# ID: svediakorp-gov1910
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 44,252
# sentences: 1,406
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bil, till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
Transport 112,029: 3a.. 7. 4^,863: 42* 2-  Remisslage ........ R:dr 6,925:34. 6.
Observations- och Uppbörds-procent
. „ 13,447-' i-7-
Restitutioner
. . „ 2^,0^: i5.—
Döda kroppars besigtning och bortförande,
för föreg, åren . . . „ 516:28.10.
Byggnader och Reparationer i Landsörterna,
för år 1826 „ 95i: 4o. 2.
föreg, åren v. . . . „ 1,798: 3?. 4. 2>r]5o: ^ 6.
Tullfrihels-Ersättningar, för föreg, åren 3o: 36.—
Kongsängarnas bergning  14:4^* 4-
S:r 159,759:29. 4.
Hvarifrån dock afgå Besparingar å
andra anslag under Titeln . . „ 5,024: 19- 6^54^35* g_ I0.
Transport 201,599: 4* —
l6 Bil. till K. M-. Nådiga Propos. N.-o 2»
Transport 201,599: 4* —
Härtill komma brister, att äfven af Öfverskotten
å Inkomsterna ersättas, å
Andra II u f v u d - T i t e 111:
Stats-Contorets Stat för Riks-Boksluts-Contorets Aflöning,
enligt Rikets Ständers Beslut, och Eders Kongl.
Maj;ts Nådiga Skrifvelse af d. 24 Mars 1824 2,011: 35. 2.
Fjerde Hufjvud-Titeln:
Clerecie-Staten, Biskopens på Gottland lön,
enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
af d. 5 Maji 1824, utgången i Contant,
emot det att Indelta LöneniStatsYerkets
Inkomster ingår 1,913: 16.—■
Academie-, Gymnasii- och Scholas-Staten,
Brist i hvad från
Anordningen utom Stat vid
Siatsregleringen blifvit hitfördt 609: 1. 9. „
— ———
,!2yO!22« I C).
Transport 4)534: 4> 11.201,599: 4- —
Bil. lill K. M. Nådiga Propps. N.-O 2.
Transport 20i,5qq: A. —
Sjette Hufvud- Titeln:
Hospitalers och Lazaretters Underhåll, äfven
förut upptagna under Anordningen
utom Stat  6io: 23.— -
- ■ d,i5o: a-. 11.
Summa att af Öfverskotten å Inkomsterna fyllas R:dr 206,752: 3i. 11.
Dessutom visa Utgifts-Titlarna för år 1826 följande Brister, till
hvilkas fyllande Eders Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af den 8 innevarande
månad, förklarat sig vilja i Nåder lill Rikets Ständer gora
framställning om Anslag, nemligen å
Fjerde Hufvud-Titeln:
Anslag till Catecheser, Psalm- och A. B. C.-Böcker för den på gränsen
emot Norrige, i Wermeland boende Finn-Allmoge, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den Februarii i8a6anvist å denna HufvudTitels
Besparingar, som dertill ej lemna! tillgång R:dr 100:
Transport 100: — —
Bill. till B. S. Prat. 1S28 och 182g. I Sami., 1 Band.
usla Häftet. (C) 2
18 Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N.-o 2.
Transport 100:
Sjunde Hufvud-Titeln:
Nådegåfvor till Embets- och
Tjenstemänspensions-sökande
Enkor och Barn, hvilka
ansetts berättigade att till
framdeles uppförande å Pensions-Staten
dassi ficeras. Enligt
i Nåder fastställda Pensions-regleringar,
så väl för
år 1826, som för föregående
åren, hafva sådana Nådegåfvor
med idel af blifvande
Pensioner utgått och varit
anviste åHufvud-Titelns Besparingar,
hvilka intill 1825
års slut, och så länge StatsContöret
egde att disponera
hela denna Hufvud-Titel,
samt derunder några Reservationer
från förra åren varit
att tillgå, dertill äfven lemnat
full tillgång. Civile Enkors
och Barns pensioneraiide,
jemte anslaget dertill, är
vid 1827 års början till Civile
Statens Pensions-Cassa
öfverflyttad, och enahanda
befattning med Staten för
Transport 100:
Bil. till K. M. Nådiga Propos. JY.-o 2.
Transport 100:
Militaira Enkor oclr Barn är
vid innevarande års början
af Arméens Pensions-Cassa
öfvertagen; hvadan StatsContorets
befattning med
dessa Utgifter med år 1827
beit och ballet upphört; och
är det att förmoda, att vid
afslutningen för detta år, och
sedan kändt är hvad afännu
reserverade Pensioner
kan hafva blifvit besparadt,
någon minskning kan ske
uti 1826 års Brist, hvilken,
enligt samma års Räkenskaper,
utgör 2,114: 16. 6.
Summa R:dr 2,214: 16. 6.
Med tillägg af sistnämnde summa utgör,
utom de på Öfverskotten å Inkomsterna
directe anvista Utgifter, Bristen i 1826
års Stats-anslag 208,967 R:dr 5 r:st.
Såsom Besparingar å Stats-Verkets Utgifter
förekomma först 4°>632 R:dr 46 sk.
6 r:st, anslagne såsom Tillökning efter Riksmarkegång,
då den är högre än 6 R:dr per
Tunna, för den del af Spanmåls-heräkningen
ao Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
under Penninge-lönerna, hvilken med 40,682
T:r 3i k:pr öfverskjuter beloppet af StatsYerkets
behållna Spanmåls-Inkomst; men
som Riksmarkegången för påföljande året
1827 uppstigit till 9 R:dr 1 g sk. och deni
samma års Riks-Stat anslagna Summa folden
då erforderliga Tillökningen är otillräcklig,
måste dertill äfven användas ofvanstående
1826 års Besparing, hvilken i sådant
ändamål till år 1827 reserveras.
Då Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt
Bref af den 12 September 1827 förordnat,
att sedan Besparingarna å samtlige HufvudTitlarna,
i följd af Riks-Hufvudboks-Arbetet
för hvarje år, blifvit behörigen utrönte,
Stats-Contoret bör med underdånig anmälan
om beloppet af dessa Besparingar till
Eders Kongl. Maj:t inkomma, innan Liqviden
emellan Stat.s-Verket och Rikets Ständers
Riksgälds-Contor öfver årets Öfverskott
och besparingar upprättas; har StatsContoret,
vid afslutningen af 1826 års RiksHufvudbok,
såsom härom serskildt är uti
underdånig skrifvelse af den 24 sistlidne September
anmäldt, och under afvaktande af
Eders Kongl. Majrts Nådiga förordnande härom,
låtit under Reservationer till vidare
disposition upptaga de ännu odisponerade
Besparingarna för året, utgörande å
Bil. till K. M. Nådiga. P ropas.. N.-o 2. 21
Första Hufvud-Titein R:dr 153: 24. —•
Andra D:o „ 298: 3. —
Femte D:o „ 161: —
Tionde D:o „ 3,911:28.—
Allmänna Indragnings
Stateu
„ 4’714: 44* 9*
Summa 9,234: 3. 9.
deraf, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 8 innevarande månad, de på Tionde
Hufvud-Titein besparade 3,911 R:dr 28 sk.
skola användas till afbetalning å den Summa,
som Titeln bör godtgöra Stats-Verket i
Liqvid för erhållna Utrednings- och Proviant-Persedlar,
samt återstoden 5,322 R:dr
23 sk. 9 r:st. ingå i Liqviden med Riksgälds-Contoret.
I öfrigt utgöra från år 1826
Reser vationer till vidare anordning af Utgifter,
som äro bestämda att framdeles utgå»
å
Första Hufvud-Titein R:dr
8,569: 23.
10.
Andra
D:o
20,835: 16.
10.
Tredje
D:o . „
133,387: 44.
9-
Sjunde
D.o . „
669: i3.
7*
Åttonde
D:o . „
32,898: 25.
Nionde
D:o . „
3o,452: 21.
5.
Tionde
D:o . „
I 1,784: l8.
5.
Allmänna
Indragnings-
Staten
• • * • J)
25,287: 22.
9-
S:r
263,834: 42.
7-
Transport a63,834: 43-
7-
a 2 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
Transport 263,834: ']•
Af de till 1813 och 1814 årens Krigsskulder
Anslagna Medel  12,453:3^. 5.
Summa 276,288: 02. —
Liqviden med Rikets Ständers Riksgalds-Contor öfver 182.6 års Öfverskott
och Besparingar har, i enlighet med ofvan högstberörda Nådiga
Förordnande, blifvit alslutad, och sedan ifrån Öfverskotten å Stats-Verkets
Inkomster för året och influtne förra årens Restantier R:dr i,i32,2I2: 20. 9.
samt Besparingarne å Utgifts-Tillarna ... * „ 5,322:23. 9.
tillsammans R:dr 1,137,534: 44- ö.
blifvit afdragna
Tredje Hufvud-Titelns
Anslag . . . . . R:dr 133,333: 16.—
Tionde D:o D:o ' . „ 100,000: 233333*16
Utgifter, å Öfverskotten anvista . R:dr 88,815: 18. 1.
Brister i Stats-Anslagen ...... 206,752:31. qoi' jg
Återstå R:dr 609,633: 26. 6.
som till Riksgälds-Contoret blifvit levererade.
Bil. till K. M. Nådiga, Propos. IV.o
« Såsom Andel af Stats-Verkets Öfverskott och Besparingar, liar,
enligt afslutade Liquider, Riksgälds-Contoret erhållit för
« År 1816 till och med År 1823 . R:dr 501,039:21.—
182
1825 ' • ’
45o,337: 32. 5. t ,R T T
som, med tillägg af ofvanstående
. 609,633:26. 6.
utgör en Summa af
1,873,572:45. 51
deruti ej inbegripen den af Norrska Stats-Verket, för en del af kostnaderna
vid Hans Kongl. Höghet Kronprinsens Utländska Resa och Höga
Förmälning, år 1824 levererade, äfven till Riksgälds-Contoret aflemnade
ersättning med 60,000 R:dr Hamb. Banco, eller i Svenskt Banco
i6i,25o R:dr.
Siats-Verkets ställning till Skulder och Fordringar kan nu ej
med noggrannhet uppgifvas för någon senare tidpunct, än vid utgången
af år 1826, eller det år, för hvilket den sista Riks-Hufvud-Boken är afslutad.
Bestående till stor del af Inkomster, sorn grunda sig på Jord--
a4 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
brukets och Bergverkens afkastningar, kan
Uppbörden af de så kallade Landt-Räntorna
ej inora Skatte-året verkställas, och ända
till g månader efter dess utgång bar tiden
för Special-Redogörelsernas afgifvande måst
utsträckas. För Tull-, Post-, Chartae-Sigillatas
111. 11. Medel niåste äfven Års-Redogörelser
från den öfver liela Riket spridda
mängden af Uppbördsman inbekommas, granskas
och i Bokslut sammanfattas af tillsatte
Öfver-Styrelser, innan Resultaten häraf
kunna i Riks-Hufvud-Boken intagas. Riks»
Boksluts-arbetet, som således ej kan årligen
företagas förr, än en längre tid efter det år,
för hvilket redogöres, har, i anseende till
dess omfattning och dervid använda noggrannhet,
ännu ej, oaktadt all möjlig ansträngning,
kunnat fullbordas på mindre än
g å 10 Månader. E11 tid af iX år, efter
Skatte-året åtgår alltså innan Stats-slutet deröfver
kan framläggas. Stats-Contoret medgifver,
att denna redogörelse-method må för
mången, i beskaffenheten af Rikets Beskattning
och Uppbörds-Verk oerfaren, synas
något långsam, och att i andra Länder, der
Uppbörden mera består i Consumtions-afgifter
än Grundskatt, och der Ståts-sluten
mera grunda sig på Gassa-Förslag än afslutade
Special-Redogörelser, Årsberäkningarna
tidigare kunna uppgöras; men Stats-Contoret
vågar i underdånighet yttra den öfver»
\
Bil. till K. M. Nådiga. Propos.
• s *j - -
*8 tygclse, att äfven härvid kan tillämpas den satsen, att hvad som vinnes
i hastighet förloras i kraft, och att svårligen något annat Land kan
^ framvisa några säkrare och i yttersta detailler mera bestämda Års-Redo
o
görelser för allmänna Medel, än de som härstädes genom Riks-Hufvud
^
Böckerna afläggas.
Vid 1826 års slut hafva Stats-Verkets Tillgångar befunnits utgöra:
Contante Behållningar . .
R:dr 354,971: 3. n.
Behållningar på Yågarne af Bergs-efFecter med värde „ 38,068: 31. 10.
Fordringar af Diverse Verk
i,254,63o: 18. 7.
Innestående Krono-TJppbörd,
Levererad inom d. 3o April 1827 R:dr 2,168,691: 24. 10.
Dito inom d. 31 Augusti samma år „ 492>3o4: 8. 1.
Restantier d. 1 September D:o „ 3o6,i8’7: 8 — n /
1
L ,2,967,182:40.11.
Förskott till Liquid och Redovisning  866,009:41. 1.
Transport 5,480,862: 4o. 4*
Transport 5,480,862: 4o. 4«
Proprie Balancer \ . 02,433:36. 9.
Anmärkte Poster  100: — —
CS
o Summa R:dr 5,543,396: 29. 1.
„• Då härifrån afgå Skulderne d. 3r Dec. 1826, utgörande
Öfverlevereringar af Uppbördsman . . 10,277:20.—
o; Skulder till Diverse Verk ,
« hvaraf till Rikets Ständers
f Bank • • • • 4>7^>845: 38. 10^^. 3 T. 3>
. ^ Återstående Utgifter enligt Stat . . 2i4,25i: 3. 5.^
1 ' 1
^ Qvarhlifver ett Öfverskott af R:dr 594,363: 22. 5.
■v.*
~ hvilket Öfverskott likväl till stor del kommer att försvinna, såsom sva
^
rande emot hvad af Restantierne hlifver afkortadt, och hvad som kommer
till afskrifning utaf Förskotten och Proprie Balancerna, de senare
jo till det mesta härledande sig ifrån äldre tider.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
Till följe af Rikets Ständers, vid 1823
års Riksdag fattade Beslut, att, i stället för
de, enligt föreskriften i Rikets Ständers
Revisorers Instruction, efter hvarje Revisions-förrättnings
slut, förut upprättade och
af trycket utgifna Tabeller, för att visa
Stats-Verkets Inkomster och Utgifter, RiksHufvudbokens
Capital-Räkning med dertill
hörande nödiga Bilagor skulle, i samma ändamål,
genom trycket allmängöras, har, genom
de år i8a5 församlade Rikets Ständers
Revisorers försorg, tryckningen af sådana
Handlingar för åren 1822 och i8a3 blifvit
verkställd. Genom Nådigt Bref af d. 1 Nov.
1826 har af Eders Kongl. Majit blifvit förordnad!,
att Capital-Räkningen med Bilagor
för år 1824 då genast skulle tryckas och
till Allmänheten jemte Tidningarna utdelas.
Sedan Eders Kongl. Majit till de förlidet
år församlade Revisorer i Nåder öfverlemnat
att sjelfve om enahanda tryckning för
år 182b förordna, blef densamma genast
vid gransknings-förrättningens början af Revisorerne
föranstaltad, så att de tryckta Exemplaren
innan Revisorernes åtskiljande kunde
utdelas. Af sådan anledning har Statskontoret
trott det äfven vara Rikets Ständers
önskan att tidigt af Capital-Räkningen för
år 1826 med Bilagor hafva tryckta Exemplar
att tillgå, hvadan Statskontoret hos
Eders Kongl. Majit gjort underdånig hem
-
28 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
ställan om Nådigt tillstånd, att före Riksdagens
början om denna tryckning gå i författning,
hvilken hemställan genom Eders
Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 8 innevarande
månad blifvit bifallen.
För uppgifvandet af Stats-Verkets behof,
i och för regleringen af den blifvande
Riks-Staten, är nödigt att bestämma det
belopp, till hvilket Stats-Intraderna anses
kunna för framtiden uppgå. Stats-Contoret
har trott, att ett sådant bestämmande säkrast
skall grunda sig på de resultat, som
de afslutade Riks-Hufvud-Böckerna framvisa;
och Stats-Contoret får alltså, i enlighet
härmed oell efter ordningen i senast fastställda
Stats-reglering, följande beräkning
af Stats-Verkets Inkomster i underdånighet
föreslå:
O r dinar ie eller ständiga Inkomster,
1:0 Ordinarie Räntan bestämmes till
den delen, som är indeld att directe utgå
till vissa personer, Stater och Inrättningar,
af Sammandraget öfver Stats-Utgifterna. I
det af ålder å derunder begripna Persedlar
åsätta Kronovärde har denna del, enligt Räkenskaperna
för år iSati, utgjort 35a,oh)
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2. 29
R:dr 10 sk. 5 r:st., ehuru den i i8a3 års
Statsreglering är till 355,067 R:dr, 3 sk. 2
r:st. upptagen. Värdet derå efter årliga
Markegångar af Rikets Ständer upptaget till
1,399,173 R:dr 12 sk. 6 r:st. har varierat,
utgörande för
År 1821 . . . R:dr 1,431,014* 27. 4*
1822 ... „ 1,534,849: 7. 1.
i8a3 ... „ 1,432,816: 16. 6.
1824 ... „ 1,635,584: *1,<> 9.
1825 ... „ 1,717,938: 14. 6.
1826 ... „ 2,204,134: 22. 6.
På de regleringar, som med de så kallade
Indelningarne vid nästa Riksdag förekomma,
heror beräkningen af denna Slatsintrad.
Emedlertid, oeh så länge dessa Indelningar
äro oförändrade, verkar det derå
satta värdet hvarken till Öfverskott eller
Brist uti Stats-beräkningen på det hela;
hvadan det af Rikets Ständer antagna Förslags-värde
här åter utföres, dock med jemna
skillingar . . . R:dr 1,399,173:16.—
Den öfriga delen, som
ar Stats-Verket behållen och
inflyter i Penningar efter
Markegång, beräknades vid
1823 års Stats-reglering till
390,000 R:dr, men har utgjort
Transport 1,399,173:16.—
3o Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport i,3gg,ij3: 16.—
Ar 1821 R:dr 3g6,oy 1: 2. 3.
1822 „ 4°3>542:23. 5.
1823 „ 398,206:35. 7.
1824 ,, 42ö,38c>: 3c). 4-
1825 „ 447,°5°:4r. 3.
1826 „ 439>5go: 23. -
S:r 2,53o,85i: 20. 10.
Medium häraf utgör
421,808 R:dr 27 sk. 6r:st.;
men då, i anseende till inträffad
missväxt och uppstegrade
pris å Lifsmedel,
Markegången år 1826 varit
ovanligt hög, torde ett Medium
af de 5 föregående
årens förhållande, till hvilket
prisen nu åter synas
hafva närmat sig, kunna tagas
till grund för den blifvande
beräkningen och densamma
upptagas till . . 4I4>ooo:
2:0 Afrads-Spannemålen,
som är Stats-Verket
behållen, och enligt Jordeböckerna
utgår, kan till sitt
belopp höjas eller minskas
Transport 1,813,173: 16.—
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2. 3i
Transport i,8i3,i^3: 16.—
endast genom nya Hemmans
skattläggning eller gamlas
förmedling, och bör således
upptagas sådan den efter sist
afslutade Räkenskaper utfallit.
Den är beräknad vid
i8a3 års Stats-Reglering till
34,000 T:r och har för år
1826 utgjort 34,889 T:r 7
k:pr; men som deruti ingå
1,15o T:r Hafra, som emot
Spannemål af Råg och Korn
anses blott till halfva värdet,
torde beräkningen böra blifva
34,3oo T:r. Förslagsvärdet
å Spannemålen är i
1823 års Stats-Reglering
upptaget till 5 i R:dr Tunnan,
hvilket synes kunna
bibehållas och för 34,3oo
T:r utföras till .... 182,933:16.—
3:o Krono-Tionde-Spannemåden
är lika med Ordinarie
Räntan, dels indeld lill
vissa Personer, Stater' och
Inrättningar, dels Stats-Verketbehållen.
Den förra delen
har, enligt 1826 års Räken
Transport
1,996,106: 32. —
3a Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport 1,996,106: 3a»
skaper, utgjort 108,379 T:r
3i k:pr med Markegångsvärde
af 938,857 R:dr 3g
sk. 9 r:st., men utföres liär
sådan den i 1823 års StatsReglering
är upptagen, eller \
till 89,727 T:r ä 5|- R:dr 47^j^44: —■
Den öfriga, Stats-Verket
behållne, delen afKrono-Lionden
år 182 3, beräknad
till 15,o6o T:r, utgår
visserligen på ett och annat
ställe efter räkning och proftröskning,
men är dock till
det mesta efter’ viss Tionde-sättning
bestämd; hvadan
den, lika med Afrads-Spannemålen,
torde här böra
upptagas i enlighet med sist
afstutade Räkenskaper. Den
bär år 1826 utgjort 17,204
T:r 14. krpr, deruti dock
ingå 90 T:r Blandsäd och
1,225 T:r Hafra, så att endast
i6,5oo T-T torde böra
utföras efter Förslags-priset,
ä 5| R:dr .... 88,000: —
Transport 2,562,65o: 3?.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2. 33
Transport 2,562,65o* 32»
4:o Krono-Tionde-Lösen
efter bestämda Pris
är vid 1828 års Stats-Réglering
beräknad till 43o
R:dr och har den utgjort för
år 1821 . » 489- 3.2»
1822 » . 536: 3g. 6»
1823 . . 628:3r. 2.
hvilket alltsammans varit
Stats-Verket behållet. Sedan
med år 1824 den nya
ordning inträdt, att äfven
hvad förutafStats-Intraderna
under Anordning utom
Stat utgått, blifvit i RiksStaten
införd t, har ock>
ehuru vid 1823 års StatsReglering
ej specielt observerad,
den Krono-TiondeLösen,
som varit indeld att
till vissa Inrättningar directeutgå,
i Räkenskaperna
för 1824 och följande åren
blifvit upptagen under behöriga
Utgifts-Titlar; hvadan
den såsom Inkomst i
Riks-Staten ingått:
Transport 2,5Ö2,65o: 32. —>
Bih. till R. St. Prot. 1828 och 182g. I Saml.j 1 Band,
i sta Häft. (C.) 3
34 Sil. till K. M. Nådiga Propos. N:-o 2.
Transport 2,562,G5o: 32. —
för år
1824 med R:dr 4,535: 35. 3.
1825 * „ 4493: 18.3.
1826 . ,, 4,531:26.2.
hörande sådant vid den
blifvande Stats-Regleringen
observeras} och utföres här
emedlertid den Stats-Verket
behållna delen med . . . 5oo: — —■
5:o Arrende - Medlen
af Kongsgärdar och andra
Krono-lägenlieter beräknades
vid 1823 års Stats-Reglering
till 32,000 R:dr i
Penningar och Spannemål
6000 Tunnor. Beroende på
gällande Contracter, bör
äfven denna Intrad beräknas
efter hvad den efter
sist afslutade räkenskaper
utgjort; och har den uppgått
år 1826 till 6o,i65
R:dr 47 1 r:st- i Pen
ningar
och 7,174 T.*r 22
t:pr Spannemål. Då likväl,
i anseende till flere Arrendatorer
oförmåga att på
bestämd tid sina Afgifter af
Transport
2,563, i5o: 32. —
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2. 35
Transport 2,563,l5o: 32* —
torda, härå qvarblifvit betydliga
Restantier, och då
vid Arrende-ombyten de
senare åren flera betydliga
iiedsättningar egt rum, hvilket
förhållande äfven torde
fortfara, synes med någon
säkerhet ej kunna påräknas
mera än Penningar
. •. . 45,ooo: i
och Spännemål
7000 T:r,
k 5| R:dr 37,333: 16, ~ 3^333» l6k_
6:0 Stubb-ören hafva,
enligt Räkenskaperna i
influtit i Westerbottens»
Norrbottens och Jemtlands
Län > samt utgjort för
år 1821 R:dr 719:43. r.
1822 „ 1,242: 21. 7.
1823 „ 1,110: 4- 7-
1824 „ 1,229: i4. 3.
1825 1,285:44* 8.
1826 », 1,486:32.—
Vid 1823 års Stats-Re
glering
beräknades denna
Intrad till 600 R:dr, men.
synes här kunna utföras till i,20öi —*—•
Transport 2,646,684* ■—
36 Bil. till Ii. M. Nådiga, Propos. N-o 2.
Transport 2,646,684-'
7:0 Silfver - Tionde ,
Myntare-lön och Slagskatt,
beräknade vid 1823 års
§.tats-Reglering till 2000
R:dr Silfver Specie, har i
samma mynt utgjort:
År 1821 R:dr 2,446: 9- —
1822 „ 2,529:42-—■
1823 „ 3,022: 5.—•
1824 „ 2,762: 34-—*
1825 „ 2,861:20. —
1826 „ 3,23i: 32.—
samt torde kunna upptagas
till 2,5oo R:dr och utföras
i Svenskt Banco efter dea
år 1823 antagna FörslagsCours,
å 120 sk., till
8:0 Koppar-räntan ock
Slagskatten beräknades vid
1828 års Stats-Reglering till
45o Skernell har utgjort för
år 1821 Sk# 4^3: 17. i3.
1822
1823
1824
1825
1826
och synes
373: —-17.
413: 17. 1.
429: 18. 14.
375: 18. i5.
338: 10. 17.
böra nedsättas
6,25o:
Transport 2,652,934: —•
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport 2j652,g34: 1—•
till 375 Sk#. Priset å Kopparen
upptogs år 1823 till
100 R:dr per Sk#; men som
det derefter uppgått till
i3o R:dr och derutöfver,
samt ersättningen af Rikets
Ständers Bank för den koppar,
som utmyntas, är ännu
högre, torde dessa 375
Sk# kunna utföras, å i3o
R:dr till 48>75o: —
9:0 Avesta Kopparoch
Manufactur - Tull är
vid 1823 års Stats-Reglering
Beräknad till 6000
R:dr, men liar utgjort för
år 1821 R:dr 6,712: 9.'—«
1822 „ 4<683: 23. 7.
1823 „ 4*367: 35. 7.
1824 „ 6,099: 12. 2.
1825 ,, 3,996: 3o. 4.
1826 „ 3,397: 8. 1.
och synes böra nedsättas
till
4,ooo: —
10:0 Tionde- och Hammarskatts-Jern.
Det förra eller Tionde
Tack-jernet beräkna
Transport
2,705,684: —
38 piil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2,
Transport 2
des vid 1828 års Stats-n
Reglering till i5,ooo Sk#,
och har utgjort för år
1821 Sk# 16,914: 7- i5.
1822 „ 12,8(6: 12. 9.
1823 „ 19,564: —• 6,
1824 „ i6,io3: i3. 9.
1825 „ 15,814: 19- 19*
1826 „ 18,599: 9. 5,
samt torde nu kunna upptagas
till 16000 Sk#. Priset
å Tackiernet beräknades
år 1823 till 5^ R:dr per
Sk#, och ehuru sedermera
de gångbara Prisen betydligen
stigit och äfven
annu, eliuru åter fallne, äro
något högre än detta Förslags-pris,
torde likväl, i
förhållande till innevaran^
de års af Collegierna upprättade
Taxa, det samma
liär böra bibehållas och således
de beräknade 16000
Sk# Tackjern utföras å 5*
R:dr till ......
1 Det sednare, eller Hammarskatts-,
Stång- och Äm
-
,705,684? w aa
85,333, 16.
Transport 2,791,017: 16,
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2. 3^
Transport 3,791,01”: 16.—
nes-Jernet är vid 1823
års Siats-Reglering beräknadt
till 4,000 Sk#; men
det har utgjort för år
1821 Sk# 4.258: 7. 3.
J822 „ 4>,9^: 3. 7.
1823 „ 4,226: 16. 17.
1824 „ 4>232: 10. 10.
1825 „ 4,398: 8. i5.
1826 „ 4>37o: 1 !•
Såsom till det mesta
utgående efter bestämda
Smides-privilegier, är denna
Inträd ej någon betydlig
nedsättning underkastad,
och torde den derföre
bär kunna höjas till 4.200
Sk#, äfvensom priset ifrån
det år 1823 till io| Rrdr
per Sk#, i förhållande till
de gångbara och i senaste
Taxa upptagna, synes kunna
höjas lill 161 R:dr;
hvadan dessa 4»200 Sk#
utföras lill  70,000: —•
11 :o Alun - Tionderij
påräknad vid 1823 års Siats
Transport
2,861,017: 16.—
Bil. till K. M. Nådiga Propos, N.-o z
Transport 2,8.61,017:
reglering i Penningar till
4ooo R:dr, bar utgjort för
år 1821 Alun T:r 265: 3. 3.
1822 „ 288: 2. 17.
1823 „ 446: i5. 1.
1824 >, 351: — 3-,
1826 „ 378: 8. —
1826 „ 269: 8. 9.
och torde, sedan Tionden
för Lovers Bruk i Calmare
Län blifvit nedsatt ifrån
hvar io:de tili b var 3o-de
Tunna, ej kunna framgent
påräknas högre än 25o T:r,
som efter prisens förhållande
de senare åren utföras
h 16 R:dr T:n tili 4>ooo:
x 1 :o Svafvelbruks-Ti-.
Qnderij som utgår ej endast
från Dylta Svafvelbruk
i Nerikes Län, utan
äfven från Bruken i Kop^
parbergs och Kronobergs
Län samt erlägges med Svafvel,
Vitriol och Rödfärg,
bar, efter dessa Effecters
försäljning, utgjort för år
1821 R:dr 635: 4o. 1 /.
Transport 2,865,017:
Bil. till K. M Nådiga, Propos. j\].-o z. 41
Transport 2,865,017: 16,-  1822 „ 476:3p. 3.
1828 „ 2,422: 7. 1.
1824 „ 1,495:3o. 6.
1825 „ 1,669: 19. 4-
1826 „ 1,057:40. 9,
och synas kunna ifrån beräkningen
vid 1823 års
Statsreglering af 200 R:dr,
förhöjas till , . ... 1,000: —• -
i3:o Kalkugns-Af giften
på Gottland är beräknad
vid 1823 Års Statsreglering
till i5o R:dr men
bär utgjort för år
1821 R:dr 143: 9. 10.
1822 „ i5o:46. 9,
1823 „ 14?: 46- 10.
1824 127: 26. 2.
1825 „ 68: 10. 2-
1826 „ 115:24. 3.
otili torde böra nedsättas
till ........ 100:
i4:o Mantalspenningarna
blefvo vid 1823 Års
Statsreglering beräknade
till 292,000 R:dr och hafva
utgjort: för år
1821 R:dr 294,066:44* 4-
Transport 2,866,117: 16.
42 Bil. till K- M. Nådiga Propås, N.o 2.
Transport 3,866,117; 16,
1822 „ 296,599: 28. 1 1.
1823 „ 299,002: 19. 9.
1824 „ 299,829: 12. 8,
1825 „ 004,258: 32, —
1S26 „ 3o3,595: — 2.
Sådana de nu utgå, synas
de alltså kunna påräknas
till 3oo,ooo R:dr. Men då
Rikets Ständer vid 1823 Års
Riksdag fästat uppmärksamhet
dervid, att denna
Utskyld, som till större delen
utgå^' med 12 sk. af
personen, likväl i några Län
och af vissa classer med 8,
6, eller 4 för personen
erlägges, samt genom underdånig
skrifvelse af den
32 Augusti i8a3 anhållit
örn undersökning härom,
hvilken, genom Eders
Kongl, Maj:ts Nådiga Bref
af den 17 September 1823
anbefald, blifvit verkställd
och enligt Eders Kongl,
Maj:ts och Rikets KammarCollegii
och Stats-Contors
underdåniga betänkande af
dea 26 Oetober 1827, lem
-
Trauspert 2,866,1 17: 16.
Bil, till K. M. Nådiga. Propos. N -o
« Transport 2,866,1 r7S r6.
nät det Resultat, att vederbörande, som Mantalspenningarna
på detta sätt erlägga, ej utgöra några motsvarande
tjenstbarheter , hvadan så val Collegierna som Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkt en jemn
fördelning af denna Skatt, så, under förmodan, att sådant
äfven af Rikets Ständer bifalles, och utan alt här
upprepa hvad Stats-Contoret i öfrigt föreslagit uti berörde
Betänkande, hvilket i hela sin vidd lärer till Rikets
Ständers pröfning blifva i Nåder öfverlemnadt, har
Stats-Contoret trott, att Mantals-penningarnas beräkning
här borde ökas med differencen emellan 12 sk. och
hvad af någre Rikets Innebyggare mindre för personen
erlägges, utgörande af omkring
207,000 Personer a 4 sk. . .• . R:dr 19,750: —
9,900 d:o 6 ... ,. 1,237: 24. —•
10,600 d:o 8 ... „ 1,766:32.—
Tillsammans R:dr 22,754: 8. —
Transport 2,866,117: 16.
Bil. till K. M. Nådiga Propos.
Transport 2,866,117: 16.
derifrån dock omkring —del kan antagas uti Afkortningar
och Restantier afgå; hvadan Mantals-penningar
d
na på det hela utföras till .......... 320,000:
? i5:o Lagmans- och Häradshöf di nge-räntan är vid
1828 års Statsreglering påräknad att utgöra, för Statsverket
behållen R:dr 56,000:—• —
och till Justitiac-Slaten directe utgående,
förut under anordning utom
Stat upptagna
. „ 19,000:
Tillsammans R:dr 75,000:
Den har utgjort för
1831,
Netto
för Stats-Verket
R:dr
58,io5:
10.
9-
1822
Dito
99
57,775.-
27.
11.
1823
Dito
99
58,815:
37.
9-
1824,
med inbegrepp af Justi-
tias
-Statens Andel,
99
79,542:
35.
10.
1825
Dito
9 9
82,093:
44-
10.
1826
Dito
99
81,845:
37.
—■
Transport 3,186,117: 16.
Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N.o 2. 45
Transport 3,186,117: 16.—
I afseende på Justi tias- <
Statens Andel af denna Inträd,
hvilken, enligt Räkenskaperna,
utgjort omkring
2000 R:dr mera årligen,
anvid Statsregleringen
är påräknadt, får StatsContoret
i underdånighet
åberopa dess, gemensamt
med Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Krigs- och Kammar-Collegier
samt Kammar-Rätt,
under den 29
sistlidne April afgifna underdåniga
Betänkande angående
den af Rikets Ständer,
uti underdånig Skrifvelse
af den 20 October
1823, framställda fråga,
att, med undantag af Bevillningen,
hela Krono- \
Uppbörden borde ingå till
Stats-Verket, och att vederbörande
Verk och Stater
borde ifrån dess Cassör
erhålla hvad dem
tillkommer. Denna Justitiae-Statens
Andel utfö
Transport
3,186,117: 16. —»
46 Bil- till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport 3,186,117: 16,—-=
res emedlertid här sådan
den förut är påräknad, eller
till . R:dr 19,000: —
och synes
Stats-VerketsNettoandelkunna
ökas till „ 60,000: -=
Tillsammans
R:dr 79,000: — —
Uti ofvanberörde, under
Artikeln: Mantalspenningar
åberopade, Kammar-Collegii
och Stats-Contorets
underdåniga Betänkande
af den 26 October
1827 förekommer äfven yttrande,
angående den af
Rikets Ständer framställda
fråga om Sterbhus-Afgift
tens försvinnande och Lagmans-
och Häradshöfdingeräntas
erläggande, i stället,
af de classer, från hvilka
Sterbhus - Afgift förut
utgått. Hvad en sådan til 1-  ökt Lagmans- och Häradshöfdinge-ränta
skulle kom
-
Transport 3,186,117: 16* —
Pil. till K. M. Nådiga Propos. N. o 2.
Transport 3,186,117: 16.—
ma alt utgöra, kari ej på
förhand bestämmas; men
Stats-Contoret förmodar, att
den skall fullt motsvara
det såsom Sterbhus-A.fgift
vid sista Statsregleringen
påräknade Belopp, 8,400
Rtdr, hvilket här torde böra
upptagas, ehuru sistnämnda
afgift, såsom myckket
varierande, utgjort för
år 1821 R:dr 1 2,658: 20. a.
1822 „ 11,663: 19. q.
1823 „ 9,868:42.5.
1824 „ i5,49.q: 36.5.
i8a5 „ 13,594:29.3.
1826 „ 11,772:40.6.
Äfven här förekommer,
enligt hvad sistberörde underdåniga
Betänkande af
den 26 October 1827 innehåller,
att Lagmans-och
HäradshÖfdinge-räntan, eliuru
allmännast utgående
med 12 sk. af hvarje Matlag
eller Hushåll, likväl i
några Län af vissa classer
med mindre belopp erlägges.
Skillnaden utgör af
Transport 3,186,117: 16. —•
48 Bil. till K. M. Nådiga Proposi N.-o
omkring 390 Matlag a ii sk.
1000
3,5oo
16,400
1.700
2.700
7,15o
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
2
3
4
8
8 i
9
Transport 3,186,117: x6.
R:dr 12: 9.—
„ 4i;32. —.
„ 218: 36. —
„ 1,366:32.—
„ 283: 16. —
„ 468: 36. —
„ i,34o: 3o.—
Tillsammans R:dr 3,731:47- —
sorn, efter afdrag af omkring —^del för Åfkorrtningar
och Restantier här tillägges. Lagmans- oell Häradshöfd
in ge-räntan föreslås alltså att beräknas lill StatsVerkets
äldre Andel . R:dr 60,000:—• —
Tillökning, svarande e
mot
Sterbhusafgiften „ 8,400:-—■ --
Dito genom jemnande
af Tariffen . , . . ,,
3,3oo:
Justitiae-Statens Andel
.71,700: — •—
19,000: — —
90,700:
Transport 3,276,817: 16.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.O 2. 4g
Transport 3,276,817: 16.—
16:0 Handtverkares
Gernings - ören äro vid
1823 års Stats-Reglering
beräknade till 1,800 R:dr,
och sora de utgjort för
år 1821 R:dr 1,133: 24.—
1822 „ 1,208:24*—■
1823 „ 1,195:40.—
1824 „ 1,774:16.—
1826 „ 1,738:32.—
1826 „ 1,739:40.—*
synas de böra nedsättas till 1,700: —»—
17:0 Botes - Medlen
hafva utgjort för
år 1821 R:dr 33,710: 37. 5.
1822 „ 33,904: 6. 6.
1823 „ 34,42°: 21. 3.
1824 „ 31,271: 18. 2.
1825 „ 34,440: !o.—•
1826 „ 87,159:46. 6.
och som denna Inträd är
mycket obestämd, synes
någon tillökning ej böra
ega rum uti den vid Statsregleringen
år 1823 gjorde
beräkning ...... 82,000: — —
Transport 3,3io,5i7: 16.—*
Bih. till R. S. Fröt. 1828 och 1829j 1 Sami., t Band.
usta. Häft. (C) 4
5o Bil. tilt K. M. Nådiga Propos. N.o s.
Transport 3,31o,5116.—-
18:0 Indragna och Besparade
Militice - Löningsoch
Bostiills-Räntor m. m.
Denna In träd utgör egentligen
en Besparing i RiksStatens
Tredje Hufvud-Titels
Anslag, och beror det
på blifvande Reglering, huruvida
den, jemte flera
andra sådana Intrader, lill
samma Titel bör återgå.
Den har utgjort för
år 1821 R:dr 46,407: 2.7.
1822 ,, 4.9.909:11.8.
1823 „ 69,950:27.9.
1824 ,, 78,823: 7.9.
1825 „ 84>5i2: i3. r.
1826 „ 111,763: 18. 2.
deruti ej inbegripne Dödsfall
och Avancements-Besparingar,
af hvilka de
förre tillfalla vederbörande
Sterbhus- och de senare
Pensions-Cassorna. Då afseende
ej kan hafvas å det
högre beloppet för år 1826,
härflytande af uppdrifna
Markegångar, som åter fal
-
Transport 3,310,517: 16.—
Bil. till K, M. Nådiga. Propos. N:o 2. 51
Transport 3,310,517: 16. —.
lit, synes här böra bibehållas
den vid Statsregleringen
år 1823 gjorda beräkning
83,000: — —
19:0 Cavallen-Rege*
mentenas Häst -VacanceSpannemäl
är oförändrad
till beloppet a4,25o T:rf
som utföras, efter förslagspriset
5| R:dr Tunnan, till 129,333: 16.—
20:0 Ständig Rote-Vacance-Afgift
vid Skånska
Infanteri - Regementena ,
upptagen vid 1823 års
Statsreglering till 2,322
T:r, har, enligt Räkenskaperna,
ej utgjort mer än
2,310 T:r, som utföras, å
5-| R:dr T:n, till . , . 12,320: —•
21 :o Tillfälliga RoteVacance-
och Mates- Af -  gifter hafva utgjort för
år 1821 R:dr 2,222: 15. 4*
1822 „ 2,708: 19. 4*
1823 „ 4*962: 5. 8.
Transport 3,535,170: 32.—
5a Bil. tillt K. M. Nådiga Propos. N. o 2.
Transport 3,535,7 70: 32.-—
1824 ,» 4>o.q5: i 5. 8.
1825 „ 5,837:25.11.
1826 „ 7,006:26. 4-
och synas kunna förblifva
Tid förra beräkningen . 5,000: —
22:0 Knekte-Rote-Frihets-Medel
hafva utgjort för
år 1821 R:dr 996: i5. 1.
1822 „ 994: 4. 1.
1823 „ 990:26. 1.
1824 „ i,3o6:33. 7.
182b „ 1,226: 19. 4
1826 „ 1,197:33.11.
och synas äfven kunna förblifva
vid förra beräkningen
.
1000: *—. —
23:o Båtsmans-Vacan~
ce-Afgiften har utgjort för
år 1821 JR:dr 25,762; 7. 3.
1822 „ 27,958:45.11.
1823 „ 24,273:20. 9.
1824 „ 26,469:47. 11.
1825 „ 27,742: 47-11-
1826 „ 38,o44-' 19- 9.
Och som denna Intrad beror
på de årliga Markeg&ngarna,
synes den bär
Transport 3,541*170:32.—.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2. 53
Transport 3,541»170: 3a.—
ej böra upptagas högre, än
hvartill den vid 1823 års
Statsreglering blifvit beräknad,
eller  25,000; —■■—■
24:0 Krut- och Salpeter
- Försäljnings- Medel
äro vid 1823 års Statsreglering
beräknade till 60,000
R:dr, och hafva utgjort för
år 1821 R:dr 56,911:23. 5.
1822 „ 6o,954:35. 7.
1823 „ 64,100: io. i.
1824 ,, 74*914:39.10.
1825 ,, 83,600:38. 6.
1826 „ 77,301:26. g.
deruti ej ingår hvad genom
försäljning till utrikes export
kunnat inflyta, hvilket
directe för FörsvarsYerkets
behof disponeras.
Beräkningen synes bär kunna
höjas till . . . . . 70,000: — —
25:o Controll-StämpelMedlen
äro vid 1823 års
Statsreglering påräknade
till 8000 R:dr. Derå hafva
förekommit högst be
-
Transport 3,636,170: 32.
§4 ti// Ä. /T/. Nådiga Propos.
Transport 3,636,170: 3a.
tydliga Restantier, och de inom Redogörelse-tidens sint
d levererade Medlen hafva endst utgjort lör
^ år 1821
R:dr 2,747" 38. 4*
1822 „ 2,677: 18. 6.
182
182/1 fint>egnpne Controll-Vcrkets Ut-l / .8,.,!:
» ^gifter, förut utom Stat upptagne/ *9 4>*c •
1825 Dito „ 4>463:27. 4-
1826 Dito „ 4.626:47* ir.
Efter en, nu mera införd, nogare ordning vid Medlens
behöriga levererande torde kunna bibehållas den förra
beräkningen .
8,000: —. •
26:0 Numer-Lotteri-Medlen Sro vid 1828 års
Statsreglering beräknade till Stats-Verkets Netto-in
-
Transport 8,644.170: 32.
Transport 3,644,170: 3a.—
komst R:dr 60,000:
Tillgångar till Numer-Lotteriets
Stat och utgifter
53,56o: — —
Tillsammans R:dr n3,56o:
De hafva utgjort:
Stats-Vcrkcls Numer-Lotte- Summa.
Netto Inkomst. riets Stat.
år 1821 R:dr 75,340: 26. q. 51,141: *5. 11. 126,481:42-8.
1822 „ 66,959:31.3. 49-607:27. 3. 116,567: 10.6.
1823 „ 84,210:26.1. 52,672:37. 4- 136,883: 15. 5.
1824 ,, 97>33o: 36.2. 5o,ai3:i3. 3. 147,544-' J-5.
1825 „ 79,969:47.- 48,244:i6. — 128,214:15.-
1826 „ 63,866:36. 1. 47>002: ^7. 8. 110,869:25.9.
och synas kunna utföras efter förra beräkningen 1 13,56o.‘
Transport 3,757,780:32.—
56 Bil. till K. M. Nådiga Fropos. N:o 2.
Transport 3,757,730: 3a. —
27:0 B åk- och LotsMedlen
äro vid i8a3 års
Statsreglering beräknade
till 55,ooo R:dr, men som
de utgjort för
år 1821 R:dr 55,735: 22. 10.
1822 „ 6o,o32: 19. 9.
1823 „ 5o,7o3:ii. 7.
1824 ,, 53,843: 5. 11.
1825 „ 49,944: 17. 2.
1826 j, 5o,o6i: 17. 10.
synes beräkningen nu böra
nedsättas till . . . 5o,ooo:
28:0 Danska FyringsMedel
äro bestämda till
3,5oo R:dr Hamburger Banco,
som utföras efter förra
coursell å 120 sk. . . . 8,750:
29:0 Observations
Medel,
beräknade vid 1823
års Statsreglering
till . . . 10,000 R:dr
liafva utgjort för
år 1821 R:dr 20,894: 3i. 1.
1822 „ 22,043:17. 8.
i8a3 „ 2i,3n:4i. 2.
1824 » 21,364-* 16. 11.
Transport 3,816,480: 32. —
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. No 2. 5j
Transport 3,816,480: 3a. —■
1825 „ 10,766:24. 8.
1826 „ 8,315: 3/j. 6.
och synas kunna utföras
efter förra beräkningen . 10,000: —■—•
3o:o Ersättningar hafva
utgjort: för
är 1821 R:dr 31,3 f 1: 13- 2.
1822 „ 34.968:4-7• —•
1823 „ 23,372: 4•—'
1824 „ 22,766: 37. 9..
1825 M i8,5o4: 10. 2.
1826 „ 16,293:34> 7*
Och som, med undantag
af hvad ifrån Convoij-Commissariatet
inflyter, denna
inkomst är mycket obe
stämd,
synes den förra beräkningen
12,000 R:dr kunna
ökas till högst . . . 16,000: —. ■—
31 :o Interesse-Medel
äro vid 1823 års Statsreglering
beräknade att utgöras
endast af Wermländska
Landtvärns - Cassan, med
288 R:dr; men inflyta äfven
ifrån Tackjerns-Bergslagerne
med omkring 1000
Transport 3,842,480: 32.—
58 Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N:o 2.
Transport 3,842,480: 32.
R:dr, sedan Rikets Ständers
Bank efter sista Riksdagen
upphört att emottaga denna
ränta för dess till lån
åt Bergslagerna försträckta
Medel, å hvilka endast Capital-afbetulningar
å liqviden
emellan Stats-Verket
och Banken upplagas. Ehuru
Stats-Contoret förmodar,
att Rikets Ständer med
dessa räntor vidtaga annan
reglering, utföras de
emedlertid här .... 1,288: —
3a:o Extra Medel och
Uppbörder föreslår StatsContoret
att upptagas såsom
en njTitel blandStatsVerkels
Inkomster, enär
sådana Medel influtit för år
1821 medR:dr 32,413: 33. 1.
1822 . „ 26,372: 3p, -
• Sao . „ 20,780: 2. 2.
1834 • ,, 27,858:3o.2.
1825 . „ 35,887:24.4.
1826 . ,, 18,772:39. -
Och ehurq denna Inkomst,
lika med Ersättningarna,
Transport 3,843,708:32.—
Bil, till K. M. Nådiga Propos. N.-t
J* Transport 3,843,708:33.—-
är mycket obestämd, torde den likväl kunna beräknas
till ett med dem enahanda belopp  16,000:
S:r 3,859,768: 3a. —
Extraordinarie- eller Bevillning-Inkomster.
1:0 Sjö - Tulls - Medlen äro vid i8a3 års
Statsreglering beräknade lill Stats - Verkets Netto - Inkomst
. . . Sv. I3:co 956,6ii:32.—
Kamb. B;co
i5o,ooo R. a 120 sk. „ 375,000: i33i6ii*32  *
Tillgångar till Tull-Verkets Stat och
Utgifter  388,388: 16.—
Tillsammans R:dr 1,720,000:  _____
Transport 3,859,768: 32. —
6o Bil. till K. M. Nådiga Propos. N o
Transport 3,859,768: 82. —
Dessa Medel hafva utgjort:
6 Stats-Verkets Tull-Verkete Summa.
Netto-Inkomst. Stat. ,
3r 1821 R:dr 967.446: 9- 5. 435,729:39. 3. 1,403,176: — 8.
1822 „ 896,7.37:25. 11. 422i65i:i4- — 1,319,088: 3g. 11.
182} „ 1,112,695: 3. 10. 458,6g5: 4- 3. 1,571,390: 8' 1.
1824 „ i,5o4, >9'i: 45. 4- 329,740: 8. 11. i,834,i36: 6. 3.
>825 „ 1,673,517:37. 7. 091,460:28. 8. 2,064,978: 18. 3.
1826 „ 1,757,608:40. 3. 455,664: 9. 5. 2,213,073: 1. 8.
Härvid bör erinras, att Inkomsten i Hamb. Banco
med Ar 1824 upphört, sedan, enligt Rikets Ständers
underdåniga framställning, alla gfenom Sjö-Tullen inflytande
Afgifter blifvit i Banco-Sedlar bestämda, utom
Lastpenningar för Fartyg, hvilka dock få med BancoSedlar
efter cours erläggas. Beräknad efter pari lill
och med för år i8a3 och efter gångbar cours för Ar
Transport 3,859,768:32.—
Bil. till K. M Nådiga Propos. ]y-o
£ Transport 3,859,768: 3a. *—
1824 liar den uti ofvanstående Summor ingående Inc;
kornsten i Silfver-Specie och Hamb. Banco utgjort:
Silfver-Specie. Hamb. B:co* Summa.
år 1821 R:dr 28,337: 23. — 131,507: 1.— 15p,844: 24
1822 „ 16,908: i4-— 159,530:25.— 176,435:39.—
1823 „ i4>7.98: 7.— 166,822:17.— 181,120: 24.--
1824 » 17,567:24.— 140,096:21— i57,663:45.—
varande äfven under ofvanstående Summor upptagen
influten Cours-difference genom vexel-försäljning
år 1821 Sv. B:o R:dr 53,412:42. 10.
1822 ...... „ 36,827: 19. 6.
1823
„ 108,954: 37. 2.
För år 1827 har Tull-Inkomsten uppgått till högre
belopp, än för år 1826; och ehuru det betydligare öfverskottet
för dessa år till stor del uppkommit genom den
af 1826 års missväxt föranledda Spannemåls-import, hvil
Transport
3,859,768: 3a. —
6a Bil. till Ål. K. Nådiga Propos.
c
Transport 3,859,768: 3a. —
hvilken nu upphört, torde likväl, efter förhållandetåren
1824 och 1825, Siats-Verkets Netto-Inkomst kunna med
någon säkerhet påräknas till . R:dr 1,600,000: —.—■
hvartill läggas Tillgångarna till
Tull-Verkets Stat och utgifter,
sådana de vid 1823 års Statsreglering
äro upptagna .... „
388,388: 16.—
2:0 Salu-Accisen af Sfäderne _, vid 1823 års
1,988,388: 16. —
Statsreglering beräknad till
har utgjort för år 1821 .
1822 .
rSaö .
1824 .
1825 .
1826 .
R:dr 11,925: —
10,880:
10,920: 16. —
11,286: — —
11,973:26. 6.
11,791: 3. 8.
12,198: 29. 10.
och synes här kunna utföras till jemn Summa
12,000: — •—■
Transport 5,860,157:
Bil. till K. M. Nadina Propos. N.o 2. 63
Transport 5,860,157:
3:o Post-Medlen äro vid 1828 års Statsreglering
påräknade till
Stats-Varkets Netto-Inkomst .... 116,322: 33. 4*
Tillgångar till Posl-Verkets Stat och
Utgifter 203,677: i4- 8>
Tills. R:dr 277,000:
Dessa Medel hafva utgjort:
år
182 v
1822
1823
1824
1825
1826
R:dr
Stats-Verkets
Netto-Inkomst,
72,129: 18. 2.
102,604: 3. t.
110,274: 29. I f.
111,608:29 10.
124,289: 12. 5.
125,156: a5. n.
Post-Verkets
Stat.
23r,766: 24. 10.
217,125:26. 5.
206,979:42. 4.
210,746: 28. 10.
222,373: 8. 5.
232,355: 26, 1.
Samma.
3o3,893:43. —
3‘9’729: 29- 6-  317,254:24. 3.
3i2,355: 10. 8.
346,662: 20. 10.
357,512: 4. —
Transport 5,860,157:
64 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o a.
Transpert 5,860,157:
Och synes Stats-Verkets Netto-Inkomst kunna påräknas
till , . R:dr 120,000:
hvartill läggas Tillgångarna lill
Post-Verkets Stat och Utgifter,
sådana de af Rikets Ständer
äro upptagna, dock med jenina
skillingar
203,677:16.— 33367-* 16
4:o Charta; Sigillatce-Medlerij beräknade vid 1828
års Statsreglering till 277,000 R:dr, hafva utgjort för:
år 1821 R:dr 237,476:46. 5.
1822
245,201:27. —
1S23
. „ 245,754:33. 2.
182
182
1826 ........ „ 297,186:28. 11.
Transport 6,i83,834: 16.—
Sil. till K. M. IVticliga Propos, N:o 2. 65
Transport 6,183,834- *6.—
Cliarlfe-Sigillahe-Recognitionen, sora vid 1818 års
Statsreglering var serskildt upptagen, häruti inbegripen
för år 1821 med ....... R:dr 7,407:40.5.
1822 ......... „ 8,062: 11.4*
1828 .
6,856:34.9.
Charlae-Sigillatas-Medels-TJppbörden beror på den
Taxa Rikets Ständer vid hvarje Riksdag uppgöra, och»
i förmodan att den ej blifver nedsatt, synes här kunna
upptagas
5:o Bränvins-Af giften beräknad vid 1823 års
Statsreglering till 429>ooo R:dr, har utgjort
för år 1821 R:dr 489,916: 6. 6.
290,000:
1822
1823
1824
1825
447*331: 3. 3
466,878: —. 11
454*867: 10. 9
467,839: 2. 3
Transport 6,473,834: 16.—•
Bilt. till R. St. Prot. 1828 och 182g. I Saml.j 1 Band.
usta Haft. (C.) 5
Bil. till K. M. Nidiga Propos. ff o
\
460,000: *
Transport 6,473,834: 16.—
1826 R:clr 467,620: 27. 1.
och synes, i händelse den efter enahanda grund fortfarande
kommer att utgå, kunna upptagas till . .
S:r 3,074,065: 32. —
Då Restantierna från föregående år, enligt hvad
Stats-Contoret i underdånighet anfört, det påföljande
året öka Statsverkets Inkomster, och under denna Titel
contant influtit
år 1821 med R:dr
1822 .
1823
^824
1825
1826
2o5,34p: 4i. 11.
231,018: 10. 9.
218,066: 10. —
183,602: 17. 2.
136,087: 25. 10.
96,540:21. 8.
torde här böra upptagas såsom årlig Tillgång en Summa
af omkring
100,000:
Summa Stats-Verkets årliga Tillgångar R:dr 7,o33,834- 16.—
Bil. till K. M. Nadina Propos. frö i.
utom den ifrån Rikets Ständers Riksgälds-Contor af Bevillnings-Medlen
levererade Stats-Brist-Summan, sorn nu utgör i,653,ooo R:dr.
Efter afdrag af de vid 182$ års Statsreglering påräknade::
Ordinarie eller Ständige
Inkomster R:dr 3,709,982: 29. 10.
Extra-Ord. (eller
Bev.-Inkomster „ 2,n'5n,Q25: „
.—L-L. 6,467,857: 29. •!o.
samt de på Öfverskotten å Inkomsterna
för Tredje och Tionde Hufvud
Titlarna
anvista Anslag ..... 233,333: 16. —n
0 ...  6,701,190: 45. ro.
Återstår vid blifvande Statsreglering en
ökad tillgång af ..... .. .. . .. . . - R:dr 332,643: 18. 2.
Att öfver Stats-Verkets Utgifterj för den kommande tiden, afgifva
ett fullständigt Förslag, är Stats-Contoret så mycket mindre
68 Bil. till K. M. Nadina Propos.' N; o 2.
tillfälle, som Stats-Contoret ej eger fullständig
kännedom af alla de Tillökningar
och förändringar härutinnan, om hvilka
Eders Kongl. Maj:t ämnar till Rikets Ständer
aflåta Nådig .Proposition. Stats-Contoret
måste således här inskränka sig till
uppgifvande af de omständigheter, hvilka
Stats-Contoret anser, vid blifvande Statsreglering,
tarfva rättelse, nemligen å:
Första Hufvud-Titeln.
Kongl. Hof- och Slotts-Staterna.
1:0 Den tillökning uti H. K. H. Prinsessans
Hofhållnings-Summa af 8,000 R:dr
årligen, hvilken Eders Kongl. Majrt i Nåder
anvist alt utgå af de, genom en, såsom
ersättning för Svenska Statens fordringar
i Finland erhållen Summas förräntantände,
ingående medel, torde, så snart berörde
ersättnings-Summa blifvit disponerad
och afkomsten deraf upphört, böra å
Stat uppföras.
3:0 Enligt Stateti för Eders Kongl.
Maj:ts Hof stalls utfordring bestås för i5g
Hästar, å 1 L# per Häst om dagen 58,o35
L# Hö, hvilket Hof-Stallet erhåller dels
genom Arrenden afEders Kongl. Majrt och
Kronan tillhöriga Ängar, dels genom Upp
-
Bil. till K. M. Nådiga Propos, N.o 2. 69
handling, sorn af Stats-Contoret ombesörjes.
För det Jiö, som borde upphandlas,
liar i Staten varit uppförd en contant Tillgång
af 16 sk. per Lft; men sedan Arrende-Uöet,
genom nya nedsatta Arrenden,
blifvit minskadt till 19,906 L#, svarar emot
det ökade Qvantum af 38,079 Lft Hö, som
bör upphandlas, en contant Summa af
1 t,5o5: 10. 8, hvilken, å 16 skillingar per
L#, rätteligen borde utgöra 12,693 R:dr
och således fordrar en tillökning af 1187
R:dr 37 sk. 4 r:st«
3:o Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Brefaf den 8 Junii 1826 äro anslagne,
att intill nästa Riksdag af Första Hufvud-Titelns
besparingar utgå, Löner för 4
J^xtra Vaktknecktar vid Kongl. Slottet, a
134 R:dr med derunder å 6 R:dr beräknade
12 Tunnor Spannmål, tillsammans 538
R:dr 3a sk. med 48 Tunnor derunder, hvilka
Löner torde böra å Staten för Kongl.
Slottets Police-j Lys- och Renhållning m.
m. uppföras.
Stats-Contoret vågar bär förnya dess
förr i underdånighet gjorda framställning,
att, för sistberörda 2:ne Stater samt Staten
för Ved-och Kol-upphandling till Kongl.
Hofven, i ett för allt bestämda AnslagsSummor
fingo årligen utanordnas till ve
-
Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N.;o 2,
derbörandes emottagande och redovisning,
på sätt Eders Kongl. Maj;t i Nåder derom
täckes förordna, på det att ali detail,som
Jiade gemenskap med oeconomien inom
Eders Kongl. Maj:ts Hof, måtte från StatsYerket
skiljas; och Stats-Contoret har hemtat
förnyad anledning till denna underdåniga
hemställan deraf, att Eders Kongl.
Maj:t i Nåder öfverlemnat dispositionen och
redovisningen af Sjunde Hufvud-Titelns Anslag
till vederbörande Pensipns-Cassor, och
af alla Tionde Hufvud-Titelns Anslag till
Förvaltningen af Sjö-ärendena, samt att
fråga lärer varn väckt om Eders Kongl,
Majrts och Piikets Kiigs-Cpllegii enahanda
befattning med hela Tredje Hofvud-Titeln;
dermed synes vara åsyftadt, att StatsContoret,
som eger den summariska Controjlen
öfver Krono-Uppbörden och StatsMedlens
ordentliga inlevererande i StatsVerkets
Cassör, skulle, i afseende på Utgifterna
och Anslagens utdelande till sina
i Riks-Stalen bestämda föremål, endast
ega att tillse, det Staterna ej öfverskridas
peli hvarje Verk eller Förvaltningsgren
erhölle hvad dem tillkommer, utan att ingå
i det speciela af dem tillhörande förvaltnings-åtgå
ider.
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N.o 2.
Andra Hufvud-Titeln.
Civile- och Landt-Staternä.
i:o För en Vaktmästare vid Stats
Rådet
med R:dr 200:
och för 2.‘ne Vaktbetjente
vid Högsta Domstolen å
i5o
3oo: — —
Tillsammans R:dr 5oo:
bestås, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga
Bref af den 18 December 1822, Aflöning,
sorn af Extra Utgifts-Medlen årligen förskjutes,
och af Andra Hufvud-Tilelns besparingar
ersättes, så vidt de dertill lemna
tillgång, samt torde å Stat under denna
Hufvud-Titel böra uppföras,
2:0 För Nedra Justitice-Revisionen
och Hoj-Rätterna med derunder lydande
Justitice-Stater, lärer Eders Kongl. Maj:t
i Nåder vara betänkt på reglering af nya
Stater; hvadan Stats-Contoret anser det
öfverflödigt, att här uppgifva hvarken de
af Stats-Contoret kända speciela behof af
Tillökningen på dessa Stater eller de Besparingar
af Lagmans-löner, som genom
åtskilliga Lagsagors sammanslående uppkomma.
Bil. till M. K. Nådiga Propos. No 2.
3:0 Krigs-Ilof-liättens Statj för hvilken
varit anslagen, nied derunder beräknade
ögo T:r Spannmål,
en Summa af . . . R:dr 6,25q: — —
har, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den
ii Jan. 1825, blifvit reglerad,
att ad interim till
nästa Riksdag gälla, med
ett Anslag, derunder 537
Tunnor beräknas, af . „ 5,733: iG.—•
hvadan en Besparing, med
53 Tunnor derunder, uppkommit
af R:dr 5i6:32.—-
deraf dock förra Justitiarien, AmiralitetsKammar-Rådet
Elers, fått personelt bibehålla
4oo R:dr årligen, hvilka torde ifrån
Krigs-Hof-Rättens Stat böra skiljas och på
Allmänna Indragnings-Staten uppföras. För
Krigs-Hof-Rättens Militaira Ledamöter, som
förut af Anslaget till Rese- och Tracta
ments
- penningar åtnjutit Tractamenten,
hafva, enligt Eders Kongl, Majrts Nådiga
Bref af den i3 December 1826 och 4 Maji
1827, bestämda årliga Arfvoden blifvit anslagna,
nemligen:
för 2 å 600 R;dr . . R:dr 1,200: —
3 å 45o „ . . „ i,35q: — •—•
Tillsammans R:dr 3,55o: —• —»
Bil. till K, M. Nådiga. Propos. N.o 2. y3
hvilken summa borde snarare p3 KrigsHof-Rättens
Stat vara uppförd än utgå af
berörde Anslag, som i alla fall med dess
nuvarande Förslags-Summa är otillräckligt
lill Resepenningar och Tractamenten , samt
med den årligen uppkommande bristen graverar
Öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster.
Då alla frågor rörande Krigs-HofRättens
Stat bchan/llas genom Eders Kongl.
Maj:ts Krigs-Expedition, hemställer StatsContoret
i underdånighet, om icke lämpligt
vore, att samma Stat till Tredje HufvudTiteln
öfverflyttades.
4:o För Krigs-Expeditionen af Eders
Kongl. Maj:ts Cancellie utgå, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 5 November
1816 och 3o April 1822, af
Andra Hufvud-Titelns Besparingar, 2:ne
Protocolls-Secreterare-Löner, å 777 R:dr
med 74 Tunnor Spannmål derunder, eller
tillsammans 1,554 R;dr med 148 Tunnor,
af hvilka löner den ena varit innehafd af
Förste Expeditions-Secreteraren Krutmeijer
och, enligt Eders Kongl. Maj:ts JNådiga
Bref af den 28 sistlidne Maji, sedan tillfallit
Förste Expeditions-Secreteraren Netselj
samt den andra utgår till Stats-Secreterarens
disposition; och torde dessa, för
ärendenas gång inom Expeditionen nödige
Löner böra å Stat uppföras.
Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
5:o Kammar-Collegii Cancellie-betjening
åtnjuter, enligt Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 22 Mars 1813 , i5 December
18 r 4 * 11 December 1816 och 12
October 1826, Gratafications-Medel årligen
. . . R:dr 5oo:
äfvensom, till befrimjande
af göromålens
skyndsamma
gång i Collegium
äro, till Presidentens
disposition
, enligt Eders
Kongl. Ma*’:ts Nådiga
Bref af den
22 Mars 1826 aii
slagne
„ 3,5oo: — ■—,
ö
4,000:
oell åtnjuter tillförordnade Vice
Presidenten,
Stats-Secreteraren
och Riddaren Börtzell, enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 17 Julii 1821 , 28 Dec.
1822 oell Mars 1824, en Extra
Lön, med derunder beräknade
120 T:r Spannmål, af . . 1,260:—
Tillsammans R:dr 5,260:
hvilka utgå af Andra Hufvud-Titelns Besparingar,
oell hvaraf de förstnämnda 4,000
R.dr torde böra uppföras pä Kammar-Collegii
Stat, samt Extra Kunnnar-Råds-Lönen
Pil, till K, M, Nadina Propos. W.-o
å Allmänna Indragnings-Staten , helst den ordinarie Kammar-Råds-Lön ,
som Vice-Presidenten i Kammar-Rätten och Commendeuren af Billbergh,
såsom f. d. Kammar-Råd, ännu bibehåller, framdeles för Kammar-Collegium
b 1 ifver att tillgå.
6:o Stats-Contorets Stat har, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga
Bref af den 24 Mars 1824 och r4 Dec. 1825, blifvit, att till nästa
Riksdag ad interim gälla, reglerad till en Summa af R:d r 28,000: — —
med derunder beräknade . . T:r Spannemål 2,56o.
hvartill befunnits tillgång
uti Stats-Contorets förra
Stat .... T:r 1,866. R:dr 20,578:6.5.
Kammar-Collegii f. d.
Afrakna-Contors d:o 340. „ 3,6o4:6. 5.^onff R;dr 2£lgKia. I0..
och utgör, i hvad varit anslaget å Stat,
Bristen . ... .. . . . .. . . T:r 354- 3,817- 35- 2-
76 Bil. till K. M. Nådiga Vropos. No 2.
Men då häruti ingår Aflöning för Personalen
i nya Riks-Boksluts
Contoret
. . T:r 342. R:dr 3,600:
som efter afdrag af
förra BokslutsGonlorets
aflöning
å Stats
Contorets
Stat — gg. „ i,o4i‘ 8.—
skulle, enligt Rikets Ständers Beslut, med.
återstoden . T:r a43. R:dr 2,558: 4°- —
utgå af Öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster,
erfordras egentligen endast i,25S
R:dr 43 sk. 2 r:st., såsom ny anvisning af
Medel, för fastställandet af nya Staten, i
livilken, efter närvarande tidsförhållande,
Lönerna ej äro för höga, ej heller för en
orubbad fortgång af den inom Stats-Contoret
införda arbets-ordning umbärliga, och
i den förmodan, att Rikets Ständer häruti
instämma, hemställer Stats-Contoret, att å
Stat måtte blifva uppfördt hela ofvanstående
Belopp 3,817 R:dr 35 sk. 2 r:st. med
derunder beräknade 354 Tunnor Spannmål,
deraf dock hittills endast 2,011 R:dr
35 sk. 2 r:st graverat Öfverskotten. och
skillnaden utgått af Andra Ilufvud-Titelns
Besparingar; kommande dessutom vid StalsRegleringen
att observeras, att, enligt Eders
Kongl. Majrts Nådiga bref af den 10 sisth
April, med nästa års början Chartae-Sjgil
-
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2. 77
lätce-Gontoret och Vågstaterna i Fahlan och
Avesta komma att ställas under Stats-Contorets
inseende samt deras Aflöning ifrån
Kammar-Collegii till Stats-Contorets Stat
bör förflyttas; äfvensom Stats-Contoret,
enligt Högstberörde Nådiga Bref, i och för
den Slats-Contoret ålagda nya befattning,
med den summariska Controllen öfver Krono-Uppbörds-
och Redogörelse-Verket, bör
erhålla en Advocat-Fiscal, om hvars Aflöning
Stats-Contoret ämnar serskildt göra underdånig
hemställan.
7:0 För en Bergs-schola i Fahlun har,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af
den 3i December 1819, ett årligt anslag
af 2,800 R:dr utgått af Nionde HufvudTilelns
Medel; och som samma HufvudTitels
Tillgångar, vid de senare årens regleringar
deraf, befunnits knappa, och flere
dertill hörande Utgifter måst år från år
uppskjutas, samt Eders Kongl. Maj:t genom
Nådigt Bref af den 10 sisth April förklarat
Sig vilja, om serskildte Medels anvisande
lill berörde Bergs-Skolas anslag, vid nästa
Riksdag till Rikets Ständer aflåta Nådig
Proposition, hemställer Stats-Contoret, om
icke detsamma å Bergs-Collegii Stat må
blifva uppfordt.
8:0 Vice Presidenten i CommerceCoUeguim
och Riddaren Qviding åtnjuter, en
-
78 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
ligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den g
Mars 1824. af Andra Hufvud-Titelns Besparingar
en Extra Lön af Ridr 2,000! —*—*•
Och Kammar-förvandten i bemalte
Collega Första Raken*
skaps-Contor, som förut erhållit
sin aflöning af den under
Collegii disposition stående Arbetshus-fonden
till | idel och
af Anslaget till Spinnhusen i
Landsorterna till |:delar, åtnjuter
numera lills afgång* enligt
Eders Kongl. Majlts Nådiga
Bref af den 25 Maj 1827, af
Andra Hufvud-Titelns Besparingar,
med it T:r Spannmål
derunder . . R:dr 116:24.-
och af anslaget för
Spinnhusen i Landsorterna,
med 44 T’1'
Spannmåls - beräk
-
466:
082: 24.
Tillsammans med 55 T:r R:dr 2,582: 24.—
hvilka Löner torde å Allmänna Indragnings-Staten
böra uppföras.
De nedsättningar i Bergs* och Commerce-Collegiernes
Stater, och öfverflyttningar
deraf till Allmänna IndragningsStalen
, som af den i Nåder beslutna förändring
i organisationen al dessa Verk
Bil. till K. M Nådiga. Propos. N-o 2. 79
blifva en följd, lära dessutom af Eders
Kongl. Maj:t blifva Rikets Ständer i Nåder
tillkännagifva.
9:0 För Presidenten i Kammar-Rätten
äro, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga
Bref af den 20 April 1827, af Andra Hufvud-Titelns
Besparingar, anslagna Taffelpenningar
årligen . . R:dr 1,000:
Och Kammar-Rälts-Rådet och
Riddaren Billbergh åtnjuter äfven
af Andra Hufvud-Titelns
Besparingar, enligt Eders Kongl.
Majrts Nådiga Bref af den 1 Maji
1816, tills afgång eller befordran,
en Extra Kammar-RättsRåds-lön
med 120 Tunnor af 1,260: i
Tillsammans 120 T:r R:dr 2,260:—■ —
Och torde Taffelpenningarna böra uppföras
å Kammar-Rättens Stat samt Extra
Kammar-Rätts-Råds-lönen å Allmänna Indrägt!
in gs-S ta ten.
10:0 Beträffande Sundhets »spollegii
Stats får Stals-Contoret i underdånighet
åberopa dess, öfver bemälte Collegii underdåniga
framställningar i detta ämne, under
den 24 nästlidne September afgifne
underdåniga Utlåtande, enligt hvilket skulle
erfordras en tillökning i Staten af 453 R:dr
24 sk. med derunder beräknade 29 T:r
Spannmål.
So Bil. till K. M. Kådiga Propos. K:o
ii:o Å Landtmciteri-Staten hafva, enligt Eders Kongl. Maj:ls
Nådiga Bref af deu 4 Maji 1827, Lönelillökningar blifvit anslagna för
” Öfver-Di reel euren med 52 T:r R:dr 55o: •
Secreterare» . . . „ 19 — „ 194: 24. —7 t . — 744: 04. _
och ny Lön för en Landtmäteri-Fiscal .... 55. — 582: a4* —
Tillsammans T:r 126. R:dr 1,827:
hvaremot till Indragning äro ställda Lönerne för:
Öfver-Inspectoren . . T:r 74* R:dr 777- — —
Yngste Ingenieuren . —. 25. „ 264: 8. —
Inspectoren öfver Mått,
Mål och Vigt . . . — 25. „ a6|: 8. —■
5 Ti edje Landtmätare i
Landsorterna å 19 T:r
och R:dr 2o4: 38. 2. —. q5. „ io23:46. 10. . 2 . /
1 J 1 I 219: — 3,329: 14. i o.
hvadan här visar sig ett blifvande Öfverskott afT:r 93:— 1002: i/[. 10.
Med
Bil. till K. M. Näcliga Propos. N.o a. 81
Med reservation af detta Öfverskott»
såsom möjligen erforderligt för den ytterligare
reglering af hela Staten, hvarom
fråga är väckt, torde de till indragning
ställda Lönerna böra å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras, helst de i Nåder
beviljade Lönetillökningarna och Fiscalens
lön redan till fullo utgå och af Andra Hufvud-Titelns
Besparingar bestridas.
12:0 Uti de till denna Hufvud-Titel
hörande Allmänna Förslags-Anslag erfordras
följande tillökningar, nemligen till
Chartce-Sigillatce-Verkets Utgifter
omkring . . R:dr 10,000c — —
Skrifmaterialier och Expenser
samt Vecl och
Ljus för Collegierna
m. fl. Verk . „ i5,oooc ——
Rese- och TractamentsPenningar
för Civile
Embets- och Tjenstemän
_, oberäknade de
ökadeUtgifter, till hvilka
det från innevarande
års början gällande
nya Rese-Reglementet
kan föranleda utöfver
hvad efter det äldre
Reglementet utgått . », 5,ooo; —- —*
Tillsammans R:dr 3o,ooo:
Bih. till R. S. Fröt. 1828 och 182g', 1 Sami1 Band.
i:sta Häft, (C) 6
82 Bil- till K. M. Niicliga Propos. N.o 2.
Stats-Contoret hemställer härvid i underdånighet,
om icke de af ofvannämnda
Anslag utgående Ljuspenningar till Embets-
och Tjenstemän samt Betjente, lavilia
af dem ej annorlunda än som annan Löningsförmon
anses, må med sjelfva Lönerna
sammanslås, och i förhållande dertill
under hvarje serskild Stat uppföras med
motsvarande minskning i sjelfva Anslaget;
börande hvad derefter kan, såsom förut,
af Extraordinarie!’ få åtnjutas, snarare kallas
Gratificationer än Ljuspenningar.
i3:o Öfver en Lönereglering för LandtStaterna
kommer serskildt underdånigt Betänkande
att af Kammar-Collegium och
Stats-Contoret afgifvas; varande, enligt ett
af Stats-Contoret häröfver uppgjordt Förslag,
en tillökning för dessa Stater erforderlig
af 247,196 R:dr 6 sk. 1 r:st,
i4:o På Andra Hufvud-Titelns Besparingar
äro följande Utgifter anvista ,
hvilka synas böra uppföras å Allmänna
Indragnings-Staten, nemligen :
Juris-Doctorerna Collins och Schlyters Arfvoden
för forskningen i Sveriges gamla
Lagar, enligt Eders Kongl. Majrls Nådiga
bref af den 16 sisth Januarii , å
1,000 R:dr hvardera . R:dr 2,000:
Transport 2,000:
Bil. till K. M. Nådiga Propo.t. No 2
Transport 2,000:
Cancellie-Rådel och Ledamoten
i Cancellie-Styrelsen
Wahlströms Arfvode,
enligt Eders Kongl.
Majrts Nådiga Bref af den
16 Maji 1826 ... „ 800:
Protocolls-Secreteraren Ekmarks
Arfvode för öfversättning
på Franska Språket
af Juslitiae-Revisionens
underdåniga Föredragnings-Listor,
enligt
serskildte Nådiga bref för
hvarje halfårs utbetalning,
utgörande årligen
4oo å
4^o:
Professoren Liljegrens Arfvode
för afskrifning och
iordningställande af Kongl.
Bibliothekets gamla Pergaments-Documenter,
enligt
serskildta för hvarje
år ankomna Nådiga bref „ 200:
Bergmästaren Jacobsons
Ersättning för förlorade
Inkomster genom Ä
Transport
3,45o:
84 Bil. till K. M. Nådiga, Propos. N.o 2.
Transport 3,45o<
delforss Guldverks nedläggande,
enligt Eder»
Kongl. Maj:ts Nådiga bref
af den 2 Maji 1826 . „ 5o:
Hof-Jägmästaren, Öfversten
oeh Riddaren von Greiff
har, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga bref af den
i5 Mars 1815, med afseende
å dess ådagalagda
nit för EdersKongl. Maj:t
och Fäderneslandet samt
å de knappa omständigheter
hvaruti han, såsom
i saknad af de dess Öfver
-Jägmästare - beställning
i Upsala och Stockholms
Län åtföljande Löne-inkomster,
sig befann,
erhållit en oafkortad årlig
Gratification af . . „ 600:
Majoren vid SjömätningsCorpsen,
Öfverste-Lieutenanten
och Riddaren
Hällström har , enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den i5 Junii
Transport 4*ioo:
1
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N. o 2. 85
Transport 4>ioo:—. ■—
1814» 3 Julii 1816 oelx
g Maji 1828, med afseende
å den redbara nytta,
som af hans erkända
skicklighet hör för det
Allmänna och i synnerhet
för Landtmäteri-Verket
förväntas, äfvensom å
hans berömvärda försakelse
af egna fördelar,
enär han, oaktadt i knappa
omständigheter, afslagit
gjorda anbud att, mot
förmonliga vilkor, träda
i främmande tjenst, fått
sig anslagen en oafkortad
årlig Gratification,
att intilldess han kan befordras
till någon indrägtigare
syssla, än den han
nu innehar, åtnjutasmed „ 5oo:—«—,
Summa R:dr 4>6©o: — —
Tredje Hufvud-Titeln.
*
Militaire- och För svars-Verken till Lands,
Om en fullständig reglering af denna*
Hufvud-Titel lärer Nådig Proposition till
Rikets Ständer blifva aflåten, hvadan Stats
-
86 Bil. till K- M. Nådiga Propos. No 2.
Gon tore t anser öfverflödigt att härvid i
underdånighet uppgifva de af Stats-Conloret
nödige ansedda parliela rättelser och
förändringar.
Fjerde Hufvud-Titeln.
Clerecie- och Läro-Verken.
1:0 Bishoppens på Gottland Indelda
Lön, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 5 Maji 1824, efter Markegångs
uträkning contant ifrån LandtRänteriet
uppbäres, emot det, att Indelningen
bland Stats-Verkets Inkomster ingår,
torde å Clerecie-Staten böra contant uppföras
och ifrån samma Stats Indelningar
uteslutas. Den har för år 1826 utgjort
i,pi3R:dr 16 sk., men för år 1825 endast
i,433 R:dr 9 sk. 4 r:st.; och torde, i enlighet
med detta senare förhållande, härtill
kunna upptagas en Förslags-Summa afRrdr
i,5oo; varande de häremot svarande Hemmans-Räntorna
redan tagna i beräkning uti
ofvan i underdånighet afgifna Förslag öfver
Inkomsterna, så att någon ytterligare
Inkomst-tillökning i detta afseende ej bör
ega rum.
2:0 A Academie-j Gymnasii- och SchoIm-Staten
har, enligt 1826 års Riks-Huf
-
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2, 87
vudbok, utöfver hvad Rikets Ständers Riksstat
upptager, utgått i contant 609 R:dr
1 sk. 9 r:st , hörande till de utgifter, som
före i8a3 års Statsreglering varit upptagna
under Titeln: Anordning utom Stat; och
blifver vid skeende Statsreglering en rättelse
härutinnan nödig.
3:o Enligt hvad Eders Kongl. Maj:t,
genom Nådigt Bref af den 24 Februarii
1826, tillkännagifvit, lärer serskild Nådig
Proposition till Rikets Ständer blifva aflåten,
om nödiga Medels anslående i och
för Religions- och Barna-undervisningen i
de nya Capell-Församlingarna i Wermlands
Finnmarker.
Femte Hufvud-Titeln.
Sköna Konsterna.
1:0 A Staten för Mechaniska Scho~
lan bespares årligen, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den 8 Junii 1826,
ett Lärare-Arfvode af . . R:dr iqo:
och de till Skrifmaterialier
och Verktyg anslagna . „ j5:
hvadan denna Stats Summa
hör minskas med . . . R:dr i^5:
och som, enligt högstberörda Nådiga Bref,
88 Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2.
Mechaniska Scholan, som förut hört un-*
der Fria Konsternas Academie, nu mera
med Technologiska Institutet är förenad,
hemställer Stats-Contoret i underdånighet,
om icke Staten för detta Verk rätteligen
hör till Fjerde Hufvud-Titeln öfverflyttas.
2:0 Riks-Muscettm under Vetenskaps
Academien är äfven upptaget under denna
Hufvud-Titel, men synes rättare höra till
Fjerde Hufvud-Titeln^ dit det borde öfverflyttas.
Yetenskaps-Academien har dessutom,
i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 11 Junii 1815 och 26 Fehruarii
18x7, 240 R:dr i Silfver årligen lill
utdelande af Jettoner vid Academiens sammankomster,
hvilken Summa efter förvandling
i Banco-Sedlar utgår af Åttonde Hufvud-Titelns
Anslag till Extra Utgifter. Då
de öfriga Academierna, som vid sina sammanträden
likaledes utdela Jettoner, från
Ifikets Ständers Bank få efter Pari årligen
tillvexla sig större belopp i Silfver, synes
vara skäl, att, till likhets vinnande, äfven,
Yetenskaps-Academien erhölle motsvarande
förmon, och att således Cours-skillnaden
å ofvannämnda Summa ej graverade
någon Stats-Titel, och synas de till invexlingen
erforderliga 240 R:dr Banco böra å
Stat för Vetenskaps-Academien under Fjér-.
de Hufvud-Titeln uppföras.
Bil. till K. M. Nadina. Propos. N.-o 2. 89
Sjette Hufvud-Titeln.
Milda Stiftelser.
Något annat vid denna Hufvud-Titel
har Stats-Contoret ej att erinra, än alt
Staten för Hospitalers och Lazaretters Underhåll
för år 1826 fordrat en tillökning,
utöfver Anslagen, af 619 R:dr 23 sk., hörande
till de förut under Anordning utom
Stat upptagna Utgifter, och att densamma
i detta afseende vid Statsregleringen tarfvar
rättelse.
Sjunde Hufvud-Titeln.
Pensions - Staterna.
Såsom ofvanföre i underdånighet anfördt
är, disponeras denna Hufvud-Titels
Anslag af Directionerna öfver Civil-Statens
och Armeens Pensions-Cassor; och beror
det således på de ifrån dessa Verk gjorda
underdåniga framställningar, hvad vid skeende
Statsreglering kan komma i fråga att
härutinnan iakttagas.
Åttonde Hufvud-Titeln.
Allmänna och Extra Utgifter.
Enligt hvad Liquiderna med Rikets
Ständers Riksgälds-Gontor öfver Slats-Ver-»
go Bil. till K. M. Nådiga Propos. N:0 2.
kets Öfverskott och Besparingar utvisa,
hafva för 1826 och föregående åren betydliga
Brister i denna IIufvud-Titels Förslags-Anslag
blifvit å Öfverskottena godtgjorde;
och hafva för den sedan 1826 förflutna
tiden Jessa Brister ökats genom de
i och för Arbets- och Corrections-Inrättningarna
förhöjda Utgifter. Stats-Contoret
förmodar, att, i afseende på de sistnämnde
Utgifterne för framtiden, Styrelsen öfver
Fängelser och Corrections-Inrättningar i
underdånighet afgifver ett fullständigt förslag;
och skall Stats-Contoret, i hvad på
detsamma ankommer, tillhandahålla Rikets
Ständers Stats-Utskott de utredningar
och upplysningar, som för en bestämdare
reglering af Anslagen kunna anses nödiga.
Sedan, vid 1828 års Riksdag, de tillförene
under Stats-Verkets Inkomster uppförde
Intresse-Medel å Krigs-Collegii till Riksgälds-Contoret
Öfverflyttade Cassör blifvit
från Inkomst-beräkningen uteslutna, och deribland
de 5a5 R:dr, som utgöra Räntan på
den år 1820 till Riksgälds-Contoret aflemnade
Hingst-Medels-Cassan , och som de föregående
åren directe till Krigs-Collegii disposition,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref afdon 17 Maji 1822, utgått för
att till Hingst-premier användas, men ett
emot detta Räntebelopp svarande Anslag
Bil. till K. M Nådiga Propos. JV.-o 2. gi
ej blifvit å Åttonde Hufvud-Titeln uppfördt;
så liar, i dess ställe, 5a5 R.’dr årligen,
från och med år 1824, måst af Öfverskottena
å Stats-Verkets Inkomster till
i fråga varande behof utbetalas; och torde,
vid Statsregleringen, dessa 525 R:dr blifva
å Staten för Hingst-premier upptagna.
Nionde Hufvud-Titeln.
Åkerbruket, Handeln och Näringarna.
De för denna Hufvud-Titel anvista
Tillgångar hafva de senare åren varit nog
knappa, så att nödige ansedde Utgifter
måst år från år uppskjutas.
Tionde Hufvud-Titeln.
Militaire- och Försvars-Verken till Sjös.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 2 November 1824, anordnas alla till
denna Hufvud-Titel hörande Anslag till
Förvaltningens af Sjö-Ärendena disposition
och redovisning; och Stats-Contoret, som
med detaillerna härvid ej har någon befattning,
är ej i tillfälle att känna, hvilka förändringar
och rättelser härutinnan kunna
anses nödiga.
ga Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2.
Tionde Hufvud-Titeln blef vid i8a3
års Statsreglering formerad af den Tredje
Hufvud-Titeln förut tillhörande del, sorn
innefattade Anslagen för Sjöväsendet, hvaremot
den Tredje nu endast utgöres af Anslagen
för Landtförsvaret. Lämpligare och
mera öfverensstämmande med en systematisk
ordning i uppställningen af Stats-Utgifterna
hade visserligen varit, om Anslagen
för MMtaire- och För svar s-Verken till
Sjös fått utgöra Fjerde Huf vud-Titeln och
Anslagen för Clerecie- och Läro-Verken
blifvit öfverflyttade till den Tionde.
A11 m anna I n d r a g n i n g s - S t a t e n.
Den besparing å denna Hufvud-Titel,
som genom afgång uppkommit, och för år
1826 utgjort 4,714 R:dr 44 9 r:st. samt
för det närvarande är ökad, hvilket kommer
att närmare bestämmas vid afslutilinge
n af innevarande års Stat, blifver en
Tillgång för de tillökade Utgifter, sorn
på Indragnings-Staten komma att uppföras.
Enligt Rikets Ständers Beslut och Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 20 Jaliuarii
och 18 Augusti 1824, skall det på
allmänna Indragnings-Staten till f. d. Kongl.
Famillens underhåll varande Anslag af
Bil. till K. M. Nådiga Propus. N.-o 2. gl
66,666 R:dr 3a sk. årligen anordnas till
Rikets Ständers Bank, i afbetalning å den
till Liqviden med f. d. Kongl. Famillen af
Banken förskjutna Summa af ^32,55^ R:dr
5 sk. 6 r:st. Till 1827 års slut hafva härå
blifvit till Banken afbetalda 225,925 R:dr
44 sk- 5 r:st., och vid 1829 års slut blifver
Bankens fordran endast 3^3,297 R:dr
4i sk. 1 r:st. Om Medel att på en gång
liqvidera denna återstod anvisas, vinner
Riks-Staten från i83o års början en årlig
tillgång till andra behof af 66,666 R:dr
32 sk.
Sedan, med undantag af Kammar-Skrifvaren
Westman, alla de till f. d. Widegrenska
Riks - Boksluts - Contoret hörande
Tjenstemän på andra håll blifvit emploijerade
och vunnit förbättrade vilkor, täcktes
Eders Kongl. Majit, genom Nådigt Bref
af den i4 December 1825, i anseende till
de för Westman förekommande bevekande
omständigheter, bevilja honom en årlig
tillökning, uti dess på f. d. Kammar-Collegii
Afräknings-Contors Stat innehafvande
Kammarskrifvare-Lön , af 100 Ridr, att utgå
af Öfverskottena å Stats-Verkets Inkomster;
och torde denna Löne-tillökning böra
uppföras å Allmänna Indrägnings-Staten,
derifrån Afräknings-Contorets aflöning i öfrigt
utgår.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
De förbättrade Löner för Civile Staterna,
som vid 1815 års Statsreglering blefvo
anslagna, bestämdes att till hälften, å
4L R:dr Tunnan beräknas i Spannmål, hälften
Råg och hälften Korn, och att efter
årlig Riksmarkegång contant utgå, äfvensom
vid den af Eders Kongl. Maj:t för år
1816 och framgent i Nåder fastställda Lönereglering
för Militaire-Staterna , vissa
Tunnor Spannmål blefvo under PenningeLönerna
beräknade, dock till ett minimi
pris af 6 R:dr Tunnan. Vid årliga Uträkningen
af denna Riksmarkegång antogs det
sätt, att Länens sammanlagda Markegångspris
å en Tunna Spannmål, hälften Råg
och hälften Korn, dividerades med Länens
antal. Men då det befanns, att detta Riksmarkegångspris
blef högre än värdet, efter
serkildta Läns Markegångar, sammanlagdt
å den Inkomst i Spannmål, som för Utgiften
skulle utgöra tillgång; helst i de
seminantare Provincerna, der Stats-Verkets
behållna Spannmåls-inkomst är större, Markegångarna
alltid äro lägre än i en del
Provincer, serdeles de norra, der likväl
Kronan har liten eller ingen odisponerad
behållning i säd; gjorde Stats-Contoret, uti
dess Berättelse till 1823 års Riksdag, framställning
härom, på grund hvaraf Eders
Kongl. Majrt i Nåder fästade Rikets Ständers
uppmärksamhet på nyttan och redig
-
Bil. till K. M. Nådiga Pr»pos. N.-o 2. 95
heten deraf, att ett oföränderligt medelvärde
emellan hvarje Riksdag fastställdes
å den under Penninge-Lönerna inbegripna
Spannmål. I anledning häraf anmälte Rikets
Ständer i underdånighet, det de väl
ansett nödigt, att en reglering borde vidtagas,
som kunde förekomma den, genom
hittills gällande sätt för Riksmarkegångsuträkningen,
uppkomna brist i tillgången
för utbetalningen af Civil-Staternes Löneförhöjning;
men, enär bestämmandet af ett
oföränderligt medelvärde, intill nästa Riksdag,
å Lönings-Spannmålen, skulle lemna
det vid Lönernas reglerande till hälften i
Spannmål afsedda ändamålet ouppfyldt:
att nemligen Lönebeloppen såmedelst skulle
komma att rätta sig efter Varuprisen och
myntvärdet i allmänhet, funno Rikets Ständer,
till beredande af öfverensstämmelse
emellan Statens Inkomst af dess behållna
Spannmål samt Utgiften till Penninge-Löntagarna,
det vara, för den derutaf under
deras aflöning uppförda delen, lämpligare
och äfven med Stats-Verkets fördel öfverensstämmande,
att, vid uppgörandet af
Riksmarkegången, Tunnetalet af Kronans
behållna Spannmål inom hvarje Län må
först efter Länens Markegång förvandlas i
penningar, och sedermera hela det Penningebelopp,
som genom de på sådant sätt
för alla Länen blifvande Summornas sam
-
96 Bil. till K. M. Nådiga Fropos. N.-o g.
manläggning uppkommer, delas med Tunnetalet
af Kronans hela Intrad af behållen
Säd; och borde denna Riksmarkegång
tillämpas håde på Civile- och MilitaireStaternas
penninge-löntagande Embets- och
Tjenstemän» Då likväl, med tillämpning
af denna beräkningsgrund för Riksmarkegången,
de Civile Löntagarne, i anseende
till det antagna priset af 4|- R:dr per Tunna
å deras Spannmål, vid en allt lägre
fallande Markegång få vidkännas en derefter
minskad betalning för Löuings-Spannmålen
och, i händelse priset folie ända
till D-'dr, skulle komma att helt cch
hållet sakna all förmon af den, med afseende
på behofvet, vid i8i5 års Riksdag,
dem, medelst Spannmåls uppförande under
Lönerna, tillagda Löneförbättring, hvaremot
åter Militaire-Statern», uti det för dem
å Spannmålen satta Minimi-pris af 6 R:dr
per Tunna, ega en försäkran att icke till
mindre än detta belopp blifva för Löningssäden
godtgjorde; så hade, med öfvertygelse
för öfrigt om angelägenheten deraf, att
Civile-Statens Penninge-Löntagare ock må
varda försäkrade att få åtnjuta en för deras
utkomst nödig aflöning, Rikets Ständer
fastställt ett Minimum af 6 R:dr per
Tunna Lönings-Spannmål för Civile-Staternes
Ejnbets- och Tjenstemän samt anslagit
och
#
Bil. till K. M. Nådig» Propos. N.o 2.
oell å Stat uppfört, skillnaden emellan 6
R:dr och 4* R:dr å Tunntalet under hvarje
Lön. Ehuru Eders Kongl. Maj:t härvid
funnit, att bestämmandet af ett mellan Riksdagarne
oföränderligt pris å den under Embets-
och Tjenstemäns Löner inbegripna
Spannmål skulle hafva medfört enkelhet i
förvaltningen och kunnat med Löntagarnes
bästa förenas, har likväl Eders Kongl.
Maj:t, genom Nådigt Bref af den 26 November
1823, gillat den af Rikets Ständer
i ofvanberörde måtto uppgifna ordning för
prisets bestämmande å Penninge-Löntagares
Aflönings-Spannmål, äfvensom det derå
bestämda Minimipris, samt i Nåder befallt,
att årliga Riksmarkegången i enlighet dermed
borde uträknas. Eders Kongl. Majlis
och Rikets Kammar-Collegium, som denna
uträkning skulle verkställa, har, under den
27 Februarii 1824, i underdånighet anmält,
det Collegium, i anledning af en ifrån
Stats-Contoret erhållen uppgift å TotalSumman
af Stats-Verkets disponibla Spannmål,
med tillika utsatt serskildt belopp af
hvarje slag för hvarje Län, och efter de i
Länen genom j823 års Markegångs-Taxor
satte värden å Råg och Korn, låtit författa
Bih. till R. St. Prot. 1828 och 1825. I Saml.j 1 Band.
usta Haft. (C.) 7
98 Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N:o 2.
Uträkning å Medelpriset, såsom blifvande
grund för Riksmarkegången å den Penninge-Löntagare
för år 1824 anslagna Allo—
liings-Spannmål af förrberörde slag, men
att härvid förekommit, huruledes Uträkningen,
med iakttagande af de dervid bokstafligen
stadgade hufvudgrunder, kan uppgöras
på trenne serskildta sijtt, af hvilka
hyart och ett utslår med ett till någon del
olika resultat eller Riksmarkegångspris. Sålunda
har, då Summan af den disponibla
Spannmålen, 81,207 Tunnor i3i K:pr, dividerats
med Markegångsvärdet derå, utan
Beräkning af det skiljaktiga beloppet emellan
Råg och Korn, uppkommit ett medelpris
per Tunna af 5 R:dr 18 sk. och nära
11 r:st. När åter denna skilnad emellan
Sädes-slagen beräknats, samt beloppet af Råg,
33,674 Tunnor i6y7- K:pr, och af Korn,
47,532 Tunnor 285 K:pr, serskildt dividerats
uti Markegångsvärdet derå, har Medelpriset
befunnits utgöra 5 R:dr 19 sk. 5
r:st. Men då deremot förrberörda disponible
Spannmåls-tillgångar af Råg och Korn reducerats
till hälften af hvartdera slaget med
antaget Medelpris per Tunna af hvarje Läns
serskildta Markegång, hvarigenom ett sådant
reduceradt Spannmålsbelopp, i stället för
81,207 Tunnor i3i K:pr, blifver 79,213
Tunnor n-L K:pr, och dessa 79,213 Tunnor
uyTg K:pr dividerats uti deras uträk
-
Bil. lill K. M. Nådiga PropOs. No i.
linde Markegångsvärde, har ett Medelpris
uppkommit af 5 R:dr 20 sk. 3|| r:st. Den
sist omförmälde eller tredje Uträkningsmelhoden,
såsom med billighet oell de i
ämnet föreskrifna hufvudgrnnder närmast
förenlig, har af Kammar-Collegium blifvit
i underdånighet tillstyrkt och, genom,
Nådigt Bref af den 10 Mars 1824, af Eders
Kongl» Maj:t gillad och antagen. Efter
de, i enlighet härmed, skedde uträkningar,
liar Riksmarkegången varit för åren 1824,
1825 och 1826 Minimipriset 6 R:dr, för
år 1827 9 R:dr 19 sk», samt för innevarande
år 6 R:dr 18 sk.; och är det högst sannolikt,
att den för nästkommande år åter
nedgår till Minimipriset. Stats-Contoret
liar af detta förhållande hemtat ytterligare
stöd för dess förut yttrade öfvertygelse om
lämpligheten och nyttan af bestämda Lönebelopp
emellan Riksdagarna, och StatsContoret
får härvid i underdånighet åberopa
så väl dess, gemensamt med Ivrigsoch
Kammar-Collegierna samt KammarRätten,
afgifna underdåniga Betänkande af
den 29 sistlidne April, angående vissa förändringar
i Krono-Uppbörds- och RedogÖrelse-Verket,
som dess Förslag till reglering
af Lands-Staternas Löner, dervid
Stats-Contoret ansett, att Penninge-Lönerna
borde bestämmas i silfver, att, efter
en vid hvarje Riksdag uträknad, de fem
loo Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N:o 2.
föregående årens, Medelcours, utgå oför»
ändrade intill nästa Riksdag.
Slutligen får Stats-Contoret här förnya
dess, uti ofvan åberopade underdåniga Betänkande
af den 29 sistlidne April, gjorda
framställning om olämpligheten deraf,
att de af Staten lönade Embets-och Tjenstemän
dels till Kronan erlägga Contribution
af de Löner de åtnjuta, dels vidkännas
afdrag af dessa Löner till förmon för
vissa Inrättningar, och för att bereda tillgång
till utbetalande af Företrädares Begrafningshjelp,
Att Em bets man nen för den
tid, han till Statens nytta tjenstgör, får
oafkortad åtnjuta sin Lön och vara befriad
ifrån alla återbetalningar deraf till Kronan,
synes både billigt och rättvist. Medgifva
ej Stats-Verkets Tillgångar att umbära
de sålunda uppkomna återbetalningarna
och att gifva serskildta Anslag till
de Inrättningar, som hafva förmon afLöne-afdragen,
så borde åtminstone Lönerna
regleras så, att de, med dessa återbetalningar
och afdrag förminskade, kunde till
sitt Nettobelopp utgå; derigenom Löntagarne
skulle erhålla visshet om hvad de
bestämdt hafva att åtnjuta, och KronoUppbörds-
och Räkenskaps-Verket i betydlig
nion skulle förenklas. Om Eders Kongl.
Majit i Nåder täckes härå fästa Rikets Stän
-
Bil. till K. M. Näcliga. Propos. No i. 101
ders uppmärksamhet, skola de härutinnan,
nödiga Utredningar och upplysningar blifva
Stats-Utskottet tillhandahållna.
Stats-Contoret framhärdar med djupaste
vördnad, nit och trohet
Stormäktigste Allernådigsle Konung
Eders Kongl, Maj:ts
underdånigstc > tropligtigste
tjenare och undersätcr
E. R. ADELSWÄRD.
N. Frödelius. A. Söderholm.
C. Tunelius. P. Westerstrand.
Stockholm den 16 October 182,8,
Th. Nyström. N. E. Miiller.
Till Kongl. Maj:t underdånigst medj Berättelse om
Stats-Verkets förvaltning, tillstånd och behof.
loa Bil. till M. K. Nådiga Propos. No 2.
Förteckn i ?i g 1 öfver de till 1826 Ars slut > på öfver skotten
å Stats-Verkets Inkomster anordnade För skott s-Utgift er , att
anmälas hos Rikets Ständer till ersättning eller afskrifning.
Af de uti 1822 års Riks-Stat och Stats-Contorels
underdånigt Berättelse till sista Lagtima Riksdagen spe-  cificerade Utbetalningar, emot framdeles ersättning eller
afskrifning, till ett belopp af 549,5gi R:dr 44 ke-  viljade Rikets Ständer, enligt Deras underdåniga skrif-  velse den 20 November 1823, afskrifning för 498,719
R:dr 21 sk. 1 i:st.r hvadan återstår 55,872 R:dr 22 sk.
ii r:st., nemligen:
För År -1820.
Inköpssumman för Biskopps-Bostället i Götheborg, enligt
Kongl. Brefvet deri ; jolars 1820 . . 6,00a: —.—
Transport 6,00.0: —> t—
Bil. till K. M. Nädiga. Propos. N.-o
Transport 6,000:
För År 1821.
Till uppförandet af en Stallbyggnad för
Veterinaire-Inrättningen, enl. Kongl.
Brefvet d, 23 Maji 1821 10,000: —• —
För År 1822.
Till uppförandet af en Stallbyggnad för
Veterinaire-Inrättningen, återstoden,
enligt Kongl. Brefvet* den 23 Maji
182
Ersättning för år 1820 förlorade
1800 Lisp. Arrende-hö
af Sundbyholms
Kongsgård, enligt Kongl.
Brefvet den 19 Mars
182
Transport i,2i5:32. 8. = 16,000: 1
Bil. till K. M. Nådiga Propos.
O
Transport 1,215: 32. 8.= 16,000: —* -  Dito för afskrifning af Arrende,
som skulle utgöras
för Eldgarns Krono-äng,
enligtDito d. 3o Aug, 182 1 812.' 2. 11:
Arfvode till Under-Läraren
vid Gymnastiska Centralinstitutet,
för 1822, enligt
Dito den 16 April
1817 ...... 200:
Arfvode för Januarii och
Februarii månader 1822
till den i Kammar-Rätten
Adjungerade Ledamoten,
enligt Dito d. 7
Mars 1821 . . . . 4t;32. —
Transport 2,269:19. 7. = 16,000:
Bil. lill K. M. Nådiga Propos.
Transport 2,269: 19. 7.1=16,000:
Kostnader vid afmätningen
af Ljusnedals Krono-All-
männing i Herjeådalen,
enligt Dito d. 5 Febr.
1822 1,200: — —
Dito Dito till Landtmätaren
Sundling, enligt Dito 54g: <?• —•
Arfvode in. m. till Wide-
grenska Boksluts-Conto-
ret, enl. Kongl. Brefven
d. 24 April iSiöoch 17
Julii 1818 . . . . 2,656:34. 4*
Arfvoden till Härads-Skrif-
varne för Omslut af 1820
Transport 6,675: 11. 11.= 16,000:
io6 Bil. till K. ifl. Nådiga. Propos. N o
Transport 6,6^5: n. n.= 16,000: —.—
års Special-Räkenskaper,
enl. Dito d. 12 Dec. 1821 2,600: —• —•
Ti'3'ckningskostnaden lör
Formulairen till Dito enl.
samma Kongl. Bref . icp: 33. 4’
Dito för Samlingarna af de
till Krigs-och Commerce-
Collegium hörande För-
fattningar, enligt Dito
den 20 April 1822 . 2,400:
Inbetalning å de Högstsa-
lig Hennes Maj:t Enke-
Drottningen Hedtig Eli-
sabeth Charlotta i lifs-
tiden tillhöriga Götha-
Transport 11,870:45. 3. = 16,000: —•—
, 1
Bil. till Ii. M. Nådiga Propos. N:0 2.
Transport 11,870:45. 3. = 16,000
Canal-Actier, 35o st. å 2
R:dr per Actie, enl. Dito
den 25 Augusti 1819 . 700:
Lön och Boställs-penningar
för en Häradshöfdinge i
Helsinglands Vestra Domsaga
, enl. Dito d. 3 Aug.
1818 . • . * * • 85: —m*
Lön för 2:ne Häradshöfdin- v
gar i Westerbotten, enl.
Dito d. 3i Dec. 1819 . i5o: — —
Kostnader åren 1813 med
1819 vid Utmarkeraas å
Öland fördelning, enl.
Dito d. 4'Sept. 1822 3,786:44- 4*
Transport 16,592:41* 7. = 16,000
io8 Bil. till K. M. Nådiga Propos.
CS
O
£5
Transport 16,592:41» 7
Dito vid den verkställda
regleringen af Stuteri-Inrättningen
vid Flyinge
och Dahlby Kongsgårdar,
enligt Kongl. Brefvet d.
9 Junii 1818 samt Rikets
Ständers Beslut . 7,262: 12. 8
Ersättning för den till samma
Stuteris underhåll,
genom Kongl. Brefvet
den 7 December 1813 anslagna
Dagsverks-lösen,
som för åren 1816 med
1S20 till Malmö Ränteri,
under titel Stats-Medel,
Transport 23,855: 6. 3
.= 16,000
\
. = 16,000
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N-o a.
Transport 23,855: 6. 3. = 16,000:
ingått och blifvit beräk-  nade, utgörande . . 14,870:31. 5.
Dito till Allmänna Maga-  zins-Direclionen för af-  lemnade 275 T:r Spann-  mål till Ölands Läns
Landt-Stat för senare
halfåret 1819 samt hela
år 1820 2,462:11. 7. , 00 0
^ ' 4 r. 188: 1. 3.
S:a 57,188: x. 3.
Afgår: besparde Medel på anslaget till
Krönings- och Begrafuings-kostnaderna
!8i8 i,3i5:26. 4-
55,872
Transport
55,872
22
11
no Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 3.
I
Transport
55,872
22
11
År 1822 ytterligare.
Kostnader i och för nya Riks-Boksluts-Arbetet och An-
ticipations-Utredningen, enligt Kongl. Brefvet den 16
Mars 1821 1,200:
Tryckningskostnad för Samlin-
gen af de till Commerce-
Collegii befattning hörande
Författningar och Stadgan-
den, enligt Dito den 28
April 1822  800:—* —
Tryckningskostnad för Samlin-
gen af de till Bergs-Collegii
/
befattning hörande Författ-
ningar och Stadganden, enl.
samma Kongl. Bref . . 600: o ^0Q.
... 1
Transport 2,600:—-—•
55,872
22
11
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2.
Transport 2,600:*——•
55,872
22
11
År 1823.
Anslag lill Monumentets uppförande ef-  ter Högsalig H. K. H. Kron-Prinsen
Carl August, enligt Kongl. Brefven den
18 Augusti 1818 och den i3 Mars
1822 1,000:
Tryckningskostnad för Sam-  lingen af Författningar hö-  rande till Krigs-Collegii
befattning, enligt Dito den
23 April 1822 .... 600: —• —
Dito Dito hörande till Bergs-  Collegii befattning, enligt
Dito i . i4o:44* —
Transport 1,740: 44*— 2,600:
| 55,872
22
11
112 Bil. till K. M. Nådiga Propor. N. o 2.
Transport 1,740:44* —
2,600:
Dito Dito hörande till Commerce-Collegii
Dito, enligt
Dito  85o: 18,—
Arfvode till en Underlärare
vid gymnastiska Centralinstitutet,
enligt Dito den
16 April 1817 . . • . 200:
Till Krigs-skulJers betalande,
till Krigs-Fonden levererade
60,000: —• —
Till liqviderande af Eskilstuna
Gevärs-Factoris Lån
af Civil-Statens Pensions
Transport
62,791: 14.—
2,600:
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N o
Transport 62,791: *4*— 2,600:
Fond utbetaldta Capi-j
tal • . . 60,000: —• -  Rest å 1824
års Ranta
å Lånet 3,327:33.8.,.,,
' 63,327: 33. 8.
hvarifrån afgå in-  flutna Medel för
försålda Inventa-  rier vid Söder-  hamns Factori . h c -> /
39. 4-„4.r64; 5.
55,872
22
11
År 1824*
Ytterligare Anslag till Monumentets upp-  förande efter Högsalig H. K. H. Kron-
Transport 127,464: 5. 4-
55,872
22
11
Bih. till R. St. Fröt. 1828 och 1829. 1 Saml.j 1 Band,
usta Häft. (C.) 8
u4 Bil. lill M. K. Nådiga Propos.
CN
9
Transport 127,464: 5. 4-
55,872
22
11
prinsen Cari- August, enl. Kongl. Bref-
vet d. i3 Mars 1822 . 2,o54-‘ 8.—
Tryckningskostnad för Sam-
lingen af Författningar, hö-
rande till Krigs-Coilegii
befattning, enligt Dito d.
23 April 1822 .... 5oo:
Inköp af Instrumenter till
Vetenskaps-Academien, en-
ligt Dito den 24 Nov. 1824 2,896:
Ersättning till Galmare Läns
Ränteri för förskjutna
Landtmäteri-kostnader vid
Utmarkernes å Öland för-
delning, enligt Dito den
7 December 1824 • • . 386:32. '— ^ S36-40
Transport i33,3oo:45 4-
55,872
22
11
ÉMri
Bil. till K. M. Nådiga Propos.
Transport i33,3oo:45. 4»
55,872
22
I I
År 1825.
Stipendii-Medel till Tlieo-
logiska Faculteten i Lund,
enligt Kongl. Brefven d.
i5 October 182/!, d. t3
Maji och d. i5 Junii 1825 4oo:
Dito Dito i Upsala, enligt
Dito den 15 Octohcr 1824
oell den 16 Februarii 1825 25o:
Kostnader för Fgo-utbytes-
förrättningarna å Norra
Riksgränsen, enligt Dito
den i5 November 1820 22,965:39. 5. ,,3^,^. 5
156,916
36
9
S:r
[212,789
11
~S
n6 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
hvarifrån afgår:
Transport
212,789
I I
8
År i8a3 influten ersättning för de till Veterinaire-In-  rättningen gjorda förskott 180: 12. 10.
År 1824 dito dito ........
522: i5. 3.
Influten ersättning å de till Tryckning af
Krigs-Författnings-Sammandraget utbe-  taldte medel
•
84: 38. —
År i8a5 dito dito
2C)4: 36. —
— — Dito för dito hörande till Bergs-
Collegii befattning .
— — Dito för dito hörande till Com-
merce-Collegii dito . . . .
127: 2. 10.
288:
*»497
8
11
Summa, som i 1827 års Hiks-Stat balanceras .
21 1,292
2
9
Bil. till K. M. Nådiga Propos.
Transport
Tillkommer:
211,292
2
9
Enligt 1826 Ars Riks-Hufvudbok.
Kostnader för Högtidligheterna vid H. K.
H. Arf-Furstens födelse, enligt Kongl.
Brefven den 1 Februarii, den 1 Mars,
den 5 April, den 27 Julii och den 24
Augusti 1826 31,617:27. 2.
Än, i berörde ändamål, i förmågo
af Kongl. Brefvet den 1 Februarii 1826,
af Extra Utgifts-Medlen förskottsvis ut-  betaldte, som böra ersättas af Öfver-  skotten å Stats - Verkets Inkomster,
enligt Kongl. Brefvet den x Mars
1826 3,182:16.—
Transport 31,617:27. 2.
211,292
2
9
u8 Bil. till K. M. Nådiga Propos N-O;
Transport 31,617:27. 2.
Stipendii-Medlen till Theologiska och Medicinska
Faculteterna i Lund, enligt
Dito den 8 Februarii 1826 .... 37: 16.—•
Vetenskaps-Academien för utgifter vid
anställda Pendel-mätningar, enligt Dito
den 21 December 1825 370: 38. 8.
Kostnader för Utmarks-fördelningen på
Öland, enligt Dito den ig April 1826 58:34- 6.
Roterings - jemnknings - kostnader , enligt
Dito den 21 October 1817, d. 20 April
1824 och d. 29 Augusti 1825 . . • 28,307:36. 1.
Kostnader för Gränse - regleringen med
Ryssland, enligt Dito d. 5 Julii 1826 1,619: 1. 2.
9
S:a j 273,3o3
9
12
derifrån afgår:
År 1826 influten ersättning å de till tryckning
af Krigs-Författnings-Sammandra
get
utbetald te Medel
—. Dito för dito, börande till BergsCollegii
befattning
— Dito å kostnaderna vid H. K. H. Arf
Furstens
födelse
— Dito å de till Monumentets uppföran
de
efter Högsalig H. K. H. Kronprinsen
Ca.rl August gjorda utbetalningar
Transport
273,303
12
132: 36. —
78: i8.‘ 2.
2: 17.—
8:43. 1.
222
18
Sura m a| 2y3,o8o|42
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet, i8ag.
Kongl. Maj.-t-s Nådiga Propos. N,-o 3. i
N:o 3*
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Stander,
angående Vacance-afgijts erläggande
af Rust- och Rotehållare vid
Båtsmanshållet, dä Båtsmän under
krig afgå; Gifven Stockholms Slott
den a g October 1828.
Ilos Kongl. Maj:t har af Förvaltningen af
Sjö-ärendéna fråga i underdånighet blifvit
väckt, huruvida Rust- och Rotehållare vid
Båtsmanshållet, hvilkas nummer under krig
blifva vacante, höra intill krigets slut Båtsmans-vacance-afgift
erlägga; anförande Förvaltningen
härvid: dels att om ett krig tilläfventyrs
flere år skulle fortfara, hvarunder
möjligtvis hela ordinarie Båtsm ans-uppsättningen
kunde försvinna, samt flere klasser
af Bevärings-manskapet, i följd deraf, i stället
måste uppbådas och med kläder förses,
Kronans utgifter härigenom i betydlig nion
komme att ökas, under det opåräknade förmoner
för de Rustande funnos; dels ock, att
olika tunga dessa senare emellan skulle uppkomma,
derest händelserna föranledde dertill,
att en del Rotar vid första uppbrottet
af kriget erhölle vacance, men andra åter
Bih. till R. S. Prot. 1828 och 1829, 1 Sami., T Band.
s:dra Haft5 1
2 Kongl. Mdj.-ts Nådiga Propos. N.-o 3.
måste lindér hela kriget aflöna och klädå
qvarblifvande karlar; hvadan Förvaltningen
sålunda, afven för sin del, artsåge Rust-och
Rotehållare för sina Hemman, af hvilka Indelningen
och Ro te ringen utgöres, de förre
i. anseende till motsvarande fördelar i hemmansräntor,
och de senare till följe af åliggande
Rustnings-skatt, hvilken icke skäligen
Syntes förtjena vidare förminskning genom
fett af alla Stånd ingånget frivilligt åtagande,
att vid en viss ålder såsom försvarare
tjena fäderneslandet, höra erlägga, efter gällande
författningars föreskrift, vanlige såkallade
vacance-medel,: då afgång af ordinarie
karl inträffar.
I anledning häraf, och sorn Kongl. Majit
lika med hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena
i underdånighet yttrat, ansett Rust- och
Rotehållarne vid det ordinarie Båtsmansliållet
, hvilkas karlar under krig på ett eller annat
sätt från tjensten afgå, icke derföre att
de, enligt 18i a års Författning rörande inrättningen
af allmänna Beväringsmanskapet,
Srö befriade från skyldigheten att under krig
recrutera, böra vara till krigets slut äfven
frie från alla Rustningen och Roteringen åtföljande
onerå, och derigenom njuta en förmon,
soVn de Rust- och Rotehållare, hvilkas
nummer under kriget icke blifvit vacante,
skulle sakna, utan att Kronan deremot
bör kunna af förstnämnde Rust- och Rote
-
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 3. Z
hållare påräkna någon ersättning för kostman.
till de Bevärings-karlars beklädnad,
som komma att tjenstgöra i de afgångne ordinarie
Båtsmännens ställe; vill Kongl. Maj:t
härigenom i Nåder föreslå och till Rikets
Ständer öfverlemna att bestämma en lämplig
Yacance-afgift att af de Rust- och Rotehållare
vid det ordinarie Båtsmans-hållet, hvilkas
karlar på ett eller annat sätt hädanefter
under krig från tjensten afgå, utgöras från
den tid vacancen yppas och till krigets slut;
hvilken afgift Kongl. Maj:t anser till KrigsFonden
böra* ingå.
Kongl. Maj:t förblifvör Rikets Ständer
tned all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN,
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protöcollrt öfver Krigs-är'enden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen,
iiti Stats-Rådet ä Stockholms Slott-den
a q Oktober 1838.
Närvarande:
Justitia^ Stats-Ministern
ll. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. llr Grefve af Wetterstedt.
4 Bil. till K. M. Nadina Propos. IV.-o 3.
Stats-Råden:
fl. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Caneelleren <von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning författadt
förslag till Kongl. Majrts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer angående Vacance-afgifts
erläggande af Rust- och Rotehållare
vid Båtsmanshållet, då Båtsmän under
krig afgå.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Majrts förut
fattade beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma
förslag, sådant det vid detta Protocoll
finnes bilagdt, i Nåder gilla, och befalla att
Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
Kongl.
N:o 4.
KONGL. MALTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om fortfarande af det vid senaste
Riksdag beviljade anslag till
anläggande af en Vatten-ledning till
Carlskrona ; Gifven Stockholms Slott
den stg Oetober 1828.
Sedan Kongl. Maj:t vid senast hällne
Riksmöte, genom afla ten Skrifvelse till Rikets
Ständers Stats-Utskott, framställt angelägenheten
och fördelarne af en Vattenlednings
anläggande till Carlskrona, för att! bereda
denna Stad, jemte dervarande Flotta
erforderlig tillgång å friskt vatten, hafva
Rikets Ständer efter tagen kännedom af de
för denna anläggning uppgjorde förslag jemte
alla öfrige till ärendet hörande handlingar,
enligt underdånig Skrifvelse af den 1
December i8a3, icke allenast till Kongl.
Maj:t öfverlemnat att efter den plan, som
tjenligast kunde finnas, låta ifrågavarande
vattenledning fullborda, utan ock för ändamålet
anslagit 16,666 R:dr 3a sk. Banco årligen
under fem år, eller intill nästa Riksdag,
hvilken summa skulle af Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret genom Stats-obligationer
anskaffas och i förhållande lill behofvet för
det sätt, som för arbetets utförande kunde
6 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 4-
komma att af Kongl. Majit antagas, till Förvaltningen
af Sjö-ärendena utbetalas, emot
serskild och speciell redovisning för användandet,
hvilken borde underställas Rikets
Ständers och deras Revisorers granskning;
hvarjemte i öfrigt Rikets Ständer beslutit:
att detta anslag endast skulle användas tilt
pia ter tali ers anskaffande, och sjelfva arbetet
utan ersättning genom Örlogs-jlottans försorg
verkställas: att vattenledningens framtida
underhållande borde af flottan besörjas, samt
att deremot de i,5oo R:dr, som Carlskrona,
Stads innevånare, erbjudit sig att för denna
undterhalls-kostriad årligen utgifva, och för
hvilkas erläggande, serskild förbindelse brav
de affordras Staden, skulle till RiksgäldsContorel
ingå.
Vid den handläggning, som detta ärende
sedermera undergått, hafva, i afseende
på den vigtiga och kostsamma anläggningens,
verkställighet, tid efter annan sådane omständigheter
och betänkligheter sig vppat
sorn; satt Kongl. Maj:t i nödvändighet att
låta vidtaga flera förberedande undersökningar
och åtgärder, på det de af Rikets
Ständer anslagna medel till större eller mindre
del icke måtte utan väsendtlig nytta för.
sitt ändamål användas. Oundvikligt uppskof
i arbetets företagande och utförande
har häraf blifvit en följd; och då alla de
kostnader, som hittills lill nödige upplys
-
i
Bil. till K. M. Nådig* Propos. N.-o 4-
ningars ernående och undersökningars anställande
erfordrats, utgått af de på RiksStatens
i o:de Hufvud-Titel för Sjö-försvar
anvisade medel, har ock det af Rikets Ständer
beviljade ofvannämnde anslag ännu icke
blifvit anlitadt. Det är vid ett sådant förhållande,
sorn Kongl. Majit alltså nu finnér
sig föranlåten härmedelst hos Rikets Ständer
föreslå, att det redan beviljade men
obegagnade anslaget för en vattenlednings
anläggning vid Carlskrona må förnyas, på
det några hinder för detta arbetes fullbordande,
så fort omständigheterne sådant möjligen
kunna medgifva, icke må möta.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer;
nied all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk..
fJtdrag af Protocollet öfver Krigs-ären
den, hållet inför Hans Maj.t Konungen
uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 2Q October 1828.
Närvarande:
Justitia^ Stats-Ministern
fl. E. Hr Grefve Gyllenborg.
8
Bibi. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 4-
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Frill, af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning författadt
förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om fortfarande
af det vid senaste Riksdag beviljade anslag
till anläggande af en Vattenledning till
Carlskrona.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Maj:ts förut fattade
beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma förslag,
sådant det vid detta Protocoli finnes
Lilagdt, i Nåder gilla, och befalla, att proposition
skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå.
Ex Protoeollo
C. R. Kökeritz.
Kon°l. Maj.ts Nadina Propos. N.-o 5.
N:o 5.
KONGL. MAJ.TS.
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om afhjelpande af den årliga
bristen i Salpeter-Fonden och om
ett förändradt sätt för SalpeterGärdens
uppbärande; Gifven Stockholms
Slott den 2g October 1828.
Ibland de omsorger Kongl. Maj:t städse
baft osparde för allt, som pröfvats kunna
bereda allmän och enskild båtnad, bar
Kongl. Maj:t icke underlåtit den, som påkallats
af Salpeter-handteringen, lika oumbärlig
för Försvars-verkets behof, som i oeconomiskt
hänseende vigtig, och hvilken ur sitt
iråkade förfall åter upprättad, på de orter i
Riket der locala hjelpmedel gifva den naturlig
trefnad och styrka , redan framgått
eller fortfar att framgå till en ändamålsenlig
utveckling. Kongl. Maj:t bar också i nåder
anbefallt de anstalter, hvilka ansetts
dertill hufvudsakligen bidragande; och som
erfarenheten bestyrkt den vidsträcktare nyttan
af den år 1816 vidtagna åtgärd, att all af
Plant-laduegare utöfver eget gärdbehof bevisligen
tillverkad Salpeter, af Kronan inlöses
för sju R:dr 24 sk. B:o för Lispundet,
bar Kongl. Maj:t låtit densamma, ehuru de
sistförllulne åren för Salpeter-fondens min
-
|o Kongl. Mpjds Nådig*, Propps. N.-o, S\
skade tillgångav känbar, alt hittills fortfara,
Dea till Kongl. Majit. af Comitera/fe
för Salpeter-ärendena nyligen aflemnadu
underdåniga berättelse, om Salpeter-hand-..
teringens närvarande tillstånd, vitsordar det
ofvanberörde förhållandet dermed, äfvensom,
den välgörande verkan på denna handtering»
förkofran sistnämnde anstalt medfört, och
då Kongl. Majit nu till Pukets Ständer öf-,
Verlemnar samma Berättelse med tillhörande
förslag öfver Salpeter-fondens årliga inkomster
och utgifter, har Kongl. Majit, rörande
de af Comiterade derutinnan i öfrigt
framställda ämnen, velat lii kols Ständer till
kännedom och öfvervägande följande i Nå%
der meddela:
Som någon, kostnaden motsvarande, fördel
af Salpeter-handteringens bedrifvande i
Elfsborgs, Carlstads, Stora Kopparbergs,
Gottlands, Hallands, Malmöhus samt Götheborgs-
och Bohus Län ej mera är att förvänta,
har Kongl. Maj:t Nådigst redan bifallit,
att Salpeter-SjuderLStaterue i dessa
Län må upplösas på sätt och med de vilkor,
så i afseende på den dervid varande
personal, som på levereringen af den Salpeter,
hvilken hädanefter i berörde Län
kan blifva tillverkad, sorn Comiterade i
underdånighet föreslagit; hvarjemte Kongl,
Majit tillåtit Comiterade, att, i händelse
närmare utrönta förhållanden skulle kräfva en
Kongl, Maj-ts Nådiga Propos. N.o 5* *j
annan reglering af Salpeter-Sjuderi-Staterne
i Rikets öfriga Län, dertill ined underdånigt
Förslag inkomma.
Beträffande åter den, enligt Comité-!
rades underdåniga anmälan., i Salpeter-fon-*
den uppstådda minskning af omkring "-3,<x>,a
R:dr årligen, tillkommen på sätt Comité-,
lade utredt, och de till Fondens åtoruppLjelpande
jemväl af Gomiterade angifne ut-.
Vägar, så nar Kongl. Majit vid Nådig pröfning
deraf, funnit det skola leda icke blott
till förekommande af en sådan brist fram-,
deles, utan äfven till enligt och ordning,
i förvaltningen, om till Comiterades för
Salpeter-ärendena disposition anslogos de.
å Riks-Staten bland inkomsterna upptagna
Krut- och Sal peter-försäl j n ing»s-m edgt, utgör,
rande betalningen för det Krut och dea Sal-,
peter, sorn från Kronans förråd in- och ut-*
rikes försäljes, likväl sa, alt dels af denna
Fond ansvarades och från Gomiterade tiif
Kongl. Majit oell Rikets Krigs-Collegium ut-,,
betaltes, de genom Collegium hittills be-,
stridde, utgifter i och för Kr ut-fcill verkning
gen, Krutbrukens underhållskostnad, såväf
sorn sjelfva tillverkningskostnaden, deruti
hibegripne, dels oek Gomiterade åfege att
serskildt för dessa medel afgifva, redovisning,,
hvilken, borde, likasom af Krigs-Collcgiuh.\
blifvit iakttaget, till Kongl. Maj:ts och Rikets,
K.ammar-Rätt, lo t; att granskning undergår
fa Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o S.
aflemnäs. Kongl. Maj:t vill alltså i Nåder
föreslå Rikets, Ständer en så beskaffad förändrings
vidtagande, hvarvid Kongl, Maj:t
anser sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på de skäl Comiterade i underdånighet
framlagt för behofvet af Salpeter-fondens
förstärkande och bringande i det
skick, att dess årliga inkomster må komma
. , O
i jemvigt med dess nödvändiga utgifter.
För öfrigt och i betraktande af hvad
till stöd för i underdånighet föreslagna förändring
i sättet till uppbärande af den årliga
Saltpeter-gärden, Comiterade på grund
af dermed i de flesta Län befunnet förhållande,
underdånigst anfört, har Kongl. Maj:t
tillika velat detta förenklade uppbördssätt
till Rikets Ständers antagande i Nåder framställa.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stän
der
med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut Supra.
CARL JO IIA N\
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-är enden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 2g October 1828.
Närvarande:
Justitia Stats-Ministerft
11. E. Hr Grefve Gjllsnborg.
Bil. till Kl. M. Nådiga. Propos. N:o S. i3
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
S tats-Rådcn:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, författadt
förslag, till Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
till Rikets Ständer, om afhjelpand§
af den årliga bristen i Salpeter-fonden, och
örn ett förändradt sätt för Salpeter-gärdens
uppbärande.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Maj:ts förut fattade
beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma förslag,
sådant det i detta Protocoll finnes bilagdt,
i Nåder gilla och befalla att proposition
skulle, i enlighet dermed, lill Rikets
Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
14 Bil. till K. M. Nådiga Pr opös. No 5.
■Stormngtigste Ällerhädigste Korning!
Fern. år hafva förflutit seldali Coiniteräde
för Salpeter-Ärendena hade Nåden,
att inför E. K. M. framlägga underdånig
berättelse om den inom Riket åter upplifvade
Salpeter-till verkningen, öch Comiterade
gå nu, att dess närvarande tillstånd i underdånighet
uppgifva.
Denna tillverkning hade, oaktadt den
vid 1800 års Riksdag tili dess befrämjande
vidtagne författning, så nedsjunkit, ehuru
verkan deraf mindre kändes i anseende till
det större förråd af Salpeter, sorn i Finland,
då annu med Sverige förenadt, tillverkades,
att år 181 o, då efter förlusten af
detta land, hvarifrån Sveriges Salpeterbehof
dittills till största delen blifvit fyldt,
uppmärksamheten leddes på nödvändigheten,
att genom inrikes tillverkning bereda eri
-detta behof motsvarande tillgång, Salpeterleveransen
öfver hela Riket, inberaknadt hvad
deruti ingått af utrikes producerad och den
tiden icke till införsel förbuden Salpeter,
utgjorde omkring 10,000 Lispund. Tili förebyggande
af den sålunda sjunkna inhemska
Salpeter-tillverkningeris vidare förfall, och
till dess kraftiga upphjelpande, blefvö oförtöfvadt,
under loppet afåren 1811 och j8ia,
tjenliga författningar Nådigst anbefallde, och
Bil. till K. AI. Nådiga Fropos. AT.-o 5. i5
CöYaiteracle i Nåder förordnade, att liafVa
allmänna inseendet öfver verkställigheten
deraf, samt i underdånighet föreslå hvad
ytterligare i förberördä magtpåliggande hänseenden
befunnes nyttigt och afsigtsenligt. Rikets,
det sistnämnde året, församlade Ständer
insågo jemväl angelägenheten äf berörda
tillverknings befordrande, och föreslogö i
'underdånighet till den ändan åtskilliga mått
neli steg. De anstalltér, sorn derefter för
det vigtiga ändamålet blifvit träffade, hvaribland
den af E. K.. M. år rSiö vidtag’na
och sedermera fullföljda, att ali afPlaiitLaduegare
utöfver deras egna gärdbehof
bevisligen tillverkad Salpeter, äf E. K. M.
och Kronan emot 7 R:dr 24 sk. Banco för
Lispundet inlösen, hafvä icke eller förfelat
sitt mål. Liksom hvarje näring snarast
rotfäster sig och bäst trifvas på de orter,
der locala hjelpmedel understödja den,
eller der folklynnet, mera böjdt för industriella
företag, liffigare omfattar tillfällena
dertill , och icke låter afskräcka sig äfven
om den förväntade frukten först mera
långsamt utvecklar sig och mognar; så
har ock Salpetér-handtermgen, hvars afkastning
är tidens och arbetets gemensamma,
men icke skyndsamma alster, snabbare eller
trögare, i jemförlig! förhållande till de
ofvannämnda omständigheterna, inom Riket
framgått.
i6 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 5.
Vid en allmän öfversigt derafbcfinnes,
att den uti Westerbottens Län gjort intill
förundran stora framsteg, samt betydliga uti
Westmanlands, Upsala, Östergöthlands, Kronobergs,
Jönköpings, Calmare och Christianstads
Län: att den i Norrbottens, Gefleborgs,
Jemtlands, Wester-Norrlands, Stockholms,
Skaraborgs, Nerikes, Södermanlands och Blekinge
Län sfår på en lägre, eller mer och
mindre lofvande utvecklings-grad; men att
åter uti Stora Kopparbergs och Gottlands
Län ej några större resultat, äfvensom i
Wermelands, Elfsborgs, Hallands, Malmöhus
samt Götheborgs och Bohus Län föga
eller ingen product deraf är att förvänta.
De berättelser om Salpeter-liandteringen,
hvilka årligen till Comiterade genom
E. K. M:ts Befallningshafvande afgifvas,
vitsorda livad nu i underdånighet anfördt
blifvit, och af dem för det nästlidna
året 1827 inhemtas, att i hela Riket, med
undantag af Götheborgs och Bohus Län,
hvarest det året, likasom flere föregående,
ingen Salpeter blifvit tillverkad, Salpeter-pröductionen
nämnda år utgjort 24,53a
Lispund 12 Skålpund 19 Lod, hvaraf i Westerbottens
Län 5,36a Lisp. 12 Skålp. 16
Lod; i Upsala Län 1551 Lisp. 12 Skålp; i
Westerås Län 1,170 Lisp. 18 Skålp. 19 Lod;
i Linköpings Län i,65o Lisp. 12 Skålp. 21
Lod;
Bil, till K. M. Nådiga Propos, N.-o 5.
Lod; i Jönköpings Län i,5g5 Lisp. i Skålp.
i5 Lod; i Kronobergs Län 2,348 Lisp. 2
Skålp. 1 Lod; i Calmare Län 2,610 Lisp.
7 Skålp. 8 Lod samt i Christianstads Län
1,754 Lisp. 3 Skålp.
I dessa Län, der Salpeter-handtefingen
alltså stigit till en större höjd, anse
Comiterade densamma icke allenast böra
vidmakthållas, utan äfven efter möjligheten
ytterligare fortbringas; äfvensom Comiterade
hålla i underdånighet före, att den, i
de uti den här ofvan framställda allmänna
öfversigten näst efter nyss berörda uppräknade
9 Län, förtjenar en ännu fortfarande
omvårdnad och ett stödjande eller uppmuntrande
bidrag. Deremot, oell då enligt en
flerårig erfarenhets vittnesbörd, de för denna
handterings befrämjande uti Elfsborgs,
Carlstads, Kopparbergs, Gottlands, Hallands,
Malmöhus samt Götheborgs- och Bolms Län
vidtagna anstalter och använda kostnader
icke medfört den dermed åsyftade verkan
af handteringens ändamålsenliga utvecklande
och förkofran, tro Comiterade dessa numera
af ingen motsvarande nytta uppvägda
kostnader icke vidare böra fortfara, och hemställa
fördenskull i underdånighet, att Salpeter-Sjuderi-Staterne
i nämnde Län må upplösas,
och den för dervarande Salpeter-SjuBih.
lill R- S. Prot. 1828 och 182Q, I Sami., / Bands:dra
Iläft. 2
j8 Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 5.
deri-Styresmän, Under-Styresmän och Verkmästare
anslagna aflöning indragas, dock så,
att, såsom billigheten synes kräfva, lönerne
få af Styresmännen och Under-Styresmännen
samt Ver!<mästarneTilis vidare uppbäras,
men de förstnämnde Tjenstemän bestådda
resepenningar strax försvinna, hvarigenom
en besparing af 8i3 R:dr i6 sk. genast, och
af 2o5o R:dr derutöfver, successivt i rnon
af de löntagandes afgång skulle vinnas; och
borde, efter denna indragnings verkställande,
de af förberörde Läns inbyggare, som
någon Salpeter af egen tillverkning kunde
hafva att aflåta, ega, att få den på hittills
vanligt sätt af Kronan inlöst, emot åliggande
att med Sockenstämmobevis och vederbörande
Kronofogdes attestatum styrka,
det Salpetern af dem sjelfva blifvit producerad.
Hvad åter beträffar Salpeter-SjuderiStaterne
i de öfriga Länen, der Salpeterhandteringens
fullkomnande och fortgående
utveckling kräfver deras bibehållande till
större eller mindre del; så utbedja sig Comiterade
Nådigt tillstånd, att framdeles få,
till en, af omständigheterna och närmare utrönta
förhållanden, tilläfventyrs påkallad
lämpligare organisation deraf med underdånigt
förslag inkomma.
Emellertid och i förhoppning, att den
nu i underdånighet företagna reglering vin
-
Bil till K. M. Nadina. Propos. N.-o S. ig
ner Nådigt bifall, få Comiterade barbos
underdånigst öfverlemna ett, med iakttagande
deraf, upprättadt förslag öfver Salpeter-fondens
årliga inkomster ocb utgifter,
hvaraf E. K. M. täckes inhemta, att
de förre icke svara emot de senare. Förut,
ocb innan dels 3oo,ooo R:dr utaf denna
fond, blefvo af Rikets senast församlade Ständer
till andra behof afsatte, dels det från
Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel utgående
anslag af 58,ooo R:dr årligen, med år i8a3
indrogs, dels ock E. K. M. med Rikets
Ständers bifall, genom utfärdad Nådig Kungörelse
af den p September i8,*3, nedsatte
den årliga Salpetergärden ifrån Tio
till Fem marker på hemmanet, hvarigenom
den, i stället för vid pass 33,ooo, numera
endast utgör hälften, eller omkring i6,5oo
Lispund, var förhållandet motsatt: till och
med ett årligt öfverskott gaf fonden med
hvarje år ökad styrka. Nu åter företer sig
en brist af 73,000 R:dr årligen, hvilken naturligtvis
skall om några få år alldeles borttaga
fonden, hvarefter för den, så i militairiskt
som oeconomiskt hänseende, lika angelägna
och vigtiga Salpeter-handteringens upprätthållande,
ett serskildt betydligare årligt
anslag blifver oundgängligt.
Till förekommande så väl häraf, som
till den ofvananförde bristens afhjelpande,
och på del ifrågavarande handtering må kun
-
so Bil. till K. M. Nådiga. Pfopos, N.o S.
lia i orubbadt skick fortgå till elen större utveckling,
sorn på de flesta orter icke mera
är tvifvelaktig, i hvilket hänseende en fortfarande
inlösen af ali inrikes tillverkad Salpeter
till i Nåder fastställda, nu gällande pris,
är lika oumbärligt, som kraftigt verkande,
gifves efter Comiterades underdåniga tanka,
endast arne utvägar: den ena att återföra
Salpeter-gärden till dess förra belopp
af Tio, eller höja den till minst Åtta marker
af hemmanet; men denna utväg torde
E. K. M. vid öfvervägande deraf, att
jordbruket ganska väl behöft den genom
gärdens nedsättning vunna lättnad i sina
tyngder, i Nåder finna vara betänklighet underkastad:
den andra åter, i verkställigheten
med färre olägenheter förknippad och till
sitt föremål af nära gemenskap med det ändamål
den skall uppfylla, den nemligen: att
för Salpeter-yrket anslå den å Riks-Staten
upptagna årliga inkomsten af Kruts och
Salpeters försäljande, torde pröfvas så mycket
hellre lämplig och användbar, som all
den inlösta Salpetern till E. K. M:ts och Kronans
förråd för krut-till verkningen a i l emnås.
Denna inkomst är väl endast beräknad till
60,000 R:dr årligen, och således icke fullt
motsvarande den hrist, sorn här ofvan blifvit
uppgifven, men erfarenheten har visat,
att den i sjelfva verket vanligen öfverstiger
det förslagsvis påräknade beloppet med 10
Bil. till K. M. IVådiga, Propos. JV.-o (5. 11
till 15,ooo R:dr, och följaktligen skulle kunna
i det närmaste uppfylla behofvet.
Comiterade anhålla således i underdånighet,
att E. K. M. täckes, vid instundande
Riksdag, låta till Rikets Ständer
afgå Nådig proposition om berörde Krutoch
Salpeter-försäljnings-medels anslående
för Salpeter-verkets vidmakthållande framgent,
och få dervid såsom ytterligare skäl i
underdånighet tillägga, att i fall Salpetertillverkningen,
genom saknad af nödig tillgång
på medel för dess behöriga drift
och möjligen stigande förkofran, skulle göra
större återfall, den ej lätt derifrån upprättas,
och derjemte all utsigt stänges till erhållande
inom Riket af de 3o,5oo Lispund
Salpeter, som årligen erfordras för det krutparti,
hvilket enligt nu gällande Contract
med Krut-Bruks-egarne bör tillverkas.
Vidare och alldenstund vid uppbörden
af den årliga Salpeter-gärden under de senare
åren sig visat, att denna gärd blifvit
i några Län helt och hållet, och i de öfriga
till större delen löst med penningar,
samt alltså den reglering synes, utan olägenhet
för de skattskyldige, kunna vidtagas,
att i alla Län gärden i penningar uppbäres
af E. K. M:ts och Kronans Uppbördsman,
men deremot all levererad Salpeter
af bestyrkt inhemsk tillverkning på
vanligt sätt med contant af Salpeter-fonden
32 Bil. till K. M. Nadina Fropos. F.-o 5.
inlöses, anse Coraiterade sig böra i underdånighet
hemställa, om icke E. |K. M:t
vid ofvanberörde förhållande skulle i Nåder
finna skäl, att anbefalla en sådan reglering,
hvarigenom mycken enkelhet och reda,
så i uppbörden af ifrågavarande gärd,
som i redovisningen derför, skulle vinnas
och tillvägabringas.
Slutligen få Comiterade i underdånighet
anmäla, att hufvudböeker öfver Salpeter-fonden
äro till och med för år i8a5
behörigen afslutade, och af E. K, M:t
och Rikets Kammar-Rätt, samt Rikets Ständers
Revisorer granskade; skolande Hufvudboken
för år 1826, innan den förestående
Riksdagen, äfven varda afslutad, för att
till Kammar-Rätten aflemnas, oeh för Rikets
Ständers Stats-Utskott blifva att tillgå.
Comiterade framhärda med undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eder Kongl. Majrts
underdåaigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
M. Rosenblad.
N. Frödelius.
D. Krutmejer.
Stockholm d. 16 September 1828.
Bil, till K. M. Nådiga Propos. N.o 5. 23
Förslag öfver Salpeter-Fondens årliga
Inkomster och Utgifter.
Utgifter:
Aflöning:
Cnmiterades för Salpeter-ärendena Expedition ,
beslående af Secreterare, Redogörare och Ombudsman
med Skrifvare-biträden och Vaktmästare1
, i,i4o:
Salpeter - Sjuderi-Styresmännen
i Upsala, Södermanlands,
Östergöthlands
, Calmare, Blekinge,
Jönköpings, Christianstads
, Skaraborgs ,
Westmanlands och Gef_•
leborgs Län å 3oo:
Arfvode och 240
R:dr Resepenningar
. . 5,4oo:
Uti Kronobergs
och Norrbottens
Län å 3oo
R:dr [arfvode
och 200 R:dr
Resepenningar 1,000:
I Westerbottens
Län å 200 R:dr
arfvoden och
133: 16. Resepenningar
. 333: 16
Under-Styresmännen i
Stockholms, Södermanlands,
östergöth
-
6,733: 16
Banco.
Transport 7,873: 16
24 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o
lands , Skaraborgs ,
Nerikes , Gefleborgs ,
Wester - Norrlands ,
Jemtlands och Norrbottens
Län a 100
R:dr arfvoden, och 66
R:dr 3a sk. Resepenningar
. . . i,5oo
Uti Calmare, Jönköpings
och Kronobergs
Län a
100 R:dr arfvode 3oo:
Verkmästarne 160 st.
med Lön hvardera af
3 tunnor Spannmål,
som förslagsvis upptages
till 20 R:dr .
Transport 7,87a: 16
1,800
3 200:
12,873: [6
-11,733: 16
Provision till Styres- och Under-Styresmän
för årliga Salpeter-tillverkningen och
till Lands-Contoiret och redogörare för
årliga gärden , tillsammans circa . . 4>§oo:
Krono-Utskylds-ersättning till Verkmästare
och Drängar circa 5oo:
Pensioner och Gratialer till afskedade d:o i,3oo:
Käril, Spik, Segelgarn och Lack m. m.
till förvarande af levererad Salpeter dito 2000:
Uppbörds-kostnader dito 5ooo:
Transport-kostnader dito 4ooo:
Diverse extra utgifter
1000:
Summa 31,47^: 16
Inlösen af producerad Salpeter, circa
24,000 Lispund å 7 '£ R:dr
180,000:
211,473 u6
Transport 211,473: 16
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N:« 5. a5
Transport 211,473: 16
I ndragning s-Stat:
Salpeter-Sjuderi-Styresrnän i Gottlands,
Wermlands och Kopparbergs Län
å 3oo R:dr arfvode  goo:
Uti Malmöhus Län ...... i5o:
Uti Hallands Län 100; -
^i,i5o:
Under-Styresmän i Elfsborgs Län 2:ne,
Wermlands samt Götheborgs'- och Bohus
Län, å 100 R:dr arfvode .... 400*
‘Werkmästare i dessa Län 25 styck, å 20
R;dr Lön .......... . . Soot
Hvaremot komma att besparas Resepeningar
för dessa Styresmän . . . 680;
Under-Styresmän ..... . i33: 16^
1  813: 16
a,o5o
Summa Utgifter 2i3,523
Då härifrån afdrages inkomslerne.■
Gärden, circa 16,5oo Lispund å 7 * R:dr i23,75o:
Ränta å Fondens Capital, sedan LandtRänteriernas
fordringar för förskotter
deraf blifvit godtgjorde , utgörande återstående
circa 260 000 Rtdr hvaraf
64,000 R:dr ä 5 procent . . 3,200;
186,000 å 6 dito . .... 11,160:
Afbetalningen å Fondens fordran för Försträckningar
till Ladu-Prasmie-Lån och
anskaffande af Salpeter-Sjudnings-Pan,-  nor för Länens behof, circa . . .
-i4,36o;
2,413: 16
Återstår årlig Brist R;dr
73,000
16 —
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet 1829.
Sik, till II S. Prof. 1828 och 1828, ISami., IBand.
mära Haft. 3
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N. o 6. t
N:o 6. *
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer >
angående Hästars prcesterandej i stället
för Manskap j af Extra Roteringsskjldige;
Gifven Stockholms Slott
den 2g October 1828.
I anledning af flere Extra Rotehållares
tid efter annan i underdånighet framställda
önskningar, alt den, i händelse af
krig, dem åliggande skyldighet att uppsätta
Manskap till Arméens förstärkande, måtte
sålunda förändras, alt Rotarne kunde tillåtas
prestera Hästar 1 stället för Manskap,
fann Kongl. Maj:t* den i5 Maji 182», godt
förordna, att Dess samtlige Befallningshafvande
i Riket skulle anbefallas höra Extra
Rotehållare,
klefve nödsakad begagna Extra Roteringen,
skulle anse för sig mindre betungande, att
på föreslagna vilkor prcestera en Häst i
stället för munderad Karl; hvilket förändrade
sätt för prsestationen jemväl afåtskillige
Extra Rotehållare i Riket antogs oell
i följd hvaraf Contracter, i Öfverensstämmelse
dermed, afslötos.
dih, till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Sami., 1 Band.
3:dje Haft.
t
2 Kongl, Maj.ts Kådiga Propos. K.o G.
Då Kong), Maj:t sedermera, efter Krigsocli
Kammar- Collegiernes hörande i den,
vid 1812 och 1815 årens Riksdagar, uppkomna
frågan om allmän jemnkning i Extra
Roteringen, till Rikets senast församlade
Ständer öfverlemnade att yttra sig om
grunderne och] sättet för ensådan jemnkning,
hafva Ständerne, med jemväl hemtad anledning
af åtskillige inora Stånden gjorda
framställningar, till pröfning företagit målet
i hela dess vidd, eller allt hvad Extra
Roteringen rörde, samt dervid återkommit
ibland annat äfven till den frågan, huruvida
Extra Roterings-skyldigheten skulle
endast i Manskap utgå, i hvilket ämne Rikets
Ständer, på sätt deras underdåniga
Skrifvelse af den 17 December 1823 närmare
omförmäler, hufvudsakligen yttrat,
det de bibehöllo den redan i underdåniga
Skrifvelsen af den 8 Augusti i8i5 uttryckta
öfvertygelsen, att afsigten med Extra
Roteringens åtagande varit, att densamma
skulle endast under krig utgöras och då
allenast i Manskap, samt att Extra Roterings-skyldighetens
förvandling från åliggandet
att uppsätta Manskap till utgörande
af andra praestationer således icke blott
vore stridande emot Rikets Ständers Beslut
om denna Rotering, utan jemväl rubbade
en ibland grunderna för åtagandet af National-Beväringen,
emedan, innan någon
Kongl. Ma/. ls Nådiga Propos. N. o 6. 3
del deraf fick uttagas, Extra Roterings-Mankapet
borde hafva utgått; i betraktande af
hvilket allt Rikets Ständer beslutit, att Extra
Roteringen vid påkommande behof deraf
borde endast i Manskap utgå, samt att alla
emellan Kongl.Majit och Kronan samt Extra
Rotehållare afslutade Contraet, som innefattade
förändring deruti, borde till all
verkan förfalla; hemställande Rikets Ständer
alltså, att Kongl. Majit täcktes om ifrågavarande
Contracts upp häfvande i Nåder
föranstalta.
Vid underdånig föredragning häraf, har
Kongl. Majit beslutit, att ali verkan af de,
emellan Kongl. Majit och Kronan samt Extra
Rotehållare ingångna Contraet skulle förblifva
hvilande intill dess Rikets Ständer
sig utlåtit, i anledning af den förnyade
framställning i ämnet, som Kongl. Majit
vill till dem aflåta.
Kongl. Majit, som dertill föranlåtes af
en fortfarande öfvertygelse om de ostridiga
fördelarna af den i ofvanberörde måtto
ifrågaställa förändringen i praestationen af
Extra Roteringen, vill först, i anledning
af hvad anfördt blifvit om den föreslagna
förändringens inflytelse på grunderna för
National-Beväringen, hafva fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet derå, att, ehuruväl
stadgadt finnes, att det Manskap, som
af Extra Roterings-skyldige skulle utgöras,
4 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 6.
borde utgå innan någon del af NationalBeväringen
uttages , deraf likväl icke i
sjelfva verket följer, att Extra Roteringens
utgörande i annat än Manskap föranleder
till Beväringens tidigare eller mera talrika
uttagande, enär härvid i betraktande kommer,
att endast hela Classer uppbådas, och
att således, genom Extra Roteringens utgående
i Manskap, hvars hela Nummerstyrka
ej öfverstiger | eller \ af hvarje
Class Beväring i medeltal beräknad, någon
motsvarande minskning i denna senare
praestation icke är, vid inträffande behof
af Armeens förstärkning, att påräkna.
Och som Kongl. Maj:t ansett det vara
af särdeles vigt att, i händelse af krig och
vid då uppkommande större behof af Artilleri-
och Trosshästar, hafva en säker tillgång
derpå, hvarigenom den, både i anseende
till antal och stegradt pris, dryga
kostnaden till deras uppköpande betydligen
nedsattes och en icke ringa besparing,
till lättnad för alla i krigskostnaden deltagande
Medborgare-Classer, sålunda bereddes,
samt härtill kommer, att en så beskaffad,
till allmän lättnad ledande förändring
i Extra Roteringens utgörande tillika
enskildt för Rotehållarne medför lindring
li deras för Extra Roteringen åliggande
utgifter, då hastig uppsättning af
Soldater och deras förseende med bekläd
-
Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N o 6. 5
nåd, utom andre ofta betungande vilkor,
ofelbart skulle medföra drygare kostnad,
än anskaffandet af mönstergilde Hästar;
vill Kongl. Maj:t härmed till Rikets Ständers
noggranna öfvervägande öfverlemna,
om icke, vid sådant förhållande, det må
på Extra Rotehållares fria val bero, att,
till både allmän och enskild nytta, med
Kongl. Maj:t och Kronan ingå öfverenskommelser
om Hästars praesterande i stället
för Manskap under krig.
De till målet hörande Handlingar skola
till närmare upplysning meddelas det
Utskott, till hvars vidare åtgärd målet öfverlemnas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
Utdrag aj Protocollet öfver Krigs-ärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen uti
Stats-Rädet å Stockholms Slott den 29
Octoher 1828.
Närvarande:
Justitia^ Stats-Ministern
H. E. Iir Grefve Gyllenborg.
6 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 6.
Siats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning,
författadt förslag till Kongl. Majrts
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
Hästars praesterande, i stället för
Manskap af Extra Roterings-skyldige.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrhände
af bifall till detta Förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Majrts förutfattade
Beslut, täcktes Kongl. Majrt samma
förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes
bilagdt, i Nåder gilla, och befalla att
Proposition skulle, i enlighet dermed, till
Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N. o 7. 7
N:o 7.
KONGL. MJJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om förhöjning i Rotell]elpen för svaga
Rotar inom Kronobergs och Calmar
e Län; Gifven Stockholms [Slolt
den 2g October 1828.
Sedan vid sista Riksdag fråga blifvit
väckt af Bonde-Stånds-Fullmägtigen från
Kronobergs Län, Pehr Ericssonj om förhöjning
uti den genom Kongl. Brefvet af
den 14 Maji 1693 anslagna Rotehjelp åt
de inom Länet varande svaga Rotar, men
hvilken fråga Rikets Ständer, med bifall
till Stats-Utskottets deröfver afgifna yttrande,
ansett icke föranleda till särskild åtgärd,
utan ega sammanhang med den ifrågaställde
allmänna Rotejemnkningen, eller
ock böra i underdånighet anmälas hos Kongl.
Maj:t, som efter anbefalld undersökning om
förhållandet i Nåder torde till Rikets Ständer
öfverlemna att vidtaga den åtgärd, som
bunde finnas erforderlig och af Rikets Ständer
bero; så hafva hos Kongl. Maj:t RiksdagsFullmägtige
från nämnde Län, Nils Håkansson
j Pehr Ericsson och Magnus Jonsson
i underdånighet anhållit, det Kongl. Majit
täcktes, efter föregången undersökning af
Dess Befallnings hafvande, till utrönande af
8 Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. No 7,
ilen ojemnt fördelade och tryckande Roterings-bördan
inom Länet, i Nåder tillägga
de öfverroterade Hemman, hvilka såsom
svaga Rotar blifvit ansedde, ett efter tiden
och myntvärdet svarande tillräckligare bidrag
för Roteringens utgörande.
Efter i anledning häraf infordrade utlåtanden,
af så väl Landshöfdingen i Länet,
som Kongl, Maj:ts och Rikets Krigs- och
Kammar-Collegier samt Stats-Contoir, har
Kongl. Maj:t inhemtat att i Kronobergs
Län, hvilket i allmänhet, i jemnförelse mot
hemmantal och folkmängd , eger en stark
Mili tias-indelning, Mantal blifvit vid
Indelnigstiden tillerkände 8 Daler Silfvermynt
hvardera af inflytande Mantalspenningar
för ett indeldt högre hemmantal i
Rote, än de efter Jordeboken och förmedlingen
böra, samt att delta bidrag, på grund
af 1776 års Myntevalvation , och likmätigt
Kongl, Brefvet lill Landshöfdingen i Länet
af den 22 Januarii 1779, utgår med 3
Daler Silfverniynt Riksdaler», eller 2 R:dr
32 sk., till hvarje sålunda öfverroteradt
Hemman.
I betraktande af de betydliga förändringar,
som Mynt- och varu-värden undergått
sedan den lid, då ifrågavarande
bidrag anslogs, har Kongl, Maj;t ansett
en förhöjning derå för det närvarande
©tvifvelaktigt vara af billighet påkallad,
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. JV.o 7. 9
äfvensom för bestämmandet deraf, Kongl.
Maj:t, lika med hvad Krigs- oell KammarCollegierne
samt Stats-Coutoiret föreslagit,
trott någon lämpligare och säkrare grund
icke kunna ifrågakomma, än den, som enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 28
Oclober 1807 vid åtskillige Regementen bör
följas vid planpenningarnes utgörande af
Utrote- till Stamrote-IIemman, hvilka hafva
soldat-torp på sina egor; nemligen att
hvarje Daler Silfvermynt beräknas till io|
kappar Spannmål, hälften Råg och hälften
Korn; hvarföre och då, efter denna beräkning,
Rotehjelpen skulle komma att utgöra ,
å 8 Daler på Hemmanet, 2| tunna eller för
alla de inom Kronobergs Län öfverroterade
46TV Mautal, Etthundrade tjugutre Tunnor
, 241 kappar Spannmål, Kongl. Maj:t,
på det ej mindre Roterings-bidraget må
för framtiden blifva af penninge-värdets
förändring oberoende, än äfven tillika enbet
och ordning vinnas i räkenskaperne,
vill härmed till Rikets Ständer öfverlemna ,
huruvida icke detta understöd må anvisas
att framgent utgå af Statens behållna Kronotionde-Spannemål
, mot det att den nu
i Contant anslagne Rotehjelp, som genom
afdrag uppå Manlals-penninge-uppbÖrden i
Länet med 123 R:dr 37 sk. 4 r:,st. årligen
utgår, hädanefter upphör, och denna uppbörd
oafkortad kommer att under sin Ti
-
10 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 7.
tel bland Stats-inkomsterne ingå. För öfrigt
och då i sammanhang härmed Kongl.
Maj:t äfven förekommit, hurusom genom
anförda underdåniga Besvär öfver ett af
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium
under den 27 Junii 1822 meddeldt Utslag,
en Rotehållare inom Calmare Län, Lieuteiianten
J. P. Björkman hos Kongl. Maj:t
gjort anhållan att det bidrag, hvilket sedan
år 1693 af Statsmedlen årligen utgått med 12
sk. i eontanta penningar till understöd i Roteringen
för Soldatstammen N:o 120 Flathult
vid Lif-Compagniet af Calmare Regemente,
måtte förhöjas och fastställas antingen
efter i6p3 års myntvärde eller dåvarande
Jordeboks-Ränta, eller ock efter den
Vacance-afgift, som för det närvarande erlägges,
anser Kongl. Majit, ehuru en slik
yrkad förhöjning, såsom ej med hittills fastställda
Stats-Anslag och nu gällande Författningar
öfverensstämmande, icke kunnat
af Kongl. Majit beviljas, dock på Rikets
Ständers bepröfvande ankomma, huruvida
icke, enär i afseende på behofvet af Rotell
jelp för flera svaga Rotar, ett lika förhållande
inträffar så väl för Calmare som
Kronobergs Län, jemväl billigt och lämpligt
må vara , att enahanda förbättrande understöd,
som för det sistnämnde af desse
Län kan komma att anslås, må äfven tillgodokomma
och bestämmas för alla sada
-
/
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N. o 7. 11
lie inom Calmare Län befintlige Rotar,
som contant bidrag af Staten åtnjuta, i
hvilket fall, efter lika beräknings-grund,
som ofvan är uppgifven, och då, jemnlikt
1693 års Indelningsverk, för 29 Rotenummer,
sammanlagda contanta beloppet
af Rotehjelpen inom nämnde Län utgör
4i Daler 5 öre 8 p:gr, lör detta behof
kommer att erfordras i3 Tunnor, a3^ Kappar
Spannmål.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Dalum ut Supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs~ärenden
j hullet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rädet å Stockholms Slott
den 29 October 182S.
Närvarande:
Justitia» Stats-Ministcrn
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Ståls-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E. Ilr Grefve af Wetterstedt.
ta BU. lill K. M. Nådiga Propos. N:o 7.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Ho f-C a neel ler en von Schulzenheim.
Stats-Seereleraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning
författadt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer om förhöjning
i Rotehjelpen för svaga Rotar inom
Kronobergs och Calmare Län.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta Förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Maj:ts förut
fattade beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma
Förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes
bilagdt, i Nåder gilla, och befalla, att
Proposition skulle, i enlighet dermed, till
Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
Kongl. Maj dt Nådiga Propos. N.o 8. 13
N:o 8.
KONGL. MAKTS
Nådiga skrifvelse till Rikets Ständer,
angående 'yrkad befrielse från rotering
för Tynderö Socken i TVesterNorrlands
Län; Gifven Stockholms
Slott den 29 October 1828.
Vid allmännaE^tra Rotejemnknings förrättnin
geninom Vester-Norrlands Län, har,
genom Beslut af den 3i Julii 1826, vederbörande
Roterings-Commission ansett Tynderö
Socken, belägen i Medelpads Fögderi
afnämndeLän, böra, såsom oprivilegierad,
i Ordinarie Båtsmans- Roteringen intagas,
hvaröfver Tynderö Socknemän hos Kongl,
Maj:t anfört underdåniga besvär, hvaruti de,
med åberopande af den frihet för utskrifning
af Båtsmän, som af fordna Konungar
dem varit förunnad, och senast genom
Kongl. Brefvet af den 16 Januarii 1797
blifvit stadfästadt, i underdånighet anhållit,
att från ifrågavarande Rotering varda befriade,
helst Socknen endast hade sin hufvudsakliga
näring af fiske, hvilket dock, serdeles
i senare tider, skall varit föga lönande.
Uti det underdåniga yttrande RoteringsCommissionen
häröfver afgifvit, har densamma
Kongl. Majrls Nådiga pröfning underställt,
huruvida Socknemännens förbe
-
i4 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No S.
rörde underdåniga anhållan må förtjena Nådigt
afseende, enär de ej kunnat uppgifva,
alt de vidkännas någon tunga, som skulle
till undantag föranleda, utan blott foregifvit
Socknens svaga beskaffenhet, då likväl
såsom binäring ett icke obetydligt fiske idkas
, och andra, serdeles Fjäll-Socknar i
Länet, äro i sämre belägenhet än Tynd erö,
hvaremotFörvaltningen afSjö-ärendena samt
Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegium,
hvilkas underdåniga Utlåtande Kongl.
Majit infordrat, i så måtto äro af olika tanka,
som Kammar-Collegium, då Tynderö
Socken allt ifrån indelningstiden varit, för
dess svaga beskaffenhets skull, befriad från
det ständiga Båtmanshållet, och, genom
Kongl. Brefven af den 20 Augusti 1754» den
20 Febr. 1772 och den 16 Februarii 1797»
blifvit försäkrad att en slik frihet städse
få tillgodonjuta, i underdånighet hemställt,
om icke Socknen må härvid bibehållas, och
således äfven nu från så väl Ordinarie sorn
Extra Rotering undantagas; men åter Förvaltningen
af Sjö-ärendena ansett sig, enär
af Handlingarne i målet inhemtades, att
Socknens Hemman, ifrån den tid förberörde
Nådiga Stadganden och Försäkringar meddelats,
blifvit i vissa afseenden förbättrade,
endast böra till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning öfverlemna, hvad verkan samma
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N o 8. i5
Nådiga Stadganden nu mera må till Socknens
fortfarande befrielse från Rotering,
finnas medföra.
I anledning af hvad sålunda förekommit
vill Kongl. Maj:t nu öfver frågan onx
Tynderö Sockens beläggande med ordinarie
Rotering inhemta Rikets Ständers underdåniga
Utlåtande; i hvilket afseende
Kongl. Maj:t låter Handlingarne i målet
tillställas det Utskott, till hvars vidare behandling
målet remitteras; och har Kongl.
Maj:t i Nåder tillåtit, alt förenämnde Socken
emedlertid må förblifva vid utgörandet
af den Extra Rotering, som år 1811
blifvit densamma åsatt.
Kongl. Majrts förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Är enden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 2g October 1828.
Närvarande:
Justitia? Stats-Ministern
II. E. Hr Grefve Gyllenborg.
16 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N-o 8.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. Ex. Hr Grefve af TVetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan•
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreterareit Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
ett, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
författadt förslag till Kongl. Majlis
Nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, angående
yrkad befrielse från Rotering för
Tynderö Socken i Yester-Norrla ruis Län.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till detta Förslag, såsom
öfverensstämmande med Kongl Majits förut
fattade Beslut, täcktes Kongl. Maj:t samma
Förslag, sådant det vid detta Protocoll
finnes bilagdt, i Nåder gilla, och befalla
att skrifvelse skulle, i enlighet dermed,
till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o g. 17
Nio 9.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer>
angående utnämnandet af BondeStåndets
t vänne Notarier; Gifven
Stockholms Slott den i3 November
1828.
Kongl. Majit har i Nåder låtit Sig föredragas
Rikets sist församlade Ständers
underdåniga skrifvelse af den 12 Maji 1823,
rörande den inom Riks-Slånden väckta frågan,
om rättighet för Bonde-Ståndet att,
efter eget val, tillsätta sina tvänne Notarier.
Efter den noggranaste pröfning af
ordalydelsen i 24 Riksdags-Ordningen,
har Kongl. Majit ingalunda kunnat dela
den af Rikets Ständer yttrada mening, som.
skulle nyssnämnda §. uttryckligen medgifva
Bonde-Ståndet någon rättighet att utse
sina Notarier; utan har Kongl. Majit, fastmera
af denna pröfning liemtat ett nytt
stöd för Dess öfvertygelse, att då samma
§. å ena sidan uttryckligen bestämmer,
huru så väl Riks-Ståndens Secreterare, som
Utskottens både Secreterare och Betjening
skola tillsättas, saknas deruti, å den andra
sidan, allt tydligen uttryckt stadgande
Bih. till R. St, Prot. 1828 och 182g. 1 Saml.j 1 Band.
3:dje Haft. 2
18 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 9.
om huru förfaras skall meri tillsättandet af
samtlige Riks-Slåndens Betjening i allmänhet,
hvilken sistnämnde i denna §. endast
är till antal och benämningar uppgifven.
Under ett sädant förhållande, och då
den af Rikets Ständer yttrada åsigt synes
innebära en tolkning eller förklaring
afRiksdags-Ordningens 24 §•. utanattsamma
förklaring likväl tillkommit eller blifvit
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction underställd
på den väg 83 §. Regerings-Formeu
föreskrifver; har Kongl. Maj:t, oaktadt Dess
böjelse att i detta fall gå Rikets Ständers
önskningar tillmötes, likväl i frågans närvarande
skick ansett Sig, genom sistnämnda
§:s ordalydelse, vara förhindrad att definitift
lemna Dess Nådiga bifall till hvad nu
i underdånighet blifvit framstäldt. Den olika
tillämpning, som blifvit gjord af 24
§. Riksdags - Ordningen , utvisar deremot
nogsamt behofvet af ett klart och bestämdt
constitulionelt stadgande angående sättet
, hvarpå samtlige Riks-Slåndens Betjening
hädanefter skall utnämnas; och vill
Kongl. Majit, till vinnande af detta ändamål
, nu i Nåder föreslå Rikets Ständer,
att den period af 24 §• Riksdags-Ordningen
, som handlar om* Ståndens Betjening,
må erhålla följande förändrade redaetion :
— —• — ”Till nämnde Betjening,
”hvilken af Stånden sjelfve tillsattes, räk
-
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.-o 9. 19
”nas, hos Ridderskapet och Adeln, fyra
”Cancellister; i Preste-Ståndet en Notarie
”och två Cancellister; i Borgare - Ståndet
”sammaledes; och i Bonde-Ståndet två Notarier
och fyra Cancellister.” —. — —.
Då likväl detta Nådiga förslag, jemnlikt
81 §. Regerings-Formen, vid närvarande
Riksdag endast kan i behörig ordning
beredas, för alt vid den följande afRikets
Ständer till slutligt afgörande företagas,
vill Kongl. Maj:t derjemte, med afseende
å Bonde-Ståndets vid tvänne Riksdagar yttrada
önskan, i Nåder medgifva, det Bonde-Ståndet,
under afvaktan aF det Beslut,
Rikets Ständer, uti den i Grundlagen stadgada
ordning, komma att häröfver fatta, må
så väl vid denna, som den näst derpå följande
Riksdagen, utan hinder af hittills antaget
bruk, sina tvänne Notarier utvälja;
och gör Kongl. Maj't Sig förvissad, att
Rikets Ständer, uti detta Dess nu fattade
Nådiga Beslut, skola igenkänna ett nytt
bevis af Kongl. Majtts fortfarande omsorg
om Grundlagarnes orubbliga helgd.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
D. v. Schulzenheim.
ao Bil. till K. M. Nådiga, Propos. N.-o g.
Utdrag af Protocollet, hållet inf or Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms
Slott den i3 Nov. 182,8.
Närvarande:
Justitice Stats-Ministern
IH. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Undertecknad Hcf-Canceller.
Undertecknad Hof-Cancelier uppläste
i underdånighet elt, i öfverensstämmelse
med Kongl. Majrts den 2 Junii 1824 i
Stats-Rådet fattade Nådiga Beslut, uppsatt
Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående utnämnandet
af Bonde-Ståndets tvänne Notarier; hvilket
Förslag, sådant det vid detta Protocoll
Annes bilagdt, af Kongl Maj:t, uppå StatsRådets
samtlige Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, i Nåder gillades; och skulle
den Nådiga Skrifvelse!!, af undertecknad
Kongl. Maj.ls Nådiga. Propos. N.o 10. 21
Hof-Canceller contrasignerad, Rikets Ständer,
på vanligt sätt, tillställas. Ut supra.
‘In fidem
D. v. Schulzenheim.
N:o 10.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
angående förändrade grunder förLegooch
Salu-Sågars samt Valk- och StampVerks
beskattning; Gifven Stockholms
Slott den i3 November 182.8.
Bonde-Ståndet, som serskildte gånger,
dels hos Kongl. Majit, dels hos Rikets Ständer
väckt fråga om förändring och nedsättning
uti Piäntorne för Mjöl- och Såg-qvarnar,
har senast, genom dess Talman, vid
1S23 års Riksdag hos Kongl. Majit ytterligare
klagat öfver de olikheter, som, till
de skattskyldiges förmenta alltför stora betungande,
i beskattningen af dessa inrättningar
skola ega rum, samt derföre i underdånighetanhållit,
dels att de orter, der
behof och omständigheter så fordrade, må,
efter vederbörandes hörande och anställda
behöriga undersökningar, komma i åtnjutande
af skälig jémnkning eller nedsättning
i den efter nu gällande skattläggnings-grunder
påförde ränta för Mjöl- och Såg-Qvar
-
23 Kongl. Maj.-ls Nådiga Propes. N/o 10.
nar, dels ock, att en ny och mera tjenlig
Qvarn-skattläggnings - method i allmänhet
mätte, genom Kongl. Majrts Nådiga försorg,
blifva utarbetad och vid nuvarande Riksdag
Rikets Ständer till antagande förelagd.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium
med infordradt underdånigt
Utlåtande häröfver inkommit, har
Kongl. Maj:t denna fråga till Nådig granskning
förehaft; och då, beträffande Mjölqvarnar,
det, enligt hvad Kammar-Collegium
anmärkt och upplyst, förekommer ,
att vid deras skattläggning samma grund
blifvit följd, som vid jordens béskattning
i allmänhet, att nemligen i Ränta deraf
skulle erläggas | af inkomsten, utan afdrag
af utgifterne, med undantag af de Norra
Provincerna , för hvilka serskildt blifvit
stadgadt, att qvarn-räntan skulle utgöras
med minst | af inkomsten: att genom antagande
af denna grund, afvikelse veterligen
icke egt rum från någon i äldre tider
gällande lindrigare Method eller förr vanlig
praxis, utan tvärtom vore obestrideligt,
att vid de i senare tider skedda skattläggningar
å Tull-Mjöl-Qvarnar, beräkningen
af Tull-inkomsten skett med den sparsamhet,
att klagomål öfver för hög ränta sällan
försports; att deremot de i äldre tider
tillkomne Qvarn-räntor vore långt mera betungande,
serdeles å sådane Qvarnar, som
Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. No ro. 23
från Krono lill Skatte blifvit inlöste, hvarvid
Qvarn-innehafvarens förut till Kronan
erlagda arrende-a (gift vanligen till ständig
ränta förvandlades: att Qvarnegare i öfrigt,
enär de funnit den vid skattläggning åsätta
räntan vara för hög, alltid egt öppet,
att hos Kämmar-Collegium och vidare hos
Kongl. Maj:t deruti söka nedsättning: och
att det icke eller kunde Qvarnegare betagas,
att, då gällande skäl dertill förekomme,
i den åsätta räntan söka och erhålla
förmedling; Så har Kongl. Majit ansett någon
tillåtelse till en allmän jemnkning eller
nedsättning efter föregångna undersökningar
i de dessa Qvarnar åsätta räntor icke
kunna medgifvas, ej eller någon ny method
för samma Qvarnars skattläggning vara af
närvarande förhållanden påkallad, eller annan
förändring eller närmare föreskrift i
afseende härpå erforderlig , än att, sedan
uti Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den
17 Februarii 1824 blifvit förklaradt, att
all den ränta, som efter den l\ April 1789
blifvit Husbehofs - Mjölqvarnar åsatt, annorlunda
än i enlighet med hvarje orts
skattläggnings-method, vid skattläggning
af Hemman och Lägenheter, hvartill de
höra, skulle försvinna, samt serskild Ränta
eller Skattläggning å Husbehofs - MjölQvarnar
dädanefter icke cga rum, deraf
också följde, alt vid Tull-Mjöl-Qvarnars
24 Kongl. Maj-ts Nådiga Propos. N.o 10.
skattläggning, Qvarn-egarens egen Husbeliofs-mäld
icke borde, på sätt förut förordnad
t varit, till Ränta upptagas och beräknas,
och att de efter den 4 April 1789
skattlagde Tull-Mjöl-Qvarnar, dervidQvarnegarens
Husbehofs-mäld blifvit till Ränta
ansedd, må kunna i stadgad ordning erhålla
nedsättning i Räntan, derest visas
kan , att, med afdrag afHusbehofs-mälden,
den Tull-inkomst, som, efter antagna skattläggnings-grunder,
mot den åsätta Räntan
svarar, icke kunde vid Qvarnen indragas; och
liar Kammar-Collegium erhållit Nådig Befallning
att allmän Kungörelse härom utfärda.
Beträffande åter Såg-Qvarnar och sättet
för deras skattläggning, så har KammarCollegium
upplyst, att, enligt de äldre Skattläggnings-methoderne,
utom för Vestmanland
, dessa Qvarnar icke blifvit såsom serskilda
lägenheter skattlagde, utan vid hemmanens
skattläggning betraktade såsom
herrligheter, dertill sjelfva vattenfallen äfven
räknades, hvarå, vid Grund-Räntans
bestämmande å jorden afseende gjordes;
att under den senare tiden icke eller någon
allmän method för Lego- och SaluSågars
skattläggning blifvit utfärdad eller
Räntan till lika belopp, som för MjölQvarnar,
beräknad, utan att Skatten, så å
Grof- som Fin-bladiga Salu- och Lego-Sågar
varit högst skiljaktig och omvexlat från \
Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N.o 10. 2,5
till T%, yV. T\. /o ocl' med ?T_, än af
årliga averkningen , än af Såg-egarens
vinst; att denna beräkning grundat sig på
de serskilda omständigheter, som vid hvarje
Såg-anläggning förekommit och blifvit stadgad,
dels genom Collegii tid efter annaa
meddeldte Beslut för serskilda orter, dels
genom Kongl. Majrts serskilda Nådiga Föreskrifter,
såsom Kongl. Brefven den 11
April 1788 och den 19 October 1808 angående
de Norra Provincerne , och den 4
October 1811 i afseende på Blekinge; att
således någon likhet i beskattningen icke
egt rum, utan en del Provincer varit mera
betungade än andra, så att då till exempel
i de Norra Provincerne erlägges af egna
skogar högst och 3X_ minst för salusågning
vid Fin- och Grof-bladiga Sågar,
irien när virket köpes eller hemtas å allmänning
från -J- lill f- af till verkningen;
deremot i Elfsborgs Län, der allt Sågvirke
köpes och hemtas från skogarne i Dahlsland
och Vermland nära Norrska gränsen,
Räntan utgår med fy af tillverkningen,
samt i de medlersta och södra delarne af
Riket, der föga skiljaktigheter i local-förhållanden
egde rum, Räntan på ena stället
utgår med blott af behållna inkomsten,
såsom i Blekinge, under det annorstädes
erlägges Tx- af averkningen; och ehuru
dessa olikheter i Skattläggnings-grunderne
26 Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 10.
för Såg-Qvarnar, hvilka, efter Collegii tanka,
icke utan fog af Bonde-Ståndet blifvit
anmärkte, möjligen kunde på ett mer eller
mindre tillfredsställande sätt jernnäs, skulle
likväl flera svårigheter återstå i afseende
å Såg-Qvarnqrs skattläggning, som under
tillämpning af nuvarande Method icke
lika lätt kunde undanrödjas, såsom att vid
Lego-Sågar tillförseln af Sågvirke berodde
på en mängd tillfälligheter , som aldrig med
någon sannolikhet kunde beräknas; hvilket
äfven egde rum med Salu-Sågar, endast med
den skillnad, att ovissheten om fortfarande
tillgång på köpevirke och svårigheten
att utröna ärliga beloppet af denna tillgång
i medeltal för en längre tidrymd, här vore
mera uppenbar; äfvensom erfarenheten
i öfrigt visat huru opålitlig den hittills
vidtagna utvägen varit, att genom Skogarnes
uppmätning och uppskattning söka utröna
årliga afverknings-beloppet; vid hvilket
förhållande Kammar-Collegium, ehuru
det icke kunnat vitsorda Bonde-Ståndets
uppgift< att, i anseende till den i senare
tider tillkomna högre Ränta å Såg-Qvarnar,
flera dylika inrättningar dels skola blifvit
nedlagde, dels dertill anmälde, likväl medgifvit
behörigheten af Bonde-Ståndets klagan
öfver olämpligheten af den vid SågQvarnars
skattläggning hittills följda method,
jemväl i det afseende, att Såg-ega
-
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o 10.
37
ren fått vidkännas afgift till Slaten för det
vilke, lian af egen eller andras skog till
eget husbehof söndersågar, och alt rättelse
häruti sålunda vore af behofvet påkallad;
i följd hvaraf och då någon annan utväg
svårligen kunde utfinnas, att med tillbörlig
tillförlitlighet utröna afverknings-beloppet
vid nja Lego- och Salu-Sågar för en
kommande tid, b vilket vore enda säkra rättesnöret
för Räntans bestämmande vid skeende
skattläggningar, Collegium, i den
händelse Kongl. Maj:t å Bonde-Ståndets enskilda
framställningar i detta ämne fästade
Nådig uppmärksamhet, till Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning underdånigst hemställt, om
icke Lego- och Salu-Sågar lämpligast kunde
behandlas såsom Närings- och Fabriksanläggningar
till förädling af Landtmannens
skog, som i allmänhet är tillika med
Hemmanets öfriga ego - tillhörigheter till
Grundränta skattlagd, och förthy afgift lill
Staten för dylika inrättningar erläggas i mon
af den vinst eller inkomst, egaren hvarje år
deraf kunde hemta,efter föregången pröfning
af ortens Berednings- och Taxerings-Comiteer,
dit Såg-egaren således borde, under
edelig förpligtelse, inlemna skriftelig
uppgift på det virke han antingen för lego
eller till afsalu under förflutna året söndersågat;
att denna afgift då borde blifva
vid Lego-Sågar fjerdedelen af den i orten
a8 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N-o fa.
fnststälda sågarelön, som Såg-egnren efter
Taxerings-Comitéens beräkning af vilket
uppburit och vid Salu-sågar äfven £ af
egarens behållna inkomst af det afverkade
virket från andras skog, men f af behållna
inkomsten af det belopp han af egen
skog sågat, såvida någon serskild afgift för
Hemmanets skogsproducter, i följd af deras
förädling, hädanefter såsom hittills, ansåges
böra ega rum; och att således på Taxerings-Comiteerne
skulle ankomma, att efter
sålunda föreslagna grunder, afgiften af
hvarje Sågqvarn årligen bestämma; och
har Collegium ansett denna föreslagna utväg
till Sågqvarnarnes beskattning företrädesvis
förtjena upmärksafnhet, helst Collegium
föreställt sig, att någon förlust för Staten
häraf icke vore att befara, då en efter
ofvannämnde grunder utgående skatt sannolikt
fullt skulle motsvara, om icke öfverstiga
den ränta, som efter hittills gällande
Method kunde åsättas; men då, efter hvad
Collegium trott, förslaget skulle leda till
olikhet i beskattningen emellan de nu befintlige
Sågverk och dem , som hädanefter
anläggas, har Collegium, derest, af denna
orsak, eller på annan grund , det skulle finnas
betänkligt att antaga berörde förslag,
samt den gamla methoden således äfven
hädanefter tills vidare följas, ansett sig
deri böra i underdånighet hemställa, om
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N.o 10. 29
icke nu gällande föreskrifter sålunda må
rättas och jemnkas :
1:0 Att i öfverensstämmelse med den
grund, enligt hvilken Husbehofs-mäld blifvit
ansedd räntefri, vid skattläggning af
Lego- och Salu-Sågar någon afgift icke må
till Staten beräknas för allt det virke, som
Såg-egaren till enskildt husbehof söndersågar,
vare sig af egne eller köpte skogs-ämnen.
2:0 Att å Lego-Sågar Räntan fastställes
till lika belopp öfver hela Riket,
nemligen lill en fjerdedel af den sågarelön,
som efter den derå i orten upprättada taxa
tillkommer Såg-egaren för det virke, som,
i nion af Skogs-tillgången i orten och närbelägenheten
af andra Sågverk skäligen kunde
anses vara att till afverkning påräkna,
och att i följd deraf afgiften bestämdes.
3:o Att för Salu-Sågar Räntan borde blifva
~ af egarens inkomst, efter afdrag af skogens
värde vid Sågen, på afverkningen af
köpt skog, och | af vinsten af Salu-sågning
med egen skogstillgång; — skolande, enligt
Kammar-Collegii tanka, med denna förändring
i nu gällande föreskrifter, väl ingen
Såg-qvarn hädanefter komma att skattläggas
till så hög Ränta, som förr blifvit
en del Sågverk åsatt, men utrymmet för
Skaltläggnings-männens pröfning, ehuru i
möjligaste måtto inskränkt, ändock blifva
så stort, att klagan öfver raannamon och
3o Kongl. Mapts Kuli ga Propos. N.o 10.
godtycklig behandling skulle fortfara, i synnerhet
som allt bemödande att i förband
med säkerhet beräkna skogs-tillgångar och
afverknings-belopp fruktlöst aflöper.
Yid öfvervägande af hvad Kammar*
Collegium sålunda anfört, och härvid i öfrigt
förekommit, har Kongl. Maj:t funnit,
huruledes någon allmän Method för Sågqvarnars
skattläggning icke är gällande,
utan att olika föreskrifter, så i afseende på
sättet för afgiftens beräkning, som beloppet
deraf för olika Provincer tid efter annan
blifvit meddelade; — att likväl de
serskilda föreskrifterne i ämnet alla fota
sig derpå, att ett visst ständigt afverknings-belopp
vid Qvarnarne, beräknadt efter
skogs-tillgångarne i orten, skulle till
grund för Räntan utrönas och bestämmas,
hvilket åter icke möjligen med någon säkerhet
kan verkställas; och att häraf nödvändigt
skolat uppstå en med .skäl öfverklagad
ojemnhet i beskattningen af dessa
Qvarnar både orterne imellan och inom samma
ort, föranledande ofta till obillig tunga
eller obillig befrielse. Då Kongl. Maj:t vid
detta förhållande, lika med Bonde-Ståndet,
anser behofvet fordra förbättrade samt med
billigheten närmare instämmande stadganden
härutinnan, öfverlemna]’ Kongl. Majrt
härmed nu denna fråga till Rikets Ständers
pröfning; och Kongl. Maj:t finner dervid
i
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.o lo. 3i
för sin del, att af de serskildte förslag
Kammar-Collegium i förevarande afseende
framställt, det synes ega företräde, som
åsyftar att afskaffa all Grundränta å Sågqvarnarne
och att betrakta dem endast såsom
Fabriks-inrättningar, deraf årlig bevillning
efter deras uppskattade värde, grundadt
på afkastningen deraf, husbehofs-sågningen
likväl oberäknad, komme att såsom
för Fabriker i allmänhet erläggas, samt i
Bevillnings-Förordningen regleras och bestämmas
till ett sådant belopp, som motsvarade
både den nuvarande Grund-räntan
och Bevillningen, hvarigenom någon minskning
för Staten i dess af Qvarnarne hittills
erhållna inkomster, deraf Grund-räntan endast
utgör det mindre betydliga beloppet
af omkring 14.000 R:dr, icke synes vara
att befara. Såsom skäl till antagande af
detta förslag framställa sig dels den likhet
i beskattningen, som derigenom skulle uppkomma,
dels ock i synnerhet den omständighet,
att Såg-qvarnar i sjelfva verket icke
synas hafva egenskap af sådan fast egendom,
derå Grund-skatt lämpligen bör ega rum,
helst inkomsten deraf, beräknad in natura
eller i penningar, desto mindre kan för längre
tid bestämmas, som, efter hvad ofvan
anfördt är, det alltid blir svårt, om icke
omöjligt, att såsom grund för en sådan
ständig skatt, med någon tillförlitlighet ut
-
31 Kongl. Majds NHeliga Propos. N.o 10.
I
röna beloppet af den skog, som vid en sadan
inrättning för alltid kan komma att
afverkas.
I afseende på antagandet af detta förslag
förekomma likväl till öfvervägande åtskilliga
omständigheter och dervid i första
rummet, huruvida detsamma äfven på redan
skattlagde Sågqvarnar bör tillämpas;
och då, såsom redan är anfördt, någon i
behörig ordning antagen och fastställd SkattJäggnings-Method
för Sågqvarnar icke finnes,
hvaraf synes följa, att, om en sådan
method blefve upprättad, densamma äfven
borde för de förut varande Sågqvarnar
tilllämpas ; då Räntorna för alla sedan
1787 skattiagde Sågqvarnar, i anledning
af den då väckta fråga om ny skattläggnings-method
för dessa Qvarnar, endast
tills vidare och tills en sådan method utkommit,
blifvit fastställde och således ovilkorligen
kunna förändras; och då den öfverklagade
olika beskattningen egentligen
eger rum för de redan skattlagde Qvarnarne,
så att, med bibehållande af den dem
påförda Grundskatt, icke allenast samma 0-  ojemnhet i beskattningen, som förut skulle
qvarstå, utan ock en mängd frågor om nedsättning
i Räntan uppkomma, förorsakande
kostnader för Qvarn-egare, och det med förändringen
afsedda ändamål således föga
vinnas;
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No lo. 33
vinnas; så anser Kongl, Majit, för Sin del,
förslaget, om det skall antagas, böra i allo
utföras och således alla å Sågqvarnar förut
verkställda skattläggningar förfalla, och
Qvarnarne endast till Bevillnings erläggande
upptagas.
Vidare bör härvid afseende lemnäs åt
följande, på Privilegier och serskilda Författningar
grundade, förhållanden: nemligen
att Qvarnar på Frälse-Säteri grund,
med dammfäste derå vid bägge sidor, äro
frie från Grundränta, men att å FrälseHemmans
grund, med dammfäste derå vid
bägge sidor, eller å Frälse-Säteri grund
med dammfäste vid Frälse-Hemmans egor,
eller å Frälse grund med dammfäste vid
ena sidan å Frälse-Sä teris egor, Räntan
förvandlas i Rust-tjenst, och derefter på
föreskrifvit sött utgöres; att några få Sågqvarns-Räntor
äro indelte och anslagna
till vissa allmänna behof; att en del Sågqvarnar
ingått vid Hemmanens skattläggning
och blifvit inbegripne i deras Mantal
och Ränta, andra skattlagda till gemensam
Ränta med Mjölqvarnar eller Fisken
eller andra Verk, och några få från Mjölqvarnar
till Sågqvarnar förändrade, med
bibehållande af förra Räntan eller under
Bih. till R. St. Trot. 1828 och 1823. 1 Sami., 1 Band.
3;dje Haft. 3
34 Kongl. Majds Nådiga, Propås. N.-o 10.
arrende för Kronans räkning upplåtna med
vilkor af serskild Räntas utgörande; att för
Salu-sågar, grundade, till mer eller mindre
del, på Hemmanets egen i skattläggningen
inbegripna skog, enahanda och på vissa
ställen högre Ränta, än å sådana Sågar,
grundade på köpetimmer blifvit beräknadt;
att den Stubbe-öre-afgift, sorn erlägges af
de på stockfångst från Kronans skogar grundade
Qvarnar i Rikets Norra Provincer
icke med sjelfva Qvarn-räntan har sammanhang
; och, då angeläget är, att genom det
ifrågavarande förslaget egande-rätten icke
förnärmas eller sådana förhållanden, som
lämpligen böra qvarstå, rubbas, anser
Kongl. Maj:t, i följd häraf, följande föreskrifter
vara nödige:
i:o Att de Sågqvarnar, som, i grund
af nuvarande författningar, icke hafva någon
Ränta sig åsatt, endast böra erlägga
Bevillnings-afgiften i likhet med hvad hittills
stadgadt varit eller under sådan synpunct
hädanefter stadgas kan.
2:0 Att för de Sågqvarnar, hvarå Grundräntan
efter Författningar är förvandlad i
Rusttjenst-marker, den utgöres på sätt om
afgifter för Rusttjenst-marker i allmänhet
är eller kan blifva förordnadt.
3:o Att de Qvarn-räntor af enskilde
tillhörige Sågar å Skatte- eller Krono-jord,
som äro indelte och anslagne till Tjenste
-
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.-o 10. 35
män, allmänna Stater och Inrättningar,
eller till understöd för Rustning eller Rotering
, oförändrade utgå, tillsvidare och
tilldess, i följd af sådana föreskrifter, sorn
serskildt kunna blifva meddelade, en annan
sådan ordning med dylika Räntors
erläggande i allmänhet kan inträda, alt
förändringar på dem kunna tillämpas.
4:o Att de Sågqvarnar, derafRäntan under
hemmanens skattläggningiderasMantalsoch
Jordeboks-Räntor äro inbegripne, eller
sorn gemensamt med Mjölqvarnar eller Fisken
eller andra Verk till viss gemensam
Ränta äro skattlaggde, eller blifvit från
Mjölqvarnar till Sågqvarnar förändrade, med
bibehållande af förra Räntan, eller under
arrende för Kronans räkning, med vilkor
af serskilda Räntors utgörande utom arrendet,
upplåtna, böra i förevarande afseende
undantagas, och någon förändring af Räntorna,
i följd af nuvarande Förslag, icke
bomma i fråga.
5:o Att för Salu-sågar, grundade till
mer eller mindre del på egen Skog, hvilken
redan vid Hemmanets skattläggning är
beskattad, en lindrigare afgift bör bestämmas;
och
6:0 Att Slubb-öre-afgiften, som erlägges
af de på Stockfängst från Kronans Skogar
grundade Sågverk i Norra Länen, bör
serskildt, såsom hittills, utgöras, intilldess
36 Bil. till K. M. Nådiga Propos. No to.
Skogarne blifvit till Hemman indeldte, på
sätt serskildt förordnad! är.
I sammanhang härmed och då, i afseende
på Valk- och Stamp-Verks skattläggning,
enahanda omständigheter förekomma,
som rörande Såg-Qvarnar anmärkt är, anser
Kongl. Maj:t, att derest ofvannämnde
förändring med dessa Qvarnars beskattning
varder antagen, förhållandet hör blifva enahanda
med afgifterne af Valk- och StampVerk
för andras betjenande, så att GrundRäntorna
å dessa obetydliga Inrättningar
upphöra och Bevillnings-afgifterna i stället
efter ofvanupptagne grunder förhöjas.
De i detta mål till Kongl. Maj:t inkomna
Handlingar skola till Vederbörande
Utskott serskildt varda öfverlemnade; och
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocollet öfver Kammarärenden
, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rädet på Stockholms
Slott den i3 November 1828.
Närvarande:
Justities Stats-Ministern
II. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. JY.o 10. 37
Stals-Mi ilis tern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.'
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Danckwardt.
Af Stats-Secreteraren upplästes i underdånighet
till justering det af honom,
på Kongl. Moj:ts Nådiga befallning, författade
förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående
förändrade grunder för Lego- och SaluSågars
samt Valk- och Stamp-Verks beskattning;
och behagade Kongl. Majrt, uppå
Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
nämnde Förslag, sådant det finnes i Protocollet
bilagdt, i Nåder gilla, i enlighet
hvarmed Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer alltså skulle i vanlig
ordning expedieras.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteisska Tryckeriet, 183g.
% ■ *
, ■ ■: . ' . -
' - ; , ,Vv ' ' V .;\:"V v ■ : !.'■'[ ,
- . „ „ •' . ; vi; --.UJ '< ' ;. . *v ■
;
• ■ ic ; ■ -.c" ■;!’ -
, ? , Vi ;"r< t!-< /'i / '' i
v 1 ' .)
*■' ^ .'ft = vVji. *r»4- '
, 'J ■■
-r
: ' ?■ • v'v '■{ i Vi
l f • , .v : . ■. i i ■ „■ i , 5
' ■ ' ■ ■ / ' ' ■ ■ ’* ■ ■■ : ; v 1 : -i
-7»!'.*1', !r .■•> L i 'A s ■
j- r l’:'i ( i!!V. V - !v- / ,
' . _• :: I ■ ; til
i 'tf-.iUll * ; : •• - ihf-l
■ . ,i ■ . . m •
, i ■ ' ' ' v ' ■ ' ' - 1
’ ; ; •, .. !sjj
I _ * » , «
;v" .'si -v. !,i
i ‘ ' ••!■! '
.v-;;y\ .v. ■ f
- •• ■ .■ ■
.,.»■< —
- v; •' )01Vi
A '
1 •
■ . ’ . .
. :>■ ' ' * /
*
Kongl. Majds Nådiga. Propos. N-o 11. I
N:o it.
KONGL. MAJTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer >
att Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning>
angående grunderna och vilkor en för
Hemmansklyfning samt Afsöndring
åfjord eller andra Lägenheter från
Hemman; af den ig December 1827 j
må gälla äfven i afseende på Säteri-
, Rå- och Rörs- och Frälse-Hemman,
samt att föreskrifterna om Säteri-byggnads
underhållande å Säterier
må upphöra; Gifven Stockholms
Slott deli i3 November 1828.
Då Kongl. Majit till Nådig pröfning före*
liaft frågan om ett närmare bestämmande af
grunderna för Hemmansklyfning i allmän*
het och af vilkören, hvarunder jord eller
andra lägenheter från Hemman mä afsön*
dräs, i hvilka ämnen Kongl. Majit Dess Nå*
diga Förordning under den it) December
1827 låtit utfärda, har Kongl. Majit förekommit
■, huruledes, på grund af Adelns oin*
skränkta dispositionsrätt öfver Säteri* och
Frälsehemman ■, och då klyfning af sådana
Hemman samt jords afsöndring derifrån icke
ansetts för säkerheten i de deraf till Staten
utgående utskylder äfventyrligt, hittills gäl*
Pih. till R. S. Prof. 1828 och 182g. I Sami. j 1 Band.
/pde Häftet. t
*Kongl. Majds Nådiga'Propos. No 11.
lande Författningar om Hemmansklyfning
icke angått Säteri-, Rå-och Rörs- och FrälseIlemman,
utan sådana Hemman, endast med
den inskränkning vid frågor 0111 Arf, 12
Cap. 6 och 7 §§. Ärfda-Balken innehåller,
obehindradt fått i mindre delar sönderklyfvas;
äfvensom något hinder af Författningarna
icke ansetts förekomma, att, från Säterier,
Rå-och Rörs- samt Insockne Fränell
emman, jord utan afgäld lill Stam-Hemmanet
afsöndra, enär sådana Hemman icke,
efter 4 HaP- 9 §• Jorda-Balken, blifvit under
egenskapen af skattskyldig jord hänförda.
Hittills har väl icke synnerligen försports,
att Säteri- och Frälse-Hemman i alltför
små delar blifvit sönderstyckade, hvilket
egentligen härrört deraf, att sådant
icke kommer i fråga, så länge dessa Hemman
af Adel och Ståndspersoner innehafvas,
och hvilket förhållande ännu till större
delen inträffar, helst Frälse-Hemman först
mot slutet af förra århundradet, och Säterier
först sedan iSoj) allmänneligen och utan
serskildt tillstånd fått af andra än Adel besittas;
men deremot har den utvägen att
från Säterier, Rå- och Rörs- samt Insockne
Frälse-Hemman, utan all afgäld till sjelfva
Stam-Hemmanet, Torp och Jord-andelar afyttra,
så mycket mera, serdeles under den
senare tiden, vid de då skedda mångå fastighets-köpen
samt styckningar af Egendo
-
Kongl• Maj:ts NIi eliga Propos. K ■O 11. 3
mar, blifvit begagnad. Under en tilltagande
jordens odling och folkstockens förökande
, skall efter band fråga mer och mer förekomma
om Säteriers och Frälse-llemmans
sönderdelande, hvarpå Skåne företer exempel,
der på vissa stallen klyfning afFrälseHemman
redan gått nog långt; och då det
i allmänhet ansetts nödigt att bestämma vissa
gränsor mot en för vida utsträckt Hemmansklyfning,
samt Säterier, men i synnerhet Frälse-Hemman,
vid de nu mera förändrade förhållanden
i afseende på dessa Hemman, vidlåda
betydliga allmänna skyldigheter och besvär,
deraf det synes lika nödigt, att sådana
Hemman icke öfver hufvan sönderdelas,
så bör ock förhållandet i denna del, hvad
nämnda Hemman angår, till framtida rättelse
regleras, och samma Hemman äfven
under de i allmänhet meddelade föreskrifterna
inbegripas; kunnandes, i Kongl. Maj:ts
tanka, så mycket mindre någon skadlig följd,
i afseende på Ilandets fortgående odling och
befolkning, deraf uppstå, som, enligt ofvannämnda
utfärdade Nådiga Förordning, till—
låtelsen till afsöndring af jord från FrälseHemman
blifvit än vidare utsträckt och bestämd,
samt, rörande Säteri- samt Rå- och
Rörs-Hemman, redan eger rum och nu ytterligare
skulle bestämmas. Hvad Kongl,
Maj:t likväl anser vara ännu viktigare och
nödvändigare, är inskränkningen i den, efter
4 Kongl- Maj.ts Nådiga Propos. N-o 11.
hvad ofvan hämndt är, hittills begagna då
utvägen att, utan ali skatt, obehindradt afsöndra
jord frän Säteri-, Rå- och Rörs- samt
Insockne Frälse-Hemman, deraf de ostridigt
skadliga följder uppstå, att större delen af
Hemmanens egovälden kunna desamma frångå,
utan allt deltagande i Hemmanens onera,
samt fullkomligen skattfria Lägenheter
i Landet uppkomma. Genom de allmänna
besvär, som dessa Hemman i senare tider
mäst vidkännas, kunna de i vissa fall äfven
jemföras med skattskyldig jord; och om de
för .jordafsöndring från andra Hemman i
ofvänömförmälde Nådiga Förordning stadgade
grunder äfven på dessa Hemman blifva
tillämpade, endast med den utsträckning,
att, under skäligt å deras vanligen innehafvände
större egorymd samt ringare
utskylÖer och allmänna onera, ända till
en femtedel af Hemmanens hela jordrymd
finge derifrån skiljas, tror Kongl. Majit all
skälig och nyttig frihet härutinnan vara
beredd.
Med afseende å hvad sålunda anfördt
blifvit, vill Kongl. Majit föreslå Rikets Ständer
de stadganden, att 1 Cap. i Kongl.
Förordningen af den ig Dec. 1827, angående
grunderne och vilkoren för Hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andra
lägenheter från Hemman, må gälla äfven
för Säteri-, Rå- och Rörs- samt alla slags
Kongl. Maj.-ta Nådiga. Propos. No 11.
5
Frälse-Hemman; hvad Säteri angår, utan ändring
af hvad allmänna Lagen, vid frågor
om klyfning af sådana Hemman vid Arfstägt
eller Börd, innehåller; och att, hvad
i a Cap, af nämnde Nådiga Förordning är föreskrifvet
i afseende på Frälse-.., och Frälseoch
Kr 0 n 0-Sk a 11 e -1 le m m an, äfven må blifva
gällande för Säteri-, Rå-oell Rörs- samt
Insockne Frälse-Hemman, endast med den
skillnad, att af Hemmanens jordrymd till och
ined en femtedel må afsöndra?.; samt att de
hittills från sådana Hemman skedda jordafsöndringar,
hvilka ej strida emot förra
Författningar, icke må derigenom rubbas.
I sammanhang härmed har Kongl. Maj:l
äfven velat Rikets Ständer meddela, att Kongl.
Maj:t funnit dejr i äldre Författningar stadgade
skyldighet för innehafvare af Säterier,
att, vid äfventyr af Säteri-frihetens indragning,
yid Säterier underhålla så kallade Säteri-byggnader,
nu mera vära utan ändamål
och icke stå tillsammans, hvarken med
den i senare tider lemnada tillåtelsen för
alla Medborgare-olasser att sådana Hemman
besitta, eller med en skälig frihet för. en
livar i begagnandet af dess egendom, så
sorn lian för sig bäst och nyttigast linner;
hvarföre ock Kongl. Majit anser Sig
böra till Rikets Ständer hemställa , 0111
icke förekrifterna i detta ämne , hvilka
yäl i sjelfva verket till större delen redan
6 Bil. till K. M. Nu diga P ropos. No 11.
upphört, men likväl, till olägenhet för enskilde,
af vederbörande kunna göras gällande,
må förklaras höra till all kraft och
verkan upphöra.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Konglig Nåd och Ynnest städse
Välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocollet öfver KammarÄrenden,
hålletin för Hans Maj.t Konungen
i Stats-Rädet pä Stockholms Slott
den 1:3 November 1828.
Närvä rån de:
Justitia? Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Bil. till K. M. Nådiga? Propos. N.o 11-
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren lion Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Danckwardt.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering det, till följe af Kongl.
Maj:ts vidtagna Nådiga beslut, författade förslag
lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Ilikets Ständer, att Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning,
angående grunderna och vilkoren
för Hemmans-kly fning samt afsöndring af jord
från Hemman, af den 19 December 1827,
må gälla äfven i afseende på Säteri-, Rå- och
Rörs- och Frälse-IIemman, samt att föreskrifterna
örn Säteri-byggnads underhållande
å Säterier må upphöra.
Kongl. Maj:t, som på Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, behagade detta förslag
i Nåder gilla, befallte, att Dess Nådiga
Proposition i enlighet dermed skulle till
Rikets Ständer på vanligt sätt öfverlemnas.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
8 Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 11.
N:o 12,
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer s
angående anslag af vidare nödiga
medel till understöd för utflyttningar
vid Egoskiften j äfvensom till
fortskyndande af Äfvittrings-verket
i Rikets Norra Provincer; Gifven
Stockholms Slott den 1_3 November1828.
Sedan, uti den af Kongl. Maj?t, med
anledning jemväl af Rikets Ständers frami
Ställda underdåniga anhållan, under den 4
Maj sistlidet år utfärdade Allmänna Nådiga
Stadga, om Skiftesverket i Riket, den för
Storskiften förut gällande föreskrift, att, då
skifte af en delegare i ett Skifteslag hega-,
res, detsamma hör hela Skifteslaget på en
gång öfvergå,, såsom i alla afseenden för
ändamålets vinnande nyttigt och angeläget,
blifvit hibehållet, äfvensom, ur enahanda
synpunct, lika med hvad E n sk i ftes-.Fö r fa 11-,
ningarne innehållit, stadgande är meddeladt
om delegares skyldighet till utflyttning åt
afsides liggande egor, då ett för alla delegariie
formligt Skifte på annat sätt inom
Skifteslaget icke kan beredas; så har Kongl.
Maj:t ansett Sig böra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet derpå, hurusom, i följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. No 12. 9
terörde Stadganden, Egoskiften inom sådana
Skifteslag, der utflyttningar böra ske,
ofta kunna för delegare, sorn mot sin vilja
deri mäste ingå, blifva kännbara, helst flera
af dem icke sällan kunna sakna förmåga att,
jemte de utgifter, som till Landtmätares och
Gode Mans aflöning, till odlings- och ståndskogs-ersättningar,
och till ny stängsels upprättande
m. m, uppkomma, jemväl, utan
alltför stor uppoffring, bestrida utflyttnings*
kostnaderne; och att det, af sådan anledning,
och så framt det med nya SkiftesStadgan
åsyftade vigtiga ändamål af Jordbrukets
och Landthushåliningens ytterligare
förkofran fullkomligt skall kunna vinnas,
nödigt blifver, att understöd af allmänna
medel, då Hemman eller Hemmansdelar vid
laga Skifte utflyttas, varder Delegarne med*
deladt, ett understöd, sorn likväl, genom
dess yerkningar på Landets tilltagande odling
och befolkning, i rikt mått åt Staten
återbär sin ersättning.
Kongl. Maj:t hehöfver härvid blott erinra
Rikets Ständer, att då Enskiftes-Forfattningarne
för Skåne och Skaraborgs Län
infördes, blefvo, i enahanda afseende, af
Kongl. Maj:t anslagne för Skåne 10,000 R:dr
och för Skaraborgs Län 6000 R:dr, hvilka
understöd alltsedan, under en lång följd af
år, för dessa Provincer fortfarit, och hvarmed
äfven Öland, samt till någon del Jemt
-
io Kongl. Majds Nådiga Propos. N-o 12.
land, under de senare åren blifvit hugnade.
Deremot hafva de öfriga delarne af
Riket, der Enskiften lid efter annan blifvit
verkställde och utflyttningar skett, icke
af en sådan förmon fått blifva delaktige,
ehuru de flesta af dessa Provincer till elima
t och jordmon äro mindre gynnade än
de förstnämnda. Af enahanda, och äfven
i visst fall nr större skäl, synas dock Jordbrukare
i dessa Provincer äfven en gång
kunna få påräkna ett bidrag, som skulle
bos dem uppmuntra hågen och understödja
krafterna, att åt sig bereda förmonerne af
ett sammandraget och afskildt ego välde.
Ur sådana skäl, och då Nionde Hufvudtiteln,
hvarifrån de för Skåne, Skaraborgs
Län, Öland och Jemtland för berörde
ändamål redan beviljade anslag hittills
utgått, desto mindre, vid berörde Hufvudtitels
närvarande belopp, lemnar tillgång
lill lika beskaffad! understöd för andra Orter
i Riket, som nämnde belopp, jemte de
anslag, som å denna Hufvudtitel för andra
ändamål måste anvisas, knappast förslår till
bestridande af de för Egodelnings- och Afvittrings-Verket
i Rikets Norra Provincer
anordnade utgifter, helst, så framt Afvittringen
och Nybygges anläggningar derstädes
skola medföra ali dermed åsyftad nytta,
desamma, i vidsträcktare måtto, än hittills
varande tillgångar medgifvit, böra fort
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N-0 12. n
skyndas, samt dessutom Jordbrukets lägervall
på vissa Orter i Skaraborgs Län, för
att förekomma deras förfall, fordrar ytterligare
bidrag, hvarom ock Kongl. Majrts
Befallningshafvande derstädes gjort underdånig
anmälan, så vill Kongl. Maj:t i Nåder
föreslå Rikets Ständer, att till vidare
understöd för utflyttningar efter laga Skiften,
samt Egodelningsverkets befrämjande
i öfrigt uti Riket, Nionde Hufvudtitelns anslag,
jemte det samma anslag, på sätt Kongl.
Maj:t uti Dess allmänna Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
befrias från vissa derå anordnade
utgifter, som icke tillhöra dess föremål,
må tillökas med en årlig summa af Tjugu
Tusende Riksdaler, deraf jemväl medel till
fortskyndande af Afvittringsverkct i Rikets
Norra Provincer, efter pröfning af behofven,
må kunna användas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
12 Bil. till K. M. lyådiga Propos. ff.o 12.
Utdrag af Protocollet öfver KammarÄrenden.
, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet på Stockholms
Slott den i3 November 1828.
Närvara n d e:
Justi lias Siats-Minis Leni
H. E, Hr Grefve Gyllenborg.
Stals-Ministern för Utrikes Ärendena,
II, E, Hr Grefve af Wetterstedt,
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosettblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
11. E, Hr Grefve Löwenhjelm..
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim,
Stats-Kecreterären Danckwardt,
Stats-Seereteraren, uppläste i underdånighet
till justering ett af lion arn, på Kongl.
Maj:ls Nådiga befallning, författadt underdånigt
förslag till Kongl. Majrts Nådiga Proposition
till Rikets^ Ständer, angående anslag
af vidare nödige medel till understöd
för utflyttningar vid Egoskiften, äfvensom
till fortskyndande af Afvittringsverket i Rikets
Norra Pro vi noer.
Kongl. Majit behagade, uppå Stats-,Rådets
Kongl. Maj.-Ut Nådiga) Propos, JV.-o 13. i3
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla detta
förslag , sådant det vid Protocollet finnes
bi lagd t, och bcfallte, att Nådig proposition,
i öfverensstämmelse derméd> skulle till Rikets
Ständer expedieras*
Ex Protocollo
Knut von Troil.
N:o i3.
KONGL. MÅJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
j angående någon jemnkning i
grunderna för Recognitions-Skogarnes
skattläggning; Gifven Stockholms
Slott den i3 November 1828.
Enligt Kongl. Majrts till Rikets Ständer
vid sista Riksdag aflåtna och af Rikets Ständer
antagna Nådiga Proposition, rörande Recognitions-skogarne,
blef, i afseende på Skattläggningsgrunderlia
för samma skogar, förorclnadt,
att de, uti Kongl. Kungörelsen af
den 4 Februarii 1811, derföre stadgade hufvudsakiiga
grunder skulle följas och iakttagas,
dock med den lämpliga och billiga
jemkning deruti, att, om, i anseende till de
betydligt lägre skattläggnings-methoderna i
»4 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.-o 13.
åtskilliga Rikets Provincer, det skulle viel
Recognilions-skogarnes skattläggning någon
gång kunna inträffa, att den deraf till Kronan
ingående årliga ränta, uträknad efter
ett medium af de sistförflutne Tio årens Markegångspris,
skulle befinnas utgöra mindre än
det belopp, Kronan af dessa skogar de sistförflutna
åren åtnjutit, Räntorna å Recognitions-skogs-hemmanen
borde tili ett sådant belopp
förhöjas och hemmantalet derefter rättas,
helst skattläggnings-methodernes olikhet i
olika Provincer icke borde verka till förlust i
denna del för Kronan och så betydlig skillnad
i afgifterna å Recognitions-skogs-hemman
i olika Provincer, bestämde efter enahanda
grunder och hufvudsakligen medförande
enahanda förmoner åt innehafvare!!,
så mycket mindre som Kronans rätt att förhöja
Recognitions-afgiften, derest skogarna
på förra sättet förblifvit, varit ostridig.
Efter hvad under fortgången af Recognitions-skogarnes
skattläggning sig sedermera
visat, finnas flere sådana skogar, egentligen
i Nerike, Wermland, Dalarne och Gefleborgs
Län, hvilkas hittills ålagde afgifter
för åtskilliga deraf, ganska betydligt öfverstiga
de Räntor, som efter skattläggningsmethoderna
för dessa orter skulle de nya
Recognitions-skogs-hemmanen åsättas, och i
afseende på hvilka skogar alltså ofvanberörde
föreskrift kommer att finna tillämpning.
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N.o i3. i5
Hvad räntans förhöjning till lika belopp med
de förut erlagda afgifterna angår, har sådant
af vederbörande funnits skäligt och billigt;
men att, på sätt jemväl stadgadt blifvit,
hemmantalet skulle, derefter rättas_, och sålunda
äfven förhöjas, det har af Bruksegare
ansetts för strängt, och utöfver hvad med
hemmanens bestånd vore förenligt, samt derföre
föranledt till begäran om befrielse från
en sådan förhöjning; och har Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegium, inseende billigheten
af denna begäran, om bifall dertill
hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning.
Af de serskildta, af bemälte Collegium
uppgifna, exempel på resultatet i förevarande
fall af åtskilliga skattläggningar å Recognitions-skogar
i ofvannämnda Provincer, företer
sig det förhållande, att hemmantalet,
med tillämpning af den ifrågavarande föreskriften,
kommer att uppstiga ända till öfver
dubbelt, emot hvad det eljest skolat utgöra
, äfvensom hemmanen på långt när icke
erhålla den cgovidd, som i 1811 års Recognitions-skogs-Författning
blifvit som minimum
för ett Recognitions-skogs-hemman bestämd.
Det tillökade mantalet skulle verka
lill motsvarande förhöjning i alla oncra,som
efter hemmantal utgå, såsom Salpcter-afgift,
Brån vins-skatt, Rotering, Väghållning, Skjuts,
publitjue Byggnader m. il. Krono- och Krepo
-
16 Kongl. Maj.Is Nådiga Propos. N.-o l3.
Skatte-hemman åtföljande enskildte besvär,
hvilkas utgörande för Reeognilions-skogs-hcmraan,
såsom hufvudsakligen bestående af
skogsmark» i sig sjelf ar med kostnad och
svårighet förknippadt. Det meddeldte stadgandet»
att räntorlia al de nya Recognitionsskogs-hemmanen
skulle förhöjas till det belopp»
Kronan af Skogarna förut åtnjutit» hade sitt
afseende på att härutinnan förekomma en
eljest för heime inträffad förminskad contant
inkomst af skogarna, men var icke beräknad
på att derigenom öka bidraget i de hemmantalet
åtföljande» till större delen enskildta,
onera af dessa hemman. Likaså var föreskriften»
att hemmantalet borde rättas efter
den förhöjda räntan, fotad på den grund»
att mantalet skulle, på satt vid skattläggningar
i allmänhet tillgår, i samma moll
som räntan förhojaS; men det förekommer
så mycket mera skäligt och lämpligt» att
denna grund icke i förevarande fall tillämpas,
som å Recognitions-skogs-hemman ert
viss egorymd bestämmes till grund för
hvarje mantal, hvarefter sedan räntan, i
likhet med hvad , enligt Skattläggnings-methoderlia»
för ett mantal belöper, utsättes,
och den förhöjda räntan å dessa hemman
icke varit en följd af ett större utrymme i
Mark, utan, efter hvad förrberÖrdt är, blott
grundat sig derpå, att Kronan borde af Sko»
garna
Kongl. Maj ds Nacliga. Propos. Ä7:o 1,3. 17
garna, i årlig inkomst, för framtiden erhålla
hvad hon hittills deraf bekommit.
Då ur dessa skäl billigheten fordrar en
rättelse i den ifrågavarande föreskriften om
hemmantalets förhöjning efter den tillökade
räntan å Recognitions-skogs-hemmanen i ofvanomförmäldta
fall, vill Kongl. Maj:t nu
föreslå Rikets Ständer att förklara, detsamma
föreskrift må helt och hållet förfalla;
och ehuru några få Bruksegare redan på sin
begäran fått sina Recognitions-skogar skattlagda
efter den nu i förevarande ämne gällande
föreskrift, torde, för enhet i beskattningen
samt jemlikhet i rättigheter och förmoner,
dessa Bruksegare böra få åtnjuta den
nedsättning i hemmantalet å sine Recognitions-skogs-hemman,
som med berörde föreslagna
jemkning i skattläggnings-grunderna
instämmer.
De till Kongl. Maj:t i denna fråga inkomna
handlingar skola till vederbörande
Utskott blifva öfverlemnade; och Kongl.
Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl.
Nåd och Ynnest välbevågen. Datum ut
Supra.
CARL JOHAN.
M. G. Dankwardt.
Bilt. till R. S. Prot. 1828 och 182g, 1 Sami., I Band.
4-'de Iläft. 2
i8 Bil. till K. Al. Nådiga. Propos. N.o 13.
Utdrag af Protocollet öfver Kammarärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Biidet pä Stockholms
Slott den i3 November 1828.
Närvarande:
Justitia; Stats-Ministerll
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancclleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Dankvardt.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering det af honom, på Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, författade förslag
till Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Rikets
Ständer, angående någon jemnkning i
grunderna för Recognitions-Skogarnes Skattläggning.
Hans Excellence Stats-Rådet Hr Grefve
Mörner, såsom delegare i Stjernforss Bruk
i Nerike, samt Stats-Rådet Friherre af Nordin,
såsom delegare i Forssbacka Bruk i
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.-o tJf. jg
Gefleborgs Län, hvilka Bruk hade sig Recognitions-skogar
anslagne, anmälte sig vara
i detta mål jäfvige, och afträdde derföre under
öfver läggningen derom.
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-Rådets
närvarande Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla nämnda Förslag,
sådant det vid Protocollet finnes hilagdt, och
befäl Itc, att Nådig proposition, i enlighet dermed,
skulle till Rikets Ständer i vanlig ordning
öfver lemnäs.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
N:o 14-
KONGL. MALTS
Nådiga. Proposition till Pikets Ständer
om anslag af medel till Navigations-Schöl
or s inrättande; Gifven
Stockholms Slott den ig November
1828.
Sedan Rikets år i8a3 församlade Ständer,
med anledning af flere hos dem gjorda
Motioner, om åtgärders vidtagande att befordra
de bildade Samhälls-Classernas öfvergång
till produetiva yrken, bland annat till
ao Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.<o 14.
Kongl. Maj:t framställt den underdåniga önskan,
att förslag måtte utarbetas till inrättande
af ett Handels- och Navigations-Institut,
samt alt Kongl. Maj:t täcktes så väl olver
dessa förslag, som rörande tillgångarna
för verkställigheten deraf, höra vederbörande
Handels-Societeter, och derefter, i händelse
för hand varande medel icke funnos för
ändamålet tillräckliga, till Rikets Ständer
vid deras nästa sammankomst framställa ämnet
i hela dess vidd, med uppgift på det
bidrag, som af Staten kunde erfordras; så
har Kongl. Maj:t, som, efter inhemtande al
Commerce-Collegii och Förvaltningens af Sjöärendena
underdåniga utlåtande, under den
23 Januarii 1827, tagit detta ämne i Nådigt
öfvervägande, dervid funnit godt i Nåder
förklara: att, då till en del ganska olikartade
kunskaper erfordrades för en Köpman
och en Sjöfarande, undervisningen i de för
utöfning af Handel och Navigation behöiliga
Vetenskaper och kunskapsgrenar icke,
såsom Rikets Ständer syntes åsyfta, lämpligen
kunde blifva föremål för en enda geniensam
läro-anstalt; att, hvad alltså först beträffade
sättet att för dem, som voro sinnade
att egna sig åt Handeln, bereda ett ökadt
tillfälle att förvärfva dertill nödig bildning,
Kongl. Maj:t, utan att för närvarande ingå
i pröfning af frågan om ett Central-HandelsInstituts
anläggande, endast ville öfverlemna
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N. o /-/• a i
åt Comilerade för granskningen af Rikets
Allmänna Undervisningsverk, att tillse huruvida
och under hvilka förbehåll och villkor
Apologist-Scholorna i Riket kunde vinna
en så beskaffad förändrad organisation,
att undervisningen derstädes måtte varda utsträckt
äfven till de elementaira läro-ämnen,
sorn för handelsyrket erfordras; samt att,
vidkommande derefter anstalterna för undervisning
i Navigations-vetehskapen, Kongl.
Maj:t fann, att det af Rikets Ständer åsyftade
ändamål icke kunde vinnas genom inrättande
af ett enda Central-Navigations-Institut
för hela Riket, utan att till en början
åtminstone Fem Allmänna NavigationsScholor
borde inrättas, en i hvardera af nedannämnda
Städer, nemligen Stockholm, Götheborg
och Gefle samt någon af Stapel-Städerna
i Malmöhus och Calmare Län, i hvilket
afseende Commerce-Collegium och Förvaltningen
af Sjö-ärendena skulle ega att till
Kongl. Maj:t inkomma med fullständigt underdånigt
förslag till organisation af berörde
Scholor, plan för undervisningen, samt
Instruction och Aflönings-Stat för Lärarne,
med dervid tillika bifogad uppgift å beloppet
af den kostnad, som till hyra för
Scholorna, inköp och underhåll af Möbler,
Bocker, Glober, Sjökort och Instrumenter
m. m. kunde vara erforderlig;.äfvensom Förvaltningen
af Sjö-ärendena och Commerce
-
n Kongl. Maj:ls Nådiga Propos. N.o 1/j.
Collegium börde, efter inhemtad kännedom
af ifrågavarande kostnadsbelopp, genom Städernas
Magistrater infordra vederbörande
Skepps-Redares och Handels-Societeters yttrande,
i hvad nion de ville till NavigationsScholovnas
inrättande och underhåll bidraga:
varandes det Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt
att det sålunda äskade underdåniga förslaget
Rikets Ständer vid deras nästa sammankomst
förelägga.
Efter erhållen del af det i sistnämnda
afseende fattade Nådiga Beslut, har Förvaltningen
af Sjö-ärendena samt CommerceCollegium
numera upprättat förslag å beloppet
af den kostnad, som till inrättande
af ifrågavarande Scholor, deras framtida årliga
underhåll samt aflöning för Lärare blefve
erforderlig, och anmodat Magistraterna i alla
Rikets Stapelstäder att höra Handlande och
Skepps-Redare, i hvad nion de voro villige
att till nämnde utgifter bidraga, i anledning
hvaraf vederbörande Handels-Societeter och
Skepps-Rederier, uti insända yttranden, i allmänhet
erkänt nyttan och behofvet af oftanämnde
Scholor, men, nied få undantag,
undandragit sig att i kostnaden för desamma
deltaga; och har Förvaltningen af Sjö-ärendena
och Collegium, med tillkännagifVande
häraf, i underdånighet öfverleninat:
1:0 Underdånigt förslag till allmänna
stadgar för Rikets Navigations-Scholor, in
-
Kong/. Maj.-Is. Nådiga Propos. 'N.-o /j. s3
neliållande Scliolörnas organisation och-plan
för undervisningen;
2:0 Underdånigt förslag till Instruelion
för Lärarna;
3:o Underdånigt förslag till årlig Aflönings-Stat,
slutande med en sunima af Femtusende
Sexhundrade Riksdaler» samt
4:o Uppgått på den kostnad, sorn erfordras
för första inrättningen af Scholorna,
utgörande ett sammanräknad! belopp af Tvåtusende
R;dr; hemställande Förvaltningen
af Sjö-ärendena och Commerce-Collegium
härvid i underdånighet: att de för Calrnare
och Malmöhus Län fastställda NavigationsScholor
mätte inrättas i samma Läns Residence-Städer;
att blott personer, som ega
förberedande kunskaper, och gjort en eller
annan resa till Sjös, må i Navigations-Scholorna
vinna inträde;]att uppsigten öfver hvarje
Schola må anförtros åt en serskid Direction,
hvarvid uppmärksamhet borde fästas derå,
att Direclionell blefve sammansatt af personer,
hvilka med nödig kännedom af de ämnen,
som ära föremål för undervisningen i
Scholorna, förenade ett allvarligt nit för fortgången
af de nya läro-anstalterna; att den
Skepps-Redare, som väljes. till Ledamot i
Directionen, äfven skall vara Handlande: varande
en livar Skepps-Redares rättighet, att
i valet deltaga, derjemte i Stadgarna bevarad;
att öfver inseendet öfver Scholorna skul
-
24 Kongl. Majds Nådiga Propos. JV:o 7.J.
lo, såsom egande nära sammanhang med åtskilliga
andra Förvaltningen af Sjö-ärendena
oell Commerce-Collegium tillhörande befattningar,
dessa Embetsverk i Nåder anförtros;
att tills vidare och med förutsättning,
att Elevernas antal öfver hela Riket för det
närvarande icke skulle komma att öfverstiga
ioo,. allenast en skicklig Lärare i hvarje
Schola må för undervisningen förordnas;
att endast Sjö-Officerare och CoopvaerdieSkeppare
mätte anses competente att söka
nämnde Lärare-sysslor; att enär, enligt hvad
Kongl. Maj:t serskildt under den 23 Januarii
1827 i Nåder förordnat, angående skyldighet
för Coopvaerdie-Skeppare att undergå Examen,
och hvarom allmän Kungörelse blifvit
under den 21 Mars samma år af Commerce-Collegium
utfärdad, endast 1 :sta Glassens
Skeppare skulle vara berättigade att erhålla
Turkiska Pass, men jemlikt gällande
Författningar, Svenska Fartyg, som under
krigstid segla till hvilken fremmande ort som
••
helst utom Östersjön, böra vara försedda med
berörde Pass, Kongl. Maj:t' alltså ville bestämma
de Farvatten, å hvilka 2:dra Classens
Skeppare ej vore berättigade att föra
Svenska Fartyg, samt i sådant afseende stadga/
att nämnde Skeppares resor skola inskränkas
inom Nordsjöns gränser, sorn vanligen antagas
att sträcka sig till Dower och OrkneyÖarna;
att Styrmän, som på resor utom
Kongl. Majds Nådiga Propos. N:o i4- a5
Nordsjön åtfölja irsta Glassens Skeppare, böra
hafva tagit samma Examen, som för ard ra
Glassens Skeppare är föreskrifven ; hvaremot
något stadgande om Examen för dem, som
antagas till Styrmän hos a reira Classens Skeppare,
ej erfordrades; att Lärare vid Navigations-Schola,
som tjent längre tid, men i
anseende till försvagad helsa eller aftagande
kroppskrafter måste lemna sin befattning,
måtte få tillgodonjuta pensions-rättighet efter
enahanda grunder, som för Lärare vid
Krigs-Académien äro fastställda; samt att
emedlertid de af Flottans Officerare, som
till Navigations-Lärare kunde komma att antagas
, ej borde genom sistberörde förordnande
anses uteslutna från rättigheten att, såsom
delegare, qvarstå i Arméens PensionsCassa
eller Amiralitetets Krigsmanshus-Cassan.
Kongl. Majit, som härefter, den 16 Januarii
innevarande år, till ytterligare pröfning
förehaft frågan om Navigations-Scholors
inrättande, har dervid, jemte instämmande
uti de af Förvaltningen af Sjö-ärendena och
Commerce-Collegium i ofvanberörde måtto
yttrade åsigter, i Nåder gillat de af samma
Embetsverk i underdånighet insända förslag
till stadgar för berörde Scholor, Instruction
för Lärarne samt Aflönings- och InventariiStater;
hvarjemte Kongl. Majit i Nåder förordnat,
att Förvaltningen af Sjö-ärendena
skall, sedan Navigations-Scholorna blifvit or
-
a6 Kongl. Maj.ts Nådiga Pro/jos. N.o ij..
ganiserade, för hvarje år utse en sakkunnig
Sjö-Officer att inspectera nämnda Scholor
och anställa Examen med Eleverne, för att
utröna och till Förvaltningen af Sjö-ärendena
inberätta hvilka framsteg de gjort i
de till Sjöväsendet hörande undervisningsämnen,
samt att Protocoll dervid bör hållas
och undertecknas af hemälde Sjö-Officerare
jemte Scholaris Föreståndare, och utdrag
deraf företes vid don slutliga Examen,
hvarje Elev, elier fullbordad curs, måste på
redan föreskrifvet sätt undergå, till vinnande
af de intyg, som, enligt Kongl. Brefvet
af den a3 Januarii sistlidet år, och Commerce-Collegii
derpå grundade Kungörelse,
för Skeppare erfordras; hörande skyldigheten
för vederbörande att undergå dessa Examina
efter i83o års slut vidtaga, utan afseende
derpå, om Navigations-Scholorna då
hunnit organiseras eller icke.
Då för öfrigt de flesta Stapel-Städers
Handels-Societeter och Skepps-Rederier undandragit
sig att deltaga i de utgifter, som
erfordras, så väl för anskaffande af de för
Navigations-Scholorna nödiga Inventarier,
som för Scholornas framtida underhåll och
Lärarnes aflöning, blifver det nödigt, att
hvad i nämnde afseenden erfordras varder
af allmänna medel anvisadt, i sammanhang
med den stora Regleringen af Undervisningsverken,
derest Rikets Ständer ej
Bil. till K. M. JViuliga Propos. N.o 14• 27
skulle finna lämpligt, att tillgång för Navigations-Scholornas
inrättande må genom en
serskild afgift å utrikes gående Fartyg beredas.
De till Navigations-organisation m. m.
upprättade och af Kongl. Maj:t gillade Förslag
skola, jemte öfriga Handlingar i Målet,
öfverlemnas till det Utskott, till hvars handläggning
denna fråga af Rikets Ständer remitteras;
och Kongl. Maj:t förblifvcr Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protokollet öfver Handels- och
Finance -'ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rädet på Stockholms
Slolt den 19 November i8d8.
Nä r varande:
Justi tias Ståts-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
II. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
38 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N. o r.f.
Stats-Råden:
H. E. Hr Gref Ve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancel leren nori Schulzenheim.
och Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste i
underdånighet till justering ett, jemlikt Kongl.
Maj:ts förut meddeldta Nådiga heslut, författadt
förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, om anslag af
medel till Navigations-Scholors inrättande.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörda
Förslag, sådant det vid Protocollet finnes
bilagdt, i Nåder gilla, och hefallte, att Dess
Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed,
till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg-,
Kong/. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o i5. iq
N:o 15.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om rättighet för Sparbankerne i Riket
att, emot Ränta, i Banco-Disconten
insätta en del af deras fond,
för att, i mon af behof vet, kunna
åter derifrån uttagas och disponeras
m. mGifven Stockholms Slott den
ig November 1828.
Hos Kongl. Maj:t har Directionen öfver
Stockholms Stads Sparbank, under åberopande
af denna Inrättnings välgörande ändamål
och tilltagande förtroende, i följd
hvaraf beloppet af i Sparbanken insatta medel,
ifrån dess stiftelse år 1821 lill förlidet
års slut, uppgått till nära 44^>ooo R:dr, deraf
vid sistnämnde tid omkring 280,400 R:dr
voro i Sparbanken qvarstående, utom Inrättningens
genom subscriptioner och frivilliga
gåfvor tillkomna egna fond, i underdånighet
framställt nödvändigheten deraf,
att någon anstalt vidtogs, hvarigenom, i
händelse af framdeles skeende större uttagningar,
som, i den mon betydligare summor
hunne att på hvarje enskilds räkning
sammansparas, vore att emotse, Directionen
3o Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o i5.
sattes i tillfälle att tunna disponera de härtill
erforderliga medel, utan att för sådana
tillfälliga utbetalningar behöfva uppsäga lån
hos Sparbankens enskilda Gäldenärer, hvilken
utväg ofta kunde vara förenad med
omgång och tidsutdrägt och äfven medföra
ränteförlust, så framt den uppsagda summan
icke jemnt svarade mot behofvet; och
har Directionen, med anledning häraf, samt
då det motsatta fall jemväl möjligen kunde
inträffa, alt, vid betydligt ökade insättningar,
Directionen komine att under längre
eller kortare tid sakna tillfällen att, med
iakttagande af Låne-Reglementets föreskrifter,
de influtna medlen mot nöjaktig säkerhet
förränta, i underdånighet anhållit om
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, att Sparbanken måtte förunnas rättighet,
dels att, om behofvet vid saknad
utväg för medlens utlånande skulle någon
gång och på kortare tid sådant kräfva, i
Banco-Disconten uti poster af jemna tusental
och emot åtnjutande af 5 procents årlig1
Ränta, få insätta en summa af högst femtio
tusende R:dr, hvilka medel, efter sex
månaders förut skedd uppsägning, kunde af
Sparbanken, i nion af behofvet, och likaledes
i poster af jemna tusental, få återtagas,
dels att, om betydligare uppsägningar och
uttagniiigar af i Sparbanken insatta medel,
Kongl. Majds ftadiga T ropos. N-0 l5, 3i
viel nugot tillfälle skulle göra sådant behöfligt,
antingen nr Låne-Banken eller Riks
r>
7 o i
gälds-Contoiret erhålla en låneförst^äckning
af högst femtio tusende R:dr Banco, emot
fem procents Ränta samt Directionens förbindelse
och hypotbeker till motsvarande
belopp af de 1 Sparbanken förvarade intecknade
Skuldsedlar, under åliggande för Directionen
att de sålunda låntagna medlen
med ränta återgälda, så fort ske kan, och
senast tolf månader ifrån den dag lånet erhållits;
förmodande Directionen att, såvida
icke båda af de nu framställda och för olika
händelser beräknade alternativer af Rikets
Ständer beviljas, åtminstone ettdera
måtte vinna deras bifall. För öfrigt har
Directionen i underdånighet upplyst, att de
vilkor, hvaremot lån ur Sparbanken meddelas,
äro så nära öfverensstämmande med
de för Låne-Banken gällande föreskrifter,
att någon erinran emot de erbjudna hypothekernas
fullkomliga säkerhet icke skulle
För Sparbanken vara att befara.
Den sålunda af Directionen för Stockholms
Sparbank föreslagna utväg att trygga
denna nyttiga Inrättnings framtida bestånd
och bibehålla dess redan vunna förtroende,
liar Kongl. Majit ansett fullkomligen
svara emot ändamålet och desto hellre
kunna och böra af Kongl. Majit till Rikets
3i Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. jy.-o
Ständers bifall öfverlemnas, som någon förlust
eller uppoffring å Statens sida derigenom
icke synes vara att befara; och då för
öfrigt den förmon, som i -detta afseende kan
komma att tillerkännas Stockholms Sparbank,
med samma skäl bör förunnas alla öfriga
dylika Inrättningar , som med ändamålsenliga
stadgar äro föi’sedda, vill Kongl. Maj:t
hafva föreslagit Rikets Ständer att för Sparbankerne
medgifva rättighet att i Banco-Disconten
emot Ränta insätta en viss del af
deras samlade fond, för att, vid förefallande
behof, efter skedd uppsägning, kunna
derifrån åter uttagas, eller ock bereda dessa
Inrättningar tillfälle att i Banken eller Riksgälds-Contoiret
erhålla lån till erforderligt
belopp.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med ali Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdras:
Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 16. 3J
Utdrag af Proto collet öfver Handels- och
Finance - Ärenden hållet inför Hans
Mccj:t Konungen i Siats-Rådet pä Stockholms
Slott den icj November i,8?8i
Närvarande:
Jnstitiae Stats-Ministeril
H. É. Ur Grefve Gyllenborg.
Stals-Ministern för Utrikes Ärendenä
II. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden i
U. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
fl. E. Hr Grefve Löwenhjelm,.
Frih. af Nördin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Mof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stals-Secreteraren Skogman uppläste i
Underdånighet till justering ett, jemnlikt
Kongl. Maj:ts förut meddeldta Nådiga beslut,
författadt Förslag till Kongl. Majrts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer om rättighet
för Sparbankerha i Riket att, emot
Ränta, i Banco-Disconten insätta en del af
deras fonder, för att, i mon af behofvet»
Pih. (ill R. S. Prot. 1818 och 182g. I Sami. j 1 B dtid,
/p-de Häftet. 3
34 Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 16.
kunna åter derifrån uttagas och disponeras,
m. m.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörda
Förslag, sådant det vid Protocoilet finnes
bilagdt, i Nåder gilla och befallte, att Dess
Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed,
tili Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
S. G. Schjberg.
N:o 16.
KONGL. MALTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets' Ständer,
angående fördelning af de j genom
en med Kejserliga Ryska Regeringen
af slutad Liqvidations-Convention influtna
medel; Gifven Stockholms
Slott den ig November 182,8.
Alltsedan Freds-Tractaten i Fredricshamn
emellan Sverige och Ryssland, hade
utredningen och liqvidationen af de, i följd
af Finlands afträdande, uppkomna ömsesidi
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 16. 35
ga fordrings-anspråk utgjort föremål för långa
underhandlingar emellan bägge Ländernas
Regeringar.
Trettonde Artikeln af Fredricshamnska
Tractaten stadgade ömsesidig förbindelse för
Svenska och Ryska Regeringarna, att betala,
allt hvad. de kunde vara skyldiga för Penningar
, till dem lånade af enskilda Personer
och allmänna Inrättningar i det andra
Landet_, och alt godtgöra eller ersätta alla
till deras förmon ställda Räntor, på någon
af de Höga {kontrahenterna.
Med anledning häraf framställdes å bägge
sidorna fordrings-anspråk, af hvilka många
svårligen kunde hänföras under cathegorien
af nyss anförda Artikel i Freds-Tractaten.
Å Svenska sidan reclamerades en Summa
af En million Tio tusende Sju hundrade
Nittionio Riksdaler, i3 sk. r:st., jemte
bortmistade årliga Spannmåls-räntor af
Tunnor 27^| Kappar Råg och 3oa Tunnor
()f Kappar Korn.
Reclamations-beloppet bestod af följande
poster:
1:0 Krigs-Collegii fordrings-anspråk.
Banco R:dr Sk. r:st.
Penningeförskott af Artilleri-Departementet
till
åtskilliga förvaltande Au
-
36
Kongl. Maj ds Kådiga Propos. N. o 16.
toriteter i Finland före
oeh under krigs - åren
1808 och 1809, för hvilka
redovisning icke blifvit
afgifven .
Dylika förskott af Fortications-Departementet
Indelnings-Contoirets fordran
för utestående Räntor
i Finland , . .
Militiae - Boställs - Cassans
enahanda fordran . .
Dessutom de Wadstena
Krigsmanshus tillhöriga
16^ Hemman, belägna
i Nylands och Tawastehus
Län, och uppskattade
efter deras Räntor
till ett Capital-vär
de
af
Samt obetalda Räntor af
samma Hemman , .
18,910: 42' to,
15,651:, 29: 7.
ai,o55:
76a:
34: 9.
33: 10.
3o,ooo: — —
2,479: — 8,
Summa 88,859: 45: 8.
2:0 Kammar-Collega fordringsanspråk.
UppbördsmänsKrono-balancer
ocb andra Kronofordringar
i Finland vid
krigets utbrott . . . 5q,o36: 24: 3,
Transport 59,o36; 24. 3.
Kong/. Maj.Is Nådiga Propos. N.O 16. 3 7
Transport 59,o36: 3.
Värdet af oredovist stamphult
Papper, utlemnad t
till åtskilliga Embetsverk
i Finland . . . a8,3oo: 2.
Obetaldta Ryska Tullfri
hets-medel
.... 261: 19: 7!.
Summa 87,598: 10: i
3:o Genom Kammar-Rätten uppgifna fordrings-anspräk.
Definilift ådömda, men
ännu ej indrifna balancer
1,647: 11: —
Till närmare förklaring
och verification, eller,
i brist deraf, till betalning
utställda . . 11,028: 13: 3.
Beroende på uteblifna förklaringar
och af redogörares
i Finland handläggning
eller afgörande 61,820: 38: 7.
Summa 74,496: i3: 9.
4:o Fordrings-anspråk af de under Commerce-
Collegii förvaltning ställda
fonder.
Arbetshus-fonden . . . 855: 39: 9.
Spinnhus-fonden . . . 142: 20: \
Manufactur-Discont-fonden 3,391: 4: 6.
Summa 4>3Ö9: 16: 7.
38 Kongl. Majds Nådiga Propos. No 16.
V (. ~
5:o Öfver-P ost-Directionens fordrings-anspråk.
Utestående Postmedel hos
Postförvaltare i Finland
för åren 1807, 1808
180g ...... 4>83i: 12: 4*
Summa 4>83 r: 12:4*
6:0 Nummer-Lotter i-D irectionens fordringsanspråk.
Förskott, lemnadt år 1807
till Finska Strömrenslungs-Directionen,
att
återbetalas af de medel,
som till Strömrensningarna
varda i Nåder anslagna,
R:dr 13,700, utgörande
med Räntor . 2 1,233: 35: 4*
Summa 21,233: 35: 4
7:0 Allmänna Magazins-Lnrättningens fordrings-anspräkj
bestående af:-
Magazins - behållningar i
Finland; utestående fordringar
för undsättningsspannmål,
samt värdet
af Inrättningens byggnader
i Finland, med
dertill hörande inventarier
507,294: 7: !0.
Summa 507,294: 7: 10.
Kongl. Maj. ts Nådiga.- Propos. No 16. 3g
8:0 Riksgälds-Contoirets fordrings-anspräk.
Bevillningsmedel år 1808,
inneStående i Finska
Ränterierna och Länen 220,226: 28: uf.
. Summa 220,226: 28: ix-|.
9:0 Stockholms Stora Barnhus tillhöriga
fordringar.
Utestående arrenden af
donerade Hemman . . 1,869: 34* 8.
samt årliga SpannmålsRäntor
af 294 Tunnor
27t? Kappar Råg och
3o2 Tunnor Kappar
Korn.
Vid dessa å Svenska sidan uppgifna fordrings-anspråk
anmärktes å den Ryska: att
de betydligaste bland dem voro af den beskaffenhet,
att all rättighet dertill upphört
genom Finlands fiendtliga occupation och
derpå följda afträdande, och således ej kunde
hänföras under i3:de Artikeln af Fredricshamnska
Tractaten; att hvad Svenska
Kronans fordringar hos dess förra redogörare
i Finland eller enskilda personer derstädes
beträffade, Ryska Regeringen ville
anbefalla vederbörande Domstolar och Executorer
att lemna all nödig handräckning,
i fall Svenska Regeringen fann för godt att
låta i laga ordning utföra sin talan om des
/
4fl Kongl, Maj;ts j\tuli ga P ropos, N.-o 16,
Sa fordringar; samt att de återstående arn*
språken kqmme under disenssion jemte de
fordringar lios Svenska Kronan, sorn å Finska
sidan anmältes, och till hvilkas utredande
en serskild Liqvidations-Cömmission
i Åbo förördnades.
De Finska fordrings-anspråken, i början
framställda till ett vida större belopp,
uppgåfvos sedermera till en Summa af 202,457
Pwcir 12 sk. 1 r:st. Banco, bestående, till ett
belopp af 164,101 R:dr 27 sk. 10 r:st., uti
Finska undersåters fordringar för under sista
kriget verkställda, men obetalda transporter
och gjorda förskott för Svenska' Armeen,
enligt deröfver författad speciel utredning,
samt återstoden af Finska invånares
från äldre tider härrörande fordringsanspråk
hos Svenska Kronan, af öfvede vererade
Kronomedel för 1807, samt af utgifter
för den innan kriget förflutna tiden,
efter freden bestridda af Finska Statsverket,
Dessutom reclamerades för förra Finska
Armeens räkning tredjedelen af Svenska Arineens
Pensions-Casses Capital-fond.
Sedan underhandIingarne om denna liqvidation
en längre tid utan resultat blifvit
fortsätta, och Ryska Regeringen uttryckligen
Vägrade att erkänna några andra fordringsanspråk,
än sådana, sorn voro enliga med
Fredrioshamnska Tractatens bestämda innehåll.
så inhemtade Kongl. Maj:t af Envoyén
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o 16. 41
Friherre Palmstjenias rapporter om da i
ämnet förefallna discussioner, och den åt
nämnda Tractat gifna tydning, att ersättning
med någon sannolikhet kunde påräknas
endast för följande Summor, nemligen;
1:0 För den del af Allmänna Magazins-Inrättningens
uppgifna fordran, som härrör af utborgad
Spannmål till enskilda personer, utgörande,
enligt den 11 September 1820 aflemnad
utredning, Banco 48,710: 10: 4*
2:0 För obetalda räntor
till Wadstena Krigsmanshus
R:dr 2,479: —»
8 r:st., samt beräknade
Capital värdet af dessa
räntor 3o,ooo R:dr,
tillsammans .... 82,479: —- 8,
3:o För Stockholms Barnhus
contant fordran R:dr
1,869 34 sk. 8 r;st., samt
ersättning för bortmistad
Spanumåls-inkomst
i Finland, beräknad till
elt Capital af omkring
R:dr 5o,ooo, tillsammans
51, 869; 34: 8.
4:o Arbetshus- och Spinnhus-fondernas
fordringar,
tillsammans . . 998: 12: 1.
Summa B:co 134,057: 9: 9.
42 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.o 16.
Då fråga tillika å Ryska sidan blifvit
väckt, att, utan serskild discussion om hvarje
fordrings-anspråk eller erkännande af något
företräde dem emellan, afhandla omen
rund ersättnings-summa i ett för allt; så
behagade Kongl. Maj:t, i betraktande af underhandlingens
dåvarande skick och de utaf
Ryska Regeringen yrkade grunder för lier
vidationen , med afseende för öfrigt å beskaffenheten
af flera ibland de å Svenska
sidan uppgifna fordringar, samt enär reservation
af rättigheten, att i laga ordning hos
redogörare i Finland utsöka oredovista medel,
skulle föranleda till fortsatta discussiolier
och rättegångar, i de flesta fall utan
allt ändamål, under den 3o Januarii 1824
i Wäder autorisera Dess Minister i Sl Petersburg,
att, derest förmonligare vilkor ej
kunde genom discussion om de serskilda
fordrings-posterna betingas, eller en större
summa i ett för allt erhållas, genom formlig
öfverenskommelse afstå från alla Svenska
Kronans fordrings-anspråk i Finland
och dem på Ryska Regeringen öfverlåta,
emot det att alla å Finska sidan framställda
fordrings-anspråk nu och för alltid qvittades
och dödades, samt en ersättnings-summa
i ett för allt af i5o,ooo R:dr utaf Ryska
Regeringen till Sverige utbetaldes.
Uti en depéche af den 18 Maji 1824
anmälte Envoyén Friherre Palmstjernaj att
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o 16. 43
Län ansåg sig ega anledning förmoda att,
jemte qvittning af Finska anspråken, en
ersättnings-summa af labjoöo R:dr skulle i
ett för allt erbjudas; att han likväl ännu
Lyste Lopp att kunna utverka den minimisumma
af i5o,ooo R:dr, som Kongl. Maj:t
den 20 föregående Januarii bestämt; samt
att för öfrigt Stora Barnhusets fordran, sorn
syntes vara en af de klaraste, i följd af Fredricshamnska
Tractatén, å Ryska sidan bestriddes
på de skäl, alt den ej vore grundad
på en beständig enskild donation, och
att Barnhusets inkomster i Finland der användas
tili Finska barns underhåll.
Till vinnande af skjmdsamt sint på ifrågavarande
underhandling, blef Envoyén Friherre
Palmstjerna under den 3 påföljande Junii
försedd med nya instructioner, och ehuru,
genom antagandet af en ersättnings-summa
i ett för allt, discussion om serskilda fordrings-anspråks
större eller mindre giltighet
blefve öfverflödig, befallte Kongl. Maj:t
att, såsom ett motiv för erhållandet af den
förut bestämda minimi-summan, framställning
skulle göras derom, att Stora Barnhusets
Räntor i Finland voro en beständig
förläning af Kronan till denna välgörenhetsanstalt,
och att, efter grunderna för Barnhusets
förvaltning, dess inkomster icke kunnat
användas till underhåll för andra barn,
än dem som här blifvit på Barnhuset intagna.
44 Kongl. Majils Nådiga Propås. No 16.
Vid slutlig underhandling i detta ämne
förklarade Ryska Cornmissarien: att Svenska
fordrings-unspråken till större delen voro
så beskaffade, att de, jemnlikt hans Instruction,
icke kunde komma i fråga vid den
förestående afhåndlingen: att om han å ena
sidan erkände den grund för anspråken, som
hemtades af i3:de Artikeln uti Fredricshamnska
Tractaten, var han likväl å den
andra ej autoriserad att samtycka till den
tillämpning och utsträckning, som Svenska
Regeringen gifvit åt denna Artikel i hvad
som rörde de publika Verkens fordringar,
och att Finska Styrelsen ingalunda kunde
stanna i betalnings-skyldighet för fordringar
hos enskilda personer, i följd af åt deni
uppdragen förvaltning utaf medel, tillhörande
publika Cassör i Sverige; samt att stör,
re delen af de redogörare eller deras arfvingar,
på hvilka vederbörande Autoriteter
i Sverige hade fordrings-anspråk, voro oförmögna
att betala, hvarefter, uppå förnyade
framställningar af Envoyén Friherre Palmstjerna
, en formlig Liqvidations-Convention
blef den 16 Julii 1824 afslutad, som, jemte
fullkomligt dödande af alla å Finska sidan
framställda fordrings-anspråk hos Svenska
Kronan, tillerkände densamma en ersättnings-smnma
af R:dr i5o,ooo Banco i
ett för allt för Svenska fordrings-anspråkeu
I
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. jV.-o lG. l\r>
i Finland , hvilken Samina skulle, inom
slutet af Ar 1824, 11 ti Åbo betalas.
Sedan dessa 15o,ooo R:dr i December
månad nämnda år blifvit af dertill förordnadt
Ombud emottagna och bit öfversända,
beslöt Kongl. Majit den 12 Januarii 1825
att, sorn, enligt företedt utvexlings-qvittence,
vid afslutandet af ifrågavarande Liqvidations-Convention,
2000 Ducater blifvit såsom
vanlig Cancellie-present afKejserl. Ryska
Regeringen anslagna, en motsvarande
Summa skulle med 4000 Ridr Hamb. Banco
till Cabincttet för Utrikes brefvexlingen utbetalas
af den genom Conventionen influtna
summan, hvaraf äfven skulle utgå R:dr
5oo Svenskt Banco, såsom ersättning till
General-Consul af Forselles_, som baft uppdrag
om penningarnes emottagande och afsändancle.
Kongl. Majit förklarade tillika
alt, då flera af de å Svenska sidan uppgifna
fordrings-anspråk blifvit å Ryska sidan
bestridda , och den slutligen erhållna
Summan utgjorde en ersättning i ett för
allt, utan specification af serskilda fordringar
eller erkännande af något företräde lill
betalning dem emellan, Kongl. Majit ej fann
lämpligt att då fatta något beslut rörande
fördelningen af den genom liqvidationen
uppkommande tillgång emellan de Verk och
Inrättningar, för hvilka fordrings-anspråk i
Finland blifvit anmälda, utan att Kongl,
46 Kongl Maj:ti Nådiga Propos. N:o 16.
Maj:t ville, viel nästa Riksdag, i detta ämne
till Rikets Ständer göra Nådig framställning;
hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder tillkännagaf:
att Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
Sophia Albertina hos Hans Maj:t
gjort framställning örn otillräckligheten af
den för Hennes Kongl. Höghet anslagna
Hofhållnings-summa, uti hvilken Hennes
Kongl. Höghet önskat genast kunna vinna
någon tillökning: att Hans Maj:t ansåg sig
blott gå Nationens önskningar tillmöte, då
Kongl. Majrt omfattade ett tillfälle, som nu
sig erbjöd, att utan Statsverkets betungande
kunna, åtminstone till en del, uppfylla
den åstundan, Hennes Kongl. Höghet med
så mycken rätt till Kongl. Maj:ts afseende
yttrat, samt att Hans Majrt, i följd häraf,
förordnade, att hvad af Liqvidations-Summan,
efter afdrag af ofvan beviljade utgifter,
återstod, skall intill nästa Riksdag, emot sex
för hundrade, genom serskilda Comiterades
försorg förräntas; samt att af de inflytande
räntemedlen 8,000 R:dr om året skola till
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Albertina utbetalas: och Hans Majrt tilläde,
att Hans Majrt vill af egna medel återgälda
de summor, sorn i kraft af detta beslut
komma att Hennes Kongl. Höghet tillfalla,
i händelse den af Kongl. Majrt vidtagna
disposition icke skulle af Rikets Ständer
gillas och godkännas.
J
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 16. 47
I afseende på fördelningen af den på
Liqvidations-Summan befintliga Capital-beliållning,
utgörande i38,75oR:dr, förekommer,
hvad först beträffar Krigsmanslmsets i
Wadstena af Krigs-Collegium yrkade rätt
tili i6| Hemman i Nylands och Tawastelius
Län, att Kongl. Maj:t redan den 3 Februarii
1819 förklarat, att Krigsmanslmsets
anspråk ej kunde sträckas längre än till ersättning
för de efter freden i Fredricshamn
år 1809 obetalda räntor af samma Hemman.
Detta förklarande grundade sig derpå,
att Krigsmanshuset, genom Finlands afträdande,
blifvit befriadt från utbetalning
af underhåll till afskedade Krigsmän, hörande
till förra Finska Armeen. All fråga
om Capital-ersättning för dessa Hemman
bör således förfalla.
Med afseende å innehållet af Fredricshamnska
Tractaten samt fordrings-anspråkens
beskaffenhet och hvad vid underhandlingarna
förekommit, föreslår Kongl. Maj:t
följande fördelning af den behållna ersättnings-summan
R:dr 138,750 Banco:
1:0 Till Stockholms Barnhus
, contant fordran,
B:co R:dr  1,869: 34: 8.
Ersättning för bortmistad
årlig Spannmåls-inkomst
Transport 1,869: 34: 8.
48 Kongl. Majit s Nådiga Propos. No 16.
Transport 1,869: 34: 8*
Tunnor 27IA Kappar
Råg och 3o2 Tunnor
9! Kappar Korn,
beräknad till ett Capital
af , 5o,ooo: — —1
2:0 Obetalda räntor till
Wadstena Krigsmanshus
....... 2,479: —
3:o Magazins - Inrättningens
fordringar, härrörande
af utborgad Spannmål
till enskilda personer
. ... K . p 48>7iö: 10: 4ä
4:o Arbetshus- och Spinnhus-fondernas
fordringar»
tillsammans . • 998: 12:
Summa B:co R:dr 104*057: 9: 9.
Återstoden, utgörande 84,692 R:dr 38
sk. 3 r:st., skulle ingå till öfverskottena på
Statsverkets inkomster, så framt Rikets Ständer
ej vilja medgifva, att denna, genom diplomatisk
underhandling erhållna, opåräknade
tillgång öfverlemnas till Kongl, Maj:ts Nådiga
disposition för utomordentliga diplomatiska
behof, hvartill de vanliga anslagen
ieke varit eller äro tillräckliga.
Kongl,
Bil. lill K. M. NadigA Propos. N.-o iG. ^9
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
lured all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
G. D. Skogman*
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Fin ance-Är enden j hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats - Rådet på
Stockholms Slott den IQ November
1828.
Närvarandei
Justitife Siats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gjllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af TVetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm*
Friherre af Nordin.
Bill. lill B. St. Piot. 1828 och 1829. I Sami.., 1 Band.
So Bit. till K. M. Nathea. P ropos. M-o t6.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
liof-Cancelleren von ScuulzenhéiM,
Stats-Sccreteraren Skogman.
I
Stats-Secreteraren Skogman uppläste i
underdånighet till justering ett, jemnlikt
Kongl, Maj:ts förut meddeldta Nådiga Be-,
slut, förfaltadt Förslag lill Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående
fördelningen af de, genom en med
Kejser!. Ryska Regeringen afslutad LiqvK
dations-Convention, influtna medel.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörd®
Förslag, sådant det vid Protoeollet finnes
.bllägdt, i Nåder gilla, och befall te, att Bess
Nådiga Skrifvelse skulle, i enlighet dermed,
till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protoc«II®
S. Q. Schyberg,
STOCKHOLM, trycit i EestsT£xl«KA Tryckeriet, 1829.
Kongl.
N:o 17.
KONGL. MJJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer 5
angående Carlius- af'giftens fortfa*
rande; Gifven Stockholms Slott deri
1 g November 1828.
Rikets Ständer hafva redan vid 1818
års Riksdag ansett angeläget bevilja en serskild
afgift, Under namn af 3:skillings-afgiften,
till botande af Veneriska smittan
Och till förekommande af dess vidare ut*
bredande, och äfvert vid sista Riksdag fun*
nit en sädan afgifts fortfarande nöd vändigt;
i följe hvaraf Rikets Ständer beslutat i
1:0 Att en årlig afgift skulle ifrån oell
med 1S24 års början till påföljande Riksdag
Utgöras af hvarje Mantalsskrifven person.
2:0 Att denna afgift skulle Utgå, an*
Vändas och redovisas inom hvarje Län Ser*
skildt, Samt skiljd från Hospitalernas oell
Lazaretternas andra äldre Fonder, med det
förbehåll, att de inflytande Medlen icke
begagnades till andra ändamål an Curhus*
änstalterne, efter behof eller öfverenskom*
melse inrättade på ett ellet’ flera ställen in*
om Läliert, med mindre nämnda Medel å
något ställe icke skulle för Veneriska smit*
Bih. till R. St. Prof. 1828 och 182g. i Saml.j 1 Band*
5;te Haft. 1
a Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. No 17.
talis hämmande åtgå, då öfverskotta finge
under nedannämnda Läns-Directioners inseende
användas för öfriga helsovården inom
Länen’, serdeles vid påkommande farsoter,
dock med undantag af Norrbottens Län.
3:o Att afgiften skulle bestämmas
med ett minimum , hvarunder den ej finge
gå, samt ett maximum, hvaröfver den
ej finge utsträckas, och komme den deremellan
att inom hvarje Län årligen fastställas,
efter förut erhållen underrättelse om beloppet
af det anslag, som från SeraphimerOrdens-Gillet
kusde vara att påräkna.
4:o Att minsta afgiften blefve En Skilling
Banco årligen för hvarje mantalsskrifven
person.
5:o Att vid högst trängande omständigheter
maximi-afgiften för hvarje mantalsskrifven
person årligen utgjordes med
Fem Skillingar Banco.
6:0 Att inom Länen borde genom SockneFullmägtige
en Deputerad väljas från hvarje
Härad , hvilka Deputerade sammanträdde
på den tid och det ställe, Landshöfdingen
utsatte, för att under dess Ordförande sjelfve
öfverlägga och, i händelse af olika meningar,
genom votering per capita, deruti
Landshöfdingen egde deltaga , besluta huru
den Comité borde sammansättas, sorn
skulle årligen, intill påföljande Riksdag,
stadga den för följande året nödiga afgif
-
Kongl. Maj.ts Nådiga, Propos. N.o fj. 3
ten, samt äfven sättet att utse årliga Revisorer
till räkenskapernas granskning; hvaruti
äfvenledes skulle deltaga Fullmägtige
från hvarje af de Städer , som begagnade
gemensamma Curhus med Landet, men
Stockholm och Götheborg skulle anses i
detta hänseende såsom serskildta Län; och
7:0 Att denna från Hospitals-fonden
inom hvarje Län skiljda afgift borde af en
tillförordnad Direction användas och årligen
redovisas inför antingen Länets Pröfnings-Comité,
eller ock en annan af innevånarne
dertill vald Comité, hvilken, i de
om dess sammanträden utfärdade allmänna
Kungörelser förut erinrad om detta dess
serskildta åliggande, efter skedd granskning
af föregående årets räkenskaper och undersökning
om behofvet för det påföljande
året, samt genom Directionens försorg vunnen
underrättelse om beloppet af det anslag,
som från Seraphimer-Ordens-Gilletkunde
blifva att påräkna, borde bestämma dea
i första punclen omförmälda afgift, lämpad
efter behofvet och inskränkt inom det stadgade
beloppet; Och skulle ej allenast berättelse
om nämnde Revision årligen tryckas,
och ett exemplar deraf till hvarje Kyrka
sändas, att från Predik-stolarne kungöras,
äfvensom Seraphimer-Ordens-Gillet,
Sundhets-Collegium och Riksgälds-Contoiret
deraf undfå hvar sitt exemplar, det sist
-
4 Kongl. Maj.is Kådiga Propos. N.o 1J.
nämnda för att Riksens Ständers Revisorer
och Bevillnings-Utskott vid blifvande Riksdag
tillhandahållas; utan ock i dessa tryckta
Berättelser äfven utsättas till hvad belopp
Pröfnings-Comitén funnit äfgiften skola
för det följande året utgå, hvarefter debitering
och uppbörd af oflannämnda afgift
korntne, på förr vanligt sätt, tillika med
de öfriga Kröno-utSkylderne, att verkställas.
Härom har Kongl. Maj:t under den io
Mars 1824 allman Kungörelse i Nåder utfärdat,
och, med anledning af hvad Rikets
Ständer i detta ämne vidare yttrat,
för verkställigheten deraf i Nåder förordnat;
att förvaltningen af Curhus-afgiften skulle
besörjas af de Directioner, hvilka, i enlig'-  bet med Kongl. Majrts Nådiga Instruction
den 17 December 18 17, äro förordnade;
samt att, sedan Seraphimer-Ordens-Gillet, vid
början af hvarje år, till Kongl. Majit i underdånighet
inlemnät ett, på grund af senast
fastställda Märkegångs-taxor upprättadt,
Förslag på Hospitals-och Barnhus-Fondens
inkomster för året, och på de utgifter,
sorn derunder förestå, ville Kongl. Majit
derefter i Nåder bestämma, om och till
hvad belopp Hospitals-Fonden egde något
öfverskott, att till understöd för Lazaretterne
aflåta, livarom underrättelse hvarje
år komme att till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
meddelas, för att tjena till
Kongl. Mnj.ls Nådiga Propos. N o 17. i
upplysning vid Curhus-afgiftens bestämmande.
Kongl. Majit har derjemte» i afseende
på dea af Bakets Stäuder, i sammanhang
med berörda ämne föreslagna granskning
af Seraphimer-Ordens-Gillets Räkenskaper,
i Nåder förklarat dermed komma att förhållas
på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer af den 128 Februarii
1823 innehåller. Hvarförutan Kongl.
Maj:t , efter erhållen underrättelse, att ett
Lazarett och Curhus i Norrbottens Län blifvit
uppbyggdt och inrättadt, i Nåder stadgat,
att Curhus-afgiften i samma Län skulle
derstädes efter ofvannämnda af Rikets Ständer
gjorda föreskrifter användas.
Kongl, Majit har af Dess SundhetsCollegii
Berättelse inhemtat, att antalet af
Veneriska, sjuke år 1827 uppgått till 33g3
personer, och således, då samtlige sjukhusinräLtningarne
beräknas, varit något mindre
än medeltalet ifrån och med år 1822
till och med år 1826, hvilket utgjorde 352g;
men att likväl på några sjukhus antalet
år 1827 öfverstigit förenämnda fem års
medeltal.
Detta afCollegium uppgifna förhållande,
som af Tabellerna närmare upplyses, visar
uppenbart nödvändigheten af fortfarande
kraftiga anstalter till en sjukdoms, hämmande,
som dessförutan skulle hafva de men
-
6 F Kongl. Maj ds ,Nådiga Propos. N.-o if.
ligaste följder för närvarande och kommande
Generationer; men då Kongl. Maj:t nu
går att för Rikets Ständer framställa angelägenheten
af Curhus-afgiftens fortfarande,
liar Kongl. Maj:t tillika icke kunnat undgå
att ådagalägga nödvändigheten deraf,
att samma afgift äfven må an vändas till understöd
för de för helsovården så nödiga
Lazaretterna, hvilka för öfrigt äro i allmänhet
förenade med Curhusen genom gemensam
Styrelse, Läkarevård, Betjening
och Byggnad.
Seraphimer-Ordens-Gillets Berättelse,
och de dervid bifogade sammandrag utvisa,
att Curtius - afgiften för år 1826 utgjort
io2,8o5 R:dr 35 sk. 5 r:st. Banco, men
Lazaretternas inkomster blott 28,047 R:dr
33 sk. 5 r:st Banco, samt att utgifterna,
sammanlagda med afskrifningarna, uppgått
till 121,641 R:dr 28 sk. 1 r:st Banco,
Lazaretternas inkomster bestå i Collecter,
frivilliga gåfvor vid Bröllopp och
Barndop, legosängs-afgifter af dem, sorn
kunna betala, samt på några ställen i Räntor
af fruktbärande Capitaler.
De flesta Lazaretter äro i den belägenhet,
att de icke kunna blott med dessa
sina inkomster underhållas, än mindre, fastän
beliofvet det kräfva kan, utvidgas och
förbättras på ett sätt, som en väl inrättad
helsovårds anstalt fordrar. Lazaretterna
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o l~l- 7
ega icke något grundadt anspråk på understöd
af Hospitals-medlen. Kongl. Brefvet
den io September 1765 , instämmande med
Rikets Ständers då afgifna underdåniga tillstyrkande,
innehåller, att Lazarefterna skulle
underhållas på Läns-innevånarnes egen
Bekostnad. Likväl hafva de tider, då spannmålsprisen
voro högre och Hospitalernas
utgifter mindre, i anseende dertill, att deras
ändamålsenligare inrättning icke var i
fråga , Lazaretterna af Iiospitals-medlen
Blifvit understödda. Dessa understöd hafva
varit högst Betydliga, och, utom de större
summor, som före år 1808 till Lazaretterna
utgått, ifrån och med sistnämnda tid
till och med år 1825 Bestigit sig till icke
mindre än 328,069 R:dr 4o sk. 8 r:st. B:o,
hvilket haft för Hospitals-fonden den menliga
påföljd, att dess Gapitaler undersamma
tid Blifvit minskade från 212,091 R:dr
38 sk. 8 r:st. till 82,602 R;dr 42 sk. 2 r:st. B:o.
Spannmåls-prisen hafva sedan år 1824
varit så låga, att Hospitalernas utgifter vissa
år Betydligen öfverstigit inkomsterna,
och att Ordens-Gillet endast ett år eller
1827, då, efter 1826 års miss vext, Hospitalernas
inkomster för det året ansenligen
Böjdes genom de uppstigna markegångsprisen,
kunnat lemna Lazaretterne något
understöd, och hvilket då utgjorde 10,000
Rdr Banco
B Kongl. Maj.t Nådiga Propo». N.o 17.
Genom en omtänksam förvaltning äro
Väl Hospitalernes inkomster från år 1808
till och med åf 1825 ökade med 1217 tunnor
4 kappar Spannmål, och 8,280 R:dr 22
sk. 3 r:st, Rango i penningar årligen; men
deremot hafva de senare årens låga pris på
Spannmålen, hvari Hospitalenias förnämsta
inkomster bestå, ofördelaktigt verkat på
Hospital-fondens ställning, äfvensom den
beslutna och påbörjade förbättring af dessa
Yälgörenhets-inrättningar medfört och skall
i sin fortsättning medföra betydlig tillökning
i utgifterna. Då nu angeläget
är, att dessa förbättrings-anstalter än vidale
fortfara och äfven sträcka sig till större
antal vansinniges intagande, än utrymmet
bch tillgångarne hittills medgifvit, desto
nödvändigare, sorn flera i denna olyckliga
belägenhet stadde, ej sällan måst afbida blif-.
Vande lediga rum; och ganska ovisst är,
huru spannmåls-prisen framdeles komma
att förhålla sig, och i hvad man Hospitalsinkomsterna
derigenom kunna blifva till-,
ökta, finner Kongl, Maj:t, att Lazaretterna,
med undantag af nedannämnda, för hvilka
serskilda omständigheter förekomma, icke
kunna påräkna något understöd af Hospitals-medlen,
åtminstone icke så länge Hospitalernas
inkomster äro nödvändiga för
deras tillbörliga underhållande och bättre
Organiserande; varande dessa undantag föl
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 1J. g
jande, nemligen: till Lazarettet och Curhuset
i Slockholm i,C)33^ R:dr till godtgörande
af den kostnad dessa Inrättningar
måste vidkännas för intagande af en mängd
personer, sorn icke tillhöra Staden , utan från
Landsorterna hitkomma och under vistandet
härstädes insjukna; till Loka BrunnsLazarett
200 R;dr, hvilka i längre tid dertill
varit anslagna; till Linköpings Lazarett
i5q R:dr, af orsak att Hospitals-fonden i
Östergöthland har någon, ehuru mindre betydlig,
inkomst af donationer, som till understöd
ej mindre för vansinniga, än äfven
för sjuka hlifvit gjorda; samt till Wisby
Lazarett /joo R:dr årligen uppå förekomna
serskilda omständigheter
Kongl. Majtt vill, 1 anledning af allt
detta, hafva gjort Rikets Ständer den Nådiga
framställning; att Curhus-afgiften , sådan
den år 1823 af Rikets Ständer beviljades,
må fortfara alt utgå intill nästa Riksdag,
att för Curtusen och Lazaretterna
gemensamt användas i den mon behofvet
fordrar, samt med de vilkor och föreskrifters
iakttagande för öfrigt, sorn uti Kongl.
Maj:ts på Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse grundade Nådiga Kungörelse af
den 10 Mars 18.24 äro intagna.
I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t
velat i Nåder framställa en af Dess Sundhels-Collegium
gjord underdånig anmälan om
to Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 77.
ersättning till Statsverket af åtskilliga lill
några Curhus gjorda förskott, hvarmed förhållandet
är följande :
Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse
af den 23 Maji 1821, förordnat, att
till uppförande af en vid Veterinair-Inrättningen
i Stockholm nödig Stallbyggnad, beräknad
i kostnad till omkring i5,oooR:dr,
skulle användas 36()3 R:dr 36 sk. 8 r:st.
uti Stats-Contoiret innestående besparingar
å den då uti Medicinal-Staten, till föremål
hörande till Medicinal-Verket och Läkarevården,
samt deribland äfven Djur-Läkarekonsten
, anslagna summa 10,000 R:dr årligen,
och det vidare erforderliga beloppet,
dock icke utöfver de i kostnads-förslaget
upptagna i5,ooo R:dr, förskottsvis genom
Stats-Contoiret utbetalas af öfverskotten å
Stats-Verkets inkomster, emot framdeles
ersättning af de till Curhus-inrättningarne
i Riket, till ett belopp af 12,985 R:dr 46
sk. 6 r:st. utbetalte förskott af ofvannämnda
uti Medicinal-staten anslagna 10,000 R:dr
årligen, har Sundhets-Collegiurn uti underdånig
Skrifvelse al den 3 Mars 1825 anmält,
att vid fullgörandet af den Kollegium
ålagda skyldighet att tillse, det Stals-Verkets
oraförmälta fordran blefve ersatt, hvilket
åliggande Gollegiuin till en början sökt
uppfylla medelst till vederbörande CurbusDirectioner
ulMlna eriiuringar, att återgälda
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.-o 1J. 11
de dera tilldelade förskotts-summor, dessa
Guihus-Directioner tillkännagifvit, att i anseende
till Curhus-medlens otillräcklighet i
förhållande till beli of ven, kunde tills vidare
hvarken afbetalning verkställas, eller bestämd
tid dertill utsättas, i anledning hvaraf Collegium
i underdånighet hemställt, att i afräkning
å dessa fordringar, betalning lill ett
bestämdt belopp för hvarje år kunde i Nåder
fastställas.
Då, vid pröfning af denna hemställan,
det förekommit, dels att några bland ofvannämnda
Curhus-inrättningar häftade för betydliga
skulder, utöfver de omförmälta för
af Medicinal-Staten erhållna förskott, dels att
vid de öfriga Curliusen allenast finnes någon
mindre betydlig behållning, och, under
sådana förhållanden, indrifvande af ifrågavarande
ersättning tidigare än Curhus-inrättningarnas
tillgångar det medgåfve, skulle
verkat menligt på dessa inrättningar i fråga
om uppfyllandet af det med dem åsyftade
angelägna ändamål; har Kongl. Maj:t
funnit betänkligt, att tills vidare vissa betalnings-terminer
specielt fastställdes, utan
deremot ansett, att det på hvarje Direction
borde få ankomma, att efter tillgångarna
skulderna afbörda; och sedan hvad som i
afräkning å meranämnda Skuld sedermera
eller ifrån 1825 års början influtit från vissa
Curhus-Directioner, blifvit Stats-Verket er
-
13 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No 1"].
satt, vill Kongl. Maj:t härmed till Rikets.
Ständer i Nåder öfverlemna att, i förhållande
till Curhus-inrättningarnas ställning
och de tillgångar, som hädanefter kunna
blifva alt påräkna , bestämma antingen meranäpinda
skuld hör af Curhusmedlen gäl-,
das, samt i sådant fall, huruledes dermed
förhållas bör, eiler om deremot afskrifning
må beviljas; utgörande återstående fordran
af förberörda förskotts-summor denna dag:
af Stockholms Läns Curhus 1,27a: 1 q: 10.
Wisby dito, , , 119: 26: 10.
Wennersborg dito . . 198: l\T. 4*
Östersunds dito . ; 234- 21 •' 6.
Nyköpings dito, . . 6,689: 6: 8.
Uddevalla dito . , 2,943: io: —1
Tillsammans 11,457: 3i: 2.
Sluteligen vill Kongl. Maj:t hafva i Nåder
fäsLat Rikets Ständers uppmärksamhet
på den omständighet, att Hospitals-inrätt-r
ningavna i senare tider fått vidkännas en
utgift, som förut varit af dem okänd; dem
har nemligen, med åberopad anledning af
sista Bevillnings-förordning, blifvit påförd
Egande-rätts-Bevillning för deras Hemman,
med 2 R:dr för hvarje 1000 R:dr af hemmansvärdet,
hvilken afgift Seraphimer-Ordens-Gillet
trott Hospitalerna, såsom varan-*
de Fattig-inrättningar, ej böra åläggas. Då
anledning saknas dertill, att endast hus och
Kongl. Maj.is Nådiga Propos. N.o ty. i3
byggnader tillhörande Barmhertighets-inrättningar,
men icke deras jordegendom blifvit
i 4;de Art. af Bevillnings-förordningen från
erläggande af dylika äfgiftér fritagna, blifver
följden deraf, att i samma nion Hospitalernas
inkomst användes till Bevillnings-afgifter,
i samma mon minskas deras förmåga
till välgörenhet. Med inskränkta tillgångar
kunna dessa inrättningar icke emottaga och
underhålla ett lika stort antal Hospitalshjon,
sorn när inkomsten bibehålles oförminskad.
Det är äfven obestridligt att, då Seraphimer-Ordens-Gillet,
uti de Contracter,som vid
fastighetens utarrenderande med vederbörande
arrendatorer Upprättas, tillförbinder
dessa senare att godtgöra egande-rätts-bevillningen,
hvilket utan serskildt aftal ej
kan dem åläggas, de komma att utgöra så
mycket mindre i arrende, och Bevillningsafgiften
i alla fall drabba Bospitals-inrättningarna
och minska deras inkomster. När
dertill kommer, att nästan alla Hospitalshemman
äro utarrenderade till enskilda personer,
hvilka såsom arrendatorer erlägga serskild
bevillning, hvarigenom Staten af dessa
Hemman får en Bevillnings-afgift, som icke
utgår från de mångfaldiga Hemman i Riket,
hvilka äro Under egarnes eg^t bruk och
nyttjande, så öfverlemnar Kongl. Majrt i
Nåder till Rikets Ständer, om icke barmhertighets-inrättningarna
böra från erläggan
-
i4 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 77.
de af bevillning för deras egendom af både
lius oeh jord, ej mindre i Städer än på landet,
njuta befrielse, en förmån som dessa
inrättningar förut alltid åtnjutit, oeh deraf
de lika mycket nu som förr äro i behof.
De dessa mål vidare upplysande handlingar
vill Kongl. Maj:t i Nåder låta öfverlemna
tili det Utskott, hvartill de kunna
af Rikets Ständer blifva förvista.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
A. C. af Kullberg.
Utdrag af Protocollet öfver EcclesiastikÄrenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet pä Stockholms
Slott den tg November 1828.
Närvarande:
Justitia; Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N.o jj. j5
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. llr Grefve af lVetterstedt.
Stats-Ruden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schutzenheim.
Stats-Secreteraren af Kullberg.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering, det på Nådig befallning
författade Förslag till Kongl. Maj:ts följande
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
ytterligare fortfarande af Curhusafgiften.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, berörde Förslag i
Nåder gilla, med befallning att Propositionen
skulle, på vanligt sätt, till Rikets Ständer
expedieras.
Ex Protocollo
C. 'V. Psilander.
i6 Kongl. Majas Nådiga Propas. No 18.
N:o 18.
KONGL. MAKTS
Nådiga Proposition till Rikets Stari*
der, arigående upplåtande af Tvänne
tunnland jord på lotten N:o 8 af
Eskilstuna Kungsladugårds egor, till
inrättande af en rij begrafningsplats
för Eskilstuna Stads- och LandsFörsamlingar;
Gifven Stockholms
Slott den ig November 182,81
Hos Kongl. Maj:t har Kyrkoherden uti
Eskilstuna Stads- samt Klosters- och Forss
Lands-Försam 1 ingars Fastörat, Frosten Do*
ctor Seth Wallqvist i underdånighet anhållit,
att som Församlingarnas, Kyrkan om*
gifvande, begrafningsplats af omkring Ett
tunnelands rymd, är så trång och för behofvct
otillräcklig, att inom 6 till 7 år lik
måste begrafvas på samma ställe, samt för*
denskull ännu icke förmultnade lemningar
efter aflidna upptagas, och orsaken till Kyrkogårdens
mindre tillräcklighet nu än fordom,
igenfinnes uti folkmängdens inom Pastoratet
under loppet af senast förflutna 90
år till mera än dubbelt ökade antal, dels
genom den år 1 'jfi verkställda förening af
Eskilstuna dåvarande Stads- och Lands-Försam
ling med Carl Gustafs Stads Bruks-för
samling,
Kong!. Maj.ta Nådiga Propos. N.-o 18. 17
samling, hvilken sistnämnda dittills hade
serskild Kyrka och Begrafningsplats, dels i
följd af Eskilstuna Fristads anläggning år
1771; Kongl. Maj:t, enär behofvet afen
större Begrafningsplats leder sitt ursprung
från Konungs och Ständers Beslut om förläggandet
i Eskilstuna af de der befintliga
Manufactur-verk, hvartill kommer, att den
del af Församlingen, som verkat förlägenhet,
om begrafningsplats, såsom bestående till det
mesta af Smeder till 200 hushåll, är nästan
alldeles obemedlad, och således saknar förmåga
att något bidraga till anskaffande af
en ny eller utvidgad Kyrkogård, samt bristen
af jordegor, då Eskilstuna Stad allenast
har sig anslagen en inskränkt jordrymd af
5o tunnland, skulle göra ett sådant anskaffande
ganska kostsamt, täcktes i nåder anvisa
Församlingarna en erforderlig jordlägenhet,
antingen till inrättande af en ny
begrafningsplats, eller till den nuvarandes
utvidgning.
Genom anställd undersökning i orten
är upplyst, att, bland de flera för ändamålet
ifrågasatte lägenheter, företrädesvis finnes
dertill tjenlig en jordrymd af Tvänne
tunnland å lotten N:o 8 af Eskilstuna Kungsladugård,
såsom belägen utom Staden, på
Bilt. till R. S. Trot. 1828 och 1829, I Sa/nl.j I Band.
5;te Haft. 2
/
i8 Kongl. Maj.-t t Nådiga P ropos. N o 18.
korrt afstånd derifrån och tillika så beskaffad,
att inredningen deraf till begrafningsplats
icke kan medföra betydlig kostnad;
hvai-emot den, till nuvarande Kyrkogårdens
utvidgning föreslagna, Kyrkoherde-bostället
tillhörande, såkallade Prestgårds-Weten, såsom
bestående af vattensjuk mark, ansetts
mindre tjenlig, jemte det att anläggningen
blefve kostsam, och för öfrigt, i händelse
af gamla Kyrkogårdens utvidgning, ändamålet
af begrafningsplatsens förflyttande
utom Staden förfelades. Ofvannämnde Kungsladugården
tillhöriga egolott innehafves på
arrende af Enkan Hallenius, hvilken för sina,
år 1826, återstående Sex arrende-år erbjudit
sig att afträda antingen hela lotten, emot
befrielse från vidare arrende-skyldighet, eller
ock de 2:ne tunnlanden emot afskrifning af
6 tunnor Spannmål, hälften Råg och Korn
samt 3o R:dr på årliga arrendet.
I anssende till de för Eskilstuna Stadsoch
Lands-Församlingar förekomna, här ofvan
anförda, flera talande skäl, vill Kongl.
Maj:t, med anledning af 77 § Regeringsformen,
härmed föreslå Rikets Ständer, alt
bevilja upplåtandet af berörde arne tunnland
jord af Eskilstuna Kungsladugårds egor, för
omförmäldte ändamål, efter arrendeårens utgång,
dock att på Församlingsboerna må
ankomma att, genom öfverenskommelse med
Bil. till K. M. Nådiga Propos’. N;o 18. rcj
arrertde-iunehafvarcn, bereda sig ett tidigare
upplåtande af lägenheten.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Konglig Nåd och Ynnest städse
Välbevågen. Datum ut supra*
CARL JOHAN.
A. C. af Kullberg.
*
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik
Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet pä Stockholms Slott
den ig November 1828.
N arvärande:
justitia? Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden t
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
ao Kongl. Majds Nådiga. Propos. No ig.
Ilof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren af Kullberg.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering clet, på Nådig befallning
författade förslag till Kongl. Maj:ts följande
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
upplåtandet af t vänne tunnland jord,
utaf Eskilstuna Kungsladugårds egor, till inrättande
af en ny Begrafningsplats för Eskilstuna
Stads- ooh Lands-Församlingar.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, berörde förslag i
Nåder gilla, med befallning, att Propositionen
skulle, på vanligt sätt, till Rikets Ständer
expedieras.
Ex Protocollo
C. Psilander.
N:o in.
KONGL. MAJ.TS.
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om fortfarande anslag till Strömrensningar
och lättade Katten-communicationers
befrämjande; Gifven
Stockholms Slott deri 26 November
1828.
Sedan Rikets år 182 3 församlade Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet anmält,
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. n.o 19.
det de ansett fa ämnen vara vigtigare ock
mera förtjena Statens uppmärksamhet och
medverkan, än befrämjandet af en lättad
transportfart på Sveriges mångfaldiga Sjöar
och vattudrag, och att Rikets Ständer, med
afseende härpå, samt då erfarenheten visat,
att de till dylika Sjötransporters öppnande
vid 1818 års Riksdag anslagna 100,000 R:dr
årligen i hufvudsaklig mon svarat mot ändamålet,
funnit berörde anslag än vidare
böra intill Rikets Ständers nästa sammankomst
fortfara; så har Kongl. Majit i Nåder
bifallit hvad Rikets Ständer i detta ämne
underdänigst yttrat och hemställt, och derom
under den 4 Februarii 1824 till efterrättelse
förständigat den Comité, åt hvilken
Strömrensnings-arbetenas ledning och utförande
från början varit anförtrodde. Vid
dispositionen och fördelningen af den anvista
Summan har Kongl. Majit noga öfverVägt
hvarje föreslaget arbetes vigt och nytta,
innan beslut om dess utförande på allmän
bekostnad blifvit fattadt. Endast sådana
företag, sorn ansetts medföra gifna
fördelar för serskilda orter eller Riket i allmänhet,
utan att efter upprättade calculer
och förslag fordra större kostnad, än skäligen,
i förhållande lill företagens vigt och
omfattning, bordt komma i fråga, hafva härvid
blifvit af Strömrensnings-fonden understödda
j men under det Kongl. Majit oafbru
-
%% Kongl, Maj ds Nådiga Propos, N.-o ig.
tet sökt befrämja det af Rikets Ständer med
anslaget åsyftade ändamål, liar en af erfarenheten
ådagalagd osäkerhet i beräkningarna
öfver kostnaden för Hydrauliska arbeten,
öfvertyga! Kongl. Maj:t om behofvet
af förändrade föreskrifter i afseende på dylika
företags utförande med bidrag af allmänna
medel. Då, vid fastställande af 1826
års arbetsplan, Fondens tillgångar icke funnos
motsvara mängden af de arbeten, för
hvilka understöd blifvit begärdte, samt de
förhoppningar, som dels i anledning af sjelfva
företagens vigt, och dels i följd af de på
Nådig befallning verkställda undersökningar
\ blifvit af både ensldlde och menighetér upplättade,
igenfanns orsaken till detta förhållande
förnämligast deri, att kostnaden för
de flesta arbeten, hvartill Strömrensningsfonden
under de förflutna åren blifvit använd,
betydligen öfverstigit de uti förslagen
beräknade Summor.
Dessa missräkningar, om äfven svåra
att undvika, voro emedlertid af serdeles menligt
inflytande på dispositionen af de till
„ lättade c 0 m mun i g a t i o n e r s befrämjande anslagna
medel, emedan icke allenast kostnader,
ständigt. öfverstigande förslagen, förryckte
afl plan för medlens ändamålsenliga
användande under en längre lid, utan ook
arbeten, sorn $f Kongl. Majit till utförande
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 19. s5
biföllos efter pröfning af deras sannolika
nytta, jemn förd med en uppgifven mindre
kostnads, ko unne att till sina resultater stå
utom allt förhållande till de beräkningarna
överskjutande större Summor, scm för dem
erfordrats, och hvilka svårligen kunde vägras,
sedan arbetena en gång blifvit började.
Kongl. Maj:t fann alltså, för att i möjligaste
måtto, i framtiden undvika dessa olägenheter,
godt i Nåder förordna, att vid förekommande
frågor om nya arbeten till beredande
af lättade communicationer inom
serskida orter af Riket, innevånarne i den
ort, som af ett föreslaget arbete skulle hemta
directa fördelar, berde efter erhållen del af
undersökningar, arbetsplaner och kostnadsförslag,
höras, huruvida de ville dertill lemna
större eller mindre bidrag, och samfällt eller
genom upprättadt Bolag åtaga sig utförandet,
emot den bestämda Summa, sorn Kongl.
Majit, i förhållande till arbetets vigt och
svårighet, pröfvade skäligt att af allmänna
medel, på en gång eller successive, anslå,
med skyldighet att ansvara för alla uppkommande
ersättnings-anspråk å Vattenverks eller
Jordegares sida, hvilka alltid borde kunna
af Innevånarne sjelfva med minsta kostnad
och svårighet regleras, att verkställa arbetet.
efter gillad plan, och under den offentliga
tillsyn som funnes nödig, samt att gif
-
0
24 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N:o ip.
va säkerhet för det Allmänna anslagets behöriga
användande för sitt ändamål.
Någon större verkan af dessa förändrade
föreskrifter har väl ännu icke hunnit utveckla
sig, och flere företag äro utan tvifvel
af den beskaffenhet, att de dervid icke
kunna tillämpas; men otvifvelaktig! är, att
väsendtliga fördelar derigenom skola efterhand
beredas. Genom den åsyftade föreningen
af allmänna och enskildta bidrag,
vinnes en större visshet om nyttan af ett
företag för den ort, hvars innevånare vilja
deruti deltaga; deras ansvarighet för verkställigheten
emot den af Allmänna medel
beviljade Summan, försäkrar Staten för opåräknade
utgifter, och en bestämd’ plan kan
följaktligen uppgöras för användandet af de
anslag, som för lättade eommunicationers
beredande äro afsedda; hvarförutan flera
nyttiga arbeten på korrtare tid kunna utföras.
Slutligen måste häraf följa, att det för
National-Industriens utveckling så vigtiga
System af Associationer emellan enskilda
personer till nyttiga företag, som öfverstiga
hvars och ens serskilda förmåga, skall uppmuntras
och småningom utvidgas.
Det är under sådana förhoppningar, och
sedan en allmän Öfverstyrelse för alla Vatten-communicationer
i Riket blifvit organiserad,
under hvars inseende dessa företag
Kongl. Mnj:ts Nådiga. Propos. N:0 79 iS
kunna ledas efter en allmän plan, och enligt
säkrare, på vunnen erfarenhet byggda,
kostnadsberäkningar, samt under enahanda
redovisnings-skyldighet, utan sammanblandning
med andra Fonder, hvilken ålegat Strömrensnings-Comiten,
som Kongl. Maj:t nu ansett
sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på nyttan deraf, att nuvarande årliga
anslag till Strömrensningar och lättade
communicationer än vidare ställdes tillKongl.
Maj:ts disposition. Ått detta anslag redan i
betydlig mon uppfyllt det dermed afsedda
ändamål att, medelst lättade transporter
ifrån Rikets aflägsna re och inre Landskap,
lifva Productionen och Näringsfliten, hafva
Rikets Ständer sjelfva, vid deras förra sammankomst,
funnit och erkänt; och då en sedermera
vunnen erfarenhet för Kongl. Majrt
bereder tillfälle att, i öfverensstämmelse med
de grunder, som Rikets Ständer finna godt
fastställa, använda dessa medel, på ettsätt,
som för Riket lofvar en ökad båtnad, förväntar
Kongl. Maj:t desto hellre, att Piikefs
Ständer, genom bifall till anslagets fortfarande
till nästa Riksdag, skola gå Kongl. Maj:ts
Nådiga önskan till mötes, som fråga är
om en utgift, hvilken åsyftar Landets allmänna
förkofran och under en längre tid
egt rum, samt icke utan stor olägenhet för
flera redan påbörjade
upphöra.
företag skulle kunna
26 Bil. till K. M. Nadina Propus. N.o ig.
Kongl. Maj:t vill slutligen erinra Rikets
Ständer om angelägenheten deraf, att detta
ärende af Rikets Ständer till skyndsam pröfning
företages, emedan slutliga dispositionen
af Strömrensnings-Anslaget för innevarande
år, hvarå en Summa af 5o,ooo R:dr
blifvit reserverad för återstående arbeten,
hufvudsakligen beror på det beslut, som
i anledning af Kongl. Maj:ts nu gjorda Nådiga
framställning af Rikets Ständer fattas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum Ut Supra.
CARL JOHAN;
C, D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance-är enden, hållet inför Hans
Maj.-t Konungen i Stats-Rädet pä Stockholms
Slott den 26 November 1828,
När va rande:
Justitias Ståts-Ministern;
H, E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E, Hr Grefve af Watterstedt.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o ig. 27
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Mörner.
II. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.*■
Grefve af Ugglas.
Hof-Caneelleren von Schulzenheim.
och Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste i
underdånighet till justering ett, jemlikt Kongl.
Maj:ts förut meddeldta Nådiga beslut, författadt
förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, om fortfarande
anslag till Strömrensningar och lättade Vatten-communicationers
befrämjande.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörda
Förslag, sådant det vid Protocollet finnes
bilagdt, i Nåder gilla, och hefallte, att Dess
Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed,
till Rikets Ständer öfver lemnäs.
Ex Protocolla
S. G. Schyberg.
28 Kongl. Maj:ls NaJ:ua P'ropos. &’:o 20.
N:o 20.
KONGL. MALTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
om upphörande af Certepartiers Chartering
för Fartygsorn begagnas till
inrikes Sjöfart; Gifven Stockholms
Slott den 26 November 1828.
Vid öfvervägande af åtskilliga hos Kongl.
Maj:t gjorda framställningar i afseende på
tillämpningen af 1824 års Chartag-SigillatasFörordning,
i hvad den rörer Skepps-Documenters
förseende med Stämpladt Papper,
liar Kongl. Majit, Liand annat, funnit, att
den i 7 §. a Morn. af samma Förordning
föreskrifna Char tering af Certepartier, såsom
utsträckt äfven till inrikes orter emellan gående
fartyg, i flera fall medför hinder och
svårigheter för inrikes frakt-farten, vid hvilken
formliga Certepartier icke alltid upprättas.
I betraktande häraf och då Stämplade
Pappers-afgiften för Sjöpass synes kunna,
om så nödigt pröfvas, undergå någon förhöjning,
vill Kongl. Majit härmed föreslå
Rikets Ständer, att ifrågavarande Chartering
af Certepartier eller Hyres-Contracter om Fartyg,
som begagnas till varutransporter emel
-
Bil. till K. M, IVadiga Propos. N.-o 20. 29
lan inrikes orter, må för framtiden upphöra;
och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handelsoch
Finance - ärenden hållet inför
Hans Majit Konungen uti Stats-Rudet
på Stockholms Slott den 26 November
1828.
Närvarande:
Justi tias Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
3« Bil. till K. Al. Nådiga Propos. N.-o 20.
H. E. Ur Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste 1
underdånighet till justering ett, jemlikt Kongl.
Maj:ts förut meddeldta Nådiga Beslut, författadt
förslag lill Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
till Rikets Ständer, om upphörande
af Certepartiers Chartering för Fartyg, som
begagnas till Inrikes Sjöfart.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörde
Förslag, sådant det vid Protocollet finnes bilagdt,
i Nåder gilla, och befallte, att Dess
Nådiga proposition skulle, i enlighet dermed,
till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocolle
S. G. Schjberg.
Kongl. Maj.ts Nådiga Propus. No V. 3-k
N:o ar.
KONGL. MAKTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer
, med ö fverlemnande af Förslag
till ny Prest-vals-Förordning; Gifven
Stockholms Slott den 26 November
1828.
Sedan Kongl. Maj:t redan den 16 Julii
1821 åt vissa Comiterade uppdragit att granska
ett uppgjordt Förslag till en ny Prestval
s-Förordning, och samina Comiterade icke
allenast detta uppdrag fullgjort, utan derjemte,
under yttrad öfvertygelse, att äfven
de visast beräknade Författningar i afsende
på Prestval torde lika litet hädanefter, som
hittills, kunna till alla delar befordra hvad
dermed åsyftas, samt att, på sådan grund,
ändamålet häst skulle vinnas, om alla Prestval
upphäfdes, såsom med Församlingarnes
värdighet oförenliga o. s. v.; af samma anledning
äfven afgifvit ett alternativt Förslag
till en Förordning om Prest-lägenheters tillsättning;
så har Kongl. Maj:t, efter det Dess
Högsta Domstols yttrande öfver vissa delar
af det förstnämnda Förslaget blifvit infordradt,
och detsamma sedermera behörigen
granskadt, under den 17 Julii 1823 i Nåder
förordnat, att som då pågående Riksmöte
redan vöre så långt framlidet, alt Kongl.
32 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N-o 21.
Majit med Nådig Proposition i detta ämne
ej ville öka Rikets Ständers då ännu återstående
yigtiga göromål, de Låda Förslagen
skulle emedlertid från trycket till Allmänhetens
kännedom utgifvas, hvarefter de samma
horde vid nästa Riksdag till Rikets Ständers
vidare granskning öfverlcmnas.
Af sådan anledning och då, efter verkställd
tryckning, exemplar till behörigt antal
icke allenast varit för Allmänheten att
tillgå, utan äfven blifvit Consistorierna meddelade,
för att hållas vederbörande till handa,
får Kongl. Majit, som emedlertid genom
de många besvär, som till Kongl. Majit inkomma
pfver oordningar, begångna vid Prestval,
vunnit en ökad öfvertygelse om nödvändigheten
att dem, så vidt möjligt är,
förekomma, oftanämnde håda Förslag Rikets
Ständer meddela till den pröfning ämnets
vigt synes fordra, och sådan som, hvad senare
Förslaget beträffar, med vederbörandes
i Grundlagen förvarade rättigheter kan öfverensstämma.
Kongl. Majit förblifver Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
A. C. af Kullborg.
Utdrag
Bil. till Ki M. Nådiga Propos. N.-o di. 33
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik-äreriden
hållet inför Hans Majit
Konungen i Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 2.6 November 1828.
Närvarande: ,
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren af Kullberg.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, med öfverlemnande af ett, på Nådig
befallning, utarbetadt förslag till ny Prestvals-Förordning,
hvilken Proposition Kongl»
Maj:t, på Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gillade, sådan den vid detProtocoll
finnes bifogad»
Ex Protocollo
C. Psilander.
Bih. till R. S. Prot. 1828 och 1829, 1 Sami., I Band.
5;te Haft. 3
34 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 22.
N:o 32.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer
, angående Myntvärdets upprätthållande;
Gifven Stockholms Slott
den 26 November 1828.
Alltsedan Kongl. Maj:ts första deltagande
i Riks-Styrelsen,. har Myntvärdets upprätthållande
utgjort ett af de vigtigaste föremålen
för Kongl. Maj:ts omsorger. Svenska
Medborgare njuta 1 fullt mått personlig
frihet och säkerhet: dessa Samhälls-Inrättningens
dyrbaraste lormöner befästas af Lagar,
sorn stiftas af Konung och Ständer gemensamt,
och icke utan Konungs och Ständers
gemensamma beslut kunna förändras
eller upphäfvas; men för Samhällsbyggnadens
fullkomnande återstår ännu, att åt de
beslut, som röra grunden för egendoms-rätten
, det väsendtligaste föremålet för ett samhälle,
näst yttre sjelfständighet och lagbunden
medborgerlig frihet, gifva en större grad
af Lagstiftande oföränderlighet än hittills.
Genom det vid sista Riksdag fattade beslut
om Bankens publicitet, och genom de
fullständiga underrättelser om dess fordna
och närvarande tillstånd, som sedermera
blifvit allmänheten meddelade, äro sannare
Kongl. Maj.ts Nådiga. Fropds. N.-o 22. 35
begrepp om grunderna för Penningeverkets
spridda, och Kongl. Maj:t förväntar, att Rikets
Ständer, upplysta om fordna tiders
misstag, skola om Banken förordna på ett
sätt, som befordrar Myntvärdets stadga, befäster
allmänt och enskildt förtroende, och
afböjer en för alla medborgare-classer skadlig
rubbning i närvarande penni nge-förhållanden,.
Då Kongl. Maj:t biföll kungörandet af Rikets
Ständers vid 1818 års Riksdag fattade
beslut, hvarigenom all medverkan till Myntvärdets
upprätthållande, medelst användande
af Bankens metalliska fond, tills vidare upphörde,
kunde Kongl. Maj:t icke föreställa Sig
samma beslut annorlunda, än såsom en öfvergångs-åtgärd
och en förberedelse till en
annan och bättre ordning, hvars snara införande
Kongl. Maj:t på det högsta önskar.
Sedan sista Riksdag synas meningarna
hafva förenat sig emot en hastig förbättring
af Banco-Sedlarna, likasom emot deras ytterligare
försämring;, och Kongl. Maj:t anser
alla omständigheter serdeles gynnande att,,
under fortsatt tillämpning och förbättring af
det förra beslutet om silfver-uppköp till förstärkande
af Bankens redbara fond, vidtaga
kraftiga åtgärder, för att, medelst Silfvers
utlemnande emot Banko-Sedlar till det pris,
som kommer att bestämmas, bereda och bibehålla
jemnvigt i Penningeverket.
36 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 22.
Kongl. Maj:t uppmanar Rikets Ständer
att taga detta vigtiga ämne i allvarligt öfvervägande
och derom fatta heslut, som på
en gång vinna samtidens förtroende och
trygga efterkommandes säkerhet.
Kongl. Maj:t förhlifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse väU
bevågen. Datum Ut Supra,
CARL JOHAN,
C. D. Skosman,
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finan ce-Arend en , hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet pä
Stockholms Slott den 26 November 1828.
Närvarande;
Justitiae Stats-Ministern
11. E, Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
11. E. llr Grefve af IVetter stedt.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad
H. E. Hr Grefve Mörner.
Bil. till K. M. Nådiga Propot. N.o 23. 3f
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren ‘von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste i
underdånighet till justering ett, jemlikt Kongl.
Maj:ts förut meddeldta Nådiga Beslut, författadt
Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående Myntvärdets
upprätthållande.
Kongl. Maj;t täcktes, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, berörde
Förslag, sådant det vid Protocollet finnes bilagdt,
i Nåder gilla, och befallte, att Dess
Nådiga Skrifvelse skulle, i enlighet dermed
till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
STOCKHOLM,. Ujckt i Eckst«irska Trjck«riet 1839.
«
\
