# ID: svediakorp-gov1907
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 48,338
# sentences: 1,519
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 18 a 8 och 1829.
Första Samlingen,
innehållande
Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse,
Propositoner och Skrifvelser.
Första Bandet.
/
N:o i.
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse
tilldragit sedan sista Riksdag ;
Gifven Stockholms Slott å Riks-Salen
den t5 November 1828.
Fem år hafva försvunnit, sedan Kongl.
Maj:t sista gången såg Svea Rikets Ständer
församlade kring Sin Thron. Den Gudomliga
Försynen, som vakar öfver Konungar
och Folk, har under denna af betydelsefulla
händelser utmärkta tid, skänkt den
Scandinaviska Kalfön ett orubbadt fredslugn,
och de båda förenade Folken, skiljde genom
liaf och ofruktbara landsträckor, från en
mera omedelbar beröring med fasta landet,
hafva varit lugna åskådare af de yttre stormar
och de ej mindre vådliga inre oroligheter,
sorn hotat flere andra Staters bestånd
eller förlamat deras yerknings-förmåga.
Kongl. Maj:t, som fortfar att med alla
främmande Regeringar befinna Sig i vänskapliga
förhållanden, skall å Dess sida ej
hafva någon möda ospard, att, så vidt af
Kongl. Maj:t. heror, förekomma allt, som
för framtiden kunde leda till rubbning af
denna lyckliga politiska ställning.
usta Häftet. (A) 1
4 ' Kongl. Maj. ts Nådiga Bet ali. N.-o 1.
Under så beskaffade omständigheter har
Kongl. Maj:t varit i tillfälle, att, genom förmonliga
och efter tidehvarfvets förändrade
åsigter lämpade Tractater, åt Sveriges handel
och sjöfart bereda vig tiga och, som Kongl.
Maj:t hoppas, äfven varaktiga fördelar.
Sedan, genom en Engelsk Parlam entsact,
under vilkor af reciprocitet, rättighet
blifvit medgifven för främmande Nationers
fartyg, att till och från Stora Britannien,
jemte underlydande Besittningar, in- och
utföra alla lofgifna varor, med åtnjutande af
enahanda förmoner, i afseende på tullafgifterna
för dessa varor, som om de med StorBritanniska
fartyg in- och utfördes, samt
försäkran dessutom .blifvit gifven, att under
samma vilkor, Svenska och Norrska handelsfartyg
icke vidare skulle uti Engelska hamnar
vara underkastade högre Bergnings-,
Hamn-; Lots-, Båk- och Last- eller Stadsafgifter,
än Engelska Fartyg; så har Kongl.
Maj:t, som funnit, att Brittiska Riket, genom
sin verldshandel, sin rikedom och sina mångfaldiga
behof, borde kunna lemna det vidsträcktaste
utrymme, så val för a fsä 11 ni 11 g en
af Sveriges Producter, sorn för användande
af dess Fartyg, icke tvekat, att för Engelska
Handels-Fartyg och deras laddningar inom
Svenska farvatten och hamnar medgifva
en fullkomligt lika behandling, som för Sven
-
r Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. 5
ska helfria Fartyg, och varor i dem in-eller
utförda; hvarefter en Handels-Tractat blifvit
den 18 Mars 1826 med Hans Kongl.
Stor-Britanniska Majit afslutad, som, emot
full reciprocitet och med ömsesidigt undantag
i afseende på införseln af vissa varor,
försäkrar Sveriges och Norriges handel om
ofvannämnde förmoner i Stor-Britanniska
och Irländska hamnar.
Genom en, den 2 November 1826, med
Hans Kongl. Danska Maj:t afslutad Handelsoch
Sjöfarts-Tractat, har likhet i Sveriges
och Norriges handelsförhållanden till detta
Rike blifvit beredd, samt Svenska fartyg och
deras laddningar, emot medgifven reciprocitet,
erhållit samma rättigheter och förmoner
i Danska hamnar, som Danmarks e"gna
fartyg och varor i dem intagna, äfven då
införsel sker af främmande Länders producter,
undantagande Sålt samt Chinesiska
varor, inlastade i hamnar på andra sidan
Goda Hoppsudden, hvilka ej få directe derifrån
importeras till Sverige med Danska
fartyg, eller till Danmark med Svenska.
I följd af öppnad underhandling med
Kongl. Preussiska Regeringen, har, den
Mars 1827, en Handels-och Sjöfarts-Tractat
med Preussen blifvit afslutad, enligt hvilken,
emot full reciprocitet, Svenska och
6 Kongl. Maf.-ts Nådiga Bernit. N.-o J.
[Norrska fartyg ega att i Preussiska hamnar
införa varor, producerade i hvad Land som
helst, samt derstädes i allmänhet åtnjuta lika
behandling håde i afseende på skepps- och
tullumgälder samt öfriga afgifter, som Preussens
egna fartyg och deras laddningar.
Med Ottomaniska Porten är, under den
n8 Maji sistlidet år, en Convention afslutad,
hvarigenom fri segelfart på Svarta Hafvet
blifvit Svenska och Norrska fartyg formligen
tillerkänd, äfvensom, i sammanhang
dermed, en Tariff blifvit öfverenskommen,
hvarefter Tullafgifterna skola erläggas för
■varor, som för Svenska och Norrska Handlandes
räkning införas lill eller utföras från
Ottomaniska Rikets hamnar. Sedermera inträffade
händelser hafva likväl fördröjt verkställigheten
af denna Convention.
Då rättigheten för fartyg, tillhörande de
Förenade Staterna i Norra America, att på
förmonliga vilkor hitföra colonial-varor, i
vissa fall funnits utgöra ett ytterligare motif
för dem att här afhemta jern, hvilket
vanligen begagnas till återfragtj har Kongl.
Maj:t, under den ii Februarii 1824» i Nåder
förordnat, att afgifternaJför Westindiska
producter, införda till Sverige uti Americanska
fartyg, skulle tills vidare bestämmas
till helfri tull, dock utan tillgodonju
-
lionel. Maj. ts Nådiga Berätt. N.o 1.
tande af de under namn af Westindisk eller
Brasiliansk lindring beviljade förmoner.
Handelsrelationerna med de Förenade
Staterna hafva sedermera vunnit en ytterligare
utsträckning, genom en med dessa Stater
afslutad förnyad Handels-Tractat af den
4 Julii 1827, som, emot motsvarande förmoner,
å Svenska sidan upphäfver ProductPlacatet,
och för Nord-Americanska fartyg
och deras laddningar medgifver likhet i afgifter
med Sveriges egna.
Rikets Ständer hafva vid deras sista
sammankomst egnat en serskild uppmärksamhet
åt Sveriges och Finlands handelsförhållanden.
Då handeln med Finland egentligen
derigenom vore för Sverige oförmonlig.
attde traliquerande inom de Rikets
provincer, der samma varor alstras, som
från Finland vanligen införas, ej kunde täfla
med de Finska importeurerna i pris; hade
Rikets Ständer anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes, vid Handels-relationernas bestämjnande
med Finland, iakttaga, att dessa ej
må kunna medföra någon menlig verkan för
afsättning af Sveriges landtmanna-produeter,
och alt landets oberoende af sådana nödvändighets-varors
tillförsel, som inom Riket
kunna erhållas, må småningom beredas, genom
beqvämare afsättnings- och communi
-
8 Kongl. MajAs Nådiga Borått. N.o 1.
cations-utvägar ra. ra. Kongl. Maj:t, som
alltfd omfattat hvarje tillfälle att befrämja
den inhemska productioneus tillväxt, och
äfven egjnat en fortsatt omsorg åt beredandet
af lättare utvägar till afsättning och communication
emellan Rikets landskap, har,
vid öfverläggning om grunderna för en förnyad
Handels-Conyention med Ryssland,
icke uraktlåtit att fästa afseende å de af
Rikets Ständer, rörande införsel af landtmanna-producter
från Finland, framställda
önskningar. Denna, under den 26 Februarii
innevarande år, afslutade Convention
innehåller äfven, i följd häraf, serskiltda stadganden
och en egen Tull-Tariff för Finlands
handel på Sverige, hvaremot handels-förhållandet
med Ryssland är betraktadt ur den
allmännare synpunkten, att genom inbördes
reciprocitet i afgifter, och utan inskränkning
till varors transporterande directe från productions-orten,
öka handelsrörelsen och befordra
afsättning af egna producter och konstalster,
i öfverensstämmelse med de vänskapliga
förhållanden, sorn ega rum emellan de
båda Grann-Staterna,
För att bereda Svenska handeln motsvarande
förmoner i Nederländska hamnar,
så iafseende på skeppsumgälder och algifter
på varöf, sorn rättigheten att i dessa hamnar
införa andra, än hemlandets produoter,
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N:0 1. 9
har Kongl. Maj;t funnit godt, att tillsvidare
för Nederländska fartyg upphäfva Product-Placatet,
och derjemte i, Nåder förklara,
att varor, hit införda med Nederländska
fartyg ifrån hvilken ort som helst, äfvensom
varor med dylika fartyg härifrån utförda,
ej skola vara underkastade andra eller högre
afgifter, än som skulle egt runi, om ineller
utförseln skett med Svenska fartyg,
samt att Nederländska fartyg skola, vid beräkningen
af så väl lastpenningar, som lots-,
håk-, hamn- och dylika afgifter samt andra
skeppsumgälder, behandlas lika med inhemska.
Såsom en följd häraf, hafva genom en
under den 21 December sistlidet år utkommen
författning, motsvarande förmoner blifvit
Svenska fartyg och deras medförande laddningar
tillerkända i Nederländska hamnar.
Några i den senaste Nederländska Tariffen
införda inskränkande stadganden i afseende
på Svenska handeln, hafva föranledt till en
framställning å Kongl. Majrts sida, hvarå
svar med första förväntas.
Med anledning af en i Kyrkostaten vidtagen
författning, angående fullkomlig reciprocitet
i afgifter för handelsfartyg emellan
denna Stat och alla främmande Nationer,
har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att fartyg,
tillhörande innevånare i Kyrkostaten,
skola, då de till Svenska hamnar anlända*
io Kongl. Maj ds Nådiga Bertili. N-o f.
derstädes icke vara underkastade högre eller
andra afgifter, än Svenska till utrikes handel
nyttjade fartyg.
Efter fortsatt underhandling med Kejserliga
Ryska Regeringen, angående de sedan
Freds-Traclaten i Fredrikshamn på framdeles
utredning beroende ömsesidiga fordrings-anspråk,
har Kongl. Maj:t, under den
16 Julii 1824 afslutit en C011 ven Lion, hvarigenom,
emot öfverlåtelse till Ryska Regeringen
af alla Svenska Kronans fordringar i
Finland, de å Finska sidan uppgifna genfordrmgar
blifvit för alltid q vittade och dödade,
samt derutöfver en ersätlningssumma
i ett för allt medgifven af i5o,ooo R:dr,
om dispositionen och fördelningen hvaraf
Kongl. Maj:t är sinnad att till Rikets Ständer
göra en Nådig framställning.
Med Hans Majrt Konungen af Stora Britannien
och Irland är, under den 6 November
1824, en Tractat afslutad om slafhandelns
afskaffande/i följd hvaraf serskildt ansvar
blifvit stadgadt för de Svenska undersåter,
som möjligen skulle kunna beträdas
med utöfvande af en dylik handel; och kommer
en Nådig Proposition härom, att nu till
Rikets Ständer afgifvas.
Då erfarenheten visat, att post-communicationen
emellan Ystad och Stralsund vid
Kongl. Maj.-ts Nådiga Berått. N.o 1. 11
vissa tillfällen och årstider varit underkastad
åtskilliga svårigheter, har, genom en år 1826
med Kongl. Preussiska Regeringen träffad
öfverenskommelse, denna postgång i så måtto
Blifvit förändrad, att postjakterna nu mera
anlöpa Greifsvald. En betydligen ökad skyndsamhet
har häraf blifvit en följd, till icke
ringa vinst och beqvämlighet för de Svenska
handlande.
Med Hans Maj:t Konungen af Nederländerna
har en serskild öfverenskommelse blifvit
träffad om utleverering af Svenska och
Nederländska undersåter, hvilka såsom Matroser,
eller i annan egenskap, tillhört ettdera
Rikets i det andras hamnar vistande
skepp, men derifrån afvikit. Äfvenledes har
med Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland en
öfverenskommelse blifvit afslutad, rörande
grunderna för förbrytares och lösdrifvares
ömsesidiga utleverering och återsändande
från det ena Riket till det, andra.
Sedan sista Riksdagen har, genom serskildt
träffade öfverenskommelser, den så kallade
Jas cletractus blifvit ömsesidigt upphäfd
emellan Sveriges Rike, samt Ryssland,
Preussen och Nederländerna.
Att närmare och närmare befästa föreningsbandet
emellan den Nordiska Halföns
12 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1.
tvänne Folk, har utgjort ett liufvudsakligt
föremål för Kongl. Majits faderliga omsorger
och kraftfulla bemödanden, Med förtroende
till Regeringen och till hvarannan, skola
Sveriges och Norri ges inbyggare broderligen
fortgå på den bana, som ensamt kan leda
dem tili en varaktig lycka samt försäkra deras
inre lugn och framtida sjelfbestånd.
Kongl. Maj:t går nu alt för Rikets Ständer
närmare utveckla de åtgärder, som i
den inre Styrelsens serskilda grenar blifvit
vidtagne.
Kongl. Majit har fortfarit att fästa en
oafbruten uppmärksamhet på allt, som kunnat
främja Religionens helgd och en sann
gudsfruktan, samt har, i ärender af allmännare
vigt och inflytande rörande Kyrkoväsende!,
vidtagit flera till detta ändamål ledande
beslut och åtgärder.
Genom vissa i Nåder utsedda Comiterade,
hade Kongl. Majit låtit utarbeta ett
Förslag till en ny och förbättrad Evangeliibok,
hvilket, genom trycket allmänheten
meddeladt, vid sistlidne Riksdag blifvit
granskadt; men, med afseende å dervid yppade
skiljaktiga meningar, samt för att låta
allmänna tänkesättet i ett ämne af sådan
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1. i3
vigt närmare stadga sig, liar Kongl. Majit
funnit för gödt besluta, att den gamla Evangelii-boken
må tills vidare fortfara att i
Församlingarne nyttjas.
Den nya öfvei\sättningen af den Heliga
Skrift fortsattes af den Comité, som dertill
erhållit Nådigt uppdrag; Bibel- och Evangeliska
Sällskaperne fortfara att, under Kongl.
Maj:ts beskydd, med utmärkt nit och framgång
sprida Biblar och nyttiga Skrifter i
Christendom och sedelära.
Medelst Nådigt Circulaire-bref af den 4
Februarii 1824, har Kongl. Majit, bland
annat, i Nåder förordnat, att vederbörande
Consistoriel’, med skyldighet att iakttaga alla
tillfällen till Christendoms-kunskapens och
sedlighetens befrämjande, ega noga tillse,
det samtlige Presterskapet ordentligen uppfyller
sina skyldigheter, samt inom hvarje
Stift förhållandet i denna del, jerhte öfriga
lill Läro-embetet hörande föremål, hos Kongl.
Majit i underdånighet anmäla; och har Kongl.
Majit äfven, i följd häraf, tid efter annan
från Piikets Consistorier inherntat utlåtanden,
sorn ådagalägga Religions- och Pastoral-vårdens
goda tillstånd och förkofran,
samt Presterskapets i allmänhet upplysta
och värdiga förhållande.
Flera hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäldta Förslag till Pastoraters klyfning
,4 Kongl. Majds Nådiga Bendt. N.o 1.
och classifieation, Hemmans utbrytning, nya
Kyrkogårdars och Begrafningsplatsers inrättande,
m. m., hafva, på andragna skäl, vunnit
Nådig stadfästelse, hvarförutan Kongl.
Maj:t för nya Kyrkobyggnader och äldre
Kyrkors sammanbyggande, då sådant i öfverensstämmelse
med Församlingarnes rätt
och begifvanden, samt intygade locala föi’-  hållanden, funnits böra ega rum, beviljat
flera Församlingar, som deraf befunnits i
verkligt behof, understöd, medelst collect
och stambok.
Då det derjemte icke undfallit Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet, att klyfning
af vidsträckta Pastorater, serdeles i de Norra
Provincerne, medförde fördelar både i
religieust och oeconomiskt hänseende, hvadan
ock Kongl. Maj:t år 1818 föreslagit Rikets
Ständer, att sådana Kyrkoherde- och Capellans-bohl,
som derigenom tillkomma,
måtte tilläggas enahanda friheter och förmoner,
som de af ålder varande åtnjuta,
men hvartill Rikets Ständer ej trott sig böra
i hela sin vidd samtycka; har Kongl.
Maj:t likväl omfattat de tillfällen, då slika
gagneliga delningar kunnat befordras, samt
för ändamålet beviljat alla de förmoner,
som pu Kongl. Maj:t kunnat bero; och har
Kongl. Maj:t desto hellre härutinnan gått
Församlingarnes önskningar till mötes, som
Kongl. Maj:ts Nådiga Berätt. N.o 1. 15
Kongl. Majrt med tillfredsställelse erfarit deras
berömliga omtanka och nit, att jemväl
med egna uppoffringar söka åstadkomma en
förbättrad Religions och Pastoral-vård.
Jemte det Kongl. Majrt vidare till noggrann
pröfning förehaft flera, dels hos Rikets
Ständer vid s^sta Riksdag, dels serskildt
väckta frågor om vården och förvaltningen
af Kyrkornas fastigheter och medel, samt
granskning af redogörelsen derföre; om Ecclesiastique-lägenheters
upptagande i Jordboken;
om Skatteköp å Preste-, Klockare-,
Annex- och Mensal-bemman i Skåne, Halland
och Bohus Län, samt å Domkyrkohemman
i Skåne och Kyrkohemman i Halland;
om Arrende-auctioner och Optionsrätt
å Kyrko- och Ecclesiastique LöningsHemman;
om afgifters bestämmande vid
försäljning af Lunds Domkyrko-Hemman
utom börd, samt ersättning för öfverbyggnad
å samma Hemman, m. m.; och uti
dessa ämnen, efter förekomna skäl och
omständigheter, i öfverensstämmelse med
eganderättens helgd, vidtagit Nådiga stadganden;
har Kongl. Majrt låtit utgå allmänna
Kungörelser om förändring och tillägg
uti 1817 års Förordning om Sockenstämmor
och Kyrkoråd; om åtskilliga föreskrifter
i afseende på förrättande af oeconomiska
besigtningar å Kyrkoherde-boställen, Capel
-
5 6 Kongl. Maj.-ts Nådiga Bertill. ,N.o 1-
lans- och Klockarebohl samt Preste-stomhemman;
äfvensom en förändrad Husesynsordning
för Prestgårds-byggnader i Skåne
och deras brandförsäkrande, blifvit, under
den 17 Mars 1824, utfärdad.
Som Kongl. Maj:t funnit det i Carlskrona
serskildt förordnade Amiralitets-Consistorium
lämpligen kunna upphöra, har Kongl.
Maj:t, under den 24 Februarii 1826, förordnat
om detta Consistorii upplösning och
de dit hörande ärendens öfverflyttande till
Consistorium Ecclesiasticum i Lund.
Till befordrande af Religions-uildervisningcn
vid allmänna välgörenhets-anstalter
och bland arres.tanter uti Kronans Häkten,
har Kongl. Maj:t anbefallt all nödig omtanka
samt serskilde Predikanters anställande
och aflönande i mon af tillgångarne,
Ecclesiastique-verket i Lappmarken, med
hvad till Cbristendoms-kunskapens utbredande
derstädes hörer, har fortfarit att åtnjuta
Kongl. Maj:ts Nådiga omvårdnad. För de
Socknars behof, der Finska och Lappska
språken ännu talas, har Catechesen blifvit
på dessa språk öfversatt och till antagande
anbefalld. Kongl. Maj:t har tillika låtit utfärda
ett Reglemente för förvaltningen af
den
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. ty
den till nämnde Ecclesiastique-verk anslag*
na fond, samt meddela ytterligare föreskrift
i afseende på de anbefallda visitationerne af
undervisnings-anstalterna i Lappmarken.
I anledning af derom bos Rikets Ständer
väckt fråga oell efter föregångna undersökningar,
har Kongl. Majit låtit ulfärda Nådiga
föreskrifter om tvänne Capell-Kyrkors
anläggande för den så kallade Finn-Allmogens
behof, på gränsen emellan Wermland
och Norrige; om collect och stambok för
detta ändamål; om aflöning och boställe för
dervid blifvande Capell-Predikant; om Läsmästares
antagande, samt om inköp af religionsböcker.
Sedan Rikets Ständer, vid sist öfverståndna
Riksmöte, gjort underdånig hemställan,
rörande så väl öfverseende och för*
bättring af 1686 års Kyrkolag och sedermera
utkomna Ecclesiastique-Författningar, tillika
med Förordningen af den 11 Februarii
1687, om Rättegångs-ordning vid Dom-Capitlen,
som angående upphörande af Consistoriernes
domsrätt och vissa administrativa
åtgärders öfverlåtande till Biskoparnes ser*
skilda handläggning; samt Preste - Ståndet
Bih. lill R. St. Prot. 1828 och 182g. I Sarnl.j 1 Band.
testa Häftet. (A) 2
i8 Kongl. Mnj.ts Nådiga Beriltt. N.-o 1.
dervid om en föregående serskild revision
i underdånighet anhållit; har Kongl. Maj:t,
med bifall härtill, förordnat trenne i Kyrko-lagfarenheten
kunnige och erfarne Prestman,
att öfverse och granska Kyrkolagen
och dermed gemenskap egande EeclesiastiqueFörfattningar,
samt utarbeta förslag till de
rättelser och förbättringar, som kunde pröfvas
nödiga. Detta underdåniga Förslag, som
redan är afgifvet, har, på Kongl. Majrts Nådiga
befallning, blifvit lill trycket befordradt.
I sammanhang med Svenska Kyrkans
och Församlingens angelägenheter, har Kongl.
Majit sorgfälligt sökt befordra det uppväxande
slägtets bildning samt Litteraturens och
Vetenskapernas förkofran.
Utom den Rikets Consistoriel- anbefallda
tillsyn öfver det siitt, hvarpå Allmogens
Barn uppfostras, bar Kongl. Majit, med afseende
å Rikets sist församlade Ständers underdåniga
framställning, rörande Barna-undervisningens
förbättrande, vidare erinrat
Consistorierne och Presterskapet, att verksamt
befordra vexel-undervisningens' införande,
der locala förhållanden sådant medgifva,
äfvensom att vid förslag till Kloekare-sysslor
hafva serskildt afseende på sökande med
kunskaper i denna läs-method; hvarförutan
Kongl. Maj.-ts Nådiga Borätt. N:o 1. 19
Consistorierne blifvit; förständigade, att vid
sammanläggningar af Kyrkor och Socknar,
hvarigenom Presterskapets Prediko-besvär förminskas,
efter Församlingarnes hörande, föreslå
hvad förbättrad åtgärd för Skol-undervisningen
må, i sammanhang dermed, kunna
tillvägabringas. Kongl. Maj:t, somlåtit, genom
den år 1812 tillförordnade Uppfostrings-Comité,
utarbeta fullständigt förslag till en Författning
om Folkskolor och Pasdagogier på
landet, hvilket, i sammanhang med den allmänna
regleringen af Rikets Undervisningsverk,
kommer att hufvudsakligen pröfvas,
har med Nådigt välbehag ansett och fastställt
de flera inom Riket, dels genom Menigheters
och Församlingars ChristJiga omtanka,
dels medelst enskilde Medborgares
frikostiga nit tillvägabragte och hos Kongl.
Maj:t anmälda anstalter till ständiga eller
ambulatoriska Skolors inrättande och uppbyggande
af Skolhus, jemte det Kongl. Maj:t,
för sådant ändamål, icke allenast beviljat
anslag af Kyrkors behållna tionde och andra
tillgångar, samt hugnat antagne Lärare
med tillagd tjenstårs-beräkning, utan ock ofta
af egna medel gifvit bctjrdliga understöd.
Det för vcxel-undervisningens allmänna
befrämjande i Hufvudstaden stiftade Samfund,
som fortfar att dana skickliga ämnen
till Lärare i Landsorterna, och årligen om
ao Kongl. Majds Kådiga Berlitt. Ko i.
denna uppfostringsgren meddelar berättelse»
har erhållit förnyade stadgar; och då Samfundet,
för anläggning af en Normal-skola
och nödiga Arbets-skolor, i brist af egna
tillgångar, hos Kongl. Maj:t anhållit, att,
till första organisationen och inredningen af
sistnämnda Skolor, undfå af allmänna medel
en gång för alla 2000 R:dr, samt för
Lärare-personalens aflöning och Läseskolornas
underhåll årligen 2000 R:dr, har Kongl.
Maj:t, till befordrande af omförmälda Arbets-skolors
skyndsamma inrättande, funnit
skäligt anslå en summa af 2000 R:dr, att
utgå af den under Cpmmerce-Collegii förvaltning
då befintliga Arbetshus-fonden.
Sedan de, jemnlikt Skol-ordningens föreskrift
och uppå Nådig befallning, år 1824 i
Hufvudsta den församlade Revisorer öfver
Elementar-läroverken i Riket inkommit med
underdånig Berättelse och dermed förenadt
Betänkande, rörande samma Inrättningars
vidare förbättring, har Kongl. Maj:t funnit
godt att, på sätt Dess, under den 18 Maji
1828, aflåtna allmänna Circulaire innehåller,
besluta och tili efterlefnad stadga de
uti 19 serskilda puncter upptagna rättelser
och tillägg, i afseende på 1820 års Skol-ordning
och dess tillämpning, hvilka, utan
rubbning i Läroverkens nuvarande inrättning,
samt utan hinder för deras afsedda
Kongl Maj.Is Nådiga, Betali. N.o 1- 21
allmänna reglering, ansetts vara nyttiga och
behöfliga. Hvad Revisionen för öfrigt föreslagit
och hemställt om Elementar-läroverkens
fullkomligare organisation och undervisningens
ändamålsenligare förbättring, jemte
uppgift af dertill erforderliga medel m.
m., har Kongl. Maj:t velat låta komma under
närmare skärskådande, i förening med
en fullständigare granskning af samtliga Rikets
Läroverk.
%
Emedlertid och i ändamål att bereda
all möjlig ordning, omfattning och fullkomlighet
uti allmänna Uppfostrings - verkets
samtliga delar, har Kongl. Maj:t, i förekommande
serskilda frågor, så vidt med locala
förhållanden och förevarande tillgångar, utah
Statsverkets betungande, funnits förenligt,
stadgat och förordnat om förändring eller
ny organisation af P;edagogier samt Apologist-
och Lärdoms-Skolor; om uppbyggande
af Skole-, Gymnasii- och Bibliotheks-lms;
om Lärares tillsättande och löneregleringar,
i följd af interims-staten eller serskildta behof;
om befordrande af Natural-historiens
studium och gymnastiska öfningar; om lönanslag
för dervid anställde Lärare, m. m.
Äfven hafva, uppå vederbörandes förslag,
Nådiga föreskrifter blifvit meddelade^
dels angående lämplig fördelning af lill Slif-.
23 Kongl. Maj.ts Nådiga Beratt. N.-o 1.
tens Cassör inflytande besparda Löningsoch
Pastora ts-vacance-medel, dels om behörigt
användande af de under interims-löne-slaten
uppkommande disponibla tillgångar.
Utom de för Stockholms Stad och på
Gottland inrättade nya Gymnasier, har Kongl.
Maj:t jemväl, under den 24 Mars 1824, beslutit
anläggande af ett Gymnasium inom
Lunds Stift uti Staden Sölfvesborg, och dervid,
i afseende på blifvande nödiga fonde-r,
uppbörds- och redovisnings-sätt samt regleringen
i allt öfrigt, gifvit nödiga föreskrifter.
Kongl. Maj:t har, med afseende å Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens afgifna underdåniga
berättelse om tillståndet med Carolinska
Academiens i Lund fonder och serskildta
lön-anslag, fastställt den reglering
och förbättring i åtskilliga delar, som funnits
af nöden för Universitets-Cassans upplijelpande;
och hafva derförutan de, tillberedande
af en ökad lönings-stat påräknade
spannmåls-bidrag af hvarje Professor, som
tillträdt Prasbende-Pastorat, blifvit, genom
Nådigt förordnande, bestämda, äfvensom, i
samma afseende , vissa Tunnor afradsgild
Spannmål anslagna, alt af Theologiae Adjuncternes
och SeminariLPraefectens Pr a: beriden
i vederbörlig ordning LillLönings-fonden utgå.
Kongl. Maj.ts Nådiga. Berätt. N-0 1. 23
Enär Rikets Ständer ansett den till Medico-tlieologiska
stipendier vid Upsala och
Lunds Universiteter årligen anslagna summa
af 5ooo R:dr höra lill 2000 R:dr inskränkas,
har Kongl. Maj:t, i följd häraf, den i5
Octoher 1824, stadgat de förändringar, som
uti Reglementet för nämnde stipendier derefter
skulle ega rum.
För vetenskapliga insigters inliemtande
och utvidgande under utrikes resor, har
Kongl. Maj:t beviljat lämpliga understöd
och res-stipendier; äfvensom Kongl. Maj:t,
vid förekomna befordringar och andra tillfällen,
ej underlåtit att uppmuntra och belöna
all utmärktare litterair förtjenst, så
vidt de knappa tillgångarna kunna sådant
medgifva.
Jemte det Kongl. Maj:t sålunda till allmänna
uppfostrings-väsendets serskilda delar
egnat en oafbruten omsorg, har Kongl.
Majrts synnerliga uppmärksamhet varit fästad
å en af Rikets Ständer år 1823 gjord
hemställan om vissa åtgärders vidtagande
till undersökning af Militaira Undervisningsverkets
tillstånd i Riket, och de förändringar
i dess organisation, som häraf borde
föranledas; och enär Kongl. Maj:t ansett en'
grundlig och fullständig utredning af detta
ämne säkrast och lämpligast befrämjas der
-
24 Kongl. Maj.-ts Nådiga. Beralt. N.o 1.
igenom, att en sådan undersökning i ett
sammanhang utsträcktes tili Rikets Unders
visnings verk i allmänhet; så har Kongl. Maj:t,
under den 21 December 1825, utnämnt och,
kallat flera för insigter, erfarenhet och nit
utmärkte män, att utgöra en Comité, hvil-,
ken, under ordförande af Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, Universiteternes Canceller,
egde att undersöka och granska Rikets hela
Uppfostringsverk och alla dermed gemenskap
egande föremål, samt afgifva de förslag till
ändringar och förbättringar, sorn i följd deraf
kunna pröfvas, tjenliga,
Kongl. Maj:t, sorn oförtöfvadt inför väntar
Comitens underdåniga betänkande, hvilket
genom trycket kommer att till allmänhetens
kännedom befordras, är sinnad att,
med anledning deraf, till Rikets nu försam
KJ
lade
Ständer göra de Nådiga framställningar,
som omständigheterna kunna påkalla.
Sedan denna Comité på förhand i underdånighet
hemställt och föreslagit, att,,
till utrönande, huruvida, i stället för den
nu i Skolorna öfliga class-läsning, den så
kallade Änmes-läsnings-methoden skulle ega,
företräde, en Elementar-skola i hufvodstaden
matte, på allmän bekostnad, få inrättas,
till användande af sistnämnde läsningsmethod,
och tillika afgifvit förslag till sam
-
Kongl. Majds Nådiga, Berlin. N.o 1.
ma inrättnings verkställighet och dervid
erforderliga kostnader, har Kongl. Maj:t funnit
skäl att dertill lemna Dess Nådiga bifull,
och för organisationen af en så beskaffad
Skol-inrättning förordnat en Direction,
under Hans Kongl. Höghet Kronprinsens öfverinseende.
Med afseende å nyttan af en ny oell
fullständig redaction af Sveriges äldre Lagar,
har Kongl. Maj:t åt tvänne för insigter
oell skicklighet kände Academiska Lärare
uppdragit, att en sådan samling författa och
utgifva. Genom deras försorg har redan af
trycket utkommit en utarbetad samling af
gamla Westgötha-Lagarna,
På det att allmänna Författningar och
Beslut må på ett lämpligare och skyndsammare
sätt blifva för allmänheten tillgänglige,
och med afseende å Rikets Ständers härutinnan
hemställdta förslag , har Kongl. Majit
låtit föranstalta om utgifvande af ett oflicielt
Tidningsblad, under benämning af Svensk
Författnings-Samling, hvilket ifrån och med
år 1825 fortgått, och hvarigenom, enligt af
Kongl. Majit fastställda grunder, med viss
inskränkning och besparing uti det på Statens
bekostnad varande årstrycket, alla från
Kongl. Majit och Rikets Embetsverk utgående
Förordningar, Kungörelser, Circulai
-
*26 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1.
rer, äfvensom Domar oell Utslag, innefattande
praejudicater eller af allmän beskaffenhet,
samt andra officiella Handlingar blifva
till allmän kännedom med behörig skyndsamhet
meddelade.
Till allmänna helsö vårdens förbättring
och utvidgande har Kongl. Majit, i enlighet
med Rikets Ständers Beslut om beviljadt lönanslag
för ett ökadt och tillräckligare antal
Provincial-medici i Riket, förordnat om serskilda
sådana Läkares behöriga tillsättande i
åtskilliga Län, jemte bestämmande för deni
af tjenliga district och stationer.
Sedan Kongl. Majit uppdragit åt Dess
Sundhets-Collegium, att utarbeta och afgifva
underdånigt förslag till inrättande af Helsovårds-Comiteer
å landet, och Collegium
öfver detta ärende med underdånigt betänkande
inkommit; har Kongl. Majit i Nåder
stadgat, attFörsamlingarnes Kyrkoråd, hvilka
redan ega skyldighet att vaka öfver ordning
och sedlighet, äfven hädanefter bör tillkomma
ett närmare inseende öfver hvad den
allmänna helsovården tillhör, för hvilket
ändamål Kongl. Majit, genom alne Nådiga
Kungörelser af den 27 Februarii 1828, föreskrifvit
åtskilliga ändringar och tillägg,
dels i Kongl. Förordningen den 26 Februarii
1817 0111 Sockenstämmor och Kyrko
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
råd, dels uti vissa nu gällande Medicinalförfattningar;
äfvensom Kongl. Majrt tillika
anbefallt Collegium, att, i enlighet härmed,
för Kyrkorådets och vederbörandes behof
utarbeta ett fullständigt sammandrag afMedieinal-Författningarne.
I anseende till den år 182.3 på flere
ställen inom Riket yppade koppsmitta, har
Kongl. Maj:t ytterligare anbefallt vidtagande
af nödiga försigtighetsmått till smittans hämmande
och Vaccinationens allmännare befordrande;
och afgifves årligen från Sundhets-Collegium
underdånig berättelse om Vaccinationens
fortgång jemte förslag till lämpliga
Vaccinations-prSemiers utdelande.
Då Kongl. Maj:t af de underdåniga rapporter,
dem Landsböfdingarne äfvenledes
blifvit anbefallde att afgifva om helsotillståndet
inom Länen, med bekymmer erfarit
de flerestädes under nästförflutna år gångbara
sjukdomar; har Kongl. Maj:t låtit genom
vederbörande deremot skyndsamt vidtaga
de kraftigaste anstalter.
Af samma anledning har Kongl. Majit
fästat en synnerlig uppmärksamhet å sundhets-förhållandet
inom hufvudstaden, och sedan
serskilda provisoriska sjuk-anstalter blifvit
anbefallda, förordnat en Comité, att un
-
28 Kongl. Maj ds Nådiga Bepätt. N.-o t.
dersöka beskaffenheten och bristerna af sta-»
dens närvarande Sjukvårdsinrättningar, samt
afgifva förslag till hehöfiiga ändringar och
förbättringar, i följd hvaraf Kongl. Maj:t
ock låtit utfärda förnyade Instructioner för
stadens Läkare och fattig-medici, samt för-,
ordnatXom de lmfvudsakligaste åtgärder tili
anläggande af en allmän, eino t behofvets varande,
Sjukhus-inrättning, äfvensom Kongl*
Maj:t för detta ändamål upplåtit en på Södermalm
belägen Kronans egendom.
Med anledning af Rikets Ständers år
i8a3 vidtagna beslut om förändringar i afseende
på medicinal-fonden och SundhetsCollegii
stat, har Kongl. Maj:t, till vederbörandes
iakttagande, föreskrifvit de åtgärder,
sorn sålunda uti raedicinak-väsendet,komma
att ega rum. Genom de af SundhetsCollegium
de senare åren aflåtna redogörelser
och hemstälianden, har Kongl. Majit
likväl inbemtat, att förnämligast det från
8,000 tili 6,000 R:dr minskade årliga anslag,
till kostnader vid farsoters och smittosamma
sjukdomars hämmande, varit högst
otillräckligt, så att den häruti uppkomna
brist åtskilliga gånger måst betäckas af andra
medel. Kongl. Majit ser Sig således nödsakad,
att vid nu ingående Riksdag ytterligare
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
å detta angelägna ämne.
Kongl■ Maj.-is Ka eliga Serätt. K.-o 1. 29
Kongl. Maj:t har ansett mensklighetens
Vatt kräfva en ändamålsenlig förbättring af
UospijLaierna i Riket. De hafva tillförene
snarare synts vara inrättade tili vansinnigas
skiljande från allmänna sammanlefnaden,
än till dessa olyckligas förhjelpande till helsan
och återställande till samhället. Redan
år 1822 infordrades underrättelser om lämpligaste
sättet till Hospita lernas bättre organisation.
Derigenom upplystes, att detta välgörande
ändamål icke, utan genom Hospitalernas
centraliserande, kan med framgång vinnas,
Kongl. Majit har desto hellre i Nåder bifallit
tillämpningen af denna grundsats vid
Hospitalernas nya organisation, som den äfven
instämt med Rikets Ständers egna, år
1823 yttrade, åsigter och underdåniga önskningar.
Till Central-Hospitaler åro Malmö och
Wadstena redan utsedde, och det tredje
kommer på tjenligfc ställe i öfra delen af
Riket att framdeles inrättas, när de 2:ne
förstnämnde hunnit fullbordas och Hospitals-fondens
tillgångar sådant medgifva. Till
utvidgande af Malmö Hospital äro flere derintill
belägna tomter inköpta, och en varaktig
stenhusbyggnad uppförd för 80 personer,
hvarigenom omkring 180 vansinniga
kunna i detta Hospital intagas. De der införda
ordningar hafva haft de mest välgö
-
3 o Kongl. Maj ds Nådiga Ber ätt. N-0 1.
rande följder, så att flere till och med våldsamma
dårar återvunnit silla sinnens bruk
och från Hospitalet friska utgått. Intet ställe
kan för ett Central-llospital vara bättre beläget
än Wadstena, hvarföre verksamma anstalter
till dess utvidgande äfven äro vidtagna.
Kongl. Majit har i Nåder tillåtit Dess
Seraphimer-Ordens-Gille att för 12,000 Ridr
Banco inköpa de fordna Krigsmanshus-byggnader,
sorn förut voro tili en Correctionsinrättning
upplåtna. Norra flygeln är i år
reparerad och så inredd, som ett Hospital
efter senare tiders erfarenhet bör vara inrättadt.
ioo dårar kunna deruti inrymmas,
och ett lika antal framdeles i den vestra
flygeln, som nästa år kommer att iståndsättas;
hvarigenom och då det gamla Hospitalet
eger rum för 80 personer, 38o kunna
vid Wadstena emottagas och vårdas. Wexiö
Hospital är efter branden nu rymligare och
ändamålsenligare åter uppbygdt. Sex Hospitaler,
nemligen i Calmar, Carlskrona, Halmstad,
Jönköping, Wenersborg och Umeå
hafva blifvit indragna, och Hospitals-hjonen
till andra Hospitaler flyttade. Med sådana
indragningar kommer framdeles, allt efter
som Central-IIospitalerna hinna sin fullbordan,
att fortfaras, dock så, att åtskilliga så
kallade Depositions-Hospitaler i vissa landskap
bibehållas, till förvarande och vårdande
af dårar med organiska fel, och andra
Kongl. Mnf.ts Nådiga Be rätt. N.o 1. 31
obotliga sjuke med ohyggliga lyten, fallandesot,
m. m. En förändrad spisordning är
vid alla Hospitaler införd, så inrättad, att
Hospitals-lijonen erhålla en sundare föda.
Hvad Hospitalernas förvaltning angår,
liar Kongl. Maj:t funnit den speciela tillsynen
böra hädanefter såsom liiLlills besörjas
af deras Föreståndare, Landshöfding och
Biskop, biträdde af Kyrkoherden och Borgmästaren
på stället, och, der sådant icke
lämpligen ske kan, af en Direction i orten,
såsom vid Wadstena och andra Hospitalet-
redan är i verket satt, men tillika ansett
en Öfverstyrelse af samtliga Hospitalerna
vara lika nödvändig till vinnande af säkerhet
vid local-administrationen och anslagens
behöriga fördelning emellan Hospitalerna
efter deras ej sällan af tillfälliga omständigheter
omskiftande behof, som för bibehållande
af enhet i föreskrifter och öfversigt
af det hela, hvilket allt erfarenheten,
under den tid en Öfverstyrelse saknades,
dessutom tillförlitligen bestyrkt.
Sedan Rikets Ständer, i anledning af
Kongl. Majts Nådiga Proposition om Veterinair-inrättningen
vid sist öfverståndne
Riksdag, bestämt det anslag af allmänna
medel, sorn för ett Central-Institut i hufvudstaden
borde utgå; har Kongl. Maj:t, ef
-
3 a Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1.
ter derom af Dess Sundhets-Collegium uppgjordt
förslag, för denna inrättning i alla
delar, under den 28 Maji 1824, utfärdat ett
fullständigt Reglemente, samt till Lärare
förordnat för skicklighet och kunskaper kända
personer; oell enär således genom denna
nyttiga anstalt tillfälle blifvit beredt till Veterinair-Läkarekonstens
utvidgande och fullkomnande;
har Kongl. Maj:t den 3 Junii
samma år fastställt ett allmänt Reglemente
för Djur-läkare och deras skyldigheter, hvarförutan
Kongl. Maj:t, som årligen från Sundliets-Collegium
inhämtar berättelser om Velerin
air-inrättningens i Stockholm beskaffenhet
och fortgång, i mon af Dess Befallningshafvandes
anmäldta förslag och Länens invånares
åtagna bidrag, låtit för de serskilda
Veterinair-anstalter, som kunnat i orterna
upprättas, meddela nödiga reglementariska
föreskrifter.
Alldenstund Kongl. Maj:t funnit den år
1 ^5o gifna Förordning om hoskaps-sjuka vara
i flera hänseenden till nuvarande förhållanden
mindre lämplig; har Kongl. Maj:t
låtit utarbeta förslag till en ny och förbättrad
Författning i detta ämne, hvilken, efter
vederbörlig granskning, blifvit under den
a3 Januarii detta år utfärdad.
Kongl.
Kongl. Maj.ls Nådiga Birätt. N.o 1. 33
Kongl. Majrt, som vid alla tillfallen,
och jemväl medelst betydliga understöd af
egna medel, sökt förekomma armod och
nöd, samt uppmuntra idoghet och sparsam
hushållning, har, uppå skedda anmälanden,
med Dess höga stadfästelse försett flera inom
Riket ingångna eller närmare reglerade
föreningar, till beredande af arbets-förtjenst
för de fattiga samt förekommande af sysslolöshet
och tiggeri, till Peusions-anstalter,
Enke- och Pupill-Cassor, samt Fattig- och
Sockne-Magaziners anläggande, m. m.
Till åstadkommande af en säkrare förvaltning
af de i hufvudstaden varande barmhertighetsverk,
allmänna Barnhuset och Sabbatsbergs
Fattighus, har Kongl, Majrt för
dessa inrättningar utfärdat förnyade Reglementen;
hvarförutan Kongl. Majrt uti Stadens
allmänna fattigvårds-anstalter befordrat
all möjlig utvidgning och förbättring,
Då Rikets Ständer vid sistförfliltna Riksdag
åtskiljdes, yttrade Kongl. Majrt Sin afsigt
att, vid det Riksmöte som nu börjas,
förelägga Rikets Ständer det af en serskild
Comité uppgjorda och till Kongl. Majrt öf
Bih.
till R. S. Fröt. 1828 och 182g. I Sarnl. . 1 B andé
i;sta Haft. (A) 3
34 Kongl. Maj:ts Nådiga Berätt. No 1.
verlemnade förslag till ny Civil-Lag; äfvensom
Kongl. Maj:t förklarade, det Strafl-Lagen
likaledes skulle blifva föremål för Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet, så att den bomme
att bära stämpel af en sorgfällig vård om
allmän och enskild säkerhet. För sådant
ändamål hafva flera förberedande åtgärder
blifvit vidtagna. Den ii Mars 1824 beslöt
Kongl* Maj:t, dels att Lag-Comitens, i anledning
af inkomna anmärkningar öfver de
tryckta och utdelade Balkama af Civil-Lagen,
redan företagna revision borde skyndsamligen
fullföljas och afslutas, och dels att,
till fortskyndande af förslaget till CriminalLagen,
all befattning dermed borde upphöra
för Lag-Comitens så kallade granskande
Ledamöter, samt de arbetande ensamt
ega att dermed sig sysselsätta och förslag
till Kongl. Maj:t ingifva, hvarefter Kongl.
Maj:t ville om detsammas ytterligare granskning
vidare förordna. Revisionen af Civila
Lagen blef sedermera fortsatt af Lag-Comitens
både aibetande och granskande Ledamöter
med ali den skyndsamhet, som ämnets
vigt och de granskande Ledamöternas
öfriga trägna göromål tilläte, hvarvid de
gamla förslagen måste till en del omarbetas.
Detta arbete och tryckningen deraf
kunde likväl ej slutas förr än den i Augusti
1826, då hela nya Civil-Lag-förslaget,
med den dertill hörande Rättegångs-Balken,
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N-o 1. 35
blef i ett sammanhang Kongl. Maj:t understäldt,
beledsagadt af Comiteiis både äldre
och nyare protocoll och motiver. I enlighet
med den, för Lagförslagets granskningstadgade
ordning, öfverlemnade Kongl. Maj:t
detsamma till Högsta Domstolen, som, på
den dag i hvarje vecka, hvilken från andra
ärenden varit ledig, dermed sig sysselsatt.
Emedlertid har det ej undfallit Kongl;
Majrts uppmärksamhet, huruledes det nyå.
Lagförslaget, som rörde nästan hvart enda
medborgerligt förhållande, ej annat kunde
an i betydligaste mori inverka på hvarje
medlem i Samhället, hvadan Kongl. Maj:t,
oaktadt Dess förtroende lill de mäns upplysning
och insigter, åt hvilka Samma arbete
vA-it anförtrodt, likväl, till ytterligare
ledning för Dess omdöme, ansåg nödigt och
nyttigt att påkalla dé kunskaper och deli
erfarenhet, sorn funnos inom Hof-Ratterna.
Af sådan anledning har Kongl. Majit, deii
16 November 1826, i Nåder befallt, att Presidenterna
i hvarje Hof-Rätt skulle ega utse
tvänne Ledamöter derstädes, hvilka, Under
Presidentens ordförande, borde sammanträda,
i ändamål att öfverse det uppgjorda förslaget
och yttrande deröfver meddela, hvarvid
borde fästas synnerlig uppmärksamhet,
ej allenast pä de förändringar och tillägg i
våra nu gällande Lagar, sorn blifvit före
-
36 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No i.
slagna, utan oek huruvida stadganderna i
allmänhet voro enkelt och klart uttryckte,
och derigenom lätt fattliga så väl för Domare
och sakdrifvare, som för parterna
sjelfva;, i följd hvaraf, och der ändringar
eller jemnkningar syntes nödiga, ny redaction
skulle, såsom alternativ, framställas; och borde
Presidenten och de utsedde Hof-RättsLedamöterne
senast den första derpåföljande
Augusti inkomma till Kongl. Maj:t
med hvad de hade att anmärka, erinra och
föreslå. Med afseende dessutom å nyttan
och nödvändigheten deraf, att, uti ett ämne
af så stor vigt och inflytelse på det allmänna
och enskildta välståndet, tillfälle lemnades
ej allenast för vederbörande Embelsmän,
serdeles Domare, utan ock för en hvar Svensk
medborgare, att, innan Lagstiftande makten
toge förslaget till slutlig pröfning, få
deröfver inkomma med de erinringar eller
påminnelser, hvartill de kunde finna anledningar,
förordnade Kongl. Majit, den 23 Januarii
1827, att Justitias-Cancelleren skulle,
ej allenast genom Circulairé till samtlige
Landshöfdingar och Domare, utan afven i
allmänna Tidningarna, i afseende å enskildta
personer, kungöra denna Kongl. Maj:ts åsigt ,
med tillkännagifvande, det sådana anmärkningar
finge inom den första påföljande Augusti
till honom ingifvas.
Kwigl. Maj.ts Nådiga Berätt. No 1. 37
De anmärkningar, hvilka från Presidenterna
inkommit, hafva sedermera, på
Kongl. Makts befallning, blifvit genom trycket
Allmänheten meddelade. Under loppet
af den derefter förflutna tid, hafva sådana
hinder mött för förslagets slutliga granskning,
håde i Högsta Domstolen och hos
Kongl. Maj:t i Stats-Piådet, att vidare uppskof
med detta vigtiga och grannlaga ämne
ej kunnat undvikas. I anseende härtill, och
då äfven i öfvervägande kommit, att, oaktadt
de arbetande Ledamöterna, enligt Kongl.
Maj :ts serskilda Nådiga befallning, oafbrutit
varit sysselsatte med förslaget till en ny Criminal-Lag
oell dertill hörande Rättegångsordning,
samma förslag ännu icke kunnat
afgifvas, eller förr, än nästinstundande år,
blifva färdigt till vidare granskning, så att
Lagverket i alla fall icke kunnat i hela sitt
sammanhang till Rikets Ständer öfverlemnas:
att flera i den nu gällande Civil-Lagen
utsatta straff eller ansvars-bestämmelser iden
nu föreslagna äro uteslutna, för att i StralfLagen
införas : att Jorde- Handels- och Byggninga-Balkarna
i 1734 års Lag innehålla
flera föreskrifter i ämnen, som egentligen
utgöra föremål för den, enligt Grundlagarna,
på Kongl. Maj:t ensamt beroende oeconomiska
Lagstiftningen, hvilka ämnen af
sådan orsak blifvit uteslutna i den föreslagna
nya Civil-Lagen, och hvarom Kongl»
38 Kongl- Maj ds Nådiga Berådt* N-o 1.
Majit beslutit, att i annan väg låta sammandraga
och utarbeta serskilda Författningar;
gå att, om den nja Civil-Lagen skulle antagas
till efterlefnad och den gamla afskaffas,
innan berörda utarbetning blifvit verk-?
ställd, en brist äfven i vissa sådana stadganden
möjligen uppkomme, som skulle föranleda
lill ofullkomlighet och osäkerhet i
tillämpningen; har Kongl. Maj:t ansett den
Civila Lagen, om den ock nu kunde komma
under pröfning, likväl på det hela sak®
pa den fullständighet, att den kunde till
efterrättelse antagas, och finnér Sig således
föranlåten, att än ytterligare uppskjuta med
att till Rikets Ständer öfverlemna det nya
Lagverket,
Kongl, Maj:t kanner lifligt behofvet af
en ny och förbättrad Lag, äfvensom den
rätt, Rikets Ständer och Svenska Folket ega,
att snart få hugna sig deraf; men Kongl,
Majit känner lika lifligt, huru stor försig®
tighet en sådan förändring erfordrar, Oak®
tadt alla bemödanden, uteblifva dock aldrig
misstag, hvilka kunna och böra rättas, genom
allt ytterligare fortsatta granskningar;
peli hyser Kongl, Majit den öfvertygelse,
att en Nation är vida bättre belåten med
ett långsamt och öfvervägdt, än med ett
förhastadt antagande af den Lag, som skall
bestämma hennes framtida rättsförhållanden,
Kongl. Maj.Is Nådiga Berått. N o 1.
39
Med bifall till Kongl. Maj:ts vid sista
Riksdag gjorda framställning, öfverlemnade
Rikets Ständer då till Kongl. Maj:t att vidtaga
åtgärder, för att i Hufvudstaden organisera
en större Corrections-anstalt för vanartige
och sysslolösa personer, hvarigenom
den förut i Wadstena befintliga Arbetshusinrättning,
såsom i flera afseenden icke motsvarande
det med dess anläggning åsyftade
ändamål, kunde komma att upphöra; hvarjemte
Rikets' Ständer anmälte, att, i händelse
den af f. d. Magazins-Directionen förut disponerade
egendomen, Tanto Bränneri, kunde
användas till en slik inrättning, densamma
vore ledig att dertill disponeras. Sedan
Kongl. Maj:t funnit nödigt förordna en
serskild Styrelse för fängelserna och arbetsinrättningarna
i Riket, och denna Styrelse,
efter anställd undersökning å stället, Förklarat
Tanto Bränneri, på åtskilliga grunder,
icke, utan de största svårigheter, kunna till
Corrections-inrättning användas; har Kongl.
Majrt, vid granskning af de flera förslag,
som blifvit uppgjorda, och med noggrann
omsorg att förena största besparing i utgifterna
med största ändamålsenlighet i afseende
på säkerhet i fångbevakningen, samt
möjlighet att bereda fångarnes förbättring
för framtiden, ansett lämpligast förordna,
att det förut å Långholmen befintliga, och
till vanartiga qvinspersoner förvarande an
-
4 a Kongl. Maj ds Nådiga Berätt. No u
tända, Krono-spinnhus skulle utvidgas o eli
inredas till Corrections-inrättning för sådana
sysslolösa personer af mankönet, hvilka, enligt
gällande Författningar, äro till allmänt
arbete förfallna: att, till beredande ej allenast
af utrymme för de förut å Spinnhuset
förvarade qvinspersoner, utan ock af möjlighet
att emottaga ett ökadt antal, ett
serskildt C.orreetionshus skulle anläggas &
Hufvudstadens norra Malm, hvarest en dertill
ganska lämplig loeal, tillhörig- stora Barnhuset,
blifvit, emot en årlig afgifts erläggande,
anskaffad: att Malmö Citadell, sam
hittills varit an vändt endast till straff-fängelse
för brottslingar, skulle utvidgas oell
inredas så, att utrymme der må finnas för
dem af mankönet, som i södra delen af lii-,
ket dömas förfallna till arbete, samt att, i
den mon byggnaderna och inredningarna af
Corrections-inrättningarna både i Stockholm
och i Malmö hunnit fortskrida, de i Wadstena
allmänna Arbetsinrättning förvarade,
personer, efter omständigheterna, skulle för-,
flyttas till Stockholm eller Malmö, samt de
förut till samma inrättning använda byggnader
åt Seraphimer-Ordens-Gillet upplåtas.
Under omedelbar ledning af Styrelsen
öfver fängelser och arbets-inrättningar, hafva
ada dessa anstalter blifvit med omsorg
påbörjade och med drift fortsatta. Arbetet
Kungl. Maj.Is Nådiga Berätt. N:o t. 41
efter denna plan har icke ännu hunnit att
i alla detaljer fullbordas; men likväl har
redan, för ett och ett halft är sedan, Stockholms
norra Corrections-inrättniiig blifvit sä
färdig, att de å Spinnhuset förut förvarade
qvinspersoner blifvit ditflyttade, och nu der-,
städes hållas till nödig verksamhet. Tillbyggnaderna
och inredningen af den södra
Corrections-inrättningen fortgå oafbrutet, och
äro så framskridna, att de inorn första hälften
af nästa år kunna vara alldeles fullbordade,
med användande af Tångarne till byggnads-arhetet,
hvarigenom ansenlig besparing
vinnes i den för ett företag af denna stora
omfattning åtgående betydliga kostnad.
Under loppet af innevarande år har den
beslutade utvidgningen af Malmö Citadell
kunnat påbörjas och fortsättas, så att vid
slutet af sommaren tillfälle var boredt att,
emottaga en del af arbetsfångarna från Wadstena
Corrections-inrätlning, hvilken senare
nyligen blifvit alldeles uttömd.
Såsom ländande till förbättring i de
härförutan redan varande straff-anstalter,
har Kongl. Majit för ordnat, att de förbrott
till fästnings-arbete dömda personer borde,
med afseende å brottens olika beskaffenhet,
emellan fästningarne classificeras, hvilken
Kongl. Maj.ls Nådiga Berått. N.o 1.
fördelning ock blifvit till verkställighet befordrad.
Under den 26 October 1826, bar Kongl.
Maj:t beslulit, att vid Wanäs fästnings-byggmd
uppsätta en Pionnier-corps, som härtill
ändamål, att personer, hvilka förverkat sin
frihet, må derstädes, till samhällets säkerhet
och nytta, hållas i förvar, och under
tjenlig sysselsättning, correctionel behandling
och militairisk discipline, återföras till förbättrad
lefnad. För denna af trehundrade
man bestående corps, hvars första uppsättning
utgjorts af de mest pålitliga arbetsarrestanterna
vid Wadstena, äro militairiska
och oeconomiska Reglementen dels redan utfärdade,
dels under utarbetande,
En Comité' har blifvit af Kongl. Maj:t
i Nåder förordnad, att företaga granskning
af alla för närvarande, angående lösdrifvare,
så af man som af qvinnokön , gällande författningar
och föreskrifter, samt utarbeta och
i underdånighet ingifva förslag till en ny Förordning
i detta ämne. Ett sådant förslag
liar nyligen blifvit fulländadt och till Kongl.
Maj:t ingifvet; och vill Kongl. Maj:t, efter
det vederbörandes deröfver infordrade Utlåtanden
inkommit, taga detsamma i öfvervägande.
Kongl. Maj.ts Nådiga Beriilt. N.o 1. 43
Om de lagförklaringar, som, sedan sista
Riksdag, blifvit af Kongl. Maj:t med
Dess Högsta Domstol meddelade, lära Rikets
Ständer genom deras Justitiae-Ombudsman
erhålla underrättelse, så att någon
vidare framställning deraf nu icke erfordras.
At Jordbrukets och Landthushållningens
framsteg och förkofran har Kongl. Maj:t egnat
en fortfarande uppmärksamhet. Den
Sammanföring af hittills gällande Stor- och
Enskiftes-författningar, hvilken länge varit
påtänkt och med skäl ansetts såsom ett kraftigt
medel till beredande af ett förbättradt
Egodelningsyerk, har nu blifvit fullbordad ,
och, i stället för förra stadganden i detta
ämne, en ny allmän Skiftes-Stadga för Riket
utfärdad, deri, bland annat, på sätt
Rikets Ständer begärt, för skiftesmålens pröfning
i första instancen, Egodelnings-Rätter
blifvit förordnade, hvarjemte flera serskilda
till ämnet hörande föreskrifter äro meddelade.
Åt en Författning, af så mycken vigt
och inflytelse på Landets fortgående odling
och enskilde Jordegares rätt, har Kongl.
Maj:t sökt att gifva den största möjliga full-'
ständighet; och, om än erfarenheten fram-»
deles skulle påkalla en eller annan jemnkning
deri, hyser Kongl. Majit likväl den förhopp
-
44 Kongl. Maj.ts Nådiga, Bernit. N.o 1.
ning, att, under en klok tillämpning af denna
Författnings föreskrifter, välgörande verkningar
för Landets oeeonomiska förkofran
skola deraf, under tidens lopp, visa sig, i
Fredd med den städse hos Jordbrukaren
tilltagande bågen för sina egors sammandragning.
I förening härmed bär, jemte
vissa förändringar i organisationen af Landt-,
mäter i-staten, en ny förbättrad Instruction
för de till denna Stat börande Embets- och
Tjenstemän utgått, med skärpta föreskrifter,
bland annat, i afseende på tilldanandet af
en skicklig Landtmäteri-corps, såsom för
Egodelning*y erke ts ändamålsenliga framgång
af yttersta vigt; äfvensom, för en skyndsam
föredragning i Kongl. Maj:ts Högsta Domstol
af de der hädanefter betydligt ökade
egodelningsmål, en serskild Revisions-Secreterare
blifvit förordnad. En länge för nödig
ansedd förbättrad Landtmäteri-Taxa,
deri Landtmätares och Jordbrukares ömsesidiga
fordringar äro noggrannare afvägda
och bestämda, ber äfven blifvit utfärdad.
Såsom ett ämne af nära sammanhang
med Egodelnings-författningarna, bar KongL
Maj:t, i förening dermed, tagit under granskning
de om Hemmans-klyfning och jords afsöndring
från Hemman hittills gifna föreskrifter;
och dervid, tili ytterligare beredande
af Landets uppodling och folk mäng
-
Kongl. Majlis Nådig a Berält. N.-o i. ^5
dens förökande, funnit angeläget, att grunderna
för klyfning af Hemman klefve noggrannare
bestämda,-, samt tillåtelsen att afsöndra
jord eller andra lägenheter från Hemman,
under närmare utstakade vilkor och
försigtighetsmått, vidare utvidgad; hvarigenom,
utan att äfventyra de olägenheter,
som af en för långt utsträckt klyfning af
skattdragande Hemman kunna uppkomma,
håde lättade tillfällen skulle öppnas för den
idoge, men mindre förmögne, till bosättning
och sjelfbestånd, och derjemte full säkerhet
honom beredas i besittningen af sin
lagligt förvärfvade jord, såsom den kraftigaste
uppmuntran till densammas uppodlande
och förbättrande; och är, i följd häraf,
i detta vigtiga ämne en Nådig Författning,
grundad på berörda åsigter, af Kongl. Majit
utfärdad.
Äfvittringarnas fortgång i Rikets Norra
Provincer, för att i deras odling och befolkning
vinna nya källor till ökad styrka
för Staten, utgör ett lika vigtigt föremål
för Kongl. Majits regerings-omsorger. I
Vester-Norrlands, Vester- och Norrbottens
Län blefvo afvittringarna på Kronans bekostnad
med år 1824 satta i gång, efter en
derom för dessa Provincer utfärdad serskild
Åfvittrings-Stadga, och under de derefter
förflutna fyra åren, för hvilka uppgifter äro
46 * Kongl. Maj.-ts Nådiga Ber alt. N.-o 1.
aflemilade, hafva, oaktadt inom Norrbotten
Afvittri ngs-Landtmätarne måst sysselsättas
med Ego-utbytet på Riksgränsen mot Finland,
426,6o5 Tunnland Allmännings-mark
blifvit afmätte, samt 269 st. Nybyggen,
utom flera Kronotorp, till anläggning beviljade.
Likaså blef år i8a5 afvittringen
påbörjad i Herjeådalen, sedan de för denna
Province serskildt erforderliga föreskrifter,
i afseende så derpå, som rörande grunderna
för Egodelningar och Nybyggens anläggande
derstädes, blifvit meddelta, samt
serskildta understöd för nämnda delningar x
denna af naturen vanlottade ört beviljade ;
och äro Hemmanen i tvänne af ProvincenS
socknar redan afvittrade. Inom Jemtland
börja afvittrings-göromålen att nännas sitt
slut, då endast en del ntskiftningar af de
åt Hemmanen anslagna Ego-Områden, samt
afvittringen och afmätningen af ett mindre
•antal socknar återstå. Sedan denna förrättning
der, med år 1S21, bragtes i gäng, hafva,
till sistlidet års slut, 28 Socknar blifvit
afvittrade, innehållande nära floo mantal,
med en egorymd af i,^it,5ii Tunnland 3i
Kappland. Af öfverloppsjord, som med optionsrätt
blifvit under de äldre Hemmanen
bibehållen, äro 30T2d5 ökade Mantal uppkomna,
och å Kronans bibehållna marker
■jo serskilda nybyggen, om ~ mantal hvardera,
utsynta och anlagda; varandes nybyg
-
Kong/. Maj.ls Nådiga Berått. N.-o 1. 47
gare från Dalarne oell andra Lån elit inkallade
och med understöd uppmuntrade.
Kongl. Majrts Befallningshafvande i Gefleborgs
Län har erhållit föreskrifter, för att
påskynda de återstående socken-delningarna
inom detta Län, samt till nybyggen upplåta
de odisponerade Krono-markerne derstädes.
Det angelägna Storskiftets-verket i Dalarne
fortgår i oafbruten ordning, och har
med ökadt årligt anslag blifvit understödt.
I alla dessa Provincer arbeta för närvarande,
på Kronans bekostnad, /fi st. Landtmätare
vid Afvittrings- och Storskiftes-verken,
och en sammanlagd årlig summa af
3 a,:") o o R:dr ar dertill af Nionde HufvudTiteln
anordnad. I öfrigt har befallning
blifvit gifven om meddelande åt nybyggare
i dessa orter af de ökade understöd, Rikets
Ständer vid sista Riksdag åt dem anslagit,
samt förberedande åtgärder anbefallda, sä
väl rörande ifrågasatt jemnkning i skattläggnings-methoderna
i vissa af dessa Län till
försäkrande al nybyggenas bestånd samt nybyggarnes
utkomst och bergning, som angående
en blifvande afvittring inom Lappmarkerna
och en närmare ordning vid nybygges-anläggningar
derstädes, hvarförutan
föreskrifter blifvit gifna, att de till sågverken
för stockfångst upplåtna Kronoskogar
skulle, till skattlagda hemman indelta, sågverken,
för deras framtida bestånd, under
48 Kongl. Maj.ls Nådiga Beräit. N.-o i.
orubblig besittning, såsom en oskiljaktig tillRörighet,
emot bestämda vilkor öfverlåtas,
Den redan vid förra Riksdagen anmälda
, på Kronans bekostnad verkställda, uppdikningen
och uttorkningen af Dagsmåssen
i Östergöthland blef för några år sedan fulländad,
så vidt det, utan afsänkningar af
den dervid belägna sjön Tåkern, kunde med
fördel låta sig verkställa» Omkring 600 tunnland
jord af serdeles god beskaffenhet hafva
derigenom blivit odlingsbara, och vissa
delar deraf redan burit vackra skördar»
Kongl» Maj:t beslöt, att denna mark skulle*
indelad i 60 lotter, med åsatt årlig spannmåls-ränta,
till skatte försäljas, men då, före
verkställigheten deraf, förslag framställdes
om användande till eke-plantering för Flottans
räkning af den invid måssen liggande
Ombergs Kronopark, å hvilken enskilde hemmansegare
i orten innehafva skogs- och mulbetes-rätt
* och, för att dertill kunna ostyckad
bibehålla Kronoparken, fråga uppstod, att,
till ersättningar för nämnde, skogs- och mulbetes-rätt,
använda delar af måssen; har
med försäljningen kommit att emedlertid
anstå, och måssen i stället blifvit mot årlig
afgift utarrenderad. De af Rikets Ständer
hemställda åtgärder, i afseende på sjön
WenernS bibehållande vid en jemn vatten
-
Kongl. Maj.-ti Nådiga Berätt. N.-o 1. 49
Löjd, äro till verkställighet anbefallda. I
öfrigt hafva, på skedda framställningar, åtskilliga
undersökningar om sänkning af sjöar
och vattendrag, för odlings-tillfällens beredande,
tid efter annan blifvit af Kongl.
Majit på allmän bekostnad förordnade.
De föreskrifter, i afseende på en förändrad
reglering med Kronans under allmän
vård varande skogar och allmänningar,
hvilka Rikets Ständer, i följd af Kongl. Majrts
Nådiga framställning vid sista Riksdag, antagit,
hafva till verkställighet blifvit befordrade,
och dessa, i följd af outredda förhållanden
med skogarna och enskildes anspråk
derå, ofta invecklade och kinkiga regleringar
sedan årligen fortgått, Å de för Kronans
räkning bibehållna Kronoparker har en
förbättrad skogs-hushållning och vård blifvit
införd, i enlighet med derföre uppgjorda
föreskrifter. Med Kongl. Majlts bifall,
har en provisionel laro-anstalt vid. Stockholms
Djurgård blifvit inrättad, för att tilldana
dugliga Skogs-betjente, 1 den raon de
för skogs-regleringen erfordrades; Och hafva
äfven enskilde der haft tillfälle att i skogshushållningen
undfå undervisning. Sedan
intetdera af de projecter till en för Sverige
Bilt. till R. S. Prot. 1828 och 182g, 1 Sami1 Band.
irsta Häft. (A)
4
5o Kon"/. Maj.-ts Nådiga Berätt. N:0 1.
lämplig skogs-hushållning, hvilka, i följd af
det utaf Kongl. Majit derföre af egna medel
utsatte pris, inkommit, funnits af detta pris
förtjent, har Landtbruks-Academien fått befallning
att utarbeta en enkel och fattlig
practisk Lärobok i ämnet, för att sedan på
allmän bekostnad tryckas och i Landsorterna
till jordbrukares råd, upplysning och efterföljd
utdelas. Ytterligare har äfven en
serskild Comité', der Öfver-Hof-Jägmästaren
är Ordförande, blifvit förordnad, att undersöka
och föreslå hvad än vidare, till införande
af en förbättrad skogshushållning i
Landet, lämpligen kunde för närvarande föreskrifva^,
likasom hvilka förändringar och
förbättringar de om jagt gifna Författningar
och stadganden kunna tarfva, och hvad
till jagtvårdens bättre besörjande må kunna
vidtagas; och har, i följd af denna Comites
förslag, beslut redan blifvit fattadt om organisation
af ett ordentligt Skogs-Institut. för Statens
räkning, dervid ett visst antal Fri-elever
skulle på allmän bekostnad underhållas. För
verkställigheten af den å Öland med rättigheten
till utmarkernas fördelning hemmanen
emellan förknippade skyldighet till trädplantering,
hafva nödiga föreskrifter blifvit utfärdade.
I öfrigt lemna de till Kongl. Maj:t
årligen inkommande berättelser om planteringarna
å flygsands-fälten i Halland och
Skåne tillfredsställande uppgifter om en kraf
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1. 5i
tig och ändamålsenlig fortgång; och hafva nödiga
föreskrifter för vidare befordrande deraf,
äfvensom till hotande af ett flygsandsfält
inom Kronobergs Län, blifvit utfärdade, samt
serskildta understöd dervid blifvit anslagna.
Under den sedan sista Riksdag förflutna
tidrymd, har bergshandteringen, denna
Rikets hufvudsakliga exportkälla, genom en
jemn afsättning på Jern-effecter, mot ett
medelmåttigt pris, varit för sina idkare förmonlig
och äfven i allmänhet vunnit icke
obetydlig tillväxt och förkofran. De calculerade
tackjerns-tillgångarna i Riket hafva
ansetts kunna lemna ett ytterligare odisponeradt
öfverskott af 3ooo Skeppund, att till
nya Stångjerns-smiden användas, och de
senare årens sänkta Tackjerns-pris tyckas
visa, att denna beräkning egt god grund.
Omkring 12,800 Skeppund nytt Stångjernssmide,
saint 4>ooo Skeppund Ämnessmide,
hafva dels på eget, dels på köpe-tackjern
blifvit beviljade, samt 8 st. nya Masugnar
anlagda. Inom Norrbottens Län, der Jernhandteringens
uppkomst är af så mycken
vigt för framtiden, har densamma nu börjat
att af sig sjelf utveckla sig, och flere
nya J;ernverks-anläggningar äro der nyligen
dels verkställda, dels under arbete. En undersökning
om utvägarna att understödja enskildes
företag i denna del har af utsedde
5 a Kongl. Maf.ts^JVädiga B eraft. N.-o 1.
Comiterade blifvit verkstiilltl, och deras Betänkande
och Förslag, å tföljd t afBergs-Collegii
underdåniga Utlåtande, kommer att till
Rikets Ständers åtgärd öfverlemnas. Kongl,
Majit har emedlertid, såsom ofvan anfördt är,
i nion af tillgångarna, vidtagit nödiga åtgärder
för landets fortgående afvittring och
bebyggande, hvilket står i nära och ovilkorligt
sammanhang med Bergshandteringens
fortkomst; äfvensom Kongl. Maj:t dels varit
betänkt på sådana föreskrifters meddelande,
hvarigenom Kronans skogar dei’städes, under
lämpliga vilkor, må till kol-fång för nya
Bruks-anläggningar upplåtas, dels inställt
alla vidare skogs-förläningar åt Sågverken,
för att bibehålla nödiga skogs-tillgångar åt
Bruks-rörelsen. Då Kongl. Majit ansett nyttigt,
att den i andra länder, och egentligen
i England, länge begagnade arbets-method för
jernberedningen, medelst jernets garfning
och valsning, här blefve till sin beskaffenhet
närmare pröfvad och känd; har Kongl.
Majit med serskilda beviljade föimoner understödt
anläggningen af ett Vals-verk på
större scala här i Riket, ehuru detsamma
ännu icke kommit lill verkställighet. Erfarenheten
skall sålunda snart afgöra, huruvida
detta till verkningssätt här kan medföra
någon verklig fördel för Bruksidkare, och
huruvida det kan tjena till befordrande af
Jern-exporten i allmänhet. Med hänsigt till
<1
Kongl. Maj Hs Nådiga Berätt. N.o 1. 53
det väsendtligt gagn den i Fahlun inrättade
practiska Bergs-skola heredt till danande af
skickliga ämnen i Bergshandteringen, hafva
åtgärder blifvit fogade, att kunna fördubbla
antalet af Elever derstädes; äfvensom Kongl.
Maj:t till denna Läro-inrättning förärat en
Kongl. Majit enskildt tillhörig samling af
Geologiska Stuffer, att vid undervisningen
begagnas. En ny Hammarsmeds-ordning har
blifvit utfärdad, och föreskrifter gifna om
regleringen af kolstigarnes och kolskrindornes
dimensioner för kol-levereringens lättare
verkställande. Om nedläggningen af Ädelfors
Guldverk har Kongl. Majit fattat Dess
Nådiga beslut; äfvensom den beviljade Bergslags-friheten
åt Gunnarskogs Bergslag i Wermland,
sedan någon Tackjerns-tillverkning icke
der på lång tid idkats, eller numera kan
idkas, blifvit indragen.
Ett af de mest tillfredsställande förhållanden,
som under den senare tiden
fortfarande sig företett, och hvilket i främsta
rummet verkar till Landets framsteg i
styrka och oberoende, är onekligen folkmängdens
betydliga tillväxt i Riket. På sätt
Kongl. Majits Nådiga Berättelse till Rikets
Ständer vid sista Riksdag upptager, bade
från och med 1816 till och med 1820 folkmängden
ökat sig med 119,624 personer,
eller nära 23,925 per medium för hvarje
54 Kongl. Maj.ls Nådiga Berätt. N:0 t.
år, och utgjorde, vid sistnämnda års slut,
2,584,690 personer. Det derpå följande quillquennium,
eller från och med 1821 till och
med 1825, visar en tillökning på det hela
af 186,562 personer, eller för hvarje år per
medium ungefär 3312 , så att folkmängden
vid 1828 års utgång uppgick till 2,771,252
personer. För det sista af dessa fem år,
eller 1825, utgjorde tillökningen 43,85o. personér,
ett belopp, sorn äfven före Finlands
afträdande icke någonsin förekommit. I närvarande
stund, kan Sveriges population beräknas
till omkring 2,860,000 personer; och
den tidpunkt är icke aflägsen, då Landet
räknar samma folkstock, som då Finland
var dermed förenadt. De närmare med nit
och omsorg samlade uppgifterna i förevarande
ämne inhemtas af Tabell-Commissionens
för nämnde quinquennium afgifna underdåniga
Berättelse, hvilken, af trycket utgifven,
enligt Kongl. Maj:ts förordnande,
blifver till Rikets Ständer utdelad.
Åt den lika omfattande, som vigtiga,
af Rikets Ständer vid sista Riksdag behandlade
frågan om en förbättrad organisation
af Rikets Styrelseverk , har Kongl. Maj:t
lemnat den handläggning, sorn omständigheterna
och andra vigtiga , göromål medgifvit.
De ärenden, som Kongl. Majrt ansett
lämpligen böra från de administrativa myn
-
Kongl. Maj :ts Nådiga Ber att. N.o 1. 55
digheterna till Domaremagten öfverföras,
hafva blifvit från de förra afskiljda, och en
behöflig minskning i dessas mångfaldiga göromål
derigenom beredd. I följd häraf har
Commerce -Collegii justitias-division redan
kunnat upphöra, likasom Bergs-Collegii Ledamöters
antal efter hand kommer att förminskas.
I sammanhang med Stats-Contorets-redan
verkställda nya organisation, har
Karnmar-Cöllegii Afräknings-Contor blifvit
indraget, samt Chartag-Sigillatce-Contoret under
Stats-Contoret öfverflyttadt; äfvensom
Bytes-Contoret i Kammär-Gollegium upphört,
sedan få eller inga Bytesärenden nu mera
återstå; hvarförutan serskilde interrims-åtgärder
blifvit anbefallda, för att fortskynda
arbetets behöriga gårig i Kammar-Collegium,
intill dess Collegium kan erhålla dess slutliga,
fullständiga organisation. General Landtmäteri-Contoret
samt liela Landtmäteri-staten
liar, i förening med de nya Landtmäteri-Författningarna,
undergått ny reglering,
dervid åtta tjenster blifvit indragna oeh en
Landtmäteri-Fiscal blifvit tillsatt; äfvensom
Landtmäteri-verket blifvit från Kammnr-Collegium
afskiljdt. Någon förändrad allmän
organisation af Kongl. Maj:ts Cancellie har
icke ansetts kunna fullständigt uppgöras förr,
än de af Rikets Ständer ifrågasatta ändringar
i Regeringsformen, som härmed ega sammanhang,
blifvit afgjorda; men emedlertid
56 Kongl. Maj. ts Nådiga Bcrålt. N.o /.
äro vederbörande Expeditions-Chefer anbefallde,
att i förhand, efter öfverläggning med
hvarandra, vara betänkta på förslag härtill.
Cancellie-S.tyrelsen kommer deremot att oförtöfvadt
upphöra, så snart ett derifrån infordradt
utlåtande om öfverflyttningen af
detta Verks befattningar blifvit afgifvet.
Kongl. Maj:t liar icke i allmänhet ansett full
ledning för Dess beslut, i afseende på en
förbättrad organisation af Rikets Collegier,
kunna hemtas af de redan afgifna förslagen,
Utan hat pröfvat lämpligt, för ämnets fullständiga
beredning, att dels Embetsman i
dessa Verk lemnades tillfälle att meddela
så väl nödiga upplysningar, som sina egna
tankar öfver hvad organisations-förslagen innehålla,
dels att andra om Verken serskildt
kunnige personers Utlåtande infordrades, helst,
hvad nya lönings-stater och instructioner för
Verken angår, några förslag dertill ännu icke
blifvit utarbetade; och har Kongl. Maj:t, af
sådan anledning, uppdragit åt serskildt utsedde
Comiterade, att hvar för sig föreslå
en i alla delar förbättrad organisation af
1:0 Commerce-Collegii Handels-division, med
dertill hörande Mann fac tur-Co n t or och Controllverket,
i förening hvarmed Comiterade
afven böra utlåta sig rörande Hall-och TullRätternas
upphörande; 2:0 Af Bergs-Collegium
och hela Bergs-staten, dervid fråga om
Bcrgs-tings-Rätternas upphörande och Bergs
-
Kon"!. Maj.ts Rådiga Berätt. N.o 1. £7
Fogdarnes indragning äfven förekommer;
3:o Af Krigs-Gollegium och Förvaltningen af
Sjö-ärendena, hvarvid förslaget om KrigsGollegii
Militiae-, Indelnings- och HusesynsContors
öfverflyttning till Kammar-Collegium
serskildt kommer att öfverväga?, och 4:o
Sundhets-Collegium. Likaså äro befallningar
gifna örn förslag till ny Instruction och Stat
för J^ammar-Collegium och Kammar-Rätten,
samt åt det förra Verket, att utarbeta nya
Instructioner för Landshöfdingar, Kronofogdar,
Härads-Skrifvare och Länsmän; åt StatsContoret,
att för detta Verk uppgöra ny
Instruction; åt Öfver-Intendents-Embetet, att
yltra sig om möjliga indragningar och föreningar
af tjenster vid detta Verk samt Kongl.
Museum; och åt Landtbruks-Academien, Tabell-Commissionen
och Öfver-Directeuren vid
Landtmäteriet, angående de uppgifna förslagen
för organisationen af Tabellverket och en
statistisk Bureau , m. m.; äfvensom dessutom
tid efter annan åtskilliga tjenster vid de
administrativa Verken blifvit förenade eller
indragna, samt lämplig löne-förhöjning de
qvarvarande beviljad. I den mon dessa Utlåtanden
och förslag blifva afgifna, kommer
den återstående regleringen af Embetsvarken
att för sig gå; och Kongl. Majit hoppas, att,
genom användandet af lönerna vid de redan
indragna eller vidare öfverflödiga befunna
Ijensterna lill nödig tillökning vid de
58 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. No t.
qvarblifvande, denna reglering, utan Statens
betungande, må kunna verkställas. Kongl.
Maj:t anser dessutom, att, om äfven någon
ökad kostnad härigenom möjligen skulle uppstå
, densamma likväl aldrig bör komma i
beräkning, jemförelsevis med fördelarna af en
förbättrad organisation. För att bereda någon
förbättring i iöne-vilkoren vid Lagmanstjensterna,
har Kongl. Maj:t beslulit förening
af åtskilliga Lagsagor. Till en jemnare
oell lämpligare reglering af lönerna vid
Landshöfdiuge-tjensterna är förslag anbefaldt.
Inom Wermlands och Norrbottens Län har
en tjenlig fördelning af Domsagorna blifvit
besluten, likasom en högst nödig tillökning
och reglering af Fögderierna i dét sistnämnda
Länet. Med afseende å angelägenheten,
att i en Stad med den betydliga folkmängd,
sorn Norrköping, Poiice-göromålen med skyndsamhet
och drift besörjas, har derstädes,
på Borgerskapets begäran, en serskild Police-karnmare
blifvit inrättad, och en Instruction
för densamma utfärdad. På enahanda
grunder liar Kongl. Maj:t ■ äfvenledes
bifallit inrättandet af en Police-kammare i
Carlskrona,
För att kunna erhålla fullständiga och tillförlitliga
statistiska uppgifter(om Riket,1^hvilket
säkrast i förening med jordens afmätning och
chartläggning sockne vis beredes, är i den nya
Kongl. Maj.ts Nådiga. Berätt. No 1. 59
Instructionen för Landtraäteri-staten förordnad!;,
att Sockne-cbartor, med dertill hörande
statistiska sockne-beskrifningar, efter fastställda
formulairer, skola af Landtmätare
upprättas, samt sedan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och Öfver-Directeuren vid
Landtmäteriet granskas. Då nit och omtanka
vid uppgörandet häraf användas, samt
Läne-stjrelserna och Hushålls-säilskaperna
dervid jemväl biträda, skall på detta sätt
efter hand en noggrann och säker kännedom
af Landet i alla delar vinnas. Emedlertid
äro nva förbättrade formulairer gifna
O
för Landshöfdingarnas Femårs-berättelser,
så att de må närmare uppfylla det i förevarande
afseende dermed åsyftade ändamål.
I anledning af Rikets Ständers vid sista
Riksdag yttrade önskan, har, genom usedde
Comiterade, en undersökning för sig gått,
i afseende på en förbättrad organisation af
Strömsholms Stuteri. Den plan, för att sätta
Stuteriet i tillstånd att åstadkomma en större
inverkan på bäst-afveln i Riket, hvilken Comiterade
uppgifvit, bestående hufvudsakligen
deri, att årligen ett visst antal hingstar
från Stuteriet i Landet kringföras, har af
Kongl. Majrt blifvit gillad, och, med anslag
af de till dess utförande nödiga medel, till
verkställighet anbefalld.
6o Kongl. Majds Nådiga Berätt. N:0 1.
Då de jordegare vid Riksgränsen mot
Finland, hvilka, i följd af Gränse-regleringsTractaten
med Ryssland, måst afstå sina inom
Finland belägna egor, utan att de vid
det härvid verkställdta egoutbytet kunnat blifva
för dessa förluster godtgjorda, varit berättigade
till serskild ersättning af Staten;
så hafva, efter uppgjorda och fastställda grunder,
dessa ersättningar, dels i jord, dels i
penningar, nu mera blifvit dem tillagda,
jemte det åtskilliga hemman serskildt dervid
måst förmedling undergå.]
I följd af Rikets Ständers vid sista Riksdag
framställda underdåniga önskan, rörande
ytterligare anstalters vidtagande, för att
befrämja Gästgifveri-skjutsnings-skyldighetens
åtagande genom entreprenade, samt serskilda
utvägar i öfrigt för ett förändradt utgörande
af den för Landet så betungande hållskjutsen,
har Kongl. Maj:t, för att än vidare utröna
möjligheten af dessa entreprenaders allmänna
ingående, i Nåder anbefallt Dess Befallningshafvande,
att på de ställen inom
Länen, der dylika entreprenader eller andra
till samma ändamål ledande regleringar,
hvarmed de skjuts-skyldige finna sig belåtna,
icke redan egt rum, ytterligare genom tjenliga
framställningar till Skjuts-lagen, så vidt
möjligt är, söka bereda ingåendet af sådana
entreprenader, efter de i Kongl. Cjrculaiiä
-
Kongl. Maj is Nådiga Berlin. A'.-o 1. 61
Brefvet den i3 Augusti 1810 hufvudsakligen
fastställda grunder, och med iakttagande i
öfrigt af de omständigheter, Kongl, Maj:t,
till lättande af denna anstalt, såsom vilkor
dervid föreskrifvit. På de orter åter, der
möjligheten icke medgåfve skjuts-entreprenaders
allmänna ingående, hafva Landshöfrlingarna
blifvit förständigade, att söka tillvägabringa
andra, till beredande af lindring
i hållskjuts-besväret, tjenliga utvägar, dels genom
öfverenskommelsers bemedlande emellan
Håll- och Reserv-skjuts-skyldige om de
senares öfvertagånde jemväl af de förres
skjutsnings-skyldighet, dels genom uppmaning
till Gästgifvare, att, emot en viss ersättning,
detta besvär fullgöra, dels ock genom
mindre Gästgifväregårdars indragning
och skjutshållens utvidgande till två mil,
o. s. v.
Då Kongl. Majrt erfarit, att de för vissa
städer i Riket upprättade Brand- och Byggnads-Ordningar
tarfvade nödiga ändringar
och förbättringar, för att närmare uppfylla
ändamålet, och att för flera städer sådana
ordningar alldeles saknades, har befallning
blifvit gifven om upprättande af förslag till
nya Brand- och Byggnads-Ordningar för städerna
, efter vissa derföre uppgjorda allmänna
grunder och föreskrifter; och äro sedermera
så väl för Hufvudstaden, som för de flesta
C>2 Kongl. Maj.-ls Nådiga Berätt. No 1.
andra städer i Riket, nya förbättrade Brandoch
Byggnads-Ordningar gillade och fastställda,
samt förnyade- föreskrifter dervid
gifna om begagnande vid eldsvådor af den
så kallade v. Akenska eldsläcknings-methoderi,
hvars skyndsamma verkningar för eldens
dämpande erfarenheten besannat på de
ställen den blifvit anväud.
Öfvertygad att Krigsmagtens anseende
och användbarhet utgör ett af de kraftigaste
medlen till bibehållande af fred och af Rikets
sjelfständighet, har Kongl. Maj:t åt Försvarsverket
egnat en oafbruten omvårdnad.
De redan före sista Riksdagen påbegynta
Fästnings-anläggningarna vid Wanäs och
Carlskrona, hvilkas ändamål och omfattning
då varit för Rikets Ständer uppgifna, hafva
sedermera årligen blifvit fortsatta med all
den drift, som dertill disponibla medel kunnat
tillåta. Dessa arbetens hastigare eller
långsammare fullbordan beror ntr, till en
väsendtlig del, på de större eller mindre tillgångar,
som dertill kunna anvisas. Kongl.
Maj:t har år 1827, med tillbakasättandé af
andra magtpåliggande föremål, utöfver hvad
eljest nödigt varit, ökat anslaget för Wanäs
fästnings-byggnad, i ändamål att derigenom
»
Kongl. Majäs Nådiga Berätt. N.o 1. 63
bereda Skaraborgs Läns mest behöfvande
invånare ett tillfälle till en större arbetsförtjenst,
sorn, efter hvad Kongl. Maj:t jemväl
haft den tillfredsställelsen att erfara, i
sin ruon mildrat följderna af den år 1826
deni öfvergångua missväxt.
De vanliga Regements- och Beväringsmötena
hafva för Truppernas nödiga öfning
årligen fortgått, med undantag likväl af
nästlidet år 1827, då Kongl. Maj:t, med afseende
å föregående årets i de flesta orter
af Riket inträffade missväxt och de tryckande
följderna deraf för jordbrukaren, af faderlig
omvårdnad för sina trogna undersåtare,
och till lättnad i deras allmänna besvär,
beslöt icke blott att inställa så väl
indelta Armeens Regementsmöten, som allmänna
Beväringens vapen-öfningar, utan ock
att till Rust- och Rotehållare eftergifva hälften
af den vanliga Mötes-passevolance-afgiften.
Dock har, till återvinnande af deri
sålunda rubbade ordningen för Beväringens
årliga exercerande, de tvänne första classerna
deraf under innevarande år varit till
vapenöfningar sammandragna.
För öfrigt har. af det indeldta Infanteriet
hvarje år en betydlig styrka varit commenderad
till allmänna arbeten, såsom vid
fästningar, canal-och väg-anläggningar, hvar
-
64 Kongl. Mapis Nådiga Berätt. N.o 1.
igenom icke allenast företag af allmän nytta
blifvit befordrade, utan ock, genom arbetenas
ställande på beting, der sådant möjligen
kunnat ske, tillfälle blifvit beredt åt
soldaterna, att, genom arbetsflit och ordning,
förskaffa sig förtjenst utöfver hvad de
till sitt dagliga uppehälle behöft, och ofta
till den betydlighet, att en grund derigenom
blifvit lagd till fleres framtida välstånd.
Vid betraktande af Artilleriets nuvarande
styrka, jemförelsevis till de öfriga
vapnen, har Kongl. Maj:t funnit en förstärkning
deraf, så till Personal, som Materiel,
vara af högsta nödvändigheten påkallad.
Till detta ändamål och i afsigt att, åtminstone
hvad personalen beträffar, kunna tillvägabringa
denna högst vigtiga förbättring
med redan inom Tredje Hufvud titeln anslagna
Statsmedel, är Kongl. Maj:t sinnad
att upplösa Dess Eget värfvade Regemente,
och att använda alla derigenom uppkommande
besparingar till förökande af Artilleriets
styrka. Det är visserligen ej utan saknad,
som Kongl. Maj:t, för att bereda dessa
besparingar, sålunda minskar Svenska
Krigsmagten med ett troget och tappert Regemente;
men då Kongl. Maj:t funnit denna
uppoffring nödig, hoppas Kongl. Majit
blifva i tillfälle, att inom Armeen eller i
andra
Kongl. Maj. ts Nådiga Berätt. N.o 1. 65
andra befattningar kunna, i mon af ålder
och andra omständigheter, använda Regementets
Officerare. Hvad manskapet beträffar,
kommer det att bero af en hvar
deribland, att antingen uttjena sin capitulationstid,
eller att antaga värfning vid annat
Regemente. Alla, som, enligt Författningarne,
äro berättigade till Pension, komma
att deraf sättas i åtnjutande.
Dessutom hafva inom Artilleri-vapnet
äfven andra förbättringar blifvit dels verkställda,
dels till vidare utveckling beredda.
En bättre method för Krut-tillverkningen
är undersökt och önskliga restdtat deraf
inhemtade. Till utvidgande af Gevärs-tillVerkningen
vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaclori,
äro förbättrade Mechaniskå anstalter
till en del, med önskad verkan, redan
Vidtagna, dels Under bearbetande.
För Svea Ärtilleri-Regemente är en
stallbyggnad äf sten för ett emot behofvet
svarande antal hästar* på en Välbelägen local,
under arbete.
Efter vunnen erfarenhet om den nytta,
Gymnastiska öfningar medföra, har Kongl.
Bih. till R. St. Prot. 1828 och 182g. I Sami., 1 Band.
i:sta Häftet. (A) 5
66 Kongl. Maj.ts Nådiga Ber alt. No 1.
Maj:t beviljat Anslag för Gymnastik-inrättningars
uppförande vid de tre ArtilleriRegementerne,
likasom vid en del andra
värfvade Regementen, hvaraf också redan
helsosamma> följder visat sig, och för framtiden
äro i än högre mått att förvänta, då
dessa öfningar hunnit bland manskapet allmännare
blifva införda.
Kongl. Majit har ock, genom dertill
lemnade anslag, befordrat de så kallade
Kok-inrättningarna, hvilka nu mera finnas
införda vid alla Regementen och Corpser
af Stockholms Garnison , och vid de fleste
öfriga. Dessa Inrättningar hafva redan visat
den mest välgörande verkan, så väl på
Soldatens helsa, som i märkbart ökad ordning
och sedlighet.
Då Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse,
gjort hemställan om vissa förändringar
uti Auctions-sättet vid Kronans Upphandlings-auctioner,
och sedan äfven Kongl.
Majit haft tillfälle att erfara behofvet af
mera enhet och fullständighet i Föreskrifterna,
dels rörande Krono-auctioner för
Landt- och Sjöförsvarets behof, dels ock i
afseende på besigtningar, då, i följd af slutade
Contracter emellan Kongl. Majit och
Kronan för Armeen eller Flottan, å ena
sidan, samt enskilde personer, å den andra,
Kongl. Maj. ts Nådiga Ber'ått. N.-o 1. 67
persedlar levereras, eller förättade arbeten
såsom färdiga anmälas; bar Kongl. Maj:t, i
anledning deraf, peli på det så väl Kongl.
Maj:ts och Kronans som enskildes rätt måtte
behörigen iakttagas och vårdas, låtit utfärda
ej mindre ett Reglemente, hvarefter vederbörande
vid Krono-auctioner hafva sig
att rätta, och hvaruti, till vinnande af ephet
i Förvaltnings-åtgärderna, någon skillnad
icke ar gjord, på sätt förut egt rum,
emellan Auctioner för Landt- och Sjöförsvaret,
än ock en Förordning , huru förhållas
skall vid Besigtningar och Öfverbesigtningar,
då varor eller förfärdigade arbeten
för Kronans räkning levereras.
Enär Kongl. Maj:t jemväl förnummit ,
att de bestämmelser, som innefattas uti 1807
åi’s Rese-Reglemente, uppstäldt efter den tidens
fordringar, påkallat betydliga förändringar,
lämpade till senare tiders förhållanden;
har Kongl. Maj:11 med uppliäfvande
af samma Författning, låtit utfärda
ett nytt Rese-Reglemente, som, i jemnförelse
till det förra, okar dagtractamentet, så
att det efter hvars och ens grad må blifva
tillräckligt, men deremot närmare till det
verkliga behofvet nedsätter hästantalet; hvarförutan
Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets
Ständers vid sista Riksdag gjorda anhållan ,
låtit utarbeta Förslag till ny Tåg-ordning,
68 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N-o 1.
hvilket Förslag, till trycket befordradt, ärsamtligeLandshöfdingarochRegements-Chefermeddeladt,
med befallning att deröfver till Kongl.
Maj:t inkomma med underdåniga yttranden.
Efter förflutna tio" Sr , har Kongl. Maj:ts
trogna Krigsbefäl sistlidet år, efter Nådig
kallelse, sig i Hufvudstaden församlat, och
om Arméens Pensions-cassas angelägenheter
öfverlag t. Uppå Krigsbefälets åfgifna För*
slag, bar Kofsgl. Maj:t utfärdat ett nytt Reglemente
för Arméens Pensions-cassas Styrelse
och Förvaltning. Hvad i sammanhang
dermed Krigsbefälet hemställt och Kongl.
Maj:t jemväl ansett nödvändigt, att för Pensions-verkets
upphjelpånde vidtaga, äfvensom
hvad i samma afseende beträffar Amiralitéts-Krigsmans-cäSsan,
för hvilken lika^
ledes ett nytt Reglemente är utfärdadt, vill
Kongl. Maj:t Rikets Ständer i en serskild
Nådig framställning meddela.
Emedlertid hafva, efter Krigsbefälets
'och Stats-Cöhtoirets hörande, de å Riksstatens
Sjunde Hufvud-Titel till Militaire enkors
och barns pensionerande årligen anslagna
16,000 R:dr blifvit, till vinnande af
enhet, ställda under förvaltning af Directiönen
för Arméens Pensioiis-cassa, söm nu mera
öfvertagit den pensionerings-skyldighet, hvilken,
i afseende å Militaire Tjenstemäns en-*
kor och barn, Statsverket förut ålegat, dock
Kotigl. Maj.ts Nådiga Berlitt. N:0 7, 69
med iakttagande deraf, att detta anslag städse
hålles afskiljdt från öfrige, under strama
Direclion stående medel, samt att den årliga
redovisningen derföre lill granskning
hos Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt
öfverlemnas.
Sedan, Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, det en sådan reglering
må vidtagas med Indelta Armeens
befäl, sorn inom redan varande anslag bereder
nödig utkomst för hvar och en, samt
lämpar aflöningen efter tjenstegraderna, hafva
serskilda dertill förordnade personer, under
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens ledning,
varit med utarbetande af förslag i
detta ämne sysselsatta, sedan de för ett fullständigt
utredande af grunderna derföre nödiga
undersökningar blifvit verkställda; och
kommer en serskild framställning i detta
ämne, i anledning af hvad sålunda förevarit,
att till Rikets Ständer afgå.
Tillika hafva förslag till en ny Boställsordning
och till. en Förordning om Militiseboställens
utarrenderande blifvit utarbetade
och till Kongl. Majit öfverlemnade, och äro
1111 på Dess Nådiga pröfning beroende; dock
vill Kongl. Majit Sitt beslut derutinnan icke
(atta, innan frågan om nyssnämnda Löne
-
Kongl-' Maj.Is Nådiga Ber litt. No 1- ”
reglering förut blifvit afgjord, i anseende
till dessa ämnens nära sammanhang.
Under sista Riksdag hafva Rikets Ständer
uppgifvit de grunder, Rikets Ständer ansett
böra följas för en nödig funnen jemnkning
och rättelse i den extra Rotering,
som, i följd af de vid 1809 och 18x0 årens
Riksdagar fattade beslut, för sig gått, samt
jemväl, i afseende på verkställigheten deraf,
sig i underdånighet utlåtit; och har Kongl.
Mäj:t, med Nådigt afseende å denna Rikets
Ständers underdåniga hemställan, uppdragit
åt serskilde, länsvis förordnade Commissioncr,
att uppgöra den sålunda beslutade jemnkningen
af extra Roterings-skyldigheten, enligt
en för déssa Commissioner utfärdad Ingtruclion.
Dessa förrättningar hafva jemväl
öfver hela Riket blifvit verkställda, och komma
de deröfver anförda serskildta besvär,
sedan vederbörande Autoriteters infordrade
förklaringar och utlåtanden hunnit inkomma,
att i ett sammanhang med slut af=
hjelpas.
Derjemte, och som Kongl. Maj:t genom
ofvannämnda Instruction stadgat, att Krono-skatte-
och Frelse-jord icke borde till
Extia Rotering upptagas, emedan, enligt
gällande Författningar, all sådan jord åligger
i Ordinarie Roterings-besväret deltaga;
Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. No t. ji
så liar Kongl. Maj:t serskildt tillika anbefallt
Roterings-commissionerne, hvar inom
sitt District, icke allenast noga undersöka
huruvida nå£on oroterad jord af dessa naturel'
finnes, utan ock densamma i ordinarie
rotar indela, efter de grunder, som vid Roteringsverkets
uppgörande blifvit inom Länen
följda, jemförda med de grunder, som
Instructiöneri för extra Roteringen innefattade.
En i Jemtland, på Kongl. Majrts Nådiga
Förordnande, af serskilde Comiterade
företagen Rote-jemnkning har blifvit utarbetad
och Kongl. Majrts Nådiga pröfning underställd,
men det upprättade Roteringsverket
har, endast så vidt det rörer de Roteringsskyklige
Hemmanens indelning i Stamoch
Strö-rotar, blifvit ifrån och med detta
år till efterlefnad interimsvis fastställdt, intilldess
en fullständigare Rotering kan , efter
den i orten pågående Afvittringens afslutande,
blifva verkställbar; och äro under
tiden Rotehållames och Manskapets inbördes
rättigheter och skyldigheter oförändrade.
Efter vunnen erfarenhet deraf, att de
förut brukliga årliga så kallade Städmålsoch
Inskrifnings-möten vid de Indelta Cavalleri-Regementerna
förorsakat Rusthållarne
kostsamma resor och lidspillande omvä
-
Kongl. Maj:ts Nådiga Berätt. N.o 1•
gar, och då dessa möten i senare tider
egentligen bibehållits för Uppbörden och
Controllen af de till Krigsmanshuset vid
ombyten af Rusthållare ingående afgifter;
har Kongl. Maj:t, med afskaftånde af omförmäldte
möten samt upphäfvapde af de om
sättet till Rusthållare-afgifternas uppbärande
och Controllen deröfver tid efter annan
utkomna Författningar, utfärdat en till större
enkelhet och ordning i dessa afseenden
ledande Förordning.
I anseende dertill, att de emellan Kongl.
Magt och Kronan samt Rust-? och Rotehållare
ingångna Contract om Mötes-passevolance-afgifteu
dels redan sistlidet år tilian-,
dalupit, dels med detta år löpa till ända,
och. då Kongl. Magt städse varit öfVertygad
om nyttan af denna Inrättning, har Kongl.
Magt låtit höra vederbörande Rust- och Rotehållare,
i afseende på dess fortfarande under
åren i8n8 och 1829. Med anledning
deraf, att Rikets Ständer vid sist öfverståndna
Riksdag, af anförda skäl, ansett
förmonligt och föreslagit afslutande af öfverenskommelser
på 12 år om en årlig afgift
för Karl- och Häst-munderingen samt
Remtygs- och Bevärings-persedlarne jemte
Hästbeslag under möten och marcher vid
indelta Cavalleriet, samt Karlmunderingen,
Remtygs- och Bevärings-persedlarne vid de
Kongl. Maj.ts Nådiga Deratt. N.o 1. jZ
till Infanteri förvandlade Cavalleri-troupper;
har Kongl. Maj:t låtit öfver detta vigtiga
ämne höra samtlige Rusthållare i Riket;
viljande Kongl. Maj;t serskildt gifva Rikets
Ständer del af hvad härvid förekommit.
Den för Riket vigtiga Salpeter-näringen,
har, genom de omsorger, sorn deråt
blifvit egna de, under de senare åren betydligen
tilltagit, så att Sidpeter-tillverkningen
för sistlidet år 1,827 utgjorde 34,53a
Lisp. 12 Skålp. 19 Lod, eller nära 5o procent
mera än den, efter 5 Skålp. på Hemmanet,
åtagna Salpeter-gärden. I öfrigt
skola Rikets Ständer om alla hithörande
omständigheter erhålla närmare underrättelse
genom den, Nådiga Proposition, Kongl.
Maj:t är sinnad afgifva i detta ämne, hvilken
kommer att åtföljas af Comiterades för
Salpeter-ärendena afgifna serskilda Berat-,
telse, för att dymedelst sätta Rikets Ständer
i fullkomligt tillfälle att taga denna,
vigliga fråga med full kännedom i öfvervägande,
Kongl, Maj:t har, med icke mindre-
omsorg, omfattat alla till Sjöförsvaret
hörande delar. Vid Flottans frenne
Stationer äro åtskilliga Nybyggnader
och reparationer af fartyg och hus.
verkställda.
rj^ Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
Nybyggda och färdiga äro tvänne Linieskepp
, Carl Johan och Prins Oscar, trenne
Mörsare-fartyg, 54 öppna Skärgårds-fartvg
och tvänne däckade, samt under Nybyggnad
och nära färdiga, tvänne Linieskepp
, Gustaf den Store och Scandinavien
samt Fregatten af Chapman.
Förbyggda äro tvänne Linieskepp, Dristigheten
och Försigtigheten, 3o öppna
Skärgårds-fartyg och 12 däckade, hvarförutan
åtskilliga större och mindre reparationer
blifvit till Fartygens jemna underhållande
verkställda.
Vid Carlskrona Station äro Byggnaderne
tille Högvakten, Skeppsgosse-scholashuset
samt Barnhus-scholaehuset fullbordade.
I Stockholm äro' Inventarie-kammare
och ett hus till Sjö-artilleri-verkstäder uppförda
samt Skeppsholms Kyrkobyggnad under
arbete.
I Götheborg är det anlagda Etablissementet
nära färdigt, så långt för närvarande
anses behöfligt.
Kongl. Majit har alltid ansett fördelaktigt
att sälja äldre, öfver a5 år gamla,
Krigsfartyg, sorn icke kunna uthålla en län
-
Kongl. Majds Nådiga Beriitt. N.-o 1.
gré tjenstgöring, oaktadt den tillsyn och reparation
de erhålla, då priserna derföre
blefvo antagliga. Medel blifva derigenom
beredde, att påskynda nya Byggnader, som,
då de endast kunde inskränkas inom Flottans
årliga anslag, nödvändigt skulle blifva
både långsammare och mera ofullständiga,
och ett kraftigt bidrag skulle således bildas
både för utvecklingen af den inhemska industrien
och för Statens säkerhet, då de
gamla försålda Skeppen kunde ersättas med
alldeles nya, på hvilka alla de af erfarenheten
godkända förbättringar kunde tillämpas
, som Skeppsbyggnads-konsten de senare
åren undergått. Det var under denna synpunkt,
sorn Kongl. Maj:t fann för godt, att
år i8a5 antaga tvänne af ett Svenskt Handelshus
gjorda köpe-anbud, å fern Flottan
tillhöriga Fartyg, nemligen tvänne Linieskepp
och trenne Fregatter; anbud, hvilkas
verkliga fördelaktighet destomindre kunde
betviflas, sorn de erbjudna och antagna prisen
vida öfverstego icke blott det af vederbörande
ordentligen uppskattade värdet af
samma Fartyg, utan ock det belopp, hvartill
lika många nya Fartyg till enahanda
storlek kunde uppbyggas. Kongl. Maj: t
har likväl, af mellankomna serskilda anledningar,
tillåtit, att det ena köpet om ett
Linieskepp och tvänne Fregatter fått återgå,
om hvilket allt Kongl. Maj:t vill serskildt
76; -Kongl. Maj.ls Nådiga Berätt. No t.
lemna Rikets Ständers vederbörande Utskott,
närmare upplysning.
På det att Kronan må sättas i tillfälle
att fylla sitt framtida behof af Ek-virke „
oberoende af den enskilda husb ålin ingen
med detta trädslag, och då detta ändamål»,
endast genom anläggningar af ekplanterings»!,
hagar för allmän räkning kan uppnås, har
Kongl. Majit, med anledning jemväl af hvad
Rikets Ständer, angående detta ämne, i sam-,
manhang med frågan om regleringen af Ek-»,
skogarna i Riket, anfört, låtit verkställa un-?,
dersökningar till utredande af de omständigheter,
som, vid den slutliga pröfningen om, an-,
läggning af EkTplanterings-parker, böra ingå i
öfvervägande, och om hvilket vigtiga änme
Kongl. Majit jemväl kommer att, sedan alla
nödiga upplysningar blifvit beredde, en Nådig
Proposition till Rikets Ständer afgifva.
I både militäriskt och oeconomiskt hänseende,
har Kongl. Majit funnit en förändring
i Flottans organisation nödvändig,
hvarvid Kongl. Majit anbefallt Örlogsflottans
pch Arméens Flottas sammanslående till en,
enda Corps,
Högsta befälet öfver Flottan, närmast
Kongl. Maj;t, har i Nåder blifvit uppdraget
åt Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i egen-,
Kongl. Majks Nådiga Berath No t. 77
's\ap af Stor-Åmirai. Detta Embete är indeladt
i Irenne afdehiingar, af hvilka den
första har befattning med hvad soto angår
'sjelfva personalen; den andra, toed Administrationen
och Materielen, saint utgöres som
hittills af Förvaltningen af Sjö-ärendeha; den
tredje toed hvad sota rörer sjö-cömtounicatioJier
vattén-byggnadér, éanaler och strömrenshingar,
sjö^chartie-verket, sjömätningar,
mechaniska och andra scientinque inrättningar
och förslag, m. to., sorn, utan att omedelbarligen
tillhöra Flottan, likväl med Sjöförsvaret
hafva det närmaste Sammanhang:
Och äro dessa äfdelningars serskilda befattningar
härmare bestämda och sins emellan
åtskiljdå genom de reglementariska föreskrifter,
som Kongl. Maj:t i detta ämne utfärdat.
1 anledning af Rikets Ständers vid sista
Riksdag i underdånighet gjorda hemställan
hm nedsättning i vissa fall af de genom
Förordningen den 20 Junii 1820 bestämde
Lots- och Båk-afgifter, har Kongl. Maj:t,
som funnit Rikets Ständers hemställan grundad,
ansett Sig så väl deraf, söm toed afseende
på de sedan 1820 med främmande Magter
till förmon för Svenska sjöfarten på utrikes
orter ingångna Tractater, föranlåten, att i
berörda ämne, med upphäfvande af hvad
ditintills varit stadgadt, utfärda en Förordning
hvarigenom jemväl ett enklare beräk
-
y8 Kongl. Maj.-is Nådiga Berätt. N.-o 1.
nings- och liqvidations-sätt för afgifterna är
antaget.
De i och för sjöfartens säkerhet företagna
hydrographiska mätningar och undersökningar
hafva årligen fortgått, och äro i
Norra Bpttenhafvet ända till Riksgränsen
fulländade, och chartor deröfver connecterade.
I det dubbla ändamålet, att åt håde
Befäl och Manskap bereda practisk kunskap
i sjömans-yrket, och att derjemte förekomma
lurendrägerier och tull-försnillningar,
hafva de förflutna åren åtskilliga sjöexpeditioner
blifvit verkställda, samt dessutom
årliga öfnings-expeditioner med de Cadetter
vid Krigs-Academien, som bestämt sig till
sjö-tjcnst.
Till betryggande af Svenska och Norrska
Handelsflaggan i Levanten, samt lill ett
verksammare upprätthållande af fredsverket
med Barbareskerna, har Kongl. Majit sistlidne
vår låtit en Escader afgå till Medelhafvet,
hvilken likväl fått befallning att till
Fäderneslandet återvända, då senare inträffade
omständigheter numera göra dess närvaro
i nämnde farvatten mindre nödvändier.
t O
I enlighet med Rikets Ständers yttrade
underdåniga önskan, har Kongl. Majit låtit
Kongl. Majds Nådiga Beratl. N.-o 1. 79
öfverse 1802 års Reglemente för Dykeri-inrättningen.
Sedan alla nödiga upplysningar
blifvit inhemtade, så val i afseende på serskilda
orters behof och önskningar, som äfven
i afseende på denna frågas sammanhang
med Rikets yttre förhållanden, har Kongl.
Maj:t låtit upprätta ett förslag till ett nytt
Reglemente, hvarom en Nådig framställning
kommer att till Rikets Ständer afgå. Emedlertid
och då den för Dykeri-Compagniet utfärdade
Nådiga Octroy med sistlidna år lilländalupit,
har Kongl. Maj:t pröfvat skäligt
tillåta, att Gompagniet, på samma vilkor
som hittills, tills vidare må fortgå, intill dess
ett nytt Reglemente hunnit blifva antaget
och stadfästadt.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
Statsverkets tillstånd och behof, hvilken nu
till RiketS/Ständer öfverlemnas, innefattar
en fullständig framställning, icke blott angående
Statsverkets utgifter under dess serskilda
Hufvud-Titlar, utan ock örn en af
omständigheterna , påkallad reglering af både
de ordinaira och extra-ordinaira Stats-inkomsterna.
Kongl. Maj:t förbigår derföre bär en
närmare utveckling af hvad som rörer Stats
-
80 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N:o 1.
verkets tillstånd, men vill dock icke lemna
obemäldt det fördelaktiga förhållande, som
under de senare åren egt rum emellan inkomster
och utgifter.
För åren 1816 till och med i8a3 hade
en behållen summa af . 5oi,o3(j: 21. —
öfverskotts-medel från Statsverket
till Riksgälds-Contoret
ingått. Sedermera hafva,
efter bestridande af älla
på öfverskötten ahvista utgifter,
följande summor blifvit
till Riksgäldskontoret
aflevererade, nemligen i
För år 1824 '— “» 812,562: i3. 6.
— — 1828 — 4^0,337: 32. 5.
— — 1826 — — 609,633: 26. 6.
Hvad tullinkomsterna serskildt beträffar,
så utvisa räkenskaperna årligen tillväxande
öfverskott, utöfver beräkningarna, oaktadt
afgifterna de senare åren blifvit till en del
betydligen nedsatte, och uppbörds-kostnadeii
deremot ökad, i följd af Tullverkets förändrade
organisation. Dessa öfverskott hafva
utgjort:
För år 1823 — — 110,679: 5. 5.
— — 1824 — — 147>7Ö4: *3* 4*
För
Kongl. Maj. ts Ntidiga Bercitt. N:o 1. 81
För år i82 5 — — 34i,f)o6: 5. 7.
— — 1826 — — /\20,i3o: 27. 4*
— — 1827 omkring 939,000: — —.
Och ehuru en ansenlig tillökning i tulluppbörden
för de senare åren uppkommit,
dels genom den utvidgade import-friheten
i allmänhet, dels genom den efter 1826 års
missväxt inedgifna nedsättning i tullen på
utländsk spanmål, hvilken gjort införsel
deraf möjlig, synes likväl resultatet på det
hela ådagalägga fördelen, äfven för Statscassan,
af måttliga tullafgifter, i det de på
en gång bidraga till lifligare rörelse, och
minska retelsen till tullförsnillning och olofliga
handels-företag.
Allt detta lemnar rom för den säkra
calcul, att öfverskotten på Statsverkets inkomster
för fem år, från och med 1823 till
och med 1827, skola, efter en definitiv utredning
deraf, för sistnämnde år komma att
utgöra öfver 4>0°Q>000> och att den till
Riksgälds-Contoret ingående, verkliga behållningen
skall öfverstiga 2,000,000 R:dr; hvarförutan
det af Norrska Statsverket lemnade
bidrag till kostnaderna vid Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens utländska resa och förmälning
konnpit Riksgälds-Contoret tillgodo
Bih. till R. »V. Prot. 1828 och 182g. I Saml.j 1 Band,
Usta Haft. (A) 6
8a Kongl. Maj.-Is Nådiga Berat!. N.o 1.
nied 60,000 R:dr Hamb. Banco, som utgjort
i Svenskt Banco 161,2bo R:dr.
Liq viden med f. d. Kongl. Fa millen har
jemväl blifvit afslutad, sedan Kongl. Maj:t
vidtagit serskilda åtgärder för omsättning i
utländskt mynt af de till berörda liqvidation
anvista fonder, hvarefter densamma
blifvit Rikets Ständers år 1825 församlade
Revisorer meddelad.
Sedan det så länge erkända behofvet
af en fullständig Hufvud-räkenskap öfver Statens
inkomster och utgifter blifvit uppfyldt,
genom det af Stats-Contoret utarbetade, samt
af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt
godkända, förslag till Riks-Hufvudbok;
liar Kongl. Maj:t, ledd af Rikets Ständers
serskilda framställningar i ämnet, gått iskyndsam
författning om de, i anledning deraf,
erforderliga åtgärder och regleringar.
Jemte det Nådig befallning blifvit meddelad
om Riks-Hufvudbokens uppgörande i
Stats-Contoret, efter den gillade methoden,
för år 1822 och framgent, har Kongl. Maj:t
i Nåder fastställt en, med hänsigt till Riksboks-slutet
samt indragning af KammarCollegii
Afräknings-Contor, uppgifven plau
till förändrad reglering af Suats-Contorets
Slat, innefattande de väsendtligaste före
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Bcrätt. N.o 1. 81
målen för en förbättrad organisation: göromåleils
förenkling och säkrare gång; förminskning
i Tjenstemännens antal, samt
rättvis tillökning i deras löner, utan någon
ny utgift för Staten.
I sammanhang härmed har tiden för
afslutandet af Penninge-förvaltande Verks
Hufvudböcker blifvit bestämd i förhållande
till Riksboks-slutet; hvarförutan Kongl Majit
i Nåder ansett den tillförene åt Kammar-Collegium
uppdragna Controll öfver Kronans
Intrader och Redovisningen af allmänna
medel böra, såsom icke vidare behöflig,
upphöra, jemte Collegii befattning med Krono-r
äkenskapernas emottagande, och dessa
räkenskaper i stället ingifvas directe till
Kammar-Rätten, för att derstädes, äfven i
afseende på deras Debet, undergå behörig
granskning.
Då Kongl. Majit jemväl funnit det böra
leda till enkelhet och ordning i Ärendenas
gång, äfvensom* till närmare bestämmande
af gränsorna emellan Kammar-Collegii,
Stats-Contorets och Kammar-Rättens
befattningar med Uppbörds- och Räkenskaps-verket,
att alla Besvärsmål, rörande
beskattnings-Förfätlningarnas tillämpning ,
likasom Balanee-mål och Anmärkningar vid
afslutade Räkenskaper, till Kammar-Rätten
84 Kongl. Maj.-ts Nådiga Berått. N.-o 1.
fullföljas, men att Kammar-Collegium deremot,
jemte inseendet öfver Kronans Domainer,
handlägger alla mål angående Kronoräntors
på Skattläggning beroende belopp,
och att Stats-Contoret utöfvar den Summariska
Controllen öfver indrifvandet och lc~
vereringen af löpande Krono-uppbörden för
året; så har Kongl. Maj:t låtit till allmän
efterrättelse kungöra de förändringar i fö;rnt
gällande Författniygar och Instruetioner,
som af ofvannämnda fördelning blifvit
en följd.
Till förenkling af Landt-uppbörden,
har Kongl. Maj:t, under den i5 sistlidne
October, i Nåder förordnat, att ifrån och
med första uppbÖrdsstämman för 1829 års
Krono-utskylder, den af Regements-skrifvärne
hittills bestridda Uppbörd utafKneckte-vacance-afgiften
vid de afsuttne Cavalleri-Regementena,
Rust- och Rothållares Vacanceafgifter,
indragna Indelnings-räntor och Arrenden
af indragna Boställen, Militias-Bor
ställs-Cassans Reserve-hemmansräntor, Krigsmanshus-Cassans
Beneficii-liemmans räntor ,
samt Roteliållarnes bidrag till Indeldta Cavalleriets
beklädnad, skall af Kronofogdarne
vid de vanliga Uppbörds-mötena för andra
Krono-utskylder förrättas, och de inflytande
medlen, på samma gång med den
öfriga Uppbörden, till Landt-Ränteriet in
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berath. N.o 1. 85
sändas, samt att ifrån och med nästa år
alla Indel.nings-hafvare, äfvensom alla serskilda
Uppbördsman, hvilka ej ega executiv
rättighet, böra hålla sina Uppbörds-möten
på de för allmänna Uppbördsrstämmormorna
utsatta tider och ställen,
Kongl. Maj:t, som redan erfarit fördelarna
af Uppbörds-verkets förbättrade skick,
och de dervid införda skyndsammare Controller,
har iakttagit hvarje tillfälle att deruti
befordra ytterligare reda och enkelhet.
Utom andra åtgärder af specielare egenskap,
har Kongl. Maj:t i Nåder anbefalt KaramarCollegium,
dels att utarbeta förslag till förenkling
och reduetion af hemmails-räntorna
för de Län, der de finnas i en mängd persedlar
utförda, dels att, efter samtliga Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes hörande, i underdånighet
uppgifva, hvilka ibland de hemman och
hemmans-räntor, som innefattas under den
i Jordeböekerna och derpå grundade Räkenskaper
förekommande benämningen: Orelia
rutrie Ajkortningar, må kunna derifrån uteslutas,
utan att den för Kongl. Maj:t och
Kronan åsyftade controll, i afseende på fullgörandet
af de med samma hemman och
räntor förenade åligganden, må derigenom
förfelas.
Befallning är äfven meddelad Kammar
-
86 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt, N:o 1.
Collegium, Kammar-Rätten och Stäts-Cöntoret,
att gemensamt öfverse Författningarna
angående de olika tider, inom hvilka
fastställda anmärkningar vid allmänna räkenskaper
medföra betalnings-ansvar, så väl
för redogörare och uppbördsman, som för
enskilde, samt att, med afseende på den
enkelhet, redogörelsen för allmänna medel
i senare lider vunnit, och den större skyndsamhet
vid räkenskapernas afslutande och
granskning, sorn deraf är en följd, uppgöra
underdånigt förslag lill sådana förändrade
föreskrifter, angående redogörares och upphördsmäns
samt skattskyldiges ansvar i anmärkningsväg,
som, med vården af Stats-Cassans
behöriga rätt, förenar tjenstemäns och
enskilda personers billiga anspråk på skydd
emot på tiden utdragna efterräkningar.
Kongl. Maj:ts, uppå Rikets Ständers underdåniga
hemställan, fattade beslut om allmänna
Magazins-inrättningens upplösande;
— denna Inrättnings hufvudsakliga utredning
genom en sei-skild dertill förordnad
Styrelse, sorn under tiden äfven baft befattning
med uppbörden af Kronans Spanmålsräntor
och deras användande; —• dispositionen
och försäljningen af Inrättningens fastigheter
och inventarier; —. Spanmåls- och
Bränn vins-lägrens successiva realisation, m,
m,, samt slutligen Magazjns-ärendenas of
-
Kongl. Maj.ts Nådiga. Berätt. iV-0 /•
87
verflyttande till Stats-Contoret och deras förvaltning
tills vidare genom ett under nämnde
Verk lydande serskildt Departement eller
Contor, hvarvid dessa ärenden, i hvads om
rörer så väl sjelfva administrationen, som
redovisningen, skulle föras såsom ett helt
för sig, afskiljdt från Stats-förvaltningen, intilldess
Rikets Ständer fattat specielt beslut
om slnt-liquiden emellan Stats-verket och Magazins-inrättningen;
—■ allt detta innefattar
åtgärder, 0111 hvilka tid efter annan allmängjorda
olliciela handlingar redan meddela
fullständig kännedom, och hvaraf resultatet
vidare skall utvecklas uti de Nådiga framställningar,
som till Rikets Ständer komma
att göras om liquiden af Magazins-fondens
ännu balancerade skulder och fordringar,
ersättning för de till åtskilliga allmänna Inrättningar
och föremål upplåtna fastigheter,
afskrifning af utborgad undsättnings-spanmål,
för hvilken någon betalning, i följd af bristande
tillgång hos låntagarne, ännu icke
kunnat indrifvas, ro, m.
Den af Rikets Ständer, i sammanhang
med allmänna Magazins-inrättningens upphörande,
föreslagna anläggning af DistrictMagaziner
i de norra Länen har, ehuru af
Kongl. Maj:t utsträckt till Kopparbergs och
Wermlands Län, hittills blott till en ringa
del vunnit framgång. Utom Jemtland, hvars
88 Kongl. Majds Nådiga Berätt. N.o t.
invånare nästan allmänt förklarat sig villiga ,
att på föreskrifna vilkor inrätta Districtmagaziner,
och dertill begärt ett lånebidrag
af 20,000 tunnor spanmål, men hvarvid serskilda
svårigheter mött i anseende till liqviden
af Länets hetydliga undsättningsskuld
och säkerheten för lånebidraget, hafva endast
några få socknar i Westerbottens, Gefleborgs
och Fahlu Län begärt och erhållit
förskott till fond för dylika Magaziner, med
tillsammans 4>2,9Q tunnor. Hvad Jemtland
serskildt beträffar, har Kongl. Majit ansett
det vara af serdeles vigt, att ett betydligt
spanmåls-förråd af Länets egen production
der bildas, i anseende till denna Provinces
aflägsenhet från kusten och den deraf följande
svårigheten att anskaffa tjenligt utsädeskorn
från andra orter.
Under de tvänne första åren efter Rikets
Ständers sista sammankomst, hugnades
Riket med ymniga skördar, fullt tillräckliga
för dess eget behof, och som, efter utseendet,
borde, åtminstone till betydlig del, fylla
bristen under ett år af svagare äring. En
hög och all införsel utestängande tull på utländsk
spanmål blef derföre under dessa år
fastställd, hvarjemte försäljningen af f. d.
allmänna Magazins-inrättningens spanmålsoch
bränvinslager fortsattes endast småningom
och med den försigtighet, som fordra
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. 89
des, för att icke till vanvärde nedsätta producterna
af Rikets hufvudnäring. Detta lyckliga
förhållande fortfor likväl icke längre,
än till år 182G, då utsigterna för årets skörd,
i följd af en otjenlig väderlek under sommaren,
blefvo allt mer och mer botande,
serdeles i Rikets vestra och södra Provincer.
Genom infordrade noggranna underrättelser
från Kongl, Majrts Befällningshafvan*
de, erhölls efter hand full visshet om en
allmännare missväxt, förnämligast på vårsäd,
i dessa under vanliga förhållanden sädesrika
delar af Riket, Kongl. Majit, som,
i öfverensstämmelse med de grunder, hvilka
bestämde Rikets Ständers beslut om allmänna
Magazins - inrättningens upplösning,
till en början nu påbjöd en sådan minskning
af inkommande tullen på vårsäd, att
införsel deraf blef verkställbar till skäligt
pris, samt derjemte dels inställde all försäljning
af spanmål från Magazins-inrättningens
förråder, och dels gick i författning
om upphandling af utländsk spanmål för
Kronans egna spanmåls-utgifter, för att, som
sedermera skedde, kunna medgifva räntespanmålens
lösande med penningar efter
markegång, fann Sig slutligen föranlåten, i
följd af inhemtade bestämda uppgifter om
spanmålsbehofven och Landshöfdingarnas allmänna
bedömande öfver resultatet af skörden
inom hvarje Län, att icke allenast ytterli
-
'Kongl. Maj.ts Nådiga Ber åt t. No i.
gare minska införselstullen på vårsäd, och,
jemte förbud emot dylik spanmåls utförande,
mot nedsatta afgifter medgifva - import
af råg och rågmjöl från utrikes orter, utan
äfven i Nåder förordna om lyftning af det
till Kongl. Maj:ts disposition under missväxtår
af Rikets Ständer anslagna Creditiv. Erforderliga
summor af detta Creditiv blefvo
sedermera afsända till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i de af missväxt hemsökta
Länen, för att användas till upphandling af
span mål, 0111 hvars utdelning tili de behöfvande,
antingen emot contant betalning eller
på credit emot behörig säkerhet, serskilda
föreskrifter meddelades. Priset på spanmålen
bestämdes i allmänhet efter kostnaden
för dess anskaffande, och endast i högsta
nödfall samt i mindre partier tilläts utborgning
till sådana personer, som icke kunde
anskaffa borgen eller annan säkerhet. Då
Kongl. Maj:t, i sammanhang med dessa åtgärder,
till undsättning an vändt allmänna
Magazins-inrättningens återstående spanmålsbehållningar,
har Kongl. Maj:t derigenom
jemväl varit i tillfälle att, på ett för Magazins-fonden
förmonligt sätt, realisera endel
af dess tillgångar. Att undsättnings-anstalterna
för öfrigt skolat aflöpa utan all uppoffring
för Creditiv-fonden kan icke förväntas
; meu den i tull för importerad utländsk
f
Kongl. Maj. ts Nådiga Beriilt. N o 1. gi
spanmål influtna betydliga summa ersa t lee
rikligen all dylik förlust.
Kongl Maj:t anser Sig vid detta tillfälle
äfven böra för Rikets Ständer omnämna
en annan utomordentlig anstalt, ehuru
af mindre omfattning, hvartill Kongl.
Maj:t, under loppet af år 1826, funnit Sig
föranlåten. Åtskilliga hvälfningar i credifcoch
växel-rörelsen hade på utländska handelsplatser
inträffat, hvilka sträckte sitt menliga
inflytande äfven till Götheborg, hufvudorten
för en betydlig del af Rikets exporthandel.
Till afvärjande af de skadliga
följder, som en tillfällig och sannolikt snart
öfvergående minskning i produeternas afsättlighet
eljest kunde medföra, ansåg Kongl.
Maj:t nödvändigheten fordra, att med lån
af allmänna medel understödja de genom
ofvannämnda ofördelaktiga conjunctur i förlägenhet
stadde Bruks- och Sågverks-egarne
i Wermland, under den förestående marknaden
i Christinehamn, och Kongl. Maj:t
beslöt derföre, i saknad af andra medel, att
af de 5oo,ooo R:dr å mindre Creditiv-surajna
n , som äro afsedde för andra högst vigtiga
och angelägna utgifter, än dem, som
utomordentliga anstalter för Rikets försvar
påkalla, disponera 25o,ooo R:dr. Utlåningen
af denna summa verkställdes af dertill
utsedde serskilda Comiterade, emot nedsatt
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N:o 1.
ränta samt på korrt tiel; och Kongl, Majit,
som snart fann nyttan af denna åtgärd genom
erfarenheten bestyrkt, och att lånen
innan korrt i behörig ordning återbetaltes,
hade derjemte den tillfredsställelsen, att,
sedan utlånings-kostnaden blifvit af räntemedlen
bestridd, med återstoden deraf kunna
bidraga till understöd för den nu genom
en ytterligare brand ödelagda staden Borås,
till hvilket ändamål andra medel eljest hade
skolat anlitas.
För att, enligt Rikets Ständers yttrade
önskningar, kunna tillvägabringa en jemnarc
fördelning af postförings-skyldigheten i Riket,
samt inrätta postföringen på det för
ändamålet mest tjenliga och för Landet minst
betungande sätt, har Kongl. Majit till en
början i dessa ämnen infordrat vederbörandes
underdåniga utlåtande, i sammanhang
ined den redan förut väckta frågan om brefpostens
fortskaffande med gästgifvareskjuts;
hvarförutan Nådig befallning blifvit ÖfverPost-Directionen
meddelad, dels att upprätta
förslag till nya taxor för inrikes gående
bref, lämpade efter de grunder Rikets
Ständer vid sista Riksdag uppgifvit, hvilket
förslag äfven inkommit och tili Rikets Ständer
blifver öfverlemnadt, samt dels att i
underdånighet föreslå en förnyad fullständig
reglering af postgången i allmänhet, jemte
Kong/. Maj.ts Nådiga Beriitt. N.-o 1. g »
alla <le förändringar i nu gällande föreskrifter,
angående brefvexlirigen och sättet för
posternas förskaffande, hvarigenom ökad
lättnad i communicationerna och större skyndsamhet
kunde erhållas, i förening med en
säker controll öfver postinkomsten och dennes
sannolika till väx t. Oberäkna dt dessa i
afseende på postverket åsyftade allmänna
regleringar, hafva tid efter annan flera förbättringar
dervid egt rum, som, i synnerhet
hvad postföringens skyndsamhet beträffar,
äro af hufvudsaklig beskaffenhet.
Den , i följd af det gamla mynt-machineriets
föråldrade skiek, högst nödiga reparation
har endast efter hand kunnat fortsättas
med de bespararingar å ordinarie anslaget
för Myntverkets underhåll, som varit
att tillgå. Arbetet har likväl blifvit verkstäldt
med den drift och omsorg, att myntning
efter en förbättrad method redan förlidet
år kunnat ske, och att reparationen å
Myntverket till alla dess delar, efter af Kongl.
Maj:t i Nåder gillad och fastställd plan , med
innevarande år synes kunna nå sin fullbordan.
Sedan de, till bildande af en Pensionscassa
för Civila Embets- och Tjenstemän,
bestämda fonder blifvit ställda under serskild
förvaltning, och Embetsmanna-pei’so
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
nalén haft tillfälle att yttra sig i anledning
af de förslag till nämnda inrättning, hvilka,
på Nådig befallning, blifvit uppgjorda
och i omförmäldta ändamål af trycket utgifna;
så bar Kongl. Maj:t, under den 15 November
i (Sa G, utfärdat Nådiga Reglementen,
ej mindre för ifrågavarande, dels på allmänna
bidrag och dels på årliga afgifter af
Embets- och Tjenstemännen sjelfve grundade,
Inrättning till deras pensionerande efter erhållet
afsked, utan äfven för en dermed
förenad Enke- och Pupill-cassa, som öfverlagd.
ett årligt anslag af 10,000 R:dr utaf
Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel, emot förbindelse,
att för framtiden, i afseende på
Civile Embets- och Tjenstemäns enkor och
barn, uppfylla den pensions-skyldighet, som,
enligt Kongl. Kungörelsen af den 29 Junii
1798, förut ålegat Statsverket. Ett serskildt
Reglemente är äfven vid samma tillfälle utfärdade
angående lån ur Pensions-inrättningens
fonder.
De lill åkerbrukets och näringarnes befrämjande
samt till understöd för allmänt
nyttiga inrättningar anslagna medel hafva
omsorgsfullt för sitt ändamål blifvit af Kongl.
Muj:t använda.
Hvad Åkerbruket beträffar, så innefattar
den på senare tider tilltagande produ
å
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N:o 1. f)5
%
ctionen af spanmål, om än till en del liinledande
sig från andra orsaker, ett tillförlitligt
Levis på verksamheten af de till denna
hufvudnärings förkofran vidtagna allmänna
anstalter, hvaraf äfven blifvit en följd,
att, efter 1826 års nog allmänna missväxt,
bran vinsbränningen icke behöft inställas, och
toll kunnat läggas på införseln af utländsk
spanmål.
Odlingen af Lin och dess förädling, som
ej längesedan var inskränkt inom de Norrländska
Provincerna, har blifvit allmännare
Utspridd äfven i öfriga delar af Riket, der
denna production gynnas af localen. I de
trenne Småländska Länen har lin-odlingen
och iinneväfnads-slöjden numera vunnit den
tillväxt och förkofran, att det vid Gårdsby
anlagda Institut ansetts kunna utan olägenhet
upphöra.
Sedan ett tillräckligt antal Får blifvit
på allmän bekostnad ifrån Island införskrifna,
i ändamål att öka och förbättra tillgången
på gröfre ull, har Kongl. Majit, som
genom det vid Flyinge inrättade, och numera
på arrende till enskild man upplåtna
, Merino-Scbäferi, sökt i landsorterna sprida
och underhålla den fm-ulliga Spanska
Får-raeen, jemväl gått i författning 0111 införskaffande
i Riket af såkallade Sachsiska
gG Kongl. Majds Nådiga Betalt. No 1.
Electoral-Får, hvilkas lill liv af högt värde,
och utgör rudiniaterien för den finaste klädes-till
verkningen. Åtskilliga enskilda personers
företag, att anlägga Schäferier af denna
och dylika förädlade Får-racer, synas äfven
lofva en ökad framgång åt Kongl. Maj:ts
omsorg för Får-afvelns förbättring.
Kongl. Majit, som ansett det vara af
vigt, att erhålla tillförlitlig kännedom om
orsaken till fiskeriernas närvarande förfall,
liar af allmänna medel lemnat understöd för
vetenskapliga undersökningar i detta ämne,
med vilkor af deras allmängörande genom
trycket.
Bland andra åtgärder, till förmon för de
inhemska Ylle-, Bomulls- och Siden-manufacturerna,
har införskrifning af åtskilliga i
främmande Länder använda förbättrade machin
er och redskap till dylika väfnaders
åstadkommande blifvit i Nåder anbefalld och
genom förskottsvis beviljade anslag underlättad.
. i‘y : .. , '• ;i.
Sedan Kongl. Majit uppdragit åt serskilda
Comiterade att, efter fullständig undersökning
om rätta förhållandet med Carl
Gustafs Stads Gevärs-factori, i underdånighet
uppgifva, huruvida det vöre nyttigt att
framgent
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
framgent bibehålla detsamma för Kronans
räkning, och, i annat fall, på hvad sätt dess
öfverlåtande ät enskilde borde, med största
fördel så väl för Kronan som för Eskilstuna
Fristad, verkställas, m. m.; så har
Kongl. Maj:t, med afseende på dessa Inrättningars
värde för Förs vars-verket, industrien
och handeln, funnit godt i nåder förordna,
att Gevårs-factoriet och Fristaden skola förenas
under en gemensam Direction, på hvilken
det förut åt serskildta Embetsverk uppdragna
inseendet öfver samma inrättningar
skulle bero, och som tillika egde, att vidtaga
de förändrade anstalter, i afseende på
Gevärs-factoriets bedrifvande, som för det
allmänna vore mest förinonligt. Kongl. Maj:t,
som för öfrigt sökt att, genom lättade utvägar
för Manufacturisterna i Eskilstuna till
låns erhållande i Manufactur-Discont-fonden,
och genom tillåtelse för dem och deras förlagshandlande,
att sjelfve eller medelst ombud
besöka marknaderna i Riket, understödja
den tilltagande industrien vid nämnde
Manufactur-inrättning, har jemväl med tillfredsställelse
erfarit, att densamma numera
hunnit en hög grad af fullkomlighet.
Öfvertygad om olägenheten af en hastig
förändring i sådana af ålder gällande
Bill. till R. St. Prat. 1828 och 1829. T Sami., 1 Band.
usta Häftet. (A} 7
g8 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
föreskrifter, på hvilkas bestånd serskilda
medborgare-classer grundat sina förhoppningar
om framtida utkomst, har Kongl. Majit
sökt att småningom undanrödja hindren för
en friare utöfning af productiva yrken i
allmänhet.
Ibland de härtill i hufvudsaklig raon
bidragande åtgärder, bör otvifvelaktigt räknas
organisationen af ett technologiskt och
meehaniskt Central-Institut i Hufvudstaden,
hvilket af Rikets Ständer vid deras förra
sammankomst uppgafs såsom ett medel att
rigta de mera bildade Folk-classernas omtanka
åt näringsyrket. Detta Institut, om
hvars anläggande, enligt uppgifna grunder,
Kongl. Majit år 1825 i Nåder förordnat, med
förklarande, att kostnaden dervid borde af
Manufactur-disconts-fondens vinstmedel utgå,
har redan vid medlet af förlidet år
kunnat träda i verksamhet, hvarefter Elevernas
antal vid Institutet allt mer och iner
tilltagit.
Vid pröfningen af Rikets Ständers i
enahanda afseende gjorda underdåniga hemställan
om förslags utarbetande till ett Central-,
Handels- och Navigations-Institut, har
Kongl. Majit, som ansett undervisningen i
de för Handel och Navigation behöfliga kunskaper
icke lämpligen kunna blifva föremål
Kongl. Maj. ts Nådiga. Berätt. No t.
för en enda gemensam läroanstalt, dels öfVerlemnat
åt Comiterade för granskningen
af Rikets allmänna Undervisningsverk, att
tillse, huruvida Apologist-Skolorna i Riket
kunde vinna en så beskaffad förändrad organisation,
att undervisningen derstädes må
varda utsträckt äfven till de elementaira läroämnen,
som för Handelsyrket erfordras,
dels i Nåder förordnat, att, i stället för ett
enda Central-Navigations-Institut, hvilket
Kongl. Maj:t ansåg icke kunna uppfylla
det åsyftade ändamålet, till en början fern
allmänna Navigations-Skolor i hvardera af
Städerna Stockholm, Götheborg, Gelle samt
någon af Stapelstäderna i Malmöhus och Calmare
Län, borde inrättas, och förslag dertill
upprättas, sedan Skepps-Rederierna och
Handels-Societeterna blifvit hörda om det
bidrag, de till dessa Inrättningar vilja lemna:
varandes det Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt,
att för Rikets Ständer framlägga nämnde
förslag. Kongl. Maj:t har emedlertid i
Nåder stadgat, att framdeles en hvar, som
i Sjö- och Stapelstad söker burskap som
Coopvaerdie-Skeppare, ovilkorligen skall dessförinnan
undergå examen, i närvaro af en
Sjö-Ollicer, eiler annan i Navigations - vetenskapen
kunnig man, samt en Magistrats-person
och en Coopvaerdie-Skeppare.
I följd af Rikets Ständers beslut angå
-
100 Kongl- Maj.Is Nacliga. Ber att. No 1.
ende understöd för Höganäs Stenkols-verk,
har en ny actie-teckning till dess bedrifvande
för sig gått, i öfverensstämmelse med
de af Rikets Ständer föreskrifna vilkor.
Vid fortsättningen af Götha Canal-byggnad,
sorn påräknadesöatt blifva färdig med
innevarande år, hafva sådana betydliga hinder
förekommit, att detta stora och med så
dryga kostnader förenade företag ännu icke
kunnat fullbordas. Kongl. Majit är sinnad,
att i detta ämne till Rikets Ständer afgifva
en serskild Nådig Proposition.
Med hänsigt till Götha Canal, och för
att af detta arbete kunna hemta en ökad
fördel, har, under fortsatta bemödanden
för segelfartens befrämjande på Götha Eif,
en serskild Direction blifvit i Nåder förordnad
, som eger att omfatta och bereda
alla de mål och angelägenheter, hvilka hafva
afseende på gemensamma frågor och regleringar
för Canal- och segelfarten emellan
Wenern och hafvet, samt att på ett ändamåls-enligt
sätt förvalta ej mindre det bidrag,
sorn härtill lemnäs af Trollhätte CanalBolag
samt Städerna Götheborg och Wenersborg,
än äfven hvad af allmänna medel till
samma ändamål anslås, m. m.
Ur samma allmänna synpunkt, har
Kongl. Majit i Nåder bifallit, att den vid
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. tor
Motala anlagda mechaniska verkstad linge
utvidgas utöfver Canal-verkets eget behof,
och dertill, under vilkor af serskild
Actie-tecknirig, beviljat understöd och lån
af allmänna medel, hvilket haft elen påföljd,
att verkstaden redan erhållit en omfattning,
som lofvar allmän nytta icke blott för jernliandteringen
serskildt, utan äfven för alla
grenar af manufacLur och slöjd, genom förbättrade
redskaps och verktygs förfärdigande.
Kongl. Ma j:t har jemväl i Nåder tillåtit,
att en Köping må vid Motala anläggas,
med rättighet till handels idkande på alla
inrikes orter: att tvänne årliga marknader
derstädes må hållas, äfvensom inrättning af
en metallvåg vid Motala hamn blifvit i Nåder
medgifven.
Arbetet vid Hjelmare Canal- och Slussverks-byggnad
har i allmänhet blifvit verksläklt
i öfverensstämmelse med uppgjorda
beräkningar, grundade på vunnen erfarenhet,
och ali anledning är till den förmodan,
att Hjelmar^ Canal skall kunna i det närmaste
fullbordas inom föresatt lid, och med
den dertill uppgifna kostnad.
Farten på Södertelje Canal har fortfarande
blifvit begagnad; och Kongl. Maj:t,
sorn funnit nuvarande handels- och näringsförhållanden
ovilkorligen fordra, att segel
-
102 Kongl, Maj;ls Nådiga Berätt, N.-o 1,
farten på sjöarna Mälaren och Hjelmare»
vore lika fri och obehindrad för alla inhemska
Fartyg, som på Rikets öfriga insjöar,
har, af sådan anledning, i Nåder förklarat»
att den tillförene utöfvade uteslutande rättighet
af fartygs-egare i vissa Städer vid
förstnämnda sjöar, att derifrån till Stockholm
transportera bruks-effeeter och andra
varor, skall efter bestämd tid försvinna,
emot upphörande på samma gång af Städernas
skyldighet att till fr ag t far t, efter bestämd
Taxa, anskaffa ett visst antal fartyg, samt
att fragtfart på Mälaren och Hjel-maren med
alla andra varor, än bruks-effeeter, skall»
under iakttagande af hvad i Författningarna
om inrikes, sjöfart i allmänhet stadgas,
vara fullkomligen fri och oinskränkt, ej allenast
ifrån Westerås, Köping, Arboga,
Thorshälla oell Örebro, till hvilken inrikes,
hamn som helst, utan ock från alla inrikes
hamnar till nämnde Städer; äfvensom att
bruks-effeeter må, under iakttagande af Författningarnas
föreskrift, ifrån berörde Städer
fritt transporteras till alla inrikes hamnar,
med undantag endast af Stockholm,
Då, i samma mon sorn flera Vattencommunicationer
inom Riket blifvit öppnade,
erfarenheten ådagalagt behofvet af en
allmän Öfverstyrelse för alla sådana företag,
på det desamma må kunna ledas efter en
Kongl. Maj ds Nådiga Bercitt. No /. 163
allmän plan oell utföras efter öfverensstämmande
grunder; så har en dylik Styrelse, underordnad
det af Kongl.Maj:t inrättade StorAmirals-Embetet,
förlidet år blifvit organiserad,
hvilken Styrelse, jemte öfverinseendet
öfver vattenbyggnaderna i allmänhet,
äfven från och med innevarande år emottagit
ledningen af de arbeten, som tillhört
anslaget för strömrensningar och lättade
transporters öppnande, dock med uttrycklig
föreskrift om serskild och från Tionde Hufvud-Titeln
alldeles afskiljd redovisning för
användandet af förstnämnda anslag.
Detta redan år 1818 bestämda anslag
har, sedan sista Riksdag då dess fortfarande
till innevarande års slut af Rikets Ständer
beviljades, och förvaltningen af densamma
ytterligare uppdrogs åt den förut organiserade
Strömrensnings-Comiten, blifvit användt
till strömrensningar i de Norra Provincerna
och till fullföljande af Caual-gräfningen
vid Åker och Wäddö i Roslagen
jemte öfriga före år 1828 påbörjade arbeten.
Dessutom hafva bidrag af fonden blifvit
lemnade till undanrödjande af hindren
för scgelfarten på Götha Eif, till muddring
vid Kungsör och Aspehällan samt Qvicksundet
i Mälaren; till upprensning af Upsala
Å; till en Canal-anläggning vid Gråda-fallen
i Dalarne samt till transportfartens lättande
jo4 Kongl. Maj:ls Nådiga Berätt. No 1.
på Clara- och By-Elfvarne i Wermland,
hvilka sistnämnda arbeten, för hvilkas utförande
enskildta Bolag blifvit öppnade, likväl
blifvit tills vidare uppskjutna, i anseende
till några ytterligare undersökningar i
ämnet, som af den nya Styrelsen öfver vattenbyggnaderna
i Riket skolat företagas.
Vid de under senare åren uppkomna
frågor om årbeten till lättade communicationer
bar Kongl, Majit, till förekommande
af osäkra kostnadsförslags menliga inflytande,
iakttagit den allmänna grundsatts, att
orternes invånare borde böras, huruvida de
dertill ville lemna bidrag, och samfäldt, eller
genom upprättade Bolag, åtaga sig utförandet
emot en bestämd summa af allmänna
medel, med skyldighet att ansvara för
alla uppkommande ersättnings-anspråk, att
verkställa arbetet efter gillad plan under
allmän tillsyn, samt att gifva säkerhet för
anslagets behöriga användande.
Utom de stora vägarna till Norrige genom
Jemtland och ifrån Toftedahls Kyrka
på Dahlsland, hvilka vid förra Riksdagens
början voro fullbordade, hafva de då jemväl
färdiga vägarna emellan Öster-Dalarna
och Helsingland, samt Wermland och Wester-Dalarne
blifvit indelade. Sedan alltså
de stora Communications-vägarna emellan
Kongl. Majds Nådiga Bcrått. N.-o t. lo5
"Wermland och Wester-Dalarne, Wester- och
Öster-Dalarne, Öster-Dalarne och Helsingland,
Helsingland och Jemtland, samt Jemtland
och Norrige blifvit slutligen fulländade;
har Kongl. Maj:t i Nåder beslutit, att,
till sammanbindande af Dalarnes medlersta
del med Jemtland, en väg skall anläggas
genom Los Finnmark lill gamla vägen vid
Kårböle; äfvensom undersökningar blifvit
anbefallda om en ny väg från Eda Skans
till Norrige, samt om tvänne vintervägar från
Dalarne till Härjeådalen och till Norrige,
och understöd lemuadt till en väg-anläggning
emellan Nordmarks och Gillbergs Härader i
Wermland.
Under det Kongl. Maj:t sålunda varit
betänkt, att, jemte communicationernas lättande
inrikes orter emellan, äfven befrämja
dem emellan de förenade Brödrafolken, har
frågan om Sveriges och Norriges inbördes
bandels-förhållanden utgjort ett ämne för noggrann
pröfning och öfverläggning.
Sedan Kongl. Majrt genom en serskild
Comité, bestående af fern Svenska och fem
Norrska Män, låtit närmare granska dessa
förhållanden, har en allmän Författning i
detta ämne blifvit utfärdad, hvarigenom, så
vidt omständigheterna medgifvit, den inbördes
handeln med Rikenas egna produ
-
io6 Kongl. Maf.-ts Nådiga Berätt. No 1.
eter och tillverkningar förklarats obehindrad
och fri från afgifter, samt de hinder blifvit
undanröjda, sorn ansetts möta för ett närmare
samband af Rikenas oeconomiska interessen,
och för utvecklingen af en gemensam
national-industri.
Enligt Borgare-Ståndets underdåniga anhållan
, har Kongl. Maj:t i Nåder fastställt
en förnyad classilication af Städerna i Riket»
På förekomna anledningar, har Kongl.
,Maj:t funnit för godt att, på vfssa vilkor,
bevilja Staden Södertelje stapelstads-frihet.
Sedan Kongl. Majit funnit åtskilliga
jemkningar vara af nöden i afseende på
den Stapelstäderna i Riket åliggande förbindelse
att hålla upplag och årligen verkställa
införskrifning af vissa g van ti tet er salt, har
en allmän Författning i detta ämne innevarande
år blifvit utfärdad.
I sammanhang med en ny reglering af
Tolags-afgifterna i Hufvudstaden, åsyftande
dels att bereda Staden en af behofvet påkallad
ökad inkomst, dels att, jemte uppbörds-sättets
förenkling, förekomma uppehåll
och omgång, har Kongl. Maj:t, sorn serskildt
förordnat om en dylik reglering i Götheborg,
i Nåder infordrat fullständiga uppgif
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Ber att. N.o t. 107
ter om alla Städers i Riis et inkomster, i ändamål
att låta utarbeta ett allmänt Förslag
till en sådah reglering af raunicipal-afgifterna
på fartyg och varor, som förenade Städernes
rätt och skäliga förmon med ali möjlig
lättnad för handeln och rörelsen.
För den nyligen på Öland anlagda Köpingen
Mörbylånga har ett Reglemente blifvit
utfärdade
Kongl. Majit, 50m, under den so Februarii
1822, tills vidare beviljat Rönneby
Köping en vidsträcktare handelsfrihet på inrikes
orter, i likhet med den, hvaraf åtskilja
andra Köpingar en längre tid varit i åtnjutande,
har i Nåder försäkrat denna Köping
om fortfarande af samma handelsfrihet,
och tillika meddelat sådana stadganden,
hvarigenom Köpingen, så vidt närvarande
omständigheter medgifvit, blifvit oberoende
af Carlskrona Stad.
I anledning af åtskilliga Riksdags-Fullmägtiges
gjorda anhållan om vidsträcktare
handels-rättighet för Köpingen Döderhultsvik,
hafva, bland annat, Köpingens fartyg
blifvit befriade från skyldigheten att vid
resor till Rikets södra orter anlöpa Calmar
för tullens erläggande.
Kongl, Maj:t har dessutom, i anledning
io8 Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1.
af Rikets Ständers underdåniga framställning,
låtit undersöka förhållandet med de afgifter,
hvilka Städerna uppbära af fartyg, sorn
besöka de inom deras Tullkammare-districter
belägna Köpingar och Landthamnar,
samt derefter i Nåder förordnat, att ifrågavarande
afgifter icke skola ega rum i andra
fall, än då fartyg och båtar ankomma till
eller afgå ifrån en hamn, der sådana afgifter
äro i behörig ordning fastställda; att den
genom afgifterna inflytande inkomst skall i
främsta rummet användas till det föremål,
som med deras erläggande egentligen åsyftas,
nemligen iståndsättande och vidmagthållande
af den hamn, der de uppbäras,
samt att, till vinnande af ordning och afböjande
af obehörig beskattning på sjöfarten,
serskilda Taxor skola, genom Kongl. Maj:ts
Refallningshafvandes försorg, upprättas för
hvarje Stad, utvisande hvilka afgifter Staden
är berättigad att af sjöfarande uppbära,
samt till hvad belopp de skola utgå, m. m.
Hvad serskildt beträffar Landthamnarna på
Gottland, har Kongl. Maj:t funnit afgifterna
derstädes böra användas till lastage-bryggornas
underhåll, hvarföre allmogen borde ansvara,
och icke, på sätt förut skett, tillfalla
Wisby Stad. Då sedermera rättighet till
handels idkande i en del af dessa hamnar
blifvit i Nåder medgifven för sådana personer,
som tillika äro Borgare i Wisby, har
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.-o 1.
Kongl. Majit i Nåder förklarat, att den i
samma hamnar inflytande och Wisby Stad
ensamt tillkommande Tolag borde i första
rummet användas till anskaffande och underhåll
af derstädes nödiga packhus- och
våg-inrättningar.
Enligt Rikets Ständers vid sista Riksdag
gjorda underdåniga anhållan, har Kongl.
Majit, sedan Commerce-Collegium med underdånigt
utlåtande i ämnet inkommit, i
Nåder förordnat om en ny reglering af de
årliga marknaderna, egentligen åsyftande att
förekomma deras hållande nära Helgdagar.
Kongl. Majit, som ansett den af Rikets
Ständer väckta fråga om Gårdfari-händelns
upphörande höra hvila, såsom egande nära
sammanhang med den jemväl uppskjutna
frågan om en allmännare näringsfrihet, har
emedlertid genom förnyade stadganden sökt
att förebygga möjliga missbruk vid utöfningen
af ifrågavarande serskilda handelsrättighet.
Af förekommen anledning, har Kongl.
Majit, på grund af Kongl. Kungörelsen den
3i Augusti t8i5, angående en fri handel
med victualier och inhemska landtmannaprodueter,
funnit godt i Nåder förklara, att
handeln med bräder skall vara fri och oin
-
no Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. N.-o t.
skränkt, så att landtman ega att, när och
till hvem som helst de åstunda, på landet
och i städerna föryttra nämnde vara.
I öfverensstämmelse med de vid Rikets
Ständers sista sammanträde antagna grunder
för förbättring af Rikets Mått, Mål och Vigt,
har förslag till en Författning härom blifvit,
på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, upprättad
t; men ehuru flere åtgärder på förhand
blifvit vidtagna, för att meddela allmänheten
kännedom om den tillämnade förändringen,
har Kongl. Majit likväl funnit
omständigheterna fordra , att tills vidare uppskjuta
verkställigheten deraf, och emedlertid
befallt, att handlingarna skulle till trycket
befordras.
Flera inom korrt tid inträffade brandskador,
hvaribland den, som å nyo öfvergått
staden Borås, varit af serdeles bekymmersam
beskaffenhet, hafva medfört upplösning
af Allmänna Brandförsäkringsverkets
Stads-fond. De häraf under tiden uppkomna
olägenheter för fastighets-egare i Rikets
städer, utom Hufvudstaden, hafva icke kunnat
af Kongl. Majit afhjelpas; men genom
inrättning af ett Brandstods-Bolag emellan
nämnde städers hus-egare, med undantag af
städerna i Skåne, hvilka ingått en serskild
Brands Lods-förening, har en försäkrings-an
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. lil
Stalt blifvit bildad, som hvilar på säkrare
grunder, och hvars framtida bestånd ytterligare
betryggas genom det af Kongl. Maj:t
för densamma i Nåder fastställdta Reglemente.
Under fortsatt omsorg för Svenska handelns
och sjöfartens förkofran, bar Kongl.
Maj:t sökt att åt dessa för allmän och enskild
välmåga så vigtiga yrken bereda en
med Rikets sanna interesse öfverensstämmande
frihet och utvidgning.
De förändrade åsigter, Rikets Ständer
vid deras sista sammankomst yttrat, angående
nyttan af ett friare handels-system,
hafva härvid vunnit all den tillämpning,
som ett nödigt afseende på den inhemska
produetionens och konstflitens skyddande
eller uppmuntran kunnat medgifva; och
Kongl. Maj:t bar funnit, att i ett Land, der
under längre tider prohibitiva Författningar
gifvit en, om också konstlad, likväl af Högsta
Magten åsyftad rigtning åt Medborgares
arbets-förmåga och tillgångar, ej mindre rättvisan
mot enskilda, än det allmännas nytta
fordrade, att varsamt undanrycka de konstiga
stöden, för att lemna idkare af de näringar,
som, i följd af serskilda omständigheter,
icke kunde ega bestånd vid en fri
täflan, lämpligt rådrum, att på tjenligare
föremål öfverflytta sin verksamhet och sina
capitaler.
111 Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. No 1.
Kongl. Maj:t har, i följd häraf, så väl
vid de underhandlingar och öfverenskommelse!’
med främmande Magter, hvilka tid
efter annan egt rum, för att i reciprocitetsväg
bereda ökade förmoner för Svenska
skeppsfarten och export-handeln, som hufvudsakligen
vid tullafgifternas reglerande å
inkommande och utgående varor, sökt att
småningom Öfvergå från ett mera begränsadt
till ett friare handels-system, öfvertygad,
att olägenheterna af en hastig förändring
skulle genast kännas och öfverklagas
af många, men fördelarna deremot blifva
mera aflägsna och obemärkta.
Ehuru Kongl. Mnjrts allmänna åsigter
i detta fall sålunda i hufvudsaken öfverensstämt
med dem, Rikets Ständer framställt,
hafva de dock i tillämpningen påkallat åtskilliga
förändringar i den af Rikets Ständer
upprättade Tariff för Sjötulls-afgifternas
utgörande med dertill hörande stadganden.
Under antagande af den allmänna grund,
att alla utländska varor skulle, emot afpastad
tull, få till Riket införas, hafva Rikets
Ständer likväl, genom höga tullafgiftcr å
vissa varor, som utestänga möjligheten af
all loflig handel dermed, sokt att skydda
den inhemska industrien , hvarförutan Rikets
Ständer
Kongl. Maj.ts jyådiga Berätt. n.-o 1. j 13
Ständer anliållit, att, i händelse Kongl. Maj:t,
vid Tull-Tariffens utfärdande, skulle finna
för godt att göra något undantag från ofvanberörde
allmänna införsels-frihet, Kongl.
Maj:t då täcktes, genom en serskild Nådig
Författning, låta samma undantag allmänt
kungöra, och äfven vidtaga en lika utväg,
hvarje gång behofvet sådant kräfde. Öfvertygad
om nödvändigheten att, åtminstone
tills vidare, bibehålla en del förut gällande
införsels-förbud, såsom säki’are, än höga tullafgifter,
verkande till skydd för den inhemska
industrien, och dessutom utgörande ett
ytterligare medel i Kongl. Maj:ts hand, att
i reeiprocitets-väg med Främmande Magter
bereda förmoner för Svenska skeppsfarten
och exporthandeln, har Kongl. Maj:t, som,
i kraft af Regerings-formen, funnit Sig ega
den allt sedan år 1809 utöfvade rätt att
besluta, huru Tull-taxorna må utfärdas, och
hvilka reglementariska föreskrifter till Statens
säkerhet och handelns båtnad må vid
afgifternas beräkning och uppbärande vara
af nöden, äfvensom att förordna, hvilka varor
må in- eller utföras, låtit, på hittills
öfligt sätt, utfärda den nya Tulltaxan, och
deruti utsatt sådana förbud för varors ineller
utförsel, som Kongl. Maj:t funnit af
omständigheterna påkallade. Hufvudsakligast
Bih. till R. S. Fröt. 1828 och 182g, 1 Santia 1 Band.
i:sta Häft. (A) 8
114 Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. No 1.
hafva likväl betänkligheter mött vid verkställigheten
af Rikets Ständers beslut om
tull-afgifternas beräkning till viss procent af
varuvärdet, i de fall, då Rikets Ständer ansett
detta värde böra af gods-egaren uppgifvas,
och uppgiften genom serskild värdering
controlleras. Kongl. Maj:t befarade
genast, att detta sätt för tullvärdenas bestämmande
skulle i mer eller mindre moa
blifva hinderlig! för handels-rörelsen; men
då Rikets Ständer dervid fäståt Serdeles vigt,
tillät Kongl. Maj:t, att detsamma finge på
försök bringas till Verkställighet. Erfarenheteh
ådagalade likväl snatt nödvändigheten
af en förändring härutinnan, och att sättet,
ätt geiiom serskild värdering controllera
gods-egarens uppgifter, ledde till omgång
vid varornes förtullning, till osäkerhet
för de tra fleper alide genom de vacklande
grunder> efter hvilka Värderingar på olika
orter och af olika persöner verkställas, samt
till betydlig minskning i Statens inkomst af
tulluppbötden, ej mindre genom ojemnbeteli
i Värderingarna, än äfven genom de miss*
bruk och underslef, hvartill värderings-me*
thoden gaf anledning; och Kongl. Majit fann
alltså nödigt att, så vidt ske kunde, i Tulltaxan
upptaga alla varor till bestämda tullvärden,
i möjligaste måtto öfverensstämmande
med gångbara pris, och derjemte i Nåder
förordna, att, vid införseln af sådana
Kongl. Mapts Nådiga, Berätt. N.o i. iiS
varor, som antingen i Taxan saknade bestämdt
tullvärde, eller der icke voro namngifna,
gods-egaren borde till Tullkammaren
aflemna märkrulla, manifest och factura, med
uppgift, under edlig förpligtelse, af det värde
varorna i lossningsorten ega, hvarvid det
vore Tullbetjeningen öppet, att, derest den
ej med det uppgifna värdet Alnöjdes, till sig
lösa godset emot samma värde med 1 o procents
tillökning.
För att befordra handels-comrnunicationerna
med vissa aflägsnare Länder, såsom
Södra America, Ostindien, rm m., hafva lindrigare
tull- och convoy-afgifter blifvit i allmänhet
bestämda ej mindre för varor, sorn
ifrån dessa Länder till Riket införas, än äfven
för Svenska pjrodueter, hvilka med inhemska
fartyg dit utföras. Genom underrättelserna
till 1826 års Tulltaxa förklarades
denna tull-lindring böra fortfara i, 3:ne år
eller till innevarande års slut; men Kongl.
Maj:t har nu mera ansett densamma äfven
för nästa år och tills vidare böra ega rum.
Innevarande års i allmönhet goda skörd
och spanmålsprisernas i följd deraf inträffade
fall hafva föranlåtit Kongl. Maj:t, att i allmänhet
till årets slut medgifva tullfri utförsel
af spanpiål, och. att, hvad utförseln till
Norrige serskildt beträffar, förlänga denna
116 Kongl. Maj.-ts Nådiga Berätt. N.o 1.
tullfrihet till medlet af nästa år; hvarjemte
Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att Svenska
och Norrska Fartyg skola i oeh för exporten
af spanmål till Norrige vara befriade
från utgående skepps-umgälder, samt, under
nödig bevaknings-controll, ega att intaga
lasten så väl i sjöstäder eller andra tullplatser
vid saltsjön, som i uppstäder eller andra
tullplatser vid insjö, flod eller canal,
äfvensom att fiskvaror, som vid dessa tillfällen
till Riket införas directe från Norrige
med Svenska eller Norrska Fartyg, må
under bevakning uti förrberörda Städer och
tullplatser lossas.
Kongl. Maj:t blifver för öfrigt i tillfälle,
att vid nu ingångna Riksdag för Rikets
Ständer framlägga de förändrade grunder
för tullafgifternas beräkning, hvars nödvändighet
erfarenheten ådagalagt.
I sammanhang med Tull-taxan oeh dithörande
åtgärder, bör Kongl. Maj:t för Rikets
Ständer omnämna den i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med deras beslut verkställda
förändrade organisation af Tuilver.
kets förvaltning, så i afsseende på Öfverstyrelsen,
som den öfriga personalen, samt
afiönings-staten, m. m. De härvid skedda
förändringarna hafva otvifvelaktig! beredt en
verksammare controll å tull-uppbörden, utan
Kongl. Maj ds Nådigå, Ber ätt. jy.-o 1. 117
att kostnäden dervid, i jemnförelse till uppbörds-beloppet,
öfverstigit den som förut
egt rum.
Med hänsigt, å felia sidan, till handelns
och national-industriens befrämjande, samt,
å den andra, till angelägenheten, att genom
kraftiga medel trygga Statens och enskilda
medborgares rätt emot öfverträdelse!' af
Tullförfattningarna, hafva förnyade stadganden
blifvit utfärdade, angående seglationen,
samt till förekommande af varors olofliga
införsel och utförsel, hvarvid Kongl. Maj:t
sökt att iakttaga ett lämpligt förhållande
emellan straff-bestämmelserna och de öfverträdelser
eller förbrytelser, sorn derigenom
skolat förekommas, äfvensom att dervid vinna
nödig likstämmighet med den allmänna
lagstiftningen.
Sedan, i följd af förändrade handelsförhållanden,
Kongl. Maj:t funnit godt, att
tid efter annan besluta åtskilliga förändringar
och tillägg i Dess Nådiga Förordning
om Nederlag af den 5 Maji 1813 , och derjemte
ansett samma Förordning i vissa delar
fordra ytterligare jemnkningar, har en
ny Nederlags-förordning blifvit utfärdad,
hvarigenom bland annat Hufvudstaden, till
befordrande af handeln på Finland, erhållit
samma rätt till upplag af förbjudna varor,
i i8 Kongl. Majits Nådiga Berätt. N-o t.
sorn redan förut varit åtskilliga andra Stä-,
der medgifven, samt den i 1813 års Nederlags-
förordning påbjudna recognition å varor,
som transporteras från en nederlagsort
inom Riket tili en arman, blifvit, såsomför
handeln betungande, upphäfven.
Enligt Rikets, Ständers underdåniga hem-?,
ställan, bär Kongl. Maj:t jemväl låtit utfärda
en förnyad Stadga, angående inrikes förpassning
ocb tullbevakning, hvars ändamål
var att, genom en fortsatt cantroll, söka
hindra, det utländska varor, sorn kunna på
Rikets vidsträckta kuster blifva olofligen in-.
förda1, icke måtte till de större afsättningsplatserna
inom Landet spridas. Ehuru Kongl.
Maj:t härvid sökt att i möjligaste måtto undvika
alla föreskrifter, sorn kuiide föranleda
till den inrikes handelns försvårande, liar
likväl klagan i detta afseende blifvit förd,
hvarpå Kongl. Maj:t icke kunnat undgå att
fästa afseende. Nödvändigheten af serskilda,
controller vid varu-transporter, inrikes orter
emellan, torde emedlertid icke kunna bestridas,
då kust-bevakningen genom Örlogs-fartyg
upphört, samt en af Kongl. Majit på
försök anbefalld dylik bevakning genom Lotspersonalen
ej heller uppfyllt ändamålet; men
Kongl. Majit jiar, för att icke försumma någon
åtgärd, som, med minsta olägenhet för
handels-rörelsen, kail förena en säker bes
Kongl. Maj.ts Nådiga Berätt. N.o 1. 119
vaknings-controll, i Nåder anbefallt GeneralTull-styrelsen,
att inkomma med förslag till
en fullständig bevaknings-kedja vid hafskusten
och förändrad reglering äf inrikes tullbevakniugen,
samt derjemte i underdånighet
upplysa hvad verkan Förpassnings-stadgan
haft i afseende på tull-i 11 traderna, och
Kongl. Majit har, i anledning äf detta nu
afgifna förslag, nyligen fattat beslut om förstärkta
bevaknings-änstalter vid kusterna, i
följd hvaraf de ännu återstående tull-bevak'nings-stationer
i det inre af Landet vid
Jönköping) Örebro, Södertelje och Hofva
komma ätt indragas, och förpassliings-skyldigheten
vid transport äf utländska varor
inom Landet att i det närmaste återföras
till hvad derom stadgades genom Kongl.
Kungörelsen af den 14 Junii 1822»
Bland åtgärder till lättnad för handel
på utrikes orter, vill Kongl. Majit slutligen
icke lemna obernäldt, att Svenska och Norrska
Consuls-districtenia blifvit på ett äudamålsenligare
sätt indeldta, samt att en allmän
reglering af c o 11 s u 1 a d - a fg i ft e r n a för sig
gått. Förberedande åtgärder till dylika regleringar
i Levanten hafva jemväl blifvit
vidtagna, mell Kongl. Majit har i närvarande
tidpunkt icke ansett lämpligt att härom
fatta något definitift beslut.
Redan vid Rikets Ständers förra sam
-
i2o Kongl. Maj ds Nådiga Berätt. N;o t.
mankomst hade så kallade Sparbanker blifvit
inrättade, icke blott i Stockholm och Götheborg,
utan äfven i andra orter af Riket,
Dessa för de fattigare folk-classernas trefnad
och moralitet så nyttiga Inrättningar
hafva sedermera vunnit ett ökadt förtroende,
och Kongl. Maj:t har med tillfredsställelse
erfarit deras fortfarande tillväxt håde
till antal och utvidgning, Vid 1827 års
slut uppgick antalet af serskilda Sparbanker
till 17 och summan af de i dem insatta
medel utgjorde nära 600,000 R:dr.
Sådana hafva de åtgärder varit, som i
Rikets styrelse blifvit vidtagna, och Kongl.
Maj:t gör Sig förvissad, att Rikets nu församlade
Ständer, genom en enig och kraftfull
medverkan till befrämjande af Fäderneslandets
hästa, skola gå Dess faderliga afsigter
till mötes, och rättvisa så väl Kongl. Majrts
som Svenska Folkets förhoppningar. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
D. von Schulzenheim,
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet 1829.
Kongl. Maj:ts Nådiga. Propos. N.o 2. t
N:o 2.
KONGL. MJJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående Stats-Varkets tillstånd
och behof; Gifven Stockholms Slott
den i3 November 182,8.
Kongl. Maj:t, som vid Rikets Ständers
första sammankomst på Riks-Salen till dem
öfverlemnar SinNådiga Proposition om StatsVerkets
tillstånd och behof, har funnit det
leda till ordning och skyndsamhet vid
Statsregleringens uppgörande, att samma
Proposition innefattar ett fullständigt förslag
till bestämmande af Statsverkets utgiftet
och beräkning af dess ordinarie och
extra ordinarie inkomster ifrån och med
år i83o till nästa Riksdag derefter.
Underrättelse om Statsverkets närvarande
tillstånd i alla dess delar till inkomster
och utgifter, fordringar och skulder,
inhemtas af Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoirs
härvid bilagda underdåniga berättelse.
Riks-IIufvudboken för år 1826 ådagalägger
det, genom en större fullständighet
Bih. till R. St. Prof. 1828 och 1829. 1 Sami.; 1 Band.
i:sta. Haft. (B) i
2 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.-o 2.
i Stats-räkenskaperna, nu mera bestämdt
utredda förhållande, att Stats-Verket eger
en ifrån de förra åren upplagd tillgång af
omkring Fem millioner Riksdaler, ungefärligen
svarande emot beloppet af de skatter,
som först ett påföljande år inflyta; så
att Stats-Verket kan bestrida det löpande
årets utgifter, utan de kostsamma och besvärliga
anticipationer på inkomsterna, som
i andra Länder ega rum.
En vid Stats - Contoirets underdåniga
Berättelse bifogad förteckning upptager de
till 1826 års slut på öfverskottena anordnade
förskotts-utgifter, för hvilka ersättning
eller afskrifning nu kommer att af Rikets
Ständer beviljas. Kongl. Majrts i dessa ämnen
till Stats-Contoiret aflåtna Nådiga Skrifvelser,
till hvilka Stats-Utskottet eger tillgång,
innefatta de skäl, som föranledt hvarje
anvisning på öfverskottena, och Kongl.
Maj:t föreslår Rikets Ständer att, efter pröfning
deraf, de förskottsvis anordnade summorna
till afskrifning upptaga.
Såsom en allmän grund för Stats-Utgifternas
bestämmande, har Kongl. Maj:t
antagit, att Myntvärdet skall, genom Rikets
Ständers åtgärder vid denna Riksdag , bevaras
från ytterligare försämring. Kongl.
Maj:t har äfven ansett lämpligt, att, så län
-
Kongl. MaJ.-ts Nådiga Propos. -Alo 2. 3
ge beräkning af spannmål under penningelöner
fortfar, ett från Riksdag till Riksdag
oföränderligt medelpris derå fastställes, och
kostnaden dertill, oberoende af Stats-Verkets
inkomster i spannmål, serskildt uppföres
å hvarje Hufvud-Titel, der dylik utgift
eger rum. Kongl. Maj:t föreslår, att
detta medelpris, i förhållande till sädesprisenas
omvexlingar under de föregående
åren, vid Stats-Regleringen bestämmes till
Sju R:dr tunnan.
Kongl. Maj:t går nu att framställa den
Jlufvud-summa, på Hufvud-Titlar fördelad,
som Kongl. Maj:t anser för Stals-behofven
erfordras. I de fall, då förändringar i nuvarande
anslag eller nya utgifter föreslås,
iiro skälen dertill i korrthet anförda , med
hänvisning till de underdåniga Utlåtanden
och Skrifvelser af vederbörande Embetsverk,
de Stater och Utredningar, samt öfriga
Handlingar, som närmare upplysa förhållandet
och komma att till Rikets Ständers
Stats - Utskott öfverlemnas. Kongl.
Maj:t gör Sig förvissad, del Rikets Ständer
skola finna å ena sidan, det Kongl. Majrt
ej föreslagit andra tillÖkta eller nya utgifter,
än dem nödvändigheten påkallat, och
å andra sidan, att hvad för en fullständig
reglering af de årliga Stals-utgifterna prof
-
4 Kongl. Maj/ts Nådiga Propos. N-o 2.
vas nödigt, lian utgå utan förhöjning af nuvarande
bcskattnings-summa.
Första Hufvud-Titeln :
Kongl. Hof- och Slotts-Staterna.
Riksdaler Banco.
Första Hufvud-Titelns
nuvarande anslag är R:dr
738,549: 45: 3. med 269
tunnor under Löner inbegripen
spannmål å 6
R:dr tunnan och 22 tunnor
16 kappar spannmål
in natura. Kongl. Maj:t
föreslår, att anslaget för
denna Hufvud-Titel vid
Stats-regleringen bestämmes
till  j48,r.oo:
Tillökningen härrör:
1:0 Af den förhöjning
i Hennes Kongl. Höghet
Prinsessan Sophia Albertinas
Hofhållnings-summa
, som Kongl Maj:t,
i anledning af Hennes
Transport . . 748,5oo:
Kongl. Maj. ls Nådiga Propos. N. o 2. 5
Transport
Kongl. Höghets framställning
om det förut varande
anslagets otillräcklighet,
föreslår till . .
2:0 Afen genom minskning
af arrende-hö in natura
förorsakad större
upphandling af hö för
Hof-stallets behof, till ett
belopp af . . , . .
3:o Af löner för 4 nya
Slottsknecklar, nödvändiga
för vården af Brand-J
redskapen vid Stockholms
Slott, enligt Riksmarskalks
- Embetets derom
gjorda anmälan . . .
med 48 tunnor spannmål
under dessa löner.
4:o Utaf skillnaden
emellan det till nästa
Riksdag antagna pris af
7 R'dr tunnan å 317 tunnor
spannmål, inbegripna
under löner på Ti
-
• 748,5oo — —
8000: — —
1187:37: 4-
538: 32: —
Transporter: 21:4 • 748,500. — —
6 Kongl. Maj.-ts Nådiga, Propos. N.o 2.
teln, och det, hvartill
spannmålen förut är under
lönerna beräknad . 3_ _
Hvarifrån afgår skillnaden
i beräkningen af
67 tunnor in natura anslagen
spannmål, som
vid 1823 års Stats-Reglering
upptogs till5fR:dr
tunnan och nu föreslås
till o R.dr • • • • • 22; 16:
Återstående tillökningen
på första Hufvud-Titeln
gör således . . . 10,021: 5: 4.
Andra Hufvud-Titeln:
Civil- och Lanclt-Staterna.
Nuvarande anslag: En
Million Åtta Hundrade
Tretton Tusende Åtta
Hundrade Åtta R:dr 46
Summa I0)043; ai; 4, ♦
Transport . . ,48,500:
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport . .
sk. g r:st. med 45*707
tunnor 16 kapp. spannmål,
inbegripen under
penninge-löner å 6
Ridr.
På denna HufvudTitel
förekomma betydliga
tillökningar,
likväl så beskaffade,
att Kongl. Majit icke
tordt underlåta, att
dem till Rikets Ständers
bifall framställa.
1:0. Kongl. Majit
fäster först Rikets Ständers
uppmärksamhet
på nödvändigheten af
ökadt löne-anslag för
Högsta Domstolens
Ledamöter,och Kongl.
Majit anser detsamma
för hvarje JustitiaejRåd
böra bestämmas
till 3ooo Ridr i lön
och 1000 Ridr i Taffel-penningar
, tillsammans
4°o° Ridr,
Transport . .
\
7 48,5oo
I
• 748?56o
8 Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N:o 2.
Transport . , .
hvarigenom, utöfver
nuvarande anslagssumma
för Högsta
Domstolen, erfordras
en tillökning af , • g,9oo: —
Revisions-Secreterare-lönerne
finner
Kongl. Maj:t fordra
förbättring ifrån 1260
R:dr till 1800 R:dr,
hvilket för 5 Revisions-Secreterare
-löner
på Stat gör en
tillökning af 2700 R:dr,
hvartill kommer en
Revisions-SecreterareJön,
som hittills utgått
på Andra HufvudTitelns
besparingar,
och nu på Stat uppföres
till förhöjdt belopp,
1800 R:dr; tillsammans
, , . , 4,500: -
Hof-Rätternes ständigt
tillväxande göromål
påkalla oundgängligen
så väl en tillök
-
748,5oo
Transport ,4,400; 748,5oo
Kongl, Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2, 9
Transport 14,400:
748>5°°; ■“
ning uti antalet af Ledamöter
och Betjening,
som en förbättring
af Embets- och
Tjenstemännens löne-vilkor.
Skälen
härtill äro utvecklade
uti de från Hof-Rätterne
inkomna Skrifvelser,
som till StatsUtskottet
öfverlämnäs:
och Kongl. Maj:t föreslår
att, enligt uppgjord
speciel reglering
af personalen ochjlönernas
belopp i hvarje
tjenstegrad, anslagen
må bestämmas
för Svea Hof
Rätt
till 50,826:32 —
- Götha Hof
Rätt
49,346:32 —
-Christianstads
dito 20,786:32 —
hvilket medför
en tillökning
Transport ,4
,400: — — - 748,500; —
io Kongl. Maj As Nåcl/ga Propos. N.-o a.
Transport I4>/joo; —
för SveaHof
jR
ätt 14,144:41:6.
- Götha Hof
Rätt
j5,652: i: 6.
- Christianstads
Hof
Rätt
6215: 35: 2.
Tillsammans 36,012: 3o:
4:o Efter fulländad
reglering afStats-Contoirets
Stat, på ett
för ändamålet lämpligt
sätt, hör bristen
i nuvarande anslag på
Kiks-Staten, hvilken
hittills utgått dels af
Andra Hufvud-Titelns
besparingar, dels, hvad
Biks-Boksluts-Contoiret
beträffar, af öfverskottena
på inkomsterna,
uppå Andra Hufvud-Titeln
uppföras,
utgörande med under
lönerne inbegripna 354
tunnor spannmål . . 30*7: 35: s
748,500: -
2*
Transport 54,230:17:4. 748,500
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No 2. 11
Transport 54,230:17:4.
5:o För Presidenten
i Kammar-Rätten
föreslås Taffelpenningar,
lika med andra
Presidenterne . , . IOoo:
Reglering af KammarRättens
aflöningsstat
i öfrigt hade lämpligen
kunnat komma
i fråga, i sammanhang
med den föreslagna
löne-förbättringen för
Ledamöterné i HofRätterne,
med hvilka
Kammar-Rätten , såsom
Öfver-Domstol i
heskatlnings-och uppLörds-mål,
är jemförlig;
men som Kongl.
Maj:t anbefallt utlåtande
rörande Kammar-Rättens
blifvande
organisation, och
anledning är, att besparingar
på Andra
Ilufvud-Titeln skola
lemna tillgång till en
748,5oo:
Transport 55,230: 17:4> 748,500:
■ 12 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
L Transport 55,230:17:4. 748,500:
skälig löne-förhöjning
förEmbets- och Tjenstemän
i KammarRätten;
så har Kongl.
Majit ansett något serskildt
anslag härtill
icke för det närvarande
erfordras.
6:0 Det nu på Nionde
Hufvud-titeln uppförda-anslag
för Bergsskolan
i Fahlun, hvilket,
såsom en ständigtfortfarande
utgift,
icke är med samma
Hufvud-Titels egentliga
föremål förenligt,
föreslår Kongl. Majit,
att på Andra HufvudTiteln
och Bergs-Collegii
Stat öfverflyttas
med t , , . , , 2,800;
7:0 Skillnaden i
coursberäkningenå de
för Minister-staten anslagne
100,000 Ridr
Transport [58,030:17:4. 748,500:
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o 2. i3
Transport 58,030:17:4.
Hamburger Banco, nu
upptagne till 128 sk.
cours, uppföres ined iG,G6G: 32.
8:0 Beräknad tillökningi
Förslagssumman
för Tullverkets
aflöningar och omkostnader
upptages
med 11,Gu: 3s.—
9:0 Enahanda tillökning
i förslags-summan
för Postverkets
aflöningar och omkostnader
• . • , G,322: 33:4.
10:0 Enligt den reglering
af SundhetsCollegii
lönings-stat,
som Stals-Utskottet
meddelas, erfordras
för densamma en tillökning
af . . 453:24.—
med derunder
inbegripna 29
tunnor spannmål.
748,5oo: — —
Transport 92,031:18:8. 748,500: —
14 Kongl. Maj ds Nådiga. Propos. N-o 2.
Transport 92,g3ui8:8.
Dessutom på
Sundhets-Collegii
Stat för
underhåll och
bedrifvande af
en Collegium
donerad electricitets-machin,
ämnad
att betjena medellösa
sjuke
ioch[utomHufvudstaden
. . Goo:~
samt såsom nödig
befunnen
förhöjning i
anslaget till
farsoters och
smittosamma
sjukdomarsbotande,
hvarå
bristenpermedium
af 1824»
1825,1826 och
1827 utgjort
Transport 92,63i:i8;8.
j48i5oo:
748,5oo:
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N. o 2. iä
Transport 92)g3i: iS: 8.
2822 R:dr ärligen
.... • 3ooo: —
Tillsammans 4,053:24: —
11:0. För en Vaktmästare
vid Stats-Rådet
med 200 Rrdrs
lön och 2:ne tillökta
Vaktbetjente vid Högsta
Domstolen, med
i5o R:dr hvar, upptagas
tillsammans . 50o: — _
12:0 Uti de på Andra
Hufvud - Titeln
uppförda allmänna
förslagssummor erfordras
följande tillökningar
, lämpade efter
hvad utgifterna
under de föregående
åren utgjort , nemligen
:
Omkostnader för
Cli ar toe - Sigilatae -verket.
10,000:—<•—
Skrifmaterialier och
j48,5oo:
Transport 107,184:42:8. 748>5oo: — —
i 6 Kongl. Maj. ts Nacliga Propos. N.-o 2.
Transport 107,184:4a;8< 748,500:—"*“
expenser, samt ved
och ljus för Collegierna
med flera publika
Verk
10,000:
—
Hvaremot Kongl.
Maj:t anser uppkommande
brister å anslaget
till rese- och
tractaments - penningar
för Civile Embets-
och Tjenstemän
kunna utgå på Andra
Hufvud - Titelns besparingar.
i3:o I följd af Rikets
Ständers vid sista
Riksdag gjorda
Underdåniga hemställan,
hafva Kammar*
Collegium och SlatsContoiret
undfått Kgl. v
Maj:ts Nådiga befallning,
att, efter föregången
undersökning
om Lands-staternes
lönevilkor i allrnän
-
Transport 117,184:42: 8. * 74^,500:
. I ' . ,
Kongl. Maj.-ts Nådiga. Propos. N-V 2. 17
Transport 117,154:42:8. 748,500:— —
het, upprätta generelt
förslag till förnyad
lönestat för denna
Tjenstemanna-Corps ,
i ändamål, att för densamma
bereda en jemnare
och, i förhållande
till sysslornas beskaffenhet
och vigt,
närmare afpassad löne-regleriug.
Det förslag,
nämnde Collegier
i anledning häraf
i ämnet utarbetat,
blifver till Rikets
Ständers Stats - Utskott
öfverlemnadt;
och Kongl. Majit anser
sig ega fullkomliga
skäl, att, med åberopande
af de derföre
fullständigt och
väl utvecklade motiver,
godkänna de hufvudgrunder,
på hvilka
samma förslag livi
-
Transport 117,184:42:8- 748,500:
Bilt. till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Sanil.j 1 Band.
i:sta Häft. (B) a
)8 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No 2.
Transport »7,184:4*! 8. 748,500:— —
lar, och att för öfrigt
i de flesta delar gilla
livad deruti [innefattas.
Framställningen
om de indelda löIiings-räntornas
upphörande
och ingående
till Stats-Cassan ,
samt Tjenstemännens
åflönande i dess”ställe
med contanta penningar
derutur, är, efter
Kongl. Maj:ts åsigt, i
alla afseenden en
högst rigtig och nyttig
förbättring i frågan
om aflönings-sättet
för den Tjenstemanna-Corps,
som sådana
Räntor nu uppbär
; den skulle för
Landet blifva en af
de nyttigaste förändringar
, som kunna
införas, och löningstagaren
bör icke eller
annat än dermed
finna sig belåten, då
Transport »7,184:42; 8. 748,500: — —
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2. 19
Transport iI7,i84: 42:8. 748,500:
Iian sålunda undgår
alla omsorger och äfventyr
vid sina lönings-förmoners
utbekommande
till bestämda
belopp och på
bestämda tider. Den
lägre Kronobetjeningens
eller Länsmännens
förseende med
lämpliga löne-vilkor
har med skäl länge
varit yrkadt såsom ett
nödvändigt vilkor för
en behörig utöfning
af deras angelägna och
mödosamma tjenstebefattning
och förekommande
af det skadliga
missbruket, att de,
för sin bergning, måst
vara tili tunga för
folket: och det synes
vara hög tid att afhjelpa
ett ondt, som
till sina följder medfört
så högst menliga
verkningar på de sty
-
Transport 117,184:4a;8. 748,500:
ao Kongl. Maj.ts Nådiga Propott. N:o 2.
Transport 117,184:42:8. 748)500: — —
rande och de styrda.
Deremot anser Kongl.
Maj:t Fjerdingsmanna-befattningen
böra,
såsom den till sin
grund varit, fortfarande
utgöra, icke en
Tjenst, för hvars utöfning
Staten bor med
löne-anslag betungas ,
utan ett municipalsysslande,
som Menigheten
åligger att,
emot hittills åtnjutna
friheter, och de af enskilda
för vissa uppdrag
bestådda afgifter,
under korrtare tid
för hvar och en fullgöra
, dock att, sedanKronobetjeningen
med tillräckliga löner
blifvit försedd, Fjerdingsmännen
ickemed
sådana pligter, sorn
icke dem _, utan rätteligen
Kronobetjeningen,
tillhöra, böra
Transport 117,184:: 42:8. 748,500: — —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. jy.o 2.
Ti anspoi t 117,184:4a: 8* 7^8,5oo:
belastas ; äfvensom
Kongl. Maj:t, i afseende
härpå, anser rättvisa
och billighet fordra,
att, på sätt Bonde-Ståndet
länge yrkat
och äfven Ivammar-Collegium,
såsom
vilkor för Fjerdingsmans
- befattningens
lönlösa bestridande,
hemställt, utöfningen
af denna befattning
icke, såsom hittills,
ensam Krono-ochKro110
Skattehemman vidlåder,
utan för ett
närmare jemnlikt deltagande
i medborgerliga
besvär, förklaras
hädanefter jemväl böra
vanliga Frelsehemman
åtfölja. Inrättningen
af Läns-Notarietjensterne
vid LandsCancellierne
har under
den senare tiden
flera gånger varit af
Transport 115,184:42:8. 74^»5oo: — —•
22 Kongl. Majds Nådiga Propos. No 2.
Transport h7j,84: 42:8. ?48,5oo
Konungens Befallningshafvande
ifrågasatt,
såsom ur flera
skäl nödig och angelägen,
serdeles vid de
tillfällen, då Landshöfdingen
och LandsSecreteraren
nödgas
från Läne-Residencet
sig aflägsna; och Kgh
Maj:t kan icke annat
än finna behofvet deraf,
att, vid nu mera
betydligt ökade göromål
för Lands-Secreteraren,
en serskild
Tjensteman vidLandsCancelliet,
på sätt
Läns-Bokhållaren är
vid Lands-Conloiret,
finnes förordnad, sorn
ansvarar för Protocollets
förande derstädes,
och kan, när
som helst, vid inträffad
t jäf eller annat
förfall för Lands-Secreteraren
, i dess
.Transport 117,184: 42:8. j48)5oo:
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No 2. y.3
Tiansport 117,184:42:8. 74^.5 00: ■—'—
tjenste-u tofning inträda;
hvarföre ock denna
anstalt redan i
flera Län, med Kongl.
Maj:ts tillstånd, egt
rum.
Ehuru Kongl. Maj:t
sålunda för sin del i
det hufvudsakligaste
gillat Kammar-Collegii
och Stats-Contoirets
förslag i denna
löne-reglerings-fråga,
har Kongl. Maj:t likväl
funnit skäl till
följande jemnkningar
och rättelser derutinnan
:
1:0 Är i sammanhang
med frågan om
de indelda löningsräntornas
upphörande
äfven föreslaget, att
Boställs- och Boliemjnans-räntor
skola för
de Tjenstemän, livil
Transport
748,500:
Kong/. Maj.-ts Nådiga Fropos. K-o 2.
Transport 117,154:42:8. 748 ,5oo:
ka anses med boställen
böra förses, till
Staten indragas och af
Boställs-i n nelia fvar ne
sålunda årligen erläggas,
samt endast afkastningen
af Hemmanen
i öfrigt under
löne-beloppet ingå i
beräkning. Denna föreskriftsynes
icke behöflig,
utan blott vara
ledanda till onödig
omgång och vidlyftighet,
helst Staten
på sådant sätt komme
att af samma tjensteman
taga emot med
den ena handen hvad
den åt honom skulle
utgifva med den andra;
och i afseende
på de under bostadsrätt
åt alla Embetsoch
Tjenstemannacorpser
anslagna hemman
har också förhållandet
hittills icke
Transport 117,154:4^:8. 748,500:
Kongl. Maj.ls Nådiga. Propos. N.-o 2. a5
Transport I17)I84:42:8.
varit sådant. De hemman,
hvarmed man
anser nödigt att visse
Tjenstemän förse ^
synas lämpligast höra
af Tjenstemännen,
utan alla afgifter till
Kronan , åtnjutas ,
hvarigenom den behållna
inkomsten af
Hemmanet, som under
lönen skulle beräknas,
hlifver större
och det contanta löntillskottet
i samma
nion mindre. Med bibehållande
således af
hittills varande ordning
i detta fall, i
hänseende till al ia boställen,
anser Kongl.
Maj:t jemväl, att samma
ordningefterhand,
i den mon sig göra
låter, bör införas med
de så kallade bohemman,
så att de underfull
boställsrätt blif
-
Transport
748,5oo:
748,5oo:,— ■—
26 Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. IV.-o 2.
Transport II7,,48:4a: 8.
va Vederbörande anslagna,
hvarigenom
enhet och ordning
härutinnan vunnes.
I afseende på de föreslagna
löne-beloppen
, anser Kongl.
Maj:t, attdeförLandsSecreterare,
Kronofogdar,
Härads-skrifvare
och Länsmän
uppförda, kunna skäligen
nedsättas. Hvad
Lands - Secreterarne
angår, ega dehögstbetydliga
inkomster genom
expeditions-lösen
och andra fastställda
afgifter för
handläggningen af enskildes
angelägenheter,
så att deras lön på
stat utgör en ringa
del af deras Löne-förmoner;
och det „
måste äfven tagas i
beräkning, att de vinna
en icke obetydlig
748,5oo:,-
Transport 117,148:42:8. 74S;5oo:— —
„•/ • r * - , - ,,
Kongl. Maj.t Nådiga Propos. N.-o 2. 27
Transport 117148; 42: s. 748,500:— ~
besparing i kostnaderna
för arbets-biträde
och skrifvarehjelp,
genom Läns-Notariers
förordnande med serskilda
löner på Stat,
så att dessa löner kunna
anses innefatta en
verklig löne-förbättring
för Lands-Secreterarne.
Kongl. Maj:t
tror således, att lönen
för Lands-Secreterarne
bör kunna
lämpligen utsättas till
3oo R:dr i silfver eller
800 R:dr Banco
i ett för allt. Kronofogdarne
, hvilka bo
å sitt boställe på landet,
der lefnadskostnaden
är mindre dryg,
och, dels genom lagliga
sportlar, dels genom
enskildta förtroenden,
äro i tillfälle
till biförtjenst, böra
vara belåtne med 412
Transport 117148:42:8. 748,500:— —
28 Kongl- Majds JVådiga Propos. IV.-o 2.
Transport n7,,84:4^: s. 748,5oo
R:dr 24 sk. i silfver
j ett för allt, eller
1100 R:dr Banco, dock
att, der boställen icke
kunna dem tilldelas,
hvilket egentliJigen
i Norra Länen
inträffar , en tillökning
bestås af 3yi
R:dr i silfver eller
100 R:dr Banco; och
i följd deraf böra Häradsskrifvarnes
löneförmoner
förminskas
till 33^ R:dr 24 sk. i
silfver eller 900 R:dr
Banco, samt för dem_,
som icke erhålla boställe,
till 3t5 R:dr
/
i silfver eller 1000
R:dr Banco. På lika
sätt synas ock Länsnianslönerne
skäligen
böra nedsättas till 100
R:dr i silfver eller
266 R:dr 32 sk. Banco,
med tillägg af 12^
R:dr i silfver eller
Transport 117,184:43:8. 748,500: — —
/fongt. Maj.-ts Nådiga Propos. N.o a.
Transport It
33 Rrdr iG sk. Banco
för dem, som icke
kunna med boställen
förses.
Med antagande af
dessa nedsättningar i
löne-förslaget, uppgående
å Lands-Secreterarnes
löner tillpGoo
R:dr Banco, å Kronofogdarnes
till omkring
23,800 R:dr Banco, å
Tläradsskrifvarnes till
omkring 3i,ooo Rrdr
Banco och åLänsmännens
till omkring
21,000 R:dr eller tillhopa
85,4oo Rrdr Bro,
samt med beräkning
derjemte af de till indragning
ställda Fjerdingsmans
- lönerna
8G37 Rrdr 21 sk. 2
r:st., komme hela den
af Kammar - Collegium
och Stats-Contoiret
föreslagna lönetillökningen
af 247>1Gi
Transport 115,184:42; 8. 548,500;
3o Kongl. Maj.ts Niidiga Propos. N.o 2.
Transport „7,184:42; 8.
11:clr 6 sk. 1 r:it, att
nedgå till , i53,ia3:32: 11.
ett Belopp , hvilket
Tinder Förslaget^ verkställighet
ytterligare
kan något nedsättas ,
dels genom vidare
möjlig sammanslagning
af några Fögderier,
dels i synnerhet
i följd af ett närmare
och säkrare utrönt
förhållande med Boställs
- afkastningen,
och genom anslag af
flera efter hand disponibla
hemman eller
hoställenf, att till
Boställen, der sådana
saknas, användas. Detta
lönetillskott är visserligen
drygt, betraktadt
såsom en ny
utgift för Statsverket;
men Kongl. Maj:t anser
icke, att det kan
vidare förminskas,
om det vigtiga ända
-
Transport 270,308:27:7.
748>5oo
748,5oo
Kongl. Maj.ts Nacliga Propos. IV.-o 2. 3i
Tiansport 250,308:27; 7.
målet med hela denna
lönereglering skall
behörigen kunna ernås.
I händelse af
bifall till densamma,
komma, i mon den
kan bringas till verkställighet
, anslagen
till remisslage, uppbörds
- procent och
mantalsskrifningsprovision,
att, efter medelbeloppet
af hvad
de för Landt-StatsTjenstemännen
utgjort,
ifrån Åttonde
Hufvud-Titeln till den
Andra öfverflyttas :
äfvensom indragna
boställsräntor m. m.
ingå i beräkning under
behöriga InkomstTitlar.
I sammanhang med
förenämnda underdåniga
Förslag till en
ny löne-reglering för
Transport 270,308:27:7.
748,500: —
748,5oo; — —
3a Kongl. Maj:ls Natliga Propos. N.o 2.
Transport 270,308:27:7. 748,800:
Landt-staterna , har
Kongl. Maj:t jemväl
låtit utarbeta project
till en lämpligare och
jemnare löne-reglering
för Landt-mäteris
ta ten i Provincerna,
bestående, efter Tredje
Lancitmätare-ljensternas
förordnade indragning,
af en Förste
och en Andre
Landmätare i hvarje
Län, af hvilka somlige
åtnjuta indelt lön
och indelta respenningar,
somlige indelt
lön och contant»
respenningar, någre
få hafva boställen
och bohemman, och
andre åter contant
lön, på vissa ställen
olika för samma grad;
och varder jemväl
detta Löne-reglerings
förslag, hvilketlvongl.
Maj:t anser lämpligt
Transport 270,308:27:7, 748,800
Kongl. Maj.-ts Nådiga. Propos. N:o 2. 33
, Transport 270,308:27:7, 748,500: — —
och tjenligt, och som
utfaller med en besparing
af 1725 R:dr
4i sk. 1 r:st., att
framdeles vid den till
någon del ännu återstående
Löne-regleringen
för GeneralLandtmäteri
- Contoiret
användas , StåtsUtskottet
öfverlemnadt.
I öfrigt vill Kongl.
Maj:t härvid Rikets
Ständer meddela, att
Kongl. Maj:t, i anseende
till missförhållandet
emellan de vid
Landshöfdinge - tjensterna
varande lönevilkor,
för vissa af
dessa tjenster alldeles
otillräckliga och för
andra åter utöfver behofvet
bestämda, li
-
Transport 270,308:27:7. 748,500:—• —
Bihl till R. St. Prof. 1828 och 182g. 1 Saml.j 1 Band.
usta Iläft. (B) 3
34 Kongl.' Maj.-ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport 370,308:27:7. 748,500:
kaledes föranstaltat
om project till en
lämplig och billig
jemkning och reglering
härutinnan, hvilken
dock, efter hvad
föreses kan, så utfaller,
att något tillskott
icke synes blifva erforderligt,
utan kunna
bristerna, i hvad som
lämpligen synes böra
bestås vid en tjenst,
fyll as af öfverskottet
deruti vid en annan.
Denna löne-reglering
kommer lika med de
ofvan omfÖrmälde ,
att grunda sig derpå,
att de indelda lönerna
försvinna: och
torde Rikets Ständer,
i följd deraf, bifalla,
att, i mon sorn de
indelda lönerna vid
Landshöfdinge - tjensterna
kunna med inneha
fvarnes begifvan
-
Transport 270,308:27:7. 748,500: — —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 2. 35
Transport 27o,3o8:27:7.
de eller vid deras afgång-
upphöra och till
Statsverket ingå, ett
contant belopp, svarande
emot samma löner,
efter ett medium
af de senare io årens
markegångs-pris beräknade,
må af Statsverket
i stället utbetalas.
i4m För de under
penninge-löner inbegripna
31,693 tunnor
16 kappar spannmål,
sedan det förut uppförda
beloppet för
Högsta Domstolen ,
Revisions- Secreterarne,
Hof-Rätterne och
Landt-Staterneblifvit,
i följd af de för dessa
Stater föreslagna löneregleringar
afdraget,
upptages skillnaden
emellan det till nästa
Riksdag antagna pris
Transport 270,3o8: 27:7.
748,5oo:
748,300; — —
36 Kongl. Maj ds Kådiga Propos. K.o 2. '
Transport 370,308:27:7. 748,500; — —
af 7 R:dr, och det vid
sista Stats-reglering
beräknade af 6 R:dr
tunnan, utgörande således
• • • • • • 31,693:24. —
Summa tillökte och
nya utgifter på Andra
Hufvud-Titeln . . . 302,002; 3: 7,
Derifrån afgå följande
poster:
1:0 En vid
reglering af
Krigs - HofRättens
Stat
uppkommen
besparing af
R*dr 5i6: 32. —
hvaremot 400
R:dr årligen,
som förre Justitiarien,
AmiralitetsKammar-Rådet
Elers personel
t fått bibehålla,
^öra
Transport 5i6:32.—
Transport 302,002: 3; 7. 748,500; —
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N.o 2. 87
Transport 30a,aoa; 3: 7. 74®»^°°' —“
Transport 5,6:32.-  på allmänna
IndragningsStaten
uppföras.
2:0 Ett öfverskott
vid
LandtmäteriSlatens
reglering
af . 1,002:14:10
hvaremot de
lill indragning
vid nuvarande
innehafvares
afgång ställda
löner med
tillsammans
2,329 R:dr
i4 sk. 10 r.
på Allmänna
Indragnings-Staten
upptagas.
3:o Den genom
Eag
Transport
,,518:46:10.
Transport 302,002:3:7. 748,500:— —
38 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport
302,002: 3: ;
Transport j,518:46: 10,
mans - tjensters
hopslagning
redanuppkom11a
besparing
1,740:4.—
■■■■ 3,25g: 2; 1
hvarefter återstå,
såsom
tillökning på
Andra Huf
vud-Titeln
.... 298,743: — ;
I följd så väl af de
beslut Kongl. Maj:t
redan fattat i frågan
om de administrativa
Embets - verkens
förbättrade organisation,
som af de tid
efter annan serskildt
vidtagna förändringar
i samma Verk, hafva
åtskilliga tjenster
derstädes blifvit, dels
indragne, dels lemnade
obesatta1, samt lö
-
Transport 298,743: •
748,500 — —•
o.
748,5oo:
I
Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N. o 2.
Transport 29s,Minerna
emedlertid, der
de varit disponibla,
användts såsom arf- -  voden åt andre Tjenstemän,
till en nödig
lönförbättring vid erhållna
ökade göromål.
Då dessa löner måste
påräknas såsom tillgång
för löne-förbättringar
och äfven i
vissa fall till nya löner
för Verkens personal
vid den reglering
af Staterna , som,
i förening med Verkens
skeende förändrade
organisation ,
kommer att upprättas,
och hvarvid Kongl.
Maj:t hoppas, alt ytterligare
utgift skall
kunna undvikas, blifver
det nödigt, att
samma löner icke från
Andra Hufvud-Titelri
uteslutas, innan den
nya organisationen af
748,5oo: —
Transport 398,743:--9. 748,300: — —
4o Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N.-o 2.
Tjansport 298^742: •—
Embetsverken hunnit
till alla delar fullandas,
och det visat sig
hvad af hittills varande
anslag kan för Staten
besparas. Detta
injtämmer ock med
hvad Rikets Ständers
serskildta Utskott vid
sista Riksdag i dess
Betänkande härom
yttrat, och är för ändamålets
vinnande
desto mera angeläget,
som i annat fall, efter
hvad med säkerhet
kan föreses, nödiga
tillgångar skola
komma att saknas för
den nya regleringens
tillvägabringande och
fullbordan.
I anledning af hvad
Kongl. Maj:t sålunda,
rörande andra Hufvud-Titeln,
i Nåder
framställt, skulle för
j48»5qo: — —
Transpoi t 2^8,74^: — 9. 748,500; — —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 2. 4l
Transport 298,743: — 9. ,45,500:--  utgifterna å densamma
erfordras, jemte
nu varande anslag i»8i3,8o8: 46; 9,
beloppet af ofvanberörda
tillökningar . 298,743:—9.
Tillsammans 3j1i2j55i: 47:6.
Men som regleringen
af Landt-Staterna
beror af vederbörande
Löntagares samtycke
eller afgång,
samt af sådan orsak,
och i följd af de undersökningar
om speciela
förhållanden ,
sorn för dess slutliga
uppgörande äro afnöden,
kan endast successive
verkställas;
så anser Kongl. Maj:t
lämpligast, att icke
nu på Stat uppföra
den för Landt-Statslönernas
förbättring
beräknade summa, utan
att Rikets Ständer
till Kongl. Maj:t
Tiansport 3,113,55047:6. 748,500: — —
4a Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport 3,112,551:47:6.748,500:—r
öfverlemna att intill
nästa Riksdag, hvarförinnan
ifrågavarande
löne-tillökning kan
blifva till beloppet
bestämdt utrönt, årligen
disponera hvad
som för ändamålet erfordras
på Öfverskottena
å Stats-verkets
inkomster, hvilka, oaktadt
deras här upptagna
förhöjda beräkning,
böra dertill gifva
tillgång.
Efter afdrag af den
för Landt-Staterne beräknade
summa af . i53,i23:3a: u.
Återstå 1,559,428: i4: 7.
i följd hvaraf Andra
Hufvud-Titelns anslag
ian nedsättas i jemn
Summa till . . . . x,g5g,5oo. ———
Transport . . . 2,708,000;
Kongl- Maj.ts Nådiga. Propos. N-o 2. 43
Transport . . .
Tredje Hufvud-Titeln:
Militaire- och Försvarsverket
till Lands:
Nuvaran- .
de anslag
utgör • 3,072,330: *5: 8.
med 31,649
tunnor
spannmål,
inbegripen
under penninge-löner
å 6
R. tunnan,
och 16,34*5
tunnor
spannmål
in natura,
samt dessutom
af
öfverskottena
, på
Stats-verliets
inkomster
. ,33,333: 16: —
Tillsammans3,2o5,663; \i: 8.
2,708,000: ——
i
Transport . . 2,708,000:
44 Kongl. Maj.:ts Nacliga Propos. N.o 2.
Transport . .
Öfver de årliga utgifterna
under Tredje
Hufvud-Titeln, sådana
de skulle intill
nästa Riksdag utgå,
Ilar Kongl. Majrt i
Nåder låtit uppgöra
ett på special-stater
och utredningar grundadt
förslag, hvilket
hommer att till StatsUtskottet
ofverl emnås,
och slutar sigmed
ett, utöfver hvad vid
sista Riksdagen bevil
i‘ades,
ytterligare årigt
behof af 185,877
R:dr , som blifver
större i den raon
tillgångarna till förrådernas
förstärkning
samt Sjukhus- ochCasern
- byggnadernas
fullbordande icke, på
sätt Kongl. Maj:t serskildt
föreslår, för en
gång anvisas , helst
nuvarande hyggnads
-
3,708,000
Transport . . . 3,708,000
•Kongl. Maj.ts Nacligci Propos. N.o s.
Transport . .
anslag äro uti förslaget
påräknade till fyllande
af andra årliga
behof.
I hvad dessa årliga
behof röra aflöningarna
för indeldta Armeens
Befäl, äro de
beräknade i enlighet
med en ny löne-reglering,
som, i anledning
af Rikets Ständers,
uti underdånig
Skrifvelse den 29 Julii
1823, gjorda hemställanom
nödvändigheten
deraf, blifvit
utarbetad
Utan någon föreslagen
rubbning i den
till Gemenskapens
underhåll nu gällande
Rust- och Rotehållningen,
som utgör
sjelfva hufvudgrunden
lör Indel
-
« Q;7o8,ooo
Transport • • • 2>7oS,ooo
46 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport . .
ningsverket, hvilar
berörd a reglering hufvudsakligen
på den
äfven vid Förslaget
till Landl-staternas
reglering antagna
grund, att indelningar
i hemmansräntor
ochKronotionde skulle
till Statsverket indragas
och lönerna,
beräknade i silfver,
från Statens Cassör
contant utgå i Bancosedlar,
efter en för
hvarje Riksdag, enligt
förhållandet de 5
föregrde åren antagen
xnedelcours, som nu
för de fem kcmmande
åren är upptagen
till 128 skillingar för
1 R:dr Specie i silfver;
samt i öfrigt,
att den, efter förrättade
undersökningar,
utrönta behållna aft
kastningen af de bo
-
• 2,708,000:
^Transport .... 2,,o8,ooo:
Kongl. Maj.ts Nådiga, Propos. No 2.
Transport .
ställen, som af en
del löntagare komma
att bibehållas,
varda å lönerna affäknade,
hvilket allt,
jemte beloppet af lönerne
för hvarje tjenstegrad,
närmare inliemtas
af projecterade
Lönings - Stater ,
som skola till Rikets
Ständers Stats - Utskott
öfverlemnas.
Sedan tvänne Under
- Officerare vid
hvarje Compagnie af
Indeldta InfanteriRegementerna
blifvit
uppförda till boställens
innehafvande,
med inberäkning deraf
i sjelfva lönen,
vill Kongl. Maj:t jemväl
förbehålla Sig,
att tillägga den tredje
enahanda vilkor,
der locala omständig
-
2,708,000:
\
Transport . . . • 2,708,000:
48 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2.
Transport . .
heter det medgifva;
men, der sådant ej
utan olägenhet kan
ske, utgår aflöningen
i penningar, såsom
Project-statenutvisar;
äfvensom Kgl. Maj:t
i öfrigt förbehåller
Sig, att kunna göra
de modificationer,
som af locala förhållanden
påkallas i afseende
så väl å boställen
och löner, sorn.
i hvad med löne-regleriugen
i öfrigt eger
gemenskap, alltid under
iakttagande, att
sådane jemkningar icke
i någon raon göra
tillökning i hvad Rikets
Ständer för ändamålet
anslå. De, efter
verkställd reglering
Öfverblifvande
boställen skulle till
Kronans disposition
öfverlemnas.
Transport . .
• 2,708,000:— —
• 2,708,000: — —
I
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.-o 2. 49
Transport . .
Vid frågan om reglering
af det högre
Befälet inom Arméen,
har Kongl. Maj:t ansett
tvänne Fältmarskalks-
beställningar
böra bibehållas, för1
att dermed bevara åt
Kongl. Maj:t möjligheten
att kunna på
utmärkt sätt belöna
utmärkta, till Fäderneslandets
nytta ådagalagda,
militairiska
fortjenster. Derest någon
i fredstid till denna
grad utnämndes ,
skulle densamme åtnjuta
förut innehafvande
lön utan tillökning,
hvaremot, då
en sådan utnämning
egde rum under krig,
ökad lön skulle dermed
åtfölja, och tvänne
Fältmarskalks-lö
-
• 2,;o8,ooo: — - 5
Transport ... 2,708,000:
Bih. till R. St. Trot. 1828 och 182g. 1 Sarnl.j 1 Band.
i:sta Haft. (B) 4
5o Kongl. Maj.Is Nådiga Propos. No 2.
Transport . . < 2,708,000:
ner, hvardera h 8000
R:dr, dä kunna anordnas,
för att å Tredje
Hufvud - Titeln utgå
under första innehafva
rens lifstid, hvarefter
den åter indrogs.
Och är således för det
närvarande något anslag
dertill icke af
iiöden.
Då Kongl. Maj:t,
vid ifrågavarande reglering,
emot sin önskan
sett sig nödsakad,
att, för en nödig
minskning i utgifterna,
reducera antalet
af Generals-lönerna
ifrån 24 till q,
deraf endast 7 egentligen
tillhöra Linietroupperna,
hvarutöfver
någon minskning,
utan lill förlust
för Armeens
tjenstbarhet, icke kan
ske, men denna or
-
fl dlispoi t . . . 2,708,000:—*.—-
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport i .
ganisation, hvilken
Kongl. Majit ej tvekat
att vidtaga, såsom
endamedletatttill någon
del förbättra Officerarnes
vilkor, emedan
derigenom
vunnits en besparing
af 64.000 R:dr, som
på de öfriga graderna
fördelats , deremot
å andra sidan
nedsätter det högre
Befälets billiga anspråk
på befordran
och förbättrade löner,
bar Kongl. Majit Velat
fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet
på nödvändigheten att
bereda utväg för Generals-personer,
att,
vid tilltagande ålder,
försäkra sig om anständig
utkomst, utan
att för detta ändamål
behöfva qvarstanna i
tjenst, äfven då helsa
a,708,000;
Transport • • « 2,708,000; —
Transport .
och krafter hörja aftaga
, hvilken utväg
lättast skulle beredas,
om innehafvarne af
de 9 på Stat föreslagna
Generals-lönerna
erhöllo rättighet
att, vid 65 års ålder,
och efter en viss
tillryggalagd tjenstetid,
varda, med bibehållande
af lönen eller
pension, svarande
emot hvad för
Landshöfdingar nu
finnes stadgadt, på
Allmina Indragningsstaten
öfverflyttade, i
likhet med hvad redan
för hela Civilstaten
är vidtaget.
"Vid verkställigheten
af den ifrågavarande
löne - regleringen,
hvilken likväl hufvudsakligen
beror på det
anslag Rikets Ständer
dertill lemna, möter
2.708,000: — —
Transport . . „ 2,708,000:--
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2. 53
Transport . .
väl, att, då ingen kan
från innehafvande löneförmoner,
utan eget
medgifvande, skiljas,
den nya regleringen
också ej kan annorledes
än successivt,
eller i moa af
inträffande ledighet,
samt således först efter
i5 eller 20 år ,
vinna allmän tillämpning;
men enär, genom
ett sådant förhållande,
den obillighet
skulle inträffa, att,
under det de nuvarande
Lönernas otillräcklighet
medgifves,
de i tjenst varande
Militairer likväl icke
derutinnan erhålla
rättelse, hvilken först
vid deras afgång inträder,
utom det att
den successiva tillämpningen
komme
att medföra mera vid
-
000*. —
Transport • . • 2,708,000; —
54 Kongl. Majds Nådiga Propos. N;o 2.
Transport ,
lyftighet’ oell omväg
i de allmänna räkenskaperna;
så haj- Kgl.
M;«j:t ansett Sig höra
till Rikets Ständers
öfvervägande framställa
det sätt, hvarpå
de uppgifna olägenheterna
synas med
winsta uppoffring
kunna afhjelpas, och
den nya regleringen
komma hela Armeen
på en gång till godo,
Utan att Stats-verket
alltför mycket betungas.
Då för Armeens lötie-reglering,
omfattande
en Tjenstemanna-personal
af icke
mindre än nära 4>4°°
personer, bristen, vid
jemförelse, på det hela,
emellan nuvarande
tillgångar och de genom
den nya regleringen
erforderliga ,
Transport . ,
t 2,708,000
! 2,708,000:
I
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 2. 55
Transport
ickeÖfverstiger 98,000
R:dr, så ådagalägges
deraf, att det nuvarande
missförhållande
i betydlig mon halsin
grund i den ojem11a
fördelniugen Jöntagarne
emellan, och
att regleringen lill icke
ringa del består i
ett öfverflyttande af
inkomster från den
bättre till den sämre
lottade. För att på eli
gång kunna sådant
verkställa, måste följaktligen
ersättning
tilldelas dem, sorn
för det närvarande
njuta högre löne-förmoner,
än för graden
föreslagna äro ;
hvarföre Kongl. Maj:t
anser lämpligt,att, sedan,
genom Befälets
och andra Autoriteters
åtgärd,utrönt blifvit,
den förlust, som
2,708,000:
Transport . . . 2,708,000: —
56 Kongl. Majds Nådiga. Propos. N.o 2.
Transport . .
kan uppkomma för
åtskilliga individer
genom förenämndareglering,
vissa procent
af lönerna för de genom
regleringen vinnande
innehållas, och,
jemte afkaslningen af
vissa boställen, såsom
här nedanföre utredes,
användas till ersättning
åt degenom
regleringen förlorande,
intill dess densamma,
genom omvexling
i hela personalen,
blifver tillämplig
på alla i regleringen
inbegripna. Då
likväl denna tillgång
icke kan vid ett och
annat Regemente blifva
tillfyllestgörande,
är för regleringens
allmänna införande
på en gång oundgängligt,
alt äfven andra
utvägar beredas.
a,708,000: —■ —
Transport . . . 3,-08,000:
Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. N/o 2.
Transport . .
I sådant afseende
vill Kongl. Maj:t föreslå
Rikets Ständer,
sitt vissa boställen,
der sådant behöfves,
kunde varda bibehållna,
utan afseende derpå,
att dessa boställens
arrenden borde,
efter den nu föreslagna
planen, till Statsverket
indragas. Kgl.
Maj:t är öfvertygad,
att en sådan ersättning
icke serdeles allmänt
kan komma i fråga,
hvarföre ock den deraf
endast till en tid
föranledda minskning
i Statsverkets inkomster
bör förekomma
mindre betydlig, i förhållande
lill det vida
större ändamål, som
derigenom vinnes.
Såsom ett ämne af
närmaste sammanhang
med löne-regle
-
• 2,708,000;
Transport . . * 2.708,000:
58 Kongl. Maj.ls Nddiga Propos. N.o 2.
Transport . .
lingen har Kgl. Maj:t
ansett en reglering af
accorderna inom Armeen,
h vårföre Kgl. M.
jemväl varit betänkt
på utfärdandet af ett
nytt Accords - Reglemente,
så snart frågan
om Iöne-regleringen
blifvit slutligen
afgjord. Då föremålet
för en sådan accordsreglering
egentligen
skulle blifva att jemnt
fördela alla accorder i
ett visst förhållande
till lönerna, är ock
nödigt, att, till åstadkommande
deraf, inrätta
en Gassa, genom
hvilken regleringen
skulle, vid inträffande
omvexlingar och
successioner inom Befälet,
tillvägabringas.
Och ehuru organisationen
af en sådan
Gassa skulle, såsom
2,508,000
Transpoit ... 2,508,000:——
. • N ' / )
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. jty.o 2. 59
Transport . .
förnämsta vilkoret, innebära
dess egen utredning
med tiden ,
eller sedan hela den
nu varande personalen
af Arméens Befäl
öfvergå tt från nu
innehafvande tjenster
till andra, eller ock
gått ur tjenst, så kunna
likväl lätt inträffa
sådana förhållanden,
hvarigenom Cassan
vore urståndsatt , alt
för tillfället uppfylla
dess förbindelser;
hvarföre Kongl. Maj:t
hemställer till Rikets
Ständer, att för sådant
ändamål bevilja ett
Creditiv af högst 100,000
R:dr , att, i händelse
af behof, och äfven i
sådant fall , endast
successive begagnas ,
emot skyldighet, att
likaledes successive
återbetala Capitalet,
Transport . .
3,708,090:
2,708,000. — —-
4
1
6o Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport ,
i den mon penningar
till Cassan inflyta
; och hvilket Kgl.
Maj:t anser kunna af
Stats-Contoiret, utaf
under händer hafvande
medel, förskjutas,
hvarigenom serskildt
anslag icke erfordras.
Uti Löne-regleringen
äro äfven inbe -  gripna Skånska Inf
anterie-Regementernaj
hvilka skulle erhålla
de för Befälet
nödiga boställen af
dem, som vid Skånska
Cavallerie-Regementerna,
såsom öfverflödiga,
skulle indragas.
De Öfversteboställen
, som varit
Presidenten i KrigsCollegium,
Generalerna
och tjenstgörande
General - Adjutanten
för Armeen tillslag—
11a, skulle, enligt den
-
2 708,000
Transport • . . 2,708,00©;
Kongl. Maj. ts Nadigc,
Transport .
na reglering, till Regementerna
återgå eller
till Statsverket indragas,
och contant aflöning
i ett för allt
.blifva för Generalerne
anslagen, på sätt
upprättad Special-stat
för Generalitetet utvisar.
För Gardes- Regementerna
och Artilleriet
har Kgl. Maj:t
äfven i Nåder ansett
en ny, efter närvarande
tids förhållanden
lämpad , löne-reglering
nödig. Så väl
vid dessa , som vid
andra Corpser , för
hvilka Special-stater
äro upprättade, äro
lönerna utsatta håde
i Silfver och BancoSedlar,
enR:drafden
' förra svarande emot
128 skillingar af den
senare myntsorten;
Transport
Propos. IV.o 2. 61
2#708,000:
’ ' '
~ V
1,,, y£r f
i
2,708,00 Öl —rr*
G 2 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. l\io 2.
Transport
och förekommer i öfrigt vid de uti förslaget till
Tredje Hufvud-Titelns reglering upptagna Stater
och Anslag följande :
Krigs-Collegii Stats förra Anslags-summa utgör,
med derunder beräknad Spannmål, Tunnor
• ••••••»• 2080. R:dr 27,560: 12: 10.
och som en General- FältTygmästare
är på Generalitets-Staten
upptagens, utgår
här den på Krigs-Collegii
Stat förut uppförda GeneralFält-Tygmästare-Lön
. . . I?7. R:Jf 1)865. _
återstå med spannmåls-he
räkning
Tunnor .... t,go3. R;dr 25,694: 36: 10.
Transport
2,708,000: —
2,708,000;
Kongl. Maj.-tu Nådiga. Propos. N:o 2. 63
Transport . .
hvilken summa Kgl.
Maj:t anser blifva tillräcklig
för den reglering,
sora Staten för
detta Verk framdeles
kommer att undergå.
Generalerna, till
ett större antal , än
de nu föreslagna, bafve
förut innehaft dels
Öfverste-löner vid Indelta
Cavallerie- och
Infaiiterie- Regementerna,
dels expectance-löner
af Tredje
Ilufvud-titelns besparingar
lill 4ooo R:dr
för Inspecteurer och
och 3ooo R:dr för
Brigad-Chefer. General
Fält-Tygmästaren
är liitflyttad från
Krigs-Collegii och
Generalen för Fortificationen
från Ingenieur-Corpsens
stat.
Adjutanterna, äfven
-
2,708,000: —
Fiansport . . . 0.708,000: — —
64 Kongl. Maj.ts Kådiga Propos. Ko 2.
Transport . .
ledes flera till antalet,
hafva utaf de till
oförutsedda militairei,
t gift er årligen afsätta
medel förut åtnjutit
arfvoden, till lilia
belopp med hvad
nu i staten föreslaget
är. Till FördelningsLäkare
komma Regements-Läkare
att förordnas,
med bibehållande
af sina löner
vidRegementerna och
tillökning af de i staten
upptagna arfvoden
, sedan vid den
allmänna regleringen
Regements-Läkare-lö-%
nerna blifvit bestämda
till lika belopp,
och flera löner, som
förut innehafts af
Brigad-Läkare, härvid
blifvit förminskade.
General- Adjutants
-
2,708,000:
Transport
2?7o8,ooo
Kongl. Mctjds 'Nådiga Propos, No 2. 65
Transport . .
Expeditionens stat
Ivar, utom GeneralAdjutantens
indelning,
utgörande Öfverste-lön
vid f. d.
Adelsfane- Regementet,
förut upptagit en
summa af 4°oo R:dr
till arfvoden, ved och
ljus samt skrifmaterialier;
och hafva äfven
deraf utgått General-Adjutantens
taffelpenningar
1200
R:dr årligen. Sedan
ofvannämnda indelning
nu mera blifvit
påräknad såsom tillgång
för Indeldta Armeens
löne-reglering,
är uti den nja staten
upptaget ett arfvode
af 400 R:dr i
månaden för GeneralAdjutanten,
som dessutom
skulle bibehål
-
Transport .... 2)708,ooo:
Bilt. till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Saml.j 1 Band.
t:sta Häft. (B) 5
66 Kongl. Maj.is Nådiga Propos. No s.
Transport .
la innehafd ordinarie
lön på stat vid den
Corps, der han för
öfrigt är anställd; och
ehuru förenämnde taffel-penningar
skulle
försvinna, är likväl
Stats-summan , 4000
R:dr, oförminskad bibehållen
, enär deraf
skulle utgå på Tredje
Hufvud - Titelns andra
tillgångar förut
an vista , så väl arfvodes
- tillökning för
Adjutanterne vid Expeditionen
med 5oo
R:dr årligen , som rations-ersättning
till
Chefen för Expeditionen
för tvänne hästar
och till fyra Adjutanter
för en häst
hvardera. Den nya
Statens total-summa
uppgår således till
Silfver 33oo R:dr eller
8800 R:dr Banco.
- 3,708,060:
Transport .... 2,7o8,ooo:
Kongl. Maj.ts Nådiga, Propos. N:o 2.
Transport . . . 2,7o8,000:
Ingenieur - Corpsens
Stat är minskad
med 3ooo R:dr Banco,
utgörande lön och
taffel - penningar för
en General - Qvartermästare
och Chef,
som numera , såsom
General för Fortification
, är på Generalitet?
- Staten uppförd;
hvaremot Ingenieur
- Corpsens Stat
Blifvit ökad med lönförhöjning
för tvänne
Majorer ifrån i3oo
till 1600, trenne Capitainer
ifrån 1000 till
1200 och tio UnderConducteurer
ifrån
i5o till 200 R:drB:o
hvardera, så att denna
Stat, efter de öfriga
lönernas jemnande
lill fem- eller tiotal
i silfver, utgör
silfver R:dr 11,396:
45: eller 31,831 R:dr
4o sk. B:o.
Transport . . . 2,708,000 — —
Transport • * • 2,708,000: —«
Öfver- Commendants - Expeditionen i Stockholm
j för hvilken ordinarie Stats-summan utgjort
R:dl’ i6a6:ia:—
och för hvilken af andra tillgångar under
Hufvud-Titeln förut utgått:
Arfvodes-tillökningar för Commendandanten
och Stabs - Adjutanten å 100
R:dr « • • • • • • * • 200: — —
Extra utgifter årligen omkring looo;
1200:
utom ralions-ersättning till
Öfver-Commendanten, Commendanten
och Stabs-Adjutanten
för en häst hvardera
Tillsammans B:co R:dr 2,826:12: —
skulle nu erhålla arfvoden för
Transport • . • 2,708,000:—' —
Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N.o 2.
Transport
Öfver -Commendauten såsom
förut R:dr
Commendanten, som tillika är
Place-Major 600:
Stabs-Adjutanten, i stället för
tractamente efter Rese-Reglemeutet,
2^3 R:dr 36 sk. och
tillökning 100 R:dr .... ^oo;
1,600:
samt till Vaktbetjenings aflöning, skrifmaterialier
och flera utgifter, rationsersättningen
deruti inbegripen . . . I000:
Summa B:o R:dr 260o:
svarande emot 975 R:dr i silfver.
Transport
• • 2,708,000:—* —
2,708,000;
Transport . • 2,708,000:—•— 0
För Artilleri-Staben hafva å Slat varit uppförda
till arfvoden, ved och ljus samt skrifmaterialier
R:dr . ....... jgoo:
samt dessutom utgått af anslaget
till oförutsedda utgifter och
besparingarna å Hufvud-Titeln,
Avfvodes-tillökning Rtdr . . ^00.
till diverse utgifter .... 533. ,g._
f)33: 16: —
Tillsammans Banco R:dr 2733:16: —
Och har Kongl. Maj:t i Nåder ansett denna
Stat behöfva en summa af 2800 R:dr Banco,
svarande emot io5o R:dr i Silfver.
Commendanterne i Fästningar samt Gränse
Iransport
... 2,708,000:'—
Kong'.- Maj:is Nådiga Propos.
f Kongl. Maj. ts Nådiga Propos. N:0 2. 71
Transport
och Garnisons - orter
har Kongl Majrt i
Nåd er ansett böra, i
stället för de förut å
Stat uppförda löner
och serskildt utgångna
tractumenten , erhålla
arfvoden jemte
förra anslagen till
skrifmaterialier oeh
vakt-journaler, samt
dessutom bibehålla
innehafda löner å Stat
vid Regementen och
Corpser. Staten för
dessa Arfvoden m. m.
uppgår till 74°o R:dr
16 sk., svarande emot
2775 R:dr 6 sk. i
silfver.
Krigs - Academiens
förra Stats-summa utgör
29,680 R:dr 6 sk.
3 r:st. Banco , med
derunder beräknade
1146 tunnor spannmål
; man sorn den
-
• 2,708,000: — —
.Transport * • • 2,708,000:*—*—**
rJ^ Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport • • . 2,7o8,oou-——
na summa varit otillräcklig
och fyllnaden
i-beliofvet årligen måst
af andra tillgånger å
Hufvud-Titein afses,
hafva, i enlighet med
detta förhållande, 1111
blifvit uppförda
36,ooo R:dr Banco.
M"dydlim än n a G arli
izons - Sjukhusets
Stats-sumrna 3r,3ig
R:dr 9 sk. 4 r:stBanco,
har visat sig
enahanda förhållande;
och äro, enligt
uppgjord calcul för
denna Stat, behöfliga
37,500 R:dr Banco.
Till EocercitieSquadroners
underhåll
vid IndeldtaCavalleriet
äro förut
anslagna 22,000 R:dr
Banco, hvilka härtill
fortfarande äro behöfliga.
Transport . . . 2,70s,ooo;
igl. Maj.ts Nådiga Propos.
Transport
För Lif-Garclet till Häst hafva förut å
Stat varit uppförda spannmål in natura Tun
0
lior 1072. 16 k. R:dr 61,538: 18: G.
fe; samt dessutom af Tredje
Hufvud-Titelns medel utgått
löne-tillökning för
Befälet • 3,230: — —
Till utgifter vid mathållningens
bestridande, m.m i00o:
Tillökning i anslaget till
Hästarnes skoning
622.
tills- Sp. l.r 1072. 16 k. R:dr 66,410: 42: G.
utom anslaget lill fouraa
geringen. En tillökning
häruti har ansetts behöflig
af Tunnor . . .3 7,829: 16.—
Transport
2,708,000:
2,708,000;
Transport
så att nya Staten upptager
spannmål in natura T:r i075: 16 lc. R:dr 74,240: 10: 6.
utgörande sistnämnda summa i silfver 27,8(0: 4.—
Ett till reglering af Krori-Prinsens Husar-Regementes
Stat af Regements-Chefen i underdånighet
afgifvet förslag liar Kongl. Majit, för Dess
del, i Nåder gillat, enligt hvilket Stats-summan
för detta Regemente, oberäknadt anslaget för
fourageringen, skulle Ökas med 1 T:r spannmål
in natura och i penningar 974 R-dr aZ sk. Bro.
Svea Lif-Gardes-Regementet har haft sig å stut
anslagne spannmål in natura
Tunnor .... 200I. R:dr 68,726: 22: 6.
samt serskildt af Tredje
Hufvud-Titelus medel:
Transport
2,708,000:
rf
6
KO '
2?7oB>ooo;
*
Kongl. Majas Nådiga Propos.
Kongl. Majits Nådiga Propos. N.o
tr^
Till utgifter vid mathållningens
bestridande,
m. m. R:dr . . . looo:
För Regementets
Barnhus-Inrättning
390:
tills, spannm. in nät. t:r 2ooi. R:dr 69,116: 22: 6.
och som nya staten upptager ,694. — 79,142: iS: 6.
erfordras en tillökning i
contant af io,o25: 4i; —
men uppkommer deremot en besparing
af 307 tunnor spannmål in natura,
härledande sig hufvudsakligen
Transport
i,3go: •—1 ■—
Transport
2708,000:
—
j6 Kongl. Majds Nådiga Pröpos. N.-o 2.
Transport . .
ifrån Fältväblars, Bataillons
- Adjutanters
och Corporalers douceur-spannmåls
förvandlande
till contant.
Ofvannämnda
Stats-summa 79,142
R:dr 18 sk, 6 r:st.
B:o utgör i silfver
^29,678 R:dr 18 sk.
11 rrst.
Staten för Andra
Lif-Gardes Regementet
skiljer sig ifrån
nästföregående endast
deruti, att detta Regemente,
såsom ej i
en enda Casernbyggnad
inrymdt, har lill
utgifter vid mathållningens
bestridande
på flera ställen ett
anslag af i,5oo R:dr
B:co, men icke till
någon Barnhus-inrättning;
upptagande således
detta Regemen
-
• 2,708,000:
Transport . . 2)708,ooo:.—
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N-o 2. 77
Transport
tes nja Stat i,6p4lt:r
spannmål in natura,
och i peningar 79,253
R:dr 18 sk. 6 rst
Banco eller 29,719
Rd:r 3o sk. xi rst. i
silfver.
Vid Vermlands
Fält - Jägare - Regemente
förekommer
ingen annan förändring,
emot förra Staten,
än att, till likhet
med Lif-BeväringsRegementets
Stal, lön
är upptagen för Chefen
med 2,000 i stället
för 700, för Förste
Majoren 1,100 i
stället för 5oo och
för Andra Majoren
med 1,000 i stället
för 45o R:dr Banco,
grundadt derpå, att
dessa Regements-Officerare
skola afstå sina
Compagnie!- åt
• 2,708,000: ——
i
Transport * • • • 2,708,000:—* —
r8 Kongl. Maj:ls Nådiga Propos. ]Y:o 2.
Transport . .
trenne Stabs-Capitener,
för hvilka lönerne
äfven blifvit förhöjda
ifrån 35o till
4oo R:dr Banco, eller
lika med hvad förre
Capitenerna med
Compagnie åtnjuta.
I öfrigt, med jemnande
af Befälets löner
till fem- eller tio-tal
i silfver och inflyttande
på Stat af 12 R:dr
24 sk. B:o, å Tredje
Hufvud-Titelns besparingar
förut anviste,
såsom tillökning
i medicaments-pen
ningarne,
uppgår denna
Stat i silfver till
9,365 R:dr ig sk., eller
R:oR:dr 24,974* —'
och fordras
således utöfver
förra
Staten a2,i98: 24: —
en tillökning
al . 2,775: 40: —
Transport .
2,708,000: — —
• 2,708,000: —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propox. N.-o 2. 79
Transport . .
Staterne för Svea,
Götha och Vendes
At tillen'-Regemsnlen
iiro grundade på en
af detta vapen helt
och hållet förändrad
organisation. Styrkan
har vid Svea Artillerit-Regemente
utgjort
. . w n20 man.
Götha D:oD:o g6o —
VendesD:oD. 7ao —
tillsammans 3400 man.
fördeldta i /jo Compagnier
å 60, och 10
Batailloner å 240 man,
hvaraf Fäl t-Ar til ler i—
batailloner vid Svea
Regemente, 2 åkande,
Götha, 2 dito och
Vendes 2 , en ridande
och en åkande,
sämst Fästnings- och
Artilleri - batailloner
vid Götha Regemente
2, och vid Svea
2,708,000; — —
♦
Transport . . . 3,708,000:
8o Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport .
och Vendes 1 hvardera.
Svea och Götha
Regementen hafva
ansetts böra ökas
till 1,125 man hvardera
och Vendes till
■y5o, utgörande således
tillökningen i
styrkan 600 man.
De tvänne förslnämde
Regementena höra
hvardera fördelas
1 6 Batterier åkande
Fält-Artilleri å i5o
eller tillsammans 900
man, och 3 Compagnier
Depot-Arti 1 leri,
å 75 eller tillsammans
2 25 man; och Vendes
Regemente uti 4
ridande Batteri er FältArtilleri,
å i5o eller
tillsammans 600 man
och 2 Compagnier
Depöt-Artilleri å 75
eller tillsammans i5o
man; hvadan uppkommer
16 Batterier Fält
-
• 2,708,000: —
Transport . . . . 2,7o8)000.
Transport 2,708,000
Artilleri, med tillsammans 2,400 man och 8 Compagnier Depöt-Artilleri,
med tillsammans 600, samt hela styrkan 3ooo man , upptagande Staterna
det, efter denna styrka och öfriga förhållanden, lämpade antal af BefälTyg-
och Be värings-personal 0. s. v. med förbättrade löner, i enlighet
med de för Armeens allmänna löne-reglering antagna grunder. Dessa
Stater utgöra för
T:r Sp. in nät. Silfver-Riksd. Banco-Riksd.
Svea Artilleri-Regemente . . . 2,55o: 16 k. 44»7°6; "]' 11. 119,216:21: —
Götha Dito med större tjenstgörings-styrka
emellan exercitie
månaderna
2,863: 16 k. 46,289: 4i; 8. i23,3o6: i5: —
Vendes Dito  1,928:'—■— 32,030:29: 5. 85,4i4:46: 6.
Summa 7,342: — - 122,976: 3i: — 327,937: 34^ 6.
och som förra Staterna utgöra
{ 'ÖV Svea kx- T:r Sp. Riksd.
tilleri-Regtc 2,o34- 76,293: 3o: -  Götha Dito 2,670. 95,886: 3q: 6.
Vendes Dito 2,oi3. 75,oi3:3o:-
6,717.  247>T94: 3: 6.
blifver tillökningen 025. 80,748: 3i: —
Då Kongl. Maj:t inser nödvändigheten, A ena sidan, af
detta vapens tillökning, och, å dea andra, af alla möjliga
besparingar , för att dertill bereda eu tillgång, har Kongl.
Maj:t i sådant afseende sett Sig föranlåten, att vara betänkt
på upplösning af Dess Eget Värfvade Regemente, åt hvars
tjenster och välförhållande Kongl. Maj:t städse skall göra
rättvisa, och vid hvilken upplösning, endast af berörde
orsak föranledd , Kongl. Maj:t vill förbinda sådana vilkor,
hvarigenom icke blott framlida bergning , ■ utan ock
utsigt till vidare fortkomst skola vederbörande försäkras.
Så vidt sig göra låter skall Regementets Manskap och Befäl
på andra Regementen insättas, och då kommer detta Regementes
anslag å Stat i penningar R:dr , . 49>53o: i4: —
och i spannmål, så vidt den öfverskjuter tillökningen
för Artilleriet elier 1979 tunnor,
som, å 5 R:dr tunnan, ulföres lili . . . 9,895:
58,425: 14: —
alt minska berörda tillökning & Artilleriets Stat i penningar
till Banco R:dr  22,3i8: 17: —
hvilken ytterligare kommer att minskas med besparingen • af Bevärings-,
Beklädnads- och Utrednings-persedlar för 200 man, eller skillnaden imellan
Regementets styrka och Artilleriets blifvande tillökning i manskap.
De personer af Befälet vid Kongl. Maj:ts Eget Värfvade Regemente, som
hvarken kunna eller vilja uti Artilleriet eller andra Regementen ingå, viii
Kongl. Maj:t å en serskild Indragnings-stat luta uppföra lill åtnjutande af
förut innchafvande löner, med tillägg af ersättning för förlorad Compagnierevenne,
hvartill tillgång uppkommer, då Artilleriets tillökning, som genom
indragningen skulle till vägabringas, sker endast successive, i den
nion vexamle tillgångar det medgifva.
Till Artilleri-hästarnes remontering och skoning m. m. äro för
5o vid Svea Artilleri-Regemente.
5o vid Götha Dito
t 52 vid Vendes Dito
tillsammans för 2Ö2 hästar å Stat anslagna R:dr 5,284: ■—
Men då för den ständiga tjenstgöringen erfordras
vid Svea Ai lilleri-Regemente 118
vid Götha Dito 118
vid Vendes Dito 116
tillsammans 352 hästar
och förhöjning i Tariffen af de till denna Stat hörande utgifter
tid efter annan måst beviljas, uppgår Staten tili R:dr
Silfver 3821 : 12: eller
Banco R:dr 10,190: —• —
hvadan en tillökning behöfves af Banco R:dr 4>8o6:
Vid exercitie-möten erfordras dessutom
för Svea Artilleri-Regemente 128
— Götha Dito 128
— Vendes Dito 126
tillsammans 382 hästar,
som Kongl. Maj:t, enligt Dess Nådiga Bref till Stats-Contoiret af den 14
Maji 1828, låtit erbjuda Rusthållare vid afsuttna Cavalleriet och andra pri
-
, Transport 2,708,
000:
(Tillhör silian 80.)
Transport . .
vata alt prsestera , emot en årlig betalning för hvarje häst af 7^ tunnor
spannmål, eller lika med hvad i häst-vacance-afgift af ett Ruslhålls-nummer
till Kronan erlägges. Härtill erfordras ett anslag af 2865 tunnor spannmål
in natura, som på förslaget öfver Tredje IIufvud-Titeln är upptaget, men
hvartill likväl, utöfver Hufvud-Titelns förra spannmåls-anslag, ej behöfves
serskild anvisning af spannmål in natura till högre belopp än 277 tunnor,
för hvilka värdet, 1385 R;dr Banco, ingår uti den till 185,877 R:dr uppgifna
bristen på det hela.
Till fouragering för Värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar,
■ 4°° vid Lif-Gardet till Häst
537 vid Kron-Prinsens Hussarer
35a vid Artilleriet
tillsammans 1,289 hästar, erfordras, enligt
fastställda Fouragerings-Stater, 20,140 tunnor 87? kappar Hafre, som ulföres
å 3 R:dr 16 sk. till 67,136: j8: —
202,366 l{g 1 # Hö a i3 sk. 4 r-*st  56,2 12:38: —
139,271 lj# 18 Halm å 6 sk. 8 r:st 19,343: i5: 4-
Summa Banco R:dr 142,692: 23: 4'
Tillgångarna härtill å förra Staterna utgöra för Lif-Gardet
till Häst, R:dr .
4*>5oo:
— Kron-Prinsens Hussar-Regemeute 42>173^
— Artilleriet 21,420:
105,093:
hvadan , efter de här upptagna pris , tillökningen blifver
Banco R:dr 37,599: 23: \.
Kongl Maj:t föreslår Rikets Ständer i Nåder, att för den brist, sorn å
denna Stat, genom stigande pris å fourage - persedlar något år kan uppkomma,
fyllnad må anvisas att utgå af öfverskotten å Stats-Verkets inkomster,
emot det att den genom lägre pris andra år uppkommande'besparing
ingår uti öfverskotts-liqviden med Riksgälds-Contoiret.
Enligt bifogad förteckning, har den från 1824 års början intill närvarande
tid uppgångna kostnad för Värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästars
fouragering, utöfver hvad dertill å Stat varit anslaget, utgjort i32,352
R:dr 87 sk. 2 r:st. Banco; deraf äro från Tredje Hufvud-Titeln utgångna
R:dr
. . 57,985: 3: 10.
Ännu oersattskuld till Allm. Magazins-Fonden 52,091: 27: 10.
Till Krigs-Cöllegii Underhålls-Departement 22,276: 5: 6.
~ - 74,367:33: 4.
Summa Banco R:dr 132,352:37: 2.
och då denna brist tillkommit genom förändrade pris å persedlar, som vid
' anslaget till bestämda qv.antiteter ingått i beräkning, lära Rikets Ständer
finna skäligt, att samma brist af öfverskotten å Statsverkets inkomster godtgöres.
Med a {löningen för Lif-Bevcirings-Regémentets Befäl, hvartill anslaget
och tillgångarna stå i sammanhang med den reducera,de Lif-Di abantCorpsens
afgång , är någon serskild reglering ej uppgjord.
Staten för Gottlands National-Beväring, upptagande en summa af
25,585 R:dr 16 sk. Banco, har nu ej undergått någon förändring.
Hallands Bevärings Befäl har blifvit ökadt med 2 Capitainer, 2
Lieutenanter, 2 Fänrikar, 2 Under-Officerare af högre och 2 dito af lägre
grad; så att dess stat R:dr Silfver 2,275 eller Banco R:dr 6,066: 32: —
utöfver hvad förut är anslaget 3,56o:
fordrar en tillökning af Banco R:dr 2,5o6: 3a: —
Till Bevärings-manskapets Vapen-öfning, hafva, enligt förhållandet de
föregående åren blifvit uppförda 60,000 R:dr Banco.
Enligt bifogade Utredningar erfordras för Krigs-Cdllegii
Artill er i-Departement R:dr io3,ooo:—• —
Utrednings Dito  509,000:
Fortifications Dito  5o,ooo:
Summa Banco R:dr 662,000:
varande från Artilleri-Departementets Anslags-summa uteslutna 37,000 R:dr
till kostnader för krut-tillverkning, hvilka, enligt den reglering af Salpeterarendena,
hvarom serkild Nådig Proposition kommer att till Rikets Ständer
aflåtas, äro ämnade att på Salpeter-fonden anvisas.
Lif-inunder ingen för Indelta Infanteriet, hvaraf hälften bestås afKrolian
och hälften af Rothållarne, har varit ställd pä trenneårs brukningstid,
Transport ....
Bihang till R■ St. Prot. 1828 och 182c), 1 Sami. 1 Band. usta Häft. (B)
. 2,708,000
i
2,708,000:
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 2. 81
Transport .
hvilken till fyra år
anses kunna utsträckas
; och åligger ,
i följd häraf, Kronan
årligen en fjerdedel
i stället för en
tredjedel af bidraget
till full mundering;
hvadan anslaget ifrån
95.000 R:dr kan nedsättas
till 71,000 R:dr
Banco.
Anslagen till Spannmåls-upphandling
och
Bageri-kostnadersa m t
till Durchmarch-kostHader
> det förra
35.000 R:dr, och det
senare 3o,ooo R:dr,
anses, enligt förhållandet
de föregående
åren, kunna nedsättas
till a5,ooo R:dr Bro
hvardera; hvaremot
de öfriga allmänna
2,708,000:
Transport . . . 2,7o8,0oo:
Bih. till R. St. Prof. 1828 och 182g. 1 Saml.j, 1 Band.
usta Ii eif t. (B) 6
82 Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport
anslagen till vecl ock
ljus för Fästningsoch
Garnizons-orter
14,000 R'dr j skrifmaterialier
och expenser
j samta^er/ och
ljus för Krigs-Collegium
4>5°o R:dr.
Färfnings- och Recapitulations
- penningar
iooö R:dr, samt reseoch
tractaments-penningar
6666 R:dr 32
sk.. Banco, anses höra
oförändrade qvarstå.
I öfverenstämmelmelse
med hvad som
iakttagits vid de andra
Hufvud-Titlarna,
der spannmål under
penninge-löner är såsom
beräkningsgrund
bibehållen, uppföres
skillnaden emellan
förra priset 6 R:dr
och det nu föreslag
-
2,708,000:
Transport . . 2,708,000
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 2. 83
Transport . . .
na medelpriset 7 R:dr
tunnan å 877 tunnor
spannmål, än vidare
inbegripna under lönerna
vid Kron-Prilaseus
IIussar-Regemente
med R:dr 877.
Slutligen äro af de
för Tredje HufvudTiteln
äskade anslag
återstående till oförutsedda
Militaire-utgifter
endast 53,i4a
R:dr 33 sk. 9 r:st.,
hvilken summa är
mindre än det belopp,
hvartill sådana utgifter
de föregående åren
utgått.
Enligt de här ofvan
föreslagna regleringar
utgör, såsom
förut ärnämndt, tillökningen
uti Tredje
Hufvud-Titelns årliga
utgifter .... 185,877: —
2,708,000: — —
.Transport 185,87;: — •— 2,708,000:
84 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport »85,877:— 2,708,000: —
Med tillägg af förra
anslaget 3,205,663:41:8.
skulle summan å denna
Hufvud-Titel blifva
...... 3,3gi,54o:4i: 8.
men derifrån afgår
skillnaden af 16 sk*
på tunnan i calculations-priset
å 16,3^.2\
tunnor spannmål in
natura , inbegripna
under förra Stats-anslaget
efter 5| R:dr
tunnan och 1111 nedsatta
till 5 R:dr tun11
q 11 . • . . • • 5,447: 24: —
3,386,093: 17: 8.
så att Tredje HufvudTitelns
årliga anslag
upptages i jemn sum
1113
till 3,386,100:.
Fjerde Hufvud-Titeln:
Clerecie- och Läroverken.
Nuvarande anslag
R:dr 4o3,6i4: i4* 5.
Transport ... 6,034,»oo< — —
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2. 85
Transport
med 7 t:r under penningelnn
inbegripen
spannmål å 6 R:dr
oell 3363 t:r 31 kappar
spannmål in natura.
Kongl. Maj:t föreslår,
att anslaget på
denna Hufvud-Titel
vid Stats-regleringen
bestämmes till .
Tillökningen härrör:
1:0. Af de förut å
Academie- och Scbo]ae-staten,
under titel
af Anordning utom
Stat utgifna . . e09; i;
2:0 Af anslag i och
för Religions- och
Barna - undervisning
i de nya Gapell-församlingarna
utiVennlands
Finnmarker,
enligt Kongl. Brefvet
6,094,100:
• 407:400:
Tianspoi t 609; i; 9 6,5oi,5oo: — —
\
86
Kongl..Maj:ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport 60g: i: g. 6,5ox,5oo:
af dea 24 Februarii
1826,
För en Capell-Predikant
. . . 333: 16: —
2:ne Klockare
medskyldighetatt
tillika
bestrida
Scholmästare-
tjenst,
5oR:dr hvar
dei
a . • . _ 100: — —
Arfvode för
Klockarae i
Östmark och
Hvitsund för
Scholmästarebefattningens
bestridande,
25 R:dr hvardera
.... 5o;
Tillsammans 483:16: —
3:o Af skillnaden emellan
det nu föreslagna
priset å spannmål
, inbegripen un
-
Transport 1,092:17: 9. 6,501,500:— —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. ly.-o 2. 87
Transport 1,092:17:
der penninge-löner
och det hittills gällande
7; _
4-0 Af anslaget för
mechaniska Scholan,
hvilket förut varit
uppfördt på Femte
Hufvud-Titeln, och
föreslås att till Fjerde
Titeln öfverflyttas
till dess genom skedd
indragning nedsatta
belopp af  3oo;;_ .
5:o Biskoppens på
Gottland indeldta lön,
som, likmätigt Kongl.
Brefvet af den 5 Maji
1824, contant ifrån
Landt-Ränteriet uppbäres
efter markegångs-uträkning,
emot
det att indelningen
bland Statsverkets
inkomster ingår,
bör å ClerecieStaten
contant upp
-
Transport ,,399: ir
9. 6,5oi,5oo:
9. 6,5oi,5oo: —
88 Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. No 2.
'transport 1,399: 17:9. 6,5oi,5oo;— —
föras med en förslagssumma
af i,5oo R:dr,
och de motsvarande
hemmans - räntorna
från samma Stats-indelningar
uteslutas,
samt ibland ordinarie
räntan såsom inkomst
upptagas, hvilket äfven
vid den härefter
förekommande beräkning
af Inkomst
Titlarna
iakttagits . i5oo:
6:0 Till aflöning
för Lärare vid en af
Sällskapet för Vexelundervisningens
befrämjande
inrättad
Normal-schola för
Vexel un der vis ningen,
enligt Directionens
för nämnda Sällskap
underdåniga skrifvelse
af den 12 Januarii
1827, som till
Stats-Utskottet öfverJemnas
2000:  ’
4.899: 17: 9-
Transport 4899: 17:9' 6,5ox,5oo:
afgår skillnaden i
caleulations-priset å
3,363 t:r 31 kappar
under denna Titel
in natura anslagen
spannmål med i6sk.
tunnan  IjI2i; l5; 6.
hvarefter återslå 402,492:46^1.
som med ofvan beräknade
tillökning . . . 4,399: i7: 9.
gör 4°7)^92: 16: 8.
uppförda i jemn summa
till R:dr Banco
407,400.
För öfrigt förekomma
härvid, till godtgörande
under 3 år
med 100 R:dr om året,
tillsammans 3oo
R:dr, som genom Kgl.
Brefvet af den
fl anspoit • • . 6,5oi,5oo;—-
go Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport . . .
Februarii 1826 blifvit
till uppköp af Catecbeser,
Psalm- och
Abc-böcker för den
i Vermland boende
Finn-allmogen anvista
på Fjerde HufvudTitelns
besparingar,
hvilka dertill ej lemnat
tillgång.
Femte Hufvucl-Titeln:
Sköna Konsterna.
Nuvarande anslag
26,487 R:dr 24 sk.
med 53 tunnor spannmål,
under penningelöner
inbegripna, till
6 R:dr tunnan.
Kongl. Maj:t föreslår,
attdennaHufvudTitel
hädanefter benämnes
för Vetenskaperna
och sköna Konsterna,
samt alt dess
• 6,5oi,5oo: —
Transport . . . 6,5oi,5oo;
Transport . . .
anslag vid Stats - regleringen
bestämmes
till
härrörande tillökningen
:
1:0 Af det förhöjda
anslag af ... . 4,166:3a:
till så väl hyra för
Riks - .Museum , som
allöningen för de dervid
^anställda Intendenter,
för hvars beviljande
VetenskapsAcademien,
i dess underdåniga
Skrifvelse
af den sistlidne
October,som till StatsUtskottetöfverlemnas,
anfört skäl, dem Kgl.
Majit ej kan undgå att
i Nåder gilla. Om Rikets
Ständer föredraga
att på en gång anvisa
den, för inredning
af ett till RiksMuseum
tjenligt hus,
alternativt begärda
G,5oi,5oo:
3o,5oo:
Transport 32: — 6,532,000:
92 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.o 2.
Transport /t>166:32:
större summa, på de
af Vetenskaps-Academien
uppgifna vilkor,
så kan det årliga hyres-anslaget
för RiksMuseum
af 25oo R:dr
ifrån Titeln uteslutas.
till invexling af en lika
summa i silfver,
som Vetenskaps-Academien
hädanefter
skulle ega att, enligt
hvad de andra Academierna
är beviljadt,
i Banken uttaga
till utdelning af
jettoner vid sina sammankomster,
hvartill
erforderligt anslag efter
cours hittills utgått
af extra utgiftsmedlen.
3:o. Af skillnaden
53 R:dr emellan det
nu föreslagna och det
6,532,000: — —
fianspoit 4<4°6; 3a;— 6,532,000: — —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.O 2.
93
Transport 4,406:32:— 6,532,000:
förut beräknade priset
å spannmål, inbegripen
under löner 53;
Dessa summor utgöra
tillsammans . .' 4,459:32: —
hvaremot anslaget af 4"5:— —
för Mechaniska Scholan
blifvit ifrån denna
Titel till den Fjerde
öfverflytladt ; så
att verkliga tillökningen
på Femte Hufvud-Titeln
blir . • 3,984:32: —
Sjette Hufvud-Titeln:
Milda Stiftelser.
Nuvarande anslag
R:dr 115,751 : 3o sk.
7 rist med 5i tunnor
spannmål, inbegripen
under penningelöner
å 6 R:dr.
Härvid förekommer
ingen annan förändring,
än alt G19
Transport * • 6,532,ooo — —*
g4 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o 2.
Transport . .
R:dr 23 sL, hörande
till de förut under
anordning utom Stat
upptagne utgifter, böra
å Stat uppföras, i
följd hvaraf Sjette
Hufvud-Titelns belopp
föreslås i jemn
summa till ....
Sjunde Hufvud-Titeln:
Pensions-Staterna.
Nuvarande anslag
R:dr , . . . . 5i,ooo.
Sedan Directionen
för Civil - Statens
PensionsCassas-inrättning,
enligt det för
densamma utfärdade
Reglemente, ifrån och
med år 1827 öfvertagit
pensioneringen
af civile Embets- och
Tjenstemäns i fattigdom
eftei leranade en
-
• 6,532,ooo:
116,400:
Transport . . . 6,648,400:-
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2. g5
Transport .
]<or och barn, så hai>
Directionen uti underdånig
skrifvelse
den 3 Mars innevarande
år framställt beliofvet
af 5,ooo R:drs
tillökning i det årliga
anslag af 10,000 R:dr,
sorn Directionen på
Sjunde Hufvud-Ti teln
uppbär, emot skyldighet,
att pensionera
alla civile Embets
ochTjenstemäns enkor
och barn, som befinna
sig i torftiga omständigheter.
Kongl. Maj:t
föreslår fördenskull,
att Sjunde Hufvud-Titeln
må ökas med
nämnda summa och
således bestämmas till
Vid Regleringen af
Pensions-Staterna för
Embets- och Tjenstemäns
enkor och barn,
liaf under de föregå
Transport
. .
• • 6,648,400; — —
56,000;
6,704,400:—■—
1
<jG Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N.-o 2.
Transport
ende åren alltid iaktagits,
att de sökande,
sora funnits berättigade
att, till erhållande
af pension vid inträffande
ledighet, å Pensions-Staten
classificeras,
undfått nådegåfvor,
svarande emot
i af blifvande pansions-beloppet.
En
dylik utbetalning bifölls
af Kongl. Maj:t
äfven för 1826, enligt
Stats-Contoirets
underdåniga Förslag;
men härigenom bar,
sedan alla ifrån förra
åren reserverade tillgångar
blifvit, i följd
af de pensionssökandes
tillväxta antal ,
medtagna, en brist af
2,1 >4 R:dr 6 sk.6 r:st.
på Sjunde Hufvud-Titeln
för nämnda år
uppkommit.Kgl. Maj:t
öfverlemnar till Ri
-
Transport . .
r
G,704,400
G.704^00
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. 1
Transport . . . (
bets Ständer, att serskildt
anvisa medel
till denna brist på ett
anslag, som egentligen
kan anses såsom
en förslagsvis beräknad
summa.
Åttonde HufVud-Titeln:
Allmänna och Extra utgifter.
Nuvarande anslag
R:dr . . . 417,872:26:3.
Kongl. Maj:t föreslår,
att denna Hufvud-Titel,
lill största
delen innehållande
förslags-summor, som
icke förut kunna till
bestämdt belopp beräknas,
vid Stats-regleringen
fastställes
V.o 2. 97
i,704,4oo:
527,800:
Transport . . . 7,232,200: ——
Eili. till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Saml.j 1 Band
i:sta Haft. (B) 7
g8 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2.
Transport
Tillökningen utöfver
nu gällande anslag
härrör af följande
orsaker:
1:0 Anslaget för
fångars skjuts och
underhåll, m. m. har,
oaktadt den betydliga
förhöjning, som i
detsamma vid sista
Riksdag beviljades,
årligen utfallit med
brist, hvilken för år
1826 uppgått till icke
mindre än 110,749
R:dr 3o sk. 3 rst.
Som likväl, sedan de
nya Corrections-inrättningarna
kommit
i verksamhet, något
bidrag till minskning
af underhålls-kostnaderna
bör kunna påräknas,
genom arrestanternas
arbets-förtjenst,
anser Kongl.
Maj:t för det närva
-
7,232,200: — 1
Transport « . , 7,232,200: — —*
Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport . .
rande tillfyllest, att
detta anslag liöjes ifrån
120,000 till
200,000 R:dr, hvarigenom
uppkommer en
tillökning af . 4 . . .80,000: —
I afseende på för*
delningen af detta
anslag och de ytterligare
kostnader, som
för fullbordan af de
förbättrade fängelseanstalterna
för engång
erfordras, åberopar
Kongl. Maj:t den serskilda
Nådiga Proposition
, som i detta ämne
kommer att till
Rikets Ständer aflåtas4
2:0 I anledning af
hvad Rikets Ständer,
till svar å Kgl. Maj:ts
Nådiga framställningj
rörande medel till ombyggnad
af den så kallade
Lejonbacken vid
7,233,200: — —
Transport 8ö,ooö: — — 7,232,2od: — —
joo , Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. N.-o 2.
Transport 80,000: —
Stockholms Slott, uti
underdånig skrifvelse
af den 23 October
1823, yttrat, har detta
lika nödvändiga,
som kostsamma arbete
blifvit företaget och
fortsatt med dertill
upplånta medel, och
en summa af 8000
R:dr å Slottets årliga
Byggnads-anslag afsatt
till ränta och capital-afbetalning
derå.
Under arbetets fortgång
har befunnits ,
att den i förut upp- -)
gjorda förslag beräknade
kostnad af omkring
120,000 R:dr är
otillräcklig, och att,
efter ett senare upprättadt,
af Öfver-Intendents
- Embetet
granskadt förslag, till
arbetets fullbordande
ytterligare 80,000 R.
erfordras. I Slottets
Transport 80,000: —
7,23*2, 200:
7,202,200
/
Kongl. Maj.-ts Nådiga, Propos. N.o 2. 101
Transport 80,000:
närvarande skick, då
ännu mycket återstår
för dess fullkomliga
in- och utvändiga reparation,
kan det årliga
anslaget af 25,000
R:dr knappt medgifva
användandet af förberörd
e 8000 11:dr för
ifrågavarande serskilda
kostnad, hvilka för
öfrigt ej förslå tili ränta
å hela kostnadsbeloppet,
och någon
tillgång härtill är ej
eller att påräkna från
de andra byggnadsanslagen
, af hvilka
det för de publika
husen i Hufvudstaden
oundgängligen fordrar
tillökning, ligh Maj: t
hav med ledsnad erfarit
den betydliga
skillnad i kostnadsberäkningarna
, som
för detta arbete inträffat;
men för dess
'— 7,232/200:
fransport 80,000: 7.232,200: — *—*
102 Kongl. Maj ds Kådiga Propos. JV.-o 2.
Transport g0)00o:
fullbordande finner
Kongl. Maj:t ingen
annan utväg, än att
Rikets Ständer på en
gäng anvisa medel till
godtgörande af den
först beräknade kost*
naden af 120,000 R.,
emot det att återstående
kostnaden för
arbetets fullbordande
på förut stadgadt sätt
Restrides af Slottets
Byggnads ^anslag, I
händelse Rikets Ständer
icke härtill lern*
lia bifall, blir en tillökning
af 8000 R;dr
om året i sistnämnda
anslag oundgängligen
af nöden, för att kunna
bestrida ränta och
afbetalning å bela den
summa, som för arbe-!
tet vid Lejonbacken
erfordras,
Enligt Öfver-Intendents
s Embelets un-.
7,232,200: — —
Transport 80,000:—— 7,233,300;
Kongl. Maj.is Nådiga Propos. N.o i. io3
Transport 80,000: —•
derdåniga Skrifvelse
af den 7 sistlidne Oclober,
som serskildt
till Stats-Utskottetöfverlemnas,
är den för
de publika busen i
llufvudstaden uppförda
summa af 25,ooo
R:dr för ändamålet
så otillräcklig, att
tillökning deri oundgängeligen
erfordras,
om busen icke skola
förfalla,och ännu större
kostnader i framtiden
deraf blifva en
följd. Kongl. Maj:t
anser, i följd deraf,
anslaget böra förhöjas
med 12,000 R:dr,
hvarigenom en motsvarande
tillökning
uppkommer af , . . 12,000: —
3:o Ränte-beloppet
å den till RiksgäldsContoiret
aflemnade
Jlingstmedels-Cassan,
7,232,200
Transport 32,000:—— 7,232,200:——
io4 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. No 2.
Transport ,J2i00o: _
hvilket, anvisadt till
Hingst-prasmier, måst,
3 brist af motsvarande
anslag, utbetalas
af öfverskotten på
Statsvferkets inkomster,
bör nu på Stat
uppföras med .... 5a5: —-
4‘o Det hittills på
Nionde Hufvud - Titeln
utgående anslag
till ersättning af jordförluster,
genom anläggningarna
af Götha
Canal och Södertelje
Canal, finner
Kongl. Majrt vara af
den beskaffenhet, att
det icke bör fortfarande
belasta nämnde
Titel, utan här
upptagas med en förslags-summa
af , . , 5ooo; —
dessutom böra, till
enhets vinnande, följande
anslag, som än
-
— y,232,200: — —
Transport 97,525; — >— 7,232,200; — —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2.
Transport g7)525:_.
nu utgå under anordning
utom Statj vid
Stats-Regleringen på
denna Hufvud-Titel
upptagas, nemligen:
för Barnmorskors underhåll
307 tunnor
5-1- kappar Kronotionde-spannmål,
efter
markegång1 . , , 2,555:36:
för Strömsholms Stuteri
:
penningar 415: a5:10.
ordinarierän
i,
ooi: 10: g.
efter förvandling
. . . g.,84: 3: 7
till ersättning lor
prd-förlust vid Lyckeby
qvarnar 247:31: 3.
Summa tillökning 109,928:
7,232,200
8.
Transport . . . 7,233,200
loö Kongl. Maj.tS Nådiga Propos. N:o 2.
Transport . . .
Nionde HufVud-Titeln:
Åkerbruketj Handeln och
Näringarna.
Nuvarande anslag
R:dr • . ji3,38g: 12: 11'
Sedan Kongl Maj:t
här ofvan i Nåder
föreslagits att de hittills
af Nionde Hufvud-Titeln
utgångna
summor af 2,800 R:dr
för Bergs-Scdiolan i
Fahlun och 5,oooR:dr
till ersättning för jordförluster
genom Canal-anläggningar,
skola
öfverfljttas, den
förre till Andra och
den senare till Åttonde
Hufvud-Titeln,
så uppkommer en motsvarande
besparing af
7.232,200: —
TI auspoi t .... 7,232,200: m
Kongl. Maj. ts Nådiga. Propos. N.-o 2.
Transport . .
7,800 R:dr på NiondeHufvudTiteln;
mea
Kongl. Muj:t anser
nödigt och nyttigt,
att använda så väl
denna besparing, sorn
ytterligare 20,200
R:dr eller tillsammans
28,000 R:dr till förhöjning
af anslagen
för Afvittringarnas
fortskyndande i Rikets
Norra Provincer
och utflyttningsunderstöd
vid egoskiften,
enligt den
serskilda Nådiga Proposition
i detta ämne,
som kommer att
till Rikets Ständer
afgå; hvarigenom Nionde
Hufvud-Titeln
på det hela ökes med
20,200 R:dr och föreslås
att vid Statsregleringen
bestämmas
til
• 7 232>2oo:
\
133,600:
Transport • • . 7,305,800;
io8 Kongl. Majds Nådiga Propos, N.-o 2.
Transport . . .
Tionde Hufvud-Titeln :
Militaire- och Försvars-verket
till Sjöss.
Nuvarande anslag
R:dr . • 1,039,023: 38: G.
med 15,-  o35 t:r
spannmål,
inbegripna
under
pen ni lige-
löner
å 6 R:dr
och 9549
t: r spanmål
in
natura,
och dessutom
af
öfverskotten
på
Statsverkets
inkomster
100,000:
tillsammans 1,139,025: 38: 6.
7,365,800: —
Transport . . . 7,3G5,8oo:
Kongl. Maj;ls Nådiga Propås. N-o 2 109
Transport
Kongl. Maj:t föreslår
i Nåder, att anslaget
på denna Hufvud-Titel
vid Statsregleringen
bestämmes
till , , . . .
Tillökningen härrör,
i öfverensstämmelse
med de beräkningar,
som till Statsutskottet
öfverlemnas:
1:0.
Af de större
kostnader för redan
varande Fyrbåkars
förbättring och nyas
anläggande, som handelns
bästa och säkerhet
oundgängligen
kräfva; i hvilket afseende
Kongl.Majrtaf
Rikets Ständer äskar,
att intill nästa Riksdag
få disponera hela
Båk- och Lots-afgiften,
så att, sedan
• 7,305,800: — —
1,225,900: — —•
Transport . . . 8,591,700: —
i to Kongl. Maj.is Nådiga Propos. N.o 2.
Transport . . .
hvad till aflöningar
och underhåll årligen
erfordras, afgått,
återstoden användes
till Båk- och LotsInrättningens
fullkomnande,
emot serskild
redovisning och
utan sammanblandning
med Tionde Hufvud-Titelns
öfriga
medel.
En emot inkomsten
svarande summa upptages
alltså, såsom utgift,
med R:dr . . . 5o,ooo: —-
Den hittills på Tionde
Hufvud-Titeln
uppförda summa för
Båk- och Lots-Inrättningens
underhåll är
deremot beräknad, att
till Titeln ingå såsom
förstärkning af
anslaget för Flottans
8,591,700
Tiansport » . . 5,591,700:
Kongl. Maj.ts Nådiga Propox. No 2.
Transport
årliga materiela omkostnader.
2:0. Af ett emot
Båtsmans-vacance-afgiften
svarande anslag,
som uteslutande
skulle användas
lill öfningar för Flottans
bemanning, hvilka
i mi 1 i tai risk t hänseende
äro desto nödvändigare,
som ändamålet
med hvad Flottan
i Öfrigt påkostas,
huru väl den ock må
vara utrustad, sannolikt
förfelas, om befäl
och manskap sakna
öfning och skicklighet
25,000
3:o. Af skillnaden
emellan det nu föreslagna
medelpriset å
spannmål, inbegripen
under lönerna och
det af 6 R:dr tun
-
» 8,591,700
Transport . . . 8,59i,7oö;
ii2 Kong'. Majus Nådiga. Propos, N.-o 2.
Trauspoi t . . . 8,591,700:
nan, hvartill det förut
är beräknadt. för
i5,o35 t:r ä 1 R:dr 15,035:
Summa 90,035;
Ifrån Titelns förra
anslag .... ,,139,025-. 38: 0.
afdrages skillnadenicalculationsprisel
å 9549 tunnor
spannmål in
natura, förut under
denna HufvudTitel
anslagna med
16 sk. tunnan . 5,53; — _
hvarefter återslå ,,,35,842: 3S: 6.
som, jemte ofvan
berörda
tillökning 90,o35.-
i jemn summa upptagits
till . . . ,,225,900: — —
För det närvarande befinnes
väl å Tionde Hufvud-Titelns
område en brist af. 109,132
R:dr 38sk.9r:st., tillkommen
genom uppköp af utländskt ek
-
Transport 8.591,700:
Kongl. Maj. ti Nådiga Propos. N.O 2. i i i
.Transport 8,591,700: —
virke, som ännu icke behöft eller
kunnat användas, men dä
detsamma således är att tillgå
för blifvande skeppsbyggnader,
och ytterligare upphandling af
sådant virke för någon tid undvikes,
anser Kongl. Maj:t bristen
kunna på detta sätt, utan
serskildt anslag, successive betäckas.
Allmänna Jndragnings-Staten t
Nu varande anslag R:dr 288,894: 7.
Kongl. Maj:t föreslår i Nåder,
att följande anslag må
uppföras på Allmänna Indragnings-Stalen,
dit de genom
sin beskaffenhet höra:
1:0 Den pension, hvarom
framlidne IIof-Marskalken Friherre
Paykulls Enka blifvit i
Nåder försäkrad, såsom betingad
ersättning för hans till
Transpoi t 8,591,700:
Bih till R. St. Prot. 1828 och 182'). 1 Sami., 1 Band.
usta. Häft. (R) Sv
14 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. No 2.
Transport
Riks-Museum öfverlåtna samlingar
i Natural-Historien, och
som hittills utgått af extra utgiftsmedlen.
. . . ♦ « iooo: — —-
2:0 Det anslag
som AmiralitetsKammar
- Rådet
Elers fått vid regleringen
af KrigsHof-Rättens
Stat
bibehålla .... /(00; _ _
3:o De vid
Landtmäteri-staten
till indragning
ställda löner
för en Öfver
- Inspector,
en Ingenieur, en
Inspector öfver
mått, mål och
vigt, samt fem
Tredje Landtmätare
i landsorterna,
tillsammans
...... 2329: 14: 10.
Transport 3,729: 14: 10.
8,591,700:
8,591,700: —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2. n5
Transport 3,729: i4: i°-
4:o Ett tills
vidare beviljadt
anslag åt JurisDoctorerne
Collin
och Schlyter,
för forskningar i
Sveriges gamla
Lagar , enligt
Kongl, Brefvet
den 16 Januarii
innevarande år,
hvardera 1000
K"dr
2000: •—1 —
5.0 En Bergmästaren
Jacobsson
tillagd ersättning
för förlorade
inkomster
genom nedläggande
af Ädelforss
Guldverk,
enl. Kongl. Brefvet
d. 2Maji 1826. 5o;
6:0. Ett HofJägmästaren
von
Greiff j genom
8,591,700:
S
Transport 5,779: 14: 10. 8,591,700: — ■—
116 Kongl.
Transport 5,799: 14: 10, 8,591,700:
Kongl. Brefvet cl.
1 5 Mars 1 815 tillagdt
arfvode, sorn
hittills gaf Andra
Hufvud Titelns besparingar
utgått 600:
7:0. Löne-tillökning
för Kammarskrifvaren
Westman
j anställd vid
f. d. Widegrenska
Boksluts-Contoiret Ioo;
8:0. Den nu under
Tionde Ilufvud-Titein
upptagne
Lotseri-Indragnings-Stat
, utgörande
. . . . 74„:
Summa 5>2I9: t4: l0.
Med afseende härå, och då
Kongl. Majt anser den vid sista
Riksdag (or Landshöfdingen
Hans Järta på Allmänna
Indragnings - Staten uppförda
f ranspoi t * * * 8,591,700,-——
Kongl. Maj.-ti Nådiga Propos. No t. 117
Transport 8,59t ,70#:
pension böra fortfarande utgä,
enär samma skäl, som föranledde
pensionens beviljande,
ännu ega rum, upptages I11-  dragnings-Staten, oaktadt inträffade
förminskningar, till
ungefärligen samma summa ,
sorn vid förra Statsregleringen
bestämdes, el ler till .... 388,000:— —
En ytterligare tillökning kan
uppkomma på Allmänna Indragnings-Staten
, derest vid
slutliga utredningen af förra
Allmänna Magazins - Fonden ,
b varom Kongl. Maj:t är sinnad
att till Rikets Ständer aflåta
serskild Nådig Proposition, det
pröfvas lämpligt, att på nämnda
Stat uppföra de expectancelöner
och arfvoden samt pensioner,
som nu af fonden utgå.
Enligt1 Rikets Ständers Beslut
och Kongl. Brefven af
den 20 vJanuarii och 18 Augusti
1824, skall det på Allmänna
Indragnings-Staten upp
-
Transport 8,879,; ©•: — —
118 Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N.p 2.
Transport 0,879,500: ——
förda anslag lill f. d. Kongl.
Familjens underhåll al 66,666
R:dr 3a sk. årligen, anordnas
till Rikets Sanders Bank, i
afbetalning på dess förskott af
732,557 R:dr 5 sk. 6 r:st lill
liqviden med f. d. Kongl. Famillen.
Till 1827 ars slut äro
225,t)25 R:dr 44 sk. 5 r:st. derå
till Banken afbetalda, oell vid
1829 års slut blir Bankens återstående
fordran endast 373,297
R:dr 41- 1 r:t. Om Rikets Ständer
anvisa medel, att på en gång
liqvidera denna återstod, hvartill
de ännu outredda öfverskotta!
å Statsverkets inkomster
för åren 1827, 1828 och 1829
utan tvifvel lemna tillgång;, så
kunde Utgifts-Staten ifrån och
med i83o vinna [en årlig minskning
af 66,666 R:dr 32 sk.
Summa s,879,7oo:
I öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Majit rörande Utgifts-Titlarne bär ofvan i
Nåder yttrat och föreslagit, kommer Statsregleringen
ifrån och med iS3o till nästa
Riksdag, att innefatta följande anslag:
Kongl. Majds Nådiga Propos. N.o 2. 119
Första Hufvud-Titeln, R:dr
748,5oo:
Andra
Dito . . .
1,959,500: —• —
Tredje
Dito . .
3,386,r 00:
Fjerde
Dito . . •
407,400:
Femte
Dito
3o,5oo:
Sjette
Dito . . .
116,400:
Sjunde
Dito . . .
56,000:
Åttonde
Dito . . .
527,800:
Nionde
Dito
133,6oo:
Tionde'
Dito
1,225,900: —> —
Allmänna Indragnings-Staten 288,000:
Summa Banco R:dr 8,879,700:
Vid 1820 års Riksdag bestämdes
Riks-Statens utgifter
till . . 8,121,357:29:10.
och dessutom
anvisades på
öfverskotten å
Stats]- Verkets
inkomster, såsom
tillökt anslag
för Tredje
och Tionde
Hufvud - Tit
larne
233’333' *6- ■—
tillsammans 8,354,690:45:10.
hvartill följaktligen den årliga utgifts-sumjnau
ifrån och med år 1824 till nu skeen
-
120 Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. N.o 2.
de Stats-reglerings fullbordan uppgått. Beloppet
af de årliga utgifterna, Kongl. Maj:t
här ofvan föreslagit, utgör R:dr 8,879,700
och öfverstiger således* med R:dr 525,609:
2: 2. den vid förra Stals-regleringen fastställda
utgifts-suuiman.
Efter denna framställning af Statsbehof
v en förekommer beräkningen af Statsverkets
ordinarie och extra-ordinarie inkomster,
som under den förflutna tiden
lemnat betydliga öfverskott utöfver deras
vid förra Stats-regleringen calculerade belopp
, så att, sedan aila utbetalningar,
hvilka , enligt Rikets Ständers serskildta
beslut, eller i öfverensstämmelse med de
för Siats-Verkets förvaltning gällande grundel1,
bordt å öf verskol tena anvisas, blifvit
bestridde, för åren 1824, i8a5 och 1826
en sammanlagd summa af 1,372,533 R:dr
a4 sk. 5 r:st. redan kunnat till RiksgäldsContoiret
levereras, deruti ej inbegripet
det af Norrska Statsverket lemnade bidrag
till kostnaderna för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens utländska resa och förmälning,
hvilket med 161,a5o R:dr äfven till
Riksgälds-Contoii et ingått.
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. jy.-o 2. 121
Inkomst-Titlar:
1:0 Stats-Verkets ordinarie elier ständiga
inkomster:
1:0 Ordinarie Räntan.
Riksdaler Banco.
Indeldt 355,067
R:dr 3 sk. 2 r. efter
markegång .... ,,400.000;
Kronan behållen,
inberäknadt så väl
hvad förut såsom anordning
utom stat utgått,
sorn 83,000 R:dr
förut såsom serskild
Inkomst-Titel upptagna,
under namn af indragna
oell besparda
militia?-, Innings- och
bostälis-räntor, som
nu hitföras ... . 5o6,ooo;
—  — i,go6,oool
kommande på lika
sätt att förhållas med
de Innings- och bostälis-räntor,
som hädanefter
indragas.
Transport . . . ,,go6 ,000:
122, Kongl. Majas Nådiga P ropos.
Transport . . .
2:0. Afradsspannmål
34>3oo tunnor a
5 R:dr
3:o. Iironotiondespannmål:
89,
727 t:r indeldt å
5 R:dr . . . . ' . 448,635:--
i6,5oo t:r Kronan, behållen,
inberäknadt
hvad förut såsom anordning
utom stat utgått
85,000: —
4:o. Kronotiondclösen
efter bestämda
pris j dels indelad,
dels Kronan behållen
5: o. Arrendemedel
af Kongsgårdar och
andra lägenheter,
dels i penningar, dels
i spannmål ....
6:0. .Stubbören .
7:0. Silfver-tiondej
myntare-lön och slag
-
N.-o 2.
1,906,000:
171,500: — —
-533,635:
4,5oo: — —
80,000: — -—
1,200: —•—>
Transport , . . 2)696)835:
Kongl Maj ds Nådiga, Propos.
Transport . . .
skatt 3ooo R:dr, i
Silfver Specie ä 128 sk.
8:0. Koppar-ränta
och slagskatt, 3y5
skeppund a 125 R:dr
9:0. Avesta Koppar
och Manufacturtull
10:0. Tionde- och
Hammar skatts-jern
16,ooo“skeppund tackjern
a R:dr 88,000: —
4.200 skeppund stångjern
a l6| R:dl' . . 70,000: —
xi:o.’ Aluntionde j
25o t:r a 16 R:dr .
N f
12:0. Svafvelbruks-tiohde
i3:o.
Mantals-penningar:
jned
anledning; af Rikets Ständers
underdåniga framställning
N. o 2. 120
2,696,835:
8000: — —
46,875: —• —
4ooo:
— 158,000: — —
4ooo: —• —•
1000:
1 ransport . . . 2,918,710: —
124 Kongl. Maj.ts Nådiga. Propos. N o 2.
Transport 2,918,710:—• —
vid sista Riksdag och enligt
den fullständiga utredning af
ämnet, som serskildt till Rikets
Ständers Stats - Utskott varder
öfverlemnad, upptages denna
skatt till oförminskadt belopp
för alla mantalsskrifna personer
med 320,000:
14^o Lagmäns- och Häradshöf
dinge-r ålitan: hvarmed, enligt
Rikets Ständers vid sista
Riksdag gjorda underdåniga
hemställan , Sterbhusafgiften,
hvilken, såsom serskild
Inkomst - Titel, upphör,
sammanslås, beräknas i öfverensstämmelse
med Kgl. Majrts
och Rikets Kammar - Collegii
och Stats-Contoirs förslag, uti
skrifvelse af d. 26 October 1827,
som serskildt till Stats-Utskottet
öfverlemna?, att hädanefter
utgå med 12 sk. af hvarje
matlag, som ej efter Författningarna
njuter afkortning eller
till städerna utgör motsvarande
bidrag, och upptages
Transport 3,238,710
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 3. xu5
L lansport 3,238,710:
att hel och hållen ingå till
Stats-verket, emot det att tingsgästning
till Häradshöfdiugar
och Nämnd af Statsverket utbetalas
efter medium af,hvad
hvarje Ilä rad s-Rät t under de 5
föregående åren åtnjutit. Denna
Inkomst-Titel uppföres till
i5:o Handtverkares gern in gs
-
oren
90,700:
•—
I^OO:
16:0 Bötesmedel \ 3a,000:
ij:o Cavallerie-Regementernas
häst-väQcince - spannmål ,
24,25o tunnor å 5 R:dr . . . tat.aSo:,-
1 8:0 Ständiga rote-vacanceafgift
er vid Skånska Infanterie
- Regementena 2,310 tunnor
å 5 R:dr ii,55o: — _
ig:o Tillfälliga rote-vacanceoch
mötes-af gifter .... 500o: '
20:0 Kneckte rotefrihets-meidel
1000: •—, —■
Transport 3,5oi,9to:
19.6 Kon^l. Maj.-is Neulina Propos, N.-o 2.
Transport 3,501,910:
21:0 Båtsmans - vacance- af -  gifter 25,000: — •—
22:o Krut- och salpeter-försäljnings-medel:
Som
Ivongl. Maj:t uti serskild „
Nådig Proposition rörande Salpeter-fonden
föreslår, att hvad
genom försäljning af Krut inom
och utom Riket inflyter,
skåll anslås till fyllande af
kostnaden vid salpeter-anskaffningen,
hvarmedelst tillökning
af salpeter-gärden kunde undvikas
; så varder denna Inkomst-Titel
här inom Column
uppförd, beräknad, såsom för"ut,
till 60,000 R:dr om året.
2,3:0 Controllstämpel - medel sooo:
2f:o Nummer - Lotteri- medel
upptagas efter förra beräkningen
med omkostnader till 113,560:
men som behållningen deraf
för Statsverket utgör endast
60,000 R:dr om året, för hvilkas
erhållande en vida större
Transport 3,048,470:
Kongl. Maj ds Nådiga Propos. N-0 2. 127
Transport 3,648,470:
summa måste af folket utgifvas,
så föreslår Kongl. Maj:t, med ’
fästadt afseende för öfrigt å beskaffenheten
af denna inkomst,
att Rikets Ständer nu ville förklara,
det Nummer-Lotteri-inrättningen
skall, efter en viss
tids förlopp, upphöra.
25:o Båk- och Lotsmedlen
beräknas till 50,000:
men med afseende på nödvändigheten
för sjöfartens betryggande,
att de redan befintliga
Råkar och Fyrar förbättras och
nya byggas; har Kongl. Maj:t
föreslagit, att för detta ändamål
en motsvarande summa intill
nästa Riksdag beviljas på
Tionde Hufvud-Titeln , emot
serskild redovisning och utan
sammanblandning med Titelns
öfriga anslag. Någon behållning
å denna Inkomst-Titel
kan under tiden ej påräknas.
9.6:0 Ersättningar:
Danska Fyrings-me
-
Transport 3,698,470:—-
ia8 Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N:o a.
Transport 3,698,470:
del 35oo R:<lr Hamb.
Banco å i 28 sk. . • 9333: 16: —
Andra ersättningar . 15,666: 32: —
27:0 Observätions-medel . . i0)ooo:
28:0 Extra medel och uppbörder
:
Då sådana under de föregående
åren influtit, föreslår Kgl.
Maj:t, att de må, såsom en ny
Inkomst-Titel, på Riks-Staten
upptagas, beräknade lill ett emot
de förra årens inkomst svarande
medel-belopp af . . . js,0oo: — —-
, Summa Statsverkets ordinarie
inkomster 3,749,470:
Till uteslutande ifrån inkomst
- beräkningen föreslår
Kongl. Maj:t följande obetydliga
summor :
1:0. KalkugnsGottlandj
som vid r823 års
Statsreglering upptogs till i5o
R:dr om året och under intet
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Propos. No 2. 129
tet af de påföljande åren upp
gått till detta belopp. Den härigenom
för de skattskyldiga
uppkommande minskning kail
lämpligen afses vid deras taxerande
till bevillning.
2:0 Räntemedel å Wermländska
Landtviirns - Casselli s
uptagna till 288 R:dr; i följd
hvaraf Rikets Ständer komma
att förordna om capitalets användande
på ett med dess ursprungliga
föremål öfverensstämmande
sätt.
2:0 Statsverkets extra ordinarie eller
Bevillningsinkomster.
1 :o Sjötulls-medlen :
Kongl. Maj:t anser denna vigtiga
Inkomst-Titel kunnaberäknas
till ett högre belopp än förut,
enligt det förslag till Taxa,
som kommer att serskildt
till Rikets Ständer öfverlemnas;
men så väl till betryggande af
denna beräkning, som för att
Bill. till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Sami1 Band
l.Sta Helft. (B) 9
13o Kongl. Maj-Is Nådiga Propos. No 3.
tunna lämpa afgifterna efter
inträffande förändringar
uti handels- och reciprocitetsförhållanden,
föreslår Kongl.
Majit, att Rikets Ständer ville
intill nästa Riksdag åter medgifva
Kongl. Majit deri rättighet,
Kongl. Majit förut till
Rikets bästa utöfvat, att inom.
33i procent förhöja tullen &
inkommande och utgående varor.
Tull-inkomsten upptages:
Behållning för
Statsverket .... 1,800,000: —• —1
Aflöningar och omkostnader
förslags■yis
••*••••# ^00,000: —■
2:0 Salu-Accis af Städerna
3:o Postmedel.
Enligt Rikets Ständers underdåniga
anhållan vid sista
Riksdag, äro förslag till nya
Taxor för alla Post-Contoir i
Transport 2.212,000:- —
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos.
«
Transport
Riket uppgjorda, åsyftande icke
någon förhöjning i inkomstens
belopp, utan blott en jemnare
fördelning af porto-afgifterna.
Dessa förslag komma att
till Rikets Ständers pröfning
öfverlemnas.
Med afseende å de förbättrade
anstalter vid Postverket,
som af omständigheterna påkallas,
och dender af härrörande
tillökning i omkostnaderna
, föreslår Kongl. Majrt följande
beräkning af Postmedlen :
Behållen inkomst j^.ooo:
Aflöningar och
omkostnader förslagsvis
...... 210,000:
4.0 Charta?-Sigillatce-medel
beräknas med de jemnkningar
till säkrare Controll, som
erfarenheten vid handen gifvit,
att inbringa .....
5:o Brännvins-afgifter upptagas
i medeltal af hvad de, en
Transport
-
N.o 2. 131
2,212,000: — —
35o,ooo: — —
3oo,ooo: —
2,862,000: —
i32 Kongl. Maj ds Nådiga P ropos. A’.-o 2.
Transport
ligt nu gällande grunder, under
de föregående åren inbragt, till
Kongl. Majit fäster Rikets
Ständers synnerliga uppmärksamhet
på nödvändigheten, att
dels genom förändrade föreskrifter,
angående brännvinsbränningens
utöfning, dels genom
förhöjd beskattning på
tillverkningen, consumtionen
eller försäljningen af brännvin,
söka inskränka det omåttliga
och förstörande bruk af denna
vara, som, i följd af öfverflödig
tillgång, de senare åren egt
rum; och Kongl. Maj.t anser
den förhöjda inkomst, som härigenom
beredes, kunna och böra
användas till motsvarande
nedsättning af deskatter, som
äro för jordbruket mest tryckande.
6:0 Restantier.
Då Restantier ifrån föregående
år alltid det påföljande
2,862,000:
460,000: —- —
Transport 3,322,000:
Kongl. Maj.ls Nådiga Propos. N-o 2 133
Transport 3,322,000:-'
året inflyta och öka dess contanta
inkomst-summa, (finnér
Kongl. Majit en deraf härrörande:
årlig tillgång kunna i
Riks-Staten ibland Statsverkets
extra-ordinarie inkomster beräknas
med
100,000: —
Summa Statsverkets Extra-Or
dinarie
Inkomster 3,422,000:
Enligt den af Kongl. Majit
här ofvan föreslagna beräkning
af Statsverkets ordinarie och
extra-ordinarie inkomster skulle
de ifrån och med år i83o
utgöra 1
Ordinarie Inkomster
. . . . 3,249,470:
Extra-ordinarie Inkomster
. . . 3,422,000:
Summa årlig inkomst 7,171,47°; — —
Vid 1823 års Statsreglering
beräknades:
de Ordinarie Inkomsterna
till . 3,709,932:29:10:
de Extra-ordinarie 2,707,925;
6,467,807: 20: 10.
134 Körtel. Majds Nådiga Propos. N.o 2.
Således uppkommer genom
den nu i Nåder föreslagna
reglering af Inkomst-Titlarna,
utan någon ny beskattning,
en tillökt disponibel tillgång
för Statsverkets utgifter af . . . 503,612: 18: 2.
I afseende på Inkomst-Titlarna iakttageS
hädanefter, såsom hittills, alt möjligen inträffande
brister på några ibland dem fyllas
af öfverskotten å de öfriga.
Då Capitations- BeviIlningen utgår efter
samma grund, som Mantalspenningarnu ,
och betydlig lättnad i redogörelse-arbetet
skulle vinnas, om denna Bevillnings-afgift
finge directe till Statsverket ingå och redovisas
med samma Debiterings- och Afkortnings-Längder,
som Mantalspenningarna;
så föreslår Kongl. Maj:t till Rikets Ständer,
att Capitations-afgiften, till det belopp och
efter de grunder Rikets Ständer vid hvarje
Riksdag bestämma, må hädanefter upptagas
ibland Statsverkets Extra-ordinarie eller
Bevillnings-inkomster, med en motsvarande
minskning af det årliga bidrag, som
genom Allmänna Bevillningen till Statsverkets
utgifter lemnäs.
Enligt den af Kongl. Maj:t framställda
beräkning af Utgifls-Trtlarna, utgjorde
Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.o 2* i35
sammanlagda summan af Statsverkets årliga
utgifter 8,8;9,7oo:
då derifrån drages beloppet af
Statsverkets ordinarie och extraordinarie
inkomster, beräknadt
7,171,470:
så uppkommer en brist af ,,-08,230:
som genom serskild allmän Bevillning bör
lyllas.
Anslaget af allmänna Bevillningen lill
fyllnad i Statsverkets årliga utgifter bestämdes
vid 1823 års Statsreglering till
i,653,5oo B:dr; således fordrar den af
Kongl. Majrt nu uppgifna Stats-reglering
54<73o R:dr större bidrag utaf allmänna
Bevillningen; hvilket dock, i följd af det
årliga öfverskott, som Bevillningen efter
i8a3 års Bevillnings-Förordning lemnat.
kan utgå utan förhöjning af någon i samma
Förordning bestämd afgift: och härvid
bör för öfrigt anmärkas, att Rikets Ständer
vid sista Riksdag, till förstärkning af Tredje
och Tionde Hufvud-Titlarnas anslag,
beviljade tillsammans 233,333 R:dr 16 sk.,
alt årligen utgå på öfverskolten å Statsverkets
inkomster, utan att denna summa
upptogs i Riks-stalen, hvarken såsom inkomst
eller utgift, i följd hvaraf och då
de nu för nämnda hufvud-Titlar löreslag
-
136 Kongl. Maj.ts Nådiga Vropos. No 2.
lia summor innefatta alla deras utgifter,
dessa 233,333 R:dr 16 sk. kunna betraktas
såsom en förut anvisad tillgång för Statsverkets
utgifter.
- ■ ■ •- , - • . ^
Den vigtiga omsorgen för Rikets försvar
ålägger Kongl. Majit att, i sammanhang
med föregående reglering af Statsverkets
årliga utgifter och inkomster, till
Rikets Ständer göra framställning om angelägenheten,
att, utöfver hvad för de löpande
utgifterna å Tredje och Tionde IlufvudTitlarna
blifvit föreslaget , bevilja serskildt
anslag lill försvars-anstallernas iståndsättande,
att utgå så skyndsamt, som tillgångarna
medgifva, och med en riktig hushållning
vid anskaffningarne kan förenas. Rikets
sanna fördel och säkerhet bjuda, såsom
bästa medlet att undvika eller åtminstone
mildra krigets olyckor, att under fredens
lugn anskaffa och iordningställa de
förråd, som vid inträffadt fredsbrott blifva
af nöden, och då, antingen alldeles icke
eller endast genom större uppoffringar,
kunna erhållas. Enligt speciela utredningar
och förslag, som till Slats-Utskottet
öfverlemnas, erfordras för detta
ändamål oundgängligen följande summor:
ongl. Maj:ls Nådiga Propos.
Vid För svars-verket till Lands.
0-t Artilleri-Departementet.
För Fält-Artilleriets islåndsättande 324,000:
— Belägrings-Artilleriets istånd
sättande
........ 146,600: —1 -—
— Gevärs- och Be värings-Förrå
dets
complettering .... 525,000:
— '■ - -.995,000: .
Utrednings-Departementet 991,000:
Fortifications-Departementet 775,000:
Allmänna Garnisons-sjukhusets fullbordan • 120,000*. — 1—1
^ Andra Lif-Gardets Caserne-byggnads fullbordan 70,000: '
2,901,000: mm*
Transport .... 2,951,000: — '—
138 Kongl. Maj:ts Nådiga Propos. No 2.
Transport . . . 21951,000;—
Vid Fö rs va rs-verke
t till Sjöss.
Till nybyggnad af
ångfartyg för Skärgårds-Flottans
behof 240,000:
Till 2000 skeppund
Canoner, å 18 R:dr 36,000:
Till 1000 skeppuud
Bomber, a 20 R:dr 20,000:.
Till Ankar-kettingar
för Skärgårds-farty»
gens behof . . * 60,000:—•'*-*
Till nybyggnad af
tvänne Fregatter , . 284 ,000:
Ö^OjOOo: —
Tillsammans 3,59i,0oo:
Kongl. Majit fäster Rikets Ständers
uppmärksamhet på den väsendtliga skillnad,
som eger ruin emellan ifrågavarande
utomordentliga kostnader och de årligen
löpande underhålls- och aflonings-utgifterna.
Då i ett väl orduadt Samhälle de senare
böra genom årliga utskylder bestridas,
förekommer deremot, i afseende på de
förra, att de egentligen åsyfta framtidens
nytta och säkerhet, att de öka Samhälls»
Capitalet, samt att de sålunda rättvisligen
Kongl. Majda Nådiga Propos. N.-o 2. 13g
och lämpligen kunna äfven på kommande
slägten fördelas.
Ehuru Kongl. Maj:t ser Sig nödsakad,
att af Rikets Ständer äska, det förberörda
summa af 3,5giooo R:dr varder till Kongl.
Maj:ts disposition för Försvarsverkets iståndsättande
serskildt anvisad, att inom
fem år utbetalas, till det belopp hvarje år,
som Kongl. Maj:t pröfvar för ändamålet erforderligt,
finner Kongl. Majrt likväl denna
summa icke böra utgå genom förhöjning af
den årliga beskattningen; utan Kongl. Maj:t
föreslår Rikets Ständer, såsom ett i flera hänseenden
förmonligt alternativ, derest andra
för handen varande tillgångar icke kunna
dertill användas eller blifva tillräckliga ,
att på en gång för ändamålet bevilja räntebärande
Stals-obligationer till en lika summa
af 3,5gtooo R:dr, att på samma sätt ijiom
fem år successive utgå.
Vid allmänna Bevillningens bestämmande
eller regleringen af Bunkens förhållanden,
blifva Pukets Ständer i tillfälle,
att utan svårighet anvisa hvad som till
ränta och amortissement å Stats-obligationerna
erfordras, helst det vid sista Riksdag
för Riksgälds-Contoiret beräknade belopp af
allmänna bevillningen kan, i följd almin»
skade utgifter, nedsättas,
i4o Kongl. Maj.ts Nådiga Propos. N.-o 2.
Den summa af 3,5giooo R:dr, som
för Försvarsverkets i ståndsättande erfordras,
skall, i mon af behofven, emot redovisning
såsom för de årliga utgifterna, användas
endast till de upgifna föremålen ; och sedan
genom ett större anslag för en gång
förrådena vunnit en behöflig complettering,
kunna desamma sedermera med de årliga
anslagen bibehållas i enahanda fullständiga
skick.
Kongl. Maj:t öfverlemnar slutligen till
Rikets Ständers pröfning och afseende
hvad Stats-Contoiret i dess underdåniga
berättelse anfört rörande bevillnings-afgifter
å Embets- och Tjenstemäns löner, samt
afdragen å desamma till förmon för vissa
inrättningar.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer,
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Bil. till- K. M Nådiga Propos. N.o 2. 141
Utdrag af Protocollet öfver Handelsoch
Finance - Ärenden j hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet
ä Stockholms Slott d. i3 November 1828.
Närvarande:
Justitiae Ståts-Ministern.
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Statsministern för Utrikes Ärendena
JI. E. Hr. Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
II. E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm.
Friherre af Nordin.
Schwan.
Grefve af Ugglas.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
Stats-Secreleraren Skogman.
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet
Stats-Contoirets, d. 16 sisth October,
afgifna underd. Berättelse om Statsverkets
förvaltning och tillstånd i alla dess delar;
hvarefter Stats-Secreteraren, med Kongl.
Maj:ts Nådiga tillåtelse, i underdånighet
uppläste det Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer angående
Statsverkets tillstånd och behof, som
i /[‘j Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2.
linn författat, i anledning af nämnda Berättelse
samt till följd af Kongl. Majrts.
dels genom Handels- och Finance-och Kammar-Expeditionerna,
dels, livad regleringen
af Jnstilice-Stalens Tjensteinanna-personal
beträffade , genom Justitiae-Expeditionen ,
samt i afseende på utgifterna under Tredje
och Tionde Hufvud-Titlarna oell ett stoije
anslag på en gång lill Försvarsverkets
islåndsättande, genom Krigs-Expeditionen,
enligt bi Ingda Protocolls-uldrag, förut vidtagna
Nådiga beslut, och hvilket Förslag
innehöll en fullständig framställning af de
Slats-bidrag som ansetts af nöden, samt
beräkning af Statsverkets ordinarie och extra-ordinarie
inkomster från och medér i83o
till nästa Riksdag derefter.
Stats-Rådet, som serskildt tagit kännedom
af Stats-Secrelerarens förberörda underdåniga
Förslag, tillstyrkte i underdånighet
Nådigt gillande af detsamma.
Kongl. Maj:t gillade i Nåder Stats-Secreterarens
underdåniga Förslag, sådant det
vid Protocollet är bilagdt, och befallte, alt
Hess Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof skulle, i enlighet dermed,
under denna dag utfärdas: viljande
Kongl. Maj:t vid Rikets Ständers första
Bil. till K. M. Nådiga P ropos. N.o i. 14-3
sammankomst på Riksalen Propositionen
till deni öfverlemna.
Ex Protocollo
Göran D. PP åhlberg.
Utdrag af Protocollet öfver Justitice-ärenden
j hållet inför Hans Maj:t Konungen,
i Stats-Rådet den 3o October
1828 i närvaro af
Justitia» Stats-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
H. E. Hr Grefve af JVetterstedt.
Stats-Råden:
H. E. Hr Grefve Rosenblad.
H. E. Hr Grefve Mörner.
Friherre af Nordin.
Grefve af Ugglas.
Justitia>Råden
Örbom och
von Rosén.
Justitioe-Cancelleren Bergenschöld.
Hof-Cancelleren von Schulzenheim.
144 BH' till K- Nådiga Propos. N.-o 2.
Revisions - Secreteraren Thuring anmälte
i underdånighet, att, sedan Kongl.
Maj:t den x3 Julii sistlidet år befallt, det
Presidenterne i Rikets samtlige Hof-Rätter
jemte Justitice-Cancelleren skulle här i Stockholm
sammanträda, för att öfverlägga och
till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma
med Utlåtande angående det antal Divisioner
och Ledamöter, som till arbetets jemna
och skyndsamma gång i hvardera HofRätten
nödvändigt erfordrades: om arbetssätten
derstädes, till vinnande af samma
ändamål, samt angående grunderna för upprättande
af de arbets-förteckningar, som
derifrån till Kongl. Majit i underdånighet
insändas, så att all möjlig likhet härutinnan
måtte vinnas och göromålen med större
säkerhet kunna bedömmas och jemnföras;
så hade Presidenterne och JustitiaeCancelleren
uti ett, den 25 Februarii innevarande
år, inkommet Memorial i underdånighet
insändt de vid de hållna sammanträden
förda Protocoll.
Kongl Majit behagade i Nåder tillåta,
att af de ämnen, som utgjort föremål för
Presidenternes och Justitiae - Cancellerens
öfverläggningar, endast frågan om antalet
af Divisioner och Ledamöter inom HofRätterne
nu skulle föredragas och komma
under
/
Bil till K. M. Nadina Propos. N.o 2. t 45
under öfverläggning och afgörande, samt
att de öfriga frågorna skulle framdeles serskildt
behandlas; och efter skedd föredragning
af Prolocollen i dessa delar, anmälte
Föredraganden vidare i underdånighet, att
Svea Hof-Rätt, uti skrifvelse den 20 sistlidne
Junii, i underdånighet anfort, att då
genom Kongl. Maj:ts serskilda Nådiga Författningar
af den 17 sistlidne April, angående
upphörande af Bergs - och Commerce-Collegiernas
domsrätt i vissa förut
dithörande Iviste-, brott- och utsökningsmål,
äfvensom af Styrelse-verkens domsrätt
i vissa dem tillhörande mål, de t v i—
ste- och brottmål , som hittills blifvit af
Bergs-Collegium handlagda, saint en stof
del af de ärenden, hvilka förekommit å
Commerce-Coliegii Justitiae-Division, blifvit
hänvista att upptagas i Svea Hof-Rätt,
hvarjemte denna HofRätts göromål blifvit tillökade
med dem af omförmäldta, från nämnde
Collegier och Styrelseverken skiljda, mål,
med hvilka j jemlikt berörde Författningar,
Hof-Rätterne i allmänhet, hvar inom
sin Domsaga, böra taga befattning, så blefve
det oundgängligen nödigt, att Hof-Rätten
, från och med detta års höst-session,
Bih. till R. St. Prof. 1828 och 182g. 1 Sami., 1 Band.
usta fl eif t. (B) to
i46 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
fördelades permanent på 4 Divisioner. Då
Hof-Rätten för närvarande, utom President
och Vice-President, består af 21 Ledamöter,
och fem Ledamöter utgöra domfört antal
å hvarje Division, hade väl Hof-Rätten
tillräckligt antal Ledamöter för verkställigheten
af en sådan fördelning å fyra
Divisioner; men derigenom hände, att
en Division komme att bestå af Ordförande
och fem Ledamöter, som i lottning
deltoge, och de öfriga af Ordförande
och fyra i lottning deltagande Ledamöter;
ett förhållande, sorn ledde till
olikhet ej mindre i form än äfven i arbetsskyldighet
Divisionerna emellan, och hvilket
i afseende på mål, som bero af lottning,
mera fördröjde än befordrade sådana
måls afgörande, emedan Referenterne å en
Division af fem Ledmöter under sessionerna
icke alltid hade nödig tid att bereda
hvarje mål till föredragning, då ordningen
att referera oftare träffade dem än Ledamöterna
på en Division af större personal.
Äfven borde anmärkas, att, vid inträffande
hinder af jäf eller sjukdom, en eller annan
Division, äfven med Presidents och
Presidents deltagande i målens pröfning,
kunde blifva urståndsatt att sin Embetsförvaltning
för dagen utöfva. Det antal
Ledamöter, som, med afseende på göromå
-
Bil. lill K. M. Nådiga Propos. N.-o a. 147
lens obehindrade gång, borde stadgas för
Hof-Rätt eller livar och en af dess afdelningar,
borde aldrig vara mindre än sex
på en gång tjenstgörande, då behofvet oundgängligen
fordrade, att den äldste af
dem, hvilken i egenskap af Ordförande bade
att med oafbruten uppmärksamhet följa
ärendenas handläggning och vaka öfver ordningen
i det hela, sorn till Divisionens åtgärd
och omsorg hörer, hädanefter såsom hittills,
borde vara från deltagande i lottning
befriad. Hof-Rätten vore på sådan grund
föranlåten till Kongl. Maj:ts godtfinnande
i underdånighet hemställa, om icke, till
vinnande af lika och oundgängligt antal
Ledamöter å hvarje af de fyra Divisioner,
hvilka nu måste sättas i verksamhet, och
för att, så vidt möjligt vore, befordra skyndsamhet
i Hof-Rättens ökade arbete, samt förekomma,
att större halancer af oafgjorda
mål samlas och årligen tilltaga, Kongl.
Maj:t måtte i Nåder täckas bifalla, att HofRätten
varder med tre Ledamöter förstärkt.
Derjemte har Hof-Rätten anfört, hurusom
ökade göromål för dess Ledamöter äfven
föllo dess Tjenstemän och Betjening
till last, hvilken följd Secreteraren, Fiscalerne,
Actuarien och Cancellisterne närmast
finge vidkännas. Hof-Rätten hade på Stat
för sig anslagen allenast en Fiscal med o
-
i 45 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
tillräcklig lön, till lika belopp som för en
Cancellist är stadgadt. Hittills hade, till
föredragning af brottmål och ransakningars
expedierande m. m., tre Fiscaler, nemligen
en för hvarje Division , varit nödvändiga.
För den ene af dem hade, med Nådig tillåtelse,
lön blifvit beredd, på det sätt, att
han uppbär lön i stället för en Notarie ,
hvilken åter åtnjuter lön för en Cancellistsyssla,
sorn ej kunnat tillsättas. Den tredje
njuter extra arfvode och andel i vissa sportelmedel;
och vore det oundvikligen nödigt,
att en Fiscals-tjent på Stat blefve anslagen
för hvarje Division, och att, i afseende på
beskaffenheten af Fiscalernas göromål, som
fordrade noggrannhet, skicklighet samt oafbruten
flit och uppassning, tillräckliga
löner dem bestås. Secreteraren och Actuarien
hade hvardera behof afen Amanuens
med lön lika med Cancellisterna, och
för angelägenhetenaf expeditionernas skyndsamma
utskrifning erfordrades två Copister
med lön, den ene till biträde vid Civiloch
den andra vid Criminal-Expeditionen.
De öfriga behöfliga biträden vid Proto-Notarie-
och Notarie-Expeditionerna, ansåge
Hof-Rätten för närvarande kunna utan Statens
graverande åstadkommas; men för att
ej betunga Vaktbetjeningen, som med knappa
löne-tillgångar är försedd, med svårare
tjenstgöring än de kunna bestrida vid eni
Bil. till K. M. IVadi ga Propos. IV:o i. 149
fjerde Divisions formerande på stadig fot,
tillökning i rum, som skola eldas och städas
samt flere parters kallande till förhör
m. m., vore nödigt att en Idof-Rätts-post
med lön blefve antagen, så att, utom den
ständigt på stället vakthafvande, två HofRätts-poster
vore alt tillgå för hvarje Division.
Jemväl hade Hof-Rälten öfver Skåne
och Blekinge, uti skrifvelse af den 11 sist—
lidne Julii, i likhet med hvad samma HofRälts
President, på sätt här ofvan åberopade
Protocoll innehåller, tillförene hemställt,
i underdånighet anhållit, att, för göromålens
bestridande med den ordning och
skyndsamhet, sorn vederbör, erhålla tillökning
af två Ledamöter, hvarefter en sådan
arbets-ordning lämpligen syntes kunna
iakttagas, att från och med den 1 April
till den 4 December hvarje år, sex
af Hof-Rättens Ledamöter ständigt vore
tjenstgörande samt två tjenstledige skiftevis
två månader hvardera, och att, under
återstående fyra månaderna af året, HofRätten,
i den nion göromålens mängd och
deras skyndsamma afslutande erfordrade,
kunde med tillkalladt biträde af en eller
högst tvänne adjungerade Ledamöter fördela
sig på två Divisioner, eller ock, då
sådant icke ansåges behöfligt, Ledamöter
-
15o Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 3.
lia lemnäs tillfälle alt ömsom, imonafbeliofvet,
ulan alt hindras genom deltagande
i Hof-Rättens gemensamma göromål, oslÖrde
få sysselsätta sig med beredningen och
utarbetande af de hvar och en af dein tillotlade
mål.
Slulligen anmälte Föredraganden, att
Svea och Skånska Hof-Rätterne uti förenämnde
skrifvelse!-, äfvensom Götha Ilo(-  Rätt, uti skrifvelse af den .21 i denna månad,
hvar för sig anhållit, att Kongl. Maj:t
måtte i Nåder täckas fästa uppmärksamhet
å otillräckligheten af de för Hof-Rättens
Ledamöter samt Embets- och Tjenstemän
anslagna Jönevilkor, hvarvid Götha HofRätt
serskildt anhållit, att de dervarande IlofRälts-Råds-löner,
som nu äro endast fyra,
måtte ökas till sex eller samma antal som
i Svea Hof-Rätt befinnes.
Stats-Rådets Ledamöter, hvilka förut
hvar för sig tagit kännedom om detta ämne
och granskat de för hvarje Hof-Rätt
serskildt förekomna omständigheter, hvilka
till de i ofvanberörde måtto i underdånighet
gjorda förslag och hemställanden
gifvit anledning och lill stöd derföre blifvit
åberopade, förenade sig om det yttrande:
att då uppgjorda arbets-förteckningar
och deraf författade sammandrag visade,
Bil. lill K. M. Nådiga. Propos. jy.o 2. i5i
alt Svea. Hof-Rätts arbete de senare åren
blifvit betydligen ökadt, hvilket ytterligare
komrae att inträffa genom ditflyttandet
afen stor del af de mål, hvilka förut ti 11-  liörtBergs- och Commerce-Collegiernas upptagande
och handläggning, så följde deraf,
att Svea Iiof-Rält nu vore i behof alt arbeta
på fyra ständiga Divisioner. Nödvändigheten
att hvarje Division erhölle ett antal
af fem Ledamöter utom den Ordförande,
hvilken icke deltager i lottning och
föredragning, vore äfven uppenbar på de
flera skäl, som Presidenterne hvar för sig
samt Svea och Christianstads Hof-Rätter i
underdånighet framställt. Deraf följde alltså,
att Svea Hof-Rätt borde erhålla förstärkning,
så att Ledamöternas antal utgjorde
tjugufyra: men då sådant icke kunde
verkställas utan tillökning i IIof-Rättens
löne-anslagj och fråga derjemte vore
väckt om löne-förbättring för Hof-Rätts-Ledamöterna
i allmänhet, torde den utväg
böra vidtagas till ernående af åtminstone
någon besparing i Statens utgifter, att YicePresidenten
inberäknades i nämnde antal,
så att af Hof-Rättens fyra Divisioner en
komrae att utgöras endast af fern Ledamöter,
helst biträde på denna Division närmast
vore att påräkna af Vice-Presidenten
, då hans öfriga göromål det medgåfve.
i52 Bil. till K. M. Kadina Propos. N.o s.
Hvad derefter beträffade Götha II ofRätts
organisation, så , ehuru denna HofRätts
jufisdiction blifvit inom de sista tretton
åren ansenligt förminskad, genom det
att Wermland år 1816 lades under Svea
Hof-Rätt, samt år 1821 en serskild Hofi
Rätt inrättades för Skåne och Blekinge, så
att man bordt kunna förvänta, att Götha
Hof-Rätt nu icke skulle vara i behof af
samma antal Divisioner och Ledamöter,
som då dess förra Dom-område var ostyckadt;
likväl och då erfarenheten Gsat, att
målen i allmänhet så betydligen ökats , att
desamma nu uppgå till lika antal som förr,
och stundom öfverstigit det förra antalet,
samt ytterligare tillökning uppkomjne deraf,
alt åtskilliga af de oeconomiska målen
blifvit Pof-Rätterria i allmänhet tilldelade,
ansågo Stats-Rådets Ledamöter betänkligt
att nu tillstyrka någon förminskning af Divisionernas
nuvarande antal, hvarföre och
d.å, af förut upptagna skäl, hvarje Di vision
bör bestå af se* Ledamöter, Stats-Rådets
Ledamöter trodde sig böra föreslå, att Götha
Hof-Rätt borde, lika med Svea HofRätt,
bestå, utom Presidenten, af tjugufyra
Ledamöter, Yice-Presideuten deruti inberäknad
, oqh syntes af en sådau likhet
emellan bägge dessa Ilof-Rätter äfven böra
följa, att llof-Rätts-Råds-lönernes aiRa{ \
Bil. till K. M. Nådiga Propos, N.o 2. i5t
Götha Hof-Rätt komme att förökas från fyra
lill sex.
Vidkommande Hof-Rätten öfver Skåne
och Blekinge, så enär, i följd af serdeles
i dessa provincer bet3'dligt ökad folkmängd,
göromålen derstädes nu uppgå till vida högre
belopp än som påräknades , då denna
Hol-Rätt år 1S21 inrättades och formerades
på en enda Division , samt de skäl HofRätten
för öfrigt anfört, såsom stöd forsin
underdåniga anhållan om förstärkning med
två nya Ledamöter, vore af mycken vigt,
serdeles som en sådan tillökning komme
att bereda tillfälle att, vid inträffande behof,
kunna sätta Hof-Rätten i verksamhet
på tvänne Divisioner, ansågo Stats-Rådets
Ledamöter sig böra tillstyrka Nådigt bifall
å Hof-Rättens berörda förslag,
I händelse detta Stats-Rådets Ledamöters
tillstyrkande biefve af Kongl. Majit antaget,
skulle således tillökningen af Ledamöter
utgöra : i SveaHof-Rätt två Assessorer:
i Götha Hof-Rätt två Hof-Rätts-Råd och en
Assessor, samt i Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge två Assessorer; hvaremot och då
genom en sådan tillökning Hof-Rätterne sattes
i tillfälle, att inom sig fördela arbetet
på äudamåls-cnligt sätt, de genom Kongl,
Brefven den 24 Januarii 1816 och den i5,
i54 Bil. till K. M. Nådiga. Propos. JV.-o 2.
Februarii i8?.5 beviljade adjunctions - medel,
utgörande i Svea Hof-Rätt Sexhundrade
R:dr , i Götha IIof-Rätt likaledes Sexhundrade
R:dr, och i Skånska Hof-Rätten
Trehundrade R:dr, kunde upphöra att såsom
bestämdt anslag utgå.
I afseende på Hof-Rätternes betjening
funno StatsRådets Ledamöter, enär Fiscalexpeditionens
göromål nu mera betydligen
tilltagit, serdeles genom tillkomsten af de
från Collegierna till Hof-Rätterne öfverflyttade
mål, samt Fiscalernes befattning vore
af den vigt och den beskaffenhet, att en
Fiscal icke kunde medhinna att fördela
sin tjenstgöring å flera Divisioner, sig ega
anledning i underdånighet tillstyrka , att
Svea och Götha Hof-Rätter hvardera må
förses med fyta Fiscaler, hvaremot i Svea
Hof-Rätt, der Notariernes antal för närvarande
utgör Nio, samma antal borde minskas
till Åtta, eller två för hvarje Division.
Stats-Rådets Ledamöter ansågo behofvet
af de för Svea Hof-Rätt föreslagna Amanuenser
och Copister icke vara så ådagalagdt,
att för närvarande, och innan ett
sådant behof blifvit genom erfarenheten
bestyrkt, bifall derå borde tillstyrkas, men
funno sig deremot böra föreslå den af be
-
Bil. till K. M. Nadina. Propos. IV.-o 2. i55
fnälte Hof-Rätt i underdånighet begärda
tillökning af Hof-Rätts-posternas antal.
Ifrån förestående tillstyrkande var Hans
Excellence Stats-Rådet Herr Grefve Mörner
skiljaktig, i hvad angick frågan, huruvida
Vice-Presidenten borde inberäknas i.
det föreslagna antalet af tjugufyra Ledamöter.
Hans Excellence erkände, att Hans
Excellence för besparing skull i början an-'
sett den ifrågavarande inskränkningen i
Ledamöternes antal kunna ega rum; men i
följd af de upplysningar han sedermera erhållit,
trodde Hans Excellence sig nu böra
frångå denna tanka och åtminstone för Svea
Hof-Rätt i underdånighet tillstyrka, att densamma
erhölle den begärda tillökningen
af trenne Ledamöter. Det vore visserligen
sannt, alt Svea Hof-Rätt hitintills arbetat
på tre Divisioner, och att den nu skulle få
en fjerde Division, som vid första påseendet
tycktes böra svara emot de nu tillkomna
göromålen, men då man påminle sig,
att de tre Divisioner, hvaraf Svea Hof-Rätt
förut bestått, utgjorts hvardera af sju personer,
hvaraf således sex på hvarje Division
varit föredragande, att detta antal nu
skulle blifva nedsatt till fem föredragande,
att således arbetet på hvarje Division icke
på lika sätt kunde fortgå som då Divisionerne
voro talrikare, och att emedlertid
156 Bil. till K. M. Nådiga Propos. No 2.
Svea Hof-Rätt fått sig uppdraget att afdöma
alla de rättegångsmål, hvifka förut tillhört
Bergs-Collegium och en stor del af
dem, som hitintills af Gommerce-Colegii
Juslitiae-Di vision afgjorts, hvaribland alla
lurendrägeri- och tullförsnillnings-mål, sorn
förefalla öfver hela Riket, trodde Hans Excellence
det icke vara skäl, att ytterligare
inskränka antalet af Ledamöter på den ena
af Idof Rättens Divisioner, hvarigenom
arbetet antingen skulle blifva ojemnt fördeladt
och i sin gång uppehållet, eller Yice-Presidenlen
nödgas öfvergifva den allmänna
tillsyn öfver Ärendenas gång, hvarmed
han hittills biträd t Presidenten. Ju
flere Divisioner inom Hof-Rätten uppkommo
, ju mera trodde Hans Excellence det
vara nödigt, att Presidenlerne kunna efter
behofvet förflytta sig ifrån den ena till den
andra Division; och då en Ledamot mera
icke i betydlig mon skulle öka kostnaden,
ansåg Hans Excellence denna utgift fullkomligen
uppvägas af den fördel, som för
alla rättsökande uppkomme af en verksam
och i sin gång obehindrad lagskipning.
Att en likhet uti Ledamöternes antal på
hvarje Division inom Götha Hof-Rätt skulle
ega rum, kunde visserligen, i anseende
till principen, vara billigt; men för sin del
ansåg Hans Excellence det likväl icke såsom
alldeles nödvändigt. Denna Hof-Rätt
Bii. till K. M. lYådiga Propos. JV.o 2. 157
}tade redan i längre tid arbetat på fyra Divisioner,
beslående af blott fem Ledamöter.
Den hade icke fått någon vidsträcktare om*
krets för sin Domare-befattning, utan tvärtom
sett den efter hand minskas både genom
Wermlands förening'med Svea Hof-Rält,
och genom den nya Hof-Rält, som för
Skåne och Blekinge blifvit inrättad , och
då den nu likväl skulle få trenne nya Le-r
damöter jemte flera Hof-Rätts-Råds-IÖner,
trodde Hans Excellence denna Idof-Rätt
blifvit tillräckligen väl lottad, utan ali det
vore oundgängligen nödigt , att alla dess
Divisioner skulle blifva bragta till ett antal
af Ledamöter, som de förut ej haft,
och som denna Hof-Rätt icke ansett sig
kunna begära. Dess arbetsförteckningar
visade väl en stor mängd af mål, men fråga
vore, om icke detta mera berodde på rubrikernas
beskaffenhet än på målens antal,
och då afsigten vore att göra alla möjliga
besparingar, trodde Hans Excellence, att
den af en Ledamot mindre uti Götha HofRätt
kunde åtminstone tills vidare försökas.
I anledning häraf yttrade sig Hans
Excellence Justitias Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg. ”Då erfarenheten visat
behofvet, för lagskipningens' jemna och
oafbrutnn lopp, deraf, att hvarje"Hof-Rättens
Division utgöres af Sex Ledamöter,
i58 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
liar under öfverläggningarna i Stats-Rudet,
angående den tillökning af Ledamöter, sorn
sålunda erfordrats, fråga uppstått, om icke
Yice-Presidenten kunde fylla detta antal på
den ena Divisionen, hvarigenom en Ledamot
i hvardera af Svea och Götha Hof-Rätter
skulle besparas; jag har med de öfrige
Stats-Rådets Ledamöter delat denna besparings-omtanka
i anseende lill beräknade
tillgångars möjliga otillräcklighet, och ehuru
jag visserligen icke kunnat å ena sidan
undgå finna, dels att ändamålet med VicePresidenters
förordnande i Hof-Rätter, som
varit att förskaffa Presidenterne ett nödigt
biträde vid den dem anförtrodda allmän-i
11a vård och tillsyn öfver ärendenas gång,
skulle till någon del förfelas i samma mon,
som ärendenas mängd fordra deras behandling
på ett ökadt antal Divisioner, dels att
denna anstalt skulle minska de Ledamöters
antal, emellan hvilka ärendena till föredragning
böra lottas , har jag dock härvid , å
andra sidan ansett olägenheterna af dessa
förhållanden icke vara så beskaffade, att
högsta nödvändighet oundvikligen fordrar
den ifrågavarande Ledamotens tillsättande
åtminstone för det närvarande; men om
Kongl. Maj:t täckes fästa Nådigt afseende
på hvad Hans Excellence Herr Grefve
Mörner framställt, och hvaremot jag för
ett säkrare hopp om Hof-Rälls - arbetets
Bil. till K. M Nudiga Vropos. jy.o 2. 109
skyndsammare fortgång visserligen icke i
öfrigt liar något att i underdånighet erinra,
hemställer jag i underdånighet, att Götha
IIof-Rält må komma i åtnjutande af samma
förmon, så att alla Divisioner äfven der
blifva fulltaliga med sex Ledamöter, och
Vice-Presidenten derstädes, icke mer än i
Svea IIof-Rätt, med serskildta göromål belastas
eller deraf hindras från att Presidenten
i dess allmänna omsorger biträda ,
så som dem allt ifrån dessa Hof-Rätlers
första inrättning ålegat; hörandes jag anmärka,
att Götha IIof-Rätt alltid förut, lika
med Svea Hof-Rätt, haft sju Ledamöter
på hvarje Division, intilldess genom Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 11 October i8i5
den fjerde Divisionen der beviljades,:’
Kongl. Maj:t behagade i Nåder förklara,
att då ett bland Statsförfattningens vigtigaste
ändamål vore rättvisans säkra och
skyndsamma handhafvande, och till vinnande
af detta ändamål erfordrades, ej allenast,
att Domarena voro så tillräckligen
lönade af Staten, att deras tjenste-göromål
ej måtte försvåras af bekymmer för tarflig
bergning, utan ock, att deras antal vore tillräckligt
för behofvet, så att de Rättsökande
må ega anspråk att utan tidsutdrägt få sina
stridigheter afgjorda ; så och då af tilltagande
folkmängd och ökad rörelse vore en
i fio Bil. till K. M. Nådiga T ropos. JV-0 2. '
gifven följd , att Rättegångs-ärendenas antal
betydligen förökats, samt Kongl, Maj:t
ansåg de för Hof-Rätterne föreslagna tillökningar
i Ledamöternes antal icke öfverstiga
hvad behofvet oundvikligen fordrade,
ville Kongl. Majit i Nåder bifalla hvad
Stats-Rådets Ledamöter i ofvanberörda måtto
i underdånighet tillstyrkt, dock så, att
Kongl. Maj:t icke fann den besparing, som
uppkomme genom minskning i Svea och
Götha Hof-Rätter af en Ledamot å hvardera
stallet, af den betydlighet, att den
kunde uppväga den olägenhet och den ojemnliet
i arbetet, som skulle blifva en
följd deraf, att en Division i hvardera HofRätten
skulle beslå endast af Fem Ledamöter,
helst det biträde i tillsynen öfver arbetets
gång i det hela , hvarmed Vicé-Presidenten
mäste, i dessa af fyra Di visioner bestående
Hed-Rätter, Presidenten tillhandagå,
troligen icke kunde lemna Vice-Presidenten
tillräckligt tillfälle att å den med
Fem Ledamöter organiserade Divisionen
vara så jemnt tillstädes, att ieke de olägenheter
ofta skulle inträffa, som man i
allmänhet velat genom tillökningen förekomma,
utan fann Kongl. Majrt, att Svea
och Götha Hof-Rätter borde hvardera , utom
President och Vice-President, utgöras
af ljugufyra Ledamöter.
Kongl.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o a. 181
Kongl. Maj:t fann således godt i Nåder
besluta följande tillökning i Hof-Rätternes
personal, nemligen i Svea Hof-Rätt: tre
Assessorer och tre Fiscaler samt en HofRätts-post,
hvaremot en Notarietjenst komme
att indragas. I Götha Hof-Rätti två
Hof-Rätts-Råd, två Assessorer och två Fiscaler,
samt i Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge i två Assessorer, hvaremot HofRätternes
adjunctionsmedel komme att såsom
beständigt anslag upphöra; dock ville
Kongl. Maj:t, då sådana medel framdeles
kunde, vid inträffande adjunctioner erfordras,
derom vid hvarje tillfälle serskildt
förordna ; och förväntade Kongl. Majit att
Rikets Ständer, genom beviljande af nödiga
löner, sätta Kongl. Maj:t i tillfälle,
att vidtaga denna högst nödiga och så
mycket möjligt varit inskränkta tillökning.
Kongl. Maj:t förordnade derjemte, att
Dess nu fattade Nådiga beslut skulle genom
Utdrag af Protocollet öfverlemnas till
Handels-och Finance-Expeditionen, för att
intagas i den allmänna Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, som vid nu
snart instundande Riksdag kommer att till
Rikets Ständer aflemnas; och ville Kongl.
Bih. till R. St. Prot. 1828 och 182g. 1 Sami., 1 Band
vsta Hiift. (B) 11
j8-.i Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
uppå föredragning genom nämnda
Expedition, taga under Nådigt öfvervägande
frågan angående löneförbättring i allmänhet
för IIof-Rätternes Ledamöter, Tjenstemän
och Betjente.
Ex Protocollo
C■ P- A. Hallbäck.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs- A -  renden hållet inför Hans Maj:t Konunnen
uti Stats-Rådet å Stockholms
' ' P
Slott cl. 2g October 1828.
N ärvaraiide;
Justitice Ståts-Ministern
H. E. Hr Grefve Gyllenborg.
• Siats-Ministern för Utrikes Ärendena
II. F. Hr. Grefve af fVetterstedt.
Stats-Råden:
II. E. Hr Grefve Rosenblad.
Hl E. Hr Grefve Mörner.
H. E. Hr Grefve Löwenhjelm,
Friherre af Nordin.
Schwan,
Grefve af Ugglas.
Bil. till K. M. Nadina Propos. IV.o 2. 183
Hof-Cancelleren -von Schulzenheim.
Stats-Socreleraren Nordenfalk.
Stats-Secreteraren uppläste till justering
serskildta, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
författade förslag till Kongl. Majrts
Nådiga Propositioner till Rikets Ständer
angående behofven å Tredje och Tionde
Hufvud-Titlarne eller Försvarsverket till
Lands och Sjöss.
Pä Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande
af bifall till dessa förslag, såsom öfverensstämmande
med Kongl. Majrts förut
vid serskildte tillfällen fattade beslut, täcktes
Kongl. Majrt berörda förslag, sådana
de vid detta Protocoli finnas bilagda, gilla
och befalla, att desamma skulle, genom
utdrag af Protocollet, Handels- ochFinance-Expeditionen
meddelas, för att, i sammanhang
med Kongl. Majrts Nådiga Proposition
angående Statsverkets tillstånd och
behof, till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. R. Kökeritz.
STOCKHOLM, lryckt i Ecksteimska Tryckeriet, 1829.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2. t
Stormiigtigste AUernådigste Konung!
Då, likmätigt 5i § i Riksdags-Beslutefc
tlen 22 December i8a3, Rikets Ständer, gesnora
Eders Kongl, Maj*ts öppna Nådiga Bre£
af den 3 sistlidne September, äro kallade
att den 4 instundande November sammankomma,
och dervid, enligt 58 och 5i) §§
Regerings-Formen samt 3o § Riksdags-Ordningen,
Stats-Verkets tillstånd i alla dess
delar, till Inkomster och Utgifter samt Skulder
och Fordringar, bör uppvisas för det
Stats-Utskott, som Rikets Ständer utvälja;
får Stats-Contoret nu i underdånighet anföra
hvad som af Stats-Contoret ansetts kunna
tjena till ledning för Stats-Utskottet, vid
dess åliggande att granska, utreda och till
Rikets Ständer uppgifva Stats-Yerkets tillstånd,
förvaltning och behof.
Vid senaste, är 1823 hällne, Riksdag
blefvo Stats-Yerkets Räkenskaper och Förvaltning
för år 1821 granskade af Rikets
Ständers Stats-Utskott, som härvid begagnade
den för samma är afslutade Riks-Huf
aBih.
till R. S. Prot. 1828 och 182gj 1 Saml.j 1 Band.
usta Häft, (C) i
i Bil. till K. M. Nådiga Propos. ff. o 2.
vudbok, hvilken genom Rikets Ständers Beslut
den 23 October 1823 och Eders Kongl.
Maj:ts gillande deraf, enligt Nådigt Bref af
den 24 Mars 1824, antogs till Formulaire
för följande årens Riks-Ilufvudböcker. Sådana
hafva sedermera, åf det inom StatsContoret
organiserade nya Riks-BokslutsContor,
blifvit i behörig tid och ordning
afslutade för åren 1822 till och med 1826,
och hafva häraf Riks-Hufvudböckerna för
åren 1822 och 1823 med öfrige Stats-Verkets
Räkenskaper och Handlingar blifvit
granskade af Rikets Ständers år i8a5 församlade
Revisorer; äfvensom enahanda granskning
för åren 1824 och 1825 äf Rikets
Ständers Revisorer sistlidet år blifvit förrättad.
Dessa Revisorer hafva, efter fullbordadt
granskhings-arbété, till sina Principaler
anmält utslaget deraf, som alltså
blifver föremål för Rikets Ständers pröfning,
i den ordning Grundlagarne utstaka. Af denna
anledning anser sig Stats-Contoret nu
icke böra åter upprepa hvad om dessa fyra
årens förvaltning blifvit anfördt och utredt
i de, till Revisorerlie, af Stats-Contoret aflenmade
Berättelser.
Stats-Verkets Räkenskaper och förvaltning
för år 1826 komma deremot nu till
omedelbar granskning af det blifvande Statsutskottet;
och Riks-Hufvudboken för samma
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o a. 3
år visar förhållandet emellan den af Rikets
Ständer uppgjorde Statsberäkning och
det verkliga Utslaget, lemnar fullständig utredning
om Stats-Verkets tillstånd vid årets
slut, samt visar i sammandrag Resultaten af
Stats-Contorets förvaltnings-åtgärder. Dessa
redovisas specielt genom Stats-Contorets
Protocoll, Registratur, Special-Stater och
Memorial-Böcker, genom ankomna Eders
Kongl. Majrts Nådiga Bref, de fastställde
Riks-Staterna samt genom Kongl. RänteKammarens
Hufvudböcker med dertill hörande
Verificationer, hvilka Handlingar komma
att till Stats-Utskottet öfverlemnas, jemte
hvad som dessutom, enligt 3o § Riksdags-Ordningen,
af Stats-Utskottet kan äskas.
Härvid hör Stats-Contoret upplysa, att
Riks-Hufvudboken upptager hela Krono-Uppbörden
och framvisar en sammanfattande
Redogörelse, icke endast för Stats-Contorets
egna, utan äfven för andra Verks och Emi jetens
åtgärder vid förvaltningen af Allmänna
Medel, så väl hörande lill Riks-Staten, som
anviste till föremål utom densamma, och
lära vederbörande Verk erhålla Nådig befallning,
att lill Stats-Utskottet aflemna de
Räkenskaper och Handlingar, hvilka antingen
röra den del af deras förvaltning, som
med Stats-Verks-förvaltningen eger sammanhang
eller innefatta redovisning för de
4 Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.-o 2.
under allmän granskning hörande Cassör
och fonder.
Den till Stats-Gontoret, Vid medlet afår
1826, öfverflyttade befattning med Allmänna
Magazins-Ärendena redovises deremot
icke uti Riks-Hufvudboken, utan blifva, till
följe af det stadgande, att Magazins-Fonden
oförryckt och utan sammanblandning med
Stats-Verkets Fonder bör förvaltas, serskilde
denna redovisning innefattande Räkenskaper
och Handlingar till Stats-Utskottet aflemnade,
enligt den underdåniga Berättelse, som
af Stats-Contoret härom serskildt afgifves.
Stats-Verkets Inkomster för år 1826
hafva, utöfver hvad Rikets Ständers StatsReglering
påräknar, lemnat ett Öfverskott
af 1,085,671 R:dr 47 s^. 1 r:st., härrörande
i synnerhet från tillökning i Tull-intraderna
och förhöjning af Grund-Räntorna genom
de för året uppstegrade Markegångar.
Den tid, då Landt-Räkenskaperna böra afslutas,
eller den 3i Augusti året efter det,
för hvilket redogöres, är den Termin, vid
hvilken Inkomsterna till deras Netto-belopp
bestämmas. Hvad inom denna tid influtit,
upptages för Redogörelse-året såsom till
Riks-Staten behållet; hvad då till indrifning
och redovisning återstår, öfverföres till ett
följande år och blifver då, så vidt det in
-
flyter, detta års Öfverskott. Sådana Restantier hafva den 3i Augusti
1826 utgjort för år i8a5 . . . R:dr 133,069: 23. 9.
för 1824 och föregående åren . .. „ 72,404." 6. 6.^- ^ o
och då härifrån afdragas derå verkställde
1826 års Afkortningar 19,250: 43. 4”
Anordningar utom Stat . 8,468: i5. 7.
1 L.27,719: 10. 11.
samt d. 1 Sept. 1827 återstående Restantier 81,213: 45. 08933* 8 '7
Återstå r . . R:dr 96,540: 21. 8.
som under Redogörelse-året 1826 contant tillflutit Stats-Verket och ökat
dess Inkomst-Öfverskott för året, hvilka således på det hela utgöra en
Summa af 1,132,212 R:dr 20 sk. 9 r:st.
Stats-Contoret hör, i afseende på Restantierna å Stats-Medlen, här
ej ohemäldt lenina, att de utgjort vid Redogörelse-tidens slut eller den
3i Äng. år 1821, för år 1820 R:dr 365,788: — 3.
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
1822, för år 1821
1820 och föreg. „ -t- 35# f.
10.
11.
i823, för år 1822
1821 och föreg.
1824» för år 1823
1822 och föreg.
1825, för år 1824
1823 och föreg.
1826, för år 1825
1824 och föreg. „ 72,404. 3n 3
1827, för år 1826
1825 och förege
Häraf synes att, ehuru Restantierna för år 1826, dels i anseende
till den genom en svår missväxt förorsakade förlägenhet, dels i anseende
till Uppbördens genom höga Markegångar ökade belopp, betydligen
55
300,99 i :
—
9-
55
111,784. 34. 4*
55
3oi,6o4:
21.
5.
55
69,052:
20.
5..
55
215,377:
13.
2.
55
85,453:
28.
9'
55
176,239:
27.
2.
55
78,822:
l9-
9-
55
133,069:
2 3.
9-
55
72,404.
6.
6.
55
224,973.-
10.
4-
55
81,213:
45.
8.
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N.o 2. 7
åter stigit, de likväl under de föregående
åren, allt ifrån år 1820 varit i jenuit aftagande;
och lärer orsaken till detta fördelaktiga
Resultat böra sökas ej mindre uti den
nogare tillsyn öfver Uppbördsman nen, som
af Riks-Rokslutets och den nya Räkenskapsmethodens
införande varit en följd, än äfven
uti en tilltagande förmåga hos de Skaltskyldige
att sina bidrag till Staten ordentligen
aflemna. Det har hittills ej tillhört
Stats-Contoret att om Restantiernes beskaffenhet
inhemta närmare kännedom och med
deras indrifvande eller slutliga afkortande
taga någon befattning; men sedan Eders
Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den 10
sistlidne April, förordnat, att den löpande
Controllen öfver Krono-Uppbörden, som förut
tillhört Eders Kongl. Majlis och Rikets
KammarTiCollegium, hädanefter skall besörjas
af Stats-Contoret, som eger att emottaga
de ifrån Eders Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
årligen inkommande Restantie-Relationer,
blifver Stats-Contoret för framtiden
i tillfälle att äfven för denna del af
Stats-Verks-förvaltningen redovisa.
Utom Riks-Staten och de af Rikets Ständers
Riksgälds-Contor levererade i,653,5oo
R:dr till fyllande af Stats-Verkels behof
för äret, enligt gällande Stats-reglei ing, och
i5o,ooo R:dr till Capital-Afbetalning ä
8 Bil. till K. M. Nådiga, Propos. No 2.
Stats-Verkets Skuld till Rikets Ständers
Bankj har Statskontoret år 1826 fått emoU
taga den, enligt Eders Kongl. Maj t:s Nådiga
Bref af den 8 Mars 1826, till Lån åt Bruksoch
Sågverks-egare i Wermland, af Mindre
Creditwet lyftade Summa af 25o,oooR:dr,
derå Interesse under året influtit med 3,166
R:dr 4 st. 3 rst.; varande Capitalet under
påföljande året till Riksgäldskontoret åteiv
betaldt, och Interesse-rMedlen af Eders Kongl.
Maj:t i Nåder disponerade dels till de i och
för Lånens utdelande bestridde kostnader,
deraf år 1826 utgåtf r,5oo R:dr, dels till
Understöd för Brandskadade; och förekommer
redovisningen härföre uti 182,7 års Rä--  kenskaper.
Ordinarie Afkortning under åtskilliga
Titlar å Stats-Medlen för år 1826, sådan
den genom äldre Författningar är bestämd,
har utgjort Penningar, R:dr 10,133; 1.-^
Ordinarie Ränta i Kronovärde
26,377 R;dr
n3 sk. 3 rst. och efter
Markegång , ^ „ 181,607: g. 7..
Krono - Tionde-Spannemål
3,o88 T:r 3ok
K:pr med Markegångs
Värde
27,445: 3y. —
Summa R:dr 2 ic>,215:47* 7*
Bil, till K. M. Nådiga Propos. N:o 2.
O
Extraordinarie Afkortning liar u Siats-Medlen ur
För 4 minderåriga Barn
4 vaccinerade Dito
Stenhusbyggnad .
Döde personer.
Fattigdom
Eftergifne Böter . .
Förvandlade Dito .
För bortflyttade och efterlyste
personer
För bristande tillgång i
Sterbhus
För år 1826
r 7,840: 3a» —
io5: 24. —
3o: 28. —
r,251: 6. 3.
17,670: 43. 6.
35,597: 34. 8.
66,373: 28. 1.
1,679: 36. 4.
5,026: 18, 4.
För iSaö oell
åren
81: 20. 9.
7o3.*22. 8.
5,5o8: 22. 4-  5,076: 19. 4.
1,281: 12. 10.
357:21. 6.
Transport 145,576: ix. 2, 13,009:23. 5.
1826 afgutl:
Summa
I 7,841 - 32.
105:24. —
3o: 28. —
1,33a: 27. -  18,374: 18. 2.
41,106: 9. —
71,449:47. 5.
2,961: 1. 2.
5,383: 39. 10.
158,585: 34. 7*
Bil. lill K. M. Nådiga. Propos. N.-a
Transport
145,576:11. 3.-
Origtig Debitering
4,077: 36. 3.
Dubbel Dito . .•
4,045: 17. 4-
Uppodlare och Ny-
byggare' . .
2,889:44* —
Disputerliga Räntor
1,785:34.10.
Enligt serskilda Resolu-
tioner . ....
7,806:19. —
Å Postverkets Uppbörd
1,781:32. 7.
Chartae -Sigilla tas- Ver-
kets D:o . . .
21:12. —
T ull-Verkets D:o .
72,297:17. 4.
Numer-Lotteriets D:o
Vinster m. m.
160,027:12. 6.
Avesta Bruks - Dire-
v.v .■* V ■: .>■ ‘ ■
ctions D:o
549: 36. 11.
2,697: 11. jx. 7,075: —
372:12. 8.
— 3,889: 44. —
— 1,785: 34, 10.
3,171:43. 4* 10,978:14. 4.
1,781: 32, 7.
72,397:17. 4.
—.— — —■ 160,027: 12. 6.
— — 549: 36. 11.
Summa R:dr 4'o'i,x58:33. 11. 19,250:43. 4- 420>4°9: 29* 3.
to
Bil. till K. M. Nådiga Propos. N.o 2.
Af anordningen utom Stat å Stats-Medlen, hvilka för 18a3 års Statsreglering
innefattade nästan allt hvad till Clereciet, Läroverken, Kyrkor,
Milda Stiftelser m. fl. är uti Hemmans-Räntor och Kronotionde indeldt,
återstå nu, sedan dessa anslag blifvit upptagne i Riks-Staten, endast:
Andelar i Böter För Sr 1826. För j8a5 och Summa.
JuXtiliae-Staten R:dr 18,527:47- 2. föreg. åren.
Kyrkorna . . . 3,6 ig: 1. 2.
Milda Stiftelser . „ 6,553: 37-10.
Städerna . . . „ 2,g53:.37- 5.
Målsegare . . . „ 114,82.: .9, 4-,38<6qo; 5. r>8o5: 6. 6. i46,495: 46. 1 r.
Barnmorskors Underhåll, KronotiondeSpanmål
307 Tn- 5-L kappar efter
Markegång .......... 2,555: 36. — —— —r — 2,555:36. 11.
Strömsholms Stuteri, Penningar
.... 4*5:25. 10.
Ordinarie Ränta i Krono
värde
1001:10 9. — 9.184: 3. 7. 9,184: 3. 7. 4f5: 25. 10. 9,599:29. 5.
Ersättning för Jordförlust vid Lyckeby
quarnar ...... . . — — 247: 3i. 3. 247: 3t. 3.
Summa R:dr i5o,43^32. — 8,468Ti5. 7. 158,898:47. 7.
och lära, till enhets vinnande, vid skeende Statsreglering, äfven de trenne sistnämnde
Anslagen blifva uti Riks-Staten under sina behöriga Titlar intagne.
Bil. till K■ M. Nådiga Propos. N.-o
Efter Ruks-Staterne för 180g och föregående åren hafva är 1826
blifvit anordnade 7,319 R:dr 44 s^- 3 r:st., utgörande äldre Förskott,
<3 sorn efter verkställd Anticiputions-Utredning ansetts böra i Räkenskapen
formelt afföras.
1S9.Ö Ars Riks-StatS-Utgifterj för hvilka Anslagen varit bestämda
genom de, på grund af Rikets Ständers Statsreglering upprättade och af
Eders Kongl. Maj:t i Nåder fastställda Special-Stater och Riks-Stat för
året, hafva under Hufvud-Titlarna utgjort:
Anordningar, som directe utgått R:dr 9,901,409: 20. 9.
Dito, sorn i Krono-tJppbörden, såsom
Inkomst för Stats-Verket, åter ingått 18^,831: 2A. o. „ , /r r
b 1 ^ J >0.089,240: 40. 6.
hvartill komma Utgifter:
Af de till 1813 och 1S14 årens Krigsskulders liquide
rande,
enligt 1816 års Riks-Stat, anslagne Medel . 8,620: 46. 6,
Af Öfverskotten u Stats-Verkets Inkomster .... 87,815: 18. r.
Summa R:dr 10,185,677: nj. 1»
Bil. till K. M. Nådiga. Propos. N.o 2. i3
Hvad af de på Öfvcrskotten å Stats-Verkels
Inkomster anviste Utgifter ej ansetts
ovillkorligen böra af denna tillgång utgå,
är å en härjemte i underdånighet bifogad
Förteckning upptaget, för att, jemte enahanda
Utgifter för de föregående åren allt
ifrån år 1820, till ett sammanlagdt belopp
af 273,080 R:dr 42 s^- 1 r:st. hos Rikets
Ständer till afskrifning anmälas; varande
emedlertid, och intilldess en sådan afskrifning
blifver beviljad, dessa utgifter i den
årliga Riks-Staten balancerade.
Yid jemnförelsen af 1826 års Stats-utgifter
emot den gällande Stats-Regleringen
befinnes, att de utfallit med Brister, hvilka
uppkommit derigenom, att utgifter, enligt
allmänna Författningar utgående, men
på förhand omöjliga att bestämma, uppgått
till belopp, som öfverskjuta de af Rikets
Ständer dertill anviste Förslags-anslag;
och böra sådana Brister, efter hvad förut
vanligt varit och enligt Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelser af den 26 November 1823
och den 8 innevarande månad af Öfverskotten
å Stats-Verkets inkomster godtgöras,
nemligen:
Bil. till K. M. Nadia a Propos. No 2.
Andra Hufvud- Titeln:
Minister-Staten, Kostnad till anskaffande
af Harnb. Banco utöfver det ä 120 sk.
per R:dr dertill anviste belopp . R;dr 1 7,062: 24. -
Kammar-Collegii Stat för Chartae-Sigil
latse-Yerkets
Utgifter till Papper m. m. „ 10,161: 25.
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved
och Ljus för
Rese och Tractaments-penningar för Civile
Embets- och Tjenstemän . . „ 4>94o: 2-
Åttonde Hufvud-Titeln:
Lyshållning m. fl. Utgifter för Kronans
Hus i Stockholm 26: 36. 1
Fångars skjuts och underhåll m. m. för
år 1826 . . . R:dr no^^g: 3o. 3.
föregående åren . „ i,253: i3. 5. ,0 c
0  112,002:43. t
Transport 112,029:32. '
1.
^14^,863: 42. 2.
j.
. 46,863: 42. 2.
