# ID: svediakorp-gov1909
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 75,806
# sentences: 2,901
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


ioo Exp. Utsi;. Förslag till und. Skrift). N:o 373.
hus utöfve Enka, så länge hon husets förvaltning
förestår, ehvad barnen äro myndige
eller ej. Finnes ej Fader eller Moder, röste
deri Arfvinge, som myndig är, men der alla
äro omyndige, deras laga Förmyndare. Äro
flere fullmyndige arfvingar, eller flere Förmyndare
i ett Sterbhus, der bo oskiftadt är, röste
Samfäldt, men är egendomen delad, röste hvar
och en för den andel honom eller hans myndling
tillhörer. Mö, som blifvit myndig förklarad,
afgifve sjelf sin röst; annars Förmyndare.
§. 20.
För Prestebordet under Tjenste- och Nådår
röste den, som detsamma besitter eller arrenderar,
i likhet med hvad om rösträttighet
för annan jord stadgadt är. Vid Capellansval
tillkommé Kyrkoherden allena, utom förenämnde
rösträtt efter Prestgårdens storlek, äfven en
röst för Embetet och en för den lön, han gifven-
Capellanen. Är för någon ort härom serskildt
stadgadt, lände sådant till efterrättelse,
§• 21.
Främmande Religionsbekännare, som i Riket
njuta, medborgerliga rättigheter, och inom
någon Församling innehafva hus och egendom,
och af dem utgöra vanliga utskylder till Kyrka
och Församling, samt deltaga i Presterskapets
aflöning, ege rösträttighet vid Prestval.
§. 22.
Alt rösta på Skyldeman, som Förslagsrum
innehar, vare ingen röstegare förvägradt, då han
Errp. Utsh. Förslag till und. SArifv. N:o 373. 101
för öfrigt iakttager hvad denna Förordning föreskrifver.
§. 23.
Egendoms innehafvare eller Arrendator njute
rösträttighet till laga fardag, der den eger
rum,
§• 24.
För Publike Hus och Tomter röstas ej,utan
så är, att de till Boställe åt någon upplåt -  ne äro, i hvilket fall rösträttighet honom tillkomme
för så stor del deraf, som af honom
begagnas. Detta bestämmes å Frågodagen, en -  ligt företedda bevis, eller Församlingens medgifvande,
eller, i händelse af skiljaktiga tankar,
efter hvad Valförrättaren finner billigast.
Art. 6.
Om Frågodag.
§. 25.
Efter slutad Gudstjenst å Frågodagen, intager
Valförrättaren jemte Val-Notarien och Kyrko-Rådet
rum vid ett i Choret framsatt bord,
hvarefter, och sedan ändamålet med sammanträdet
blifvit tillkännagif vet, Församlingen tillfrågas:
1:0 om emot Valförrättaren eller Val-Notarien
något jäf är att anföra? om jäf emot
Valförrättaren anmäles, och han linner det vara
lagligt, upphöre förrättningen, och Församsamlingen
tillsägas att afbida Consistorii Kungörelse
om ny Frågodag. Blifver Val-Notarien
på laga skäl jäfvad, utnäöine Valförrättaren
102 Exp. Ut sfs. Förslag till urtd. Skrif v. N:d 37?.
på stället en annan, helst en Prestman, men,
der en sådan ej är att tillgå, någon annan skicklig
person till anteckningars införande i ena
exemplaret af Val-längden, men före, i sådant
fall, sjelf Protocollet, Der jäf emot Valförrättaren
icke anmäles, eller af honom icke för lagligt
erkännes, frågas vidare:
s;o om Consistorii Kungörelse om profpredikanterne
blifvit behörigen uppläst? och
5?o om Profpredikanterne, med undantag
af sådana fall, som i Jidje §. upptagas, å dem
förelagde dagar sina prof hållit? Är någon af
dessa omständigheter uraktlåten, upphöre Frågodagsförrättningen,
och saken inberättas till
Consistorium. Derefter frågas:
4:0 om Yalförrättarens Kungörelse, angående
detta sammanträde, blifvit,Söndagen förut
å predikstolen uppläst? Har ej så skett,
undersöke Valförrättaren om orsaken dertill,
samt inberätte förhållandet till Consistorium,
hvarjemte förrättningen uppskjutes till fjortonde
dagen derefter, eller senare, om Böne- eller
Högtidsdag då inträffar; hvilket genom Kungörelse,
som uppläses Söndagen före den sålunda
utsatte Frågodagen, bör Församlingen
tillkännagifvas.
§. 26.
Inträffa ej sådana hinder, som här ofvan
nämnde äro, fortsattes förrättningen med uppläsande
af från och med 16 till och med 24,
samt från och med 39 till och med 46 §§•
denna Förordning, hvarefter Församlingens röst
-
Ä-.Tp. Utsi. Förslag till und. SÅri/v. No "lyt.
egande Ledamöter tillfrågas, om de hafva något
att anmärka emot Profpredikanterne, eller
annars något hinder att anmäla emot det förestående
valet.
$. 27.
Uppgifves, att Profprest död är, eller att,
Sedan han missiverad blef, han begått lagbrott,
som å tjenst eller heder går, eller att han genom
försökt röstvärfning, olaga lönebeting m.m., emot
g Artikeln 54 och 56 §§. af denna Förordning sig
förbrulit, samt angifvaien erbjuder sig att beskyllningarne
lagligen i bevis leda, upphöre
då förrättningen och blifve valet aflyst, sedan
angifvelsen med sina omständigheter jemte angifvarens
namn och de vittnen eller andra bevis,
han åberopat, blifvit i Protocollet noggrannt
upptagne. Protocollet, som genast justeras, afsändes
utan dröjsmål till Consistorium, som
med målet vidare lagligen förfar.
$. 28.
Anmälas mindre förseelser, hvilka Valförrättaren
anser ej kunna verka på beståndet af
den åklagades förslagsrätt, eller om röstvärfningsförsök
af andra, än Profpredikanterne, och
Utan deras anmodan skulle angifvas, må sådant
till Protocollet upptagas, men vare ej något
hinder för förrättningens fortgång; Församlin
gen likväl obetaget att sådant uti besvär, efter
Valet, åberopa och bevisa, äfvensom den eller
de, hvilka beskyllningen angår, må angifvaren
till laga ansvar ställa, om han i bevisningen
brista skulle.
io4 Exp. tirsis, Förslag till und. Skrijv, N:ö 3^3.
$. 29.
Är Gället Regalt, ege Församlingen rätt atl
å Frågodagen begära 4^de Profpredikant, hvil*
ken ock då uppgifvas skall. Anmäles härvid
någon, som till annat Stift hörer, eller laga ålder
icke innehafver, eller Pastoral-Examen ej
aflagt, eller är under suspension eller i Concurstillstånd,
eller af annan ännu oafgjord ansökning
eller förslag är hindrad att vid förevarande
tillfälle komma i fråga, och något af allt detta
antingen bestyrkes, eller af Valförrättaren
är tillförlitligen kändt; gifve han då, äfvensom
om 4;de Profpredikant begäres, der Gället är
Consistorielt, afslag å denna begäran.
3°*
Förekommer ej något af omförraälde skäl
emot den fjerde Profpredikantens behörighet,
och yppas emellan de närvarande skiljaktighet,
angående ofvannämnde begäran; företages då först
justering af Val längden, på sätt i 55 §. sägs,
och derefter omröstning af samtlige röstegare
till utrönande, huruvida de fleste närvarande äska
4:<le Profpredikant. Härvid beräknas för
hvarje röstande person en röst, utan afseende på
dess i Val-längden upptagna röstetal; och gälle
ej ellerhärvid någrahvarken skriftliga eller muntliga
fullmagter af de frånvarande. På enahanda
sätt utrönes ock, hvilken person skall till
4:de Profpredikant begäras, i fall 2:ne eller
flere dertill skulle föreslås.
§• 31-
Éxp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:o 373. tö5
§• 5*-
Finnes pluraliteten nöjd med Consistorii
förslag, förfalle all vidare fråga om 4 de Profpredikant,
och någon annan må ej föreslås.
Förena sig åter de flesta närvarande om en och
samma person till fjerde Profpredikant, upphöre
förrättningen, och Protocollet, behörigen
justeradt, insändes till Consistorium, sorn, efter
föregången pröfning af den föreslagnes skicklighet
och förtjenst, genom Utslag ofgör, huruvida
han såsom fjerde Profpredikant må på förslaget
uppföras eller icke.
§• 32.
Skulle den händelse inträffa, ött Valförrättaren
sjelf, eller hans skyldeman, blefve
till 4:de man på försläget begärd, Upphöre
han genast med ali vidare befattning, och öfVerlemne
fragan till Consistorii ompröfning;
men afsäger sig Valförrättare!! det honom erbjudna
förtroende, fortsatte han då förrättningen.
$• 33*
Afsäger sig deh föreslaghe fjerde ProTpredikanten
Församlingens kallelse, ellet pjöfvas
han af Consistorium till förslaget icke berättigad,
eller aflider han, innan ny frågodag infaller,
håfve Församlingen icke rätt att någon
annan i hans ställe begära. Icke eller må sådan
begäran beviljas, om ock någon af de öfriga
föreslagne skulle afgå sedan fjerde Profpredikant
begärd blifvit, men om flere afgå, fylDihang
t. 11. SlsProt, wide Sami. s> Land. 3 Haft. 14
10Ö Exp. TJtsl. Förslag till un cl. Skri/v. N:o 373.
les förslaget sä, att trenne blifva val underställde.
§• 54-
Till frågodags förrättning, dä ofvanförmälda
hinder icke förekomma, hörer vidare Vallängdens
justering, hvarförinnan Valförrättaren
först tillkännagifve, att alla rättelser och tillägg
uti berörde Längd böra nu ovilkorligen
uppgifvas. Skulle för bristande upplysningar
någon vid denna förrättning uppkommen fråga
icke genast kunna utredas och afgöras, må densamma
till Valdagen uppskjutas; men inga nya
frågor om rösträttighet få efter Val-längdens pä
Frågodagen fullbordade justering väckas. Aflider
röstegare mellan Frågo- och Valdag, vare
dock Sterbhusets rätt oförkränkt.
§• 35-
Val-längdens justering verkställes medelst
långsam och ljudelig uppläsning af röstegares
namn och röstetal, hvarvid Församlingens Ledamöter,
sjelfve eller genom ombud, må anmärka
de felaktigheter, som förefinnas, eller de
föiändringar, som, sedan sista Mantalsskrifning,
»illkommit. Alla anmärkningar tagas till Protucollet,
men endast de rättelser, hvilka Valförrättaren
godkänner, må i bägge exemplaren
af Val-längden antecknas.
§• 36-
Efter verkställd justering varda bägge Vallängds-Exemplaren
jemte Frågodags Protocollet,
Exp.
sedan det jemväl justeradt blifvit, underskiifne
af Valförrättaren och några Församlingens väljande
Ledamöter, hvarefter dessa handlingar
genomdragas och förses med Socknens eller
Valförrättaren8 Sigill. Det ena Exemplaret nedlägges
derefter uti Kyrkokistan; det andra ege
Valförrättaren att hos sig till Valdagen förvara.
> 57-
Slutligen tillkännagifve Valförrättaren, att
Valet kommer på i4:de dagen efter Frågodagen
att förrättas, hvarom Kungörelse äfven skall ä
nästföljande Söndag, 8 dagar före Valet, i vederbörande
Kyrkor uppläsas, samt underrätte
derefter Församlingen, att den med Frågodagsförrättningen
missnöjde har att sina besvär deröfver
efter Valet afgifva', på tid och ort, sorni
§. 47 sägs. Anmälas genast på stället sådana
besvär, må dock icke valets hållande i behörig
ordning deraf hindras.
§• 58.
Der så nödigt pröfvas, ege Valförrättaren
att så väl å Frågo- som Valdagen, till hvilka
dagar Nattvardsgång af vederbörande Presterskap
ej utlysas må, utsätta Högmässo-Gudstjenstens
början en timma tidigare än vanligt, äfvensom
att Aftonsångs-Gudstjenst i Stads-Församlingar
fi sådana dagar aflysa. Härom meddeles
dock alltid vederbörlig underrättelse i de
Kungörelser, som om Frågo- och Valdags-förrättningarne
ofvan föreskrifne äro.
io8 Exp. Disk, Förslag till und. Skrifv. N:0 3?3,
Art. 7,
Örn Valdag.
$• 39-
PS Valdagen begynnes Valförrättningen omedelbarligen
efter Högmässo-Gudstjenstens slut.
Acten öppnas ined afsjungande af nSgon tjenlig
Psalm, hvarefter Valförrättaren ifrån Altaret
håller ett för tillfället lämpligt tal, uti hvilket
tle Föreslagnes namn böra upprepas. Efter talet*
slut intage Valförrättaren jemte Val-Notarien
och Kyrko-Rådet sina rum i Choret; anmoda
ock Församlingens Sexman, eller Äldste,
att i Choret framträda till biträde vid upplysningars
meddelande och verkställande af de föreskrifter,
hvilka för ordnings bibehållande under
förrättningen nödige pröfvas.
§• 40.
Det ena Exemplaret af Val-längden öfverlemnas
åt Val-Notarien, att deruti införa de under
valet afgifna röster; i det andra antecknas
samma röster af Valförrättaren, elier den han
på sitt ansvar derom anmodar.
§. 41,
Valförrättaren erinre, jemlikt 34 $, att inga
andra frågor om rättelser eller tillägg i Vallängden
nu få väckas eller upptagas, än de, som
å Frågodagen anmälde, men då uppskjutne
blifvit, och hvilka töre valets början afgöras må,
§. 42.
Valet företages derefter med ljudeligt upprop
af hvarje röstegare i den ordning, som i
Hopp. litsh. Förslag tili und. Skrift*. N:o J71. 109
Längden är iakttagen. Hvarje väljande framträde
till Valbordet att sin röst aflemna, och
den, sorn cj, sedan hans namn blifvit 2:no gånger,
omedelbart efter hvarandra, uppropadt, gifver
sig tillkänna, antecknas såsom frånvarande,
och håfve förlorat rättighet att sin röst afgifva.
En frånvarande ege dock rätt att, under
egen hand och Sigill, skriftligt votum, öppet eller
försegladt, lemna. I saknad af Sigill böra
tvänne ojäfvige vittnen, hvilka dock sjelfve
kunna vara röstegande, hafva å Voteringssedeln
undertecknat den mening, att de, ander edelig
förbindelse, intyga, det röstgifvaren i deras närvaro
egenhändigt sitt votum skrifvit, eller sjelf
sitt namn undertecknat, eller ock Valsedeln
skrifva låtit och innehållet deraf godkänt.
Muntligt votum må ock genom ombud aflemnas,
när aine ojäfvige vittnen, under enahanda
förbindelse, till Prolocollet intyga, att röstegaren
i deras närvaro omhudot befullmägtigat.
Vare dock i alla fall af den frånvarande röstgifvaren
utsatt eller uppgifvet den Prestmannens
namn, på hvilken väljas skall. 1 annat
fäll upptages ej rösten.
§• 43*
Ej må flera förena sig i ett och samma
skriftliga votum, utan välje hvar för sig, men
om för en egendom rösträttigheten tillhör flera,
hvilkas andelar äro.bestämda, fast ej utbrutna,
stånde dem öppet alt rösta serskildt eller
samfälldt. Ingen, som för flere egendomar valrättighet
eger, må på mer än en af de föreslag
-
no Bvrp. Htsh. Förslag till uriel. Shrifr». N>o 3^3.
ne skriftligen eller muntligen, sjelf eller genom
ombud välja. Gör Ilandet, håfve sin rösträtt
vid valet förlorat. Har han sin röst för
en egendom gifvit, varde då rösterne för de återslående
på samma Prestman upptagne, ehuru
röstgifvaren eller dess ombud skulle från
Valförrättningen hafva afträdt, men njute ej
sådan rätt för den eller de egendomar, hvilka
blifvit uppropade innan han förut röstade.
§• 44*
Skulle mängden af de väljande undandraga
sig att vid uppropet rösta, och endast en eller
några få 6in rösträttighet utöfva, gälle dock
den pluralitet, som derigenom uppkommer. Om
åter Församlingens Ledamöter skulle allmänt
från omröstningen sig afhålla, gore Consistorium
underdånig anmälan derom hos Kgl. Maj:t,
så vida Pastoratet är Regall, men är det Consistorielt,
eller är frågan om ett Sacellanie, utnämne
Consistorium den af de föreslagne, som
pröfvas vara den skickligaste och mest förtjente.
§* 45*
När omröstningen är slutad och hvarje
Profpredikants röstetal blifvit i bägge Längderne
utfördt, vare de såsom justerade ansedde
och underskrifvas jemte Prolocollet, sedan det
blifvit uppläst och godkändt, af Valförrättaren
och minst 3 af Kyrko-Rådets eller Församlingens
medlemmar- Valförrättaren tillkännagifve
derpå valets utgång samt meddele anvisning
till besvärs anförande, i händelse någon med
förrättningen vore missnöjd, inom den i 47 §•
Fjrpt Vtsk. Förslag till uncL Skri/v. N:o 373, 111
utsatta tid, hvarefter Acten slutas med Välsignelsens
läsning från Altaret.
§• 4®*
Alla skriftliga Voteringssedlar, antingen
de blifvit gillade, eller icke, numererade i den
ordning de i Längden och Val-Protocollet antecknade
blifvit, genomdragas och förseglas samt
insändas ofördröjligen tillika med ena Val-lana:-  den jemte Frågodags- och Valdags-Protocollet
till Consistorium; det andra exemplaret förvaras
i Kyrkokistan.
Art. 8.
Om Besvär öfver Prestval, sä och om hvad
iakttagas bör, sedan Prestval vunnit laga
kraft.
5. 47-
Besvär öfver Frågo- och Valdagsförrattningame,
äfven röstvärfning, olaga lönebeting,
eller andra vid Prestval förelnpne olagligheter,
böra till Consistorium ingifvas före
klockan tolf å 22 dagen efter Valdagen, den
likväl oräknad, eller, om Helgedag då infaller,
å nästpåföljande Söknedag. Sådana besvär må
endast anföras af dem, som sjelfve äro röstegare,
ellet af de föreslagna PrestmSnnen. De böra
ock innefatta bestämd uppgift ej mindre
af ämnen och personer, som utgöra föremål
för klagan, än äfven af de vittnen och andra
omständigheter, som till bevisning derom åberopas;
i annat fall vare Besvären af Consisto
-
Ii2 Fxp.' Utsi. Förslag till tind. Skrijv. N:o 3j3»
rium, utan communication, ogillade i alla de delar,
der denna föreskrift icke blifvit iakttagen.
Förändras ej den vid Valet utfallna pluralitet,
genom det i Besvären gjorda påstående, förfare
Consistorium, så framt fråga om röstvärfning
eller om olaga lönebeting icke derutinnan
blifvit väckt, på sätt i 59 §. stadgadt är.
§. 48.
Inhemtas af Frågo- eller Valdags-Protocollet,
att Valförrättaren eller Val-Notarien blifvit
under förrättningen förolämpad, eller att dervid
annat oskick, såsom oljud, kifvande, slags»
inål, svordom, dryckenskap m. m., hvarå ansvar
följa bör, sig tilldragit, åligger det Consistorium,
ehvad besvär blifvit anförde ellet
icke, att insända bestyrkt utdrag af Förrättnings-Protocollet
till Konungens Befallningshafvande,
som genom tillförordnad Actor låte
den eller de brottslige vid behörig Domstol
tilltala; kommande dervid det meddelade Protocolls-Extractet
att tjena till grund för anklagelsen,
utan att Valförrättaren eller Val-Notarien
behöfva sig personligen inställa, så framt
ej Domaren Finner deras inställelse nödig.
§. 49.
Mål, som angå röstvårfning, olaga lönebeting
eller andra lagbrott, skola till verldslig
rätt förvisas, när de äro så bestämda, som i 47
sägs; men till Consistorii pröfning hora alla
frågor om fel i Val-längden, om rösträttighet,
som blifvit orätt vägrad eller medgifven, för
högt
Exp. Ut sk- Förslag till tind. Shrijv. N:o 37V 113
högt eller ringa beräknad, samt om felaktigheter
blifvit af Val-Förrättaren eller Val-Notarien
begångne, med hvad mera dylikt besvären angå.
Der besvär ej anföras, må af Consistorium
emot valsättet inga anmärkningar göras. Finnes
i Val-längden någon miss-summering, varde
den dock rättad, och om valets utgång derigenom
ändras, kungöres detta Församlingen med
vanlig anvisning för den missnöjde, att sig besvära
inom ofvansagda tid, från kungörelsedagen
räknad. Pröfvar Consistorium, ‘i anledning
af anförda besvär, nödigt, att vittnen höras må,
då skall förhöret vid verldslig Rätt ske. Innehålla
Besvären ämnen, af hvilka ett eller annat
till Consistorii pröfning hörer, men andra
åter fordra handläggning af verldslig Kätt, då
varde målet i hela sitt sammanhang förvisadt
till vederbörlig Domstol, som eger att öfver
alltsammans ransaka och dermed lagligen förfara,
med iakttagande af hvad Kongl. CirculairBrefven,
af den 21 Augusti 1786 och den 7
December 1787, föreskrifva.
5. 50-
Ej mindre de, emot hvilka besvär aro ställda,
än äfven alla öfriga, hvilkas rätt besvären
angå kunna, ege rätt att af dem undfå del och
förklaring afgifva, så framt Consistorium icke
finner skal att besvären ex incommunicato afstå.
Varda de till communication utställda,
förelägge Consistorium vederbörande viss tid
att med sina förklaringar inkomma, vid utsatt
Bihang t. R. S:s Brot. tolde Sami. 2 Band. 3 Haft. i5
ii 4 Exp.
vite af 5 Rdr 16 sk. för första gångens försummelse,
och för andra gången förlust af rättigheten
att varda hörde. Enahanda föreläggande
ege ock rum för klaganderna att öfver förklaringarne
påminnelser afgifva, så vida de derom
förbehåll gjort.
§• 51.
Om under fortfarande rättegång någon af
de under omröstning ställde Prestmän skulle
aflida, eller till annan lägenhet befordras, eller
ock från Prest Embetet skiljas; varde dock
målet, så vidt klagandens rätt derunder beror,
i laga ordning pröfvadt. Finnes den,som alli dit eller
afsatt är, hafva till lägenheten berättigad varit,
eller tilldömes den honom, som befordrad är,
och han sig densamma afsäger, varde ny ansökningstid
kungjord, och lägenheten tillsatt i
vanlig ordning. Skulle den, sorn vid valet de flesta
rösterne erhållit, öfverbevisa» om obehörigt förhållande
vid profvet, eller om röstvärfning, eller
om olaga lönebeting, efter ty i 9 Artikeln
sägs, och sådant inom ofvan utsatta fatalietid
åklagas, så att han i följd deraf ifrån förslaget
afgår, varde en annan i hans ställe på förslaget
uppförd och nytt val anställdt. Till nytt
val må ock dömas, om vid valet sig tilldragit
de oordentligheter, att obehörig eller jäfvig
befunnen man valet förrättat, eller att Val-längden
ej blifvit justerad i behörig ordning, eller
att ordentligt upprop enligt Val-längden icke
skeft, eller om, genom underlåtenhet att de röstande
till valbordet framkalla, någon röst, sorn
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:0 373. u5
på valets utgång verkan haft, styrkes vara utaf
orätt person afgifven.
§• 52.
Inkomma ej besvär inom den i 47 §• utsatte
tid, vinne Prestval laga kraft, och Consistorium
utfärde, der lägenheten är Consistoriel,
fullmagt för den, som de flesta rösterne vid
valet erhållit, och vare fullmagten å fataliedagen
daterad. Är Gället Regalt, inberätte Consistorium
valets utgång till Kongl Majit, och
insände, jemte valhandlingarne, äfven sitt Förslags-Protocoll
samt alla ansökningarne nied sina
bilagor. Kommande sålunda hvad hittills
varit stadgadt, så väl om upprättande af nytt
förslag efter valet, söm om underrättelse till
Konungens Befallningshafvande i I änet om valets
laga stånd, att hädanefter upphöra.
§• 53*
Blifva rösterne vid valet till en Consistoriel
lägenhet lika delade emellan 2;ne elier alla
tre föreslagne, så att ingendera pluralitet erhållit,
afgöres genom lottning inför Consistorium,
sedan valet vunnit laga kraft, hvilkendera
af dem lägenheten skall tillfalla. Härvid
ege så väl de föreslagne att sjelfve eller genom
Ombud, som ock Församlingen genom Deputerade,
att, der de så åstunda, vara tillstädes,
hvarföre den till lottning utsatta dag i tillräcklig
tid, genom vanligt anslag, kungöras skall.
Sådan lottning ege ock rum, der förenämnde
likhet i röstetal genom afgjorda besvär skulle
uppkomma.
Ii6 Exp. Uti7(. Förslag tili and. Skrif v. N;o 07J.
Art. g.
Om ansvar för olagligheter vid Prestval
• samt om föreskrift i afseende pä besvärs
fullföljande i sådana null,
§• 54*
Ali röstvärfning till Prestval vare strängeligen
förbjuden. Skulle någon af de föreslagne
i sin Profpredikan genom något yttrande
om sin person, sina förtjenster och öden eller
om sina medföreslagne, eller ock sjelf, eller
genom ombud, medelst gåfvor, löften, hotelser,
eller andra olaga medel, under kringresande
i Socken, eller eljest, hafva sökt förskaffa
sig röster; densamme skall ifrån Prestembetet
på ett halft års tid skiljas och sitt förslagsrum
förlustig vara. Annan Prestman, som uti
predikningar eller andra prestliga förrättningar,
något andrager om de föreslagne, eller om det
blifvande valets utgång, straffes likaledes med
«tt halft års suspension. Hvar och en i öfrigt,
som till röstvärfning sig bruka låter, ehvad
han derom varit anmodad, eller icke, bote 50
Rdr och vare ogillad hans egen'röst, i fall han
röstegare är. Tjensteman, som sig sålunda förgår,
bote dubbelt. Fiscaler och andra Kronobetjente
vare vid 20 Rdrs böter förbjudne att
vid Prestval vara närvarande. Åro de sjelfve
röstegare, må de skriftligt votum afgifva.
§• 55*
Alla förbrytelser under påstående Frågooch
Valdagsförrättningar; såsom oljud, kifvan
-
Exp. Utah. Förslag till und. Skrif». N:o 373. 117
de, slagsmål, svordom, dryckenskap eller dylikt,
hvarom anmärkning skall i Protocollet upptagas,
ligge i tväböle emot hvad Lagen å slika förbrytelser
eljest utsätter. Förolämpande emot Valförrättaren
, eller Val-Notarien, vare sig med
ord, åthäfvor eller gerning, straffes, enligt 18
Cap. 8 §. Missgernings-Balken och Kongl. Förordningen
den 20 Januarii 1779, såsom förbrytelse
emot dem, aom i Embetsärenden stadde äro.
§. 56.
Prest, 60m finnes 6å förgäten af sin heder
och sin pligt, att han före valet ingår i aftal
om blifvande löneförmoner och rättigheter, varde,
enär sådant inom ofvan föreskrifna fatalietid
bos Consistorium anmäles och derefter inför
verldslig Rätt åtalas och i bevis ledes, ifrån
Prestembetet afsatt.
§• 57*
Den eller de af Församlingen, hvilka med
någon af de föreslagne eller dess Ombud, före
valet, ingått slik öfverenskommelse, piikte Tio
Rdr hvardera och vare uteslutna från all rösträtt
vid det nya val, som, i följd af det åtalade
och bestyrkta lönebetinget, kommer att ega
rum. Beträdes en hel Församling att i olaga
aftal om Preslrättighelers utgörande hafva ingått,
bote hvar .röstegande för sig, och upphöra
för den gången Församlingens valrätt. Är fråga
om en Kyrkoherde-beställning, fylle Consistorium
förslaget, jemlikt FÖrfattningarne, och
insände detsamma i5 underdånighet till Kongl.
Maj:t, som en af de föreslagna i Nåder utnäm
-
n8 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 3y3.
ner. Innehafvare af Jus Patronatus, tom förrbemälde
olaglighet begär, vare Palionrätten för
sin person förlustig; och utnämne Konungen till
det lediga Pastoratet, efter förslag, en af de af
Consistorium derå uppförde. Comministersbeställningar
tillsättas i bägge dessa fall af Consistorium.
§• 58.
Till öfvervarande af Rättegången, då Prest
för röstvärfning eller olaga beting om Presträttigheter
lagföres, bör, såsom i andra Prest rörande
brottmål, Consistorii-Fuliniägtig förordnas;
och vare hans åliggande att Domstolens
Utslag i målet till Consistorium skyndsamt insända.
§• 59-
Alla böter, som i denna Artikeln utsatta
blifvit, gånge till tväskiftes emellan Åklagaren och
Församlingens fattige.
§. 60.
I alla Utslag, som ej mindre af Consistorier
än verdsliga Under-Domstolar samt Rikets HofRätter
meddelas, i anledning af der anförda besvär
i Prestvalsfrågor, vare jemväl tydlige och
fullständige besvärs-anvisningar intagna, i likhet
med hvad derom för hvarje Rätt i serskilda
Författningar stadgadt är, på det att den eller
de, som med sådant Utslag äro missnöjde,
ej må vara i okunnighet om den ordning, i hvilken
de ega att sin talan vidare fullfölja, om de
dertill sig befogade finna.
Exp. Utslc. Förslag till und. Shrifv. N:o 373. 119
Art. 10.
Om enskilda sladgandeft för Prestval, samt
om tiden för denna Förordnings uppläsande.
§. 61.
För Prestval i Hufvudstaden gäl le de Författningar,
som för desamma äro eller blifva
serskildt utfärdade. Da Församlingar, så väl
derstädes, som i Landsorterne, hvilka, i afseende
på Prestval, af ålder innehaft serskilda i
Nåder förunnade privilegier och reglementen
eller, genom häfdvunnet bruk, vedertaget valsätt,
vare dervid jemväl hädanefter bibehållne. Kommande
härmed för öfrigt alla, i förevarande ämne
gifna, Nådiga Stadgar och Förordnanden att
såsom upphäfne anses.
§• 62.
På det någon okunnighet, om hvad i dpnna
Förordning blifvit stadgadt, icke förebäras
må; så bör densamma, endast med undantag af
irsta och arra Artiklarne 1—t),) uti de För
samlingar,
der Pi estval skall hållas,uppläsas å ilen
Söndag, då Consistorii Missiv om Profpredikan»
terne kungöres.
i?.o Expeditions* Utskottets Memorial, N:o 374.
N:o 3y 4-
Memorialj mecl öfverlemnande af Förslag till
Författning^ angående Brännvinsbränningsrättigheten.
Då Expeditions-Utskottet härhos till R. H. St:s
justering vördsamt öfverlemnar Förslag tili Författning
om grnnderne för Brännvinsbränningsrättigheten
j afgifterne derföre samt om hvad vid
tillverkning och försäljning af Brännvin iakttagas
börj får Utskottet vördsamt anmäla, all,
ehuru uti Bevilluings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens i ämnet afgifna och
med vissa modificationer af R. II. Sl. hifallna
Betänkande!), ]S:iis 6, 16 och 27, hvarje Artikel
eger en inom sig åsatt numerföljd af paragrafer,
Expeditions-Utskottet likväl, i öfverensstämmelse
med hvad vid öfrige Förfatlningsförslag
liån R. II. Sirs sida blifvit under innevarande
Riksdag iakttaget, låtit numerorduingen
af §. §. uti den föreslagna ifrågavarande Förordningen
fortgå alla Artiklarne igenom, hvilken
åtgärd, såsom dessutom ledande till enkelhet
och reda vid citationer af §, §., R. II. St.
torde behaga gilla och godkänna.
Sedan, enligt R. Sirs beslut, 5: te §. af 1824
års Kongl. Kungörelse, angående Brännvinsbränningen,
hvilken §. handlar om medgifna undanlag
från det allmänna stadgande, att den åt
Hemmansegare dittills lemnade tillåtelse alt,
emot ökad afgift, begagna, högsta pannerymden
för
EXpcditi o ns-Ut*ko t tets Memorial i N:o 37 4- tät
för den dass, hvarinom Hemmanets rätta pannerymd
inskränktes, skulle dädanefter upphöra,
alldeles utgått i R, Sirs nu lifgifvande förslag till
ny Förordning i berörde afseende, har Expeditions-Utskottet,
som ansett deraf vara en ovilkoriig
följd, att den i to §. af högstberörde
Nådiga Kungörelse befintliga mellanmening: ”elller
ock uppgifvit annan än den högsta panne”rymdj
hvaraf de till enkel afgift hinde sig
”begagnaj” böra utur ifrågavarande förslag uteslutas,
alltså vid förslagets redaction sådant
iakttagit, och-tijl R. II. Sits gillande skolat vördsamt
öfverlemna.
Vidare, och då, enligt elen underrättelse
Utskottet erhållit, tiden för Bränneri-Bolagens
i Städerne Stockholm och Carlscrona Brännvinsbrännings-
och Destilleringsrättighet, på grund,
af Kongl, Brefvet den 18 Äng, 1824» Upphört
med den 1 Jan. i8a5, samt Arrende-Contractet
med fram lidno Commerce-Rådet Björnbergj
rörande Brännvinsbrännings- och Destilleringsrättighet
i Götheborg upphörer med Mars månad
innevarande år, har Utskottet ansett 13
i oftanämnde Kongl, Kungörelse, eller 12 §. i
den af de sammansatte Utskotten föreslagna nya
Förordningen böra derifrån utgå; och är alltså
samma §. uti närlagde förslag utesluten.
I 3o 3 Art* angående uppmätning of
pannor, som hädanefter undergå stämpling,
liar Utskottet trott sig, utan att minska tydligheten
af det utaf de sammansatte Utskotten föreslagna
stadgande, kunna och böra utesluta de
Bihang t, R. Sts Erot. tolde Sami. 2 Bartdi j 11i!J’t> i0
isa Bil. t. TLxped.-TJtslottets Memorial, N:o 374.
i §:s 2 morn., näst efler ordet ”vatten” befintlige
orden: ”eller annat flytande ämne.”
Slutligen, och i afseende på de respective
Riks-Slåndens fattade beslut, angående de af
Höglofl. Bevillning*- samt Allmänna Besvärsoch
Occonomie-Utskotlen föreslagna förändringar
af stadgandena i 1824 års ofvanhögstberörde
Kongl. Kungörelse, har Expeditions-Utskotlet,
efter behörigen tagen del af dessa beslut,
funnit de sammansatte Utskottens (p. 28*
Betänkandet N:o 27,) lemnade uppgift, det de
3:ne Ofrälse Stånden beslutit, alt i3 §. i 3
Art. af mcranämnde Kungörelse borde alldeles
utgå, i så målto vara origtig, att Hedervärda
Boude-Ståndet, för dess del, icke förklarat ett
sådant uteslutande böra es» rom; hvadan, och
då aine Stånd i beslutet härom stannat emot a*
och frågan om §:s uteslutande alltså, enligt
Biksdags-Oi dningens föreskrift, lärer förfalla,
Expedit ions-Utskottet ansett sig böra ifrågavarande
§ af 18 <4 års Konsl. Kungörelse bibehålla
i förslaget tili den nya Förordningen.
Underdånigt Förslag till Författning om grunderna
för B rännvinsbränirings rätt igheten, afgifterne
derföre, .sami öih hvad vid tillverkning
och försäljning af Brännvin iakttagas
bör.
■Första Artikeln.
Om Brärmvinsbrännirigsrättigheten.
1 §•
En fri brännvinsbränning, af hvad tjenligt
Bil. t. Exped.-UisAoUcts Memorial, N:o 374. ia3
ämne eller växt som helst, skall, med den pannerymd
samt emot de afgifter och öfriga vilkor
här vidare föreskrifvas, vara tillåten hela
året igenom, så framt icke högst vigliga om-,
ständigheter föranleda inställandet af denna tillverkning.
Brännvinsdestillering vare alla lider af året
tillåten, men endast för dem, som till Brännvinsbränning
äro berättigade.
2 §•
Rättigheten lill brännvinsbränning skall på
Landet åtfölja Hemman och Hemmansdelar, nied
åsatt mantal efler Jordeboken, bebyggda, med
serskild åbo försedda utjordar oell andra lägenheter,
hvilka uti ordinarie elier extra ordinarie
Rotering deltaga eller Rotefrihetsafgift utgöra,
äfvensom icke roterade, men med serskild ränta
till K. M. och Kronan eller innehafvare af K.
M:ts och Kronans rätt belagda Torp-lägenheter,
samt i Städerne den till hvarje Stads område hörande
jord.
3 §.
Den Brännvirtspannerymd, hvarmed tillätes
alt bränna, skall beräknas och intill och med
nästa Riksdag bestämmas efter Hemmanets, Hemmansdelens,
Lägenhetens eller Stadsjordens värde
vid i83o års Taxeringar, under iakttagande,
att i denna taxation, såsom grund för Brännvinsbränningsrättigheten,
ej får ingå värdet för
byggnader till högre belopp, än som motsvarar
högst i-4:del al jordens värde, hvilket stadgande
gäller för åbyggnader, så väl å Landet, som
ia4 Bil. t, Exped.-TJtskoltats Memorial, N:o 374.
å Stadsjord utom Slädernes staket; och må Panlior
begagnas, enligt nedanstående fördelning:
För Hemman, Lägenhet eller Stadsjord,
som i värde understiger eller uppgår till och
nied 5oo Rdr, en pannerymd af 20 kannor;
derifrån till och med 750 Rdr, Tjugufem kannor;
1.000 Rdr, 3o kannor;
.2,00a Rdr, 35 kannor;
3.000 Rdr, 40 kannor;
4.000 Rdr, 45 kannor;
5.000 Rdr, 5o kannor;
6.000 Rdr, 55 kannor;
7.000 Rdr, 60 kannor;
8.000 Rdr, 65 kannor;
9.000 Rdr, 70 kannor;
10.000 Rdr, 75 kannor;
11.000 Rdr, 78 kannor;
12.000 Rdr, 81 kannor;
13.000 Rdr, 84 kannor;
14.000 Rdr, 87 kannor;
15.000 Rdr, 90 kannor.
En Brännvinspanna af sistnämnde rymd eller
90 kannor, kokrummet oberäknadt, vare den
högsta, hvaraf jordegare eller innehafvare af
hans bränningsrättighet må sig begagna i ett
verk och å samma egendoms bohlstad, ehvad cgendomen
till större eller mindre belopp öfverstiger
15,ooo Rdr i värde; och sorn förestående
Tariff endast afser enkla pannor, bör för öfrigt
härvid iakttagas, alt sammanräknade kannerymden
af de tväune eller flera pannor, som vid
Konstbränn elier lill brännvinsbränning begag
-
Bil. t, Exped.-Vtskattels Memorial, N:o 374- »^5
nas, icke får öfverstiga den pannerymd, hvarmed
brännvinsbränning med enkel panna, enligt
samma Tariff, får verkställas.
Detta stadgande om högsta rymd eller kannetal
galle ej i afseende på sådana, vid Ätticke-Fabriker
befintliga, pannor, som, med Kongl. Maj:ts
serskilda Nådiga tillstånd för brännvinsbränning
till Ättickeberedning begagnas.
5 §•
Egare eller Brukare af Hemman och Lägenheter,
de der innehafva flera sådana egendomar
eller egendomsandelar, hvilka med deras både
folk och dragare skötas och drifvas, och äro
belägna inom högst en mils afstånd från den
ort, hvarest egaren eller brukaren är vistande, boende
eller mantalsskrifven, vare berättigade att
blott på ett enda af dessa ställen utöfva brännvinstillverkningen
för alla Hemmanen, Hemmansdelarne
eller Lägenheterne tillhopa,oel- det med
så stor pannerymd, som svarar emot hvad för
egendomarnes sammanräknade värde jemlikl Tariffen
belöper, dock icke i något fall öfver den
i 4 §• bestämda höjd.
6 §.
På Landet stånde bränningsrätlighetens innehafvare
öppet att densamma, ostyckad, upplåta
åt annan å Hemmanets, Hemmansdelens eller
Lägenhetens egor boende person, så vida
denne icke är sjelf berättigad att brännvinsbränning
idka; äfvensom det vare tvänne eller
flera inom samma byalag obetaget att, emot samfälldt
erläggande af den på gemensamma Brännviiisredskapen
belöpande brännvinsbränningsaf
-
ia6 Bil. t. Exped.-Utshottets Mémorial, N:o 374.
gift och behörig anmälan vid Mantals-och Skattskrifning,
deras brännvinsbränningsrättighet utöfva
med gemensam, på en viss uppgifven lägenhet,
inrättad panna, livilken dock aldrig må
öfverstiga Femtio kannors rymd eller vara af
annan, än vanlig enkel construetion.
7 §•
Af de fleste röstegande invånare i hvarje
Stad må det bero, alt i den ordning, som uti
hvarje Stad för beslut om Stadens inkomst eller
utgift iakttages, bestämma huruvida den Brännvinsbränning,
hvartill Staden, efter värdet af de
serskilda jordiotterne är berättigad, skall åt dessas
innehafvare upplåtas, eller för Stadens gemensamma
räkning ulöfvas, och om Brännvinsbränningen
skall ske med serskilda pannor,
efter hvarje jordlotts värde, eller ock i
ett eller flera sammansatta verk, efter alla eller
flera jordlotters sammanslagna värde; dock får
af sådana föreningar icke begagnas större, än
en r)o-kannors, på visst uppgifvet ställe inrättad,
panna af enkel beskaffenhet, derest Kongl.
Maj:t icke, i betraktande af serskilda omständigheter,
annorlunda redan förordnat eller framdeles
förordnar.
8 §.
Pannerymden och stället, der brännvinsbränningen.
skall ulöfvas, uppgifves vid Mantalsskrifningen
för följande året, enligt af Justeraren
åsatt kannetal, med afdrag af två kannors
kokrum, för alla pannor af under till och med
fyratio kannor, samt tre kannors kokrum för alla
pannor öfver fyratio kannors rymd, hvaref
-
Bil. t. Exped.-Utsliottets Memorial, N:ol374. 127
ter debitering sker, ehvad de äro inmurade eller
lösa, med uteslutande af bråk vid beräkningen,
derest öfverskottet ej uppgår till fullt en
kanna. Ej vare skattskyldig förbunden att vid
Mantalskrifningen uppvisa Stämplingsattest icke
eller Mätningsbetyg, undantagande å ostämpla*
de Tackjernspannor; och ege han dessutom rätt
att hänvisa till den förra året uppgifna pannerymd,
med åliggande alt för uppgiftens rigtighet
ansvara; dock bör i den skattskyldiges Debetsedel,
för hvarje år, af vederbörande införas
det fastighetsvärde, hvarefter brännvinsbränning
får ega rum, till upplysning om den paulierymd,
som i grund deraf får begagnas.
9 §• ,
Ålla å en tomt, eller i en byggnad, eller
under samma tak, eller å samma egendoms bohlstad
varande pannor skola väl, för nödig sä*
kerhets vinnande, till rymden serskildt uppgifvas,
men vid debiteringen bör deras rymd ovilkorligen
sammanslås, och denna grund jemväl följäS
vid redogörelsen i afseende på pannerymden,
så väl från Taxerings-Comiteerne och Kongl.
Majrts Befallningshafvande, sorn från Kongl. Majrts
och Rikets Kammar Collegium; dock må den sålunda
sammanslagna pannerymden aldrig öf*
Verstiga Nittio kannor.
ib §.
Mantals- och Skatt.ckrifVarne åligge det att,
inom medlet af Jänuarii månad, efter Mantalsoch
Skatlskrifningshandlingarne, Socknevis upp*
rätta förteckningar på de 'lill brännvinsbränning
berättigade personer, som antingen afsagt
i>B nu. t. Exped'_Vtsiöttets Mcmorial N:o
sig utöfningen af denna rutt n
nerymd till afsitta ! -i e någon pan.
nili oen icke unn r . ,erak"»"d» v/d Ma,n„l Jr/f.
således icke n" P Egenheter, å hvilka
de til! uppgiften inskränk" hf- 6,1 • ffrh4llan“
ftr utöfvas, hvilka ffirtpl .^""^bränning
K. M:ts Befallningshafvande"111^3" ,nSändas tUl
lemna vederbrandfodel fl r T ?SV““ ^
hörande dessutom en idan f? , t.ochrcftcr«J"?
Soolen .U
taaS?* ,«**■ Brännvins
he
iåUt anteckna^ nL'ld .M«taJ«Wfningen loen
sådan ratt ! * sedermera åstundar att
■ - . T/ 1 begagna, anmäle s/V derom 3 T
dé n'r!,„^£ l,t^1 st”:
Uppt6'rdVaUénS1r!“,d,hn1’lé,i?<,n 'j“
rymdsafgiften hprälr? J r- , ^°Pande pannelen
af året från n i /°^ cJen äterstående de
der
JÄS'" mä"ad- l"™“*
Andra Artikeln\
Om Bevillnings-af'giftterne,
ningen äroTSjrff ^‘sn''
KO of Hemmane- och Sl,djord„Sr,£
f0r l,mleka"»a Brta,/„, ;„m ^
året
30 47 11 44 65 31
36 48 12 — 66 33
4 49 12 44 67 34
20 50 13 - 68 36
36 51 14 - 69 38
4 5‘2 '5 — 70 40
-24 33 16 - 71 4-2
- 64 '-7 - 72 46
2 1 45 18 - 73 47
- 46 19 - 74 40
24 57 20 - 75 55
- 58 2 1 — 76 5c
24 59 42 -'77 57
Bit, i, Expcd.-UitkoUets Memorial, N;o 874. 129
året tillverkas skall erläggas En skilling Banco „
i bevillning,men om denna tillverkningsheviliiiiugicke
uppgår till lika eller högre belopp, än det
Sorn, enligt härefter i i3 §. intagne Tariffer och
bestämmanden för Brånnvinsredskapen, belöper å
den tillåtne’pannerymden nn m , skall Bevilltiingen
dereiter såsom minirni-afgift utgöras.
i3 §.
Minimiafgiften för de vanliga nu brukliga
enkla pannorna, så väl å Landet, sorn i Städerne>
bestämmes och beräknas på följande sätt efter
Tariff N:o 1.
Bihang t. R. S:s Fröt. wide Samt. a Band. 1 Hä
karine
ta I.
kan neta!.
Jeanne
tal.
kanne
ta].
i3o Bil. t. Expetl.-Utsloltels Memorial, N:o 374»
Denna afgift för enkla Pannor förhöjes: 1:0 för
begagnad Mäsk värmare, med a5 procent; 2:0 för
enkel Reetincalor, med 33§ procent; och 3:o för
dubbel Reclificalionsapparat, t. ex. den Elglundska,
med 5o procent.
Men för så kallade Pistoriska Brännvinslillverkningsredskap,
efter för närvarande bruklig
construction och sammansättning, skola
minimiafgifterne, beräknade efter Pannornas sammanslagna
pannerjmd, jemlikt 1 Art. l\ §, blifva
de, som upptagas i efterföljande
Tariff N:o 1.
Bil. t. Exped.-Utsliottets Memorial, N:o 374- i3i
För enkla Pistoriska Pannor, hvilka icke få
begagnas till störrepannerymd än 65 kannor,kokrummet
oberäknadt, erlägges afgift i lika förhållande,
som ofvanstående Tariff utsätter, så
att för en /j5 kannors panna betalas poRdr o.
s. v. till 65 kannors panna, hvarföre afgiften
blifver 150 Rdr.
Skulle någon af ett nytt annorlunda beskaffadt
Brännvinsredskap, än ofvan afsedt är, vilja
sig begagna, anmäle han sig hos K. M:ts Befallningshafvande,
som, efter inhemtad noga
upplysning om redskapens sammansättning, rymd
m. m., derom till K. M:t afgifver underdånig
berättelse, med förslag så väl på afgifterne,
som på den storlek, hvilken efter de i denna
Författning för Brännvinsbränning i allmänhet
gällande grunder må 5'ökanden beviljas; beroende
sedermera på K. M:ts Nådiga pröfning, emot
hvilka afgifter och till hvad storlek, i förhållande
till den högre tillverkning, som med
den nya inrättningen kan åstadkommas, bruket
deraf må varda tillåtet.
14 §.
Hvar och en, som beräknar sin brännvinstillverkning
hafva uppgått till större kannetal,
än som svarar emot minimiafgifterne•, uträknadt
efter 1 sk. per kanna, bör vid Mantals- och
Skattskrifningen uppgifva det qvantum brännvin,
som han, tinder det förflutna året, räknadt
från den 1 October föregående året, till
samma dag det innevarande, tillverkat, med den
till kannerymden jemväl uppgifna Brännvins
-
i3i Bil. t. Exped.-Vtskottets Memorial, N:o 374.
pannan ; men som de uti denna Förordning föreskrifva
forändringar uti det, som 1824 ärs
Kongl. Kungörelse, angående Brännvinsbränningen,
stadgar, ej komma att till efterlefnad gälla
förr, än ifrän och med början af år 1851,
och det sälunda väl kommer att åligga en hvar,
att, vid Mantals och Skattskrifningen hösten
år 18J0 uppgifva så val den pannerymd, som
öfrige med afgift belagde inrättningar, han vill
begagna, och hvarefter han kommer att beskattas,
men tillverkningsbeloppet för det då
började brännings-året icke förut kan bestämmas;
alltså blir det först vid Mantals- och 5kattskrifningen
om hösten 185* > som nämnde belopp
bör för det då förflutna året angifvas, och
skall derföre i Debetsedlarne serskildt uppföras
löpande årets afgift, enligt 15 och serskildt
beloppet för det qvantum brännvin, den
skattskyldige uppgifvit sig hafva derutöfver,
under föregående året, tillverkat.
15 §•
Ehvad de föreskrifna brännvinstillverkningsuppgifterne
meddelas, eller icke, äro Berednings
och Taxerings Comitéerna icke endast
berättigade utan jemväl förpligtade, att, på
grund af inherntad kännedom af förhållandena,
samt efter ed och samvete påföra den afgift,
hvar och en, sorn anses hafva tillverkat ett
större kannetal brännvin, än som, efter ofvananförda
grund, svarar emot minimi-afgifterne,
hvarvid i synnerhet bör fästas afseende på sådana
Brännvinsbrännare, hvilka i möjligaste
Bil. t, Exped.-V tskottets Memorial, N:o 374* l33
måtto söka uppdrifva sin tillverkning eller bränna
längre tid, än 8 månader af året, eller begagna
sådana, i denna Författning ej serskildt
taxerade inrättningar, hvilka anses kunna öka
productionen af brännvin utöfver vanlig beräkning.
Den högre brännvinsbevillning, Comitéerna
fastställa att utgöras utöfver hvad uppgifvet
är, skall, såsom resterande Bevillning, de
betalande påföras och af dem uttagas,
16 §.
Enär Comitéerna ega lika rättighet att granska
och höja uppgifterna, angående brännvinstillverkningen,
som dem förut tillkommer, i
afseende på uppgiften till taxering för fast egendom
eller rörelse, så eger för felande uppgift
ingen annan påföljd eller annat ansvar rum,
än att Taxerings-Comitén eger rättighet att ålägga
afgift för så stor tillverkning, sorn den
på ed och samvete anser vara verkställd,
17 §•
För alla vid Fabriker varande Pannor öfver
90 kannors rymd, hvilka, med K. M;ts serskilda
Nådiga tillstånd, begagnas till brännvinsbränning,
utgår afgiften efter fyra skillingar för
hvarje kanna, beräknadt för hvarje månad under
året, pannan nyttjas till brännvinsbränning J
kommande följaktligen vid Ätticke - Fabriker
denna afgift att ega rum endast då brännvin
med berörde pannor tillverkas, men icke då de
ämnen, som vid destillationen användas, directe
ingå, i form af så kallad förbränna, till ättickemassan,
ä34 Bil. t. Exped.-lJtsTiottets Memorial, N:o 374.
18 §•
Den till brännvinsbränning berättigade, som
ej åstundar utöfva den i \ :sta Art. 5$. bestämda
rättighet med så stor pannerymd, Tariffen
efter egendomsvärdet tillåter, betale panneafgift
endast i mon af den pannerymd han
nyttjar.
19 $•
Vill någon uti flera smärre pannor inom
samma verk, ehvad de brukas till drankning
eller till klarning, fördela den på det hela belöpande
pannerymden, vare sådant oförvägradt,
dock utan förändring i den fastställda, efter
pannornas sammanräknade rymd utgående, afgiften.
20 §.
I de händelser, da, för längre eller kortare
tid, K. M:t skulle i Nåder finna nödigt att
påbjuda brännvinsbränningens inställande, skall
pannerymdsafgiften förminskas till i:8-del för
hvarje månad ett slikt förbud varar, utan beräknande
af Junii, Julii, Augusti och September
månader.
21 §.
Destilleringspannor af högst 6 kannors rymd,
kokrummet inbegripet, må utan serskild afgift
och beräkning nyttjas af dem, som till brännvinsbränning
äro berättigade. Apothekare i
Riket tillåtes, alt ulan serskild afgift betjena
sig af Destilleringspannor till högst 50 kannors
rymd, och der apotheksrörelsen gör bruket
af flera pannor af nöden, må likväl ej of
-
Bil. t. Exped.-UtshotCels Memorial, N:o 374. i35
ver tre sådana nyttjas, nemligen en på 50, en
på 18 och en på 9 kannor, utan allt afdrag för
kokrummet.
22 §.
Afgifterna efter egendomsvärdet skola vara
beständiga och på Landet äfvensom i Städeme
salunda utgöras, att 8 skillingar erläggas
för hvarje jooo:de Rdr af värdet å den egendom,
för hvilken tillverkning är medgifven.
Likväl må denna afgift aldrig understiga fyra
skillingar.
25 §•
För salu af brännvin komma Gästgifveriet
att, utom den vanliga Bevillningen, erlägga
Fyra, Sex, Tio, Femton, Tjugufem till Trettio
Rdr, samt tillåtna Krogar och Näringsställen
Tio, Femton, Tjugu, Tjugufem till Femtio Rdr,
efter deras mer och mindre förmonliga läge,
enligt pröfning af Taxeringsmännen, hvilka icke
allenast må , utan äfven böra bestämma en högre
afgift, än den här i allmänhet stadgade, då afsättningen
anses vara af den utmärkta betydenhet,
att den, jemförelsevis med andra Krogar
och Näringsställen, skäligen fordrar en sådan
förhöjning.
Alla Näringsställen i Städerna betala denna
afgift, likasom Krogar, men då en Krögare
tillika är Borgare, och i sådan egenskap taxeras,
utan att innehafva annan rörelse, än krögeiiet,
så är han befriad från serskild afgift
efter denna §.
De Gästgifverier, hvilka endast anses såsom
i36 Bil, t, Exped.-Viskottets Memorial, N:o 374*
Skjutsombytningsstäilen, och på slik grund ärö
från Bevillning, efter 2 Art. i Bevillnings-Stadgan,
frie, erlägga icke eller denna afgift.
24 5-
Uti de orter af Dalarne, hvarest en ut»
sträckt hemmansklyfning är tillåten, må, i stället
för den minsta hemmansskatten, denna Bevillning
utgöras efter Rotarnes delningsvärde.
25 §.
En procent af den summa, som genom
Brännvinsbevillningen inflyter, skall innehållas
och till K. M:ts och Rikets Stats-Contoir ingå,
för att, enligt hvad af K. M:t, efter PröfningsComitéernes
underdåniga förslag, för hvarje Län
fastställes, användas till ersättning för det ökadé
besvär och de kostnader, hvilka med debiteringen
och redovisandet af denna Bevillning
äro förenade.
Tredje Artikeln.
Om Brännvinsr edskapell.
§. <26.
För att undanrödja alla anledningar till
tvister ora Brännvinspannors beskaffenhet och
ej motverka en loflig industri, som genom förbättringar
i redskapens sammansättning söker
besparing af bränsle, tid eller arbetskostnad,
skola hädanefter pannor eller kittlar och öfriga
för brännvinsbränning nödiga redskap vara
tillåtna, af hvad metall eller annat tjenligt äm
-
ne
Bil. t. Exped.-Utskottets Memorial, N:o j;4. ' A
ne och i hvad form som helst, med iakttagande
af de vilkor ofvanföre stadgade blifvit,
27 §.
Ej må Brännvinspanna förfärdigas af större
rymd, än som i denna Författning blifvit tillåten;
sker det och finnes sådan pannas innehåll
öfverskrida berörde rymd med mera, än
det tillåtna och i lista Art. 8 §. bestämda kokrummet,
bote den, som henne tillverkat, första
gången 20 Rdr, och, örn han oftare likaledes
sig förbryter, hvarje gång 4° Rdr, samt
blifve alltid den olofliga pannan förlustig.
28 $.
Då Brännvinspannor göras af koppar, jern»
bleck eller annat dylikt ämne, skall det, vid
20 Rdrs vite, vara tillverkarens skyldighet, ej
mindre att förse dem med stämpel af sitt namn
och hemvist, jemte årtalet då de tillverkats,
än ock att besörja, det de varda uppmätta och
stämplade af dertill förordnade Landtmätare
och Justerare; äfvensom skeende förändringar,
med pannor, genom nya bottnarsdnsättning eller
annorledes, böra å Landet, vid enahanda vi»
te för egaren, inom fjorton dagar, sedan han
den ändrade pannan återfått, hos Krortobetjeningen
anmälas, på det pannornas förändrade
innehåll må kunna medelst ny stämpling och
matning utrönas och iakttagas. Verkställes sådan
ändring af handtverkare i Stad, vare han,
vid ofvanutsatta vite, skyldig att föranstalta
om ny mätning genom vederbörande LandtmäBiliong
t. B. S:s Prot, 10.'de Saint, i liand 3 Häjt, 18
138 Bil. (. Exped.~UtsJiottcts Memorial, N:o 374.
tave eller Justerare, dä, om innehållet undergått
förändring, pannan tillika skall å nyo stämplas
och den förra stämpeln utslås.
Å Brännvinspannor af tackjern, som hädanefter
gjutas, böra kannerymden och bruksstämpeln
jemte årtalet utsättas i pannans öfra
kant, vid det vite för Bruksegaren, som
här ofvan stadgadt är.
29 §.
Till uppmätning och stämpling af nya eller
förändrade eller förut ej uppmätta och
stämplade Brännvinsredskap, förordne K. M:ts
Befallningshafvande ett behöfligt antal af Landtmätare
och Justerare i Länen och Städerna,
och tilldele deni vissa district, lämpade efter
hrrars och ens hemvist; och vare, för denna
förrättning, Landtmätare eller Justerare lika ansvarig,
som för Målkärils justering i allmänhet.
Uti de Städer, hvarest eller i hvilkas grannskap
någon Landtmätare icke är boende, må,
till Justerare för Bränningsredskapens mätning
och stämpling, en Magistratsperson kunna antagas.
50 §-
A de pannor, som till brännvinsbränning
begagnas och före denna Författnings utfärdande
ära, efter förut gällande föreskrifter, uppmälte
och stämplade, skall, så länge ingen reparation
eller förändring å desamma sker, pannerymden
beräknas efter deras innehåll, uppmätt
till halsen, derest halsens öppning icke
öfverstiger hälften af pannans diameter, men
Bil. t. Exped.-tJtshotteis Memorial, N:o i3q
uppmätt till och med halsen, då halsens öppning
öfverstiger hälften af pannans diameter.
De brännvinspannor, som hädanefter undergå
stämpling, skola alltid vid uppmätningen
vara försedde med fast eller löst pannebröst,
och utrönes, genom vatten, kannetalet
af deras pannerymd, uppmätt till och med
halsen.
Sådana hattar, på hvilka ifyllningslucka
är anbragt, skola uppmätas till luckans nedersta
kant, och hvad hatten sålunda belinnes nedanföre
denna kant innehålla, sammanslås med
sjelfva brännvinspannans kannerymd, efter afdrag
likväl af kokrummet. Der ifyllningsrör är
anbragt på hatten eller pannan, skall hatten uppmätas
till den i hatten befintliga nedra kanten
af det rör, som är bestämdt att afleda brännvinsångan
till afkylningsredskapen, och hvad
hatten sålunda belinnes innehålla sammanslås
med sjelfva Brännvinspannans kannerymd, likväl
med afdrag af kokrummet; och må ingen
panna stämplas utöfver 93 fulla kannors rymd,
icke eller må något afdrag för kokrummet göras
af Landtmätaren eller Justeraren, hvilken
endast åligger ansvara för pannans rigtiga innehåll
efter den åsätta stämpeln.
51 §•
Mäskvärmare, såsom nu mera tillåtne, må
utan föregången mätning begagnas; men bränningsredskap,
af hvad form och beskaffenhet
som helst, skola, såsom afgift efter pannerymden
underkastade, uppmätas och stämplas, dock
Bil. t■ Exped,-U tskottets Memorial. N:o 374-
roed uteslutande af de öfverskott i rymd, som
ej uppgå till hel kanna.
För de pannor, hvilka vid botten hafva
aftappningsrör nied ventil eller vridhane, må
afdrag ega rum för det, sorn innehålles i röret
emellan pannan och ventilen eller vridhanen;
och bör fördenskull, vid sådana pannors uppmätning,
Landtmätaren eller Justeraren låta så
tilltäppa detta rör, att vatten deruti ej kanintränga.
32 §.
På stampelbara pannor och dertill hörande
lösbröst skall Landtmätaren eller Justeraren
nied stämplar utmärka initiaibokstäfverna af
sitt namn, kannetalet samt året då uppmätningen
skett, och vare han dessutom vid mätning
af pannor i allmänhet pligtig att noga utröna
höjden från midten, af botten till öfversta öppningen,
diametern vid öfra och nedra kanten
samt formen och öfriga dimensioner; öfver
hvilket allt honom ovilkorligen åligger att, utan
serskild betalning, meddela egaren skriftligt
bevis,
33 5.
Landtmätare eller Justerare, hvilken för
att mäta och stämpla Brännvinspanna, kallas
från sitt„hemvist af enskild man, åtnjute derföre
af denne sistnämnde resekostnads-ersättning
och arfvode såsom för andra Embetsförrättningar;
men sker mätningen och justeringen
å det ställe, der Landtmätare eller Justerare
bor och vistas, uppbäre han 6 xst. för hvar
-
Dil. t. Exped -Utskottets Memorial, N:o 374- l4i
je kanna, som den mätna och stämplade .pannan
innehåller. Erforderligt handtlangare!) iträde
vid förrättningen må Landtmätare elier Ju
sterare kunna af panne-egaren äska; men med
behörigen justerade och krönta målkäril bör
han sjelf sig förse.
34 $•
Enär kannerymden i en brännvinspanna
befinnes större, än den uppgifvits, men sådant
kan med skäl anses hafva tillkommit genom
pannans nyttjande eller eldens verkan, vare ej
redskapen underkastade beslag, utan må, vid
derom yppad fråga, förhållandet endast hos
vederbörande anmälas och pannan å nyo stämplas
och mätas, på sätt och under det ansvar,
som i 28 §. och denna Artikel utstakas.
Skulle, vid mätning af brännvinspanna,
stämpeln vara något nött eller sliten, plikte ej
egaren derföre, blott pannans rymd är enlig
med uppgiften vid Mantalsskrifningen,
35 §.
Beträdes Justerare att hafva orätt stämplat
brännvinspannan, skall han, utom det ansvar,
som, följande på ett behörigen verkställdt beslag,
bordt drabba egaren, om denne låtit med
afsigt förändra eller omgöra redan stämpladt
bränningsredskap, dömas tjensten förlustig eller
på längre eller kortare tid från utöfningen
deraf skiljas, allt efter Domarens pröfning, huruvida
förseelsen härrört af uppsåt ellet af stolle
och mindre vårdslöshet.
1^1 Bil. t. Exped.-U tikottsts Memorial, N:o 3y4-
56
Destilleringspannor, som af Apothekare få
för pharmaceutiska behof begagnas, böra mätas
och stämplas i likhet med hvad om brännvinspannors
mätning och stämpling i allmänhet stadgadt
är och under enahanda ansvar.
37 §•
Då innehafvare af brännvinsredskap icke
genom uppgift vid Mantalsskrifningen eller genom
sedermera vederbörligen erhållet tillstånd,
är berättigad att brännvinsbränning med samma
redskap verkställa, skall brännvinspanna,
om den är försedd med fast bröst, vara förseglad,
men om bröstet är löst, skall fthsegling
å detsamma endast ega rum, på det pannan
må till annat behof kunna nyttjas.
58 §.
Den, som hädanefter förskaffar sig brännvinsredskap
utöfver det tillåtna antalet, såsom
panna med fast bröst, löst pannebröst eller hatt,
skall vara skyldig att, inom 14 dagar, efter det
han deraf egare blifvit, sådant hos Magistraten
i Stad, eller hos närmaste Kronobetjent på Landet,
angifva, och de förra redskapen antingen
uti dessa Tjenstemäns närvaro obrukbare göra
eller till förvar å allmänt ställe aflemna. Åstundar
han sedermera att dessa under förvar
ställda redskap för eget behof använda, bör
han först visa, att de af honom innehafvande
redskap äroför bränning alldeles obrukbara, eller
ock aflemna desamma till förvaringsrummet;
och ege haji derefter rättighet att de insatta
Bil. t. Exped.-UtiJioUeli Memorial, N:o 374. l43
redskapen återfå. Vill han åter de öfverflödige
redskapen till annan person öfverlåta, stån
de
sådant honom fritt.
Då någon tillhandlat sig nya eller förut
brukade bränningsredskap och dem afhemtar
eller afhemta låter, bör han, för att icke genom
innehafvandet af sådana redskap åtal och ansvar
underkastas, derå taga forsedel af säljaren,
samt, när brännvinsbränningen är förbjuden,
tillika under transporten hafva berörde bränningsredskap
behörigen förseglade.
39 5*
Varder brännvinsbränning genom serskildt
förbud inställd, då skola, så väl i Städerne,
som på Landet, redskapen förseglas och förseglingen
sålunda verkställas, att allenast pannor
med fast bröst, hattar, lösa pannebröst, pipor
och slang eller andra afkylnings-redskap
sättas ur tillstånd att nyttjas, så att egaren må
kunna begagna de pannor, hvilka ej hafva fast
bröst, till andra hushållsförnödenheter.
Om förseglingen å Landet ega K. M;ts
Befallningshafvande att antyda vederbörande
Kronobetjtnte, som bestämme tid och ställe
dertill i förut utfärdade Kungörelser ; likväl så,
att försegling af inmurade pannor med fast bröst
alltid för sig går på hvarje ställe, der de äro
uppgifne att finnas. I Städerne, hvarest nyssnämnde
redskap, med undantag af inmurade
pannor, böra i allmänt förvaringsrum insättas,
vare detta allt Magistratens åliggande.
Förseglingen skall ske med messingstråd,
144 Bil. t. Exped.-Utskottets Memorial, N:o 37/^.
på det sätt* att densamma trades uti borrade
eller stampade lina hål, och sedan hopknytes
genom en linne- eller blångarnslapp samt förseglas
på båda ändarne med deras sigill, hvilka
det blifvit anbefalldt att denna förrättning
verkställa.
Den till förseglingen åtgående kostnad kommer
att af Kronans medel från Landt-Ränterien
förskjutas, och ersättning derföre att i vanlig
ordning af K. M:ts och Rikets Stats-Con
toir
meddelas emot behörig redo och räkning
.
i Landsholmen; dock må vid dessa tillfällen
rese- och tractamentspenningar af Kronobetje*
ningen icke beräknas.
Från försegling undantages så kallade bröst
eller lock af träd, hvilka i åtskilliga orter af
allmogen nyttjas.
4ö $.
Lands- och Stads-Fiscaler, Krono- och Stadsbetjente
samt andra vederbörligen förordnade
personer, som ega att förbrytelser, rörande
brännvinsbränning, åtala, vare berättigade, enär
de för K. Mus och Kronans rätt och till control
emot underslef anse sådant nödigt, att i
Stad eller på Landet låta å nyo uppmäta förut
upprhäten och stämplad brännvinspanna. Finnes
dervid annat innehåll, än stämpel eller betyg
utmärka, ansvare Justeraren, såsom ofvan
i 29 och 35 §§. sagdt är, och vare egaren saklös,
så framt han icke i underslef vet bevisligen
deltagit.
Fjer
-
CiL f. Exped,-Utskottet» Memorial, N:o 3
Fjerde Artikeln,
örn ansvar för öf verträdelse!' af hvad rörande
Brännvinsbränningen förordnats,
41 $.
Beträdes någon i Städerne eller på Landet,
som till brännvinsbränning icke är berättigad,
eller icke behörigen dertill sig anmält,
att hafva tillverkning eller destillering af brännvin
anställt eller anställa låtit, bote han, ehvad
redskapen är hans egen eller andrrs, hvarje
gång trefallt det belopp, hvartill afgiften för
den dervid olofligen brukade pannan eller kittel
med bröst eller hatt, efter behörig mätning,
skulle uppgått, om den lofligen varit nyttjad;
dock, enär, efter sådan beräkning, böterna
icke stiga till 33 Rdr 16 sk., pliktfälles förbrytaren
till detta minsta belopp. Lag samma
vare, om någon till brännvinsbränning berättigad
bränner eller destillerar brännvin med större
eller annorlunda beskaffad redskap, än hvartill
han är berättigad och sig anmält. Belinnes
någon nyttja en eller flera brännvinspannor
af sammanlagdt större rymd än 90 kannor
Utom kokrummet, beräknas böterne för 90
kannor till trefallt afgiften, på sätt förut stadgadt
är, och till 10 Rdr för hvarje kanna derutöfver.
Vare ock i alla ofvanberorde fall de
vid förseelsen nyttjade redskap och det tillverkade
brännvinet förbrutna, den händelse undantagen
i afseende på redskapen, att egaren
gitter bevisa, att de blifvit fiån honom stulna.
Bihang t. R. S:s Prot. wide Sami. i Band, j Haft, 19
'rj6 Bil, t. Exped.-Utshottets Mcmorial, N:o 3f4-
Då, enligt 2 Art. Qi §, destilleringspannor,
af högst 6 kannors rymd, få af de till
biänvinsbränning berättigade obehindradt brukas,
må icke, äfven i det fall, att brännvinsbränningen
är inställd, destillering med sådana
pannor anses oloflig eller ledande till ansvar.
42 §.
Sur tillmäskning, tillredd äfven med malt
och jäst, må utan ansvar, jemväl den tid brännvinsbränningen
kunde vara förbjuden, användas
för ladugården, enär den, som sig deraf under
loppet af något år begagna vill, sådant innan
årets ingång bevisligen anmält hos Kronobetjeningen,
hvilken, i följd häraf, eger med
synnerlig uppmärksamhet tillse,att oloflig brännvinsbränning
dymedelst icke må föröfvas. Men
skulle någon, som till brännvinsbränning icke
är berättigad, eller sig icke dertill behörigen
angifvit, eller, under den tid brännvinsbränningen
är inställd, någon, som eljest eger frihet
att densamma utöfva, befinnas hafva sur tillmäskning,
med malt och jäst tillredd, utan att
han, på sätt ofvanberördt är, härom hos Kronobetjeningen
gjort anmälan, bote han 10 Rdr
och förlore tillmäskningen; dock håfve den,
som till brännvinsbränning är berättigad och
sig dertill vederbörligen antecknat, tillstånd
att, när förbjuden bränning åter frigifves, begagna
de tre sista dagarne af förbudstiden till
inmäskning.
43 §•
Verkställes brännvinsbränning, då den för
-
Bil.t. Exj^ed.-JJtsliottets Memqrial, j\r:o 37b i47
bjuden är, af någon, ehvad han dertill eljest
vore berättigad eller icke, bote han fem gånger
beloppet af den afgift, som för den dervid
nyttjade pannan eller kitteln, med bröst eller
hatt, om den lofligen varit brukad, skolat erläggas,
likväl så, att böterna ej må understiga
femtio Rdr; hvarförutan de nyttjade redskapen
och det tillverkade brännvinet alltid vare förbrutne.
Begår han sådan förbrytelse tredje resan,
blifve han dessutom för två år förlustig
rättigheten att brännvin tillverka. Anställes
brännvinsbränning, då den förbjuden är, uti
Bränneri, hvarom flera sig förenar, skall, jemte
det redskapen och det tillverkade brännvinet
derigenom förverkas, Bolaget i hvarje fall erlägga
dubbla böter emot de här ofvanutsatta;
och om öfverträdelsen tredje gången eger rum,
vare tillika de i Bolaget deltagande Stadens
invånare för två år förlustige rättigheten att i
någon sammansättning om brännvinsbränning
ingå.
Nyttjar någon till brännvinsbränning, när
den inställd är, redskap af större rymd, än den
högst tillåtna, straffes han serskildt derföre,
såsom i 41 §. sägs.
44 §•
Skulle den Hemmansegare eller Brukare,
hvilken, jemlikt 1 Art. 5 §, är berättigad att
på ett enda ställe utöfva brännvinstillverkning
för flera, nära hvarandra belägna, honom tillhörande
hemman och lägenheter, beträdas att
tillverka eller låta tillverka brännvin på annat
Bil. t, Exped.-Utskottets Memorial,N:o 3?4<
ställe, än det af honom bestämdt uppgifna, böte
han lika med den, som utan lof och rättighet
brännvinsbränning idkar.
Lag samma vare för den hemmansegare,
brukare eller innehafvare, som upplåtit sin
brännvinsrättighet åt annan å egorne boende
person, men icke destomindre med brännvinsbränning
sig befattar.
45 $.
Beträdes någon till brännvinsbränning berättigad
och antecknad, att densamma utöfva
med ostämplad panna och bröst, bote han derföre
to Rdr och vare de nyttjade redskapen
och det tillverkade brännvinet tillika förlustig.
46 $•
I alla de fall, då brännvinstillverkning olofligen
å Sön- och Helgdagar föröfvas, plikta
den brottslige jemväl för Sabbatsbrott.
47 $•
Egare af ättickefabrik, som öfvertygas att,
utan skedd anmälan till afgifters erläggande,
hafva med de pannor, hvilka för ättickeberedningen
begagnas, tillverkat brännvin, skall icke
allenast vara underkastad här ofvan stadgadt
ansvar för oloflig brännvinsbränning, utan
ock förlora rättigheten att nyttja dessa, för lättnad
vid ättickeberedningen tillåtna, större pannor.
Apothekare, som nyttjar destilleringspannor
till större rymd eller antal, än tillåtet är, eller
för andra än pharmaceutiska behof, skall vara
Bil. t. Exped.-XJtskotlets Memorial, N:o 374. 149
sitt privilegium förlustig, och för hvarje olofligen
nyttjad panna böta såsom för olaglig
brännvinsbrännig.
48 $.
För innehafvande af brännvinsredskap bote
den som öfverträder hvad i g Art. 37 §. är
föreskrifvet, hvarje gång 16 Rdr 52 sk.; men
beträdes, när brännvinsbränningen är inställd,
någon af Städernes invånare att innehafva lösa
brännvinsredskap, hvilka då skola, enligt samma
Artikels 39 § , vara satta under allmänt förvar,
eller finnas i Staden inmurad panna med
fast bröst och å l andet alla sådana redskap oförseglade,
som, jemlikt sistnämnde §, bordt
förseglas, eller har förseglingen derå blifvit
bruten, umgälles förseelsen med 33 Rdr 16 sk.;
och håfve förbrytaren derjemte alltid förverkat
de olofligen innehafda eller icke behörigen
förseglade redskapen.
49 §•
När innehafvande af bränningsredskap eller
brännvinstillverkning eller försäljning, såsom
olofliga åtalas, ansvare mannen för hustruns
åtgärd, änskönt hon förebära skulle, att förbrytelsen
utan hans vilja och vetskap tillkommit;
äfvensom husbonden för hvad eget husfolk och
tjenstehjon, på stället, der han bor och vistas,
kunnat företaga. Begås sådana förseelser, under
husbondens eller egarens vistande å annan
ort, af hans tjenare eller legofolk, blifve de
sjelfve derföre ansvarige, så framt de ej dertill
bevisligen erhållit hans befallning, i hvil
-
i5o Bil. t. Exped-Uts7;oCt<ls Memot-ial, N:o 3^4'
ken händelse bestraffningen honom drabbe. Är
i slikt fall husbonde oskyldig, behålle han det
honom tillhöriga redskap, hvars värde af förbrytaren
utbetalas bör.
Femte Artikeln.
Om JBrännmnsfär säljning.
50 §•
Försäljning af brännvin vare i allmänhet
icke lofgifven under en kannas belopp, å andra
ställen å Landet, än Gästgifvaregårdarne, och,
om Gästgifverihållningen är emellan flera åboer
fördelad, endast hos den åbo, hvilken efter
tour densamma besörjer, samt i Städerne, än
der minutering är lagligen tillåten; Jordbrukare
må dock obehindradt kunna, till underhafvande
och sådana personer, som hos dem förrätta
arbete, försälja ett ringare qvantum, men
icke under $ kanna åt en hvar.
K. Mits Befallningshafvande ega dessutom
att sparsamt och efter noga ompröfvande tillåta
försäljning af brännvin i minut, å ett eller
annat ställe, vid segelled, samt vid sommaroch
vintervägar, som, utan att vara landsvägar,
allmänt begagnas, äfven ock, der behofvet för
forslande det synnerligen fordrar vid allmänna
lands- och farvägar.
A minuteringsställen bör godt och rensmakligt
Svenskt brännvin hållas till salu, efter den
taxa, som å Landet af K. Mits Befallningshafvande
och i Städeyne af jyiagistratetne utsattes.
Bil. t.Exped.-Utsliottels Memorial, Nio 3y4- lö t
51 §•
Den, som i minut försäljer brännvin, utan
att dertill vara berättigad, bote första gången
loRdr, samt, om han oftare dermed beträdes,
20 Rdr hvarje gång.
52 §.
Då brännvin till salu föres, må utdelning
eller mätning deraf icke ske på torg, i hamn,
eller å öppen gata inom Stad, icke eller, under
marknad å Landet, vid det ställe, der stånd
eller bodar för sjelfva marknaden äro uppsatte,
utan bör säljaren föra brännvinet i Stad till
köparens hemvist eller eljest inom hus och gård,
samt vid marknad å Landet på serskildt dertill
af Kronobetjeningen anvisadt ställe, för att till
köparen uppmäta, hvad han, till minstenkanna,
åstundar. Den häremot bryter, bote såsom
i nästföregående $. stadgadt är, och blifve derjemte,
vid hvarje slik händelse, förlustig det
brännvin, han å sådant olofligt försäljningsställe
medfört.
53 $•
Källare- och Värdshusidkare, Marketentare
och de, som i Städerne hålla egentliga Näringsställen,
hvarest spisning gifves, vare, derest de
sälja brännvin i minut vid andra tillfällen , än
måltiden, förfallne till 10 Rdrs böter den första
gången och till 20 Rdr den andra, samt
tredje gången, jemte erläggande af sistberörde
böter, näringsrätten för alltid förlustige, eller,
om de såsom arrendatorer den utöfva, icke
vidare berättigade att slik näring innehafva el
-
]5a Bil. t. Exped.-UtsAottets Memorial, N:o 374.
ler förestå. Yid ansvar, såsom för oloflig bränn-*
vinsförsäljning, må icke uti öppna salubodar
och på apothek brännvin i minut utgifvas.
Den, som vid Bruk och Herregårdar, efter
serskildt aftal med egaren, lemnar spisning åt
hans husfolk eller åt resandes betjening, böter
20 Rdr, om han, vid andra tillfällen än måltiderna,
eller till andra personer än ofvannämnda,
egarens eller resandes enskilde tjenare, utminuterar
brännvin. Förbryter han sig oftare,
bote 4° Rdr och håfve icke vidare frihet, änskönt
han derom med Gårdsegaren öfverenskommit,
att mat eller dricka till förtäring på
stället afyttra.
Om vid Grufvor, större Bruk och Manufacturier,
Värdshus för resande erfordras, skall
sådant hos K. M:ts Befallningshafvande anmälas
och hans tillstånd för inrättandet af dylika
Värdshus begäras.
54 $•
Vid Kyrkor på Landet, och inom F mil
deromkring, må ej, uppå Sön- och Helgdagar,
hvarken å Gästgifvaregårdar, eller å andra minuteringsställen,
eller af hvem det vara må, brännvin
i större parti eller i minut försäljas, utom
till resande och vägfarande eller vid måltider.
Bryter någon häremot, plikte första gången
20 Rdr; sker sådan förbrytelse andra gången,
bote förbrytaren 4° Rdr; återkommer han
tredje gången eller oftare, bote enahanda belopp
och vare näringsrätten för alltid förlustig.
55 §•
Mil. t. Exped.-Utsliottets Memorial, N:o 374- l33
55 §•
Försäljer någon, som rättighet till bränna
vinsminutering icke innehafver, eller en dertill
berättigad annorlunda, än vid måltider åt
äpisande gäster, brännvin i minut till en ellet
flera personer af den menighet, som å Landet
är samlad vid Ting, Uppbördsstäuimor, Mantalsskrifning,
Mönstringar, Husförhör, Auctioher,
Kronoskjutsningar, Skallgångar och andra
sådana till större folksammankomster ledande
förrättningar och anstalter, bote han första gången
20 Rdr Och sedan dubbelt; vid enahanda
ansvar, må ej eller under marknader brännvin
i minut, undantagande vid måltiderna, försäljas,
och sådant alldeles icke hos andra, än dem,
som antingen ega rättighet att på stället brännvin
utminutera, eller ock fått K. M:ts Befallningshafvandes
serskilda tillståndsbref att der
under marknaden spisqvartersnäring idka, och
hvilkas antal alltid bör blifva så inskränkt, som
Aehofvet möjligen medgifver.
56 §.
Beträffande brännVinsförsäljninger. i Städerne,
utom den i Stockholm, hvarom K. M:É
serskildt i Nåder förordnat, ege K. M:ts Befallningshafvande
att, efter Magistratens hörande,
bestämma det antal af Värdshus, Källare
och Näringsställen, som för hvarje Stad kan
Annas behöfligt, hvilket antal bör vara så inskränkt,
som skäligt är; skolande Magistraterl
Stoga tillse, att endast ordentlige och välfrejBihaiig
t> R.S:s Prot. io:de Samh i Bandi 3 Hlijti aö
i54 Bil. t. Éxpecl.-UtsJiottets Memorial, N:o 37^.
dadé personer få uti Städerne brännvin utminutera;
och kommer i öfrigt att med brännvinnsförsäljningen
i Stad förhållas, på sätt i 55
§. stadgas, vid der utsatta ansvar och böter.
57 §-.
A alla Näringsställen i Städerne skall, då
ntminutering af brännvin der är tillåten, dörren
lemnäs oläst; och må, vid ansvar, som för
oloflig brännvinsförsäljning, utminuteringen icke
annorstädes än i krogrummet företagas.
58 $.
Hvad till förekommande af oloflig brännvinsförsäljning
är förordnadt, må icke lämpas
på den, som under påstående tåg, med vederbörande
Befälhafvares eller Kronobetjeningens
vetskap och tillåtelse, ntgifver i minut brännvin
åt dem af manskapet, hvilka blifvit hos
honom inqvarterade.
59 5.
Ej må köpare till vittne åberopas eller för
ojäfvig antagas i fråga om försäljning af det
brännvin, han sjelf sig tillhandlat; hvaremot
köpare, derest han i öfrigt finnes ojäfvig, må
vittna derom, att brännvin blifvit till andra
personer vid samma tillfälle försåldt.
60 §.
Svenskt brännvin må inrikes orter emellan
fritt föras; tili förekommande likväl af utländskt
brännvins insmygande, bör å brännvin, då det
sändes från Stad, med fartyg, som passerat saltsjö,
tagas förpassning, hvilken icke skall kunna
af Tull-kammaren utfärdas, innan försända
-
Bil> t. Exped.-TJ(.slottets Memorial, N:o 374. 155
ren aflemnat tillverkarens, under edelig förpligtelse,
utgifna tillverkningsbevis; äfvensom,
när brännvin föres ifrån Skärgård sjöledes, slikt
tillverkningsbevis bör varan åtfölja.
Uraktlåter någon hvad sålunda föreskrifvet
är, hvarunder dock skepps-besättningens
förråd, räknadt till 2 kannor på man, ej inbegripes,
vare det utan bevis förda brännvinet
förbrutet, derest egaren ej gitter med tillförlitliga
bevis styrka, att detsamma är af inhemsk
tillverkning. Finnes detsamma vara å utländsk
ort tillverkadt och förthy till införsel i Riket
förbjudet, straffas förbrytaren såsom för oloflig
införsel.
Till utrikes ort må Svenskt brännvin utföras
emot den i Tulltaxan bestämda afgift.
61 §.
Jemte det K. Msts Befallningshafvande böra
öfver efterlefnaden af allt hvad här, angående
brännvinsförsäljningen, stadgadt blifvit,
hålla alfvarsam hand, skall det ovilkorligen åligga
Krono- Stads- och Policebetjente samt andra
vederbörligen förordnade personer, hvar
inom sitt district, att på Gästgifvaregårdar,
Källare, Värdshus och öfriga Näringsställen, deröfver
hafva en noggrann uppsigt.
Sjette Artikeln.
Föreskrifter i afseende på Författningens
>.verkställighet.
G2 §.
Alle och en hvar ege rättighet att förbry
-
v56 Bil. t. Exped,-Utskottets Memorial, N:o 074,
telser emot denna Författning angifva, undan®
tagande barn emot föräldrar, samt tjenstehjon,
under den tid de i tjensten äro, emot husbondefolk,
men endast allmänna åklagare ega
att anställa visitationer och göra beslag, som
likväl alltid böra verkställas i två tillkallade
vittnens närvaro, samt åtal utföra, hvilket, då
förbrytelser hos dessa publike betjente af andra
angitvas, bör ske på angifvarens äfventyr
och ansvar, om angifvelsen saknar grund, eller
anledning, eller diktad är,
De fall undantagne, då brännvinsredskap
finnas antingen ostämplade, eller ock stämplade
till större innehåll, än hvartill egaren får
dem bruka, må, vid skeende beslag hos någon
till brännvinsbränning berättigad och i behör
rig ordning antecknad, hvarken pannan utbrytas
och jemte tillhörande redskap egaren fråntagas,
eller rättigheten till brännvinstillverkning
honom förmenas, innan, efter föregånget
laga åtal, första domstol i målet förklarat redskapen
förbrulna, utan eger åklagaren blott,
vid af honom gjorda beslag, att, till förekommande
af förblandning eller förbytning, märka
så beskaffad panna och öfriga redskap medelst
påslående af en tjenlig stämpel; åliggande det
beslagaren att, vid slika confiscationstillfällen,
låta i ojäfvige vittnens närvaro verkställa pan-,
nans uppmätning och beslagsstämplingen af en
till brännvinspannors justering behörig person,
likväl ej af den Justerare, som tillförene paulian
uppmätit och stämplat.
Bil, t. Exped,-Utskottets Memorial, N:o 374- 1^7
63 §.
Undersökning eller visitation, i afseende på
oloflig brännvinstillverkning samt missbruken
ined otillåten pannerymd och öfverflödiga redskap,
eller deni, som af oberättigade personer innehafvas,
må ifrån kl. 5 om morgonen till kl.
g om aftonen anställas uti kök, brygg- och
bageristugor och andra dertill nyttjade rum
eller byggnader, hvilka för brännvinstillverkning
kunna vara inrättade. Beslagarne, så framt de
vilja tillgodonjuta det beskydd dem lagligen tillkommer,
höra, vid dylika tillfällen, synbart på
sig bära deras brickor eller andra för dem påbjudna
tecken, eller, i brist deraf, deras fullmagter
eller förordnanden, hvilka alltid, innan
visitation eller beslag göras, skola på stället uppvisas;
vare likväl'ordinarie, i orten kände och
boende, Krono- och Stadsbetjente frikallade från
skyldigheten att deras behörighet till sådana
förrättningar styrka.
Ingen må, vid 33 Rdr 16 sk. bot, vägra
beslagare att på ofvanberörde ställen visitation
företaga: desse vare icke eller något ansvar för
densamma underkastade, oansedt någon förbrytelse
ej upptäckes.
Våldföras, vid dessa och dylika tillfällen,
Krono- eller Stadsbetjente eller andre tillförordnade
beslagare, eller sker våld i anledning af
redan gjordt beslag, eller föröfva beslagare sjelf—
ve våld i oträngdt mål, gånge dermed såsom
Allmänna Lagen 18 Cap. 8 och g §§. Missgernings-Balken,
jemförda med Kongl. Förorduin
-
358 Bil. t. Exped,-UttTiottets Memorial, N:o 374.
gen den 20 Januarii 1779» för slika fall ut
stakar.
Skulle, under den tid brännvinsbränning äi
tillåten, beslagare vilja anställa undersökning om
pannerymden, vare lian skyldig, om pannan
nyttjas, när lian sig i detta ändamål infinner,
att afbida tiden, då den afrunnit, så att undersökningen
icke må för panncegaren medföra 0-  lägenhet eller skada.
64 §.
Om någon af de betjente, som böra vaka
öfver efterlefnaden af denna Författning, sjelf
bryter deremot, förmedelst olofligt innehafvande
af bränningsredskap, brännvinstillverkning eller
försäljning, vare lian förfallen lill dubbla böter
och miste tjensten; begår* lian sedermera sådan
förseelse, varde lian, hvad böterna beträffar,
ansedd som annan enskild man.
65 §.
Beträdes de i 61 §. omförmälde betjente,
eller de, som förordnas att brännvinsredskap
under försegling ställa, med vårdslöshet och försummelse
i deras skyldigheter och i den tillsyn
dem åligger öfver hörsammandet af livad här
föreskrifves, må de, efter omständigheterna, alldeles
eller på viss tid, af vederbörande från tjensten
skiljas, eller ock varda belagde med i 1
Cap. 7 §. Utsöknings-Balken utsatta ansvar.
66 §
Alla i denna Förordning utsatta böter fördelas
sålunda, att Kronan tillfaller en tredjedel,
och Målseganden, der han saken vid Domstol
sjelf utförer, två tredjedelar. Varda förbrytel
-
Sil. t, Exped.-VLskottets Memorial, N:o 374- *§9
serna hos Fiscaler eller Kronobetjente eller andra
för tillsynen behörigen tillförordnade personer
angifna samt målen af dem, på sätt 62 §,
innehåller, instämda och utförda, då skall målseganderätten
eller två tredjedelar af böterne, till
hälften emellan angifvaren och åklagaren fördelas.
Bränningsredskap eller brännvin, som lörbrutits,
skola fördelas på enahanda sätt; böran-j
de så väl redskapen sorn brännvinet på offentlig
Auction försäljas och beloppet i Saköres-Längden
redovisas; hvadan ock vigten af kopparen, eller
den metall, deraf annars redskapen består, skall
med Auctions-Protocoll bestyrkas.
Till redskap, som förbrutna anses, räknas
brännvinspanna eller kittel, pannebröst, balt,
pipor, slang och annan afkylningsredskap, eller
det som deraf vid oloflig bränning nyttjas,
eller otillåtligen innehafves.
67 §.
Böterne skola gäldas af den pliktfälldes egendom
i löst och fast, så långt den räcker,
med förvandling endast af bristen; börande K,
M:ls och Kronans rätt icke förr utgå, än Målseganden
sin andel njutit.
Vid böternas förvandling, som till fängelse
vid vatten och bröd må ske, skola emot böter
af ro Rdr belopp svara 8 dagar, derutöfver till
och med 20 Rdr 12 dagar, derutöfver till och
med 5o Rdr 16 dagar, samt emot böter öfverstigande
sistnämde belopp 20 dagar, såsom det
högsta, hvartill någon för ifrågavarande förbrytelser
dömas må: våldsmål och annat ofredande
härunder ej inbegripne.
i6o Exp. TJtsls. Förslag till tind. Skri/v. N:o ijfåi
Har någon del af böterna i penningar utgått*
så att allenast återstoden kommer att förvandt
las, bör kroppsplikten minskas, allt efter afbetalningens
förhållande till hela bötessumman*
intill det i 5 Cap. 4 §. Straff-B:n utsatta ringaste
straff af fyra dagars fängelse vid vatten och bröd.
68 §.
Besvär* röraöde debitering eller taxering af
de för tillverkning eller försäljning af brännvin
bestämda afgifter* fullföljas i den ordning, sont
förbehandling af frågor ota debitering eller taxering
af allmänna Bevillningen är föreskrifven.
Förbrytelser emot delina Författning böra
så i Stad som å Landet vid Allmänna Domstolarne
åtalas och afdÖmas, med undantag af frågor
om oloflig brännviiisförsaljniug i de Städer,
der serskild Police-inrättning finnes, hvilka af
densamma i hittills vanlig ordning behandlaSi
N:o 3j4\.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Febr. i83d.
Preite-Ståndet d. 22 — —
*) Borgare-Ståndet d. .32 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , med Förslag
till ny Förordning, angående Brännvinsbrännings-rättigheten.
S. A. K.
I anseende till det af erfarenheten ådagalagda
behof
-
*) Se vidare Borg.-St. Prot. Utdr. för den 22 Februarii.
Exp. Utsi. Förslag till tind. Skri/v. N:o 374#» ^7^ töt
behofvet utaf åtskilliga förändringar i nu gällande
Författningar, angående rättigheten och
vilkoren för Brännvinstillverkning, försäljning
och consumtion, hafva R. St., för deras del, öfverenskomtnit
om närlagde underdåniga Förslag
till Författning om grund erne för Brännvinsbrännings-rättighetenj,
afgif terne derföre samt
om hvad vid tillverkning och försäljning af
Brännvin iakttagas bör; med öfverlemnande af
hvilken föreslagna Författning, R. St. i underdånighet
anhålla, det E. K. M., med gillande
deraf, täcktes densamma till underdånig efterrättelse
i Nåder låta utfärda.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 375.
Uppl. 0. godk, hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr, i83o,
Preste-Ståndet d. 10 — —•
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d> 11 — •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående ändring uti 2.5
Cap., 1 Rätteg. B. och i sammanhang dermed,
äfven i 12 Cap. 2^.2 mom. samma
*) Se Memorial N:o 3y4‘
Bihang t. R. S:s Prot. io:de Sami. 2 Band. ; Tläft, ii
lös Exp. Utsi. Färsing till and. Siri/v. N:o 3y5.
Balk, sådant det lyder uti Kongl. Kärkiq,
ringen den 10 September 1823.
S. A. K.
Uti till R. St. aflåten Nådig Proposition, af den
5 Febr. sistl. år, har E. K. M-, under förklarande,
alt den, som emot Ilärads-Rätts Utslag vädjat,
i allmänhet icke saknar nödigt rådrum, att
bereda sig till sakens fullföljande vid LagmansTing,
helst sådant icke, utan hans eget begifvande,
kommer i fråga förr, än minst tre veckor
förflutit från det Härads-Bättens Utslag loll,
och merendels ännu längre tid, ända till hela
året, dertill medgifves, men att deremot dels
en ovilkorlig föreskrift för vädjande part, att
sitt Käremål å första Rätlegångsdagen af Tinget
framställa, skulle vid Lagmans-Rätt, der många
mål fullföljas, möjligtvis medföra svårighet, och
dels på Lagmannen syntes ankomma, att, sedan
parterne blifvit uppropade, med afseende på de
hinder, som kunna uppgifvas, samt på Rätlegångsärendenas
mängd, bestämma tid för Kävomålets
fullföljd, föreslagit R. St. en sådan ändring
uti 20 Cap. 1 §. Rätteg. B., att samma Lagrum
erhölle följande lydelse:
”Nöjes rnan ej åt then dom eller utslag,
som Härads-Rätt i hufvudsaken, å Tinget, eller
vid laga syn i jordalvist, eller husesyn å prestebol,
frälse- eller skattehemman, fällt häfver;
tå må han vädja med tre mark under Lagman,
antingen genast, eller sist innan åttonde dagen
gått till ända, then inräknad tå domen föll: och
Exp. Utsi. Furslag till lind. Shrifv, N:o 3?5. i63
Häradshöfding skrifve strsxt å domen, att han
lagliga vädjat, och bär saken fullfölja å nästa
Lagmans-Tmg: vare ock then, som vunnit, skyldig
att underrätta sig af Domaren om vädjadt
är: och ther så skedt, läte ock han thel teckna,
till sin rättelse, å Dombref sitt: ther må ej fordras
serskild betalning före. Vädja the båda;
gånge dermed sammaledes. Parterne skola sedan
tili Lagmans-Ting komma, utan stämning
eller serskild kungörelse, "vid upprop, som af
Lagmannen hålles; och utsatte Lagmannen, då
första uppropet slutas, genom anslag å Rättens
dörr, viss dag therefter, innan klockan sju eftermiddagen,
såsom then sista tid, hvarå kärande
parter måge theras käromål fullfölja och svarande
parter till svaromåls af gifvande sig anmäla.
Khen som tå sig icke infunnit, håfve sin
talan vid Lagmans-Rätten förlorat.” Hålles Lagmans-Ting
närmare, än treveckor efter HäradsTing,
och säger then, som vädjat, att han ej
kan saken så brådt fullfölja; tå skall then å Lggmans-Ting
året ther efter fortsättas: skrifve ock
Häradshöfding thet, å Dombref theras. Vädja
the ej, som nu är föreskrifvet: ståiule Häradsdom
fast.”
Och som E. K. M. derjemte ansett serskilda
böter för uleblifvande till Lagmans-Tings slut
icke böra ega runi, då talans förlust för uteblifvande
å annan tid, under Tinget, utstakas, har
E. K. M., i sammanhang härmed i Nåder föreslagit
äfven den ändring i 12 Cap. i §. 2 mora.
Rälleg. B., sådant det lyder i Kongl. Förklarin
-
164 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrif». N:o 3^5.
gen den io Sept. i8a3, alt i stället för orden;
“kommer hvarken kärande eller svarande å landet
innan Tingets slut, eller i stad innan rättegingslimman
ute är, bote hvarthera dubhell;“ må
sättas: “kommer hvarken kärande eller svarande
å landet innan Ilärads-Tingets slut, eller i stad
innan Rällegåugstimman ute är, höte Lvarlhera
dubbelt.15
Vid öfvervägande af denna Nådiga Proposition
hafva R. St., med afseende jemväl derå,
alt saknaden af föreskrift i Lagen, inom hvad lid
kärande parter böra under Lagnians-Ting sin
talan i lagvadda saker fullfölja, medförer flerehanda
olägenheter, så väl för svarande parter
som för Domare och Nämnd samt förorsakar
långsamhet och oordning i ärendenas behandling,
funnit skål antaga de här ofvaninförda, af E, K,
M:t i Nåder föreslagna förändrade redaclioner
af 25 Cap. i §. samt i a Cap. a §. a mom. R:g. B:n;
dock få R. St derjemte i underdånighet anmäla,
att, deTest E. K. M:t skulle i Nåder bifalla den
under R. St:s pröfning varande fråga om Laginaus-Rätlerues
och flera andra Domstolars indragning,
torde i sammanhang dermed ofvannämnda
Lagrum erfordra en förändrad lydelse,
lill hvilken jemte flera andra Lagrums förändring
R. St. skola underdånigt förslag afgifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif». N:o 376. it>5
JV.-o 3y6.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d, 11 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. ta — —
Boude-Ståndet d. i5 — •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Förklaring öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning den 18 December 18 n3,
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å den olika tydning, hvilken gifvits åt E.
K. M:ts Nådiga Förordning, den 18 December
1823, deri stadgas, att åverkan å allmänning eller
å andras enskilda egor skall beläggas med
lika böter, som 6a §. i i8o5 års Skogs Ordning
utsätter för åverkan å Kronopark, Gehäg och
Djurgård, i thy att åtskilliga Domare ansett denna
Förordning tillämplig till de fall, då Skatteman
öfverträdt dispositionsrätten af skogen å
egna egor, en åtgärd, som, hvad Ekeskogen angår,
varit, enligt 38 §. i ofvanåberopade i8oö
års Förordning, belagd med lika ansvar, som
slik åverkan å andras enskilda egor, hvaremot
andre Domare ansett sistnämnde Författning vara
en för serskilda fall stiftad Lag, deraf någon
utsträckning utöfver dess ordalydelse ej borde
ega rum; och emedan i8o5 års Förordning, på
sätt förut nämndt är, stadgar, alt den, som olofligen
fäller Ek å egna egor, derföre skall vara underkastad
enahanda ansvar, som om dylik iver
-
l6G Exp. Uuh. Förslag till und. Skrifv. N:o 376.
Ian skett å andras, eller hälften af de böter,
sorn lör åverkan å Kronopark eger runi, samt
då sedermera, (»enoui Kongl. Förordningen den
18 December 1823, bestämmes, att åverkan å
allmänning eller andras enskilda egor skall beläggas
med lika ansvar, som örn förbrytelsen
egt rum å Kronopark, anledning ej torde saknas
till den olika tolkning af berörde lagstadgande,
sorn vid Domstolarne eger rum, och hvarigenom
dubbla böter emot de af Lagstiftaren åsyftäde
kunnat ådömas. Enär härtill kommer,
att villrådigheten än mera blifvit ökad genom
den Förklaring, som öfver 1823 års Författning
den j 3 December 182- utkommit, eftersom deruti
föreskrifves, att 1823 års Förordning ej eger
tillämplighet till de fall, då åverkan å Kronohemman
eller Boställe blifvit af Åboen eller
Boställshafvaren föröfvad, hvaraf skulle rättvisligen
kunna dragas den slutföljd, att Lagstiftarens
mening vore, det stadgandet borde tillämpas,
då Skatteman öfverträdt dispositionsrätten
af sin skog, helst undantag i berörde Förklaring
ej till detta fall blifvit utsträckte, men R. St.,
på de här ofvananförda grunder, ej kunna, för
sia del, en sådan tolkning godkänna, få R. St.
hos E K. M. i underdånighet anhålla, det täcktes
E K. M. öfver berörde Förordning af den
18 December 1823 i Nåder meddela den Förklaring,
att den endast må anses tillämplig till
de bestämda fall, då åverkan sker å allmänning
eiler å andras enskilda egor.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi:. Förslag till und. Skrifv. N:o 377. 167
N:o 377.
Uppl. o. godin hos Ridd. och Adeln d, 11 Febr. t83o.
Preste-Ståndet d, 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse. angående
förändrad redactiön af ost <$'. i Kongl.
Förordningen om Sliogarne i Riket j den 1
Augusti i8o5.
S. A. K.
Sorn hos R. St. förekommit, atf, ■—enar 62 §„ af
Kongl. Förordningen om Skogarne i Riket, ~d< n
1 Augusti j8o5, bestämdt förklalar: att den,
som på ett eller annat sätt skadar växande Ek,
derföre skall böta, som för åverkan, eller 20
Rdr, — Domare, med stöd af Lagens ordalydelse,
kunna lämpa detta höga ansvar till de fali, då
Växande Ek blifvit skadad genom, af oförsigtigt
svedjande, uppkommen skogseld, samt bos C St,
jemväl blifvit anmäldt, att berörde §. sålunda
skall af en del Domare förstås och eflerlefvas,
men obilligheten af en sådan tillämpning lärer
vara synbar, få hos E. K. M., R. St. i underdånighet
föreslå, att redactionen af denna 62
mätte förändras till följande lydelse.* “Syref, bläcker,
eller annorledes skadar och förderf var någon
uti Våre och Kronans Parker, Gehäg och
Djurgårdar, slike trän, vare lika bot som om
trädet olofligen falles; sker skada genom svedjande
eiler skogseld, gånge dermed, som serskildt
stadgadt är.“
Rikets Ständer framhärda etc.
i G 8 TLxp. Vt sk. Förslag till rind. Skrif v. N:o 378*
N:o 3yS.
Uppl, o. godk, hos Ridd. och Adeln d. 24 Febr. i83ö*
Preste-Ståndel d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
jRikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
yrkad jemkning i den Provincen Skåine
ålagda Ordinarie Rotering.
S. A. K. ,
Sedan, vid innevarande Riksdag, framställning
hos R. St. blifvit gjord om de flera origtigheter
och misstag, hvilka skolat blifvit begångne vid
extra Roteringens i Skåne förvandling till ständigt
eller ordinarie Knecktehåll, samt då någon
åtgärd tili rättelse derutinnan icke skall blifvit
vidtagen, såsom följd afR. St:s vid iSi8ochi823
årens Riksdagar hos E. K. M. derom gjorda underdåniga
anhållanden, och i sammanhang dermed
henVställdt blifvit, ej mindre “att alla de
“Hemman och Lägenheter i Skåne, hvilkas ega“re
varit frånvarande vid de af E» K* M:ts Befallningshafvande
år 1813 utlysta Sammanträ“den
och, till följe deraf, blifvit ansedde hafva
“ingått på ständig Rotering, måtte blifva derifrån
frikallade och få återgå till extra Roterings“skyldighet,
så väl som alia de Lägenheter, hvil“ka
icke fått tillgodonjuta den utlofvade femte“delsnédsättningen,
“ än ock “att den nuvarande
“ständiga Roteringen inom berörde Province
“måtte upphäfvas och förvandlas till extra Rotering,
F.tj). Vist. Förslag till und. Skri/v. N:o 3y8. 169
“tering, hvilken, under sådant skick, borde un*
“dergå en rotejemkning, rättad elter Hemma“nens
godhet, med iakttagande, alt del antal ex“tra
Soldater måtto bibehållas, som existerade
“föe ständiga Knecklehållet, de nuvarande ex“tra
Rotar inberäknade, samt att, sedan denna
“åtgärd för sig gått, alla de vid Reier ings ålgården
frånvarande, hvilka klagat, målte hibe“hållas
vid extra Roteringen, om de sådant ön“ska,
och de öfriga förblifva ständigt roterade,
"men med åtnjutande af en femtedels förminskning;"
har denna angelägenhet, hvilken redan
vid nästföregående Ivänne Riksdagar varit upptagen
och behandlad, nu på nytt blifvit föremål
för R. Sirs uppmärksamhet.
Af den fullständiga utredning af Ordinarie
Roteringens i Skåne lörsta uppkomst samt den
behandling dermed gemenskap egande angelägenheter
sedermera erhållit, hafva R. St. hufvudsakligen
inhemtat:
att, under 1812 års Riksdag, de flesta dervid
närvarande Possessionater af Ridderskapet
och Adeln samt Representanter för Preste- och
Bonde-Stånden i Skåne hos E. K. M. i underdånighet
förklarat sig beredde och villige att,
uppå vissa i sammanhang dermed uppgifna vilkor,
beständigt underhålla det manskap, för hvilket
deras roterade jord borde ansvara;
att E. K. M.. med häraf hemtad anledning,
under den 37 October 1812, behagat i Nåder
uppdraga åt cl. V. General - Bt fälhafvaren i Skåne,
En af Rikets Herrar, Fält-Marskalken m. ni.
Dikan g t. R. S:s Prat. wide Saini. 3 Band 3 Hirf t. 22
i i<j Exp. Vtik. Forsing till it)ld. Skrifv. N:o 3y8.
Herr Grefve Toll att, gemensamt med E. K. M:ts
Befallningshafvande i Malmöhus och Christianstads
Län, höra samtlige Extra Rotehållare öfver
en, till grund för den dittills varande Extra
Roteringens förvandling till ständigt Knecktehåll,
gillad Nådig Proposition;
att, sedan E. K. M. af nyssbemälde Embetsmäns
afgifna underdåniga berättelser inhemtat*
att Extra Rolehållarne, vid antagandet af den
Kongl. Propositionen, fästat vissa nya vilkor och
förbehåll, E. K. M.> efter Nådig pröfning af hvad
sålunda föreslaget blifvit, genom Nådiga Skrifvelser,
den x?> Mars i S13, täcktes anbefalla Dess Re»,
fallningshafvande i berörde tvänne Län, ali af
de Roteskyldige, vid med dem utsättande ytterligare
sammankomster* begära ett cathegoriskt
svar, lill antagande eller förkastande af eiv, i
\ådant afseende, å nyo framställd Nådig Eroposition,
vid slutet hvaraf E. K. M. täcktes, till
vederhörand» s underdåniga efterrättelse, förklara:
“att de (Rotehållare), sorn i ständiga Kneckte“hA11
et ingå, icke kunna få påökning i Ordinarie
“Röteringen utöfver den Extra, som de nu utgö“ra,
men väl komma att tillgodonjuta sin pro“pörlionerliga
minskning (af en femtedel) i för*
“hållande till det nedsatta numerta!et“; samt: *‘alt
“de Härader, som icke inom den för Samnjali“trädet
i Läne-Residencen utsatta tid insändt
“sina Fullmägtige för att svar afgifva, borde än“ses,
såsom hade de E. K. M:ts Nådiga Proposition
“lill alla delar antagit”;
att, sedan Landshöfdingarne i Christianstads
och Malmöhus Län, under den 27 April och
Exp. Ulslt. Forsing til.1 unci. Skrifn. N:o 378. 171
den 26 Maji i8i3, till E. K. M. i underdånighet
iuberätlat, att i förstnämnde Län endast 34
hela Rotar, och inom Malmöhus Län blott 3:ne
Possessionater, begärt att vid extra Röteringen
få förblifva, men alla öfriga Rotehållare, dels
genom afgifna förklaranden, dels ock genom uteblifvande
från de utlysta Sammankoinsterne, den
Nådiga Propositionen i underdånighet antagit,
E. K. M., genom Nådigt Bref, den 26 April 18»4»
täcktes utse och förordna nu mera aflidne t. f.
Öfver-Stålhållaren, Landshöfdingen m. m. D. Edelcreutz
till Ordförande i den Commission, sorn
inom Skåne borde den nya Röteringen verkställa,
och för hvilken Commission serskild Instruction,
under den 23 Mars samma år, blifvit i
Nåder utfärdad;
att, efter det berörde Commission, den 18
December j8i5, afgifvit dess underdåniga Berättelse
öfver fullgörandet af det Commissionert
i Nåder lemnade uppdrag och det 113m Roteringsverket
dervid bifogat, samt E. K. M:ls och Rikets
Krigs- och Kammar-Collegier deröfver hörde
blifvit, E. K. M., under den 21 October 1817,
jemte meddelande af Dess Nådiga beslut, i anledning
af de emot Roterings-Coinmissionens åtgärder,
i 8g serskilda Besvärs-acter, anförda underdåniga
klagomål, täcktes det af Commissionen
upprättade Roteringsverk i Nåder fastställa;
att, sedan R. St., vid 1818 och 1823 årens
Riksdagar, med anförande af de emot det upprättade
Roleringsverket förekomna flera anmärkningar,
i underdånighet anhållit, “alt en billig
“jemkning och rättelse i de delar, der den ena
172 Bxp. Ut sk. Förslag till uriel. Skri/v. N;o 378.
‘•Roteskyldige kan finnas lidande oell mera betungad
än deri andra", måtte af E. K. M. i
Nåder bifallas, E. K M., sedan Roteiings-Comniissionena
Ledamöter hörde blifvit, täckts förklara,
alt för en sådan jemnare fördelning af
Roteringsbesväret, hvilken E. K. M. jemväl önskat
låta förrätta, hinder mött uti det af Rolehållarna
i Skåne, vid ständiga Iluteringens åtagande,
gjorda förbehåll, att ingen måtte blifva
högre än förut roterad;
att E. K, M , med Nådigt bifall till R. Sits
derom gjorda underdåniga hemställan, under
den 29 Atrgusti i8a5, behagat anbefalla Dess och
Rikets Stats-Coutoir att, efter afdrag af livad till
Postförseins bestridande inom Skåne af RoleVacancemedlen
redan utgått, anvisa behållna öfverskottet
af dessa, under åren 181(1—1824 af
86 Öfverlopps-Rotar (jöfverroterade Numer) er,
lagde Vacancemedel, till fördelning emellan de
Rotar, som i ordinarie Knecktehållet ingått; varande
berörde Vacancemedel, för de följande
åren, elier från och med 1825, ur Landt-Ränlerien
i Malmö och Christianstad, efter E. K.
Mits Befallningshafvandes anordningar, lill Roleliållarne
directe utbetalde; samt
alt slutligen E. Iv. M , genom lill Stats-Contoiret
samt Landshöfdingarne öfver Malmö och
Christianstads Län, don. 4 Maji 1827, allåten Nådig
Skrifvelse, täckts förordna: alt, hvad angår
den af Rotehållarne å nyo väckta frågan om eii
jij undersöknings företagande, i ändamål att
ytterligare jemna Roteringsbördan, E. K. M. hade
önskat att en sådan undersökning låta an
-
Exp. Ulsk. Förslag till tind. Skrift). N:o 378. 17!
ställa, så framt det af Rotehållarne, vid ständiga
Knecktehållets åtagande, gjorda förbehåll, att ingen
dervid borde åläggas högre ordinarie Rotering,
ån den extra Rotering han tillförene utgjort,
icke hade en sådan jemnare fördelning
hindrat; och alt, när detta förbehåll bordt ovilkorligen
iakttagas, E. K. M. funnit den Skånska
Roteringen hafva blifvit verkställd med all den
billighet och rättvisa, som, i förening dermed,
varit möjlig; hvadan ock E. K. M. ansett denna
fråga nu så mycket mindre böra föranleda
till rubbning af den redan verkställda Soldatindelningen,
som, genom en deruti vidtagande förändring,
tvifvelsutan, på sätt en del Rotehållare
sjelfve befarat, skulle uppstå nya olägenheter,
måhända större, än dem man önskade undanrödja.
Hvad sålunda i detta ärende är vordet tillgjordt
och än ytterligare vid denna Riksdag
hemställdt blifvit hafva R. St. i öfvervägande tagit;
och beträffande först det gjorda yrkandet,
att alla de Rotehållare, som varit frånvarande
vid de inom Läne-Residencen hållna Sammankomster,
måtte från ordinarie Rotering frikallas
och till extra Roteringsskyldighet få återgå, så
förekommer dervid: att den Proposition, deröfver
Rotehållarne vid ifrågavarande Sammankomster
äro hörde, först blifvit väckt och framställd
af Provincen Skånes vid 1812 års Riksmöte närvarande
Representanter af de trenne Stånd, sorn
i Roteringsbesväret deltaga; ätt, i ett så vigtig fe
och magtpåliggande ärende, de frånvarande, ef
-
174 Exp. Utsk. Förslag sill und. Shrifv. N:o 378.
ter R, Sl:s öfvertygelse, icke borde få fördröja
verkställigheten af de närvarandes med så mycken
enhällighet fattade beslut, eller försvåra
möjligheten för profningen af den härunder beroende
bufvudsakliga fråga, huruvida ett eller
tvänne Regementen, och till hvad styrka hvartdera,
kunde af de dittills varande extra Rotarne
formeras; att Rotehållarne oemotsägligen varit
skyldige att hörsamma E. K. M:ls Befallningshafvandes,
uppå E. K, M:ts uttryckliga Nådiga
befallning, och under tillkännagifvet vilkor,
oin berörde Sammanträden utfärdade offentliga
Kungörelser, hvarvid de, af laga förfall hindrade,
egt aft orsaken till sitt uleblifvande styrka,
eller ock att sin talan skriftligen eller genom
befullmägtigadt ombud bevaka, hvilka senare
tvänne utvägar af ganska många Rotehållare finnas
vara begagnade; samt då slutligen dp från
Sammankomsterne frånvarande, eller, genom Roterings-Commissionens
åtgärder, efter eget förmenande,
i sin rätt förnärmade Rotehållare, hvar
för sig egt tillfälle alt sina underdåniga besvär
deröfver E. K. M;ts Nådigste pröfning underställa,
hafva R. St., som icke kunna medgifva,
att Skåne, i förhållande till folkmängd, välmåga
och de rika tillgångar en tacksam jord landtmannen
erbjuder, är, på det hela taget, hårdare
roteradt, än Rikets öfriga Provincer, ansett sig
så mycket mindre böra gilla de i ofvanberörde
omständigheter vid denna Riksdag gjorda anhållanden,
som den ofelbara verkan af de framlagde
förslagen skulle blifva en rubbning i de nu
varande båda Skånska Infanteri-Regementenas
Exp. UtsTi. Förslag till und. Skri/v. N:o 378- i~j5
styrka och bestånd, ledande antingen till uppoffring
eller eftergift å Statens sida af flera
hundrade Soldat-humer eller en deremot* så
länge den i vissa fall medgifna Vacancetiden
fortfar, för Statsverket påräknad betydlig inkomst,
hvilken då i stället måste genom allmän
Bevillning fyllas, eller ock möjligtvis åstadkommande
tvänne reguliera Infanteri-Regemerttens
totala upplösning och försvinnande ur Arméens
leder, enär inga garantier derföre kunna
uppställas* att Rotehållarne i Skåne, efter att
en gång hafva till den fordna extra Roterirtgen
fått återgå-, frivilligt skola åtaga sig att den•f-Eamma
emot ständigt Knecktehåll utbyta, sedan
de, af den lyckliga samdrägt med sina grannar,
hvaruti Riket allt sedan år 1814* sig befunnit,
egt tillfälle förvissa sig derom, att under ett
längre fortfarande fredstillstånd, extra röteringsskyldigheten
är för dera af ett afgjordt företräde
framför det ständiga Knecktehållet* äfvensom
att all den kostnad de, under senast
förflutna 15 år, varit nödsakade att för sina ordinarie
Soldaters anvärfning, underhåll och beklädande
vidkännas, kunnat deni besparas, så
framt de icke år 1813 emot ständigt Knecktehåll
utbytt sin dåvarande extra RöteringsskyR
dighet.
Hvad dernäst beträffar det gjorda yrkandet,
att de Rotehållare, hvilka, vid den verk^
ställda Roteringen till ordinarie Knecktehåll*
icke erhållit förmedling eller nedsättning till
en femtedel emot den extra Roteringstunga, dö
*?6 Bxp. Vesti. Förslag tili und. Slrlfv. Jt:o 3y8.
hittills fått vidkännas, måtte till extra Revetering
få återgå, har det icke undfallit R. St:s
uppmärksamhet, huruledes hvarken E. K.M:ts,
i 5 punkten af Dess Nådiga Skrifvelse den 25
Mars 1815, Rotehållarne gifna försäkran, ”att'
”förmedlingen från extra Rotering till ständig
”skall i allmänhet beräknas med en femtedels
”minskning i nu varande styrkan, så att t. eX.
”den, som hållit fem extra Roteringskarlar, framdeles
skall komma att hålla fyra ordinarie Soldater”,
eller E. K. M:ts, under den 26 April 18 t/f»
Roterings-Commissionen meddelade föreskrift,
”att jemkning i extra Roteringen allena finge
”sträckås till de hemman och lägenheter, som ic”ke
ingått i ordinarie Knecktehållet”, blifvit af
den tillsatta Roterings-Commissionen till underdånig
efterrättelse iakttagna, enär Commissionen
efter egen pröfning, först uppskattat
hvarje hemmans och lägenhets årliga afkastning,
och sedan, med ledning deraf, förordnat, huruvida
förmedling eller ej kunde medgifvas, hvarigenom
inträffat, att det hufvudsakligaste vilkor,
under hvilket den emellan E. K. M. och
extra Rotehållare träfFade öfverenskommelse om
Roteringsskyldighetens förändrade utgörande
blifvit afslutad , icke emot de senare är vordet
samvetsgrant uppfylldt; hvartill kommer, atE
Provincen, likaledes emot den af E. K. M. Nådigst
meddelade försäkran, blifvit, genom Commissionens
förvållande, öfverroterad med 111
hela Rotar ^ men då dessa, jemte än flera vid
den ständiga Roteringens uppgörande inträffade
-
Jixj). VtsL Förslag till und. Skrifv. N:0 378. 177
de och af R. St. vid 1818 och 1825 årens Riksmöten
till E. K. M:ls Nådigste uppmärksamhet
anmälda misstag, nu mera icke kunna, utan
vid en ny undersökning och Rotejemkning in•
om Provincen, undanrödjas eller afhjelpas, men
emot hvilken, till sin billighet, redan vid ivaline
tillfällen af E. K. M. Nådigst erkända anstalt,
det af Rotehållarne, vid ständiga Roteringens
å Lagan de, fästade och här ofvan omforma!
dä vilkor ansetts ligga till hinder, tillstyrka
R. St i underdånighet, det täcktes E. K. M.,
för att omsider öppna en utväg för afhjelpandet
i möjligaste måtto af de emot senast i Skåne
förrättade Rotering, vid så mångå tillfällen
och af så grundade anledningar förda klagomål,
genom vederbörande Dess Befallningshafvande
låta, uppå samma dag och limma, å Lands-Cancellien
i Malmö och Christianstad, minst tre
månader efter den dag Kungörelsen derom blifvit
i Eänens Kyrkor första gången uppläst, sammankalla
samtlige Rotehållare vid Södra och
Norra Skånska Infanteri-Regementena, samt, till
deras besvarande, framställa följande tvänne
alternativ:
a) huruvida vid den redan skedda Roteringen
framgent bör förblifva, blott med den
förändring, att de nu varande 86 ÖfverloppsRotarne,
från och med det år, som näst
påföljer det, då beslutet af Rotehållarne
härom varder fattadt, anslås till understöd
för de Rotehållare inom bägge Länen, hvilBihattg
t. R. S:s Fröt. io:dc. Sami. ^ Band. 3 Uu-ft. 23
i 8 Fxp. U tili. Förslag till uncl. Skrif v. f\:0 378.
ka, vid skeende undersökning, befinnas vara
i mesta behof af lindring i ålagd Roteringsskyldighet,
;
eller
b) om Rotehållarne hellre åstunda att en •
allmän jemkning i berörde Rotering bör
anställas; då, i sådant fall, nedannämnde
grunder och vilkor derföre skola af Rotehållarne,
utan ringaste modificationer eller
förÄndringar i ordalydelsen, antagas, nemi.:
l:o att det vid ständiga Roteringens åtagande
gjorda och af Kongl. Maj:t stadfästade förbehåll,
"att ingen Rote kan påföras högre ord i-
"v. arie Numer, än han förut utgjort extra Ro-'tering”,
må anses undanröjdt och icke ligga
i vägen för den blifvande Rotejemkningen;
2:0 att förmedling eller nedsättning till högst
en femtedel i den förut utgjorda extra Roteringen,
skall, så vidt tillgång finnes, till—
godokomma alla de Rotar, som uppå ständiga
Knecktehållet ingått, men, vid bristande
utvägar för en allmän så beskaffad lindrings
meddelande, företrädesvis tillerkännas de Rotar,
som deraf finnas i mesta behof;
5:0 att, vid denna nya Rotering, hemmantalet
väl må läggas till grund, men med fästadt
afseende derjemte å hvarje hemmans och lägenhets
uppå tillförliga upplysningar beräknade
afkastning af tillhörande jord, qvarnar,
fisken och öfriga lierrligheter, samt deras, såsom
följd deraf egande förmåga, att i Roteringen,
till ökad eller minskad andel, deltaga;
Exp. Vtsk. Förslag till lind.. Skrifv. N: o 378.
q:o att Säterier samt in- och utsockne Frälsehemman
icke må, vid egande lika hemmantal
och afkastning med Krono- och Kronoskattehemman,
beläggas med högre Rotering,
än de sistnämnde;
5:0 att Rotarnes antal icke får öfverstiga 2000,
deruti inberäknade de 126 Rotar, som vid
extra Roteringen förblifvit;
6:0 att all jord, som, enligt sin natur, är ordinarie
Rotering underkastad och år 1813
tillhörde sådana personer, hvilka, vid de samma
år i Läne-Residencen hållna Sammankomster,
ansetts hafva å det ständiga Knecktehållet
ingått, skola, utan afseende å det större
eller mindre hemmantal, hvartill de, efter
ortens skattläggningsmethod, antingen redan
äro eller kunna blifva uppskattade, i ordinarie
Roteringen ingå;
7:0 att i alla de omständigheter, hvilka icke,
genom de i föregående punkter innefattade
underdåniga tillstyrkanden, befinnas ändrade,
böra föreskrifterne i E. K. M:ts Nådiga Skrifvelser,
den 23 Mars 1815 och den 26 April
1814» tili efterrättelse vid den skeende Rotejemkningen
förblifva gällande;
8: > att kostnaderne i och för den nya RoteringsCommissionens
resor och allönande böra bestridas,
till ena hälften af Stals-Verket och
till den andra af den Rotefrihetsafgift, Sorn,
till understöd för ordinarie Knecktehållet,
för närvarande är anslagen.
i8o Exp. Utsi:. Forsing till and. Slrijv. N:o 378.
Och enär, vid de skeende Sammankomster2ie,
en allmän öfverensstämmelse icke kan, i anseende
till Rotehåilares i vissa omständigheter
skiljaktiga interessen , förväntas, tillstyrka R. St.
i underdånighet till E. K. M:ts Nådiga bifall: 9
att omröstning med slutna tryckta Sedlar.,
en för hvarje hel Rote, må, efter en uppå se-»
naste Mönsterverk grundad och af Majors-Expeditionen
granskad uppropslängd, öfver de
framställda alternativen, med Ja och Nej anställas,
dervid Ja bör anses bifalla Roteringens
hufvudsakliga förblifvande i dess nu varande
skick, blott med den förändring och partiela
jemkning Propositionen lit. a) omförmäler;
men Nej deremot uttrycka den röstandes önskan,
att en allmän Rotejemkning måtte, uppå
ofvanbestämda vilkor, anställas;
att för hvarje hel Rote en röst må aflemnas,
‘arnt följaktligen hvarje Rotehållare ega
att afgifva så många röster, sbm hela Rotar af
honom egäs och underhållas;
att, då flera Interessenter linnas i en Rote,
dem skall åligga att, före den å Lands-Cancelliet
utsatta Sammankomst, om ett och samma
beslut sig förena, så framt deras röst, som blott
för hel Rote får afgifvas, skall vid omröstningstiilfället
kunna upptagas;
att liesta rösterne, från båda Länen sammanlagda,
må oåterkalleligen afgöra, antingen
vid den redan skedda Rotering skall förblifva,
utan annan förändring, än en partiel jemkning
med användande af de 86 öfverloppsrotarne till
Exp. Utsi:. Förslag till and. Sltrifv. N:o 378. 181
de mest betunjrade Numrens understöd, eller
C*
ock en allmän Rotejemkning öfver hela Provincen
skall anställas;
att Rotehållarne, i händelse af pluralitetens
bifall till Ja-Propositionen, anses hafva afsagt
sig den allmänna och lika andel i Vacance-afgiften
från de 86 Öfverloppsrotarne, som de
för närvarande tillgodonjuta; kommande denna
Yacanceafgift, i stället för en partiel Rotejemkning,
att under ofvanstående vilkor användas
;
att Rotehållarne, sedan votering öfver hufvudfrågan
för sig gått, genast och vid samma
tillfälle må ega att, inom hvartdera Länet, välja
tvänne Ledamöter i den Roterings-Commission,
som sammanträda, bör, till förrättande vare sig
antingen af en allmän eller partiel Rotejemkning;
samt
att de Rotehållare, som vid de utsatta Sammankomsterne
sig icke anmält, skola anses hafva
instämt i de närvarandes genom flesta röaterne
afgjorda beslut.
För verkställandet af den antingen allmänna
eller partiela Rotejemkning, som, efter Rotehållarnes
beslut, kommer att med de båda Skånska
Infanteri-Regementena för 6ig gå, anhålla
R. St. i underdånighet:
att en serskild Commission måtte, så snart
Rotehållarnes yttrande öfver dem förelagde
propositioner blifvit i underdånighet inberättadt,
af E. K. M. i Nåder tillförordnas, med
i8a Exp. ZJtsk. Förslag till u/id. Shrifv. N:o 378.
fullständig Instruction förses samt i verksamhet
försättas:
att denna Commission mätte utgöras nf Nio
personer, deraf E. K. M. täckes utse och förordna
Ordföranden och fyra Ledamöter samt
Rotehållarne utvälja de öfriga fyra, deraf tvänne
inom hvartdera Länet;
att Ordföranden väl bör uppdragas ledningen
af Commissionens arbeten och öfverläggningar;
men att han, vid tillfällen af omröstning,
icke mä i beslutet deltaga;
att, sä framt vid en öppen eller muntlig
Omröstning inom Commissionen, rösterne befinnas
till antalet lika, ny omröstning med slutna
Sedlar må anställas, dervid en Sedel afläg
ges;
att
Commissionen måtte i Nåder tillförbindas
den ordning och drift i fullgörandet af dess
erhållna uppdrag, att förslaget till Rotejemkningen,
sedan Krigs- och Kammar-Collegierne
samt vedei börande Landshöfdingar deröfver hörde
blifvit, ofelbart måtte, vid nästinträfFande
Riksdag, kunna R. St., till den åtgärd 80 §.
Regeringsformen föranleder, i Nåder föreläggas.
Slutligen hafva R. St. underdånigst skolat
förklara, att de, intilldess en Rotejemkning för
Provincen Skåne kan, uppå ofvanföreslngna
grunder, hinna upprättas, pröfvas och af de
båda Statsraagterne fastställas, provisoriskt meddela
sitt bifall dertill, att det redan upprätta
-
Exp. TJtsli. Förslag till und. Skrifr. N:o 379. i83
de Roteringsverket tills vidare må i orubbadt
skick förblifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 3jfr
Uppl. o. göttk. hos Ridd. och Ådcln d. r5 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Siänders Underdåniga Skrifvelse. angående
saltet för Militia?-.!]oställens utarrenderande
samt Mdit ii e-JJ os lälls -C as Sans förvaltning.
S. A. K.
Hos R. St. har vid denna Riksdag hemställan
blifvit gjord: att* då olämpligheten af E.
K. M:ts och Rikets Krigs Collegii befattning
med indelta Armeens Boställen nu mera vore
allmänt känd, samma befattning med innevarande
års början måtte upphöra och HusesynsContoiret
vid samma tid indragas; att Landshöfding
och Regements-Chef måtte ensamt öfvertaga
vården om förenämnde Boställen och
till E. K. M. i underdånighet inkomma med
project till en sådan vård, grundadt på hvarje
Provinces olika förhållande; samt att den så
kallade Militiae-Boställs-Cassans Capital måtte
lika få fördelas Regementena emellan, då, med
räntan af det Capital, hvarje Regemente erhölle,
de obebyggda Chefs- Majors- och Capitai
-
i84 Exy. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 879.
nes-Boställena successive skulle med Caractershus
förses, och, enligt förmodan, inom en tid
af 10 ä 12 år, ofvannämnde Boställen vid alla
Regementen vara genom en sådan förändrad
anstalt bebyggda, så att de af Indelningshafvarne
sjelfve kunde bebos och af dem brukas.
R. St., hvilka, med häraf hemtad anledning,
dessa ämnen till pröfning förehaft, hafva, efter
erhållen närmare upplysning öfver hithörande
förhållanden, skolat till E. K. Mits Nådigste
bifall i underdånighet öfverlemna de förslag
till en i vissa delar förändrad behandling af
Militife-Boställens utarrenderande samt Militife-Boställs-Cassans
förvaltning, dem R. Sr.
ansett böra för framtiden blifva ledande till
en större enkelhet i förening med ökade fördelar,
så väl för Staten, som den enskilda.
Vidkommande således först frågan om upphörandet
af Krigs-Collegii befattning med den
vård öfver Militias-Boställen, som, genom Husesyns-
och Boställsordningen, den 15 September
1752 och Kongl. Förklaringen deröfver,
den 25 Januarii 1770, blifvit bemälde Collegi*
tim i Nåder uppdragen; så, och då de rörande
Militia?-Boställen uppkommande Rättsfrågor,
jemlikt Kongl. Förordningen den 17 April 1828»
för närvarande och tills vidare upphört att vara
föremål för Krigs- och Kammar-Collegiernes
pröfning, och frågan således här endast
rörer Krigs-Collegii inseende öfver Militias-Boställen,
deraf någon olägenhet hittills ej
synes
Exp. Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 379. 185
synes hafva uppkommit, men väl enhet och
ordning i dessa Boställens skötsel och vård blif\rit
befrämjade, anse R. St., då en centraluppsigt
öfver Statens i denna del för Försvaraveiket
upplåtna egendom ej får saknas, sig icke
böra någon förändring i denna omständighet
hos E. K. M. i underdånighet tillstyrka.
Beträffande dernäst Krigs och KammarCollegiernes
hittills egande gemensamma befattning
med Militife-Boställens utarrenderande,
så finna R. St., med fästadt afseende åden
längre omgång och deraf förorsakade tidsutdrägt
vid behandlingén af sådana ärenden, sorn
de Kongl. Collegiernes dermed hafda uppdrag
åstadkommit, samt då de i Hufvudstaden förlagda
Embetsverk icke kunna ega den localkännedom,
som för bedömandet af Boställens
beskaffenhet och rätta afkastning erfordras, sig
böra i underdånighet tillstyrka, att CollegierneS
merberörde befattning med sådana Militite-Boställens
utarrenderande, hvaraf arrendeafgiften
antingen disponeras af Regementena, eller efindelningshafvarne
sjelfve uppbäres, må för framtiden
upphöra och deremot öfveilemnäs till en
serskild Comité inom hvarje Regemente, som
till ständig Ordförande erhåller Landshöfdingen
öfver det Län, inom hvilket största delen
af Regementet är förlagd , till Ledamöter, Regements-Chefen,
en af Regementets OflicersCorps
genom val utsedd Fullmägtig och Indel
B
ih an g t. R. S:s Prot. tolde Sunil, a Rand. 3 Höft. 24
j43(3 Exp. Utsi:. Förslr/g till tind. Skrif v. N:o 379.
ningshafvaren samt till Protocollsförande Regements-Skrifvaren,
utan att något arfvode för dessa
serskilda befattningar må begäras eller utgå;
börande Comitén alltid å nyssbemäide Läns
Lands-Contoir hålla sina sammankomster.
I fråga om tiden, hvarunder Militi<e-Boställen
böra uppå arrende åt enskilde upplåtas,
hafva flera olika förslag hos R. St. under öfvervägande
kommit, men då, genom bestämmandet
af en alltför kort besinningstid, Arrendatorn
betages uppmuntran att i Boställets häfd
och skötsel nedlägga en kostnad och en omsorg,
som blott af en längre besinningstid kunna honom
återgäldas, samt, derest åter arrendetiden
alltför långt varder utsträckt, eller utöfver den
tiderymd, som vanligen omfattar mannens verksamma
ålder, Boställets begagnande måste genom
transport öfvergå från en Arrendator till
en annan, sannolikt till föga båtnad för Boställets
häfd och vård, när detsamma under de sista
arrendeåren, hvarå Contractet lyder, af ny brukare
varder emottaget, hafva R. St. trott sig i
underdånighet böra hemställa, att den längsta
tid för ett Militi-as-Boställes utarrenderande väl
må till Trettio år bestämmas, men att åt Regements-
eller Local-Comiléernes pröfning må
öf-verlemnas att, då en ökad fördel, ej mindre
för Indelningshafvaren , än för Boställets häfd,
deraf kan förväntas, före Auctionen nedsätta och
kungöra arrendetiden till och med Femton år,
derunder ett Boställe icke, efter R. St:s åsigt,
i något fall, må lill enskild man under bruk
upplåtas.
Exp. Utsi. Förslag lill and. Skrif». Käo J79. 187
Då den hittills följda ordning, enligt hvilken
Militice Boställen, samma dag och limma,
blifvit, uppå tvänne ställen elier i Krigs-Collegium
oell å Lands-Contoiret, genom Auction utbjudne,
blott föranledt tidsutdrägt och kostnad
för Ombuds befullmägtigande å det ena
auctionsstället, tillstyrka R. St. i underdånighet,
att dylika Arrende-auctioner, Indika i de delar,
deruti ändring, genom E. T<C. M:ts Nådiga bifall
till R. St:s här framställda underdåniga
förslag, ej blifver en följd, måga förrättas i den
ordning 6 Art. af det af E. K. M. Nådigst utfärdade
Auctions-Reglemente, den 20 December
1825, föreskrifver, endast inför Regements-Comitcn
anställas.
I afseende å sättet och vilkoren för arrendets
erläggande, förmoda R. St. i underdånighet,
att så väl Stats-Yeckets som Indelningshafvarens
rätt och förmon säkrast blifva bevarade,
om, utöfver det årliga Spannmåls- och persedel-arrende,
som, ined afseende å jordens vidd
och beskaffenhet samt öfriga förmoner vid hvarje
Boställe, före auctionen bör bestämmas, en
städja i penningar varder genom auction stadgad
att på en gång vid arrendets tillträdande
erläggas; dock hafva Rikets St., på det ej inträffa
må, att en ordentlig och behållen jordbrukare,
som i fast egendom kunde framvisa
tillgångar, mångfalldigt öfverstigande det ifrågakommande
städjebeloppet, likväl blefve, genom
saknad tillgång å contanta penningar,
hindrad att det honom erbjudna Arrendet öf
-
i8S Exp. Vtik. Forsing till rind. Skrifv. N:o 3yg.
vertaga, underdånigst skolat hemställa, att den
person, som vid anställd Arrende*Auction å ett
Militiae Boställe erbjuder den högsta städja i
penningar, må, då inteckning för städjans belopp
i fast egendom kan af honom erbjudas,
på Landet, inom hälften af Bevillningsvärdet,
så väl för sistförflutna året, som för tio år tillhaka,
till hvarannan jemförde, och i Stad, inom
halfva Brandförsäkringssumman, vara berättigad
att det för hela arrendetiden erbjudna
städjebelopp behålla såsom lån emot fem procents
ränta, och det så länge arrendetiden varar
och han sina inför Comitén åtagna förbindelser
utan klander uppfyller.
Af de uppå sådant sätt ingående contanta
medel, hvilka af Regements-Comitén skola, emot
godkänd säkerhet och uppå dess ansvarighet
förräntas, anse R. St., att det af hvarje Boställes
Städje-Capital inflytande interesse årligen
bör af Comitén till Indelningshafvaren utbetalas
såsom tillökad inkomst af Bostället; men
sjelfva Capitalet deremot påräknas såsom en
ytterligare säkerhet, ej mindre för arrendets
ofelbara utgörande till Indelningshafvaren, än
för godtgörandet af den husrötebrist, som, vid
Arrendatorns afflyttning, möjligen föreflnnes,
utan att af Arrendatorn eller dess Löftesmän
kunna ersättas.
Till den Speculant, som, jemte det förut
bestämda årliga Spannmåls- eller Persedel-Arrendet,
vid Auctionen erbjudit den högsta städja
i penningar, och som, ej mindre för samma
Exp. Utsk. Furslag till tind. Skri/v. N:0 37Q. j8()
städjas erläggande innan Bostället tillträdes,
antingen med contanta penningar eller behörigen
intecknad Skuldsedel, än jemväl för det
årliga Arrendets och öfriga skyldigheters fullgörande,
ställt behörigen inrättad och till vederhäftigheten
i laga ordning styrkt och godkänd
borgen, anse R. St. Regements-Comitén
vara förbunden att Contract ovägerligen utlärda;
börande af detta Contract ett exemplar insändas
till Krigs-Collegium, ett till Arrendatorn
öfverlemnas, samt det tredje, af den sistnämnde
undertecknadt, jemte Borgens-Skriften, samt
Inteckningshandlingarne, der sådana blifvit för
Städjebeloppet aflemnade, förblifva under Regements-Comiténs
vård.
Vidkommande de, för verkställigheten af
denna förändrade ordning vid Militiae-Boställens
utarrenderande nödige reglementariska föreskrifter,
hemställa R. St. i underdånighet, att,
så vida R. St:s, för deras del, fattade beslut af
E. K. M. i Nåder bifalles, dessa föreskrifter
måtte, efter E, K. M:ts Egen Nådiga pröfning,
varda till liegements-Comitéernes och öfrige
vederbörandes underdåniga efterrättelse i Nåder
utfärdade.
Huruvida den för Arméens Boställens utarrenderande
af R. St. i underdånighet tillstyrkta
nya ordning jemväl må till Flottans OfficersBoställen
utsträckas, eller med sistnämnde Boställens
brukande och vård, hädanefter såsom
hittills, bör förfaras, hafva R. St. till E. K. Mus
igo Exp. ZJtsft, Förslag till urul. 'Skri/v. N:o 379.
Egen Nådiga pröfning skolat i underdånighet
öfverlemna.
Hvad härnäst beträffar den hos R. St. gjorda
hemställan, att Militiae-Boställs-Cassans nu
egande Capital måtte emellan de Indelta Regementena
få fördelas, så anse R. St., för deras
del, betänkligt, att en sådan delning af sjelfva
fonden i underdånighet tillstyrka, enär den säkra
vård och control öfver förvarandet af Cassans
Reverser och contanta medel, som för
närvarande eger rum, svårligen kan på spridda
localer inom Riket tillvägabringas, sami bevakandet
af Cassans utestående fordringar, jemte
inteckningars förnyande och dylikt, medföra sådana
ansvariga och magjtpåliggande omsorger,
hvilka, der sådant undvikas kan, icke skäligen
böra Regementenas Befäl åläggas; hvadan ock
R. St. i underdånighet hemställa, att berörde
Cassa må, antingen såsom hittills, under KrigsCollegii
vård och förvaltning förblifva, eller
ock till Riksgälds-Contoriet förflyttas, om E.
K. M. skulle så för godt finna vid en möjligen
inträffande förändrad organisation af bemälde
Collegium; men då de missnöjen med den årliga
fördelningen af Cassans för nybyggnader
och reparationer disponibla tillgångar, hvilka
vanligen uppstått inom de Regementen, som af
en slik utdelning under en längre tid blifvit
i afsaknad, efter R. St:s tanka, skulle derigenom
för framtiden säkrare kunna förebyggas, om en,
med hänsigt till Regementenas styrka och undersökta
behof af ännu saknade Caractershus å
Exp. Utsh Förslag till urul, Shrifv. N;o 37g. 191
sådana Boställen, som af Indelningshafvarne
sjelfve böra bebos, uppgjord noggrann fördelning
af Cassans årliga Nybyggnadsanslag, behållna
räntevinst och öfriga inkomster, efter afdrag
för erforderlige inqvarteringspenningar,
uppå Krigs-Collegii underdåniga förslag, blefve
af E. K. M. i Nåder fastställd för en tid af
minst Tio år i sender, samt, i Cassans Räkenskaper,
ett serskildt Conto för hvarje Regemente
blefve öppnadt, i hvars Credit Regementet
godtgjordes för det belöpande anslaget,
och i Debet deremot påfördes hvad som, till
nybyggnad eller reparationer inom Regementet,
blifvit utbetaldt, så att Regementet, i den händelse
anslaget under något år kunnat umbäras
eller blifvit besparadt, vore försäkradt att ett
följande år detsamma utbekomma, eller derest,
i motsatt fall, en större summa vid något tillfälle
måst för oundvikliga behof till ett Regemente
anordnas, än som med löpande årets anslag
för samma Regemente kunnat betäckas, etc
sådant förskott varder, genom innehållning af
de följande årens anslag godtgjordt, KrigsCollegii
pröfningsrätt, under sådana vilkor, sålunda
äfven framgent bibehållen, att den för
hvarje år disponibla summa anvisa för de Regementen,
som deraf äro i största behof, anhålla
R. St. underdånigst, det täcktes E. K. M.‘t,
med bifall till R. St:s yttrade åsigt och förslag,
meddela Rrigs-Collegium de för verkställigheten
deraf nödiga föreskrifter.
Slutligen, och då den summa af icke min
-
iqa Exp. Vtsk. Forslog till tind. Skrift). N:o 379, 38o.
dre än 7886 Rdr 26 sk. 5 rst. Banco Ärligen,
hvarmed Militiae-Boställs-Cassan till pensioner
och aflöning för åtskilliga dels afskedade, dels
inom Krigs-Collegium ännu tjenstgörande Embets-
och Tjenstemän samt Vaktbetjente betungas,
förekommer utomordentligt dryg och i betydlig
nion medtager de tillgångar, som för
nybyggnad och underhållande af Caractershus
uppå Militiae-Boställen äro afsedde, men de inskränkningar
i Indelnings- och Husesyns-Contorens
göromål, hvilka blifva en följd, ej mindre
af E. K. M:ts Nådiga Förordning, den 17
.April 1828, än af E. K. M:ts Nådiga bifall till
cle af 1:. St. här ofvan föreslagna förändringar
i administrationssättet, otvifvelaktigt medgifva
betytjliga indragningar i den nu varande Tjenstemannapersonalen,
till minskning i hittills åtgångna
förvaltningskostnader, anhålla B. St. i
underdånighet, att alla umbärliga Embeten och
Tjenster, som af Militias-Boställs-( assan hittills
blifvit aflönade, ofelbart måtte, vid nu varande
Innehafvarnes afgång, indragas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3So.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. i5 Febr» i83o.
Preste-Ståndet d. 17 —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — •—
Rikets Stunders underdåniga Skrif velse, i frå
8a
-
Exp. Utsi.t, Förslag till tind. Skrift). N:o 33o. igå
ga om yrkad lindring för Rust- och Rotehållare
i Jemtland.
S. A. K.
Hos R. St. har, under innevarande Riksdag, förnyad
framställning blifvit gjord af den under
■föregående Riksdagar förehafda fråga om behof
af lindring uti den Hemmansegarne i Provincen
Jemtland åliggande roterings- och rustningsskyldighet,
och i sammanhang dermed ändring
yrkad i de åtgärder, som i sådant ändamål
blifvit dels redan vidtagna, dels till framtida
verkställighet föreskrifna.
I anledning häraf hafva R. St. förskaffat
sig kännedom om ' dessa redan meddelade föreskrifter,
hvilka, i afseende jaå Roteringsverket
i Jemtland, hufvudsakligen bestå deruti; att, sedan
R. St. vid 1818 års biksdag inhemtat, det
roteringen i Jemtland vöre i allmänhet mera
betungande, än i öfrige orter, i anseende hvartill
redan den 2 October 1806 blifvit i Nåder
förordnadt, att en ny rotering., efter lika
grunder, som i det öfriga Sverige, borde i Jemtland
företagas) samt, i följd häraf, uti Skrifvelse,
den 27 Maji förstnämnde år, i underdånighet
auhållit om en undersökning, till utrönande,
ej mindre huruvida‘de i landet befintlige
oroterade Hemman och Nybyggen kunde
användas till understöd åt de drygt roterade,
än ock till föreslående af jemkning i Landskapets
roteringsskyldighet i det hela; så har E.
Bihang t. R.S:s fröt. tolde Sami. .2, Band. 3, Höjt. 2?
iy4 Exp. Utslt. Förslag till and. SArifv. N:o 38d.
K. M.*t, då en rotejemkning på fullkomligt tillförlitliga
grunder och med den säkerhet, som
till rotejemkningens bestämmande i en framtid
erfordrades, befanns icke kunna företagas förr,
än afvitlringen öfver Provincen föregått, i Nåder
behagat, under den i5 December 1820, anbefalla
Dess Befallningshafvande i Länet att afgifva
förslag lill ny rotejemkning, hvarvid den
allmänna grund borde iakttagas, "ätt Regementets
styrka icke finge nedsättas under 800 man,
”hvilka sedermera, i den mon den skeende af”vittringen
dertill gåfve anledning, å nyo kom”me
att ökas”. Efter det ett sådant underdånigt
förslag från Landshöfdingen inkommit, tillät E,
K. M:t, genom Nådigt Bref, af den 21 Junii 1825,
ali, intilldess, efter afvittringsverkets afslutande,
en fullständigare och på mera bestämda grunder
byggd rotering kunde för sig gå, en provisionel
rotejemkning linge ske, för verkställighet hvaraf,
bland annat, i Nåder stadgades: att Regementets
styrka tills vidare skulle utgöra 800 man af
Regementets gamla Rotar, med understöd af nu
befintlige oroterade, men till ordinarie rotering
skyldige Hemman, så länge och intill dess de
nyhemman, som, efter tilländalupne frihetsår,
dädanefter blefvo skattlagde, äfvensom de vid
alvittringarne tillkomne Nybyggen kunde, efter
slutade frihetsår, roteras och med nya Rotar fika
Regementets styrka; att så väl de vacanta
Rotarne, som de i rotering ingående oroterade
Hemman, skulle med contanta bidrag understödja
den gamla roteringen, till det belopp, sotn
med Rotehållarne kunde öfverenskomtnas; samt
Exp. Utth Förslag till und. Sltrifv, N:o 38o, iy5
att, såsom följd af den sålunda medgifna lindring
i roteringen, Regementet borde iklädas samma
activa tjenstgöringsskyldighet, som den öfriga
Indelta Armeen, Till underdånig åtlydnad häraf
upprättades af en dertill serskildt utsedd Commission
ett Rotejeinkniugs-Förslag, enligt hvilket
hela det Indelta Skattetalet utgör 3,585 tunnland,
hvarigenom medeltalet för hvarje Rote
blifvit 4 QCh l-4:dedels tunnland eller ly-^tdels
Gärdemantal; och Lief, vid de under den 14,
i5 och tG November i8a5 inför Roterings-Commissionens
Protocoll med Rotehållarnes utsedde
Ombud hällne sammanträden och öfverläggniugar,
i afseende å denna rotejemkuings verkställighet
af desse sistnämnde enhälligt beslutadt:
att Hjelpe-Rotarne skulle för hvarje innehafvande
tunnland i skatt, årligen, under åtta års tid,
erlägga till Stam-Rotarnes understöd 8 KdrB:co.
Efter det Krigs- och Kammar-Collegierne blifvit
häröfver hörde, har E. K. M., vid målets underdåniga
föredragning, den 21 November 1827,
behagat i Nåder fastställa det upprättade Interims-Roteringsverket,
med den dervid föreslagna
afgift af de orolerade Hemmanen och de vacanta
Rotarne, att, under förrberörde vilkor af
Regementets skyldighet till activ tjenstgöring,
blifva gällande från och med år 1828 och intilldess,
efter afvittrings afslutande, en fullständigare
och på mera bestämda grunder bygd rotering
uti Jemtland kan för sig gå; i sammanhang
hvarmed E. K. M:t jemväl täckts anbefalla Dess
Befallningshafvande att inkomma med förslag
till en sådan ny ordinarie rotering i Jemtland,
396 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 38o.
äfvensom till Instruction för den blifvande Roterings-Commissionen,
så att samma rotering
genast efter afvitti ingens slut må kunna företagas.
Emot de sålunda vidtagne och fcreskrifne
åtgärder har blifvit erinradt, alt, genom Regementets
nedsättning från 1000 till 800 man, den
behöfliga jerakningen icke vunnits, enär Regementet,
som ifrån början icke varit annat än
en Landsstorm, öfvad i vapen för att försvara
lius och hem, samt, enligt K. M:ts Nådiga Resolution
och Förklaring, den 12 Augusti iö86,
varit fritaget från skyldigheten att tjena utom
Jemtlands Län, nu fått sig ålagd samma skyldighet
till activ tjenstgöring, som den öfriga
Indelta Armeen, hvaraf följde, att Hemmansegarne
ej längre kunde sjelfve tjena för Rotarne eller
få lega manskap utan ökade kostnader. Den
nya roteringen hade icke elier blifvit uppgjord
]>å lika grunder, som för det öfriga Sverige, ritan
på dubbelt svårare vilkor, än i de förut
hårdast roterade Länen. Den vöre val blott
provisionel, men dock utsträckt till en så obegränsad
och oberäknelig tid, som Afvittringsverkets
afsiutande och de deraf uppkommande
Nyhemmans roterande. Under sådana förhållanden,
och f|å det kunde inträffa, att Jemtland
ännu en längre tid skulle komma att draga en
rotering, hvilken, enligt uppgjorda beräkningar,
vore betydligt mera betungande, än hvad efter
medeltal belöpte på* Rikets öfriga Landskap, så
har begäran blifvit framställd, alt, med undanrödjande
af det nya Roteringsverket och utan
afbidan af de förbättringar, sorn landet möjli
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Sfirifv. N:o 38o. 1 "g
gen kan vinna genom den nu påstående afvitt*
ringen och nyhemmans tillkomst, Jemtlands rotering
måtte bringas i jemnvigt med de mest
betungade af Rikets öfriga Län, på det sätt, att
Rotevärdet fördubblades genom indragning af
Regementets halfva styrka, som efter hand åter
kunde ökas derigenom, att de Hemman, som hädanefter
i skatt ingå och böra roteras, efter enahanda
grund med de öfriga till Rotar anslås.
Och har med delta förslag anbud blifvit förenadt,
att den sålunda återstående styrkan måtte
kunna begagnas tili Rikets försvar äfven utom
Landskapet; men deremot sådant bestridt, i händelse
den äskade nedsättningen icke skulle bifallas.
Derjemte har R. St:s uppmärksamhet äfven
blifvit påkallad å behofvet af lättnad i den Rusthållarne
vid Jemtlands Häst-Jägare-Esqvadron
åliggande svåra 1 ustningsskyldighet, hvarom likaledes
underdånig ansökning blifvit vid sista Riksdag
hos E. K. M. gjord; med anledning hvaraf ock
E. K. M., under den ig December 1S27, meddelat
det Nådiga! beslut, att, då hinder mötte
för bifallande af de till den sökta lindringens
lill vägabringande uppgifna medel, men Ruslhållarnes
behof af understöd blifvit så välafLandshöfdingarne,
som af Krigs-och Kammar-Collegierne
vilsordadt, E. K. M:t ville åt Landshöfdingarne
uppdraga att undersöka och utreda, i hvad
rhon hvart och ett af nu varande Rusthåll vore
i behof af sådant understöd; hvarefter, och sedan
Lanushöfdiiigarne i underdånighet föreslagit
det belopp i penningar, som hvarje Rusthåll kun
-
19S Exa, Utsk, Förslag lill und. Shrifv, N:o 38o,
de tilläggas, E, K. M:t ville i Nåder pröfva, huruvida
Proposition till R, St. må aflåtas om ett
provisionel!. anslag i detta afseende, intilldess,
vid afvittringens tillslulbringande inom Provincen,
oroterad jord tilläfventyrs kan lill understöd
för rustningen anvisas,
I ovisshet, huruvida E, K, M, skulle finna
för godt att under nu påstående Riksdag aflåta
Nådig Proposition i förevarande ämne, hafva
nu Riksdags-Fullmägtige från roeranämnde Län,
som, genom den skedda och under den 3 Sept.
1828 i und. inberättade undersokniugen, anse
tillförlitligen utredt vara, huru stort fog Jemtlands
Rusthållare ega till klagan öfver ett med
andra orter ojemförligt betungande rustningsbesvär,
derutinnan någon lindring ej på längre tid
syntes vara att förhoppas, såsom följd hvarken af
den i E. K. M;ts sistberÖrde Nådiga Skrifvelse
antydda allmänna åtgärd vid roteringen öfver
hela Riket, dermed någon början ännu icke blifvit
gjord, eller af den nu iProvincen pågående
afvittring, enär de nyhemman, sorn derigenom
möjligen uppkomma, icke förr, än efter erhållen
odling och tilländalupne frihets-år, blifva i stånd
att uti roteringsbördorne deltaga, funnit sig åligga
att detta ärende å nyo framlägga, med hemställan,
antingen att Häst-Jägare-Esqvadronen
måtte varda reducerad till den styrka, som, med
en till rustningen i öfriga delar af Riket jemförlig
grund, kan af de Rustande skäligen anses
böra underhållas, eller ock att Esqvadronen helt
och hållet må indragas, och de utskylder, sorn
Rusthållarne framgent böra vidkännas i utbyte
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:ö 38o. 19g
emot rustningen, till Staten besparas, i hvilket
senare fall behofvet af Cavälleri inom Provincen
lämpligast kunde med värfvad trupp ersättas;
varande slutligen, och i den händelse afslag
skulle möta båda de framställda alternativen,
föreslaget, alt ett understöd i penningar
från Stats-Verket mätte de Rustande beviljas,
Svarande emot den minskning i rustningsskyldigheten,
hvartill sköl kunde finnas,
Vid pröfningen af detta mål hafva R. St.,
enar blott prmliminaira åtgärder blifvit af E.
K. M. vidtagna, och någon Proposition, till följd
hvaraf en närmare eller slutlig handläggning
kunnat föianledas, icke blifvit i Nåder meddelad,
endast trott sig böra taga i öfvervägande
de allmänna grunder, hvarefter den ifrågavarande
rotejemkningen i Jemtland synes böra utföras,
innan den, enligt 80 §. Reg. Form», varder
till R. St:s pröfning och stadfästelse öfverlemttad.
Utgående från denna synpunkt, hafva R.
St, funnit, att, om Jemtlands Regemente skall,
efter Norriges förening med Sverige, kunna uppfylla
sitt ändamål, bidrag till Riket* Krigsmagt
i det hela, så måste det gamla vilkoret för dess
rotering, eller manskapets användande endast
inom Landskapet, upphäfvas, och Jemtlands Soldater
följaktligen åläggas samma skyldigheter,
sorn Kronans indelta manskap i det öfriga Riket,
Vare sig i krig eller, i hänseende till ärbetscommenderingar,
under fredstid. Men enär således
contractet med Rotehållarne måste å Kronans
sida brytas, hafva R. St. funnit någon annan
billig grund för det nya förhållandet dem
200 Tierp. Uesk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 3$o.
emellan icke böra fastställas, än elen i Kongl,'
Brefvet, flen 2 October 1806, redan uppgifna, eller
jernlikbet med roteringen i det öfriga Riket,
utan afseende derå, om detta förhållande medr
för färre indelta Soldater, än de 800 man, E.
K.M., på förhand bestämt, eller flera, Öndebo
man, Länets Riksdags-Fnllmägtige erbjudit. Beträffande
åter tidpunkten för denna lindrings
åtnjutande, så, enär skyldigheten för Jemtlands
Regemente att, likasom andra indelta Soldater,
gå utom Länets gräns, redan vidtagit, hafva R.
St. älven i underdånighet ansett Törmönen af
rotejemkningen böra Rotehållarne tillgodokomina,
utan <!en ovissa väntan på Afvittringsverkets
fullbordan, hv-ilken ännu kari möjligen vara nog
aflägsen. Men sorn den nya roteringer>3 rättvisa
och noggranna utförande fordrar lid, tj
mindre till jemförelse med Hemmanens godhet,
grundräntor och öfriga utskylder i andra Län,
än till regleringen engellan Hemmanen inom
Jemtland, och då Rotehållarne derstädes enhälligt
Ölverenskommit om den provisoriska jem.kningens
antagande under 8 år, räknade från början
al' 1828, så förmoda i underdånighet R. St.,
att den nya roteringen skall under deras förlopp
lämpligen kunna verkställas och den provisoriska
regleringen dermed upphöra.
I händelse dessa R. Sits åsigter vinna E. K.
M:t* Nådiga bifall, få R. St. i underdånighet anhålla,
det E. K. M:t täckies, till efterrättelse v i 11
den skeende nya roteringen inom Jamtland, i
Kader förordna J att Jemtlands Soldater åläggas
sam.
Exp. Etsk, Förslag till and. Skrif». N:o 38o, 38i. iöt
samma skyldigheter* sohl Kronans indelta manskap
i det öfriga Riket; meh att den hrot, ilian
fastställelse af ilen provisoriska regiel ingeri äf
Rotehåilel derstädes för längre tid, äh de 8 år,
för hvilka densamma blifvit af Länets invånare
antagen, ifrågavarande Rotering derefter må jernnäs
lill likhet med Röteringeii i det öfriga Sverige,
sedan Hemmanens godhet, grttttdfätitän ötsh
öfriga utskylder i^lifvit emellan Länen behörigen
jemförde och tagne i beräkning; hvarefter dé
hya Hemman* som i Jemtland tillkomma* må
Öka den gamla Roteringen med ny* — samt att
de sålunda för Jemtlands Fäll-Jägare-RegementÖ
tillstyrkta vilkor jemväl måtte få sträckas till
Jemtlands fläst-Jägare-Esqvadrön, så alt Riisthåliarne
dervid måtte komma i åtnjutande af
all den lindring i deras hittills åliggande skyldigheter,
sorn antingen redan blifvit elier framdeles
kan varda Rotehållarne inom Provihcen bbViljad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 38i.
Uppl; och godk. iros Ridd. och Adeln d. 17 Febr. i83ö.
Preste-Slåndet d: 19 •— —
Borgare-Ståndet d. ig — —
Bonde-Ståndet d. iy — —
Rikets Stänclcrs underdåniga Skrif velse j angående
Stenkols-Verket vid Höganäs.
S. A. K.
H os R. St. bär gamla Bolaget för Stenkols Ver^
Bihang t. B. S:s Fröt. iotdc Sami. i Band 3 Haft. 26
202 Exp. IJtik. Förslag lill rind. Skrift). N:o 38l.
ket vid Höganäs anhållit, att, som delta Bolag
uppfyllt det vilkor, iSa3 års församlade Ständer
ulfästat för Bolagets rätt till Stats-Verkels
fordran i framlidne En af Rikets Herrar m. ut.»
Herr Grefve Ruuths Sterbhus, utgörande, vid
berörde års slut, ett belopp af iO(),56o Rdr B:co,
sarut derå löpande ränta, som då skall afskrifvas
och på Interessentrrna i nämnde Bolag öfverstås,
Interessenterna mått%e utbekomma den
del, så i Capital, som ränta, utaf dessa medel,
hvilka under loppet af litlen till Stats-Verket
blifvit inbetnlde af framlidne Herr Grefve Ruuths
Sterbhus, samt rättighet att framdeles lyfta det
öfriga, i den nion penningarne, enligt viikoren
i Skuldsedlarue, inflyta.
Vid 1823 års Riksmöte beslölo Rikets då församlade
Ständer, att Sten kols verket skulle med full
eganderätt öfverlålas till uet nya Bolaget, emot det
att gamla Bolaget, under vissa stadgade vilkor och
förbehåll, fick disponera Statens fordran hos framlidne
En af Rikets Iierrar m. m., Grefve lii tullis
Sterbhus, härrörande från Lån, som Herr Grefven
i lifstiden erhållit emot sina egne uti hans enskilda
egendomar inleckuade Skuldsedlar, samt
serskild pantsältning af 78 st. Actier uti Stenkolsverket;
och som, i afseende på viikoren för
medlens utlcmnanöe från Riksgälds-Contoiret,
R. St., af de till förevarande fråga hörande
Handlingar funnit, att dessa vilkor nu mera icke
äro andra, än att nya Bolaget: 1:0 stytker, att
det belopp, som ännu brister i den stadgade
summan af 200,000 Rdr, äfven blifvit till de af
E. St. föreskrifna föremål användt; och 2:0 af
-
Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrift). N:o 38r. 2o3
gifver den uti 4-‘de punkten af 1823 urs R. Sl:s
beslut omfö-rmälda förbindelse; — så, och efter
öfvervägande af i öfrigt jemväl ådagalagde förhållanden,
samt enär frågan om Stenkolsverket,
hvars riksgagnelighet blifvit, vid flera tillfällen,
af R. St. erkänd, nu kommit i sådant skick, att
Verkets framtida bestånd och förkofran, eller
ock dess upphörande, inom en icke aflägsen tid,
heror af det afseende, sorn fästes vid det nya
Bolagets, genom dess Direction, framställda anhållan,
hafva R. St. ansett sig böta bevilja medlens
utlemnande, under sådana vilkor och förbehåll,
alt, utan någon ny uppodling, Statens
rätt och säkerhet blir fullkomligen betryggad,
och nya Bolaget jemväl närmare tillförbindes,
att fullfölja Grufve-arbetet vid Ryd ; i hvilket
afseende, och såsom vilkor för merberörde medels
utlemnande, R. St. alltså beslntit:
1:0 att nj^a Bolaget bör afgifv > ecb lill Riksgälds-Contoiret
öfverlemna den i 4-de punkten
af 1823 års R. St:s beslut föreskrifna förbindelse,
och hvartill Formnlaire i undetdånighet
bifogas;
2:0 att utaf de till Inleressenterne i gamla
Bolaget anordnade medel, beslående i framlidne
Herr Grefve Ruuths intecknade Skuldsedlar, tillika
med alla derå, sedan den 3i December
j823, inöutne Cupilalafbetalningar och räntor,
innehållas och afsättas,
a. de 67,400 Rdr B:co, sorn Interessenterne
uti gamla Bolaget förbundit sig att utaf nämnde
medel till Stenkolsverkets understöd lill
-
20,4 Kxp. Ut ti. Färsing tili tena. Skrif u. N:o 38 K
skjuta; hvilken summa beräknas af de contanta
medel, sorn på Skuldsedlarne influlit;
br tili Statens ytterligare säkerhet innehållas
Silven 4^,000 Rdr samma mytit, med hvilka
båda summor, tillhopa 107,400 Rdr, kommer
att förhållas på sätt här nedanföre stadgas;
3:o att så snart det nya Bolaget hos FullHiägiige
i R. S:ls Riksgälds-Contoir med qvitterade
rakningar styrkt, att utöfver de, enligt afskräde
räkenskaper samt nya Bolagets vald * Directions
uppgifter, i Verket redan nedlagda 135,677
Bdr 2(j sk.. ytterligare 64,322 Rdr iq sk. B:co,
till fyllnad i den stadgade summan af 200,000
Rdr, blifvit uteslutande använda till utgifter, i
och för nya Grufve anläggningen vid Ryd, och
deribland de för vatlenuppfordringen nödiga Angmachiners
anskaffande, skall nya Bolaget vara
berätligadt alt, emot qvitto, samt aflemnande
af <len i esta punkten omförmälda förbindelse,
Uti Riksgälds-Contoiret lyfta de 67,400 Rdr, hvilka
medel af köpeskillingen skola innehållas och
till Verkets understöd tillskjutas;
4:o att de till Statens ytlerligarfe säkerhet
innehållne 40 000 Rdr komma att qvarstå i Riksgälds-Contoiret,
intilldess R. Sl.:s Revisorer öfver
Stats- Banco- och Riksgälds-Verken, efter
förrättad granskning af Stenkolsverkets räkenskaper,
gifvit Fullmägtige, i nämnde Contoir,
tillkänna, att föreskrifter ne i irsta pnnkten af
1,82.3 års R. Sirs beslut blifvit behörigen fullgjorde;
och må det ankomma på Interessenternes
i gamla Bolaget eget godtfinnande att bestämma,
antingen ofvaiiberörde summa af 4o,000
Exp, Utsi. Färsing till Slsrifp. N:o 38t, ao5
Rdr skall afsätlas uti resterande Capital på de
intecknade Skuldsedlarne, eller i contant, då tillgång
härpå förefinnes;
5.:o att, efter afdrag af de ofvanomförmälde
summorne, tillhopa 107,400 Rdr, skola Iuleressenterne
i gamla Bolaget vara berättigade att
genast utbekomma allt hvad sorn af oflanämude
medel återstår, enligt den liqvidation, hvilken
häröfver i Riksgälds-Contoiret upprättas, emot
det att Actie-Brefven till Riksgälds-Contoiret
aflemnas, för alt, såsom eganderätts handlingar,
det nya Bolaget tillhandahållas. Deremot skall
för hvarje Aclie-Bref af Riksgälds-Contoiret utfärdas
ett serskildt bevis, innehållande försäkran,
att den andel i de, till Statens ytterligare
säkerhet, afsatta 40,000 Rdr, hvilken på ActieBrefven
sig belöper, skall bevisets innehafvare
j Riksgälds-Contoiret tillhandahållas, så snart R.
St:s Revisorer tillkännagifva, alt deremot något
hinder icke möter;
6:0 derest något Actie-Bref i gamla Bolaget*
icke varder i Riksgälds-Contoiret företedt, inneliålles
hvad som på ett sådant Actie-Bref sig belöper
af de bestämda medlens utdelning, för alt,
jemte det i nästföregående punkt omnämnda bevis,
Actie-Brefvets innehafvare tillhandahållas;
7:0 att Rikets Ständers Beslut bör, genom
Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret försorg, medelst
Kungörelse i ofliciela Tidningsbladet, båda
Bolagen tillkännagifvas, med föreläggande
att, vid det sammanträde i Riksgälds-Contoiret
med båda Bolagen, som af Fullmägtige tillika
ulsättes, yttra sig och bestämdt förklara, huru
-
206 Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N:o 38 n
vida Bolagen, livart för sig, vilja i »le stadgade
vilkoren ingå; och bör hvad sorn af tillstädes—
koralie Actie-egare beslutes gälla lill ei ler l ättelse
för de frånvarande; hvilket allt R. St. härigenom
få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
F o r m u 1 a i r e.
Jemlikt Rikets Ilögloflige Ständers Beslut
vid 1823 års Lagtima Riksdag, förbinda och utfästa
sig, å nya Bolagets för Stenkolsverket vid
Höganäs vägnar, undertecknade, af Bolaget valde
Styresmän och Förvaltare af Verket, att, när
Stenkolsverket lem 11 ar en vinst-utdelning af åtta
procent, erlägga tili Rikets Ständers RiksgäldsConloir,
eiler det Penningeverk, Rikets Ilögloflige
Ständer framdeles kunna förordna, En pro\
cent, då således Bolaget får behålla Sju procent;
nar vinst-utdelningen uppgår till Tio procent,
likaledes utgifva Två procent; och när den
bestiger sig till Tolf procent, erlägga Tre procent,
såsom den högsta procenten, hvilken från
Bolaget kan komma att till Staten utgifvas. Hvilket
härmedelst på det kraftigaste försäkras. —
N. N. N. N. N. N.
Directionen för Stenkolsverket vid Höganäs.
Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrif v. N:o 382. 207
JY:o 382.
Uppl. o. godh. hos Ridd. och Adeln d i5 Febr. i?3o,
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. t8 — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelsej angåen*
de Låneunderstöd af allmänna medel till
Hanni-anläggning vid Jönköpings Stad.
S. A. K.
Då segelfarten å sjön Vettern måste vinna en
ökad liflighet genom öppnandet af Götha Canal,
och det med all sannolikhet kan förutses, att varutranspot
iei ne å detta farvatten skola med tiden
i betydlig mon tilltaga, samt, under sådant
förhållande, det måste vara af vigt, att en tillförlitlig
hamn cj längre saknas vid någon af
nämnde sjös stränder, hafva R. St. trott detta
företag deslcmindre böra undandragas ett vid.
innevarande Riksdag hegardt lånebitnfdc, från
Statens sida, som del jemväl synes kunna med
fullkomlig säkerhet antagas, att denna Hamnbyggnadfen
gång uppförd, sedermera skall med
lätthet kunna, utun Statens vidare betungande,
medelst inflytande hnmn-umgälder, underhållas;
hvarföre ock R. St., till utförande af en Hamnbyggnad
vid Staden Jönköping, beviljat nämnde
Stad ett lån af 8,000 Rdr B:co, att itf Riksgälds»
Contoiret utgå, under vilkor: att för lånesumman,
hvilken ovilkorligen skall lyftas under åren
1800 etter 1831, afgifves en af Stadens Åld
-
ao8 Exp. Vttft. Förslag litt tind-, Skrifv. N:o 382, 383;
ste, efter uppdrag af Stadens Borgerskap, i Stadens
namn och å dess vägnar* undertecknad förbindelse
att, en för alla och alla för eli, ansvara
för återbetalningen af Capitalet och 5 piocents
årlig ränta, sålunda, att räntan å hvarje
serskild post, som i afräkning kan komma att
uttagas, beräknas från den dag, då penningarné
från Riksgälds-Contoiret ntassigneras, samt att å
Capitalet icke göres någon afbetalning under de
första fem åren, att räkna från och med i83o;
men inom 1835 årä slut, och allt sedermera, å
samma tid, de påföljande io åren, inbetalas årligen
å primitiva Capitalet lo procent, så att
bela Capitalet är inom i844 års slut inbetaldtj
hvilket R. St. härigenom få i undeidånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 383\
UppL Oj godkj hot Ridd. och Adeln ih i5 Febr. i83d.
Preste-Ståndet di 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d, 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning
af Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse>
angående Landshöfding Wingårds anhållan
om befrielse från ersätttningsansvar för de
af
Exp. TJts1(. Förslag tilt tind. Skrif-v. N:o 383 209
af förre Lands-Secreteraren Kleman tillgripne
och förskingrade medel.
S. A. K.
Sedan, i sammanhang med vederbörandes emot
förre Lands-Secreteraren i Carlstads Län Kleman
gjorda yrkande om ansvar och ersättning
för i tjensten af honom tillgripne och förskingrade
allmänna medel, talan jemväl blifvit
förd emot Landshöfdingen derstädes J. af Wingård
om ansvar och ersättning för det Landshöfdingen
skall, genom underlåten tillsyn, varit
till berörde balance vållande, och Landshöfdingen
af /.Fingard blifvit, på anförde skäl,
af E. K. M:t genom laga Dom skyldig känd,
att till viss del ansvara för hvad hos Kleman
kunde brista i betalning af ofvannämnde medel;
så har Landshöfdingen af /Vingård hos E. K.
M:t i underdånighet anhållit om Nådig framställning
till R. St. af de omständigheter, sorni
kunde verka eftergift af ofvanberörde ersättningsansvar,
dervid Landshöfdingen, under åberopande
jemväl af sin oförmögenhet att kunna
de ålagde ersättningarne fylla, uppgifvit de
skuldposter, för hvilka Landshöfdingen, sedan
någon tillgång till gäldande deraf i Klennfns
Concursmassa icke funnits, ansett sig föranlåten
begära eftergift, på sätt som följer, nemligen:
Rikets Ständers Rank .... 5,100: 47. 6.
— — Riksgälds-Contoir 5,395:47. 4.
Transport 6,496:46.10.
Bihang t-, R. S:s Prat. rohle Sami. s liand, j Höft. 7.7
»
uio Exp. TJltsli. Förslag tiH anti. Skrift- N:o 3S3w
Transport 6,496: 46. 10.
Stats-Contoiref . . . • . C,000: 44. 8.
Hvartill kommer ett af E. K.
*M:t Nådigst frän g:de HufvudTiteln
lemnadt bidrag till Invalid-
och Corrections-Inrättningen
i Carlstad, hvarom fråga icke
förekommit uti Fiscaliska
Actionen emot Kleman, men som
han, un der Tan dshöfdingens frånvaro,
skall tillgripit, ochhvilken
remiss längre än ett års tid skulle
varit Lan dsh öTd i n gen af Wingård
okänd, innan den händelsevis
upptäckts, då all anteckning derom
saknats i Lands-Cancelliets
Diarium, för hvilket Nådiga anslag
Landshöfdingen nu vore af
Directionen öfver nämnde Inrättning
med rättegång antastad 5>ocv0: — “*
General-Tull-Styrelsen . . 250: 52. —
utgörande det, som bordt inflyta
för försäljningen af tvänne TullVerket
tillhörige Byggnader.
Krigs-Collegium .... 4>97$: 23* 7*
innefattande de medel, hvilka
blifvit till E. K. M:ts Bef;hde aflemnade,
dels till gäldande af Majoren
Stuart'! skuld till Vadstena
Kri^smansliiis-Cassa, dels till
Transport 22,7.qfl: 5. 1.
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrifv. N:o 383. 211
Transport 22,708: 3. 1.
godtgörande af Friherre Cederströms
borgen för Capitainen
Hästeskos Lån i PassevolanceCassan,
dels i egenskap af Adelsfahne-RegementetsindrifneHemmansräntor
inom Vermland för
år 1820, dels ock såsom af E, K.
M;t Nådigst anslagna Gratiflcationer
till afskedade Soldater.
Banco-Disconten .... 16,276: 14* 5*
tillsammans Rdr 58,984: 17* 6.
Hvarjemte Landshöfdingen af l/angård i
underdånighet anfört, att, om än afskrifning af
dessa summor skulle honom af R. St. beviljas,
likväl för Landshöfdingen återstode, att gälda
enskilde personers lidne förluster af dem tillhörige,
utaf lörre Lands-Secreteraren Kleman
förskingrade medel, tillsammans 14,531: 28. 10,
förutan derå upplupne och upplöpande räntor;
hvilka förbindelser, ehuru de, i förhållande till
Londshöfdingens tillgångar, vore högst betydliga,
Landshöfdingen likväl förmält sig hoppas
att, genom eftergift af först uppgifna skuldposter,
genom fri disposition af dess allt sedan
år 1826 innehållne halfva lön och genom ett
obehindradt användande af dess seqvestrerade
egendom, kunna komma i tillfälle att godtgöra.
Utt till R. St. aflåten Nådig Skrifvelse, har
E. K. M., med framställning af förenämnde för
-
212 Exj>. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:q 383.
hållande, tillika behagat i Nåder tillkännagifva,
att R. K. M., sorn genom beviljadt anstånd med ersättningsmedlens
indrifning funnit en utväg att,
hittills från undergång rädda en förtjent Embetsman,
redan vidtagit lämpliga åtgärder för
att genom en närmare control å medel, som
till Läns.ftyrelserne ingå och derifrån afsändas,
bevara det allmännas och enskilde personers
rätt, samt trygga Landshöfdingarne emot
sådana tillgrepp af underlydande Tjenstemän,
som i Carlstads Län inträffat, nu till R. St. öf*
verlemnade att, genom bifall till Landshöfdingen
af IV.iigörtiv i förrberörde afseende gjorda
anhållan, bereda honom en varaktigare lindring
i dess af n underlydande Tjensteman»
bedrägliga förhållande förorsakade olyckliga belägenhet.
R. St., som tagit detta allt i noggrannt öfvervägande,
hafva, för sin del, väl ej kunnat undertrycka
den öfvertygelse, att Landshöfdingen
af Wingård, med iakttagande af all den möjliga
noggrannhet i tillsyn öfver de under honom
lydande Tjenstemän, hvilken honom, i egenskap
af deras förman ålegat, skulle hafva kunnat,
om ej förekomma de af förre Lands-fecreteraren
K’aman i tjensten gjorda tillgrepp,
åtminstone undanrödja möjligheten för honom,
att en längre tid fortsätta och dölja sitt brottsliga
förfarande, äfvensom R. St. nogsamt inse
vigten af att dylik uraktlåtenhet ej må ansvarslöst
kunna begås af en person, hvilken det, såsom
Länets Styresman, tillhört att med oaflå
-
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrift’. S-.o 383. a: S
ten uppmärksamhet vaka öfver allmän säkerhet
oöh god ordning; men, då fråga nu varit
att pröfva de omständigheter, hvilka i Nfidaväg
sig förete till mildxande af det ansvar, hvilket
för denna försummelse blifvit Landshöfdingen
af lif ugård ådömdt, hafva R. Se. trott
det höra i betraktande tagas, så väl att, genom
utkräfvande, i närvarande fall, af Lagens hela
stränghet, en Embetsman af vitsordade förtjenster,
hvars enda egentliga fel varit ett, visserligen
alltid origtigt, dock, till någon del, ursäktligt
förtroende till en af Staten vid hans
sida satt underordnad Tjensteman, som, med
ytterst ovanlig list vetat från sig afvärja sin
förmans misstankar, skulle föras till fullkomlig
undergång samt skiljas från en befattning, uti
hvilken han bemödat sig att med redlighet
uppfylla sin Konungs förtroende, under för- .
värfvande tillika af den ortens välvilja och tacksamhet,
öfver hvilken Styrelsen blifvit honom
uppdragen, utan att likväl Staten kunde hoppas
att genom denna stränghet vinna godtgörelse
för de förluster, hvilka, i första rummet,
genom förre Lands-Secreteraren K/em ms bedrägliga
förhållande, densamma tillskyndats; sorn
ock, att, genom vägran å den eftergift Landshöfdingen
af iffngunl sökt för de honom till
ersättning ådömde allmänna medel, ett oskyldigt
och i högre grad kännbart lidande skulla
tillfogas de flera enskilda personer och inrättningar,
hvilka, på sätt ofvan är uppgifvet, ega
redan godkända eller under pröfning varande
ersättningsanspråk för de af dem, antingen till
a 14 Exp. TJtih. Filning till nuti. Shrifv. IVr:o 383.
E. K. M:ts Befallningshafvande eller till I\/e~
marij i dess egenskap af Lands-Secreterare, aflemnade,
och af den senare, utan någon Landshöfdingens
delaktighet eller medvetande, olofligen
tillgripne medel.
I betraktande häraf, och då dels det måste
anses för en Statens moraliska förbindelse att i
möjligaste måtto bereda de enskilda godtgörelse
för de förluster, dem förorsakats genom bedrägligt
och svekfullt förfarande hos de af
Slaten tillsatte Embets-och Tjenstemän, åt hvilka
de enskilde alltid borde med trygghet kunna
och, i vissa fall, jemväl äro, genom Förfaltningarnes
föreskrifter, ålagde att i penningeförhållanden
sig anförtro, dels ock det ansvar,
Landshöfdingen af Wingård , i och för dess
Embete, måste vidkännas uti utgifvande ersättningar
för de af en underordnad Tjensteman
förskingrade medel af sistnämnde beskaffenhet,
dock synes innebära en sådan varning emot
uraktlåten eller mindre noggrann uppsigt och
control å dylika ärendens behandling, att någon
våda för det allmännas rätt och säkerhet
i framliden icke bör kunna uppstå utaf en vid
detta tillfälle, i, afseende på Statens fordringar,
beviljad eftergift, helst dä härtill kommer, att
E. K. M. redan, i anseende till det i Carlstads
Län inträffade förhållande, vidtagit lämpliga åtgärder
för att, genom en närmare control å de
medel, som tili Läns-Styrelserne ingå och derifrån
afsändas, bereda så väl det allmänna, sorn
enskilde personer, en större garantie, än hittills,
not likartade tillgrepp med dem förre L^ ds*
Exp. VttJt. Förslag till und. Skrif v. N:o $38. 9. i 5
Secreteraren Kleman sig i tjensten tillåtit, få R.
St. hos E. K. M. i underdånighet anmäla, det
Landshöfdingen af Wingård, så vida han visar
sig inom fem år härefter hafva till fullo betalt
de genom E. K. Mits ofvanberörde Nådiga
Utslag fastställda ersättningsbelopp åt enskilde
och sådane publike Cassör, hvilka icke
stå under R. St:s disposition, må njula befrielse
från allt ersättningsansvar för de R. St:s
Bank och Riksgälds-Contoir, Stats-Contoiret,
General-Tull-Styrelsen samt Banco Disconten,
genom omförmälde Nådiga Utslag, tillerkände
medel, utgörande, enligt E. K. Mits allätna Nå -  diga Skrifvelse i ämnet, jemförd med den af
Landshöfdingen aj Wingård lemnade specificerade
uppgiften, en sammanlagd summa af 29,004
Rdr 41 sk. 11 rst. Banco, oberäknade de upplupne
räntorne.
Hvaremot R. St. finna någon eftergift icke
kunna ega rum, hvarken af den under titel:
Stats-Contoiret upptagne återstående posten 5,000
Rdr, utgörande det anslag till Invalid-Inrättringen
i Carlstad, om hvars utbekommande
nämnde Inrättning emot Landshöfdingen anställt
rättegång, ej eller å de under litell Krigs-Col~
legitim uppförde fyra poster, å tillsammans /|>979
Rdr 25 sk. 7 rst., utgörande dels medel tillhörige
Vadstena Krigsmanshus-Cassa, Passevolance-Cassan
samt Adelsfahne-Regementet, dela
ock Nådigst anslagne gratificationer till afskedade
Soldater.
Rikets Ständer framhärda etc.
2)6 Exp. Utsi. Förslag till lind. Skri/v. N:o 384.
No 384.
Uppl. o. godt. hoa Ridd. och Adeln d. i5Febr. f83o,
Presie-Slåridel d. 17 — —
Borgnre-Ståndet d. 17 —1 —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelsei anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition _,
angående rättighet för Patrouille, Post, Vaktkarl
eller Fångförare att_, genom bruk af
skjutgevär j söka förekomma fånges flykt.
S. A. K.
Sedan E. K. M:t, i Nådig Proposition, af den
51 Julli 1823, till Rikets då församlade Stander,
framställt nödvändigheten att, genom någon
kraftig anstalt, till förekommande af fångars
flykt, i möjligaste måtto minska antalet af
de grofva brott, som, enligt hvad erfarenheten
visat, ofta begås af redan till bestraffning dömde
personer, de der få tillfälle komma på Rykten,
samt i sådant afseende föreslagit antagandet
af en Förordning, hvarigenom Vaktkarl eller
Fångförare, som har fånge under sin vård,
skulLe berättigas skjuta å honom, derest han
på flykten sig begåfve och efter tvänne anrop
icke afstode från försöket; men R. St., på de
grunder deras underdåniga Skrifvelse af den 1
December berörde år upptager, funnit sig icke
böra bifalla hvad E. K. IV1 :t sålunda i Nåder
föreslagit; så har E. K. M:t, uti aflåten Proposition
-
Exp. Utsi. Förslag till rind. Skrifv. N:o 384. 217
sition af den 16 Junii nästlidet år, i Nåder förklarat,
att E. K. M:t, som med bekymmer förnummit,
att enskilda säkerheten ofta blifvit på
det våldsammaste sätt störd genom brottslingar,
som fått tillfälle att från fästningar och häkten
komma på flykten, funnit Sig, af omsorgen
för Dess undersåtares lif och egendom,
på det kraftigaste uppmanad att icke underlåta
något af hvad på E. K. M:t beror, för att för
framtiden förekomma dylika händelser; i hvilken
afsigt E. K M. föreslagit R. St. antagandet
af en allmän Författning, innehållande, ”alt
”Patrouille, Post, Vaktkarl eller Fångförare,
”sorn har fånge under sin vård, bevakning el”ler
forslande, må ega att skjuta å honom, der”est
han på flykten sig begifver och efter tren”ne
anrop icke från försöket afstår. Dock höride
fången förut vara om äfventyret underrät”tad
och, så vidt ske kan, skottet rigtas å så”dane
delar af kroppen, att fången icke skadas
”till lifvet; men om sådant sker, borde undersökning
om händelsen vid behörig Domstol
”anställas samt dervid alla omständigheter noga
”utredas. Funnes då Vaktkarl eller Fångförare
”hafva i oträngd måtto skottet aflossat, komme
”han att straffas efter allmän Lag.”
Vid pröfning häraf hafva R. St. stannat uti
olika beslut, Tvänne Stånd emot Två, i följd
hvaraf frågan, jemlikt föreskrifterne i 87 och
89 §§. R. F. samt 75 <§. R. O,, kommer att an
Bihang
t. R. S:s Prat. io:de Sami. 2 Band. 3 Haft. 18
ai8 Bacp. Ut it. Förslag till und. Skrifv. N:o 385.
ses hafva förfallit; hvilket R. St. skolat hos
E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 385.
Uppl, o, godk. hos Ridd. och Adeln d. i5 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d, 17 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition,
angående ansvar 4 deri, som bortförer eller
undanhåller andras minderåriga barn.
S. A. K.
Då erfarenheten visat, att det hittills uti Sverige
nästan oerhörda och troligen derföre uti
Svensk Lag icke bestämdt omnämnda brott, att
bortföra och undanhålla annans barn, nu mera
understundom blifvit utöfvadt; och E. K. M.,
af omtanka för bevarande af helgden af det
emellan föräldrar och barn befintliga ömmare
förhållande, ansett nödigt, att, till förekommande
af de olyckliga följder, ej mindre för
det bortförda barnet, än för dess föräldrar och
vårdare, som dylika brott oftast medföra, desamma
böra i Straff-Lagarne serskildt upptagas
och i nion af omständigheterne med ansvar beläggas;
har E. K. M:t, uti Nådig Proposition,
till R. St;s antagande framställt ett 1 7 serskil
-
Exp. Utsk, Förslag till und. Skri/v. N:o 385, 386. 219
. /
da §§. afFattadt Förslag till Förordning, angående
ansvar för den, sorn bortförer eller undanhåller
annans minderåriga barn; men som,
vid öfvervägande häraf, R. St. stannat uti olika
beslut, Tvänne Stånd emot Två, och frågan således,
jemlikt Stadgandena i 87 och 89 §§. R.F.
samt 75 §. R. O., kommer att anses hafva förfallit,
xå R. St. ett sådant förhållande hos E.
K. M:t underdånigst anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 386.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Febr, i83o.
Preste-Slåndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — ■—
Bonde-Ständet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med öfverlemnande
af förslag till Tull-Taxa.
S. A. K.
I ill E. K. M;ts Nådiga pröfning och fastställelse
få R. St. i underdånighet öfverlemna närlagd
e förslag till Taxa för Tull afgifterne ä inkommande
och utgående varor samt Transito af giften,
uti hvilket förslag de förändringar i nu gällande
Tull Taxa blifvit iakttagne, hvilka R. St,, för
deras del, ansett nyttiga och af behofvet påkallade.
1 afseende på bestämmandet af tidpunkten,
hvarifrån den nya Tull-Taxan må efterlefvas,
lia Exp- Vts7i. Färsing till lind. Skrijv. N:o 386,
så, och med afseende ej mindre derå, att densamma
nu mera svårligen kunde hinna att, med
E. K. Mits Nådiga fastställelse försedd, till allmän
efterrättelse utfärdas förr, än vid Seglationens
början innevarande år, än äfven derå, att
en längre tid erfordras, innan dess Tullbestämmelser
och öfrige stadganden kunna blifva tillräckligt
kände, för att på ett tjenligt och allmänt
gagneligt sätt tillämpas, hafva R. St., som
funnit det vara både med allmän och enskild
nytta förenligt, att de förändringar i Tull-Taxan,
som, i följd af R. St:s nu fattade beslut,
må komma att ega rum, varda kände och allmängjorde
någon tid före Taxans tillämpning,
fördenskull, och på det att denna tid, till förekommande
af hastiga rubbningar i nu befintliga
förhållanden och på grund af desamma
gjorda beräkningar, icke må blifva alltför inskränkt,
ansett sig böra härmed i underdånig,
het anhålla, det E. K. M:t täcktes, så fort möjligen
ske kan, ifrågavarande nya Tull Taxa,
med Dess Nådiga sanction försedd, allmängöra,
jemte stadgande, att densamma från och med
den i Januarii 1831 skall tjena till vederbörlig
efterrättelse.
Reträffande tullen å Hvete, skola R. St.
hafva den Nåden att framdeles derom aflåta
serskild underdånig Skrifvelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
FÖRSLAG
till
TAXA
för
Tulla fgiftcrne å inkommande
oell utgående Varor samt
Transitoafgiften.
(Bill. t. R. St. Prot. 10 Sunil., 2 B., 3 Haft.)
'VA\vmwv\twvvuu\\uvu\\muwvmvvvuvw^>
STOCKHOLM,
hos L. J Hjerta, i83o.
2 Bil. t. Exp.-Utsi. s försl. t. urul. siri/. JV.-o 386
Tullvärde
Ovmit i tet föi
T ullbcräk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Rdi
Isk
ningcn.
1
un.
r.
Reti
sk.
i T'
Rdr sk
r.
Agat:
4°
oarbetad ....
I ti
4
9
arbetad
I ti
I ti
I
IÉ
4
5
Alabaster:
oarbetad ....
(
arbetad
ioo Rdr Y.
20
I
Alun:
48
Romersk ....
i o LtiV.V.
12
20
andra slag . . .
17 LtiV.V.
6
32
40
IC
IC
Il-
lo
Ambra
Angelica
Anis ........
Antimonium , . .
1 Lod
1 ti
1 ti
1 ti
1
2
2
I
I
1
I
4
Apelsiner
100 styck.
t
I
6
Apotheksvaror , i
denna Taxa ej spe-
cificerade ....
Enkla Medicina-
lier .
100 Rdr V.
IO
1
Sammansatta el-
ler beredda, ej
specificerade, att
införski ifvås af
Apothekare . .
ioo Rdr V.
20
1
I o
Arsenik, till inför-  sel af Apotheka-
re, och, efter er-  hållet serskildt
tillstånd, för Fa-
briks Inrättningar
i ti
I
Aloe, se Gummi.
Anchoyis, se Fisk.
Arrac, se Bränvin af Ris.
Bil. t. Exp.-Uisk:s Jörsl. t, und■ skrif. N.o 386. 3
Qvantitet för
Införsels
Utförsels I
Tullv
är de.
T tillber åk-
Tull.
Tull.
ningen.
Aska:
1
IO
Pott-, rå, vällad
eller oraf-  finerad .
1 Lti
1
2
2
16
20
7
raffinerad
och calci-  nerad . .
Spis- och all an-  nan af Vegeta-  bilier
Tenn- och Riv-  Askar och Dosor,
af ämnen ej spe-  cificerade, som
1 Lti
1 Lti
1 ti
16
1
2
I
6
1
8
arbetade ....
ioo Rdr V.
25
4
1
4o
Assa Foetida . . .
1 ti
4.0
Auripigment . . .
I 4É
4
Balsam:
1 K:a
3
)6
R'Sa-
I
g
1
12
Copaive- ....
1 ti
1 ti ,
j 12
Mccca- .....
I
12
3
8
Peruviansk och
i ti
Tolu- .....
i5
Band:
i ti
20
Siden-, Sammets-
3
16
b
4.0
20
5
2
3
andra slag
1 ti
6
02
16
Halfsiden- . . .
Bomulls- . . . •
Ylle-
Linne- . ... •
1 ti
1 ti
i ti
1 ti
3
1
1
it
12
32
8
2
1
4
6
Bark:
1 T:a
(
• 2
Ek-
12
1
Björk- och af an-  dra Löf-
träd . ,
1 T:a
6
4 Bil. t.
ullvi
irde.
Qvantitet lör| ,
Tullberäk- lnf?rscls
Utförsels
ningen.
lull.
Tull.
Bark :
2.
\ Gran och af an
dra Barr-
träd . . .
1 T:a
Barometrar och
Thermometrar .
O
O
tö
c-
<
O
IL
Bast- och Bastrep
1 L#
2 21
Bastmattor ....
1 duss.
T O !
2
0
tiil garnering och
j
emballage ....
Beck:
Fri
a
Fr
L
9
i tunnor ....
1 T:a
3
12
18
8
I
224
i barkar ....
1 S# v. V.
4
2
6 32
Beckolja
Ben:
48 k:r
2 12
Elfenben-, oarbe-
8
tadt
1 &
6
arbe-
4°
tadt
Hvalfisk-, oarbe-  tadt
eller
Bor-
1 &
1
24
3
der
1 &
3
4
16
arbe-
8
ladt
Alla andra slag,
i #
12
6
36
oarbetade . . .
arbetade ....
1 Lft
1 #
IO
2
6
Benspån
1 Ltt
0
0
8
4
32
Bensvarf, Benkol el-  ler Bister ....
1 L#
0
Bil. t. Exp.-Ulsk.-s försl, t, tind. skrif. N.-o 386. 5
Qvantitet för
Införsc
ls
Utförsels
rull varde.
luli herlik -
Tull.
Tull.
oiagen.
24
Berberisrötter . . .
Bernsten:
I &
8
8
4o
rå och oarbetad
I tt
4
9
arbetad
Bilder:
gjutna, huggna el-  ler formade . .
förfärdigade af
Svenska Konst-
i
100 Rdr V.
I
IO
16
1
4
närer
Fri a
Fri
a
Bildthuggeri- arbe-
ten af träd, och
Architectoniska
arbeten
100 Rdr Y.
20
1
Bin, lefvande i Ku-
por
Fria
Fri
a
6
20
Blod, Ox- och an-  dra Kreaturs . .
Blommor, artificiela
Blomster, torkade,
alla slag ....
90 k:r
100 Rdr V.
1 #
3o
14
2
I
2
Blomsterlökar . . ,
Fri a
Fri
a
Bly:
1 S#
5o
oarbetad t ....
2
24
2.4
60
arbetadt . . , ,
1 Stt
12
28
2
32
40
20
Blyerts
Blyertspennor . . .
Bly-Socker, till in-  försel af Apothe-  kare och efter er-  hållet tillstånd för
1 L#
1 duss.
32
8
1
3
5
Biscuit, sc Porcclaine.
Bister, se Bensvart.
Blonder, sc Spetsar.
Blyglete, se Glete.
6 Bil. t. Exp.-UtsLs försl. t. und.'skrif. N.o 386.
(Qvantitet för
Tuilbcräkningen.
Inrätt
-
eller
Terra
Fabriks -  ningar . ,
Blår, ITamp
Lin
Bläck pulfver
Substance . . . ,
Bokstafs - stämplar
samt Boktryck
ler Stilar ....
Boksvärta . . .
Bolus, hvit
röd, samt
Sigillata , ,
[Bomull. . . ,
Borax ....
Broderier af
och Silfver
äkta ....
oäkta ...
Brundier . .
Bränvin och
af Säd eller
toes utaf till
med ta
styrka • . . .
deröfver . , .
afRis,
frugt eller
rack, Rum,
Bokguld, se Guld.
Bok silfver, sc Silfver.
Bokspån, sc Spån.
Bombasett, se Väfnader af Ylle.
Bombasin, sc Väfnader af Halfsiden.
Borst, se Har.
Bouteillcr, se Glas.
Bred-och Plattfisk, sc Fisk, torr.
Bresilja, se tärgor.
Bronzc, se Metall.
Brynstcnar, se Sten.
[Tullvärde.
Införsels
Tull.
Utförsel:
Tull.
Bil. t. Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif. N;0 386. 7
Tullvärdc.
nac ochGenevei
utaf till och med
1 agraders styrka
deröfver .
|Bröd:
af Hvete ....
af Råg
[Bäfvergäll .....
[Böcker:
på främmande
språk, samt
Chartor, Musi
kaiier, Not* och
Ritböcker ,
på Svenska tryckte
.......
Biblar till Svenska
Bibelsäll
skåpet gifna
med inbundet,
rent eller linieradt
papper
[Bönor:
Hvita-, eller sä
kallade Turkiska
Trädgårds- . , .
Åker-Bönor af al
la slag lika med
Ärter -. , .
2o| jCacao
100 Rdr V.
I Fri a
35
Fri a
00 Rdr V.
Qvantitet för
Tullberäkningen.
Införsels
Tull.
Utförsels I
Tull.
Buldan, sc Väfnader af Linne och Hampa.
Bär, ej specificerade, sc Frugter.
8 Bil, t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif. IY.-o 386.
Tull väi
de
Ovantitet föi
TullbCräk-
Införsels
Tull.
Utförs
Tull
cls
uingeu.
Caffe:
brändt och, alla
till Caffe-SuiTO-
gat användbara
12
brända växter
I #
6
]
12
Calmus
Campber:
I #
4
I
I
12
oraffmerad , . ,
I tt
6
I
32
raffinerad , , . .
I
12
Canel, Canelknopp
I
12
och Cassia-Lignea
Cantharider eller så
kallade Spanska
I #
8
3
8
Flugor .....
I #
i5
4
28
Cantiller
Capris
I # -
1
I
7
I
8
1
24
3o
8
Cardemummor . .
Cassia Fistula * .
Castanier .....
I #
1 #
I &
8
3
2
1
16
2
Caviar .......
Chicorierot . , , ,
Chinabark:
1 4
1 &
16
1
I
2
omalen
1 &
4
3
7
malen
Chinarot .....
1 #
1 &
24
8
1
20
Chocolad
Chrystalli Tartari
i #
1 #
12
2
1
Cider
1 k: a
12
3
Ciment
1 T:a
36
Camelhår, se Hår.
Camelott, sc Väfnader af Ylle.
Canel-knopp, se Canel.
Canoner, se Jern- och MetallArbeten.
Carmin, se Färger.
Carotte, sc Tobak.
Cassia Lignea , se Canel.
Cattun, se Väfnader af Bomull.
Chagrin-skinn, sc Läder.
Chartor, Lands- och Sjö-, se
Böcker.
Chenillcr, sc Fransar.
Chrystallcr, se Glas.
Bil. t. Exp.-Utshs försl. t. und. skrif. Tf.-o 386 9
Tullvärde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
r
Cirklar och Kort-
passare , . . . .
100 Rdr V.
25
I
3
16
4°
Citroner
Citronsaft .....
100 styck.
1 k:a
4o
4
1
6
1
32
Citronsalt, eller
Chrystalliserad
1 #
Citronsyra . . ,
8
10
8
Citronskal, torra.
1 &
1
1
32
Cobeber
1 &
8
3
Cebolt .......
Coeffurer och Frun-  timmershattar, ej
specificerade . .
Compasser.....
1 &
100 Rdr V.
100 Rdr V.
I
25
25
I
I
1
6
1
Confiturer .....
Coraller, äkta:
1 #
16
1
4o
oarbetade ....
1 &
4
9
arbetade ....
1
I
16
4
10
12
32
20
Coriander .....
Corinter ......
Cremor Tartari, el-  ler raffinerad Vin-  stcti
Dadlar ••••*•*
Decorationer, Pla-  teauer med tillbe-  hör, samt Orna-
1
t #
t #
1 tt
2
2
8
4
4
menter, ej speci-
100 Rdr V
ficerade
3°
1
36
Deglar .......
1 Ltt
l
3
4
4
Cinders, se Stenkolsstybb.
Cochenille, se Färger.
Cognac, se Bränvin af Frngt.
Carduan, se Läder.
Bih. t. R. St. Prot. 10 Sami., 2 B., 3 Häft.
Damast', sc Väfnader af Siden
och Linne.
Desman, sc Muscus.
io Bil. t.
Tully ärdco
23
IOO
IO
5
2
Tåg
-
Dref
Drefmat, eller g
malt och i stycken
af högst Två famnars
längd sönderhugget
virke
Dricka, Porter, Öl
och andra slag .
bouteillerne förtullas
serskildt,
enligt Artikeln
Glas.
Dun:
Ejderandra
Email, i
Enbär
Enbärsmos ....
Etuis med tillbehör,
af sammansatta
eller ej specificerade
ämnen . .
jFabriksvaror, ej
specificerade . .
Fartyg:
Svenska, för utländsk
räkning
köpta, med de
-
slag .
massa ,
Qvantitet för
Tullberäk
-
s&
Stfe
■ k: a
#
T:a
ioo Rdr V,
Rdr V.
Införsels
Tull.
R
25
20
3a
rti
16
L) l försets
Tull.
24
Doffel ellei- Kalmuck, se Väf- Ekollon, se Knapergall.
nader af Ylle.
Dosor, sc Askar.
Drakeblod, se Färger.
Dräll, se Väfnader af Linne.
Dyfvelsträck, se Assa Foetida.
Ekvirke, se Trädvaror.
Elfenben, sc Ben.
Enbärs-Olja, se Olja.
Essence, se Olja.
Estamper, sc Kopparstick.
Bil. t. Exp.-Utsk:s Jörsl l. urnl- skrif. N.-o 386. 11
Tullvärde.
25
I
28
32
Qvantitet för
Tullberäk
-
ras tillbehör af
Tackel, Tåg, Segel,
Ankare och
bestyckning . .
Utländska, underj
krig från fienden
tagne af Svensk^
Örlegs- eller Ka-j
pare-Fartyg och
lagligen prisdömde
.....
Strandade och såsom
vrak försålde
. •. j . . .
' Alla andra . . .
Fenkol
Fernissa
Fikon . -j
Fingerborgar och
Syringar . . • •
Fisk:
Färsk
Saltad eller inlagd:
Anchovis ....
Cabeljon, Långor,
och Torsk . .
Lax ••••...
Sill, inkommande
i |:déls eller
Jjddels Tunnor
all annan . .
för hvarje
[100 Rdr
köpesum
man
,rjc->
l- afl
un- j
I ’
Iför liyarjo j
ioo Rdr af
köpesumman.
D:o
I &
1 #
i. i W '
1 Gross
1 tt
1 T:a
1 Tia
h T:a
1 T:a
Införsels
Tull.
Fri
10
25
Fri
Utförsels
Tull.
Fri
Fri
Fayance, se Porcelainc. Filtar, se "Väfnader af Ylle.
Felb, se Väfnader af Siden och Filtrer-Stcnar, se Sten.
Vlie. Fiskben, sc Ben.
12 Bil. t. Exp.- Utsk.s försl, t. und. skrif. N.o 386,
Tullvärde
Qvantitet för
Tullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
U tförsels
Tull.
Fisk,saltad eller in-
lagd:
IO
Strömming . . .
i T:a
I
4
20
Andra slag , . .
Torr eller rökt:
i T:a
2
•
8
I
32
Gråsidor eller Sey
i Ltt
IO
8
6
Lax och Ål . .
Långor ochTorsk,
med derunderin-  begripna Roths-  cher, samt
Klipp-, Stock-
i Ltt
2
3
i
32
och Platt- eller
Bredfisk ....
i Life
16
8
3
16
20
Andra slag . , .
Fiskskinn:
oberedda ....
i Ltt
i #
20
2
i
6
32
beredda
i tt
4
Fjäder:
4
ospritad .....
i Ltt
I
2
8
spritad .....
Fjädrar:
i Ltt
2
4
4o
12
20
Ur
Andra slag ej spe-  cificerade . . .
Fjäll, Hvalfisk . .
Flaskfoder, oberäk-  nadt Våtvarorne
Flintor:
huggna
i tt
ioo Rdr V.
i tt
ioo Rdr V.
ioo styck.
6
33
33
16
I
16
i
I
I
20
2
10
Agat-
ioo styck.
i
H
2
Flintsten, oarbetad
i T:a
I o
I
2
16
Fläsk .......
i Ltt
i
I
Flaggduk, se Väfnader af Ylle. Flugor, Spanska, se Lanthandel1'
Flor, se Väfnader af Siden. Flädersaft, se Mos.
i
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl, t, und. skrif. JV.-o 386. i3
Tull värde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull. '
ningen.
3
24
Flätor till Hattar
Fnöske
Foglar:
lefvande ....
100 Alnar
1 tt
100 Rdr V.
20
36
8
I
I
2
24
slagtade, matnyt-
6
tige •••«•••
1 st.
3
i
I
4
Folier och Stanniol
Formar, Krukor
och Potten för
Sockerbruken .
Tryck- .....
Fransar, Galoner
och Snören:
1 #
1 #
100 Rdr V.
10
12
4
I
2
12
Guld-, äkta . .
1 Lod
3o
1
I
24
oäkta .
1 Lod
20
8
2
Silfver-, äkta .
i Lod
24
10
l
16
oäkta.
1 Lod
16
6
20
Silkes-
1 #
6
32
8
4
' Ylle-, Bomulls-  och Linne- . .
Frugter och Bär, ej
1 #
I
16
1
6
specificerade:
1 T:a
3
Friska, Jord- .
I
1
6
Träd- .
i T:a
2
2
36
Inlagda i Bränvin
1 #
eller Ätticka .
12
4
2
24
Torra, Jord- .
1 Ltfe
40
1
5
Träd- .
1 Ltt
32
2
Frö:
1 tt
6
Canarie- ....
I
t
Hamp-, Lin- ocl
1 T:a
Rof- ......
k
Fogellim, se Lim. Frugter, insyltade, se Conflturer.
Fris, se Väfnader af Ylle.
i4 Bil. t. Exp,~Ulsk:s försl. t. lind, skrif. N.o 386.
Tullvärde
Qvantitet fö
Tulfberäk-
I Införsels
Tull,
Utförsels
Tull.
oingen.
F rö:
-2
■
20
Ilo-
Alla. andra slag
ej specificerade
Färger och Färg-  ningsämnen:
1 Lft
1 tt
1
2
1
2
16
Bergblått ....
1 #
8
1 \l
lii
Berggrönt....
1 #
8
3?.
18
4o
id
3
•8
Berliner eller
Himmelsblått .
Blausel, Smalls
eller Blå Stär-  kelse ......
Blygelb
Blyhvitt ....
Bresilja , raspad
eller malen . .
Brunocker : . .
1 tt
1 #
1 tt
1 tt
1 tt
1 •#
8
6
6
2
2
9
3
54
Carmin .....
1 #
4
2
4
Cinober .....
1
10
IO
Cochenille . . .
1 #
20
2
4
Drakblod ....
i #
24
24
Fernbock, raspad
och malen . .
1 tt
4
6
32
20
Florentinerlack
Grains d’Avignon
Gul- och Ljus-  ocker eller Kyl-
1 *
•1 #
I
i6
i
lerfärg samt Oc-
1
2
kergelb ....
6i
2
Gummigutta . .
1 #
r4
IO
Gurkmeja eller
1 tt
Curcuma . . .
1
Tallar af Skinn, se Pälsverk, boredt och liöjisydt
■Bil. t, Éxp.-Vtsk.s försl, t, iinci. skrif N.o 386. i5
Qvantitet för
Införsels'
Utförsels»
Tullvärdc.
Tullberäk-
Tull.
Tim.
ninftcn.
j
Färger och Färg-
:n iloi
ningsämnen:
4
4
16
Indigo . .....
1
u
10
K pr mpc
1 >:-
l4
Krapp, Bothe el-
1 #•••'
ler Zitzari . . .
!»•"
I
1
Kugellack . . .
• 1. =&. ;•
12
' h
20
Königsgclb ...
Mengel . . . . .
■ 1
1
12
5
32
Musselfärgör i lå-
1 Låda.
i
<
■
dor
:
8,
Mönja
1. .
i
) 1
Neapelgelb . .; .
•t#...
12
1
20
*
Orleana
I #
.6
4o
4
Orseille
fft-
6
Qvercitron . . .
I
1
t
20
Rauschgelb . . .
I
2
|
5
16
32
Rödfärg
Safflor
1 T:a
1 tt
1
32
1
6
16
Saltsyra
1 #
4
6
2
5
Sandel, malen .
1 #
10
Sappan, malen
i #
1
I .
1
32
Scheelesgrönt .
1 %
20
: 7
Schuttgelb . . .
1 # ■
1
4
9
; /
16
Skilfcrhvitt . . .
1
32
Spanskgröna . .
• f:#
4
6
4
36
Sumack
1 4f>
7
Terra Persicå .
1 #
i
8
Todtenkopf . . .
1 #
2
S %
12
Tusch
1 #
8
ifi
60
Ultramarin . . .
r • 4É
£
f
7
5
Umbra
Wau eller Gaude
1 #
1 *
. . ~
6
Weijde
1 #
21
1
Ängskära ....
1 L#
r
6
i6 Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl. t. tind. skrif, IV.-o 386.
Tull värde
Qvantitet för
Tullberak-  ningen.
Införsels
Tull.
U tförsels
Tull.
Färger och Färg-
ningsämnen:
Andra slag ej spe-
* -
cificerade , . .
100 Rdr V.
25
I
I
12
Färgmossa, alla slag
Färgträd, oraspadt
olla slag ....
1 Lfe
100 Rdr V.
3
6
I
8
2
Färgträdspån . . .
1 Lfe
24
2
I
8
Galgant eller Ga-  langarot ....
1 fe
IO
Gallingal
1 fe
3
28
Galläplen
1 fe
4
6
3
Galmeja ......
1 fe
Garn:
Bomulls, hvitt al-
la slag,
till och
med N:o
25, ef-
ter En-
gelsk be-
I
räkning
i fe
16
6
I
32
deröfver
Färgadt,
Turkiskt
1 n
6,
9
2
32
rödt .
Allt an-
I fe
12
I
2
nat .
Camél-, ofärgad t,
otvinnadt,
odubble-
I fe
16
I
I
32
radt , .
, I fe
4
8
Galoner, se Fransar.
Bil. t. Exp.-Utskts försl. t. und, skrif. N;o 386. ff
Tullviirdc.
|
Qvantitet för
T »Ilberäk-  n ingen»
Införsels
Tull.
Utförsels
Tall.
Garn:
Camél-, färgadt,
tvinnadt, dubb-
2
•2.4
leradt
t fe
16
1
Corder eller Sei-
I
iG
ler
Kamulls- eller
Redgarn, ofnr-  gadt, otvinnadt
« fe
12
8
I
12
och odubbieradt
färgadt, tvinnadt
« fe
6
6
2
1
32
och dubbleradt
Klädmakare- el-  ler Ullgarn . .
Linne, ofärgadt
1 fe
1 fe
1 fe
12
16
8
1
6
4
1
16
<2
8
färgadt
Segel- och Bind-  Gentianrot ....
Gevär, alla slag och
deras delar . . .
1 fe
1 fe
« fe
100 Rdr V.
33
12
8
iG
10
I
8
4
i5
Gips
t Sfe
1
■4
4
10
Gipssten
Gipsarbeten ....
1 sfe
100 Rdr V.
33
24
16
t
Gjutstenar . • * • «
Fri
il
Fri
cl
Glas:
Burkar och Fla-
skor under ^:dels
2
kanna
100 styck.
32
i
6
Bouleilleraf-Jtdels
7
kanna
100 styck.
2
l6
3
af större
>4
rymd
100 styck.
4
32
6
Gaze, sc Väfnader äf Siden och Gencver, se Brännvin.
Bomull. Ginghani, sc Väfnader af Bomull,
BiU. t. R. St. Prot. io Sami, a B., 3 Haft. 3
18 Bil, t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif, N.-o 386.
Tull-värde.
2
20
5o
•32
Glas:
För Bouteiller,
Burkar och Flaskor,
uti hvilka
Vin, Bränvin
Likörer eller
Dricka inkomma
eller utföras, beräknas
Tullen till
tre femtedelar af
de här ofvan utsatte
afgifterne
Chemiska . . .
Chrystall-arbeten
Fenster-, grönt
hvitt
Ljuskron-. , .
Optiska, lösa och
oinfattade
.
monterade
Glasögon
och
Lorgnetter
andra
„sIag •
Spegel- rå och o
slipade,
eller så
kallade
glasämnen
, .
Ov;
T
vantitet för
ullbcräkningen.
Införsels
Tull.
I #
120 skift,
20 hund.
t oo styck.
i tt
ioo Rdr V.
ioo Rdr V.
ioo Rdr V
Fri
6
16
2.5
5
20
20
Utföi'sels
Tull.
Fri
a
i
ro
24
Bil. t. Exp,-Utsk;s försl. t. und, skrif. N;o 386, 19
f ullvärde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
Glas:
Spegel-
slipade,
ofoliera-  de . .
folierade
0 0
O O
<S <
30
31
1
I
Ur-, ej öfversli-
gande 3 tums di-
6
ameter
1 Gross
1
24
3
Andra slag, ej spe-
33
cificerade . . .
100 Rdr V,
16
1
Glasflusser:
1
24
oslipade
1 tt
18
3
slipade eller ritade
1
'j(j
7
Glasgalla
. . . . .
J
8
Glasskärf eller Kras-
b
elas .
t p ■* • * •
ioo Rdr V.
t
‘ 5
Glete eller Glitt, al-
10
la slag . . . , ,
1
1
Glober .
100 Rdr V,
10
1
1
8
16
Granatäplen ....
Granatäpleskal . .
100 styck.
1 tt
8
1
G
7
Grifflar
af Sten .
I "fe
2
Gryn:
1 tt
5
Risgry
n
1
8
Alla andra slag,
utom af Spanne-
1 tt
6
mål
Gräs . .
Fri
2
It
Fri
tt
1
Gräsmattor och
1 Stt
4o
Gräsrep . . . . ,
10
20
»
Grains d’Avignon, se Färg-or. .
Gryn, andra slag än bär ofvannämnde, se Spannmål.
Guitarre, se Instrumenter, Musikaliska.
so Bil. t, Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif N.-o 3S6.
T till värde
l^van tile t 101
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
ningen.
1
nu.
Guld:
oarbetadt (vigten
antecknas i Jour-
20
nalen)
I Lod
Fri
tt
2/
20
arbctadt ....
1 Lod
1
10
4°
Bok-, äkta . . .
si Bok af 3.4?
IO
^ ä a5 blad i
24
oäkta . .
t 1 bundt uf?
^ 12 Böcker }
£
O
Musiv-, Fuder-
2
eller Unsen- .
I Lod
24
Gummi, alla slag,
4°
ej specificerade.
Gäss:
1 tt
4
2
24
ib
9
insyltade ....
rökta ......
Hackelse -Machiner
Hagel, alla slag .
* T:a
1 styck.
100 Rdr V.
1 tt
33
40
12
16
3
I
1
3
4
1
2
4
Halm
1 Stt
5
1
5o
32
Hampa
Handskar, af alla
slag:
Korta
1 SÖ
1 pär
5
6
24
3
l
16
Långa
1 par
12
6
Handtverkerivaror,
ej specificerade .
100 Rdr V.
33
16
I
l
12
Harts
Hattar:
1 Lft
20
6
J2
Italienska Strå-
1 styck.
3
AfUll, Hår eller
6
Silke
1 styck.
2
2
6
3
Andra slag . . ,
1 styck.
I
2
Gilld, Stinn-, se Träd,
Guldtyg, sc Väfnader.
Gummigutta, sr Färgor.
Bil. t, Exp.-lJtsk.-s försl, t, und. skrif. N.-o 386. 21
full
välde.
(Qvantitet för
Tu 11 be räk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
1
24
Honung
Horn:
8 tt
IO
8
16
oarbetadt ....
1 tt
I
4
4
24
Piatter-
1 tt
2
2
1
12
16
12
arbetadt ....
Hudar och Skinn,
som ej inbegi ipas
under Pelsverk:
oberedda, torra .
saltade
1 tt
1 tt
J tt
20
8
6
4
3
7
5
Humla
1 Ltt
1
2
2
Hummer ......
1 Tjog
24
I
Hvalraf eller Sper-
1
r6
ma eéti)
1 tt
IO
56
20
Hvalrot
Hållrot eller Aristo-
locliia
Hår:
1 tt
1 tt
3
2
20
Borst
1 Ltt
3
I O
Bäfver- eller Ca-
3o
stor-
1 tt
>4
2
24
Camél- eller An-
2
goriska Get- .
1 tt
1
I
5
Har- och Canin-
1 tt
20
4
18
Iliisl- eller Tagel-
1 tt
2
6
2
8
16
Mennisko- . . .
1 tt
1
12
4
40
Nöt-
1 Ltt
6
4
Alla andra slag,
20
ej specificerade
Häck tor, Hakar och
1 Ltt
3
IO
Hyskor , . . , ,
100 Rdr V.
33
16
I
6
’• 5
Hö
1 Stt
12
2
Hudar , beredde, se LäderHusbloss
, sc Lim.
Hästar, se Kreatur.
Höns, se Fogt ar,
2i Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. und, skrif N.o 386.
T ullvärde.
io
16
20
24
5o
?5
200
;3oo
Ingefära:
Torr
Insyltad
Instrumenter:
Fältskärs- . . ,
Handtverks- . .
JVIathematiska,
Optiska, Phy
siska och Navigations-,
ej spe
cificerade . . .
Musikaliska:
Fleuter, Oboer
och Clarinetter
Guitarrer och
Lutor
Violer, Violonceller
och Con
trabaser . . .
Valdthorn och
Trompetter .
Trummor och
Pukor ....
Claver och Positif
......
Harpor ....
Fortepiano ,
Tafel
Flygel ....
Ej specificerade
förtullas lika med
sådane bland ofvan
uppräknade, hvar
-
Qvantitet föi
Tullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
1 £
1 #
I
16
6
100 Rdr V.
100 Rdr V.
25
33
16
100 Rdr V-
5
1 styck.
1
16
1 styck,
3
16
1 styck.
5
16
1 styck.
6
32
i par
8
1 styck,
j styck.
16
20
>2
1 styck.
1 styck,
6b
1 00
»2.
Utförse
Tull.
Indigo, sc Färger.
Jnaccter, ne Naturalic-Samliu
Bil. t. Exp.-Utsk:s Jörsl. t. und• skrif. N;o 386. 2 3
f ullvärde.
22
24
med de närmast
kunna jemföras.
Inventarier, Skeppsbärgade
från för
olyckade Utländ
ska Fartyg . . .
Ipecacuanha . . .
Ister, Svin- och Gås
Jalapparot ....
Jern:
Gjutet:
Tack- och Barlast
Bomber och Kulör,
Canoner,
Stycken, Nickhakar
och Mörsare,
Grytor och
Kittlar, Hällar
af 1 Jtums tjocklek
och derunder
, Kakelugnar
af alla slag,
finare och gröfre
, Lavetter
Lod och Lödjor
till Vigter, Stolpar
till Gallerverk
och ledstänger
dertill
Kanoner, Stycken,
Nickhakar
och Mörsare, ostämplade
och o
-
(Qvantitet för
Tullberäk
-
{för hvarje.
100 Rdr afl
Auctions <
belia lin. J
I Ä
1 #
r #
$1 s# »iq
^L&pcrS&S)
1 Stt ä 20 j
T# per S&<
Införsels
Tull.
24
Utförsels
Tull.
32
a4 Bil. t. Exp.-Utsk:s försl. t. und. skrif. N:o 386.
Tully Urdea
Qvantitet lör
Tullberiik
-
2 5
8
i5
5o
Jern:
Gjutet:
borrade, samt
Hällar öfver i
tums tjocklek .
Gjutgods till Ma
chinerieroch delar
deraf, Sluss
portar, samt allt
annat gjutet arbete,
tillverkadt
vid Reverber- eller
andra Smält
verk
Gamla Casserade
Canoner och
Bomber samt
Jernskrot . . .
Smidt eller Valsad
t:
Osmunds-....
Ankare, Ankarflyn
och Drag
gar, Armbultar,
Rodderjern och
Smedje - Städ,
större eller min
dre
Stång-, platt, f
tum tjockt och
deröfver, under
12 tums bredd
af större eller
mindre längd,
fyrkant öfver l
i Sfe
i Sfe
i Sfe
i Sfe
i Sfe
Införsels 1 Utförsel
Tull. Tull.
12'
16
36
36
Bil. t. Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif. N.o 386,. i5
Införsels
Tullvärde.
l8 36
33;
16
16
längre ei
-
dern :
Smidt eller Valsadt:
tum
ler kortare
Bult- och Galler-,
samt Sänksmide,
rundt el
ler kantigt,
Knip- och Fyr
kant af A tuni
och derunder
Band- och Platt-,
tinder | tums
tjocklek, Skäroch
Klippjern.
Saltpanneplåtar
| tum tjocka och
deröfver, samt
af I 2 tums bredd
eller deröfver
Plåtar, oförtente,
under | tum tjocka,
Plogbillsamnen
samt Spik
och Nubb. . .
Allt ManufacturSmide
af Jern,
ej specificeradt
Utländskt Jern,
som införtullas, bör
ovilkorligen vara
(K
Ti
'vantitet för
til Iber ökningen.
t sfe
t sfe
I Sfe
I Sfe
I Sfe
16
Utförsels
Tull.
36
12
Jernmalm, se Malm.
Jeml råd, se Träd.
Bill. t. R. St. Prot. lo Sami,, 2 B., 3 Haft.
Jordfrugter, se Fruglor,
Jufter, se Läder.
a6 Bil. t. Exp.-Vtsh:s försl. t. und. skrif. N.-o 386,
Qvantitet för
rullvärde.
Tullberäk-
ningen.
försedt med det
Lands Stämpel,
hvarifråndet kom-
na er.
Jord, Poier, En-
gelsk eller Cöl-
6
nisk
Juveler, infattade
eller oinfattade .
Kakel, alla slag .
Kalk:
I #
100 Rdr V.
36
osläckt
1 T:a
6
släckt
i Läst
4
Kalksten
Kardborrar eller
1 s#
5
12
Strakardor . . .
1000 styck.
Kardor:
öfver -|§ till Fa-
1
brikernes bebo!
Alla andra slag
Kedjor till innan-
1 styck.
100 Rdr V.
100
verk i Fickur .
1 #
33
16
Kimrök
100
8
Kirsbär, torra . .
1 #
24
Kli, alla slag . .
1 L&
Kläder, Gang-, Lin-  ne- och Säng-:
ej specificerade .'
Gamla och syn-
100 Rdr V.
bart brukade,
som sjöfarande
Införsels
Tull.
Fri
33
33
5
11
33
3
U Hörs»
Tull.
Fri a
i
i
13
]
I
A
i
Kalkoner, se Foglar. Klinker, se Tegel.
Kauris, se Snäckor. Klipp-fisk, se Fisk, torr.
Kipert, se Väfnader af Bomull. Kläden, se Väfnader af Ylle.
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif. N-o 386 27
Tullvärde.
Qvantitet för
Tullbcräk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
Kläder, Gång-, Lin-
ne- och Säng-:
och resande för
egne behof med-
föra ......
Fri
a
Fri
a
Införda med an-
nan lägenhet, e-
när de pröfvas
icke öfverstiga
egarens eget be-
hof
100 Rdr V.
to
I
3
16
Klöfvar
Knapergall och Ek-  ollon , malen el-
t Ltt
12
3o
6
ler omalen . . .
Knappar af ämnen
ej specificerade.
Knifvar:
1 #
100 Rdr V.
25
1
6
1
1
1
16
Rak-
1 styck.
16
8
3a
Penn-
1 styck.
8
4
Andra slag ej spe-
cificerade . . .
100 Rdr V.
33
16
K
O
16
Kol, Träd- ....
1 Läst
1
I
75
125
Koppar:
1 S&
Rå-
I O
25
5
Gårad-
Smidd:
Plåtar, myntade
och så kallade
1 s&
20
166
Ungerska, samt
1 Stt
32
Gjutkakor. . .
40
5
166
32
Slantar, myntade
1 Stt
5o
5o
Knappnålar, se Nålar.
Knytningar, se Fransar.
Kopparrök se Vitriol.
»8 Bil. t. Exp.-Utsh:s försl, t, und, skrif. N.-o 386,
Tullvärdc
166
12
32
24
IOO
Koppar:
Smidd:
Ordinarie och Extra
Ordinarie arbete,
smidt, eller
valsadt, såsom
Bottnar,
Bleck af hvad
dimensioner som
helst, såkallade
Spansk - grönbottnar,
uppdjupade
och andra
icke fullfdrdige
arbeten, så
ock Blindmynt,
gjuten Kopparspik
, äfvensom
de så kallade
negros och granulerad
Koppar
Helfä rdigt arbete,
smidt, valsadt
eller gjutet . .
Kopparskrot, eller
gammal och brukad
Koppar, samt
så kallade Kop
-
Kopparstick, Estamper
och Lithographiska
Arbeten
, oinbundne .
vautitet för
TullbcrUkningar.
Införsels
Tull.
U tförse
Tull.
I Stt
I Ltt
i Stt
ioo Rdr V.
5o
4
16
32
16
>2
Koppartråd, se Träd.
Bil. t. Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif. N.-o 386, 39
Tullvärde
(Qvantitet föi
T ullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
I
12
Kopparstickssvärta
Korgar af alla namn
1 #
5
4
och slag ....
100 Rdr V.
33
16
1
Korgmakare - Arbe-
ten .......
ioo Rdr V.
33
16
I
I
12
Korkar, skurne .
1 tt
6
2
28
Korkträd
Kort, Spel- (med
vilkor att de vid
införseln erhålla
Bevillnings-Stäm-  pel, mot erläg-  gande af Stäm-
1 Ltt
1
3
33
16
4
pelafgift) ....
Kransögon, Räfka-  kor, Räfkryddor
eller Nuces Vo-
mica;
Kreatur, lefvande:
1 Gross
1
i 1
5
16
5o
Hästar
1 styck.
12
.
24
Nötkreatur, stör-
20
re eller mindre
1 styck.
5
10
8
Andra fyrfotade
1 styck.
2
4
Får och Baggar
ifrån alla Tyska
Stater, samt in-
till Vesterhafvet
gränsande Län-
der
Fri
a
För andre lefvan-
de Kreatur, som,
med serskildt
tillstånd, införas
Korf, se Metvurst.
5o Bil. t. Exp.-Utshs försl t. und. skrif N;o 386.
kultvärde
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
till racers för-
bättring, erläg-
ges £ af den i
Taxan utsatte
Tull
Krita:
Hvit i stycken,
2
samt Kritsten
malen och
i T:a
IO
5
slammad .
i T:a
24
4
Röd- och Svart-
i %
I
3
Krokar till fiske .
iooo styck.
I
1
Krukmakare - arbe-
ten •••••«■
ioo Rdr V.
33
,i 6
i
Krut, (utförsel med
serskildt Nådigt
25
tillstånd) ....
I Centner
8
16
12
i5
Kummin
Käppar, alla slag
Kött:
i T:a
ioo Rdr V.
i
33
24
16
X
7
30
Saltadt . , i . .
i T:a
6
32
IO
3
16
Torkadt eller rökt
i L#
i
1
6
i
Lack ........
i
12
6
r5
G
7
Lackerade arbeten
Lackmus
Lagerblad .....
Lagerbär .....
ioo Rdr V.
i #
i #
i tt
25
1
1
1
6
6
1
iG
Lakrits ......
I 4j(j
2
Lakritsrot eller Gly-
i #
7
cyrrliiza ....
Lampor af samman-  satta eller såsom
8
kalm, oäkta, se Metaller sammansatta.
Lampvckar, se Vekar.
Bil. t. Exp.-Ulsk:s Jörsl. t. und. skrif. N:o 386. 3i
Tullvärde.
Qval ili le t för
JTullbcräk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningcn.
arbetade ej spe-
cificerade ämnen
ioo Rdr V.
33
iC
1
Lera ••«••• ••
Fri
Fri
5
M
b
Likörer af frugter
Lim:
Drag-
Fogel
1 k:a
1 #
1 #
2
24
8
10
2
G
2
5
3
(
3(5
Husbloss ....
Lin:
Ohäckladt . . .
Häckladt ....
1
t L#
1 L&
1
1
1
12
8
4<:
2
3
il
Linser
Ljus:
1 T:a
5
l(
8
5
Talg-
1 L#
2 24
2
G
1
Vax-, gula . .
1 &
iG
hvita och
Sperma-
1
12
ceti .
Ljuskronor ....
Luktvatten, alla
slag
1
100 Rdr V.
100 Rdr V.
33
33
20
iG
,0
1
1
8
16
Lumpor .... i .
1 L#
Fri
a
4
8
Lunta
Läder, mer eller
mindre bered t:
Rarkade Hudar
och Skinn, Sål-  och Blankläder,
samt Kalf- och
andra Skinn till
öfverläder, här
1
2
1
32
ej nämnda , .
1 tt
8
4
Limoner, friska, se Citroner. Limonsaft, sr Citronsaft.
Linioner, salta, se Frugtcr inlagda. Linön, se Väfnader af Linne
-
32 Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif. N.-o 386.
Tully ärdej
j
Qvantitet för
Tull beräk-  ningen.
Införsels
Tull.
Utförsel
Tull.
Läder, mer eller
mindre Lered t:
Carduanskinn oell
4
Maroquin äkta
Fårskinn, garfva-  de, eller så kal-  ladt Logar-Lä-
t fe
1
2
I
der
Fargade eller
1 fe
I 2
ti
24
tryckta Skinn ej
2
specificerade .
1 fe
M
1
4
I
Hvita Skinn . .
i fe
12
t)
•lufter eller så
3o
kalladt Rysslä-
der
1 fe
9
6
4
24
Klippingsskinn .
Mentade Hudar
och Skinn samt
Smord t och Pas-
1 fe
3
32
serläder ....
1 fe
q
6
4
Sämskade Hudar
Z7
I
och Skinn . . .
1 fe
i5
B
Lök, alla slag, ej
I
specificerade .
Machinerier, ej spe-
1 Lfe
16
G
cificerade ....
100 Rdr V.
25
1
Fri
; 1
36
Magnesia
Magnetsten:
Oinfatlad ....
Infattad
1 fe
100 Rdr V.
Fri
[5
3
6
Malm, rå och osmält
100 Rdr V.
Fri
33
16
Malmstuffer, till
Naturalie Samlin-
Fri
gar .
Fri
e
Bil. t. Exp.~Utsk:s försl. t. und, skrif. IV:o 386. 33
Tull värde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
i5
Mandel
I fe
3
26
Manna
Manufactur- Varor,
ej specificerade .
I fe
tqo Rdr V.
33
2'
16
8
I
12
Marienglas ....
Marmor:
Mer eller mindre
arbetad ....
1 fe
100 Rdr V.
20
3
I
16
Masker
1 styck.
4
2
Mastix
Mattor, Golf-, alla
1 fe
i5
1
2
slag
t qvad.-alri
24
1
Medaljer:
1 Lod
20
Äf Guld ....
Fri
a
24
1
12
Af Silfver . . .
1 Lod •
Fri
a
3
Af Tenn och an-  nan oäkta Me-
24
tall ......
t fe
4
3
Metaller, samman-  satte:
Messing, oarbe-
1 Sfe
*
200
tad, älla slag.
5o
6
t
12
Lajin, oäkta . .
1 fe
12
8
Allt annat Mes-
singsarbete, gju-
i fe
32
tet eller smidt
16
4
Skrot samt gam-
mal och brukac
1 Sfe
100
Messing ....
it
32
16
32
Manchester, sc Väfnader af
Bomull.
Marcasit, se Vismut.
Marmor, arbetad i Bilder, se
Bilder.
Mattor, Bast-, se Bastmattor.
Mattor, Gräs-, se Gräsmattor.
Medicamcntse Apotheksvaror.
Mercurius, se Qvicksilfver.
Messingstråd, se Trådi
Bih. t. R. St. Prot. io Sami, a B., 3 Haft.
34 Bil. t, Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif, IV.-o 386.
T ullvärde
200
24
18
12
40
Metaller, sammansatte:
Bronz,
Pinschback
, Tomback
och andra ej specificerade
:
Oarbetade . ,
Arbetade, Bronzeller
andra Metallpiecer,
med
eller utan förgyllning,
försilfring
eller plate
ring
Medvurst . . , , .
IMjod i
Mjöl, af vegetabilier,
som icke kunna
inbegripas under
Spannmål,
ej specificeradt .
Modeller till allahanda
inrättningar
och prof på
redskap (införsel
efter serskildt tillstånd
Mos eller Saft:
Fläder- , . , ,
Mullbärs-. . ,
yantitet för
ullbcräkningen.
Införsels
Tull.
s&
Mikroskop, se Instrumcnter,
Optiska.
Mineralier för Naturalie-Samlingar,
se Malmstuffer.
ioo Rdr V.
i #
i k:a
&
5o
25
Fri
U l forsek
Toll.
Fri
Mjöl af Spannmål , se Spannmål.
Moll, se Väfnader af Bomull.
Bil. t. Exp.-Vlshs försl.
T ullvärde.
Mosaikarbeten . .
8
Munnlack
A
Murklor ......
Muskus och Des-
4
8
man
Muskött:
2
16
Insyltad
3
24
Muskottblomma .
Musslor:
6
I riska
Insyltade eller sal-
i
tade i , • 1 • »
Mynt:
Guld-, (qvantite-  ten anteknas i
Jourlen) ....
Silfver,'Svenskt
Utländskt
(qvanti-  teten an-  teknas i
Journa-  len) . .
i
12
Myrrha
Målningar, Hand-  tekningar och Rit-  ningar, oinfatta-  de eller infattade:
Af Svenska Konst-  närer ....
„ andra
Mossa, Berg-, se Färgmossa.
Muffar, se Pelsverk, beredda.
Multum eller Molleton, se Väfnader
af Ylle.
Mursten, se Tegel.
t, und. skrif. N;o 386. 35
Qvantitet för
T ullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
100 Rdr V.
i5
1
1000 styck.
! &
2
8
1
3
i Lod
20
1 #
1 #
S5
00 0
""t &
12
i T:a
2
3
t k:a
16
6
Fri
tt
Fri
tt
Fri
tt
Fri
tt
Fri
tt
Fri
tt
t tt
6
Fri
a
Fri
a
100 Rdr V.
5
1
Musikalier, se Böcker.
Musikaliska Instrumenter, se Instrumenter.
Musslin, se Väfnader af Bomull.
Mynt-, Koppar, se Koppar.
36 Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. urul. skrif. N.-o 386.
Tull värde
Qvantitet föi
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
■
Naturalier .....
Fr
a
Fri
a
32
2C
i5
Neglikor ......
Nicht eller Tutia
Nys- eller Prustrot
(Helleborus)...
Nålar:
i tfe
i ö
i ö
8
2
I
6
3
i6
Sy- och Tambur-
iooo styck.
i6
i
8
4
An dra slag . . .
ioöo stvek.
. i
2
32
Näfver . ......
Nät af alla namn
och slag . , . .
Nötter, Hassel-,
Wal- och andra
i Mfe
ioo Rdr V.
33
i
16
8
i
5
12
slag
i k:a
3
i
t
32
Oliver
Olja:
Botn- eller af Oli-
i k:a
12
2
ver
i k:a
16
32
Hamp
i k:a
i
8
4
4o
Lin- och Rof- .
i k:a
8
5
IO
Terpentin- . . .
Alla andra slag
ej specificerade
i #
ioo Rdr V.|
20
i
6
i
i
12
Oljekakor
3st:
Parmesan- och
i L&
3
6
I
Rochefort- . .
Surmjölks-, alla
i tt
16
I
32
slag ......
i Ltt
ty
1
9
Nankin, se Väfnader af Bomull.
Nopkin, se Väfnader af Bomull.
Noter, se Böcker.
Olja, Vitriol-, se Vitriololja.
Olje-stenar, Se Sten.
Ollon, Ék-, se Knapergall.
Ornamenter, Architectoniska , se
Bildliuggcri-arhctcn.
andra slag, under ämnet
ej specificerade,
se Dccorationer.
Bil. t. Exp,~Utsk:s försl. t. urul. skrif. N.-o 386. ty
Tullvärde.
Qvantitet för
T ullbcräk-  ningen.
Införsel
Tull.
Jtförsels
Tull.
Ost:
Sötmjölks-, alla
5
slag
Ostron:
1 Ltt
2
24
2
6
Friska
Saltade eller in-
1 Träd
2
3
i
syltade ....
Oxtungor:
1 k:a
16
6
33
i6
Saltade .....
Torkade eller
1 T:a
IO
16
4
rökta .....
1 Ltt
I
16
2
i
8
Pailletter .....
Papp, alla slag .
Papper:
Blått eller brunt
1 Lod
1 &
12
2
6
1
6
22
Omslags- . . .
1 Ris
2
8
3
6
Cardus- .....
1 Ris
2
2
6
3
16
Carrie-eller Kort-
1 Ris
32
1
6
3
Concept- ....
1 Ris
4o
1
4
i
24
Förhyddnings- .
1 Ltt
24
1
Grått- och Ma-
36
kulatur- ....
Imperial- och Re-
1 Ris
12
4
3o
gal
1 Ris
4
24
i4
16
3a
Median- ....
i Ris
3
16
8
Olifant-
1 Ris
3
4
9 13
83! i G
Post-
Press-
1 Ris
1 Ris
2
36
4°
4
41-
4
28
Skrif-
1 Ris
lÉ
2
n
I
24
Tobaks- ....
1 Ris
24
8
Tryck-, olimmad
1 Ris
3f
och i Packor .
24
IO
Velin-, anses
värde och tull5<
procent högre ä
i
3
n
38 Bil. t. Exp.-Utshs försl, t. und, skrif. N.-o 386.
Tullvä
rdc
■I
(Qvantitet fö
Tullberäk-  ningen.
1 Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
Papper:
samma sorter a
vanlig tillverk-
ning
Guld-, Silfver-
Turkiskt och alli
annat tryckt, fi-
gureradt, fär-
gadt eller må-
iadt, ej specifi-
IO
ceradt , . . , .
1 Ris
3
l6
5
i5
Paradiskorn ....
1 #
I
6
Pelsverk eller Pel-
terier:
Oberedda:
«4
12
Björnhudar . . .
1 styck.
I
20
6
8
Bock- och Get-
45
skinn, oklippta
1 styck.
9
5
8
16
Bäfverskinn . . .
1 styck.
20
20
Får- och Lamm-
shinn, Grå och
2
8
Krimska ....
1 styck.
10
1
Andra slag, 0-
28
klippta ....
1 styck.
4
3
25
Genotlskinn . .
1 styck.
3
oj
3
Gråverk- eller
36
Ekorrskinn . .
1 duss.
3
6
\
3o
Gräfsvinsskinn .
1 styck.
0
o
H-
4
3
24
Harskinn ....
1 styck.
2
4
Hermelin- eller
r9
Lekattskinn . .
1 styck.
0
3
2
Pastell-Kritor, sc Färgor ej specificerade.
Pelsverk: oberedda: Bock-, Get-, tar- och Lammskinn, mer eller
mindre klippta, se Hudar och Skinn.
Bil. t. Exp.-Utsk:s Jörsl. t. und. skrif. N.-o 386. 39
(Qvantitet för
Införsels
Utförsels
TullvUrde.
Tullberäk-
Tull.
Tull.
ningen.
Pelsverk eller Pel-
terier:
Oberedda:
6
45
Hillerskinn . . .
I styck.
9
5
24
Hundskinn . . .
1 styck.
2
4
3
Jerf- eller Fil—
6
32
frasskiun . . .
1 styck.
32
3
10
Kaninskinn . . .
1 styck.
I
4
1
22
Kattskinn ....
1 styck.
3
3
10
Leijonliudar . .
1 styck.
2
32
13
l6
Leopardhudar .
1 styck.
2
3*4
Loskinn
1 styck.
*4
1
8
3
2i
Mårdskinn . . •
1 styck.
24
i
8
2
36
42
Mårdsvansar . .
Nerts- eller Me-  neckerskinn , .
i duss.
1 styck.
20
6
1
4
5
1
24
Renskinn ....
1 styck.
11
9
2
32
Räfskinn ....
1 stvek.
J
J2
1
4
1
36
Sjuppskinn . , .
1 styck.
13
10
6
/>
1
Sjählskinn . . .
1 styck.
6
9
6
i3
16
Sobelskinn . . .
1 styck.
2
6
7
24
Sobelsvansar . .
1 duss.
I
6
3
6
1
24
Svanskinn ....
1 styck.
11
9
10
Tigerhudar . . .
1 styck.
2
28
3
Utterskinn . . .
1 styck.
1
O
4
Vargskinn . . .
1 styck.
28
t
IO’
Ej specificerade
Beredda: mer eller
mindre, eller be-  tade och hopsyd-  da , alla slag, för-  tullas med 5o
procents förhöj-  ning uti den för
100 Rdr V.
10
1
4o Bil. t. Exp.-Utsk:s försl. t. und. skrif. IV.-o 386.
Qvantitet föi
Tullberäk-
Tull yäj:de.
Införsels
Tull.
U tförsels
Tull.
ningen.
oberedda här of-
van utsatta Tull.
Pennor, Skrif-:
5
Oberedda ....
1 Bundt.
1
3
3
16
Beredda .....
1 Bundt.
5
I
24
|36
M
Formerade . , .
Penslar
Peppar, alla slag
100 styck.
1 duss.
1 tt
24
12
4
4
I
32
Pergamentsskinn .
1 styck.
20
10
Perlemo:
i 1
12
Oarbetad ....
1 tt
6
7
Arbetad
Perlor:
Äkta, oinfattade
och infattade .
1 #
1
Fri
a
Fri
0
o
a
2
2C>
12
Oäkta, Glas- .
Andra slag . . .
Persiko-k arnor . .
Perukmakare-arbe-
ten
Pimpsten
Piphufvuden:
Af Sjöskum ,
omonterade . .
monterade . . .
Andra slag . . .
Pipor, Tobaks-, af
1 #
1 Lod
1 #
100 Rdr V.
1
[oo Rdr V.
100 Rdr V.
100 Rdr V.
33
i5
25
33
18
4
3
16
16
6
1
1
1
1
1
2
1
24
Lera
1 Gross
24
8
1
8
Pistacier
Platina, oarbetad
Plommon, Cathrin-
1
1 #
Fri
12
2
Pennor, Blyerts-, se Blyertspennor.
Perkal, se Väfnader af Ylle.
Perlegryn, se Gryn.
Piijué, se Väfnader af Bomull.
Pistoler, se Gevär.
Plantor', se Träd.
Plateaucr, se Decorationcr.
Bil
. t. Exp.-Utsk.s fiirst, t. und. skrif. N-o 386 4 i
Tullvärde.
24
32
16
24
lOyautilét lort inr6rsels
Tull.
Plymer:
Af Struts ....
Andra slag , . .
Pomada
Pomeranser ....
Pomeransknoppar
och skal, torra
Porcelaine ......
Oäkta, Sten eller
Faijence:
Hvitt, gulaktigt
och omåladt:
Fat och Tallric
kar
.
Andra Pjecer . .
Måladt eller
tryckt .....
Äkta, hvitt eller
enfärgadt . .
Förgyldt eller
måladt i figurer]
eller med blommor
. . .
Portföljer, Taskböcker
och Ridiculer
.......
Potatoes .....
Potatoesmjöl . .
Pozzolaua . . .
iPuder
100 Rdr V
100 Rdr V
1 #
100 styck.
t tt
Tullberäk
.
ningen.
t #■
I #
I #
1 tt
I #
100 Rdr V
1 T:a
1 Ltt
Fri
Utförsels
Tult.
Pläter, se Metaller.
Pockeuholtz, se Trädvaror.
Polcrjord, se Jord.
Bili. t. R. St. Prof. re Sami., 2 B., 5 Haft
Porphyr, se Sten, ej specificerad.
Pottaska, »e Aska.
4a Bil. t. Exp.-Vtsk.s försl. t. urul. skrif. JV.-o 386,
Tullvärde.
(Qvantitet föi
Tullbcräk-
Införsi
lis
Utförsels
ningen.
1
ull.
Tull.
]
4
Qvicksilfver ....
Redskap för Åker-  bruket , Fabri-  kerne och Handt-  verkerien , efter
serskildt tillstånd
i *
ioo Rdr V.
' 5
■ 7
3
Rentungor
t Ltt
1
4
Rabarber:
3
16
Rot .......
i tt
16
4
16
7
7
Pulver
Rosmarin
Russin
i #
i
i
3 2
i
8
6
i
8
Russinstjelkar . . .
i tt
4
Rör:
Till Käppar, el-
ler så kallade
Spanska ....
ioo Rdr V.
lo
Rottingar, Vass
i
32
och andra slag
i Ltt
4
Rötter:
24
Sparris- .....
ioo styck.
6
6
För Apothekens
%
behof, ej specifi-
cerade
ioo Rdr V.
IO
I
Atbara, alla slag,
ej specificerade)
i
i T:a
24
6
Qvarnstcnar, se Slen.
Qvercitron, se Färger.
Rakknifvar, se Knifyar.
Rask, se Väfnader af Ylle.
Ratin, se Väfnader af Ylle.
Rafvcnduk, se Väfnader af
Linne och Hampa.
Risgryn, se Gryn.
Rilböcker, se Böcker.
Rotscher, se Fisk, torr.
Rumm, se Bränvin af Socker.
Räfkakor eller Räikryddor, se
Kransögon.
Rödfärg, se Färger.
Rothe, se Färger.
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif. N.-o 386. 45
T ullyärdi
3
i6
3o
7'
4
9
2
52
1
16
IO
to
28
Qvautitel För
Tullberäkningen.
Saffran . . .
Salmiac . . .
Salpetter:
Oraffinerad
Raffinerad
Salt:
Kok- ...
Berg- . . .
Luneburgerraffineradt
Medicinskt, naturligt
artificiel!
.
Sten-, eller Sleke
Sand, fin eller Perlsand
Sandarne
Sassafras
Saxar, ÖfverskärareAndra
slag .
Ségel:
Nya .......
Af Utländsk till
verkning, livar
med Svenska
Fartyg varit
Sablar, se Gevär.
Saccarum Saturne, se BlySocker.
Sadia», se Läder, fargadt.
Sagogryn, se Gryn.
I #
I
8
I
3
1 Ltt
3
36
1 Ltt
4
4
1 T:a
36
i T:a
12
1 T:a.
2
24
1 .tt
1
1 tt
4
1 Ltt
1 T:a
16
1 tt
7
1 #
100 Rdr V.
5
100 Rdr V.
33
16
100 Rdr V.
33
16
Sammet,
se
Väfi
Införsels 1 Utförsels |
Tull. Tull.
och Bomull.
Sam mets-hand, sc Band.
Sandel, sc Färger.
Schclack, sc Gummi.
44 Bil. t, Exp.-Ulsk:t försl. t. und. skrif. iV.-o 386.
f T ullvärde.
Qvantitet för
Tullberäk11111
peil.
nödsakade att, i
bevisligen förlorades
ställe, sig
förse, då de vid
ankomsten befinnas
obrukade
Senap:
Omalen . . . .
Malen och preparerad
....
Senetsblad . . .
SerpentinstenC
Oarbetad . , .
Arbetad....
Siktar
Siktduk
Silfver:
Oarbetadt. (Q vantiteten
anteknas
:
Journalen
.
Arbetadt,förgyldt
eller oförgyldt
Inför ieis
Tull.
ioo Rdr V.
. #
t #
i
i L#
i L&
i styck,
i Åln
i Lod
i Lod
Fr
Utförsels
Tull.
12
Segel, bergade från främmande förolyckade Fartyg, se Inventarier.
Segelduk, se Väfnader af Linne och Hampa.
Shawlar och Shawletter, se Väfnader.
Sidentyg, se Väfnader af Silke.
Sillfvergiitt, se Glete.
Sill, •« Fisk.
Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif. N.o 386. 45
Tullvärde.
v^vajilitet lök’i
Tullberäkningen.
I 24
16
12
25
Silfver :
Målare-, Mussiv-,
Puder- eller Unsen-
....
Bok-, äkta .
oäkta
Silke:
Ofärgadt, rått och
oberedt . .
Färgadt, tvinnadt
eller otvinnadt
Sirop:
Capilairs- ....
Mullbärs-, Rosenoch
Viol- .
Socker-, brun eller
hvit ....
Skafgräs
Skedvatten ....
Skeppsprovision . .
Skomakarearbeten
Skriftaflor af Sten
Skrubblor:
Öfver §9 . .
Andra slag .
Sköldpadd:
Oarbetad . .
Arbetad. . .
1 Lod
)i bok af a j^
(eller 25 blad-S
1 Bundt af
12 Böcker
1
1 #
i
i *
1 #
i &
1
100 Rdr V.
1 #
1 styck.
1 styck'.
1 #
100 Rdr V
Införsels
Tull.
Fri
33
25
Utförsels
Tull.
Fri
Sjählspeck, se Tran.
Sjökort, se Böcker.
Skepps-Inventarier , se Inventarier.
Skilderier, se Målningar.
Sk
Som ej inbegripas, under
Pelsverk:
rå ocb oberedda, se Hudar,
beredda, se Läder.
Sk inuto, se Ull.
46 Bil, t, Exp-Utsk:s försl, t, und. skrif. N:o 386.
Tullyärde
(jvautitet föi
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull
ningen.
Slöjdevaror, ej spe-
cificerade ....
ioo Rdr V.
33
16
I
4
Smergel
Smink och Smink-  flor .......
i
roo Rdr V.
i5
8
4
Smör
Snus:
i L&
i
24
1
8
5
36
Spanskt ....
i #
36
Allt annat . , .
i tt
12
3
Snäckor:
Till Naturalie-
Samlingar . . .
Fri
SL
Fri
a
Kauris och andra
slag
ioo Rdr V,
5
Snören, Tarm-, till
I
4
Ur
Socker:
Hatt, Mascovade
eller brunt Cas-  sonad eller Ter-  res och Tetes,
samt livitt Pu-
i duss.
l6
C
8
dersocker ...
i
I
6
Bered t, krossadt
Lump- och Ha-
12
vana Terres- .
i £
4
11
Topp- Confecl-
12
18
och Candi- , .
Då Topp-Socker
vid införseln för-  tullas, bör hvarje
topp förses, cj min-
i # '
6
2
Slipstenar, sc Stenar.
Bil, t, Exp.-Vtsk:s Jörsl. t, und. skrif. N;o 386. 47
iTullvärde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
dre med Tullstäm-
pel än den Stads
Stämpel hvarest
förtullningen sker.
Solfjäderspapper .
100 Rdr V.
2C
1
Solfjädrar
100 Rdr V.
2C
I
I
3a
Souda
i Ltt
10
3
Soija
1 k:a
36
Spannmål:
24
9
Omalen: Bohvete
1 T:a
• 4
3
6
4
Hafra .
1 T:a
2
1
4
(*) Hvete .
1 T:a
Korn och
6
Malt .
1 T:a
3
2
8
10
Mais
1 T:a
5
4
8
Råg . .
1 T:a
4
3
6
Vicker
1 T:a
3
2
8
8
Ärter .
Malen: Gryn och
Mjöl:
Förtullas efter den
afgift, som vid in-  förseln är gällande
för det Sädesslag,
hvaraf Grynet el-  ler Mjölet är till—
verkadt, sålunda,
att af Hvete, Råg,
Korn och Ärter,
anses 12 L:ft Gryn
eller Mjöl svara e-
1 T:a
4
3
mot 1 Tunna Säd,
och af Hafre 8 L:^
Spanska Flugor, se Cantharider.
(*) Se Ejtp.-Utsk:s Förslag till Rik. St. und. Skrifvelse N:o 4o8.
4S Bil. t. Exp.-Vtsk.s försl t. urul. skrif N.-o 386.
Tullvärde.
24
32
emot 1 Tunna dito,
hvaremot 8
L:tt Bohvete och
Korngryn, samt 6
L:#Hafregryn svara
emot 1 Tunna
Spannmål al
nämnde slag.
Speglar och Lampet
ler
Spetsar, Uddar,
Blonder och Tyll,
alla slag. . . .
Spillning, Affall och
Spån, ej specifi
cerade......
Sten:
Bryn- och OljeMergel-
och Skiffer,
till Stentryck
Qvarn-, Bensk
All annan, ej specificerad
, oarbetad,
tillhuggen
eller arbetad
Stenkol
Stenkolsstybb eller
Grus och Cinders
Qv
T
vantitet föi
ullbcräkningen.
100 Rdr V.
Införsels
Tull.
33
100 Rdr V. 25
100 Rdr V. 10
100 styck.
100 Rdr V. 10
1 styck.
100 Rdr V
1 T:a
t T:a
36
Utförsels
Tull.
I
Fri
Fri
tt
Spelkort, sc Kort.
Spermaceti, se Hvalraf.
Spermaceti-Olja, sc Olja.
Spiauter, se Zink.
Spiesglas, se Antimonium.
Spik och Nubb, se Jern.
Spiritus Vitrioli, se Vitriol-Olja
Spiritus-Vini och annan Sprit
se Brännvin.
Sten: Gips-, se Gipssten.
Gjut-, sc Gjutstcnar.
Stockfisk, se lisk, torr.
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl, t. und, skrif. Ar.o 386. 49
Tullvärde
Storax
Strumpor: Silkes .
Bomulls
Redgarns
Linneoch
Ylle ,
HalfStrumpordraga
hälften
af de
för
hvart
slag här
ofvan
utsatte
Tullafgifter.
StrumpstickorafStål
Strängar:
Cantiller eller öfverspunna
Baser
Messings- och
Stål- .....
Tarm
Stål:
Gjut-
Garf-
Andra slag . ,
Stålarbeten, ej specificerade
. . .
^vanUtetTor
Tullberäk
ningen.
I tt
1 par
1 par
1 par
i par
tt
tt
tt
100
tt
100 tt
100 Rdr V.
100 Rdr V.
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
4
24
1
16
10
8
4
24
2
10
24
8
32
8
6
4
16
1
Strutsfjäder, se Plymer.
Stråkardor, se Kardborrar.
Stylar, se Boktryck.
Bill. t. R. St. Prot. 10 Sami, 2 B., 3 Haft.
CO »o
5o Bil. t.
Tullvärdc.
3
Stärkelse, hvit . .
2
5
Svafvel
Svafvelblomma . .
Svampar, torra .
I
/
Fnösk-
2
24
Sug-
4
S viskon
Sågblad, alla slag
3
56
»6
Såpa
Säckar, nya:
toma . . .
innehållan-  de Varor
Talg:
Rå eller oskird
3
[0
och skird . . .
Tallkottar och Tall-  strunt  .
Tamarinder ....
Tapeter:
Gobel ins- ....
Andra slag, samt
Tapetborder .
Tegel:
18
Eldfast
20
Klinker
i5
Mursten . , . . .
Stärkelse, blå, se Färger.
Substans, se Bläckpulver.
Svampar, matnyttige och inlagd.
eller saltade, se Frugter, iolagdi
Svärta, Bok, se Boksvärta,
Kopparsticks-, se K.op
parsticks-Syärta.
Qvantitet för
Tullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
Utförsels
Tuli.
i Ltt
i
1
6
i Ltt
>2
1
3
i #
I
8
t
3
i L&
5
C
i tt
12
1
o
0
i tt
I
i
i oo Rdr V.
3o
1
! Ltt
i
1
4
i styck.
12
5
i styck.
6
3
t Ltt
24
1
6
ioo Rdr V.
I o
I
1 &
1
ioo Rdr V.
10
ioo Rdr V.
20
1
i ooo styrk.
6
8
iooo styck.
5
icoo styck.
5
6
Synalar, se Nålar.
Syringar, se Fingerborgar.
Sängkläder, sc kläder.
Tackjern, se Jern.
Tagel, se Hår.
Talgljus, se Ljus.
Bil, t. Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif. N.-o 386. 5i
T ullvärde
Qvantitet tor
Tullbcräk-
Införsels
Tull.
Utf
T
årse
uli.
11 ingen.
Tegel:
Taksten, oglase-
rad eller glase-
33
16
36
rad
Tenlikar
Tenn :
Oarbetadt, samt
arbetadt gam-  malt och sönder-
1000 styck.
1 #
10
12
16
q
brutet .....
r Ltt
22
4
zf
32
i5
8
Arbetadt, nytt.
Terpentin: Venedisk
All annan
Tester eller Kratz
1 tt
t tt
. 1 tt
Fri
10
3
2
tt
8
Fri
tt
2
24
The'
1 tt
12
Theriak:
3o
Boskaps- ....
1 tt
4
I
(i
Venedisk ....
1 tt
8
4
16
Tjära
1 T:a
1
16
6
Tjärbärma eller
3
36
Yrakt jära ....
1 Tfa
44
' 1
12
Tobak :
18
Blad-, alla slag
1 tt
6
3
Cigarrer ....
100 styck.
1
1
Karfvad, Cardu-
ser eller lös i
36
Fastager. . . .
1 ffi
12
2
Knaster
r tt
32
24
Spunnen ....
i tt
8
Stänger och Ca-
1
rotter
1 tt
l6
Tennaska, se Aska.
Terra Sigillata, se Bolus.
Thermometrar, se Barometrar.
Tobak, malen eller rifycn, se Snus.
to O (JO
5 a Bil, t, Exp.-TJtsk.-s försl, t. und. skrif, IV.-o 386.
Tullvärde.
36
16
3a
t8
Speck,
Tobak:
Stjelkar .
Tonkabönor
Tran och
alla slag
Trippel .....
Tryffel......
Tråd:
Guld-, äkta .
oäkta
Silfver-, äkta
oäkta
Jern- och Stål—
ej specificerad
Koppar- och Mes
sings:
Fin eller Svärdfäjaretråd,
försilfrad
eller oförsilfrad
. . .
Ali annan . . .
Bomulls-, hvit och
nystad
färgad
Linne-, oblekt .
blekt,
hvit .
färgad .
vantitet för
'ullberäkningen.
6o k:r
i #
i #
Lod
Lod
Lod
Lod
&
&
tt
#
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
io
6
Tobakspipor af Lera , se Pipor.
Trapp, se Lera.
Trumpctter och Trummor, se Instrum cntcr, Musikaliska.
Tråd, Jern- och Stål-, till Instrument s-strängar, sc Strängar.
OJ-Q
Bil. t, Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif. JV.-o 386. 53
Tullvärdc.
4o
»an, »jusjvai ULU
Plantor, friska,
alla slag ....
Trädvaror:
Virke, oarbetad t,
sågadt eller
tillhugget:
Mahogeny , . .
Andra bättre slag,
såsom Buxbom,
Ceder, Pockenlioltz,
Sockerkist
m. fl.
Sämre slag, såsom
Alm, Bok, Björk,
Ek, med flere,
ej specificerade
Timmer af Furu
och Gran ej specificeradt:
Otillhugget eliel
Sågblockar . .
Tillhugget . . .
Bandstakar . .
Bjelkar eller Balkar
af Furu och
Gran;
Ifrån och med 8
till och med io
tums fyrkant
midt på:
till och med i5
alnars längd
(Qvantitet för
Tullbcruk
-
Införsels
Tull.
F ri
i Cub.-fot
ioo Rdr V.
t
ioo
Rdr V.
ioo Rdr V.
ioo Rdr V.
ioo styck.
to
t styck.
5
ie
Utförsels
Tull.
Fri a
33 16
33 16
io
2
Tridfrugtcr, sc Frugtcr.
54 Bil. t, Exp-Utsk:s försl. f* fÅr*/*. iV.-o 5<?5‘.
<^vauuTcT^or
T ullberäkningcn.
T ullvärde.
Trädvaror:
Bjelkar eller Balkar
af Furu och
Gran:
Ifrån och nied 8
till och med io
tums fyrkant
midt på:
öfver i5 alnars
längd
öfver io till och
med [2 tumsfyrkant
midt på:
till och med i5
alnars längd
öfver i5 alnars
längd ......
öfver latumsfyr
kant, midt på:
till och med i5
alnars längd
öfver i5 alnars
längd ....
Platta, af i i tums
bredd, 5
tums tjock
lek, 5 ä 8
alnars
längd ,
af 9 tums
bredd och
5 tums
tjocklek ,
af i3 tums
bredd, 9
1 styck.
1 styck.
1 styck.
1 styck.
1 styck.
t styck.
1 styck.
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull
6
Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl, t, tind. skrif. N.-o 386. 55
r ullvin
de
yvautitct föi
Tu liber åk-  ningen.
Införsels
Tull.
lj lii'»'-  Tull
els
1
7.4
Trädvaror:
Bjelkar eller Bal-  kar af Furu och
Gran:
tums
tjocklek,
5 å 8 al-  nars längd
Bjelkar eller Bal-  kar samt Spar-  rar af Furu och
Gran kunna ut-  föras både lik—
sidiga och plat-  ta;
Bestämmelsen i
denna Taxan af
berörde Trädva-  rors fyrkant el-  ler dimension
tvärt öfver be-  teknar fjerde-  delen af deras
totalomfång
midt på (hvari-  genom t. ex. en
Bjelke, som på
två motsatta si-  dor innehåller 13
tums tjocklek,
och på de 2 öf-  riga endast 8,
kommer att vid
Tuliciarering
behandlas lika
1 styck.
7
6
3
6
56 Bil. t.
T ullvärde.
Qvantitet för
Tullberäk-  ningen.
Införsels
Tull.
U tförscls
Tull.
Trädvaror:
Bjelkar eller Bal-  kar af Furu och
Gran:
2
8
med en Bjelke,
hvars alla 4 s'*
dor, tvärt öfver,
innehålla hvar-  dera to tum);
I analogie med
hvad Taxan
medgifver för
halfbräder eller
redan afsågade
Bräder af 14 al-  nars längd och
derunder, vid
förtullning af
Bjelkar om blott
8 alnars längd
eller derunder,
anses 2:ne såda-  ne motsvara en
af lika omfång
om i5 alnars
längd.
Bräder och Plan-  kor, sågade, af
Furu och Gran:
Enkla under 14
tums tjocklek:
till och med 84
alnars längd .
I tolft
IO
-
5
Bit. t. Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif. N.-o 386. 57
Tullvärde.
(Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Utförsels
Trädvaror:
niugen.
1
ull
Tull
Bräder och Plan-
kor, sågade, al
Furu och Gran:
Enkla under 14
tums tjocklek:
2
36
öfver 8| alnars
längd
af högst 14 tums
I tolft
>3
6
1
4
tjocklek och 7
alnars längd
I tolft
5
2
6
af 4 tums tjock-
lek och 7 al-
nars längd, med
1
4
högst 7 tums
bredd
Hållbotten och
Schamplun af 14
till och med 2
tums tjocklek :
I tolft
5
2
6
3
16
till och med 84
-
alnars längd ,
1 tolft
16
8
4
12
öfver 84 alnars
längd
1 tolft
20
10
Battins eller Plan-
kor af 24 tums
tjocklek och
högst 7 tums
bredd:
0
O
till och med 84
alnars längd .
1 tolft
*4
7
3
36
öfver 84 alnars
längd
1 tolft
18
/
9
Bih. t. R. St. Prot. to Sarai. ,2 B., 5 Haft.
58 Bil. t. Exp.-Utsbs försl. t. und. skrif. N:o 386.
Tullvälde
Qvantitet för
Tullberak-  ningcn.
Införsels
Tull.
Utförsels I
Tull. I
5
7
16
Träd varor:
Bräder och Plan-  kor, sågade, af
Furu och Gran:
Helbotten eller
Plankor öfver i
till och med 3
tums tjocklek
och öfver 7 tums
bredd:
till och med 8i
alnars längd .
öfver 8i alnars
längd
För Halfbräder
eller afsågade
Bräder af 4 al-  nars längd och
derunder , be-  räknas vid för-  tullning två
Tolfter för en.
Till Halfbräder
räknas Bräder,
hvilkas tjocklek
ej öfverstiger en
half tum, eller,
sorn med en tums
tjocklek och
högst 7 alnars
längd icke inne-  hålla större
bredd än 7 tum.
Bräder och Plan-  kor, sågade:
af Alin . ... .
I tolft
1 tolft
ioo Rdr V.
5
24
36
20
12
18
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif. N.-o 386 5g
Qvantitet lur
Införsels
Utförsels
full värde.
Tullberäk-
Tull.
Tull.
ningen.
Trädvaror:
Bräder och Plan-
kor, sågade:
100 Rdr V.
af Bok .....
10
10
af Ek ......
100 Rdr V.
5
3o
af andra slag .
100 Rdr V.
10
5
Entra eller En-
1
12
stafrar .....
Gevärsstocksäm-
100 styck.
8
12
2
24
nen ......
1 duss.
i5
7
6
I
32
Handspakar . .
1 duss.
u>
5
/2
40
Handspaksämnen
1 duss.
5
2
b
Knän till Skepps-
byggnad af Fu-
1 styck.
3o
ru eller Gran.
Krumholtz eller
3
8
1
10
Kultar af Furu
6
2
I
4°
och Gran . . .
Läkter, huggne
eller
täljde.
1 styck.
1 tolft
6
3
13
4
40
sågade.
1 tolft
5
2
6
Master och Bog-  spröt :
Af 4° till och
med 48 tums
omkrets, 10 fot
1 styck.
i5
från storändan
1"
4o
Af större omkrets
efter lika mät-
1 22
ning
1 styck.
1
8
8
1
33
Pumpträd, obor-  rade
1 styck.
8
4
bor-
\
113'.
rade
1 styck.
20
5
6
60 Bil. t.
Tullvärde,
Trädvaror:
Ribbor, aila slag:
Ribbor, längre
eller kortare .
Vid export afRibbor
bör behörigen
styrkas, att
de äro fyrkan-1
tiga och förfärdigade
genom
söndersågning af
större timmer,
och åligger det
Tullkamrarne
att härå hafva
Controll , samt
vid Tull-Journalerna
bifoga
betyg öfver
nämnde förhållande.
Sparrar af Furu
eller Gran, kanthuggne
på fyra
sidor, längre eller
kortare, från
och med 0,under
8 tum tvärt
öfver
Alla slag af mindre
tjocklek än
5 tum . . . . ,
Spiror från och
med 16 och under
4o tums om
-
(Qvantitet för
Tullberäkningen.
Införsels
Tull.
tolft
styck.
i styck.
Utförsel;
Tull.
9
i 8
7
Bil. t. Exp.-Utsk:s försl, t, und. skrif. JY.o 386. 6i
Tullyärde.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels
Tult.
Utförsels
Tull.
ningen.
Träd varor:
Ribbor alla slag:
krets, iofot från
2
2-i
'storändan . , .
1 styck.
12
36
Af mindre tjock-
1
»4
lek .......
1 styck.
3
36
Stäfver , Lagg- ,
och Botten:
Af till och med
42 Verktums
längd å de för-  re och högst 27
Verktums längd
å de senare:
2
2-4
Af Ek eller Bok
100 styck.
4o
6
3
16
Af Furu eller Gran
240 styck.
1
8
Öfver ofvannämn-
de dimensioner,
till och med 70
Verktums längd
å Lagg-, samt
till och med 42
Verktums längd
å Bottenstäfvor-
6
116 »»••••<
100 styck.
2
16
q
Derutöfver . . .
100 styck.
3
b
6
24
j
i
Q . CO
Tunnband . . .
Årträd eller äm-  nen till Åror .
Alla ej specifice-  rade, mer ellet
mindre arbetade
100 styck.
1 par
|ioo Rdr V
32
1
)|tf
I
3
c
Tusch, se Färger.
Tutanego, se Ziui,
Tutia, se Nicht,
62 Bil. t. Exp.-Utsk.s försl, t. und. skrif. N:o 386.
»vantitet för
Tullberäkningen.
Införsels
Tull.
Tyll, se Spetsar.
Tågvirke:^ förolyclade fl.ämmande Fartyg, sc Inventarier.
Gammalt, sönderhugget, se Dref mat.
Tullvärde
Utförsels
Tull.
Tvål:
Parfumerad och
Savonetter. . .
Sämre slag . . .
Tågvirke:
Nytt.......
Af Utländsk till
verkning, hvar
med Svenska
Fartyg varit
nödsakade att, i
stället för bevisligen
förloradt,
sig förse, då
samma Tågvir
ke vid ankom
sten finnes obrukadt
......
Tälgsten, oarbetad
eller arbetad .
Ull:
Okammad och o
kardad
Kammad ....
Skinnto eller
Kåikul! ....
Ur, Fick-, Vägg
och Studsare . .
Urband och Urked
I jor af sammansat
-
t L&
ioo Rdr V.
i a
i a
i Ltt
ioo Rdr V.
Bil. t. Exp.~Utsk:s försl, t, und. skrif. N.o 386. 63
Tullvärde
75
21
20
ta eller ej speer
ficerade ämnen .
Urtaflor ......
Vamlie
Violrot ......
Visitkort . , . . .
Vitriol:
Blå, blåaktig, Cyprisk
och Saltzburger
eller så
kallad Galizensten
....
Hvit, Zink- och
Gosslars, eller så
kallad Koppar
rök ......
All annan . . .
Vitriol - Olja eller
Spiritus . . .
Vadd:
Bomulls- . .
Silkes- . . .
Vagnar och Åkdon:
Rese-, Kongl.
Personers och
Diplomaters . ,
Enskildes af dem
sjelfva medförda
Andra, nya eller
brukade:
Eyrhjuliga, min
-
van t i te t för
ullberäkningen.
Införsels
Tull.
100 Rdr V,
100 Rdr V,
1 a
1 a
1000 styck
1 a
17 Lav. v.
1 a
1 a
1 a
100 Rdr V.
33
25
4
Fri
20
16
Utförsels
Tull.
Fri
Fri
12
Urfjädrar, se Fjädrar.
Urglas, sc Glas.
Urkedjor till innanverk, se
Kedjor.
Violsirop, se Sirop.
64 Bil. t, Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif, N.-o 386.
1
Tullyärde
yvantitet föi
Tullbcräk-
Införsels
Utföra
el.
niugen.
Tull.
Tull
Vagnar och Åkdon:
sta värdet 500
R:dr
100 Rdr V.
33
16
1
Tvåhjuliga, min-
sta värdet 200
R:dr
100 Rdr V.
33
16
1
X
Vantar, alla slag
i par
8
6
4o
Vatten, JYIineral-
eller Helsö- . . .
1 k:a
4
Fri
tt
Vax:
36
Gult
1 tt
4
I 2
£
6
i
Hvitt ......
i tt
6
X
8
Färgadt
1 tt
l8
6
4o
Vaxduk, alla slag
x tt
IO
5
Ved:
4
Al-
1 famn
8
1
16
r
5
Björk-
1 famn
12
1
32
7
24
Bok-
1 famn
18
2
24
3
Gran-
1 famn
7
1
3
36
Tall-
r famn
/
9
1
12
Vekar:
2
30
Lamp-
x tt
36
1
2
I
28
Ljus-
1 tt
24
9
Vigter, Lödjor och
/
Vågskålar . . .
100 Rdr V.
3o
i
Vin, alla slag:
I
24
På Fastager . .
i k:a
24
6
4
På Bouteiller .
Bouteillerna för-
1 k:a
1
1
6
Valnötter, se Nötter.
Vatten, Lukt-, se Luktvatten.
Vau, se Färger.
Vaxbilder, se Bilder.
Vaxljus, se Ljus.
Verktyg, ej specificerade, se Instrumenters,
Handtverks.
Vicker, se Spannmål,
Bil. t. Exp.-Vtsk.-s försl, t, und. skrif N.-o 386. 65
L
;T ullvärde.
k>vantitet tor
Tullberäk-
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
ningen.
tullas serskildt,
enligt Art. Glas.
Vindruf, för Hatt-
3
16
3o
fabriker
Vindrufvor ....
90 k:r
1 tt
24
3
3
5
Vinsten
i Ltt
24
2
4
36
Vinstenssallt . . .
1 tt
3
6
4
32
Vismut
x tt
4
8
4
Väfnader:
Helsiden :
Alngods:
Guld- och Silf-
vertyg:
96
Åkta
1 tt
20
I
32
Oäkta .....
1 tt
6
24
16
Krusflor eller
36
Crepe
1 tt
6
24
24
Annat Flor eller
32
Gaze
X tt
5
16
i£
25
FelbochPeluche
I tt
6
16
28
Sammet ....
X tt
4
12
Taft, Kipert och
Satin eller Si-
32
densars ....
X tt
xc
32
16
öfriga släta, ej
35
specificerade .
X tt
8
36
24
Faconerade ,
brocberade,
blommerade el-
32
ler gauffrerade
Dukar:
Af gles väfnad,
såsom Gaze-
I tt
6
16
Bih. t. R. St. Vrot. io Sami, 2 B., 3 Haft.
66 Bil. t. Exp.-Utsk:s försl, t, uriel, skrif. N:o 386.
Tullvärfle
Qvantitet föi
Tullbevak-
Införs
Tull
.-Is
U i förs
Tull
tiis |
ning cn*
Väfnader:
Halfsiden:
Dukar:
Flors- och Ba-
4°
i-ege
Af Boune de
1 #
8
O /'
O O
36
Soie
Andra slag . .
Halfsiden:
Alngods:
Af Silke och
Bomull eller
Lin:
r # '
[OO Rdr V.
(.
'33
>2
tö
1
16
1
Släta enfärgade
Bandiga och ru-
1 Aln
ifc
6
1
12
tiga
Faconerade. och
1 Aln
if
8
1
12
brocherade . .
Af Silke och Ull,
1 Aln
12
7
1
18
alla slag . . .
Dukar:
Under i5 R:drs
värde stycket
Af i5 R:drs vär-  de och deröfver
stycket ....
Bomulls:
Alngods:
Bomullslärft och
Calico . . .
Cambrick under
1 Aln
100 Rdr V.
teo Rdr V.
1 Aln
33
20
10
16
6
1
t
6
3
24
i£ alnars bredd
1 Aln
8
3
Cambrick af 14
till och med 24
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. und. skrif i N.-o 386. 67
iTullvärde.
40
36
40
Väfnader:
Bomulls:
Alngods:
alnars bred,
samt i finhet
öfver 88 trådar
på tummen i
ränningen ...
Af större bredd
Cattun och Sitz
Corderoij och
Cordet ....
Dimity
Gaze- och Half
linon
Halsduksväfnad
och Jaconette
Kipert, Gingham
och Nankin
till och med
gi qvarters
bredd....
öfver 3§ qvarters
bredd
Hasslin eller
Nettelduk och
Moll' ......
Parkum, Nop
kin och gröfr
Stubbtyg. . •
Percal och Bomullsbatist
. .
Sammet och
Manchester
Qvantitet, tor
T u liber äkninsen.
Aln
Aln
Aln
9
10
Aln
Aln
10
8
Aln
4
Aln
6
1 Aln
8
1 Aln
16
1 Aln
6
1 Aln
12
t Alu
8
i Aln
; r-\
Införsels
Tull/
Utförsels
Tull.
C', Uf 4>» Ut
68 Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl. t. und. skrif N.-o 386.
Tullvärde
Qvantitet fo
Tullberäk-
Införsels
U tförsels
ningen.
Tull.
Tull.
Väfnader:
Bomulls:
Alngods;
I
Satin och Joar
I Aln
8
6
3l
36
Sticktyg eller
1
Piqud
Ej specificerade
släta
randiga, ruti-  ga, faconera-  de och bro-
1 Aln
I Aln
12
12
to
3
4o
cherade . . .
1 Aln
8
5
Dukar:
Släta eller faco-
nerade, alla slag
100 Rdr V.
33
16
1
Faconerade un-
der 6 R:dr 3 a
sk. värde styc-
ket
100 Rdr V.
33
16
1
Af 6 R:dr 32
sk. värde och
deröfver . . .
100 Rdr V.
25
1
Ylle:
Alngods:
Af Kardull eller
okammad Ull
allena:
Boij, Fris och
I
Frisad ....
I Aln
16
6
Doffel och Kal-
2
muck
1 Aln
32
1
Filtar
1 #
*4
1
j
j Kläde och Dråp
1 Aln
2
I
3
136
1 Ratin
i Aln
2
1
4
Bil. t. Exp.-Utsk.-s försl. t. und, skrif. IV:o 386. 69
Qvantitet för
Införsels 1
Utförsels
T ullvärde.
T ull beräk-
Tull.
Tull.
ningen.
Väfnader:
Ylle:
Alngods:
36
Vadmal ....
Af Kardulls in-  slag, men med
Kamulls eller
Bomullsrän-  ning:
Casimir och Cir-  cassienne af till
och med 6qvar-  ters bredd:
1 Aln
12
3
3
16
Hvitt
1 Aln
24
1
6
3
16
Svart
Af andra coleu-
1 Aln
32
1
6
3
16
rer
För Casimir och
Circassienne öf-  ver 6 qvarters
bredd, ökas
värdet och tul-  len med 5o pro-  cent.
I Aln
I
1
6
3o
Flanell
1 Aln
IO
3
Af Kamull alle-  na, eller Stof-  ter:
Bombasett eller
*7 O
Bombasin • •
1 Aln
3
2
JL U
Camlott, Caffa
Chalon, Etamir
..
3o
I
och Rask . . .
1 Aln
3
Fel b eller
Peluche . . .
1 Aln
'
6
ro Bil. t. Exp.-Vtsk:s försl. t. und. skrif, JV.-o 386.
f ullvärde.
12
36
24
3o
Qvantitet för
Tullbcräk
-
Införsels
Tull.
Väfnader:
Ylle:
Alngods:
Af Kamull alle-
na, eller Stof-
ter :
Flaggduk och
Quinette . . .
1 Aln
4
Merinos, More-
nos, samt Ta-
mes och Dames'
1 Aln
6
Alla öfriga slag
1 Aln
8
Halfylle:
Af Kamull och
Bomull ....
1 Aln
8
Andra slag ej
specificerade .
1 Aln
8
Dukar:
Af Ull, eller Ull
och Bomull till-
sammans:
Under i5 R:dr
värde stycket
ioo Rdr V.
33
16
Af i5 R:dr vär-
de och deröfver
...
stycket ....
100 Rdr V.
i5
Linne och Hampa:
Alngods:
Blaggarn ....
1 Aln
3
Bolstervar . . .
1 Aln
6
Dräll och Da-
mast
1 Aln
to
Kammarduk
och Batist , .
1 Aln
16
Kanfas ......
1 Alu
4
U fförsels
Tull.
Bil. t. Exp.-Vtsk.-s försl. t. urul. skrif N.-o 386. 71
Qyaiititet för
Tullberäk-
f ullvärde.
ningen.
Väfnader:
Linne och Ilampia:
Alngods:
1
Linön
1 Aln
3o
Lärft
Segel.- och Tält-  duk, såsom Bul-
1 Aln
2.4
dan m. fl. . .
a Aln
36
Dukar, alla slag
1 Aln
36
Ilår- och Tagel-
1 Aln
36
Ympvax
Zink , Tutnnego och
Spiauter:
1 tt
8
Oarbetad ....
1 #
12
Arbetad
Zitverrot eller Ze-
1 tt
3o
doaria
Ångmaehiner . . .
i tt
100 Rdr V.
18
Ägg ........
Äplen och Renetter:
1 tjog
6
Franska
1 T:a
4
Andra slag, friska
i T:a
4
torra
1 ft
Ätticka:
16
Cider-
1 k:a
34
Vin-
1 k:a
12
Öl-
1 k:a
Införsels
Tull.
Utförsels
Tull.
Värjor oell Värj-klingor, se
Gevär.
Zittra, se Instrumcnter, Musikaliska.
Ader- och Koppjern, se Instru^
mentor, Fältskärs.
Ål, se Fisk.
Ängskära, se Färger,
Äplen, Granat-, se Granatäplcn.
Öl, se Dricka.
Örtsamlingar, se 3NTaturalie-samlingar.
Tariff
för Credit-upplaget oell Transito-afgiften.
Minimi -
Qvantitet för
Transito-
T rausito- 1
qvantitet för
afgiftens
afg
ift.
Upplaget.
beräkning.
75o Life
Alun, Romersk .....
i Life
4 8
5oo ife
Anis
Apotheksvaror: Enkla Me-  dicinalier i Tull-Taxan
i ife
I
5oo Rdr V.
ej specificerade
Aska, Pott-, rå, vällad el-  ler oraffine-
ioo Rdr V.
I
75o Life
rad , . . .
i Life
2
Calcinerad
och raffine-
i5o Life
rad . . .
i Life
I
a5 ife
Band, Siden-, Sammets-
i ife
8
raf fe
Andra slag
.
i ife
16
200 ife
Ben, Elfen, oarbetadt. .
i ife
I 2
io Sife
Bly, oarbetadt
i Sife
24
10 Sife
Blår, Hamp- och Lin- .
i Sife
12
#
o
o
vt-
Bomull
i ife
2
Brännvin, af Flugt-eller
Cognac, eller
i5o k:r
Genevre....
af Socker eller
i k:a
I
i5o ka-
Rumm ....
i k:a
I
8o ka-
af Ris eller Arrac
i k:a
I
ioo fe
Cacao
i ife
2
5oo fe
C affi:
i ife
2
ioo ife
Canel och Cassia Lignea
i ife
7
i 200 t£
Corinter
i ife
1
{ 5oo ife
jgenkol
i ife
1
Bil. t. Exp.-Utsk:s Jörsl. t. tind. skrif. N.-o 386. 73
Minimi-  kvantitet föi
Upplaget
00
Tror
4,000 Life
IOOO ife
20
ife
IOO fe
0
0
<0
ife
IOO
ife
15
Sife
IOO
Life
IOO
ife
20
Tror
IOO
Life
IOO
Life
25
Life
200
ife
200
te
5oo
ife
5o
ka-
3o
kri-
5oo
ka-
200
fe
00 Rdr V.
3oo
fe
3oo
fe
3oo
fe
Fisk: saltad Sill i Tunnor
torr, Gråsidor eller
Seij ........
Färger: Blyhvitt . . . . .
Gochenille ....
Indigo ......
Gryn: Ris-
Sago- . .
Hampa
Humla
Ingefära, torr
.
Kummin
Lin: ohäckladt
häckladt
Ljus: Talg-
Vax-, gula ....
hvita och
Spermaceti
Mandel
Olja: Born- eller Oliver
i Faslager . .
I Flaskor, Bouteiller
eller Krukor
Hamp-
.
Peppar, alla slag
Piphufvuden af Sjöskum,
omonterade
Plommon, Cathrin- . . .
Pomerans - Knoppar och
Skal
Russin
Qvantitet för]
Transitoafgiftens
beräkning.
i T:a
Life
ife
ife
ife
ife'
ife
i Sife
I Lii;
i ife
i T:a
I Life
I Life
i Life
i fe
ife
ife
t k:a
i k:a
i k:a
i ife
ioo Rdr V.
i ife
i ife
i ife
Transito
afgift.
Bil», t. R. St. Brot, 10 Sami., a B., 3 Haft.
I
vantitet för
Transitoafgil'tens
beräkning.
Transito
afgift.
74 Bil. t. Exp.-Utsk.s försl, t. urid, skrif, N;0 386.
. MinimiPqvantitet
för
Upplaget.
3oo T:r
IOOO ffe
IOOO #
200 T:r
5oo 4É
5 o #
100 T:r
2000 #
5oo ffe
Iiooo plattfot
5oo #
240 k:r
33^ k:r j
i33| k:r
jSalt, kok- , .
Socker, rått
beredt: krossadt
eller Lump- . .
Spannmål, omalen: Kor
Sviskon . . . .
The
Tjära ....
Tobak: Blad
Knaster . . .
|Trädvaror: Mahogony, o
arbetadt, sågadt eller'
tillhugget
|U11, okammad och okardad
jVin: på Fastager ....
på Bouteiller: Bour
gogne och Cham-!
pagne . . . , .
Andra slag . . .
Underrättelse
111 i i 1
• ■ /
om hvad vid Taxans verkställighet
iakttagas hör.
§• i- ' ‘
Alla varor må från Utrikes Orter till Sverige
införas och från Sverige till Utrikes
Orter utföras emot den i Tariffen stadgade
Tull.
§•
Det varuvärde, hvarefter inkommande
och utgående Tullprncent, äfvensom Transito-afgiften,
enligt Taxan, erlägges, beräknas
i Svenska Bancosedlar, med hvilka så
väl inkommande och utgående tull, som
Transito- och Nederlags - afgifter betalas.
Under den i Taxan bestämda afgift å inkommande
och utgående varor inbegripes,
cj mindre den Tullförhöjning, som till ersättning
för indragne Landtulls inkomster
varit lagd på vissa varor, än ock den å
Alun, Socker och Tobak vid samma tillfälle
fastställda serskilda bevillning; men
för inrikes tillverkade Socker och Tobak
76 Bil. t. Éxp.-TJtsk.-s försl. t. und. siri/'. JV.-o 386.
erlägges dessutom, såsom hittills, vid skeende
stämpling , för - ett skålpund ToppSocker
två runstycken, samt för fyra skålpund
Bref-, Cardus-, Spunnen- eller Rulltobak,
fem runstycken.
Hvad, vid Tullclarering ej i Summa
hinner till i sk., uteslutes, och räknas deremot
för i sk. hvad som stiger till och
öfver £ sk.
§• 3.
Alla inom Sveriges Rike byggde större
och mindre Fartyg, som bevisligen tillhöra
Väre trogne Undersåter, samt med Vårt
och Rikets Commerce-Collegii Fribref äro
vederbörligen försedde, för unne Vi i Nåder
Helfrihet, både vid inkommande och
utgående, så att den i Taxan utsatte Tullprocent
beräknas för alla Varor, sorn med
dessa Fartyg till Rikef införas eller derifrån
utföras, utan afseende eller skillnad,
om inkommande Varor hemtas directe från
productions-orten eller utur andra handen,
och med iakttagande för öfrigt af den lindring
i tull, som för handeln på vissa
orter är serskildt i Nåder beviljad.
Intill dess Kongl. Maj:t annorlunda om
Fribrefs anskaffande och tiden för deras
Bil. t. Exp.-Vtsk:sJorsl. t. und. skrif. N.-o386. 77
gällande kraft täckes i Nåder förordna,
kommer Commerce-Collegii Kungörelser den
4 Maji 1818 och den i5 Maji 1823, att
tjena till efterrättelse; dock att hvad stadgadt
är om tilländalupet Fribref för ett ifrån
Utrikes Ort hemkommet Fartyg, äfven
skall gälla vid Fartygets utgående.
§■ 4*
För alla Varor, som i främmande Fartyg
införas, förhöjes den belöpande lielfria
tullen med Fyratio procent, och för alla
Varor, sorn i dylika Fartyg utföras, med
Femtio procent, utom i de fall, då, genom
serskilda afhandlingar, undantag härutinnan
på réciprocitets grunder blifvit
öfyerenskpjnne,
§. 5.
Skepps-umgälderne till Oss och Kronan
bestå i Lastpenningar, hvilka betalas å
hvarje SjÖ-Tulls-Kammare vid inkommande
eller utgående för Svenska Fartyg med
12 sk. Banco för hvarje Läst, beräknadt
efter Svenska Mätarebref. För främmande
Fartyg betalas på enahanda sätt och efter
samma beräkning, 36 sk. Banco för hvarje
Läst, utom i de fall, då serskilde öfverenskommelse!'
äro i detta hänseende träffade.
*
78 Bil. t. Exp.-Vtsk.-sförsl. t. und. skrif. N.o386.
Härvid iakttages likväl, att, då ett inhemskt
Fartyg under loppet af ett Calendcr-år
gör flere resor på Utrikes Ort från
och till samma Tullkammare-district, så
hetalas Lastpenningarne blott för inkommandet
hvarje gång Fartyget kommer till
Hamn inom samma Tullkammare-district,
efter att hafva fulländat första resan.
§. 6.
Med det i Taxan nämnda värde, som
Godsegaren bör uppgifva på sådane Varor,
för hvilka viss procent skall i tull erläggas,
förstås för inkommande Varor, deras
parti-pris i lossningsorten, med beräkning
af assurance, fragt och öfriga omkostnader,
men icke af tull och andra afgifter vid
införseln: och för utgående Varor, deras
parti-pris i lastningsorlen, utom beräkning
af Tull och andra afgifter vid utförseln,
Godsegarens uppgift bör, till bestyrkande
af dess vigtighet, alltid vara åtföljd af
Factura, Assurauce-räkning och Connoissement.
Ehvad Varans värde sålunda styrkes,
eller Godsegaren, i brist af Factura,
uppger ett eget förtullningsvärde, skall det
åligga Tullkammare-Föreståndare, samma
dag, sådan Vara angifves till förtullning,
att icke allenast på Packhusdörren anslå
ett exemplar af Angifnings-inlagan, sorn
Bil. t. Exp.-Utsk.s försl. t. tind. skrif. N:o386. 79
ovilkorligen bör vara specifik, hvarå det
uppgifna förtullningsvärdet skall utsättas,
utan äfven att bevisligen tillställa ett lika
lydande exemplar af Angifnings - inlagan
Vederbörande Handels-, Fabriks- eller
Handtverks-Societets Ordförande, eller deras
antagna Ombud, med föranledande af
Varans egenskap, att vara Handels-, Fabriks-
eller Handtverks-Vara, efter hvilken
anslagstid den till förtullning angifna Varan
bör vara på Packhuset tillgänglig för
den det åstundar att åskåda; varandes det
hvar och en annan, äfven så väl som Tullkammare-Föreståndaren,
öppet, att, inom
tre gånger 24 timmar efter det Inlagan
blifvit å Packhusdörren anslagen, till Tullkammaren
afgifva sitt skriftliga, med Sigill
eller vittnen försedda förklarande, med
hvilken procents tillökning å det af Godsegaren
uppgifna värde, utöfver 10 procent,
som han vill Varan hel och hållen, så
vidt den är af samma beskaffenhet och
värde, inlösa.
Vill Godsegaren, som genast bör underrättas
om skeende anbud, icke med 5 procents
tillökning å det af annan man gjorde
högsta anbudet, bibehålla sin förtid 1-  ningsrätt, skall det vara den, som gjort
högsta anbudet öfver 10 procents tillökning
å Godsegarens först uppgifna förtullnings
-
8o Bil. t. Exp.-Utshsförsl. t. und, skrif. AVo 386,
värde, tillåtet att öfvertaga och förtulla
Taran efter det erbjudne, högre priset, så
vida han, inom 8 dagar, ifrån det Angifnings-inlagan
blifvit till Tullkammaren ingifven,
bevisligen godtgjort Godsegaren
det af honom uppgifna värdet med tillökningen,
eller samma belopp för Godsegarens
räkning på Tullkammaren deponerat.
Utom de Controller, hvilka redan äro
föreskrifna, eller af General-Tullstyrelsen
framdeles kunna föreskrifvas till betryggande
deraf, att oför tullade stämpelbara
Varor må kunna upptäckas och skiljas från
de i behörig ordning förtullade och stämplade,
skall såsom allmän grund gälla, att
det skall ankomma på Vederbörande Fabriks-
och Handtverks-Societeter, att utse
en eller flere Personer i hvarje Stapelstad,
som ega, icke allenast att öfvervara alla
stämpiingar i Packhusen, utan äfven endera
af dem att tekna sitt namn, jemte Vederbörande
Tull-Tjeristeman, på de så kallade
Placat - Stämplarne ; åliggande dock
dessa Societeter, till förekommande af oreda
och tidsutdrägt, att hos General-TullStyrelsen
skrifteligen anmäla, om och hvar
de vilja utöfva denna deras rätt, samt hvil■
ken eller hvilka personer, som på hvarje
ställe blifvit till Ombud utsedde, samt att
meddela sina Ombud den Instruction, att
Bil. t. Exp,-Vtsk.-sförsl. t. und. skrif, N.-o 386.81
Besättningen vid sista resan afmönsträs och
Fartyget upplägges, må kunna tullfritt i
land föras, nemligen:
Från Östersjön:
En Skeppare, som far Sex man stark
och derunder, En Ankare Vin och en half
Ankare Brännvin;
En Skeppare, som får Sju till Tio man
stark, Två Ankare Vin och En Ankare
Brännvin;
En Skeppare, som far Ellofva manstark
och deröfver, Tre Ankare Vin och Två
Ankare Brännvin.
Dessutom bestås hvarje Skeppare Ett
Lispund Caffe' och Två Lispund Risgryn.
Härunder begripas jemväl de Skeppare,
som från Holland, England och Frankrike
anlända till Sjö-Tullskamrarne i Halland
samt Götheborgs och Bohus Län.
Från Vestersjön:
En Skeppare, som far Tio man stark
och derunder, Tre Ankare Vin och Två
Ankare Brännvin;
En Skeppare, som far Ellofva till och
Bih. t. R. St. Prot. lo Sami., 2 B., 3 Haft. It
8a Bil. d. Exp.-Utsk:sförsl, t, und. skrif. N.o 386.
med Femton man stark, Fyra Ankare Vin
och Tre Ankare Brännvin;
En Skeppare, som får Sexton man stark
och derutöfver, Ett Oxhufvud Vin och
Fyra Ankare Brännvin.
Hvarje Skeppare må dessutom medföra
Två Lispund Caffe och Fyra Lispund Risgryn.
För öfrigt bör härvid iakttagas, att Vin
och Brännvin icke emot hvartannat utbytas,
så att den, som har mindre af det ena,
ej får för sådan brist njuta ersättning i
den andra Varan, äfvensom att hvad af
Vin, Brännvin, Caffebönor och Risgryn öfverstiger
en inhemsk Skeppares ofvanföre
bestämda förråd i Utlastnings-orten, skall
ovilkorligen förtullas.
Nödigt förråd af lifsmedel för Skeppsbesättningar,
antingen Fartyget inlöper i
Svensk Hamn, eller lifsmedel derifrån med
Skeppsbåt hemtas, befrias från tull och
andra afgifter, hvarvid iakttages, att sådane
provisioner icke få annorledes än emot
behörig tull tagas af Nederlag eller CreditUpplag.
S venska Fartyg få äfven till Skeppsbehof
tullfritt intaga Ved, Tjära, Beck,År
-
Bil, l.
och Spak-ämnen, till nedanstående belopp,
äfven som Segelduk, Tåg verke till stående
eller löpande gods och andre Skeppsförnödenheter,
som till Skeppets behof, i mon
af dess storlek, kunna anses oundgänglige,
De Fartyg, som segla från Väre vid
Östersjön belägne Stapel-Städer till Utrikes
Orter inom samma Sjö:
Ett Fartyg om Tjugu Läster och derunder:
En famn Ved, En Tunna Tjära och
en half Tunna Beck, Två stycken År- och
Fyra stycken Spak-ämnen;
Ett Fartyg öfver Tjugu till och med
Femtio Läster: En och en half famn Ved,
Två Tunnor Tjära, En Tunna Beck, Fyra
stycken År- och Åtta stycken Spak-ämnen;
Ett Fartyg öfver Femtio Läster: Tre
famnar Ved, Tre Tunnor Tjära samt En
och en half Tunna Beck, Sex Stycken Åroch
Tolf stycken Spak-ämnen.
Härunder begripas jemväl de inhemska
Fartyg, som afgå från Väre i Halland samt
Götheborgs- och Bohus Län varande Stapelstäder
till Holland, England och Frankrike.
84 Bil, t. Exp.-Utsk.s försl, t, tind. skrif, N:o 386,
De Fartyg, som antingen från Väre Stapelstäder
vid Östersjön segla till främmande
Hamnar vid Vestersjön, eller från Väre
Stapelstäder vid sistnämnde Sjö gå vidare
än till Holland, England och Frankrike:
Ett
Fartyg om Femtio Läster och derunder:
Fyra famnar Ved, Tre Tunnor
Tjära samt En och en half Tunna Beck,
Sex stycken År- och Tolf stycken Spakämnen;
Ett
Fartyg öfver Femtio till och med
Ett Hundrade Läster: Fem och en tredjedels
famnar Ved, Fyra Tunnor Tjära och
Två Tunnor Beck, Nio stycken År- och
Sexton stycken Spak-ämnen;
Ett Fartyg öfver Ett Hundrade Läster;
Sju famnar Ved, Fern Tunnor Tjära och
Tre Tunnor Beck, Tolf stycken År- och
Tjuguen stycken Spak-ämnen,
Främmande Fartyg är ej tillåtet att till
Skeppsbehof intaga Ved, utan att tull
derföre efter Taxan erlägges; äfvensom behöriga
Tull-afgifter, enligt Taxan, beräknas
för hvad främmande Fartyg af Beck
och Tjära taga till Skeppsbehof,
Bil. t. Exp.-Ulsk.-sförsl. t. und. skrif. N.-o 386. 85
§. 22,
På det Skeppare och Besättningar å Svenska
Cravel-Fartyg, större eller mindre, må
komma till säkert åtnjutande af den loring,
som, uti Vårt år 1748 utfärdade Reglemente,
dem till uppmuntran blifvit tillagd,
bafve Vi härmed velat i Nåder förordna,
att Skeppare och Besättning, antingen
något eller intet inkommande gods under
föring varder angifvet, skola vid den
Sjö-Tullskammare, der lossning sker, af
den tull, som för Fartygets medbragte last
inflyter, emot behörigt qvitto erhålla dess
föring, utgörande vid fart från Ötersjön
och Cattegatt, för en Skeppare 1 R:dr 16
sk., för en Styrman 28 sk, och för de öfrige
af Besättningen, så väl som Gossar,
hvardera 21 sk.; från Nordsjön och de i
Canalen belägne Orter, Hollaud, England,
Frankrike samt Spanien och Portugal, fölen
Skeppare 7 R:dr 9 sk., för en Styrman
3 R:dr 28 sk. och för det öfriga Skeppsfolket,
hvarje person 2 R:dr 42 samt
från Medelhafvet äfvensom främmande
Verldsdelar, Skepparen 9 R:dr, Styrmannen
4 R:dr 24 sk. och för hvardera af den
öfriga Besättningen 3 R:dr 28 sk, allt
Svenskt Banco; men när Fartygen anlända
antingen med Ballast eller med Spannmål
och LT1, bestås Skeppare och Besättning
ej någon föring, från hvilken
86 Bil. t. Exp.-Vtsk.sförsl, t, und. skrif. If.-o 386.
förmon äfven inhemska, på klink byggda,
samt Utländska Fartyg äro uteslutna.
Skeppare, som kommer Trän Medelhafvet
eller främmande Verldsdelar, men tillika
intagit last i Yestersjöhamnar, njuter
Medelländsk föring, när tullen för de från
Medelhafvet eller främmande Verldsdelar
i Svenskt helfritt Fartyg medbragte Varor
stiger till en fjerdedel af tullbeloppet för
de Varor, som annorstädes blifvit inlastade.
Vid ett annat förhållande bestås endast
den mindre föringen.
§. a3.
För Gods, sorn inom Skeppsbord, genom
tillfällighet, under resan tagit skada, må
ej någon minskning i tullen tillåtas, så
vida Godsegare sjelf vill disponera Varan.
Anser Godsegare en förskämd Vara icke
kunna draga den i Taxan utsatte tull,
bör han lagligen styrka Varans förskämning
inför Vederbörande Tullkammare, som
då eger, efter föregången offentelig Kungörelse,
genom Vederbörande genast låta
utbjuda samma Vara till försäljning åt den
högstbjudande på öppen Auction, i hvilket
fall tullen bestämmes efter Auctionspriset,
jemfördt med det i Tull-Taxan fastställda
Tull värde, och Godsegaren erhåller den
Bil. t. Exp.-Vtsk.s försl. t. und. skrif. 2V.-0 386. 87
derefter uppkomne skillnaden emellan behållna
Auctionssumman och det på Auctionspriset
grandade Tullberäkningsbeloppet.
Vid förtullning af Varor, som blifvit
bergade från förolyckade Skepp och Farkoster,
länder till efterrättelse hvad serskildt
derom är, eller framdeles blifver
stadgadt.
§. 24.
Med den serskilda afgift för kostnader
till Sjöfartens fredande, som under namn
af Convoy-afgift erlägges, förhålles enligt
hvad derom utfärdade, nu gällande, Författningar
stadga, eller Vi framdeles finne
skäl i Nåder förordna.
§. 25.
Den så kallade Förhöjnings-Licenten till
Jern-Contoiret kommer att i Jern- och
Metall-Vågarne, såsom hittills, beräknas
och uppbäras med 2 R:dr 8 r:st. för hvarje
Skeppund af följande Jerntill verkningar,
enär de utföras i sådane främmande Fartyg,
som ej i afseende på Tull- och Skeppsumgälder
äro satta i lika förhållande med
Svenska Fartyg, nemligen: Ankare, AnkarUyn,
Bandjern, Bomber, Bultjern, Cano
-
88 Bil. t. Exp.-TJtsk.sförst, t, und. skrif. N.o386.
ner, Draggar, gjutet Jer nar bete, finare och
gröfre, Hällar, Kakelugnar, Knippjern, Kulor,
gjutna Lod eller Lödjor till Vigter,
Plåtar alla slag, Öregrunds eller annat
Stångjern, platt i turn tjockt och deröfver,
fyrkant öfver -jpdels tum*
§. 26.
Städernes Tolag och andra dem på vissa
Varor beviljade afgifter uppbäras genom
deras egen försorg och erläggas till dell
för hvarje Stad i Nåder fastställda procent,
beräknad å det i denna Taxa på de flesta
inkommande och utgående Varor bestämda
värde, eller det, enligt 6 §., å de öfriga
utrönta varde, med undantag af de Varor,
hvilka enligt Tull-Taxan äro befriade ifrån
Tolag.
§. 57.
Med Modeller, hvilkas tullfria införsel
ar tillåten, förstås Redskap, som förut i
Riket icke finnas och, efter föregången anmälan
hos Oss, eller, hvad Redskap för
Fabrikerna och Åkerbruket beträffar, hos
Commerce-Collegium eller Landtbruks-Academien,
med dertill lemliadt tillstånd, blifvit
införskrifna, för att tjena till eftersyn
vid dylik Redskaps förfärdigande.
Bil. t. Exp,-Utsk:sförsl. t. und. skrif. N.-o386. 8g
alltid på kallelse genast inställa sig på
stämplings-stället, vid den påföljd, att deras
frånvaro anteknas i Stämplings-Journalen
till bevis, att deras controli-åtgärd, genom
eget förvållande, saknats.
§• 7*
Då för utländska Varor inkommande
Tull bevisligen blifvit erlagd, betalas för
dem, vid utförsel, en procent af det värde
Taxan utsätter, eller det, som enligt 6
§. blifvit för beräkningen af införsels-tullen
uppgifvet.
§. 8.
Alla, så väl inkommande, som utgående
Varor, hvilka kunna i Taxan vara förbigångne
, beläggas med tull till det belopp,
sorn svarar emot den Tull-Taxan utsätter
för Varor af enahanda slag och beskaffenhet,
men hvilken General-Tull-Styrelsen,
uppå vederbörlig anmälan, bör bestämma.
§• 9*
Vid uppkommande tvist om en Varas
rätta qvalitet och benämning, må GeneralTull-Styrelsen
ega, att sedan, der så fordras,
sakkunnige Handlande eller Fabri
Bih.
t. R. St. Pro t. 10 Sami., 2 B., 3 Haft. 13
go Bil, t. Exp.-Utsk.sförsl. t. und. skrif N.-o 386.
kanter hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande
öfver General-Tull-Styrelsens Resolution
Besvär hos Oss i underdånighet anföras.
§• I0-
Alla, håde inkommande och utgående
Varor, skola angifvas och i Tull-Journalerne
noga anteknas till namn, ort och beskaffenhet,
antal, Svenskt mått, mål eller
vigt, äfvensom värdet derå, samt på lika
sätt i Persedel - Extracten upptagas. Om
hvad i öfrigt, vid Varors angifning och
förtullning, iakttagas bör, tjenar SeglationsOrdningen
till efterrättelse.
§• ii
De
Varor, som ej om Skeppsbord kunna,
genom Svenskt mått, mål eller vigt,
till qvantiteten bestämmas, transporteras,
efter deras beskaffenhet och värde, till
Kronans Packhus eller Stadens Våg- eller
Mätarehus, för att der vägas eller mätas.
Uppå ingifven Inlaga till Tullkammaren,
erhåller Godsegaren räkning å den för Varorne
belöpande tull, efter hvars erläggande
han först eger desamma fritt till försäljning
disponera, så framt de ej utan
tull på Credit-Upplag uppläggas.
Bil. t, Exp.-Vtsk.-s försl. t. und. skrif. N:0 386. 91
§. 12.
Af den dubbla tull, som, enligt Seglations-Ordningen,
erlägges dels för Varuöfverskott,
som till mer än 10 procent öfverstiga
skedd angifning, dels då en med
högre tull belagd Vara origtigt angifves
till förtullning under namn af en, sora
drager mindre tull, njuter den Tull-Betjent,
genom hvars åtgärd sådan rättelse
vunnits, hvad som öfversliger enkla tullen,
äfvensom af den enkla tull, som tillkommer
för Varor, hvilkas qvantitet blott till
10 procent och derunder öfverskjuter angifningen,
den Tull-Betjent, sorn öfverskottet
anmärkt, bestås 10 procent.
§• i3-
Till Handelns underlättande kommer så
kalladt Credit-Upplag, eller anstånd med
Tull-afgifternas betalning för alla i Tariffen
i sådant afseende utmärkta Varor, till
der bestämde minimi-qvantiteter, att tills
vidare ega rum uti Städerne Stockholm,
Götheborg, Gefle, Carlscrona, Carlshamn,
Malmö, Norrköping, Calmar, Wisby, Helsingborg,
Westervik, Ystad och Uddevalla,
samt de flere Städer, hvilkas Tull-Uppbörd,
med Lots- och Båk-afgifter inberäknade
eldigt Bokslut, kunna komma att upp
-
93 Bil. t. E.rp.-Utsk.s försl. t. und. skrif. N.o 386.
gå till 14,000 R:dr B:co, under iakttagande
af följande vilkor;
att Varorna uppläggas under Tullkammarens
jemte egarens lås och vård;
att egare af dessa Varor få, emot utgörande
af hela tullen, om de inom Landet
försäljas, men endast emot Transitotull,
då de bevisligen åter utföras, ifrån
Credit-Upplaget uttaga större och mindre
partier, dock icke under hälften af det minsta,
som får uppläggas;
att Credit-Upplaget icke får sträckas utöfver
ett år ifrån den tid en Vara infördes,
utan att densamma inom nämnde tid antingen
åter utföres eller till fullo förtullas,
vid påföljd, att Varan i annat fall för
Godsegarens räkning på Auction försäljes,
då belöpande införsels-tull och omkostnader
å Auctions-summan först afdrages och
återstoden tillställes Godsegaren;
att, innan några Varor å Credit-Upplag
emottagas, värdet å dem, så vida det ej
är i Taxan utsatt, förut bestämmes, och
tullen derefter, vid deras uttagande, erlägges,
utan afseende på de, under tiden
förefallna ändringar i priset å dylika Varor;
-
Bil. t. Exp.-Utsk.sförsl. t. lind. skrif. N.o 386. g3
att Gods må kunna transporteras från
en Stads Credit-Upplag till en annans,
dock med Credit-tidens beräkning från den
dag godset först upplades; samt
att genom Credit-Upplaget någon förändring
icke sker i den Nederlags-frihet, som
Vi redan i Nåder förunnat vissa Städer,
eller framdeles i Nåder förunna andra.
§•
För Silfver, som genom landet till utrikes
ort transporteras, betalas En procent
i Transito-tull, om detsamma inom Sex
månader efter införseln åter ur Riket föres.
Vid derefter skeende utförsel, erlägges
den i Taxan bestämda utgående T ull.
§. ,5.
Öfver förtullning af Resvagnar, som af
till Riket ankommande Utlänningar nyttjas,
och för hvilka Convoy - afgift och
Stads-umgälder icke beräknas, skall Tullkamånaren
meddela egarne bevis, innefattande
ej allenast Förtullnings-beloppet, utan
ock en kort beskrifning på åkdonet,
hvarigenom detsamma må igenkännas; börande
tillika dylika Vagnar af Tullkammaren
förses med Stämpel. Derest åkdonet
94 Bil. t. Exp.~Utsk:s försl. t and. skrif. Ar;0 386.
sedermera af samma person, som det förtullat,
inom natt och år åter utföres, antingen
ifrån den Hamn, dit det inkommit,
eller ifrån hvilken annan som helst, der
Sjö-Tullskammare finnes, må egaren å den
ört, der utförseln sker, emot förtullningsbevisets
aflemnande, genast återfå den tull
han erlagt, så framt ej något emot beviset
är att anmärka, och den vid inkommandet
åsatte stämpel är i behåll.
§• l6-
Den Trettonde Tunnan af hvarje Läst
saltadt Kött och Fisk, af alla slag, som
bestås till packning, är fri från tull och
afgiftcr till Städerne.
§• ll:
Till förekommande af missbruk och lill
undgående af tull, såsom för Lump-Socker,
skall allt hvitt Socker,, angifvet för
rått, som införes från någon Europeisk
Hamn, underkastas besigtning af ojäfvige
personer, i Tullkammare- eller PackliusInspections-Föreståndarens
närvaro. Yppas
dervid olika meningar om Varans rätta
beskaffenhet, hänskjutes frågan till Tullstyrelsen,
ela prof å Sockret jemväl bör
Bil. t. Exp.-l/tsk.sförsl. t. und. skrif. N±o 386 95
§• i3.
På det, vid utförsel, missbruk eller förfalskning
med Cobolt, rå eller malen, icke
må utöfvas, bör Cobolten vara fördelad i
paketer och försedd med stämpel från det
ställe, der den blifvit tagen, vid påföljd af
böter till en fjerdedel af Varans värde,
och att export deraf ej tillåles.
§• 19•
Fartyg här i Riket byggda, som för utländsk
räkning köpas och utföras, njuta
helfrihet för de Varor, som med dem första
gången utskeppas.
§. 20.
Skeppare, inhemsk eller främmande, som,
för trängande orsaker eller till inhemtande.
af ordres för sin vidare resa, inlöper,i
Svensk Hamn, der Sjö-Tullskammare finnes,
må der, under iakttagande af hvad
Seglations-Ordningen föreskrifver, samt efter
att hafva skriftligen uppgifvit beskaffenheten
och myckenheten af de till andra
In- eller Utrikes Orter destinerade Varor,
lossa större eller mindre del af medbragte
Varor, samt jemväl intaga förfriskningar
eller fyllnad i last af Varor, utan att erlägga
tull eller annan afgift för mera, än
96 Bil. t. Exp.-Utsk.-sförsl, t- und. skrif. N.o 386.
som lossas eller lastas; men Skepps-umgälder
för Fartyget skola i slika fall betalas
till fullo, så snart större eller mindre del
af lasten efter lossning qvarstannat, eller
annat än provisions-förnödenheter intagits.
Fartyg, inhemska eller främmande, som
i Svensk Hamn intagit en del af sin laddning,
må i annor Svensk Hamn, der Sjötullskammare
är, intaga fyllnad i sin laddning.
På hvart och ett ställe erlägges tull
för hvad lastadt blifvit; men Skepps-umgälderne
betalas till fullo endast på första
inlastningsstället, derom bevis på Passet
meddelas.
§• 21.
Skeppare vare skyldig att, på sätt Seglations
- Ordningen stadgar, å Märkrullan
noga antekna behållna förrådet af så väl
skeppsförnödenheter, som lifsmedel, till
mängd och beskaffenhet, vid den påföljd,
som för uraktlåtenhet deraf högstberörde
Förordning bestämmer; och må det förråd,
som för Fartygets och besättningens behof
till begagnande om Skeppsbord finnes nödigt,
befrias från tull och andra afgifter
i Utlossnings-orten, äfvensom följande qvantiteter
Vin, Brännvin, Caffe och Risgryn,
hvilka dock endast en gång om året, då
Bil. t. Exp.-Ulsk.-s försl. t. und. skrif, N.o 386. 97
§• 28.
De undantag ifrån allmänna föreskrifter
om Tull-afgifters eiler Skeppsamgälders erläggande,
som i serskilda fall, enligt derom
meddelade Nådiga förordnanden, för
vissa Städer, Orter, Verk och Inrättningar
hittills egt rum, skola äfven hädanefter
tills vidare tjena till efterrättelse.
§• 29*
I afseende på Sveriges och Norriges inbördes
handelsförhållanden länder till efterrättelse
Vår den 24 Maji i8a5 utfärdade
Nådiga Förordning.
§. 3o.
De Svenska, Sjöfarten på aflägsnare Orter
tills vidare i Nåder beviljade förmonerna
af lindring i Tull- och Convoy-afgifterna
med i5 procent för produeter och
tillverkningar af länder, belägne på fasta
landet af America, Norr om a5:te graden
Nordlig Latitud eller af någon bland Vestindiska
Öarne, vid direct införsel derifrån
med Svenska Skepp, samt för Svenska produeter
och tillverkningar, vid direct skeppning
till Vestindiska Öarne; med a5 procent
för Svenska produeter och tillverkningar,
utförda i Svenska Skepp directe
Bili. I. R. St. Prot. »o Sami., a B., 3 'Häft. i3
98 Bil. t. Exp,-Utsk.-s försl, t, und. skrif. N.-o 386.
till Orter å fasta landet af America, Söder
om 25 grader Nordlig Latitud, eller till
Goda Hopps-Udden, och för dessa Länders
producter och tillverkningar, derifrån directe
införda till Sverige i Svenska Skepp,
samt ändteligen med 33j:dels procent för
Svenska producter och tillverkningar, som
i Svenska Skepp utföras directe till Orter
på andra sidan Goda Hopps-Udden,
och för desse Orters producter och tillverkningar,
som directe derifrån i Svenska
Skepp inkomma, må fortfarande åtnjutas
intill i83o års utgång, då lindringen
skall nedsättas till hälften, och sålunda
minskad beräknas till slutet af i833, hvarefter
den kommer att alldeles försvinna.
Härvid skall det serskilta undantag ega
runi, att Bomulls- och Siden - Väfnader
samt Porcellainer, hvilka i allmänhet finnas
helagde med högre tull än 33j procent
å värdet, må intill i83o års slut
kunna med Svenska Skepp från alla Orter
belägna på andra sidan Goda Hopps-Udden,
directe införas mot en tull af io
procent af värdet, uppgifvet och controlleradt,
enligt 6 §.; börande från sistnämnde
tid för dem erläggas hälften af den i
Taxan bestämda Införsels-Tull, intill i833
års utgång, då den lindrigare Tullberäkningen
helt och hållet upphör.
Bil. t. Exp.-Ulsk. s försl. t. und. skrif N.-o 386. 99 _
§. 3i.
De serskilda Tractater och Åfhandlingar,
som med främmande Magter blifvit angående
Handels-förhållanden afslutade, tjena
till behörig efterlefnad vid afgifters beräknande
för Fartyg och Varor, under den
tid samma Tractater och Åfhandlingar äro
gällande.
Exped,-Utskottets Memorial, N:o 387. 221
N:o 38y.
Memorial, med förfrågan, i afseende å förslag
till föreskrifter i och för tryckningen af
Bihanget till R. St:s Protocoll vid blifvande
Riksdagar,
Expeditions-Utskottet,som,tinder loppet af innevarande
Riksdag, fått tillfälle erfara, hurusom
tryckningen af Bihanget till samtliga Riks-Ståndens
Protocoll skulle kunna verkställas, icke allenast
på ett mera ändamålsenligt sätt, utan ock
med mindre kostnad än hittills skett, derest på
förhand upprättade bestämda föreskrifter för
dess verkställande funnos vid hvarje Riksdags
början att tillgå, har fördenskull trott sig ega
anledning härmed till R. H. St. vördsamt hemställa,
om det icke må vara Expeditions Utskottet
tillåtet, att till de respective Riks Stånden
förslag i förenämnde afseende afgifva och då
tillika föreslå de flere förändringar, hvilka, i
afseende på sältet att ändamålsenligast och med,
jemväl i detta fall, mindre kostnad, än hittills,
ombesörja utskrifningen af de öfriga Utskottens
Memorial och Utlåtanden, synes böra i ett sammanhang
med ifrågavarande förslag komma under
öfvervägande.
222 Exp. Utsi. Forsing till tind. Shrijv. N:o 388.
N:o 388.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 24
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Boude-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underduniga Skrifvelse, med förslag
till ändringar vid K. Maj:ts förnyade
Seglations-Ordnihg , af den 21 Julii 18‘25.
S. A. K.
I anledning af väckt motion derom, att de Lagar
och reglementariska Författningar, hvilka
angå handeln, måtte öfverses, och sådana förbättringar
deruti föreslås, som kunna kraftigast
motverka förbrytelser, hafva Rikets nu församlade
Ständer till granskning förehaft SeglationsOrdningen
af den 21 Julii 1825, och derunder
funnit de flesta stadganden i berörde Författning
innehålla sådana reglementariska föreskrifter,
att vederbörande Embets- och Tjenstemän,
hvilka dem skola handhafva, äro bäst i tillfälle
att för desammas ändamålsenliga förändrande
och förbättrande aflemna nödiga förslag och
upplysningar. R. St., som alltså ansett sig böra
inskränka deras åtgärd till utlåtande, rörande
endast några Lag- och Straffbestämmelser,
få, uti det följande, i underdånighet föreslå de
förändringar i berörde afseenden, som synts
dem lämplige och ledande till dermed åsyftade
ändamål;
Exp- Visit. Förslag till and. Shrifv. N:o 388. 223
1. Cap.
Om hvad Skeppare har att iakttaga innan
han till inlopps- eller lossningsort ankommit.
4- 5-
Med anledning af E. K. M:ts Nådiga Bref,
den 12 December 1827, föreslås denna paragraph
att erhålla följande redaction:
Ej må Skeppare , på de ställen, der Lotsinrättning
finnes , insegla utan Lots, så framt
denne icke af hardt väder hindras komma om
bord eller af andra orsaker uteblifver , oansedt
kallelse genom vanlig signal. Lots åligge hafva
tillsyn derå: att något gods ej må föras till eller
från fartyget; att de las och sigill, som till
Kronans säkerhet kunna vara fartygets tillgångar
åsatte, ej olofligen brytas, och att olaga landgång
ej må ega rum; allt vid lika ansvar, som
Tullbetjent för fel ooh uraktlåtenhet i dessa delar
är underkastad.
Den af Lotspersonaleti, som utmärker sig
genom nitisk tillsyn och control emot öfverträdelser
af Tull-Författningarne, skall, uppå LotsDirecteurens
, Tull-District-Chefens eller TullKammarens
anmälan derom, af Gener al-TulIStyreisen
hafva att, i enlighet med Kongl. Brefvet
den 12 December 182g, bekomma serskild belöning
utöfver den beslagarerätt, som honom,
jemlikt förenämnde Författningar, kan varda tillerkänd.
11 §.
För att befordra säkerhet för verkställig
224 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 388.
heten af hvad i denna $. föreskrifves, hafva R.
St. trott sig böra, emot öfverträdelsen, föreslå
böter, som följer:
Vid ankomsten till inloppet må Skepparen ,
vid 2.5 lids bot, med sitt fartyg ej lägga till vid
land eller brygga förr, än visitation å fartyget
blifvit förrättad. Ar då dager, och Tullbetjente
tagit fartyget under bevakning, åligge Skepparen,
att inom anie timmar derefter, så vida dager så
länge fortfar, och, i annat fall, följande dagen,
inom 2:ne timmar sedan Tullkammaren blifvit
öppnad, hos Tullkammaren sig infinna, utan att
förut sig annorstädes begifva, och vid Tullkammaren
uppvisa sitt Pass samt öfriga till skepp
och last hörande handlingar. — Derefter skall,
sist inom kl. 12 påföljande dag, Skepparen hafva
författat oell till Tullkammaren ingfvit sin
Märkrulla, så inrättad, som härefter i i5:de
föreskrifves. Uraktlåter Skeppare, utan laga förfall,
att inom utsatt tid hos Tullkammaren sig
anmäla, eller sin Märkrulla dit ingifva, bote
Femtio Riksdaler.
2 Cap.
Om hvad Skeppare, vid ankomst till inlopps-
eller lossningsort, och Godsegare,
i lossningsort, hafva att iakttaga.
22 §.
I afseende på de händelser, som uppenbart
synas röja uppsåt att gods olofligen insmyga,
föreslås i underdånighet, att denna §.
må erhålla följande lydelse:
Med
-
Exp. Lits Ii. Förslag till lind. Skrift). N:o 388. 22S
Medhafver Skeppare i sitt fartyg gods,
sorn ej ä Märkrulla uppfördi är, och har han
jemväl sedermera fortegat godset, intilldess Pärtygets
lossning är börjad, bote då godset$ half -  va värde. Är godset uteslutet äfven f rån Manifestet,
då Sådant, enligt 1 af denna Författning,
medföres, skall Skepparen böta godsets fulla
värde; råen egaren må, i bägge fallen, emot
behörig 'Tull, godset disponera-. Ofvertygas egaren
om delaktighet i godsets ti/lämnade insmygande,
vare det förbrutet, och han till an*
svar, såsom för oloflig införsel af varor, för*
fallem
&3 $•
Denna §, sorn eger samband med détt fd*
regående, torde, för att vinna större tydlighet,
böra erhålla följande förändrade lydelse i
År den uteslutna varan, innan lossning å
fartyget börjas, hos Tullkammaren eller Inspectionen,
af Skepparen angifven , eller kati Skepparen
i bevis leda, att lian ej egt kunskap ont
varans inpractiserande i fartyget, vare från det
i föregående <$*. stadgade ansvar fri; bote dock
fär vårdslöshet Vid Märkrullans finfdt tande, eller
i deri tillsyn hot 10111 å sitt fartyg åligger iakttaga,
ifrån 10 till 10O lid., efter omständigheterna.
Enär en viss prrescriptionstid för dispositionen
af sådant gods, sorn i denna omtalas,
synes böra bestämmas, få R. St. i tinder*
Bihang t. 11. S:s Vrot. louie Sami. 2 Bantl. 3 Hiiftt ig
356 Exp. Utsi;. Forsing till urul. Skri/v. N:o 388.
dånighet' föreslå följande redaktion af para»
graphen:
Gods, som å Märlin illa till äterutförsel <mgifvils,
vare under Tullkammarens värd, till dess
återidf örseln sker. Denna bör, under den i 3 Cap.
fores krifna bevakningseontrol, vara verkställd
inom natt och år. I annan händelse hemfaller
godset till Kronan.
53 §•
Vid denna '§. hafva R. St. ansett billigheten
påkalla följande tillägg: ”Angifver nå
”gon
etc. Taxan utsätter;” men har angi fängen
varit föranledd af oläglighet i Kael uran,
betale Godsegaren blott den hogsta enkla Tullen.
41 $•
Sorn ansvars bestämmelse för förbrytelse
emot denna §. hittills saknats, föreslås, i et-t
nytt moment, följande tillägg: ”Ifrån Maji
”månad etc. utsatta lossningstid.”
För lossning'å olaga eller annan lid, än här
ofvan sagdt är, ändock att oloflig varu-iiförsel
dymedelst ej föröfvas, plikte Skepparen äö lid.
45 S.
R. St. hafva ansett, att denna §, i afseende
på brott och straffbestämmelser, erfordrar det
tillägg, som nedanstående redactiön antyder:
Bryter någon olofligen de läs eller sigill,
som till Teir och Kronans säkerhet äro salle tl
fartygets luckor eller andra ingångar till rum,
der gods förvaras, eller bereder sig någon genom
Exp. Etsk. Förslag till u»d. Skrift). N:o 388. 227
inbrott på annat sätt tillgång till sådana med läs
eller 'Tullsunil stämrde ruin, bote stoa lid. Gil
/*
7
ter Skepparen ej öfvertyga-annan om brottet,
vare sjelf till dessa böter förfallen.
3 'Cap.
Om hvad Skeppare och aflastare hafva att
iakttaga, då fartyg till utrikes ort skall
afgå.
Med ledning af de åsigt er och grunder,
som i början af denna underdåniga Skrifvelse
■blifvit framställde, hafva R. St. ansett sig icke
böra afgifva några förslag till de förändringar
i reglementariska föreskrifter, som vid detta
Capitel möjligen skulle kunna erfordras.
4 Cap.
Om hvad vid Sjöfart pl lltrikes orter tued
däckade fartyg under 15 lästers drägt
samt öppna båtar serskildt iaktagas bör.
62 och G3 §§.
Dessa torde alldeles böra uteslutas,
såsom till hufrudsakliga delar redan upphäfna
genom Handels-Tractaterne med Danmark 1826
och med Ryssland 1828, och såsom oförenliga
med E. K. M:ts Nådiga Beslut, den 13 December
1826, hvarigenom Svenska Hel- och HalfKlinks-fartyg
förunnats helfrihet i alla slags umgälder,
och då dessutom alla de controler, som
nästföljande §§. bestämma, komma att qvarstå
såsom garanti emot oloflig införsel af varor.
2iS Hxp- Uuh, Förslag tili irna. Skrif v. N.o 388.
5 Cap,
Om serskilda föreskrifter, som vid tillämpning
af denna Förordning böra iakttagas,
I afseende på detta Gapitel få R. St. i underdånighet
åberopa hvad ofvanföre vid 5 Cap,
anfördt är,
6 Cap,
Om Rättegången,
So §, som blifver den 78 §,
För att kunna tillämpas, i fall nu ifrågavarande
förändringar, i afseende på föreskrifterna
om Tullmåls afdömande vid serskilda TullDomstolar,
blifva vidtagne, föreslås följande redaction
af denna §;
Mål, som ängd förbrytelser emot denna Författning,
skola vid 'vederbörlig Under- Domstol
upptagas, der ej millet, i anseende till personen,
tillhör Idof-Rätt.
81 eller den blifvande 79 §:
R, St. föreslå att denna $. måtte undfå följande
lydelse;
Jr Jiägon missnöjd med Under-Rätts beslut,
må deröfver hos den Hof-Rätt, under hvars Jurisdiction
brottet blifvit begånget, och under hvilken
den Under-Domstol, sorn i saken dömt, lyder
, besvär anf örås inom hälften af den tid,
som för lagvadda sakers fullföljande ifrån Under-Rätt
i allmänna Lagen stadgadt är;
hvarjemte R. St. få i underdånighet föreslå
följande tillägg vid denna §:
Exp. UtsA. Förslag till und. SArifv. N:o 38ö, 38g. 22()
Uid alla de tillfällen, dd Rättegångar, i an
ledning .af denna Förordning, till (ifver-Rätt
fullföljas eller dess pröfning underställas, galle
för öfrigt, i frågor om prestanda m. m.,
hvad som i afseende på sä väl brott- sorn besvärsmål
är föreskrifva i allmänna Lagen och serskilda
derom utkomna Författningar.
I händelse detta tillägg i Nåder bifalles,
torde 82, 85, 84» 85» 86, 87, 88 och 90 §5.
af nu gällande Seglations-Ordning alldeles utgå,
och 89 §• blifva den 80; hvarvid rättelse
torde göras i den derstädes införda origtiga citationen
af 5 §. i Rättegångs-Balkens 2:dra Capitel,
i stället för samma Capitels 6:le
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 38g,
Uppl, o. godk, hos Ridd, och Adeln d. 11 Febi-, i83o.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. i!y — —
Bonde-Ståndet d, 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Slcrifvelse, angående
Rost-Inrättningen i Riket.
S. A. K.
Inom samtliga Riks-Stånden hafva motioner
blifvit väckta, rörande förändring af Post-Inrättningen
i Riket, och flera yrkanden i sådant
hänseende framställda, som kunna hänföras till
5:ne hufvudföremål, nemligen:
a3o Exp. Vttk. Förslag cili unct. Skrift). H:o 3S9.
1:0 upphörande af Postföringsskyldigheten
för de dertill anslagna hemman, derigenom att
Poster skulle framskaffas med vanlig Håll* och
Gästgifveriskjuts, under vissa vilkor och iakttaganden,
samt Posthemmanen i stället utgöra
vanliga Krono- eller Krono - Skattehemmans
onera;
2:0 tillvägabringande af en jemnare fördelning
och en billig jemkning uti det Posthemmaneu
nu åliggande Postföringsbesväret;
och
5:0 åtskilliga partiela regleringar i afseende
på bref-communicationerne i landet.
Till upplysning och vägledning i dessa
ämnen, har E. K. M. täckts i Nåder låta meddela
R. St. följande Handlingar, nemligen:
1:0
Infordrade underdåniga Utlåtanden från
samtliga Läns-Styrelserne, i anledning af så väl
R. Sl:s vid föregående Riksmöten gjorda underdåniga
framställningar om reglering af Postväsendet,
sorn ock enskilde personers i samma
ämnen gjorda ansökningar;
2:0
Öfver-Post-Directeurens, under den 6 Julii
1826, till E. K. M. afgifna underdåniga Betänkande
öfver ej mindre R. St:s och enskilde personers
yrkanden i ämnet, än hvad E. K. Mits
Befallningshafvande derom andragit;
5:0
Kammar-Collegii och Cancellie-Styrelsens
gemensamt afgifna underdåniga Utlåtande af
Exp. Utsh Färsing till and. Shrifv. N:o 389. a3i
den 16 Mars 1827 öfver hvad Öfver-Post-Directeuren
hemställt och tillstyrkt; samt
4:0
Öfver-Post-Directeurens, den 16 sistlidne
Mars, upprättade underdåniga förslag tiJl en
fullständig reglering af Postgången i Piket;
om afgifvande af hvilket generela förslag E.
K. M. gifvit befallning, genom Nådig Skrifvelse
af den 15 November 1826, deruti tillika blifvit
icke allenast Nådigst föreskrifvet, att afseende
borde i främsta rummet fästas derå, att
en skyndsammare communication måtte vinnas
emellan Hufvudstaden och Landshöfdinge-Re -  sidencen, emellan dessa inbördes, samt emellan
Stockholm, de förnämsta Handels-Städerna och
Gränseorterna, utan äfven är vordet uppdraget
åt Öfver-Post-Directeuren, att föreslå alla de
förändringar i nu gällande föreskrifter, angående
brefvexlingen och om sättet för posternas
fortskaiFande, hvarigenom större lättnad i
communicationerna och en ökad skyndsamhet
kunde erhållas, i förening med säkra controler
öFver Post inkomsten.
Vid genomgåendet och öfvervägandet af
ofvanomförmälde så väl handlingar som motioner,
hafva R. St., bland annat, erfarit, hurusom,
efter af Öfver-Post-Directeuren i så måtto vidtagen
förberedande åtgärd, att så väl i embetsväg
anmoda samllige E. K. M:t3 Befallningshafvande
att uppgifva de förändringar i Postgången
inom Länet m. m., som af dem kunde
tillstyrkas, samt anbefalla vederbörande Post
-
2j2 Exp. Utslr. Förslag till tind. Skrift’. N:o 3Sg.
Inspectorer att insända nödige upplysningar*
rörande inrättningens tillstånd inom hvars och
ens district, som ock att genom kungörelser i
allmänna Tidningarne uppmana enskilde Correspondenter
till anmälande af de förhållanden*
som kunde förtjena afseende vid den lörestående
regleringen, den följd härutaf uppkommit,
att icke blott hufvudsakligen enahanda yrkanden
, 6om motionerna innehålla, utan äfven
flere och i andra hänseenden yttrade önskningar,
rörande nyttige ansedde färändringar i Postinrättningen,
blifvit hos Öfver-Post-Directeuren
framställda och granskade, samt sålunda redan
förberedde, för att, i ett sammanhang, vid den
slutliga regleringen, komma under E. K. Mits
Nådiga pröfning. Enär alltså genom merberöfde
anstalter tillförlitligen utrönts det verkliga
behofvet af och de billiga anspråken på nödiga
oc'ft möjliga förbättringar uti en inrättning
af så väsendtligt inflytande på samhällets välstånd
och trefnad, som den nu ifrågavarande*
samt sakkunnige och ansvarige Autoriteter till
E. K. Mit inkommit med sina utlåtanden, förslag
och Calculer, så synes genom allt detta
ämnet redan vara för dess slutliga pröfning och
afgörande hos E. Mit så fullständigt utveckladt,
att R, St. nu funnit sig böra inskränka
deras yttranden och önskningar till allenast de
få föremål, som innefattas i följande momenti
Hvad först angår frågan om upphörande
af
Exp. Utsi Förslag till linch Skrift). N:o 38g. 233
af Poslföringsskyldighelen för de dertill anslagne
Hemman, emot dessas deltagande i vanliga
onera, och postens forslande i stället genom
Håll- och annan Gästgifveriskjuts, så anse R. St.,
att den senare fortskafTningsmethoden kan vara
nyttig och bör användas i serskilda fall, der
antingen postens skyndsamhet skulle genom en
sådan anstalt befordras, eller 3 sådana orter, hvarest
inga Posthemman finnas att tillgå, men hysa
i öfrigt samma öfvertygelse, som Öfver-PostDirecteuren,
i grund af anförda skäl, framställt,
eller att förslaget om postens framförande endast
genom Gästgifveri- eller Hållskjuts icke klefve
fördelagtigt, helst det icke syne3 leda till de
dermed åsyftade 2:ne ändamål, nemligen Postens
skyndsamhet och lindring i skjutsningsbesvär et;
enär i förra hänseendet förekommer, bland annat,
svårigheten att alltid till väntning på Posten
tillhandahålla nödigt antal hästar vid Posternas
mången gång obestämda, af olika väglag och andra
inträffande omständigheter beroende ankomsttid,
serdeles å de flera orter, hvarest ingen Hållskjuts
utgöres; samt den omständigheten, att
den Skjutsande, enligt nu gällande Gästg, Ordn.,
eger använda t-4'dedels limmas längres tid på
milen, än nu för Postskjutsen är föreskrifvet, och
i senare afseende! det åter synes uppenbart, att
någon lindring i allmänna skjutsningsbesväret
icke skulle vinnas, emedan i samma mon, som
Reservskjutslegan ökades af Poslhemmanen, ett
motsvarande större behof af hästar skulle inträffa
i och för postens skjutsande; hvartill kemmer,
Bihang t. R. S:s Prat. lottie Sami. a Band 3 Haft. 3<3
a34 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 38g.
att en slik uppbådning eller väntning skulle medföra
större olägenhet, än då den skjutsande hemina
hos sig, under nyttig sysselsättning, afbidar postens
ankomst.
Beträffande dernäst ardra Hufvudmomentet,
eller en jemnare fördelning och en billig jemkning
uti det Posthemmanen nu åliggande postföringsbesväret,
så synes dervid böra komma i
betraktande, att bördans olika tyngd, der den nu,
genom i senare tider förändrade förhållanden,
kan anses vara i mer eller mindre grad orättvist
tryckande, beror icke blott af den längre
eller oftare påkommande skjutsningen, utan ock
af olika local förhållanden , såsom svåra vägar ,
mötande vattendrag, och flera andra naturhinder,
samt att densamma äfven bör mätas efter
Hemmanens läge i olika orter och det värde,
Posthemmansfriheterna kunna ega, jemförelsevis
till de praestationer, hvarifrån befrielse åtnjutes.
Under så olika förhållanden finna ock R. St.,
att bördans jemnande ingalunda kan på ett rättvist
sätt vinnas genom en öfver allt till lika belopp
förhöjd Postföringsiega, utan anse R. St.
den lämpligaste utvägen vara, alt Legan, jemte
öfrigt understöd vid postföringens fullgörande,
så vidt möjligt är, afpassas efter det olika och
verkliga behof af ersättning, som vid serskilda
stationer förefinnes; och få R. St., i sådant ändamål,
i underdånighet föreslå 3:ne utvägar,
nemligen:
A) att på ställen, der efter vederbörliga under
sökningar j E. K. M:t kan pröfva sådant
[Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 38g. 235
nödigt, biträde i Skjutsningen må från angränsande
Hemman anskaffas.
Då det likväl ligger i sakens natur, att Postväsendet,
beräknadt äfven såsom en inkomstkälla
för Staten, bör underhålla sig sjelft, utan
att jorden för sådant ändamål ytterligare betungas;
och då det senare skulle inträffa, om nya
Hemman blefve anslagna till postföring och i
stället erhölle befrielse från skjutsnings- och andra
skyldigheter, till i samma rnon ökad tunga
för andra Hemman, så anse R. St., att en sådan
indelning endast kan och bör ske med vilkor,
att de Hemman, som skola understödja vid postföringen,
fortfarande utgöra sina förra onera,
men, efter frivilligt åtagande af delagtighet i
poslf öringen, derföre erhålla ersättning i contant
af postmedlen, till det belopp, som, efter godvilliga
och lämpliga öfverenskommelser, kunna
komma att bestämmas ;
B} att, efter förändrade Mynt- och andra förhållanden
, lemnäs en passande tillökning uti
den ä Stat af ålder anslagna ersättning för
Postens förtskaffande öfver elfvar och på
ställen, der andra naturhinder försvåra forslingen;
hvarom E. K. M:t lärer, efter anställda
undersökningar och vederbörandes hörande,
täckas i Nåder närmare förordna; samt
C) att, efter olika förhållanden, medgifves en
lämplig förhöjning i Postskjutslegan.
Härvid synas de af Öfver-Post-Directeuren
framställda grunder billiga och rättvisa; hvadan
R. St., med tillämpning deraf, i underdånighet
»36 Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:o 38g.
föreslå, att, inberäknadt betalningen för åkdonets
begagnande, Postskjutslegan måtte på nedannämnde
sätt förhöjas, nemligen:
1:0 från Sex till Åtta skillingar milen för enkel
postföring, eller postens forslanda en
gång fram och en gång åter i samma vecka;
2:0 från Atla till Tio skillingar milen för dubbel
postföring, eller postens skjutsande fram
och åter tvänne gånger i samma vecka, äfvensom
för all extra postföring; samt
3:o till Sexton skillingar eller full Gästgifveriskjutslega
för det överskjutande miltal, sorn
postföringen för helt mantal i samma vecka
kan öfverstiga Åtta mil, och så i proportion
för större eller mindre postgårdar.
Hvad slutligen vidkommer 3:dje och sista
momentet, angående åtskilliga partiela regleringar
i Postväsendet, få R. St., i sådant hänseende,
nu iios E. K. M;t i underdånighet anmäla
och hemställa:
j:o alt, i frågan om nytt Post-Contoirs inrättande,
antingen vid Åby Posthemman, eller
å Herrevads Kloster, R. St. anse Åby dertill
vida tjenligare, både för kringboende
Correspondenter och postföringens skyndsamhet;
3:0
att E. K. M:t täcktes, efter af Öfver-PostDirecteuren
upprättadt underdånigt förslag,
låta utfärda en Instruction, som, i enlighet
med Författningarne, noga bestämmer Postilloners
och Postförares ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter; samt
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skri/v. N:o 389.390. 537
3:o att E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla vederbörande
att i de årliga Almanackorna
ombesörja införandet af de utdrag ur PostTaxorna,
som der lämpligen kunna finna
rum.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3go,
Uppl. o. godk. kos Ridd. och Adeln d. 22 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 24 ■— —„
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d, 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse till Kongl.
Maj:tj angående författnings vidtagande till
förekommande af den skada, som Tiondegifvare
tillfogas genom obehörigt dröjsmål
med grödans räknande,
S. A. K.
Hos R. St. har, under innevarande Riksdag, klagan
blifvit förd öfver den skada, som Tiondegifvare
tillfogas genom ett obehörigt dröjsmål
med grödans räknande af vederbörande Pastorer;
och som rättelse härutinnan instämmer både
med billighet och äldre härom meddelade loenia
föreskrifter, samt ett bestämdt stadgande i
denna del synes erfordras för de flera orter,
der föreningar om Tiondens utgörande ej är o
ingångna och tilläfventyrs ännu länge torde uteblifva,
hafva R. St. ansett sig böra i underdå
-
538 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 3go, 3gr.
nighet aniiälla, att E. K. M. i Nåder täcktes låta
kungöra den föreskrift, att, der Tionderäkning
eger rum, Pastorn bör i förhand utse Tionderäknare,
hvilka åligga att, på kallelse af Tiondegifvaren,
inställa sig till räknings förrättande
inom timmar sedan anmälan af honom skett,
samt att, om ej inom denna bestämda tid Tionderäknaren
infunnit sig, Tiondegifvaren är bera!
tigad att införa sin säd, och Kyrkoherden
skyldig alt, utan föregången räkning, emottaga
Tionde, af Jordbrukaren till Prestgården, upp-,
körd.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3gi.
Uppl, och godk, hos Ridd. och Adeln d. 22 Febr, i&3o
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Siåndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skr ij-veisej angåen-,
de Löfås Silfververk.
S. A. K.
Sjdan, uti underdånig Skiifvelse, af den 29 Julii
1823, R. St., bland annat, i underdånighet
anhållit, att, på det de adlid måtte komma i tillfälle
att erfara Löfås Silfververks ställning samt
huruvida någon större inkomst deraf för framtiden
kunde vara alt förvänta, E. K. M:ts och
Rikets Bergs-Collegium kunde undfå Nådig befallning
att vid hvarje Riksdag meddela, ej al
-
Exp. Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 3gr. 23g
lenast fullständig uppgift om de föreskrifter,
som för Verkets bedrifvande blifvit iemnade, ntan
ock en, på verkställde undersökningar å
stället grundad berättelse, huruvida dessa föreskrifter
blifvit af disponenten behörigen iakttagne,
och E. K. M., i anledning deraf, under dea
26 näst derpåföljde Augusti, förständiga! BergsCollegium,
att under loppet af hvarje Riksdag
till E. K. M. i underdånighet afgifva, för att sedan
R. St. meddelas, en sådan uppgift och berättelse;
så har den i ämnet nu afgifna underdåniga
berättelse blifvit under den 5 sisllidne
December till Stats-Utskoltet i Nåder remitterad.
R. St,, som tagit under öfvervägande Handlingarne
i detta mål, hafva väl funnit anstalter
vara vidtagne i ändamål, icke allenast att Silfvertillverkningens
fall, till ytterligare förlust för
Staten, utöfver hvad den får vidkännas genom
saknaden af de betydliga räntor, hvilka till Verkets
upprätthållande äro anslagne, i möjligaste
måtto må förekommas, utan ock att en högre
metalltillverkning derstädes för framtiden må
kunna vinnas; hvarjemte af ett E. K. M:ts Nådiga
Utslag, den 18 Mars sistlidet år, inhemtats,
att, med gillande af Kammar-Rättens i denna
del meddelade beslut, Bergs-Fogden Forsslind i
lifstiden, såsom innehafvare af Löfås Silfververk,
blifvit förklarad skjddig till E. K. M. och Kronan
betala skillnaden emellan hvad i Sedelmynt
redan vore erlagdt och hvad i Specie-Silfver Riksdaler,
efter 1 Rdr för Tunnan och gångbar Cours,
bordt i lösen erläggas för den till Verket upp
-
240 PjXp. Utsi. Förslag till tind. Skrift). N:o 391*
låtna Krono-Tionde-Spannmål uti Säthers och
Näsgårds Läns Fögderier.
Och ehuru, genom R. Sl:s af K. M. gillade
beslut, den 3o Januarii »770, inuehafvarne af
Löfås Silfververk erhållit försäkran, som genom
E. K. M:ts Högste Domstols, den 19 December
1820, meddelade Utslag blifvit ytterligare fastställd,
att vid dem beviljade rättigheter och förmoner
allt framgent oqvalde bibehållas, så länge
de Verket behörigen och efter de af Bergscollegium
bestämda föreskrifter vidmagthålla,
samt, i följd deraf, de till Silfververkets drift
upplåtne Kronoförläningar icke kunna, så länge
berörde vilkor rätteligen uppfylles, emot inneliafvarnes
begifvande, dem afhändas. Likväl,
och då, af den Berättelse om Löfås-Yerkets
gång, som nu blifvit R. St. meddelad, det finnes,
att, under de sistförflutna 7 åren, hela tillverkningen
derstädes utgjort sammanlagdt icke
mera än 36 löd. marker 8 lod 10 och 2-i6:dedels
grän Silfver samt Bly 16 Skeppd. 8 lispd. 16 marker
metallvigt, hvilket mindre fördelaktiga resultat
skall, efter hvad Bergs-Collegium upplyst,
härleda sig från Grufvornes svaga och spridda
malmtillgångar, hvilka gifva föga hopp om någon
lönande Bergsrörelsea igångbringande derstädes;
hafva R. St , enär, för en så obetydlig
Silfvertillverkning om året, som 5 lödige marker
eller något derutöfver, Stalén under samma
tid vidkännes en icke obetydlig uppoff! ing, trott
det vara angeläget, alt någon åtgäid påtänkes,
hvari
-
Exp. TJtsli. Förslag till und. Skrif v. N:o 3g 1, 392. 241
hvarigenom fortfarandet af denna förlust för
Staten må i framtiden upphöra.
I anledning af det farn Silfvertillverkningen
vid Löfås sålunda upplysta förhållande, få hos
E. I\. M. R. St. i under dånighet anhålla, det E.
K. M. behagade med inuehafvarne af Verket låta
uppgöra någon så beskaffad öfverenskommelse,
att, emot det de befrias ifrån skyldigheten
att detsamma vidare bedrifva, och erhålla ersättning,
antingen genom förläningarnes bibehållande
under någon viss tid, efter arbetets nedläggning,
eller på annat sätt, de till Verkets bedrifvande
upplåtna förläningar och förmoner måga
till Kronan indragas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3f)2>
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d 22 Febi', i83o»
Preste-Ståndet d, 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 26 — ■—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angå.'*
ende betäckande af den brist 3 sorn möjligen
kati uppkomma uti de beräknade tillgångarV
ne för anslag 3 som vid denna Riksdag blifvit
beviljade.
S. A. K.
K. St. hafva, efter öfvervägande af en hos dem
framställd fråga om utvägs vidtagande till be
B
ihan g t. II. S:s Fröt. tolde Sam/. 2 Band. 3 Höft. 3l
Éxp. tjuk, Forsing lill lind. Skrift. Nio 3ga, 3g3v
läckande af den hrist, som möjligen kan uppkomma
iÄi de beräknade tillingarne föranslag,
sorn vid denna Riksdag blifvit beviljade, beslutit,
att, derest någon brist tillfälligtvis skulle
uppkomma uti det påräknade beloppet af de till
Stats-Yerket eller Riksgälds-Contoiret anslagne
inkomster och tillgångar, hvilken cj af öfverskott
eller andra för handen varande medel betäckes,
Riksgälds-Contoiret må, på sätt äfven
tillförene öflig t varit, anskaffa skillnaden genom
lån, dock under förbehåll, att dessa i mon af
blifvande tillgångar återbetalas, och alt de i det
liela icke få Öfverstiga hvad som till de bestämda
anslagens samt de beviljade och begagnadé
Lånens och Creditivens fyllande erfordras.
iTvilket R. St. hä 1 igenom få hos E. K. M. i
underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 303.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Febr. 183cn,
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 214 — —
, . Bor.de-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse} angående
frågan om hyresfritt begagnande af General-Assistance-Contoirets
Hus för en blifvande
Lombard-Låneröreise i Hufvudstadens
S. A. K.
Till R. St:s Stats-U.tskott har E. K. M., under
ilen 5 December nästlidet år, aflåtit Nådig Skrif
-
Exp. Llisk. Förslag till tind. Skrift. K:o 3g3. 243
velse, angående hyresfritt begagnande af General-Assislance-Contoirets
Hus för en blifvande
Lombard-LånerÖrelse i Hufvudstaden, i anledning
hvaraf R. St. få, såsom svar, i underdånighet
meddela, att som, enligt R. St:s redan fattade
och bos E. K. M. i underdånighet meddelade
beslut, berörde lius, i anseende till dess passande
och IjenUga belägenhet, kommer alt inredas
till Riksgä.lds-Conloirels inrymmande, med upplåtande
tillika inom nämnde Egendoms local af
tjenliga rum och lägenheter, hvilka genast elier
framdeles blifva för Riksgälds-Contoirels behof
ujnbärlige till Riks-Archivet, att hyresfritt begagnas;
så, och enär, beträffande sjelfva förslaget,
utom det Staten skulle komma alt belastas
med en alldeles opåräknad årlig utgift till hyra
för de rum, som af Riksgälds-Contoiret skulle
komma alt begagnas, vill det synas mindre lämpligt,
att, när åt Riksgälds-Contoiret kon anvisas
Hus och Lägenheter, hvilka af R. St. disponeras,
detta R. St:s enskilda Peuningeverk skulle
förflyttas till enskild egares hus och möjligen
tillsammans med andra hyresgäster, hvilka icke
lära underkasta sig de ordningar, i afseende på
stängsel och vård, som för ett Ständernes eget
Hus kunna föreskrifvas och vederbörligen handliafvas,
en sådan uppoffring, både af kostnad och
af säkerhet för ett R. Sirs Verk, skulle göras
för att tillvägabringa Låne-undsättningsanstalter,
egentligen till förmon för Hufvudstadens Invånare
af den fattigare classen, men hvilka Inrättningar
Staten icke har någon skyldighet alt underhålla,
fasfän, tjll dort» stiftande, Staten ut
-
>44 Exp. Etsk, Förslag till hael. Skrift). N:o 3g3, 394.
fästat sig, att nied ett räntefrilt Lån af 100,000
Rir Stockholms Stad biträda; hafva R. St. destomindre
ansett sig kunna förändra deras förrberörde
beslut i afseende på dispositionen af
General - Assistance-Conloirets fasta Egendom,
som, derest ändamålet i mera fullständig måtto
skall ernås, ifrågavarande Låneanstalter böra helst
fi inas på spridda trakter inom Hufvudstadens
område, mern hvilket ändamål skulle motverkas,
om Lombard-Lånerörelsen lomme att bedrifvas
af en enda Entrepreneur och på eli enda ställe.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3q4-
Uppl, o, godk. hos Ridd. och Adela d. 22 Fehr. t83o»
Preste-Ståndet d. >4 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
verkställd revision af Stats-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning för år 1826.
S. A. K.
Jemlikt Grundlagens stadgande, hafva Stats-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning för år 1826
varit föremål för R. St;s Stats-Utskotts granskning,
utan att dervid eller i afseende på dispositiouen
af Statsmedlen någon så beskaffad anmärkning
förekommit, sorn R. St. ansett till nå
-
Exp. Etik. Förslag till and. Skrifts. N:o 3Q5, >45
gon åtgärd föranleda. Hvilket R. St. härigenom
få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Stäuder framhärda etc.
N:o 3g5,
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adela d. 22 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. — —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
Rikets Stärulers underdåniga Skrifvelse, angående
förklaring öfver Kongl. Brefven den 17
Febr. 17 4 ~ oc'h den 26 April 1776, rörande
Bankens Forum i Concursmål,
S. A. K.
I följd af de föreskrifter, Kongl. Brefven deri
i^ide Februarii 1742» angående Bankens Forum
i Concursmål, samt den 26 April 177G, rörande
förklaring öfver vissa delar af Concurs-Stadgan,
den 26 Augusti 1773, innehålla, men hvilka
dock, efter hvad erfarenheten ådagalagt, icke
alltid blifvit lika tillämpade och förstådda, har
det hittills ålegat vederbörande Domstolar, att,
i afseende på alla de Concurser, der Banken
bevakat någon fordran, öfverlemna åt Svea HofRätt
alt pröfva, hvad rum Banken för sin fordran,
i förhållande till öfrige Borgenärer, ega
bör, så vida icke Banken anmält sig vara för
sin fordran godt gjord irman Cöncurstvisten hunnit
i öfrigt af göras vid den Domstol, der saken
a46 Fxp. UcsJt. Förtlag till und. Skrif». N:o 3c}5.
gjorts anhängig eller tvist om bättre rätt till!tetal
ning sig yppat, eller något mera till Bankens
förnöjande återstår, hvarom med andra Borgenärer
kan vara fråga.. Men då eu sådan åtgärd,
nödvändigt ledande till hinder och uppskof
för Concursmåls bringande till ändtligt
slut, ingalunda kan anses för Banken behöflig
vid de oftast inträffade fall, då dess anspråk att,
i följd af intecknings- och förmonsrält, njuta full
betalning, icke af någon med.borgenär blifvit bestridda,
hafva R. St., till afhjelpande af ifrågavarande
olägenheter, för deras del, beslulit den
förklaring af högslberörde Kongl. Bref:
"att prof ningen af Bankens fordringar i Concurser,
de der vid någon annan Domstol,
än Svea klöf-Rätt, göras anhängige, icke skall
lill bemälde Hof-Rätt öfverlemnas i annat
fall, än då någon med Bankens fordringsanspråk
gemenskap egande anmärkning förekommit;
utan bör, då detta fall ej inträffar,
hvarje Concursmål, äfven i hvad det rörer
Bankens rätt, behandlas och af göras af den
Domstol, der bevakningen skett f
och anhålla R. St., att, så vida detta förslag vinner
E. K. M:ts bifall, Nådig Författning må i öfv
verensstämrnelse dermed farda utfäiylad.
Rikets Ständer framhärda etc.
Fxp. TJlsli. Förslag till tind. Skrif». N:o 396. 247
N:o 396.
Uppl. o. eodk. hos Ridd. och Adeln d. iS, Febr. i83o>
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 26 — —
Bonde-Ståndet d'. 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
beräkning af Kopparen i de från Riksgälds-Contoiret
utgifna Skiljemynts-Polletter.
S. A. K.
Hos R. St. har förekommit, hurusom, efter dot
R. St. vid sista Lagtima Riksdag, år lS23, beslutit,
att Banken skulle ansvara för de vid
nämnde år3 slut utelöpande, från Riksgälds-Contoiret
utgifna Creditsedlar samt Kopparskiljemynts-Pollelter
till en sammanräknad summa
af Rdr 6,087,643: 34. 6, svarande emot Rdr
4,025,095: 39. Banco, värdet af den koppar 45r
Skeppd. 9 Lispd. 7 och i-4:dedels skålpund, de
uti summan inbegripna polletterne innehålla, efter
kopparens inköpspris, ännu upptages bland
Riksgälds-Contoifels tillgångar med en summa
af Rdr 27,745: 36. 6. B:co,
Då likväl nu mera dessa Kopparpollelter,
hvilka äro utvexlade emot Rdr ii4,956: 2. 3. i
Credit-Sedlar, om och när de presenteras, skola,
efter deras namnvärde, enligt i8o3 års realisationsgrund,
inlösas, hafva R. St. ansett sjelfva
kopparen i polletterna böra komma Banken till
godo, hvarföre R. St. fattat det beslut, att tili
Riksgälds-Contoirets räkenskaper för år 1829
a48 Eccp, (foste. Förslag (ill tind. SJirifv. N:o 396, 397.
värdet af kopparen i Skiljemynts-Polletterne Rdr
27,745: 36. 9, sorn bland tillgångarne är upptaget,
varder afskrifvet, och att deremot uti Bankens
räkenskaper för nyssnämnde är, såsom fond
för polletternes inlösen, upptagas 45i Skeppd.
9 Lispd. 7 och i-4:dedels skålpund koppar, uträknade
till penningar efter de i Banken antagne
kopparpris.
Hvilket beslut R. St. härmedelst få för E.
K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3<JJ.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 26 —
Borgare-Ståndet d. 26 — —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref., angående
afskrifning af de från Banken och
Riks gäl ds-Contoir et till Hjelmare Canal- och
Slussverksbjggnad lemnade låneunderstöd.
S. A. K.
E. K. M. bär, uti Nådig Skrifvelse, den 6 Mars
sistlidet år, meddelat R. St., att, sedan, vid sista
Riksdag, ett lånebidrag af 53o,ooo Rdr, under
vissa vilkor, blifvit af R. St. be v i 1 jad t till Hjelmare
Canal- och Slussvei ksbyggnad, hade väl
den
-
Exp. Vist. Förslag lill und. Skri/v. N:o 897. 249
denna byggnad fortgått med all den skyndsamhet
och drift, omständigheterna medgifvit, samt
i närmaste öfverensstämmelse med det år 1822
upprättade och af R. St. godkända kostnadsförslag,
men, i anseende lill oförutsedde naturhinder
och till en del äfven i följd af den inskränkning
i liden för ArJjelscommenderingars begagnande,
som omsorgen för manskapets helsa påkallat,
1826, 1827 och 1828 årens Canal-arbelen
ieke kunnat utföras i den större scala, som anvisas
i Generalförslaget, enligt hvilket Caoalbyggnaden
skulle vara lill 1828 års slut fullbordad^
att emedlertid Canal-arbetet i det hela
så långt framskridit, att Canalen redan höstert
1828 kunnat til! segelfart för halflastade fartyg
öppnas och under loppet af sistlidne sommar
skulle kunna börja att begagnas af fullastade
fartyg med tillhjelp af båtar, som intaga och genom
en del af Canalen föra halfva lasterne; att
af den i förenämnde förslag beräknade återstående
kostnadssumman, 622,267 Rdr, blifvit under
åren 1823 till och med 1828 använde Rdr
620,642: 43. 9. så att, med tillägg af den under
första byggnads-åren 1819, 1820, 1821 och 1823
använde summa 207,774: 26. 2, Hjelmare Canal-
och Slussverksbyggnad under de framflutna
10 åren kostat 828,417: 21. 11; att härtill
följande bidrag af allmänna medel utgått: StatsVerkels
understöd af 9:de Hufvud-Titeln åren
i8i5och 1816, Rdr 5o,ooo — det år 1818 från
Banken lemnade lånebiträde, 200,000, samt det
af R. St. år 1828 beviljade lån fiån Riksgälds
B
i hang t. R. S:s Prat. io:de Sami. a Band. 7 Höft. 32
'i5o Bxp. UcsA. Förslag cili and. SArifv. N:o 397.
Contoiret 53o,ooo, tillsammans 780,000, meli
återstoden- 48,417’4 '• 1 1. blifvit af Actie-egarnes
egna medel bestridd; alt, enligt Canal-Directionens
anmälan, kostnaden för det vid 1828 års slut
åleiståeude arbetet, efter de nogrartnaste undeisökningar
blifvit beräknad till 88,948 Rdr, hvilken
summa, af anförda orsaker och då Bolagets
tillgångar hufvudsakligen voro af den beskaffenhet,
att de endast småningom kunde realiseras,
skulle utgå på de fem åren från och med 1829
till och med 1833; att de tillgångar eller behållningar,
som uppkommit genom Actie-egarnes firén
i8i(> och 1818 subscriberade medel, influtne
sl ussa fg i fler m. m., sfi vidt desamma icke till
Canalarbelels utförande åtgått, väl voro i 1828
års afslutade och granskade räkenskaper bokförde
till 112,882; 47* 7» men att, af anförde skäl
och efter aldrag af sådana malerialiers och redskaps
värde, sora för Canal verkets fortfarande
erfordras, endast en summa af 48,309: 1. 3. ansetts
kunna påräknas att af Bolagets närvarande
behållningar utgå, såsom bidrag till det återstående
Canalarbetet, för hvars utförande alltså
ytterligare skulle erfordras 4°iG38; j\6t 9; att,
till betackande af en sådan brist, hvilken lör
olörutsedde händelser och forluéter blifvit upptagen
lill en rutid summa af 45,000 Rdr, Bolaget
till Directionens disposition i och för byggnadsarbetet
upplåtit, dels den ränta fi tecknade
Actie-capitalet, som, enligt 9 §. af Bolagets Privilegier,
den 3i Julii 1S1C, skulle årligen af
StatsmecHen hållas Directionen tillhanda, till och
med slutet af det år, under hvilket Canal- och
Exp. TJtsh. Förslag till and. Shrifv, Nro 397.*- £5i
Rhissverksbyggnaden blifvit bragt i fullständigt
skick, dels ock inkomsterne af canalfarten under
dessa år, elter afdrag af aflöningar m. rn.,
tillsammans 45,o5o Rdr, dock under förbehåll,
å Bolagets sida, att ersättning lör det sålunda
beviljade förskott af räntan å Actienndel måtte
framdeles, så snart byggnaden blifvit fullbordad,
komma Actie-egarne till godo af Verkets sedermera
inflytande Canal-inkomsler; all Directionen,
med anmälan häraf, förklarat sig vilja lör
Canal- ogIi Slussvei ksbyggnadens slutliga fullbordande
ansvara, utan att falla K. M:t och
R. St. besvärlig med anspråk på liva anslag af
allmänna meibel, eller annat understöd, än ränta
ö Actiecapitalet lill byggnadens slut, det krulbehof,
som ännu kan erfordras, och fortfarande
rätt till biträde af militair-commendering;
men att Directionen, med åberopande af dess
redan 1822 gjorda förklarande, i afseende på återbetalningen
af det då begärda understödet,
derjemte, på uppgifna grunder, och då det syntes
Directionen uppenbart, att någon den ringaste
afbetalning af ränta å de af R. St:s Bank
och Riksgälds-Contoft- Jemnade, till 780,000 Rdr
uppgående, lånebiträden, och än mindre capitalafhetalning.
derå kunde å Canalinkomsterue bestridas,
anhållit, på Bolagets vägnar, om eftergift
och afskrifning af Bolagets, i och för Canalbyggnaden,
åsamkade ofvanberörde skulder; samt
att Directionen härvid, till säkerhet för Canalen9
framlida vidmagthållande, utan det allmänna»
gravation, föreslagit, att, efter siutadt arbete
och sedan Actie-egarne erhållit ersättning för
2.52 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 397.
deras dertill lemnade räntebidrag, af Canal-inkomsterne
årligen må afsättas hvad som öfrigt
blifver, efter aflöningars och andra oundvikliga
utgifters bestridande, dertill äfven erforderiige
mindre reparations- och underhållskostnader räknade,
och efter afdrag vidare af 5 proc. årlig
ränta å det tecknade Actiecapitalet, hvilket årliga
öfverskott skulle bilda en fond, först lill större
reparationer, när de blifva nödige, och sedermera
lill Slussarnes ombyggnad, då den i en
framtid måste företagas.
Och har E. K. M:t, som, i anledning af Bolagets
genom dess Direction framställde anhållan
om lillstånd att ytterligare i fem år få
.uppbära ränta af Statsmedlen å det år 1818
tecknade Actiecapitalet, ansett, att, under de af
Direclionen uppgifna vilkor, nämnde ränta bor
till och med för år 1833, likasom hittills, af egde
Hufvud-Titeln årligen utgå, i fråga om eftergift
och afskrifning af de lånebidrag, som, enligt
B. St:s beslut vid 1818 och 1823 årens Riksdagar,
lill Hjelmare Canal- och Slussverksbyggnad
från Banken och Riksgälds-Contoiret utgått, till
Rikets nu församlade Ständers pröfning och bifall
i Nåder öfverlemnat Directionens i förrberörde
måtto gjorda anhållan.
Vid öfvervägande af hvad sålanda förekom,
mit och i öfverensstämmelse med de af R. St.
uti en annan fråga redan framlagde åsigter om
nödvändigheten af att bilda en någorlunda tillräcklig
reparationsfond, för underhållandet af de
på Statens bekostnad, helt eller till slcirre delen,
utförde Canalbyggnader eller andra arbeten
Expedicions-Uiskottets Memorial, N:o 3p8. 253
af likartad beskaffenhet, hafva R. St. beslutit
lemna Hjelmare Canal- och Slussverks-Bolag
den försäkran, att eftergift och afskrifning af
Bolagets ofvanupptagne skuldbelopp till Banken
och Riksgälds-Contoiret, i och för Canalens
byggande, skall Bolaget, uppå framdeles
skeende anmälan, beviljas, i händelse Bolaget
visar sig hafva, inom en tid af högst 6 år från
Canalens. fullbordan, samlat och afsatt en samma
af åtminstone 15,000 Rdr B:co, till fond
för Canalens framtida underhållande, oberäknade
de reparations-cassor, hvilka uti Reglementet
torde vara Bolaget ålagde, eller hvarom
Actie-egarne serskildt lära sig förena, till
bestridande af de årliga mindre betydliga
underhållskostnader; hvilket beslut R. St., till
svar å E. K. Mits högstberörde Nådiga Skrifvelse,
härmed i underdånighet få anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3g8.
Memorial, i anledning af Vällofl. Borgare-Ståndets
Beslut öfver Utskottets Förslag till R.
St:s underdåniga Skrifvelse om ny Förordning
j angäend e Brämtvinsbr tinnings rättigheten.
Uti Memorial, som åtföljde Utskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse och Förordning om
Brännvinsbrännings-rättigheten, har Utskottet
254 Expeditions-TJ tshottcts Memorial, N.o 398.
uppgifvit anledningen, hvarföre i Kongl.
Kungörelsen af den 19 Maji 1824 icke mera
kunde intagas i Förordningen, rörande Brännvinsbränningsrättigheten,
hvilken anledning bestod
deri, att grunden för denna §;s tillvaro
roed nu ingående Mars månad upphörer, och
att den nu föreslagna Författningen omöjligen
inom denna tid kan hinna utfärdas och promuigeras.
Då det Vallöf! Borgare Ståndet, en»
ligt ett 3 Löparen tecknadt beslut, så lydande;
”1830 dep 2* Februarii f. m. uppläst hos Borgare-Ståndet
samt godkänd med den förändring,
”att *3 §. i Kongl. Kungörelsen den 19 Maji
”1824, angående brännvinsbränningen, hvilken
”§, rörande den Städerne Stockholm, Götheborg
”och Carlscrona tillkommande Brannvinsbrän”ningsrättighet,
R. St. beslutat skola uti den
”nya Författningen i detta ämne bibehållas, bör,
”i öfverensstämmelse dermed, uti samma Författning
intagas, och att numerföljden af §:n,
”af sådan anledning, kommer att rätta»”; icke
destomindre förordnat, att denna 13$, af Kongl,
Kungörelsen den 19 Maji 1824» borde bibehållas,
men de öfriga 3:ne Riks-Stånden godkänt
Utskottets förslag till underdånig Skrifvelse
och Förordning angående Brännvinsbränningsrättigheten,
får Utskottet vördsamt hemställa,
huruvida det må vara Utskottet tillåtet att till
Herrar Talmäns underskrift expediera den af
5:ne Riks-Slånd justerade expedition, oansedt
det Vällofl. Borgare-Ståndets beslut rörande oftanämude
13 §.
Exp. Utsi. Förslag till tind. Skri/ii. N:o 399. 255
N:o 3gi).
Uppl, o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Mar» 18 io.
PresJfi-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers uhderdåniga Skrifvelsej med Be
villningsförordning
m. riu
S. A, K.
Sedan R. St., efter granskning af Stats-Verketö
behof och brister* till dessas fyllande numera
åtagit sig en ärlig beskattning, att* i egenskap
af Bevillning, för år 1831 och de påföljande,
intill slutet af det år, då en förnyad Bevillningsstadga
varder afR. St, antagen, utgå med
Två Millioner Tvåhundrade Sjutio Tusende Sexhundrade
Riksdaler Banco, oberäknad Sjö-Tullsfifgiften,
sotn efter serskild Författning kommer
att utgå, samt de till Stats-Contoiret inflytande
Bevillningsmedlen, Qvarn-Tullen af Stockholm,
Götheborg och Carlscrona, samt SaluAccisen
af Rikets Städer, Postmedlen, stämpla»
de Pappersafgiften och Brännvinsbränningsmed»
len; så få R. St. härjemte i underdånighet
öfverlemna den af dem gjorda och samtyckta
Författning om Bevillningens utgörande *) under
nämnde tid: anhållande R. St. i underdånighet,
att de serskilda åtgärder, sorn i och
för verkställigheten af denna Författning kunna
finnas erforderlige, måtte af E. K. M:t väfda
i Nåder vidtagne.
Rikets Ständer framhärda etc.
*) afieiiinas serskildt såsorrt Bilagä,
256 Exp. Ut sk. Förslag till lind. Skrifv. N:o 4oo.
N:o //°o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Febr. i83orf
Preste-Ståndet d. i Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 1 — —
Rikets Slcinclers underdåniga Skrif velse, i anledning
af R. Sl:s Revisorers, åren 182.5 och 182/,
afgifna Berättelser om samma år verkställda
granskningar af Stats-Verkets förvaltning
åren 1822 med 1825.
S. Å. K.
Sedan R. St. till pröFning förehaft hvad deras
till Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
valde Revisorer i åtskilliga omständigheter
anmärkt och hemställt, uti aFgiFna Berättelser
om de åren 1825 och 1827 verkställde
granskningar aF Stats-Verkets med dertill
hörande allmänna Fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, åren 1822, 1823, 1824 och 1825,
hafva R. St. deröfver fattat följande beslut, som
de hos E. K. M. nu härmed få i underdånighet
anmäla:
1:0 Såsom ett väsendtligt hinder i revisionsarbetets
utförande, hafva så väl 1825 som 1827
årens .Revisorer uppgifvit, att, med undantag
af Stats-Gontoiret, de öfriga för Statsmedel redovisande
Verk och Inrättningar, hvilkas redogörelser
äro underkastade granskning af R. St.
och deras Revisorer, icke afgifvit några Berättelser
-
Ex/j. Utsk. Förslag till rind. Skrift k fa:o /[ort. 25^
télset, rörande förvaltningen på det hela, Utah
blott aflemnat Räkenskaper med dertill hölan*
de Handlingar; hvarjemte 1827 års Revisorer
tillkännagifvit, att, pä gjord Underdånig anhållan
derom, deni blifvit meddeladt, ätt E. K* Mit
ej funnit skäl* att då* mer äh förr, anbefalla
de öfrige förvaltande Verken att afgifva Berättelser.
Då 1 ikVät af en sådan ledning för lcännédömen
om hvarje Verks tillstånd Utan allt tvif*
Vel myckeri lättnad i behandlingen af förekommande
frågor lios Revisorerhe skulle kunna beredas*
och tiden för Revisionsförrättningarhte* i
förhållande till granskningsarbetets vidlyftighet)
är nog kort, samt E. K. M. till R. Stis under*
dåniga anhållan otti förlängning deri icke täckts
lemna bifall, finna R. St. sig föranlåtne att hös
E. Ki Mit i underdånighet anhålla, att vederbörande
Verk och Autoriteter, sorn förvalta Fonder,
hvaröfver allmän granskning af R. St. och
deras Revisorer eger runi, måga anbefallas tili
hvarje revisionsförrätlning afgifva berättelse öfver
Fondens tillstånd och förvaltning för deii
tid, som då kommer att revision Undergå.
2io Af den såsom bihang till Riks-Hufvtidboken,
efter 1823 års Riksdag upprättade och
samma års Rikshufvudbok bilagde Balance-föfteckning
öfver beviljade förskott af Statsmedlen,
har inhemlats, det förskott ifrån äldré
åren, ända sedan år 1791, finnas oredovisadej
och då anledning således icke saknas* att veII
i hang t. R. S:s Vrot. 10:de. Sami. 2 Rand. 3 Haft. 33
258 Exp. Vt sk. Förslug till lind. Skri/v. N:o fao.
dcrbörande, som det ålegat öfver berörde förskott
hälla anteckning oell tillse, det de i
behörig ordning, blifvit redovisade, ej åt detta
ämne lemnat den uppmärksamhet, som vederbordt,
hafva R. St. ansett nödigt, att sådana åtgärder
vidtagas, hvarigenom dylika uppehåll
för framtiden förekommas, och R. St. få derföre
hos E. K. M:t i underdånighet begära förenandet
af sådana Nådiga föreskrifter, med rättigheten
att af Statsmedlen undfå förskott,
hvarigenom icke allenast förskottstagarne ovilkorligen
tillförbindas att derföre afgifva redovisning,
sist ett år efter uppbärandet, vid äfventyr
att, i annat fall, förskottets hela belopp
hos dem varder utkräfdt, utan allt afseende på
hvad deraf kan hafva blifvit användt, utan ock
det förvaltande Verk, inför hvilket förskottets
redovisning bör verkställas, få sig ålagdt, vid
påföljd af egen ersättningsskyldighet, att öfver
fullgörandet deraf hålla hand, så vida icke E.
K. M:t, uppå skedd underdånig anmälan, i något
fall serskildt pröfvat godt i Nåder medgifva
utsträckning af redogörelsetiden utöfver
nämnde termin.
Med hänsigt till den fullständiga uppfattning
af Hats-Verkets tillstånd, som genom Riksbokslutet
är åsyftad, hafva R. St. funnit nödigt,
att uti Rikshufvudboken serskildt balanceras
alla sådana förskott, för hvilka redo ej blifvit
gjord och som rätteligen intilldess, i synnerhet
de emot framdeles ersättning utgångne,
böra betraktas såsom tillgång.
Exp. Utsi. FörsTag till lind. SiiriJv. N:0 /joo. 25.)
För en bättre öfversigt äfven af ty:de Hufvud-Titelps
tillgångar, hvartill böra räknas de
ifrån Titeln såsom förskott eller lån utgående
Summor, hafva R. St. ansett en serskild conto,
upplagande alla ifrån berörde Titel inlemnade
dylika bidrag, med balance ifrån föregående
året och utan sammanblandning med Titelns
årliga anslagssumma, uti sjelfva Riks-Hufvudboken
böra införas.
5:0 Ibland anmärkta utbetalningar å Statsmedlen
hafva uti bägge årens Revisions-Berättelser
blifvit anmälda flera utbetalningar, dels
af de till oförutsedda militaire-utgifter afsatte
medel, dels ock af Andra Hufvud-Titelns besparingar,
antingen till uppgifvet eller utan uppgifvet
föremål, eller för något af E. K. M;t
kändt behof, samt alla till redovisning inför
E. K. M.; genom hvilket dispositions- och redovisningssätt
1825 års Revisorer funnit sig
■hindrade att verkställa den granskning öfver
användandet af berörde å Statsmedlen anordnade
summor, som dem, enligt Instructionen,
ålegat, och i afseende på hvilka år J827 omförmälda
utbetalningar, samma års Revisorer,
med åberopande af R. St:s underdåniga Skrifvelse
den 17 November 1823, i anledning af
en utaf En af Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m.
Herr Grefve Cederström afgifven summarisk redovisning
för uppbnrne summor, äfvenledes tillkännagifva,
att de, i afseende på redovisningssättet,
icke varit i tillfälle utröna, huruvida beloppen
blifvit använda i öfverensstämmelse med
36t> F.xp. Utsi. Forsing till un#. Skri/v, N:o 4op.
de i 64 och 65 §§. Regerings-Foruien meddelade
stadganden.
R. St. hafva ansett, att, med undantag af
8:de Hufvud-Titelns anslag till extra utgifter,
öfrige på Hufvud-Titlarne anvisade medel böra
vara underkastade öppen redovisning ; i enlighet
hvarmed, och såsom R. St. vid sista Riksdag,
på då förekommen anledning, i deras ofvannämnda
underdåniga Skrifvelse hemställde,
R. St. förnya deras underdåniga anhållan, att
vederbörande, som af Statsmedlen uppbära för*
skott, emot redovisning, måtte i Nåder anbefallas
att derföre afgifva specilique och verificerade
räkningar, hvaröfver det Verk, sorn medlen
utbetalar, bör hafva tillsyn.
4:0 Enligt hvad anmäldt blifvit, har den pensionsafgift,
som förut å den så kallade Barthejlemy-Fonden
varit anvist lör underhåll af de vid
Krigs-Academien befintlige Fri-Cadetter af de
tre ofrälse Riks-Stånden, men, till följd af E.
K. M:ts Nådiga Bref, den 15 Februarii 1821,
från samma års början förskjutits af de till oförutsedde
militaire utgifter pä Tredje HufvudTiteln
afsatte medel, emot framdeles ersättning
af nämnde Fond, då den dertill lemnade tillgång,
fortfarit att utgå för åren 1822,1823, 1824
och 1825, likasom för år 1821, af Tredje Hufyud-Titelns
medel med 7,500 Rd. årligen, utan
att, hvarken för dessa summor, eller för de 800
Rdr, som år 1824, jemväl i anseende till yppad
brist å BarthelemyrFonden, till f. d. Ge-.
neral-Lieutenanten De Suremain förskjutits, nå*
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 400. 261
gon ersättning af samma fond ännu blifvit lern*
pad, fastän R. St., hvad förstnämnde utbetalningar
angår, i underdånig Skrifvelse, den 20
November 1823, yttrat, att desamma borde i
räkenskaperne balanceras bland förskott emot
ersättning, den E. K. M. måtte i Nåder täckas
låta komma 5;dje Hufvud-Titeln till godo, så
fort tillgång dertill gåfves.
I anledning häraf hafva R. St. funnit sig
böra hos E. K. M. förnya deras underdåniga
anhållan, om ue af Tredje Hufvud-Titeln till
Fri-Cadetters understöd förskjutne Summors ersättande
till Titeln, så fort Barthelemy-Fonden
det medgifver, samt att beloppen emedlertid
måga uti ofvanomförmälde Förskotts-Conta i
RiksrHufvudboken blifva upptagne.
Och då, genom en så beskaffad anordning,
sorn den till Fri-Cadetternes understöd, i händelse
den allt framdeles korame att fortfara,
skulle beredas en af R. St. icke beviljad årlig
tillökning till motsvarande belopp uti KrigsAcadeiniens
Statssumma, hafva R. St, funnit
lämpligt förordna, att i den nion de nu redan
antagne Fri-Cadetter af de Trenne ofrälse
Stånden ifrån Academien utgå, dessa förskott
böra minskas, samt inga nya Fri Cadett till
underhållande af denna Fond antagas; så att
allt vidare behof af meranämnde förskott såmedelst
må upphöra.
5:0 Genom Nådigt Bref, den 28 December
1822, har E. K. M., å de till Stats-Contoirets
disposition då ställde medel af mindre Crediti»
3Ö2 Exp. Uctk. Förslag till tind. Shrifv. N:o l,no.
vet, anvisat 8000 Rdr B:co till understöd St
dem, som, genom den Borås Stad samma år öfvergångne
eldsvåda, mest lidit och voro i största
behof af snar hjelp, hvilken utbetalning af
Creditivmedlen, ehuru anbefalld innan 1822
års Revisorers anmärkning, vid de åt Städerne
Norrköping och Cimbritshamn af samma Fond
lemnade bidrag, vunnit någon R. Sus åtgärd,
1825 års Revisorer ansett sig böra anmäla.
R. St. hafva, rörande de till sistnämnde
Erne Städer anvisade understöd af Creditivmedlen,
i underdånig Skrifvelse den 22 Augusti
1823 anfört, att, så vida något biträde af penningar
från Statens sida skäligen kunnat komma
i fråga, 6åsom ett undantag från det sätt,
hvarpå afbrända Städer eller af andra olyckor
hemsökta orter eljest af det allmänna understödjas,
de uti förrberörde måtto beviljade undsättningsbelopp
hellre bordt utgå af andra medel,
såsom exempelvis af anslaget för extra utgifter;
hvarföre ock R. St. vid samma tillfälle
anhöllo, att till understöd fördem, sorn vid
möjligen inträffande dylika olyckshändelser blefvo
lidande, några andra Statens medel ej måtte
användas, än sådane, som, epligt de för förvaltningen
stadgade grunder, kunde af E. K.
M. dertill disponeras.
Ehuru nu E. K. M., i Nådigt svar härå,
den 5 November samma år, behagat meddela,
att, enligt 63 §. i Regerings-Formen, E. K. M.
ansåge Dess ovilkorliga rätt vara, att i hvarje
serskildt fall pröfva, huruvida förekommande
Exp. Utjh. Förslag till und. Skrif v. N:o 400. 26 j
utomordentliga utgifter och behof äro af den
O C?
beskaffenhet, att de böra och kunna på detta
Creditiv anvisas; hafva R. St. likväl, i likhet
nied hvad J>. it. uti omförmälde måtto
yttrat, ansett ofvanberörde till de brandskadade
i Borås utgifna summa lämpligast bordt
hafva anordnats af det på Åttonde Hufvud-Titeln
uppförda anslag till extra utgifter, och förnya
derföre deras vid 1823 års Riksdag i detta
ämne gjorda underdåniga framställning, och
derjemte yttra den önskan, att, enär behof
till dylika bidrag sig yppa, medel dertill anordnas
å den extra Utgiftssumma, som till E.
K. Mits disposition, på 8:de Hufvud-Titeln, af
R. St. anvisas. #
6:0 Elter pröfning af de besvär, Proviantmästaren
, Kongl. Räntmästaren Ouchterlony hos E. K.
M. i underdånighet anfört öfver Kammar-Rättens
beslut i en anmärkningsfråga, hvarigenom han
blifvit ålagd till E. K. M. och Kronan återbetala
4>9°3 20 sk* 6 rst- Banco, för, på åt
skilliga
under åren 1815 och 181 /{- till Magazin
i orterne verkställde afsändningar af ^äd
och andra Proviantpersedlar, för högt beräknad
afskrifningsprocent, efter 2 §. i stället för 4 §•
i Afskrifnings-Reglementet den 12 Augusti i8i2,
har E. K. M., genom Nådigt Bref, den 30 Sept.
I825, förklarat, det E. K. M. icke funne skäl
att göra någon ändring i Kammar-Rättens Utslag,
såsom på nämnde Reglemente grundadt.
Men då E. K. M. härjemte, af Gunst och Nåd
tillagt Ouchterlony, såsom Gratification, en fjer
-
26i tixp. Vtsk Porslag tili iona. Snrifv. Jj:o 4°ö.
dede! af det honom till ersättning ådomde belopp
; är af 1825 års Revisorer sådant hos R»
St. anmäldt» emedan denna Ouchterlony till*
skyndade fördel, ehuru benämnd för Gratilicätion,
synts Revisorerne egentligen Utgöra etl
eftergift af anmärknihgsmedel, som han, efter
i behörig ordning föregången pröfning, funnits
Skyldig att inbetala, Och genom hvilken Krigs*
Fondens tillgångar blifvit minskade.
Af denna Revisorernes anmälan» föranleda^
R. St. i underdånighet anhålla, att, i alla frågor»
rörande Kronans tillständiga rätt i ett eller
annat afseende» verkan af derom meddela*
d£ beslut icke må förringas genom inblandning
af ämnen» som dermed icke ega oskiljaktigt
sammanhang; samt att, då serskilda Gratiflca*
tioners beviljande i fråga koinmér, sådana må
anvisas å behörig Titel» och icke» på sätt i ofvanberörde
fall skett» förorsaka minskning i
Stats-Verkets intrader.
Såsom Revisorerne år 1827 upplyst» är»
genom Skrifvelse till Stats-Cöntoiret, den 26
November 1823» af E. K. M. i Nåder tillkänhagifvet»
att E. K. M. funnit lämpligt till framdeles
Nådig pröfning Uppskjuta R. St:s vid sista
Riksdag gjorda Underdåniga anhållan, det
E. Ki M. täcktes» enligt den, före år 1816»
vanliga ordning, disponera och låta utbetala
Minister-Statens aflöning.
Då likväl allt hitintills någon åtgärd icke
blifvit af E. K. M* i Nåder anbefalld» afseende
-
Exp. Utsi!. Förslag till uncl. Skrif v. N:o /[oo. a 6 5
de verkställighet af hvad R. St. i ofvanberörde
måtto önskat» förnya R. St. deras underdåniga
framställning om Nådigt bifall dertill,
att speciela utbetalningen af den till MinisterStatens
aflöning anslagna summa hädanefter af
Stats-Contoiret omedelbarligen verkställes, på
sätt, som före år 1816 tillgick.
8:0 Då, enligt Krigs Collegii Artillerie Departements
Räkenskaper, 1820 års Trädgårds-Arrende
för Mariaebergs Egendom» 275 Rdr» ännu
år 1827 funnits vara obetaldt» hafva sistnämnde
års Revisorer anmärkt, att derigenom
Departementets Cassa linge vidkännas en, om
än obetydlig, likväl ökad rärtfeafgift, emedan
revenuen af Mariebergs Egendom bör användas
till afbetalning på egendomens skuld till
Militise-Boställs-Cassan, för hvilken skuld Artiller
ie Departementet årligen erlägger 6 procents
ränta.
I afseende härpå har blifvit upplyst,
att, sedan tillgång till gäldandet af beloppet
funnits brista hos Arrendatorn, Trädgårds*
mästaren Lindholm„ samt 2;ne af hans 3 Löftesmän,
Tingsskrifvaren Kjellman och Bokhållaren
Öbergj samt den tredje, Trädgårdmästaren
Blomberg, nekat sitt namn, såsom af annan
person under löftesskriften tecknadt; så
liar E. K. M:ts Justitiae - Cancellers - Embete
blifvit, genom E. IC. M:ts Bref, den 22 Novem»
ber 1825, anbefalldt att ombesörja, det talan i
laglig vag blefve utförd emot den sistnämnde,
Bihang t, R. S:s Fröt. 10:de Sami. s Dand» 3 Haft. 34
266 lixp. Utslc. Förslag till rind. Skrijv. N:o 400*
till utrönande, huruvida, oaktadt hans berörde
förnekande, någon löftesmanna-ansvarighet för
ifrågavarande arrendeskyldighet- kunde honom
tillförbindas; och är sedermera, den 17 Julii
1828, till Justitiae-Cancellers-Embetet inrapporteradt,
att Blomberg ifrån Staden afvikit och
icke sedermera, oaktadt gjorda efterspaningar,
kunnat eTtappas;*hvarföi~e sannolikt ansetts, att
han på något ställe i landsorterne aflidit.
Behörig noggrannhet vid antagandet af Löftesmännen
för ifrågavarande arrende synes väl
således icke hafva blifvit iakttagen; docksom,
efter hvad anfördt är, någon vidare utväg till
utbekommande af berörde arrende icke återstår;
hafva B. St. beslutit, att, såsom KrigsCollegium
föreslagit, summan må i Räkenskaperne
afskrifvas.
9:0 Af Revisions-Berättelsen för år 1827 hafva
R, St. inhemtat, att influtne medel, 1,967
Rdr 29 sk. 2 rst., för försåldt Krut blifvit directe
anordnade, att användas till inköp af ett
partie Tschacots; och som detta förhållande
icke är förenligt med R. St:s beräkning af den,
såsom oförryckt Statsintrad ansedda inkomst
af Krut- och Salpeterförsäljningen i allmänhet,
samt, efter senaste stadgande, alla å InkomstTitlarne
möjligen uppkommande öfverskott böra
till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas samt
sålunda komma att ikläda sig natur af Riks»
gäldsmedel; hafva R. St., som ansett det vara
så mycket angelägnare, att dylika af R. St. påräknade
inkomstkällor icke uti förväg eller e
-
Exp. Tilsit. Förslag till rind. Sltrifv. N:o l\ao. 267
mot vanlig ordning tillitas* beslutit, alt ali försäljning,
vare sig in- eiler utrikes, af någon
Kronans effect, som ibland Inkbmst-Titlarne är
påräknad, skall under dem Upptagas och fedovisas;
anhållande R. St. hos E. K. IVTrt i underdånighet,
det ingen anordning till 'utgift j
af hvad namn som helst, sorn ej utgör omkostnad
på sjelfva Inkomst-Artikeln, må belasta Inkomst-Titlarne,
och dessas i Staten påräknade
belopp såmedelst förminskas.
10:0 Vid de under Krigs-Collegium lydande
serskilda Cassors Räkenskaper har anmärkts,
dels alt fordringar, som härleda sig ifrån längre
tid tillbaka, ännu balancerades, samt dels,
att så väl i dessa Cassors, som Collegii-Departementers
Räkenskaper förekommit dylika balancer,
sorn afskrifvits ett föregående år, då
det Kongl, Bref, som dertill berättigade, först
i ett påföljande års Handlingar igenfunnits.
I anledning häraf få R. St. i underdånighet
anhålla om E. K. M:ts Nådiga föreskrift till
Krigs-Collegium om berörde balancers skyndsamma
utredning, samt att låta upptaga afskrifningar
först uti Riikenskaperne för det år, då
E. K. M:t desamma i Nåder beviliat.
11:0 Af 1827 års Revisorer är, i afseende
på förvaltningen och controlen af stämplade
Pappersafgiften, framställd den önskan, att indrifningen
af Uppbördsmätinens proprie balancer
icke hädanefter, såsom hittills, måtte fördröjas,
till dess afskrifning och förlust blifva oundvikliga;
i underdånig förklaring hvaröfver
aö8 Fxp. ZJtsk. Förslag till tind. Skrifv. N:o 4°°-
E. K. M;ts Kammar- Collegium andragit, att
den successiva förminskningen af dessa balancer,
som ifrån år 1821 egt rum, skulle framgent
kunna tillvägabringas och vidare balancer,
om icke helt och hållet, åtminstone i det närmaste,
förekotnmas, så vida stadgandet i 16 §.
5 morn. af nu gällande Charlas-Sigillatas-Förprdning
ej medgåfve ett undantag ifrån den
allmänna skyldigheten, alt ställa borgen för
Chartas-Sigillatae-Uppbörden, i det att alla Ordinarie
Domare i Riket få utan borgens ställande
reqvirera och erhålla stämpladt Papper, samt,
tvärt emot naturen af all uppbörds.förvaltning,
icke ens någon gräns funnes bestämd, utöfver
hvilken deras reqvisitionsrätt ej må sträckas,
innan det stämplade papper, de förut emottagit,
blifvit betaldt eller på annat sätt behörigen
redovisadt. Och .ehuru, å ena sidan, den
rättvisa måste göras större delen af dessa Embetsman,
att de fullkomligen mots\ arat det vidsträckta
förtroende, som sålunda, i afseende på
Chartas-Sigillatas-uppbörden, dem blifvit leinnadt,
visade sig likväl, å andra sidan, att flera
Domare begagnat deras rättighet att utan borgen
och till obestämdt belopp reqvirera stämpladt
papper, på ett sätt, att de nu häftade för
betydliga brister i Chartae-Sigillatae-uppbörden,
hvarigenom händt, att antalet af de i 1825 års
Charta;.''igillatas Hufvudbok upptagne proprie
balancer, tillhopa 8,109 Rdr 17 sk. 4 rst., i
stället att förminskas, blifvit ökadt ända derhän,
att balancesumman vid 1826 års slut utgjorde
Exp. Vesk. Förslag till und. Skrifv. N:o 4oO. 2G9
icke mindre än 11,096 Rd. 17 sk. 2 rst., der
af flera poster, i anseende till bristande tillgång
efter aflidne Domare, efter all sannolikhet komma
till afskrifning.
Då Kammar - Collegium ansett detta för
Stats-Verket högst ofördelagtiga förhållande icke
kunna förekommas på annat sätt, än att Ordinarie
Domare blifva ålagda, att, lika med
hvar och en annan, som på credit får emottaga
stämpladt papper, ställa vederhäftig borgen
för fulla värdet af det papper de sålunda erhålla,
hafva R. St., enär serskilda skäl eller
omständigheter icke eller synas vara för handen
till desse Tjenstemäns befrielse från en sådan
skyldighet, instämt uti Kamtnar-Collegii
underdåniga tillstyrkande om upphäfvandet af
detta i Chartae Sigillatte-Förordningen för Or
dinarie Domare stadgade undantag, på det de
förluster för Stats-Verket, som genom samma
undantag redan blifvit föranledde, icke måga
vidare ökas.
I öfrigt hafva R. St., lika med Revisorerne
och Kammar-Collegium, ansett Chartas SigillataeVerkets
hela uppbörd böra oinskränkt och till
alla delar anses tillhöra Verkets eget Contoirs
redovisning och uti dess Capital-Räkning igenfinnas,
samt att således vid tillträden af löner
och lönetillökningar med flera förmoner, för
hvilka Charta Sigillata bör erläggas, innehållningar
i Kongl. Ränte-Kaminaren å utbetalningarne
ej må ega rum, utan vederbörande, som
penningarne få uppbära, tillförbindas att upp
-
270 Exp. Vlsk. Forsing [ill uud,_ Skrif». N:o /[oo.
visa för tillfället köpt och påtecknad Charta
Sigillata till behörigt belopp.
12:0 Vid granskningen af Postverkets förvaltning,
hafva både 1825 och 1827 årens Revisorer
anmärkt, dels att proprie balancertilL icke
obetydligt belopp hos åtskillige Postmästare i
Sverige egt rum, dels ock att i Räkenskaperna
från äldre tider tillbaka balanceras E. K. Mits
och Kronans fordringar och skulder, utestående
till en del äfven i f. d. Svenska Pomern.
Hvad de förra angår, hafva väl 1827 års
Revisorer tillkännagifvit, att några nya balancer
för åren .1824 och 1825 icke tillkommit;
men då vid 1825 års Revision det ofvan i underdånighet
uppgifna förhållandet visat sig lika
med det, som af 1825 års R. St. för åren
1820 och 1821 hos E. K. M:t i underdånighet
anmältes, hafva R. St. deraf funnit anledning
hos E. K. M. ytterligare i underdånighet anhålla
om vederbörandes anbefallande, att noggrannt
iakttaga de coniroler, hvarigenom dylika
balancer för framtiden må i möjligaste måtto
förekommas.
Beträffande åter det, under Titel: Kongl.
Maj itu och Kronans Skulder balancerade sammanslagne
belopp, 357 Rdr 13 sk. 5 rst., härledande
sig ifrån Postmästares fordringar för
öfverlevereringar, tillkomne för mångfaldiga
år tillbaka, anhålla hos E. K. M:t R. St. i un.
derdånighet 0111 bestämmande och kungörande
af en viss prasscriptionstid för dessa fordringars
lyftande, och att hvad deraf inom den ut
-
Exp. Ut sk. Förslag till nåd. Shrifv. N:o i\oo. 40 r. 271
satte tiden icke bevakas, må varda afskrifvet,
helst dessa skulder skola vida öfverstiga 10 års
ålder, utan att någon anmält sig till betalnings
erhållande.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4ou
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Febr. i83o.
Preste-Slårcdet d. 1 Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af verkställd revision af Krigsfondsredogörelsenj
frun den 1 Nov. 182a till October
månads slut år 1827.
S. A. K.
I anledning af de granskningar öfver KrigsFondens
förvaltning, ifrån den 1 Novemi). 1822
intill October månads slut år 1827, som del3
af R. St:s år 1825 församlade Revisorer, samt
dels af R. S:ts Stats-Utskott nu blifvit förrättade,
få hos E. K. M. R. St. i underdånighet
anmäla följande dervid förekomna omständigheter
jemte R. St:s derutinnan fattade beslut:
1:0 För försålda Magazins-Elfecter, som öfverblifvit
efter sista krig, linnes Fonden ega
betydliga fordringar i Norrige; och som R, St.,
i afseende på dessa nog länge utestående fordringar,
trott verksamma åtgärder böra vidta
-
272 Exp. Utsi:. Förslag till und.- Skrifv. N:o 4°r.
gas till befordrande af deras indrifvande, hafva
R. St. ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att hvad å Krigs-Fondens fordringar
finnes oguldet, måtte, så skyndsamt sig
göra låter, till slutlig liqvid befordras, samt StatsCoutoiret
anbefallas, att emedlertid, och intilldess
betalning eller afskrifning för meranämnde
fordringar kommer att ega rum, de återstående
beloppen uti Riks-Bufvudboken under BalanceTitel
upptaga.
3:0 Bland Krigs-Fondens fordringar balanceras
en Summa af 3,192 Rdr 10 sk. 8 rst. uti
f. d. Öfversten Friherre Willebrands Concurs,
hvarom R. St. inhemtat, att E. K. M., genom
Nådigt Bref af den 18 April 1826, förordnat,
ali, sedan Friherrinnan Willebrand erbjudit sin
mans Borgenärer 20 000 Rd. B:co, såsom aceord
i ett för allt, utöfva hvad borgenärerne vid delning
af Concursmassans tillgångar kunde tillfalla,
Kronans Ombud förStats-Verkets räkning
jemväl egde att samma anbud antaga, hvarvid
likväl icke komme att beräknas hvad Friherrinnan
på Kronans fordran serskildt inbetalt. Ofvanstående
belopp, som, sedan dividenden utfallit,
ännu återstår å primitiva fordringsbeloppet,
är att betrakta såsom Stats-Verkets förlust, alt
i Räkenskaperne afskrifvas. 1 detta fall bar således
Stats-Verket, genom antagandet af det gjorda
förlikningsanbudet, galt i mistning af dess
tillständiga rätt, enär vissa fordringsegare, som
på förlikningen ej ingått, sedermera lära erhållit
liqvid till fullt belopp.
Vid
Rxp. Utsi. Förslag till rind. Slri/v. N:o 4s'> 4Ö2< 27?
Vid detta förhållande, och då, i afseende
på de allmänna medel, som gå igenom R. Sits
Verk, den föreskrift är till iakttagande stadgad,
att någon förminskning af utestående fordringar
ej må genom accord äfvenlyras, få R. St. härigenom
i underdånighet anhålla, att enahanda
grundsatts må hädanefter följas, äfven i afseende
på Stats-Verkets medel, då sådana bos enskilde
personer eller corporalioner kunna vara
utestående.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o 4°^
■Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Febr. i83o,
Preste-Ståndet d. 1 Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — —:
Bonde-Ståndet d. 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse ± rörande
charteringen af dea förbindelse, sorn af Götha
Canal-Bolag skall af emnås och intecknas
uti Canal-Verket och dess egande Fastigheten
S.
A. K.
Ibland andra vilkor, som blifvit stadgade, i afseende
på det, vid innevarande Riksdag, till Götha
Canal-Byggnads fullbordande beviljade ytterligare
Lånebitiude af 845,334 Rdr, är väl föreskrifvet,
att Canal-Bolaget skall medgifva Sta
jBihang
t. R. S:s Fröt. tolde Sami. 2 Band 3 Iluft. 35
374 Exp. Vt sfi. Förslag till tind. Skri/v, N:o 402*
ten rättighet, att, utan Bolagets vidare hörande,
för hela n jssberörde Summa taga första intecknings
säkerhet uti Canal-Verket, dess område
och egande Fastigheter, Motala mechaniska Verkstads
anläggning dock ej derunder inbegripen;
men då uti beslutet icke finnes omnämndt, antingen
Bolaget eller Riksgälds-Contoiret skall vidkännas
inteckningskoslnadernej så hafva R. St*
sedermera fått anledning att på denna omständighet
fästa serskild uppmärksamhet.
Det är väl vanligt, att Låntagaren sjelf anskaffar
Intecknings- och Gravationsbevis, innan
Lånesumrnan utgifveSj men sådaht kan vid ifrågavarande
fall icke vara förhållandet, enär, för
penningarnes lyftning uti Riksgälds-Contoiret,
annat förbehåll, å Statens sida, icke finnes vara
gjordt, än att Canal-Boläget skall hafva till
nyssbemälde Contoir aflelnnat sin förbindelse
att de stadgade vilkoren antaga och fullgöra;
hvadan, och då, för berörde intecknings erhållande,
utgifterne, uppgående endast för stämpladt
Papper till något öfver 2000 Rdr, icke blifvit
tagne i beräkning vid Canal-Byggnads-anslagets
beviljande, hafva R, St. funnit länspligt att härigenom
hos E. K. Mit i underdånighet anhålla,
det Stats-Contoiret måtte undfå Nådig befallning
att låta, utaf det i Chartas-Sigillatae-Confoiret varande
förråd af stämpladt Papper, till Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, efter reqvisition och
emot qvitto, utan någon betalning, utlefnnä det
stämplade Papper, soisi till chartering af Götha
Canal-Bolags ifrågavarande förbindelse erfordras,
Bikets Ständer framhärda etc,
Exp. Vt sk. Förslag till tind. Skrifv. N:o 4°3- 275
N:o 4°3-
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d, 1 Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — -—
Bonde-Ståndet d. I — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ersättning till Majoren Friherre C. G.
Koskull för förlorade Löningsförpioner.
S. A. Kr
Hos E. K, M. har Majoren Friherre C■ G■ Koskull,
som, enligt Nådig Fullmagt, varit Major
och Bataillons-Chef vid f. d. Regementet Royal
Svedois, med 625 Rdrs årlig lön, men vid Regementets
upplösning, i Mars månad j8i5, blifvit
lönlös, och sedermera ifiån Augusti månads
början ib'7 kornmit i åtnjutande af Majors-expectance-arfvode,
2QQ Rdr årligen, i underdånighet
anhållit otn ersättning för hvad han, efter
upplösning pf Regementet, icke fått uppbära
af nyssberörde Majorslön, och om fortsatt
åtnjutande på allmänna Indragnings-Staten af
samma Lön, intilldess han kunde undfå motsvarande
eller högre löneförmoner å, Stat,
Af Handlingarne, som under den 23 nasti.
Januarii blifvit till SlatSrUtskottet remitterade,
har inhemtats, att Friherre Koskullj genom K.
M:ts Nådiga Fullmagt, af den 1 9 April 1S14*
blifvit förordnad att vara Major och BataillonsChef
vid Regementet Royal Svedois, med tour
ifrån dess erhållne Constitutorials dato den 19
276 Exp. Utsi, FXrslpg till tind. Skri/v. N:o 403.
näslförutgångne Februarii, samt åtnjutande af de
löneförmåner, som framdeles komme att bestäm-»
mas, och hvilka sedermera, enligt Nådiga Ordres,
gifne Högqvarteret Strömstad den 1 Augusti
sistberörde år, bestämdes i likhet med hvad
en Officerare af samma grad vid Konungens Eget
Värfvade Regemente innehade, att af Krigsfonden
qvartaliter utgå; och som R. S., jemlikt
deras underdåniga Skrifvelse af den 3o Novemb.
nästlidet år, förklarat Öfverste-Lieutenanten de
Mottoni berättigad att, för dess innehafde Förste
Majors-beställning vid Regementet Royal Svedois,
erhålla löne-ersättning, och med Majoren Friherre
Koskull enahanda förhållande, som för de
Mottoni anfördt blifvit, i så måtto eger rum, att
den förstnämnde jemväl erhållit K. M:ts Fullmagt
å den beställning, sora han, i anseende
till upplösning af det Regemente, hvarvid lian.
tjenstgjort, mäst, jemte innehafvande lön, frånträda;
så, och då vanligt varit, att, då Corpser
blifvit reducerade eller tjenster indragne, de,
sorn, enligt Fullmagter, innehaft Beställningar
med löner, fått samma löner intill afgång eller
befordran behålla; hafva R. St. äfvenledes funnit
Friherre Koskull böra tillgodokomma ersättning
för den löneinkomst, lian vid merberörde
Regemente innehaft och utan eget förvållande
frånträdt, samt förthy, intilldess han erhåller
motsvarande eller högre lön å Stat, uppföras å
Allmänna Indragnings-Staten till åtnjutande årligen,
af a5o Rdr jemte det expeetance-arfvode
af 200 Rdr han derå redan innebar, hvilka sammanräknade
45o Rdr utgöra det belopp, som,
Etcp. Vtth Förslag till tind. Skrifv. N:o 4°3. 277
enligt E. K. M:ts nu gällande Stat, Andre Majoren
vid Konungens f. d. Eget Värfvade Regemente
i lön bestås.
Beträffande Sökandens underdåniga anhållan,
att undfå ersättning för hela den tid lian
af den honom tillagde Majorslön varit i mistning;
så, och enär E. K. M:ts Nådiga Kungörelse
af den 8 September 1824, angående praescriplionstiden
för anmälan af fordringar hos Statsverket,
bestämdt innehåller, att alla de, vare
sig Embets- och Tjenstemän eller enskilde personer,
som, efter Stat för aflöningar och underhåll,
eller kostnadsersättningar eller provisioner
m. m., kunna hafva något att fordra af Statsverket,
skola ofelbart om liqvid hos Stats-Contoiret
sig anmäla inom slutet af December månad
året efter det, hvarunder fordringen tillkommit,
vid den påföljd för uraktlåtenhet häraf,
att ali fråga om betalning ovilkorligen kommer
att förfalla, samt förevarande ansökning först
den 6 sistlidne November blifvit lill E. K. M. i
underdånighet afgifven och till Stats-Contoiret
remitterad, hafva R. St. ansett Friherre Koskull*
i följd af högstberörde stadgande, icke vara berättigad
att, för längre tid, än ifrån början af
år 1828, samma ersättning åtnjuta; kommande
Löne-ersättningen för åren 1828 och 1829 att
med 5oo Rdr utgå af Allmänna IudragntngsStatens
Besparingar.
Rikets Ständer framhärda etc.
278 Exp. Ut så. Förslag till und. Skrifv. N:o 4<>4> 4°5,
N:o 4°4-
Uppl. 0. godk, hos Ridd. och Adeln d. 26 Febr, i83ot
Preste-Ståndet d. 1 Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d, 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
försäljningen af de 2:ne Krigsskeppen
Tapperheten och af Chapman.
S. A, K.
Hos E. K. M. få R. St. härigenom i underdå-t
nighet anhålla, det laga undersökning må företagas
lill utrönande deraf, genom hvars förvållande
olikhet uppkommit i Köparens och Säljarens
Contract, rörande Skeppet Tapperheten och
Fregatten af Chapman, samt att, om förlust derigenom
blifvit Stats-Verket tillskyndad, då emot
den person, som denna olikhet vållat, anspråk
måtte göras på ersättning för Statens berörde
förlust.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4°5-
Uppl, o, godk, hos Ridd, och Adela d. 26 Febr, i83o,
Preste-Ståndet d. 1 Mars —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 1 -t- —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse angå--
Éxp. Ut sk. Förslag till und. Skrifv. N:o 4o5. 279
ende ändring i Förordningen , den 24 Äng.
i8i3 j emot fylleri och dryckenskap.
S. A. K.
R« St , hvilkas uppmärksamhet, i följd af derom
väckta frågor, blifvit fästad å angelägenheten
af åtskiliige ändringar i E. K. M:ts, deli 24 Augusti
1813, utfärdade Nådiga Förordning emot
fylleri och dryckenskap, hafva af sådan anledning
till granskning förebaft nämnde Författning
och skärskådat de serskilda straffbestämmelser,
som deruti linnas emot deil förderfliga dryckenskapslasten
stadgade. För R. St. bar dervid
förekommit: alt utöfvandet af denna last ej kart
betraktas såsom något egentligt brott, utan så
vidt andras säkerhet och fred derigenom störes,
eller oro och förargelse i allmänna lefverne! åstadkommes,
hvarföre straff1 derå endast i dessa
fall kan anses rättsenlig!; att, då hvart och ett
brott, hvarå straff skall stadgas, måste förut vara
till natur och beskaffenhet så allmänt kändt,
att dess blotta namn är tillräckligt för dess urskiljande
från andra handlingar, ulan att det
bellöfver serskildt beskrifvas, någon definition
å fylleribrottet ej bör i strafflagen upptagas; att,
då hvarje straff bör vara lämpadt efter brottets
art, det skymfliga stockstraffet ej är lämpligt till
fylleribrottet, hvilket i allmänna omdömet ej
medförer vanfrejd; och att den domsrätt 1 dy*
lika mål, som blifvit E. K. M:ts Befallningshafvande
uppdragen, är oförenlig med desse Embetsmäns
bestämmelse ochflslrider emot den enhet
i Rältegångs-ordningen, för hvars befordrande
ögo Exp. Vtsk. Förslag till rind. Skrift). N:0 4°5
E. K. Mits Befallningshafvandes domsrätt i åtskilliga
andra mål redan blifvit till allmänna
Domstolarne öfverflyttad, samt, efter hvad erfarenheten
visat, utan att leda till ifrågavarande
måls säkrare eller ändamålsenligare behandling»
ofta föranleder lill flerahanda olägenheter och
betydlig kostnad för både parter och vittnen.
I enlighet med dessa åsigler, och enär en
allt för stor och hastig omskapning af en i opinionen
så ingripande Lag, som den ifrågavarande,
synes vådlig, hafva R. St., som sålunda
under närvarande förhållanden trott rättelserne
endast böra sträcka sig till det aldranöd vändigaste,
och vissa delar af den nu gällande Författningen
deremot bibehållas oförändrade, för
deras del ansett högst åberopade Nådiga Förordning,
af den Augusti 18 r3, böra ändras till
följande lydelse:
■ §•
Den, som af starka drycker synbarligen öfverlastad
är och i sådant tillstånd träffas å väg,
gata eller annat allmänt ställe, bote första gången
Tre Rdr Sexton skillingar, andra gången
Sex Rdr Trettiotvå sk., tredje gången Tretton
Rdr 16 sk, samt fjerde gången likaledes Tretton
Rdr Sexton sk.; hvarförutan, i sistnämnde fall,
den pliktfällde skall förklaras oberättigad att
deltaga i val eller väljas till sådana förrättningar,
som innefatta medborgerligt förtroende. Beträdes
någon femte gången, eller oftare, med
fylleri; varde försänd till någon Kronans Ar
bets
-
Exp. Vtsk. Färsing tili un'd. Skri/ii. N:o if$i
bets-inrättning eller Correctionshus, att derstä*
des ett halft år till arbete hållas.
Om någon, inför Konungens Befallningshafvande
eller någon Domstol, vid allmänna sammankomster,
Läsförhör, Stämmor, Auctioner,
Marknader, Skjutsningar eller Skallgångar, finnes
af starka drycker öfverlastad; den fälles till
dubbla böter emot hvad här ofvan blifvit utståkadt,
men allmänt arbete ökes ej öfver hvad nyss
föreskrifvet är; och eger Konungens Befallningshafvande,
Domare, Kronobe!jente, eller annai!
lillslädesvarande Förrättuingsman, att en sådan
genast afvisa, elier, der omständigheterne sä fordra,
med honom låta förfara, på sätt H §. här
nedan förmäler.
Hvad allmänna Lagen i 3 Gap. 4 §< Missa
gernings-Balken, Kongl. Brefvet den 17’ Augnst!
1738 och Kongl. Förklaringen den ar) November
1823, för fylleri i Kyrka stadga, kommet'
äfven hädanefter att ega rum, jemte det ansvar,
som denna Författning för fylleri i allmänhet förest)
ifver.
Eho, som trugar eller förleder annan att
fortära starka drycker, så att han deraf blifvei*
öfverlastad, bote hvarje gång Tre Rdr Sextor!
skillingar.
Öfvermage, sora af starka drycker öfverlastar
sig, ages af Föräldrar eller Husbonde 1
närvaro af Krono- Stads- eller Policebetjent; mert
den, som till öfverflödig förtäring en sådaö förleder,
Löte Sex Rdr Trettiotvå skillingar.
Bihang t. ib S:s Pro t. 10: de Sorni. 2 Badd. 3 Haft.
Exp. Utsh. Förslag till und. Shrifv. Nto 4o£m
a §.
Prestman, som under tjenstens utöfning är
af starka drycker öfverJastad, vare sitt embete
och tjenst förlustig.
År någon annan, vid förrättande af Kong!.
Maj:ts och Kronans tjenst, drucken, bote första
gången Sex Rdr Trettiotvå sk., och andra gångrn
dubbelt; blifve han ock, i sistnämnde fall,
från tjensten skiijd på viss tid, ifrån en månad
till ett år, efter omständigheterne. Sker det
tredje gången, varde han för alltid från tjensten
afsatt.
I afseende på Prestman, sorn utom tjenstgöringen
beträdas med fylleri, gälle föreskriften
i 19 Cap. 23 §. Kyrko-Lagen.
Med de till Krigs-Staten hörande personer
för hålles efter Krigs-Artiklarne.
3>
Begår någor brott i fylleri, må lians tillstånd
ej lända honom till ursäkt; utan skall
han, jemte ansvar efter denna Förordning, vara
underkastad aliade påföljder, som Lag och Författningar
i hvarje fall föreskrifva; dock att
böter för fylleri icke ega rum för den, sorn
för annat brott gjort sig till högsta kroppsplikt
skyldig.
4, 5, 6, 7, och 8 §§.
blifva lika med 5, 6, 7, 8 och 9 §§. i nu
gällande FÖrorckning.
9 §•
Saknas tillgång till gäldande af de böter,
som elter denna Förordning åläggas, skola de
Exp■ Utsh. Förslag till tind. Shrijv. N:o /;oö. 2S3
förvandlas till fängelse vid vatten och bröd, enligt
den i 5 Cap. 4 §• StrafF-Balkeri fastställda
bwäkning.
-Äro, jemte fylleri, andra brott* begångne,
och förvandling af böter skall ske, förhålles efter
de grunder, sorn uti ix punkten af Kongl.
Förklaringen den a3 Mars 1S07 utstakas.
10 §.
Förbrytelser emot denna Förordning skola
åtalas vid allmän Domstol elier Police-inrätlning; ■
dock så, att, om den tilltalade tillika är anklagad
för brott, som till Poiice-Kammarens upptagande
ej hörer, fyIlei;ibroltet bör af allmän Domstol
behandlas.
11 §.
Lands- ochStads-Fiscaler samt Krono- Stadsoeh
Policebetjente åligge att å fylleribrott hafva
noggrann uppsigt och dem vederbörligen åtala,
vid laga ansvar, om sådant åsidosattes. De fylleribrott,
sorn ej äro af urbota beskaffenhet och
icke inom Sex månader, sedan de sig tilldragit,
hvarje månad till Trettio dagar räknad, blifva
hos vederbörlig Domstol eller Poticc-imättning
anmälde, äro sedermera icke åtal underkastade..
J2 §.
Denna §. blifver lika med 14 §• i nu gällande
Förordning.
i3 §.
Om tid och sätt till ändrings sökande i
Utslag, som af allmän Domstol, i mål angående
fy^leriBrott,* meddelas, gälle hvad i thy fall
om brottmål i allmänhet stadgadt linnet. Hu
-
284 Fjpp. UuL Färsing till rind. Skrif o. N:o 4o5, 4oG.
ru ändring i Police-Kammares Utslag sökas må,
är serskildt föreskrifvet.
■4 5-
Penna. §. blifver lika med i5 §. i nu gällande
Förordning.
Och anhålla R. St. i underdånighet, alt, i
händelse detta förslag lill förnyad Författning
i ämnet af E. K. M. i Nåder gillas, densamma
må varda till allmän efterrättelse utfärdad,
Rikets Ständer framhärda etc.
jy.-o 406.
Uppl. o, godk, hos Ridd. och Adeln d. 1 Mars j83o,
1’reste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers förnyade underdåniga Skrifvelse _,
angående regleringen af Riks-Statens Tionde
Hufvud-Titel.
S. A. K.
Under den 7 sistlidne December hafva R. St.
till E K. M:t allålit underdånig Skrifvelse om
den, med föranledande så väl afE. K. M:ts vid
innevarande Riksmöte aflåtna Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd och behof,
som ock af serskilda inom Riks-Stånden väckta
motioner, verkställda reglering af utgifterne
å Riks-Statens f. d. Fjerde, nu mera Tionde
Hufvud-Titel, för Clerecie.-och Läroverken; men
Förp. Utsi, Förslag till tind. Shrifv. N:o 406. 285
sorn, i anseende lill, vid berörde Skrifvelses expedierande,
underlätet iakttagande, dels utaf behörige
afdrag från vissa uppgifna belopp, dels
af beviljad inflyttning på Staten af förut under
anordning utom Stat utgångne summor, de i den
underdåniga Skrifvelsen i förevarande afseende
meddelade uppgifter i visssa väsendtliga delar
befunnits skiljaktiga från R. St:s vid Statsregleringeu
i dess serskilda delar fattade beslut; så
hafva hos E. K. M:t R. St. skolat utbedja sig,
alt, med rättelse af merauämnde redan aflåtna
Skrifvelses innehåll, härigenom få i underdånighet
anmäla, att de anslagssummor, som })å den
nu mera Tionde llufvud-Titeln blifvit af R. St.
beviljade, att ifrén och med innevarande år intill
nästa Riksdag utgå, äro följande, nemligen:
för Clerecie-Stalen 163,226: 2. 3.
hvartill kommer anslag för Biskopens
på Gottland indelta lön,
som, enligt de genom E. K. M:ls
Nådiga Bref, den 5 Maji 1824, gifna
Stadganden, contant ifrån LandtRänteriet
uppbäres, och med iakttagande,
alt de motsvarande hemniansräntorne
från samma Slatsindelningar
utbetalas, samt bland
ordinarie räntan såsom inkomst
upptagas, här förslagsvis uppföres
med i,5oo: — —
• 164,726: 2. 3.
för Acadetnie- Gymnasii- och
Scholae-Staten .. 178,335: 17. —
2>86 Exp. Vtsli. Förslag till and. Skrif». N:o
för Schol-Staten i Calmar 45Tunnor
Spannmål, emot besparing af
motsvarande indelta belopp, samt
för Gymnasii- och Sclmlas-Staten
i Götheborg 66 T:r 3 fjerd:gr 6
k:pr, såsom in natura utgående,
å 5 Rdr Tunnan, , . 555: 27. —
för Religions- och Barnaundervisningen
i de nya Capellförsamlingarne
uti Vermlands Finmarker,
tillsammans  483: 16. —
anseende likväl R. St., att då, i
den mon nämnde Finmarker hinna
blifva mera bebyggda, invåvånare
derstädes, såsom på andra
ställen, böra sjelfve underhålla
Prest och Klockare samt bidraga
till hvad för Barnaundervisningen
erfordras, ifråga varande
summa endast till nästa Riksdag
å Stat uppföres.
Ersättning lill Upsala Academie,
dels för det årliga anslag af 910
Rdr 32 sk., dess Stallstat före år
1S10 innehaft, dels för andra till
år 181 3 af dervarande Rid-Schola
innehafde förmoner, med 53o Rdr,
eller tills, årligen i,44°i 82. —•
Lunds Academie tillerkänd er*
sättning för år 1809 förlorade
Aflöniugsmedel och Tullfrihets»
ersättning  4oo: 8. —;
Exp. Utsi. Förslag lill and. Siri/v* N:o 4°7- 287
Till E. K. M:ts Nådiga disposition
till förmon för Läroverken i
Riket, enligt R. St;s serskildt aflåtande
underdåniga svaråE.K.Mtts
Nådiga Proposition af d. 27 Febr.
nästlidet år .... 60,000: — —
—  •—  24 en 5: 4- —
för Kyrkors underhåll, dels contant,
dels indelta räntor samtKronotionde-Spannmål,
64,266 Rdr
18 sk., samt efter inflyttning på
Staten af 69,900 Rdr 20 sk., som
förut under anordning utom Stat
utgått  134.166: 38. —
med 7 T:r Spannmål under penningeiön
ä 6 Rdr och 3363 T:r
3i k:pr Spannmål in natura, med
fastställd beräkning af calculationspriset
för nämnde under
Titeln anslagne Spannmål från 5-j
till 5 Rdr per Tunna.
För Gymnastiska Central-Institutet
2,000: — —
för Mechaniska Scholan
3oo: -— —-
för den i Stockholm inrättade
Normal-Sebola lill Vexelundervisningens
befrämjande 2,000: —
utgörande alltså totalbeloppet af
denna Hufvnd-Titels anslag . . . 544,807: 44- 8.
288 Ex/ieditions-Utshottds Memorial, N:o 407.
I sammanhang med hvad om ifrågavarande
Hufvud-Titels reglering sålunda anmäldt blifvit,
och då tillgång icke bör mera saknas å specifique
uppgifter om Clereciets samt Gymnasiioch
Scholee-Staternes från Stats-Verket utgående
aflöning, au för andra Embetsmäns, och deribland
äfven Åcademiernes, för hvilka specifique Aflöniugsslater
redan finnas upprättade; så, och enär
så beskaffade Special-Stater skulle både för en allmän
Öfversigt af förhållandena, då den definitiva
regleringen af Läroverken ifrågakornmer, oell
jemväl i statistiskt afseende för bedömandet af
Boställens beskaffenhet, vara af nytta och vigt,
få till E. K. M:t R. St. Iralnbära den underdåniga
önskan, det vederbörande Embetsverk måtte
i Nåder anbefallas, att intill nästa Riksdag
uppgöra fullständiga Special-Stater för Clereeiets
samt Gymnasii- och Schofaä-Staternes anslag
i Kronotionde och Penningar, samt uppgifter
å Taxeringsvärdet af Kcclesiastique-Boställena.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4°7-
Memorial, med hemställan orri ert förnyad underdånig
Skrifvelse till K. M:tj angående
regleringen af Riks-Statens Tionde Huf vudTitel.
Sedan, genom den sammanfattning af R. H. St:s
beslut, i afseende på Statsregleringen, som in
ne
-
Exptditions-Vishottets Memorial, N:o 4°7» J,c*9
Uehålles i Höglofl. Slals-Utskotlets Betänkande,
Nto 335, med dervid fogade Tabeller, en störte
och bestämdare åskådlighet vunnits af de på
hvarje Hufvud-Titel för serskilda ändamål beviljade
belopp, an som framställde sig genom
bemälde Utskotts förut meddelade serskilda Utlåtanden,
Expeditions-Utskottet nu mera kommit
i erfarenhet om verkliga förhållandet med
U:ne omständigheter, sorn vid afgifvandet af det
Utaf de respective Riks-Slånden derefter godkände
förslag till underdånig Skrifvelse, angående
regleringen af Riks-Statens nu mera Tionde
Hufvud-Titel, undfallit dess uppmärksamhet;
Så har Utskottet icke tvekat om sin pligt, att
inför R, H. St. följande vördsamt framställa:
Å förrberörde förslag, i enlighet hvarmed
Underdånig Skrifvelse jemväl blifvit till K. M:t
expedierad, befinnes Anslaget för Clericie-Staten
Uppfördt till i6G,2 04: 43. 4;
men som från denna summa rätteligen
bordt afdragas .... 2,978: I,
genom rättelse af den sammanblandning,
som egt rum med utgifterna
för Clericiet och Kyrkor,
då altså återstå tG3,226: 2. 3,
hvartill kommer anslag lill liqvid
för Biskopens på Gottland indelta
lori, som, enligt de genom K.
M:ts Nådiga Bref, d. 5 Maji 1824,
Transport i63,2a6: 2. 3.
Bihang t. R. S:s Prof. to:de Sami. a Band. 3 Haft, 37
ago Expediiions-Vtskottets Memorial, N:o 407.
Transport 163,226: 2. 3«
gifne Sfadganden, contant ifrän
Landt-Ränleriet uppbäres, och
förslagsvis blifvit på Slaten uppförd
med . » i,5oo:
så utgör sammanrrde beloppet Rd. 164,726: 2. 3.
Academie- Gymnasii- och Scholas-Statens anslag
är i den underdåniga Skrifvelsen upptaget till
172,143: 1. 1. Dertill kommer ock, enligt R. St:s
beslut, en summa af förut under anordning utom
Stat af 7,2i3: 3i. 5; hvadan, med afdrag af
nedsättningen i förslagspriset å Spannmål 1,121:
16. 6, totalbeloppet af detta anslag utgör 178,235
Rd. 17 sk.
Vidare förekommer, att, uti den ifrågavarande
underdåniga Skrifvelsen, det för Kyrkors
underhåll beviljade anslag blifvit uppgifvet
till
64,266: 18. —
men som dervid icke blifvit iakttagen
en af R. H. St. beslutad inflyttning
på Staten af förut under
anordning utom Statutgångne
69,900: 20. -—
så utgör beloppet tillsammans Rd. i34»i66: 38. —
I stället för det uti den underdåniga Skrifvelsen
upptagne totalbelopp af Hufvud-Titelns
anslag, eller 470H72 Rdr 33 sk. 11 runst., är
nämnde totalbelopp alltså rätteligen Rdr 544>3o7:
44- 3-.
Till nödig rättelse i omförmälde väsendlliga
omständigheter, får Expeditions-Utskottet vörd-.
Etep. TJt sk. Förslag lill tind. Skrifv. N:o 4°8. agt.
samt hemställa, det R. H. St. täcktes uti förevarande
ämne till K. M:t aflåta en förnyad underdånig
Skrifvelse, i enlighet med det förslag,
som härjemte vördsamligen bifogas.
Uti den af R. U. St. justerade §. af Riksdagsbeslutet,
som upptager de vid innevarande
Riksdag beviljade Anslags-Summorna på RiksStatens
IIufvud-Titlar, bar deremot beloppet af
dåvarande Fjerde, nu mera Tionde Hufvud-Titelns
anslag blifvit rätteligen iakttaget; hvilket
Utskottet skolat, i sammanhang med dess ofvan
gjorda framställning, vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den 2 5 Februarii iS3o.
N:o /foS.
Uppl, o, godk. hos Itidd. och Adeln d. 1 Mars i83o.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Slåndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — '—
Rikets Ständers underdåniga Skrif veisej angående
Tull å Hvete.
S. A. K.
-Medelst underdånig Skrifvelse af den 19 i denna
månad hafva R. St. till E. K. M:ts Nådiga
bepröfvande öfverlemnat det förslag till TullTaxa,
hvilket R. St. ansett af behof och serskilda
omständigheter påkalladt; men som dervid
in- och utförsel-Tullen å hvete icke blifvit
föreslagen, utan R. St. uti nämnde Skrifvelse
i underdånighet anhållit, att derom serskildt fS
agr Korp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 408.
till E. K. M. med yttrande inkomma; så hafva
R. St, härmed skolat i underdånighet hemställa,
att, då hvete nu produceras i Sverige
mera allmänt än förr, och utöfver behofvet, men
deremot i ringare mon skall odlas i Finland,
så att någon betydligare import derifrån af detta
sädesslag icke synes böra befaras, E. K. M.
täcktes bestämma Tullen för ifrågavarande sädesslag,
i öfverensstämmelse med de grunder,
som för närvarande äro i England tillämpade,
sålunda; att, när
B:co B:co
i T:a hvete kostar Rd. ro: utbetalas iTullRd. 3:16,
när priset går till ro: 52. 2:52,
ri: 16. . , . . . 2: —•
. ...... r2:— r:r6.
*«•««♦• 12# 52» »•«•» 3^’
hvarvid den minsta Tullafgiften skulle stanna,
och hvilken alltid skulle erläggas såsom mini.
mura vid högre pris, och såsom Transito-Tull
vid återutskeppning af utländsk Spannmål,
samt såsom utgående Tull för den Svenska;
att, vid hvetets fällande under medelpriset
ro Rdr B;co, Skyddstullen utginge på så sätt,
att, när
B:co B:co
I Tja hvete kost.Rd. 9: r6. betalas iTullRd.4: —
• ..... . 8,32....... 4* 5®’
... ..... 8; • . . . • . 5:16.
....... 7: r6 6: —
,
6:32 6:32.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v, N:o 4og, ag3
och samma maximitull för alla möjliga lägre
pris.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4°9'
Uppl. o, godk, hos Ridd, och Adeln d. 1 Mars i83o.
Preste-Ståndet d, 3 — —
Borgare-Siåndet d, 3 — —-
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
ett af gifvet förslag till bestämmande af
Tull å Spannmål,
S. A. K.
TJti ett till R. St., angående bestämmandet af
Tull å Spannmål, afgifvet förslag har blifvit
anfördt, hurusom Landtmannens förlägenhet
och deraf härflytande bekymmer, genom den
hastiga omvexlingen i spannmålsprisen från ytterst
låga, vid tillfället af goda skördar, till
öfverdrifvet höga vid inträffande missväxtår,
icke kunna afhjelpas genom uppköp för Statens
räkning, hvilken åtgärd, efter hvad erfarenheten
utvisat, medfört stora förluster, utan att
ändamålet, nemligen jemna spannmålspris, derigenom
kunnat vinnas: att, sedan , till följd deraf,
Allmänna Magazins-Inrättningen, enligt R.
S:ts beslut vid förliden Riksdag, nu mera är
upplöst, och Ständerne förklarat sig icke anse
nyttigt, att Spannmålslager upphandlas förSta
-
2vj4 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrijv, N:o 4°0-
tens räkning, samt år 1828 inträffat, att Sverige
icke allenast egt öfverskott af spannmål,
utan äfven med förmon deraf kunnat afyttra
till Utländningen, tidpunkten nu ansetts vara
inne att stadga sådana åtgärder, som kunde betrygga
Landets invånare emot spannmålsbrist
vid inträffande missväxt och underlätta landtmannens
afsättning af denna dess jords förnämsta
product i goda år, utan prisens oskäliga
ombyten.
Landtmannen bar i synnerhet ansetts sakna
sådana spannmålsköpare, som samla större
lager och derigenom få lika interesse medlandtmannen
emot spannmålsprisens häftiga fall, hvilket
förmenats icke kunna förekommas, så länge
spannmålshandeln är inskränkt till mer eller
mindre närbelägna orters behof för dagen,
då mer eller mindre tillförsel nödvändigt skall
förorsaka ständiga fluctuationer; hvaremot, om
stadga skulle vinnas, spannmålshandeln icke ensamt
borde bedrifvas af Åkerbrukaren och Minuthandlaren
för fyllande af dagliga behofvet,
utan förnämligast af Grosshandlaren, som med
större capital speculerar ej allenast på inhemska
behofvets fyllande vid inträffad brist, utan
äfven på Utländningens förseende med denna
nödvändighetsvara, då det lönar sig, men att,
om ett i detta afseende lämpligt system skulle
kunna verkställas, det måste ordnas på det sätt,
att äfven utländsk spannmål, under vissa oföränderliga
restrictioner, kan få ingå i köpmannens
större beräkningar.
Exp. TJtsli. Förslag till imV. Shrifv. K:o 409. 3g5
Detta syftemål har likväl ansetts alldeles
icke kunna vinnas, så länge tullen å spannmål
är underkastad godtyckliga, obegränsade förändringar,
hvarunder köpmannen aldrig vågade
ingå i större upphandling, aldraminst af utländsk
spannmål. För att bereda möjlighet och
säkerhet för en stadgad fortfarande spannmålshandel,
har föreslaget blifvit, att Tull-Taxan på
spannmål måtte uppgöras efter de grunder,
hvilka nedanstående tariff anvisar, och för närvarande
äro i England tillämpade, nemi.: när
B;co E:co
1 T:a Hvete kost. loRd. utbetalasi TullRd.3: 16.
1 T:a Råg . . 8 2:53.
1 T:a Korn . . 6 2: —
1 T:a Hafra . 4 1:16.
När priset går till 10: 3a. betalas i Tull Rd. 2:52..
...... 8. 32. ...... 2: ■
. , . . . . 6:52 1:16.
4* 5^* • * - • • • —— 32.
När priset går till 11: 16 2: —
9: 16 1:16.
7: 16 —
...... 3* tå, ...... — 24*
När priset går till 12 Rd. betalas iTull Rd. 1:16.
• ••••• IO ••••«.«• 5^*
8 — 24.
6 ...... , —16.
296 Jixp. UtiJi. Förslag tili una. ö'hriJ-V, N:o .^OQ,
B:co B:co
När priset går tillRd. 12:52. bet. i Tull Rd.— 32»
. . . .... 10:32 —24.
« « . . . . • 8- 52. . , , . . —16.
6:32. ..... — 8.
hvarvid den minsta Tullafgiften skulle stanna,
och hvilken alltid skulle erläggas såsom minimum
vid högre pris, och såsom Transitotull
vid återutskeppning af utländsk spannmål, samt
såsom utgående Tull för den Svenska.
Yid Spannmålens fallande under medelprisen,
10 Rdr Banco för Hvete, 8 Rdr för Råg,
6 Rdr för Korn och 4 Rdr för Hafre, skulle
skyddsafgiften utgå på så sätt, att, när
B:co B:co
1 T:a Hvete kost. Rd.9:16. betalasiTullRd.4i —1
1 T:a Råg ... 7:16. ..... 5:16.
i T:a Korn ... 5:16. ..... 2:32*
1 T:a Hafre . . 3:16. ..... 2: —
1 T:a Hvete . . 8:32. ..... 4:32.
iT:aRåg . . . 6:32 4: —
1 T:a Korn . . . 4*32 3:16.
1 Tea Hafra . . 2:32. ..... 2:32.
1 T:a Hvete . . 8! — * « * . . 5; 16.
t T;a Råg . . . 6: — . . . . • 4:32.
1 T;a Korn ... 4: — 4: ~~
lT;a Hafra . . 2;— 3:16*
Fxp. Visit. Förslag till tind. Slrifv. N:o 4°9‘ 297
B:co R:co
1 T:a Hvetekost. Rd. 7:16. betalas iTull Rd. 6: —-
jT:aRåg . . . 5:16 5:16.
lT:a Korn ... 3:16 4:32*
1 T:a Hafre . . 1:16. ..... 4.: —•
1 T:a Hvete . . 6:52 6:32.
iT:aRåg . . . 4:52 —'
l T:a Korn . . . 0:32 5:16.
1 T:a Hafre ■ . —32 4:52,
och samma maximitull för alla möjliga lägre
pris.
R. St., som, vid uppgörandet af det till
E. K. M:ts Nådiga hepröfvande i underdånighet
öfverlemnade project till Tull-Taxa, jemväl
tagit i öfvervägande ofvanuppgifna förslag
till reglerande af Spannmåls-Tullen, hafva funnit
detsamma så förmonligt, att det, när verkställighet
derå kan medgifva?, skulle medföra
Spannmålshandelns stadga och framgång, samt
Jordbrukarens verkliga, deraf icke i ringa mon
beroende fördel; och, ehuru R. St. icke ansett
sig kunna i underdånighet tillstyrka förslagets
antagande nu genast i hela sin vidd, emedan,
1 följd af Handels-Conventionen med Ryssland,
Spannmål från Finland får emot half Tull i
Riket införas; hafva likväl R. St., som, medelst
serskild Skrifvelse af denna dag, till S. K. M.
aflåtit en, i öfverensstämmelse med ifrågavarande
förslag, gjord underdånig hemställan, angående
bestämmandet af in- och utförsel-Tull en
Bihang t. R. S:s Fröt, tolde Sami. 3 Band. 3 Haft. 38
298 Extcp. UtsJt. Förslag till tind. Skdffv. NrO^Oty^1^
å hvete, ansett sig böra förstnämnde förslag i
underdånighet anmäla, med hemställan, att, då
förändrade omständigheter sådant medgifva, E.
K. M. täcktes åt förslaget i sin helhet lemna
den Nådiga uppmärksamhet och den tillämpa
ning, som R. St., för deras del, anse detsamma
förtjena.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o 41°-
Upp], o. godk. Ii os Ridd. och Adeln d. i3 Mars i83oi
Preste-Ståndet d, ii — —
Borgare-Ståndet d. i5 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
Salpetergärdens upphörande och ersättning
derför af Tullmedlen och BrännvinsBevillningen.
S. A. K.
Genom Nådig Skrifvelse, af den 11 September
nästlidet år, har E. K. M. i Nåder bifallit R.
St:s, uti underdånig Skrifvelse, den 50 Julii samma
år, gjorda hemställan om Salpetergärdens
upphörande, under dervid fästade vilkor: att
det, samma gärd, enligt Comiterades för Salpeter-Ärendena
senast afslutade Hufvudbok, motsvarande
belopp i penningar 125,985 Rdr 46 sk.
4 rst., eller jemna 124,000 Rdr B:co, anvisades
såsom årligt anslag å Riks-Staten, och att, i hän
-
Exp. U t sk. Förslag till und. Skrijv. N:o 4i°- 2S9
delse antingen detta anslag framdeles skulle in-dragas
eller nedsättas, eller ock Salpeternäringen,
såsom hädanefter, endast ankommande på
enskild idoghet, emot förmodan, i den mon
förfalla, att Kronans årliga behof af Salpeter
icke kunde erhållas, Salpetergärden då å nyo
skulle vidtaga och utgå, på sätt hittills egt rum;
hvarjemte E. K. M. fästat R. St:s uppmärksamhet
derå, att uti berörde \ 24,000 Rdr icke innefattades
det bidrag, E. K. M. uti Dess Nådiga
Proposition, den 29 October 1828, äskat
till Salpeterfondens återupphjelpande.
R St., som uti deras ofvanberörde underdåniga
Skrifvelse förklarat, att, i händelse E.
K. M. i Nåder bifölle Salpetergärdens upphörande,
serskildt anslag komme att af R. St. anvisas
till Salpeternäringens bestånd och bedrifvande,
äfvensom till uppköp af Salpeter, satnt
genom serskild underdånig Skrifvelse, af den 26
nästlidne Februarii, anmält deras beslut, att den.
brist, som möjligen kan uppkomma uti de beräknade
tillgångarne för de vid denna Riksdag
beviljade anslag, må af Riksgälds-Coutoiret genom
lån anskaffas, hafva nu, i öfverensstämmelse
med E. K. M:ts Nådiga Proposition, funnit
godt att för Salpetergärden anvisa en ersättning
af 124,000 Rdr, att utgå af de Statsverket
utaf Brännvins- och Tull-Bevillningen
tillflytande tillgångar, utöfver det belopp, hvartill
de uti Riks-Staten blifvit beräknade. Hvilket,
till svar å den Nådiga Propositionen, R. St. få
i underdånighet meddela; anseende likväl R.
3oo Ejcp. Ut sk. Förslag till lind. Skrif v. N:o 4'o-4ir*
St. den omnämnda Salpetergärden böra, på vanligt
sätt, utgå intill nästa år, då de af R. St.
vid denna Riksdag beslutade Brännvins- och
Bevillnings - Författningar komma att träda i
verkställighet, och med hvilken tid Salpetergärden
jemväl bör upphöra.
Då alltså det emot ofvannämnde 124,000
Rdr svarande belopp, som, enligt Riks-Staten,
skolat inberäknas uti den från RiksgäldsContoiret
till Stats-Contoiret för år 1850 och
följande åren utgående Statsbristsumma nu mera
icke kan eller behöfver af Riksgälds-Contoiret
utbetalas, få R. St. härjemte slutligen i
underdånighet tillkännagifva ; att den från Riksgälds
Contoiret till Stats-Contoiret utgående
Statsbristsumma kommer att utgöra för år 1830
och följanda åren till nästa Statsreglering endast
1,727,200 Rdr årligen.
Rikets Ständer framhärda etc.
\N:o 411-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Mars i83o,
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. g — —
Bonde-Ståndet d. g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Curhusafgiftens fortfarande.
S. A. K.
Uti Nådig Proposition, af den 19 November
Rxp. Ut sk. Förslag till lind. Skri/v. N:o £11. 3oi
1828, har E. K. M:t, efter anförande af hvad
R. St. vid 1823 års Riksdag beslutit, angående
erläggande af en Curhusafgift till veneriska
smittans hämmande, samt E. K. M., för verkställighet
häraf, medelst allmän Kungörelse,
den 10 Mars 1824, förordnat, i Nåder yttrat,
att, då af Sundhets-Collegii afgifna Berättelse
inhemtades, det antalet af veneriske sjuke
år 1827 utgjort 3,393 personer, och vid beräkning
af samtlige Sjukhus Inrättningarne således
varit något mindre, än medeltalet ifrån och
med 1822 t. o. m. 1826, hvilket utgjorde 3529,
men att likväl, på några Sjukhus, antalet år
1827 öfverstigit förenämnde medeltal, funne
E. K. M. detta af Tabellerne närmare upplysta
förhållande uppenbart visa nödvändigheten af
fortfarande kraftiga anstalter till hämmande af
en sjukdom, som dessförutan skulle hafva de
menligaste följder för närvarande och kommande
generationer. Hvarjemte E. K. M., vid
framställning om angelägenheten af Curhusafgiftens
fortfarande, förklarat Sig icke kunna
undgå att tillika ådagalägga, huru nödigt det
vore, att samma afgift äfven måtte användas
att understödja de för helsovården så behöflige
Lazaretten, hvilka för öfrigt i allmänhet voro
förenade med Curhusen genom gemensam styrelse,
läkarevård, betjening och byggnad.
Med afseende härå har E. K. M. i Nåder
behagat tillkännagifva, att, enligt SeraphimerOrdens-Gillets
Berättelse, Curhusafgiften för år
1826 utgjort 102,805 Rdr 35 sk. 5 rst., men
Sos Exp. UtsJi. Förslag till und. Skrif v. N:o 4< u
Lazarettens inkomster blott 28,047 Rdr 53 sk.
5 rst. Banco; att utgifter och afskrifningar uppgått
till 121,641 Rdr 28 sk. I rst. Banco; samt
att de flesta Lazarett alltså voro i den belägenhet,
att de med sina, till större delen af frii
villiga och obestämda afgifter bestående inkomster
icke kunna underhållas, än mindre, fastän
behofvet sådant kräfde, utvidgas och förbättras
på ett sätt, som en väl inrättad Helsovårdsanstait
fordrade. Lazaretten egde icke eller
något grundadt anspråk på understöd af Hospitalsfonden,
enär det med R. St:s underdåniga
tillstyrkan instämmande Kongl. Brefvet, den
10 Sept 1765, innehölle, att Lazaretten skulle
underhållas på Länets invånares egen bekostnad.
Likväl hade, de tider då spannmålsprisen varit
högre och Hospitalens utgifter lägre, i anseende
dertill att deras ändamålsenliga inrättning
ej varit i fråga, Lazaretten af Hospitalsmedlen
erhållit betydliga understöd, hvilket för Hospitalsfonden
haft den menliga påföljd, att dess
capital blifvit betydligen minskadt. Men då,
till följd af de redan år 1824 inträffade låga
spannmålsprisen, Hospitalens utgifter vissa år
betydligen öfverstigit deras inkomster, så att
de endast år 1827, genom de då, med anledning
af 1826 års missväxt och då uppkomne
höga markegångspris, ökade inkomster, kunnat
Jemna Lazaretten understöd med 10,000 Rdr,
samt en påbörjad förbättring af Hospitalsanetalterne
jemväl skulle i sin fortsättning medföra
betydlig tillökning i utgifterne; så har
'Exp. ZJtsL Förslag lill und. Skri/v. N:o 4*0 3o3
E. K. M. funnit, att Lazaretten, med undantag
af några vissa, för hvilka serskilda omständigheter
förekomme, icke kunde påräkna något
understöd af Hospitalsmedlen, åtminstone icke
så länge Hospitalens inkomster äro nödvändiga
för deras tillbörliga underhållande och bättre
organisation.
Af dessa anledningar har E. K. M. till R;
St. gjort den Nådiga framställning, att Curhusaf
giften, sådan den år 1823 af R. St. beviljades,
måtte fortfara att utgå intill nästa Riksdag , att
för Curhusen och Lazaretten gemensamt användas
i den man behofvet fordrar, samt nied iakttagande
af de vilkor och föreskrifter för öfrigt,
som uti É. K. M:ts, pä R. St:s underdåniga Skrifvelse
grundade, Nådiga Kungörelse, af den 10
Mars 182/jj äro intagne.
I sammanhang härmed har E. K. M. fästat
R.. St:s uppmärksamhet på Stats-Verkets ersättningsanspråk
för åtskilliga till några Curhus
gjorda förskott till sammanlagdt belopp äf
11,457 Rdr 31 sk. 2 rst. samt till R. St. i Nåder
öfverlemnat att bestämma, antingen meranämnde
skuld bör af Curhusmedlen gäldas,
samt, i sådant fall, huru dermed skall förhållas
, eller om afskrifning deraf må beviljas.
Hvarjemte E. K. M. slutligen till R. St;s pröfning
öfverlåtit, om icke Barmhertighets-Inrättningar
borde från erläggande af bevillning för
deras egendomar af både hus och jord, ej mindre
i Städerne, än på Landet, åtnjuta befrielse
-
3o4 Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 4r r.
Hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit
hafva R. St. till öfvervägande förehaft,
samt i sammanhang dermed tillika tagit kännedom
om de vid Seraphimer-Ordens-Gillet och
i Biks-Hufvudboken om Curhus-och Lazarettsmedlen
afslutade Hufvudräkningar till och med
1826, jemförde med åtskillige, jemlikt y:de
punkten i E. K. M:ts Nådiga Kungörelse, den
10 Mars 1824» till Riksgälds-Contoiret från LänsStyrelserne
insända Berättelser om Revisionen af
Curhus- och Lazaretts-Räkenskaperne. Härvid
hafva R. St. fästat sin uppmärksamhet på det
förhållande, som äfven af R. 3t:s Revisorer åren
1825 och 1827 blifvit anmärkt, att i dessa
Räkenskaper, likasom uti nästan alla Berättelserna,
Curhus- och Lazarettsmedlen blifvit så
sammanblandade, att deras serskilda belopp icke
kunnat med säkerhet utrönas, äfvensom R.
St. funnit, att redovisningen öfver deras användande
i allmänhet ar gemensamt uppgjord, så
att, med få undantag, det icke synes hvad Curhusanstalten
för hvarje Län årligen kostat, eller
hvad öfverskott den dertill sammanskjutna
afgift lemnat, för att användas i enlighet med
föreskrifterne derom i K. Mits ofvannämnde
Nådiga Kungörelse. Bemödandet, att i dessa
hänseenden vinna säkra upplysningar, har äfven
mött svårigheter derigenom, att flere Läns-St yrelser
alldeles underlåtit att insända RevisionsBerättelserne;
men R. St. hafva emedlertid
trott sig finna anledningen till sammanblandandet
af Curhus- och Lazaretts-Räkenskaperne
der
-
Mjcp, Vtsk. Förslag till tind. Skrift). N:o 4'** 3o5
deruti» att dessa Inrättningar, jemlikt É. K. Mits
Nådiga Instruction af den 17 December 1817»
varit styrde af en gemensam Direction, och att
ej allenast äldre formulairer för Räkenskapertte,
utan äfven det, som åtföljde R. i tis underdåniga
Skrifvelse af den 30 September 1823»
och hvilket, jemlikt Seraphimer-Ordens Gillets»
i anledning äf R. Stis Revisorers anmärkningar,
Ubder dett 6 Februarii 1826, afgifna underdåniga
yttrande» blifvit till allmän efterrättelse
Vederbörande meddeladt, föreskrifvil och medgifvit
ett sådan gemensam redovisning, ehuru,
den uppå R. Stis underdåniga hemställan grundade
didra punkten i Kongl. Kungörelsen» den
lo Mars 1824 uttryckligen stadgar, att denna
afgiFt skall hållas alldeles skiljd från Hospitalens
äldre fonder» hvilket synes förutsätta ett
alldeles skiljd redovisning.
Ehuru alltså de här uppgifne svårigheter
ttiött för en noggrann öfversigt af ämnet, hafva
B. St. likväl funnit» att, då medeltalet af
veneriskt sjuka, enligt Sundhets-Collegii uppgifter,
åren 1824* iö?5 °ch 1826, uppgått till
3,315» samt detta antal» enligt hvad så väl af
E. K. Mits Nådiga Proposition, som SundhetsCollegii
Berättelser inhemtas, år 1827 undergått
endast en obetydlig minskning, fortfarande
kraftiga anstalter för Utrotande af denna
sjukdom ännu äro af nöden» och att följaktligen
den vid sista Riksdag i sådant ändamål beviljade
afgift bör fortfarande utgå.
bihang t, A. S:s Prof. tottie Smmh a Bandi j Haft. 3c)
3o6 Exp. TJtsJs. Förslag till und. Slrijv, N:o
I fråga dernäst om det i E. K. Mits Nådiga
Proposition framställda förslag, att, af
deruti anförda anledningar, ifrågavarande afgift
måtte gemensamt användas för Curhusen
och Lazaretten, i den mon behofvet fordrade,
hysa R. St. den öfvertygelse, att, då samma afgift
från början tillkommit för ett visst bestämdt
behof, så bör äfven bidraget hufvudsakligen
derföre, utan sammanblandning med andra fonder,
beräknas, samt upphöra, om och när det
åsyftade ändamålet vore vunnet. Då derjemte
Lazaretten böra underhållas på Läns-Invånarnes
egen bekostnad, torde det tillhöra deras
enskilda omvårdnad, att, i afseende på den i
och för deras nödvändiga utgifter möjligen uppkommande
brist, förfara efter godtfinnande samt
hvarje orts behof och serskilda förhållanden.
Härtill kommer jemväl, att erfarenheten vitsordat,
det Lazaretten, sedan sista Riksdag, egt
bestånd, utan att mera än året 1827 erhålla det
för dem alla mindre betydliga anslaget af 10,000
Rdr, deraf åter synes troligt, att Lazaretten
kunna bestrida sina oundgängliga omkostnader
med egna fonder och inkomster, jemte de tillfälliga
bidrag, Curhusmedlen lemna efter de
år 1823 om deras disposition härtill gjorda
medgifvanden.
Hos E. K. M. få derföre R. St. i underdånighet
tillkännagifva, det R. St., vid det sjukdomsförhållande
som ännu eger rum, ansett
nödigt bevilja, att till veneriska smittans botande
och hämmande en viss här nedan be;
'Exp. TJtsE Förslag till und. Sltrifv. N:o ^11. 307
stämd afgift må intill nästa Riksdag utgå af hvarje
mantalsskrifven person, men, uppå de här ofvananförda
skäl, icke anse sig kunna annorlunda
medgifva det i E. K. M:ts Nådiga Proposition
ifrågaställa, gemensamma användande
för Curhusen och Lazaretten, i mon af dessas
behof, utaf den så kallade Curhusafgiften, än
att den vid sista Riksdag under vissa vilkor
tillåtna disposition af Curhusutgiherne öfverskjutande
inkomst må, i och för allmänna helsovården,
disponeras på sätt de serskilda föreskrifter,
sorn R. St. för medlens utgående och
användande meddela, närmare utvisa, samt att
R. St deremot funnit ifrågavarande afgift ytterligare
böra utgöras på lika sätt och med
hufvudsakligen enahanda vilkor, som vid 1823
års Riksdag fastställdes, och, för verkställighet
häraf, bestämt följande allmäna stadganden,
nemligen :
1:0 Till veneriska smittans hämmande och
utrotande utgöres årligen, från och med 1850
till och med det år, då nästa Riksdag slutas,
en Curhusafgift af hvarje pei*son, som betalar
mantalspenningar, med ett minimum af i> sk.
och ett maximum af 5 sk. Banco, lika för alla
betalande inom hvarje Län, efter dess behof;
börande afgiften bestämmas antingen till ettdera
af dessa belopp eller deremellan, men må
icke, utan vid högst påträngande omständigheter,
fastställas till det högsta.
2:0 Denna afgift skall utgå, användas och redovisas
inom hvarje Län serskildt, så alt den
3o8 Exp, Utsk, Färsing till und, Skrifv, N:0 41 *•
blifver alldeles skiljd frän Hospitalens och La*
zarettens fonder, sarat Räkenskaperna deröfver,
med förbehåll, att de härigenom inflytande me*
del icke begagnas till andra ändamål, än Cnr.
anstalterne, efter behof och öfverenskommelse
inrättade på ett eller flera ställen inom Länen,
med mindre nämnde medel icke skulle för ve.
neriska smittms hämmande till fulla beloppet
åtgå, då öfverskottet får, efter bestämmande af
de i 3:dje punkten omförmälde Comiterade,
under nedannämnde Läns-Directioners inseen*
de, användas för allmänna helsavården inom
Länet j serdeles vid uppkammande farsoter,
3:0 Inom gine månader efter Riksdags-Beslu*
tets kungörande bör, genom utsedde Socken*
Fullmägtige, hvilka sammankallas af Kronofogden,
inom hvarje Tingslag väljas en De*
puterad, samt af Borgerskapet, inför Magistra*
ten, likaledes en, hvilka Deputerade samman*
träda på den tid och det ställe E. K. M;ts Be*
fallningshafvande utsätter, för att, under Lands*
höfdingens ordförande, besluta, genom öfver*
enskommelse eller votering per capita, deruti
Landshöfdingen eger deltaga, om sammansättningen
till form och personer af den Comité
med nödige Suppleanter, sorn skulle årligen
intill nästa Riksdag så väl revidera och granska
Räkenskaperne, jemte styrelsen och förvalt*
ningen af Curhusinrättningen, som ock derefter
ej mindre utsätta bidraget till Lazarettet
af tilläfventyrs varande öfverskott, än för föl*
jande året bestämma den afgift, som kan er*
Exp, Vtsk, Färsing till imil. Skri/v. N:o 4 * *« 3°9
fordras; hvilka befattningar, om Deputerade
så för godt finna, äfven kunna till Pröfnings*
Comitén öfverlemnas. Städerne Stockholm och
Götheborg anses likväl i dessa hänseenden såsom
serskilda Län,
4;o De från Hospitals- och Lazarettsfonderne
inom hvarje Län skiljda Curhusmedlen an*
vändas af en, jemlikt K. M;ts Nådiga Instruction
för Curhus* och Lazaretts-Inrättningen,
af den 17 December 1817, tillförordnad Direction,
och redovisas årligen inför de, enligt 3;dje
punkten, utsedde Comiterade, hvilka, om de
tillika äro Ledamöter af Pröfnings Comitén, i
de om deras sammanträden utfärdade allmänna
Kungörelser förut erinrade om detta deras serskilda
åliggande, efter skedd granskning af Räkenskaperne
och Förvaltningen, bestämma ej
mindre det bidrag, som af tilläfventyrs varande
öfverskott må användas för öfriga hälsovården
i Länet, än, efter föregången undersökning,
den efter behofvet och inom det i första
punkten stadgade belopp inskränkta afgiften för
följande året; börande ej allenast en serskild
berättelse om nämnde revision årligen tryckas,
utan ock, genom Läns-Styrelsernes försorg, ett
exemplar deraf till hvar Kyrka sändas, att från
Predikstolarne kungöras, samt Seraphimer-Or*
dens-Gillet, Sundhets-Collegium och Riksgälds*
Contoiret deraf undfå hvar sitt exemplar, det
sistnämnde för att Rikets Ständers Revisorer oc h
Bevillnings-Utskottet tillhandahållas; och skall
i dessa tryckta Berättelser äfven utsättas till
3io Exp. IJtsk. Förslag Cili uiid. Skrifv. N:o 41T
hvad
belopp Comiterade bestämt afgiften för
det följande året, hvarefter debitering och uppbörd
af oftanämnde afgift kommer att, på föir
vanligt sätt, tillika med de öfrige Kronoutskylderno
verkställas.
5:0 Räkenskaperne öfver Curhusmedlen skola
upprättas i enlighet med det här bifogade
Formulaire, *) men må ej afslutas förr, än Comiterade
på ofvannämnde sätt bestämt det bidrag,
som må kunna lemnäs till öfriga hälsovården.
Beträffande derefter hvad E. K. M. i Nåder
framställt, angående Stats Verkets anspråk
på ersättning för gjorda förskott till åtskilliga
Curhus-Inrättningar; få R. St. i underdånighet
åberopa deras uti detta ämne, i Skrifvelse af
den urte Nov. 1829, rörande de på öfverskotten
å Stats-Verkets inkomster bestridda utgifter, meddelade
underdåniga yttrande.
Hvad slutligen vidkommer E. K. M:ts Nådiga
Förslag, att Barmhertighets-Inrättningar
måtte från erläggande af bevillning för deras
Egendomar befrias, få R, St. i underdånighet
tillkännagifva, att, då det såsom en hufvudgrund
för så väl den senaste Bevillnings.Förordning,
som för den blifvande Bevillningen, antagits,
att en viss afgift efter värdet erlägges af all
jord, utan afseende på dess natur, hafva R. St.
ansett sig destomindre kunna , utöfver hvad den
nu antagna Bevillnings-Förordning innehåller,
göra något undantag för Barmhertighets-Inrättningar,
som en sådan eftergift, må hända, torde
*) Se Stats- o. Bev.-Utskottens Ber. N:o 87.
'Exp. t]tsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 4l f, 4*2* 3li
leda till enahanda anspråk från andra, med
dessa i ett eller annat afseende jemförliga, institutioner.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 412.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. ia Mars i83o^
Preste-Ståndet ' d. ia — —
Borgare-Ståndet d. i3 — —
Bonde-Ståndet d, i3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise angående
Instruktion för Rikets Ständers Revisorer
öfver Banco-Verket.
S. A. K.
Uti den Instruction, som R. St., vid 1825 års
Riksdag, för deras Revisorer öfver Banco- och
Hiksgälds-Verken uppgjort, och som, genom E.
K. M:ts Nådiga Kungörelse af den 20 Januarii
1824, uppå R. St:s underdåniga anhållan, blifvit
till allmän kännedom och efterrättelse meddelad,
hafva, för hvad Banco-Verkets Revision
serskildt angår, några smärre förändringar och
tillägg funnits behöflige, och R. St. hafva, af
sådan anledning, nu antagit följande af BancoUtskottet
föreslagna
Instruction för Rikets Ständers Revisorer
öfver Banco-Verket.
i:sta Punkten.
Kevisorerne skola, å den i Riksdags-Ord
-
3ii Expi Utsh Porslag till undt, S&rifi), N:ö 4f5»
ningens G8 §. bestämda lid* sammanträda i Banken»
och, sedan de, genom aflemnade Fullmagter
och Förordnanderf, sig legitimerat, lifligen
aflägga samt underteckna följande ed t "Jag N. N.»
utsedd och förordnad att granska Banco-VerketS
Räkenskaper, styrelse och förvaltning, förpligtar
mig härmedelst, att, i öfverensstämmelse med.
R. St:s Beslut, nu och framgent tyst och fortegadt
hålla hvad som rörer enskilde personers
förhållanden till Banken; så sannt mig Gud hjelpe
till lif och själ.’*
u:dra Punkten.
Revisorernes förrättning, 1 hvad Banco-Vefket
angår, skall egentligen deruti bestå i att taga
en noga och behörig kunskap om detta Verks
styrelse och förvaltning efter den tidpunkt, till
hvilken senaste Banco-Utskotts eller Balico-Revisions
granskning redan blifvit sträckt; alt låta
göra sig redo och besked, så af Banco-Fullmägtige,
som af Bankens Commissarier, Fiscals-Embete,
Tjenstemän och Betjening, för allt hvad som
dem antingen till efterlefnad eller till vård och
besörjande ålegat och anförtrodt varit; att uti
ett sådant redofordrande följa, till grund och
rättesnöre, Banco-Ördningen och de serskildt
utfärdade Lagarne, angående Myntbestämningen
och för R. St:s Bank, jemte de Instructioner, Reglementen
och Resolutioner, hvilka redan äro eller
varda af R. St. elier deras Banco-Utskott till
efterrättelse meddelade; att, om något, större
eller mindre, skulle uti Banco-Verkets förvaltning
-
Expt Utsh Förslag till nnd. Shrifv. N:o 4 <2. 3i3
ning vara försummadt eller efteriålet, eller kommet
i olag, detsamma med all sorgfällighet lätta
och i behörigt skick och ordning åtel bringa,
och att uti vigtigare mål och händelser, hvaröfver
Bankens Fullmägtige sig hos Revisorerna
förfråga kunde, gå dem med råd och underrättelser
tillhanda; dock alltid på ett sätt, som är
jemlikt och öfverensstämmande med de i Författningarne
utstakade grunder; varande Fullmägtige
i Banken, å sinsida, skyldige, alt, hvad
Revisorerne, i stöd af R. St:s eller deras BancoTJtskotls
utfärdade Instructioner, och med noga
iakttagande af §. i Riksdags-Ordningen, föreskrifva,
sig till efterrättelse ställa, såsom vore det
R. St:s egen föreskrift.
I afseende på de åtgärder, som, enligt R.
Stts Beslut, åligga Banco-Fullmägtige för att förbereda
allmän utvexling af Silfvermynt från Banken,
och sedermera rörande allt hvad sorn kan
den beslutade Realisationens fortgång oc.h underhållande
befrämja, Lörcl Revisorerne sitt Utlåtande
till Banco-Fullmägtige aflemna.
3:dje Punkten,
Som, efter hvad anfordt är, Revisorernes
förrättning vid Banco-Veiket egentligen har till
föremål att delta Verk öfverse, och alt befordra
gifna Författningar lill en jemn och orubbad
verkställighet, så ega icke dessa Revisorer att
ingå i någon slags disposition af Bankens medel,
under hvad titel och till hvad behof det
ock vara må, utöfver de anordningar, som i t):de
Bihang t. R. S;s Fröt. lotde Sami, a Band. 3 Haft, 4o
3l4 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrijvi. JJ:o 412.
och io:de punkterne omnämnas. Revisorerne
befalla sig icke eller med befordringsmål och
tillökningar i sysslor, löner elier pensioner; hvaremot
deras förrättning tillhörer, dels att sjelfve
göra erinringar vid härutinnan vidtagne åtgärder
och beslut, om de sig dertill befogade finna,
och dels att, på inkoinne besvär, efterse och
rätta, om någon af Betjeningen skulle vara i dess
befordringsrätt för när skedt; upprättelsen likväl
aldrig sådan, att någon, som till en syssla
blifvit befordrad, kan af Revisorerne derifrån
removeras.
4:de Punkten.
Det är Revisorerne obetaget att sjelfve omedelbart
hos vederbörande anmäla förseelser,
som de under förrättningen kunnat finna skäl
alt, antingen emot Fullmägtige, eller Verkets
Embetsmän och Betjening anmärka, och anse af
beskaffenhet, att skyndsamligen böra föranleda
till serskildt åtal.
5;te Punkten.
Hvad Riksdags-Ordningen i 3o:de, 66:te och
^Oide §§, rörande Revisionen vid Stats- Bancooch
Riksgälds-Verken, föreskrifva, samt hvad i
serskildt utfärdade Ansvarighets-Lagar stadgas,
hafva Revisorerne att bokstafligen följa och åtlyda.
6:te Punkten.
Om, vid Revisorernes undersökning, befinnas
skulle, att någon af Bankens Embets- eller
Tjenstemän hade sig utmärkt för serdeles drift,
flit och skicklighet i sine sysslan åtföljande för
-
'Exp. VtsH. Förslag till und. Slrifv. N:o 412. 3i5
rättningar; så, ehuru Revisorerne sjelfve icke
kunna ingå uti någon slags penningebelöning,
är det dem likväl ej betaget att, efter nogaste
bepröfvande, kunna anmäla ett sådant ärende
bos nästföljande Banco-Utskott, såsom ett medel
att uppmuntra förtjensten vid en ansvarig,
trägen och ofta mödosam tjenstgöring.
7:de Punkten.
Vid förrättningens slut låta Revisorerne för
tillkommande Rikets Ständer författa en Berättelse
öfver det verkställda revisionsarbetet och
Verkets befunna tillstånd. Af denna Berättelse,
hvartill justerade Conceptet, med påteckning af
Ordföranden, förvaras vid Revisions-IIandlingarne,
blifva arne exemplar utskrifne, hvilka af
Revisorerne undertecknas. Det ena skall, under
försegling och emot qvitto, genast aflemnas till
Riddarhus-Archivet, och det andra, genom Revisorernes
föranstaltande, ofördröjligen efter förrättningens
slut, befordras till trycket, för att
åtfölja Post- och Inrikes-Tidningarne.
8:de Punkten.
I det öfriga tillförse sig Rikets Ständer deras
tillförordnade Revisorers nitfulla bemödande
att i allo befrämja Banco-Verkets förmon, säkerhet
och bestånd, på sätt, som motsvarar Rikets
Ständers förtroende och gör Revisorerne förtjente
af deras erkänsla och tacksamhet.
9:de Punkten.
Jemte det Revisorerne bestås skjuts efter
fyra (4) hästar till och ifrån Stockholm, komma
samtlige Revisorerne att uppbära traclamenle
316 Escp.Utsli, Förslag till and. Skri/v. N:0 4i3,
af tre (3) Riksdaler Banco om dagen, hvilket
tractamente utgår så viii under den för Revi.
sionsförrältningen bestämda lid (sorn under resan
lill oell ifrån Stockholm, då åtta ^8) mil
beräknas för dagen;) börande hälften af dessa
Revisionskoslnader, efter hvad förut vanligt varit,
af Banken ulgifvas.
iq:de Punkten,
Lämplige arfvoden åt den i och för Revi.
sionsförrättningen vid Banco-Verket anställde
CanoH lie. och Vaklbetjening, ega Revisorerna
att, i mon af arbetets vidd och beskaffenhet, bestämma
samt anordnandet deraf åt Fullmägtige
uppdraga,
Hos E, K, IM. anhålla R, St. i underdånighet,
ali, till efterrättelse för vederbörande, Nådig
Kungörelse matie härom blifva utfärdad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 41$-
Uppl, o, godk. hos Ridd, och Adeln d, 3 Mars i83o,
Presle-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 -' —
Bonde-Ståndet d, 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
Beklädnads- och Bevärings-Directioners
inrättande vid de sä kallade Rusthålls-Regementena,
S. A. K.
V.4 nu påstående Riksmöte har hos R, St:s
Exp. TJtth. Förslag lill und, Sftrifv, N:o 4i3. 317
hemställan blifvit gjord om organiserandet inom
hvarje Indelt Cavalleri-Regemente eller Corps,
äfvensom vid de, efter träffade öfverensstämmelser,
såsom fotfolk nu tjenstgörande Rytterier,
af en Beklädnads- Beväriugs- och Remont-Direction,
hvars åliggande skulle blifva att besörja
ersättandet af casserade eller störtade hästar, äfvensom
af Beklädnads- Bevärings- och Remtygspersedlar,
och sådant allt med användande af
de medel, hvilka af Ruslhållarne genom årliga,
i stället för tillfälliga, sammanskott, borde erläggas.
Med anledning af denna hemställan, hafva
R. St. ansett sig böra inhemta hvad påföljd R.
Sirs, vid 1823 års Riksdag, till E. K. M, i underdånighet
framburna förslag i detta ämne hittills
medfört.
R. St. hafva, af en anställd undersökning
i detta afseende, vunnit den upplysning, att
sedan Ii. K. Mrts och Rikets Krigs - Collegium
i underdånighet sig utlåtit öfver R. Sirs,
den 22 December 1823, till E. K. M. aflåtna
underdåniga Skrifvelse, med förslag till Beklädnads-
och Bevärings-Directioners inrättande
vid de beridne eller till Infanteri förvandlade
Rusthålls-Regemenlen och Corpser, har, till underdånig
åtlydnad af E, K. Mris Nådiga Befallning,
i Skrifvelse, den ip Januarii 182b, benna Ide
Collegium, genom Circuiaire-Bref, den s5 April
samma år, anmodat vederbörande E. K. M:ts
Befallningshafvande, alt, serskildt för hvaije Numer,
höra de Rustande vid berörde Regementen
och Corpser öfver E. K. M:ts, uppå R. St;s uu
-
3i8 Exp. UtsZ. Förslag till und. SJtrifv. N:o 4<3.
derdåniga Begäran, Nådigst Beslutade framställning
om en viss årlig Passevolanceafgift för Beklädnads-
Bevärings- Remtjgs- och Sadelmonderingspersedlarnes
underhållande genom enderlin
förordnad Beklädnads- och Bevärings-Direction.
Af de från E. K. M:ts Befallningshafvande
insända Protocoll öfver med Rusthållarne hafda
Sammanträden, hafva R. St. inhemtat: alt af
3,5o5 beridne och 3,4oo oberidne eller tillsammans
6,900 Numer, hvaraf de så kallade Rusthålls-Regementen
och Corpser i Riket Beslå, den
Nådiga Propositionen blifvit antagen för endast
73 och 5 8:dedels Numer; att högstberörde Proposition,
med vissa förbehåll, som dock alla förena
sig om den årliga afgiftens nedsättning, samt
alt densamma i en del orter måtte med Spannmål
in natura få utgöras, blifvit vilkorligt gillad
af 434 Numer; att, för den betydligaste
styrkan, eller 5,461 och 3-8:dedels Numer, den
Nådiga framställningen mötts af en bestämd vägran
att deruppå ingå; samt att 936 Rusthållare
vid sammankomsterne sig icke infunnit och
således hvarken såsom jakande eller nekande kunnat
betraktas.
De skäl, som af en del Rusthållare anmälda
blifvit, till stöd för yttrad vägran att den erbjudna
Passevolancen antaga, hafva funnits hufvudsakligen
vara: att den projecterade årliga afgiften
(uträknad i förhållande till slitningsvärdet
på ett år af alla till monderingen hörande
persedlar efter gällande pris, samt med antagen
brukningstid, för Cavalleriet_, lill dubbelt emot
Exp. Utsft. Förslag till und. SZrifv. N:o 4*3. 3ig
hvad för Kron-Prinsens Hussar-Regemente i Beklädnadsstat
är beräknadt, samt, för Infanteriet,
till dubbelt emot hvad det nu mera upplösta
E. K. M:ts Eget Värfvade Regemente egt sig i
Stat medgifvet), ansetts alldeles för dryg och betungande,
hvarföre ock de Rustande önskat, att
vid det gamla bekiädnadssättet få förblifva; att
berörde afgift, såsom i penningar bestämd, komme
att än ytterligare öka landets contanta Skattebidrag;
samt alt de Rustande icke ansett billigt
vara, alt den behållning, som vid inträffande
krig kan befinnas i Beklädnads-Direclionens
Cassa, då bör till General-Krigs-Commissariatet
aflevereras.
R. St. hafva derjemte tagit kännedom af
Herr General-Adjutantens för Armeen i sistlidne
November månad till E. K. M. underdånigst
afgifna och, uppå E. K. M:ts Nådigste Befallning,
med R. St. communicerade Betänkande,
hvilket, af sakkännedom och fullständighet lika
utmärkt, hufvudsakligen utgår från samma grunder
med det af R. St. vid 1823 års Riksdag upprättade
förslag, enligt hvilket öfverenskommelsen
om ett nytt beklädnadssätt skulle innefatta en
emellan E. K. M. och de Rustande träffad Passevolance;
och, hafva R. St härvid inhemtat, att Herr
General-Adjutantens Betänkande, genom åtskilliga
jemkningar i de reglementariska detailerne,
har för ändamål alt, i hvad möjligt är, undanrödja
de betänkligheter emot förslagets antagande,
som år ]8a5 nog allmänt hos de Rustande
anträffades, samt att berörde Betänkande jemväl
föreslår nedsättning i den årliga afgifteu,
\
320 Éxp. Ut sk. Förslag till rind. Skri/a. U-.o 4i3,
dels såsom följd af antagna förlängda brukningstider
å vissa Monderingspersedlar, dels ock de*
rigenom, att, uti alternativt bifogade calculer, sådana
mindre effecter, hvilka de Rustande ansetts
böra ega att sjelfve anskaffa och aflemna,
icke blifvit till värden intagna under den årliga
afgiftens belopp.
Ehuru af hvad sålunda utredt blifvit inhemtas,
att den, uppå R. St:s vid 1823 års Riksmöte,
underdånigst framställda begäran, de Rustande
gjorda inbjudning att, genom erläggandet af
en viss årlig afgift i penningar, så under fred
som krig, befria sig från de obestämda och derföre
dubbelt tryckande kostnader, som med Bevärings-
Beklädnads- Remtygs- och Sadelmonderingspersedlars
anskaffning och underhållande
öro löi enade, icke vunnit den framgång, som dermed
åsyftats, förmoda R. St., med öfvertygelse
om nyttan af ifrågavarande anstalt, alt, efter undanrödjmde
eller förminskande, i hvad möjligt
ö.r, af de olägenheter, dem de Rustande af den
nya Inrättningen sig föreställt, en förnyad Proposition
i detta afseende skall af de Rustande
med en större beredvillighet emottagas, R. St.
hafva, för ernåendet af ett så vigtigt syftemål,
ansett verksammast bidraga, om det årliga anslag
till Mondeiingspersedlarnes vidmagthållande
i ständigt brukbart skick, sora af Rusthållarne
till Direclionen lomme att inbetalas, icke
betraktas eller benämnes såsom Passevolance-afgift,
då fråga under fredstid aldrig bör kunna
uppstå om något bidrag af Stats - Verket för
upp
-
■Jlxp. Ut sk. Förslag Ull rind. Slrijv. N:o /fil 341
Uppfyllandet af de förbindelser, som Rusthållaren
ensamt åligga, äfvensom, om detta årliga
tillskott icke utfordras till högre belopp, än som
behofvet oundvikligen kräfver. Att jemväl utsträcka
Direetionens befattning till Remonters
anskaffning, blefve visserligen, efter R. St:s tanka,
på ett högst nyttigt och verksamt sätt ledande
till jemnande af ded olika och oft3St af
hazarden allena beroende utgift för Remonteringen,
som för närvarande träffar de Rustande;
men, då den årliga afgift, som härtill erfordrades,
serdeles om densamma med Beklädnadsbidraget
sammanlades, skulle uppgå till ett belopp,
som sannolikt afskräckte de flesta Rusthållare
från förslagets antagande* samt enär Remonteringen
för de indelta Cavalleri-Regementena
hädanefter, såsom hittills, lärer af de Rustande
hvar för sig besörjas, anse R. St. oundvikligt
vara, alt låta frågan om sältet för Rementeringens
besörjande under fred, antingen
Uppå så kalladt skåf, eller medelst understöd
från en i sådant ändamål samlad Cassa, blifva
Föremål för serskild förening de Rustande emellan,
inom hvarje Cavalleri-Regemente.
Det är med sålunda yttrad öfvertygelse R»
St. hos E. K, M» uilderdånigst anhålla, att en
förnyad framställning måtte, genom E. K. M:ts
Befallningshafvande, varda de Rustande meddelad,
hufvudsakligen innefattande följande allmänna
grunder för den åsyftade Inrättningens lill*
vägabringande:
Bihang t. R. S;s Pro t. sofde Samt. s Band. j ti lif t, 4 *
322 Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 4*2.
i:o Hvarje Rusthållare erlägger årligen i penningar
en, med ledning af senast anskaffade
monderiogskostnad och calculerade brukningstid,
uträknad afgift, till underhållande så väl
af redan befintliga,som till upphandling af erforderliga
nja Bevärings-, Beklädnads-, Remtygsoch
Sadelmonderingspersedlar.
a:o Förvaltningen af dessa medel, för dermed
afsedda ändamål, uppdrages åt en inom hvarje
Regemente ellef Corps sammansatt Direction,
bestående af Landshöfdingen i det Län*
inom hvilket största delen af Regementet eller
Corpsen är förlagd, Regementets eller
Corpsens Befälhafvare, en Ryttmästare ellef
Capitaine samt Fyra Rusthållare, hvilka sistnämnde
de Rustande sjelfve ega alt-hvart fjerde
år utvälja.
3:o Denna nya Inrättning vidtager med året näst
efter det, då ny Mondering till flesta delar
blifvit åt Regementet eller Corpsen anskaffad,
eller ock förr, om de Rustande sådant åstunda,
samt fortfar derefter i femton år.
4:o Regements-Birection uträknar, vid sammanträde
med en från hvarje Esqvadron eller
Compagnie för tillfället utsedd RusthållareFullmägtig,
den årliga afgiftens belopp, i förhållande
tili hvarje persedels, vid sist skedda
anskaffning, utrönta kostnad och af erfarenheten
bestyrkta brukningstid. Denna afgift
erla gges sedermera oförminskad intill del år,
då ny Mondering åter behöfver åt Truppen
anskaffas, hvarefter, på grund af då erhållen
Fxp. TJtsk. Förslag till und. S7<rifv. N:o 4 C- 323
erfarenhet om persedel värden och slilningstid,
afgiftens belopp lör den följande tiden i
ofvan stadgade ordning å nyo uträknas och
bestämmes.
5:o Cassation af de så kallade större Mondel
ingspersedlar, hvilka för närvarande skola
genom allmän beställning anskaffas, kan blott
af dertill förordnad Mönsterherre verkställas;
hvaremot persedlars lagning, samt complettering
af de så kallade mindre Monderingseffecterne,
af Befälet anordnas i öfverensstämmelse
med derom gällande Författningar.
6:o Regements-Direction är ansvarig för ersättandet
eller lagningen, inom derföre bestämda
tider, af de i behörig. ordning casserade eller
till reparation anordnade persedlar, så att Regementet
eller Corpsen i dessa delar af Malerielen
alltid befinnes i marchefardigt skick.
Skulle Direction sådant åsidosätta, åligger Regementets
eller Corpsens Chef alt derom hos
K, M:t ofördröjligen göra underdånig anmälan.
7:0 Persedlarne skola antingen, såsom hitintills,
på Rusthållet, i dertill befintlig och behörigen
unde!hållen Rustkammare, förvaras, eller ock
vårdas på Esqvadrons- eller Compagnie-Rustkamrar,
så vida de Rustande derom öfverenskomma
och den dertill erforderliga kostnad
tillskjuta.
8:0 Det- öfverskott i penningar, hvilket, sedan
ny Mondering blifvit anskaffad, kan i Regements-Direclionens
Cassa befinnas, användes
till nedsättning i Ruslhållarnes bidrag för de
följande åren och ingår således i den uti 4:dc
3a4 Exp. Ues&, Förslag till und. SJirifv. N:o 413,
punkten omförmälda beräkning af den årliga
afgiflcns belopp; hvaremot, i den händelse
brist å inedal för oundvikliga behof något år
skulle uppstå, de Rustande äro förbundne att
det erforderliga tillskottet, i enlighet med Directionens
hos vederbörande Konungens Befallningshafvande
gjorda anmälan och dervid
fogade specifique utredning öfver behofvet,
serskildt aflemna.
O':o Den behållning, som vid utbrottet af ett krig
i Regeinents-Directionens Cassa innestår, är
Rusthållarnes egendom och kan af dem disponeras,
antingen till Monderingspersedlars
anskaffnings- och underhållskostnad under kriget,
eller ock till förvaltning för Regementets
eller Corpsens räkning, intill den tid då, efter
återvunnen fred och Regementets eller
Corpsens återkomst till hemoiten, Direclionens
befattning åter vidtager.
10:0 Vid hvarje Generalmönstiing skola verificerade
medels- och persedels-redogörelser för
den sedan sista mönstring förflutna tid, af Regement
s-Direclion en framläggas till granskning
af dertill af de Rustande utsedde Revisorer,
hvarefter, antingen anmärkningar förekommit
eller icke, i förra händelsen dock med reservation
af den ansvarighet, hvartill anmärkningarne
möjligen kunna 1 laga ordning föranleda,
GeneraBMönsterhei ren, uppå anmodan af
Revisorerne, meddelar Direclionen behörig decharge.
Originala Räkenskaperne, tillika med Revisions-
och Dcaharge-Protocollen, förvaras deref»
Exp. Utsh, Förslag till und, Shri/v, N:o l\i3. 325
ter i Landsböfdinge-Embetets Archiv; men en
bestyrkt afskrift, så väl af Hufvud Räkningen,
sorn af Revisorernes deröfver meddelade yttrande,
bör, genom Konungens Befallningshafvandes
försorg, inom en månad efter mönstringen, till
Kongl. Krigs-Collegium insändas,
j 1:0 I alla öfriga omständigheter, hvilka ej, genom
R. St:s förestående förslag, blifvit efter
förändrad åsigt behandlade, torde innehållet
af den år 182b de Rustande meddelade Nådiga
Proposition å nyo få till dem framställas.
R. St. hafva, i sammanhang härmed, till E.
K. M:ts Nådigste bifall, underdånigst skolat öfverlemna
:
1:0 att, vid Propositionens framställande härom
till de Rustande, E. K. M. täckes, i afseende
å detailerne, göra de tillägg eller ändringar i
hvad dels vid 1823 års och dels vid nu påstående
Riksdag blifvit i underdånighet hemställdt.
hvilka E. K. M. finner att de Rustaudes
sanna fördel, tjenslens bästa oeh iocala
omständigheter, påkalla;
2:0 att antagandet, eller icke, af berörde Proposition,
må blifva beroende af de flesta rösterne
inom hvarje Esqvadron eller Compagnie,
samt att de frånvarande Rusthållarne skola åtnöjas
med de närvarandes genom omröstning
utrönta beslut;
3:0 att, i afseende å sättet och ordningen för
verkställandet af ifrågavarande omröstning, må
iakttagas;
a) att Rusthållarne, Esqvadrons- eller Corn
-
3-i6 Exp. UtsJt, Förslag till und. Skri/v. N:o 4i3.
pagnie-vis, sammankallas uppå Lands-Cancelliet
i det Län, inom hvilket storsta Numerslyrkan
af Esqvadronen eller Compagniet
är förlagd, minst Tre månader efter
den dag Kungörelsen derom blifvit, i de inom
Esqvadronens eller Compagniets stånd belägna
Kyrkor, första gången uppläst;
b) att, sedan följande, genom E. K. M:ts Befallningshafvandes
utfärdade Kungörelse, aljpiant
bekantgjorda
Proposition;
Den, som antager det af K. M. Nådigst framställda
förslag om anskaffning och underhållande
af Manskapets Bevärinss- Beklädnads-
Remtygs- och (vid Gavailerie-Regementena)
Sadelmonderingspersedlar, genom
en dertill förordnad Directions försorg, uppå
de i Propositionen innefattade vilkor, röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej; vinner
Nej, kommer med anskaffningen och
underhållandet af ifrågavarande persedlar
inom N.Esqvadron (Compagnie) äfven framgent
att förfaras, på sätt gällande Författningar
derom föreskrifva ,
blifvit, tillika med den Kongl. Propositionen,
för de Rustande uppläst, omröstning,
med slutna tryckta Sedlar, må, efter en på
senaste Mönsterverk grundad och af MajorsExpeditionen
granskad Uppropslängd öfver
de framställda alternativen, med Ja och Nej,
anställas;
c) att för hvarje helt Rusthåll en röst må af
-
Exp. Vtsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 4i3. 3a7
lemnäs samt följaktligen hvarje Rusthållare
ega att afgifva så många Röster eller
Voterings-Sedlar, sorn hela Rusthåll af honom
egas och underhållas;
d) att, då flera Interessenter finnas i ett Rusthäll,
dem skall åligga att, före den å LandsCancelliet
utsatta Sammankomst, om ett och
samma beslut sig förena, så framt deras
röst, som blott för helt Rusthåll får afgifvas,
skall vid omröstningstillfället kunna
upptagas:
4:0 att, i händelse större eller mindre antal af
de Rustande skulle önska att jemväl till en
Direction öfverlemna bestyret med Remonteringen
och hästarnes utfodring, sådant må
Vara dem i Nåder medgifvet.
Hvad slutligen vidkommer frågan om ett
Serskild Passevolance emellan Krigsfonden och
de Rustsnde, till beredande för de sistnämnde
af en hittills saknad lindring och bestämdhet i
de utomordentliga kostnader, som under ett
fälttåg äro oundviklige, hafva R. St. skolat till
E. K. M:ts Nådigste bifall i underdånighet föreslå
följande Propositioner, som till de Rustande,
blott vid de. liegementen och Corpsen * hvilkas
samtlige Esrjvadroner eller Compagnier s vid
skedd omröstning j uppå den föreslagna Beklädh
adsan si alten för fredstid ingått _, torde, För så*
dant ändamål, få i Nåder framställas till antagande
eller ogillande för hela Regementet eller
Corpsen, genom liesta rösternes beslut vid en,
3a8 Exp. tits?;. Förslag till lind. Skri/v. N:o 413.
i ofvan föreslagen ordning, anställd omrösta
ning.
1 motii. Frän och med början af månaden näst
efter den, i hvilken Regementet eller Corpsen,
eller någon del deraf, uppbryter till fält*
tjenstgöring, samt till och med slutet af den
månad, i hvilken den commenderade styrkan
till Regementets stånd återkommit, erlägga
Rusthållarne, för de commenderade Numren*
till General-Krigs-Commissåriatet, dubbla beloppet
af de årliga afgifter, serskildt för Mon*
deririgspersedlar och serskildt för Remonte*
ringen, hvilka, tinder de nästföregående fem
fredsåren, i medeltal blifvit till Beklädnads-*
och Reirtonterings-Cassorne inom Regementet
inbetaide.
2 mom. Emot denna afgift bestrider Krigsfot!*
den, så länge commenderingen under kriget
fortfar, all den utgift, som med underhållandet
eller ny anskaffning af Hästar, Hästbeslag,
Bevärings- Remtygs- Beklädnads- och
Sadelmonderingspersedlar, varder förenad. I
afseende å hästarnes afmönstring till Kongl,
Maj:t och Kronan samt återlemnande till Regementet
efter återkomsten från fältort, iakttages
hvad gällande Författningar, i afseende
å hästarnes ålder, höjd och öfriga beskaffenhet,
föreskrifva. Monderingen, som,
vid uppbrottet till fältort, bör till K. Mit
och Kronan i fullt brukbart skick afmön6tras,
varder, efter krigets slut, till Regements*
Dire*
Exp. Utsi. Förslag till lind. Shrifv. N:o 4 13. 4 14-
Directionen i lika godt Och mönstergilldt tillstånd
aflemnad, med rättighet för Directidnen
att, i annan händelse; af General-KrigsCommissariatet;
erhålla ersättning i penningar
för hvad sämre ellef bristande kan befinnas.
Hvarom allt Nådig framställning; uppå desi
sa grunder, samt med de tillägg elier förändringar
i de reglementariska detailerne, sorti
af E. K. M. kunna pröfvas nyttiga, måtte tili
Rusthållarne vid de beridne eller afsutne Cävaleri-Regementena
väfda utfärdad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4'4•
Uppl, o, gödk. hös Ridd. oell Ade^n d; 3 Mars i$3o.'
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående
Ledantöters u tvä!j ari de i Beklädnads-Dire*
ctioherne vid de Indelta Infanteri-Regeinentena.
S. A. K.
Nied henstad anledning af vid denna Riksdag
o
gjord anmärkning emot sammansättningen äf
de inom Indelta Infanteri-Regementena redar!
organiserade Beklädnads-Diréctioner, samt då
R. St., för deras del, anse den, genom i af
Bihang t. B. S;s Fröt. io;dé Sami. a Band. 3 Häfti tgt
33o Exp.Utsh Törling till tind. Skrif v. N:o 4 '4> 41'-).
E. K. AT;ts Nådiga Tnstruction för bemäldeDirectioner,
äF den il Julii 1-822, Landsböfdingarne
uppdragna rättighet att tillkalla de tvänne
Rotehållare, som i Diréctionens öfverläggningar
böra deltaga-, skäligen kunna och böra
upphöra, derest Rotehållare hellre åstunda att
desse sine ombud sjelfve utvälja, ffafva R. St.
hos E. K. M. underdånigst skolat begära, att
Landshöfdin-gärne hädanefter icke må, efter egen
pröfning, till Ledamöter i Beklädnads*Directionerne
inkalla egare af roterade Hemman,
så framt ej antingen Regementets Rotehållare
försummat eller m^andragit sig a(t sina Representanter
inom anirectionen sjelfve utse, eller
ock de valde ombuden, ehuru vederbörligen
och inom lämplig tid kallade, uraktlåtit
att vid Directionens sammanträden sig infinna.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4i5.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adéln d. 3 Mars i83o.
Preste-Ståndet d, 4 — —-
Borgare-Ståndet d. 4 —- —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angåeny
de den till granskning af utfärdade Författningar.
, rörande Rustnings- och Roteringsför
bindels erne, nedsatta Comité.
S. A. K.
Sorn, tinder handläggningen af vid innevarande
Exp. Utsi. Förslag till nnd. Skrifv. N:o4>5,.4iG. 331
Riksdag väckta frågor, e] mindre om R,e vrirings-,
Beklädnads och Remon tering*- Direction ers inrättande
vid de så kallade Rusthålls-Regementena ,
än om förtydligande eller förändrande af d,e om
Rust- ochRotehåliares förbindelsertidefterannan
utkomna stadganden* R. St. inhemtat, det E K.
M. redan i Nåder täckts förordna en serskild
Comité, att samla och granska alia i äldre och
senare tider utfärdade Författningar, rörande
Rustnings- och Roteringsförbindelserne, af hvilken
Comités arbeten ett förslag till jemlikhet
och bestämdhet i föreskrifter är att i dessa delar
fösvänta; hafva R. >t. ansett sigj böra inför
E. K. 52. frambära den underdåniga önskan, att
berörde Comité måtte erhålla Nådig befallning
att fortskynda det Comitén iemnade vigtiga uppdrag,
samt l&t E. K. M., vid pröfning af Comiténs
förslag, täcktes fästa allt det afseende å
Rust- och Rotehållares behof af lindring, bestämdhet
och en jemnare fördelning af för närvarande
åliggande förbindelser, sorn, utan minskning
i Regementenas tjenstbarhet och utan
Stats-Verkets betungande, möjligen lemnäs kan.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 416,
Uppl. oi godk. hos Ridd. och Adeln d, 3 Mars i83o.
Preste-Slåodct ti. 4 — *—
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Boiide-Ståndet d. 5 •— —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i frågan
33a Éxp. Vith, Förslag till tind. Skrifv. N:o 4l6.
o/n yrkad jemkning af Rotering.sl/esvärel vid
Vesterbottens Regemente.
S, A, K.
Sedan, med anledning af yäcfet fråga om en
jemnare fördelning af Roteringsbesväret vid
Vesterbottens Regemente, R. St., vid 1818 års
Riksdag, uti Skrifvelse, den 17 April samma
Sr, i underdånighet anhållit, att E. K. M. tacktes
i Nåder förordna vissa Comiterade, hvilka,
enligt erhållande Nådig Instruction, borde unT
dersöka Hotéringsverket för nämnde Regemente
och jemkning deruti föreslå: samt E. fc. M.,
i Bref härom till E. K. M:ts och Rikets Krigsoch
Kaimar Collegier, den 50 November 1819,
i Nåder yttrat, det E. K. M. redan, under den
16 April 1818, föreskrjfvit de förberedande åt->
gärder, hvilka borde föregå en allmän Rotejemkning
i Vester- och Norrbottens Län, samt
ätt E. K. M. funnit, innan berörde Nådiga Förordnande
blefve fullgiordt, några ytterligare åtr
gärder härvid icke vara att vidtaga; så, och då
Rikets år 1825 församlade Ständer af sistberörde
Nådiga Skrifvelse inhemtat, det E. K. M. väl
icke afslagit deras begäran om jemkning i Rote!
ingen vid Vesterbottens Regemente, men likväl
dervid fästat vilkor, sorn till en aflägsen
framtid rtjåste fördröja verkställigheten deraf,
tilikännagåfvo R. St., i underdånig Skrifvelse,
den 8 December sistnämnde år, att, enär Rotehållarne
vid Regementet varit och ännu voro
lidande genom Roteringsbördans ojemna för
-
Exp. Vltfi. Förslag till lind. Skrifv. N:o 416-
delning och saknaden af det biträde från de i senare
tider skattlagda lägenheter, hvilket för mer
än ett halft århundrade sedan blifvit dem lofyadt,
funne R. St. billighet och rättvisa fordra,
att detta lidande icke mätte ännu mera förökas
genom aflägsnande af tiden för den hjelp, som
väntades, och genom inskränkning i det understöd
från Nyhemman, hvarom Rotehållarne
jemväl erhållit Nådig försäkran; fich förnyade
fördenskull R. St. deras underdåniga anhållan,
det E. K. M. täcktes om fiftanamnde 10-  tejemknings skyndsamma förelagapde i Nåder
låta besörja.
Under anmälan derom, att Rikets sist församlade
Ständers qmförmälde underdåniga begäran
ännu icke blifvit till verkställighet befordrad,
har nu å nyo framställning blifvit gjord
om orättvisan deraf, att de skattlagde men oroterade
Hemmap, hvilka borde i ständig rotering
ingå, i stället att uppfylla sin verkli ga skyldighet
till förstärkande af de gamla Rotarne, till
Stats-Verket erlägga rotefrihetsafgift; på grund
hvaraf blifvit yrkadt, att R. St. måtte ytterligare
i underdånighet anhålla om detta ärendes skyndsamma
behandling, samt att tillika den till Staten
redan influtna rotefrihetsafgiften måtte till
Rotehållarne utbetalas, till ersättning för deras
under tiden öfvergångna lidande.
R. St., som, geuom de i anledning häraf
infordrade underrättelser, inhemtat, att R. St:s
förenämnde underdåniga Skrifvelse, af den 6
December 1823, blifvit af E. K. M., genom
334 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif*. N:0 4l6
Nådig Remiss, af den 17 Jänuarii 1824» öfverlemnad
till Krigs- och Kammar-Collegierne, att underdånigt
Utlåtande deröfver afgifva, hvilket
dock icke förr, än den 4 sistförflatne Novemberi
till E. K. M. inkommit, hafva jemväl förskaffat
sig kännedom af detta underdåniga Utlåtande,
och deraf funnit, hurusom bemälde
Collegier förklarat sig, eFter granskning af det
i R. ät:s sistnämnde underdåniga Skrifvelse, till
stöd för Rotehållarnes anspråk på lindring i
de dem åliggande besvär, åberopade 1767 års
Roteringsverk samt Kongl. Brefvet den 9 September
1801, icke kunna af deras ordalydelse
finna anledning till den slutföljd, R. St, deraf
dragit, enär de deruti innefattade stadganden,
enligt Collegiernes tanka, förutsätta "de gamla
"Rotarnes behof af understöd i grund af dem
"ålagd för hög rotering, såsom eib ■vilkor för
”nja Hemmans till tiel ning till hjelp i roterings”besvciret,
samt utan behörig och noggrann wieder
sökning örn de gamla Rote-Hemmanens be”skaff
enhet och för mönerj som förmenas vara
"till understöd berättigade, detta behof omöjli”gen
kan uU'önas”. Hvadan ock Collegierne
ansett sig böra underdånigst hemställa, ”att den
"allmänna rotejdmkning, hvarom R. St. väckt
"fråga, som det vill synas, i vidsträcktare måt"to,
än ortens invånare sjelfve önska, må anstå,
"intilldess afviltringarne samt dervid skeende
"reglering och skattläggning af hemmanen, åtminstone
till det mesta, för sig gått inom de
”Socknar, som i Rotehåilet deltaga.”
Exp. Vith. Förslag till und. Slrifv. N:o 416. 33ö
Lika med de Kongl. Collegierne4 anse väl
R. St., att en undersökning af de nu varande
Stamrotarnes beskaffenhet och förmoner bör
föregå tilldelandet af det understöd genom
nyhemtnans inrotering, hvartill svaga Rotar
kunna finnas berättigade, men kunna deremot
icke instämma i den Förklaring af 1767 års
Roterings-Verk samt Kongl. Brefvet den 9 Sept.
1801, hvari Collegierne trott sig böra ingå, enär
R. Sr. nu, i likhet med hvad under föregående
Riksmöten blifvit yttradt, finna af berörde
Handlingars ordalydelse och syfte böra
följa, att icke någon viss del af de sedan år
3765 upptagne och skattlagde Nybyggen, utan
alla sådana lägenheter, utan undantagf'böra till
ordinarie noteringens förstärkning vid Vesterbottens
Regemente användas.
Med sådan öfvertygelse hafva alltså R. St.
skolat i underdånighet förnya deras, vid 1823 års
Riksdag, gjorda anhållan om skyndsamt företagande
af en jemkning i roteringen vid Vesterbottens
Regemente, samt följaktligen att en
Rotejemknings-Commission af personer, dem E.
K. M. täckes i Nåder förordna, och deraf åtminstone
hälften torde i Nåder utses bland ortens
jordbrukande invånare, ju förr desto hellre
måtte blifva sammansatt, med Instruction
försedd, och anbefalld att arbetet ofördröjligen
och med skyldig ordning och drift företaga;
samt att det nya Rotejemknings-Förslaget, åtföljdt
af Krigs- och Kammar-Collegiernes jemte
vederbörande Landshöfdingays deröfver af
-
33G Jiap. Uuk. Förslag cili rind. Shrifv. N:o 4'G.
gifna titlåtanden, mätte, vid nästinträffande Riksdag,
varda K. St. i Nåder förelagdt, till deri
åtgärd, hvartill 8ö §. hégeringsförmen föranleder.
Vidkommande åter yrkandet, att den till
Staten redan influtna Rotefrihetsafgift må till
Rotehållarne ötbetalas, få R. St. i underdånighet
tillkännagifva, det R, St. icke funnit skäligt
dertill lemna bifall, men likväl ansett billigheten
fordra, att, vid det ytterligare uppehåll,
intill nästa Riksdag, söm ined Rotejemkhingen
inom Vesterbottens Regemente kommer
att ega rum, Rotehållarne icke lemnäs i saknad
af allt understöd, och derföre anslagit den af
Nyhemman inom Vester- och Norrbottens Län
under följande år erläggande rotefrihetsafgift,
hvars belopp, enligt 1827 års i Kongl. Kammar-Rätten
förvarade Landsbööker, för samma
år utgjorde: i Vesterbottens Län 743 Rdr
1 sk. 9 rst. och i Norrbottens Län 954 Rdr
4 sk. 11 rst., eller tillsammans 1,697 Rdr 6 sk.
8 rst., att, från innevarande års början och intilldess
det nya Rotejemkningsförslagéi kan hilina
upprättas, pröfvas och fastställas, till understöd
för Stamrotarne vid Vesterbottens Regemente,
dem emellan fördelas, efter de grunder,
sorn af Rotehållarnes dertill utsedda Ombud
kunna, vid gemensam öfverläggning med
É. K. M:ts Befallningshafvande i båda Länén,
öfvefenskommas och bestämmas, med ledning
af en på lofialkännedom stödd uppskattning af
hvarje
Fxpediti onS-XJ isko C tets Memorial, N:o 4T7- 337
hvarje Rotes mer eller mindre behof af ett sådant
Understöd; Varande den härtill erforderliga
summa af circa 1,600 Rdr B:co uppförd bland de
extra anslag, som af Riksgälds-Contoiret komma
att hållas Stats-Contoiret tillhanda.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 4>7‘
Memorial, angående expediering af R. St:s underdåniga
Skrifvelsemed förslag till Brönnvinsbrännings-Förordning.
A
Sedan, vid Expeditions-Utskottets förslag till
R. Stts underdåniga Skrifvelse, med ny Förordning,
angående Bränn vinsbränningsrät tigheten,
den erinran blifvit af Välloflige Borgare-Ståndet
gjord, att 15 §:n af Kongl- Kungörelsen i
samma ämne, den 19 Maji 1824, borde, i öfverenstämmelse
med R. St:s redan fattade beslut,
bibehållas uti den nya Författningen, och
Expeditions-Utskottet, i anledning deraf, medelst
Memorial, N:o 598, hos R. St. hemställt,
huruvida icke den af 5:ne Riks-Stånd justerade
och godkända underdåniga Skrifvelsen Ange till
Herrar Talmäns underskrift expedieras, för att
derefter till K. M. insändas, så har Välloflige
Borgare-St ån det, genom meddelad t Pr otocolls- Utdrag,
förklarat sig sådant icke tillåta; men som
Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördi*
ge Preste-Ståndet samt Hedervärda Bonde-StånBihang
t, R. S:s Fröt. 10:de Sami. 2 Band. j Käft,
338 Exp. UtsL Förslag till nnd. SArifv. N:o 4r 9*
♦
det* genom likaledes aflåtna Protocolls-Utdrag,
till Utskottets ofvanberörde hemställan lemnat
bifall, har Utskottet, vid sådant förhållande,
icke ansett sig ega att den ifrågavarande Handlingens
expedierande fördröja; titan varder densamma
nu till Riks-Ståndens Herrar Talmäns
underskrift öfve^lemnad. Hvilket, jemte anledningen
till denna åtgärds vidtagande, ehuru af
Välloflige Borgare-Ståndét vägrad t, Expeditions -  Utskottet härmed skolat vördsamt anmäla.
Stocholm den 2 Mars 1850.
”N:o 4^8 innehåller endast ett handbref
från Herr Ordföranden i Expeditions-lltskottet
till Herr Ilof-Cancelleren och tillhör således
icke Bihanget till R. St. Prot.”
N:o /f19-
Uppl, o. goijk. hos Ridd. och Adeln d, 3 Mars 183ö.
Preste-Slåndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af 'verkställd granskning af de?i sä kallade
Lappmarks Ecclesiastipue^Fonden.
S. A. K.
Till Stats.Utskottet hafva blifvit öfverlemnäde
Lappmarks Ecclesiastique^Fondens Hufvudböo
-
Exp. UtsA. Förslag till anel. SArifv, N:o4ig, 4ao< 33g
ker med tillhörande Verilicationer jemte E. K.
M:ts Nådiga Bref, för åren 1825 och 1826;
vid granskning hvaraf befunnits, att Räkenskaperna,
hvilka förut undergått revision i Kammar-Rätten,
blifvit förde med ordning och redighet
samt af fullständige Verilicationer beledsagade;
äfvensom att vid dispositionen af
medlen icke något varit att erinra. Hvilket
R, St. härigenom få i underdånighet anmäla.
RFikets Ständer framhärda etc.
N:o 4%°-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 3 Mars i83o.
Preste-Slåndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
arrendet för Skellnora Kungsgård.
S. A. K.
Nuvarande Arrendatorn af Skellnora Kungsgård
i Stockholms Län, Lieutenanten J. IV. af Uhr,
som redan år 1828, eller efter första arrendeårets
förlopp, hos E. K. M. i underdånighet
anhållit om nedsättning i samma års arrende
från 249’J Tunnor Spannmål, hvartill det vid
senast hällne Auction uppgått, till 50 Tunnor,
eller det bélopp förre Arrendatorn årligen erlagt,
men till hvilken anhållan E. K. M. ej
3jO, Exp. Utslt. Förslag till and. Skrifv. N:o fao.
funnit skäligt lemna bifall, har uti sistlidne December
månad till E. K. M. ingifvit ytterligare
underdånig ansökning, deruti lian på anförde
skäl anhållit om arrendebeloppets nedsättning
från 249^ T:r till 200 T;r årligen.
Denna underdåniga ansökning jemte vederbörande
Embetsverks deröfver i underdånighet
afgifna Utlåtanden, hvilka Handlingar E.
K. M., genom Nådig Remiss, den 50 sistlidne
Januarii, till Stats-Utskottet öfverlemna!, hafva
R. St., efter deraf från Utskottet erhållen del,
i öfvervägande tagit och hvarvid, i anledning
af härvid förekomne skäl och omständigheter
samt i likhet med hvad uti flera dylika fall vid
denna Riksdag blifvit medgifvet, R. St. ansett,
att Lieutenanten J. U. af Uhr må berättigas,
att Midfastan år 1851 frånträda arrendet af
Skellnora Kungsgård med befrielse för honom
och löftesmännen att ansvara lör den minskning
i arrendesumman, som genom ny Auction
kan uppkomma, men med åliggande, dels för
Arrendatorn och hans Löftesmän att fullgöra
alla genom Arrende-Contractet åtagna förbindelser
från tillträdet intill nämnde tid, och dels
för den förstnämnde, att inom den tid, som E.
K. M. behagar bestämma, gifva tillkänna, huruvida
han vill begagna den honom nu förunnade
rättighet, så att Kungsgården må i vederbörlig
ordning å nyo hinna utbjudas å Arrend
e-Auction, för att tillträdas den 14 Mars
1851. .
Hvilket R. St., i anledning af E. K. M;ts
Exp. Utsk. Förslag till and. Skrifv. N:o 410> fat. 3.jI
högstberörde Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 421-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adaln d. 3 Mars i83>o.
Preste-Ståtidel d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d, 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
grunders uppgörande för regleringen af
Idof-Stats-Pensioner.
S. A. K.
I anledning af gjord framställning om nödvändigheten
att stadga vissa grunder för att, vid
framtida regleringar af Hof-Stats-Pensioner, tjena
till ledning och efterföljd, hafva R. St., sorn
icke äro i tillfälle att känna de serskilda förhållanden,
som vid denna frågas behandling möjligen
böra komma i öfvervägande samt för öfrigt
tiden nu icke eller medgifver att derom från vederbörande
infordra fullständiga uppgifter, ansett
sig, på det någon ledning må finnas för R. St.,
i de fall, då beviljandet af Pension för afgångne
Kongl. Personers Hof-Stats-Personal kan ifrågakomma,
härigenom böra i underdånighet
anhålla, det ett Förslag, som upptager de till
Kongl. Hofven hörande Embets- och Tjenstemäns
samt Hof-Fruntyjuners och Betjenings ser
-
34 3 Exp. Vt sk. Förslag till nnd. Skri/v, N:o 42 ’•
skilda befattningar, jemte de Pensionsbelopp,
som anse» lampliga, mätte varda upprättadt och
till R. St;s granskning vid nästa Riksdag öfverlemrilfdt.
Rikets Ständer framhärda etc.
STOCKHOLM, t83o.
kos Cair Ab. Pihl.
