# ID: svediakorp-gov1908
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 131,628
# sentences: 4,944
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll
vid
Lagtima Rihs dagen i Stochholm »
Åren 1828, 1829 och i83o.
Cioitire Samlingen,
innehållande
Expeditions-Utskottets Memorial och Utlåtanden
samt Förslag till Rikets Ständers underd,
Skrifvelser till Kongl. Maj:t, jemte
Riksdagsbeslutet.
Andra Bandet.
STOCKHOLM, i83o.
Kongl. Ordens-Boktryckeriet.
IV-o 238.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Förslag till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
reglering af RiksStatens
Åttonde HufvudTitel.
S. A. K.
I afseende på RiksStatens Åttonde HufvudTitels
anslag, hafva R. St., vid innevarande Riksdag,
efter iakttagande af hvad E. K. Maj:ls Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
jemte serskilda inom RiksStånden väckta
Motioner och förhållandena i öfrigt ansetts föranleda,
vidtagit följande reglering, nemligen:
i:o Till lyshållning med flera
utgifter för Kronans publika
Hus i Stockholm
Accords-förskott och
2:0
er
sättningar
3:o Fångars skjuts, underhåll
medicamenter m. m. . .
4:o Remisslage
5:o Observations- och Upp
börds-Procenter ....
6:0 Mantalsskrifnings-Provisio'
XlCt* e » « é « e é «
7:0 Restitutioner ....
4ooo:
6000: —■ —
160,000: — —
35oo: -— —«
10,000: — —
io,5oo: — —
4ooo: — —•
4 Exp. Utsi-, Förslag till und. Skrif v. N;o 238-
8:0 Byggnader och reparation
ner i Stockholm :
för Kongl. Slottet . , ,
för öfriga publika Byggnader
i Stockholm . 1
9:0 Byggnader och reparationer
i Landsorterne....
med derunder beräknad ordinarie
Ränta, 964 R:dr 4°
sk. 6 rst., och Tionde, 4
R:dr 34 sk. 6 rst.
40:0 Städers friheter ....
med 11,667 R:dr 8 sk. 5 rst.
ordinarie Ränta och 285
R:dr 27 sk, 9 r£t. Tionde
derunder*
11 :o Gästgifvares friheter . .
deraf 8617 R:dr 1 sk. 4 rstutgöra
ordinarie Ränta och
3 R:dr i3 sk. 6 rst. Tionde
42:0 Färjor och Färjekarlar
deraf 96 R:dr 38 sk. 2 rst.
belöpa såsom ordinarie Ränta
och i4 R:dr 8 sk. 3 rst,
såsom Tionde.
13:o Tiondeprofvare ....
x 4:o Spinnhuset i Stockholm
15:0 Spinnhusen i Landsorterne
«»•***••
x 6:0 Flyinge Stuteris dagsverks
ersättning
*
17:0 Hingstpraemier ....
x8:o Extra utgifter ... . .
25,ooo: — —■
37,000: — —>
35,969: 37.—'
3c,651: a5. 8,
8620: 14. 10,
x 1 o: 46. 5.
455: 3o. —*
8000: —- —
15,ooo: —
x 584: 8. —
3807: 25. I I.
100,000: — —
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift-, N:o 238. S
19:0 Barnmorskors underhåll,
807 Tunnor 5TT5 Kappar
KronoTionde-Spannmål, å 5
R:dr Tunnan  1535: 38. 3,
20:0 Strömsholms Stuteri . . 5421: 3i. 7.
hvaraf i penningar 4*5: 25.
10; Ordinarie Ränta 1001:
10. 9., eller efter förvandling
5qo6: 5. 9.
21:0 ......... 8000. —
för att med 1000 R:dr disponeras
till de nödvändigaste
löneförbättringar "åt de vid
Stuterierne varande Tjenstemän
och Betjente, samt återstoden
till liästafvelns förbättrande
användas, på sätt
E. K. M. i Nåder finner
lämpligast och ändamålsenligast.
22:0 Till Salpeter-näringens
upphjelpande 70,000: — —
28:0 Ersättning af jordförluster
genom Götha och Södertelje
Canal-anläggningar .... booo: — —■
Då utbekommande af det anslag af 6 R:dr 4o sk.,
som Ramlösa Brunn åtnjutit, icke på längre
tid ifrågakommit, har beloppet blifvit på bestämda
Statsutgifter uteslutet, utan att likväl
den slutsatis bör häraf dragas, att vederbörandes
rättighet ansetts gått förlorad, i afseende
på medlens utbekommande efter derom i behörig
ordning skeende anmälan j kunnande, i sist
-
6 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. iV.-o 238, 239.
nämnde fall, denna utgift bestridas af det å
denna HufvudTitel till Restitutioner förslagsvis
uppförda anslag af 4000 R:dr.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o z3g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 No v. 1829*
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 2-5 — —*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
ett af StatsVerkets öfver skottsmedel
beviljadt belopp till ombyggnad af
Lejonbacken vid Stockholms Slott.
S. A. K.
Med anledning äf E. K. Majrts, uti Dess, den
i3 November 1828, till R. St. aflåtna Nådiga
Proposition, angående StatsVerkets tillstånd och
behof, gjorda framställning, att, sedan efter befunnen
otillräcklighet af det, för ombyggnad af
den så kallade Lejonbacken vid Kongl. Slottet
1 Stockholm, år 1823 utaf R. St. beviljade
anslag, E. K. M. nödgats för arbetets bedrifvande
låta genom Dess RiksMarskalksEmbete
upptaga lån till belopp af 155,847 ^:<^r ^4 s^*
2 rst. Banco, E. K. M., för arbetets fullbordande,
icke funne annan utväg, än att R. St.
på en gång anvisade medel till godtgörande af
Exp. Utsi. Förslag till uncL Skrif v. JS:oiZ9, 240. 7
den först beräknade kostnaden, 120,000 R:dr,
emot det att återstående kostnaden för ifrågavarande
arbetes fullbordande, på förut stadgadt
sätt, bestriddes af Kongl. Slottets Byggnadsanslag,
hafva R. St. beslutit, alt, af de till Lejonbackens
ombyggnad npplånte medel, 120,000
R:dr Banco varda godtgjorde, att från RiksgäldsContoiret,
i mon af behof, utaf StatsVerkets öfverskottsmedel
utbetalas; med tillkäanagifvande
hvaraf R. St. få hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, så väl att det återstående arbetet med
Lejonbackens ombyggnad inskränkes inom det
dertill af E. K. M. bestämda årliga anslag, som
äfven att det Embete, hvilket det tillhör att
antingen uppgöra eller granska Byggnadskostnadsförslag,
varder försedt med sådan Instruction,
ätt origtiga beräkningar och, i följd deraf, missledning
vid Byggnadsarbetens företagande icke
mera så ofta må ega rum.
Rikets Ständer framhärda etc.
iV.‘« a4°‘
Uppl. oell godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov 1829»
Preste-Ståndet d. 18 —
Borgare-Ståndet d. 20
Bonde-Ståndet d. 25 •"
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse<V£
8 Exp. Utsi. Förslag till lind. Skrifa. N:o 240, 24l
gående
reglering af Riks-Slatens Nionde
Ilufnjud-Titel.
S. A. K.
Efter behörigt öfvervägande af hvad så väl E.
K. Maj:ts Nådiga Proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof i afseende på Nionde
Hufvud-Titeln, innehåller, som äfven af hvad
förhållandena i öfrigt funnits föranleda, hafva
R. St. å denna HufvudTitel anvisat, att, i nion
af behof, utaf E. K. M. disponeras för åkerbruket,
handeln och näringarne 114,348: 3o: 6.
samt för att uteslutande användas
till utflyttnings understöd
vid egoskiften samt
till fortskyndande afAfvittringsYerket
i Rikets Norra
Provincer  30,000:
tillsammans B:co R:dr 134,348: 3o: 6.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 1 •
Uf.jL o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov. 1829»
Preste-Ständet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 —
Bonde-Ståndet d. 25 —* —‘
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angånde
fördelningen af dej genom en med
Kejserl.
Exp. Utslc. Förslag till und. Skrifva Nio 241» 9
Kejserl. Ryska Regeringen af slutad Lir/vidatiohs^ConVention
j influtne medel.
jS. A. K.
Medelst den 19 December 1828 aflåten Skrif-»
veise, har E. K. M. behagat gifva R. St. i Nåder
tillkänna, att, sedan de långvariga underhandlingarne
emellan Sverige och Ryssland,
rörande utredningen och liqvidationen af de, i
följd af Finlands afträdande till sistnämnde Magt,
uppkomna ömsesidiga fordringsanspråk, hunnit
afslutas, en formlig Liqvidations-Convention häröm
blifvit den 16 Julii 1824 afslulad, som, jemte
fullkomligt dödande af alla å Finska sidatt
framställda fordringsanspråk hos Sveliska Kronan,
tillerkänt densamma i5o,ooo dbdt* såsom
ersättning i ett för allt för Dess fordringsanspråk
i Finland, hvilken Summa i December* månad
L sistberörde år blifvit af dertill förordnad! Ombud
till Sverige öfversänd; jemte tillkännagif!
vande hvaraf samt att, då, enligt företedt utVexlingsqvittence
vid ifrågavarande LiqvidationsConvention,
aoöo DuCater blifvit såsom vanlig
Cancellie-present af Kejserliga Ryska Regeringen
anslagne, en motsvarande summa blifvit med
4ooo R:dr Hamb. Banco till Cabinettet för utrikes
Brefvexlingen utbetald af' den genom Conventionen,
influtna summan, hvaraf äfven utgått 5oo
R:dr Svenskt B:co till GeneralConsuln af Forselles,
I sorn haft uppdrag om penningarmes emottagande
och afsändande, E. K. M., med afseende å
Bihang t, R, Sts Prof. 10ide Sami. 2'dra Rand. 1
10 Exp. Utsi. Förslag till arid. Skrifv. N:o 241.
innehållet af Tractaten samt fordringsanspråkens
beskaffenhet och hvad vid nnderhand!ingarne
förekommit, utaf den behållna ersätlningssumman
. . J3:co R:dr 138,700: —■ —
i Nåder föreslagit följande
fördelning:
1 :o Till Stockholms Barnhus*
contant fordran .
Ersättning för bortm istad
årlig Spannmåls-inkomsl,
294 Tunnor 27?! Kappar
Råg och 3o2 Tnnnof
9I Kappar Korn, beräknad
till ett Capital af
2:0 Obetalda, räntor tili
Wadstena Krigsmanshus
3:o Magazjiislnrättningens
fordringar .....
4:o Arbets- och Spimlhusfondernes
d:o tillsammans
tillhopa Banco Ridr 104,087: 9. 9.
samt alt återstoden, utgörande
. . . . . 34,692: 38. 3.
skulle ingå till öfverskoltcn på StalsVerkets inkomster,
så fram t R. St. icke ville medgifva, att denna
genom diplomatisk underhandlingerhållna opåräknade
tillgång öfverlemnades till E. K. M:ts Nåd. disposition
för utomordentliga diplomatiska behof.
Sedan, i anledning häraf* R. St. förskaffat
sig del utaf och genom deras Statsutskott granskat
de redogörelser» hvilka de serskilde af E,
K. M. för ifrågavarande medels förvaltning förordnade
Comiterade afgifvit, hafva R. St., som,
1,869: 34. 8.
5o,ooo: — —
2,740: — 8.
48,710: 10.4*
998: 12. 1.
Exp- Utsit-, jförsl, till urul. Skrif v. N:o 241- 41
utom i här nedannämnde fall, jemväl för deras
del godkänt den föreslagna fördelningen af återstoden
j>å Liqvidations-summan, likväl, då nu
mera icke någon sådan inkomst från Finland till
Svenska Kronan inflyter, hvaraf JBarnhusInrätlningen
kan få den förut tillgodonjutna 4o:delen
uppbära, ulan denna förmon för Inrättningen, så
vidt densamma ej redan af R. St. blifvit ersatt,
måste anses hafva med Fonden, hvaraf den tilldelades,
gått förlorad, .saint enär, i följd häraf,
något större fordringsbelopp för från Finland
förlorade inkomster nu mera icke skäligen bör
.Stockholms Stora Barnhus tillerkännas, än det,
hvartill Inrättningens, vid krigets slut och Finlands
skiljande från Svenska Kronan innestående,
ännu oguldne spannmålsfordringar uppgått, fördenskull
funnit samma fordringsbelopp, uti Inrättningens
räkenskaper,, tillsammans upptaget tili
5,893 R:dr 37 sk. Banco, böra, såsom ostridigt,
Inrättningen tilldelas af de nu ifrågavarande
medlen, roen. ali vidare ersättning af Kronan,
som med icke mindre än omkring 3,169 Tunnor
spannmål samt 1,166 R:dr 3a sk. i penningar
årligen denna Inrättning Understödjer, icke
böra ega runi.
Vidare, och då,, till följd af E. K. Maj:ts
Nådiga Förordnanden den 21 April 1825 och
den 2S Maji 1827, Arbets- och. Spimihus-Fontlerne,
hvilka förut stått under E. K. Maj:ts och
Rikets GommerceCollegii förvaltning, öfverlemnals,
i det skick de då befuunos, till disposition
af Styrelsen öfver Fängelsena och Correelionslnrättningarne
i Riket, och således 1111 mera icke
12 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 241,242.
utgöra några serskilda Fonder, utan ingått i anslagen
för nämnde Inrättningar, hafva R. St.
funnit det för dessa Fonder upptagne fordringsbelopp,
998 R:dr 12 sk. 1 rst., höra tilläggas öf»
verskotten på StatsVerkets inkomster, dit R. St.
ansett den af E. K. M. upptagna återstod af
34,692 R:dr 38 sk. 3 rst, äfven höra ingå; blifvande,
genom den sålunda beslutade fördelning
af den influtna ersättnings-summan, en tillökning
i de nu disponible öfverskottsmedlen att påräkna
till ett belopp af 81,664 R‘dr Banco.
Beträffande slutligen de i vederbörande
Verks räkenskaper ännu balancerade Summor för
fordringar i Finland, hvilka af de influtne i5o,ooo
R:dr ej blifvit ersatte, hafva R. St. funnit dem
böra i Räkenskaperne afskrifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov. 1829».
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
Ottenby Kungsgårds användande
till Stuteri.
S. A. K.
Sorn, i anledning af åtskilliga derom gjorda
framställningar, R. St. funnit Ottenby Kungs
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif o. N:o 242,243- 13
gård böra, likasom fordom, åter till Stuteri an*
vändas, och flerfaldiga fördelar derigenom kunna
vinnas för befordrandet af förbättring i
Svenska Hästracerne; så, och enär upplyst blifvit
, att nu varande Arrendatorn blifvit af vederbörande
Embetsverk fråndömd arrenderätten
å Kungsgården, hafva R. St. beslutit, att
Ottenby Kungsgård med tillydenheter, dock utan
någon Statens kostnad för återvinnandet deraf,
må, då arrendet derå på ett eller annat
sätt i laga ordning upphörer, anslås och användas
till Stuteri efter de föreskrifter, som E. K.
M. kan pröfva lämpligt att, efter vederbörandes
hörande, i Nåder meddela; hvilket beslut
R. Sfe. härigenom få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 243.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov. 1829»
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
- Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående
anslag af medel till kostnadernes
bestridande för Hennes Maj:t Drottningens
Kröning.
S. A. K.
Att, tili de i och för H. M. Drottningens in
-
i4 Exp.
ye varande ar verkställda hoga Kröning Åtgångna
kostnader, R. St,, efter erhållna behörigi*
uppgifter A dessa kostnaders belopp, anvisat
3i,5oo R:dr Banco, att af RiksgäklsContoiret
utbetalas, fa, bos E. K. M.„ R. St. härigenom t
underdånighet anmäla.
Rikets; Ständer framhärda etc.
N:o $44-
Uppl. o. gödk. hos Ridd. och Adelu d. 18 No v. 1829-
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet, d. 20 —- —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga; Skrifvelse om
låneunderstöd till betydande af communication
, medelst Ångfartyg, emellan Stockholm
och Städerne vid Bottniska Fiken.
S. A. K,
Mos R. St. bär, med anförande af vigten för
de Norra Provincerne att ega en lättad communication
med Stockholm samt att Staten äfven
deraf skulle i flera afseenden hemta fördel, framställning
blifvit gjord derom, att, till byggande
af ett Ångfartyg, för alt årligen, så länge årstiden
medgåfve, besöka Städerne Gefle, Söderhamn,
Hudiksvall, Sundsvall, Hernösand, Umea och
möjligtvis äfven Piteå samt derefter återvända
tilt Stockholm, oell hvilket Fartyg, försedt med
3:110 Ängmachiner, hvardera af 3o hästars kraft,
Fxp. (Jstk. Förslag till tind. Skrif. N;o 244. 15
blifvit beräknadt lill en kostnad af 60,000 R:dr,
ett lån af Staten, stort 3o,ooo R:dr, måtte ett
blifvande Bolag meddelas, uppå Tio års tid, emot
3 procents årlig ränta; och då,'genom den sålunda
ifrågaställde ÅnglUrlygscommunicationen
emellan Stockholm och Städerne vid Bottniska
viken, icke allenast den af R. St. vid föregående
Riksdagar afsedda fördel af Kronans manskaps
och effecters transporterande sjöledes till stor
del skulle kunna skyndsamt och beqvämt åstadkommas,
med lindring i skjutsnings-skyldigheten
för invånarne i Rikets Norra Provincer, utan äfven
dessa sistnämnde beredas en lättad comtnuiiication
med Hufvudstaden och sinsemellan med
fördelaktig inverkan på handel och näringar;
Så, och enär tillika härvid förekommer, att det
ifrågaslälhla lånet icke föranleder till någon förlust
för Staten, få, hos E. K. M., R. St. i underdånighet
hemställa, att en lånesumma af Trettio
Tusende Riksdaler må, emot derför ställande
nöjaktig säkerhet, till ifrågavarande företags utförande,
meddelas af anslaget under RiksStatens
Nionde HufvudTilel, så vidt tillgång deraf för
samma låns utgående kan förefinnas.
Rikets Ständer framhärda etc.
16 Exp. Utsi. Förslag till tind. Skrif v. Niv 245,
N:o 245.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adelxx d. 18 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
verkställd granskning af Hospitals-
och Barnhus-fonden samt Lazarettsoch
Curhus-räkenskaperne.
S. A. K.
Vid hvad uli StatsUtskottets afgifna Berättelse
blifvit anfördt, angående verkställd granskning
af i8a5 och 1826 årens räkenskaper öfver Hospitals-
och Barnhus-fonden samt af Lazaretlsoch
Curhus-räkenskaperne för sistberörde år,
har följande, i afseende på förstnämnda fond,
anmälda omständighet ådragit sig Rikets Ständers
uppmärksamhet.
Efter hvad en i Hufvudböckerna gjord kort
anteckning föranleder, har, allt ifrån år 1804,
ibland Fondens skulder varit år ifrån år under
rubrik: Konungens ehsdks bötesmedel., balanceradt
ett capital af 11,533 R:dr 16 sk., för hvilket
hvarje år blifvit påförde 692 R:dr såsom
ränta, hvadan till år 1827 utbalanccras capital
i(,533 R:dr 16 sk., och ränta R:dr 19,5i5: 36.
11, eller tillhopa skuld R:dr 3i,o49^ 4* II*
Deremot upptagas uti samma Conto, på andra
si
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. 2V:o 245. 17
sidan, såsom Fondens fordran, R:dr 509: 27. 3.,
hvilka äfven år från år löpa oförändrade.
Någon annan bestämd upplysning om förhållandet
härmed har icke kunnat vinnas, än
den, som inhemtas af Kongl. Brefvet till SeraphimerOrdens-Gillet
d. 9 December 1779, af
innehåll, att, sedan SeraphimerOrdens-Gillet, af
den anledning, att uti K. Majits under den 20
Januarii nyssnämnde år utfärdade Förordning,
angående ändring i Lagens stadgande uli åtskilliga
rum vid 32 Cap. 2 §. Rättegångs-Balken,
bjudes, alt böterna i samma Balk, ther ej annorlunda
stadgadt finnes, samt alla andra böter
och vitén, hvilka, efter allmänna Lagen
och serskilda Författningar, Domare och Embetsman
tillböra, skola gå till Konungen, i underdånighet
hemställt, 0111 icke alla dessa böter
och vitén, undantagne de till Carlshamns
Stads Barnhus disponerade, såsom ännu icke till
något visst Kronans behöfanslagne, måtte till SeraphimerOrdens-Gillet
få inflyta, till någon förstärkning
uti den till Gillets disposition ställda Allmänna
IIospitals-Lazarelts-och Barnhus-fond; så
hade K. M., till Nådigt svar härå, meddelat,
det K. M. i Nåder ville tillåta, att SeraphimerOrdens-Gillet
finge ifrågavarande böter och vitén
tills vidare uppbära och så länge förränta,
intilldess K. M. om deras användande framdeles
i Nåder förordnade.
Enär det synes vara ulan ändamål, att uti
räkenskaperna låta år från år balacencera skulder
och fordringar af sådan beskaffenhet, som de
Bihang t. R. S:s Prot. tQale Sami. 2:dra Band, 3
48 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/u. N:o 245,246.
ifrågavarande, under rubrik: Konungens EnsaksBötesmedelj
hafva R. St. härigenom skolat i
underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M. till
nästa Riksdag låta fullständigt utreda förhållandet,
på det då må under pröfning och afgörande
komma, antingen, efter skeende liquid,
någon fordran skall Statsverket godtgöras, eller
ock afskrifning anbefallas.
Rikets Ständer framhärda etc.
(Angående en rättelse i ofvanstående Förslag, se N:o 35o.)
N:o 246.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående
local för Riks-Archivet.
S. A. K.
Uppå gjord framställning om behofvet af en,
mera än den närvarande, utvidgad och lämplig
local för RiksArchivet, och då, bland de hus
och byggnader, som för sådant ändamål ansetts
kunna begagnas, äfven ifrågakommit GeneralÅssistance-Contoirets
å Riddarholmen belägna fastighet,
hafva R. St., enär nämnda Lån-inrättning,
enligt Rikets Ständers vid denna Riksdag
fattade och E. K. M- redan i underdånighet
itllkännagifna beslut, kommer att med år i832
upphöra, låtit undersöka, huruvida, utöfver de
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 246. 19
rum och lägenheter inom GeneralAssistanceContoirets
local, hvilka, vid en skeende ditflyttning
af RiksgåldsContoiret, för detta sistnämnda
blifva behölliga, några för RiksArchivet tjenliga
rum och lägenheter kunde vara att tillgå;
och som vid sådan, i närvaro af en Commissarie
i RiksgäldsContoiret samt Föreståndaren
för RiksArchivet, verkställd undersökning, de
rum och lägenheter, hvilka, såsom för RiksgäldsContoiret
umbärliga, blifvit, till begagnande
för förstberörda ändamål, utmärkta, befunnits
både fuktfria samt i öfrigt, lill beskaffenhet
och local, med föga kostnad snart inredda
till förvarande af Rikets handlingar, i säkerhet
emot tidens och olyckshändelsers åverkan väl afpassade
och ganska tjenliga, hafva R. St., för
deras del, velat bifalla och få hos E. K. M. härigenom
i underdånighet anmäla , att de för RiksArchivet
tjenliga rum och lägenheter inom
GeneralAssistance-Contoirets nuvarande local,
hvilka genast eller framdeles kunna blifva
för RiksgäldsContoirets behof umbärliga, må
upplåtas till RiksArchivet, att hyresfritt begagnas,
och för deras bestämmelse, genom RiksgäldsContoirets
försorg, inredas, samt kostnaden
dervid utaf RiksgäldsContoirets medel godtgöras.
Rikets Ständer framhärda etc.
20 Exp. ZJtsJc. Förslag till uricL Skrif a. Nho 247-  N:o zfy.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Dec. 1829*
Pi’este-Ständet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j rörande
Stämplade Pappers-afgiftens beräkning
och utgörande för är i83o och påföljande
år,
S. A. K.
Hos E. K. M. få R. St., med. anmälan af deras,
jemlikt 6o §. af Regeringsformen, vidtagna
beslut, i afseende på Stämplade Pappersafgiftens
beräkning och utgörande för år i83o
och påföljande år, intill slutet af det, under
hvars lopp ny Chartas-Sigillatae-bevillning af R.
St. fastställd blifver, i underdånighet anhålla,
att detta beslut, som uti härhos bilagda förslag
till Förordning fullständigt innefattas, måtte,
med de ändringar, E. K. M. tilläfventyrs kan
finna nödiga uti de i Förordningen förekommande
administrativa föreskrifter, till allmän efterrättelse
varda i Nåder kungjordt; och lärer E.
K. M. läckas af berörde Förordning tillika i Nåder
inhemta, hurusom, med anledning af E.
K. Maj:ts, genom Nådig Proposition, den 26
November sistlidet år, till R. St. framställda
förslag, att chartering å Certepartier eller Hyres-contract
om fartyg, som begagnas för varutransporten
emellan inrikes orter, måtte upp
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 247, 248- 21
höra, helst Stämplade Pappers-afgiften. för Sjöpass
i Nåder ansåges kunna undergå någon förhöjning,
R. St. dels, enär den inkomst, som
genom Certepartiers charterande kan ernås, icke
är af den betydenhet, att densamma motsvarar
de olägenheter, den medförer, och dessutom i
inöjiigaste måtto böra undanrödjas alla hinder,
sorn fjettra inrikes rörelsen, funnit skäligt att,
med bifall till hvad af E. K. M. i denna del
blifvit föreslaget, besluta, det Certepartier för
inrikes fartyg skola vara befriade från annan
chartering, än såsom bilagor, om de i någon
rättegång måste inför Embetsverk uppvisas, dels
ock anseLt Stämplade Pappers-afgiften för Certificater
eller Sjöpass för utrikes gående inhemska
fartyg med billighet kunna höjas från 12
till 16 sk., och för utländska från 24 till 3a sk.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o zf8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Boude-Ståndet d. 30 —• —
an
-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse}
gående beviljadt anslag till Pensioner och
Gratificationerför Högts. H. K, IL Prinsessan
Sophia Albertinas Hofstat och Betjening.
S. A. K.
Medelst Nådig remiss af den 3 April detta år,
22 Exp. Etsk. Forsing till urul. Skrifv. N:o 248.
liar E. K. M. behagat till R. St., genom deras
Statsutskott, öfverlemna så val ett Utdrag af
Högtsalig II. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas
Teslamentariska förordnande, som de från
E. K. Majrts RiksMarskalks-Embete inkomna
handlingar, rörande pensioner och gralificationer
för H. K. Höghets Hofstat och Betjening,
hvarvid E. K. M. tillika i Nåder förklarat Sig
förvänta, det R. St. skulle, så vidt tillgångarne
medgåfve, vidtaga en sådan reglering af ifrågavarande
pensioner och gratificationer, som med
Högtsalig H. K. Höghets i detta hänseende yttrade
önskan vore öfverensstämmande.
Efter erhållen del af förrbemälde Testaraenls-utdrag
samt de af RiksMarskalks-Embetet
i ämnet ingifna handlingar, hafva R. St,, vid
öfvervägande af hvad dervid förekommit, och
i öfverensstämmelse med de grunder, som, vid
regleringen af IndragningsStaten för Högstsalig
H. M. EnkeDrottningen Hedvig Elisabeth Charlottas
Hof och de dertill hörande personers
öfverflyttande på RiksStaten, år 1818, blifvit
af R. St. bestämde, velat bifalla, att den af
RiksMarskalks-Embetet föreslagna Summa af
14,000 R:dr varder anslagen och å Allmänna
IndragningsStaten uppförd såsom tillgång för
pensionerne, Högtsalig H, K. Höghets enskilda
pensioner deruti inbegripna, med öfverlemnande
till E. K. Maj:ts visa och nådiga afgörande
af alla vid denna Pensions-reglering förekommande
frågor i hela sin vidd, utan hinder
aE.serskilda grunder och föreskrifter, endast
under förbehåll, alt del för ändamålet sålunda
Exp. Etsk. Förslag till urul. Skrifv. N:o 248,249- 23
anslagna belopp ej må vid utgifternas bestämmande
öfverskridas, samt att pensionerne Statsverket
besparas, i deii mon Pensionairerne afgå;
hvarjemte, beträffande RiksMarskalks-Embetets
förslag om tilldelande af 2800 R:dr för
en gång såsom gratificationer, svarande emot 9
månaders lön, åt de personer, som icke finnas
berättigade till pension, R. St. beslutit, att samma
belopp må af den för innevarande år uppkommande
besparing utaf Högtsalig H. K. Höghets
unilerhålls-summa anordnas, för att, efter
E. K. Maj:ts Nådiga godtfinnande, vederbörande
emellan fördelas.
Hvilket, till svar å E. K. Majrts ofvanhögstberörda
Nådiga remiss, R. St. härigenom
få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV: o 2fg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829,
Preste-Ståndefr d. 25 —
Borgare-Ståndet d. 27 —
Bonde-Ståndet d. 30 —‘ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
gående en åt H. E. Herr Justitice Stats ME
nis tern m. 111. Grefve Rosenblad beviljad
lön-ersättning,
S. A. K.
Under den 10 December sistlidet år hafva R.
24 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifa. Aho 249.
St. fält emottaga E. K. Maj:ts Nådiga Proposition
,"deruti, med anmälan, att, vid GeneralTullDirectionens
upplösning, denna Directions
Ordförande, nu mera JustitiasStatsMinistern m. m.
Herr Grefve Rosenblad , samt Ledamot Vice Presidenten
af Wåhlberg blifvit, intill Rikets Ständers
sammankomst, tillagda de arfvoden, som
på f. d. GeneralTullDirectionens Stat af dem
uppburits, E. K. M. i Nåder föreslagit, att samma
arfvoden måtte, i anseende till de härvid
förekommande omständigheter, fortfarande få
utgå; i anledning hvaraf, och sedan Vice Presidenten
af Wåhlberg nu mera aflidit, derigenom
således all vidare fråga, i afseende på den
lön-ersättning, han åtnjutit, förfallit, R. St.,
beträffande samma fråga för Herr JustitiasStalsMinistern
Grefve Rosenblad, 1111 få till svar å
den Nådiga Propositionen i underdånighet meddela,
att, uppå derutinnan anförda skäl samt
med fästadt afseende å bemälde Herr Grefves
bepröfvade och af E. K. M. jemväl vitsordade
Embetsmanna-förtjenster' och den nitfulla omsorg
för Statens sanna fördel, som vid styrelsen
af Tullverket blifvit' af Herr Grefven ådagalagd,
R. St. velat bifalla, att Kerr Grefven
och JustitiasStatsMinistern må på Allmänna IndragningsStaten
uppföras till fortsatt åtnjutande
af det utaf honom innehafda ifrågavarande arfvode,
1600 R:dr Banco.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif u. N:o 250. 25
JV:o 20 o.
Uppl. ö. goclk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — =■**
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Öfverste-Lieutenanten de Mottoni
tillagda Pensions- och ersättnings-förmoner,
S. A. K.
Tios R. St. har framställning blifvit gjord* att*
sedan, under 1813 års fälttåg i Tyskland, derstädes
för Svensk räkning blifvit organiseradt
Regementet Royal Suedois, som året derefter
åtföljt Svenska Armeen till Norrige, under vilkor
att framgent förunnas samma fördelar och
rättigheter, som hvarje annan Svensk Corps, dervid
Befälets Constitutorialer utbyttes emötFullmagter,
och lönevilkoren bestämdes i likhet med
dem , som egde rum vid Konungens Eget Värfvade
Regemente, hvarigenom indi vid ernes säkerhet
för framtida bergning tycktes fullkomligen
tryggad, var vid förstnämnde Regementes upplösning
1 :ste Majoren, nu mera ÖfversteLieutenanten
Carl de Mottoni, en bland de fyra Officerare
dervid, som, afsägande sig alla medborgerliga
rättigheter inom eget fädernesland *
qvarstannade i Sverige, och derjemte dert ende
af dem, som, utan ersättning eller eget för-'
Bihang t, R. S:s Fröt. iOule Sami, 2-dra Band. 4
26 Exp. LJtsk. Förslag till and. Skrif a. N:o 250.
vållande, oförmodadt blef beröfvad den honom
försäkrade och af honom redan tillträdda lön,
af den anledning, att någon fond för detta ändamål
icke var att tillgå, sedan Krigs-fonden,
hvaraf lönen förut utgått, hade upphört. Vid
sådant förhållande, och då det ÖfversteLieutenanten
de Mottoni i Nåder tillagda Expectancearfvode
af 200 R:dr vore högst otillräckligt
för honom, som, utan annan bergning, med
famille befunne sig i ett främmande land, i
hvars leder han stridt och i hvars tjenst han
ännu qvarstode, har hos R. St. blifvit framstälJdt,
att åt bemälde de Mottoni måtte, med
afseende å dessa förhållanden, anslås en ersättning
för hvad han förlorat, att framgent honom
tillfalla, och dessutom god tgöras skillnaden emellan
det Expectance-arfvode, han uppburit,
och den ordinarie lön, hvilken, sedan den 1
April 1815, skali blifvit honom förhållen.
Efter öfvervägande häraf samt af hvad de
i ämnet företedda handlingar innehålla; så, och
då dervid förekommit, att ÖfversteLieutenanten
de Mottoni erhållit E. K. Maj:ts Nådiga Fullmagt
å den beställning, hvilken han, i anseende
till upplösning af det Regemente, hvarvid
han tjenstgjort, måst, jemte innehafvande lön,
frånträda, och vanligt varit, att, då Corpser
blifvit reducerade eller tjenster indragna, de,
som, enligt Fullmagter, innehaft beställningar
med löner, fått dessa sistnämnda intill afgång
eller befordran bibehålla; samt, enär härtill
i betraktande tages det serskilda förhållande,
som med de Mottoni inträffar, att han öf
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift». N:o 250. 27
vergifvit eget fädernesland, för att i Sveriges
tjenst ingå, och här, efter att hafva tjenstgjort,
så vidt honom påfordrats, äfven qvarstannat,
under förmodan att oafbrutet bibehålla de 1Öneförmoner,
hvarå han undfått försäkran, men
endast en kort tid uppburit, hafva R. St., med
afseende jemväl derå, att ÖfversteLieutenanten
de Mottonigenom sin till E. K. M. redan år
18x6 ingifna underdåniga ansökning om tillgodonjutande
af deir lön, hvarom han den 1 Augusti
1814 blifvit försäkrad, inom behörig tid
anmält och bevakat sin rätt i detta fall, ehuru
för bristande tillgångar Nådigt bifall icke kunnat
af E. K. M. lemnäs, alltså härigenom skolat
i underdånighet anhålla, det måtte ersättning
i Nåder varda de Mottoni beviljad för
hvad han efter upplösning af Regementet Royal
Suedois icke fått uppbära af den irsta Majorslön,
5oo Rrdr, som, till likhet med hvad en
Officer af samma grad vid Konungens Eget
Värfvade Regemente innehaft, blifvit honom beviljade;
varande af R. St. beslutadt, att den
sålunda föreslagna ersättningen för den förflutna
tiden må utaf RiksgäldsContoiret af under händer
hafvande medel, uppå requisitum af E. K.
Majrts och Rikets StatsContoir, utbetalas; äfvensom
R. St. bifallit, att hädanefter, och intilldess
de Mottoni undfår motsvarande eller högre lön
på Stat, han å Allmänna IndragningsStaten må,
jemte det Expectance-acfvode af 200 Rrdr, iian
derå redan innehar, få årligen uppbära 3oo Rrdr.
Rikets Ständer framhärda etc.
28 Exp. Utsk. Forning till und. Skrijv. N:o 251.
N:o 2.57.
fJppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Ronde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse A i anledning
af K, ftjaj.ts Nådiga framställning
om beviljande af serskildt anslag till
Försvarsverkets iståndsättande.
S. A. K,
Uli E. K. Maj:ts vid. innevarande Riksdag tili
R. St. aflåtna Nådiga Proposition, angående
Statsverkets tillstånd och behof, har E. K. M.,
uppå dervid anförda skäl, äskat, att, utöfver
hvad för de löpande utgifterne å Tredje och
Tionde HufvudTitlarne blifvit föreslaget, en
summa af tillsammans 3,591,000 R:dr måtte af
R. St. anslås , såsom erforderligt för Försvarsverket
till lands_, i afseende på Fält- och 13elägrings-artilleriets
iståndsättande, Gevärs- och
Revärings-förrådens complettering, för Utreda
ppigs- och Fortifications-departementen, Allmänna
GarnizonsSjukhusets och Andra LifGardets
Cassernhyggnads fullbordan, samt/orFörsvarsverket
tillsjöss: Till nybyggnad af Ångfartyg
för SkärgårdsFlottans behof, Canoner och Bomber,
Ankar-kättingar för nyssnämnda Flottas behof,
samt nybyggnad af 2:ne Fregatter.
Med anledning af E. JL Maj:ts i della äm->
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijw. N-o 251* 29
ne gjorda framställning, få R. St. nu till svar i
underdånighet anföra: att, under medgifvande,
att för sådana allmänna företag, som hafva framtidens
nytta till syftemål, kostnaderna kunna
fördelas jemväl på dem, hvilka framdeles komma
att fördelarne deraf upphemta, R. St. likväl,
i afseende på ett så beskaffadt föremål,
som iståndsättandet af Rikets försvars-anstalter,
anse dertill erforderliga utgifter höra bestridas
af hvarje tid för sig, så vidt tillgångarne
det medgifva; att fredens lugn bör begagnas,
för att småningom för detta vigtiga och
för Rikets sjelfbestånd så oundgängliga ändamål
bereda nödiga ordinarie utvägar; samt att
sådana extra ordinarie, såsom lån m. m., må
sökas, endast när behofvens ökade mängd öfverstiger
den närvarande tidens förmåga att dem
på annat sätt fylla, och omständigheterna ej eller
medgifva möjligheten af fördröjda anstalter.
Af dessa skäl hafva R. St. ansett, att, till fyllande
af de behof, E. K. M. för Försvarsverkets
iståndsättande i Nåder uppgifvit, sådana
tillgångar hora användas, som dels- redan äro
att betrakta såsom disponibla behållningar, dels
med visshet kunna beräknas blifva det innan
nästinstundande Riksdag, då Rikets Ständer åter
blifva i tillfälle att besluta om hvad vidare,
i afseende på Förs vars,verket, kan erfordras;
och sorn sådana tillgångar äro för handen, till
belopp af 2,5-70,000 R:dr, hvilka för ifrågavarande
ändamål kunna begagnas, hafva R. St.
beslutit, att hvad af dessa medel icke redan finnes
lill RiksgäldsContoret ingånget skall dit öf
-
30 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:o 251, 252-
Verlemnas, att, till fyllnad i sistnämnda summa,
hållas E. K. M. tillhanda, till det belopp
hvarje år, som E. K. M. finner böra, i ett eller
annat afseende, användas för Försvarsverkets
iståndsättande, och af StatsContoret, efter
Nådig föreskrift, varder requireradt; hvarjemte,
och enär detta anslag icke motsvarar det,
som E. K. M. för merberörda ändamål ansett
erforderligt, R. St. velat medgifva, att ytterligare,
i den nion vid Magazins-fondens utredning
medel inflyta och i RiksgäldsContoiret insättas,
25o,ooo R:dr jemväl till E. K. Majrts
Nådiga disposition,, öfverlemnas, alt likaledes
för Försvarsverkets iståndsättande användas: utgörande
alltså sammanlagda beloppet af det dertill
nu beviljade anslag, B:co R:dr 2,820,000,
för hvars användande R, St. i underdånighet
anhålla, att årlig redovisning måtte afgifvas, till
gransknings undergående i E. K. Maj:ts och Rikets
KammarRätt samt af R. St. eller deras Revisorer.
Rikets Ständer framhärda etc.
JVro 2S2.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 —■ —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velsej i an
-
Exp. Ustk. Förslag till und, Skrifa. N:o 252. 31
ledning af ifrågaställdt upphörande af
Skinnskattebergs Bergslags-privilegier.
S. A. K.
Uti den, med anledning af Rikets år i818 församlade
Sländers underdåniga förslag om Bergslags-privilegiers
indragning för de orter, der
Bergsmannayrket icke såsom tillförene idkas, uppkomna
fråga om Skinnskattebergs i Westmanlands
Län belägna Bergslags utläggande till Landslag,
har E. K. M., medelst Nådig remiss den
1? November sistlidet år, med öfverlemnande
till Stats-Utskottet af alla till målet hörande
handlingar, förklarat Sig vilja inhemta Rikets
Ständers underdåniga yttrande, innan E. K. M.
i ämnet fattade Dess Nådiga beslut.
Efter erhållen del af de Stats-Utskottet sålunda
tillställda handlingar, samt, efter öfvervägande
så väl deraf, som hvad för öfrigt i
ämnet förekommit, så, och då, hvad först angår
de ifrågavarande Bergslag tillydande Gunnilbo
och Heds Socknar, Bergslags-privilegier
icke- få begagnas för Slångjerns-tiilverkning, och
några Tackjerns-hyttor hvarken nu finnas eller
tillförene varit anlagda i dessa Socknar, hvilka
således icke i någon måtto uppfylla eller fullgöra
den med Bergslags-privilegiers åtnjutande
förenade skyldighet, hafva R. St., för deras
del, funnit, att, derest ifrågavarande 2:ne Socknar
icke skulle inom någon viss af E. K. M.
förelagd tid fullgöra den med Bergslags-privilegiers
åtnjutande förbundna skyldighet till Tack
-
32 Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrif o. N:S 252.
jernsblåsniug till sådant belopp, sora motsvarar
dfen derföre förunnade lindring i Skatte-bidrag,
Privilegierna böra upphöra och Socknarne öfvergå
till Landslag med alla dervid förbundna
utskylder och onera, men med rättighet likväl
för Socknarne till befrielse från de afgifter och
besvär, de hittills, i egenskap af Bergslag, fått
vidkännas; för hvilket tillstyrkande R. St. jemväl
hemtat stöd deraf, att Gunnarskogs Bergslag
i Wermland, der förhållandet varit enahanda
som uti Gunnilbo och Heds Socknar af Westmanland,
blifvit, i följd af E. K. Maj:ts Nådiga
beslut af den i3 December x8a5, till
Landslag utlagd.
Då sålunda sig visat, att Bergslags-privilegier
kunnat i längre tider åtnjutas, utan att menigheterne
i ringaste måtto uppfyllt de skyldigheter,
som vid nämnde frihet varit fästade
såsom vilkor, samt E. K. M. och Kronan alltså
gått i mistning af sin tillständiga rätt, få R.
St. jemväl i underdånighet anhålla, det måtte
vederbörande förständigas tillse, huruvida enahanda
fall kan i andra orter hafva inträffat, på
det dylika missförhållanden, i händelse de förefinnas,
icke vidare må fortfara , till inskränkning
i Kronans inkomster och till förlängning
af en ojemnhet i beskattning, som borde och
kunde vara undanröjd.
Vidkommande derefter Skinnskattebergs Socken,
hvarest Tackjernsblåsning år 1686 idkats
med 18 hyttor, och tillverkningen uppgått till
4.882 Skepp,, i3 Lisp., men hvars hela Tack
jerns
-
Éxp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 252* 33
jerns-production nu mera är inskränkt till allenast
en hytta, och, efter medium af de iö
sistförflutna åren, endast utgjort 45 Skepp., i3
Lisp.; så, ehuruväl häraf ville synas, att Staten
af den Tionde, som erhålles utaf detta obetydliga
Tackjerns-qvantum, undfår så ringa ersättiring
för de till Bergsbrukets befrämjände uppoffrade
bemmansräntorna till belopp af 1787
R:dr 11 sk. 2 rst. årligen, att Privilegierna för
en med sådan förlust för Staten idkad, handtering
borde äfven för Skinnskattebergs Socken
indragas; likväl och som härvid förekommer;
dels alt åtskilliga hyttor inom denna Socken, till
bedrifvande af Riddarhytte Kopparverk, med
behörigt tillstånd, blifvit nedlagde, och dels
att, enligt det af Bergmästaren i orten hållna
Protocoll vid sammanträde med hemmansegarne,
så olika meningar och interessen funnits rådande,
att somlige tillkännagifvit sin önskan;
det den hittills sjelftagna friheten, att sällan
blåsa, måtte förvandlas till en verklig rättighet
emot Skatte-jerns erläggande, och andra åter,
att Tackjernsblåsningen icke mätte få nedläggas;
hafva R. St. ansett undersökning i orten;
till vinnande af Ordentlig utrednirtg i dessa afseenden,
vara nödig, och att föremålet för eil
sådan undersökning bör blifva utrönandet, hvilka
af Skinnskattebergs hemmansegare önska att
till Tackjernsblåsning blifva på hyttorna-indelta,
och hvilka af dem vilja från blåsnings-skyldiglietert
vara befriade, samt till hvad belopp*
Tackjerns-tillverkningen årligen kan komöta alt
Bihang ti R. S:s Brot. 10:de SamL 2alra Band; 3
34 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. Nio 252,253.
uppgå, på det jemföras må, hvad Staten kan af
Tackjernsblåsningen i Tionde påräkna, emot
hvad som nu i Bergslags-frihet af Socknarne
tillgodonjutes; öfverlemnande i underdånighet R.
St. till E. K. M. att bestämma, på hvad sätt
berörde undersökning må kunna ändamålsenligast
verkställas.
Slutligen, och som de Privilegier, på hvilka
Skinnskattebergs , Heds och Gunnilbo Socknars
Bergslags-frihet sig från början grundar,
icke kunnat företes, och Rikets Ständers nu afgifna
yttranden således äro föranledde af de
handlingar, som kommit R. St. tillhanda, hafva
R. St. härmed skolat i underdånighet anhålla,
att, derest vederbörande framdeles skulle kunna
framvisa sådana documenter, som bestyrka
deras anspråk på Bergslags-frihetens fortsatta
tillgodon jutande, förhållandet dermed först må
undersökas, till utrönande, huruvida sådant kan
föranleda till någon ändring i hvad R. St. nu i
underdånighet tillstyrkt.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 253.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 25 —‘ —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse om
Exp. Utsk. försl, till und. Skrif*. N:o 253* 35
offentlighet vid Under-Domstolar och Po
lice-Kamrar
,i Städerna.
S. A. K.
Vid sistförflutna Riksdag hafva R. St., i anledning
af då väekt fråga om offentlighet i rättegångssättet,
uti aflåten underdånig Skrifvelse
till E. K. M., hland annat, andragit, det R.
St., med antagande af den grundsatts, att hvarje
medborgare bör ega öppet tillfälle att sjelf
inhemta kännedom om Lagskipningens gång, samt,
med afseende derå, att aktningen för Lagarne
och förtroendet till Domaremagten skola sålunda
ökas och befästas, funnit en sådan offentlighet
vid Under-domstolarne desto hellre böra ega
rum, som rättegången derstädes, efter urgammal
sed, hittills hållits för öppna dörrar, äfvensom R.
St. icke ansåge något hinder möta för medgifvandet
af offentlighet vid Police-Kamrar i Städerna
, enär sådana mål förekomma, uti hvilka
PoliceKammaren eger domsrätt; i följd hvaraf
ock R. St. i underdånighet föreslagit vissa stadganden
uti ifrågavarande afseende; men, som
ofvanåberopade Skrifvelse icke finnes hafva föranledt
till någon Förordnings utfärdande, hafva
R. St., uppå nu åter gjord framställning om offentlighet
vid Under-domstolar och PoliceKamrar
i Städerne, samt uppå de grunder, somför
sådan offentlighet blifvit uti Rikets Ständers meranämnda
Skrifvelse anförda, härmed skolat i
underdånighet föreslå, det en Författning i fö
-
\
Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrif a. ]S:o 253.
- -- _ ’ 1 * S
ie varande ämne mätte af E. K. M. i Nåder utfärdas
af följande lydelse:
”Vid alla UnderRätter, så ock vid Police?,
Kamrar i Städerne, när sådana mål der före”hafvas,
i hvilka PoliceKammaren domsrätt utöfvar,
skall rättegång offentligen hållas; och
?’yare förthy, så länge det ske kan, utan trängsel
för dem, sorn till Rätten höra, eller med
Sakerna hafva att skaffa, ej någon förment att
”innevara medan Rätten sitter, der ej Rätten
nödigt fjnner, att öfverläggning till beslut in’’om
lyckta dörrar hålla, eller mål förekomma,
”sorn äro stötande för anständigheten och sedligheten,
i hvilka händelser åhörare skola, på
”Ordförandens tillsägelse, afträda.”
”Hvar, som rättegång åhöra vill, skall sig
”tyst och anständigt skicka, Gör någon annorlunda,
varde först varnad; rättar han sig ej
”deraf, då må han af rummet afvisas; plikte
”ock för oljud och vanvördnad emot Rätten cf’’ter
Lag.”
”Hen, sorn uti Rätten förer Ordet, ege, till
”ordningens bibehållande, nödiga föreskrifter
”gifva, ulan att med de öfriga, som i Rätten
”sitta, öfverlägga. Hvad lian i thy fall bjuder,
”varde genast åtlydt, och svare han sedan för
”åtgärd sin, som för annan einbets-utöfning, om
■ ”Reröfver klagas.”
Rikets §tänder framhärda etc,
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifa. N:o 254. 37
N:o 2,54.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet' d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
j angående ålder för dem _, som af
HofRätterne till DomareEmbetets utöf vande
förordnas.
S. A, K.
Sedan R. St., uti Skrifvelse af den 24 April
innevarande år, hos E. K. M. i underdånighet
föreslagit, att, med ändring i Kongl. Brefvet
den 3 December 1799, måtte stadgas, att ej
någon hädanefter får Domare-embetet utöfva,
innan han fyllt 25 år, och E. K. M., den 8
påföljande September, å RiksSalen gifvit R. St.
tillkänna de skäl, som hindrat E. K. M. att
lemna bifalla till Rikets Ständers berörda förslag,
sådant det blifvit framställdt; har E. K.
M., som till alla delar gillat de grunder, hvarpå
samma förslag sig stödjer, genom Nådig
Proposition af den 11 i sistnämnda månad, till
i Rikets Ständers öfvervägande och antagande föreslagit
”ett stadgande, innehållande föreskrift
”för samtliga HofRätterne, att hädanefter icke
”till Domare-embetels utöfvande förordna 11a”gon,
sorn icke fyllt a5 år, så framt lian icke
38 Exp. Utsi. Förslag till tind. Skri fp. N:o 254,255-
”redan tillförene blifvit af HofRätterne till Do”mare-värf
nyttjad;’’ oell sorn R. St. funnit godt
antaga det af E. K. M. nu i Nåder framställda
inskränktare stadgande i ämnet, så få R. St. sådant
till svar å den Nådiga Propositionen härigenom
i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV:o 255.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
tågande Truppers inkvartering och
proviantering under fredstid.
S. A. K.
1 afseende på tågande Truppers inqvartering och
proviantering under fredstid hafva inom RiksStånden,
vid innevarande Riksdag, åtskilliga
framställningar åter blifvit gjorda om åtgärders
vidtagande till lindring uti de dermed förknippade
olägenheter och kostnader för de Inquarterings-skyldige,
hvilka i Rikets smärre Städer
ofta skola nödgats betala ända till En R:dr B:co
till den, som åtagit sig att öfver natten hysa en
man af Gemenskapen, samt å landsbygden måst
se deras ringa matförråd förtärdt, utan att derföre,
i följd af markegångs-taxorna, ofta erhål
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. IS to 255- 39
la mer, än en emot halfva värdet svarande ersättning,
under det att tid jemväl vid hvarje
Inqvartering går förlorad i och för tillredelserna
för Truppens emottagande; varande till undanrödjande
i möjligaste måtto af dessa olägenheter
och kostnader, samt för att under fredstid
bereda Trupperne någon vana vid fältlif vet,
föreslaget, dels att dessa måtte, under den vackra
årstiden, tåga med tross till och ifrån Öfningslägren,
såsom i fält, delsatt de, jemväl under marcher
till och ifrån nämnde Läger, varda, genom
vederbörande Commissariaters försorg, provianterade,
samt dels ock slutligen, att, derest under
krigstid hastigare marcher erfordras, för hvilka
förberedande åtgärder icke hunne att af Passevolance-Commissariaten
vidtagas, utan mat dervid
måste i qvarteren requireras, densamma
måtte så tillräckligen betalas, att Inqvarteringsgifvarpn,
likmätigt E. K. Maj:ts Nådiga stadganden
och ali billighet, erhöll full ersättning
för sina dervid hafda kostnader, hvilken ersättning
borde af de till markegångs-sättningarne i
Länen utsedda Deputerade, som bäst voro i tillfälle
att känna orternes olika pris och kostnader
för matredningen, bestämmas, utan att derefter
på KammarCollegii vidare pröfning bero.
Efter öfvervägande af hvad sålunda framställdt
blifvit, och då den underdåniga Skrifvelse,
Rikets vid sistförflutna Riksdag församlade
Ständer, i anledning af då jemväl anförda
klagomål öfver de med tågande Truppers inqvartering
och proviantering förknippade olägenheter
och kostnader för landtmannen, under
4ö Exp. Utsi. Förslag till und. Siri/v. N:o 255;
den 22 Augusti 1S23, till E. K. M. aflåtit, med
anhållan om deruti föreslagen rättelse och lindring
i berörda afseende, icke föranled t till annan
åtgärd, än att, uppå E. K. Maj:ts den 7
Februarii 1826 meddelade Nådiga befallning *
ett förslag till ny TågOrdning blifvit af tillförordnade
Comiterade utarbetadt och år 1827 genom
trycket utgifvet, utan att likväl berörda
förslag blifvit af E. K. M. i Nåder pvöfvadt och
till efterrättelse fastställdt; så hafva R. St., vid
sådant förhållande, och uppå de i ofvan inom
RiksStånden gjorda framställningar anförda skäl,
funnit sig, till vinnande af det dermed åsyftade
ändamål, böra härmed förnya deras underdåniga
anhållan:
1:0 att anskaffningen af så väl proviant
som fourrage för tågande Trupper måtte i allmänhet
verkställas för E. K. Maj:ts och Kronans
räkning, antingen på föranstaltande af Commissariaten,
i Fall de varda bibehållna, eller ock
directe genom E. K. Majrts Befallningshafvandes
försorg;
2:0 alt, der sådant ej sig göra låter, icke
allenast brödpriset och ersättningen för dagportionerne
måtte bestämmas, på sätt Rikets år
1828 församlade Ständer uti deras ofvan åberopade
underdåniga Skrifvelse föreslagit, utan
äfven värdet i allmänhet af så väl rationen som
dagportionen vid de årliga markegångs-sättningarne,
oberoende af KammarCollegii granskning
eller möjliga åtgärd till nedsättning, beräknas
och till efterrättelse uti hvarje Läns Marke
gångs
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/o. N:o 255, 256. 4i
gångs-taxa sålunda fastställas, att beloppet kail
hålla qvartersvärdarne skadeslösa för hvad af
dem till Truppens* underhåll, vare sig i proviant
eller fourrage, lemnäs; samt
3:o att E. K. M, måtte täckas i Nåder anbefalla,
det Trupper under marcher skola, så
vidt åistid och andra förhållanden kunna sådant
medgifva, tåga med tross, likasom i fält,
och hvarje afton å de till nattstationer anvisade
ställen sina tält uppslå samt derstädes siri
proviant tillreda.
Rikets Ständer framhärda etc*
N:o 256.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 182fh
Preste-Ståndet d. 25 — —1
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse angående
hegardt fortfarande anslag åt Lärarne
vid Stockholms Stads Undervisningsverk.
S. A. K.
Hos R. St. har, vid innevarande Riksmöte,
framställning blifvit gjord, hurusom, då, i enlighet
med hvad vid sistförflutna Riksdag jemväl
anmäldt blifvit, efter den nya organisationen
af Hufvudstadens Undervisningsverk, erB
i han g t. R. S:s Prot.
42 Exp. Utah. Förslag till uriel. Skrifa. A.'o 256»
forderliga medel saknades till Lärarnes aflönande,
enär, i stället för en KatedralSchola och
sju KyrkoScholor, uppkommit ett Gymnasium,
två TrivialScholor, sex ApologistScholor och
tre Allmänna BarnScholor, behofvet oundgängligen
erfordrade, äfven med inskränkning till
det aldranödtorftigaste , hvarförutan undervisningens
gång i flera Hufvudstadens Scholor skulle
alldeles afbrytas, att, till reparation emellan
de eljest, uti för ålderdom eller sjuklighet dels
afskedades, dels permitterades ställen, lönlöst vicarierande
och duplicerande Lärarne, de af förra
Ständer beviljade och af E. K. M. i Nåder
bifallna i6o| Tunnor Spannmål af behaglig tids
förläningen, fingo tills vidare fortfara under enahanda
vilkor, att successive åter indragas, i
mon af skeende förändringar genom de tjenstfries
afgång eller befordran, hvarom ScholDirectionen
borde till E. K. Majlis och Rikets StatsContoir
årligen afgifva berättelse.
R. St. hafva detta i öfvervägande tagit; och
som, efter hvad i förevarande ämne upplyst
blifvit, sex från tjenstgöring afgångnä äldre Lärares
pensionerande ännu lägger hinder för flera
vid Undervisningsverken i Stockholm anställda
Lärare att komma i åtnjutande af de
med deras befattningar förenade löneförmoner,
och således den anledning, hvarföre R. St. vid
sistförflutna Riksdag beviljat ofvanberörda serskilda
anslag, ännu icke upphört; så hafva R.
St. ock ansett rätta tiden ej ännu vara inne för
samma anslags indragning.
Beloppet, hvilket ännu brister för ordina
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 256 43
rie tjenstgörande Lärares aflöning, utgör 287
Tunnor Spannmål; och då, först efter de pensionerade
äldre Lärarnes bortgång, denna Spannmål
kommer att till Scholfonden inflyta, samt
skillnaden emellan nyssnämnda Tunntal och ofvanberörde
i6o| Tunnor således erfordras med
77-* , innan någon indragning af samma i6o-| T:r
kan ega rum; hafva R. St. för deras del beslutit,
att en emot detta sistnämnda Tunnetal svarande
Summa, efter Markegångsvärde, jemväl
hädanefter må till disposition af Directionen öfver
Undervisningsverken i Stockholm utgå; likväl
på det sätt, att, sedan genom någon af de
äldre pensionerade Lärarnes bortgång nyssberörde
77-y Tunnor först kommit Schol-fonden
lill godo, vid hvarje sedermera skeende förändring
i dessa Lärares personal, indragning till
Statsverket, med motsvarande belopp af hvad
en sådan äldre Lärare uppburit, bör af ifrågavarande
160-y Tunnor eller deremot svarande
penningevärde verkställas; börande ock ofvanbemälde
Direction årligen till StatsContoret afgifva
berättelse om behofvet af detta serskilda
löne-anslag, i öfverensstämmelse med dessa föreskrifter;
med underdånigt tillkännagifvande af
hvilket sålunda vidtagna beslut, Rikets Ständer
framhärda etc.
44 Exp. Utsi;. Förslag till urul, Skrif v. N:o 257,
N:o 2,5".
Uppl. 0, godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om afskrifning af förra Magazinsfondens
äldre fordringar för UndsättningsSpannmålj
m. m.
S. A. K.
Jemte aflåten Nådig Proposition af den i3 Februarii
detta år, angående afskrifning af förra
Magazins-fondens äldre fordringar för Undsättnings-spannmål
m. m., har E. K. M. till Rikets
Sländers Statsutskott behagat i Nåder öfverlemna
en af vederbörande författad uppgift
om Magazins-fondens fordringar för utborgad
sådan Spannmål till 1824 års slut, upptagande
en Summa af 55,^32 R:dr, 41 sk. 6 rst.; samt
tillika framställt grunder för indrifvandet af de
nu hos invånarne i flera Län utestående fordringar
för Undsättnings-Spannmål, tillhörande
dels förra Allmänna Magazins-fonden, dels det
till anskaffande af Säd efter 1826 års missvext
begagnade Creditivet i Rikets Ständers Bank.
Med anledning af denna E. K. Maj:ts Nådiga
Proposition, och efter att, i afseende på
de äldre fordringarnes afskrifning, hafva tagit
kännedom af de i målen meddelade handlingar,
Exp. Utsi. Förslag till and. Skrif v. N:o 257. 45
få R. St. sig nu serskildt för hvarje Län i underdånighet
yttra öfver de ifrågasläiida äfskrifningarne.
Upsala Län,
Skuldbeloppet inom detta Län för åren 181 8
och 1819 är uppgifvet till 341 R:dr 34 sk. 7
rst.; och hafva R. St., efter de dermed utredda
och anmälda förhållanden, samt uppå förekomna
skäl, velat bifalla, att afskrifning af
nämnde Summa må ega rum; äfvensom alt den i
Skaraborgs Län
återstående sådan skuld, 35 R:dr 16 sk., utgörande
skillnaden i olika års Markegångs-pris,
jnå i räkenskaperna afskrifvas.
Elfsborgs Län. '
Då behörigen utrönt blifvit, att de Betalningsskyldige
inom Wedbo Härad varit oförmögne
att gälda sina egna skulder och således
äfven saknat tillgång för fullgörande af åtagna
ömsesidiga borgens-förbindelser, hafva R/ St. likaledes
funnit godt, att nämnde Härads skuldbelopp,
4a3i R:dr 9 sk. 3 rst., till afskrifning
bevilja, äfvensom följande 2:ne i Länet återstående
skuldposter, nemi, 69 R:dr 8 sk., hvartill hos
Låntagaren tillgång saknats, och hvilken Summa,
då den företedda Borgensförbindelsen befunnits
falsk, alltså icke kunnat af de förmenta
löftesmännen uttagas, samt slutligen ock 68
R:dr 38 sk. 6 rst., Magazins-Inrättningens fordran
af åtskilliga personer, hos hvilka, äfven
-
46 Exp. Utah. Förslag till and. Skrif v. Au o 057.
suni lios deras Cautionister, betalnings-tillgång
saknats, enligt behörigen verificerad pantlängd:
utgörande således hela afskrifningsbeloppet inom
detta Län /j Stieg 7. 9.
fVer inlands Län.
1813 års, ännu vid slute,t af år 1822, utestående
skulder för Undsättnings-Spannmäl,
hafva blifvit uppgifna:
i Westersysslets Fögderi . . i38: 17. —
och i Mella nsysslets Fögderi . \iQy. in. 2.
till hvilka medels ersättning tillgång
brustit både hos låntagare
och löftesmän; samt i sistnämnda
Fögderi dessutom . . 2984.' i3. 10.
hvilka icke utan låntagares och löftesmäns fullkomliga
obestånd kunnat utkräfvas.
I afseende på en af f. d. MagazinsStyrelsens
RevisionsContoir till ledning för E. K.
Maj:ts Befallningshafvandes afgifvande förnyade
Afkortnings-längder gjord framställning till bepröfvande,
huruvida afskrifning må meddelas
för sådana lån, vid hvilkas beviljande låntagarens
och löftesmännens fattigdom varit känd,
och, i följd deraf, förlusten för Kronan kunnat
förutses, eller om, i dylika fall, ersättningstalan
bör väckas emot den, som lånet beviljat,
hafva R. St. funnit, att, så vida nöjaktigt styrkes,
det de verkställda försträckningarne blifvit
lemnade i smärre partier och åt verkligen nödställda
personer, något skäl icke är för lranden,
att från afskrifnings-tillåtelse undantaga hvad
deraf, efter sä lang tids förlopp, ännu kan va
-
F.xp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 257. 47
ra oguldet; men, beträffande ofvanupptagna 3:ne
skuldposter, sa, ehuru för desamma någon ersättning
icke synes vara att förvänta, hafva likväl
R. St. för närvarande icke ansett sig kunna
bevilja deras afskrifning, enär de af MagazinsInrättningens
UtredniugsStyrelse erforderliga befunna
upplysningar, ehuru begärda redan år
1824, allt sedermera uteblifvil.
Stora Kopparbergs Län.
Uppå förekomna skäl samt med föranledande
af anmälda förhållanden, hafva R. St. beviljat
afskrifning utaf följande poster, nemligen:
1:0 utestående fordringar på de åren 1782
till och med 1788 Allmogen meddelade Spannmåls-undsättningar
.... 8,698: 21. 10.
2:0 Rest å den år i8or i
Länet utborgade Spannmål, utgörande
, efter förenämnda RevisionsContoirs
uppgift, rätteligen
3:o Återstående UndsättningsSkulder
för åren 1813
och 1817
och 4.'o en serskild i Fahlu
Magazins-räkning, såsom ännu
utestående på 1818 års Undsältnings-medel,
balancerad
serskild Post . . . . . .
24,922: 26. 1 1.
9,066:
21.
6.
tillsammans Rull
48 Exp. Utsk. Förslag till urul. Skrifa. N:o 257i
Hallands Län.
Till afskrifning i detta Läns räkenskaper
har blifvit anmäld en Summa af 35a R:dr —
5 rst., oguldne ersättningsmedel för åren 1818
och 1819, jemte derå upplupen ränta, c>3: 26.
och som, af nämnde Summa, 33o R:dr 36
sk. 5 rst. funnits behörigen verificerade genom
fullständiga och rigtiga Afkortnings-längder,
hafva R. St. beviljat afskrifning af sistnämnda
belopp.
Beträffande ater räntebeloppet, har den
upplysning vunnits, att detsamma ej i MagazinsVerkets
räkenskaper debiterats och således
icke eller kan till afskrifning ifrågakomma; blifvande
det af den beviljade afskrifningen utaf
CapitalSkulden en följd, att räntebeloppet utur
Fögderi-rakningen , der det nu balanceras, afföres.
För den återstående CapitalSkulden, 21
Ruhr 12 sk., hafva R. St., enär frågan derom,
efter mot vederbörande väckt ersattnings-talan,
är på Domarens pröfning beroende, alltså funnit
afskrifning icke kunna ega rum.
Jemtlands Län.
I afseende på den, för är 1813 i detta Län
utborgad UndsättningsSpannmål, anmälda skuld,
tillsammans 5o8 R:dr 24 sk. 6 rst., hafva R.
St. funnit 176 R:dr 4° s^- 2 rst* deraf böra,
såsom fullständigt verificerade, afskrifvas, men
återstoden, om förhållandet hvarmed ytterligare
-
Exp. Läsk. Förslag till und. Skrifa. N:o 257. 49
re utredning och upplysningar ansetts erforderliga,
än vidare i räkenskaperna bälariceräs.
R. St. hafva jemväl i öfvervägande tagit de
äf E. K. M., i Dess högstberörda Nådiga Pröjiosition,
uppgifna grunder för indrifvandet af
de nu hos irivånärrie i flera Län utestående fordringar
för UndsättningsSpannmål, tillhörande
dels förra Allmänna Magazins-fonden, dels det,
lill anskaffande af Säd efter 1826 års missväxt,
begagnade Creditivet i Rikets Ständers Bank;
och hafva R. St., i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den Nådiga Propositionens innehåll,
samt utan rubbning i de vilkor, som för
något Län serskildt af R. St. fastställas, funnit
följande hufvudgrunder böra antagas, hvarefter
nyssnämnda utestående fordringar må behandlas,
och, om så skulle påfordras, utan afvaktan
af Rikets Ständers medgifvande, äfven kunna
afskrifvas, nemligen:
1:0 att, till bevarande af det allmännas
fördel i möjligaste förening med Låntagarens,
det må af E. K. M. bero, att, uppå E. K. Maj:ts
Befallningshafvandes anmälan, att Spannmålslånen
i vissa Socknar eller Orter icke kunna,
utan Låntagarens obestånd, på redan bestämda
tider gäldas, samt efter pröfning af de i hvarje
fall förekommande omständigheter, bevilja
räntefritt anstånd med återbetalningen på lämpliga
Terminer, under vilkor af fortfarande säkerhet
för lånebeloppet;
Bihang U R. Sts Fröt. iO:de Sami. 2'tira Band. 7
50 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif a. Nio 257.
2:0 att, vid indrifningen af Statens fordringar
för UndsättningsSpannmål, må iakttagas,
att Låntagarnes dragare och åker-redskap,
hvilka för gårdsbrukets behöriga skötsel oundgängligen
erfordras, äfvensom deras nödvändigaste
husgeråds- och klädespersedlar, icke må
utmätningsvis försäljas, samt att försäljning af
fastighet, till gäldande af sådana skulder, icke
må ega rum;
3:o att löftesmän för UndsättningsSkulder,
så vidt de ikläda sig fortfarande ansvarighet
till dess full betalning för hela länet blifvit erlagd
j icke må sökas förr, än sjelfva Låntagarnes
oförmögenhet att betala blifvit utrönt; samt
4:o att, der gemensam ansvarighet af Socknarnes
invånare ej blifvit tillvägabragt, afkortning
må, efter föregången undersökning vid
Sockenstämma och pröfning af E. K. Maj:ts Befallningshafvande,
medgifvas af fordringar för
UndsättningsSpannmål, som dels måst i små
qvantiteter till lifsuppehälle, utan borgen, lemnäs
fattiga arbetare, dels blifvit ulborgad åt mindre
hemmansbrukare, hvilka, jemte'deras löftesmän,
slutligen kunna finnas alldeles oförmögne till
skuldernas betalande.
Hvilket allt R. St. härigenom skolat, till
svar å den Nådiga Propositionen, i underdånighet
meddela, och framhärda etc.
/
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:o 258- 51
N:o' 258.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
Lösnings-priset för anslagna Kohlräntor
af hemman under Ortala Bruk och
Norrtelge GevärsFactori.
S. A. K.
I anseende till det så väl för räntetagare vid
inom Stockholms Län stationerade Indelta Regementen,
som för LandsStaten menliga förhållande,
hvilket derstädes eger rum, nemligen att
den del af dessa löneförmoner, som bestå at
Kohlräntor, i följd af Kongl. Brefvet den 21
Junii 1773, få af egarne till Ortala Bruk och
Norrtelge GevärsFactori inlösas med 16 sk. B:co
för lästen, ehuru det sannolikt icke varit K.
Maj:ts vilja att gynna nämnde Bruksegare på
Löntagarnes bekostnad, utan det åsätta priset
varit fullt svarande emot Kohlens värde, den
tiden då dgt fastställdes, har hos R. St. framställning
derom blifvit gjord, att, då varuprisen
nu mera undergått en betydlig förändring,
hvarigenom ett missförhållande i berörde afseende
uppkommit, underdånig anhållan måtte
hos E. K. M. göras om dervid föreslagen rättelse
deruti; och, enär utaf de handlingar, som
vid pröfningen af förevarande fråga funnits att
52 Exp. Utsk. Förslag till uud. Skrifv. A':o 258-
tillgå, bland annat, inhemlats, det K. M. och
Kronan, nära 80 år efter det den Taxa, i enlighet
hvarmed förenämnde ränte-koM till Iih
delningshafvarne betaltes med 3 Daler Kopparmynt
per läst, vid försäljningen lili Skatte af
Ortala Bruk och Norrtelge Factori, uttryckligen
förbehållit sig räntorna efter årliga Markegången
af de hemman, som af ålder 'varit
med Kohtning och Körslor Bruket underfogde;
och på samma sätt hädanefter komme att derifrån
blifva oskiljaktiga; hvaraf vill synas,
som, derest K. M. år 1760, då berörde skatteförsäljning
skedde, afstått den ifrågavarande
Kohlräntan alldeles med sjmma rätt, sorn K.
M. den förut innehaft, det år 1680 bestämda
pris å räntekohlen 3 Daler Kopparmynt öfver-,
ensstämde med det då gällande Markegångsvär-,
det; så och då af Specialräkningarne öfver Kn>:
nouppbörden i Stockholms Län sig visat, att
endast de Kronan behållna Kohl-rantonia utgå
efter Markegångspris, men att deremot de indelta
lill Ortala Bruk anslagna icke äro debiterade
till högre pris än 16 sk. Banco låsten,
och af samma räkenskaper icke eller kunnat inhemtas,
att skillnaden emellan de 16 sk., som
af Bruksegarne till indelningshafvarne erläggas,
och beloppet af årliga Markegången, till Kronan
ingår.; hafva R. St. ansett sig ega anledning i
underdånighet fästa E. K. Mapts Nådiga uppmärksamhet
på de i detta mål förekomna strir
diga förhållanden, och huruvida E. K. M. och
Kronan af de Ortala Bruk och Norrtelge Factor
yi underlagda hemman åtnjutit och åtnjuter den
Exp. (flsk. Förslag till and. Skrifv, N:o 258,259. 53
rätt i afseende på Kohlräntans utgörande, som,
i följd af SkatteköpeRrefvets innehåll eller serskilda
Nådiga resolutioner, E> K. M, och Kronan
tillkommer.
Rikets Ständer framhärda et q,
JY:o z5g.
Pppl. o, godk, hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 —• —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om
anslag af allmänna medel till aflönande af
en DjurLäkare i hvarje Län,
S. A. K,
Då erfarenheten i de Län, der skicklige VeterinairLäkare
varit att tillgå vid yppade Djur-,
sjukdomar, visat lyckliga följder, men deremot
bedrölliga motsatser vid dylika händelser, der
man ännu är i saknad af sådana Läkare, har
hos R. St. hemstäldt blifvit, att Staten måtte
anvisa nödiga anslag för en DjurLäkares aflönande
i hvarje Län, och hvilken Läkare borde
bo i midten af Länet samt anses förbunden att
genomresa Socknatue 2:ne gånger om året, för
att vara de behöfvande till biträde.
R, St., sorn anse DjurLäkares antagande och
aflönande böra, uppå Länsinvånarnes enskilda
försorg, hufvudsakligen ankomma, hysa likväl
54 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N-o 259.
den öfvertygelse, att Statsverket, dels för att
inom de Län, der DjurLäkare ej redan finnas
anställda, uppmuntra till deras antagande, dels
ock för att, då E. K. Maj:ts Befallningshafvande
eller andra Autorileter inom Orterne i allmänna
angelägenheter behöfva påkalla dessa Läkares
biträde, de må af dem kunna förvänta
nit och hörsamhet, hör till deras aflönande
meddela ett afpassadt understöd, utan att detta
bidrag likväl må såsom det hufvudsakliga lönebeloppet
för dessa Tjenstemän kunna betraktas.
Under förmodan alltså, att Länens invånare,
af E. K. Maj:ts Befallningshafvande dertill
uppmanade, och med inseende af den egna fördel
, som dem erbjudes af en anstalt, derigenom
jordbrukarens oftast dyrbaraste lösa egendom —
hans dragare och husdjur — serdeles vid härjande
farsoter, med Läkarekonstens biträde bevaras
mot en hotande förstöring, icke skola uppskjuta
att förena sig om VeterinairLäkares antagande
i de Orter, der sådana ännu saknas,
samt att för dessa Läkares skäliga aflönande bevilja
de tillskott, som, utöfver Statsverkets bidrag,
härtill oundgängligen erfordras, hafva R,
St. till arfvode för 24 DjurLäkare inom lika
mångå Län af Riket, å 5o R:dr till hvardera,
beviljat en Summa af 1200 R:dr B:co, att pä
RiksStatens 2:dra HufvudTitel uppföras och utgå
, utan beräkning af den resekostnads-ersättning,
som vid förefallande biträden bör af anslaget
till farsoters samt smittosamma sjukdomars
botande godtgöras.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift>. N:o 259, 260. 55
Hvilket R. St. härmed få hos E. K. M. i
underdånighet anmäla, och framhärda etc.
N:o 260.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 25 —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
✓ *
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
indelnings-jemkning och lindring i
i Båtsmanshullet inom Blekinge Län.
S. A. K.
I afseende på den Indelningsjemkning af Båtsmansroteringen
inom Blekinge Län, derom Provincen
redan under 1818 års Riksmöte blifvit
af E. K. M. och R. St. försäkrad, hafva hos R.
St. serskilda Ledamöter af BondeStåndet anhållit,
att frågan derom måtte under nuvarande
Riksdag slutligen af R. St. handläggas, så att
verkställigheten af det i ämnet fattade beslut
genast mätte eg a rum, utan att R. St. behöfde
sig med detta ärende vidare befatta.
R. St. hafva i förevarande fråga inhemtat,
att, sedan öfver de af E. K. M«, i följd af Rikets
Ständers den 29 Maji 1818 aflåtna underdåniga
Skrifvelse, år 1821 i Nåder förordnade
Comiterades afgifna förslag till en ny Indellnngs-jemkuing
för Provincen Blekinge, under
-
06 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa- N;o 260-
dåniga Besvär blifvit af flera Rust- cicil Rotehållare
anförda, E. K. M,, genom Nådig Skrifvelse
den 9 Maji 1826, täckts anbefalla Dess
Befallningshafvande i Länet, att öfver hvad
Rusthållarne, så väl å ena sorn andra sidan,
ändragit, med underdånigt yttrande inkomma ,
dervid E. K. Maj:ts Befallningshafvande egde
ätt, rörande ämnet i hela dess vidd, ulan hinder
af hvad E. K. M. härutinnan redan stadgat,
sig utlåta; och enär, uppå skedd förfrågan,
den upplysning erhållits, att det fran bemälde
E. K. Maj:ts Befallningshafvande i äninet
infordrade underdåniga Betänkande ännu ej,
vid medlet af nästförflutna October månad, till
E. K. Majrts KrigsEvpedition inkommit, hafva
R. St., vid så beskaffadt förhållande, och då
de öfver den -nya Indelnings-jemkningen anförda
besvär ännu äro af E. K. Maj:ts Nådiga
pröfning beroende, väl icke funnit sig kunna
frågan om berörde jemknings verkställighet tilt
slutlig handläggning nu företaga; men då R.
St., med erkännande af de ömmande förhållanden,
som för ert stor del Rusthållare inom Blekinge
Län ega rum, Och hvilka, af E, K. M.
och R. St. längesedan medgifna, föranlcdt beslut,
hvilkas verkställighet dock ännu saknas,
ansett detta ärende icke böta utan uppmärksamhet
å deras sida lemnäs; få hos E. K. M.
R. St. härigenom i underdånighet anhålla, att,
så framt detta mål ej redan vunnit den fullständiga
utredning, att Nådig Proposition om
det upprättade Rotejemknings-förslagels fastställande
-
1Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif a. Ar:o 260,26l. 57
lande kan under nu påstående Riksmöte varda
till R. St. aflåten, E. K. M. läcktes Dess Nådiga
framställning derom vid nästinträffande Riksdag
R. St. meddela, på det att provincen Blekinge
ej längre måtte, med äfventyrande af
dess invånares trefnad och bestånd , blifva i saknad
af den lindring i den ojemnt tryckande
Roterings-bördan, som , redan för 1 i år tillhaka
, blifvit af båda Statsmagterne såsom rättvis
erkänd och till verkställighet beslutad,
Rikets Ständer framhärda etc,
JY:n 26/.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 1820*
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise an
gående
reglering af RiksStatens Fjerde
Qnu mera Tionde) HufvudTiteh
S. A. K.
Kfter att, med föranledande så väl af E. K<
Maj:ts vid innevarande Riksmöte aflåtna Nådiga
Proposition, angående Statsverkets tillstånd och
Behof, som ock af serskilda inom RiksStånden
väckta Inötioiier, nu mera hafva verkställt regleringen
af utgifterna å RiksStatens Fjerde'
Bihang t. R, S:s Brot. 10:de Sami. 2'dra Band. 8
58 Exp. Ut sk. Får slag till uncl. SkriJv. Ako 261.
HufvudTitel intill nästa Riksdag, få R. St., i
afseende derå, inför E. K. M. i underdånighet
anmäla, att följande Anslagssummor blifvit beviljade
ocb uppförde , nemligen:
För ClerecieStaten .... 166,204." 43. 4’
— Academie-,Glymnasii-och
ScholaeStaten . . , . 2,143: 1. V.
— Gymnastiska Centralinsti
tutet
. . . . . . 2,000: - -
— Kyrkors underhåll, dels
contant, dels indelta räntor
samt KronoTiondeSpannmål
64,266: iS. -
eller tillhopa R:dr 4°4»^r4: l4• 3.
med 7 Tunnor Spannmål under penningelön 6
R:dr, och 3,363 Tunnor 3i Kappar Spannmål
in natura, med. fastställd beräkning af calculations-priset
för nämnde under Titeln anslagna
Spannmål från 5^ till 5 R:dr per Tunna.
För Scho/an i Calmar uppföres 43 Tunnor
Spannmål, emot besparing af motsvarande indelta
belopp, och för Gymnasii- och ScholceStaten
i Götheborg 66 Tunnor, 3 Fjerdingar,
6 Kappar, såsom in natura utgående, å 5 R:dr
Tunnan ......... 555: 27. —
För Religions- och Barnaundervisningen
i de nya Capeliförsamlingarne
uti Wermlands Finnmarker,
tillsammans . . • . . 483: 16. -—>
anseende likväl Rikets Ständer,
att, då i den mon Wermlands
Finnmarker hinna blifva mera be
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrijv. Ako 261- 59
byggda, invånarne derstädes, såsom
på andra ställen, böra sjelfva
underhålla Prest oell Klockare
samt bidraga till hvad för
Barnaundervisningen erfordras, ifrågavarande
Summa endast till
nästa Riksdag bör å Stat uppföras.
För Mechaniska Scho/an 3oo: — —
För Biskopens på Gottland
indelta lön, som, enligt de i E.
K. Maj:ts Nådiga Bref den 5
Maji 1824 gifna Stadganden, contant
ifrån LandtRänteriet uppbäres
efter Markegångs-uträkning,
uppföres å ClereciéStaten contant
förslagsvis  1,5oo: — —
med iakttagande, att de motsvarande
Hemmans-räntorna från
samma Statsindelningar uteslutas,
samt bland ordinarie räntan
såsom inkomst upptagas.
jFör den i Stockholm inrättade
Normal Schola till yexelundervisningens
befrämjande . 2,000: — —-■
att endast till nästa Riksdag
på Stat uppföras.
Ersättning till Upsala Academie,
dels för det årliga anslag
af gio R:dr 32 sk. dess StallStat
före år 1810 innehaft, dels
för andra lill år 1813 af dervarande
RidSchola innehafda för
-
/ C -
60 Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrifv. N:o 261*
möner, med 53o R:dr, eller
tillsammans årligen . . . i,44o:
Lunds Academie tillerkänd
ersättning för år 1809
förlorade Aflöningsmedel och
Tullfrihets-ersättning . . , 4oo:
Till E. K. Maj:ts Nådiga
disposition till förmon för
Läroverken i Riket, enligt
Rikets Ständers serskildt aflåtande
underdåniga Skrifvelse,
lill svar å E. K. Maj:ts Nådiga
Proposition den 27 Fe.
bruarii detta år 60,000: —
Summa B.co R:dr 471>a,g4: 1 • 5*
sorn, med afdrag af skillnaden,
16 sk. B:co, i Calculalionspriset
å 3,363 Tunnor
3i Kappar under Titeln in
natura anslagna Spannmål, , 1,121: 15. 6,
gör B:co R:dr 470,172: 33. 11,
1 sammanhang med hvad sålunda i underdånighet
anmäldt blifvit, oell då tillgång icke
bör mera saknas på specifika uppgifter om Clereciets
samt Gymnasii- och ScholaeStatens från
Statsverket utgående aflöning, än för andra Embetsmäns,
och deribland äfven Academiernas,
för hvilka specifika AflöningsStater redan finnas
upprättade; så , och enär så beskaffade SpecialStater
skulle, både för en allmän öfversigt af
fölhållandena, då den definitiva regleringen af
jjjäroyerken ifrågakomiuer, och jemväl i Stu-*
Exp. Utsi'. Förslag till nåd. Skrifv. N:o 261, 262- 61
Listiskt afseende, för bedömandet af Boställens
beskaffenhet, vara af nytta och vigt, få R. St.
till E. K. M. frambära den underdåniga önskan
, det vederbörande Embetsverk måtte i
Nåder anbefallas, att intill nästa Riksdag uppgöra
fullständiga SpecialStater för Clcreeiets
samt Gymnasii- och ScholseStaternes anslag i
Kronotionde och penningar, samt uppgifter å
Taxeringsvärdet af Ecciesiastique-Bostäliena.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 26'2.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 1 Dec. 1829-
Preste-Ståndet d. 4 —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående
en afskrifning af öfverskotten på
Statsverkets inkomster.
S. A. K.
1 afseende på de till godtgörande under 3:ne
år, med 100 R:dr om året, utaf E. K. M. uti
Dess Nådiga Proposition, angående Statsverkets
tillstånd och behof, anmälda 3oo R:dr, som genom
Kongl. Brefvet d. 24 Februarii 1826 blifvit
till uppköp af undervisnings-böcker för den
i Wermland boende Finn-allmoge an vista på
Fjerde IIufvudTitelns Besparingar, hvilka dertill
icke lemnat tillgång, hafva R, St., som frå
-
62 Exp. Ulsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 262, 263.
gan härom förehaft i sammanhang med regleringen
af nämnda HufvudTitels anslag, funnit
ifrågavarande anvisning böra af öfverskollen på
Statsverkets inkomster afskrifvas. Hvilket R.
St., till svar å E. K. Maj:ts högstberörda Nådiga
framställning, härigenom få i underdånighet
meddela, och framhärda etc.
N:o 263.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 1829*
Preste-S landet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
beviljadt ökadt anslag för Upsala
RidSchola.
S. A. K.
Uppå derom gjord framställning, hafva R. St.
bifallit, att Upsala Academie, såsom ersättning ej
mindre för det förr innehafda, men vid 1810
års Riksdag indragna anslag för dess Stallstat,
910 R:dr 3a sk., än ock för den kostnad af 53o
R:dr årligen, hvartill underhållet och skötseln
af de för RidScholan från Strömsholm begagnade
hästar funnits, efter medeltal af 10 år,
uppgå, må erhålla ett årligt anslag af sammanlagdt
144° R:dr 32 sk., att tills vidare utgå och
på Fjerde IIufvudTiteln uppföras. Hvilket till
E. K. Majrts Nådiga kännedom samt vederbö'
Exp. TJtslc. Försl, till urich Slcrifv. !S:o 263, 264. 63
l andes förständigande R. St. härigenom få i underdånighet
anmäla; framhärdande etc.
N:o 264-
Uppl. 0. godk. hös Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 1829*
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —«
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, angående
ett Lunds Academie återgifvet penninge-anslag.
S. A. K.
Med anledning af hos R. St. gjord hemställan ,
att det med 1809 års utgång indragna anslag af
Statsmedlen, som Academien i Lund, under rubrik
utaf Aflöningsmedel och Tulifrihets-ersättning,
innehaft med 400 R-dr 8 sk. B:co årligen,
måtte så mycket hellre till Academiens
Gassa återgå, som orsaken, hvarföre indragningen
skett, nemligen att Academien egde ett betydligt
öfverskott af. inkomster, nu mera upphört,
då, i stället för öfverskott, brist uppkommit
och vida större understöd än ifrågavarande
belopp för Academiens behof erfordrades,
hafva R. St. bifallit, att de Academien
frångångna 400 R-dr 8 sk. B:co må Academien
återgifvas samt å RiksStatens Fjerde HufvudTitel
för Clerecie- och Läroverken uppföras, för
att Academien hädanefter årligen tillgodokom
-
64 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skri fa. N:o 264, 265-
ina. Hvilket R. St. härned få i underdånighet
anmäla, och framhärda etc.
N:o 260.
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 1829»
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
beviljadt ökadt anslag för det
Gymnastiska Central-Institutet i Stockholm.
S. A. K.
Med fästadt afseende å vigten och nyttan deraf,
att det Gymnastiska Central-Institutet icke
saknar nödiga tillgångar för dess underhållande
nu och framdeles, i det skick och i den utvidgning,
sorn erfordras för att kunna, åt alla
delar af Riket, bereda skickliga Lärare i Gymnastiken,
hafva R. St. beviljat en tillökning af
1000 R:dr i det förut beviljade årliga anslaget
för bemälde Central-Institut, att på Stat uppföras
och af RiksStatens Fjerde HufvudTitel utgå
, så att samma anslag hädanefter kommer att
utgöra 2000 R:dr B:co årligen; hvarjemte, enär
angeläget är, att åt efterkommande förvaras de
kunskaper, Central-Institutets nuvarande Föreståndare,
Professoren Ling, i Gymnastiken sam
-
Ekp. Utsi. Förslag tål nnd. SI rifa. Nu> 265* 65
lat, genom deras afhandlande på ett sätt, sorn
till Gymnastikens fullkomnande och vidare utbredande
kail taiédverka; R. St., för att sätta
bemälde Protessöt i tillfälle att författa en Lärobok
i de tlieorétiskå och practiska délarne af
Gymnastiken, funnit godt bevilja honom, i ett
för allt, eri Siimrtiä ftf 2Ö00 R:df, att af RiksgäldsContoiret
utbetalas;
Med tillkänrtagifvätide häraf få R; St. till
É. K. M. tillika i underdånighet frambära deri
underdåniga öriskari, att meräriäinride Gymnastiska
Central-Institut Varder ätälldt under uppseende
af någon utaf Stytelserrie öfver de i
Hufvudstadbri varande Allmänna inrättningar,
Såsom t. ex; Diredtioneri öfver Stockholms Stads
tJndervisilirigsverk; Söm bör egå att oih fördelningen
af de för Inrättningen beviljade anslag
förordna; och på hvars underdåniga anmälan;
ätt föfenäinride Lärobok är aflemnad; E. K. M.
täcktes i Nåder tillkännagifva Rikets Ständer#
Fulltnägtige 1 RiksgäldsContoirét; att förrberörda
serskilda anslag, för sådant ändamål, må
till Professor Ling utbetalas;
Rikets Ständer framhärda etc;
Éihung i. R. S.s Prat. 10.ds Sami. %:dra Band. t
66 Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skri/v. N:o 266*
IV: o 266.
Uppl. o. godk. hos Ridd. oell Adeln d. 2 Dec. 1829*
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
2:ne till America och Medelhafvet
företagna Kriitförsäljnings-expeditioner.
S. A. K.
Vid verkställd granskning af Redogörelsen för
2:ne serskilda, nemligen åren 1820 och 1822,
lill America och Medelhafvet verkställda expeditioner
till export och försäljning af i förråden
utöfver behofvet befintligt Krut, hafva R. St.
funnit resultatet, af dessa för Kronans räkning
verkställda export-företag vara, att till Kronans
Cassa influtit, för de till America afskeppade
2000 Centner Krut, 21 R:dr 6 sk. 7 rst. per
Centner, och för de till Medelhafvet afsända
1000 Centner omkring g R:dr för Centnern, utöfver
hvilken inkomst, för denna senare expedition,
något icke lärer vara att förvänta.
Då nu denna Kronans behållning jemföres
med det pris, som vid försäljning af Krut inom
Riket varit bestämdt, nemligen 3o R:dr för
HandgevärsKrut och 28 R:dr för Stycke- och
BergsKrut för Centnern, samt tillika tages i betraktande
de svårigheter, som äro förenade med
handelsföretag för Kronans räkning, och livari
-
Exp. Utsk. Förslag till urid. Skrijv. N:o 266, 267. 67
genom, i närvarande fall, en till bestämdt belopp
påräknad Statsverkets Inkomst-Titel skulle
kunna undergå betydlig förminskning, finna R.
St. häraf stöd för den mening, att Krulförsäljningen
utom landet må helt och hållet öfver1cmnas
till den enskilda speculationen, och deremot
priset å denna vara, vid inrikes försäljning,
till uppmuntran för handeln och näringarne,
i den mon E. K- M. finner nödigt, nedsättas.
Likväl, och på det Kronans förlust på
Krut-tillverkningen må kunna förminskas, om
ej upphöra, få R. St. härigenom till E. K. M.
frambära den underdåniga önskan, att, då Contracten
nied Krutbruksegare skola förnyas, skyldigheten
å Kronans sida att inlösa det tillverkade
Krutet må i möjligaste måtto inskränkas, i
förhållande till Kronans behof af denna vara,
och att i sådant afseende äfven må begagnas
den utväg, att, i stället för Krut, upplägga Salpeter,
helst, med erforderlig tillgång på denna
för Krut-tillverkningen hufvudsakiiga beståndsdel,
Kronans förseende med Krut, vid inträffande
behof, utan svårighet lärer låta sig verkställa.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV."Tt 267.
Uppl. o., godk. hos Budd. ogIi Adeln d. 2 Dec. 1829.
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an
-
|M Mxp. Clisk. Förtlag till und. Skrif,v. Nx> 26?..
gående en årlig Gratijication ät Bruksid
karen
Owen m. nu
S. A. KU
Uppå gjord framställning derom, hurusom
Bruksidkaren Samuel Owen , hvilken, genom Regeringens,
försorg, för längre tid tillbaka från
England hit till Riket inkallad, skall, genom
Päfbruten verksamhet och ihärdighet, samt i
hör jan utan publikt understöd» hafva lyckats,
bringa sina tillverkningar till den godhet och
duglighet, att de uthärda jemförelseu med hvil-,
ka utländska faRricater sorn helst,, samt derigenom
beredt fäderneslandet den stora vinst, att
ett betydligt antal af honom tilldanade skickliga
personer voro sysselsatte vid de större Bruken
o.ch Jernmanufacturerne i Riket —mei\
likväl» medejst sina vidsträckta specu.la tioner»
till etf planmässigt utvidgande af sin nyttiga,
rörelse, yarit nödsakad åsamka sig en högst betydlig
privat skuld, sorn ökats genom svåra förluster
och deribland hufvudsakligen den af Ångfartyget
Josephina, som år 1827 genom vådeld
totalt förlorades, hvarigenom inträffat, att 0-.
wen. vöre urståndsatt att i bestämd ordning återgälda
de $2,000 R:dr Banco, hvarföre lian,
för närvarande, i ManufacturDisconten häftade.
— hafva R. St, för sin del, funnit godt bifalla
och få härmed hos E. K. M. i underdånighet
hemställa, det Bruksidkaren Owen, under
vilkor af fortfarande säkerhet för ifrågavarande
lån samt Jernfötädlings-fabrikens underhållande
fixp. Ut sk. försl, till und. Skrif v, N:o 267, 266. 6$
i behörigt skick, måtte i Nåder förunnas den
lindring i återbetalningen af samina lån, sorn
E. K. M. finner öfriga omständigheter kunna
medgifva; hvarjemte R. St., vid öfvervägande
deraf, att Bruksidkaren Owen härstädes användt
den verksammaste delen af sin lefnad till stort
gagn för det allmänna, men till föga enskild
fördel, och förthy synes vara förtjent af något
understöd» för alt vid en tilltagande ålder se
sina återstående dagar tryggade emot behofvet,
beslutit, det Bruksidkaren Owen må, å Allmänna
IndragningsStaten, under den serskilda
Titeln: Beneficier och Benädningar x uppföras
till åtnjutande, under sm öfriga lefnad, af en
årlig gratification af 3000 R:dr Banco,
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 268.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Dec. I829k
Prés te-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d* 7 — —
flikets Ständers underdåniga Skrif velsex i anledning
af verkställd granskning af räkenskaperne
af de till Flottans behof dr
182,6 utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena
uppburna Statsanslag.
S. A. K. ^3
D», vid verkställd granskning af räkenskaper-*
70 Exp. Utsi-. Förslag till tind. Siri/o. N:o 268.
ne oell förvaltningen utaf de till Flottans behof
år 1826 af Förvaltningen af SjöÄrendena uppburna
Statsanslag, R. St., i anledning af den,
genom E. K. Maj:ts Nådiga Bref den 24 Augusti
berörde år» beviljade eftergift af en Revisoren
Lundmarker af E. K. Majrts och Rikets
KammarRätt ådömd ersättning, till hvars gäldande
Lundmarker såsom varande i concurstillstånd,
uppgifvit sig sakna tillgång, utan att
likväl af handlingarne finnes upplyst, att berörde
fordran blifvit vederbörligen bevakad,
funnit ett förnyadt skäl till uppmärksamhet derå,
att några bestämda grunder för afskrifning eller
eftergift af Kronans fordringar icke finnas stadgade,
hafva R. St., då frågan om sättet för afskrifningars
meddelande, hvaröfver KammarCollegium,
StatsConloiret och KammarRätten,
under den 28 Februarii sistlidet år, gemensamt
underdånigt utlåtande afgifvit, är vorden af
E. K. M., enligt Dess, den 10 April samma
år, aflåtna Nådiga Skrifvelse, till framtida afgörande
uppskjuten, fördenskull funnit sig böra
till E. K. M. frambära den underdåniga önskan,
det E. K. M. läcktes till nästkommande
Ständers pröfning och afgörande i Nåder öfverlemna
förslag till allmän stadga om afskrifningar
i Statens räkenskaper.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 269. 71
N:o 2Ö9
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 1829-
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
verkställd revision af de redogörelser
för uppburna Statsmedel, KrigsCollegium
för år 1826 afgifvit.
S. A. K.
Vid verkställd revision af de redogörelser för
uppburna Statsmedel, E. K. Maj:ts och Rikets
KrigsCollegium för år 1826 afgifvit, hafva R.
Sl. funnit uti Departementens Räkenskaper i allmänhet
förekomma afskrifningar, till ej obetydligt
belopp, af förut balancerade fordringar.
Alt några vissa grunder härföre icke finnas
stadgade, har redan år 1827 fästat Rikets Ständers
Revisorers uppmärksamhet; och få R. St.,
som, lika med dem, anse nödigt, att denna
brist genom bestämda föreskrifter afhjelpes,
alltså härvid i underdånighet åberopa hvad R.
St., uti deras, om revisionen af Förvaltningens
af Sjö-Ärendena räkenskaper för år 1826, afgifna
underdåniga Skrifvelse af denna dag, uti ifrågavarande
afseende yttrat. Vidare hafva
R- St. inhemtat, att, då bland äldre fordringar
för år i$25 inbalanceras 155 R:dr 19 sk.
1 r rst., hvilka tillförene skola hafva varit orätt af
-
72 Éxp. Vtsk. Porslag till tind. Skrifv. N:o 264, |
förda, men sedermera åter upptagna, för att
balanceras, dessa finnas hvarkeii linder årets
lopp afskrifna eller bland de till följande året
balanceradé äldre fördriilgar uppförda, Samt ej
eiler synas hafva till liqvid ingått å något
HufvudBokehs Conto.; och, sorö R. St; alise ert
utredning af förhållandet med delina balancepost
nödig; få hos E. K. M;, om Nådig befallning
till vederbörande om en sådart utrednings
verkställande; R. St. härigenom i underdånighet
anhålla* och framhärda etc;
Nio iyö.
Uppl. ö. godk. hos Ridd. Och Åd. d. 2 Dec. l825t
Preste-Siåndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —*
Bonde-Ståndet d. 7 —- —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förrättad revision df MiliticeBoställsCdssans
Räkenskaper för år i8s6i
S. Ai K*
I afseende på MilitieeBoställsCassans räkenskaper
för år 1826, hafva, vid verkställd revision;
R; St. icke funnit skäl till någod anmärkning;
men, med anledning af gjord framställning uti
deras år 1827 församlade Revisorers Berättelse,
öfver hvilken sistnämnde R. St framdeles
torde tillåtas, att genom serskild underdånig
Exp. Vtsk. Förslag till tind. Skrif v. N:o 270,271- 75
Skrifvelse i ett sammanhang sig yttra, ansett
sig bora hos E. K. M. i underdånighet! anhålla
om meddelande af Nådig föreskrift till E. K.
Maj:ts och Rikets Krigskollegium, att de afskrifningar,
hvilka af E. K. M. i Nåder bifallas,
varda i räkenskaperne upptagna för det år,
då de blifva beviljade.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 2//.
Uppl. o. eodk. hos Ridd. och Adelfi d. 2 t)ec. 1824-
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förrättad revision af Vadstena
KrigsrndnshusCassäs räkenskaper för år
1825.
S. A. K.
Rikets Ständer, sorn, vid verkställd revision öfver
Wadstena KrigsntanshusCassas räkenskaper
för år tÖaS, funnit någon anmärkning hvarken
emot desamma eller emot förvaltningen, såsom
med ordning och noggrannhet förda och handlaggda,
icke böra ega rum, endast ansett sig
harvid böra åberopa deras, uti Skrifvelse af denna
dag, angående verkställd granskning af MilitiäsBoställsCassans
räkenskaper för år 1826*
Bihang t. R. S:s Erot. iOule Sami. i: dr a Band. 10
74 Exp. Utsi. Förslag till uhd. Siri fa. N:o 27f,27'2<
framställda underdåniga anhållan 0111 Nådig föreskrift
till KrigsCollegium, att de afsluifningar,
hvilka af E. K. M. bifallas, måtte i rakenskaperne
upptagas för det är, då E K. M, derom
meddelar Sitt Nådiga Beslut.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 272.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Dec. 182!!)»
Preste-Standet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 —1 —*
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Kronans hus och byggnader.
S. A. K.
Vid senast förflutna Riksdag hafva R. St., uti
underdånig Skrifvelse den 3 Augusti 1823, förnyat
deras vid 1810 års Riksdag i underdånighet
framställda önskan, det måtte från vederbörande
Embetsverk och Auloriteter infordras
en omständlig berättelse och uppgift, angående
alla 'Kronans hus och byggnader, så i hufvudsladen
som i landsorterne, på det utrönas kunde
, huruvida flera sådana hus och byggnader
finnas, än som anses för behofvet oumbärliga,
med underdånig hemställan derjemte, det i Nåder
förordnas måtte, att hvarken personer eller
corporationer, utan bestämd rättighet, finge bebo
eller begagna Kronans hus, samt alt några
Jfap, Utsi. Förslag till und. Skrijv. iV;o 272. 75
umbärlig» byggnader icke vidare måtte bibehållas,
utan att, sedan dylika lägenheter undergått
behörig besigtning och värdering, desamma
måtte å auction utbjudas, och försäljas,
eller, om sådant, icke förmonligen kunde låta
sig göja, upplåtas till begagnande af enskilde,
emot hyra och skyldighet att byggnaderna lagligen
underhålla; och har, efter det alla för
pröfningen af detta ärende erforderliga upplysningar
blifvit infordrade, samt vederbörande
Embetsverk, under hvilkas inseende och vård
ä Kronans byggnader äro. ställda, i underdånighet
afgifvit förteckningar deröfver, jemte utlåtanden,
rörande de ändamål och behof, hvartill
de nu begagnas, samt hvad sora, i anledning
af Rikets Ständers ofvanberörda underdåniga ön!
skan, vöre att tillgöra , E. K. under den i3
November sistlidet år, till Rikets Ständers Statsutskott
öfverlemnat handlingarnejemte Nådigt
förklarande i ämnet; hvarjemte Nådig remiss
blifvit meddelad å SeraphimerOrdensGillets uppI
gift på de Kronan tillhöriga hus och byggna‘
der, sorn äro använda lill de under OrdensGillets
Styrelse ställda Hospital och Lazarett,
samt hvilka alla ansetts för berörda ändamål
erforderliga.
Vid handläggningen af delta ärende, hafva
j R. St. insett omöjligheten för sig ,, alt. i allmänhet
bedöma, i hvad mer eller mindre mon de
till serskilda EmbetsAutoriteter upplåtna lägenheter
innefatta öfverflödigt utrymme eller icke,
och kunna således ej eller uppgifva, hvilka
byggnader och andra lägenheter möjligen skid
-
76 Exp, Utsi. Förslag till und. Skrijv, N:o 272.
le för Statens räkning kunna försäljas. Dock
har det synts R. St., vid granskning af de upprättade
förteckningarna, som skulle åtskilliga Autoriteter
vara nog rymligt, men andra åter nog inskränkt
inlogerade; till afhjelpande af hvilka missförhållanden
, hvaribland det serskildt fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet, att, oansedt den
stora mängd härstädes befintliga publika byggnader,
rum för ÖfverStåthållareEmbetet måste
anskaffas emot hyra, som af Statsmedlen utgår,
R. St. i underdånighet anhålla, det täcktes E,
K. M. i Nåder vidtaga den reglering med de
till Embetsverken upplåtna lägenheter, att, genom
en jemnare fördelning, hvart och ett må
blifva ändamålsenligt inlogeradt, samt att, genom
deras förläggande i samma, lägenheter, så
mycket som möjligt, en lämplig local må vinnas
för ÖfverStåthållareEmbetet, till besparande
af den utgift, Statsverket nu i berörde afseende
får vidkännas.
Vidkommande åter dispositionen af de lägenheter,
som i Kronans blott till en del för
allmänna behof begagnade byggnader, så härstädes
sorn i landsorterne, kunna finnas umbärliga,anse
R, St., lika med hvad E. K. Maj:ts och Rikets
KammarCollegium och StatsGontoir, uti afgifvet
underdånigt utlåtande, härom yttrat, det
vara mindre lämpligt, att upplåta de öfverblifvande
lägenheterna emot hyra, enär den i allt
fall ringa inkomsten icke svarar emot de med
ett sådant upplåtande förenade olägenheter och
vådor; hvaremot R. St. funnit sig böra i underdånighet
anhålla, det E. K. M, täcktes i
Exp. Utsi. Förslag till und, Slrifv. N;o 272* 77
möjligaste måtto så reglera begagnandet af Kronans
byggnader, att de öfverblifvande lägenheterna
må finnas i en egendom, hvilken derefter
må hel och hållen, eftersom E. K. M.
pröfvar lämpligast, försäljas eller emot hyra
upplåtas.
I afseende på verkställigheten af de i senare
tider företagna allmänna byggnadsarbeten,
hafva R, St. fästat sin uppmärksamhet dervid,
dels att Kostnadsförslagen varit alltför opålitliga
, dels ock att de uppförda byggnaderna snart
befunnits bristfälliga och behöfvande betydliga
reparationer. Så väl häraf, som med fästadt
afseende å det resultat, sora varit en följd af
den utaf R. St. alltsedan år 1810 önskade och
nu verkställda vidlyftiga undersökning, rörande
Kronans fastigheter, nemligen, att blott en enda
lägenhet af ringa eller intet värde kan för
Statens räkning afytlras, hemta R. St. ett nytt
skäl för den af dem uti deras underdåniga
Skrifvelse, den 28 sistl. September, angående
Allmänna GarnizonsSjukhus-byggnaden, yttrade
åsigt om nödvändigheten af en CentralAutoritet,
som har öfverinseendet vid alla publika
byggnadsföretag och hos sig eger förvarade fullständiga
uppgifter öfver Kronans byggnader,
jemte anteckning om sättet, hvarpå de disponeras,
på det att all erforderlig kännedom om
dessa Statens tillhörigheter må i framtiden kunna
vinnas, utan att vidlyftiga och kostsamma
undersökningar för hvarje gång behöfva verkställas;
och som ÖfverlntendenlsEmbetet har
sig ålagdt, att hålla vård om en del af Kronans
75 Mlxp.. Utsi. Förslag till und. Skrif v. Ä7« *7jK
byggnader, samt jern viii uppbär oell redovisar
rict årliga Statsanslag,, sani å Åttonde Hufvud-.
Titeln är uppför dt för publika basens underhåll
i hnfvudstaden, anse R, St. det äfven va-,
va lämpligt och ledande till enhet, så väl i må-,
leus behandling som vid redovisningen för reparations-
och nybyggnads-anslagen, alt samina
Antonie t jemväl lager befattning, med vården,
af alla Kronan tillhöriga fastigheter, de till,
landt-, och sjöförsvaret hörande byggnader likväl
undantagne, lielst, efter hvad R. St. in-,
hem ta t, E. K. Majlis och Rikets KammarCollegiuru,
som lvu utöfvar en sadan, administration,
livad Kronans hus i landsorterna angår,, i allt
fall , innan beslut fattas om föreslagna nybyggnader
och reparationer, vanligen till ÖfverlntendentsEnibetets
granskning öfveidemnar de
från vederbörande inkomna förslag.
Då i öfrigt den för ÖfverlnteudentsEmbetet
fastställda Stat synes vara, åtminstone ined
ringa tillökning, tillräcklig för öfvertagandet af
förvaltningen äfven utaf anslaget för nybyggnader
och reparationer å Kronans lins i landsorterna,
få M. St. i underdånighet begära:
1:0 att aila Kronans hus och byggnader,
så väl i hnfvudstaden sorn i landsorterne, Mi-.
litaireStaterpes updantagne, må ställas under
Öfver Inteuden.tsEmbetets inseende, och de Autoriteter,
sojn dem å stället disponera, alltså
hädanefter, vid- inträffande behof af nybyggna-.
der eller reparationer,, vända sig till nämnde
Embete, i stället för att derom hos Kammar-.
Collegium göra anmälan;
iÉxp. Utsi. Förslag lill arid. Skrif?. N:o 272. 79
3:0 att ÖfverlntendenlsEmbetet, i följd
häraf, må ega disponera, under vederbörlig
red 0 v isn i ngs-sk y 1 d i get, äfven det bestämda årsanslaget
för underhållet af Kronans hus i lands
O
•
■orterile; .
3:o att hemälde Embete ina efter liand, så
fort sig göra låter, förskaffa sig ärtnu felande
ritningar och fullständiga beskrifningaV öfver alla
Kronans , med undantag af MilrtaireStateriles,
hus och byggnader, jemte tillhörande inventarier,
samt, i öfverensstämmelse med dessa förteckningar,
upprätta en HufvudBok, deri alla
skeende förändringar, så väl i afseende på sjelfva
byggnadernes underhåll, som rörande dispositionssäLtet,
böra noga antecknas, till rättelse
vid förefallande frågor; samt
4:o att, utom redovisningen för de bestämda
årliga byggnadsanslagen, ÖfverlntcndentsEmbelet
jemväl må i den årliga räkenskapen
upptaga de serskilda anslag, som till
allmänna byggnader göras, och denna redogörelse
afgifvas i föreskrifven fullständig form,
om ÖfverlnlendentsEmbetet falt sig verkställigheter,
af byggnadsarbetet anförtrodd, men om
sådant är öfverlemnadt åt serskilda Comiterade,
blott summariskt upptagas, så alt likväl på
ett ställe må kunna synas, hvad som till allmänna
byggnadsarbeten användes,
R. St., som fullkomligen dela den tali Rikets
vid senaste Riksdag församlade Ständers
underdåniga Skrifvelse, den 29 November i823,
yttrade åsigt, att förnämsta orsaken till de be-1
tydliga, ofta öfverflödiga kostnader, Statsverket
80 JExp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. Pilto 272*
i senare lider fått vidkännas vid allmänna
byggnaders uppförande, varit den, att R. St.
vid medlens anvisande sällan varit i tillfälle att
bedöma arbetets vidd, planen för dess utförande
och utgifterna för fullbordandet, fa slutligen
härmed i underdånighet förnya den uti
berörde Skrifvelse framställda önskan, det E.
K. M. täcktes, ej allenast i de fall, då medel
till allmänna byggnader i Nåder äskas, meddela
R. St. en af vederbörande uppgjord ritning
och noggrann beskrifning öfver det tillämnade arbetet,
jemte ordentliga förslag öfver dertill åtgående
tid och kostnader, utan äfven, i händelse
fortsatta anslag skulle komma i fråga, i
Nåder låta meddela behöriga redogörelser för
de medel, som redan blifvit uppburna, tillika
med förnyadt kostnadsförslag i afseende på det
återstående arbetet; hvarjemte R. St. hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att vederbörande måtte i
Nåder meddelas den, så väl till ökad control, sorn
till mera drift och hushållning vid byggnadsarbetens
verkställande, ledande föreskrift, att
utgifts-redogörelserne för hvarje år alltid böra
vara afslutade inom Februarii månads utgång det
påföljande året, samt att, vid årets början, en
fullständig arbetsplan, jemte utförlig berättelse
om hvad under det förflutna året blifvit verkställdt,
till E. K. Maj:ts godkännande skall i
underdånighet ingifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o
Exp. Vstk. Förslag till und-. Skrifv-. Nio 273. $1
N:o sp3.
tJppl. o. godk. hös Ridd. och Adelil d. 2 Dec. 1829;
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —t
Rikets Ständers tiftderdilntgä Skrifvelse} angående
lindring i Skjutsningsbesvär et vid
Ekévirkes forslande-.
S; A. Ks
i anledning af gjorda ifranlstälirtingär; huruledes
Allmogen på flei-ä orter i Riket, ofcli serdeles
inom vissa Härader af Christianstads Län;
besväras af den dem ålagda skyldighet att;
Vid upphandlingar af Ekevirke för Kronans räkning,
detsamma fråil försäljningsorten till närmaste
hamn transportera, hvilka derstädes ofta
påkommande Krörto-trahsporter ärö för de skjutsande
desto merä betungande. Söm; änskönt
KrigsCollégii Oell Förvaltningens af Sjö-ÄrCrtdelia,
den Ii November t823; utfärdade Kungörelse;
på grund af E. K. Maj:ts Nådiga Erel
af den 19 förutgångne Augusti, föreskrifver,
det icke större Eké-pieder äli till i o edbikfot
må på de skjutsandes fordon transporteras, deras
både hästar och redskap likväl derunder ic^
ké sällail förstöräs, hafva R. Sb, sorn, vid ämnets
skärskådande, å erta sidan, insett angelägenheten
föt Kronan; ätt, genom berörde skyldighets
fortfarande, städse kunna påräkna ett
Bihang i; R. Ssa Fröt. iOtde fiaml. 2:drn Baud. 11
82 Exp. Utsk. Por slag till und. Skrif v. N:o 273.
säkert medel för fortskaffningen lill närmaste
hamn af det Ekevirke, som inom landet kan för
Flottans och Artilleriets eller andra allmänna
behof erhållas, derjemte, på den andra, funnit
billigheten högeligen påkalla någon åtgärd
till mildrande af en börda, hvilken För närvarande
så tungt och oiemnt drabbar endast vissa
orters Kronoskjutsskyldige jordbrukare.
Lämpligaste sältet för en sådan lindrings
tillvägabringande anse R. S<. bestå uti en skälig
förhöjning å Skjulslegan, hvilken med största
rättvisa blefve efter furslingsbesväret lämpad,
om densamma utgöres med visst belopp
för hvarje transporterad cubikfot virke, i stället
för ersättningens beräknande per lass, hvars
tyngd svårligen kan controlleras och jemt fördelas.
I följd häraf hafva alltså R. St. prÖfvat
nödigt hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att betalningen för den Kronoskjuts, som till
transporterande af Ekevirke begagnas, må erläggas
med Två skillingar milen för hvarje Cubikfot
virke, deruti inberäknad vagnslega, dåde
skjutsandes fordon, enligt ofvan högstberörda
Kongl. Bref af den 19 Augusti 1823, begagnas,
men utan afdrag för fordonen i de fall, Kronan,
enligt samma Nådiga Bref, består åkdon;
hvarjemte R. St. nu få i underdånighet hemställa,
om icke E. K. M. skulle täckas i Nåder
stadga och förordna, dels att Eke-forslitlgen med
Kronoskjuts ieke må begynna förr, än å farbar
väg, dit virket måste vara framskaffadt, innan
denna skjuts vidtager, dels ock att genom å
Expedition^—TItvlcoitetii Memorial N:o 274- 83
behörig tid utlyst allmän auction, å LandsCancelliet
i orten, må utrönas, huruvida, medelst
afslutande entrepenad, forslingen kunde blifva
verkställd till ringare pris, än hvad den skjutsningsskyldige
allmogen sålunda tillkomme.
Rikets Ständer framhärda etc.
iV/e 2/4'
Memorial, med öfverlemnande af förslag till
Charta' Si gil lata-Förordning.,
Jemte det Expeditions-Utskoltet nu till justering
hos R. H. St. vördsamt öfverteirtnar förslag
till K. Majrts. Nådiga Kungörelse om Rikets
Ständers vid innevarande Riksdag fattade beslut,
angående Stämplade Pappers-afgiften samt
om hvad vid controllen och uppbörden deraf
bör iaklta«as, får Expeditions-Utskottet, sorn,
jemlikt 72 §. Riksdagsordningen, funnit sig åligga,
att samina förslag, ehuru af Rikets Högloft.
Ständers. Bevillningsutskott utarbetadt och
till sitt innehåll af R, St. godkändt, likväl, i afseende
på redaclionen, genomgå och granska,
innan detsamma tilL Rikets Högloft. Ständers
justering och godkännande framställdes, följanda
vördsamt anmäla till Rikets Ständers gillande
och bifall.
Hvad först angår öfverskriften eller rubri
-
84 Expedition.^- Utskottet* Mernqvicd Ab» 274.
ken till den i §. 4 införda Tabell, utvisande
det Chartae-belopp, hvarmed handlingar och
skrifter, vid serskilda Embetsställen och Myndigheter,
böra beläggas, har ExpeditionsUtskottet
ansett ledande till nödig reda och bestämdhet
af föreskrifterna härom , att, i samma rubrik,
näst efter ordet "Skrifter ,” införa orden : ”sorn
"■följer, med iakttagande dervid, att de hand-,
"'Ungar, för hvilka något Chartce-belopp icke
"finnes i ena eller andra Columnen utför dt,
"äro derifrån befriade”
Vid den i nämnda Tabell förekommande
publik; "Attester,” har Utskottet skolat vördsamt
anmäla, att den olikhet förefunnils emellan
hvad RiksStåndens Collationerings-Böcker
pch det ExpeditionsrUtskottet tiilhaiidakpmna
exemplar af Bevillnings-Utskottets förslag innehålla,
att Chartae-belopp, i de förra, endast blifvit
utförde i, i:sta, azdra, 3:dje och 5:te Co-,
lumnerna af Tabellen, men, i det senare exemplaret
deremot, äfven i 4*de Columnen med 5-  sk., uti örte med 6 sk., och i yrde Columnen,
med 8 sk-; varande denna sistnämnda ulföring,
såsom visserligen åsyftad, ehuru i Collationerings-exemplaren
uteglömd, alltså iakttagen uti
Expedilions-Utskottets förslag.
Vid rubriken Bevis har förekommit, att
Chavtae-beloppet för sådana handlingar, sorn
orden i förslaget lyda, "från Vårt Cancellie,"
endast är i Collationerings-Böckerne utfördt till
6 sk., hvilket, såsom troligen härledt af miss-,
skrifning, Expeditions-Utskottet i förslaget rät-.
Expeditions-Vislo ttetx Memorial N:o 274. 85
tat till 8 sk., såsom i nästföregående råd jemväl
bestämdt och iakttaget för Bevis ur Diurier m.
pi., i Cplumnen för Kongl. Majrls Cancellie.
Vid rubriken r "Egendom, bevis om ograverad,
” äfvensom den af "Slägtskaps-Betjg,”
har Expeditions-Utskottet funnit lämpligast och
ledande till mesta tydlighet, att vid dessa rubriker,
utan att dervid utföres Chartas-beloppet,
må lill rubriken Betyg varda hänvisadt, der
Chartap-beloppet för hvarje slags sådan handling
finnes bestämdt,
För Execittorialer för till och med 5o
R:dr finnes uti CollalioneringsBöckerna Chartaebeloppet
utfördt i f.de Columnen till 8 sk.,
samt derunder till 6; men då Stadgandet tydligen
måtte vara alldeles motsatt, har rättelse
härutinnan af Expeditions-Utskottet blifvit behörigen
iakttagen, så att för dylika handlingar
för till och med 5o R:dr betalas G, och derutöfver
8 sk. Charta Sigillata.
Chartae-belopp för "Resolutioner, i Besvärs-.
, Ansöknings- m. fl. mål" finues i CoflationeringsBöekerne
endast för yrde Columnen
Utfördt med r Rrdr; men deremot, uti det från
Bevillnings-Utskottet erhållna exemplar, utsatt
jemväl för de öfriga 6 Columnerne med 4 sk.
för första Columnen, 6 sk. för hvardera af andra,
tredje och fjerde Columnerne, samt 12 sk.
för hvardera af femte och sjette. Dessa utföringar,
hvarom anteckning, troligen af misstag,
blifvit uraktlåten i CollationeringsBöckerne, har
Uti Utskottets förslag blifvit iakttaget.
Slutligen har Utskottet, vid 1 moan. on^
Sfi Exp. Utsh.'t Fardag till und. St rifa. A'.-e 0.5*
Arrende- och andra Contracter, §. 7. a morn.,
under rubrik: Certepartier och HyresContracter
otn fartyg till utrikes orter, samt 4 morn. om
Köpe^, Bytes- och Gåfvobref på fast egendom,
funnit nödig tydlighet och bestämdhet i föreskrifterna
om Chartas-belappet fordra, att, i
stället för den af Högiofl. Bevillnings-Utskottet
föreslagna vedaction: ”Till och med etc. —
samt derefter för fulla,” må införas på sätt nu
i Expeditions-Ulskotlels förslag blifvit iakttaget:
Under i5 — — — etc.
Från och med i5 till 20 etc.
Stockholm dea 3o November 1829..
JV.-o iyS.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Dec. 4829».
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Förslag till Kongl.. Maj:ts l\fädiga Kungörelses
angående den af Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag beslutade Stämplade Pappers-afgiftens
erläggande, samt om hvad
vid controllen och uppbörden deraf iakttagas
bör.
§. 1.
Allmänt Stadgande.
Alla Handlingar och Skrifter, hvilka till Dorn
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift’. N:o 275. 87
stolar, Embetsverk och Myndigheter ingifvas,
der företes eller utfärdas, äfvensom alla här nedan
omförmälde, emellan enskilda personer
upprättade contraCt och öfverenskommelser * eller
Utgifna förbindelser* samt lysnings-sedlar
till äktenskap, skola antingen skrifvas på Stampladt
Papper eller ock dermed beläggas, till det
belopp, på det sätt, med de undantag och vid
det ansvar, denna Författning vidare stadgar,
§. 2.
Stämpling af Papper och dess Värde.
Stämpladt Papper till så väl hela ark, som
Beläggnings-Chartor, skall vara alt tillgå på
följande värden: 3, 4> 5, 6, 8,9, 12, 16,
18, 24, 28, 3a och 36 skillingar; samt 1, i-|,
15j 1 y, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 20, sS,
33-j, 5o och 100 Riksdaler.
Till Vexlar skola fyra serskilda Stämplar
af mindre storlek finnas, för att å finare papper
i vanligt vexelformat användas.
£ 3.
Allmänna föreskrifter vid Författningens
efterlefnad.
1:0 Rättegångs- och andra Skrifter, som af
Rätter, Embetsverk eller offentliga Myndigheter
till Parter eller Sökande utfärdas, skola ovilkorligen
skrifvas på Stämpladt Papper, med
undantag allenast af Fastebref, Fullmagter,
88 Éxp. Utsi. Förslag till urid. Skrijp. Å\ö 27,A
Constitutorial, Geometriska Charlot*, Pergametttsbref,
Gesäll- och Mästarcbref, Pass oell Bevis,
som meddelas å Handlingar, författade
på förut ej Slämpladt Papper, hvilka med vederbörliga
Ghartot- få beläggas.
2:0 De Skrifter och Handlingar Aler, sorrt
till nämnde ställen af enskilda personer ingifvas,
företes, uppvisas eller insändas, ttlå, med
iakttagande af hvad här nedan stadgas, antingen
skrifvas på eller ock beläggas med Stämpladt
Papper till här utsatt belopp, då de efter
denna Författning böra charteras.
3:o tinar lill eli Handling, som med Charta
Sigillata skall förses, fordras ett högre belopp
deraf, än en stämpel innehåller, må till
dess falla utgörande tvänne eller flera Chartor
begagnas, likväl i Stockholm alltid och i Landsorterna
helst det minsta antal, som med de
fastställda stämplarne är förenligt.
4:o Om flera Docuinenler eller Bilagor skrifvas
på samma aik, förses det med så stor Charta
Sigillata, som sig belöpa skulle, i händelse
hvarje Handling vore å serskildt ark skrifven,
5:o Då sakegare tillåtas att, jemlikt 14 Gap,
4 §• RättegångsBalken, uti Vårt Cancellie, Hofoch
Öfversätter, Collegier samt vid andra Embetsverk
och Domstolar eller eljest, i stället för
charterade hufvudskrifter, förete besannade afskrifter
deraf, bör tillika styrkas till hvad belopp
de förra äro, så vida desammas beskaffenhet,
enligt denna Författning, sådant fordrar,
med Stämpladt Papper försedde; skulle
dervid
Éxp. Utsi. Förslag till and. Skrif v. Ar:o 275- 89
dervid behörig Charta saknas till större eller
mindre belopp, aiisvates derföre, på sätt l3 §.
föreskrifver, Ofvannämnda intyg meddelas, ettär
Partén, eller den handlingen förevisa låter,
är aflägse boende, i Städerna, helst af Magistraters
Ordförande eller dervid anställda
Tjenstemän, och på Landet, af Domare, Presterskapet
eller Kronobetjettittgett; skolande andré
Gode Män, sorn sannfärdigheten styrka,
jemte namnet, Utsätta deras tjenst eller yrke
och hemvist. Dessutom skall hvarje förut uppvisad
Original-handling eller Skrift, som är utgifven
efter det denna Författning börjat tillämpas»
då den vid Domstol eller annan Embetsmyndighet
företes, vara försedd med Vederbörligt
stämpladt papper, och påskrift å handlingen, angående
verkställd Charlering, ulan Charta, vid
intet tillfälle gälla, så framt icke lagligen styrkas
kan, att behörigen ännullerädt stämpladt
papper varit bilagdt, men förkommit.
6:0 Å Beläggnings-Charta, äfvensom å Charta
på helt ark, då Skriften å denna senare icke
öfvergår på andra sidan och öfvertäcker
stämpeln, skall Part, sörrt dell begagnar, på
sjelfva stämpeln anteckna handlingens datum,
jemte en kort anvisning på hvad den angår;
och Beläggnings-Charta skull dessutom på sådant
sätt vidhäftas, elier med Sigill fästas vid
sjelfva Documentet eller Aden, att den ej derifrån
skiljes, titan alt vtdeur-släriipéln derigenom
göres otydlig, i hvilket fall Char ian anses
oduglig, Otti Coidroll härvid, se to §. 3 mom.
Bihang ti B, Sitt Ptot. 10‘.de Sami. lidra Rand, 12<
90 Exp. Vtsk. Forsing till und. Skrif v. N:o 27.5»
7:0 Afhandlingar och Contract emellan enskilde
anses behörigen charterade med den
derå befintliga stämpeln, så framt de blifvit
dermed försedde, enligt den» vid deras utfärdande,
till efterlefnad stadgade Författning.
8:0 Charteringen af sådant Contract gäller
endast emellan samma Contrahenter; men, om
det sedermera förnyas och den betingade Summan
dervid forhöjes, skall det, i rhon deraf, med
Beläggnings-Charta förses.
9:0 Om vid Handlingars eller Agtenskapslysningars
chartering högre Charta än föreskrifven
är, af enskild person frivilligt begagnas,
ege åtal derå ej rum.
10:0 I alla de fall, der flera än en tillämpning
af Författningens föreskrift skulle kunna ega
rum till Chartans beräknande, galle alltid
den, efter hvilken afgiften blifver högst»
§• 4-
Om chartering af Rättegångs- samt andru
Skrifter och Handlingar.
t :o
I afseende på chartering af Rättegångsskrifter
och andra Handlingar, hvilka vid Publika
Verk, Embetsställen och Myndigheter
ingifvas eller uppvisas, samt Domar, Utslag,
Resolutioner och andra Handlingar, som derifrån
utfärdas, hänföras dessa Verk och Myndigheter
till följande Sju Afdelnihgar, nemligen:
Exp,. Vtsk* Förslag till und. Skrifa. N:o 275. 91
Första Afdelningen.
Härads- och BergsTings-Rätter, samt RådhusRätter
i Städer, der KämnersRätter ej finnas,
Kämners- och HallRätter, Städernes Collegier
och FörmyndareKamrar, Handels-, Handtverks-
samt alla Sammankomster, der Magistratsperson,
på Embetets vägnar, är närvarande.
Andra Afdelningen.
Lagmans- och RådhusRätter i de Städer,
der KämnersRätter äro, Magistrater, Consistovier
samt Nedre BorgRälten»
Tredje Afdelningen.
Rikets Ständers Bank och RiksgäldsConloir,
Öfver-HofJägmästaren och ÖfverlntendentsEmbetet,
Landtmäteri-, Fortifications-, Controll-,
Assistance- och JernContoiren, ConvoyCommissariatet,
Directionen vid NumerLotleriet,
Dykeri- och Bergnings-Compagniet, de i
Riket varande Braudförsäkrings-Inrättningar samt
Direclionerne vid Riddarhuset och öfriga Rikets
Ständers Cancellier..
Fjerde Afdelningen.
RiksMarskalken, ÖfverStåthållaren, AcademieCancellerer,
Landshöfdingar, Ståthållare, Befälhafvare
vid Militaire-corpserne till Lands och
Sjös samt TulldistrictChefer.
92 Mxp. Vtsk. Förslag till unil. Skrif v. K:o 275-
Femte Afdelningen.
CancellieStyrelsen, Våra och Rikets CoHegier,
Förvaltningen af S.jö-Ärondena, Styrelser-,
ne vid Tull- och Postverken samt öfver Rikets
Fängelser och Gorrectimislinrättningar, Sundhets-Collegiuin,
HofGancellers-Einbetet, RiksArchivet,
SeraphimerOrdensGillet, SjöAssecuranceÖfverRätten,
samt alla af Oss tillförordnade
Styrelser och Conaitéer,
Sjette. Afdelningen,.
Hof-, Kammar- och ÖfverRätter, s-amt Riddar
e-Syn,e-Rät t er.
Sjunde Afdelningen,
JustitiaeFördelningcn samt alla öfriga Expeditionerne
af Vårt Canoellie samt HpfExpedi-»
tionen^
Vid dessa au uppräknade Verk, Em hets-,
ställen och Myndigheter charteras Handlingar
peli Skrifter som föijer,, med iakttagande dervid,
att de Handlingar, för hvilka något Ghartae-belopp
icke linnes i ena eller andra Cöln näpen
utfördt, äro derifrån befriade,
Vi sk. Fårdag till and. Skrif v. N*o 275- 9a
Aete*- i Revisions-1
mål, hvarje ark!
Afskrifler, hvilka
ingifva* såsom
Bilagor
„ af Origiivtlförskrifningar,
se
§• 7-  lt af Domar, Utslag
och C<wstitntorial
„ i Revisions-ochJ
alla andra mål
Algieriske Sjöpass,!
se Ras»
Anföranden till l*rotocollet,
skriftlige
- ,, i:a arket
n a:a dito
„ ic dito
och hvarje!
följande
Ansökningar:
,, i:a arket |
,, aia dito
,, 3k;e dito i
och följande!
Arfskifte», sedenna
6:s a Morn.
Bd; .t.
1
Rd »k. Rd «k
'Hl
6|—L
»rj !
„ _U|
*'_! .1
94 Fxp. Utah, Förslag till lind. Skri]v. N:o 27 ö
irsta 2:dra i 3:dje
afdel.'afdel, afdel.
Berättelser om Rå-.
gångar
Besigtnings - Instrumenter
Besvär, se Ansökningar.
Betyg, se Attester.
från Scholor, frie.
n från Gymnasium,
frie.
„ Nations- vid Universiteten
n om bofasthet,
ograverad egcndom,
slägtskap,
frejd och
ålder m- m.
Bevis om Rågångar
ff ur Diarier m. m.
tf från Vårt Cancellie
Bilagor, som åtfölja
Inlagor m.
m. och ej serskildt
nämnas
n som äro afskrifteraf
förskrifningar
m. m.
se §. 7.
Bilbref
Bofasthctsbetyg , se
Betyg
wz?
XI 1
pä “
x- P
3 “
Bd sk. Rd ; sk.
4
4
4
- 4
— M
v
crq
Eas
s. rr
M CA
2?
0
** o
o
B
1 J*
Rd sfc.
4:de 5:te jörte yrde
afdel, afdel, afdel. afdef
Rd I sk.
Rd sk.
Rd sk.
5 —
41-
sk.
iSxp. Vtsks Förslag till und. Skrifv., N:o 275. 95
sta rardra j 3:dje 4:<^e I
afdel. afdelJ afdel. afdel. afdel.
Borga reBref
i Stockholm och
Götheborg
tf För Grosshandlare
//
andra Handlande
n Fabrikörer
tf Coopv. Skeppare,
Skråhandtverkare
o. Ma
nufacturister
tf andra Borgare»
som ej höra under
Skrå
i:sta Classens
Städer.
För Grosshandlare
n andra Handlande
o. Fabrikörer
if Coopv. Skeppare,
Skråhandtverkare
ö. Manufacturister
9f andra Borgare ■>
som ej höra under
Skrå
a:dra Clais sens
Städer.
För Grosshandlare
ffr andra Handlande
o. Fabrikörer
135 £T
p: I
r »k
5” 3
3
Rd sk.
W SJ
3
r-f ca
Rd sk
l5
12
G
4
12
9
4
3
9
6
24
s w
b- rr
CA CA
2. 5
o s*-  R* b
o
5 *
Rd sk.
s
ST*
2| g
Q* P
- • 1
3 »
oq “
p P
® Sf
3 *
p
-
Rd; sk,
p £
B 5’
te»
• «<*
Rd sk.
6:te
afdel.
p: l
Rd sk
-
r-de
afdel.
o»
o
0 g
* «-*■
p
3
1
Rd sk.
96 Exp.
tftsk, Fårsldg
till lind. Skrifv. N:o
276
i:sta 2:dra 3:dje j 4=de
»fdel. afdel. afdel. afdel.
3
SS «
3
S “
~S»
r* p=>
&
sf
& cr>
Rd sk. Ra sk. Ra
p
s
3-3 pT*
P P
s ?
rt> o
Ö
5 "
5:té i Örte j Jj-dd
afdel. afdel. ■ afdel<
*
Borgafebfef:
För Coopv. Skeppare
, Skråhandtverkare
o. Manufacturister
n andra Borgare,
som ej höra onder
Skrå
Z.dje C las sens
Städer.
För Grosshandlare
. andra Handlande
o. Fabrikörer
. Coopv. Skeppare
, Skråhandtverkare
o. Manufacturister
n andra Borgare,
som ej höra urfdcr
Skrå
4 de Classens
Städer.
För dem, sorn vinna
burskap på
utrikes handel
t/ andra Handlande
o, Fabrikörer
,, Coopv. Skeppare,
Skråhandtverkare
o. Manufactiimter
-
2 12
st. lid sk.
34
4 A
3
34
Vt
sr
1
Exp. Vstb. Förslag till und. Skrifv. N:o 275. 97
Borgarebref:
/t andra Borgare,
sorn e} höra under
Skrå
5:te Classens
Städer.
För dem, som rinna
burskap på
utrikes' bandel
n andra Handlande
n
Coopv. Skeppare,
Skråhandtverkare
o. Manufacturister
t, andra Borgare,
som ej höra,under
Skrå
Borgensskrifter
Bouppteckningar, se
denna §s 2 mom.
Bytesbref om fast
egendom emellan
Kgl. Maj:t o.
Kronan samt enskilde
, äfvensom
enskilde emellan,
lika med
Köpebref, se §. 7.
irsta l2:dra 1 3:dje j 4'de j 5:te
afdeb afdel. afdel. afdel. afdel.
tö p
P-
1
Rd sk.
sa
£ B
tö
ffQ
P-- {/)
O P
Ö ts
5- ^
t»
0-zr
Si 3
P-S
B g“
n §
? t*
a§
SU
Rd sk,
-
SvT
Rd sk
6 —
fide I jule
afdel. afdel.
7*
o
o »Q
* g
B
Rd sk,
6—9
— 16
Bihang t. R. S;s Prof,. 10ide Sami. Utdra Band. 13*
98 Exp. TJtsl. Förslag till und. Skrif \>,
usta
! 2:dra
| 3:dje
4:de
5:te
afdel. afdel.
j afdel.
afdel.
afdel.
Ed
tr
tö
V
t*
&
CfQ
fri
p- rr
CA CA
B^ CA
si
B- p
o
p
B
1
P
p
B
• H
CA
fft
re
re
o
re
s
o
o
!*
re
i
o
o
B-
O
B
p+
O
P
B
O
era
w
►i
B
re
P
P
re
3
3 C2
3 ?
g?
S=s
tö
Po
3
O
Er-
3
re
3
0
-i
1
B-
C
CA
1
r* p
a “
• B
P-
i
Rd
j,k.
Rd
sk.
Rd
sk.
Rd
sk.
Rd
bk.
CautionsSkrifter, se
Borgensskrifter.
Certepartier, se j
§. 2 mom.
Certificat för till
utrikes ort gå-
ende öppna bå-
tar
—-
4
,, inhemska däc-
kade fartyg
16
,, Utländska dito
„
32
Chartor, Geometri-
ska, se denna §.
2 mom.
Constitutorial
„ till förrättnin-
gar
—
4
6
6
—,
8
12
,, till tjenster, se
§. 5.
Contract, se §. n.
Depositions-attester
eller bevis
—
4
—
5
•
5
. ■ ,
6
.
(5
Deductioner o. Con-
tra-deduetioner
,, i:sta arket
,, hvarje af de föl-
jande
Diarii-bevis, se Bevis
Domar eller Utslag
Domar i Revisions-
—
4
—
G
—
6
—
12
mål
Domboks-Utdrag
—
4
=-
5
N:o 275
6:te
afdel. afdel*
3
Rd sk. Rd sk.
— 12
— 9 ~ |2
t —
* 24
— 12
Exp* Utsh. Förslag lill und. Shrijv. N-o 275* 99
i:sta
afdel.
2:dra I 3:dje j 4:^e
tf
B
Rd sk,
Donationer, se denna
§:s 2 mom.
Dupliker:
i:a arket
n a:a d:o
n 3:e d:o oell
hvarje af de
följande
Egendom, bevis om
ograverad. (Se
Betyg.)
Executorial, för till
och med 5o
R:dr
och derutöfver
Exceptioner, sc Dupliker.
Fastebref, se denna
§:s 2 mom.
FideiCommis - bref,
se denna §:s 2
mom.
Frejdbetyg, se Betyg.
Fribref för fartyg,
„ derom utgifna
förbindelser
Fullmagter, Rättegångs-,
etc.
till tjenster, se
§• 5.
l£) p
p: b
H o
3 sr
*B
&
c
Rd sk,
& C/5
p- rr
CA CA
& 3
s-r
►1* o
o
3 cr
5“ P
—
c- CA
2^
P- P
1-5
a ca
crq pr*
P p
B
o 2
a
4-
5: te |
6:te
ifdcl.
afdel.
C,
HH
B
HS O
2 »
c- 1
- cs
re o
re-
3 ?’
E-
L -
? C*.
ré
P re
Rd| sk. Rd ak. i Rd
6 —
Rd { sk.
S*
O
2
c'
Sv
Rd j sk.
6 —
12
6
9i —
ifi
100 Exp. Utah. Förslag till und. Skri/p. N:o 275
-i _
irsta 2:dra 3:djc ] 4:de | 5:tc
J.14! sk.
Förklaringar, se Anst)
kningar.
t, i utsökningsmål
,, i andra ärenden
Förmcdlingsbref, se
denna §s a morn.
Förordnande till
förrättningar, sc
Constitutorial.
n för städernes betjente
m. fl. se
§■ 5.
Förpantnings - bref,
lika med skulda
sedlar, se §. n.
Förskrifoingar, se
„ S-.7-
Gravationsbevis, se
Betyg.
Handlingar, eller
utdrag derutur,
se Utdrag.
Immisioner, se Exccutorial.
Inlagor, se Ansök-,
n in gar.
Inteckningar, Protocoll
om deras
beviljande
eller upp häfvande
-
p: 3
O
O
B =r
^ &
P■*
3
5- 3
2. ^
o
O
5 ~
S
P
Cfl
I
Rd sk.
£■* </>
s;g
;p, p
5’ t
Cfq ^
p p
3 ^
o §
o
p
r 3
11
s f
fe.
Rdsk. Rd sk.
1
6:te
7;de
afdel.
afdel.
pr
Hof-
RU
O
rf
0 g
PO:
3 ~
C—
ta
P "
• n>
*-i -
• C)
P
P
1
Rd ak. Rd I sk,
Exp. Utsi, Förslag till und. Shrijv. N:o 275- 101
i:sta 2:dra 3:dje
afdel. a fdel. afdel.
4:de j,5:te i 6:te I ^:de
afdel. afdel. afdel. afdel.
6K I
" tr
? i*
p:
= 3
Rd sk.
Intecknings-bevis å
skuldebref inbegripas
under
stadgandet derom
i §. 7.
Instrument, Husesyns-
, Besigtnings-och
Vär
derings-, m. fl.
Kallelser i Concurser.
Libcller, se Dupliker.
Liquidationer öfveY
Krono-fordringar.
Löftes-Skrifter, se
BorgensSkrifttr.
Mandatorial för till
och med 5o
Kalr
„ derutöfver
Morgongåf vo - Bref,
se denna §:s 2
morn.
Mäklare-Slutsedlar,
hvarje
Mästarcbrcf, i Skrän
och Manufacturier:
,
, I Stockholm o,
Götheborg
SÖ B
B: 3
g B*
a?
£ cn
p- ft
C« V3
O tö
O p
3 3.
3 ^
■ SÖ
Rd I sk.
_ 5
— S
• CB
O'—
n er
PC=; ?
pi5 B
Rd sk. Rd sk.
6i8
-
102 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. 275
samt första
C lassens Städer
ff
2;dra och 3:dje
Classens Städer
ff
4*de och 5:te dito
dito
Mätare-Brcf å inrikes
fartyg
tf å utrikes dito
NotariatsBref, eller
Bevis, som NotariiPublici
utgifva
till In
ländska:
i:a arket
2:a arket och
hvarje följande
ff till Utländningar,
hvarje
ark
Hotifieationer och
Promotorial
Pass, Algieriska SjöRese-
till Utrikes
ort:
ff För Husbonde
eller hustru med
usta 2:dra
»fdel.! afdel.
p: I
ao
w3
ps p
s.:g
? '
** o
.. n
ti ST
Rd sk. Rd | sk.
3a
□4
3:dje I 4'de I 5:te
afdel. afdel. afdel,
P= C/3
&21
9 «
SS
2. **
o
B 8-  ög
Rd' sk.
Rd J sk.
2?
-^T
Rtt sk.
6:te I ^:de
afdel. afdel.
Bl T5
*
ÖL
o' g
B £.
Hd »k.
Exp• (Jisk* Förslug till und• Skrifv. N:o 2-75»
103
ett eller flera
barn samfäldt
jf För Betjent eller
Piga, om de än
äro uppförda på
samma pass,
hvarje
n För Gesäller ,
hvarje
ff För dem af Allmogen,
sorn resa
öfver gränsen
i enskilda
angelägenheter,
för hvarje person
Till
Inrikes orter
eller Norrige:
ff För Husbonde,
hustru eller barn
med tjenstehjon,
ett eller flere
ff För Gesäller ,
hvardera
För Allmogen,
samt Corporaler
vid Infanteriet,
Dragoner,
Ryttare ,
Soldater och
i:sta |2:dra i 3:dje
afdel. afdel. afdel.
i
Rd ! sk.
• cte
3
fö p
3 ~
-k!*
fö
erci
Bl Cfl
TT
Q tti
O ja
O rT
Rd; äk.
4:de I 5:te I 6:te I
afdel. afdel. afdel. afdel.
—
i!
p- p
ifi
w
tö 2,
B: T
C:
O
Rd sk. .Rdisk,
104 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/p. N:o 275
Båtsman, då de
resa utom Länen
eller till
Norrige
n som af Oss eller
på Vår Nådiga
befallning
utfärdas åt personer,
till resor
i enskilda
angelägenheter,
i förhållande till
stånd och vilkor
Pensioner, Resolutioner
derom
Per missions-Ansök -  ningar, se Ansökningar.
Preliminaire Utslag,
-se Utslag.
PresteBref
Privilegier och Resolutioner
eller
TillståndsBref,
se denna §:s 2
morn.
Promotorial, se
Mandatorial.
Protester , se Dupliker.
irsta |2:dra
afdel.1 afdel.
3:dje | 4‘.de I 5:te | 6:te I yrde
afdel. 'afdel.'afdel. afdel. afdel.
a
a sr
p: I
RA sk.
fö
Rd sk.
r0
: Cf
P
. O
tr'
3 S
ag
’ K
Rd : sk. /
sk.
k
O:
B£.
.i5
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:o 275* i 05
t:sta a:dra 3:dje
afdel. afdel. afdel. afdel.
tas
i
-
2.
1 S
' • 7
ProlocollsUtdrag, se
Utdrag.
Repliker, sc Dupliker.
ResePass, se Pass.
Resolutioner, när
summan stiger
till 5o R:dr
derutöfver
i Supplications
mål
„
af Borgmästare
på Emb:ts vägnar
n
Communieations
och Inhibitions
n i Besvärs-, Ansöknings-,
med
flera mål
n på Donationer,
se denna §:s i
mom.
Rcvisions-mål , se
A eter..
RågångsBevis, se Berättelser.
SjöAssurance - Bref
till och med 100
R:dr
,, för hvarje 100
derutöfver
Bihang t. R.S.
Rd »k.
as
era
3
tö Bs
ts 2
^ o 5.
n 1 -
B =r
Lfo
>— po
PV
-
Rd sk.
Prof,.
Ti
Rd
P- P
O (i
B
B '
Rd .1.
5:te
i fdel.
Rd >k
6 —
6:te I jule
afdel.1 afdel.
K
2 °
o
cr
B
O
-
Rd >k.
12 — ta
i
10:de Sami. 2 ulra Band.
Rd
Bk.
14.
■106 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:& 275
Sjöpass, se Ccrtificater
och Pass.
Skatteköps- o. Städjeskillingar,
Bevis
derom
Skatte-värderingar
SkiljoBrff i Ägtenskap
och Trolofningar
Skrifter, sorn ingifvas
eller utfärdas
vid sådana
sammankomster
, der
JVIagistrats-person,
a embetes
vägnar, är närvarande
Skuldebref, se denna
§:s 2 mom.
Städjerätts Undersökningar
Stämningar till Parter
och Vittnen
„ Offentliga,
Rättens dörr
Testamenten, se denna
§:s 2 mom.
Testimonia Gynmastica
och Scho
-
i:sta 2:dra
afdel. afdel.
X
P3
a
Rd sk.
B
»S
fl:: B
3 tr
Rd sk.
— 6
3:dje
afdel.
crq
k: CA
e-5
as
2. ^
** O
B 3*
si 5?
* P
Rd sk.
4:de
afdel.
crq pr1
p r
o n
Rd sk.
5:te
afdel.
Rd sk.
6:te
afdel.
Rd sk.
^tde
afdel.
_ 3
S.”
S\g
S*
* t-+
p 9
P
Exp,. Utsk. Förslag till und. Skrifa. JSI:o 275, 107
lastica, se Betyg.
n Academica
Tillstånds-Bref, att
hålla Näring o.
Caffe, och mera
dylikt, hvarmed
Burskap icke
är förbundet.
f) j Stockholm o.
Götheborg
n i:a o. 2:a Clasr
sens Städer
n i de öfriga och
på Landet
Tomteskillnader,
bevis derom
Utdrag af Protocoll
och Domböcker
„
af Diarier, Jordeböcker,
Räkenskaper
och
andra Handlingar
Utslag:
„ i Rcvisionsmål
samt i Besvärso.
Ansökningsmål
„ Öppna
irsta arelia
afdel. afdel.
jasr
W. •
PS
p
Rd sk.
A
B
V B
W. 3
Rd sk.
4 A
3I,
I 24
5
3:dje j 4’de
afdel. afdel.
crq
£1 C/2
P
CA
CA
i*
5 =r
P.
B- P
*CA
C- M
R4 sk.
5:te f>:te
afdel. afdel.
B (ti
. •
p<%
o
I %
B
r C:
ss?
Rd 1 sk. Rd sk.
5 — 51 —
9 —
5 -
6 ■
5
12
:dc
afdel.
n
Rd sk.
16 I
108 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifa. N:o 275.
Vittnesbörd, om Bofasthet
m. m.,
se Betyg.
Vittnesslriftcr, som
af Parter ingifvas
VågAttester till låns
erhållande
Värderings - Instrument,
se Husesyns
- Instrument.
Afders-Bevis, se Be.
. tyg.
Agoskillnadcr, se
Bevis.
Agtenskaps-Förord,
se i mom.
Öppna Utslag, se
Utslag.
i:sta 2:dra
afdel. afdel.
tdS
tt:
I
IU1 il.
au
tH g
p: 3
3 -
lid «k
3:dje \:de
afdel. afdel.
3
■ S»
Hd sk.
CT1
C: g
»-ej 1-^
P- W
►V *1
a “
aq ers
5:te
afdel.
c»
Rell sk. Rd sk.
I I
6:te | y:de
afdel. afdel.
K
»S,
O:
3 w
-
Rd sk. Rd
4-
2.'O
Följande Skrifter och Handlingar charteras
utan förändring, ehvarest de företes eller utgifvas,
efter nedannämnde grunder, nemligen:
A rfskiften enär de vid Embetsverk fo
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 275. 109
Arfskiften:
retes, der Boets hela behållning icke
öfverstiger 5o R:dr, Frie
Ifrån 5o till fulla ioo R:dr —
— ioo till fulla i,ooo —
— i ,ooo till fulla 5,ooo —
— 5,ooo till fulla 10,000 — i
— och derutöfver — i
Bouppteckningar, då behållna Summan
utgör ifrån och med 25 till i oo R:dr —
— —. — ioo och vidare
för hvarje fulla
ioo R:dr —
Chartor, Geometriska, somutgifvas från
LandtMäteri-Contoiret i Stockholm,
samt LandtMätare i Landsorterne:
— För hvarje helt Hemman —
— derunder, till och med | Hemman —
— derunder —
Och biläggas ej mindre Geometriska
Chartor, än Pergamentsbref
på det sätt, med Charta Sigillata
, att densamma påklistras
Handlingen, hvarvid åtminstone så
mycket af papperet jemte stämpeln
bör fasthäftas, att derå kan tecknas
till hvad document Chartan
hörer.
Donationer j Resolutioner derå, som antingen
efter Vårt speciela förordnande
eller allmänna Författningar
förlänas i gods eller penningar
af publika medel, så vid Stats
-
WUTCS 03 -7^ 03 p CO
110 Exp. Etsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 273*
Donationer:
verket, som af andra publika Cassör
oell Fonder, när gåfvan i värde
eller penningar går öfver 5o
R:dr, skrifvas på sLämpladt papper
efter Sex för hundradet.
Fastebref, förses med Charta Sigiilata,
till i emot hvad för Köpe- och
Bytesbref stadgas, eller till |:dels *
procent af Köpeskillingen, tijl och
med i5o R:dr, samt lill Jrdels
procent af hvad deröfver stiger, på
nedanstående sätt:
Under samt till och med a5 R:dr — 3.
deröfver till och med 5o — 6.
till och med 7 5 —r 9.
till och med 100 — 12.'
till och med ia5 — i5.
till och med i5o — 18.
samt deröfver för hvarje fulla 5o R:dr — 3.
Men, i händelse Fastebref anmäles
vara förkommet, då det inför
Domaren skall uppvisas, höidet
Bevis eller Protocolls-Utdrag,
som i stället företes, 0111 det skall
gälla, vara med stämpladt Papper
försedt till lika belopp, som det,
hvarmed det förkomna Fastebrefvet
bordt vara belagdt.
FideiCommiss-Bref och andra dylika Förordnanden
skrifvas på stämpladt
Papper, eller beläggas dermed till
^:dels procent af den bortgifna Egendomeus,
vid BevillningsTaxe
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/u. N:o 275. lil
FideiCommiss-Bref
ringen, uppskattade värde, då den
består i fast gods; men efter Bouppteckningsvärde,
Mälismanna ordom
, eller Domarens pröfning, då
den utgöres i Lösören.
Förmedlings-Bref , som i KammarCollegium
beviljas, antingen de utfärdas
genom Bref eller Utslag, för hvart
helt Hemman efter förmedling —- 24.
Och så i förhållande med de mindre
, dock för Hemmansdelen ej under — 6.
MorgongåfvoBref belägges med stämpladt
Papper till |:dels procent af
gåfvans värde.
Privilegier_, eller TillståndsBref, med
rättighet till Bergverks-, Manufacturiers,
finbladiga Sågars, Pappers-
och andra Bruks anläggande,
Handels- och Handaslöjders idkande
m. m., hvilka kunna komma under
namn af privilegierade inrättningar
till effecters och varors förfärdigande
och förädling, charteras
efter följande classer:
i:sta
Classen.
R:dr 5:
2:dra
dito
»o:
3:dje
dito
15:
4:de
dito
20:
5:te
dito
25:
6: te
dito
3o:
7:de
dito
40:
8:de
dito
5q:
112 - Exp. Utsk. Forsing till uriel. Skrifp. N:o 275
Pr ivi/egier :
Allt efter som den Autoritet,
hvilken utfärdar Privilegierne, med
afseende på Inrättningens vidsträcktliet
och förmodade större afkastning,
pröfvar dem vara förmonliga.
Testamenten, såsom de der kunna upphäfvas
eller förändras, behöfva, vid
första uppvisandet inför Domstol, icke
förses med högre Charta än — 6.
Men då Testamentet vunnit Laga
kraft eller genom slutlig dom blifvit
stadfästadt, bör, såsom ett vilkor
för begagnandet, beräknas och
utgöras stämpladt Pappersafgift efter
behållna värdet af det börtgifna,
enligt Bouppteckning, nemligen:
i:o För egendom med full egande
rätt, till |:dels procent; och
2:0 För egendom, som, efter så
beskaffadt förordnande, ej är med
full egande-, utan endast med nyttjande-rätt
öfverlåten, i;dels procent;
och bör dessutom, om bevillningen
icke genast contant, emot företeende
qvitto, deponeras, på enahanda
sätt, som, i afseende på Bevillningens
erläggande,stadgas i Kgl.
Kungörelsen den iirte Dec. 1811,
borgen för stämplade Pappersafgiften
ställas och bevis derom vid Testamentets
bevakande företes. Härifrån
-
Exp. Utsk. Förslag till urul. Skrifp. N:o 275. 113
Testamenten:
ifrån befrias likväl, ej allenast Testamenten
till Makar och Skyldemän,
i rätt upp- och nedstigande
led, samt de, som icke innefatta
annan förändring i arfsrätt, än att
antingen Systrar tilläggas lika rätt
med Bröder, eller ock att arfslott
jemkas, med hänseende dertill, att
arfvinge förut bekommit förskott,
hvilket skall annan arfvinge till godo
beräknas, utan äfven så väl de
Tcstamentariska dispositioner, hvilka
, i contant eller värde, icke uppgå
lill 3oo R:dr, som de, hvilka
göras till fromma Stiftelser.
Äktenskapsförord
§. 5.
Chartering af Öppna Bref, Fullmagter , Constitutorial
m. tn. och Afsked.
Emot upphörandet af den så kallade Chartliae
Sigillalae-recognitionen skola nedannämnde,
utgående Expeditioner charteras sålunda:
Adels- och Naturalisations-Bref 70: —
Friherre-Bref 15o: —
Grefve-Bref 3oo: —
Vapen och Vapen-förändringar 33: 16.
Öppna Bref, hvarigenom någon i
Nåder tilläggas de fÖrmoner,
hederstitlar och företrädes-rätB
ihan g t. R. S-.s Prof. 10 'de Sami. 2 :dra Band. 15,
2: —
414 Exg. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 275.
Chartering af:
tigheter framför andra Undersåter,
som Herrar Riksens Råd
af ålder tillerkände blifvit
Riddare och Commeruleurs-Bref a f Vår
SefaphimerOrdeu
Commendeurs-Bref af Vår SvärdsQr
dens
St. Korss
— — — af Vår Svärdsor
den
—
— — af Vår Nordstjer-j.
neOrdert
— —»* — af Vår VasaOrdens
Stora Korss
— — — af Vår VasaOrdeiij
Riddarebref af Vår SvärdsOrdens Stora
Korss Frie.
Riddarebref af Konung Carl XIILs
Orden
— — af Vår Svärdsorden
— — oell Ledamöter af Vår
Nordstjerneorden
— — och Ledamöter af Vår
VasaOrden
Fullmagier:
för Väre samt Hof- och ÖfverRätters,
Collegiers, RiksMarskalks-Embetets,
ÖfverStåthållare-Embetets,
AcademieCancellerers, JustitiasCancellerens
, Väre Direclioners
och Comiteers, ÖfverPostDirecteurgns,
Landshöfdingars, Ståthållares,
Dlrecteurers vid Väre Specta
-
a58: 16.
45: —
22: 2
6:
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/p. N:o 275. 115
Fullmagter:
kier, Befälbafvares, -Öfvcrstars,
Consistoriers och andra Verks, af
hvad namn de vara må, som af
Oss med TillslåndsBref äro försedd
e, så väl som Magistraters
och de Heres, hvilka ega att bortgifva
Beställningar och Sysslor med
lön på Stat, Fullmagter, Conslitutorial,
Protocolls-Utdrag, m. m.,
hvarigenom Embeten, Tjensler,
Beställningar och Sysslor, med
verklig lön vid Civile-, Militaire-,
Ecclesiastique- samt andra Stater,
af hvad namn de vara må, tillsättas
och bortgifvas, bör Stämplade
Pappers-afgiften, Charta? Sigillatae-Recognitionen
inbegripen,
beräknas till Fem procent af lönen.
Åtföljer Tjensten extra ordinarie
inkomst, eller sportlar af beständig
egenskap, så böra äfven dessa
ingå uti Löne-beräkningen; i
detta fall, eller då Lönen är underkastad
förändring, beräknas
Charlas-beloppet efter medium af
de sista 5 årens, tjensten åtföljande
och till Taxering uppgifna, Löne-förmoner,
för hvilka Bevillning
efter 2 Art. blifvit erlagd;
men för Conslitutorial på behaglig
lid , skall stämplade Pap
-
116 Exp. Utsi-, Får tlag till und. Skrif v. N:o 275-
Full magt er:
pers-afgiften vara hälften mindre, än
livad lör Fullmagtcr stadgadt är.
Dessutom iakttages, att för Underofficerare
vid de Yärfvade Regementena
och Kongl. Maj:ts Flotta,
samt för Handtverkare och Inventarii-Timmermän
vid Flottan, äfvensom
för dem och deras Vederlikar,
försedde med rotelön vid Indelta
Armeen, beräknas Chartan, i
de fall, denna §. utstakar, lill endast
en procent af den på Stat bestådda
Lönen, eller den erhållna
Rote-lönen, hvilken sistnämnde, delden
i persedlar är utsatt, förvandlas
i penningar efter senaste årets
Markegång;
— För ringare Scholbetjente, Pedago
ger,
Klockare, Organister, Sångare
, Kyrkovaktare och mindre Kyrkobeljente
, stämplas Fullmagten
efter lika grund, som vid andra
Ecclesiasticjue befordringar, dock
ej under — 8.
— För följande personer, som ej haf
va
ständig Lön, förses Fullmaglen
eller Constitutorialet mgdStämplad
t Papper, efter enahanda
grund, som den för Civile Embetsoch
Tjenstemän förut stadgade, dock
icke under nedanstående belopp:
Exp. Vstl. Fårslag till und. Skrif v. N:o 275. *117
Fulhnagter:
Notarii Publici,
Stadsmäklare och
Skepps-Klarerare
i Stockholm och Götheborg R:dr 16: —
i de öfriga Städerne 4: —
HofRälls-Advocater och j g.
Liqvidations-Commissarierj
Advocaler och ]
Commissarier vid StadsRälter samt> 2: 12.
Dykeri-Commissarier j
Lands-,
Stads-,
Jägeri- och
BergsFiscaler 1: —
Vicarier eller Substituter — 18.
MasmästareBref — 8.
Mästare- dito vid HammarSmedsEm
betet
— 8.
Mästers vens, Hy Hedningars och Upp
sättares
Antagningsbref — 3.
Coliecteurer vid NumerLotteriet 1: —
Sockenskrifvare — 36.
Gerningsmän och öfrige på Landet,
som, af Konungens Befallningshafvande
försedde med Antagningsbref,
ej ega Löner och här
förut icke äro nämnde — 24.
Förordnanden och Antagningsbevis
för Städernes Betjente, Gevaldiger,
Uppsyningsman, Lin-, Hamp-,
Tjärn-, Bråd- och Jernvräkaré,
Packkus- och Vågkarlar, Stads
-
118 Exp. Utsk. Förslag till und. Shrijv.
Fullmagter :
tjenare, Parmmätare, Mätare,
Jernbärare, Vindragare, Åkare,
Timmer- och Murkarlar, Fiskare,
Packare, Politiae-och Execulions-beljente,
Extra-Ordinarie
Stadsbetjente med deras vederlikar
, som ej äro Borgare, då
de hafva Lön på Stat af Ätta och
en Tredjedels Riksdaler och derutöfver,
Fem Procent af Löneinkomsten
; men med ringare eller
ock utan Lön
Musicanter och Dansmästare, Förordnande
för
Om någon beställning med Lön på
Stat tillsättes genom General-eller
andra Ordres, anses dessa lika
med Conslitutorial.
Då Vi, eller något Verk, eller Embetsman
utnämna någon lill beställning
af den beskaffenhet, att
Lön på Stat dervid ej åtföljer, eller
först framdeles kommer att
åtnjutas, hvarunder förstås Tjenstegrader
i Armeen, belägges derom
utfärdad Fullmagt eller Öppet
Bref med Slämpladt Papper
till Fem procent af den Lön,
somf.åtföljer dylika eller med
dem jemförliga beställningar.
Enär någon, som förut varit eller
är i Kronans tjenst, tillägges hö
-
Exp. Utsi-. Förslag tilt und. Skrifa. N:o Tio. 119
Fullmagter:
gre namn, heder och värdighet
af Embete eller Tjänst, charteras
de derom utfärdade Öppna
Bref och Fullmagter till dubbla
beloppet emot hvad föreskrifvet
är för Fullmagter å lika beställning
i verklig tjenst, eller,
der sådant ej kan ega rum, å
sådana Embeten eller Tjenster,
som medföra lika värdighet.
Erhåller någon sådan Caractersvärdighet
i annan Tjensteväg, än
den, hvars ti han varit eller är
Embets- eller Tjensteman, såsom
t. ex. då en Militaire lar en Civil
Caracters-Fullmagt , eller
tvärtom, belägges Charta efter
Trettio procent af dithörande Löneinkomst.
Fullmagt, Öppet Bref eller Resolution
på Caracter för dem, som
ej förut varit i Kronans tjenst,
förses med Charta till Sextio för
Ilundradet af Löneinkomsten för
dylika eller dem i värdighet motsvarande
tjenster.
Dock beräknas i ofvannämnde fyra
händelser endast den på Stat bestådda
Ordinarie Lön, hvilken,
derest den är indeld, bör efter
senaste årets Markegång uträknas.
120 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 275.
Fullmagter :
PoctorsBref, sora vid Academierne
utfärdas, skrifvas på Stärnpladt
Papper, nemligen:
DoctorsBref i Theologien R:dr 3: —
— — i Juridiken 3: —
— — i Medicinen 3: —
— — i Philosophien, eller så
kallade MagisterBref i: 24.
Men för DoctorsBref, som utan prof
utfärdas 10: —
Prostar öfver egna Församlingar
erlägga i Stämpladt Pappers afgift 4: —
Transporter och Byten, som Vi i Nåder,
eller ofvanförmälde Embetsverk och Embetsman
bevilja, skrifvas på Stämpladt
Papper till lika belopp, som Constitutorial
på behaglig tid.
Afsked skrifvas på Stämpladt Papper till
en Tiondedel af det belopp, hvarmed
den afskedstagandes Fullmagt eller Constitutorial
å samma Tjenst är charterad;
men om den afskedstagande hugnas med
förhöjning å Caracteren, förses afskedet
med Stämpladt Papper till det belopp, här
ofvan för Caracters-Fullmagter stadgadt
är; tillåte Vi åter den afskedstagande att
bibehålla antingen hela eller någon del
af dess innehafvande Lön, förses afskedet
med Stämpladt Papper till Fem för
Hundrade af den Lön och inkomst, som
bibe
-
Exp. Vtsk. Fårslag till und. Slfijv. N-o 275/ 12i
Fullmagter :
bibehålies, och efter hvilken Bevillning
beräknas.
Dock afses icke härvid de pensioner, som>
vid afskedstagande! tillerkännas de £mbets-
och Tjenstemän, hvilka, enligt För*
fattningarne, äro berättigade att bibehålx
la större eller mindre del af åtnjutna Lö~
neförmoner; samt icke eller sådana Pen*
sioner, som erhållas ur Casspr, till hvilka
den afskedstagande sjelf gjort tillskott.
I afseende på efter! efnaden af hvad
sålunda fqreskrifvet är, gäller:
1:0 att vederbörande skola vidr Förslags
insändande till sådana Tjenster, å hvilka Fullmaglerne
böra, efter denna grund, charteras»
foga behörigt Utdrag af föregående Fem årens
daxeringsLängder, jemte uträkning öfver dessa
Löne-inkomsters medelbelopp;
2:0 att vid tillsättandet af fÖBlroende-tjenSter
eller andra beställningar, samt Fullmagters
meddelande, m. m., hvartill Förslag icke eger
tura, åligger det StatsSecreterare och andra,
som Fullmagter, Öppna Bref eller Constitutorial,
m. m., contrasignera, alt infordra och till
Handlingarne lägga behörig uppgift på ofvanhämnde
Lönebelopp;
3:o att Härads- och Mantalsskrifvare, vid
aflemnande lill Consistorierrre af ValLängderne
för Ecclesiastique beställningar, dervid foga en
uppgift ur Taxerings-Längden å Löne-inkomsterne
för de sist förflutna 5 åren; men för PaBihang
t. R. S:s Prot.
i22 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. 2V:« 275.
tronela Ecclesiastique- beställningar inlemnas,
uppå skeende requisitum, af HäradsSkrifvaren
endast en sådan uppgift å Löne-inkomsterne;
4:o att RegementsSkrifvare och Bokhållare,
genast efter erhållen underrättelse om de inom
Regementet yppade vacancer, till Chefen inlemna
lika beskaffade Utdrag ur Regementets
TaxeringsLängder.
§• &
Undantag ifrån och lindring uti föregående
Stadgande.
Från Stämpladt Papper befrias:
Aeademierne, i alla dem rörande Ansökningar
och Actioner;
Academie-Hemman, som ej äro Skatte;
Actioner, Fiscaliska;
Actioner, rörande Academier, Gymnasier, HushållsSällskap,
Kyrkor, Schöler och Hospital,
Fattig vårds-inrättningar, PensionsCassor
och alla andra fromma Stiftelser,
samt Academie-Hemman;
Af- och Tillträdes-Husesyner å afla Kronans och
Statens Boställen, samt Bref och Utslag
derom;
Afsked för Ryttare, Dragoner, Soldater, Båtsmän
och Spel i Numer;
Allmogen för:
alla Besvärsskrifter, Ansökningar och Förklaringar,
med dertill hörande Bilagor,
som hos Oss i underdånighet ingifvas, jemte
de Resolutioner, Utslag och Domar,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 275- 123
hvilka, med anledning deraf, till Allmogen
utfärdas; de Suppliker, som i Våra egna
händer aflemnas, och de Prestbevis, deraf
Allmogen, enligt Författningarne, eger att,
i stället för Pass, sig begagna, då de söka
arbete i Landsorterne;
Anordningar;
Ansökningar till Oss af Allmogen, Ryttare, Dragoner,
Soldater, Kronans Båtsmän samt
Énrollerings- och Fördubblings-Manskap,
med flere af Gemenskapen vid Militairen;
,— Af en hvar om Bokars och Ekars fällande,
Svedjeland och Utsyning dertill, eller om
Utsyning till ny åker och äng, beteshagars
intagande och uppodlande till Nybyggen,
då jemväl de i dessa fall hållna undersökningar
och Vederbörandes Utslag äro fria
från Stämpladt Papper;
— som röra Academier, med flere;
— vid klagan öfver tdlfogadt våld och oförrätt
af Kronobetjente eller andra Embets
man,
enär saken innefhttar ett verkligt
brottmål;
— i Brottmål och Fiscaliska Actioner, samt i
alla sådana Oeconomie-, Politie- och Militaire-ärenden,
hvilka antingen kunna röra
någon hel Menighet, eller hafva afseende
på Allmänna Qnera, såsom Publika Byggnader,
fråga om Krono- och Kyrko-tionde,
samt Presträttigheter, Vägars och Broars
underhållande, Kneckte-, Rustnings-och Roterings-skyldigheters
utgörande, Krono-,Fån
-
124 JBjcp: Utsi!. Förslag till und. Skrifv. N:o 275*
ge- och Gåstgifveri-Skjuts, med mera dylikt,
jemte de Utlåtanden, Bevis och Expeditioner,
sorn Domare och Embetsman i
dessa ärenden meddela;
Assignation er, Publika Verks;
Besigtningar, Oeconomiska, å Boställen och KronoHemman,
m. fl.»
BesvärsSkrifter af Allmogen, m. fl-, se Ansökningar
;
-tt Uppbördsmäns i mål, rörande KronoRäntor
samt redogörelse för disponerade
medel;
«*— Handlingar i Brottmål och Fiscaliska Actioner;
Bevillnings-mål,
Handlingar, rörande sökt ändring
deri;
Bevis af Domare och Embetsmän i brottmål,
samt Oeconomie-, Politie- och Militaire-ärenden,
se Ansökningar;
Boställen, se Af- och Tillträdes-Husesyner, samt
Caracters-hus;
Brandvakter, i alla de fall, der hefrielse eger
rum för Kronans Manskap;
Broars underhållande, fråga åerom, se Ansökningar;
Brottmål,
Ransakningar, Ansökningar, Förklaringar
och Besvärshandlingar deri;
Byggnader, publika, frågor derom, se Ansökningar
; .
Båtsmän, Ordinarie, Enrollerings- och Fördubblitigs-,
se Manskap;
Esp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 275. 125
Caracters-byggnader å Militice-boställen, Contract
derom;
Constitutorial, hvarmed en eller annan, likmätigt
Författningarne eller serskilda Nådiga
Förordnanden, på vissa år eller på
behaglig tid, blifvit till någon förrättning
antagen, med Nådig försäkran om befrielse
från Charta Sigillata;
Contract om Kronoleverancer och Caractershus
å Boställen;
Diarier i- Embetsverken;
Dragoner, se Manskap;
Domar, inneliggande, och
Domböcker;
Economiemål, se Ansökningar;
Embetsmän, klagomål öfver tillfogadt våld och
oförrätter af dem, se Ansökningar;
EmbetsSkrifvelser och EmbetsÄrenden, hvad
dem rörer;
Enkor, fattiga;
Expeditioner, som utfördas af Domare och Embetsmän
i Brottmål och Fiscaliska Actioner,
samt Oeconomie-, Politie- och Mili-*
taire-ärenden;
J. Fattige, alla kunbart oeh bevisligen, då Domaren
eller Tjenstemanneu å Handlingen
tecknar ordet Gratis, efter derom inför
vederbörande Rätt eller Collegium gjord
anmälan;
Fattigvårdslnrättningar;
Fullmagter, se Constitutorial;
Fångskjuts, ansök^ingAr, m. p., derom;
126 Exp. Utsk. Fårslag till und. Skrijv. N:o 275.
Förklaringar till Oss af Allmogen, m. fl., se
Ansökningar;
Förklaringar, som angå Kronans räntor eller
härröra från redogörelse för disponerade
medel;
— Brottmål m. m.
FörmyndareKamrarnes uträkningar å omyndiga
harns medel, och i allmänhet Redogörelse
för Förmynderskap;
Gymnasier;
GästgifveriSkjuts, frågor derom;
Hospital;
HushållsSällskap;
JustitiajCancellers-Embetet, och
Justitieombudsman, Rikets Ständers; alla Skrifter
och Handlingar, som antingen dit ingifvas
eller ock derifrån utgå i ärenden, som
tillhöra dessa Embetens åtgärder;
Klagomål öfver tillfogadt våld och oförrätt af
KronoBetjente eller andra Embetsman;
Kneckteskyldigheters utgörande, frågor derom;
Kronan i ali dess rätt, då derom skriftvexlas
hos Oss och Våra StatsExpeditioner, eller
hvilken annan Publik Autoritet som helst;
Krono-leverancer, Contract derom;
och KyrkoTionde, frågor derom;
I
Lappar, då afhandlingen är emellan dem och
Utländsk Lapp;
Lotsar anses i Tjenste-ärenden lika med Kronans
Manskap;
Manskap, Kronans, se Ansökningar;
Krono
Kyrkor
-
Exp. Utsk. Förslag till untk Skrifv. N:o 275. 127
Militie-boslällen, se Caractersbyggnader;
Missiv, för Adjuncter, att biträda Pastorer i
Embetet;
Nybyggen, Ansökningar til] utsyning och anläggande
deraf, Besigtnings-Instrument,
Geometriska Ghartor, Resolutioner med hvad
mera, som för Nybyggens anläggande fordras; ,
Observationer, som angå Kronans räntor, eller
härröra från! Redogörelse för disponerade
medel;
Onera, Allmänna, se Ansökningar;
Orlofssedlar för Enskildes Tjenstehjon;
Pensioner, se Fattiga;
PensionsCassor;
PermissionsSedlar, som af Officerare utgifvas för
Corporaler vid Infanterien, samt Ryttare,
Dragoner, Soldater och Båtsmän, enär
de i sina angelägenheter ej resa utom Länet;
börande de i annat fall vara forsedde
med vederbörligt ResePass, charteradt på
sätt 4 §• 1 morn. utvisar;
Politie-ärenden, se Ansökningar;
Prest-Attester;
Prest-rättigheter, frågor derom;
Prestval, Fullmagler och Voteringssedlar dervid;
men i mål, angående öfverklagade olagligheter
vid Prestval, då desamma icke
innefatta någon förbrytelse, utan mera för
civila, än för cviminela äro att anse, nytt
-
128 Exp. Utsh. Förslag till Und, Skrifv. N:o 27$.
jas stämpladt Papper, såsom vid andr» Rättegångar
stadgadt är*
Protocoll, inneliggande, äfvensom dylika Handlingar
;
Protocoll vid Grdfve-, Hytte- och HaramarsmedsStämmor,
der Bergmästare, Geschworner
eller Bergsfogde fora ordet, så vida
Bergmästaren icke för tillfallet gifver EmbetsUtslag,
eller Protocollet sedermera vid
Domstol företes;
Qvittencer för omyndiga barns medel;
Ransakningar;
Redogörelse för disponerade medel;
Registratur, inneliggande m. ra.;
Resepass till och ifrån Riksdagar, så val som
till resor i Embets-ärenden;
Resolutioner, Communications- och inhibitions-;
Rotering och
Rustningsskyldigheters utgörande, frågor derom;
Räntor, Kronans, Ransakningar, Observationer
och Förklaringar, sorn angå dessa och UppbÖrdsmäns
i samma mål anförda besvär;
SalpetersjuderiVerket, allt hvad som rörer detsamma
enskildt eller i allmänhet, jemte
Handlingar, s,om angå dervid anställda
Tjenstemäns och Manskaps förrättningar vid
Sjuderier, ehvad de innefatta redogörelse,
handräcknings sökande hos Domare oclr
Executorer, eller annan åtgärd, elier åtal
af fel och försummelser;
Skallgång, frågor derom;
Skogs-afvittringsmål;
Socken-'
Fxp. Utsk. Förslag till und• Skrijv. N:o 275• 129
Sockenstätnmo- och KyrkoRåds Protocoll och
Utdrag derutur;
Soldater, se Manskap, Kronans;
Spel i Numer, likaledes;
Stadsvakter, se Brandvakter;
Stiftelser, fromma;
Suppliker, som i Våra egna händer aflemnas;
Uppbördsmäns besvär, se Besvär;
Utsyning, Ansökningar derom;
Val, Fullmagter och Voteringssedlar dertill;
men i mål, angående öfverklagade olagligheter,
se Prestval;
Varggårdars anläggande, frågor derom;
Vederhäftighets-betyg, som skrifvas på Låilehandlingar;
Voteringssedlar,
se Prestval och Val;
Vägars underhållande, frågor derom;
Värfnings-tvister, alla med tillhörande Bilagor
och fallande Utslag; v
Lindring
i den nu fastställda stämplade Pappers-afgiften
njute Allmogen, Ryttare, Dragoner, Soldater,
Kronans Båtsmän samt Enrollerings- och Fördubblingsmanskap,
med de flere af Gemenskapen
vid Militairen, i så måtto, att Rättegångsoch
Besvärshandlingar, med förklaring deröfver,
så väl som Domares och Executorers Utslag
i mål, som dem inbördes röra, endast
skrifvas på 3 skillingars stämpladt Papper, der
för andra är utsatt 4> 5 till 6; på 4 skillingars,
der andra nyttja 7 å 8, och vidare i enahanda
Bihang t. A. S;s Fröt. 10'-de Sami. 2'dra Band. 17.
430 Exp. Utsi, Förslag till und. Shrifu. Nio 275-
proportion; skolande, enär brutna eller ojemna
skillingtal härigenom uppkomma, nyttjas sådan
Charta, som ej understiger 5o procent af fullt
skillingtal»
Men vid de tillfällen, då med någon Stånds*
person tvistas, vidkännes Allmogen lika Charta
med dess vederpart.
All annan eftergift, som 1 serskilda Författningar
kan vara medgifven, är härigenom
upphäfven.
§• 7*
C/iartering af Contract > Köpe-Af hand*
lingar och Förbindelser m. m. emellan
enskilda persotter»
i:o Arrende* och andra Contract emellan
enskilde Personer, angående Egendomar, Hus,
Kurn, Bodar, Källare, Tomter, Trädgårdar,
Åkrar, Ängar och Beteshagar m. m., så på Landet
sorn i Städerne, skola, öafsedt det sätt,
hvarpå de finnas upprättade, jemväl om de blifvit
inför vederbörande Embetsverk och genom
deröfver meddeladt ProtocollsUtdrag afslutade,
antingen skrifvas på eller beläggas med stamphult
Papper, beräknadt efter arrende-summan,
hyran eller afgälden, då den i penningar utgöres,
nemligen:
tinder 15 R;dr 3»
Från och med i5 till 20 5,
Från och med 20 till 25 *— 6-
Från och med 25 till 3o — g»
Exp, Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o 275- 431
Från och med 3o till 4° F;dr —■ 12.
Från och med 40 till 5o — 24.
Från och med 5o till ^5 — 36.
Från och med ^5 till 10Q 1: —-
För fulla ioo 1: 24.
Och deröfver för hvarje fulla 5o R:dr —• 24.
Men till alla Arrenden, Contract
och Afhandlingar, utan viss Summa,
skall, efter samma grund och förestående
Tariff, Charta anskaffas till det belopp,
hvartill deri betingade persedlar
eller förmoner kunna skattas, enligt senast
fastställda Markegångs- eller i Orten
gångbara pris å de varor, som i
MarkegångsTaxan ej finnas upptagna; och
om samma Contract derjemte innehåller
något, som lill visst värde icke kan bestämmas,
ökes Chartan i afseende derpå
med —. 6,
Förpantningsbref, lika med Skuldebref;
Fördels- och UndantagsContract charteras^när
de för Domaren uppvisas,
till en tredjedel, emot hvad förestående
Tariff innehåller, dock icke
under ' *— 3»
Iafseende på skyldigheten att uppvisa
alla Arrende- och HyresContract
å Landet och i Städerne vid Mantalsskrifningen*
galler hvad 10 §. 12 och
i3 morn», innehålla; dock undantages
derifrån ej mindre sådana Contract eller
Afhandlingar, då de af Husbonde afslutas
med Underhafvande Åboer, Half
-
XJl Exp. Utsi. Förslag till und. Siri/v. N:o 275.
tenbrukare, Landtbonde!’, Torpare, Tjenstefolk
eller andra Arbetare, hvartill
stämpladt Papper ej erfordras förr, ände
hos Domaren eller Executorn till Laglig
åtgärd företes, än ock det af Hyresman
innehafvande Exemplar af HyresContract
i Släderne, hvilket är fritt från slämpladt
Papper, intilldess detsamma lias
nämnde Myndigheter nppvises, då det
sorn Bilaga bär charteras.
Till Contract emellan enskilde personer
bestå Contrahenterne stämpladt
Papper till hälften hvardera, om ej annorlunda
dera emellan derom aftaldtär;
men å de Contract, som af Vederbörande,
för Kronans samt Kyrkors, Academiers,
Gymnasiers, Scholors och Hospitals
räkning, eller af Officerare, på
Rotebönders och Rusthållares vägnar, varda
afslutade, angående Arrenden af Kronans
och Allmänna Inrättningars jord,
eller hvad annat frågan röra kan, samt
icke finnes i 6 §.. undantaget, skall den,
som med Kronan, Dess Ombud eller Officerare
i något äf de förenämnde ämnen
contraherar, efter nu föreskrifven
grund, bestå stämpladt Papper å det
Exemplar han undfår.
2:0 Certepartier eller HyresContract
om Fartyg till Utrikes Orter, i proportion
af Hyres-summan^ nemligen:
Under 5o R:dr — 3.
Från och med 5o till y5. — 6.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. A7:o 275. 133
Från och med ^5 till 100 R:dr — 9.
Från och med 100 till i5o — 18.
För fulla i5o — 24.
Ochderutöfver för hvarje fulla 5o R:dr — 8.
Certepartier eller HyresContract till Inrikes
Orter Frie
3:o Köpe-Contract, hvarå följer Köpebref
— 12.
4:o Köpe-, Bytes- och GåfvoBref
på fast Egendom å Landet och i Städerne,
samt å Skepp och Fartyg, Bruk
och Manufacturverk, Smiden och Smidesrättiglieter,
samt Hammar-skatter,
Frälseräntor, Fabriker eller andra Inrättningar,
med hvad mera, som under
egande-rätt föryttras och vid Domstolarne
uppbjudes eller intecknas, förses
med stämpladt Papper efter värdet,
nemligen:
Under i5 R:dr — 5.
Från och med i5 till 25 — 8.
Från och med a5 till 5o' — 12.
Från och med 5o till 76 — 24.
Från och med ^5 till too — 36.
Från oell med 100 till 12S 1: —
Från och med 125 till i5o 1: 12.
För fulla i5o 1: 24.
Ochderutöfver för hvarje fulla 5o R:dr — 12.
Är i Bytes- och Gåfvobref å fast
Egendom visst värde densamma ej åsatt.
, beräknas Chartan efter det värde,
som för Egendomen vid sista BevillningsTaxeringen
blifvit fastställdt; och
134 Exp. Utsi:. Förslag till und. Skrifv, 2V;o 275,
bestå Contrahenterne till Köpe- och Bytesbref
hälften hvardera till stämpladt
Papper, om ej annorlunda derom slutadt
är.
5:o Öfverlåtelse- och Transportbref
å Kronorusthåll förses med stämpladt
Papper, enligt samma grund sorn andra
Köpebref ; men för Öfverlåtelser eller
Transportbref å KronoHemman med
hälften mindre, än vanliga Köpebref,
och för skattlagde Nybyggea med fjer-.
dedelen.
6:0 Skuldebref, hvaribland äfven
Lån till Officerares Accorder, Löpande
Sedlar, godkända eller accepterade Räkningar,
godkända eller protesterade Assignationer,
de må innehafvas af enskilda
Personer eller Publika Verk, böra
, då de för Domare och Executorer
uppvisas, förses med stämpladt Papper
i följande progression:
Från och med 25, till och med 5o R:dr —■. 6 sk..
Deröfver för hvarje fidla 20 — 3.
Härifrån undantages likväl:
Skuldebref under 25 R:dr, sorn. äro fråa
stämpladt Papper frie; och
ofvan anförda Förskrifningar, Löpande Sedlar,
m. m., sorn, när de i Concurser upp,tes, ej
böra besväras med högre stämpladt Papper, än
för vanliga Bilagor.
Andra Räkningar, som ej äro accepterade,
tillika med enskilda Personers, bref i handel och
Vandel, samt undfångna Qvittencer öfver er-.
,6 iooo
IOOÖ 1IOO 3000 20^
2000 2äoo Sobo 560 i 13,000
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 275• 435
lagd betalning, förses med Charta, då de till
Executorer och Domstolar ingifvas, såsom Bila—
efter hvad derom ofvan stadgadt är.
7:0 Prima-Vexlar skrifvas på stämpladt Päpefter
nedanstående Tariff:
tinder till
med
Deröfver till och
roed
Deröfver till och
med
Vidare till och
roed samt öfver
samt Öfver
Secunda- och Tertia-Vexlar anses lilia mea
Qvittencer,
Alla Utländska Vexlare sorn inom Riket
presenteras, böra med stämpladt Papper beläggas
till lika belopp, sorn för Svenska Vexlars
Stämpling är utsatt
5. 8.
Chariering af Lysnings Sedlar till Ågtenskap.
Såsom grund för Chartaebeloppet för sådana
LysningsSedlar stadgas, att det skall utgöra
eu Femtedel af den Bevillning, som Mannen,
136 Exp. Etsk. I årslag lill und. Skrifv. N:o 275-
enligt företedd och i styrkt afskrift till Pastor,
eller den hans ställe företräder, lemnad Debetsedel,
föregående året erlagt efter 2 Art.
af BeyillningsFörordningen; hvarvid iakttages,
att om, vid uträkningen häraf, beloppet slutas
med runstycken, skall detsamma fyllas till nästa
skillingtal, och om detta, då det tillägges
Riksdaler, understiger 3 skillingar, skall det alltid
med sådan afgift fyllas.
Den, som betalar Bevillning efter 11 Artikeln,
men är uppförd på annan persons Debetsedel,
företer till grund för LysningsChartan
antingen ett styrkt Utdrag af nämnde Debetsedel,
eller betyg från HäradsSkrifvare-Contoiret.
Dock beläggas Lysningssedlar för Allmogens Söner
eller Drängar, hvilka veterligen icke hafva
fast egendom, endast med 12 skillings Charta >
utan att sådan Debetsedel eller Bevis hehöfver
anskaffas; äfvensom Lysningssedlar för alla sådana
personer, som ej betala Bevillning efter
2 Artikeln, hvaraf följer, att vid intet tillfälle
må Chartaebeloppet beräknas till mindre än
12 skillingar.
Sker Lysning för Utländsk man, som icke
är skattskrifven i Sverige, må det bero af personen,
som begär Lysning, att frivilligt erlägga
det Chartaebelopp, han finnér billigheten fordra;
dock att Chartan i intet fall får understiga
Eli Riksdaler. Erlägges högre belopp, bör
det af Mannen, som äskar Lysningen, på Lysningssedeln
antecknas.
Lysnings-CharUebeloppet må erläggas i Contant
,
\
Éxp. XJtsk. Förslag till und. Skrijv. N-o 276- 137
tant, eller med aflemnände af stämpladt Papper,
hvarmed vidare förfares, på sätt följande
ig §. 2 mom. härom förordnar.
För Öfrigt gäller, i afseende på efterlefnäden
af detta Stadgande, hvad 12 §. samt icpde
§:n 2 mom. föreskrifva; och ansväre den, sorn
på flera ställeri taxerad är, men ej samtliga Debetsedlarrie
vid Lysnings-Chartans beräkning
framvisar, enligt i3 §. 1 morn., och fylle bristen,
samt vare Pastor dä från allt tilltal fri.'
i 9"
Örn Stämpling af Tidningar.
1:0 Hvarje utkommande TidningsNumer,*
tryckt på halft ark, eller derunder, förses med en
röd Chartae Sigillatas-Stampel till Ett Runstyckes
belopp; hvarje helt ark med en dylik till
Två Runstycken; derutöfver, till och med i|
ark, Tre Runstycken, samt så vidare.
2:0 För Tidningar åtföljande Bihang gäller
samma stadgande, med undantag af sådana Bulletiner,
som på Vår Befallning tryckas på serskilda
blad Och innefatta ofhciela underrättelser,
samt åtfölja Post- och InrikesTidningarne;
hvilken befrielse från Stämpling äfven må ega
rum för Plancher, tillhörande Tidning, Periodisk
Skrift, eller så kallad Brochure, som, emot
. Stämpelafgift, gå postfrie, enligt följande moment.
3:oVill Utgifvare af Periodisk Skrift, elidif
Brochure, hvilka icke öfverstiga Fyia ark/
Bihang t. R. S;s Prof, 1 (pde Sami. 2:dra Bana. £8,'
138 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. lV;o 275.
njuta Porto-frihet för desammas kringsändande
med Posten inom landet, må sådant honom, emot
nedannämnde vilkor, förunnas; vare han
likväl, i sådant fall, pligtig att, innan något
exemplar deraf afyttras, icke allenast anmäla
en dylik sin åstundan, i Stockholm hos ÖfverPostDirecteuren,
och i Landsorterne hos Konungens
Befallningshafvande, eller, der de ej
finnas, hos Stadens Magistrat, utan äfven låta
emot den afgift och på sätt föregående srne
moment innehålla, stämpla hela Upplagan af
samma sitt arbete; och kommer han, i händelse
något Exemplar af Verket anträffas ostämpladt,
att vara underkastad lika ansvar, som Utgifvare
af ostämplad Tidning.
Från Landsorterne insände Konungens Befallningshafvande
eller Magistrat underrättelse
till ÖfverPostDireeteuren, då någon anmäler sig
till Porto-frihet för Periodisk Skrift eller Brochure;
och läte ÖfverPostDireeteuren alltid i
Post- och InrikesTidningarne, minst 3:ne gånger,
kungöra Titeln å den Periodiska Skrift eller
Brochure, för hvilken Utgifvare sökt och
vunnit Porto-frihet.
§■ iö.
Serskilda åliggandens i afseende på Fäi•-  fattningens handhaf vande.
i:o Då Väre eller andre EmbetsMyndigheters
Beslut, i afseende på enskilda Ansökningar,
Förordnanden om Tjensters bestridande, Privi
-
Exp. Utsi. Förslag fril und. Skrif v. N:o 275. 139
legiers meddelanden och hvad annat, som, efter
denna Författning, fordrar det derom utfärdade
Documentets chartering, expedieras genom Bref,
ProtocollsUtdrag, eller påskrift på Handlingarne,
skall alltid dertill nyttjas så stor Charta
Sigillata , som, efter hvad stadgadt ar, härå belöper;
och må ingen, vid ansvar, genom expeditions-sättet
minska Kronans inkomst af Stämplade
Pappers-Inrättningen.
2:0 Ingen skall inställas i Tjenst eller-tillgodonjuta
de genom Väre och Väre Embetsmäns
Bref, Fullmagter, Transporter och Constitutorial
eller GeneralOrdres honom tillagde
Löneförmoner och Rättigheter, innan hanFullmagten
och Förordnandet på behörigen Stämpladt
Papper uppvist, jemte Qvittobref, alt de
serskildt utgående afgifterne blifvit erlagde.
3:o Domare eller andra, hvilka, i och för
deras Tjenstebefattning, emottaga Skrifter och
Handlingar, böra, vid det i i3:de §:n stadgade
ansvar, tillse, att ingifna Handlingar äro
rigtigt charterade och Stämplarne annullerade,
på sätt 3 §. 6 mom. föreskrifver; men, i händelse
sådant af Part uraktlåtes, bör den Embets-
eller Tjensteman, som Handlingarne emottager,
besörja fullgörandet häraf, emot rättighet
att, för besväret dervid, lör hvarje sådan
Charta, beräkna sig Två skillingar, hvilka, jemte
lösen , tecknas å Handlingen.
4:o De Domstolar, till hvilka Ägtenskapsförord,
Morgongåfvobref, Förordnanden om FideiCommiss
eller dylikt, Testamenten, Bouppteckningar
och Arfskiften ingifvas, ansvare för
iiQ Exp. Etsk. Fårslag till und. Skrifv. N:o 27$.
denna Författnings noga iakttagande i dessa delar,
och infordre, enär sistnämnde Handlingar
förseglade inlemnas, Bevis, underlecknadt af
Förrättnings- och Värderingsmännen, att de
med Stärppladt Papper till behörigt belopp förgedde
äro.
5:o Yid Våra CancellieExpeditioner, HofExpedition
samt Väre och Rikets Collegier, jemte
Consistorierne, samt Verk och Inrättningar,
skola de, som contrasignera Fullmagter, TranspqrtResolutjoner,
Öppna Bref på Afsked, Grefve-,
Friherre- och Adelsbref, m. m., tillse och
ansvara, att samma Handlingar varda behörigen
charterade.
6:0 Kyrkoherden i Församlingen, eller den
bans tjenst förestår, ansvarar Oss och Kronan,
att Stämplad t Papper till föreskrifvet belopp
nyttjas till de Fullmagter och andra Antagningsbevis,
som genom ProtocollsUtdrag, eller på
annat sätt, till Kyrko-betjeningen utfärdas, iilian
de tillträda sysslorna.
7:0 De, som erhålla Doctorsgraden inom
Theologiska, Juridiska och Medicinska Faculteterna,
eller till Philosophiae Magistrar promoveras,
äro skyldige att de deröfver utfärdade
Diplomer, behörigen charterade, utlösa; hvaröfver
de, sorn sådana vid Academierne utfärda,
hålla hand, vid laga påföljd.
8:0 Ordförande i Magistraten samt den Magistratsperson,
som i Skrå-Embetet förer ordet,
pnsvare, att Borgare- och MästareBréf, behörigen
charterade, uttagas.
9:0 Den Magistratsperson, sorn är närvä
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 275. 141
rande vid Städernas Handels- och Handtverkssammankomster,
äfvensom StadsFisealen , åligger,
att, vid laga ansvar, noga tillse, det föreskriften
om de ingifna Handlingars char tering
efterlefves.
iq:o Vederbörande, som med contrasignation
eller utgifvande af sådana med Oss och
Kronan afslutna Contract, sorn med Stämpladt
Papper böra förses, haft befattning, tillse, vid
ansvar, att Contractet, sedan det fullgjordt blifvit
och den contraherade summan betald, affordras
contrahenten, att biläggas Räkenskaperna,
på det att vid Revisionen utrönas må, huruvida
Författningens föreskrift iakttagen blifvit;
börande för öfrigt någon betalning icke till
större eller mindre belopp till Contrahenten
verkställas, innan han, om Contractet ej finnes
å erforderlig Charta skrifvet, detsamma med behorig
Fyllnads-Charta bilagt.
liro Tullbetjeningen, sorn vid Fartygs visiterande
och expedierande har befattning, bör
på det nogaste tillse, att hvad om charteringaf
Skepps- och Lasthandlingar förordnadt är varder
behörigen iakttaget, till hvilken ända den
eger att qvarhålla Fartygen, intilldess Skeppsdocumenten
behörigen charterade blifvit.
13:0 Alla Arrende- och HyresContract å
Landet skola, vid den i i3:de §:n stadgade påföljd,
senast vid nästa Mantalsskrifning uppvisas,
och, derest de då befinnas icke vara skrifna
på eller belagde med så hög Charta Sigillata,
Författningen utsätter, med behörig FyllnadsCharta
förses, hvarå Mantals- eller Härads
-
i42 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 275-
skrifvaren eger tillsyn, dock med det undantag,
som i 7 §. omnämnes.
i3:o De Exemplar af HyresContract i
Städerne, som Husegare innehafva, skrifvas på
eller beläggas med Slämpladt Papper i förhållande
till den betingade hyrans belopp, vid
den i i3 §. utstakade påföljd; och vare Husegaren
skyldig Contractet vid Mantalsskrifningen
uppvisa,
§. ii.
Allmän tillsyn d Författningens efterlefnad.
1:0 Fiscaler, Krono-Åklagare och ChartasSigillatas-Ombudsmän
skola vaka öfver denna
Författnings efterlefnad, och brott deremot lagligen
åtala.
2:0 Dervid ega de att njuta Vårt Nådiga
hägn och beskydd till godo, samt skyndsam och
kraftig handräckning hos Domare och öfriga
Embetsman; och
3:o Finnas dessa Betjente ej fullgöra sina
pligter, läte Vårt JustiticeCancellersEmbete med
dem efter Lag och omständigheter förfara.
§. 12.
Domstol i mål; rörande Stämplade Pappersafgiften.
Öfverträdelse af denna Författning profves
och afdömes i den Rätt eller i det Embetsverk,
der försnillningen eller förseelsen gjord eller
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. A7.-o 275. i43
upptäckt är; men eger Verket eller Embetsmannen
ingen Domsrätt, förvises målet till HäradsRätt
å Landet, och i Städer till Kämnerseller
RådstufvuRätt, der KämnersRätt ej finnes.
Konungens Befallningshafvande och Consistorierne
äro äfven behörige att döma öfver de
förbrytelser, som emot denna Författning hos
dem förekomma.
Felar den, som sjelf Domare är, i hvad
honom i sådan egenskap åligger, hörer målet
till den ÖfverDomstol, under hvilken han lyder.
Vill någon tilltala Chartse Sigillatae-Försäljningsmän
för af dem begångna fel i och för
denna befattning, anmäle sådant tillika hos den
Myndighet, som har Försäljningsmannen förordnat.
Då vederbörande Prestman, på sätt vidare
föreskrifves, aflemnat förteckning å de inom
Pastoratet, under förflutna året, förefallna Lysningar
till ägtenskaps ingående, vare lian från,
åtal för Embetsförseelser härutinnan fri, så vida
detsamma ej inom 3:ne år derefter anställes;
och böra alltid de anmärkningar, som, rörande
Lysningssedlars chartering, emot Prestman göras,
honom till förklaring communiceras, genom
vederbörande Consistorium, som eger att
densamma, med eget Utlåtande i ämnet beledsaga.
444 Exp. Utsi-, Förslag till and. Skri/p. N:o 275.
§• i3-
Ansvar för öfverträdelser emot denna Författning.
1:0 Vid. de tillfällen, då Embetsman eller
énskilde Personer, antingen i ansökningsväg eller
andra tillfällen, ega rätt att till Embetsverk,
Domare eller Embetsman insända förseglade
Handlingar, som med Stämpladt Papper
böra vara försedde, åligger det insändaren att
sådant fullgöra vid Tre R:dr 16 sk. böter och
skyldighet att ersätta den felande Chartan, på
sätt i o §. 3 mom. föreskrifver.
2:0 Domare, Embets- Och Tjenstemän,
Landtmätare, Notari! Publici och andra, som,
vid Handlingars emottagande och utfärdande 1
och för tjenstebefattning, antingen underlåta att
tillse, det de ingifna Handlingarne äro rigtigt
charterade , eller att de för öfrigt derom gifna
föreskrifter äro iakttagna, eller utlemna sådana
Handlingar ocharferade, som charteras böra, eller
dem med för -ringa Charta förse, eller ock
eftersätta den dem genom denna Författning i
allmänhet eller i synnerhet uppdragna tillsyn,
bote för hvarje gång, han, i följd af åtal, blifvit
lill förbrytelsen förvunnen, Sex R:dr 32 sk.,
och ersätte dessutom all den derigenom uppkomna
förlust.
3:o Vederbörande Presterskap åligger äfven,
att vid lika ansvar tillse, att det aflena
hade
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 275. i 45
nade Stämplade Pappers-beloppet svarar emot
samtliga Lysningssedlarnes fastställda Charteringsbelopp.
4:o Allt underslef med Stämpladt Papper,
genom uppbärande af högre betalning, än utsatt
är, förfalskning eller annan grof förbrytelse,
åtalas vid Laga Domstol och straffas efter
allmän Lag.
5:o Underlåter Utgifvare af Tidningar eller
sådana Periodiska Skrifter och Brochurer,
Som på ofvannämnda sätt få åtnjuta Portofrihet,
eller Boktryckare, hvad om Stämplingen stadgadt
är, bote Femtio Riksdaler; karn ej skiljas,
hvilkendera dertill vållande varit, dele då ansvaret.
6:0 Bokhandlare, eller annan enskild utdelare
af Tidning, Brochure eller Periodisk Skrift,
som, enligt 9 §., bordt vara stämplad, men
likväl blifvit undandragen denna beskattning,
vare förfallen, hvarje gång han om en sådan
förbrytelse öfvertygas, till Tretton Rd. 16 sk.
böter. Varder Postförvaltare förvunnen lill dylik
öfverträdelse af Författningen, bote dubbelt.
Utom dessa böter åligge det tillika förbrytaren,
eller, om de äro flera, dem gemensamt,
én för alla och alla för en, ersätta Oss och Kronan
den undansnillade Stämpelafgiftcn.
n;o Underslef, förfalskning och annan grof
förbrytelse, i afseende på Tidningsstämpling, åtalas
och straffas, enligt ofvanstående 4;de moment.
Bihang i. B. S:s Fröt.
146 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrifv. J$:o J75.
• ' - §. 14.
Fördelning af Böter och Åklagares rätt.
Den, som åtalar underslef emot denna Författning,
erhåller Två tredjedelar af bötesbeloppet,
samt hälften af den undansnillade Chartae
Sigillatae- eller Stämplingsafgiften; den andra
hälften, tillika med den återstående tredjedelen
af böterna, tillfaller Oss och Kronan.
§. i5/
Anskaffning och försändning af Stämpladt
Papper.
1:0 Charta: SigillataeContoiret skall alltid
hafva i beredskap godt och tillräckligt Stämpladt
Papper, af så väl hela, som ett Sjeltedels ark,
af alla de serskilda värden, hvilka efter denna
Författning erfordras, på det att försändningen
deraf må genast kunna expedieras på requisitioner
af Försäljningsmännen och Cofttoiren. Äfvensom
Collegier, Consistoriel’, Embetsverk och
Embetsman erhålla i föreskrifven ordning, efter
requisitum, hos Vårt och Rikets StatsContoir
i Stockholm och Landshöfdingarne i Landsorter ne,
det för utöfningen af deras Embeten erforderliga
Stämplade Papper; och på det Stämpladt
Papper, till erforderlig myckenhet, ej må saknas
i Landsorterne, skola LandsContoiren anmäla
och Landshöfdingarne så tidigt hos StatsContoiret
requirera ytterligare förråd deraf, att
Exp. Vtsk. Förslag till tind. Skrifa. N:o Ilo. 14/
tjenligt tillfälle till Papperets afsändande, helst
sjöledes, må kunna begagnas, eller med fora
verkställas; men i brist af annan lägenhet böra
med Kronoskjuts afsändningar, utan uppehåll,
verkställas genom Chartae Sigillatas-Contoirets
försorg, hvilket dervid författar Två Reversal,
hvaruti Stämplade Papperssorterne specificeras.
Af dessa Reversal förblifver det ena i
Landtränteriet till verification af Årsräkningen,
mendet andra, qvitteradt och i LandsContoiret
annoteradt, insändes till StatsContoir et, för att
tillställas Chartae Sigillatae-Contoiret.
I Landsorterne och i hvarje Läns Ränteri
kommer Stämpladt Papper, under lika tillsyn
och eontrol, som för Kronans uppbörd i allmänhet
föreskrifyes, samt under vård emot all
skada, att hållas i beredskap och till den ändan
af Chartae SigillataeContoiret ditsändas.
I den händelse Yi skulle i Nåder förunna
något Handelshus rättighet att låta stämpla egna
Yexel-Blanketter, iakttages dervid: dels att
Blanketterne inlemnas på FörsäljningsContoiret i
Stockholm, hvarest de annoteras och förteckning
upprättas, utvisande ej mindre antalet af hvarje
olika värde, än ock det belopp, hvartill Summan
uppgår; dels ock att Förteckningen jemte
Blanketterne aflemnas till Contoiren, der Hvitoeh
Svart-Stämplingen sker, hvarifrån de, efter
likaledes föregången annotation, återställas FörsäljningsContoiret,
hvarest de af egaren utlösas.
a:o TidningsRedacteur och Utgifvare af Periodiska
Skrifter och Brochurer, för hvilka vill
åtnjutas Porto-frihet, skola i Hufvudstaden in
-
148 Exp. XJtsk. Förslag till urid. Skrif v. iV.-o 275.
lemna till det serskilda Contoir inom Rikets
Ständers Riksgäl ds Verk, som Chartae SigillataeMyitstämplingen
besörjer, jemte qvitto ä den i
samma Verk nedsatta Stämpel-afgiften, det till
dylika Tidningar, Periodiska Skrifter eller Brophurer
bestämda Papper, hvarefter Redacteulerne
ega, att, i den mon Papperet hinner
stämplas, detsamma, men senast efter fjorton
dagar, återfå. Dessa Reversal biläggas sedermera
de af förstnämnda Contoir uppgjorda Räkenskaperne.
När Tidningar eller Periodiska Skrifter
och Brochurer, för hvilka vill begagnas Porto-frihet,
utgifvas i Landsorterne i de Städer,
der Läne-residencer äro, iniemnas Papperet
lill LandsContoiret, under hvars inseende
och ansvar stämplingen verkställes,- hvarföre
Contoiret, såsom ersättning för besvär, tryckbållar,
färg och arbetslön till stämplar, godtgöra
sig af inllutna medel ett arfvode af 16 sk.
för hvarje ris papper; hvarest åter LandshöfdingeResideneer
icke äro, besörjes Stämplingen
af Magistraterne emot enahanda arfvode; meni
bägge fallen bör Stämpelafgiften i LandlRänteliet
nedsättas och, innan Stämplingen får företagas,
qvitteradt Reversal till vederbörande aflemnas.
Begär Boktryckare eller Redacteur, att en
redan tryckt Tidning, Periodisk Skrift eller
Brochure må med Stämpel förses, sker sådant
’ ofvanskrifna ordning.
Exp. Utsk. Förslag till und.
§. 16.
Försäljning af Stämplaclt Papper,
Collegier, Consistoriel’, Embetsverk och
Embetsman erhålla det för utöfningen af deras
Embete erforderliga Stämplade Papper; åliggande
det Domare, att vid Ting och andra förrättningsställen,
samt Häradsskrifvare, eRer den
mantalsskrifningen förrättar, att vid nämnde
tillfälle, under samma redovisningsskyldighet
och rättigheter, sorn andra Charta; SigillataeFörsäljningsmän,
vara försedde med tillräckligt
Stämpladi Papper till erforderligt behof.
1 Stockholm eger Vårt och Rikets StalsContoir
alt bestämma behofvet af och förordna
om ett eller llere Chartae Sigillatce-FörsäljningsContoir,
hvilka alla Sökuedagar böra vara öppna
ifrån klockan Nio förmiddagen till klockan
Ett eftermiddagen, och vidare ifrån klockan
Fyra till Sex eftermiddagen.
I alla öfriga Städer antager Landshöfdingen
nödiga Försäljningsman med enahanda förbindelse.
Landshöfdingen, eller den i hans ställe närvarande
yid allmänna Taxeringen, bör, innan
Comiteen åtskiljes, efter föregången pröfning af
nödvändigheten, utse och förordna erforderlige
Försäljningsman i hvarje Taxerings-district, efter
Ortens behof.
Hvar och en, som på Credit emottager
Slämpladt Papper till försäljning, Ordinarie Domare
härifrån undautague, bör, för det sålun
-
150 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 275.
da undfångna Chartae-beloppét, ställa behörigen
pröfvad och gillad borgen.
På reqvisition hos LandsContoiret skola
Försäljningsmännen, genom Våra Befallningshafvandes
försorg, kostnadsfritt och skyndsamt
få sig tillsändt erforderligt Stämpladt Papper, för
hvilket dem åligger, att i Ränleriet insätta eller
till Häradsfogden i Orten afleverera den inflytande
betalningen.
Den 3i December hvarje år bör allt osåldt
Stämpladt Papper hos dessa Försäljningsman inventeras;
Yåre Befallningshafvande likväl obetaget,
att, när som helst, af förekommande skäl
och omständigheter, inventering anställa och redovisning
affordra.
En eller tvänne Inventeringsmän, som i
Orten äro boende, kunna erhålla uppdrag att
denna förrättning verkställa, och böra då uppräkna
och bestyrka, huru mycket papper är i
behåll. Invenlarii-Instrumentet bör, såsom verifikation,
bifogas Försäljningsmannens årsräkning,
hvilken, jemte qvittencen å gjorda penningelevereringar,
insändas till LandsContoiret
innan den i5 derpå följande Januarii, till hvilken
tid all återstod för sålda Chartor ofelbart
skall vara i Ränteriet eller hos Häradsfogden i
Orten levererad. Uraktlåter Försäljningsmannen
fullgörandet häraf, eller att till utsatt tid
insända årsräkningarne, skall sådant anses, som
hade han försålt allt det Stämplade Papper,
ban emottagit, samt i följd deraf han, såsom
tredskande med penningarnes aflemnande, genast
af Våre Befallningshafvande tillhållas, att
Exp. Ustk. Förslag till und. Skrijv. N:o 275. 151
betalningen derföre erlägga; och bör annan Försäljningsman
i stället förordnas.
Ordinarie Domare, som för de dem lemnade
Chartor icke ställa borgen, skola afgifva
redogörelse för uppbörden, tillika med de influtna
medlen 2:ne gånger om året, eller innan
den i5 Januarii och den l5 Julii; och åligger
Vår Befallningshafvande, att vid hvarje halft
års slut, på förut stadgadt sätt, i och för denna
redogörelse, låta hålla inventering; men för
Domare, som ställa borgen, gälla samma bär
ofvan intagna Stadganden, som för andra Försäljningsman.
Uti hvarje afgifvande redogörelse bör det
vid inventeringen befunna Chartaebeloppet balanceras
till upptagande i näst afgifvande Räk-.
ning.
Hvar och en Försäljningsman, som erhållit
förordnande, eller, i kraft af sitt Embete, är
skyldig att hålla Allmänheten tillhanda Charlor,
bör tillställas ett Exemplar af Chartae Sigillatae-Förordningen,
till egen och andras efterrättelse
i och då en Köpare fordrar upplysning
om det Chartsebelopp, som erfordras för
en viss handling, skall den, som Chartan försäljer,
åligga, att en sådan upplysning meddela,
utan att derföre ega, att någon serskild vedergällning
fordra eller emottaga.
§• I7*
För säljningsm äris Provision.
Enär Allmänheten icke bör belastas med
452 Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N:o 275-
någon serskild betalning utöfver Chartans belopp,
skall den eller de, som, till följd af antingen
Embete och Tjenst eller behörigt Förordnande,
hafva befattning med Chartors försäljning,
ega att, af beloppet för hvad de försålt,
sig vid redogörelsens upprättande till godo
beräkna, i Stockholm Fyra och i Landsorterne
Fem procent, såsom ersättning för möda,-  skrifmaterialier, postporto, m. m.
Utbyte af maculeraclt Stämpladt Papper.
Utbyte af maculeradt Stämpladt Papper
tillätes, enär det är synbart, att misskrifning
eller annan orsak vållat Chartans obrukbarhet,
samt det blad, hvarpå Stämpeln är satt, finnes
ostympadt; härvid skall likväl för Papperet betalas
Nio Runstycken Banco.
Samma Stadgande gälle äfven rörande Chartor,
hvarmed Skuldsedlar vid inteckningar till
låns erhållande ur Banken eller Publika Cassör
varit belagde, då med Vederbörandes Betyg
styrkes, att desamma icke blifvit dertill begagnade,
utan ansökningarne derom afslagne.
§• l9-
Uppbörd och Redovisning af Chartce Sigillatcemedlen.
1:0 LandsContoiren i Riket skall det å
-
Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrif v. N:o 275• 153
ligga, att hålla en noga och uppmärksam tillsyn
öfver hvad i 16 , angående Chartors för
säljning,
stadgadt är, samt till den ändan föra
ordentlig Anteckningsbok, ej mindre Öfver inoch
ntleverering af Stämpladt Papper i LandtRänterien,
än med Räntmästare och hvarje
Försäljningsman inom Länet, öfver hvad hatt
undfått och betalt, samt emottaga och i Ränteriet
förvara Borgensskrifter af dem, som till
försäljning emottaga Stämpladt Papper; och
skall LandsKamereraren ansvara för det lidande,
Oss och Kronan tillskyndas kan, derest hall,
vid vederbörandes underlåtenhet att penningarne
i vattan tid leverera, ej genast hos Vår Befallningshafvande
skriftligen sökt handräckning
till deras utbekommande, eller försummat att
om Invenleringarnes förrättande och Redogörelsernes
infordrande i rättan lid draga försorg.
2:0 J afseende på Lvsningssedlar iakttages,
först: att alla Lysningssedel’ till ägtenskap, jemte
de såsom bevis dervid afiernnade Debetsedlar,
eller bestyrkta afskrifter deraf, böra af vederbörande
Kvrkoherdar och Presterskap noga
förvaras och Chartaebeloppel sammanslås i cn eller
flere C har tor, utgörande samfällda Summan
af alla de serskilda I^sningssedlame, på hvilka
i sådant fall hvars och ens belopp antecknas,
samt i 11 gifvas inom Januarii månads slut drt påföljande
året, i Stockholm till Conststoriertte,
men i de öfriga Slätterne och på Landet till
ContractsProstarne; alt dernäst dessa Lysnirtgssedlar
böra dervid vara åtföljde åfcftindupplo
Bihang t, Jt. S;s Pral. 10ide Saini, 'laira Bänd. 2Ö«
i-54 Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrifv. Nio 275*
upprättad och af Pastor, eller dea hans Tjenst
förrättar, underskrifven Förteckning, utvisande
ej allenast alla under det förflutna året inom
Församlingen förefallna ÄgtenskapsLysningar,
utan ock tydligen den Bevillning, Brudgummen
under det förflutna året, efter a Art., erlagt;
att vidare de till Consistorierne eller ContractsProstarne
inlemnade Förteckningarne höra af
dem, med de åtföljande Debelsedlarne, noga
jemföras och med underskrift besannas, hvarefter
det ena Exemplaret af Förteckningen, jemte
Debetsedlarne, återställes Pastor för att förvaras,
men det andra insändes, jemte t vänne af
Consistorierne eller ContractsProstarne upprättade
Förteckningar, i Stockholm till Vårt och
Rikets StatsContoir, inom Martu Månads slut, och
i Landsorterne till LandsContoiren, före påföljande
Maji månads utgång, vid vite af Tre Riksdaler
16 sk. för den sådant försummar, och emot
Recipisse å Dupplet-förteckningen, som genast
återställes; och att ytterligare LandsContoiren
författa ett sammandrag öfver sistnämnde
Förteckningar, med bifogande af alla ifrån
Prosterien inkomne Förteckningar samt Lysningssedlar,
och insände dessa Handlingar med
möjligaste skyndsamhet till Vårt och Rikets
StatsContoir, som remitterar dem till ChartasSigillatae-Contoiret,
att upprätta behörig HufvudBok,
hvilken, med tillhörande verificationer,
slutligen till Vår och Rikets KanxmarRätts
granskning öfverlemnas.
3:o För hvarje halft år skola LandsContoiren,
inom slutet af Julii månad af det löpande,
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 275* 155
och Januarii månad af dét påföljande året, till
StatsContoiret insända Förslag öfver uppbörd
och försäljning af Stämpladt Papper uti hvarje
Län, samt årligen, inom Martii månads slut, verificerad
Räkning för det föregående årets, vid
Åtta Skillingars pligt för hvarje dag, som derutöfver,
under En månads tid, med dessa Förslags
och Hufvudräkningars afgifvande fördröjes,
hvarefter Vederbörande ega att, likmätigt
påföljande moment, genom utsatta vitén derom
besörja. Deremot hafva LandsContoiren, då,
hvad här anbefalles blifvit fullgjordt, samt Vår
och Kronans rätt såmedelst bevakad, att undfå
Två procent af hvad inom året i Kronans Cassa
uti Stämpladt Pappers afgift influtit, samt Oss
och Kronan tillkommer, äfvensom LandtRäntmästarne
dessutom En procent»
4:o Vårt och Rikets StatsContoir tillhör att
besörja om Chartae Sigillataemedlens rigtiga indrifvande
och redogörelsen derföre, samt att
genom vitén och andra lämpliga utvägar förmå
försumliga Redogörare till sina skyldigheters
fullgörande.
5:o Inflytande medel för Tidningars, Periodiska
Skrifters och Brochurers stämpling levereras
till Rikets Ständers RiksgäldsContoir,
dit Redogörelsen i behörig ordning insändes.
Det alle, som vederbör etc.
156 Exp, Utsk, förslag till und. SkriJv.Nio 275,
Tabell,
utvisande Städernas nuvarande Classificalion:
ÖfverClass,
i. Stockholm. 2. Götheborg.
Första Classen.
3. Norrköping. !\. Gefle.
Andra Classen.
5. Carlscrona. 6. Upsala. 7, Malmö. 8.
Calmar. 9. Wisby. 10. Westerås.
Tredje Classen.
M» Westervik. 13. Uddevalla. i3. Landscrona.
14. Nyköping. i5. Fahlun. 16. Christianstad.
17. Carlshamn. 18. Ystad. 19. Örebro.
20. Jönköping. 21. Linköping. 22. Lund.
a3. Carlstad. 24. Borås.
Fjerde Classen.
25. Warberg- 26. Arboga. 27. Christinehamn.
28. Halmstad. 39. Helsingborg. 3o.
Köping. 3i. Wexiö. 32. Söderköping. 33.
Hudiksvall. 34- Mariestad. 35. Hernösand. 36.
Wenersborg. 37. Sala. *38. Wadstena. 3g.
Hedemora. 4°* Sundsvall. 4>* Söderhamn. 42*
Umeå. 43- Piteå. 44* Luleå.
Exp. Cist. Förslag till tind. Skrifv. 2V:o 275, 276- 157
Femte Classen.
45, Marstrand, 4^* Skara, 47- Skenninge.
48. Nora. 49- Askersund. 5o. Philipstad. 5i.
Wimmerby. 5a. Kongelf. 53. Engelholm. 54-
Strengnäs. 55. Thorshälla, 56. Eskilstuna. 57. Enköping.
58. Sigtuna. 5g. Lidköping. 60. Öregrund.
6r. Södertelje. 62. Norrtelje. 63. Lindesberg. 64.
Eksjö. 65. Ulricehamn. 66. Hjo. 67. Sköfde.
68, Mariefred. 69. Fahlköping. 70. Alingsås.
71. Sölvitsborg. 72. Laholm. 73. Trosa. 74.
Östhammar. j5. Säter. 76. Åmål. 77. Skanör
med Falsterbo. 78. Falkenberg. 79. Kongsbacka.
80. Cimbritshamn. 81. Strömstad. 82.
Grenna. 83, Östersund.
JV.-o 2~6,
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, med
Förslag till förändring af 4 §■ *7 Cap.
ArjdaBalken ^ och upphof vande af samma
Capitels 5 $.
~S. A. K.
I anledning af gjord framställning om den mindre
lämpligheten derutinnan, att 4;de och 5:te
158 Exp. Vtsk. förslag lill und. Shrifv. N:o 276-
it
§§. af iycde Capitlet ÄrfdaBalken, i fråga om
Testamentsrätt, icke medgifva enahanda dispositionsfrihet
för Städernes som för Landets invånare
vid de fall, då bröstarfvingar efterlefva,
hafva R. St. tagit detta ämne i öfvervägande och
dervid inhemtat: huruledes, sedan Stiftarne af
1734 års Lag, i stället att till enhet bringa de
till anda och ursprung skiljaktiga grundsatlser för
Testamentsrätt, som förut egde rum, utur de
serskilda Lagstiftningarne för Land och Stad
upptagit och i det närmaste bibehållit de olika *
föreskrifter, som ditintills varit gällande, olägenheterna
af denna skilnad och orättvisan deraf,
att den ene Medborgaren, efter Landsrätt,
egde bortgifva och testamentera all aflinge-jord
samt ärfda eller förvärfda lösören till skyld eller
oskyld, men den andra deremot, efter Stadsrätt,
icke mer än dels hvar sjette penning och
dels hälften af ärfdt eller förvärfdt, rörligt eller
orörligt, efter hand blifvit allt mer och mer
synliga och känbara. Af sådant föranledande,
och enär det fanns vara med naturlig billighet
och en fri Medborgares rätt öfverensstämmande,
att ega en ovilkorlig förvaltning öfver det gods,
man sig lofligen förvärfvat, meddelade K. M.,
uppå Rikets Ständers underdåniga tillstyrkande,
genom Kongl. Förordningen, den 19 Augusti
1762, den förklaring öfver 5:te §. i 1 y:de Capitlet
ÄrfdaBalken, om Testamenten i Städerne,
att det, efter Stadsrätt, skulle vara Lag
samma, som i 4^de §. af nämnde Gapitel sagdt
är, så att man kunde bortgifva all äflinge-jord
och ärfda eller förvärfda lösören till hvem man
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijv. N:o 276. 159
vill, skyld eller oskyld; dock, sorn både Guds
och naturlig Lag fordrade, att Föräldrar höra
draga all möjlig försorg för sina barn och bröstarfvingar
och lemna dem i allt det välstånd,
de kunna åstadkomma, så borde de händelser
härvid undantagas, då den aflidne har lifs-och
bröstarfvingar, i hvilket fall det vid Allmänna
Lagen förblefve; såsom ock ingen ändring härmed
åsyftades i hvad Lagen om Giftorätt i allmänhet
stadgat cch förordnat.
Nu, ehuru erfarenheten någon gång visat,
hvad dock i allmänhet icke bör befaras, att
Föräldrar uteslutit sina barn från delaktighet i
sin qvarlåtenskap, eller utan skäl gynnat det e11a
barnet framför det andra, så, enär dock den
i 4:de §. af i^ide Gap. ÄrfdaBalken åt Domaren
uppdragna magt, att för barns föda och uppfostran
afsätta hvad han pröfvar nödigt, funnits
tillräcklig att förekomma menliga följder af den
större testarnentsfrihet, som efter Landsrätt är
tillåten, synes enahanda Stadgande, i afseende
på testarnentsfrihet efter Stadsrätt, kunna trygga
för all våda af denna frihets utsträckande
till likhet med den efter Landsrätt; och som
enhet i Lagstiftningen är ett af hufvudvilkoren
för densammas fullkomlighet, samt ett ständigt
närmande lill detta mål, utan våldsamt öfverän.
dakastande af de i folklynnet rotfästade rättsåsigter
eller lefnads vanor, är den uppgift Lagstiftaren
har att lösa; så, emedan den olikhet
i testamentsrätt, hvilken för serskilda Classer af
medborgare blifvit i nu gällande Lag antagen,
ej är förenlig med förnuftets fordran af jemlik
-
160 Exp. Utsi. Férslag till und. Skrif v. Aho 276.
liet inför Lagen, eller liar någon annan än en
tillfällig historisk grund, hvars betydelse för
närvarande år ingen, kunna R. St. ej tveka, att
i underdånighet föreslå:
att den genom Kongl. Förordningen, den
19' Augusti 1762, efter Stadsrätt stadgade testamentsfrihet,
i följd hvaraf man eger till skyld
eller oskyld bortgifva och testamentera all aflinge-jord
samt ärfda och förvarfda lösören, må
utsträckas äfven till det fall, då barn eller
bröstarfvingar efterlefva, under förbehåll likväl,
alt (i enlighet med hvad i 4^de §. af in;de
Cap. ÄrfdaBalken är föreskrifvet) örn testamentsgifvare
lemnar efter sig omyndigt barn, sorn 0-  ger ingen eller otillräcklig tillgång till bergning
och uppfostran, så mycket af den testamenterade
egendomen afsältes, som Domaren pröfvar
barnet efter stånd och vilkor behöfva, tilldess
det kan sig sjelf nära; samt att således
5:te §. i nyssnämnde Capitel och Balk, tillika
med ofvanberörde Kongl. Förordning, må helt
och hållet upphäfvas, och 4^de §, i samma Capitel
ändras till följande lydelse:
$. 4’ sill aflinge-jord och ärfda eller förvärf
da lösören ä Landet, så ock allt gods i
Staden, ärfdt eller förvärf dt, rörligt eller orörligt,
må man bortgifva eller testamentera
till hvem man vill, skyld eller oskyld, barn
eller andra arfvingar. Dock, ther omyndige
barn äro, som icke ega något till föda och
uppfostran , tå skall them först, efter stånd
och värde, så mycket lemnäs, sorn Domaren
skäligt
Exp. Utsi. Forsing till Und. Skrif v. N:o 276,277- 161
skäligt prof var, till thess the sj elfve sig nära
kunnä.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 2.jj.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 DeC. 1829;
Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Utskylder till Staden Nyköping af
Lands hofdinge - Residencehuset derstädes ,
äfvensom några af gifter till Städerne t
allmänhet för Kronärts egendomar.
S. A. K.
Hos R. St. har dels anmälan derom blifvit gjord,
alt Nyköpings Stad, allt sedan år 1815» då
Landshöfdinge-Residence-huset derstädes af K.
M. och Kronan inköptes, varit i saknad af
de utskylder till StadsCassan, sorn, jemlikt
Ed. Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse!- till Ed.
Kongl. Majlis Befallningshafvande i Länet, af
den 26 Maji 1818 och t 2 September 1S22, bordt
utgöras, dels ock yrkadt blifvit, alt för Kronans
uti Städerne i allmänhet egande hus och
fastigheter borde deltagas i kostnaden för sådana
anstalter, hvilka åsyftade säkerhet, ordning
Bihang t. R. S:s Erot. t Oa A Sand. 2 ulra Band. 21.
162 Exp. ZJtsk. Förslag till und. Skrif o. N:o 277.
och police, t. ex. Eldsläcknings-redskap, Sprutors
underhåll, Brand vakts-aflöning.in. m.
Under pröfningen af de sålunda anmälda
Städernas anspråk, hafva R. St. inhemtat,
huruledes, uppå E. K. M:tS Nådiga framställning
vid senaste Riksdag, att då för de
i senare tider, i följd af Rikets Ständers beslut
, till Residencehus i åtskilliga Län inköpta
enskilda egendomar, fastställda Stadsafgifter borde
af Kronan utgöras för så stor del af samma
egendomar, som icke af Boställsinnehafvarne
för deras enskilda räkning begagnas, och alltså
nödigt vore, att medel härtill blefve å RiksStatens
Åttonde HufvudTitel uppförde, R. St.,
uti deras underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af nämnde Titel, förklarat, att som några
sådana afgifter för de Slott och Residencehus
, sorn af ålder tillhört Staten, icke erläggas
samt icke eller skäligen kunna ega rum för de
i senare åren till Residencehus i några Län inköpta
egendomar, enär desamma genom detta
inköp förvandlats till publika hus, för hvilka
alltså böra åtnjutas de friheter och förmoner,
sådana i allmänhet åtfölja, R. St. ej eller funno
något anslag ä Stat för så beskaffade afgifter
kunna beviljas; i anledning hvaraf E. K. M.,
icke allenast uti Nådig Skrifvelse till KammarCollegium
och StatsContoiret af den 29 Januarii
1824, förordnat, att fordrade afgifter tili
Stad för de inköpta Residencehusen i Carlstad,
Carlscrona och Nyköping icke böra hvarken för
Kronan eller Boställshafvaren ega ruin annorlunda,
än för Landshöfdinge-Residence-husen i
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. N:o 277. 163
allmänhet blifvit utgjordt, utan äfven med tilllämpning
af samma Stadganden, under den i3
December 1826, afslagit Förvaltningens af SjöÄrendena
gjorda underdåniga hemställan om
erläggande af Brandvaktsafgift till Carlscrona
Stad för Kronans dervarande hus och tomter.
Hvad nu först serskildt angår Nyköpings
Stads omförmälda ersättningsrätt, i afseende
hvarå det förekommer; dels att E. K. M,, medelst
ofvan högstberörda Nådiga Skrifvelser, af
den 26 Maji r 818 och 12 September 1822, icke
allenast funnit, det Landshöfdinge-Residencehuset
derstädes borde deltaga uti afgifter till
Staden, utan ock tillika i Nåder stadfästat, hvilka
dessa afgifter äro och huru desamma skola
emellan Kronan och Boställsinnehafvaren fördelas
och utgå; dels ock att ifrågavarande anspråk synas
derutinnan finna ett ytterligare stöd, att
den till Residence inköpta egendomen icke blifvit
till Kronan öfverlåten med bättre rätt än
den enskilde egaren tillförene innehaft, och någon
befrielse från Stadsafgifter för sådana hus,
sorn hvarken äro byggda af Kronan eller på hennes
jord uppförde, desto mindre vore rättsenlig,
som Boställen å Landet, äfven om de af ålder
varit Kronohemman, deltaga i Kyrkobyggnad,
Väg-och Brohållning, Rotering, m. fl. Communal-utskylder,
så hafva R. St. funnit Staden
Nyköping, på grund af E, K. M:ts ofvan
högstberörda Nådiga Skrifvelser, af den 26
Maji 1818 och 12 September 1822 , berättigad
att ifrån år 1815 till år 1824 af Kronan uppbära
de Sladsutskylder, som, i enlighet med
164 JExp. Viik. Förslag till und. Skrifa. N:o 277.
samma Nådiga Skrifvelser, Lora utgöras af den
lill Residencehus för Landshöfdingen derstädes
inköpta Stadsegendom, samt att dessa utskylder
Staden af RiksgäldsContoirets medel godtgöras.
Vidkommande åter frågan, huruvida Staten
bör erlägga några Stadsutgifter för Kronans
hus och lägenheter i Städerne i allmänhet; s(j,
och med iakttagande af den princip, att samfällda
fördelar höra samfälldt bekostas, hafva
R. St. funnit afgifterne, i och för Brandvaktsoch
Eldsläckningsanstalters underhåll, vara af
den beskaffenhet, att Kronans hus borde i dem
deltaga; hvadan alftså R. St. i underdånighet
tillstyrka, att Städerne må berättigas att, för
Kronans deri varande egendomar, erhålla det
bidrag till berörde kostnaders bestridande, sorn
å de samma, efter vederbörlig fördelning af
kostnaden emellan samtliga egendomarne inom
Staden, till den del deraf, som icke af Boställsinnehafvare
begagnas, och hvarföre de sjelfva
böra utgifterna bestrida, kan finnas belöpa;
och hafva R. St. nu tillika beslutat, att de härtill
erforderliga medel må anvisas att utgå af
Anslaget under RiksStatens Åttonde IJufvudTilel,
för Kronans Hus och Byggnader i Landsprterne.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. TJstk. Förslag till und. Skrif v. II: o 278. 165
N:o 278.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Dec. 1829-
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet 3. 21 — —•
Bonde-Ståndet d. 28 — —■
Rikets' Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
regleringen af utgifterna under
RiksStatens Första IIufvudFitel.
S. A. K.
I anledning så väl af E. K. M:ts, den i3
November nästlidet år, afgifna Nådiga Proposition
, angående Statsverkets- tillstånd och behof,
som inom RiksStånden gjorda Motioner,
samt hvad i öfrigt till öfvervägande förekommit,
hafva R. St., vid nu skedd reglering af
RiksStatens Första HufvudTitel, innefattande
Kongl. Hof- och SlottsStaterne, å densamma
uppfört följande anslag, nemligen:
i:o Till E. K. M:ts Hofhållning
42°>ooo:
2:0 II. K. II. Kronprinsens dito i5o,ooo: —> —-
Tillökning i II. K.
H. Kronprinsens HofhållningsSumma,
i anseende
till ökade utgifter för DD.
KK. lill. ArfFurstarne 20,000: — —
3:o II. K. II. Kronprinsessans
Hand penningar 20,000; — —
4:o Till Meublers nnderhållan
i
Kongl. Slotten 8,000: —
166 Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrifv. A’:o 278*
5:o Till Kongl. HofStallets utfodring
6:0
Kongl. Slottets Police-,
Lys - och Renhållning
15,549: 4' IO*
Tillökning för 4 SlottsKnecktar,
nya löner, tillsammans
538: 32., med
derunder begripna 48 T:r
Spannmål, tillsammans
7:0 Ved och Kohl för Kongl,
Hofven
8:0 Drottningholms och Svartsjö
Slott
9:0 Gripsholms Slott
deraf 33 R:dr 16 sk, utgöra
indelta räntor, som,
förvandlade efter Markegång,
förslagsvis blifvitberäknade
till 166 R:dr32sk.
10:0 Ulricsdals Slott
11:0 Haga Lustslott och Park
hvaraf 1000 R:dr, i likhet
med hvad vid i8a3
års Statsreglering egde rum,
komma att intill nästa Riksdag
fortfara, ,
i 2:0 Strömsholms och Kungsöhrs
Slott
i3:o Rosersbergs Slott
3o,o36: 29, g,
16,087: 36. io,
25,210:
16,000: ,
1,633: 16. —
5,494: 40. —
3,000: T
1,801: 18. 8,
2,000: —. —,
tillsammans B:co R:dr 719,263: 45, 3,
Rikets Ständer framhärda etc,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 279• 167
N:o 2yg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 Dec. 1829,
Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
dispositionen af de f. d. Allmänna Magazins-Inrättningen
tillhörande Hus och
Byggnader,
S. A. K.
Uti Nådig Proposition af den 19 slstlidne Januarii
, angående åtskilliga MagazinsVerket rövande
ämnen, har E. K. M. bland annat uppgifvit
de byggnader, tillhörande detta Verk,
som af E. K. M., sedan senaste Riksdag, upplåtits
till serskilda föremål och inrättningar.
Härvid förekommer först de till Ladugårdslands
f. d. Kronobränneri hörande åtskilliga byggnader,
hvilka, jemlikt E, K. M:ts Nådiga Skrivelser
af den 24 Mars 1824 och den 8 Mars 1826,
upplåtits till Veterinairlnrättningen härstädes,
rörande hvilken Inrättnings local R. St. jemväl
fått emottaga E, K. M:ts lill Stats-TJtskottet
aflåtna Nådiga Remiss å SundhetsCollegii
underdåniga framställning i ämnet; och sora
R. St. i serskild underdånig Skrifvelse besvara
denna fråga, i hvad den angår medels anslående
lill byggnadernas apterahdé för ändamålet,
anse R. St. sig här endast böra vidröra den re
-
168 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 279,
dan skedda upplåtelsen deraf, och få i sådant
hänseende förklara, det R. St. finna densamma
hafva varit en följd af Rikets Ständers, uti underdånig
Skrifvelse af den i5 Octohér 1823,
gjorda medgifvande, det något Kronans hus linge
för Veterinair-Inrättnirigens hehof användas;
I öfrigt hafva, med anledning af Rikets
Ständers vid senaste Riksdag fattade Beslut, att
förra Magazinslnrättningens fastigheter skulle
försäljas, så framt de icke emot ersättning öfverlemnades
lill allmänt hyttiga ändamål, af
nämnde Inrättnings byggnader upplåtits:
1:0 Marias f.d. Kronobränneri, till localför den
härstädes inrättade NormalVexelundervisningsSchola,
jemlikt Kongl. Brefvet d. 26 April 1826;
2:0 Catharinas f. d. Kronobränneri, enligt
Kongl. Brefven den 21 November 1827 och 26
Mars 1828, till ÖfverståthållareEmbetels disposition,
för inrättande af ett Provisoriskt Sjukhus
i IJufvudstaden vid allmännare sjtfkdoräslillfällen;
3:o Åtskilliga större och mindre byggnader
efter förra Kronobränneriet i Upsala, till
SeraphimerOrdens-Gillet, som en längre tid begagnat
dem emot hyra, och nu derföre erbjudit
en Köpeskilling af 3;y5o R:dr , utgörande Capitaiet
till den för byggnaderne fm utgående hyra;
4:o Förra Bränneribyggnaden i Söderköping,
till Götha CanalBolags disposition; och
liar Bolaget, sorn förut emot arrende innehaft
dessa Lägenheter , genom Nådig Resolution, den
22 September 1824» blifvit försäkradt att desamma
-
Fxp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. JN:o 279. 469
samma få begagna, på lika vilkor, så länge Canalarbetét
fortfar.
5:o Ett Boningshus, ett Magaziii och liera
ändra Lägenheter vid Briiikebergs Kulle; som
användas till Beväringsförråd åt WeStgöthaDals
Regemente; hafvande E. K; M.; genom Nådig
Skrifvelse den 22 September 1824* förklarat
Sig vilja framdeles bestämma ersättningen härför
till Magazinsföndeii; förslagsvis uppgifvet!
till 1,048 R:dr x sk.
6:0 Ett Magazirtshus i Borås, äfvenledes
öfverlemnadt till Kongl. KrigsCollegii dxsposiSition,
i följd af nyssnämnde Nådiga Bref.
7:0 Förra Mälthusbyggnaden i Wisby; de
så kallade Hästcjvarns-vindarne och ett boningshus
derstädes, upplåtne, de 2:ne förra lägenheterna
till Artilleri-effecters förvarande; och den
Sistnämnde till Kurhus för Länet; samt
8:0 ett Stenhus, Hallströmska Mägåzinet
kalladt; jemte 2:ne bodar af träd och en tork-?
inrättning i Carlscrona; begagnäde för Flottans
behof.
Då B. St. vid senaste Riksdag icke förklarat,
huru med ersättningen för de Magazinslnrättningen
tillhörande byggnader och lägenheter
; som till allmänna föremål kulma blifva
upplåtne, skulle förhållas, och serskilda anslag
i flera fall blefvo af nöden, om en slik ersättning
öu skulle Magazinsfortdert tilldelas, hafvä
R. St. funnit sig böra de gjorda dispositionerna
godkänna, under det af E. K. M. jemväl bestämda
vilkor, att ej mindre Mariae och CathaBihang
t. R. S.s Prot. 10'-de Sami. 2xdrä Band, Ht
170 Exp. Utslc. Förslag till und. Skrifp. N:o 279»
rinas Kronobränneri-byggnader, utan äfven de
öfriga uppräknade lägenheterna, då de för de
uppgifna ändamålen ej vidare behöfvas, skola
till Staten återfalla; äfvensom enahanda förhål-*
lande bör iakttagas med den af Götha CanalBolag
begagnade lägenhet i Söderköping, sedan
Canalarbetet upphört, hvaremedlertid den hittills
erlagda årliga hyra bör fortfarande utgå';
finnande R. St. jemväl, att det af SeraphimerOrdensGillet
gjorda anbud må antagas, och de
af detsamma nu imlehafvande Allmänna Magazinslnrättningen
tillhörande byggnader i Upsala
till Ördensgillet öfverlåtas mot den uppgifna
Summan af 3,750 R:dr.
I sammanhang härmed få R. St. nu äfven
förklara, att, hvad angår MagazinsVerkets ersättning
för hafda kostnader, i och för den för
Flottans Station i Götheborg uppförda Bageribyggnad
, så, och då någon anmärkning vid sjelfva
åtgärden ej förekommit, samt ersättningen
icke annorlunda, än genom serskildt anslag,
skulle kunna beredas, må frågan derom förfalla*
Beträffande Magazins-Inrättningens öfriga
byggnader, derunder jemväl inbegripen den så
kallade Eldqvarnen härstädes, hafva R. St. funnit
för godt, att, med bibehållande af de byggnader,
som erfordras för hushållningen med Kronans
Spannmåls-intrader, alla öfriga må på förmonligaste
sätt för Inrättningen försäljas; hvilket
allt R. St. sålunda få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla, med underdånig anhållan,
det de i anledning häraf nödiga blifvande åt
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifp. Nio 279,280» 471
gärder i administrativ väg måtte varda Nådigst
anbefallde.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 280.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Dec. 1829»
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 —- —
Bonde-Ståndet d. 28 —* —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med
Förslag till Lag för Åhörare, som bivista
RiksStåndens öfver läggningar.
S. A. K.
I afseende på nödiga Straffbestämmelser för de
förbrytelser, hvilka möjligen kunde begås af Åliörare,
som bivista RiksStåndens öfverläggningar,
då sådant tillåtet är, hafva R. St., förderas
del, beslutit de Stadganden, hvilka innefattas
uti det Förslag till Lag för Åhörare vid
RiksStåndens sammanträden, hvilket Lagförslag
till E. K. M. här hos i underdånighet öfverlemnas,
och är af följande lydelse:
1 §»
”Den, som något RiksStånds öfverläggningar
såsom Åhörare bivistar, då sådant tillåtet
är, ställe sig till efterrättelse den OrdningsStadga,
Ståndet antagit, och åtlyde hvad Ståndets
172. Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. N:o 280»
Ordförande, till ordningens bibehållande, bjudej'
och förkunnar.”
”Åhörare, som, då han af Ordföranden tillsåges,
att från Ståndets Samlingsrum afträda,
sådan tillsägelse ej genast efterkommer, bote
Tretton R:dr 16 sk.”
2 §,
”Föröfvar Åhörare sådan gerning, som i 18
Gap, 3 §, MissgerningsBalken sägs, varde sträf-»
f»d efter thy, som der, för hvarje serskildt
fall, stadgadt finnes,”
3 J.
”Huru den straffas skall, som djerfves våld-=
föra Rikets Ständer, eller någon enskild Riks-»
dagsman, eller Ståndets Secreterare eller Betjeningen
i Ståndens Cancellier, eller störa friheten
i Ståndens öfverläggningar, skils i Grund-,
Lagen,.”
4 §•
”Förbryter sig någon, på sätt i 18 Cap. g
§. MissgerningsBalken sägs, mot RiksStåndens,
YaktBetjening, yare Lag, sorn der skils.”
5 Jt
”Förbrytelser mot denna Lag skola, efter
förordnande af det Riksstånd, der förbrytelsen
skett, af Rikets Ständers Justitieombudsman
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. JN:o 280,281. 173
eller den han dertill utser, vid vederbörlig
Domstol åtalas.”
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 281.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 17 Dec. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 28 -* —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
j angående tillägg uti 25 Cap. 5 §.
Rättegång s Balken.
S. A. K,
Sedan E. K. M., — som, efter öfvervägande af
hvad R. St., i Skrifvelse den 16 Mars innevarande
år, i underdånighet anfört, angående gränsen
för HofRätts skärskådande och pröfning af
UnderRätts ransakning och Utslag i så kallade
Underställningsmål vid de tillfällen, då en för
något af de i a5 Cap, 5 §. RättegångsBalken
uppräknade brott anklagad person jemväl är för
annan förbrytelse till ansvar fälld, gillat de
grunder, hvilka föranledt R, St:s uti berörde
Skrifvelse framställda Förslag till tillägg uti nyss
åberopade Lagrum, — den8sistlidne September
å RiksSalen lemnat R. St. del af de skäl, hvilka
hindrat E. K. M. att samma Förslag oför
-
174 Exp. Utsi;. Forsing till und. Skrif v. N:o 281,282,
ändradt antaga; så har E, K. M., till vinnande
af det utaf R. St. åsyftade ändamål, genom
Nådig Proposition af den ij i samma månad,
till R. St:s pröfning och antagande föreslagit
den förändrade redaction af det nödigt ansedda
tillägget uti 25 Cap. 5 §. RältegångsBalken,
att uti samma §., näst före sista punkten och
efter orden: ”så ock delaktighet i thesse missgerningaimå
införas följande mening: **Arden
, sorn för sculant brotta eller för delaktighet
deruti tilltalas, jemväl för annan förbrytelse anklagad,
varde Utslaget, i hvad det honom rörer,
i hela dess vidd Hof Rätten understälidt.”
Denna Nådiga Proposition hafva R. St. antagit;
med tillkännagifvande hvaraf, R. St. framhärda
etc.
2V:o 282.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 17 Dec. 1829*.
Preste-Standet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —•
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga
om StatsVerkets tillstånd och behof under
RiksStatens Femte HufvudTitel.
S. A. K.'
I afseende på regleringen af utgifterna under
RiksStatens Femte HufvudTitel, som hädanefter
benämnes; för Vetenskaperna och Sköna
ne
-
rme.
t,5oo! — —-  1,502: 24» —*•
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:b 282. 175
Konsterna, hafva R. St., efter öfvervägande af
hvad ej mindre E. K. M:ts aflåtna Nådiga Proposition
om StatsVerkets tillstånd och behof i
denna del innehåller, än rörande ifrågavarande
ämnen, blifvit inom RiksStånden framställdt,
vidtagit de beslut, som nu härmed hos E. K.
M. i underdånighet anmälas:
1:0 För Svenska Academien
uppföres
2:0 För Vitterhets- Histooch
AntiqvitetsAcademien
3:o Fria Konsternas Acadehvars
anslag år i8a3 bestämdes
till 13,ooo R‘dr, deruti
inbegripne 2,000 R:dr Hamburger
Banco, efter 120 skillingars
cours, tillägges nu den å
nämnde utländska myntsört belöpande
Cours-förhöjning, å 128
sk., med 333 ^ R:dr; hvadan*
och enär deremot Academiens
anslagssumma nu kommer att
minskas med de tvänne till.
Andra HufvudTiteln öfverflyttade
Architectslönerne, 1 oooR:dr,
för densamma här uppföres
4:0 Musicaliska Academien
bestås 1*700:
12,333: 16. —<
5:o För Kongl. Museum,
som, enligt i823 års RiksStat,
åtnjutit 55o R:dr, hafva R. St.
176 Exp. Vtak. Förslag till und. Skrifv. N:o 282•
bifallit, dels att ett anslag för
en gång af 1,000 R:dr, till första
uppsättning och rengöring af
en detta Museum tillhörande
samling tafior, må af StatsVerkets
nu befintliga Öfverskott å
StatsVerkets inkomster utgå; dels
ock att, jemte förra anslaget, ytterligare
5oo R:dr årligen för
taflornas underhåll må bestås,
till disposition emot redovisning,
så framt en sådan local kan finnas
antingen inom Kongl. Slottet
eller i annat Kronans hus,
att taflor (a kunna erhålla tillbörlig
vård; och uppföres alltså
6:o RiksMuseiim tilldelas
deruti inbegripna iooo R:dr till
aflönings förbättring * efter VetenskapsAcademiens
uppgörande
fördelning , för vid detta Museum
tjenstgörande personel
I öfrigt oell då härvid jemväl
förekommit, huruledes VetenskapsAcademien,
på sätt dess
uti E. K. M:ts Nådiga Proposition
åberopade och till R. St:s
Statsutskott aflemnade underdåniga
Skrifvelse innehåller, för
-
t,o5o; ■—■
a,5ooi ~ .*-»
klarat
Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. A7;e 262* 177
klarat sig, i anseende till årliga
förökningen af Bibliothek, jemte
Samlingar utaf Physiska, Mathemathiska
och Chemiska Instrumenter
för de Thamiska och
Technologiska Pöreläsningarne,
I samt derigenom uppkommet be!
hof af utvidgad local för Samlingarnes
vederbörliga ordnande
och uppställande, vilja för egna
! medel inköpa det så kallade
Westmanska huset, som, med
prydligt architectoniskt utseende,
skall förena tillräckligt utrymme
så väl för Academiens eget behof,
som för de Zoologiska, Botaniska
och Mineralogiska Samlingarnes
uppställande , allenast
kostnaden för denna byggnads reparerande
och apterande för det
Naturhistoriska Musei behof, beräknad
enligt behörigen uppgjordt
förslag till 25,ooo R:dr, och
dertill Academien skall sakna egen
tillgång, blefve af allmänna
medel anvisad; så hafva R. St.,
i betraktande af angelägenheten
och nyttan deraf, att omförmälde
dyrbara samlingar omsorgs
Bihang
t. R. S:s Trot. iO-‘de Sami. 2sdra Band. 23*
178 Exp. Utsh. Får slag till und. Skrif v. Nio 282.
fullt vårdas och för Vetenskapsidkare
tillgängliga hållas, nu velat,
med begagnande af Academiens
i berörde hänsende gjorda
anbud, bifalla, att sistnämnde
kostnadssumma, a5,ooo R:dr, må
till Academiens disposition anordnas
af nu befintliga Öfverskott
å StatsVerkets inkomster,
för att till meranämnde ändamål
användas i enlighet med Academiens
förslag, under förbehåll,
att Academien fortfarande ombesörjer
vården och inseendet af
RiksMuseum med Samlingarnes
tillhandahållande för allmänheten
på ett vigten och nyttan deraf
motsvarande sätt.
7:0 Till SilfverJettoners invexlande
i Ranken, efter pari af
ett motsvarande belopp i Silfver,
för att utdelas vid VetenskapsAcademiens
sammankomster, uppföres
8:0
För Dramatiska Spectaklet
q:o Till Ved- och Ljuspenningar
för VitterhetsAcademien,
Fria Konsternas Academie, Bildthuggare-Attelien
vid RännareBa
-
240: — —
4,5oo: *
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 282,283* 179
nan, och Dramatiska Spectaklet
uppföras fortfarande 1,710: — —•
Tillsammans R:dr 27,085: 4°* ~*
med derunder förutvarande 53
Tunnor Spannmål under lönerna.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 283.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 17 Dec. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — — .
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Vitesböters nedsättande af den,
sorn i Tvistemål söker ändring i UnderRätts
Beslut.
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
på Lagstiftningens ofullständighet derutinnan,
att, ehuru Kongl. Förklaringen den a3
Mars 1807 i 38 punkten stadgar, att den, som
i brottmål vill söka ändring i UnderRätts Utslag,
hvarigenom han blifvit till böter fälld,
skall de ådömda böterna nedsätta eller derför
ställa borgen, någon Lag likväl icke finnes, som
föreskrifver, att Vites- och Ensaks-böter, som
genom UnderRätts Beslut i tvistemål parter å
-
J80 Exp. l/tsh. Förslag till und. Skrift, N;o 283.
läggas, skola, innan ändring i Beslutet må sökas,
vederbörligen nedsättas eller borgen derföre
ställas.
Nu, då alla de skäl, som föranledt ofvannämnde
punkt i 1807 års Förklaring, så vidt
den angår säkerhet för ådömda böter i brottmål,
äro tillämpliga i afseende på vites- och
ensaksböter i tvistemål; då en sund Lagstiftning
kräfver enahanda Stadganden för enahanda förhållanden;
då Konungens Befallningshafvande
och andra Embetsman, i och för bedrifvande
samt redovisning af sistberörde böter, hitintills
ofta blifvit besvärade med åtskilliga bestyr,
som böra och kunna för framtiden undvikas;
samt då förlust af dylika böter , oaktadt all omsorg
för bevakandet af StatsVerkets och öfriga
Yederbörandes rätt, ofta, i synnerhet nnder
långvariga Rättegångar, äfventyras, få R, St,
alltderföre för E, K. M, i underdånighet framlägga
följande
Förslag
till Förordning om hvad iakttagas bär af
den, som, genom UnderRälts Dom eller Utslag
i tvistemål till vites- eller ensaks-höter
(alid, vill hos ÖfverRätt i det beslut ändring
söka:
"Den, som af UnderRätt, genom Dom eller
Utslag i tvistemål, blifvit till vites- eller
ensaks-höter fälld, och vill hos ÖfverRätt i det
beslut ändring söka, fullgöre hvad i 38 punkten
af Kqngh Förklaringen den a3 Mars 1807,
angående brottmål är stadgadt, i afseende på
klagande parts skyldighet, att antingen nedsätta
Exp. XJsth. Förslag till und. Skri]v. N:o 283,284. 181
ådömda böter eller för dem ställa vederhäftig
borgen, eller, om han är så fattig, att han ej
kan böterna nedsätta eller borgen ställa, vid
ändrings-sökandet hos ÖfverRätten bevis derom
förete. Försummas det, varder ändrings-sÖkandet,
så vidt det angår böterne, tili pröfning ej
upptaget.”
Rikets Ständer framhärda etc.
iV/o 284.
Uppl, 0, godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Mars 1830,
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående
skedd reglering af RiksStatens
Tredje HufvudTitel
S. A, K,
Sedan R, St., som, i afseende på utgifterna under
RiksStatens Tredje HufvudTitel, till öfvervägande
förehaft så väl hvad E. K. M:ts N.å£
diga Proposition, angående StatsVerkets tillstånd
och behof, innehåller, sorn hvad genom serskilda
inom RiksStånden väckta Motioner blifvit anfördt,
nu mera verkställt regleringen af nämnde Stats
Titel, så få R. St. nu hos E. K. M. följande i
underdånighet anmäla och anföra:
*) Förhållandet med detina underdåniga Skrifvelse uppljrses «t
Wais 44? och 443.
182 Exp. ZJtsh. Fårslag till und. Skrif v. N:o 284.
För E. K. M:t.s och Rikets KrigsCollegium
har AflöningsStaten, sedan derifrån, för en GeneralFältTygmästare,
såsom å den serskilda GeneralitetsStaten
nu upptagen, förra Lönen afgålt
med i,865 R:dr 24 sk. och 177 Tunnor Spannmål
derunder, blifvit fastställd till B:co R:dr
25,694." 36. 10. med derunder beräknade 1903
Tunnor Spannmål.
KrigsHofRättens Stat, hitflyttad från Andra
HufvudTiteln med B:co R:dr 5733: 16. jemte
derunder beräknade 537 Tunnor Spannmål.
För hvardera af 6 Fördelnings-Generaler
har Lönen blifvit bestämd till 3,000 R:dr, samt
Taffelpenningar,- Skjuts- och Fourrage-medel 3ooo
R:dr, tillsammans R:dr 36,000.
För Cavall erie-lnspecteur en j GeneralFältTygmästaren
och Generalen för Fortificationen
äro Lönerne bestämde för hvardera till 3,000
R:dr, samt Taffelpenningar och Fourragemedel,
i,5oo R:dr, utom Resekostnadsmedel, som efter
räkning böra utgå, R:dr i3,5oo.
Då emedlertid Generalspersoner af Infanteriet
för närvarande innehafva 14 st. f. d. RegementsChefsIndelningar
till ett sammanräknadt
belopp af nära 74,000 R:dr, hvilka alla äro beräknade
att ingå uti Lönevilkoren för Regementena,
få R. St. hos E. K. M. i underdånighet
hemställa, att beloppet af dessa Löner, äfvensom
CovallerieGeneralsLönen, intilldess förenämnde
Indelningar genom Innehafvarnes afgång
blifva disponibla, må för RegementsLöneregleringeu
i det hela användas.
För Cavallerielnspeeteuren samt Fördel
-
Exp. Utsi. Fårslag till und. Slrifv. N:o 284. 183
ningsGeneralerne hafva på ifrågavarande HufvudTitel
blifvit uppförda:
Arfvoden för 7 Förste Adjutanter,
k 4o°R:dr hvardera, 2800:
— — — 6 Andre dito, å 3oo
R:dr dito 1800:
äfvensom, och då, på sätt uti E. K. M:ts ofvan
högstberörda Nådiga Proposition blifvit anfördt,
RegementsLäkareLönerne vid de Indelta
Regementena i allmänhet genom den föreslagna
Löneregleringen skulle komma att jernnäs
och betydligen nedsättas, hvarigenom således
försvinner den förut begagnade utvägen, att
till Fördelnings- eller BrigadLäkare förordna de
bäst lönade RegementsLäkare, R. St. funnit nödigt,
att för dem, som till FördelningsLäkare
varda i Nåder förordnade, å denna Stat uppföra
Sex Arfvoden, å 100 R:dr hvardera, med
R:dr 600.
Hvad E. K. M. uti Dess ofvan åberopade
Nådiga Proposition föreslagit, angående Löner
för 2:ne Fältmarskalkar, å 8000 R:dr hvardera,
hvartill nu ej några medel erfordras att å Stat
uppföras, hafva R. St. jemväl bifallit, dock med
det vilkor, att förrbemälde 2:ne Embetsman under
activt krig utnämnas samt att de ej tillika
få uppbära andra Militaire Löner; kommande
det att bero uppå då sammankallade eller först
derefter sammanträdande R. St. att anvisa Fond
till utbetalande af dessa Löner, hvilka, såsom
endast personela, R. St. ansett lämpligast att å
Allmänna IndragningsStaten uppföras; äfvensom
R. St. funnit blifvande innehafvare af de 9 nu
• 164 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 284*
å Stat uppförda Generationer i penningar böra
erhålla rättighet, att, lika med Landshöfgar
och i enlighet med hvad Forfattningarne
om afskedstagande Civila Embetsmäns pensionerande
föreskrifva, vid 65 års ålder, efter erhållet
afsked, till pensions åtnjutande för den
Öfriga lifstiden uppföras å Allmänna IndragningsStaten;
dock att på en gång ej flere än
a:ne sådana pensioner bestås.
Med bifall dertill, att E, K, M:ts Generaladjutant
för Arméen hädanefter må bibehålla
Lön på Stat vid den Corps, der han för Öfrigt
är anställd» hafva R. St. fastat det vilkor, att
härunder må beräknas endast den egentliga Lönen
och ej Taffelpenningar, Fourragemedel m.
m., hvilka böra tillfalla den, sorn i hans ställe
den ordinarie tjensten förrättar; hvaremot
för bemälde General Adjutant å denna Stat serskildt
uppföres ett årligt arfvode, å 3oo R:dr
i månaden, med R:dr 3,6oö*
Det generela anslaget å denna Stat till Adjutanters
Arfvoden, Ved och Ljus samt Skrifmaterialier,
m. m., deraf förut utgått de nu indragna
Taffelpenningarne för GeneralAdjutanten
med 1,200 R:dr årligen, men hvaraf härefter
äfven böra bestridas Fourragemedel för Adjutanters
hästar och andra utgifter, som å Tredje
HufvudTitelns besparingar förut måst anvisas,
hafva R. St. funnit godt att oförändradt,
dock emot redovisning, lika med andra allmänna
medel, å Staten bibehålla med R:dr
4000.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. JS:o 284- 183
Å IngenieurCorpsens Stat hafva R. St.
beviljat Löne-tillökning för 2:ne Majorer från
i,3oo lill 1,600 R:dr, R:dr 600; —* —.
För 3.‘ne Capitainer från
1,000 till 1,200 R:dr 600:
Och för 10 UnderConducteurer
från 15o till 200 R:dr 5oo: — —
Tillsammans R:dr 1,700: — —
Efter afdrag ej mindre af Lön a5oo R:dr
och Taffelpenningar 5oo R:dr för en GeneralQvartermästare
och Chef, som nu finnes uppförd
å GeneralitetsStaten, än af en uppkommen
minskning genom indragning, 62 R.dr 16 sk.,
samt med tillägg af ofvanstående Löne-tillökhingar,
blifyer, med bibehållande af Spannmålsberäkningen
derunder 3,i32 Tunnor, summan
af IngenieurCorpsens Stat R:dr 3i,388: 8. —*
Vid ÖfverCommendants - Expeditionen i
Stockholm äro uppförde:
För en Befälhafvande
ÖfverCommendant 600: ——
— en Commendant,
som tillika är Place
Major
60*0:
— en StabsAdjutant 4oo:
—.
— 1,600: —* —*
Till Vaktbetjenings aflöning, rations-ersättning
för de till Expeditionen
hörande Officerares
hästar, skrifmaterialier, m. fl.
utgifter • 1,000: — —
Summa B:co R:dr a,600: *
Bihang t. R, S:s Prof, iQ:de Sami. 2:dra Band. 24*
186 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 284
Till Arf vodenj Ved., Ljus och Skrifmaterialier
samt extra utgifter för Artilleri-Staben
R:dr 2,800: —* —
För CommendantsStaten hafva följande arfvoden
samt anslag till skrifmaterialier blifvit
beviljade» nemligen:
Arfvode. Skrifmaterialier. Summa.
Commendanten
i Haparanda
S5o: « -
20: -
- 370:
i Gefle och Fre
dricsskants
300: - -
8: -
- 208:
i Grisslehamn
35o: - .
15: -
365:
i Waxholm
45o: - -
20: -
- 470:
- 358:
i Dalarö
35o: - -
8: -
i Kongsholmen
35o: —
8: -
- 358:
i Drottningskär
260: - -
8: -
- 258:
i Carlshamn
25o: - -
8: -
■* a58:
i Ystad
35o: - -
20: -
- 370:
i Christianstad»
hvaraf hushyra
5oR:dr 500: - ■* 20: ** - 520: - -
i Landscrona
d:o did 100
R:dr 55o: - i5: - » 565: - -
i Helsingborg 35o: - - 20: « - 370: - -
i Warberg 35o: - - i5: - - 365: - -
i Götheborg 600: - - /$5: 16. - 645: 16. -
i Elfsborg 5oo: - - i5: - - 515: - -
i Marstrand 600: - « 20: - - 620: - -
Place-Majoreil
i Malmö 25o: - - i5: - - ^65: - -
d:o i Götheborg 25o: - - - - 25o: - - j
Summa R:dr 685o: - - 280: 16. - yi3o: 16, •
Exp, Utsk, Förslag till und. Skrifa. N:o 284. 187
samt förut utgående och ännu fortfarande Indelning
36 R:dr 5 sk. 4 rsf-* tillsammans R:dr
7,166; 21. 4*
Den till förra Commendantslönerne hörande
Spannmålsberäkning, 33o Tunnor, hafva R.
St., enär nämnde Löner nu till arfvoden förvandlas,
ansett böra försvinna, med rättighet
för nu varande innehafvare, att de år, då någon
tillökning efter Riksmarkegången eger rum, för
densamma erhålla ersättning af Allmänna IndragningsStatens
besparingar,
Den å KrigsAcademiens förra StatsSumma,
R:dr 29,680: 6. 3., utaf E, K, M, äskade anslagstillökning,
6,319 R:dr 41 sk. 9 rst., hafva
R. St. beviljat att tills vidare, och så länge
KrigsAcademien till organisation oförändrad fortfar,
å Academiens Stat uppföras, med tillsammans
R:dr 36,ooo; börande hvad genom framdeles
skeende indragningar å denna Stat kan
besparas, eller vid skeende Statsreglering för Academien
befinnes öfverflödigt, då komma Undervisningsverken
1 allmänhet ,j och ej Tredje
HufvudTiteln, till godo,
Uti Allmänna GarnizonsSjukhusets StatsSumma
_, 31,319 R:dr 9 sk, 4 fst., har någon
tillökning icke blifvit beviljad,
För verkställandet af Löneregleringen vid
I/ulelta Arméen, hafva R. St. beräknat;
Samfälldt Anslag; penningar
R:dr 143,459: 43.
Tillökning i dito 66,000: — —>
Indelningar, jemte den å
KrigsCollegii Stat förut upp-*
188 Exp. Utslc. Förslag till Und. Skrifv. N:o 284.
€/5
i
1
r°
si.
lo
Qo
ca
>•
ca
to
<q
■ *
OJ
CO
£ £*£3
*-! SJ: B
O 3 PB-'-
g
i—i * "
s r 7
r CO O:
e
cn
^
Ml- o?
2 5 2
B B C«!
£ 2 »■
a
o 73»
“•p a
P-. B “•
£,£o
£>= 5
s ®
C crq
O; 3
£2-3
nj
ert) 3
i-22 o
^2 »<
S S
—i e—
J3^ £T
- S.
05 S
en CT3
Pf
H-a
§'S
S B
as t
05« w 2-  pr* a B
s - ö
P
01^ i
crq ' 1
S
«^ g
B
&*0fq »-5 p-fj
ä w o?
<? b 2 P- cL
§ 2 B’ 85
B -i 2L Q:
B B?: 5T £V b;-
w 5 5. fL ^
Ä3
^ 5 E? ö?
en ■ O
*Z
»' I
ox m
"S ”
o| >-
W
*o’
a
H
05
O
CO
M
i
w3
-i
S» tT
Oqi
O
&■
P
o
o
-B*
-C>*
cö
4N
CO
to
09
E o
1 Sw g ?
<Tf (a) M H,
^ £L' a zr s
a P- 5 2 £.
2 0 B B
3 3? t"1 g b'
c n. B »■cr!}
►a B- 2^ o 2
►B 6^ o «■<• B
X S= 5^ ^
D q h
en?
b B B'
sa k l B
-
-Jt
■jk
CO
w
to
■J-n
to
Ox
to
to
£
&
oo
v
OJ
ox
OJ
p*
H*
%
LO
Ot
LO
OX
CO
• •
>—<
CO
05
-<l
H*.
to
O
^o
ox
O 05
o
Ob, C-
O 00
LO
O VJ
CO
SÖ N!
• • • *
%*
1 ‘O o
OX
\ C''5
( 1
s*
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 284. 189
R. St: hysa den öfvertygelse, att med de
nu beviljade anslagen för den Indelta Arméen
en fullständig reglering af lönerna för dess befäl
bör kunna ega rum; och anhålla underdånigst,
att E. K. M. täckes, på det sätt, E. K.
M. lämpligast Tinner och i den mou dertill anvista
tillgångar blifva disponible, låta verkställa
en sådan lönereglering, sorn, uti närmaste
öfverensstämmelse med Indelningsverket, bringar
löneviLkoren till möjligaste likhet inom samma
grad vid hvarje Regemente eller Corps.
R. St., som icke allenast insett den oeconömiska
nyttan deraf, att Officerare vid Indelta
Arméen uppmuntras att idka Landtmäteri, hvarigenom
äfven kunde afhjelpas brist på Landtmätare
i Orterne, utan ock trott det medföra
en nyttig sysselsättning för unga Militairer, till
vinnande af nödiga kunskaper, hafva^härmed
fördenskull skolat hos E. K. M. i underdånighet
hemställa, att Indelta Arméens Officerare ej mindre
må erhålla Nådigt tillstånd att, efter undergången
behörig examen, idka Landtmäteri,
än äfven dertill uppmuntras, dock utan att sådant
må i befordringsväg leda till förfång för
LandtmäteriStatens Tjenstemän.
Beträffande derefter den reglering af Accorder
inom Arméen, hvilken E. K. M. ansett
såsom ett ämne i närmaste sammanhang med
Löneregleringen, så, enär vid införandet af en
allmän sådan reglering, genom hvilken inkomsterne
för den ena tjensten blifva minskade och
för en annan ökade, innehafvaren af den förra
naturligtvis bör njuta ersättning för hvad han i
i9Q Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 284».
afseende på Tjenstens godhet i accord utbetalt,
men af en sämre lönad efterträdare ej kan erhålla,
samt emottagaren äfen löneförbättring
betala hvad han i afseende derpå kan erhålla
mera af en efterträdare, hafva R. St,, inseende
både nyttan och nödvändigheten af inrättningen
utaf en allmän Gassa, sorn i förra fallet skulle
Utgifva och i det senare emottaga Aceords-»ersättning,
bifallit att, i det fall, då tillgång kan
saknas för uppfyllandet af Statens åliggande att
lemna nödiga medel för en sådan inrättnings
bestånd, anvisning på b. St;s RiksgäldsGontoir
må gifvas å erhållande förskott, dock ej utöfver
ett belopp af 100,000 Rd:r, o.ch emot skyldighet
till återbetalning, så fort några medel
inflyta; börande vid hvarje serskild lyftning den
inträffande Tjenste-successionen för Rikets Stän-.
ders Fujlmägtige i RiksgäldsContoiret uppgifvas
och alia nödiga handlingar för dem vara
tillgängliga, samt vederbörande CassaStyreise afgifva
ansvars-förbindelse för medlens återbetalning.
För Lif Gardet till Häst är, med undantag
af de till Remoiitering m. m., med 12,255. R:dr
4o sk., och tili Fourragering med 45,65o R:dr
serskildt upptagne, i Stat beviljadt ett belopp af
Spannmål in natura, 1,075 \ Tunnor, och penningar
R:dr 55,u 8: i3. 6.; derunder inbegripne,
utöfver förra anslaget, för Mathållningskostnadan
1000 R:dr, och Tillökning för;
2. Mönsterskrifvare a 80 R:dr 160: —- —«
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. 2V:o 284. 191
Regementsväbel, ny
Lön 20°’
Arfvode 120:
820;
i Pistolsmed 4o:
1 Sadelmakare 4o:
5 Fanjunkare, Löntill
ökning
å 5o R:dr a5o; -1
Arfvode å i 20 600:
85o:
25o:
5 Förste Sergeanter å 5o R:dr
l5 Andra dito å 4° R-dr* hvilken
tillökning fylles genom indragning
af 5 Corporals-löner å i 20
R:dr
to Trumpetare å 4° 4oo: — —
5 JDito i Numer, nya Löner å 20 100: *
5 Hofslagare å \o 200; —• —
i5 Rotemästare i Numer å 3o 4^o: *
Io dito dito å 4° 4oo: —" —"
• hvarifrån afgå indrag
he
5 Löner å lo 5o:
Serskildt Underhåll i Numer för
Profossen, jemte 3 Tunnor Spannmål
in natura> penningar å 7 sk*
om dagen 53: 11.—
Tillsammans för Underbefälet,
Tillökning R:dr 3,213: 11. —
För Kronprinsens HussarRegemente hafva
R. SL ej beviljat någon tillökning; hvadan, utom
anslagen till Remontering m. m., 8,326 R:dr,
och till Fourragering 42>i 73 R:dr, som serskildt
192 Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skri/v. N:o 284.
upptagas, utföras Spannmål in natura' 1,947
Tunnor, och i penningar R:dr ^,283: 1. 6.
För Svea Lif Gardes Regementet tillsammans
1,6g4 Tunnor Spannmål in natura, och
penningar 7^,116 R:dr 22 sk. 6 rst.; deraf, utöfver
förra anslaget, tillökning i Underbefälets
aflöning R:dr 4>090-‘
Till Mathållningskostnad 1,000: — —
För Regementets Barnhusinrättning 3go: — —
Tillsammans R:dr 5,3go: — —
varande dock, genom Douceurs-Spannmålens
förvandling till ett under ofvanstående 4>ooo
R:dr inbegripet anslag i penningar, vunnen en
besparing af 3oy Tunnor Spannmål in natura,
som för andra behof inom HufvudTiteln äro
anvista.
För Andra LifGardes-Regementet tillsammans
i penningar R:dr 73,226: 22. 6., med enahanda
förhållande i afseende på Spannmålen
in natura, utgörande tillökningen här för Underbefälet
R:dr 4>°ooi ““ “
och för Mathållnings-kostnaden i,5oo: — —*
Tillsammans R:dr 5,5oo: — —
och hålla R. St. före, att, genom minskning i Compagniens
antal vid dessa sistnämnde 2:ne GardesRegementen,
tillgång kan vinnas till ytterligare
förbättring i Underbefälets Löner.
För Wermlands FältJägare •‘Regemente
hafva R. St. beviljat tillökning
för Chefen * R:dr 788: 16. —•
- i:sta Majoren 2S0: — —
för
Exp. Utsk. Fårslag till tind. Skrifa. N:o 284* 193
för 2idra Majoren Ridr 35o: •*“ —
- RegementsQuartermästarert 100: — ■***
- lista Adjutanten 7^* **** —
- a:dra dito 5oi — *“^
- 3 StabsCapitainer å i 00 3oo! — .—
- 3 Förste Lieulenanter å 5o i5o:
- 3 Andre dito å dito l5oi — —
- 3 UnderLieutenanter dito i5o: *** —■
till Musiken 5oo: —
Medicaments-penningar tsi a4«
tillsammans R:dr 3,775: 4o. —
sorn jemte förra anslaget 22,198: a4- "
utgör en Summa af R:dr 24,974*
För Svea> Götha och Wendes ArtilleriRegeniénten
hafva R. St., på sätt af serskildt upprättad
Stat, Lit. A» *), närmare, 1 afseende på fördelningen
af anslaget, inhemtas, beviljat och å Stat
uppfört en tillökning af R:dr 27,983: 17.
som, jemte förra anslaget
för Artilleriet, 247»*£^4»
samt det hitförda anslaget
för E. K. Mits f, d. Eget
Värfvade Regemente 49*^3oi i4« —
gör tillsammans i penningar 324,707: 34* 6.
hvartill komma 7,342 Tunnor Spannmål in natura,
deraf frän förra Staten för E. K. Mits f*
cL Eget Värfvade Regemente äfven blifvit hit*
förde 6a5 Tunnor.
Till Åe montering Skoning och Medicä■*
*) Se Stais*Utskottets ÖetänUttde» N:o 1*2.
Bihang t, R, S-.s Erot, W«le Sami. lidra Band. 25.
194 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 2§4*
menter m. m. för Värfvade Cayalleriets och
Artilleriets hästar :
Vid LifGardet till Häst samt Kronprinsens
HussarRegemente, lill för hvardera här ofvan uppgifna
belopp, tillsammans R:dr ao,581: 4°* ““
samt för ArtilleriRegemente
na
dito 10,190: — —
Summa li:dr 30,771: 4°* —
i enlighet- med hvad E. K. M. i Hess Nådiga
Proposition äskat.
Till fyllnad i de för Artillerihästars un~
derhåll af Rusthållare vid afsutna Ca valleriet
erforderliga 2,865 Tunnor Spannmål _, hafva R.
St., då 1,979 Tunnor, genom reduction af E.
K. M:ts Eget Värfvade Regemente, och 611
Tunnor genom den reglering af utgifterna, R.
St. nn vidtagit, såsom tillgång finnas å Tredje
HufvudTitelns förra anslag, med tillsammans
2,590 Tunnor, beviljat ett nytt anslag af 275
Tunnor, som, å 5 R:dr Tunnan, å denna HufvudTitel
uppföres i penningar med R:dr 1,375,
under vilkor likväl dervid, att hvad af ofvanberörda
hela -Spannmälsanslag kan öfverblifva,
sedan så många Contract, som möjligt, om
dessa för Exercitiamiöten erforderliga hästar
blifvit tillvägabragte, må till Artillerihästars anskaffande
på annat sätt få användas, såsom E.
K. M. i Nåder finner lämpligt.
Till fourragering för Värfvade Cavalleriets
och Artilleriets hästar hafva R. St. an vist:
För LifGardet till Häst 4*5
Hästar å 11 o R:dr R:dr 45,65o:
— Kronprinsens Hussarer,
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 284- 195
■
enligt nu gällande
Passevolance-Contract R:dr 42»*73: — —
För Artilleriet 352 Hästar
a 110 Rdr 38,720:
Tillhopa R:dr 126,543: — —
varande dervid af R. St. jemväl beslutadt, att
den brist, som genom förhöjning i priset på
Fourrageringspersedlar något år kan uppkomma,
bör af RiksgäldsContoiret ersättas, emot det att
den besparing, som genom låga pris ett annat
år kan ega rum, till samma Verk ingår. Och
anhålla, hos E. K. M., R. St. i underdånighet,
att, äfven vid LifGardet till Häst och Artilleriet,
Passevolance om dessa utgifters bestridande
må, så vidt sådant kan ske på billiga vilkor,
med vederbörande uppgöras; hvarjemte R.
St., i afseende på den brist i Fourrageringsanslaget,
som uppkommit sedan sista Riksdag, få
i underdånighet tillkännagifva, att någon ersättning
icke t lin nät gifvas Tredje HufvudTiteln,
genom serskildt anslag, hvarken för de utgifter,
den i detta hänseende redan kunnat bestrida,
eller för hvad den ytterligare af redan
anslagna medel kan bestrida»
För LifBevärings-Regementet och de reducerade
LifDrabanternes aflöning fortfar förra
anslaget, R:dr 19,708: 16. —
För Gottlands NationalBevärfing likaledes,
R:dr 25,585: *6. —-
För Hallands BeväringsBatcilllons Befäl,
196 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijv, A7; o 284*
för hvilket den äskade tillökningen ej kunnat
afR, St, bifallas, äro utförde R:dr 3,56o: — —,
För B evärings Manskapets Vapenöfning , i
enlighet med E. K., M;ts Nådiga Proposition,
R:dr 60,000: —* .
För KrigsCollegii Departementer, till För-»
svarsverkels materiela behof, hafva R. St. på Stat
uppfört en Summa af 626,000 R:dr, hvilkas år-,
liga fördelning R, St, till E, K, M, i underdåflighet
öfverlemna,
Till Lif Mundering för Indelta Infanteriet y
hvars brukningstid R, St., enligt E, K, M:ts Nå-,
diga Förslag, nu antagit till 4» i stället för 3:ne
år, har den af E* K, M, i Nåder äskade ned-,
satta Summa, 71,000 R;dr, blifvit af R, St, beviljad;
med tillkännagifvande hvaraf R, St., i
afseende, på möjligheten af en säkrare beräkning
af tiden för slitningen af denna mundering, fä
i underdånighet anhålla, att, vid nästa Riksdag,
fullständiga utredningar öfver det dåvarande,
förhållandet med ReklädnadsGassornas. behållningar
må R, St, meddelas, för att vid då skeende
Statsreglering tagas till grund för Beklädnads-anslagets
bestämmande, och att då för Rikets
Ständers Statsutskott må samlade tillhandahållas
de. näst före Riksdagen öfver Beklädnadsmedlen
afslutade Års-redogörelserne,
De å denna HufvudTitel varande diverse
Allmänna Anslag hafva R, St, beviljat till de
af E, K, M, i Nåder föreslagna belopp, med
tillsammans R:dr 76,166: 3a. —.
Till oförutsedde Militaire-behof hafva blif
vit
uppförde 5o,ooo R:dr,
Exp, Utsi, Förslag till and, Slrijv, N:o 284,285* 197
Spannmäls-beräkningen under PenningeLönerne
hafva R, St, funnit böra fortfara såsom
hittills, och upptages på denna HufvudTitel
med 32,457 Tunnor, derå rainimipriset, såsom
i allmänhet, blifver 6 R:dr Tunnan,
Rikets Ständer framhärda etc.
N;a SÄ5;
Uppl. Q, godk. hos Ridd. och Addri d, 17 Dec. 1829-
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 28 —1 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
reglering af Riks Statens f. d. Tionde,
nu mera Fjerde HufvudTitel, för Sjöförsvaret,
S, A, K,
Rikets Ständer, som, efter behörigt öfvervägande
af hvad E, K, M;ts till R, St. aflåtna Nådiga
Proposition innehåller, angående anslagen
för Rikets Sjöförsvar, nu mera verkställt regleringen
af dessa anslag på f« d. Tionde HufvudTiteln,
hvilken blifvit i ordningen uppflyttad
till den Fjerde, få härigenom hos E. K. M. i
underdånighet anmäla deras uti ifrågavarande
afseende fattade beslut.
Till de större kostnader för redan varande
Fyrbåkars förbättring och nyas anläggande, som
198 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 285.
handelns hästa och säkerhet oundgängligen kräfva,
har E. K. M. i Nåder äskat, att, intill nästa
Riksdag, få disponera hela Båk- och1 Lotsafgiften,
så alt, sedan hvad till aflöningar och
underhåll årligen erfordras, afgått, återstoden
användes till Båk- och Lotsinrättningens fullkomnande,
emot serskild redovisning och utan
förblandning med denna HufvudTitels öfriga
medel.
Med anledning häraf hafva R. St. till de
andamål, för hvilka utgifter i berörde afseende
ega rum, såsom KronoLotsars aflöning, flerasådanas
antagande, Lotsleders inrättande, Båkars
och öfriga Sjömärkens underhållande, nya Fyrars
och Båkars uppbyggande, der sådana kunna
finnas behöfliga, med hvad mera, som till
vinnande af beqvämlighet för Sjöfarten hörer,
funnit godt bifalla, att å denna RiksStatens HufvudTitel
må uppföras ett, emot Båk- ochLotsafgiftens
under Statsverkets inkomster beräknade
belopp, svarande anslag af 5o,ooo R:dr, med
rättighet för E. K. M., att, för ofvanberörde ändamål,
äfven använda de å denna InkorastTilel
uppkommande öfverskott.
Till kostnaderne vid öfningar för Flottans
bemanning, hvartill E. K. M. äskat årligen ett
emot BåtsmansVaeance-afgiften svarande anslag
af 25,ooo R:dr, att uteslutande till nämnde ändamål
användas, hafva R. St. beviljat nämnda
Summa, som å denna HufvudTitel jiu uppföres.
Vidkommande den hittills på denna HufvudTitel
för Båk- och Lotsinrättningens underhåll
uppförda Summa, hvilken uti E, K. M:ts
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/a. Aho 285. 199
ofvanhögstberörde Nådiga Proposition, angående
Statsverkets tillstånd och behof, blifvit påräknad
att till Titeln ingå, såsom förstärkning i
anslaget till omkostningarne för Flottans årliga
materiel, hafva R. St., som, vid pröfningen af
nyttan och nödvändigheten deraf, att sistnämnda
Summa måtte, såsom en ny förstärkning för
denna HufvudTitel, å densamma qvarstå, sedan
anslag för Lots- och FyringsStaterne serskildt
blifvit beviljadt, funnit sig föranledde lill en
närmare undersökning om HufvudTitelns tillstånd
och behof på det hela, dervid så väl af
hvad E. K. M:ts åberopade Nådiga Proposition
innehåller, som af hvad Förvaltningen af SjöÄrendena
, efter derom af E. K. M. genom Dess
HofCancellersEmbete erhållen Nådig befallning,
upplyst, funnit ådagalagdt:
att Flottan har en skuld af omkring 204,000
R:dr, som inom fem år bör gäldas; att, för utförandet
af den antagna arbetsplanen, nu varande
anslagen till Flottans materiel för dessa fem åren
understiga behofvet med omkring C)5,ooo
R:dr årligen; att derefter årliga bristen blifver
minst 54,000 R:dr; att denna årliga brist af de
för en gång för Förvarsverket till Sjöss äskade
640,000 R:dr ej kan komma att betäckas; att
den vidtagna regleringen af Flottans personal
och dess aflöning, ehuru åsyftande både nytta
för vapnet och besparing i kostnaden, likväl, i
anseende till underhållandet af en genom denna
reglering uppkommen betydlig IndragningsStat,
först i framtiden kan medföra någon sådan
besparing; samt att några lönebesparingar
200 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 285»
ej äro att påräkna såsom tillökning i anslaget
för materielen; och då det, enligt uppgjorda
omslut af de för denna HufvudTitel fastställda
Stater, sig visat, att de medel, sorn till arbetsplan
kunnat afsättas, endast utgjort i
för år 1827 R:dr i56,ö82: 19-7.
- - 1828 180,689:43.4-
- - 1829 177,4st: 3o. p
——*———*—*-
5 r 4,203: 45.8.
eller per medium circa 171,400 R:dr, hvilket
således med omkring 20,000 R:dr understiger
det af Förvaltningen af SjöÄrendena påräknade
belopp, och följaktligen, om samma förhållande
hädanefter fortfar, Ökar årliga bristen till
115,ooo R:dr, oberäknadt behofvet för Exercicen
och Informationsverkets förbättring utöfver
det anslag dertill, Sorn af R. St. blifvit beviljadtj
så hafva R. St. funnit sig böra bifalla, att,
på sätt E. K. Mits Nådiga Proposition innehåller,
ert emot de för Båk- oeh Lotsinrattningeii
förut af denna HufvudTitel utgångne, men härefter
å serskild fond anvisade utgifter, svarande
förstärkning i HufvudTitelns tillgångar, medelst
bibehållande af desamma till oforminskadt
belopp, varder anslagen.
Men, som denna förstärkning af medel för
de nu kända beliofven ej allenast är högst be
höflig, utan äfven synes dertill otillräcklig, hafva
af denna senare omständighet, i förening
med den, att E. K. M., sådant oaktadt, icke
äskat någon ytterligare tillökning i anslagen, R.
St. heratat anledning lill den förmodan, att E.
K. M.
Exp. Vtsh. Förslag till und. Shrifv. N:o 285. 201
K. M. lärer i Nåder vara betänkt på sådana inskränkningar
och besparingar i utgifterna för
Sjöförsvaret, som, med iakttaget beredande af
Rikets säkerhet, öfverensstämma med Nationens
förmåga att utgifterna åstadkomma.
I sammanhang härmed, och enär, enligt
Förvaltningens af SjöÄrendena uppgift, en längre
tid förflutit, sedan inventering i Flottans
Ekevirkes-förråd egt rum, så att behållningen
derstädes möjligen kan vara ringare, än den
blifvit påräknad, få, hos E. K. M., R. St. i underdånighet
anhålla, att sådan inventering må
i Nåder anbefallas, och behörig control öfver
vederbörandes redovisningsskyldighet dervid iakttagas.
Den aflöning, som, med uteslutande af LotseriStatens
20,285 R:dr, med derunder beräknade
245 Tunnor Spannmål, R. St. nu beviljat,
att, i enlighet med 1824 års reglering, å denna
HufvudTitel uppföias, utgör för
T:r Spann- <*
mål under
Lönerne
T:r 929. Förvaltningen af
SjöÄrendena med
S jö Chartse Archi
vet
18,720: ■— —
Chefens för Flottan
Expedition 2,400: — «—
G ener a 1 Ad j u ta n tsExpeditionen
1,920: — —
Tränsp. 929. Transport R:dr 23,040: — —
*>-•». j a c „ T>r,j ift.rtf. Samt. ‘lidra Band. 26.
202 Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N:o 28
T:r Spannmål
under
Lönerne
Transp.92g. Transport R:dr 23,040: —- —
T:r 13,6i 2. Flottans Stationer
i Carlscrona,
Stockholm och
Götheborg, Spannmål
in natura 6,4^3 4,2>49^: 3& —
T:r i4,54i. Summa T:r 6,4a3. 435,535: 36. —
Och då det nu antagna värdet
för Spannmålen, å 5 R:dr
Tunnan, ulföres med 32,ii5: — —
blifver Summan R:dr 467,65o: 36. —
Då ifrån förra Aflöningsanslaget,
Penningar R:dr 44'»4^: 3»
Spannmål in natura
9,549 T:r,
å 5 R:dr T:n 4^,74^:— —
...— 4^9>23i-3a. 3.
afdrages det
nu uppförda 4^7>^3o: 36. -
återstå att till
anslaget för Försvarsverket
i allmänhet
öfver
flyttas:
pen:gr 5^,q5o: 44» 3.
Spannmål in natura
3,126 T:r,
å 5 R:dr i5,63o:
— — 2i,58o: 44- 3.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 285. 203
Den lili sistnämnda Summa inbegripna
Spannmål har, såsom behöflig till uifderliåll för
Handtverkare och Båtsmän, blifvit uppförd att
fortfarande in natura utgå, dock med jemn Summa
af 3,ooo Tunnor, med ett värde af i5,ooo
R:dr, som tillägges anslaget för materielen, jemte
penningar till ett belopp af 5,000 R:dr, eller
tillsammans 20,000 R:dr.
Hvad de återstående i,58o R:dr 44 sk* 3
rst. beträffar, så, enär Flottan, enligt Kongl.
Brefvet den 6 Julii 1780, eger rättighet att af
den på Gottland i Tjära utgående Skatt årligen
erhålla 393 i T:r, hvilkas värde intill år 1821,
efter Kronovärdi å 4 D®!* 3. M. eller 1 R:dr
16 sk. Banco Tunnan, med 624 R:dr 16 sk.
Banco, och derefter, enligt Markegång, med omkring
2000 Rtdr årligen af Flottans medel blifvit
Statsverket godtgjordfe, hafva R. St. funnit
detta anslag af Tjära in natura, utgående af
Statsverkets Ordinarie ränta, böra såsom en vanlig
Indelning på denna HufvudTitel uppföras,
emot det att ofvanberörde i,58o R:dr 44 sk* 3
rst. i penningar derifrån försvinna.
Vidare har IIufvudTiteln blifvit ökad med
i4o R:dr till lön för en Vaktmästare vid Flottans
Station i Carlscrona.
Till likhet med den förhöjning, sorn för
IngenieurCorpsen blifvit vid nu verkställda Statsreglering
beviljad, hafva R. St. å denna HufvudTitel
uppfört för Flottans ConstructionsCorps(
en tillökning af 85o R:dr, nemligen:
för 1 Capitaine eller Major 3oo: — —
204 Exp. Utsk, Förslag till und. Skrifv. N:o 285.
för arne PremierLieutenanter eller
Capitainer å 200 Rrdr 4oo: *“ —
— 3:ne UnderGonstructeurer å
5o Rrdr i5o: — —
Tillsammans Rrdr 85or — —
• Anslaget för Försvarsverket till Sjöss i all
mänhet,
eller, såsom det i årliga Staterne heter,
till Flottans Underhåll och Arbetsplan_,
hvartill vid förra Statsregleringen anvistes å
Stat tillsammans Rrdr 585,000: — —
kommer således, med ofvanstående
öfverflyttning af 20,000: —• —
att nu utgöra i penningar
och Spannmål tillsammans Rrdr 6o5,ooo: — —
Till oförutsedda utgifter har å denna HufvudTitel
blifvit afsatt en Summa af 10,000 Rrdr,
och hafva R. St, jemväl bifallit, att fyllnaden
i behofvet för Flottans IndragningsStat må tills
vidare af anslaget för materielen, såsom hittills,
utgå, dock ej till högre belopp än 3o,ooo Rrdr
årligen; börande hvad derutöfver möjligen kan
erfordras anvisas att utgå af anslaget till oförutsedda
utgifter,
I afseende på de öfriga anslagen i penningar
på denna HufvudTitel, hafva de vid denna
Statsreglering oförändrade blifvit bibehållue ,
nemligen:
Till Spannmålsupphandling
och Bageri-kostnader
Rrdr 20,ooor — —
— Skrifmaterialier och
Expencer samt Ved
Expeditions- Utskottets Memorial SJ:o 286. 205
och Ljus för Förvaltningen
af SjöÄrendena
och GeneralAdju
tanlsExpeditionen
Rrdr 2,5oor — —
Rese- och Tractaments
penningar
3,333r 16. —
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 286.
Memorial, i anledning af åter remiss utaf Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse
j angående bevil jad t anslag för Undervisningsverken
i Riket.
A.f Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Expeditions-Utskottets,
under Nro 216, afgifna Förslagtill
R, Strs underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. Mrts Nådiga Proposition om anslag
för UndervisningsVerken i Riket, blifvit till Utskottet
återremitterad, på grund af dervid gjorda
anmärkningar, hufvudsakligen af innehåll,
alt då, äfven uti Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens af R. H. St. bifallna
Betänkande, Nro 52, hvars motiv för deri
lemnadt tillstyrkande bordt anföras, bemälde
Utskott anfört: ”att. K. M., uti Bess ofvanhögst”berörda
Nådiga Proposition om tillökadt an”slag
för Undervisningsverken, äfven upptagit
"TillämpningsScholorne_, till hvilka KrigsAca
-
206 Expeditions- Utskottets Memorial Nio 286.
”demien, enligt den fördelning af Läroverkens
”serskilda arter, som i UppfostringsComitens
”Betänkande blifvit begagnad, jemväl Iförer,” någon
framställning härom uti ExpeditionsUlskottéls
ifrågavarande Förslag icke blifvit gjord, det
tillägg deruti alltså, ätt, näst efter ordet 77/-  1 iimp tungs Schalome, insattes orden: ”hvaribland
”R. St. anse KrigsAcademien på Carlberg jemväl
”böra räknas,” desto mera vore af behofvet påkalladt,
som, i annat fall, enär ofvannämnde
anslag blifvit vid Statsregleringen uppfördt på
RiksStatens f. d. Fjerde, numera Tionde, HufvudTitel,
tvätydigliet kunde uppstå, huruvida
KrigsAcademien , hvars anslag finnes på Tredje
HufvudTiteln uppfördt, kunde till någon delaf
förutnämnde anslag komma i åtnjutande.
Genom den redovisning, Expeditions-Utskottet
nu går att, i anledning afåterremissen,
afgifva för den uti dess ifrågavarande Förslag
befintliga uppfattning af R. H. Sl:s beslut i ämnet,
förmodar Utskottet behofvet undan röjd t af
serskildt besvarande å en Ledamots af Högloft.
Ridderskapet och Adeln, Herr Bråkenhjelius
erinran om Utskottets pligt att taga kännedom
om innehållet af de handlingar, som ligga till
grund för R. St:s Skrifvelser, till hvilka sistnämnda
Expeditions-Utskottet åligger att afgifva
Förslag.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotlens
Utlåtande, N:o ro, hvaruti
frågan om det tillökade provisionela anslaget
för Undervisningsverken först behandlades, blef
af Högvöidiga PresteStåndet och Yällofl. Bor
-
Expe.ditions-V tskottets Memorial iV:p 286- 207
gareStåndet bifallet, men af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStån
det
återremitteradt.
Det, i anledning af återremissen, afgifna
Utlåtande, ]\T:o 52, blef derefter'så väl af Ridderskapet
och Adeln, sorn äfven af BondeStåndet,
utom hvad angår anslagets totala belopp,
hvarom nu vid återremissen af Expeditions-Utskottets
ofvanberörde förslag ej är fråga, bifallet,
samt af de aine respective RiksStånd, som
bifallit det första Betänkandet, lagdt till handlingarne.
Då detta Utlåtande, N:o 5a, uppå skäl,
hvarigenom Högloft. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotten ansett sig hafva
vederlagt de emot Utlåtandet, N:o jo, gjorda
anmärkningar, innehåller ett tillstyrkande
till antagande af detta sistnämnde, har Expeditions-Utskoltet
icke kunnat tveka om sitt åliggande,
att, på sätt som skett, lill R. H. St.
afgifva Förslag till underdånig Skrifvelse i enlighet
med de sammansatta Utskottens under
N:o io afgifna Utlåtande.
Af de sammansatta Utskottens, i anledning
af vid återremissen utaf det första Betänkandet
lemnade erinran om väckt Motion, angående löneförhöjning
för Lärarne vid KrigsAcademien,
gjorda anförande uti Utskottens af a:ne Riksstånd
på förrberörde sätt bifallne och af a:ne
RiksStånd till handlingarne lagde Utlåtande,
N:o 5ii, (alt nemligen af den omständigheten,
”att K. M., uti Dess ofvanhögslberörde Nådiga
”Proposition ora tillökt anslag för Undervis
-
208 Expeditiom-Ut&kottets Memorial N:o 286.
”ningsverken, äfven upptagit Tilläm pningsScho"lorné,
till hvilka KrigsAcademien jemväl hörde,
” Utskotten ansett sig hemta ett ytterligare
skäl ätt förnya det i deras Utlåtande, N:o 10,
lemnade tillstyrkande i ämnet), lärer, grundlags-
och förnuftsenligen, någon anledning icke
kunna härledas till förändring deruti; likasom
af framställningen i ett senare godkändt Betänkande,
att motiven derför borde i den
lill K. M. afgående underdåniga Skrifvelsen upptagas,
icke synes kunna uppkomma skyldighet
för Expeditions-Utskottet, vid Förslagets afgifvande,
alt anföra äfven de skäl, som föranledt
de sammansatta Utskotten att, oaktadt gjorda
anmärkningar, icke förändra innehållet af det
förut afgifna Utlåtandet, hvars antagande blifvit
af Utskotten tillstyrkt och af R. H. St.
bifallet.
Om än — hvilket Expeditions-Utskottet
visserligen medgifver — någon tvätydighet möjligen
skulle vid beslutets tillämpning kunna
uppkomma, i afseende å den på RiksStatens
Tredje HufvudTitel uppförda KrigsAcademiens
tillgodonjutande af någon del utaf det till K.
M:ts Nådiga disposition Öfverlemnade ifrågavarande
anslag, såsom vid den, senare än beslutet
härom, verkställda Slatsregleringenuppfördt
på f. d. Fjerde, numera Tionde HufvudTiteln;
så lära R. H. St. upplyst finna, att sådant icke
har sin grund i Expeditions-Utskottets uppfattning
eller framställning af ämnet, utan i sjelfva
det derom fattade beslut, deruti något ser*•
skildt
jExpeditions-Utskottets Memorial N;o 286. 209
_
skildt stadgande, i afseende på KrigsAcade|
mien, ingenstädes igenfinnes, samt någon utsträckning
eller tolkning af Expeditions-Utskottet
icke bordt eller kunnat ega rum.
Af alla dessa skäl har Expeditions-Utskot;
tet, under fortsatt iakttagande af siri pligt, att,
! vid Förslags afgifvande till underdåniga SkrifVelser,
i afseende på sjelfva innehållet, hvarken
framställa mera eller mindre, än af R, H»
St. i hvarje fråga blifvit beslutädt, funnit sig
så mycket mindre kunna, i anledning af återremissen,
föreslå någon förändring eller tillägg
! uti ifrågavarande Förslag, som detsamma blifvit
af Högvördiga PresteSlåndet samt Vällofliga
Borgare- och Hedervärda BondeStånden godkändt.
En af 2:ne Ledamöter yttrad serskild mening
bifogas,
Stockholm deri to December 1829.
Utdrag af Protoco/let j hållet hos Rikets Höglo/liga
Ständers Expeditionsutskott den 10
December 182g.
S. D. Vid justering af Utkottets Memorial, i
anledning af återremiss utaf dess afgifna Förslag,
N:o 216, till R. St:s underdåniga Skrifvelse,
angående beviljadt anslag för Undervisningsverken,
anförde Herr af Zelle'n3 iV., följande,
derifrån skiljaktiga, serskilda mening;
Ehuru jag för min del är öfvertygad, att
: Bihang t. R, S:s Prot< 10-de Sami. 2:dra Band. 27*
210 Expeditions-XJtskottets Memorial N:o 286.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens,
af R. St. gillade, hemställan om ett
serskildt anslag å RiksStatens Fjerde HufvudTitel
för Universitetens och TillämpningsScholomas
fullkomnande innebär den mening, att
anslaget må kunna, efter Kongl. Majrts Nådiga
godtfinnande, disponeras till förmon för Rikets
TillämpningsScholor utan undantag och ehvad
HufvudTitel de i öfrigt tillhöra , skulle jag dock
önskat, ätt sådant varit i Utskottens förrberörda
hemställan bestämdt uttryckt, — till förebyggande
af den tvekan i detta fall, hvartill eljest anledning
möjligen kan hemtas af Grundlagens föreskrift,
att medel icke må, utan R. St:s samtycke, ifrån
En till annan Titel å RiksStaten öfverflyttas.
Denna omständighet är likväl icke i någotdera
af de Sammansatta Utskottens i ämnet afgifna
Betänkanden iakttagen; och ExpeditionsUtskottet
har icke eller, vid uppfattningen af
Rikets Ständers å dem grundade beslut, kunnat
anse sig tillständigt att åt ordalydelsen deraf
gifva någon utsträckning eller tolkning.
Emedlertid och fastän Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse i denna
fråga, hvilket Höglofl. Ridderskapet och Adeln
med anmärkningar till Utskottet återremitterat,
fått, sådant oaktadt, och utan att af dessa anmärkningar
beledsagas, vidare till öfrige respective
RiksStånden circulera och af dem blifvit
i detta skick godkändt, kan jag icke föreställa
mig, att denna tilldragelse ovilkorligen
bör utestänga all möjlighet, att i Skrifvelsens
ordställning tillvägabringa ett tillägg eller en
Expeditions-TJtskottets Memorial 2V.-o 286. 211
jemkning, som endast har till ändamål att förtydliga
meningen, men icke i minsta mon förändrar
saken eller beslutet.
I sådant hänseende föreslår jag vördsamt,
att, i stället för de i Skrifvelsen förekommande
orden: ”samt den af E. K. M. till de ofri”ga
behofven ej mindre för Universitetens
”än TillampningsScholornas fullkomnandeför
”slagsvis
etc. — hafva R. St. etc. —■”
må införas följande: och enär derjemtevidkommande
de öfriga behofven för fullkomnandet
af ej mindre Uruversiteten j än de, i UppfostringsComite'ns
Utlåtande omförmälda TillämpningsScholorne,
— ibland hvilka Kongl.
Krigs Academi en på Carlberg, i anseende till
de dervid införda färbättrade lärocurser och
undervisnings-methoder, fästat R. St:s serskilda
uppmärksamhet, R. St. funnit den af E.
K. M. för nämnda behof förslagsvis begärda
nedsatta Summa af 18,ooo R:dr årligen ingalunda
vara för betydlig i jemförelse etc, —
—; hafva R. St. etc — —
Den sålunda föreslagna jemkningen öfverensstämmer
med hvad de sammansatta Utskotten,
i anledning af Herr Bråkenhjelms motion,
yttrat, pag. 34, i Betänkandet N:o 5a: — ett
yttrande, som, i egenskap af Utskottens serskilda
reflexion, med lika mycket skäl kunnat, på
sätt äfven skett, till undvikande af vidlyftighet,
ifrån Skrifvelse* uteslutas, som det nu synes
lämpligt, att, till beredande af möjligaste
tydlighet, låta detsamma i Skrifvelsen inflyta,
serdeles som a:ne Riksstånd gillat innehållet af
212 Exp. Disk. Förslag till uncl. Skrijv. N;o 286
sist åberopade Betänkande; — Högloft. Ridderskapet
och Adeln till hela dess vidd, och Hedervärda
Bonde-Ståndet visserligen med inskränkning
af det ifrågaställda anslagets belopp,
men deremot med uttryckligt tillägg, att Ståndet,
i anledning af det efterdöme, som KrigsAcademiens
LärareStat, i afseende på införandet
af en förbättrad läromethod, redan gifvit,
ansåg R. St, böra hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, att någon förbättring i dessa
Lärares lönevilkor äfven härigenom måtte tillYägabringas,
Häruti förklarade sig Utskottets Ordförande,
Herr Friherre Jacob Cederström, till alla
delar instämma; och skulle denna serskilda mening,
genom Utdrag af Protocollet, åtfölja Utskottets
uti ifrågavarande ämne till de respective
RiksStånden afgående ofvan omförmälde
Memorial,
Ex Protocollo
Carl Magnus af Lehnberg,
* • •
-i  i
N.-o 286 §,
Uppl. Q, godk. hos Ridd. och Adeln d, 21 Dec. 1829,
Preste-Ståndet d, 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ätandet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse t med
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrijv. N:o 286 i. 213
Förslag till ny Redaction af 5:te §:n 23
Cap. Ärf da Balken.
S. A, K.
Vid pröfning af åtskilliga inom RiksStånden
gjorda framställningar om nödvändigheten af
mera bestämda och ändamålsenliga säkerhetsmått,
till betryggande af omyndiges rätt, och
Förmyndares förpligtande att fullgöra deras i
Lagen stadgade redavisnings-skyldighet, hafva
R. St., som väl ansett de uti 23 Gap, ÄrfdaBalken,
angående Förmyndares redogörelse för
Barna-arf, redan gifna föreskrifter vara tillfyllestgörande
och svarande emot ändamålet, dock
funnit ordalagen uti nyssnämnde Capitels 5:te
§. kunna lemna rum för olika tolkningar, i fråga
om ansvarsskyldigheten, då flera Förmyndare
äro än en; hvadan ock, till förebyggande af
all tvekan i denna del, R. St, nu få hos E. K.
M. i underdånighet föreslå, att berörde 5:te §. i
23 Capitlet ÄrfdaBalken må varda förtydligad
genom följande nya redaction;
"Äro flere Förmyndare än en, och vilja
the dela förvaltningen sig emellan, tage thertill
Domarens bifall, och gore sedan hvar för
sig redo och räkenskap. Hafva de Barnagodset
under samnad hand, svare the då för förvaltningen,
en för alla och alla för en, och uppfylle
allan skada, ther then omyndige något
theraf lidit; dock vare then ene ej skyldig alt
umgälla then andres förseelse ellef vårdslöshet,
214 Exp. Utsk. Förslag till and. Skrifv. N:o 287.
theri han ej tagit del, eller som han ej förekomma
kunnat, eller att betala then del i skadan,
som hos then andra kan brista.
Then förmynderskap väl och troliga förestått,
njute then lön och vedergällning, som Katten
pröfvar skälig, utan han sig annorledes åtnöja
låter.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 28j.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Dec. 1829.
Preste-Standet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
utsträckning af arfsrätt för Sido Arfvingar
i fjerde och fjermare led.
S. A. K.
I afseende på den om Sidoarfvingars inbördes
arfsrätt i aldra och 3:dje §§. al 3:dje Cap. ÄrfdaBalken
gifna föreskrift, att representations-,
eller, såsom den ock benämnes, 1stadar ätten,
upphörer med Sj^skons barn, så att Syskons barnabarn
och fjermare afkomliugar äro uteslutna från
rättigheten att träda till arf i deras aflidne Faders
ellei Moders ställe, hafva vid innevarande Riksmöte
framställningar blifvit gjorda om den klagan,
som länge försports öfver nämnde Lagstadgande,
såsom en orättvis och till vidriga
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 287. 215
följder ledande afvikelse ifrån de allmänna grunder,
hvarpå Arfsrätten hvilar; och som, uppå
dervid anförde skäl, och synnerligen i anseende
lill obilligheten deraf, att fjermare Sidoarfvingar,
som vanligen äro minderåriga, blifva, i
följd af den nu stadgade inskränktare representationsrätten,
vanlottade endast derföre, alt de
haft olyckan förlora sina föräldrar eller andra
anhöriga i rätt uppstigande led, genom hvilka
arfvet eljest skulle komma dem till godo, R. St.,
för deras del, funnit en förändring uti berörde
stadgande böra ega rum; så, och då, till förekommande
af den osäkerhet och deraf härflytande
tvister, hvartill svårigheten att åstadkomma
bevisning om långt aflägsen slägtskap kan
föranleda, R. St. ansett ifrågavarande arfsrätt
böra inskränkas inom den af LagComitén uti
dess Förslag jemväl antagna gräns af Nionde
led, och hvilken derföre bor bestämmas för arfsrätt
i uppstigande led, eller så kalladt bak-arf,
hafva R. St., som, enär den nu gällande inskränkningen
af representationsrätten, i fråga om
Sidoarf, finnes stadgad ej allenast i ardra och
3:dje §§. af 3:dje Cap. ÄrfdaBalken, utan ock i
4;de §:n, samt dessutom förutsättes i 5:te och
följande till och med ii §§., fulrnit nödigt, att
hela delta Capitel erhåller en förändrad redaction,
fördenskull härmed skolat hos E. K. M.
i underdånighet föreslå, att samma Capitel må,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med LagComiténs
afgifna Förslag, erhålla följande förändrade
lydelse:
216 Exp. Vist. förslag till und. Siri fp. N:o 287.
3. Capitlet.
Om Bak-arf och Sido-arf.
1 §•
”Äro ej bröstarfvingar till efter den döde»
“och lefva dess föräldrar» då ärfveti de, efter
"Landsrätt, fader två delar och moder trid jung,
"men, efter Stadsrätt, hälften hvardera.’*
2 §.
**Är en af FÖräldrarne död och äro Syskon
"till, ett eller flere, efter den, som ärfvas skall,
"ärfven då de med den af föräldrarne, som lef"ver,
och tagen den del, som den döde fadern
’’eller modern ärfva skolat, om han eller lion
"lefvat. Är något af Syskonen dödt, då skola
"dess afkomlingar i dess ställe och rätt träda.
"Finnas ej Syskon, eller afkomlingar af deni,
"tage den af föräldrarne, som lefver, hela arfvet."
3 J.
"Lefver ej någon af den dödes föräldrar,
"och äro Syskon till, då skola de allt arfvet ta"ga.
Är något af Syskonen dödt, njuten dess
"afkomlingar den rätt, som i 2 §:n sägs.”
4 §•
"Äro ej Syskon eller afkomlingar af dem,
ärfven
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 287. 217
"ärfven då förfäder i andra led, som äro fader"fader
och fadermoder, moderfader och modermoder.
”
5 §.
*
"Lefva ej de, då ärfven den dödas Föräldrars
Syskon."
- 6 §•
"Lefva ej de, då ärfven den. dödas förfäder
i tredje led.”
7 §•
"Lefva ej de, då ärfven Bryllingar och
"Sysslingar. Bryllingar äro faders Syskons barn
"och Sysslingar moders Syskons barn.”
s §. ;
”Lefva ej de, då ärfven de, som äro Sy"skon
med förfäder i andra led.”
9 §•
”Lefva ej de, då ärfven den dödas förfader
i fjerde led.”
10 §•
”Finnes ej arfvinge i någon af de leder,
”sora 'nti sagde äro, tage den arfvet, sorn sedan
Bihang t. R, S-.s Brot. «):<&? SrtHd.$:dr* Band. 28»
218 Exp. Utsi. Forsing till und. Skrif v. N:o 287.
”är i närmaste led, ehvad han är bak-arfvinge
”eller sidoarfvinge. Äro både hak-arfvinge och
”sido-arfvinge i lika led, gånge Sido-arfvinge
”till och bak-arfvinge ifrån. Äro sido-at fvingar
”i lika led, men olika gren, tage då den arf”vet,
som är af närmaste Stamfader eller Stammoder
med den döde; äro de af samma Stamfader
eller Stammoder, varén samarfva.”
11 §.
”Äro bak-arfvingar å fäderne- och möderne”sidan
samarfva, tage fädernesidan fadernedel,
”och mödernesidan mödernedel; aro å endera
”sidan alla döde, falle alltsammmans andra si"dan
till. Äro sido-arfvingar å fäderne och mö”derne
samarfva , eller linnes å endera sidan ej
”någon till, vare lag som om bak-arfvingar sagd t
”är. Är sidoarfvinge både å fäderne och mö”derne
skyld med den döde, njute då han bå”de
fäderne- och mödernedel.”
12 §.
”Halfslägt träde till arf med helslägt, dock
”ej till annan del än den, som fader eller mo”der,
genom hvilken de med hvarandra skyllde
”äro, efter ätträkningen, taga skolat, om den
”lefvat.”
13 §.
”Skall sido-arf delas mellan flera grenar i
”en ätt, tage, efter landsrätt, broder eller hans
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 287,288' 219
”afkomlingar, två delar, och syster eller hennes af”komlingar
tred jung; och, efter Stadsrätt, halft
”hvardera. Finnas under en hufvudgren flera gre”nar,
delen ock de sig emellan efter lika grund;
”och tagen sedan de, som inom en gren äro,
”sine lotter, såsom sagdt är, nemligen: efter
”Landsrätt, broder två delar och syster tredjung;
”och, efter Stadsrätt, halft hvardera.”
*4 §•
”Bak-arfvingar och Sido-arfvingar ärfven
”till och med nionde led; den i fjermare skyldskap
är, vare ej arfvinge.”
,s §.
”Äro bröst-arf, sido-arf eller bak-arf fallne
”tillsammans i dens hand, som ärfves, gånge
”dermed som sagdt är, utan åtskilnad ifrån hvad
”slam egendomen kommen är.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 288.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Dee. 18291.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ an
-
220 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift\ N:o 288»
gående regleringen af RiksStatens Sjette
Hufvud Titel , för milda Stiftelser.
S. A. K.
Vid dea na mera verkställda regleringen af utgifterna
under RiksStatens Sjette HufvudTitel
för milda Stiftelser, hafva R. St., hvad först
angår
Wadstena RrigsmanshusCassa, hvars anslag
år i8a3 beräknades till 20,516 R:dr 29 sk. 6 rst.,
nu å Staten upptagit dess rätta belopp, 19,763
R:dr 10 sk. 9 rst., deraf 16,333 R:dr 44 sk* 6
rst. utgöra ordinarie ränta och 3,429 R:dr 14
sk. 3 rst. belöpa såsom Tionde.
För Invalid Hospitalet beräknades anslaget
▼id i8a3 års Statsreglering till 6,3o5 R:dr 19
sk. 7 rst.; men, som detta anslag utgöres af sedan
år 1812 indragna indelningar vid f. d. AdelsfaneRegementet,
och detta anslag sålunda
kommer att ökas, intilldess alla återstående indelningarne
blifvit lediga till indragning, så
har samma anslag på nämnde sätt, sedan sista
Statsregleringen, vunnit den tillökning, att det
nu uppgår till 9,209: 7. 4*
Allmänna Fattigvården i Stockholm upptages
å denna HufvudTitel till åtnjutande af
samma Statsanslag, som vid förra Statsregleringen
bestämdes, eller 3,o43 R:dr 8 sk., med 51
Tunnor Spannmål derunder, å 6 R:dr Tunnan;
varande de nu uppförda 8 sk. mera än förut
endast en rättelse till verkliga förhållandet enligt
räkenskaperna.
Exp. Etsk. Förslag till und. Skrifa. N:o 288- 221
För Allmänna Fattigvården i Landsorterne,
utsattes anslaget vid förra Statsregleringen
till 3,22i: 20. 11.; men utgör rätteligen det nu
å denna HufvudTitel uppförda belopp 3,143:
26., deraf 67 R:dr 14 sk. bestå af ordinarie
ränta samt 86 R:dr 12 sk. uti Tionde; varande
häruti inbegripet det af R. St. förut beviljadg
anslag af 3,000 R:dr för Carlskrona Stads
Fattigvårdsinrättning, om hvilket anslags fortfarande
R. St. uti underdånig Skrifvelse, af den
28 sistlidne October, hos E. K. M. gjort anmälan.
Lazarettet i Stockholm har blifvit bibehållet
vid dess förra anslag af 5ooo: — —
Hospitals och Lazaretts underhåll.
Det härför bestämda anslag utgör 45,237
R:dr i5 sk. 5 rst., men belöper till46,218: 39.
8., af hvilka 8,413; 44' 8* bestå al’ ordinarie
ränta samt 35,o52: 36. af Tionde. Uti pennin
gebeloppet
äro jemväl inbegripne de uti E. K.
M:ls Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof samt StatsContoirets dervid fogade
berättelse omförmälde 619 R:dr 23 sk.,
som hittills medelst Anordning utom Stat utgått.
Stora Barnhuset i Stockholm. Dess anslag,
förut bestämdt till 18,071: 41*» utgör rät
teligen
ej mera än det nu utförda, 17,295: 10.
3., deraf 16,128: 26. 3. såsom Tionde utgå.
Frimurare Barnhuset i Stockholm har blifvit
upptaget till enahanda anslag som förut, eller
666: 3a. —
För Barnhusen i Larulsorterne fastställdes
vid förra Statsregleringen anslaget till io,356
222 Exp. Utsi. Förslag tilt uriel. Skrif v. IS:o 288, 289-
R:dr 3 rst., men upptages nu endast till det
belopp, hvartill utgiften nu uppgår, eller(),535
R:dr i5 sk., hvilka medel såsom Tionde utgå.
Institutet för Blinda och Döfstumma,
hvilket hittills åtnjutit ett Statsanslag af 3,333
R:dr 16 sk., har deruti erhållit en tillökning
af 2,000 R:dr, under vilkor, att ytterligare i
Elev från hvarje af Rikets Stift må vid nämnde
Institut emottagas och vårdas; varande alltså
AnslagsSummau för Institutet bestämd till
5,333 R:dr 16 sk.
Hela HufvudTiteln, hvars anslag vid 1823
års Riksdag bestämdes till n 5,761: 3o. 7.
har nu blifvit
ökad med 5,990: 41* 4-
men minskad
med 2,544: 2* II*
samt således på det hela ökad med 3,446: 38. 5.
Summa Råneo R:dr 119,198: 21. -  Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 28g.
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 28 Dec. 1829'.
Preste-Ständet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 4 Jan, 1830.
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse, an
-
Exp. Utsi. Förslag till and. Slrijv. A:o 289- 223
gående begärd undersökning i afseende pu
Dylta Svaf velbruk.
S. A. K.
Vid öfvervägande af hos R. St. vackt fråga om
Kihls, Axbergs och Hofsta Frisocknars befrielse
från utgörande af åtskilliga prestationer lill
Dylta Svafvelbruk, hafva R. St. inliemlat, att,
sedan den undersökning blifvit verkställd, hvilken
E. K. M., under den 14 Junii 1S£ 4»* Nåder
anbefallt alt hållas vid nämnde Svafvelbruk,
i anledning af R. Sl:s vid 1809 och 1810
årens Riksdag gjorda underdåniga hemställan om
lindring eller befrielse för ifrågavarande Frisocknar
från de dem till Svafvelbruket åliggande
tjenstbarheter, E. K. M., genom Resolution
af den 5 September iSi5, i Nåder föreskrifvit
de jemkningar i samma tjenstbarheter, som borde
och kunde ega rum, utan att Kronan med
högre betalning än dittills, för det Svafvel, som
Brukslnteressenterne åligger att leverera, varder
betungad; äfvensom att E. K. M. sedermera,
uppå gjord underdånig ansökning om närmare
förklaring af högstberörde Nådiga Resolution,
i afseende på Frisockne-hemmansegarnes hembuds-skyldighet
af Ved och Kohl till Bruket,
under den 22 Maji innevarande år, förklarat Sig
vilja deröfver framdeles i Nåder utlåta. Men
då R. St., uti underdånig Skrifvelse af den 29
Mars 1810, bland annat, äfven anhållit att få
pröfva och fastställa de Förslag till Frisocknarnes
roterande eller beläggande med Rotefrihets
-
224 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 289.
afgift, som R. St. förmodade en då begärd UndersökningsComite,
skulle afgifva, och R. St:s
mening, att Frisocknarne borde roteras, blifvit
i berörde underdåniga Skrifvelse framställd; så,
enär något sådant Roteringsförslag icke ännu
blifvit R. St. meddeladt, hafva R. St., med fristadt
afseende å hvad för öfrigt vid innevarande
Riksdag i denna fråga förekommit, härigenom
skolat i underdånighet anhålla, det täcktes
E. K. M. i Nåder förordna en undersökning
på stället af dertill skicklige, kunnige och effarne
personer, hvilka egde, alt, efter nödiga
upplysningars inhemtande, till E. K. M. inkomma
med Förslag, så väl till skälig ersättning åt
Dylta Svafvelbruks innehafvare, för hvad de genom
upphörandet af Frisocknarnes, till följd af
E. K. M:ts Nådiga Resolution den 5 September
i8i5, bestämda tjenstbarheter och hembudsskyldighet
af deras Skogsproducter, kunde komma
att förlora, som ock till Frisocknarnes Roterande
eller Rotefrihetsafgifts erläggande, hvilket
underdåniga Förslag, jemte E. K. M:ts Nådiga
Proposition i ämnet, R. St. utbedja sig
måtte vid nästa Riksdag till R. St:s grundlagsenliga
behandling öfverlemnas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif o. A7:o 290- 225
N:o 2go.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 28 De c. 1829*
Preste-Ståndet d. 30 *— -—
Borgare-Ståndet d. 30 — —*
Bonde-Ståndet d. 4 Jan. 1830*
Rikets Stiinders underdåniga Skrifvelse rö
rande
liqiudationen af åtskilliga Americanska
Medborgares fordringsanspråk hos
Svenska Statsverket.
S. A. K.
Med ti ilka nnagifvande, alt E. K. M., uti Nådig
Skrifvelse den ar Julii i8a5, anbefallt Dess
och Rikets SlatsConloir, att, till liquidation af
åtskilliga Medborgares i de Förenta NordAmericaiiska
Slaterne fordringsanspråk hos Svenska
Statsverket, af under händer hafvande vexeltillgång,
såsom förskott emot ersättning, den E»
K. M. framdeles ville bestämma , till StatsSecreteraren
för Handels- och FinanceÄrendena aflemna
vexlar på 60,000 R:dr Hamburger Banco,
hafva R. St:s år 1837 församlade Revisorer
anmält, det de rörande detta ämne icke erhållit
annan underrättelse, än den, som innefattas
uti ett dem tillställdt Kongl. Bref af den 5
Julii 1827, hvaraf inhemtats: att ofvanberörde
ersättningsanspråk härledt sig från sequestrerade
och försålda varor i f. d. Svenska Pomern
åren 1810 och 1811; alt ersättningen för den
förskjutna Summan, beräknad lill i52,5oo R:dr
Bihang t. R.S;s Prot. 10'-de Sami. lidra Band. 29«
226 Exp. XJtsk. Förslag till uncl. Skrif v. Aho 290.
Svenskt Banco, anvisats på elen fiel af mindre
Creditivet, som blifvit anslagen för andra högst
vigtiga och angelägna föremål, än utomordentliga
anstalter för Rikets försvar; samt att E. K. M.
tillika i Nåder befallt, att räkenskaper, bestyrkande
ofvannämnde medels användande, skulle
vid nu inträffade Riksdag till R. Sl:s Statsutskott
öfverlemnas.
Sedan sådant nu mera egt rum, och R. St.
tagit kännedom om tillkomsten, behandlingen
och slutliga afgörandet utåf denna ersättningsfråga;
så, enär med Rikets fördel funnits mest
öfverensstämmande, att nämnde fråga, utan vidare
uppskof eller afvaktan af R. St:s sammankomst,
uppgjordes, samt några andra medel icke
funnits att anvisa till Statsverkets ersättande
för hvad från detsamma blifvit förskottsvis till
berörde ändamål utbetaldt, hafva R. St. ansett
sig böra förrberörde å mindre Creditivet anvisade
belopp till godtgörande af NordAmerican.
ska Medborgares fordringar med i52,5oo R:dr
till afskrifning bevilja; med tillkännagifvande
hvaraf, samt att vid den öfver dispositionen af
de influtna medlen, genom den år 181 i i Stralsund
verkställda försäljning af sequestrerade varor,
till E. K. M. afgifna och till R. St. genom
deras Statsutskott öfverlemnade redogörelse någon
anmärkning icke funnits böra ega rum.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag tilt und. Skrif a. N:o 291- 227
N:o sqi.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adela d. 28 Dec. 1829.
Presle-Standet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 4 Jan. 1830.
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse om tillgångs
anvisande j då Riksmarkegångspriset
på den under Lönerne inberäknade Spannmål
äf verstiger 6 R:dr Banco Tunnan.
S. A. K.
I sammanhang med den nu mera fulländade
Statsregleringen intill nästa Riksdag, få, hos E.
K. M., R. St, i underdånighet anmäla, det R.
St. beslutit, att, i den händelse Riksmarkegångspriset
för den under Lönerne inberäknade
Spannmål något år öfverstiger 6 R:dr Banco,
skall den härigenom uppkommande brist folden
del af berörde Spannmål, som öfverskjutaKronans
behållna Spannmål, af RiksgäldsContoiret
Statsverket ersättas.
Rikets Ständer framhärda etp.
228 Exp. Vtsh. Förslag till und. Skrifa. N:o 292.
N:o zgz.
Uppl. u. godk. hos Ridd. och Adeln d. 28 Dec. 1829*
Preste-Ståndet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 4 Jan. 1830*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
reglering af RiksStatens Andra
JJufvudTitel.
S. A. K.
Så väl i anledning af hvad uti E. K. M:ls lill
R. St. afiåtna Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof är vordet framslälldt,
som ock efter öfvervägande af frågor, hvilka,
dels genom E, K. M:ts Nådiga Remisser, dels
ock på grund af motioner inom RiksStånden,
blifvit öfverlemnade till StatsUtskottets handläggning,
hafva R. St. verkställt regleringen af
utgifterna å RiksStatens Andra HufvudTitel, innehållande
Civile- och LandtStaterne, och få
nu inför E. K. M. i underdånighet anmäla de
af R. St. under berörde Titel beviljade och uppförda
AnslagsSummor, jemte de dervid stadgade
vilkor och förbehåll, nemligen:
i:o StatsMinistrarne:
Justitia; Stats Ministern , som nu innehar:
Lön i penningar R:dr 3,849: - -  Taffelpenningar 3,000: - -
Tillhopa R:dr 5,849: - -
Exp. Utsk. Förslag till und. Slrijv. N:o 292- 229
har blifvit tillagd en contant
tillökning af 1.15i: —
så att, med inberäknande af de till
enahanda belopp äfven hädanefter
utgående Taffelpenningarne, hela
årliga Lönen för detta Rikets högsta
Embete blifver 7000: - -
med derunder förut under Lönen begripna 366
j Tunnor Spannmål, å 6 R:dr minimi-pris.
Stats Minister n för Utrikes Ärendena, sorn nu
innehar:
Lön i penningar R:dr 3,849: —
Taffelpenningar 3,000: —
Tillhopa R:dr 6,849: —
en lika förhöjning af i,i5i: —
eller tillsammans R:dr 8000: - -  | med derunder förut beräknade 366 T:r Spannmål
samt 3,ooo R:dr såsom Taffelpenningar.
2:0 Stats Råden:
För hvardera af de 6 StatsRåden, som nu innehar:
Lön i penningar R:dr 3,683: 34. -  Taffelpenningar i,5oo: - -
Tillhopa R:dr 4> 182: 34. -  är en contant tillökning
beviljad med *,817: 34. -
hvadan Lönen , Taffelpenningarne
deribland till i,5oo R:dr beräknade,
kommer att uppgå lill ett sammanräknadt
belopp af 6,0oo: - -
derunder inbegripne de förut fastställda 355 T:r
Spannmål. Utgörande Löneanslaget för samt
lige 6 StatsRåden 36,000 R:dr.
230 Exp, TJtsk. Förslag till itnd. Skrift. N:o 292*
3:o Justitia:Pulden:
Lönen för JustitiseRåden eller Ledamöterae i
Konungens Högsta Domstol, sorn för närvarande
utgör för hvar och en:
Contant R:dr 2,100: —
Taffelpenningar 1,000: - -
Tillhopa 3,ioo: - -  med derunder hegripne
200 T:r Spannmål,
kommer att hädanefter
tillökas i contant med 900: - -  och således utgöra 4>ooo: " "
eller för 11 JustitiasRåd 44>ooo: - ~
Spannmålen under Lönen samt Taffelpenningarne
likasom förut beräknade.
4-‘o Rikets Allmänna Ärendens Beredning:
upptages till åtnjutande af samma Statsanslag,
som vid sista Statsregleringen bestämdes, eller
8,236 R:dr 2 sk. 8 rst.
5:o För en Vaktmästare vid StatsRådet
samt s:ne Vakt B etjente vid Högsta Domstolen
hafva R. St. beviljat Penuingelöner till nedaunämnde
belopp.
Vaktmästaren 200: - -■
hvardera VaktBetjenten
i5o R:dr
eller tillsammans 3oo: - -
Tillhopa 5oo: - -•
6:0 Nedre JustiticeRevisionen :
Tillökning i detta Verks, vid i8a3 års Riksdag,
till 16,954 R:dr 46 s^* ^ rst. bestämde
Statsanslag har af R. St. blifvit sålunda beviljad:
Exp. TJis k. Förslag till uniL Skrif o. Aho 292. 231
JustitiaeCancelleren, contant
Lönetil lök ning R:dr i,2Ö3: 16. —
5 RevisionsSecreterare, dito
å 34o R:dr 1,700: — —-
i ny RevisionsSecreterare-lön 1,600: — —
Tillhopa 4,563: 16. —
med derunder beräknade 260 Tunnor Spannmål
för den förstnämnde samt 120 Tunnor Spannmål
för hvardera af de sistnämnde.
7:0 Svea IIof Rätt :
Uti denna HofRätts med derunder lydande
JustiliaeStäts nu innehafvande Stats-anslag,
5o,833 R:dr 35 sk. 8 rst., hvaraf 1,417 R:dr
11 sk. 6 rst. äro indelta, hafva R. St. beviljat
följande förhöjning:
Tillökning för Presidenten R:dr 65o: r. 7.
Vice Presidenten 585: 32. —
— — 6 HofRättsRåd, å 34o R:dr 2,040: — —
—- — i5 Assessorer, å 33o
R:dr 16 sk. 4>9^: — ~
— — 2 nya Assessors-lö
ner,
å 1,200 R:dr 2,400: — —
med derunder beräknade
82 Tunnor
Spannmål för
dem hvardera.
1 Vice AdvocatFiscal 109: 1. 7.
— — 1 Fiscal 17S: 4°* —
— — 3 nya Fiscalslöner, å
44° Rd:r i,32o: — —
med 25 T:r Spann
-
232 Exp, Utsh. Förslag till und. Shrifv. N:o 292-
mål under hvardera
Lönen.
Tillökning för 2 ProtoNo
tarier
a 47* <7*7* R:dr q.4: 35. 2.
8 Notarier, å 44: 24* 356: — —
— — 1 Actuarie 29: 1. 7.
x Registrator 29: 1. 7.
— — 8 Cancellister, å
25: 4o. 206: 3a. —
— — 1 Vaktmästare 17: 24. —
8 HofRättsPoster, å
ro: 4°. 86: 82. —
— — 1 HofRättsPost, ny
Lön 13o: — —
med derunder beräknade
ir Tunnor
Spannmål.
— — Tingsgästningspen
ningar
35o: — —1
Tillhopa R:dr 13,535: 9. 6.
hvaremot följande minskning i nu varande anslaget
kommer att ega rum:
1 Notarie-Lön R:dr 3g5: 24. —
1 Lagmans-Lön 745: 36. —-
å värdet af JustitiaeSta
tens
indelta räntor 5o: 1. 8.
eller tillhopa 1,191: i3. 8.
8:0 Götha HofRättsj, med derunder lydande
JustitiaeStats nu innehafvande Statsanslag,
sorn, efter afdrag af en bespard Lagmans-Lön,
utgör 43,242 R:dr 3o sk. 6 rst., hvaraf 1,647
R:dr
Exp. Utsh, Förslag till und, Slrifa. N;o 292. 233
R:dr i3 sk. 9 rst. äro indelte, har blifvit förhöjdt
med 11,383 R:dr 39 sk. 3 ist,, till fördelning
på följande sätt:
Tillökning för Presidenten R:dr 65o: 1. 7.
— -— D:o Taffelpenningar 1,000: — —
— — Vice Presidenten 585: 32. —
— — 4 HofRättsRåd,å34o: i,36o: — -—
— — 16 Assessorer, å
33o: 16. 5,285: 16. —
— — 1 Vice AdvocatFiscal 109: 1. 7.
— —12 Fiscaler, å 175:40. 35i: 32. —
— — 2 D:o med nya Löner,
å 44°: 880: — —-
med derunder begripne
25 Tunnor
Spannmål för
dem hvardera.
— ■*— 2 ProtoNotarier, å
47: 17. 7.
— — 7 Notarier, å 44: 24*
— — 1 Actuarie
—- — 1 Registrator
—. —• 7 Cancellister, 425:4o.
—■ — 1 Vaktmästare
—. — 3 HofRättsPoster, 4
10: 4°.
—i — Tingsgäslnings-penningar
—
— uti värdet af Justi
ties-Statens
indelta
räntor
35.
2.
3i 1:
24.
—
29:
1.
7*
29:
1.
7*
180:
4o.
17:
34.
—•
3a:
24,
—
45m
—
—
16:
45.
9-
Tillhopa ti,383: 3g. 3.
Bihang t. R, S\s Prot.
234 Exp. Utsi. Förslag till .i/nd. Skrif v. N:o 292.
Men hvad angår den tillökning i Götha
HofRätts personal, som derjemte blifvit af E.
K. M. i Nåder ansedd nödig; så har det för R.
St. visat sig, som skulle Götha HofRätt, hvars
jurisdiclion ej längesedan blifvit väsendtligen
förminskad, genom det att Provincen Wermland
år 1816 lades under Svea HofRättt, och
Provincerne Skåne och Blekinge år 1821 blefvo
Domsaga för en serskild HofRätt, åtminstone icke
ännu kunna, äfven om Rättegångsmålens antal,
i följd af en ökad folkmängd, tilltagit, anses
vara i ett oundvikligt behof af flera och lika
antal Ledamöter, som för Svea HofRätt ifrågakommit,
enär alla de mål, som frånBergsCollegii
handläggning nu mera blifvit skiljde,
samt en större del af dem, som förut tillhört
CommerceCollegii Justitias-Division, skola tillhöra
ensamt Svea HofRätt, dels såsom ÖfverDomstol,
dels såsom Förste Domstol, och dessutom
sistbemälde HofRätt eger att upptaga alla
Banken, RiksgäldsContoiret och Riddarhuset m.
fl. Inrättningar och personer rörande mål, jemte
dem, som E. K. M. dit förviser, samt, efter
hvad en till E. K. M. af HofRätten ingifven
och R. St. tillhandakommen Statistisk Tabell
utvisar, äfven i afseende på areal, folkmängd,
Statsbidrag, undérlydande ExecutionsSäten
och Domstolar, har en större Jurisdiction
än Götha HofRätt, som hittills aldrig haft mera
än 4 HofRättsRåds-löner på Stat, då deremot
Svea HofRätt, alltifrån år 1752, haft 6
sådana Löner; hvadan och som Götha HofRätt
icke eller anmält behof af större personal samt
Exp. Utsk. F6rslag till und. Skrif v. N:o *äQ2- 235
# v '
att, om framdeles någon annan reglering af
Götha och Skånska HofRätternes jurisdiclioner
skulle verkställas, närvarande antal Ledamöter
i Götha HofRätt förmodligen snarare blifver öfverflödigt
än för ringa , hafva R. St. ansett, att
för ett större antal Ledamöter i Götha HofRätt,
än dess nuvarande Stat upptager, några nya Löner
icke måga beviljas, och, enär således personalen
derstädes blir mindre än i Svea HofRätt,
ej eller HofRättsRådernes antal böra förändras,
utan vid hvad de nu äro förblifva.
gro HofRätten öfvér Skäne och Blekinge
, med derunder lydande Justities Stat.
Uti dess nuvarande Statsanslag, utgörande,
efter afdrag af 1 indragen Lagmans-lön, 17,681
Rrdr 27 sk. to rst., deraf 138 Rrdr 23 sk. äro
indelte, hafva R. St. beviljat nedannämnde
förhöjning:
Tillökning för Presidenten Rrdr 65or 1. 7.
Dito Taffelpenningar i,ooor — —*
— — 2 HofRättsRåd, ä
34o Rrdr 680: — —
4 Assessorer, å 33or 16. *,32i: 16. —•
— —■ 2 Dronyälöner, å 1,200: 2,400: — —
med derunder beräknade
82 Tunnor
Spannmål för hvardera.
— — 2 Fiscaler, å 44: 24* ®9' — ”
— — 1 Förste Notarie 64: 24. —
2 Notarier, å 175: 4°* 351: 32. —
1 Actuarie 2g: 1. 7.
*— — 3 Cancellister, å a5: 40. 77: 24. —■
236 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrife. N:o 292
Tillökning för i Vaktmästare R:dr 58: 24. —
— — a HofRättsPoster, å
4.9: 24* , 99:
—- — Tingsgästningspenningar 300: — —
eller tillhopa R:dr 7,020: 27. 2.
hvaremot de förut bestådde Adjunctionsmedel af
3oo R:dr årligen, hvilka af Andra HufvudTitelns
besparingar utgått, komma att hädanefter
upphöra.
Den Löneförhöjning, som R. St. sålunda
beviljat Emhets- och Tjenstemännen i Rikets
trenne HofRätter kommer att i contant utgå, utan
förändring i det under Lönerne förut begripna
Spannmåls-anslag för hvar och en.
För meranämnde HofRätters Secreterare
och AdvocatFiscaler, med hvilkas befattningar
äro förenade förmoner af extra ordinaira inkomster
i Taxemedel samt andra Sportlar, hafva R.
St. ansett någon tillökning icke böra ega rum.
10:0 Kongl. Maj .-t? Cancellie.
De å detta Verks Stat uppförda Löner för
HofCancelleren oeh 4 StatsSe
creterare
2,736: 32. -
hafva blifvit ökade med 1,263: 16. -
till 4,ooo: — - för
dem hvardera med 260 T:r Spannmål derunder;
med beviljandet af hvilken tillökning för
de sistnämnde, eller StatsSecreterarne, R. St.
förenat det vilkor, att den icke må åtnjutas af
andra än dem, som, enligt E. K. M:ts Nådiga
Fullmagt på något af berörde Embeten, detsamma
förrätta och sålunda icke tillgodokomma dem,
Exp. Utsk. Förslag lill und. Skrif v. N:o 292. 237
hvilka endast på obestämd längre eller kortare
tid till föredragning inför E. K. M. constitueras.
Statsanslaget för E. K. M:ts Cancellie, bestämdt
vid 1828 års Statsreglering till 51,54a
R:dr 14 sk. 6 rst., kommer, med tillägg af förrberörde
Löneförhöjning, att uppgå till en Summa
åf 57,858 R:dr 46 sk. 6 rst.
11:0 MinisterStatens Anslagssumma, 100,000
R:dr Hamburger Banco, eller 25o,ooo R:dr
Svenskt Banco, är tillökad med 16,666 R:dr32
sk., utgörande skillnaden emellan 120 och 128
sk. cours; börande det belopp årligen, som deraf,
i följd af en lägre cours, ej behöfs användas,
ingå till RiksgäldsContoiret, för att tilläggas
öfverskotten på Statsverkets inkomster.
12:0 Postverkets aflöningar och omkostnader
äro, i närmare öfverensstämmelse med verkliga
förhållandet de senare åren och med antagande
af den princip, att vinsten af Postinrättningen
i första rummet bör användas till
densammas ändamålsenligare förbättrande, innan
någon behållning för Statsverket må påräknas,
uppförde till a5o,o68 R:dr 36 sk. 6 rst.,
deraf 68 R:dr 36 sk. 6 rst. äro indelte, hvarigenom
en förhöjning af 4^>727 S7 sk. 8
rst., uti det vid i8a3 års Riksdag bestämda
anslag, ao3,34o R:dr 46 sk. 1 o rst., uppkommer.
13:o KammarCollegiurn med Myntet i Stock~
holm uppföres till lika anslag som år i8a3 bestämdes,
eller 4* »086 R:dr 3a sk. 1 rst.
i4:o För StatsContoiret med Chartoe Sigillatar-Verket,
Myntverken i Avesta och Fahlun
samt f.d, AfräkningsContoiretj hvilka Verks
238 Exp. Utsi;. Förslag till uncL Skri/u. N;o 292.
Stater, vid 1823 års Statsreglering, beräknades
till 48,914 R:dr 34 sk. 2 rst., hafva R. St.
vippfört:
Tillökning i StatsContoirets
Stat, i enlighet med hvad
E. K. M. i Nåder föreslagit R:dr 3,81^:35.2.
med ander Lönerne begripna
354 T:r Spannmål.
Dito till Charta? Sigillatas Verkets
Utgifter 10,000: — -
anseende R. St. besparingarne, som på den till
Omkostnader för Charlas Sigillatae-Verkel anvista
FörslagsSumröa kunna ega rum, böra till
RiksgäldsContoiret aflemnas.
15:0 Bergscollegium med BergslagsStaterne
upptagas till enahanda anslag som förut, eller
29,967 Rsdr 7 sk. 2 rst.
Och hafva R. St. bifallit, att det på Nionde
HufvudTiteln uppförda anslag för BergsScholan
i Fahlun, hvilket, såsom en ständigt
fortfarande utgift, icke är med samma HufvudTitels
egentliga föremål förenligt, må, med den
af R. St. nu deri beviljade tillökning af 1,000
R:dr, på Stat uppföras med 3,800 R:dr, samt,
såsom mera tillhörande Andra än Nionde HufvudTiteln,
på BergsCollegii Stat öfverflyttas.
16:0 CommerceCollegii med ControllVerkets
Anslagssumma upptages till oförändradt
belopp, eller 27,501 R:dr 35 sk. 4 rst
17:0
Kammar Rättens dito likaledes med
33,174 R:dr 19 sk. 3 rst.; och få R. St..härvid
i underdånighet anmäla, det R. St. icke kunnat
bifalla uppförandet å Stat af de Presidenten i
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 292. 239
KammarRätten, genom E K. M:ts Nådiga Bref
af den 20 April 1827, tillagde Taffelpenningar
nied 1000 R:dr årligen.
18:0 SundhetsCollegitim med Medicinalverket
och VeterinairInrättningen> som, jemlikt
i8a3 års Statsreglering, åtnjuta tillhopa 60,522
R:dr 3 sk. 9 rst., äro till nedannämnde förhöjningar
uppförde, nemligen:
Tillökning, Lönefyllnad för
SundhelsCollegii Kamererare
R:dr 3o3: 24. —
med derunder begripne
29 Tunnor Spannmål.
För underhållet och begagnandet
af en till SundhetsCollegium
donerad ElectriciletsMachin
lill fattiga
sjukas kostnadsfria betjenande
och SundhetsCollegii
disposition 600: — —
men då R. St. tillika anse
detta Anslag icke böra
fortfara längre, än intilldess
att en säker erfarenhet
hunnit förvärfvas om
dess gagnelighet, hafva R.
St. tillika stadgat, att
Summan blott till nästa
Riksdag beviljas, med vilkor
, att SundhetsCollegium
fortfarande vakar öf
"WX
"* * * — n KoliÄr*r
240 Exp. Utsi. fårslag till und. Skrif v, N:o 292.
ga vidmagthållande och
ändamålsenliga användande.
Förhöjning i anslaget för Farsoters
och smittosamma
sjukdomars botande, årligen,
intill nästa Riksdag R:dr 3,ooo: — *—
Årligt arfvode, 5o R:dr, åt
en DjurLäkare i hvarje Län,
enligt R. St:s under den
q i denna månad till E.
K. M. aflåtna underdåniga
Skrifvelse, med tillhopa 1,200: — —
utan beräkning af den resekostnads-ersättning,
som
vid förefallande biträden
bör af Anslaget till Farsoters
och smittosamma
sjukdomars botande godtgöras.
Till ProvincialLäkarevårdens
förbättrande inom Riket,
intill nästa Riksdag 2,000: — —
hvarom R. St. den 23 sistlidne
September aflåtit
underdånig Skrifvelse ;
hvilka medel blifvit ställda
till E. K. M:ts Nådiga
disposition, att för ändamålet
användas, der
bristen å Läkarevård pröfvas
störst och angelägnast
att afhjelpa.
Likaledes
Exp. Utsi. Fårslag till Und. Skrif v. N:o 292. 24i
Likaledes hafva R. St. förordllat, att endast
intill nästa Riksdag komma att fortfara de år
1828 till denna Riksdag för Veterinairlnrättningen
uppförda Summor för 8 Elevers underhåll,
hyresmedel för en hage, samt till extra
utgifter med tillhopa 2,21 o R:dr.
I afseende på det af E. K. M. i Nåder äskade
anslag af i5o R:dr för ProvincialChirurgen
i Stockholms Län, hafva R. St. inliemtat,
att, sedan R. St. år 1823 indragit de till Löner
för 8 medhjelpare åt ProvincialLäkare förut årligen
anslagna 622 R:dr 10 sk. 8 rst., af hvilka
medel förstberörde belopp, enligt Kongl,
Brefvet den 19 October 1814, utgått såsom arfvode
åt nämnde Chirurg, har samma arfvode
blifvit anWst att utgå af den till farsoters och
smittosamma sjukdomars hämmande bestämda
Fond; men hvarifrån ej mindre SundhetsCollegium
än StatsContoiret, då nämnde ChirUrgs biträde
för Länet äfven framdeles oundvikligen
skulle erfordras, och dess arfvode, i följd deraf,
vore att betrakta såsom en ständig årlig utgift,
ansett detsamma böra skiljas samt hädanefter på
MedicinalStaten uppföras.
Som denna utgift likväl icke ät4 större, än
att den, så länge fortfarandet deraf bör ega
rum, kan af nyssnämnde anslag Utgå, i dess
förra egenskap af arfvode, finna R. St. icke skäl
att berörde utgift å Stat uppföra.
19:0 Öfaier StålhållareEmbetets Statsanslag
har till oförändadt belopp, 34,163 R:dr 20 sk,
i o rst., blifvit bibehållet,
Bihang t. R. S:t Prat. 10:dé Sami. 2-dra Band. 31.
242 Exp. Utsi. Förslag till und. Shijv. N:o 292»
20:0 ÖfverIntendentsEnibetets 11a utgående
AnslagsSrmma, 8,513 R:dr 42 s^- 8 rst., har
erhållit dea tillökning af 1,000 R:dr, som uppkommer
genom arne ArchitectsLöners hitflytlande
från Femte HufvudTiteln och Anslaget för
Fria Konsternas Academie.
21 :o TabellCommissionen upptages till dess
förra Anslag, eller i,525 Rrdr 3G sk.
22:0 Landtmäteristaten.
Uti denna Stats år i8a3 till 20,252 Rrdr
22 sk. 10 rst., med 6,971 Rrdr 9 sk. 11 rst.
indelning, bestämda Anslag har, genom reglering
af aflöningen, en minskning blifvit stadgad
med 1,002 Rrdr 14 sk. 10 rst., hvaremot,
genom indelta räntornes rättande, enligt Räkenskapen,
en tillökning uppkommit af 54 Rrdr a5
sk. 11 rst.
Beträffande det i E. K. Mrts Nådiga Pro
♦
O
position omförmälde Förslag till en lämpligare
och jemnare Lönereglering för LandtmäteriStaterne
i Provincerne, för verkställigheten hvaraf
något serskildt nytt Anslag på Stat icke erfordrats;
så, och jemte det R. St. till E. K. M.
i underdånighet öfverlemna vidtagandet af de
åtgärder, E. K. M., för ändamålets vinnande,
kan i Nåder finna nödiga, anhålla R. St. tillika
i att det för Landtmäteristaten förut iakttagna
och för den öfriga LandsStaten nu bibehållna
aflöningssätt för samma åtgärder må tjena
till grund.
2 3:o JägeriStatens anslag, upptaget vid
1823 års Statsreglering till 7»8g3 Rrdr 27 sk, 7
rst., hvaraf 6,448 R:dr 11 rst. äro indelt©, samt
Exp. Utsi. Förslag till und. Sirijv. Nio 292. 243
i3 R:dr 48 sk. 6 rst. Tionde, är, genom indelta
räntornes rättande, enligt Räkenskapen, förminskedt
med 24 R:dr 3o sk. 11 l-st. till 7,868
Rrdr 44 sk- 8 rst.
24:0 Tullverket.
Till aflöningar och omkostnader vid detta
Verk hafva R. St. uppfört 45o,ooo Rrdr, eller
61,611 Rrdr 3a sk. mera än dertill vid 1823
års Riksdag bestämdes, eller 388,388 Rrdr 16
sk.; med beviljandet af hvilket Förslags-anslag
R. St. ansett sig höra fästa det vilkor, att, sedan
organisationen af Tullverket finnes fulländad
och stadgad, E. K. M. i Nåder täcktes anbefalla
uppgörandet af Förslag till AllöningsStater
för Verket med derunder lydande Tjenslemannapersonal,
och detsamma R. S. lill pröfning
oell antagande vid deras nästa sammankomst
förelägga.
25:o Numer Lotteriets Anslagssumma har,
med afseende derå, att delta Verks Stat och
Utgifter, ehuru till någon del beroende af den
större eller mindre vinst, inrättningen lemnar,
de senare åren stannat Vid 47 k 48,000 Rrdr,
blifvit nedsatt från 53,56o Rrdr till 5o,ooo Rrdr.
26:0 LandtStaterne.
Efter granskning af dessa Staters nuvarande
Tjenstemannapersonal och dess Aflöning, hafva
R. St. tagit i öfvervägande det till förbättring
i dessa Tjenstemäns Lönevilkor af KammarCollegium
och StatsContoiret uppgjorda samt i E.
K. Mrts Nådiga Proposition 0111 förmälda Förslag;
men som äfven, utan antagandet af den ifrågakomna
beräkningen afLönerne i Silfver, för
%
244 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. Nio 292*
verkställigheten af en allmän och vidsträckt förbättring
i LandtStats-Tjenstemännens Löner, på sätt
E. K. M. i Nåder föreslagit, skulle erfordras ett
ökadt årligt anslag till ej mindre belopp än
i53,i23 R:dr 3a sk. ii rst. Banco, hafva R. St.,
i saknad af tillräckliga tillgångar, funnit sig föranlåtna
besluta, att med merberörde reglering
af LandtStats-Tjenstemännens Löner för närvarande
må uppskjutas.
Då likväl, under pröfningen af de för
LandtStaterne redan beviljade anslag, utgörande
367,375 R:dr 8 sk. 8rst.,Indelningar,Tionde
och Spannmål deruti inberäknade, R. St. funnit
några deruti varande större brister kunna
åtminstone till en del afhjelpas, hafva R. St,
beviljat nedannämnde nya anslag eller tillökningar
i förutvarande, nemligen;
Tillökning för LandsKamereraren i Blekinge
Län, förut utgående på förevarande HufvudTitels
besparingar, jemlikt E, K. M:ts Nådiga
Bref den a3 Jan, 1827 R;dr 5oo; — —*
— — För hvar och en af
LandsKamererarne i Gottlands,
Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens
Län, med 3oo. R:dr, tillhopa
utgörande 1,200* —- «**
Löner för LänsBokhållare i
Jemtlands och Norrbottens
Län, till det belopp
för hvardera, sorn i nu
gällande RiksStat för [dylika
Tjenstemän finnes] be
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. Nio 292* 245
stämd, eller 364 R:dr 8 sk. och
derunder begripne 25 T:r
Spannmål, med tillhopa R:dr 5a8:
och 5o Tunnor Spannmål.
Contant Löneförhöjning för
LandsContor ister ne i alla
Länen, till fyllnad i 166
R:dr 3a sk. för hvar och
en af dem, med derunder
redan varande 8 T:r Spannmål,
hvartill erfordras 1,832*
Dito för LandsCancellisterne,
till fyllnad i 100 R:dr, utgörande
för dem, sorn icke
redan åtnjuta detta Lönebelopp,
tillhopa 320:
Trenne nya Kronofogdelöner,
deraf 1 i Kronobergs Län,
i uti Vermlands Län och
1 i Norrbottens Län, att
utgå till det belopp, som
närmast öfverensstämmer
med hvad för lika Sysslor
i orten nu på Stat bestås,
men hvilket belopp för
hvar och en af dessa nya
Tjenstemän dock ej får öfverstiga
800 R:dr contant,
Resepenningarne deruti inbegripne;
och uppföras härtill
på förslag 3,4oo:
Nya Löner för en Häradsskrifvare
i Vermlands Län
16. —
10. 8
246 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 292*
och en Häradsskrifvare i
Norrbottens Län, å 4^o
R:dr i penningar för dem
hvardera R:dr
Löneförbättring för Länsmännen
Som
R. St. funnit det
böra närmare undersökas,
om icke, genom en ny indelning
af LänsmansDistricten,
Länsmannapersonalen
i hela Riket kan inskränkas,
i stället för att
ökas, samt att en sådan undersökning
må föregå den
slutliga Löneregleringen af
LöneStaten för desse Tjenstemän,
hafva R. St. alltså
skolat härigenom hos E. K.
M. i underdånighet anhålla,
det E. K. M. i Nåder
behagade förordna vidtagandet
af en sådan allmän
reglering af Länsmans -  Tjensterne, att, der det utan
olägenhet kan ske, genom
sammanslående af flere
och förändrad indelning
af PistHcten, en minskning
i personalen måtte
uppkomrna, samt att Förslag
härtill R. St. vid nästa
Riksdag öfverlemnas,
9°o:
8,000: — —
Exp. Utsk. FSrslag till und. Skrifti. N:o 292- 247
hvaremedlerlid, och på det
tills vidare ingen af ifrågavarande
Tjenstemän må
njuta mindre än 100 R:dr
i årlig Lön, ofvanberörde
8000 R:dr årligen på Stat,
till fyllnad i Lönebeloppet
för alla dem, som icke
redan åtnjuta berörde
Summa af 100 R:dr, blifvit
beviljade att af E. K.
M., efter Landshöfdingarnes
förslag, i detta ändamål
fördelas.
För FångVaktmästarne, hvilka
allmännast åtnjuta i Lön
ii6R:dr 32 sk., Lönförhöjning
för hvar och en
till 160 R:dr samt för Vaktknecktärne,
hvilka uppbära
67 R:dr 16 sk., Lönpåökning
till 106 R:dr32 sk. för hvardera,
med tillhopa R:dr 6,175: — —
jemte den Spannmål, som
förut under Lönen är inbegripen.
Ny Lön för 1 Vaktmästare
vid Hernösands LandsFängelse
160: —< >—
med 12 T:r Spannmål under
Lönen.
Dito för en Fångkneckt vid
nämnde Fängelse 106: 3a. —
248 Bxp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 292*
med 6 T:r Spannmål derunder
inbegripne.
För Fångpredikanten i Landskrona,
Arfvode, som hittills
utgått af Öfverskotten R:dr 5o: — *—
För Garnizons- och Fångpredikanten
å Waxholms Fästning,
Utöfver de på Stockholms
Läns LandsStat förut
innehafde 8 R:dr 16 sk.
till fyllnad i 200 R:dr
deraf 91 R:dr 3a sk., enligt
E. K. M:ts Nådiga Bref
af den 5 October 1826, af
Åttonde HufvudTiteln utgått.
För Landshöfdingen i Christianstads
Län, 5oo Tunnor
Spannmål in natura, i
stället för motsvarande Lön
uti indelt KronoTionde, a 5:
För LandtRäntmästaren i Götheborgs
och Bohus Län,
80 T:r Spannmål in natura
dito dito
Tillökt Hushyra för LandshöfdingeResidencet
uti Hernösand
under
förbehåll och vilkor,
som uti R. St:s underdåniga
Skrifvelse i ämnet af
denna dag närmare innefattas.
191: 32. —
2,Sool —' —
4oo: — —
333: 16. —
Genom
Bxp. XJtsl. Förslag till und. Slrifv. N:o 292. 249
Genom indelta Räntornes
rättande till det utgående
beloppet R:dr 3,457: — ir.
Förrberörde förhöjningar i Anslaget för
LandtStaterne uppgå till ett sammanräknadt belopp
af 28,954 R:dr 11 sk. 7 rst., hvaremot
minskning, genom Tionde-Spannmålens rättande
till det utgående beloppet och nedsättning i
förslagspriset å Spannmålen, uppkommer med
2,931 R:dr 24 sk.
Vidare hafva R. St. beslutit:
a) att det nu utgående Statsanslaget för
Fjerdingsmännens aflönande äfven hädanefter
kommer att fortfara; men att utöfningen af
Fjerdmgsmanna-befattningen icke, såsom hittills,
bör Krono- och Kronoskattehemman ensamme
vidlåda, utan, för ett närmare jemlikt deltagande
i medborgerliga besvär, jemväl vanliga
Frälsehemman åtfölja; hvadan R. St. ansett
lämpligt stadga, att berörde befattning hädanefter
må förblifva ett municipal-sysslande, uti
hvars utöfvande äfven Frälsejorden desto hellre
bör deltaga, som, i orter, der jord af endast
sådan natur finnes, Kronobetjenmgen icke
hör vara i saknad af det biträde, som genom
nämnde befattningars bibehållande åsyftas;
F) att, som något Förslag till den uti E.
K. M:ts Nådiga Proposition omförmälde jemkning
och reglering af LjandshÖfdinge-lönerne ej
blifvit R. St. meddeladt, R. St, ansett sig böra
inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast
den underdåniga anhållan, alt med begagnande
af de för Landshöfdingarne på Stat nu befintliBihang
t. A, S:s Fröt. tO:de Sami. 2sdra Band. 32»
i}50 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:o 292.
ga anslag, utan vidare utgift för Statsverket, en för
desse Embetsman lämplig Lönereglering vidtages.
I sammanhang härmed få R. St. tillika i
uhderdånighet anmäla deras, vid Allmänna IndragningsStatens
fastställande, fattade serskilda
Beslut, att beloppet af den ersättning, hvilken
blifvit Landshöfdingen i Kronobergs Län beviljad
för indragning af honom på Lön anslagen
dagsverksskyldighet till Kronobergs Kungsgård
af Inhyseshjonen i nämnde Län, skall, då
den efter i835 års slut upphör att till bemälde
Landshöfding utgå, uti Fonden för LandshöfdingeLönernes
reglerande ingå.
37:0 Skrifmaterialier och Expenser samt
Ved och Ljuspenningar för Collegierne m. fl.
Publika Verk.
Nu varande Stat anslår härtill 5o,ooo R:dr
årligen, hvari en tillökning af »0,000 R:dr blifvit
beviljad, under förbehåll, alt de på detta
Förslagsanslag blifvande besparingar till Riksgäldscontoiret
aflemnas.
R. St. hafva dessutom, till bestridande af
kostnaden för tryckningen af Landshöfdingarnes
EmbetsKungörelser, beviljat 100 R:dr för hvarje
Län, med tillhopa 2,400 R:dr, alt utgå intill
nästa Riksdag, då mera bestämda uppgifter
på verkliga behofvet böra erhållas och vid en
blifvande reglering af LandlStaternes Löner tagas
i öfvervägande; hvarjemte och som af de
i detta ämne till StatsUtskottct, under den a
Maji innevarande år, i Nåder remitterade handlingar
inhemtas, att i de flesta Län Kronofogdarne
samt i åtskilliga andra jemväl Häradsskrifvarne,
Magistrater och Kyrkor deltaga i be
-
Exp. Utsi'.. Förslag till und. Skrif a. N;o 29?. 251
stridande af kostnaden för omförmälde tryckning,
anse R. St. den sålunda beviljade tryckningskostnads-ersättningen
i främsta rummet
böra komina sistbemälde Tjenstemän och Autoriteter
till godo, samt den kostnad, som öfverskjul
ter ofvan stadgade trycknings-ersätlniug, af LänsStyrelsernes
egne Tjenstemän ensamt bestridas.
28:0 Pese- och Tractaments-penningar för
Civile Embets- och Tjenstemän_, upptagne vid
1823 års Statsreglering till 10,000 R:dr, hafva
till lika belopp nu blifvit uppförde.
Förevarande HufvudTitel, för hvilken vid
18a3 års Riksdag anslogs R:dr 1,813,808: 46. 9.
är nu tillökad
med a58,562: 34- 3.
men minskad
åter med 15,p54- 3.5.
eller tillökad på det hela med 243,608: 3o. 10.
utgör Summa R:dr 2,056,417: 29. 7.
med fastställd beräkning af Spannmålen under
Lönerne, å 6 R:dr Tunnan, samt å Calculationspriset
för under Titeln anslagen Spannmål
från 5 j till 5 R:dr per Tunna.
I afseende på det i Stockholm anlagda Orthopediska
Institut, få R. St. härvid åberopaderas
uti Skrifvelse af den 23 sistlidne September
hos E. K. M. gjorda underdånigå anhållan, det
E. K. M. af uppkommande Besparingar på denna
HufvudTitel, hvarå af R. St. blifvit på Stat
upptagne flere af E. K. M. förut från Besparingarne
bestridda utgifter, ville i Nåder, för samma
Instituts vidmagth&llande och utvidgande,
anvisa årligen intill nasta Riksdag i,5oo R:dr
I
252 JExp. Vtslc. Förslag till und. Skrifv. Aho 29%
Banco, emot vilkor, som uti sistberorde underdåniga
Skrifvelse blifvit framställde.
I öfrigt hafva R. St. beslutit:
att Löneförbättringarne för Rikets Embets- och
Tjenstemän i allmänhet icke få uppbäras af
andra än dem, sorn verklig tjenst göra;
att, med bifall till E. K. M:ts derom gjorda
Nådiga framställning, Lönerne för de Tjänster,
hvilka vid de administrativa Embetsverken
för närvarande finnas dels indragna,
dels lemnade obesatte, och emedlertid, der de
varit disponible, användts såsom arfvoden åt
andra Tjenstemän till en nödig Löneförbättring
vid erhållne ökade göromål, måga tills vidare
på denna HufvudTitel qvarstå, för att kunna
påräknas såsom tillgång för Löneförbättringar
, och äfven i vissa fall till nya Löner för
Verkens personal vid den reglering af Staterne,
som, i förening med Verkens skeende förändrade
organisation, kommer att upprättas;
att, i sammanhang med beslutet om Öfverförandet
af KrigsHofRättens Stat från aidra till 3:dje
HufvudTiteln, R. St. ansett, att MilitaireLedamöternes
arfvoden böra utbetalas: Landt Armeens
Officerares af anslaget på 3:dje HufvudTiteln
till Rese- och Tractaments-penningar
samt Ledamöternes af Flottan af samma anslag
på io:de HufvudTiteln, äfvensom att berörde
arfvoden böra utgå till redan stadgadt
belopp för dem, som till sådan tjenstgöring
ifrån annan ort inkallas, men med 33 •§ procents
förminskning, då i Stockholm stationerade
Militairpersoner till samma befattningar utses.
Rikets Ständer framhärda etc.
JÉxp.-tltsk. Förslag till tind. Skrifv. fao 2q3. t
Njo 293.
tJppk ö. godk. hös Ridd oell Adeln d. ^ Jan. iSJot
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 —- -—
Böndo-Ståudet d. 11 — —-
Rikets Ständers tinder danida Skrifvelse 3
angående förhöjdt Hyres-anslag för
Landsbofdinge-Residencehuset i Het■»
nösand.
S> L K>
tios ft. St. bär fråga ytterligare blifvit
Väckt om förhöjning i hyran för Landshöfdinge-Residencehuset
i Hernösand, eller detsammas
inköp af Staten; vid öfvervägande
hvaraf bos R. St. förekommit, att* då WeSter-Norrland
blef ett serskildt Län, erbjöd
Och tillförband sig Hernösands stads Borgerskap,
af dervid förekomna anledningar
och på sätt K. M:s Nådiga Bref af den 2
DeC. 1782 innehåller, att, emöt den Läilds*»
liöfdingen bestådda bushyrans utbekommande
för fera år på en gång_, uppbygga ett
hus, med tjenliga rum för Landshöfdingen,
Lands-Contoiret, Lands-Cancelliet, LandtRänteriet
och Landtmäteri-Contoiröt, å Sta
Bih.
till R. St. Prot. 1828—t83o, io:de Sami. 3 B. t
Häftet
2 jExp.-Utsk. Forslas, till lind. Skrifv. N.o 293.
dens sida, med uttrycklig förbindelse, att,
under Landshöfdingens tillsyn, i alla delar
väl och försvarligen utföra byggnaden, efter
den af Öfver-Intendents-Embetet uppgifna
och då af K. M. Nådigst gillade dessein och
ritning, samt att Staden, vid ansvar tillgörande,
tillika borde samma byggnad, med
de ofvan uppräknade Embetsrum, tillbörligen
underhålla, utan att dertill, under
ett eller annat förebärande, hafva att förvänta
annat understöd af Kronan, än de
anslagna 200 R:dr husbyre-medel; och som
Staden således, genom det erhållna förskottet
af icke mindre än 4° års hyres-medel,
som å Länets extra ordinarie Stat åren 1^83
med 1792 varit uppfördt och utgått, njutit
vida större fördelar än den ifrån början sig
betingat, eller endast ett förskott af 2000
R:dr, svarande emot 10 års hushyra; samt
för ostridigt lärer kunna antagas, att, genom
den lemnade försträckningen i godt mynt
och nödigt virke från Kronans Allmänning,
Staten till större del, än Hernösands stad,
bidragit till Residence-husets uppförande;
så, och enär vilkoret å Statens sida sålunda
blifvit uppfyldt, hafva R. St. icke kunnat
bifalla, att ifrågavarande Residence-hus må
för Statens räkning inlösas; hvaremot, hvad
det alternativt framställda yrkandet om förhöjning
i det årliga hyres-anslaget beträffar,
så, och enär samma vid 1823 års Riksdag
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.o 291. 3
till 200 R:dr bestämda anslag nu mera skäligen
kau anses otillräckligt för egendomens
behöriga vidmagthållande, och Staden, utöfver
hyres-summans belopp, ej bör betungas
med någon underhålls-kostnad för
merberörde hus, hafva R. St. ansett, att
Staden antingea må för framtiden befrias
från all underhålls-skyldighet, och densamma
af Staten öfvertagas, i enlighet med hvad
för andra Kronans hus stadgadt finnes,
emot det att hushyres-anslaget indrages och
Kronan besparas; eller ock, derest Borgerskapet
deruti ej skulle vilja ingå, hyressumman
ökas till 533 R:dr 16 sk. årligen,
för hvilket sistnämnda fall nödiga medel för
tillökningen, 333 R;dr 16 sk., blifvit å RiksStatens
Andra llufvudtitel anviste och uppförde;
och få, af sådan anledning, hos E.
K. M. R. St. i underdånighet anhålla , att
Hernösands stads Borgerskap i vederbörlig
ordning blifver hördt, för att meddela yttrande
om hvilketdera af de sålunda föreslagna
alternativen af Borgerskapet antages.
Rikets Ständer framhärda etc.
4 Exp.r-Utsh. Färslag till und. Skri/v. iT.o a94,
N:o ap4*
Uppl. o, gadk» ho$ Ridd. och Adeln d. 28 Dec. 182g,
Preste-Ståndet d. 30 — —.
Borgare-Ståndet dt 3o ^ —
Ronde-Ståndet d, 4 Jan' >83<*.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j
angående reglering af Riks-Stalens
Sjunde HufvudtiteU
S. A. K,
R. St., som, med föranledande såväl afE,
K. M:s Nådiga Proposition om Stats-Yerkets
tillstånd och behof, som ock af serskilda
inom Riks-S länden väckta Motioner, nu mera
verkställt regleringen af utgifterna å RiksStatens
Sjunde Hufvudtitel, innehållande
Pensions-staterne, få härigenom hos E. K. M.
i underdånighet anmäla, att följande anslagssummor
blifvit beviljade och uppförde, nemi.;
1 :o För Civil-Statens Pensions-Inrättning
s som, enligt nu gällande Riks-Stat, åtnjuter:
Anslag
för Emhets- och Tjenstemän
R:dr 25,ooo.
Tito för Enkor och omyndiga Barn 10,000,
har en tillökning uti sistnämnde
anslag, af 5,oqq,
blifvit beviljad, hvarigenom berörde
Pensians-Inrättnings hela anslags-smntna
uppgår till . , , , 40*000*
Exp.-TJtsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 294. 5
2:0 A Anslagen för Militaire Embetsoch
Tjenstemäns Enkor och omyndiga Barn_,
utgörande, enligt i8a3 års Statsreglering,
.  R:dr 12,3oo.
samt för Under-Officerares och
deras vederlikars dito , nu uppgående
till 3,700.
eller tillhopa 16,000.
hafva R. St., till beredande af lika
förmon för alla till Pensioner berättigade
Militaire Embets-och Tjenstemäns
Enkor och Barn, som CivilStatens
redan innehafva, eller åtnjutande
af full Pension, beviljat
en tillökning af
7,000
årligen intill nästa Riksdag, då en
bestämdare reglering torde R. St.
föreläggas, efter utrönandet af behofvet
i denna del, som framdeles
hör komma att minskas, i den moa
Arméens Pensions-Cassa genom Militaire
Embets- och Tjenstemännens
egna bidrag blifver i tillfälle
att åt flera Enkor och Barn kunna
meddela understöd;
kommande således anslagen för Militaire
personers Enkor och Barn_
att utgöra ...... R:dr 23,000.
I enlighet med hvad E. K. M. i Nådig
Proposition af den i3 December sisth år
6 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N.o 29/J.
föreslagit, och då tillvägabringandet af tillräckligare
Pensioner, än hittills, för Militaire
Embets- och Tjenstemän, utan någon
tillökning i Stats-anslagen synts R. St. hufvudsakligen
kunna ernås genom afståendet
till Arméens Pensions-Cassa af rättigheten
att i vacancer efter afskedade Militaire-personer
uppbära den löne-innehållning , som,
under namn af begrafningshjelp , förut till
Stats-Yerket ingått; hafva R. St. medgifvit,
att de genom sådan begrafningshjelps innehållning
inflytande besparingar må, emot lika
förbindelser, sorn Stats-Verhet nu åligger,
på Arméens Pensions-Cassa öfverlåtas;
hvaremot R, St., under förmodan, att behofvet
af Pensions-förbättringarne sålunda till
största delen kap afhjelpas, icke ansett nödigt,
att något derutöfver må afTredjéHufvudtitelns
besparingar dertill anordnas, enär
desamma, påräknade till mångfaldiga andra
utgifters bestridande, genom afskiljande derifrån
af ifrågavarande besparings-medel, skulle
komma alt betydligen förminskas. Och
hafva R. St,, på lika skäl, som för Arméens
Pensions-Cassa blifvit anförda, äfvenledes
bifallit, att Amiralitets-Krigsmans-Cassan må
erhålla den, under namn af Begrafningshjelp,
innehållna lönbesparing för sådana
Embets- och Tjenstemän, hvarmed delaktighet
i Cassan åtföljer, och sådant under
enahanda skyldighet som för Arméens Pen
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o 294. 7
sions-Cassa bestämd blifvit; hvaremot Amiral-Staternas
anhållan, att den vid fastighetsköp
ålagda och till Wadstena Krigsmanshus
nu ingående en per mille afgift
måtte , vid alla köp af roterade Båtsmanshemman
i Riket samt husköp i Carlskrona,
tillfalla Amiralitets-Cassan, synes innefatta
en fråga om fördelning Cassorna emellan af
dit ingående afgifter, och hvilken, såsom
beroende på vederbörandes egna underdåniga
anmälan hos E. K. M. om vinnande
af den rättelse derutinnan, hvartill en förutgångeli
utredning af förhållandet möjligen
kan gifva anledning, icke eger inflytande
på Stats-Verkets tillstånd, samt derföre icke
eller af R. St. kunnat behandlas.
Slutligen hafva R. St. bifallit, att, ehuru
den å förevarande Hufvndtitel år 1826 uppkomna
brist af 2114 R:dr 6 sk. 6 r:st. innefattar
ett Öfverskridande af ett utaf R. St.
bestämdt Stats-anslag, delisamma dock, såsom
tillkommen genom nådegåfvors utbetalande
åt personer, hvilka, till Pensioner berättigade,
i saknad af ledigheter icke kunnat
å ordinarie Pensions-Staten förflyttas,
må, till det belopp, som den efter utred ning
af besparingarne å ännu reserverade Pensioner
kan finnas utgöra, af öfverskotten å
Stats-Verkets inkomster afskrifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
8 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrift). N.-o sgS.
N:o 295.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Jan*' i$3ö*
Preste-Ståndct d. 8 —- —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse
j angående förändring af
iy:de Cap. Handels-Balken.
S. A. K.
T_Tti underdånig Skrifvelse, af den 8 Deö.
i833, hafva Rikets då församlade Ständer
bland annat framställt, hurusom den förmons-ratt,
hvilken uti 17ide Cap. 8:de §.
Handels-Balken blifvit tillagd Kyrkors oell
och Fattig-inrättningars fordringar hos deras
Föreståndare, samt Kronans och Räntetagares
hos deras Uppbördsman framför Inteckningar,
beviljade sedan Gäldenären blef
Föreståndare eller Uppbördsman, hade, efter
R. St:s öfvertygelse, utan att vara af
beliofvet eller nödig omtanka för en fordrings-egares
fördel påkallad, medfört misstroende
till inteckningar, oförenligt sä väl
med begreppet om den säkerhet, hvilken uti
en pant bör vara förvarad, som med Inteckningens
ändamål, och för öfrigt af en märkbart
skadlig inflytelse på penninge-lrans
actioner
-
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif v. Pf.o 29?. 9
actioner i allmänhet, hvilka, så vidt ske
kan, utan förnärmande af rättsgrunder, borde,
synnerligen under då för handen varande
myntförhållanden, underlättas och
befordras. Enär uti den Lagstiftning, som
bestämmer ordningen emellan Borgenärer
vid uppkommande Concurs-tillstånd, den
grundsatts alltid varit erkänd såsom ofelbart
rigtig, att så kallade tysta förmonsrätter,
med yttersta sparsamhet och icke i
andra fall, än då synnerliga omständigheter
göra undantag af nöden, höra utdelas, ansågo
R. St. ett sådant undantag för ofvannämnde
slags fordringar icke med skäl kunna
yrkas, då hos en Kyrkoherde, som i
hvarje församling förnämligast tager befattning
med styrelsen af Kyrkans och Fattiginrättningens
angelägenheter, hos Församlingens
Ledamöter, hvilkas yttrande i hvarje
serskildt fall äro för honom att inhemta,
samt hos vederbörande Autoriteter, hvilka
det åligger tillse, att en Uppbördsman prassterar
nöjaktig säkerhet för sin uppbörd,
hvarken kan förutsättas den bristande omtanka
eller det behof af Statens förmynderskap,
att de böra gynnäs med Undantagslagar,
ledande, såsom de, hvarom fråga nu
vore, till oreda Medborgare emellan; varan
Bih.
till R. St. Fröt. 1828—1830,
Häftet l| a
io Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrif v. N.-o 29S.
des icke tänkbart, att Kyrkoherden och Församlingen,
vid valet af de personer, åt hvilka
förestånderskapet för Kyrkan och Fattiginrättningen
anförtros, åsidosatte nödigt afseende
på de blifvande Föreståndarnes vederhäftighet,
hvarom de, boende inom samma
Församling, aldrig böra vara i okunnighet;
äfvensom icke eller sannolikt, att
en ofördelaktig förändring i en Föreståndares
oeconomiska ställning skulle för hans
grannar förblifva en hemlighet; hvadan alltså
Kyrkoherden och Församlingen städse
vore i tillfälle att, antingen genom ombyte
af Föreståndare, eller, om han bibehölles,
genom inteckning i hans fastighet, borgen
eller annan gällande säkerhet, iakttaga Cassans
hästa och afböja förlusterna; i likhet
hvarmed det Allmännas rätt, vid en Uppbördsmans
antagande, kunde genom borgen,
på sätt som sker, eller genom inteckning,
om han eger fastighet, så fullkomligt betryggas,
att förluster höra förekommas.
Då jemväl vid innevarande Riksmöte
enahanda yrkanden blifvit gjorda , eller att
den vilkorliga förmons-rätt framför inteckningar,
som i 17 Cap. 8 §. Handels-Balken
är tillagd Kyrkors, Fattighusens, Kronans
eller Frälsemäns fordringar hos Föreståndare
och Uppbördsman, hädanefter må upphöra;
alltså och enär Rikets nu församlade
Ständer till alla delar instämt uti de skäl,
Exp.-Utsk Förslag till und. Skrif v, JV:o 29”, 11
R. Sirs år i8a3 afgifna ofvanomförmälda
underdåniga Skrifvelse i detta ämne innehåller,
hafva de icke eller tvekat att har
i underdånighet föreslå, det Kyrkors, Fattiginrättningars,
Kronans och Frälsemans hittills
gällande vilkorliga företrädesrätt till betalning
framför Inteckningsliafvare må varda
afskaffad.
Vid Förslagets uppgörande till förändring
af ifrågavarande Lagrum, hafva R. St.
likaledes velat i bestämda ordalag uttrycka
hvad, i afseende på de redan gällande Lagbuden
dels uti 8:de, dels p:de §. af meranämnde
i^ide Capitel äfven hittills är vordet
tillämpadt, nemligen, i förra §:n, att
den förmons-rätt, som der tillägges barnaarf,
må utsträckas till all en myndlings egendom,
som under förmyndares vård och förvaltning
ställd är; och i den senare åter, att
den förmons-rätt, hvilken tillkommer innehafvare
af inteckning i fast egendom, må
sträckas äfven till den intecknade egendomens
afkastning.
Till följd af hvad sålunda anfördt blifvit,
få R. St. hos E. K. M. i underdånighet
föreslå:
att j^rde Cap. Handels-Balken måtte från
och med 8:de §. erhålla följande, dels till
innehållet och dels i afseende på §§:s inbördes
ordning, förändrade redaction:
12 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N.o 295.
8 §.
Sedan tages omyndigs fordran hos föräldrar
eller förmyndare ut. Häfver någon
inteckning i deras fasta gods, innan omyndigs
egendom af föräldrar emottogs 3 eller
innan förmyndare denna befattning tillträdde
j njute då sin inteckning till godo.
9 §•
Efter dessa komma de, som hafva klara
Skuldebref och Pantförskrifningar i den
skyldiges fasta gods, eller hus i Staden, och
dera å Härads-Ting eller Rådstufvu offentliga
inteckna låtit, å den Ort, Härad eller
Stad, der egendomen ligger; och tage
hvar betalning utur sin pant, med dess afgäld
intill betalningsdagen. Är en pant till
flere förskrifven, och räcker den ej till för
alla, håfve den företräde, som äldsta inteckning
viser.
io:de, urte och ia:te §§.
förblifva oförändrade både i afseende på innehåll
och inbördes ordning.
i3 §.
Efter de fordringar, som nu nämnda
äro, skola, utan förmonsrätt sig emellan,
gäldas Kyrkors och Fattighus’ fordringar
hos deras Föreståndare, så ock skuld till
Kronan eller Frälseman, för uppbörd. Om
betalningsrätt för dessa fordringar, der de
i Föreståndares eller Uppbördsmans fasta
Expeditions-Utskottets Memorial jy.-o 296. i3
egendom intecknade blifvit, vare Lag, som
om intecknad fordran här ofvan sagdt är.
i4:de, i5:de, i6:de och i^ide §§.
blifva lika med i3:de, i^de, i5:de och
i6:de §§. i gamla Lag-redactionen.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 2 96.
I '
Memorial, med öfverlemnande af Utskottets
Förslag J\:o zg5.
De örändringar uti framställningen af
Lag-Utskottets, i Betänkandena Nrris 49 och
121,afgifna förslag till förändrad redaction och
inbördes ordning af åtskilliga §§. i ^Cap.
Handels-Balken, som i Expeditions-Utskottets
närlagde förslag, N:o 295, till underdånig
Skrifvelse i ämnet, förekomma , äro en följd
deraf, att endast Högl. Ridderskapet och
Adeln samt Högv. Preste-Ståndet helt och
hållet bifallit Betänkandena, hvilka Hederv.
Bonde-Ståndet deremot afslagit, men Vällofl.
Borgare-Ståndet bifallit, utom i hvad
angår den föreslagna nedflytlningen af omyndigs
förmonsrätt; hvaraf följer, att,
då två Stånd stannat emot två i fråga om
omyndigs förmonsrätt, denna fråga alltså
i4 Expeditions-Utskottets Memorial N.o 296.
förfallet, och Lagens förra stadgande härutinnan
förblifver oförändradt; i öfverensstämmelse
hvarmed den af Lag-Utskottet
föreslagna i2:te §. hlifver den 8:de, och
deremot den af samma Utskott föreslagna
8:de §. hlifver den p:de, med den förändring
i nu varande 8:de §., som är en följd
deraf, att Lagens stadgande om inteckning,
som är äldre än förmyndare-förordnande,
fortfar att ega gällande kraft. io:de, n:te
och iaite §§. i gamla redactionen hafva äfven,
i anledning häraf, blifvit bibehållna
vid deras inbördes ordning. Uti den afLagUtskottet
föreslagna nya i3:de §. är endast
vid slutet redactionen förändrad i öfverensstämmelse
med ändringen i 8:de, eller af
Lag-Utskottet föreslagna c):de §.
De af Expeditions-Utskottet, med föranledande
af de i'espective Riks-Ståndens i
ämnet fattade ofvanåberopade beslut, nödiga
ansedda och uti Utskottets närlagde förslag
lill underdånig Skrifvelse iakttagna redactions-förändringar,
har Utskottet ansett
sig härmed böra till R. H. St:s kännedom
och bifall vördsamt anmäla. Stockholm d.
27 December 182g.
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 297. i5
N:o 297. \
Memorial, i anledning af äterremiss utaf
Utskottets förslag till underdånig
Skrifvelse , IV:o 27 ö.
Va forelläfd justering af Expeditions-Utskoltets
förslag N:o 276 till underdånig
Skrifvelse, angående förändring af 4 §• i 17
Cap. Ärfda-Balken, samt upphäfvande af
samma Capitels 5 §., har, på grund af gjord
anmärkning om olämpligheten af det uttryck,
som uppgifvits hafva blifvit i förslaget begagnadt,
nemligen; "Alt de Författningar
”i ämnet, som hittills i vårt Land varit
”gällande , icke äro förenliga med förnuftets
fordringar,” Högh Ridderskapet och Adelil
funnit godt nämnde förslag återremittera,
för att i denna del rättas till lämpligare
ordalag.
I anledning häraf får Expeditions-Utskottet,
som, lika med den värde Anmärkaren
, uppå hvars framställning återremissen
egt rum, visserligen inser olämpligheten
af de sålunda utaf honom åberopade
ordalag, nu vördsamt fästa R. II. Sirs uppmärksamhet
derpå, att dessa ordalag i förslaget
ingalunda blifvit af Utskottet begagnade.
Den anmärkta meningen har uti
ifrå gavarande förslag följande lydelse: - - -  ”emedan den olikhet i Testaments-rätt, hvil
-
16 Expeditions-Utskottets Memorial N;o 297,
”ken för serskilde Glassér af Medborgare
”blifvit i nu gällande Lag antagen, ej är
”förenlig med förnuftets fordran af jern",
likhet inför Lagen” etc. Vid jemförelse
emellan dessa verkligen befintliga och de
af den värde Anmärkaren orätt åberopade
ordalag, lära R. H. St. upplyst finna, att
återremissens ändamål, nemligen den anmärkta
meningens uppställande i lämpligare
uttryck, än dem den värde Anmärkaren,
af misstag om förslagets ordalydelse, lagt
Utskottet till last, alltså redan är vunnet
genom den af Utskottet föreslagna framställning.
Vid sådant förhållande, och då denna
sistnämnde jemväl befinnes i ordagrann
öfverensstämmelse med hvad uti de af R.
H. St. bifallna Lag-Utskottets Betänkanden,
som för Expeditions-Utskottets ifrågavarande
förslag ligga till grund, blifvit anfördt
bland skälen till ofvanberörde Lagförändring,
anser Expedilions-Utskottet sig icke befogadt,
att, i anledning af återremissen, någon
förändring uti lydelsen af den föreslagna
underdåniga Skrifvelsen hemställa ,
utan får densamma härmed å nyo till justering
vördsamt öfverlemna. Stockholm
den 27 December 1829.
N:o 298.
Exp.-Utsk. Eörslag till und. Skri/v. N.-O 198. 17
N:o 298.
Uppl» 0» god k. hos Ridd* och Adeln d, 4 jan* 183a*
Preste-Ståndet d* 8 — —*
Borgare-Ståndet d» 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående Liqvid emellan Förvaltningen
af Sjöärendena och Allmänna
Magazins-Inrättningen, för det
till Flottans behof i Carlskrona befmtliga
Proviant-lager.
S. A. K.
I anledning af E. K. M;s, under den 29
October 1828, till R. St:s Stats-Utskott aflåtna
Nådiga Proposition, angående liqvid
emellan Förvaltningen af Sjöärendena och
Allmänna Magazins-Inrättningen, för det till
Flottans behof i Carlskrona befintliga proviant-lager,
få bos E. K. M. R. St. i underdånighet
förklara, att då, enligt hvad så
väl högstberörde Nådiga Proposition innehåller,
som öfrige i ämnet R. St. tillhandakomna
Handlingar upplysa, frågan inskränker
sig dertill, huruvida det för Flottans
behof i Carlskrona, redan år 1798, af Ma
Bdi.
till R. St. Prot. 1828—1830, lo:de Sand. 3 B. 3
Häftet i| a
88 Exp>Utsk. Förslag till tind. Sftrifv. JV.-o 298,
gazins-Inrättningens behållningar anvisade
proviant-lager, hvilket nu, då denna Inrättning
är under utredning, kommer att
till Flottan öfverlemnas, skall Magazins-Inrättningen
contant ersättas, i hvilket fall
dertill erfordras ett anslag af omkring
48,i5o R:dr, eller om det balancerade värdet
af samma Spannmåls-lager må uti Inrättningens
räkenskaper afskrifvas, hafva,
vid öfvervägande af det uppgifna förhållandet
, och enär, uti den vid innevarande
Riksdag uppgjorda Calcul öfver MagazinsInrättningens
behållningar, förestående fordran
icke bland säkra tillgångar blifvit upptagen,
R. St. godkänt det senare alternativet,
eller att beloppet af det åt Flottan i
Carlskrona upplåtna proviant-lager må i Magazins-Inrättningens
räkenskaper afföras,
dock med dervid fästadt vilkor, att detta
lager hädanefter upptages i Förvaltningens
räkenskaper såsom en behållning, hvar töre
redovisning städse åligger bemälde Embets-Verk.
Rikets Ständer framhärda etc.
E-xp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 299. 19
N:o aqq.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 Jan. i83o;
Preste-Ståndet d. i3 — —
Borgare-Ståndet d. r3 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — , —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående reglering af Allmänna Indragnings-Staten.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, så väl i anledning
af hvad E. K. M:s Nådiga Proposition om
Stats-Yerkets tillstånd och behof samt ser-,
skildt aflåtna Nådiga Propositioner, Skrifvelse!’och
Remisser, som äfven, efter granskning
af åtskilliga inom Riks-Stånden väckta
Motioner, verkställt regleringen af Allmänna
Indragnings-Staten, och få nu hos E.
K. M. i underdånighet anmäla de Hy a anslag,
som derå blifvit beviljade, jemte öfriga
frågor, som nied nämnde Stat ega sammanhang.
För ifrågavarande Stat anslogs i penningar
vid i823- års Riksdag 370,599 R:dr
i3 sk; 6 r:st. Med undantag af den ytterligare
tillökning, som vid slutliga utredningen
af f. d. Allmänna Magazins-fonden kan
uppkomma, hafva R. St, i anseende till
den på Staten inträffade större afgång, årén
1828 och 1829, ansett något större anslag,
20 Exp.-Vlsk. Förslag till tind. Skri/v, N o 299.
i följd af de i öfrigt beviljade tillökningar,
icke erfordras, utan funnit densamma kunna
bestämmas till p:gr R:dr 270,000; — —
För Allmänna Magazins-Staten
anses be
höfvas
, , 30,000; — —
hvartill kommer,
hvad till
jemkning iStatsbrist
-summan
erfordras . . , 16:29:10.
. 30,016: 29:1 o.
390,016: 29: 10.
Indelta Räntor,Tionde-spannmål
och Spannmål in natura 16,900: 21: —•
Summa R;dr 306,917: 2: 10,
Varande af R. St, följande nya anslags-summor
beviljade,, nemligen:
1:0 För högtsalig H. K. H. Prinsessan
Sophia Albertinas Hofstats och Betjenings
pensionerande, enligt R. St:s derom aflåtna
underdåniga Skrifvelse af den 9 December
1829, ,
R:dr 14,000.
3:0 Lieutenanterne ff, H. och J. F. Du
Rietz samt Capitainen Friherre J3. v, Liewen
hafva, såsom pensioner, blifvit tillagda
det belopp af j 5o R;dr, som hvardera å högstsalig
Konung Gustaf III:» Hofstat, i egenskap
af Pager åtnjutit, med tillhopa R:dr 4^0.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:0 299. 21
3:o Löne-ersättning för Hans Excellence,
nu mera Justitias Stats-Ministern m. m.
Hr Grefve M. Rosenblad, såsom Ordförande
i f. d. General-Tull-Directionen, R:dr 1600.
4:o Pension för nu varande Ståthållaren
på Stockholms Slolt, Friherre Fr.
Klingspor R:dr 800,
att af bemälde Friherre personelt åtnjutas,
så länge befattningen med inseendet af arbetet
vid Kongl. Slottet med tillhörande
byggnader af honom besörjes,
5:o Öfverflyttning på denna Stat, ifrån
och med år i83o, af de utaf Magazins-fonden
hittills utgående ordinarie Löner, Arfvoden
och Pensioner, som på förslag och
med hänseende dels till den placering till
andra tjenster, som med personalen kan ega
rum, dels lill möjligen inträffande afgång,
endast beräknas till , . . R:dr 20,000,
under tillämpning af de grunder R. St* vid
senaste Riksdagen i detta hänseende framställde
uti underdånig Skrifvelse den 10 Dec.
i8a3; och få hos E. K. M. R. St. härvid
jemväl framföra den underdåniga anhållan,
att Embets- och Tjenstemännen vid f. d.
Allmänna Magazins-Inrättningen, som på
Indragnings-stat blifva öfverflyttade, varda,
så vidt sig göra låter, använde till sådana
ledigblifvande tjenster, hvartill de kunna
finnas skicklige.
23 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. IV:o 299.
6:0 Lönetillökning för Kammarskrifvaren
Westman, intill dess lian till förbättrade
lönevilkor kan förhjelpäs . . . R:dr 100.
'7:0 De vid Lnndtmäteri-Staten till indragning
ställda Löner för en Öfver-Inäpector,
en Ingenieur, en Inspector öfver
mått, mål och vigt, samt fem Tredje Landtmätare
i Landsorterna, tills. 2,329: 14- IQ8:0
Ersättning till Bergmästaren Jacobsson
för förlorade inkomster, genom nedläggande
af Ädelforss Guldverk, . „ . R:dr 5o.
■g:0 Pension för f. d. Lnnds-Kamereraren,
Assessoren C. M. Wahlström R:dr 3oo.
10:0 Som R. St. funnit olämpligheten
af en sådan löneinkomst, som den Landshöfdingen
i Kronobergs Län ännu uppbär
i dagsverks-skyldigheten till Kronobergs
Kungsgård af vissa inhyses-och backstugu-hjon
inom Länet, hvilken dagsverksskyldighet,
okänd i Rikets alla öfriga Län,
äfven inom nyssnämnda Län nu mera endast
utgöres af fofftiga , ålderstigna och
Bräckliga persöner,1 hvilka ej åtnjuta någon
förmon, motsvarande den bevillniiigs-afkortning,
sorn kominer de inhyseshjon till godo,
hvilka erlägga Mantalspenningar, och Bevillning
efter i:sta Artikeln; hafva R. St. derföre
ansett berörde dagsverks-skyldighet till
Kronobergs Kungsgård, såsom till sin beskaffenhet
obillig, helt och hållet böra upphöra
, samt Landshöfdingen i Kronobergs
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.-o agg. 23
Län, som, enligt E. K. M:s Nådiga Förordnande
den 2 April 1828, eger att till
i835 års slut uppbära törmönen af dagsverks-skyldigheten,
af Stats-Verket erhålla
årlig ersättning för det belopp , hvartill lösen
derföre, efter medeltal af de fem sistförflutna
åren, kan finnas uppgå; hvarföre
en denria Lösen motsvarande summa förslagsvis
med i5oo R:dr blifvit på denna
Stat upptagen, hvarigenom äfvenledes bevillnings-afkortningen
för mantalsskrifne inliyses-hjon
kommer att ej vidare ega rum;
kommande beloppet, hvartill ifrågavarande
ersättning, efter den af R. St. sålunda lagde
grund, finnes uppgå, att jemväl efter i835
års slut utgå och å Andra Hufvud titeln uppföras,
för att, efter hvad närmare kan förordnas,
till löneförbättring åt någon annan
Landshöfding användas.
11:0 Det anslag, som Amiralitets-Kammar-Rådet
Elers fått vid regleringen af KrigsHof-Rättens
Stat bibehålla , med R:dr 4°°*
12:0 Den nu under Tionde Hufvudtiteln
upptagna Lotseri-Indragnings-stat,
utgörande
. R:dr 74°*
i3:o Löneförhöjning för Regements-Lä
karen
J. C. Trapp R:dr 125.
l4:o För Öfverste-Lieutenanten Carl de
Mottoni, oberäknadt det Expectance-arfvode
af 200 R:dr han å Allmänna Indragningsslaten
redan innebar .... R:dr 3oo.
24 Exp.-Utsk. Förtlag till und. Skrifv. N-o 29g.
att åtnjutas intill dess De Mottoni undfår
motsvarande eller högre Lön å Stat; åberopande
R. St. härvid i underdånighet deras
i detta ämne till E. K. M. aflåtna Skrifvelse
af den 9 December 1829.
i5:o För a:ne Generaler, som uppnått 65
års ålder, pensioner å 3ooo R:dr... R:dr 6000.
16:0 Enär R. St, i fråga om fortfarandet
af det anslag af i6o| tunnor Spannmål,
R. St. år 1823 till nästa Riksdag beviljade,
till lönefyllnader åt Lärarne vid
Stockholms stads Undervisnings-Verk, inhemtat,
att 6 från tjenstgöring afgångne äldre
Lärares pensionerande ännu lägger hinder
för flere vid Undervisnings-Verken i
Stockholm anställda Lärare, att komma i
åtnjutande af de med deras befattningar
förenade löneförmoner, och således den anledning,
hvarföre R. St. vid förstnämde tid
beviljade ofvanberörde serskilda anslag, ännu
icke upphört, hafva ock R. St. ansett
rätta tiden för samma anslags indragning
ej eller ännu vara inne. Och då först efter
de pensionerade äldre Lärarnes bortgång
denna Spannmål kommer att till Scholfonden
inflyta, samt skillnaden emellan bristen
för de ordinarie tjenstgörande Lärarnes
aflöning, 237! tunnor Spannmål, och
ofvanberörde i6o\ tunnor således erfordras
med 77I tunnor, innan någon indragning
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 299. 25
af samma 160^ tunnor bör ega rum; hafva
R. St. bifallit, att en emot dessa i6o-|
tunnor svarande summa, efter Markegångsvärde,
jemväl hädanefter må till disposition
af Directionen öfver Under visnings-Verken
i Stockholm utgå, likväl på det sätt, att,
sedan genom någon af de äldre pensionerade
Lärarnes bortgång, nyssberorde 77! t:r
först kommit Schol-fonden till godo, vid
hvarje sedermera skeende förändring i dessa
Lärares personal, indragning till Statsverket,
med motsvarande belopp af hvad
en sådan äldre Lärare uppburit, bör af
ifrågavarande i6o| tunnor, eller deremot svarande
penningevärde, verkställas. Börande
ock bemälde Directioll årligen till Stats-Cotttoiret
afgifva berättelse om behofvet af detta
serskilda Löne-anslag, i öfverensstämmelse
med dessa föreskrifter.
17:0 Pension för Förste Kammar-Musicus
B. Crusell, enligt Rikets Ständers derom
aflåtna underdåniga Skrifvelse af dell
31 sisllidne April R:dr 600.
18:0 Pension för framlidne Hof-Marskalken
Friherre G. von Pajkulls Enka och
dess omyndiga Barn .... R:dr iooö.
Under de vilkor, som samma pension af
extra utgifts-medlen hittills utgått, nemligen
Bih. till R. St. Proi. 7828-80. to Sami. 3 Bandi 4
Häftet 1 ~ ä
26 Exp,"Utsk. Förslag lill und. Skrif v. N.o 29g.
att, då Friherrinnan von Paykull äfven aflider,
pensionen ej får i något fall fortfara
att komma de omyndiga barnen till godo
för längre tid än högst 10 år derefter, äfven
i den händelse någondera af dem då
ännu är omyndig eller oförsörjd.
19:0 Pension för Öfverste-Löjtnanten
Tornerhjelms Dotter, Eleonora, R:dr 25o,
att af henne åtnjutas, så länge hon befinnes
deraf i behof.
20:0 För Bruks-idkaren Owen, enligt
R. St:s derom aflåtna underdåniga Skrifvelse,
den 9 December 1829, uppföres, under
den serskilda titeln: Beneficier och Bejiådningar
, till åtnjutande för bans lifstid,
en årlig Gratification af . . . R:dr 2000.
Uppgående de af R. St. sålunda beviljade,
samt å allmänna Indragnings-Staten
uppförda, nya anslag i penningar till 52,544
R:dr 14 sk. 10 r:st.
Vidare hafva R. St. beslutit:
A) Beträffande den af E. K. M. gjorda Nådiga
framställning om anvisande af medel
till betalande på en gång af Bankens
återstående fordran för dess förskott
till liqviden med f. d. Kongl. Famillen,
och hvartill Stats-Verkets öfverskott
för åren 1827, 1828 och 1829
blifvit föreslagna att då, utom det berörda
öfverskott, såsom outredde, icke
kunna lill sitt belopp bestämdt upp
-
Exp.-Utsk Förslag lill und♦ Skri/v, N.o 299» 27
gifvas, anvisningar derå vid denna Riksdag
dels redan blifvit gjorda, dels för
andra oundgängliga behof vidare lära
komma i fråga, R. St. icke ansett sig,
för uppgörande af denna liqvid, hvars
verkställande förr eller i en annan ordning
, än som förut stadgad blifvit, ej
eller synes af nöden, kunna meddela
någon disposition af meranämnde öfverskott,
utan bör ifrågavarande för f. d.
Kongl. Famillen på allmänna Indragnings-Staten
uppförda summa än vidare
der qvarstå och till Banken årligen
anordnas, intill dess Bankens fordran
till fullo blifvit godtgjord;
B) att den f. d. Landshöfdingen Hans Järta
vid sistlidne Riksdag intill denna Riksdag
tillagde och på nu förevarande Stat
uppförda pension af 2000 R:dr årligen
kommer att bemälde Landshöfding äu
vidare tillfalla, intill dess han af E. K.
M. i Nåder ulnämnes till något Embete
i Staten med motsvarande lönevilkor;
C) att, med afseende derå, att det Juris
Dootorerne Collin och Schlyter tills vi
dare
beviljade anslag, xooo R:dr B:co
åt hvardera, för utgifvandet af en fullständig
samling af Fäderneslandets gamla
Lagar, redan uppgått till ett betydligt
belopp, något anslag lill denna ut
gifts
bestridande icke kunnat på denna
?8 Exp.-Utsk. Forslas, till lind. Skri/v. N.-o 29g,
Stat uppföras, utan lärer, i händelse E,
K. M. i Nåder finner, att omkostnader-*
na motsvara det afsedda ändamålet, och
således böra fortfara, denna utgift af
extra utgifts-medlen under Riks-Statens
Åttonde Hufyudtitel än vidare bestri-*
das; och
att till införande af den ordning, Som,
i afseende på behandlingen hos R. St,
af frågor, rörande pensioners beviljande,
R. St. ansett böra följas, för framtiden
ingen i Statens tjenst qvarstående Embetsman
elles Officerare bör för denna
sin tjenst af R. St, pensioneras, utan
framställning derom af E. K. M., såsom
alla Embetsmäns högste Chef, eller ut-*
öfver det belopp, som E, K. M. honom
beviljat.
Slutligen få R. St. i underdånighet
anmäla, att de af E. K. M. i Nåder framställda
frågor om Pensioner eller Arfvoden
för förre Pagen, Capitainen G. J. Coyet,
Hof-Jägmästaren v. Greiff:, samt Vice-Pre*
sidenten af Wåhlberg, kommit, i anseende
till bemälde personers under tiden timade
afgång, att förfalla.
Rikets Ständer framhärda etc,
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif ZV-a 3oo. 29
N:o 3oo.
Uppl. o, gocjk, hos Ridd, och Adeln d, 4 Jan- i8lo.
Preste-rStåndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — ,—
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående
ifrågaställd utvidgning af
Götheborgs Stads Spinnhus.
S, A. K,
Af Fullmägtige för Götheborgs Stad, vid
innevarande Riksdag, har hos R, St. anmälan
derom blifvit gjord, att, sedan den inom
nämnde Stad, i förening med dess Fattigvårds-inrättning,
organiserade Arbets- och
Corrections-anstalt, vid en tilltagande lättja,
sysslolöshet och sedeförderf inom den arbetande
classen, icke blott skall sakna nödigt
utrymme för de personer, som deruti borde
intagas, utan ock vara för Stadens invånare
högst kostsam, enär till denna Arbets-
och Corrections-anstalts vidmagthållande
en stor del utaf de afgifter, stadens
invånare sig för Allmänna Fattigvården
åtagit, måst användas, har af en inom Staden
nedsatt Comité föreslaget blifvit, att
berörde Arbets- och Corrections-inrättning
måtte från stadens Allmänna Fattigvårds-*
3o Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 3oo.
anstalt lielt och hållet afskiljas, dels emedan
stadens invånare icke förmådde att på en
gång utgöra kostnaderna för dessa hägge Inrättningar,
dels ock derföre, att det åsyftade
ändamålet rnfed den förstnämnda icke
kunde vinnas, då den icke på långt när
vore eller kunde vara svarande emot beliofvet;
med anledning hvaraf ofvanbemäldeRiksdags-Fullmägtige,
uppå flere jemväl anförda
skäl, anhållit, att en Arbets- och Correclions-anstalt
med tillräckligt utrymme måtte,
så skyndsamt som möjligt, antingen uti
Götheborgs stad eller dess grannskap, blifva
pä Statens bekostnad inrättad.
•Vid öfvervägande häraf, och då utaf
Styrelsens öfver Fängelser och Arbets-inrattningar
R. St. tillhandakomna Skrifvelse-af
den 3o sisllidne Julii inhemtats, att
i den allmänna planen för hädanefter blifvande
Arbets- och Corrections-inrättningar
inom Riket, jemväl i beräkning ingått, att
inom Götheborgs stad skall för Staden och
Länet finnas en sådan anstalt, hvilken hittills
genom- frivilliga, men nu mera otillräckliga
bidrag af stadens invånare underhållits,
hafva R. St. ansett sig böra hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, det E. K.
M. täcktes i Nåder låta undersöka lämpligheten
af den utaf Götheborgs Stads Fullmägtige
alternativt föreslagna utvidgning
af stadens Spinnhus, i ändamål att derige
-
Exp.-Vtsk. Förslag lill und. Skrifv. N.o 3or. 3i
norn erhålla ett efter ortens behof afpassadt
utrymme för en Arbets- och Correctionsanstalt
för personer af mankönet, samt resultatet
af en sådan undersökning, tillika
med uppgift å den med tillbyggnaden förenade
kostnad , vid nästinträffande Riksmöte
R. St. i Nåder meddela.
Rikets Sländer framhärda etc.
N:o 3oi.
Uppl. o. godt. lios Ridd. och Adeln d. 4 Jnn» *S3o.
Preste-Slåndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om vacance-afgifts erläggande
ti17
män j som
S. A. K.
Genom aflåten Nådig Proposition af den
2Q Oclober i8a8 har E. K. M., uppå dervid
anförda skäl, behagat föreslå och till
R. St. öfverlemna att bestämma en lämplig
vacance-afgift, alt af de Rust- och Rothål
-
LV JOI JJMS
under krig afgå.
32 Exp.-Vtsk. Förslag till und. Skri/v. N.o jot.
lare, vid det ordinarie Båtsmansliållet, hvilkas
karlar på ett eller annat sätt hädanefter
under krig från tjensten afgå, utgöras
från den tid vacancen yppas och till krigets
slut; hvilken afgift E. K. M. i Nåder ansett
böra till Krigsfonden ingå.
Vid Öfvervägande häraf, och då, enligt
dö om Båtsmansliållet i Rikets serskilda Provincer
afslutade Contract, Kongl, Förordningen
d. 23 Maji i6go, Kongl. Rescriptet
d, ii Sept. 1773 och Kongl. Kungörelsen
d. 10 Sept. 1S16, samtliga Rotar äro förbundna
att, vid uppbrott till krigstjenst,
förse sina Båtsman med fullständig uppsättning
af utrednings- och beklädnnds-persedlar,
samt att dessa persedlar, efter tilländagången
slitnings-tid, med nya ersätta; då
den genom 1812 års Kungörelse om Beväringsmanskapet
i 20 §. Rust- och Rothållare
förunnade befrielse från reCrutering under
krigstid icke innefattar någon frikallelse
från den rotarne, i stöd af Contract, åliggande
beklädnads-skyldighet; då den tillfälliga
händelsen af Båtsmannens afgång under
kriget icke bör för Roten medföra befrielse
från skyldigheten att bidraga till beklädandet
af den Bevärings-yngling, sorn,
för den lid kriget fortfar, i det lediga Numret
insattes, enär, i annan händelse, och
då krigskostnaderna, synnerligast under ett
försvars
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. IV.o 3oi. 33
försvars-krig, måste af Landets allmänna
skattebidrag bestridas, de Rust- och Rothållare,
hvilkas karlar under hela kriget
effectivt tjenstgöra, skulle komma att jemväl
deltaga i beklädnads-anskaffningen för
de vacanta Numren; hafva R. St., uppå alla
dessa skäl funnit Rust- och Rothållare vid
det ständiga Båtsmansliållet å Landet höra,
i stöd af den rätt att i förevarande ämne
förordna, som genom 80 §. Regeringsformen
blifvit R. St. gemensamt med Konungen
tillerkänd, förklaras skyldige att, utan
afseende derå, om deras Båtsmän under
kriget afgå eller icke, oafbrutet och så länge
kriget fortfar, till K. M. och Kronan utgöra
det heklädnads-bidrag, som genom 5:te
och p:de Momenten af Kongl. Kungörelsen
den 10 Sept. 1816 blifvit fastställdt, att, under
manskapets uppfordring till krigstjenst,
af rotarne utgöras, såsonr vederlag för den
af K. M. och Kronan uti samma Kungörelse
ålagna förbindelse att Båtsmännen under
kriget, likasom å passevolance, bekläda.
Beträffande dernäst tiden, hvarifrån
samma afgift erläggas skall, samt de grunder,
som dervid i öfrigt höra följas, hafva
B. St., för deras del, beslutit: att, sedan
persedlarne, vid uppbrottet från Roten, blifvit
till fullgod beskaffenhet aflemnade, Ro
Bih.
till R. St. Fröt. 1828—i83o, lo.dc Sami. 3 B. 5
Häjtet 11 a
34 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif v* N.-o 3or.
tames förbindelse, att berörde Passevolanceafgift
erlägga, må vidtaga: för Beklädnadspersedlarne
(bestående af en Vadmals-tröja,
en Vadmals-väst, ett par Vadmals-byxor,
en Halsduk, en Hatt, ett par Läderskor, två
par Ullstrumpor och i st. Skjortor), tolf
månader från den dag Båtsmannen blifvit
till tjenstgöring inmönstrad; och för Uppfordrings-persedlarne
(som utgöras af en
Kapprock af Vadmal, en Kappsäck af Segelduk,
ett Ylletäcke och en Hängmatta af Buldan),
trenne år från samma tid; att, så snart
sålunda bestämda terminer ingått och Kronan
alltså måste anses blifva i nödvändighet satt
att nya persedlar anskaffa, dessas fulla värde,
efter då för året inom hvarje Län fastställda
Markegångs-pris, bör af Rust- och
Rotehållare till K. M. och Kronan erläggas;
samt att till de Rotar, hvilkas karlar under
kriget afgått och hvilka beklädnads-afgift till
K. M. och Kronan erlagt, skall, vid krigets
slut, beklädnads-afgiften af Kronan återbäras
för så många månader, som återstå af
den tid, för hvilken berörde afgift förskottsvis
blifvit inbetald.
Hvilket, till svar å den Nådiga Propositionen,
R. St. härigenom skolat i underdånighet
meddela. Framhärdande etc.
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skri/v, N.o 302i i
N:o 3oa.
Uppbo. godk. lios Ridd. och Adeln d. 4 Jan, i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —-
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. i x — —
T ■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
j angående Dykeri- och
Bergnings-anstalterna i Riket.
S. A. K.
Sedan Rikets år i8a3 församlade Ständer,
uti underdånig Skrifvelse den i g November
samma år, i anledning af åtskilliga då
framlagda förslag till en förändrad organisation
af Dykeri-ihrattningen, infor E. K.
M. yttrat sig väl hafva funnit det vara
Statens både pligt och rättighet att, genom
vidtagande anstalter vaka deröfver, att, vid
inträffande skeppsbrott, de sjönödlidande
icke må plundras eller misshandlas, att
frånvarande Gods-egares och Assuradeurers
rätt icke förnärmas, Samt att till införsel
förbudet eller oförtulladt gods icke inpractiseras,
hvarföre ock R. St. ansett Dykeri
Bih.
tillR■ Sr Fröt-1828—183Ö,
Häf' \ b
2 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N.o, 3o2.
inrättningen, såsom nyttig och nödvändig,
böra bibehållas; men derjemte , i afseende
på Dykeri-iniättningens ifrågaställda bedrifvande
af Staten, uppå;anförda skäl, förklarat,
att densamma icke må för Statens
räkning öfvertagas, utan böra, från den tid
då löpande octroy tilländaginge, till enskildt
Bolag å nyo upplåtas, uppå af R. St.
uppgifna förändrade grunder, liar E. K. M.,
som, efter det hittills varande Dykeri-och
Bevgnings-compagniet hördt blifvit, genom
utfärdad Kungörelse den 12 Decemb. 1827,
åt Compagniet öfverlemnat att, från och
med 1828 års början, då förra octroyen
borde hafva upphört, och intilldess frågan
blifvit af E. K. M. slutligen pröfvad, fortfara
med bergning af skepp och gods under
enahanda rättigheter och förbindelser,
sorn förut varit Compagniet bestämda , i
sjelfva hufvudfrågan, eller, hvad angår bildandet
af en ny Dykeri- och Bergningsanstalt,
' uti Nådig Skrifvelse den 13 December
1828, och sedan Förvaltningen af Sjöärendena
samt Commerce-Collegium i ämnet
hörda blifvit, täckts förklara Rikets nu
församlade Ständer, det E. K. M., som funnit
de af 1823 års Ständer i underdånighet
föreslagna hufvudgrunder för Dykeriinrättningen
vara af den beskaffenhet, att,
med bibehållande af desamma, någon enskild
association icke lärer Dykeri-verkets
Exp -Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 3o2. 3
vidmaglhållande sig åtaga, i anseende lill
de vidsträckta förbindelser men inskränkta
rättigheter, som skulle dermed förenas,
velat, ined fästadt afseende så väl härå
som på ämnets vigt, öfver den af bemälde
Collegier utarbetade plan för Dykeri- och
Bergnings-anstalterna i Riket, med dervid
åtföljande förslag till reglementariska Stadganden,
inhemta R. St:rs ytterligare utlåtande,
innan E. K. M. Dess Nådiga beslut
i ämnet fattar; i hvilket afseende E. K. M.
jemväl låtit de till målet hörande handlingar
till R. St, öfverlemna.
Vid detta angelägna ärendes företagande
till pröfning, hafva R. St., som, uppå
de i underdåniga Skrifvelsen den i<)
November 1823 anförda flera skäl, ansett,
Dykeri- och Bergnings-anstalterna böra för
framtiden, dock utan Slats-verkets inblandning
i dermed förenade försorger, bibehållas,
af meddelade handlingar inb em ta t,
att, i fråga om sättet för denna Inrättnings
mest ändamålsenliga organiserande, flere
skiljaktiga förslag blifvit framlagda i de af
Rikets Collegier, E- K. M:ts Befallningshafvande
samt Magistrater och HandelsCorpser
i Rikets Stapel-städar, uppå E. K.
M:ts Nådiga befallning infordrade Belänkanden,
utan att dock någon af de serskiltda
Autoriteler och Embetsman, som i detta
ämne egt tillfälle sig utlåta, tillstyrkt, att
4 Exp.-Utsk, Förslag till und, Skri/v, IV.-o 3o2.
det hittills varande Dykeri- och Bergningscompagniet
mätte, i oförändradt skick, varda
bibehållet; och då orsakerna till de,
ej mindre vid i8a3 års ännu påstående
Riksmöte, emot berörda Inrättning gjorda
erinringar ingenfinuas, dels uti den med
nu varande tids fordran på offentlighet i
administrationen oförenliga hemlighetsfullhet,
hvarmed Compagniet sig omgifvit, dels
i det tvång, de sjönödlidande måst vidkännas,
i det dem varit förnekadt alt, i vissa
fall, med bergningen af sin egendom sig
sjelfve befatta, dels ock hufvudsakligen i
den omständighet, att det uteslutande Privilegium,
Compagniet egt sig förunnadt, ej
ian stå tillsammans med innehållet af 60
§. Regerings-formen, hafva R. St., som, för
deras del, erkänna vigten af dessa anmärkningar,
ansett en ny och mera ändamålsenlig
anstalt böra och kunna i detta afseende
till vägabringas.
I valet emellan de flera för sådant ändamål
afgifna förslag, hafva R. St. funnit
en Inrättning, af förevarande beskaffenhet,
helst böra åt enskilda medborgare öfverlemnas,
enär Stålens Styrelse i sådant fall
blott utöfvar den med Statens värdighet
närmast förenliga bevakande myndigheten,
och utan allt deltagande i detail-bestyret,
håller hand deröfver, att rätt och ordning
öfvas, samt att det åsyftade ändamålet, till
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 302. 5
allmän och enskild båtnad, på sådant sätt
säkrast ernås; och hafva R. St., till ytterligare
stöd för en sådan deras öfvertygelse,
jemväl i betraktande tagit, att Staten, genom
omedelbart öfvertagande af Dykerioch
Bergnings-anstalterna, icke kunde undvika
ett bety,dligt utlägg för nya Inventariers
uppsättande, samt att förvaltningskostnaderna,
vid en för det Allmännas räkning
bedrifven Inrättning, sällan eller aldrig
kunna så inskränkas, som genom enskilda
föreningar är möjligt.
Det har, under behandlingen af detta
ärende, jemväl fråga uppstått derom , huruvida
Dykeri- och Bergnings-försorgen
borde åt tvänne eller flera å Rikets kuster
districtvis bildade Bolag upplåtas; men enär,
genom en sålunda spridd och osammanhängande
anstalt, frivilliga föreningar,
till öfvertagandet af berörda försorg, endast
kunna förväutas uppå de kuster af
Riket, hvarest strandnings-händelser oftast
inträffa, och företaget alltså åt Bolaget lofvar
en större vinst, hvaremot andra vidsträckta
stränder, och serdeles de vid Rikets
nordliga kuster, sannolikt skulle komma
i saknad af alla anstalter lill sjönödlidandes
hjelp, hafva R. St., för deras del,
beslutit och till E. K. M:ts Nådigste bifall
skolat hemställa, alt befallningen med
bergning af strandadt skepp och gods må
6 Exp.-Utsk. Furslag till tind. Skrifv. H.-o 3o2*
åt elt,enda Compagnie eller Bolag varda
öfverlemnad, hvars förnämsta åliggande bör
blifva alt, på alla punkter af Rikets hafskust,
från Haparanda till Strömstad, åt
sjönödlidandes räddning till lif och egendom,
taga verksamma anstalter och dea
sorgfälligaste vårdnad.
R. St, hvilka med sådan öfvertygelse
under granskning tagit de af Förvaltningen
af Sjö-ärendena och Commerce-Collegium
upprättade förslag till reglementariska
Stadganden , hafva , enär dessa förslag
i flera delar icke med R. St:s åsigter
öfverensstämma, ansett sig böra lill E. K.
M:ls Nådigste pröfning och fastställelse öfverlemna
härhos bilagda project så väl lill
E. K, M:ts Nådiga Förordning om de skyldigheter
och förmoner, som tillkomma det
till Dykeri- och Bergnings-anstalteinas besörjande
i Riket blifvande enskilda Bolag,
som lill Bolags-reglor för berörda, uppå Actie-teckning
grundade, Association, hvilken,
då densamma på rätlsenliga och ömsesidigt
hilliga vilkor varder erbjuden, oIvifveiaktigt,
och med mesta hopp om framgång,
bör af enskilda personer kunna tillvägabringas
och vidmagthållas.
Att, utan Styrelsens inblandning, öfverlemna
förvaltningen af denna inrättning
åt Aetie-egarnes och de af dem utsedda
Dirccleurers ledning, hafva R. St.
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. Ho 3oi. 7
betraktat som ett till Actie-tecknirtg verksamt
inbjudande medel, helst ett Bolag,
hvars fond af enskilda personer är sammanskjuten
och lämpligast bör af enskilda
administreras; och ehuru R. Ständer i underdånighet
tillstyrka, att tillsynen öfver
Contractets uppfyllande varder åt Förvaltningen
af Sjö-ärendena uppdragen, samt
att Directionens och Revisorernas årliga
Berättelser må, sedan Förvaltningen deraf
erhållit del, af bemälde Collegium lill E.
K. M. i underdånighet insändas; hafva R.
St. ansett i allt öfrigt böra åt Bolaget öfverlemnas
alt, under nöggrannt iakttagande
af de, vid Oclroyens afslutande, af E. K.
M. och R. St. fastställda vilkor, Verkets angelägenheter
på bästa sätt förvalta, dervid
alla uppslående rättsfrågor emellan Bolaget
och enskilda komma att af vederbörliga
Domstolar pröfvas och afgöras.
Då, emot 60 §. Regerings-formen, en
obegränsad rättighet att, med andras uteslutande,
ensamt befatta sig med bergning
af strandadt skepp och gods, icke kan detta
Bolag medgifvas, hafva R. St. deremot
trott sig, i vissa andra för Bolaget tillstyrkta
förmoner, finna en utväg att, för
denna saknade rättighet, hålla Aclie-egarne
evsatta. II. St. föreslå alltså underdånigst:
att E. K. M; och Kronan må, då Dykeriet
vid inträffande strandning af Staten
8 Exp.-Utsk. Förslag lill und, Skri/v, No 3o2.
tillhöriga , eller med Statens egendom lastade
fartyg, efter vederbörande Auloriteters
pröfning, om biträde varder anlitndt,
till Bolaget betala ett sådant biträde i likhet
med hvad för enskilda stadgadt är; att
den Skeppare, som, efter inträffad strandning,
eger tillfälle att erhålla Dykeriets
Biträde, men hellre väljer, alt antingen inskränka
sig till begagnandet af eget folk
och redskap utöfver en tid af Sextio timmar,
eller ock att fremmande personer anlita,
bör, då han sådant oaktadt sedermera
finnér sig nödsakad att hjelp af Dykeriet
begära , i båda händelserna erlägga
förhöjda afgiftertill Bolaget; samt att Bolaget,
utöfver den för hvarje serskildt fall
stadgade procent, må vara berättigadt att,
i den ordning 7 §. af Reglementet föreskrifver,
ersättning för utbetalda arbetslöner
och vederbörandes Skjuts- och Tractaments-kostnader
erhålla, så att Inventariernas
slitning allena må under berörde
procent anses inbegripen.
I fråga om Lotsarnas biträdande vid
bergning af Skepp och Gods, då strandning
inträffar, hafva R. St. ansett betänkligt att
sådant i underdånighet tillstyrka, utom i
det enda fall, då all annan hjelp saknas
och mensklighetens högsta pligt bjuder att
rädda hvad som räddas kan. Att deremot,
vid
Exp.-Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N-o 3o2. 9
vid vanliga strandnings-händelser, der hjelp
antingen af Dykeriet eller Strandboér erbjudes,
eller ock utan våda kan afvaktas
till dess densamma hinner ankomma, tillåta
Lotsarna tagä befattning med bergning
af skepp och last, skulle ej blott
föranleda till desse Tjenstemäns undanryckande
från deras egentliga och magtpåliggande
göromål, i och för hvilkas uppfyllande
en oupphörlig vaksamhet och ständig
närvaro å anvisade stationer är af dea
största angelägenhet, men kunde derjemte,
hos mindre välsinnade Lots-betjente, möjligtvis
blifva en anledning att strandsätta
I fartyg, för att sedermera af desammas bergning
, upphemta en brottslig vinst.
R. St., som ansett det nya Bolaget
böra, intill nästa Riksdag, vara från Beviilnings
erläggande befriadt, hafva till då
sammanträdande Ständers pröfning öfverlemnat
att besluta , om och till hvad belopp
bevillning framdeles må af Bolaget
erläggas; men då angeläget är, att, redan
före Subscriptionens öppnande till Actieteckning,
vidsträcktheten af Bolagets förbindelser
i det möjligaste äro bestämda,
hafva R. St. i sista §. af det projecterade
Reglementet låtit inflyta försäkran derom,
Eih,tiUR,St,Prot. 1828—1830,
Häftet i| s
io Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv. N.o 3o2.
att den Bevillnings-afgift, som, efter gömmande
Ständers beslut, tilläfventyrs kan
blifva Bolaget ålagd, icke må öfverstiga
fem procent af Bolagets, efter Bokslut för
året, tillflutna behållna inkomst, sedan alla
förvaltnings-kostnader samt sex procent
af det inbetalda Actie-capitalet först derå
afräknade blifvit.
Då genom den, till grund för R. S:s
förslag lagda princip, enligt hvilken Dykeriets
anlitande eller icke skall vara en
frivillig handling af den Skeppsbrutne,
samt att ingen skillnad emellan Svenska
och utländska fartyg hädanefter må ega
rum, de tvänne hufvudsakliga anmärkningar,
som emot det hittills varande Dykeri-compagiliet
blifvit gjorda, nu mera aro
undanröjda, anse R. St. en utväg för Svenska
fartyg derigenom öppnad att, vid olyckshändelser
på främmande kuster, tillvinna
sig det reciproqua behandlingssätt,
hvilket hittills ej kunnat med en del Europeiska
Stater öfverenskommas; och tillägga
R. St. härvid den underdåniga önskan,
alt, om obei edvillighet i detta afseende
skulle hos någon främmande magt
möta, och Svenska Skepp ej varda försäkrade
att, vid denna Magts kuster, lika behandlas
med landets egna sjöfarande , E.
K. M. täcktes efter omständigheterna förordna,
huruvida samma Magts undersåtare
Exp.-Utsk. Förslag till unof. Skrifv. lf.-o 3oa. 11
må skyldige anses att, vid strandningar
emot Svenska kusten, vidkännas annan behandling
eller erlägga någon högre afgift
till Dykeriet, än som, genom här föreslagna
Reglemente, blifvit i allmänhet stadgadt.
R. St., hvilka alltså till E. K. M. i
underdånighet öfverlemna verkställigheten
af de åtgärder, hvilka, till Dykeri- och Bergnings-anstalternas
snara iordningbringande,
af omständigheterna påkallas, anhålla
lika underdånigt att, så framt första Actieteckningen
ej skulle uppgå till det derföre
bestämda minimi-belopp, 15o,ooo R:dr B:o,
och alltså antagas måste, att de erbjudna
vilkoren ansetts icke kunna med Bolagets
fördel och bestånd förenas, E. K. M. täcktes,
uppå derom af Förvaltningen af Sjöärendena
gjord underdånig hemställan, i
Nåder pröfva och undanrödja de hinder
sig i detta afseende förete , samt derefter
lemna vederbörande tillfälle till en ny och
lika allmän Actie-teckning.
Slutligen hemställa R. St. i underdånighet
, det behagade E. K. M. meddela
Förvaltningen af Sjö-ärendena Dess Nådiga
befallning att afgifva underdånigt förslag,
till bestämmande ej mindre af den
nya Dykeri - inrättningens blifvande hufvud-stationer
och persedel-depots, än af
12 Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. IV.-o 302.
den personal, som inom hvarje district nödvändigt
bör finnas anställd.
Rikets Ständer framhärda etc.
Underdånigt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning om de skyldigheter
och förmoner, som tillkomma det till
Dykeri- och Bergnings-anstalternas besörjande
i Riket, bildade enskilda Bolag:
1 §•
Dykeri- och Bergnings-Bolaget, hvars
skyldighet är att, vid inträffande, strandningar
eller andra sjöskador, rädda menniskolif
och berga Kronan eller enskild man
tillhörige Fartyg och Gods, åligger :
1:0 att, inom hvarje Hufvudstation,
som bör omfatta en sträckning af nära 10
mil, med någon minskning eller tillökning
i denna sträckning efter kustens olika beskaffenhet
och fordringar, anskaffa och i
fullt brukbart skick städse underhålla de
å härhos bifogade Förteckning specifikt
upptagna och beskrifna Instrumentalier
och Bergnings-redskap , till det antal och
med iakttagande af den fördelning deraf
emellan sjelfva Hufvud-stationen och de inom
densamma, uppå yttersta punkterna af
Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrifv. N.o 302. 13
kusten eller dess tillstötande Skär, inrättade
mindre depcits, som, uppå Förvaltningens
af Sjö-ärendena underdåniga förslag,
framdeles kan blifva i Nåder föreskrifvet;
2:0 att i sin tjenst antaga sjövande
och välfrejdade personer, som antingen redan
äro å bestämda stationer boende, eller
ock kunna finnas hugade att dit inflytta,
och sådant till det antal, som i anseende
till kusternas olika läge och beskaffenhet
erfordras, för att åstadkomma skyndsam,
driftig samt pålitlig bergning; skolande
dessa Betjente, i sådant afseende, med
fullständiga Instructioner af Bolagets Direction
förses, och tillförbindas att icke,
utan med erhållet tillstånd, under den tid
af året segelfarten påstår, aflägsna sig från
sin anvisade station, och de punkter af kusten
inom densamma, uppå hvilka strandnings-händelser
mest äro att befara;
3:o att med invånarne i granskapet
af hvarje Dykeri-station uppgöra beting
om nödigt arbetsbiträde vid inträffande
strandnings-bändelser; samt
4:o att ersätta den skada och förlust,
af hvad beskaffenhet som helst, som, vid
bergning af fartyg och gods tillskyndas
Fartygs- och Gods-egare, eller Assuradeurer,
såsom följd af vårdslöst eller annat obehörigt
förfarande af Dykeriets Betjente,
eller det af dem antagna arbetsmanskap.
i4 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. N.-o 3o2.
2 §.
På det med säkerhet må kunna controlleras,
huruvida Bolaget behörigen iakttager
hvad uti i.-sta, 2:<lra och 3:dje Momenten
af föregående stadgadt är, bör
årligen i Maji månad, å de dagar Förvaltningen
af Sjö-ärendena derföre utsätter, en
noggrann besigtning vid hvarje station, och
derunder lydande depöts , anställas å de
Bergnings-redskap och Instrument , sorn
efter plan böra befinnas ; skolande vid
denna förrättning ej mindre undersökas,
huruvida Bolaget eger isin tjenst tillräckligt
antal Betjente, om de äro boende på
anvisade och lämpliga ställen vid kusterna
, samt huruvida de, vid inträffade bergnings-tillfällen,
gjort sig för pålitlighet och
skicklighet kände , än ock af Kust-invånarne
underrättelse inhemtas, om Bolaget
med dem träflat beting om skyndsamt arbets-biträde,
då strandningar förefalla.
3 §.
För verkställandet af dessa Irtspectionsoch
Besigtnings-förrättningar, utse och förordna
vederbörande Konungens Befallningshafvande,
inom hvarje af hafskusten begränsadt
Län, en kunnig och derjemte pålitlig
person , hvars innehafvande tjenstgrad
ej må i värdighet öfverstiga de i 'yrde
Classen af 1827 års Rese-regleineute uppräknade
befattningar.
Exp,-Utsk, Förslag till und. Skri/v, N.-o Z02, i5
Om tiden för dessa förrättningars anställande
underrättar Förvaltningen af Sjöärendena
ej mindre vederbörande Konungens
Befallningshafvande än Bolagets Direction,
så tidigt, att Besigtningsmännen
må kunna med Bolagets utsedda ombud ,
uppå bestämd ort och timma, sammanträffa.
Genast efter slutad förrättning uppsättes
deröfver en fullständig berättelse, af
Besigtningsmännen och Bolagets ombud
gemensamt underskrifven, deraf ett exemplar
insändes till Konungens Befallningshafvande
samt derifrån vidare till Förvaltningen
af Sjö-ärendena, och det andra inskickas
till Bolagets Direction.
Skjuts- och Dag-tractamente för dylika
förrättningar liqvideras af Bolaget, i
enlighet med det af Kongl. Maj:t fastställda
Bese-reglemente.
4 $• .
Bolagets Direction åligger* att, vid slutet
af hvarje år, till Förvaltningen af Sjöärendena
ingifva en berättelse, deruti alla
, under årets lopp , vid Rikets kuster
inträffade och till Directionen inberättade
Strandnings-händelser, hvar för sig, till sina
närmare detailer , upptagas, med bifogad
upplysning, vid hvilka af dessa händelser
Dykeriet varit om bergning af Fartyg
och Gods anlitadt.
i6 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrif v, N.-o 3o2.
5 §.
Till bestämmande af Dykeri-bolagetg
rättighet att med strandadt Skepp oell
Gods taga befattning, Varder härigenom uttryckligen
föreskrlfvet och forklatadt:
att Skeppsbrutne af alla Nationer, med
undantag af dem, som till Riket befinna sig i
krigs-tillstånd, må ega att välja antingen de
vilja om bergning af Skepp och Gods anlita
Dykeriet eller dertill nyttja annat biträde;
att strandadt Fartyg, antingen Dykeriet
anlitas eller icke, skall vara skyldigt
att genast om bord emottaga bevakning af
närmast till hands varande Krono-, Dykerieller
Tull-Betjent, samt att ersätta dermed
förenade Rese- och Tractaments-kostnader;
och må icke, under något vilkor, lossning
verkställas innan en sådan bevakning om
bord kommit;
att Skeppare å strandadt Fartyg må
vara tillåtet att, så länge han helst vill
och kan, med eget folk och den om bord
befintliga redskap allena, söka rädda Skepp
och Gods; men, om han deruti misslyckas,
och, för räddning af det strandade, nödsakas
att, efter sextio timmars förlopp från
den tid då Dykeriets hjelp bevisligen blifvit
honom erbjuden, utan att då antagas,
af Dykeriet biträde begära, skall Skepparen,
såsom ersättning derföre, att Dykeriets
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 302. 17
riets personal och inventarier måst, under
afvaktan å utgången af Skepparens egna
räddnings-försök, i beredskap hållas, uti
bergnings-afgift erlägga 25 procents förhöjning
utöfver hvad 6 §. i allmänhet föreskrifver;
att
deremot, och då Skeppare, efter att
hafva vägrat emottagandet af Dykeriets honom
bevisligen erbjudna biträde, sedermera
om hjelp anlitar personer, som icke äro
i Dykeriets tjenst, eller vid bergningen begagnar
för tillfället anskaffad redskap; men, då
alla dessa hjelpmedel befinnas otillräckliga,
omsider ser sig nödsakad att om räddning
Dykeriet tillita, skall bergnings-procenten
erläggas med femtio procents förhöjning utöfver
hvad i 6 §. för hvarje Serskildt fall
stadgadt finnes.
Bevisning derom, att Dykeriets biträde
blifvit Skepparen erjbudet, skall, der
sådant äskas, å Dykeri-ombudets sida åstadkommas
i den ordning allmänna Lagen uti
1 n Capitlet Rättegångs-Balken i allmänhet
föreskrifver; och må öfverlemnandet till
Skepparen i tvänne vittnens närvaro af
detta Reglemente, på sätt 25 §„ sista Momentet
här nedan derom förordnar, i de
fall, då de närvarande ej förslå den Skepps
Bih,
till R. St-Fröt. 1828—183°> to.-de Sami. 3 B. i
Häftet if 1
18 Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrif v. N-o 3 02.
brutnes språk, betraktas som laga bevisning
derföre, att Dykeriets hjelp blifvit honom
tillsagd.
6 §.
Då fartyg genom Dykeriets åtgärd
blifvit af grund hjelpt eller ur annan nöd
räddadt, utan att last behöft lossas, erlägges
derföre fyra procent af lastens och fartygets
uppskattade värde.
Har sådant skett, sedan en del af lasten
först måst lossas, erlägges, efter lika
beräkningsgrunder, sex procent.
Men, om lossning af hela lasten varit
oundviklig, betalas åtta procent af lastens
och fartygets sammantagna värde.
Består lasten endast af trävaror, golf-,
mur- eller tak-sten, kalk, krita, salt, stenkol
eller ballast, och större eller mindre
del deraf måst lossas, erlägges till Bolaget
femton procent af fartygets och lastens
Värde; men utgöres lasten derjemte, till
större eller mindre del, af sådana dyrbarare
varoi’, för hvilka, enligt nästföregående
3:ne moment af denna §. , en mindre
bergnings-procent i hvarje serskildt fall
blifvit bestämd, utgår bergnings-arfvodet
för sistnämnda varor endast med beräkning
af den lägre procenten. Lastens hufvudsakliga
beskaffenhet bestämmer vid sådana
tillfällen den procent, som för sjelfva
fartygets bergning bör Dykeriet till
-
Exp.-Uuk. Förslag till lind. Skrif v. N-o 002. 19
komma, så att, då största qvantiteten eller
lästtalet af laddningen utgjorts af trävaror,
sten o. d., beräknas femton procent;
men i annan händelse rättas afgiften efter
nästföregående 3:ne Moment.
Då fartyg blifvit så skadadl, att det
antingen helt och hållet sjunkit, eller tilL
så stor del att vattnet går öfver däck, utgöres
bergare-lÖnen till Dykeriet med tjugu
procent af det bergade fartygets och
den bergade lastens värde.
7 §•
Utom dessa, genom nästföregående arne
§§. stadgade procent af den bergade lastens
olörtullade värde, och det värde hvartill fartyget,
efter strandnings-händelsen, uppskattadt
blifvit,hvilka procent skola beräknas icke
blott uppå värdet af det gods, som af Dykeriet
bergås, utan ock af sådana elfecter,
hvilka, innan Dykeriet om biträde anlitades,
blifvit med Skepparens eget folk eller
tillkallade främmande personer till land
förskaffadt, tillkommer Bolaget ersättning
för alla i och för bergning och lossning
bevisligen hafda omkostnader, med undantag
blott för dervid begagnade Inventariipersedlars
slitning; dock skall Bolaget, för
alla sådana omkostnader, med egarne till
skepp och last deltaga, i förhållande till
den Bolaget tillkommande bergnings-procent.
io Exp.-Ulsk. Förslag till und, Skrifv. N.o 3oa.
8 §.
Med fartygets last förstås allt det gods,
som på märkrullan upptecknas bör, och ej
hörer till fartygets inventarier, utredning
och provision,
9 §• .
Skepparens, besättningens och passagerarnes
gång- och sängkläder samt andra
tillhörigheter, sora ej kunna till flyttsaker
eller handelsvaror hänföras, skola, då de
genom Dykeriets försorg blifvit bergade,
kostnadsfritt till egarne aflemnas.
10 §.
Dag-tractamentet för Dykeri-Commissarien,
under påstående förrättning, bestämmes
till trettiosex skillingar Svenskt
Silfver, antingen i klingande mynt efter
1664 års myntfot, eller oek med Bancosedlar,
efter det förhållande emellan dessa
Sedlar och Silfver-Riksdalern, som är eller
varder bestämdt, samt arbetslönen för det
vid bergningen begagnade manskap, efter
arbetets mer eller mindre besvärlighet och
dermed förenade våda, icke under sexton
och icke öfver tjugufyra skillingar Silfver
för hvarje dag, efter hvilken beräkningsgrund
Dykeri-Bolaget jemväl skall åligga
att liqvidera det främmande manskap, som,
innan Dykeriet om biträde anlitades, tilläfventyrs
varit af Skepparen begagnadt;
kommande den arbetslön, som derutöfver
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv, N.o 3o2. 21
möjligen kan vara af Skepparen utlofvad ,
att af honom till manskapet serskildt utbetalas.
II §.
Har sjöskada ej varit af svårare beskaffenhet,
än att fartyget med dess innehafvande
last blifvit räddadt, utan att någon
del af lasten behöft lossas, eller finnes
fartyg, hvars last till större eller mindre
del blifvit lossad, vara i det oskadade
skick, att det genast kan intaga sin last
och fortsätta resan, må sådant ej vägras ,
så snart bergnings-kostnadema antingen
blifvit liqviderade, eller Skepparen derföre
ställt godkänd borgen eller annan nöjaktig
säkerhet.
Bolagets ombud skall i sådant afseende
ovilkorligen och vid ersättnings-ansvar
vara skyldigt att, dagen efter, sedan han
från Domstolen fått emottaga det i laga
ordning upprättade och gillade värderingsinslrumentet
öfver hvad bergadt blifvit,
tillställa Skepparen specificerad räkning öfver
alla de omkostnader, som, i öfverensstämmelse
med denna Förordning, böra af
skepp och last godtgöras; kan sådant af
ombudet icke medhinnas, ege ombudet att
derom genast göra anmälan hos Domstolen,
som, efter pröfning afde anmälda hindrens
giltighet}, utsätter annan dag för räkningens
afgifvande.
22 Exp.-Vtsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 3oa.
12 §.
Skulle Skeppare, Gods- och Fartygsegare
eller Assuradegrer ej åstunda eller
ej vara i tillfälle att, sedan räkning öfver
verkställd bergning är afgifven, af dem
godkänd eller af Domstolen till betalning
fastställd, densamma med penningar liqvidera
eller derföre ställa nöjaktig borgen
eller annan säkerhet, skall så stor del af
lasten, sorn fordras för betäckandet af bergnings-kostnader
och bergarelön, och, om
lasten ej dertill förslår, äfven fartyget med
dess Inventarier, uppå offentlig Auction
försäljas genom den Stads-auctions-kammare,
under hvars Sjö-tulls-kammare-district
strandängen timat, antingen på strandnings-stället
eller i berörde stad. Besluta
vederbörande att låta föra godset till försäljning
uti annan Stad, som icke hörer under
det Tull-kammare - district, hvarest
strandängen skett, i hvilket fall godset
med Tull-kammarens förpassning bör förses
och vid ankomsten till försäljningsstället,
af dervarande Tull-kammare emottagas,
så skall den Stadens auctions-kammare,
hvilken kommer att vid försäljningen
lägga hand, dervid iakttaga, att, utom Tolagen,
som tillfaller den Stad enskildt, inom
hvars district slrandningen timat, Auctionsprovision
och öfriga afgifterna delas lika
emellan båda Städerna, till hälften hvar
-
Exp.-Utsik. Förslag till tind. Skrif v. N.o 3oi. 23
dera. Af den inflytande köpe- summan
skall bergnings-omkostnader och bergarelön
ersättas.
Den, för sålunda försåldt gods, Bolaget
tillkommande bergnings-procent och
omkostnads-ersättning beräknasefter afdrag
för Tull- och öfriga stadgade algifter, men
licjvideras af försäljnings-medlen framför
dessa afgifter.
Räcker ej, vid försäljning af fartyg
och last, Auctions-summan till full betalning
af Bolagets fordran, håfve Bolaget ej
rätt till liqvid för återstoden.
Bergnings-kostnader och bergare-lön
få ej med varor in natura godtgöras, utan
böra sådana effecler, som till dessa kostnaders
liqviderande anvisas, uppå allmän
Auction försäljas.
i3 §.
Vill Skeppare, som genom Dykeriets
biträde blifvit räddad utur nöd, afsegla innan
han rätt för sig gjort, ege Dykeriets
ombud att sådant förhindra.
§•
Yid de tillfällen, då, genom Dykeriets
åtgärd, fartyg räddas, hvarå Skeppare och
besättning saknas, samt egare till fartyg
och dess last icke eller känd är, skall fartyg
och gods, sedan allt rätteligen upptecknadt
är, ställas under Dykeri-bolagets
och Tull-verkets gemensamma vård och
24 Exp.-Utsk. Forslag till tind. Skrifv. N.-o 3o2.
ansvarighet, intilldess egare eller Assuradeurer,
som, genom en i Post- och Inrikes-Tidningarna
samt i någon af Regeringen
bestämd Hamburgs- och Londons-Tidning,
trenne gånger införd Kungörelse, skola
af Bolagets Direction derom underrättas,
sig anmäla och sin egande-rätt i laga
ordning bestyrka.
Sker sådan anmälan ej inom natt’ och
år från den dag, då Kungörelsen sista gången
varit i Tidningarna införd, skall fartyg
och gods, genom Tull-verkets och Dykeri-bolagets
gemensamma föranstaltande ,
uppå offentlig Auction, der förmonligast
anses, försäljas, så framt ej Kongl. Maj:t
och Kronan, såsom egare till strand-fynd,
åtager sig att alla omkostnader och afgifter
betala.
Då försäljning skett, skola, af Auctionsmedlen,
nedannämnda kostnader och afgifter,
i följande ordning, hvar efter annan,
fullt liqvideras så långt tillgångarna
det medgifva, nemligen,
1:0 Omkostnader för det bärgade godsets
transporterande till Auctions-stället,
detsammas förvarande derstädes, samt den,
genom gällande Författningar bestämda försäljnings-provision
;
2:0
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N.o 3oa. a5
2:0 Dykeri-bolagets fordran för bergningsomkostnader
och bergnings-procent;
3:o Tull-afgift;
4:o Tolag och öfriga umgälder;
Uppstår öfverskott, sedan‘alla omkostnader
och afgifter sålunda godtgjorda blifvit,
skall beloppet deraf, vid gemensamt
ansvar för vederbörande Tull-kammare oell
Dykeriets ombud, inför K. M:s Befallningshafvande
i det Län, der bergningen skett,
ofördröjligen och sist inom en månad från
Auctions-dagen, redovisas och i Landt-Ränteriet
derstädes insättas, för att dermed,
Lag och Författningar likmätigt, sedermera
förfaras.
Är det bergade och i förvar tagna
godset skadadt, eller af sådan egenskap att
detsamma, genom ett längre förvarande,
sannolikt komme att förskämmas eller till
sitt värde förminskas, till utrönande hvaraf
Magistraten i närmaste Stad, intill det
ställe der strandningen inträffat, uppå anmälan
af Dykeri-ombudet, har att genast
låta anställa noggrann besigtning och undersökning;
då må, oaktadt gods-egaren är
okänd eller frånvarande, försäljningen af
varorna icke uppskjutas, men deremot, efter
förutgången Kungörelse i orten, skynd
Bih,
till R, St, Prof. 1828—1830,
a6 Exp.-Utsk, Förslag till und. Skri/v, IV.-o 3o?.
samt för sig gå, samt med Auctions-medleris
fördelning förhållas på sätt i 3:dje
och 4;de Momenten af denna §. redan
stadgadt blifvit.
15 §.
Bergning af gods, som, af en eller annan
orsak från fartyg skiljdt, under vatten
ligger eller på vatten flyter, tillkommer
Dykeri-bolaget, som derföre eger att bergarelön
beräkna i öfverensstämmelse med
hvad genom 6 §. 5 Mom. redan stadgadt
finnes.
Skulle sådant gods vara bergad t af
någon annan än Dykeriet och dess underlydande
betjente, bör detsamma genast öfverlemnas
åt Dykeriets ombud , som dermed
förfarer i enlighet med hvad i nästföregående
§. stadgadt är rörande gods,
hvartill egaren är okänd.
Den enskilde, som dylikt gods bergat,
vare likväl berättigad att af Dykeriet i
bergarelön uppbära tio procent af varans
värde.
16 §*
Till bergning åter af strand-vrak, (hvarmed
förstås sådant gods, utan känd egare,
sorn är vräkt eller kastadt på landet, så att
det af hvar och en kan tagas i förvar, men
icke sådana effecter, som från fartyg , under
påstående sjöskada, blifvit kastade eller
annars emot stranden vräkta) vare den
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skri/v. N.0 3o2. 27
berättigad, som sådant gods först finner.
Med detta gods förfares på sätt Sjö-lagen
och gällande Författningar derom föreskrifva.
J7 §•
Genom Kongl. Brefvet den 12 Mars
1823 samt Förvaltningens af Sjö-ärendena
och Commerce-Collegii derå grundade Kungörelse
af den 3 April samma år, är förklaradt:
att det må vara hvar och en Svensk
undersåtefritt och obetaget att, inom Svenskt
område, i öppna sjön, uppfiska Skepps-ankare,
som antingen vid fartygs förolyckande
och strandnings-händelser blif/it öfvergifna
af Dykeri- och Bergnings-compagniet,
Skepps-egare och Assuradeurer, eller ock,
utan att fartyg förolyckats eller strandat,
genom storm eller på annat sätt blifvit
från fartyget skiljda, samt på hafsbottnen
qvarliggande och öfvergifna; att, då ankare
uppfiskas, vederbörande böra sådant
ofördröjligen anmäla hos K. M:s Befallningshafvande
i orten och trenne gånger
i Post- och Inrikes-Tidningarna kungöra ;
alt, derest egaren sedermera, inom natt
och år efter sista Kungörelsens införande,
sig infinner och behörigen styrker sin egande
rätt, ankaret skall till honom återställas,
emot det han erlägger den högsta i
Författningarna utsatta bergarelön, eller tjugufem
procent af ankarets värde, och godtgör
de kostnader, som till ankarets vårdan
-
28 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.o. 3o2.
de kunnat åtgå; samt att, i händelse någon
egare, inom förenämnda tid, sig icke anmäler,
den, som ankaret uppfiskat, må ega,
utan utgörande af några Tull- eller andra afgifter,
detsamma, såsom annan välfången
egendom, efter godtfinnande använda.
18 §.
Bolaget vare skyldigt, då så påfordras,
att upptaga öfvergifna strandade fartyg, som
i segel-led medföra hinder och olägenhet ;
dock emot ersättning af det bergade fartyget
och godset, eller, der sådant icke
finnes tillräckligt, för bristen af den
autoritet eller person, som Bolaget derom
påkallat, så väl för arbets-kostnaderna som
för slitage å inventarier. Skulle det bergades
värde öfverstiga dessa omkostnader,
må Bolaget ega att af öfverskoltet beräkna
den genom 6 §, 5 Morn. bestämda bergnings-procent.
. J9 §■
Om, under krig, sjöträffning förefaller
nära invid Rikets kuster, hvarvid främmande
krigs-fartyg stranda och sedermera
genom Dykeriels åtgärd räddas, vare Bolaget
berättigadt till enahanda ersättning
härföre, som genom 6 §. blifvit för fartyg
i allmänhet förordnad.
20 §.
Då räddadt fartyg eller bergade varor
skola försäljas, bör sådant kungöras så väj
Exp.-Vlsk. Förslag till und. 'Skrifv. N.o 3o2. 29
i Länets kyrkor som i Post- och InrikesTidningarna
och Länets Tidning , minst
sex veckor före Auctions-dagen. Härifrån
må likväl undantag ega rum, ej mindre vid
föryttrandet af sådana varor, om hvilka 14
§. 5 Mom. handlar, och för hvilka Auctionsdagen
bör bestämmas så kort efter Kungörelsens
utfärdande, som lämpligen ske
kan, än ock för ön Gottland, vid de tillfällen
då Post-gången är hämmad, så vida
gods-egaren eller dess ombud ej skulle begära
att med Auctionen måtte få anstå ,
till dess Kungörelsen derom i Post- och
Inrikes-Tidningarne hunnit alt i vanlig
ordning inflyta.
Sådana vid strandnings-händelse skadade
Inventarii-persedlar, som, före Skepparens
afresa, böra försäljas, kunna likaledes
genast uppå Auction föryttras, ulan
att en längre omväg dermed må lägga hinder
i vägen för fartygets afsegling.
21 §.
Tull och Tolag af bergade varor erlägges
ej i annan händelse, än då sådana
varor genom offentlig Auction försäljas ,
och hvarefter fördelningen af de inflytande
försäljnings-medlen verkställes i den
ordning i4 §• här ofvan föreskrifver.
Tolagen tillkommer, på sätt och i den
ordning 12 §. närmare anvisar, den Stad
3o Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 3o2.
inom hvars Tull-kammare-district slrandningen
timat.
22 §.
Finnes å förolyckadt fartyg, hvars last
här i Riket försäljes, sådant gods, som till
införsel förbjudet är, må detsamma i närmaste
Stapelstad få uppläggas och till export
försäljas, antingen Staden är berättigad
till Nederlag eller icke.
Har strandningen inträffat i närheten
af sådan landhamn, som är med Tullbevakning
och säkra förvaringsrum försedd, må
de förbjudna varorna, då besparing i transport-kostnaden
derigenom vinnes , uti sådan
landhamn till export uppläggas.
a3 §.
Dykeri-Bolagets Betjente åligger, så
snart de förmärka eller till deras kunskap
kommer, att fartyg är i nödställd belägenhet,
att genast', då sådant är möjligt, begifva
sig om bord för att erbjuda den hjelp
och handräckning, som på deni ankommer;
att derjemte ofördröjligen, då fartyg strandat,
derom underrätta så väl närmast boende
Krono-betjent, som närmast stationerade
Tull-betjent; att framförallt söka rädda
menniskolif sorn ärti fara; och att, intilldess
Tull-betjent ankommer, verkställa
hvad dem enligt Författningarna, åligger.
24 §.
Genom Dykeriets försorg bergade va
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 3o2. 3i
ror förvaras under Tull-Verkets samt Bolagets
gemensamma vård , och på deras
gemensamma ansvar; skolande härvid, äfvensom
då fråga är om transport och försäljning
af dylika varor, så väl de i detta
afseende tillämpliga allmänna‘Författningar,
som de serskilda föreskrifter, hvilka, uppå
underdånig anmälan af General-Tull-Styrelsen,
kunna af Kongl. Majit i Nåder varda
utfärdade, tjena till noggrann och o
brottslig
efterrättelse.
25 §.
På det hvarken af Bolagets Tjenstemän
må kunna förebäras okunnighet om
hvad Författningarna i hvarje serskildt fall
föreskrifva, eller upplysning derom för sjönödlidande
saknas, åligge Bolagets Direction
att derom foga skyndsam och säker
anstalt, det ett exemplar af alla sådana
Författningar, hvilka, i ett eller annat afseende
, kunna angå Dykeriet eller innefatta
sådana stadganden, som af dess underlydande
Betjente böra iakttagas, alltid
finnes, med deröfver upprättadt Register ,
så väl å hvarje Skepps-clarerare-contoir
som på hvarje Hufvudstation att tillgå, med
skyldighet för Dykeri-Commissarien eller
den person, som dess befattning bestrider,
att, vid ansvar såsom för tjenstefel, ovägerligen
lemna de skeppsbrutna eller de
-
32 Exp.-Utsk. Försteg till Tind. Skrif v. N.-o 3o2.
ras ombud del deraf, då sådant varder
äskadt.
Vid Dykeri-Commissariens ankomst om
bord på det strandade fartyget, bör ett
tryckt exemplar af detta Reglemente, uppå
Svenska språket, då fartyget är Svenskt
eller Norrskt, men uppå Engelska , Fransyska
och Tyska sprakén, då fartyget befinnes
vara främmande Nation tillhörigt,
af honom till Befälhafvare!! genast aflemnas.
26 §.
Bolagets Tjenstemän och Betjente åtnjuta,
under utöfningen af deras befattningar,
sämrna Nådiga hägn och beskydd,
som Tull-Verkets Tjenstemän och Betjente.
27 §•
Krono-Betjent, som erhållit underrättelse
om i orten inträffad sjöskada, bör sådant
till Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Länet genast inberätta, och, så vidt
hans öfriga göromål det tillåta, vid ansvar,
såsom för annat tjenstefel , vara Dykeriets
ombud behjelplig, då anhållan derom göres,
ej mindre för anskaffande af nödigt
arbetsbiträde, än uti allt hvad som kan
leda till ordning vid strandnings-stället
och lill bevarande af Kronans Gods- och
Fartygs - egares eller Assuradeurers samt
Dykeri-Bolagets rätt och säkerhet.
28 §.
Fxp.-Utsk. Förslag till undv Skri/vi N.ö 3öai 33
28 §.
Är, Vid strandnings-ställetj hjelp af
l)ykeriet ej genast alt tillgå och finnes icke
eller Tull-Betjenl tillstädes, bör Kronobetjent
om strandningen skydsammast Underrätta
nätmast stationerade t)ykteli- och
Tull-Betjente* Samt tinder tiden tej blott'
Jemna SKeppareu ali möjlig handräckning
för bergning af besättning» fartyg och gods*
Utan ock ttled uppmärksamhet tillse ofch
bevaka, att gods ej Varder Undanshilladt
teller förbrytelser emot Tullfötfattningarttä
tega lutti;
«• • 29 .1
Kongl. Majrt törväntar af inbyggältlö
Vid Rikets kuster, att de ej blott med beredvillighet
meddela sjöskadade deh hjelp*
som delas belägenhet kläfver oell meliniskokärleken
bjuder, Utan ock* emot åtnjutande
ersättning för kostnad och möda *
skyndsammast och, der så ske katt, med
ridande bud, derom underrätta dett till
Strandningsrstället närmast boende Dyke*
rf- Tull- eller Krono-Betjent; hörande
Fjerdingsman, så snart lian om olycksbarn
delsen erhåller kunskap, ofördröjligen der*
om inberätta till Länsman eller Krono*
fogden i districtet.
Bihl till R- St-Prot. 1828—1830,
Häftet i} t,
34 Exp.-TJtsk. Förslag' till luid. Skrif v. N.-o 3o2.
3o §.
Tall- Lots-och Fyrbåks-Betjente må ej
tagas i Dykeri-Bolagets tjenst eller nied bergning
af strandadt skepp och gods sig befatta,
utomiden enda händelse, du all annan hjelp
antingen för ögonblicket saknas, eller icke,
utan synbar våda, kan afvaktas till dess
densamma hinner ankomma. Räddning af
menniskolif blifver deremot alltid ett heligt
åliggande för de vid olyckstillfället
först tillstädes kommande personer; viljande
Kongl. Maj:t med serdeles nåd oell anpassad
belöning anse hvarje sådan med
beslutsamhet och framgång utförd ädel
handling.
3. §.
Förvaltningen af Sjö-ärendena tillhörer
att hafva uppsigt derå, det endast pålitliga,
välfräjdade och skickliga Betjente i
Bolagets tjenst begagnas; att, innan Actieteckning
öppnas, bestämma, och sedermera,
om behofvet så fordrar, uppå derom
af Bolagets Direction gjord hemställan,
ombyta de punkter å Rikets kuster, uppå
hvilka Hufvud- och Bi-förråd till förvarande
af Dykeri- och Bergnings-redskapen
böra anläggas; samt att tillse och hålla
hand deröfver , det samma Bergningsredskap
städse underhållas i fullständigt
och brukbart skick.
Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N.o 302. 35
Om Förvaltningen, af inkomna Inspections-berättelser,
eller på annan officiel
väg, skulle erhålla kännedom, att något i
dessa omständigheter vore å Bolagets och
dess underlydande Tjenstemäns sida uraktlåtet,
åligge Förvaltningen att, med uppgift
derom, anmoda Bolagets Direction att
skyndsam rättelse derutinnan föranstalta.
Men skulle denna anmodan af Directionen
lemnäs utan verkställighet , eller Förvaltningen
inhemta, att någon Directionens åtgärd
vore stridande emot de af K. M. för
densamma utfärdade Nådiga föreskrifter,
ege Förvaltningen, i båda dessa fall, att
derom hos K. M. göra underdånig anmälan,
då K. M. i Nåder förordna vill , på
hvad sätt och i hvad ordning Directionen.
härföre må till ansvar ställas.
3a §.
Skeppare, som, efter att frivilligt och
bevisligen hafva Dykeriet om biträde anmodat,
sedermera företager sig att med eget
folk eller främmande personers hjelp,
i annan ordning än under Dykeri-Commissariens
uppsigt och för Bolagets räkning,
berga fartyg eller gods, vare förfallen till
ett hundrade Riksdaler Banco böter, och
skall derjemte till Dykeri-Bolaget fullt erlägga
hvad utgifvas bordt, i den händelse
bergningen blifvit genom Bolagets försorg
verkställd.
3<3 Exp.-ZJlsk. Förslag till iftid. Skrijfv. N.-a 3Q2.
33 §.
Den, sam antingen under nattens mörker,
eller, då ljust är, sedan lian af Dykeriets
Betjente blifvit underrättad att
Skepparen åt Dykeriet öfverlemnat befattningen
med det strandade fartygets och
godsets räddning, biträder Skepparen med.
sådan obehörig bergning af varor Och effectei-
från på grund stående eller i marvatten
liggande fartyg, utgifver till Bolaget
hvad han i bergarelön uppburit eller
sig betingat, samt vare dessutom förfallen
till sexton R:dr 3a sk. B:o böter.
34 §•
Auction å bergadt fartyg och gods ,
Som i föreskrifven ordning kungjord blifvit,
må ej inställas, vid etthundrade Riksdalers
vite, så framt ej inställelsen kan,
tninst 14 dagar i Länets kyrkor och Tidning,
samt minst tre veckor i Post- och
Jnrikes-Tidniqgarna , före Auctions-dagen
kungöras. Sker annorlunda , ersätte den,
som dertill vållande varit, ali skada och
olägenhet som derigenom bevisligen tillskyndats
Dy keri-Bolaget, Fartygs- och Gods-?
egare eller Assuradeurer.
, 35 §.
Skeppare, Fartygs- och Gods-egare ,
Assuradeurer eller deras ombud, som förmena
sig af Dykeri-Bolaget eller dess un-,
derlydande Betjente, i en eller annan måt
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 3o2. 37
to vara förnärmade, ege frihet alt deröfver
klagan föra inför den Domstol, som med
strandnings-målet^ i öfriga delar befattning
tagit.
36 §.
Uti alla Strandnings- Dykeri- och
Bergnings-tvister , är Rådstufvurätt i den
Stad, under hvars Tu 1 I-district strandängen
timat, första Domstol , som med ali
skyndsamhet och summario processu, på enahanda
sätt, som angående Sjö-rättsaker
föreskrifvet är, bar att pröfva och med Ut-,
slag afhjelpa alla ofvanuppräknade tvister,
som derstädes kunna anhängige göras.
, 3? s*
Öfverenskomma parterna sig emellan
alt hänskjuta tvisten till afgörande genom
af dem utsedda Compromissarier, vare sådant,
i stöd af 4 Capitlet i5 §. Utsökuings-balken,
dem tillåtet; och ege Domstolen,
vid slikt fall , icke att vidare befattning
med samma fråga taga.
38 §.
Uti Rådstufvurätts Utslag må den missnöjde
söka ändring hos vederbörande HofRätt,
inom den tid, som för fullföljande af
Yexel- och Sjörätts-mål stadgad är; och
bör den klagande ställa sig till efterrättelse
hvad Allmänna Lagen, i 26 Gap. 1 och
2 §§. Rätlegångs-Balken, angående Doms
fullgörande i dylika mål, stadgar. Ilar
38 Exp.-Ulsk. Forsla" lill tind. Skrif v. N.-o 3o2.
den, som skeppsbrott Jidit, ej penningar,
galle då, lill Utslags fullgörande, bergadt
skepp och gods, hvaruti, så länge det osåldt
är, Dykeri-Bolaget njute säkerhet för
bergnings-koslnader och bergningslön. Är
skepp och gods försåldt, innehåliés af Auctions-summan
så mycket penningar, som
emot det omtvistade beloppet svarar, intilldess
slutligt Utslag i målet faller.
39 §•
Tvistas om värdet af skepp och gods,
när skepp ej mera skadadt är, än att det
åter kan intaga lasten och afsegla, nedsätte
eller utbetale då den, som sjöskada lidit,
hvad Rådstufvurätts Utslag honom ålägger
och ställe dessutom , om Bolaget
med Utslaget ej åtnöjes, tvänne vederhäftige
mäns borgen för hvad honom än vidare
å högre ort tilläfventyrs åläggas kan ,
och håfve sedan rätt att med skepp och
gods afsegla.
40 §.
Så snart Utslag fallit, gifve Rådstufvurätten,
vid ansvar , Parterna tillkänna
samt anteckne derjemte å Utslaget att, derest
vad emot detsamma ej innan klockan
12 å följande dagen inför Rätten anmäles,
Utslaget såsom laga kraftvunnet kommer
att anses. Varder vad erlagdt, skrifve
Domaren det straxt å Utslaget och utsätte
tillika dagen, då vadet fullföljas bör och
Exp.-Utsk. Forslag till tind. Skri/v. N-o 5o2. 3g
inlagan till Hof-Rätlen ingifvas, samt meddele
parterna tydlig och fullständig anvisning
om hvad af dem för målets fullföljande
iakttagas bör, och huru borgen för
kostnad och skada skall ställas.
4' §•
Ändring i Hof-Rättens Utslag må hos
K..M. i underdånighet sökas, på sätt och i
den ordning Allmänna Lagen och gällande
Författningar stadga, i händelse af underdånig
klagan öfver Hof-rätts beslut i
Vexel- och Sjörätts-mål.
42 §•
Om Bolagets Direction ej åtnöjes med
Förvaltningens af Sjö-ärendena beslut i de
omständigheter, hvarom 3i §. af detta Reglemente
handlar, ege Direction att sina, till
K. M. ställda underdåniga besvär, i KrigsExpedition
ingifva, inom trettio dagar efter
erhållen del af det beslut, som öfverklagas.
43 §.
Böter, som enligt denna Förordning åläggas,
delas till två-skiftes emellan Kronan
och åklagaren.
44 §.
Brister hos den sakfällde tillgång till
böter, plikte med fängelse på sätt io Gap.
i §. Utsöknings-Balken samt 8 punkten af
4° Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N--o 3o2*
Kongl. Förordningen d. 23 Mars 1807 bestämmer*
.
45 §.
Från bevillnings erläggande af dett
årliga vinst eller behållning, som, enligt
upprättadt Bokslut, Bolaget af Dykeri- och
Bergnings-föisorgert tillflutit, vare Bolaget*
intill nästa Riksdag* befriadt; ankommande
uppå då sammanträdande Ständers beslut,
om och till hvad belopp Bolaget må
tillförbindas att Bevillning utgöra; dock
må en sådan Bevillnings-afgift icke öfverstiga
fem procent af Bolagets* efter Bokslut
för året, tillflulna behållna inkomst* sedari
alla förvallnings-kostnader samt sex pros.
Cent å det inbetalda Actie-Capitalet först
'derå afräknade blifvit*
Underdånigt Förslag till Bolags-Reglor för*
ett , uppå Actie-teckning grunda dt,
Dykeri- och Bergnings-Bolag i Paket i
1 §’
Dykeri-och Bergnings-anstalterna i Riket
upplåtas åt ett Bolag af enskilda personer,
uppå tjugufem års tid, räknadt flått
den dag Bolaget blifver organiseradt, utan
rättighet hvarken å K. Mis och Kronans
ellet
Exp.-XJlsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 302. 4*
eller Bolagets sida * att Octroyen under
denna tid kunna Uppsäga.
2 §• .
Uti detta Bolag, sottt kommet att bildas
på en Actie-teckning af minst i5o,ooo
R:dr B:o, och icke öfverstigande 200,000
R:dr samma mynt, kan hvar och en af Rikets
invånare blifva delegare genom SubScription
å eli eller flera Adier*
* * 3§'
Hvarje Actie ställes på en summa af
etthundrade Riksdaler Banco, deraf tio procent
erläggas vid Söbscriptions - tillfället,
samt återstoden, sedan Bolaget blifvit formeradt,
efter Bölags-stämmo - beslut inbetalas*
i den mon sådant för inrättningen
erfordras. Actie-egare Väte dessutom förbunden
att tillskjuta hvad, utöfver det
tecknade Actie-beloppet, möjligen kan* för
fullgörandet af Bolagets förbindelse, i en
framtid behöfvas»
Den Actie-egare, som ej , inom foreskrifven
tid, erlägger en vid Boiags-stämma
beslutad och genom allmänna Tidningarna
behörigen kungjord inbetalning, håfve
förlorat sin rätt till vidare delaktighet
i Bolaget, och tillfälle Bolaget den af honom
redan inbetalda summa*
Bih.tillR. St. Fröt. 1828—i83o.
Häftet 1 \ k
fyi Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrift). N.-o 3oa;
Sedan de, uppå sådant sätt, till Bolaget
hemfallna Actier blifvit, genom i allmänna
tidningarna trenne gånger införd
kungörelse, i laga ordning dödade, må
Bolaget ega att nja Actier under samma
numer låta utfärda och desamma , genom
offentlig Auction, till den mestbjudande
försälja, på det att Actie-antalet alltid må
oförändradt bibehållas.
4 §•
Actierna ställas på Innehafvaren och
gälla, vid Bolags-stämma , likasom vid
den årliga utdelningen af Bolagets möjliga
vinst, i dens hand, hvaruti de vid upprop
befinnas.
5 §.
Actie-teckningen fortgår under en tid
af sex månader från denna kungörelses
datum, i Stockholm hos Förvaltningen af
Sjö-ärendena och i Landsorterna hos K.
M. Befallningshafvande, samt Magistraterna
i Rikets Stapel-Städer, hvilka, så snart tiden
för Actie-teckningen tilländagått, böra
till Förvaltningen insända specifik förteckning
så väl på antalet af de tecknade
Actierna, och på de personer, hvilka derå
subscriberat, som å de penningar, hvilka i
sådant afseende blifvit inbetalda. Skulle
Förvaltningen, efter upprättandet af ett
sammandrag öfver dessa förteckningar, inhemta,
att Actie-teckningen uppgått utöf
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 3o2. 45
ver den bestämda maximi-summan af200,ooo
R:dr, bör, sedan genom lottning, anställd
af Förvaltningen inför öppna dörrar å i
Tidningarna kungjord dag, blifvit utrönt,
hvilka Actier komma att utgå, Förvaltningen
genom annonce, som trenne gånger
skall införas i Post- och Inrikes-Tidningarna,
låta kalla de Subscribenter , som ej
blifvit utlottade att, inom en månad efter
det annoncen sista gången finnes i Tidningarna
införd, och uppå deruti bestämdt
utsatt dag, till allmän Bolags-stämma sig i
Stockholm inställa; hvaremot de Subscribenter,
som blifvit utlottade, böra derom
underrättas genom den autorilet, inför hvilken
teckningen skett, samt deras vid Subscriptionen
erlagda penningar dem genast
återställas.
Om deremot, vid Subscriptions-tidens
slut, Actie-teckningen ej uppgår till det
derföre bestämda minimi-belopp , i5o,ooo
R:dr, och alltså antagas måste, att de erbjudna
vilkoren ansetts icke kunna med
Bolagets fördel och bestånd förenas , har
Förvaltningen af Sjö-ärendena alt sådant
hos K. M. i underdånighet anmäla , med
uppgifvande derjemte af de orsaker, hvilka,
i Förvaltningens tanka, utgöra hinder för
Actie-teckningens framgång, då K. M., efter
pröfning och undanrödjande af sådana
hinder, meddelar Dess nådiga föreskrift om
44 Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 3q2,
öppnandet af en ny och lika allmän Actie-»
teckning.
De vid Actie-teckuingen inflytande
penningar skola af Förvaltningen insättas
i Rikets Ständers Bank, att det blifvande
Bolaget tillhandahållas.
6 §.
Bolagets angelägenheter skola besörjas
af en Direction i Stockholm, bestående \
af en Ordförande, som af Kongl. Maj:ti Nåder
utnämnes, utan afseende derå, om han
Sr Actie-egare eller icke, samt af tvänne Ledamöter,
dem Actie-egarne bland sig utvälja.
Ordföranden bibehåller sin befattning,
intilldess Kongl. Maj:t annorlunda i Nåder
förordnar, men till Directeurs-platserna,
hvilka bibehållas för en tid af minst
tvänne år, och icke båda få på samma år
ombytas, anställes val vid ordinarie Bolags-stämma
året före det, då ombyte bör
ega rum, och dervid Bolaget obetaget är ,
att den till afgående i tour varande Diyecteuren
å nyo invälja,
Tvänne Suppleanter till Ledamöter i
Direction böra likaledes vid Bolags-stäinma
utses,
Utom den i Ilufvudstaden tillsatta
Direction, ege Bolaget att, för ett skyndsammare
och säkrare befrämjande af dess
angelägenheter vid de kuster af Riket, der
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 302. 4^
strandnings-händelser oftast inträffa, på utsedda
Hufvud-sta tio ner tillförordna tvänne
Directeurer, hvilka, med D'rectionens myndighet,
men under densammas öfverinseende
och lydnad, på stället afgöra sådana
frågor, som, enligt serskild Instruction, kunna
till deras pröfning öfyerleronas,
8§.
Öfver Bolagets inkomster och utgifter
skall fullständig redo och räkning hos Directionen
förås, samt Hufvud-boken, inom
den 1 Julli hvarje år, för det nästföregående
året, vara afslutad, så att densamma,
jemte inrättningens förvaltning på det hela,
må, under loppet af sistnämnda månad,
kunna till granskning företagas af de tren»e
Revisorer, som, vid nästföregående Bolags-stämma,
blifvit genom val dertill utsedda.
9 §•
Efter en sålunda förrättad granskning,
hvilken bör vara till slut bringad innan den
I Augusti samma år , uppsätter Directionen,
efter erhållen delaf Revisorernas yttrande,
en så fullständig berättelse öfver
det nästförflutna redogörelse-årets förvaltning,
att deraf må kunna iuhemtas antalet
och beskaffenheten af de sjöskador , som
under berörde år inträffat, Bolagets alla
inkomster och utgifter under samma år,
samt upplysning om det skick, hvaruti Bq
-
46 Exp.-Utsk. 'Förslag till tind. Skrifv. N.o 3o2.
Ingets båtar, instrumenter och redskap lill
sjönödlidandes räddning och undsättning,
vid senast derå förrättade besigtningar, befunnits.
i o §.
Af Directionens berättelse, åtföljd af
Revisorernas yttrande, insändes ett exemplar
till Förvaltningen af Sjö-ärendena ,
som detsamma, med eget Utlåtande, till
K. M. i underdånighet öfverlemnar; men
ett annat exemplar af dessa handlingar förelägges
Actie-egarne vid nästblifvande ordinarie
Bolags-stämma.
ii §.
Med undantag af lörsta året af Octroyen,
skall årligen å den dag, i Augusti månade
som, genom Directionens försorg, i
allmänna Tidningarna tillkännagifves, Actieegarne
kallas att sig till allmän Bolagsstämma
i Stockholm inställa, dervid Actieegarne,
efter tagen kännedom af Directionens
och Revisorernas hvar för sig afgifna
berättelser, meddela Directionen decharge.
12 §.
Å första årets Bolags-stämma ege Actieegarne
alt bestämma arfvode för Directionens
Ordförande och Ledamöter; att sjelfve
antaga de till Directionens biträde behöflige
Tjenstemän, eller förordna om deras
antagande genom Directionen; alt be
-
Exp.-Utsk, Förslag till und. Skrifv. N/o 302. 47
stämma antalet och vilkoren för inrättningens
tjenstemän i Landsorterna; samt
att upprätta och till K. M:s Nådiga pröfning
och fastställelse i underdånighet öfverlemna
förslag till Instruction lör Directionen.
i3 §.
Vid sedermera inträffande ordinarie
Bolags-stämmor må, utom hvad bär ofvan
om val af Directeurer och Revisorer stadgadt
är, alla ämnen, som angå Bolaget och
utgöra föremål för denna inrättning, kunna
till öfverläggning förekomma; dock må
ej något beslut, som icke instämmer med
denna Kungörelse eller med K. M:s utfärdade
Nådiga Förordning, angående Bolagets
skyldigheter och förmoner, eller sora
vore ledande till ändring i den för Directionen
utfärdade Instruction, kunna i
verket sättas, innan K. M. dertill lemnat
sitt Nådiga bifall.
*4 §•
Skulle, för någon utomordentlig och
serdeles vigtig angelägenhet, extra Bolagsstämma
anses nödvändig, må Directionen
ega att Actie-egarne dertill sammankalla,
på sätt och i den ordning 11 §. för ordinarie
Bolags-stämma föreskrifver.
i5 §•_
Så väl vid ordinarie som extra Bo
-
48 Exp.-Utsk. Furslag till und. Skrifv. N.-o 3o2.
lags-stämmor, väljes Ordföranden af Actieegarne.
,6 §.
Val af Directeurer , Kevisorer och Suppleanter
verkställes med slutna Sedlar. Öfriga
omröstningar ske muntligen, Hvarje
Actie gäller för en föst.
Förteckning uppå sådana Instrument alier*
och Bergnings-redskap, hvilka, uppå
hvarje Dykeri-hufvuä-station med derunder
lydande depåts, anses behöjliga
och böra till det antal, sorn i förhållande
till Districtets storlek kan pröfvas
lämpligt i i brukbart stånd finnas upplagda.
Jern-ankare om 5 Skeppunds vigt med
ketting af jern, boj och boj-rep,
— D:o om 3 Skeppunds med d:o d:o.
Varp-ankare om högst 2:ne och minst
ii Skeppunds vigt, med ketting, boj och
boj-rep.
6 tums Ginlöpare, af loo å 120 famnars
längd med tillhöriga blockställ och
skifvor af metall eller metall-bussade, samt
ett lika bussadt kastblock till hvarje ställ.
3 tums
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.-o 3o2. 49
3 tums Ginlöpare, af Go famnars längd,
samt block m. m. lika med nästföregående.
Kappståndare (Gångspel) med tillbehör
af spakar och vidhängande surr
nings-tåg.
,
Talj-löpare af 3o famnars längd med
tillhörande block.
Storm-pumpar. y
Vanliga
Skepps-pumpar.
Släggor.
Grofva bergborrar.
Dessa tvänne sistnämnde persedlar,
för att hvar som helst kunna slå hål i bergen
för kappståndarens surrning.
Berghakar.
Vatten-yxor med tvänne blad eller
yxor till hvarje ställ.
dessa Instrumenter
Däck så^ar ^ hörer fasta och skötstakar.
Is-sågar med blottta handtag.
Svåra brägk-hakar för brytning af
skeppsbalkar.
Skeppsluck-skrufvar.
Sockerkist-skrufvar, med hvilka äfven
en skeppslucka kan sprängas.
Bräck-tänger om 12 å i4 Lispunds vigt
(victualie) hvardera.
Bih, till R. St, Prot. 1828—183o,
Häftet td 4
Sö Exp.-UUk. Forsla" till' linch Skrifv. N.-o 3o2.
Jern-tänger om 5 å 6 Lispunds vigt.
Femliörnings - tänger om 4 ä 5 Lispuhds
vigt.
Fästage-tänger (storgripna) om 6 Lispunds
d:o,
1 Hamp- odi Lirt-ski ufvar i form af enkla
kratsar. • >. !
Ankartågs-krokar.
Jern-byglär elier håfvar lor spannmål
och stenkohl.
Båtshakar med skaft.
> ‘ /Hugg-yxor.
-•io<. Isbi Ilar. '
Sök-draggar.’
Bottensökare.
•jsuo Löshakar.
Balkhakar. - ,
1ol;, Vattenläkare med réservglas och kitt.
!(jli Barkassgr med inventarier.
Segelbåt mecl inventarier.
36- eller iäjrgarns trossar.
*c c i S garns d jo.
Bavidar nied jernskifvor och byglar.
Hammare.
Hof-tänger.’"
Jernspett. '
Samt, dessutom slagor och spakar i reserv
på hvarje upplags-ställe.
Exp.-Utsk. För Ha" till und. Skrifv. N.o 3o3. ¥
N:o 3o3.
Uppl. o. goJk. hos Ridd. och Adeln d. 4 ^an> i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Bagare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående sättet för utfärdande
af ändringar eller tillägg i
nu gällande Författningar.
S. A. K
Enär det sätt, som, i afseende på utfärdandet
al partiela ändringar i gällande
Författningar, nu eger rum, nemi. att endast
den eller de delar af Författningen, hvaruti
ändringen meddelas, varda genom allmän
Kungörelse utfärdade, samt hänvisning
för öfrigt lemnad till sjelfva Författningen,
synes vara sådant, att det, efter
B. SUs tanka, för en hvar i allmänhet, sorn.
ej gjort ett allvarligare studium afFörfattningar
till hufvudyrke, och således för Allmogen
och den mindre kunnige i synnerhet
måste blifva ganska svårt, om ej omöjligt,
att, utan fremmande biträde, få, då
behofvet så påkallar, bestämd kännedom,
i hvilka delar en Författning är gällande
eller icke, hafva R. St. ansett den förändrade
ordning, att hvarje Författning, som
Bih. till R.St. Fröt. 1828—
Häftet. l| c
V Exp.-Utsk. Förslag till lind. Skrifv. N.-o 3o3.
till större eller mindre del undergår ändring,
måtte, efter dess nya innehåll, fullständigt
omtryckas och utgifvas, vara af
behofvet påkallad. Genom lättheten att
såmedelst erhålla nödig och säker kännedom
och upplysning om de Stadganden
och Författningar, man vid hvarje förekommande
fall har behof att rådfråga, skulle
en väsendtlig nytta beredas ej mindre
Embetsmän och Domare samt Parter och
Rättsökande, än hvar och en om sina plig—
ters fullgörande angelägen Medborgare.
Billigheten synes dessutom fordra, att, då
första vilkoret för möjligheten att rätt efterlefva
en Lag är att känna den, de hinder
alltså måtte undanrödjas, som för den
lydande ligga i vägen, att detta vilkor fullgöra.
Och ehuruväl det icke undgått R.
St:s uppmärksamhet, att kostnaden för
ändrade Författningars prémulgerande på
nu ifrågaställda mera fullständiga sätt komme
att ökas, anse R. St. likväl den påräknade
nyttan deraf fullkomligen uppväga
denna kostnads-tillökning; hvadan, och då
i dessa slags kostnader en motsvarande
minskning torde blifva att påräkna, så snart
Förfatluings-samlingen, i öfverensstämmelse
med de åtgärder, hvilka redan af R. St.
blifvit hos E. K. M. till vidtagande hemställda,
varder bragt till den fullkomlighet,
att Författningarna kunna genom
Exp.-Utsk. Förslag till uiM. Skrif N-o Sof. 3
nämnda samling utfärdas, och utgiften för
års-trycket derigenom upphöra; hafva R.
St. funnit sig böra till E. K. M. härigenom
frambära den underdåniga anhållan, det
täcktes E. K. M., till vederhörandes efterrättelse,
i Nåder förordna: att, då en Lag
eller Författning, lill större eller mindre
del, undergår rättelse eller förändring, densamma
bör, sådan den, i följd af skedd
ändring, kommer att blifva gällande, i hela
dess vidd omtryckas och lill allmän
efterlefnad utfärdas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3o4«
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 En. t83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Standet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. n — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående Snefringe Härads
Invånares befrielse från hjelpedagsverkens
utgörande till Strömsholms
Kungsgård.
S. A. K.
Uppå vid innevarande Riksmöte hos R.
St. gjord framställning om befrielse för
4 Exp.-Utsk. Förslag till und* Skrifv. N.-O So/j.
Invånarne i Snefringe Härad af Westmanlands
Län från så kallade hjelpedags-verkens
utgörande till Strömsholms Kungsgård,
hafva R. St., som vid öfvervägande
häraf, och på grund af Kongl. Brefvet d.
3 Julii 1684» samt de serskilda Indelningsverken
för Westmanland af den i8 April
1698, och Kongl. Resolutionen på Allmomogens
besvär den 29 November 1706,
funnit befrielse från ifrågavarande hjelpedagsverken,
hvilka, jemlikt R. St:s, viel
1810 års Riksdag, fattade beslut, under de senare
åren fått med penningar, efter markegång,
lösas, icke kunna de dagsverks-skyldiga
Hemmanen medgifvas, med mindre
än det härföre hittills bestådda vederlag
i Kronotionde-säd , eller derför bestämd
lösen i penningar, till Stats-Verket återgår,
numera, sedan samtlige Invånarne af Snefringe
Härad och Strömsholms Fögderi,
vid med dem församlingsvis hållna Socknestämmor,
enligt företedda Prolocoll, förklarat
sig beredvillige att från ofvanberörda
Kronotionde afstå, vid sådant förhållande
funnit godt, att ifrån i83o års ingång,
och framgent, befria de inom nämnde
Härad af Westmanlands Län belägna
Krono- och Kronoskatte-hemman från de
dqm, utöfver ordinarie skattläggningar hittills
påförde 2020 och tre åttondedels så kallade
Hjelp- eller Knecktetuune-dagsverken
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 3o5. . 5
till Strömsholms Kungsgård, under förbehåll,
å R. St:s sida, att den, genom Indelnings-verken
för Westmanland den 18 April
1698, såsom vederlag härföre, hvarje
Soldat-rote hittills årligen tilldelda en
tunna Kronotionde-säd, eiler derföre utsatt
lösen i penningar, från samma tid varder
indragen och Stats-Verket besparad.
Om hvad R. St., i förevarande afseende,
sålunda beslutit, få R. St. till E. K,
3VI:s Nådiga kännedom, och vederbörandes
förständigande till behörigt iakttagande,
härigenom hos E. K. M. göra underdånig
anmälan; och framhärda etc.
N:o 3o5.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 4 Ian< l83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —■
Bonde-Ståndet d. xi — —J
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående ytterligare anvisade
medel för Armens materiela behof,
6 Exp.-Vtsk. Förslag till urnl. Skrifv. N.o 3o5.
samt Krut - tillverknings - kostnaders
bestridande.
S. A. K.
JRikets Ständer, sorn, vid regleringen af
Riks-Statens Tredje Hufvudlitel, för KrigsCollegii-Depar
temen ter till Försvars-verkets
materiela behof, på Stat uppfört, med inberäkning
af Krut-tillverknings-kostnaderna,
en summa af 626,000 R:dr, hvaraf årliga
fördelningen blifvit till E. K. M. i
underdånighet öfverlemnad, hafva, till fyllnad
i det utaf E. K. M., uti Dess Nådiga
Proposition angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, äskade anslag å nämnde Hufvudtitel,
och för likaledes omförmälda 2:ne
ändamål, ytterligare dertill anvisat af öfverskottena
på Stats-Verkets inkomster,
så vidt de dertill lemna tillgång, Sjuttio
Tusende Riksdaler Banco årligen, alt, från
och med innevarande år i83o, af Riksgälds-Contoiret
utbetalas; hvilket R. St.
härigenom skolat hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Expeditions-Ulskottets Memorial N.-o 3o6. 7
N:o 3o6.
Memorial, angående den till K. M.
afgående underdåniga Skrif velsen,
angående regleringen af allmänna
Indragnings-Staten.
Genom R. H. St:s bifall till Stats-Utskottets
Utlåtande, Ntris i3a och 23g, angående
regleringen af Riks-Statens Tredje Huftitel,
hafva, i sammanhang dermed, för 2:ne
Generals-personer, som uppnått 65 års ålder,
pensioner lika med Landshöfdingar,
och i enlighet med hvad Författningarna
om afskeds-tagande civila Embetsmäns pensionerande
föreskrifva, blifvit beviljade att
å allmänna Indragnings-staten uppföras;
och har anmälan härom blifvit gjord uti
R. St:s, angående Tredje Hufvudtitelns reglering,
till K. M. aflåtna underdåniga
Skrifvelse.
I afseende åter på nämnda pensioners
belopp, som uti likaledes från R. H. S afgående
underdånig Skrifvelse till K. M.,
angående regleringen af allmänna Indragnings-staten,
synas böra bestämdt uppgifvas;
så förekommer, att dessa blifvit uti
den vid Höglofl. Stats-Utskottets Memorial,
N:o 335, fogade Tabell N:o 3, utförda till
4ooo R:dr för hvardera; men att Utskottet
8
Expeditions-Uttkottets Memorial N.-o 3o6.
derutinnan, medelst Memorial N:o 35a, hos
R. H. St. anmält den rättelse, att ifrågavarande
Pensionsbelopp utgjorde 3ooo R:dr
för hvardera af bemälde tvänne G«neraler.
Detta sistnämnda Memorial har af H.
Ridd. och Adeln samt af Högv. PresteStåndet
blifvit godkändt; men som det
deremot af Välloflige Borgare - Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet endast blifvit
lagdt till handlingarne, har ExpeditionsUtskottet
ansett sig böra, jemte framställning
af delta förhållande inför R. H. St.,
vördsamt anhålla, att, till nödig rättelse
för Utskottet uti ofvanberörde afseende vid
förslags afgifvande till R. St:s underdåniga
Skrifvelse, angående allmänna Indragnings-statens
reglering, de tvänne respective
Riks-Slånd, som lagt Stats-Utskottets
Memorial, N:o 352, till handlingarna, täcktes
förklara, huruvida meningen dermed
är, att vid den i samma Memorial anmälda
rättelse, såsom välgrundad, låta hero;
eller att, utan afseende derpå, de 2:ne
Riks-Stånden förblifvit vid deras, i anledning
af förutgångna Utlåtanden och Memorial,
redan fattade beslut.
Stockholm den 3i Dec. 1829.
N:o 307.
Expcditions-Utskotlets Memorial N.-o 307. 9
N:o 307.
Memorial, med öfverlemnande af
Förslag till underdånig Skrifvelse,
angående Dykeri- och Bergningsanstalterna
i Riket.
^led öfverlemnande härhos till R. H. St:ä
justering af Expeditions-Utskottels Förslag
till underdånig Skrifvelse, angående Dykerioch
Bergnings-anstalterna i Riket, till K.
M:s Nådiga Förordning om skyldigheter
och förmoner för Dykeri- och BergningsBolag,
samt till Beglor för Dykeri-Bolag,
liar Utskottet skolat vördsamt anföra: att
den skiljaktighet, som förekommer emellan
det i Utskottets Förslag till nämnde
Förordning, sid. 8 råd. ir, nyttjade uttryck,
*’tjugufem procentf och det i Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieTJtskottens,
af R. H. St. bifallna, Betänkanden
begagnade, nemligen ’*en fjerdedelJ*
derföre egt rum, att på alla öfriga ställen
i Förordningen, der afgifter bestämmas,
dessa blifvit beräknade och utsatta i procent;
hvadan ifrågavarande af ExpeditionsUtskottet
förändrade uttryck, såsom, utan
Bih. till R. St. Prot. 1828—1830, 10 Sand. 3 Band. 1
Häftet t
lo Expeditions-Utskottets Memorial IV.-o 3oy.
ringaste förändring i sak, åsyftande likstämmighet
i framställning om enahanda
ämnen i samma Författning, torde af R.
H. St. godkännas.
Vidare, och som den i ofvannämnda
Bolags-Reglor af Höglofl. Stats- samt Allmänna-Besvärs
och Oeconomie-Utskotten föreslagna
6:te §., till följd af de respective
Riks-Ståndens beslut, alldeles utgått, har,
i Expeditions-Utskottets Förslag, elen påföljande
§:n blifvit i den förras ställe uppflyttad,
och g:de §:n i samma Förslag, delad
i tvänne, hvarigenom antalet och numerföljden
af §§. blifvit derutinnan återställd,
till likhet med hvad i sådant afseende
eger rum uti den af Höglofl. Statssamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
föreslagna Författning; hvilket,
till ledning vid justeringen af ExpeditionsUtskottets
hosgående Förslag, Utskottet likaledes
ansett sig böra vördsamt anmäla.
Stockholm den 3i Dec. 1829.
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. N.-o 3o8. it
N:o 3o8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Ja,,< *83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borggre-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
med Förslag till Författning
om tiden och sättet för utmätning
d Domar och Utslag.
S. A. K.
Sorn erfarenheten ådagalagt ofullsländiglieteu
uti nu gällande Executions-författnmgar,
och det för deras verkställande föreskrifna
sättPt, så, och enär det synes desto
mera magtpåliggande att afhjelpa dessa
brister, som det är otvifvelaktigt, att,
i den mon credit-systemet, vid en stigande
upplysning, utvecklas, i samma mon ökas
ock behofvet af bestämda Lagbud, till motvigt
emot försöken att obehörigen fördröja
uppfyllandet af ingångna förbindelser;
hafva R. St. tagit de flera uti detta ämne
gjorda framställningar uti noggrannt öfvervägande.
Härvid har det icke undfallit R. Sirs
uppmärksamhet, hurusom, å ena sidan, omsorgen
ej mindre för allmänna crediten, än
12 Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrif v. 2V-'o 3o8,
för enskilda Fordrings-egares rätt och säkerhet
kräfver, att Domares och Konungens
Befallningshafvandes lagakraft-vunna
beslut, hvarigenom fordran blifvit fastställd,
skyndsamt bringas till verkställighet, men
S andra sidan äfven ett billigt afseende
på Qäldenärens belägenhet bjuder, att hans
lidande ej må, genom alltför hastiga verkställighets-åtgärder,
onödigt okas. I följd
häraf, och enär den uti Kongl. Förordningen
af den ii Dec. 1766 föreskrifna tid af 3
månader, hvarinom utmätning å landet bör
vara fullbordad, synes längre än behofvet
påkallar, då deremot tiden, jemlikt Kongl.
Brefvet den i3 Julii 1776, för utmätnings
verkställande i Stad är så knapp, att Gäldenären
derigenom ofta lider större skada
och olägenhet, än Fordrings-egarens skäliga
anspråk på snar handräckning göra
oundgängliga \ hafva R. St. ansett en inskränkning
af den förra, utan skada för
Gäldenären, och utsträckning af den senare,
utan minskning af Fordrings-egarens
säkerhet, både kunna och böra, i visst
hänseende, ega rum) i öfverensstämmelse
med hvilken åsigt, och då det jemväl förekommer,
alt bestämd föreskrift saknas
angående tiden, inom hvilken felaktiga åtgärder,
vid utmätnings förrättande, skola
öfverklagas, R. St, nu få till E. K. M. i
underdånighet framställa jöljande Förslag
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrifv. N-o 3o8. i3
till en ändamålsenlig Författning i dessa
ämnen :
Med ändring af Kongl. Förordningen
den 11 Dec. 1766 och Kongl. Brefvet af
den i3 Julii 17•y5 , varder häiigenom
stadgadt:
1:0 I Städerna, med undantag af
Stockholm, åligger det Magistraterne, att,
då verkställighet sökes å Dom eller Utslag,
hvarå utmätning följa bör, inom fjorton
dagar från den dag då Domen eller Utslaget
till Magistraten aflemnas, hvaröfver
skriflligt bevis ovägerligen bör Sökanden
meddelas, i laga ordning utmätning hos
Gäldenären förrätta. Varder lös egendom
utmätt, då skall den, med iakttagande af
hvad i Kongl. Förordningen den 18 Dec,
1823, angående vissa omständigheter, i afseende
på verkställigheten af auctiouer å
utmätt egendom, är föreskrifvct, genom Magistratens
försorg försäljas så tidigt, att
Borgenären kan, inom sex veckor från ofvaunämnde
dag, af forsö 1 jnings-summan ,
så långt den förslår, erhålla betalning för
sin fordran. Utmätes fast egendom, då
skola anstalter till dess försäljande, i enlighet
med första och andra punkterna i
berörde Förordning, så skyndsamt vidtagas,
att, der mer än en auction blifver af nöden,
äfven andra auctionen må kunna inom
tre månader, från sagde dag, för sig
i4 Exp.-Ulsk. Förslag till tind. Skrifv. N.-o 3o8.
gå; och besörje sedan Magistraten, att hvad
af köpeskillingen Borgenären tillkommer
hålles honom tillhanda sist fjorton dagar
efter köpeskillingens förfallotid.
2:0 Å landet skall Kronofogde, inom
en månad från den dag, då Dom eller Utslag,
hvarå utmätning följa bör lill honom
aflemnas, hvaröfver jemväl han bör, ovägerligen
meddela skriftligt bevis, utmätning
hos Gäldenären förrätta; och vare
Kronofogde skyldig att, derest lös egendom
i mät tages, inom tre månader från
nyssnämnde dag, egendomen, i vederbörlig
ordning, försälja, och af försäljnings-suminan,
så vidt den förslår, Borgenärens fordran
gälda, Utrnätes fast egendom, galle
för Kronofogde hvad här ofvan, angående
Magistrat, i thy fall är stadgadt,
3:o Försummar Magistrat eller Kronofogde
något af hvad nu är föreskrifvet;
svare då för det, sorn utmätas och försäljas
borde, der ej visas kan, att Borgenär
iemnat Gäldenär anstånd med betalningen,
eller att egendomen ej kunnat säljas å tid,
som derföre rätteligen utsatt och kungjord
varit, eller att, oaktadt vidtagna lagliga
åtgärder lill köpeskillingens indrifvande,
sådana hinder dervid mätt, som af Magistraten
eller Kronofogden ej förekommas
kunnat; börande, i sistberörde tvänne fall,
skriftligt besked, med uppgift af hindrens
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.o 3og, i5
beskaffenhet, på Borgenärens begäran, honom
genast meddelas.
4:o Vill Gäldenär klaga Öfver utmätning,
som hos honom verkställd är; åligge
honom, att inom fjorton dagar ifrån den
dag, då utmätningen skedde, till Konungens
Befallningshafvande sin klagoskrift
ingifva, vid äfventyr, att hans klagan eljest
icke till pröfning upptages. Dock skall
dylik klagan ej hindra utmätnings-åtgärdens
fullbordan, eller egendomens försäljning,
derest ej Konungens Befallningshafvande
förordnar, att den inställas må.
Rikets Ständer framhärda etc«
N:o 3og.
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adeln d. 4 Un. i81o.
Preste-Ståndet d. 8 —• —
Borgare-Ståndet d» 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
med Förslag till ändring
af 5 15 Cap. Ärfda-Balken.
S. A. K.
X anledning af gjord framställning om ofullständigheten
i åtskilliga hänseenden af nu
16 Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skri/v. N.-o 3og.
gällande stadgandet i 5 §. i5 Cap, ÄrfdaBalken,
angående Inländsk mans arfsrätt,
ther han frånvarande är, hafva R. St. tagit
detta ämne uti öfvervägande, och dervid,
på ena sidan, funnit icke allenast angelägenheten
deraf, att, då för närvarandesaklias
föreskrift om sättet, huru den frånvarande
Arfvingen skall om arf-faliet kungöras,
en sådan föreskrift måtte varda meddelad,
utan ock att nödvändigt vöre att
bestämma, hvem vården om Arfvingen9 rätt
skall åligga; i hvilket senare hänseende
han, genom sin frånvaro, synes kunna betraktas
lika med en omyndig, den der ej
kan sjelf bevaka sin rätt ellet förvalta sin
egendom, och hvars tillgångar fördenskull
böra af Förmyndare, till Myndlingens nytta,
frugtbare göras; men ock, på den andra
sidan, icke kunnat lemna obemärkt
de olägenheter, som, genom nyssåberopade
Lagrum , i hvad det rörer pi aescriptionstiden
för arfs-anspråket, uppstå såsom följder
af en alltför långvarig ovisshet om
eganderätt till art-fallen egendom; till
hvilka olägenheters undanrödjande R. St.
desto hellre anse lämpligt, att, i likhet
med hvad, genom Kongl. Förordningen d.
i3 Junii 1800, är stadgadt om förkortning
af den i g Cap. 12 §. Handels-Balken utsatta
tid för fordringars bevakande enskilde
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skri/v. N.-o 3og, irf
skilde emellan, ifrågavarande arfs-anspråk
må, vid talans förlust, så ovilkorligen inskränkas
inom Tio år, att förfall, som derefter
anmäles och åberopas, ej får gälla,
som en sålunda till Tio år inskränkt praescriptions-tid,
vid de nu mera förändrade
förhållandena, medelst lättade communicationer
emellan serskilda Länder, synes för
ändamålet lika så tillräcklig, som 20 år
vid de förhållanden, då 1734 års Lag stiftades.
I följd af hvad sålunda ofvan anfördt
blifvit, hafva R. St. trott sig böra i
underdånighet till E. K. M. framställa
följande
Förslag
till förändrad lydelse af 5 i5 Cap.,
Ärfda-Balken:
Nu vet man hans inländska Arfvinge,
men ej hvar han är; låte då Domaren i
allmänna Tidningarna tre gånger, minst
en månad emellan hvarje gång, och första
gången sist inom tre månader från den
dag, då Bouppteckningen till Rätten ingifven
är, kungöras, att Arf fallit honom
till. Vilja fjermare det Arf lyfta; vare
det tillåtet, der de för Arfvet och dess afkomst
ställa borgen, som af Rätten god
-
Bih, till R- St' Trot. 1828—1830,
Häftet 15 e
18 Exp.-Utsk. Förslag till tind. Skri/v. ff.o 3io.
kännes. Begagna de ej lyftnings-rätten $
förordne Domaren god man, som Arfvet
vårdar och förvaltar, till dess den frånvarande
Arfvingen sin rätt bevakar eller
tiden dertill ute är. Kommer ej den frånvarande
Arfvingen inom Tio år från den
dag, då kungörelsen tredje gången i Tidningarna
infördes , vare från Arfvet skiljd,
ehvad han laga förfall visar eller ej.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3io.
Uppl. o. godk. liosjRidd och Adeln d. 4 Jan. i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underduniga Skrifvelse
j angående ett föreslaget tillägg
i Cap.j i §.j GiftermålsBalhen.
S. A. K.
Med anledning af vid innevarande Riksdag
hos R. St. gjord framställning om
lämpligheten och behofvet af vederböran
-
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrif v. N.o 3to. ig
de Autoriteters berättigande, att tillåta oeniga
Makar flytta från hvarandra, under
den tid Rättegång dem emellan eger rum,
och ehuru R. St. icke finna, med bevarandet
af Ägtenskapets helgd och sedlighetens
vård, förenligt att medgifva lättade utvägar
till Ägtenskaps-skillnads vinnande, så,
enär det onekligen är bland Lagstiftningens
ädlaste föremål, att skydda den svagare
emot den starkares förtryck och
våldsamhet, samt att ej, genom underlätet
lemnande af detta skydd, bringa den lidande
i förtviflan, och derigenom förleda
den att hämnas brott med brott; hvilket
likväl icke sällan skall inträffa, om den
våldförda Makan nödgas qvarblifva hos våldsverkaren
under den olyckligaste tidpunkten
af deras sammanlefnad, då deras husliga
förhållanden blifva föremål för Domarens
ransakning, och, under Makarnes ömsesidiga
och offentliga bemödande att bevisa
hvarandras brottsliga uppförande, bitterheten
i hög grad ökas, samt den svagare
tvingas, antingen att hårdare lida, eller
alt äfven blifva brottslig; hafva R. St., uppå
dessa skäl, samt då erfarenheten vitsordat,
att Makars osämja, vid början af
den i i4 Gap., i §., Giftermåls-Balken
medgifna Rättegång, starkast visar sig, och
bos de ringare folk-classerna, vid ett häftigt
lynne och öfverlastande med starka
ao Expcditions-Ut sko Itets Memorial N-o 3lt,
drycker, ofta öfvergår till så våldsamma
handlingar, att den ena Makans lif och
helsa blottställas, fördenskull, och i betraktande
jemväl af det olyckliga inflytande,
Makars så heskaffade sammanlefnad måste
medföra på deras barns uppfostran och
hildning, ansett si g böra i underdånighet
föreslå det tillägg i 14 Cap., i Gifterroåls-Balken:
”Att derest, under tvist om
”skillnad till säng och säte, Makarne fortfarande
lefva i kif och osämja, samt oe”nigheten
öfvergår till så våldsamma handlingar,
att endera eller bägge Makarnes
”lif och helsa derigenom äfventyras, Do”maren
må vara berättigad, att, vid derom
”gjordt påstående och laglig bevisning af
”ofvannärande förhållande, tillåta endera
”Makan att, under Rättegången, flytta från
”den andra, eller vidtaga andra åtgärder
”för skyddande af den våldförda Makans
”lif och helsa.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3i i.
Memorial, i anledning af dter-remiss
utaf Förslaget, N:o zg3.
Emot Expeditions-Utskottets, af Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt llögYÖrdiga
Expeditions-Utskottets Memorial N.o 3it. 21
Preste-Ståndet godkända, Förslag till underdånig
Skrifvelse, angående förhöjdt hyresanslag
för Landshöfdinge-residencehuset
i Hernösand, har, inom Vällofl. BorgåreStåndet,
anmärkning af Hr Westman blifvit
gjord, hufvudsakligen af innehåll, alt,
som Stats-Utskottet uti dess i ämnet afgifna,
och af R. H. St. bifallna, Betänkande,
N:o 329, efter den värde Anmärkarens
förmenande, skall helt och hållet hafva
frånträdt sitt i ett föregående, till sislbemälde
Utskott åter-remiLteradt, Betänkande,
N:o 112, lemnadt tillstyrkande; ifrågavarande
Förslag alltså borde upprättas i
öfverensstämmelse med förutnämnda Betänkande,
N:o 329, med uteslutande af sådana
i Förslaget befintliga tillägg, hemtade
ur Betänkandet N:o 212, hvilka skola
blifvit ogillade, och nu icke borde komma
i fråga; och har, på grund häraf, Expeditions-Utskottets
Förslag blifvit af Välloflige
Borgare-Ståndet åter-remitteradt.
I anledning häraf får ExpeditionsUtskottet
vördsamt fästa R. H. Sl:s uppmärksamhet
derpå, att uti Stats-Utskottets,
af 3:ne Riks-Stånd bifallna Betänkande,
N:o 329, någon annan förändring i Utskottets,
uti Betänkandet N:o 212, lemnade
tillstyrkande icke egt rum, än i afseende
på hyres-anslagets belopp, som, från
4oo R:dr, blifvit föreslaget till 533 R:dr
22 Exp.-Ulsk. Förslag lill urul. Skrifv. N.o 312.
16 sk. årligen, ”under förbehåll och vil”korj
som uti förra Utlåtandet, N:o 2/2
”innefattas
Då dessa förbehåll och vilkor, hvilka
R. II. St. alltså beslutit, blifvit icke allenast
i hufvudsaklig, utan jemväl ordagrann
öfverensstämmelse med hvad derom i StatsUtskottets
sistberörde Betänkande, N:o 21 2,
p. 3g3, finnes anfördt, uti Expeditions-Utskottets
Förslag iakttagna , anser Utskottet,
vid sålunda utredda förhållanden, någon
förändring icke kunna, med anledning af
åter-remissen, ega rum uti meranämnde
Förslag, såsom fullkomligen och till alla
delar öfverensstämmande med R. H. St:s i
ämnet fattade beslut; utan varder Förslaget
nu å nyo till R. H. Sirs justering och
godkännande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 2 Januarii i83o.
Nro 3 r 2.
Uppl. o. godk hos Ridd. och Adeln d. 7 Jan. i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgai-e-Ståndet d. 1 1 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
j angående beviljadt an
-
Exp.-Utsk. Förslag tilt tind Skrifv. N.o 3i2. *3
slag af allmänna medel till Götha
Canal-bjggnads fullbordande.
S. A. K.
Efter öfvervägande af hvad så väl uti E.
K. M:s den 10 December 1828 till R. St.
aflåtna Nådiga Proposition om ytterligare
anslag af allmänna medel till Götha Canalbyggnads
fullbordande, som äfven af hvad
föröfrigt i ämnet förekommit, hafva R.
St. stannat i följande beslut, det de nu få,
till svar å den Nådiga Propositionen, i
underdånighet meddela, nemligen;
1:0 Ått endast, under följande vilkor,
något ytterligare bidrag till Götha Canalbyggnad
af R. St. beviljas:
a) Att detta bidrag skall användas uteslutande
till Canal-arbetets fullbordande,
samt segel fartens öppnande till
Östersjön, och således hvarken till Motala
mechaniska verkstad , eller andra
främmande ändamål;
F) att, till säkerhet för Canal-byggnadens
fullbordande för det beräknade kostnadsbeloppet
inom 1833 års utgång ,
Bolaget genom ny teckning af Actieegarne,
skall anskaffa, och, under åren
i83o, 183r, i832 och i833, uti Riksgälds-
Contoiret insätta en summa, motsvarande
tredjedelen af det bidrag,
Exp.-UtsJc. Förslag till und. Skri/v. N.-o 3/2.
Staten under denna Riksdag, till Canalens
fullbordan, beviljat, af hvilket
insättningsbelopp skall inbetalas en
fjerdedel inom Junii månads utgång,
under b vartdera af förenämnde år.;
att, i händelse Canalen ej inom år
i833 blifvit med det af Staten lemnade
bidrag färdiggjord, det skall åligga
Bolaget, att, under år 1834» densamma
med egna tillgångar fullborda,
hvartill de af Bolaget, på föreskrifvet
sätt, insatta medel skola, i första rummet,
användas, med undantag utaf en
tredjedel deraf, hvilken under alla
händelser kommer att i Riksgälds-Contoiret
innestå såsom fond till säkerhet
för Canaiens framtida underhåll, utan
minskning derigenom af den skyldighet,
Reglementet af den ri April i8ro,
Art. 9, Mom. 3, stadgar, angående bildandet
af reparations-cassor; och
att Bolaget, för bela det vid denna
Riksdag erhållande lånebiträde, skall
lemna R. St. rättighet att genast taga
första intecknings-säkerhet uti Canalverket,
dess område och egande
fastigheter, Motala verkstads anläggning
dock derunder ej inbegripen;
men att, när Bolaget detta vilkor antagit,
och förbundit sig till uppfyllande
>
EXp.-Utsk. Förslag till und. Skri/a). N.-o 3/2. äS
lande af alla öfriga utaf R. St. Bolaget
gifna föreskrifter, den uti tredje Afdelningen
af nu gällande Banco-Reglemente,
Art. 4, §. 14, sista Momentet, första
Punkten, nämnde panträttighet kommer
att förfalla.
3:0 Att R. St. härvid tillika för»
Ordnat:
u) att Bolaget å de, till Säkerhet För Canaiens
fullbordan och underhåll, uti
Riksgälds-Contoiret insatta medel, skall
af Contoiret, så lange medlen, till
större eller mindre belopp, der innestå,
få uppbära årligen 5 procents ränta ;
b\ att hvad efter CanåleUs fullbordan äf
det insatta beloppet återstår, Utöfver
ofvanberörde eil tredjedel deraf, eller1
93,926 Rtdr, skall Bolaget återställas;
men skulle något arbete i hamnbyggnadsväg,
i anseende till under tidell
befintligt högt vatten, eller annat dylikt
naturhinder, icke kunna fullgöras
inom den tid här ofvan, för Canalarbetets
fullbordande, blifvit föreskrifven,
inneliålles jemväl, af Bolagets insättning,
dubbla beloppet emot hvad
för samma arbete, i kostnads-förslaget,
£ih. till R, St. Prot. 1828-30. io Sami, 3 Band. 4
Häftet I5 e
a6 Exp.-Utsk. Forstag till und. Skrifv. N.o 3n.
är upptaget, intilldess allt blifvit fullgjort;
samt
c) att, till ytterligare säkerhet för Canalens
underhåll, de till Bolaget redan donerade
skogar, jordegendomar och stenbrott
skola fortfarande förblifva en Canalverkets
tillhörighet, hvilken ej någonsin
får detsamma afhändas.
3:o Att, under dessa vilkor och stadganden,
en summa af 745,334 R:dr Banco,
oberäknadt det förskott af 100,000 R:dr, som
under innevarande Riksdag redan blifvit
beviljadt', och af Directionen lyftadt, nu, såsom
ett ytterligare biträde till Canal-arbetets
slutliga fullbordande, varder af framdeles
anvisande tillgångar anslagen.
4:o Att, i afseende så väl på sättet och
liden för utgörande af denna summa, som
ock uppsigten och controllen öfver användandet
deraf, R. St. funnit godt föreskrifva:
a) att, innan första utbetalningen af detta
Statens nya bidrag får ske, Canal-Directionen,
genom Äctie-egarnes sammankallande
till allmän Bolags-stämma,
skall hafva anskaffat och, till R. St:s
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, aflemnat
en Bolagets förbindelse, att, emot
erhållande af detta bidrag, uti den af
R. St. stadgade ordning, och tillgodo—
njutande af de öfriga af R. St. förunnade
förmoner, Bolaget, å dess sida,
Exp.-Ulsk. Förslag till und. Skrifv. IV-o J/a. 27
med all noggrannhet skall uppfylla de
vilkor, hvarunder R. St. samma bidrag
beviljat; dertill jemväl bör tilläggas
Bolagets medgifvande, utan dess vidare
hörande, af den ofvan förbehållna
intecknings-säkerheten;
b) att, sedan denna Bolagets förbindelse
blifvit af Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
pröfvad och godkänd, bidraget,
efter den af Canal-Directionen nu meddelade
uppgift om årliga beliofvet för
Canal-arbetets oafbrutna bästa gång,
må från Riksgälds-Contoiret utlemnas,
enligt följande fördelning, nemligen:
För.År i83o - - - R:dr 3oo,ooo.
— — 1831 - - - „ a5o,ooo.
— — i832 - - - „ 130,000.
— — i833 - - - „ 75,334.
Summa R:dr 745,334*
c) att Canal-Directionen skall ega, att,
uppå hvarje års anslag, hösten nästföregående
år, förskottsvis uttaga en
femtedel till förberedande arbets-åtgärder;
d)
att genast, vid hvarje års början, den
andra femtedelen af års-anslaget skall
Canal-Directionen tillhandahållas;
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv. N.O 3i2,
att, utaf återstoden af års-anslaget, första
hälften må utbetalas, så snart BancoFullmägtige,
efter årligen förrättad inspection
af arbetsför val tningen och revisionen
af räkenskaperna för det nästföregående
året, meddelat Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret underrättelse örn
förbållandet, och intygat, att för utbetalningen
något hinder icke uppstår;
men den andra och sista hälften ej
förr, än Bolaget uti Riksgälds-Contoiret
gjort den för året fögeskrifna insättningen;
att,
om revisionen för år 1831 vittsordar
all anledning vara, det Canalarbetet
så kunde fortskyndas, att Canalen,
redan år i833, kunde blifva
öppnad och fullt segelfärdig ända till
Östersjön, jemväl bela anslaget för år
i833 må år j832, så snart den för
året föreskrifna insättning blifvit fullgjord,
Canal-Directionen tillhandahållas;
att uppsigten oeh controlen öfver användandet
af detta Statens nya bidrag
till Canal-arbelet skall fortfarande tillhöra
R. St:s Banco-Fullmägtige;
att en af Banco-Fullmägtige vald Ledamot
må, å Bankens vägnar, deltaga
i Canal-Directionen, hvartill nytt val
hvarje år skall anställas, dervid den
.JUtsk. Förslag till und. Skrifv. N.O 3/2. 29
förut varande Directeuren kan åter inväljas
;
att till de årliga revisionerna ett Ombud
må af Banco-Styrelsen utses;
att Banco-Styrelsen skall vara förbehållet,
ej mindre att erhålla fullständiga
upplysningar och förslag öfver det verkställda
och tillämnade arbetet, än ock
att anmärka allt, som synes stridande
emot de vilkor, hvarunder bidraget
blifvit beviljadt, eller afvika från den
af E. K. M., för hvarje år, fastställda
byggnadsplan, äfvensom allt, hvaruti
misshushållning kunnat förspörjas;—'med
rättighet för Banco-Styrelsen att låta
inställa bidraget, intilldess förklaring,
som af Banco-Styrelsen god kännes, blifvit
afgifven, eller nödigt afseende lemnadt
å det, som till rättelse uppgifvits;
att, vid alla hos Götha Canal-Directio-.
nen, eller bos Canal-Bolaget, förekommande
frågor om företag eller utgifter, hvarom
anmälan hos Banco-Fullmägtige, genom
Bankens ombud, med någon slags
reservation, blifvit gjord, eller hvaröfver
Fullmägtige, i anledning af inkomna
berättelser och handlingar, sjelfve
kunna finna skäl till någon erinran,
Banco-Fullmägtige icke allenast äro berättigade,
utan jemväl pligtige, att bestämdt
antingen gilla eller förkasta be
-
3o Exp.-Utsk. Förslag lill und. Skrif v. N.o 3/2.
slutet, och sådant inora en tid af tre
månader från den dag, de deraf erhållit
del, samt att, i händelse afseende
å ett sådant deras förklarande ej göres,
begagna den uti nästofvanstående Moment,
Litt. K, dem tillagda rätt, att
innehålla utbetalning af anslagen, intilldess
rättelse följer; och
/») att, sedan Directionen, på sätt förut
nämndtär,fåttiRiksgälds-Contoiret lyfta
de första två femtedelarna af hvarje års
anslag, Banco-Fullmägtige ej må bevilja
utgifvandet af års-anslagets första
återstående hälft förr, än revisionen
för det nästföregående året intygat
byggnadens fortsättning med full drift,
efter den af E. K. M. fastställda arbetsplan.
5:o Att den i öfrigt uti 14 §• af nu
varande Banco-Reglemente lemnade föreskrift
varder, till dess väsendtliga innehåll,
sålunda förnyad: att Canal-Bolaget
skall ega, liksom hittills, att för nödiga ansedda
pensioner vid Canalverket använda
de medel, som hittills influtit, och vidare
inflyta, uti köpeskilling för dödade och försålda
actier, samt straff-räntor för försummade
insättningar på actierna; men att Bolaget
deremot, till följd af ofvan upptagna
första hufvud vilkor, ej må, tili dylikt ändamål,
begagna några af de till arbetets be
-
Exp.-Utsk. Förslag till und. Skrifv, N.o 3/2. 3*
drifvande af Staten anslagna medel, och att
således, hvad, utöfver summan af nyssnämnda
tillfälliga intrader, kan till några förr
eller senare beviljade pensioner erfordras,
icke får, såsom en Canalverkets utgift, beräknas,
utan bör tagas af de inkomster, som
af den redan färdiggjorda Canalen inflyta;
hvilka inkomster hädanefter, i likhet med
hvad R. St., vid i823 års Riksdag, beslutit,
komma att tillfalla Actie-egarne; i följd
hvaraf dessa inkomster icke må till Actieegarne
utdelas, eller annorlunda af dem användas
förr, än deraf afgått hvad till fyllnad
i pensionsbeloppet erfordras.
6:o Att, så väl till uppmuntran för
Bolaget, att åtaga sig den ytterligare insättning,
som af Actie-egarne nu äskats utöfver
det tecknade actie-beloppet, som ock till
lättnad för detsamma, att de föreskrifna
vilkoren noggrann t uppfylla, R. St. vid dessa
vilkor fästat följande förmoner, nemligen:
a) att Bolaget, tills vidare, skall bibehållas
vid den belåningsrätt i Banco-Disconten
af deras actier till i6-| procent
af primitiva Actie-capitalet (B:co R:dr
ioo), som af R. St. blifvit beviljad;
att denna belåningsrätt skall ökas
till 20 procent, sedan Bolaget insatt
halfva beloppet af hela den äskade insättnings-summan,
samt till 25 procent
jemväl å primitiva actie-capitalet, då
3a Exp.~Vtsk. Förslag till und. Skri/v. N<o 312-
Canalen blifvit fullbordad, — alla dessa
belåningar under vilkor, att antaglig
borgen tillika erfordras, dock endast
för den brist, som vid hypothekenS
försäljande, till lånets liqviderande,
möjligen skulle kunna uppkomma; med
den föreskrift tillika, att, efter hvarje
af här ofvan för insättningen bestämda
terminer, icke några andra actier
få belånas, än de, för hvilka den för
året förfallna actie-insättning, efter ni
procent å gamla actierne, blifvit, enligt
Canal-Directionens bevis, fullgjord;
samt
att Bolaget, om Canalen blifvit inom
1834 års slut fullbordad, må erhålla
afskrifning och eftergift för ej mindre
det vid innevarande Riksdag beviljade
bidrag af 845,334 Rrdr B:o, än ock
för Statens hela äldre fordran hos Bolaget,
emot det, att Canal-Bolaget, å
sin sida, dels afsäger sig alla anspråk
på ersättningar från Stats-Verket, af
hvad namn och beskaffenhet de vara
må, dem Bolaget möjligen kan förmena
sig ega, dels ock förbinder sig att
allt framgent Canalen underhålla, utan
något Statens bidrag dertill; men skulle
Bolaget antingen vägra att uppfylla
de vilkor, R. St. sålunda funnit godt
att
Exp-Vtsk. Förslag till und. Skrifv, N-o 31 a. 33
att BolageCföreskrifva, eller ock underlåta,
att intill i834 års slut, utan
något Statens vidare betungande,
bringa Canalen till fullbordan, på sätt
ofvan stadgadt är, skall Statens fordran,
för så väl det nu beviljade yttersta
understöd af 845,334 R:dr B:o,
som för alla de summor, hvarmed
Staten tillförene till Canal-arbetet bidragit,
oförändradt qvarstå;
Staten, i bägge fallen, för all framtid
förbehållen den andel i utdelningen
af Canalens blifvande inkomster,
som 22 §. i Bolagets privilegium försäkrar
och bestämmer.
Kommande de här ofvan upptagna föreskrifter,
i afseende på controllen för
medlens användande, och de för deras utgifvande
lemnade stadganden, att iakttagas
uti nu blifvande Banco-Reglemente,
samt Instruction för R. St:s Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret.
Rikets Ständer framhärda etc.
Bilu till R- St- Fröt. 1828—1830,
Häftet ii c
34 Expecliuons- Ut skottet a Memorial N-o 3i3.
. r ^ tdMc* . .. '"V». J\.
N:o 313.
Memorial, med öfverlemnande af
Förslag till underdånig Skrifvelse
j N:cr"3i2.
Dä Expeditions-Utsköttet liärhos till R.
H. St:s justering och godkännande vördsamt
öfverlemnar Förslag till underdånig
Skrifvelse, i anledning åf K. M:is, under
den io December i8^8, till R. St. aflåtna
Nådiga Proposition om .ytterligare anslag
af allmänna medel till Götha Canal-byggnads
fullbordande, får Utskottet' såsom
skäl, hvarföre sädant förslag är vordet
uppgjordt, innan R. H. Stts beslut blifvit
fattadt, angående de tillgårfigar,' af hvilka
döt utaf R. St., genom lemnadt bifall lill
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande;'N:o
23, för berörde ändamål beviljade ytterligare
anslag skall utgå, nu vördsamt anföra,
att Utskottet, på det att, ehvad Götila
Canal-Bolag kan komma att ingå på de af
R. St., för detta anslags beviljande, fastställda
vilkor, eller icke, Canal-bj^ggnadsarbetets
fortsättande ej må fördröjas, fördenskull
ansett angeläget, det underdånig
Skrifvelse till K. M., med tillkännagilvande
af R. H. St:s i ämnet redan fattade beslut,
så fort ske kan, må afgå, samt Bola
-
Expcditions-Uiskoltcts Memorial IV-o 3i3. 35
get derefter, i omförmälde afseende, horas
och sig utlåta: då, i händelse R. H. St.,
såsom Utskottet vågar förmoda, gilla denna
dess åtgärd, serskild underdånig Skrifvelse
från R. H. St. framdeles bör till
K. M. aflåtas, med tillkännagivande af R.
St:s beslut om den fond, hvarifrån det nu
beviljade ytterligare anslaget må komma
att utgå.
Serskildt får Utskottet vördsamt anmäla,
att, då den vid slutet af Stats- och
Banco-Utskottens tryckta Betänkande, N:o
2o, införda rättelse vid p. XXVII, rad. 9,
från orden: ”utöfver ofvanberörde 100,000
”R:dr,” till orden: ”utöfver ofvanberörde
"en tredjedel deraf, som utgör g4,000 R:drJ’
innebär en missräkning, Utskottet, i dess
Förslag till underdånig Skrifvelse, uti 2:dra
Punkten, Mom. bj), infört nämnde tredjedels
rätta belopp: 93,926 R:dr.
Stockholm den 2 Jan. i83o.
STOCKHOLM,
tryckt i Ecksteinska Tryckeriet, ,83*
Exp. Utah. Forsing till und. Skrifv. Nio 314. i
N:o 3i4.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. Och Adeln d. 11 Jan. 1830»
Preste-Ståndet d. 13 —•
Borgare-Ståndet d. 13 “ “
Bonde-Ståndet d. 15 *—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > i anledning
af yrkadt tipphäfvande af den >
vid fördelningen af Utmarken å öland j
samma Utmark åsätta Ränta.
S. A. K.
Sedan E. K. M. > i Nådig Resolution den p
Mars 1824» förklarat Sig icke kunna bifalla
Fullmägtiges från Öland, vid sista Riksdag, gjorda
anhållan om befrielse från den Spannmålsränta,
som blifvit bestämd att utgöras för den
å Hemmanen på Öland fördelade Utmark, eller
den så kallade Alfvaren, på den grund, att
samma Ränta blifvit vid Statsregleringen upptagen
och påräknad, har enahanda begäran hos
R. St. blifvit framställd af Fullmägtige, vid innevarande
Riksdag, från Calmare Län, dervid,
såsom hufvudsakligt skäl för samma yrkande,
blifvit uppgifvet, och hvilket genorn bifogade
handlingar, rörande skedda förmedlings-sknttläggningar
af serskilda Hemman på Öland, sökt
styrkas, att Allmogen derstädes, från urminnes
tider, å ifrågavarande Utmark egt betesrättighet,
sorn vid skattläggningar blifvit bland Hemmanens
så kallade lierrligheter upptagen och
Bihang t. R< S:s Brot. 10-de Samt. 2 Band. 2 Haft. 1
% Exp. Utsi. Får stei g till urul. Skrif v. N:o 314.
ingått i beräkning vid Hemmantalets bestämmande,
af hvilket förhållande den slutsatis blifvit
hemtad, att, genom den nu tillkomna Spannmålsräntan,
dubbel skatt, för en och samma förmon,
blifvit Hemmanen ålagd, hvarjemte ytterligare
blifvit andrnget:
att Allmogen aldrig skall begärt, utan snarare
bestridt Allvarens fördelning, och icke eller
blifvit hörd öfver eller samtyckt till den
dervid bestämda skatt, som dock blifvit till utgörande
påförd, utan föregående lillgodonjutande
af tillbörlig frihetstid ;
att, enligt Comiterades för Utmarkerires
fördelning, den 6 April 1816, afgifna Berättelse,
för. hvarje halft Mantal icke belöpte sig
mer än 32T|j|:dels Tunnland i areal vidd, eller,
efter uppskattning, ajrdels Tunnland, hvilken
sålunda högst svaga och till större delen
af Kalkberg och Stenbrott bestående jord vöre
en, med afseende på Hemmanens i öfrigt högst
inskränkta egovälde, för deras bestånd oumbärlig
.betesmark, sorn, på grund af skattläggning
och urminnes häfd, borde dem tillkomma;
att redan förut ifrågavarande Utmark blifvit
till Hemmansegarne aflåten, genom Kongl.
Brefvet den 16 Mars 1802, angående hushållningens
förbättrande på Öland, och deruti K.
M., med bifall till Kammar-Collegii derom
gjorda hemställan, föivskrifvit, att berörde Utmark,
sedan de delar deraf blifvit frånskiljda,
hvilka till Skogs-alimänuingar och Ekplanteringshagar
borde bibehållas, finge af E. K. Mits
Befallningshafvande fördela* emellan dem, som
Exp. Utsi. Förslag till lind. Slrijv. JS:o 314. S
sig deraf begagna, utan annat dervid fästadt
förbehåll, än att, om någon del af den upplåtna
marken funnes tjenlig till trädplantering,
vissa skyldigheter, i berörde afseende, borde
medfördelningen förbindas; förmenande tillika,
att, då en sådan planteringsskyldighet blifvit uti
Kongl.Maj:tsNådiga Instruction, för ofvanbemälde
Comiterade, stadgad, samt, genom Ed. Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 19 Januarii 1825, ytterligare
bestämd, det vid upplåtelsen fästade
vilkor derigenom vore uppfyldl; hvarförutan
uppmärksamhet påkallats derå, att, enligt högstberörde
Kongl. Bref, af den 16 Mars 1802, Ölands
samtlige Jordbrukare åtagit sig att med
stenmur inhägna 4 stycken planteringshagar, af
omkring 5 å 600 Tunnlands vidd, och, tor bestridandet
af koslnaderne vid planteringen, under
4 på hvarandra följande år, utgifva |:dels Tunna
Råg eller Korn för hvarje helt Hemman,
men att dessa hagar, ehuru ämnade ef mindre
till Ed. Kongl. Maf:ts och Kronans höga förmon,
än Landets nytta, sedermera blifvit till
enskilde försålda, hvarigenom invånarne gått i
mistning af den fördel, de af sina nedlagda
kostnader och arbete förväntat.
Delta, jemte de upplysningar, som handlingarne
innehålla och deribland hufvudsakligast
det Utlåtande, som, i anledning af RiksdagsFullmägliges
från Calmare Län, vid senaste
Riksdag, underdåniga ansökning, från Ed. Kongl.
Majlis då tillförordnade Befallningshafvande på
Öland blifvit infordradt, och i underdånighet
afgifvet, har hos R, St. i öfvervägande kommit;
4 Exp. Utsi, Förslag till und, Skrifv. N:o 314.
och som R. St, inhemtat, att E, K. M., i högstberörde
Nådiga Bref af den 9 Mars 1824» förklarat
Sig icke kunna bifalla den, i afseende på
den öfverklagade Räntans upphörande, hos E.
K- M,, vid sistförflutne Riksdag, gjorda unders
dåniga ansökning, enär samma Spannmålsränta
blifvit bland StatsVerkets inkomster upptagen
och påräknad, och att, ehuru Kongl. Brefvet
den |6 Mars 1803 innehåller en upplåtelse af
Alfvaren, till fördelning emellan dem, som sig
deraf dittills begagnat, utan att något vilkor af
Spannmålsränta, eller annan skatt, dervid blifvit
fästadt, samt Hemmansegarne således skulle kunna
anses, genom deras uraktlåtenhet att söka ändring
i Comiterades åtgärder, i den väg Kongl,
Maj:ts Nådiga Instruction, den 6 Mars i8i3,
föreskrifver, hafva förverkat all rätt till talan i
berörde hänseende, det likväl bör förmodas,
att, i händelse giltiga anspråk på rättelse i öfrigt
finnas för handen, tillfälle för en ytterligare
undersökning bör beredas; hafva R. St,
ansett förhållandet härmed påkalla deras uppmärksamhet,
samt de flere, dels på rättsgrunder,
dels ock på billighet grundade skäl, som
nu blifvit framställde, vara af den talande egenskap,
att de förtjena till deras tillförlitlighet
närmare undersökas, serdeles som de bifogade
Skattläggnings-documenten tyckas utvisa, att
betesrätt å Alfvaren varit ansedd och beräknad
såsom en Hemmanen åtföljande förmon eller
rättighet.
Vid sådant förhållande och då härvid slutligen
förekommer, att någon pröfning af jle»
Exp. Utsi, Förslag till und. Skrifv, N:o 314- 5
Utmarkslotterne åsätta Räntor icke förevarit i
Ed, Kongl. MajUs och Rikets KammarCollegium,
hvars åtgärd, enligt dess, i anledning af Nådig
Remiss uppå Fullmägtiges vid senaste Riksdag
underdåniga ansökning, afgifna utlåtande, varit
inskränkt till anstalts fogande om de bestämda
Räntornas påförande, uppbärande och redovisande;
hafva R. St, funnit skäligt att härigenom
hos E. K. M. i underdånighet begära, det
undersökning måtte, uppå Nådig befallning,
varda af KammarCollegium och vederbörande
E, K. M. Befallningshafvande, i närvaro af
Hemmansegarne eller deras befullmägtigade
Ombud, föranstaltad, till utredande, huruvida,
på sätt är vordet uppgifvet, ifrågavarande Allmänningsraarker
verkligen blifvit på t vänne serskilda
sätt, och vid olika tillfällen, skattlagde»
eller Hemmansegarnes lagliga rätt i annat afseende
för nära trädd, i hvilket fall E. K. M,
läcktes en rättelse derutinnan i Nåder förordna;
men att, i händelse denna undersökning
skulle med kostnad blifva förenad, och Hemmansegarne,
deröfver i Nåder hörde, skulle undandraga
sig att densamma af egna medel bestrida,
den redan förrättade och i laga ordning
kraftvunna skattläggningen då måtte, i orubbadt
skick, förblifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
6 Exp. Vial. förslag till. urul. Skrif v. N:o 313.
N:o 3i5.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 11 Jan. 1830-
P reste-St ande t d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, an
gående
Majoren vart Steijerns underdåniga
anhållan om ever Idelig Skattemannar ätt å
2:ne under Starby Kungsgård lydande Lägenheter:
IV alla-Slätten och Herrsjö-Ängen.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva från deras Statsutskott
erhållit del af Majoren, Commendeuren och
Riddaren H. v. Steijerns hos E. K. SM. gjorda *
samt lill SlatsUlskottet i Nåder remilleradeunderdåniga
ansökning, innefattande anhållan, alt,
såsom någon ersättning, ej mindre för de stora
förluster, nppgående till ej mindre än 280,000
D:r Kopparmynt, som Sökandens Fader i lifstiden
fått vidkännas för bedrifvandet af den
vid Wadstena anlagde LinneFabrik, än ock de
uppoffringar, Sökanden gjort för förbättrandet af
den, för underhållet af nämnde Fabrik, ander
arrende upplåtne Starby Kungsgård, den tid
han, enligt Contraet, deraf varit innehafvare,
och hvarigenom Kungsgårdens värde blifvit betydligen
forhöjdt, E. K. M. täcktes hos R. St.
föreslå, det Sökanden måtte tilläggas ever Idelig
Skaltemannar ätt, utan serskild lösen, men emot
Lxp. U/sX'. försl, till uriel. Skrif v. S:o 3^5 7
erläggande af den vid fordna Skattläggningar
ålagda Räntan, på 2.7/e under nämnde Kungsgård
lydande Lägenheter, fVdlla-Slätten och
Herrsjö-Ängen, hvilka Sökanden skalf betydligen
uppodlat; hvilken ynderdåniga anhållanSökanden
förmodade så mycket rältvisligare
kunna bifallas, som Starby-arrendet, vid afträdandet
år 1833, föga kunnat påräkna någon
förhöjning i och för desse Lagenheter, om de
voro uti lika ouppodladt skick, som då Sökanden
Kungsgården tillträdde, och densamma
ö ö t '
dessutom, genom de inom Gårdens rågång verkställda
och äfven bebyggda odlingar, vunnit så
förökadt värde, att med säkerhet lika eller större
arrende kunde afses efter år i833, fastän
Walla-Slätteu och Herrsjö-Xngen derifrån afskiljdes,
som ditintills för hela Egendomen
blifvit betaldt, derest inga serskilda onera dermed
blifvit förknippade; och har Sökanden
härjemte erbjudit sig, i händelse E. K. M. och
R. St. funno Wadstena LinneFabrik för det allmänna
medföra den nytta, att den ännu borde
få åtnjuta något understöd, hvarförutan den icke
kunde underhållas, att, oaktadt nu ifrågavarande
odlade Ängar, på sätt föreslaget blifvit, derifrån
skiljdes, förnya det nu gällande Contractet
för återstoden på Starby af 3o år, utan
afseende derpå, att Kungsgården från 1833 förlorade
sin utsyningsrätt från den till Götha Canal
och Ekeplanteringar aflemnade Skogsparken
Fåhlehagen, samt de, genom försäljning till
Skatte, numera från Starby skiljda Skälgen och
Eneby Parkerne.
8 Exp. Vtsl. Förslag till und. Skrifv. N:o 315, 316*
Vid öfvervägande af berörde underdåniga
ansökning, samt handlingarne i detta mål, hafva
R. St., som, emot de år 1810 af R. St» lagda
grunder för dispositionen och förvaltningen
af Kronans Fastigheter i allmänhet, icke kunnat
bifalla, att de ifrågavarande Lägenheterne, på
sätt hegardt blifvit, Kronan afhändas, beslutat,
att, såsom en lämplig uppmuntran åt Majoren
v. Steijern, han och hans rätts innehafvare tillerkännes
den förmon, att, vid utgången af nuvarande
arrende af Starby Kungsgård, tillgodonjuta
en förlängning i Contractet derom på lo
år, och således, under berörde tid, hela Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheterne,
Walla-Slätten och Herrsjö-Ängen, ytterligare,
under lika vilkor som nu, odelade innehafva
och begagna; vid hvilken upplåtelse i Öfrigt
hör iakttagas de säkerhetsmått, som, vid bortarrenderandet
af Kronans Fastigheter, i afseende
på lagliga häfden, vården och skötseln deraf,
vanligen ega rum; hvilket R. St. härigenom
få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3,6.
Uppl. o. gocik. hos Ridd. och Adeln d. 13 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 15 — —
Borgare-Ståndet d. 15 — —
Bonde-Ståndet d. 15 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med
förslag till ändringar, dels i Concurslagen
den
Exp. Etsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 316* 9
den i3 Julii 1818, dels i Kongl. Förordningen,
den 22 Oct. samma är, om Edsformulair
i Concursmål.
S. A. K.
Sedan inom samtlige RiksStånden motioner
blifvit väckta om behofvet af åtskilliga jemkningar
och förändringar i ConcursLagen, af den
i3 Julii 1818, äfvensom i Kongl. Förordningen,
den 22'October samma år, om Edsformuiair
i Concursmål, så hafva R. St., efter noggrannt
öfvervägande, ej mindre af hvad sålunda
vid innevarande Riksmöte yrkadt blifvit, än
hvad rörande samma ämnen redan vid i823
års Riksdag är vordet framställdt, nu beslutat
att till Ed. Kongl. Majrls Nådiga pröfning i
underdånighet öfverlemna nedanstående förslag
till omförmälde nödige ansedde förändringar;
hvarvid Rikets Ständer funnit lämpligast, att,
serskildt för hvarje sålunda ifrågakommande §.,
framställa så väl motiverna som sjelfva förslaget
till Lagförändringarne, samt till Ed. Kongl.
Maj:ts Nådiga sanction partielt öfverlemna de
serskilda §§ , hvari förändringar blifvit föreslagna,
med undantag af 7 Cap., och 6 §. 8
Cap. af ConcursLagen, som icke, utan i ett sammanhang,
kunna pröfvas.
Concurs-Lagen :
2 Cap. 1 §.
Då af stadgandet i detta Lag-rum, '’att
Borgenärer, som tillstädeskommit, skola genast
Bihang t. R. S:s Fröt. IQ:de Sami. 2 Band. 2 Höft. 2
10 Expr Utsi. Förslag till uncl. Skrif v. N:o 316.
”inför Rätten utse, eller ock sig emellan välja
”och för Rätten nämna a:ne eller flere Gode
”Män”, Borgenärer ansett sig betaget att välja
endast en God Man, när Boet varit af ringare
beskaffenhet, eller den valde personen ensam
egt nog förtroende för att ombesörja förvaltningen;
men, enligt Rikets Ständers tanka, Borgenärer
i berörde afseende böra ega lika rätt,
som uti nästföljande §. blifvit Rätten tillagd,
att, i de fall, som der bestämmas, utse en eller
flere, få R. St. nu föreslå, att i §. i 2 Cap.
må erhålla följande lydelse:
Borgenärer, sorn tillstädeskommit, efter de
kallelser af Rätten eller Dornhaf vanden, sorn i
5 Cap. 1, 2 och 3 sägs, skola genast inför
Rätten utse, eller ock sig emellan välja och för
Rätten nämna 2:ne eller flere Gode Män, helst
bofaste och dem, som sjelfve sakegare är o, att
den afträdda egendomen till förvaltning emottaga.
Är Boet af ringa beskaffenhet och vilja
Borgenärer förvaltningen deraf ät en God
Man anförtro; vare det tillåtet, der Rätten
pr öfvar att det ske må. Borgenärer egen ock,
att meddela Gode Män föreskrift om förvaltningen,
der sådant nödigt anses. Förordnande
för Gode Män skall af Rätten utfärdas.
2 Cap. 20
I anledning af frågan om Inteckningsegares
och Pant-innehafvares skyldighet, att deltaga
i gäldandet af Gode Mäns och Sysslomäns
arfvode, hafva tvister ofta uppstått, sorn af olika
Domstolar blifvit på olika sätt afdömde. IL
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 316* M
St. hysa den mening, att, så vidt frågan rörer
Borgenär, som innehafver lös pant, han icke
bör för Concurs-omkostnader, af hvad beskaffenhet
som helst, lida någon afkortning å sin fordran,
så framt, efter afdrag af dc kostnader,
som till realisation al panten åtgå, öfverskottet
förslår till full betalning af den fordran, för
hvilken panten eller inteckningen är gifven.
Hvad åter angår fast egendom, deruti Borgenärer
hafva inteckning, synes det vara grundadt
i sakens natur, att förvaltnings- och försäljnings-kostnaden
icke bör utgå af odelade Concursmassan,
emedan, i sådant fall, den komme
att orättvist träffa oprioriterade fordringsegarne,
utan desto hellre afdragas å egendomens afkastning
och köpeskilling, innan fördelning deraf
skett, som egendomens verkliga värde, hvaruti
inteckningshafvarne ega sin säkerhet, med
förmonsrätt, hvar i sin ordning, utgöres af det,
som utaf egendomens afkastning och köpeskilling
är öfrigt, sedan allmänna utskylder samt
bruknings-, förvaltnings- och försäljningskostnaderne
blifvit afdragne. Ledde af denna åsigt,
anse R. St. ett dermed öfverensstämmande
stadgande böra inflyta i denna §., till hvars
förändring alltså framställes följande förslag:
Äska Gode Män eller Sysslomän belöning,
dä skola Borgenärerne arfvode åt dem utsätta,
antingen till visst af hundrade, eller efter
annan grund;, dock må ej Sysslomäns arfvode
efter tid räknas. Arfvode, som för fast egendom
belöper, sä ock kostnaden för dess
värd och försäljning, skola] af egendomens
12 Exp. Utsi. Förslag till und. Shifv. N:o 316.
afgäld och köpeskilling utgå; och njuten sedan
inteckningshafvare betalning, hvar i sin
ordning. Kunna Gode Mein eller Syssloman
ej nied B or genär erne om arfvode sämjas, pröfke
Rätten hvad de skäligen förtjent hafva.
Ej må Gode Män eller Syssloman arfvode
njuta förr än de slutlig redo för sig gjort.
3 Cap. 3 §.
Enär denna §:s nu varande ordalydelse:
”att förläning, som Gäldenär eger, skall gå lill
”gäldens betalning, såsom alla hans öfriga tillgångar,
' men att pensioner eller benådningar,
”sorn på annan grund inrättade och med serskilda
privilegier eller förbehåll försedde eller
”gifne äro, icke må af Borgenärerne angripas”,
föranledt Lag-budets olika tillämpning vid olika
Domstolar; hafva R. St., som funnit ordalagen
i §:s senare period vara mindre tydliga,
trott sig böra föreslå, att §. må erhålla följande
lydelse:
Har Gäldenär någon förläning, gånge
den, såsom alla hans öfriga tillgångar, till gäldens
betalning ; men å sådana pensioner eller benådningar,
sorn äro gifne med vilkor, att ej få
för innehafvar ens gäld tillgripas, egen Bor
genärerne
icke att anspråk göra.
4 Cap. i §.
Som R. St. ansett det i denna §. Gäldenär,
hvilken sin egendom afträdt, ålagda tvång,
vara obegränsadt, och hans förpligtelse, att
hålla sig inom sitt lius, räcka längre än ända
-
Exp. Utsi. Förslag till und. SlriJv. K:o 316* 13
målet fordrar; så, och enär en större frihet
fördenskull synes kunna Gäldenäron medgifvas,
hvilket likväl, i följd af sakeus natur, icke hör
stadgas såsom en allmän regel, utan endast tillåtas
såsom ett af Borgenär emes medgifvande
och Domarens pröfning beroende undantag; få
R. St. nu i underdånighet föreslå, att i §. må
ändras till följande lydelse:
Då Gäldenär sökt att sin egendom afträda,
hålle han sig inom sitt hus, intilldess första
Dom i saken utgifven är, och ege ej rättighet
att derutom vistas vid andra tillf (Ulen,
än då han å helgedag bivista/' Gudstjenst, eller
af Rätten eller ock af Gode Män eller
Syssloman, till upplys/ungars meddelande, kal ■
lad varder.
Medgifva Borgenärerne , sedan skriftvexlingen
vid första Domstol slutad är, att
Gäldenär en må vid andra tillfällen, än nu
sagdt är, utom sitt hus vistas, vare det lillåitet,
der Domaren prof var, att det ske må.
Dock ege han ej att utom den Stad, eller det
Härad, der han sitt hemvist häfver, sig begifva
, innan första Domen utfärdad blif vit,
vid äf ventyr, som i 3 §. sägs.
4 Gap. 9 §.
Då, i afseende på denna §,, ofta uppstått
skiljaktiga meningar, angående tiden för fortfarandet
af den Gäldenär medgifna underhållsförmon
af Boet för sig, hustru och harn, den
någre ansett höra upphöra med Proclama-dagen,
andre med den dag, då första Domen i Gon
-
14 Exp. Vtsk. Försl, till und. Skrif v. N:o 316.
cursen faller, oell andre åter ej förr, än slutlig
laga kraftvunnen Dom i målet blifvit meddelad;
så hafva R. St., sorn funnit ifrågavarande
underhållsförmon, hvad liden vidkommer, höra
motsvara Gäldenärs ofvan omförmälde förpligtelse,
att hålla sig inom sitt hus, samt att, med
vederbörligt beviljande af undantag derifrån,
hör förenas det vilkor, att Gäldenärens rättighet
till underhåll af det afträdda Boets tillgångar
då upphörer, härmed velat i underdånighet
framställa följande förslag till §:s förändrade
redaction;
Gäldenär njute, till dess f orsta Dom i
Concarséaken fallit, för sigA hustru och oförsörjda
barn, underhåll af Boet; och 'varde
det bestämdt i f örhållande till Gäldenärs behof
och med afseende å haiis redlighet, så och
å den större eller mindre förlust, som Borgenär
eine drabba kan. Kommer tvist upp om
underhållets belopp, prof ve Rätten hvad Gäldenär
bestås må.
Erhåller Gäldenär, efter Borgenärernes
medgifvande, Domarens tillstånd, att, sedan
skrif tvexlingen vid f örsta Domstolen slutad
är, och innan första Dom fallit, på fri fot
vistas, såsom i 1 §. sägs ; vare han ej berättigad
att för sig, hustru eller barn, njuta un-,
derhåll längre, än till den dag, då det tillstånd
honom meddelas.
4 Cap. 10 §.
Ehuru det, i likhet med föreskriften i 16
§. 4 moni. af 179S års Concursstadga, bibehållna
stadgande i 4 Cap. 10 §., att den, som tjen
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. 2V;o 316. 15
sten i Gäldenärs ställe förrättar, hör njuta
halfva lönen, synes vara grundadt på en billig
fordran, å ena sidan, att Yicarien, emot de för^
möner han åtnjuter, skall med nit och drift
fullgöra de honom i tjensten tillhörande åligganden,
och, å den andra, att han skall deremot
ega nödig utkomst af hvad honom är anslaget,
med hvilket stadgande äfven flere serskilda
Författningar, hvaraf må nämnas Kyrkolagen
uti iy Cap. 23 §., Kongl. Brefvet den 10
Januarii ij3g och Kongl. Förordningen den 3o
September 1756, öfverensstämma; likväl och
emedan, emot en sådan fördelning af Gäldenärens
lön förekommer, att, dä denna lön uppgår
till betydligare belopp, Vicariats-arfvodet
skulle blifva för högt, och enär lönen åter vore
ringa, underhållet för Gäldenären och hans fa^
mille otillräckligt, anse R. St. den modification
uti ifrågavarande ovilkorliga föreskrift lämpligen
kunna ega rum, som innefattas i den förändrade
redaction af §., som R, St. föreslå, så
lydande:
Häfver Gäldenär tjenst i Riket, då må
han, intill dess Dom öfver honom fallit och
vunnit Laga kraft, tjensten ej förrätta. Den
tjensten i hans ställe förestår, njute halfva
lönen; dock ege den myndighet, under hvilken
Gäldenären i och för tjensten lyder, uppå
anmälan af Gode Männen eller Sjsslomännen,
pröf va och bestämma, huruvida den, som
lill tjenstens f örvaltande förordnad är, må
med mindre än halfva lönen åt nöjas, och huru
stort belopp han, i sådant fall, får upp
-
16 Exp. Utsi. Forsing till und. Siri]v. N:o 316.
bära. Af den andra hälften varde Gäldenär
så mycket tillagdtj som till hans eget, hans
hustrus och oförsörjda barns underhall tarfvas.
Hvad öfrigt är. tagen B or genär erne.
5 Cap. i o §.
Den uti detta Lagrum bestämda tid till
Rättegångstimmans slut, kl. 7 eftermiddagen^
för Borgenärer, att å inställelsedag vid IläradsRiitt
sist sig infinna, alt sina fordringar anmäla
och bevaka, hafva R. St. funnit mindre lämplig,
enär på en och samma dag inträffa kan,
att Parter skola sig inställa uti flere Concursmål,
och fastän Domaren icke är hindrad, att
målen tidigare på dagen företaga, likväl af den
Borgenärerne lemnade frihet att dröja med inställelsen
intill den lid, då, enligt Kongl. Brefvet
den 27 Maji 1801 , Rättegångstimma vid
Häradsrätt bör vara slutad, den olägenhet uppstår,
alt till målens slutliga beredning, som ej
förr, än efter sista uppropet kan företagas, möjligen
erfordras så lång tid, att HäradsRättens
session inpå nättén måste fortsättas; i anseende
hvartill, och alldenstund berörde så väl för Domare,
som för Parter, betydliga olägenhet kan,
aned antagande af den vid alla öfriga Domstolar
bestämda fatalietimmau, nemligen kl. 12 på
■dagen, afhjelpas, R. St. ansett en sålunda förändrad
inställelsetimma böra föreskrifvas.
Vidare och då samma §. nu jemväl innehåller,
”att Proclama-dagen bör bestämdt ul'saltas
lill andra Rätlegångsdage» af det Ting,
”sorn
Esp. Utsi. Förslag till und. Skrif r. Nio 316. 17
”sorn näst efter 6 månader infaller”, men denna
ordalydelse kan förorsaka, att inställelsedag
i Concurssak hos Härads-Rätt inträffar ett Lagtima
Ting senare, än behofvet fordrade, i fall
det vore tillåtet att kalla Borgenärerne till tredje,
fjerde eller någon senare Rättegångsdag af
det nästföregående Tinget, finna R. St. rättelse
äfven i afseende på denna föreskrift nödig, och
föreslå fördenskull i underdånighet, att §. må
erhålla följande nya redaction:
Är saken hos Härads-Rätt anhängig, dä
skola Borgenärerne genom anslag och kungörelser
så stämmas, som i 9 <§'. sägs, att sig inställa
, vid det Lagtima Ting, som näst efter
sex månader infaller eller då ännu fortgår,
f öre klockan 12 på dagen å den Rättegångsdag,
sorn af Härads Rätten bestämmes, samt
i anslag och kungörelser ut sättes. Åska de
fleste Borgenärerne Urtima Ting, varde det
utsatt, att genast efter 6 månaders förlopp
hällas.
5 Gap. 11 §.
Då föreskriften i denna §., ”att samtlige
”Borgenärerne skola om stämningen serskildt
”underrättas, samt att stämningen skall så kungöras
jemväl dem, som hafva inteckning uti
”Gäldenärs fasta egendom, och Rätten förty år”ligga,
att bevis derom infordra”, stundom blifvit
origtigt så förstådd, att orden: bevis derom
infordra, skulle afse bevis om Stämningens
kungörande, i stället för den rätta meningen,
nemligen bevis öfver inteckning i Gäldenärens
Bihang t, R» S:a Prot. 10:de Sami. 2 Band. 2 Haft. 3
18 Exp. Utsi. förslag till und. Skrifc. N:o 316.
fasta gods, eller så kalladt gravations-bevis,
hvilket Rätten har af nöden, för att kunna fullgöra
sitt åliggande, att inteckningshafvare om
Stämningen underrätta; så hafva R. St. ansett
det anmärkta uttrycket: bevis derom, böra utbytas
emot ordet: intecknings-bevis, så att §:s
lydelse skulle blifva denna:
Kronans Ombudsman i orten och alla
samtlige Borgenärer skola om Stämningen serskildt
underrättas, fjärde ock Stämningen så
kungjord dem , som hafva inteckning uti Gäldenärs
fasta egendom/ och äligge förty Rätten,
att intecknings-bevis infordra.
5 Cap. 17
Såsom följd af den vid detta Capitels io:de
§. här ofvan föreslagna ändring, bör 1 mom. i
denna 17 §., hvilket nu lyder sålunda: ”Bor
genär,
som ej sjelf, eller genom laga Ombud,
"sig å inställelsedagen infinner, vid Rådstufvurätt
eller HofRätt, före klockan 12, och vid
”HäradsRätt före Rättegångstimmans slut, att
'sin fordran bevaka, och ej eller den förr be”vakat,
håfve etc.”, erhålla följande redaction:
Borgenär, som ej sjelf , eller genom laga
Ombud, sig å inställelsedagen, före klockan 12,
Vid Rätten infinner, att sin fordran bevaka ,
och ej eller den förr bevakat y håfve etc.
7 Cap. 3 §.
Som, vid den händelse, då hustru, enligt
denna §., söker Boskillnad, enär mannens egendom
ej afträdd är, inträffa kan, att mannen,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 316. 19
för att uppehålla en vacklande credit och undgå
alt afträda sin egendom, söker hindra Boets
uppteckning eller neka uppteckningens beedigande;
alltså och då en sådan mannens motsträfvighet
skäligen må anses förutsätta hans
öfvertygelse örn Boets obestånd och bemödande
att detsamma dölja, samt lämpligaste påföljden
då synes blifva, att offentlig Stämning
å Borgenärerne utfärdas, hafva R. St. trott denna
påföljd böra bestämmas genom följande redaclion
af nu ifrågavarande §.:
Söker endera makan Boskillnad, enär den
andra makans egendom ej afträdd är, höre då
Rätten så vät sökanden och den andra makan,
som veter lige och när vistande Borgenärer,
och förordne, att Boets tillgångar och gäld
å viss dag upptecknas. Sedan skall Bouppteckningen
af mannen och hustrun, i Borgenärernes
närvaro, inför Rätten edligen fästas.
Finnes deraf, att tillgångarne, der sökanden
Boskillnad vinner, ej förslå till gäldens betalning,
varde offentlig Stämning till mannens,
hustruns och samtlige Borgenärernes inställande
utfärdad, sorn i 5 Cap. g och 10 sägs.
Är det hustru, som Boskillnad söker, och
undandrager sig mannen att Boets tillgångar
och gäld till uppteckning angifva, eller att
Bouppteckning, då den gjord blif vit, beediga,
vare Lag samma. När offentlig Stämning utfärdas,
som nu sagdt är, vare mannen för
Lagsökning ej fri, der han ej sin egendom
till Borgenärerne af träder.
20 Exp. Utsi. Förslag till und. Shifv. N:o 316.
7 Cap. ny §. och 8 Cap. 6 §.
Uli R.Sl:s, vid r823års Riksdag, i förevarande
ämne till E. K. M. aflåtna underdåniga skrifvelse
har blifvit anförd t, hurusom det uli 8 Cap. 6 för
Enkas befrielse från all under äglenskapet tillkommen
gäld, stadgade vilkor, att hon skall
hafva egendomen rätteliga afträd t, blifvit i så
måtto olika ultydt och tillämpadt, att en del
ansett det gemensamma Boets afträdande göra
tillfyllest, andra förment, att den efterlefvandes
enskilda egendom jemväl borde afträdas, och
andra åter, utan att ingå i undersökning, huruvida
egendomen varit rätteliga afträdd, förklarat
både Enka och Hustru berättigad, att ej
mindre för den egendom, hon begär från det
gemensamma Boet undanskifta, än äfven för
den hon, efter vunnen Boskillnad, ärfver eller
förvärfver, njuta befrielse, icke allenast för
Sterbhusets gemensamma skulder, utan äfven
för dem hon genom underskrift förbundit sig
gemensamt med mannen betala; hvadan R. St,
ansett, att Enka, sorn icke är arfvinge och således
icke kan göra sig Urarfva eller afsäga sig
eii rättighet, som ej förut heline tillhört, således
icke kan afträda annat än sin egendom, eller
den hon redan tillförene egt, fastän lion
ej deröfver varit fullt rådande. Att huru långt
Enkas egendoms-afträde behöfver sträcka sig,
åter måste mätas efter gränsen af hennes ansvarighet
för skulderna, hvilken finnes i allmänna
Lagen utstakad och ej blifvit förändrad
genom ifrågavarande §. i Concurs-Lagen, som
blott innehåller en förklaring, att Enka, sorn
Exp. Utsi;. Fårslag till und. Skrifv. N:o 316* 21
afträdt egendomen rätteligen, det vill säga,
till så stor del, som Boets Borgenärer kunna
lagligen fordra af hvad hon då eger, skall för
framtiden vara fri från kraf.
I öfverensstämmelse härmed, och då, i
följd af hvad ofvanberördt är, ett förtydligande
af Lagens stadgande i detta fall synes vara nödigt,
hafva R. St. jemväl på följande skäl,
nemligen:
att, då hustrun icke är sjelfrådande, utan
står under mannens målsmanskap, hon ej eller
kan, mer än en annan omyndig, med laga verkan
sluta aftal, utom i de serskildt undantagna
fall, der hon, enligt Lag, är för myndig alt
anse; samt
att, sedan ägtenskapet blifvit upplöst och
makarnes inbördes rättigheter och skyldigheter
derigenom upphört, mannens och Boets Borgenärer
ej kunna ega något lagligt anspråk på elen
egendom, som hustrun sedermera ärfver eller
förvärfver, och hvilken således icke tillhört
Boet;
fördenskull ansett sig böra, för ändamålets
vinnande uti om förmälde afseenden, i underdånighet
föreslå:
i:o att i 7 Capitlet, näst efter ia §.,
måtte införas ett stadgande, som komme att
utgöra i3 §., och lyda sålunda:
Har,, sedan Boskillnaden söktes, någon
egendom , genom arf s testamente, gåf va eller
annorledes fallit hustrun till, vare hon ej
skyldig j att med den del af samma egendom,
hvari mannen ej eger giftorätt j eller med sin
22 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 316.
giftorätt i den öfriga, ansvara för den gäld,
som under ägtenskapet, innan Boskillnads-ansökningen
till Rätten ingafs, gjord är, ändå
att hon för den gäld i borgen gått, eller lika
med mannen, till betalning sig förbundit, utan
så är, att hon sjelf gälden gjort häfver i
och för köpenskap eller annan näring, som
hon, efter serskildt tillstånd, idkat. Örn förvaltning
af den egendom, som hustrun så tillfallen
är, vare Lag, som i 12 $. om undanskiftad
egendom sägs;
2:0 att den §. af sistberörde Capitel, som
nu är den i3, må upptagas såsom den 14 * och
3:q att 6 §. i 8 Gap. piå erhålla följande
redaction;
Efterlefvande maka, som egendomen rätteliga
afträdt, vare fri från all gäld, hvarföre
den andra makan ensam svara bordt. Har
Enka afträdt äfven sin lott i Boet och enskild
egendom, så långt de förslå, till betalning af
den del i gälden, som å henne belupit, efter
thj i 11 Cap. Giftermåls-Balken skiljs, njute
ock hon för framtiden befrielse från all gäld,
som under ägtenskapet tillkommit, ändå att
hon och mannen, en för bägge och bägge för
en, sig till gäldens betalning förskpifvit hafva,
eller hon för den gäld i borgen gått. Har
hon åsamkat sig gäld, i och för köpenskap
eller annan näring, den hon efter serskildt
tillstånd idkat, vare Lag, som i 7 Cap. i3 $.
om hustru sägs. Hvad om Enka nu är sagdt,
gälle äfven för Hustru, som från Mannen i
ägtenskapet blifvit lagligen skiljd, i afseende
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 316. 23
på egendom, hvilken kan henne tillfalla, sedan
ägtenskapsskillnad vunnen är.
I sammanhang med ofvanintagna förslag
till ändringar i Concurs-Lagen, hafva R. St.
Rista t uppmärksamhet vid det i Kongl. Förordningen
den 22 October 1818 meddelade Formulair
för eden i Concursmål, och dervid
funnit i
ätt ifrågavarande Édsformulair är i flere
äfseenden inveckladt, i många fall för vidsträckt
och i andra åter ofullständigt;
att .Borgenärs försäkran , det Gäldenär fått
tillgodonjuta de af honom qvitterade bevillningsafdrag,
är öfverflödig, enär Borgenären ej
kan, om qvittencet är sanningslÖSt, på samvete
betyga, att hans bevakade fordran är rigtig och
med uppgiften enlig;
att enahanda anmärkning gäller i afseende
på betygandet, att ej mer än laglig ränta blifvit
beräknad eller i fordringen inbegripen;
att Borgenärs-eden bör, likasom eder i allmänhet,
vara enkel, tydlig och lättfattlig, och
ej innehålla mer, än hvad som fordras för dess
ändamål, som är att vinna öfvertygelse derom,
att Borgenärens anmälda fordringsanspråk ej är
falskt och origtigt, eller på underslef eller 0-  lagliga aftal eller åtgärder grundadt, samt att,
då alla möjliga olika fall ej kunna förutses och
1 det allmänna Edsformulairet upptagas, det
bör lemnäs åt Domarens pröfning, om och hvilka
tillägg eller ändringar i detta Formulair
må, i anledning af förekommande serskilda om
-
24 Exp. Utsh. Forsing till und. Skrije. Nto 316.
sländigheter, utan upphäfvande af edens hufvudsakliga
bestämmelser, ega rum.
På grund af dessa åsigter hafva K. St. trott
sig böra i underdånighet föreslå:
1:0 att Kongl. Förordningen, den 22 October
1818, lorn Edsformulair i Concursmål, måtte
upph^fvas; och
2:0 att följande kortare och enklare Edsformulair,
hvilket R. St. anse lämpligt, måtte
intagas i ConcursLagen, samt 18 §. i 5 Cap. af
denna Lag till den ändan erhålla följande redaction:
Sedan
alla inlagor ingifne blifvit, skola
de tillstädesvarande Borgenärer med hand å
bok denna ed svärja: ”Jag IV. IV. svär vid
Gud och Hans Heliga Evangelium , att jag ,
innan ansökningen om IV. JV:s egendoms afträdande
mig kunnig Rlef, på god tro varit innehafvare
af den fordran, jag nu uppgifvit,
och att den icke af svek eller bedrägeri tillkommit,
, utan rigtig är, efter thy, som den af
mig uppgifven blifvit; så sannt mig Gud hjelpe
till lif och själ”
Bevakas fordran af Arfvinge eller af
Ombud för Kronan, allmänt Verk eller allmän
Inrättning, eller af Förmyndare eller Målsman
för omyndig eller den der under Målsmanskap
står, varde eden derefter 'af Domaren
lämpad.
Slutligen hafva K. St. ansett sig böra Iros
E. K. M. anmäla den underdåniga önskan, att,
derest de ofvan framställda förslag lill större
eller
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif p. N;o 316,317. 25
eller mindre del varda af E. K. M. i Nåder gillade,
de blifvande Lagförändringarne ej må genom
serskild Författning kungöras, utan ConcursLagen,
sedan förändringarne blifvit deri
upptagne, hel och hållen, under den dag, då
beslutet derom fattas, å nyo utfärdas; anseende
R. St., för deras del, det skola lända till lätthet
och reda vid Lagrummens eftersökande och citerande,
att paragraphernes numerföljd, i den
sålunda blifvande förändrade ConcursLagen, går
i oafbruten ordning från början till slut, med
bibehållande af den nu varande fördelningen i
Capitel; och få R. St. alltså om iakttagande
deraf slutligen i underdånighet anhålla, och
framhärda etc.
IV: o 3ty.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 Jan. 183ö«
Preste-Ståndet d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 13 —■ —
Bonde-Ståndet d. 15 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Handlanden Billqvists underdåniga
ansökning om befrielse från honom ådömd
Brännvinsbrännings-afgift.
S. A. K,
Genom Nådig Remiss af den 10 December
1828, har E. K. M. till Rikets Ständers Statsutskott
öfverlemnat handlingarne i målet, anBihang
till R. St. Prot. 10:de Sami. 2 Band. 2 Haft. 4
26 Exp. Utsi-, Förslag till und. Shifv. N;o 317.
gående af Handlanden G. Billqvist sökt befrielse
från honom ådömd Brånnvins-brånningsafgift,
af hvilka handlingar inhemtats, att, sedan
Ed. Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rått, år
18185 öfver gjorda anmärkningar utaf dess Andra
RevisiortsContoir vid Götheborgs och Bobus
Läns Landsbok samt Inlands Fögderis KronoRåkenskaper
för år i8i3, infordrat vederbörandes
förklaring, och deraf utrönts, att, under
åberopande af Ed. Kongl. Maj:ts och Rikets
Götha Hof-Råtts Utslag dén 11 Mars sistberörde
år, 374 R:dr 23 sk. af 1812 års Brånnvinspanne-afgift
blifvit, enligt 1813 års TaxeringsComités
yttrade mening, afkortade för Handlanderne
Billqvist, Scherlander och Sparrgren;
så hade KammarRåttens Andra RevisionsContoir,
med stöd af Kongl. Kungörelsen den i5 Junii
1810, samt med tillämpning af Kongl. Götha
Hof-Råtts ofvan åberopade Utslag, ansett samma
afkortning vara otillbörlig, och att E. K. M.
och Kronan lagstridigt blifvit uti ifrågavarande
afgift undanhållne 2,365 R:dr 42 sk., eller tillsammans
2,740 R:dr 17 sk. Banco.
Efter Öfvervägande af hvad handlingarne i
detta mål innehålla, hafva R. St., med hufvudsakligt
afseende å den omständighet, som af
desamma inhemtas, att Handlanden Billqvist >
genom den längre tid, som förflutit emellan den
af Taxerings-Comitén origtigt verkställda debitering
och vederbörande RevisionsContoirs i Kgl.
KammarRåtten, på grund deraf, väckta anmårknings-påstående,
blifvit satt ur tillfälle att
hos Handlanderne Sparrgren och Scherlander,
Exp. Utsk. Förslag till und. Skri fe. N:o 317, 318. 27
hvilka emedlertid kommit på obestånd, vinna
ersättning för hvad han för dem blifvit ålagd
betala, funnit Billqvist böra förunnas eftergift
af Kronans andel i det ådörnda beloppet för så
stor del deraf, som skolat drabba Sparrgren och
Scherlander, om hos dem dertill funnits tillgång.
Hvilket, till svar å den Nådiga Remissen,
R. St. härigenom få i underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3,8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 11 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse i anledning
af Nådig Proposition, angående
de så kallade Trippiska Köpegodsen i
Halland.
S. A. K.
Med anledning af Ed. Kongl. Majrts den 19
November 1828 aflåtne Nådiga Proposition, angående
de så kallade Trippiska Köpegodsen i
Halland, hafva R. St., som af de, samma Nådiga
Proposition bifogade handlingar och öfrige
i ämnet erhållne upplysningar, inhemtat, att,
' 1;l’* »"»dHplar? vederbörlig uppgift, Trippi
-
28 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 318.
ska Arfvingarne, utom slådjepenningar till ett
högst obetydligt belopp, i Räntor af de Trippiska
Hemmanen, beräknade efter 10 års Markegång
per medium, uppburit endast 0,107 R;år
46 sk. 4 r. om året, hvadan Staten för del Capital,
som till Trippiska Arfvingarne skulle utgifvas,
om detta äfven antoges till det af Kam^
marCollegium nedsatte och endast efter 120 sk.
Curs beräknade belopp af 210,937 R:dr JBrco,
icke kunde påräkna fullt 2 procent,
härmed
skolat till underdånigt svar meddela, att, enär
Statens tillgångar icke medgifva en så betydlig
uppoffring, som med ifrågavarande Hemmans
återinlösen till Kronan vore förenad, och några
serskilda skål icke förekomme, att nu verkståL
la denna inlösen, R. St. funnit frågan härom
tills vidare böra hvila, samt Trippiska Arfvingarne
således fortfarande, med den dem förbehållna
rått, disponera meranåmnde Köpegods i
Halland; och hafva R. St. för denna deras mening
hemtat ett ytterligare stöd deraf, att, vid
de i orten anställda undersökningar, större delen
af Hemmanens Åboer förklarat sig med
närvarande förhållanden nöjde.
Beträffande Trippiska Arfvingarnes anspråk
på en serskild fordran, af 54o,4r 9 Floriner Holländsk
Courant, för åtskilliga till Svenska Kronan
gjorda förstråckningar, hafva R. Sf, ansett
detta ämne så mycket hellre böra behandlas
afskiljdt från frågan om Hemmanens i Halland
återinlösen, sorn all anledning år, att delta
förut okända anspråk icke blifvit, »nom den i
Exp. Utsi. Förslag till und. slrif. N:o 318, 319- 29
Lag och Författningar stadgade tid, af vederbörande
bevakadt.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 3tg. ,
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Jan. 1830-
Preste-Ståndet d. 15 — —
Borgare-Ståndet d. 15 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Pakets Ständers underdåniga Skrif velse, an
gående
beldtiing på Jemi och Effecter vid
Bankens LåneContoir i Götheborg.
S. A. K.
Uppå framställning af en bland Staden Götheborgs
Riksdags-Fullmågtige, angående så beskaffad
förändring i reglementariska föreskrifterne
för utlåning på Jern och Effecter vid
Bankens dervarande LåneContoir, alt, likasom i
Stockholm tillgår, belåning måtte få ega rum
emot ansvarighet endast af Vågbetjeningen, så
att någon Panternes omlindnirig med snöre, och
försegling med Magistratens Sigill, på sått Kgl.
Förordningarne af den 18 Febr. 1735 och den
i5 Febr. 1779, rörande Ståderne utom Stockholm,
i allmänhet stadga, icke vidare komme
att vid Götheborgs Yåg erfordras; hafva R. St.,
som, i sammanhang härmed, inhemtat, att vid
Götheborgs Våg finnas anställde 2:ne Vågmästare,
hvilka af Magistraten tillsättas, samt en å
30 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 319*
Tull-Styrelsens vägnar tillförordnad Öfver-Inspector
jemte Bokhållare, ansett säkerheten för
Banken nöjaktigt bevarad, om Våg-Attesterne
utaf desse fyra ansvarige personer gemensamt
undertecknas, och att då kan i Götheborg umbäras
allt deltagande af Magistraten, medelst
snörlindning, försegling och underskrift å VågAttesterne,
helst utlåningen på Jern derstädes
besörjes genom den af R. St. valda och tillsatta
Direction, som har LåneContoirets styrelse sig
ombetrodd.
Jemte underdånigt tillkännagivande härom,
få R. St. nu hos E. K. M. i underdånighet begära,
att till vederbörandes efterrättelse måtte
om berörda, af R. St. medgifna förändring och
undantag i förut allmänt gällande Författningar
utfärdas Nådig Kungörelse, på sått som följer:
1:0 Belåning af Jern och Våg-Effecter i
Götheborg får ega rum, på sått i Stockholm
sker, nemligen emot Attester af Vågbetjeningen
och under dess ansvarighet; dock med förbehåll,
att enahanda bokföringssått, control och
procedur, som vid Stockholms Stads stora Jernvåg,
i sammanhang med denna Låne-anstalt,
följes och begagnas, äfven vid Götheborgs Våg
införes och iakttages, med den skillnad allena,
att å Stockholms Våg 3:ne personer, nemligen
2:ne å Kronans och 1 å Stadens, men å Götheborgs
Våg 4 personer, nemligen 2:ne å Kronans
och 2:ne å Stadens sida, med gemensamt
ansvar, en för alla och alla för enj underteckna
VågAttesterne för de Effecter, som till
belåning hos Banken eller LåneContoiret ingif
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. iV.-o 319- 31
vas; och befrias, i följd häraf, Magistraten i
Götheborg från de befattningar med, och det
ansvar för vågförda Effecter, å hvilka BancoLån
sökes, som Kongl. Förordningarne af den
18 Februarii iy55 och den 1 f> Februarii 1779
utstakat.
2:0 Från det allmänna stadgande, som innefattas
uti 2:dra punkten, 2:dra momentet af
Kongl Förordningen den 18 Februarii iy55,
år undantag gjordt i afseende å Våg-Attester,
som från Stockholms eller Götheborgs Våg
meddelas, i och för belåning i Banken eller
Låne-Contoiret, af Jern och andra vågförda
Effecter, sålunda att uti dessa Attester Panten
må upptagas endast efter vigt, samt till namn
och sort (BruksStångjern, Bergsmansjern, Bultjern,
Bandjern, Knipp Jern, Gårkoppar, smidd Koppar,
o. s. v.), men icke till stämplar, dimensioner,
stång- eller stycketal; och skall Banken alltid
ega förmonsrått, enligt 17 Cap. 3 §. HandelsBalken
och 2:dra punkten 3 momentet af högstberörde
Kongl. Förordning den 18 Februarii
1735, uti Låntagarnes å Vågen qvarvarande,
i Våg-Attesterne upptagna behållning af hvarje
belånad serskild sort, utan afseende å de ombyten
i stämplar och dimensioner, som, med
den ena eller andra panten, under tiden kunnat
ega rum.
3:o Ehuru således, vid utlåningar och relaxer,
å Stockholms och Götheborgs Vågar, ej
göres någon skillnad emellan olika stämplar och
dimensioner af en och samma Jernsort, och egaren
af en Pant följaktligen kan, efter egen
32 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. W;o 319.
önskan, utbyta en gifven qvantitet ulaf den ena
stämpeln och dimensionen, emot en lika stor
och utaf honom jemväl belånad qvantitet utaf
någon annan, blott att så mycket, som utaf
hvarje sort och benämning är af en person till
Banken pantförskrifvet, verkligen och för hans
räkning såsom Bankens Pant å Vågen qvarstår;
likväl, och på det dels erforderlig uppmärksamhet
och noggrannhet vid VågAttesters utfärdande
icke må åsidosättas, och delsj vid fråga
om uppgifter i afseende å inventeringar och försäljningar
af Panlerne, ingen slags förblandning
må kunna ske, emellan de hos Banken belånade
och ej belånade Effecter, som tillhöra en och
samma person, skall Pantegare alltid vara förbunden
att, i dess till Vågbetjeningen afgifvande
reqvisition, för VågAttests erhållande, utsätta
äfven stämplar, dimensioner samt stång- och
stycketal, enligt bifogade Formulair N:o i och
2; börande utaf nämnde reqvisition, sedan den
af Vågbetjeningen blifvit till rigtigheten pröfvad
och godkänd, ett Exemplar såsom Bilaga
åtfölja Våg-Attesten och med lika Numer förses,
samt, oaktadt skeende relax af den i Attesten
uppförde Pant, qvarblifva hos Banken eller
LåneContoiret, så långe och intill dess alla till
reqvisitions-utgifvaren, under loppet af ett och
samma belåningsår, utgångna lån blifvit till fullo
infriade; då sådana reqvisitioner samtlige på en
gång till honom återställas.
4:o Attesterne från Stockholms och Götheborgs
Vågar till Banco-Låns erhållande,
komma,
Exp. Utsk. FSrslag till und. Skrijv. N:o 319, 33
komma, i öfverensstämmelse härmed, att utfärdas,
jemlikt det af R. St. fastställde och
hårhos bilagde Formulair N:o 5; under i-<
akttagande derjemte:
a) att, då Jernplålar, äfvensom större och
smärre Spiksorter, åro i fråga till belåning,
skall i VågAttesten finnas uttryckligen
uppgifvet, om de förvaras Under*
tak uti Våghuset eller dithörande Bodarp
eller ock under bar himmel; emedan
olika belåningsvårderi i' ena och andra
fallet bestämmas; kunnande följaktligen
utaf dessa slags Effecter inga andra ån
de, som från början varit och åro på enahanda
förvaringsstållen vårdade, utbytas
emot de till belåning först angifna;
5) att förtennt Jernbleck (hittills belånt å
Stockholms Våg allena, men härefter
lånbart äfven i Götheborg) ej år å någotdera
stället tili Pant antagligt, så framt
det icke, alltifrån invågningen, legat och
ligger under tak i Vågen; hvilket VågAttesten
alltså bör innehålla; och
c) att, enär Stålbunkar, Spikkistor, Plåtat*,
och mera dylikt emballeradt Gods, till
belåning anmåles, skall i Våg-Attesten
serskildt styrkas, att Panten undergått,
af vederbörande Jernvräkare, en med
Kongl. Förordningen af d. 17 filaji i8i4
samt den deröfver Utfärdade Nådiga
Förklaring af den 5 November 1818
öfverensstämmande besigtning.
Bihang till R. St, Vrot, iO;de Sami, % Band. 2 HåfU S
34 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. IS: o 319.
5:o Enär dels under den tid af i år och
io månader, som ett meddeladt lån på VågEffecter,
enligt nu gällande Författning, möjligen
kan komina att utestå, förändringar med
den ansvariga Vågbetjeningens personal kunna
inträffa, som ega inflytande på Långifvares säkerhet,
dels ock nödigt år, att möjliga misstag
och förblandningar, genom de under skeppningstiden
skeende utbyten af Panterne, måtte i
tid upptäckas och råttas, skall det åligga Gäldenär,
att årligen föranstalta, det alla hos Banken
i Stockholm eller LåneContoiret i Götheborg
qvarliggande Väg Attester, som åro utfärdade
till och med den i5 November (då all
skeppning från Vågarne gemenligen upphört),
blifva, under samma löpande år, inom den sista
December, omsatta och förnyade, sålunda, att
ett ytterligare bevis, utfårdadt af Vågbetjeningen,
tillstädes Banken eller LåneContoiret, enligt
hosföljande Formulair N:o 4. Kommande
äfven i Förnyelse-Bevisen att iakttagas, hvad
som hår ofvan, för Panter af serskild beskaffenhet,
i fråga om de egentliga Våg-Attesterne
blifvit anmärkt.
R. St. hafva slutligen, vid betraktande deraf,
att, då den i Kongl. Förklaringen af den 12
Januarii 1767 bestämda ersättning af en fjerdedels
(i) procent till Magistraterne i Rikets Städer
komme, såsom en följd af det föregående,
att i Götheborg upphöra, Vågbetjeningen derstädes
billigtvis lärer böra tilläggas en vedergällning
i förhållande till det besvär och den
ökade ansvarighet, som för densamma genom
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 319,320- 35
förändringen uppstår; samt att, ehuruväl en
viss provision till Vågbetjeningen i Stockholm,
för Våg Attest ers utfärdande, skall, enligt hvad
uppgifvet år, hafva blifvit år 1812 på BergsCollegii
förslag af E. K. M. i Nåder fastställd,
en eller annan jemkning möjligen kunde finnas
erforderlig, till följe af förändrade ordningar,
som i vissa delar, till mera lättnad för handeln,
men derjemte till ökad möda och ansvar för
Vågbetjeningen, nu blifvit, äfven i afseende
på härstädes skeende belåning, vidtagne, funnit
sig böra, af dessa anledningar, hos E. K. M. i
underdånighet anhålla:
att åt Vågbetjeningen, så i Stockholm som
Götheborg, lämpliga arfvoden, i och för utfärdandet
af VågAttester och FörnyelseBevis,
mätte, i sammanhang härmed, efter det vederbörande
blifvit öfver ämnet hörde, utaf
E- K. M. i Nåder bestämmas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 320.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 3 Febr. 1830.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —■
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
nj Instruction för deras Reviso
-
36 Exp. Utsk. Förslag till und. SI rifa N:o 320.
rerj i afseende pä befattningen med Stats
Verkets
granskning.
S. A. K.
|§edan E. K. M-, under den 4 December 1823,
pppå anförde skål, förklarat sig icke kunna till
efterrättelse utfärda den af R. St. då antagna
nya Instruction för deras Revisorer, i afseende
på dessas befattning med StatsVerkets granskning,
utan att E. K. M. ansåg Instructionen af
den 10 Junii 1812 till sin kraft och verkan
gällande, endast med den förändring, rörande
tryckningen af Rikets Ständers Revisorers Berättelser,
som sistberörde Nådiga Skrifvelse omförmäler;
så har, för att genom bestämda föreskrifter
för framtiden undanrödja all skiljaktighet
i maningar om föremålet för ifrågavarande
Revision och sättet att densamma verkställa,
E. K. M. funnit godt att, genom Nådig Skrifvelse
den 22 Januarii sistlidet år, till R. St. öfverlemna
Förslag till förnyad Instruction för
deras Revisorer, hvarigenom, i händelse den å
Rikets Ständers sida antoges, Instructionen af
den 10 Junii 1812 skulle komma att till all
kraft och verkan upphöra.
Efter noggrann pröfning ej mindre af hvacj
högstberörde Nådiga Skrifvelse och Förslag innehålla,
ån hvad vid öfverlåggningarne hos R.
St. i ämnet förekommit och anfördt blifvit, hafva
R. St., hvilka funnit ifrågavarande Nådiga
Förslag, i det hela utgående från de hufvudgr
under, R. St. jemväl för sin del godkänna,
Eyp. Utsk. Förslag\ till und. Skrijv. 2V:o 320* 37
samt för öfrigt till det mesta innefattande enahanda
föreskrifter, som af Rikets år 1823 församlade
Ständer blifvit gillade och antagne, likväl,
med afseende å de förändringar, som, i
följd af elt olika omdöme om stadgarnes speciela
lydelse, ansetts böra ega rum, funnit godt
att, för sin del, besluta följande Instruction jör
Rikets Ständers Revisorer, i afseende på deras
befattning med StatsVerkets granskning;
hvilken Instruction, för att hädanefter tjena till
efterrättelse, i stället för den af den 10 Junii
1812, R. St. härmed få till JC. K. M:ts
Nådiga stadfästelse i underdånighet öfverlemna,
nemligen:
Fbrsla Artikeln.
Allmänna föreskrifter.
§. 1.
För alla medel, af hvad beskaffenhet som
helst, Ordinarie eller Extra Ordinarie, som genom
allmänna bidrag tillkommit, eller genom
Tractater med främmande Magter Riket tillflutit,
aflågges Räkenskap utaf vederbörande, på
hvilka sådant beror, inom föreskrifna tider och
vid det ansvar, Förfaltningarne för underlåtandet
deraf stadga.
§. 2.
Alla dessa Räkenskaper, med dertill hörande
Kongl. Bref, Protocoll och Handlingar,
utqn undantag, innefatta den allmänna R^dovis
-
38 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 320*
ningen för StatsVerkets tillstånd, styrelse och
förvaltning.
$. 3.
Uti årligen afslntande RikshufvudBok, der
Råkenskaperne för de allmänna Cassör och Fonder,
sorn hittills ej blifvit af Rikets Ständers
Revisorer, utan endast i KammarRätten granskade,
hädanefter, ifrån och med dem för år
1829, äfven ingå, sammandrages denna Redovisning,
och samtlige SpecialRäkenskaperne utgöra
dess verificationer
$•
4.
Denna allmänna Redovisning för StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, utgör
föremålet för Rikets Ständers Revisorers granskning,
i den ordning Grund-Lagarne, och, i
Öfverensstämmelse dermed, denna Instruction
Stadga och förmå.
§. 5.
Hvarje Revisions-förrättning skall omfatta
tvånne års afslutade Räkenskaper, följande på
hvarandra, ifrån den tid StatsVerket sist, af
StatsUtskottet vid Riksdag eller af Rikets Ständers
Revisorer,, blifvit öfversedt; och Revisorerne
skola sammanträda så ofta, att detta kan
behörigen verkställas.
§• 6,
Det år en sådan Revision infaller, tage
den sin början den i5 September, och varda
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 320. 39
Revisorerne dertill af Kongl. Majrt, genom allmän
Kungörelse, kallade; skolande, så väl
R. St. som afgående Revisorer, i likstämmighet
härmed, utsätta liden till nästa Revision.
$. 7.
Ingen Revisions-förråttning må öfverskrida
en tid af tre månader.
M‘
Revisorerne kunna sammanträda på afdelningar
till ärendenas beredning. Alla frågor
om anmärkningar eller anmälanden skola slutligen
in Pleno till öfverläggning och afgörande
föredragas. Uppslår vid Revisorernes öfverlåggningar
skiljaktighet i meningarne, böra de
till Protocollet afgifva sina röster, hvilka, enligt
66 §. af Riksdagsordningen, beräknas per Capita,
med afgörande röst för Ordföranden, då
rösterne åro lika; hvarje Ledamot dess Reser^
vationsrått dock förbehållen.
Andra Artikeln.
Om Berättelsers och Räkenskapers afgift
vandej samt Revisorernes communication
med de redovisande Verken.
$• 9*
Vid början af hvarje Revision öfver Statsverket
låter K. M., till beredande af en fullständig
öfversigt deraf, till Revisorerne öfver
-
40 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif u. N:o 320.
lemna de vid föregången lämplig tid, så vål
ifrån Kongl. StatsContoiret, som alla öfrige förvaltande
Verk, infordrade och till K. Mi
ställda underdåniga Berättelser om tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning
stående delar af Statsverket de år, för hvilka
afslutade Räkenskaper skola vid samma Revision
företes.
§. 10.
Sfats-Contoirets Berättelse skall framställa
dé förhållanden, hvilka Riks-Hufvud-Boken och
dithörande Handlingar närmare utreda, och de
öfrige redovisande Verkens Berättelser innefatta
enahanda framställning, i afseende på deras förvaltning
och räkenskaper, af hvilka Generalsammandrag
derjemte bifogas.
- §• 11.
Jemte RiksHufvudBöckerne, för de år,
som utgöra föremål för hvarje Revision, öfverlunne
StatsContoiret till Revisorerne alla sina
öfrige Räkenskaper, Protocoll och Handlingar
för samma år.
§. 12.
Kongl. Majit lörordnar i Nåder enafStatsContoirets
Ledamöter, att, under förrättningen,
Revisorerne biträda, med pligt och rättighet för
denne Embetsman, att till Revisorernes Protocoll
lemna, i en eller annan måtto, erforderlige
UPP~
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N;o 320. 41
upplysningar, som ega sammanhang med StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under
de år, för hvilka afslutade Räkenskaper granskas.
§. ,3.
Revisorerne må äfven kunna af StatsContoiret
äskå och erhålla de upplysningar och
handlingar, som de i öfrigt finna nödige, rörande
verkställigheten af beslut eller fortgången af
dispositioner, sorn blifvit vidtagna under deri
tid, sou» utgör föremål för hvarje Revisionsförråltning,
enär de af dertill omedelbarligen
hörande Räkenskaper, Protocoll och Handlingar,
icke anses fullkomligen utredda; dock få
så beskaffade Upplysningar och handlingar icke
af Revisorerne, med intrång på efterföljande
Revisorers granskningsrått, användas till grund,
vare sig för anmärkning eller godkännande af
åtgärder Under en senare tid, för hvilken afslutad
Räkenskap då icke år till granskning öfVerlemnad.
§• '4.
De öfrige förvaltande Verkens Räkenskaper,
med dertill hörande Verificatiolier samt
Protocoll och Handlingar, skola vara för Revisorerne
alt tillgå, och den af K. M, till
Revisorernes biträde förordnade Ledamoten i
StatsContoiret skall, efter Revisorernes äskande,
dem omedelbarligen begära; men finna RevisoBihang
ti/l R, St. Prof. 10ide Sami. 2 Band. 2 Haft. 6
42 Exp. Vt sk. Förslag till uriel. Skrifa. N;o 32Q.
rerne sig, derutöfver, behöfva af något publikt
Verk eller af någon Konungens Embetsman,
inhemta skriftliga elter muntliga upplysningar,
hörande till de års styrelse och förvaltning, för
hvilka afslutade Räkenskaper blifvit till Revision
aflemnade, begåre de, genom sin Ordförande,
hos HofCancelleren Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning till vederbörande om de äskade upplysningarnes
meddelande.
§. 15.
Råkenskaperne böra hafva undergått den
speciela Revisionen i KammarRåtten, innan de
till Revisorernes handläggning förekomma; dock
må underlåtenhet deraf ej lägga hinder i vägen
för granskning af Revisorerne, hvilka böra, i
deras Berättelse, det upptaga.
§. 16. \
Med Protocollets förande och Expeditionernes
uppsättande vid Revisionen öfver Statsverket,
bör Secreteraren i StatsContoiret Revisorerne
tillhandagå; ankommande det på Revisorerne,
att antaga erforderligt Cameral- och
Cancellie-bitråde inora Stats-Contoiret, jemte
Vaktbetjening, samt att lämpliga arfvoden för
dem bestämma, i mon af hyars och ena arbete
uch tjenst.
Exp. Vtsk. Förslag till und. Skri fat iV:o 320. 43
Tredje Artikeln.
Om granskningens föremål och form, shmt
Revisions-Berättelsen.
§• *7-
Revisorerne skola efterse och granska,
huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar
af Stats-medlen icke öfverstigit beloppet
af de Hufvud-Titlar, som uti R. St:s vid
nåstförflutne Riksdag uppgjorde Stats-reglering
blifvit fastställde, och om de äro grundade på
behörigen upprättade Stater eller Kongl. Maj:ts,
med vederbörlig contrasignation, utfärdade anordningar,
samt styrkta med behöriga qvitlencer
af dem, som medlen emottagit.
§. 18.
Finna Revisorerne något af R. St. faststålldt
anslag vara öfverskridet, eller de till hvarje
HufvudTitel anslagna summor dragne till andra
ändamål ån dem, som under samma Hufvudtitel
höra, eller något i öfrigt vid förvaltningen
att erinra, så böra Revisorerne sådant uti deras
afgifvande Berättelse anmärka, och derjemte
meddela deras eget utlåtande i ämnet; åliggande
Revisorerne för öfrigt, att, vid utöfningen af
deras befattning, ställa sig till noggrann efterrättelse
föreskrifterne uti 90 §. RegeringsFormen
och 68 §. af Riksdagsordningen.
44 Exp, Vlsk. Förslag lill und. Skrifa, N:o 320.
§• l9-
Revisorerne böra vidare noga undersöka,
om StatsVerkets samtliga inkomster på råtta tider
och till rigtigt belopp i Statens Cassör influtit,
och af Uppbördsmånnen levererade blifvit;
huru vederbörande, på hvilka controlen
öfver KronoUppbÖrdeq ankommer, sina i Författningarne
stadgade pligter fullgjort, och om
åtgärder i afseende på proprie balancer, då sådane
inträffat, blifvit i laga ordning vidlagne
till bevakande af Statens rått,
§. 20,
Som Råkenskapernes speciela granskning
egentligen år föremål för KammarRåttens handläggning
och åtal efter UppbördsFörfattningarne;
så höras Revisorerne, utan att, så vidt oinståndigheterne
medgifva, förbigå detailerne,
hufvudsakligen granska dispositionerne, förvaltningen
och resultaten på det hela,
§• 2I'
Sedan Revisionen af Stats-Verket blifvit
fulländad, låta Revisorerne deröfver författa
utförlig Berättelse, och uppgöra fullständiga
JemföringS-Tabeller emellan Stats-inkomsternea
beräknade och influtna belopp under de år,
hvilkas afslutade Räkenskap undergått granskning,
samt emellan de i Stat uppförda anslagen
och de verkliga utgifterne för samma tid, utvisande
öfverskott eller brist på hvarje Titel och
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N;o 320,321. 45
på det hela. Af denna Berättelse med tillhörande
Tabeller, utskrifvas 2:ne Original-exemplar,
af hvilka det ena till Kongl. Majit i underdånighet
insändes, och uet andra aflemnas
till RiddarhusCancelliets Archiv, för att, till nästa
Riksdag, förvaras; kommande emedlertid
samma Berättelse för hvarje Revision, att, inom
5 månader efter det den inkommit, genom
Kongl, Majrfs försorg, jemte vederbörande Autoriteters,
i anledning deraf, afgifna utlåtanden
och förklaringar, tryckas och med allmänna
Tidningarne utdelas.
IV:o 3‘2t,
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 18 Jan. 1830*
Preste-Slåndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
dispositionen af några Kronan tillhöriga
Byggnader och Tomter i Landscrona.
S. A, K,
Medelst Nådig Remiss, den 9 April nåstl. år,
har E. K. M. behagat till R.. St:s Statsutskott
öfverlemna Handlingarne i frågan, huruvida
den af Ed. Kongl? Maj:ts och Rikets
KrigsCollegium föreslagna försäljning af åtskillige
Byggnader i Landscrona, med afseende på
den blifvande nya defensions-planen på nämnde
46 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. N:o 321,322.
punkt, kan nu genast eller framdeles verkställas,
eller om dessa Byggnader böra i Kronans
ego bibehållas. Och hafva, efter af Handlingarne
tagen kännedom, R. St., i öfverensstämmelse
med hvad Ed. Kongl. Maj:ts GeneralAdjutant
för Arméen, uti afgifvet utlåtande
anfört, väl ansett, att försäljnings-frågan, så i
anseende till Hus som Tomter, må lemnäs i
dess närvarande tillstånd, till dess närmare blifver
bestämdt, rörande försvars-anstalterne i
Landscrona; men R. St. få derjemte i underdånighet
anhålla, att, så fort defensionsplanen
hunnit uppgöras och fastställas, de öfverflödige
Byggnaderne och Tomterne må för Kronans
räkning varda till de mestbjudande föryttrade.
Hvilket R. St., till svar å Ed. Kongl. Maj:ts
högstberörde Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 322.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 3 Febr. 1830.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
/
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, an
gående
Byggnaders afträdande åt Veteri
-
1Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. N:o 322- 47
nair-Inrättningen, samt Anslag af Medel
till deras iståndsättande.
S. A. K.
Vid öfvervägande så väl af de utaf E. K. M.
till StatsUtskottet i Nåder öfver leinnade Handlingar,
sorn ock af de inom RiksStänden väckta
motioner om anslående af de medel, sorn, enligt
uppgjorde ritningar och kostnadsförslag, skulle
åtgå till Veterinair-Inråttningens förseende med
de Lågenheter och Byggnader, hvilka för densamma
förmälts vara oumbärlige, hafva R. St.
vål lunnit berörde Inrättning i behof af ett mera
utvidgadt utrymme, men ock ansett sig böra
taga i betraktande Statens knappa tillgångar,
som nu icke medgifva det betydliga penningeanslag,
som för den ifrågakomne nya Byggnaden
skulle erfordras.
R. St. förmoda dock, atf, genom användande
af de vid Ladugårdslands Bränneri varande
Hus, tillråcklige medel till förstnämnda
ändamål böra kunna åstadkommas, och R. St.
få derföre hos E. K. M. i underdånighet hemställa,
att Tomterne, hörande till Ladugårdslands
f. d. KronoBrånneri med samtlige derpå befintlige
Byggnader, må upplåtas åt Veterinairlnråttningen,
att försäljas eller begagnas, på sått E.
K. M. för ändamålet lämpligast finner, dock
under vilkor, att Magazinet och Torkhuset icke
föryttras, utan förbehålles E. K. M. och Kronan,
att, efter 3:ne månaders förut skedd laga
uppsägning, få, emot enahanda hyra, sorn Ve
-
48 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrif, N;o 322,323.
ierinairlnrätlningen af andra personer derföre
erhållit, begagnas, enar omständigheterne kunna
så påfordra; varande en summa af .åooo R:dr
B:co, en gång för alla, af R. St. beviljad till
de upplåtne Byggnadernes inredning, att af
RiksgåldsConloiiet till vederbörande utbetalas,
i händelse större eller mindre del af denna
Summa skulle oundgängligen erfordras, dock
med vilkor, att planen för Veterinairlnrättningens
förseende med nödige rum och lägenheter
så uppgöres, att samma Anslag varder tillräckligt.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3q3.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Jan. i830*
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 25 —- —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss
utaf gjord ansökning om Byggnadshjelp
för Öregrunds Stadj efter derstädes timad
eldsvåda.
S. A. K.
Efter erhållen Nådig Remiss af en hos E. K.
M. gjord underdånig ansökning, deruti, med anföra
n
-
Exp. Utsk. Förslag till undh Skrif a. N:o 323. 49
förande, att, vid den vådeld, sorn den i4 Junii
nästlidet år öfvergått Staden Öregrund, jemte
de publika husen, bestående af Rådhuset, KyrkoherdeBoslållet
och Scholhuset, med serskilda
Boningsrum för Lårarne, den bäst bebyggda
delen af Staden nedbrunnit, saint att, oaktadt
det, lill lindring för Staden uti densamma sålunda
öfvergångna olyckshändelse, af E. K. M.
utaf egna medel i Nåder lemnade understöd,
nöden bland Stadens, redan före ofvanberörde
olyckshändelse, i allmänhet torftige invånare
nu mera blifvit så allmän, att någon inbördes
hjelp icke vidare vore att förvänta, ulan en
mängd år måste förflyta, innan invånarne
kunde ens i sin förra ställning återkomma, fördenskull,
samt uppå flera anförda skäl, i underdånighet
anhålles, att ett lånebiträde af åooo
R:dr B:co, utgörande, enligt ansökningen bilagdt
kostnadsförslag, det ytterst minsta belopp, som,
äfven med beräkning af invånarnes arbetsbiträde
vid byggnaderne, skulle erfordras till de
publika husens återuppbyggande, måtte Staden
beviljas.
Vid öfvervägande häraf, samt med afseende
å den Staden Öregrund öfvergångne olyckshändelse,
hafva R. St., enär det synes kunna
med visshet anlagas, att Staden ej år i tillfälle,
hvarken att af egt a tillgångar uppföra de genom
eldsvådan förstörda allmänna byggnaderne, eller
att för det lån, som för ifrågavarande ändamål
kan Staden förunnas, åtaga sig någon räntebetalning,
alltså funnit sig böra bevilja Stadf n
Bihang till R. St. Vrot. 10:de Sand. 2 Band. 2 Haft- 7
SO Exp. UtsL Förslag till und. Skrif c. N:o 323-
Öregrund det begärda lånebitrådet af 5ooo
R:dr B:co, under vilkor:
i:ö att hela denna lånesumma användes
till uppbyggande af Stadens afbrånda allmänna
byggnader, hvilka böra vara fullbordade senast
år i854;
2:0 att lånesumman ställes under förvaltning
af Stadens Äldste, på hvilkas requisitioner
och fullmagter penningarné komma att från R.
St:s RiksgäldsContoir utgifvas; börande requisitioner
och fullmagter vara underskrifne af minst
en öfver Stadens Äldstes halfva antal, så framt
de skola såsom gällande kunna antagas;
5:o alt hvad, som utaf lånebiträdet icke år
lyftadt inom 1801 års slut, icke får derefter
från RiksgåldsContoiret utgifvas;
4:o att, innan några medel från RiksgåldsContoiret
utbetalas, skall lill Contoiret vara aflemnad
en af Magistraten och Stadens Äldste
undertecknad förskrifning å lånesumman, hvarigenom
de, i Stadens namn och å dess vägnar,
förbinda sig, en för alla och alla för en, ansvara
för lånets återbetalning, på sått hår nedanföre
stadgas;
5:o att, efter förloppet af de första tio firén,
eller vid i84o års slut, och allt sedermera
fi samma tid de påföljande nio åren, å primitiva
Capitalet inbetalas 10 procent, sfi att hela
Capitalet inom i84g års slut år inbetaldt; och
6:0 att hvad som betalas omedelbarligen
från Stadens Äldste till Commissaritrne i RiksgåldsContoiret
insändes.
Exp. Utsk. förslag till und. Skrif v. N:o 323, 324- 51
Hvilket, till svar å E. K. M.*ts ofvanhögstberörde
Nådiga Remiss, R. St. härigenom få i
underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
If:o 324.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 25 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af K. M:ts Nådiga Proposition
om Låneunderstöd till fullbordande af en
Canal-anläggning vid Ströms Säteri i Bohus
Län.
S. A. K.
(jenotn en af E. K. M. till R. St. aflåten Nådig
Proposition, hafva R. St. inhemtat, att, sedan,
uppå E. K. M:ts Nådiga framställning, R.
St., vid 182.5 års Riksdag, beviljat Trollhätte
Canal- och Sluss verksBolag ett lån al 120,000
R:dr B:co för verkställigheten af en, utöfver
Bolagets åliggande, ifrågastålld Canal- och Slussverksbyggnad
vid Säteriet Ström i Bohus Lån,
utmed Götha Elf, Bolaget år 1826, efter upprättandet
af utförliga och noggranna kostnadsförslag
för arbetets utförande, beslutit, alt, till
verkställande af denna Canalbyggnad, först borde
användas »å mycket af Bolagets egna me
-
f>2 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifa. N:o 324-
del, som kunde disponeras, utan att tråda för
nära den reparationsfond, hvilken alltid skulle
vara tillgänglig för möjliga oförutsedda behof;
samt att, i anledning häraf, arbetet, som hösletiden
år 1826 förbereddes, sedermera under
loppet af åren 1827 och 1828 blifvit fortsatt,
utan att den beviljade låne-rättigheten af Bolaget
begagnats; men att Bolaget nu mera, genom
dess Direction, till E. K. M. framfört den underdåniga
önskan, att Bolaget, till befordrande
af skyndsamt slut å arbetet, måtte, under enahanda
vilkor, som vid 1825 års Riksdag blifvit
bestämde, få, när behofvet påkallade, lyfta en
summa af högst 80,000 R:dr, utgörande endast
|:delar af det förut beviljade länet; och har E.
K. M., vid öfverlemnandet af denna underdåniga
anhållan, ansett sig desto hellre böra densamma
med Sitt Nådiga förord understödja,
som vigten af den ifrågavarande Canalbyggnaden
vore uppenbar och förut erkänd, samt, enligt
hvad Directionen anmält, en betydlig del af
arbetet redan blifvit fullbordadt.
Vid öfvervägande häraf, och då Trollhätte
Canal- och SlussverksBolags underlåtenhet, att
lyfta det vid sistlidne Riksdag Bolaget beviljade
större lånebelopp, måste tillskrifvas en berömlig
omtanka å Bolagets sida, att, så vidt möjligt
varit, af egna medel, utan Statens betungande,
bringa förenämnde nyttiga företag i
fullbordan, hafva R. St. funnit sig böra bifalla:
alt, till fullbordande af den vid Ströms Säteri
i Bohus Län, utmed Götha Elf, påbörjade
Canal och Slussverksbyggnad, Trollhätte Canal
-
Exp. Uuk. Förslag till and. Skrif v. S-o 324- 53
och Slussx erksBolag beviljas elt län af högst
80,000 R:dr B:co, att, efter behof, och uppå
dess Directions requisitioner och fullmagter,
från RiksgåldsConloiret uttagas, under vilkor :
1:0 att, för allt hvad sorn å lånet uttages,
beräknas ränta efter fem för hundrade om året,
hvilken ränta erlägges inom hvarje års slut;
2:0 att under de första fem åren, eller intill
år 1855, icke göres någon Capital-afbetalning,
men derefter, eller ifrån och med sistnämnde
år lill och med år i344, afbetalas vid
hvarje års slut 10 procent å primitiva Capitalet,
så alt hela lånet inom slutet af år i844,
år till fullo godtgjordt; och amnårkes, att hvad,
som efur i834 års slut tilläfventyrs icke är på
den beviljade lånesumman uttaget, ej får från
RiksgåldsContoiret utgifvas? samt
5:o att, innan något i afräkning å lånet får
utbetalas, bör till RiksgåldsContoiret vara aflemnad
Directionens, i Bolagets namn och efter dess
uppdrag, utfärdade samt till RiksgåldsContoiret
ställda förbindelse å 80,000 R:dr med 5 procents
årlig ränta, tillika innefattande öfrige
stadgade belalningsvilkor; hvilken förbindelse,
genom Bolagets försorg och på dess bekostnad,
äfven bör vara betryggad genom första inteckningen
uti Canal- och Slussverket med alla dertill
hörande 'Hemman, Verk och Inrättningar,
och dessutom aflemnas Directionens serskilda
förbindelse, hvarigenom åt RiksgåldsContoiret
upplåtes rättighet, att, i händelse de stadgade
Capital- och Råntebetalningarne icke varda behörigen
fullgjorde, genast erhålla laga iyförsel
54 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrif o. N:o 324, 323.
uti Bolagets alla inkomster, af livad namn de
vara må, lill skuldens gäldande.
Detta få, till svar å den Nådiga Propositionen
, R. St. härigenom i underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 325.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Jan. 4830.
Preste-Ståndet d. 25 . — —
Borgare-Ståndet d. 25 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, J angående
förändring och tillägg i Ans rörighet
s Lagar na för R:s St:s Fullmägtige i
Banken och RiksgäldsContoiret, samt Directeurerne
vid LåneContoiren i Götheborg
och Malmö.
S. A. K.
Sedan E. K. M., vid pröfning af det förslag,
Rikets år 1823 församlade Ständer uppgjort,
till Ansvarighetslag för de af R. St. förordnade
Directeurer vid DiscontContoiren i Götheborg
oell Malmö, funnit förslagets, utaf följande
innehåll varande, 6:te "Öfver HofRättens
"Utslag i dessa mål kunna väl underdåniga besvär
hos K. M. anföras; dock må dun Dire
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrife. N:o 325. 55
"cteur, som genom HofRåttens Beslut blifvit
"förklarad förlustig Directeurs-befatlningen, e"livad
HofRåttens Beslut ändras eller icke, el"ler
den klagande benådas, icke i sin förenåmn"de
befattning kunna insättas, utan af R. St.",
icke kunna antagas, enär, af ett slikt stadgande,
skulle följt, att, ehuru denna Lag medgaf en
under tilltal ställd och genom HofRåttens Utslag
från sin befattning skiljd Directeur, att deruti
söka ändring, en sådan ändring i sjelfva
verket hade varit för honom onyttig, emedan
han, äfven i den händelse Högste Domstolen
pröfvade honom oskyldig, likväl icke kunde i
sin befattning återinsättas; hvilket förhållande
stridde så vål med de i RegeringsFormen stadgade
grunder, sorn med hvad Lagskipande Magten
lillkomme, helst, i fråga om en tilltalad persons
ansvar, Högsta Domstolens befrielsedom
derigenom skulle sakna full kraft och verkställighet;
så har E. K. M., med uteslutande af
berörde , hvars stadgande icke stöde i oskiljaktigt
samband med förslaget i öfrigt, täckts
det i öfriga delar Nådigst gillade Lagförslaget,
under den 8 April 1824, till allmän efterrättelse
utfärda. Då likväl ett lika beskaffadt stadgande,
som det É. M. sålunda, i afseende å Directeurerne
i DiscontContoiren, förklarat Sig icke
kunna antaga, belinnes uti de under den 1 Maji
1810 utfärdade tvånne AnsvarighetsLagar för
R. St:s Fullmägtige i Banken och RiksgåldsContoiret,
har E. K. M. täckts å detta förhållande
fästa R. St:s uppmärksamhet, och till befordrande
af enhet i Lagstiftningen, medelst af
-
56 Exp. Utsi:. Forsing till und. Skrif v. IST:o 325-
låten Proposition den 6 sistl. April, i Nåder föreslagit
en sådan förändring i io § af AnsvarighetsLagen
för Fullmäktige i Banken och 11
af den för Fulltnågtige i RiksgåldsConloiret,
samt ett sådant tillägg i Ansvarighets Lagen för
Directeurerne uti DiscontContoiren i Götheborg
och Malmö, som innefattas i följande ordalag:
”År den tilltalade eller åklagare missnöjd
”med HofRåttens Dom i dessa mål, ege han att
”deröfver, i den ordning i allmänhet för brottmål
är stadgadt, anföra besvär, hvilka hos
”Konungen i Dess Högste Domstol upptagas
”och pröfvas.
”År Fullmägtig (Directeur) genom Hof"Råttens
Dom förklarad förlustig den honom
”anförtrodda befattning, vare han från utöfnin”gen
deraf skiljd, intill dess Högste Domstolen
”sig slutligen utlåtit.
”Blifver sådan Dom af Högste Domstolen
”upphåfven och den tilltalade befriad, återtage
”han genast sin tjenste-utöfning. Varder slik
”Dom af Högste Domstolen fastställd, må den
”sålunda dömde Fullmägtigen (Directeuren) icke
”kunna uti befattningen återinsättas, utan genom
”nytt val af vederbörandfe RiksStånd.”
I betraktande af hvad sålunda Nådigst
framstålldt blifvit, och då det år af stor vigt,
att AnsvarighetsLagarna för R. St:s Fullmågtige
och Directeurer åro, i öfverensstämmelse
med ej mindre allmänna rättsgrunder, åri den i
Riket gällande Råttegångs-ordning; finna R. St.,
i likhet med den af E. K. M. Nådigst yttrade
åsigt,
Exp» Utsk. Forsing till und» Skrift* A ,*o 32a* 57
åsigt, en förändring erfordras uti hvad hittills
i förenämnde afseende varit stadgadt och föreslaget,
men hafva, vid jemförelse af 9 §. uti
AnsvarighetsLagen för R. St:s Fullmågtige i
Banken, samt 10 §. uti den för Fullmågtige i
RiksgåldsContoiret, med 5 §. åf AnsvarighetsLagen
för Directeurerne vid DiscontContoiren
den 8 April 1824, trott denna ändring lämpligast
kunna vinnas på det sått, att vid g §. i
AnsvarighetsLagen för R. St:s Fullmågtige i
Banken och 10 §. uti den för Fullmågtige i
RiksgåldsContoiret, tilläggas orden: och af hålle
sig tilltalad Fullmägtig från utöfningen af sin
befattning, intill dess han blifvit genom lagd
kraftvunnen Dom frikänd;
samt att, i 5 §. AnsvarighetsLagen för DiseontDirecteurerne,
orden ”intill dess Hof-Råtten i
frågan dömt”, ändras till: intill dess den tilltalade
blifvit génom laga kraftvunnen Dom frikänd.
Till följe häraf skulle utur 5 §. af AnsvarighetsLagen
för BancoFullmågtige, samt 5 §.
af AnsvarighetsLagen för RiksgåldsConfoirets
Fullmågtige, utgå meningen: "HofRätten pröfvé
då först, om målet år af sådan beskaffenhet,
”att den anklagade bör under Rättegången ifrån
”utöfningen af den honom anförtrodda Banco”(Riksgålds-)
förvaltningen skiljas;”
samt 10 §. uti AnsvarighetsLagen för R. St:s
Fullmågtige i Banken, 11 af flen för Fullmågtige
i Riksgålds-Contoiret, och det blifvande
tillägget till AnsvarighetsLagen för DiBihang
till R. St. Prut.
58 Exp. Utsi. Förslag till und. lSkrif v. N;o 325.
scontDirecteurerne, inskränkas till följande lydelse:
är den tilltalade eller åklagare missnöjd
med Hof-Rättens Dom i dessa mål, ege
han att deröfver, i den ordning i allmänhet
för brottmål är stadgadt, anföra underdåniga
besvärj hvilka hos Konungen, uti Dess Högste
Domstolj upptagas och pröfvas.
R. St. få alltså nu hos E. K. M. i underdånighet
föreslå:
det må ofvan åberopade §§. i merberörde AnsvarighetsLagar
gifvas följande lydelse, nemligen
:
§• 9-
uti AnsvarighetsLagen För Rt St:s Fullmågtige
i Banken, och
§• io.
uti AnsvarighetsLagen för R_ St:s Fullmågtige
i RiksgåldsContoiret:
Förbrjter Fullmägtig sig i något af förutnämnde
fallj emellan Revisionerna j eller dd
R. St. ej äro tillstädéSj anmäles och beifras
sådant af R. St:s Justitice-Ombudsman; och
afhålle sig tilltalad Fullmägtig från utöfningen
af sin befattning, intill dess hän blifvit
genom laga kraftvunnen Dom frikänd; och
§• 5.
af AnsvarighetsLagen FÖr DiscontDirecteurerne
i Götheborg och Malmö:
Upptäckes af Fullmågtige i Banken eller af
Revisorerne sådant underlåtande, öfverskridande
eller afvikande från Reglementet och
Exp. TJtslc. Förslag till und. Skrifa. iV;o 325- 59
öfriga föreskrifter, hvarå åtal följa bör, anmäle
de det genast hos R. St:s Justitiee-Ombudsman,
hvilken åligger att ställa den eller
dem af Directeurerne, om hvilken eller hvilka
en sådan anmälan skett, under tilltal inför
Svea Hof Rätt, och afhålle sig denne eller desse
af Dir ecteur erne från utöfningen af Directeursbefattningen
, från det anmärkningen
af Banco Fullmågtige eller Revisorerne skett,
intill dess den tilltalade blifvit genom laga
kraftvunnen Dom frikänd.
§. 3.
uti AnsvarighetsLagen för BancoFullmågtige:
Beträdes Fullmägtig, att af försummelse
eller egennytta hafva underlåtit, öfverskrida
eller af vikit från de föreskrifter, sorn BancoUtskottet
eller Revisorer, x enligt 72 RegeringsFormen
och yo <$\ Riksdagsordningen,
meddelat, eller i gällande BancoOrdningar till
bestämd åtlydnad stadgade äro, må målet genatt
hos R. St:s JustiticeOmbudsman anmälas,
hvilken åligger, att detsamma skyndsamt hos
Konungens och Rikets Svea HcfRätt åklaga.
Skulle, efter anställd laga undersökning, den
anklagade befinnas brottslig, falles han, utom
i de fall denna Lag serskildt uppgifver, till
ansvar och ersättning efter omständigheterna,
enligt 18 Capitlet Handels Balken, samt
§. 5.
uti AnsvarighetsLagen för RiksgåldsContoirets
Fullmågtige:
60 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 325.
Beträdes Fullmäktig, att af försummelse eller
egennytta hafva underlåtit, öfverskridit
eller af vikit ifrån hvad Reglementet i en eller
annan måtto till efterlefnad stadgar, eller
R. St. eller deras Revisorer föreskrifva, må
målet genast anmälas hos R. St:s Justitia:-  Ombudsman, hvilken åligger, att detsamma
skyndsamt hos Kongl. Svea HofRätt åklaga.
Skulle, efter anställd laga undersökning, den
anklagade befinnas brottslig, fälles han, utom
i de fall, denna Lag serskildt upptager, till
ansvar och ersättning efter omständigheterna,
enligt 18 Capitlet Handels Balken; och slutligen:
§• 10.
af AnsvarighetsLagen för R. St;s Fullmägtige i
Banken; l
§• ii
af
AnsvarighetsLagen för R. St:s Fullmägtige i
RiksgåldsContoiret; och
blifvande tillägget uti AnsvarighetsLagen för
Directeurerne vid DiscontContoiren i Götheborg
och Malmö:
Är den tilltalade eller åklagaren missnöjd
med Hof-Rättens Dom i dessa mål, ege han
att deröfver, i den ordning i allmänhet för 1
brottmål stadgadt är, anföra underdåniga be- !
svär, hvilka hos Konungen, uti Dess Högste
Domstol, upptagas och pröfvas.
Rikets Ständer framhärda eto.
Exp. Utsi- Förslag till und. Slcrifv. N;o 326. 61
JV:o 326.
Uppl, o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 25 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
invisningar enskilde personer och
Bolag emellan, äfvensom om enskilda Assignationers
utgifvande.
S. A. K.
I anledning af väckta frågor, dels om förnyande
af det under i8a3 års Riksdag hos E. K.
M. af R. St. anmälda, nten icke i Nåder sanctionerade
förslag till Stadga om invisningar,
som emellan enskilde personer eller Bolag utställas,
dels om rättighet alt, under vissa iakttagelser,
begagna enskilda crediten, så väl i
Assignerings- som i Revers- och Vexelvåg,
hafva R. St., efter noggrånnt öfvervägande af
hvad dervid förekommit, icke allenast funnit,
alt, efler Rättsgrund, det icke bör förvägras
enskilde personer eller Bolag, att, till afbördande
af gäld, få lemna anvisning å någon deras
hos annor man egande fordran, utan ock, med
afseende å den lättnad och liflighet, denna i sig
sjelf lofliga utväg, att låta en fordran circulera,
skulle i allmänna rörelsen åstadkomma, trott,
det några hinder ej böra af Lagstiftningen läggas,
för begagnandet af denna rättighet, utan
allenast sådana vilkor dervid fästas, som kunna,
62 Exp. Utslc. Förslag till urid. Skr i fa. N:o 326.
i möjligaste måtto, förekomma missbruk och
deraf hårflytande allmänna olågenheter. Till
vinnande åter af detta ändamål, har det synts
R. St. vara af yttersta vigt, det sådana klyftigheter
och invecklade formaliteter, som 1823 års
förslag till en del innefattar, i afseende på de
liåndelser, då kraf för en sådan löpande invisning
måste i laglig väg göras gällande, må undvikas;
hvaremot R. St. anse några lämpligare,
emot ändamålet mer svarande, föreskrifter icke
kunna vidtagas ån de, som i allo öfverensstämma
med hvad Lagen stadgar i afseende på enskilde
personers löpande förskrifningar, derigenom
och under tillika lemnad rättighet till invisningars
och assignationers utfärdande, tryckta
eller graverade, då de s. större summor lyda,
all gagnelig frihet beredes, att kunna å egande
fordran gifva hänvisning och enskild credit begagna.
Enligt dessa åsigter få R. St. alltså nu,
med frånträdande af ofvanomförmålde, vid sistförflutne
Riksdag uppgjorda förslag, hos E. K.
M. i underdånighet föreslå:
att, med upphäfvande af Kongl. Förordningen
den i3 Julii 1818, angående handskrifne,
på Sedelhafvaren eller Ordres ställde invisningar
el/^p- sä kallade assignationers be- 1
lopp, måtte stadgas, att invisningar emellan I
enskilde personer eller Bolag inom Riket må
kunna ställas å hvad summa som helst, större
eller mindre, under dervid fästade vilkor:
att, ä en summa af 100 Rulr B:co eller
derutöfver, invisning får utfärdas, ej mindre
handskrifven, än tryckt eller graverad;
Exp. Utsi. Förslag till tind. Skrif. N:o 326, 327, 63
att, då invisningen å mindre summa lyder,
densamma mäste vara handskrifven; att invisningen
eller assignationen alltid bör vara ställd
till viss man eller ordres, samt att i öfrigt
hvad allmänna Lagen och serskilda Författningar
föreskrifva rörande så kallade löpande
Skuldsedlar, vare sig i afseende på formen
för deras giltighet, betalnings-ansvaret eller
hvad förhållandet vara må, i allt blifver gällande
för dessa slags invisningar eller assignationer.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3zj.
Uppl. q. godk. hos Ridd. och Adeln d. 22 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 25 — —
I Borgare-Ståndet d. 25 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förändring och redtiction af Hemil
mansRäntorne i de Län, der desamma nu
finnas i ett större antal persedlar utförde.
S. A. K.
Under den i5 Febr. nåstlidet år, har E. K. M.
till R. St:s Statsutskott aflåtit Nådig Skrifvelse,
angående förändring och reduction afHemmansl
Råntorne i de Län, der desamma nu finnas i
64 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N;o 327»
ett större antal persedlar utförde; och hafva,
efter öfvervägande af högstberörde Nådiga
Skrifvelse, jemte E. K. M:ts och Rikets KammarCollegii
i ämnet afgifna underdåniga förslag,
R. St. jemväl ansett samma förändring leda till
redighet och enkelhet, i synnerhet i de speciela
Räkenskaperne öfver Statens intrader, och en
lätthet för de skattskyldige i öfversigten af Utskyldernes
råtta belopp. Denna reduction är
dock mera af omståndigheterne påkallad uti en
ort ån uti en annan, och såsom ett vilkor för
densammas införande måste de skattdragandes
fördel och lättnad alltid förutsättas, i synnerhet
som den olikhet i skattläggningen och den
skiljaktiga tillämpning af skattläggnings-grunderne,
förnämligast hvad JordeboksRåntan angår,
som förefinnes ej allenast i serskihle orter, utan
äfven Härader, Socknar, Ryår, och uti dessa
enskilde Hemmansegare emellan, gifver åt detta
arbete en så vidsträckt omfattning, att några
större ändamål, ån blott beqvåmligheten vid
Jordskatternes utgörande uti ett mindre antal
persedlar, böra sökas. Ibland dessa råkna R. St.
ett föregående stadgande derom, att Markegångsprisen
å Spannmål och de öfrige Råntepersedlarne
i hvarje ort bestämmas efter medium af
de föregående fem åren, och icke för år, utan
för ett visst tidskifte, äfven t. ex. af fem år,
under hänsigt ej mindre på de skatldi’agandes
lindring, ån på en säker beräkning af Statens
intrader. Ett sådant stadgande skulle ock medföra
den rättvisa fördel för Råntegifvarne, att
miss
-
Exp. Utsi. Förslag tilt und. Skrift>. N:o 327. 65
missväxt och olyckor, som nedsätta eller helt
borttaga afkastningen af hans jord och frugten
af hans arbete, icke må, hädanefter sorn hittills,
blifva dubbelt tryckande eller förstörande derigenom,
att hans skattebidrag ökas i samma raon,
som olyckan drabbar honom, och leda till bibehållande
af den jemnvigt i synnerhet i Spanmålspris,
utan hvilken Statens inkomster och skattebidragen
undergå nästan ständiga förändringar,
men genom hvilken jemnvigt det vigtiga
ändamål till både Statens och de skattdragandes
fördel snart kunde vinnas, att dessa hufvudsakligen
uti penningar skulle kunna utgöras; äfvensom
Markegångsprisen på sådant sått skulle
tjena till en rättelse äfven för de enskilda liquider
och rättsförhållanden, vid hvilka de ofta
hitintills måst tjena och hädanefter ån oftare
borde tjena till rättesnöre.
Det erfordras dock, för att ån vidare fullkomna
ordnandet af Statens inkomster och utgifter,
att söka skilja alla enskilda interessen ifrån
den inflytelse, som dessa för det närvarande
icke sällan utöfvat, och såmedelst återföra
Markegångsprisen till deras rälta ändamål,
eller ett rigtigt beråknadt värde i penningar af
jordskallerne, med tillagd rättighet för de skattskyldige
af en bestämd lösningsrätt; att de till
Militaire- oth CivilStaterne i Landet upplåtnc
Indelningar till Staten indragas-, samt att -Löneanslagen
till EmbetsmannaStaterne utgå i contant
ilrån Statens Cassa, och det år, efter R.
St:s underdåniga tanka, med införande på samBihang
till R, St. fröt.
66 JExp, Utslc. Förslag till und. Skrif v. Nw 327;
ma gang af dessa bägge liufviidsakliga förändringar,
som en reduction af Råntepersedlarne
blifver af mera vidsträckt nyttiga följder.
På grund häraf få, hos E. k. M., R. St. i
underdånighet hemställa, det E. K. M. vid nästa
Riksdag täcktes meddela Nådig Proposition,
ej mindre om en förändrad method för Markegångssåtlningarne,
åri om indragning af de till
Militaire- och CivilStaterne 6amt till ScholaeStaten
och andra allmänna ändamål indelté räntor,
och att E. K. M. emedlertid låter verkställigheten
af Råntepersedlarnes reduction i allmänhet
hvila; men skulle E. fc. M. i Nåder
finna densamma för någon ort så nödvändig,
att denna reduction icke bör uppskjutas, anhålla
R. St. i underdånighet, att verkställigheten icke
annorlunda än efter de skattdragandes hörande
vidtages, samt att, till vinnande af enhet och
likstämmighet, hela åtgärden öfverlemnas åt visse
ttf E. K. M. i Nåder utnämnde Comilerade.
Slutligen få R. St. i underdånighet anmäla,
att Ri St., sorn funnit det af E. K. M:ts och
Rikets KarrtmarCollegium afgifna iirtderdåniga
utlåtande, jemte det dervid bifogade exempelvis
uppgjorda förslag till ifrågavarande förändring
och reduction af Hemmansråntorne, innefatta så
vigtiga upplysningar och Vara med den omsorg
uppgjordt, att en allmännare kännedom deraf
tillförlitligast torde bereda öfvertygelsen om
vigten af de gjorda framslållningarne och derigenom
grundlägga deras framgång, att R. St.
låtit af dessa Handlingar aftrycka ett så till
-
Expeditions- Utsi otte ts Memorial N.o 328- 67
råckligt antal exemplar, att de, i fall E. K. M.
derom behagar meddela sine Befallningshafvande
Nådig föreskrift, kunna i Landsorteme utdelas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 3a8.
\
Memorial, angående Exp. Utsk.s Förslag, iV.o
2/6, till underdånig Skrifvelse om beviljadt
anslag för Undervisningsverken.
Det Förslag, Expeditions-Utskottet under N:o
aiö afgifvit till R. St:s underdäuiga Skrifvelse,
angående beviljadt anslag för Undervisningsverken
i Riket, har, vid förehafd justering hos
de respective Riks-Stånden , först blifvit af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln återremitteradt
samt af de öfrige 3:ne RiksStånden godkändt;
och derefter, yid å nyo skedd föredragning, i
anledning af -ExpeditionsUtskottets under N:o
286 uflåtna Memorial, utaf Höglofl, Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet
godkändt, ”likväl under iaktagande af det förtydligande,
att, näst efter orden; Tillämpnings”
Schö lornes fullkomnandej borde införas: ”utan
”afseende derå, till hvilken HufvudTilcl de
”höra;” hvaremot Högvördigo Preste- och Vållolligo
RorgareStånden vidblifvit deras redan
lemnade godkännande af Utskottets ifrågavarande
Förslag.
68 Expeditions- Utskottets Memorial N:o 328-
Med anmälan om detta förhållande, får
Utskottet vördsamt hemställa, att antingen
Höglofl. Ridderskapet oell Adeln samt Heder v.
BondeStåndel behagade afstå från det af dem
beslutade ofvanberörde tillägg till den föreslagne
underdåniga Skrifvelsen, eller ock att HögVÖrdige
Preste- och Vållofl. BorgareStånden
om nämnde tillägg sig med förenämnde Riksstånd
förena; men som, i händelse en sammanjernkning
af de respective Ståndens beslut icke
skulle på någotdera af dessa sått komma att ega
rum, frågan om det af 2:ne Riksstånd beslutade
tilläggets intagande uti den underdåniga Skrifvelsen
eller dennas expedierande oförändradt i de
ordalag, ifrågavarande Förslag innehåller, alltså
skulle, enligt 70 §. Riksdagsordningen, komma
att genom förstärkt Expeditionsutskott afgöras;
får Utskottet, för sådant fall, härmed vördsamt
föreslå följande Voterings-proposition:
”Den, som anser R. St:s underdåniga Skrifvelse,
angående beviljadt anslag för Undervisningsverken
i Riket, böra, i enlighet med Ex”peditionsUtskottets
under N:o 216 afgifna Förslag,
oförändrad till K. M. ingå, voterar
Ja;
”Den det ej vill, voterar
Nej;
”Vinner Nej, kommer det af Ridderskapet
”och Adeln samt BondeStåndet nödige ansedde
Tor tydligande i ofvannåmnde förslag att i den
afgående underdåniga Skrifvelsen iakttagas,
'nemligen att, näst efter orden: Tillämpnings
-
Exp. Utsk, Förslag lill und. Skrif o. N:o 329. 69
”Scholornas fullkomnande, införes: ”utan afPseende
deni, till hvilken. Hufviul-Titel de
”höra.”
Stockholm den 19 Januarii i83o.
N:o 32g,.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 25 Jan. 1830.
Preste-Standct d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif uelsCj angående
Presterskapets aflöning.
S. A. K.
Vid öfvervägande af åtskilliga under innevarande
Riksmöte väckta motioner om förändringar
eller närmare beståmmanden i afseende på Presterskapets
aflöning, hafva R. St., hvad serskildt
angår de smärre extra ordinarie inkomster för
Presterliga förrättningar, som fordom benämndes
för Jura stolse, vål funnit föreskrifter i
serskilda, tid efter annan, utfärdade Författningar
icke saknas för bestämmandet hvarken af
de tillfällen, då dessa inkomster böra ega rum,
eller af det belopp, hvartill de i hvarje serskildt
fall böra uppgå; men då alla dessa Författningar,
och synnerligast den allmännaste och liufvudsakligaste
af år 1681, åro beräknade på ett
penningevårde, mångdubbelt högre, ån det nu
70 Exp. Utsi. Förslag till lind. Slrifv. 27:o 329.
gällande, och följden häraf varit den, att dessa
Författningar, såsom oanvändbara för närvarande
tider, ingenstädes blifvit efterlefde, hvartill
åfvea bidragit icke blott de förändrade varuprisen,
utan äfvert den omständighet, att Presterskapets
förhållande till menigheten, äfven i afseende
^>å allöningssåltet, ursprungligen icke år
rent juridiskt, utan tvärtom beråknadt på ett
Ömsesidigt ytbyte af fri välvilja och otaxerad
gästfrihet, hvarigenom den afgift, sorn vid ifrågavarande
tillfällen utgått, snarare blifvit ansedd
såsom en frivillig gåfva efter råd oell lågenhet,
ån som en i Lag bestämd och för alla lika beskattning;
då emedlertid ett sådant förhållande
nu mera icke öfverallt lår kunna påräknas; då,
å ena sidan, menigheten ej bör ytsåttas för
möjligtvis öfverdrifna anspråk, och, å den andra,
Presterskapef ej eller, i hvad sorn år laglig
eller håfdvynnen rått, bero af godtycket;
samt då slutligen bestämdhet och reda i detta,
sorn alla andra fall, kunna förekomma många
tvister och sålunda åro gagnelig.-* så vål för
löngifvare som löntagare; så hafva R. St. funnit
sig härmed böra till E. K. M. frambära
den underdåniga önskan, alt afgiflerye för ifrågavarande
Presterliga förrättningar måtte bestämmas
genom Taxor, lämpade efter närvarande
tjd, efter billighet och serskildt vederlaget
bruk inom serskilda Landsorter, samt att
dessa Taxor mätte intagas i de öfyerenskommelser
om Presträttigheter i allmänhet, som sedermera
af E. K. M., på längre eller kortare
tid, kunna varda i Nåder stadfåstade,
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijv. IS:o 329- 71
I afseende åter på Presterskapets ordinarie
inkomster, anse R. St., att, vid de Pastorat,
der ingen förening eller öfverenskommelse emellan
Pastorer och Församlingarne finnes uppgjord,
en sådan genast bör tillvågabringas vid
inträffad ledighet och innah nytt val till Pastor
föi’evarit; innefattande, efter R. St:s tanka, dylika
öfverenskommelse!1 det enda verksamma
correctivet emot de öfverklagäde missbruken vid
Prestval, genom hvilka missbruk både folkets
redlighet Och Presterskapets anseende åfventyras.
På grund af denna öfvertygelse; och då,
lill åstadkommande af så mycken enhet i Taxorna
för Presternes inkomster, som, i förhållande
till olika Landsorters, Stifts eller Härads
tillgångar1 och håfdvunna vähä i förevarande
afseende; må kunna finnas med billighet
förenlig, R. St. anse önskeligt, att de persöner,
hvilka såsom Krono- eller ConsistoriiÖmbUd
härvid böra biträda, dels så litet som möjligt,
ombytas, dels gå tillväga efter en gemensam af
LartdshöfdingeEmbetet och Consistorium gillad
plan, likväl med den frihet i detailerne 5 Som
olika förhållanden kunna föranleda; hafva R.
St., ehuru ifrågavarande öfverenskotnrttelsers
tillvågabringande genast vid inträffad ledighet,
och innan nytt PastorsVal företages, finnes stridande
emot Kongl. Kungörelsen af den 21 September
1810, angående föreningar om Presträttigheter,
likväl, enär dylika afhandlingars afslutande
under Vacance-tiden och före förslagets
upprättande synas säkrast böra förtaga all
möjlighet för enskilda och olofliga öfverens
-
72 Exp. Utsi. Får slag till und, Siri/p, N:o 329.
kommelser, funnit sig böra hos E. K. M. i underdånighet
föreslå det förändrade stadgande
härutinnan, att det må-vara Församlingarne tillåtet
att begära dylika conventioner under ledigheten,
vid hvilkas uppgörande den blifvande
Pastorns rått bör af Contracts-Prosten bevakas.
I sjelfva hufvudfrågan och hvad angår så
vål grunderne för ifrågavarande conventioner,
som det reglementariska dervid, anse R. St.
E. K. M:ls Nådiga Kungörelse af den 3 April
1816, med dertill hörande Förklaring af den 12
Nov. 181g, innehålla allt hvad i detta grannlaga
ämne bör iakttagas. Men då verkställigheten
af dessa Nådiga stadganden ännu blifvit
mindre allmän, ån sakens vigt och onekliga nytta
fordra, få, hos E. K. M., R. St. i underdånighet
anhålla, det vederbörande Landshöfdingar och
Consistorier måtte, genom Nådigt CirculairBref
å nyo anmanas att befordra frivilliga öfverenskommelser
om Prestråttigheternes utgörande,
på det sätt Kongl. Kungörelsen den 3 April
1816 och Kongl. Förklaringen af den 12 November
1819 innehålla, endast med följande
tillägg:
1:0 alt ifrågavarande conventioner må omfatta
icke blott alla slags Presträttigheter, af
hvad namn som helst — alltså icke blott Tionderne
— ulan äfven Eikstolar och de så kallade
Jura stolas, taxerade efter de olika grunder,
som omståndigheterne kunna föranleda;
samt
2:0
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 329,330. 73
2:0 att, på sätt ofvan i underdånighet blifvit
hemstålldt, det må vara Församlingarne tillåtet
att, äfven under Vacancetiden, begära och
afsluta dylika öfverenskommelse^ hvarvid den
blifvande Kyrkoherdens rått bör af ContractsProsten
bevakas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 33(h
tlppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 27 — —-
Borgare-Ståndet d. 27 —
Bonde-Ståndet d. 27 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. M:ts Nådiga Proposition
om låneunderstöd till återuppbyggande af
Staden B orås, samt K. M:ts Nådiga Skrifvelse_,
angående lånebiträde åt Staden
Norrköping.
S. A. K.
1 anledning af ej mindre E. K. M:ts Nådiga Proposition
till R. St., af den 4 December 1828,
angående låneunderstöd till återuppbyggande af
Staden Borås, ån ock E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse,
af den 17 i samma månad, angående låneBihang
till R. St. Prot, iO;de Sami. % Band. 2 Haft. 10
74 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 330.
biträde åt Staden Norrköping, hafva R. St.,
hvad först beträffar Staden Borås, beslutit:
att Staden, under alldeles enahanda vilkor,
som de, hvilka vid 1823 års Riksdag blifvit
stadgade för det Staden då beviljade lånebitråde,
må återbekomma hvad af samma låneunderstöd
redan ingått eller till RiksgåldsContoiret
vidare ingår, utgörande för det närvarande ett
belopp af 83,900 R:dr, samt tiden för första
Capital-afbetalningen å detta lån beräknas från
det, att lånet till Staden återgår; varande af R.
St. jemväl bifallet, att ett ytterligare låneunderstöd
af 85,ooo R:dr tnå Staden förunnas till
följande fördelning:
a) Utaf hela lånesumman, 85,000 R:dr, anslås
10,000 R:dr till utförande af Stadens nya
planläggning, jemte tomt- och gatureglering, efter
den plan E. K. M. i Nåder fastställt, och
15,ooo R:dr till uppbyggande af Stadens afbrånda
allmänna byggnader, hvilka böra vara
fullbordade senast år i834, och under följande
vilkor:
1:0 Lånesumman ställes under förvaltning
af Stadens Äldste, på hvilkas requisitioner och
fullmagter penningarne komma att från RiksgåldsContoiret
utgifvas; börande requisitioner
och fullmagter vara underskrift e af minst en
öfver halfva antalet af Stadens Äldste, så framt
de såsom gällande skola kunna antagas;
2:0 Hvad som utaf lånebitrådet icke år lyftadt,
inom i83i års slut, får icke derefter från
RiksgåldsContoiret utgifvas;
Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N;o 330. 75
5:o Innan några penningar frjjn RiksgåldsContoiret
utbetalas, bör till Contoiret vara aflemnad
en af Stadens Äldste, efter uppdrag af
Borgerskapet, undertecknad förskrifning å lånesumman,
hvarigenom de, i Stadens namn och
på dess vägnar, förbinda sig, en för alla och
alla för en, ansvara för lånets återbetalning,
jemte 5 procents löpande årlig ränta, på sått
nästföljande moment närmare innehåller;
4:o Å hvarje serskild post, som i afräkning
uttages, beräknas räntan från den dag, under
hvilken penningarne utassigneras i RiksgåldsContoiret,
och kommer all sålunda upplupen
ränta att på en gång liquideras, ett år efter
den dag, då hela lånesumman blifvit lyftad.
De derefter förfallande räntor betalas inom
hvarje års slut; och kommer på enahanda sått,
som nyss nåmndt år, att förhållas med Capitalafbetalningar,
når tiden för deras erläggande
inträffar;
5;o Under de första 10 åren, att råkna
från och med i83o till och med i85g, göres
icke någon afbetalning å Capitalet, men inom
i84o års slut, och allt sedermera å samma tid
de påföljande 10 åren, inbetalas årligen å primitiva
Capitalen 10 procent, så att hela Capitalet
inom i84g års slut, år inbetaldt;
6:0 Allt hvad som bör inbetalas skall insändas
omedelbarligen från Stadens Äldste ti 1
Commissarierne i RiksgåldsContoiret.
b) De utaf hela den beviljade lånesumman
återstående 60,000 R:dr utlånas åt enskilde, emot
5 procents ränta och följande vilkor:
76 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N;o 330-
1:0 Alla, som vilja erhålla lån utaf den anslagna
Summan, böra ovilkorligen'å de af brände
tomterne uppföra sådana byggnader, som uti
K. M:ts för Staden i Nåder fasstållda plan och
byggnadsordning åro föreskrifne;
2:0 Vid lånemedlens fördelning böra do
Tomtegare företrädesvis understödjas, som i synnerhet
kunna vara i behof af lånebitråden utaf
allmänna medel;
5:o l afseende på lånemedlens förvaltning
m. m. utses en Comité, under Landshöfdingen
Ordförande, på sätt Stadens invånare finna
lämpligast. Comiterade pröfva och bestämma
storleken af den lånesumina, en hvar lånesökande
må tilldelas, samt beloppet, som, i afräkning
derå, hvarje gång får lyftas. På Comitérades
requisitioner och fullmagter, hvilka alltid
måste vara underskrifne af pluraliteten bland
dem, utlemnas penningarne från RiksgåldsContoiret;
i följd hvaraf Comiterade komma att, för
alla sådana lyftade Summor, ansvara samt redo-;
visa i den ordning, sorn finnes stadgad och föreskrifven;
4:o
Då någon anmäler sig till erhållande af
lån, bör vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag
till den byggnad, som år uppförd
eller skall uppföras; och innan något får lyftas
i afräkning å ett beviljadt lån, skall till
Comiterade aflemnas låntagarens till RiksgåldsContoiret
ställda förbindelse å hela lånesumman,
med löpande H procents årlig ränta, försedd
tued första inteckningen uti den afbrånda tom
-
Exp, XJtsk. Förslag till underd. Skrif v. N;o 330. 77
ten och den byggnad, som derå år uppförd
eller kommer att uppföras;
5:o Enär intecknade förbindelser blifvit lill
Comiterade aflemnade ifrån lånsökande, hvilkas
af Comiterade pröfvade och godkände requisitioner
uppgå till minst 2,000 R:dr och jemna
hundrade Riksdalerlal, skola Comiterade ega att
de erforderliga penniqgarne från RiksgåldsContoiret
utbekomma;
6;o Å hvarje af Comiterade lyftad Summa
beräknas och påföres Comiterade 5 procents
ränta, ifrån den dag, under hvilken penningarne
från RiksgåldsContoiret ufassigneras; och komma
låntagares förbindelser att förblifva under
Comiterades våld och redovisning, intill dess ett
beviljadt lån till fulla beloppet år utgifvet;
men, i den mon detta eger rum och byggnader
blifvit brandförsåkrade, inskickas förbindelserne
till RiksgåldsContoiret, uti hvars räkenskaper
hvarje låntagare då får sitt serskilda conto;
7:0 Når sisla afråkningssumman å ett lån
uttages, bör deraf innehållas och godtgöras samt
på förbindelsen afskrifvas, så vål den emellan
hvarje uttagning upplupna räntan, som räntan å
hela lånet, beräknad till den 1 Januarii nåstpåföljande
året, så att, å alla till RiksgåldsContoiret
inkommande förbindelser, räntan alltid
förfaller till betalning vid årets slut, eller den
5i December;
8:0 Skulle, af förekomne skål och anledningar,
Comiterade, vid något tillfälle, finna sig
föranlåtne att inskränka den först beviljade lå
-
78 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N;o 330.
nesumman, och den intecknade förbindelsen sedan,
i följd häraf, korame att innehålla ett större
ån det verkliga lånebeloppet, skall skillnaden
afskrifvas å förbindelsen, innan den till RiksgåldsContoiret
inskickas;
gro Senast efter 5 års förlopp, att råkna
från den i Januarii a83o, skall den byggnad,
till hvars uppförande lån erhållits, vara uti så
fullbordadt skick, att försäkring derå uti Stådernes
Allmänna BrandstodsBolag, enligt de för
denna Inrättning gällande Författningar, må
kunna vinnas; vid äfventyr, att lånet, i annat
fall, varder genast, efter nämnde tids utgång,
infordradt;
io:o Så fort försäkring å en byggnad kan
erhållas, bör den, genom låntagarens försorg
och på dess bekostnad, anskaffas för minst tre
år, samt BrandförsåkringsBrefvet, jemte ett af
BrandstodsBolagets Direction utfårdadt bevis, att
lånsökanden afsagt sig rättigheten BrandstodsBolaget
frånträda, så långe någon del af lånet
år obetal/1, aflemnas till Comiterade, hvilka insända
dessa handlingar jemte låntagarnes förbindelse
å lånesumman till RiksgåldsContoiret;
n:o Skulle en af bränd tomt, innan den
blifvit bebyggd, ombyta egare, må den nya egaren
inträda uti förre egarens rättigheter och
skyldigheter;
l2'.o Då byggnader af sten uppföras, får
lånet innestå utan Capital-afbetalning, under io
års tid, att råkna ifrån den i Januarii i83o,
men efter dessa io årens förlopp skall, inom
Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o 330. 79
slutet af hvarje påföljande år, inbetalas årligen
å primitiva Capitalet 10 procent, så alt hela
Capitalet inom i84g års slut år inbetaldt; men
uppföras byggnader af tråd, får lånet icke innestå,
utan Capital-afbetalning, mera ån 6 år, att
råkna ifrån den l Januarii i83o, efter hvilka
5 års förlopp med inbetalningen kommer att
förhållas på enahanda sått, som, i afseende på
de andra lånen, stadgadt år, så att hela Capitalet
af desse lån inom i844 års slut år inbetaldt;
i3:o Skulle, å en och samma tomt, uppföras
serskilda byggnader af sten samt af tråd,
böra, i anseende till terminerne för afbetalningarne
å lånen, serskilda härefter lämpade förbindelser
af låntagaren utställas; och skall det
ankomma på Comiterades pröfning och urskiljande
att bestämma den lånesumma, som hvardera
förbindelsen skall innehålla;
l4:o Sedan hela den af.R. St. beviljade lånesumma
blifvit uttagen och låntagarens förbindelser
å ett emot denna summa svarande
belopp till RiksgåldsContoiret aflemnade, samt
alla Comiterade påförde räntor belalde, upprättas
af Comiterade en gen eral-liquidation in
duplo, och derest en sådan liquidation varder
af Fullmågtige godkänd, tecknas å det ena
exemplaret Fullrnågtiges decharge för Comiterade,
i afseende på deras vid uppbörden hafda
befattning;
15:o Med uppbörden af Capital-afbetalningarne
och råntorne å de till RiksgåldsContoiret
aflemnade låntagares förbindelser förhålles så
-
80 Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrifyr N:o 330»
lunda, att hvarje år, inom November månads
utgång, öfversåndes från RiksgåldsContoiret till
Konungens Befallningshafvande en fullständig
förteckning på hvad, som af hvarje låntagare
skall erläggas, hvilken förteckning derefter från
Konungens Befallningshafvande remitteras till
Magistraten, som det åligger att, under enahanda
redovisnings-ansvar, som för Krono-uppbörden,
medlen indrifva och till RiksgåldsContoiret
kostnadsfritt lefverera;
16:0 Skulle antingen förste låntagaren eller
ock den, som, genom köp, arf eller testamente,
kommer att inträda i hans rättigheter
och skyldigheter, afstå sin egendom till Borge-*
nårers förnöjande, eller ock, i anledning af
Årsproclama, fatalier skola bevakas, innan ännu
den för lånet utgifna förbindelsen till RiksgåldsContoiret
inkommit, böra Comiterade opåminte,
vid ansvar, till Fullmågtige Uppgifva det uppå
länet uttagna belopp, som skall bevakas;
17:0 Hvarje gång en för RiksgåldsContoirets
räkning in tecknad tomt ombyter egare, åligger
det Magistraten att till Commissarierne i
RiksgåldsContoiret uppgifva namnet på den nya
egaren, på det anteckning härom må kunna
göras uti RiksgåldsContoiret; äfvensom skeende
ombyten bland Stadens Äldste och Comiterade
likaledes Commissarierne tillkånnagifvas;
och
18:0 Hvad som utaf lånebitrådet icke år
lyftadt inom i854 års slut, får derefter icke
från RiksgåldsContoiret utgifvas,
Hvad
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N& 330- 81
Hvad härefter beträffar Staden Norrköping,
hafva R. St. beslUtit:
det må för det Vigtiga ändamålet äf Stadens
snara återiippbyggande; densamma beviljas
ett låneunderstöd ifrån RiksgåldsCöritoiret af
ioo,ooo R:dr, att utlånas åt enskilde personer
emot 5 procents ränta; och Under följande
vilkor:
1:0 Alla, som vilja erhålla lån utaf den sålunda
anslagna summan, böra ovilkorligen å de
afbrånde tomterne uppföra sådana byggnader;
som uti K; Mits för Staden i Nåder fastställda
plan och byggnadsordning ård föreskrifna;
2:0 Vid lånemedlens fördelning böra de
tomtegare företrädesvis understödjas, hvilka i
synnerhet kunna vara i behof af lånebitråde
Utaf allmänna medel;
3:o Landshöfdingen 1 Lånet tillförordnar
en serskild Comité; som Under hans ordförande
emottager lårtemedlen, besörjer deras utdelning
m. tili
Till medlemmar af denna Comité utses:
Ert af Stadens tjenstgörande Borgmästare;
Tvånnd Rådmän;
Tvånne Adelsmän}
Tvånne ofrälse Ståndspersoner, och
Fyra bland Stadens Äldste;
Och får någon annan ån den, som år bosatt
i Staden, icke utses till medlem i Cornitén.
Comiterade pröfva och bestämma storleken af
den lånesurrtma, en hvar lånsökande må tilldeBilmng
till R. St. Vroti 10;de SamL 2 Bandt 2 Haft. ii
82 Exp. Utsi'. Fårslag till urul. skrif. N:ö 330, 331»
las, samt beloppet, som, i afräkning derå, hvarje
gång får lyftas. På Comiterades requisitioner
och fullmagter, hvilka alltid måste vara underskrifne
af minst sju ibland dem, utlemnas penningarne
från RiksgåldsContoiret J i följd hvaraf
Comiterade komma att för alla sålunda lyftade
summor ansvara och redovisa i den ordning
närmare finnes stadgadt och föreskrifvet. Åfvensom
alla de under Litt. B. mom. 4, 5, 6, 7,
8, 9, 10, 11, 12, i3, 14, »5, 16, 17 och 18
upptagne vilkor vid den Staden Borås, till utlåning
åt enskilde, beviljade summa, komma att
blifva gällande, i afseende på detta Staden
Norrköping förunnade låneunderstöd.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 331.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 27 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d» 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga Proposition
om rättighet för SparBankerne,
attj emot ränta, i BancoDisconten insätta
en del af deras fonder.
S. A. K.
Med tifikånnagifvande, hurusom Directionen af
Stockholms Stads Sparbank, under åbjeropande
Exp. Utsi. Förslag till and. Slrifv. JS;o 331. 83
af denna Inrättnings välgörande ändamål och
tilltagande förtroende, hos E. K. M. i underdånighet
framställt nödvändigheten deraf, att
någon anstalt vidtoges, hvarigenom, i händelse
af framdeles skeende större uttagningar, erforderlige
medel dertill kunde för Directionen vara
att disponera, utan att, för sådana tillfälliga utbetalningar,
lån hos SparBankens enskilde Gäldenärer
behöfde uppsågas, samt, i motsatt fall,
vid betydligt ökade insättningar, Directionen
icke eller komme att sakna tillfällen, att de influtne
medlen, emot nöjaktig säkerhet och med
iakttagande af Låne-Reglementets föreskrifter,
förränta; har E. K. M., uppå anförde skål,
och då E. K. M. ansett den förmon, som i berörde
afseende kunde komma att tillerkännas
Stockholms Sparbank, äfvenledes borde förunnas
alla öfrige, med ändamälsenlige stadgar f°rsedde
dylika Inrättningar, genom Nådig Proposition
af den 19 November 1828, behagat
föreslå R, St. att för SparBankerne medgifva
rättighet, att i BancoDisconten, emot ränta, insätta
en viss del af deras samlade fond, för
att, vid förefallande behof, efter skedd uppsägning,
kunna derifrån åter uttagas, eller ock bereda
dessa Inrättningar tillfälle att i Banken
eller RiksgåldsContoiret erhålla lån till erforderligt
belopp.
R. St., som denna Nådiga Proposition i
öfvervägande tagit, hafva insett vigten och angelägenheten
af sådana anstalters vidtagande,
hvarigenom Sparbanks-Inrittningarne dels må
finna utväg till någon rånte-inkomst af fonder,
84 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 331,
för hvilkas utlånande, emot föreskrifven nöjaktig
säkerhet, tillfällen afvaktas, och som emedlertid
af SparBankerne draga ränta, dels ock i
synnerhet betryggas emot den förlägenhet, som
någon gång skulle konna uppstå vid en tillfällig
och opåräknad uppsägning af insatte Capital
lill betydligare belopp på en gång, då det
minsta afbrott med liquiderne snart kunde på
ett ohjelpligt sått rubba och förstöra det förtroende,
som dessa gagneliga Inrättningar redan
förvårfvat och dagligen sig tillvinna. R, St,
hafva funnit båda förenämnde ändamål kunna,
genom Bankens medverkan, befrämjas i orubbad
öfverensstämmelse med de för lånerörelsen
1 öfrigt föreslagne hufvudgrunder och utan behof
af serskildt tillökade fonder, då nemligen
vilkoren dervid så bestämmas, att hvarken utvägen
till penningars insättning eller till låns
Upptagande må kunna, plan förlust för Sparbankslnråttningarne,
annorlunda begagnas, ån
under den möjligen kortaste tid vid påkommande
behof, samt Bankens upp- och utlånimrgar
i denna väg sålunda kunna antagas blifva,
till beloppet på det hela, hvarandra motsvarande.
Med fästad! afseende härå, hafva R. St,
bifallit:
a) att SparBankerne i Riket, under det
förbehåll E. K. M:ts nådiga Proposition innefattar,
att de åro med ändamålsenliga stadganden
försedde, må tillåtas, att emot tre (5) procents
ränta insätta Capital hos Banken, att
återbetalas elter sex veckors uppsägning; dock
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 331. 85
må Stockholms SparBank ej kunna ega utöfver
5o,ooo R:dr, Götheborgs Sparbank icke utver
2o,ooq R:dr, och någon af de öfrige Sparbankerne
icke utöfver 10,000 R:dr, sålunda emot
ränta innestående. ,
b) att Sparbankerne äfven må erhålla
rättighet att hos Banken upptaga lån utan omsättning,
på högst 12 månader och emot 5 procents
ränta, samt emot pant af goda fordringsdqcument,
sorn, lill ett belopp af minst hälften,
i värde öfverstiga det utgående länet; dock
piå ej mera i lån utgifvas, ån sammanråknadt
60,000 Rtdr till Stockholms Sparbank, 20,000
R:dr till Götheborgs Sparbank och rQ,ooo R:dr
till någon af de öfrige Sparbankerne;
c) att så vål upplåningen af, som utlåningen
till Sparbankerne får besörjas i Stockholm,
i Götheborg och i Malmö., allt efter de district
som för BancoDisconten och för hvarfdera
LåneContoiret åro anvisade;
d) att upplånade medel af Sparbankerne
ingå och användas uti Banco-Discontens och
LåneContoirens vanliga rörelse; men vid utlåningar-
till Sparbankerne från LåneContoiren i
Götheborg och Malmö; äfvensom j då de upplånade
medlen, efter uppsägning derstädes blifvit
pttagne, förliålles på enahanda sått som R.
St:s vid sista Riksdag fastställde Reglemente
för Jernbelåningen i Götheborg utstakar, nemligen:
att avis om utbetalningen tillsändes BancoStyrelsen
med omgående post, så att LåneBankefl
må hinna, på Contoirens räkning, i Vexel^
86 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N;o 331,339.
Banken insalta den erforderliga summan så fort,
att, sist inom ett dygn efter underrättelsens ingående,
nied undantag då helgedag infaller, de
för beloppet utställde Assignationer, å hvilka
bör vara tecknadt: N. N. Sparbank, må kunna
i vanlig ordning infrias; hvaremedlertid, och i
händelse eniot förmodan någon Assignation dess-,
förinnan skulle företes, tillämpningen af föreskrifterne
uti 29 §. af 1668 års BancqOrdning,
4 §. i Kongl. Förordningen af d. 27 Maji
samt 8 §. i Kongl. Förordningen den 10 December
»74i, må hvila, tills förhållandet kan,
genom de med posten inkommande a vislistor,
tillförlitligen upplysas,
Rikets $tånäer framhärda etc.
N:o 332.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 27 Jan. 1830-  Prestc-Ståndet d. 29 “ —
Borgare-Ståndet d. 29 — -*
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Fikets Ständers underdåniga Skrif velse , angående
ändring i 3:dje Art. 2 2 mortin
af Reglementet för Odlingslån.
S. A, K.
Med anledning af den, uti 1827 års Revisions-,
Berättelse oinförmälda händelse, som, i sammanhang
med Bankens Qdlings-lånebevakning
Exp. Utsi. Förslag till und. Shrijv. N-o 332* 87
inträffat, att nemligen Löftesman förnekat en
af vederbörlig Domare, å Embetets vägnar, under
edspligt bestyrkt namnteckning under en
borgensförbindelse, och, sedan detta förnekande
blifvit, efter E. K. Mits och Rikets Svea HofRälts
samt Högsta Domstols gifna tillåtelse,
genom edgång bekråftadt, sålunda år vorden
befriad från skyldigheten att godtgöra Bankens
fordran, hafva R. St., till betryggande af Bankens
säkerhet samt nödig rättelse i reglementariska
Författningarne om Odlingslån, beslutit
en så beskaffad förändring uti det vid sista
Riksdag fastställda och genom E. K. M:ts Nådiga
Kungörelse af den 20 Januarii 1824 till
allmän efterrättelse utfärdade Reglemente angående
Odlingslån, att 5:dje Art. 2 §. 2 morn.
erhåller följande lydelse:
”Desse Löftesmäns vederhäftighet bestyr"kes
af Konungens Befallningshafvande eller
”Domaren i Orten, hvarjemte egenhåndigheten
”af så väl Gåldenårerts som Löftesmånnens underskrifter
bör, så framt de ej tecknas inför
”Konungens Befallningshafvande eller Domsto”len
i Orten, vara intygad af Pastor i Församlingen
eller närmaste Kronobetjent, jemte ett
”annat, på en gång närvarande, ojäfvigt vittne.”
Anhållande R. St. hos É. K. M. i underdånighet,
det måtte allmänheten om denna förändring
af förut gällande OdlingslåneRegfemente
genom Nådig Kungörelse underrättas.
Rikets Ständer framhärda etc.
88 Exp. Etsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 333.
N.-o 333.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 27 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Fakels Ständers underdåniga Skrif veise, angående
befrielse för Staden Borås frän Bevillnings
erläggande intill nästa Riksdag.
S. A. K.
Uppå gjord framställning, att* då Borås Stadsoch
KyrkoCassor Voro behåftade med en betydlig
skuld, och det i invårtarnes närvarande belägenhet
blefve svårt att utgöra de ökade skatter,
sorn till dessa Cassör borde erläggas, Stadens
invånare måtte, för viss uppgifven tid*
varda befriade från all Bevillning för egendom,
rörelse och person, hafva R. St., i anledning
jemväl af serskilda till en del på officiela
handlingar grundade upplysningar, samt då Staden,
genom den rubbning i handel och näringar,
som nödvändigt skolat genom densamma
öfvergångna olyckshändelse uppkomma, lidit
ansenliga förluster, hvarigenom den ännu icke
utan svårighet karl utgöra de för StadsCassan
och andra allmänna behof erforderliga utgifter,
fördenskull funnit skäl bevilja Staden Borås
den lindring i skatterne till Staten, att för Borgerlig
rörelse i nämnde Stad, intill nästkommande
Riksdag, må utgöras Bevillning endast
till
Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 333,334. 89
till hälften af hvad så väl i allmänhet, som för
den classens Städer i synnerhet, derom kommer
att stadgas, samt att de invånare, som genom
den Staden senast öfvergångna eldsvåda blifvit
urståndsatte att erlägga skyddsafgift, må,
intill nästa Riksdag, efter Taxeringsmånnens
pröfning och bestämmande, derifrån befrias.
Slutligen och hvad angår Bevillnings-afgiften
för hus och tomter, så ock, då endast få
hus undgått eldsvådan och de öfriges egare
alltså på åtskilligt sått blifvit lidande, hafva R.
St. jemväl funnit sig böra bifalla, att den vid
sista Riksdag, för alla tomter, hus och byggnader
i Borås medgifna befrielse från Bevillning,
må, ihtill näst instundande Riksmöte, utah rubbning
få fortfara»
Detta fa, hos E. K» M., R. St., till vederbörandes
förständigande och efterrättelse, i underdånighet
anmäla och framhärda etc.
IV:o 334.
Uppi. 0. gödk. hbis Ridd. och Adeln d. 27 Jan. 183Ö.
Presté-Ståndet d. 29 *— —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Rikets Siänders underdåniga Skrif velse, i anBihang
till R. St. Prot. 10tde Sami. 2 Band. 2 Haft. 12
90 Exp. Utsi. Förslag till tind. Skrif v. N:o 334.
ledning af deras Justitia? - Ombudsmans
Embetsberättelser.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, vid granskningen af deras
Justitiae-Ombudsmans genom trycket allmångjorda
Embetsberättelse för åren 1820, 1824,
1825, 1826 och 1827, samt deri allmänna redo
görelse
för förvaltningen af Embeiet, hvilken
honom, i följd af i4 §. i dess Instructiori, åligger
till R. St. afgifva, inhemtat, att E. K. M.,
under den från senaste Riksdäg förflutna tid
och på nedannämnde dagar, i Nåder meddelat
och utfärdat följande af R. St:s JustitiaeÖmbudsman
uppgifna Lagförklaringar och Stadganden:
1. Den 24 Mars 1825, Circulaire till Hofoch
ÖfverRätterne om förvandling af böter för
andra resan snatteri.
2. Den 22 Julii 1826, Circulaire till HofRätterrie
och Landshöfdingarne, orri lottning emellan
dem, som, vid val till Nämndeman, erhålla
lika röster.
3. Deri 9 Mars 1826, Circulaire till Hofoch
ÖfverRätterne, huru förhållas bör, då 1
brottmål förekommer fråga f om ert person är
vansinnig eller icke.
4. Den 26 Maji 182b", Circulaire till K.
M:ta samtlige Befallningshafvande, att arrestantcr,
hvilka till Kyrkoplikts undergående skola
befordras, böra så tidigt inställas hos vederbörande
Prestman, att han må vara i tillfälle att
fullgöra sin pligt, i afseende på förmaningen.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. IS:o 334. 91
5. Dep 6 October 1826, Circulaire till
K. M:ts samtlige Befallningshafvande, angående
bysatte personers behandling.
6. Den 26 Maji 1827, Circulaire till Hofoch
ÖfverRätterna samt K. M:ts Befallningshafvande,
angående sättet att verkställa sådana
Utslag, hvarigenom en person blifvit i serskilda
mål fälld till böter, som på en gång böra till
kroppsplikt förvandlas.
7. Den i3 December 1827, till Hof-Råtterne,
angående råtta förståndet af 23 §. i
Kongl. Förordningen den 1 Augusti i8o5, om
Skogarne i Rike£. /
8. Den 3 September 1828, Circulaire till
Hof-Rätterna, huru förhållas bör, då böter,
enligt serskilda Författningar, böra förvandlas
till allmänt arbete, men tillgång (ill sådant arbete
icke finnes.
9. Den 3o November 1826, Circulaire till
Hof-Rätterna, om hvad som bör iakttagas vid
Lagfart å fastighet, som häftar för lån till allmänna
Enke- och PupillCassan; samt
10. Den i3 Julii 1827, till OfverståthållareEmbetet,
att Kongl. Förordningen den 18
December 1823, angående vissa omständigheter
i afseende på verkställigheten af Auction å utmätt
fast egendom, icke bör tillämpas i Stockholms
Stad, såsom i detta afseende försedd med
serskildt Reglemente.
Och som R. St., vid öfvervägande af de
Utaf E. K. M. 1 förberörde måtto gifne Nådiga
f)2 Exp. Utsk. Förslag till und. skrifv. JS:o 334.
Stadganden och Förklaringar, funnit desamma
vara föranledde, dels af Domares olika begrepp
om de Författningars tillämpning, hvilkas förtydligande
Skrifvelserna afse, dels ock af brister
i Lagstiftningen, dem erfarenheten yppat,
och hvilkas fyllande behofvet påkallat, så hafva
R. St. velat gilla och godkänna desse Stadganden
pph Förklaringar, såsom ståndig Lag; hvilket
R. St. härmed få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
I afseende på de öfriga af E. K. M. utfärdade
Stadganden, hvilka jemväl blifvit af Justitieombudsmannen
till R. St, uppgifne, hafva
R. St. funnit någon åtgärd å deras sida icke
erfordras.
Vid granskningen af ofvanomförmålde Berättelse,
har R. St:s uppmärksamhet jemväl blifvit
fästad derpå, att de förteckningar öfver
häktade personer, som, enligt Kongl, Brefvet
den 6 Mars 1788 och 17 §, i JustitiaeOmbudsmanslnstructionen,
böra, så vål af vederbörande
Öfver-Commendanter, Commendanter och
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sorn afKåinnersRåtterne
i Stockholm, insändas till öfverDomstolen,
hvarunder de lyda, samt vidare derifrån
till JustitiaeOmbudsmannen, ioke alltid innehålla
uppgifter öfver de i Stådernes och Håradernes
häkten förvarade personer; och sorn
R. St. anse ett slikt förhållande icke öfverensstämma
nied den fullständighet och enhet, före
-
Exp. Utsi, Förslag till underd. Siri/v. N;o 334- 93
skrifterna, angående controllen öfver arrestanter
i allmänhet, böra ega, få R. St. härmed i underdånighet
hos E. K. M. anhålla, det E. K. M.
täcktes i Nåder förordna, att vederbörliga förteckningar
öfver alla, för hvilken orsak och på
hvilket sått och å hvad ställe som helst, häktade
personer, skola öfverlemnas i tre exemplar,
ifrån OfverStåthållaren i Stockholm och Konungens
Befallningshafvande till de ÖfverDomstolar,
derunder de lyda, samt inom den tid och
vid det äfventyr, som 1788 års Kongl. Bref innehåller,
och de två exemplaren, försedde med
ÖfverDomstolarnes anteckningar, derifrån insändas,
det ena till JustitiaeCancelleren och det
andra till JustitiaeOmbudsmannen.
Likaledes har, i förrberörde Berättelse, förekommit
R. St., att de nu gällande Krigsartiklar
af den 3x Mars 1798, jemte flere senare
speciela föreskrifter, rörande disciplinen
inom Krigsståndet, enligt JustitiaeOmbudsmannens
förmenande, stå i strid med Grundlagarne
och med den derpå grundade, af R. St. för deras
JustitiaeOmbudsman, den 27 Febr. 1810,
utfärdade Instruction; och då R. St. funnit en
sådan, verklig eller skenbar, stridighet emellan
allmänna Författningar och Grundlagar i alla
fall vara oförenlig med de förhållanden, som
i ett lagbundet samhällsskick böra råda., samt
följaktligen leda till osäkerhet, misstag och
motsägelser i Lagskipningen, få R. St., till un
-
94 Exp. Utsi. Förslag till and. Skrif o. iV.-o 334■
danrödjande deraf, i underdånighet frambära
den önskan, att E. K. M. täcktes låta tillse,
huruvida de nu gållande Krigslagarnes föreskrifter,
i afseende på rättigheten till klagomåls
anförande, ega fullkomlig öfverensstämmelse
med Grundlagarne, samt att, i händelse vid skeende
undersökning härom, en sådan öfverensstämmelse
skulle saknas, Krigslagarne då må
]bringa§ till enlighet med Grundlagarne.
Vidare har hos R. St. i betraktande kommit,
att, då i de landskap, hvarest icke flere
ån två Lagtima HåradsTjng om året hållas,
och der följaktligen längre tid ån sex månader
emellan VinterTingen och HösteTingen förflyter,
Testamenten i många fall icke kunna vid
Lagtima Ting bevakas inom den i 18 Cap. 1 §•
ÅrfdaBalken stadgade tid, det Rättegångssätt
skall blifvit antaget, att, i sådana fall, 'Fesfa_
mentet uppvisas hos Häradshöfdingen) sorn, till
fataliernes förvarande, de]s åtecknar resolution
om Testamentets communicerande med vederbörande,
och dels gifver den hänvisning, att
Testamentet bör, å nästa HåradsTing, vid Domstolen
företes; men denna praxis, härledd från
K. M:ts den 26 Augusti 1772 gifna serskilda
Nådiga Utslag å allmogens i Herjeådalen underdåniga
ansökning, ej år analog med bestämd
Lag, hvilket dock R, St. anse för hvarje formalitet
ovilkorligen erfordras; och giltigheten af
en handling, så vigtig som ett Testamente ofta
Exp. Vtsk. Förslag till lind. Skrif v. N:o 334* 95
år, icke bör få bero på Håradshöfdingens blotta
anteckning, stundom gjord under resor, aldrig
controllerad af offentlig procedure, eller verificerad
af något vitsordegande Diarium; så, enär
den i berörde fall enda utvägen för laglig bevakning,
nemligen att söka Hof-Råtten om Urtima
Ting å egen kostnad * år betungande och
ej sällan gör Testamentet onyttigt, emedan dess
värde, af kostnader dervid, medtages ; men denna
omgång, ej mindre ån interimsbevakningen,
kan undvikas genpm vilkorlig förlängning af
fatalieiiden, få R. St. hos E. K. M. i underdånighet
framställa det förslag* att 1 §. i 18
Cap. ÅrfdaBalken må , undergå denna redaction:
”Hvar, som något Testamente fått häfver,
vare skyldig, i Staden inom sex månader och
å Landet sist å det Ting, som infaller näst
efter sex månader, sedan han gifvarens död
och Testamentet veta fick, det inför Domaren'att
uppvisa; och gifve etc.”
Och förmoda R. St., att, derest E. K. M. i
Nåder gillar detta förslag, E. BL M. jemväl i
Nåder finner lämpligt att låta till all verkan
upphäfva ofvanberÖrde serskilda Nådiga Utslag
af den 26 Augusti 1772, såsom då mera öfverflödigt.
Uppå väckt fråga derorn* att de i SollicitantsPlacatel
den 5 October 1723, samt i Kgl.
Förordningen den 11 Julii 1792, om fångars
forslande, gifne föreskrifter, att dessa Författningar
skola å Predikstolarne samt å HåradsTing
upplåsas, må upphöra, sedan sjelfva Förfatlningarne
upphört att ega förbindande kraft,
96 Exp. Utsk. Förslag till unä. Skrif v. N:o 334,335.
hafva R. St., vid öfvervägande deraf, funnit enahanda
förhållande, i afseende på åtskillige
andre stadganden, ega rum, hvarföre R. St.,
som anse angeläget, att Författningar, hvilka
dels upphört att ega förbindande kraft och dels
icke hafva ringaste tillämpning på menigheten,
ej vidare kungöras, härmed få till E. K. M.
frambära den underdåniga Önskan, det E. K. M.
täckes låta undersöka, hvilka Påbud och Stadgar
nu mera böra uti Kyrkorne och vid HåradsTingen,
till menighetens underrättelse, årligen
upplåsas, samt anbefalla utgifvande af en
förteckning derå, till vederbörandes underdåniga
efterrättelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 335.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 27 Jan. 1830*
Preste-Standet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 —* —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
användande af den till Ädelforss
Guldverk lydande Egendom med tillhörigf
heter.
S. A. E.
Linder den i3 November 1828 har E. K. M.
till R. St:s Statsutskott aflåtit Nådig Proposition
,
Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skri/p. N’o 335. 97
tion, angående användande af den till Ådelforss
Guldverk lydande Egendom med tillhörigheter;
vid öfvervägande hvaraf R. St , som inherntat,
att E. K. M., på sått högstberörde Nådiga
Proposition innehåller, redan i Nåder förordnat,
att Ådelforss Guldverk skall, för Kronans räkning,
nedläggas; att, såsom en följd deraf,
alla i afseende på Bergverksrörelsen derstädes
utkomna Författningar skola förfalla, och att de
tjenstbarheter och skyldigheter till Guld verket,
hvilka ålegat allmogen i de deromkring belägne
Socknar, böra upphöra, äfvensom E. K. M. serskildt
i Nåder föreskrifvit, huru med Kibbe
Tullmjölqvarn och Klefva Koppargrufva bör
förhållas, ansett för sig återstå, alt, i anledning
af så väl E. K. M:ts förevarande Nådiga
Proposition, som de i ämnet inom RiksStånden
väckte motioner, pröfva, huru så vål Ådelforss
Egendom med de under Guldverket lydande
Hemman och Lågenheter, som Pauliströms Jernbruk
med tillhörigheter, må på det för Staten
I nyttigaste sått användas.
I detta afseende få R. St. i underdånighet
I tillkännagifva deras beslut, i anledning af CanI
celliRådet af Wetterstedts och Hof-Råtts-Rådet
I Adlerbrants för deras egande underdåniga SkatI
teråttsfordringar sökte införsel uti åtskilliga unI
der den ifrågavarande Egendomen lydande LåI
genbeter; och som R. St. härvid förekommit,
latt R. St., uti underdånig Skrifvelse den 11
j Junii 1818, vål funnit den af sökanderne då
I begärda införsel i Rådmansö och Wisingsborgs
I Bihang till R.St. Erot. 10:de Sand. 2 Band. 2 Haft. 13
98 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N;o 335.
Kungsgårdar icke böra ega rum, nien derjemte
förklarat, att billigheten och rättvisan fordrade,
det Queckfeldtska slågten, eller dess rätts innehafvare,
icke längre må sakna tillgonjutande af
den, likmätigt Bytesbrefvet den 12 December
1758 och Kongl. Resolutionen den 28 September
1763, dem tillkommande Skatterättsfordran
7 D:r 28 öre S:mt eller 2 R:dr 3o sk. Specie,
i den ordning Författningarna medgifva och
Kongl. Brefvet till KammarCollegium af sistnämnde
dag utstakar, nendigen genom införsel
uti odisponerade Kronohemman eller Lågenheter;
hvarföre R. St. i underdånighet anhållit,
att Fordringsegarne kunde härutinnan varda förhulpne
till sin rått, når de uppgifva så beskaffadt
Hemman eller Lågenhet, samt att de måtte
för sina Tullqvarns-fordringar godtgöras på lika
sått, eller genom enahanda quittning på oliquiderade
underdåniga Frålse-Rånte- eller Skatteråtts-skulder
till E. K. M. och Kronan, allt i
den ordning Författningarne föreskrifva; och
hafva R. St., såsom exempel i underdånighet
uppgifvit, att, då fråga vore om flere till Ådelforss
Guldverk anslagna Hemmans indragning
till Staten, samt dessa Hemman, om icke förr,
efter då gällande ArrendeContracts upphörande,
hemfölle till Kronan, desamma då blefve användbare
för behof af ifrågavarande beskaffenhet;
så, och då R. St. således gifvit en bestämd
anvisning å de under Ådelforss lydande Hemman,
till godtgörande af sökandernes hos Staten
egande ostridiga fordran, uti hvars utbekommande
de redan en längre tid blifvit uppe
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. Ah-o 335. 99
hållne; hafva R. St. medgifvit, att CancelliRådet
af Wetterstedt och HofRåttsRådet Adlerbrant
för sine godkände Skatteråtts-fordringar erhålla
ersättning, i de af dem dertill uppgifne Hemman
under Ådelforss, till så stor del, som,
efter i allmänhet stadgade grunder, emot fordringarne
belöper; anhållande R. St. i underdånighet,
att KammarCollegium må erhålla Nådig
befallning, att verkställigheten häraf låta skyndsamt
besörja.
I afseende på användandet af den del af
så vål Ådelforss som Pauliströms Jernbruk med
underlydande Hemman, som återstår, sedan
CancelliRådet af Wetterstedt och HofRåttsRådet
Adlerbrant blifvit för deras fordringar förnöjde;
så instämma R. St. uti den af E. K. M.
yttrade åsigt, att bibehållandet af dessa Egendomar
icke kan vara för Statsverket förmonligt,
hvarföre ock R. St., i likhet med hvad E. K.
M. föreslagit, anse återstoden af dessa Egendomar,
med alla derunder lydande, uti E. K. M:ts
ofvanhögstberörde Nådiga Proposition uppräknade
Hemman och Lågenheter, böra, efter föregången
värdering, för Kronans räkning, på
öppen Auction till den mestbjudande försäljas,
Frälse- och Kronohemman, såsom Kronoskatte
med åsätta rånior, och köpeskillingen, emot
ställd och godkänd säkerhet under 6 år, med
|:del om året utgå, samt antagandet af de skeende
anbuden på E. K. M:ts Nådiga pröfning
bero; dock att, om ett eller flere af dessa Hemman,
till Boställen för Civile eller Landtstats
Tjenstemän i orten, sorn deraf åro i behof och
100 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift). N;o 335, 336-
böra med sådana förses, lämpligen kunna anslås,
sådant må förut, efter E. K. M:ts Nådiga
pröfning, kunna ega rum.
I öfrigt och som de om Ådelforss och
Pauliströms Egendomar afslutade ArrendeContract
vid Midfastan innevarande år tilländagå,
men någon längre tid torde erfordras, innan
de undersökningar och värderingar, som
böra föregå så väl pröfningen af den införsel,
som Cancelli-Rådet af Wetterstedt och HofRåttsRådet
Adlerbrant tillkommen som frågan
om försäljningen af återstoden utaf berörde Egendomar
hinna blifva i behörig ordning verkställde;
så, och på det samma Egendomar emedlertid
måtte till Statsverket lemna någon
afkomst, anhålla R. St. i underdånighet, att, i
fall nuvarande Arrendatorer sådant åstunda, de
med dem ingångna Contract må under -tiden
förlängas, eller, i annat fall, Egendomarne på
enahanda sått till nytt arrende utbjudas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 336.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adela d. 29 Jan. 1830t.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Myntbestämningen.
S. A. K.
Oenom Nådig Skrifvelse af den 26 November
Exp. XJtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 336. 101
1828, har E. K. M. behagat uppmana R. St.,
atl i allvarligt öfvervägande taga den ställning,
i hvilken Banken för närvarande sig befinner;
att om densamma förordna på ett sått, som
befrämjar myntvärdets stadga, befåstar allmänt
och enskildt förtroende och afböjer en för alla
Medborgareclasser skadlig rubbning i närvarande
penningeförhållanden; att alla omständigheter
framställa sig såsom serdeles gynnande, att,
under fortsatt tillämpning af det förra beslutet
om Silfveruppköp, till förstärkande af Bankens
redbara Fond, vidtaga kraftiga åtgärder, för att,
medelst Silfvers utlemnande emot Bancosedlar,
till det pris, som komme att bestämmas, bereda
och bibehålla jemvigt i penningevåsendet, samt
att åt de beslut, som röra grunden för eganderåtten,
gifva en större grad af oföränderlighet,
ån hittills.
R. St., som, i föremålet för denna Nådiga
Skrifvelse, erkänna ett förnyadt vedermäle af
E. K. M;ts visa omsorger för myntvärdets upprätthållande,
hafva tagit detta vigtiga ärende i
det noggranna öfvervägande de, såsom Förvaltare
af Banken, funnit sig, som pligt både emot
Konung och Medborgare, åligga; och då
R. St. ansett, att, till beredande af stadga i
Myntväsendet, samt utan den vådligaste skakning
i redan tillvarande penninge-förbindelser
och förhållanden, enskilde emellan, någon annan
grund för inlösningen af Bankens utelöpande
Sedlar icke kunna antagas, ån den, som
närmast öfverensståmmer med det medelvärde
i Silfver, hvarför dessa sedlar i allmänna rö
-
102 Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o 336.
rörelsen, under en längre tid, varit gångbare,
hafva R. St., som för deras del beslutit, att en
Myntbestämning på sådan grund må, såsom för
nödig reglering i penningeväsenrlet, af behofvet
påkallad, ega rum, alltså, och för att gifva
Bankens återvidtagande allmänna Silfverutvexling
en ökad säkerhet och ett ökadt förtroende,
lemnat deras BancoFuHmågtige följande föreskrifter,
nemligen:
att Bancosedelns Silfvervärde nu må bestämmas,
till 2*:dels R:dr eller 128 sk. i Sedlar
för 1 R:dr i Silfver efter 1664 års
Myntfot;
att proportionen af Bankens reela Fond
till Sedelstocken, dertill räknadt Banco- och
Riksgäldssedlarnes sammanlagda belopp, efter
ett afdrag, motsvarande Bancolånen på metaller,
exportabla elfecter och Länebanks-obligationer,
skall blifva såsom 5 till 8, innan Silfver-utvexlingen
får taga sin början;
att, vid beräkningen af Sedelstocken, summan
af depositioner i YexelBanken, vid den
tidpunkt, då anmälan om utvexlingens verkställighet
skall af BancoFullmåglige ske, antages
till 2,ioo,ooo R:dr, på så sätt, alt hvad som
öfverstiger detta belopp, skall tilläggas summan
af utelöpande Sedlar, och hvad depositionerne
åro mindre, afgå på den summa, som i Sedlar
beräknas fordra inlösen;
att, till beredande af den förstärkning åt
reela Fonden, som erfordras, för att bringa
densamma till det nödigt ansedda förhållandet
Exp. Etsk. Förslag till und. Slrifv. N;o 336. 103
af /> till 8 emot utelöpande Sedelstocken, BancoFullmågtige
berättigas, att å de tider, Fullmågtige
finna tjenligast till Silfveruppköp, efter
möjligen båsta jaris använda:
a) det år 1826 lyftade Spanmålscreditivsbelopp,
1,000,000 R:dr;
b) de af i8a3 års Ständer, till Silfverköp,
såsom ersättning för uttagna Piastrar,
anviste 66,666*:dels R:dr, och dessutom, i
likhet med hvad Ständerne då jemväl beslutit,
26G,666|:dels R:dr i Bancosedlar, årligen
till med i854, och
c) de under samma tid årligen ingående
2 procent af de Fastighetslån, R. St. 1820
beslutit;
att Fullmågtige berättigas att, före 1801 års
slut, verkställa förvexling till Silfver, utaf förenämnde,
under Litt. b oell c upptagna tillgångar,
för åren till och med i854, och, till
följd deraf, Fullmågtige, vid den före anmälandet
anställda beräkning öfver Bankens Silf—
verfonds förhållande till Sedelstocken, lill utrönande,
huruvida reela Fonden finnes motsvarande
|:delar af den senare, få afdraga förskoltsbeloppel
af anslagen för de 3:ne åren 1802,
i855 och i834, de der successivt eller med
f:del för hvarje af dessa ingå, från den
verkligen utelöpande Sedelslocks-summan, vid
den tid, då Fullmågtige anmäla, att Banken år
färdig till Silfverutvexlings öppnande;
all BancoFuHmågtige, efter fullbordandet af
alla föreskrifna förberedande åtgärder, senast
104 Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N;o 336.
vid i.85i års slut, hos E. K. M. böra göra underdånig
hemställan om bestämmande af tiden,
då utvexlingen skall taga sin början;
att Banken, efter ofvan upptagne bestämningsgrunder
af 128 sk. i Bancosedlar för 1
*R:dr i Silfver, efter i664 års Myntfot, skall
Silfver emot Sedlar invexla;
att Silfverrnynt, efter denna bestämningsgrund,
må tillåtas till emottagande i all Kronouppbörd;
hvadan E. K. M., uti Dess derom
utfärdande Nådiga Kungörelse, täcktes tillkännagifva,
att 1 R:dr i Silfver, efter i664 års
Myntfot, beräknas till 2| R:dr Bancosedlar, eller
4 R:dr Riksgäldssedlar;
att Silfverutförseln hädanefter må lemnäs
lika fri, som Silfverinförseln för det närvarande
är;
att i Banken må öppnas en depositionsräkning,
till insättande af myntadt eller oinyntadt
Guld eller Silfver, emot utbekommande af
Bancosedlar, efter ofvannämnde bestämningsgrund
för Silfver, och för Guld efter bestämdt förhållande
till Silfver, med iakttagande derjemte,
att, för sådan insättning, en DepositionsAttest
lemnäs, berättigande innehafvaren, att det insalta
beloppet af Guld eller Silfver (helt, eller
uti mindre summor), för motsvarande belopp
Sedlar, åter uttaga, dock under vilkor:
a) att deposition och uttag alltid ställas
på jemna tiotal;
b)
Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N;o 336. io5
b) att minimum deraf blifver 25 Duc. i
Guld eller 5o R:dr i Silfver;
c) att, vid återuttagandet, i förhållande
till tiden, under hvilken de insatta metallerne
blifva under deposition, en afgift till Banken
erlägges af § procent af det uttag, som sker
inom loppet af första året, och ~ procent
för hvarje efter årets slut löpande halft år,’
som depositionerne i räkningen qvarstå;
d) att ofvannämnde Attest, till uttagande
af på denna räkning insatt Silfver, upphör
att vara gällande å dagen för Silfverutvexlingens
början i allmänhet;
e) att BancoStyrelsen, om den finner
denna deposit-räknings begagnande, i ett
eller annat hänseende, hinderligt för Bankens
egna operationer, må ega rättighet inställa
alla vidare depositioner, efter derom 4 månader
förut utfärdad kungörelse;
f) att Silfvers utlemnande från Banken
härutöfver ej må tillåtas, intill allmänna utvexlingens
början, i vidsträcktare måtto eller
till andra ändamål, än irsta punkten 4:de Art.
af 1825 års BancoReglemente stadgar.
R. St., som funnit vara af vigt, att det
framdeles i omlopp utgående Silfverrnynt blifver
till namn och värde lika med det gångbara
BancoSedelmyntet, och som derjemte ansett, dels
att närvarande tillfälle icke bör lemnäs obegagnadt,
att införa en förenklad och redig myntB
ihang till R. St. Fröt. 10 :de Sami. 2 Band. 2 Haft. 14
106 Exp. UtFörslag till and. Sirify, A’:o 336.
fot, slående i samband med det för dagliga beliofvet
antagna vigtsystemet, dels att utmyntningskostnaden,
åtminstone till en del, blifver
Staten godtgjord, få till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna:
att, efter Vetenskapsmäns hörande, utsätta
en lindrig myntskatt, inberåknad i Silfvermyntet,
till förekommande af detsatnmas utförsel eller
nedsmältning; samt derjemte hos E. K. M. föreslå
och anhålla:
att en lägre enhet ån den närvarande malte,
för myntförhållandena och penningeberåkningen
i landet, bestämmas, och att denna enhet
måtte blifva ett Silfvermynt, motsvarande i
R:dr Bancosedlar, efter ofvannåmnde beståmningsgrund;
att
omförmålde enhet må benämnas i R:<tr,
och detta namn derå uttryckas;
att utmyntning derjemte mätte ske, så vål
af detta största mynt, som i Silfver kommer
att präglas, sorn af stycken, motsvarande
^:dels R:dr B:co
^:dels d:o d:o
J:dels d:o d:o
|:dels d:o d:o
Trs:dels d:o d:o;
att | fint Silfver och | Koppar eller Alliage,
eller den så kallade 12-lödiga halten, må lör
så vål hufvudmyntet som underafdelningarne
begagnas, och öfverlemna R. St. till E. K. M.,
att, sedan utvexlingen börjat, och ett tillräckligt
belopp af nytt Silfver kommit i rörelse,
Exp. Ulsh. Förslag till und.
aflysa det ganda Silfvermyntet från och med 8
sk. och derunder;
alt, så vål till fyllande af bristen i Bankens
tillgångar i förhållande till dess skulder,
som för att gifva Banken en grundfond, till garanti
för oafbrutet uppfyllande af dess förbindelser,
må, för Statsverkets Capitalskuld för i 808
års krigskostnader, af RiksgåldsContoiret utfärdas
förskrifningar, å R. Sl:s vägnar, ställde till
Hanken eller Ordres, å minst 10,000 R:dr B:co
hvardera, till ett sammanlagdt belopp af
4,4oo,ooo R:dr B:co, och dessa förbindelser
ställas på betalning af allenast 4 procents ränta,
från och med år i83o och på betalning dessutom
af 2 procent årligen i afräkning å primitiva
Capitalet från och med år 183.4, under förbehåll
derjemte för RiksgåldsContoiret, att göra
större eller mindre afbetalning al Capitalet;
att dessa förbindelser, innan Banken må
desamma å annor man öfverlåta, skola RiksgåldsContoiret
till inlösen hembjudas;
att de 1,432 R:dr 10 sk. 3 rst., hvilka,
efter 1828 års bokslut, öfverskjuta jemna summan
4,4oo,ooo R:dr, af förenämnde Capitalskuld
af RiksgåldsContoiret inbetalas;
att, inom linien, lills vidare balanceras öfrige
Bankens fordringar hos Staten;
att RiksgåldsContoiret, för beloppet af den
summa, som kan komma att i Ranken å stora
Creditivel lyftas, under samma dag lyftningen
sker, skall, å R. St:s vägnar, utfärda förbindel
-
108 Exp. Utsi;. Förslag till und. Skrif v. N:o 336.
ser till Banken, löpande med 5 procents årlig
ränta och berättigande Banken, att för Capital
och Ränta undfå betalning af först inflytande
Tullmedel, på sått, att desse medel då genast
skola i LåneBanken insättas och å skulden afföras,
i den mon de inflyta;
att lilla Creditivet må ställas på RiksgåldsContoiret,
med rättighet för R. St:s Fullmågtige
derstädes, att, i saknad af egne medel, då möjligen
influtne öfverskott åro för ändamålet
otillräcklige, de dertill erforderlige medel genom
lån i allmänhet anskaffa, på sått R. St. kunna
derom serskildt besluta;
att, för liquiden af Statsbrist-summan, till
StatsContoirets och RiksgåldsContoirets egna behof,
RiksgåldsContoiret må berättigas att förskottsvis
i Banken uttaga ett belopp af högst
1,000,000 R:dr B:co, från den i September
det ena året, till den sista Junii det påföljande,
då Bankens förskott skola vara af inflytande
medel ovilkorligen liquiderade;
att, med undantag af 266,666* R:dr B:co
årligen af Bankens råntevinst, behöflige, till en
början, för Silfver-utvexlingens förberedande
och sedermera till bildande af en reservfond
för Bankens rörelse, från Riksdag till Riksdag,
återstoden af Bankens behållna råntevinst må
för Statsverkets räkning användas;
skolande sådana åtgärder af R. St. vidtagas,
att icke någon förminskning i Bankens
Lånerörelse kommer att ega rumRikets
Ständer framhärda etc.
Exp. XJtsk. Förslag till underd. Skrif o. N;o 337- i09
jy.-o 337.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ådeln d. 29 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med
öfverlemnande af förslag till Lag, angående
Myntbestämningen.
S. A. K.
Tili beredande af stadga i myntväsendet för
framtiden, och då, utan den vådligaste skakning
i redan tillvarande penningeförhållanden, man
och man emellan, någon annan grund, för inlösningen
af Bankens utelöpande Sedlar, icke
utaf R. St. ansetts kunna antagas, ån den, som
närmast öfverensståmmer med det medelvärde
i Silfver, hvarför dessa Sedlar, i allmänna rörelsen,
under en längre tid varit gångbare, hafva
R. St., i sammanhang med deras beslut i
afseende på myntbeståmningen i det hela, hvarom
serskild Skrifvelse af denna dag varder till
E. K. M. i underdånighet aflåten, öfverenskomma
om en sådan Lag, angående myntbestämningen,
som nårlagde Förslag utvisar, och hvilket
härmed till E. K. M:ts Nådiga fastställelse
och kungörande i underdånighet öfterlemnas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Disk-. Förslag till urul. Skrif v. N:o 338- lil
110 Bil. till Fxp. Flsk. Försl.till uriel. Skr ifo. Ti :o 337.
Förslag till Lag, angående Myntbestämningen
.
$. 1.
Såsom orubblig grund, så vål för invexlingen
af Bankens Sedlar, som för inlösen af dess
Öfriga förbindelser, hvilka nu med Bancosedlar
fullgöras, faststålles, alt 128 sk, eller 2*:dels
R:dr Specie i sådane sedlar- eller förbindelser
skola gålla lika med Én R:dr i Silfver efter
den, med afseende å slagskattens beräkning i
myntet, af Ik. M. och R. St. förändrade ib64
års myntfot.
§. 2.
R. St. utlofva och försäkra, alt hvar och
en, som någon Bancosedel eller förbindelse innehafver,
skall derföre njuta full betalning, enligt
den i 1 §. stadgade grund, och all utvexling
af Svenskt Silfvermynt emot Sedlar efter
denna grund skall, sedan BancoFullmågtige hos
K. M. i underdånighet anmält, att de af R. St.
för vexlingen beslutade åtgärder hunnit verkställas,
vidtaga, å den lid K. M. genom utfärdad
allmän kungörelse dertill bestämmer.
§. 3.
Det skall stå hvar och en fritt, äfven innan
den i 2 §. omnämnda utvexling tagit siri
början, att i Banken emot Silfver tillvexla sig
Sedlar efter den i i §. stadgade grund, såsom ock,
att med Silfver, efter samma grund, skuld till
Banken godtgöra.
§. 4.
Alla liquider och betalningar kunna hädanefter,
såsom hittills, i Bancosedlar fullgöras,
der ej annat förbehåll gjordt år.
$. 5.
Innan ännu allmän vexling kan ega rum,
stånde det hvar och en fritt, alt, på en i Banken
serskildt inrättad depositions-råkning, Silfver
eller (luid insätta och för Silfver, efter den
i 1 §. stadgade grund, samt för Guld, efter bestämdt
förhållande till Silfver, erhålla Sedlar,
tillika med Attest öfver insättningen, sorn berättigar
innehafvare», att det insalta beloppet
Silfver eller Guld, för det erhållna beloppet
Sedlar, åter uttaga, på det sått och med de vilkor
BancoReglementet bestämmer.
N:o 338.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Jan. 1830-
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med
öfverlemnande af förslag till Lag för
R. St:s Bank.
S. A. K.
I sammanhang med R. St.'s beslut, i afseende
på mynlbeståmningen, hvarom serskild Skrifvel
-
412 Bil. tillExp. Utsi. Börslag {ill uriel. Skrif v. N:o 33g.
se af denna dag varder till E. K. M. i underdånighet
aflåten, och då R. St. ansett, att i
sjelfva den Rag, som reglerar Banken, vågen
för öfvergången till ett naturligare system, ån
det hittills varande, bör antydas, genom förklarandet,
att BancoröreJsen år fri och öppen för
en hvar, som under lagligt skydd vill drifva
den, hafva R. St., efter dessa åsigter och till
ytterligare beståmmande af den garanti och de
vilkor, hvarunder R. St., enligt RegeringsForniens
72 §., ega att förvalta den Depositions-,
Vexel- och Lånebank, hvarå K. M:ts Privilegium,
af den 17 September 1668, blifvit dem
meddeladt, nu för sin del beslutat en sådan
Lag för R. St:s Bankj hvartill förslag hårhos
i underdånighet bifogas, och hvarå R. St. i underdånighet
anhålla om E. K. M:ts Nådiga stadfästelse
lill allmän efterrättelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
Förslag till Lag för Rikets Ständers Bank.
$• >•
Ifrån den dag, då utvexling af Silfver å
nyo vidtager, enligt hvad derom vid denna Riksdag
beslutadt blifvit, år Banken skyldig, att, enår
så påfordras, sina Sedlar med Svenskt Silf—
vermynt inlösa, efter den grund, Konung och
R. St. fastställt.
5. 2.
Vägrar Banken, under hvad sken det vara
raå, att Sedel vid uppvisandet inlösa med det
belopp,
' • • :\ \
Bil. lill Exp. Utsk. Förslag till and. Skrif v.N:o 338. 113
belopp, som genom Lagen om Myntbeståmningen
vid denna Riksdag faststålldt blifvit, må
den, som Sedel innehafver, derom göra skriftlig
anmälan hos K. M:ts och Rikets Svea HofRått,
hvilken, efter att deröfver hafva hört
BancoFullmågtige, eger att med frågan, enligt
Lag och Författningar, förfara. Finnes då, att
Sedelns vägrade inlösen härrört af Bankens ofönnåga
att genast uppfylla sina förbindelser,
göre HofRätten underdånig anmälan derom hos
K. M. På K. M. ankomme att pröfva, hvilka
utvägar, i öfverensstämmelse med Grundlagarne,
lämpligast må vidtagas, för att upprätthålla allmänna
förtroendet och återställa Banken i det
skick 1 §. stadgar.
§. 3.
Öfver Hof-Råttens beslut må klagan förås
i Konungens Högsta Domstol, på sått i 3o Cap.
1, 6 och 18 §§. RättegångsBalken såges.
§. 4.
Den summa af 4,4oo,ooo Ridr, som R. St.
vid denna Riksdag till Banken anslagit, såsom
återstod af Rikets skuld för kostnaderne vid
1808 års krig, skall, utan beräkning af Bankens
fasta egendom och inventarier, utgöra en Bankens
behållning utöfver de förbindelser, för
hvilka Banken ansvarar, och användas endast
till förstärkande af Bankens metalliska fond, sedan
Silfverutvexlingen börjat, så att möjligen
Bihang till R. St. Brot. iQ;de Samt. 2 Band. 2 Håft. 15
114 Bil. till Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrif v. N:o 338.
inträffande Capitalförminskning lindér året af
vinsten ersåttes.
5- 5.
För hvarje halfår skall, inom en månad
efter förloppet deraf, en öfversigt, sorn klart
och fullständigt visar VexelBankens ställning,
genom R. St:s Fullmågtiges försorg tryckas och
med allmänna TIdningarne utdelas, samt, efter
hvarje års bokslut, en öfversigt, som visar Bankens
hela ställning,
$. 6.
Enskilde stånde det fritt att Bolag inråtta
till Bankrörelses bedrifvande, under iakttagande
af hvad genom Kgl. Kungörelsen af den i4 Januarii
1824 redan, angående enskilde Bankinråttningar,
år stadgadt, eller framdeles af K. M.
och R. St. stadgadt varder.
$• 7-
Alla stadgar och reglementen, angående
Bankens rörelse och förvaltning, skola upprättas
i noggrann öfverensstämmelse med de i denna
Lag fastställde grurfder.
Denna Lag må, såsom allmän Civil-lag, ej
annorlunda ändras, ån på sått i Regeringsformens
87 §. stadgadt år; och ege, i afseende på
verkställigheten, samma kraft och verkan som
öfrige gällande Lagar.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v, N:o 339. 415
N:a 33g.
Uppl. och godk. hos. Ridd. och Adeln d. 29 Jan. 1830.
Preste-Ståndet d. 1 Febr. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 1 — —
Rikets Stänclers underdåniga Skrif velse, angående
Förslaget till Stadga om Rikets
Måttj Mål och Vigt, äf vensom till Författning
om hvad vid Stadgans verkställighet
må iakttagas..
S. A. K.
Sedan E. K. M. icke allenast i Nåder meddelat
Rikets vid sista Riksdag församlade Ständer
ett Förslag, sorn af dem antogs, till en af behofvet
långe påkallad, emot tidens fordringar
svarande, förändring och rättelse uti Rikets
Mått, Mål och Vigt, utan ock låtit utarbeta
och genom trycket år 1826 allmängöra detaileradt
Förslag till så vål Stadga härom, som Författning
om hvad vid Stadgans ställande i verket
borde iakttagas; så har E. K. M. vidare,
uti Skrifvelse af den 10 December 1828, med
Nådigt förklarande, att en förändring, så ingripande
uti alla Medborgare-classers vanor och
inbördes förhållanden, horde med yttersta varsamhet
tillvågabringas, och följaktligen ifrågavarande
Författningars utfärdande uppskjutas, till
dess en allmännare kännedom blifvit spridd om
det uppgjorda nya systemet, som, äfven efter
116 JSxp. Utsi. Förslag iill und. Skrif. N:o 339.
detsammas slutliga fasstållande, i alla fall borde,
innan tillämpning deraf toge sin början, under
föregående tid af minst 10 år, hafva utgjort
föremål för folk-undervisningen, täckts
denna magtpåliggaude fråga till fi. St:s ytterligare
granskning öfverlemna; hvarvid serskildt i
Nåder äskats R. St:s yttrande, huruvida det må
finnas lämpligt och ledande till lättare införande
af antagna förbättringar, att bihehålla de
gamla benåmningarne och vid dem fästa rigtigare
begrepp, i stället för att införa till större
delen nya benämningar.
Ehuru, genom den sålunda emottagna Nådiga
Skrifvelsen, R. St:s pröfning nu kunnat utsträckas
äfven derhän, att frågan i hela sin vidd blifvit
åter upptagen och inom RiksStånden från dess
alla sidor skärskådad, hafva dock R. St., i afseende
på det hufvudsakliga deraf, eller de olågenheter,
som tillskyndas handel och allmän
rörelse, medelst mångfalden af de inom Riket
brukliga Mått, Mål och Vigt, samt behofvetoch
fördelarna af en på vetenskapliga grunder utarbetad
och till enhet reducerad Författning i
detta hänseende, funnit sig böra till alla delar
instämma i de åsigter, som länge, mera allmänt
gjort sig gällande, samt vid senaste Riksdag
blifvit godkände och då föranledt R. St. att
begära den förändring, hvartill Förslag nu fått
eraottagas.
I följe häraf hafva ock R. St. nu ansett
sig böra endast ingå i pröfning af Förslagets
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:o 339. 117
detailer, och få, såsom resultatet af en sådan
åtgärd, hår i underdånighet framställa följande
gjorda anmärkningar vid den föreslagna
Stadgan om Rikets Mdttj Mell och Vigt.
§. 2.
i:sta Momentet. Enär den hår förekommande
jemförelsen af långdemåttets enhet med
secundpendelns längd synes mindre. tydligt uttryckt,
få R. St., för mera redighet och till afböjande
af misstydning, äfven i afseende på de
olika slags secunder, som Astronomerne råkna,
föreslå följande förändring:
Fotens mått skall vara sådantj att längden
af den pendel, som vid hafvets yta och i
lufttomt rum vid Stockholms latitud fullbordar
hvarje svängning på en medeltids secundj
svarar mot etc.
aldra Momentet torde, i anseende dertill
att cubikfot hår omnåmnes första gångén, böra
erhålla följande lydelse:
Kannans rymd skall vara tiondedelen af
cuben pä en sådan fot.
3:dje Momentet fordrar endast rättelse af
felaktigheten i det der förekommande decimalbråkets
skrifning och afdelning.
f:de Momentet, hvarvid R. St. dels funnit,
att Rikslikaren ej må benämnas för yttersta con
-
118 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:v 339.
troi, emedan den hestår uti zifferbestäinningen
af enheternas relation till oföränderliga quantiteter,
dels ansett några tillägg höra göras, såsom
bland annat, rörande sältet alt afcopiera
Rikslikaren, föreslås fördenskull att lyda sålunda
:
Ett mått af sex fots längd* förfärdigcult
af jern, med inläggning af guld för längdeafdelningarnes
uppstickande, och en vigt af
en marks tyngd, förfärdigad af den minst
föränderliga metallen, platina, samt ett mälkäril
eif en kannas rymd, af väl förgyldt
silfver, skola, såsom Rikslikare, till control
nedläggas i Vår Skattkammare, under Färt
och Rikets KammarCollegii värd. Sådane Likare,
som för längdemåttet och vigten böra
vara af jern eller messing, men för rynulemålet
af koppar eller term, skola ock förvaras
uti Väre och Rikets Bergs- och CommerceCollegier,
RiksArchivet, Räntekammaren, ÖfverStåthållareEmbetet
och General Land t mät eriContoiret
i Stockholm, samt uti hvarje Läns
Cancelli- och LandtmäteriContoir, och pä Rådstugan
uti hvarje Stadför att der vara att
tillgå, vid yppande frågor, till jemföring eller
rättelse.
Rikarne böra vara uppstuckne vid 16 och
^.-dels graders temperatur efter Svenska termometern,
och samma gradtal pä dem antecknadt.
Hvarken ifrån den uti Vår Skattkammare
nedlagda Rikslikare, eller från någon af
dem, som förvaras uti RiksArchivet eller
LandtmäteriContoir en, böra någonsin längde
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skri fr. A':o 339. 119
mätt få tagas med uddiga Stångcirklar, utan
skola dertill begagnas Microscopiska Stångcirklar.
Rikslikare för Medicinal-vigten skola
förvaras Uti Färt SundhetsCollegium.
%. 5.
Då, på grund af de allmänt erkända fördelarne
af Decimal-råkningeri, densamma i Stadgan
blifvit antagen, synes det, som denna vigtiga
förändring I dagliga räknesättet uttryckligen
bordt antydas och §:s början således hafva
denna lydelse:
Fördelningen af Mått, Må! och Figt
skall vara decimal/sk, med följande benämningar:
l:sta
Momentet, hvarvid serskildt erinras,
att den slutliga anmärkningen, ”det linie utgör
minsta fördelningen etc.”, synes böra utgå, då
det lika litet kan vara behölligt att bestämma
ett minimum, som ett maximum.
o,: dr a och 3:dje Momenten. Jemte det
nyssberörde anmärkning om minsta fördelningen
äfven bör utlemnas, så vål i fråga om
Rymdemåttet som Vigten, anse R. St. det mindre
lämpligt, att kannan uteslutes från torrvarumåttet,
enär densamma år rymdemåttets enhet
öfver hufvud; hvadan sista meningen i 2:dra
Mom. om olika rymdemåls användande för torra
och våta varor bör försvinna; och få R. St. i
öfrigt, beträffande öfvergången i 5:dje Mom.
från Decimal- till Centesimalfördelningen, endast
120 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifr, N;o 339-
yrka, att Decimal-fördelningen måtte åfven vid
Vigten iakttagas, utan att R. St. likväl linna
nödigt uppgifva några benämningar för derigenom
blifvande nya afdelningar, helst de äro öfvertygade,
att en så beskaffad åtgärd säkrast
öfverlemnas till dem, hvilkas åliggande det blifver,
att, på grund af godkända anmärkningar,
lägga ytterligare hand vid Förslagets fullkomnande.
§• 5.
usta Momentet. Då det år känd), alt trädet,
når det blifvit kokadt i olja, mindre förändras
eller slår sig af fuktighet, föreslå R. St.,
att, efter orden, ”fast och hårdt”, tillägges:
helst i olja kokadt.
3:dje Momentets sista mening, som börjar:
”i öfrigt kan ock alnens” ete., anse R. St. bestämdare
uttryckas genom följande ordalag:
Ä en tredje sida bör ett qvarter och ett
verktum till rättelse och beqvämlighet för det
afgående slägtet vara uppstruket.
§§. 6, 7 och 8.
Med hänseende till de hår upptagne bestämningar
af de rymder och tyngder, som de nya
Målkårlen och Vigterna böra innehålla, hafva
R. St. i allmänhet trott, att man, vid öfvergången
från gamla till nya systemet, bör afse så
vål öfvergångsperiodens behof, sorn det nyas
verkliga väsende, och att, hvad som ej erfordras
för
Exp. Etsk. Förslag till und. Slrijv. N'o 339* 121
för att låtta den förra, och icke eller slutar sig
till den senare, bör noga förkastas. Om serien
skall vara sådan, att den sjelf leder till Decimalräkning,
bör den antingen grunda sig endast
på ziffrorna i, a och 5, eller ock upptaga alla
tal, utan förkärlek för något. Det förra år för
Målkårlen möjligt, hvadan, med uteslutande
derifrån af alla, så vål multipler af 3, 4 och 6,
som åfven tredje- och fjerdedelar, så snart dessa
ej under öfvergångs-perioden behöfvas, R.
St. nu föreslå för st:dra Mom. af 6:te , följande
redaction:
Målkärl skola förfärdigas, justeras och
krönas till följande rymder:
5-, 2- och 1-foting, eller 5o-, sto- och 10-  kannor; 5-, st- och 1-kanna, eller 5o-, sto-och
1 o-mått; 5-, 2- och i-mått, eller 5o-, sto- och
10-tummingar, samt dessutom, till dess annorlunda
förordnas:
6-, 3- och i och en half-foting, eller
6o-, 3o- och 15-kannor; 3- och 1 och en half -  kanna; eller 3o- och 15-mått, samt y- och ett
halft-mått, eller q5-tamming, i afseende på
hvilken sålunda föreslagna ändring, R. St. ytterligare
få andraga följande:
såsom skål för uteslutandet af målkårlen
om 4-foting, om 2ö-mått eller |:dels-foting,
samt om 3-mått, gäller, att de två förra skulle
inblanda ett dyadiskt och det senare ett duodecimalt
system; hvaremot, för antagandet af
de 6 målkårl, som tills vidare böra tillåtas, må
erinras, att dessa blifvit valde med afseende på
uppmätningen af Spannmål, dess fasta eller rå\Bihang
till R. St. Fröt. 10:de Sami. 2 Band. 2 Haft. 16
122 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 339.
gade tunna, rågade halftunna och rågade halfspann.
Dessa tre mått anse R. St. ånnu, på
längre tid, för mängden af de praestationer,
som erläggas i Spannmål, icke kunna eller böra
borttagas, hvadan man alltså till en början bör
inskråuka sig till uteslutande af de gamla Salt-,
Malt- och Packtunnorna, kappmålet och målningssättet
med mechanisk råga. Mångfalden af
tunnmålet har, i mansåldrar, varit öfverklagad,
kappmålet ersåttes genom kannor, och olägenheterna
af det mechaniska rågandet, jemte principlösheten
af delta måtningssått, hafva så långe
varit erkända, att åtankan af lös tunna redan
försvunnit ur bokföringen, Förordningarne
och språket, och åtanken af struken kappe, eller
7’gtdel af en fast tunna, intagit dess ställe.
Mistningen af omnämnde så vål måttsorter som
måtningssått kan således icke föranleda till
klagan; men deremot tro R. St., att missnöje
skulle uppstå, om, vid det strukna måtningssåttet,
antalet ökades af de krönta kärl, som hädanefter
komma att fordras till uppmätning af
de ånnu i lång tid oundvikligt förekommande
Storlikarne.
Enligt R. St:s förslag behöfvas icke härtill
mer ån 2 kärl, hädanefter som tillförene; tunnan
uppmätes med en 6-foting eller 60-känning
eller en 3-kanning; halftunnan med en 3 foting
eller 3o-kanning och 1 och en half-kanning;
halfspannet med 1 och en half-foting eller i5-  kanning och en 75 -tumming. Sjelfva måtningssättet
lämpar sig således alldeles lika beqvämt,
som förr, till alla dessa tre gamla hufvudmått;
äfven fördelen att vid mätningen af större par
-
Exp. XJtsk. Förslag till und. Skri fa. N:o 339- 123
tier, medelst uteslutande af hvar g:de tunna ur
beräkningen, kunna undvika det lilla eller fyll—
nadsinålet, kan hädanefter bibehållas, genom uteslutande
af hvar 2Usta 6-foting; och sjelfva
kappens uppmätning, ehuru med flit försvårad,
år dock med dessa inålkårl möjlig, och fordrar
likaledes blott tvånne deraf, nemligen kannan och
75-tninmingen. Och hafva R. St. i öfrigt fästat
uppmärksamhet dervid, att måtningssåttet
af 1 tunna om 63 kannor, genom 60 och 3, i
stället för 36 och 7, har det för sig, att det
mäste medföra vinst för le veran ten. Det har
nemligen hittills tagits för afgjordt, att, vid uppmätning
af ett större målkårl och ett mindre
till fyllnad, det senare bör lemnäs rågadt, hvilket
bruk hädanefter troligen kommer att
fortfara, då minskningen af fyllnads-målet
skall tillskynda råntegifvaren fördel. Slutligen
vilja R. St. jemväl bemöta den invändning,
som till åfventyrs kunde göras, att 75-tummingen
år för liten att vara Spannmålsmått. Den
utgör £:delar af nu varande halfkappe; men just
en sådan fyllnadsmålets litenhet skall småningom
eliminera sjelfva uppmätningen af halfspann ;
och med dess försvinnande skola sedermera snart
halftunna och tunna icke mera brukas; under
hvilken förmodan ock R. St, anse gagneligt, att,
i den med Stadgan utgående Förordning, må
tillkånnagifvas, det de tills vidare tillåtna målkårl
icke förr skola aflysas och indragas, ån de
verkligen upphört att vara behöfliga, samt de
nya namnen och den nya mätningen ingått i
folkets idéer, så att den gamla tunnan, med tillhörande
4 kappar, redan allmänt benämnes och
124 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:o 339*
måtes med en 6-foting, nied tillhörande 5-  kanning.
I öfverensstämmelse med det ofvan anförda,
bör ock, efter R. St:s tanka, y.de §:s s.dra
Moment erhålla följande redaction:
Målkärl skola förfärdigas, justeras och
krönas till följande rymder:
af cylindrisk form: i kanna samt so-,
io-, 5-, 2- och 1-tumming, samt, tills vidare,
af 25- och 12 och en half -tamming;
af conisk form: alla de föregående, utom
de 2 sistnämnde, och dessutom alla hela kanntal
till och med 10 kannor; i afseende å hvilka
ändringsförslag R. St. få anföra, att ao-tummingen
hör till decimalsystemets serie, men icke
3-tummlngen ; hafvande förslaget till serskilta
målkårl, för alla hela kanntal, till och med
io, sin grund deruti, att bland de i Stadgan
upptagna kärl saknas ett ganska nödvändigt,
hvars plats den nu varande halfankaren intager.
En ifylld ro-kanning är gemenligen för tung
att lyfta, och utan spillande uthållas i ett större
fastage, som skall uppmätas; 5-känningens bruk
mångdubblar åter antalet af dessa ihållningar,
och förlänger uppmåtningstiden; hvadan alltså
7- och 8-kanningen för sådant ändamål torde
blifva mest nyttjade.
8:de §:s s:dra Moment innefattar den centesimala
Vigtfördelningen, hvarvid R. St. dessutom
anmärka antagandet af 25 mark, som icke
år någon gammal vigt, med uteslutande af 20-  marksvigten, som är vårt gamla pund, och likaså
antagandet af 5-mark, med uteslutande af 4-  uiark, då bägge åro lika främmande för syste
-
Exp. Ut sk. Förslag till underd. Skrif v. N:o 339. 125
inet. R. St. åberopa hår deras ofvanföre i underdånighet
yttrade önskan, att decimal-fördelningen,
med tjenliga benämningar, må jemväl,
i afseende på Vigten, komma att cga rum.
§• 9-
5:te Momentet. För pröfningen af Vågbalancernas
rigtighet, tro R. St. sig böra föreslå,
såsom ett tillägg, att införa efter orden:
”ände-axlarnas åggar”, detta alternativ: eller
ock att en vara befinnes väga lika mycket, i
hvilkendera Vågskålen hon lägges.
yxle Momentet. Enär i detta Moment år
fråga om krönandet af förvaringskärl, och således
blott om rymdemål, tro R. St., att de der
förekommande orden: ”eller våga”, af misstag
influtit, och böra från redactionen utgå.
§. t2.
5:te Momentet. Då en vetenskaplig noggrannhet
ej alltid år möjlig, ej eller i daglig
handel och vandel behöflig, blir det nödigt, att,
vid hvarje slags mått, tillåta ett remedium,
hvarmed måttet kan vara felaktigt och likväl
lagligt. Detta alldagliga remedium bör på medelenheten
vara så litel, att felet med vanliga
instrumenter och utan förstoringsglas ej kan
märkas; men för Likaremåtten bör det vara så
litet, som det genom konstens tillhjelp år möjligt
att åstadkomma. Under tillämpning häraf,
anse R. St. att, till förekommande af justerares
möjligen för stränga bedömande, vid ordet
”origtigt”, bör tilläggas: utöfver det tillåtna
remedium eller spelrum.
126 Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrifv. N;o 339,
Beträffande Förordningen om hvad vid
nya Stadgans verkställighet iakttagas bör har
förekommit:
Pagina st: att, bland de uppräknade fördelarna
af nya systemet för rymdemål, de tvånne
sist angifne, troligen af misstag, influtit;
hvadan alltså R. St. anse meningen böra sluta
med orden: ”känner sin skattesedel i det gamla."
Pagina 22: att enahanda misstag, som ofvanföre
vid g:de §:s 7:de Moment finnes anmärkt,
äfven här insmygit sig, nemligen i uttrycken:
"mått eller vigt” j och sedan ”mätning
eller vägning”; samt
Pagina 24: att, i afseende på rättighetens
åtnjutande, att i 5 år anställa controll med
gamla målet, bör, i stället för orden: ”allmoge
och menige man”, införas: hvar och en.
Efter att sålunda hafva i underdånighet
framställt de anmärkningar, tillägg och förändringar,
R. St. funnit nödiga vid detailerna af
ofvanberörde till deras granskning Nådigst öfverlemnade
förslag, få R. St. nu jemväl underdånigst
anmäla, att de flere öfverläggningar, i
följd af olika åsigter, i fråga om lämpligaste
tiden för det nya Mått-, Mål-och Vigtsystemets
införande, medfört det beslut, att R. St., med
antagande af den i E. K. M:ls Nådiga Proposition
omnämnda tidrymd af 10 år, såsom den
bestämda gråns, inom hvilken nödige förberedelser
kunna vara fullbordade och tillräcklig
kännedom om systemets inrättning bibringad
den uppväxande generationen, * hos E. K. M. i
127 Exp. Lltsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 339.
underdånighet tillstyrka nya Stadgans utfärdande
till allmän efterlefnad år i35g.
Slutligen och hvad angår frågan att antingen
bibehålla de gamla benåmningarne, med
dervid fästade rigtigare begrepp, eller ock införa
till större delen nya benämningar, hafva R.
St. icke tvekat, att äfven i detta hänseende instämma
i de grundsattser, som redan vid Stadgans
författande blifvit följda. De deri antagna
enheter äro oförändrade, såsom de af ålder varit,
och det bör icke för någon medföra serdeles
svårighet att låra de få nya namnen för enheternas
öfver- och underafdelningar. Men
skulle deremot de hittills nyttjade benåmningarne
bibehållas med nya åsätta vården, så vore
att befara, det de gamla begreppen likväl försvarade
sin åldriga företrädesrätt, och icke utan
svårighet kunde utträngas, samt att således, genom
sammanblandningen af nytt och gammalt,
skulle uppstå en förvillelse och oreda, helt och
hållet motverkande det ändamål, som, medelst
den nya Författningen, åsyftas. Når för öfrigt
en hvar eger att under viss tid controllera de.
nya målen med de tills vidare bibehållna gamla,
så skall så vål det nya systemet öfver hufvud,
sorn dess förhållande till det gamla, snart blifva
tillräckligen kändt oell populariseradt.
Rikets Ständer framhärda etc.
128 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N;o 340-
N:o 34o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Fehr. 1830.
Återremitterad af Preste-Slandet d. 3 —
Uppl. o. godk. hos Borgare-Ståndet d. * 5 — —
Bonde-Ståndet d. *5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
tiden för nästa Revision af StatsBanco-
och RiksgäldsVerkens räkenskaper
och förvaltning.
S. A. K.
Sorn R. St., enligt 68 §. Riksdagsordningen,
böra utsitta tiden för den Revision af Stats-,
Banco- och Riksgälds Verkens räkenskaper och
förvaltning, hvilken, näst efter Riksdag, skall
ega rum, och till hvilken förrättning de Revisorer,
R. St. härtill utvälja, böra af E. K. M.
kallas; alltså och då, hvad Statsverket beträffar,
1826 års räkenskaper äro de sista, som nu undergått
granskning, och afslutade räkenskaper
för åren 1827 och 1828 blifva nästkommande
år att tillgå, hafva R. St. bestämt tiden för deras
Revisorers nästa sammanträde, till granskning
af ofvannåmnde Verks tillstånd, styrelse
och förvaltning, till den 15 September innevarande
år; hvilket R. St. härigenom få hos E,
K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
*) Se Ståndets ProtocoIlsUtdrsg för samma dag.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Bok tryckeriet, ,83o.
'Exp. Utsi. Förslag till tind. Siri/v. N:o 341. t
N:o 34l.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. i Febr. i83o.
Presle-Siåndet d, 3 — —
Borgare -Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse,, i anledning
af K. M:ts Nådiga Remiss å f d. vice
Krono-Fogden Dahlgrens underd. ansökning
om eftergift af ådörnde balance-inedel.
S. A. K.
Sedan, genom E. K. M:s och Rikets Svea HofRätts
laga kraftvunna Utslag, den a3 October
1823, vice Kröno-Fogdeu Dahlgren, såsom ende
testamentstagare efter aflidne Krono-Fogden,
Kongl. Räntmåstaren NiinXan} blifvit skyldig förklarad
till Kronans Gassa inbetali 5,gog Rdr 9
sk. I rst., sorn, vid hållen rest-raUsakning i ÖsterSvsslets
Fögderi af Vermlands Län, funnits af
af Nilman oredovist för uppburne UndsättningsSpanntnålsmedel,
samt E, K. M., uppå Dahlgrens
Underdåniga ansökning om afskrifning af
dessa medel, och efter Vederbörandes hörande,
1 Nåder funnit godt tillåta, att anstånd med
balancens indrifvande linge, emot fortfarande
af ilen å Dahlgrens egendom lagda seqvester;
intill nu inträffade Riksdag ega rum: så nar E.
I\. M., under den 19 November 1828, i frågan
om den sökta eftergiften, Dahlgrens ofvanberrirde
underdåniga ansökning med tillhörande
handlingar till R. S. öfverlemnat.
Bihang t. R. S:s Vrot. tottia Sami. a Band 3 Räft. t
l
a Unep. Vt sk. Färsing till lind. Skrifve Nx> 3^f»
Genom livad af berörde handlingar utredt
blifvit, hafva R. S., som dervid inhemlat, att halance-summan,
efter derå skedd afbetalning, för
närvarande endast utgör 3,279 Rdr 11 sk. 91st.,
hvartill kommer ränta 696 Rdr 12 sk. 1 rst., eller
tillsammans 3,975 Pidr 23 sk. 10 rst., val funnit ej
mindre frågan ornZWi/grmfskyldighet att ansvara
Staten för ifrågavarande uppbördsmedel, än ock
den emot I. d Lmds-Secreteraren Kleman jemte
Landshöfdingen i Vermlands Län, i följd deraf,
väckta talan om ansvar och ersättning, vara i laga
ordning pröfvade och bedömde, äfvensom Statens
rätt, genom qvarstad å Dahlgrens egendom, behörigen
förvarad för hvad af samma medel ännu
oguldet finnes; dock som, i förevarande mål,
det serskilda förhållande sig företer, alt Dahlgren,
sorn jemte Numan till Statens godtgörande
en gång redan utbetalt de ifrågakomne baJance-medlen,
endast af dervid lemnadt förtroende
till en sin Förman, och genom dennes oredliga
förfarande ådragit sig den nu ådörnda
ersättningen; så, och med afseende så väl härå
och å den ställning, hvari Dahlgren, såsom underordnad
Tjensteman, till f. d. Lands-Seoreteraren
Kleman sig befunnit, som ock derpå, att,
efter hvad E. K. M:s Befallningshafvande upplyst,
Dahlgren, i det ögonblick Kronans kraf
till fullo utginge, med många barn skulle bringas
i en utblottad belägenhet, hafva R. S. velat
bevilja Krono-Fogden Dahlgren eftergift från
betalningsskyldighet af hvad utaf Krono-Fogden,
Kongl. Räntmästare*! Ntimans ifrågavarande balance
ännu icke blifvit Kronan godtgjordt, ut
-
Exp. Vt sk. Förslag till aud. Skrtfv. N:o 34 r, 34*. 3
görande i capital och uppgäld tillsammans 3,279
Rdr 11 sk. 9 rst., äfvensom af den ränta, sorn
på capitalbeioppet kan vara upplupen; i följd
hvaraf Kronans fordringsanspråk må i räkenska
perne
afskrifvas.
Detta få R. S. till underdånigt svar å E. K.
M:s Nådiga remiss meddela, och framhärda etc. '
N:o 342-
tdppl. o. godk. hos Ridd. och Adelu d. 1 Fehr. i83o.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet «J. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Städemes Lnjvarterings-besvär.
S. A. K.
Sedan E. K. M., med hemtad anledning af R.
St:s, vid 1809 och 1810 samt rS23 årens Riksdagar,
hos E. K. M. gjorda underdåniga framställningar,
angående Städernes Inqvai teringsbesvär,
anbefallt Dess och Rikets Krigs-Collegium
och Stats-Contoir att anställa undersökning
om förhållandet med berörde Inqvarterings-besvär
till sina grunder, och huru detsamma
blifvit utgjordt, har, sedan bemälde
Embets-Verk, under den 10 Julii 1828, med gemensamt
underdånigt Utlåtande i detta ämne
inkommit, E. K. M., den 2.f Febr. »isll. år, med
tillkännagifvamle af hvad derigenom utredt blifvit,
till R. Sl. öfverlemnat, att för Inqvai terings
-
4 Exp, Visit, Förslag till un/l. Shrifu. N7:o 342,
besvärets jemnare och rättvisare fördelning, an
hittills, bestämma de grunder, B. St. för godt
finna
I sammanhang härmed, och då R. St,, genom
serskild underdånig Skrifvelse, deti 14 Augusti
i8a3, anhållit, ”alt, då 1720 års Jnqvaiterings-01
ilning, uti tillämpningen icke öfverensstämde
med de förändrade förhållanden, hvilka
i senare tider inträffat, samt af sådan orsak
Inqvai lerings-förmonen, å den ena, och Inqvarterings-skyldigheten,
å den andra sidan,
blifvit skiljaktigt beräknad, och tvister emellan
Inqvarterings-tagande och gifvande deraf föranledde,
E. K. M. ville låta öfverse fnqvarteringsorduiugen
och hos R. St föreslå de förändringar,
dern E. K. M. funne med omständigheterlie
förenlige,” har E. K. M. behagat B. St. tillkännagifva;
att utarbetandet af ett förslag till
en förändrad, med närvarande tids-förhållanden
mera instämmande Inqvarterings-ordning blifvit
i Nåder anbefalldt; att handläggningen deraf för
närvarande beror uppå vederbörande Embetsverk;
samt att, i den händelse ej medhinnas
skulle att samma förslag under nu påstående
Riksdag till B. St:s pröfning öfverlemna, E. K,
M. anser lämpligast vara, att Inqvartei ings-besvärets
belopp i penningar varder intill nästa
Riksdag beräknadt efter hvad det hitintills utgjort,
eller på grund af uppställd specifik beräkning
för n Inqvnrterings-gifvande Städer,
till en summa af 122,430 Rdr, för betäckande
hvaraf den vissa Stapelstäder tillflytande Inqvarteringj-Tolag
påräknas till ett belopp af 49>boo
Exp, Utsi, Förslag till und. Skrijv, N:o 34a. 5
Rdr, så att bristen eller skillnaden emellan dessa
båda summor skulle komma att utgöra omkring
73,930 Rdr B:co.
Efter öfvervägande så väl häraf samt af de,
för upplysning i dessa ämnen, på E. K. M:s
Nådiga befallning till R. St. öfverlemnade handlingar,
som äfven af hvad både äldre och nyare
Författningar och Kongl. Resolutioner i förevarande
fråga innehålla, hafva R. St., ehuru,
för en fullständig behandling af detta vigtiga
ärende, åtskilliga förberedande åtgärder i administrativ
väg ännu erfordras, hvilkas saknad för
närvarande gör för R. St. ouudvikligt att till
nästa Riksdag uppskjuta delsammas slutliga pröfning
och reglerande, likväl, för att omsider
öppna en möjlighet för denna frågas betraktande
ur en allmän och rättvis synpunkt, samt
derigenom undanrödja de mångsidiga förklaringar
och olika slutsallser, som af äldre tiders,
hvarannan motsägande Författningar hittills blifvit
af skiljaktiga interessen framställde i fråga
derom, huruvida och med hvilka förbindelser
Inqvarteringen uteslutande åligger de Städer,
som hafva Garnizoner, ansett sig böra till E. K.
M. i underd. hemställa, om icke, med lemnande
å sido af alla ofvannämnde Stadgars och Resolutioners
innehål], den åsigt, som vid 1809
års Riksdag blifvit i förevarande ämne af R. St.
yttrad, och genom i8a3 års Ständers förklarande
ytterligare bekräftad, må, såsom grund för
Inqvarteringens framtida reglerande, få antagas,
och, i öfverensstämmelse dermed, uttryckligeu
bestämmas- ...
G Ex'p. Utsk. Förslag lill lind. Skri/v. N:o 342:
att Slädernes Inqvarterings-skyldighet till
de i ständige Garnizoner förlagde trupper för
framtiden må inskränkas tili förbindelsen att
förse Befäl och Manskap med så kallad service
eller sängkläder, ved och ljus;
att Caserner och nödiga Boställsrum i de
Garnizous-orter, der sådana ej redan finnas Kronan
tillhörige, alltså må komma att för Kronans
räkning inköpas eller uppföras, så fort Statens
tillgångar sådant medgifva;
alt, då Inqvartering af Ca vallerie-trupp jemväl
medförer hehofvet af Stall oell Magazinsrum
för fourrage-persedlar, men någon förbindelse
för Släderne, att sådana lägenheter utan ersättning
tillhandahålla, ej kunnat i äldre eller senare
Författningar anträffas, Städerne skola från
en siik skyldighet genast, eller så fort ske kan,
varda befriade;
alt, intill dess en sådan, till lindring i de
Inqvarteringsgifvande Städernes nu varande
tunga ledande anstalt kan hinna vidtagas med
Inqvarteringens utgörande, må såsom hittills
förfaras;
och förbehålla sig R. St. alt, sedan alia de
upplysningar, hvilka för Inqvarterings-besvärets
framgena och rätlsenligare fördelning äro behöfliga
och här nedan skola uppgifvas, genom E. K.
M:s Nådiga försorg, blifvit från vederbörande
Autoriteler infordrade, ordnade och i sammandrag
tillhopa ställde, vid nästinträffandc Riksdag
slutligen pröfva och för sin del bestämma
den ytterligare lindring i servicens anskaffning
och underhållande, aom möjligen kan komma att
Exp. Vith Förslag till und. Skrifv. N:o 3^2. %
beviljas de Städer, hvilka hafva Garnizoner, antingen
genom tillökade Tolags-medel, genom andra
Städers bidrag eller genom allmänna Bevillningen.
Till beredande af en sådan, utafbehofvet
påkallad, förbättrad reglering, få bos E.
K. M. R. St. i underd. begära:
alt project till en efter nu varande tids fordringar
lämpad Inqvarterings-ordning, så väl för
Stockholms Stad, som öfriga Städer i Riket, inom
hvilka Garnizouer äro eiler kunna blifva förlagda,
måtte varda af de administrativa Verken utarbetad,
och, af E. K. M:s Nådiga Proposition
beledsagad, vid nästinträffande Riksdag R. St.
till granskning och antagande förelagd;
alt E. K. M. täcktes låta från Rikets alla
Städer infordra och R. St. vid samma tillfälle
meddela:
1:0 ett uppå Titlar summariskt uppslälldt
sammandrag öfver hvarje Stads af Slaten erhållna
föriäningar och förmoner samt derföre
bestämda vilkor och ändamål, utvisande den
verkliga behållningen på det bela, under hvartdera
af de fem sistförflutna åren, eller åren
1824-1828;
2:0 specifikt förslag, innefattande en jemförelse
emellan Inqvartei ings-Tolagens belopp å
ena och de, i och för Iuqvarteringen, bestridda
utgifter ä den andra sidan, så väl för hvartdera
af berörde fem år serskildt, som i medeltal
för dem alla; och
3:o bestyrkte afskrifter af sådana ännu gällande
Contract eller öfverenskommelser, sorn emellan
hvarje Stad och dess Garnizon blifvit
8 Exp. Ut ili. För ilag till tvrid. Skrift). N:o 34^»
träffade om sättet och vilkoren för Inqvarteringens
utgörande i penningar;
att E. K. M. ville, genom vederbörande
Dess Befallningshafvande och Magistraterne låta
på det sorgfälligaste undersöka samt R. St, i Nåder
tillkännagifva, huruvida icke en eller annan
Stad, i äldre eller senare tider, fått, utom deri
så kallade Tillöknings-Tolagen, några inkomster,
donationer af jord eller andra förmoner sig tillagde,
till lindring i Inqvarterings-besväret; samt
att E. K. M. täcktes låta upprätta och till
R. St. i Nåder öfverlemna specifika uppgifter å
Garnisonens styrka till Befäl och Manskap inom
hvarje Stad, derjemte upplysande sättet, huru
Garnizonen, näst före Riksdagens början, är
inqvarterad; hvilka Kronan tillhöriga byggnader
inom hvarje GarniZons-ort redan finnas att tillgå,
eller oundvikligen derutöfver erfordras för
inrymmande af Garnizonen tillhörige och till
inqvartering berättigade personer af alla grader;
pm redan uppförde, Städerne eller private tillhörige,
tjenlige byggnader dertill kunna få köpas-,
och, i sådant fall, till hvad pris, samt, i
händelse byggnad för Statens räkning ej kan
undvikas, bifogade af, i enkel stil, men ändamålsenligt
uppgjorda ritningar till plan, faeade
och genomskärning, jemte dertill hörande och
af vederbörande Embets-Verk fullständigt granskade
och rättade omkostnadsförshg.
Vidkommande slutligen de af Fnllmägtigé
för Städerne Götheborg, Malmö och Yst.,d, vid
denna Riksdag gjorda anbud till Stats-Verket af
de,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:a 3-[2. 9
de, uppå dessa Städers enskilda bekostnad uppförda
Caserner, Stallbyggnader och Magtzmslius,
hafva R. St. beslutit:
1:0 att bos E.K.M- i underdånighet anhålla, det
täcktes E. K. M., före nästa Riksdag, låta af sakkunniga
och ojäfviga personer, i laglig ordning
besigtiga ifrågavarande byggnader till deras sammansättning,
underhållsskick, mer elier mindre
ansedda varaktighet och lämplighet för ändamålen
samt då egande värden i penningar, och,
i sammanhang dermed, låta från vederbörande
Autoriteler i dessa Städer infordra bestämda
uppgifter å den summa, emot hvilken hvarje
serskild byggnad kan till Staten öfverlåtas; hemställande
R. S. i underd., att denna undersökning
och värdering jemväl må till de i Helsingborg
uppå Stadens bekostnad tilläfventyrs uppförda
Stall- och Magazinsbyggnader för demder
förlagda Hussar-Esqvadron utsträckas;
2:0 att, i likhet med hvad vid i8a3 års
Riksdag Staden Malmö beviljades, intill nästa
Riksmöte, då nyssberörde anbud kunna af R S.
varda pröfvade, befria Staden så väl från Capital-afbplalning,
som räntas erläggande för det
lån, Staden åren i8i3, 1814 oc'h 18r 5 uppburit
till Stalls och Fourrage.magazins uppbyegande för
Garnizoneng hästar, och å hvilket lån 48,000 Rdr.
B:co för närvarande äro oguldne; samt
3:o alt, då Staden Ystad, vid 181 5 års Riksdag,
likaledes till Caserns, Stalls och Magazins
uppförande, af Stats-Verket erhållit ett lån af
a5,oooRdr, deraf rp,5oo Rdr. för närvarandeä
Bihang
t. R. S;s Fröt. k>:de Saini. 2 Band. 3 Höft. 2
i« Exp. Utsi. Förslag lill and. Skrif-v. N:o
ro obetvlde, samt Staden sålunda hittills, uppå
dess enskilda bekostnad, försett den derinom
förlagda Esqvadion sf Kron-Prinsens HussarRegemente
med sistnämnde tvänne lägenheter,
bevilja Staden, till en tredjedel enrot Malmö,
»om eger 3 Esqvadroner i GarniZon, en lika beikaffad
lindring i en för vidt utsträckt inqvart*
ringstunga, och att Staden således, från i83o
års början och tilis vidare, må befrias från Capilalafbetalning
samt räntas erläggande till SuisYerket
för en summa af 16,000 Rdr. B:co.
Rikets Ständer framhärda ete.
N:o 343.
Uppl. o. godk. hos Ridd, och Adeln d. 1 Fehr, t83o,
Preste-Ståndet d, 3 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers lind. Skrifvelse angående tillåtelse
för Städernes Allmänna Brandstods-Bolag
och Föreningar samt Beklädnads-Directionerne
att_, emot ränta } insätta sina cpntantd
>■ medel i Rikets Ständers Bank.
S. A. K.
Uppå åtskilliga hos R.St. gjorda framställningar
om tillåtelse för Städernes Allmänna Brandstods-Bolag,
för Skånska Brandförsäkrings-InTättningen,
för båda Brandstods-Föreningarne i
Götheborg och för Beklädnads-Directionerne, att
Exp. Utsi. Förslag till urid. Skrifu, N:o 34b 34 b 11
emot ränta insätta sina contanta medel i Rikets
Ständers Bank, hafva R. St. bifallit, att nämnde
Bolag, Föreningar och Directioner må tillåtas
att, emot erhållande af 3 procents ränta, insätta
i Banken penningar, för att användas lill Discont-fondernas
förstärkning, och det under följande
vilkor och förbehåll, nemligen:
att insättningarne ske på så kallad Afskrifningsräkuing,
och, i följd deraf, Insättnings-Bevisen
eller Attesterna ställas endast till del insaltande
Verket, men icke till Ordres;
att uppsägningstiden må blifva i allmänhet
6 månader; dock att på 2:ne månaders uppsägning
tillätes innestå, för Allmänna Brandstod*
Bolaget,, högst 100,000 Rdr, snut, för Skånska
och Göthcborgska Brandförsäkrings-Inrättniugarue
hvardera, högst 20,000 Rdr; och
alt Banco-Fullinägtige må vara förbehållet,
derest de, af vigtiga skäl, skulle så för Banken
nödigt finna, att kunna inskränka eiler ock helt
och hållet inställa denna slags upplåning.
Detta hafva R. St. skolat hos E. K. M. i underdånighet
tillkännagifva^ och framhärda etc.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise , angåen
-
ii Exp. Villi. Färsing lill und. Sftrifv. N:o 344) 345.
de af skaffande af Kyrko-Råds rättighet att
ådöma Stockstraff
S. A. K.
I anledning af gjorda framställningar om förändringar
i Kongl. Förordningen den 26 Febr.
1817, angående Socknestämmor och Kyrko-Råd,
samt då bes liim me Isen af Stockstraff, såsom af
allmänna omdömet redan länge ansedd såsom olämpiig
och stridande emot tidens och samhällsskickets
fordringar, samt jemväl nu mera högst
sällan tillämpad för de få händelser den i Lagstiftningen
finnes stadgad, just härigenom, samt
den förökade skymf den anses medföra, efter R.
St. åsigt, innebär en större bestraffning, än som
svarar emot beskaffenheten af de förbrytelser,
för hvilka densamma af Kyrko-Råden ådömes,
och såmedelst saknar förnämsta egenskapen hos
allt straff, den, alt stå i förhållande till brottet;
— anse R. St. sig böra härmed i underdånighet
föreslå, att Nådig Förordning måtte af E. K. M.
utfärdas, att Stockstraff ej vidare må af KyrkaRåd
ådömas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 3f5.
JJppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Febr. i83o.
Rreste-Ståndet d. J — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangåen
-
Exp. Utsli. Färsing till lind. Sftri/v. N:o 345. i3
de åtskilliga bestämmelser till förekommande
af lösdrifveri m. m.
S. A. K.
]VIed fästadt afseende på vidtagandet af erforderliga
ytterligare åtgärder och bestämmelser till
förekommande af lösdrifveri och deraf uppkommande
oordningar, till våda för allmän oell enskild
säkerhet, hafva R. St, i öfverensstämmelse
med hvad de uti deras underd. Sk 1 ifvelse af
denna dag, angående förändringar i i8o5 års
Tjenstehjons-Stadga, i underdånighet andragit,
ansett sig böra hos E. K. M. i underd. anhålla
örn den ändring i 1 §. af Kongl. Förordningen
den 3r Augusti 1819: att Öfver Ståthållare-Embetet
och E. Kongl. Majtts Befallningshafvande
må ega att, på obestämd tid, till Corrections-eller
allmän Arbets-inrätlning döma: 1:0 Lösdrifvare,
då de, ehuru arbetsföre, likväl sysslolöst
kringstrukit och besvärat Allmänheten med tiggande,
men icke finnas till krigstjenst duglige,
samt då utrymme till deras intagande saknas i
serskildt Arbetshus, som i Länet kan vara inrättadt;
2:0 Lösdrifvare, som gjort si g Lände
för varnarligt, liderligt och lättjefullt uppförande,
och således för samhället äro vådliga; samt
3:o sådana personer, som för brott blifvit dömde
och straffade, och äro såsom lösdrifvare alt
anse.
Häraf följer ock, att den, som för någon af
ofvannämnde orsaker varit å Correctionshus insatt,
men derifrån blifvit frilemnad, endast i
dea händelse bör kunna åter insättas, att han
l4 Exp, UtsJt, Förslag till lind, Shrifv. N:o 345, 346.
å nyo bftrades med sådana lag-öfverträdelser,
som medföra berörde påföljd.
Vidare, ocb i anledning af jemväl hos R.
St. gjord framställning om nödvändigheten af ett
bestämdt lagstadgande, att den, som bos Föreståndare
för Arbetsinrättning gör ansökning alt
få uttaga Arbetsfånge till enskild tjenst, mätte
med Prestbetyg styrka sin frejd, och långe ej
ullemnas till någon, som sjelf för tjufnad eller
delaktighet deri varit tilltalad, halva R. St.,
ehuru, efter hvad R. St. ega sig bekant, sådant
redan af nu varande Fång-Styrelse, med anledning
af 15 §, i Kongl. Förordningen den 3i
Augusti 1819, sorgfälligt iakttages, likväl, och
enär något bestämdt lagstadgande derom icke
finnes, ansett sig böra bos E. K. IM. i underd. föreslå
och anhålla, alt ett sådant må till efterrättelse
lör Fång-Styrelsen varda utlärdadt.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 346.
Uppl, o, godk, hos Ridd. och Adeln cl. t Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 3 — —
Rorgare-Ståndet d. 5 — —
Ronde-Ståndet d, 5 — -—
Rikets Sländers underdåniga Skrif veise j rörande
Fattigförsörjningsanstalterne i Riket.
S. A. K.
Hos R. St. har framställning derom blifvit gjord,
alt deu Församling , dit en behöfvande mflyt
-
Exp, Utsh. Förslag till tind. Skrifv, N:o 3"46. i5
tar, och-der lian i flera månaders tid vistats ritan
anmärkning, bör inom en viss tid protestera
emot inflyttningen, vid påföljd af talans förlust;
och då billigheten svnes påkalla, att hvarje
Församlings luttigförsöi jniligs—skyldighet, så
vidt ske kan, inskränkes till sådana personer,
som inom Församlingen uppoffrat sin arbetsförmåga
och derstädes blifvit orklösa och således,
i händelse en person a/flyttar från en Församling
till en annan och sig bosätter utan att
låta sig der mantalsskrifvas, den Församling, som
bos sig emottager och hyser en sådan person, icke
bör vara fredad från skyldigheten att honom vid
inträffande orklöshet försörja, derföre att han
underlåtit, Författniogarne likmätigt, låta sig
mantalsskrifva, samt enär R. St. hafva sig bekant,
dels att eli slikt oskick på flera orter sig
inrotat, dels att, till förekommande deraf, E.
K. M:ts Befallningshafvande uti en dfel Län, för
längre tider tillbaka, med stöd af 1788 års Kgh
Förordning om Fattigförsörjning, utfärdat Kungörelser,
hvarigenom Församlingarne förklarats
pligtige, att inom viss tid protestera emot personers
inflyttning, vid påföljd, att annars anses
förbundne att, vid inträffande behof, lemna dem
fattig-underliåll, hvilka föreskrifter varit tili efterlefnad
gällande, samt bidragit ej mindre till
reda och ordning Församlingarne emellan, än
äfven till förekommande deraf, att personer kunna
undanhålla sig ifrån mantalsskrifning; alltså få
R. St. i underdånighet föreslå E. K. M., det genom
allmän Författning må stadgas: att den Församling,
hvilken icke inom natt och år, efter det
16 Fxp. Utsk, Förslag till nncl. SJtrifv. ^:o 347*
utsockne, inhyseshjon ocii tjenstefolk döfvande
der tagit sig hemvist, derå åtalan gör vid
allmän Sockenstämma, och sådant derefter vid
nästblifvande mantalsskrifning anmäler, sedermera,
vid uppkommande fråga om fattig-underhåll,
ej niå sig det undandraga på den grund,
att personen, ehuru bosatt inom Församlingen,
derstädes likväl icke mantalsskrifven varit.
Bikels Ständer framhärda etc.
JV.-O 3/fy.
Uppl. d. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d, B — —
Borgare-Ståndet d. B — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, angående
anslag för fullbordandet af GarnizonsSjukhus-
Rjggnaden samt Andra Lif-Gardets
Casern-.Br
S. A. K.
Sedan R. St., efter erhållandet af infordrade behörige
Kostnads-Förslag, nu mera till handläggning
fö reha ft den del af E. K. M:s Nådiga
Proposition, rörande Stals-Verkets tillstånd och
behof, hvilken innefattar frågan om ytterligare
Anslag för fullbordandet af Garnizons-Sjukhus-Byggnaden
samt Andra Lif Gardets CasernBvggnad,
få, hos E. K. M., R. St. i underdånighet
anmäla, det de beviljat, såsom ytterligare
Anslag
TBxp. tit t k. Förslag till linch Skrift N:o 347, 348, *7
Anslag för Allmänna Garnieons-Sjukhus-ByggJiädens
fullbordande, det belopp af 116,82^ Rdr
47 sk. 4 rst., som vederbörande Emhets-Verlc
vitsordat vara i sådant ändamål tillräckligt, samt
För Andra Lif-Gardets Casern-Byggnads fullbordande
de af E. K. M. dertill äskade 70,000
Rdr, utgörande tillhopa 186,824 Rdr 47 sk. 4
rst., derifrån likväl bör afgå hvad år 1829 Teilan
lill dessa föremål blifvit utbetaldt med 35,000
Rdr} samt återstoden i5i,824 Rdr 47 *k. 4 rst,>
1 rundt tal med t52,ooo Rdr lill E. K. M:s Nådiga
disposition i omförmälda afseende afRiksgälds-Contoiret,
pä E. K. M:s och Rikets StatsContoirs
reqvisition, utbetalas; kommande, på sätt
Öfver-Intendents-Embetet ansett nödigt, Anslaget
för Allmänna Garnisons-Sjukhuset att inom
en tid af Trenne år utgå.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:ö 3fS.
tJppl, o, godk. hos Ridd. och Åde’n d. S Febr. l83ö«
Preste-Slåndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
/ Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ angående
verkställd granskning af StrömrensningsFondens
Räkenskaper och Förvaltning.
S. A. K.
I anledning af den granskning, som Rikets Stan»
Bihang t. i?» S:s Vrot. loide Sami. 2 Banch 3 Hlift. 3
i8 Exp. ZJtsk, Förslag cili lind. Skrif v. N:o 348,
der genom deras Stals-Utskolt ti t verkställa
utaf Slrömrensningsfondens Förvaltning och Räkenskaper,
så väl för åren 1826 och 1827, då
f. d. Strömrensnings-Comilen ännu egde anslagets
förvaltande sig anförtrodt, som serskildt
för år 1828, ifrån hvilket års början Stor-Amirals-Embetets
Tredje Afdelning, jemlikt E. K.
M:s Nådiga Bref, den 3Q December 1827, samma
Förvaltning öfvertagit, få R. St. härmedelst hos
E. K. AF i underdånighet anmäla följande dervid
förekommande frågor nemligen i
lio Utaf sistnämnde års Hufvud-Bok inhemtas
väl hvad sorn af Strömrensningsfonden utgått
till enskilde Bolag eller Autoriteter för
åtagna byggnadsarbetens utförande, och hvilka
arbeten nu mera äro ställde under ofvannämnde
Afdelnings inseende; men af Räkenskapen synes
ej till hvad Belopp de serskilda Bolagen eller
Autoritcterna an vändt anslaget under året, eller
till huru stor del arbetet blifvit verkställda R.
St. finna väl, att någon speciel redovisning för
de flesta af dessa anslag icke kan tillhöra Strömrensningsfondens
års - räkenskap, men anse
dock lämpligt, att, till beredande af en lättare
öfversigt, å hvarje sådant anslags i Hufvudboken
förekommande Conto summariskt antecknas hvad
för året blifvit till arbetets verkställande af det
enskilda Bolaget eller vederbörande Auloritet
åtgjordt. Ri S, finna likaledes, att, vid öfverbälancerarldet
af fordringar från det ena året till
det andra, förhållandet med desamma bör i korthet
omnämnas, hvarpå deras indrifning är beroende
0. s. v. Och R. St. få derföre hos E.
Exp. lltsk. Förslag till lind. Skri/v. N:0 3/,8. 19
K. M. i underdånighet anhålla om befallning
till vederbörande att hädanefter iakttaga berörde
förändringar uti de årliga räkenskaperna.
2:0 R. St. hafva i öfrigt in hemtat, att åtskilliga
anslag för flera år tillbaka blifvit ulbetalde,
såsom till Dalelfvens upprensning i Upsala
Län 1000 Rdr, och liil upprensning af LidaÅn
i Skaraborgs Län 2000 Rdr, men att berörde
Anslagssummor ännu låra vara i Ränlejien
orörde qvarstående, och alt rrnsningsai betet
icke påbörjats. Af delta förhållande hemta R.
St. anledning till den underdåniga anhållan, att,
enär beviljade anslag uttagas, men inom loppet
af ett år till det uppgifna ändamålet icke till
större eller mindre del användas, desamma mätte
varda återfordrade, för alt lill andra behöfliga föremål
disponeras, så vida icke antagliga hinder
för arbetenas påbörjande blifva uppgifne, då i
allt fall dessa, så vida något bidrag skall erhållas,
ofelbart uqder nästpåföljande året böra företagas.
3:o Då Åkers Canal nu mera blifvit fullbordad
genom de dertill af Strömrensuingsmedlen
lemnade bidrag och således icke vidare bör belasta
Staten med någon kostnad, hvilket likväl
för närvarande är fallet, då, jemlikt 1828 års
räkenskaper, aflötiingar och underhåll medtagit
en Summa af
. Rdr 5o8: 32 sk.
men Canalinkomslen endast utgjort 101: 2 sk.
hvadan tillkommit en förlust af Rdr 4°7: 3o sk.;
hafva R. St. ansett sig böra i underdånighet anhålla,
att med kringliggande 01 ts invånare måt
-
ao Exp. IJisJt. Förslag lill tind. Shri/v. N:o 348, 34g.
te tillvägabringa* den Öfverenskommelse, att Ca*
Halen af dem emottages med lättigbet till der
fallande inkomster, men emot skyldighet att,
under allmän control, ansvara för dess frarns
tida vidmagthållande utan allt deltagande å Statens
sida,
4:o Slutligen hafva R, St., lika med hvad
deras år 182b församlade Revisorer anmärkt, ansett
några från Strömrensninggfouden verkställda
Utbetalningar, såsom till Afvittringsverket i Jemtland,
till Ängsodlingar i Vester-Norrland, till
Låne-understöd för Gårdsby Linförädlings-Institut
m. fl., vara af främmande egenskap för Fondens
ändamål, och R. St. få derföre i underdånighet
anhålla, att i de fall, der återbetalning af
medlen är föreskrifven, vederbörande måtte åläggas
att densamma fullgöra på derför bestäm*
da tider.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 349-
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adeln d, 4 Febr, i83o,
Preste-Ståndet d, 8 ■— —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
.Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af åtskilliga vid General-AssistanceContoiret
anställde Tjcnsteinäns ansökning ,
Exp. Vtsh Förslag lill und. Shrifv. N:o 34g. 21
att vid nämnde Contoirs upplösning undfå
Expectanee-löner,
S, A. K.
Under den 8 sistl. Augusti har E. K. M. 1 Nå«
der behagat till Stats-Utskottet öfverlemna en
af nedannämnde uti General Assistance-Contoiret
tills vidare anställde Tjenstemän, nemligen:
tillförordnade Kamererarne C. A. Hagman_, C.
G. Kjellström, Revisoren G. Grunden. Casseuren
F. kV, Hoglund, Kammarskrifvame J. H.
Dahlgren, C. J, Pålön, J. H. Låstbom , O. F.
Åkerren, C. A■ Kullenbergh, Auctions-Notarien
Aug. von Baumgarten och Värderingsmannen
för Guld, Silfver och Prastiosa S. F PVessbergK
till E. K. M. i underdånighet ingifven Skrift,
deri anföres, hurusom, genom Trenne RiksStånds
vid innevarande Riksdag fattade beslut,
är vordet förordnadt, att, vid Februarii månads
slut år j835> General-Assistance Contoiret skall
upphöra; och hvarvid den Betjening, som före
den I Julii 1818 varit anställd, kommer att
vid sina då innebafde löner bibehållas, men
de, som efter denna tid endast erhållit provisionel
Förordnanden, undfå, såsom discretion
för sin använda tjenstetid, endast ett halft års
lön, hvaraf Makar och Barn uti en framtid skola
påräkna sin bergning. I anseende hvartill be •
mälde Tjenstemän anhållit i underdånighet att
i Nåder varda hugnade med- Expectance-löner,
om de också ej skulle sträcka sig till högre
belopp, än lägsta lönegraden, och hvilken omkostnad,
i anseende till sin expectance-natur,
22 Exp, Utslt. Förslag till lind. Skrijv. N:o 34g
tande
indragas och besparas, när någon bland
Sökanderne erhölle befordran uti något af Ständernes
Verk; äfvensom att uti denna framställda
underdåniga anhållan Vakt-Betjeningen måtte
anses inbegripen.
Till svar å denna Nådiga Remiss, få R.
St-, efter deraf erhållen del, härigenom i underdånighet
meddela, att, som alla sedan 1818
års Riksdag utfärdade Tjenste Förordnanden
vid General-Assistance-Contoiret varit ställde att
gälla endast tills vidare och med uttryckligt förbehåll
att, när som hellst, kunna, jemte lönerne,
indragas, samt uti den underdåniga ansökningen
icke äro framställde andra skäl och
considerationer, än sådana, som hos R. St. varit
under öfvervägande och föranledt till B. St:s, uti
deras underdåniga Skrifvelse af den 23 sisth
October, upptagne beslut, att vederbörande Tjenstemän
och Vaktbetjente, hvilka vid Inrättningens
upplösning icke komma i åtnjutande af
Expeotance-löner, undfå Gratiftcationer, svarande
emot ett halft års lön; hafva R. St, icke
ansett sig böra samma deras beslut förändra.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 35o.
Memorialj angående en underdånig Skrifvelse
Expeditions-TJtslotteis "Memorial, N:o 35o. 23
om verkställd granskning af Lazaretts- och
Curhus-Räkenskaperrie.
I öfverensstämmelse med Stats-Utskottéts af R.
H. St. bifallna Betänkande, N:o 296, angående
verkställd granskning af Lazaretts- och Cilrhus-räkenskaperne
för år 1826, har ExpeditionsUtskottet
till R. H. St. afgifvit Förslag, N:o
245, till underdånig Skrifvelse £ och har samma
Förslag icke allenast blifvit af samtlige
de respective Riks-Stånden gödkändt, utan ock
underdånig Skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t,
med Hans Excellence Herr Grefvens och LandtMarskalkens
samt de öfriga Riks-Slåndens Herrar
Talmäns underskrifter försedd. Men då*
före afsändningen af denna underdåniga Skrifvelse,
befunnits, att den af Högloflige Statsutskottet
i dess ofvanberörde Betänkande gifna
och i den underdåniga Skrifvelsen följde
uppgift, att totalbeloppet af räntan å ett deri
omnämndt, uti Hufvud - Böckerne balanceradt
Skuld-Capital, 11,533 Rdr *6 sk., hvilken ränta
utgör 692 Rdr om året, skall från år 1804
till 1827 utgöra 19,515 Rdr 36 sk. 11 rst., icke
möjligen kan vara med verkliga förhållandet
instämmande; så, och på det R. St. ické
måtte hos K. M- göra en deremot stridande
anmälan, har Exp.-Utskottet artsett sig böra R.
H. S. vördsamt underställa, huruvida icke, till
rättelse i berörde afseende, frågan må till Högloflige
Stats Utskottet öfverlenmas, och, sedan
sådan rättelse blifvit vunnen, underdånig Skrif*
9.4 F'xp. XIt sii. Forsin” till and. Siri fr. ff:o 3 St:
veise, med iakttagande deraf, till Kongl. MajlÉ
expedieras. Stockholm den 2 Februarii 1830.
N:o 351.
Uppl* o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5 Febr. j83ö»
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med ari*
hållan_, att Publique Perk och Inrättningar
kunde varda förständigade, att icke utöfver
behof vet antaga Extra Vaktbetj ente.
S. A. K.
R. St. hafva till pröfning förehaft eh hos dem
väckt fråga, att Publique Verk och Inrättningar?
måtte icke allenast varda förpligtade att erlägga
Krono-Utskylder för dem, hvilka de meddela
såkallade Försvars-sedlar, utan också anses hafva
iklädt sig förbindelsen att draga försorg,
det de med dylika sedlar försedda personer iGke
skola, för det år, hvarå sedlarne lyda, falla
det enskilda välgörandet eller allmänna Barmhertighets-Stiftelser
till last; och ehuru R. St.
icke kunnat fästa afseende vid framställningen,
likväl och med föranledande deraf, samt
då det kommit till R. Strs kännedom, att Publique
Verk och Inrättningar utfärda Försvarssedlar,
eller, med andra ord, till Extra Vaktbetjente
antaga personer, som dessa Verk och
Inrätt
-
F.Xp. VtsTt. Förslag till lind. SI ti fr. N:a 35i, 351. 9,5
Inrättningar icke behöfva för vakthållning eller
uppassning, och hvarken kunna aflöna eller
jemt sysslosätta, hvarigenom uppstår det
för sedlighet och god ordning menliga förhållande,
att mången arbetsför karl fördrifver
tiden i lättja och utsväfningar, under det tillgångarne
förminskas på dugligt tjenstefolk, 1
synnerhet inom Hufvudstaden, och anspråken på
lönevilkor årligen stegras, få hos E. K. M.
Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att vederbörande
Publique Verk och Inrättningar kunde
varda förständigade, att icke till Extra Vaktbetjente
antaga flere personer, än behofvet oundvikligen
kräfver.
Rikets Ständer framhärda etc.
N.o 35a.
Uppl. o, godk. boä Ridd. och Adeln d* 5 Febi*. i83o.
Preste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 -1*— —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i ättledning
af väckta frågor om förändringar i
B efordrings-Lagame.
S* A. K*
Med fästad uppmärksamhet å behofvet af érl
Författning, hvilken, med lika ordning och fullständighet,
som det till närvarande statsskick
mindre lämpliga Tjenste-Betänkandet af år 1756,
Bihang t. iJ. S:s Fröt. louie Sami. 2 Band. 3 Haft. 4
ar> F.yp. Utsi. Förslag till and. Skrifv. K:o 3Sa, 351.
omfattade alla i afseende på Civila Befordringsmål
nödiga föreskrifter, hafva R. St., till undanrödjande
af de allmänt kända och öfverklagade
olägenheterna af de obestämda, under flicka
styrelsesätt utkomna Förordningar, som
nu skola tjena till ledning vid sådana frågors
behandling, härmed skolat hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M., i
sammanhang med Styrelse-Verkens organisation,
låta utarbeta en fullständig Författning, rörande
Civila befordringar och dermed omedelbart
gemenskap egande frågor.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 353.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 5Febr, i83o<
Pieste-Ståndet d. 8 — —
Borgare-Ståndel d. 8 — —
Bonde-Siåndet d. 8 —- —
Rikets Stäv dera underdåniga Skrifvelse , rörande
ändringar och rättelser, eller tillägg uti
Kongl. Majds Kådiga Lego-Stadga fö r Husbönder
och Tjenstehjon, den i5 Maji i8o5,
m, m.
S. Å. K.
Hos Rikets Ständer hafva, under innevarande
Riksmöte, åtskilliga framställningar gjorda blifvit
om ändringar och rättelser eller tillägg, så
väl uti Eder Kongl. Majzts Nådiga Lego-Stadga
för Husbönder och Tjenstehjon, den 15
Escp. Utsi. Förslag eill u-nd. Skrif». N:o 553. »7
Maji 1805, som uti E. K. M:s Nådiga Kungörelse,
angående flyttningstiden för Tjenstehjon
samt tiden för fridagarnes bagagnande,
den 22 April 1819, och få R. St., sorn
åt behandlingen af de i nedanstående ordning
upptagna frågor egnat den sorgfälliga uppmärksamhet,
deras vigt funnits förtjena, nu i underdånighet
anmäla de deraf, å R. St:s sida, föranledda,
och för deras del vidtagna beslut,
hvilka, i förening med de motiv, som grundlagt
dem, varda till E. K. M:ts Nådiga pröfning
härigenom underdånigt öfverlemnade:
Lego-Sladgan.
1. Art.
Efter granskning af de förslag, hvilka inom
Riks-Stånden förekommit, såsom: att Handels
- Betjente, Gesäller, Fabrikers, Näringars
och Handtverkeriers Arbetyfolk borde ställas
under Lego Stadgan;
att icke någon arbetsför person, som ej har
eget laga försvar, mitte tillåtas bo för sig sjelf,
utan hvar och en sådan åläggas att antaga årstjenst,
vid äfventyr att vara förfallen till arbete
å Corrections-Inrättning;
att lättjefulla och för oordentligt lefnadssätt
böjda personer, som låta mantalsskrifva sig
hos Hemmansegare, utan att hos dem hafva
hemvist, arbete och kost, borde med böter beiäggas;
att
så kalladt löst folk, som är arbetsfört,
borde åläggas, vid det i 15 §. af Kongl. Värfning»-
26 Exp. Ut sk. Förslag till urrd. Skrif v, N:o 353.
Stadman, den 7 April 1802, föreskrifna ansvar,
att skafta sig årstjenst, i stället att de nu, under
sken att vara mantalsskrifne, i sjelfva verket
äro inhyseshjon}
att den, som ej uppehåller sig hos honom,
der han är mantalsskrifven, borde såsom lösdrifvare
behandlas; och hvilka med flera förslag
egentligen åsyftat ett närmare bestämmande
af hvilka personer, som inå vara pligtiga att
årstjenst söka och af påföljden för underlåtenheten
deråt, hafva R. St. antagit, såsom allmänt
erkända sanningar: att, under senare åren,lösdrifveri,
sysslolöshet och lättja märkligen ökats}
att, i samma mon, uppkommit stegrade
tjenstehjons- och arbetslöner, samt brist på
dugligt arbetsfolk; att sjelfsvåld och sedeförderf
bland den tjenande och arbetande classen
tilltagit, samt att, i följd derutaf, fängelserna
blifvit fyllda med brottslingar, och fattigförsörjnings-anstalterne
med fattighjon. Bland orsakerna
härtill anse R. St. kunna räknas, dels
■den mera utsträckta rättighet, som genom senare
Författningar blifvit lemnad en hvar, att, utan
eget stadigt näringsfång, kunna underlåta att
skaffa sig tjenst hos andra, och likväl icke vara
underkastad behandling såsom lösdrifvare,
under en tid, då Corrections-anstalterne i landet
icke varit i skick att verksamt bidraga till
deras förbättring, som genom missbruk af den
vunna rättigheten gjort sig till correction förfallne,
dels ock den obegränsade frihet, Skråförfattningarne
tillägga Gesäller, att, när dem
Exp. Ut sk. Förslag till arid. Skrifv. N:o 353. 29
*
godt synes, lemna Mästarens verkstad och arbete,
och sysslolöse kringvandra landet.
Hvad nu rättigheten angår, att, utan eget
stadigt näringsfång, kunna underlåta att skaffa
sig tjenst hos andra, och likväl! icke vara underkastad
behandling såsom lösdrifvare, hafva
R. St. skolat i underdånighet fästa E. K, JYI:ts
Nådiga uppmärksamhet derå, att x Art. 1 §. i
1805 års Lego-Stadga innehåller, “det alla de,
“som uppnått 15 års ålder och ej idka Landt“eller
Bergs-Bruk, Borgerlig rörelse, eller an“nat
lofligt yrke och tillåtet näringsfång, eller
“i Kongl. Majjts och Krönans eller annan ali“män
tjenst ingått, eller å landet äro gifte,
“samt å visst ställe mantalsskrifne och boende,
“der de till arbete sig förbundit och årligen
“sig försörja, eller hafva späda barn, eller van“föra
eller af ålderdom bräckliga föräldrar att
“sköta, eller icke serskildt fritagne blifvit,
“borde såsom lösdrifvare rara förfallne, antingen
tili Krigstjenst, eller, såsom dertill o“duglige,
till allmänt arbete på längre el“ler.
kortare tid, efter kön och omständighe“ter.
“ — Detta stadgande, hvilket, ehuru innefattande
kiiafiiga medel till förekommande
af lösdrifveri, likväl lemnade hvar och en öppet
tillfälle, att använda sin arbetsförmåga på
det, så väl för honom sjelf, som för det allmänna,
mest förmonliga sätt, har sedermera genom
E. K. M:ts Nådiga Förordning, den 51 Augugusti
18x9, blifvit i så måtto ändradt, att skyldigheten
att taga årstjenst, i saknad af bestämdt
och ständigt näringsfång, blifvit mindre o vil
-
3o Tixp. Utsi:, Furslag till tind. Skrifv. N:o 353.
korlig, men förnämligast deri, att påföljden
lör underlåtenhet deraf endast drabbar sådana
lösdrifvare, hvilka antingen kunna öfvertygas
att hafva besvärat allmänheten med tiggeri,
eller undergått bestraffning för stöld, emedan
de endast, i dessa tvänne fall, kunna, enligt
nyssnämnde Kongl. Förordning, till Arbetsoch
Correctionshus försändas, samt, enligt E.
K. Mus Nådiga Circulaire, den 8 Sept. 1824»
ingen må dädanefter och tills vidare dömas på
den grund till Krigstjenst, att han saknar laga
försvar.
Beträffande åter frågan om Handels-Betjentes,
Gesällers m. fl. ställande under LegoStadgan,
få R. St. i underdånighet åberopa
nedanstående §. §. och Artiklar af de förslag
till Handels-Ordning, samt till Förordning angående
Handtverkerien i Riket, som Rikets
vid 1825 års Riksdag församlade Ständer till
E. K. M:t i underdånighet aflemnat.
Förslaget till Handels-Ordning.
4 yirt.
Om inskrifning i Handel, samt om Handlandes
och IJandels-Betjentes ömsesidiga förhållanden.
§. 1.
“Då Handlande vill någon till biträde i sin
“rörelse antaga, åligge det honom, att med en
“sådan person, om han är myndig, eller, i an“nat
fall, med hans lagliga Målsman upprätta
“skriftligt contract, så val om tjenstetiden, som
F.xp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 353. 31
‘öfriga vilkor dem emellan. Detta contract bör
‘sist inom 14 dagar derefter, vid 3 Rdr 16 sk.
‘vite, jemte den serskilda påföljd, att den till
“biträde i Handeln antagne, i annat fall, anses
“deraf icke vidare förbunden, af Handlanden
“tillställas, i styrkt afskrift, Handels-Societetens
“Ordförande, hvilken åligge, att, vid Societe“tens
näst inträffande sammankomst, den emot*
“tagna Handlingen aflemna, för att i Societe“tens
förvar qvarblifva; varande, i händelse
“contractet sedermera af någondera contrahen“ten
brytes, den andre contrahenten öppet, att
“låta detsamma vidare fortfara eller ock alldeles
förfalla. “
Förslaget till Förordning} angående Handtverkerien
i Riket.
H Art.
Om Lärlingar.
$. 2-
“Då Lärling af Mästare antages, bör med
“honom, eller, om han är omyndig, med hans
“lagliga Målsman upprättas contract, som nog“grannt
upptager lärotid och öfriga vilkor.
“Mästaren, som dock vare berättigad, att dessförinnan,
högst tre månader, hafva Lärlingen
“på prof, vare pligtig att, inom 14 dagar ef“ter
contractets upprättande, till Ordföranden i
“Handtverks-Societeten aflemna en styikt afskrift
af contractet, vid Tre Rdr 16 sk. vite
“och den påföljd, att detsamma eljest anses så“som
å Mästarens sida brutet och I ärlingen
“deraf icke vidare förbunden; börande Ordfö
-
31 Exp. XJtth Förslag till un A. SM/v. N:0 353.
“randen, vid So-cietetens nästinträffande sam“mankomst,
samma Handling aflemna, att i
“Societetens förvar qvarblifva. Förmenar sedermera
Mästaren eller Lärlingen , att contrac“tet,
å andra sidan, icke blifvit nöjaktigt upp“fylldt,
pröfve det Magistraten, och ege, om
“så åstundas, samt förutan lagligt skadestånd,
“i öfrigt Mästare, att blifva skiljd vid Lärling,
“som ej uppfyllt hvad honom ålegat, samt Lär“ling,
att blifva entledigad från Mästare, som
“icke uppfyllt hvad på honom ankommit att
‘fullgöra, eller ock, om han vill qvarblifva,
“att erhålla behörig tillsyn derå, att Mästaren
“sitt åliggande fullgör. Upptager Mästaren i
“lara fattiga barn, de der icke hafva Målsmän,
“som om tid och vilkor kunna contract upp*
“rätta, ege öfver dem föräldra-rätt, till dess
“de uppnått myndiga.år, dock med rättighet
“för den sålunda upptagne, att, vid 18 års ål*
“der, blifva för Gesäll förklarad, om han visar
“sig ega erforderlig skicklighet. Öfver Lärlingarne
ege Mästare lagligt Husbondevälde,
“så vidt ej annorlunda är i contracten förbe“hållet;
dock att han icke, utan uttryckligt
“medgifvande i samma contract, må begagna
“dem till andra göromål, än de handtverket
“tillhörande.**
3*
“Dör Mästare, medan Lärling i hans bröd
“är, ege Lärlingen hålla sig till Enkan eller
“Sterbhuset, om fullgörandet af hvad han sig
“af Mästaren betingat, likasom Enkan eller
“Sterb
-
Exp, Ut A. Förslag till rind. Skrifv. N-.o 353. 33
“Sterbhuset, å sin sida, är obetaget, att, un“der
sådana vilkor, samt med Lärlingens el“ler
dess Målsmans begifvande, å annor Mä“stare
öfverlåta rättighe!Bn till Lärlingens bi“träde.
Kommer Mästare eller dess Sterbhus
“på obestånd, så att förbindelsen å deras sida
“ej kan fullgöras, Vände sig Lärlingen eller
“hans Målsman till HandtVerks-Societeten, som
“bör söka skaffa honom inträde hos annan Mä“stare,
i det redan idkade, eller i brist deraf,
“i annat handtverk.**
4‘
“Då den betingade lärotiden löpet till äh*‘da,
innan Lärlingen uppnått deh ålder, vid
“hvilken han, efter hvad i nästföljande Arti*
“kel sägs, kan blifva till Gesäll antagen, vare
“honom obetaget, att ortl lärans fortsättande,
“under återstående tiden, med samme eller an“nor
Mästare öfverenskomma, eller samma tid
“till inhemtande af andra nyttiga ktinskapef
“använda.“
3 Ari.
Om Gesäller.
$• 3*
“Vid Gesällers antagande, förbindelser é*
“mot sina Mästare, motsvarande rättigheter,
“samt ansvarighet, derest de icke förse sig med
“laga försvar och sysslosättning, skall, så vi“da
icke annorlunda förbehålles, genom ser*
“skilda contract, de der i sådant fall lända
“till efterrättelse, föihållas efter TjenstehjonsBi/iung
t. R. S:s É.rot. io:J« Sami. s Rand j IJi/Jt. 5
4 P,xp. Visit. Förslag till unä. SJtrifv, N:o 335.
"stadgan; dock med de undantag, att de må»
‘‘ga städslas på halft år, att tidén till inträde
"i och afflyttning ur tjenst blifver den i Jan.
"och den i Julii, att de ej måga i tjensten an"vändas
till annat arbete, än det handtverk,
"hvarå de Gesäll-Bref erhållit, att någon hus"aga
å Gesäll ej må ega rum, utan påföljden
"för hans felaktighet eller försummelse bestäm"mas
efter Handtverks Societetens bepröfvande,
“genom förlust af större eller mindre del af
“lönen efter omständigheterna, eller, i händelse
af fortfarande vårdlöshet, genom hans skil"jande
ur tjensten, samt att uppsägningstiden
"å ömse sidor bestämmes till tvänne månader
"före flyttningstiden. Ej måga contracten le"da
till undantag från fiesälls skyldighet, att
"sig med laga försvar förse; men derest Ge"säll,
före afflyttningen från innehafd tjenst,
"bevisligen icke förmått sig annan tjenst anskaffa,
ege han dertill en månads rådrum från
"afflyttningsdagen, samt vare jemväl berättigad,
"att derunder resor företaga. Medan Gesäll i
"Mästarens tjenst stadd är, vare det honom för"budet
att, utan dennes tillstånd, för egen räk"ning
förfärdiga arbete åt någon annan."
Med afseende å detta allt, och då R. St.
hysa den öfvertygelse, att all den frihet i användandet
af egen arbetsförmåga, som med
Samhälls-ordning är förenlig, bör ega rum,
såsom säkraste medlet att befrämja allmänt
välstånd och förkofran, men att ändamålsenliga
correctiv emot missbruket af denna frihet,
till Samhällets skydd och säkerhet, jemväl äro
Exp- Visit. Förslag lill unn. ontrijv, i\:o a»j.
oumbärliga, få hos E. K. Mit R. St. i underdånighet
anhålla, det stadgas måtte:
1:0 att alla de personer, hvilka, enligt 1
Art. 1 fj, i 18o5 års Lego-Stadga, jemförd med
s i E. K. M:ts Nådiga Förordning, den 3f
Äng. 181g , äro såsom lösdrifvare att ante, måga,
derest de i öfrigt ega god och klanderfri
frägd, samt till Krigstjenst finnas dugliga, dertill
förfallne anses och användas, men alt de,
hvilka icke ega en sådan frägd, eller eljest finnas
till Krigstjenst otjenlige, eller för brott blifvit
dömda och straffade, eller gjort sig för vanartigt,
liderligt och lättjefullt uppförande kända
och således för Samhället äro vådliga, eller,
ehuru arbetsföre, likväl sysslolöst kringstrukit
och besvärat allmänheten med tiggande
, måga till Correcti&nshus försändas; samt
2 to att of vanintagna af förslagen till
IIandels-Ordning och till Förordning, angående
Handtverkerien i Riket, må varda såsom tillägg
till 1 Art. af Lego-Stadgan antagna, likväl
med följande förändringar och tillägg:
a) Uti 4 Art. 1 $. af Handels-Ordningen t
att den tid af 14 dagar, efter förloppet!
hvaraf contractet emellan den Handlande och
Handels-Betjenten eller hans Målsman borde
vara upprättadt och Handels-Societetens Ordförande
tillställdt, måtte förlängas tili sexmånader,
på det tillfälle må bteredas den Handlande
att pröfva, huruvida Betjenten har anlag
för det yrke han valt och i öfrigt visat
sig hans förtroende värdig; me» att, i hShdelse
contract, eft«r förflutna t mc månader, icke
3<3 Bxp. Ulsk, Förslag till uncl, Skrifv. N:o 351,
varder uppgjordt, Lego-Stadgans föreskrifter
än vidare, liksom under loppet af pröfvotiden,
böra, i afseende på deras förhållande till hvarandra
samt ömsesidiga rättigheter och skyldigbeter,
tjena till efterättelse.
b) Uti 2 Art. 2 §. af Förordningen, angående
Handtverkerien i Riket;
att likaledes, innan Mästare är skyldig
upprätta contract med Lärling, den förre må
ega sex månaders rådrum, till utrönande af den
senares fallenhet för handteringen , och till
bedömande i öfrigt, om han med Lärlingen
ser sig belåten. Rörande, i händelse contract
derefter upprättas, Lärlingen få tillgodoräkna
profmånaderne genom afdrag på den contraherade
lärotiden, men deremot, och om contractet
uteblifver, Lego Stadgan äq vidare, liksom
under pröfvotiden, bestämma Mästares och
Lärlings förhållanden till hvarandra,
c) Uti 5 Art. 3 §. af samma Förordning;
att Gesäller må städslas på minst fjerde*
dels år , och att de, inom 8 dagar efter afFlyttqing
ur en tjenst, böra förskaffa sig en annan.
Men skulle Gesäll, med Åldermans* och Embetshevis,
gitta styrka, att han icke inom Staden
kunnat tjenst erhålla, ege Kongl. Maj:ts
Refallningshafvande eller Magistraten att honom
pass meddela, för att resa till annan ort,
samt dervid, med afseende på afståndet, bestämma
en lämplig tid, högst en månad, inom hvilken
den förpassade Gesällen bör hafva sig tjenst
förskaffat; samt
Exp. Etsk. Förslag till ana. Skrifv. N:o 353. 37
d) att, som den föreslagna Handtverks-Ordningen
ännu icke är i sin helhet vorden Nådigst
antagen och stadfästad , samt några Handtverks-Societeter
för närvarande icke finnas, orden:
“eller Embete/* såsom det enligt SkråOrdningen
kallas, må tilläggas vid den i ofvanstående
§. §. förekommande benämningen:
fiandtverks-Societet,
Leso-Stadsan.
- G * • O
4 Art.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit
fästad vid nödvändigheten, att ett serskildt
betyg borde af Husbonde utfärda* öfver TjenStehjons
uppförande ifrån den tid, då Qrlofsgedeln
gafs och till dess hjonet lemnade tjensten;
och som erfarenheten visat, huruledes
Tjenstehjon, för att tillvinna sig en fördelaktig
Orlofssedel, iakttagit ett godt uppförande,
intill dess den erhållits, inen sedermera öfverlemnat
sig åt hvarjehanda vanarter, alltså hafva
hos E. K. M:t R. St. skolat i underdånighet
anhålla, att följande tillägg i Lego-Stadgan
kunde under 4 -Art. & inflyta:
Husbonde vare pligtig ^ att ^ vid Legolijons
flyttning ur hems tjenst j utfärda och hjonet tillställa
ett serskildt betyg öfver dess förhållande,
ifrån den tid då Orlof ssedeln gafs och till flyttningsdagen.
7 Art.
Efter granskning af de framställningar, som,
i fråga om tiden för laga uppsägning, hos R.
38 Exp. Ut sk. Förslag till vrid. Skrif». N:o 353.
St. förekommit, hafva R. St., som icke sakna grund
för den farhåga, att en till tid oinskränkt uppsägningsrätt
icke sällan skall rubba förtroendet
H usbonde och Tjenstehjon emellan, minska det
senares aktning för honom och försvaga dess nit
för vården om hans interesse» , funnit nödigt,
att en viss tid fastställdes, inom hvilken upp*
sägning bör ega rum; och R. St. få, i sådant
afseende, underdånigst hemställa, att 7:de Art.
1 §. kunde erhålla följande lydelse;
Vill Tjenstehjon skiljas 'vid Husbonde, sage
upp tjenst en, dock icke tidigare än Tre, och icke
senare än Två månader före Stämmodag. Sker
det ej; tjene yttermera till nästa Stärnmotid,
för lika lön , som tillförene. Likaledes ege Husbonde,
dock icke tidigare än Tre, och icke senare
än Tvä månader före Stämmodag, Tjenstehjon
sitt uppsäga, om han dess tjenst ej längre
åstundar. Gör han det ej, behålle det till
nästa Stämmodag, och gifve så stor lön, som
förr. Vare ock skyldig, att, senast fjorton dagar
efter uppsägningen å någondera sidan. Orlofssedel
utfärda.
9 Art.
I sammanhang med pröfningen af en hos
R. St. väckt, men af dem utan afseende lemnad
fråga om sättet att gö»ra innehållet af Lego-Stadgan
allmännare bekant, hafva R. St. fästat
uppmärksamhet dervid, att, i öfverensstämmelse
med g Art. 5 §, Lego-Stadgans årliga
uppläsande från Predikstoiarne skulle upphöra,
hvaremot E. K. M., uti Dess Nådiga Kungörelse
den £2 April 1819, behagat förordna, att
Exp. Zhsti. Förslug lill arid. Skrifv. N:o 353. 3g
Stadgan hör med de förändringar och tillägg,
som tid efter annan gjorde blifvit, jemte utdrag
af de Lagrum och Författningar, hvarå
den hänvisar, tvänne gånger om året, i Mars
och September månader, från Predikstoiarne i Rikets
Kyrkor allmänneligen kungöras; och få, vid
ett sådant förhållande samt till undanrödjande
af den motsägelse, som nu ligger i slutmeningen
af Art:s 5 §, jemförd med högstbérörde senare
.Nådiga Förordnande, R. St. i underdånighet
anhålla, att berörde mening må utgå, och i
dess ställe en så lydande inflyta:
hvarförutan Stadgan, med utdrag af de
Lagrum och Författningar, hvarå den hänvisar,
bör tvänne gånger om året, i Mars och September
månader, från Predikstoiarne i Rikets Kyrkor
allmänneligen kungöras.
Kongl. Kungörelsen, angående Flyttningsliden
för Tjenstehjon, den 22 April 181g.
I afseende på de så kallade fridagarna, för
begagnande hvaraf E. K. M. uti nyssnämnde
Nådiga Kungörelse tillika behagat föreskrifva
tiden, hafva hos R. St. frågor blifvit väckta,
dels att det målte be^ro af en blifvande Husbonde,
att bestämma tiden för åtnjutandet af
friveckan, och dels att den icke bestämdt borde
få vid flyttningstiden begagnas, utan vid
den tid af året, hvarom Husbonde ksm med
Tjenstehjon sitt öfverenskomma. Vid öfvervägande
häraf, hafva R. S. väl å ena sidan insett,
att en ovilkorlig rätt för Tjenstehjon, att vid
flyttningstiden begagna friveckan, kan medföra
4o Expeditions-tJ tsJioUcts Memorial, N:o 354*
stora olägenheter, i synnerhet för den landtman,
sorn, under behofvet af en talrik Tjensteh jonspersonal,
kleive detina tid på en gång ställd mail
allt arbetsbiträde i sysslor, som éj tåla uppskof,
men hafva, å den atidra, icke kunnat
lemna ur sigte, att förpligtelsen för en tjenare,
att i det fall, hvarom fråga är, vara ovilkorligen
underkastad Husbondes Välbehag, skulle
ingripa i tjenarens frihet att bestämma vilkoren
för användandet af sina krafter och arbetsförmåga;
och R. it. anse sig fördenskull
följa en medelväg, då de nil 1 underdånighet
anhålla, att forordnas måtte, det tiden för fridagarnes
begagnande må kunna ankomma på aftal
, som derom emellan Husbonde och tjenare
vid stadslandet, träffas.
Slutligen få hos E. K. M:t R. St. 1 unders
dånighet hemställa, att, derest de i ofvanberörde
måtto föreslagna ändringar och tillägg i
1805 års Lego-itadga varda Nådigst godkända
och antagna, en ny Legö-Stadga, 1 öfverensstämmelse
med så val de redan förut Nådigst
fastställda, som nu föreslagna ändringar, kunde
blifva till allmän efterrättelse i Nåder utfärdad.
Rikets itänder framhärda etc.
N:o 35 f.
Memorial, angående kallelse till nästa Riksdag.
l^å, jemlikt Grundlagarne, Riksdags-Beslutet
skall innehålla kallelse till R. Sus nästa samman
-
Exp. iJtsk. Förslag lill lind. Slrifv. Nio 355. 4r
mankomst, har Utskottet, för att komma i tillfälle
att uppsätta Förslag till §. i Riksdags-Beslutet
derom, skolat hos R. St. vördsamt sig förfråga,
huruvida Utskottet får utsätta den 15 Jan. 1855 för
denna R. St;s sammankomst, då Revision af Stats-,
Banco- och Riksgälds Verkens Räkenskaper är
slutad och Julhelgen tilländalupit, eller om någon
annan dag af R. Fl. St. dertill bestämmes; och
fårUtskottet för det uppgifnaändamålet vördsamt
anhålla om underrättelse om det förordnande,
R. St. i ofvanherörde afseende kunna linna för
godt meddela. Stockholm den 3 Februarii 1850.
N:o 355.
Uppl. o. godh. hos Ridd. och Adeln d. 5 Febr. i83o.
Preste-Stånde* d. 8 •— —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med öfverlemnande
af Riks-Staten för i83o och
följande åren intill nästa Riksdag.
S. A. K.
härmed få R. St. till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna den af R. St. upprättade och
fastställda Riks Stat för år 1850 och följande
åren intill nästa Riksdag.
Rikets Ständer framhärda etc.
Bihang t. R. S:s Fröt. io:de Sami, a Band. 5 Hirf t. 6
4a Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v* Nx> 356.
N:o 356.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. i5 Mars i83o,
Preste-Slåhdet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. jjS — —
Bonde-Ståndet d. 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse ined anvisande
af ett Creditiv till anskaffning af
Spannmål vid inträff unde missväxtår.
S. A. K.
{Jti till Rikets Ständer aflåten Nådig Proposition,
af dk 16 Janiiarii sistlidet år* har É. K»
M., efter meddelad öfversigt, ej mindre af de
åtgärder, hvilka af E. K. M. i Nåder blifvit
vidtagne till afhjelpande af de utomordentliga
behof och den nöd i vissa Provincer af
Riket, hvilka uppkommit såsom följd af år 1826
inträffad missväxt, än af de anstalter, hvilka
för lillslutbringandet af f. d. Allmänna Magazins-lnrättningens
utredning fuhnits nödige och
i sådant afseende blifvit i Nåder anbefallde,
behagat “fästa R* Stis uppmärksamhet på angelägenheten
deraf, att, äfven hädanefter, erfor“derlige
medel blifva till E. K. Mits Nådiga
“disposition anvisade, för att, vid inträffande
“missväxtår, kunntj för tillfället lindra deras
“förstörande verkningar, ehuru erfarenheten vi“sat,
att dylika Undsättningsanstalter alltid i
“någon mon måste vara beräknade att medföra
'‘förlust för Stats-Cassan, så framt någon egentlig
nytta för landet derigenom skall kunna
“tillvägabringa*.“
Exp. Utsk, Förslag till tind. Skrif v. Nio 356, 43
E. K. M. har, såsom elt hufvudsakligt vilkor
i sådant hänseende, framställt: “att betal“ningen
för erhållen undsättnings-spannmål, då
“den icke genast kan erläggas, infordras med
“nödig skonsamhet och ulan ränta, hvarförutan
“den undsattes belägenhet ofta kan blifva genom
“undsättningen försämrad i stället för förbättrad.“
Tiden för undsättnings-skuldernes återbetalning
har E. K. M, i Nåder funjnit således icke eller
kunna bestämmas annorlunda, än i förhållande
till missväxtens mer eller mindre svåra beskaffenhet
inom olika landsorter, och äfven härutinnan
har E. K. M. ansett modificationer fordras,
lämpade efter hvarje undsätlningstagares
vilkor och serskilda förmåga att afbörda sin
skuld.
Rikets Ständer, lika med E. K. M., öfver-,
tygade om angelägenheten deraf, att, till förekommande
af ökade vådor för Riket vid inträffande
allmännare missväxter, sätta E. K. M. i
tillfälle att, genom ändamålsenliga anstalter till
afböjaude af nöd samt afsaknad å brödföda och
utsädeskorn, i det möjligaste lindra den af missväxten
träffade landtmannens förlägenhet, hafva
alltså beslutat, att, i likhet med hvad vid 1823
års Riksdag egde rum, för berörde ändamål ställa
ett Creditiv af En Million Riksdaler Banco
till E. K. M:ts Nådiga disposition; varande denna
summa uppå Riksgälds-Contoiret anvisad.
Vid användandet af berörde Creditiv hafva
R. St. ansett sig i underdånighet böra fästa samma
vilkor oeh förbehåll, sorn i R. St:s underdå
-
44 Exp. lies k. Förslag till tind, Skrif v. N:o 356.
niga Skrifvelse elen 10 December i8a3 innefattas,
nemligen: i
1:0 att, sedan Läns-Styrelserne bos E. K. M.
i tid uppgifvit spanmnålsbehofven samt till hvad
pris och qvantitet desamma af örtens invånare
kunna anskaffas, sådant bör, genom annonce i
allmänna tidningarne, tillkäiirtagifvas, på det att
anbud af bugade specnlanter må kunna göras
om leverering af större eller mindre del af det
erforderjvea spannmålsbeioppet, 'inom viss föreskrifven
lid, på bestämd plats och för bestämdt
pris, emot erhållande of dertill nödigt förskott
utaf Creditivfonden, om så nödvändigt påfordran,
och fullgod säkerhet för återbetalningen kan
ställas; hvarefter Leveranteuren, vid sädens aflemnande,
utbekommer sin betalning, så vida ej
anstånd blifvit på längre eller kortare tid belingadt;
och må afhandlingarne om silka spannmalslevereringar
för nödställda orter uppgöras
emellan E I\. M:s Befallningshafvande och vederbörande
Leveranteurer, utan att desse senare
hafva att skaffa med utborgningen till undSättningstagare;
2:0
att vid de tillfallen, då ifrågavarande
Creditiv kan komma att begagnas, E. K. M. täcktes
finna den föreskrift nödig, att upphandlingarne
verkställas af landets egna sädesbehållningar
och, endast i nödfall, utom Riket, eiler, då
verkliga behof öfverstiga tillgångarne inom
landet;
0:0 att sådana band, som lägga binder i vägen
för sjötransporters fortkomst inrikes, varda
i möjligaste måtto undanröjde, och en friare
Exp. Vt sk. Förslag till und. Skri/v, Nio 35G, 4å
communication provincerne emellan derigenom
befordrad; samt
4:o att Stats-Contoirel måtte varda af E. I\.
M. i NSder anbefall dt att för Creditivel afgifva
årlig redovisning,! till gransknings undergående
i Kammar-Rätten samt af R. Ständer eller deras
Revisorer. >
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 357.
Uppl. o, godk, hos Ridd. och Adeln d, 8 Febr. i83o.
Presie-Slåntlet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Ronde-Siåndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i afse
ende
A uppbörden ock förvaltningen hädanefter
af Kronans Spannmålsräntor.
S. A. K.
Uti till R. St. a flåten Nådig Proposition den 16
Januarii sistlidet år, har E. K. M., i sammanhang
med frågor, som angå den tili undsättning
i missväxtår anslagna Creditivfonden samt 1 d.
Allmänna Magazins-Inrättningens slutliga utredning,
behagat fästa R. Sirs uppmärksamhet på
åtskilliga omständigheter, rörande uppbörden
och förvaltningen af Kronans spannmålsräntor,
• * •
hvarmed Stats-Couloiret, il rån och med innevarande
Ar, direct. tagit befattning.
E. lv. M., som ansett landets ceconomiska
förhållanden ännu icke medgifva alt väcka fri
-
46 Exp. Ulsk, Förslag till und. Skrif v. N:o 35?.
ga om upphörande af spannmålsräntors leverering
in natura, har till R. Sl;s bifall öfverlemna!
följande grunder för framlida förvaltningen
af dessa räntor, hvarvid E. K. M. åsyftat att
på en gång bereda lättnad för de skattskyldige
och minskning i Stats.Verkets omkostnader:
1:0 Ehuru rättigheten att leverera Spannmålsräntor
in natura, efter föregången behörig
uppsägning å de skattskyldiges aida, fortfore, skulle
Staten afstå från rättigheten att in natura infordra
sådana räntor, och medgifva de skattskyldiga
att hädanefter alltid få dem lösa med
penningar efter hvarje Läns årligen bestämda
markegångspris, eller efter det medelpris, som
R. St. kunna finna för godt att ifrån Riksdag
till Riksdag fastställa och det utan tillägg af forsellön.
2:0 De spannmålsqvantiteteter, som, det 0-  aktadt, lomme att in natura utgå, borde, i de
fall då Stats-Contoiret ej pröfvade för Statsverket
förmonligt att erbjuda de skattskyldige
nedsatta lösningspris till högst 16 sk. under
hvarje Läns markegång, genom E. K. M:ts Befallningshafvandes
försorg på Auction försäljas,
tiil leverering på sådana ställen, inom det i
Författningarne stadgade afstånd från de skaltskyldiges
hemvist, som för dem pröfvades beqvämligast;
hvarvid likväl borde iakttagas, att,
då försäljning af större qvantileter i något Län
lomme att egt» rum, och E. K. M:ts Befallningshafvande
ansåge sådant leda till förlust för Staten
genom låga pris, eller till menligt inflytande på
spannmålshandeln inom orten, Spannmålen bor
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skriftn N:o 357* 47
de för allmän räkning emottagas och i Kronans
Magazin» der sådana funnes att tillgå, eller
i för tillfället liyrda lägenheter, till vidare disposition
uppläggas, för alt, så snålt fördelaktigare
förhållanden inträffade, efter Stats-Contoirels
förordnande försäljas.
3:o För detta ändamål borde, jemte nödiga
Upplags- och Utgifts Magasin i Slockholm, Carlskrona,
Christianstad, Malmö och Götheborg, några
Magazin för Kronans räkning bibehållas 1
de sädesrikare Länen, (Lr större intägt af Spannmål
eger rum, eller afsältningen, i följd ar locala
föi hållanden, är mindre liflig, i hvilket afseende
E. K. M. behagat i Nåder föreslå Magasinen
i Upsala, Vesterås, Nyköping, Gripsholm,
Norrköping, Vadstena, Mariestad, Lidköping,
Borgholm, Visby och Heljevärma.
4:0 Kostnaderne för dessa Magazins underhåll
oell förvaltning, äfvensom aflöningen lör
de dervid anställda Tjenstemän, borde uppföras
antingen på Stals-Contoirels Stat, eller utgå tills
vidare af öfverskotlen på Stats-Verkets inkomster;
och har E» K. M. i Nåder ansett, att Redogöraren
vid Stockholms Magasin bör bibehålla
sin nu varande ordinarie aflöning, ggi Rdr
28 sk., och FörValtarne vid de öfriga Magazinen,
med undanlag af den i Carlskrona,, sorn på Flottans
Stat aflönas, undfå arfvode» af 466 Rdr
32, sk. då de erhålla Boställsrum, men 5oO Rdr,
der sådana icke tjernsten åtfölja, hvaremot deras
förra arfvode» icke behöfde på Iudragningsslafc
uppföras.
5:o Till Statens utgifter af Spannmål borde
43 Ex/f. Utsi;. Förslag till imil. Skrif v. N:o 3? 7.
i första rummet användas den Räntesäd, som
levereras till Magazinet i den Stad, der utgiften
eger luim, peli återstoden anskaffas genom Entreprenad-auction
på de för Staten förrnonligaste
vilkor.
6:0 De Stats-Verket tillhörande Magazinshus,
sorn, efter pröfning af omständigheterne,
i hvarje fall anses icke erforderliga för allmänna
behof* borde för Stats-Verkets räkning försäljas*
Och har E. K. M. slutligen i Nåder täckts
förklara, det E. K. M. af de sålunda föreslagna
anstalter förväntar, alt större enkelhet och minskad
kostnad vid förvaltningen af Kronans spannmålsräntor
skola ernås, i förening med verkliga
förmoner för de skattskyldige; hörande denna
förvaltning af en årlig Statsintrad göras helt och
hållet oberoende af de serskilda åtgärder, sorn
inträffande missväxter eller andra utomordentliga
händelser kunna påkalla.
Rikets Ständer anse, i likhet med hvad E»
T\. M. i Nåder täckts förklara, en förändrad reglering
med förvaltningen af Stats-Verkets spannmålsräntor
vara af behofvet påkallad. F. d. Allmänna
Magazins-Directionen, äfvensom den sedermera
tillförordnade Utrednings - Styrelsen,
hafva hittills, genom ett slags Passevolance-Contract,
verkställt denna förvaltning, i det alla Kronans
behållna sädesintrader ingått tili Allmänna
Magazins-Inrätlningen» hvilken åter tillhandahållit
Stats-Verket all för delsammas utgifter
erforderlig spannmål in natura. Till betäakande
af de med emottagningen, magazinerandet
och
Fxp. Ut sk. Förslag till und. Skrif», N:o 357.
beli ullevereringen förenade omkostnader, har
Magazirts-Inrättningen haft sig tillagdt ett ersättningsbelopp,
beräknadt till En Rdr Banco för
hvarje Tunna Spannmål, som, för Stats-Verkets
räkning, från Inrättningens Magazin utlemnats;
men, enligt den upplysning, Rikets Ständer inhemtat,
har nämnde ersättning icke på långt
när funnits tillräcklig, Utan Inrättningen, för
samma förvaltning, fått vidkännas vida högre
kostnad, uppgående lill Två Rdr per Tunna och
derutöfver.
Då, jemlikt R. SttS, i öfverensstämmelse med
E. K. Mits Nådiga framställning, vidtagna beslut,
Stats-Contoiret nu skall öfvertaga enahanda
förvaltning, anse R. St. äfven rätta tiden vara,
att i detta hänseende verkställa den förändrade
reglering, hvarigenom en åsyftad och, i
R. St:s tanka, sannolik besparing må kunna beredas.
R. St., hvilka, till vinnande af detta
ändamål, åntagit den uti E. K. M:ts Nådiga
Proposition framställda grundsatts, i afseende å
förvaltningens inrättande hädanefter, nemligen
”att så litet sorn möjligt af Kronans Spannmålsräntor
levereras in natura, och att deremot StatsVerkets
behof af säd fylleS genom upphandling
i vederbörlig ordning”, hafva, för verkställigheten
deraf, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med E K. M:ts Nådiga förslag, skolat i underdånighet
uppgifva följande grunder;
ilo att, med bibehållande af RänfegiFvares
rättighet att leverera spannmålsräntorlie in natura,
Stats-Verket frånträder rättigheten alt de
Vi/iang
t, JR, S:s Fröt, io:dt Samh 2 Bandi j Höft. 7
5o Exp. Utsk. Förslag till tind. Shrifv. N:o 35j.
samma in natura infordra, och att det medgifves
de skattskyldige att få Josa dem, antingen
efter årets markegång, eller efter medelpris, så
vida R. St. ett sådant, från Riksdag till Riksdag,
fastställa, dock i hägge fallen utan tillägg af
forsel-lön;
2:0 att i de Län, der spannmål inom föreskrifven
tid uppsäges till leverering in natura,
men ej för något Kronans behof är på stället
erforderlig, vederbörande Läns-Styrelser höra,
till spannmålens försäljande, utlysa offentlig Auction,
med tillkännagifvande, det köpare, som
ställa fullgod säkerhet, erhålla Sex (6) månaders
anstånd med betalningen, och ega bestämma
det ställe, der säden skall levereras, dock
under iakttagande af hvad Författningarne stadga,
rörande vägens längd för räntesäds forsling ;
att, i händelse antaglige anbud vid första auctionen
icke göras, förnyad försäljnings-auction,
efter lämplig tids förlopp, må utlysas och hållas;
alt, vid dessa tillfällen, markegångspriset
må anses såsom det minsta antagliga anbud;
samt att, derest, emot förmodan, den uppsagde
spannmålen icke på sådant sätt och vilkor kan
afyttras, densamma må för Kronans räkning
uppläggas och, till dess ett mera gynnande afsättningstillfälle
inträffar, förvaras.
I afseende å denna omständighet har E. K. M.
väl i Nåder behagat föreslå, att spannmålen först
borde hembjudas Räntegifvarne till lösen med
Sexton Skillingar under markegångspriset; men
då spannmålen en gång af dem blifvit till leverering
in natura uppsagd, anse R. St. ett så
-
TZxp. UtsK: Förslag till rind. Shrifv. N:0 51
dant ytterligare hembjudande mindre lämpligt
och utan ändamål, äfvensom att prisets nedsättande,
under hvad markegången bestämmer, i
intet fall bör medgifvas;
3:o att Upplags- och Utgiftsmagazin må bibehållas
i Stockholm, Carlskrona, Christianstad,
Malmö, Visby och Götheborg, äfvensom att Upplagsmagazin
tills vidare må bibehållas å de
ställen, jemväl inuti landet, der E. K. M. kan
linna sådana behöflige; men att, i den tnon den
nu föreslagna förändrade förvaltning vinner stadga,
och någon längre tids erfarenhet visat, att
Magazinshus på ett eller annat ställe icke äro
behöflige, sådana lägenheter mätte, i likhet med
hvad R. St., i fråga om dispositionen af f. d.
Magazins-Inrättningens öfverflödiga byggnader,
vid denna Riksdag beslutat, användas, dock med
förbehåll, att någon förändring af de vanliga levererings-orterne
för den hästvacanceafgift, som,
enligt contract med Kronan, utgöres, icke må,
genom Upplagsmagazinens indragning, förvållas.
I den händelse, att in natura levererad
räntesäd icke kan på föreslaget sått föryltras, utan
till en tid måste förvaras, men Kronan icke på
stället eger något Magazin, bör erforderligt upplagsrum
då för tillfället emot hyra anskaffas.
Rikets Ständer tro sig böra i underdånighet
bestämdt tillstyrka bibehållandet af Magazin
i de förut omnämnde Släderne, dels för att tjena
till npplagsställen, i händelse af rustningar,
och dels för alt icke förorsaka svårigheter i afseende
på Garnizoners och Fångars förseende
med bröd. Skulle likväl anskaffningen af den
-
5a Exp. Utsi!. Förslag till lind. Skrijv, N>o 357,
na nödvändighetsvara under tiden kunna i an'
flan våg tued mera lätlhet och mindre kostnad
beredas, loide frågan, huruvida indragning af
Magazin, äfven i berörde Städer, må kunna ega
ruin, blifva föremål för öfverläggning vid en
kommande Riksdag;
4-'o att Magazins-Betjeniugen bibehådes vid
dess nu mnehafvande och, vid denna Riksdag,
uppå Allmänna Indragnings-Staten uppförda löneanslag,
emot skyldighet alt, då det erfordras,
emot hittills bestådda aflöningsvilkor, förestå
Kronans Magasin; att, i rnon af nu varande inr.
ehafvarnes afgång, lämpliga arfvode» mätte af
K. K, M. bestämmas för Magasinsförvaltare, endast
på den ort och för den tid sådana kunna
komma att behöfvas, samt utan hinder för dessa
personer att tillika innehafva andra beställningar;
att Redogörarnes vid Stockholms och
Carlskrona Magazin arfvoden må fastställas till
det belopp, hvarmed de nu i egenskap af löner
utgå; samt att för Redogörarne i Christianstad,
Malmö, Visby och Götheborg, så Jange Magazin
3 dessa Städer bibehållas, arfvoden må bestämmas
i enlighet med E, K, M:ts Nådiga förslag,
eller utsättas till högst 466 Rdr Sa sk. lör dem,
jorn ega fria boningsrum, och lill 5oo Rdr för
dem, sorn sakna en sådan förmon.
K, K. M. har uppgifvit sistberörde belopp,
såsom i allmänhet lämpligt för Magazinsförvaltare
utom Stockholm och Carlskrona, på hvilket
sistnämnde stäjle aflöningen utgår från Flottans
Stat; men Rikets Ständer anse sig böra bos E.
K. M. i underdånighet anhålla, det Magazins
-
JSxp, Utsi. Färsing till und. Skrif v. N:o 35^, 358. 53
förvaltares aflöning, der tjenstgöringen är tillfällig,
må i möjligaste målto nedsättas;
5:o att lill Statens ulgifter i spannmål må
3 första rummet användas den räntesäd, sorn
levereras å den ort, der utgiften eger rum, och
att återstoden anskaffas genom upphandling, så
vida icke förmonligare finnes att från annan ort
transportera det erfordeiliga fjvantum; samt
6:0 att förvaltningen af Statens Spannmålsintrader
blifver helt och hållet oberoende af de
serskilda åtgärder, som af inträffande missväxter
eller andra utomordentliga händelser kunna påkallas.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 358,
Uppl, o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Ronde-Slåndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Konstbränner iredskaps Jlerfaldiga sam,
mansättning.
S. A. K,
I anledning af gjord framställning om osäkerheten
af de utaf R. St., under denna Riksdag,
antagna beskattningsgrunder för brännvinstillverkningen,
enär de för närvarande allmännast
kända bufvuddelar, hvaraf Konstbrännerier utgöras,
nemligen Panna, Förpanna, Mäskvärma
-
54 Exp. Tits k. Förtlag till und. Skri/v. N:o 358.
re, Recäficatorer och Kylare icke blott kunna
förenas till sammansättningar af flerartad beskaffenhet,
utan ock hvar för sig undergå väsendtliga
ändringar och förbättringar, bar liosR St.
i öfvervägande kommit, att, — ehuru R. St dels
redan fattat beslut, så väl om brännvinsbränningsrättiglietens
utöfning, som om grunderna
för denna närings beskattning, samt i den Författning
härom, hvilken kommer att till E. K.
M:ts Nådiga sanction i underdånighet öfverlemnas,
bevillningen blifvit lagd icke blott på redskapen,
utan ock på tillverkningsbeloppet, der
detta öfverstiger ett visst, i beskattning6tariffen
afsedt minimum, hvarigenom de tillåtna bränneri-inrättningarnas
bestämda beskrifning blifver
af mindre inflytande på taxationen, — skulle dock,
det oaktadt, en till största möjliga bestämdhet
närmad beskrifning å tillåtna brännerianstalter
derigenom blifva i ceconomiskt hänseende af förökad
vigt, att en säker gräns, till rättelse för
både tillverkaren och controllanlen, uppdrages
emellan de slags redskap, hvilka, enligt vidtaget
beslut, äro till användande afsedda, och de
annorlunda beskaffade inrättningar, för hvilkas
begagnande vilkoren komma att bero på E. K.
M:ts Nådiga pröfning och förordnande vid hvarje
anmäldt fall. Och hafva R. St., af sådan anledning,
ansett sig böra härmed i underdånighet
hemställa: att E. K. M:t täcktes, efter kunnige
mäns hörande, låta i den Författning, sorn kommer
att om Bräll vinsbränningen med dermed
gemenskap egande ämnen utfärdas, låta intaga
och uppräkna alla nu kända sammansättningar
Exp. TJttk, Förslag till und. Skri/v. N:o 358,35g. 55
af Bränneriredskap, på det derigenom måtte bestämdt
uttryckas, hvilka annorlunda beskaffade
inrättningar böra, i fråga om vilkoren för deras
nyttjande, till E. K. M:ts serskilda Nådiga
pröfning anmälas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 35g.
[Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. lo — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Nyeds Socke/is Bergslagsfrihet.
S. A. K. '
Sedan, i anledning af E. K. M:ts och Rikets
Bergs-Collegii år 1821 gjorda underdåniga anmälan,
att Nyeds Bergslag i Carlstads Län icke
verkställer någon Tackjernsblåsning, och E. K.
M., för bedömande af den i sammanhang dermed
väckta fråga: huruvida Nyeds Socken, bestående
af 3o^ mantal, bör anses förlustig sina
Bergslagsprivilegier, i Nåder infordrat, ej mindre
Hemraansegarnes, än alla vederbörande Embetsverks
underdåniga utlåtanden; så har E. K.
M. förklarat Sig, innan Dess Nådiga beslut fattades,
vilja deröfver jemväl inhemta R. St:s underdåniga
yttrande, oclyi sådant afseende, genom
Nådig Remiss af den i3 November 1828, Handlingarne
till Stats.Utskottet öfverlemnat.
56 Ex/j. Vtik. För t lag till und. Sfsrifv. N:o 3 5g, 'iCo,
Efter af detta anine tagen kännedom, få R.
St., såsom svar å högstberörde Nådiga Remiss, i
underdånighet msddela, att, då föremålet för den
af R. St. år 1818 väckta allmänna fråga, om indragning
eller jemkning i Bergslagsprivilegierne,
var att tillse, huruvida Bergslagerne uppfyllt
och kunde för framliden uppfylla sina för
privilégierne åliggande skyldigheter med grufbrytning
och tackjerns tillverkning, och att, i
motsatt fall, privilegierne skulle jerakas eller indragas,
samt R. Strå berörde anhållan således
icke har någon direct tillämpning på Nyeds
Bergslag, enär den, för Bergslagsprivilegiers tillgodonjutande,
ej haft sådana förbindelser sig åJagdg
och alltså icke eller, genom dessas uraktlåtande,
kunnat anses törmönen förlustig, hafva
R. St., för deras del, icke ansett skäl förekomma
till indragning för närvarande af Nyeds Bergslags
hittills åtnjutna Privilegier.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 36 o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr, i83o.
Preste-Ståndet d. jo — —
Borgare-Ståndet d. io — —
Bonde-Ståndet d, ii — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse., angående
någon jemkning i grunderna för Recognitionsskogarnes
skattläggning samt om åtgärders vid
tagande
-
E.xp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. Nto 36o, 5*
tagande till påskyndande af ännu oskattlagde
Recognitionsskogars skattläggning.
S. A. K.
Under den t3 November 1828 har E. K. M.
a 11 å ti t Dess Nådiga Proposition lill Rikets Ständer,
angående någon jemkning i grunderne för
Recognitionsskogarnes skattläggning; vid öfvervägande
hvaraf R. S. bifallit, alt, då räntan å
Recognitionsskogshemnian, i anseende lill åtskilliga
Provincers lägre skaltläggnings-melhoder,
hör förhöjas till det belopp, Kronan af Skogartie
förut åtnjutit, hemmantalet icke behöfver derefter
rättas, utan att föreskriften derom må helt
och hållet förfalla; äfvensom att, i följd deraf,
de Bruksegare, hvilkas Recognilionsskogar redati
blifvit skatllagde, efter nyssnämnde föreskrift,
måga, för enhet i beskattningen samt jemlikhet
i rättigheter och förmoner, få tillgodonjuta den
nedsättning i hemmantalet å sina Recognitionsskogshemman,
som med samma jemkning i skattläggnings
gr un den instämmer.
Som härigenom det hinder varder undanröjdt,
hvilket hittills hufvudsakligen torde hafva
verkat uppehåll i slutliga afgörandet af flera
skattläggningsmål samt föranledt flera Bruksegares
begäran, att afgörandet af desamma måtte
få hvila, och således hädanefter afslutandet
af dessa ärenden bör med meia skyndsamhet
kunna befrämjas, samt de olägenheter upphöra,
Som äro en följd af nu varande föl hållande ge
Bihang
t. R.Sts Vrot, io;de Sami. 2 Band. 3 Iliift. 8
58 ixp. Ut sfi. Förslag till und. Skri/v, N:o 36», 36 r.
norn, å ena »idan, ovissheten, i fråga om deltagandet
i allmänna onera, såsom vägbyggnad,
skjutsskyldighet m. m., och, å den andra, saknad
ränteinkomst för E. K. M. och Kronan af
de Lägenheter, som höra skattläggas; få R. St.,
i sammanhang härmed, framställa den underdåniga
önskan, att E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla
vederbörande Embels-Yerk att hålla noga
liand deröfver, att icke, genom åsidosatt nit
Ros de Tjenstemän, på hvilkas åtgärder ännu oafslutade
skattläggningar ankomma, verkställigheten
deraf valder, till men för E. K. M. och
Kronan, uppehållen eller på liden utdragen.
Hvilket R. S., till svar å E. K. M:ts högstberörde
Nådiga Proposition, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 361.
Uppl. o. godk. hös Ridd. och Adeln d. 8 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. io — —
Borgare-Ståndet d. to — —
Bonde-Ståndet d. i t — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ angående
verkställd granskning af Mjrtt-Verkels
Räkenskaper för år 1826.
S. A. K.
Hos E. K. M. få R. St. i underdånighet anmäla,
att den vid Mynt-Verket för år 1826 afslutade
Hufvud-Bok, genom Stats-Utskotlets försorg,
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skri/v. N:o 36i, 363. 5g
blifvit granskad samt befunnits redig och ordentlig.
Rikets Ständer framhärda etc.
Nio 36m.
Uppl. *. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 1 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse „ angående
verkställd granskning af 1826 års Redogörelse
för Invalid-Inrättningen på Ulricsdal.
S. A. K.
R. St. hafva, genom deras Stats Utskott, låtit
granska 1826 års Redogörelse för Iuvalid-Inrättningen
på Ulricsdal, utan att hvarken vid
Räkenskaperne eller vid Förvaltningen någon anledning
till erinran förekommit; hvilket R. St.
ansett sig böra härmedelst hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Stander framhärda etc.
Nio 363.
Uppl, o, godk. hos Ridd. och Adeln d. S Febr. i83®.
Preste-Ståndet d. 1® — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. n — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, angå
-
6o Exp. Etsk. Förslag till tind. Skrift). N:o 363, 364-
S
ende verkställd granskning af Tull-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning för är 1826.
S. A. K.
R. St., sorn genom deras Stats-Utskolt låtit granska
den vid Tull-Verket, för år 1826, upprättade
och afslutdde Hufvud-Bok med dertill hörande
Verifications-Handlingar, få härigenom 1 underdånighet
anmäla, att vid förvaltningen för
berörde år någon anmärkning icke förekommit,
utan bär densamma funnits öfverensstämmande
med den för General-Tull-Styrelsen gällande
Iustruction samt de af E. K. M. i Kåder meddelade
serskilda föreskrifter.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 36 4.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Fehr. i83o.
1’reste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — •—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af verkställd granskning utaf Salpeter-Fondens
Räkenskaper för är 1826.
S. A. K.
Vi d den af R. St:s Stats-Utskott verkställda
granskning af Salpeter-Fondens Räkenskaper för
år 1826, hafva förekommit följande till år 1827
utbalancerade medel, nemligen:
Exp. TJtsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 364.
L Linköpings Län.
Lysings Härad Rdr 235: 35:
I Kronobergs Län.
Afl. Styresmannen, ÖfverjDirecteuren
m. m. Kihlström
5^3: 28: 10.
Afl. Lands-Contori
sten
Ljungdahl . fy u 1&1 9.
j,o44: fy:
I Christianstads Län.
Åsbo Fögderi.
Salpetergärd för år
1817, 987: 44: 10.
Dito för
år x815,1,428: 13: 3.
• 2,4>G: io: —
Göinge Fögderi.
Salpetergärd för åren
1815 och 1816 . . 3,091: 3: 5.
Ingelstads Fögderi.
Salpetergärd för år
1820  102: fy: 7.
Afl. Styresmannen,
Öfver-Directeuren
m. m. Kihlström j
oredovist förskott 600: — —
6,2 to: 12:
I Götheborgs och Bohus Lätt.
Götheborgs Fögderi.
Salpetergärd för åren 1810 med
iSi3  4>522: -35:
Transport Rdr 12,013: 34
6a Exp. Ucslt. För fia g till nnd. Skri/v. N:o 364.
Tranvport Rdr 12,013: 34-' 4*
I Skaraborgs Län.
Landt-Ränlmästaren Enander . . 1,102: 11. 3.
Summa Rdr 13,1 j 5: 45: n.
Bestående, enligt hvad sålunda är uppgifvet,
största delen al ifrågavarande Proprie Balancer
i af Uppbördsman förskingrad Salpetergärd.
Då denna gärd troligen blifvit för många
5r tillbaka af de skattskyldige liqviderad, men
i Räkeuskaperne balancerad såsom i Landet inneslående,
vill det synas, som bade rätta förhållandet
tidigare kunnat utredas, om vederbörandes
uppmärksamhet varit fästad på de uti
Räkenskaperne år ifrån år, såsom innestående i
landet, balancerade Summor; och R. St. hafva
således, med anmälan härom, ansett sig böra
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E.
K. M. i Nåder lackes anbefalla sådana åtgärder,
hvarigenom den ännn återstående utredningen
af merberörde Proprie Balancer må kunna bringas
lill fullbordan.
I öfrigt få R. St. i underdånighet anmäla,
alt ifrågavarande Räkenskaper befunnits vara
förda med redighet och noggrann ordning.
Rikets Ständer framhärda etc.
Ett fl. Ujsh. Förslag lill und. Shrifv. N:o 365. 63
N:o 365.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr. 1850.
Preste-Siåndet d, 1 o — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående
det åi Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel
uppförda anslag lill Durchmarchkost,
nader.
S. A. K.
Efter Öfvervägande af E. K. M:ls till R. St., undei
den 5 sisth December, aflåtna Nådiga Skrifvelse,
angående det å Riks-Statens Tredje llufvud-Titel
uppförda anslag till Durchmarchköslnader,
hafva R. St. beslulit, att, derest, i enlighet
med R. St:s i underdånighet anmälda önskan,
legan för Krono-Skjuts varder förhöjd ifrån
Atta till Sexton Skillingar milen, eller lika
med hvad för Gästgifveri-Skjuts erlägges, den
brist, som, i och för en sådan förhöjd betalning,
något år kan komma att uppstå i anslaget af
25,ooo Rdr till Durchmarchkostnadcr å Rik—
Statens berörde IIufvud-Titel, må, efter reqvisition
utaf Riksgälds-Contoiret, Stats-Verket ersättas
och godtgöra», emot det att den behållning,
som å anslaget möjligtvis kan ett annat år
ega ruin, blifver för ifråga varande behof reserverad.
Hvilket R. St., lili svar å E. K. M:ts högstberörde
Nådiga Skrifvelse, få 1 underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
64 Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/v, N:o 366.
N:o 366.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d, 8 Febr. i83o.
Preste-Ståridet d. io — —
Borgare-Ståndet d. to — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse med
hemställan om åtsrärders vidtagande till
O O
befrämjande af reglering med Tionde-con'ventionerne
pä Gottland.
S. A. K.
Med afseende å under innevarande Riksdag af
Riksdags-Fullmägtige af Bonde - Ståndet från
Gottland förd klagan öfver den dryga aflöning,
som utaf Allmogen derstädes till dess Presterskap,
på grund af 1648 års så kallade Conventions-Stadga,
erlägges, hafva R. St., med den
kännedom de ega, att, till följd af E. K. M:ts
Nådiga Skrifvelse, den 23 Febr. 1823, under
påföljande år försök till reglering af Tiondeconventioner,
emellan Lärare och Åhörare,
blifvit inom Församlingarne, i öfverensstämmelse
med de uti Kongl. Kungörelsen den g April
1816 meddelade föreskrifter, ehuru med ringa
framgång, gjorda, och då Gottländska Presterskapets
Tiondesättningsanbud, å ena sidan,
och Allmogens, å den andra, jemte E. K. M:ts
Befallningshafvandes och Dom-Capitlets i Visby
underdåniga förslag i denna fråga blifvit
till E. K. M. öfverlemnade, ansett sig härmed
böra
Rxp. tltsk. Förslug till nåd. Skrift). }T:0 366. 367. 65
böra i underdånighet anhålla, det E. K- IVt.
täcktes, med anledning af de inkomna Handlingarne,
besluta de ytterligare föreskrifter och
åtgärder, som kunna anses lämpliga att, med
bibehållande af Presterskapets och Bonde*Stån*
dets fri- och rättigheter, bringa detta ärende
till ett önskadt slut.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 36g.
Uppl. O; gödk. hos Ridd; och Adeln d. f3 Febr. l83(J.
Preste-Slåndet d, 10 — —
Boi'gnre-Siåndet d. 10 — —
Bonde-Ståftdet d. il — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående,
ersättning till Rote och Soldat, enär den
senare under arbetscommendering skadas
m. ni.
S. A. K.
Hos R. St. har fråga förekommit derom, att enskilda
Bolag, som, med Kongl. Majtts Nådiga
bifall, få till ändamål, hvilka afse utförandet af
något för fäderneslandet gagneligt företag, i
öfverensstämmelse med Knekte-Contracten, begagna
Arbets-commenderingar, må förpligtas,
dels att ersätta och godtgöra Rote och Soldat,
1 händelse den senare under utöfningett af det
arbete, hvartill han blifvit beordrad, varder så
Bihang t. i?. S:s Proc. io:dt Sami. 2 Band 3 Haft. g
66 Exp. Utsli. Furslag lill tind. Skri/v. N:o 367.
skadad, att han icke vidare kan tjena som Sol»
dat, dels ock att tilldela något understöd åt En*
ka efter Soldat, som under utöfningen af sådant
arbete vådligen omkommer. Och enär det icke
kan bestridas, att ett verkligt och ganska
kännbart lidande tillskyndas Rotehållare och
Soldat, då denne, under en Arbets-commendering,
varder obrukbar till Krigstjenst,, äfvensom
allt skäl dertill synes vara, att Roten erhåller
någon ersättning för karl, som i dylikt
arbete mister lif, samt Enka efter en sådan
något understöd; få R. St. i underdånighet anhålla,
att E. K. M. i Nåder täcktes vidtaga sådan
författning, att, enär Arbets commenderingar
hädanefter begagnas af enskilda personer
eller Rolag, som redan ega eller få rättighet
till commenderingar, dem må åligga, att,
i händelse Soldat genom arbetet så såras eller
skad^as, att han nödgas lemna Krigstjensten,
lemna honom ett emot skadan och hans lidande
svarande, årligt underhåll, äfvensom ock,
att, då Soldat under arbetet skadas eller omkommer
, i bägge dessa fall ersätta Roten dess
deraf uppkommande förlust, i förhållande till
karlens ålder, och, i det senare fallet, till hans
efterlemnade Enka utbetala något understöd,
allt efter de närmare bestämmelser härutinnan,
som E. K. M. kan täckas i Nåder föreskrifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. UtsTc. Förslag till arid. Skri/v. N:o 368. 67
N:& 368.
Uppl. o. godk. bos Ridd. och Adeln d. 8 Felfr. rS3o.
Fieste-Ståmlet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. to — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
sammanbyggande af Kyrkor,
S. A. K.
R. S:ts uppmärksamhet har under närvarande
Riksdag blifvit fästad derpå, att, — sedan R. St.,
uti Skrifvelse af den 12 Nov. 1823, hos E. K.
M. i underdånighet anhållit, att, der sammanbyggnad
af Kyrkor kan verkställas, Consistorierne
måtte anbefallas, att en sådan tillvägabringa,
hvarefter de tillgångar, sorn genom
indragning af Presttjenster sålunda kunde uppkomma,
borde användas bill fördel för folkundervisningen,
och E. K, M., genom Circulaire
Rref af den 4 Febr. 1824, i Nåder förordnat,
att en sådan sammanbyggnad väl må ega
rum,der locala omständigheter det medgifva, likväl
icke utan Församlingarnes bifall, -— erfarenheten
skall ådagalagt, att Församlingarne, föranledde
af mindre giltiga bevekelsegrunder,
merendels vägra att på sammanbyggnadsförslaget
ingå, äfven då det med lätthet och uppenbar
nytta kunde sättas i verket; hvarföre, och
då dessa hinder emot förslagets framgång borde
vika för ändamålet, att nemligen utan serskilda
anslag kunna förbättra Folkseholan, der
68 Exp. Utsi. Förslag till anel. Skri/v. N:0 36,8.
hon finneg och stifta den, der hon saknas,
hemsialldt blifvit, att, vid laga Utlyst visitation,
Biskop med Assistenter må, efter föregången
pröfning och Församlingarnes hörande,
ega rättighet att, i föreslagna fall och under
vissa vilkor, i första instantien döma till Kyrkors
sammanbyggnad; hvarjemte det förslag
blifvit framställdt, dels att, i händelse Församlingen
funné sig befogad att öfver en sålunda
ådömd sammanbyggnad anföra klagomål,
dessa borde i underdånighet anmälas directe
hos E. K- M., och icke, såsom nu sker, göras
hos E. K. M;ts Befallningshafvande, dels
ock att, sedan sammanbyggnaden blifvit af E,
K. M. i Nåder gillad och stadfästad, en Presttjenst
må indragas på alla de ställen, der dupplication
ej egt rum, samt den derefter disponibla
lönen, bestående dels i tionde, och dels
i boställsafkastning, tillfalla Folkscholan, sedan
likväl en del af samma lön blifvit Pastor,
i ersättning för ökade Embetsgöromål, tillagd,
i öfverensstämmelse med de reglementariska
föreskrifter, som borde i hvarje serskildt fall
föreslås af Consistorium och underställas E. K,
Mus Nådiga pröfning.
Detta hafva R. St, i öfvervägande tagit,
och få , med stöd af ofvanberörde skäl och
med afseende å öfriga härvid förekomna omständigheter,
i underdånighet föreslå, hvad be--  handlingssättet och vilkoren för Kyrkors sanlin
anh rggn ad het raff är :
att, vid laga utlyst visitation och Sockenstämma,
Biskop med Assistenter må, efter fö
-
Exp. Utsi. Förslag till tind. Skrifv. N:o 368. 6g
regången pröfning och Församlingarnes hörande,
ega rätt att i första instantien besluta om
Kyrkors sammanbyggnad, när
a) bägge Kyrkorne äro förfallna och behöfva
ombyggas, eller också äro för trånga;
b) kyrkvägen härigenom ej förlänges mer
än •§■ eller 4 mil för någon by;
c) folkmängden i bägge Församlingarne ej
öfverstiger 15 å j.600 personer;
d) Församlingarne dertill lemna sitt bifall,
beroende, i händelse af delade meningar, på
votering, sålunda, alt pluraliteten af bägge Socknarnes
sammanräknade röstetal bestämmer resultatet
;
e) sådana beslut böra, innan de till verkställighet
befordras, underställas E. K. M:ts
Nådiga pröfning, med 5:ne månaders besvärstid
för den missnöjde; och att, hvad begrafnings-platserne
angår, den Socken, hvars Kyrka
efter sammanbyggnaden försvinner, må till
bibehållande af gamla begrafningsplatsen ega
rättighet, om den af Socknen yrkas, dock med
skyldighet att begrafningsplatsen på egen bekostnad
underhålla.
Hvad indragning af Prest er!i g tjenst angar:
att vederbörande Consistorium, i hvarje serskildt
fall, efter föregången pröfning af local
och öfriga omständigheter samt efter Församlingarnes
hörande, yttrar sig öfver indragningen,
hvarefter E. K. M. torde fatta Dess Nådiga
beslut.
70 Exp. Utsi, Förslog till lind, Slrijv, N:o 368, 36
Hvad fördelning af - den lediga löiten anpart
att Consistorium, efter Församlingarnes hörande,
i och i samråd naed dem och med KronoOmbud,
bör uppgöra förslag till den ledigblifna
lönens fördelning emellan Församlingarnes
Scholor och Pastor, hvilket fördelningsförslag
bör till E. K. M:ts Nådiga fastställelse öfverlemnas.
Hvad öfrige regi'ementariska frågor, t. ex.
om Krrko-Ca isans jemning efter hemmantalet>
angår: att Consistorium äfven här uppgifver
förslag, som på samma sätt af E. K. M. i Nåder
granskas och afgöres.
I händelse af Nådigt bifall till hvad R. St.
sålunda i underdånighet föreslagit, lärer E. K.
M. i Nåder låta allmän Författning derom utfärda.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 36g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. S Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. io —- —
Borgare-Ståndet d. to — —
Bonde-Ståndet d. i t — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej rörande
ändringar och tillägg i allmänna Lagens
och serskilda Författningars stadganden angående
hysättning.
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fä
-
Exp. XJtrsk. Förslag till tind. Slrifv. N:o 36q. yj
stad derå, att Lagens stadgande i 8:de Cap. 15
§. Utsöknings-Balken, jemförd med Kongl. Förordningen
den 1 Februarii 1810, angående Borgenärs
skyldighet att gifva bysatt Gäldenär underhåll,
stundom så tolkas och tillämpas, att
den af Borgenären förskjutna underhållskostnaden
påföres Gäldenären och tillägges den ursprungliga
skuld, för hvilken den sistnämnde
hålles bysatt. Och hafva Rikets Ständer, för
sin del, ansett berörde kostnad icke skäligen
böra eller, enligt nu gällande Lag, kunna utkräfvas
af Gäldenären, hvilken af bysättningen
icke hemtar någon fördel eller den påfordrat,
utan billigtvis måste drabba Borgenären, på
hvars ansökan detta tvångsmedel blifvit tillämpadt,
hvaraf ock följer, att Gäldenären, sedan
det skuldbelopp, för hvilket bysättningen skett,
är till fullo betaldt, ej må ytterligare i bysättningshäktet
qvarhållas till säkerhet för en skade-ersättning,
den han icke kan dömas att utgifva.
Derjemte har, i anledning af åtskillige, under
innevarande Riksdag, väckta frågor om ändringar
och tillägg i allmänna Lagens och serskilda
Författningars stadganden, angående bysättning,
hos R. St. i öfvervägande kommit,
huruledes olägenheter uppstå deraf, att
något uppskof emellan lagsökning och bysättnings
verkställande stundom icke eger ruin.
En Gäldenär, som den ena timman lagsökes för
ett löpande skuldebref, hvari viss förfallotid
ej är utsatt, kan den andra timman blifva inmanad
i bysättningshäkte, utan att han förut
73 F.xp. Utsi;. Forsing till und. Skrift). N:o 3(jg
-
kunnat veta, när lagsökningen kotnme att ske^
och äfven en förmögen man kan således, vid en
ögonblicklig brist på reda penningar, blifva
blottställd för missödet att, i följd af sin Borgenärs
tillställning, träda i arrest. Ehuru Rikets
Ständer ansett angeläget, att löpande skuldförbindelser
i allmänhet medföra den stränga
executiva verkan, som ntl är stadgad, hafva de
dock trott Undantag böra för omförmälda händelse
ega rum, samt till den ändan någon lämplig
kort tid fastställas, inom hvilken, från lagsökningsdagen
räknadt, ådömd bysättning för
dylikt skuldebref ej må sättas i verkställighet,
på dét Gäldenären må ega rådrum att om betalningen
föranstalta, hvilket för Borgenären
svårligen kan blifva äfventyrligt, men snarare
mången gång nyttigt, helst det är att förmoda,
att Gäldenären under anståndstiden använder
sitt yttersta bemödande att, till Undvikande
af den hotande faran, göra sin Borgenär
rätt, hvilket deremot, sedan bysättningen redan
gått för sig, blifver för honom på en gång
mera svårt och mera likgiltigt.
I följd af hvad sålunda förekommit, få R.
St. i underdånighet anhålla om utfärdande af
en Författning, hvari förklaras och förordnas i
l‘o att Fordringsegare , som later bysätta
Gäldenär, icke är berättigadi att af Gäldenären
erhålla ersättning för hvad han under bysättningstiden
till Gäldenarens underhåll förskjuter;
2:0 att Bysättningsutslag, pä grund af löpande
skuldebref, so/n är ställdt att betalas vid
anfor
-
Stcp. Utsi. Förslag till utta. Skrifv. N:o 16g, 370. 73
anfordran, eller hvari viss förfallotid ej är bestämd,
icke t nå gä i verkställighet förr, än åtta
dagar efter den dag, dä Gäldenären bevisligen
erhållit del af lagsökningen, hvilket bör i Utsi
a sr et utsättas.
O
Rikets Stander framhärda etc.
N:o 3~0.
Uppl. o. godk. hos Pudd. och Adeln d, 8 Febr. i83o.
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. to — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. Mits Nådiga Proposition, angåi
ende ordningen och sättet för öfvervägande
af Under-Rätts beslut i tvister om husesyn
och fardag ä Kronohemman.
S. A. K.
I Nådig Proposition, af den 16 sistlidne Junii,
har E. K. M. gifvit R. St. tillkänna, att*
då E. K. M., genom Dess Nådiga Förordning,
af den 17 April 1828, angående upphörande
af Styrelseverkens domsrätt i vissa mål*
bland annat, stadgat, att frågor om nybyggnad*
husröta, vanhäfd och fardag å Krono- eller
andra publika hemman, komme att från Rikets
Styrelseverk skiljas och till de allmänna Domstolarnes
behandling öfverlemnas, i följd hvarBihang
t. R. Sif Prof. mide i arni. 2 Band. 3 Haft. 10
74 Kxp. lask. Förslag till lind. Skrif v. N:o 370.
af, och i likhet med R. St:s vid sistförflutna
Riksdag gjorda hemställan, föreskriften i
27:de Cap. g:de §. Byggninga Balken, angående
dylika måls fullföljande från Härads-Rätt
till Konungens Befallningshafvande, skulle upphöra,
det icke undfallit E. K. M:ts uppmärksamhet,
att, ©m mål af berörde beskaffenhet
skulle, likasom andra tvistemål, genom vad
och revisionsskilling, gå genom alla instantierne,
och således älven till Fagmans-Rätt, sådant
komme att förorsaka skadlig tidsutdrägt och
onödig kostnad för Boställshavare. Men då
införande af en serskild rättegångsordning för
dessa mål innefattade en lagförändring, hvilken
icke utan R. St:s medverkan kunde ega rum,
hade uti förenämnde Nådiga Förordning blifvit
stadgadt, att husesyns- och fardagstvister
komme att, intilldess annorledes blefve förordnadt,
fullföljas i den ordning Lag och Författningar
för tvistemål i allmänhet föreskrifva.
Och som E. K. M. ansett ofvanberörde olägenheter
kräfva en lämplig och tjenlig lagförändring,
samt derjemte funnit nödigt att, i afseende
på prestebol, såsom i allmänhet varande
af Krononatur, samma rättegångsordning borde
ega rum, som rörande andra Kronohemman
blefve stadgad; så ville E. K. M. af sådan
anledning i Nåder föreslå R. St. antagande
af en allmän Författning, hvarigenom,
med förklarande, att 25 Cap. 1 §. RättegångsBalken,
i hvad den omnämner husesyn å prestebol,
komme att ändras och upphöra att vara
gällande, måtte stadgas som följer:
Kxp. Utsk. Förslag till lind. Shrifv. N:o J70,
"Är någon missnöjd med dom, som af 1Iä”rads-
eller Syne- eller Jlådstufvu-Rätt gifven
”är, i mål om nybyggnad, husröta, vanhäfd eller
"fardag vid af- och tillträden eller eljest, å Krono”eller
andra publika hemman, Kungs- eller Kungs"
ladugdr dar , LandshöfJinge-Residencelius , eller
”andra Kronans lägenheter, ehvad de äro till
”Indelningar eller till Boställen för vissa Em”bets-
och Tjenstemän, eller till milda Stiftel”ser
anslagna, eller emot arrende, eller annorle”des,
åt enskilda upplålne, ingifva sina besvär
”deröfver till Hof-Rätt inom hälften af den tid,
”som för lagvadda sakers ful/f oljande ifrån Lag”mans-
och Rådstufvurätt stadgad är. Är den
”klägande till ersättning eller böter dömd, foge
”vid sina besvär borgen derföre af tvänne veder”häftige
mätt. Vill någon hos Konungen föra
”klagan öfver Hofrätts beslut i dylika mål, gore
”det genom besvär, som böra ingifvas inom kälfsten
af den tid, som i 3o Cap. 9 ,§‘. 1 mom.
”Rättegångs-Balken stadgas, och fu/lgöre dervid
”det, som uti 18 §. af samma Capitel finnes fö”re
skrif vet. Med full följden af tvister emellan
' innehafvare af boställen eller andra publika
"hemman, å ena, och deras landt boer, å andra
"sidan, förf ares efter allmän Lag.”
Detta förslag hafva R. St. öfvervägat.
Och som de ärenden, hvilka utgöra föremålet
för E. K. M:ts Nådiga Proposition, äro
af den beskaffenhet, alt de fordra kortare
behandling och skyndsammare afgörande, än
allmänna rättegångsordningen i tvistemål medgifvei;
jå, och enär innehafvare af Prestebol,
76 Exp. Utsi;. Förslag till nnd. Skrif v, N:o 370, 3ji,
de eler 1 allmänhet aro af Krononatur, böra
tillgodonjuta lika rättegångsförmoner med andra
boställshavare, finna R. St. sig böra antaga
den af E. K. M. föreslagna ' serskilda
Författning, jemte ändring af 25 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken,
i hvad detta Lagrum angår husesyn
å prestebol. Dock få R. St. tillika hos
E. K, M. i underdånighet anhålla, att, i händelse
det till R. St:s pröfning under innevarande
Riksdag framställda förslag, om LagmansRätternes
upphörande, skulle blifva af E. K. M,
i Nåder gilladt, då, i stället för de i ofvannämnda
Författningsförslag förekommande orden;
inom hälften af den. tid, som för lagvadda
sakers full följande ifrån Lagmans- och Rädstufvu-Rätt
stadgad är, må införas; inom hälften
af den tid , som för laga) odd a sakers fullföljande
från Härads- och Rudstufvu-Räit stadsråd
är.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 3yi.
Uppl. o, godk, hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr, i83ou
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d, 11 — —
Rikets Sländers underdåniga Skrifvelse, med an
-
t Ulf ian örn Jwmgoretses utfärdande i afseende
å Licjvidatioris sättet, dd ett, emot återbetal
-
nings skyldighet i Silfver, erhållet JBanco
-
Exp. Utsi. Förslag till nnd. Skri/v. N:o 371. 77
lån, före utsatt termin, till sitt återstående
belopp på en gång gäldes.
S. A. K.
M^ed hänsigt å ett sådant förhållande, att, efter
skedd försäljning å Auction af någon Bankens
Fastighetspant, den nya Gäldenär, som dylik
Egendom inköpt, tilläfventyrs skulle åstunda
att på en gång blifva qvitt ett, emot vilkor
af återbetalning i Silfver, på 33 -§.:dels år utgifvet
Banco-Lån, hafva R. St. ansett billigt
och lämpligt, det en lindrigare betalningsgrund
härföre måtte stadgas, än som innefattas
uti 1825 års Banco-Reglemente, och
4 §. 5 mom. uti den af E. K. M. efter R. S:U
underdåniga anhållan utfärdade, dermed instämmande,
Nådiga Kungörelse af d. 20 Jan.
1824, i enlighet hvarmed det hittills alltid ingått
bland Köpe - vilkoren, att Lånet måste
antingen contant liqvidsras i Silfver, efter beräkning
till fullt 66 g af hundrade, eller ock af
Köparen öfvertagas till det. belopp, som finge,
qvarstå. R. St. hafva alltså för framtiden
härutinnan medgifvit så beskaffad förändring:
a
att de årliga betalningarne få verkställas efter
Gäldenärens godtfinnande, antingen med
2 procent i Silfver eller 6 procent i Sedlar,
af Påne-Capitalets ursprungliga Numeraire;
b att, i de händelser, då ett, emot återbetalningsskyldighet
i Silfver, upptaget Banco-Lån kommer
att till sitt återstående belopp på en
78 Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:o 371,
gäng före utsatt termin gäldas, de derå redan
förut i stadgad ordning och till utsatt
belopp af 2 procent i Silfver, eller motsva'
rande 6 procent, verkställda årsbetalningar
må evalveras till Banco-Sedlar, efter Myntbestämningsgrunden
å 128 sk., och derutaf
beräknas för hvarje förflutet år 4 procents
ränta, samt det öfriga gå i minskning på
Capitalskulden, hvars derefter blifvande återstod
bestämmer den summa, som för Lånets
slutliga liqviderande erfordras.
Hosföljande Tabell, *) efter dessa grunder
uträknad på ett Capital af 100 Rdr B:co, utmärker
derigenom, huru star procent af ett i
sedlar erhållet Capital, efter hvarje års förlopp,
bör linnas återstående, då Gäldenärens betalningsskyldighet
förut blifvit ordentligen fullgjord,
och kan följaktligen i viss grad tjena
till rättesnöre och grund för alla dylika liqvider.
I sammanhang med denna underdåniga
anmälan, få R. St. i underdånighet anhålla,
det E. K. M. täcktes, till laga efterrättelse
vid liqvider emellan Banken och enskilda,
för sådana Banco-Lån, som här ofvan blifvit
omnämnda, låta Dess Nådiga Kungörelse härom
utfärda.
Rikets Ständer framhärda etc.
*) Denna Tabell igenfinnes vid Banco-Utskottets Betänkande,
N;o 99, pag, 6.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 372. 79
N:o 3j‘2.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 8 Febr. i83o.
Preste-Slåndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — .—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
de regi ernet itar iska föreskrifter, hvilka
komma att iakttagas vid Banco-låns meddelande
emot pant af Tackjern.
S A. K.
Rikets Ständer hafva beslutat, att Tackjern,
liggande på Våg, under vederbörande Embetsmäns
och Magistraters ansvarighet, får utaf
Banken belånas, med iakttagande af enahanda
hufvudgrunder, som för utlåningen på Jern och
vissa andra exportabla Våg-Effecter hittills varit
gällande; och hafva R. St., i afseende på
berörde Nya Låneanstalt, öfverenskommit om
följande reglementariska föreskrifter:
1:0
Tackjern, som, på sätt 4 $. I Mom af
Kongl. Majus, den 17 Maji 1814* utfärdade
Nådiga Förordning, angående Jern-vräkeriet i
Riket, föreskrifver, är behörigen stämpladt
och märkt, samt upplagdt, antingen å Stockholms
Tackjernsvåg, å Vågen i Götheborg eller
å öfrige inom Riket befintliga Jernvägar,
hvilka äro försedda med Vågmästare, samt
stå under Städernes Magistraters tillsyn och ansvarighet,
men ingalunda sådant, som förvaras
80 F.xp. Utsk. Förslag till stief. Skrift). N:ö 3^4»
i enskilde personers utom Stadens Väg beiint»
liga bodar, belånas af Banken i Stockholm och
af LåneContoiret i Götheborg, enligt den för
hvardera, i afseende på vägförda effecters be*
låning, utstakade Districts-fördelning, emot aflemnande
af behörig Våg-attest.
2:0
Stamp- Skrot- och Klotjern är ifrån bellningsrättigheten
undantaget.
3:0
Våg-attesten bör bestämdt innehålla den
Bergslags namn, och den Hyttas stämpel, hvarest
Tackjernet är tillverkadt, dess vigt samt antalet
af Galtar eller Stycken. Attest öfver Tackjern,
liggande å Stockholms Våg, skall vara underskrift,
ven af Inspectoren vid Vågen, tillika med tvänne
af Drätsel-Commissionen, på dess ansvar, utsedda
Stadens Embets- eller Tjenstemän. Och
skola dessa tre personer derigenom, en för alla
och alla för en, ikläda sig ansvarigheten, alt
den i Attesten uppgifna Tackjernspost oförryckt
må qvarhållas för Bankens räkning. Attest
öfver Tackjern, liggande å Vågen i Götheborg,
eller å någon af de öfriga Vågarna i
Biket, undertecknas på enahanda sätt, som för
Stångjerns och andra Våg-efFecters belåning
är föreskrifvet och iakttages.
4:0
Innehafvare af en så beskaffad, å honom
ställd eller behörigen transporterad Våg-attest
eger att Tackjernet belåna, emot afgifvande
Skuld
-
Exp. Utsk. Förslag till unt). Skrifv. Nio Syl. 8t
Skuld-förbindelse till Banken eller Låne-Contoiret,
hvartill tryckta Blanketter blifva att
tillgå. Våg-attesteh skall då tillika, genom serskild
åtecknad Transport, å Banken eller LåneContoiret
öfverlåtas.
5iö
Lånebeloppet skall, med afseende å conjuncturer
och öfriga omständigheter, af Banco*
Fullmägtige Utsättas till högst två tredjedelar
af det pris, Kongl, Kammar- och Bergs-Collegierne
årligen för hvarje serskild Bergslags
tillverkningar bestämma såsom lösen för Kronans
Tionde-Tackjern 5 och fastställes emot slutet
af hvart år till grund för nästpåföljande årets
utlåning,
6;o
Belåningen fortgår utan afbrott året igenom
5 lånen beviljas på högst Nio (9) månaders
tid, med förbindelse för Låntagare att,
om så fordras skulle, äfven dessförinnan, efter
C veckors uppsägning, dem återgälda, och emot
Bänta å 4 procent, efter år räknadt. Omsättning
af dessa län eger icke rum. utan skola
desamma vid förfallotiden ovilkorligen fullt inbetalas.
7:0
I afseende på Belaxatiotter till större ellet
mindre del af belånadt Tackjern, lånens successiva
afbetalning, den pant«atta effectens försäljning
vid uteblifven liqvid m, m., skola de
Bihang t. R. S:s Prat. io:de Sami, t Band. 3 Höft, 11
ga Kxy. Vtsk. Förslag till tind. Skr,i/v, N:-o 872.
för belåningen å Stångjern och öfriga Vågeffecter
gällande Författningar och föreskrifter
tjena till efterrättelse.
Detta hafva R. St. skolat hos E. K.
M. i underdånighet tillkännagifva, jemte underdånig
anhållan, att, till behörigt iakttagande,
Nådig Kungörelse härom måtte varda utfärdad;
i sammanhang hvarmed, och som, enligt
hvad Rikets Ständer inhemtat, Tackjerns*
Vågen i Stockholm, hvilken utgör en egen Inrättning,
afskiljd från Stadens ^ tora Jern-Våg
och lydande ensamt under Stockholms Drätsel-Commission,
är försedd med blott en ansvarig
Tjensteman, nemligen Inspectoren eller Vägaren,
som ej biträdes vid sin befattning af
något Tull-Styrelsens eller Kronans Ombud,
R. St. ansett sig böra, för beredande af
en större säkerhet och contr&l i afseende
till det Tackjern, som, å denna Våg liggande,
kan blifva i Banken för lån pantsatt, tillägga
den underdåniga anhållan, det serskildt Nådigt
Förordnande måtte till vederbörlig efterrättelse
blifva meddeladt, af innehåll:
att ingen Hieppnings-attest öfver något slags
inlastadt lånbart Tackjern må ifrån Stockholms
Våg kunna utfärdas, som icke är underskrifven
af de personer samSalldt, hvilka det,
enligt ofvanintagna Reglementes 5:dje punkt,
skulle tillhöra att underteckna och ansvara
för Våg-attesterne till belåning; äfvensom
att förpassning på sådant Tackjern icke får
af vederbörande Embetsman vid Tull-Verket
F.xj». Utsk. Förslag till lini. Shrifo. N:o S73. §3
meddelas, med mindre Skeppnings-attesten
befinnes vara på nyssnämnde sätt verilicerad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3j3.
Uppl» •• godk-hos Ridd. och Adela d. 8 Febr. i83o.
Pieste-Ståndet d. 1 1 — —
Borgare-Ståndet d. 11 .— —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velsei anled
ning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition,
angående ny Prest vals- Förordning,
S. A. K.
Sedan E. K M., med afseende på de många
besvär, som till E. K. M. inkommit öfver oordningar,
begångna vid Prestval, och deraf
uppkommet behof af en förbättrad PrestvalsFörordning,
redan den 16 Julii 1821 åt vissa
Coiniterade uppdragit att granska ett i sådant
hänseende uppgjordt förslag, hvilket uppdrag
Comiterade derefter icke allenast fullgjort, u*
tan ock under den 29 October 1822 i underdånighet
afgifvit ett alternativt förslag till
Förordning om Prestlägenheters tillsättning, titan
föregånget val af Församlingarne, har E, K.
M., som, efter inhemtande af Dess Högsta
Domstols utlåtande öfver vissa delar af förenämnde
förslag, och deraf ytterligare anbefalld
granskning, uti Nådig Skrifvelse af den 17 Ja
-
84 Eorp Utsk, Försl,7g till tind. Skrift. N:0 373.
lii 1823, täckts förklara, att E. K. M., i anseende
dertill, att då pågående Riksdag redan
vore långt framliden, icke ville med Nådig
Proposition i detta ämne öka R. St;s ännu återstående
vigtiga göromål, till Rikets nu församlade
Ständer, enär behofvet af förbättrade stadgar
för Presterliga sysslors tillsättning snarare
till- än aftagit, under den 26 November 1828,
aflåtit en Nådig Proposition, med bifogande af
bägge förenämnde, från trycket år 1825 utgifna,
alternativa förslag, till den pröfning, ämnets
vigt synts fordra, och sådan som, hvad
senare alternativet beträffar, med rederbörandes
i Grundlagen förvarade rättigheter kunde
öfverenskomma.
Rikets Ständer, som hänvisat E. K. M:ts
högstberörde Nådiga Proposition till Lag» samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma behandling, hafva, på bemälda
Utskotts tillstyrkande, icke ansett sig kunna
antaga det senare, af Comiterade uppgifna, alternativa
förslaget, att alla Kyrkoherde-beställningar
skulle hädanefter af E, K. M., och Capellans-Lägenheter
af vederbörande Dom-Capitel
tillsättas, enär, genom denna förändring,
Svenska Församlingarnes urgamla rätt att genom
eget val utse sina Religions-Lärare deri
1
. ....
genom skulle, tvifvelsutan till missnöje för de
flesta nu valberättigade, alldeles upphäfvas.
Enligt R. St:s åsigter är förhållandet emellan
Lärare och Åhörare af en helt annan, af en mera
inre och andelig caracter, än emellan Sta
-
JF.jtp. Ulsk. Förslag till lind. Skrift, N:o 85
tens öfriga tjenare och folket, och det är uti
detta förhållande, som grunden till menigheternas
valrätt, i R. S:ts tanka, måste sökas.
Allt andeligt Rike är, enligt sin natur, ett valrike,
alla sysslor derstädes, förtroende-sysslor.
Men förtroendet förutsätter bekantskap, icke
blott med Lärarens embetsgåfvor, utan äfven med
hans personlighet, och på denna åsigt, den R.
St. måste gilla, hvilar den ifrågasatta Valrätten.
Det är sannt, att denna nu är på flera
sätt inskränkt till blott en del, ehuru den
största, af Rikets Församlingar, men om hvad
sorn ännu återstår deraf äfven borttages, skulle
folket icke utan skäl klaga öfver förlusten af
rättigheter, som det anser både välgrundade
och heliga. På andra sidan kunna dock R. St.
icke neka, att, helst på vissa orter, roenigheternas
Valrätt blifvit mycket missbrukad; men
dessa missbruk härledas gemenligen från egennyttan,
hvilken åter retas af lönevilkorens obestämdhet.
Om denna öfverallt afhjelptes genom
billiga, af Kongl. Majit stadfästade, conventioner,
på sätt mångestädes, till följd af flera
i Nåder utfärdade Kongl. Författningar, redan
skett, och hvartill R. it., äfven vid denna
Riksdag, afgifvit ett nytt underdånigt förslag;
så synes skälig anledning vara till det hopp,
att missbruken skola försvinna efter hand, och
Prestvalen småningom återtaga sin fordna, i
vissa landsorter ännu bibehållna, caracter af
en religiös act, då Åhöraren bibehålles vid sitt
ärfda rätt och Läraren vid sin bästa befordringsgrund,
som är och blifv er Församlingens
06 Exjj. Utsk. Förslag till un d. Skrif v. N:o 07 3.
förtroende och tillgifvenhet. R. St. anse det
böra öfverlemnas åt tiden att ådagalägga, huruvida
en önskad verklighet kommer att svara
emot detta hopp — och först i an tidpunkt,
då erfarenheten visat kraftlösheten af alla hittills
upphinna, och af framtidens uppfinning
beroende hjelpmedel emot det öfverklagade
onda, förmoda R. St., att den af mången nu
välment önskade föreslagna förändringen skall
i en allmännare sinnestämning finna ett stöd,
som nu alldeles saknas, och hvarförutan R. St.
icke anse densamma kunna eller böra antagas.
På grund af hvad nu blifvit i underdånighet
anfördt, hafva R St., som med undersåtlig
vördnad och erkänsla dela E. K. Mits
höga önskan om en så förbättrad Prestvals-Förordning,
att tvister och missbruk derigenom
måtte i möjligaste måtto förebyggas, underkastat
det första af de bägge, E. K. M:ts Nådiga
Proposition åtföljande, alternativa förslagen
den noggrannaste granskning, hvarvid R. St.
väl funnit sig böra erkänna den uppmärksamhet,
hvarmed alla förut i samma ämne utfärdade
föreskrifter blifvit till ett gemensamt helt
sammanfattade, men likväl ansett sig ej mindi
e af flera paragrafer böra föreslå en bättre
ordning jemte en klarare och bestämdare redaction,
än ock. i de hufvudsakliga stadgandena,
som afvika från de hittills gällande, en
och annan större förändring. Med öfverlemnande
fördenskull af ett till största delen omxedigeradt,
samt i ordentlig numerföljd af
Fxf. Utsk. Förslag till rind. Skrif v. N:o 3y3. Sj
paragrafer indeladt förslag till ny PrestvalsFörordning,
få R. St. bär i underdånighet uppgifva
några af de motiver, som föranlåtit frångående
i en ocii annan betydligare del af Co
miterades
förslag.
Vidkommande först Prestvalens förflyttning
från Söndag till Onsdag, hafva R. St. ej kunnat
med Comiterade instämma uti godkännandet deraf.
Ulan att förneka vigten af de skäl, som för
denna förändring kunna anföras, hysa dock R.
St. det hopp, alt värdigheten och helgden af
sådana val, åtminstone i någon mon, kunna befrämjas
genom deras förrättande på en åt religiösa
öfningar helgad dag. Valet af ReligionsLärare
fordrar, i R. St:s tanka, en sinnesstämning,
väl förberedd genom den föregående Gudstjenstens
högtidliga intryck. Härtill kommer,
vida mer än afseeudet på ett förloradt dagsverke,
den åldriga vanans i detta fall ej ogryndade
anspråk, och den anmärkning, att de förrättningar,
sorn å söcknedagar måste af vederbörande
verldsliga Myndigheter utsättas, icke alltid
komma alt slå väl tillsammans med Församlingsboernes
pligt alt sin rätt vid Prestvalet bevaka.
R. St. halva fördenskull trott sig gå en allmännare
önskan till mötes genom bibehållande i
denna del af den gamla häfdvunna stadgan.
Den rättighet, som , enligt Comiterades förslag
uti 5 §. 2 morn., blifvit tillagd Afrendaloter
och Landtbönder att i alla händelser, utan
afseende på egenskapen af den jord, för hvilken
de afgäld lill egaren erlägga och ålöpande allmänna
onera utgöra, få sjelfve votera vid Prest
-
88 Exp. V c t k. Förslag lill und. Skrift). N:o 3-3,
Vsd, hafva R. St. väl i allmänhet ansett grundad
på den allt ifrån år 1810 åt alla Medborgare
medgifna likhet uti förvärfvande och besittning
af all slags jord, men derjemte funnit, att, enär
ingen Författnings verkan bär blifva relroactiv,
stadgandet uti 17 af barbos bilagda förslag
bör inskränkas till de Landtbönder, som hädanefter
antagas, äfvensom att åt jordegaren i alla
fall må lemna* rättighet att uti Arrende-Conträet
förbehålla sig sjelf att få rösta vid Prestval.
Enkelhet af Valen skall, enligt R. St:s mening,
derigenom befiämjaS, att Arrendatorer alltid,
utan behof att vid hvarje Val förete sina
Contract, anses berättigade att votera, så framt
icke Jordegaren, genom uppvisande af berörde
skriftliga Handling, styrker sig hafva denna
rättighet »ig sjelf förbehållit.
Så väl Uti 5 §. to morn., som uti 6 1 t morn.,
hafva Comiterade föreslagit, det inga rättelser
eller tillägg finge uti Val-längden gora» annat än
på Frågodagen, hvaremot, enligt nu gällande
Stadgande uti Kongl. Förordningen, af den \\
Jun. 1793, sådana rättelser äfven få på Valdagen,
före valets början, anmälas och upptagas,
R. St., som, lika med Comiterade, ansett frågodagen
böra återföras till sin egentliga bestämmelse,
valets beredning genom Vallängdens justering,
hvilken icke, utan stor tidsspillan och olägenhet,
kan på Valdagen, under mångartade
då väckta frågor och anmärkningar, verkställas,
hafva likväl ansett med rättvisa och billighet
öfverensstämma, att sådana frågor, sorn för bristande
-
Exp.
staude upplysningar, icke kunnat på frågodagen
afgöras, må på Vald.igen, före V I f.s början, få
upptagas och besvaras, hvaremot inga nya anmärkningar,
som å frågodagen ej blifvit anmälde,
få på Valdagen väckas. Denna medelväg
emellan det nu varande sladg3itdet och Gomiterades
förslag har synts R. St. till ändamålet
af Valens förenklande och förkortning bidraga,
utan förnärmande af någon röstegandes lagliga
rätt, till bevarande hvaraf R. St. äfven i Qtde
och 15:de §§ af nu i underdånighet öfverlemnade
förslag, ansett Val-längden böra åtta dagar
före frågodagen vara för den väij.*nde Försam»
lingens Ledamöter att tillgå.
Uti 5a §. af bifogade Författningsförslag
hafva R. St. ansett den hittills gällande föreskriften
uti 1719 års Förordning om Consisloriemes
åliggande, så väl att, efter hållet Kyrkoherde-val
uti Regula Gäll, upprätta ett nytt förslag
af de förut på samma förslag uppförda Prof*
pi edikanterne, som ock att, i4 dagar innan Valhandlingarne
lill K. M. insändas, om Valet»
förlopp meddela Konungens Befallningshafvande
i Länet underrättelse, kunna och böra genom
den nya Förordningen upphäfva». Den dubbla
förslags-uppsättningen måste nemligen blifva helt
och hållet öfverflödig, enär ej allenast hela ValActen,
utan ock Förslags Protocollet, jemte aila
Ausökningarne, skola till Kongl, Majit al Consislorierna,
med underdånig berättelse om valets
förlopp, insändas; och underrättelse till Konungens
Befallningshafvande synes, utan den minBi/iang
t. it. S:s Fröt. tolde Sami. ä Band. 3 lliift. 11
90 Exp. Vtsk. Förslag till tini. Skri/v. N:o 3y3.
sta nytta, endast förorsaka en alltid obehöflig,;
ofta skadlig, tidsutdrägt.
Den vigligaste förändring uti Comiterades
förslag, hvarom R. St. sig förenat, rörer de uti
47-‘de samt 56:te §§. föreslagna straffbestämmelser
för olaga Jönebeting. Comilerade hafva föreslagit,
att den Prestman, som med slika olagliga
aftal beträdes, skulle, derest förbrytelsen
inom 2:ne år efter valet åtalas och i bevis ledes,
förklaras förlustig den erhållna lägenheten, utan
rättighet att återfå den lian möjligen förut innehaft,
örn den ock ännu vore obesatt. R. St.
hafva härvid fästat uppmärksamhet på den olikhet,
sorn skulle ega rum i bestrafFningen af samma
fel, allt efter som del före eller efter valet
upptäcktes och åtalades. I förra händelsen föreslås
nemligen straffet att blifva endast förslagsrummets
förlust och ett års suspension, inrn
den brottslige skulle dock, efter detta ars förlopp,
återfå sin ordinarie beställning, om lian
förut någon sådan innehaft. I sistnämnde fallet
förlorar han åter, utom sitt rykte, äfven sin
bergning. R. St,, som ansett samma förbrytelse,
ehvad den förr eller senare upptäckes, böra
beläggas med samma straff, hafva, i betraktande
deraf, alt en Prestman, som på ifrågavarande
sätt sig förgår, genom brytande af sin embetsed,
förverkat det förtroende till sin ära oell redlighet,
hvarförutan lian icke kan upfylla sin bestämmelse
i Församlingen, icke kunnat finna
någon lindrigare straffbestämmelse för detta fall
lämplig, an Enibetets förlust. Deremot, med
afseende på betydelsen af en utfärdad Fullmagtj
Exp. Utsi. Förslag till tind. Slrifv. N:o 373. yt
har fatalietiden för åtal äfven emot detta slags
brott, hvilket egentligen bör hänföras till ett,
ehuru bland de fördelfligaste slag af röslvkrfningar,
af R. St. anselts böra blifva densamme,
som för alla andra olagligheter i afseende på
Prestval för närvarande finnes stadgad. R. St.
våga väl ej hysa det hopp, att alla förbrylolser
af ifrågavarande art skola genom det sålunda
dels skärpta, dels begränsade sladgaudet, kunna
afskröckas och förekommas, men anse sig dock
såsom Lagstiftare hafva fullgjort sin pligt, då de
lämpat straffet efter felets natur, ulan att kunna
ingå i den osäkra beräkningen af Lagens
möjliga verkuiugar, eller af illslughelens möjliga
uppfinningar att densamma gäcka.
Slutligen få R. St. i underdånighet anmäla,
det alla stadganden, som uti Comiterades Förslag
blifvit intagne, rörande Prestvals-förrättningen
i Idufvudstaden, blifvit utur det Författningsförslag,
som härjemte i underdånighet öfverlämnäs,
uteslutne, på den grund, alt de icke
synas tillhöra den allmänna Förordning, hvilken
i Rikets öfriga Kyrkor skall före hvarje Prestval
uppläsas; äfvensom att R. St., som i alla öfriga
hufvudsakliga omständigheter, ehvad de förut
funnits stadgade, eller blifvit af Comiterade
föreslagne, instämt i Comiterades åsigter, icke
ansett sig med någon ytterligare motivering
hvarken af dessa, ej eller af några mindre detaillörändringar
derutinnan, hvilka egentligen åsyfla
enkelhet och bestämdhet, böra upptaga E.
K. M:ts dyrbara lid, utan få det af dem granskade
Förslaget i sin helhet till E K. M. här
-
92 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v, N:o 373.
jemte i underdånighet öfverlemna, med lika underdånig
anhållan, att E. K. M. täckes, efter föregången
pröfning deraf, låta, med upphäfvande
af hittills gällande Författningar om Prestval,
en ny Prestvals-Förordning i Nåder utfärda.
Rikets Ständer framhärda etc.
R. H. St:s Förslag till ny Prest vals-Förordning.
1 Art.
H vad iakttagas bör i afseende pA Prof-Predikanters
/nissi verande.
§. 1.
Sedan Consistorii till en ledig Prestlägenhet
upprättade Förslag vunnit laga kraft, eller
de deröfver anförda besvär genom kraftvunnen
dom afgjorda blifvit, ulfärde Consistorium missiv
för de föreslagna, att på 3:ne efter hvarandra
följande Söndagar, eller Högtidsdagar, som
på Söndagar infalla, uti för dem namngifna Kyrkor
prof aflägga. Härvid iakttages, att hvarken
Frågo- eller Valdag må infalla på Böne- eller
större Högtidsdag. Underrättelse om profdagarne
och de föreslagnes förljenster, sådana de
i Förslags-Pi otoeollet blifvit intagne, meddeles
ock Församlingen genom Kungörelse, som af
Consistorium till Valförrättaren öfversändes, för
att genom dess försorg, utan allt tillägg, fjorton
dagar före lörsta Profpredikan håde i Moderkyrkan
och tillhörande Annex eller Capell, hvarest
Gudstjenst då hålles, varda uppläst.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 373. 93
>’•
De föreslagne åligge att med första Post underrätta
Consistorium om framkomsten af de lill
dem afsända missiv. Skulle missi vet, genom tillfälliga
hinder, icke hafva så tidigt framkommit,
att den föreslagne hinner å föresatt dag sitt
Predikoprof hålla; varde för honom ny profdag
utsatt, samt Församlingen om anledningen dertill,
så suurt ske kan, underrättad.
§. 3.
Har någon i Fäll eller utomlands vistande
Prestman förslag erhållit, och således ej kan
till predikoprofs biläggande sig inställa; varde
sådant för Församlingen kungjordt, samt erinran
derom äfven före valets början meddelad.
5; 4.
Skulle någon missiverad före sin profdag
med dÖden afgå, eller af laga förfall hindras
från predikoprofs fullgörande, anmäles del o*
fördröjligen hos Consistorium, eller, om det icke
medhinnas kan, hos Prosten i det Contract,
hvarunder den lediga lägenheten hörer. I förra
fallet utfärde Consistorium, i det senate Prosten,
Kungörelse härom så tidigt, att den kan
i Församlingens Kyrka, eller Kyrkor, ujipläsas
Söndagen före den dag, då profvet bordt hållas,
eller senast å den lillernade profdagen. Då
anmälan hos Prosten göres, inberätte han ock
skyndsamt förhållandet lill Consistorium.
§. 5.
I de fall, som nästföregående §. innehåller,
varde all åtgärd i afseende på Frågo- och Val
-
t)4 Exp. Utsi. Förslag till und. SArifv. N:o 3?3.
förrättningarne inställd, intill dess Consistorii
vidare förordnande derom ankommer, dock utan
att någon förändring med de öfriga profdagar11a
må ega runi; hvilket i omförmälda Kungörelse,
antingen den af Consistorium eller Prosten
utfärdas, för Församlingen tillkännagifres.
§• 6.
Skulle Prest, som profva bordt, men af sjukdom
derifrån blifvit hindrad, ej inom trenne
månader från den förelagda profdagen sig hos
Consistorium lill profs afläggande anmäla, må
Val för sig gå, och Lomme lian dervid, utan profs
afläggande, under omröstning. Dör han, eller
af annan orsak från förslaget afgår, uppföre Consistorium
i hans ställe en afMedsökanderne, och,
der sådane icke finnas, förfare på sätt Författningarne
derom stadga.
Art. a.
Oin Val-längd.
§• 7* _
Val-längd, om hvars tidiga anskaffande och
öfversändande till Valförrätlaren Consistorium
åligger draga försorg, upprättes för Landet af
Häradsskrifvare!! eller af Lands-Contoiret, efter
Församiingarnes inbördes ordning i Jordaboken,
och i Städerna af Magistraten, efter å hvarje
ort vedertaget bruk.
§. 8.
I Val-längden upptages alla slags Egendomar,
Hus i Städerne, Hemman på Landet, Bruk,
Eicp. Utsi. Pors lag till and. Skri/v. N:o 373. g5
Masugnar, Glashyttor, Manufacturverk, Krono-,
Skatte- och Frälse-Qvarnar, Sågverk, Fabriker,
Spik-och Knipphamrar samt alla andra skattlagde
Inrättningar, af hvilka bidrag till Ecclesiastika
byggnader och afiöningar utgöras. För
hvarje sådan egendom utsältes både egarens och
åboens namn och titel, samt dessutom i Släderne,
der rösträttighet efter denna grund utöfvas,
qvarter och husnumer. I serskild column upptages
hvarje egendoms röstetal, enligt hittills
vanlig och i Jordeboken eller Städernes Längder
intagen beräkningsgrund, men bredvid denna column
uppdrages en annan för Rdr, sk. och rst.,
i hvilken för hvarje helt hemmans röst, på landet,
och, i Städerne, för hvarje deremot svarande
hel rost utföres en Rdr, och i samma förhållande
sk. och rst. för mindre röstedelar, ingen
beräkning likväl till mindre än ett rst. Hvarförutan
skall i hvarje Val-längd finnas en column
för de föreslagnes namn och de röster, hvardera
vid Valet erhåller, beräknade i Rdr, sk. och
rst., i stället för de hittills vanliga hela och brutna
tal.
§’ 9*
Sedan denna Val-längd, till rigligheten bestyrkt
af den Embetsman, som henne utfärdat,
kommit Valförrätlaren tillhanda, läte han, genom
Kyrko-Rådet i den Församling eller Pastorat,
der Valet skall hållas, upprätta en med
sådan Val-längd lika lydande och jemväl till antalet
af sidor och rader fullkomligt öfverensstämmande
Afskrift. så alf ej mindre å Frågo- än
Valdagen tvänne lika lydande Längder må kun
-
9 6 Bxp. Vt sk. Forsing till und. Skrifv. N:o 373.
11a följas. Denna Val-längd vare sedan för de
röstande tillgänglig åtta dagar före Frågodagen,
såsom vidare i i5 §. sägs.
Art. 3.
Om Predikoprof.
§. 10.
Prof-Predikningarne hållas i den eller de
Kyrkor, som af Consistorium blifvit i missivet
lör Predikanten namngifne.
§. 11.
I den ordning Prof-Predikanterne fått rum
på förslaget, aflägga de prof medelst HögmässoPredikan
och Altartjenst på dem förelagda dagar,
men inga andra presterliga göromål må af
dem förrättas, utom i de fall, att annan Prest
ej är alt tillgå.
Art. 4.
Om Valförrättare.
§• '2.
Tili Valförrättare förordne Consistorium, helst
Contracts Prosten, så vida lian ojäfvig är, och
icke har något, af Consistorium kändt, laga förfall;
men i annan händelse någon annan inom
Contractet, eller näia derintill boende Kyrkoherde.
Är den tillförordnade förhindrad, eller
anser han sig jäfvig, alt valet bereda och förrätta,
afsände lian dock Kungöteisin om valet
oca Val-längden till vederbörande Presterskap
-
Bxp. Vt sk. Färslag till w rid. Skrifv. N:<s 373. 97
skap och Kyrko-Råd, samt anmäie genast sitt
förfall hos Consistorium, sorn då förordne en
annan Valförrättare, om sådant kan medhinnas.
Inträffar sjukdoms-eller annat laga förfall, så nära
Frågor eller Valdag, att annan Valförrättare
cj af Consistorium hinner utses, anmode dea
tillförordnade någon närboende till Stiftet hörande
Kyrkoherde, att sitt ställe företräda, oell
gifve detta, så snart ske kan, hos Consistorium
tillkänna. Vare det dock, till förekommande af
tidsutdrägt, Consistorierne obetaget, att, der så
lämpligt pröfvas, genast vid missivens utfärdande
någon närboende Kyrkoherde till Valförrättarens
biträde och Suppleant, i händelse af den
Förres laga förfall, förordna.
§. .3.
Skyldskap med en elier flere af de Väljande
vare ej laga jäf, ej eller må Valförrättare,
som sjelf är röstegande, men ej sin rösträttighet
begagna vill, såsom jäfvig anses.
§. .4.
Consistorium utnäinne elier tipjvdrage åt Valförrättaren
att sjelf utse en för erforderlig skicklighet
känd Prestman eller Lärare vid något af
Stiftets allmänna Undervisningsverk alt å Frågoöcli
Valdagen Protoeollet föra. Anmäler denne
laga jäf, eller förfall, lidkälle Valförrötlaren ea
annan.
§. iS.
På sista profdagen låte Valförrättaren kungöra
i alla till det lediga Prestgället hörande
Bihang 't. R■ Sts Fröt. loUlt Sami. a Band 3 Höft. 13
E.rp. Ut sk. FUr sia g til! nnd. Ehrijv. N:o
Kyrkor, der Gudstjenst då förrättas, att han
tillika med den antagne Val-Notarien N. N.
kommer att nästpåföljande Söndag i N N. Kyrka
inhemta Församlingens utlåtande, huruvida
emot det förestående valet några hinder äro att
anmäla, samt att, om sådana icke förekomma,
uppläsa och justera Val-längden, hvilken å det
ställe inom Församlingen, som af Valförrättaren
utsattes, blifver intill frågodagen för de
röstande att tillgå. Samtlige röstegare förständigas
att å bemälde frågodag tillstädeskomma
och sin rätt bevaka. I annat fall gånge dem
såsom i 6 Art. 34 §• om Frågodag stadgadt är.
Art. 5.
Om Rösträttighet.
§. 16.
Rösträttighet beräknas i allmänhet efter e
gendom
och de allmänna onera, serdeles F.cclesiastika,
som deraf utgöras. I Städerne följes
härvid den för hvarje ort sersildt stadgade grund.
På landet räknas en hel röst för hvarje helt
oförmedladt mantal, en för hvarje Masugn, för
hvarje Stångjernshärd, äfvensom för s:ne Knippliamrar
tillsammans; likaså vid Messingsbruk
en röst för hvar Brännugn och vid Glasbruk
för 2:ne Glespottor. För Spikhamrar, Qvarnar
samt alla andra serskildt skattlagda Inrättningar
bestämmes rösträttigheten efter deras grundränta,
eller, der sådan ej åsatt är, efter taxeringsvärdet,
jemfördt med medelvärdet på hemman
i orten.
Exp. Vttk. Förslag till und. Shrtp). N:o 37b 99
$• »7-
För hvarje egendom och lägenhet röste
Egaren, ehvad han derstädes bor eller icke, så
vida han densamma genom eget folk eller hälftenbrukare
förvaltar. För Boställe röste, under
samma vilkor, innehafvaren. Är egendom
eller lägenhet, emot hyra, arrende, eller andra
vilkor, upplåten åt annan person, som för
dess onera ansvarar, röste den sistnämnde, så
framt Egaren ej uti contractet denna rättighet
sig sjelf förbehållit. För Frälseskattejord, ehuru
fralseräntan blifvit på annor man öfverlåten,
röste, under enahanda vilkor, sorn för annaa
egendom, Jordegaren eller Arrendatorn. Landtbönder,
som hädanefter antagas och de å hemmanen
belöpande qtskylder utgöra, ege ock
rösträttighet, der icke genom contract annorlunda
bestämdt varder. Är en egendom delad
ernt lian 2;ne eller flera, hvilka hvar för sig
utgöra ålöpande onera, samt i Skattelängden
åtskiljde äro, röste hvardera för sin andel.
§. 18-
För Bolagsegendom röste den, eller de gemensamt,
som i styrelsen deraf sitta, men för
egendom till Borgenärers förnöjande afträdd
löstes ej.
§• »9-
Rösträttighet utöfve Husfader; men är han
frånvarande och skriftligt votum icke Iemnat,
röste Hustrun. Lag samma vare, om han under
förmyndare satt är. Har han ej hustru,
rösta Förmyndare. Rösträttighet l®r Sterb
-
