# ID: svediakorp-gov1912
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 58,094
# sentences: 1,899
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll 9
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
åren i8s8-^r83o.
Tionde Samlingen,
innehållande
Expeditions-Utskottets Memorial och Utlåtanden
samt Förslag till Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelser till Kongl.
Maj:t, jemte Riksdagsbeslutet.
Tredje Bandet.
N:o 422.
Rikets Högloft. Ständers Expeditions-Utskotts
Memorial, med Förslag till
föreskrifter i afseende å hvad iakttagas
bör vid verkställandet af tryckningen
utaf Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll vid blifvande Riksdagar
, samt i afseende å dermed
gemenskap egande ämnen; äfvensom
med vissa hemställanden, föranledda
af nämnda tryckning innevarande
Riksdag.
Dä, till följd af 3:ne Riks-Stånds lemnade
bifall å Expeditions-Utskoltets, den 17
sistlidne Februarii, under N:o 387, insända
Memorial, med förfrågan i afseende å afgifvandet
af ett förslag för verkställigheten
af det lill Stånds-Protocollen börande Bihangets
tryckning vid blifvande Riksdagar,
det nu skolat åligga Expeditions-Utskottet
att med ifrågavarande förslag till de respective
Riks-Stånden inkomma, har Utskottet
först trott sig böra i korthet uppgifva
de skäl, hvaruppå Utskottet grundat öfvertygelsen
om nödvändigheten af för framtiden
bestämda föreskrifter i afseende å of
-
4 Expeditions-Utskottets Memorial N.-o 422'
Vanberörda tryckning, samt dermed gemenskap
egande ämnen.
Utskottet, som, uti hvad vid föregående
Riksdagar, i detta afseende varit föreskrifvet,
funnit föga eiler ingen ledning för
uppfyllandet af Utskottets åliggande att
ombesörja tryckningen af Bihanget till RiksStåndens
Protocoll, efter vid denna Riksdag
dervid förändrade förhållanden, har
nemligen trott att, då likaledes stadganden
för en ändamålsenlig utdelning till alla
dem, sorn, vid blifvande Riksdagar, antingen
genom prenumeration eller utan afgift*
äro till exemplar af Bihanget berättigade,
för närvarande saknas, vore det till ett förslag
i alla dessa delar så mycket mera anledning*
som Utskottet derigenom icke allenast komme
i tillfälle att angifva de flerfaldiga besparingar
i trycknings-kostnaden, hvilka
böra kunna ega rum, utan ock finge föreslå
de utvägar, hvarigenom, i Utskottets
tanka , för framtiden skulle vinnas
nödig enhet i formen för Bihangets redaction,
och derjemte undvikas den tidsutdrägt
för Bihangets ändamålsenliga tryckning
och utdelning, hvilken alltid mäste
uppstå, då Expeditions-Utskottet, vid bristande
föreskrifter i förevarande afseende,
vid hvarje Riksdags början, först och innan
åtgärder till tryckningens verkställande
kunna vidtagas, måste afbida Riks-Stån*
Expeditions-Utskottets Memorial N.-o 4'12* 5
dens beslut, hvilka, lill följd af återremisser
och olika åsigler, ofta ej förr, än efter
flera veckors förlopp, kunna hinna meddelas;
och har Expeditions-Utskottet, med afseende
å ofvan omförmälda omständigheter,
trott det ifrågavarande förslaget, till
vinnande af redighet, lämpligast höra indelas
uti nedan upptagna Hufvudpunkler,
nemligen;
1:0 angående sjelfva, redactionen af Hillänget
, samt sättet för tryckningens
verkställande ;
2:0 angående sättet för B ihan gets utdelning
till Riks-Stånden , till Prcenumeranter
m, m. ; samt
d:o angående sättet för likviderandet af
kostnaden i och för Bihangets tryckning,
och om beredandet af möjligaste
besparing deruti,
Under i:sta fluf vudpunkten, eller angående
sjelfva redactionen af Billan get,
Samt om sättet för tryckningens verkställande,
hörer, (utom frågan om formatet,
rörande hvilken hänvises till 3:dje Ilufvudpunkten
Litt, a).
aj Bihangets ordnande i vissa
S a tn 1 i 11 g a r.
Dessa torde böra blifva:
6 Expeditions-Utskottets Memorial IV,-o ^22.
Första Samlingen 3 innehållande Kongl.
Maj:ts Nådiga Berättelse, Propositioner
och Skrifvelser, m. ra.
Andra Samlingen: Piikets Ständers Revisorers
med fleres Berättelser.
Tredje Samlingen: Constitutions-Utskotlets
Memorial, Utlåtanden och Betänkanden.
Fjerde Samlingen: Stats-Utskottets Dito
Dito.
Femte Samlingen: Bevillnings-Utskottets
Dito Dito,
Sjette Samlingen: Banco-Utskottets Dito
Dito.
Sjunde Samlingen: Lag-Utskottets Dito
Dito.
Åttonde Samlingen: Allmänna Besvärs-och
Oeconomie-Utskottets Dito Dito.
Nionde Samlingen : Expeditions-Utskottets
Memorial och Utlåtanden, samt Förslag
till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl. Majrt, jemte Riksdags»
Beslutet.
Anm. Denna sistnämnde Samling, nu den io:de,
skulle således komma att intaga rummet
i stället för nu varande g:de, hvilken föreslås
att helt och hållet försvinna, eller
utbytas emot ett serskildt urval af de
Handlingar, som i sistnämnda Samling hittills
varit intagna, allt på sått och af skål
Expeditions-Utskotlets Memorial N.-o 422' 7
som uppgifvas under 3:dje Hufvudpunkten
Litt. d. Når serskildt eller serskilda Utskott
tillsättas, böra det eller de få för sig serskild
Samling, hvilken således blifver den
io:de, inte o. s. v., i mon af serskilda
Utskottens antal.
F) Samlingarnas Afdelningar.
I afseende härå föreslås, alt nedannämncle
Samlingar må i 2:ne Afdelningar
skiljas, så att
i:sta Samlingen, usta Afdelningen kommer
att innehålla: Kongl. Majrts Nådiga
Propositioner och Skrifvelser, jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj:t uti
Stals-Rådet i ämnet förda Protocoll;
och
9.:dra Afdelningen : Berättelse om hvad
sig i Rikets Styrelse tilldragit, sedan
nästföregående Riksdag, samt alla de
af Kongl. Maj:t uppå Riks-salen hållna
tal, med Kongl. Majrts Nådiga
Svar uppå de af Rikets Ständer gjorda
underdåniga framställningar och
förslag.
ardra Samlingen, irsta Afdelningen: Rikets
Ständers Revisorers samt Justitine-Ombudsmans
med fleres till Rikets Ständer
afgifna Berättelser.
2:dra Afdelningen: Samtlige Landshöf
-
8 Expeditions-Utskoltcts Memorial N.-o ^22,
dingarnes Femårs-Berättelser, derest,
såsom nu föreslås, Rikets Ständer skulle
finna, att desamma böra i Bihan*
get intagas, sedan Rikets Ständer vid
denna Riksdag, på sätt af io:de Samlingen,
i:sta Bandet, pag. 28 synes,
beslutat bos Kongl. Majrt göra underdånig
anhållan om nämnda Berättelsers
tryckning hädanefter samt uppläggande
till så stort antal exemplar,
att desamma vid näst inträffande Riksdag
må i Riks-Stånden kunna utdelas,
4:de Samlingen, vsta Afdelningen: De af
Stats-Utskottet ensamt afgifna; samt
2:dra Afdelningen: De af Stats-, gemensamt
med andra Utskott afgifna
Memorial, Utlåtanden ochBetänkånden.
5:te Samlingen, i:sta Afdelningen; De af
Bevillnings-Uskottet ensamt; och
2:dra Afdelningen; De af Bevillnings-,
gemensamt med andra Utskott afgifna
Memorial, Utlåtanden och Betäntanden.
6:te Samlingen, i:sta Afdelningen: De af
Banco-Utskottet ensamt; och
2:dra Afdelningen: De af Banco-, gemensamt
med andra Utskott afgifna
Memorial, Utlåtanden och Betänkanden,
^:de Samlingen, i:sta Afdelningen: De af
Lag-Utskottet ensamt; och
Expeditions-Utskottets Memorial N o 421. 9
z:dra afdelningen: De af Lag- och
Oeconomie-Utskolten gemensamt afgifna
Memorial, Utlåtanden och Belänkanden,
f);de Samlingen i:sta Afdelningen: Förslagen
till Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Maj:t, Lyckönsknings-adresser,
Förordnanden för Rikets
Ständers Justitire-Ombudsman m. m,
2:draAfdelningen: Expeditions-Utskottets
Memorial, Utlåtanden och Betänkanden,
Antti» Tredje och åttonde Samlingarna fordra ej
serskilda Afdelningar, enär ConstitutionsUtskotlet,
hvars Utlåtanden innehållas i den
förstnämnda, ej lärer ifrågakomma att med
annat Utskott sammansättas, samt Oeconomie-Utskottet,
hvars Utlåtanden innehållas
i den senare, når det med annat
Utskott sammansåttes, alltid inbegripes under
detta Utskotts andra Afdelning; hvad
åter angar de uti det föregående hemställda
fördelningar af forsta och nionde Samlingarna,
så vore nyttan deraf den■■ att de,
lill intagande i första Samlingens första
Afdelning, föreslagna Handlingar, hvilka
först i frågakomma till behandling i Utskotten,
kunde, till användande derstädes,
Expedilions-Utskoltets Memorial IV.-o 422'
liinna tryckas, oberoende af dera, som, enligt
forslaget, komma att intagas i den andra
Afdelningen, och hvilka dessutom, till
följd af deras beskaffenhet, höra fran de
förra bestämdt afskiljas ; att de bland andra
Samlingens Handlingar, hvilka borde
i dess första Afdelning intagas» derigenom
kunde tryckas, oberoende af den andra Afdelningens;
samt beträffande nionde Samlingen»
likaledes den, att man pä ett ställe
serskildt för sig igenfann allt hvad under
Riksdagen blifvit expedieradt, såsom RiksStåndens
beslut, och serskildt hvad som
innefattade Expeditions - Utskottets Utlåtanden.
För den händelse, att ifrågavarande
fördelning af nionde Samlingen antages,
blifver likväl nödigt att, så ofta uti
andra Afdelningen af ifrågavarande Samling
intages något Memorial, hvilket innefattar
svar å återremissaf förslag till underdånig
Skrifvelse eller annan expedition,
då uti Memorialets rubrik anvises, hvarest
i första Afdelningen, igenfinnes det förslag,
hvilket till återremiss föranledt. —
Och anmårkes i öfrigt, att tryckningens
skyndsamhet i allmänhet befrämjas i samma
mon som handlingarna kunna, uti
Expeclitions-Utskottct.i Memorial N.o 11
serskild Samling, Afdelning och Band till
trycket befordras, oberoende af hvarannan.
c) Fördelningen i Band.
En så beskaffad fördelning kan först
ske i den mon hvarje Samling eller dess
Afdelning upptager så många tryckta ark,
att den bör i flera Band fördelas. På förhand
kan såledesej bestämmas, om Samlingen
kommer att utgöra mer än ett Band, hvadan
Bandet å första Tomen ej bör utsättas,
men, då den afslutes, sådant tillkännagifvas
genom utsättandet af orden: slut
å i:sta Bandet. Hvarefter, å Titelbladet
till 2:dra Tomen utsältes: 2.’dra Bandet
o. s. v., för de flere eller färre Band, soin
Samlingen eller dess Afdelning kan komma
att upptaga.
cT) Fördelningen i Häften.
Denna fördelning verkställes inom
hvarje Band serskildt, så att nytt Band
alltid börjar med irsta Häftet.
e') Titelbladet.
Detta bör fördelas i tvänne Afdelningar;
deraf den förstaj såsom Generel Titel
för hela Bihanget, lämpligast torde, i likhet
med hvad vidienna Riksdag blifvit iakttaget,
böra heta: Bihang till Samtlige Riks-Stån
-
12 Ex peditions-Ulskoltels Memorial N.o 422-
dens Protocoll vid Lagtima (Urtima) Riksdagen
i är 18--; samt den andra,
upptaga Samlingen och Afdelningen, der
sådan eger ram, tillika med Innehållet, samt
derunder Bandet,
J') G o 1 u m n * T i 11 a r 11 a,
Dessa böra upptaga den tryckta Hand*
lingens numer, jemte anvisning, huruvida
densamma är Memorial, Utlåtande
eller dylikt; och, då en eller flera tryckta
sidor innehålla Bilaga till sådan Handling, bör
äfven det i Column-tjteln antydas,
Anni. De handlingar, som skola uti första och
andra Samlingarna intagas, åro vål ej från
början med Numer försedda; men sådana
böra, för vinnande af ordning, desamma
asåttas, i den mon de till Expeditions»
Utskottet inkomma; och anmårkes i öfrigt,
att alla i någon Afdelning af Samling
intagna handlingar, böra tryckas i
Numerföljd , serskild för hvarje Afdelning;
samt att, hvad nionde Samlingen angar,
under rubriken å alla i dess första
Afdelning intagna handlingar, utsåtteshvad
handling, som föranledt denj hvartill rubriken
hörer. I öfrigt erinras jemväl hår
-
Expedit ions-U t skottets Memorial N.o 422, 13
stådes, dc Utskotts-Ledamöters namn ej
böra i tryck utsättasjf under flera Memorial
eller Utlåtanden, ån de, sorn borja och
sluta hvarje Samling eller Afdelning deraf.
g-) Ark-Si gnatUren»
Delina lior för hvarje helt, halft eller
fjerdedels ark å första paginerade sida upptaga
Samling, Afdelning, Band, Häfte, jemte
arkets numer»
h') Pagineringen»
Denna verkställes inom hvarje Häfte»
i') Registret.
Deraf hör för hvarje Samling oell
dess Afdelning, der sådan finnes, upprättas
och, vid slutet af densamma, fogas ett_,
som efter numerföljden af de deruti införda
Handlingar upptager endast Rubrikerna
å samma Handlingar; och bör dessutom,
i alfabetisk ordning, upprättas ett
General-register öfver hela Bi hangel.
Detta Register bör vara i möjligaste
måtto fullständigt, upptagande i korthet
innehållet af allt hvad i BihangetS serskilda
delar finnes införd t, både rörande de
uti hvarje handling förekommande frågor
i allmänhet, och de serskilda detailernä
deraf.
14 Expeclitions-Utskottets Memorial N:0 422.
Ordningen derföre torde lämpligast
ltunna föreslås sålunda, alt i Registret upptages
:
1:0 En Hufvudrubrik.
2:0 Derunder det eller de Utlåtanden, som
af Utskott blifvit i frågan afgifna;
samt
3:o Expeditionen i ämnet, der sådan egt
rum; —• allt uppå serskilda rader och I
med anvisning uti hvilken Samling,
Afdelning, Band, Häfte samt under
hvad Pagina och Numer derstädes,
eller ock under hvad §. i RiksdagsBeslutet
den närmare upplysningen, i
ämnet må sökas.
Hvad serskildt beträffar Riks-Ståndens
Beslut öfver de i Registret sålunda införda
ämnen, så böra dessa Beslut i största korthet,
med ledning af Expeditions-Utskottets
Diarium, antecknas jemte dagen, då
desamma vidtogos. Genom denna anvisning
blifver det lätt, alt i de serskilda
tryckta Protocollen igenfinna målets liela
behandling inom Stånden , enär Protocollet
för den i Registret uppgifna dag antyder
den dag 3 då målet senast förevar,
denna dags Protocoll åter när målet förut
kunnat förevarit o. s. v., ända till målets
första anteckning i Protocollen.
Då emedlertid de beslut, hvilka innefatta
förändring eller tillägg i hvad genom
Expeditions-Utskoltets Memorial N.-o 422- »5
något Utskotts Utlåtande eller Memorial
blifvit föreslaget, oell således ej blott bifall,
afslag eller återremiss, alltid måste
upptaga mera rum, än att derom kan i
Registret införas anteckning, föreslås, att
alla Protocolls-Utdrag, som innefatta underrättelse
om Beslut af dylik egenskap,
måtte serskildt, för hvarje Stånd, såsom
supplement till Registret, tryckas i
numerföljd, rättad efter tiden då besluten
vidtagits, och i Column-titeln utsatt,
så att i denna serskilda Samling af Protocolls-Utdrag
kan, genom numers anteckning
i Registret, igenfinnas hvad af
livarje Stånd blifvit beslutadt till ändring
eller tillägg i det inregistrerade Utskotts-Utlåtandet.
För att i öfrigt gifva ett tydligare begrepp
om den plan Utskottet sålunda trott
böra, för General-registrets upprättande,
företrädesvis följas, varder vid de s. k. Cancellie-Exemplaren
fogadt ett, enligt densamma,
uppgjordt formulaire.
k) Förberedande åtgärder
för Tryckningens verkställande:
Dessa
äro i första rummet infordrandet
af anbud. (Sättet, hvarå det ändamålsenligast
kunde verkställas, föreslås under
Tredje Hufvudpunkten Litt. b.') Dernäst iakttages,
att Contract skyndsamt upprättas
i G Expeditions-Utskottets Memorial N.-o ^22.
med de Boktryckare, hvilkas anbud blif-t
vit antagna, efter i Expeditions-Utskottet
föregången pröfning,
/) Iakttagelser för beredandet af
möjligaste skyndsamhet vid
tryckningen,
För sådant ändamål är nödigt; att, så*
som Rikets Ständer innevarande Riksdag
beslutat, tryckningen af samtlige till Bi*
bånget börande Samlingar ensamt genom
Expeditions-Utskottets försorg verkställes;
att Utskottet på så många Tryckerier Sorn
möjligt fördelar tryckningsarbetet; att tryckningen
får ske af en eller flere handlingar
i ett häfte, utan afseende derå, om det
eller de upptaga flere eller färre, eller endast
ett eller ett halft ark; ätt afseende ej
göres derå, om en eller flere sidor i något
häfte lemnäs blanka; att ExpeditionsUtskottet
sättes i tillfälle att med möjligaste
skyndsamhet få emottaga den handling,
som skall tryckas.
I den senare omständigheten bar, enligt
Rikets Ständers beslut,' innevarande
Riksdag förfarits på det sätt, att de öfriga
Utskotten på förhand tillställt ExpeditionsUtskottet,
af den handling, sorn skulle
tryckas, ett exemplar för Tryckeriet, hvarefter
och under del sättningen på Tryckeriet
verkställdes, det andra eller Original
Exemplaret
-
Expeditions-Utskottets Memorial N;o 422. if
Exemplaret utskrifvits, för att FxpeditionsUtskottet
tillsändas, till begagnande vid
det tryckta rättelse-arkets genomläsning;
men, äfven oaktadt detta anordnande för
beredandet af skyndsamhet vid tryckningen,
hafva genom behöfliga förfrågningar
och communicationer emellan Expeditionsoch
de öfriga Utskotten, ofta uppstått hinder
för tryckningens skyndsamma fortgång.
För att nu afhjelpa dessa olägenheter
och tillika vinna en högst betydlig besparing
i renskrifningskostnad, hvilken, på
sätt som närmare utredes uti Tredje Hufvud-Punklen
Litt. fs egentligen verkar till
minskning i kostnaden för Bihanget, föreslås:
att, sedan i något eller några af
de öfriga Utskotten, en expedition af hvad
beskaffenhet som helst, hvilken bör till
Rikets Ständer i tryckt exemplar utdelas,
blifvit justerad och med anteckning derom
af Utskottets Ordförande försedd, kunde
conceptet till samma expedition aflemnas
till Expeditions-Utskottet, hvars Secreterare,
eller annan af Uttkottet förordnad
person, det åläg att derföre afgifva qvitto
samt ansvara derför, att conceptet i samma
skick, hvaruti det emoltagits, efter begagnandet,
hlefve behörigen återstaildt. —«
Efter delta concept skulle i ExpeditionsBih.
lill fl. St. Pro t. 1828-30. 10 Sami. 3 Band.
i:sta Häftet. 2
18 .Expeditions-Utskottets Memorial JY.o
Utskottet verkställas utskrifning, så väl af
exemplaret för Tryckeriet, som af det,
hvilket komme att utgöra Original-handlingen,
till garantic för hvars enlighet med
conceptet, densamma kunde, likasom af
Contrasignanten , undertecknas af samma
Tjensteman inom Expeditions-Utskotlet, som,
genom sitt qvitto, blifvit lör conceptet ansvarig-
— Original-Exemplaret på detta sätt
i Expeditions-Uiskottet utskrifvet med den
skyndsamhet, som erfordrades till undvikande
af uppehåll vid tryckningen, samt
undertecknadt på förrberörda sätt, skulle
derefter, genom Expeditions-Utskottets försorg
, jemte conceptet, aflemnas först till
contrasignation af Secreteraren i det Utskott,
hvarifrån conceptet emottagits, hvilken,
derest han ej egde fullt förtroende till
den, på hvars ansvar collationeringen blifvit
verkställd, då hade tillfälle sjelf, emot
conceptet, genomläsa expeditionen, och forst
derefter, i utbyte emot conceptet, återställa
ofvanberörde qvitto, eller, i fall rättelse uti
det afskrifna exemplaret i något afseende
vore erforderlig, behålla samma qvitto, intilldess
Original-exemplaret, behörigen rättadt,
kunde varda med contrasignation försedt.
— Derefter, och sedan ExpeditionsUtskottet,
genom återfåendet af berörde
qvitto, blifvit från allt vidare ansvar för
conceptet befriadt , kunde å det sållin
-
Expeditions-Utskoltets Memorial JV.-o fatt, tg
da behörigen contrasignerade Original-exemplaret,
älven genom Expeditions-Utskottels
försorg, anskaffas underskrift af Ordföranden
och Ledamöterna i det eller de
Utskott, hvarifrån Expeditionen emanerat.
Sedan detta skett, samt på sätt, som under
innevarande Riksdag blifvit iakttaget,
Riks-Stånden , genom serskildt Memorial,
fått underrättelse om de handlingar, hvilka
i tryckta exemplar voro från Expeditiolis-Utskottet
att förvänta, återginge handlingen
till Expedilions-Utskottet att derstädas
begagnas vid det tryckta rättelse-arkets
genomläsande, och sedan förvaras intilldess
vid Riksdagens slut Expeditions-Ulskottet
finge, på hittills vanligt sätt, till Riddarlnis-Cancelliet
aflemna samtlige i Utskottets
förvar samlade handlingar; och vunnes genom
ett anordnande af sådan beskaffenhet,
som i det föregående blifvit omförmäld,
dessutom en annan icke obetydlig fördel,
ledande både till lättnad i arbete pcb, isin
mon, äfven till mera skyndsamhet vid tryckningens
verkställande med behörig noggrannhet.
Denna vore nemligen, jemte
mera enhet i åtgärderna i Öfrigt, äfven den,
att utskrifningen, på sådant sätt coneentrerad
på ett ställe, kunde verkställas efter ett
vida mer conseqvent stafnings- och comma*
terings-sätt, än möjligt är, då densamma
måste i flera Utskott verkställas efter de o
-
ao Expcdiiions-Utskotteis Memorial N.o 422.
lika principer, som i sådant afseende inom
livart och ett af dem kunna vara vidtagna,
och för hvilkas skull det ofta handt, att afvikelser
ifrån de inom Expeditions-Utskottet
i allmänhet följda, under innevarande
Riksdag, måst ega rum, till förekommande
deraf, alt ej sättaren skolat alltför mycket,
besväras med ändringar, der, hvarest han
nogsamt följt det honom lemnade Manuscript.
Huruledes, i händelse förslaget i denna
del antages, nödigt blifver, det Expeditions-Utskottet
får påräkna så tillräckliga
anslag för aflöningar och öfriga utgifter, som
af det ökade arbetet, enligt nu föreslagna
method, blifver en följd, synes af 3:dje hufvud-punkten
Litt. f; och lärer jämväl i sådan
händelse för Expeditions-Utskottets ökade
personal af Tjenstemän samt Betjente
böra utses ett tillräckligt antal arbets-rum
då, när verkställighet lemnäs åt det, under
denna Riksdag, vidtagna beslut angående inredning
af Riksgälds-Contoiretsnuvarande hus
till samlingsrum för de Ofrälse Riks-Stånden
och Rikets Ständers Utskott.
j, m) Hetnär mare inseendet öfver
tryckningen.
Dertill torde af Expeditions-Utskottet
böra förordnas någon af dess Tjenstemän,
hvilken, med iakttagande af de föreskrifter,
Expédilion.i-Utskollets Memorial N.o 432. 21
sorn , genom Rikets Ständers beslut , i
detta afseende fastställas, samt af dem ,
hvilka för mera speciela fall af Expeditions
- Utskottet serskildt kunna meddelas
, får sig ålagdt att ansvara ej mindre
för tryckningens ändamålsenliga verkställande,
än ock för uppgörandet af liqviden för
de utaf tryckningen föranledda kostnader,
samt redogörelsen derför, allt iden ordning
och på det sätt uti 3:dje Hufvud-punkten
omförmäles.
Andra Huf vud-punkten om upplagans storlek
samt angående sättet för Bihangets
utdelning till Påks-Stånäens Ledamöteroch
om Prenumeration m, m.
Beträffande det antal exemplar, hvartill
Bihänget bör uppläggas , så torde derom
vid hvarje Riksdags början, så fort ske
kan, beslut böra vidtagas med afseende å
det antal Ledamöter, hvarutaf hvarje Stånd
utgöres, och kunde dervid jemväl hvarje
Riks-Stånds samt Utskottens Secreterare och
Notarier få sig anslaget ett exemplar hvardera.
I fråga om sättet för Bihangets utdelning
förekommer:
a') Falsning och Häftning af vissa
e x e m p 1 a r a f B i h a n g e t.
Under innevarande Riksdag hafva 750,
aa Expeditions-Utskottets Memorial N.o 4?. a.
eller de för Riks-Ståndens Led a möter bestämda
exemplar, blifvit falsade oell häftade före utdelningen.
Detta har väl dervid förorsakat i, 2 lill och
nied 3 dagars uppehåll, allt efter som häftet innehållit
flera eller färre ark; men då det är enda
sättet för att, vid utdelningen , kunna
åvägabringa ordning, lärer denna utväg böra
antagas äfven till begagnande vid kommande
Riksdagar, då antalet exemplar, som på
sådant sätt skall apteras, äfven kunde för
hvarje Riksdag serskildt varda bestämdt.
b) Upplagans a flemnande från Tryckeriet.
Dermed har, under innevarande Riksdag,
förfarits sålunda, att det för hvarje
Stånd bestämda antal exemplar, efter, genom
Boktryckarens försorg, föregången falsning
och häftning, först direcfe aflemnats
till Ståndets Cancellie, emotderslädes erhållet
qvitto, och har, hvad derefter utaf upplagan
återstått, eller 45o exemplar, till RiksgäldsContoiret,
äfven emot qvitto, efter hand
blifvit aflemnadt.
För att för framtiden vinna så val mera
enhet äfven i denna del , sorn ock en
tillförlitligare controll derå, att exemplaren
varda så tidigt som vederbör från Tryckeriet
aflemnade, föreslås nu, att hela upplagan
vid kommande Riksdagar aflemnas till
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 4-22. a3
Expeditions-Utskottet emot qvitto, som utgifves
genom den persons försorg, hvilken
fått. sig uppdraget det närmare inseendet öfver
tryckningen; dock så, att först alltid afgifves,
behörigen häftadt och falsadt, hvad
af upplagan blifvit bestämdt för Riks-Ståndens
behof, och derefter återstoden i exemplar,
c) Utdelningen till hvarje Riksstånd
af de för detsamma fastställda
antal exemplar.
Denna utdelning bör Expeditions-Utskottet
låta utan uppehåll verkställa så snart
exemplaren blifvit från Tryckeriet aflemnade.
Beträffande serskildt hvad af Bihanget,
först efter slutad Riksdag, kan tryckas, såsom
Registret o, d. , så föreslås, att detta
inåtte få till hvarje Stånds Cancellie-Direction
aflemnas, för att, genom dess försorg,
det upplösta Ståndets Ledamöter tillhandahållas;
och ttorde, oaktadt hvad, i denna
del redan blifvit beslutadt i anledning
af Expeditions-Utskottets Utlåta-nde N:o
3, den förändring härutinnan få ega rum,
3tt allt hvad som, efter slutet af innevarande
Riksdag, bli 1 ver tryckt och tillhörer
Bihanget, likaledes får successive till hvarje
Riks-Stånds Cancellie-Direction aflemnas,
för alt, genom dess föranstaltande, hållas
Riks-Slåndcns Ledamöter tillhanda, tillika
24 Expedilions-Utskottcts Memorial N.-o 422.
med hvad af en eller annan Slånds-Ledamot,
under Riksdagens lopp, icke kan vara
uttaget.
d) Prenumerations öppnande
å samt utdelning t i 1 1 P r e11
u mera »terne af det till
Prenumeration afsedda antal
Exemplar.
Detta antal Exemplar torde, med ledning
af det resultat, som den i 3:dje Hufvudpunktenj
Litt. e., föreslagna förändringen
i nu varande Prenumerations-sält, i
händelse af bifall, kommer att gifva, böra,
likasom priset, serskildt, uppå ExpeditionsUtskottets
Förslag, vid hvarje Riksdag af
Rikets Ständer fastställas för öppnandet af
Prenumeration, antingen d alla till Bihanget
hörande Samlingar, eller ock på hvar
och en af dem serskildt. Sedan Rikets
Ständers Förordnande i denna del blifvit
meddeldt, bör Expeditions-Ulskottet, hvarest
anteckningarna till Prenumeration
skulle öppnas, genom annonce i allmänna
Tidningarna, tillkännagifva denna Prenumeration,
med alla dithörande omständigheter;
— och dels tillika föreskrifva sättet
för utdelningen till Prenumeranterna,
dervid likväl, till undvikande af de vidlyftiga
anteckningar, hvilka, under innevarande
Riksdag, föranledts af Prenumera
-
Expcditions-Utskotlets Memorial N.o /[o.t. i5
tions öppnande å visst antal ark, torde-böra
iakttagas, att prenumeration, vid blifvande
Riksdagar, öppnas å hvarje först utkommande
Band af alla Samlingarna_, derest
det i denna Punkt först nämnda och
af hvar och en Samling, derest det senare
Praenumerations-sättet fastslälles; och kunde,
hvilket af dessa Pracnumerations-sätt
än antages, om Pracnumerations-afgiften,
hvilken fastställdes till något visst för hvarje
band, verkställas liqvid efter ark-beräkning
och visst för hvarje ark utsatt pris
då, när Prenumeranten, sedan ett band blifvit
afslutadt, uttog Prenumerations-sedel
å det påföljande; äfvensom Prenumerationssedlarna,
i händelse af bifall till förslaget
i denna del, kunde inrättas på sätt sorn synes
af det vid de s. k. Cancellie-Exemplaren
bilagda formulair.
e) Utdelnings- och förvaringssättet
i afseende å de exe mplaraf
upplagan, hvilka ut
e r s t å , efter afdrag af de
f ö r R i k s-S tanden och f ö r P r acil
umeranter bestämda.
Denna återstod utgöres af exemplar:
1:0 Till förvar i och för Utskotts-Ledamöters,
vid blifvande Riksdagar, behof.
3:0 Till Archi v.
3:o Till utdelning för Utskottens Cancelliers
behof, jemlikt hvad i denna liuf
-
26 Expeclitions-Utskollets Memorial N.o 422.
vudpunkt hur ofvan blifvit omnämndt;
samt
4:o. Till utdelning bland vissa EmbelsAutoi
iteter.
Beträffande de tvänne första slagen exemplar,
hvilka nu en gång för alla kunna
föreslås till lika antal, som innevarande
Riksdag blifvit fastställda, nemligen de,
under 1 :sta punkten upptagna till 220, samt
de under aldra Lill 5o exemplar, så föreslås,
att desamma , i den nion de genom Expeditions-Utskottets
försorg, hinna inbindas,
inläggas i de förvaringsrum, sorn för dem
serskildt torde komma att anvisas inom
Riksgälds-Contoirets nu varande hus; och
hvad deremot angår de i 3:dje punkten
bär ofvan omnämnda slag af exemplar,
så kunde desamma , genomvExpeditionsUtskottets
försorg, vederbörande tillställas,
då deremot de i fjerde punkten omnämnda,
hvilka, (dika med hvad vid denna Riksdag
blifvit, uppå Stals-Ulskottets förslag,
uti Betänkandet N:o 355, förcskifvet), kunde
en gång för alla fastställas lill 126 ex<
empiar , torde böra, i mon af reqvisition,
tillhandahållas de i berörde Betänkande uppräknade
Autoriteler, samt Embets- och
Läro-Verk,
f') Redogörelsen för de serskilda
exemplaren a f B i h a n g e t.
Sadan bör lill Riksgälds - Contoiret
Expeditiöns-Utskottets Memorial N.o 27
efter slutad Riksdag ingifvas af den person,
som lätt sig uppdraget att dessa exemplar
emottaga och , enligt gifna föreskrifter,
till vederbörande utdela; tillföljd
hvaraf det jemväl lärer fä på honom bero,
att vidtaga de för hans säkerhet erforderliga
controller emot möjlig förskingring af
de tryckta, under hans vård ställda handlingarna.
Tredje hufvudpunkten, angående sättet för
liqviderandet af tryckningskostnaden ,
samt om beredandet af möjligaste besparing
deruti.
I förra afseendet, eller, angående liqvidations-sättet,
torde lämpligast vara att,
likasom innevarande Riksdag, enligt hvad
af Rikets Ilögloflige Ständers Stats-Utskott
blifvit i detta ämne föreskrifvet, Boklryckarnes
räkningar granskas och, genom intyg
af dem, som fått sig uppdraget det närmare
inseendet öfver tryckningen, godkännas
till betalning i Riksgälds-Contoiret,
sora ombesörjer utbetalningen af Rvksdagskostnaderna
i allmänhet , — då det lärer
blifva nämnde persons åliggande att, efter
slutad teckning, till Riksgälds-Contoiret
afgifva redogörelse så väl för trycknings-kostnad
som för papper, der sådant
blifvit af Expeditions-Utskollet anskaffudt;
2§ Expeclilions-Ut.skolltls Memorial N.o 422,
— hvaremot del torde kunna öfverlemnas
lill denna person, att sjelf vidtaga de controller,
lian kan anse nödiga lill sitt eget
betryggande, emot de anmärkningar, som
vid redogörelsen kunna emot honom uppgöras
; — och kunde Riksgälds-Cnhtoirets
Herrar Fullmägtige få sig uppdraget; att
låta förenämnda redogörelse granska; att,
derest emot densamma ej förekomine några
anmärkningar, decharge - redogöraren
meddela, eller, i annat fall, låta emot honom
uppgöra, och i behörig ordning fullfölja
de ersättnings-anspråk , hvartill anmärkningarna
kunna föranleda ; äfvensom
det kunde åt bemälde Herrar Fullmägtige
uppdragas, att, likasom vid föregående
Riksdagar , till följd af serskilda beslut,
brukligt varit, för det med redovisningen
för Bihangels tryckning och dertill åtgånget
papper, förenade besvär och ansvar,
till redogörarens vedergällning, anslå något
visst penninge-belopp, af Herrar Fullnuigtige
bestämdt, efter den mera eiler mindre
ordning, hvarmed redovisningen blifvit
verkställd; hvilket allt äfven torde få iakttagas,
i afseende å redogörelsen för Bihangels
tryckning innevarande Riksdag.
Beträffande derefter den senare frågan,
eller beredandet af möjligaste besparing i
tiycknings-kostnaden, så förekommer rörande
detta ämne;
Expeditions-Utskottets Memorial N.-o Op.i. 29
a) Ändring af formatet för
B i li a n g e t.
Detta liar hittills varit Octav. — Hurusom
detsamma esomoftast är för Bilianget alldeles
otjenligt, synes deraf, att, der räkenskaper
och ziflfer-uppställningar förekomma,
måste desamma, då de deruti upptagna flera
utförs-summor ej kunna bredvid hvarannan
å octav-sidan inrymmas, antingen tryckas
i form af Tabeller å serskilda qvarlblad,
eller, om sådant kan ' und vikas, åtminstone,
såsom fället varit med Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om Stats-Yerkels
tillstånd oeh behof, intagen i i:sta Samlingen,
i:sta Bandet af Bilianget innevarande
Riksdag, tryckas tvärt öfver octav-sidans
längd, så väl till oformlighet i utseendet
sorn till olägenhet både vid uppsättning
och läsning deraf; och enär ett sådant tryckliingssätt,
i nyssberörda fall, medfört en
kostnad utöfver hvad som skulle egt rum,
derest qvart-formatet fått begagnas, samt
dessutom, såsom förhållandet varit med vissa
Bilagor till Bilianget för denna Riksdag,
exempelvis de till Stats-Utskottets Utlåtande,
N:o 323, samt flera af Bevillningsutskottets,
att desamma nemligen nödvändigt
måst i qvart tryckas; så saknas ingalunda
anledning att för Bihangets tryckning
hädanefter föreslå antagandet af qvartformat,
hvilket, då det minskar Bandens
3o Expeditions-Vtskottets Memorial IV.o 422.
antal, tillika bereder lättnad vid det gene»
reia registrets upprättande, oell jemväl för
den, som skall i Bihanget igenfinna något
ämne, medför fördelen af ett mindre vidsträckt
omfång för dess eftersökande, samt
i öfrigt utgör enda möjliga vilkoret för beredandet
af den under Litt. c här nedan
föreslagna utväg till minskning i tryckningskostnaden.
Infordrandet af anbud å tryckningen
af Bihanget, samt å det
dertill behöfliga papper.
Sådana hafva , hvad tryckningen angår,
hittills oförseglade, före Riksdags början,
ingifvits till Hof-Cancellers-Embelel,
derifrån de till Riks-Stånden och Expeditions-Utskottet
blifvit öfverlemnade. Det
är likväl troligt, att, i förevarande afseende,
likasom i andra entreprenad-frågor, prisen
skulle hållas lägre, derest den ena speculanten
ej fick tillfälle bestämma sitt pris
efter hvad en annan uppgifvit, utan, i okunnighet
derom, nödgades, för beredandet
af anbudets antagande, hålla sig vid görligaste
lägsta pris. *— Af denna anledning
torde det kunna leda till besparing i tryck*
nings-kostnaden , om anbuden infordrades
förseglade, då likväl icke endast lägsta priset,
utan jemväl de omständigheter, som lemnade
bästa garantien för contractets nog
-
Expeditions-Ulskottets Memorial ft.-o ^9.9. 51
granna uppfyllande å Entrepreneurens sida,
Lorde blifva grund för anbudets antagande.
Beträffande papperet, så borde äfven
derå förseglade anbud, vid hvarje Riksdags
början, lill Expedilions-Utskottet infordras,
och efter pröfning derstädes antagas, under
iakttagande af enahanda grunder, som de
nyss ofvan omförmälde; börande alltid afseende
göras derå, att papper af ett och
samma slag, eller i möjligaste måtto lika
hvartannat, kan blifva att tillgå för tryckningen
af hela Bihanget.
Af ofvanberörde anledning föreslås således,
att hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
anhållas, att de ifrågavarande anbuden
kunde genom Hof-Cancellers-Embetets
försorg varda infordrade förseglade och
till Expeditions-Utskottet ställda.
c) Åtgärder derföre, att vissa
Handlingar, som skola i Bihanget
intagas och förut
blifvit tryckta eller framdeles
komma att på allmän
bekostnad tryckas, ej be.
hofde för sådant ändamål å
nyo omtryckas.
Bland dessa Handlingar äro!
i) De, under Litt. b i i:sta Hufvud-punkten
omnämnda, till införande uti aldra
5a Expcditions-Utskotlcts Memorial N.o 422.
Samlingens i:sta Afdelning föreslagna
Handlingar;
2:0 Kongl. Mnj:ts Nådiga Proposition om
Stats-Ycrkets tillstånd och behof samt
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse
tilldragit sedan föregående Riksdag;
3:o
Bevillnings- Förordningen och andra
Författningar, rörande ärenden, deruti
Rikets Ständer ensamt besluta, och hvilka
Författningar, till följd af Rikets
Ständers underdåniga anhållan, varda
genom Kongl. Majrts Nådiga försorg till
trycket befordrade;
4:o Landshöfdingarnas Fem-års-Berättelser,
derest deti irsta Hufvud-punkten, Litt. b,
derom intagna förslag vinner bifall; samt
5:o Riksdags-Beslutet.
De bägge förstnämnda slagen af Handlingar
hafva vid föregående Riksdagar, oaktadt
till Stå nds-Led arno tärna i tryckta exemplar
utdelade, likväl, för Bihangets completterande,
måst serskildt omtryckas. Trycknings-kostnaden
för 5oo exemplar af det
förra slaget uppgick vid i8a3 års Riksdag
till omkring 1,200 R:dr,och för det senare,
hvilket, denna Riksdag, i 1,200 exemplar,medfört
en kostnad af minst 5oo Rrdr, likaledes till
omkring i5oR:dr allt Bro. Således måste vara af
vigt att söka utvägar till besparing afen dylik
dubbel'tryckningskostnad. Hvad
Expeditions-Utskottets Memorial N-o 33
Hvad nu beträffar Rikets Ständers Revisorers
och Jusliliae-Ombudsmans Berättelser,
så föreslås, för undvikandet af deras
omtryckning, företrädesvis den utväg,
under förutsättning afBihangets förändrande
lill Qvart-format, att, då dessa Handlingar,
tillika med de Förklaringar eller
Yttranden, som, från något eller några Enibets-Verk,
deraf kunnat föranledas, första
gången tryckas, utöfver det eljest beräknade
antal exemplar, uppläggas samt apteras,
serskildt för Bihangets Andra Samling, så
många exemplar, som för upplagan af Bibanget
kunna anses behöflige; så att utdelning
deraf till Riks-Slåndens Ledamöter
kan, vid Riksdagens början, verkställas.
Angående derefter Kongl. Maj:ts högstberörde
Nådiga Berättelse samt Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof, så
kan likaledes, under förutsättande deraf,
alt Ovart-formatet varder, i stället för Octaven,
för Bihanget hädanefter användt,
dessa Handlingars ändamålslösa omtryckning
förekommas äfven derigenom alt, vid
deras första tryckning, aflägges och apteras,
serskildt för Bihangets Första Samling,
•det antal exemplar, som varit afsedt för
utdelningen bland Riks-Stånden.
Bih. lill R. St. Trot. 1828-30. to Sami. 3 Band.
irsta Häftet. 3
34 Expedilions-Utskollets Memorial N.-o tyli.
Beträffande åter de i tredje momentet
liär ofvan omnämnda Författningar samt
de i det fjerde upptagna Femårs-Berättelser,
så föreslås likaledes, att, till undvikande
af dessa Handlingars tryckning tvänne
gånger, af dem afdrages och apteras för
Bihanget ett erforderligt antal exemplar
då, när de varda genom Kongl. Maj:ts Nådiga
försorg tryckta; men i fall detta förslag
till besparing antages, blifver likväl,
bvad nämnda Författningar angår, nödigt
att upptaga alla så beskaffade, först efter
slutad Riksdag tryckta, Handlingar uti serskildt
Häfte, hvartill bör hänvisas vid det
Expeditions-Utskottets Memorial , som innehåller
förslag till Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse med Författningens öfverlemnande
till Kongl. Mnj:t; och
Hvad slutligen beträffar Riksdagsbeslutet,
så blifver, i händelse Qvart-formatet
antages, för besparingen i denna del
intet annat iakttagande nödigt, än föreskrift
derom, att det för Bihanget erforderliga
antal exemplar afdrages på samma
gång som de exemplar, hvilka uppläggas
för att, genom Kongl. Maj:ts Nådiga försorg,
varda vederbörande Autoriteter och Embets-Verk
tillställda.
Lärandes det blifva nödigt att för alla
de Handlingar, hvilka, af ofvannämnda anledning,
blifvit föreslagna att för Bihanget®
Expedilions-Utskottets Memorial N:0 422- 55
complcltering på förhand afdragas, fastställa
ett visst antal exemplar, hvilket härmed
föreslås i likhet med hvad för Hillänget
vid denna Riksdag blifvit bestämdt,
eller till 1200, hvarutöfver upplagan af Bihanget
icke synes behöfva utsträckas.
1i) Nuvarande Nionde Samlingens
uteslutande utur Bi hanget.
Genom 59 §. Riksdags-Ordningen föreskrifves
väl, att de Handlingar, som innehållas
i nämnde Samling, böra serskildt
tryckas; men i den händelse ConstitutionsUtskottets,
innevarande Riksdag, uti Memorial
N:o 57, gjorda Förslag till ändring
i nämnde §. af nästkommande Riksdags
Ständer antages, kan denna Samling, hvilken
för år 1828 kostade omkring 1600 R;dr
Bro utan något i Grundlagarna deremot förekommande
hinder, helt och hållet försvinna,
hvartill, med förnämligast fästadt afseende
å besparingen af den dryga kostnaden
för Samlingens tryckning, finnes så
mycket mer skäl, som ali den upplysning,
hvilken af de i Samlingenintagna ProlocollsUtdrag
kan erhållas, på ett vida beqvämare
sätt, och utan serskild tryckningskostnad,
står att vinna af General-registret
öfver Bihanget, derest detsamma kommer
att upprättas, enligt den i irsta Hufvudpunkten,
Litt. i, föreslagua method.
36 Expeditions Utskottets Memorial N.o 4i2-
e) Förändring i afseendeåPrae*
numerationen å B i li a n g e t.
Väl liar, uppå Expeditions-Utskottets,
innevarande Riksdag, i denna del gjorda
Förslag, Rikets Ständer beslutat, det Prcenumeration
skulle få öppnas endast å Samtlige
till Bihanget hörande Samlingar.
Grunden för detta Förslag var farhåga,
att, genom tillåtelsen, att, efter allmänhetens
godtfinnande, få tillköpa sig vissa
Samlingar, förträdesvis framför andra, skulle
ett större antal exemplar af Bihanget blifva
incomplett. — Då det emedllertid visat
sig, att Bihanget, vid innevarande Riksdag,
endast under nämnde vilkor för Allmänheten
tillgängligt, varit så litet eftersökt,
att prenumeration derå intill denna dag
ej blifvit af flera, än 6 personer uttagen ,
och endast med i 11 R:dr 5 sk. 4 rst B:co
lemnat ersättning för Bihangets trycknings-kostnad,
torde icke saknas anledning
att försöka, om ej, genom förändrade föreskrifter
i denna del, kunde beredas en större
afsättning, lill någon mera båtnad i afseende
på trycknings-kostnadens godtgörande.
I sådan afsigt föreslås, att af de,
(enligt Expeditions-Utskottets under N:o8,
pag. a3, i iorde Samlingen införda Betänkande),
till utdelning bland vederbörande
Embets - Autoriteter och till försäljning,
genom praenumeration afsedde r^S exem
-
Expeditiuns-UIskoltets Memorial N.o ^22. 37
plar, måtte aftagas ett visst antal, förslagsvis
4° exemplar, hvilket antal kunde blifva
tillåtet hålla Allmänheten tillhanda genom
prenumeration, sorn finge å hvarje
Samling serskildt öppnas. Äfven om, genom
utsäljning af någon eller några serskilda
Samlingar af sistnämnda antal, hela
detta antal exemplar af Bihanget blefve incomplelt,
återstode likväl för utdelningen
till Embets-Autoriteter och till prenumeration
för dem, som redan antecknat eller
framdeles ville anteckna sig för hela Bihanget,
138 exemplar, hvilka för detta ändamål
blifva fullt tillräckliga. — Och tyckes
det för ett så beskaffadt anordnande
finnas så mycket mera skäl, som, utom fördelen
af en troligen derigenom beredd
större afsättning A Bihanget, äfven vöre
sörjd t för uppfyllandet af de flere enskildas
önskningar, hvilka, enligt hvad kändt är,
med åstundan att tillhandla sig vissa Samlingar,
endast derifrån afstå , af den anledning,
att de ej vilja ingå i kostnad för
de öfriga , för dem ej behöfliga Samlingarna.
Om detta förslag godkännes , så kunde,
efter det resultat, som deraf finnes uppstå,
hemtas en ledning för bedömandet af
de åtgärder, hvilka uti ifrågavarande afseende,
under kommande Riksdagar, vore lämpligast
vidtaga för praenumerationen å Bi
-
53 Expedit iöns-Utskottets Memorial N.-o 422*
hangel; — och, äfven om resultatet ej blefve
elei förmonligasle, vore förlusten genom
den föreslagna åtgärden ingen , enär de
Samlingar, till förrberörde antal af4o exemplar,
hvilka ålerstodo , elter de öfrigas
försäljning, alltid utgjorde en behållning,
antingen till förvar i Riksgälds-Contoiret,
eller till försäljning såsom maculatur , då
det visat sig, att försäljning i annan väg
ej vidare vore att påräkna.
/_) Kostnaden, som föranledes
afdeuti första hufvudpunkten
Lit t. I. föreslagna åtgärder
för utskrifning af
de, i och för tryckningens
skyndsamma verkställande,
erforderliga exemplar af
öfriga Utskottens Utlåtanden
och Memorial.
Denna kostnad, under innevarande Riksdag,
kan egenlligan anses hafva utgjorts af
dugtractamenten , hvilka utgått till de uti
öfriga Utskotten , utöfver hvad RiksdagsOrdningens
§. medgifver, anställde Cancel
1 ister; och, ehuru någon beräkning å ziffran
i detta fall ej kan ega rum, lärer likväl
med säkerhet kunna antagas att, i händelse
utskrifningen af de, i och för tryckningen
af Bihahget, erforderliga exemplar
af Utskottens Memorial och Utlåtanden
Expeditions-TJtskottels Memorial N.-o ^22. 5g
kunnat vid denna Riksdag verkställas, på
det i usta Hufvudpunkten, Litt. 1. föreslagna
sätt, skulle ej i och för denna utskrifning
åtgått mer än -*:del afden summa, sorn, enligt
hvad nyssberördt är, under innevarande
Riksdag, utgjort utbetalning för renskrifuing
; tillföljd hvaraf de öfriga |:delarna,
eller aldra minst hälften af denna kostnad,
kunnat uppföras såsom besparing å tryckningen
af Bihanget.
Med föranledande hvaraf tyckes kunna
antagas, det kostnaden för ifrågavarande
renskrifning, verkställd på sätt i ofvannämnda
punkt föreslås, vid blifvande Riksdagar
ej bör uppgå till högre belopp , än
hvad som motsvarar 6 högst 3 Cancellistarfvoden,
hvilket således förslagsvis uppgifves
såsom kostnad för all erforderlig
renskrifning af Utskottens Memorial och
Utlåtanden, i händelse densamma, enligt
förslaget i denna del, skulle ensamt genom
Expeditions-Utskottets försorg bestridas.
Expeditions-Utskottet, som sålunda i de
3:ne ofvanstående Hufvud-punkter uppfattat
dess Förslag till Stadganden i afseende å
tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll vid blifvande Riksdagar och dermed
gemenskap egande ämnen, har jemväl
ansett sig, till beredande af en lättare öfversigt
deraf, böra härstädes, nu i korthet sammanfatta
de föreskrifter, hvartill förslag uti
4o Expeditions- Ut sko Uris Memorial N.o ^10,
det föregående blifvit framställda och tillika
dem emellan iakttaga den skillnad, att
serskildt varda uppförda de af dessa föreskrifter,
livilka, derest förslaget i dessa delar
bifalles, icke föranleda till någon åtgärd
från Rikets Ständers sida, och serskildt de,
hvilka sådan åtgärd påfordra_, jemte hvad, i
Expeditions-IJlskottets tanka, dervid må vara
att iakttaga.
Mf förra slaget eller tillstyrkta föreskrifter
, hvilka icke fordra åtgärd från
Rikets Ständers sida, är o:
de under i.sta Hufvud-punkten upptagna ;
af att Bihanget måtte ordnas i vissa Samlingar;
bf
att en del Samlingar måtte skiljas uti
aine serskilda Afdelningar; under hvilket
Moment äfven blifvit föreslaget, att
Landshöfdingarnas Fem-års-Berättelser
måtte intagas bland de i a:dra Samlingen
tryckta Handlingar;
c) att Samlingarna och deras Afdelningar
måtte, der så erfordras, i Band fördelas;
d')
att Banden måtte indelas i Häften ;
ef att Titel-bladet måtte tryckas enligt
ett uti detta mom. uppgifvet formulaire;
ff
att Golumn-titlarna måtte upptaga de
tryekta Handlingarnas numer;
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 422. 4i
g) att uti Ark-signaturen måtte utsättas:
Samlingen, Afdelningen m. m.;
h') att pagineringen måtte ske inom hvarje
Häfte;
i) att, jemte förteckning, införd i hvarje
Samling och Afdelning, öfver de Handlingar,
som deruti innehållas , tillika
måtte upprättas ett General-register öfver
hela Bihanget;
k) att contract om Bihangets tryckning
måtte skyndsamt uppgöras vid hvarje
Riksdags början;
att vissa iakttagelser måtte ega rum för
befordrandet af skyndsamhet vid tryckningen,
och deribland att densamma
ombesörjes af Expeditions-Utskattet ensamt
, äfvensom att all derföre erforderlig
renskrifning af andra Utskotts
Utlåtanden och Memorial derstädes verkställes
;
m) att det närmare inseendet öfver tryckningen
måtte uppdragas åt någon af
Expeditions-Utskottets Tjenstemän;
under st:dra Hufvud punkten upptagna,
jemte förslag, att Upplagans storlek må bestämmas
vid hvarje Riksdags början;
a~) att de exemplar af Bihanget, hvilka äfven
vid hvarje Riksdags början bestämmas
till utdelning bland Riks-Ståndens Ledamöter,
före utdelningen, måtte falsas
och häftas;
4a Expcditions-L11 skottets Memorial N.-o 422»
b~) att hela upplagan af Bihanget måtte till
Expeditions-Utskottet från Tryckeriet
aflemnas;
c) att derefter måtte, genom ExpeditionsUlskottets
försorg, varda till hvarje Riksstånd
utan uppehåll aflemnade de för
detsamma hestämda exemplar, samt att
hvad först efter Riksdagen hinner färdig-tryckas
må få aflemnas till hvarje
Stånds Cancellie-Direction;
fT) att praenumeration å Bihanget måtte, genom
annonce i allmänna Tidningarna,
af Expeditions-Utskottet tillkännagifvas
och derstädes öppnas, under iakttagande
af de i deLta Mom. vidare föreslagna
stadganden;
e) att utaf de exemplar af Bihanget, hvilka,
efter skedd behörig utdelning, öfverblifva,
måtte afsättas 220 exemplar
för Utskottens behof vid blifvande Riksdagar,
5o till Archi v, samt 126 för
vissa Embets-Autoritefer och Läroverk;
/)
att den, som får sig uppdraget att emottaga
de tryckta exemplaren af Bihanget,
och desamma Lill vederbörande
utdela, skall derföre afgifva redogörelse;
under
3:dje Hufvud-punkten upptagna,
jemte förslag i afseende å sättet att liqvidera
trycknings-kostnaden m. m.,
Expedit iöns- Utskottets Memorial N.-o 422. 43
a) att Formatet måtte ändras ifrån Octav
till Qvart;
d) att nu varande g:de Samling måtte utur
Bihanget helt och hållet försvinna,
samt de upplysningar, som hittills derutur
kunnat liemtas, upptagas uti Registret
på sätt af irsta Hufvud-punkten
Litt. i närmare synes;
e) att förändring i nu föreskrifna Praenumerations-sätt
måtte få ega rum i så
måtto, att 40 exemplar af Bihanget finge
föryttras genom Praenumeration å
serskilda Samlingar; samt
f~f att en summa, motsvarande 6 högst 8
Cancellist-arfvoden, måtte vara att påräkna
i och för bestridandet, af den
renskrifning af öfrige Utskotts Utlåtanden
och Memorial, hvilken skulle i
Expeditions-Utskottet verkställas, enligt
hvad som föreslås i i:sla Hufvud-punkten
Litt. I.
sif det senare slaget eller tillstyrkta
föreskrifter j hvilka påkalla serskild ät -
gärd, äro
de under usta Hufvud-punkten intagna:
V) att tillräckligt antal arbetsrum malte
utses för den större personal af tjenstemän
och betjente, som kommer
att i Expeditions-Utskottet antagas, derest
förslaget under detta Mom. bifalles;
44 Expeditions-tJtskollets Memorial N--o 422*
under 2:dra Hufvud-punkten intagna:
e) att förvaringsrum malte inom RiksgäldsContoirets
nu varande hus anvisas för
den delen af Bihanget, som öfverblifver
efter behörigen skedd utdelning;
samt
under 3:dje Hufvud-punkten intagna>
jemte förslag i afseende å afgifvaudet af
Redogörelse för Bihangets tryckning
och för del dertill använda papper;
b) att anbud A tryckningen af Bihanget
samt å dertill erforderligt papper måtte,
genom flof-Cancellers-Embetets försorg,
varda infordrade, förseglade och
till Expedilions-Utskotlet ställda; och
c) alt åtgärder måtte varda vidtagna till
förekommande , deraf alt handlingar,
som böra i Bihanget intagas eller framdeles
komma att på allmän bekostnad
tryckas, ej för Bihangets completterande
behöfva, såsom hittills skett,
å nyo omtryckas.
Beträffande nu dessa tvänne senare
moment, sä lärer, i händelse Rikets Högloff
Ständer skulle täckas lemna bifall till
livad af Expedi tions-Utskottet deruti blifvit
föreslaget och tillstyrkt, underdånig
Skrifvelse böra till Kongl. Maj:t aflåtas i
Expedit ions-Utskottets Memorial N.o 4>2 45
Och för verkställigheten af besluten i dessa
delar; och torde det tillätas Expedilions-Ulskoltet
att, efter af dessa beslut
erhållen del, få förslag till sådan underdånig
Skrifvelse i vanlig ordning vördsamt
afgifva; hvaremot, och i händelse de öfriga
här ofvan om för malde förslag, hvilka
blifvit ansedda såsom till åtgärd föranledande,
jemväl skulle varda bifallne, de föreskrifter,
som deraf föranledas, kunde blifva vederbörande,
genom Höglofl. Stats-Utskoltet,
meddelade.
Hvad nu sålunda blifvit föreslaget och
tillstyrkt varder till Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande härmedelst vördsamt öfverlemnadl;
och får Expeditions-Utskottet
i öfrigt anmäla, alt, sedan på grund af
Högvördige Preste-, VällofligeBorgare- samt
Hedervärda Bonde-Ståndens ofvan omförmälde
bifall till Utskottets förfrågan uti
Memorialet Nto 387, hvilket blifvit af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln lill Handlingarne
lagdt, Utskottet redan fattat beslut
rörande här ofvan intagna Förslag, samt
låtit detsamma lill justering uppsätta , har
Expeditions-Utskottet från sistnämnde Riksstånd
, under den sistlidne Februarii ,
fått emottaga en af Herr Hartmansdorff ,
jéug., väckt samt till Expeditions-Utskottets
besvarande, inom 8 dagar ifrån delfåeu
-
46 Expeditions-Utskolléts Memorial N.o 422.
det, remitterad motion derom, att Utskottet
måtte inkomma med ett förslag till
lämpligare oell mindre kostsamt sätt för
Riksdags-Handiingarnes tryckning; men
enär uti Utskottets redan afgifna förslag
dertill innefattas allt det svar, hvartill berörda
motion kan föranleda, lärer denna
nu mera få förfalla; och hvad beträffar ej
mindre de, jemte samma motion, Utskottet
tillhandakomne, af åtskillige Ridderskapets
och Adelns Ledamöter, i anledning
af Expeditions-Utskottets ofvannämnda förfrågan,
gjorde anföranden, än ock Herr
UrummerSj C. M.j serskildt, under den 26
sistl. Februarii, till Expeditions-Utskottet
remitterade anförande; så har ExpeditionsUtskottet,
af nyss omförmälda anledning,
ansett, det icke eller häraf föranledes annan
åtgärd från Utskottets sida, än alt, i
anledning af hvad Herr Cederschjöld anfört
emot formatets förändrande ifrån Octav
till Qvart, vid de s. k. Cancellie-Exemplaren
bilägga ett, genom Utskottets föranstaltande,
på försök i Qvart tryckt blad
af Bihanget, samt, med föranledande afHr
Brummers anförande, vördsamt tillkännagifva,
det Expeditions-Utskottet ingalunda
varit i okunnighet om hvad vid föregående
Riksdagar blifvit föreskrifvet i afseende
å Bihangets tryckning, och icke el
-
JExpeditions-Utskottets Memorial N.-o 422, 47
ler lemnat obegagnad den ledning, som
vid de, under innevarande Riksdag, uti förevarande
afseende, ändrade förhållanden
kunnat af föreskrifterna vid föregående
Riksdagar bemtas för upprättandet af det
nu afgifna förslaget.
Stockholm den 3, Mars i83o.
Exp.-Vtsk. Förslag lill tind, Skrifv. IV.O 423. 49
N.‘o 42 3.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om invexling af vissa Utländska
Silfver-mynt-sorter vid Banken och
Låne-Contoiren m. ra.
S. A. K.
Uppå förekomna anledningar är sådan anstalt
af Rikets Ständer beslutad: att ej mindre
vid Banken i Stockholm än vid LåneContoiren
i Götheborg och Malmö må, för
Banco-sedlar, till bestämda pris, i vexling
emottagas följande Utländska Silfver-mynt,
nemligen
1) Holsteinska, Danska och Norrska Species.
2) Engelska kronor.
3) Tyska Conventions-Species,
Eili, till 11, St, proU 1828—i83ö, lo.-de Sami. 3. Bandet
5o Exp.-Utsk. Forsla.g lill und. Skrifv. N.o 423.
4) Spanska Piaster eller Amerikanska Dollars.
5) Franska Fem-franc-stycken.
6) Preussiska Thaler.
7) Ryska Rubler (sedan 1807).
8) Liineburger eller Meehlenburger Zwei
Drittel-stycken, hvarvid till iakttagande
blifvit stadgadt:
a. Att enär af någondera bland dessa
Mynt-sorter erbjudes ett parti om Fern
(5) Marker Svensk Yictualie-vigt och
derutöfver, beräkningen alltid kommer
att ske efter sådan vigt, och ej i stycketal,
samt priset i Banco-sedlar då
bestämmas enligt hosföljande Tariff N:o
1. (Se Bet, N:o 85).
b. Att enär åter mindre parti än Fem
(5) Marker Yictualie-vigt af någondera
Mynt-sorten erbjudes, beräkningen
må kunna ske efter stycke-tal, sålunda,
att innehållet af hvarje Piece i Ass
utrönes medelst Silfver-vigt; doek att,
efter denna grund, inga andra Piecer
antagas än sådana , hvilka äro till
den grad full vigtiga , att afgån -  gen eller nötningen högst motsvarar
Tre (3) procent af det Ass-antal, ett
sådant Mynt, nyprägladt, bordt innehålla;
och bestämmes priset i slikt fall,
med afdrag för hvarje bristande Ass,
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. JV.-o 4^3. 51
efter hosföljande TarifFN:o 2. (Se Bet.
N:o 85).
c. Att de Mynt, som finnas hafva genom
nötning förlorat utöfver Tre (3) procent,
och således icke äro antagliga efter
Tariffen N:o 2, må likafullt kunna
ernottagas, och, ehuru partiets vigt ej
uppgår till Fem (5) Marker, då godtgöras
jemlikt den i Tariffen N:o 1
utsatta beräkning efter Marker och Lod
Victualie-vigt.
Rikets Ständer hafva ock, i sammanhang
härmed, beslutat, att, derest en eller
annan skulle, efter det allmänna Silfverutvexlingen
kommit i gång, hos Banken
i Stockholm eller hos någotdera Låne-Contoiret,
för tillfälligt behof anmäla sig till
erhållande af sådana Utländska Silf vermynt
som, enligt den ofvanstående 2:dra
punkten, influtit, sådan utvexling må vara
tillåten emot en ringa förhöjning , på sätt
uti den serskilda åtföljande Tariffen N:o 3
finnes upptaget. (Se Mern. N:o 111).
Med underdånigt tillkännagifvande om
hvad sålunda stadgadt, blifvit, anhålla Rikets
Ständer i underdånighet det E. K.
M. täcktes till allmän kännedom låta härom
utgå Nådig Kungörelse.
Rikets Ständer framhärda
5a Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrifv. N-o 4?-4*
N:o 424*
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Mars ]83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Stundet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
, angående priset j hvarefter
fullvigtiga Svenska och Holländska
Ducater s controlleradt Ducat- och
Arbets-guldj samt omyntadt Guld
vid In- och Utvexling i Banken
beräknas.
S. A. K.
Uppå förekomna anledningar hafva Rikets
Ständer åt Banco-Styrelsen uppdragit, att
innevarande år, så fort nödiga upplysningar
kunna anskaffas, samt sedermera hvarje
år, inom Martii månads utgång, med ledning
af medel-priset å Guld emot Silfver,
under nästförutgående år, på Börserna i
Hamburg, Amsterdam och London, bestämma
ett Invexlings- och ett Utvexlings-pris ,
hvarefter fullvigtiga Svenska och Holländska
Ducater, från och med nästföljande A
-
Exp.-Utsk. Forslag till anel. Skri/v. IV.-o 4^4- 53
piil månad, till dess ett annat pris varder
bestämdt, må i Banken emottag-as och derifrån
ut-gifvas, samt att, efter enahanda pris,
också emottaga controlleradt Ducat- och Arhets-guld,
äfvensom omyntadt Guld på grund
af Kongl. Myntets afgifvande Attester, i
stadgad ordning. Och hafva Rikets Ständer,
i sammanhang härmed, såsom vilkor föreskri
fvi t:
a. att intill nästa Riksdag Invesclingspriset
för Ducater icke får öfverstiga
Fern Riksdaler Trettiotvå Skiliingar (5:
3a.) Banco, eller Utvexlings -'priset
understiga Fem R:dr Trettiosex Skiliingar
(^5: 36) Banco stycket ;
b. alt Banco-Fullmägtige, om och enär de
så nödigt pröfva, ega att nedsätta det
för året bestämda Invexlings- och uppsätta
det bestämda Utvexlings-priset;
c. Att, med undantag af på Deposit-räkning
insatta summor , Ducater, före
Bankens allmänna Silfver-utvexling, icke
annorlunda än emot Silfver utvexlas;
och
d. att, vid Bankens Silfver-köp, Guld i
Ducater (eller till Ducater reduceradt)
får i afräkning emottagas efter det för
deras invexling i Banken vid levererings-tiden
gällande pris, hvilket likaledes
skall tjena till grund för Bankens
54 Expeditions-Utskottets Memorial N.o /p5-
utlemnande af Sedlar, vid insättning
af Guld på Deposit-räkning.
Med underdånigt tillkännagifvande om
hvad sålunda stadgadt blifvit, anhålla Rikets
Ständer i underdånighet, det E. K.
M. täcktes till allmän kännedom låta härom
utgå nådig Kungörelse.
Rikets Ständer framhärda
N:o 425.
Memorial, med hemställan om en för~
njad underdånig Skrifvelse till
Kongl. Majit angående Sörforss
Lax-fiske.
lifter erhållen Nådig remiss! af Arrendatorernes
utaf Ji:delar af Sörforss Krono-Laxfiske
i Umeå Élf, hos K. M. gjorda underdåniga
ansökning, hafva Rikets Ständer, uppå
deras Stats-Utskotts, uti Utlåtande N:o 34,
lemnade tillstyrkande, bland annat beslutat
att till K. M. i underdånighet öfverlemna,
att, efter eget ompröfvande , i Nåder
bestämma till hvad belopp sökt nedsättning
uti nu gällande Arrende-afgift eller
Taxa för återstående 3:ne arrende-år må
ega rum. I öfverensstämmelse med delta
Expcdirions-UtsRöttets Memorial N.o 4^5. 55
Rikets Ständers beslut befinnes äfven ej mindre
det hos Expeditions-Utskottet förvarade
Concept till underdånig Skrifvelse i ämnet,
än ock den af de Respective Riks-Stånden
justerade och barbos bifogade Löparen.
Men som, enligt hvad till Utskottets kunskap
kommit, det misstag vid utskrifningen af Rikets
Ständers berörde underdåniga framställning
kommit att inträffa, att, vid berörde öfverlemnande
till Kongl. Majrts Nådiga bestämmande
af den ifrågaställa Arrende-nedsättningen,
endast tvenne återstående Arrendeår
blifvit omnämnda; så har ExpeditionsUtskottet
ansett sig böra, med anmälan
härom, hos Rikets Högloft. Ständer vördsamt
hemställa, att, till rättelse af det i
ofvanomförmälda afseende förelupna skriffel,
till Kongl. Maj:t måtte, uti förevarande
ämne, aflåtas förnyad underdånig Skrifvelse ,
i enlighet med det förslag, som härhos vördsamligen
bifogas.
Stockholm den 4 Mars i83o.
56 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 427.
N:o 426.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Mars i83».
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse*
angående sökt nedsättning i Arrendet
för Sörforss Laxfiske.
S. A. K.
Med anledning af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss till Rikets Ständers Stats-Utskott
af Handlingarna, rörande Arrendatoreinas
af J|:delar utaf Sörforss Krono-Laxfiske
i Umeå Elf gjorda underdåniga ansökning,
att, uppå uppgifna bevekande skäl,
njuta eftergift af hälften utaf den fastställda
arrende-afgiften för de 3:ne återstående
arrende-åren , hafva Rikets Ständer bland
annat beslutat till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna , att, efter Eget ompröfvande,
i Nåder bestämma till hvad belopp
den sökta nedsättningen uti nu gällande
arrende-afgift eller Taxa må eg a rum
för de återstående arrende-åren; men som
dessa sistnämnda, uti Rikets Ständers under
den 5 Mars nästlidet år härom aflåtna
underdåniga framställning, blifvit, genom
Exp.-Utsk. Forslag till tind. Skrif v. IV.-o Sj
Begånget misstag rid utskrifningen, och olika
med hvad de, till grund för beslutet liggande
Handlingar innehålla, uppgifna till
tvcinne, i stället för 3:ne; så få Rikets Ständer
sådant till möjligen nödig rättelse, samt
på det från nämnda förelupna skrif fel anledning
icke må kunna härledas till inskränkning
i tiden för sökandenas tillgodonjutande
af den arrende-afgift, hvilken må varda
dem i Nåder beviljad, härigenom hos E.
K. M. i underdånighet anmäla, och framhärda
etc.
N:o 427•
lippi. o. godlt, lios Ridd. och Adeln d. 8 Mars i83o.
Pieste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
, rörande Får - skötselns och
Ull - productionens befrämjande i
Riket.
S. A. K.
Uti till Rikets Ständer, den iö Januarii
sistlidet år, allåten Nådig Skrifvelse om yt
-
58 Exp.-Ulsk. Förslag till lind. Skrif v. IV.-o 427»
terligare åtgärders ridtagande till Får-skötselns
och Ull-productionens befrämjande i
Riket, har Eders Kongl Maj:t, jemte meddelande
till hufvudsakligt innehåll af ett,
uppå Eders Kongl. Maj:ts Nådigste befallning,
af Dess och Rikets Commerce-Collegium,
af gifve t sakrikt och fullständigt betänkande
u*ti ifrågavarande ämne, behagat fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet dervid
att de, redan från längre tider tillbaka, vidtagna
åtgärder till införande af en förbättrad
Får-a I vel och dess kringspridande inom
landet, ehuru förenade med betydliga uppoffringar
af allmänna medel till inköp af
Utländska Får och till premier för deras
införskaffande och fortplantande m. m., likväl
icke medfört sådana verkningar som
kunnat förväntas, samt att, i denna del, ännu
mycket återstår att önska. Orsakerna
till detta förhållande har Commerce-Collegium
trott sig igenfinna hufvudsakligen deruti,
att de utsatta Införsel-prsemierna föranledt
till alltför isolerade åtgärder, för
att kunna grundlägga någon varaktig allmännare
förbättring, hvartill fordrats, antingen
att dessa preemier en längre tid fortfarit,
eller ock att ett Stam-Schäferi af ädla
djur en gång för alla blifvit inrättadt,
der den landtbrukande Allmänheten ständigt
haft tillfälle att förse sig med passande
Får, hvarförutan den finare Ull-produ
-
Exp.-U tsk, Förslag till und. Skri/v, N.-o 427- ^9
ctionen äfven tillbakahållits af bristande kännedom
om Ullens serskilda egenskaper och
den deraf uppkomna villfarelse, att benämningen
Spansk Ull utgjorde ett tillräckligt
bevis på Ullens finhet, hvilket slutligen
verkat derhän, att medelfin Ull, sedan
de finaste Ull-sorterna blifvit i handeln
kända, fallit nästan till vanvärde, under
det en allt starkare efterfrågan år från år
uppjagat prisen på sistnämnda Ull-sorter
till en höjd, hvarpå förut aldrig varit exempel.
Genom det, i senare tider, på allmän
bekostnad, vid Fljdnge Kungsgård anlagda
och nu mera till Säteriet Näs i Jönköpings
Län förflyttade Schäferi af finulliga Får, har
väl, i Commerce-Collegii tanka, ett vigtigt
steg blifvit gjordt till införande i Riket af
en finare Får-race, men några hastiga och
märkbara resultat, i afseende på en allmännare
förädling af de inhemska hjordarna,
har Coliegium ansett icke kunna häraf
påräknas, i anseende till Stam-hjordens ringa
antal och många Provincers aflägsenhet
från Schäferiet.
Efter att hafva i underdånighet framlagt
en uppå egen erfarenhet och samtlige
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
infordrade yttranden grundad öfversigt
af Får-skötselns och Uli-productionens nuvarande
tillstånd inom Fäderneslandet, har
6o Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrift?. N.o 427.
Commerce-Collegium i underdånighet förklarat:
att
fullföljandet af den väg, hvartill
Början redan är gjord, medelst anläggning
af Slam-Schäferier af passande Får-racer,
utan tvifvel utgör den första och säkraste
grundvalen för all ändamålsenlig förädling;
men alt den nu varande Ull-Discont-Fondens
användande för detta ändamål vore
af flere skäl olämpligt, helst denna Fond,
med några jemkningar, ännu kan blifva,
i samma väg som förut, af verklig nytta
för den inhemska Ull-productionen , och
svårighet icke borde möta att utfinna andra
medel till Stam-Schäferiers anläggande i den
mon de pröfva des nyttiga, hvarvid dessutom
endast den första utgiften för inköpet
af Fåren borde komma i fråga, enär anledning
linnes till den förmodan , att dessa
Stam-Schäferiers underhållande skulle af
enskilde med fördel kunna Öfvertagas;
att , ehuru Ull-Disconten , äfven för
framtiden , borde bibehållas för sitt ursprungliga
ändamål, som vore Ull-handelns underlättande
genom lån emot låg ränta, Collegium
likväl ansåge densamma förfela denna
sin bestämmelse, hufvudsakligen derigenom,
att Producenten vore utestängd från
Låne-rättigheten, hvadan ock Collegium, för
att kunna öppna Ull-Disconten såsom Låne-Fond
äfven- för Landtmannen, trott full
-
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif v. IV.-o 427- 61
komligare anstalter böra vidtagas, än de
som nu befinnas i de så kallade Hall-magazinen
, för den till belåning inlemnade
Ullens magazinering och sortering, hvilken
senare åtgärd, att tillägga den frambringade
producten egenskap af en godkänd handelsvara
och gifva den ett bestämdt värde, borde,
så framt varan skulle få inträde på de
utländska Ull-marknaderna, verkställas i möjligaste
öfverensstämmelse med de i utländska
Ull-handeln antagna sortamenter, hvaraf
blefve en naturlig följd, att skickliga utländska
Ull-sorterare, åtminstone till en början,
måste anskaffas;
att, då Ull-marknaders utsättande ännu
vore en förtidig åtgärd, Collegium trott
sig i väl organiserade Ull-upplag, grundade
på ändamålsenliga sorterings-anstalter, och
sålunda beräknade ej allenast för den belånta
Ullens förvaring och försäljning till
Inrikes behof, utan äfven för dess afsättning
utom landet, i mon af produetionens
framsteg, finna en medelväg , ledande för
närvarande till samma ändamål ; hvadan
bestämmelsen af sådana Inrättningar eller
Ull-Contoir skulle vara, att, emot en lämplig
afgift, emottaga Svenska Landtbrukarens Ull
till sortering, värdering, magazinering och
försäljning, med förenad rättighet för Landtbrukaren
att, om han åstundade, få belåna
6a Exp-TJtsk. Furslag till und. Skri/v. N.o 427.
den sålunda upplagda Ullen i Ull-Disconten;
samt
att, då den nuvarande till 100,000 R:dr
uppgående Ull-Discont-Fonden vore för en
dylik belåning otillräcklig, denna Fond borde
till en början ökas med 200,000 R:dr,
hvilken summa, i mon af behofvet, skulle
kunna ytterligare förhöjas; hvarjemte serskilda
anslag komme att erfordras för TJ11-  Contoirens första organisation och deras vidmakthållande
, intilldess de, genom inflytande
afgift af Ull-producenterna, kunde underhålla
sig sjelfva.
Gillande hufvudsakligen de åsieter Commerce-Collegium
sålunda i underdånighet
yttrat angående ej mindre nyttan och behofvet,
serdeles under nuvarande tidpunkt,
af serskilda anstalter till Får-afvelns befrämjande
och förädling samt Ull-productionens
förökande inom Riket, än äfven de lämpligaste
utvägar att vinna detta ändamål, har
E. K. M. i häder föreslagit: att ett till
en början erforderligt antal Får af finulliga
racer må på allmän bekostnad anskaffas,
för att, utom det redan i Jönköpings
Län anlagda Stam-Schäferi af Electoral-får,
grundlägga dylika Schäferier i Skåne
och Östergöthland samt i Södermanland
eller Nerike, att, i sammanhang dermed,
åtgärder må vidtagas till fortplantning inom
landet af sådana grof-ulliga Får, sorn egent
-
Éxp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 427. 63
ligen genom större Ull-rikhet äro för Landtmannen
förmonliga; att till dessa anstalter
må användas successive en del af de ,
för näringarnas befrämjande, till E. K.
M:s Nådiga Disposition på Nionde Hufvud-Titeln
anslagna medel; att, då directa
anstalter lill sortering och belåning af Ull,
synas kunna väsendtligen bidraga till det
åsyftade ändamålet, Rikets Ständer måtte, i
den , under Commerce-Collegii förvaltning
ställda Ull-Discont-Fonden, anslå en tillökning
af Tvåhundrade Tusende Riksdaler, för
att, uppå de af Collegium föreslagna vilkor
och emot fyra procents ränta, användas till
belåning af inhemsk Ull, som af producenterna
inlemnas till Ull-Contoir, hvilka i Städerna
Stockholm, Malmö och Norrköping
skulle inrättas, och, såsom ett nödvändigt
medel att lätta varans afsättlighet och bestämma
dess värde i handeln, vara förenade
med anstalter till Ullens ändamålsenliga
sortering emot en lämplig af producenten
erläggande afgift ; och har E. K.
M. derjemte täckts i Nåder förklara att,
derest förberörda Låne-anslag varder af Rikets
Ständer beviljadt, Eders Kongl. Mnj:t
vill för Uil-Contoiren fastställa erforderliga
reglementariska föreskrifter; börandes räntan
å så väl den summa som till lån för
Schäferi-idkare kan serskildt blifva anslagen,
som Ull-Discontens nuvarande Fond, tills
64 Exp.-Vlsk. Förslag till tind. Skri/v. N.o 427.
vidare och i nion af behofvet, vara disponibel
till kostnaderna för omförmälde Ullsorterings-
och Magazinerings-inrättningars
anläggning och vidrnagthållande, intilldess de
i framtiden , genom tilltagande production,
vinna den utvidgning, att något tillskott af
allmänna medel dertill ej erfordras.
Rikets Ständer, hvilka, i sammanhang
med dessa Nådiga framställningar och förslag,
till pröfning förehaft åtskilliga vid
denna Riksdag af Riks-Ståndens Ledamöter
uti förevarande ämne gjorda hemställanden,
hafva, med fästadt afseende ej mindre å de
af Commerce-Collegium utredda och af E.
K. M. i Nåder gillade förhållanden , än
å de betydliga förmoner dem Preussen
och Södra Ryssland redan hemtat af
de inom dessa länder vidtagna ändamålsenliga
anstalter till Får-afvelns och Ull-productionens
befrämjande , betraktat såsom en
bland Rikets Ständers angelägnaste omsorger
att, genom anvisandet af en lämplig
tillökning i den nu varande UU-DiscontFonden,
sätta E. K. M. i tillfälle att, medelst
Ull-Contoirs inrättande, samt anställande
dervid af kunniga personer, öppna
för Ull - producenten eller Landtmannen
hittills saknade utvägar, ej allenast att erhålla
sin vara sorterad och uppskattad i öfverensstämmelse
med de inom den utrikes
Ull
-
Exp.^TJtsk. Förslag till Und. tSkrifv. bJ.-o 4^7» 65
Ullhandeln antagna sörtamenter» Utan Ock»
vid tillfälligt bristande afsättning derå, få
densamma belåna» tinder vilkor af tJllens
inlemnailde till förvarande såsonl pant i
tJll-Contoirens Magasin; och hafva Rikets
Ständer, såsom följd af allt detta, beslutat»
att» intill nästa Riksdag, uppå RiksgäldsContoiret,
anvisa en summa af högst Tvåhundrade
Tusende Riksdaler Råneo till
tJll-Disdont-Fohdens förstärkning» i rhon af
sig företeende och af Commerce-Collegium
pröfvade behof.
Såsom vilkor för begagnandet af detta
till E. K. Ms Nådiga disposition ställda
Kreditiv, hvilket» i saknad af andra tillgångar»
är beräknadt att såsom lån af
Riksgälds-Contoiret Upptagas, hafva Rikets
Ständer skolat fästa det Underdåniga förbehåll,
alt Ull-Discont-Fonden ansvarar
Riksgälds-Contoiret både för capitalet och
för den ränta derå, som sistnämnda Contoir
får för penningarnas upplåning betala;
allt sådant räknadt från den dag penningarna
blifva, till Ull-Discont-Fondens förstärkning»
af Riksgälds-Contoiret, på Discontens
räkning insatta, och intilldess betalning
följer.
Kostnaderna för de blifvande UllContoirens
inrättande, genom tjenliga rums
Bih. till Riks. St, Prot. 1828—i83o, io:d« Sami. 3 B, 5
66 'Exp.-Utsk. Forslag till und. Skrif v. N.-o /p-7-
upptagande emot hyra på de ställen, der
Kronans egna eller Städerna tillhöriga
byggnader ej derföre kunna användas, inköpet
af den lill Ullsortering nödiga redskap,
samt Tjenstemännens aflöning m. m.,
hafva Rikets Ständer ansett böra utgå af
den redan varande Ull-Discont-Fondens
räntevinst och Nionde Hufvudtilelns tillgångar,
somt, i de fall desamma ej befinnas
tillräckliga, fyllnaden af förstnämnda
Fonds egande capital; och öfverlemna
Rikets Ständer i underdånighet till E. K.
M., att bestämma de förändrade reglementariska
föreskrifter förUll-Discont-Fondens
förvaltning, samt de blifvande Ullsorterings-
och Belånings-Contoirens inrättande,
som nödiga pröfvas, under det enda förbehåll
å Rikets Ständers sida, att sistnämnde
Contoir icke må i handel med Ull, för
Statsverkets eller Uil-Disconl-Fondens räkning,
sig inlåta.
Hvad beträffar de uppå Stats-Verkels
bekostnad redan anskaffade utländska Får
af ädlare racer, hafva Rikets Ständer i underdånighet
skolat Öfverlemna till E. K.
M:s Nådiga pröfning, att, efter omständigheterna,
förordna, antingen dessa Får än
vidare böra förblifva der de nu befinnas,
eller, till ökad trefnad för hjordarne och
större vinst för landet, genom racernas
Eocp.-TJtsh Förslag till und. Skrifv. N.o 427. Gj
kringspridande, till andra Provincer af Riket
förflyttas.
I anledning af E. K. M:s Nådiga Förslag,
att Får af fin-ulliga racer må, på
allmän bekostnad, anskaffas, till grundläggande
af nya Slam-Scliäferier i Skåne,
östergöthland, Södermanland eller Nerike,
hafva Rikets Ständer deremot icke ansett
sig kunna några serskilda medel för detta
behof anvisa; men tillstyrka i underdånighet,
till E. K. M:s Nådigste bifall, att
transport-kostnadsfri införsel till Ystad af
för enskildes räkning från utrikes orter införskrifna
ädla Får må , på sätt hittills
skedt, intill nästa Riksdag fortfara.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4^8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
i anledning af anmärkningar
vid Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga
om Skiftesverket i Riket j den
/f:de Maji iSstj.
S. A. K.
pikets Ständer, som i öfvervägande tagit
de flera anmärkningar, hvilka, under
68 Exp.-Utsk Förslag till tind. Skrif v. N;0 4^8.
loppet af innevarande Riksmöte» hos Rihets
Ständer förekommit, åsyftande ändringar
och rättelser eller tillägg uti, samt
förklaringar öfver åtskilliga uti E. K»
M:s Nådiga Stadga om Skiftes-verket i
Riket, den l[:de Maji 1827, fastställda allmänna
grunder, och derifrån härledda serskilda
föreskrifter, hafva öfver de, under
nedanstående Gap. och af nyss
nämnda
Nådiga Stadga , upptagna frågor
Stannat uti följande Beslut, som till E. K»
M:s högt upplysta Nådiga beprÖfvande nU
i underdånighet öfverlemnade Varda i
5, Cap»
2. §.
1 afseende på sista Morn» af förevarande
*’Sedan stånde hvar af dem ^tvi
stande
Skiftes-delegarne) fritt, att målet
”till behörig Domstol instämma f har Rikets
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad derå ,
att orden; ”behörig Domstolf icke vöre
nog tydliga för att, utan äfventyr af misstag,
bestämma hänvisningen af Rågångstvister,
och genom hvilka misstag onödiga
kostnader kunde åbringas delegarne x
ett Skiftes-lag, och skadliga uppskof i Skiftes-förrättningarna
beredasJ och få Rikets
Ständer i underdånighet hemställa, att, till
undanrödjande af ali villrådighet vid tillämpningen
af nyssberörde Stadgande, Momentet
kunde erhålla följande lydelse: Se*
dan stånde hvar och en af dem fritt att
Exp.-Uuh, Förslag till lind. Skrifv, N.-o 428. 6g
mälet instämma, när det ensamt rörer Stadsjord,
till Stadsdomstol, och eljest till Härads-Rätt
, der ej annorlunda för något
set skildt fall finnes förordnadt.
12. Cap,
2. §,
Efter öfverläggniugar i yppad fråga
om lämpligaste oell säkraste utvägen att
bereda en rättvis fördelning af Inrösningsoch
Afl ösnings-Jord, delegarne emellan,
hafva Rikets Ständer vunnit stöd för den
öfvertygelse, att, med bibehållande af den
i förevarande antagna classification utaf
jorden endast i tvänne classer, nemligen
Jnrösnings- och Afrösnings-jord, det Stadgande
icke gör tillfyllest, att hvarje delegare
skall , så uti Inrösnings- som Afrösnings-jord,
få sig tillagdt hvad i rymd
och godhet emot hans egolott, efter delningsgrund
och uppskattning, svarar; ty följden
deraf skulle kunna blifva, att, om en delegare
uti lurösnings-jord endast erhölle sådan,
som lill äng vore tjenlig, men icke
med fördel kunde till åker uppodlas, och
åt en annan åter tilldelades endast odalåker,
hvarigenom han blefve belastad med
en öfver dess förmåga stigande odlingsersättning
till öfrige delegare, och hans
hemmansdel, sådant oaktadt, genom mistningen
af nödig fodertillgång, förlorade i
Välde, bägge dessa Jordegare försattes i ett
70 Exp.-TJtsk. Förslag lill und. Skri/v. N:o 4^8.
i hög grad kännbart lidande, och skiftet
likväl funnes lagligen verkställda Rikets
Ständer få alltså i underdånighet föreslå,
att, till förekommande af dessa olägenheter,
§:n kunde blifva lydande, som följer:
Hvarje delegare skall, så i Inrösningssom
Af rosnin gs-jorden , tilläggas hvad i
rymd och godhet emot hans egolott, efter
delningsgrund och uppskattning, svarar,
och det med någorlunda jemn blandning af
sämre och bättre mark, så att han må erhålla
sin tillständiga andel så väl af åker
och äng, eller dertill tjenlig och odlingsbar
jord, som af skog och betesmark. Ej må
delegare för andel etc.
12. Cap.
. I2, §•
Vid granskning af framställda anmärkningar
mot det i r. Mom. 8. §. af detta
Cap. meddelade Stadgande, att, ”när laga
”skifte, på en eller flere delegores begä”ran,
verkställes, sådant skifte skall hela
”Skifteslaget öfvergå,” hafva Rikets Ständer
desto mindre funnit någon förändring
i detta Stadgande böra ega rum, som tillämpningen
deraf otvifvelaktigt leder icke
allenast tidsordning, redighet och fullständighet
i skiftena, utan också till besparing
i kostnader, samt till Jordegares säkerhet;
men på det förekominas må, att
delegare i förut storskiftadt Skifles-lag
Exp.-Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N.o 418. 71
skulle kunna, af ensidiga afsigter, tili skada
för öfriga delegare, medelst begäran
om laga skifte, upphäfva och förändra det
förut varande Storskiftet, hafva Rikets Ständer
ansett det böra på undersökning och
pröfning hero , huruvida nytt skifte kan
verkställas till allmän fördel, utan någons
förnärmande. I sådant afseende få Rikets
Ständer underdånigst föreslå, att det för ett
serskildt fall gifna stadgande, sorn innefattas
i Capillets 12 §., kunde erhålla en mera
allmän utsträckning, och nyssnämda §. blifva
redigerad, såsom följer:
Har Storskifte förut öfvermätt ett
skifteslagj och finna , på grund af delegares
gjorda yrkande , Skiftesmannen och Gode
Männen _, att nytt skifte för skiftes laget
i allmänhet icke kan blifva förinonligarej
än det redan varande storskiftet; då
bör j med inställelse i det sökta skiftet,,
Utlåtande derom till Egodelnings-Rättens
pröfning öfverlännäs _, pä sätt i nästföregående
sagdt är.
i3 Cap.
7 §•
I anledning af väckt fråga om nödvändigheten
af ett stadgande, som kunde förekomma,
att, genom origtig tillämpning af
förevarande §., onödig fällning af skog må
ega mm, hvilket skulle, efter Rikets Ständers
tanka, inträffa, om en och samma ega
-
jf2 Epp.-Utsk. Förslag (ill and. Skrift, N.-o 4a8,
T6 finge både emottaga och gifva skogshem
sättning, hafva Rikets Ständer ansett sig
böra i underdånighet hemställa, att §:n kun*
de erhålla följande förändrade redaction:
Mister delegare jord, hvarå han skog
fredat, eller plantering gjort, och får i
stället annan jord, derå ingen eller sämre
skpg eller plantering finnes , eller varder
samfälld skog skiftad, och finnes ej å alla
lotterna lika god ståndskog; gånge jemväl
derföre ersättning ut, efter ty, sorn skäligt
prof vas. I detta afseende bör en allmän
\ippskaUning
den växande skogen emellan samtlige del*
egarne i skiftes-laget, innan någon af brukning
deraf får ega rwn, så att endast af
den eller de lotter, sorn erhållit växande
skog utöfver hvad derå belöper, ersättning
bör utgå och tilläggas den eller de lott*
egare} hvilka erhållit mindre skog än dem
rätteligen tillkomma bordt. Ersättning för
Vilstad skog skall i visst belopp af skogs*
förnödenheter gäldas, der den, som ersätt*
ningen gifvep eller lager, så fordrar; och
ty bör den, efter föregången besigtning
af skogens och markens beskaffenhet, ut*
sättas i visst antal Såg- eller Byggnads*
timmer, Stafrum Ved eller Kalmil or, till
af brukning på viss tid, högst 10 år, för
fen eller de delegare, sorn lenmat sina
sporda, skogs-lotter och i stället fått aft
Exp.-rUtsk, Förslag lill und. Skrif», N,-o 73
brukad mark eller eljest i ståndskog blif-.
<\)it lidande,
i4 Cap,
2;dra §,
Under åberopande af omöjligheten att,
Utan rå-liniernas upphuggande i skog, kunna
verkställa den i förevarande §. stadgade
rörläggning, har anmärkt blifvit, att föreskriften
i detta fall bordt stanna dervid,
att endast ändepunkterna utmärkas med
råstenar, derest icke jordegarne öfverenskomma,
att skillnads-linierna skola genast
upphuggas; och ehuru Rikets Ständer anse
skillnads-linieinas fullständiga och ordentliga
utstakande och upphuggande vara af
gå stor vigt, att, om derigenom någon mindre
skogs-lörlust skulle åstadkommas, den
Synes både kunna och böra fördragas; likväl
och då, i Rikets Ständers tanka, undantag
ifrån det i §:ns a:dra moment inryckta
ovilkorliga stadgandet, att "i skog
”skola skillnads-linierna till 3 eller 3 al”nars
bredd upphuggas” torde i så måtto
böra medgifvas, alt, i händelse skiftes-laget
består af en mängd delegare, men skogen
graf inskränkt område, ändamålsenliga skil IUads-linier
må , till icke ringa skogskesparing,
varda genom blekning och utstening
uppgjorda, hafva Rikets Ständer skolat i
underdånighet föreslå, att nyssnämnda mouteut
kunde blifva redigerad!, såsom föijer;
74 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N;o 428.
I skog skola derjemte skillnads-liniernej
till två eller tre alnars bredd upphuggas
j dock icke förr, än skiftet fastställdt
blifvit, sd vida icke delegarne enhälligt det
begära. Ar skogen af inskränkt område
och delegarnes lotter deri mångt, må dock
blekning och utstening ske , derest ändamålsenliga
skiljo-linier derigenom kunna
uppgöras.
18 Cap.
18 §-
Slutligen och då i 1 Mom. af denna
stadgadt är, att de underdåniga besvär,
sorn öfver Egodelnings-Rälts Utslag anföras,
skola till Rättens Ordförande tväfalldt
ingifvas , men meningen synes Rikets Ständer
icke vara tydligen uttryckt, huruvida
de Handlingar, på hvilka besvären sig grunda,
äfven skola tväfalldt bifogas eiler icke,
få Rikets Ständer, som anse det vara af
stor vigt, att all anledning lill misstydning
af ifrågavarande stadgande undanrödjes ,
i underdånighet föreslå en så lydande redaction
af Momentets slutmening"
Ställda underdåniga Besvär; bifoge ock
dervid, i tvänne Exemplar, de till saken
hörande bevis, Klaganden kan anse nödigt
förete.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Utsk. Förslag till urul. Skr rf v. N.o 439- 7^
JS:o 4‘29-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Mars i83o.
Preste-Ständet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — •—
Bonde-Ståndet d. t) — -—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse i
fråga om att uppbörden af åtskilliga
förvaltande Verks inkomster böra af
Stats-Verket öfvertagas_, emot erläggande
till samma Verk af bestämda
Års-anslag m. m.
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag,
i sammanhang med frågan om RiksHufvudbokens
upprättande, och med åsyftning
tili en större fullständighet i Rikshokslutet,
uti underdånig Skrifvelse af den
a3 October 1820, anhållit, att en förändrad
reglering i vissa delar af Uppbörds- och
Redogörelse-Verket måtte blifva sålunda
vidtagen:
1:0 att, med undantag af de Bevillningsmedel,
som, efter Rikets Ständers vidtagna
eller vidtagande beslut, skola inflyta
till Riksgälds-Contoiret, all Kronouppbörd,
skatt och afgift, under hvad
namn det vara må, borde, till vinnalt
-
76 Exp.-Utsk. Förslag till untl. Skrifv. N.o 429.
de af enhet i förvaltnings-systemet, samt
ordning och enkelhet i räkenskaperna,
ingå till Stats-Verkets Cassör, för att
sedan, med bibehållande af benämningen
och till bestämda belopp, disponeras
af E. K. M s och Rikets StatsContoir,
dels till Stats-Verkets directa
utgifter, och dels till de förvaltande
Verkens förmon, sådan den dem hittills
tillgodokommit, hvilket allt skulle
i Riks-Hufvudboken upptagas och redovisas,
och hvarigenom dispositions-och
gransknings-sättet öfver alla dessa medel
, hvilket på E, K, M. och Rikets
Ständer ankommer, icke rubbas;
3:0 att alla Kronans intrader, med undantag
endast af efiectiva Militiae-indelningshafvares
löner, må uppbäras och redovisas
af uppbördsman, hvilka hafva
execuliv rättighet, samt de lill Ränterieu
influtna contante medel genast levereras
lill Stats-Contoirets disposition;
hörande Regements-skrifvare likväl äfven
till Stats-Contoiret afgifva specificerad
räkning öfver ofvannämnda af
dem uppburna indelta löner , uti hvilken
räkning lönerna till deras belopp
efter markegång upptagas;
3;o att, som Uppbördsmännen i Riket hafva
uppbörd för flera ändamål, och afgifva
speciela redovisningar till ser
-
Fxp.-tJtsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 429- 7 7
skilda af hvarandra oberoende Verk,
ofta på olika terminer, samt således
kunna vara i tillfälle att med medel,
hörande till en uppbörd , betacka bristen
på en annan, och äfven en längre
tid dölja verkliga balander, det måtte
stadgas, att all i penningar inflytande
Krono-uppbörd, af hvad namn det vara
må, bör indrifvas endast vid de för
allmänna Bevillningens uppbärande bestämda
tvänue Uppbörds- och Reststämmorna;
och
4;o att, genast efter fullbordad årlig nppbörds-befattning,
redovisningen på en
och samma tid för alla serskilda slags
medel må verkställas;
så bar E. Ké M. Öfver dessa ämnen i Nåder
infordrat Krigs- och Kammar-Collegiernas
samt Stats-Contoirets och Kammar-Rättens
underdåniga yttranden, samt
tinder den tt) November 1828 öfverlemnat
Handlingarne i detta mål till Stats-Utskottets
kännedom, med Nådigt förklarande, att
E. K» M. under den i5 October berörde
år utfärdat allmän Kungörelse, angående åtskilliga
förändringar med Uppbörds- och
Redogörelse-Verket, ledande till både lättnad
för de skattskyldige och större enkelhet,
samt säkrare cöntroll vid landt-uppbörden,
hvarjemte E. K. M. fästat StatsUlskottels
uppmärksamhet på lämplighe
-
78 Exp.-Utsk. Furslag till und. Skrif. N.-o 429.
ten deraf, att alla Krono - arrende - afgifter,
äfven då de ej äro utsatta i Spannmål
eller Hö, varda, på sätt Kammar-Gollegium
och Stats-Contoiret i underdånighet
tillstyrkt, bestämda till leverering årligen,
i den för all annan grundskatt föreskrifna
ordning.
Yid öfvervägande häraf har hos Rikets
Ständer förekommit, att sedan, genom E.
K. M:s ofvannämnde Nådiga Kungörelse af
den i5 October 1828, erforderliga föreskrifter
blifvit lemnade uti flera af de
utaf Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag
framställda fall, så att den Krono-uppbörd,
som af Regementsskrifvarne blifvit bestridd,
från och med för år 1829 skall emottagas och
redovisas endast af Iironofogdarne, och levereras
till Ränterien på samma gång som
den öfriga Krono-uppbörden, samt att Indelningshafvare
och serskilda Uppbördsman,
hvilka icke hafva executiv rättighet, böra
hålla sina uppbörds-stämmor allenast vid de
för allmänna uppbördens emottagande bestämda
terminer; och enär jemväl, tillföljd
af Rikets Ständers vid innevarande Riksdag
fattade och af E. K. M. i Nåder gillade
beslut, att Krono-arrende-afgifter, hvilka
hittills bordt praenumerations-vis, före
den 14 Mars, årligen i contant erläggas,
bomma för framtiden att uppbäras och levereras
i den för all annan grundskatt fö
-
Exp.-Ulsk. Forslag till lind. Skrif v. N.o 429. 79
reskrifna ordning; så liar, genom dessa åtgärders
vidtagande, de ämnen blifvit befordrade
till verkställighet, som utgöra föremålen
för ofvannämnde 2:dra, 3:dje och
4:de punkter.
Vidkommande åter den irsta punkten,
eller förslaget, att all Krono-uppbörd, med
undantag af allmänna Bevillningen, borde
ingå till Stats-Verkets Cassör, och disponeras
af Stats-Contoiret, dels till Stats-Verkets
directa utgifter, dels lill de förvaltande Verkens
förmon, anse Rikets Ständer det vara
af obestridlig nytta, och ej allenast ledande
till enhet och större ordning vid uppbörden
af skattebidragen, utan äfven till lättnad
och bättre controll vid deras redovisning,
om alla medel, med undantag afRiksgäidsmedlen,
blefve till ett och samma ställe
inlevererade och redovisade, hvarigenom de
mångfalldiga redogörelser, hvilka Uppbördsmännen
hittills ålegat afgifva till de serskilda
Verken, skulle till det mesta komma att
upphöra, och hela deras redovisning för
allmänna Statsbidragen innefattas endast uti
en räkning. Den ersättning, de förvaltande
Verken i följd deraf tillkom för hvad till
Stals-Verket sålunda directe ingick, skulle
antingen utgöras af behållningen utaf de inflytande,
ifrågavarande Verk tillhörande inkomsterna
, eller af bestämda års-anslag,
grundade på ett medium af dessa inkomster
80 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N:0 429.
för de senare åren. Rikets Stander, sonl
nogsamt inse , att det första af dessa alternativ
skulle komma att inleda Sfats-Verket
uti årliga liqvid-förhållandeii med de serskilda
Verken, hvilka, det oaktadt, hädanefter
såsom hittills, icke kunde förr än sedan
allmänna räkenskaperna vörö afslutade,
eller långt efter deil tid, för hvilken redovisningen
skedde, erhålla kännedom om beloppet
af deras inkomster, hafva derföre
trott sig icke böra medgifva detta första alternativ;
toell anse deremot, att det andra
alternativet, eller de serskilda Verkens förseende
med årliga anslag, hör tillerkännas
ett afgjordt företräde, såsom medförande dé
bufvudsakliga fördelar, att medlens förvaltning
och redovisning blef enkel och lätt*
att de förvaltande Verken, enär deras uppbörd
blir förvandlad från många spridda
och stundom till beloppet mycket föranderderliga
inkomst-titlar, till ett bestämdt årsa
il slag, blifva i tillfälle att på förhand oöll till
beloppet noga beräkna sina tillgångar oell
kunna Jätopa sin hushållning derefter; alt
UppbÖrdsmänrten i orterna blifva befriade
från det icke obetydliga besväret att afgifva
redogörelser till många förvaltande Verk ;
oell att dessa Verks omsorger med Uppbördens
emottagande från Landsörterna , samt
densammas CoUtrcllerande och granskande
kömme
Fxp.-tltsk. Förslag till und. Skrifv. N.ö 8 i
komma att upphöra J hvilket bor bereda besparing
i deras förVältnings-köstnader. Mell
för att, vid bestämmandet af dessa anslag,
Så mycket säkrare närma Sig deii Summa*
hvilken borde tillkomma hvart och ett af
de serskilda Verkeit* och dymedelst trygga
Så väl dem Söm Statsverket för möjligen
befarade förluster * linnä Rikets Ständer
lämpligt i att penningar samt indelta rån*
törtlas Krönovärde och Spannmålens tunntal,
dér sådant förekommer* serskildt böra
Bn gång för alla såsom bestämda anslag uppföras*
dock så* att, i afseende å de prisförändringar,
sorn Räntepersedlar och Spann*-  mål äro Underkastade* borde* vid hvarje ny
Stats-reglering* ett medeltal öf dé värden,
hvartill indelta Räntor oöh Spahilmål * under
de sista fem (5) åren, till Stats-Verket ingått*
tagas till grund för bestämmandet af
de pris derå, Söm för de följande åren, intill
vidtagandet af nästa Stats-reglerirtg, skulle
de serskilda Verken tillgodokomma*
I afseende på bestämmandet af de Verks
medel, Sorn, l följd häraf, lämpligen anses
kunna direöte till Stats-Verket ingå, borde
en noggrann Utredning om beskaffenheten
af dessa Verks inkomster tillvägabringas,
till utrönande af de belopp, hvilka, såsom
llih. till R.St. Prot. 1828—i8jÖ
82 Exp>- TJlsk. Förslag, till und. Skrif v. N:o 42g.
årliga anslag, i stället skulle dem tillkomma,
hvarvid vöre att iakttaga, att capital
och interesse!!, samt tillhörige eller donerade
fastigheterf hvaraf revenu erhålles,
skulle undantagas och icke komma uti någon
beräkning, enär sådana äro att anse
såsom enskild förmögenhet eller tillhörighet,
hvarmed Statsbestyret icke hör hafva
att sig befatta j och anse Rikets Ständer
några svårigheter icke böra möta, att Statsverket,
emot erläggande al bestämda årsanslag,
qfvertog uppbörden af följande
medel: ;
1:0 Passevolance-medlen.
2:0 Wadstena KrigsmanshuS-medlen.
3:o Civil-Statens och Arméens PensionsCassors
medel, med undantag af delegarnes
afgifter, hvilka uppbäras af
Cassornas Redogörare.
4:o Invalidhus-fondens medel.
5:o Spinnhus-medlen.
6:0 Skogsplanterings-medlen.
7:0 Jagtcassas-medlen.
8:0 Jemtlands Läns allmänna Sammanskotts-medel,
nemligen:
Räfstetings-penningar,
Provincial-Läkares Löne-lillskott,
Öfverskotts-rökemedel.
gro Strömsholms Stuteri-medel.
10:0 Flyinge Dito.
11:0 Djekne-penningar.
Exp.-Ulsk. Förslag till1tind. Skrif v. IV.-o 429. 83
ja:o Lappmarks Ucclesiastique-me$el.
i3:o Couvoy-mtjdlen, hvilka, såsom ingående
till Tull-Verket, kunde såsom TulL
medel anses, samt årligt besLämdt anslag
i stället anvisas åt Couvoy-Cassan.
Deremot anse Rikets Ständer följande
medel vara af enskild beskaffenhet, och
med hvilkas redovisande Statsbestyret icke
borde besväras:
1:0 Riddarhus-medlen.
2:0 Enöres-medlen , inflytande endast i
Upsala och Stockholms Län.
3:o Arbetshus-medlen dito i Skaraborgs
Län.
4:o Vägbyggnads-rnedlen, utgående i Kronobergs,
Götheborgs, Wermlands och
Gefleborgs Län.
5:o Bromedlen i Christianstads Län.
6:0 Fattig försörjnings-med len.
<■7:0 Fabriks-Fattigcassae-medlen.
8:0 Lazaretts- och Curhus-afgifterna, hvilka
borde jernkis och regleras, samt
antingen blifva ställda under någon
allmän styrelse, eller förvaltas för
och uti hvarje Län serskildt.
Under namn af Borgholms Garnizons
Service-medel har hittills ingått ett obetydligt
belopp af omkring 16 R:dr årligen
öfverhufvud, hvilket nu mera, då ingen Garnizons-service
å Borgholm erfordras, borde
helt och hållet upphöra att vidare utgöras.
84 Exp.-Utsk Förslag till und. Skri/v. N.-o
Om Stats-Verket sålunda kommer att
öfvertaga åtskilliga förvaltande Verks inkomster,
borde, i sammanhang med undersökningen
om beskaffenheten af dem, jemväl
en reglering af de uppbörds-titlar, hvaraf
ifrågavarande Verks inkomster utgöras ,
blifva vidtagen, till befrämjande deraf, att
de på ett mera ändamålsenligt sätt och icke,
såsom nu eger rum, under mångfalldigt
olika benämningar debiteras, så alt, när t.
ex. Böter förekomma å flera Verks medel,
sådana alltid måtte tillsammans upptagas
endast å ett ställe.
Jemte underdånig anmälan af Rikets
Ständers ofvanomförmälda åsigter, få hos
Eder Kongl. Majit Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, att tjenliga åtgärder
måtte vidtagas till erhållande af de i sammanhang
härmed erforderliga upplysningar
och utredningar, så att förhållandena
mätte kunna för nästkommande Rikets Ständer
fullständigt framläggas, och de beslut då
fattas, hvartill omständigheterna må kunna
föranleda.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Utsk. Förslag lill and. Skri/v. N.o 4^0. 85
N:o 43o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Mars i83o.
Preste-rStåndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. c) >— •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående åtskilliga omständigheterj
hörande till Riks-BoksluteU
S, A, K.
fjäs Rikets Ständer hafva åtskilliga frågor,
hörande tillRiks-Hufvud-Boken, förekommit;
j anledning hvaraf Rikets Ständer vidtagit
de åtgärder, sorn, i hänseende till Bok-slutningen,
controllen och redovisningen i ali-»
mänhet, blifvit nödiga ansedda,
I afseende på redovisningen för de förskott,
vare sig emot redovisning eller återersättning,
som af Stats-medlen blifvit utbetalda
eller vidare utbetalas, till följd af
JL K. Maj;ts serskilda Nådiga föreskrifter
, hafva väl Rikets Ständer, uti underdånig
Skrifvelse af den första innevaran-'
de månad, rörande deras Revisorers åren
1825 och 1827 afgifqa berättelser om samma
år verkställda granskningar af Stats-Verkets
förvaltning åren 1822 med 1824, anmält
de åtgärder, sorn, beträffande förskotts
-
86 Exp.-Utsk. Förslag till and. Skrifv. iF/o 43 o.
tagarnes redovisningsskyldighet, ansetts Leli
öfliga ; men, på det äfven beloppet af sådana
oredovista förskott måtte uti räkenskaperna
vara synligt, och den å dem skedda
tillkomst eller förminskning må kunna
controlleras , hafva Rikets Ständer ansett
lämpligt, att alla sådana förskott böra serskildt
i Riks-Hufvud-Boken balanceras, och,
intilldess vederbörlig redovisning egt rum,
betraktas såsom en Stats-Verkets tillgång,
för hvilket ändamål Rikets Ständer funnit
tjenligt: att uti Riks-Hufvud-Boken bör, från
och med för i83o, en serskild Generalräkning
inrättas, hvilken ej allenast skall
upptaga de från föregående» och till påföljande
året befintliga oredovista förskott ,
och de som under året tillkommit, utan jemväl
afföra de, som blifvit redovisade, eller återersatta;
samt att resultatet af dessa förhållanden
derjemte uti Riks-Hufvud-Bokens
Capital-räkning ingår.
Enahanda General-räkning anse Rikets
Ständer, i öfverensstämmelse med deras redan
fattade och uti förrberörda underdåniga
Skrifvelse anmälda beslut, böra uti RiksHufvud-Boken
finnas öfver Nionde HufvudTitelns
utestående fordringar, jemte de lån
eller förskott, som af samma Titels tillgångar
årligen må blifva utbetalda eller återliqviderade,
så att det vid hvarje års
början och slut utestående Capitalet blifver
Exp.-Vtsk. Förslag lill md, Skri/v. N:o 43o. 87
synligt och uti Riks-Hufvud-Bokens Capital-räkning
balancéradt; dock utan att någon
sammanblandning med Titelns årliga Anslags-summa
härigenom måtte ega rum.
Under granskningen af de Redogörelser
och Hufvud-Böcker, som blifvit upprättade
af åtskilliga så väl förvaltande som sådana
Verk, hvars inkomster bestå uti Stats-anslag,
hafva Rikets Ständer erfarit, att dessa redovisningar,
i mer eller mindre mon, sakna
den fullständighet och de upplysande egenskaper,
som af det i allmänhet nu mera i
flere delar förbättrade Bokförings-system billigen
kunde förväntas, och att de jemväl
till sin uppställning innefatta en mångfaldighet
af olika, stundom ganska invecklade
och otydliga methoder, till hvilkas utredande
Revisorerne ofta mäste förspilla mycken
tid och möda; och, enär ett sådant förhållande
i hög grad påkallar åtgärders vidtagande,
hvarigenom rättelse i dessa delar må
kunna till vägabringas, hafva Rikets. Ständer
ansett ledande till ändamålets vinnande,! om,
för ifrågavarande räkenskaper, tjenligt Formulair
upprättades, i öfverensstämmelse med
de för Riks - Boksluts-arbetet gällande grunder,
så att de till form och uppställning
måtte, så vidt möjligt vore, blifva lika; och
hvilket är så mycket angelägnare, som sådant
må hända innebär det enda vilkoret af
möjlighet för Rikets Ständers Revisorer att,
?8 Exp.-rUlsh Förslag till und. Skrifv. lY.-o 43o,
under den för deras förrättning bestämda
tid, tillbörligen medhinna deras gransk-*
nings-arbete. Rikets Ständer anse nämnde
Förraulair böra grunda sig på de för en or-!
dentlig Bokföring i allmänhet gällande principer,
så att det må innefatta fullständighet,
enkelhet, säker controll, så liten vidlyftighet
sorn möjligt, samt lättfattlighet för
äfven dem, som icke äro närmare bekanta
med Bokföring, och att Formulairet jemväl
bör tydligt allvis?), att balancerne från det
föregående och till följande året skola fullständigt
upptaga tillgångar i fastigheter,
fordringar, behållningar i penningar eller
gffecter, äfvensom skulder, allt i penningeVärde;
bärande derjemte föreskrifvas, atti
hvarje Hufvud-Bok intages ordentlig Gassaredogörelse,
och, der Verket har räkning med
Banken eiler Riksgälds-Contoiret, serskildt
Conto för sådan räkning,
I afseende å väckt fråga, huruvida Räntp-Kammarens
Hufvud-Böcker böra åtföljas
af Contra-rakningar med Banken och Riksgälds-Contoiret,
har väl blifvit upplyst, att
sådana Contra-räkningar alltid blifvit förda,
och äro samt blifva för Rikets Ständer och
deras Revisorer att tillgå; men Rikets Ständer
hafva ansett, att fullkomlig poptroll och
ordning i denna del endast vinnes derigenom,
att löpande räkningar med Banken
pch Riksgälds-Contoiret, åtminstone half-års
-
Fxp,-Utsk. Förslag till und. Skrif», NVo 43i. 89
vis, summariskt för hvarje Conto, ingå i
sjelfva Räntekammare-Hufvud-boken , hvarigenom
denna, nu egentligen blott varande
Cassa-Bok, får densamma Afslutnings-controll,
som en Hufvud-Eok kan lemna.
Hvilket Rikets Ständer härigenom få
hos Ji. JC M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 43t,
XJppl, 0, godt, hos Ridd, och Adeln’d. 8 Mars j83q,
Preste-Ståndet d. 8 —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 9 —,
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om utfärdande af en Författning,
angående Lagfoljandet af så kallade
Undanta gs-contract,
S. A. K.
f~£as Rikets Ständer har framställning blifvit
gjord om angelägenheten deraf, att, me
-
9o Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v. N.-a 43 i.
deist stadgade föreskrifter, för sådana egare
af fast Egendom, hvilka, på sätt i åtskilliga
orter af Riket är öfligt, afhändt
sig egande-rätteri dertill, under förbehåll
af antingen fortfarande nyttjande-rätt till
större elier mindre del af samma fastighet,
eller viss afkomst deraf eller andra förmoner,
bereda säkerhet att af de betingade
vilkoren komma i åtnjutande, enär erfarenheten
visat, det dylika afhandlingar sällan
lagföljas, hvaraf de nya egarne till hemmanen,
föregifvande sig ej hafva af sina
fångesman erhållit kännedom om afhandlingarnas
tillvarelse, tagit sig anledning att
söka undandraga sig dessas uppfyllande. På
grund häraf få Rikets Ständer, som anse de
sålunda öfverklagade olägenheter lämpligen
kunna förekommas derigenom, att de
fördelar, hvilka, vid sådan öfverlåtelse af
hemman betingas, varda uti den afhandling,
hvarigenom öfverlåtelsen ,sker, intagna
, hos E. K. M. i underdånighet anhålla
, att genom allmän Författning måtte
meddelas ett så beskaffadt stadgande:
”Uti de af handlingar j hvarigenom e”gande-riitt
till hemman af händes , med
”förbehåll om undantag eller andra förmo”ner
af det upplåtna hemmanet j skall sp«-  "cifik uppgift intagas på alla de betingade
\förmonerna
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Ulsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 432. 91
N:o 4^2.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — ' —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om decharge för Stats-Rådets Ledamöter
m. fl.
S. A. K.
Sedan de i Stats-Rådet förda Protocoll blifvit,
i öfverensstämmelse med io5 och 106
§§. Regerings-Formen samt 29 §:n Riksdags*
Ordningen, öfverlemnade till Rikets Ständers
Constitutions-Utskott, som dem genomläst
och granskat; få Rikets Ständer härigenom
i underdånighet tillkännagifva och förklara,
att, med stöd af 76 §. Riksdags-Ordningen,
Stats-Rådets Ledamöters och Föredragandes
ansvarighet för sina rådslag och för utöfningen
af sina Embeten intill den dag, då innevarande
Riks-möte tagit sin början, fullkomligen
upphört, samt att under denna
frikallelse jemväl inbegripas E. K. M:s
Rådgifvare i Commando-mål för Armeen
och för Flottan.
Rikets Ständer framhärda etc.
g 2 Expcditions-Vtskollcls Memorial N-o 433,
N:o 433.
Memorial, med öfverlemnande af en
till Riksdans-Beslutet,
Dä Expeditions-Utskottet härhos till Rikets
Högl Ständers justering vördsamt öfverlemnar
förslag till den §. af Riksdags-Beslutet,
hvilken upptager Rikets Ständers, under innevarande
Riksmöte, till Kongl. Maj:t aflåtna
underdåniga Skrifvelser, med framställningar
af deras önskningar i qeconomiska och
andra ämnen, får Utskottet vördsamt anföra,
att uti ifrågavarande Förslag alla de
Skrifvelser af nämnda innehåll, som intill
denna dag äro till Kongl. Maj.t aflåtna, finnas
uppgifne; men att, sorn flera sådana
torde, under loppet af den återstående tiden
af Riksdagen från Rikets Ständer till
Kongl. Maj:t ingå, §;n alltså icke blifvit afslutad,
utan komma jemväl dessa att i sin
prdning uti §:n inflyta.
Slockholm den 7 Mars i83o,
Exp.-Vtsk. Förslag till tind, Skrifv. N-o 4M- 9>
N:o 4H
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Mars l83o.
Preste-Ståndet d. 1! — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet .d. 11 — —
Rikets Ständer sander dånig a Skr ij'Veise, med
Svar å Kongl. Maj:tSj under d. i3 Febr.
182g, af ätna Nådiga Skrifvelse^ i hvad
den angår rättighet för Kongl, Majit j
att inom bestämdt maximum förhöja
tullen å inkommande Varor j samt angående
Tullbevillnings*grttnderna,
S. A. K,
Uti till Rikets Stander, under d. i3 Febr,
sisth år, aflåten Skrifvelse, har E. K. M.,
bland annat, 1 betraktande af de förändringar,
sorn emellan Riksdagarne kunna inträffa
både i handelns allmänna gång och uti reti
proci tets-för hållanden till främmande Nationer,
i följd af hos dem vidtagna, på Sveriges
handel verkande Författningar, i Nåder
täckts å nyo fästa Rikets Ständers upp
-
94 Exp.-TJtsk. Förslag till und. Skrif N.o 434.
märksamhet på nyttan deraf, att Rikets Ständer
till E. K. M. öfverlemna att inom bestämdt
maximum . förhöja tullen å inkommande
varor; och få R. St., som, under d.
ig sisth Fehr., till E. K. M. i underdånighet
öfverlemnat det af R. St. uppgjorda Förslag
till blifvande Tulltaxa, härmed, till
svar å högslberörde Nådiga framställning, i
underdånighet anmäla, att, då R. St. uti
den sålunda aflemnade Tulltaxan icke ansett
sig kunna annorlunda bestämma tullen
å varor, än såsom ett maximum af hvad de,
efter närvarande förhållanden, i egenskap af
Tullbevillning, åtaga sig, men det på E. K.
M. allena ankommer att, i afseende å utländska
Magter, förskaffa en för Svenska
handeln förmonlig reciprocitet, hafva R. St.
skolat hös E. K. M. i underdånighet anhålla,
det täcktes E. K. M. vidtaga alla de
mått och steg, som, i afseende härå, äro
med landets bästa förenliga, samt få derjemte
till E. K. M. öfverlåta rättigheten att,
efter yedérbörandes hörande, minska eller
nedsätta den i Tullbcvillnings-Taxan utsatte
tull.
Rikets Ständer, som, af hvad i högstberörde
Skrifvelse i öfrigt blifvit i Nåder meddeldt,
hemta t anledning att äfven, å deras
sida, redogöra för de åsigter, hvaruppå äfven
omförmälde till E. K. M:s Nådiga fastställelse
öfverlemnade Förslag till Tulltaxa
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 43|. g5
Sr vordet grundadt, få nu fördenskull i underdånighet
anmäla, det R. St., såsom grunden
för Tullbevillningens utgörande, antagit:
*:o ”att, med erkännande af Konungens rätt
i afseende på förbuds utfärdande emot
in- och utförsel af varor, så väl som
af de rättigheter Konungen tillkomma i
afseende på Tractaters afslutande med
främmande Magter, en allmän frihet må
förunnas att, emot en i afseende på
skydd för inländska näringar samt consumtionen
afpassad tull, ej mindre i
Riket införa alla utländska varor, än
ock till främmande Stater utföra och
afyttra alla inhemska producter och
tillverkningar, och att sådana varu-arliklar,
hvarmed i Sverige handel kan
drifvas, må i den Tullbe villo ings-taxa,
sorn af Piikels Ständer fastställes, med
derföre utsatt tull intagas
3.0 Vatt införsels-tull för alla sådana varor,
som äro vårt lands egna och inhemska
producter, och hvilka icke behöfva utifrån
införas, utan kunna i tillräcklig
mängd och godhet här i landet alstras
och frambringas, så väl som sådana
producter, manufact-ur-varor och tillverkningar,
hvilka väl inom landet finnas,
tillverkas och kunna till erforderlig
godhet, men ännu icke till erforderlig
mängd, lemnäs, beläggas med
96 Exp.-Ultsk, Förslag till lind. Skrif v. N:o 4$4ä
sådan tull , som försvarar och upp*
muntrar den inhemska Producenteil
och Tillverkaren till täflan med dert
"Utländska, och derjemte, å ena sidan,
skyddar honom för ett sådant varor*
tias fall, sorn skulle sätta honom utur
stånd att med skälig förmon drifva
sitt yrke, men, å den alldfa, ej eller
alldeles utestänger Utländska medtäf*
lare, såsom nyttiga att förmå härva*
rande Producenter och ManufaeiUri*
ster till ansträngning, Samt till för*
värfvande af kunskaper och de förde*
ras yrken nödvändiga machinerier
3:o ‘att de artiklar, som i Sverige kunna
produceras och tillverkas, med hvar*
ken i erforderlig mängd eller till dell
godhet, som andra länders industri
dem framkallat, beläggas med en mili*
dre tull, men dock icke så låg, att
den förhindrar möjligheten af Inländsk
täflan med Utlänningen
4:o "att alla Utländska Producler, Coloni*
al-varor och Fabricat, sorn inom Ian*
det hvarken produceras eiler till ver-*
kas, beläggas med en så afpassad Tull*
afgift, att den kan förenas med Sta*
tens fördel, å ena sidan, och med dert
Skattdragande Medborgarens bästa, å
andra sidan, samt med behörigt afse*
ende
Exp.-Ut sk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 4 3 4- 97
ende å nödvändigheten alt icke föranleda
till Tull-försnillning och underslef;”
5:o
”att Rå-ämnen för inhemska fabricat
och tillverkningar beläggas med den
lämpligaste minsta tull
6:0 ”att tullen å alla, enligt förra Författningar,
till utförsel tillåtna varor, i
allmänhet bibehålles, men i annat fall
jemkas och ändras, med hänsigt till
den mer eller mindre nytta eller skada
varans utförande möjligen kan tillskynda
landet;”
7:0 ”att Skydds-luUen bestämmes å sådana
varor, som förr varit till utförsel
förbjudna, till betryggande emot de
olägenheter, sorn man förut, genom
förbuden, sökt förekomma;”
8:0 ”att all tull för utgående och inkommande
varor, äfvensom skepps-umgälderna,
bör i Svenska Banco-sedlar utsättas
och i Svenskt mynt erläggas;”
•q:o ”att vid alla tillfällen , då en bättre
vara af samma slag kan förblandas med
en sämre, eller då icke erforderlig
controll står att vinna, det förtullningen
svarar emot varans verkliga
egenskap af finare eller gröfre, en medel-tull
bestämmes, sorn skyddar e
Bih.
till R.St. Prot. 1828—i83o, to.-de Sami. 3 Band. 7
98 Exp.-Vtsk. Förslag till and. Skrifv. Nio 435.
mot införsel af den gröfre varan, och
är lämplig för det slag, som behöfves
att införskrifvas;”
10:0 ”att den fastställda Tull-afgiften utsättes
till bestämdt belopp i Riksdaler,
Skill ingar och Runstycken, efter
mått, mål och vigt, eller stycketal på
alla sådana varor , hvilka icke ega
hufvudsaklig skiljaktighet i qualiteten,
men att de, i motsatt händelse , måtte
förtullas efter värde, och tullen bestämmas
till viss procent af detta
värde.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 435.
Uppl. o. godk. bos Ridd. och Adeln d. g Mars i 83a,
Preste-Ståndet d. 1 r — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t om förändring
i sättet för Grund-Räntornas
eller Krono-Tiondens utgörande.
S. Å. K.
H os Rikets Ständer hafva vid denna Riks,
dag, serdeles af Bonde-Ståndets Leda mö
Exp.-Utsk. Forslåg tilt und. Skrift>. lY.o 435. gg
ter, mångfaldiga klagomål blifvit anförda
öfver de olägenheter och det betryck Räntegifvare
skola vidkännas genom det sätt,
hvarpå afrads och Krono-tionde spannmålen
måste utgöras, till bevis hvarföre hufvudsakligen
blifvit åberopadt, att den af
hemmanen utgående skatt är högre under
missväxtår än vid vanliga skördar, och beräknas
allt högre ju kännbarare missväxten
är, då, i dess ställe, nedsättande af
skatterna under missväxtår, synes vara mera
enligt med Statens ändamål. Men då
vinnandet af denna fördel ansetts icke
kunna förenas med nu varande grunder
för skatternas utgörande, hafva önskningarna
inskränkt sig dertill, att den hemmanen
åtföljande grundskatt och Kronotionde
måtte framgent komma att utgöras
på ett mindre tryckande sätt.
Bland de flere förslag, som i sådant
ändamål framlagde blifvit, bar i synnerhet
ett, som af en Ledamot inom Ridderskapet
och Adeln blifvit afgifvet, tillvunnit
sig Rikets Ständers uppmärksamhet och
hufvudsakliga bifall, såsom närmast förlikande
de ömsesidiga interessena emellan
Ränte-gifvnre och Ränte-tagare.
Med öfvertygelse, att hemmans-egaren
vore mera belåten , om följderna af ett
missväxtår fördelades på flera efterföljande,
så att den stundom allt för dryga
loo Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 435.
skatte-tillökningen, ej till liela sitt belopp
genast efter en otillräcklig skörd utkräfdes,
samt alt Staten eller Löntagaren äfven
borde vara bättre betjenta dermed ,
att deras inkomster i afrad och Krono-tionde
icke blifva så ytterligt öjemna, som förut
ofta inträffat, har allLså blifvit före*
slaget:
”att alla för hemman eller lägenheter
”in natura beräknade grundräntor eller tion”den,
af hvad namn sorn helst, de må vata
Kronan behållna eller utgå till Löntagare
eller Undervisningsverk, allmänna Inrättningar,
eller såsom Augment eller Fräl”se-räntor,
eller uti hvad annat ändamål
”sorn helst» måtte från och med början af
”innevarande år och allt framgent utgöras
”på det sätt: att, sedan årets markegångs”pris,
enligt gifna föreskrifter blifvit satt,
”hopsummeras dermed marke gångs-prisen
”för de senast förflutna fyra åren, och femtedelen
af summan blir det pris, hvarefter
räntorna för året erläggas. Uppsägning
till leverering in natura får endast
”göras af Ränte-gifvaren och , i den händelse
sådant sker, och årets markegångs”pris
understiger det uträknade betalnings”priset,
så betalar Ränte-gifvaren derjemte
”skillnaden i contant.”
Med erkännande af den goda syftningen
med detta förslag, som synes vara att
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.-o 435. 101
sätta Ränte-gifvare och Ränte-tagare i det
förhållande till hvarandra, att den enas olycka
af en missväxt icke skall lända till
den andras ögonblickliga vinst, och att den
enas fördel af en god skörd icke skall föranleda
till den andras ögonblickliga förlust
af påräknad inkomst, äfvensom att alla anledningar
till stridigheter emellan Räntegifvare
och Ränte-egare må upphöra, hafva
Rikets Ständer ansett de anmärkningar vid
detta förslag med skäl kunna göras; att
Ränte-tagaren icke blifvit tillerkänd någon
forsel-lön, då lösningen sker med contant,
och att Ränte-gifvaren, vid alla tillfällen,
är medgifven uteslutande uppsägnings-rätt.
Den förra af dessa omständigheter hafva
Rikets Ständer ansett, medelst ett serskildt
stadgande , lätteligen kunna undanrödjas ,
hvaremot den senare anmärkningen, angående
uppsägnings-rätten, bordt blifva föremål
för det noggrannaste öfvervägande,
då ändamålet är att förena den möjligaste
jemlikhet uti rättigheter emellan Ränte-gifvare
och Ränte-tagare, med undanrödjande
af nu varande anledningar till stridigheter
dem emellan, härrörande allmänneligast
från den ömsesidiga rättigheten till
uppsägning. Det enklaste och mest rättsenliga
vore, i Rikets Ständers tanka, att lösen
med contant vid alla tillfällen egde
rum; men, då medgifvas måste , att landt
-
loa Exp.-Utsk. Förslag tili uncl,'Skrifv. N.-o 435.
mannen, vid inträffande af flere på hvarandra
följande goda sädes-år, kan vara ur
stånd att realisera sin spannmål, och således
icke kan lösa den med contant, hvaremot
hör kunna antagas, att, då årets markegångs-pris
är högt, spannmålens afsättning
är håde möjlig ooh lätt, så hafva Rikets
Ständer trott det rätta och billiga i
denna fråga vara, att ränte-persedlarna ovilkorligen
lösas med contant , då årets
markegång är lika hög eller högre än femårs-
markegångs-priset; men att deremot
Ränte-gifvaren ensam skulle ega uppsägnings-rätten
till persedlarnas leverering in
natura, då årets markegång är lägre än
det uträknade lösnings-priset, likväl med
skyldighet att derjemte contant erlägga
skillnaden emellan det löpande årets lägre
markegångs-pris och det uträknade fem-årsmarkegångs-priset,
samt att Ränte-gifvaren,
i båda fallen, betalar forslings-lönen.
Denna ensidiga uppsägnings-rätt, i detta
enda fall, hafva Rikets Ständer ansett
oundviklig till ernående af det syftemål ,
att all anledning till stridighet emellan
Ränte-gifvare och Ränte-tagare må aflägsnas,
men derjemte godtgjord medelst den tillagda
forsel-lönen: hvarförutan härvid i
betraktande bör komma, att Ränte-gifvaren
sannolikt icke blottställer sig för obehagligheterna
af en leverering in natura, då
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrif. N.-o 435. io3
dermed jemväl är förenad en contant utgift,
om icke en verklig nöd, i anseende
till bristande afsättning, nödgar honom
dertill; och då jordbrukarens bestånd och
välstånd är grundvalen både för Statens
upprätthållande och Indelnings-hafvarens
utkomst, hafva Rikets Ständer funnit billigheten
i detta fall påkalla hvad den stränga
rättsgrunden icke skulle vilja medgifva.
Fördelarna al detta förslag, sålunda
förändradt, hafva Rikets Ständer ansett
vara:
att de stora olägenheter man nu erfar
af de betydliga fluctuationerna uti markegångs-priset,
det ena året emot det andra,
undvikas derigenom, att extremerna af
det ena årets alltför höga, och det andra årets
alltför låga markegång fördelas på fem år,
hvaraf icke någon tillskyndas den ringaste
vinst eller förlust i ziffer-beräkningen;
att Ränte-gifvaren undgår att betala en
vida högre skatt under missvaxtåret, då han
ofta sjelf behöfver köpa spannmål, men
deremot får en i samma proportion ökad.
skatt de goda åren, då han har spannmål
att aflåta; samt
att Löntagaren, så väl som Stats-Veriet,
kan påräkna en jemnare årlig inkomst,
hvarmed båda böra vara mera belåtna, än
att det ena året erhålla hälften eller mindre,
emot hvad man åtnjutit det föregåen
-
io4 Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skri/v. IV-o 435.
de året; och att alla anledningar till stridigheter
emellan Ränte-gifvare och Räntetagare
härmed upphöra.
Men, äfven ifrån en allmännare synpunkt
betrakladt, höra fördelar af detta
förslag kunna förväntas. Den större jemnlieten
i lösnings-priset, som uppkommer
deraf, att ett medium alltid tages af fem
års gängse pris, skall sannolikt leda dertill,
att varu-prisen i allmänhet blifva jemnare;
hvilken erfarenhet åter, icke endast
bör underlätta införandet af den länge önskade
och vid denna Riksdag ifrågasatta
förenklingen i grundskatternas beräkning,
utan äfven uppmuntra enskilde att antaga
och tillämpa enahanda grund vid arrendens
uppgörande om jordegendom.
Rikets Ständer hafva alltså, till E. K.
M:s Nådigste bifall och fastställelse, i underdånighet
skolat framlägga följande förslag
ti fl grunder för bestämmande af förhållandena
emellan Ränte-gifvare och Ränte-tagare:
1:0
såsom grund, vid utgörande af så väl
Krono-tionde- och Afrads-spannmål ,
som äfven alla andra å hemman och
lägenheter indelta räntor, då de icke
in natura utgå, antages, att lösningen
sker efter ett medium af senaste fern
årens markegångs-pris, sålunda uträknadt,
att, sedan årets markegång blif
-
Exp.-Utsk. Förslag lill lind. Skrifv. N;o 435. to5
vit satt, hopsummeras samma års markegångs-pris
i Länet med de nästföregående
fyra årens markegångs-pris
i samma Län; blifvande femtedelen
af denna summa det pris, hvarefter
liqviden emellan Ränte - gifvare och
Ränte-tagare hör ske;
2:0 vid de tillfällen, då löpande årets markegång
inom Länet uppgår till lika
belopp eller öfver stiger det sålunda
uträknade medium af de senaste fem
årens markegångs-pris i samma Län,
får ingen uppsägning till leverering
in natura ega rum, utan skola räntorna
ovilkorligen lösas med contant
efter den i irsta punkten stadgade
grund ;
3:o då den händelse inträffar, att löpande
årets markegångs-pris i Länet understiger
medium af senaste fem årens
markegångs-pris inom samma Län, är
det väl Ränte-gifvaren öppet, att, före
Thomasdag, tillsäga , om han vill utgöra
prestationerna in natura, men i
det fallet åligger det honom, att, vid
levereringen, contant till Ränle-tagaren
betala skillnaden emellan löpande
årets lägre markegångs-pris inom
Länet, och det ofvan stadgade fem-årsmarkegångs-priset;
4:o
ehvad lösningen sker med contant
ioö Exp.-Ulsk. Förslag tilt und. Skrif v. IV:o 436.
eiler Ränte-gifvaren levererar spannmålen
in natura, skall han till Räntetngaren
erlägga sexton Skil lingar för
hvarje hel lunna råg och korn, samt
tolf Skillingar för hvarje hel tunna
hafra, utöfver det stadgade lösningspriset,
svarande emot forsel-löuen.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 436.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och'Adeln d. g Mars i83o.
Preste-Sländet d. i i —■
Borgare-Ståndet d, Q — —
Bopde-Ståpdet d. n —r —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse■_»
angående Academiska Domstolarna
m. m,
S. A. K.
H os Rikets Ständer har framställning blifvit
gjord om ändring eller upphafvande af
den Doms-rätt, som, enligt gällande stadganden,
tillkommer de Academiska Dom
-
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 436. 107
stolarna, äfvensom af Academiernas Rectorers
Executions-rätt i vissa mål. Vid öfvervägande
häraf, har hos Rikets Ständer
i betraktande kommit, att fråga om förändring
af allmänna Läro-verkens organisation
och styrelse en längre tid utgjort
föremål för E. K. M:s synnerliga uppmärksamhet,
samt att E. K. M. för delta ärendes
noggranna utredande och behandling förordnat
en Comité, hvars underdåniga yttrande
lärer bero på E. K. M:s Nådiga pröfning.
Och sorn Rikets Ständer anse den
Academiska Jurisdictionens bibehållande,
förändrande elier afskaffande hafva den
nära gemenskap med öfriga frågor om organisationen
och styrelsen af Rikets Universitet,
att dessa ämnen ej böra åtskiljas,
utan i ett sammanhang skärskådas, hafva
Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, det täcktes E. K.
M., vid fattandet af Dess Nådiga beslut i
anledning af ofvanbemälte Comites Utlåtande
och förslag, tillse och pröfva, om
eller i hvad måtto öfriga åtgärder, som i
afseende på Läro-verkens ordnande kunna
varda vidtagna, fordra, att den Academiska
Jurisdictionen bör fortfara, inskränkas
eller upphäfvas,
Rikets Ständer framhärda etc,
io8 Exp,~Uisk■ Förslag till und. Sbifv. N.-o 437«.
N:o 437.
Uppl. o, godk., hos Ridd,-och Adeln d. g Mars i83o,
Preste-Ståndet d, rr — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående Porto-afgiften för Inri-.
kes Bref-vexlingen.
S. A. K,
Uti underdånig Skrifvelse af den 12 December
1823, hafva Rikets då församlade
Ständer hos E. Ii. M. anhållit, att ÖfverPost-Directeuren
måtte i Nåder anbefallas
att innan nästpåföljande Riksdag uppgöra
och inkomma med förslag till nya PostTaxor
för Inrikes Bref-vexlingen, på det
sätt uppgjorda, att vägens längd eller afståndet
emelian orterna antages till hufvudgrund
för Porto-afgiftens beräknande,
och icke, såsom förut, antalet af de PostConloir,
hvilka brefven skulle passera; och
sedan, i följd häraf, dylika Taxor blifvit
af Öfver-Post-Directeuren upprättade, har
E. Ii. M., jemte Nådig Skrifvelse af den
26 sistlidne November , desamma till Rikets
Ständer öfverlemnat.
Vid öfvervägande ej mindre af det.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 4 >7- i°9
genom Öfver-Post-Directionens försorg upprättade
förslag till Porto-afgift, med tillhörande
Taxor och Calculer, än öfriga
härvid förekommande förhållanden, hafva
Rikets Ständer funnit nämnde förslag väl
i allmänhet vara Upprättadt efter den i
Rikets Ständers ofvanåberopade Skrifvelse
framlagda grundsatts, att vägens längd, och
icke Post-Contoirens antal , må bestämma
algiften, men stödjer sig tillika på den af
Öfver-Post-Directionen antagna, och, i Rikets
Ständers tanka, rigtiga princip, att
en högre afgift bör fästas vid de första
mil-talen, och sedermera i visst förhållande
nedsättas. Af i underdånighet
bilagda Tabell N:o i inliemtas, huru denna
princip blifvit i förslaget tillämpad, nemi.,
att för ett bref på en väglängd af 3 mil och
derunder skulle betalas . . . . 2 sk.lodet,
från 3*- till och med Smil . . 2§ sk. —
>— 5J lill och med 7 mil . . 3 sk. —
— nl till och med 10 mil. . 3i sk. —
Derefter skulle afgiften ökas för hvar 5:te
mil med 6 r:st-, ända till 3o mil, sedermera
för hvar iordemil äfven med 6 r:st, ända
till 120 mil, och slutligen för hvar i5:de
mil likaledes med 6 r:sl., intill 165 mil,
då den uppginge till lii sk., samt derutöfver
i ett för allt erläggas 12 sk. För
öfrigt inliemtas äfven af den under N:o 2*}
*) Dessa 2:ne Tab. igenfinnas vid Bcv. Utsk. Bet. N:o'47-
no Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v i N.-o 43?.
härjemte i underdånighet hilagda Tabell ,
som är upprättad med ledning af ett
utaf Post-Directionen meddeladt utdrag af
Stockholms Post-Contoirs Bref-Protocoll
för år 1826, öfver vigten af de under nämnde
år till inrikes orter afgångna bref, samt
dea deruti gjorda beräkning öfver intraderna
så väl efter nu gällande Taxa, som
ifrågavarande nya förslag, att skillnaden i
total inkomst är af föga betydenhet, och
att således den af Rikets Ständer, i detta
hänseende, gifna föreskrift blifvit, efter
möjligheten, fullgjord.
Ehuru Öfver-Post-Directionen , i Rikets
Ständers tanka, efter rigliga grunder
upprättat och låtit utarbeta ifrågavarande
Taxor, hafva Rikets Ständer likväl dels fästat
uppmärksamheten dervid, att den nog
ofta förekommande beräkningen af runstycken
icke allenast torde förorsaka tidsutdrägt
och olägenhet vid de i och för liqviden
af porto å Post-Contoiren förefallande
vexlingar, utan äfven medföra onödig
vidlyftighet vid räkenskapernas uppgörande
och reviderande, samt dels ansett,
att Porto-afgiften borde i någon ringa moa
höjas, för att bära den högre skjuts-lega
samt andra ersättningar, som i vissa fall
blifvit af Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag beviljade. På sådana grunder har
det ansetts lämpligt, att Porto-afgiften, med
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv. N.o xn
uteslutande af runstycks-beräkningen , erlades
endast i skilling-tal; och Rikets Ständer
hafva, med afseende å alla härvid förekommande
omständigheter, bestämt den
Porto-afgift, som här nedan finnes intagen,
hvarvid Rikets Ständer förmodat, att, då
uteslutandet af runstycken stundom ökar
och stundom minskar kostnaden för de
corresponderande, den i öfrigt, af förut
angifven orsak, skedda tillökning i Porto,
dels, å ena sidan, lärer anses så obetydlig,
att den icke kan kallas synnerligen kännbar,
och dels, å den andra, finnas billig
och oundviklig, då bland Stats-Verkets inkomster
till visst belopp beräknas behållningen
från Post-Verketj hvilket bör bära
de i och för dess bestånd nödiga utgifter;
Rikets Ständer hafva alltså ansett, att
för bref, på en väglängd af till och med 3
mil, bör betalas ...... 2 sk. per lod,
ifrån 3| till och med 5 mil 3 — d:o —
— 5| till och med 10 mil 4 — d:o —
■— 10J till och med 20 mil 5 — dto —.
20j lill och med 4° — d:o —
-— 4°| till och med 60 mil 7 —■ d:o —
—. 60?. till och med .80 mil 8 — d:o—.
— 80* till och med 100 mil g —. d:o—.
-— ioo|. oc^ ,ne^ I2^ naii 10 —• d:o
— 125] till och med i5o mil 11 —, d:o —
4
samt derutöfver 12 —• dto •—•
I öfverensstämmelse härmed har den
lia Exp-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o föj.
i Tabellen N.‘o 2 intagna calcul, med ledning
af lodtalet å de till inrikes orter år
1826 från Stockholm afgångna bref, blifvit
upprättad, hvilken upptager intraden af
Porto-afgiften så väl efter nu gällande Taxa,
som både Öfver-Post-Directionens förslag
och Rikets Ständers nu gjorda beräkning.
För att undvika vidlyftighet, hafva Rikets
Ständer endast gjort tillämpning af detta
senare för Stockholms Post-Contoir;
men då erfarenheten visat, att inkomsten
derstädes utgör något mindre än tredjedelen
af bela Rikets, och förstnämnda inkomst,
efter nya förslaget, är calculerad
lill R:dr65,i54- 24 s^*> eller 7688 R:dr ip
sk. 6 r:st mera, än det belopp, b vartill
den, efter nu gällande Taxa, år 1826 uppgått,
eller 07,816 R:dr 4 sk. 6 r:st; så kan
deraf den slutsatts hemtas, att, om correspondancen
blifver ungefärligen densamma,
det uppkommande öfverskottet torde i det
närmaste motsvara den Ökade Post skjutslegan
af omkring ir,ooo R:dr samt de ersättningar,
hvilka Rikets Ständer, i sammanhang
dermed, äfven beviljat.
Härvid böra Rikets Ständer, likväl i
underdånighet upplysa, att, ehuru Wisby
endast är beläget omkring 70 mil ifrån
Stockholm, Porto-afgiften likväl blifvit bestämd
lika med den högsta eller 12 sk.,
af
Exp.-Utsk. Förslåg till tind, Skrifv. N:ö 437. il3
af den anledning, att postens transporterande
öfver hafvet, till och ifrån Wisby, fordrar
en serskild icke obetydlig kostnad,
Åfgiften år äfven i nu gällande Taxa fastsLälld
efter samma grund, och sådant bör
behörigen iakttagas vid upprättandet af de
speciela Taxorna i fråga om Porto-afgiflen
från och till Wisby.
Jemte det Rikets Ständer hos E. K.
M. i underdånighet få anmäla, att de, uppå
här ofvan angifna skäl , icke kunnat ovilkorligen
antaga de af Öfver-Post-Directeuren
upprättade Post-Taxor för inrikes
brefvexlingen, utan af sådana anledningar
bestämt den Porto-afgift, som omförmäld
finnes, samt, till undvikande af vidlyftighet,
tillämpat densamma endast i Taxa
för Stockholms Post-Contoir, anhålla R.
St. tillika i underdånighet, att E« K.
M. täcktes lemna Öfver-Post-Directeuren
del af detta Rikets Ständers beslut, till behörig
efterrättelse, med Nådig föreskrift
derjemte, att, efter de sålunda bestämda
grunder, upprätta och vederbörligen allmängöra
Taxor för alla Rikets Post-Contoir.
Bih. till Riks. St, l'rot. 1828—i83o. lottie Somt. 3 B. 8
Il4 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 43
N:o 438.
r
Uppl.
o. godk. hos Ridd. och Adelil d. g Mars )83o.
Preste-Ständet d. i i —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse>
angående uppliäfvande af serskilda
Domstolar, eller så kallade Ford
Privilegiata.
S. A. K.
Hos R. Sl. har Iråga blifvit väckt,
att, till befordrande af enhet i Lagskipningens
former, de så kallade Fora Privilegiata,
eller serskilda Domstolar, malte varda
upphäfna. R. Sl., som, af sådan anledning,
tagit detta ämne under öfvervägande,
utbedja sig att å följande omständigheter,
hvilka dervid kommit i betraktande,
få fästa E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet.
Serskilda Domstolar för serskilda medborgare-classer
och corporationer, verk och
inrättningar, yrken och näringar, voro i
Sveriges äldre Lagskipning lika okända
som undantägs-lagar voro främmande för
Lagstiftningen; men i den mon de senare
infördes, åtföljdes de snart af de förre. Då
Ex/).-Utsk. Forslag till tind. Skrifv. JV.-o 43#. n5
nemligen Stånds-skillnader och Class-fördelningar
eftef hand bildade sig och alstrade
personliga Företrädes-rättigheter, eller
förut obekanta yrken, slöjder och handteringar
uppkommo samt genom vissa formoner,
som tillerkändes deras idkare, uppmuntrades
och befordrades,Updrogos handhafvandet och
tillämpningen af de Författningar, hvarmed
sådane företrädes-rättigheter och förmoner
befästades, åt vissa dertill Förordnade serskilda
myndigheter, af Fruktan, såsom det
synes, att de olika classernas eller yrkenas
lnleressen ej skulle af gemensamma Domstolar
tillbörligen vårdas och skyddas,
Om nu det, som en gäng blifvit antaget
såsom nödvändigt i en viss tid och
under vissa förhållanden, icke bör bibehållas,
sedan dessa förhållanden och denna
nödvändighet upphört: så anse R.
St. de ifrågavarande Domstolarne i allmänhet
så mycket hellre böra afskaflas ,
sorn de äro ej allenast öfverflodiga , samt,
i följd deraf, för Staten onyttigt betungande,
utan äfven menlige för Lagskipningens
jemna och säkra gång. Likasom de öfverflödiga
instantierna i allmänna Domstolsinrättningen
förorsaka långsamhet i rättegångs-ärendenas
behandling och afgörande,
så vålla de serskilda Domstolarne oreda
och förvillelse. Ofta är nemligen gränsen
emellan de allmänna och de serskilda Dom
-
ii6 Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 438.
stolarnes jurisdiction, äfvensom emellan de
sistnämndes inbördes, så otydlig och obestämd,
att ej allenast den Rättsökande stannar
i villrådighet till hvilken Domstol lian
rätteligen bör vända sig, utan äfven Domstolarne
sjelfve sakna grund för urskiljandet
af sin behörighet eller obehörighet att
den Rättsökandes talan till pröfning upptaga;
och denna ovisshet föranleder ej sällan
icke blott till onyttig kostnad, omgång och
uppehåll, då parten måste förgäfves söka den
ena Domstolen efter den andra, innan han
finner den rätta, utan ock till förlust af rättigheter,
som på fataliers bevakande bero.
Ehuru den enbet i former, som är ett
Bland hufvudvilkoren för en god rätlegångs-ordning,
efter Rikets Ständers tanka,
fordrar, att de privilegierade Domstolarne
upphöra, hafva Rikets Ständer dock funnit
Betänkligt att tillstyrka deras afskaffande
på en gång, emedan oreda tilläfventyrs
kunde deraf uppslå. Rikets Ständer, som,
på sådana grunder, ansett indragningarne
för närvarande ej böra sträcka sig längre
än till de serskilde Domstolar och Executions-säten,
hvilkas antingen skadlighet eller
umbärlighet är uppenbar och allmänt
erkänd, få nu endast i underdånighet föreslå:
a) att Ö/re och Nedre Borgrätterne må
indragas, och deras domsrätt öfverflyltas
till de allmänna Domstolar, dit de
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrif v. N.-o 438. 117
inål och ärenden , hvilka Borgrätterne
nu, enligt serskilda Författningar, upptaga
och behandla, efter allmänna Lagens
grunder, höra;
E) att Riksmarskalks-Embetets executionsrätt
må tilt Öfverståthållare-Embetets
Cancellie öfverlemnas;
c) att Slottsrätterne må upphöra, och de
till deras jurisdiction hörande! mål af
vederbörande allmän Under-Rätt upptagas
; dock att Slottsrätten för Stockholms
Kongl. Slott och Stockholms
Stad, i anseende till serskilda localförhållanden
och den egna beskaffenheten
af åtskilliga dithörande mål,
varder tills vidare bibehållen;
d) att Posträtter, så väl enkla, som blandade,
må afskaffas, och deras domsrätt
öfverflyttas till vederbörande allmän
Under-Domstol ;
e) att, i följd deraf, E. K. Maj:ts Cancellie-Rätts
befattning med så kallade
Postmål må upphöra, och dessa mål
från Uimer-Domstol fullföljas i vederbörande
IIof-Rätt;
alt Bergs-tings-rätters samt Gruf ve-och
Bergs-Rätters domsrätt i alla de bruksoch
bergs-handteringen rörande tviste-,
brott- och utsöknings-mål, hvilka, genom
E. K. Maj:ts Nådiga Förordning
den 17 April 1828, blifvit öfverflytta
-
118 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v, N.o 438,
de från Bergs-Collegium till Svea HofBätt,
må uppdragas åt vederbörande
allmänna Under-domstolar; och
g-) att Sjö-tulls-rätterx Gränse-tulls-räller
och Hall-rätter må indragas och deras
befattning med judiciela ärenden öfverstås
åt Råd-stufvu-rätterna i de Städer,
der förstnämnda Domstolar finnas.
Men då en noggrannare och mera detailerad
kännedom, än den, Rikets Ständer
ega, angående flera bland de till indragning
sålunda föreslagna serskilda Domstolarnas
organisation och verknings-krets, är nöd-,
vändig, för att kunna bestämma de åtgärder
och stadga de reglementariska föreskrifter,
sorn i och för indragningens verkställande
blifva erforderliga; hafva R. St. derjemte
skolat i underdånighet hemställa, det
täcktes E. K, M., efter att hafva i Nåder
infordrat vederbörandes Utlåtanden, besluta
och utfärda den Förordning, sorn, för verk-,
ställigheten af R. St. ofvanberörda underdåniga
förslag,, pröfva» lämplig och ända-.
Uiålsenlig.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 43g. »19
N:o 439.
Uppl- o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 1 1 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående indragning af Lagmans-
och Kämners-Rätter.
S, A, K
X anledning af derom väckta frågor har
B. St. uppmärksamhet] blifvit fästad å
medlen att förekomma de mångfaldiga öfyerklagade
olägenheter , hvilka för rätt
sökande
parter härflyta af nödvändigheten
att genomgå de flere instantier, nu gällande
Rättegångs-ordning bestämmer. Vid.
granskning af det förhållande, som härutinnan
tillförene egt rum, hafva R. St.
funnit , att den äldre Domstols - inrättningen
i Sverige endast hade 3:ne instantier.
Äfven 1734 års Lag synes hafva åsyftat
bibehållandet af samma antal, enär
den benämner såsom allmänna Rätter och
Domstolar blott Härads-Rätt och LagmansRätt
på landet samt Kämners-Rätt och
Rådstufvu-Rätt i Staden, och öfver dessa
120 Exp.-Utsk Forslag till und. Skri/v. N.-o 4 >9<
Hof-Ratt, sorn var Konungens högsta Nämnd,
emot hvars dom ingen egde att vädja. Men
den Revision, hvilken, i följd af tillåtelsen
att anhålla om Konungens pröfning af HofRättens
Dom eller Utslag, hlef inrättad och
tid efter annan på olika sätt organiserad,
iklädde sig likväl efter hand egenskapen af
en allmän Domstol, och var i sjelfva verket
att anse som en fjerde inslantie, redan innan
den, såsom sådan, i nu gällande Grundlag
formligen erkändes och stadgades, under
namn af Konungens Högsta Domstol.
Att den tillökning i instantiernas antal,
som sålunda tillkommit, långt ifrån att
i och för sig sjelf gagna de Rättsökande,
fastmer endast åstadkommit långsamhet i
Lagskipningens gång, utan att öka dess säkerhet,
derom är allmänna öfvertygelsen så befästad
, att R. St., som dela denna öfvertygelse
, anse några skäl för dess rigtighet
ej behöfva framläggas. Frågan vore
derföre blott, huru en inslantie lämpligast
må kunna åter borttagas och skyndsamhet i
Lagskipningen, utan säkerhetens förnärmande,
derigenom befordras. Och jemväl härutinnan
har allmänna meningen uttalat sig
i den nästan enhälliga önskan, att LagmansRätterna
och Kämners-Rätterna, såsom bägge
öfverflödiga och derjemte, i synnerhet de
förra, för Lagskipningen hinderliga, måtte afskaffas.
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N.-o 43g. 121
Grunden lill denna mening hafva Rikets
Ständer trott sig finna vara den, hvad
Lagmans-Rätterna angår, dels att, då i Lagmans-Rätt,
likasom i Härads-Rätt, endast
Ordföranden är lagfaren, och hos LagmansRättens
Ordförande ej i allmänhet praesumeras
en större grad af kunskap, skicklighet,
erfarenhet eller oväld, än hos ,Härads-Rättens,
parterna sakna anledning att
sätta större förtroende till Lagmans-Rättens
domslut än till Härads-Rättens , och dels,
samt förnämligast, att, enär Lagtima Lagmans-ting
hålles endast en gång om året,
ett helt år ifrån den dag, då Härads-Rättens
beslut meddelas, stundom förbigår, innan
målet kan, utan bekostande af urtima
Ting hos Lagmans-Rätten fullföljas, och,
i fall målet då måste uppskjutas till nästa
Lagtima Ting, åter ett helt år, innan Lagmans-Rättens
Dom eller Utslag erhålles.
Hvad åter Kämners-Rätterna beträffar; så
har deras umbärlighet tillräckligen ansetts
bestyrkt af det förhållande, att bland de
Städer, der Kämners-Rätt ej är, några hafva
dubbelt större folkmängd, än en del af
dem, i hvilka Kämners-Rätter finnas , utan
att rättvisans skipande eftersattes mera i de
förra än i de senare.
Om man, med ledning af erfarenheten,
söker orsaken till det förhållande, att af
den stora mängd tvistemål, som från Hä
-
11% Exp-Vtsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 4 <9-,
rads- och Kämners-Rätter genom vad fullföljas
i Lagmans- och Råd-stufvu-rätter, ett
jemförelsevis ganska ringa antal fastställes i
Hof-Rätterna, lärer man ej kunna undgå att
finna den förnämligast deruti, att, utom i
Vexel- och Sjö-rätts-saker , samt de mål,
som tillhöra Råd-stufyu-rätt i de Städer,
der Kämners-Rätt är, eller Hof-Rätt, såsom
första Domstol, den lappande parten ej är
skyldig, att, då saken dragés under en högre
instantie, utgifva hvad honom blifvit ådömdt,
innan han genom tvänne Domstolars sam-,
manstämmande beslut är dertill förpliktad.
Om denna orsak nndanrödjes, och, till den
ändan, Doms fullgörande stadgas såsom vilkor
för vads fullföljande från Härads-Rätt
och Råd-stufvu-rätt till Hof-Rätt ; så synes
anledningen till den förutsättning, att
Hof-Rätterna skola, om Lagmans- och Kämnärs-Rätlerna
afskaffas, blifva besvärade med
flera vädjade tvistemål än nu dit inkomma,
i och med detsamma vara undanröjd, helst
om vade-skillingen i Härads-Rätt derjemte
bestämmes till lika belopp med den, som
nu i Lagmaus-Rätt erlägges, och Domstolarna
för öfrigt använda de medel till obefogade
Rättegångars hämmande, som Lagen
gifvit dem i händer,
I betraktande häraf, och då Rikets
Ständer, utan afseende derå, huruvida det
af Lag-Comiten författade Förslag till ny
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v. N-'o 43g- l?3
allmän Civil-lag en gång må varda till större
eller mindre del antaget eller icke, hysa
den öfvertygelse, att den ifrågaställa indragningen
af Lagmans-Rätter och Kämners-Rätter,
med undantag likväl af Kämners-Rätterna
i Stockholm, hvilka, såsom i
Tryckfrihets-förordningen omförmälde, för
närvarande ej kunna afskaffas, både hör,
Utan uppskof, för sig gå, och jemväl kan,
genom några mindre betydliga ändringar i
nu gällande Lag , tillvägabringas , hafva
R. St. som anse Lagmans - Rättens upphörande
af sig sjelft leda lill den följd ,
att den serskilda Öfver-Rätt, för vissa egonell
rågå ngs-t vister, hvilken i Lagen benämnes
Riddare-sy ne-ratt , bör i sammanhang
dermed afskaffas, enligtj här ofvan antydda
åsigter uppgjort och få härmed till
E. K. M:s Nådiga pröfning och stadfästelse
öfverlemna följande
FÖRSLAG
till Kungörelse och Förordning om
upphäfvande af Kämners-Rätter, Lagmans-Rätter
och Riddare-syne-Rätter
samt om ändring af åtskilliga Lagens
rum rörande Rättegångs-ordningen.
j;o Alla Kämners - Rätter , med undantag
af Kämnärs - Rätterna i Stockholm,
skola från och med den i April nästkommande
år upphöra, och sådana mål
12$ Exp.-TJtsk. Förslag till und. Skri/v. N-o 43g.
och ärenden, som, enligt Lag eller serskildaiFörfattningar,
nu höra till Ivärriners-llätt,
efter den 3i Mars samma år,
omedelbarligen upptagas af Rådstufvurätt,
på sätt för närvarande sker i de
Städer, der Kämners-Rätt ej är; börande
jemväl de mål, hvilka intill förstnämnda
dag blifvit hos Kämners-Rätt
anhängige gjorda, men då ännu icke äro
afslutade, öfverlemnas till vederbörande
Rådstufvurätt , att der vidare handläggas.
3:0 Likaledes skola alla Lagmans-Rätter upphöra,
på det sätt, att vad, som emot
Härads-Rätts beslut erlägges eller anmäles
från och med den 1 April nästkommande
år, bör fullföljas i vederbörande
Hof-Rätt, samt att de saker, hvilka före
sistnämnde dag vädjas under LagmansRätt
och ej å nyssberörde års lagtima
Lagmans-ting blifva afgjorde, skola till
vederbörande Hof-Rätts handläggning öfverlemnas.
3:o Riddare-syne-rätter varda ock sålunda
afskalFade, att vad, som emot Häradssyne-rätts
beslut i jorda-tvister erlägges
eller anmäles, efter den 31 Mars nästkommande
år, skall fullföljas i vederbörande
Hof-Rätt; egande den, som med
Hof-Rätts beslut ej nöjes, att i vanlig
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N- o 4^9- ia5
ordning draga saken under Konungen i
Dess Högsta Domstol.
I sammanhang härmed varda nedannämnda
Lag-rum dels upphäfne och dels
ändrade på sätt som följer; dock att de bland
dessa Lag-rum, som angå Kämners-Rätter
och Råd-stufvu-rätter, skola, i afseende på
Kämners-Rätterna i Stockholm och Rådstufvu
- rätten derstädes oförändrade bibehållas.
Rättegängs-Ba lken.
i Cap.
i §.
Denna § skall lyda sålunda:
Första Domstol eller Under-rätt å landet
är Härads-Rätt. Der döme Häradshöfding,
med tolf Bönder, som i Häradet
ho, och dertill valde är o. De tolf kallas
Härads -Nämn d.
2 och 3 §§.
Dessa §§. varda till ali kraft och verkan
upphäfna.
Följande §§. i detta Cap. ändras till
denna lydelse.
4 §•
Forsta Domstol eller Under-Rätt i Stad
är Råd-stuf vu-rätt. Der ege Stadens Borgmästare
och Rådmän döma.
116 Exp.-Utsk. Förslag till tind Skrifv. N.-o 439»
5 §.
Öf ver dessa liro Hof-Rätter , dit Rättegångs-saker
ifrån Under-Rätterna komma
mågej sorn framdeles i denna Balk sägs.
8 §.
Häradshöfding skall denna ed svärja
inför Hof-Rätten. År han fjerran deri*
frän sladd, eller kan han sig der ej infinna,
förrän Ting skall hållas; förordna
Hof-Rätten hvar det ske må. Nämndeman
lägge eden af ä Tinget. Borgmästare
och Rådman gore ed sin å Rådstufva ,
i närvaro af Konungens Befallningshafvande
, eller den lian i sitt ställe förordnar.
t o §.
Nit häfver Häradshöfding förfall,
att han sitt Embete ej förrätta kan; kungöre
det Hof-Rätten. Pröfvas det lagligt,
förordne Hof-Rätten en skicklig man,
som Embetet i hans ställe f örestår. Samma
Lag vare om Borgmästare, der Rådstufvu-Rätten
utom honom ej domför är.
Tredje Capitlet, om Lagmans -Ting,
upphäfves.
4 Cap.
Öfverskrift?!! af detta Cap. ändras sålunda
:
jExp.-Utsk. Förslag till uncl. Skri/v. N:0 4 5 9 i 2
Huru serskildt Härad s-ting skall hällas,
sorn kallas urtima Ting.
a §.
Sista punkten i denna §. eller orden :
”Om Serskildt Lagmans-ting vare Lag samma/’
utesiutes.
Femte Capitlet, om Kämners-Rätt, upphafves.
6 Gap.
Om Rådstufvurätt.
Detta Capitel kommer alt erhälla följande
lydelse:
1 §’
Staden) med de egor, sorn dit lyda ,
och inom dess rågång belägna är o, vare
Rådstuf vurätts Domsaga.
2 §•
Ar Strul större, än att de mål, som
till Rådstujvurätt höra , af en Rätt skötas
kunna; vardén flere Rådstuf vur ätter
för ordnade, och gör omålen dem emellan så
fördelade, som å hvarje ställe lämpligast finnes;
dock så att Lagfarts-, Intecknings-, Ågtenskaps-,
förords-, Boupptecknings-, Arfs-,
Testaments- och Förmynderskaps-ärenden
i a8 Exp.-Vtsk. Förslag tili und. Skri/v. N.o 43q,
för' hela Staden, till en och samma Batt höra.
Är Förmyndare-hammar i Stad inrättad.
, då skola frågor om Arf, Testamente,
Förmynderskap och omyndigas vård der
upptagas och dömas; och varde Förmyndare-kammar
„ i ty mål, såsom Rådstufvurätt
ansedd.
3 §.
Hvar måndag, eller, när helgedag å.
måndag inträffar, nästa sockne dag derefter,
skall Rådstufvurätt hållas; träde ock
Rätten dess emellan tillsamman, så ofta det
tarfvas och Ordföranden derom tillsäger.
Då skola Borgmästare och Rådmän klockan
Nio till Rådstufvu komma.
4 §•
Vid årets början, innan Rådstufvurätt
första gång till Domsäte träder, skall
Gudstjenst Jullius.
5 §.
Rådstufvur ätts Dom-bok skall skrifvas
utider af alla„ som i Rätten sitta; och
varde den, med saköres-längd, till HofRäitten
sänd inom Miclielsdag året derefter
; vid bot tjugu daler. Eger Staden
sjelf sakören; dä är ej nödigt sako restlängden
till Hof-Rätten sända Huru med
Dom-bok , som af Rådstufvurätt i Stockholm
hålles, förfaras skall, är serskildt
stadgadt.
9 CaP
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N-a 43g. 129
9 CaP*
Följande tvänne §§. af detta Capitel
skola hafva denna lydelse:
1 $.
Kommer ej Häradshöfding till laga
Tingi utan låter Rätten ligga neder; bote
trettio daler, dér han ej laga förfall viser
j och gälde dem skadan åter, som Rätten
sökte. Blif ver han en Tingsdag ute
då Ting flere dagar står; bote tio daler.
jFörsummar han Syn, eller urtima Ting,
vare bot hälften mindre.
3 §.
Kommer ej Borgmästare till Rådstufvu
den dag rättegång skall hållas; bote
tre dalerj och Rådman, som blifver från
Rätten ute, två daler.
10 Cap.
5 §.
Slutet af denna §.: ”gånge dermed sorn
i 6 Cap. 1 §. sagdtär,” ändras till följande
lydelse :
gånge dermed, som i 6 Cap. 2 §. sagdt är.
27 .§•
Andra punkten i denna §., eller orden:
’’I staden gånge örn dessa mål, sorn.
sägs i 5 Cap. 1 ändras till denna lydelse:
Bilt.
till R.St. Prct■ 1828—i83o, 10,-de Sahil. Ö Band. g
läo Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. IV.o 43gi
I staden skall Rådstufvurätt dessa mål
upptaga.
11 Cap.
Följande tvänne §§. af detta Capitel
erhålla denna lydelse i
4 §•
Käranden vare skyldig, att låta sva»
randen få stemningen fjorton dagar förut,
der han inom häradet bor: utom häradet,
eller i annan stad, tre veckor: utom länet,
sex veckor: i tredje eller fjerde länet,
eller längre bort, hio Veckor. Stockholms
stad räknas för serskildt län. Är
den utom Riket, sorn st emmas skall; håfve
sex månaders tid ifrån det han stemningen
fick. Der stemning genom offentligt
anslag sker å Rättens dörr, skall ock sex
månaders dag föreläggas. Om stemning i
concursmål är serskildt stadgadt. I alla
dessa fall, der stemning fordrar längre tid,
än om lysning till Ting stadgadt är; må
den svarande stemmas till viss månad, och
underrätte han sig sedan sjelf, å hvad dag
Tinget hållas skall.
s §.
Till Rådstufvurätt stemmes åtta dagar
förut; utan så är, att målet ej tål
uppskof, och derå förr svaras kan.
Exp.-Utsk• Förslag till und. Skrifv. N--o 4^9* 13 k
12 Cap.
2 §.
Första punkten af denna §. ändras till
följande lydelse
Är någor förfallolös borto, då han tö*
pas af Rätten fram att kära eller svara j
bote två daler.
5 §.
Benna §. varder till all kraft oell
Verkan upphäfven,
7 §•
Sista punkten i denna §. ”Är nå*
gor borto från Lagmanssyn ; Vare lag
samma: dock må man ej der Vädja mot,
utan gånge dermed, som i 25 Cap. 10
stadgas/* upphäfves.
l3 Cap.
Följande trenne §§. i detta Capitel
ändras sålunda 1
2 §.
Säfvar någor Domaren obeskedeliga ;
bote i Underrätt tjugu daler , i Hofrätt
femtio daler.
3 §•
Pröfvas jäf lagligit emot Häradshöf»
ding, eller Borgmästare i den stad, der ej
mer än en Borgmästare är > och Rådstuf*
i5a Exp.-TJlsh. Förslag till und. Skri/v. IV.-o 43g.
vurätten utom honom ej finnes domför;
förordne Hofrätten en annan i hans ställe,
på kärandens begäran och kostnad , och
stadne den kostnad sedan å den j som saken
tappar.
4 §•
Jäfvas någor i Härads Nämnd ; sätte
Häradshöfding, om det tarf vas , annan i
hans stad, så länge det målet slites. Jäfvas
Rådman; nämne Rådstufvurätten den
i hans ställe sitta må, der Rätten ej annars
domför är. Ar Rådstufvurätt aller
jäfvad; förordne Hofrätten andra, som
den sak döma. Nu kari så hända,’ att så
många af Hofrättens ledamöter jäfvade
varda, att Rätten i ty mål ej fullsuten
är; gifve Hofrätten det Konungen tillkänna,
då Konungen förordnar andra i deras
ställen. Ej må någor i Hofrätten jäfvas,
der son eller måg i Under rätten dömt; utan
så är, att de för embetes brott der4 lagliga
anklagade varda.
i4 Cap.
I i oell 2 §§. af delta Cap. göres följande
ändring :
1 §■
I Härads- och Rådstufvurätt i de mindre
städer , bör käromålet munteliga fö
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 4’9- J 35
reställas, der sakens vigt och vidlyftighet
eller andra omständigheter ej fordra, att
det skrif teliga ske må : och varde då parterna
ej tillåtit, att flera än en skrift hvardera
inlägga, der saken ej är af dess
större vigt.
2 §.
Kommer käranden till Rådstuf vurätt
å dag föresattan, och gifver dess käromål
vid offentligt upprop skriftliga in, och
svaranden då när är; skrifve Rätten derå,
att han åtta dagar der efter svara skall.
Försummar han då att ställa sig vid uppropet
in , men kommer med svar innan
klockan tolf; höte två daler. Blifver han
alldeles ute, eller kommer han oberedd utan
laga ursäkt; bote fyra daler, och gånge
äter upprop i saken åtta dagar der efter.
Kommer han ej ändå med svar in ; bote
som sagdt är, och varde på kärandens inlaga
i saken dömdt: dock må han munteliga
höras, om han det förut begärar: vare
ock honom tillåtit, der han tappat, emot
domen vädja. Försummar käranden den
dag, då han sin vederparts svar emottaga
skulle; bote två daler. I Rådstufvurätt
i Stockholm vare uppropstimma klockan tio.
6 §.
Andra punkten i denna §. ändras sålunda
:
»34 Exp.-Ulsk. Förslag; till und, Skrif v, N.o 43y,
Hvar som dä förfallolös bilf ver ute ,
bote i Rådstufvurätt en fem daler, i Hofrätten
tio daler.
8 §.
Denna §, skall lyda sålunda ;
Skrifver någor, eller talar inför Rätta,
det han vet ej sannt vara , och vill
Domaren dermed förleda: varder han derom
öfvertygad ; bote i Underrätt tio daler,
i Hofrätt tjugu dalhr, eller mera, allt
sorn Domaren det pröfvar.
9• §■
Forsta punktea af denna §. erhåller
följande lydelse;
Vrångo-ed måge parterne ej äska af
hvarannan i någon Rätt :■ dock ege Hofrätt,
dä hufvudsaken dit kommen är, pålägga
endera parten, eller begge , denna
xrångo-cd utan uppskof i rättegången svär
ja, om sanning ej annars, utletas kan.
15 Gap.
i5 och 16 §§. i detta Cap, skola lyda
sålunda;
i5 §,
Alle äga Rätten heder och vördnad visa
:■ Ty skall ej någor, i stället för laga
fullmägtig , låta öf vermaga, tjenstedräng
eller annan otjenlig, gifva dess skrifter in
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 43g. »35
eller till munteligt förhör släcka. Gör det
någor; bote i Underrätt fem daler, i Hofrätt
tio daler.
16 §•
Täger någor sig talan för Rätta i den
sak, der han hvarken är målsägande, eU
ler ombudsman , * eller äger å embetes vägnar
kära och söka, eller efter lag der till
lof häfver; bote i Underrätt fem daler , i
Hofrätt tio daler , eller mera , som saken
är till. Sker det hos Konungens Befallningshafvande;
bote fem daler. Konungens
ensak: fylle ock i dessa fall allan skada,
»6 Cap.
1 §•
Andra punkten af denna §. ändras tili
följande lydelse :
Nöjes endera partén ej deråt; gifve
han det Rätten tillkänna genast, eller sist
innan nästa dag till ända gått, och lägge
sedan dess besvär in i Hofrätten, inom
hälften af den tid, sorn i lagvadda saker
föreskrifven är.
l3ö Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 43t).
17 Ca p.
3 §.
Fjerde punkten at denna §. ändras sålunda
:
Kommer ej vittne, som stemdt är; bote
i Underrätt tre daler, i Hofrätt fem
daler: och lägge Rätten sedan viss dag och
vite före.
3i §.
Slutet af denna §: ”Fäller Lagman
någon till ed, då bör Iian den gånga, innan
Tinget slutes: Är han ej sjelf tillstädes,
* lagge eden af inför nästa Domstol i
orten, inom den tid, som Lagman föreskrifver,
” kommer att alldeles utgå.
18 Cap.
3 §.
Första punkten af denna §. skall lyda
sålunda:
dr någor sak genom vad kommen till
Hofrätt, och gifver sig en annar först der
an: finnes hans talan sådan, som i 1 J*. sägs;
gånge der med, som der föreskrifves.
19 Cap.
1 §•
Denna §. är sålunda ändrad:
Reser någor bort, då hans sak för
rätta, är, utan han häfver Domarens lof
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 43g. 107
dertill, eller laga fullmägtig ställt, och
Rätten det kungjort; bote i Underrätt fem
daler, i Hofrätt tio daler, och gånge ej
dess mindre dom i saken.
20 Cap.
1 §•
Andra punkten af denna §. ändras
sålunda :
Göra de det ej; bote sd svaranden,
sorn käranden, i Underrätt tio daler, i Hofrätt
tjugu daler.
21 Cap.
4 §•
Denna §. ändras till följande lydelse*):
Häfver man Underrätts dom för sig,
men tappar i Hofrätten; dä bör kostnaden
å båda sidor emot hvar annan qvittas, der
Domaren ej finnér de omständigheter i något
mål vara, att endera ändå rättegångskostnad
gälda bör. Åro i saken åtskilliga
käromål, och vinna eller tappa parter
-
*) Derest Rikets Ständer ej antaga eller Kongl.
Maj:t ej i Nåder gillar Utskottets, i dess Betänkande
Njo 38, gjorda förslag till förändrad
redaction af hela detta Capitei.
138 Exp,-Ulsk. Förslag till und. Skrif v. Nio 43 g,
ne der i ömsom., då stände ock hvar sin
kostnad,
22 Cap.
1 §’
De två första punkterna i denna §*
erhålla följande lydelse.'
I Hofrätt skall någor af Rättens Le-,
damötpr, i lagvadda eller der instemda saker,
skrif t elig berättelse om deras sammanhang
uppsätta, innan de till dom företagas.
1 Underrätt måge parterne det
ej äska, der Rätten ej sjelf finnér, att sa-,
hens vigt eller vidlyftighet det fordrar,
2 §,
Tredje punkten i denna §. skall lyda
sålunda:
Sist upptecknas inlagorna, att kunna
Rätten föreläsas, efter den tid, som de
inkommit; och Rätten gifve sedan den berättelse
till parterne ut, med förelagd tid
och vite, i Hofrätten tio, i Underrätten
fem daler, att den hvar för sig genomse„
underskrifva och återställa,
23 Cap,
1 §'
Denna §., sådan den lyder i KongU
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv. N.o 459. 13g
Förordningen den i5 Junii 1818, ändras
sålunda:
A Häradsting , så ock vid laga syn i
j ordatvist, må ej dömas, der ej sju i
Nämnden äro. Rådstufvurätt vare ock
domför, der tre i Rätten sitta. I Hofrätt
må ej färre, än fem Ledamöter, döma
i mål, som ä ära och lif gå. 1 andra
mål må fyra Ledamöter utgöra 1 domfört
antal, der alle om slutet ense äro.
2 §•
Denna §. skall hafva följande lydelse;
När dom ä Häradsting fällas skall;
underrätte Häradshöfding Nämnden om
saken, och de skäl der i äro, sä ock hvad
la g i ty fall säger. Varder Nämnd ifrån
Häradshöfding skiljaktig; gälle den mening,
som Nämnden faller pä, och sväre
den för dom sin. Aro ej alle i Nämnden
ense ; stände vid det, som Häradshöfding
rättvist prof var.
24 Cap,
5 §.,
Denna §•> sådan den lyder i Kongl,
Förordningen den IQ September 1823, än-*
dras sålunda :
I alla Rätter skall dom qffenteliga afsägas;
å Häradsting sä snart den förfat
-
Exp.-Ulsk, Förslag till tind. Skrifv. N.o 43g- i 4 o
tad är: och gifve Häradshöfding domen
skrif teliga ut, innan han frän Tingsstad reser,
om det sä tidigt äskas, att det ske
kan: gör han det ej; bote tjugufem daler.
I Rådstufvurätt och Hofrätt böra parterna
vid middagstima dagen förut s le mm as ,
genom anslag ä Rättens dörr, att dom ä
tid föresattan afhöra: dock må Rådstufvurätt
genast och utan anslag dom munteliga
eller skrif teliga kungöra, der saken
af ringa värde är; och stände parterna
i ty fall fritt, att taga den ut eller ej.
Tager någor Rättens offentliga anslag
bort ; bote tjugu daler.
. v §•
Denna är sålunda ändrad:
Nu kunna sådana omständigheter sig
yppa långt efter, sedan dom och utslag
fallit, att förklaring deröfver nödig är;
den bör ej vägras. År Häradshöfding,
som dömt, ej då i samma Rätt: gifve den,
som i hans ställe kommit, förklaring med
Nämnden. Åro i Rådstufva och Hofrätt
ej så många cjvar af dem, som i utslaget
ense varit, att de dom före äro ; då böra
de, som sedan der Domare blifvit, utslaget
förklara. Innehåller den förklaring, som
parten gifves, något sådant, som i utslaget
ej är tydliga utsatt; då må vad deremot
tillåtas.
F.xp.-Utsk. Förslag till uriel. Skrif v. N>o 43i}.5,i41
25 Cap.
i och 2 §§. af detta Capitel erhålla
denna lydelse:
1 §•
Nöjes man ej åt den dom eller utslag,
som Häradsrätt i hufvudsaken , å Tinget,
eller vid laga syn i jordatvist, eller husesyn
å prestebol, frälse- eller skattehemman,
fällt häfver; dä mä han vädja med fem
daler under Hofrätt, antingen genast, eller
sist innan åttonde dagen gått till ända , den
inräknad, dådomen föll, der hufvudsaken,
med ränta eller afgäld, som fordras, stiger
öfver femtio daler , utom rättegångskostnaden
; och Häradshöfding skrifve straxt
å domen, att han lagliga vädjat, och bör saken
i Hofrätt fullfölja, inom den tid, som
i 9 sägs ; sä ock att borgen förut bör
ställas för kostnad och skada, och domen
fullgöras, efter ty som i 26 Cap. sägs; vare
ock den, sorn vunnit, skyldig att underrätta
sig af Domaren, om vädjadt är: och
der så skett, läte ock han det teckna , till
sin rättelse, å dombref sitt: der må ej fordras
serskild betalning före. Vädja de båda
; gånge dermed sammaledes. Parterne
skola sedan till Hofrätt komma, utan stemning
eller serskild kungörelse. Vädja de ej,
som. nu är föreskrifvet; ståncle Häradsdom
fast.
i4a Exp.-Uisk. Förslag till unct. Skrif v. N.o 439.
2 §.
Vill elen, som under Hof rätt vädjat j
sitt vad sedan öfvergifva; kungöre det siri
vederdeloman, inom hälften af den tid,
som han eljest skulle till Hofrätten komma.
Gör han det ej, och hommer svaranden dit}
njute han betalning för kostnad sin.
3 §•
Denna §. upphör att Vara gällande.
4 §*
Denna §. skall hafva följande ljdelset
Har ofrälse man, efter offentligt anslag,
sökt att afstå all dess egendom till sina
borgenärer: eller endera maken begärt
skillnad i ofrälse bo: eller tvist varit om
borgenärers rätt och företräde till sudan
gäldbundens gods; sändé Häradsrätt de
skrifter, som partérne der vexlat, till Hofrätt
in , tre veckor förn, ciri de skola sig
der inställa.
5 §.
Första punkten af denna §. ändras sålunda
:
I brottmål, ehvad de äro Svårare eller
mindre, håfve ej någor lof att vädja ,
antingen emot värjemålsed, böter, eller
kostnad och skada, som Underrätt i ty fall
ålagt: utan må den , som ej nöjes åt dess
Bxp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. K.-o 4%. 143
dom, besvära sig deröfver i Hofr ätten,inom
hälften af den tid, soni lagvadda saker
der fullföljas böra.
6 och 7 §§.
Dessa §§. upphöra att vara gällande.
9 §* '
Denna §., sådan den lyder uti Kongl.
Dörordningarne den ig Julii 1815 och den
29 November i823, ändras sålunda:
/ de saker, som genom laga Vad gå till
Svea Hofrätt, ifrån Häradsrätt i Upland,
Södermanland , Vestmanland , Kopparbergs
Län, Nerike och Gestrikland, ingifve käranden
sin inlaga, innan klockan tolf pä
den fyrationde dagen, den oräknad, då Häradsrättens
dom föll, eller håfve sitt vad
förlorat; från Häradsrätt i Vermland, Helsinge/and,
J".miland, Herjeådalen, Medelpad
och Ångermanland, på den sextionde dagen
; från Häradsrätt i Vesterbotten och å
Gottland, på den nittionde dagen: I Götha
Hofrätt, frän Häradsrätt i Östergöthland,
Calmare Län, Småland, Skaraborgs och
Elfsborgs Län , på fyrationde dagen ; från
Häradsrätt i Halland, Dahl och Bohuslän,
på sextionde dagen: I Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, från Häradsrätt
i desse landskap, på den fyr ationde
dagen. I vexel- och sjörättssak vare
tid hälften kortare, att fullfölja vad ifrån
Häradsrätt i hvarje ort till Hofrätt.
i44 Exp.-Utsk Förslag till tind. Skri/v. N.-o 43 g»
10, r i, 12, i3 och i4 §§.
Dessa §§. varda till all kraft och verkan
upphäfne.
i 5 §»
Andra punkten i denna ändras sålunda
:
Huru vittnesbörd derom af Rätten gifvas
bör j vare tag samma , som i 1 §. af
detta Cap. för Häradsrätt stadgadt är.
16 §.
Denna §. kommer att lyda sålunda:
Ej må någor vädja mot Rådstufvu dom
der hufvudsaken ej går öfver femtio dalers
värde, efter ty, som i 1 $. sagd t är.
I den stad, der något serskildt der om stadgadt
är, rätte sig Domaren och parten derefter.
r7 §•
De i slutet af denna §. förekommande
orden: ”vare vad deri tillåtet, ehvad
det är emot Lagmans, Kämners, eller Rådstufvu
dom” ändras till följande lydelse:
Vare vad deri tillåtit, ehvad saken är
af större eller ringare vigt.
a4 §.
Denna §. erhåller följande lydelse:
Besinnar hm sig, som emot Rådstufvu
-
Exp.-Utsk. Förslag till utid. Skrif v. IV.-o /pg. 145
vu dom vädjat , och vill ej sitt vad sedan
fullfölja, kungöre det vederparten, såsom i
3 om Häradsrätt sagdt är, vid äfventyr,
som der stadgadt finnes.
26 Cap.
1 §•
Första punkten i denna §. ändras sålunda
:
Hvar som ifrån Underrätt vädjar ,
ställe för sig tvenne löftesmän, som borga,
begge för en, och en för begge, för kostnad
och skada, den han kan skyldig kännas
att gälda; tage deras skrift derå, och
lagge den vid sin inlaga i Hofrätten in.
2 §•
Denna §. kommer att lyda sålunda:
Häfver den, som vädjat, i Underrätt
tappat: gifve han amandt ut hvad dömdt
är, och sätte det hos Konungens Befallningshafvande,
eller i taka händer.
28 Cap.
Detta Cap. varder sålunda ändradt:
1 5*
Hvar som å nyo dräger den sak för
Sih, till R.St. Fröt■ 1828—i83o, 10.-cle Sami, 3 Band. 10
i46 Exp.-Utsk. Förslag till tind Skrifv. N.-o 43g.
rätta, deri dom eller utslag förr är , sorn
vunnit laga kraft; eller tadlar sådan dont
för Rätten , eller utom: bote för Underrätts
dom tio daler; för Hofrätts dom etthundrade
daler. Är det Konungens: plikte
med femhundrade daler.
2 §.
Qväljes Underrätts dom; döme der öfver
förste domstol i den ort, der brutit
är. Qväljes Hofrätts eller Konungens dom /
det skall i Hofrätten dömas.
2g Gap.
i och 2 §§. af detta Capitel skola hafva
följande lydelse i
* §•
Djerfves någor missbruka rättegång ,
och emot klara skäl och bättre vett, af
arghet; drager någon för Rätta; bote i Underrätt
ifrån tio till tjugu daler, de fattiges
ensak: och gälde dertill rättegångskostnad
j hinder och skada.
2 §.
Häfver någor tappat i Underrätt, och
Hofrätten gillar i allt Underrättens utslag;
bote han ifrån trettio till hundrade daler.
I dessafall plikte fullmäktig, som i i5 Cap.
14 sagdt är. Orkar den brottslige ej bö
-
Exp.-Utsk. Förslag till uncl. Skrif v. N.o 43g. 14?
ta; plikte med fängelse, som i to Cap. Utsöknings-Balben
stadgadt är.
3o Cap.
5 $.
Denna §. är sålunda ändrad :
Den, som tappat i Hofrätt , då soken
der, såsom i första domstol, dömd är; gifve
ut det han är skyldig känd, allt sorn i
26 Capitlet sagdt är. Den, sorn vunnit i
Underrätt, eller hos Konungens Befallningshafvande,
men tappat i Hofrätt: vare fri
för doms och utslags fullbordan, och ställe
der full borgen före. Huru det lyftas
må, som utgifvas skall, urskils i 26 Capitlet
7 ,f.
Utsöknings- Balken.
3 Cap.
5 §.
Denna §. sitall hafva följande lydelse!
Häfver någor vunnit hos Underrätt,
och varder deremot vädjaclt; njute ändå
utmätning, och ställe borgen för det han
i48 Exp.-TJlsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 43g.
om händer får , eller läte godset sättas i
qvarstad. När godset så utmätit är , må
det sedan ej skingras , eller utom egarens
vilja föryttrasj förr än saken i Hofrätten
af dömd varder. Tappar han der; gånge
det, som utmätit, eller i qvarstad salt är,
åter, med dess ränta och afgäld.
9 CaP
i
§•
Sista punkten af denna §., eller orden:
”Går saken ej öfver tryhundrade daler
eller dess värde; njule den fordrande
utmätning å Konungens Befallningshafvandes
utslag, ändå att ändring theri sökt är,
och lyfte det som utmätit är, emot full borgen,
” ändras till denna lydelse:
Den fordrande njute utmätning u Konungens
Befallningshafvandes utslag, och
lyfte det , som utmätit är > emot full borgen.
Vill den tappande ändring i Konungens
Befallningshafvandes utslag söka; utgifve
hvad han är skyldig Jiänd, såsom i
u6 Capitlet Rätte gångs-Balken sägs.
Exp.-Utsk. Forslas, till and. Skrif vi K.-o 4^3» >49
Jorda-Balken.
i4 Cap.
3 §.
Denna §. är ändrad sålanda:
Nu vill någor med den synedom sig
ej åtnöja; vädje då under Hofrätt, som i
Bättegåings-Balken sägs. Fullföljes vadet,
och finnér Hofrätten ny syn tarf vas; utnämna
Hofrätten en af sina Ledamöter,
att synen hålla , och kalle tvenne Underdomare
i orten, att honom biträda. Det
protocoll, som vid synan föres, gifve Hofrätts-ledamoten
till Hofrätten in, och Hofrätten
döme sedan i saken. Drages saken
under Högsta Domstolen, och finnes den
ej tillräckligen utredd, ändå att syn föregått;
då må ytterligare syn hällas; och
nämne Högste Domstolen dertill en af sina
Ledamöter ; läte ock, genom Hofrätten
kalla tvänne Underdomare, att vid synen
biträda. Öfver denna syn skall protocoll
till Högste Domstolen ingifvas, på sätt om
den syn, som Hofrätt förordnat, sagdt är.
Uid dessa syner må ock vittnen höras, der
någon af parterne det äskar. Göres mot
vittne jäf; varde vittnet ändå hördt; och
pröfve sedan Hofrätten, eller Högste Domstolen,
det jäf, sä ock hvad verkan vittnesmålet
ega må. Finner Hofrätten eller
iSo Exp.-Vtsk. Förslag till urul, Skrifv. N.-o 43g,
Högste Domstolen syn nödige och är den
ej af Underrätt hållen ; då må Hofrätten,
eller Högste Domstolen, låta synen af Underrätten
verkställas, ochpröf ve sedan saken,
5:o Den befattning vid Syn å Landshöfdinge-Residence-hus,
sorn, enligt g och
io §§. af Kongl. Reglementet den 22 Februarii
1^50, jemförd med 3 §. af 1684
års Reglemente för Landtstalen , tillhört
Lagmannen i Länet, skall hädanefter utöfvas
af Häradshöfdingen i det Härad, inom
hvars gräns Residence-huset är beläget,
6:0 De i 4 punkten af denna Förordning
stadgade lagförändringar skola från
och med den 1 April nästkommande år gälia
för alla de mål, i hvilka vad emot Härads-
eller Rådstufvurätts dom eller utslag
efter den 3i Mars samma år erlägges eller
anmäles; så ock för de mål, hvilka efter
sistnämnde dag från Kämnersrätt till
Rådstufvurätt eller efter slutet af nästa års
Lagmansting från Lagmansrätt till Hofrätt
oafgjorde öfverlemnas ; hvarvid iakttages ,
att de mål, som sålunda inkomma från
Kämnersrätt till Rådstufvurätt, eller från
Lagmansrätt till Hofrätt, böra anses och behandlas,
de förre, såsom vore de till Rådstufvurätt
omedelbarligen instämde, och de
senare, såsom hade de genom vad kommit
från Häradsrätt till Hofrätt; dock att fullgörande
af Häradsrätts beslut i sistnämnde
Exp.-Utsk. Förslag lill uncl. Skrifv. N.o 439. i5i
mål ej eger rum, utan så vida beslutet af
Hofrätten gillas 5 men för alla före den 1
nästkommande April från Kämnersrätt till
Rådstufvurätt, eller inom laga tid efter nästa
års lagtima Lagmansting från Lagmansrätttill
Hofrätt vädjade mål, skola nu gällande
föreskrifter, i afseende på vads fullföljande,
oförändrade tjena till efterrättelse.
Skulle åter E. K. M. i Nåder anse den
af R, St. beslutade indragning ej kunna
verkställas å den i ofvanintagna förslag utsatta
tid, få R. St. till E. K. M, öfverlemna,
att bestämma tiden, då samma indragning
lämpligen må kunna för sig gå.
I händelse nu ofvanstående förslag vinner
E, K. M:s Nådiga bifall, hafva R. St.
trott sig ej höra lemna oanmäldt, att, enär
ofverflyttandet af Kämnersrätternes domsrätt
till Rådstufvurätterne torde hafva den
följd, att tilläfventyrs för några bland Rikets
Städer, der Kämnersrätler nu finnas,
flera afdelningar af de nu varande blifva
erforderliga; så, ehuru Kämnersrätterne lätt
kunna, i mon af behof, till afdelningar af
Rådstufvurätt förändras, blifva likväl åtskilliga
reglementariska föreskrifter, i afseende
på sistnämnde Domstolars organisation
samt målens och arbetets fördelning dem
emellan, af nöden, Men sorn dylika speciela
föreskrifter ej torde hafva lämpligt rum
i en allmän Författning, samt R. St. dess
-
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 44°-
utom sakna den noggrannare kännedom om
serskilda local-förhållanden , förutan hvilken
tjenlig t förslag, huru den ifrågavarande
förändringen ändamålsenligast må ti 11 väga—
bringas, ej kan uppgöras lå R. St. i underdånighet
hemställa, det täcktes E. K. M., efter
vederbörandes hörande, och i öfverensstämmelse
med den af R. St. föreslagna
Författningens grund, att endast en Underrätt
skall finnasså i städerne som på landet, vidtaga
de anstalter och åtgärder samt stadga och
till efterrättelse kungöra de reglementariska
föreskrifter, som pröfvas lämpliga för
organiserandet och ordnandet af Rådstufvurälterne
i städerne utom Stockholm.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 44°-
Memorial, med förfrågan i afseende
å verkställigheten af de genom Memorialet,
JV:o 422 j föreslagna åtgärder
^ till förekommande af omtryckning
af vissa till Bihanget hörande
handlingar.
Jemte det Exp.-Utsk. denna dag, till justering
uti de resp. Riks-Stånden, öfverlemnar
förslag till den underdåniga Skrifvelse,
som blifvit uppsatt, i anledning af
Utskottets, under N:o 422» afgifna och af
Exp.-fltsk. Forslas, (ill tind. Skrifv. N.-O 44r> *55
3:ne Riks-Stånd godkända Memorial, angående
iakttagelser i afseende å tryckningen,
af Bih. till Riks-Ståndens Protocoll vid blifvande
Riksdagar, har Utskottet härmed
tillika skolat till R. H. St. vördsamt hemställa,
om det må Utsk. tillåtas, att bland
dess tjenstemanna-personal utse någon person,
åt hvilken får, emellan innevarande
och nästblifvande Riksdag, uppdragas så
väl verkställigheten af de åtgärder, som
uti berörde Memorial blifvit föreslagna, till
förekommande af vissa Handlingars omtryckning
för omförmälda Bihangs cornpletterande,
som ock omsorgen derom, att
vid nästinträffande Riksdag de till utdelning
bland Riks-Stånden bestämda tryckta
Handlin gar må varda Riks-Slånden behörigen
tillställda.
N:o 44r
Uppl.
o. godin hos Ridd. och Adeln d. i3 Mars i83o
Preste-Ståndet d. i3 — —-
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse*
angående infordrandet af anbud ä
tryckningen af Bihanget vid nästinträffande
Riksdag.
T S. A. IC.
JL ill E. K. M. fåR. St. härmed i underd. fram
-
i54 Eocp.-Utsk Forslag till und. Skri/v. N. o 441 •
bära elen anhållan, det, genom E. K. M:s
IIof-Caneellers-Embetes försorg, målte, före
nästinstundande Riksdags början, varda
infordrade förseglade och till ExP‘-Utsk.
ställda anbud, så vä! å tryckningen af Bibånget
till då blifvande Riks-Slånds Protocoll,
som å leverering af dertill erforderligt
papper; och hafva R, St. i öfrigt
skolat i underdånighet anhålla, det, vid
alla de tillfällen, då på allmän bekostnad
tryckas Handlingar af den beskaffenhet,
att de kunna ifrågakomma till intagande
uti nämnde Bihang, sådant måtte, genom
vederbörande, som få sig uppdraget denna
trycknings ombesörjande, varda R. St:s
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret ti ilka tinagifvet,
på det tillfälle må beredas att,
på samma gång som tryckningen af berörde
slags Handlingar verkställes, deraf
få afdraget, och för ofvanberörde Bihang
apteradl det af R. St, för sådant ändamål
bestämda antal af 1200 exemplar, hvilkas
trycknings-kostnad äfven torde få ingå i
beräkning vid den öfverenskommelse, som
om Handlingarnas tryckning varder afslulad.
Rikets Ständer framhärda etc.
Expcditions-Utskottets Memorial N.-o 44^- i55
N:o 442'
Memorial, med förnjradt Förslag till
R. H. St: s underd. Skrif veise> angående
regleringen af Riks-Statens,
Tredje Hujvud-Titel.
Sorn R. H, St. numera fattat deras beslut,
i anledning af Stats-Utsk;s Betänkande,
N:o 335, innefattande frågor, som roed
Stats-regleringen ega sammanhang , och
hvilka uti Exp.-Utsk:s, under N:o 284, af*
gifna Förslag till underd. Skrifvelse, rörande
Riks-Statens Tredje Hufvudtitel, såsom
förut upprättadt och hos resp. RiksStånden
justeradt, icke kunnat intagas; har
Utskottet, som ansett samma Förslag, hvilket
endast grundas på R. H« St:s beslut,
i anledning af Stats-Utsk:s, under N:ris
iSa, 239, 3o4 och 316, meddelade Utlåtanden,
icke fullständigt eller innefattande
alla de ämnen, som uti R. St's underd.
Skrifvelse, angående regleringen af nämnde
Titel, böra upptagas, funnit sig föranlåtet,
att upprätta det förnyade Förslag till
Skrifvelse i ämnet, med iakttagande af alla
de förändringar och tillägg, hvartill R.
St;s senare fattade beslut föranleda, sorn
härjemte vördsamt aflemnas, för att emot
det förra Förslaget, men med bibehålian*
l56 Exp.-TJtsk. Forslag lill und. Skrifv, N.-o 443.
de af dess numer, utbytas. Blifvande
tillika härvid bifogadt Förslag lill R. H.
St:s underd. anmälan till K. M. om utbyte
af den förra underd. Skrifvelsen emot
den, som nu, i anledning af Utskottets ytterligare
Förslag, af R. Ii. St. faslställes.
N:o 443.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Mars i83o.
Pré*te-Stån(det d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 —
Rikets Ständers under d. Skrifvelse, med förnjad
reglering af Riks-Statens Tredje
Hufvud-Titel.
S. A. K.
Sorn, efter det R. St., under den 11 Dec.
sisll. år, afgåfvo deras underd. Skrifvelse, rörande
regleringen af Riks-Statens Tredje
Hufvudtitel, frågor bos R. St. förekommit
och blifvit afgjorda, som med samma Titel
ega gemenskap, och hvilka alltså till
förändringar eller tillägg i redactionen af
berörde underd. Skrifvelse föranledt; hafva
R. St. ansett sig böra härjemteiunderd. till
E. K M. öfverlemna förnyad Skrifvelse,
Exp.-Utsk. Förslag till und, Skrifv. N.-o 444> 107
angående meranäijinde TiteP), i stället för
den, som i ämnet förut i underdånighet
blifvit afgifven, och hvilken E. K. M. i Nåder
täcktes låta till R. St. återställa.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 444.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 —
Bonde-Ståndet d. 12 •— —
R. St. underd. Skrifvelse, angående
Städernas Salu-accis.
S. A. K.
H os R. St. hafva, vid innevarande Riksmöte,
framställningar blifvit gjorda, dels
Oui upphörande af Städernas Salu-accis,
Samt dels i afseende på berörde afgifts fördelning;
vid öfvervägande hvaraf hos R.
St. förekommit, att, efter samma grund,
som R. St. antagit en mindre inkomstsumma,
än hittills, af Salu-accisen, nemi.:
att Landtmannen vore obehindrad att till
Städerna införa färskt kött, bakadt bröd
och dricka, vore fördelningen öfverflödig,
om denna Landtmannens rättighet verkli
-
*) Denna underd. Skrifvelse igenfinnes under N:o 284*
158 Exp.-Ulsk. Förslag; till und. Skrifv. N.-o 444*
gea vore allmänneligemedan då skulle
ingen stad utgöra Salu-accisen, och lätt,
om en sådan frihet vore lemnad åt vissa
Städer, emedan då borde endast den för
samma Städer redan bestämda summan uteslutas
ifrån den gällande Tariffen» hvarefter
samma Accis nu utgår; men då R. St,,
oaktadt all efterforskning, icke kunnat erhålla
kännedom af någon allmän Författa
ningj som tillerkänner Landtmannen den
ovilkorliga rättigheten, att till Städerna»
utan afgift, införa och till salu hålla färskt
kött, bakadt bröd och dricka, samt icke
eller kändt, mindre styrkt är, att någon
viss Stad upplåtit en sådan frihet åt Landtmannen,
och derå vunnit vederbörlig stadfästelse;
hafva, under sådana förhållanden,
R. St., för det närvarandeansett Saluaccisen
böra fördelas till samma summa,
och på enahanda sätt, som den vid Kongl.
Kungörelsen den 3o November 1810 fogade
Tariff utvisar.
Som likväl R. St., vid den, innevarande
Riksdag, skedda beräkning af Stats-Verkets
inkomster, funnit behörigt afseende böra
lemnäs åt det uppgifna förhållandet om
Landtmannens rättighet att, utan hinder
och afgifter, till Städerna införa kott, bröd
och dricka, enär derigenom den ena Medborgaren
skulle högre och olika beskattas
emot den andra för idkandet af samma nä
-
Bxp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N-o 444-
fing, och på sådan grund tillstyrkt, att,
om och hvarest rättigheten, att utan afgift
till Städerna införa och till salu hålla kött,
dricka samt bröd, är eller blifver Landtmannen
medgifven, så borde den Staden från
denna afgilt befrias, och på sådan grund
icke upptagit Salu-accis-afgiften till högre
än ^5oo R:dr; så, och på det samma vilkorliga
beslut genast må kunna gå i verkställighet,
då någon eller några Städer
f rånkänna.? de fördelar, för hvilkas tillgodonjutande
Salu-accisen tillkommit och
ännu fortfar att utgå, hafva R. St, nu
fattat det beslut, att då E. K. M., på grund
af någon Stads begäran, eller af andra förekommande
skäliga anledningar, skulle antingen
redan hafva beviljat eller framdeles
tillerkänna Landtmannen full och ovilkorlig
frihet, att till någon Stad införa och
der lill salu hålla färskt kött, bakadt bröd
och dricka, en sådan Stad genast, om beviljandet
före detta skett, men eljest året
efter det, då en sådan införsels-frihet är
medgifven, befrias ifrån erläggandet af den
för samma Stad i Tariffen utsatta afgift;
anhållande R. St. i underdånighet, att, till
befordrande af allmän kännedom om vilkor
e n för Städernas befriande från Saluaccis,
E. K. M. ville täckas härom utfärda
allman Kungörelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
i6o Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 44
N:o 445.
Uppl. o. godk I103 Ridd. och Ådeln d. 12 Mars i83o
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —■
Bonde-Ständet d. i3 -— —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse,i anledning
af K. M:s Nådiga Proposition^
angående fortfarande anslag .till
Strömrensningar och lättade Vattencommunicationers
befrämjande.
S. A. K.
Uti Nådig Proposition till R. St. , af den
6 November 1828, har E. K. M., med åberopande
af de beslut, R. St.., vid tvänne föregående
Riksdagar, fattat om Statens medverkan,
genom ett anslag af 100,000 R;dr
årligen, till befrämjande af en lättad träns»
porlfart på Rikets mångfaldiga sjöar oell
vattendrag, gifvit R. St. tillkänna, att, under
det E. K. M. oafbrutet sökt befrämja
det af R. St. med anslaget åsyftade ändamål,
hade en af erfarenheten ådagalagd
osäkerhet i beräkningarna öfver kostnaden
för Hydraulitiska arbeten öfvertygat E. K.
M. otn behofvet af förändrade föreskrifter,
i afseende på dylika förelags utförande
med bidrag af allmänna medel, att E. K.
M., till
Exp,“Vtsk. Förslag till und, Skri/v. Nio 44^ iGt
M>, till undvikande för framtiden, i möjligaste
måtto, af sådana missräkningar i
kostnads-beräkningarna, som de hittills inträffade,
hvarigenom uppstått, bland annat,
den olägenhet, att åtskilliga arbeten, sorn
af E. K. M. till utförande bifallits, efter
pröfning af deras sannolika nytta, jemförd
med en uppgifven mindre kostnad, kommit
att till sina resultat stå utom allt förhållande
till de beräkningarna öfverskjutande
större summor, som för dem erfordrats,
och svårligen kunnat vägras, sedan
arbetena en gång blifvit började, funnit
godt i Nåder förordna, att vid förekommande
frågor om nya arbeten, till beredande
af lättade communicationer inom
serskilda orter af Riket, Invånarne i den
ort, som af ett föreslaget arbete skulle hemta
directa fördelar, borde, efter erhållen
del af undersökningar* arbetsplaner och
kostnadsförslag, höras, huruvida de ville
dertill lemna större eller mindre bidrag,
och samfälldt, eller genom upprättadt Bolag,
åtaga sig utförandet emot den bestämda
summa, som E. K. M., i förhållande
till arbetets vigt och svårighet, pröfvade
skäligt att af allmänna medel, på en gång
eller sucessivt, anslå, med skyldighet att
ansvara för alla uppkommande ersättningsanspråk
å Vattenverks- eller Jord-egares
Bilt. till R. St. Prot, 182 8-3o. 10 Sami. 3 Band. 11
i (yi Exp.-Utsk. Förslag till Und. Skrif v,: N.o 445»
sida, hvilka alltid borde kunna af Invå»
liarne sjelfve, med minsta kostnad och svårikhet,
regleras, att verkställa arbetet efter
gillad plan, och under den offentliga till»
syn, sorn funnes nödig, samt alt gifva sä»
kerhet för det allmänna anslagets behöriga
användande för sitt ändamål; att väl
någon större verkan af dessa förändrade
föreskrifter ännu icke hunnit sig utveckla;
men att, då, genom den åsyftade föreningen
af allmänna och enskilda bidrag, vunnes
en större visshet om nyttan af ett företag
för den ort, hvars Invånare ville deruti
deltaga, då deras ansvarighet för verkställigheten
emot den, af allmänna medel
beviljade summan, försäkrade Staten för
opåraknade utgifter; och då följaktligen härigenom
en bestämd plan kunde uppgöras
för användandet af ifrågavararde anslag,
vore otvifvelaktigt, att af dessa föreskrifter
skulle, efter hand, uppstå flera väsendtliga
fördelar,
tinder dessa förhoppningar, och sedan
en allmän öfverstyrelse för alla vatten-communicationer
i Riket blifvit organiserad,
under hvars inseende dessa företag
kunna ledas efter en allmän plan, och
enligt säkrare, på vunnen erfarenhet byggda,
kostnads-beräkningar, samt under enahanda
redovisnings-skyldighet, utan sammanblandning
med andra fonders, hvilken
Exp.-Utsk. Förslag, till und. Skrifv. N;o 445. i63
ålegat Strömrensnings - Comitén , har E.
K. M. ansett sig böra fästa R. St:s uppmärksamhet
på nyttan deraf, att nu varande
årliga anslag till strömrensningar och
lättade vatten-communicationer än vidare
ställas till E. K. M:s disposition} och har
E K. M., med erinran, att fråga vore om
en utgift, hvilken åsyftade Landets allmänna
förkofran, och under en längre tid egt
rum, yttrat Dess förväntan, att R. St. desto
hellre, genom bifall till anslagets Fortfarande
intill nästa Riksdag, skola gå
E. K. Mits Nådiga önskan i detta afseende
till mötes, som samma anslag icke,
utan stor olägenhet, för flera redan påbörjade
företag, skulle kunna upphöra.
Hvad af E, K. M. sålunda anfördtoeh
föreslaget blifvit hafva R. St. i öfvervägande
tagit, i'sammanhang med de flera
i ämnet af flere enskilde inom Riks-Stånden
väckta motioner, samt dervid vissserligen
funnit, ej mindre att samma skäl,
som under de tvänne nästföregående Riksdagarna
blifvit andragna för Statens medverkan
till communicationers och transporters
befrämjande, fortfara att göra sig
gällande, så länge allmänt vigtiga ämnen
för sådana åtgärder ännu förefinnas, än äfven,
att, i mon af en ökad erfarenhet om
vigten af dylika företag, samt, till följd
deraf, utsträckta forskningar och undersök
-
164 Exp*-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 44^
ningar, Riket, i anseende till mängden af
de sjöar och vattendrag, det innesluter,
skall ännu länge gifva rika ämnen till åtgärder
för communicationers förbättrande;
hvarföre ock det varit R. St:s önskan,
att kunna tills vidare, oförminskadt, bibehålla
det årliga anslag, R. St. hittills funnit
nödigt att, för befordran af dylika arheten,
meddela ; men, vid anställd undersökning
, angående Statens odisponerade
tillgångar, jemförda med de extra Statsanslag,
som af dessa tillgångar måste utgå,
hafva R. St., på grund af det resultat denna
undersökning lemnat, funnit sig föranlåtna,
för denna gången, inskränka anslaget
till 5o,ooo R:dr, hvilken summa R. St.,
erkännande vigten af att ej, i anseende till
bristande anslag, något års uppehåll, i så
beskaffade arbeten som de ifrågavarande,
inträffar, ansett böra oafbrutet, intill nästa
Statsreglering, för hvarje år utgå.
I fråga dernäst om vilkoren för dessa
medels användande, har väl hos R. St.
i betraktande kommit, huruledes dessa medel
ursprungligen varit företrädesvis anviste
till strömrensningars befrämjande och
lättade sjötransporters öppnande i Rikets
norra Previncer. Enär bestämmandet i
iörväg af en viss länegräns, inom hvilken
anslaget borde inskränkas, kunde minska
utvägarna att vinna de fördelar, man ve
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N.-o 44^- 165
lat med dessa uppoffringar, från Statens
sifia, bereda, hafva R. St. dock ansett sig
ej böra meddela några föreskrifter, inom
hvilka delar af Riket Strömrensnings-medlen
hädanefter böra användas, hvaremot
R. St., under öfvertygelse, att sådana företag,
åt hvilka serkilda anslag eller lånebilräden
blifvit af R. St. beviljade, eller
de företag, som redan blifvit fullbordade,
böra för framtiden af dem, som dessa
biträden bekommit, underhållas, vid anslagets
beviljande fästat det förbehåll, att
medlen icke måga till sådana företag blifva
använda.
Äfvensom R. St., vid jemförelse af
anslagets belopp, samt efter inhemtad kännedom
om de arbeten, som, med större eller
mindre bidrag af de till strömrensningar
och lättade communicationer hittills
anslagna medel, äro påbegynta, men ännu
ej fullbordade, ansett det vilkor böra
ega rum, i afseende på medlens användande,
alt desamma måga företrädesvis utgå
till fullbordande af så beskaffade arbeten.
Och hafva R. St. i öfrigt fullkomligen
instämt i den af E. K. M. Nådigst yttrade
åsigt, så väl om nyttan och angelägenheten
deraf, att de, som draga förnämsta
fördelen af ett företag, äfven böra åläggas
deltaga uti den kostnad, som för utförandet
deraf erfordras, som ock att lcdnin
-
*66 Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrif v. N:o 44^*
gen af det hela anförtros åt en för ändamålet
enkom beräknad Styrelse, på det ej
frugterna af vunnen erfarenhet må gå förlorade,
eller skadliga afbrott genom olikhet
i åsigter inträffa.
På grund af hvilket allt R. St. beslutat:
*:o
att, till befrämjande af strömrensningar
samt lättade vatten-communicationer,
bevilja ofvanomförmälda årliga anslags-summa
af 5o,ooo R:dr, att utgå från
och med detta år, intill nästa Statsreglering,
under öfverlemnande till E. K, M.» att,
efter Eget Nådigt godtfinnande, något föregående
år, under denna tid, förskottsvis använda
en del af det nästpåföljande årets
anslags-summa, så vidt E. K. M. finner detsamma
kunna verkställas, utan medförande
af någon inskränkning i arbetsplanen
för försvars-anstalternas iståndsättande med
all den drift, vigten af dessa senare arbeten
påkallar, samt under vilkor derjemte;
a) att de anslagna medlen icke må
användas till annat än communicationers
förbättrande, öppnande eller lättande å de
ställen, der de pröfvas vara af behofvet
synnerligen påkallade, och för den allmänna
rörelsen medföra största nytta; dock icke
till sådana företag, åt hvilka R. St. redan
beviljat, eller nu bevilja serskilda an
-
Fxp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. JV.-o 445* 167
slag eller lånebiträden, eller till sådana,
som redan hlifvit fullbordade;
b') att de med förra anslagen påbörjade
arbeten, så viel t de ära af beskaffenhet
att ensamt af det Allmänna bekostas,
eller, i händelse af enskildes skyldighet
att dertill bidraga, i den mon som dessa
skyldigheter fullgöras, må, framför andra,
erhålla de bidrag, sorn till deras ändamålsenliga
fullbordande erfordras;
c) att, vid förekommande frågor om
nya arbeten, till beredande af lättare communicationer
inom serskilda orter af Riket,
invånarne i den ort, som af det föreslagna
arbetet hemtat directa fördelar,
böra, efter erhållen del af undersökningar,
arbetsplaner och kostnadsförslag, höras,
huruvida de vilja dertill lemna större eller
mindre bidrag, och samfälldt, eller genom
upprättade Bolag, åtaga sig utförandet
emot den bestämda summa, som E. K.
M., i förhållande till arbetets vigt och
svårighet, pröfvar skäligt att af dessa medel,
på en gång, eller successive, anslå,
med skyldighet att verkställa arbetet efter
gillad plan, och under offentlig tillsyn, att
gifva säkerhet för det allmänna anslagets
behöriga användande, samt att ansvara för
alla uppkommande ersättningsanspråk å
Vattenverks- eller Jordegares sida, sedan
likvidationerna derom blifvit uppgjorda,
j68 Expeditions-Utshottets Memorial N.o 446.
efter de grunder Kongl. Brefven den i5
Julii i8o3, 27 November 181 x och 4 Maji
1827 bestämma; och
2:0 att en allmän Öfverstyrelse mä
komma att, på föreskrifvet sätt, ansvara för
medlens ändamålsenliga användande, hvarvid
R. St. slutligen våga frambära deras
underd. önskan, att E. K. M., med afseende
jemväl å det mindre belopp, som tillgångarna
för det närvarande xnedgifvit, att
till dylika företag anslå, täcktes, i möjligaste
måtto, inskränka förvaltnings-kostnaderna.
Hvilket R. St. härmedelst, till svar å
E. K. M:s ofvanberörda Nådiga Proposition,
få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 446.
Memorial, angående en underd. Skrifvelse
om verkställd granskning af
Lazaretts- och Curhus-räkenskaperna.
Sedan, i anledning af Expeditions-Utskottets
till R. H. St. aflåtna Memorial, N:o 35o,
med hemställan, att, till rättelse af den utaf
Höglofl. Stats-Utsk., i Betänkandet N:o
396, meddelade och i Exp,-Utsk:s afgifna
Expeditions-Utskottets Memorial K.o 446- <69
Förslag, N:o 245, till underd. Skrifvelse följde
uppgift, i afseende på total-beloppet af
räntan å ett i Lazaretts- och Curbus-räkenskaperna
halanceradt skuld - capital, frägan
derom måtte till Stats-Utsk. öfverlemnas,
sistbemälde Utskott , efter samtlige de respeclive
Riks-Ståndens Remisser i ämnet,
medelst afgifvet och af Riks-Stånden gilladt
Utlåtande, N:o 413* förklarat förhållandet
i berörde afseende; så, och enär
Exp.-Utsk:s ofvannämnda Förslag redan blifvit
af R. H. St. godkändt, bar Utskottet,
till undvikande jemväl af tidsutdrägt vid
Riksdagens nu snart förestående slut, ansett
sig böra ifrågavarande underd. Skrifvelse,
med iakttagande af det förtydligande, hvartill
Stats—Utskrs Utlåtande föranleder, nemi.:
att, näst efter de i förra Skrifvelsen befintliga
orden, ”utbalanceras capital R:dr 11,533:
16 sk. och ränta,” blifvit tillagda orden:
inberäknad den uti 1804 års Hufvudbok,
till ett belopp af 42O1 -R-dr 36 sk. 11 r:st.
inb al ance rade, nu böra den underd. Skrifvelsen
till H. Ex, Hr Grefvens och Landtmarskalkens
samt Riks-Ståndens öfriga Hrr
Talmäns underskrift å nyo vördsamligen
öfverlemna.
Stockholm den 11 Mars i83o.
170 Expeditions-Utskattets Memorial iV.o 447-
N:o 447'
Memorial, i anledning af dterremiss
utaf 2:ne §:r till Riksdagsbeslutet,
Från Häglof!. Ridderskapet och Adeln har
Expedilions-Utskattels Förslag till 2;ne §§.
i Riksdags-Beslutet, angående Stats-Yerkets
inkomster och utgifter, på grund af gjord
anmärkning, alt från den i Förslaget upptagna
Statsbrist-summa bardt afdragas 124,000
R;dr, till ersättning för salpetergärden, hvilka
medel directe ingå till Stats-Contoiret,
blifvit till Utskottet återremitterad!.
Af samma skäl, sorn i Utskottets Memorial,
N:q 407, till svar i anledning af
återremiss utaf dess Förslag till underd.
Skrifvelse, angående salpeter-gärdens upphörande,
blifvit au förd t, nemligen att Statsutskottets
nu mera bifallna Betänkande, N;o
417, på grund hvaraf ofvannämnda belopp
bör från den förut bestämda Statsbrist-summan
afdragas, ännu icke, vid afgifvandet af Exp,-  Utsk:s Förslag, var af R. H, St. pröfvadt,
och sålunda icke kunde tjena till efterrättelse,
har Utskottet ock hittills saknat anledning
till den i återremissen af nu ifrågavarande
Förslag till §§. af Riksdags-Beslutet
äskade iakttagelse. Men som Utskottet
ansett densamma, i anledning af återremissen
Exp.-TJtsk, Förslag till tind. Skrif v. N.cTfffö. 171
och nu befintliga förhållande, sig åligga;
varder Förslaget, efter derå behörigen verkställd
rättelse i det anmärkta afseendet, härmed
till R. H. St:s justering och godkännande
vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 11 Mars i83o.
N:o 448.
Uppl, a. godk. hos Ridd. och Adeln d, lii Mars »83o,
Presle-Sfålidet d, ta —. —-
Borgare-Ståndet d. |3 — —
Bonde-Ståndet d. i3. ——.
Rikets Ständers underd. Skrifvelse jan-,
gående upptagandet för Statens räkning
af ett Län, högst a Millioner
R:dr i Svenskt Silfver Specie., efter
gamla Myntfoten, för att af
R. St;s Riksgälds-Contoir äter utlånas
emot inteckning i Jordegendom
å Landet och i Städerna.
S. A, K,
I Nådig Skrifvelse, den 8 December 1821),
bär E. K. M., sedan fråga hos R. St. blifvit
väckt att använda Statens credit, för att
meddela Fastighets-egare ett af omständigheterna
påkalladt låne-biträde, behagat med
-
1yi Exp.-Utik. Förslag lill und. Skri/v. N-o 44&*
dela R. St. K. M:s nådiga Tankar i detta
ämne. Och då E. K. M , af anförda skäl,
ansett den allmänna credilen kunna, utan
minsta olägenhet, begagnas, för att understödja
de Jordegare, som behöfva omsätta
äldre skuldförbindelser, och äro i tillfälle
att gifva tillräckliga säkerheter; har E. K.
M. till Rikets Ständer öfverlemnat, alt vidtaga
de utvägar, som leda till detta mål,
medelst utgifning af obligationer, dem Statens
financiela ställning borde lätteligen
göra användbara på förmonliga vilkor, serdeles
om R. St. till deras amortissement
anvisade något bidrag af disponibla tillgångar;
dock har E. K. M. tillika funnit, att
för det närvarande denna Upp-ochUtlåningsanstalt
icke borde med Bankens förenas,
utan hellre åt Riksgälds - Contoiret uppdragas.
R. St., som väl funnit jordbruket icke
hemta någon fördel ensamt af underlättade
penninge-tillgångar, utan i förening med andra,
till befordrande af en allmännare ordning
och verksamhet i de öfriga näringarna,
mera hufvudsakligt bidragande anstalter,
hafva dock icke kunnat neka, att de gäldhundne
Fastighets-egarnes belägenhet i närvarande
ögonblick framställt sig bekymmersam,
i följd af det missförhållande, som en
längre tid egt runi och ännu fortfar emel
O
o
lan de låga värdena på jordens producter
Exp--Utsk. Förslag till lind. Skrif v. N.o 44^« 17J
och de dryga utgifter, jordbrukets drift medtager
— ett förhållande, hvilket, i förening
med en i flera fall ännu ojemn beskattning
och skyldigheten att fullgöra andra skuldförbindelser,
utan utväg för Jordbrukaren,
såsom för andra Närings-idkare, att i producterna
af sin näring ega ett hypotheksmedel
till penninge-understöds erhållande,
otvifvelaktigt skall blifva ännu mer kännbart
under öfvergången från ett mynlförhållande
till ett annat.
Behofvet alt nu komma Jordegaren
till hjelp, har således icke bordt ifrågaställas;
— det har synts Rikets Ständer ådagaläggas
ännu närmare, dels af det allmännare
anlitande af Disconterne, som denna medborgareclass,
och deribland jemväl innehafvare
af mindre hemmansdelar, i senare tider
måst begagna , oaktadt att kostnaderna
för dessa lån, genpin extra utgifter, öfverstiga
den lagliga räntan, dels ock af den ofta
befunna svårigheten, att annorstädes än
uti vissa allmänna Cassör, och äfven der
under mångfalldiga omgångar och kostnader,
erhålla lån emot fast pant.
Rikets Ständer hafva derföre, äfven
med erkännande deraf, att Staten bör, så
litet som möjligt, inblandas i enskilda förhållanden
, trott, att Statens mellankomst,
till beredande af nödig lättnad och mildring
i en del Faslighets-egares förlägenhet,
174 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 44&*
af omständigheterna nu påkallats oell bordt
begagnas, likväl på ett sätt, att för Staten
någon våda deraf icke uppkommer, och att
biträdet i detta hänseende meddelas äfven
utan tyngd, hvarken för nu varande eller
kommande tiders skattdragande.
Och då, i följd af R. Stis af E. K. M. 1-  Nåder sanctionerade beslut om Mynlbestämning
och realisation, några betänkligheter
hos R. St. icke mött för ett låns upptagande
i silfver, för att, såsom E. K. M. 1
Nåder åsyftat, dermed bispringa en del i
penninge-förlägenhet varande enskilda Jordegare,
hafva Rikets St. beslutat: att för
Statens räkning ett lån af högst Två Millioner
Riksdaler i Svenskt Silfver-Specie, efter
gamla Myntfoten, skall af RiksgäldsContoiret
upptagas, och af samma Verk åter
utlånas emot inteckning i jordegendom å landet
och i städerna.
Jemte det R. St. om E. K. M:s Nådiga
Sanclion å delta beslut i underdånighet
anhålla, så att, på förut öfligt sätt, E. K.
Mls Nådiga Autorisation må blifva Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret meddelad, till de
åtgärder, som, i afseende på lånets upptagande,
blifva af nöden, få R. St. tillika till
E. K. M:s Nådiga bepröfvande i underd.
öfverlemna, när början med lånets upptagande
må göras.
Exp,“tIlsL Förslag till und. Skrif v. N.o 448. 175
De Hufvudgrunder R. St. ansett böra
följas, vid verkställigheten af ifrågavarande
tipp- och utlåning, hafva R. St. serskildt
medelat deras Fullmägtige 1 RiksgäldsContoiret.
Oeh få R. St. nu jemväl inför E. K.
M:t i underd. anmäla innehållet af desamma.
De lyda, livad upplåningen beträffar,
sålunda t
Åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
Uppdrages, att upptaga ett lån i Silfver, motsvarande
2 mill. R:dr i Svenskt Specie, efter
gamla myntfoten, på de för Staten förmonligaste
vilkor:
tto
Räntan blifver 4 procent ä det förskrifna
capitalet, och erlägges till hälften
hvarje halft år. Å detta capital afbetalas
årligen minst 1 proc., antingen genom obligationers
inköp och dödande inom bestämda
lider, eller genom hvilket annat sätt
som nied största fördel för Riksgälds-Contoiret
kali med långifvaren öfverenskommas,
dock så, att lånet varder inom 3^ år till
fullo liqvid era dt. Lånen blifva uppsägbara
endast å Riksgälds-Contoirets sida; dock
må Riksgälds-Conloiret kunna medgifva, att,
för större eller mindre del af lånet, ej begagna
denna uppsägnings-rätt inom en tid
af högst 10 år, efter lånets emottagande.
Till gäldande af förrberörde 5 procent,an
-
i y6 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.-o 44®4
vändes årligen en motsvarande summa af
den ränta och capital-afbetalning, sorn ve-*
derbörande Fastighets-egare till RiksgäldsContoiret
erlägga. Alla de kostnader, hvilka
det kan åligga Riksgälds-Contoiret, att
för upp- och utlåningen bestrida, utgå af
den 6:te procenten. Hvad deraf icke för detta
ändamål erfordras, ökar Amortissementsfonden.
2:0
Lånet indrages icke i vexlar, utan i
Silfver, som i Banken, på deposit-räkningen,
insattes.
3:o
Rabatten eller mellangift och provision
för lånets anskaffande, jemte kostnaden för
silfrets fria levererande i Banken, antingen
transport och assurance m. m. af Långifvaren
eller af Riksgälds-Contoiret besörjes,
må ej öfverstiga 8 procent.
4:o
Capital och Ränta betalas i Stockholm
eller på utländsk ort, och i den orts
Mynt, hvarest betalningarna skola erläggas,
allt efter som de lindrigaste låne-vilkor, på
det ena eller andra sättet, kunna erhållas.
Göras anbud både i Svenskt och utländskt.
Mynt, böra, derest vilkoren för öfrigt
äro i det hela lika fördelaktiga, företräde
lemnäs åt de förra.
Om
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v,» N.o 448- 177
-
Om obligationerna ställas till betalning
å utrikes ort, bör Innehafvaren dock
alltid vara berättigad att i Stockholm uppbära
ränta och förfallet capital i Svenskt
Silfvermynt, efter det metalliska förhällandet
emellan detta och det långifna myntet;
hvadan detta förhållande bör, till framtida
efterrättelse, å obligationerna utsättas.
Den Innehafvare, som vill i Stockholm
uppbära capital eller ränta, åligger att lyfta
penningarna en månad förr, än tiden
dertill å utländsk ort blifvit bestämd.
5:o.
Sedan K. M. meddelat dess Nådiga
Beslut, att lånet må upptagas; ega Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, att med
Långifvarne öfverenskomma om lämpliga
terminer, då lånet skall levereras, äfvensom
om det belopp, hvilket å hvarje termin
skall aflemnas.
6:0.
Fullmägtige ega att utsätta och kungöra
lämplig tid, inom hvilken, till Riksgälds-Contoiret
inlemnas förseglade anbud
å lånets försträckande på de af R. St. bestämda
grunder. Alla inkommande anbud
öppnas på den utsatta dagen, och inom
viss bestämd tid åligger det den långifvare,
hvars anbud antages, att, till säkerhet
Bih. till R.St. fröt. 1828—i83o. 10,-de Sami, 3 Band. 12
178 Exp.-Vuk Förslag till und. Skrif v, N.-o 44&.
för uppfyllandet af sina förbindelser, deponera
valuta eller ställa antaglig borgen
för två och en half procent af den erbjudna
lånsumman, hvilkas förlust skall drabba
långifvaren, derest han brister i fullgörandet
af sina åtaganden.
T-°-
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret öfverenskomma
med Långifvaren oro obligationernas
valeurer; dock skola dessa ställas
på jemna 100-tal i det Hufvudmynt,
hvarå obligationerna lyda.
8:0.
Med Långifvaren Uppgöra Fullmägtige
jemväl, och utsätta i obligationerna:
a) det år* efter hvilket RiksgäldsContoiret
eger begagna uppsägnings-rätten,
för större eller mindre del af länet;
b') uppsägniiigs-tidens längd;
c) de orters Tidningar, i hvilka Uppsägningen
skall tillkännagifvas;
(T) vilkoreil för den bestämda Amortissements-fondens
användande till capitalafbetalning
m. m., som vid dylika afhandlingar
erfordras.
gio.
Om lånet icke kommer att amorteras
genom årliga eapital-afbetalningar på hvarje
obligation, utan genom obligationers inlösande
för ett motsvarande capital-belopp;
så ega Fullmägtige att begagna denna ut
-
Exp.-Utsk. Förslag lill lind. Skrifv. N.o 44®* *79
väg, endast då obligationerna säljas under
eller till pari; men böra uttryckligen förbehålla
sig, att, när obligationerna stiga
deröfver, få efter hand uppsäga dem till
inlösen al pari} så att länet ovilkorligen
må Vara liqvideradt inom 37 år, Utah äfventyr
af förlust på capitalét. Skulle öbligationerna
stiga öfver pari, förr än Riksgälds-Contoirets
Uppsäghings-rätt inträder,
böra de, för eapital-afbetalningar lillRiksgälds-Contoiret
inflytande medel, hvilka
under tiden icke kunna, till skuldens amorterande,
användas, emedlertid förräntas
Uti de lån, som Riksgälds-Contoiret behöfver
för ahdra ändamål Upptaga, eller,
om sådana icke förefinnas > uti den så kallade
Handels-»Disconleh i R. St:s Banki
i o!o.
Till betäckande af deh brist i tillgångarna
för liqvid af capital och ränta på
Stats-lånen, hvilken kan förvållas genotn
fördröjda Capital- och ränte-betalningar å
fastighets-lånenj böra Tullmägtige i Rikägälds-Contoiret
berättigas att Upptaga lån,
hvilka återgäldas i den moa dessa betalningar
inflytai Dell ränta, Biksgälds-Contoiret
för dessa lån får vidkännas * ersätteS
på sätt Uti 8:de punkten af Utlånings»
Vilkoret! härmare bestämmes.
180 Exp.-Utsk. Förslag till und, Skrif v. IV: o 448
I frågan om rättigheten till delaktighet
af den till fastighets-lånen bestämda
fond, hafva R. St. väl ansett de personer,
hvilka behöfva omsätta äldre skuldförbindelser,
i första rummet deraf böra komma
i åtnjutande. Men då äfven andra, hvilka
äro i tillfälle att gifva tillräckliga säkerheter,
icke böra vara uteslutna ifrån förmonen,
att, genom begagnandet af denna
låne-inrättning, kunna afbörda sig mera
besvärande, icke intecknade skulder, i synnerhet
om Fondens tillgångar det medgifva;
hafva R. St., för att, så vidt möjligt
är, utsträcka den dermed åsyftade hjelpen,
trott denna Fonds anlitande böra stå öppen,
jämväl för sökande af nya lån, emot pant af
jord, hvarvid äfven i betraktande hos R.
St. kommit, att, då de första inteckningarna
merendels innehafvas af publika
Verk, så skulle, i händelse tillgångarna allenast
förbehållas först intecknad jord, en
alltför hastig rubbning i nu varande förhållanden
kunna ega rum.
Så väl i afseende på denna omständighet,
som hvad R St. i öfrigt trott böra
vid utlåningen iakttagas, åberopa R. St.
i underdånighet deras Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret
derom meddelade följande
allmänna grunder:
Exp.-Ulsk. Förslag; till und. Skri/v. IV.-o 444- >8c
1:0
Sä snart Fullmäktige afslutat örn upptagandet
af det lån i Silfver, motsvarande
3 Millioner R:dr i Svenskt Specie, hvarom
serskilda föreskrifter blifvit meddelade,
kungöras allmänneligen, så tidigt som
möjligt, de terminer, inom hvilka jordegare
på Landet och i Städerna böra hafva
ingifvit deras Låne-handlingar till Riksgälds-Contoiret,
antingen directe eller genom
K. M:s Befallningshafvande; de som
lemna ny inteckning, i original; men de,
hvilka söka öfverflyttning af redan intecknade
skulder, uti bestyrkta afskrifler, jemte
de handlingar och bevis, som RiksgäldsContoirets
Fullmägtige anse nödiga, för att
Verket må kunna i förra Innehafvarens
inteckningsrätt inträda.
Endast sådan jord-egendom på Landet
och inom Städernas område, hvilken såsom
säkerhet för Banco-lån är antaglig, får af
Riksgälds-Contoiret belånas, och de säkerlietshandlingar
samt bevis, som för Bancolån
, efter senaste Författningar, erfordras,
böra praesteras, men för öfrigt, till undvikande
af ny kostnad för Låntagarne, all
möjlig, med Riksgälds-Contoirets fullkomliga
säkerhet förenlig lättnad beredas för
låns öfverflyttande på vedan varande inteckningar.
182 Exp.-Vlsk. Forslag till uncl. Skri/v. N.o 448-
2:0,
Till högre capital-belopp , än som
motsvarar två femtedelar af egendomens
taxeringsvärde, efter medeltal af det
genom Pröfnings-Comiteerna åsätta värde,
för åren 1825 till och med 1829, må ej lån
utlemnas, Uti dessa två femtedelar inberäknas
sådana äldre inteckningar, som u,ti
pantén blifva qvarstående.
3:o.
Årliga ränte- och cnpital-afhetalnin-.
gar å dessa lån liqvideras tillsammans med
6 procent å primitiva lånbeloppet; räntan,
beräknad till 5 procent å det sedan
sista afbetalningen återstående capital, och
det öfriga i afräkning på capitalet, hvarigenom
lånen inom 37 år blifva till fullo,
betalda.
4:o*
Hvarje Låntagare erlägger capitalrnfbe^
talning och ränta blott en gång om året;;
men inbetalningarna fördelas så, efter or-,
ternas beqvämlighet, att ungefär så mångå
Län, sorn innehafva en fjerdedel af hela
lånfonden, göra deras inbetalningar inom
hvarje qvartal; FuUmägtige dock obetai
get att, i afseende på betalningsterminernas
antal och tidpunkterna, då de skola inträffa,
göra de jemkniiigar, omständigheterna
kunna påfordra. Låntagaren betalar
första gången blott 5 procents ränta
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. JV-o 448- t83
ifrån den dag han lånet emottagit, intill
den, sora för framtiden bestämmes till årlig
afbetalningsdag, för både capital och
Tänta,
5:o.
Dessa ränte- och capital-afbetalningar
göras i Riksgälds-Contoiret, men få äfven,
kostnadsfritt, för Lån-innehafvarne verkställas
i Landt-Ränteriet, med anteckning tillika
af hvarje qvittence uti Lands-Contoir.
et, Remiss-lage, å en åttondedels procent
härföre, godtgöres af Riksgälds-Contoiret.
6:0.
Reverserna ställas yti Svenskt Banco.
7:0.
Lån af denna Fond meddelas icke under
200 R;dr B:o, och. icke öfver 3o,ooo
R:dr samma mynt; hvilken sistnämnde summa
är den högsta, sorn till en och samma
Låntagare må lemnäs, äfven på flera
egendomar och uti flera lån sammanräknadt*
De inom hvarje termin inkomna Lånhandlingar
upptagas på en gång till pröfning;
å dem, som befinnas fullständiga,
beviljas lånen att utgå efter lånsummornas.
belopp, på det sätt, att ansö.kningar
om smärre hafva företräde framför ansökningar
om större lån, men lika lån beviljas
i den ordning fullständiga Handlingar
för desamma inkommit.—■ Skulle likväl, vid
någon låntermins förlopp, tillräckligt an
-
184 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N.o 448.
tal sökande icke hafva anmält sig att, på
ofvannämnda vilkor, lån undfå; ege då
Riksgälds-Contoirels Fullmägtige att, tili
undvikande af ränte-förlust, meddela lån,
utan inskränkning till beloppet, endast
fullgod intecknings-säkerhet derföreerhålles.
8:0.
Den, som utöfver förfallotiden uteblifver
med ränta eller capital-afbetalning,
bör, för hela den tid de förfallna medlen
således för Riksgälds-Contoiret saknas, serskildt
å dem erlägga 6 procents ränta. Om
ränta eller capital-afbetalning uteblifver 6
månader utöfver förfallotiden, lagsökes Låntagaren
så väl derföre, som derutöfver för
en tiondedel af primitiva capitalet, hvilken
genom ett sådant dröjsmål hvarje gång tillika
anses förfallen. Låter någon på detta
sätt lagsöka sig Irenne gånger, vare hela
capitalet tredje gången, utan vidare uppsägning,
förfallet till betalning.
9:0.
Intecknings—> förnyelse och alla aflagsökning
följande kostnader bör Låntagaren
■vidkännas; och skall intecknings-säkerhet
äfven derföre, i den afgifvande förbindelsen,
utsättas.
10:0
Å Riksgälds-Contoirets sida eger någon
uppsägning af lånen icke rum; men
Låntagaren skall, efter 6 månaders upp
-
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v. N.o 448. i85
sägning, vara berättigad, att länet sig afbörda.
Vid belånad egendoms försäljning
inå lånet öfvertagas af köparen, att derföre
ansvara, under enahanda förbindelse,
som ålegat förste Innehafvaren.
11 :o.
Allt hvad som inflyter utöfver det belopp,
som till räntebetalning å obligationerna,
samt till omkostnader erfordras, går
till Amortissements-fonden.
Allmänna Föreskrifter:
1:0.
Öfver den af R. St. beslutna upp- och
utlånings-anstalt, för beredande af lättad
utväg till lånebidrag åt Fastighets-egare,
skall i Riksgälds-Contoiret serskild räkning
föras, som, jemte alla de till Fondens förvaltning
hörande Handlingar, skall till
granskning af R. St:s Revisorer och Statsutskott;
vid deras sammanträden, aflemnas.
2:0.
Vid beräkning af Silfver-fondens förhållande
till Sedelstocken, i afseende på
tiden för realisationens verkställande, ege
Banco-Fullmäglige, i händelse Silfver-lånet
blifvit upptaget, ocb på deposit-räkning i
Banken insatt förr, änrealisationen börjat, alt
i86 Expeditions-Utskottets Förslag N.o 449;
anse den på ifrågavarande räkning då in-,
lieslående behållning i Silfver såsom Bankens,
3: o.
De vidare föreskrifter, sorn för verkställigheten
af utlåningen på jordegendomar,
kunna erfordras, ege RiksgäldsrContoi-.
rets Fullmägtige att meddela, I den händelse
de af den beslutna utlåningen här-,
flytande förvaltnings-åtgärder skulle erfor-,
dra någon större tillökning i den Tjenstemanna-.
personal, som Riksgälds - Contoiret
för närvarande eger, böra Fullmägtige i
RiksgälrJs-Contoiret företrädesvis, och in-,
nan andra personer dertill antagas, med
Fullmägtige i R. Sits Bank öfverenskomma,
om icke de personer inom Banco-Verket,
hvilka, vid de föiändringar sorn der förestå ,
möjligen kunna blifva nmbärliga, må tjenst-,
göra i Riksgälds-Contoiret vid ifråga varan-,
de lånförrättningar.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 449,
Uppl, <?; godk hos. Ridd, och Adeln, d. 12 Mars i83o,
Preste-Ståndet d, 12 — —
Borgare-Ståndet d. i3 — —
Bonde-Ståndet d. i3 — —
Förslag, till Förordnande för de till
Tryckfrihetens, vård utsedde Cq
-
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 4^o. 187
initerade} i afseende på GrundLagarnes
och Riksdags-Ileslutels,
felfria Tryckning.
Wi efterskrifne , Svea Rikes Ständer,
Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap
och Adel, Presterskap, Borgerskap ochiMenige
Allmoge, som härstädes, å allmän Lagtima
Riksdag, församlade äro, gore veter-i
ligt: Det håfve Vi härmed åt de af Oss,
tinder denna Riksdag, till Tryckfrihetens
vård förordnade Comiterade velat upp^
draga att tillse, det så väl samtlige Grundlagarna
, med de vid denna Riksdag an-,
tagna förändringar deruti, som ock Wårt
förafskedade Riksdagsbeslut inå varda tili
felfri tryckning befordrade,
N:o 45o,
Memorial, med förfrågan> i af se an-,
de pä ett i Underrättelserna för
Tulltaxans tillämpning förbigånget
Stadgandej rörande Drawback,
Som uti de vid Högloft, Bevillnings-Ut-.
skottets afgifna Förslag till Tulltaxa foga-,
de underrättelser för densammas tillämpning
icke, i afeeende på Drawbackj finnes
j88 Exptditions-Ulskollcts Memorial N.-o l\5o.
infördt något stadgande, livilket, enligt bemälde
Utskotts-Betänkandet), N:o 27 pag.
66, N:o 44 Pa?* 66 och N:o 54» torde böra
intagas bland de reglementariska föreskrifter,
sorn, på grund af 3:ue Riks-Slånds
beslut, bordt till K. M:s Nådiga pröfning
och fastställelse i underdånighet öfverlem11
as; så bar Expeditions-Utskottet funnit sig
böra hos R. H. St. vördsamligen göra förfrågan,
huruvida R. St. anse det af de respective
Riks-Stånden , med undantag af
Högvördiga Preste-Ståndet, som förslaget
i denna del afslagit, i afseende på Drawback
fattade beslut böra bland underrättelserna
till Tulltaxan införas, och följaktligen serskild
underdånig Skrifvelse derom till K.
M. af R. H. St. aflåtas.
Jemte framställning af denna vördsamma
förfrågan, får Expeditions-Utskottet, i
händelse R. Ii. St. skulle finna en sådan
underdånig Skrifvelse böra afgå, dertill afgifva
närlagda förslag.
Stockholm den 12 Mars i83o.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N;o 4-51. 189
N:o 451.
Uppl. o. goJk. hos Ridd. och Adeln d. i5 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. i5 — —
Borgare-Ståndet d. 15 — __
Bonde-Ståndet d. i5 —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse,
angående ett tillägg till de af
dem föreslagna Underrättelser till
Tulltaxan.
S. A. K.
[Medelst underdånig Skrifvelse af den 19
nästlidne Februarii, hafva R. St., till E.
K. M:ts Nådiga pröfning och fastställelse,
öfverlemnat Förslag till Taxa för Tullafgiflerna
å inkommande och utgående varor,
samt Transito-afgiften; men som R.
St. funnit bland de, samma Förslag bifogade
underrättelser för nämda Taxas tillämpning
jemväl böra intagas det stadgande :
att hvar och en JYärings-idkare, som exporterar
förädlad vara af utländsk rudimateria,
må, i restitutionsväg, återbekomma
den erlagda införseltullen å så stort
qvantum af sjelfva rudimaterien, som han
styrker hafva åtgått till förfärdigande af
de utförda värorna; så få R. St. sådant,
Expedilions-Ut skot tets Memorial N:o 4^2.
såsom tillägg' till deras förrberörde Förslag*
härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc;
N:o 452.
Memorial, angående en Underdånig
Skrifvelse om beviljcidt ökadt anslag
för Undervisnings-Verken.
Sedan, vid justering af Expeditions-Utskottets
afgifna Förslag, N:'o 2iö, till R.
Stfs underdåniga Skrifvelse, i anledning af
K. M:s Nådiga Proposition om ökadt an^
slag för Undervisnings-verlien, samma För*
slag blifvit af de respective Riks-Ståndert
godkändt, nemligen utaf Ilögvördiga Preste*
Ståndet och Val lod. Borgare-Ståndet, utan
förändring, men af Ilöglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Stån*
det, med iakttagande af det förtydligande,
att, näst efter orden: Tillämpnings-scholornas
fullkomnande, borde införas: utan afseende
derå, till hvilken Hufviidtitel de höra;
så, och efter det genom verkställd vo*
tering inom R. H. St:s förstärkta Statsutskott
blifvit beslutadt, att berörda tillägg
uti Expéditiöns-Utskottets ifrågavarande
Förslag bör ega rum, varder nu, med
iakttagande deraf, den underdåniga Skrif*
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif v. N.o 453. igi
Velsen till H. E. Hr Grefvens och Landtmarskalkens
samt Riks-Ståndens öfrige Hrr
Talmans Underskrift vördsamligen öfverlemnad.
Stockholm den \i Mars i83o.
N:o /t53.
Rikets Ständers Underdåniga Skrifveise
j i anledning af Kongl. Mits
Nådiga Proposition om anslag för
Undervisnings-Verken i Riket.
S. k. K
Förslaget till denna underdåniga Skrifvelse,
med tillägg, Sorn synes af föregående
Memorial N;o 4^2, igenfinnes under
Nio 6*
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 454»
' N:o 454.
Memorial, med öfverlemnande till
underskrift af den för Riksgälds«
Contoiret fastställda Stat.
ITärmed får Expeditions-Utskottet till Hr
Landtmarskulkens och Hrr Talmäns underskrift
vördsamt öfverlemna den af R.
St. fastställda, enligt Stats-Utskottets Utlåtande,
N:o 42U utskrifna Aflönings-stat
för R. St:s Riksgälds-Contoir.
N:o 455.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. r5 Mars i83o
Preste-Ståndet d. i5 — —-
Borgare-Ståndet d. 15 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse ,
angående vissa Collegiers och Academiers
ersättning för förlust, som de,
till följd af förändradt växlingspris ,
få, vid Silfver-utvexling, vidkännas.
D
S. A. K.
å R. St. ansett den tillåtelse, som alltsedan
inställandet af Bankens allmänna
Silfver
-
Exp.-Utsk. Förslag till tind. iSkrifv. N.-o 455. i g3
Silfver-utvexling varit i BanCO-Reglementet
vissa Academier, Collegier och allmänna
Inrättningar inom hufvudstaden Förbehållen,
att från Banken kunna utbekomma
Silfvermynt till ett inskränkt, och För hvardera
bestämdt belopp årligen , Uppgående
för dem samfälldt till Ridr 3,240 i Silfver
efter gamla myntfoten, må än vidare fortfara*
men emot vilkor, att det Silfvermynt,
Sorn utvexlas, varder Banken godtgjordt efter
stadgad mynlbestämnings-grUnd} har
det ej undfallit R. St» att, genom det*
ta vilkor, som funnits vara en gifven
följd af R. Stis, Utaf E. K. M. 1 Nåder
stadfästade beslut, angående myntbestämning
och en blifvande realisation , omförmälde
Academier, Collegier och Inrättningar,
hvilka till större delen , enligt deras
statuter, ej möjligen kunna umbära det till
Jettoner och Belönings-penningar erfotderliga
Silfvermynt, tillskyndas en årlig förlust,
som för dem alla tillhopa utgör Rtdr 3^33
16 sk. B:co; hvadan* och då anledning är
att, åtminstone hvad de fleste af dem beträffar,
årliga utgifterna härföre icke, Utan. •
dryg känning, skulle kunna af deras egna
fonder och tillgångar betäckas, R. St, varit
betänkte, huruledes motsvarande ersättning
skulle kunna i anslags-väg dem til—
Bill. till Riks. St, Prot. 182S—i83o, roals Sami. 3 B. i3
ig{ Ejcp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N.o 455
läggas ; belöpande efter fördelning å hvardera,
sålunda:
Utvexlings-
Ersättnings-
belopp i Silfver.
belopp i Ban-  co-Sedlar.
R:dr.
R:dr.
Svenska Academien .... 680: x
l§
xi33: 16.
Vetenskaps-Academien . . 44:
5>
j3: 16.
"Vitterhets-Academien . . . 5oo:
)>
833: 16.
Landtbruks-Academien . . 700:
39
1166: 32.
Fria Konsternas Academie 60:
99
100: -
Musicaliska Academien . . 100:
9•
166: 32.
Bergs-Collegium  10:
33
16: 32.
Sundhets-Collegium .... 84:
33
i4o: -
Patriotiska Sällskapet ... 25 :
99
41: 32.
Sällskapet Pro Patria ... 3; :
99
61: 32.
Summa årligen 2240: X
* 3
3j33: 16.
R. St. skulle af flera skäl helst önskat
uppdraga åt deras Stats-Utskott, att utse
och föreslå de till en sådan ersättning beliöfliga
medel; men då nu mera, vid Riksdagens
annalkande slut, och sedan Statsregleringen
är till fullo uppgjord, ingen
utsigt är för handen, att ändamålet på sådan
väg skulle kunna vinnas, hafva R. St.
i dess ställe beslutat: att till ersättning för
den förlust ifrågavarande Academier, Collegier
och Inrättningar, hvar för sig, till
ofvan upptagna belopp komma att vidkännas
genom det förändrade vexlings-priset,
sammantagna summan af R:dr 3733: 16
sk. B:co årligen, får, i mon som vexling
eger rum, anordnas på Bankens omkosl
-
Exp.-TJlsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 455. ie>5
nads-räkning , och sålunda afgå på den
räntevinst, som skall till Riksgälds-Contoiret
levereras, intilldess att oftanämnda ersättning
vid nästblifvande Riksdag kan, om
Rikets då församlade Ständer så för godt finna,
såsom verkligt anslag till hvardera Inrättningen,
å Riks-Staten uppföras. Och anhålla
R. St. i underdånighet, att E. K. M.
täcktes de ofvannämnda Academierne, Collegierne
och Inrättningarne om denna vidtagna
anstalt i Nåder låta underrätta.
R. St. framhärda etc.
N:o 456.
Uppl. o. godk. bos Ridd. och Adeln d. i5Mars i83o.
Preste-Stundet d. i5 — —
Borgare-Ståndet d. 15 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — —
Rikets Ständers under d. Skrifvelse ^angående,
ersättning ät Marstrands Stad för
utgjord inkvartering.
S. A. K.
pikets St. hafva till ytterligare pröfning
förehaft frågan om ersättning till Marstrands
Stad för utgjord inqvartering, uti hvilket
ämne R. St. under den 19 Augusti sisth
år afgifvit deras underdåniga Skrifvelse j
196 Exp.-Utsk Förslag till und. Skri/v. N.-o
hvarvid R. St., med afseende å de i nämnde
fråga ytterligare förekomna omständigheter,
hvarigenom en närmare utredning
af förhållandet blifvit vunnen, förklarat
Staden Marstrand berättigad att af Riksgälds-Contoirets
medel utbekomma, såsom
ersättning för sin från utgjord inqvartering
härledda fordran hos Staten, en summa af
9000 R:dr B:co, hvarigenom Marstrand skall
anses vara för omförmälda anspråk till
fullo godtgjord. Hvilket R. St., i anledning
af E. K. M:s i detta mål förut aflåtna
Nådiga Remiss, ansett sig böra i underdånighet
tillkännagifva.
R. St. framhärda etc.
N:o 457.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. r6 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om förändrade grunder för fördelningen
af Båtsmanshållet Rikets
Städer emellan.
S. A. K.
Sedan E. K. M., med hemtad anledning
deraf, att Städerne i Riket under Riksda
-
I
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 45 y. 197
gär, redan i äldre tider tillbaka, ifrågaställt
en jemkning eller reglering af Städernas
Båtsmanshåll, vid flera tillfällen, och
senast den 3o Mars 1824, anbefallt Förvaltningen
af Sjö-Ärendena samt Kammar-
och Commerce-Gollegierna, att, med
iakttagande af Nådigst föreskrifna grunder,
med förslag till en rättvisare och jemnare
fördelning af delta borgeliga onus, till E.
K. M. i underdånighet inkomma, samt bemälde
Collegier, under den 11 December
1828, med deras gemensamma Betänkande
i detta ämne inkommit, har E. K. M.; ”ef”ter
det ärendet sålunda är vordet i möjligaste
måtto beredt,” genom Nådig Skrifvelse
den 21 Februarii sisth år, behagat
”öfverlemna detsamma till R. St:s pröfning
”och förslag,” hvarvid E. K. M. likväl velat
fästa R. St:s uppmärksamhet dels derå,
’’att någon fråga ej bör uppstå om ökande
”af Båtsmanshållet i det hela, hvilket allt”så
bör blifva oförändradt,” dels ock derå,
att, fastän i de handlingar, dem E. K. M.,
till närmare upplysning i målet, låtit R.
St. meddela , den fråga finnes upptagen ,
”huruvida icke de Städer, som ligga inom
’,ständiga Knecktehållet, borde till Soldater,
och de inom Båtsmanshållet till Båts”män
inroteras, E. K. M. likväl funnit all
”fråga om det förra alternativet böra förtalla.
”
'198 Exp.-Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N.-o 45y.
UtöfVer de upplysningar i detta invecklade
och vidt omfattande ärende, som
af Collegiernes, uppå E. K. M:s Nådiga befallning,
med R. St. communicerade Betänkanden
meddelas, hafva R. St. af Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
i ämnet afgifna utlåtande hufvudsakligen
inhemtat:
att det äldsta stadgande om Båtsmansskyldighet
för Städerna innefattas i Riksdagsbesluten,
den 20 December 1610, den
27 Junii i63i, §. 3i, och den jgMars 168g,
enligt hvilka hvarje Tio Borgare borde anskaffa
och underhålla en Båtsman;
att Konung Fredrik I, genom Nådig
Skrifvelse till dåvarande Amiralitets-Collegium,
den 21 Nov. 1720, gillat och fastställt
den emellan Städerne gjorda reparation
af Båtsmanshållet, enligt hvilken Städerna
i Sverige, med undantag blott för
de i Vesterbotten belägne, borde tillsammans
bekläda och underhålla 1,741 Båtsmän
;
att detta antal, deruti den så kallade
fördubblingen förmodligen varit inberäknad,
bibehållits intill året i8ro, då, genom
Riksdags-Beslutet den 2 Maji samma
år, förklarades att Båtsmansfördubhling, och
vargering borde upphöra ;
att Städerna, sedan denna tid, tillhopa
underhållit eller erlagt Vaeance-afgift
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. M.-o 457- 199
för 886 Båtsmän, oberäknadt 6 man, som
af Wisingsö L äldre tider varit utgjorde,
inen derifrån ön , i anseende till jordens
svaga beskaffenhet, sedermera blifvit, genom
Kongl. Brefvet den i4 Äng. 1750, befriad,
emot erläggande i fredstid af i5 Daler
Siifvermynt, och i krigstid af 3o Daler
sådant mynt årligen för hvarje Numer;
att, jemlikt K. M:s Nådiga Resolution
på Städernas Besvär af år 1734. §• 4§j och
af år 1739, §. 1, Städerna äro Kronan ansvariga
gemensamt för det vissa antal Båtsmän,
som de, efter deras egen fördelning,
äro pligtige att alltid complett underhålla
och praestera, när E. K. M:s höga tjenst det
fordrar;
att Konung Gustaf lil, genom Nådigt
Bref till Amiraiitels-Collegium den 11 Julii
1780, i anledning af åtskilliga Städers då
gjorda underdåniga anhållan om lindring
och nedsättning i den för Yacance-frihels
tillgodonjutande bestämda afgift, förklarat:
”att, så vida StadsjordarneJivarpåBåtsmans”hället
är grundadt, ännu äro desamma,
"sorn de voro år 1690, om de icke sedermera
blifvit förbättrade , hvilket, i annat
”fall, mera bör tillskrifvas invånarnes försummelse,
än jordens otacksamhet, K. M.
”ansett betänkligt att i Nåder bifalla be”rörde
Städers underdåniga ansökning;”
300 Exp.^Vth. Förslag till und, Skrif v. IV-o 457,
att, jemlikt Kongl. Resolutionen och
Brefvet den 2 Augusti 1786, innehafvare
af Städer donerad jord, med undantag af
Embetsman i Städer, som der vistas och
bo , samt, i och för Embetets skull, hafva
jord och egor på lön anslagna, böra med
Borgerskapet i Båtsmansbållet deltaga ;
att sådana personer, som icke äro Borgare,
men hafva egna gårdar i Städerna,
blifvit, genom Kongl. Resolution och Brefvet
den 8 Januarii 1787, skyldige förklarade
att i Båtsmansbållet deltaga ; hvilken
förbindelse, genom Riksdags-Beslutet den
2 Maji 1810, ytterligare är vorden befästad
;
att, till följd af Kongl, Brefvet den 6
Februarii 1797, donations-jord, sorn af framfarne
Konungar och Städernas Fundatorer,
eller andra , till Borgerskapets allmänna
bruk och nytta blifvit gifven, bör deltaga
i Båtsmanshåll, i hvars hand den ock kommit}
att,
i öfverensstämmelse med Kongl,
Brefven deri 21 Maji 1816 och den 5 Aug,
1817, Städerna, med undantag för Stockholm,
betala såsom Vacance - afgift under
fredstid, årligen beloppet af Båtsmannens
lön och hushyra samt värdet af hemkallspersedlarna,
en tredjedel af kostnaden för
beklädnaden till årstjenst, och en tredjedel
af handräcknings-beklädnadens värdej livar®
Exp.-Utsh Förslag till und. Skrifv. N.o /\5j. 201
emot under krigstid, då liela Båtsmanshållet
beständigt måste vara i tjenstgöring ,
bör erläggas, jemte lönens och bushyrans
belopp, hemkalls-persedlarnes och års-beklädnadens
fulla värde, men med befrielse
från serskild ersättning för handräckningsbeklädnaden
;
att det med Städerna afslutade Contract,
hvarigenom de, emot erläggande af
Yacance-afgift , så under fred som krig,
befrias från effective Båtsmäns posterande,
och hvilket Contract med året 1827 tilländagick,
blifvit af E. K. M., genom Nådigt
Bref den 25 Maji 1824, förlängdt för
en obestämd tid, eller intilldess R. St., i
frågan om Båtsmans-styrkans framgena fördelning
Städerna emellan, sig yttrat, och
E. K, M., i anledning deraf, fattat Dess
Nådiga beslut;
att, i underdånig öfverensstämmelse
med Kongl. Brefven den 25 Junii, den i3
Augusti och den 5 November 1811, Städernas
oroterade jord, der den förut icke
bär något visst hemmantal, skall dertill,
efter hvarje orts skattläggnings-grunder,
uppskattas samt sedermera roteras till Båtsmanshåll,
efter det hemmantal i extra rotering
på en Båtsmansrote, som, inom Länet,
på en Soldat-rote vanligen bestås;
att, vid den förordnade nya regleringen
af Städernas Båtsmanshåll, bör, jemlikt före
-
202 Exp.-TJlsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 4.5j.
skriften i Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium,
angående extra roteringen för Städerna
i Elfsborgs Län , den i3 Augusti
1811 » sådan Städernas jord, som icke kan
visas förut hafva blifvit ordentligen roterad,
eller att det Båtsmanshåll, sora Städerna
hittills utgjort, egentligen är grundad!
på samma jord, och med direct afseende
derå verkligen tillkommit, åsältas
extra rotering ;
att Stockholms Stadj genom Konung
Carl XI:s Resolution den 28 Februarii
1678, och såsom bevis afHögstbemälde Konungs
erkänsla och bevågenhet för del frivilliga
bidrag till Rikets försvar, under
kriget emot Danmark, som hufvudstaden,
genom uppsättande af ett ökadt antal Båtsmän,
lemnat till Konungens disposition,
väl blifvit försäkrad att framgent icke behöfva
underhålla mer än 100 ordinarie
Båtsmän ; men att samma Nådiga försäkran,
hvars egentliga ändamål synes hafva
varit att frisäga hufvudstaden från ständigt
underhållande af den under kriget uppsatta
tillökade styrkan af tillsammans 3oo
man, kan anses rubbad och utan afseende
lemnad, då, genom den år 1720 upprättade
och af K. M. i Nåder stadfästade nya
fördelning af Båtsmanshållet Städerna emellan
, Slockholm blifvit ålagd alt från
samma tid, allt intill år 1810, underhålla
Exp.- Ulsfc. Förslag till uiid. Skrif v. JV.-o /pj. 203
200 Båtsmän, utan att af den Kongl. Stadfästelsen
bestämdt upplyses, huruvida den
så kallade fördubblingen derunder varit inbegripen
;
att Carlskrona Stad, jemlikt Kongl.
Brefven den 8 Julii 1707 och den 3o Junii
1818, samt Kongl. Resolutionen den 23 Januarii
1724. erhållit tillåtelse att först då
Båtsmän utgöra, när i krigstid någon del
af den vid Carlskrona stationerade Örlogsflotta
utlöper; och att emedlertid blott erlägga
den genom Kongl. Brefvet den 21
Maji 1816 i Nåder stadgade Vacance-afgift;
att de Bords Stad anslagna landthemman
, utgörande 32i förmedlade mantal ,
som nu mera, genom köp och laga fång,
kommit ur Borgerskapets hand, blifvit, genom
Kongl. Brefvet den 8 Julii 1795, befriade
från allt annat deltagande i Borås
Stads-Båtsmäns anskaffande, legande, lönande
och utredande, än att, enligt hvad från
äldre tider varit vanligt, till understöd i
Stadens Båtsmanshåll årligen betala 8 Daler
Silfvermynt med 2 R:dr 32 sk. B:co
af hvarje helt hemman ;
att, i Wexio Stadj endast de personer,
som idka borgerlig rörelse, böra derföre,
men icke andra Tomt- och Jord-egare
derstädes, i öfverensstämmelse med E.
K. M:s Nådiga Resolution den 16 Februarii
20/f Exp.-Utsk. Förslag lill urul, Skrifv. N.-o 4?7
1820, vara skyldige att utgöra eller deltaga
i Stadens ordinarie Båtsmanshåll;
att, då i Hernösands Stad Båtsmanshållet
utgöres, med afseende både å borgerliga
näringen samt af hus och jord
gemensamt, Ecclesiastique-Staten derstädes,
jemlikt E. K. M:s Nådiga Resolution, den
16 Februarii 1820, blifvit skyldig förklarad
att, för dess å Stadens jord liggande
uppodlingar, deltaga i Stadens Båtsmanshåll,
eller den derföre utgående Vacanceafgift;
att
Fahlu Stadj enligt dess Privilegier
af år iö/fi, hittills är från deltagande
i Båtsmanshållet befriad;
att Sala Stad likaledes intill närvarande
tid varit från detta onus frikallad ,
utan att närmare utredas kunnat, n§r och
af hvad orsak sådant skett; samt
att Marstrands Stad, på grund af åberopade
Kongl. Brefven den 12 April
1689 och den 12 November 1792, icke
vidkännes någon tunga af det för Städerna
i allmänhet bestämda Båtsmanshåll,
Sedan R. St. sålunda tagit kännedom,
ej mindre af den behandling den , under
så mångå år, af Styrelse-Verkens förberedande
åtgärder beroende frågan om fördelandet
af Båtsmans-hållet, Städerna einellan,
efter mera rättsenliga grunder, hittills
erhållit, än af de serskilda stadgan
-
Exp.-Utsk. Förslag tillund. Skrif v. N-o 457. 2o5
den, hvilka synas ligga till hinder för ernåendet
af ett så vigtigt och af de flesta
Städers invånare efterlängtadt mål, hafva
R. St. skolat deras egna åsigter och heslut
i detta ämne till E. K. M:s Nådigste pröfning
och Bifall underdånigst framlägga.
Vidkommande således först de af Collegierna
upprättade och af E. K. M., till
upplysning för R. St. vid ärendets pröfning,
öfverlemnade Förslag med dervid fogade
Tabeller, erkänna R. St. visserligen
den möda, som vid deras upprättande blifvit
använd; men då Collegierna, från den
allmänna fördelningen uteslutit Stockholm,
hvars hittills utgjorda deltagande i Båtsmanshållet,
vid jemförelse till andra Städer,
på långt när icke motsvarar Stadens
tillgångar och förbindelse , att till Rikets
försvar bidraga; då Collegierna, ehuru sjelfve
ogillande den ojemna och högst olika
fördelning af Båtsmans-styrkan, ej mindre
Städerna emellan på det hela, än i fråga
om sättet för densammas utgörande inom
hvarje Stad, likväl i Tabellerna N.*ris 2 och
3 föreslagit separata deluingsgrunder för
de Städer, inom hvilka kostnaden för Båtsmanshållet
hittills varit lagd , antingen
på borgerlig näring ensam eller ock på
jorden allena, och således, då icke Rikets
alla Städer i en Tabell blifvit sammanförde,
samt den fastställda Båtsmans-slyr
-
206 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. 2V.0 4$7»
kan, efter enahanda grund, dera emellan
fördelad, till hufvudsaklig del bibehållit
den ojemnhet och principlöshet i repartitionen
af detta borgerliga onus, hvars afhjelpande
för framtiden utgjort det ifrågavarande
arbetets enda föremål; samt då, i
Tabellen N:o 6, upplysning ej blifvit meddelad,
huruvida, i det deruti uppgifna hemmantal
al Städernas jord, jemväl ingår sådan
Stadsjord, som till Kyrkor, fromma
Stiftelser eller Tjenstemäns aflöning är anslagen
och af sådan orsak, antingen redan
är, eller åtminstone bordt vara med serskild
extra rotering belagd, hvilket förhållande
åtminstone synes inträffa med Götheborgs
Stad, enär Tabellen upptager 1772
Tunnland, deraf likväl 472 Tunnland redan
äro med i3 extra Båtsmän roterade;
hafva, vid så beskaffade förhållanden , R.
St. icke kunnat, till ledning- eller grund
för den nu ifrågavarande nya fördelningen
af Båtsmanshållet, antaga och begagna
Collegiernas ifrågavarande tabellariska arbeten.
Enligt Öfver-Ståthållarens till E. K.
M. senast i underdånighet afgifna fem-årsBerättelse,
dat. den 3q Augusti 1S28, kan
den jord, sorn, dels inom, dels och utom
Stockholms nu varande barriére, i flesta fall
är i numererade tomter indelad, antagas
lill omkring 3o hemman ; men denna jord
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N.o 45?» 207
hav dock hittills icke med öfriga Städers
fundations- eller donations-jord i Båtsmanshåll
deltagit; och beträffande kostnaden’
för underhållandet årligen af de 100 effective
Båtsmän, dem Stadens borgerliga rörelse
för närvarande ensam underhåller,
uppgifves densamma af Öfver-Ståthållaren
till endast 45oo R:dr, eller 45 R.'dr per
Numer, en kostnad för hvarje Båtsman, som
högst obetydligt öfverstiger den af en del
Städer år 1824 till Siats-Verket erlagda
Vacance-afgift; då deremot de Kongl. Collegierne
bland motiven för att sätta Stockholm
ur jemförelse till Rikets öfriga Städer,
och för närvarande bibehålla denna
Stad vid ett otillökadt antal Båtsmän, antagit
kostnaden till 6 å 7000 R:dr årligen,
samt öfriga , Städers Vacance-afgift till 3o
R:dr per Numer, då den sistnämnda likväl
understundom uppgått till 4o R:dr och
derutöfver.
Under detta ärendes behandling, har
bland annat hos R. St. i öfvervägande kommit
det al några Ledamöter inom RiksStånden
gjorda påstående, att helgd borde
lemnäs åt de för Stockholm m. fl. af Rikets
Städer meddelade Kongl. Resolutioner,
antingen till befrielse helt och hållet, eller
ock till ett blott inskränktare deltagande i
Städernas Båtsmanshåll ; samt att dessa
Släder, hvilkas egande Konunga-försäkrin
-
208 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 457.
gar blifvit hänförde under sådana RiksStåndens
privilegier, som genom 114 §.
Regerirtgs-formen äro befästad e, icke annorlunda,
" än såsom följd af frivilligt åtagande,
måtte utgörandet af en tillökad Båtsmans-styrka
åläggas ; men då R. SL ansett
det vara utredt och styrkt, att den
nu varande, för t to år tillbaka uppgjorda
fördelning af Båtsmanshållet, Rikets Släder
emellan, är, såsom följd af en del Städers
sedermera Ökade eller minskade välmåga,
nu mera högst obillig, och, serdeles
för en del mindre Städer, så tryckande,
att våda för deras bestånd deraf måste
befaras ; till bevis hvarföre torde underdånigst
få anföras, att Öregrund, som ännu
i början af lySottalet egde och idkade handel
med 3o större och mindre däckade
eller öppna fartyg, nu icke räknar mer än
tre odäckade Galeaser; då detta orättvisa
förhållande, hvilket icke ens blifvit bestridt
af de Representanter, som talat för
beståndet af vissa Städers så kallade Privilegier,
omöjligen kan afhjelpas med mindre,
än att uppå de Städer, hvilkas välmagt
och tillgångar varit i stigande under
senast förflutna 110 år, öfverflyttas den
roterings-tyngd, som nu mera öfverstiger de
svagare Städernas förmåga, då hvarken en
så beskaffad, af rättvisans kraf högt påkallad
-
Exp—Uisk. Förslag till und. Skrifv. N-0 20g
Jad öfverflyttning och jemkning uti förbindelser,
i förhållande till medlen att deni
uppfylla, med någon visshet är af frivilliga
åtaganden inom hvarje af de bättre
lottade Städerna att förvänta, eller Städernas
hörande hvar för sig öfver en fråga ,
Ilvars afgörande, jemlikt Regeringsformens
80 §., E. K. M, och R. St. allena tillkommer,
kan med grundlagsenliga former förenas
; då 1810 års Ständers beslut, att egare
af hus i Städerna böra med Borgerskapet
i Båtsmanshållet deltaga, låtit ett
alldeles nytt förhållande inträda, hvarigenom
hvarje Stad , i förhållande till dess
storlek, erhållit en ytterligare förmåga att
Båtsmans-Roteringen utgöra; då, såsom följd
deraf, Stockholm för närvarande icke underhåller
en tredjedel, och Götheborg, oberäknadt
dess extra rotering, blott något
efver hälften af det antal Båtsmän, som
dessa Städer, vid anställd jemförelse på
det hela af förmågan hos Rikets samtliga
Städer, borde utgöra; samt då R. St. icke
kunna, för deras del, medgifva, att de Kgl.
Resolutioner, dem en del Städer i äldre tider
och af tillfälliga anledningar erhållit,
till bestämmande af en Båtsmanshålls-skyldighet,
hvilken tvifvelsutan öfverensstämde
med hvar je Stads då egande verkliga förmåga,
böra anses innefattade under de privilegier,
Bih. till R.St- Fröt-1828—1830. ta,-de Smil. 3 Band. 14
aio Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 4^7*
förmoner, rättigheter och friheter, hvilka
E. K. M., jemlikt 114 §• Regeringsformen,
eger att låta samtliga Rikets Städer åtnjuta;
hvaremot samma Grundlags 8o §.,
som uttryckligen bjuder; att "Krigsmag”ten
till häst och fot, så väl som Båts”manshållet,
förblifver vid de med landet
”och Städerna upprättade Contract och In”delnings-Verk
, hvilka till deras hufvud”grunder
skola orubbade vara, intill dess
"jKonungen och Rikets Ständer finna nödigt
någon ändring deruti samfälldt att gö”ra,
” i förevarande fall ensam synes R.
St. tillämplig, hafva R. St. underdånigst
skolat begära E. K. M:s Nådiga bifall derföre,
att en ny allmän reglering och fördelning
Städerna emellan af deras Båtsmanshåll
må verkställas; dock anse R. St.,
att, innan denna nya reglering varder till
Städerna Fahluns och Salas jord utsträckt,
först undersökas må, i hvad mer eller mindre
mon den förstnämnda Stadens utegor äro
till Soldathållet anslagna, likasom huruvida
hinder för Sala Stadsjords indelande
för Båtsmanshåll kan mota af det om Sala
Silfver-verks bedrifvande afslutade Contract.
I afseende å den Båtsmans-styrka, som
af Städerna gemensamt framgent bör underhållas
, har E. K. M. täckts förklara,
”att någon fråga ej bör uppstå om ökande
”af Båtsmanshållet i det liela, hvilket bör
Éxp.^Uisk» Förslag till und. Skri/v. N.o 4^7* 21 f'
“blifva oforändradt;" och då detta Nådiga
förklarande öfverensstämmer med R. St:s
vid 1809 och t8io årens Riksdag fattade
beslut* samt någon anledning till förminskande
af det antal Båtsmän, sorn Städerna
sedan sistnämnda tid utgjort, icke eller är
för handen, då, genom en billig fördelning
och jemkning Städerna emellan af Båts»
manshållet, detsamma icke hör blifva trye»
kande, hafva R. St. jemväl för deras del
beslutat, det Rikets Städer, hädanefter så»
som hittills, höra, efter skeende ny indelning,
tillhopa underhålla Åttahundrade åtta»
tiosex Båtsmän, hvilket antal hvarken må
ökas eller minskas utan E. K. M:s och Rikets
Ständers öfverensstämmande beslut.
Beträffande härnäst de grunder, hvilka*
vid den nya fördelningen Städerna emel*
lan af ifrågavarande 886 Båtsmän, böra i»
akttagas, hafva R. St. för deras del ansett,
att, då den Städerna tillslagna jord är Bor»
gerskapet lemnad, ej blott såsom Uppmuntran
till bosättning vid Städernas första anläggning,
utan ock till understöd för utgörandet
af de mångfaldiga skatter och förbindelser,
som med bedrifvandet af borgerlig
näring och rörelse äro förenade, och
hvaribland Båtsmanshållet intager ett icke
obetydligt rum; då ali annan rustning och
rotering i Riket är fästad vid jordens c*
gande, samt då K. M., genom tffvanhÖgst»
212 Exp.-Utsk. Förslag till anel. Skrif v. JY.-ö [f*,
berörde Dess Nådiga Skrifvelse d. ri Julii
1780, uttryckligen antydt, att Båtsmans*-  hållet är på Stadsjordarne grundadt, detta
onus jemväl bör af jorden företrädesvis och
i första rummet bäras ; men enär af de
uppgifter' öfver Städernas jord, som af Collegierne
blifvit meddelade, icke upplyses,
huru mycket deraf är till Kyrkor, fromma
Stiftelser eller Tjenstemäns aflöning dispo**
neradt, och följaktligen bör från ordinarie
rotering undantagas, samt då, hvad det uppgifna
hemmantalet vidkommer, sannolikt
sig visar, att högst skiljaktiga, om icke rent
af felaktiga, grunder blifvit vid skattläggningen
följde, det vid sådana förhållanden,
och innan undersökning i dessa omständigheter
förutgått, icke är möjligt att med
full tillförlitlighet uträkna och bestämma,
huru många Båtsmän hvarje Stad bör, i
förhållande till jordens areal och godhet ,
underhålla , hafva R. St. skolat underdånigst
anhålla om E. K. M:s Nådiga befallning
till Dess och Rikets Kammar- och
Commerce-Collegier:
att, genom vederbörande E. K.
M:s Befallningshafvandes och Magistraternas
försorg, ofördröjligen och innan slutet
af nästkommande år 1831', låta uppmäta
, gradera och i hemmantal efter
hvarje orts skattläggnings-method indela all
Städerna 'fillhörig åker, äng, betesmark och
Éxp.-Ulsk. Förslag till uriel. Skrifv. 2V:o 45y. 2i3
skog, elen må benämnas fundations-, donations-
eller sjelfegande jord ; likväl, livad,
den sistnämnda beträffar, så framt densamma
ej redan är, antingen till ordinarie
Knecktehåll, eller Båtsmans-rotering, indelad
;
att, sedan derifrån blifvit afräknad den
jord, sorn, före 1827 års utgång, är anslagen
till Kyrkors , fromma Stiftelsers och
Stadens Ecclesiaslique och Civile Tjenstemäns
aflöning, och hvilken sålunda dispo,
nerade jord genast bör, af dertill genom
E. K. M;s Befallningshafvande utsedda oväldiga
personer, till extra Båtsmanshåll
roteras i. öfverensstämmelse med de i Nådigst
utfärdad Instruction den 5 Februarii
1811 bestämda grunder, den öfriga jorden
må, utan, afseende å dess natur, och enär
den Säteri-jord, sorn tilläfventyrs kan vara
någ<?n Stad tillslagen, genom en sådan öfverlåtelse
synes hafva antagit egenskapen
af annan Stadsjord, lill ordinarie Båtsmanshåll
indelas, i de Provincer, der Båtsmän
å landet finnas, efter enahanda grunder,
som vid dessas inrotering blifvit följde,
samt i de orter åter, der etfective Båtsmansrotar
saknas, efter den roteringsgrund,
som för ordinarie Knecktehållet är föreskrifven,
dock, uti sistnämda fall, och e11
är, med undantag för Provincen Blekinge,
Båtsmanshållet i allmänhet eger större hem
-
314 Exp^Utsk. Försteg till un cl. Skri/v. N.o 457,
mantal än Rotehållet sig anslaget, med femtio
procents tillökning i det för hvarje
Soldatrote bestämda hemmantal ;
att, sedan dessa refningar och skattläggningar,
jemte de besvär, som deröfver
tilläfventyrs kunna af Städerna anföras,
hunnit vederbörligen pröfvas, samt derigenom
tillförlitligen utredt och bestämdt
blifvit, huru många Båtsmän af Städernas
jord böra underhållas, det återstående antalet
i den fastställda styrkan, 886 man,
må, af Kammar- och Gommerce-Gölllegierna
gemensamt, uppå Städernas Borgerskap
fördelas, i förhållande till den Beviilnings-afgift
i medeltal, som, under åren
1828—1882, blifvit i sammantaget belopp
erlagd för borgerlig näring och rörelse, samt
förde inom Städerna belägna hus och tomter;
att Kammar- och Commerce-Collegierna
derefter, i enlighet med underdånigst bilagda
Formulairer, £A.ochB*} må upprätta
fullständiga sammandrag, så väl öfver
beskaffenheten, dispositions-sättet och indelningen
af all Städernas jord, sorn af
Båtsmans-styrkans, efter ofvan föreslagna
grunder, belöpande fördelning Städerna
emellan;
och anhålla K, St, 1 underdånighet,
att dessa uppgifter och sammandrag måtte,
vid nästblifvande Riksmöte, varda Rikets
*) Si Smts- pcb Osc.^Utsk. Uti. N;q uq,
Exp.-Vtak. Förslag till un cl. Skrif v. N.o 25 7. 2>5
Ständer i Nåder förelagda, till den åtgärd,
hvartill 80 §. Regerings-Formen föranleder,
samt att, sedan en ny, och på rättvisa
grunder stödd fördelning af Båtsmanshållet,
Städerna emellan, sålunda blifvit,
vid nästa Riksdag, af E. K. M:t och R.
St. gemensamt gillad och fastställd, samma
fördelning må, så framt Städerna derom
sjelfve anhålla, hvarje a5:te år undergå
ny jemkning, i förhållande till Städernas
stigande eller sjunkande välstånd.
Till undanrödjande af den farhåga för
Stadsjordarnes större deltagande, än hittills,
i Båtsmanshållet, som af några Ledamöter
inom Riks-Stånden yttrad blifvit, hafva
R. St., för deras del, beslutit och till
E. K. M:s Nådigste bifall skolat underdånigst
öfverlemna, att, ehuru det Förslag till
Båtsmans-styrkans framgena fördelning, Städerna
emelian, som, i öfverensstämmelse
med föreslagna grunder och Formulairet
Litt. A, före nästa Riksdag, kommer att af
Kammar- och Commerce-Collegierna upprättas,
skall i serskilda columner utvisa den
del af Båtsmans-styrkan, som belöper på
jorden, och den del deraf, som svarar emot
Bevillningen af borgerlig näring, hus och
tomter, detta Förslag likväl blott kommer
att tjena till grund för bestämmandet på
det hela af det antal Båtsmän, som af hvarje
Stad bör utgöras; hvaremot fördelnin
-
316 Exp.-TJtsk. Förslag till und. Skri/v. IV:o 457.
gen af detta antal emellan jord, borgerlig
näring samt hus och tomter inom hvarje
Stad, må uppå Stadens Autoriteter och
Invånare ankomma, till beredande af den
högsta billighet och rättvisa i praestationens.
utgörande, Stadens Invånare emellan, och
med iakttagande af de öfverenskommelser,
sam, i detta afseende, redan kunna inom
hvarje Stad vara frivilligt träffade.
I afseende å verkställigheten äf de
förberedande åtgärderna för Båtsmanshåll
lets framgena indelning å Städernas jord,,
tillstyrka R. St. i underdånighet, att, uppå
vederbörande E. K. M:s Befallningshafvandes
pröfning må ankomma, huruvida
ny uppmätning, gradering och skattlägga,
ning i hemmantal må kunna undvikas å
de orter, der sådant, sedan år 1810, i vederbörlig
ordning, blifvit förrättad t; men
att, å de ställen, der dessa förrättningar
blifva oundvikliga, den dermed förenade
kostnad kommer att af hvarje Stad enskildt
vidkännas.
Med anledning af det för Borås Stad
bär ofvan underdånigst omförmälda förhållande
, och då af för R. St. tillgängliga
handlingar icke utredas kunnat, när och
på hvad sätt de Staden af ålder tillagda
trettiotvå och ett halft mantal blifvit densamma
frånskiljde, anhålla R. St. i underdånighet,
att en undersökning härom måU
Exp.-Utsh Förslag till und. Skriyv. IV:o i\rj
te varda anställd, samt att E. K. M:t, efter
sig dervid företeende förhållanden,
täckes i Nåder pröfva och afgöra, huruvida
Staden Borås framdeles bör, för beloppet
af dessa hemman, eller blott för
dess ännu behållna sex; och ett åttondels
mantal Stadsjord, i ordinarie Båtsmanshållet
deltaga, då, i senare händelsen, de
frånskiljda hemmanen torde, efter deras
befintliga natur, böra till ordinarie eller
extra Knecklehåll roteras.
Likaledes, och då orsakerna till Städerne
Östersunds, Waxholms och Marstrands
hittills åtnjutna befrielse från allt deltagande
i ordinarie Båtsmanshåliet icke
kunnat tillförlitligen utredas., hafva R. St.
underdånigst skolat hemställa, att undersökning
i dessa afseenden mätte, efter E*
K. M:ts derom meddelande Nådiga befallning,
få af vederbörande Embets-Verk anställas,
samt att af E. K. Maj:ts Nådigstej
pröfning derefter må ankomma, till
hvad del dessa Städer skola, i det af Kammar-
och Commerce-Collegierna uppgörande
förslag till ny reglering, upptagas.
Af de inom Riket befintliga Köpingar,
har endast Trelleborg, hittills, med Städerna
i Båtsmanshåliet deltagit*- men enär
flera af dessa Köpingar, i prydliga byggnader
och-deras Invånares välmåga, kunna
jemföras med, om icke öfverträffa, åt
-
3i8 Exp-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 4^7'
skilliga af Rikets mindre Städer, samt för
närvarande drifva en icke obetydlig inrikes
handel, hafva R. Ständer till E. K.
M:s Nådigste bifall underdånigst skolat anmäla
deras, för egen del, fattade Beslut:
att Köpingarna, i förhålande till egande
jord och erläggande Bevillnings-afgift, skola,
från nästa Riksdag, i Städernas Båtsmanshåll
deltaga; samt att Köpingarna,
utan att derigenom öka Båtsmans-styrkan
på det hela, alltså böra intagas i det Förslag
till ny fördelning af Städernas Båtsmanshåll,
som af de Kongl. Collegierna
kommer att uppgöras.
I anledning af den under detta ärendes
behandling hos R. St. framställda förmodan,
att den för Städernas Styrelser föreslagna
rättighet att fördela hvarje Stads
Båtsmanshåll, ej allenast på jorden och
borgerliga rörelsen, utan äfven på de inom
Städerna belägna hus och tomter, skulle
kunna föranleda till rubbning i de privilegier,
som ecclesiastisque personer
för sina gårdar i Städerna böra tillgodonjuta,
hafva R. St. ansett sig böra inför
E. K. M. nedlägga den underdåniga förklaring,
att då, genom g §. i Mom. af
Riksdags-Beslutet den 2 Maji 1810, Borgare-Ståndet
serskildt iklädt sig ansvaret
för alla de onera, sorn belöpa sig ”på så”dane
Stad s-egendomar, hvilka ecclesiastique
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v, N'.q föy. 219
''personer sjelfve eller deras enkor och barn
"bebo, så vida derom ej är för någon viss
"ort, genom gällande Författningar annor*
"lunda förordnadt," den för Städernas Båtsmanshåll
nu ifrågavarande nya fördelning
icke i något fall bör leda till rubbning i
hvad genom berörde Riksdags-Besiut blifvit
ecclesinsticjue personer försäkradt.
1 sammanhang härmed och då , på
sätt R. St, redan egt tillfälle i underdånighet
tillstyrka, den del af Städernas jord
som, före 1827 års utgång, är anslagen till
Kyrkor, fromma Stiftelser samt Städernas
Ecclesiastique och Civile Tjenstemäns aflöning,
bör från ordinarie rotering undantagas
och till extra Båtsmanshåll indelas,
hvilket jemväl med R, St:s vid 1810 års
Riksdag fattade beslut öfverensstämmer,
hafva R. St., af förekomna anledningar, skolat
underdånigst anhålla om E. K. M:s Nådigste
föreskrift för samtlige Dess Befallningshafvande,
att, å de orter, der extra
rotering kan vara annan del af Städernas
jord, än den här ofvan omförmälda af så
kallad privilegierad natur, ålagd, en sådan
extra roterings-skyldighet, såsom emot gällande
Författningar tillkommen, må anses
med innevarande års början hafva upphört.
Slutligen och då, enligt hvad R. St.
redan egt tillfälle inför E. K. M. i underdånighet
ådagalägga, den för närvarande
220 Exp-~Utsk. Förslag till uncL Skrijv. N.o 4Ö7,
gällande fördelning af Båtsmans-styrkan är
ytterst ojemn och obillig, samt forén del
mindre Släder medför ett så betungande
onus, att lindring deri genast meddelas bör,
hafva R. St. upprättat och till EV K. M:s
ISådigste bifall och fastställelse barbos underdånigst
skolat öfverlemna närlagde förslag
till provisorisk jemkning oéb fördelning
af Städernas Båtsmanshåll,, att från
och med innevarande års början, och intill
nästa Riksdag blifva gällande...
De grunder, hvilka vid uppgörandet
af denna pro visoriska reglering blifvit'föl jda,
äro: ;
att Städernas jord, å ena , samt Städernas
borgerliga näring, hus oeh tomter,
å den andra sidan, hvar för sig blifvit bibehållna
vid samma antal Båtsmän, sorn förr
närvarande finnes å dem fördeladt, utgörande
för jorden 218, samt för borgerlig
näring, hus och tomter 668, eller tillsammans
886 man;
att den nya fördelningen af förstnämnde
21S man, Städernas jord emellan, är
rättad i förhållande till de uppgifter öfver
Stadsjordarnas hemmantal, som för
närvarande finnas att tillgå, och enligt hvilken
fördelningsgrund 3||| hemman skulle
komma att utgöra en. Båtsman ;
att den nya fördelningen af sistberörde.
i(ij68 man blifvit lämpad i förhållan
*)
8c Stats- och Oeeoa.-Utskottcns Betänk. N:o *32.,
Exp.^Utsk. Förslag till ultd. Skrifv. N.o 437. 22 [
de till den bevillning af borgerlig näring,
bus och tomter, sorn, jemlikt de Kongl.
Collegiernas uppgift, är i medeltal erlagd
för åren i824> t825 och 1826; och motsvarar,
efter denna fördelnings-grund, 5i5
R:dr i| rst. Banco Bevillnings-afgift, utgörandet
af hvarje Båtsman;
att, sedan det antal Båtsmän på det
liela, sorn , efter dessa grunder, borde af
hvarje Stad utgöras, blifvit uträknadt, samt
den deraf utvisade minskning eller tillökning
i den Båtsmans-styrka, sorn för närvarande
utgöres, blifvit i serskilda Golummer
utförd, hafva R. St., hvad först det för
vissa mindre Städer sig företeende behof
af lind ring beträffar, för deras del ansett,
att, då fråga icke kan blifva derom att,
före nästa Riksdag , bevilja hela den af
närlagde Calcul utvisade nedsättning, de
Släder, för hvilka lindring nu i underdånighet
tillstyrkes, bora, intilldess en uppå
fullt tillförlitliga grunder hvilande ny fördelning
kan af de Kongl. Goileg ierna varda
uppgjord, samt af E. K. M. och R. St.
profvad och fastställd, åtnöja sig med hälften
af den nedsättning, som, efter verkställd
beräkning, sig nu i ziffran framställer;
att
de >j6 Båtsmän, från hvilkas utgörande,
intill nästa Riksdag/vissa mindre
Städer komma, efter én sådan beräkning,
222 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 4^8
att frikallas, blifvit fördelade emellan dö
Städer, för hvilka tillökning hädanefter måste
uppkomma i Öfverensstämmelse med de
af R. St. föreslagna allmäuria grunder }
samt
att den provisoriska lindringen intill
nästa Riksdag icke blifvit utsträckt lill
andra, än Rikets minsta och svagaste Städer,
och således icke till någon Stad af
irsta och ardra Classerna;af 3.‘dje Glassens
Städer endast tili Borås, med afseende å de
stora brandskador, som icke längesedan öfvergått
denna Stad; samt, af 4-‘de Classens
Städer, endast till Hedemora, Köping, Arboga,
Soderhamn och Mariestad, hvilka alla
befunnits, af nu gällande fördelning ,
alltför mycket tryckta och förorättade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Nro 458.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln cl. 15 Mars i83o,
Preste-Ståndet d. i5 •— —*
Borgare-Ståndet d. 13 —• —
Bonde-Ståndet d. iiS —*
Rikets Ständers underdåniga Skrift
'velse j angående väckt fråga
om ändring i Kongl. Stadgan
Exp.-TJtsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 458. 2a3
om Inrikes Tullförpassning och
Bevakning.
S. A. K.
Sedan ej mindre Chefen för Tull-Styrelsen,
än äfven flere Ledamöter inom RiksStånden,
framställt åtskilliga anmärkningar
vid 5 §. af Kongl. Stadgan om inrikes Tullförpassning
och bevakning, af den io Augusti
iSaö, i afseende på de i denna §.
stadgade stränga böter för Skeppares och
formans försummelse att uttaga Tull-pass,
och R. St. funnit dessa anmärkningar väl
grundade, få R. St. i underdånighet anhålla
, att, enär, enligt hvad E. K. M. i Nådig
Ku ngörelse af den 21 Mars sistlidet
är förklarat , förnyad Författning i detta
ämne varder utfärdad, E. K. M. täcktes i
Nåder vidtaga de förändringar häruti, som
behofvet påkallar; och få R. St. derjemte i
underdånighet hemställa följande förslag ,
såsom innehållande de, efter deras tanka,
lämpligaste grunder till förändring af of.
vannämnde 5:te §., att nemligen densamma,
näst efter det moment deruti, som
slutas med orden : ■"böter erläggas/’ må
erhålla följande ordalydelse:
”Afgår Skeppare, utan att, der sådant
”fordras, hafva uttagit Tull-pass å fartyget
”eller godset, bote, för hvarje gång han så*’dan
förbrytelse föröfvar, Tio Riksdaler:”
224 Exp.-Utsk. FÖrSlåg till und. Skri/v. N:o 458.
”Afgår forman, utan att, der sådant i
”Förpassnings-stadga ar föreskrifvet, haf”va
uttagit Tull-pa~ss å foran, och innehål”ler
icke någon honom meddelad forsedel
”anmaning att taga sådant pass, höte första
”gången Tre R:dr 16 sk., och sedan, hvar”je
gång han med sådan förbrytelse beträ”des,
Tio R:dr. Har forman uti forsedel
”-blifvit erinrad derom, att han bör taga
”Tull-pass, och likväl icke rättat sig derefter,
bote Tio R:dr:”
”Uraktlåter Gods-egare, som med fo”ra
alsander gods till det belopp och af
”den beskaffenhet., att förpassning derå
”bör- uttagas, ätt i forsedeln påminna
”formannen att uttaga Tull-pass, eller ock
”att sjelf derom besörja, bote Tio R:dr.”
För Öfrigt och då R. St. med visshet
tillförse sig, att, vid utfärdandet af den
nya Förpassnings-stadgan, Nådigt afseende
fästes-å de uppå erfarenhet och sak-kännedom
grundade upplysningar och förslag,
som från vederbörande Embets-verk kunna
afgifvas, hafva R. St. endast ansett sig
ega att till iakttagande härvid i Underdånighet
föreslå:
3:o att, der Tull-domstolarfinnasnämnde,
i stället må utsättas 'vederbörlig Domstol
j såsom mera lämpligt i afseende på de
för
-
Exp.-Utsk. Förslag till iincl. Skri/v. IV-0 aa§
förändringar, som möjligen Jeunna vidtagas
i fråga om Tull-domstolarne, såsom
fora privilegiata; sam t
att i deli nya Förpassnings-stadgan
må införas alla de lagbud, som detta ämne
angå, på det de, hvilka skola handhafva
och efterlefva den Nådiga Stadgan, icke
måtte utsättas för de misstag, sorn åberopandet
af eller hänvisandet till andra Författningar*
Serdeles för de sistnämnde, kan
medföra, och att, derest uti Förpassningsstadgan
någon annan Författning måste åberopas,
citationen då tydligen må utsättas
med Författningens dag, årtal och de åbe*
iopade paragraferna.
Rikets Ständer framhärda etCs
N:o 45c)-
tJppl. ö. godt. liös Ridd. och Adeln d. Mars i§3öi
Preste-Ståndet d. 16 -— —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif*
veise, angående medels tillhan*
M. till R. Si. Prot. i848-*-i8‘3ö, iö.de SamU 3 Band
226 Epcp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 45g*
dahållancle af Riksgälds-Contoiret
till uppsättande af Ottenby Stuteri
m. m.
S. A. K
fjös R. St* liar, vid innevarande Riks*
dag, framställning blifvit gjord, att, till
häst-afvelns förbättrande, medel, under vis*
sa vilkor, måtte få lånas ur den i Riks*
gälds-Gontoiret befintliga så kallade Hingstmedels-cassan;
och ehuru, vid pröfning
häraf, R> St. ansett anticipationer på år*
liga Stats*anslag icke böra, såsom i sjelf*
va principen origtiga, medgifvas, hafva R,
St. likväl, erkännande vigten och angelä*
genheten deraf, att, inom den kortaste möj*
liga tid, en förbättrad inhemsk häst-afvel
må kunna erhållas, samt, enär Riksgälds*
Contoirets inkomster innevarande år i83o
höra betydligt öfverstiga de utgifter, som
Contöiret åligger att, under loppet af året,
bestrida, och det sålunda uppkommande
öfverskottet bor, enligt R. St:s föreskrift,
uti Banken förräntas emot tre procent; men
en del af detsamma kan, med full säkerhet
för medlens återbekommande, och med
större fördel för Riksgälds-Contoiret, användas
till ifrågavarande allmänt nyttiga
ändamål, heslutit, att, till uppsättande af
Ottenby Stuteri, samt till anskaffande af
Exp.-Utsk. Förslag till uriel. Skrif v. 2V.-0 4^9- 227
Landt-beskällare, Riksgälds-Contoiret må
tillhandahålla Styrelsen öfver Stuteri-inrättningen
ett penningeförskott af högst Trettiofem
Tusen R:dr, att, efter behöriga reqvisitioner,
i män af behofvet, lyftas, dock
alltid i jemna Tusen Riksdalertal, under
vilkor, att de lyftade summorna,, med löpande
fem procents årlig ränta, utaf Statsanslaget
återgäldas, i sådant förhållande,
att hvad som till ex. lyftes år i83o, återbetalas
till eu fjerdedel, jemte upplupna
räntan, hvarje af de nästpåföljande fyra
åren, hvad som lyftes år i83i, likaledes
till en tredjedel hvarje af de nästpåföljande
åren o. s. v., så att alla de lyftade
summorna äro med ränta återguldna senast
år 1834; hvadan utaf Stats-anslaget
bör innehållas och lill Riksgälds-Contoiret
aflemnas hvad sorn hvarje år i capitalandel
och ränta erläggas bör, enligt den
uppgift derå, som från Riksgälds-Contoiret
varder Stats-Contoiret meddelad; varande
tillika vid ifrågavarande förskotts meddelande
det vilkor fästadt, att E, K. M. i
Nåder bifaller ofvanomförmälda vilkor,
samt derom låter underrätta Fullmägtige,
livarförinnan något förskott icke får af
Riksgälds-Contoiret utbetalas.
Hvilket R. St. härigenom få hos E. K.
M. i underdånighet tillkännagifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
228 Exp.-lJlsk. Förslag till und, Skrif v. N.o 4'j'o
-
N:o /|6q.
"s^Jppl. o. godk, hos, Ridd. oell Adelö d. 15 Mars l83o,
Preste-Ståndet d. 16 — —-
Borgare-Ståndet d, 16 —
Bonde-Ståndet d. 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej
angående Creditiven enligt 63;
,§\ Regerings-Formen.
S, A. K,
Jemlikt stadgandet i 63 §. Regerings-For-.
men, att tvänne serskilda tillräckliga summor,
vid hvarje Riksdag, skola, för oförutsedda
händelser, afsättas och anslås till E.
K. M:s höga disposition, hafva R. St, fastställt
den större summan, eller det stora
creditivet, till lika belopp, hvartill berörda
creditiv, allt sedan år 1812, varit be-,
stämdt, eller Två millioner R:dr, att, på
sätt nämnda Grundlags stadgande föreskrihver,
ur R. St:s Bank, vid infallande krig,
af E, K. M, lyftas, sedan E, K, M, StatsRådet
in pleno hört och R, St. samman-,
kallat; hvarvid R. St, tillika beslutit, att
lör beloppet af den summa, sorn kan kom-.
ma att i Banken å stora creditivet lyftas,
Riksgälds - Contoiret skall berättigas att,
Stamma dag lyftningen, sker, utfärda förbin^
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 460.
delse till Banken, löpande med 5 procents
årlig ränta, och berättigande Banken, att för
capital och ränta undfå betalning af först
inflytande tullmedel, på sätt, att dessa medel
då genast skola i Låue-Banken insättas
och å skulden afföras.
Beträffande åter det mindre creditivet,
så, enär, dels genom inskränkning i Riksgälds-Contoirels
hittills tillåtna creditivl/ätt
på Banken, dess tillgångar hädanefter
komma att minskas, dels ock för islåndSättandet
af Rikets försvarsanstalter, ett
serskildt betydligt anslag blifvit be vi I j ad t,
hvarigenom anledning är att förmoda, att
behofvet af detta creditivs begagnande för
llikets försvar, mindre skall ifrågakomma,
hafva, i betraktande tillika af den omständighet,
alt ett creditiv, för uppköp af
spannmål, i den olyckliga händelse, att
missväxt något år, innan R. Sl:s nästa sammankomt,
inträffar, blifvit, såsom E, K. M.
i Dess Pvådiga Proposition till R, St. an-*
gående f, d. allmänna Magazins-Inrättningens
slutliga utredning, framtställt, serskildt
anvist, R. St, ansett en nedsättning i det
belopp, hvartill ifrågavarande creditiv, sedan
år 1815, varit beviljadt, kunna ega
rum, och derföre bestämt detsamma intill
nästa Riksdag lill En million R:dr B:o,
hvaraf hälften bör vara att tillgå för oundvikligen
nödiga anstalter till Rikets för
-
a3o Expcditions-Utskoltcts Memorial IV:0 46f.
svar, och hälften för andra högst vigtiga
©eh angelägna ändamål, sedan, i öfverensstämmelse
med innehållet af RegeringsFormens
ofvanberö.rde 63 §., hela StatsRådets
tankar blifvit öfver lyftningen inhemtade;
att öfverskotten på Stats-Verkets
ordinarie och extra-ordinarie inkomster
måga användas till de utbetalningar, som
å detta creditiv kunna äskas; ochattRiksgälds-Contoiret,
i saknad af sådana eller
andra tillgångar dertill, bör anskaffa er-»,
forderliga medel genom upplåning.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 46 f.
Memorial , med hemtällan om förändring
i redactionen af en
redan justerad $. af Riksdagsbeslutet.
Vid Riksdagsbeslutets formerande, har
Expeditions-Utskottets uppmärksamhet blifvit
fästad dervid, att inledningen till härhos
bilagda, och inför de respective RiksStånden
redan justerade 4 §• erhållit följande
till ordalydelsen nog obestämda
period:
”Skolande nedanstående af K. M:t i
■”Nåder bifallna och stadfästade bestämmel
-
Expeditions-Utskottets Memorial N;o f6i. a3i
”ser, i följd hvaraf jemväl åtskilliga andra
i vissa delar lill ali kraft och vergan
upphört, hädanefter gälla sorn Grundlag;”
och
då, serdeles i förevarande fall, den
största tydlighet och bestämdhet synas
Expeditions-Utskottet angelägne, har Utskottet,
jemte anmälan derom, skolat de
respective Riks-Ståndens pröfning vördsamt
underställa, huruvida det må tillåtas Utskottet,
att, då minsta förändring i sak derigenom
icke uppkommer, i Riksdagsbeslutet
få införa den ifrågavarande perioden,
med följande förändrade redaction:
”Skolan de alltså, med upphäf vande till
ali kraft och verkan, af hvad, i dessa delar,
hittills stadgadt varit, nedanstående
af K. M:t i Nåder bifallna och stadf ästaide
bestämmelser3 hädanefter gälla som
Grundlag
STOCKHOLM, tryckt i ÉcKstfetftsKA Tryckeriet» i83ö.
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N/O 462. 1
N:o 462*
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Mars i8lo.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående ttpphäfvande af den
nu medgifna moderation i Porto
för Bref, som väga öfver 8 Lod.
S. A. K.’
Genom en till R. St, under den to April
sistlidet år, aflåten Nådig Proposition, har
E. K. M. till R. St.‘s pröfning och bifall öfverletniiat
en af Öfver-Post-Directeuren, i sammanhang
med afgifvet underdånigt Utlåtande
och Förslag i afseende på en förnyad
fullständig reglering af Postgången i Riket,
gjord framställning , att, till vinnande af en
säkrare eontroll öfver uppbörden, den genom
gällande Författningar tillåtna moderationen
i Postporto måtte hädanefter upphöra;
och har E. K. M. ansett, att,enär, genom
en sådan lindring i Porto-afgiften, det
blifver en vinst att, under ett couvert, sammanslå
flere till samma ort addresserade
Bih. till R. St. Prot. 1828 —i83o. to/de Sami. 3 B. t
s:dra Häftet.
2 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N-o 462.
enkla bref, betydlig förlust för Post-Cassan
på detta sätt kunde uppkomma, samt att
moderationens bibehållande, icke vöre' af
omständigheterna påkalladt, utom måhända
i de fall, då penningar eller rättegångs*
handlingar till större vigt med Posten af*
sändas, för hvilka serskilda controller, till
förebyggande af Postportos försnillning, lätteligen
kunde föreskri Ivas.
R. St. hafva väl, å ena sidan, ansett, att
fortfarandet af nu varande föreskrift om modera
tion i Brefporto icke allenast stundom,
kunde föranleda till missbruk och ådraga
Post-Verket förlust af inkomster, utan äfven
med större Bref och Paketer så belasta
allmänna Posterna, att Postföringen blefve
alltför betungande och hinder på sådant sätt
jemväl möta för Postens skyndsamma förtskaffande;
men R. St. hafva äfven, å andra
sidan, funnit, att, om ifrågavarande moderation
alldeles upphäfdes, utan alt andra utvägar
på samma gång bereddes, hvarigenom,
utan öfverdrifven kostnad , kunna fort»
skaffas tyngre Bref, för hvilka nu lindring
åtnjutes , så skulle åtskilliga olägenheter uppkomma,
hvilka för allmänna rörelsen och
en liflig communication olika orter emellan
vore ganska menliga; ‘och under sådana förhållarfden
få R. St., lill svar å E. K. M:s i
ämnet afgifna Nådiga Proposition, härmed i
underdånighet anmäla, att R. St. finna den
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 462, 3
nu varande moderationén å Bref, som väga
öfver 8 Lod, böra upphöra; men att R. St.,
i sammanhang härmed, anse lämpligt, dels
att, på sätt R. St. i serskild underdånig
Skrifvelse föreslå, en Paket- eller ForvagnsPost
må inrättas (hvilken, om den framdeles
erhåller en fullkomligt ändamålsenlig och
mera omfattande organisation än den R. St.
uti det derom nu afgifvande förslag till en
början kunnat tillstyrka, otvifvelaktigt torde
göra all moderation i Postporto öfverflödig),
och dels att för bref med penningar
och Rättegångshandlingar 1 allmänhet,
samt för de ofliciela Documenter, som afsändas
från Embets- och Tjenstemän, hvilka
icke hafva fribrefs-rätt, tills vidare må
få tillgodonjutas enahanda moderation såsom
hittills; hvarjemte R. St., i fråga om de,
till förekommande af underslef, nödiga controller,
underdånigst anhålla, att E. IC. M.,
efter vederbörandes hörande, må täckas utfärda
de reglementariska föreskrifter, hvilka
É. K. M. i nåder linner erforderliga.
Rikets Ständer framhärda etc;
4 Exp.-Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 463.
N:o 463.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. i6Marsi83o.
Preste-Ständet d. 16 — —
Borgare-Ståndet di 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
jRikets Ständers underd. Skrifvelse i anledning
af Kongl. Maj ris Nådiga Proposition
om förändrade grunder för
Sägrpvarnarsj Valk- och Stampverks
beskattning.
S. A. K.
Med anledning deraf, att Bonde-Ståndet,
som serskilda gånger, dels hos E. K. M.,
dels hos It. St. väckt fråga om förändring
och nedsättning uti räntorna för Mjöl- och
Såg-qvarnar, senast genom dess Talman, vid
i8a3 års Riksdag, hos E. K. M. ytterligare
klagat öfver de olikheter, som, till de skattskvldiges
förmenta, alltför stora, betungande,
i beskattningen af dessa inrättningar
skela ega rum, samt derföre i underdånighet
anhållit, dels att de orter, der behof
och omständigheter så fordrade, må, efter
vederbörandes hörande och anställda behöriga
undersökningar, komma i åtnjutande
af skälig jemkning eller nedsättning i den,
efter nu gällande skattläggningsgrunder, påförda
ränta för Mjöl- och Såg-qvarnar, dels
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N:0 463. 5
ock alt en ny och mera tjenlig qvarn-skatlläggnings-methocl
i allmänhet n>åtte, genom E.
K. M:s Nådiga försorg, blifva utarbetad och
vid nu varande Riksdag R.|St. till antagande
förelagd; har E. K. M., i Nådig Proposition
af den i3 November 1828, täckts tillkännagifva,
det E. K. M., efter inhemtande
af Kammar-Collegii underd. utlåtande, denna
fråga till Nådig granskning förehaft, dervid
E. K. M., på anförda skäl, ansett någon
tillåtelse till en allmän jemkning eller
nedsättning i de Mjölqvarnar åsätta räntor
icke kunna medgifvas, ej eller någon ny
method för samma Qvarnars skattläggning
vara af närvarande förhållanden påkallad;
men att, hvad deremot angick Såg-qvarnars
skattläggning, E. K. M. funnit, huruledes
någon allmän method för densamma icke
vore gällande, utan att olika föreskrifter, så
i afseende på sättet för afgiftens beräkning,
som beloppet deraf för olika provincer, tid
efter annan blifvit meddelade, hvilka föreskrifter
likväl alla grunda sig derpå, att ett
visst ständigt afverknings-belopp vid Qvarnarne,
beräknadt efter skogs-tillgångarne i
orten, skulle, till grund för räntan, utrönas
och bestämmas, hvilket åter icke möjligen
med någon säkerhet kunde verkställas, såsom
följd hvaraf nödvändigt skolat uppstå en med
skäl öfverklagad ojemnhet i beskattningen
af dessa Qvarnar, både orterna emellan och
6 Exp.-TJtsk. Förslag till lind. Skri/v. IV:o 463.
inom samma ort, föranledande ofta till obillig
tunga eller obillig befrielse. Och da E. K. M.,
vid detta förhållande, lika med Bonde-rStåndet,.
ansett behofvet fordra förbättrade samt med
billigheten närmare instämmande stadganden
härutinnan, har E. K. M,, med öfverlemnande
af denna fråga till R. St:s pröfning,
dervid i Nåder förklarat Sig för sin del lin-.
lia, att af de serskilda förslag Kammar-.
Collegium i dess ofyanberÖrde Utlåtande
framställt, det syntes ega företräde, sorn
åsyftade att afskaffa ali grundränta å Såg-,
qvarnarne, och att betrakta dem endast såsom
Fabriks-inrättningar, deraf årlig bevillning
, efter deras uppskattade värde, grundadt
på afkastningen deraf, busbehofs-såg-.
ningen likväl oberäknad, komme att, såsom
för Fabriker i allmänhet, erläggas, samt i;
Bevillnings-Förordningen regleras och bestämmas
till ett sådant belopp, som motsvarade
både den nu varande grundräntan och bevillliingen;
vid hvilken Nådiga framställning E.
K. M. tillika förklarat, i afseende på frågan,
huruvida detta förs!ag'på redan skattlagd»
Sågqvarnar borde tillämpas, att, då någon
i behörig ordning antagen och fastställd
skattläggnings-method för Sågqvarnar icke
funnes, hvaraf åter syntes följa, att, om en
sådan method blefve upprättad, densamma
äfven borde för de förut varande Såg-qvartxarne
tillämpas; då räntorna för alla sedan
Ejcp^ZJtsk. För skag till urul. Skrif v. N.o ^63. y
1787 skattlagda Sågqvarnar, i anledning af
den då väckta fråga om ny skattläggningsmethod
för dessa Qvarnar, endast tills vidare
oell, tills en sådan method utkommit,
blifvit fastställda, och således ovilkorligen
kunna förändras; och då den öfverklagade
olika beskattningen egentligen eger rum för
de redan skattlagda Qvarnarne, så att, med
bibehållande af den dem påförda grundskatt,
icke allenast samma ojemnhet i beskattningen,
som förut, skulle qvarstå, utan öcken
mängd frågor om nedsättning i räntan uppkomma,
förorsakande kostnader för Qvarnegarne,
och det med förändringen afsedda
ändamål således föga vinnas; så har E. K.
M., för sin del, ansett förslaget, om det
skall antagas, böra i allo utföras, och således
alla å Sågqvarnar förut verkställda skattläggningar
förfalla, och dessa Qvarnar endast
till bevillnings erläggande upplagas.
Jemte erinran om de undantag och föreskrifter,
sorn, med afseende på privilegier
och serskilda Författningar, i händelse
af detta förslagsantagande, blefvo nödiga
, har E. K. M., i sammanhang härmed,
yttrat, att då, i afseende på Valk- och
Stampverks skattläggning, enahanda omständigheter
förekomma, sorn rörande Såg-qvarnar
anmärkt blifvit, E. K. M., derest ofvannämnde
förändring med dessa Qvarnars
beskattning varder antagen, ansett förhållandet
med afgifterna af Valk- och Stampverk för
8 Exp.-TJtsh Förslag till und. Shrifv. N;0 463,
andras betjenande böra blifva enahanda som
för Sågqvarnar.
Vid granskningen af de till dessa frågor
börande handlingar, och serdeles af de
upplysningar Kongl. Karnmar-Collegii Utlåtande
meddelar, hafva R. St. visserligen funnit,
att i olika orter och vid olika localförhållanden
ganska olika methoder blifvit
följda vid äldre och nyare Sågqvarnars
skattläggning, hvaraf äfven högst olika resultat
uppkommit; men då hvarje anläggare
egt rättighet att, i den ordning Författningarne
utstaka, anföra klagan öfver det
lidande han förment sig vederfaras genom
den ågångna skattläggningen ; då Sågqvarnsegare,
hvilkas Verk, genom de i senare tider
inträffade händelser, förlorat påräknade skogstillgångar,
eller på annat sätt utan egarens
förvållande blifvit till värde förminskade,
ega laglig rätt att, i den ordning Författningarne
medgifva, uti den ålagda grundräntan
söka och vinna minskning eller förmedling,
då det icke vore billigt, att skattläggningarne
å alla öfriga Sågqvarnar skulle,
emot deras egares vilja och bifall, rubbas,
för att tillfredsställa de klagomål, några
få anfört; då skattläggningar, hvilka i
laga ordning tillkommit och vunnit laga
kraft, måste tillskynda egaren af den skattlagda
egendomen lika säkerhet i besittning
och orubblighet i ålagda grundskatter, sorn
Exp.-Utsk, Förslag lill und. Skrifv. N.o 463. 9
hvarje annan laglig köpe-afhandling meddelar
säkerhet, enskilda medborgare emellan,
samt ändtligen, då, uti E. K. M:s Nådiga
Proposition, flera undantag blifvit ansedda
nödvändiga i afseende dels på egande-rättssäkerheten
och dels på andra serskilda omständigheter,
hvilka skulle förhindra den
genom det] Nådiga Förslaget åsyftade allmänna
likhet i grunden för dylika Verks
utskylder; så anse sig R, St. icke kunna i
underdånighet bifalla E. K. M:s ifrågavarande
Nådiga Proposition, i hvad den angår
alla de skattläggningar å Sågar, Valkoch
Stampverk, hvilka före J787 blifvit
verkställda,
Hvad deremot angår de Sågqvarnar,
Valk- och Stamp-Verk, hvilka efter 1787
blifvit skattlagda, och hvilka skattläggningar,
enligt hvad E. K. M:s Nådiga Proposition
omförmäler, skola kunna undergå ändring,
tili följe af de uti skattläggningarne
derom gjorda förbehåll, så, och enär under
de derefter förlidna 4° år dessa Verk till
stor del passerat genom flera egares händer
och blifvit sålda samt köpta under förlitande
på de verkställda skattläggningarnas
bibehållande , och då det dessutom
synes obilligt, att de egare, sorn vid dessa
Verk nedlagt penningar och kostnader, skola
utsättas för möjliga förluster och lidanden
derföre, att den åberopade nya skatt
-
io Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrif v. N.o 461.
läggn i ng s * metli odea ännu icke blifvit till efterlefnad
fastställd;, hafva R. St. jemväl funnit
alla dessa, efter 1787 verkställda skattläggningar
böra orubbade bibehållas, på sätt
R. St. örn de före nämnde tid verkställda
skattläggningar sig i underdånighet utlåtit.
Beträffande slutligen de Sågar, Valkoch
Stampverk, om hvilkas anläggning hädanefter
kan blifva fråga, eller, ehuru redan
anlagda, ännu icke blifvit skattlagda,
hafva 11. St,, med bifall till E. K. M:s Nådiga
Proposition, heslutit, att dessa Verk må
betraktas såsom Fabriks-inrättningar, deraf
årlig bevillning bör erläggas; hvarom alltså,
nödigt stadgande i Bevillnings-Förordningen
bör intagas.
I sammanhang härmed hafva R. St.,
jemväl skolat, med anledning af hos R. St.
väckt fråga, i underdånighet anhålla om utfärdande
af den Nådiga föreskrift, att, då.
flera enstaka Mjölqvarnverk på ett ställe sammanbyggas,
någon ny skattläggning icke
må ©ga rum, så vida dessa Qvarnar äro inom
samma hemmans område belägna, samt
förut varit skattlagda, eller flera pär qvarnstenar
icke insättas, än de, som förut i de
åtskiljda Qvarnarne varit begagnade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Fxp.-TJtsk. Förslag till und. Skri/v. No 464. n
N:o 4.64,
Uppl. O. godk. hos Ridd och Adeln' d. 16 Mars i83o»
Preste-Ståndet d. 17 ~ —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d, 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse;A
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss uppå Direetionens vid
Södertelje Canal- och Slussverk underdåniga
ansökning em fortfarande
understöd för Canal-Bolaget af
allmänna medel.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den tcj November
1828, liar E. K. M. behagat att till R..
St:s Stats-Utskott öfverlemna en till E. K.
M. af Directionen vid Södertelje Canal- och
Slussverk ingifven underdånig ansökning, att
Bolaget ännu någon tid mätte förunnas understöd
af Statsmedlen, så att det måtte beredas
en billig afkomst af sina medel och
kunna underhålla Canalen medelst afsatt a lidet
af en fond till dess underhåll.
Af denna ansökning inhemtas, alt Bofaget
på det sätt fullgjort det af R. St, vid
12 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N-o 464-
sisth Riksdag för det då beviljade anslaget
fästade vilkor, atti till 1828 års slut hafva
bragt Canalen i fullkomligt färdigt skick,
att endast inrättandet af en dragväg för
hästar till Canalfartens lättande syntes återstå,
men att Canalens belägenhet i en lös
sandig jordmon, genom betydliga höjder af
lösa jordlager bestående, fordrar en längre
tid för Canal-väggarnes befästande, hvilket
blott till någon delgenomartificiela medel kan
påskyndas; att under tiden alla förefallande
ras och utflytningar hastigt, och således ofta
med dryga kostnader, måste iståndsättas,
på det seglationen icke må förhindras; alt
åter afgiflerna, af flera skäl, icke kunna
fastställas så höga, som i Bolagets privilelegium
blifvit tillåtet; att Bolaget emedlertid
ensamt måste vidkännas förlusten emellan
denna låga uppbörd och den som, i enlighet
med dess Privilegium, skulle tillkomma
genom varuprocenten; samt att väl af
de Canal-Bolaget sedan sista Riksdag lemnade
allmänna medel blifvit besparade 12,114
R:dr 28 sk. 6 r:st. Banco till fond för Canalens
underhåll; men att afsättandet af en
sådan fond är fortfarande nödig, örn ändamålet
dermed skall vinnas.
Vid öfvervägande häraf, med hvad mera
Directionen i ämnet anfört, hafva R. St.,
under öfvertygelse om fördelarne för all
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v, IV.o 464* *3
manna rörelsen af berörde Canal, till förekommande
af de flera olägenheter, som
skulle uppstå, i händelse Bolaget, efter de
å dess sida gjorda stora uppoffringar, skulle
finna sig urståndsatt att bestrida de under
första åren, på ofvan upptagna skäl nödiga
drygare kostnader för Canalens underhåll,
och till följd deraf låta densamma förfalla,
beslutat att nu i ett för allt bevilja 3o,ooo
R:dr till Södertelje Canal-Bolag, under vilkor,
att dennna summa skall afsättas såsom
fond för Canalens underhåll och förblifva i
Riksgälds-Contoiret innestående, emot ränta
af fem för hundrade årligen, intill dess
behofvet af dess användande uppstår, samt
Bolaget derjemte sig förbinder att Canalen
allt framgent underhålla och oförskingrade
bibehålla de för Canal-farten nödiga inventarier.
Hvilket beslut R. St. härmedelst skolat
för E. K. M. i underdånighet anmäla,
Rikets Ständer framhärda etc.
t
i4 Exp>'U t sk. Förslag till und, <Skrifv. N.o 465»
•N;o 465.
Uppl. o. godt» hos Ridd. oell Adeln d. 16 Mars i83o,
i Preste-Ståridet. d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 *— •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående likvidationen af
Bankens fordringar sä väl för
det år 1826 lyftade SpannmålscreditiVj
sorn hos f d. Allmänna
Maghzins-inrättningen.
S. A. K.
Sedan R. St. beslutat, dels att den så kallade
Créditiv-fondens skuld till Banken af
en million R:dr för år 1826 lyftadt Creditiv
bör till Banken inbetalas för att användas
till Silfver-köp, saint att hvad som kan
fattas i Crediliv-fondens på deposit-räkning
i Banken redan innestående contanta behållning,
utgörande öfver 800,000 R:dr Bro,
bör af f. d. allmänna Magazins-inrättningens
disponibla tillgångar förskjutas, dels att af
de medel, som vid Magazins-fondens utredning
inflyta, 2:ne summor, den ena af
700,000 Rrdr och den andra af 25o,ooo Rrdr,
eller tillsammans en million Rrdr, skola till
E. K. M. för Försvars-verkets behof öfverlemnas,
dels och att i öfrigt hvad som ef
-
*
Éxp.-Vtsk. Förslag till and. Skrif v. N.o 465. i5
ter i83o års början kail blifva inbetaldt af
Bankens inom linien balancerade fordringar,
bland hvilka jemväl finnas 2:ne fordringsposter
å tillsammans 2,102,213 R:dr 4© sk.
Iros f. d, allmänna Magazins-inrättningen,
kommer att öka Bankens Capital-behållning,
få R. St., på grund af dessa beslut, bos E.
K. M. i underdånighet anhålla, att E. K.M.
i Nåder täckes anbefalla vederbörande ej
mindre, att Bankens fordran för det år
1826 lyftade Spannmåls-creditiv, en million
R:dr, måtte, ju förr desto hellre, blifva inbetald,
på sådant sätt, alt f. d. allmänna
Magazins-inrättningens utredning förskjuter
hvad som kan brista, sedan Creditiv-fondens
contanta behållning härtill blifvit använd,
än äfven att så väl hvad som kan återstå
af f. d. allmänna Magazins-fondens utrednings
contanta behållning, sedan förenämnde
förskott afgått, sorn hvad sedermera genom
denna utredning kail inflyta , aflemnas till
Riksgälds-Contoiret, till ett sammanräknadt
belopp af en million R:dr, men att hvad
derefter ytterligare kan ingå varder aflemnadt
till Banken, i afbetalning å dess fordringar
hos f. d. allmänna Magazins-inrättningen.
Rikets Ständer framhärda etc.
16 Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v. N.-o 46(5.
N:o 46ö.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. l8 Mars i83o,
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —>
Bonde-Ståndet d. jg — *—*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående den Extra Stats-regleringen
intill nästkommande Lag“
tima Riks-möte.
S. A. K.
Enär R. St. kunnat vid denna Riksdag 1
möjligaste måtto anskaffa medel till FörSVars-verket
och andra vigtiga ändamål, utan
att belasta Riket med skuld, hafva R. St.
trott sig bora såsom grundsatts antaga att
icke eller för andra behof bevilja flere eller
högre anslag, än sorn kunna bestridas ,
utan att förvålla någon ny Riksgäld; hvarföre
ock R. St, i första rummet undersökt
och till beloppet bestämt Stats-verkets extra
tillgångar, för att derefter rätta och fördela
de extra anslagen,
R. St. hafva ansett sig härvid kunna
Extra
-
Ejcp.-Ulsk. Förslag till und. Skr{fv. A.o 466. 17
Extra tillgångar:
a) Från Stats-Contoir et:
Behållning af öfverskotlen på Stats-Verkels
inkomster för åren
1827—1829 R:dr 590,000
Finska medel  80,000
b) Från Biksgälds-Contoiret:
Af Bankens behållna, till RiksgäldsContoiret
redan levererade ränte
vinst för 1828, R:dr 100,000
Af allmänna Bevillnin
gen
. 1,202,000
•  1,302,000,
c) Från Banken:
Af Bankens fordringar hos Allmänna
Magazins-Inrättningens
Utredning 1,000,000
Af Bankens behållna
räntevinst lör åren
1829—r834 . . . . » t,i5o,ooo
Tillsammans 4>l22>ooo»
Med inskränkning af de Extra anslagen
inom de sålunda upptagna befintliga till
Bih.
till R. Sl. Fröt. 1828—i83o, io.-de Sami. 3 B. a
s:dra Häftel.
18 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. F.o 466.
gångarnes belopp, hafva R. St. på följande
sätt beräknat de extra anslagen, nemligen:
a) Till Försvars-verket:
Dels i allmänhet . . . 2,820,000
Dels ock för Garnizons
sjukhuset
och Casern
byggnader
i liufvud
staden
. ....... 182,000
2,972,000.
Till Canaler och Strömrensningar:
Götha
Canal ...... 745,334
Södertelje Canal .... 3o,ooo
Strömrensningar m. m.
för fem år ..... . 25o,ooo _
1,020,334.
Hvarjemte R. St.
c) för tillfälliga och serskilda
utgifter} hvilka redan af R. St.
blifvit anvisade eller ytterligare
på Riksgälds-Contoiret anvisas,
afsatt
124,666.
Tillsammans 4,122,000.
"Vid undersökning dernäst, när ofvanherörde
tillgångar till Riksgälds-Contoiret
inflyta, eller der blifva för anslagen tillgängliga,
har förekommit det serskilda förhål
-
Exp.-Vtsk. Förslag till tind. Skrifv. N.-o 466. 19
lande i afseende på Banco-vinsten, att densamma,
härflytande till större delen från
Bankens Discont-utlåning, icke varder för
ett tilländalupet år öfverlemnad till Riksgälds-Contoiret
förr, än efter Bankens bokslut,
eller i September månad det nästföljande,
så att de tillgångar, hvilka redan
funnits i Disconten före slutet af år 1828,
icke blifva för Stats-Verket användbara förr,
■jin nära 2 är senare; och sorn Banco-vinstens
ofrugtbara innestående i Banken från
December till September månad verkar en
motsvarande minskning i den utelöpande
sedelstocken, hafva R. St., för att, utan Bankens
eller någpn annans skada, göra dessa
medel användbara för allmänna behof, ansett
lämpligt besluta, att Banco-Styrelsen,
den 3i December hvarje år, skall åt Riksgälds-Contoiret
anordna den för året påräknade
summan af Bankens behållna räntevinst,
under förbehåll, att liqvid sedermera,
efter fulländandet af Bankens bokslut, upprättas,
då Banken antingen tillskjuter hvad
dess behållna räntevinst öfverstigit, eller
från Riksgälds-Contoiret återfår hvad lion
understigit den påräknade summan af 200,000
R:dr årligen; men i båda fallen under vilkor
att de till silfverköp anslagna 266,666 R:dr
32 sk. blifvit Banken af dess räntevinst förut
godtgjorda.
Beträffande åter fördelningen af de ex
-
io Exp.-Utsh Förslag till tind- Skri/v. N-o 466.
tra anslagen, hafva R. St., i brist på någon
bestämd, fördelnings-grund för de till
Försvars-verket anslagna 2,820,000 R:dr,
uppfört en lika andel på hvarldera af de fem
åren, hvilket förhållande jemväl inträffar
med anslaget till Andra Lifgardets Casern;
hvaremot dels de öfriga anslagen blifvit
uppförda efter i hvarje serskildt fall förut af
af R. St. utstakade fördelning, dels ock de
tillfälliga utgifterna upptagits efter som de,
med anledning af deras beskaffenhet, förmodas
utgå, eller med nära hälften nu genast,
och med återstoden, anslagen till Ek-planteringar
, byggnader och väg-anläggningar,
till ungefär lika fördelning på de fem efterföljande
åren.
Efter dessa grunder för fördelningen,
uppstår följande förhållande emellan de för
hvarje af ifrågavarande fern år, 1829—1834»
påräkneliga extra tillgångar, oell de för hvartdera
året beräknade extra anslagen, nemi.:
Extra tillgångar.
För ur 182g.
Från Stats-Contoiret. . . 315,000
— Riksgälds-Contoiret 100,000
— Banken ....... 55o,ooo
—  965,000.
Transport 965,000.
Exp.-Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N.-o 4 66. 21
Transport 965,000.
För år i83o.
Från Stats-Contoiret. . . 175,000
— Riksgälds-Contoiret 240,400
— Banken  400>000
815,4oo.
För år i83i.
Från Stats-Contoiret. . . 180,000
— Riksgälds-Contoiret 240,400
— Banken  400>000
För år 1832.
Från Riksgälds-Contoiret 240,400
— Banken  400»000
För år i833.
Från Riksgälds-Contoiret 240,400
— Banken 200,000
För år 1834*
Från Riksgälds-Contoiret 240,400
— Banken 200,000
820,400.
64 0,400.
44o,4oo.
44°,4°o.
Summa 4,122,000.
Extra anslag.
1 O
För år 182g.
Till Canaler och Strömrensningar:
aa Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v, IV.o 466.
Götha Canal ........ 60,000
För tillfälliga och serskilda
utgifter .......... 40,000
För är i83o.
Till Försvars-verket
i allmänhet . . . 564,000
Garnizons-sjukhuset
i Stockholm 33,000
Andra Lif-Gardes
Casern-byggnad i5,ooo
612,000
Till Canaler och Strömrensningar:
Götha
Canal . . . 290,000
Södertelje Canal
ränta ä 5 proc. å
den uti Riksg.-
Contoiret inne
stående
repara
tions-fond
. . . i,5oo
Strömrensningar 5o,ooo
341 >5oo
För tillfälliga och serskilda
utgifter ........ 02,683
För år i83u.
Till försvarsverket
i allmänhet . . . 564,000
100,000.
1,016,183.
Transport 564,000.
1,116,183»
Exp.-Utsk. Forsla* lill und. Skrifv. N.o 466. a3
Transport 564,ooo. i,ii6,i83.
Garnizons-sjukhuset
. 02,000
Casernbyggnaden i5,ooo
■ °
-6i i.ooo
Till Canaler och Strömrensningar;
Götha
Canal . . \ 224,000
Södertelje Canal i,5oo
Strömrensningar 5o,ooo ^
270,500
För tillfälliga och serskilda
utgifter ........ 18,00a
Fo> är i832.
Till Försvars-verket
i allmänhet . . . 564,000
Garnizons -. sjukhuset
32,ooo
Casernbyggnaden x 5,000
611,000
Till Canaler och Strömrensningar:
Gölha
Canal... xii,ooo
Södertelje Canal i,5oo
Strömrensningar 5 0,000
—— 162,500
För tillfälliga och serskilda
utgifter 9,000
j
782,500.
Transport 2,8o3,i83.
904,500,
24 Exp.-Utsh. Förslag Ull und. Skri/v. N.o 466.
Transport a,8o3,i83.
För år 1833.
Till Försvars-verket
i allmänhet . . . 564,ooo
Casernbyggnaden 10,000
Till Försvars-verket
i allmänhet  564»ooo
Till Canaler och StrÖm
rensningar:
Södertelje
Canal i,5oo
Strömrensningar 5 0,000
Till Canaler och Strömrensningar
:
Götha Canal , . . 60,334
Södertelje Canal i,5oo
Strömrensningar 5o,oco
111,834
För tillfälliga och serskilda
utgifter
. 9,000
694,834.
För år i834<
5i,5oo
För tillfälliga och serskilda
utgifter
8,483
623,983.
Summa 4» 122,000.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. Dl.o 466. ?.5
Öfver skjutande behållningarna från ena
till andra året:
År 1829 ..... 865,ooo.
Hvaraf E. K. M. täcktes Nådigst inhemta,
att, ehuru en lika andel till försvarsverket
blifvit uppförd för h vartdera af de fem åren,
äro likväl, under liera år, tillgångarne så
betydligt öfverstigande de beräknade behofven
, att genom denna fördelning någon
rubbning icke sker uti det af R. St. vidtagna
förordnande, att E. K. M. må kunna
i afräkning å de militaira anslagen lyfta större
summor de första åren.
Och hafva R. St. slutligen, i sammanhang
med den sålunda upprättade extra
Stats-regleringen, funnit nödigt besluta, att
så väl de under titel försvarsverket inbegripna
anslagen af 135,000 R:dr årligen till
fästnings-byggnaden vid Wanäs och befästandet
af inloppen till Stockholm och Carlskrona,
som äfven de för strÖmrensningarne
uppförda 5o,ooo R:dr årligen, till förekommande
af ett skadligt afbrott i dessa arbeten
, må fortfara intill dess nästa Statsreglering
vidtager.
„ i83o
„ 1831
„ i832
„ i833
664,217.
58o,i 17.
438,017.
i83,583.
26 Exp.-Ulsk, Förslag till und, Skrifvh N.-o 467-
Hvilket allt R. St. skolat E. K. M. i
underdånighet tillkännagifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 467
Uppf. o. godk, lias Ridd. och Adeln d, 16 Mars, i83o.
Prés tv-Stå lidet d. 17 — —
Rorgare-Ståndetd 17 — —
Ronde-Stånaet d, 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifve^
sej. angående Assignering på Ranken,
S. A. K.
Sedan hos R, St. åtskilliga frågor blifvit,
väckta om ett närmare bestämmande af grunderna
och vilkoren för Assigneringar på
Banken, än sorn innefattas uti K. M:ts Nådiga
Kungörelse af den 19 Augusti 1789
jemförd med de äldre Kongl, Förordningarna,
angående böter och ansvar för Öfver-assignering
af den 27 Mars 1780, den
17 Maji 1740 och den 10 December 1741*
så, och med gillande af de åsigter, hvilka
från Banco-Utskottet blifvit yttrade, att det
skulle lända till hvarjehanda olägenheter för
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v, N.-o 4^7- 27
allmänna rörelsen, om emot Assigneringar
på Banken sådana svåra och bindande stadgar
uppställdes , hvarigenom invisningärs
utfärdande, i afräkning å derstädes nedsatta
fonder, blefve hämmadt och förhindradt;
hafva R. St. deremot, å en annan sida, ansett
vigtigt, att Allmänheten på allt upptänkligt
sätt betryggas emot Assigneringsrättens
möjliga missbruk. Enligt det beslut,
hvaruti R. St. öfver dessa frågor stannat,
lemnäs de i sådant hänseende förut gifna ,
här ofvan åberopade Författningar på det
hela oförändrade , under förklarande: att
den tolknings-grund , som vid tillämpningen
af Högstberörda Kongl. Kungörelse af
den 19 Aug. 1789 blifvit, hos Banco-Styrelsen,
i ett mål af dylik beskaffenhet, följd,
och genom E. K. M:s Nådiga Dom af den
i3 April 1829 godkänd, nemligen: att med
uttrycket 3;ne serskilda gängerj som i nämnde
Författning förekommer , är att förstå 3:ne
serskilda dagarj då verkställd cassation skulle
kunnat förekommas, förmedelst Penninge-insättning
deremellan, lill räkningens behöriga
förstärkande, må, såsom rättesnöre
för Banco-förvaltningens åtgärder, tills vidare
gälla och iakttagas. Hvilket R. St.
skolat härigenom hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
28 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N-o 467.
N:o 468.
Uppl. o. goJl, hos Ridd. och Adeln 8. 16 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 -— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om en Paket-Post- och For•
vagns-inrättn ing.
S. A. K.
H os R. St. hafva äfven vid detta Riksmöte
åtskilliga förslag förekommit om inrättandet
af en Paket-post, hvarmed tyngre bref,
Kungörelser, Rättegångs-handlingar, Böcker
m. m. kunde emot en lägre afgift försändas
från ett ställe till ett annat, äfvensom att,
å de för Paket-posten erforderliga åkdon,
utrymme kunde beredas för resande att emot
lägre betalning än vanlig skjuts-lega
åtfölja transporten; hvarigenom, utan serdeles
betydlig kostnad för Staten, en början
blefve gjord till forvagnars införande i vårt
land, på samma sätt som redan skett i andra
länder; och R. St. hafva så mycket
hellre funnit, att en dylik inrättning, till resandes
och paketers förskaffande, skulle medföra
väsendtlig nytta, som, då frågan förevarit
i sammanhang med E. K. M:s af R.
St. bifallna Nådiga framställning om upphörande
af den nuvarande moderationen i
Post-porto för bref, som väga öfver 8 lod,
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 468. 2g
en sådan anstalt ansetts vara af behofvet
hädanefter mera påkallad än någonsin tillförene,
emedan, i samma mon som Postporto
för tyngre bref och paketer förhöjes,
communicationen, serskilda orter emellan, i
detta afseende försvåras och för mången
mindre bemedlad alldeles förhindras, om
icke andra utvägar till dess underlättande
vidtagas. R. St. hafva icke eller vid behandlandet
af denna fråga förbisett det 0-  lämpliga i våra nu varande skjutsnings-anstaller,
eller de lyckliga följder, som i många
fall skulle uppkomma , om skjutsningen
kunde förändras från en ovilkorlig skyldighet
för Jord-egarne till ett frivilligt åtagande
för enskilda, af hvilken Medborgareclass
som helst, och då forvagnars inrättande
torde vara det mest ändamålsenliga, kanske
enda medlet, hvarigenom förrberörde
önskansvärda förändring må kunna beredas ;
hafva R. St. ansett, att icke längre bör fördröjas
med införandet af ett fortskaffningssätt,
som i nästan alla Europeiska länder
med stor fördel begagnas.
I fråga dernäst om sältet att åstadkomma
en sådan inrättning, har det visserligen
icke undfallit R. St., att det vore bäst, om
företag af dylik beskaffenhet alltid kunde
öfverlemnas åt enskilda omtankan; men då
de försök, som på denna väg hos oss egt
rum, städse varit partiela , och deremot en
3o Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 468.
Paket-post- oell Forvagns-inrättning, om den
skall motsvara Sitt ändamål , bör utsträckas
öfver en större yta af landet, så att oafbruten
communication emellan mer och mindre
aflägsna ställen derigenom må vinnas;
då erfarenheten visat, att industri-företag af
större omfång, och af hvilka en hastig vinst
icke är att påräkna, i Sverige sällan utgjort
föremål för den enskilda speculationen, utan
vanligtvis af Staten måst understödjas och
befordras; då med ifrågavarande inrättning
icke, utan förlust för det Allmänna, kan anstå,
till dess berörde förhållanden tilläfventyrs
upphöra, och då kostnaden för ett försök
med inrättandet af en Paket-post och
forvagn, som skulle gå en gång i veckan
fram och åter emellan Stockholm och Götheborg
samt Stockholm och Ystad, i jemförelse
med den nytta, som deraf vore att
förvänta, icke blefve serdeles betydlig, enär
densamma förslagsvis kan till följande belopp
beräknas:
För Sex vagnar samt tillbehör med 5
års hållnings-tid å 6000 R:dr
om året ... . . R:dr 1,200: — —
Sex Postilloner a 2Ö0 R:dr i,5oo: — —
Skjutspenningar till
Götheborg 58g8: 36. —
Dito till Ystad .... 7270: 12. —
Tillsammans, årligen, R;dr 15,869:— —■
Exp.-Vtsk. Förslag lill und. Skri/v, N.-o 468. 3i
och då ali anledning är, att största delen af
denna kostnad torde genast i början komma
att ersältas genom inkomsten för hvarje
resa , att denna inkomst längre fram, i
den mon inrättningen vinner stadga och
förtroende, skall Ökas och omsider icke allenast
helt och hållet betacka utgiften, utan
afven lemna ett så betydligt öfverskott, att
det kunde vända den enskilda specnlationen
åt dylika företag, hvarigenom entreprenader
å Paket-posterne och forvägnarne skulle kunna
tillvägabringas samt Statens omedelbara
bestyr dermed upphöra; så hafva R. St,, i grund
af allt detta, funnit både ändamålsenligt och
gagnellgt, att början med ifrågavarande inrättning
göres genom Statens försorg och på
dess förlag, och R. St. få, i öfverensstämmelse
härmed, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla:
1:0 att E. K. M i Nåder må täckas
anbefalla Öfver-Post-Directeuren att gå i befattning
med inrättandet af en Paket-post
utefter de större landsvägarne, till en början
endast afgående en gäng i veckan, fram
och åter, emellan Stockholm, Westerås, Örebro,
Mariestad, Wenersborg och Götheborg,
samt Stockholm, Nyköping, Linköping, Jönköping,
Wexiö, Christianstad samt öfver
Hörby till Ystad;
2:0 att då till paketers vederbörliga
vård och transporterande nödiga postilloner
32 Exp.-Ul&k, Förslag till tind. Skri/v, N.o 468,
och Åkdon med Seltyg samt Kälkar och
hjulomgångar m. m. efter sig företeende
omständigheter för Post-Verkets räkning böra
anskaffas, samt å passande ställen stationeras,
dessa åkdon måtte gifvas en för ändamålet
att äfven transportera resande erforderlig
construction;
3:o att, ehuru Post-Verket till en början
bör ombesörja vagnarnas anskaffande
samt regelbundna fram- och återgång, medelst
Gästgifveri- elle annan betingad skjuts ,
ofvanuppräknade Residence-städer och gränse-orter
emellan, Entrepreneurer, hvilka åtaga
sig vagnarnas förskaffande med egna
hästar, måtte sökas, genom tid efter annan
utlyste Entreprenad-auctioner, för lika ellar
lägre belopp än vanliga Skjuts-legan,
dock ej för större väglängder än högst
emellan 2:ne Residence-städer ; och att
härvid måtte stadgas , att , enär och så
länge Håll- eller Gästgifveri-skjuts till Paket-posternas
förskaffande nyttjas, de Skjutsskyldige
icke få besväras med större tyngder
efter hvarje häst, än hvad i nu gällande
Skjuts-författningar är föreskrifvet;
4:o att afgifterne för Paket-godset måtte
bestämmas till det belopp vidfogade Tariff
Litt. A. utsätter, äfvensom för rle resande
till 12 sk. banco milen, då 2 Lispunds
kappsäck får medtagas samt dessa afgifter
upp
-
Fjcp.-Vtsh, Förslag till widt Skrifv, N.o 468» 33
uppbäras och redovisas på Post-Contoiren,
hvarifrån vagnarna afgå, och förordnas måtte,
det godset antingen förses med vederbörlig
förpassning eller öppet aflemnas, för att
Eå Post-Contoiret förseglas, sedan undersökt
lifvit, att ej Paketen innehålla förseglade
bref eller förbjudet gods.
Derjemte, och utan att ingå i vidare
detailer, som möjligtvis skulle försvåra vederbörande
, verkställigheten anförtrodde,
Embetsmäns åtgärder, vilja R. St. icke inskränka
Paket-posterne till endast de här
ofvan upprepade orter , utan tillstyrka
och medgifva hellre försökets utvidgande,
så vida det lyckas, i den nion medel, influtna
genom Paket-posten, dertill lemna
tillgång, och föreslå R. St., för sådant fall,
att i första rummet Paket-posten må fortgå
från Götheborg genom Halmstad och Skånska
Städerne till Helsingborg, samt från Örebro
genom Carlstad på vägen till Kongsvinger,
R. St. anse tillika, att, til Öfver-PostDirecteuren
torde böra öfverlemnas att till
E. K. M:s Nådiga pröfning och fastställelse
föreslå controllerne så väl i fråga
om hvad 4:^e punkten innehåller,
som beträffande redogörelsen för influtna
medel, med iakttagande likväl i sistnämnda
hänseende, att serskild räkning så
Bill. lill B- St. Fröt. 1828—i83o,
utdra ffäjtet,
34 Exp.-TJtsk. Förslåg till uriel. Skrif v. N.o 46g*
Väl öfver utgifterna för denna Inrättning',
hvilka ÖFver-Post-Directeuren af under händer
hafvande Post-medel må bestrida, som
öfver dei'af inflytande inkomster, skall föras,
och att med redovisningen för det ena
och andra förfares på lika sätt, soth - för
Post-medel i allmänhet är föreskrifvet; bifogande
11. St. slutligen i underdånighet en
Tabell, Litt. B., som visar, huru dessa Paket-
eller Forvagnars restourer iR. St:s tanka
lämpligen kunde ordnas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 469*
Uppl. o. godk. hos Ridd* och Adeln d. 17 Mars 1830.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
j angående anstalter för Éergsharulteringens
upphjelpande i Norrbottens
Län.
S. A. K.
Sedan, uti underdånig Skrifvelse af den ia
December i8a3, Rikets då församlade Ständer
anhållit, att, enär utrönt vore, det de,
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. IV.-o 4f>9- 35
i afseende på Bergs-handteringens upphjelpande
i Norrbottens Län, vid 1818 års
Riksdag underdånigst föreslagna åtgärder,
medelst Lina- och Ängeså-elfvarnes bringande
i farbart skick, för Malm-transporters
lättande, icke skulle motsvara det dermed
åsyftade ändamål, E. K. M ville i Nåder
låta undersöka, huruvida, till utvidgande af
den både för orten och det Allmänna högst
vigtiga Bergsrörelsen, communication med
Gellivare berg kunde öppnas söderut åt Luleå
Elf, samt hvarest tjenligaste platsen funnes
för en Mas-ugns anläggning, äfvensom
lägenheter till Nybyggen invid transportlinien,
o. s. v.; så har, efter det en sådan
undersökning, jemlikt Nådigt förordnande,
år 1825 för sig gått, E. K. M. täckts uti
till Stats-Utskottet, den 26 November 1828,
aflåten Nådig Skrifvelse, lemna Rikets Ständer
del ej mindre af undersöknings-resultaten
, än af Bergs-Collegii, på grund deraf,
i ämnet infordrade underdåniga yttrande.
Dessa handlingar upplysa, bland annat,
att i den trakt, der skogs-tillgången medgifver
en mera utvidgad Jern-tillverkning ,
Edefors och Göljens Masugnar, utan Statens
deltagande i kostnaderna, blifvit uppförda,
och privilegier dessutom utfärdade
för 3:ne andra Masugnar; i följd hvaraf
det med Masugns anläggning på Statens
bekostnad afsedda ändamål, att i orten in
-
36 Exp,-Utsk. Förslag till und, Skrifv, N-o 46g.
föra Tackjerns-tillverkningen, således redan
till någon del är vunnet; men för hvars ytterligare
befordrande vore magtpåliggande,
dels att communicationer inom orten öppnades
och rigtades förnämligast till Malmtransporten
från Gellivare, dels ock att landets
befolkning befrämjades. I förra hänseendet
har blifvit föreslaget, att en förbättrad
farled måtte öppnas på den midtemellan
Luleå- och Calix-elfvar belägna Råneå
Eif, medelst hvilken Malmen skulle föras
ifrån Gellivare berg till norra ändan af sjön
Radenjaur, derifrån på båt till södra stranden
af samma sjö, och vidare dels på jernväg,
dels genom båtfart efter Råneå Elf till
det på 6f mils afstånd från Gellivare belägna
Koskivaara, hvarifrån Malmen afHytte-egarne
sjelfve, och med biträde af Allmogen
i den redan mera bebodda delen af
landet kunde fortskaffas till Luleå, Calix ,
och Råneå Socknar, uti hvilka en bättre
skogsväxt vidtager, och hvarest ofvannämnda
Masugnar äro anlagda. I senare hänseendet
åter har det ansetts af vigt, att vägar
anlades, lastplatser och båtleder öppnades
, samt Nyhemman till upptagande
befordrades emellan Gellivare, Radenjaur, och
längst efter den del af Råneå Elf, som för
båtfarten kommer att begagnas.
Då den ifrågavarande landsorten är af
climatet serdeles vanlottad, och den Bergs
-
Exp-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. IV.-o 469. 37
handtering, som der hör kunna drifvas, är
af synnerlig vigt, anse R. St, ock utvägar
böra vidtagas för denna närings upphjelpande
derstädes : och hafva fördenskull nu
beslutit, att, utom de förmoner R. St., för
inrättandet af en Bergslag i Norrbottens Län,
redan beviljat, alla de, hvilka inom det för
denna Bergslag af R. St. år 1818 antagna ,
i fjerde punkten af deras underdåniga Skrifvelse
den i5 Junii samma är utsatta District,
sedan berörde år anlagt och idka
Tackjerns- blåsning, eller Stångjerns- och Manufactur-smide,
äfvensom de, hvilka, under
loppet af 3o år, härefter verkställa anläggningar
derstädes af dylika Bruk, alla grundade
på inom orten tillgängliga Malm-tillgångar,
antingen serskildt för Tackjerns-tillverkning
eller för Stångjerns- och Manufactur-smide,
måga från erläggande afTionde-tackjern
och Hammar-skatts-jern, under
3o, högst 5o år, beräknade ifrån den tid,
som uti utfärdade privilegier för byggnadernas
fullbordan och tillverkningarnas början
föreskrifves, vara befriade.
Rikets Ständer framhärda etc.
38 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 470.
N:o 470*
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. ioM'arsi83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om anslag af allmänna me
del
till Navigations-Scholors inrättande.
J
S. A. K.
Sedan E. K. M., i fråga om de lämpligaste
anstalterna för undervisning i Navigations-vetenskapen,
i Nåder funnit, att det
med R. St. vid i8a3 års Riksdag underdånigst
framställda önskan om inrättande af ett
Handels- och Navigations-Institut, åsyftade
ändamål, ieke kan vinnas genom ett enda
sådant Central-undervisnings-verk för liela
Riket, utan att till en början åtminstone fern
allmänna Navigations-scholor borde inrättas,
en i hvardera af Städerna Stockholm, Götheborg
och Gefle samt någon af Stapelstäderna
i Malmöhus och Calmare Län; i hvilket
afseende Commerce-Gollegium och Förvaltningen
af Sjö-ärendena skulle ega att
till E. K. M. inkomma med fullständigt underdånigt
förslag till organisation af berör
-
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o 39
da Scholor, plan för undervisningen, samt
instruction och aflönings-stat för Lärarne,
med dervid tillika bifogad uppgift å beloppet
af den kostnad, som till byra för Scholorna,
inköp och underhåll af Möbler, Böcker,
Glober, Sjökort och Instrumenter m. m.
kunde vara erforderlig; så har E. K. M.,
som den 16 Januafii 1828 denna fråga till
ytterligare pröfning förehaft, och dervid i
Nåder gillat de utaf Förvaltningen af Sjöärendena,
och Commerce-Collegium i förrberörda
afseende insända förslag, uti Proposition
lill R. St., af den it) November sistnämnda
år, jemte öfverlemnande af samma
förslag med öfriga handlingar i målet, i Nåder
yttrat, att, då Stapel-städernas Handelssocieteter
och Skepps-rederier, i följd af E.
Ii. M?s Nådiga befallning hörde, huruvida
de ville deltaga i de utgifter, som erfordrades,
så väl för anskaffande af de för Na viga
tions-scholorna nödiga inventarier, som för
Scholornas framtida underhåll och Lärarnes
aflöning, till större delen sig sådant undandragit,
det blefve nödigt, att, hvad för
nämnda ändamål, erfordras, varder af allmänna
medel anvisad t, i sammanhang med
den stora regleringen af Undervisnings-verken,
derest R. St. ej skulle finna lämpligt,
att tillgång för Navigations-scholornas inrättande
må, genom en serskild afgift ä utrikes
gående Fartyg, beredas.
4-0 Exp.-Vtsk. Förslag till tind. Skrifv. iV.o" 4?o.
Vid pröfningen af detta ämne hafva R.
St. inliemtat, att, i öfverensstämmelse med
Förvaltningens af Sjöärendena samt Commerce-Collegii
af E. K. M. gillade förrberörde
förslag till Stadgar, Instruction för
Lärare, samt Aflönings- och Inventarii-stater
för de i ofvanuppräknadestäder tillämnade
Navigations-scholor, skall erfordras till aflöning
årligen 5,600 R:dr, och till Inventariers
inköp för en gång 2000 R:dr,»eller tillsammans
för första året 7,600 R:dr B:co. Ehuru
R. St. visserligen inse nyttan och angelägenheten
af merberörde Navigatjons-scholors
inrättande, hafva R. St. likväl stannat i
den öfvertygelse, att — sedan vid detta Riksmöte,
uppå Tionde Hufvud-Titeln, för Undervisnings-verken
i allmänhet en tillökad
summa af 60,000 R:dr blifvit beviljad, derunder
inberäknade 18,000 R:dr för Universitetens
och\TiUämpnings-Scholomas fullkomnande,
samt då, i händelse E. K. M. skulle
i INåder bifalla Läroverks-Comite'ns förslag
att, med de i Stockholm, Götheborg
och Carlskrona för Flottans behof redan
organiserade Navigations- och Styrmansscholor,
förena dylika Undervisnings-anstalter
för Coopvaerdie-skeppare, kostnaden för
en sådan förening af undervisningen å dessa
orter, enligt af Comiten framlagd specifik
beräkning, icke skulle komma alt öfver
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N;0 47°* 4*
stiga 1,950 R:dr ärligen, oberäknadt 600
R:dr i ett för allt till Inventariers anskaffande,
— svårighet, i sådant fall, icke eller torde
möta, att af sistomförmälde 18,000 R:dr
denna obetydliga utgift bestrida. Vid sådant
förhållande, och då, hvad ankommer
det af E. K. M. alternativt framställda förslag,
att, genom en serskild afgift å utrikes
gående fartyg, bereda tillgång för Navigations-scholors
inrättande, R. St. funnit betänkligt
att en sådan för handeln betungande
allmän afgift föreskrifva ; hafva. R. St,
till E. K. M;s Nådigste pröfning skolat öfverlemna
, att, vid fördelningen af de
18,000 R:dr, som vid denna Riksdag blifvit
för Universitetens och Tillämpningsscholornas
fullkomnande beviljade, i Nåder
afgöra och bestämma, huruvida och till hvad
belopp något bidrag för^avigations-scholors
inrättande deraf må kunna beviljas.
Rikets Ständer framhärda etc.
42 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 471 •
N:o 47*«
Uppl. o. godt, hos Ridd. och Adeln d. 17 Mars r83o.
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelse>
angående' verkställd .granskning af
Chartte-Sigillåtpi-ContoiPets HufvudBok
för är 182,6.
1826 upprättade, uti E. K. M:s och Rikets
Kammar-Rätt utan anmärkning reviderade
och Stats-Utskottet tillställda Hufvudbok
har derstädes blifvit granskad, utan att jiågon
omständighet dervid förekommit, sorn
ansetts föranleda till någon serskild åtgärd
från R. St:s sida; hvilket R. St. härigenom
få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Preste-Ståndet d. 17
Borgare-Ståndet d. 17
Bonde-Ståndet d. 17
S. A. K.
Den uti Chartse-Sigiliatce-Contoirét för år
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrifv. N,o 472. 4>
N:o 472-
UppJ. o. godk. hos Ridd och Adeln', d. 17 Mars i83o,
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående återbetalningen af Creditiv-medlen
för Spannmåls uppköp.
S. A. K.
Uti Skrifvelse d. 16 innevarande månad ,
hafva väl R. St, i underdånighet anmält vilkoren
för ett Creditivs anvisande till an*
skaffning af Spannmål vid inträffande missväxt-år
; men som något stadgande, huru förhållas
bör med det som utaf Creditiv-medlen
inflyter, då icke blifvit fattadt; så, ehuru
det synes ligga i sakens natur , att sådana
medel böra återgå till Riksgälds-Contoiret,
hvarifrån penningarne blifvit förskjutna,
hafva R. St. likväl ansett, att sådant bör bestämdt
uttryckas, och i sådant hänseende
heslutit, att i den mon Creditiv-medlen återbetalas,
skola de till Capital och derå möjligen
inflytande Ränta till Riksgälds-Contoiret,
genom Stats-Contoiret, aflevereras.
Hvilket R. St. härigenom få hos E. K.
M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
44 Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrif v, IV.o 473.
N:o 473.
Uppl. o. godt. lios Ridd. och Adeln d. iyMarsiölo.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej
angående anslaget för en
Vattenlednings' anläggande vid
Carlskrona.
S. A. K;
Rikets Ständer, som, i anledning af E. K. M:s
Nådiga Proposition om fortfarande af det
vid senaste Riksdag beviljade anslag till anläggande
af en Vattenledning vid Carlskrona,
uti underdånig Skrifvelse af den 3
Febr. nästlidet år anmält, att, då den slutliga
Stats-regleringen hunnit fullbordas,skulle
B. St. uppgifva den tillgång, som för ändamålets
vinnande kunde förefinnas; få härigenom
bos E. K. M. i underdånighet tillkännagifva,
att, på sätt och med vilkor i öfrigt,
sorni nämnde underd. Skrifvelse innehåller,
de för verkställigheten af berörde vattenledning
anslagna medel nu mera blifvit anvista
på Riksgälds-Contoiret, att, i egenskap
af Creditiv, utgå.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp.-Utsk. Förslag till und, Skrifv. N.o 474- 4^
N:o 474*
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående förräntningi af de
till För svarsVer ket anslagna medel.
S. A. K.
Rikets Ständer, som genom Skrifvelse af cl.
3o November nästlidet år hos E. K. M. i underdånighet
anmält, att de till FörsvarsVerkets
iståndsättande anvista medel skola,
så vida de icke redan förut till RiksgäldsContoiret
ingått, dit öfverlemnas, att till
fyllnad i den anslagna summan hållas E. K.
M. tillhanda, till det belopp hvarje år, som
E. K. M. finner höra i ett eller annat af
seende
användas för nämnda ändamål, hafva,
i anledning af derom gjord framställning,
funnit billigt, att den möjligen uppkommande
räntevinst å hvad af berörde
medel E. K. M. icke sålunda låtit i Riksgälds-Contoiret
lyfta, jemväl må komma Rikets
Försvars-Yerk till godo, för att af E.
K. M. användas, och således heslutit, att
de åt Försvars-Verket anslagna och uti be
rörde
underdåniga Skrifvelse upptagna me
-
46 Exp.-Vtsk. Förslag tilFund. Skri/v. IV.-o 475.
del må, så vidt ske kan, i Banken förräntas,
på sätt för långifvare af allmänheten
blifvit bestämdt; äfvensom att den häraf
möjligen inflytande ränta må af E. K. M.
användas till Tredje Hufvudtitelns förstärkning
för oförutsedda militaira utgifter, dock
icke till Löner > Pensioner eller Gralijicelion
er.
Hvilket R. St. härigenom få hos E. K.
M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 47 5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse i frågan
om upphörande af Åkerbo Härads
Dagsverks - skyldighet under
Kungsöhrs Kungsgård.
S. A. K.
H os R. St, liar framställning blifvit gjord
om befrielse för de till Kongsöhrs Kungsgård
och f. d. Stuteri dagsverksskyldige hemin
a ns-egare inom Åkerbo Härad, från den
Expeditions-Utskoltets Memorial jy.o 4?6. 47
lösen efter markegång, som de för sina
dagsveiken erlägga; och hafva, vid öfvervägande
häraf, R. St. funnit sig böra till E.
K. M. i underdånighet öfverlemna, att oro,
efter skedd vederbörlig undersökning, Åkerbo
sHärad finnes skäligen böra komma i åtnjutande
af den sökta befrielsen från dagsverks-skyldigheten
till Kungsöhrs Kungsgård,
E. K. M. må, emot den nu utgående och
såsom understöd vid utgörandet af detta onus
dem tillagda så kallade dagsverks-tunxxans
indragning till Kronan, tilldela Häi’adet en
sådan lättnad,
Hvilket R. St. härigenom få hos E. K.
M, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 476.
Memorial med hemställan om en förändrad
redaction af den ,§• i RiksdagsBeslutetj
som innefattar beräkningen
af Stats-Verkets inkomster.
Sedan R. H. St., med bifall till Bevillningsutskottets
Memorial N:o 68, af den g sistförflutna
Februari, beslutit, att den ersättning
för Salpeter-gärden, som från i83i års
början, med 124,000 R:dr årligen, utgöras
48 Expeditions-Utskotlets Memorial N-o 476.
bör> skall ”utgå af de Stats-Verket utaf
”Brännvins- och Tullbevillningeli tillflytande
"tillgångar, utöfver det belopp , hvartill de
”uti Riks-Staten blifvit beräknade,” samt detta
beslut medförer en rubbning i det belopp,
hvartill Stats-Yerkets inkomster derförinnan
beräknade blifvit, föranlåtes ExpeditionsUtskottet
hos R. H. St. vördsamt hemställa,
att i:sta momentet af härhos bilagde och
redan justerade §. af Riksdags-Reslutet måtte
erhålla följande förändrade redaction:
Enligt den af oss antagna beräkning af
StatsVerkets inkomster, uppgådessa för år 1 S3o
till ett belopp af tillsammans R:dr 7,285,000
hvartill ytterligare kommer, från
och med året i83i, den till utgående
af Brännvins- och Tullbevillningen
anvisade ersättning för
Salpeter-gärden, med  124,000
Hvadan Banco R:dr 7,409,000
utgör den summa, hvartill Statens alla intrader,
med undantag blott af Allmänna
Bevillningen, för år i83i och följande åren
intill nästa Riksdag beräknade blifvit.
Stockholm d. 16 Mars i83o.
N:o 477-
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv. Af.-o 477- 49
N:o 477*
Uppl. n. godk hos Ridd. och Ä.deln d. 17 Ma i-s i83ö.
Presté-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 18 —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående
Stats-Herkets inkomster för
år i83o och följande åren> intill
nästa Riksdag,.
S. Ä. K.
Enligt den af R. St. vid innevarande Riksdag
antagna bevakning af Stats-Verkets inkomster,
uppgå dessa, för år i83o, till ett
belopp af tillsammans R:dr B:co 7,285,000
b vartill ytterligare kommer, från
och med året i83l, den till utgående
af Brännvins- och Tullbevillningen
anvisade ersättning
för Salpetter-gärden, med i .. . . 124,000
Hvadan Banco B:dr 7,409,000
utgöra den summa, hvartill Statens alla intrader,
med Undantag blott af allmänna BeVi
Ilningen, för i83i och följande åren intill
nästa Riksdag beräknade blifvit.
Bdi. till R. St. Prot. '1828-30. 10 Sami. 3 Band. 4
2:dra Häftet.
5 o Exp.-Utsk. Förslag till urul. Skrif v. N-o 477*
I sammanhang med uppgörandet af denna
beräkning, hafva R. St. fattat följande
beslut, hvilka till E. K. M:s höga kännedom
i underdånighet skolat anmälas:
1:0 Vid förnyad pröfning af den förut
väckta frågan om Mantals
Lagmans- och Häradshöf dinge-räntans utgörande
till lika belopp öfverallt i Riket,
äfvensom om indragning af den såsom bevillning
anslagna Sterblius-procenten:
a) att någon förändring uti de för Mantalspenningarnes
utgörande inom Götheborgsoch
Bohus Länj Nerikes , Wermlands j
Westmanlands_, Stora Kopoarbergs, Wester-Norrlands
, Jemtlands , Westerbottens
.och Norrbottens Län hittills följda
grunder, för närvarande icke skall ega
rum, men att, om framdeles en allmän
undersökning för beredandet af all jords
lika beskattning i fråga kommer, då äfven
närmare må utrönas grunderna,
hvarefter Mantals-penningarne böra, med
mera likhet än nu eger runa, öfver hela
Riket utgöras;
b') att den redan stadgade Sterbhus-afgiften
må bibehållas, ej mindre å Landet än i
Städerne, och fortfarande såsom hittills
utgå; och att, då R. St. funnit orsakerna
böra utredas, hvarföre Städerna Stockholm
och Götheborg blifvit från denna
allmänna afgift befriade, och deremot
Exp.-Visk. Förslag till nnd. Skrif v. N-o 477* 5r
icke erlägga till Stats-Verket mera än
sk. af hvarje icke fattigt matlag eller
hushåll bland Borgare och ofrälse Ståndspersoner,
R. St. skolat hos E. K. M. underdånigst
anhålla, det undersökning i
detta afseende må i Nåder verkställas,
samt, efter det nämnde Städer hörde blifvit,
de derutinnan erhållna upplysningar
R. St. vid nästkommande sammankomst
meddelas;
c) att, i följd häraf, någon annan förändring
i Lagmans- och Häradshöfdingen
räntan för närvarande icke bör ske, än
att då de ställen, såsom uti Carlskoga
Härad i Nerike samt flere trakter af
JVermland, hvarest den nu betalas med
mindre än sammanlagdt 12 sk., den bör
till detta belopp fullt för. hvarje matlag
på Landet förhöjas och beräknas å alla
orter lika, nemligen den Stats-Verkefc
förbehållna Lagmans-och Häradshöfdingeräntan,
tre fjerdedelar af afgiften med
C) sk., och Tingsgästningspenningar en
fjerdedel med 3 sk.; hvarjemte Wermlands
invånare böra befrias ifrån utgiften
för fångföringen, och kostnaden
derföre i delta Län, såsom i allmänhet,
till följd af E. K. M:s Nåd. Bref d. 2 Febr.
i8ij), eger rum, af Statsmedlen utgå;
tT) att Lagmans- och Häradshöfdinge-rän
-
5 2 Exp.-ZJtsk. Förslag lill lind. Skrif v. N:o farj.
tan till hela beloppet, 12 sk., hädänefc
ter bör »till Stats-Verket ingå , och ett
emot fjerdedelen deraf belöpande anslag
i Riks-Staten uppföras, till godtgörande
af Domares och Nämndens Tingsgästningspenningar
; de vederbörande , som i
Tingsgästning nu åtnjuta meta än en
fjerdedel, likväl under deras tjenstetid
dervid bibehållna. Dock bör, hvad Dalarne
angår , så väl i afseende på
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntahs
Utgörande, som Tingsgästnings-penningarnej
hvilka i denna ört allena uppbäras
directe af Nämnden, sorn för Häradshöfdingens
lott redovisar, det derstädes
tills vidare vid hittills följda grunder
och ordningar förblifva;
aiö Ätt de serskilda Landsböckersorn
öfver allmänna Bevillningen hittills uppgjorts,
böra, såsom nu mera till ingen nytta
ledande, sedan en viss form för Kronouppbörds-rédovisnihgen
blifvit stadgad och
ett årligt Riks-JBökslut infördt, upphöra, helst
dessa Landsböcker ej ingå i Riksgälds-Coiitoiret,
som deraf ej täger någon kännedom,
utan endast granskas i Kammar-Rätten, lika
med de allmänna Landsböckerna;
3:o Att, som , i fråga om Salu-accisaf
giftens upphörande, R. St. funnit sig bö
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 477, 55
ya lemna behörigt afseende å det uppgifna
förhållandet om Landtmannens rättighet
att, utan hinder och afgifter, kunna till
Städerna införa Kött, Bröd och Dricka, äfvensom
derpå, att den ena medborgaren
icke bör högre och olika beskattas än den
andra, för idkandet af en och samma näring,
R. St, alltså medgifvit, att, om och
hvarest rättigheten att, utan afgift, till Städerna
införa och till, salu hålla Kött, Dricka
samt Bröd, är eller blir Landtmannen
förunnad, den Staden bör från denna afgift
befrias; hvadan denna inkomst-titel iche
funnits böra uppföras till högre belopp
än 7,500 R:dr,
Slutligen och hvad beträffar Salpetergärden,
hvilken med 1831 års början kommer
att upphöra, åberopa R. St. deras under
den i5 af innevarande månad tili E,
K. M., i afseende derå, serskildt aflåtna urv*
derdåniga Skrifvelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
54 Exp.-Utsk. Förslag lill unä. Skrif v. N.o 478.
N:o 478.
Uppl, ö* godk, bos Ridd, och Adeln cf, 17 Mars 1830,
Preste-Ståndet d, 18 — —
Borgare-Ståndet d, 18 — —
Bonde-Ståndet d. «8 -— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående B evillnings-afgift
å de Sågar, Valk- och Stamp-verk,
om hvilkas anläggning hädanefter
kan blifva fråga, eller som,
ehuru redan anlagda, ännu, icke
blifvit skattlagda,
S. A. K.
Sedan E. St. uti en, med anledning af E.
K. M:s Nådiga Proposition angående förändrade
grunder för Lego-och Salu-sågars samt
Valk- och Stamp-verks beskattning, aflåten
underdånig Skrifvelse, bland annat, förklarat,
att, hvad anginge de Sågar, Stamp- och
Valk-verk, om hvilkas anläggning hädanefter
kan blifva fråga, eller, ehuru redan
anlagda, ännu icke blifvit skattlagda, R. St.,
i öfverensstämmelse med E. K. M:s Nådiga
Förslag, funnit dessa Verk höra anses såsom
Fabriks-inrättningar’, deraf årlig bevillning
skulle erläggas; så få R. St. härmed i underdånighet
tillkännagifva, att R. St. pröfvat
Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skri/v. N.o 478- 55
rättvist oell billigt, det sådana ofvannämnda
inrättningar, om hvilkas anläggning hädanefter
kan blifva fråga, eller sorn, ehuru,
redan befintliga, icke ännu blifvit ålagda
grundränta, böra, enär de enligt gällande
Författningar kunna en sådan grundränta
åsättas, men derifrån befrias, i stället vidkännas
en med denna förmon någorlunda
jemförlig förhöjd bevillning, ungefärligen
svarande emot de afgifter, andra dylika redan
skattlagda Verk för närvarande få vidkännas
, samt på sådana grunder beslutat,
att ifrågavarande Såg-cjvarnar, Vålkoch
Stamp-verk skola påföras en lika bevillning
med Fabriker och Inrättningar i Städerne,
eller fem för liundradet af behållna
inkomsten; hvarjemte R. St. funnit, att i
slutet af 1 Mom. i 35 §. af den nya Bevillnings-förordningen
lämpligast kunde härom
intagas ett så lydande stadgande:
"Dock skola sådana Lego- och Salusågar,
Valk- och Stamp-verk, hvilka , enligt
gällande Författningar, kunna grundränta
åsättas, men antingen hädanefter inrättas,
utan att sådan ränta för. deni bestämmes,
eller, ehuru redan anlagda , icke
ännu blifvit skattlagda, till bevillning anses
lika med Fabriks- och dylika Inrättningar
i Städerna, till fem för hundradet af
den behållna inkomst, de under nästföregående
året åtnjutit.
56 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 479*.
Sorn likyäl den nya Bevillnings-förordningen
redan blifvit expedierad och af R.
St. justerad, få R, St. i underdånighet anhålla,
att ofvannämnda stadgande antingen
måtte å det härofvan utmärkta ställe i berörde
Förordning intagas, eller allmän Kun-,
görelse till vederbörlig efterrättelse derom i
Nåder utfärdas.
' \
Rikets Ständer framhärda etc.
479*
Uppl, p, godk, hos. Ridd, och Adeln d, 17 Mars, i83o,
Preste-Ståndet d, 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d, 18, — —•
Rikets Ständers underdånigt Skrifvelse
j angående förändring af
Kongl.. Maj:ts Nådiga Förordning
emot oloflig införsel och utförsel
af varor.
S. A. K.
Enär R, St., med anledning af väckt fråga
OM ändring uti Kongl, Förordningen emot
Pxp.-Ulsk. Förslug lill lind. Skfifv. N.;0 479- Sf
oloflig införsel eller utförsel af varor, under d.
a3 Junii 1825, funnit, att densamma, mi mera,
i åtskilliga delar icke uppfyller det dermed
åsyftade ändamål, få R. St. härmed i under-,
(fånighet anhålla, att E. K. M. täcktes i Nå-,
der besluta och. låta vidtaga de förändringar
i ofvannäinnde Förordning, hvilka, af behofyet
påkallas, till näringarnas, skydd samt
betryggande emot försnillning af den, Sta-,
fen rättmätigt tillkommande Tull-intrad, u,-.
tan att den laglydige medborgarens rättsenliga.
anspråk på hus. och hemfredens. helgd må
äfyentyras, samt att E-. K. M, må täok,as;
tillika låta ombesörja, det de kraftigaste anstalter
träffas å Rikets kuster och gränser,
till hindrande af oloflig införsel och utför-,
sel af varor; och då R. St. hysa den öfvertygelse,
att E. K. M., efter vederbörande
Autoriteters hörande, i Sin vishet lärer säkrast
i Nåder utfinna hvad, i afseende på delaiferna,
till ändamålets vinnande må vera
att tillgöra, torde R. St., såsom deras allmänna
åsigter af ämnet och till det afseende
K. M. derå i Nåder täckes lemna ,
härmed få anmäla, att R. St. anse Författningen
påkalla förändring och rättelse i föl-s,
jande hufvudsaktiga delar,, nemligen;
1:0 att Visitations-rätten, så väl i af-,
seende på tid sora rum, bör utsträckas, med
vilkor likväl af lämpligt ansvar, då Yisi*
58 Exp.-Utsk. Förslag till uncl. Skrifta N.-o 4-8o.
tations-rätt missbrukas, eller olaglighet dervid
begås ;
2:0 att ansvarigheten för beslagsmän
måtte så lämpas och mildras, att beslagsman,
af fruktan för ett, i jemförelse emot
möjlig förseelse, allt för strängt straff, icke
må tillbakahållas från tjenstens eller sin
pligts behöriga utöfning; och
3:o att bestämdare Controler måtte i
Nåder stadgas, så väl i afseende derpå, alt
beslags-gocls må erhålla dess rätta värde,
som att straffbestämmelserna må träffa den
verkliga lagbrytaren.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 480
"Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Mars j83o.
Preste-Standet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 —- —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
om utmjrntning af Bankens
tillgångar i Silf ver och Guld, och
hvad dermed för öfrigt gemenskap
eger.
S. A. K.
Dä genom det af E. K. M. i Nåder sanclionerade
R. Sts. beslut, angående införan
-
Exp*-TJlsk, Förslag till und, Skri/v, N.-o 480. 5g
det af en ny Mynt-fot, och återställandet
af Bankens skyldighet att, efter den grund
som tillika är vorden bestämd, med Silfver
mynt inlösa sina Sedlar, en vida betydligare
och skyndsammare utmyntning af
Bankens metalliska tillgångar, än som under
senare åren egt rum, hlifver oundgängeligen
nödig; hafva R. St., efter öfvervägande af
hvad härmed gemenskap eger, förenat sig
om följande Stadganden i fråga om Bankens
förhållanden till Kongl. Myntet, nemligen:
1:0 Banco-Fullmägtige bemyndigas, i
hvad Banken angår, att, genast efter det
Kongl. Maj:t afgjort om beskaffenheten af
det nya Myntet, så fort sig göra låter, och
sedermera framgent, vidtaga nödiga åtgärder
för erhållande af Silfvermynt, enligt nya
Myntfoten, till sådant belopp, att éj allenast
Kongl. Myntets Attester må kunna dermed
förskottsvis infrias, på sätt uti 5:te punkten
stadgas, utan ock, sedan allmän inlösen af
Bankens Sedlar med sådant Mjmt tagit sin
början, densamma kan obehindradt fortsättas.
2:0 Vid uppmyntningen , som bör oafbrutet
fortgå. efter hvad å Kongl. Myntet
tnedliinnas kan, skall den ordning följaé, att
först användes Bankens redan egande tillgång
i omyntadt Silfver, jemte hvad ytterligare
genom uppköp eller vexling deraf in
-
6 o Exp.-Utsk. Förslag lill urul. Skrif v. IV.-o, 48,0^
går, tillika med sådant aflyst eller förnatt
Mynt, som är tjenligt till det finare Silfrets,
utblandning; dernäst förrådet i utländska
Mynt-sorter», med undantag af Spanska Pilastrar
; sedermera de behållningar, sorn der--  af finnas; och ändtligen de efter 1664 &rs
Myntfot utpräglade oförnötta och fullvigtig
ga Svenska Myntsorterna, hvaribland då, i
sista rinn ine t, |:dels, f:dels och liela Riksdaler-stycken.
3:o. I nion af tillgång och behof ega.
Ranco-FuUmägtige jemväl föranstalta, det
Bankens behållningar i Guld varda till Du-,
ca ter uppinyntade.
4:o Till underlättande af en för Kongl.
Myntet nödvändig tillgång på rudi materier
till myntningens jemna och oafbyutna fortsättning,
äfvensom behöfliga contanta medel
till de, i följd häraf, betydligt ökade utgifter
och kostnader, må Banco-Fullniägtige,
på Kongl. Myntets anfordran och efter dess.
yeqvisitioner, i förhållande till de Silfverqvantiteter
af finare halt, som, enligt andra
punkten, till myntning aflemnas, äfven låi
fa åtfölja:
Gröfre Silfver i plantsar eller Mynt,
eller ock aflysta Kapparmynts-sorter, till
det belopp, sorn för det nya Myntets, 1 oye
-
Exp.~Ulik Förslag till uncl. Skrift*■. N.-o 480. 61
Ving, efter Myntördhingen, erfordras; samt
dessförutan till Kongl. Myntet anordna i förskott
en summa af högst 40>°oO R:dr B:coSedlar.
Silfret påföres Kongl. Myntet, enligt sitt
htrinséca värde, i penningar efter gällande
hiyntfot, nied afdrag af myntskatten, och bör
alltid, inom möjligast korta tid-, uti mynt
återleveréras; då, i mon af Sådan återléVerance,
Silfver å liyo erhällés; hvaremot det
å Serskild räkning lemnade 'contanta förskottet,
äfvensom Kopparen, hvilken i pénhingevärde
påföres Kongl. Myntet, efter Bankens
Bokförings-piis, balanceras, till återgäldande
framdejas af Kongl. Myntet, i den
mon inflytande slagskatter, eller ändra behållningar,
dertill lemna tillgång;
5:o I Banken skall, utan omgång eller
tidsutdrägt, med Silfvermynt och Ducater
efter numerairen, inlösas de Attester, som
från Kongl. Myntet blifva Utställda öfver
derstädes, för Bankens räkning, i,nlevereradt
Silfver Och Guld till uppmyntning; och
ställas dessa Attester, hvad Silfvermyntet
angår, efter den nya myntfoten, med gjordt
afdrag för myntskatten. Dock vare det Banken
förbehållet, intill dess ett tillräckligt
förråd erhållits, ätt, äfven med Svenskt
Silfvermynt, efter 1S64 års myntfot, kunna
inlösa dylika Attester, sålunda ätt i Rldr
62 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. K.o 480.
af detta senare Mynt motsvarar f:dels R:dr
af det förra.
6:0 Allt Silfver (undantagande Controlleradt
Verk-Silfver, de äldre Svenska Riksdalers-sorterna
och sådant utländskt Mynt,
Sorn erbjudes till omedelbar invexling efter
de af Rikets Ständer fastställda Tariffer) och
likaledes allt Guld (med undantag af controlleradt
Ducat- och Arbets-Guld), som till
Banken, eller för dess räkning, levereras,
kommer, likasom hittills, att undergå prof
af vederbörande å Kongl. Myntet, hvilka
ega att deröfver utfärda Attester, intygande
så väl verkliga beloppet i fint, som värdet
i Riksdaler eller i Ducater, med afdrag
i lorra fallet af myntskatten. Det beror af
Banco-Fullmägtige att bestämma huruvida
Silfver eller Guld, under en viss halt, må
emottagas eller icke.
7:0 Enär Silfver och Guld finnes å K:gl.
Myntet för Bankens räkning, innestående till
större belopp, än som kan medhinnas att,
inom senast 6 veckor, blifva uppmyntadt,
bör Banco-Styrelsen foga anstalt, att öfverskottet
genast varder till Banken aflemnadt
i plantsar, hvilkas halt och värde då tillika
från Kongl. Myntet attesteras, dervid hvarje
plants , till behörig controll och säkerhet,
med en dess stämpel förses.
Exp.~Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 480. 63'
8:0 I Januarii månad hvarje år och oftare
, der så skulle nödigt pröfvas, skall inventeriug
å Kongl. Myntet anställas, genom
det Styrelse-Verk, hvarunder Mynt-inrättningen
lyder; och ege Bäricö-Fullmägtige att,
uti denna inventering, genom Ombud deltaga.
Skulle dervid, i hvad Banken rörer,
något finnas att erinra, må Banco-Fullmägtjge
hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig
anmälan.
g:o Vid hvarje års förlopp skall fullständig
räkning upprättas emellan Banken och
Kongl. Myntet, samt i båda Verken afslutas
lill ömsesidigt godkännande.
10:0 För hvarje qvartal skall, utafKrgl.
Myntet, till Banco-Fullmägtige öfverlemnas
en tabellarisk öfversigt, som redovisar för
användandet af det å Kongl. Myntet, såväl
från Banken , som för Bankens räkning
emottagna Silfver och Guld, samt hvad deraf
ohegagnadt qvarstår.
Hos E. K. M. anhålla R. St. i underdånighet
att, jemte Kådigt bifall till de delar
af förenämnda föreskrifter , som afse åligganden
för Kongl.Myntet,E.K.M. tillika täcktes
i Nåderanbefalla ett skyndsamt vidtagande af
sådana anstalter, att Kongl. Myntet inom görligaste
korrta tid kan komma att i verket
sätta den hastigare Utmyntning af det nya
64 Éxpeditions-Utskotlets Memorial N.-o 48 (v
Silfvfer-myntet, sorn ;if de iför liand varande
förhållanden så högt påkallas-.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 481.
Memorial, med besvarande af erhällen
anmärkning f rån Högt. Riddérskapet
och Adelfi å Utskottets förslag
till underdånig Skrifvelse > J\:o 466.
"Vid föredragning inför Höglofl. Ridd. och
Adeln af Expédilions-Utsköttets närlagde för*
slag till R; St. underdåniga Skrifvelse till K.
Majit, angående den extra Ståts-regleringen
intill nästkommande lagtima Riksmöte, har
af Hr von HartmansdorffAllgust, anmärkt
blifvit, att, enär ifrågavarande reglering se*
dermera undergått åtskilliga förändringar >
densamma derefter horde rättas, i enlighet
med den Tabell, som finnes bifogad Stats*
Utskottets Betänkande under N:o 443 > så
framt icke föreskrifterna för Fullmägtige 1
Riksgälds-Contöiret och underrättelserna tili
K. M. skola blifva olika; mell dä den värde
Ledamoten, i sammanhang med denna er*
inran, sjelf médgifvit, att det af Utskottet
öfgifna förslag är fullkomligt öfvérehsstäm*
mande
Bxpeditions-Utskottets Memorial N.o 48 r. 65
mande med det beslut R. H. St., genom
bifall till Stats- och Banco-Utskottens Utlåtanden,
N:ris 22 och 47» redan i afseende
å extra Stats-regleringen fattat, hvaremot
det af Herr von Hartmansdorff' åberopade
Stats-Utskottets Betänkande N:o 442 hvarken
lärer af de respective Riks-Stånden vara
gilladt, eller ens till sitt innehåll är af
Expeditions-Utskottet kändt, behagade R. St.
finna, att Expeditions-Utskottet, vid sådana
förhållanden, icke kan anse sig tillständigt
vara, att någon förändring i det redan afgifna
förslaget till underdånig Skrifvelse
i ämnet tillstyrka, hvadan ock samma förslag
till bifall å nyo vördsamt anmäles.
I den händelse åter någon ytterligare
eller förändrad expedition i detta ämne, såsom
följd af R. H. St:s ännu icke beslutade bifall
till Stats-Utskottets Betänkande N:o 442>
framdeles kan ifrågakomma, skall Expeditions-Ulskottet
icke uraktlåta att med förslag
dertill , till de respective Riks-Stånden inkomma.
Bi)u till R. Sl. Prot. 1828—t83o. lo.-de Sand. 3 B. 5
ä:dra Häftet.
66 Exg.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 4^2,
N:o 482.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Mars i83o,
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående anvisning af 70 ,000 R:dr
för Krigs-Collegii Departementers
materiela behof och Krut •tillverknings-kostnader
j utaf öfverskotten
på Stats-Verkets inkomster.
S. A. K.
Rikets Ständer, som, på sätt deras underdåniga
Skrifvelse af den 17 innevarande månad
, angående reglering af Riks-Statens
Tredje Hufvud-titel innehåller, anslagit och
å Stat uppfört en summa af 626,000 R:dr
Banco för Krigs-Collegii Departementer till
Försvars-Verkets materiela behof, hafva, i
sammanhang härmed, nu beslutit, att, derutöfver,
Riksgälds-Contoiret skall, för att
tillhandahålla E. K. M. årligen 70,000 R:dr
för nämnde behof och Krut-tillverkningskostnader,
intill dess öfverskotten på StatsVerkets
inkomster från och med år i83o
blifva utredda, eller derest öfverskotten härtill
för något år icke lemna tillgång, desamma
genom upplåning anskaffa, med vilkor,
Expedilions-Utskottets Memorial Dl.-o 483. 67
att nämnde förskott af de följande årens
öfverskotts-medel skola ersättas.
Hvilket R. St. härigenom få hos E. K.
M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o /f83.
Memorial till Högvördige Preste-Ståndel
j med Svar å Äterremiss af Utskottets
Memorial, JV;o 44°, angående
verkställigheten af föreslagna
åtgärder till förekommande af vissa
till Bilianget hörande Handlingars
omtryckning.
Med anmälan, det förenämnda Memorial,
jemlikt till Expeditions-Utskottet ankomna
Protocolls-utdrag, redan blifvit af trenne Riksstånd
bifallet, och att den af Utskottet deruti
gjorda hemställan sålunda, grundlagsenligen,
nu mera utgör R. St:s beslut, har
Utskottet i öfrigt, med anledning af den utaf
Biskopen m. m. Doctor Thyselius gjorda,
samt af flere bland det Högvördige Ståndets
öfrige Ledamöter biträdda anmärkning, det
skulle Utskottets ifrågavarande hemställan
åsyfta inrättandet af en alldeles ny tjenst,
för hvars bestridande en årlig lön eller arf
-
68 Expeditions-Utskottets Memorial N.o 484-
vode borde utgå, härmed skolat vördsamt
erinra, det af Memorialets innehåll bör någon
så beskaffad slutsatts så mycket mindre
kunna hemtas, som Utskottet endast till R.
St. framställt den förfrågan, huruvida det
må vara Utskottet tillåtet att bland dess
Tjenstemän utse någon person, som emellan
denna och nästinlräffande Riksdag kunde
verkställa hvad af R. St. till besparing vid
Bihangets tryckning blifvit beslutadt, till följd
af Utskottets Memorial N:o 422> oc^ således
ingalunda föreslagit någon ny tjensts inrättande
och än mindre lön derföre; och
får Utskottet jemväl anföra, det Utskottet ej
för behöfligt ansett att, jemte förrberörde
förfrågan, göra någon hemställan om vedergällning
för ofvanomförmälde uppdrag, då
det alltid kan bero på kommande Ständer
att derom hesluta, i förhållande till den ordning
och omtanka, hvarmed uppdraget blifvit
verkställdt, samt i mon af de besparingar,
som derigenom kunnat åvägabringas.
N:o 484.
Memorial, angående hvad af Hillänget till
R. St:s Protocoll återstår att tryckas
efter innevarande Riksdag.
Expeditions-Utskottet, som nu får hos de
resp. Riks-Stånden anmäla, att af Bihanget
