och i anledning deraf till dess disposition
Öfverlemnas.
Beträffande slutligen 3:dje fängelse-slaget,
eller Corrections-Inrättningarne, hvartill
jemväl Malmö fängelse egenteligen skulle
komma alt räknas, framställde Styrelsen,
uti oftanämnde plan, dessa, såsom utgörande
den gradation, der den största fullständighet
i fångarnes behandling kunde och borde
iakttagas, och yttrade dervid, att erfaren
-
Bil tili K. Kl. Nåd. Propos. N:o 23. fö
heten af de rön och försök, Som Vid Correclions-Ini
ätlningarne i hufvudsladen, hvarest
dessa, efter nya grunder upprättade förbältrings-anstalter
först borde vara fullbordade,
skulle tjena lill ledning och upplysning
vid bestämmandet af föreskrillerne
för de öfriges administrerande, hvilken åsigt
af saken i vissa delar visat sin vigtighet.
Ledd af den öfvertygelse!!, att m i 1 i laira
former lämpligast skapa sig för det ändamål,
att till Statens nytta och individens
rättelse använda unga, friska, lösdrifvande
personer, enär hos dem rådande lättja eller
vanart synes fordra deras strängare efterliållande,
föreslog Styrelsen äfven uti ifrågavarande
plan, att, utom den vid Wanäs
Fästning redan organiserade Pionnier-Corps,
Carlscrona Arbets-Compagnier skulle förvandlas
till en dylik Corps och ökas från
4oo man till 600, hvilken tillökning af det
alltid till växande antalet lösdrifvare, som
försändas till Corrections- och Arbets Inrältningarne,
synbarligen påkallades.
Så väl af enahanda anledning, som för
att bringa hvarje fängelse, som tillhörde
classen af arbets-fängelser, i ett ändamålsenligt
skick, föreslogs äfven en förändrad
inredning i Christianstads arbets.fängelse
samt en tillbyggnad i Norrköpings Krono
-
'4$ Bil. till K- M. Md. Propos. N:o 23'.
Spinnhus. Styrelsen utvecklade derjemte, vid
samma tillfälle, utsigten och sältet för fån*
gars och corrections-hjons sysselsättning,
grundad på förhållandet å hvarje serskild
local, der central-fängelse befunnes, i afseende
på möjligheten att erhålla råämnen
till förarbetning inom fängelserna för Kronans
räkning eller för enskilde personer;
och genom det resultat i detta fall, som
vid den i hufvudstaden nära fullbordade
Corrections-Inrätlningen för qvinnokönet erhållits,
har denna Styrelsens theori om
arbetens erhållande för arbets-fångar och regleringen
af deras sysselsättning vunnit en
slags stadfästelse, som åtminstone öppnar
partiel utsigt för framgången af Styrelsens
allmännare bemödanden i detta afseende.
Efter denna allmänna plan för hela
fångväsendets förbättring, skulle första dassens
fängelser eller Länens häkten, hufvudsakligen
bringas derhän, alt de, i afseende
på utrymmet och fångarnes säkra, samt efter
rigtiga grunder, med hänsigt till nödig
afskiljning lämpade förvarande, svarade emot
sitt ändamål och tillfredsställde dymedelst,
hvad en upplyst samhällsordning och mensklighet
fordra: att, med andra classerne eller
de egentliga arbets-fängelserna i Rikets Fästningar,
centralisations-systemet skulle vidtaga
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o 23. 49
taga och från deras antal således bortgå de,
hvilkas bibehållande, genom byggnadernes
olämplighet och förfallna tillstånd samt 0-  passande localer för arbetens erhållande,
endast skulle åstadkomma kostnad utan utsigt
till motsvarande nytta ; och ött, i afseende
på det tredje slaget, eller de CorrectionsInrättningar,
som af Staten underhållas,
skulle vid förslaget om dem , samma centralisations-system
, som för det föregående, iakttagas.
I följd häraf borde Landscrona och
Warbergs fästnings-fängelser upphöra , och.
Malmö j Christianstads j Götheborgs och
lifstids-fängelserna i Carlsten och Elfsborg
bibehållas:
T vänne Corrections - Inrättningar i
hufvudstadens nemi. en för mankönet och
en för qvinnokönet, underhållas, hvarest icke
allenast försvarslöse och vanartige personer
uti hufvudstaden kunde intagas, utan äfven
norra, nordvestra och de närmast hufvudstaden
varande södra Länens lika beskaffade
lättingar: En Corrections-Inrättning
i Norrköping och en uti Götheborg för
qvinnor underhållas, samt ett stort correctionelt
arbetsfängelse i Malmö j för de sydöstra
, södra och vestra Länen inom Götha
Rike inrättas. Uti dessa correctionella Fängelse-Inrättningar
har Styrelsen funnit ett
större utrymme, sedan Byggnads-arbetena
Band. II, Hdjt. 1. 4
50 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
mera framskridit, än den vågade beräkna,
då planen gjordes. Till logerande oell sysselsättning
kunna således i dessa Inrättningar
intagas minst i»6oo karlar och 700
qvinnor. Men, utom detta utrymme, äro
Carlscrona Arbets-Compagnier och PionnierCorpsen
uti Wanäs äfven anstalter för visse
slags förbrvlares och lättingars emottagande
ö «/ O O
och correction , till ett antal af 700 man,
och om allt detta sammanräknas med de
öfriga summorna, så uppkommer ett utrymme
för 3,000 slike, friheten förlustige personer,
hvarförutan de till bibehållande föreslagna
Fästnings-fängelserna för det närvarande
kunna hysa omkring 45o fångar.
Af dessa nu uppgifna utrym men i fängelser
och Corrections-hus, skulle det synas
och i synnerhet önskas, att behofvet ej påkallade
deras hela begagnande, serdeles som en
del af årliga fångpersonalen direct utgår ifrån
Lans- eller Stads-fängelser till frihet, efter
ut.ståndet straff eller undergången ransakning,
utan att borttaga något rum uti förenämnde
fängelse-ansalter; men då beklagligtsvis
fångpersonalen i Landet uppgår för
de-t närvarande till omkring 4>3oo personer,
utom Pionnier-Corpsen i Wanås, och således
ungefärligen en 65o:deI af Landets folkstock
bebor fängelserna; så synes detta förhållande
fullkomligen rättvisa de kostnader,
Bil. till K. M. Nåd, Propos- N:o aj- 51
som äro nedlagde för att icke allenast bereda
ti 11 rä c k 1 i ga förvarings-ställen åt denna
vådliga massa, utan afven för att, under dess
vistelse der, söka att förbättra de brottslige,
hvaraf hon består, i stället för att belt
och hållet öfverlemna dem åt egen förhärdelse
och allmän glömska.
Till fullkomnande af centralisationssystemet,
och då ett så betydligt utrymme
uti de af Staten underhållne CorreclionsInrättningar
erhölls, hemstälde äfven Styrelsen
. uti ofvanåbeiopade underdåniga plan,
om icke de uti Länens Corrections-hus inlagde
personer till förenämnde Allmänna
Arbets-Inrättningar borde förflyttas, hvarefter
desse enskilta , litet begagnade Corrections-anstalter
kunde upphöra.
I afseende på fängelsernes administrerande
och oeconomiska delailler, framlade
Styrelsen äfven uti meranämnde underdåniga
plan nödige upplysningar, med åtföljande
underdåniga framställningar af sättet
till de, uti dessa delar angelägnaste förbättringars
utförande, och, rörande de beredande
anstalterna för Byggnads-arbetena,
föreslog Styrelsen i underd. att genom
dess försorg speciela kostnadsförslag och
ritningar öfver hvarje projeclerad fängelsetillbyggnad
borde uppgöras, och sedandes
-
52 Bil. till K. M. Nåd. Propos. Nio 23.
se hunnit fullbordas, och vederbörande Eders
Kongl. Majrts Befallningshafvande sig
deröfver utlåtit, dermed i underd. till Kongl.
Maj:t inkomma; hvarjemte Styrelsen slutligen
anmälde, att inredningen af Malmö
Citadell och tillbyggnader af Norrköpings
Spinnhus måtte påskyndas, såsom för corrections-vasendets
snara förbättring mest nödiga
åtgärder.
Genom Nådigt Beslut den 21 Junii samma
år behagade Eder KongK Majrt gilla de
allmänna grunder, Styrelsen uti förenämnde
plan i underd. antydt, och derjemte anbefalla
Styrelsen, att med görligaste första
inkomma med fullständiga förslag om de åtgärder,
som, i afseende på Malmö Citadells
inredande till ett correctionelt arbets-fängelse,
kunde erfordras, äfvensom att i underdånighet
ingifva en plan öfver den för nödig
ansedde utvidgningen och förbättringen
af Norrköpings Spinnhus.
Emedlertid har Styrelsen, genom underdånig
skrifvelse den 5 Januarii samma
år, aflemnat redogörelse för de Byggnadsarbeten,
som under loppet af år 1826 blifvit
utförde å Corrections-husen i hufvudstaden,
med åtföljande förslag öfver de återstående
Byggnaderna dersammastädes, jemte
uppgift på dertill erforderliga medel och
Bil, till K. M. Nåd. P ropos. No 23, 53
underdånig anmälan om deras erhållande;
och behagade Eder Kongl. Maj:t, i anledning
deraf, uti Nådig Skrifvelse den 23 uti
förutnämnde månad, meddela Styrelsen, alfy^
för detta af Rikets Ständer erkända angelägna
behof, Eder Kongl. Maj:t ville, enär
Rikets Ständer dertill icke anvisat några penningar,
af öfverskotten å Stats-Verkets inkomster
anordna hvad derföre intill nästföljande
Riksdag vore erforderligt.
Med oafbruten skyndsamhet och drift
fortsattes byggnader, reparationer och inredningar
vid hufvudstadens Correctionshus,
och den i3 Julii sistlidet år öfverflyttades
correclions-hjonens qvinnopersonal från
Långholmen lill nya Corrections-Inrättningen
å Norrmalm, hvilken åtgärd, ehuru förenad
med många svårigheter, likväl för sig
gick med största lugn och ordning. Genom
provisionel^ afstängningar vid den
fordna Segelduks-fabriken, voro den inredde
och reparerade delen af byggnaden, hvaruti
qvinnorna inrymdes, jemte 2:ne fänggårdar
afskiljde från den delen, der Byggnads-arbetena
fortsattes, och ehuru denna reparation
nyss förut var fullbordad, och den norra
fasaden i en längre lid varit så angripen
af röta genom dess läge under gatans yta,
att ingen ting i dess alla rum kunde förvaras,
utun att förtäras af mögel, liade^det
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
likväl lyckats, att genom trummors anläggande
och vattnets jemna afförande, få dessa
bostader så torra, att de alltsedan, utan minsta
olägenhet, kunnat begagnas till bonings,-  arbets- och förvarings-rum.
Genom denna delning af CorrectionsInråttningarne
och könens totala afskiljande
vunnos flera fördelar, visande sig uti större
ordning inom hvarje Inrättning, mera moralitet
och bättre helso-lillstånd bland Corrections-bjonen,
friare utrymme för arbeten
i verkstäder och logementer samt å byggnaderne
vid Långholmen, och slutligen uti
mindre tvång för fångarne af bägge könen,
då fruktan för deras sammanblandning icke
mera lade band på deras frihet inom Inrättningarne.
Sedan denna öfverflyttning var verkställd,
företog undertecknad Ordförande en
Embets-resa lill Rikets vestra, södra och
sydöstra Län, i afsigt att inspeclera och undersöka
fångväsendets'tillstånd i dessa trakter
af landet. Under denna Embets-resa,
uppgjordes så väl plan till en förbättrad inredning
af lifstids-fängelserna Ny Elfsborg
och Carlsten, i ändamål att derstädes bereda
tillräckligt utrymme fördå varande antal
lifstidsfångar, utgörande omkring 43o ,
såsom äfven lill Malmö Ciladells inredning
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o sj. 55
oell beredande till det beslutade större correctionela
Arbets-fängelse, som der skulle
inrättas. Den 12 November samma år, ingaf
Styrelsen i underd. planen öfver detta
senare företaget, hvaruti beräknades att
förskaffa serskildt utrymme för fyra Compagnier
af Eders Kongl. Maj:ts Eget Värfvare
Regemente, sora då, tillika med en betydlig
mängd fångar, bebodde Malmö Slott,
likväl i afskiljda rum från dem. Detta underdåniga
förslag, som uti flere hufvudafdelningar
var uppgjordt, i afsigt att rätta arbetets
beskaffenhet efter ändamålens, nemi.:
förenämnde Trupps snara utflyttning utur
Slottet, Wadstena återstående Gorreclionistpersonals
derefler skyndsamma inflyttning
i detsamma och Slottets behöriga inredning
till ett systematiskt arbets-fängelse, behagade
Eder Kongl. Maj:t i Nåder gilla och,
genom Nådig Skrifvelse den 29 i samma
månad, meddela Styrelsen, att Malmö Citadell
skall till Styrelsens disposition öfverlämnäs.
Uppå Styrelsens derefter gjorda underdåniga
anmälanden beviljades, under den 23
Januarii och 23 Maji innevarande år, medel
lill hela första och till en del af andra afdelningens
utförande, och arbetet vid Byggnaderna
i Malmö börjades tidigt på året
under Majoren och Riddaren Melanders
ledning och öfverinseende, hvilken, på Styrelsens
underd. förslag, blifvit i Nåder au
-
5 6 Bil. till K. M- Nåd. Propos. N.o 13.
tagen till Arcliitect för dessa Byggnadsarbeten.
Emedlertid och då Byggnaderne å Långholmen
skyndsamt framskredo och utrymmet
derstädes tid efter annan ökades, företogs
Wadstena Corrections-Inrättnings successiva
upplösning, i enlighet med Kongl.
Seraphimer-Gillets yttrade önskan, så att
Bela det dervarande högst Betydliga antal
corrections-hjon, under sommaren och till
den 8:de i denna månad, blifvit transporteradt
dels till Långholmen och dels till
Malmö Slott, ur hvilket sednare Militaire
truppen uti sistl. October månad redan var
afflyttad och beqvämligen inlogerad uti den
Bredvid Slottet för fåugbevakningen inrättade
Cassern.
I sammanhang härmed underrättade
Styrelsen Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen, att försvarslöse personer,
som, enligt 1819 års Förordning, till
allmänna Arbets-inrättningar böra försändas,
skulle hädanefter, icke transporteras lill
Wadstena, utan lill Stockholm och Malmö,
allt efter Länens närhet till förenämnde orter,
hvilket Styrelsen i dess härom aflåtne
Circulaire-skrifvelse för hvarje Län serskildt
bestämde.
Sedan det hinder för slöjder och ser
-
Bil. till K. M. Nåd, Propos. N:o 23. 57
slii 1 cle arbetens friare och mera utsträckta bedrifvande
försvunnit, sorn varade så länge
bägge könen af de i hufvudstaden förvarade
corrections-hjonen bebodde en och samma
Inrättning, öppnades ett större fäit för
Styrelsens skyldiga omtanka, att bereda och.
förskaffa privata arbeten åtalia arbets-hjonen
uti Qvinno-Corrections-Inrättningen, och åt
så många i den för mankönet, som icke vid
Byggnads-arbelena borde användas. Inom
kort tid lyckades det att få hela qvinnopersonalen
sysselsatt, på ett för dem, för
Staten och för arbets-ämnets egare förmånligt
sätt.
Med ullkamning, efter en nyare och
förbättrad method, med finare väfnader,
sömnader, spånad på macliine och rockar,
uliplysning och hvarjehanda slags arbeten
har också dageligen och oafbrutet arbetats
inom denna Inrättning från och med dess
etablerande på Norrmalm; och arbets-hjolien
hafva sedan den tiden i allmänhet vunnit
sådan skicklighet i dessa slöjder, att leverancer
af ämnen till förarbetning nästan
dagligen ökats. Med verklig välvilja har
Styrelsens och Inrättningens Föreståndares
bemödanden härutinnan af vederbörande Leverantörer
bemötts, och är det hufvudsakligen
åt Garnizonen, Handlande, Borgare,
Fabrikanter och Handtverkare inom huf
-
55 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
vudstaden, som förenämnde arbeten blifvit
utförde.
Oberäknadt det vigliga ändamålet, som
vunnits genom corrections-hjonens beständiga
sysselsättning att vänja de flygtiga vid
stadga, de lättjefulla vid arbetsamhet, befrämja
ordning och lydnad inom Inrättningen,
och dymedelst hos dessa dels brottsliga,
dels förvillade menniskor, bilda ett sinne,
som, utan att qväfva kärleken till friheten
och hoppet örn dess ernående, alltid
underhåller en stilla undergifvenhet under
ödet, och ett otvunget och opåkalladt erkännande
af begångne förbrytelser, tillskapar
äfven denna sysselsättning en inkomstkälla
för Inrättningen till lättnad för Staten,
sorn redan uppgått till eli högre belopp
än troligen af fångars arbeten i landet
pä ett ställe någonsin erhållits. Under
den återstående delen af det förflutna året,
eller från medlet af Julii månad, då den
qvinliga arbets-personalen flyttades lill Inrättningen
å Norrmalm, inbi ingades af dess
arbeten nära 4000 R:dr P>:co, och från innevarande
års början till den nästföiflutue
månadens slut, har inkomsten af Correctionslrjonens
arbeten uppgått till 9,709 R:dr
samma mynt, hvaraf roed så mycket mera
säkerhet bör kunna slutas , att denna inkomst
vid årets slut går utöfver 1 1,000
Bil. till K. M. Nåd. Propos. No 23. 59
R:dr B:co, sora magazinen ii ro uppfyllde
af råämnen, för hvilka beställningar äro
gjorda och flere enahanda slags leverancer
aflemnas fortfarande till förvaltningen
på stället.
Af dessa inkomster böra visserligen afgå
de praemier, sorn för högre arbetsproduct
och större skicklighet, efter en
stadgad tariff, lill arbetshjonen utgå; men
denna uppmuntran är ej allenast nödig,
utan den är nyttig äfven för Inrättningen
och till sitt belopp ganska ringa, i jemförelse
med dess verkan.
Vid Correclions-Inrältningen å Söder
ligger den hittills erhållna vinsten af dervarande
fång-personals dagliga sysselsättning
hufvudsakligen uti arbets-producten
å byggnaderna, och ingår således i resultatet
deraf. Men Styrelsen har dock, i moa
af hyggnadernes förminskande, äfven derstädes
låtit förarbeta åtskilliga privata beställningar
i Snickare-, Skomakare- och
Skräddare-handtverken. Inkomsten häraf
kan dock ännu ej blifva betydlig och uppgår
sannolikt för innevarande år ej öfver
3000 R:dr B:co; men genom en med möjligaste
omsorg på en i större scala inrättad
Trampqvarn, genom ökadt utrymme för
Smides- och Snickare-handlvei kcrierna, samt
6o Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o 23.
passande rum för finare väfnader, har Styrelsen
grundlagt säkra förhoppningar, att,
medelst en allmännare sysselsättning ined
privata arbeten, vid Södra Co rre c tion s-I inrättningen
vinna samma ändamål, som redan
äro erhåll ne vid den å Norrmalm, Det
torde emedlertid af detta senare resultat
isynnerhet kunna slutas, att CorrectionsInrättningens
anläggande i hufvudstaden
var, i afseende på möjligheten att förskaffa
arbetshjonen lämplig sysselsättning, en rigtigt
beräknad plan; och med det system
Styrelsen vidtagit och hittills oföråndradt
kunnat bibehålla, alt med arbetsstyrkan
vid dessa Inrättningar biträda närings-idkare
och handtverkerier inom Staden, i
stället att täfla med dem om arbeten och
förtjenst, understödja Corrections-Jnrättuingarne
dessa enskilde näringsgrenar, och
inga Statsmedel behöfva förskjutas till uppköp
af råämnen, så länge den enskilda industrien
besörjer deras levererande. Att
detta förhållande alltid kommer att fortfara
, så länge arbetet vid förenämnde Inrättningar
med skicklighet förrättas,, och
den hufvudsakligare andelen af penningevinstert
tillfaller leverantören, torde kunna
antagas.
Då Styrelsen uppgjorde den plan, hvarefter
förenämnde Gorreetions-Inrättningars
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23. 61
Byggnader äro construerade, grundades
denna plan visserligen på öfvertygelse!! om
cellers eiler ensliga fängelsers nyttiga inflytelse
på• menniskosinrien, som böra straffas,
rättas och förbättras, och ett lämpligt
antal celler inrättades derföre i bägge Iurättningarne;
men emot denna theori i sin
yttersta stränghet afvek likväl Styrelsen så
vida, att nu varande Corrections-Inrättningar
innefatta bägge systeraerna för arbetsfångars
ändamålsenliga förvarande, nemi.
sal-systemet, eller gemensamma logementer,
och celle-systemet, eller ensliga rum,
likväl med iakttagande af dessa systemers
fullkomliga afskiljande från hvarandra, och
i det förhållande lill utrymmet, att cellerne
upptaga omkring Bjettedelen deraf vid Corrections-Inrättningen
för mankönet, och nära
åltondedelen vid den för qvinnorna.
Skälen till denna förening af det äldre
och nyare förvaringssättet hemtades derifrån,
att, om endast celler funnits, så hade
hvarken den gradation af mindre tvång för
sinnet, som flyttning från enslighet till
sammanlefnaden med deraf följande mera
frihet medförer, kunnat till vägabringas inom
Inrättningen, eller den pröfning kunnat anställas,
huruvida en genom det ensliga trånande
lefnadssället förkrossad och ångerfull
brottslings visade förbättring var sken
-
62 Bil. till K. M. Nåd, Propos, N:o tj.
bar eller verklig; oell då verkan afCorrections-systemet
hufvudsakligen hvilar på enskild
pröfning och gradationer i straff och
belöningar, har tillfälle dertill bordt sorgfälligt
skapas och begagnas. För öfrigt har
den fördelen äfven genom förenämnde förening
.uppkommit, alt ett mångdubbladt
utrymme erhållits inom samma areal, der
gemensamma logernenter . i stället för celler,
inrättades, och mycken besparing i tid och
kostnad vid byggnadernas utförande dymedelst
vunnits.
Inneslutandet i celle, utan sysselsättning
och dager, är ett pröfnings- och bestraffningssätt,
som, med lämpor och omtanka
användt, nästan aldrig förfelar sitt
ändamål, att framkalla ånger och åtminstone
åstadkomma en temporair förbättring.
Uti Malmö, der någre celler inrättades
redan år 1826 för sådane fångar, som å
bekännelse voro insatte, och i hufvudstaden,
der dylika fångar vid Corrections-Inrättningarne
blifvit i celler ensligt förvarade,
och hvaraf åtskilige ännu å bägge ställen
till bekännelse hållas, har inflytelsen af
detta boningssått, i förening med en för
ändamålet lämpad omsorgsfull behandling,
genom flere aflagda, upprigtiga bekännelser
visat sin verkan. Ändamålet med de afEder
Kongl. Majit i Nåder afsedde serskilde
Bil till K. M. Nåd. Propos. N:o 23. 63
fängelsers inrättande för s 1 i k e fångar, kan
således anses vara vunnet, genom utvägen ,
alt ändamålsenligt kunna förvara dem uti
förenämnde correctionela fängelser, och
kostnaden af ett serskildt fängelses uppbyggnad
eller inredande derföre besparas.
Då emedlertid Byggnads - construction
ännu icke hunnit fullbordas, och de beständigt
fortfarande byggnads - arbetena å
Långholmen derstädes hålla Arbets-personalen
sammanblandad , har också det verkliga
correctionela .systemet, grundadt på en
väl beräknad afskiljning i classer, icke kunnat
sältas i verket; men Styrelsen har likväl
, genom provisionel Instructioner och
arbetshjonens indelning i mindre fördelningar
med visse ansvarige förmän i spetsen
för hvarje fördelning, samt genom stadgandet
af en viss ordning i lefnads- och
arbetssätt, och framför allt genom religieusa
uppmuntringar och militairiskt allvar, sökt
föra och leda den blandade hopen till sedlighet,
ordning, lydnad, arbetsamhet och
mänhet om eget väsende så i moraliskt
som physiskt hänseende. Med stränga moraliska
bestraffningar hafva förbrytelser rättats
och med lämpeliga uppmuntringar en ådagalagd
förbättring belönats, och verkan af
detta behandlingssätt har synbarligen visat
dess rigtighet.
6$ Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
Ifrån den 1 Martu 1826 tillden 1 Oclober
detta år, hafva i3oi personer blifvit
å correctionshusen i lnifvudstaden intagne,
inberäknade de ifrån Wadstena från
och med 1825 upptagne correctionister, utgörande
4«o. Under samma tid äro, på
grund af i8if) års Kongl. Författning, i laga
tjenst uttagne 576 correclionshjon af
bägge könen. Af dessa har fjerdedelen återkommit
af mankönet och nära tredjedelen
af qvinnorna. De fleste af dessa äro på reqvisition
till namn och nummer i tjenst uttagne
och det minsta antalet har, genom
Styrelsens val, blifvit frigifvet. Det är således
endast denna senare delen, som erhållit
friheten genom den Autoritets urskiljning,
hvilken varit i tillfälle att pröfva
och lära känna den correctionelt behandlade
personalen. Med de öfrige är
deremot förhållandet motsatt, och ehuru
Styrelsen visserligen ej kan garantera stadgan
och fortsättningen af den vunne förbättringen
äfven hos dera, som Styrelsen
frigifvit, fastän alltid valde bland de correctionister,
hvilka, antingen som förmän
för de äldre eller som undervisare vid
Uppfostrings-Inrättningen för ungdomen och
barnen, gjort sig bäst kände, är resultatet
af deras frihet likväl mindre underkastadt
slumpens nycker, än resultatet af sådane
brott
-
Bil. lill K. M- Nåd. Propos. N:o 23. 63
brottslingars, eller vanartiges frigifvande,
som , antingen efter eget omdöme och genom
eget besörjande, förskaffat sig denna
förmon, eller som erhållit den genom personers
åtgärder, hvilka om deras uppförande
sällan kunna ega någon säker kännedom.
Emedlertid och då recjvisitioner af
tjenstefolk ilrån Corrections-Inrältningårne
betydligen tilltogo, trodde Styrelsen sig böra
vidtaga andra åtgärder för alt bereda
en större uppmärksamhet och strängare eftersyn
öfver de i tjenst uttagne correctionisterne,
än den alltid iakttagna skyldigheten,
att uppmana den uttagne correctionistens
husbonde lill den omsorgsfullaste vård
om det nya tjenstehjonet. I följd häraf utfärdades
Circulaire-bref till alla Pastorer i
de församlingar, der uttagne correctionshjon
blefvo boende, och till vederbörande
Consistorier med vänlig uppmaning att den
andliga Styrelsen måtte vara den verldsliga
behjelplig i eftersyn öfver dessa, på återvägen
ifrån brott och förvillelser stadde,
personer, och Styrelsen öfverlät derjemte
åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
Stad och Län, der de fleste fritagne
correctionshjonen hade erhållit tjenst, att
pröfva requirenternes behörighet, innan
correctionister till dem utlemnades.
Band, II. Häjt. I,
5
66 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o a3.
Då Styrelsen, uti dess allmänna plan
öfver Fång väsendets förbättring, hade framställt,
att de förändringar, som uti Fästnings-fängelsernas
inredning föreslogos, borde
meddelas vederbörande Autorileter vid
Försvars-Verket, så att de måtte komma i
tillfälle, att, innan något dervid tillgjordes,
upplysa , om desse föreslagne förändringar
j någon mon rubbade grunderna för, eller
åstadkommo intrång i defensions-anstalterne
inom samma Fästningar, begärde undertecknad
Ordförande, att Chefen för IngenieurCorpsen,
General-Lieutenanten m. m. Friherre
Franc Sparre, ville afge utlåtande
öfver den plan, som blifvit uppgjord till
lifstids-fängelserna, Carlstens och Ny Elfsborgs
förändrade inredning, och meddelade
honom, i anledning deraf, de fördetta
ändamål författade ritningar och förslag.
Sedan bemälde General tagit kännedom utaf
förhållandet, förklarade han, uti en för sakens
närmare utvecklande och bestämmande
hållen öfverläggning emellan honom, Öfversten
och Riddaren Sederholm, som uppgjort
ritningarne och förslagen, och undertecknad
Ordförande i Styrelsen, att visserligen
ingen svårighet eller hinder mötte för
nämnde plans verkställande, men att fångarnes
mängd och concentrerade inrymmande
uti de innersta Fästnings-Verken gjorde
nödigt, att, om Fästningarne, lill sjöfor
-
Bil. till K, M. Nåd. Propas. N:o 23. 6?
svarets förstärkande eller af hvilken orsak
som helst, skulle komma att begagnas, och
större Garnizoner således förläggas dit, fångarnes
logementer då borde inrymmas åt
Garnizonen och Fångarne förflyttas antingen
iyttre verken eller uti andra från Fästningarne
afskiljde fängelser. Vid betraktande
af dessa anmärkningar, hvilkas rigtighet ej
kunde och ej borde å Styrelsens sida bestridas,
visade sig naturligen nödvändigheten,
att söka annan utväg och annan local
för lifstids-fångarnes förvarande, än de nu
påtänkte, emedan inredningen af ett serskildt
reserv-fängelse för dem i de yttre verken uti
förenämnde Fästningar, eller dessa fångars
hastiga förflyttande till aflägsnare fängelser,!
händelse försvaret fordrade Carlstens och Ny
Elfsborgs uppfyllande med miiitaira troupper,
hade åstadkommit, den förra åtgärden
en dubbel och mindre ändamålsenlig kostnad,
och den senare, sannolikt lika kostsam,
enär äfven då ett passande fängelse
skolat inredas, varit förknippad med verklig
fara. Att Carlstens och Ny Elfsborgs Fästningars
begagnande till lifstidsfångars förvarande
under fredstid icke mötte hinder,
men alt en större och kostsammare rubbning
i dessa vådliga brottslingars förvarande
komme i fråga, i händelse af krig, var
således resultatet af förrberörde öfverläggning,
I anledning häraf och då de å lifs
-
68 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
tid dömde fångar för det närvarande äro
fördelade på icke mindre än 5 serskildle fängelser,
nemligen Carlscrona, Malmö, Landscrona,
INy-Elfsborg och Carlsten, och vården
om dessa, till större delen uti en förtviflande
sinnesstämning lefvande menniskor,
fordrat en mera concenlrerad tillsyn
och en serskild förvaltning, syntes frågan
om deras lämpliga inrymmande samt säkra
och orubbliga förvarande på ett enda ställe,
skyndsamt af Styrelsen böra handläggas,
i synnerhet, som Carlscrona, utur flera i
undertecknad Ordförandes underdåniga berättelse
öfver dess Inspections-resa anförde
vigtiga skäl, icke för lifstidsfångars förvarande
och sysselsättning är lämpligt: Malmö,
destineradt alt förvara arbetsfångar och correctionister;
samt Landscrona föreslaget alt
såsom fängelse upphöra. På grund häraf
ingick derföre undertecknad Ordförande med
underdånig anmälan om dessa förhållanden,
den 14 Julii detta år, till Eder Kongl, Maj:t
och framställde dervid, att Calmare Slott,
hvars sunda belägenhet samt fasta och rymliga
byggnader förut af honom blifvit undersökte,
till ett fängelse för alla å lifstid
dönade fångar, var passande, och begärde, i
anledning häraf, att få, genom vederbörlig
Architect, låta uppgöra ritningar och kostnads-forslag
öfver detta Slotts inredning till
ett dylikt fängelse, efter den af underteck
-
Bil. till K. M. Nnd. Propos. N:o 23. 6g
nåd Ordförande uppfattade plan; hvilket
Eder Kongl. Maj:t, under den 18 i samma
månad, behagade i Nåder bifalla.
Med så väl dessa ritningar och förslag
och de för fortsättningen af byggnadsoch
inrednings-planen af Malmö återstående
förslag, såsom äfven öfver de uti den allmänna
underdåniga planen föreslagne nödige
tillbyggnader lill Läns-fängelserna i Nyköping,
Linköping, Carlstad, Wenersborg,
Mariestad, Fahlun och Gefle , skall Styrelsen,
snarligen hafva Nåden till Eder Kongl.
Majit inkomma, då allt, med undantag af
Fängelse-inredningen i Christianstad, som
i den primitiva planen var beräknadt såsom
nödigt och nyttigt för Fångväsendets förbättring,
i afseende på Fängelse-byggnadernes
yttre bestånd och utrymmets tillräcklighet,
är dels fullbordadt, dels under arbete
och dels beredt för en blifvande verkställighet.
I afseende på Spinnhusen i Norrköping
och Götheborg, har Styrelsen äfven vidtagit
åtskilliga åtgärder till dessa Inrättningars
förbättring, hvaraf den senare hufvudsakligast
hade behof. Utom den af Styrelsen
projecterade till- och påbyggnad å Norrköpings
Krono-Spinnhus, och hvarå Styrelsen
i underdånighet ingifvit ritningar och
kostnads-förslag, samt en derstädes för In
-
7« Bil till K. M- Näd- Propos. N:o 33.
rättningens behof uppsatt mindre Trampqvarn,
har genom inredning af en rymlig
Sjukhus-sal i den ena af flygelbyggnaderne
dersammastädes och en förändring uti inqvarteringen
uti den andra flygeln och caractérs-bygguingen,
Föreståndaren, som allt
hittills bott i Staden, vida skiljd från Inrättningen,
erhållit rum inom den samma och
ditflyttat; de sjuka blifvit flyttade i en serskild
byggning; Vaktmästaren erhållit runi
i samma hus, der tångarne bo och arbeta,
och serskildta rymligare arbetsrum och logementer
för de senare erhållits. Verkan
häraf visar sig också uti mera ordning inom
Inrättningen och en utvidgad arbels-product,
som Styrelsen, genom fortsätta bemödanden,
ytterligare söker alt öka, emedan både
det vunna utrymmet och arbetshjonens
betydliga antal sådant tillåter.
Vid Götheborgs Spinnhus, som i år undergått
en nödig reparation, har Styrelsen
tillsatt en annan Förvaltare, som, alltsedan
1819, Corrections-Inrätlningen i Wad.
stena, såsom Tjensteman både vid bevakningen
och eftersyn öfver fångarnes discipline,
och Inrättningens oeconomie, med utmärkt
nit och skicklighet tjenslgjort. Af
denna persons sålunda viltsordade lämplighet
för en slik befattning, samt af de i
sammanhang dermed af Styrelsen vidtagne
Bil. till K. M. Nåd. Propos. AJ:o sj.
och vidtagande åtgärder, väntar Styrelsen,
att snart få se denna, i alla afseenden hittills
högst felaktiga C.orreclions-anslalt komma
i ett bättre tillstånd än den varit.
Sedan Styrelsen nu i de vigtigare speciela
fallen aflagt underdånig berättelse öfver
de åtgärder, som inom fångväsendet och
Corrections-anstalterne blifvit vidtagne, eller
aro till utförande beredde, ledande till bägges
förbättring, får Styrelsen, i afseende på
tillståndet i allmänhet vid Rikets fängelser,
i underdånighet andraga, att, ehuru äfven
uti sjelfva fångvården åtskilligt tarfvar förbättrjng,
har Styrelsen likväl, under årligen
förrättade Fängelse-Inspectioner, funnit
fångarnes kosthållning öfver allt försvarlig,
och den behandling de i allmänhet åtnjöto
lagenlig, samt vid någre fängelser omsorgsfull
och välbetänkt. Uti undertecknad Ordförandes
underd. berättelse öfver dess 1826
gjorda vidsträckta Inspections-resa, utmärkas
de fängelser., som bära stämpel af en närmare
vård och eftersyn.
Der Tångarne ega tillfälle till sysselsättning
och allvarligen hållas dertill, är
vanligen deras sinnesstämning lugnare och
mera enlig med deras ställning i samhället.
GötheborgsFästnings-fängelse, hvarest Tångarne
genom Coimnendanlens försorg aldi ig sakna
Bil. till K. M, Nåd. Propos. N:o sy
-
arbete , och Malmö, derna mera, sedan bygg»,
naderne börjat, alla fångar äro sysselsatte,
bevisa, i afseende på Fångpersonalens stillare
undergifvenhet undersitt öde, sanningen
af denna uppgift; äfvensom CorrectionsXnrättningarne
i hufvudstaden, ehuru ännu
ickebragtei system, lemna samma resultat.
Allt ankommer, i hänseende till brottsliga,
vanartiga o.ch lättjefulla menniskors förbättring,
på arten af deras eget medfödda lynne,
pä konsten att upptäcka den, och på
den behandling, som under den correctionela
vården tilldelas dem. Uti motiver för
ett begånget brott och de omständigheter,
hvaruti den brottslige befann sig då han
föröfvade det, hemtas grunderna för ett rig—
tigt bedömmande af hans lynne eller caractére.
Resultatet af den correctionela uppfostran
beror således på en allmännare mennisko-kännedom,
i förening med kännedomen
af hvarje individ, som är ställd under
Corrections-Verkets vård, och medlen för
dess erhållande äro Religion s Upplysning>
Rättvisa, Allvarsamhet och Sysselsättning.
Efter dessa grundsatser, har Styrelsen uppgjort
och låtit tilldela hvarje correctionist
en korrt och enkel föreskrift, sorn han bär
hos sig, och uti hvilken de angelägnaste lärorne
för det practiska lifvets skyldigheter
och den oeconomiska nyttan af hans arbetsamhet
stå antecknade. Theoden till ett bilf'
Bil. till K. M. Nild. Propos. N:o 33. Z3
vande Classifications-system har Styrelsen,
såsom utkast, äfven uppgjort. Denna theories
yttersta punkt hvilar på den åsigt, att
hvarje individ , af hvad slags brottslighet som
helst, skall upphinna den högsta graden af
classification, om hans lynne och caractere
ej lägga oöfvervinnerliga hinder deremot.
Af denna anledning äro trenne classifications-stadier
uppgjorde, den första , eller den
brutta , grundas på den mindre säkra kännedom
man får om en till intagandet å Corrections-Inrätlning
dömd persons föregående
handlingar och lefnadssätt, och den andra,
eller den correclionela, grundas på den kännedom
man om honom, i följd af hans tänkesätt
och gerningar inom Inrättningen, erhåller.
Att genom yttersta bemödande och en
högst sorgfällig uppmärksamhet och vård,
göra det grymmare, vildare och råa sinnet
tili en sådan caractere, att personen gör sig
värdig af den högsta classificationen, bör
ej anses omöjligt inom en lefnads-form,
der friheten endast är villkorlig och der
hvarje uppfostrad medlem står under ett
strängt och vaksamt moraliskt förmynderskap.
Men att utrota en medfödd roflystnad,
en mägtigt verkande instinct för egennytta,
som, fastän uttryckt med mera foglighet
och varsamhet i handlingssätt än den
förra, likväl stämplar tjulsinjiel; och altoni
-
7-f Bil. till K. M- Nåd. Propos N:o 23.
skapa elt verkligt mordsinne, så att deraf
icke något drag mera framlyser och verkar,
och förvandla dessa beklagansvärda varelser
till redbara, pålitliga menniskor i det fria
samhället, är ett problem, som ännu ingen
Stats correctionela omsorger och deraf vunna
erfarenhet, till den fallna mensklighetens heder
och den vältänkandes tillfredsställelse,
kunnat lösa. Antalet af dessa halfdjuriska
menniskor utgör likväl en minoritet i menniskocaractéren,
och om äfven dessa, efter
missbrukandet af en fullkomlig frihet, aldrig
återfingo annat än en villkorlig, hvarest de
under en verksam och stilla lefnad beredde
sig sjelfva ett drägligt lif, och samhället den
dubbla vinsten, att ej vara föremål förderas
lagkränkningar, inen sparas i utgifterne
för deras underhåll, och om den stora majoriteten
förbälterliga brottslingar deremot
återträdde nyttiga i det fria samhälle de
skadat, med utvecklade begrepp om en
christens och vältänkande menniskas skyldigheter,
med håg för arbete och sysselsättning
och med vunnen skicklighet deruti;
så hade corrections-anstalterne väl uppfyllt
sin bestämmelse och de derföre nedlagde
kostnader och bemödanden återgäldats med
det redbaraste mynt, sorn upplysningen och
menn iskokärleken kunnat utfinna.
Sluleligen får Styrelsen, jemte underdå
-
Bil. till K. M. Ndd, T ropos. N:o 23.
ilig anmälan, alt byggnader ne och inredningarne
vid hufvudstadens Corrections-Inrattningar
hunnit så vida i verkställighet,
alt den för qvinnokönet innan närvarande
års slut blir i detta hänseende fullkomligen
fullbordad, och det mindre betydliga deraf,
som vid den för mankönet återstår,
under nästkommande års lopp äfven bringas
i fulländadl skick; nu i underdånighet
framlägga en summarisk redovisning för
de byggnads-arbeten, som, från och med
1826, vid dessa Correclions - Inrättningar,
genom nu varande P4Slyrelses försorg, blifvit
utförde, och de kostnader dessa arbeten
medfört, samt tillika uppgifva den summa,
som ytterligare är behöflig till de återstående
utgifternes betäckande för ifrågavarande
byggnader.
Enligt de af Styrelsen under den 5
Januarii 1827 i underd. aflemnade uppgifter
öfver de arbeten å Corrections-byggnaderne,
som 1826 förrättades, ådagalagges,
att dessa arbeten uppgingo till ett kostnadsbelopp
stort ^1,2.86 llrdr 8 r:st. B:co. Vid
samma lid hade Styrelsen, genom den vid
nämnde byggnader då anställde Archilect,
Öfverste-Lieutenanten och Riddaren Lidströmer,
låtit uppgöra kostnads-förslag och
ritningar öfver de, enligt den gillade planen,
återstående byggnads-arbeten, serskildt
76 Bil. till K. M. Nåd. Propås. N:o 23.
för Norra Corrections-Inrällningen och serskildt
för den Södra.
Uti dessa förslag upptogs det förmodade
penninge-värdet, hvartill materialiers
inköp samt dags- och arbetslöner skulle
utgå, grundadt, i hänseende lill de gamla
byggnaderna, på deras då varande inre och
yttre synbara tillstånd, till en sammanräknad
Summa, stor 112,909 R:dr 3a sk. B:co
för bägge Inrättningarne, enär dessa beräknades,
att lemna utrymme för en personal
af omkring 1000 correctionshjon af
bägge könen. Emedlertid har det, vid utförandet
häraf, blifvit möjligt, att icke allenast
erhålla utrymme i dessa Inrättningar
för minst 1200 correctionister, att der ändamålsenligt
logeras och förvaras, utan äfven,
såsom förut i underd. är nämndt, att
ett större antal verkstäder, serdeles vid
Södra Inrättningen, erhålles, än hvad man
vid förslagens och ritningarnes uppgörande
hade förutsett. Denna sökta och vunna
tillökning i utrymmet var en följd afSLyrelsens
skyldiga omtanka, påkallad af det
beständigt tillväxande antal correctionshjon,
sorn till Wadstena, Norrköpings och Stockholms
Allmänna Arbets-Inrättningar, under
1827 års lopp, ankommo, och hvarigenom
synbara skäl till den fruktan företeddes,
Bil. tUl K. M. Nåd. Propos, N:o 23. pp
att Corrections-Inrättningen i Wadstena icke
skulle kunna upplösas.
Oaktadt denna betydliga tillökning i
utrymme, komma kostnaderne för byggnaderna
å Söder likväl endast alt öfverstiga
den i förslaget förmodade med 3,435 R:dr
0.4 sk., fastän åtskilige slag och qvantiteter
af byggnads-materialier måst betaläs
högre än uti förslaget var beräknadt, och
de gamla husens bräckligare tillstånd, än
man vid förslagens uppgörande kunnat
upptäcka, fordrade en större reparation än
påräknadt var.
Orsaken till denna, i förhållande till
den högre arbets-producten, obetydliga skillnad
emellan förslags-kostnaden och den
verkliga , ligger hufvudsakligen uti den omständigheten,
att allt byggnads-arbete vid
Södra Corrections-Inrättningen är utfördt
af fångar, hvarigenom det samma med oafbruten
skyndsamhet och drift kunnat verkställas,
och hvarje arbetare, såsom helt och
hållet beroende af förvaltningen på stället,
uträttat vida mera och derföre kostat mindre
än vid arbeten, som af så kallade private
eller fria arbetare utföras.
Beträffande åter byggnaderna vid den
till corre«tionshus för qvinnokönet å Norr
-
Bil. till K, M. Nåd. Propos. No 23.
malm inrättade gamla Segelduks-Fabriken,
hvarest ej allenast hvarje arbete, genom
handtverkare och deras dyrlegda arbetare
mäst utföras, och bjggnadernes och
inredningens skyndsammare pådrifvande således
icke ensamt berott på Styrelsens
och dess Ombuds eftersyn, utan ock de
gamla husens invändiga, öfver all föreställning,
förfallna tillstånd högst betydligen
ökat det påräknade arbetet och material-åtgången,
uppkommer ett annat resultat
i afseende på skillnaden emellan den
i förslagen beräknade byggnads-kostnad och
den verkliga, hvilken senare uppgår till
46,84i R:dr 4 r:st- B:co utöfver den förra.
En emellan Barnhus - Directionen, såsom
Disponent af förenämnde byggnads-lägenhet,
oell fordna hyresmannen, egaren af
Segelduks - Fabriken , år 1826 uppkommen
rättegång, uppehöll äfven i så måtto inrednings-
och reparations-arbelet, att det samma,
icke förr än om våren 1827, kunde på
alla behöfliga ställen företagas. Härigenom
ökades arbetstiden, hvilken åter ökade omkostnaderna
genom en längre fortfarande
daglön åt de personer, som egde att efterse
arbetet och leverera arbetarne, och Styrelsen
tvingades af detta förhållande alt äfven
under höst- och vinter-månaderna åren 1827
och 1828 fortsätta en del af arbetena, hvaraf
naturligen en mindre arbets-produet af
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o aj.
hvarje dagsverkare erhölls, utan att arbetslönen
i allmänhet derefter kunde nedsättas.
För att emedlertid närmare visa beskaffenheten
af de hufvudsakligare och mest synbara
arbeten, som öfverskrida hvad i förslaget
var beräknadt, bifogas i underd. ett
utdrag, Litt. A., af Arbets-Journalerna vid.
ifrågavarande byggnader, jemte arne serskilda
uppgifter, under Litt. B. och C.,
uppå de arbeten och deraf följande kostnader,
som återstå för alt fullborda byggnads-arbetet
vid bägge Inrättningarne, och
bilägges dessutom i underd. en summarisk
hufvudräkning, LittD., öfver tillgångar, utgifter
och behof, i och för förenämnde Corrections-Inrättningar,
i afseende på byggnaderne
af nya och inredningarne af gamla
hus. Af denna senare redovisning, hvars
innehåll, tillika med de uppnämnde serskiIde
uppgifternes, specielt ingår i Styrelsens
räkenskaper och af vederbörande Autoriteter
granskas, samt vid skeende slutlig
besigtning å byggnaderna till verklighet
kommer att utrönas, erfares,att 41 »^47 R:dr
23 sk. g r;st. B:co erfordras för byggnadskostnadernas
betäckande, hvilken summa
Styrelsen oundgängligen har af nöden alt
lyfta under loppet af innevarande år, så
väl för att godtgöra uppköpte och lill större
del använde materialier, såsom äfven för
att kunna fortsätta och till ofvan uppgifne
So Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 23.
terminer fullborda de vid oftanämnde Inrättningar
återstående arbeten.
Ehuru den nu snart fullbordade byggnads
- planens verkställande uppgår till
204.471 Rtdr 10 sk. Banco, framter densamma
likväl, i jemförelse med den förstnämnde,
som förslagsvis var beräknad till
325,ooo R:dr samma mynt, en stor besparing
i kostnad; och i afseende på tiden,
som erfordrats för de dermed åsyftade resultaten,
nemligen 2:ne betydliga Correclions-anstalters
inrättande i hufvudstaden,
nyttig och lönande sysselsättning för en stor
personal der förvarade fångar, och den
mindre gagneliga Corrections-Inrältningens
i Wadstena upplösning, samt tillräckligt
utrymme för det beständigt tillväxande antalet
correctionslijon inom landet; så äro
dessa resultat, till större delen, redan erhällne.
Bland de tillgångar, som till bjfggnadskostnadernas
betäckande äro anslagne , förekommo,
uti summariska redovisningen , Litt.
D., utestående fordringar till ett belopp af
io,5p4 R=dr 34 sk. 3 r:st.; men sorn dessa
fordringar endast successive inflyta och
fö rst under loppet af år i83i äro att till
fullo påräkna, måste Styrelsen i underdå
-
Bit. tilt K. M. Näd, Propos. N:o 33. gt
nighet hemställa, att antingen denna för
Lyggnads-kostnadens betäckande oundgängeligen
nödiga Capital-summa måtte af de
tillgångar, hvarifrån den återstående här
förut uppgifne kostnads-summa kommer att
utgå, förskjutas, emot återgäldande medelst
förenämnde successivt inflytande fordringar,
eller ock, alt det måtle i Nåder tillåtas
Styrelsen, alt, under enahanda ersättningsskyldighet,
af fång-underhålls-medlen
få till byggnads-kostnaden använda en motsvarande
summa, eller 10,594 R:dr 34 sk.
3 rist. Banco.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste tjenare
och undersåter.
G. F. Åkerhjelm.
P. J. Netzel. G. G. Uggla.
A. TV. Netzel.
Stockholm den 17 November 1828.
Band. 11. W/t. I.
6
St Bil. till K. M- Nåd. Propos. N:o sj.
Litt. A.
Utdrag af Arbets-Journalen vid Norrä
Corrections-Inrättningen, innehållande
uppgift på de arbeten, sorn vid dervarande
Byggnader blifvit utförde utöfver
de, Herr Öfverste-Lieutenanten
och Riddaren Lidströmer i sin uppgift
af den 5 Januarii 1827 för nämnde
Byggnader upptager:
Tvättstugans reparation.
Kalkbod, uppförd vid Sjukhuset.
Diverse Materialbodar mot sneda planket
Klapphuset, repateradt.
Jerngaller, insatte i alla fönster inåt gården*
Uppmurat en större vindskappa å västra
flygeln.
Imbads-stugans inredning med uppmurad
spisel.
Gamla stallets oell diverse bodars nedrifning.
Ett nytt Stalls inredning för 4 hästar,
jemte höbod.
Ett provisionelt plank åt Rörsträndsgatan.
Gamla brandbottens och bjelklagrens utbrytning
i alla våningarne af Norra flygelns
största del.
Inlagt nya bjelklag med jernankare i d:o,
äfven som nya blind- och brand-bottnar.
Murarne å Norra flygeln till en stor del
nedrifne och åter uppmurade.
Bil. till K M- Nåd. Propos. N:o 23.
Nya takstolar A större delen af Norra flygeln,
ny taklist oell takets täckning.
Takstolars, takets öcli skorstenars reparation
öfver liela den öfriga delen af ganda huset*
Lilla stenhusets rifning åt Smedjegårdsgrähden.
Étt provisionel plank kring Sjukhus-byggnaden.
Cloissons-väggar i nedre rummen å Norra
flygeln.
Dito Dito å vindarne.
Statens aflöning under reparalionS-tideil.
Hästarnes underhåll Dito Dito.
Kör-redskapens D:o Dito Dito.
Körslor med legda hästar.
Inköp af Ved.
D:o Brandredskap lill Inrättningen*
D:o Halftunnör till Latrinerne.
D:o Sätlgar till Inrättningen.
D;o Gatulyktör till D:ö.
D:o Innanfönster till D:ö.
D:o Ringklockor till D:o.
Diverse Dagsverken, använde till reparation
å Inrättningens Inventarii-persedlar.
Stockholm dell 4 Odtöber 1828.
joli. Cart D'dilly j
f*öreiiånd»ré för Byggnaderiié vid
Ifolra Corrections-inrättningen.
84 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N.o 23.
Litt. C.
Sammandrag af Kostnnds-Förslaget öfver återstående
arbeten å Södra Correctiöns-Inrättningen
, med dertill hörande Byggnader, den
4 October 1828.
Banco.
Vestra flygelns öfversta celle-vånings
2,945
inredande och afputsning ,
l6
99
Samma flygels tillbyggnad, rummens
i,i57
l6
inredning, trappor m. m. . . .
99
Östra flygelns nya trappors och för-
426
stugors afrappning m. m. . . ,
99
19
Vestra och Östra fånggårdsmurarnes
afrappning å båda sidor
CO
v—
ro*
l6
>.
Sjöbyggnadens inredande till badrum,
m. m. . .
1,019
>9
99
Smedjans nya tillbyggnads inredning
1,906
och afputsning
8
99
Nord-Östra flygelns inredning till
verkstäder och en stor Arbets-Sal
r,°98
16
99
Qvarnbyggnadens inredning och af-
putsning, utom mechaniken , .
333
16
99
Gamla Tegel-takens reparation och
klistring . . .......
242
99
99
Återstående arbeten på nya qvarn-
vägen, med lastage-bryggan . .
333
l6
’9
Ett gammalt Trähus’ flyttning och
uppsättning till Mölnare-boställe,
med nödig reparation och takets
förändring
333
l6
9’
2tne återstående Latrine-byggnader,
samt en del af Södra fånggårdsmuren
t,000
99
99
Ett enkelt träplank till gossarnes gård
200
99
9
Summa R:dr
14,442
24
99
Södra Correctiocs-Inrättningen den i4=de October
1828.
Carl Mecleer
Cap. Mech;s, Chef för Inrättningens
byggnader och verkstäder.
Bil. till K. M. Nåd, Propos. N:o 23. 85
Litt. C.
Sammandrag öfver ungefärliga kostnaden
af återstående arbeten m. m. till fullbordande
af Norra Correctionshusbyggnaden,
den 4 October 1828.
Råneo.
Celle-flygeln,en väggs och brand-  bottens murning ....
346
11
Dito golfvet i stora Salen, med
flere rum
4oo
»5
ii
Dito Kakelugnsmakare-arbete .
600
V
)
Dito Smeds-arbeten ....
100
1»
ii
Dito Snickare d:o
2
8
Dito Målare d:o
379
3i
4
Dito Plåtslagare d:o ....
IOO
11
t
Dito Gipsrör till diverse tak .
13
.6
11
Dito Klinksten till golf i corri-  dorerne
126
91
Ii
Dito Stenhuggeri - arbeten .
35o
11
11
Dito Gips lill diverse tak
16
32
»3
Dito Färgstofter till väggars och
taks strykning
43
! 0
8
Dito Tjära till fotens strykning
kring huset
3.9
it
71
Hästa i nes utfodring ....
225
i)
91
Murares, timmermäns och handt-  langares dagsprgar saint Sta-  tens aflöning ......
2,l3l
3a
11
Summa R:dr |4>b72
34!»
Joli. Carl T)’Ailly ,
Föreståndare för Byggnaderne vid
IS'orra Gorr cc t iöns-Inrättningen.
Litt. D.
Summarisk uppgift rörande Ny-byggnaclen oell Reparation å Södra oell Norra Corrections-Inrättningarna i HufVudstaden,
åren 1826, 1827 oell 1828.
Debet.
R:dr
sk.
r.
Credit.
R:dr
sk.
r.
I och för Byggnaderna bestämda
Tillgångar:
År i8a5 utestående Capitaler, härflytande
af öfverskott å de serskilda summor, som ,
utöfver anslagen och arbets-vinsten , lem-
Utbetaldt sedan Byggnadens början,
år 1826:
För Södra Corrections-Inrältningen . . .
„ Norra Dito ......
39,78 1
107,084
—
—
147,765
37,091
nades Krono-Correctionshuset, till skulds
betalande och till underhåll år 1818 och
de följande fem åren, R:dr 89,700, hvar-  af influtit intill den 1 October 1828 .
deraf ännu utestående
Behållning å Arbetshus-fonden R:dr 7,459:
34- 3., hvaraf intill nyssnämnda dag in-  flutit
ännu utestående
7,5oo
•
32,200
—
—
Obetalde kostnader den 1 November
J828 :
För Södra Corrections-Inrättningen . .
,, Norra Dito
21,100
16,291
—
3,094
34
3
4,365
—
Förslagsvis beräknad kostnad för full-  bordandet af den återstående
Byggnaden:
tillsammans utestående
Behållning å Anslagen för Götheborgs och
•
10,594
34
3
För Södra Corrections-Inrättningen . . .
„ Norra Dito
14,442
4,872
84
34
■—
10.315
10
Norrköpings Spinnhus, uppkommen un-  der den tid, då Fång-antalet derstädes
var mindre betydligt
11,201
/
I
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut
af serskilda dagar:
Under loppet af år 1827
,» ,, „ 1Ö28 . . • . •
80,000
24,563
—
—
io4,563
Erfordras ytterligare till godtgörande af
motstående obetalde kostnader, äfven-  som till fullbordandet af återstående ar-  beten
41,547
23
q
Summa R:dr
B:co
204,471
10|
—
Summa R:dr
B:co
204,471
i ,0
1—
Stockholm och Styrelsens öfver Fängelser och Ärhets-Inrättningar i Riket Kammar-Contoir den 4 November 1828.
I. Al m gren.
t. f. Kamrerare.
Bill, t. Riks. St. Fröt, 1X28. I. Sami. adra Bard. asta flä/t.
tfUuMKX^
V: •
• • •
r i
!' «■
t S ******
K, M. Nåd. Propos, N.o 24, g?
Kongl. M a j: t s
Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående låneunderstöd till
återuppbyggande af Staden Borås;
Gifven Stockholms Slott den 26
November 1828.
.Den eldsvåda, som förlidet år öfvergått
Staden Borås, har på en gång tillintetgjort
verkan af de åtgärder, hvilka till Stadens
återuppbyggande efter 182a års brandskada
vidtogos, och försatt dess innevånare i
ännu svårare belägenhet, än den, som, i
följd af sistnämnde olyckshändelse, påkallade
Kongl. Maj;ts och Rikets Ständers uppmärksamhet.
Vid underrättelsen härom,
som, i anseende till denar 1826 inträffade
missväxt, väckte ökade bekymmer, skyndade
Kongl. Maj:t att, medelst förskott af spannmål
ifrån Kronans förråd och genom begagnande
af den opåräknade tillgång, som räntan
å de, Bruks- och Sågverks-egarne i Vermland,
den 8 Martii nämnde år, af mindre
creditivet beviljade låneunderstöd, för tillfället
lemnade, utan Stats-Verkets betungande
eller andra utvägars anlitande, a K
88
K. M. Nåd. Propos. N:o 24.
hjelpa de första behofven hos Stadens mest
nödlidande innevånare; hvarjemte Kongl.
Majit infordrade Fullmägtiges i RiksgäldsContoret
underdåniga utlåtande, huruvida
icke anstånd lill nästa Riksdag kunde lemnäs
med inbetalningen af det byggnads-lån,
som Rikets år i8a3 församlade Ständer beviljat,
meden Summa af 100,000 Riksdaler,
och hvilket nu, i följd af Rikets Ständers
föreskrifter, borde till nära hela sitt belopp
återgäldas, sedan största delen afdenya hus,
hvaruti inteckning, till säkerhet för lånet,
blifvit tagen, afbrunnit; men sedan bemälde
Fullmägtige, efter att hafva inhemlat Rikets
Sänders Revisorers yttrande i ämnet,
bundne sä väl häraf, som af Rikets Ständers
eget beslut, funnit sig icke kunna medgifva
någon förändring eller jemkning i de
för byggnads- lånet fastställda återbetalnings-viikor
, har någon lindring i de brandskadades
olyckliga belägenhet ej eller, genom
ofvannämnde utväg, hittills kunnat
beredas.
Kongl. Majit, som ifrån Dess Befallningshafvande
i Elfsborgs Län infordrat serskildt
utlåtande, angående innevånarnes i
Borås närvarande tillstånd och de utvägar,
som, till Stadens återuppbyggande, kunde
förefinnas, har emedlertid vunnit den upplysning,
grundad på upprättade calculcr öf
-
K. M. Nåd. Propus. N:o sp.
ver de synbara verkningarne af den förra
och senare eldsvådan, att eu betydlig rubbning
i förmögenhets-tillståndet inom Staden
derigenom egt rum, och att, oberäknad!
välgörenhets-bidrag, uppgående lill
omkring 29,000 Riksdaler, och det till beloppet
okända rörelse-capital, som kunde
finnas hos Stadens förmögnare innevånare,
de brandskadade icke egde mera att disponera
till fond för nya byggnaders uppförande
efter sista eldsvådan, än vid pass 3o,ooo
Riksdaler, emedan det öfriga af de förlorade
husens brandförsäkrings-värde åtginge till
Riksgälds-C011 lorets förnöjande för byggnadslånen
samt till gäldandeafprivatasintecknade
fordringar m. m. Deremot har Kongl. Majrts
Befallningshafvande i underdånighet anmält,
att Stadens innevånare gemensamt, eller hvar
för sig, behöfde genom lån uppbringa omkring
3oo,ooo Riksdaler till återuppbyggande
af deras egna och de publika husen, samt
till onakostnaderne för Stadens nya planläggning,
hvartill förslag blifvit upprättadt
och af Kongl. Maj:t i Nåder fastställdt, samt
att allmänna lånebidrag af minst 200,000
Riksdaler voro oundgängligen nödiga i det
hela för Stadens uppkomst, och så vida dess
innevånare skulle efter hand kunna återhemta
deras förra välstånd; och i hvilket
afseende Staden yttrat den önskan, alt återfå
det vid 1823 års Riksdag beviljade bygg
-
$o K, M. Nåd. Propos. N:o 24,
nads-lånet med villkor, lämpade efter när*
varande behof och omständigheter, och att
derutöfver, på lika villkor och så snart ske
kunde, erhålla ett annat stående lån, fördeladt
på följande sätt, nemligen: 1:0 lill
byggnads-hjelp åt enskilde, sorn ville uti
Staden uppföra nya hus, 60,000 Riksdaler:
2:0 till biträde för Rådhusets och andra
publika byggnaders uppförande, j5,ooo Riksdaler,
samt 3:o till kostnaderna för Stadens
nya planläggning, jemte tomt och gatureglering,
25,qoo Riksdaler, Vid öfvervägande
häraf, med hvad mera i ämnet förekommit,
liar Kongl. Maj:t, som tillika insett behofvet
af skyndsamt understöd till den nya planläggningens
utförande, hvarom fråga serskildt
blifvit vackt, funnit godt att å RiksStatens
Nionde Hufvudlitel anslå en summa
af i5,ooo Riksdaler, att under loppet af
fem år, räknadt från och med det innevarande,
med en femtedel årligen utgå och
användas lill tomt-regleringens verkställande
samt galornes utvidgning; och Kongl.
Maj:t vill nu föreslå Rikets Ständer, att hvad
af det Staden Borås vid sista Riksdag beviljade
byggnads-lånet till Riksgälds-Contoret
ingått eller vidare ingår må, emot enahanda"
säkerhet och återbetalnings-vilkor,
sorn då bestämdes, till Staden såsom nytt
lån ullemnäs, Kongl. Majit tviflar icke, alt
Rikets Ständer skola , lika med Kongl. Majit,
K. M. Nåd, Propos, N:a 24.
pr
inse nyttan af nämnde Stads snara återuppbyggande,
serdeles för kringliggande, af naturen
mindre väl lottade, landsort, samt destomindre
tveka att dertill genom lämpliga
låneanslag bidraga, som den afKongl. Majit
för Staden fastställda nya byggnads-ordning
tryggar densamma för eldsvådor af den
förstörande verkan, som de 2 under loppet
af 5 år inträffade; och Kongl. Majit föiOlifver
Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN
-
C. D Skogman.
g 5 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 34.
Utdrag af Protocollet öfver Handels-och
Financc-är enden, hållet
inför Hans Kongl. Maj:t uti
Stats-Rådet på Stockholms Slott
deri 26 November 1828.
Närvarande:
Hans Excellence, Justitias-Stats-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats-Ministern för
Utrikes Ärendena, Herr Grefve af
Wtatterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence, Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence , Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence, Herr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreterarén Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste i
underdånighet till justering ett , jemlikt
Kongl. Maj:ts förut meddeldte Nådiga Beslut
, författadt Förslag till Kongl. Majrts
Nådiga Proposition lili Rikets Ständer an
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N.o 34. 93
gående Läne.understöd till återuppbyggande
af Staden Borås,
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörde
Förslag, sådant det vid Protocollet finnes
bilagdt, i Nåder gilla; och belallte, att
Dess Nådiga Proposition skulle, i enlighet
dermed, till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
M K. M. Nåd. Propos. N:o 25.
Kongl. M a j: t s
Nådiga Skrifvelse till Rikets Stander,
angående de, enligt Rikets
Ständers vid 1823 års Riksdag
gjorda underdåniga anhållan,
upprättade förslag till förnyade
Post-Taxor för inrikes gående
bref; Gifven Stockholms Slott
den 26 November 1828*
Enligt Rikets Ständers, uti Skrifvelse deli
12 December 1823, gjorda underdåniga anhållan,
har Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt
Dess Öfver-Post-Direction att, efter inliemtandé
af nödiga upplysningar i ämnet,
upprätta och till Kongl. Maj:t, inrtan Rikets
Ständers nästa sammankomst, i underdånighet
insända förslag till så beskaffade Taxor
för inrikes brefvexlingen, hvarigenom, utan
någon förhöjning eller minskning i portobeloppet
på det hela, detsamma blefve jemkadt
i enlighet med en från afståndet serskilda
orter emellan hemtad billighetsgrund.
Till åtlydnad af denna Nådiga befallning,
har Öfver-Post-Directionen ifrån Ge
-
K. M. N*d. Propos. N:o 25. pj
iieral-Landtmäteri-Contoret infordrat uppgift
på närmaste afslåudet emellan samtlige
Post-Conloren, samt derefter, under den 3o
sistlidne Augusti, jemte bifogande af en Tabell
öfver porto-afgifUTis förhållande till
vägens längd, i underdånighet afgifvit förslag
till nya Taxor å nämnde afgift, upprättade
serskildt för hvarje Post-Contor, i
öfverensstämmelse med Rikets Ständers yttrade
önskan, samt under iakttagande för
öfrigt af den grundsats, som för de äldre
Post-Taxorna varit gällande, att nemligen
hufvudsakliga porto-afgiftén borde fästas
vid breftfansporten de första tio milen , men
sedermera successive minskas. Kongl. Ma:jt
öfverlemiiar till Rikets Ständers pröfning
ifrågavarande förslag, hvilka med dertill
börande handlingar skola tillställas det Utskott,
till hvars behandling målet kommer
att af Rikets Ständer remilteras. Kongl,
Majit förblifver Rikets Ständer med ali
Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman■
t)6 Bil. till K. M- Nåd. Propos. N:o 25.'
Utdrag af' Protocollct öfver Handels-
och Finance- Ar enden, hållet
inför Hans Majit Konungen i
Siats-Rådet på Stockholms Slott
den 26 November 1828.
Närvarande:
lians Excellence, Justitia:-Stals-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats Ministern för
Utrikes Ärendena, Herr Grefve af
Watterstedt.
Siats-Råden:
Hans Excellence, Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence, Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence, Herr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreraren Skogman uppläste till
justering ett, jemlikt Kongl. Maj:ts förut
meddeldte Nådiga Beslut, författadt Förslag
till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Ri
kets
-
Bil. till K. M. Nåd■ Propos. N:o 35.
kets Ständer angående de, euligt Rikets
Ständers vid 1823 års Riksdag gjorda underdåniga
anhållan, upprättade Förslag till
förnyade Post-Taxor för inrikes gående bref.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga tillstyrkande, i Nåder gilla StatsSecreterarens
underdåniga Förslag, sådant
det vid Protocollet linnes bilagdt; och Kongl.
Majst hcfallte, att Dess Nådiga Skrifvelse
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer
•aflåta*.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Fr. B. Nestius, 1829.
Kongl. Ma.j:ts Nådiga Propos. N-o 26. 1
N:o 26.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott, angående liqvid,
emellan Förvaltningen af Sjö-ärendena
och Allmänna Magazins- Inrättningen,
för det till Flottans i
Carlskrona behof derstädes befintliga
Proviant- lager; Gifven Stockholms
Slott den ag October 1828.
Sedan Kongl. Maj:t uti Nådig Skrifvelse
af den 18 Augusti 1824 förordnat, att
anskaffningen af den för Flottan i Carlskrona
erforderliga proviant borde , genom
Förvaltningens af Sjö-ärendena försorg,
verkställas, samt uti Nådig Skrifvelse af den
23 November samma år befallt, att brödbakningen
för nämnda Flottas behof skulle
af Flottans Befäl på stället ombesörjas, i
följd hvaraf från Allmänna Magazins-Inrättningen
derefter endast komme att, efter reqvisitioner,
tillhandahållas Spannmål samt
tills vidare äfven Brännvin , har Förvaltningen
af Sjö-ärendena, uti Skrifvelse af den
17 derpå följande December, bland annat
Iros Kongl. Maj;t i underdånighet hemställt,
att då, i anledning af Kongl. Brefvet till
Bilt. till II- St. Prof. 1828 och 182,9. 1 Sami., 2 Dand.
utdra Haft. 1
2 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N-o 2G.
förre Allmänna Magazins-Directionen af den
12 Februarii 1800, eLt lager för 5ooo man,
af torrt bröd för 3:ne och af Victualiepersedlar
för 2’ne månader borde finnas på
Flottans station i Carlskrona, hvarföre approximativa
kostnaden uppgår till FemtioÅtta
Tusend Sexhundra Sex R:dr 12 sk.,
men erfarenheten visat, att detta lager i
fredstid är större, än att det under loppet
af året kunnat consumeras eller omsättas,
det ständiga proviant-lagret i Carlskrona
måtte få nedsättas till det belopp af hvarje
proviant-persedel, att approximativa kostnader
derföre komme att uppgå till Fyra2-  tio Åtta Tusend Etthundra Femtio Tre
R:dr 6 sk,, på det ej mindre fullkomligen
god proviant vid alla tillfällen måtte kunna
utlevereras, ari ock Törskämningar och deraf
följande cassationer undvikas; hvarjemte
Förvaltningen underdånigst anhållit, att
till första uppsättningen eller formerandet
af det nu föreslagna mindre proviant-lager,
de Magazins-behållningar, sorn funnos 1
Carlskrona och af Allmänna Magazins-Inrättningen
disponerats, mätte till Flottan
derstädes varda öfverlemnade; hemställände
Förvaltningen slutligen till Kongl Maj:ts
Nådiga godtfinnande, huruvida proviantlagret
i Carlskrona må anses tillhöra Flottan
eller Allmänna Magazins-Verket, och
om icke, i senare fallet, all fråga om be
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N-0 26. å
talning eller liqvidation för de proviantpersedlar,
som till Flottan komma att aflevereras,
må tills vidare varda inställd,
emedan lagret alltid förblifver qvar, enär
Flottan, enligt gifna föreskrifter, ersätter
genom ny upphandling hvad efter behof
för dess räkning consumeras, och uti io:dé
Hufvud-Titelns anslag ej eller finnes något
beräknadt för uppköp af ett sådant lager.
Efter det Chefen för Allmänna Magazins-Inrättningens
Utredning häröfver den
7 Januarii 1825 afgifvit underdånigt utlåtande,
har Kongl. Majit detta mål till Nådig
pröfning förehaft och dervid funnit
proviant-lagret i Carlskrona vara en Allmänna
Magazins-Inrättningens tillhörighet;
men då några medel till anskaffning af ett
stående proviant-lager för Flottans räkning
icke blifvit å Riks-Slatens iolde HufvudTitel
anslagne, och Flottan hädanefter såsom
hittills från Magasinet i Carlskrona
bör erhålla sina förnödenheter, emot förbindelse
att genom ny upphandling desamma
genast ersätta, Så vill Kongl. Majit,
hvad angår frågan om liqvid emellan Förvaltningen
af Sjö-Ärendena och Allmänna
Magazins-Inrättningen för merberörde proviantlager,
till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna
att bestämma huruvida värdet af
detsamma må afskrifvas eller MagazinsInrättningen
godtgöras; i hvilket senare
4 Bil. till K. M. ]\rädiga Propos. N-o 26.
fall, medel dertill jemväl torde anvisas;
låtande Kongl. Maj:t nu tillställa Rikets
Ständers Stats-Utskott handlingarne i detta
mål, för att tjena till närmare upplysning
i ämnet.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och Ynnest
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
»
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-ärenden,
hållet inför Hans Maf:t Konungen uti
Stats-Rädet å Stockholms Slott den 2g
October 1828.
Närvarande:
Justitia; Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E.|IIr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Bil. lill K. M IVäcliga Propos. N-o ■ 26 5
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stals-Secreleraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, pä Kongl .Maj:ts Nådiga befallning,
förfatladt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott,
angående liqvid emellan Förvaltningen
af Sjö-Ärendena och Allmänna Magazins-Inrättningen
för det till Flottans i
Carlskrona behof derstädes befintliga proviant-lager.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta Förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Maj:ts förut
fattade beslut, läcktes Kongl. Maj:t samma
Förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes
bilagdt, i Nåder gilla, och befalla, att
Pronosilion skulle, i enlighet dermed, till
Rikets Ständers Stats-Utskott afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.’
Kongl. Maj.ts Kådiga Propos. K.o 27.
N:o 2j.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
Stats-Utskott vid denna Riksdag,
rörande gjorda anbud af Korsö och
Landsorts Fyrbåkars försäljning till
Kongl. Maj:t och Kronan; Gifven
Stockholms Slott den 2g October 1828.
Sedan Kongl. Maj:t i Nådig Proposition
till Rikets senast församlade Ständer förmält,
att, då från äldre tider Lots- och
Råk-Inrättningen, i anseende till dess nära
samband med Rikets Sjöförsvar, varit
stäRd under Flottornes styrelse, med undantag
af några åt enskilde under entreprenad
upplåtne Fyrar, hvaribland numera endast
befinnas Landsorts och Korsö Fyrbåkar,
hvilka af enskilde, emot uppbärande af
vissa andelar utaf Lots-, Råk- och Last-,
penningarne , underhållas , men Kongl,
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet icke kunnat
undfalla, å ena sidan, olämpligheten
deraf, alt Inrättningar af så allmänt och
stort inflytande på handeln och sjöfarten
stå under enskild förvaltning, samt, åden
andra, huru det både för Kronan och det
allmänna vore af mycken vigt, att ofvanberÖrde,
genom Contract, åt enskilde under
entreprenad upplåtne Fyrbåkar blef
-
Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N:o 2~J. 7
vo, för Statens räkning, inlöste och satte
under samma publika tillsyn och styrelse,
som de öfrige Båkarne i Riket; och,
i anledning hvaraf, samt då innehafvar-'
ne af nämnde Båkar, hörde genom Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, förklarat sig
viljji aflåta desamma, egaren af Landsorts
Fyrbåk , med Fyrväklare-hus och Kolbodar
samt alla Inventarier, hvaribland ett större
parti Stenkol, för 35,000 R:dr, samt
egaren af Korsö , äfven med åtföljande Inrättningar
och Inventarier, för 18,000 R:dr,
Kongl. Maj:t låtit Handlingarne i målet till
Rikets Ständer öfverlemna, i ändamål alt
de för inlösningen erforderliga medel mätte
anviste varda; så hafva Rikets Ständer
i underdånigt Svar dertå och med erkännande
att Lots- och Båk-Inrättningarne icke
böra stå under enskild förvaltning,
utan böra tillhöra Staten, väl bifallit, att
förenämnde tvänne Fyrbåkar må, för Statsverkets
räkning, inlösas, men endast såvida
Köpeskillingen varder lämpad;, efter
de fördelar Staten af dessa Fyrbåkar kan
med säkerhet påräkna, i hvilket afseende
Rikets Ständer funnit anledning förekomma,
att uti den för Landsorts Fyrbåk begärda
köpesumma torde kunna vinnas en
nedsättning af minst 5ooo R;dr, äfvensom
en betydligare minskning i den för Korsö
Fyrbåk fordrade Löseskilling, hvilken, i
8 Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N.o 27.
jemuförelse till inkomsten af Fyrbåken,
vore öfverdrifven, syntes böra blifva ett
nödvärn, g t vilkor för afslutandet af köpet
derom; 1 anseende hvartill och då StatsVerkets
tillgångar icke lemnade utväg till
dessa köps afslutande, Rikets Ständer uppskjutit
frågan till nästa Riksdag, under
hvilken tid egarne kunde blifva ytterligare
hörde för att uppgifva de lindrigaste vilkor,
hvarpå de vilja dessa Båk-inrättningar
afstå.
I anledning häraf, har Kongl. Maj:t
anbefallt Förvaltningen af Sjö-ärendena
att ytterligare höra Landsorts och Korsö
Fyrbåkars egare, hvilkas yttranden jemväl
sedermera inkommit, och hvaraf inhemtas,
att den förre nedsatt köpeskillingen
från 35,000 R:dr till 3i,5oo R:dr, med vilkor
likväl af serskild betalning för Inventarierne,
som i det förra beloppet voro
innebegripne, samt att den senare eller
Korsö Fyrbåks-egare föi blifvit vid sitt
förra anbud af köpeskilling, med förklarande,
att betalnings-terminerne kunde på
längre eller korrtare tid utställas; och
”vill Kongl. Majit nu meddela Rikets Ständers
Stats-Utskott dessa Handlingar jemte
Förvaltningens af Sjö-ärendena afgifna
utlåtanden, för att tjena till grund, när
frågan om merberörde Fyrbåkars inlösning
för Statens räkning och om anvisande af
Bil. lill K. M. Nådiga Proposi IV. o 27. 9
medel dertill hos Rikets Ständer nu ånyo
till pröfning och afgörande förekommer.
Kongl. Maj:t förblifver Stats-Utskoltet
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
t
J. Nordenfalk.
Utdrag af Proto collet öf v er Krigs-Är enden
j hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 2g October 1828.
Närvarande:
Justities Stats-Ministern
H. E. Ilr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
Id. E. Hr Grefve af TVetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Ilof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secretcraren Nordenfalk.
ip Kongl. Maj.ts Nådiga, Propos. No 28.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, på Kongl. Maj:ts Nådiga BefalL
ning, författadt förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Statsutskott,
angående gjorda anbud af Korsö
och Landsorts Fyr bå kars försäljning till
Kongl. Maj:t och Kronan.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta Förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Maj:ts förut
fattade Beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma
förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes
hilagdt, i Nåder giljla, och befalla att
Skrifvelse, i enlighet dermed, skulle till
Rikets Ständers Stals-XJtskott afgå.
Ex Protocollo
C. i?. Kökeritz.
N:o 28.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga skrifvelse till Rikets Ständers
Stats-Utskott, angående uppförande
på allmänna Indragnings-Staten
af den Regeménts-Läkaren J. C.
Trapp beviljade Lön-förhöjning;
Gifven Stockholms Slott den 2g October
1828.
Sedan Kongl. Majrt i Nåder inhemtat,
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o 28. 1 \
att Regements-Läkaren viri Wermlands
Fältjägare-Regemente, Joli. Christian Trapp„
hvilken, till börden Preussare, allt ifrån
år 1788 varit i Rikets tjenst, dels såsom
Under-Läkare intill år 1809, då han erhöll
Regements-Läkare-Fullmagt, dels ock ifrån
och med 1813, då han af Sundhels-Collegium
constituerades att förrätta RegementsLäkare-ljensten
vid förrberörde Regemente,
med uppbärande af åtföljande Lön, städse
Så väl i fred som krig, med nit och skicklighet
fullgjort sina tjenste-åligganden, har
Rongl. Maj:t, med Nådigt afseende å berörde
af vederbörande vitsordade förhållande,
i anledning af gjord underdånig hemställan
och enär den af Trapp innehafvande
aflöning var lika med Bataillons-Läkarnes
vid andra Regementer, under den 28 September
1826 i Nåder beviljat honom Femtio
procents förhöjning derå medi9.5R:dr
årligen, att uppbäras ifrån och med sistnämnde
år och så länge han ifrågavarande
Regements-Läkare-tjenst bestrider. Men
då Rikets Ständer medgifvit uppförandet å
•Allmänna Indragnings-Staten till dylika
Lön-förhöjningar endast för Bataillons-Läkare,
har Kongl. Maj:l i Nåder förordnadt,
alt den Regements-Läkaren J. C.
Trapp sålunda Nådigst tillagda skulle
lills vidare utgå af Tredje Hufvud-Titelns
besparingar, och vill nu till Rikets Slän
-
12 Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N.o 28.
der i Nåder öfverlemna att densamma å
allmänna Indragnings-staten upptaga.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och ynnest
välbevågen. Datum ut supra.
CAHL JOHAN.
./. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rädet cl Stockholms
Slott den 2<J October 1828.
Närvarande:
Justitias Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stals-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Ilr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Gretve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas,
Kongl. Maj.ts Nacliga Propos. N.o 39. i3
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, på Kongl. Majrts Nådiga befallning,
författad t förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse" till Rikets Ständers Statsutskott,
angående uppförande på allmänna
Iodragnings-staten af den Regements-Läkaren
J. C. Trapp beviljade Löneförhöjning.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta Förslag, såsom
öfverensstämmande med Kongl. Maj:ts förut
fattade beslut, täcktes Kongl. Majit samma
förslag, sådant det vid detta Protocoll
finnes bilagdt, i Nåder gilla, och befalla
att Skrifvelse, i enlighet dermed, skulle
till Rikets Ständers Stats-Utskott afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
N:o 3g.
KONGL. MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott j angående Sala
Silfver-Verk; Gifven Stockholms
Slott den i3 November 1828.
Uti underdånig Skrifvelse af den 8
Marlii 1810 hade Rikets då församlade Stan
-
i4 Kongl. Maj ds Nådiga P ropos. N.-o 29.
der, med anmälan det de af hällne undersökningar,
rörande beskaffenheten af Sala
SilfvergrulVa , dess drift och afkastning,
väl funnit alt detta Verk icke drefs utan
en betydlig förlust för Staten, men att,
ehuru deraf skulle följa, att detsammas öfverlemnande
till Bergslags-Intressenternas
vård och disposition vore med Kronans
förmån instämmande, Rikets Ständer ansett
sådant likväl icke böra ske förr, än den
förmodan man redan hyste derom, att Silfver-Verkets
framtida drift vore med Statens
förlust förenad, öfvergått till all den visshet,
som en på säkra vetenskapliga undersökningar
grundad öfvertygelse endast kunde
medföra, hos Kongl. Maj:t anhållit om
förordnande af en sådan på stället skeende
undersökning genom kunnige Bergsmän,
hvilka tillika borde få sig uppdraget att
höra Bergslaget om vilkoren för en ny reglering
af dess om Silfververket innehafvande
Contract och Grufvedriften derstädes, så
att ett aftal måtte träffas, hvarigenom Intressenternes
bestånd, och ortens fördel kunde
med någon vinst för Statsverket förenas.
Sedan denna af Piikets Ständer äskade
och af Kongl. Majrt den 2Ö:te i samma
månad anbefallda förrättning hunnit af dertill
i Nåder utsedde Comiterade, Bergs-Rådet
B. F. Rothoff och Bergs-Hauptmannen
A. Pihl år 1816 fullbordas, och Kongl.
Kor-"l. Maj. ts Nådiga Propos. No ig. i5
Maj:ts och Rikets Bergs-Collegium derefter,
under den 21 Januarii 1818, Berättelse derom
till Kongl. Maj:t afgifvit, samt, med afstyrkande
af Silfververkets öfverlemnande
till Iiltressenterne, deraf följden sannolikt
skulle blifva, att Grufvan för bristande
förlag snart mäste ödeläggas, i underdånighet
föreslagit åtskilliga anstalter till vinnande,
på annat sätt, af det åsyftade ändamålet,
bestående hufvudsakligen deruti,
att af de besparingar, sorn under en tid af
25 år hunne samlas af anslagen till Silfver-Verket,
en fond skulle inrättas för
Grufvedriftens upprätthållande i framtiden,
hvarmedelst, i förening med en påräknad
högre Silfver-tillverkning, efter nämnde års
förlopp Statens förläningar skulle kunna
till det mesta indragas elier ersättas; men
hvilket förslag Bergslags-Intressenterne, deröfver,
enligt Rikets Ständer vid 1818 års
Riksdag gjorda underdåniga hemställan,
hörde, i de hufvudsakligaste delar bestridt;
så hade, efter det Bergs-Collegium, i anledning
af Bolagets anmärkningar vid berörde
Förslag, med ytterligare andragande
i ämnet inkommit, och frågan sedan, vid
1823 års Riksdag, blifvit till Rikets Ständer
öfverlemnad, Rikets Ständer, i aflåten
underdånig Skrifvelse den 4;de October
samma år, anfort, huruledes Rikets Ständer
nogsamt insett, alt en förändrad reglering af
16 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o ig.
grufvedriften vid Sala Silfver-Yerk borde
ega rum, så vida Staten skulle kunna erhålla
en billig ersättning för sina betydliga
uppoffringar till Verkets fortsättande;
men enär härvid förekomme, att BergslagsIntressenterne,
under åberopande af innehafyande
Contract, bestridt all rubbning,
utan deras samtycke, i Silfver-Verkets närvarande
författning, och att någon jemnkning
af de utaf Bergs-Collegium och Bergslags-Intressenterne
uppgifne från hvarandra i
väsendtlig mån afvikande förslag, i afseende
å den ifrågaställde regleringen, icke
kunde af Rikets Ständer företagas, och, i
ett sådant sakens skick, verkan af det eraellan
Staten och Bergslaget om SilfverVerket
afslutade Contract borde komma under
pröfning, hvilken icke tillhörde Lagstiftande
magten, Rikets Ständer derföre i
underdånighet anhållit, att Kongi. Maj:t
ville låta utarbeta ett förslag till en sådan
af oeconomien vid Sala Silfver-Verk jemnkad
reglering, som med Statens fördel instämde
och af Bergslags-Intressenterne, efter
deras hörande, funnes antaglig, samt
derefter vid nästpåföljande Riksdag i Nåder
meddela Rikets Ständer resultatet jemte
Nådig Proposition om de åtgärder, Kongl.
Maj:t, på grund af då befunnet förhållande,
ansåge närmast ledande till ändamålet.
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N-o 2Q. 17
]et. Till följe liEiraf fann Kongl. Maj:t i
Nåder godt anbefalla Bergs-Collegium, att
med dertill i behörig ordning utsedde befullmäktigade
Ombud för Sala Bergslags
Intressenter, uppgöra ett så beskaffad! förslag,
som Rikets Ständer i förrberörde afseende
begärt; och har, efter det Deputerade
för Bergslaget till Bergs-Collegium afgifvit
skriftligt yttrande och förslag i ämnet,
samt sedermera, inför Collegium hörde,
förenat sig om ytterligare jemnkningar
deruti, och hvarmed allt Bergslags-lntressenterna,
vid allmän Bergs-Rätt deröfver
hörda, förklarat sig nöjda, Bergs-Collegium
med det uppgjorda Reglerings-förslaget*.
jemte eget underdånigt yttrande af den
12 December sistlidet år, till Kongl. Maj:t
inkommit.
I afseende på de vilkor, hvarmed thtressenterna
innehafva Sala Silfver-Verk,
inhemtas hufvudsakligen af Handlingarne,
att, sedan Silfver-Verket, som i äldre tider
varit, än åt enskilde personers, än åt den
år 1624 inrättade Sala Bergslags disposition,
på längre eller kortare tid, öfverlemnadt,
blifvit, genom Transport af den 20
Januarii 1682, åt Sala Bergslags Intressen
Bih.
till R. St. Prot. 1828 och 1823. 1 Sami2 Batuh
a:dra Helft.
2
i8 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. AT.o 2 9-
ter och deras arfvingar till evärdeligt bruk,
så länge de förmådde Verket vidmakthålJa
och efter rätt Bergsvis drifva, öfverlåtet
emot vissa vilkor och förmåner, hvartill,
på sätt ett, i anledning af denna Transport
utfärdad t, serskildt Contract af den io
December i685 upptager, hörde arrendet
af de Silfver-Verket underlagda Sala, Möklinte,
Norrby, Tärna, Kyla och Kumla
Socknars (Tillhopa 173Mantal) behållna
Räntor af gärder, vin ter-körslor, vindoch
vask-körningar, skjutsfärd»- boskapsoch
mantals-penningar, deraf dock de sistnämnda
skulle efter fulla beloppet levereras;
men Kongl. Majit för Grufvans aftagande,
tid efter annan, måst bevilja Bergslaget
högre betalning för det tillverkade
Silfret, än i 1682 års Transport betingats,
och jemväl fri utmyntning på vissa år;
så och uppå Bergslagets ansökning om vidare
frihets-års åtnjutande för Verket, följde,
efter åtskillig jemnkning och reglering
med Bergslaget, såsom resultat derå, Kongl.
Maj:ts Nådiga Transport-Resolution af den
9 September 1^41 > hvarigenom Bergslaget i
Nåder efter läts och beviljades, att från nämnda
dag framgent och evärdeligen, så länge
Bergslaget förmådde efter rätt Bergsvis hålla
Grufvan och Silfver-Verket vid magt och
behörig drift, få behålla Verket, emot det
att Bergslaget, i stället för det dess tillverka
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. JV.o 29. 19
de Silfver, efter 1682 års Transport och
sedermera gifna Resolutioner, blifvit af Kronan
inlöst och betaldt efter derå fastställda
priser, skulle till Kronan erlägga en afgift
af tiondedelen af hela tillverkningen,
hvilken borde till Kongl. Myntet inlemnas,
och hvaraf, sedan berörde tiondedel blifvit
afdragen, Bergslaget skulle återbekomma
T9-:delar förmyntadt, för hvilka Bergslaget
tillhörde att bestå myntare-lönén och
slagskatten; mea att, då tillverkningen steg
öfver 2000 lödige #, skulle dessutom till
Kronan betalas för hvarje lödig # af Bergslagets
-- af detta öfverskott, en Daler silfver
m y n t, och om tillverkningen gick öfver
25oo lödige #, för hvarje överskjutande
En Daler 16 Öre silfvermynt, på det Kronan
skulle erhålla någon ersättning för dén.
Ränta och dagsverken, Kongl. Maj:t till
Konst-statens underhåll beviljade Bergslaget
i så måtto, att, i stället för den summa
af 2400 Daler silfvermynt, Bergslaget,
enligt 1682 års Transport, i nämnda ändamål
fått af Silfver-tillverkningen innehålla,
Bergslaget försäkrades att, mot det hela Verket,
med Konst-staten och hvad dertill hörde
, blefve af Bergslaget ensamt underhållet,
framgent icke allenast orubbadt få åtnjuta
alla de förläningar af Hemman och
Räntor , som till Silfver-Verket och Sala
stad af fordne Konungar donerade blifvit,
20 Kongl. Maj ds Nacliga Propos. N.o 2 g.
oell hvaruti Sala Stads- och Grufve-jorden
vore inbegripen, utan ock att, enligt 1Q82
års Transport, åtnjuta Grufvedrängs-hjelpen
af ofvannämnda så kallade nedre Sockliarne
och de 6 öfriga i Salbergs Län, så
ock Dagsverks-penningarne eller JordeboksRäntorne
af de förra, äfven som Kyllinge
Sågqvarn; och hvarjemte, såsom i 1682 års
Transport, förbehölls Bergslaget Kyllinge
qvarntull och skogarna uti Salbergs Län,
samt slutligen hvad som Allmogen uti de
12 Socknarne, enligt Kongl. Förordningar,
Föreningar och Contracter, varit och än voro
skyldige till Silfver-Verkets tjenst att prfestera,
såsom konstgrufs-byggnader, dammars
vidmakthållande, å-rensning, grässkärning,
efterkörning, storstocks-körsei m.
m., som derunder begripes, hvarmed bomme
att förblifva såsom tillförene, så att
Bergslaget, såsom innehafvare af Kronans
rätt, egde njuta den på samma sätt, som
då Kronan hade Verkets drift om händer.
Härförutan blef, i följd af samma Transporter,
ett nytt Contract af Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegium den 20 September
1743 utfärdadt, hvarigenom Bergslaget
under ett perpetuelt arrende, så länge
och ej vidare än det efter rätt Bergsvis
holle Silfver-Verket vid makt och med hill
flit drefve Verket och riktigt betalade arrendet,
blef upplåtet Räntorne af de sex
Hbngl. Maj. ts Nådiga, Pfopos. No 2g. 21
nedre Socknarne i Salbergs Län, bestående
af samma persedlar och utskylder, som
* nämnas uti i685 års Contract; hvaremot
Bergslaget till Kronan skulle betala en
ständig afgift af 6718 Daler Silfvermynt,
oell dessutom, då till verkningen slege öfver
2000 lödige #, såsom ersättning i i^35års
ständiga Markegångspris på Ränte-persedlarne,
en suecessift stigande afgift, som vid
2900 lödige # utgjorde 3i5o Daler, vid
hvilken summa det sedermera komme att
förblifva, ehuru högt tillverkningen än deröfver
stege, emedan den ständiga arrendesumman,
sammanlagd med denna förhöjning,
svarade emot ständiga Markegångs-priset
på Persedlarne , som Kongl. Maj:t 1^35 i
Nåder approberat.
Enligt den öfversigt rörande förhållandet
med Grufve-brylningen vid SilfverVerket,
Bergs-Collegium i dess ofvanberörda
underdåniga Utlåtande af den 21 Januarii
181S framställt, hade Grufvan vid
i8:de seklets början råkat uti lägervall genom
efterlåtna förberedande anstalter för
framtiden ; men genom skickliga personer
och ihärdighet återförts uti bättre tillstånd,
så alt Silfver-tillverkningen bibehölls emellan
2000 och 25oo lödige # intill år 1796,
hvarefter tillverkningen, i anseende till felaktig
brytnings-method för 60 år tillbak;*,,
ii Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o ag.
kommit i aftag&nde, så alt elen från nämnda
år till 1806 var årligen i medeltal vid
pass 2200 lödige #, och de derefter föl- »
jande 10 åren endast 1610 # årligen, utan
att likväl någon anledning emot Bergslaget
förekommit, att det underlåtit ställa sig utfärdade
Författningar till efterrättelse, eller
i öfrigt brustit i fullgörande af hvad
Contracterne om Grufvedriften föreskrifva.
Emellertid, sedan Si 1 fver-Li 11 verkningen sålunda
aftagit, och deremot priset å Räntepersedlarne
efter hand stigit i värde mot
Silfret, hade i samma mon Kronans förluster
, så väl å de genom 1741 års Transport
anslagne Räntor, som å sjelfva arrendet,
ökats. Då, på sätt Bergs-Collegium i
dess förenämnda underdåniga Betänkande
närmare utvecklat, för skatte-friheten af
Grufve- och Stads-jorden, hvaraf den förra
utgjorde tillsammans ioa3 Tunnland af Wäsby
fordna Kungsgårds och andra Hemmans
egor, och den senare bestode af nämnda
Kungsgårds samt i6| Mantals egor,
som, enligt Sala stads Privilegier af år
1624» blifvit donerade till delning emellan
Tomterna i staden , hvilka från Grufve-driften
förklarats oskiljaktiga, Kronan
hade full ersättning medelst afgiflerna af
Sala stad, som sannolikt icke kunde existera
på detta ställe utan Jordbrukets och
Bergsbrukets gemensamma biträde 5 då för
Kongl. Maj. ts , Nådiga Propos. N-o 29. 23
den förmedling, som, i anseende till vattenskador,
genom fördämningar vid SilfverVerket,
måst förunnas ii| mantal, Kronan
äfvenledes åtnjöte en icke obetydlig, om
ej fullkomlig ersättning genom Räntorne af
de uti Sag-ån anlagda Vattenverk, hvilka,
om dessa fördämningar icke funuos, skulle
förlora största delen af sitt driftvatten,
hvilket sistnämnde förhållande äfven inträffade
med Kyllinge så väl Såg- som
Mjöl-Qvarn, af hvilka den förre ifrån Dammarnes
anläggning varit en Husbehofs-Såg
för Konst-Staten, och den senare, skattlagd
till 70 Tunnor Spannmål, från äldre tider
och efter 1682 och 1741 Srs Transporter,
förlänad till underhåll för de fattiga och
förlamade samt i Grufvan slagna eller eljest
förderfvade Arbetare och Bergsmän; och
då, hvad Nora och Enåkers Allmänningar
beträffar, hvilka blifvit Silfver-Verket upplåtna
till understöd med storvirke och timmer,
de så kallade ädlare Verken i allmänhet
innehade sådana Skogar utan Recognitions-afgift;
så visade det sig, att StalsVerkets
egentliga förlust, i grund af 1741
års Transport, berott af de till Konst-Statens
underhåll anslagna Räntor, jemte den
så kallade Grufvedrängs-lijelpen, hvilken,
tillkommen i fordna tider såsom lön till
Grufve-drängarne, dem allmogen uti berörda
Socknar, emot utskrifnings-frihetens åt
-
a4 Kongl. Maj.t Nacliga Propos. N.o 2p.
njutande, mäst anskaffa till Kronans Silfverbruk
vid Sala, och först utgjord med en
halfspann Säd och 2 sk. i penningar af
hvarje mantalsskrifven person, men alltsedan
1802 års Commission, efter öfverenskommelse
med Allmogen, till ett faslstäldt
belopp af 5i8 Tunnor Säd, väl utgår af
Allmogen ulan afkorrtning i dess Hemmansränta,
men i så måtto graverar Kronan, att
derföre hestås dels lindring i Roteringen,
sålunda, att i allmänhet Tre mantal anslagits
till Roten, i stället för Två, hvarigenom
uppkommit en minskning af ungefär
63 Soldater, dels en Tunna Spannmål till
hvarje af de i63 Rotarne i Salbergs Fögderi;
men hvaraf för bristande Spannmål
utgår blott 22-| Kappar in natura på Rotén,
och resten efter Tre Daler Silfvermynt
Tunnan; och hade, enligt Utdrag af Bergslagets
Uppbördsbok, värdet af Grufvedrängs-hjelpen,
tillika med de öfrige till
Konst-Statsmedlen hörande Räntovne, i medeltal
af Tio år, från och med år 1806 till
och med år i8i5, uppgått till 7,673 R:dr
47 sk. årligen, hvaraf då derifrån afräknas
Kronans Tiondedel af den dåvarande låga
Silfver-tillverkningen samt behållning å
Myntare-lönen och Slag-skatten, tillsammans
i medeltal 2,3oi R:dr 8 sk. 8 r:st., StatsVerkets
förlust utgjort 5,872 R:dr 38 sk. 4
US t, — Hvad åter beträffade arrendet, en
-
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.-o 2g. OlS
ligt 1743 års Contract, af Räntorna från
de Sex nedre Socknarne i Salbergs Län,
hade detsamma blifvit upprättadt under den
synpunct, att Bergslags-Intressenterne deraf
skulle hafva vinst, i mon som Silfvertillverkningen
utgjorde mindre än 2900
lödiga fe, men att deremot Kronan, viden
Silfver-tillverkning till detta belopp, skulle
hafva full ersättning för de upplåtna
Räntorna, i följd hvaraf Kronans förlust
under nyssnämnda 10 år i medeltal uppgått
till icke mindre än 7,821 R:dr 17 sk.
4 r:st. årligen, men hvilken förlust, såväl
sorn den å de ofvan omförmäidte KonstStatsmedlen
sedermera aftagit, isammamon
som, jemte varuvärdenas fall, Silfver-ti 11-  verkningen, hvilken alltsedan år 1820 bestigit
sig till mer än 2,000 lödiga fe årligen,
samt år 1826 till 3,087 och år 1827
till 3,oo3 lödiga fe, blifvit ökad genom de
utvidgade och förbättrade arbets-processer,
hvilka blifvit vidtagna i följd af anställda
försök och uppgjorda planer vid ofvannämnda
vetenskapliga undersökning, hvarvid
ock utrönts, ej allenast att de varande
eller snart blifvande tillgängliga Malmfallen
voro tillräckliga att, under en tid af
20 till 25 år, gifva Malm för en årlig tillverkning
af mer än 2000 lödiga fe, utan
ock, att flera nästan till fullkomlig säkerhet
bestyrkta anledningar voro, alt betydliga
aG Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o vig.
Malmförråd i obruleu klyft finnas, så väl
på åtskilliga djup i Grufvans sydöstra och
nordvestra andar, som under dess nuvarande
botten, hvaraf en framtida större
tillverkning vore att förvänta.
Vid de öfverläggnin gar, som nu emellan
Bergs-Collegium och Bergslagets Deputerade,
rörande dan ifrågavarande regleringen,
egt rum, har hufvudsakligen kommit
i fråga enahanda grund derför, som
(Kollegium tillförene i dess underdåniga Betänkande
af år 1818 framställt, nemligen
inrättandet, genom årliga upplag, af en
Fond, hvilken, genom dess blifvande afkastning,
efter någon viss tids förlopp,
kunde sätta en gräns för och i framtiden
möjligen bereda någon ersättning för de
uppoffringar Staten gjort till Silfver-Verkets
fortsättande, förnämligast medelst det perpetula
arrendet af Krono-Räntorne i de
sex nedre Socknarna i Sahlbergs Län, samt
derjemte skydda Silfver-Verket emot eljest
möjligen inträffande förfall eller afstadnande,
och såmedelst under olyckshändelser ,
eller missgynnande conjuncturer, jemväl bidraga
till Bergslagets säkrare bestånd; och
ehuru Bergslags-lntressenterna föreställt sig,
det någon rubbning icke kunde ske, utan
deras eget medgifvande, hvarken i iy4I
års Transport eller 1743 års Contract, enär
Kongl. Ma/.ts Nådiga Propos. N. o. IQ 27
tle å sin sida uppfyllt de för evärdeligt
åtnjutande deraf fasts tåld te villkor, och att
• det vore lika oförenligt med helgden af de
ingångna Contracten, som med möjligheten
af Bergsdriftens ytterligare upphjelpande
och sjelfbestånd, hvartill, medelst Bergslagets
ansträngningar, första steget nu kunde
anses vara taget, och således äfven med
Statens sanna fördel, om Bergslaget icke en
längre tid finge åtnjuta de påräknade tillgångarne
lill den uppgjorda planens ändamålsenliga
utförande, intill dess sig visat, att
Bergslagets sjelfbestånd vore för framtiden
tillräckligen försäkradt, på hvilka grunder
Inlressenterne icke kunnat förmås att ingå
i alla de begifvanden och serskilda närmare
bestämningar, Bergs-Collegium, med
fästadt afseende å Kronans största möjliga
vinst, föreslagit, hafva Intressenterna dock,
under erkännande af nödvändigheten att så
reglera, alt Staten med full säkerhet kunde
påräkna upphörandet af dess ifrågakomna
förluster, så fort nemligen sådant, med
vinnande af det dubbla ändamålet af Statens
fordel och Bergslagets bestånd, kunde
1 förenas, öfverenskommit om antagande af
vissa sådana jemnkningar uti Bergs-Collegii
förslag, hvilka borde bidraga dertill att
göra den ifrågavarande regleringen å Statens
sida mera antaglig, i samma mon,
sorn, ulan någon kännbar afsaknad för Bergs
-
:>S Kongl. Maj ds Nådiga F ropos. N.-o 29.
lagets Intressenter, ändamålet med regleringen
derigenom inom korrtare tid oell
med större säkerhet kunde vinnas. —■ Såsom
vilkor för regleringen har likväl Bergslaget
förbehållit sig: 1:0 Att ingen rubbning
i 11 tenderades, hvarken i Sala Stads
Privilegier afår 1G24, eller Transporten af
Silfver-Verket till Bergslaget den 2o:deJanuarii
16S2, och Stadfästelseu derå den 9
September 1741» med hvad deraf bärflyter,
rörande Tionden, Myntare-lönen och
Slag-skatten till Kronan, eller förlänade rättigheter
till Konst-Statens underhållande
med Dammar, Vattenledningar och Flottleder,
ra. m., sorn Siifver-Vcrket är anslaget
och Bergslaget af fordno njutit och begagnat.
2:0 Alt emedan Silfver-Verkets
framtida förseende med nödiga kol, ved
och byggnads-virke, är ett oundgängligt vilkor
för en god och fullkomlig Bergsdrift,
och denna borde kunna bestå, äfven med
Allmogens, i de Verket såsom skogsdistrict
anslagna Tolf Socknarne, skäliga frihet, att
jemväl, när hela deras skogs-productioii
för Bergsdriften ej behöfves, genom ett
måttligt afsalu till andra, utan skogarnes
förödande, sig försörja, den så kallade Nora
Allmänning hel ooh hållen till Silfver-Verkets
disposition öfverlemnas, att begagnas
och förvaltas efter de serskilda Hushållsordningar,
som för ändamålet linnas tjen
-
Kongl- Maj.-ti Nådiga Propos. No 2g. 29
liga och aF Bergs-Coliegium stadgas, likväl
utan någon derigenom uppkommande
» rubbning uti enskildes derstädes tilläfventyrs
redan egande lagliga rättigheter.
Deremot och emedan det åsyftade ändamålets
vinnande hufvudsakligen derpå berodde,
att de förluster, Stats-Verket lider
genom 17/p års perpetuela Arrende-Contract,
rörande de sex Socknarnes Räntor,
må i framtiden kunna upphöra, under det
att tillika Bergsdriften vid Silfver-Verket
kommer i ett sådant skick, att Kronan af
en högre tillverkning må njuta ersättning
och någon vinst för de till Konst-statens
under håll anslagna Räntor, har Bergslaget
åtagit sig följande förbindelser, nemligen:
1:0 Att en Fond af Bergslaget inrättas,
genom hvars afkastning Silfver-Verket
i framtiden blifver i tillstånd att, med umbärande
af vinsten på års Arrende
Contract,
upprätthålla Bergsbruket ifrån eljest
möjligen inträffande förfall; och till hvilken
Fonds formerande Silfver-Verket årligen
,och ehvad tillverkningen eljest må utgöra
, men sålänge den ej öfverstiger 25oo lödige
marker, afsätter5oo R:dr Banco, samt
sedermera derutöfver 100 R:dr Banco för
hvarje fulla 100 lödige marker, hvarmed
Silfver- tillverkningen öfverskjuta’ nyss
-
I
3o Kongl. Maj.-is Nådiga Propos. N.-o 2Q.
nämnda belopp af a5oo marker. Och skulle,
lill beredande af en ömsesidig större säkerhet
vid beräkningen af Fondens progressiva
tillökning, dessa Arliga afsättningar
till Fonden utgå i Silfver efter de senare
årens medelcurs, på det sätt, att, vid
en Silfver-tillverkning al 25oo lödige marker
och derunder, de årliga tillskotten till
Fonden borde utgöras med 185 specie
Silfver-Riksdaler, och hvilken afsättning
för hvarje fulla 100 lödige marker Silfver,
som utöfver 25oo årligen tillverkas, bomme
att ytterligare ökas med ett nytt tillskott
till Fonden af 37 Silfver-Riksdaler,
hvilka sålunda afsatta medel skulle i gångbart
mynt förvandlas efter medelvärdet af
Bergslagets för året gjorda Silfver-försäljningar;
kunnande ifrån skyldigheten till
sådana afsättningar lill Fonden ingen befrielse
Bergslaget medgifvas, utom vid sådana
serdeles olycks-händélser, som 8 §.
uti 1741 års Transport omnämnes, då Bergslaget,
elter nödig pröfning af sakens vigt,
borde hafva att förvänta skälig lindring.
2:0 Emot det alt' Silfver-Verket, under
den tid, som för Fondens samlande beliöfves,
finge åtnjuta 1743 års Arrende-Contract
till alla delar, såsom hittills, orubbadt,
borde hushållningen vid Verket och
Bergsdriften under tiden i det görligaste
Kongl. Majda I\läd!ga Propos. N-o 3,9. 31
sättas uti sådant skick, att utaf Malmtillgångens
fortvarande välsignelse kan förväntas
en högre tillverkning till Statens
och Bergslagets gemensamma fördel; men
den Fond, som sålunda, och efter hvad
förut nämndt är, efter hand bildadas, förvaltas
af Silfver-Verkets administration, under
Bergslagets revision och Bergs-Collegii
ytterligare controll , allt efter det
serskildta Reglemente , som härom med
Bergslaget kunde upprättas och vinna
Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, till
befrämjande af Fondens behöriga förvaltning
och dess förökande icke allenast
genom de årliga tillskotten , utan
ock genom den Ränta, som af medlens ändamålsenliga
frugtbargörande härflyter, och
hvarvid, för desto större säkerhets skull,
borde/iakttagas, att fondens tillgångar, så
fort sådant efter hand ske kunde, nedläggas
uti jord-egendom, som emot viss spannmåls-ränta
utarrenderas.
3:o När på detta sätt en så stor Fond
hunnit samlas, att årliga afkastningen deraf
utgör eller motsvarar 1100 Tunnor Spannmål
af hälften Råg och hälften Korn, en
afkastning, hvilken efter antagen medelmarkegång
för Spannmålen af 6| R:drB:o
Tunnan, kunde anses ungefärligen uppgå
mot Bergslagets vinst af 1743 års Arrende
-
3 a Kongl. Maj yls Nådiga Propos. K.-o 2g.
Contract, komma Silfver-Verkets afsättning
gar till fondens förökande att alldeles upphöra,
men hvaremot Bergslaget ovillkorligen
skulle, ifrån samma tid, antingen till
Stats-Verket betala de genom Contractet
arrenderade Räntorna till fulla värdet efter
årliga Märkegången, med bibehållande
af Contractet i allt öfrigt, eller ock komme
detsamma att då genast upphöra, samt
Ränlorne att till Stats-Verket öfverlemnas,
allt efter som sådant vid den lidpuncten kunde
befinnas vara för Staten eller SilfverVerket
lämpligast; men den samlade Fonden
skulle, jemte dess afkastning, i alla
fall blifva med Silfver-Verket orubbligen
förenad, dock att afkastningen årligen användes
till samma ändamål, som om behållningen
af Räntorne nu vore stadgadt.
För egen del har Bergs-Collegium härvid
hufvudsakligen i underdånighet yttrat:
att Collegium icke kunde ogilla de grunder,
på hvilka Sala Bergslag ansett sin
lätt, att bibehållas vid de, genom Kongl.
Transport-Resolutionen den g September
in4r ’ och Arrende-Contractet den 20 September
1743, Bergslaget upplåtna och Silfver-Verket
åtföljande förläningar och donationer,
helig och orubblig, så mycket mera
som Bergslaget å sin sida icke undandragit
-
f
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o 29. 33
dragit sig, att ställa sig utfärdade Författningar
och föreskrifter till efterrättelse,
samt att, om äfven, emot förmodan, beståndet
af Contraclet skulle, genom målets
öfverlemnande till laga pröfning, kunna häfvas,
Collegium svårligen kunde inse hvad
som dermed i sjelfva verket vore vunnet,
såvida som det nemligen torde böra antagas,
å ena sidan, att Silfver-Verket, utan
något direct understöd, ungefärligen motsvarande
det Bergslaget nu, i grund af ingångna
Contracter, tillgodonjuter, för det
närvarande icke skulle kunna fortdrifvas
på rätt bergsvis eller med behörigt fullföljande
af den plan, som för Grufvebrytningen
och i allmänhet Silfver-tillverkningens
successiva utvidgande redan blifvit
uppgjord och till en del, med dryg
kostnad, i verket ställd, och, å andra sidan,
alt Silfver-Verkets öfverlemnande åt
sitt eget öde, i det verkligen lofvande skick,
hvari detsamma sig nu befinner, och efter
så stora derå förut gjorda uppoffringar,
skulle, genom de menliga och förstörande
verkningarnederaf på ortens urgamla folknäring,
samt de enskilde delegarnes bestånd,
för det Allmänna tilläfventyrs medföra
större eller i visst afseende mera känbara
förluster, än dem man ifrån början
Bih. till B. St. Prof. 1828 och 1829. 1 Saml.j 2 Band.
2:dra Hcift. 3
34 Kongl. Majds Nådiga Propos. N-o 29.
genom förändringen velat undvika. I betraktande
således deraf, att så väl den
ifrågavarande ortens, som det allmännas intresse
fordrade upprätthållande af Sala urgamla
Silfver-Verk, som under serskilda
tidskiften tillförene varit af stor vigt för
Stats-Verket, och som nu under senare
åren blifvit uppbragdt till den icke så obetydliga
tillverkningen af 3ooo lödiga marker
Silfver och deröfver; att en vidtagen
förändring eller rubbning utaf de angående
Silfver-Verket hittills gällande Kongl.
Resolutioner eller i behörig ordning ingångna
Contracter skulle, utan Bergslagets
begifvande dertill, vara betänkligt, så länge
icke visadt är, att Bergslaget, å sin sida,
förverkat de rättigheter, som derigenom
blifvit detsamma formligen tillerkända ;
samt att för öfrigt en nu vidtagen oförväntad
åtgärd till inskränkande eller försämring
af de förmåner och vilkor, hvarmed
Silfver-Verket för närvarande af Bergslaget
innehafves, skulle blifva icke allenast
för rörelsen och orten skadlig, utan äfven
förnärmande de Bergslags-Intressenters rätt
som, genom ingångna köp och på god tro,
af deras nu innehafvande Bergsmans-tomter
med tillhörande Grufvedelar, blifvit egare,
under den skäliga förväntan, alt, emot
fullgörande af åtagna skyldigheter i
afseende på Bergsdriften, oqvaldt få till
-
Kongl. Maj:ts Nådiga. Propos. N.o 2g. 35
godonjuta de dem af Staten derföre till erlända
förmåner ; har Bergs-Collegium, ehuru
dess bemödande att för Stals-Cassans
större vinst närmare sammanjemnka Collegii
år 1818 uppgjorda plan för Regleringen
och Bergslagets sedermera yttrade åsigter,
endast i vissa delar rönt någon framgång,
trott sig böra till antagande å Kronans sida
hemställa ofvan intagna Reglerings-förslag,
hvarigenom ett säkert, om än något
aflägset, mål skulle sättasjför de uppoffringar,
som Staten, måhända ej alldeles förgäfves,
under den framflutna tiden gjort
och ännu någon tid måste göra för vidmakthållandet
af Sveriges så till sägande
enda SilfverVerk; och har Collegium till
denna hemställan ansett sig ega så mycket
större anledning, som dels, å ena sidan,
tiden för den ifrågavarande Fondens samlande,
genom en högre uppdrifven Silfvertillverkning,
deröfver Collegium eger att
i möjligaste måtto bålla hand, torde i verkställigheten
och genom en klok administration
kunna betydligen förkorrtas, dels äfven,
å andra sidan, Collegium holle före,
att omsorgen för Verkets behöriga och vidare
uppkomst kräfde nödig tillsyn derå,
att, genom de årliga tillskottens alltför
höga uppstegrande, Bergslagets krafter icke
fingo medtagas på ett satt, som kunde blifya
menligt både för sjelfva Bergsbruks-rö
-
36 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N-o 2g.
reisen, såsom folknäring betraktad, och för
de enskilde delegarnes bestånd samt det
Allmännas verkliga fördel, oberoende af
den förut opåräknade och således tillfälliga
penningevinst, som genom förläningarnas
indragning möjligen kunde Stats-Cassan
tillskyndas. —■ Vidkommanda serskildt
de, så kallade Konst-Stats-Räntorne, sorn
Bergslaget, till följe afl ^4* års Kongl. Transport-Resolution,
innehafver, har Bergs-Collegium
ansett frågan derom nu mera så
mycket hellre böra tills vidare förfalla,
som Stats-Verket vid nuvarande Silfvertillverkning
af 3,000 lödiga marker årligen,
icke allenast till fullo njuter ersättning för
dessa förlänade Räntor; utan äfven derutöfver
har att påräkna någon direct vinst.
På de grundade skäl Bergs-Collegium
sålunda i underdånighet anfört, och då i öfrigt,
genom en ökad Silfver-tillverkning,
i följd af den vid Silfver-Verket antagna
förbäLtrade plan för Grufve-driften, Staten
hädanefter icke komme att vidkännas
så ansenliga förluster i och för dess åt
detta Verk medgifna förläningar OGh för-;
måner, som de förra åren inträffat, vill
Kongl. Maj:t nu i Nåder öfverlemna till
Rikets Ständers Stats-Utskott att föreslå
Rikets Ständer antagande af hvad Bergslaget
till Kronans framtida ersättande för
Bil. lill K. M Nådiga Propps, jy-o 2g. 37
förlusten å berörde för! un in gar och förmåner
föreslagit: och skulle det, i följe häraf,
åligga Bergs-Collegium noga tillse, att
de åtgärder, som till förslagets behöriga
verkställighet erfordras, varda fortfarande
vidtagna, som ock i öfrigt hålla verksam
hand deröfver, att Verkets drift för en stigande
Silfver-tillverkning på ett ändamålsenligt
sätt besörjes.
De till detta mål hörande Handlingar
varda härhos bifogade; och Kongl. Maj:t
förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med
all Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-ärenden
hållet inför Hans Maj:t Konungen,
uti Stats-Rådet pä Stockholms Slott den
i3:de November 1828.
Närvarande:
Justitife Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
38 Bil■ lill K. M. hildiga Propos. AT.o sp.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreleraren Danckwardt.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering ett, på Kongl. Majrts
Nådiga befallning, författadt förslag till
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition lill Rikets
Ständers Stats-Utskott, angående Sala Silfver-Yerk.
Kongl. Maj:t behagade, uppå StatsRådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder
gilla detta Förslag, sådant det vid Protocollet
finnes bilagdt, och befallte att Nådig
Proposition, i öfverensstämmelse dermed,
skulle till RiketS( Ständers Stats-Utskott
expedieras.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet, 1829.
Kongl. Maj .is Nådiga Propos. N.-o 3o. i
N:o 3o.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Ståts-Utskott. , angående användandet
af den till Ädel forss Guldverk
lydande egendom med tillhörigheter;
Gifven Stockholms Slott den
i3 November 1828.
I ansende till den vid flere Riksdagar
förda klagan öfver det förfall, hvari Ädelforss
Guldverk, genom saknad behörig drift,
blifvit bragdt, bade Rikets Ständer, delsvid
1815 års Riksdag i underdånighet anhållit
om en skyndsam laglig undersökning på
stället, huru Guld verket blifvit förvaltadt och
den dertill hörande Egendom skött, samt
huru Arrendatorn deraf, nu mera aflidne
Öfver-Directeuren och Riddaren af Kongl,
Magis Wasa-Orden Eric Kihlström, uppfyllt
de i Arrende-Contractet föreskrifna vilkor
och förbindelser, dels sedermera vid 1818
års Riksdag, af den anledning, att den, till
följe häraf, i ämnet förrättade undersökning
icke ansets tillräckligt fullständig, uti skrifvelse
äf den 17 April sistnämnda år, i underdånighet
begärt, att en ny och noggrann
undersökning derom måtte anställas, och att,
Bih. till R. S. Prot. 1828 och 182g, I Sami., 2 Band.
3:dje Höft, 1
% Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 3a.
om dervid utreddes, det Öfver-Directeureh
Kihlström icke uppfyllt, hvad honom, enligt
Arrende-Contractet, ålegat, han genast
måtte från arrendet varda skild, befallning
om nedläggning af Verket, såsom sig icke
lönande, i Nåder meddelas, och i öfrigt de
åtgärder med Ädelforss, jemte underlydande
egendomar, vidtagas, som för öfriga lediga
Krono-lägenheter blifvit föreskrifna; äfvensom
att, då Guldverket icke vidare komme
att bedrifvas, de tjenstbarheter m. m., som
Allmogen dittills mast, med sitt känbara
lidande, till Guld verket utgöra, jemväl då
måtte upphöra. Derjemte, och i anledning
af en utaf Cancellie-Rådet och Riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Niclas af
Wetterstedt, samt Hof-Rätts-Rådet Thure
Adlerhrandt, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
gjord, och till Rikets Ständer vid sistnämnda
Riksdag af Kongl. Majit öfverlemnad
ansökning, att, för egande underdåniga
Skatterätts-fordringar, härrörande från det
så kallade Tullgarns - Godset samt General-Lieutenanten
Erie Gustaf Qyeckfelts
herarnnrisbyte, tillhopa 62 Daler V3 Öre 23
Penningar Silfvertnynt, vinna införsel i
Wisingsborgs eller Rådmansö Kungsgårdar,
hade, uti aflåten underdånig Skrifvelse den
11 Junii 1818, Rikets Ständer, som funnit
någon införsel för samma fordringar i nämnda
Kungsgårdar icke kunna beviljas, men
Kongl. Majds Nådiga Propos. JY.-o 3a. 4
att rättvisa och billighet fordrade, det Sökanderne
för Qveckfeldtska Skatterätts - fordringen
erholle ersättning genom införsel i
af deni uppgifna odispöneräde Kronohemman
eller lägenheter* samt ätt de för sina
Tullgartis-fordringar* på lika sätt eller genom
qvittning på dylika oliqvideradé Skatterättsskulder
till Kronan, allt i den ordning Författningarna
föreskrifva, blefvö godtgjorda,
i underdånighet anhållit, att Sökanderlié
häruti måtte varda förhulpna till sin rätt,
samt i sådant afseende såsom exempel uppgifvit,
att* då fråga Vore om flera till Adelforss
Guldverk anslagna Hemmans indragande
till Staten, och dessa Hemman, om icke
förr* åtminstone då Arrende-Contractet derom
upphörde* hemfölle till Kronan * desamma
då blefve användbara för behof af ifrågavarande
beskaffenhet, äfvensom att flera dy*
lika fall kunde uppkomma,hvilka gåfvo tillfälle
för dessa fordringars godtgörande i den med
Författningarna öfverensstämmande ordning.
Sedan, 1 anledning såväl af detta utaf
Rikets Ständer uppgifna ersättningsförslag
för nämnda fordringar , som eii af CancellieRådet
af lVetterstedt> och Hof-Rätts-Rådet
Adlerbrandt, med stöd deraf, i underdånighet
gjord ansökning att vinna Nådig försäkran
på denna ersättning uti åtskilliga under
Ädelforss lydande Hemman, samt att Bytes
-
4 Kongl. Ma/.ts Nådiga Propos. N.o 3o.
bref måtte utfärdas, Kongl. Maj:t och Rikets
Kammar-Collegium med underdånigt utlåtande
inkommit, samt bemäldte Collegium,
äfvensom Kongl. Maj:ts och Rikets Bergscollegium,
uti gemensam Skrifvelse, jemte
underdånig anmälan, att den nya, efter Rikets
Ständers ofvanberörda begäran, af Kongl.
Maj:t förordnade undersökningen vidÄdelforss
blifvit, i alla vederbörandes närvaro, hållen ,
sig i underdånighet yttrat, rörande de åtgärder,
sorn, i anledning af det dervid ådagalagde
förhållande borde vidtagas; så förordnade
Kongl. Maj:t, medelst Nådigt Bref
till Kammar- och Becgs-Collegierna af den
21 October 1819, att, i följd af hvad vid
berörde undersökning förekommit, och emot
Arrendatorn af Guldverket, Öfver-Directeuren
Kihlström, blifvit yrkadt, frågan om
bans skiljande från Arrendet skulle öfverlemnas
tilla Kammar-Advocat-Fjscalen, för att
emot nämnde Arrendator väcka den talan,
hvartill omständigheterna kunde föranleda,
och att Collegierne derefter egde i målet ordentligt
Utslag meddela samt med underdånig
Berättelse om förloppet till Kongl. Maj:t
inkomma; hvarvid, i händelse Kihlström
blefve fråndömd dess rätt till Arrendets vidare
begagnande, underdånigt Utlåtande tillika
borde afgifvas, huru Ädelforss Guldverk,
samt derunder lydande hemman och lägenheter
för framtiden skulle kunna på bästa
Kongl. Mdj.ts Nådiga Propos. N.o 3o. 5
oell för Kongl. Maj:t och Kronan förmånligaste
sätt användas; äfvensom Kammar-Coliegium
serskildt borde, i sammanhang med
ofvanberörde fråga rörande framtida dispositionen
af Guld verket, sig jemväl i underdånighet
yttra, huruvida de under Ädelforss
lydande hemman, uti hvilka Cancellie-Rådet
af /Vetterstedt och Hof-Rätts-liådet Acllerbrandt
i underdånighet sökt immission för
deras skatterätts-fordringar, kunde, utan att
förnärma Kongl. Maj:ts och Kronans höga
rätt, och utan att lägga hinder i vägen för
den blifvande hushållningen med Ädelforss
och dess tillhörigheter, till ett sådant ändamål,
som Rikets Ständer anvisat, lämpligen
användas.
I följd af hvad sålunda blifvit i Nåder
förordnadt, hade Kammar- och Bergs-Colléeierpe,
den 18 December 1821, medelst
gemensamt Utslag uppå Kammar-Advocats-Fiscals-Embetets
emot Öfver-Directeuren Kihlström
gjorda påstående, att hafva förverkat
arrende-rättigheten till Ädelforss Guldverk
med tillhörigheter, samt derefter, jemte bifogande
af detta Utslag, hvarigenom bemälde
Öfver-Directeur blifvit dömd arrendet
förlustig, och ansedd skyldig de arrenderade
egendomarna till Kong]. Maj:ts och Kronans
disposition den 1 Odtober i8ö3 afträda, till
Kongl. Maj:t afgifvit det i ofvanberörda 0111-
6, Kongl. Maj.-ls Nådiga Propos. N.-o 3o.
ständigheter infordrade underdåniga Betan-,
de; och sedan förenämnda Utslag, hvaröfver
Kihlström underdånig klagan fört, blifvit af
Kongl. Majit, genom Dess Högsta Domstol,
den i4 Junii 1824, gilladt och faststäldt,
och det hinder, sona för pröfuingen af frågan
om användandet af Ädelforss egendom
dittills förekommit, sålunda upphört, i anledning
hvaraf ock Cancellie-Rådet af Wetterstedt
samt flof-Rätts-Rådet Adlerbrandt
med ytterligare andragande, i hvad målet
dem rörde, inkommit; har Kongl, Majit,
lavad derutinnan blifvit i underdånighet
yttradt och hemstäldt, samt Handlingarna
i öfrigt innehålla, i Nådigt öfvervägande tagit;
och beträffande dervid först Rågan, huru
med Guldverket må förhållas, oin detsam-.
ma vidare för Kronans räkning skulle drif-,
vas eller alldeles nedläggas; så, enär Guld-,
verksdriften vid Ädel forss, oaktadt alla de
uppoffringar Staten tid efter annan gjort för
dess uppkomst, äfven då den vederbörligen
blifvit skött, varit förenad med betydliga utgifter
och förluster, utan att bättre utsigter till
en förmonligare och mindre kostsam guld-till-,
verkning sig- visat, hvilket förhållande så mycket
mindre under arrendetiden synes hafva
förändrats, som grufve-driften derunder blifvit
betydligen eftersatt och byggnaderna vid
Grufvorna samt vid sjelfva Verket fått förfalla,
har Kongl. Majit, i likhet med hvad
Kongl. Maj.-Is Nådiga Propos. p/.o 3o.
Rikets Ständer begärt samt Kammar- och
Bergs-Collegierna jemväl i underdånighet tillstyrkt,
i Nåder funnit godt, på sätt Dess
Nådiga Bref till bemäldte Collegier af den 12
November sistnämndte år innehåller, förordna,
. att Ädelforss Guldverk genast skulle
för Kronans räkning nedläggas, med rättighet
för hvar och en, som dertill kunde finnas
hugad, att Grufvorna derstädes, enligt
Författningarna, upptaga och bearbeta; att,
såsom en följd deraf, alla i afseende på
Bergverks-rörelsen derstädes utkomna Författningar
skulle förfalla, och att således de tjenstbarheter
och skyldigheter till Guld verket, hvilka
ålegat Allmogen i de deromkring belägna
Alsheda, Skede, Ökna, Hvetlanda, Skirö.och
Lemnhults Socknar må upphöra, med rättighet
för nämnde allmoge, att öfver sina hemmans
skogar njuta samma fria dispositionsrätt,
som, enligt Författningarna, i allmänhet
tillkommer Hemmans-egare, de der Bruk
eller Bergverk icke underlagda äro; äfvensom
att det vid Ädelforss årligen hållna
Bergs-Ting från och med år 1825 icke vidare
lomme att ega runi, derest icke något
uppskjutet mål skulle deruti kunna fordra
någon tids ytterligare uppskof.
Hvad dernäst angick användandet af
Ädelforss egendom, bestående af Ädelfors*
Bruksgård med dervid varande verk, inrätt
-
8 Kongl. Ulaj.ts Nailiga Propos. N.-o Jo.
ningar och effecter, samt derunder lydande
hemman och lägenheter, äfvensom Pauliströms
Jernbruk med underliggande hemman
och tillhörigheter, har Kongl. Maj:t icke
ansett nödigt eller för Kronan förmonligt,
att denna egendom för Kronans räkning förbehållos,
likasom Kongl. Maj:t vid öfvervägande
af hvad Kammar-Collegium i dess
underdåniga utlåtande framställt, rörande
försäljningen af Ädelforss Bruksgård och dertill
hörande egor, verk, inrättningar och
inventarier, med skyldighet för köparen till
arbetets bedrifvande i grufvorna, icke funnit
någon anledning förekomma, att, serdeles
sedan den öfriga Guldverkets betydliga
egendom blifvit frånskild och allmogens skyldigheter
till verket upphört, någon skulle
med antagliga vilkor vara benägen att häruti
ingå, men likväl, till närmare utrönande
deraf, lemnat hvar och en öppet, att, intill
nu inträffande Riksmöte, med dess anmälan
i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma, hvarom
i Allmänna Tidningarna nödig underrättelse
blifvit allmänheten meddelad. På grund
häraf, och enär jemväl, i följd af berörda
kungörande, någon anmälan icke hos Kongl.
Maj:t blifvit gjord, vill Kongl. Maj:t Rikets
nu församlade Ständer, genom deras Statsutskott,
härmed i Nåder föreslå, att de för
Guldverks-driften vid verket varande byggnader,
inventarier och effecter, samt de der
-
Kongl. Maj.ts Rådiga Propos. R.-o 3o. •
vid befintliga för egendomens skötsel, nödiga
inventarier, äfvensom Pauliströms Bruk
med Såg- och Mjölqvarn, samt derunder
lydande hemman och lägenheter, Räsa N:o
i och 2, | Mantal Frälse och \ Krono,
Ramsebo Cavalleri-Atigments Utjord ]NT:o i,
Svennarp N:o i, * Mantal Kronoskatte, Boanäs
N:o i och 2, samt Boanäs qvarngård
it Mantal, deraf \ Kronoskatte, § Krono
med åborätt och J Augment, äfvensom Frälsehemmanen
Gastorp N:o i, ~ Mantal och
Kopparp N:o i, £ Mantal, må efter föregången
värdering för Kronans räkning på
öppen Auction till den, som derföre erbjuder
den högsta Köpeskillingen, att mot ställd
säkerhet under Sév år med en | om året
utgå, försäljas; Frälse- och Kronohemmanen
såsom Krono-skatte med åsätta Räntor, samt
de skeende anbuden på Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning bero; dock att, om ett eller
flere af dessa hemman till Boställen för Tjenstemän
i orten, som deraf vore i behof och
böra med sådana förses, lämpligen kunde
anslås, sådant må förut kunna efter Kongl.
Maj:ts pröfning ega rum. Enligt hvad Kongl.
Maj:t i Nåder förordnat, äro emellertid genom
Kammar- och Bergs-Collegiernas försorg,
de för Guld verket nödiga byggnader,
inventarier och effecter ställda under säkert
förvar, samt Pauliströms Bruk och ofvannämnda
hemman och lägenheter lijl förra
ie> Kongl. Maj.-Is Nådiga. Propos. fl.-o 3o,
Innehafvarens Sub-arrendatorer, mot det af
honom derför erlagda arrende, tillhopa 68a
R:dr Banco, \ Tunnor Ilag och \ Tunnor
Korn, utarrenderade på fern års tid, räknade
från Vårfrudagen år i8a5, med. vilkor,
om Kongl. Maj:t så för godt funne,
att desamma, utan vidare uppsägning eller
åtnjutande dervid af laga fardag, afträdas.
I afseende åter på de öfriga Hemman,
och Lägenheter under Guldverket, hvari,
jemte Ädelfors Bruksgård samt dervid va-,
rande Gy åfors Mjölqvarn och öfriga Vatten-*
verk , Canceilie-dlådet af kVetterstedt och
Hof-Rätts-Rådet Adlerbrandt för egande underdåniga
Skatterätts-fordringar sökt införsel,
nemligen Hemmanen Germunderyd N:o
i , och Dito Ebbagård N:o 2, 1 i Mantal
Skatte-Rusthåll, Skirö Kåragård N:o. 4, f
Mantal, dito Ufvanäs Östergård N:o. 2, |
dito, Slättåckra Månsagård N:o 1, | Mantal
Frälse, Repperda Backegård N:o 1, i
Mantal Frälse, Dito Drakagärd N:o 2, 1
Mantal dito, Dito Hällagård N:o 3, 1 Mantal
Skatte-Rusthåll, Dito Gästgifvaregård
N:o 5, \ Mantal Skatte-Rusthåll, och Dito
jS:o 9, l Mantal Frälse, tillhopa 2J Mantal
Frälse och 3i Mantal Skatte, med derunder
hörande Torp och Lägenheter; så,
emedan Kongl. Maj:t funnit Rikets Ständer,
i deras underdåniga Skrifvelse, rörande er-.
Kon"/. Maj. ls Kådiga P ropos. N.o 3o. 11
Sättningen för ofvannämnda fordringar, icke
bestämdt hafva uttryckt, att berörda Hem-,
juan och Lägenheter härtill borde användas;
och Rikets Ständer, i en annan underdånig
Skrifvelse vid samma Riksdag, begärt,
att med dessa Hemman de åtgärder, som för
öfriga lediga Krono-Lägenbeter blifvit föreskrifna,
måtte vidtagas, hvilket synes hafva
afseende på Hemmanens utarrendering för
Kronans räkning, och således icke står tillsammans
med hvad Rikets Ständer i förstnämnda
Skrifvelse, rörande Hemmanens an-»
vändbarhet till det ifrågavarande behofvet,
1 underdånighet yttrat; ty, och då, i frågan
om ett sådant Hemmanens användande med
Författningarna instämde, olika meningar
blifvit yttrade, har Kongl. Magt icke velat
häröfver besluta, utan öfverlemnar nu, i
sammanhang med frågan om den öfriga
Ädelfors Egendomars disposition, till Rikets
Ständers vidare yttrande , genom deras
Stats-Utskott, huruvida införsel i de, af Sö-,
kand er ne begärda ofvannämnda Hemman och
Lägenheter må, till ersättning för deras Skati
terättsrfordringar, dem meddelas; och lära,
i händelse Rikets Ständer icke skulle finna
berörda Hemman och Lägenheter i förenämnda
ändamål böra upplåtas, desamma då på lika
sätt och under enahanda vilkor, som de,ofvanupptagna,
böra försäljas. Emellertid äro
nu dessa Hemman och Lägenheter, på sätt,
12 Kongl. Majds Nådiga Propås, jy.-o Jo.
enligt hvad ofvan omförmäldt är, rörande
Pauliströms Bruk med dertill börande Hemman,
blifvit förordnadt, till förre Innehafvarens
Sub-arrendatorer, emot de af dem
utgjorda arrenden och utskylder, uppgående
sammanlagda till q66 R:dr 38 sk. Banco,
47 Tunnor i8* Kappar Råg, 46 Tunnor 8
Kappar Korn, io Tunnor Blandsäd och i
Lft. Lin, på fem års tid utarrenderade,
med undantag likväl af åbyggnaden vid
Ädelfors Bruksgård, med Bruks-planen och
dertill hörande Åkerlyckor och Ängstycken
samt Torpet Måsen, hvilka, med Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall, ander berörde tid af
Kronofogden i Orten begagnas för dess befattning
med Ädelfors Egendom, men gifvit
förre Innehafvaren ett årligt arrende af
4 Tunnor Säd och 22 R:dr 10 sk. 8 r:st.
Banco. Hvad i öfrigt beträffade den vid
Guldverket varande Kibbe Tull-Mjölqvarn,
som, efter Bergs-Collegii föranstaltande, genom
frivilliga gåfvor blifvit inköpt till fond
för en Fattig-Cassa vid Guldverket, och
hvaraf i årligt arrende för närvarande betalas
30 Tunnor Spannmål, hälften Råg och
hälften Korn, samt 4 Lff. Fläsk; så har
Kongl. Majrt, i Dess ofvanomfönnälda Nådiga
Bref af den 2 November 1824, förordnat,
att densamma borde lills vidare och
så länge några behöfvande Guldverks-arbetare
eller deras Enkor och oförsörjda Barn
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 3o. i3
ännu finnas qvar, enligt Gifvarens föreskrift,
förblifva under bemåldte Collegii disposition,
hvarefter Collegium egde till Kongl.
Maj:t inkomma med underdånigt Förslag,
luiru och på hvad sätt denna till fattiga
Bergverks-arbetares understöd gjorda Inrättning
må, i närmaste öfverensstämmelse med
Stiftelsens ändamål, kunna för framtiden
annorlunda disponeras; äfvensom, vidkommande
dan i 4 §• Arrende-Contractet om
Ädelfors omnämnda Klefva Koppargrufva,
Kpngh Maj:t förklarat denna Grufva, i händelse
Innehafvaren densamma med arbete
försvarat, vara att anse som en dess enskilda
egendom; dock att den rättighet till
skogsfång för Kopparsmältningen inom det
förra Guldverks-districtet, hvilken varit honom,
såsom Arrendator af Guldverket, enligt
Arrende-Contractet medgifven, icke kunde,
sedan arrenderätten upphört, Guld verket
blifvit nedlagdt och de, rörande Skogarnas
begagnande inom Guldverks-districtet,
gällande Författningar i följd deraf förfallit,
ega rum.
De till målet hörande Handlingar varda
liärhos öfverlemnade; och blifver det
angeläget, att Rikets Ständer meddela Kongl.
Maj:t deras svar, så fort sig göra låter, derest
de åtgärder, som med ifrågavarande
Hemman och Lägenheter komma att vidta
-
»4 Bit:.till K. M. jy.lrfiga. Propos N o 3o.
»as, skola hinna föranstnllas, innan tiden
' il höst-utsädet nästkommande år inträffar»
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med ali Kongl. Nåd och Ynnest
välbevågen» Datum ut supra»
CARL »IOHAN»
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Proiocollet öfver Kammar*
Ärenden, hållet in för Hans Maj:t Kon*
ungen, uti Stats - Rådet på Stockholms
■ Slott den t3 November 1828.
Närvarande:
Justitiae StatS-MinisterÄ
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Statsministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-RAden :
H. E. Hr Grefve Rosenbladt
H. E. Hr Grefve Mörner.
Bil. ‘till K. M. Nadina Propos. JV.-o .Jo. i 5
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cäncelleren von Schulzenheim.
Sfats-Secreteraren Danckwardt.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
tili justering det, på Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, författade Förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition lill Rikets Ständers Statsutskott,
angående användandet af den till
Ädelfors Guldverk lydande Egendom med
tillhörigheter; saint om Cancellie-Rådet af
Wetter stedts och Hof-Rätts-Rådet Adlerhrundts
sökta ersättning för Skatterätts-fordringar
i några Hemman under nämnda
Egendom.
Hans Excellenee Herr Grefve af Wetterstedt
förklarade sig, såsom Broder tillen
af Sökanderne, Cancellie-Rådet af Wetterstedt,
i denna fråga jäfvig, och afträdde under
öfverläggningen derom. ,
Enligt Stats-Rådets öfriga Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, behagade Kongl.
Maj:t denna Proposition, såsom med Kongl.
Maj:ts fattade Nådiga Beslut enlig, i Nåder
gilla; och skulle densamma, i vanlig ordning,
till Rikets Ständers Stats-Utskott expedieras,
jemte ett Utdrag af Siats-Råds
-
l6 Kongl Majas Na diga Propos. N-o 3t.
Protocollet för den 26 October 1824, upP"
tagande de serskilda tankar, gom Stats-Rådets
dervid närvarande Ledamöter, i vissa
delar af Målet, i underdånighet yttrat.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
N:o 3i.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
Sluts-Utskott angående de sä kallade
Trippi ska Köpe gods en i Halland ;
Gifven Stockholms Slott den ig November
1828.
Såsom svar å Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer vid sista Riksdag,
i fråga om återlösen af de till Handlanden
Adrian Tripp i Halland år 1653 af
Kronan försålda och af hans Arfvingar
ännu innehafvande Hemman, hade Rikets
Ständer uti underdånig Skrifvelse den 12
Maji samma år anhållit, dels att bemälda
Arfvingars
Kongl. MaJ.ts Nådiga Propos. N.-o ?>i. tf
Arfvingars yttrande måtte infordras, huruvida
de, uhder uttryckligt förbehåll att ovilkorligen
afsäga sig allt vidare anspråk på
deras förmenta serskilda fordran hos Kronan,
skulle vilja mot en nedsatt löseskilling
afstå deras nu egande rätt till samma Hemman,
dels att, till utrönande hvad i Skatteköpeskilling
för de af dessa, Hemman, som
voro Frälsestädje-Hemman, kunde, efter deras
återlösande till Kronan, påräknas till
ersättning för löseskillingen, samma Hemman
måtte ordentlig skatte-värdering undergå.
I anledning af hvad Rikets Ständer sålunda
i underdånighet begärt, har Kongl*
Majit anbefallt vederbörande föranstalta om
infordrande af Trippiska Arfvingarnes ofvanberörda
yttrande, med bestämd uppgift å
den Summa i Svenskt Banco, Arfvingarne
för Hemmanen fordrade; äfvensom Kongl*
Majits och Rikets Kammär-Coliegium undfått
Nådig befallning att, rörande det af
Rikets Ständer framställda Förslag om ifrågavarande
Hemmans skattevärderande, sig
i underdånighet yttra; och hafva bemälda
Arfvingar uti deras afgifna Svar förklarat sig
vilja mot en Summa af 226,000 Floriner
Bih. till R• S. Prot. 1828 oeh 182g, 1 Sami., 2 Band.
3:dje Häftet. a
i 8 Kungl. Majds Nådiga Propus. N.-o 7.1
Holländsk Courant, utgörande, efter den för
den i4 i denna månad gällande Cours,
86,025 lt:dr i Silfver, eller, efter 120 sk.
på R:dn, 216,56a R:dr 24 sk. Banco, vilja
afstå så väl Hemmanen, sorn deras serskilda
förmenta fordran hos Kronan, uppgifven
till ett belopp af 340,419 Floriner.
I afseende på den senare frågan är afKammar-Collegium
anförd t, huruledes Kongl.
Maj:t, uppå Riksdags-Fullmäktiges för Hallands
Län vid sista Riksdag förda underdåniga
klagan öfver de vid Skatteköp af Krono-Hemman
i samma Län, utan -undantag
förordnade Skatte-värderingar, i Nådigt Bref
den 3o November 1824 förklarat, att sedan,
genom Kongl. Brefvet den 1 o October
1793 celi Kammar-Collegii derpå grundade
Kungörelse af den 29 i samma månad, Allmogen
vid Skatteköp af Krono-Hemman blifvit
befriad från de med mångå omgångar,
tidspillan, kostnad och besvär förenade Skatte-värderingar,
samt i stället blifvit förordnadt,
att Tio-års sammanlagda Kronovärderings-räntor
skulle blifva lösnings-priset
för sådana Hemman i allmänhet, borde äfven
i Halland Skatte-värderingar, å Kronans
sida , endast vid de tillfällen anställas, då
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne ett
eller annat Hemman mera värdt, än det,
fastställda lösnings-priset af Tio års Kjonovärderings-räntor;
i anledning hvaraf Kam
-
Kongl. Maj ds Nådiga P ropos. N.o 3u 19
mar-Collegiurn ansett någon allmän Skattevärdering
å ifrågavarande Hemman icke kunna
ega rum, enär, om Hemmanen till Kronan
återlösas, Åboerne derå, lika med andra
Krono-Hemmans-åboer, skulle blifva berättigade
att Hemmanen i allmänhet, mot
Tio års Krono-värderings-räntor, till Skatte
köpa.
Då Kongl. Maj:t nu härmed åter öfverlemnar
denna fråga till Äikets Ständers pröfning,
anser Kongl. Maj:t Sig, under åberopande
af hvad Kongl. Maj:ts förut i ämnet
aflåtne Nådiga Proposition innehåller, böra
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå,
att den af Trippiska Arfvingar na nu fordrade
lösnings-summa 86,625 R:dr, utgör omkring
7000 R:dr mera, än hvartill samma
summa, beräknad efter de i Köpebrefvet
lagda grunder, finnes uppgå, eller till omkring
79,500 R:dr; att, om Hemmanen tili
Kronan återlösas, Kronan emot Kongl. Majrts
den 13 April 17,96, i en tvist emellan Åboerne
och Trippiska Arfving arna , meddelda
Nådiga Dom, samt de Allmänna Författningarna
rörande besittnings-rättcn å KronoHemman,
icke kan erhålla någon annan rätt
till de af dessa Hemman, som i653 voro
Krono, än den Kronan eger i afseende på
vanliga Krono-Hemman, till hvilken natur
samma Hemman vid deras inlösande körn
-
ao Kongl. Maj. ts Nådiga Prapos. N.o 31.
ina att återgå, i följd hvaraf äfven Åboer*
ne då höra blifva berättigade att, när de
det begära, Hemmanen till Skatte köpa;
och att, om än med afseende derå, att Åboerne
en sådan dem nu icke tillkommande
rätt finge åtnjuta, en högre Skatteskilling,
än den i allmänhet till Tio års Krono-värderings-räntor
fastställda, '.kulle derföre bestämmas,
antingen i följd af Skatte-värdering
eller andra grunder, hvilket, utan inskränkning
i Åboernes rätt, synes kunna ske ,
skulle likväl Kronan, derest, såsom det vill
synas, löseskillingen för Hemmanen kommer
att i Silfver utgå, af den inflytande Skatte-köpesld
lii o gen vinna mindre betydlig ersättning
för berörda löseskilling, helst, om
Åboerne med någon förmon i Hemmanens
Skatteköpande skola kunna ingå, köpeskillingen
på det hela i det högsta till Trettio
års Kronovärderings-räntor, eller inalles till
omkring 25,ooq R:dr, kan beräknas. I anseende
härtill har ook Kongl. Majit icke funnit
Sig, innan Rikets Ständer vidare sådant
begärt, böra anbefalla Hemmanens ordentliga
Skattevärderande, hvilken åtgärd, i afseende
på så många Hemman, icke eller
utan kostnad aflöper, då vederbörande icke
kunna anses vara skyldiga att densamma för
intet verkställa.
De till detta Mål hörande Handlingar
varda härhos bifogade; och Kongl. Majit för
-
Bil. till K. M. Nådiga. Propot. N. o 3i. a t
blifver Rikets Ständers Stats-Utskott med
all Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocollet*öfver Kammar•-  Ärenden 3 hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rädet pä Stockholms Slott
den ig November 1828.
Nä rvarande:
Justitiae Ståts-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan.
%% Bil• till K. M. Nådiga Propos. N.o 3i.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren anni Schulzenheim.
Stats-Secreterarea Danckwardt.
Enligt Stats-Secreterarens och Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, täcktes
Kongl. Maj;t i Nåder befalla, alt Skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
de så kallade Trippiska Köpegodsen
i Halland, skulle, sådan den vid Protocollet
finnes bilagd, under denna dags dato
till Stats-Utskottet expedieras.
#
Ex Protocollo
N. F. Wallensteen,
STOCKHOLM, tjockt i Ecktteinska Tryckeriet 1829.
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 3a. t
N:o 3a.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott j rörande anslag åfjord
till ökadt utrymme för Eskilstuna
Fristad; Gifven Stockholms Slott
den ig November 1828.
IJti en af Kongl. Maj:ts Befallnings*
hafvande i Nyköpings Län öfverlemnad
och med dess förord beledsagad skrift, hafva
Borgerskapets Äldste i Eskilstuna i underdånighet
framställt nödvändigheten af
ökadt utrymme till bjrggnads-tomter, ej
mindre för Fristaden än den numera så
kallade Gamla staden, och i sådant afseende
anfört, att genom inrättandet i Eskilstuna
af en Manufactur för Metallers förädling
och de serskilda förmoner, som blifvit
tillverkarne förunnade, folkmängden
ökat sig till omkring 2000 personer utöfver
det antal invånare, som vid Fristadens
anläggning år 1771 varit till finnandes uti
den gamla staden, att i samma nion, som
Manufactur-tillverkarnes antal tilltagit, för
hvilkas bosättande byggnads-tomter af Statsverket
blifvit inköpta, gamla stadens folk
Bih.
till R. St. Fröt. 1828 och 182g. 1 Sami, 2 Band.
4 :de Haft.
1
a Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 32.
mängd och rörélse äfven vunnit till vext j
att gamla staden, som fordom skall tillkommit
genom tillåtna byggnads-tomter å
Eskilstuna Kungs-ladugårds ägor, och år
i658 först erhållit stads-privilegier,. icke
nu egde utrymme utöfver de 86 af ålder
bebyggda gårdar, så att staden i dess nuvarande
skick icke kunde genom nya byggnads-tomter
utvidgas, hvaraf redan sådan
trängsel skall inträffat, att en del fattigare
handtverkare måst söka sig rum i nära omkring
staden belägna byar; och slutligen,
alt den af Stats-Verket, endast för Manufaclur-tillverkares
bosättning inköpta trakt
nu jemväl vöre så fullbyggd , att deraf icke
funnes mer än högst sju till åtta tomter
oupptagne, otillräckliga för behofvet af ett
dagligen tilltagande antal byggnads-behöfvande,
hvilket nogsamt bestyrktes deraf, att
under år 1826 icke mindre än i4 nya gårdar
i Fristaden tillkommit; och hafva Stadens
och Fristadens Äldste låtit genom
Landtmätare affatta och i Charta lägga den
trakt af Eskilstuna Kungs-ladugård uti så
kallade Noa c lis- och Ruddams-gärdena,
samt Stallbanan och Slotts-trädgärden , som
de trott vara lämpligast till gamla stadens
fortsättning och utvidgande med något utrymme
å den så kallade Slottsbacken för*
ladu - byggnaders uppsättande , hvartill
Kongl. Maj:t genom den för Staden Nådigst
Kongl. Ma.j.ts Nådiga Propos. N.-o 3a. 3
fastställda byggnads-ordning redan lemnat
tillstånd: innehållande ifråga varande trakt,
oberäknad! Slottsbacken, enligt upprättad
Chartae-beskrifning, i5 tunnland 29 kappland;
hvarjemte Sökanderne föreslagit, att
Fristaden inåtte med de redan anlagda
tjensteverken förenas genom utrymme å
Norrhags- och Noachs-gärdena till en areal
af 37 tunnland 4 kappland, i följd hvaraf
den jordrymd, som ifrån Kungs-laJugårdens
egor skulle åt ganda och nya staden
till tomtemål upplåtas, komffle att Utgöra
53 tunnland 1 kappland.
Sedan Kammar-Collegii underdåniga
Utlåtande häröfver blifvit infordradt, har
Collegium, till ledning för Kongl. Maj:ts
Nådiga beslut i ämnet, i underdånighet
upplyst: att Eskilstuna gamla Stad blifvit
på i65o:talet af Konung Carl X med stads-*
privilegier försedd, och sannolikt blifvit anlagd
på Eskilstuna Kungs-ladugårds område,
ehuru numera, sedan stadens Privilegier
och angelägna Handlingar gått vid
eldsvåda förlorade, närmare besked rörande
upplåtelsen af Kungs-ladugårdens mark
till nämnde behof icke stod att vinna: att
Staden, sorn intill slutet af iöooitalet, icke
baft någon synnerlig uppkomst, sedermera
och under loppet al i7oo:talet så aftyiiat,
att folkmängden år 1771 utgjort endast
4 Kongl. Majds Nådiga Propås. N.-o 3d.
348 mantalsskrifna personer: att, under
ett sådant den gamla stadens tillstånd,
Kongl. Majrt, genom Nådig Kungörelse den
16 April sistnämnda år, förordnat om inrättningen
af en Fristad för arbetare i jern
och stål samt metall-förädlingen i Eskilstuna,
hvarvid, till serskilda bostäder och
nödigt utrymme för de Manufactur-arbetare,
som ville sig nedsätta, utsetts en viss
trakt invid staden på vestra sidan, hvilken,
tillika med der befintliga verkstäder
och tillhörigheter, blef för publika medel
inköpt af Carl Gustafs stads Manufacturverks-egare,
samt lagd till staden Eskilstuna
och med densamma införlifvad , hvarförutan
Flackersta Skattehemman , 1 mantal,
på allmän bekostnad inlöstes lill mulbete
för Manufacturisternes kreatur; att i Kongl.
Reglementet för Fristads-inrättningen af den
22 Februarii 1784, hvarigenom gamla staden
Eskilstuna blifvit inbegripen i alla de
förmoner och rättighetar, som dittills varit
Fristaden i Nåder förunnade, ibland annat
stadgades, att den, som ville intaga och
bebygga en eller flera obebyggda tomter
uppå Fristadens till köpta trakt , skulle för
hvarje 1000 q vadrat-alnar erlägga åtta
skil lingar i tomtören, samt proportionaliter
för större och mindre areal för alla
sådana gårdar, som i 10 år varit bebyggda
och bebodda, hvilken afgift, efter 10
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 32. 5
års förlopp, skulle utgöras jemväl för de
tomter, som sedermera bebyggdes: att redan
1781 gamla stadens folkmängd från
348 ökt sig till 406 mantalsskrifne personer,
hvarförutan i Fristaden funnits 299
mantalsskrifne, och att hela folkmängden
då utgjort en personal afio52: att den sedermera
varit i jemnt tilltagande och år
i8a5 uppgått till 2284 personer, hvaraf
15q4 mantalsskrifne; och alt, på samma
sätt, Kronans inkomster af staden, som år
1780 utgjort blott 277 R:dr 17 sk., deremot
för år 1825 bestigit sig till 5oo6 R:dr
33 sk. 9 r:st.
I betraktande af allt detta och enär
Eskilstuna stads behof af ökadt utrymme
blifvit tillförlitligen styrkt, har Ka mina rCollegium
för sin del trott, alt Staten icke
kunde, på ett för det allmänna mera gagneligt
sätt använda den nämnde stad omgifvande
mark af Eskilstuna Kungs-ladugårds
egor , än till stadens utvidgande med nya
tomtemål, i den nion nu tilltagande folkmängd
inom staden successivt föranledde
till behof af ett vidsträcktare utrymme; i
hvilket ändamål Collegium i underdånighet
föreslagit, att för gamla stadens tillökande
i fortsättning med dess gamla läge, först
må användas den trakt af Stallbanan, Noachs-
och Ruddams-gärdena, Kålgården och
6 Kongl. Muj.ts Nådiga P ropos. N-o 32.
Slotts-trädgården, Ruddammen, Tullindskst
tomten samt backar OGh impedimenter, sorn
till en vidd af i5 tunne- och 2Qi| kappland
blifvit å den affattade Chartan upptagen
och indelad i ra nya qvarter med.
4 tomter i hvardera, af hvilka tomter större
delen komme att innehålla J tunnland,
samt att sedan denna trakt blifvit åt enskilde
afstådd och bebyggd, men icke förr,
vidare må upplåtas erforderligt utrymme
af Kungsgårdens, Norrhags- och Noachsgärden»
efter det behörig tomtemåls-utstakning
och indelning i qvarter för sig gått,
inom den rymd af Zrj tunnland, om hvars
upplåtande ansökning blifvit gjord, antingen
i fortsättning med den år r814
Fristadens otvidgande anordnade byggnadsplats
i Norrhags-gärdet af 4 tunnland, eller
ock utmed den gräns i Noachs-gärdet,
der det nu föreslagna nya utmålet för gamla
staden sig slutar, allt efter som bäst
funnes passande, hvilket borde på Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes pröfning få ankomma,
sedan behörig planritning förstadens
utvidgade område på ena och andra
sidan blifvit genom Kongl, Maj:ts Befallningshafvandes
försorg på stadens bekostnad
upprättad, ocb af Kongl, Maj:t i
Nåder gillad: förmodande Kammar-Collegium,
att denna upplåtelse af jord från
Kungsgårdens egor nu, på samma sätt sorn
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 32.
både vid gamla stadens och vid Fristadens
grundläggning tillgått, borde från Statens
sida ega rum, utan allt anspråk på ersättning,
hvarken under egenskap af löse» eller
köpeskilling för tomterne, eller genom
någon förbehållen årlig afgift till Kronan ,
såsom grundränta, äfvensom att stadens
bidrag för den upplåtna jorden, i följd häraf,
borde inskränkas lill ansvar för de extra
ordinarie utskyldeg och besvär, som af jorden,
enligt gällande Författningar, skola
utgå; hvaremot det ankommer på Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning, huruvida staden
må ega att för de nya tomterne, likasom
år 1771 blifvit beviljadt, af gårds-egareu.
uppbära tomtören..
1 öfrigt har Kammar-Collegium gifvife
tillkänna, att, i följd afKongl. Brefvetden
22 Maji i8o5 och jemlikt derpå grundadt
C011 Irael, den ena hälften af Kungs-ladugården
innehafves under arrende på 25 års
tid af Eskilstuna stad, som i årligt arrende
skall erlägga 100 tunnor Spannmål,
hälften Råg och hälften Korn, hvaraf 20
tunnor tillfalla Fristads-Cassan, såsom hjelp
till räntans utgörande för Flackersta hemman,
samt att Kungs-ladugårdens andra
hälft åter är indelad i 11 serskilda lotter,
som till enskilde personer blifvit utarrenderade
för io4 tunnor Spannmål och 1640
8 Kongl. Maj.ts Nådiga Fropos. N.-o 32,
lffdr i penningar : efter hvilka serskildta
arrende-belopp beräkning kunde uppgöras
af den förlust för Kronan, sora genom öfverlåtelse!’
af större eller mindre del af
Kungs-ladugårdens egor för hvarje tunnland
jord uppkorame,
Som Arrendatorerne, enligt deras gjorde
förbehåll, egde obestridlig rätt alt lill
arrende-årens slut, sorn inträffade vid Midfastan
år i83i, för ena hälften af Kungsladugården,
och vid samma tid följande
året för den andra, deras arrende tillgodonjuta,
har Collegium funnit någon öfverlåtelse
af jord från Kungs-ladugården icke
förr än vid nämnda tid kunna komma i
fråga, och minskning i Kronans nuvarande
Arrende-inkomst följaktligen ej eller dessförinnan
ega rum; och om, såsom vid den
efter arrende-årens slut skeende successiva
upplåtelsen, stadgades, att frivilligt åtagen
byggnads-skyldighet borde inom viss tid
fullgöras, vid påföljd för underlåtandet deraf
utan gällande förhinder, att den öfvergifna
tomten komme att till annan man
öfverlemnas, så att verklig egande-rätt till
tomtemålet först vid fullgjord byggnadsskyldighet,
enligt fastställd hyggnads-ordjiing,
vidtog; har Collegium föreställt sig,
att de nya indirecta inkomster, som af en
ökad folkmängd och tilltagande Fabriks
-
Kongl. Maj.lé Nådiga Propos. No 32. 9
rörelse inom staden inflöto, skulle i det
närmaste gå i bredd med den småningom,
aftagande arrende-inkomsten af Kungsgårdens
egor, hvilka endast för kortare tid af
ett eller några få år i sender borde utarrenderas,
efter den anvisning stadens lillvext
lemnade,
Då likväl all anledning sig företedde,
att behofvet af utvidgadt tomtemål redan
vore för hand, och uppskof med utstakningen
deraf, till dess Arrende-Contracten
gått till ända, syntes i flera afseenden blifva
hinderligt för stadens tillvext, har Karnmar-Collegium
slutligen i underdånighet
hemställt, att, sedan beslut om den sökta
upplåtelsen af Kungs-ladugårdens egor blifvit
faltadt, det kunde tillåtas stadens invånare,
att med vederbörande Arrendatorer
godvilligt öfverenskomma om arrendenas
afträdande förr än arrende-tiden löper
till ända, så att, under fortfarande ansvarighet
från stadens sida till nämnde tid
för arrendets utgörande, tomter kunde emedlertid
blifva till bebyggande upplåtna inom
den till Noachs- och Ruddams-gärdena
hörande trakt, som redan blifvit i qvarter
indelad.
Vid öfvervägande af delta mål har
Kongl- Maj:t, med afseende på hvad der
-
io Kongl, Maj.ts Nådiga. Propos. N:o 32.
utinnan blifvit i underdånighet upplyst och
yttradt, samt i betraktande af de skäl, Karnniar-Collegium
till stöd för den underdåniga
ansökningen anfort, funnit det vara
med både allmän och enskild nytta öfverensstämmande,
att af Eskilstuna Kungsladugårds
intill Eskilstuna stad gränsande
egor må, i nion af behofvet utaf ökadt utrymme
i den ordning, som för stadens och
Fristadens utvidgande biifver faststäldt,
utan ersättning till Staten upplålas, icke
allenast den areal, som jemnlikt nu i underdånighet
insända förslag, anses till byggnadstomter
och för ladors uppsättande erforderlig,
utan äfven den ytterligare jordsträcka,
som möjligen i en framtid kan för
samma ändamål varda behöflig; och Kongl.
Majit föreslår Rikets Ständer att till en dylik
upplåtelse lemna bifall, under uttryckligt
vilkor, att den upplåtna jordrymden
endast till tomter, gator och allmänna,
platser användes.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskolt med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN,
C. D. Skogman.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. IV.-o 32. i i
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finans-ärenden j hållet inför Hans
Maj:t Konungen, uti Stats-Rådet pä
Stockholms Slott den ig November 1828.
Närvarande:
Justitiae Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H, E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Ilr Grefve Mörner.
H- E. Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Caneelleren von Schulzenheim.
Sta ts-Secre lera ren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste
i underdånighet till justering ett, jemnlikt
Kongl. Maj:ts förut meddeldte Nådiga beslut,
förfatladt Förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott, rörande anslag af jord till
ökadt utrymme för Eskilstuna Fristad.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-R»ådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande,
i2 Kongl.' Majds Nådiga Propos. IV.o 33.
jberörda Förslag, sådant det vid Protocollet
finnes bilägdt, i Nåder gilla, och befallte,
att Dess Nådiga Proposition skulle, i
enlighet dermed, till Rikets Ständers Statsutskott
öfverlemnas.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
N:o 33.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
Stats-Utskott j med handlingar
i frågan om anstalter för Bergshandteringens
upphjélpände i Norrbottens
Län ; Gifven Stockholms
Slott den 26 November 1828.
Sedan, till följd af Kongl. Majrts Nådigabefallning,
undersökning redan år 1817
blifvit hållen, i afseende å anstalter till
Bergshandteringens upphjelpande i Norrbottens
Län, och Förslag dervid blifvit
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. ]\i-o1 33. i3
framställdt om inrättandet af en Bergslag i
Nord-Östra trakten af Länet, grundad på
Malm-transport från Gellivare Malmberg å
de derifrån löpande Lina- och ÄngesåElfvarne,
hvilka för sådant ändamål skulle
göras farbara; men detta Förslag, på sätt
vid en, i följd af Rikets Ständers vid 1818
års Riksdag gjorda begäran, året derefter,
genom förra Strömrensnings-Comiterades
försorg anställd undersökning, blifvit utrönt,
befunnits vara förenadt med större
kostnader, än sorn svarade mot de deraf
förväntade fördelar, i anledning hvaraf ock
Kongl. Majrts och Rikets Bergs-Collegium,
uti sedermera afgifvet underdånigt Utlåtande,
ansett samma förslag böra öfvergifvas,
och i stället, såsom till ändamålet närfnast
ledande, framställt, att på tjenligt ställe en
Masugn blefve på det allmännas bekostnad
anlagd; så hade Rikets Ständer vid 1823
års Riksdag, med fästad uppmärksamhet å
de vigtiga fördelar, som Bergslags-näringen
i Norrbottens Län skulle medföra, både för
Orten och det Allmänna, om, genom Statens
biträde, anstalter vidtogos till öppnande
af en communication med Gellivare
vidsträckta och rika Jernmalms-berg, uti
Skrifvelse den 12 December samma år, i
underdånighet anmält, att, enär hos Rikets
Ständer uppgifvet blifvit, att en communications-led
från Gellivare söderut åt Luleå
«
14 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N;o 33.
Elf skulle vara mera farbar än den förstnämnda,
och i Öfrigt förete förmonligare lägenheter
till nya anläggningar, Rikets Ständer
ansett nödigt att en fullständig undersökning
å denna communications-linea blefve
anställd af några i hvarje till ämnet hörande
Vetenskapsgren Utmärkt kunnige personer,
hvilka hufvudsakligen skulle ega alt:
1:0 utse den tjenligaste plats för en Masugns
anläggning, samt föreslå den dervid
erforderliga kostnad, jemte vilkoren för Masugnens
drift och bestånd ; 2:0 med hänseende
till belägenheten af den ifrågavarande
Masugnen eller ock andra, som i framtiden
kunna påtänkas, utvälja och utstaka
de tjenligaste rigtningarna för transportvägarna,
samt bestämma sättet för transporternas
förrättande, antingen stations-vis
eller för hela vägens längd; 3:o utsyna'-sä
många Nybyggen, invid transport-linien,
som lägenheter möjligen kunna gifvas, och
föreslå huru desamma må kunna snarast
bebyggas och med Åboer förSes; 4:o Vn"
hemta en i möjligaste måtto fullständig kännedom
om vidden och beskaffenheten af
de oafvittrade och odisponerade Skogar,
som kunna anslås till Jern-handteringens
drifvande; och 5:o bestämma sältet, huru
båtfarten genom eller förbi Hedensforss i
Lul eå Elf må kunna beqvämligast inrättas}
hvarförutan Rikets Ständer funnit ena lian»
Kongl. Majna Nådiga Propos. N.o 33. i5
da undersökning böra ega rum i afseende
å communicationen emellan hafvet och det
afven i Luleå Lappmark vid Qvickjock samt
utmed Lilla Luleå Elf belägna Routivaare
Jernmalms-berg; och hade Rikets Ständer,
i anledning häraf, i underdånighet anhållit,
att ofvanberörda åtgärder kunde varda vidtagna,
på det Rikets Ständer derefter och
sedan en allmän plan för ifrågavarande
.Ternveiks-anläggningar blifvit uppgjord ,
vid nuvarande Riksdag måtte komma i tillfälle
att besluta om och huru stor fond af
Stats-medlen borde för verkställigheten anvisas.
I följd af hvad Rikets Ständer sålunda
i underdånighet begärt, förordnade, Kongl.
Maj:t Landshöfdingen i Länet samt Majoren
och Riddaren af Kongl. Maj:ts WasaOrden
C. P. Hällström och Bergshauptmannen
J. H. af Forsselles„ att verkställa
en undersökning i detta ämne, hvarvid de
egde att, efter å stället vunnen kännedom,
samt inhemtade nödiga underrättelser och
upplysningar om alla de förhållanden, som
på frågan hade inflytande, i allmänhet taga
i, öfvervägande och sig yttra om de anstalter,
som för Bergshandteringens upplijelpande
i Norrbottens Län, med hänsigt
förnämligast å Luleå Lappmark, för närvarande
lämpligen borde förordnas, samt så
-
16 Kongl. Maj;ls Nådiga Propos. K.-o 33.
ledes jemväl iagttaga och fullgöra allt hvad
Rikets Ständer i ofvan intagna puncter,
såsom hufvudsakligt föremål för undersökningen
framställt. Sedan denna förrättning,
hvarvid äfven Bergmästaren i orten hiträdt,
under loppet af Julii och Augusti månader
1825 för sig gått, hafva Comiterade
med deras underdåniga Betänkande och
Förslag i anledning deraf till Kongl. Maj:t
inkommit; hvarefter Bergs-Collegium, på
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, underdånigt
Utlåtande deröfver afgifvit; och varda
nu, på grund af hvad Rikets Ständer i ofvanberörda
måtto i underdånighet yttrat,
dessa handlingar härmed genom Stats-Utskottet
till Rikets Ständer öfvcrlemnade.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stals-Utskott med all Kongl. Nåd och
Ynnest välbevågen. Dalum ut supra.
CARL johan;
M. G. Danckwardt.
Utdrag
Bil. till /€ M. Nådiga Propos. jy.-o 33.
Utdrag af Prolocollet öfver KammarÄrenden
, hållet inför Hans Maj:t
Konungen, uti Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 26 November 1828.
Närvarande:
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad»
H. E. Ilr Grefve Mörner.
Friherre af Nordin. v
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim<
Stats-SeCreteraren Danckwardt.
Enligt Stats-Secreterarens och StntsRådets
underdåniga tillstyrkande befallte
Kongl. Maj:t, att en Nådig Skrifvelse till
Rikets Ständers Stats-Utskott med handlingar
i frågan om anstalter för Bergshandteringens
upphjelpande i Norrbottens Län,
sådan den finnes Prolocollet bilagd, skulle
under denna dags dato expedieras.
Ex Profocollo
A. G. JVestberg.
Bih. lill R. St. Prof. 1S28 och 1823. 1 Sunil., 2 Band.
4'de Haft. st
,8 Kongl. Maj.t Nådiga Propos. No 3f.
N:o 34-  KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ställö
ders Stals-Ulskott, angående fortfarande
Löne-ersättning till En af
Rikets Herrar j Stats-Rådet Herr
Grefve Rosenblad , samt vice Presidenten
af Wåhlberg såsom Ledamöter
uti f d. General-Tull-Directionen;
Gifven Stockholms Slott den
10 December 1828.
Då, vid den, sedan sista Riksdag, 1
hufvudsaklig öfverenssstämmelse med Rikets
Ständers underdåniga förslag, verkställda
nya organisation af Tullverket, detta Verks
Styrelse anförtröddeé åt en General-TullDirecteur,
biträdd af 2:ne Departementschefer,
och den förra General-Tull-Direetionen,
i följd häraf indrogs, förekom bland
annat till Nådig pröfning frågan om Löneersätlning
till nämnda Direclions afgående
Ledamöter, i hvilket ämne Rikets Ständer
icke meddelat något serskildt yttrande,
utan endast förklarat, att samma regel syn^
tes böra iakttagas vid Löne-ersättning åt
dessa, som åt andra Tjenstemän vid TullStaten,
eller vid öfriga grenar af Statsförvaltningen,
hvilkas förbättrade inrättning
äfven blifvit ifrågaställd.
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.o 34• »9
Vid General-Tull-Directionens upplösning
utgjordes densamma af Ordföranden,
En af Rikets Herrar, Herr Grefve Rosenblad
j och af Ledamöterne: Vice-Presidenterne
Billberg och af Wåhlberg samt Commerce-Rådet
Wegelin,
Bländ dessa Embetsman fanns endast
den sistnämnde eller CommercerRådet Wegelin,
enligt de af Rikets Ständer uppgifna
grunder , berättigad att framgent såsom
pension tillgodonjuta dess på General-TullDirectionens
Stat innehafda arfvode; men
Kongl. Maj:t, sorn, hvad Vice-Presidenten
Billberg beträffade, var betänkt att hegagna
hans kända nit och skicklighet på ett sätt,
som kunde hålla honom skadeslös för det
borrlmistade arfvodet, ansåg' sig derjemte
icke kunna undgå att fästa enskildt afseende
på Herr Grefve Rosenblads bepröfvade
Embelsmanna-förtjenster och den nitiska
omsorg, sorn utmärkt Herr Grefvens
tolf-åriga styrelse af Tullverket, deraf Statens
sanna fördel och nytta varit en följd ,
äfvensom på Vice-Presidenten af Wåhlbergs
höga ålder af fyllda 70 år, och den
långa tid af mer än 3oår, som han i Tullverkets
Styrelse deltagit, och Kongl. Maj:t
förordnade, med anledning häraf, att Herr
Grefve Rosenblads arfvode, såsom Ordförande
i General-Tull-Directionen, samt
ao Kongl. Mapts Nådiga Propos, N.-o 34-
Vice-Presidenten af Wåhlbergs arfvode så-*
Sorn Ledamot derstädes, skulle af dem, intill
Rikets Ständers nästa sammankomst,
få uppbäras.
Kongl. Majit har sålunda på en gång
velat göra rättvisa åt Herr Grefve Rosena
blads och Vice-Presidenten af Wåhlbergs
iortjenster, och genom inskränkning till tiden
af en dem beviljad serskild förmon
lemna Rikets Ständer tillfälle att pröfva de
skäl, sora härvid verkat undantag från i
allmänhet gällande föreskrifter rörande Löners
och Pensioners åtnjutande; och det
är under förväntan, att dessa skäl skola
vinna Rikets Ständers rättvisa afseende,,
som Kongl. Maj;t nu till Rikets Ständers
Rifall vili hafva öfverlemnat, att ej mindre
En af Rikets Hetrar, Herr Grefve Rosena
blad, än Vice-Presidenten af Wåhlberg må
fortfarande tillgodonjuta de arfvoden , hvilka
på f. d. General-Tull-Directionens Stat
af elem uppburits, utgörande för Hr Grefve
Rosenblad i5oo och för Vice-Presiden-,
ten äf Wåhlberg iooo Riksdaler årligen.
Kongl. Majit vill, vid detta tillfälle,
ej eller lemna obemäldt, att Herr Grefve
Rosenblad, under General-Tull-Directeurs-.
Embetets år 1826 inträffade ledighet, detsamma
utan serskildt arfvode förvaltat, hvar
-
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 34. it
igenom en icke obetydlig besparing på Tullverkets
Stat vunnits.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskolt med all Kongl. Nåd och Ynnest
välbevågen. Datum ut Supra,
CARL JOHAN. -
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet Öfvar Handels*
och Finance- Ärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet
på Stockholms Slott d. to December 18.2.8.
Närvarande*
Justitice Stats-Ministern
IH. E, Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. J£. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden;
H. E. Hr Grefve Rosenblad:
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm..
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreleraren Skogman.
22 Bil. till K. M. Nådig* Propos. N.o. 3jL
Sedan Hans Excellence Hr Grefve Ho-.
senblad afträdt, uppläste Stats-Secreteraren
i underdånighet till justering ett af honora,
uppsatt förslag till Kongl. Majrts Nådiga
Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott,
angående fortfarande Lone-ersätt-,
ning till Herr Grefve Rosenblad samt VicePresidenten
af Wåhlbergsåsom Ledamöter
i f. d. General-Tull-Directionen; hvar-,
om Nådigt beslut blifvit fattadt i sammanhang
med frågan om Tull-Verkets nya organisation.
Enligt tillstyrkande af Stats-Rådets
öfrige Ledamöter, af hvilka Friherre af
Nordinj Stats-Rådet Schwan och Grefve
af Ugglas anmälte, det de icke deltagit i
nyssnämnda beslut, om hvars expedierande
nu endast vore Råga, täcktes Kongl.
Maj:t i Nåder gilla detta förslag, sådant
det finnes Protocollet bilagdt, och Kongl.
Maj:t befallte, att Dess Nådiga Proposition
till Stats-Utskottet skulle,i öfverensstämmelse
dermed, under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteihska Tryckeriet, 1829.
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o 35. t
Nio 35.
KONGL. MALTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Stättder
j orri valet af ett Hemligt Utskott,
Gifven Stockholms Slolt den
6 December 1828.
I öfverensstämmelse med 54 § Regerings-Formen
och 28 § Riksdags-Ordningen,
askar Kongl. Majit af Rikets Ständer, att
de utvälja det Hemliga Utskott, om hvars
sammankallande Kongl. Majit, i Sitt Tal vid
Riksdagens öppnande, gaf Rikets Ständer
Sin afsigt tillkänna.
Kongl. Majit förhlifver Rikets Ständer
med all Konglig Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL .TOHAN.
D. von Schulzenheim.
Bilt• till R> S. Prot. 1828 och 182gj 1 Samlv 2 Band.
5;te Häft. 1
2 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N o 35.
Protocollj hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet pä Stockholms
Slott den 6 December 1828.
Närvarande:
Justitiae Ståts-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
fi. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Undertecknad Hof-Canceller
Undertecknad llof- Canceller uppläste
en, på Nådig befallning, författad Skrifvelse
till Rikets Ständer om valet af ett Hemligt
Utskott; och täcktes Kongl. Maj:t på Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, samma Skrifvelse,
sådan den vid detta Protocoll finnes
bilagd, i Nåder gilla, samt befalla, att den,
af undertecknad Hof-Canceller contrasignerad,
skulle, på vanligt sätt, till Rikets Ständer
öfverlemnas. Ut supra.
In fidem
D. v. Schulzenheim.
Kongl. Majds Nådigå Propos. N-o 36. 3
N:o 36.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
angående Låne-understöd för Staden
Norrköpings Gifven Stockholms
Slolt den 10 December 1828..,
Sedan Södra delen af Norrköpings Stad,
som är 1822 af en härjande vådeld förstördes
, genom de understöd innevånarne af
Kongl. Maj:ts och Rikets sist församlade Ständer
erhållit, blifvit i ett bättre skick återuppbygd,
har, under loppet af år 182(5, en
annan eller Norra delen af denna Stad jemväl
afbrunnit, och de flesta af dess idoga
innevånare derigenom förlorat sina bostäder.
Med anledning af denna nya olycka,
som drabbat Staden, och då, oaktadt alla
med yttersta ansträngning af den enskilda
förmågan lemnade biträden, de brandskadade
icke mägta att, utan understöd af allmänna
medel, besegra de svårigheter, som
i flera afseenden sig förete, hafva Norrköpings
Stads Borgerskaps Äldsta, uti en af
Magistraten derstädes insänd och med förord
beledsagad underdånig ansökning, anhållit
att, till återuppbyggande af den genom
senare eldsvådan afbrunna Norra delen
af Staden, ett Byggnadslån, stort 100,000
4 Bil. till K. M. Nådiga. Propos. No 36.
Ridr, hvilket nu anses mot behofvet sva»
rande, måtte Staden förunnas, och en framställning
härom af Kongl. Majit till Rikets
nu församlade Ständer göras.
Kongl. Majit vill, i anledning häraf, till
Rikets Ständer öfverlemna frågan, om det
hegärdta låne-understödet åt Norrköpings
Stad, för det afseende, hvari ill de härvid
förekomna omständigheter föranleda.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance - Ärenden, hållet inför Hans
'Maj.-t Konungen i Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 10 December 1828.
Närvarande:
Justitife Ståts-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
fl. E. Hr Grefve af IVetterstedt.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 36. 4 5
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Frih. af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut, den 26
sisLlidne November, författadt Förslag till
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående Lån* understöd för Staden
Norrköping; och Kongl. Maj:t behagade, enligt
Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, samma
Förslag i Nåder gilla, sådant det finnes
Protocollet bilagdt, med befallning, att
Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse skulle, i enlighet
dermed, till Rikets Ständer aflemnas.
Ex Protocoll»
A. F. Normelin.
6 Kongl. Majds Nådiga Propos. N.-o 3j.
N:o
KONGL. MJJYTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående Rikets Mått, Mål och Vigt;
Gifven Stockholms Slott den to
December 1828.
Under en längre lid hafva olägenheterna
varit kända och öfverklagade af den
olikhet i Mått, Mål och Vigt, sorn i Riket
eger rum. — Vid sista Riksdag antogo Rikets
Ständer ett af Kongl. Maj:t till Deras
pröfning öfverlemnadt Förslag, som åsyftade
att bereda rättelse härutinnan på ett
emot tidens fordrinppr svarande sätt, utan
att likväl alltför mycket afvika ifrån de hittills
allmännast brukliga förhållanden; och
Kongl. Maj:t har, i anledning deraf, låtit utarbeta
Förslag till Stadga om Rikets Mått,
Mål och Vigt, samt till Författning om hvad
vid verkställigheten af denna stadga borde
iakttagas, hvilka Handlingar år 1826 blifvit
genom trycket allmänheten meddelade.
Kongl. Maj:t, som ansett en förändring, stå
ingripande uti alla Medborgare-Classers vanor
och inbördes förhållanden, böra med yttersta
varsamhet till vägabringas, har uppskjutit
dessa Författningars utfärdande, till dess
en allmännare kännedom blifvit spridd 0111
det uppgjorda nya systemet, som, sedan det
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 3-]. 7
blifvit slutligen fastställdt, i alla fall bör,
innan tillämpningen deraf tager sin början,
tinder föregående tid af minst 10 år, lia utgjort
föremål för folk-undervisningen. Kongl.
Maj:t öfverlemnar nu i Nåder frågan till Rikets
Ständers ytterligare granskning, hvarvid
Kongl. Majrt önskar att Rikets Ständer äfven
yttra Sig, huruvida det må finnas lämpligt
och ledande till lättare införande af antagna
förbättringar, att bibehålla de gamla
benämningarna och vid dem fästa ligtigare
begrepp, i stället för att införa lill större
delen nya benämningar.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocolletj hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet pä
Stockholms Slott, den 10 December 1828.
Närvarande:
Justitias Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
8 Bil, till K. M, Nådiga Propos. N?o 3j.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
E E. Hr Grefve af Wetterstedt,
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.•
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, i följd af Kongl. Maj:ts förut meddeldta
Nådiga Beslut, författadt Förslag till Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående Rikets Mått, Mål och Vigt.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla samma
Förslag, sådant det finnes Protocoliet
Rilagdt; och befallte, att Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse skulle, i öfverensstämmelse
dermed, till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
A. F. Normelin,
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. No 38. 9
N:o 38.
KONGL, MAKTS.
Nådiga Proposition till Piikets Ständer,
angående ytterligare anslag af Allmänna
medel till Götha Canal-Byggnads
fullbordande; Gifven Stockholms
Slott den w December 1828.
Sedan erfarenheten ådagalagt, att äfven
den kostnad för återstående arbetet vid
Götha Canal, hvilken till Rikets Ständer vid
Deras sista sammankomst uppgafs, ehuru
beräknad med all den noggrannhet omständigheterna
medgåfvo, likväl varit otillräcklig,
och Canal-Byggnaden, i följd häraf, icke
kunnat med det af Rikets Ständer då beviljade
anslag, och inom den utsatta tiden
af innevarande år, fullbordas; så har Götha
Canäl-Direction, jemte framställning af detta
redan någon tid förutsedda förhållande, hvilket
Directionen ansett det icke hafva berott
af sig att förekomma, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmält Canal-Bolagets behof
af ytterligare Penn inge-understöd, för alt
bringa ifrågavarande vigtiga företag tili ett
länge önskadt slut,
Under yttrad öfvertygelse, grundad på
de år 1822 af Canal-Verkets Ordförande genom
trycket allmängjorda, och alltsedan icke
io Kongl. Maj ds Nådiga P ropos. N.o 38.
vederlagda beräkningar, att äfven med tillägg
af det nu erforderliga ytterligare bidrag,
Canal-byggnaden skulle kosta vida
mindre än andra dylika företag, oaktadt
nödvändigheten påkallat att, genom anläggningen
af Motala Mechaniska Verkstad, som
af Arbets-Cassan medtagit nära S5,ooo R:dr,
eller i procent af de hittills för Canalarbetet
använda tillgångar, bereda utväg till
flera vid Canalen erforderliga instrumentaliers
och machinefs förfärdigande, hvilka vid Canal-byggnader
i andra länder endast behöfva
reqvireras från redan inrättade Verkstäder,
har Directionen, som för öfrigt funnit
denna Verkstad kraftigt böra medverka till
Canalens framtida bestånd och underhåll
samt otvifvelaktigt bereda nya utsigter för
den inhemska industrien, i underdånighet
förmält, att, enligt under hösten innevarande
år verkställda nya uppmätningar, och på
grund deraf upprättade förslag, hela Canalverket
skulle uqder loppet af trenne år kunna
fullbordas med en Kostnads-Summa af
807,594 R:dr, så framt ej så beskaffade hinder,
som under de n:ne sistförflutna åren
inträffat, genom otjenlig väderlek och arbetsmanskapets
mindre goda helsotillstånd skulle
ännu ett år förlänga arbets-tiden, i hvilket
fall kostnaden komme att uppgå till 845,334
R:dr; förmodande Directionen att några andra
okända hinder för Canal-arbelets utförande
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N.-o 38. 11
hädanefter icke skola förekomma, da arbetet
nu så nära nalkats målet, ,att det återstående
på många ställen redan är på
-
Då emedlertid någon annan tillgång för
bestridandet af ofvannämnda kostnader icke
funnits för bolaget öfrig, än värdet af Canal-verkets
nu befintliga förråder i Instrumentalier
och Inventarier, hvilka åter, såsom
för arbetets utförande oumbärliga, icke
kunna förr än efter dess slut realiseras; har
Dircctionen, på Bolagets vägnar, i underdånighet
anhållit om Kongl. Majrts Nådiga
framställning hos Rikets nu församlade Ständer,
att en Summa af 807,594 R.‘dr måtte
till Canal-verkets slutliga fullbordande varda
anslagen att på Trenne år utgå, eller:
för år 1839 med 29(1,732 R:dr.
i83o — 284,973 —
i83i — 225,889 —
hvaraf årligen 100,000 R:dr skulle få uppbäras
vid årets början, och återstoden efter
förrättad revision, i likhet med hvad hittills
varit vanligt, samt att Rikets Ständer,
för det möjliga fall, att Canal-verket, af ofvan
anmälda orsaker, eller någon annan lika
vigtig och oförutsedd händelse, icke förr
än det fjerde året skulle kunna fullbordas,
ville besluta ett serskildt anslag af 37,740
12 Kongl. Maj.ts Nä eli ga P ropos. N-o 38.
R:dr. I händelse af bifall härtill, har Directionen
jemväl anhållit, att hädanefter, likasom
hittills, få, då så erfordras, elt föregående
år uppbära 5o,ooo R:dr af det påföljande
årets anslags-summa, så vida icke
Rikets Ständer skulle linna det lämpligare,
såsom innebärande en gifven fördel för arbetet,
att lill Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande
öfverlemna fördelandet af bela anslaget,
på sätt Directionen, under arbetets
gång, kunde få anledning att för hvarje år
serskildt i underdånighet föreslå; dock med
förutsättning, att hela Summan, inom den
föreskrifna tiden, behörigen användes; hvarförutan
Directionen i underdånighet anmält
behofvet af ett serskildt förskott nu genast
af 100,000 R:dr, som på liela anslaget skulle
afräknas, till så väl de arbetens fortsättande
, hvilka endast under vintern kunna
förrättas, söm ock till öfriga förberedande
åtgärder, medelst hvilka det allenast blefve
möjligt att, utan ökade kostnader och längre
tidsutdrägt, bringa arbetet till fullbordan.
Ehuru Rikets Ständer icke fästat afseende
på Canal-Bolagets vid r8a3 års Riksdag
framställda önskan, att Bolaget måtte
försäkras om utbekommande af årlig Ränta
å Actie-Capitalet, så länge Canalen ej kunde
gifva Actie-.Egarneen skälig afkastning, har Bolaget
likväl, i sammanhang med den nu väck
-
Kongl. Maj ds Na eliga Propos. N.-o 3S. i3
ta frågan om ytterligare anslag lill Cnnalarbetets
fullbordande, uppdragit åt Directionen,
alt bos Kongl. Majit i underdånighet
begära en förnyad framställning i detta ämne
till Rikets Ständer, i hvilket afseende Directionen
åberopat så väl den uppmuntran
oell försäkran Bolaget ifrån början, genom
Kongl. Majlis och Rikets Ständers sammanstämmande
beslut, och Kongl. Majlis derpå
grundade Privilegium, erhållit, såsom ock,
att den af flera orsaker vållade tillökning i
kostnaden utöfver första beräkningen ej kunnat
af Actie-Egarne förutses eller förekommas,
äfvensom att en serskild i Privilegierna
dem beviljad förmon genom tillfälliga
omständigheter gått förlorad.
Det förhållande, att Canal-Bolaget, som
efter dess förmåga uppfyllt sina åligganden,
för dess del ej kan påräkna någon motsvarande
inkomst under första tiden efter Canalens
färdigblifvande, oell ännu mindre under
byggnads-åren, i förening med den allmänna
vigten deraf, att ett sådant Capital,
som Actie-Egarne i Canal-verket nedlagt,
bibeliålles uti värde, och icke utur rörelsen
försvinner, har Directionen jemväl ansett
förtjena Rikets Ständers uppmärksamhet,
hvarjemte Directionen, såsom ytterligare bevekande
skäl, i underdånighet anfört, dels
alt Bolaget, med den under senare åren af
14 Kongl. Maj.ts Nådiga'Propos. N.o 38.
färdiga Canalen influtna inkomst, befrämjat
cn för Canal-verket oumbärlig och äfven för
det allmänna nyttig Inrättning, i det Boladet
lemnat den Acde-Egarne tillkommande
utdelningen såsom Lån till Mechaniska Verkstaden
vid Motala, hvilken anläggning nu
vore nära sin fullbordan, dels att Trollhätte
gamla Bolag, efter mera än 80 års förlopp,
ännu hugnas med en högst betydlig
Ränta af 12 procent, samt att Södertelje
och Hjelmare Canal-verk, i senare tider, genom
bidrag af allmänna medel, blifvit satta
i tillfälle att årligen verkställa utdelningar.
I förening härmed har Directionen, på
Bolagets vägnar, i underdånighet anhållit
om Kongl. Maj:ts Nådiga framställning till
Rikets Ständer, att Acde-Egarne måtte bibehållas
vid den under sistförflutna Riksdag
dem tilldelade förmon att i Banco-Disconten
få beläna sina Adier.
Slutligen bar Directionen, till upplysning
om de resultater, hvilka rörelsen pu
de färdiga delarna af Canal-linien redan
lemnat och för framtiden syntes antyda, i
underdånighet andragit: att antalet af fartyg,
sorn. hittills begagnat denna fart, varit
för året emellan 3 och 4 hundrade, utom
Bolagets egna; att, oaktadt den omgång och
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.-o 38. i5
kostnad, som åtföljer omlastning oell landväga
transport från den färdiga delens östra
ända till Östersjö-hamn, flera personer ifrån
det inre landet redan börjat begagna denna
väg för sina Producters afsändande och
andra förnödenheters liemtande; att både
Staten och Invånarne i de af senaste missvext
mest hemsökta Provincer, med begagnande
af Canalens segelbara del, haft en ej
obetydlig lättnad, i det flera tusende Tunnor
Säd för en lindrig kostnad och i rättan
tid om hösten år 1826 och våren år 1827
kommit från Kronans förråder i Östergöthland
nämnda Orter till undsättning; att den
inkomst för Canal-farten (oberäknadt Bolagets
egna transporter), som, efter af Directionen
provisionel stadgad Taxa, contant influtit,
väl ännu icke uppgått till högre belopp,
än 11 å 20,000 R:dr årligen, eller
för alla åren, från och med 1823 till och
med September månad innevarande år, till
88,462 R:dr ^5 sk. 7 r:st; men att detta
belopp, ehuru ringa i jemnförelse till kostnaden
för Canalens anläggning, likväl, om
ej olyckor inträffa, borde, sammanlagdt med
Canal-områdets afkastning, blifva icke allenast
tillräckligt för Canalens underhåll och
aflöningar, sedan den blifvit fullbordad, utan
ock lemna öfverskott; att, utom Canalens
förenämnda directa afkastning, vid Trollhätte
Canal uppburits för varor, som kom
-
16 Kongl. Majlis Nådiga Propos. No 3S.
mit från eller gått lill Gullia Canal, emellan
4 och 5 tusende R:dr årligen, hvilken
inkomst lill dess ökade belopp efter Götha
Canals lardigblifvande, till större delen är
afstådd till sistnämnde Bolag för en längre
lid ; att dessa inkomster, såsom influtna af
en blott partiel rörelse, dock syntes antyda
så.väl de inre Provincernas behof af en
sådan lättnad i communicatiomerna, som att,
i samma moa Canalen framskrider till sin
fullbordan, den skall blifva allt mer och
mer begagnad, och inkomsterna, i förhållande
dertill, ökas; samt att, då exempelvis
inkomsterna vid Trollhätte Canal under hela
liden af 28 år, som den varit färdig,
med undantag af några få år, varit i jemnt
årligt stigande, ända till 4 a 5:dubbelt emot
hvad deras belopp de första åren utgjort;
så borde med skäl kunna förväntas, att
minst lika resultater skola inträffa vid Götha
Canal, sorn, jemte communication emellan
liera af Rikets inre Provincer, för deras
Invånare bereder sjöväg till alla in- och
utrikes hamnar, och att slutligen en tillvexande
rörelse skall, på ett tillfredsställande
sätt, befordra de i Kongl. Majrts och Rikets
Ständers första beslut om detta Verks
uttryckta ändamål: Åkerbrukets och Näringarnas
upphjclpande, Handelns liflighet samt
Idoghetens förökande.
Vid
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. IV.-o 38. \*j
Vid öfvervägande af hvad Götha CanalDirection
sålunda, på Bolagets vägnar, i
underdånighet anfört, har Kongl. Maj:t väl
å ena sidan med bekymmer erfarit, hurusom
betydliga tillskott af allmänna medel
ännu äro af nöden för Canal-byggnadens
slutliga fullbordan; men då fördelarne af
ifrågavarande stora företag hufvudsakligen
hero på hela planens fullkomliga utförande,
och frugten af de dertill redan använda
Summor följaktligen skall till större delen
gå förlorad, i händelse arbetet nu för bristande
tillgångar måste afbrytas; så har Kongl.
Maj:t, Öfvertygad, att Götha Canal i framtiden
bör blifva af väsendtlig nytta, ej mindre
för Rikets Handel och Näringar, än för
dess försvar vid ett möjligen inträffande krig,
funnit Sig ej kunna tveka att till Rikets Ständers
bifall öfverlemna Canal-Bolagets nu gjorda
anhållan om ytterligare understöd i den
ordning och till det belopp Directionen uppgifvit,
och dervid serskildt fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på angelägenheten , att
frågan om de 100,000 R:dr, som, enligt Directionens
underdåniga anmälan, nu genast
förskottsvis erfordras, varder, oberoende af
hufvudsaken, till skyndsam pröfning företagen
och afgjord: Kongl. Maj:t anser för öf
Bili.
till R. S. Prot. 1828 och 182g, 1 Saml.j 2 Rand.
5:te Häftet. a
lS Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 38.
rigt, att livad genom försäljning af de efter
Canal-byggnadens fullbordan öfverblifvande
elfecter kan inllyta , och hvaraf någon tillgång
i de nu uppgjorda k os tn adsfö r sia ge n
icke beräknats, bör ingå såsom afbetalning
å de af Rikets Ständer till Canal-arbetet
lemnade bidrag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, att ActieEgarne
i Götha Canal må bibehållas vid den
af Rikets senast församlade Ständer dem
beviljade förmon att i Banco-Disconten beläna
sina Actier, men Kongl. Majit anser
deremot någon Ränta eller annan ersättning
till Actie-Egarne för hvad de på Ganalbyggnaden
användt icke under närvarande
omständigheter skäligen böra komma i fråga.
De af Canal-Directionen till Kongl. Maj;t
1 underdånighet ingifna utredningar , kostnadsförslag,
Chartor och öfriga handlingar,
som upplysa Canalens närvarande skick och
hvad deraf ännu till fullbordande återstår,
vill Kongl. Majit låta öfverlemna till de Utskott,
till hvilkas behandling detta ärende
af Rikets Ständer remitteras; och Kongl,
Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman,
Bil. till K. M■ Nådiga, Propos. N.o 38. 1.9
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance-Ärendell, hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats - Rådet på
Stockholms Slott den 10 December
1828.
Närvarande:
Justitiae Stats-Ministern
II. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E, Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, i följd af Kongl. Maj:ts förut meddeldta
Nådiga beslut, författadt Förslag till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående ytterligare anslag af allmänna medel
till Götha Canal-byggnads fullbordande.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets
•underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla sam
-
1
y.o Bil. till K. M. Nådiga Propos. N:,o 38.
ina Förslag, sådant det finnes Protocollet
bilagdt, och befallte, att Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition skulle, i öfverensstämmelse
dermed, till Piikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, tryckt iEckstcinska Tryckeriet 1829.
Kongl. Maj.-ti Nådiga Propos. No 3g. t
N:o 3.q.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
j angående Låne-understöd af
Allmänna Medel illl Trollhätte Canal-
och Slussverks-Bolag, för fullbordandet
af en Canal-anläggning
vid Ströms Säteri i Bohus Ijän;
Gifven Stockholms Slott den 10 December
1828.
Sedan Rikets år 1823 församlade Ständer,
uppå Kongl. Maj:ts Nådiga framställning,
beviljat Trollhätte Canal- och Slussverks-Bolag
ett lån af 120,000 R:dr Banco
, för verkställigheten af en , utöfver
Bolagets åliggande, ifrågaställd Canal- och
Slussverks-byggnad vid Ström i Bohus Län,
utmed Götha Eif, i ändamål att undvika
de vådor för segelfarten , hvarmed passagen
genom Lilla Edets högst bristfälliga
Sluss, och der nedanföre varande Idor eller
Strömdrag är förenad; så har Bolaget,
efter att hafva låtit upprätta utförliga och
noggranna förslag öfver kostnaderna förarbetets
utförande, år 1826 beslutit, att denna
Canal-byggnad skulle företagas och verk
Bih.
till Pi. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Sami.j i Band
6:te Häft. 1
a Kong/. Maf.-ts Kådiga. Propos. Ko 3g.
ställas, men att dervid först borde anväite
das så mycket af Bolagets egna medel >
som kunde disponeras, utan att träda för
nära den Reparations-Fond, hvilken alltid
bör vara tillgänglig för möjliga oförutsedd
da behof*
I anledning häraf har arbetet, sorti
hösttiden år 1826 förbereddes , sedermera
under loppet af förlidet och innevarande
år blifvit fortsatt , utan att den beviljade
låne-rättigheten af Bolaget begagnats; men
Bolaget har numera, genom dess Direction ,
i underdånighet anmält , alt Bolagets , för
berörda ändamål, afsedda tillgångar, bl i f—
vit till större delen medtagna, och attbeliofvet
af Låne-understöd snart förestod,
så framt arbetet skulle kunna befordras till
skyndsamt slut, i hvilket afseende Bolaget
yttrat den underdåniga Önskan, att under
enahanda vilkor, sorn vid 1823 års Riksdag
bestämdes , få i Banken , när behofvet påkallar,
lyfta en summa af högst Åttatio tu*
sende Riksdaler, sorn endast utgör J af det
förut beviljade Länet.
Då Kongl. Maj:t nu till Rikets Ständers
pröfning öfverlemnar Trollhätte CanalBolags
omlörrtiälda underdåniga anhållan,
anser Kongl. Majit Sig desto hellre böra
densamma med Nådigt Förord understödja,
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 3g. 3
sorn vigten af den ifrågavarande Canalen
är uppenbar och förut erkänd, samt en betydlig
del af arbetet, enligt hvad Directioneri
i underdånighet anmält, redan är
fullbordad.
Och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stän^
der med ali Kongl. Nåd och Ynnest städ5-  ise välbevågen. t)ätum ut supra.
CARL JOHAN.
'C. D. Skogman.
Utdrag äf Prdtocollet ‘öfver Handels och
Finance-ärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats-Rådet pä
Stockholms Slott den 10 December
i8si8.
Närvarande:
Justitia^ Stats-Ministerrt
H. E. Ilr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
4 Bil. till K. M Nådiga Propos. A':o 3g.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreleraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, i följd af Kongl. Maj:ts förut
meddelade Nådiga beslut, författadt förslag
till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående Låne-understöd
af allmänna medel till Trollhätte Canal-
och Slussverks-Bolag, för fullbordande
af en Canal-anläggning vid Ströms Säteri
i Bohus-Län.
Kongl. Majit täcktes, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåden
gilla samma Förslag, sådant det finnes
Protocollet bilagdt, och befallte, att Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition skulle, i öfverensstämmelse
dermed , till Rikets Ständer
afgå.
Ex Protocollo
A. F. Normelin.
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N:o .jo. 5
N:o 4o.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående bidrag af Stats-Perket till
Arméens Pensions-Cassa och Amiralitets
- Krigsmans - Cassan ; Gifven
Stockholms Slott d. i3 December 1828.
Hos Kongl. Majit har Dess, i och för
Armeens Pensions-Inrättning, under sistlidet
år församlade, Krigs-JBefäl, ibland annat
anmält, hurusom det utgjort ett bland
de angelägnaste föremålen för dess öfverläggningar,
att kunna, i enlighet både med
Kongl. Maj:ts till Krigs-Befälet derom gjorda
Nådiga Proposition, och den inom Arméen
- allmänt yttrade önskan, tillvägabringa
en förökning i Pensionerna, så att de,
om ej fullkomligt , dock i tillräckligare
nion än hittills, motsvarade behofven efter
tidens allmänna förhållanden och skyddade
en, efter uppoffrade krafter i Statens
tjenst, orklös ålderdom från nöd och bekymmer.
Vid de noggranna beräkningar, som
i anledning deraf blifvit af Krigs-Befälet
gjorda öfver möjligheten af Pensionernas
förökande med Cassans egna tillgångar,
här det visat sig, att sådant ej
6 Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. N.o 4°-
ka:i ske utan elt allt för långt uppskof dermed
till en tid, hvars inträffande svårligen
ian beräknas, Vid sådant förhållande, och
enär å ena sidan behofvet af ökade Pensioner
visat sig för stort och för nära för
banden att medgifva ett obegränsadt uppskof,
och å den andra några ökade tillskott
af Armeens Löntagare icke skäligen
bunna yrkas, hav Krigs-Befälet icke funnit
annan utväg att vinna en förbättrad, det
■Verkliga behofvet sig närmande, pensionering,
än genom ett ärligt bidrag ifrån
Stats-Verket, i hvilket afseende Krigs-Befälet
anhållit, det Kongl. Majit ville till
Rikets Ständer gö.ra framställning om behofvet
af ett sådant bidrag, hvars erforderliga.
b.elopp Krigs-Befälet, efter gjorda
noggranna calcyler, upptagit till minst
Tjugu Tusen Riksdaler Banco årligen, att
på föreslaget sätt utgå: en framställning,
den Krigs-Befälet förment desto hellre böra
af Rikets Ständer bifallas, sorn tillstod,
för Avméens PensiQns-Cassas begäran, härom
förekom, att den utan, Förvaltningens
förvållande fått vidkännas kännbara förluster,
ibland annat derigenom, att, äfven
efter Storfurstendömet Finlands skiljande
ifrån Sverige, betydliga Pensioner årligen
utgått till f. d. Finska Armeens Befäl,
utan någon ersättning för de förlorade inkomsterna.
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos, N.o ^o.
Kongl, Majrt, sorn tagit noga kännedom
om den af Krigs-Befälet föreslagna
nya Pensions-reglering, och h vad dermed gemenskap
eger, har dervid insett dels det
verkliga behofvet af förbättrade Pensioner,
och af det i sådant afseende uppgifna beloppet,
dels omöjligheten att dem utan
ökade inkomster för Cass.an tillvägabringa;
och då Kongl, Maj:,t anser af vigt och
nödvändighet, att medel dertill beredas,
liar Kongl, Maj:.t desto mindre tvekat att
derom till Rikets. Ständer göra framställning,
som utväg kan finnas att uppnå ifrågavarande
ändamål, utan att Staten med
serskildt anslag derföre behöfyer betungas..
Det är i sådant hänseende,, som Kongl.
RJaj:t alltså vill föreslå Rikets Ständer, att,
på lika sätt, som Civil-.Statens. nya Pensions-Gassa-Inrättning
fått sig tillerkänd
rättigheten, att i vacancer efter afskedade
Civile Tjenstemän uppbära den löne-jnnehållning,
sorn under namn af Begrafningshjelp
förut till SXats-Yerket, vid tillträde af
Embete och Tjenst på Rikets stat, i allmänhet
ingått, Armeens Pensions-Gassa, äfven
måtte få på sig öfverlåten rättigheten, att,
emot lika förbindelser sorn Stats-Yerket nu
åligga, uppbära den Begrafnings-hjelp, hvilken
innehålles vid tillträde till sådana Embeten
och Tjenste!-, hvarmed delaktighet i.
8 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 4°-
Armeens Pensions-C;issa åtföljer; men då
Kongl. Maj:t, som låtit utreda beloppet af
de för afsked och dödsfall inom Armeen
under fem år till Siats-Verket influtna besparingar,
deraf inhemtat, att sådan inkomst
lör dessa fem år tillsammans utgjort
Etthundralvå Tusen, Sjuhundratvå Riksdaler
46 sk. 6 rist., och de för lika lid sammanräknade
utgifterna Tjugufyra Tusen
Etthundra Sextiosex Riksdaler a3 sk. 10
-rist., så att behållningen på det hela uppgått
till .Sjuttioåtta Tusen Femhundra Trettiosex
Riksdaler 22 sk. 8 rist., eller i medeltal
beräknad till Femton Tusen Sju
hundra Sju Riksdaler i4 sk. 1 rist. för
hvarje år, hvaraf följer , att äfven med Begrafnings-hjelpens
öfverflyttande till Armeens
Pensions-Cassa , ett belopp af ungefär
Fyra Tusen Tre hundra Riksdaler ändock
årligen brister i det behöfliga bidraget
af Tjugu Tusen Riksdaler, så anser
Kongl. Majit, till fyllande af denna brist,
lämpligast vara, att densamma eller nyssnämnde
Fyra Tusen Tre hundra Riksdaler
anvisas att af Tredje Hufvud-titelns besparingar
årligen utgå. Viljandes Kongl.
Majit jemväl, i sammanhang härmed och i
anledning af Amiral-Staternes, vid förslag
till nytt Reglemente för Amiralitets-Krigsmans-Cassan,
derom likaledes gjorda hemställan,
till Rikets^Ständers bepröfvande öf
-
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o jo- 9
verlemna, om icke äfven till AmiralitetsKrigsmans-Cassan
borde ifrån Stats-Verket
öfverlåtas emottagande af den under namn
af Begrafnings-hjelp innehållna löne-besparing
för sådane Ernbets- och Tjenstemän,
hvarmed delaktighet i Amiralitets-Krigsmans-Cassan
medföljer, och sådant under
enahanda skyldighet, som, i afseende på
Armeens Pensions-Cassa, föreslagen är.
I afseende åter å Amiral-Staternas vid
samma tillfälle gjorda anhållan, att den vid
Fastighets-köp ålagda och till Wadstena
Krigsmanshus nu ingående en per mille
afgift måtte vid alla köp af roterade Båtsmanshemman
i Riket, samt Ilus-köp i
Carlskrona tillfalla Amiralitets-Cassan, har
Kongl. Majit velat inhemta Rikets Ständers
yttrande i denna del.
Kongl. Majit förhlifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
i o Bil. till K.M. Hadila. Propos., N-pfo.
Utdrag af Protocollet öfver Krigshären-,
den, hållet inför Hans Maj:t Kon*,
lingen j uti Stats-Rådet på Stockholms.
Slott den i3 December 1828.,
Närvarande:
Justitiee Ståts-Ministern
H. E. Jlr Grefve Gyllenborg.
$;l;als-Ministern för Utrikes Ärendena
II.. E. Hr Grefve af Wetter stedt*
Stats-Råden:
H. E. Ilr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Sta ts-Secreteraren Nordenfalk._
Stats-Sepreteraren uppläste till justeringett,
i ö.fverensstänuuelse med serskildta
förut fattade beslut, uppsatt förslag till
Kongl Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående bidrag af Stats-Verket
till Arméens Pensions-Cassaoch Amiralitets-,
Krigsmanskassan; och täcktes Kongl, Majit»,
uppå Stats-Rådets härvid närvarande Leda-i
möters underdåniga tillstyrkande, i Nåder
gilla berörde förslag, sådant det finnes vid,
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N-o 4)f- U
detta Protocoll bilagdt, samt tillåta, att
Proposition, i enlighet dermed, finge till
Rikets Ständer expedieras.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz..
N:o 41».
KOJVGl. MAJ.TS
Rfådiga Skrifvelse till Rikets Ständer^
angående Dykeri-Verket ; Gifven.
Stockholms Slott deri 13 December
1,828.
Sedan hos Rikets senast församlade
Ständer åtskilliga förslag blfvit gjorda
till en. förändrad organisation af Dykeri-,
inrättningen,, hafva Rikets Ständer, efter
ämnets öfvervägande, nli underdånig skrifvelse
deii, r<y November 1823, yttrat, det
de väl funnit det vara Statens både pligt och,
rättighet att, genom vidtagande anstalter,
vaka deröfver, att vid inträffande Skepps-,
brottdesjö-nödlidande igke må plundraseller
misshandlas, att frånvarandeGods-egares och
assuradeurers rätt icke förnärmas, samt att
till införsel förbjudet eller oförtulladt gods.
i 2 Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. N-.o 41.
icke inpractiseras, hvarföre ock Rikets Ständer
ansett Dykeri-Inrättningeri, såsom nyttig
och nödvändig, höra bibehållas; men
tillika, i afseende på Dykeri-Inrättningens
ifrågaställdta bedrifvande af Staten, af anförda
skäl förklarat, att densamma icke må
för Statens räkning öfvertagas, utan borde
från och med detta års början, då 1111-  varandeOctroy skulle upphöra, till enskildt
Bolag å nyo upplåtas; äfvensom Rikets
Ständer, hvilka funnit ett billigt afseende
Röra fästas å den allmänt yttrade klagan
öfver de för sjö-nödlidande betungande vilkor,
som uti det hitintills gällande Reglemente
funnits stadgade, trott, att lindring
i dessa vilkor rättast och ändamålsenligast
kunde beredas, om ett vidsträcktare tillfälle
lemnades de sjöfarande, alt genom egen
omtanka hjelpa sig ur iråkad olycka; i anledning
hvaraf Rikets Ständer i underdånighet
föreslagit vissa från denna grundsats
utgående hufvudgrunder, i enlighet
Rvarmed de i underdånighet anhållit, att
1802 års Reglemente för Dykeri-Inrättningen
måtte ändras och sedermera tjena till
grund för Inrättningens upplåtande å nyo
till privat Bolag, efter nuvarande Octroyens
slut, hvarförutan Rikets Ständer slutligen
i underdånighet framfört den önskan, det
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande,
att så tidigt låta kungöra den nu gäl
-
Kongl. Mapts Kådiga Propus. N.o x 3
lande Octroyens slut och Verkets upplåd
tande å nyo från och med d. i Januarii detta
år, att tillfälle måtte beredas för deri enskilde
Speculanten, att öfverväga och uppgifva
vilkoren för Inrättningens öfvertagande,
samt alt bland de skeende anbuden det må
företrädesvis antagas, sorn för Dykeri-Verkets
vidmagthållande samt ett noggrannt
uppfyllande af det blifvande Reglementets
föreskrifter, utsätter de billigaste vilkoren
och de minsta afgifterna.
Kongl. Maj:t, som i anledning häraf
först infordrat Dess- Förvaltnings af Sjöärendena,
Dess och Rikets Commerce-Collegii
samt f. d. General-Tull-Directionens
underdåniga Utlåtande, har sedermera, och
efter det ett sådant inkommit, hvilket likväl
endast innefattat hemställan rörande
praeliminaira omständigheter, genom beslut
den 9 Maji nästlidneår, jemte uppskjutande
af den frågan, huruvida ett Bolag för
Dykeri och Bergning borde å nyo oclroyeras
eller ej, anbefallt Förvaltningen af Sjöärendena
samt Commerce-Collegium att utarbeta
och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
underställa en plan för Bergnings-anstalterna
å Rikets kuster, med iakttagande dervid
af vissa tillika föreskrifva' grunder;
hvarjemte Kongl. Maj:t, efter Dykeri- och
Bergnings-Compagniets hörande, genom
14 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 41-
utfärdad Kungörelse under den 12 December
nästlidet år* öfverlemnat åt Compagniet
att ifrån och med detta års början,
då dess förra Öctroy skulle hafva upphört*
och intill dess frågan blifvit af Kongl.
Majit slutligen pröfvad, fortfara med bergning
af Skepp och Gods linder enahanda
rättigheter och förbindelser* Som förut va*
rit för Compagnie! bestämda.
Till Kongl. Majit har numera från Förs
valtningen af Sjö-ärenderta och CommerceCollegium
inkommit en, i anledning al of*
vanberörda Nådiga befallning, utarbetad
plan för Betgnings-anstaltérna i Riket, til*
lika med några Ledamöters serskilda tan*
kar i ämiiet; och Som Kongl. Majit funnit
de af Rikets Ständer, i deras Underdåniga
Skrifvelse föreslagna hufvudgrunder för
Dykeri-Inrättningen, den der, efter hvad
Sländerne beslutit, icke må för Statens räkning
öfvertagas* vara af deli beskaffenhet*
att, med bibehållande af desamma* någon
enskild association icke lärer Bykeri-Ver*
kets vidrnagthållande sig åtaga* i aUséen*
de till de vidsträckta förbindelser, men
inskränkta rättigheter* Sorn skulle dermed
förenas; har Kongl. Majit, ined afseende
så väl härå , sorn på ämnets vigt, velat öf*
ver de nu ingifna förslagen inhemta Rikets
nu församlade Ständers ytterligare Utlåtan^
Bil. tilt K. M. Nådiga PropOS. N.O 41-
'de, innan Kongl. Maj:t Sitt beslut i saken
fattar; skolande alla till densamma börande
vidlyftiga handlingar, för vidare Upplysning,
öfverlemnas till det Utskott, till
bvars handläggning saken remitteras.
Kongl. Majit förbi ifver Rikets Ständer
med ali Kongl. Nåd och Ynnest städse
Välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver KrigS-ärenden,
hållet inför Hans Maj: t Konungen
uti Stats-Rädet på Stockholms
Slott den i3 December 182$.
Närvarande:
Justi Line Stats-Ministern
II. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden i
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
16 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 4
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, i enlighet med förut fattadt beslut,
uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående
Dykeri-Verket; och täcktes Kongl.
Maj:t, uppå Stats-Rådets härvid närvarande
Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
berörde Förslag gilla, och tillåta, att
Nådig Skrifvelse, i enlighet med detsamma,
sådant det finnes vid detta Protocoll
hilagdt, finge lill Rikets Ständer i vanlig
ordning expedieras.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
STOCKHOLM, tryckt i EckstetoskaTryckeriet, 182g,
K. M. Nåd, Propos. N:o 42.
i
K o n g I. M a j: t s
Nådiga Proposition lill Rikets Ständer,
angående Strafflag emot Negerhandel
oell delaktighet deruti;
Gifven Stockholms Slott den
13 December 1828.
Genom en den 6 November 1824 med
Hans Majtt Konungen af Stora Britannien
och Irland afsiutad tractat till Slafhandelns
afsk a fi-i 11 de, har Kongl. Majit förbundit Sig,
att, så fort ske kunde, i samråd med Sverh
ges Rikes Ständer och Norriges Rikes SlorTing,
utfärda Strafflagar, i öfverensstämmelse
med hvardera Landets Lagstiftning,
för att med ett efter förbrytelsens beskaffenhet
afpassadt straff belägga allt deltagande
af Svenska och Norrska undersåtare
uti Negerhandeln.
Till fullgörande af en slik förbindelse
har Kongl. Majit, gemensamt med Norriges
Stor-Ting, redan stadgat en Strafflag i detta
ämne, gällande för Norrige, och till beredande
af ett lika ändamål, äfven i afseende
å Sverige, vill Kongl. Majit, efter
B i Ib t, R, St. Prof, I. Sami. a. Band. p. Haft.
a
K, M. Nåd. Propos. N:o 42.
Siats-Rådets och Högsta Domstolens hörande,
nu föreslå Rikets Ständer följande:
Strafflag emot Negerhandel och delaktighet
deruti.
§. 1.
Den som med vett och vilja borlförer
en eller flere Negrer i den afsigt, att hringa
dem såsom slafvar till något ställe,
hvar sorn helst, eller för att sälja eller
drifva handel med dem som slafvar, eller
med vett och vilja tager om bord, anhåller
eller inspärrar på något fartyg en eller flere
Negrer, i uppsåt att bortföra eller till
något ställe införa dem som slafvar, den
skall hafva lif sitt förbrutit.
§. a.
Lag samma vare för den, som sjelf eller
genom andre utrustat, upplåtit eller
befraktat fartyg till Negrers bortförande
och derigenom bidragit till fullbordan af
de i förenämnde §. utsatte broltsligheter.
Har brottet ej blifvit fullbordadt, straffes,
om det är inan, med fästningsarbete och,
om det äf qvinna, med. tukthusarbete för
lifstid.
§. 3.
Den sorn, utan att förbrytelsen kan
K. M. Nåd. Propos. N:o 42.
3
hänföras till någon af de i 1 och 2 §§. omförmälde
, sjelf inlåter sig i handel om
Negerslafvar eller såsom Agent är behjelplig
med Negrers inköp eller försäljning,
eller befaller, leger, hjelper eller råder
någon annan lill Negrers bortförande eller
handel med dem såsom slafvar, eller genom
anvisning af medel, personlig tjenst,
contract om Jån-försträckning eller afhändande
af penningar eller penningars värde,
säkerhets- eller andre documenters utfärdande
för person eller gods, vetande befordrar
Negerhandel eller Negrers behandlande
såsom Slafvar, straffes, om det är
man, med fästnings-, och, om det är*qvinna,
med tukthusarbete från 5 till 20 år.
§• 4.
Har någon af besättningen å ett på
Negerhandel eller Negrers bortförande utgånget
fartyg, antingen förut eller när han
slik tjenst sig åtog, fått kunskap, att skeppet
var till sådant ändamål ämnadt, så
bör densamma, enär sådant begagnande af
fartyget under hans vistande derå inträffar,
ändock att han med Negrerne eller deras
behandling sig icke befattar, straffas med
arbete å Fästning från 2 till 8 år.
§. 5.
Häfver någon på annat och mindre
jf. K. M. Nåd. Propos. N:o 41.
verksamt sätt gjort sig delaktig i någon af
omförinälde förbrytelser, straffes med arbete
å Fästning eller Tukthus från 1 lill
4 år.
§. 6.
Svensk Embets- och Tjensteman, sorn,
i utöfningen af sin befallning, antingen
uppsåtligen gynnar Negerhandel eller ock
på annat sätt gör sig skyldig lill delaktighet
deruti, skall för sådan brottslighet,
enär han ej dömes till dödsstraff eller lifstidsarbete
å Fästning, undergå, jemte förlust
af tjensten, dubbel bestraffning, emot
den, som här ofvan för enskilde personer
är stadgad.
Det skall ock åligga hvarje Embetseller
Tjensteman, att i allt hvad på honom
i och för hans befattning må ankomma,
med nit efterspana och till åtal befordra
öfverträdelser af denna Lag, gå vederbörande
med erforderliga upplysningar i detta
afseende tillhanda, och sorgfälligt medverka
till de brottsliges gripande och inställande
till ansvar vid behörig Domstol i
Sverige, vid påföljd, att all efterlåtenhet
härutinnan såsom tjenstefel allvarligen beifra®
och straffas.
§• 7.
Brott emot denna Lag skola åtalas och
K. M- Nåd. Propos. N:o +S.
5
dömas vid behörig Domstol å den ort i
Sverige, der brottet blifvit begånget, eller,
når det skett utrikes, å den ort i Riket,
dit den brottslige först ankommer.
§• 8.
Svensk undersåtes Fartyg, som finnes
föra Neger-Slafvar eller taga dem om bord,
vare, jemte den laddning densamma i öfrigt
innehar , förbrutet.
Likaledes skola de penningar eller deras
värde, som, efter hvad uti 2 och 3 §§.
förmäles, blifvit i och för Negerhandel betingade,
eller, om de dertill blifvit använde,
deras motsvarande belopp vara förverkade.
Af hvad sålunda dömes förbrutet skall,
när åtalet sker vid Domstol i Sverige, hälften
tillfalla Kronan, och hälften den som
brottet upptäckt och gittat bevisligt göra.
Dömes åter till slik confiscation å utrikes
ort vid de serskilda Domstolar, åt
hvilka Kongl. Majit, efter tractat med främmande
magt, uppdragit Domsrätt i ämnet,
skall hvad Svenska Staten* efter sådan
Domstols beslut, tillkommer i behållning,
sedan omkostnaderna afgått, vara Konungens
ensak.
K. M. Nåd. Propos. N:o 43.
§ 9-
Denna Lag skall icke lämpas till den
händelse , att Svensk undersåte för eget behof
begagnar, samt i sådant ändamål köper
eller säljer slafvar endast inom det Land,
der egande rätt öfver slafvar är, efter
Landets Lag, gällande.
För öfrigt upphör egande rätt öfver en
Neger-Slaf, så snart han ankommer på
Svensk grund , då han från samma ögonblick
är fri.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
A. Thuring.
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42. 7
Utdrag af Protocollet Öfver Justitics-Ärenden,
hållet inför Kongl.
Maj:t i Stats -Rådet på Stockholms
Slott den 13 December 1828.
Närvarande:
Hans Excellence, Juslitias-Stats-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats - Rådet Herr
Grefve Rosenblad.
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr
Grefve Löwenhjelm,
Stats-Rådet Friherre aj Nordin.
Stats-Rådet Schwan.
Stats-Rådet Grefve af Ugglas.
Justitias-Rådet Grefve Strömfelt.
Justitiae-Rådet Isberg.
Justitias-Cancelleren Bergenschöld.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Sedan i anledning af lörsta Art. uti
den emellan Hans Maft Konungen af Sverige
och Norrige, å ena, samt Hans Maj:t
Konungen af Stora Britannien och Irland,
å den andra sidan, den 6 November 1824
afslulade Tractat, angående Slafhandelns alskalfuude,
förslag, innehållande straffbestämmelser
för brott i afseende å Slafhaudel
och delaktighet deruti, blifvit efter
Högsta Domstolens hörande upprättadt och
S Bil. tilt K. M. flad. Propos. N:o 42.
af Kongl. Maj:t den \ Maji 1827 uti gemensamt
Svenskt och Norrskt Stats-Råd
gilladt och antaget; och Kongl. Maj:t derjemte
i Nåder föreskrifva, att berörde Förslag
vidare skulle till vederbörlig åtgärd
i underdånighet anmälas, serskildt i Svenska
och Norrska Stats-Råden; så behagade
Kongl. Maj:t nu, uppå Stats-Rådets Ledamöters
enhälliga tillstyrkande, i Nåder förordna,
att Proposition till Rikets Ständer
skulle afgå, i likhet med det Förslag dertill,
som vid detta Protocoll är fogadt.
Ex Protocollo
Carl M. Schönmeijer.
Utdrag af Protocollet öfver Justitice-Ärenden,
kallet uti Kongl.
Maj:ts Högsta Domstol, Thorsängen
den 1 Mars 1827.
Närvarande:
Justitiae-Råden: Petersson.
Grefve Strömfelt.
Örbom,
von Roseh,
Themptand er.
Grefve Härd.
Bredberg.
Sedan Handlingarne, hörande till
Kongl. Regeringens Remiss i frågan om för
-
Bil■ till K. M. Näd, Propås, N:o 42. 9
slag till Straff-Lag emot Slaf-handel och delaktighet
deruti circulerat till närmare granskning
emellan Högsta Domstolens Ledamöter,
i enlighet med heslutet den i5 sistl.
Februarii, så företogs nu åter samma ärende
till vidare handläggning.
Så väl af den emellan Deras Majlter
Konungarne af Sverige och England den 6
November 1824 afslutade tractat om Slafliandelns
afskaffande, sora ock af öfriga med
Remissen följande Handlingar inhemtades,
att, sedan Kongl. Maj:t uti usta Art. af samma
tractat förbundit Sig att, så snart ske
kunde, i förening med Sveriges Rikes Ständer
och-Norriges Rikes Stor-Ting, utgifva
Straff-Lag i öfverensstämmelse med grunderne
i båda Rikenas Lagstiftning, och Juslitias-Departemcnlet
i Norrige i anledning
deraf till Kongl. Maj:t inkommit med förslagtill
en Nådig Proposition i ämnet, att framläggas
Norriges nu församlade Stor-Ting;
så hade Kongl. Maj;t, vid underdånig föredragning
deraf i Norrska Stats-Rådet den 6
sisth Februarii, i Nåder behagat förordna,
att Svenska Stats-Rådet skulle deröfver höras
, dervid, efter hvad Hof-Ca neel lems vid
handlingarnes öfversändande aflåtne skrifvelse
tillika innehåller, Kongl, Majrt ansett
den största möjliga likhet i straffbestämmelser
böra ega rum emellan de i båda Ri
-
io Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42.
tena härom utkommande författningar, och
alt derföre borde tillses, huruvida den blifvande
Propositionen till Rikets Ständer i Sverige
kunde ställas på enahanda grunder,
sorn blifvit följde i det bifogade förslaget af
Justitiae-Departementet i Norrige. Då i följd
häraf det yttrande, som, enligt Kongl. Regeringens
förordnande och deruti åberopade
87 §. Regerings-formen, borde af Högsta
Domstolen i förevarande ämne afgifvas,
skulle, på sätt i allmänhet förfares med de
Lagfrågor, som af Kongl. Maj:t till Rikets
Ständer framställas, tjena lill en förberedande
åtgärd för den Proposition , sorn
Kongl. Maj:t vore sinnad, att till Rikets
Ständer i Sverige framlägga angående samma
ämne, ansågo Högsta Domstolens fleste
Ledamöter det åligga Hogsta Domstolen att,
i följd af förenämnde Nådiga Remiss, icke
blott tillse, huruvida de i Justitia-Departementets
förslag upptagne straffbestämmelser
kunde med grunderne i Sveriges Statsförfattning,
allmänna Lag och serskilda gällande
Förordningar vara förenlige, och såsom
sådane för Sverige antagliga, utan ock,
derest sådant icke inträffade, i stället föreslå
lydelsen af den Lag, som Högsta Domstolen
för sin del kunde anse lämplig till
antagande i Sverige.
Efter sålunda stadgad grund för ären
-
Bil. till K. M. Nild. Propos. N:o 42. 11
dets behandling, företogs sjelfva ämnet till
öfverläggning, hvarvid och enär de i Justi
tiae-Departementets förslag upptagne stadganden
funnos i åtskilliga fall icke öfverensstämma
med de allmänna grunderne för
Sveriges Lagstiftning, Högsta Domstolens
fleste Ledamöter tillstyrkte, på skäl, sorn.
härnedanföre närmare utvecklas, att, enär
Kongl. Maj:t finnér för godt att till Sveriges
Ständer framlägga Proposition om en
Straff-Lag emot Slaf-handels idkande af Svenska
undersåtare, framställningen då måtte
ske i enlighet med följande:
F ö r s 1 a g
till Straff-Lag emot Slaf-liandel och delaktighet
deruti.
§. 1.
Svensk undersåte, som sjelf eller genom
andra skaffar i sitt våld eller låter lill
sig öfverlemna Neger eller annan person,
man eller qvinna, i ändamål att behandlas
såsom slaf, och honom eller henne i sådan
egenskap bortförer eller bortföra låter till
annan ort, samt derstädes antingen sjelf begagnar,
försäljer ellet annorledes till annan
öfverlemnar, skall mista lif sill genom
halshuggning,
12 Bil, till K■ JU, Nåd. Propos. N:o 43.
§• 2-
Nu kan så hända, att fartyg, hvaruti
Negrer eller andra personer blifvit intagna
lör att bringas i slafveri, varder anhållet,
innan det från hamnen utgått eller efteråt
under resan, eller inträffar annan händelse,
hvarigenom de till slafveri å annan ort ämnade
försättas i frihet innan de kommit
att såsom slafvar på sådan ort användas,
föryttras eller annorledes till annan öfverlemnas,
då skall den, sora sjelf eller genom
andra, inköpt eller på annat sätt bemäktigat
sig desse i fartyget intagne personer,
så oek Skepparen eller Befälhafvaren å
det samma, straffas med fästningsarbete ifrån
fem till tjugu år.
Och varder all misshandling, som å sådane
till slafveri ämnade personer om bord
å Svenskt skepp föröfvas, efter Svensk Lag
ansedd och straffad.
§. 3.
Hvar som utrustar, befraktar eller låter
befrakta fartyg, att lill slafvars förande
användas, eller, med kännedom af sådant
ändamål , förskjuter eller anskaffar medel till
utrustningen eller befraktningen , ingår försäkring,
biträder med slafvars inköp eller försa
Ijning eller på annat sätt bjuder, leger, hjelper
eller råder annan lill handel med slafvar,
Bil. till K. M. Md. Propos. N:o 41. 13
eller deras hort föran de, så alt gerningen derigenom
sker, straffas lika med den, som gerningen
gjorde, efter thy som 1 och 3 §§. stadga.
All mindre delaktighet i brottet anses,
efter de i 61 Gap. 2 och 3 §§. MissgerningsBalken
stagade grunder, med penninge-böler
eller fästning med eller ulan arbete, efter
omständigheterna.
Sådana böter skola fördelas, på sätt
om förverkade skepp eller gods uti 8. §. sägs.
§• 4.
Har någon af Besättningen elier andra
fartyget åtföljande personer, hvilka tjenst
eller befattning derå ega , antingen förut
eller när han slik tjenst eller befattning sig
åtog, fått kunskap, att skeppet var ämnadt
till slafvars förande, då bör densarhma,
enär sådant begagnande af fartyget, under
bans vistande derå, inträffar, äntå att han
nied slafvarne eller deras behandling sig
icke befattat, straffas med arbete å Fästning
från 2 till 8 år.
§■ 5.
Svensk Embels- eller Tjensteman , som ,
i utöfningen af sin befattning, antingen uppsåtligen
gynnar slafhandel eller ock på
annat sätt gör sig skyldig till delaktighet
deruti, skall för sådan brottslighet, enär
14- Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 43.
lian ej ådragit sig dödsstraff, undergå, jemte
förlust af tjenslen , dubbel bestraffning emot
den, som bärofvan för enskilde personer är
stadgad.
Det skall ock åligga hvarje Embets- eller
Tjensteman, alt i allt hvad på honom, i
oell för bans befattning, må ankomma, med
nit efterspana oell till åtal befordra öfverträdelser
af denna Lag, gå vederbörande
med erforderlige upplysningar i detta afseende
till handa, och sorgfälligt medverka
till de brottsliges gripande och inställande
till ansvar vid behörig Domstol i Sverige,
vid påföljd, att efterlåtenhet härutinnan såsom
tjenstefel allvarligen beifras och straffas.
§. 6.
Slaf, som lill Svensk hamn eller å
Svensk jord ankommer, vare fri.
§• 7-
Brott mot denna Lag skola åtalas och
dömas vid behörig Domstol å den ort i Sverige,
der brottet blifvit begånget, eller, när
det skett utrikes, å den ort i Riket, dit den
eller de brottslige först ankomma.
§• 8.
Svensk undersåtes fartyg, som finnes
föra slafvar , eller dem om bord taga , vare,
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 43. 15
jemte flen laddning det samma i öfrigt innehar,
förbrutet.
Likaledes skola penningar eller deras
■värde, som, efter hvad i 3. §. förmäles, blifvit
i och för Slafhandel betingade, eller,
der de äro använde, deras motsvarande belopp
vara förverkade,
Afhvad sålunda döraes förbrutet, skall,
när åtalet sker vid Domstol i Sverige,
hälften tillfalla Konungen och hälften den,
som brottet upptäckt och gittat bevisligt göra.
Dömes åter till slik confiscation å utrikes
ort vid de serskilda Domstolar, åt
hvilka Kongl. Ma:jt uti Tractat med främmande
magt uppdragit Domsrätt i ämnet,
skall hvad Svenska Staten, elter sådan
Domstols beslut, tillkommer i behållning,
sedan omkostnader afgått, vara Konungens
ensak.
§• 9-
Denna Lag skall icke lämpas lill den
händelse, att Svensk undersåte för eget behof
begagnar, samt i sådant ändamål köper
eller säljer slafvar endast inom det
Land, der egande-rätt öfver slafvar är, efter
Landets Lag, gällande.
x6 Sil• till K. M, Nåd■ Propos. N:o 43.
Om tillämpningen af de Straff-Lagar,
hvilka funnits nödvändiga till förekommande
af en afskyvärd handel med menniskor,
icke skall inskränkas på ett sätt, som möjligen
kunde förfela det åsyftade ändamålet,
i dess allmänna omfattning, torde det ock
höra iakttagas, att förbud emot sådan handel
afser icke allenast Negrer, utan jemväl
alla andra menniskor, som kunde utsättas
för slafveri, hvilken utsträckning , emot
hvad Justitiae-Departementets förslag innehåller,
Högsta Domstolen, jemväl på sådan
grund, i föregående förslag i allmänhet antagit.
Då menniskans frihet till sin person
utgör en ibland de dyrbaraste af hennes
naturliga rättigheter, och ett nödvändigt
vilkor för utöfningen af de öfrige, måste
ock det tvång, hvarigenom hon beröfvns
denna rättighet, utan att hafva den förverkat,
och hvarigenom hennes person och
arbetsförmåga behandlas såsom en annans
egendom, anses för ett bland de svårare
brott, som emot henne kan föröfvas. Med
antagande af denna grundsats, följd äfven
i Sveriges nu gällande allmänna Lag, der
ett tvång å den personliga friheten, om än
utan förlängd varaktighet, medförer för
våldsverkaren påföljden af urbota bestraffning,
Bil till K, M. Nåd. Propos. N--o 42. ip
ning, bör ock elt emot menriiskans frihet
så ulöfvadt och så fortsatt våld, sorni 1 §,
af detta förslag omförmäles, och hvarigenom
hon oflast för lifstiden förvandlas till
en handelsvara, hänföras till förbrytelse
af den grofsta art, och såsom sådan med
lifsstraff beläggas, utan alt afseende bör
fästas derå, örn den köpte eller eljest emottagne
slafveri redan dessförinnan varit sin
frihet förlustig, hvilket, fastän lian genom
öfverlemnandet ej försättes i svårare tillstånd,
likväl icke i någon mon må lända
till mildring för den, som , fortfarande med
slafvens behandling, såsom sådan, gör sig
delaktig i det våld, hvarigenom friheten
först blef honom beröfvad, helst som det
aldrig kan eller bör antagas, alt någon,
med fri utöfning af förnuft och vilja, sjelf
samtyckt till uppoffringen af sin personliga
frihet, eller till en oafbruten behandling,
såsom en annans tillhörighet.
I öfrigt och jemte det att berörde
straff-bestämmelse anses afpassad både emot
förbrytelsens grofva beskaffenhet och jemväl
efter det till ifrågavarande brott närmast
jemförliga stadgande i 2o:de Cap. g
Missgernings-Balken, derigenom våld emot
egendoms-rätt, till huru obetydlig del den
Bilt t. R St, Prot. I. Sami 2. Band, ?. Haft,
»
ig Bil. till K. M. Nåd. Propos, N:o 42.
jin må förnärmas, belägges med enahanda
ansvar, så har tillika i betraktande ingått
nödvändigheten deraf, att emot de betydliga
och för vinningslystnaden lockande fördelar,
som Slafhandeln erbjuder, uppställa
en motvigt genom den afskräckande bestraffning,
som upptäckten deraf skulle
medföra.
För bibehållandet af den i Sveriges
Criminal - Lagstiftning antagne, på Rättsgrunder
hvilande princip, att icke med lika
påföljd strafFa det fulländade brottet och
det före fullbor dan motverkade uppsåtet eller
försöket dertill, har det funnits nödigt,
att näst efter det grofsta brottet, då företagen
Slafhandel vunnit åsyftad fullbordan,
som i första §. förutsattes, uppfatta det förhållande,
att på samma företag icke följt
samma framgång, utan sådan händelse mellankommit,
hvarigenom frihet blifvit beredd
åt slafven, innan han, i fartyg inspärrad,
hunnit till annan ort Öfverföras,
och hvilka händelser, fastan icke genom
någon förbrytarens åtgärd tillkomne, likväl,
genom deras följd och inflytelse på
den åsyftade gerningen, syntes i detta fall
böra lända honom till godo i den mon,
som hans gerning sålunda inskränkes lill en
närmare likhet med egenskapen af det
brott, hvilket Lagen i 20 Gap. 7 §. Miss
-
Bil. till K. M. Nåd- Propos. No 42,
gernings-Balken samt 177,9 års Förordning
med böter och fästnings-ai bete belägger.
Möjligheten af sålunda uppkommande
gradationer i förbrytelsen innebär ock nödvändigheten
af gradationer i bestraffningen,
desto hellre, som det, vid föreställningen
om förbrytarens sätt att beräkna följderne
af sitt brott, vore att förmoda, det genom
en nedsatt påföljd för de händelser, hvarom
nu är fråga , slafvarnes egare eller förare
sannolikt skulle kunna afvändas från
företaget att, genom slafvarnes afdagatagande,
förekomma en befarad och förestående
upptäckt, en grymhet, om hvars möjlighet
historisk erfarenhet öfvertygar och från
hvars föröfvande någon fruktan för ökadt
straff ej skulle afskräcka, så vida lifvet redan,
genom slafvens emottagande och bringande
om bord, vore förverkadt.
Genom sådana åsigter och deras användande
i straff-bestämmelser tro Högsta
Domstolens flesta Ledamöter sig hafva , vid
stadgandet i 2. §. rätteligen afsett Brottmåls-Lagstiflningens
dubbla ändamål att förekomma
brott och bestraffa, der de ej kunna
förekommas; och hvad straffets beskaffenhet
angår, torde närmast lifsstraffet, såsom
det svåraste, frihetens förlust på längre tid
och dermed förenadt tvångs-arbete kunna
20 Bil. till K. M. Nåd. P ropos. N:o 4.2.
för den, som sjelf sökt andra deras frihet
betaga, blifva den lämpligaste bestraffning,
hvarvid det likväl måtte få bero på Domaren,
att, efter pröfning af förekommande
omständigheter, som qualificera förbrytelsen,
bestämma en längre eller kortare tid
för frihetens förlust, med den inskränkning
likväl i en sådan pröfnings-rätt, att minst
feni och högst tjugu år kunde i sådant hänseende
utsättas.
För att än vidare åt slafven emot dess
förtryckare bereda allt det skydd, som genom
Lagstiftningens omtanka kan gifvas,
liar det tillika ansetts af nöden, att i sammanhang
med de föreskrifter, som åsyfta,
jemte slafhandelns afskaffande, jemväl lindring
uti de till slafveri ämnade personers
olyckliga öde, intaga ett stadgande, hvarigenom
deras våldsamma behandling, med
ansvar efter Svensk Lag förbjudes; men om
icke Doms-rätten i detta fall skulle för vida
utsträckas, borde det tillika, såsom nu
skett, iakttagas, att sådan misshandling,
begången utrikes, icke kunde blifva föremål
för Svensk Domstols behandling i annat fall,
än om sådant å Svenskt skepp af Svensk
undersåte sig tilldragit.
Utan att söka ingå i uppfattning af alla
de serskildte förhållanden, som skulle ut
-
7t
C
Bil. till K. M. Nåd. Propot. N:o 43. si
märka större eller mindre delaktighet i dessa
brott, hafva Bogsta Domstolens fleste Ledamöter
ansett det tillräckligt, att hufvudsakligen
följa de allmänna grunder, sorn innefattas
i 61. Gap. Missgernings - Balken,
hvarest afhandlas örn delaktighet i missgerningar
eiler medvetenhet deraf; likväl har
det funnits icke vara olämpligt, att serskildt,
såsom i början af 3 §. skett, utmärka och
till den grofsta art af delaktighet hänföra
sådana väsendtliga biträden, som vanligen
befordra den för Slafhandelns drifvande cmelian
serskildta Land nödvändiga sjöfart;
och ehuru, i sammanhang dermed, eller i
frågan om besättning å fartyg, som förer
slafvar, det förekommer, att de på det verksammaste
sätt biträda den hufvudsakligen
brottsliga, helst Skepps-Befälhafvaren skulle,
utan biträde af besättning, vara utur stånd
satt till resans fortsättande, och af hvilket
allt skulle möjligen kunna dragas den följd,
att sålunda hehjelplige personer, enär de
om gerningen förut bevisligen haft kunskap,
borde, med tillämpning af grunderne i förenämnde
Capitel, straffas lika med den, som
gerningen gjort; så har man likväl, å den
andra, funnit öfvervägande anledningar till
en mindre straffbestämmelse, enär i beräkning
tages den förlägenhet, för hvilken sådane
personer, i händelse de äro närmare
eftersinnande , skulle vägra sitt vidare biträ
-
32 Bit. till K. M. Nåd. Propoa. N:o 41.
de, sedan skeppet redan ankommit till den
ort , der företaget borde utföras , sannolikt
blifva blottställde genom deras qvarlemnandei
främmande Land, utan medel till bergning
eller hopp om utväg att kunna till Fäderneslandet
återkomma ; med hänseende
hvartill Högsta Domstolens fleste Ledamöter,
serskildt för besättning eller andre fartyget
åtföljande personer, hvilka tjenst eller befattning
derå ega , för endast en sådan deras
delaktighet, föreslagit straff med fästningsarbete
, jemväl med rättighet för Domaren
att , efter sig företeende omständigheter,
afpassa bestraffningen emellan 2:ne
år, såsom den minsta graden, och 8 år,
såsom den högsta.
För den händelse, då en elier flere af
Besättningen, först under den redan böi jade
sjöresans fortsättning, erhålla kunskap
om skeppets bestämmelse alt föra slafvar,
hafva Högsta Domstolens fleste Ledamöter
ansett något serskildt stadgande ej vara af
nöden, enär ett sådant fall och denne persons
förhållande i anledning deraf, eller
det mer eller mindre verksamma biträde
lian lemnar, böra hänföras till någon al de
delaklighets-grader„ som i 3 §. och de der
åberopade Lagrum upptagas.
Om Lagar i allmänhet, och Brottmåls
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42. 23
Lagar i synnerhet, icke skola förfela den
verkan, sorn med dem påräknas, måste ock ,
såsom ett nödvändigt vilkor, förutsättas lydnad
för Lagar och nit i deras handhafvande
hos dem, hvilka det tillhör att vaka öfver
Lagarnes efterlefnad, hvarföre Högsta Domstolens
fleste Ledamöter icke eller dragit i
betänkande, att för den Embels- och Tjensteman,
som beträdes med deltagande i förbrytelsen
eller dess gynnande, utan att hafva
gjort sig till dödsstraff skyldig, föreslå
ett, jemte tjenslens förlust, fördubbladt ansvar
emot den enskilde förhrytarens, samt
för den Embets- och Tjensteman, som genom
åsidosatte skyldigheter våller, att förbrytelsen
ej upptäckes och beifras, ansvar,
såsom för tjenslfel, att efter omständigheter
bestämmas.
Ehuru det förekommer föga sannolikt,
att någon slaf skulle, såsom sådan, lill Sverige
öfverföras och här begagnas, har Högsta
Domstolens fleste Ledamöter likväl ansett
den föreslagna Lagen böra, för fullständighetens
skull, upptaga det allmänna
stadgande, alt slaf, som till Svensk hamn
eller å Svensk jord ankommer, skall i hillet
försättas.
Vid bestämmande af Domstol för upplagande
af brott emot denna Lag, äi för de
24 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42.
händelser, då de samma tilldraga sig i Sverige,
den grund följd, som i 10 Gap. 21 §.
Bättegångs-Balken sladgas, att de ransakas
och dömas vid behörig Domstol A den ort,
der gerningen gjord är, hvaremot ide fall,
då den skett utrikes, lämpligast torde vara,
att, med anledning af 22 §. i samina Capitel
och Balk, förordna om målets upptagande
vid Domstol i den ort , der den
brottslige först ankommer.
Vid öfvervägande deraf, att orsaken
till oftanämnde , mensklighelen vanhedrande,
handel igenfinnes, om icke alltid, åtminstone
oftast, i vinningslystnaden, har man
tillika ansett det med Lagens ändamål enligt,
att göra påföljden af upptäckt slafhandel,
jemväl genom förlust af egendom, kännbar
icke mindre förden ertappade förbrytaren,
än äfven för den, sorn till Slafhandel utrustat
skepp eller försträckt medel, men, i följd
af försinliga tillställningar eller hemliga öfverenskommelser
med Befälfhafvaren å fartyget,
förblifver oupptäckt, under det denne
och andre till företaget begagnade personer
med kroppsstraff umgälla förbrytelsen.
Derföre torde så väl i förra, som i
senare hänseendet, förlusten af fartyg,
laddning och betingade medel, på sätt i 8
omförraäles, vara en rättvis och lämplig
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42. 25
påföljd för slik, på bekostnad af menniskans
frihet beräknad , vinningslystnad.
Delning af den egendom, som efter
denna Lag dömes förbruten, har för den
händelse, då åtalet skett vid Domstol i Sverige,
hvilket förutsätter åklagares åtgärd,
blifvit föreslagen i öfverensstämmelse med det
fördelnin gssält, som uti de i senare tider utkomne
författningar vanligast blifvit iakttaget.
Ehuruväl den Tractat emellan Sverige
och England, hvarigenom Kongl. Maj:t förbundit
Sig, att i samråd med Rikets Ständer
i Sverige och Stor-Tinget i Norrige utfärda
Straff-Lag emot allt deltagande i Slafhandeln
af Svenska och Norrska undersåtare,
sålunda synes afse en allmännelighet,
som ej skulle tillåta större eller mindre undantag
derifrån, har dock uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att åtskilliga besittningar
i Colonier och Stater utom Europa,
der egendoms-rätt öfver slafvar gällande är,
kunna innehafras af Svenska undersåtare,
hvilka, i likhet med Landets lagar och bruk,
ega och begagna slafvar, och att, genom denna
rättighets upphäfyande, den ort, hvarest
den egentliga arbets-classen utgöres endast
af slafvar, de menligaste följder skulle
uppkomma för sådana Svenska undersåtare,
icke blott genom förloradt arbets-biträde eller
26 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N.o 42.
betjening, utan jemväl genom mistning af det
påräknade penninge-värde, som ä sådan 011
ligger i sjelfva slafvens person.
Vid detta förevetande liafva Högsta
Domstolens fleste Ledamöter ansett det betänkligt,
alt tillstyrka denna Lag i så allmän
omfattning, att Svenska medborgare
skulle derigenom sättas i nödvändighet att,
till undgående af bestraffning, skilja sig från
deras lofligen åtkomna egendom eller öfvergifva
ett Land, der de i lofliga förehafvanden
sig uppehöllo, och af dessa skäl hafva
Högsta Domstolens fleste Ledamöter, i
likhet med hvad Justitiae-Departementets
förslag också innehåller, funnit ett undantag
af nöden, hvilket likväl, med den uppställning,
som 9 §. utvisar, blifvit i den
nion inskränkt, att ett missbruk deraf, till
misstydning af Lagens öfriga sladganden,
svårligen skulle kunna ega rum.
Efter att sålunda hafva utredt grunderna
för de skiljaktigheter, som förefinnas emellan
föregående förslag, och det som Justiliae-Departernentet
afgifvit, återstår att anmärka, det
Högsta Domstolen, utöfver hvad delta förslag
innehåller, dels om Em hets- och Tjenstemäns
skyldighet i afseende på beifran
af ifrågavarande förbrytelse, dels ock om
delaktighet deruti, ej funnit nödigt alt gifva
föreskrifterne derom den utsträckning,
Bil. till K. M. Nåd. Fropos. N:o 42. 2?
sora 8 af Justiliae-Departemenlels förslag
innefattar. Ehuru det ej bör betviflas,
att hvarje Svensk med afsky anser den föraktliga
Siafhandeln och känner sig af egen
inre drift beredvillig alt medverka till förbrytelsens
uppdagande och beifran, har
Högsta Domstolen likväl ej ansett någon
serskild forskning härom kunna, såsom åliggande,
och med stadgande om ansvar för
uraktlåtenhet, anbefallas , hvaraf följden
skulle blifva, att hvarje Svensk, utan att
det tillhörde hans embete eller tjenstebefattning,
skulle kunna förpligtas till en i
allmänna sammanlefnaden högst obehaglig
och för inbördes förtroende menlig tillsyn
öfver andras förehafvanden, och hvilken
tillsyn, i fråga om förbrytelser emot andra
Nationers Lagar, i delta ämne vore, i Högsta
Domstolens omdöme, ännu mindre lämplig.
Icke eller har Högsta Domstolen uppställt
något stadgande, svarande emot 9
§. i Juslitiae-Depai tementets förslag, hvarigenom
befrielse från straff utfästes för vissa
der upptagne personer, enär de inom bestämd
lid angifva sine medbrottslig, och
beledsaga angifvelsen med sådan bevisning,
att den angifne kan gripas och lagligen
tilltalas.
Genom 17 Gap. 9 §. Rättegångs-Balken ,
sådan den linnes uti Kongl, Förordningen
S8 Bil, till K. M. Nåd. Propos, N:o 4.3.
den 2o:de Januarii 1779» är det stadgadt,
”att angifvare, då han uti något brott sin
medbrottslige upptäcker, ejma undgå straff
för delaktighet deruti;” och Högsta Domstolen
har i förevarande fråga ej funnit något
skäl att tillstyrka förändring i denna
grundsats, hvars borttagande sannolikt skulle
i moraliskt hänseende medföra mera
skadlig än gagnelig inflytelse.
Justitise-Rådet Grefve Hård var ifrån
förestående yttrande skiljaktig, och aflernnade
skriftligt utlåtande, så lydande:
”Vid afgifvande af underdånigt yttrande
enligt 87 §. Regerings-formen, rörande
det till granskning meddelade förslaget till
Nådig Proposition till Norrska Stor-Tinget
om Straff-Lag i afseende på Negerhandeln,
anser jag detta yttrande böra inskränkas
till bedömande af de föreslagna Lagbestämmelsernas
enlighet med grunderna för Svenska
Brottmåls-Lagstiftningen , sådana de finnas
utförde i våra nu gällande Lagar.
I fråga om de serskilde arter af förbrytelser,
som skulle utgöra föremål för bestraffning,
synes, vid jemförelse af n §. i
förslaget, att de i 1 §. omförmälde åtgärder
afse Negrers bortförande uti det Land,
der de äro inhemska, och tagande om bord
Bil. t. K. M, Nåd. Propos, N-.o 42, a9
för alt derifrån bortföras, i afsigt att bringa
dem i slafveri. Dessa åtgärder anses,
enligt förslaget, mest straffbara; dernäst
åtgärder med Negrers transporterande från
hembygden, och sluteligen handel om Negrer,
som äro, genom bortförande eller tagande
om bord, beröfvade friheten, och
befrämjande af sådan handel, jemte blotta
försöket lill Negrers bortförande eller lagande
om bord.
Svenska Lagstiftningen gör, utom i ett
enda fall, åtskillnad emellan fullbordadt
brott och uppsåt, som icke kommer till fullbordan;
och som det här ifrågavarande
egentliga brottet, eller Negrers bringande
i slafveri, icke kan anses lull Lord ad t förr
än genom Negrers öfverförande och aflemnande
till sådan ort, der de lagligen kunna
som slafvar behandlas, skulle det med
Svenska Lagstiftningens grunder icke öfverensstämma,
att med högsta straffet belägga
de förbrytelser, som i 1 §. af förslaget
omförmälas, af hvilka ingendera innefattar
uppsåtets fullbordande eller Negrers
bringande i slafveri; utan borde, efter
min tanka, med det högsta straff’, som
för brott af denna beskaffenhet kan anses
lämpligt, beläggas den åtgärd, att bringa
Neger i slafveri medelst öfverlemnande å
sådan ort, der dess behandling som slaf är
30 Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o 42.
af Lag gillad, och, med derefter proportion
nerade mindre bestraffningar, sådane åtgärder,
som, utan alt innefatta högsta förbrytelsen,
likväl hafva densamma för ändamål,
såsom Negrers bortförande och öfverlemnande
till annan, eller förande 0111
bord, deras tagande om bord och transporterande
o. s. v., hvarförutan föreskriften
i 61 Cap. Missgernings-Balken kunde tjena
till grund vid bedömandet och bestraffandet
af större eller mindre delaktighet i för»
brytelserne.
Hvad angår de bestämmelser, sorn i 6,
7 och 8 §§. innefattas om ansvar för underlåtenhet
alt angifva, åtala eller till åtal
befordra brott emot ifrågavarande Lag eller
andra Länders Lagar -i samma ämne; så
finnes deruti märkelig afvikelse ifrån vår
Lagstiftning och dess grunder. Enligt 1
Cap. 1 §. Straff-Balken , är ansvar bestämdt
endast för måls-eganden, som icke 3ngifver
lifssak eller annan grof missgerning, och
för den, som å Kronans vägnar kära bör,
om han härutinnan sin pligt icke fullgör;
äfvensom, enligt 6t Cap. 3 §. MissgerningsBalken,
icke förtigande af, utan märkelig
behjelplighet att dölja gjord missgerning,
derom man fått kunskap, är med ansvar
belagdt; och synes ett så vidsträckt åläggande,
att angifva och åtala brott emot ifra
-
Bil, till K, IW. Nåd. Propos. N:o 4a. 31
gavarande Lag, sora de ofyannämnde §§.
föreslå, vara hos oss så mycket mindre
lämpligt, som, utom det i allmänhet angifvande
anses förhatligt, det ock blottställer
för ansvar, och således man kunde
vara utsatt för bestraffning, antingen för
angifvelse af ett brott, derom man icke
kunde förete half bevisning, eller för förtigandet
af ett brott, derom man kunnat
få kännedom, ulan medel till bevisning;
hvarföre här ansvaret för uraktlåtenhet i
ofvannämnde afseende torde böra inskränkas
till dem, som lagligen kunna hafva
dervid något åliggande; och synes således
böra få bero vid hvad vår Lag i ofvan»
berörde Lagrum innehåller.
Beträffande straff-bestämmelserna och
deribland lifvets förlust för den, såsom störst
ansedda förbrytelsen; så finnes densamma
vida öfverskrida den för närvarande i Svenska
Lagen stadgade bestraffning för brott,
som med det ifrågavarande kan jemföras.
Om någon tager annan med våld utur eget
eller annans hus, eller af gata, väg eller
annorstädes, och förer bort emot hans vilja,
i fängelse eller till annan ort, är sådant,
enligt allmänna Lagen i Missgernings-Balkens
20 Cap. 7 §. 2 morn., jemfördt med
23 Cap. i §. samma Balk, belagdt med böter
till 100 Dalers belopp samt ärans för
-
3a Bil, till K. M- Nåd, Propos, N:o 42.
Just; men, enligt nu gällande Kongl. Förordningen
den 20 Januarii 177g, med ett års
fängelse, med eller utan arbete, efter omständigheterna,
jemte böter till ofvannämnde
belopp, hvilken bestraffning vore den
högsta, som, med tillämpning af nu gällande
Lag, kunde åläggas den, som härifrån
bortförde någon till annan ort och der
öfverlemnade honom till slafveri, enär öfverlemnande
i slafveri icke synes mig kunna
hänföras under begreppet 0111 rån, hvartill
hörer, jemte våld å person, beröfvande
al egendom. Om nyssberörde bestraff»
ning, afseende egentligen en mera öfvergående
våldsam behandling, finnes vara för
ringa, såsom lämpad till en fri menniskas
bringande i slafveri, lärer grunden härtill
ligga deruti, att det senare brottet, såsom
föremål för Svensk Straff-Lag, vid vår Lags
upprättande varit okändt eller ansetts omöjligt;
och då samma grund torde ega tillämpning
i afseende på straffs utsättande
för det brott, som bär är i fråga, hvilket
åtminstone högst sällan lärer blifvit af
Svensk medborgare begånget, synes dess
beläggande med dödsstraff, äfven vid jemförelse
af andra gröfre brotts bestraffning,
vara öfverdrifvet, så mycket hellre, som
ett lindrigare straff säkerligen skall medföra
tillräcklig verkan , och det alltid är
nyt
-
Bii. till K. M. N^d. Propos, N:o 42. 33
nyttigt, om Lagstiftningen har ett strängare
straff alt använda för den händelse,
alt det lindrigare finnes förfela sitt ändamål.
För här ifrågavarande brott skulle
penningeböter synas lämpligast, då naturligtvis
brottet skulle föranledas af vinningslystnaden
, hvilken, om den icke alltid inskränkes
genom farhågan för förlust, åtminstone
kännbarast bestraffas genom dess
verklighet.
Bestraffning med fästnings- eller tukthus-arbete
för lifstid har hittills endast varit
använd vid förnyandeafförbrytelser eller der
dödsstraff blifvit af nåd mildradt, äfvensom
fästnings-arbete på bestämd tid i våra strafflagar
endast förekommit i sammanhang med
böter, kroppsstraff eller förlust af tjenst.
Om likväl de i förslagets r, 2 och 3 §§.
upptagne bestraffningar skulle anses böra
här användas, hvil ket icke i afseende på deras
beskaffenhet vore stridande emot vår Lagstiftning,
eller om.medantagandeaf fästningsstraff,
såsom det högsta , endast sådant, i behörigt
förhållande till förbrytelsernes gradationer,
skulle vilja bestämmas, vore dock
nödigt att gifva Lagen en vidsträcktare tillämplighet,
än blott till Negrer, emedan
Bilt. t. R. St. Fröt. T. Sami. t- Band. f. Md/t,
$
34 Bil. tihl K. M. Nåd. Propos. N:o 42.
nian i annat fall skulle synas gifva åt desse
ett större skydd, än åt andra, för hvilka
en sådan Behandling, sora Bär är i fråga,
skulle medföra ett kännbarare lidande än
för Negrer.
Strafflöshet för förbrytare, som angifver
rnedbrottslige, hvilket i g §. föreslås,
är stridande emot Kongl. Förordningen den
20 Januarii »779, hvilken uttryckligen stadgar:
J’Ej må angifvare, då han uti något
brott sin rnedbrottslige upptäcker, undgå
straff för delaktighet deruti;" och det synes
icke eller med Lagens värdighet förenligt» att
strafflöshet må kunna köpas, hvarken genom
andras angifvande eller på annat sätt.
Då det icke kan af någon på rätts-grunder
byggd Lagstiftning gillas, att behandla
menniskor som vara, och bereda sig vinst
på handel med dem eller deras transporterande
från en ort till en annan; men sådant
ännu torde böra för serskilde omständigheter
tillåtas i de Länder, der egande
rätt till slafvar är lagligen gällande, synes
dock denna tillåtelse icke böra utsträckas
till andra än dem, som äro bosatte å sådane
orter, der egande rätt till slafvar är
af Lagarne medgifven, och hvilka i allt fall,
om man undantager Svenska Regeringens
Tjenstemän å sådane orter, icke äro under
-
Bii tilt K. M. Nåd. Pr»pot. N:o 43. 3$
kastade Svensk Lag, helst en så vidsträckt
tillåtelse, som xi §. föreslår, lätteligen
kunde bereda skydd åt den handel, Lagen
skulle förekomma.
För den händelse, att jag icke skulle
anses hafva genom det nu afgifne yttrandet
fullgjort Kongl. Regeringens meddelade föreskrift,
utan att dermed skulle varit åsyftadt
upprättande af förslag till Nådig Proposition
till Sveriges Rikes Ständer om SlrafFLagiämnet,
får jag, för min del, med afvikande
från det af Högsta Domstolens lie*
ste Ledamöter godkände förslag, afgifva
följande:
Förslag till Strafflag emot personers bringande
i Slafveri, m. m.
§• i
Om
någon å ort, der egande rätt till
slaf ej är enligt Lag gällande, sjelf eller genom
annan, bringar i sitt våld Neger eller
annan person och bortförer till sådan ort,
der egande rätt till slaf är enligt Lag gällande,
och sålunda bringar i slafveri, bote
för hvarje 2,000 Daler och straffes med arbete
å Kronans fästning i 10 år. Orkar
han ej böta, arbete å fästning 5 år derutöfver.
jö Bil. till K M, Nåd. Propos, N:o 42.
§• 2.
Om någon å ort, der egande-rätt till
slaf ej är enligt Lag gällande, sjelf t#ler
genom annan, hringar i sitt våld Neger eller
annan person och Lill annan öfverlåter eller
förer örn bord, i afsigt att bringa i slafveri;
bote för hvarje 1,000 Daler, och straffes
med arbete å Kronans Fästning i 5 år. Orkar
han ej böla, arbete å fästning i 3 år
derutöfver.
Lag samma vare om den, sorn sjelf
.eller genom annan, lager örn bord eller å
skepp förer Neger eller annan person, i
afsigt att bringa i slafveri.
§. 3.
Om någon ä ort, der egande-rätt lill slaf
ej är enligt Lag gällande, bringar i sitt
våld Neger eller annan person, i afsigt att
bringa i slafveri, utan alt lian till annan
öfverlåter eller förer om bord, bote för
hvarje 200 Daler och straffes med arbete
å Kronans fästning i 2 år. Orkar han ej böta,
arbete å fästning 1 år derutöfver.
§• 4
Om någon å ort, der egande-rätt lill
slaf är enligt Lag gällande, utan att å sådan
ort vara bosatt, med slaf drifver bandel,
eller från en sådan ort lill annan förer, bö
-
Bil. till K. M. Nåd. Propos. N:o qs. 3?
te för hvarje 100 Daler. Orkar han ej böta
, arbete å Kronans fästning ett år.
§. 5.
Den som i någon af dessa förbrytelser
är delaktig eller medvetande, eller dertill
mer eller mindre vållande, straffes, enligt
grunderne i 61 Gap. Missgernings - Balken,
nied böter och arbete å fästning, eller ock
endast med böter.
§. G.
Tjensteman, som till straff efter denna
Lag sig förfallen gör, miste ock tjensten.
§• 7 •
Fartyg, derå Neger eller annan person
tages om bord eller föres, i afsigt att
bringa i slafveri, vare, jemte innehafvande
gods, förbrutet till lika fördelning emellan
Kronan och angifvaren.
§• 8.
Förbrytare emot denna Lag dömes antingen
vid den Domstol, der brottet inom
lliket är begånget, eller, om brottet utrikes
skett, der den brottslige först lill Riket ankommit.
Anmäles.
Ex protocollo.
A. II. Hellman.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Fn. B. Nestius, 1829.
Ki Mi Nådiga Proses* N:a 43.
t
Kongl. Majus
.iS udig a Proposition till Rikets Ständer,
' angående en ny StängselFörordning.
Gifven Stockholm.å
Slott den 31 Dec. 1828*
■I den mon Landets ödling tilltager, de
fordna samfälligheterne i följd deraf försvinna
> samt nya mera sammandragne egoskiften
iijom desamma verkställas, blifver
frågan öm grunden för Stängselskyldighetens
fullgörande egolotterne emellan för
delegarne vigtigare, och angelägenheten af
sådape stadganden derom, som i tillämpningen
må finnas vara på en gång de enklaste
och billigaste, destomera märkbar.
Också har behofvet af en förbättrad lagstiftning
angående Stängselskyldigheten, under
den senare tiden, i allmänhet varit
insedd och yrkad, ehuru i ett ämne af så
mycket interesse för hvarje serskild jordegare,
och der rubbning i fordna förhållanden
äro i fråga, det icke kunnat förVäntas,
att tankarne annorlunda än småningom
skulle sig derom förena. Kongl.
Maj:t, som med Sin uppmärksamhet följt
Bili. till Puks. St. Prot. i;sta Sami. 2 Band. t
8:de Häft;
3
K. M. Nådiga Propås. AT;s 43,
denna angelägna del af den oeconomiska
lagstiftningen, har länge varit af deras tanka,
sorn ansett jemkningar i nu gällande
Stängselstadganden nödige; men K:gl. Maj:t
har, för tillkännagifvandet af denna sin
åsigt, funnit Sig höra afvakta den tidpunkt,
då Begreppet om förändringens lämplighet
närmare stadgat sig; och då Kongl. Maj:t
tror denna tidpunkt nu vara inne, då nya
Egodelnings-Författningar, deraf mera sammandraga
egoskiften efter hand blifva en
följd, äro gifne, och då frågan om förbättrade
Stängselstadganden utgör en återstående
vigtig del af lagstiftningen rörande
Egodelningsverket; har K:gl. Maj:t, ur dessa
förenade skäl, ansett Sig nu böra ifrågavarande
ämne, serskildt Rikets Ständers pröfning
underställa, i hvilket afseende ett Förslag
till ny Stängselförfattning blifvit på
Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning utarbetadt,
deröfver Kongl. Majrts Högste Domstol,
enär frågan i vissa delar rörer ändring i
Allmänna Lagens stadgande i 5 Capitlet
Bjrggninga - Balken , underdånigt utlåtande
afgifvit.
Uti berörde Capitel och Balk samt de
om Stängselskyldighet gällande serskilde
Författtningar äro de hufvudsakliga allmänna
grunder för deltagande i denna skyl
-
K. M. Nådiga Propts. TV:* 43.
dighet stadgade, att uti inegor, eller åker
, Och (ing, skall, skifteslag emellan, stängas
efter förmedlade, och i utegor,- eller skogsöcli
betesmark j efter oförmedlade hemmantalet;
samt emellan delegare inom ett och
feamma skifteslag uti inegorné efter deras
delningsgrund, och i utegorne efter det
hemmantal, hvarefter marken skiftad blifvit:
att, der skogs- och betesmark möter
åker och äng, deli; som åker Och äng eger,
skall halia stängseln ensam; öch att de förändringar,
skog och utmark kunna undergå
genom uppodlingar till åker och äng,
icke få verka till förändring i stängselskyldighéten,
utan marken, oaktadt sina förbättringar,
efter dess förra beskaffenhet
anses;
Ått, der deltagande i hiignadsskyldigheten
bör å ömse Sidor ega rum, lägga
hemmantal eller egoproportion till grund,
Synes icke vara det rättaste eller billigaste.
Emellan serskildta skifteslag svarar sällan
livarderas jordrymd mot bvartderas hem4
mantal, och ofta händer, att det ena skifteslaget,
ehuru bestående af större hemmantal
ärt det andra, med en högst obetydlig
del af sina egor stöter intill det senare
skifteslagets liela egomassa. Inom skifteslagen
är förhållandet i vissa fall ena
-
4 K. Af. Nådiga Propos, N:o 43.
handa, hvad utegorne beträffar; och i afseende
på åker och äng, der delningsgrun- ,
den eller sjelfva egobeloppet bestämmer
hägnadsskyldigheten, beror det nästan helt
och hållet af egostyckets vidd, form och läge,
huru stängselskyldigheten utfaller. Genom
bägge dessa stängselgrunder bestämmes
skyldigheten således mycket af slumpen,
och utom de förändringar deruti, som
genom inträffade förhållanden med angränsande
egor kunna uppkomma, skola dessa
grunder sålunda ofta leda till obilligt deltagande,
ofta till obillig befrielse för delegarne,
hvadan ock samma stängselgrunder
vid flere tillfällen icke blifvit efterlefde,
utan afvikelser derifrån, enligt öfverenskommelser
delegarne emellan egt rum. Den
olägenheten uppkommer äfven af dessa grunders
tillämpning, att delegarne ofta få stängselsky
Idighet, der de icke hafva några egor
och således ingen nytta af stängseln, intet
interesse att den upprätta och underhålla,
men der skyldigheten medför en större
tunga genom stängselämnens liemtning och
afförande på längre afstånd. Likaså har er- k
farenheten visat, alt vid skiften, egolotterne,
i grund af delegares yrkande, ofta
blifvit bestämde och utlagde äfven med
afseende på en jemnare fördelning af stängselskyldigheten,
i verklig strid med hvad
K. M. Nådiga Proper. N:o 43.
för vinnande af dst lämpligaste och nyttigaste
skifte ske bordt; att klagan öfver
verkställde egodelningar uppstått, blott för
de följder de baft på stängselskyldigbeten;
och att för öfrigt dessa stängsel-grunder
ofta äro svåra, om icke omöjliga att rätt
tillämpa, samt förenade med vidlyftiga uträkningar,
deraf tvister och EmbetsmannaLi
träde för stängseldelningars verkställande
till kostnad och olägenhet för delegarne
uppkomma, likasom förnyade yrkanden om
förklaring af Författningarne blifvit en följd.
Deremot synes den princip för stängselskyldighet,
som i våra äldre Lagar funnits
och af Lag-Comite’n i dess Förslag
till Byggninga-Ralk blifvit antagen, att der
inegor möta xnegor, eller utegor gränsa
till utegor, hvärdei’a sidan, utan afseende
på hemmantal eller delningsgrund, i allmänhet
deltager till hälften, vara på en
gång den rättaste, billigaste och enklaste;
den är oberoende af förändringar till sina
följder vid uppkommande förändringar i
ego-indelningarne; den undanrödjer der4
jemte tvister och Rättegångar, och gör främmande
biträde för delningarnes upprättande
öfverflödigt. Mot denna grund vill man
anföra, att den, som med ett mindre egostycke
annan möter, icke kan anses draga
6
K, M. fladig* Frodas. N.t 43.
samma nytta af stängseln, som den, hvil-:
ken möter med ett större, och derföre ic=
ke hör vidkännas lika stängselskyldighet} *
men detta inträffar dock, som ofvan anfördt
är, ofta efter de nuvarande stängselgrunderne,
och kan således icke såsom ett giltigt
skäl i denna del åberopas. K:gl. Maj:t
tvekar således icke anse denna stängsel-?
grund för den tjenligaste, och utom hvad
till stöd derföre nu anfördt blifvit, åberopar
Kongl. Maj:t de vidare skäl i ämnet,
sorn Lag-Gomiten i härvid bilagde Afskrift
af dess motiver till nya Lagförslaget, samt
Högste Domstolen i dess underdåniga utlåtande
fullständigt utvecklat. Det synes dock
vara lämpligt, att, vid frågan om stängsel
utegor emellan, på sätt i 4 §• *802 års
stängsel-förordning varit föreskrifvet, tillåta
jemnkning i stängselskyldigheten vid de tillfällen,
då stängsel-sträckan utgör 3,000 famnar
eller derutöfver och det jemväl befinnes,
att ena sidan af stängsels upprättande
icke kan draga serdeles nytta.
Huru vida åter denna stängselgrund,
såsom Lag-Comilen antagit, äfven i ali- *
mänhet må tillämpas, då utegor möta inegor,
och sålunda den hittills gällande befrielse
för innehafvare af de förra, att i
stängseln deltaga, helt och hållet upphöra.
K. M. N tidi ga Prof os. No 43. 7
Ian åter med skäl ifrågasättas, Grunden
för deltagande i stängsel synes icke ensamt
kunna härledas från eganderätt, utan nyttan
deremot lill stor del böra afses. Emellan
åker och äng samt betesmark och skog,
är i vårt land på de flesta ställen olikheten,
hvad nyttan angår, ännu så stor, att
den svårligen kan anses enahanda. Någon
gång kan väl detta älven inträffa med skogsoch
betesmark inbördes, t. ex. då ljunghedar,
måssar och bergsträckor möta goda
beteshagar; men det utgör likväl betesmark
för bägge sidonie, hvarom hägnas bör, och
hela skillnaden är, att den ena delegaren
liar bättre bete än den andra. I mera fruktbara
och mindre skogrika länder är förhållandet
annorlunda; der är marken mera
jemngod; der cireulera ofta äng och betesmark
; bete och skog hafva der ofta lika
mycket värde, som åker och äng; rymderlie
äro mera inskränkta, och här kan den
tunga af stängsel-skyldighetens fördelning
tili hälften i förevarande fall icke uppstå,
som hos oss, För de norra Länen är frågan
i synnerhet af vigt. Att skogs- och betesmark
der skall dell aga i stängsel till
hälften mot inegorne, torde icke, åtminstone
för närvarande, blifva lämpligt. När man
ytterligare besinnar dels svårigheten, dels
"det ringa interesset för egaren af utmarken,
8
K. M- Nådiga Pråpos. N:o 43.
att i detta fall fullgöra sin stängselskyidigliet,
synes saken annu betänkligare. Om för
öfrigt denna allmänna delningsprincip här- *
lithman skulle stadgas, Liefve det oundgängligen
nödigt, att, såsom Lag-Comitén äfven
föreslagit, öppna utväg till undantag derifrån
för de till fällen, då utmarks egar en
skulle af hägnaden, märkeligen betungas
Utan motsvarande nytta, i hvilka fall lian
Loide erhålla minskning i sin stängselskyldighet
eller möjligen äfven hel och hållen
helrielse, derifrån; äfvensom när han i
framtiden, genom förändradt bruk af
jorden, funnes deraf mera gagn vinna,
hans stängsel-skyldighet i samma vion
skulle ökas. Men dä det med skäl kan
föreses, att tillämpningen af en sådan cxccptionslag
skulle vid ganska mångå tillfällen
af jordegare yrkas, samt föranleda en
„ mängd tvister, svåra att för Domaren med
rättvisa och billighet afgöra, och Lag-Gomitens
förslag att låta dylika frågor pr öfva
s af Nämnd, såsom främmande för vår
nuvarande lagstiftning, icke ännu och för
detta enda fall torde lämpligen kunna införas;
så visar sig äfven häraf en ytterligare
betänklighet mot antagande af den
ofvannämnde allmänna delningsgrunden i
förevarande fall.
K. M. Nådiga Propes. N:o 45.'
p.
Till stöd för en motsatt tanka i denna!
fråga kan visserligen anföras, att det vore
obilligt, om icke utmarksegaren bidroge till
stängseln, efter han derigenom linge sina
egor fredade: att förändring i grunderna
för stängselskyldigheten icke bör bero deraf,
burn den ena elier andra grannen brukar
sin jord, om den begagnas till åker
och äng, eller till skogs- och betesmark: att
förändringar i stängselskyldigheten, samt
deraf följande olägenheter eljest skulle uppkomma,
då åker och äng kunna utläggas
lill skogs- och betesmark, (hvilket dock
sällan inträffar), men egentligen då denna,
der den möter annan skogs- och betesmark,
uppodlas till åker och äng, i hvilken händelse
det vore obilligt, att odlaren ensamt
skulle bålla hägnaden och den andra undgå
sin förut åliggande skyldighet: att, i moa
som landet odlas, obilligheten försvinner,
såsom t. ex. i Skåne, der, med få undantag,
principen i allo kunde utföras -och vinna
rättvis tillämpning; och att på dessa grunder
deltagandet till hälften i stängselskyldigheten
äfven i detta fall nu genast borde
antagas och stadgas.
Vid öfvervägandet af de ömsesidiga
skälen i denna verkligen, grannlaga fråga,
tror Kongl. Maj:t rättvisa och billighet, j
jo JC. M. Nådiga P ropo t. N:o 43.
förening med enkelhet och jSestämdhet till
tvisters afböjande, närmast vara för det
närvarande vunnen genom de.u föreskrift, ■.
att, då åker eller äng eller inrösningsjord
möter skogs- eller betesmark, derv senare i
stängseln deltager till blott en tredjedel i
stället för hälften, På sådant sätt synes
Lagstiftaren härutinnan för närvarande kunna
gå en lämplig medelväg, och låta antagandet
af likhetsprincipen i detta fall ankomma
på framtiden, då landet varder mera
odladt, och i följd deraf de olika egoslagen
mera allmänt blifva hvarannan jernförlige.
Det stadgande, nuvarande Stängsel-Författningar
innehålla, att förändringar, sorn
skogs- och betesmark kunna undergå genom
uppodlingar till åker och äng, icke få verka
till förändring i stängselskyldigheten, synes
icke vara rigtigt, då man ej antager enahanda
stängselgrund för In-och Iftegor. Tvifvelsutan
är detta stadgande meddelad t för att
icke pålägga Odlaren af utegor större hägnads-skyldighet1,
än honom före deras odling
ålegat, och såmedelst afskräcka honom
från odlingen; men all farhåga, att lian
af denna omständighet skulle återhållas
att göra sin mark fruktbärande, synes
nu mera öfverflödig. Dessutom skall af be->
K, M. Nådiga Propqs. Nu 43, 11
jrprde stadgande en mängd tvister nödvändigt
uppkomma om den odlade jordbis fordna
beskaffenhet, om den antingen varit odalegor
eller utmark, tvister som ofta omöjligen
kunna rätt utredas. Antages hvad
bär ofvan blifvit föreslaget, att utegor skola
hålla en tredjedel i stängseln emot inegor,
så bör det således stadgas, att, då odling
till åker och äng verkställes å utmark, gränsande
lill åker och äng, hvardera sidan
skall hålla halfva stängseln, så långt odlingen
mot Rågången sig sträcker, och att, då
den verkställes vid Rågång emellan utegor,
innehafvaren af odlingen på lika sätt bör
två tredjedelar af stängseln vidkännas,
1 enlighet med dessa hufvudgrundef
är det liärhos bilagde Förslag till ny allmän
Stängsel-Förordning uppställdt, hvilket
Kongl. Maj:t anser Sig höra till antagande
Rikets Ständer föreslå, och hvaruti, för fullständighetens
skull, Stadganderne i Kongl.
Förordningen den 3i Januarii 1815 och
Kongl. Circulaire-Brefvet den 17 Ocloher
samma år, om beskaffenheten af Laggilld
stängsel, äro införde utan alman förändring
än de tilläggningar i a:dra punkten, att
Stengård bör vara högst Tre alnar bred i
botten; i 3:dje att Jordvall bör ega en
bredd i botten al Tre alnar; och i ^Ac
13 K. M, Nådiga Propos. Nio 43.
punkten, att Jordvall vid kanten af Vatten^
graf bör hafva enahanda hredd i botten
sorn höjd, eller en och en half aln.
Högste Domstolens i frågan afgifne un,
dåniga Utlåtande bifogas; och Kongl, Majrt
förblifver Rikets Ständer med all Kongl,
Nåd och Ynnest välbevågen. Datum Ut
Supra.
CARL J
M. G. DÅNCK-WAItDKV
nu. t. K. M. Nådiga Propos, N:* 4$. *3
Förslag
till
Ny Stängsel-Förordning,
1 Årt.
Om Stängselskyldighet så väl i Rågång,
Skifteslag, eller enstakct
*> hemman emellan, som i skillnadslinier
uti Skifteslag granna1^
emellan.
1 §•
F.
innes emellan serskilta till hvarannan
i egor angränsande skifteslag eller enstaka
hemman lagligen fastställd eller eljest å ömse
sidor godkänd rågång; håfve hemmansegare
i ettdera Skifteslaget eller enstaka hemmanet,
som i Rågången stänga vill, dertill
vittsord; och tage, utan afseende å hemmantal,
eller egornas olika rymd, hvartdera
Skifteslaget eller enstaka hemmanet i Rågångs-stängsel
del till hälften, de fall lik-<
väl undantagne, som i 2 och 3 §. §. sagde
äro. Hvartdera Skifteslaget eller enstaka
hemmanet erhålle sin hälft i en sträckning,
på det för hvartdera kegyäniligaste ställe/
14 Bil. t. K. Af. NÅdiga Prapss. Nio 43.-
der ej annorledes åsämjes, under iakttagarn
de likvid af hvad ii §. 1 detta! ämne innehåller.
.
-alu!
i
Gränsar skogs- eller Betesmark mot
åker eller äng, eller sådan odlingsbar jordy
som vid Enskifte eller Laga Skifte blifvit
som Inrösningsjord upptagen och beräknad y
då skall den, som skogs- eller betesmarken
eger, till en tredjedel i stängseln deltaga.
Verkställes odling till åker eller äng å
skogs- eller betesmark, som vid Rågång#
Skifteslag eller enstaka hemman emellan,
möter åker, äng eller Inrösningsjord; då
skall hvardera sidan hålla halfva stängseln,-  så långt odlingen emot Rågången sig sträc-<
ker. Gränsar sådan odling emot skogs-eller
betesmark, hålle innehafvären af skogseller
betesmarken en tredjedel i stängseln.-
3 §.
Utgör Rågångs-linien tvänne Skifteslag
eller enstaka hemman emellan uti
skogs- eller betesmark en sträckning af
3ooo Famnar eller derutöfver, inträffar derjemte,
att det Skifteslag eller det enstaka’
Bil. t. K. M. Nådiga Propås, N:t 43. 15
hemman, hvars deltagande i sådan stängsel.
äskas, icke har serdeles nytta af mar*
kens frånskiljande; då bör senare Skifteslaget
eller enstaka hemmanet i stängsel-skyldigheten
motsvarande ».skälig lindring erhålla.
4 §•
Går allmän väg öfver Rågång, Skifteslag
eller enstaka hemman emellan, då skall
med skyldigheten, att till egornas fredande
grind hålla, förfaras på sätt angående stängselskyldigheten
i 1,2 och 3 §. §:ne sägs.
Eger Skifteslag eller enstaka hemman rätt
till enskild väg eller fädrift öfver annat
Skifteslags eller annat enstaka hemmans egor,
då åligge det förra Skifteslaget eller enstakahemmanet,
att led eller grind derföre
ensamt hålla.
5 §.
Hafva delegare i Skifteslag, genom
Stor- eller Enskiftsdelning, som efter förra
Författningar vunnit fastställelse, eller genom
Laga Skifte, enligt Vår Nådiga Stadga
om Skiftes-Verket i Riket af den 4 Maji
1827, blifvit hån hvarannan i egor åtskiljde;
då ege den delegare vittsord, som sire
16 BH; t. K. Mi Natligft Prjbpoh Nio 43.
égolott stänga vill, oell vare delegare, sorn
med egor möter, skyldig att, uti Skillnads^
linierim lotterne emellan, med derå varan- 1
de led och grind, stänga efter de i 1, 2,
3 och 4 §• §-'ne för Rågångs-stängsel, Skifteslag
eller enstaka hemman emellan, stad*-  gade grunder. Delegare, som vid sådant
skifte sin egolott intill Rågång emot angränsande
Skifteslag eller enstaka lieminan
erhållit, fullgöre ensam Skifteslagets stänga
selskyldighet i Rågången,
6
Öfverenskomma Två eller flere delegare
i Skifteslag, der Stor-eller Enskifte eller
Laga skifte skett, att, utan stängsel sinsemellan^
bruka dem tilldelade, till hvarannan gränsande
egolotter; då skola de efter hvarderas egoandel
emot det Skifteslag eller enstaka
hemman eller den granne inom Skifteslaget,
som stänga vill, taga del i den stängselskyldighet,
som den till Stängsel-linjen
med sina egor angränsande delegaten eljest
ensam borde tillkomma; hvarje af dessa delegare
dock obetaget, att, när han det yrkar,
utan hinder af sådan öfverenskommelse,
få sin egolott afstängd och af angränsande
delegare, efter stadgade grunder, till
stängsels upprättande biträde erhålla.
W&i t. K. M, Hidigå Prop o i. Nio 4 g,' tf
7§-
Nu kati clet hända, att delegare i Skifteslag,
vid Stor- eller Enskifte eiler Laga
Skifte, erhållit sina egor så utlagda, att i
skillnaden för dess egolott ej någon möter, sorn
del i stängsel tager; då skall hela Skifteslagefc
gemensamt* efter thy, sorn hvarje hemman i
jorden del eger, hålla den halfva stängsel,
som tillgränsande jordegare mot utskiftade
hemmanet eljest taga skulle.
8 §.
Nyttja hemmanen i,Skifteslag egor arn*
tingen samfälligt inom en hägnad* eller i
så kalladt Tegskifte, då skola de uti deu
andel af Rågångs-stängseln, med derå va^
rande led och grind* som sådant Skifteslag,
efter hvad här förut stadgadt är, tillkommer,
gemensamt taga del, och hvar sin
lott deri erhålla* elter den grund, som
egoine i Skifteslaget skiftas höra*
Delegare i Skifteslag, som i Tegskifte
ligger* håfve ej rätt stängsel mot delegare
i Skifteslaget fordra.
Bill. till Riln. St: Prot.‘Usta Sami. 0 Band. »
8:dp Häft.
Ig Bil. t. K. Af. NMtg/i Propet. N:e 43.
9 §■
Hvad nu om stängselskyldighet stadgadt
finnes, galle ock i fråga om stängsel
mot utjordar och urfjällar, mot lagligen bestående
skattlagde Lägenheter med jord,
hvilka ej under hemman höra, äfvensom
mot Lägenheter, hvilka under egande rätt
eller på viss tid från hemman afsöndrade
blifvit, der ej annorlunda vederbörande emellan,
vid upplåtelsen af sistnämnde Lägenheter,
öfverenskommet är. Lag samma vare
oek, om stängsel, så väl emellan Stadsegor
inbördes, som emellan Stadsegor å ena, och
Skifteslag elier enstaka hemman och Lägenheter
på Landet, å andra sidan; äfvensom
i afseende på stängseln emot Djurgårdar,
Krono-Parker, Krono-Allmänningar och andra
Kronans Lägenheter, Lands- och Härads-Ållmänningar
samt Grufve-skogar, så
länge de under allmän uppsigt ställde äro;
dock att hvarken Kronan eller menighet,
som sistnämnde Skogar begagnar, må till
stängselns upprättande kunna af angränsande
jordegare tvingas. Men har någon af
sådan under allmän uppsigt varande mark
fått någon del sig tillagd, antingen såsom
tillhörighet, eller understöd till hemman
, eller eljest såsom sjelfständig lägenhet
eller nytt hemman, hålle han en
-
E ii. r; K. Mi Nådiga Propås. Nit 43. ig
Sarri stängseln deromkring, så vida ej hemman
eller lägenhet möter, sorn efter Stadgade
grunder bör i stängseln deltaga.-
20 §.
Stängsel skall i sjelfva Råsträngen uppkättas,
och den jordrymd, som till stängseln
efter dess beskaffenhet åtgår; af hvardera
sidans delegare till hälften tillsläppas.
Går Rågång eller Skillnadslinia i Å eller
Ström, den der ej utan stängsel fred gör;
då skall hvar sin hälft af stängseln på sin
egen sida hålla; och tage jemväl bagge sidoina
lika lott i den stängsel, som deremellan
öfver Å11 eller Strömriien sättes. Lag
samma vare, der egor genom allmän farväg
åtskiljas. Kan ej öfver Å eller Ström stängsel
sättas, sorn fred gör emellan den hägnad,
som till hälften å hvardera sidan uppföras
skulle, efter hvad nu sagdt är, då
varde hela stängseln å ena sidan satt, och
njute den, å hvars sida den sättes, skäligt
skadestånd af den andra,- örn han deraf
mehn häfver.
Går Rågång eiler Skillnadslinia öfver
berg eller annorstädes, der hägnad ej uppföras
kan, varde stängseln satt å annat
Ställe, som närmast är och tjenligt prof väs,.
20 Bil. t. K. M- Nådiga Propus. Nu 43.
mot skadestånd som sagdt är. Sträcker sig
Rågång eller Skillnadslinia ut mot Sjö,
Ström, eller \, då skall stängsel på tjeniigt
sätt, så långt ut i Sjön, Strömmen eller Ån
upprättas, att fred derigenom vinnes.
Vid stängsel Bör afseende göras på 0-  lika Beskaffenhet af den mark, hvarå stängsel
upprättas, så att, der större svårighet i
denna del möter, skälig minskning i hägnadens
längd deremot Beräknas, hvilket genom
uppskattning afgöras skall, innan uppdelning
af stängseln verkställes.
Grind eller Led Bör i delningen af
stängselsträckan intagas och Beräknas, derest
ej delegarne om underhållningen deraf annorlunda
öfverenskomma.
i * '§•
De om stängselskyldighet nu gifne föreskrifter
skola tjena till efterrättelse, så i
afseende; på den stängsel, hvilken redan
kan vara uppförd, som den, hvilken till
uppförande hädanefter kan komma i fråga;
och thy må, när påstående derom väckes,
hvarken förut förrättade stängseldelningar,
ändå att de blifvit fastställde, eller Domstols
gifne Lagakraftegande Utslag, hvar
-
Bil. t. K. M. Nådiga Propo/. N:o 43- 21
igenom slängselskyldighet enligt förra Författningar
blifvit bestämd, hindra elier lig♦
ga i vägen för stängselskyldighetens reglering
i likhet med hvad nu derom finnes
stadgadt; dock hör härvid iakttagas, att delegare
i förut skiftad stängsel, så vidt ske
kan, bibehålies vid de stängselsträckor, deri
han stängsel uppfört och densamma underhållit.
Mister någon vid skeende ny delning
hägnad, sorn honom förut ålegat underhålla,
men hvarifrån han, enligt denna
Wår Nådiga Förordning varder befriad, ege
den delegare, som hägnaden på sin lott
erhåller, att densamma 1 dess dåvarande
skick, utan ersättning till framtida underhållning
emottaga,
2 Art.
Om beskaffenheten af Laga Stängsel,
så ock huru den upprättas
och underhållas skall.
12 §.
Såsom Laga stängsel skall anses:
1:0 Stängsel af Lräd, såsom Gärdesgård,
Staket eller Plank. Gärdesgård
vare laggild, när den är tät och fast,
*
%% Sil. t. K, M. Nådiga troftjs. }y\o 43.
två alnar hög och två alnar emellan livart
pär Stör. Ali annan stängsel af träd vare
pck laggild, då den eger samma höjd och
fasthet, sorn angående gärdesgård sagdt är.
3:0 Stengård, sorn lägges af sprängd
sten eller af kullersten, bör vara högst tre
alnar bred i botten samt minst två alnar
hög öfver jordytan; men om derpå ställes
gärdesgård eller vall af torf, bör den med
muren tillsammans utgöra två och en half
glnars höjd.
3:o Jordvall, som bör ega en bredd i
botten af tre, och en höjd af 2 och 3-/{:dedels
alnar, antingen öfver jordytan, eller om
dike finnes vid vallens kant, 2 och 3~4:dedels
alnar öfver botten deraf, i hvilket fal?
dikets bredd bör vara tre alnar.
Och skulle gärdesgård på jordvall ställas
eller häck af taggiga växter planteras,
må den i höjden illheräknas; kommande
dexi i Malmöhus Län brukliga stängsel af
Tång uppå jordvall och diken att hädanefter
inbegripas och med samma höjd så-.
sorn laggild anses.
4:o Valltngraf eller Dike, sorn bör
minst cn och i-4;dedejs alns djup»
Bit. t. K. M Nådiga Propar. N:o 45. *3
samt tre alnars bredd upptill, och invid
grafvens ena kant en jordvall af 1 ^ alns
* höjd deröfver, med enahanda bredd i botten.
5:o Lefvande häck, som bör ega den
för gärdesgård bestämda täthet och höjd,
samt, intill dess den hunnit denna stadga,
genom annan stängsel förstärkas.
I öfrigt må de flera stängningssätt,
hvilka, efter tillgång af stängselämnen och
andra locala förhållanden, kunna i olika
Landsorter vara användbara, eller genom
serskilda författningar antagne, jemväl för
laggilda anses, så framt de ega den höjd,
bredd, fasthet och täthet, att de ej kunna
af kreatur öfverstigas, stötas omkull eller
genomträngas; och thy må så kallade Rishag
eller brottgård af sammanhopade rishögar
eller nedfällde oqvistade trän, sorn
på några orter i Riket såsom stängsel brukas,
icke för laggild anses.
Vid stängsels upprättande i Rågång eller
annan egoskillnad må en hvar, af nu
gillade stängningssätt, nyttja det, som han
för sig lindrigast finner.
i3 §.
Vill någon, då laga skifte icke är under
verkställighet, antingen söka rättelse i
24 Eil, t. K. M. Nådiga JPropas. N;o 43.
stängseldelning, sorn efter förra författning
gar blifvit verkställd, eller, i följe af Laga
skifte, egoutbyte i rågångar eller egors för-» *
ändring, får jemkning undergå, eller ock
att ny stängsel, der den förut icke funnits,
må upprättas, då sage Iian angränsande delegare
derom till. Vilja de stängseln uppdela,
bör sådant genast ske, och Delnings*
Instrumentet, deri tiden för verkställigheten
af stängseln jemväl utsättes, af alla delegarne
neli s,:ne gode män, såsom vittnen underskrifvas,
och gälle sedan till efterrättelse ,
der ej fel i sjelfva uppmätningen af stängseln
kan finnas hafva tillkommit.
Sämjas åter icke delegare om stängselns
fördelning, då ege den, som sådant äskar,
att hos Wår Befallningshafvande i Länet begära
och erhålla förordnande, antingen för
Landtmätare, eller annan skicklig person,
att, jemte arne af de till biträde vid Laga
skiften valde gode män i orten, förrätta
stängsel-delning, hvartill dag bör utsättas
och kungöras, samt alla vederbörande kallas,
på sätt i 3 Gap, af Wår Nådiga Stadga
om Skiftes-Verket i Riket, rörande Landtmäteri-förrättnings
kungörande föreskrifvet
finnes; och skall vid denna förrättning äfven
viss tid för verkställigheten af stäng-*
sein bestämmas,
Bil. t, K M. Nådig/i Ytopos. A'w 43 35
Är delegare med sålunda verkställd
stängseldelning missnöjd; ege då öppet att
i Stad inom Trettio dagar, och å Landet
inom Etthundrade Åttatio dagar, efter det
delningen afslutades, sin talan genom stämning
å alla öfrige delegarne vid behörig
Domstol fullfölja. Försummas det, vare
stängseldelning gällande.
Stängseldelning, hvilken icke, efter hvad
i 16 §. sägs, som Skiftesärende blifvit behandlad,
gånge alltid 1 verkställighet, ändå
att klander deremot anföres, och njute den
delegare, som, i följd af sådant anstå lid t
klander, genom Lagakraftegande Utslag,
erhåller lindring i ålagd stängsel-skyldighet,
efter Laga värdering, ersättning för
den stängsel, som han, utöfver hvad. honom
rätteligen bordt tillkomma, kan hafva
upprättat. .
i4 §•
t
Om sädesåker skall stängdt vara, så
snart marken bar är och käle ur jorden ;
bafve ock hvar sin hägnad gild, när tid
inne är att så, ehvad det är höst eller vår.
Alla andra egor, som inhägnade äro, skola
stängde vara, i Götha Rike, utom Wermland,
den Tionde dag i Maji månad, och
26 Bil. t. K. M. Nådiga Piopot. A7:o 43.
i Svea Rike, så ock i Wermland, den första
dag i Junii månad. Utsläpper någon
kreatur å tid, då man, efter hvad nu sagdt
är, icke är skyldig alt hägnad i fredgildt
skick hafva, vare skyldig kreaturen så vårda,
att de ej å annors egor skada göra.
i5 §.
Försummar någon att stängsel uppföra
eller bättra å de tider, som i nästföregående
sagde äro, eller enligt i3 §. eller vid
stängseldelning, verkställd i förening med
Laga skifte, utsatte blifvit, eller alt utsläppte
kreatur vårda, den tid, då hägnad icke
behöfver i fredgildt skick hållas, gälde all
den skada, som af försummelsen uppkommer.
Uppföres ej ny stängsel inom derföre
bestämd tid, eller bättras ej ogild stängsel
genast, då derom tillsäges, och vill den,
som af försummelsen lida kan, stängseln
sjelf uppföra eller bättra; kalle 2:ne ojäfvige
män att syn hålla, och njute, sedan
bristen af dem vittsordad är, utmätning för
kostnaden, då hos vederbörande Kronofogde
eller Magistrat anmälan derom göres.
Nöjes den, som stängseln hålla skulle, ej deråt,
gore sin talan vid behörig Domstol anhängig,
inom den tid, i i3 §. sagdt är.
JBi?. t. K. M. Nådiga fropos. N:o 43, $7
.6 §.
Varder, under verkställighet af Laga
skifte å landet, stängselskyldigheten förde*
lad såsom i 14 Cap. 3 §. af Wår Nådiga
Stadga om Skiftes-Verket i Riket sägs, då
hör derom uppkommande tvist, i samman*
hang med skiftet, inom den tid och i den
ordning i 18 Cap. i3 §. af berörde Wår
Nådiga Stadga föreskrifves, hos EgodelningsRätten
anmälas, och såsom Skiftes-ärende
behandlas; men alla andra uppkommande
Stängselfrågor skola, der icke annorlunda
för någon serskild ort tinnes förordnad, å
Landet vid Härads * Rätt, och i Stad vid
Rådstufvu-Rätt, såsom första Domstol, upptagas,
hvarefter målen, i fall af missnöje
med dessa Rätters beslut, må derifrån besvärsvis
till vederbörande Hof-Rätt och vidare,
utan Revisions-skilling, hos Oss i Wår
Justitiae-Revisions-Expedition fullföljas.
ag Bil. t. K. M. NtUigä p/ opm. K:« 43.
Utdrag af Protocollet öfver Justities-
ärenden, hullet i Kongl.
Majus Högste Domstol Onsdagen
den 5 Dec. 1828.
Närvarande:
Justitias-Råden: Friherre Kurck.
Grefve Strömfelt.
Örbom.
. von Rosén.
Temptander.
Bredberg.
Sedan Kongl. Maj:t, uli Stats-Rådet den
22 nästlidne October, behagat till Högste
Domstolen öfverlemna ett af Stats-Secreteraren
för Kammar-Ärendena hos Kongl.
Majrt i underdånighet anmäldt Förslag till
ny Stängsel-Förordning, med Nådig befallning
att öfver samma Förslag, såsom innefattande
ändring i Allmänna Lagens stadgande
om Stängselskyldighet, afgifva underdånigt
yttrande; och detta Förslag den
28 i nyssnämnde månad blifvit i Högste
Domstolen föredraget samt derefter emellan
Högste Domstolens Ledamöter circulerät;
så företogs nu öfverläggning, rörande detta
Bil. t. K. M. Nådiga Propos. Nto 43 »9
ämne, hvarvid Justitiae-Råden Bredberg
och Isberg förenade sig om följande yttrande:
”få säll Stats-Seereterarens underdåniga
anmälan innehåller, är den föreslagna
nya Stängsel-Förordningen hyggd
hufvudsakligen på de grunder, sorn LagComiten
i dess. afgifna förslag till ny Civil-Lag
antagit och framställt uti 5 Cäp.
Byggninga-.Balken om stängsel-skyldigheten,
hvartill motiverne äro af Lag-Comiten utförligen
uppgifiie.
De mest hufvudsaldiga och vigtiga förändringar
, som finnas föreslagna , bestå
deruti:
1:0 Att då hitintills egare af skog,
beteshage eller utmark icke varit pligtig att
stänga emot grannes åker eller äng, skulle
härefter skyldigheten för grannar att deltaga
uti skillnadsstängsel vara allmän, utan
afseende på jordens beskaffenhet eller brukningssätt,
och
2:0 Att, i stället för det deltagandet uti
stängsel hitli Is beräknats emellan serskilde
byar efter hemmantalet, det förmedlade
i fråga om inegor samt det oförmedlade i
afseende på skog och utmark, men emellan
delegare i samma by, uti inegor efter de
-
30 Bilt ti Ä\ M. Nådiga Propot. A:o 4
ras delningsgrund samt i oskiftad skog 00R
mark efter oförmedlade hemmantalet, och,'
om den blifvit skiftad, efter dfen grund, som
följts vid delningfen; skulle deremot hädanefter
allmänna regeln blifva, alt hvar och
en borde stänga hälften af den sträcka, uppå
hvilken hans och grannes egor möttes;
ifrån hvilken regel likväl i vissa anmärkta
händelser undantag skulle ega rum.
Då Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas
meddela Rikets nu församlade Ständer detta
Förslag uti ett ämne, sorn så nära rörer
hvarje jordegares rätt, och uti hvilket, grannar
emellan, frågor så ofta måste uppstå,
skola otvifvelaktig! de mest tillförlitliga upplysningar
och omdömen ifrån Rikets Ständer
vara att förvänta.
Till åtlydnad af Kongl. Majrts Nådiga
befallning hafva dock vi ansett oss höra
granska förslaget efter rättsgrunder och den
ledning erfarenheten i allmänhet gifver vid
handen.
Kunde man antaga, såsom motiverntf
till Lag-Förslaget innehålla, att blotta eganderätten
till jord medförde å ena sidan
rättighet att fordra, och å den andra skyldighet
att utgöra stängsel emot angrän
-
Bil. r. K. M. Nitdigu Propos. N:o 43. 31
saude egor, då vore fördelningen af stängselskyldigheten
lätt uppgjord. Man kunde
då säga, att den enes äganderätt vore jemngod
med den andres, och att der egor möttes,
hvar och en borde till hälften deltaga
i stängsel. En sådan grundregel torde dock
vara betänklighet underkastad. Från begreppet
om äganderätt, strängt tillämpad!,-  skulle måhända snarare och med mera säkerhet
kunna härledas den följd, att hvarje
jordegare för sig, oberoende af den angränsandes
brukningssätt, vore berättigad att begagna
, vårda och påkosta sina egor, såsom
honom sjelf godt synes, så länge han icke
gör skada eller intrång uti grannens egattderätt.
Vi finna således grunden för hägnadsskyldigheten
icke kunna hemtas endast ifrån
eganderätten till jord, gränsande intill sådan
mark, omkring hvilken stängsels uppförande
äskas. Det afseende, som uti samhälle
måste fästas å det allmänna bästa, torde
icke eiler skäligen kunna föranleda dertill,
att den kostnad och det besvär, som
fordras, på det en jordbrukare må kunna
med större förmon begagna sin egendom,
skulle drabba äfven hans granne, åtminstone
ieke i den händelse,då denne påtagligen finnes
deraf icke hafva någon motsvarande nytta.
32 Bil. ti K. M. Nådiga Vtopas. Nio
Uti lii t tils gällande Författningar synes
stängselskyldigheten emellan jordegare vara
fördelad förnämligast efter den förmon, hvaf
och en kunde påräkna af den hägnad hail
uppförde.
De i senare tider på de flesta orter i
Riket verkställda egodelningar, den förändring
jordbruket i sammanhang därmed undergått
och den tili tagande odling landet,
såsom en följd deraf, vunnit, kunna väl
påkalla, att föreskriflerne om stängselskyldigheten
öfverses och lämpas Lill närmare
öfverensstämmelse med dessa nya förhållanden;
men vi inse dock icke giltig anledning
att afvika ifrån den för deltagande i
stängselskyldigheten liittills följde, ofvan angifiie
grund, hvilken efter vår öfvertygelse
vore håde med billighet närmast öfverensstämmande
och följaktligen i tillämpningen
för mängden af jordbrukare minst besvärande,
Pä dessa skäl, och som flera händelser
kunna gifvas, då stängsel omkring skog och
utmark för egaren deraf icke medförde
nytta, svarande emot den kostnad och det
besvär, som fordrades för uppförande, fortfarande
tillsyn och underhåll af hägnad uti
ofta
Ef k ti K. Mi Nådigt Propott N.o 43, 33
ofta 110g vidsträckta Rågångar, mea egare
af odlad jord deremot alltid mäste vara
angelägen att få den med stängsel försedd;
anse vi oss icke kunna understödja Förslaget
i hvad det innehåller derom , att älla
egor, af hvad beskaffenhet som helst, hörde
uti Rågångs-stängsel taga del* utan tro
vi, att, hädanefter som hittills, egare af
skog och utmark icke borde förpligtas att.
deltaga i stängsel emot åker och äng; hvaremot,
efter vårt förmenande, deltagande uti
sådan hägnads-skyldighet skäligen kunde anses
höra till någon del åtfölja beteshagar och.
planteringar, hvilkas fredande i de flesta
fäll vore nödvändigt och alltid nyttigt
I fråga åter om den föreslagna förändringen
uti grunderna för stängselskyldighetens
beräknande och fördelande emellan
egor, sorn dertill anses förbundne, förekommer,
att i synnerhet, efter de i senare tider
verkställde Enskiften och egodelningar,
villrådighet ofta uppstått om hvilkendera
af de hittills gällande olika beräkningssätti
i yppade frågor bordt tillämpas, hvilket
föranledt stridigheter och tvister, sorn icke
allenast fordrat handläggning af Landtmätare,
utan ock gifvit täta anledningar till
Bih. till Riks. St.. Prot. lista Sami. 2 Band. 3
8tde Käft
34 Bi/, t. K. M. Nådiga Propos. K:o 43.
Rättegångar, förorsakande tidspillan och
kostnader samt länge fortfarande osämja
grannar emellan; äfvensom icke sällan klagan
försports, att jordegare ansett sig betungad
med för dryg stängselskyldighet i
förhållande till den, som ålåg hans granne,
till hvilken klagan måhända icke alltid
saknats anledning, enär hägnader i allmänhet
tjena till skillnad, icke emellan hela
fastigheter, utan endast emellan serskilda
delar deraf; och då förhållandet i godhet
och vidd emellan dessa mindre delar
af hvardera fastigheten kan vara helt och
hållet motsatt det, som förefinnes emellan
sjelfva fastigheterne, hvar för sig betraktade
i det hela, synes det hafva berott af
slumpen, om delningsgrunden varit rättvis
och hillig eller icke.
Emot den nu föreslagna allmänna delningsgrunden
kan göras den anmärkning,
att egare af ett mindre hemman med lång
Råsträckning emot en egendom af större hemmantal
kommer att stänga vida mer, om
han skall taga hälften, än om hvarderas
mantalet. JLag-t,omiten har uti sine motiver
redan på denna anmärkning lemnat
svar: ”Då en mindre egorymd på en sida
har lika lång skilkiads-sträckning som en
beräknades efter hem
-
Bil. t. K. M. Nätligfi Vropos, N:o 43, 35
större, måste den, just derföre att den är
mindre, hafva desto kortare Råskiilnad på
' en annan sida.”
Dessutom lärer man förgäfves för delningen
af stängselskyldigheten söka en allmän
grund, som icke någon gång i tillämpningen
kan leda till ojemnheter. Sådane igenfinnas i
stangseldelningarne efter förra Författningar,
och skola svårligen kunna helt och hållet
undvikas. Den nu föreslagna delningsgrunden
synes höra i de flesta händelser Blifva
hillig och icke uti någon gifva anledning
till olägenheter, som kunna kallas vigtiga.
Den har deremot det afgjorda företräde,
att vara enkel och Bestämd samt lätt
att fatta och verkställa, så att, efter denna
regel, jordbrukare sjelfve i alla händelser
kunna, utan främmande Biträde, upprätta
stängseldelningar sig emellan och den icke
lemnar anledningar till stridigheter och
Rättegångar.
Vi tveka således icke att i underdånighet
tillstyrka Bifall å Förslaget i denna
del, så att stadgas må, det grannar, söm
äro skyldige att hålla stängsel emellan hvarandras
egor, Böra fullgöra hägnadsskyldigReten,
der egorna mötas till hälften hvar
-
♦
36 Bil. t. K. M. Nådiga Propus. N:e 43/
dera , då egorne äro af lika Beskaffenhet,
samt att Beteshagar och planteringarr
sorn, enligt vårt yttrande i första punkten,
ansetts äfven böra ansvara för hägnadsskyldighet
emot inegor, skola deruti emot sådane
egor till en tredjedel deltaga.
Det yttrande vi Bär ofvan i underdånighet
afgifvit, föranleder ännu till den
frågan, om Stadgandet i 5 §. af 1802 Års
Stängsel-Förordning, ”att de förändringar
skog och utmark kunna undergå genom
uppodlingar till åker, äng, eller planieringar,
ej böra verka till annat förhållande i skyldighet
till hägnads upprättande och underhållande,
” Bör fortfara eller icke. Enligt
de grunder vi ansett Böra gälla för hägnads-skyldigheten,
skulle detta stadgande försvinna,
helst stängseln måste anses lika nödvändig
för nyodlad, som för gammal åker
och äng, och mera nödvändig för en ung
plantering än för en äldre, samt för öfrigt
all odling å jord, äfven den som nu kallasgammal,
i sin tid, mer eller mindre aflägsen,
varit företagen å skog eller utmark.'
Vi hafva således trott, att skyldigheten
till deltagande i hägnad Bor Bestämmas
efter markens Beskaffenhet den tid fråga om
sådan skyldighet väckes, dock att, der stäng
-
