# ID: svediakorp-gov1906
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,417
# sentences: 2,252
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Exp. UtsL Förslag till wiel. SJcrifv. N:o 128- 301
ifrågavarande dispositiqns-rätt, iakttagas bör,
att Sockne-Gomiléns beslut, antingen det öfverklagas,
eller icke, alltid varder tili E, K,
Majrts Befallningshafvande inskickaclt, och att
jordegaren, då han i Landt-Ränteriet nedsatt
köpeskillingen, må, emot vanlig lösen, såsom för
Protocollsutdrag, erhålla E,. K. Majrts Befallningshafvandes
bevis derom, att depositionen blifvit till
fullt belopp verkställd, och att jordegaren således
dädanefter, för eyerldeliga tider, eger fri dispositions-rätt,
så väl öfver den inlösta Ekskogen,
sorn öfver de Ekar, hvilka framgent kunna å
lians egor uppväxa, hvilket förhållande jemväl
bör i Kronans Jordeböcker behörigen antecknas;
och hvarförutan i samma ändamål, ej mindre
E. Iv. Majrts Befallningshafvande åligga hör,
att, å bestämda lider, till E, K. Majrts och Rikets
Kammar-Cqllegium insända uppgift å de
hemman och lägenheter, hvilkas Ekskog på förrberörde
sätt blifvit försåld, än äfven jordega-,
ren tillhöra, att hos Häradsskrifvare]! uppvisa
det af E. K. Majrts Befallningshafvande öfver
köpet utfärdade betyg, derå så väl Häradsskrifv
varén som LandsKamereraren böra teckna, att
annotation i Jordboken blifvit verkställd; och
få R. St., med anmälan om deras beslut i denna
punkt, förena den underdåniga anhållan, att, i
händelse inom Rikets öfrige här ofvan icke uppr
Räknade Län, hvarest, i anseende till Eka nies
fåtalighet, serskild undersökning och besigtning
ansetts öfverflödiga, hemman- och lägenheter
skulle finnas, der en eller annan Ek växer, E,
K. M. täcktes i Nåder vidtaga åtgärder, hvari
-
302 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o £28.
genom egarnc af sådane hemman och lägenheter
må komma i åtnjutande af samma fria dispositionsrätt
till Ekskogen, sora nu blifvit i allmänhet
medgifven;
att ifrågavarande lösnings- och dispositionsrätt
jemväl må utsträckas till all sådan Stadsjord
och sådane berustade Säterier, som äro af
K rono-skatte-natur;
att innehafvare af Kronohemman och Boställen,
hvilka icke kan en fri dispositionsrätt
öfver växande Ekar medgifvas, likväl må,
såsom uppmuntran att om Ekträdets vård och
planterande sig beflita, hädanefter åtnjuta enahanda
betalning för upphuggen Ek till Kronans
behof, eller beläning för verkställde Ekplanteringar,
sorn egare af Skattejord beviljas; samt
att, vid alla hädanefter ifrågakommande
Skatteköp om Kronan tillhörande hemman och
lägenheter, utom den för sjelfva jorden hittills
i allmänhet bestämda Skatte-köpeskilling, serskild
lösen , så väl för redan befintliga sorn framdeles.
uppväxande Ekträd, skall, efter här fastställda
grunder, till Kronan erläggas,
X sammanhang härmed, anse R. St, sig böra
hos E, Id. M. i underdånighet föreslå, att
premier må utdelas för Ekplanteringar, verkställde
och behandlade efter meddelad föreskrift,
samt för utmärkt vård om redan uppvuxen
ung Ekskog, såsom ock gratificatianer beviljas
dem, som till Kronan öfverlemna utmärkt
störa och rara Ekpiecer; äfvensom att upplagsplatser
varda inrättade, hvarest enskilde kunna
med beqvämlighet få afyttra så beskaffad! Krum
-
Exp. Utsk. Förslag till unch Skri fp. A7.-o 128. 303
virke af Ek, som för Flottans behof finnes användbart.
IIos E. K, M. få R. St. jemväl underdånigst
anmäla , hurusom, till vederbörandes efterrättelse,
blifvit förordnadt, att de medel, hvilka, såsom
lösen för Ekskog å Krono-skatte-jord, nu
eller framdeles Statsverket tillflyta, tillika med
den summa, som för Ekplanteringar nu till en
början är vorden beviljad, samt de serskilda inkomster
af härtill anslagna Kungsgårdar och
Kronoparker, som, genom upplåtet bete eller försäljning
af utgallrade träd, m, m., kunna uppkomma
, skola i Iliksgälds-Contoiret uppå serskild
räkning upptagas och afsättas, för att sammanlagde
utgöra tillgång för bestridande af de
med Ekplanterings-hagars anläggning och framtida
underhållande förenade koslnader; kommande
dessa medel att, intilldess desamma för berörde
ändamål kunna erfordras och af E. K. M,
dertill varda anordnade, genom RiksgäklsContoirets
försorg, emot ränta och pröfvad säkerhet
, utlånas, uppå högst ett års uppsägningstid,
I öfrigt och som de af Öfversten af J3orneman
upprättade Undersöknings-Journaier och
uträkningar, rörande den inom Skaraborgs,
Elfsborgs, Götheborgs- och Bohus, Hallands
samt Gottlands Län nu växande Ekskog, hvilken
af honom åren 1824, i8a5 och 1826 blifvit
besigtigad, icke kommit R. St. tillhanda samt,
vid skedd efterfrågan i E. K. Maj:ts KrigsExpedition
och Förvaltningen af SjöÄrendena,
uppgifvits ej eller vara till någoldera Embelsställct
inlemnade, hafva R. St. trott sig böra
304 Exp. ZJtsh. Förslag till und. Skrif v. N:o i 28;
hos E. K. M. i underdånighet hemställa, att
dessa, efter all anledning, i Öfverstens enskilda
förvar befintliga Journaler och uträkningar
måtte i Nåder blifva infordrade, för alt fogas
lill öfriga handlingar j hvilka böra läggas till
grund för den blifvande löseskillingen för lill
å Krono-skatte-jord växande Ekskog;
Rikets Ständer framhärda etc.
T äb eli j
utvisande grunder ne för beräkningssättet af Ekskogens
indelning i Clcisser, med derå föreslaget inlåsningspris.
Class;
Ekar nes un-  gefärliga an-  tal.
Ekar nes
medeltal.
Inlösnings-  pris, berak-  iiadt i jemn
Summa.
Inlösnings-  bélopp för
hvarje Ek,
beräknadt
efter Ekar-  nes medel-  tal.
Inbeta 1-  nings-  Ter mi-  nem és
fördel-  ning.
B:oR:dr
sk.
Rd:r
sk.
usta
i å 5
3
16
.
5£
anira
6 å i5
10
i
—
—
5
\ 1 ar;
3:ilje
16 ä 3o
20
2
—
5
J
4:cle
31 å 60
4°
4
—
—
4?
2 —
5:te
6i ä i56
IOO
9
—
—.
41
3 —
6:te
15i ä 3oo
200
i5
—
.
3n
4 —
jude
3oi ä 600
4oo
25
—
—
3
5 -
8:de
601 å 8oo
^OO
35
—-
—
X
22
6 —
gide
8oi ä iooo
9°°
4°
—
—
2
7 ~
iördc
iooi å -iooo
i,5oo
5o
—
—;
8 —
11 itc
2001 å /röoo'
3,o6o
75
—
11
9 ~
i2:te 4°oi och öfv.‘
6,000
ioo
—
—
i
10 —
Exp. Utsi. Får slag till und. Skrif v. JV:o 129- 305
N:o 12g.
Uppl. o. goclk. hos Ridd. oell Adc-ln d. il Aug. 1829-
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 44 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
j angående hästars prcesterande_, i
stället för manskap, af extra Roteringsskjldige.
S. A. K.
Då E. K. M. ansett det vara af serdeles vigt,
att, i händelse af krig, och vid då uppkommande
större hehof af Artilleri- och Trosshästar,
hafva en säker tillgång derpå, hvarigenom,
den, både i anseende till antal och stegradt
pris, dryga kostnaden till deras uppköpande betydligen
nedsattes, och en icke ringa besparing,
till lättnad för alla i krigskostnader deltagande
medborgareclasser, sålunda bereddes, samt härtill
komme, att en så beskaffad, till allmän lättnad
ledande förändring i extra Roterings utgörande
tillika, enskildt för Rotehållare, skulle medföra
lindring i deras för extra Roteringen åliggande
utgifter, enär hastig uppsättning af Soldater
och dessas förseende med beklädnad, utom andra
ofta betungande vilkor, ofelbart skulle förorsaka
drygare kostnad, än anskaffande af mönstergilde
hästar; så har E. K. M., genom aflåBiliang
t. R. S:s Erot. 10:de Samls 39
306 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 129.
ten Nådig Proposition af den 29 October sistlidet
år, till Rikets Ständers öfvervägande öfverlemnat,
om icke, vid berörde förhållande,
det må på extra Rotehållarens fria val bero, att,
till både allmän och enskild nytta, med E. K.
M. och Kronan ingå öfverenskommelse!’ om hästars
prassterande, i stället för manskap, under krig.
Detta ärende hafva R. St. i noggrannt öfvervägande
tagit; hvarvid, uppå de i högstberörde
Nådiga Proposition framställde skäl, samt
då R. St. jemväl för deras del ansett ett tillräckligt
antal Artilleri- och Trosshästar vara för
Armeens tjenstbarhet af den högsta oumbärlighet
, äfvensom att, derest en del extra Rotehållare
sig frivilligt åtaga att mönstergilde hästar
vid inbrytande krig aflemna, detta angelägna
behof kan fyllas på en gång, lika säkert som hastigt,
och derjemte uppå ett för Statsverket minst
betungande sätt, R. St. funnit sig lill den Nådiga
Propositionen böra lemna bifall; såsom följd
hvaraf tillfälle lemnäs de extra Roteringsskyldige,
att, efter frivilliga och för hvarje Rote
serskildt upprättade Contract, med E. K. M.
och Kronan öfverenskomma örn praestationens utgörande,
antingen genom manskaps eller hästars
uppsättande vid inträffande krig.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Ukh. Förslag till und. Skrifv. N:o 130. 307
N:o i3o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12- Äng. 1829.
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
vägning af hö j i stället för P armnuitning.
S. A. K.
I anseende till den olägenhet, hvilken den hittills
brukliga parmmätning af hö funnits medföra,
nemligen att parmens större eller mindre
innehåll ofta kan hero på Parmmätarens godtycke,
och då vägning af hö hör medföra en
större noggrannhet och säkerhet mot missbruk
än förrborörde mätningssätt, få R. St. härmed
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det vederbörande
måtte i Nåder anbefallas draga försorg,
att, vid de hamnar och allmänna försäljningsplatser,
hvarest vågar ännu icke finnas, sådane
må varda anbragte, för att till vägning af
hö begagnas, i händelse köpare och säljare icke
hellre vilja sig dervid betjena af befintlige
och vid hömätning hittills bruklige parmar.
Rikets Ständer framhärda etc.
308 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 13£.
JY:o i3i.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Aug. 1829.
Prcste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Escadrons Chef emes vid de Indeldta
Cavallerie-Regementen åläggande 3 att till
Escadronen j emot betalning öfverlemna
ett exemplar af ankommande modeller till
nya munderingspersedlar.
S. A. K.
Efter pröfning af åtskilliga hos R. St. framställde
förslag, rörande åtgärder, som ansetts
skola medföra lindring i rustnings-besväret vid
Indeldta Gavallerie-Piegementena, få R. St. hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, att, till undvikande
så väl af den kostnad, de rustningsskyldige
få vidkännas derigenom, att modeller
tili nya munderings-persedlar måste, från flera
olika håll, anskaffas, som äfven af vådan, att
de nya persedlarne, genom saknad tillgång till
sådane modeller, kunde, för någon obetydlig
anledning, blifva casserade, E. K. M. täcktes
i Nåder låta utfärda en allmän Författning,
hvarigenom Escadrons-Cheferne vid nämnde Regementen
Klefve ålagdt, att, vid hvarje tillfälle,
då ifrågavarande modeller från E. K. Maj:ts
och Rikets KrigsCollegiiun ankomma, ett exem
-
Exp. Etsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 131,132- 309
plar deraf, emot betalning, de rustande vid
hvarje Escadron tillhandahålla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i3s.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829*
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståudet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > i anledning
af Kongl. M:ts Nådiga Remiss j i
fråga om indragning af Rå- och Rörssamt
Insockne friheten å hemman > som
blifvit skiljde frän Säterierne.
S. A. K.
Sedan E. K. Majrts Befallningshafvande i Hallands
Län, i anledning af vederbörande KronoBetjenings
yrkande , det de flera, under Säterierne
Oshult oell Sjöboholm lydande Insockne-Frälsehemman,
som, enligt företedde köpebref, med
fullkomlig egande-rätt blifvit till Åboerne försålde,
måtte, såsom skiljda från Säterierne, anses
icke vidare vara berättigade att Insocknefrihet
åtnjuta, genom Utslag den 3 September
1822, förklarat något hinder af gällande Författningar
ej vara för dessa hemman, ehuru afsöndrade
från Säterierne, hvarunder de lydt, att
bibehålla deras urgamla Insockne-egenskap, då,
enligt Kongl. Kungörelsen den 6 April 181 o,
310 Exp. UtsL Förslag till uncl. Slcrifa. N:o 1 32.
Ridderskapet och Adeln afsagt sig den uteslutande
besittningsrätten till Säterier, och något stadgande
om afsöndrade Insockne-hemmans omförande
i Jordeböckerne till utsockne icke vore
kändt; men Kammar-Collegium, hvars pröfning
Kammar-AdvocatFiscalsEmbetet underställt E.
K. Majrts
på anförde skäl och med åberopadt stöd af 3:dje
punkten i Kongl. Förordningen den 6 November
1678, 4;de punkten i Kongl. Påbudet den
1 Mars 1681 samt Kongl. Brefvet den 29 April
1807, upphäfvit E. K. Maj:t,s Befallningshafvandes
öfverklagade Utslag och meddelat det
beslut, att hemmanen, så länge de ej under
ofvannänmde Säterier återvunnos, icke kunde
få tillgodonjuta andra förmoner, än utsockne
Frälsehemman i Halland tillkommo; hvaröfver
underdåniga besvär blifvit af Åboerne på de ifrågakomne
hemmanen hos E. K. M. i underdånighet
anförde; så har E. K. M., som uppskjutit
med Dess Nådiga yttrande i detta besvärsmål,
i afseende på den allmänna frågan,
huruvida Rå- och Rörs- samt Insöckne-Frälseliemman,
efter den 6 April 181 o, afsöndrade
från de Säterier, hvarunder de lydt, böra förlora
deras Rå- och Rörs- samt Insockne-frihet,
i Nåder velat inhemta Rikets Ständers underdåniga
yttrande; i hvilket afseende handlingarne
uti förenämnde mål, jemte Utdrag af det
hos Rikets Allmänna Ärendens Beredning i ämnet
hållna Protocoll, blifvit den i3 November
sistlidet år lill Rikets Ständers Stals-Utskott öfverlemnade.
Exp. Utsi. E årslag till und. Skrif v. N:o 132,133. 311
Efter häraf erhållen del samt öfvervägande
af innehållet utaf så väl de communicerade
handlingarne, sorn af de i KammarCollegii ofvanberörde
Utlåtande åberopade Författningar,
hafva R. St., lika med hvad Föredraganden inför
E. K. M. i förevarande fråga sig yttrat, och
Rikets Allmänna Ärendens Beredning jemväl tillstyrkt,
ansett de, sedan år 1810, ifrån Säterierne
afsöndrade Rå- och Rörs- samt Insockne-Frälsehemman
icke hafva, genom en sådan afsöndring,
deras friheter förlorat; hvarvid likväl
R. St. hafva funnit de afsöndringar, som före
den 6 April samma år egt rum, icke kunna
härå tillämpas. Hvilket, till svar å den Nådiga
remissen, R. St. få i underdånighet meddela,
och framhärda etc.
N:o i33.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. i 829-
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga remiss
uppå gjord underdånig ansökning om upplåtelse
af en Örebro Slott tillhörig Tomt j,
för uppförande af ett nytt Scholcehus i
Örebro Stad.
S. A. K.
Hos E. K. M. hafva Dess Befallningshafvande
312 Exp. Utsi;. Förslag till und. Shrifv. N:o 133.
i Örebro Län, samt Biskopen i Strengnäs Stift,
å Consistorii vägnar, i gemensam underdånig
Skrifvelse, anmält, att, då förberedande anstalter
skolat trä/fas, till uppförande af den nya
byggnad åt Carolinska Triyialscholan i Örebro,
hvartill E. K. M. i Nåder täckts gilla och fastställa
ritning, förslag blifvit väckt, att en liten
jordlägenhet af icke fullt ett geometriskt Tunnland,
belägen vid nya Quäien och tillhörig Örebro
Slott, samt den E. K. Maj:ts Befallningshafvande
derstädes anslagna Boställsjord, måtte
för everldeliga tider få upplåtas till Tomt åt
den nya Scholbyggnaden.
Consistorium, sorn i denna anstalt funnit
åtskilliga betydliga förmoner för Scholinrättningen
och äfven fästat sin uppmärksamhet
vid det serdeles prydliga läge, som ofvannämlide
local för ifrågavarande byggnad erbjöde, har,
i anledning deraf, såsom ersättning för berörde
lägenhet, tillbjudit en i everldeliga tider utgående
årlig afgift af Tunnor fullkomligt afradsgild
Råg å 36 Kappar på Tunnan, och att,
till säkerhet derföre åt nuvarande och framdeles
blifvande Landshöfdingar i Örebro, denna
afgift skulle, vid gamla Scholegårdens försäljning,
såsom en beständig Tomtöre- eller Grundskatt,
fästas vid sjelfva Tomten af samma Gård, i
hvilkens hand den i en framtid än komme och
till hvad ändamål den än måtte användas. Och
då E. K. Maj:ts Befallningshafvande, hvilken i
detta ämne helt och hållet delade Consistorii
åsigter och önskade kunna medverka till Örebro
Stads
Exp. Utsi-. Förslag till und. Skrifv. N'0 133. 313
Stads förskönande, ansett sig, för sin del, kunna
ingå på Consistorii ofvaoberörde anbud; hafva
E. K. Maj:ts Befallningshafvande och Consistorium
i underdånighet anhållit om E. K.
Majrts Nådiga tillstånd, lill upplåtelse af den ifrågakomne
lägenheten, emot det utfästade vilkoret.
Sedan LandshöfdingeEmbetet i Örebro Län,
uti afgifvet underdånigt utlåtande, rörande antagligbeten
af den såsom ersättning för afkastningen
af platsen betingade årliga afrad, yttrat
den öfvertygelse, att blifvande Boställsinnehafvares
eller Kronans rätt, genom en på om förmälde
vilkor grundad öfverlåtelse af merberörde
lägenhet, ingalunda förnärmades, utan snarare
befordrades, samt KammarCollegium uti
underdånig skrifvelse jemväl tillstyrkt, att den
emellan Landshöfdingen i Örebro och Consistorium
i Strengnäs slutade afhandling måtte vinna
E. K. Maj:ts Nådiga bifall och stadfästelse; så
har E. K. M., genom Nådig remiss till StatsUtskottet
den 20 sistlidne Junii, behagat handlingarnei
förevarande ämne lill R. St. öfverlemna.
Till svar å denna Nådiga remiss få R. St.,
efter deraf erhållen del och tagen behörig kännedom
, härigenom i underdånighet meddela,
att, enär full ersättning är vorden Kronan försäkrad
i alla tider för upplåtelsen af den ifrågavarande
jordlägenheten, R. St. icke funnit något
hinder vara, att genom dess afträdande bereda
tillfälle till den beslutna nya Scholasbyggnadens
anläggande på en derför mera tjenlig local
än den hittills varande; hvadan ock R. St
Bihang t. R. S;s Prot,
314 Exp. Utsi. Fotslag till uncl. Siri fa. N:o 133,134-'
velat lemna bifall till den emellan förrbemälde
Consistorium och E. K. Majrts Befallningshafvande
ingångne afhandling om nämnde jordlägenhet,
samt att densamma, på de af Consistorium
erbjudna vilkor, må till dess disposition
i förrberörde afseende upplåtas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i3/h
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829-
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j, i anledning
af Kongl. M:ts Nådiga Proposition j
angående Sala Silfververk.
S. A. K.
Sedan en af R. St. den 8 Mars i8io bos E.
K. M. i underdånighet begärd och af E. K. M.
den 26 i samma månad anbefalld undersökning
af kunnige Bergsmän, rörande beskaffenheten af
Sala Silfvergrufva, samt dess drift och afkastning,
blifvit år 1816 fullbordad, och E. K. M:ts
och Rikets Bergscollegium derom till E. K. M.
inkommit med berättelse, hvaruti Collegium,
med afstyrkande af Silfververkets öfverlemnande
till Interessenterne, i underdånighet föreslagit
anstalter, till vinnande på annat sätt af det
åsyftade ändamålet, bestående hufvudsakligen
Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrif v. N:o 134- 315
deruti, att af de besparingar, som under en tid
af 25 år hanne samlas af anslagen till Silfververket,
en Fond skulle inrättas för Grufvedriftens
upprätthållande i framtiden, hvarmedelst,
i förening med en påräknad högre Silfvertillverkning,
efter nämnde års förlopp, Statens förläningar
skulle kunna till det mesta indragas
eller ersättas, men hvilket förslag BergslagsInteressenterne,
enligt Rikets Ständers vid 1818
års Riksdag gjorda hemställan, hörde, i de hufvudsakligaste
delar bestridt; så hade, efter det
Bergscollegium, i anledning af Bolagets anmärkningar
vid berörde förslag, med ytterligare andragande
i ämnet inkommit, och frågan blifvit
till R. St. vid i823 års Riksdag öfverlemnad,
R. St., uti allåten underdånig skrifvelse den 4
October samma år, anfört, huruledes de nogsamt
insett, att en förändrad reglering af Grufvedriften
vid Sala Silfververk borde ega rum,
så vida Staten skulle kunna erhålla en billig ersättning
för sina betydliga uppoffringar till Verkets
fortsättande; men enär härvid förekomme,
att Bergslags-Interessenterne, under åberopande
af innehafvande Contract, bestridt all rubbning,
utan deras samtycke, i Silfver verkets närvarande
författning, samt förklarat någon jemkning
af de utaf Bergscollegium och Bergslags-Interessenterne
uppgifne, från hvarandra i väsendtlig
mon afvikande förslag, icke kunna af R. St.
företagas, elier pröfning utaf verkan af det emellan
Staten och Bergslaget om Silfververket afslulade
Contract den Lagstiftande magten tillhöra;
så hade R. St. i underdånighet anhållit, del E.
316 Exp. Etsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 134.
K. M. ville låta utarbeta ett förslag till en sådan
af oeconomien vid Sala Silfververk jemkad
reglering, soln med Statens fördel instämde och
af Bergslags-Interessenterne, efter deras hörande,
funnes antaglig, samt derefter vid nästpåföljande
Riksdag meddela R. St. resultatet, jemte
Nådig Proposition om de åtgärder, E. K.
M., på grund af då befunnet förhållande, ansåge
närmast ledande till ändamålet.
Till följe häraf fann E. K. M. i Nåder godt
anbefalla Bergscollegium att, med dertill i behörig
ordning utsedde befullmägtigade Ombud
för Sala Berslags-Interessenter, uppgöra ett så
beskaffadt förslag, som R. St. i förrberörde afseende
begärt; och har, efter det Deputerade
•för Bergslaget till Bergscollegium afgifvit skriftligt
yttrande och förslag i ämnet, samt sedermera,
inför Collegium hörde, förenat sig om
ytterligare jemkningar deruti, och hvarmed allt
Bergslags-Interessenterne, vid Allmän Bergsllätt
deröfver hörde, förklarat sig nöjde, Bergscollegium
med det uppgjorda Regleringsförslaget,
jemte eget underdånigt yttrande af den 12 December
sistlidet år, till E. K. M. inkommit.
Uppå de skäl, Collegium i detta yttrande
anfört, och då i öfrigt genom en ökad Silfvertillverkning,
i följd af den vid Silfververket antagna
förbättrade plan för Grufvedriften, Staten
hädanefter icke komme alt, i och för dess
åt detta Verk niedgifna förläningar och förmolier,
vidkännas så ansenliga förluster, som de
förra åren inträffat, har E. K. M., genom Nådig
Proposition af den i3 November sistlidet är,
Exp. Utål. Förslag till uriel. Skrif p. N:o 134. 317
jemte bifogande af BergsCollegii ofvan omförmälde
utlåtande och öfriga till målet hörande
handlingar, till Rikets Ständers Stals-Utskott
öfverlemnat att föreslå R. St. antagande af hvad
Bergslaget till Kronans framtida ersättande för
förlusten å berörde förläningar och förmoner
föreslagit; och skulle det, i följd häraf, åligga
Bergscollegium noga tillse, att de åtgärder, som
lill förslagets behöriga verkställighet erfordras,
varda fortfarande vidtagne, som oek i öfrigt
hålla verksam hand deröfver, att Verkets drift
för en stigande Silfvertillverkning på ett ändamålsenligt
sätt besörjes.
Detta vigtiga ärende hafva R. St., efter
deraf erhållen del, i noggrann! öfvervägande
tagit, och, då, i anseende lill de emellan E. K.
M. och Kronan samt Sala Bergslag ingångne afliandlingar,
ett begifvande, å Bergslags-Interessenlernes
sida, till någon för Kronan mera förmonlig
utväg att erhålla ersättning för Dess till
Silfververkets upprätthållande afstådde förläningar,
icke kunnat vinnas, funnit sig, vid sådant
förhållande, böra bifalla det af Bergslaget antagne,
af Bergscollegium understödde och afE.
K. M. i Nåder godkände ofvanbcrörde förslag
till reglering af en framtida ersättning för de
förluster, Kronan genom förläningarne vidkännes,
nemligen: att,
emot det ingen rubbning eger rum hvarken
i Sala Stads Privilegier af är 1624, eller
Transporten af Silfververket till Bergslaget den
20 Januarii 1682, och Stadfästelsen derå den g
September 1^1, nied hvad deraf härflyter,
318 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 134.
rörande Tionclen, Myntarelönen och Slagskatten
till Kronan, eller förlänade rättigheter till
Konstens underhållande, samt att Nora Allmänning
till Silfververkets disposition öfverlemnas,
att begagnas och förvaltas efter de serskilde
Hushålls-Ordningar, som för ändamålet finnas
tjenlige, utan hinder uti enskildes derstädes till
äfventyrs redan egande lagliga rättigheter,
en Fond af Bergslaget inrättas till Bergsbrukets
framtida upprätthållande, utan vidare
begagnande af 174^ års ArrendeContract, såmedelst:
att, vid en tillverkning af 2,5oo lödige
Marker, Silfververket afsätter 5oo Rd. B:co,
samt sedermera derutöfver 100 Rd. B:co för
hvarje fulla 100 lödige marker, hvarmed Silfvertillverkningen
öfverskjuter beloppet af 2,000
lödige Marker, och hvilka årliga afsättningar till
Fonden utgå i Silfver efter de senare årens
Medelcurs, så att, vid en tillverkning af 2,5oo
lödige Marker, årliga tillskotten utgöras med
i85 Specie SilfverRiksdaler, samt för fulla
100 lödige Marker derutöfver, med 37 Specie
SilfverRiksdaler, och dessa medel sedan
i gångbart mynt förvandlas efter medelvärdet
af Bergslagets för året gjorda Silfverförsäljningar;
kunnande ifrån skyldigheten till sådane
afsättningar till Fonden ingen befrielse
Bergslaget medgifvas, utom vid sådane serdeles
olyckshändelser, som 8 §• i I741 års Transport
omnämner, då Bergslaget, efter nödig pröfning
af sakens vigt, har att förvänta skälig lindring;
att berörde Fond icke allenast genom de
årliga tillskotten, utan ock genom den ränta,
jExp. Utsh Förslag till und. Slrifp. Nio 134. 319
som af medlens ändamålsenliga fruktbargörande
liärflyter, skall bildas, och Fondens tillgångar,
så fort sådant efter hand ske kan, nedläggas uti
jordegendom, som emot viss Spannmålsränta
utarrenderas; samt
att, när på detta sätt en så stoi' Fond hunnit
samlas, att årliga afkastningen deraf utgör
eller motsvarar 1,100 Tunnor Spannmål, hälften
Råg och hälften Korn, Silfververkets afsättningar
till Fondens förökande komma att upphöra;
hvaremot Bergslaget då skall, ifrån samma
tid, antingen till Statsverket betala de genom
Contractet arrenderade räntorne till fulla
värdet efter årliga Markegången, med bibehållande
af Contractet i allt öfrigt, eller ock kommer
det att då genast upphöra samt räntorne
att till Statsverket öfverlemnas, allt eftersom
sådant vid den tidpunkten kan befinnas vara för
Staten eller Silfververket lämpligast; men den
samlade Fonden skall, jemte dess afkastning, i
alla fall blifva med Silfververket orubbligen
förenad; dock alt afkastningen årligen användes
till samma ändamål, som om behållningen af
räntorna stadgadt är.
Jemte tillkännagivande af detta, i anledning
af E. K. Maj:ts Nådiga Proposition, fattade
beslut, och då likväl angeläget är, att Statsverkets
rätt, i följd af det med Bergslaget nu
träffade aftal, varder i behörig ordning bevakad,
så att, inom möjligen kortaste tid, det åsyftade
ändamålet må uppnås, hafva R. St.
härmed skolat hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, ay,, jemte det Bergscollegium hä
-
320 Exp. Utsi-, Förslag till und. Skrifvelse N:n j34.
danefter såsom hittills vakar öfver Silfververkets
drift på rätt Bergsvis och tillser, att
hvad för en stigande tillverkning på ändamålsenligt
sätt hör iakttagas, icke åsidosattes, KammarCollegium,
såsom det Embetsverk, hvilket
eger inseendet öfver Kronans Gods sig uppdraget
och handlägger alla mål, rörande Kronoräntornes
bestämmande, må af E. K. M. i Nåder
anbefallas hålla hand deröfver, att hvad,
enligt Bergslagets åtagande, hör, i följd af Silfver
till verkningens årliga belopp, till den ifrågavarande
Fondens bildande erläggas, blifver i
detta ändamål afsatt, administreradt, och till
jordegendoms inköp användt, samt Fonden årligen
förökas, icke allenast genom de fastställde
årliga Capital-tillskotten, utan ock med det
genom Fondens förräntande inflytande interesse!,
; äfvensom att bemälde Collegium bör, om
icke årligen, till E. K. M., åtminstone vid hvarje
Riksdag, till Rikets Ständers Stats-Utskott afgifva
berättelse derom, i sammanhang med de
uppgifter på E. K. Majrts och Kronans domainer
och sättet huru de förvaltas, som, till följd
af Kongl. Brefvet den ik December iSio, utaf
KammarCollegium aflemnas: Administrationen
af Sala Silfververk dock härigenom icke betaget,
att, under Bergslagets Revision, vidtaga
alla de åtgärder, som höra till Fondens förvaltning,
förökande och förräntande.
Rikets Ständer framhärda etc.
NiO
Exp. Utsi. Förslag till lind. SI rifa. N:o 435. 321
N:o 135.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829*
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —-
Borgare-Ståndet d. 1 — —*
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Fikets Stan dets underdåniga Skrifvelse j angående
förlängning af tiden för åtnjutande
af förlagslån ur Manufactur-Disconten
j samt om säkerheten för sådana lån.
S. A. K.
Med anledning af vackt fråga så väl om för-1
langning i tiden för åtnjutande af förlagslån ur
Manufactur-Discontfondeil för nya eller här i
Riket hittills icke utofvade slöjder, som äfven
om rättighet för Fabriksidkare i allmänhet att,
till säkerhet för lån utur nämnde fond, få ställa
äfven annat hypothek, än förskri fningar för
sålde tillverkningar, hafva R. St. tagit detta ämne
i Öfvervägande; och då, i förra afseendet,
återbetalningen af ett sådant lån måste, för att
detsamma skall kunna för dess innehafvare medföra
den dermed åsyftade fördel, dels icke inträffa
förr, an den gjorda fabriksanläggningen
hunnit komma till fullbordan, och låntagaren
kunnat deraf draga någon vinst, dels bör vara
ställd på sådana Terminer, att låntagaren deraf
icke för mycket betungas, så, och på det ifrågavarande
fördel för låntagaren må kunna,
så vidt möjligt är, förenas med en lämpligen
Bihang t. R. S:s Prot. IQule Sami. 41
322 Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrift’. N:o 135.
afmätt omsättning af fonden, hafva R. St. funnit,
att tiden för innehafvande af förlagslån,
som hädanefter af Manufactur-Discontfonden beviljas,
må vid de tillfällen, då E. K. M. så nödigt
pröfvar, förlängas till Åtta år, med skyldighet
att, efter Tre års förlopp, årligen erlägga
en femtedel af Capitalet, under vilkor i öfrigt,
som hittills varit iakttagne.
Beträffande derefter frågan om beskaffenheten
af hypothek till säkerhet för lån utur Manufactur-Discontfonden,
så innehåller 4 §> af det
för samma fond nu gällande Reglemente af den
12 Februarii 1817, det de reverser eller accepterade
invisningar, som anmälas till discontering,
skola vara utgifne för Svenska Manufacturvaror,
och ställde på viss man eller ordres.
Men då den ytterligare controll, sorn genom
berörde föreskrift åsyftas på rigtigheten af den
lånsökandes tillverkningsuppgift, likväl icke är
af någon betydenhet i annan händelse, än då
Fabriksidkaren blir i tillfälle att försälja liela
sin tillverkning, samt hans lånerättighet i allt
fall beror af dess hos HallRätten afstämplade
eller edeligen uppgifna tillverkning: då i öfrigt
Fabriksidkaren vid de tillfällen, då han saknar
afsättning af sin tillverkning, snarast är i behof
af lånebiträde, hvilket lian, enligt hittills
gällande föreskrifter, icke kan erhålla, utan emot
reverser af de personer, som utaf honom
köpt hans tillverkningar, samt Fabriksidkaren
derigenom måhända ofta sättes i frestelse att
begagna sig af förskrifningar, hvilkas innehåll
icke äro med verkliga förhållandet öfverens
-
Exp. Utsi. Förslag tillund. Siri fa. N:o 135,136- 323
stämmande, hafva Rikets Ständer funnit sig bö»
ra medgifva, att, i likhet med hvad några Fabriksidkare
redan är tillåtet, det må blifva alla
låneberättigade Fabriksidkare i allmänhet öppet
lemnadt, att för lån utur Manufactur-Discontfonden
äfven ställa annan säkerhet af godkänd
borgen eller andra godkända SkuhlsedelshypoLhek,
än förskrifningar för upphandlade
Svenska Manufacturvaror, helst, i Rikets Ständers
tanka, Discontfondens säkerhet derigenom
icke i någon nion förminskas.
De af R. St. uti ifrågavarande afseenden sålunda
vidtagne beslut få R. St. härigenom i underdånighet
anmäla, till vinnande af E. K.
Maj:ts Nådiga bifall, samt, i följd deraf, till iakttagande
af dermed öfverensstämmande förändringar
uti det för Manufactur-Disconlfonden nu
gällande Låne-Reglemente.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o i36.
Uppl. o. godk. lios Riehl, och Adelli d. 29 Aug. 1829-
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 10 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsemed
anhållan om stadgande, att kännedom af
Rikets Grundlagar bör ådagaläggas af
324 Exp. IJtsk. Förslag till tind. Skrijv. N:o i36.
dem, som undergå Juridisk och Embets
examen.
S, A. K.
Bland föremål för Rikets Ständers uppmärksamhet
vid innevarande Riksmöte har jemväl
förekommit, att hvarken Kongl. Kungörelsen
den 9 October 181 a eller någon annan allmän
Författning anbefaller de Academiska Lärarne,
alt öfver Grundlagarne föreläsa och examinera,
Af Comiterades till öfverseende af Rikets
Undervisningsverk, den ao December sistlidet
år, afgifna Betänkande hafva R. St. väl inhemtat,
hurusom förslag blifvit framställdt, att
bland de hnfvndänanen, hvilka för den Civile
Embetsmannen äro af största vigt, Statskunskapen
måtte ingå, och att så väl föreläsningar deröfver
måtte hållas af Lärarne, som prof af kännedom
deruti af examinandi ådagaläggas. Men,
ehuru Statskunskapen visserligen bär innefatta
läran äfven om Rikets Grundlagar, likväl, och
på det att, i händelse E. K. M. skulle täckas
i Nåder bifalla bemälde Comiterades förslag,
något missförstånd å vederbörandes sida ej mätte
ega rum i fråga om den grad af insigter ,
som i Statskunskapen erfordras af examinandi,
hafvä R, St., med fästadt afseende å den oundgängliga
nödväncligheten, att den blifvande Embetsmannen
i en Constitutionel Stat känner dess
Grundlagar, funnit sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, i sammanhang med
den förestående regleringen af Rikets Allmänna
Undervisningsverk, uttryckligen måtte i Nåder
Exp. Etsk. Förslag till tind. Skri/v. N:o 136,137. 325
stadgas, det föreläsningar öfver Rikets Grundlagar
skola hållas af vederbörande Lärare vid Academierne,
och examina derutinnan anställas
med alla de Studerande, som egna sig åt den
Civila Embetsmannabanan.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i3y.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829.
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 10 —* —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelses angående
Kongl. Maj:ts och Kronans bevisnings-skyldighet
j i frågor om förmedlings
återgångv
S. A. K.
Med anledning af gjord anmälan, att, genom
en alltför vidsträckt tillämpning af Kongl. Brefvet
den i October 1804, angående förmedlings
återgång, det stundom skall hafva inträffat, att
enskilde blifvit affordrade handlingar, tili stöd
för sin rätt att förmedling åtnjuta, få R. St.,
enär, i Deras tanka, det med allmän rättsgrund
är öfverensstämmande, att Staten, uti dess förhållanden
till den enskilde medborgaren, bör
vara underkastad samma skyldighet att bevisa
sin rätt, som den enskilde tillhör mot Staten,
och ingen svarande part i något fall bör kunna
åläggas bevisniugs-skyldigheten, hos E. K.
32G Exp. UtsiFörslag till und, Shifp. N:o 137,138.
M. i underdånighet anhålla, att i Nåder stadgas
måtte, det vid de tillfällen, då frågor om
förmedlings återgång kunna uppkomma, all bevisnings-skyldighet
i detta fall må K. M. och
Kronan ensamt åligga.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i38.
Uppl. o. godt. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829-
Prés te-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikels Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
afskrifning af åtskilliga Anmärknirigsmedel•
S.
A. K.
I anledning af derom väckt fråga, att skatter,
som åtskillige mer och mindre fattige och nödställde
medborgare blifvit, i följd af E. lv.
Majrts och Rikets KammarRätts anmärkningar,
dömde att betala för till och med tio år tillbaka,
måtte, i anseende till de skattskyldiges
oförmåga att dem erlägga, äfvensom till saknad
kunskap om sitt åliggande att för nämnde tid
sådane utskylder utgöra, varda afskrifne, hafva
R. St. utaf de upplysningar, do varit i tillfälle
alt sig förskaffa, inhemta!: att, vid Bevillningsdebiteringen
i Stockholms Stad för åren 1819,
1820, 1821, 1822 och i8a3, KammarRättens
Revisions-Contoir pä serskilda tider anmärkt,
Exp. Utsi'. Förslag till urul. Skrifa. A7:o \ 3g. 327
att, ehuru Förordningarne angående Brännvinsbränningen
af åren i8x5 och 1818 innehöllo
, det Krogar och Näringsställen skulle, utom
Bevillningsafgiften taxeras till io, 15, ao,
25, till och med 3o Rd. i minutcringsafgift,
och detta stadgande afsåg, huruvida Brännvin
hölles till afsalu i minut, utan att något undantag
till befrielse vore gjordt för dem, som derjemte
hade rätt till Borgerlig rörelse, eller utminutera
nämnde vara under annan benämning,
än Krog- och Näringsrörelse, så hade likväl
allenast innehafvare af Krogar och Spisqvarter
blifvit för minuteringsafgifter taxerade, men alla
de, som idkade Källar-rörelse, Tracteurer,
hvilka voro Borgare, eller deras Enkor, som
bibehållit rörelsen, samt sådane personer, som
egde Marketenteri, från berörde afgift blifvit
befriade; varandes de, med anledning häraf,
gjorda yrkanden om förenämnde personers debitering
utaf KammarRätten godkände och af
E. K. M. i Nåder fastställde, samt de för Hufvudstadens
åtskilliga Församlingar utestående
sådane anmärkningsmedels belopp 8,2o5 Rd.
Efter öfvervägande af hvad i förevarande
ämne sålunda förekommit, och då R. St. uti de
omständigheter, att, genom tidsutdrägten med
anmärkningsfrågornas behandling samt medlens
debitering och utsökande, ätskillige utaf de
skattskyldige, dels af fattigdom och dels genom
afgifternas betalning på en gång, torde antingen
vara oförmögne eller icke utan stor svårighet
i stånd att dem erlägga, funnit anledning
förekomma till afskrifning af Statens andel i
328 Exp. Vtsl. Förslag till und. Skrif v. N:o 138,139.
dessa medel för de personer, sorn befinna sig i
ofvannämnde förhållanden, få R. St. i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M. deröfver
infordra vederbörandes utlåtande, samt derefter
i Nåder afgöra, hvilka af de skat.tskyldige ^
må af berörde förmon komma i åtnjutande.
Rikets Ständer framhärda etc.
iV.-o i3g.
Uppl, o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Aug. 1829*
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —
Borgare-Ståndet d. i — —
Bonde-Ståndet d, 10 —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphäfvande af det i KammarCollégii
Circulaire-bref den 18 Februarii
1806 intagna stadgande ont Stämmo-böter >
S. A. K.
Sorn, enligt hvad R, St. inhemtat, i anledning
af senast församlade Ständers, uti Skrifvelse
den 20 December 1823, hos E. K, M. framställde
underdåniga Önskan, att det, uti E. K.
Majrts och Rikets Kammar-Collegii Circulairebref,
den 18 Februarii 1806, intagna stadgande
om så kallade Stämmo-böter, hvilka af den,
som, utan laga förfall, försummar att sjelf,
eller genom Ombud, infinna sig vid andra Uppbörds-stämman,
med 12 sk. erläggas, mätte
Varda
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 439, l40. 329
varda npphäfvet, och ur Uppbördsförfattningarnc
utgå, E. K. SVIaj:ts Nådiga Påbud i detta afseende
icke hitintills blifvit utfärdadt, och berörde
Circulaire-bref således ännu eger gällande
kraft, så få R. St., lios hvilka ytterligare
* fråga i samma ämne jemväl är vorden väckt,
vid sådant förhållande, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes, med Nådigt
afseende på de uti ofvan åberopade underdåniga
Skrifvelse anförde skäl, ifrågavarande
stadgande öm Stämmo-böter till all kraft och
verkan upphäfva.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 1/j.O,
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 29 Äng. 1829»
Preste-Ståndet d. 1 Sept. —•
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bondc-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående
skyldighet för Borgare att i Staden
vara mantals- och skattskrif ven.
S. A. K.
Genom en inom Borgare-Ståndet gjord framställning,
har Rikets Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att, under innevarande Riksdag,
vid tillämpningen af den uti nu gällande
Bevillnings-förordning och Författningarne, anBiliang
t. R. S:s Fröt. 10ide Sami. 42
330 Exp. Utsi. Förslag till lind. Slrifp. N:o 140, i4i.
gående mantals- och skattskrifning meddelade
föreskrift, att hvar och en bör vara mantalsoch
skattskrifven, der han största delen af året
vistas, olika tankar inom Ståndet uppstått, i afseende
på t vänne Ledamöters behörighet att vara
RiksdagsFullmrgtige. Till förekommande af *
den olägenhet, hvilken sålunda blifvit anmärkt,
hafva R. St., som anse det lika litet kunna betagas
Stadsborgaren, som hvarje annan medlem
i Samhället, att vistas, der nan för godt finner,
men ordningen jemväl fordra, att hail för
sin person och borgerliga näring är i Staden
mantals- och skattskrifven, beslutit, att ett stadgande
om sådan skyldighet för Borgare skall i
den blifvande Bevillnings-förordningen intagas;
och få R. St. hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att, till vinnande af enhet i Lagstiftningen,
enahanda ändring må ega rum i de serskildt
utfärdade Kongl. Förordniiigarne om mantals-
och skattskrifning.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 141.
Uppl, o. godk. hos Ridd. och Adelil d. 1 Sept, 1829.
Preste-Ståndet d. 7 —■ .—
Borgare-Ståndet d. 7 — —i
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velseangående
åtskilliga Svenska Medborgares reclamationer
j i afseende på ersättning för
Exp. Utsk. Förslag till und. Siri/a. N:o l4l. 331
lidna förluster genom Skeppsup pbr ingningar.
S. A. K.
♦ I anledning af E. K. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
den 11 Junii 1823, hvarigenom till Rikets då
församlade Ständer öfverlemnades handlingarne
rörande Svenska medborgares anmälde reclamationer,
i afseende på lidna förluster genom
Skeppsuppbringningar, förklarade R. St., uti aflåtet
underdånigt svar den 21 December samma år,
att, med tillämpning af hvad 1812 års Ständer
i ämnet yttrat, ersättning väl borde ega rum
för de förluster, hvilka, enligt sistbemälde Ständers
gifna löfte, kunde till godtgörande erkännas;
men för att, så vidt på R. St. kunde ankomma
, söka förebygga, att, på grund af det
fattade beslutet om ersättnings tilldelande för
de ifrågavarande förlusterne, andra dylika anspråk
icke måtte falla Staten till last, fogades,
vid förrberörde underdåniga förklarande, det
tillägg, att ett sådant medgifvande icke måtte
gälla såsom praejudicat för framdeles möjligen
skeende enahanda ersättningspåståenden; och i
sammanhang hvarmed R. St. jemväl fastställde
vissa grunder, efter hvilka reclamationsmålen
■ borde pröfvas samt ersättningarne beviljas.
Sedan, efter vederbörlig granskning af dessa
reclamationsmål, de af E. K. M. i Nåder beviljade
ersättningar blifvit på föreskrifvet sätt
af RiksgäldsContoiret utanordnade, har E. K.
M. nedannämnde, vid förra Riksdagen anmälda
332 Mxp' Utah. Förslag till und. Skrijv. N:o 141.
reclamationer, såsom icke af den beskaffenhet,
att desamma, efter då af Rikets Ständer fastställda
grunder, kunnat till ersättning godkänt
nas, behagat, med afseende å serskildt förekomne
omständigheter, medelst remisser af den 19
sistlidne November, till Rikets Ständers prof- *
liing öfverlemna; nemi. angående
1:0 Slupen Tålamodet , sequeslrerad i Stralsund
af Fransmännen år 1812.
2:0 Galeasen Nordstjernan, uppbragt af
Fransk Kapare utanför Libau samma år.
3:o Fartyget Hoppet , uppbragt af Fransk
Kapare samma år.
4;o Öppna Båten Basen , likaledes samma
år uppbragt af Fransk Kapare.
5:o HukarGaleasen Redligheten , uppbragt
af Dansk Kapare år 1813.
6:0 Kreijerten Nordstjernan, likaledes samma
år uppbragt af Dansk Kapare. ,
7:0 Briggen Nja Välfärden, uppbragt af
Engelsk Kapare och prisdömd år i8o5.
8:0 Fregattskeppet Irene, och
q:o Preussiska Skeppet Carolina, bägge
uppbragte af Danska Kapare år i 81 o.
10:0 Briggen Tvärtom, uppbragt år 1797
af Spansk Kapare.
11:0 Fartyget Fortuna, uppbragt af Fransk
Kapare år 1811.
12:0 Galeasen Gäddan, likaledes uppbragt
af Fransk Kapare samma år, men fridömd.
i3:o Briggen Maria Elisabeth, uppbragt år
1810 af Dansk Kapare, men fridömd.
JExp. Utsi. Förslag till urul. Skrifv. N:o 141. 333
14:0 Briggen Triton , uppbragt af Fransk
Kapare år 181», men fridömd 1811.
i5:o Galeasen Delphin, i November månad
1811 anhållen af Franska Douanierer utanför
Libau, men beslaget ogilladt af PrisCon♦
seillen i Paris.
iG:o Skeppet Triton, uppbragt af Fransk
Kapare år 1798.
17:0 Mecklerthurgska Galeasen Latona, år
1810 uppbragt af Engelsk Kapare,
18:0 Briggen Mentor, uppbragt af Engelsk
Kapare 1806; samt
19:0 Briggen Minerva, befraktad i Amsterdam
år 1802 för Franska Regeringens räkning,
men befraklningen å samina Regerings sida
upphäfven.
Tili svar å E. K. Maj:ts ofvanhögstberörde
Nådiga remisser af handlingarne i dessa mål,
fä R. St. i underdånighet meddela, att, enär E.
K. M. pröfvat de yrkade ersättningarna icke,
emot de för desamma af i8a3 års SLänder fastställde
grunder, kunna ega rum, samt 11. St.,
efter noggrann granskning af hvad handlingarna
innehålla, icke funnit skäl tili förändring eller
utsträckning af dessa en gång fastställde
grunder, någon ersättning i afseende på ifrågavarande
reclamationsmål icke kunnat af R. St.
beviljas.
I sammanhang härmed, och efter erhållen
del utaf Handlanden Eldrups, genom E. K.
Maj:ts Nådiga remiss af den 19 sistl. November
till Stats-Utskoltet öfverlemnade, underdåniga
ansökning om ersättning af Staten för dess
334 Exp, Utsk. Förslag till und. Skrifp. N:o 141, 142,
lidna förlust, genom den år 1824 i Södra America
af en Spansk Kapare gjorda uppbringning
af Briggen Sophia, få R. St, i underdånighet
anmäla, att som, enligt Sökandens egen uppgift,
uppbringningen egt rum efter sistförflulne
Riksdag, och således icke ens tillhör dem,
hvilka varit föremål för 1823 års Ständers ofvan
åberopade beslut, R. St. icke kunnat den
sökta ersättningen bevilja; helst de i allmänhet
anse förluster genom Skeppsuppbringningar lika
litet, som förluster i andra närings vägar, böra
af Staten godtgöras.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o 142.
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse med
förslag till ändrad redaction af 8 §. 1J
Gap. Rättegångs-Balken.
S, A, K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att Lagen i 8 §. af 17 Gap. Rättegångs-Balken
tillåter, att vittne, emot hvilket
anföres jäf, som ej genast kan fulltygas, icke
dess mindre må, vid Domstol på landet, under
förbehåll af jäfsrätt, för dödsfall skull, edeli
-
Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrif v. N:o 142- 335
gen afhöras, men deremot Ljuder, att, om en
sadan jäfs-anmärkning göres vid Domstol i Stad,
Domaren skall förelägga viss dag till jäfvets
bestyrkande; oell då den grundsatts, hvilken i
omförmälde lagrum är antagen för den händelse,
att mot vittne vid Domstol å landet gores
jäf, sorn ej straxt kan bevisas, efter Rikets Ständei’s
tanka, bör följas äfven vid Domstol i stad,
så alt, då omständigheter, sorn kunna utesluta
en person ifrån vittnesmål, icke genast ledas i
bevis, Domstolen, så väl i stad som på landet,
skall, på sätt Lagen nu tillåter, endast vid Domstol
å landet, anställa vittnesförhöret, med öppen
rätt att pröfva verkan af vittnets berättelse,
sedan tid till den anmärkta omständighetens
bestyrkande blifvit lemnad, hafva R. St,
alltså trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, det 8 §. af 17 Cap. RättegångsBalkcn
måtte erhålla följande redaction:
”Gör man jäf, men kan det ej med fullt
bevis fästa, ändå att skäl eller omständigheter
företes, som det jäf styrka; då skall vittnet höras;
men Rätten pröfve, när dom i saken gifves,
hvad verkan vittnets utsago ega må. Nu
är den, som jäf gör, ej beredd att sina bevis
genast förete; varde oek då vittnet bordt, och
lägge Rätten honom, sorn jäfvet gjort, viss tid
före alt det bevisa; gitter han jäfvet med fullt
Levis fästa, vare vittnesmålet ogilldt; har han
ej fullt bevis, pröfve Rätten hvad verkan det
cga må.”
Rikets Ständer framhärda ete.
33G Exp. Utslc. Förslag till urul, Skrif i<. N:o i 43.
N:o if3
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , med
förslag till ändring af 1G Cap. Giftermäls-Balkerij
angående medgift och hemföljcl
S.
A. K.
Rikets Ständer hafva, genom öfvcrläggningar
uti en hos dem framställd fråga om ändring
af 16 Cap. Giftermåls-Balken, angående medgift
och hemföljd, blifvit förde till den öfvertygelse,
att nu gällande lagstadganden i detta
ämne äro otillräcklige och icke nog bestämde,
samt att således, till afböjande af osäkerhet och
oreda härutinnan, fullständigare och tydligare
föreskrifter äro af nöden. Med anledning häraf,
och som hos R. St. i öfvervägande kommit:
att, enär hemgift innebär upplåtelse af endast
nyttjande-rätt, och, då fråga är örn fast egendom,
någon ovisshet om egancle-rätten till det
upplåtna ej kan genom hemgiften uppkomma,
samt med naturen af hemgift ej vöre förenligt,
att gåfvotagarens nyttjande-rätt skulle bero af
något annat, än gifyarens godtfinnande, eller
kunna betryggas emot de händelser, att eganderutten
frånginge gifvaren, elier denne ville e
gendomen
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifp. N:o 143- 337
gcndomen återtaga (i följd hvaraf inteckning
till sakenhet för salunda upplåten nyttjande-rätt
ej är lämplig), alla reglor för upplåtelse af fast
egendom, i egenskap af hemgift, synäs vara öfverflödiga
och utan ändamål, hvarföre ifrågavarande
Lag bör afse endast lös egendom; att,
då ej allenast gifvarens och emottagarens, utan
äfven tredje mans rätt beror på vissheten om
hemgifts-aftals verklighet, men föreskri fterne i
nu gällande Lag, att å hemgift qvittobref skall
tagas, och att, der qvittobref ej linnés, hemgiften
skall, med svordom ede, återbäras, långt
ifrån att förebygga, fastmer vållat oreda och
tvist, all anledning till tvifvel om aftalets tillvaro
bör, genom deråt gifven offentlighet samt
noggranna och bestämda former, förekommas1;
att hemgiftsbrefs bevittnande och lagföljandfe
vid Domstol, i likhet med hvad om äktenskapsförord
finnes påbudet, vore ett för detta ändamål
tjenlig t stadgande; att den
bani ti Hägde förmon att, om de öfverlefva sina
föräldrar, behålla hemgiften med samma
tätt, sorn föräldrarne den haft, bör utsträckas
till bemgifts-tagares bröstarfvingar, i hvad led
som helst; gifvaren dock obetaget, att derom annorlunda,
efter godtfinnande, förordna; att, sorn
egande-ratten till egendom, den der såsom hemgift
emottagen är, lil ifver qvar hos gifvaren, i
följd hvaraf hemgift, sorn, vid gifvarens död,
återbäres, utgör en tillgång för gifvarens borgenärer,
så bör ock Lagen förordna, att återbäring
af hemgift skall ske, när gifvaren under
Bihang t. R. S:s Prot.
338 Exp. Utsk. Förslag till und. ShriJ.p, N:o 143.
sin lifstid råkar i Concurs-tillstånd; att den i
8 Cap. 2 §. Jorda-Balken uttryckta grundsatts,
att, då gåfvotagare gör gifvaren orätt eller skada,
det slår gifvaren fritt att gåfvan återkalla,
är i synnerhet tillämplig i frågor, som röra förhållandet
emellan föräldrar och harn, samt derföre
bör i Lagen om hemgift upptagas; och slutligen
att, till ytterligare förebyggande af ali
tvist, huruvida lös egendom, som föräldrar lemliat
sina harn, må anses såsom hemgift eller såsom
till full ego gifven, Lagen bör uttryckligen
stadga, att, om föräldrar öfverlåta lös egendom
till sina barn, utan att qvittobref derå så upprättas
och lagföljes, som ofvan nämndt är, den
egendom skall tillhöra barnen med full eganderätt,
få R. St. alltså, i enlighet med nu anförde
åsigter, till E. K. Maj:ts Nådiga pröfning i
underdånighet öfverlemna följande förslag:
XVI. Capitlet.
Om Hemgift.
1 §•
Vill fader eller moder i hemgift upplåta
penningar eller annan lös egendom åt barn, vid
giftermål, eller eljest, gore thet skriftligen och
sätte i hemgifts-brefvet ut beloppet af penningarne
och värdet af lösören. Hemgiftstagaren
skrifve qvitto therå, med dag och åratal samt
,vittnen under.
Exp. UtsiFörslag till lind. SI rifa. N:o 143. 339
2 §.
Hemgiftsbref inlemne gifvaren öppet till
Rätten i then ort, ther han sitt hemvist häfver,
i stad, inom två månader, och å landet,
sist å thet lagtima Ting, som infaller, efter en
månad, sedan thet upprättadt var; och varde
liemgifts-brefvet, med emottagarens therå tecknade
och bevittnade qvitto, i Rättens FörordsProtocoll
ordagrannt infördt.
3 §.
Dör hemgifts-tagare, utan bröstarfvinge,
gånge hemgiften lill gifvaren åter; är bröstarfvinge
till, behålle han hemgiften, ther ej gifvaren
i hemgiftsbrcfvet annorlunda förordnat.
4 §•
Då gifvaren dör, skall hemgift till skifte
återbäras.
5 §.
Afträdes gifvarens egendom till borgenärer,
tå egen the återtaga then egendom, som i hemgift
gifven är. Varder hemgifts-tagarens egendom
afträdd, ege ock gifvaren taga hemgiften
åter.
6 §.
Gör liemgifts-lagaren gifvaren orätt’ eller
skada, stånde gifvaren fritt att hemgiften äter
-
340 Exp. UtsL Förslag till und. Skrifv. N:o 143,144.
talla, inom år och dag, sedan den pratt eller
stada skedde,
7 i
Äro lösören ej i behåll , tå hemgift återbäras
skall; gälde heingifLstagaren thet värde, som *
å thom i liemgiftsbrefvet satt är.
8
I the fall, tå hemgift går åter, varde ej
then nytta räknad, sp.m hemgifts-tagaren ther-,
af haft; och svare han ej eller till then för-,
sam ring, som å lösören, genom thoras vanliga
bruk kommit,
9, §•
Hafva föräldrar gil'vi t barn lös egendom,,
utan att hemgiftsbref så upprätta dt o,ch lagföljdt '
är, som i x och 2 §§. sägs; varde then egen-,
dom ansedd såsom till full ego gifven,
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o t44.
Uppl. O, godk. hos Ridd. och Adeln d, 1 Sept. 1829-
Preste-Slåndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
ändring af 1 S- i t6 Cap. Arfda
-
Exp. Utsi;. Förslag till urul. Skrift. N-o ±44. 341
Balken, sådan den, enligt Kongl. För or dfiingert
den 27 April 1810, nu lyder.
S. A. K.
Sorn erfarenheten visat, att rättigheten att muntligen
göra testamente, sådan den i nu gällande
Lag är stadgad, ej sällan haft den följd, alt tillfälliga
yttranden, som, under samtal och utan
bestämdt tillkännagifvande af stadgadt uppsåt,
kommit att af någon fällas, äro vordne ansedde
såsom hans yttersta vilja, och blifvit föremål
för tvist, hvars utgång ofta helt och hållet hvilat
på de personers samvetsgrannhet, minne och
urskiljning, som dessa yttranden åhört och blifvit
kallade att derom vittna; så, ehuru tillåtelsen
att muntligen förordna om sin qvarlåtenskap
ej bör vara någon alldeles lietagen, synes
dock ett billigt afseende på lagliga arfvingars
rätt, och angelägenheten att göra öfvertygelsen
om testamentsgifvarens verkliga vilja och mening
så litet som möjligt beroende af andras
omdöme fordra, att berörde tillåtelse ej sträcker
längre, än behofvet kräfver. Ett sådant
behof kan åter ej antagas vara för handen, utan
då någon är stadd i så svår sjukdom eller annan
farlighet, att han saknar förmåga och tillfälle
att skriftligt testamente upprätta. Öfvervinner
lian sjukdomen, eller räddas han ur faran,
och kommer han sedan i den belägenhet,
alt han kan skriftligen författa eller låta författa
hvad han förut muntligen yttrat, såsom
gin yttersta vilja, men ändock sådant underlå
-
342 Utsi-. Exp. Förslag till tinch Skrijv. N:o 144.
ter; så må hans vilja skäligen anses vara förändrad
eller åtminstone ej häfva varit stadgad
och alfvarlig. På- dessa skäl och med anledning
af hvad genom väckt motion i lika afseende
yrkad t blifvit, få R. St. hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, att i §. i 16 Cap. ÄrfdaBalken,
sådan den, enligt Kongl. Förordningen,
den 27 April 181 o, nu lyder, måtte varda
ändrad och erhålla följande redaction:
”Vill någor, man eller qvinna, göra testamente;
upprätte thet skrifteliga, med eller utan
vilkor; varde och testamentet bestyrkt af
tvänne vittnen, som skola på en gång när vara
och therå teckna skrifteligt intyg, att thet
testamente tå var gjordt med sundt och fullt
förstånd och af fri vilja; stånde ock honom fritt,
att låta vittnen veta thess innehåll, eller ej.
Äro ej vittnen att tillgå, och finnes testamentet
med egen hand vara skrifvet och underskrifvet;
ege ock thet laga kraft, ther ej styrkt
varder, att testamentsgifvare!!, efter then tiden,
haft lägenhet att vittnen anskaffa. Råkar någor
i svår sjukdom eller fara, håfve tå våld att, i
vittnens närvaro, testamente munteliga göra; och
gälle thet, ther the vittnen intyga, att han,
med sundt förstånd och af fri vilja, förklarat
sig hafva thet testamente gjort. Dör han ej i
then sjukdom eller fara; vare hans munteliga
testamente icke gällande. Bortgifver någor fast
egendom, ege ej magt om vilkoren för thess
förvaltning sträcka förordnandet längre, än till
förste emottagarens och thess makas lifstid, eller
örn eganda-rätten vidare, än till ulnämnan
-
Exp. Utsi-, Förslag till lind. Skrift. N-.o 144, 14-5. 343
de af testaments- eller gåfvo-tagarens nästa efterträdare,
uti hvilken sistnämndes liand fastigheten
ikläder sig egenskapen af arfvejord; hvarmed
i allt fall, efter allmän Lag, förhålles. Ej
eller må i andra afhandlingar och contract örn
fast egendom sådane vilkor inflyta, hvarigenom
förvaltnings- och egande-rätten för en framtid
vidare inskränkes, än nu sagdt är; men angående
städja och arrende galle hvad iherom serskildt
stadgadt är.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 145.
Uppl. 0. godk. lios Ridd. och Adela d. 1 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 —• —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
författande af en allmän öfversigt
utaf LagComite'ns förslag till CivilLag
samt af detta förslags grunder och
skiljaktigheter frän nu gällande Lag.
S. A. K.
Med anledning af hvad, uti väckt motion, yrkadt
blifvit, i afseende på angelägenheten deraf,
att en allmän öfversigt utaf LagComitens
förslag till Civil-Lag samt af detta förslags
grunder och skiljaktigheter från nu gällande Lag
344 Exp. Utslc. Förslag till ural. Skrif v. Ako l45<
måtte varda författad, för alt R. St., vid nästa
Riksdag, i serskildt uppgifvet ändamål, föreläggas,
få R. St., sorn anse det ej allenast
nyttigt, utan äfven oundgängligen nödigt, att
en lätt åskådlig allmän öfversigt af liela Lagförslaget
eller en kort uppställning af den plan,
efter hvilken arbetet blifvit utfördt, jemte uppgift
af de grundsattser och åsigter, från hvilka
La-gComiten utgått, förbereder, leder och sammanhåller
granskningen af detailerne, hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, att bemälde Comité
kunde få sig uppdraget att, sedan hela
Lag-förslaget blifvit färdigt och kommit uti det
skick, i hvilket E. K. M., efter StatsRådets och
Högsta Domstolens hörande, finner detsamma
böra, genom Nådig Proposition, till Rikets Ständers
pröfning öfverlemnas, författa och, i god
tid, före nästa Riksdags början, från trycket
utgifva en ty^dlig^ och lätt Öfverskådlig framställning
af arbetets plan samt allmänna grundsattser
och motiver, tillika med uppgift och jemförelse
af de väsendtligaste skiljaktigheterne emellan
den nu gällande Lagens stadganden oeh
dem, som till antagande föreslås, jemte skälen
till dessa senares afvikelser från de förra, så
att denna framställning, under fortgången af Rikets
Ständers gransknings-avbete, ehvad det kommer
att å en eller flere Riksdagar för sig gå, må
kunna tjena till stödjepunkt, ledning och rättelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV; o
jExp. TJtsh. Förslag till uriel. Skrift’. N:o 146- 345
N:o
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Prés te-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
dels Professoren Doctor N. Akerman
tillagd Gratification och dels heviljadt
understöd för Ortopediska Institutet
i Stockholm.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om
understöds beviljande af allmänna medel för
det i Hufvudstad en af Professoren, Doctor Nils
Åkerman stiftade Ortopediska Institut, som,
med Nådigt tillstånd, bär namn af Josephinas
Institut, och hvars föremål är att återställa kroppsbildning
, helsa och växtlighet hos lytta, vanskapliga
och sjukliga barn; i hvilket afseende tillika
blifvit föreslaget, dels att af allmänna medel
en lämplig gratification mätte tilläggas Doctor
Åkermanj såsom ersättning ej mindre för
dess gjorda uppoffring af egna medel och en lönande
praktik, i ändamål att inom Fäderneslandet
tillvägabringa denna Inrättning, än äfven
för den förlust, han fått vidkännas, i afseende
på ett inskränkt antal patienter det första
året, dels ock, att 3 till 4°°° Rd. Banco åvBihang
t. R. S:s Prof. tQ:de Sami. 44
346 Exp. Etsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 146.
ligen måtte intill nästa Riksdag anslås till bemälde
Professors disposition och emot förbindelse,
å lians sida, att, till nämnde tid, icke
allenast, på sätt hittills skett, oberoende af ett
större eller mindre antal betalande patienter,
upprätthålla och ändamålsenligt fullkomna Institutet,
utan äfven att dervid oafbrutet, utan
serskild betalning, underhålla och vårda ett visst
antal fattiga barn, som behöfde genomgå en sådan
cur.
’ Detta, med hvad, under målets handläggning
af vederbörande Utskott, ytterligare anmäldt
och upplyst blifvit, hafva R. St. tagit i
öfvervägande; och som, äfven oaktadt betydliga
enskilda uppoffringar å Grundläggarens sida,
endast genom de af Actie-tagare meddelade förskott,
det varit för honom möjligt, att lill närvarande
tid upprätthålla meranämnde Inrättning,
hvilken, såsom afseende ett ibland de mest välgörande
ändamål, hvars befordrande må anses
lika myeket tillhöra Staten, som den enskilde,
bör på sådan grund åtnjuta något allmänt understöd
, intilldess densamma hunnit blifva mera
känd och begagnad samt vunnit det vidsträcktare
förtroende, att den kan af egna inkomster
vidmagthållas och utvidgas; alltså och till vidare
uppmuntran af det nit för Inrättningens
framgång och stadga, som Professoren, Doctor
Akerman ådagalagt, samt för att sätta Inrättningen
i tillfälle att emottaga och vårda några
fattiga kostnadsfritt, eller några mindre bemedlade
, emot en efter deras förmåga lämpad lägre
afgift, hafva R. St., enär Statsverkets tillgån
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 146,147* 347
gar numera finnas för andra ändamål disponerade
och några medel således icke kunna till
det nu ifrågavarande på Stat uppföras, ej allenast
godtfunnit bifalla, att af öfverskotlen på
Statsverkets inkomster Professoren, Doctor Sikerman
tilldelas en oafkortad gratiflcation af
i333 Rd. 16 sk. Banco, såsom någon ersättning
för de kostnader, han enskildt vidkänts för inrättandet
af det Orlopediska Institutet, utan ock
trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
det E. K. M., af uppkommande besparingar
på 2:dra IIufvudTiteln, ville, för samma Instituts
vidmagthållande och utvidgande, i Nåder
anvisa årligen, intill nästa Riksdag, i5oo Rd.
Banco, till redovisning af Institutets Föreståndare
inför Kongl. SundhetsGollegium, som i sådant
afseende torde undfå Nådig föreskrift att
derefter underdånig berättelse om berörde medels
användande till E. K. M. årligen afgifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i/\.y.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829-
Preste-Standet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ med
anhållan om undersökning i afseende på
348 Exp. Utsk. Forsing till and. SlriJreise N:o 147.
möjlig nedsättning af Skepp suni gä Ider ä
Svenska fartyg.
S. A. K.
Genom en inom Borgare-Ståndet väckt Motion
har Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fä- ^
stad å de Författningar, som, genom handelssjöfartens
för dryga beskattning, fjettra handeln,
i hvilket afseende blifvit omförmäldt,
huruledes, genom Sveriges med andra Stater
vunna reciprocitet, väl åstadkommits nedsättning
uti Svenska fartygens omkostnader i dessa
länders hamnar, men hvaremot de Svenska
hamnarne nu skola kunna med större fördel beseglas
af främmande Nationers, än af våra egna
fartyg, enär dessa senare äro belastade med
följande dryga afgiftcr, nemligen:
Läste-afgiften, hvilken med i Rd. Banco
per Läst, för hvarje till Medelhafvet gående,
och 16 sk. för utom detsamma destineradt fartyg,
serskildt för hvarje resa, erlägges, samt
Lösen för Turkiska Documenter, äfvensom 8 sk.
årlig bevillning per Fartygets Läst, och derjemte
dryga Consulad-afgifter och Certificaters lösen,
hvartill ytterligare komma de ansenligen
förhöjda Lots- och Båkpenningarne; och få R.
St., på grund af detta för Sjöfarten betungande
förhållande, hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
det vederbörande Collegier måtte i Nåder
anbefallas undersöka, huruvida umgälderlie
å Svenska Skepp någon förminskning deruti
möjligtvis medgifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrif v. dsho 148- 349
JV:o if8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgax-e-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
inrättande af en Lune-anstalt till
förmon för Tackjernstillverkare i Riket.
S. A. K.
Uti en hos Piikets Ständer väckt Motion liar
blifvit framställdt, att en väsendtlig olikhet i
Rikets Bruksegarcs och Bergsmäns vilkor sig företer,
då de förre egde den stora fördelen att,
genom JernContoirs-Inrättningen, kunna förlägga
sig sjelfve med tillräckliga medel, emot högst
billig ränta, men de senare icke hade annan
utväg, än att för deras handtering söka förlag
hos Köpmannen, hvilken ock ensam droge
liufvudsakliga vinsten af Tackjerns-handeln ,
som af honom ofta blefve drifven för en utrikes
bosatt principals räkning, till förlust således
både för Bergsmannen och Bruksegaren samt
i och med detsamma för hela Staten; att det
för Rikets jernhand tering i allmänhet vore af
vigt, att Tackjerns-tillverkaren må kunna, utan
Köpmanna-interessets inblandande, stå i direct
communication med Bruksegaren; samt att
Bruksrörelsen nu mera vore oberoende från främmande
interessen, sedan JernContoirets Lånefond,
danad, lill en början, genom en viss rin
-
350 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:o i48-
ga afgift för hvarje å Stapelstads våg levereradt
Skeppund Stångjern, och vidare understödd
genom af Konung och Ständer beviljade bidrag,
vunnit, under en fortsatt klok och ändamålsenlig
förvaltning, dess nu egande soliditet; på
hvilka grunder, så väl hemställan blefve gjord ^
om åtgärder, som för detta ärendes beredning
och afgörande borde vidtagas, som äfven förslag
uppgifvet om samlande af en Lånefond till Bergsmäns
understöd.
R. St., som, efter öfvervägande häraf, fullkomligt
gilla de skäl, som blifvit framställda
för den önskan, att en ändamålsenlig Låneunderstöds-inrättning
jemväl måtte, till lättnad
och uppmuntran för Bergsmans-yrket, kunna
tilivägabringas, hafva alltså trott sig höra hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K.
M. täcktes låta utarbeta ett förslag eller plan
till en dylik inrättning, samt sedermera, genom
vederbörande Autoriteter, lemna Bergsmännen
tillfälle att yttranden meddela, rörande de
ämnen, deröfver sådant kan pröfvas nödigt;
hvarefter förslaget, sålunda fullkomligen förberedt
och utarbetadt, kunde af E. K. M. i Nåder
föreläggas Rikets näst sammankommande
Ständer.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrija. N:o 14.9. 351
JV.-o t jg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet tl. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , med
anhållan, att den nu gällande Taxa för
Expeditions-lösen mätte varda i allmänhet
; öfver sedd, m. m.
S. A. K.
Sedan Rikets senast församlade Ständer, uti
Skrifvelse af den ai December i8a3, hos E.
K. M. dels i underdånighet föreslagit, att, utom
hvad, till förekommande af Expeditions-lösens
obehöriga stegrande genom dragen stil,
förut stadgadt är, den föreskrift måtte ytterligare
meddelas, att uti expeditioner, som emot
lösen varda utlemnade, minst sju stafvelser höra
beräknas för hvarje rad, dels anhållit om
öfverseende i allmänhet af nu gällande Taxa
för Expeditions-lösen, samt att E. K. M. täcktes
dervid i Nåder låta tillse, om och i hvad
mon det emellan HäradsRätterne och öfrige
Domstolar samt Embetsverk förut varande förhållande,
i afseende på Expeditions-lösen, borde
, genom jemkning i grunderne för samma lösens
utgörande, varda återställdt, dels ock hemställt,
att, i händelse en ny Expeditions-Taxa
hlefve i Nåder utfärdad, beräkningsgrunden för
352 Exp. Vtsk. Förslag till and. Skri fp. A:o i 49-
lösen af alla Fullmagler å Embeten och Tjenster
måtte bestämmas , och', jemte lösen af alla
från E. K. Maj:ts Stats-Expeditioner utgående
handlingar, i samma Taxa införas; så har Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsman, uti den af
honom afgifna Embetsberättelse för åren 1826
och 1827, anmält, det E. K. M., till svar ej
mindre å hvad R. St. i berörde Skrifvelse underdånigst
hemställt, än ock å Justitiae-Ombudsmannens,
den 28 Februarii i8a5, serskildt gjorda
underdåniga framställning uti samma ämne,
genom Nådigt Bref den 20 Junii 1827, förständiga
t honom, bland annat, att, enär E. K. M.,
under den 9 nästförutgångne Februarii, i Nåder
anbefallt Bess Cancellie-Styrelse att till E.
K. M. inkomma med underdånigt förslag till en
närmare bestämd Taxa på Lösen för Fullmagter
och andra Expeditioner inom StatsExpeditionerne
af E. K. Maj:ts Gancellie, och denna
Taxa, sedan den af E. K. M. blifvit i Nåder
gillad, komme att från trycket utgifvas,
hvarförinnan icke lämpligt vore, att den nu
gällande Taxan b lefve tryckt, hade E. K. M.
funnit frågan derom då förfalla.
Jemte hvad sålunda förekommit, hafva R.
St. till granskning äfven förehaft, så väl de af
JustitiaeOmbudsmannen, uti ofvannämnde afseende
ytterligare framställda anmärkningar, hvilka
finnas intagne uti hans, vid Riksdagens början,
aflemnade allmänna redogörelse öfver förvaltningen
af det honom anförtrodda Embete, som
åtskilliga inom RiksStånden väckta motioner,
deruti,
IZxp. Vtsh. Fårslag till und. Skrifv. iV:o 149- 353
deruti, dels enahanda förslag och önskningar,
som Ständernes omförmälda underdåniga Skrifvelse
innefattar, äro förnyade, dels ock blifvit
yrkadt: att Stockholms Stads Collegier, Kämnärs-Rätterne
uti Städerne i allmänhet samt de
Rådstu fvuRä t ter, som tillika innefatta KämnersRätter,
nemligen då mål af dem i sistnämnde
egenskap varda handlagde, måtte förklaras berättigade
till lika Expeditions-lösen, som vid
IläradsRätterne, enligt nu gällande Taxa, är
bestämd; att RådstufvuRätterne i Städerne af
alla de ofrälse Sterbhus, hvarifrån Bouppteckningarne
böra till dessa Domstolar inlemnas,
och der desamma icke genom RådstufvuRättens
egna medel blifvit förrättade, skulle ega att,
för Boupptecknings inregistrerande och förvarande,
jemte påskrift å det exemplar, som utlemnäs,
beräkna och uppbära lika arfvode, som
uti Expeditions-Taxan är Häradshöfdingarne tillagdt;
att Magistrats-Secreterare och Notarier
vid RådstufvuRätterne måtte, för Communications-
och Remissorial-Resolutiener i enskilda
mål, fa uppbära enahanda lösen, som för LandsCancellierne
stadgad är; att ExecutionsGevaldiger
i Städerne, utom Stockholm, kunde tillerkännas
ett visst lämpligt arfvode för enskilda utmätningar,
sorn af dem förrättas, hvilket arfvode
, som ansetts skäligen kunna bestämmas till
a4 ak. Banco för hvarje utmätnings-förrättning,
borde, i sammanhang med den till betalningådömda
summan, hos Gäldenären utmätas; och
att, med ändring af E. K. Maj:ts Nådiga Bref
Bihang t. R. S:s Fröt. tOale Sami, 45
354 Exp. Utsh. Förslag till und. Slrifv. N:o 149
den 10 September 1828, hvarigenom Kronobe®*"
tjente, för förskaffande af Kallelse-bref i Concurser,
blifvit tillagd lika betalningsrätl, som.
för privata utmätnings-förrättningar, Krono-betjeningens
arfvode för en sådan handräckning
måtte till uppgifvet belopp fastställas , samt tillika
varda bestämdt om och hvad Stadsbetjente,
för berörde kallelser* åtnjuta må; och alldenstund
R. St., för sin del, anse en så beskaffad
granskning och jemförelse af Expeditions-Taxans
serskilda stadganden, som redan vid förra
Riksdagen begärdes, vara af behofvet högt
påkallad, samt, vid betraktande af göromålens
mängd och beskaffenhet vid UnderDomstolarne,
så Väl i Städerne som pä Landet, billigheten synes
fordra, att jemlikhet dem emellan, i afseende
på Expeditions-lösen, bor ega rum, så att
enahanda lösen vardel- bestämd vid Lagmansoch
RådstufvuRätterne, samt enahanda åter vid
Härads- och Kämners-Rätter, med iakttagande
deraf, att lösen vid de senare, ellar Städernes
Domstolar, icke må i något fall öfverstiga lösen
vid de förre, eller Domstolarne på landet,
hafva R. St, fördenskull trott sig böra hos E.
K. M, i underdånighet anhålla, att E. K. M,
täcktes fästa Nådigt afseende ej mindre å Rikets
Ständers förut yttrade underdåniga önskan,
rörande Expeditions-Taxans öfverseende i allmänhet,
för beredande af nödig jemlikhet och
den förhöjning i Expeditions-lösen, som skäligen
må anses böra vederbörande Embets- och
Tjenstemän vid Städernes Domstolar tillgodokomma,
än ock, i sammanhang dermed, å sä
JSxp. Utsi. Fårslag till lind. Skrift. N:o 149- 355
väl Rikets Ständers som Justitiae-Ombudsmannens
ofvan omförmälda underdåniga framställningar,
rörande behofvet af en närmare bestämd
Taxa på lösen för Fullmagter och andra
Expeditioner inom Stats-Expeditionerne af
E. Ii* Maj:ts Cancellie; lärande E. K. M. dervid
i Nådigt öfvervägande taga, om och huruvida
, på sätt dels vid sistlidne Riksdag och dels
vid den innevarande blifvit föreslaget, såsom
tillägg i Expeditions-Taxan må stadgas: att uti
Expeditioner, som emot lösen utlemnas, minst
sju stafvelser böra beräknas för hvarje rad; att
RådstufvuRätter i Städerne af alla de ofrälse
Sterbhus, hvarifrån Bouppteckningarne skola till
dessa Domstolar inlemnas, och der desamma icke
genom RådstufvuRättens egna medel blifvit
förrättade, må för Boupptecknings inregistrerande
och förvarande, jemte påskrift å det exemplar,
som utlemnas, åtnjuta enahanda arfvode,
som för Häradshöfdingarne bestämdt är; att
Magistrats-Secreterare och Notarier vid RådstufVu-Rätterne
äro berättigade att, för Communications-
och Remissorial-Resolutioner i enskilda
mål, uppbära lika lösen, som vid Lands-Cancellierne
erläggas; samt Executions-Gevaldiger
i Städerne, utom Stockholm, må för enskilda utmätningar,
sorn af dem förrättas, erhålla ett
arfvode af sk., hvilket arfvode, för hvarje
utmätnings-författning, bör, i sammanhang med
den tili betalning ådömda summan, hos Gäldenären
utmätas,
Beträffande åter den tillika väckta frågan,
om, och till hvad belopp, arfvode för fortskaG
356 Exp. Utsl\ Förslag till lind. Skrif v. A7:o 140-
fande af Kallelse-bref i Concurser bör Kronoocb
Stads-betjente bestås; så och då de händelser
utan tvifvel måste vara högst sällsynta,
att en Kronobetjent får vidkännas något synnerligt
besvär eller kostnad, i och för fortställandet
af omförmälde kallelser, enär, utom det
att dessa kallelser alltid utfärdas så tidigt före
inställelsedagen, att någon serskild åtgärd för
deras communicerande icke genast efter inhändigandet
deraf behöfver vidtagas, utan samma
kallelser oftast torde lios vederbörande förblifva
hvilande, tilldess andra tjenstegöromål i den
ort, der kallelsen bör aflemnas, bereda mera
lägligt tillfälle för fullgörandet af denna tjenstepligt,
utan någon serskild kostnad, det tillika
förekommer, att Krono-betjeningen merändels
afsänder dessa kallelser på den vanliga
bref bäringen till någon underlydande Tjensteman
i den församling, der fordringsegaren har
sitt hemvist, för att den senare tillställas: då
ifrågavarande ersättning, beräknad efter de uti
E. K. Maj:ts Nådiga Bref, den io September
sistlidet år, fastställda grunder, i de liesta fall
och synnerligast i de Concurser, der Borgenärerne
äro till antalet många, utan tvifvel uppgår lill
ett ganska högt belopp och i samma nion medtager
Concursmassans tillgångar: då E. K. Maj:ts
högstberörde Nådiga Skrifvelse icke bestämdt innehåller,
huruvida densamma äfven bör uti Städgrne£eller
till så kallade Stads-betjente tillämpas;
och då för öfrigt kostnaden och besväret
lör kallelsers förtställande derstädes äro vida
mindre, än på landet, få R. St. hos E. K. M«
Exp. XJtsl. Förslag till und. Skrif v. N:o 149,150. 357
i underdånighet hemställa, att uti samma Nådiga
Skrifvelse måtte i Nåder meddelas den ändring
och förklaring, att Krono-betjente på
landet må för fortställandet af Kallelser uti
Concurs-mål, i ett för allt, åtnjuta 32 sk. Banco
för hvarje kallelse, samt att vederbörande
Stads-betjente må för dessa kallelsers aflemnande
erhålla ^enahanda arfvode, som, för verkställandet
af muntlig stämning till RådstufvuRätter,
i nu gällande Expeditions-Taxa stadgadt
är, eller 6 sk. Banco.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i5o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-S landet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 —- —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Kamereraren G. A. af Sille'ns underdåniga
ansökning om åtnjutande af
full Revisors-lörij ifrån den tid hans vid
f. d. Allmänna Magazins-Directionen innehafda
Revis or s-beställning indrogs.
S. A. K.
Sedan E. K. M., genom Remiss, den io December
sistlidet år, till Rikets Ständers Stats
-
358 Exp. Lisi. Förslag till und. Skrifv. Nio 150.
Utskott i Nårlev öfverlemnät en af Kameréraieii
G. A. af Sillén ingifven underdånig ansökning,
om åtnjutande af full Revisors-lön, ifrån den
tid Sökandens vid f. d. Allmänna Magazins-DireCtionen
inneliafda Revisors-beställning indrogs;'•så
hafva R, St., efter det hmdlingarne i detta mål
blifvit dem af Stats-Utskottet meddelade, afE.
K. Maj:ts och Rikets Stats*.Contoirs öfver berör-,
de ansökning afgifna underdåniga yttrande inhemtat:
alt, vid den förnyade organisation,
sorn f. d. Allmänna Magazins-Directionen, i följd
af E. K. Maj:ts, under den 2 5 Februarii 1818,
meddelade Nådiga förordnande, erhöll, allenast
3 Revisorer, i stället för 4, blifvit å den nya
Staten uppförde; att, i anledning af Kamerer
raren af Sillens derefter alternativt gjorda an-,
hållan, att antingen blifva befordrad till Revi-.
sions-Commissarie, eller erhålla afsked från dess
Revisors-tjenst vid Verket, med bibehållande af
dittills åtnjutna löne-förmoner på Espectance-,
Stat, Directionen beviljat afskedet och hos E,
K* M. i underdånighet föreslagit, att Revisorslönen,
333 Rd. 16 sk,, mätte på nämnde Stat
blifva honom tillagd; att Sökanden likväl icke
blifvit delaktig af en sådan förmon, enär E,
Ii* M,, uti Nådigt Bref af den 23 Januarii
1819, förklarat, att de genom nya regleringen
indragne Tjenstemän, sorn å Stat innehade ordinarie
löner (ibland hvilka af Sillén, såsom
Kamererare i E. Ii. Maj;ls och Rikets krigsGollegii
Militiae-Contor, räknades), icke kunde
komma i åtnjutande af Expectance-löner på Allmänna
Magazinsfonden; samt att bemälde Karne-*
,‘Éxp. ZJtsk. Förslag till und. Skrif». Nio 15o> 359
reråre, genom E. K. Maj:ts Nådiga Resolution
af den 2p December 1821, i anseende dertill,
att han, utan ersättning för innehafda löneförmoner,
nödgats afgå ifrån ett Verk, der lian i
längre tid gjort tjenst, erhållit en Extra-lön af
200 Rd. om året» hvilken af Magazins-fonden
borde utgå, intilldess hail å annan Stat erhölle
motsvarande löne-inkotnst.
På grund af hvad sålunda upplyst blifvit,
och då, enligt hvad Stats-Contoiret jemväl anmärkt,
Kamereraren af Sillén icke innehar någon
egentlig Expectance-lön» utan en Extra-lön,
hvilken är att anse såsom en af gunst och nåd
gifven ersättning för bortmistade inkomster,
samt, i alla fall, principen för ersättning åt de
Tjenstemän vid f, d. Allmänna Magazins-Directionen»
hvilkas beställningar år 1824 indrogos»
icke kan hafva tillämplighet på dem, Som många
år förut, under helt olika förhållanden» erhållit
afsked och, efter andra grunder, blifvit
godtgjorde för förlusten af deras vid samma
Verk innehafda löner, hafva R. St. alltså icke
funnit skäl att» för sin del, Kamereraren af
Stilens ifrågavarande underdåniga ansökning bifalla.
Hvilket R. St., till svar å E. K. Maj:ts
högstberörde Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
360 JSxp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 151.
JY:o 151.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829»
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —*
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
af Kronofogden C. J. Lagercrantz:
i underdånighet sökt nedsättning af arrendet
för Kronohemmanet Berga.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den a sistlidne Maji,
har E. K. M. till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlemnat åtskilliga handlingar, rörande Kronofogden
C. J. Lagercrantz3 hos E. K. M. i underdånighet
gjorda ansökning, att det af honom åtagna
arrende för Kronohemmanet Berga,
Mantal, beläget på Lofön, i Färentuna Härad af
Stockholms Län, måtte, på anförde förmente
skäl, för den återstående arrende-tiden, räknadt
från och med innevarande år, få med nedsatt
belopp årligen utgöras.
R. St. hafva af dessa handlingar, som af
Stats-Utskottet blifvit dem meddelade, bland
annat inhemtat, hurusom, genom en, på Landshöfdinge-Embetets
föranstaltande, hållen undersökning,
utrönt blifvit: att, sedan från hemmanets
afkastning, den nemligen af åkerjorden, afdragits
hvad lill hemmansbrukets drifvande och
inventariers underhåll, m. m. erfordrades, återstoden
-
Exp. UtsJc. Förslag till und. Shrifp. N:o 151. 361
stöden icke skall förslå till arrendets och öfrige
utskylders godtgörande, i hvilket afseende
således en brist till uppgifven qvantitet i spannmål
årligen uppkomme; att skogen för hemmanets
behof vore otillräcklig; att några serskilda
* förmoner ej åtfölja hemmanet; samt att till
hemmanets förbättring icke något blifvit eftersatt
af Arrendatorn, som fast mer med omsorg
och kostnad detsamma i möjligaste måtto förbättrat;
varandes, i anseende till berörde förhållanden,
den sökta nedsättningen i arrendet
äfven af Landshöfdinge-Embetet tillstyrkt.
Detta, med hvad af E. K. Majrts och
Rikets Ka minar-Coll egium samt StatsContoir,
uti afgifne underdåniga Utlåtanden i ämnet,
anfördt blifvit, hafva R. St. i öfvervägande
tagit; och som härvid i betraktande komma
bör, att ifrågavarande hemman, såsom beläget
endast mil från Stockholm, kan för Arrendatorn,
i afseende på en lättare afsättning och
transport af hemmanets producter samt uthyrandet
af rum och lägenheter för sommartiden,
medföra åtskilliga inkomster, hvilka i en sådan
calcul, som den vid ofvan omförmälde undersökning
uppgjorde, icke ingått, och samma hemmans
arrende, som år 1815 ingicks af annan
person, 2 gånger emot det då fastställda belop
•
pet öfvertagits af andra Arrendatorer samt borgen
för dess behöriga utgörande äfven blifvit
ställd, anse R. St. sig alltså sakna skäl att, för
sin del, bevilja den af Kronofogden Lagercrantz
sökta nedsättning i meranämnde arrende.
Bihang t. R. S:s Brot. 10:de Sami. 46
962 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 151,152.
Hvilket R. St., i anledning af E. K. Maj:ts
högstberörde Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i5a.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse _, angående
af Capitainen O. Hammardahl i
underdånighet sökt nedsättning i arrendet
för Kronohemmanet Edeby.
S. A. K.
Till Rikets Ständers Stats-Utskott har E. K. M.,
genom Remiss af den 4 April innevarande år,
i Nåder öfverlemnat Capitainen Olof Hammardahls
underdåniga ansökning, att arrendet för
Kronohemmanet Edeby, mantal, beläget på
Lofön i Färentuna Härad af Stockholms Län,
dels på grund af en uppgjord calcul, enligt
hvilken kostnaderna och besväret af samma arrende
skulle med en uppgifven summa i penningar
öfverskjuta alla deraf påräknade förmoner
, dels ock, i anseende dertill, att nödig skog
vid hemmanet skall saknas, måtte från dess nuvarande
belopp, 153 Tunnor Spannmål, varda
nedsatt och uuder de återstående arrende-åreai, räk
-
Exp. Utsl\ Förslag till und. Skrif v. N:o 452- 363
nadt från den i/f sistlidne Mars, få med 100 Tunnor
Spannmål, hälften råg och hälften korn,
årligen erläggas.
Detta, jemte hvad de af Stats-Utskottet
meddelade handlingar i målet för öfrigt innehålla,
hafva R. SL lill pröfning förehaft; och
som härvid upplyst blifvit, att Sökanden, hvilken,
den 27 December sistlidet år, genom E.
K. Maj:ts Befallningshafvande i Länet, blifvit,
i behörig ordning, anmäld att öfvertaga arrendet
af ifrågavarande Kronohemman, några dagar
derefter, eller den g sistlidne Januarii, innan
han hemmanet ännu tillträdt, i underdånighet
sökt nedsättning af något mer än J- uti
det fastställda och af honom frivilligt öfvertagna
arrendet, hvilken nedsättning, i fall den
komme att ega rum, skulle medföra för Staten
en förlust och för Arrendatorn en vinst af sammanräknade
gol Tunnor Spannmål, så och då,
ehvad omtankan att undvika den förlust, som
föresäga blifva följden af ett lättsinnigt företag,
eller beräkningen att vinna en icke förtjent förmon
af det allmänna, må hafva denna underdåniga
ansökning föTanledt, Kådigt bifall dertill
skulle gifva anledning till enahanda försök
af andra Arrendatorer utaf Kronans domairier,
hafva R. St. icke funnit skäligt att, för sin del,
den nu sökta nedsättningen i arrendet för Kronohemmanet
Edeby bevilja.
Hvilket R. St., i anledning af E. K. Maj:Is
högstberörde Nådiga Remiss, få i ^underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
364 Exp, Utsi. Förslag till uncl, Skrif o. N:o 153,
JV:o i53.
Uppl. o, gotik, lios Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —1
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — — ^
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående
C. A. Karlbergs underdåniga ansökning,
dels om fortfarande af beviljad
nedsättning i arrendet för Kronohemmanen
Hogsta och Lambarudd, dels ock om
minskning i arrende-afgiften för hemmanet
JS or rby.
S. A, K,
Sedan E, K. M., efter Rikets Ständers begifvande,
genom Nådigt Bref den 38 Octob. 1823,
beviljat nedsättning, till innevarande Riksdag,
i arrendet för Kronohemmanen Hogsta och Lambarudd,
belägne i Lofö Socken och Färentuna
Härad af Stockholms Län; så bär Arrendatorn
af nämnde hemman, C. A. Karlberg, till E. K.
M, inkommit med underdånig ansökning, att,
på grund af anförde omständigheter, enahanda
nedsättning i arrendet mätte få, till arrende-ti- ,
dens slut, af honom tillgodonjutas; att den arrende-afgift
för det i samma Socken och Häi’ad
belägna Kronohemmanet Norrby, hvilken hittills
af Karlberg blifvit erlagd, äfvenledes , under
de återstående arrende-åren, kunde till upp
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N-o 153- 365
gifvet belopp varda minskad; samt att Sökanden
derjemte måtte tillåtas att, efter eget godtfinnande,
antingen in natura eller med penningar,
efter årlig markegång, utgöra arrendet och
undfå optionsrätt vid ett nytt blifvande arren-
de å sistnämnde hemman.
Denna underdåniga ansökning, jemte vederbörandes
deröfver i underdånighet afgifna
Utlåtanden, hvilka E. K. M., genom Nådig
Remiss den 2 sistlidne Maji, till Rikets Ständer
öfverlemnat, hafva R. St., efter deraf
från Stats-Utskottet erhållen del, i öfvervägande
tagit; och som R. St., vid sist hällne
Riksmöte, endast medgifvit, att nedsättning i arrendet
för Kronohemmanen Hogsta och Lambarudd,
till bestämd qvantitet i Spannmål, finge
ega rum, intill nästa eller innevarande Riksdag,
då af sig företeende, förhållanden skulle
utredas, huruvida samma arrende till de i Contractet
utfäste belopp utkräfvas kunde, men, i
Rikets Ständers tanka, Arrendatorns obestyrkta
uppgift, att enahanda skäl, som föranledde till
berörde nedsättning i arrendet, ännu skola fortfara,
hvarken innefattar tillräcklig anledning till
bifall å bans underdåniga anhållan om ett fortsatt
tillgodonjutande under hela arrendetiden
af denna förmon, eller kan tagas till grund för
, beviljandet af hvad han derjemte begärt, i afseende
på dels minskning i arrendet för Kronohemmanet
Norrby, dels tillåtelse att, efter eget
val, utgöra arrendet, antingen in natura eller
med penningar, efter markegång, och dels
optionsrätt vid blifvande nytt arrende, helst E.
366 JExp. Utsk. Förslag till und. Skrif v- N:o 153,154.
K. M., redan uti högstberörde Nådiga Skrifvelse,
afslagil en af Sökanden gjord dylik framställning,
hafva R. St. icke funnit skäligt att till
Arrendatorn Karlbergs of vanberörde ansökning
lemna bifall; likväl och i betraktande deraf, att
Karlberg förut åtnjutit nedsättning i arrendet
för Hogsta hemman, få R. St. till E. Ii. Majlis
Nådiga bepröfvande i underdånighet öfverlemna,
huruvida honom må i Nåder förunnas den förmon,
att inom viss bestämd tid få afsäga sig arrendet
af de nu ifrågavarande hemman, med.
den 14 Mars nästkommande år, utan att behöfva
ansvara Kronan för skillnaden i det mindre
arrende-belopp, som genom ny auction kan
för de återstående 16 arrende-åren blifva för
annor man fastställdt. Hvilket R. St., i anledning
af E. K. Maj:ts högstberörde Nådiga Remiss,
- få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i54-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. i Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 7 —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse angående
begärd upplåtelse af en Byggnadsplats
å. Eskilstuna Kungsladugårds egor
Exp. Utsi. Förslag till und. iSkrif v. N:o 154. 367
för öster- och WesterRekarnes Lazarettsoch
Curhus-Inrättning.
S. A. K.
Sedan, med anledning af Directionens öfver Östra
oell Vestra Rekarnes Häraders Lazarettsocli
Curhus-Inrättning i underdånighet gjorda
ansökning, att en till läget uppgifven plats, på
Eskilstuna Kungsladugårds egor, måtte, för berörde
Inrättnings förflyttande från den otjenligalocal,
inom Eskilstuna Stad, hvarest a:ne små
byggnader, hvilka, sedan längre tid tillbaka,
för Inrättningens behof, blifvit inköpte och af
densamma för närvarande begagnas, äro belägne,
varda i Nåder upplåten, E. K. M., under
den i5 November 1826, efter det vederbörande
öfver denna ansökning hörde blifvit, dels i
Nåder förklarat, att, då Eskilstuna Kungsladugårds
egor, intill Midfastan 1882, voro utarrenderade,
och innehafvaren af samma arrende
ansökningen bestridt, någon upplåtelse af ofvannämnde
plats icke kunde, så länge omförmälda
arrende varade, ega rum, dels ock meddelat
Dess Befallningshafvande i Nyköpings Län
Nådig föreskrift, i afseende på åtgärder, sorn
för en närmare undersökning af ämnet borde
vidtagas; så har Rikets Ständers Stats-Utskott,
genom E. K. Maj:ts Nådiga Remiss af den 21
sistlidne Februarii, fått emottaga så väl åtskilliga
af E. K. Maj:ts bemälde Befallningshafvande,
till följd af högstberörde Nådiga föreskrift,
insände handlingar, jemte eget underdånigt yt
-
368 Exp. XJtsk. Förslag till und. Slcrifv. N:o 154<
trande, angående det nuvarande Lazarettets otjenlighet
för ändamålet, som äfven det underdåniga
Utlåtande, hvilket, af E. K, Majrts Seraphimer-OrdensGille,
i afseende på de sålunda
utredda förhållanden, är vordet afgifvet.
Efter erhållen del af alla förenämnde handlingar,
hafva R. St detta mål till pröfning förehaft; och
som upplyst blifvit, icke allenast att nuvarande
Lazarettet i Eskilstuna har en otjenlig local
samt otillräcklig och oduglig byggnad, utan ock
att, vid denna Inrättnings af nödvändigheten
föreskrifna flyttning, för det Lazaretts- och
Curlius, som då kommer att uppföras, icke finnes
en mera passande plats, än den, som på
Eskilstuna Kungsladugårds egor blifvit dertill
föreslagen, hafva R. St. alltså godtfunnit, för
deras del, besluta, att, så snart nuvarande arrende
af Eskilstuna Kungsladugård upphört,
derest ej annorlunda med arrende-innehafvaren
öfverenskommas kan, Ett Tunnland jord af
dess egor må till byggnadsplats för Öster- och
Yester-Rekarnés Häraders Lazaretts- och Curhus-Inrättning
och så länge den till detta ändamål
disponeras, utan ersättning derföre till
Staten, varda upplåten; hvarjemte R. St. trott
sig böra i underdånighet hemställa, atL, innan
nytt arrende om Kungsladugårdens återstående
egor varder afslutadt, vederbörande matte i
Nåder anbefallas föranstalta, det så väl denna
som andra till serskilda föremål upplåtna delar
af Kungsladugården blifva, hvar för sig, noga
utstakade och beskrifne. Hvilket R. St., i anledning
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slcrifv. N-.o 154, 15$. 369
ledning af E. K. Majrts högstberörde Nådiga
Remiss, få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 155.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adelil d. 1 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
s:ne Låns öfverflyttande pä den
af Manufactur - Disconten till förlagslån
anslagna fond.
S. A. K.
Uti afgifven Berättelse, angående de under E. K.
Majrts och Rikets Commerce-Collegium ställde fonder
och medel, hafva Rikets Ständers till Stats- Banco-
och Riksgäldsverkens öfverseende år 1827 församlade
Revisorer, i afseende på förvaltningen
af Ull-Discontfonden, anmält, det E. K. M., genom
Nådigt Bref d. 23 Mars 1825, beviljat Capitainen
A. W. Bergi, till anläggning af en
Klädes-Fabrik å dess egendom Gransholm i Kronobergs
Län, och under iakttagande af dervid
föreskrifne vilkor, ett förlagslån af 10,000 Rrdr,
att, emot 3 procents årlig ränta och återbetalning
utaf j—rdel af Capitalet årligen, efter 5 års
Bihang t, R. S;s Fröt. iO:de Sami. 47
370 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif?. N:o 155.
förlopp samt utaf Commeree-Collegium godkänd
säkerhet af inteckning eller horgen, utgå afbesparingarne
på Ull-Discont-Fonden, äfvensom att E. K.
M., genom Nådigt Bref d. a5 Jan. 1826, af samma
Fond och under enahanda vilkor tillagt Klädesfabriksidkaren
G. F. Andre för en i Örebro >.
anlagd Klädesfabrik ett dylikt lån af 5ooo R:dr;
och ehuru R. S., sorn utaf de från Kronobergs
och Örebro Län till Commeree-Collegium insände
Fabriksberättelser för år 1827 inhemtat, att
både Capitainen Bergi och Fabriksidkaren André
nämnde år å sina Fabriker tillverkat kläden
till sammanräknadt belopp, den förre af 19,109
R:dr 32 sk. B:co, och den senare af 23,oii
Rtdr 28 sk. samma mynt, visserligen vid sådant
förhållande funnit, att ifrågavarande 2:ne lån
varit af direct nytta för Ullproducenterne inom
de Landsorter, der ofvannämnde Fabriksanläggningar
egt rum, likväl, och då Ull-Discont-Fondens
bestämmelse är, att för kortare tid och
genom en lifligare omsättning af Capitalen understödja
de Yllefabriksidkare, som upphandla
inrikes fallen Ull, och hvarmed icke synes förenligt,
att lån utur nämnde Fond få innehafVas
under 1 o års tid, hafva R. S. ansett sig
bora härmed hos E. K. M. göra underdånig
hemställan om förbemälde 2:ne låns Öfverflyttaiide
på den af Manufactur-Disconten till förlagslån
anslagna fond, så snart dess disponibla
tillgångar sådant medgifva.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi;. Förslag till und, Skrifv. N:o 15G* 371
N.:o i56
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 1 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , i anledning
af åtskilliga framställda omständigheter
vid granskningen utaf Postverkets
förvaltning.
S. A. K.
Med anledning af hvad uti Rikets Ständers
Stats-Utskotts, efter granskning af den del utaf
Statsverkets tillstånd och förvaltning, som utgöres
af Postverket, afgifna Berättelse förekommit,
hafva R. S. funnit sig uti nedannämnde
omständigheter höra följande i underdånighet
anföra.
Sedan Rikets Ständers Revisorer till Stats-,
Banco- och Riksgäldsverkens öfverseende år 1827
anmält, att besparingar på åtskilliga utgifts-titlar
från äldre tider, till ett belopp af 10,873
R:dr 29 sk„ 1 rst., och utbetalningar öfver Stat,
äfven längesedan tillkomne, utgörande 10,292
:dr 29 sk, finnas år från år balancerade, de
orra såsom Kronans skuld och de senare så
?'om
Kronans fordringar, hvilka poster, såsom
lärledande sig från förra räkenskapsformer, och
icke i någon mon inverkande på Postverkets
Ställning eller cassa, Rikets Ständers Revisorer
ansett böra, till undvikande af räkenskapernes
372 Exp. Utsh. Förslag till uncl. Skrif\v. A .-o 156.
onödiga vidlyftighet,, från desamma uteslutas;,
så hafva R. S. af räkenskaperne samt utaf Öfver-Post-Directionens
underdåniga utlåtande af
den 21 Junii 1828 funnit, att den såsom Statsverkets
fordran balancerade förenämnde summa
utgöres af utbetalningar utöfver 1812 och i8i3
årens Stater för
Materiela utgifter . . . 3,524: — n.
och förskjutna medel till
resekostnad  5^: 32. —
Postmedel, ej levererade
från Finska Post-Contoiren . 6,711: 6. 1.
Summa R:dr 10,292: 29. —
Då de nyssnämnde 6,711 R:dr 6 sk. 1 rst.,
vid liqvidationen med Kejser!. Ryska Regeringen,
icke blifvit till betalning godkände, och förhållandet
med de öfriga utaf Revisorernes med
Öfver-Post-Directionens utlåtande och med räkenskaperne
öfverensstämmande anmälan är tillräckligen
upplyst, få R. S. härigenom i underdånighet
anhålla om E. K. Maj:ts Nådiga befallning
till vederbörande, att utur Postverkets räkningar
afföra så väl sistnämnde såsom fordran
balancerade summa af 10,292 R:dr 29 sk.,
som förstnämnde såsom skuld balancerade belopp
10,873 R:dr 29 sk. 1 rst.
Vidare, och sedan i afseende på åtskilliga
balancerade Statens fordringar hos Postmästare
uti f. d. Svenska Pomern, tillhopa utgörande;
9,739 R;(ir 17 sk. 11 rst., samt angående Statens
åtskilliga skulder till Postmästare derstädes,
utgörande 1593 R:dr 33 sk. i o rst., Qfver-Post
-
i
Exp. XJtsk. Förslag till uriel. Skrifv. N:o 156> 373
Directionen, uti underdånigt utlåtande af den 21
Junii 1828, upplyst, att den såsom Statens fordringar
balancerade summa till större delen
består af sådana från PostContoiren gjorda utbetalningar,
som grunda sig på Stat och Författningar,
hvilka likväl, såsom icke verificerade,
under tiden icke kunnat afföras, men att
likväl sådana handlingar numera vore införskaf
•
1
fade, hvarigenom möjligt blir att upprätta den
erforderliga Slut-liquidationen, som uti 1828 års
hufvudbok kan ingå; äfvensom tillkännagifva,
att af Statens Skuldsumma största delen eller
1571 R:dr 20 sk. 5 rst. är Aflöningsbrist för
år 1815, hvilken af Pomerska Kammaren blifvit
förskjuten, och kommer att intagas i förenämnde
liqvidation, samt att resten R:dr 21:
1 3. 5. är öfverlevereringar; så, och enär af detta
Utlåtande skäl är till förmodan, att slutlig
utredning af berörde balancer kan blifva verkställd
utan någon åtgärd från Rikets Ständers
sida, hafva, vid sådant förhållande, R. St. ansett
sig endast böra i underdånighet anhålla om
bestämmande af och kungörande om en viss
prasscriptionstid för bevakandet af den fordran,
enskild man kan anse sig hos Staten ega för
skedd öfverleverering af de serskilda 3:ne poster,
som tillsammans utgöra sistnämnde Rd 21: 13. 5.
Slutligen, och sorn angående en bland ännu
balancerade äldre fordringar upptagen Summa
i6,4S5 R:dr 34 sk. 2 rst. såsom Svenska
Postverkets fordran hos det Norrska, och hvilken
fordran härleder sig från ett af det Svenska
beräknadt, men af det Norrska bestridt
374 Expeditions- Utskottets Memorial N:o 157.
Portobelopp för Norrska bref lill oell från Altona,
målet på E. K. Majrts Nådiga pröfning
beror, oell R. St. ansett angeläget, att frågan
om denna betydliga balancepost må till skyndsamt
slut befordras, få hos E. K. M. R. St. i
underdånighet anhålla, att detta mål med det
snaraste varder delinitivt afgjordt.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i5y.
Memorial, med hemställan om Tractamenten
för Extra-Ordinarie-Cancellisterj m. m.
Sedan R. H. S., uppå Expeditions-Utskottels
redan vid början af innevarande Riksdag gjorda
vördsamma hemställan, bifallit, att, utom
den vid Utskottet, enligt 24 §• Riksdagsordningen,
antagna Betjening, en Cancellist till Secreterarens
biträde vid Cancelligöromålen och 2:ne
Cancellister i och för Correcturläsning af handlingar,
tillhörande Bihanget till RiksStåndens Protocoll,
finge tillsättas; har Utskottet, ehuru föreseende
behofvet af serskildt biträde i och
för renskrifning, hvartill nämnde inom Utskottet
anställde Tjenstemän, såsom för serskilde,
på hvardera af dem fördelade tjensteåligganden
erforderlige, ingalunda kunnat påräknas,
likväl icke ansett sig böra hos R. H. St. väcka
fråga om ytterligare förstärkning af den sålunda
fastställde Cancellipersonalen, så länge göromålen
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 157. 375
icke varit trägnare, än att de möjligen kunnat
af densamma förrättas. Men sedan arbetet i
progressivt förhållande betydligen ökats, och
Utskottet funnit sig nödsakadt, alt, till bestridande
af renskrifning utaf de till de respective
RiksStånden ingående så kallade Löpare, äfvensom
af Rikets Ständers underdåniga Skrifvelser till
Kongl. Maj:t, antaga Extraordinarie Cancellister,
hvilka ock redan under en längre tid med oaflåtlig
flit och uppmärksamhet inom Utskottet
tjenstgjort; finner Utskottet både behof och billighet
numera påkalla, att om beviljande och
bestämmande af skälig vedergällning för nämnde
personers i berörde afseende använde tid och
arbete, hos R. H. St. vördsamt anhålla.
Expeditions-Utskottet anser sig härvid böra
vördsammeligen flista R. Höglofl. Ständers
uppmärksamhet derpå, att den inom Utskottet
Under innevarande Riksdag tillökade Cancelliper$onal,
såsom endast i och för den af Rikets
Högloft. Ständer vidtagna reglering med tryckningen
och utdelningen af Bihanget till RiksStåndens
Protocoll anställd, äfven uteslutande
varit och är dermed sysselsatt, under inseende
och med biträde af den, enligt Riksdagsordningen,
först vid Utskottet antagne och såsom Notarie
tjenstgörande Cancellist, hvilken af Cancelligöromål
derjemte har sig ålagd Diariiföringen
öfver alla till Utskottet inkommande handlingar.
Då Secreteraren alltså i och för Protocollsföring,
expeditioners uppsättning, renskrifning
och collationering samt för anteckning i
Expeditionslistan öfver utgående mål m. m., en
-
376 Expeditions- Utskottets Memorial N:o 157-
dast eger sig till biträde en’ Cancellist; så lära
R. H. S. täckas finna, att Expéditions-Utskottet
nu mera är i alldeles enahanda behof utaf ytterligare
Cancellibiträde , som derstädes vid sistförflutne
Riksdag befanns erforderligt.
Uppå Expeditions-Utskottets hemställanden,
uti Memorial N:ris ia5 och 35o uti Tionde
Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
år i8a3, funno R. H. S. då skäligt bifalla
för a:ne Extra Cancellister tractamenten a i R:dr
24 sk. B:co om dagen för hvardera, att beräknas
från den i Julii samma år, samt för derutöfver
nödiga renskrifningskostnader en summa
af 3oo R:dr Banco.
Med åberopande af berörde förhållande, och
uppå ofvan anförde skäl, får Utskottet härmed
hos R. H. S. vördsamt föreslå och anhålla,
att Traclamenten för anie Extraordinarie Cancellister,
å 1 Rd. 24 sk. Banco per dag hvardera,
måtte i och för bestridandet af Utskottets
renskrifningsarbeten varda beviljade, att
ifrån och med den 1 Maji innevarande år beräknas
och af Riksdagskostnadsmedlen utgå;
äfvensom, och då, i anseende till det, jemförelsevis
med förra Riksdagen, vid den nuvarande
befintliga större antal af motioner
samt af ännu oafgjorda mål, synes kunna antagas,
att de från Utskottet utgående Rikets
Ständers Skrifvelser blifva i antal åtminstone
ungefärligen lika med det vid förra Riksdagen,
Utskottet, för att ej vidare med framställningar
i detta ämne R. II. St. besvära,
nu
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift», N:o 158- 377
nu tillika vördsamt anhåller, att till de, vid
sådant förhållande, oundvikliga ytterligare
renskrifningskostnader, matte, i likhet med
hvad vid sistförflutne Riksdag egde rum, af
R. H. S. beviljas ett serskildt anslag af 3oo
Rd. Banco, att, uppå reqvisition af Utskottets
Ordförande, till dess disposition för nämnde
behof från Rikets Ständers RiksgäldsContoir
utanordnas.
Stockholm den 4 September 1829.
JV: o 1.58.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 10 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse„ angående
Cancellie-Styrelsens HaiulCassas förflyttning
till RiksgäldsContoiret j i händelse
af förenämnde Embetsverks upplösning.
S. A. K.
Uti underdånig Skrifvelse den 22 December
1823 hafva Rikets då församlade Ständer, med
öfverlemnande af deras Serskilda Utskotts Betänkanden,
angående så väl rättsfrågors afskiljande
från Förvaltningsverken, som dessa senares
förändrade organisation, samt, under åberopande
af dervid anförde lmfvudgrunder, hos E.
Bihang t. R. S;s Fröt.
4
378 Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrif a. N:o 158,159.
K. M. i underdånighet anhållit, det läcktes E.
K. M. till verkställighet befordra de delar af
bemälde Utskotts förslag, hvilka E. K. M. funne
ledande till Styrelsens förenkling och till inskränkning
i Embetsmännens antal; och som R.
St. vid sistförflutne Riksdag, vid pröfningen af
detta ärende, och då, uti Serskilda Utskottets ofvanherördeBetänkande,
framställning,uppå anförde
skäl, blifvit gjord, att Cancellie-Styrelsen måtte,
vid Styrelseverkens förändrade organisation,
upplösas, funnit godt besluta, det den i a §.9 mom.
af Kongl. Cancellie-Ordningen omnämnde HandCassa,
som för närvarande är ställd under Cancellie-Styrelsens
vård, skulle, i händelse af detta
Embetsverks ifrågaställde upplösning, lill Rikets
Ständers RiksgäldsContoir förflyttas och under
dess förvaltning ställas, men någon underdånig
anmälan icke finnes vara hos E. K. M.
gjord om Rikets vid förlidnc Riksdag församlade
Ständers i sistberörde afseende fattade beslut,
hafva R. St. ansett sig böra detsamma nu
härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o i5g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 10 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers itnderdåniga Skrifvelse, om
förändring af Stadgandet i Kongl. Placa
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 159. 379
tet elen 2 y Augusti 1/23 j angående vil koren
för Bergsbruks anläggande.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva, under innevarande
Riksmöte, framställningar blifvit gjorda om upphäfvande
af Stadgandet i Kongl. Placatet den
37 Augusti 1733, enligt hvilket hvart tionde
Skeppund eller Tunna af den tillverkning, som
hemtas från Grufvor eller Malmstreck på Krono-
och Kronoskattegrund, måste till E. K. M.
och Kronan erläggas, då för sådana tillverkningar
å Frälsegrund endast hvart trettionde utgöres;
och enär, jemte öfvervägande deraf, att
hvarje medborgare numera eger rättighet att
förvärfva sig besittning af jord utaf hvad natur
som helst, och, så vidt Staten eller enskilde
derigenom icke förnärmas, får densamma,
på sätt honom för godt synes, bearbeta, samt
att, enligt den af Rikets St. år 1809 stadgade
grundsatts, alla lofliga medel och tillgängliga
förmoner må begagnas för näringsflitens utveckling,
hos R. St. äfvenledes i betraktande kommit
de olägenheter och förluster, hvilka så väl
för Staten som för den enskilde uppkomma genom
ofvan åberopade Författnings tillämpning,
i det att rika tillgångar af dyrbara rå-ämnen
måste lemnäs obegagnade endast i följd af den
jordens natur åtföljande dryga beskattning, då
de deremot lindrigare skattlagde kunnat bereda
sysselsättning åt en talrik personal och blifva
föremål för en lönande export, hvarigenom
380 Exp. Utsi. I orsing lill urul. Skrif v. N:o 159? 160.
Statens dirccta inkomst äfven befrämjats; sä,
och då erfarenheten jemväl visat, att Bruksrörelser,
och synnerligen Alunverk, hvilka till Kronan
erlägga hvart tionde Skeppund eller Tunna
af sin tillverkning, måst, för att kunna ega
bestånd, tillerkännas förlängning i frihetsår,
hafva R. St. funnit skäligt besluta, att afgifterne
till Kronan för de Bruks- och Bergsanläggningar,
sorn hädanefter skattläggas, af den
Class, för hvilken årliga afgifterne till K. M.
och Kronan utgå med vissa Procent af tillverkningens
belopp, må bestämmas efter enahanda
grund, eller till hvar trettiondedel, ehvad rudimaterier
hemtas å Frälse- eller Krono- och
Kronoskattejord, emedan de med nämnde handteringar
förenade förlags- och brukningskostnader
iiro af jordens natur oberoende; med underdånigt
tillkännagifvande af hvilket sålunda
fattade beslut R. St. framhärda etc.
N:o 160.
Uppl. o. godk. hos Ridd. ochfAdeln d. 10 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
behof vet af nja Provincial-Läkares
tillsättande liti åtskilliga delar af Riket.
S. A. K.
Genom åtskilliga, inom samtlige Riks-Stånden,
gjorda framställningar, angående angelägenheten af
Exp. Etsk. Förslag till anel. Skrifa. N:o 160. 381.
en förbättrad Läkarevård på Landet, samtbehofvet
af nya Provincial-Läkarebeställningars inrättande
uti uppgifne Landsorter, har Rikets Ständers
uppmärksamhet blifvit fästad derå, att flere Provincer
finnas, hvilka, i anseende lill deras vidsträckthet
och större folkmängd, äro i saknad
af erforderligt Läkarebiträde.
Vid sådant förhållande, och då alla Rikets
invånare i Statsbördornes utgörande och således
äfven i kostnaderna för helsovårdens befordrande
deltaga, samt fördenskull, utan undantag,
böra cga lika rätt att dela förmonerne deraf,
hafva R. St. ansett sig böra hos E. K. M.
i underdånighet anhålla, att E. K. M. täcktes,
efter förutgången undersökning om Läkarevårdens
nuvarande tillstånd i Provincerne samt behofvet
af förbättringar derutinnan, låta upprätta
ett förslag till en allmän reglering af Provincial-Läkarevården
öfver liela Riket, hvilket förslag,
sedan vederbörande Autoritetcr deröfver
hörde blifvit, torde i Nåder varda öfverlemnadt
till Rikets Ständers vidare åtgärd, vid näst infallande
Lagtima Riksmöte; hvarjemte R. St. få
hos E. K. M. i underdånighet tillkännagifva,
att, på det under tiden, eller intilldess ifrågavarande
reglering af Läkare-personalen kan hinna
pröfvas och fastställas, tillgångar icke måtte
saknas att, genom extra Provincial-Läkares
tillförordnande, uppå obestämd tid, uti sådana
delar af Riket, som af tillökadt Läkare-biträde
äro i största behof, afhjelpa de mest grundade
af de många klagomål, hvilka hos R. St. i det-'
ta afseende nu anförde blifvit, R. St. gedlfun
-
382 Utsi. Exp. Förslag till und. Skrif v. N:o 160,161.
nit, alt till E. K. Maj:ts Nådiga disposition, intill
nästa Riksdag, uppå RiksStatens ardra HufvudTitel,
afsätta en summa af Två Tusende
Riksdaler årligen, att för ändamålet användas,
der bristen å Läkarevård pröfvas störst och angelägnast
att afhjelpa.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o 161.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 10 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse 3 angående
angelägenheten af en allmän reglering
om Kronohrefbärings-skyldigheten.
S. A. K.
Som, i anledning af Rikets Ständers, vid i8i5,
181y och 1818 samt i8a3 årens Riksdagar, tili
K. M. framförda underdåniga önskningar om
Nådigt afhjelpande af öfverklagade olägenheter,
hvilka genom den vissa Krono- och Kronoskattehemman
ålagda Krono-brefbärings-skyldighet
tillskyndas innehafvarne, någon anstalt ännu icke
blifvit allmänneligen vidtagen, samt, under
nu påstående Piiksmöte, flera klagomål emot denna
ojemnt fördelade och, tili utsträckning, af
godtycket synbarligen beroende skyldighet å
nyo äro vordne anförde; så hafva R. St., vid
Exp. Utsi;. Forsing till uncl. Slrifv. N:o iC>i. 383
såclant förhållande, trott sig böra hos E. K. M.
i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes,
till allmän efterrättelse, i Nåder stadga och förordna:
att Kronobrefbäringen, inom de Län,
der denna skyldighet, enligt Kongl. Författningar,
hemmansegarne åligger, icke må oftare, än
t vänne gånger i veckan, utgöras, på de dagar,
som af E. K. Maj:ts Befallningshafvande derföre
utsättas, så vida icke ärendets vigt och angelägenhet
gör undantag derifrån oundvikligt;
såsom vid Durchmarcher, Kungs- eller Kronoskjutsningar,
skallgångar, skogseldar o. d., i hvilka
fall brefven böra med ridande bud förtställas,
samt, till förekommande af missbruk, ärendets
beskaffenhet jemväl, i korthet och i allmänna
ordalag, utanpå brefvet finnas antecknadt;
att E. K. Maj:ts Befallningshafvande, hvar
inom det honom Nådigst anförtrodde Län, böra,
i enlighet med nu föreslagna grunder och
efter Socknarnes hörande i ämnet, uppgöra reglering
om Krono-brefbäringen; samt att, vid
'e sammankomster inom Socknarne, som för detta
ändamål komma att ega rum, det må vara
Socknemännen tillåtet att sig emellan och frivilligt
öfverenskomma, huruvida enskildes bref
■skola med Krono-brefbärings-posten få åtfölja,
4itan att något allmänt stadgande i detta afseende,
från Statsmagternes sida, må meddelas.
Rikets Ständer framhärda etc.
384 Exp. Utåk. Förslag till und. Skrift. N:o 162.
JV:o 162.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 10 Sept. 1829.
Pr este-S landet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseom
upphörande af den Kronan hittills förbehållna
optionsrätt till de uppå Kronoskatte]
ord växande Mäste- och Storverksträd.
S. A. K.
Sedan R. St., uti Skrifvelse den 1 g nästlidne
Augusti, med anledning af E. K. Majrts Nådiga
Proposition, rörande Ekskogarne i Riket, underdånigst
anmält deras heslut, att en fri dispositionsrätt
öfver nu eller framdeles å Kronor
skattejord växande Ekar må, emot stadgade lösningsvilkor,
få af Skattemannen tillgodonjutas;
så liar Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit
fästad derå, att, genom 10 Gap. 3 §. 2 Mom.
ByggningaBalken ännu är föreskrifvet, att Masteträd,
som på skattejord finnes, ej må huggas
eller säljas förr, än det Kronan hembudet
är, vid hot af Femtio daler; och som härvid är i
vordet upplyst, att denna Kronan förbehållna
uråldriga optionsrätt till Mäste- eller Storverks--  träd icke, under de Fyratio sista åren, varit för
Rikets Flotta begagnad, enär det ansetts och
ännu anses vida fördelaktigare, att af enskild»
Spe
-
JExp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 162- 365
Speculanter på leverance betinga dylikt för Kronans
Varf behöfligt virke, än att detsamma i
aflägse belägne Provincer låta upphugga och med
dryg kostnad till Flottans Stationer transportera,
få R. St. alltså bos E. K. M. i underdånighet
- hemställa, att, med upphäfvande afförrberörde
mom. i allmänna Lagen, i Nåder stadgas måtte,
att Kronoskattehemmans-egare skall nu och framgent
erhålla fri dispositionsrätt öfver alla antingen
redan befintlige eller framdeles uppväxande
Mäste- och Storverksträd, emot det att af
hvarje helt Kronoskattehemman och, i förhållande
dertill, af hvarje mindre hemmansdel utaf
sådan natur, såsom vederlag för nämnde rättighet,
till den under RiksgäldsContoirets vård
ställda SkogsPlanteringsCassan, i samma ordning
som för lösen af Ekeskog fastställd är, 24 sk.
B:co erläggas; dock att undantag härifrån må
ega rum för de hemman och hemmansdelar af Kronoskattenatur,
som Ekeskog, efter af R. St. gillade
lösningsgrunder sig förvärfva och för hvilka
hemman Masteträd må anses under samma
lösen jemväl inbegripne.
Rikets Ständer framhärda etc.
Bihang t, R, S;« Prot, iOtdtt Sami* 49
386 Exp. Utsi. Fordag till and. Slrifv. N:o 163.
JV:o 16 3.
Uppl. o. godk. lios Ridd. oell Adeln d. 10 Sept. 1829.
P reste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 ■— —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i frågan
om anslående af ett Kronan tillfallet
Dana-arf lill en Scholafond i Kaltio Församling
af Upsala Stift.
S. A. K.
Tili E. K. M. liar DomCapitlet i Upsala, medelst
underdånig skrifvelse, öfverlemnat en af
Vahlö Församling i underdånighet framställd
anhållan derom, att ett, i stöd af vederbörande
HäradsRätls af Lagmansjötten fastställde och
Laga kraftvunne Dom, till E. K. M. och Kronan
hemfallet Dana-arf, belöpande, enligt Bouppteckning,
till 2,977 R:dr 9 sk. 8 rst. Banco,
efter afl. Kyrkoherden J. J. Hörners efterlemnade
och äfven afl. Enka Helena Catharina
Hörnerfödd Hagström, hvilken i lifstiden varit
inom bemälde Socken bosatt, måtte af E.
Iv. M., i likhet med livad år 1810 vid ett dylikt
tillfälle i Norr Telje Stad skall hafva egt
rum, i Nåder anslås till Fond för en Scholinrättning
inom ofvannämnde Församling, som
deraf vöre i största behof, och hvarigenom densamma
j hvilken nu icke hade någon Comminister,
äfven kunde, i händelse den blifvande
Scholmästaren derjemte borde vara Prest, vinna
Fxp. UtsJc. Förslag till urid. Skrif v. N:o 163* 387
en behöflig tillökning i Presterligt biträde; hvilken
framställda underdåniga anhållan DomCapitlet,
under vitsordande af förrberörde uppgifne
omständigheter, med dess underdåniga förord
till Nådigt bifall beledsagat.
Med tillkännagifvande häraf, samt att, i
anledning af gjord underdånig anmälan, det fader-
oeh moderlösa barnen Mathilda Maria och
Charlotta Östlund, som varit vårdade och försörjde
af bemälde KyrkoherdeEnka, genom hennes
i vederbörlig ordning lagligen bevakade testamentariska
disposition af den 8 Sept. 1820,
fått sig af qvarlåtenskapen anslaget ett årligt
understöd af Ett Tusende R:dr B:co, under disposition
eller förvaltning af Vahlö Församlings
Fattigvård, E. K. M. anbefallt Dess JustitiaeCanceller,
att, med afseende å E. K. Maj:ts och
Kronans härunder beroende rätt, tillse, att densamma
blefve behörigen bevakad samt låta förhållandet
vederbörligen undersöka, har E. K.
M., medelst Rikets Ständers Statsutskott den 16
sisth Maji meddelad Nådig Skrifvelse jemte handlingarne
i ämnet, till R. S. öfverlemnat frågan,
huruvida det belopp af Enkan Hörners qvarlåtenskap,
hvilket såsom Dana-arf kan komma att
E. K. M. och Kronan tillfalla, må till det af
Vahlö Församling i underdånighet framställda
behof och gagneliga ändamål få användas.
Detta hafva R. S. i öfvervägande tagit, och
då, enligt hvad upplyst blifvit, Barnaundervisningen
inom Vahlö Församling, hvarest ifrågavarande
Dana-arf fallit, befinnes i ett ganska
beklagansvärd! tillstånd, enär, utom 7 fjerdin
-
383 Exp. Vak. Fårslag till und. Skrif v. N:o 163,164-
gar spannmål årligen, något anslag icke finnes
till bestridande af dertill erforderlige utgifter,
och Consistorium, i anseende till det högst nyttiga
ändamål, som Församlingen m eds in ofvanberörde
underdåniga ansökning åsyftat, nemligen
att med dess biträde kunna derstädes grund- >
lägga en Undervisningsanstalt för Församlingens
fattigare barn, äfven understöd! den underdåniga
ansökningen; hafva R. S., med afseende
jemväl derpå, att Enkan Horners efterlemnade
qvarlåtenskap tili det mesta blifvit inom nämnde
Församling förvärfvad, velat bifalla, att det
belopp af samma qvarlåtenskap, hvilket såsom
Dana-arf kan komma att E. K. M. och Kronan
tillfalla, må till det af Vahlö Församling anmälda
behof få användas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 164.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adela d. 21 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — — ,
Bonde-Ståndet d. 23 — —*
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , angående
begärdt anslag af allmänna medel
till hemmanet Mellhys inköpande för Staden
Strömstads räkning.
S. A. K.
G enom Remiss af den 28 sistlidne Mars, har
JSxp. Ut sk. Färsing till und. Skrifvelse N:o 164. 389
E. Iv. M. till Rikets Ständers Stats-Utskott i Nåder
öfverlemnat handlingar, rörande RiksdagsFullmägtigen
för Staden Strömstad, Sam. Meyers,
å Stadens Äldstes och Borgerskaps vägnar, till
E. K. M. ingifna underdåniga ansökning, att,
sedan icke allenast större delen af Stadens betesmark,
ulan ock nära hälften af den plats,
hvarå Staden är bygd, genom rättegång med egaren
af hemmanet Mellby, blifvit densamma
frånyttnna, E. K. M. täcktes, med afseende så
väl derå, att Borgerskapet vore oförmöget att inom
sig skalla tillgång till erläggande af nedsatt
köpeskilling för omförmälde, nu mera till salu
vasande, hemman, som äfven uppå flera andragna
serdeles omständigheter, i Nåder bevilja
anslag af allmänna medel till hemmanets inköpande
för Staden Strömstads räkning.
R. St., som, efter erhållen del, från SlatsIJtskottet,
af E. K. Maj:ts högstberörda Nådiga
Remiss, tagit i öfvervägande hvad i detta mål
anfördt blifvit, få, i anledning deraf, i underdånighet
anmäla, att, enär en så beskaffad utgift,
som den ifrågavarande, destomindre synes
böra af Statsverkets för andra oundgängliga
behof påräknade medel bestridas, som andra
Rikets i betryck varande Städer icke lära sakna
lika giltiga skäl, som Strömstad, att af det
allmänna begära understöd, R. St. alltså godtfunnit,
för deras del, besluta, det några Statens
medel till inlösen af hemmanet Mellby,
för Strömstads Stads räkning, icke må användas.
Rikets Ständer framhärda etc.
390 Exp. Utsk. Förslag till urid. Skri/v. N:o 165.
JV:o i65.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829.
P reste-S tände t d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse an~
gående af Inspectoren II. Håkansson i underdånighet
sökt eftergift af ohetaldt arrende
för Gripsholms Kungsladugård.
S. A. K.
O enora Remiss af den to sistlidne ApGl, liar
E. K. M. tili Rikets Ständers Stats-Utskott i
Nåder öfverleranat handlingar, rörande en af
Inspectoren II. Håkansson till E. K. M. ingifyen
underdånig ansökning, att, sedan E. K. M.,
uti Nådig Skrifvelse till Dess och Rikets KammarCollegium,
den a5 April 1826, förordnat,
att Håkanssonj hvilken då emot arrende innehade
Gripsholms Kungsladugård, i anseende till
lidna betydliga förluster vid den år i8a5 santina
Kungsladugård öfvergångna vådeld, skulle,
så vida Löftesmännen för arrendet det raedgåfyo,
lemnäs anstånd, till dess Kungsladugården
afträddes, med betalningen så väl af hvad utaf
i8a5 års arrende kunde vara ohetaldt, som af
arrendet för den återstående tiden, E. K. M,
täcktes, med behjertande af det utblottade tillstånd,
hvari Sökanden med hustru och flera öförsörjda
barn sig befunne, efter det ej mindre
den timade olyckan, än sedermera hafda kost
-
Exp. Utsi. Forsing till lind. Skrif o N-.o i6r>. 391
nader af uppgifven beskaffenhet, medtagit hans
få tillgångar, antingen af Gunst och Nåd befria
honom ifrån betalning af det återstående
arrendet för Kungsladugården eller ock den af
honom sålunda gjorda underdåniga anhållan till
K. St. framställa, och emedlertid, intilldess
Stäuderne sig deröfver yttrat och E. K. M. Sitt
Nådiga beslut fattat, i Nåder anbefalla inhibition
med arrendets utkräfvande.
R. St. hafva af dessa handlingar, som från
Stats-Utskottet blifvit dem meddelade, bland
annat, inhemtat, att, enligt hållen behörig undersökning,
den vid Gripsholms Kungsladugård inträffade
eldsvåda icke uppkommit genom någon
af Arrendatorn Håkansson eller hans folk begången
ovarsamhet, utan derigenom, att eld ifrån
Gripsholms Fabriks närbelägna, vid samma tillfälle,
i brand varande byggnader, under det
Håkansson med de fleste af sitt folk varit behjelplig
med eldsläckningen derstädes, blifvit
med vinden öfverhud till Kungsladugården och
antändt densamma, oaktadt nödiga försigtighetsmått
i sådant afseende varit vidtagne; att, på
sätt åtskilliga i orten bosatta personer intygat,
det af Håkansson till i6,33t) R:dr 35 sk. g rst.
uppgifna värde å honom tillhörig lös egendom,
som vid eldsvådan gått förlorad, äfvensom den
summa, 728g R:dr 38 sk., hvartill han beräknat
sina förluster, genom saknaden af uthus till inbergning
af 1825 års gröda och kostnaderne till
inköp af nödigt foder för kreaturens framfödande,
m. m., icke varit, vid jemförelse med ortens
gångbara och markegångspris, för högt upp <
392 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif. N:o 163,166.
tagne; samt att, till följd af E. K. Maj:ts meddelade
Nådiga föreskrift, behörig borgen af Håkansson
blifvit aflemnad för det obetalda arrendet
a5oo R:dr.
Enär således utredt blifvit, att Tuspectoren
Håkansson, utan eget förvållande och utan
att kunna sådant förekomma, genom omförmälda
eldsvåda blifvit förlustig sin betydligaste egendom
och såmedelst är vorden urslåndsatt att
det nu ifrågavarande arrende för Gripsholms
Kungsladugård afbörda, hafva R. St., i betraktande
af alla dessa omständigheter, funnit skäligt,
för deras del, bifalla, att Kronans fordran
hos Håkansson för 2§ års obetaldt arrende, äfven
fastän godkänd borgen för densamma blifvit
ställd, må honom efterskänkas och beloppet
deraf, a5oo Rd. Banco, i räkenskaperneafskrifvas.
Hvilket Rikets Ständer, i anledning af E.
K. Maj:ts högstberörda Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an
-
iy :o 166.
Preste-Ståndet d. 23
Borgare-Ståndet d. 23
Bonde-Ståndet d. 23
gående
Exp. Utsi'. Förslag till und. Skrifv. No 166- S93
gående Öfver-Directeuren P. A. Norstedts
underdåniga ansökningj att få till Skatte
lösa den under Carlbergs Kungsgård lydande
Krono-lägenheten Pihludden.
S. Å. K.
Tili Rikets Ständers Statsutskott har E. K. M.»
genom Nådig Remiss af den i o sisth April, öfverlemnat
handlingar, rörande ÖfverDirecteuren
P. A. Norstedts hos E. K. M. i underdånighet
gjorda ansökning, att, på det Sökanden, hvilken
emot arrende innehafver den under Carlbergs
Kungsgård lydande samt på Stadshagen, å Kungsholmen,
i Qv. Mälaren, under N:o 9, belägna
Kronolägenheten Pihludden, måtte komma i tillfälle
att å samma Lägenhet företaga de till utvidgande
af ett honom tillhörigt Stilgjuteri erforderliga
byggnader, dem han, under en osäker
besittning, icke vågade uppföra, E. K. M.
täcktes i Nåder tillåta honom att få berörde
Lägenhet till Skatte lösa; varande af dessa hand*
lingar, som från StatsUtskottet blifvit R. St. meddelade,
i öfrigt upplyst, att Lägenheten Pihludden,
hvarvid tomtplatsen, med afdrag af åbyggnaderna,
utgör 12 kappland mycket bergbunden
mark, år i8o5, i följd af förändrade
Tullbevaknings-anstalter och Tullhus-anläggningar,
genom byte emot den till Carlbergs Kungsgård
förut hörande så kallade Hundgården, lagd
till samma Kungsgård och 1806 med befintlige
Bihang t. B. S;s Prot. iQ:de Sami. 50
394 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 166-
åbyggnader utarrenderad, på 3o år, emot årlig
afgift af o5 R:dr 24 sk. samt skyldighet för
Arrendatorn alt, utan ersättning för förbättringar
eller nybyggnader, vid arrendetidens utgång,
Lägenheten afträda.
Då det vid Pihludden anlagda Stilgjuteri
för närvarande är ded, enda, som i Hufvudstaden
finnes att tillgå, samt dess utvidgande, såsom
för härvarande Boktryckerier af vigt, icke
bör sakna uppmuntran; så, enär härtill äfven
kommer, att denna Lägenhet dels icke af ålder
tillhört Carlbergs Kungsgård, utan tillfallit Kungsgården,
genom utbytet af en derunder lydande
till allmänt föremål nu mera begagnad Lägenhet,
dels ock, i anseende till dess mycket bergbundna
mark, icke kan, förutan hyran af byggnaderne,
gifva någon afkastning, hafva R. St.
trott ifrågavarande Lägenhet kunna, utan afsaknad
för Staten, merberörde Kungsgård frånskiljas,
så framt Kronan om den årliga inkomst,
som deraf nu upphemtas, varder förvissad. R.
St. samtycka derföre i underdånighet, att, så vida
ÖfverDirecteuren Norstedt erlägger till Kronan,
såsom Skatte-lösaskilling för Lägenheten Pihludden,
beloppet af 1 o års arrende, efter nu gällande
Contract, med 655 R:dr Bancosediar,
och derjemte försäkrar Kronan att i alla tider
uppbära en årlig ränta eller afgift för Lägenheten
af 65 R:dr 24 sk. B:co, full egande- och
dispositionsrätt deröfver för everldeliga tider må
till Norstedt och hans rätts innehafvare öfverlåtas.
Hvilket R. St., i anledning af E. K. Majrts
jExp. Utah. Förslag till urul. Skrife. N:o ifå,[fil. 3D5
Högstberörde Nådiga Remiss, få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
iV:o 167.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 26 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 26 — •—
Borgare-Ståndet d. 26 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velseangående
inställande af ali indelning till
Ordinarie Rotering af hittills oroterad jordi
S. A. K.
I afseende på den Ordinarie Roteringsskyldighet,
sorn af de efter 1823 års Riksmöte utaf
E. K. M. i Nåder tillsatte Extra RotejemkuingsComitéer
blifvit föreslagen, att utgöras af sådana
hemman och lägenheter, hvilka, enligt sin natur,
böra draga en slik tunga, och ehuru grunden
för denna förberedande åtgärd hem ta Is från
R. St:s., den 17 December 1823, till E. K. M.
aflåtne skrifvelse, enär deruti, bland annat, blifvit
yttradt, att, vid de Extra RiRejemkningsförrättningar,
om hvilkas anställande R. S. då
i underdånighet anhöllo, borde skiljas och från
upptagande i Extra Roteringen uteslutas ”alla
”hemman och lägenheter af Kronoskatte- och
Frälse-natur, hvilka, enligt Fur fatt tångarne,
”äro underkastade ständig Roteringhafva R.
396 Exp. Utsi. Får slag till und. Skrif v. N.-o 167.
S. likväl, och dä, emot 73 och 80 §. §. Regeringsformen,
en särlan tillökning i Ordinarie
Knecktehållet icke kan till någon verkställighet
befordras innan R. S. derom beslutat, hvilket
hittills ej skett, ansett sig böra härmed hos E.
K. M. i underdånighet begära:
att den af Extra Roteringsjemknings-Comxnissionerne,
efter 1823 års Riksdag och med föranledande
af för dem utfärdade Instructioner,
hos E. K. M. i underdånighet föreslagna tillökning
i Ordinarie Knecktehållet genom en del
Kronoskatte- samt Frälsehemmans och lägenheters
åläggande af ett ordinarie roteringsbesvär,
derifrån desamma hittills varit befriade, såsom
hlott innefattande den förberedande åtgärd, som
af Rikets år 1823 församlade Ständer, genom Deras
förrberörde underdåniga skrifvelse, varit åsyftad,
icke må till någon slags verkställighet befordras,
innan R. S., efter emottagande af E. K.
Maj:ts Nådiga Proposition, fått tillfälle alt sig
derom utlåta med den beslutande rätt, som
genom ofvan åberopade 73 och 80 §. §. Regeringsformen
är R. St. förbehållen och försäkrad
;
att, i den händelse någon verkställighet af
berörde förslag till ny ordinarie rotering, i en
eller annan del af Riket, skulle, såsom följd af
missförstånd å local-autoriteternes sida, redan
hafva blifvit vidtagen, densamma måtte, genom
E. Iv. Majrts Nådiga försorg, varda återkallad;
att de hemmansegare, hvilka tilläfventyrs
icke, inom dem förelagd fatalietid, anfört underdåniga
besvär öfver RotejemkningsCommissio
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N~:o 167, 168. 397
nernes åtgärder, att ny ordinarie rotering ålägga,
ej må anses derigenom hafva en sådan tillökad
tunga sig åtagit, eller förlorat sin rätt att
derifrån vara befriade, intilldess R. S. sig i hufvud
fia gan yttrat; samt
att, derest, emot förmodan, någon kostnad
eller förlust af en eller annan beskaffenhet, såsom
följd af jordens upptagande till ordinarie ny
rotering, blifvit egaren tillskyndad, tillfälle må
honom beredas, att sin rätt till ersättning derför
i laga ordning utföra och gällande göra.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 168.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående
ett förändradt användande af den
I Procent, sorn af Sterbhus inom Carlstads
Stift nu erlägges till Hospitalet derstädes.
S. A. K.
Hos R. St. hafva, vid innevarande Riksdag, framställningar
blifvit gjorda derom, att, enär inom
Carlstads Stift det serskilda förhållande eger
rum, att den |:dels Procent af Sterbhus, hvil
-
398 Exp. Utsk. Förslag till urid. Skrif v. A» 168-
ken annorstädes till Församlingarnes FattigCassor
ingår, är för Wermlands Läns Hospital anslagen,
detta sistnämnda måtte underhållas på samma
sätt, som öfrige sådana Inrättningar i Riket,
och Församlingarne i nämnde Province alltså af
sina Fattigmedel komma i åtnjutande.
Af de, till upplysning öfver denna fråga,
från E. K. Maj:ts HofGanceller inbegärda och af
bemälde Embetsman meddelade handlingar, hafva
R. S. inhemtat: att Konung Fredrik I, uti
5 mom. uti Dess till Landshöfdingen Friherre
Wrangel den 17 Mars 1 732 aflåtne Nådiga Skrifvelse,
angående inrättandet af ett Hospital i
Carlstad, till dettas understöd anslagit den |:dels
Procent, som, likmätigt 7 §. i 16g8 års TiggareOrdning,
af Sterbhus erläggas, så i Städerne som
på Landet, utan åtskillnad, öfver hela SuperIntendentian;
att K. M., uppå derom gjorda
ansökningar, genom Nådig Resolution den 29
November 17^0, förklarat, att Carlstads Hospital,
endast till näst derefter inträffande Riksdag,
skulle ega att behålla ifrågavarande |:dels Procent
af alla arfskiften i Stiftet, så väl i dessa
Bergslager, sorn den öfriga orten, både i Städer,
på Landsbygden och Bergslagerne , samt
att K. M. ytterligare, genom Nådig Resolution
den 21 Februarii 1762, med bifall till Staden
Christinehamns gjorda underdåniga ansökning,
tillåtit, att Stadens Fattighus finge behålla den
\:dels Procent, som vid arfskiften faller, och
hvilken dittills till Carlstads Hospital ingått.
Uti ett till E. K. M. afgifvet underdånigt
utlåtande, den 8 October 1828, angående Läns
-
Exp. TJtsk. Förslag till und. Shifv. N:o 168- 399
Hospitalen, Lazarettet och Gurliusen i Riket,
har Kongl. SeraphimerOrdensGillet, bland annat,
yttrat: att den inkomst, Carlstads Hospital
hittills af Sterbhus vid Bouppteckningar uppburit,
såsom grundad på Hospitalets privilegier,
visserligen icke syntes kunna samma Inrättning
betagas, så länge deri fbrtfore att ega bestånd;
men att billigheten å andra sidan tycktes fordra,
det invånarne i Wermland, för vården
om vansinnige derstädes, icke borde vidkännas
•större utgifter än Rikets öfrige invånare; hvadan
SeraphimerOrdensGillet hade för afsigt att,
så snart det nya CentralHospitalet i Wadstena
lemnade tillräckligt utrymme, indraga Carlstads
Hospital, samt låta dervarande Hospitalshjon till
Wadstena förflytta, der de komme att mera ändamålsenligt
behandlas, än på förstnämnde ställe
möjligen kunde ske; hemställande SeraphiinerOrdensGiilet
i underdånighet, om icke, efter
det indragningen af Hospitalet i Carlstad egt
rum, omförmälde Sterbhusafgift mätte lills vidare
få användas till understöd för LänsLazarettet
och Curhuset, så länge de deraf kunde
vara i behof.
Af hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit,
anse R. St. det vara tillförlitligen utredt,
att den afgift vid Bouppteckningar, som, jemlikt
allmänna Lagens stadgande i 17 Cap. 4 §•
HandelsBalken utgör de fattiges del, fyra öre
af hvarje hundrade daler efter egendomens värde,
och hvilken afgift inom öfriga delar af Riket,
med undantag blott af Gefle Stad, tillfaller
Församlingarne, hvar för sig, till under
-
400 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 168»
stöd för fattigvårdens bestridande, mot sitt allmänna
ändamål hittills fått inom Carlstads f.
d. Superlntendentia, eller nuvarande Biskopsstift,
afLänsHospitalet disponeras, såsom följd hvaraf
ock de Församlingar inom detta Stift, hvilka
ej redan genom serskilda Kongl. Resolutioner
nämnde inkomst återfått, länge befunnit sig i
saknad af ett bidrag till sina fattigas underhåll,
som varit ämnadt att göra denna skyldighet
mindre betungande; och då en återgång härutinnan
långt före detta synes hafva bordt ega
rum, ej mindre i stöd af ofvan åberopade Kongl.
Resolution den 2g November 1^50, som till hela
Carlstads Stift utsträcker den för Philipstads
och Nyeds Bergslager då i underdånighet sökta och
beviljade befrielse från Fattigprocentens aflemnande
till Carlstads Hospital, än ock, såsom följd af
7 §. 2 mom. af Kongl. Resolutionen uppå Presterskapets
Besvär den ao November 1786, derigenom
förklaras: att, då hvarje Församling ovägerligen
är förpliglad att underhålla och försörja
sina egna så kallade husfattige och Allmosehjon
— ett åliggande, som genom Kongl.
Kungörelsen den 5 December 1788 än ytterligare
blifvit stadfästadt — samt |:dels-procenten
af arfskiften alltid utgjort en af Fattigcassan
lagliga och ordentliga inkomster, hvilka,
vid de årliga utdelningarne, nämnde fattige
tillfalla, K. M. funnit merberörde Fattigprocent
af Summa Inventarii dädanefter böra till
Församlirigarne Öfverlemnas, att, på förut vanligt
sätt, användas öfver hela Riket; så hafva
R. St,
Éxp. Utsi i FSrslag till tind. Skrijv. N:o 168- 40i
R. St. härigenom sköta t hos E. K. M. i underdånighet
anhålla , att de i Carlstads Hospital
för närvarande befintliga svagsint® personer
och Hospitalshjon måtte, genom Kongl. SeraphimerOrdens-Gillets
försorg * ofördröjligen och
så snart ske kan* till Wadstena CentralHospital,
eller någon annan dylik anstalt, förflyttas *
förstnämnde Hospital genast derefter indragas,
sanit |:dels Pi‘dCénten%tf Sterbhus vid Bouppteckningar
allmänneligen återgå till sin ursprungliga
bestämmelse, eller underhållandet af hvarje
Församlings fattige, så väl inom Vermland
som öfriga delar af Riket, hvarest något undantag
från sådant förhållande ännu möjligen kan
Cga ruin; anseende R. St. i öfrigt SeräphimerÖrdeils-Gillet
så mycket mera hafva saknät skäl
till dess ofvan omförmälda underdåniga hem
•
' p
Ställan, att, Sedan Carlstads Hospital blifvit indraget,
Stei*bhusafgiften mätte tills vidare få
användas till understöd för LäiisLazarettet och
Curliuset, som dessa bägge Inrättningar redan
liro med serskilda inkomster försedda ; samt,
derest brist i dessa sistnämnde icke destomindre
skulle uppkomma, ega alt fyllnadsanslag
förvänta, i den ordning Författningarne ford*
skrifva.
Rikets Ständer framhärda etö*
Bihang t. R, S:s Pral. iO:de Samt. ål
402 Exp. Utsi. E&rslag till und. Skrifv. N:o lflg.
JY:o 16gi
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829*
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 —' —
Bonde-Ståndet d. 23 "* —
>
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
förklaring öfver 5:te och 6:te
i 23:dje C-ap. RättegångsBalken.
S. A. K.
tlikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fä-»
Stad derå, att , ehuru ordningen bland Domstols-Ledamöter
för omröstning till Dom är i
5:te §. af alkdje Cap. RättegångsBalken utstakad,
och stadgandet i 6:te §. af samma Capitel
och Balk: ”begärer någor rådrum att, för
sakens vigt, sig nogare betänka; bafve ther lof
till, och varde då med omröstning upskof,”
svnes utmärka, att omröstningen hör ske i ett
sammanhang och vid samma rättegångs-tillfälle
af alla Domstolens Ledamöter, skall likväl erfarenheten
visat, att ett helt annat omröstnings-*
sätt är brukligt, i thy att, så i Öfver-som i Underdomstolar,
den, som ytterst i Rätten sitter,
yttrar sig en dag, nästa Ledamot en annan dag,
och så vidare, så att omröstningen stundom kan
komma att räcka, icke blott veckor, utan ock
månader.
R. St., som hafva sig bekant, att afvikelse
från rätta förståndet af ifrågavarande lagrum ej
sällan i tillämpningen eger rum, anse ock an
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 169. 403
gelägenheten fox’dra, att bruket återföres till enlighet
med Lagen, genom utfärdande af en förklaring,
som undanrödjer all anledning till skiljaktighet
i omröstningssättet. Ibland de flera olägenheter,
som kunna uppstå deraf, att, i en
och samma sak, de Rättens Ledamöter, som skola
i saken döma, å serskilda rättegångs-dagar
afgifva sina yttranden till Protocollet, hafva 2:ne
i synnerhet hos R. St. kommit i betraktande,
den ena, att, då parterne äro berättigade atfc
erhålla del af Protocollet, så snart detsamma
blifvit i vederbörlig tid och ordning justeradt,
sakens utgång möjligen kan blifva parterne bekant,
innan omröstningen ens är slutad, hvilket
åter kan föranleda till bemödanden, å endera
partens sida, att tillvägabringa hinder och
uppehåll i sakens afslutande, samt den andra
och väsendtligaste, att ändamålet med Domstols
sammansättning af flera Ledamöter, som är,
att skiljaktiga åsigter, ej mindre i afseende på
sakens beskaffenhet, än rörande Lagens tillämpning,
må blifva, under Domstolens rådplägning
och innan beslutet fattas, sorgfälligt undersökte',
begrundade och med hvarandra jemförde,
genom det enstaka röstandet går förloradt.
På grund af dessa förhållanden, få R. St.
alltså till E. K. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemna följande förslag till förklaring
öfver 5:te och 6:te §§. i 23:dje Capitlet
RättegångsBalken.
”Med Lagens rätta förstånd och mening i
dessa rum instämmer, att, vid omröstande till
Dom, alla Rättens Ledamöter, som i omröstan
-
404 F.xp. Utsi. Förslag till and. Skrify,N:oi69,i7Q,
tiel böra taga del, skola, vid samma tillfälle,
i den ordning Lagen stadgar, sina meningar
yttra; till hvilken ända, så snart läsningen af
handlingarne är slutad och saken så beredd, att
den kan lill öfverläggning och afgörande företagas,
den Ledamot, serin anser sig behöfva råd-?
runi att, för sakeus vigt, sig nogare betänka,
skall, innan omröstningen börjas, sådant till
Rättens Protocoll anmäla, i hvilket fall omröstningen
uppskjntes och handlingarne till honom
öfverlemnas, Regäres rådrum af två eller fle^
ra Ledamöter; då öfverlemnas handlingarne
först till den af deni, som ytterst sitter, och
derpå, när lian till Rätten handlingarne återställer,
till elen i ordningen närmaste, och så
vidare, hvilket hvarje gång i Prqtqcollet anteck-»
nas; och bör, sedan alla de Ledamöter, som
det äskat, sålunda af handlingarne haft del
samt fått begagna den i Lagen medgifna betänketid,
omröstningen genast, efter hållen öfverläggning-,
i föreskrifven ordning för sig gå,
utan att ytterligare uppskof dermed till en an-,
nan rättegångs-dag för någon Ledamot må ee
ga rum.”
Rikets Ständer framhärda etc,
kV: o //o.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Sept, 4829,
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 —
Bonde-Ståndet d. 23 — —■■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an
-
Exp. Utål. Förslag till and. Skrifvelse N:o 170, 405
gående rättighet för fordringsägare att
hos Konungens Befallningshafvande erhålla
så kalladt Promotorial i Lagsöka
ningsmål.
S. A, K,
Rikets Ständer hafva till pröfning förehaft en
hos dem gjord hemställan, att, af anförda skäl,
fordringsägare mätte, genom en allmän Författa
ning, förklaras berättigad, att af E. K. Majrts
Befallningshafvande i det Län, hvarest han har
sitt hemvist, erhålla så kalladt Promotorial i
Jagsökningsmål till E. K. Majrts Befallningshafvande
uti det Län, der Gäldenären hor; och ehuru,
så vidt R, St. hafva sig bekant, den rättighet
för fordringsegare, sorn sålunda är vorden
omförmäkl, icke finnes i Förfaltningarne
stadgad; så, enär likväl en sådan utväg, till vinnande
af laga handräckning i utsökningsmål, i
följd af åldrigt bruk , varit fordringsegare i allmänhet
öppen, hvarföre ock lösen för Promotorial
från Öfver-Ståthåilare-Embetets Cancellie
och Lands-Cancellien blifvit, så väl i den nu
gällande, sorn i äldre Expeditions-Taxor, upptagen
och bestämd, samt afskaffandet af delta
bruk, till hvars begagnande, först i senare tider
och endast vid några få LandsCancellier,
rättighet lärer blifvit förnekad eller i fråga ställd,
skulle hafva högst menligt inflytande på creditväsendet
i allmänhet och bereda många olägenheter,
helst då i vårt land offentliga Advocater
406 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrif v. N:o 17©.
eller Sakförare med embetsmanna-ansvar, tili
enskildes tjenst, ej finnas, och ifrågavarande ärendens
anförtroende åt okände enskilde personer
är förknippadt ej allenast med dryga kostnader,
utan äfven med våda och osäkerhet, tro
R. St. sig ega grundad anledning att hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att i berörde afseende
måtte till allmän efterrättelse stadgas föl
Vill
Borgenär utsöka fordran hos Gäldenär,
som har sitt hemvist utom det Län, der
Borgenären bor, ege han att till Konungens Befallningshafvande
i samma Län ingifva sin till
Konungens Befallningshafvande i det Län, der
Gäldenären vistas, ställda ansökning, med dertill
hörande handlingar; och åligge Konungens
Befallningshafvande i förstberörda Län att öfversända
ansökningen och handlingarne tili Konungens
Befallningshafvande i det andra Länet,
hvilken sistnämnde liar att, sedan Gäldenären
blifvit hörd och målet vederbörligen till afgörande
beredt, sitt Utslag meddela och till förstbemälde
Befallningshafvande insända, för att
Borgenären, emot lösen, tillställas; äfvensom att»
uppå Borgenärens, i enahanda ordning, skeende
ansökning och derest fordringen är utmätningsgild,
låta Utslaget till verkställighet befordra
och derefter de indrifne medlen till samma
Befallningshafvande insända, för att till
Borgenären, emot vederbörligt qvitto, öfverlemnas.
”
Rikets Ständer framhärda etc.
jande
Exp. Utsh. Förslag till urul. Skrifv. N:o 171. 407
1J1.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —-
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelse om
föreslagna ändringar i Kongl. Förordningen
den ig December 182J , angående hemmansklyfning
oell jord-af söndring.
S. Ä. K.
Tbfler Öfvervägande af åtskilliga hos R. S. vid
innevarande Riksmöte väckta frågor om ändringar
i Kongl. Förordningen den 19 December
182-7, angående gruliderue och vilkoret! för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andra
lägenheter från hemman, hafva R. S. ansett
sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att stadgandet i högstberörde Kongl. Förordnings
1 Cap. 9 §., i afseende på frågor om
hemmansklyfning, nemligen att, i händelse, på
grund af serskilde förhållanden, jemkning i
de stadgade grunderne skulle för något Län
finnas af nöden, vederbörande E. K. Maj:ts
Befallningshafvande böra derom göra underdånig
anmälan hos E. K. M., sorn förklarat Sig
vilja tillsy, huruvida serskildt stadgande för
ett sådant Län erfordrades, måtte i Nåder förklaras
tillämpligt jemväl till frågor om jordafsöndring,
hvarom handlas i Förordningens 2 Cap.
408 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 171;
Vidkommande derefter stadgandet i sistnämnde
2 Capitels 3 §., som medgifVer, att,
inom en mils afstånd från Stad eller Köping;
ända till ett halft Tunnlandpå viss tid af
högst 5o år; får afsöiidras; så, och då detta
stadgande icke synes öfverensstämmande med
den uti ifrågavarande Förordning för öfrigt iakttagna
grulidsatts, att nemligen jordafsöndring och
hemmansklyfning^ då den för mycket Utsträckes,
ar lika skadlig, som densamma, der den stannar
inom Behöriga gränser, ar nyttig i enär, vidare,
detta undantag från nämnde allmänna
grundsätts medför den följden, att Författningen
inom en icke obetydlig del af Riket blifver
tillämpad efter skiljaktiga grunder, utan alt
något giltigt skäl dertill gifvet anledning; samt
då slutligen; ehuru önskvärdt det vore, att Rikets
Städer och Köpingar förmådde, på det långa
afståndet af en mil, något inverka på lättheten
till uppehälle för den mindre bemedlade,
delta förhållande likväl motsäges af allmänna
erfarenheten; och detta skäl alltså icke talar
för bibehållandet af meranänmde stadgande, få,
uppå dessa grunder, R. St, hos E, K. M, i underdånighet
tillstyrka deli ändring Uti ifrågavarande
”att det afstånd från Stad eller Köping,
inom hvilket afsöndring af minst ett halft
Tunnland jord må ega rum, inskränkes till en
fjerdedels mil från Stadens eller Köpingens ego-gräns.
Rikets Ständer framhärda etm
JS: O
ISxpt Utsi. Förslag till urul. Sirijv. N:o 172- 409
N:o ij2*
Uppl. o. goclk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Sept. 1829*
Preste-Ståndet d. 23 — —1
Borgare-Ståndet d. 23 —* —*
Bonde-Ståndet d. 23 -1-* —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. Maj:ts Nådiga Proposition i
att Kongl. Förordningen den ig December
rkc>y, ofri hemmansklyfning och jordafsöndring,
må galla äfven i afseende ä Säteri-,
Rå- och Rörs- samt Frälsehemman m. m,
I /
S. A. K;
Efter förehafd pröfning af frågan öm etl; närmare
bestämmande utaf gruitdenie för hemmansklyfning
i allmänhet öeli af vilkoret!, hvarunder
jord eilér andra lägenheter från hettimåit
må afsöndras, i hvilka åämnen E. K. M. låtit
Dess Nådiga förordning under deil 19 December
1827 utfärda, liar E. K. M., med framställning
af hvad i dessa ämiien till öfvervägande
förekommit* genom Nådig Proposition af deli
13 November sistl. år* behagat föreslå R. S. de
Stadganden^ att 1 Gap. i ofvan åberopade Kgl.
Förordning må gälla äfven för Säteri-, Rå- och
Rörs- sanit alla slags Frälsehemman; hvad Säteri
angår, utan ändring af hvad allmänna Lagen*
vid frågor om klyfning af sådana heminan vid
Bihang t. R. S:s Prot. 1():de Sami. 5%
4lO ~Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif v* Ako 172»
arfstägl eller börel, innehåller; och att, hvad i
3 Cap. af Högstberörde Nådiga Förordning är
föreskrifvet i afseende på Frälse- och Kronoskattehemman,
äfven må blifva gällande för Säteri-,
Rå- och Rörs- samt Insockne Frälsehemman,
endast med den skillnad, att af hemmailens
jordrymd till och med en femtedel må
afsöndras, samt att de hittills från sådana hemman
skedda jordafsöildringar, hvilka ej strida
emot förra Författningar, icke må derigenom
rubbas; i sammanhang hvarmed E. K. M. jemväl
behagat R. S. meddela, det £. K. M. funnit
den i äldre Författningar stadgade skyldighet
för innehafvare af Säterier, att, vid äfventyr
af Säterifrihetens indragning, vid Säterier
underhålla så kallade Säteribyggnader, numera
vara utan ändamål och icke stå tillsammans
hvarken med den i senare tider lemnade
tillåtelsen för alla Medborgare!!lasser att sådana
hemman besitta, elier nied en skälig frihet fölen
hvar i begagnandet af dess egendom, så som
lian för sig bäst och nyttigast finner; hvarföre
ock E. K. M» ansett sig böra till R. S. hemställa,
om icke föreskrifterna i detta ämne, hvilka väl
i sjelfva verket till större delen redan upphört,
men likväl, till olägenhet för enskilde, af vederbörande
kunna göras gällande, må förklaras
böra till all kraft och verkan upphora.
Denna E. K. Maj:ts Nådiga Proposition hafva
R. S» i behörigt öfvervägande tagit; och som
R. S., uppå de derutinnan framställda giltiga
skäl, funnit sig böra densamma i alla delar lii
-
Fxp. XJtslc. Förslag till and. Skrif v. jV.-o 172,173- 4li
falla, så få, hos E. K. M., R. S. sådant härigenom
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
* f
• 1
N:o ty3.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Sept. 1829,
Preste-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
inköp af Krono-Skatteliemmanet
Holm i Norra Helsinglandx för att till boställe
för Häradshöfdingen Kronofogden
och Härads skrifvarén i samma ort användas.
S. A. K.
Hos R. St. har, genom väckt Motion, blifvit
hemställdt, att, sedan Assessoren Johan Löfling,
på sätt ett af honom utfärdadt Salubref utvisar,
under förutsättning, att E. K. M. täcktes i Nåder
tillåta, att det honom tillhöriga KronoSkattehemmanet,
Holm N;o 3, nära i Mantal,
linge, till framtida boställen för Häradshöfdingen
i Norra Helsinglands Domsaga samt för
Kronofogden och Häradsskrifvare!! i Norra Helsinglands
Fögderi, inköpas med de medel, som
dertill af R. St. kunde varda anslagne, förklarat
sig vilja berörde hemman till ett sådant ändamål
upplåta, för en köpeskilling, stor 7000
412 Exp. Vtsh, Förslag till und. Skri/v. N:o 173,
R:dr B:co, hvaraf, vid ettdera af uppgifne tillfällen,
|, eller 4>666 R:dr 3 a sk. borde af
Löfling, eller dess rätts innehafvare, få af allmänna
medel lyftas, efter det Säljaren af sin
öfriga tillgång anordnat 2,333 R:dr 16 sk. B:co,
såsom fyllnad i den bestämda köpesumman, R,
St., så väl med afseende derå, att Löflings omförmälde
erbjudande af dess egendom vore högst
billigt, som uppå öfrige härvid förekommande
omständigheter, ville den för egendoinsköpet
erforderliga summa af Statsmedlen anvisa.
Detta håfva R. St. i öfvervägande tagit i
och enär det af Assessoren Löfling gjorda erbjudande
af dess egande hemman Holm, emot
en nedsatt köpeskilling, synes innefatta fördel
för K. M. och Kronan, i förening med flera
Tjenstemäns förseende med boställen, emot en
ringa uppoffring, å Statens sida, få R. St. hos.
E. K. M., med anmälan af ofvanberörde förhållande,
i underdånighet anhålla, att ifrågavarande
Remman må för Statens räkning inköpas och
till det uppgifna ändamålet användas, så vida,,
efter föregången pröfning af frågan med de dertill
hörande omständigheter saint sedan vederbörande
i ämnet hörde blifvit, detta inköp finnes
vara af den fördelaktiga beskaffenhet, sorn
ofvan blifvit omformäldt; i hvilken händelse
den belöpande köpeskillingen bör af nu befintliga
öfverskott å StatsVerkets inkomster bestridas,
Rikets Ständer framhärda etc.
JSxp. Utsi;, Förslag till and. Skrift. N:o 174- 4i3
lY:o ij4-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Sept. 1829»
Preste-Ståndet d. 28 — •—
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Jiikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
anslag af medel till uppbyggande,
iståndsättande och underhållande af åt •
skilliga Länshäkten ■, m. m,
S. A. K.*
.Rikets Ständer hafva från deras Siats-Utskott
erhållit del af de utaf E, K. M. till Utskottet
i Nåder remitterade handlingar, rörande dels
E. Ii. Maj: Is Befallningshafvandes i Norrbottens
Län, den i5 October sistlidet år aflåtrje underdåniga
Skrifvelse, deruti, på anförda grunder
och under tillkännagivande, att, efter det i berörde
Län ett nytt fängelse blifvit, med sammanskjutna
medel, å entrepenad uppfördt, hade
åtskilliga reparationer å detsamma, jemte
tillbyggnad af bagarestuga, ved- och materialbod
samt upptagande af en brunn befunnits nödiga,
innan detta häkte kunde för ändamålet
begagnas, E. K. Maj;ts Befallningshafvande framburit
Länets invånares underdåniga anhållan, alt
meranäninde häktes iståndsättande, hvartill, enligt
upprättadt kostnads-förslag, 2247 R:dr 87
sk, 8 rst. Banco nu erfordrades, äfvensom häktets
framtida underhåll måtte af Statsmedlen
bekostas, dels en af E, K. Maj:ts Befallnings
-
414 Exp. Utsi. Förslag till lind. Slrijv. N:o 174-.
hafvande uti Jemtlands Län, i underdånig Skrifvelse
den Maji 1827, gjord hemställan, alt
ett Läns-häkte af sten, i stället för den, genom
vådeld, den 1 April 1826, förstörda fängelsebyggnad,
måtte, i anseende till uppgifna
omständigheter, med allmänna medel varda uppförd
t , dels ock en af Fullmägtige, vid innevarande
Riksdag, från . Westerbottens och Jemtlands
Län tili E. K, M. ingifven underdånig ansökning,
att, med stöd af hvad E. R. Maj:ts
Befallningshafvande uti ofvanberörde afseenden
andragit, invånarne uti samma Län mätte från
skyldigheten att bygga och underhålla Läns-,
fängelserna i Nåder befrias.
I sammanhang härmed hafva R. St. till
pröfning förehaft RiksdagsFullmägtiges från
WesterNorrlands Län, uti väckta Motioner, gjor*
da yrkande, att det af L:nets invånare, med
egna medel, uppbyggda Fängelsehus af sten
mätte hädanefter på Statens bekostnad under-?
hållas, samt att löner för en Vaktmästare och
en Fångkneckt, jemte kostnaden för fångkläder
och andra fångarnes förnödenheter, äfven mätte
af allmänna medel bestridas,
Hvad lin först angår den ifrågakomna be-?
frieisen för inbyggarne uti Norrbottens, Westerbottens
och WesterNorrlands Län från skyldigheten
att bygga och underhålla LäiisfängelSérne;
så hafva, med fästadt afseende å det
härvid förekommande förhållande, att, med undantag
endast af de Norra Länen, invånarne i
Rikets öfriga Län blifvit befriade från byggande
och underhållande af Länshäkten, R. St, futv»
Exp. Utsk. Förslag till lind. Skrify. N:o 174. 41.5
nit billighet och jemlikhet i rättigheter medborgare
emellan påkalla, alt enahanda befrielse må
de förstnämnda Länens inbyggare tillgodokomraa.
R. St. hafva, på sådan grund, godtfunnifc
besluta, atti emot det allt anspråk å ersättning
för uppförande af sjelfva fängelsehusen uti ifrågavarande
treiine Län förfaller och hvarken nni
eller framdeles väckas får, Staten må öfvertaga
och hädanefter ensamt bekosta underhållet af
Landsfängelsernä i samma Län, på sätt med do
i Rikets öfriga Län varande dylika byggnader
eger runi.
Vidkommande derefter frågan om uppförande
för allmänna medel af ett nytt Länshäkte
uti Jemtland, i det nedbrändas ställe; så och
då, efter hvad upplyst blifvit, E. K» M., under
den 23 Januarii i8ig, i anseende dertill,
att det då nyligen i Westerbottens Län, på invånarnes
bekostnad, uppförda häkte genom vådeld
afbrunnit, i Nåder godtfunnit, till understöd
för återuppbyggandet deraf, bevilja en
summa af x514 Ibb 7 sk. 5 rst., utgörande hälften
af hvad, enligt kostnads-förslag, lill en sådan
nybyggnad erfordrades, få R. St. till E.
K. M. i underdånighet öfverlemna, att, i den
händelse enahanda skäl, hvarpå E. K. Maj:l.s
Högstberörde Nådiga beslut om understöd till
Westerbottens Läns-häktes återuppbyggande blifvit
gvundadt, äfven förekomma, i afseende pii
Statsbidrags meddelande för nybyggnad af Länsfängelset
i Jemtlands Län, låta anslå ett, hälften
af den erforderliga kostnaden för nämnde
byggnads uppförande af sten eiler träd, efter
4l6 Exp. Utsi. Förslag till wiel. Skri fp. N:o 1 ?4 ■>
hvad i Nåder kan pröfvas lämpligast, motsvarande
belopp, att utgå af det å Riks-Stalens
8:de HufvudTitel uppförda anslag för byggnader
och reparationer i landsorterne, och i den nion
samma anslag dertill lemnar tillgång; kommande
Staten att öfvertaga enahanda underhållsskyldighet
å denna fängelsebyggnad, efter dess
uppförande, sorn redan, i afseende å fängelser*
ne i de Norra Länen, medgifven blifvit.
Hvad slutligen beträffar den gjorda fram*
ställningen om Stats-anslag lill löner för Vakt*
mästaren och en Fångkneckt samt för Fångklä*
der och Inventarier vid Hernösands Läns-fän*
geise; så, enär dylika utgifter vid öfriga Läns*
häkten i Riket af allmänna medel bestridas *
hafva R. St. fnnnit skäligt bifalla, ej mindre
att löner för nämnde Betjente, till lika belopp*
som för deras vederlikar vid andra Läns fängel*
ser kunna blifva beviljade, må å WesterNorr*
lands Läns Stat, under RiksStatens 2:dra HufvudTitel,
uppföras, än ock att kostnaden för
sängkläder och nödiga inventarier vid merbe*
rörde Länshäkte må af de till fångars under*
håll på 8:de HufvudTiteln anslagna medel utgå
Hvilket
II. St., i anledning af E. K. Maj:ts
Högstberörde Nådiga Remisser, få i underdå*
nighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc
-
Fxp. Utsh Förslag till uhd. Skrift, N:o P7S. Ail
JY:o ij5.
Uppl, 0. gödki hos Ridd. och Ädeln d. 25 Sept. 1829,
Preäte-Ståiidet d. 28 — —-
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Böiide-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrif velse > i an~
ledning af verkställd granskning utaf de
till Allmänna GarnizonsSjukhusbjggnaden
anslagna medels förvaltning-.
•S. Å. K,
Sedan Rikets Stander år i8i2, för uppförande
af ett GarnizonsSjukllits i Stockholm, beviljat
20,000 R;dr att å 8:de Hufvud-Titeln årligen
till påföijandé Riksdagen utgå, och detta
anslag oförändradt bibehållits vid i8ii>* i St 7
och i 818 arens Riksdagar ■, i följd hvaraf, från
början af år 1812 till 1822 års slut» för ifrågavarande
Inrättning blifvit utbetald en sammanlagd
Summa af 220,000 Rd., solli varit
Ställd under förvaltning af en dertill i Nåder
utnämnd Comité * sä anhollö* hos E. K. M., Rikets
vid 1828 års Riksdag församlade Stunder*
Uti underdånig Skrifvelse af den 29 November*
det täcktes E, K. M, så inskränka planen för
byggnaden och på sädalit sätt reglera utgifterna
dervid, att arbetet med det å Stat uppförda
anslag af 20,000 R:dr om året i ytterligare fern.
års tid måtte kunna fullbordas.
Bilulng t. jlt S-.s Pratt lO:de Sami. 53
418 Exp. Utsi;. Förslag till und. Sh ijv. N:o 175.
Öfver förvaltningen af de sedan sistförlidne
Riksdag till GarnizonsSjukhusbyggnadens fullbordande
utbetalde medel, har Rikets Ständers
Stats-Utskott, vid innevarande Riksdag, behörig
granskning verkställt, efter delfående hvaraf R.
St. inhemtat:
att, vid senaste Riksdag, kostnaden för
fullbordandet af GarnizonsSjukhusbyggnaden efter
den fastställda planen uppgifvits till i5o,ooo
R:dr Banco, samt att härtill åtgått för åren
1823 till och med 1828 134.980: 44* I1*
oheräknadt behållningarne
från år 1822  i4>55r: 38. 2.
eller B:co R:dr 149.53a: 35. i.j
att, då härifrån afdrages hvad
som för försålda materialier
och instrumentalier influtit
. . . 4,07b: 38. 4-
och materialbehållningen
till
år 1829 . . 2,807: 4°. 6.
6,383: 3o. 10.
det sedan senaste Riksdag verkställda
byggnadsarbetet medtagit
en Summa af . . . 143,149: 4• 3.;
att, om härtill’lägges, dels hvad
Sjukhusbyggnaden vid förra
Riksdagen befanns dittills
hafva kostat 112,068: 4^. 4*
samt dels af E. K. M. i Dess
Nådiga Proposition om nämn
-
Fxp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. A7: o 175» 419
de, för byggnadens fullbordande
ännu erforderliga
Summa \ . 120,000: — —•
ett kostnadsbelopp alltså uppkommer
af  375,218: 2. 7.
i stället för i5o,ooo å 160,000 Rd., för hvilken
Summa Byggnaden, enligt samma Architects
yttrande, som år 1816 upprättat den under
dess ledning sedermera äfven följda planen,
skulle kunna uppföras.
Uti den omständigheten, att R. St. vid 182 3
års Riksdag yttrade underdåniga önskan om inskränkning
i byggnadsplanen icke blifvit bifallen,
äfvensom att Comitei-ade låtit verkställa arbetena
genom underhand afslutade öfverenskommelser,
någon gång utan Auction, och, när sådan
blifvit hållen, hvarvid anbud icke blifvit
gjorde, utan att försöka den andra Auetionen,
hafva R. St. funnit hufvudsakliga orsaker dertill
, alt hela kostnadsbeloppet kommit att så betydligen
öfverstiga det af R. St. vid sistnämnde
Riksdag afsedda; men likväl, under nuvarande
förhållanden, då byggnaden i bela dess
utsträckning är till det yttre i det närmaste
färdig, ansett sig härvid endast böra i underdånighet
fästa E. K. Majrts Nådiga uppmärksamhet
på det förnyade öfvertygande bevis,
som härigenom vunnits om angelägenheten för
R. St., att, före anvisandet af årliga anslag till
dylika föremål, bestämdt känna det tillämnade
företagets plan i sin helhet, och att ega tillgång
till specifika, behörigen granskade förslag»
420 Fxj>. Utsk. Förslag till und, Skrify. Nw 175»
I afseende åter på sjelfva förvaltningen har,
vid handlingarnes granskning, förekommit:
att de förslag, hvarpå verkställighetsåtgärder
blifvit grundade, samt byggnadsarbeten åt
enskilde upplåtits, i allmänhet saknat den fullständighet,
som i dylika fall både är föreskrifven
och af nödig hushållning påkallad; hvarpå
såsom exempel måanföras ameafArchitecten, ProfessoreiiGiörwellr\iw\ex
d. i5 Junii 1827,upprättade
och utan anmärkning lemnade förslag, af hvilka
det ena, afseende inredningen af GarnisonsSjukhusbyggnadens
Vestra flygel och uppgående
till 19,543 R:dr 16 sk., upptager en rund Summa
af i3oq R;dr för extra utgifter, transporter,
jenduttlar i Badspiseln, vattenrännor, tillsyn
m, m.; och det andra förslaget på utvändiga
afrappningen, uppgående till en Summa
af 9892 R:dr 20 sk., likaledes i en Summa af
1600 R:dr, utförer kostnaden för diverse ställningar,
transporter, extra utgifter, målning af
12 blindfenster, m. 111.;
att Öfverlntendents-Embetet, till hvars granskning
Nybyggnads- och Reparationsförslag för
Kronans hus i allmänhet inlemmas, blifvit i dylikt
afseende, hvad GarnizonsSjukhusbyggnaden
angår, förbigånget, utom vid ett enda tillfälle
år 1823, då anmärkning emot förslaget ock blifvit
af Öfverfntendeuts-Embetet gjordt; samt
att, i afseende på beskaffenheten af de utaf
Gomiterade uppgjorda och E, K, Maj:ts Nådiga
Proposition om ytterligare anslag till GarnizonsSjnkhusbyggnadens
fullbordande bifogade
så kallade ungefärliga förslag förekommit; att,
Exp- Utsi, Förslag till uncl. Shrijv. N-o 175. 421
i förslaget öfver det återstående yttre arbetet
435o R:dr här finnas uppförda under rubrik: för
tillsyn, transporter, planering och extra utgifter;
att 4384 R:dr blifvit beräknade för en apparell
af sprängd och grofhuggen sten, utan
1 uppgifven grund för en sådan beräkning; att
J 4.967 R:dr 8 sk, i förslaget öfver inredningen
upptagas för tillsyn, arfvoden, några mindre effeeter
oell möbler i rummen, deras] rengöring,
etxra utgifter och transporter; samt att 10,664
e R:dr i 6 sk. uppförts för oljefärgsmålning på
| yäggarne i sjuksalar och smärre rum , corridorer
och förstugor, beräknade efter 3i,pp3 Qvadratalnar
å 16 sk., då likväl, enligt erhållen
uppgift från Öfverlntendents-Embetet, invändig
oljefärgsmålning i Kronans publika byggnader
härstädes blifvit för innevarande år betingad
till 10 sk. Banco Qvadratalnen för dyrare färgor,
och till 7 sk. 4 rst. samma mynt för sådan
målning i simpla couleurer, med 3:ne strykningar
i båda fallen.
Och sorn, af allt hvad sålunda förekommit,
och nu anfördt blifvit, R, St. funnit E. K. Maj:ts,
uti Dess Nådiga Skrifvelse af d. ig November
1816, då Byggnadsarbetet beslöts, yttrade förväntan
om de Comiterades omtanka och nit,
åt hvilka verkställigheten uppdrogs, icke hafva
blifvit af denr emotsvarad, och hvilket alltså
måste falla till last, antingen Comiterade sjelfve»
eller den Architect, som blifvit tillförordnad
att arbetet utföra; så hafva R. St. ansett sig
härigenom böra de anmärkta förhållandena vid
förvaltningen af de till GarnizonsSjukhusbygg
-
422 Exp. Utsk. Forsing till lind. Skrifv. jN:o 175,176-
maden anvisade medel i underdånighet anmäla,
till den påföljd, E. K. M. kan nödig pröfva.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o ty6.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Sept. 1829.
Preste-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 —■ —*
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af verkställd granshiifig af Räkenskaperna
och förvaltningen utaf de
till Allmänna GarnizonsSjukhusets i Stockholm
underhåll anslagna medel,
S. A. K.
G enom erhållen del af det, vid Rikets Ständers
StatsUIskotts verkställda granskning af Räkenskaperne
och förvaltningen utaf de till Allmänna
GarnizonsSjukhusets i Stockholm underhåll
anslagne medel, befunna förhållande, hafva R.
S. inhemtat, att, å ena sidan, tillgångarne funnits
i 1826 och 1827 årens Hufvudböcker upptagne
tillsammans tili 69,155: — 9. samt utgifterne
för dessa åren tillsammans till 81,256:
38: 1., samt att således GarnizonsSjukhusets
skuld vid 1827 års slut utgjort en summa af
12,101 R:dr 87 sk. 4 i'st., hvaraf likväl en del
likviderats medelst anticipation på 1828 års an
-
Exp. Utsi. Eorslag till urul. Slrifv, N:o 176* 423
slag med 8,113 R:dr 4 sk. 4 rst,> men återstoden
3,989 R:dr 33 sk., balancerades, vid årets slut,
såsom E. K. Maj:ts och Rikets KrigsCollegii hos
Inrättningen egande fordran.
Om äfven anledningen till denna skuldsättning
till någon del torde igenfinnas i den större
sjukpersonal, som af tillfälliga orsaker under
nämnde år å Sjukhuset intagits, synes likväl
hufvudorsaken till det betydliga anslagets befunna
otillräcklighet härröra af det kostsamma
och öfverflödiga i sjukvården och skötseln, som
i vissa delar vid detta Sjukhus eger rum, emot
hvad för andra sådana inrättningar bestås.
Det har icke undfallit Rikets Ständers uppmärksamhet,
att E. K. M. å förhållandet dermed
fästat Nådigt afseende, och, under den 5
Junii 1827, i Nåder anbefallt GanizonsSjukhusDirectionen
att utreda och uppgifva orsaken
till kostnaderncs höga belopp, samt att inkomma
med förslag till förändring i den förut fastställda
SjukhusStaten, äfvensom att, i anledning
häraf, sådana åtgärder i Sjukhusförvaltningens
åtskilliga delar blifvit vidtagne, att en besparing
af omkring 3ooo R:dr förmodas årligen
kunna beredas; hvaremot i Medicinalvården, såsom
ett för de fleste af Directionens Ledamöter
främmande ämne, någon till utgifternes
förminskning ledande åtgärd icke egt rum.
Vid granskningen af ifrågavarande Räkenskaper
har derjemte funnits, det utgiftstillökningen,
sedan de i ofvannämnde Artiklar gjorda
inskränkningar blifvit beräknade, för öfrigt
väsendtligen härrört af tilldelandet utaf så kal
-
424 Exp. tltsh Förslag till tind. Skrift*. N:o 1%,
lade extra portioner samt af medicamenternes
dryga belopp, då för meddelandet af de förra,
enligt hvad af Räkenskaperlie inhemtas, betydliga
qvantiteter finare och vid ändra Sjukhus
dels alldeles icke och dels till högst inskränkt
belopp bestådda födoämnen blifvit uppköpte och
använde, och i afseende hvarå R. S. anse en
icke obetydlig besparing i utgift kunna tillvägabringas,
om indelningen af sådana extra portioner
underkastas en närmare controll, hvarvid
lämpligast torde vara, atl utgiften derföre serskildt
upptoges med verificatioii för hvarje gång
af SjukhusLäkäreiis requisitiöil och intygande
om Patientens behof af annan an den i allmänhet
bestämda matanrättningen, och att dessa
requisitioner jemväl böra inför Direclionen
anmälas och godkännas,
Beträffande derefter Medicamentsköstnadeit
vid detta Sjukhus, så hafva R. St. likaledes
funnit densamma, jemförd med hvad i allmänhet
för Kronans Trupper bestås, vara alltför
dryg, då den, för år 1826, utgjort 627 y R:dr
ig sk.; för år 1827: 6476 R:dr i4 sk., och för
år 1828 lärer uppgå till ett ännu högre belopp.
I GarnizonsSjukhusets Stat Upptages anslaget för
Medicamenter till 36oo R:dr, hvilket, i förhållande
tili Garnisonens styrka, utgör omkring t
R:dr för hvarje person, Då härvid tages i betraktande,
alt vid en del af de Corpser, der
Sjukvården är ställd på Passevolance, kostnaden
för både skötsel och medicamenter icke ens
uppgår till nämnde belopp, så hysa R. St. den
Öfver
-
£xp. Utsi'. Förslug till und. Sirif o. N:o 176,177. 425
öfvertygelse , att , med fri Sjukvård, som här Bastås,
Medicamentskostnaden för hvarje person af
Stockholms Garnizons-styrka, hvilken kostnad
ian uppgår Lill 2 R:dr Banco, bör, genom iakttagande
af nödig sparsamhet, kunna nedsättas
' till det i Staten beräknade belopp, helst, efter
hvad R„ St. inhemta!,, kostnaden för 'dedicamen
ter vid Flottans Stationer, med undantag af
den i Stockholm, der utgiften är högre, fullt
hestrides med 1 R:dr Banco per man.
Af dessa sålunda uppgifna förhållanden,
anse R. St» sig ega anledning hos E, K. M. i
underdånighet anhålla, det täcktes E. K» M. i
Nåder anbefalla sådana ytterligare inskränkningar
och controller i GarnizonsSjukhusförvaltningen,
att det nu dertill an vista anslag må linnas
■tillräckligt.
Rikets Ständer framhärda etc.
Ako iyf.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Sept. 122 9*
Preste-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 --
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förklaring och tillägg i Kongl.
Kungörelsen af den ty Mars 182 om aeBifmng
t. B.. &s Prof. i Oide Samt. 54
426 Éxp. Ut sk > Förslag till und. Skrifa. N:o 177*
conomiska besigtningar å Kyrkoherdebostället!
_, m, m.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva till pröfning förehaft en
hos dem gjord framställning, om angelägenheten
af närmare bestämmelser och tillökade föreskrifter
uti E. K. Maj:tS Nådiga Kungörelse af
den 17 Mars 1824, rörande oeconomiska besigtningar
å Kyrkoherde-bos tällén, m. m.; och då,
vid betraktande af den vigt, som ligger derpå,
att alla Boställs-lägenheter blifva behörigen häfdade
och bebygde samt deras skog och öfriga
tillhörigheter väl vårdade, R. St., med serskildt
fästadt afseende på Ecclesiastifjue-Boslällen och
Lägenheter, anse den derom gällande Författning
böra innehålla så bestämda föreskrifter,
att de kunna leda till ofelbar verkställighet och
i öfrigt motsvara Författningens hufvudändamål;
så, enär, både i allmänna Lagen, ByggningaBalken,
27 Cap> 1 §., och i Kongl. KyrkoOrdningen
, 24 Cap. 19 §., hvarest handlas om
besigtningar, med afseende endast å Kyrkoherde-boställen,
äfvensom uti ifrågavarande Kongl*.
Kungörelse om oeconomiska besigtningar saknas
flera hufvudsåkliga bestämningar och föreskrifter,
till säkerhet för, att dessa besigtningar
icke uraktlåtas samt att de dermed åsyftade ändamål
icke förfelas, hafva R. St., på grund af
Sådana förhållanden, trott sig böra bos E. K.
M. 4 underdånighet anhålla, att uti E. K. Maj:ts
Fxp. Utsi'. Förslag lill lind. Skri]velse A7;o 177. 427
högstberörde Nådiga Kungörelse måtte i Nåder
stadgas följande förklaring och tillägg:
1:0 Oeconomiska besiglningar å Kyrkoherde-boställen,
Capelians- och Klockarebord samt
de så kallade Preste-Stomhemman, som icke äro
lill Skatte köpte, skola, i den ordning, Kongl.
Kungörelsen af den 17 Mars 1824 stadgar, förrättas.
Der dessa besigtningar icke ännu blifvit
hållna, böra de, på första året, efter Kongl.
Maj:ts härom, utkommande Nådiga Kungörelse,
verkställas. Efter laga husesyn må dock icke,
utan synnerliga skäl, sådan besigtning hållas
förr, än 5 år efter det husesynen förflutit.
2:0 Contracts-Prosten anmäle, tidigt på året
och sist inom Februarii månad, hos Konungens
Befallningshafvande, hvilka oeconomiska
besigtningar inom Prosleriet, enligt nyss anförda
Kongl. Kungörelses föreskrift, eller i anseende
till förekommande vigtiga skäl, erfordras.
Konungens Befallningshafvande gifve genast derefter
den Kronobetjent, sorn skall besiglningen
förrätta, dertill behörigt förordnande, nied föreskrift
att, i samråd med Prosten, minst en
månad innan hvarje förrättning, dertill utsätta
dag, om hvilken Prosten genast derpå gifve
Boställsinnehafvare!! underrättelse. Der Församlingen
har vid Bostället bvggnads-skyldighet,
åligge Boställsinnehafvarén att låta Församlingens
Ledamöter kallas till ordentligen utlyst
Sockenstämma, för att utse Fullmäglige, som
vid Besigtningen må Församlingens rätt bevaka,
3:o De oeconomiska besigtningarne förrälv
las, å tjenstens vägnar, ulan daglractamente,
428 Exp. Cidi. I orsing till uncl. Siri fr. V;o 177.
skjutsersätlning elier arfvode för expedition af
Besigtnings-! nstrumentet.
4:o Af Besigtnings-Instrumentet a fl ennie
Kfonohctjenten, som besigtningen förrättat,
skyndsamt concept-exem plaret tili Prosten, som
tillställs Boställs-innehafvaven detsamma; tillika
a fl emlie Krouo-betjenten tili Prosten ett exemplar,
sorn donne skall, inom årets siat, eller
sist med 1vy å rs-exped i tion en, der sådan är bruk3ig,
till Consistorium insända, alt i dess archiv
förvaras. Der byggnadsskyldigheten hel oell
hållen, (dier till en del, åligger Församlingen,
skall Kyrkoherden, å dertill lagligen utlyst Sockenstämma
, inom fjorton dagar, sedan han af
Prosten Brögtmngs-Instrumentet erhållit, af detsamma
gifva Församlingen del.
5:oBristerna varda i Besigtnings-Instrumentet
värderade oell i penningar utförde, äfvensam
deruti skall utsättas den tid, inom hvilken
bristerna böra, genom den by ggi 1a dsskyhliges
försorg, vara afliulpne. Den, sorn är med Besigtnings-Förrättningen
missnöjd, tillkännagifva
sådant vid Besigtningen, och late då å Besigtnings-!nstrumentet
anteckna, att lian vill rättelse
söka, samt anmäle derefter, inom 3o dagar
från den dag, lian af Besigtnings-Instrumentet
erhållit del, hos vederbörande Domare
sitt missnöje, med anhållan om laga syn till
rättelses vinnande. Der detta uraktlåtes, och
den byggnads-skyldige icke inom den förelagda
tiden byggnads-skyidigheten fullgör, anmäle
Prosten sådant skyndsammast hos Consistorium,
sem har att vidtaga de åtgärder, hvilka prof
-
Exp. Utah. förslag till und. Skrif v. N:o 177, 178- 429
vas nödiga för Boställets och Efterträdarnes
rätt, antingen medelst begäran hos Konungens
Befallningshafvande, att, genom dess Embets-åtgärd,
bristerna må blifva för lego, å den byggnads-skyldiges
kostnad, afhulpna, eller att hos
den byggnads-skyldige må sökas för husrötebristen
immission i hans lön, eller annan fullgod
säkerhet.
6:o Dä Prosten fullgör hvad i K. Majrts
Nådiga Kungörelse af den r7 Mars 1824 och
ytterligare här ofvan är såsom hans åliggande
stadgadt, vare han befriad från vidare Besigtningar
å Kyrkoherde-boställen, som i Kongl.
Kyrko-Ordningens Gap. 19 §. äro honom ålagde.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV:o 178.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 25 Sept. 1829-
Pi'este-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — — '
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse_, angående
Äbo- och Besittningsrätten till Kjrkohemrnanen
i Halland.
S. A. K.
Under åberopande ej mindre af E. K. Mai:ts
Nådiga Bref af den 22 Maji 1819, angående
430 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v-' N:o 178.
grunder för pröfningen af förefallande tvister
om dispositionsrätten af Kyrkohemman i Halland,
än af det i en om städselrätten å ena hälften
af hemmanet N:o i, Lyngåkra, i Harplinge
Socken af Hallands Län, uppkommen tvist, meddelade
Kongl. Bref den 19 Augusti 1823, hvarigenom
E. K. M. i Nåder hehagat fastställa Dess
Befallningshafvandes samt E. K. M:ts och Rikets
KammarCollegii sammanstämmande Utslag,
som, uppå anförde skäl, förklarat hemmanet
böra för Kronans räkning bortstädjas, äfvensom
under anförande af innehållet utaf E. K. Maj:Is
Nådiga Bref den 29 Mars 1825, hvarigenom, i
uppkommen tvist om andra hälften af samma
Lyngåkra hemman, städselrätten till sistnämnde
hälft blifvit Harplinge Kyrka och Pastor
tillagd, hafva hos R. S., vid innevarande Riksihöte,
frainställningar blifvit gjorde, att, till förekommande
af den förstörelse utaf framtida
välfärd, som eljest hotade åboerne af desåkallade
Kyrkohemmanen i Halland, de för bedömandet
af tvister om sådana hemman i ofvanliögstberörde
Kongl. Bref den 22 Maji 1819 fastställde
och i Kongl. Brefvet den 19 Augusti
1823 tillämpade grunder måtte bibehållas i gällande
kraft.
Denna fråga, med allt hvad till dess fullständiga
utredande funnits nödigt inhemta, hafva
R. S. i noga öfvervägande tagit; och ehuru
R. S. dervid hvarken ansett sig tillkomma att
ingå i bedömande af ofvanåberopade för serskilde
fall meddelade beslut, eller funnit an-r
ledning att hos E. K. M. i underdånighet till
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. N:o 179„ 431
styrka någon ändring eller förklaring af de allmänna
Författningar, som till ämnet äro tillämplige,
har det likväl icke kunnat undgå Rikets
Ständers uppmärksamhet, å ena sidan, att frågan
om egande-rätten till de i Halland befintlige
Kyrkohemman, huruvida nemi. den tillhör
K. M. och Kronan eller Kyrkorna, icke i allmänhet
finnes afgjord och bestämd, utan för
hvarje serskildt fall är beroende af bevisning
om äldre tiders förhållanden, och således enligt
sin natur oftast måste vara i mörker insvept
och tvifvelaktig, och, å den andra sidan åter,
att det är af största vigt håde för Staten, Kyrkan
och den enskilde Medborgaren, att denna
egande-rätt blifver bestämdt pröfvad och afgjord,
emedan deraf beror icke allenast, huruvida
Staten eller Kyrkan må vara rätter egare
till ett betydligt antal af de inom Provincen
Halland befintlige hemman, än äfven om nuvarande
Åboer å desamma hafva enahanda besittningsrätt,
som å Kronojord i allmänhet, eller
endast äro att anse såsom Kyrkans Arrendatorer,
hvilket på dessa Åboers bestånd och välfärd
är af högsta inflytande. I sådant sakens
skick, och med hänsigt jemväl till 77 §. Regeringsformen,
hafva R. S., öfvertygade, att E.
K. M. städse med välbehag upptager och lemnar
bifall åt hvarje Rikets Ständers förslag, som
har för syftemål rättvisans befrämjande i förening
med allmänt och enskildt väl, ansett sig
böra i underdånighet för E. K. M. framlägga
deras öfvertygelse om de åtgärder, som för sådant
ändamål kunna vara att vidtaga.
432 Exp. Zhak. Forsing till tind. Skrijv. N:o i78.
Härvid synes förnämligast "böra i betraktande
komma: att frågan om rättighet alt till
Skatte losa Kyrkohemman i Halland ovilkorligen
är beroende deraf, huruvida egande-rätten
till dessa hemman tillhör K. M. och Kronan
eller någon Kyrka, hvilket således mäste vara '
utredt och bestämdt förr, än frågan om Skatteköp
å sådant hemman kan i administrativ väg
pröfva» och afgöras; att, med afseende å ej mindre
den för ‘pröfniiigen erforderliga bevisning
och utredning af ämnet, än äfven detsammas
egenskap af rättsfråga, behandlingen deraf lämpligast
synes böra, lika med andra eganderättstvister
i allmänhet, öfverlemnas till Domare•magtens
afgörande, och att, fastän, på sätt nyss
närandt är, Åboer nes rätt och välfärd ovilkorligen
är beroende af eganderättsfrugaiis utgång, -  dessa Åboer likväl icke äro behörige att uppträda
såsom egentlige Parter hvarken för att
tillvinna eller försvara eganderätteu åt Staten
af ifrågavarande hemman. Vid sådant förhållande,
och då E. K. M. vid serskilda tillfällen
täckts tillämpa den grundsatts, att Dess i administrativ
väg vidtagna beslut icke må anses hinderlige
för upptagande och pröfning vid vederbörlig
Domstol, i tvisteväg, af de derunder tilläfventyrs
beroende rättsfrågor, få, till E. K. M.,
R. St. härmed framföra den underdåniga ön- r
skan, att, före pröfningen af sig yppande frågor
om Skatteköp å Kyrkohemman i Halland,
vid vederbörlig Domstol raå varda, i närvaro
af behöriga Krono- och Consistorii-Ombud, i
!
Exp. Utsi'. Förslag till und. Siri/V. Mo 178,179. 433
laglig ordning undersökt och pröfvadt, huruvida
K. M. och Kronan eller Kyrkan har jordegande-rätt,
och att, såsom följd häraf, jemväl
förklaras måtte, att de uti administrativ väg redan
vidtagne beslut icke är o af den beskaffen*-
het, att de kunna vara hinderlige för eganderatlsfrågors
upptagande och afgörande i tvisteväg.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o iyg.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829<
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
befrielse från Rotering för Capellans-Boställen
samt om lindring deruti
för vissa hemman i Jönköpings Län.
S. A. K.
Hos R. S. har, vid innevarande Riksmöte, framställning
derom blifvit gjord, att, oansedt de försäkringar
om befrielse från Rotering, som vid flera
Riksmöten skola blifvit Comministrarne för deras
Boställen meddelade, några Komministrar
inom Jönköpings Län ännu skola finnas, som med
Knecktehåll äro betungade; och sorn af 5 §. i
i -y35 års Kongl. Resolution uppå Presterskapets
Bihang t. B. S:s Prot. 10:de Sami. 55
434 Exp. Utsh. Förslag till tind. Skri/v. Ä7:o i'79-
besvär, Kongl. Brefvet den 9 .Tanuarii 181B
samt E. K. Maj:ts och Rikets Kammai Collegii
derå grundade Kungörelse af den 3i i samma
månad, äfvensom af E. K. Maj:ts till Dess oell
Rikets Krigs- och KammarCollegier d. 9 No v.
1826 aflåtne Nådiga Bref, med deruti åberopade
åtskilliga äldre och nyare Författningar, R.
S. funnit, att för de Comministers- eller CapellansBoställen,
hvilka ännu draga ordinarie Rotering,
ordningen och sättet att från detta onus
varda befriade, äro uttryckligt anvisade, samt
verkställigheten deraf med den administrativa
myndighetens befattning så oskiljaktigt förenad,
att speciela frågor i detta ämne icke ansetts
böra af R. S. till pröfning upptagas, men det
vid en sådan befrielse fästade vilkor, att nemligen
annan hittills icke roterad, men till ordinarie
Rotering förbunden jord af motsvarande
hemmantal, uppå hvilken Ca pella usBoställets
Roteringsskyldighet kan öfverllyttas, bör af den
sökande uppgifvas och inom samma Compagnie
mara belägen, i tillämpningen synes mindre billigt,
enär saknaden af sådan oroterad jord inom
en miss omkrets möjligen kan för alla tider
blifva ett hinder för ett eller annat CapellansBoställe,
att åtnjuta en befrielse, hvarom dylika
Boställen i allmänhet äro försäkrade, och i
thy af de liesta öfver hela Riket längesedan
tillgodonjutes, hafva R. S., till umlanrödjande
af denna olikhet i CapellansBoställen tillagda
förmoner, ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att E. K. M., vid pröfning
af de Betänkande!! till jemkning eller tillökning
Exp. Utsh. Forsing lill uriel. Skrifv. N:o 179* 435
jemväl i dea ordinarie Roteringsskyldigheten,
hvarmed de år i8a5 tillförordnade extra RoteringsGommissioner
till E, K. M. inkommit, i
Nåder täcktes afse och till Rikets Ständers antagande
vid nästinträffande Riksmöte föreslå de
* utvägar, hvarigenom de Capelians- eller CornministerBoslällen
inom Riket, hvilka hittills icke
blifvit från ordinarie Rotering frikallade, matte
från ett slikt onus, utan afseende å Boställenas
hemmantal, befrias antingen genom Roteringsskyldighetens
öfverflyttande på annat hemman
eller lägenhet, som, Författningärne likmätigt,
en sådan skyldighet åläggas kan, eller ock genom
tilldelandet af lämpligt vederlag i penningar
af den Rotefrihetsafgifl, som erläggas bör
af sådana mindre hemmansdelar inom Provincen,
hvilkas spridda läge utgör ett hinder att
dem till ordinarie Rotering indela,
I sammanhang härmed, och med föranledande
af jemväl hos R. S. derom gjorda framställningar,
att åtskilliga inom Jönköpings Län
af i8ri års RoteringsCommission öfverroterade
hemman måtte af Rotefrihetsafgiften från spridda
hemmansdelar inom Länet erhålla lindring
i deras nuvarande, alltför båldt tryckande Roteringsbörda,
få, till E. K. M., R. S. frambära
den underdåniga önskan, att, vid granskningen
* af Jönköpings Läns RotejemkningsCommissions,
uppå E. K. Maj:ts Nådiga pröfning för närvarande
beroende, Betänkande, i Nåder undersöka befogenheten
af den klagan, som, i afseende å vissa
hemmans, genom 1811 års RoteringsCommissions
beslut, erhållna öfverrotering, hos R, S. förd
436 Expeditions- Utskottets Memorial N;o 180-
blifvit, samt, derest densamma grundad Lefinnes,
uti den Nådiga Proposition, rörande ordinarie
Roleringen i allmänhet, som R. S. vid
nästinträlfande Riksmöte torde få af E. K. M.
i underdånighet förvänta, meddela R. S. förslag
till lämpligaste sättet, att, utan hinder af E. K.
Majrts och Rikets KammarCollegii å 1811 års
Roterings-Commissions beslut meddelade fastställelse,
berörde klagomål afhjelpa, utan att någon
minskning i ordinarie K necktehållets Nunieraire
derigenom förorsakas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o /So.
Memorial, angående en af Rikets Ständer
till åtskilliga personer beviljad belöning
för införda förbättringar i Väfnadskonsten.
Som vid Expeditions-Utskottets handläggning
utaf Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens,
af Rikets Höglofl. Ständer bifallna
Utlåtanden, Nrris 23 8c 5g, angående beviljad
belöning åt Fabriksidkaren J. E. Ekenmarkj
dess Hustru och 2:ne Systrar, för af dem
införda förbättringar i Väfnadskonsten, hvarom
underdånig Skrifvelse bör tili K. M. afgå, förekommit
, att, vid den i bemälde Utskotts ofvan
Exp. Utsi'. Förslag till uriel. Skrift*. N:o 181* 437
åberopade Utlåtandea lemnade uppgift å de personer,
sorn af ifrågavarande förmon skulle komma
i åtnjutande, en irring i så måtto synes
hafva egt ruin, att, enligt hvad serskilde Ledamöter
af Expéditions-Utskottet egt sig be'
kant, samt genom en af Bröderne Ekenmark
till Utskottet meddelad skriftlig uppgift blifvit
bestyrkt, Fabriksid karen J. E. Ekenmark befinnes
ogift, men dess Broder Gustaf Ekenmark
gift med Maria Christina Trolle, äfvensom att
Syslrarne Ekenmark icke blott äro 2:ne, utan
fyra till antalet, nemligen: Johanna Sophia,
Lovisa Maria, Hedda Christina och Gustafva
Fredrika; så har Expeditions-Utskottet, innan
förslag till underdånig Skrifvelse i ämnet varder
B. II. St. lill justering meddeladt, ansett
sin pligt fordra, att berörde förhållande härigenom
vördsamt anmäla, till vidtagande af nödiga
åtgärder för undanrödjande af det missförstånd
eller den tvetydighet, som, vid tilldelandet
af den beviljade belöningen, eljest sannolikt
måste ega rum i afseende på de personer,
till hvilkas förmon belöningen är tillämnad.
Stockholm den 22 September 182g.
N:o 181.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Boi’gare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 —1 —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , angåen
-
438 Exp. Etsk, Förslag till urul. Skrif v. N;o 181,182.
de VexelContr ol/eurs-befaLtn ingar nc, samt
arn derföre erforderliga kostnader.
S. A, K.
Med. anledning af förnyad framställning utaf
den vid förra Riksdagen väckta fråga om indragning
af VexelControlleurs-beställningarne,
hafva R. St., som inhemtat, att, jemlikt E. K.
Maj:ts meddelade Nådiga föreskrifter, de af RiksStalens
Åttonde HufvudTitels Besparingar intill
sistlidne Riksdag bestridda Arfvoden i och för
Controllen vid Yexelnoteringen i Stockholm
och Götheborg alltsedan utgått af a:dra HufviulTitelns
besparingar, härmed skolat, under
åberopande af Rikets Ständers den 23 October
i8a3, angående RiksStatens Åttonde HufvudTitel,
aflåtne underdåniga Skrifvelse, hos E. K, M. i
underdånighet förnya deras derutinnan gjorda
hemställan, att, derest uppdragen med Vexelnoteringarne
i Nåder pröfvas böra än vidare
fortfara, de dertill erforderliga kostnader må
anordnas utaf den å sistnämnde HufvudTitel till
E- K, Maj:ts Nådiga disposition i och för extra
utgifter uppförda årliga Anslagssumma.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 182.
Uppl. o. godk. bos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet, d. 19 —
Bonde-Ståndet d. 19 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i an-*
Exp,
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss 3
rörande den Forset-ersättning _, som till
Statsverket bör erläggas af de räntegifvare
i h vilka blifvit befriade från skyldigheten
att in natura leverera Hö och Halm
till Hofstallet.
S. A. K.
Sed an Rikets Ständer, vid senaste Riksdag, hos
E. K. M., med anmälan om deras beslut, att de
Räntegifvare i Upsala, Stockholms, Södermanlands
och Vestmanlands Län, hvilka ditLills in
natura levererat de deras hemman ålagde Höoch
Halmräntor, antingen tili E. K. Maj:ts Hofstall
i Hufvudstaden, eller, för HofStallets räkning,
på anvista ställen, skulle för framtiden
ifrån en sådan skyldighet hefrias och derföre
erlägga lösen, efter markegångspris, i underdånighet
anhållit, alt E. K. M. täcktes, efter vederbörandes
hörande, i Nåder bestämma den
forsel-ersättning, som Räntegifvarne kunde finnas
bora, jemte losen, efter markegång, till
Statsverket erlägga, så har E. K, M., i anledning
häraf, efter det Räntegifvarne i ofvannämnde
Län hörde blifvit, samt E. K. Maj:ts
och Rikets KainmarCollegium och StatsContoir,
jemte E. K. Maj:ts Befallningshafvande, med underdåniga
Utlåtanden i ämnet inkommit, dels
under den 19 Januarii 1825 i Nåder förordnat,
alt berörde forsel-ersättning borde, intill Rikets
Ständers nuvarande sammankomst, med t
440 Exp. IJtsh. Forsing till und. Shrijv. N:o 182»
sk. 4 rst* för hvarje lisp. Ilo och Hahn, enligt
elen för rän te-spannmål en bestämda grund, utgöras,
dels ock, i afseende på frågan, huruvida
och till hvad belopp samma forsel-ersättning
må för framtiden utgå , genom Nådig Remiss af
den 19 November sistlidet år, till Rikets Ständers
Stats-Utskott öfverlemna! de till E. K. M.
i detta mål ingifna handlingar.
R. St., som från Stats-Utskottet af nämnde
handlingar erhållit del, hafva deraf inliemtat,
att Räntegifvarne, oaktadt den verkliga förmon,
som dem genom befrielsen från räntans utgörande
in natura tillskyndas, likväl dels hell och
hållet undandragit sig ali forsel-ersättning, dels,
till obetydligt och mycket olika belopp i allmänhet,
erbjudit en sådan, och att blott en ringa
del velat åtaga sig en eller Rera skillingars
afgift per lispund, äfvensom att E. K. Majrts
Befallningshafvande i ämnet sig olika yttrat och
föreslagit skiljaktiga belopp, hvarmed forselersättningen
skulle utgå.
Detta hafva R. St. i öfvervägande tagit; och
som Kongl. KammarCollegium och Kongl. StatsContoiret
gemensamt tillstyrkt antagandet utaf den
afE. K. Majrts Befallningshafvande i Vestmanlands
Län föreslagna beräkningsgrund, att nemligen,
med anledning af Kongl. Förordningen
den 22 Julii i8o3, som fastställer i forsel-lön,
för den indeldta Afrads- och Krono-TiondeSpannmålen,
16 sk. per Tunna, hälften Råg och
hälften Korn, hvilken vanligen skall väga 12
lispund, ifrågavarande ersättning måtte, med 1
Exp. Utsi* Förslag till Lind. Skrif v. N:o 182, 183. 441
sk. 4 rst. Per lispund Ränte-stråpersedlar, erläggas
af samtliga Rantegifvariie, hvilka hittills
sådana persedlar, för Kongl. HofStallets räkning,
in natura utgjort , hafva R. St. alltså funnit
för godt bifalla, att äfven för framtiden fort
sei-lön för de till Kongl. KöfStallet anslagna
Hö- och Halm-räntor, hvilka, till följd af Rikets
Ständers beslut, numera böra af Räntegifvarne
i Upsala , Stockholms, Södermanlands och
Vestmanlands Län, efter markégångspris lösas,
må till i sk. 4 rst. per lispund värda bestämd.
Hvilket R. St., i anledning af E. K. Maj:tS
högstberorde Nådiga Remiss, få i Underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o i83.
Uppi. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829*
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —■
Rikets Ständerå underdåniga Skrifvelse j angående
Bevillnings-Stadgans tillämpning
för är i8%4 och påföljande år vid hemmansvärdets
nedsättning i vissa Län.
S. A, K,
Sedan Rikets SLäirder vid i8a3 års Riksdag be
ölutit
en nedsättning, icke öfverstigande i o proBihang
t. R. S:s Fröt. IQ:de Sami. 56
442 Exp. Utsi'. Förslag till und. SJcrifv. N:o \ 83.
cent uti det dittills uppskattade hemmansvärdet
för Allmänna Be vill ningens utgörande, och
upprättat en derefter lämpad Tariff, som för
hvarje Län bestämmer den Summa, hvarunder
sammanlagda värdet å de uti 2 Art. 3 §. 1 och
2 mom. af BevillningsStadgan omförmälde hemman
ej finge intill nästa Riksdag beräknas; så
har E. K. M., uti Dess till R. St. den 6 Mars
innevarande år aflåtna Skrifvelse, i Nåder tillkännagifvit:
att, vid tillämpningen af den medgifna
allmänna nedsättningen ä hemmansvärdet,
olika begrepp hos Taxerings- och PröfningsComitéerne
i Riket uppstått, enär samma
nedsättning blifvit i i3 Län begagnad endast till
jemkning å de hemman, sorn funnits för högt
värderade, men i de öfriga Länen till minskning
af värdet å alla hemman, likväl med iakttagande,
att den för Länet bestämda MinimiSumma
icke understigits; att, uppå vederbörande RevisionsContoirs,
vid granskning af 1824 års Landsböcker
och Räkenskaper för Allmänna Bevillningen,
gjorda anmärkningar emot sistnämnda,
utan pröfning af enskilda förhållanden vidtagna
nedsättning af aila hemmansvärden i vissa
Län, E. K. Maj:ts och Rikets KammarRätt,
undep åberopande af 3 Art. 2 §. 2, 16, 17 ocii
22 mom. uti 1823 års BevillningsStadga, genom
serskilda Utslag ogillat en sådan allmän nedsättning
och ålagt de Skattskyldige, emot hvilka
Reservationskraf blifvit anställda, att utgöra
hvad derigenom E. Kongl. Maj:t och Kronan
frångått, så väl i Bevillning efter 2 Art. 3 §.,
sorn afgifter för Arrendatorer och brukare af
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 183* 443
andras hemman m. m., samt den efter hemmansvärdet
utgående BrännvinsbränningsBevill11
ingen ; att flera underdåniga besvär öfver Kammar
Rätt ens Utslag i ämnet redan till E. K. M.
inkommit; samt att, ehuru E. K. M., å ena si*
dan, funnit, att KammarRätten af de åberopade
föreskrifterna i 1823 års BevillningsStadga och
den tillämpning, de uti de flesta Län. vunnit,
icke saknat anledning för det beslut, hvari
KammarRätten stannat, E. K. M., å andra sidan,
tagit i öfvervägande, att denna fråga har inflytande
på ett stort antal Skatlskyldige, icke blott
för år 1824» utan ock för den påföljande tiden
till innevarande års slut, samt att BevillningsStadgans
redaction i någon nion kunnat förorsaka
den olika tillämpning, som egt rum; vid
i hvilket förhållande E. K. M. till Rikets nu församlade
Ständer i Nåder öfverlemnat att besluta
, huru med de i förrberörde måtto vidtagna
åtgärder, i afseende på hemmansvärdets nedsättning
i vissa Län, skall förfaras; kommande,
enligt hvad den Nådiga Skrifvelsen jemväl innehåller,
de gjorda anmärkiiingarne och alla
deraf föranledda mål att förfalla, i händelse R.
St. skulle finna för godt att vid PröfningsComileernas
åtgärder i dessa delar låta hero.
Detta , med hvad för öfrigt i ämnet förev
kommit, hafva R. St. i öfvervägande tagit; och
ehuru, efter Rikets Ständers tanka, 2 mom. 2
§. lil Art. uti 1823 års BevillningsFörordning,
jemförd med 22 mom. af samma Art. och §.,
gifvit ett fullgiltigt stöd åt de Gomiteer, hvilka
ansett sig icke kunna besluta allmän, utan
444 Exp. Utsk. Förslag till und, Skrif v, N:a 183.
allenast vidtagit partiel nedsättning med åtföljande
jelnkning i hemmansvärdet, samt Kammar
Rättens RevisionsContoir således ioke saknat
anledning till de utfärdade Anmärkningarne,
likväl, och sorn härvid förekommer, å ena sidan,
att de nog invecklade och obestämda fö- v
reskrifler, som 18a3 års BevillningsFörordning
härom innehåller, till det anmärkta förfarandet
desto hellre kunnat gifva anledning, som dessa
föreskrifter blifvit på ungefärligen lika sätt
uppfattade och tillämpade i Tio af Rikets Län,
samt, å den andra, att, om de åsigter, som
grundlagt anmärkningarne och KammarRättens
öfver en del af dessa sistnämnda meddelade
beslut, skulle i rättsväg göra sig gällande vid
målens slutliga afgörande, deraf hlefve en följd,
att betydliga Summor måste indrifvas af Skattskyldige,
som kunnat anse sig tryggade af PröfningsComiles,
utaf Kronans dervid närvarande
Ombud icke öfverklagade beslut, och att sådant
i yerkställigheten torde medföra mycken svårighet
derigenom, att utbetalning på en gång
för flera år Klefve ganska känbar, samt att mångå
förändringar i afseende på hemmansegare o.
,s. v. inträffat; så hafva R. St., sorn med underdånig
tacksamhet omfattat hvad E. K. M.
med den i detta ämne afgifna Nådiga Proposition
åsyftat, funnit för godt, att vid de af Prof- *
nings-, Taxerings- och BeredningsComiteTrne
för år 1824 och de påföljande åren vidtagna
pedsättningar låta bero.
Rikets Ständer framhärda etc,
JExp. Utsi. Förslag till und. SJcrifv, 1V:o 184. 445
18/j,
IJppi. o. godk, lios Ridd. och Adeln d. 16 Oct, -1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 —■ —
Bonde-Ståndet d. 19 —1 —
»
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning
af K. Majds. Nådiga Propositionj,
rörande j örmons rätt för Upsala Academie
hos dess Uppbördsman i afseende å medel,
som af dem för Academiens räkning
blif vit uppburna eller förvaltade, m. m.
S. A. K.
Sedan Consistorium Academicum i Upsala lms
E. K. M., genom Academiens Canceller, under
t i i I k ä n u'a gifva n d e, att, vid tid efter annan hos
Academiens Uppbördsman och Redogörare yppade
balancer och deraf följande Concurser, någon
förmånsrätt, i afseende på deras uppbörds»
skuider icke blifvit Academien tillerkänd, på
den grund, att någon sådan rätt icke vore genom
gällande Lag uttryckligen bestämd, i underdånighet
anhållit, att en Författning måtte
V utfärdas, hvarigenom stadgades, att Academien,
hos dess Uppbördsman och Redogörare för Academiens
uti deras händer komne medel, bör
åtnjuta lika företrädesrätt, som blifvit Kronan
m. fl. uti 17 Cap. 8 §. HandelsBalken tillagd;
Så och enär till E. K. Maj:ts kunskap kommit,
446 Exp. Utah. Förslag till und. Skrifv. JN:o 184.
I
att, under nu påstående Riksmöte, fråga hos R.
St. vore väckt och till deras LagUtskotts behandling
öfv.erlemnad, angående stadgande i allmänhet
af alla de serskilda förmonsrätter, som
i Concurser höra cga rum, i afseende på fordringar
af olika beskaffenhet, har E. K. M., af
denna anledning, efter att hafva hört Dess StatsRåd
och Högsta Domstol, genom Nådig Proposition
af den 27 sisth Mars, föreslagit R. Sl. att,
vid uppgörandet af Lagförslag, angående förmonsrätter
i allmänhet, jemväl taga omförmälde
af Consistorium Academicum i Upsala väckta
fråga i betraktande, så att Academien måtte
blifva tillerkänd den förmonsrätt till betalning
utur dess Uppbördsmäns tillgångar, som, på de
flere af Consistorium anförde skäl, syntes böra
Academien tillkomma.
Med anledning af högstberörde Nådiga Proposition,
har hos R. St. jemväl blifvit framställd
den önskan, att de stadganden, R. St. i detta hänseende
kunde finna lämpligt att i underdånighet
tillstyrka, äfven måtte blifva gällande för
Lunds Academie, helst, vid nu uppgifna förhållande,
den enhet i likartade inrättningars organisation
och styrelse-former, som äfven i andra
fall vid bägge Aeademierne blifvit yrkad och
tillvägabragt, icke borde saknas.
I sammanhang med dessa frågor, hafva
R. St. äfven till pröfning förehaft én hos dem
väckt Motion, att, enär Kongl. Brefvet den 1
Junii 1791, bland annat, stadgar, alt CönsistoriiNotarier
må antagas på Conslitutorial, med förbindelse,
att för uppbörden, såsom Uppbörds
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 184. 447
män ansvara, hvarvid det likväl Consistorierne
ålåge att, efter deras embetspligt, derå hafva den
nogaste tillsyn, att redovisning för medlen alla
år sker på rätt tid, DomCapitlen, i följd deraf,
så vidt de i sin tillsyn icke brustit, vid yppad
Cassa-balance, alltid måtte förmonsrält, framför
enskilda fordringsegare åtnjuta; hvarvid hos
R. St. förekommit, att Consistorii-Notaries upphörd
utgöres af medel, hvilka tillhöra allmänna
Verk och Inrättningar, såsom Collect-, Stamboks-
och Lazarettsmedel, afgifter vid ecclesiastirpia
befordringar, nemligen: Krigsmanshus
afgift,
Cancelli-gebuhr och dylikt; dc till serskilda
publika Cassör ingående inkomster af lediga
Pastorat, Vederlag och Prost-tunnor, samt
i allmänhet räntor å alla under Consistorii vård
ställda Fonder för fromma stiftelser, hvilkas rätt
Consistorii-Notarien åligger att, genom inteckningars
tagande och förnyande m. m., förvara
och bevaka; att dessa medel, med lika skäl, som
Kronans samt Kyrko- och Fattig-Cassors, böra
tryggas emot förskingring; att Consistorii Ledamöter,
äfven med iakttagande af den dem åliggande
tillsyn, icke kunna förekomma, att, emellan
de årliga revisionerna, uppbörds-medel af
Consistorii-Notarien obehörigt användas, eller
genom hans vårdslöshet, eller försummelse, förfaras,
eller förloras; och att, då Consistorii-Notaries
person redan är, i afseende på den honom
anförtrodda uppbörd, ställd i lika belägen»
hel med Krono-Uppbördsmans samt Kyrko - och
Fattigföreståndares, Lagens fordran på enhet
och likstämmighet bjuder, att äfven dess egen
-
/
448 JExp. Utsi:. Förslag tilt uriel. Skrif v. N:o 184»
dom, i fråga om ersättning för uppbördsmedel,
anses oell behandlas efter enahanda grund.
I följd af nu yttrade åsigter, och då Academierna
i Upsala och Lund äro väsendtligen
i enahanda belägenhet och förhållande, i hänseende
till sina Uppbördsman och Redogörare, *
som DomCapitlen till Consistorii-Nötarierne, hafva
alltså R. St. trott sig böra hos E. K. M. i
underdånighet föreslå, att genom serskildt Författning
måtte varda stadgadt, som föijer:
”För medel, sorn Consistorii-Notarie, i eller
för sin tjenst, till förvarande, förvaltning,
eller redovisning, emottagit, ege vederbörande
DomCapitel, i denna Tjenstemans egendom, enahanda
förmonsrätt, som den, hvilken, efter Lag,
tillkommer Uppbördsmans skuld till Kronan
samt Kyrkors och Fattiginrättningars fordrin- <
gar hos deras Föreståndare, så framt ej DomCapitlet
brustit i den tillsyn, eller efterlåtit det
lagliga förfarande, som Kongl. Brefvet den i
Junii 1791 DomCapitlet ålägger.
En lika förmonsrätt tillkommer ock Academierne
i Upsala och Lund hos deras Uppbördsman
och Redogörare, för medel, sorn desse,
i och för sina tjenster, om händer fått.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Exp. Utsi. Förslag till urul. Siri fr. N:o -185. 449
N:o i85.
Uppl. o. goclk. lios Ridd. oell Adeln d. 16 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
föreslaget stadgande, i afseende pä
Auctioners förrättande ä Landet på dagar
näst före Sön- eller Helgedag.
S. A. K.
Viel öfvervägande af en hos R. St. väckt fråga
derom, att vederbörande mätte förbjudas hålla
Auctioner på Måndagar och Lördagar, eller andra
dagar, som omedelbarligen föregå eller efterfölja
en Predikodag, hafva R. St. väl ansett
det icke vara med Sabbatens tillbörliga helgd
oförenligt, om Auctioner förrättas näst efter en
Sön- eller Helgedag, och tillika funnit uppmärksamhet
höra lemnäs dels åt angelägenheten deraf,
att dylika förrättningar, serdeles utmätningsauetioner,
må varda talrikt besökte, dels ock åt
de olägenheter och kostnader, som en vidt kringspridd
Allmoge linge vidkännas, i fall den måste,
för olika sammankomster, verkställa flera
y serskilda resor, då ändamålen kunde, utan h varandras
rubbning, på samma gång och med mindre tidspillan
vinnas; men som, för religiositetens och sedlighetens
vårdande, Auctioner, likasom flere andra
Bihang t, R. S:s Fröt. iO'de Sami. 57
450 Exp. Utsk. Förslag till tind. Skrifv. N:o 185»
för Samhällets oeconomiska behof angelägna större
sammankomster, efter Rikets Ständers tanka, böra så
regleras, att derigenom hvarken den Allmänna
Gudstjensten varder hindrad eller andakten på
Sabbatsdagarne störd; hafva R. St. alltså ansett sig
böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det
till vederbörandes efterrättelse måtte i Nåder *
stadgas, att på dagar näst före en Sön- eller
Helgedag några AucLioner å Landet ej må begynnas,
men väl förut började fortsättas, dock
ej senare än till kl. 6 e. m., med iakttagande
för öfrigt af hvad Författningarne i detta hänseende
föreskrifva; hvilket sålunda i underdånighet
föreslagna stadgande, i händelse E. I\.
M. skulle till detsammas meddelande i Nåder
samtycka, icke torde böra tillämpas och blifva
gällande för de Sex Nordligaste Länen af Riket,
nemligen Gefleborgs, St. Kopparbergs, WesterNorrlands,
Jemtlands, samt Wester- och Norrbottens,
uti hvilka Län, i anseende lill serskilda
förhållanden så väl af localer sorn af tid
oell sätt för Auctioners förrättande, dessa, utan
minsta rubbning af Sabbatens tillbörliga helgd,
kunna efter förra vanligheten verkställas, och
någon förändring derutinnan icke utan väsendtliga
olägenheter i oecouomiskt afseende ega rum.
Rikets Ständer framhärda etc.
f
Exp. Ut sk. Förslag till uncl. Skrif o. N-o 18fi. 451
JV:o 186.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adela d. 16 Oct. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Stänclers underdåniga Skrif velse _, an-,
gående rättighet för Kronohemmans- och
Nybygges-Aboer i de Norra Provincerne,
att till Tjärubränning använda stubbar
och rötter, m. rn.
S. A. K.
Med anledning af inom RiksSlånden väckta Motioner
och gjorda framställningar vid innevarande
Riksmöte, samt lill undanrödjande af de
hinder, hvilka för ett friare begagnande af Tjämbränning,
såsom en för Rikets Norra Provincer
angelägen binäring, genom de, i afseende
derå, nu gällande Stadganden, ligga i vägen,
hafva R. St. anÅelt sig böra hos E. K. M. härmed
i underdånighet hemställa, det Kronohemmans-
och Nybygges-Åboer i de Norra Länen
må erhålla rättighet att, utan föregången ansökning
och anställande syn, samt utan all slags
afgift, få till Tjärubränning använda de å nämnde
hemmans och nybyggens områden befintliga
stubbar, rötter och vindfällen, der dessa områden
äro genom afvittring bestämda och afrösade;
men att, der någon afvittring ännu icke för
sig gått och intilldess sådan blifvit verkställd,
452 Exp. Utsh. Förslag till uriel. Skrif v. N-.o 186,187.
enahanda rättighet må Kronohemmans- och Nybygges-Åboer
tillkomma å de lill deras lägenheter
angränsande , ännu ofördelade marker, till
så stor vidd, som, beräknad efter hvarje lägenhets,
vid skattläggning stadgade, eller, i
brist deraf, vid lägenhetens första utsyning och
beviljande provisionelt föreslagna och antagna
hemmantal eller storlek, är för orten, enligt AfvittringsStadgan,
tillåten, och hvilken vidd E,
K. Maj:ls Befallningshafvande eger, i afseende
på nu ifrågavarande rättighet, att, utan all kostnad
å Ivronohemmans- eller Nybygges-Åboers
sida, för hvarje lägenhet, efter denna grund,
provisionelt stadga, intilldess afvittring å lägenheten
för sig gått; och må enahanda förmoner
och rättigheter, som här blifvit för Kronohemmans-
och Nybygges-Åboer uti de Norra Länen
i underdånighet föreslagne, äfven tillkomma
Skattehemmansegare derstädes, hvilkas Skogsområden
icke äro afvittrade.
Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o i8y.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 •— —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , ined
förslag till förändrad lydelse af ett stad
-
jExp. Utsk. Forsing till arid. Skrif velse N:o 187. 453
gande i i8i.f års Kongl. JernvräkeriFör
ordning.
S. A. K.
1
}3land föremål för Rikets Ständers uppmärksamhet
vid innevarande Riksmöte liar äfven förekommit,
hurusom Tackjernets ofta försummade
stämpling är ett af de väsendtligaste hinder
för erhållande af tjenligt och likartadt ämnesjern,
hvarförutan högst få verktyg, macliinerier
eller större byggnader kunna ändamålsenligt åstadkommas;
oell då tydligen sig framställer,
huru vigtigt det måste vara för jernmanufacturens
framsteg till en större fullkomlighet, att
ämnesjern af ändamålsenliga egenskaper i och
för de serskilda manufacturtillverkningarne må
kunna erhållas, samt, i Rikets Ständers tanka,
knappast något verksammare medel, näst kunnighet
och egen omtanka hos Tillverkaren, torde
finnas för förbättringar uti. den ifrågavarande
af Landets dyrbaraste näringar, än ett noggrannt
iakttagande af tillverkningens stämpling;
hafva R. St. ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
framställa behofvct af en sålunda
förändrad lydelse af i mom. 4 §• i r8i4 års
Kongl. JeruvräkeriFörordning, nemligen:
”Allt Tackjern skall vara märkt med för
”hvarje Masugn tillåten stämpel, och det vid
”Rergsmanshyttor tillverkade dessutom med hvar”je
Hyttegares serskilda bistämpel. Träffas uti
”någon Tackjernspost stycken, som antingen ä”ro
ostämplade, eller så otydligt och ofullkom
-
454 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrif t’. N:o 187, 188 •
”ligt stämplade, att ej väl skönjas kan, hvarest
”och af hvem de tillverkade blifvit, och såda”na
stycken ej utgöra mer än Sex Procent af
”liela postens vigt, vare utan åtal; men för hvad
”deröfver stiger, plikte sista innehafvaren eller
”säljaren en tredjedel af värdet, uträknadt ef”ter
Kronans sist fastställda pris å Tackjern i
”den Ort, derifrån jernet afyttradt blifvit; och
”ege han att, på sätt io §. stadgar, söka full
"ersättning och skadestånd af sin Fångesman.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 188.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829.
Preste-S landet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej om
åtgärders ■vidtagande till befordrande af
den inhemska hästculturen , samt till lättnad
nid RemoTiteringsskjldighetens fullgörande.
S. A. K.
IJ ppå derom hos Rikets Ständer gjord framställning,
få R. St., till uppmuntran i allmänhet
för den enskilde Medborgarens omtanka till
förbättrande af Hästafveln i Riket, äfvensom
serskildt lill lindring för de Rustande, härige
-
Exp. Utsi. Forsing till and. Slcrijv. N:o 1 88, 189- 455
nom i underdånighet anhålla om E. K. Maj:ts
Nådiga bifall och förordnande:
att företrädesvis till en början, och derefter
uteslutande, när sådant pröfvas nyttigt och
möjligt, Remonter af Landets egen Hästafvel
må vid Cavalleriet antagas, och alt hemma i
Landet fallna, väl qvalificerade Föl, vid fyra
års ålder, ehuru de ej äro målfylliga, om
de kunna påräknas blifva det, må i lediga Nummer
få insättas; samt att, till undanrödjande
af svårigheterne att erhålla tjenliga Racehästar
för afvelns förbättrande, sådana hästar, som
från Norra Tyska Orterne kunna af enskilda
personer införskrifvas, må, till bestämdt antal
för hvarje transport, få uppå Ångpaquelen från
Greifswald till Ystad öfverföras.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 18g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ädeln d. 16 Oct. 1829*
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, med
anhållan om en Lagförklaring, i afseende
på sådana Bankens Lån, för hvilka Gäldenär
erne icke af emna skuldförbindelse.
S. A. K.
I)å stundom inträffar, alt innehafvare af en
456 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 189.
Bankens Pantsedel å derstädes belänt Guld eller
Silfver så bestämdt uppgifver både lånet och
panten, att bevakning, i följd deraf, kan ega
rum, och då Banken, oaktadt dess Gäldenär
icke afgifvit någon Skuldförbindelse, likafullt är
att betrakta såsom Långifvare, samt det icke lärer
kunna såsom säkert och ovillkorligt antagas,
att, vid skeende tillämpning af Allmänna Lagens
föreskrift om fordringars bevakning, Banken
, i sakernas närvarande skick , skulle förklaras
fritagen från åliggandet att så beskaffade fordringar
bevaka; hafva R. St. funnit ett bestämdt
stadgande härom vara för Bankens trygghet af
behofvet påkalladt. Då nu Bankens Pantsedlar
i och för sig sjelfva icke äro att anse annorlunda
än såsom löpande depositions-bevis; då
bevakningen är i de flesta fall för Banken omöjlig,
alldenstund Låntagaren eller Pantegaren
icke är känd, samt då bevakningskostnaderne
oftast komma att stå i ett högst olämpligt förhållande
till hela pantens värde, och någon gång
till och med kunde öfverstiga detsamma; så
hafva R. St. för deras del beslulit, och få härmedelst
till E. K. Majrts Nådiga fastställelse öfverlemna
: att Lagens föreskrifter om fordringars
bevakande i Concurs och efter årsstä[ilning
icke må lämpas till sådana, från Banken
mot pant utgifne, af serskild beskaffenhet varande
Lån, för hvilka Gäldenär icke afiemnar
någon förbindelse, utan deremot sjelf af Banken
erhåller ett bevis eller så kallad Pantsedel.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o
Exp. UtsL Förslag till uncl. Skrif v. N:o i 90. 457
lY:o iQo.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829*
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förändring uti hittills gällande Författningar
om föryttrande af Bankens fastighetspanter
genom Banco-auction.
S. A. K.
Sorn R. ,St., vid förehafd granskning af hittills
gällande Författningar om föryttrande af
Bankens panter genom Banco-auction, funnit
det vara mest lämpligt och syftesenligt, att
Bankens fordringar mot fast pant indrifvas i
vanlig utsökningsväg, Öfverensstämmande med
de Allmänna Författningarne i dessa hänseenden;
så hafva R. St., som alltså ansett serskilda Banco-auctioner
böra upphöra, funnit godt, att, med upphäfvande
af de serskilda Författningarne, angående
sådana Auctioner å fast egendom, för deras
del besluta, det Banco-Styrelsen, enär stadgad
inbetalning å intecknad fordran, efter föregången
anmaning, uteblifver, eger hos E. K.
M:ts vederbörande Befallningshafvande söka handräckning
till den intecknade fastighetens utmätning
och försäljning, på sätt Lag och Författningar
i allmänhet föreskrifva; dock att, i händelse den
utmätta fastigheten icke uppgår till Bankens hela
Bihang t. R. S:s Brot. 10:de Sami. 58
458 Exp. Utsi'. Förslag till und. Sk
fordran vid första eller andra Auctionen, BancoStyrelsen
då må kunna bestämma, hvar ytterligare
skeende Auction skall förrättas, antingen
å LandsCancelliet eller å Tingsstället i det
Härad eller Tingslag, hvarest egendomen är belägen;
förblifvande det E. K. Maj:ts Befallningshafvandes
pligt, då handräckning till fastighets-utmätning
af Banken äskas, att den skyndsamt
meddela ; att tillse, det Bankens säkerhet
varder i allo iakttagen, och att, i enlighet
med Kongl. Kungörelsen den 22 December
1818, vid dylika executiva försäljningar vid
ansvar likaledes tillse, ej allenast att egendomen
icke bortgår under Bankens fordran, om
hvars belopp till Auctionsdagen tidig uppgift
dessförinnan bör, på anfordran, från Banken
meddelas, utan ock att Salubref icke utfärdas
förrf än med bevis från Banken styrkes, att
nämnde fordran blifvit till fullo liquiderad, eller
angående Lånets omsättning på Köparens
namn med Banken öfverenskommits; äfvensom
E. K. Maj:ls Befallningshafvande böra, i de
fall, då en å Bankens fastighetspant utlyst executi
v Auction på en eller annan grund varder af
deni inställd, med näst derefter afgående Post
till Banken insända Utdrag af det vid tillfället
å LandsCancelliet deröfver förda Protocoll.
Hvilket R. St. härigenom få, lill vinnande,
af E. K. Maj:ts Nådiga stadfästelse, i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi;. Förslag till und. Siril v- A7:o 191. 459
JM:o 191.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829-
Preste-Ständet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
vidtagen jemkning uti gällande
Stadgar för Rikets Discontverk, i anseende
till den för Ön Gottland tidtals hämmade
Postgång.
S. A. K.
I anledning af gjord framställning om nödvändigheten
af någon jemkning uti gällande Stadgar
för Rikets Ständers BancoDiscontverk, i anseende
till den emellan Ön Gottland och fasta
landet, dels under vintertiden genom hamnarnes
isläggning, ooh dels i andra årstider genom
storm och motvind, stundom hämmade
communication, hafva R. St., som ansett BancoDiscontverkets
på Gottland befintliga Gäldenärers
rätt vid dylikt förhållande lämpligast iakttagas
på den väg, som för bevarandet af fatalier
för Rättsökande derstädes är beredd uti
w Kongl. Brefvet till E. K. Maj:ts och Rikets
Svea HofRält af den 8 December 1749» nemligen
genom presentatum å LandsCancelliet i
Wisby, fördenskull funnit godt förordna samt
bland reglementariska föreskrifter för BancoStyreisen
intaga:
460 Exp. Utsh, Förslag till und. Sbrifp. N:o 191,
att de BancoDisoont verkets Gäldenärer på
Gottland, som genom hämmad Postgång äro
satte ur tillfälle att besörja sina Iåns omsättande,
må, der ej andra omständigheter sådant hindra
, varda vid omsättningsrätten bibehållne, så
vida de minst 3:na veckor före respitmånader- ,
nes slut inlemna till LandsCancelliet i Wisby de
bref till deras Ombud i Stockholm, som innehålla
Lånehandlingarne, jemte afbetalningsumman
samt förskotts- och öfverränta; hvarvid på
enahanda sätt, som angående Rättegångsfatalier
är föreskrilVet, nödiga Postpenningar skola, på
förhand, till LandsCancelliet erläggas; samt
att sådana Bref varda genom LandshöfdingeEmbetets
försorg med först afgående Post,
sedan communicationen åter blifvit öppnad, till
sina adresser öfversända, med anteckning å
hvarje bref af datum, då det till LandsCancelliet
inlemnades; hvarjemte, vid samma tillfälle, en
specificerad förteckning öfver dessa afgående
bref alltid skall upprättas och till BancoDiscontverkets
Direction, för vederbörlig controll, insändas.
Detta sålunda vidtagna beslut få R. St. i
underdånighet anmäla, ihed anhållan, det måt,
te vederbörande, på sätt E. K. M. i Nåder finnér
lämpligt, till behörig kännedom och efterrättelse
härom förständisras,
a 4
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp, Utsh. Förslag till und. Skrifv. N:o 192. 461
N:o tga.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
ändring af slutet utaf Kongl. Förklaringen,
den 14 Maji i8o5, rörande lagfart
ä fast egendom,
S. Å. K.
Med anledning af väckt fråga, har hos R. St.
i öfvervägande kommit, att, som -föreskriften i
Kongl. Förklaringen af den i4 Maji i8o5, att,
när lagfart sökes, de handlingar, som styrka
förre egarens åtkomst, ovilkorligen skola uppvisas
, möjligen skulle kunna tydas till inskränk-'
ning af den rätt, hvar och en hör ega, att, då
åtkomst-handlingar förkommit och ej kunna åter
anskaffas, genom af Lagen i allmänhet godkänd
bevisning, ådagalägga sin egande-rätf, så
borde rättighet till sådan bevisning uttryckligen
stadgas.
För detta ändamål, och på det all anledning
måtte saknas, att ulan nödfall begagna ifrågavarande
utväg, få R. St. alltså hos E. K.
M. i underdånighet föreslå, att slutet af högstberörde
Nådiga Författning matte ändras till
följande -lydelse:
”alt, enär lagfart sökes, de handlingar, sein
462 Exjj. TJtsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 192, 193.
styrka förre egarens åtkomst, böra uppvisas,
samt innehållet deraf i Lagfarts-Protocollet antecknas.
Kunna icke sådana handlingar företes,
då må förre egarens åtkomst, genom annan
laglig bevisning, styrkas.”
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o ig3.
. Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Oct. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velsemed
förslag till förändrad redaction af 2/ Cap.
Rättegdngs-Balken.
S. A. K.
R. St. hafva till pröfning förehaft en hos dem
gjord framställning, att Allmänna Lagens stadgande
uti 3 §. i 31 Cap. RättegångsBalken, i afseende
på qvittning af Parters rättegångskostnad,
måtte, på anförde grunder, i enlighet med det
af LagComitén utarbetade Lagförslag, varda ändradt;
och som R. St. anse rättvisan fordra, att
den Part, som genom slutlig Dom vinner sin
sak, och hvars talan således mäste antagas hafva
varit på Lag grundad, äfven erhåller ersättning
för kostnad och skada, som rättegången
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 193. 463
honom tillskyndat, antingen saken må hafva
synts mörk och tvifvelaktig, eller ej, och ehvad
serskilde Domares eller Instancers begrepp derom
varit sammanstämmande eller skiljaktige,
från hvilken regel något undantag, efter Rikets
Ständers tanka, icke 1 annat fall hör ega rum,
an då kärande Part vinner sitt påstående, eller
svarande från käromål befrias, på grund af edgång
i egen sak, alltså och då R. St. jemväl
hysa den Öfvertygelse, att denna regels antagande
och tillämpning skulle, i betydlig mon, bidraga
till onödiga rättegångars förminskande, samt
härtill kommer, att den rättsfråga, som är föremål
för 21 Cap. RättegångsBalken, utgör ett
serskildt, af andra rättsfrågor alldeles oberoende
ämne, och nämnde Capitel således kan , utan
inverkan på Lagens öfrige stadganden, helt och
hållet förändras, samt det af LagComitcn utarbetade
Lagförslag, i fråga om rättegångskostnad
och skadestånd, ej allenast hvilar på den af R.
St. här ofvan godkända grundsatts, utan ock är
i sina bestämmelser sådant, att det, efter Rikets
Ständers omdöme, kan, med någon förändring,
såsom Lag antagas och i gamla Lagen lämpligen
införas, hafva R. St. trott sig böra, i nära
likhet med hvad, vid i8a3 års Riksdag, af dåvarande
Ständer framställdes, hos E. K. M. i
underdånighet föreslå, att 21 Cap. RättegångsBalken
måtte erhålla följande lydelse:
Hvad den, sorn saken vinner, trängd varit
att å rättegången kosta, skall den, som tappar,
464 Exp. Utsi-. Förslag till und. Skrify. 2V;o 193,
gälda honom åter. Ej må någon från elen kostnads-ersättning
befrias, utomde fall, som i 2,
3 och 4 §§• sägs,
3 §.
Har någon vunnit, derigenom att edgång
blifvit honom ålagd eller tillåten; då vare Yederparten
ej skyldig att hans kostnad gälda.
Samma Lag vare, der någon vunnit befrielse,
förthy att ed honom ej anförtros kunnat, då
han eljest pligtig varit att den aflägga,
3 §.
Nu kunna Parterne ömsom vinna och tappa:
pröfvas vinst och förlust i elet närmaste
jemlika vara; stånde hvar sin kostnad: vinner
den ene betydligen mer, än den andre, gånge
ersättning ut till honom, som mest vunnit; dock
med minskning, efter som skäligt pröfvas, i 11x011
af hvad han i saken förlorat,
4
Har Svaranden, vid rättegångens början,
eller sedan, medgifvit hvad Käranden slutligen
vunnit, och har denne ändock saken uppehållit;
då skall han ej ersättning njuta för den kostnad,
som efteråt använd blifvit; utan vare han
pligtig att gälda Svaranden den kostnad åter,
som, genom sakens uppehåll, den senare ådragen
är.
5 §.
Exp. Utsk. Fårdag till and. Skrifv, N:o {93,194. 4^4
5 §.
Ehvad räkning ingifven är, eller ej, pröfve
Rätten, till hvad belopp den kostnad skäligen
uppgått, som Parten använda måst på resor
och hvad mera för rättegångens utförande nödigt
varit.
6 §.
Om kostnad för Urtima Ting skiljs i 4
Cap. 2 §.
Rikets Ständer framhärda etc.
<94-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829*
Preste-Ståndet d. 21 — —-
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
fortfarande af det understöd utaf
Statsmedlen j Carlskrona Stads Fattigvårdsinrättning
hittills åtnjutit samt om tillökning
deri.
S. A. K.
Uti underdånig Skrifvelse af den 30 September
sistlidet år, hvilken af E. K. M. blifvit till
Rikets Ständers Stats-Utskott i Nåder remitteBihang
t. R, S:» Prat. 10{de SamL 59
466 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift•. N:o 194.
rad, har E. K. Maj:ts Befallningshafvande uti
Blekinge Län anhållit, alt, enär det Bidrag af
3ooo R:dr, som Rikets senast församlade Ständer
beviljat att intill innevarande Riksdag utgå
af Statsmedlen till Carlskrona Stads Fattigvårdsinrättning,
nu komme att upphöra, E. K. M.
täcktes, i anseende till förökningen i Stadens
fattigpersonal, deraf, enligt bifogadt Räkenskaps-utdrag,
endast af Stadens enskilde Fattige
samt de öfriga af Flottans UnderOfficersCorps
och Gemenskap, jemte Ollicerares och Civilstatens
fattiga Enkor och barn, utgöras, och
hvilkens underhåll i den mon skall påfordrat
Stadens mer än vanliga ansträngningar, att än
ytterligare uppoffringar, å dess sida, icke biliigtvis
kunde förväntas, till R. St. i Nåder framställa,
ej mjäijdre behofvet af samma anslags
fortfarande, än ock tillökning deri af ioooR:dr.
Efter häraf från Stats-Utskottet erhållen
del, hafva R. St., i betraktande deraf, att de
skäl, sorn,-Vid senaste Riksdag, föranledde till
uppförande å RiksStaten af 3ooo R:dr för ifrågavarande
Fattigvårds-Inrättning, ännu äro för
handen, godlfunnit besluta, att nämnde belopp
må än vidare och intill nästa Riksdag få utgå,
såsom understöd för Inrättningen, och att sådant
vid den blifvande Statsregleringen må iakttagas.
Hvad åter beträffar den sökta tillökningen
i samma anslag, kunna R. St. så mycket mindre
lemna bifall dertill, som dels, enligt ofvannämnda
Räkenskaps utdrag, antalet af fattighushjon
och underhållstagare, utgörande, fö t*
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/u. N:o 194,195- 467
åren i8i8 med 1822, 3^25 personer, och, för
åren 1823 med 1827, 3^45 personer, ej kan
anses serdeles ökadt, samt dels Staden ej drabbats
af ett den sökta tillökningen i anslaget motsvarande
bidrag för de Fattigas underhåll.
Hvilket R. St. få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o ig5.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829-
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
General-Assistance-Contoirets förestående
upplösning.
S. A. K.
Sedan R. St., vid i8a3 års Riksdag, i anledning
af väckt fråga otn GeneralAssistance-Contoirets
indragning, dels, på anförda skäl, beslutit:
att denna Inrättning borde, för Statens
räkning, bedrifvas, till och med det års slut,
då nästa Riksdag infälle; att, om, vid nämnde
tid, efter det förändrade grunder för utlåningen
blifvit införda samt umbärliga tjenstbefattningar
indragna , det befinnas skulle, att lånerörelsen
icke medfört någon förlust, eller att
förlusten derå icke per medium öfverstiger 3ooo
R:dr för året, utlåningen skulls tills vidare få
468 Exp. Utsi. Fåralag till und. Skrija. JS:o 195.
fortgå, men deremot, i fall årliga förlusten utgjorde
mera än 3qoo R:dr, med. berörde Riksdags-år
upphöra; samt att, under den fortsatta
utlåningstiden, försök borde göras till befordrande
deraf, att Inrättningen måtte af Stockholms
Stad eller af enskilde Bolagsmän, emot
uppgifna vilkor, öfvertagas, dels ock, uti underdånig
Skrifvelse af den 24 November nämnde
år, hos E. K. M. i underdånighet anhållit,
att E. K. M. täcktes låta utfärda Dess Nådiga
Kungörelse om hvad i sistberörde afseende
Var stadgadt1;'så hafva R. St. af deras StatsUtskotts
afgifna b&rättelse om verkställd granskning
utaf handlingar och räkenskaper, rörande
General-Assistance-Contoirets förvaltning, bland
annat, inhemtat, att, efter det vederbörande,
i ämnet hörde, hos E. K. M. i underdånighet
tillkännagifva, det Lombard-rörelsen icke kan
för Stockholms Stad öfvertagas, i anledning af
E. K, Majlis derefter, under den 20 October
1824* utfärdade Nådiga Kungörelse, något anbud
af enskilde Bolagsmän icke eller, inom den
föreskrifna tiden, eller 1825 års slut, till E. K.
Maj:ts ÖfverStåthållareEmbete inkommit, samt
att, oansedt det så kallade 4;de Utlånings-Departementet
ifrån och med år 1825 varit indraget,
samt lönerna för tjenstbefattningarne derstädes,
till ett belopp af omkring 3ooo R:dv
Banco om året, besparades, förlusten för år 1825
och de nästpåföljda 3:ne år likväl utgjort i medeltal
omkring 7800 R:dr, utan att någon ränta
å Förlags-fonden dervid är vorden beräknad;
hvarjemte Rikets Ständers uppmärksamhet blif
-
Exp. Utsi. Förelag till und. Slrifv. N:o 195. '469
vit fästad derå, att Fullmäktige i RiksgäldsContoiret,
äfvensom Rikets Ständers år 1827 församlade
Revisorer, ansett, det årliga förlusten
i meranämnde Låneanstalt omöjligen kan nedsättas
till det belopp af 3ooo R:dr Banco, hvilket
i omförmälda måtto blifvit bestämdt, såsom
vilkor för Inrättningens fortsatta bedrifvande för
Statens räkning.
Rikets Ständer, sorn, efter verkställda noggranna
undersökningar, äfven funnit sig böra
instämma uti denna af Fullmägtige och Revisorerne
yttrade åsigt, enär någon ytterligare indragning
af tjenstbefattningar icke skulle, utan
rubbning i göromålens jemna och oafbrutna
gång samt högst nödvändiga controller, kunna
ega rum, hafva alltså ansett de omständigheter
och förhållanden vara för handen, alt, jemlikt
i8a3 års Ständers beslut och på sätt uti gjorda
motioner, vid innevarande Riksmöte, jemväl yrkadt
blifvit, General-Assistance-Contoiret borde
upplösas; men då den Lånsökande Allmänheten,
under snart 60 års tid, genom Regeringens föranstaltande,
blifvit vand att med tillförsigt, i
hvarje ögonblick, kunna påräkna det understöd,
detta Contoir beredt, bör också, i Rikets Ständers
tanka, skäligt afseende fästas på de interessen,
hvilka genom Contoirets hastiga upphörande
skulle blifva förnärmade, äfvensom det
icke synes vara med billighet öfverensstämmande,
att, genast och utan förberedande åtgärder,
från Staten på Stockholms Stads Styrelse
öfverflytta eller åt enskilda omtankan öfver
-
470 Exp- Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 195.
lemna en omsorg, hvarmed Staten alltsedan år
1792 sig uteslutande befattat.
Enligt Rikets Ständers öfvertygelse, äro
Pantlåne-anstalter, der den fattigare classen betjenas
med mindre låne-summor, lika oumbärliga
uti Stockholm, som i andra stora och folkrika
Städer. Dessa anstalter behöfva icke inskränkas
till en enda större, som hittills varit
fallet, utan böra hellre, till Allmänhetens baqvämlighet
och till undvikande af talrik och
kostsam Tjenstemanna-personal, fördelas i flera
mindre, spridda till Stadens serskilda delar.
Enär för öfrigt Staten, som, med beräkning
af en ej obetydlig vinst, vidtagit så mångå anstalter
till beredande af låne-utvägar för den
förmögnare Allmänheten, genom räntefri förlagsfond,
äfven vill befordra möjligheten af en
dylik fördel för den mindre bemedlade, torde
Speculanter icke saknas, som företaga sig inrättandet
af dylika låne-anstalter af mindre utsträckning,
hvilkas hela vinst således odelad
skulle af dem få påräknas. R. St. anse äfven,
att det ej kan vara Statens åliggande att, med
ansenlig uppoffring, bereda sådana fördelar nästan
uteslutande åt Stockholms Stads Invånare,
utan att Staten i detta afseende gjort nog, när
den underhjelper de åtgärder, hvarom det egentligen
tillkommer Stadens Styrelse att draga
omedelbar försorg; och enär lämpliga mått och
steg uti forenämnda ändamål vidtagas samt in- ,
skränkningar i GeneralÅssistance-Contoirets låne-rÖrelse
småningom till vägabringas, förmoda
Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N:o 196. 471
R. St., att detsamma, utan kännbara olägenheter,
inom få år, skall kunna upphöra.
Efter öfvervägande af allt detta, hafva R.
St.
församlade Ständers beslut om GeneralAssistanceGontoirets
upplösning, lemna följande föreskrifter
:
i :o GeneralAssistanccConloiretsutlåning upphör
år i83a, så tidigt, att slutliga utredningen
hufvudsakligen kan vara verkställd med Februarii
månads utgång år i833. Åt Fullmägtige
uti RiksgäldsConloiret uppdrages ätt om verkställighets-detailerne
förordna, på sätt de finna
lämpligast och med Rikets Ständers nu uttryckta
afsigter mest öfverensstämmande.
2:0 I den nion Fullmägtige finna det verkställbart
och ändamålsenligt, ega de, utan hinder
af nu gällande Låne-Reglemente, icke allenast
att vidtaga sådana förändringar med lånerörelsen
i Genera lAssistance-Contoiret, som befordra
oell förbereda den öfverby tilling af Lombard-rörelsen,
hvilken af detta Rikets Ständers
beslut blir en följd, utan ock alla sådana åtgärder
, hvarigenom besvär och kostnader uti
Contoiret minskas. Så vidt möjligheten medgifver,
besparas aflönings-kostnaderne, genom
förafskedande af ej behöflig Tjenstemanna-personal
och Vaktbetjening.
3:o Mot säkerhet, som af Fullmägtige godkännes
och mot vilkor, att förlaget endast användes
till bildande och underhållande af sådana
Inrättningar, der den fattigare classen af
Hufvudstadens Invånare må kunna betjenas med
472 Exp. Utah. Förslag till und. Skrif v. N:o 195.
lån emot pant, skall uti RiksgäldsContoiret hållas
Styrelsen öfver Stockholms Stad till handa
en Summa af EttHundra Tusen(d00,000) R:dr,
alt rantefritt begagnas, under loppet af Tio år,
räknadt ifrån den 1 Junii i83a, då lyftningen
deraf må ske. Likväl må Fullmägtige, ifrån
och med 183a års början, låta på detta Creditiv
förskottsvis utlemna en femtedel, eller 20,000
R:dr, i händelse Stadens Styrelse, till vinnande
af ändamålet , deraf har behof.
4:0 Beträffande GeneralAssistance-Contoirets
ordinarie betjening; så kommer en hvar
bland dem, som, vid Verkets upplösning, der
aro tjenstgörande, att på RiksgäldsContoirets
Expectance-Stat uppbära den lön, han, före
deri 1 Julii 1818, innehaft, och hvarutöfver,
enligt det af Rikets Ständer vid 1818 års Riksdag
fattade beslut, icke något honom tillägges;
så att den, som, efter nämnde tid, undfått förordnande
att förrätta en Syssla, för hvilken i
Staten är anslagen en högre lön, icke kan göra
något anspråk på derigenom erhållen tillökning.
Dessa Expectance-löner minskas, i samma
förhållande, som någon vinner befordran
till lön vid RiksgäldsContoiret, eller vid andra
Verk och Inrättningar, så att den, som t. ex.
tillerkännes Expectance-lön af 400 R:dr, men
får 3oo Rrdrs lön vid annat Verk, endast kommer
att uppbära 100 R:dr på Expectance-Stat,
likasom Expectance-lÖnen hel och hållen indrages,
när någon befordras till lön, hvilken antingen
är lika stor med Expectance-lönen, eller
Exp. Utsi. Fårslag till und. Shrifv. N:o 195. 475
ock öfversliger densamma. Hvad åter angår öfrige
vid General-Assistance-Contoiret anställde
Tjenstemän och Vaktbeljente., hvilka, efter den
1 Julii 1818, vunnit befordran, så komma lönerna,
som de, i följd af endast provisionel
förordnanden, fått uppbära, att med tjenstgöringen
indragas och besparas; dock må en sådan
Tjensteman eller Vaktbetjent, hvilken icke
kommer i åtnjutande af någon Expectance-lön,
vid sin afgång från Contoirel, erhålla ett halft
års lön, såsom gra lif] ca tion.
5:o I afseende på den vid General-Assistance-Contoiret
varande Enke- och PupillCassa ,
ega Fullmäglige att, efter Delegarnes hörande,
vidtaga sådana åtgärder, att Delegarnes efterlerrtnade.
Enkor och Barn må komma i åtnjutande
af de Pensioner, hvilka, genom det af
Fnllmägtige stadfäslade Reglemente, äro bestämde,
och att Cassan icie pa något sätt må
blifva förskingrad.
Hos E. K. M. fa R. St. hvad af dem uti
ofvan omförmälde måtto blifvit beslutet i underdånighet
anmäla, med underdånig anhållan, att
Allmänheten, genom Nådig Kungörelse, måtte
om General-AssistanceCentoirets förestående upplösning
varda underrättad.
Rikets Ständer framhärda ete.
thiUsnig t. J?. Smtk oi. 10ide SetmiL äö
4*74 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 196.
N:o ig6.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. .21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
af Majoren C. P. Backman sökt eftergift
af en honom Adömd Bytes- och Efterräkningsskuld•
till Kronan.
S. A. K.
Uti en; tili E. K. M. den ii Maji innevarande
år in"ifven och, medelst Nådig Remiss, till Rikets
Ständers Statsutskott' öfverlemnad underdånig
ansökning, har Majoren C. P. Backman,
med framställning, huru som han, genom Jönköpings
Stads KämnersRätts Dom den i Julii
sisth år, blifvit ålagd, alt, å sin Hustrus, Grefvinnan
Maria Charlotta Helena Creutz’s vägnar,
med 8a R:dr 3a sk. 7 rst. Fräls,erania och
133 R:dr 2,3 sk. g rst. Efterfoikniugsskuld deltaga
uti gäldandet af eil utaf frami. Hpf-RältsAssessoreh
Gabriel Andersson Gyllengrip åsamkad
Bytésskuid, i underdånighet anhållit, att,
enär lian, sedan ett försumligt Ombud låtit Domen
vinna Laga kraft, ej mera under form af
rätt, kun le sådan erhålla , afGunst och Nåd varda
befriad från deltagande i godtgörelsen af berörde
Statens fordran hos Gylle ngripska Arfvingar ne.
Exp. Ut sk. Forsing till und. Skrifvelse N:o 1%. 475
Efter att genom StatsUtskottet hafva erhållit
del af de till förevarande mål hörande
handlingar, hvaraf inhemtats, det E. K. M», uppå
serskild underdånig ansökning, och under afvaktan
af Rikets Ständers beslut i ämnet, beha^
gat, emot vederhäftig och behörigen godkänd
borgen, i Nåder bevilja Majoren Backman anstånd
med betalningen af ifrågavarande Bytesskuld
till den i i denna månad, få R. St. nu,
till svar å den Nådiga Remissen, i underdånighet
meddela, att som, uppå enahanda genom
enskilde Motioner under nu påslående Riksmöte
väckta frågor, R. St. i allmänhet beslutit, att
hvarken någon återbetalning af förut afbördade
Bytesbristskulder till Kronan eller någon eftergift
af de ännu oguldne kommer att éga rum,
i utan att liqvidationen så väl af dessa senare,
som af Kronans egna lika beskaffade skulder bör
i redan stadgad ordning fortgå, R. St. alltså för
deras del icke funnit sig kunna bifalla Majoren
Backmans förrberörde ansökning.
Rikets Ständer framhärda etc.
#76 Exp. UtsL Förslag till otid. Skrif v.. N:o 197.
N:o ig7,
UppL o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse J angående
arrendet af Ottepbj Kungs-Ladugård
på Öland\
S. A. K.
Hos E. K. M. har Arrendatorn afOttenbv Kungsladugård
på Öland, Landshöfdingen och Ridd.
Axel Adlersparre, i underdånighet klagat deröfver,
att E. K. Maj:ts och Rikets KarnmarCollegitim,
genom Utslag den »3 sisth Februarii,
gillat och fastställt E. K. Majrts Befallningshafvandes
i Calmar Län den 13 Sept. förlidet år
meddelade beslut, hvarigenom Landshöfdingen
för underlåtenhet, att, i öfverensstämmelse med
föreskriften i i5 §. af det., om ifrågavarande
KungsLadugård, den 2 a Januarii 1812, på 3o
års tid utfärdade ArrendeContraet, ställa borgen
för arrendeskyldigheternas uppfyllande under
io år, blifvit förklarad samma arrende förlustig,
med skyldighet att Kungsladugården och
tillhorigheter nästa fardag derefter afträda samt
dessutom ansvara för den förlust, Kronan vid
Kungsladugårdens bortarrenderande kunde komma
att för den återstående arrendetiden vidkännas;
anhållande klaganden, på anförde skäl,
Exp, Utsh. Förslag till uncL Skrif v. N:o 197,198* 477
att E. K. M., med ogillande och upphäfvande
af berörde Utslag, läck tes, fema t den säkerhet
han kan åstadkomma, nemligen årliga grödan
och dess betydliga lefvande inventarium, dubbelt
motsvarande hvarje års löpande arrende,
bibehålla honom vid Kungsgårds-arrendet under
de derå ännu återstående åren.
Denna underdåniga ansökning, jemte E. K.
Majrts och Rikets Kammar-Cöllegii deröfver afgifna
utlåtande, har E. K. M. till R. St., medelst
Nådig Remiss till deras Statsutskott, den
8 sistl. Augusti, öfverlemnat; och få, i anledning
deraf, R. St. till underdånigt svar meddela,
det de icke funnit skäl bevilja det af Sökanden
begärda undantag från de för Kungsgårdars
och Kronolägenheters utarrenderande
stadgade och i allmänhet tillämpade grunder,
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o tg8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —'
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
gjord ansökning om fortfarande af
473 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrijv. N-o 195.
nedsatt arrende-afgift för Lunda Kronohemman
på Lofön.
S. A. K.
Sedan nuvarande Arrendatorn af Lunda Kronohemman,
beläget i Lofö Socken, Färentuna Härad
och Stockholms Län, N. IL. Friberg hos E.
K. M., på anförde skäl, i underdånighet anhållit,
att den, genom E. K. Majrts Nådiga Bref d. 28
Nov. 1823, grundadt på Rikets samma år församlade
Ständers begifvande, beviljade nedsättning
af 3o Tunnor Spannmål i årliga arrendet
för nämnde Hemman äfven framgent och till
arrende-årens slut måtte få fortfara, och E. K.
M., efter inhemtande af Dess Befallningshafvandes
i ofvanberörde Län samt E. K. Maj:ts och
Rikets KammarCollegii utlåtanden i ämnet, dithörande
handlingar till Rikets Ständers Statsutskott
öfverlemnat; så få R. St., som deraf erhållit
del, till underdånigt svar å den Nådiga
Remissen meddela , det R. St. icke funnit skäl
bevilja fortfarandet af den år 1823 intill nästa
Riksdag medgifna arrendenedsättningen, men, i
öfverensstämmelse med hvad uti deras aflåtna
underdåniga skrifvelse, den 23 sisth September,
angående Hogsta Hemman i Lofö Socken, Färentuna
Härad och Stockholms Län, vid alldeles
enahanda förhållande, anfördt blifvit, lill E.
K. Maj:ts Eget Nådiga ompröfvande -velat i underdånighet
öfverlemna, att, derest så lämpligt
finnes, förunna Arrendatorn Friberg den förmon,
att inom tviss bestämd tid få afsäga sig arrén
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrify. N:o J98, 199- 479
det af ifrågavarande Hemman med den i4 Mars
nästinstundande år, utan att behöTva ansvara
Kronan för skillnaden i det mindre arrendebelopp,
som genom njr Auction kan för de återstående
arrende-åren blifva för annor man fastställd.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o t gg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829»
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — “—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
undersökning om upprinnelsen af
den sä kallade PresteTaxan..
S. A. K.
Genom Nådigt Bref den 3o Mars 1787 har
Kongl. KammarCollegium icke allenast blifvit
försländigadt, det K. M., både genom Nådig
Resolution den 26 November 1786, uppå Presterskapets
besvär, och serskildt Utslag förstnäjnnde
dag öfver de besvär, som Presterskapet
i Jönåkers och Rönö Härader i underdånighet
anfört öfver Kongl. KammarRevisionens den
I7 Mars 178lS meddelade Utslag, rörande SmörTaxans
utgörande efter Markegång^ pris, af synnerlig
Ynnest och Nåd tillåtit Presterskapet,
att tills vidare och intilldess undersökning för
480 Exp. Ut sk. Förslag till and. Skrifp. 199.
sig gått i Rikets äldre handlingar om upprinnelsen
af Presternas Taxa, få lösa Taxe-smöret
med i R:dr Specie för lispundet, utan ock i
Nåder anbefallt, att om en sådan undersökning
besörja och derefter med Utlåtande till K. M.
inkomma; i följd hvaraf KammarCollegium ock ,
enligt de upplysningar R. St. sig i förevarande
ämne förskaffat, den ii Junii 1787 skall hafva
anbefallt ArchiviContoiret att undersöka, huru
PresteTaxan ifrån första begynnelsen tillkommit,
och efter hvad grund den blifvit beräknad,
m. m.; men sorn den undersökning, hvilken
bemälde Contoir, efter derom af KammarCollegium
sedermera erhållen påminnelse, anställt,
endast skall innefatta Upland samt någon
del af Rikets öfriga Provincer, och arbetet
afstannat, intilldess förnyad erinran år 1836
blifvit af Collegium meddelad, och undersökningen
alltså ännu finnes ofullbordad; så hafva
R. St. härigenom skolat hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M. i Nåder
förständiga Dess och Rikets KammarCollegium
om så verksamma åtgärders vidtagande, i
afseende på den för 42 år sedan anbefallda undersökning
om Preste-Taxans upprinnelse och
grunden, hvarefter den blifvit beräknad, m. m.,
att samma undersökning skyndsamligen må varda
utförd och till slut befordrad, på det resultatet
deraf må kunna nästsa niman trädande
Rikets Ständer utaf E. K. M. i Nåder meddelas,
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 200- 481
IV: o 200.
Uppl. o. godk. hos Ridd. oell Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Arrendatorns af | utaf Kungs öhrs
Kungsladugårds södra del gjorda underdåniga
ansökning om nedsättning i arrende-afgiften.
S. A. K.
Till Rikets Ständers Stats-Utskolt liar £. K. M.,
medelst Remiss den i5 sistl. Augusti, i Nåder
öfverlemna! Arrendatorns af | utaf Kungsohrs
Kungsladugårds södra del, f. d. Qvartermästaren
C. U. Ahlboms underdåniga ansökning om
nedsättning med 28 Tunnor> 23 Kappar i nu.
utgående arrende för nämnda lägenhet, eller
från 91 Tunnor, 7 Kappar till 62 Tunnor, 8
Kapp. Spannmål, såsom skäl hvartill Sökanden i underdånighet
anfört: att, sedan vice Pastor Hörstadius,
år 1812, på 3o års tid öfvertagit båda
Kungsladugårdarne emot en arrende-afgift af
364 Tunnor, 28 Kappar Spannmål, hälften Råg
och hälften Korn, för hvardera, måste han, oaktadt
arrendet för Sodra Ladugården samma
år öfverflyttades på 4 andra personer, redan år
1817, för bristande förmåga att anskaffa antaglig
borgen, från arrendet afträda; att, vid den
Bihang i. R. S-.s Prof. 10-de Sami. 61
482 Exp, Utaf. Förslag till und. Sk rifa. A7:o 200»
derefter anställda Auction, högsta arrende-anhndet
uppgick endast till 200 Tunnor för Norra
Kungsladugården; att åter serskilda delar af
Södra Kungsladugården, i nion af Arrendalorernes
iråkade obestånd, måst å nyo utbjudas
och arrende-afgiften nedsättas, så alt Sökanden
nu vore den ende, som utgåfve primitiva arrende-beloppet,
öfverstigande hvad som för lika
andel i Norra Kungsladugården erlägges med
28 Tunnor, 23 Kappar, och ända till och med
4o Tunnor, 7 Kappar, hvad som nu utgöres för
~ i den Södra; att öppna åkerjorden i Sökandens
andel endast utgör 3q Tunnland 2pi Kappland
eller till hvarje årgång 19 Tunnland 3o|
Kappland, hvaraf afkastningen, beräknad tili
sjette kornet af utsädet, som, efter 2 Tunna på
Tunnlandet, uppgår till femton Tunnor, icke
kan beräknas högre än till 90 Tunnor, eller 1
Tunna, 7 Kappar mindre än arrendet; att,
då härtill lägges utsädet, i5 Tunnor, bruknings-,
bergnings- och tröskningskostnader, nybyggnader
och reparationer samt reela och personela
onera af flera slag, det angifna missförhållandet
måste falla klart i ögonen, samt ändtligen,
att Sökanden, som lid efter annan till sina
förbindelsers uppfyllande nödgats anlita egna
tillgångar, skall, om ej den begärda lindringen
beviljas, komma på obestånd och ej
kunna uppfylla åliggandet, att i år förnya en
ställd inlerims-borgen för arrendets fullgörande.
Uti häröfver afgifvet yttrande har E. K.
Maj:ts Befallningshafvande i Vestmanlands Län,
uppå anförda skäl, å den underdåniga ansök
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 200- 483
ningen tillstyrkt bifall; men E. K. Maj:ts och
Rikets KammarCollegium, uti jemväl meddeladt
Utlåtande, anfört, att, då Gollegium icke var i
tillfälle att bedöma godheten och förmonerne
af de egor, som tillhöra ifrågavarande af Qvartermästaren
Ahlbom under arrende innehafvande
aine åtlondedelar eller ^ af oftaberörde
Kungsladugård, Collegium icke vågat, att, uppå
Sökandens obestyrkta Calcul öfver afkaslningen
deraf, den sökta arrende-nedsättningeh tillstyrka.
Efter öfvervägande häraf, hafva R. St., uppå
de af KammarCollegium sålunda framställda
skäl, icke ansett sig kunna den ifrågaställa
nedsättningen i arrendet bevilja, men, med afseende
å det förhållande, att arrendet för alla
öfriga lotterna af ifrågavarande Kungsladugård
måst nedsättas, funnit sig ega anledning i
underdånighet hemställa, att, så vida Ahlbom
genom vederbörlig undersökning kan styrka de
af honom uppgifna förhållanden, det må honom
tillåtas, att inom viss bestämd tid afsäga
sig arrendet, och denna Kronolägenhet' genom
ny Auction under återstående arrendetiden åt
annor man utarrenderas, utan skyldighet för
Ahlbom, att för den möjligen inträffande minskningen
i arrendet ansvara.
Rikets Ständer framhärda etc»
484 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N.o 201.
N:o 201.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående
granskning af ManufacturDiscontens
Räkenskaper.
S. A. K.
Efter att hafva inhemtat, det den under E. K.
Majrts och Rikets CommerceCollegii förvaltning
stående ManufacturDisconlFondens Räkenskaper,
till hvilkas granskning serskilda personer tillförene
under några år varit för hvarje af E. K.
M. i Nåder förordnade, nu åter endast granskas
af ManufacturDisconlContoirels egna Tjenstemän,
hafva R. St., som ansett nödigt, att
Fondens räkenskaper underkastas någon granskning
utöfver den, som inom Contoiret verkställes,
men derjemte funnit, att densamma håde
till ändamålet och förhållandet med de Låntagare,
som begagna fonden, närmast är att
jemföra med den granskning, som eger rum öfver
BancoDiscontens förvaltning, alltså för deras
del beslutit, att de Revisorer, som emellan
Riksdagarne årligen samlas till granskning af BancoDiscontens
förvaltning och räkenskaper, jemväl
må utsträcka deras befattning till den under
CommerceGollegium stående ManufacturDiscontfonden,
hvars räkenskaper likväl förut bö
-
JExp. Utsk. Förslag till und. Sknjv. Nio 201, 202. 485
ra vara i stadgad ordning inom Contoiret genomgångne
och granskade.
Hvilket sålunda vidtagna beslut R. St. härigenom
få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 202.
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829*
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
t Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående
Fattigbevis för medellöse Borgare,
vid uppsägning af Burskap.
S. A. K.
Genom väckt Motion, har Rikets Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad å den olägenhet, som
för medellöse Borgare skall uppkomma, derigenom
att, enär Burskap icke i laga tid blifvit
uppsagdt, i anseende till de med en sådan uppsägning
förenade omvägar, TaxeringsComiteerne,
på grund af BevillningsFörordningens stadgande
i detta fall, påföra dem skatter, hvilka
af PröfningsComiten, vid anmäld klagan, måste
eftergifvas; och som, enligt redan gällande Författningar,
alla utfattige Personer äro befriade
486 Exp. Utsh. Förslag till und. Skrifv. N:o 202, 203.
från kostnaden både till ChartaSigillata och lösen,
eller annan afgift, i fråga om Autoriteters
och Tjenstemäns betyg eller expeditioner af
hvad innehåll som helst, och således i förevarande
fall synes endast erfordras föreskrift, huruledes
fattigdomen må tjenligast varda bestyrkt,
få R. St., uti sådant afseende, bos E. K. M. i
underdånighet anhålla, det vederbörande måtte
i Nåder förständigas, att, såsom Fattigbevis, i
fråga om Barskaps uppsägning, må gälla det intyg
deröfver, som Borgersmannen eller dess
Enka företer, utfärdadt och underskrifvet af
a:ne Borgersmän, hvilka idka enahanda näring,
som den från rörelsen afgående sig afsäger , eller
ock, i händelse sådana inom Staden icke
skulle finnas, af 2:ne andra för redlighet välkände
Borgare.
Rikets Ständer framhärda elo.
JV.-o 20.3.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Fikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Sågarelönens utgörande vid SdgQvarnar.
S. A. K.
Hos R. St. har klagan blifvit förd deröfver, att.
Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N:o 203. 487
sedan på sätt E. K. Majrts och Rikets KammarCollega
Kungörelse af dep 18 April sisth år
innehåller, E. K. M. i Nåder god t funnit upphäfva
det, genom 34 §■ uti Kongl. Resolutionen
på Allmogens besvär, den 2p Nov. 1756 utfärdade
förhud, att Sågarelönen vid Sågqvarnar
icke finge uppbäras i virke, utan i reda penningar,
Allmogen numera skall myckelbetungas i så måtto,
att densamma, för att få sitt timmer sönderskuret
till bräder, nödgas, i stället för att erlägga den genom
behörig Taxa tillförene fastställda skäliga
O O
Sågarelönen i contant, förnöja Sågegaren med virke
eller bräder, till lika stort belopp, som det
Jordegaren för eget behof vill begagna.
R. St., som, efter inhemtade upplysningar
1 detta ämne, anse de af Kongl. KammarColle^
gium i underdånighet anmälda förhållanden hafva
innefattat goda och giltiga skäl till afskaffande
af ofvanberörde Förbudsförfattning, hafva
likväl, med afseende på nu öfverklagade olägenhet,
trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, såsom tillägg vid E. K. Majrts
Nådiga Bref till Kongl. KammarCollegium, den
2 April sisth år, måtte i Nåder stadgas, att, till
rättelse vid de tillfällen, då Sågegare med dem,
hvilka till sÖndersågning för lega framföra skogsämnen
till Sågqvarnarne, icke kunna om Sågarelönen
i godo öfverenskomma, Taxa bör finnas
att tillgå, upprättad, enligt HärädsRättens förslag
till fastställelse af E. K. Majrts Befallningshafvande,
som eger alt lämpa Sågarelönens belopp,
efter förekommande localförhållanden, och
detsamma bestämma, så väl uti virke som i con
-
488 Expeditions- Utskottets Memorial N:o 204-
tant, då det på virkesegarens val må ankomma,
att Sågningslönen, på ena eller andra sältet,
enligt Taxan, erlägga; och torde E. K. M. tillika
täckas i Nåder föreskrifva, att, enär förändringar
uti mynt- och varuvärden eller andra
inträffande förhållanden sådant kunna påkalla,
Taxan bör, uppå derom hos HäradsRälten, eller
E. K. Muj:ts Befallningshafvande tillgörande anmälan,
undergå granskning, och Sågarelönen
åter till skäligt belopp bringas och stadfästas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o o.o4‘
Memorial, med hemställan, att Riks-Ståndens
Protocolls-Utdrag hädanefter måtte i Numerfcljd
Utskottet meddelas.
Då de ProtocollsUtdrag, som från de Respect.
RiksStånden aflåtas, icke uti någon dessa handlingar
åsatt Numerföljd Expeditions-Utskottet
meddelas, hvarigenom, i den möjliga händelse,
att antingen något' beslutadt ProtocollsUtdrag
från ett RiksStånd icke blefvé till ExpeditionsUtskottet
expedieradt, eller efter afsändningen
från Ståndet förkom me, den ganska väsendtliga
olägenhet måste uppkomma, att Utskottet, som
lemnades i okunnighet om det beslut, det sålunda
uteblefna Protocolls-Utdraget innehölle,
utan
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 204» 489
utan att, vid närvarande förhållande, ega någon
bestämd vägledning för den saknade handlingens
efterforskande och lillrättaskaffande, alltså
sattes i nödvändighet att fördröja afgifvandet
af förslag till Rikets Högloft. Ständers underdåniga
skrifvelse eller till deras beslut uti en af
dem möjligen afgjord fråga, hvarom hvarje
Riks-Stånds beslut på ofvanberörde sätt tilläfventyrs
icke blifvit Utskottet genom ProtocollsUtdrag
meddeladt; så har Utskottet, till afböjande
af sådan olägenhet, samt på det Utskottet
må sättas i tillfälle, att, till nödig controll
vid handläggningen' af på Utskottets åtgärd beroende
mål, bestämdt känna, huruvida ProtocollsUtdrag
blifvit till detsamma aflåtne uti aila
af R. St. afgjorde frågor, ansett sig böra hos R.
f H. St. vördsamt föreslå och anhålla:
att alla från de Resp. Piiks-Stånden afgående
ProtocollsUtdrag hädanefter under den återstående
tiden af innevarande Riksdag samt
framgent må uti hvarje sådan handling åtecknad
Numer följd varda Expeditions-Utskottet
meddelade;
hvarigenom den fördel skulle vinnas, att, derest
något ProtocollsUtdrag från ett eller annat Riksstånd
icke blifvit till Utskottet afsändt, eller
efter afsändningen förkommit, sådant ovilkorligen
och genast skulle upptäckas och rättelse uti
dylikt förhållande skyndsamtneligen kunna ega
rum; och får Utskottet härjemte vördsamt anmäla,
alt antalet af de från Högloft. Ridderskapet
och Adeln till Utskottet intill denna dag
Bihang t. R, $:$ Pral. i&de. Sami. 62-
490 Expeditions-Utskottets Memorial N:o 204,205.
ankomne ProtocollsUtdrag uppgår till 610; från
Högv. PresteStåndet till 588; från Vällofl. BorgareStåndet
till 609, och från Hederv. BondeStåndet
till 611.
Stockholm den 19 October 1829.
IV: o 20 5.
Memorialj angående erhållande af OriginalEjcemplar
utaf Stats-Utskottets Utlåtanden
och Betänkanden m. m.
Som Högloft. StatsUtskoltet samt sammansatta
Stats- och BancoUtskotten icke, på sätt R. H.
St. redan vid Början af innevarande Riksdag
förordnat och Rikets Ständers öfrige Utskott
J'emväl iakttagit, lill ExpeditionsUtskoltet insändt
lehörigen underskrifne Original-Exemplar utaf
hvarje af de från Utskotten till R. H. St. aflåtne
Memorial, Betänkanden och Utlåtanden;
så har ExpeditionsUtskoltet, till följd af Rikets
Ständers ofvanberörde förordnande, och då med
behörig ordning icke synes öfverenstämma, att
underskrifne Original-Exemplar af ifrågavarande
handlingar från något eller några Utskott till
förvarande i Archivet vid Riksdagens slut må
saknas, ansett sig, med öfverlemnande af närlagde
förteckningar, utvisande, att antalet af de
från Stats- till ExpeditionsUtskottet icke insände
skrifna Original-Exemplar af meranämnde
handlingar uppgått till ett antal af icke mindre
iixp. Vtsk. försl, till nnd. Adr. N:a 206. 491
än a3i , samt af sådane felande Exemplar från
sammansatte Stats- och BancoUIskotten till t4»
härigenom böra hos R. H. St. vördsamt anhålla:
att Stats-Utskottet samt sammansatta Statsoch
BancoUtskotten mätte erinras, att behörigen
underskrifna OriginalExemplar till de
uti hosgående förteckningar upptagne Betänkanden,
Utlåtanden och Memorial, i öfverenstämmelse
med R. II. Ständers ofvanåberopade
beslut, så skyndsamt som möjligt, och
senast inom nästkommande INovember månads
slut, till Expeditionsutskott insända;
helst Utskottets Secreterare, i händelse R. II.
St. vid innevarande Riksdag skulle finna för
godt, att, i likhet med hvad vid föregående
Riksdagar egt rum, förordna, det denne Tjensteman
icke måtte utbekomma arfvodet för
den sista tiden af Riksdagen förr, än alla till
ExpeditionsUtskottethörande Riksdagshandlingar
blifvit af honom i vederbörlig ordning
aflemnade, icke, utan de förrbemälde Utskottens
iakttagande uti ifrågavarande afseende,
blefve i tillfälle att sitt åliggande derutinnan
uppfylla.
Stockholm den 22 October 1829.
N:o 206.
Uppl. o. godk. Iros Ridd. och Adeln d. 26 Oct. 1829.
Preste-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga Adress j i an
-
492 Exp. Utsi'. Försl, till und. Adr, A7:t> 206,
ledning af 11. M. Konungens lill friska
nande.
S, A. K.
Rikets Ständer, djupt delande den oro och det
bekymmer, som intagit hvarje trogen undersåtes
hjerta vid tidningen af E. Maj:ts beklagligen
inträffade sjukdoms-tillståud, hafva med
samma lifliga deltagande erfarit det för Konnugahus
och fosterland glädjande budskap, som
förkunnat E. Majlis efterlängtade tillfrisknande.
Samlade omkring E. Maj:ts thron, att nedlägga
sina underdåniga lyckönskningar, äro Folkets
Ombud förvissade, att de uttrycka hela Nationens
röst, då de i detta ögonblick betyga sin
innerliga och oskrymtade fägnad öfver E. Maj:ts
lyckligen återvunna helsa, och att glädjen deröfver
är lika liflig i undersåtens hydda, som i
Konunga-borgen, Försynens nåd, Scandiens förböner
och ömhetens omvårdnad hafva återskänkt
E, M, åt tvänne folk, hvilka med kärlekens stegrade
fruktan sågo den våda, som hotade E.
Maj:ts dyrbara dagar. Men bekymrens stunder
äro flydda och våra förböner äro förvandlade i
tacksamma välsignelser; vi åkalla icke mer Himlen
för farans afvändande, men för bekräftelsen
af vår lycka, för Allmaglens fortfarande
vård om en älskad Konungs dagar! Måtte dessas
antal sträckas till lefnadens mest aflägsna
gräns och de lyckliga årens tal mätas efter våra
önskningar, på det E, M. länge må fortfara
att skörda frugten af sina mödor och se dem
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 207. 493
lönas af tacksamheten. • Krone friden och sälllieten
E. Majrts mötande ålderdom, likasom segern
och äran alltid åtföljt Dess manna-ålders
bragd rika hana!
Med dessa tänkesätt af undersåtlig vördnad
och tillgifvenhet anhålla Rikets Ständer i djupaste
underdånighet, att i E. Maj:ts fortfarande
Nåd och Ynnest städse få vara inneslutne.
JV:o 207,
Memorial, med förslag till jemkning i RiksStåndens
olika beslut x rörande anslag till
Ut skottets Renskrijnings-kostnader.
Enligt till Expeditions-Utskottet ankomna Protocolls-Utdrag,
nemligen frän Höglo!!. Ridderskapet
och Adeln samt från Högvördige
PresleStåndet den 17 nästlidne September, och
från Vällofl, Borgare- samt Hedervärda BondeSlånden
den 21 i samma månad, hafva R. H.
St. bifallit Utskottets, uti Memorial N:o i5y,
gjorda hemställan om Tractamenlen för 2:ne
Extra Gancellister; men som, i afseende på Utskottets
dervid tillika gjorda anhållan om beviljande
i ett för allt af 3oo R:dr för oundgängligen
erforderliga ytterligare renskrifningskoslnader,
de respective RiksStånden i så måtto
stannat i olika beslut, att Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga PresteStåndet
jemväl till Utskottets sistberörde anhållan
iemnat bifall, men Yällofi. Borgare- och Heder
-
494 Expeditions-Utslcottets Memorial N:e 207.
värda BondeStånden densamma afslagit; så, och.
enär frågan härom, såsom uppkommen i anledning
af verkligt behof för möjligheten att, utan
ökad personal till renskrifningsbiträde, kunna,
serdeles vid Riksdagens annalkande slut,
med nödig skyndsamhet’ bestrida Utskottets i
ett och annat afseende åliggande göromål, icke
är af sådan beskaffenhet, att den kan förfalla,
får Utskottet, på grund af ^3 och 75 §§. Riksdagsordningen,
hos R. II. St. vördsamt föreslå
den jemkning uti RiksStåndens, angående anslag
för Expeditions-Utskottets renskrifnings-kostnader
fattade, ofvan omförmälda olika beslut, att,
i händelse Vällofl. Borgare- och Hedervärda
BondeStånden, som afslagit Utskottets i detta
fall gjorda framställning, icke skulle finna för
godt att sig förena uti Höglofl. Ridderskapets
och Adelns samt Högvördige PresteStåndets beslut
om det begärda anslagets beviljande, samtliga
de respective RiksSlånden behagade instämma
deruti, att Expeditions-Utskottet må ega
att, genom dess Ordförande, requirera och erhålla
nödigt renskrifuingsbiträde af CancellieBetjeningen
inom de Rikets Ständers Utskott,
hvarest, i anseende till redan minskade göromål,
personer af nämnde Betjening kunna umbäras,
och framdeles icke torde erfordras, då
de flesta Utskottens trägnare sysselsättning mer
och mer aftager och upphör, i den mon Expeditions-Utskottets
göromål, jemte behofvet af
dessas skyndsamma handläggning, mer och mer
tilltaga och förökas. v
För den händelse åter, att dc respective
Exp. Utsk. Förslag till uriel. Skrif v. N:o 208- 495
RiksStånden icke skulle finna för godt att sig
förena hvarken i beslutet om det begärda anslaget
för renskrifnings-koSlnader inom Expeditions-Utskottet,
eller om tillstånd för detsamma
att från de öfriga Utskottens Cancellier requirera
och erhålla Skrifvarebiträde, får Utskottet,
enär, i sådant fall, frågan måste, jemlikt 'jZ
§. Riksdagsordningen, utaf förstärkt Expeditions-Utskott
afgöras, på sätt 53 §.'i samma
Grundlag föreskrifver, hos R. H. St. föreslå följande
V oterings-Proposition:
”Den, som bifaller Expeditions-Utskottets,
uti dess Memorial N:o 157, gjorda hemställan
0111 beviljande af 3oo Riksdalers anslag till renskrifnings-kostnader
vid samma Utskott, voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej.”
”Vinner Nej, anses R. St., med afslag å
berörda hemställan, tillåta, att erforderligt renskrifnings-biträde
må af Expeditions-Utskottet
från de öfriga Utskottens Cancellier requireras
och erhållas.”
Stockholm den 26 October 1829.
No 208.
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 NoV. 1829*
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j, an
-
496 Exp. Utsi-. Förslag till und. Skrif a. TSho 208*
gående Kongl. Maj:ts Nådiga Förslag till
ändrad redaction af en period i zf
Riksdags-Ordningen.
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse af den i3 November sist*
lidet år, har E. K. M. täckts gifva R. St. tillkänna,
att, vid föredragningen af Rikets vid
nästförflutna Riksdag församlade Ständers underdåniga
Skrifvelse, den 12 Maji 1823, rörande
inom RiksStånden väckt fråga örn rättighet
för BondeStåndet, att, efter eget val, tillsätta
dess 2:ne Notarier, E. K. M., efter noggrannaste
pröfning af ordalydelsen i 24 §• Riksdagsordningen,
och då någon tolkning eller förklaring
derutaf icke egt rum eller blifvit E. K.
Maj:ts Nådiga. Sanction underställd på den väg,
83 §. Regeringsformen föreskrifver, fördenskull
och oaktadt E. K. Majrts önskan att i ofvanberörde
fall gå Rikets Ständers önskningar till mötes
, funnit Sig genom sistberörde §:s ordalydelse
vara förhindrad att definitivt lemna Nådigt
bifall till den underdåniga framställningen,
men att deremot, då den olika tillämpning,
som gjorts af 24 §, Riksdagsordningen, nogsamt
utvisade behofvet af ett klart och constitutionelt
stadgande, angående sättet, hvarpå
samtlige RiksStåndens Betjening hädanefter skall
utnämnas, E. K. M., till vinnande af ändamålet,
velat föreslå R. St., att den period af ifrågavarande
§. i Riksdagsordning, som handlar
Exp. Utslc. Förslag till lind. Shrifv. N:o 20B,209» 497
om Slåndéns CancellieBetjening, må erhålla följande
förändrade redaction:
— — — ”Till nämnde Betjening, hvilken
af Stånden sjelfve tillsättes , räknes hos Ridderskapet
och Adeln 4 Cancellisler; i PresteStåndet
i Notarie och a Cancellister; i BorgareStåndet
sammaledes, och i BondeStåndet 2
Notarier och 4 Cancellister.”
Till svar å denna Nådiga Proposition, få
R. St. i underdånighet anmäla, att, efter afla—
ten remiss, Utlåtande i ämnet, vid denna Riksdag,
blifvit afgifvet utaf Constitutions-Utskottet,
som tillstyrkt antagandet af E. K. Majrts högstberörde
Nådiga förslag, hvilket alltså i Grundlagsenlig
ordning vid nästinstundande Riksdag
till afgörande förekommer.
* Rikets Ständer framhärda etc.
JY:o 20g.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 2 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —•
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ökadt Hofhållnings-anslag för Deras
Kongl. Högheter KronPrinsen och Kronprinsessan.
S, A, K.
Då, genom den Kongl. Famillens tillökning seBihang
t. R. S:s Prat. 10'-de Sami, 63
498 Exp. UtsL Förslag till und. Shifv. N:o 209,210,
dan sistförflutna Riksdag, en större Hofhållnings-utgift
föranledes, och Deras Kongl. Högheter
KronPrinsens och KronPrinsessans då bestämda
Statsanslag, såsom för dem sjelfve beräknadt,
blefve otillräckligt, om den sålunda "*
tillökade Hofhållnings-kostnaden äfven deraf skulle
bestridas, hafva R. St. beslutit, att, ifrån och
med innevarande års början, en Summa af TjuguTusende
Riksdaler Banco årligen må anslås
och i RiksStaten uppföras under Titel: Tillökning
i H. K. H. Kronprinsens HofhållningsSumma,
i anseende till ökade utgifter för Deras
Kongl. Högheter ArfFur stärne; kommande
samma anslag att för innevarande år af öfverskotten
å Statsverkets inkomster utgå.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 210.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 ■— *—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
beviljadt anslag tilt reparationer ä
Strömsholms Kongl. Lustslott.
S. A. K.
Uppå gjord framställning om anslag till reparationer
å Strömsholms Kongl. Lustslott m. m.,
Exp, Utsk■ Förslag till lind. Skri/p. N:o 210. 499
och sora åtskilliga af derstädes erforderliga reparationer
och nybyggnader äro af den beskaffenhet,
att de af behofvet påkallas, lill undvikande
af en flerdubbel framtida kostnad, hafva
R. St. till följande ändamål, nemligen:
för 2:ne nya Broar af träd öfver Strömmarne
vid Slottet, upptagne i kostnadsförslaget
till 3ia3 R:dr, men hvilkas kostnad ej bör öfverstiga
R:dr 3ooo
Canalmurarnes fullbordan samt fyllning
1200
Jernledstänger emot Strömmen, till
hvilka Stenstolpar redan å stället
finnas färdiga ....... 1200
funnit godt bevilja en sammanräknad
Summa af ...... R:dr 54oo,
att, af öfverskotten å Statsverkets inkomster,
till vederbörandes disposition, utanordnas emot
redovisning, hvilken R. St. eller deras Revisorer
må ega att granska; hvarjemte, och som
en under den 3i Mars 1828 afgifven Redogörelse
för de medel, hvilka vid 1823 års Riksdag
anslogos till åtskilliga reparationer vid
Strömsholms Slott, utvisar, det en behållning
af 423 R:dr 28 sk. 5 rst. derå uppkommit,
R. St. äfven velat medgifva, att så väl
samma öfverskott, som den besparing å de nu
beviljade medlen, hvilken möjligtvis kan vinnas,
må, efter vederbörlig pröfning och emot
enahanda redovisningsskyldighet, användas för
verkställande af sådana arbeten vid meranämnde
Slott, som, näst ofvan upptagna Broar,
500 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrif v. N:o'li0, 211-
Ganalmurar och Ledstänger, kunna finnas af
nöden.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 211.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
beviljade anslag till renovation och
underhåll af Kongl. Museum tillhöriga T'aflorj
samt för ett JVaturalhistoriskt Musei
inredning.
S. A. K.
Med anledning af vid innevarande Riksdag ]
gjorda framställningar, om behofvet af ett serskildt
anslags beviljande för renovation och underhåll
af de Kongl. Museum tillhöriga Tall or,
då denna dyrbara och utmärkta konstsamling,
i brist på utrymme och medel för dess iståndsättande,
till en del skall finnas inpackad i skåp
och lårar, hafva R. St. funnit godt, dels att ett
anslag för en gång af Ett Tusende R:dr för Taflornas
första uppsättning och rengöring bevilja '
af nu befintlige öfverskott å StatsVerkets inkomster,
samt dels att 5oo R:dr årligen för deras
underhäll inå, emot behörig redovisning,
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrifvelse N:o 211. SOI
bestämmas, så framt en sådan local kan finnas,
•antingen inom det Kongl. Slottet eller i annat
Kronans hus, att Taflorna kunna erhålla tillbörlig
vård.
Vidare, och som Kongl. Vetenskaps Acadenjien,
uti den underdåniga skrifvelse, hvilken,
åberopad i E. K. Maj:ts Nådiga Proposition om
Statsverket, blifvit till Piikets Ständers Statsutskott
aflemnad, förklarat sig, sedan, genom
dess samlingars årliga förökande, utrymme för
dessas herbergerande, ordnande och uppställande
på ändamålsenligt sätt uti sitt hus på Stora
Nygatan saknades, vilja för egna medel inköpa
det vid Adolph Fredriks Kyrka belägna, såkallade
Westmanska huset, som, med ett prydligt
architectoniskt utseende, förenar tillräckligt utrymme
så väl för Academiens eget behof, som
för de Zoologiska, Botaniska samt Mineralogiska
Samlingarnes uppställande, och hvilken byggnads
reparerande och apterande för det Naturhistoriska
Musei behof, enligt upprättadt kostnadsförslag,
skulle belöpa till 25,ooo R:dr, till
bestridande hvaraf Academien saknar egen tillgång;
så hafva R. St., inseende angelägenheten
och nyttan deraf, att de betydliga Samlingar
uti Botanik, Zoologi och Mineralogi, som genom
enskild frikostighet tillkommit, på det allmännas
bekostnad vårdas och tillökas samt hållas
tillgänglige för Vetenskapsidkare, fördenskull,
och i Betraktande af de uppoffringar Academien
förmält sig vara sinnad att af sin enskilda förmögenhet
göra i och för oftanämnde Samlingar
samt omöjligheten att för det ifrågaställde belop
-
§02- Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N;o 211,212.
pet erhålla ens den medelmåttigaste local i Hufvudstadens
mer bebodda Qvarter’, funnit godt,
att, med begagnande af Academiens gjorda anbud,
bifalla, att a5,ooo R:dr må till Academiens
disposition anordnas af nu befintlige öfverskott
å StatsVerkets inkomster, för att till
förevarande ändamål användas, i enlighet med
Academiens förslag, under förbehåll, att densamma
fortfarande ombesörjer vården och inseendet
af RiksMuseum med Samlingarnes tillhandahållande
för Allmänheten på ett vigten
och nyttan deraf motsvarande sätt.
Hvilket, till vederbörandes förständigande
och efterrättelse i ena och andra afseendet, R,
St, härigenom få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc,
JY.-O 212.
Uppl- o, godk, hos Ridd. och Adela d. 2 Nov, 1829,
Preste-Ståndet d. 2 — —■
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse angående
öfverlemnande till Riksgälds-Contoiret
af öf verskotten på Stats-Verkets inkomster.
S. A. Iv.
Som Rikets Ständer, i afseende på öfverskotten
Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o2i2,213- 503
å StatsVerkets inkomster samt dispositionerne
derå, funnit någon utbetalning icke böra ega
rum utaf de öfverskott, hvilka, sedan nu skeende
Statsreglering ifrån och med år i83o vidtagit,
kunna uppkomma, och, i sammanhang
härmed, ansett lämpligt, att, derest några utbetalningar
framdeles under innevarande Riksdag
af R. St. beslutas, hvilka icke blifva åStat uppförda,
desamma må hänvisas att af R. Ständers
RiksgäldsContoir bestridas, för fullgörandet hvaraf
nödigt är, att öfverskotten på StatsVerkets
inkomster varda derifrån till RiksgäldsContoiret
Öfverlemnade, så snart ungefärliga beloppet, som
öfverskjuter uppkommande brister på anslagen,
kan beräknas; så få härmed, hos E. K, M., R.
St. sådant i underdånighet anmäla, med anhållan,
det täcktes E. K. M. vederbörande derom
till behörigt iakttagande i Nåder förständiga.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o '213.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Nov. 1829»
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
a.f Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om, Pension för numera aflidne Herr
504 Exp. Utah.-Förslag till'und. Skrift. N:o 213.
Justitice-Stats-Ministern m. in. Grefve Gyllenborg.
S. A. Tv.
Med anledning af E. Iv. Majrts, under den 8
sisth Augusti, till R. St. aflåtne Nådiga Proposition
om Pension^ beviljande för Herr JustitiaeStatsMinistern
m. m. Grefve Fredrik Gyllenborg,
i händelse han lomme att inom uppnådd
65 års ålder lepma Rikets tjenst, hafva R. St.',
i betraktande af Herr Grefve Gyllenborgs många
och utmärkta Embetsmannaförtienster samt,
uppå öfrige uti den Nådiga Propositionen anförde
skäl, ansett sig böra till den i Nåder föreslagna
Pensionen lemna bifall, utan afseende
på den tid, som ännu återstode för hans laga
berättigande att af sådan förmon till ett emot
hela lönen svarande belopp komma i åtnjutande;
hvilket R. St., ehuru, genom Herr Grefvens och
Jus ti tiae-StatsMinisterus den 18 i ofvänberörde
månad timade död, frågan om Pension förfallit,
härigenom skolat till underdånigt svar å den
Nådiga Propositionen meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Etsk. Förslag till und. Skri/o. N:o 214. 505
IV:o 2/4•
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Nov. 1829*
Preste-Ståhdet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d. 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
af åtskilliga Tjenstemän vid LandtStaten
i Westerbottens Skäne och Westmanland
sökt tillökning i deras lörängsförmoner.
S. Ä. K.
Medelst Nådig Remiss har E. K. M. till Rikets
Ständers Stats-Utskott öfverlemnatt
iio E. K. Maj:ts Befallningshafvandes i
Westerbottens Län underdåniga Skrifvelse, med
öfverlemnande af HäradsSkrifvarnes t Länets
3:ne Fögderier gjorda ansökning, att, för deras
arbete vid BevilluingsTaxerings-förrättniilgarne,
få uppbära högre ersättning så väl för de förflutna
åren sedan sista BevillningsStadgan utkom,
som för framtiden, emedan den för kostnaderne
vid dessa förrättningar anslagna En
Procent å BevilIningsbeloppet i Länet, då PröfningsComitens
Ledamöters Skjutskostnads-ersättning
äfven deraf bör bestridas, lemnade en så
ringa tillgång, att hvad HäradsSkrifvarne fingo
uppbära icke ens motsvarade deras contanta utgifter
för resorna i
Bihang t. R. S\s Fröt.
506 Exp. TJtsk. Förslag till und, Skrifv. N:o 214-
2:0 En af HäradsSkrifvarne i Skåne till E,
K. M. ingifven Skrift, deruti, under åberopande
af den försämring Sökandernes löner, genom
förändringar i mynt- och varuvärden, undergått
sedan år 1688, nämnde Tjenstemän i underdånighet
anhållit, att ej mindre med afseende
derå , än å andra anförda skäl, hvaribland
hufvudsakligast tillökade arbeten och utgifter i
tjensten för resor och Skrifvarebiträden m. m.,
ökade löner, i förhållande till hvad andra Statens
Tjenstemän åtnjuta, måtte dem i Nåder
beviljas ; samt
3:o Kronofogdens samt HäradsSkrifvarens
i Strömsholms Fögderi af Westerås Län underdåniga
ansökning om ersättning, för deras förflutna
tjenstår, af uppgifven skillnad emellan
deras och andra Kronofogdars samt HäradsSkrifvares
lönevilkor.
Dessa till R. St. remitterade underdåniga
ansökningar hafva R. St., efter af desamma från
Stats-Utskottet erhållen del, i öfvervägande tagit,
och, med afseende å det förhållande, E. K.
Majrls Befallningshafvande i Westerbottens Län
uti dess ofvanberörda underdåniga Skrifvelse
framställt, att den till ersättning för Taxeringsförrättningarne
anslagna Procent af Bevillningens
belopp i Länet lemnade en så ringa tillgång,
att, sedan PröfningsComitens Ledamöters
Skjutskostnads-ersättning deraf utgått, hvad HäTadsSkr
ifvar ne fingo uppbära icke ens motsvarade
deras contanta utgifter för resorna, funnit
sig på enahanda grund, som, enligt 3 Art. 5
§. ix mona. i BevillningsFörordningen, inom
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif o. N:o 214,215. 507
Norrbottens Län 220 R:dr till Taxeringskostnadernes
bestridande blifvit bestämda, böra för
samma ändamål åt de Tjenstemän inom Westerbottens
Län, som med BevillningsTaxeringarne
hafva befattning, bevilja, till fördelning
dem emellan, 200 R:dr årligen af inflytande
Bevillningsmedel, oberUknadt den Procent, hvilken
till nämnde Tjenstemän nu utgår.
Hvad åter den af HäradsSkrifvarne i Skåne
samt Kronofogden och Häradsskrifvare» i
Strömsholms Fögderi af Westmanlands Län sökta
löneförbättring beträffar, så, enär dessa Tjenstemän
uti löner och resepenningar, jemte de
dem tillagda provisioner och procenter, åtnjuta
dels högreK dels lika inkomster med deras
vederlikar i andra orter, hafva R, St. icke funnit
skäl bifalla, att någon partiel löneförbättring
eller tillökning i de å Stat nu uppförda
resepenningar må meranämnde Tjenstemän tilläggas.
Hvilket, till svar å E. K. Majrts ofvan högstberörda
Nådiga Remiss, R. St. få i underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 2/5.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 2 No v. 1829*
Preste-Ståncfet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 3 — —-
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an~
508 Exp. Utsi. Förslag till und. Skri]v. N:o 215,
gående Afvittringsverket inom Luleå Lappmark
m. m,
S. A, K.
I anledning af väckt fråga, dels om tillägg i
föreskrifterna, rörande Afvittringsverket inom
Luleå Lappmark, och dels om behofvet af åtskilliga
åtgärder till förekommande af Lappska
Folkstammens undergång, så, enär Bergshandteringens
bestånd och fortkomst i de nedra delar
ne eller kustlandet af Norrbottens Län till
betydlig del beror på möjligheten af dit-transporten
af de rika malmförråd, som förefinnas i
landels öfra delar, men hvarest, i anseende till
den tröga Skogsväxten derstädes, Bruksanläggningar
icke med fördel kunna företagas, nämnde
transport åter hufvudsakligen endast afLapparne
med deras Renar kan verkställas, men,
efter hvad upplyst blifvit, det är att befara,
det Lappska folkstammarne, som redan betydligen
sig förminskat , skulle omsider blifva alldeles
utrotade, så vida icke genom en skyndsam afvittring
af Nybyggena och odlingslägenheterne,
med afskiljande dervid af nödiga vinter-stamliåll
för Lapparne, dessa försättas i oqvaldt åtnjutande
af den betes-rättighet, som för underhållet
af deras Renar, såsom deras enda egendom
och enda medel till uppehälle och förkofran,
oundgängligen erfordras; hafva R. St. fördenskull
, och då E, K. M. redan, uti Nådigt
Bref till Dess och Rikets Kammar- och BergsCollegier
af samma dag, som 1834 års Afvit
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijv. N:o 215. 509
trings-Stadga, anbefallt dem inkomma med underdånigt
Utlåtande om de föreskrifter, jcmkningar
och tillägg, som , i afseende på Nybyggens
anläggande i Lappmarken, kunna finnas
nödiga, ansett sig böra i underdånighet anhålla,
det täcktes E. K. M,, sedan vederbörandes
yttranden i ämnet blifviL inhemtade, låta vidtaga
verksamma anstalter till afvittring i Luleå
Lappmark, oberoende utaf Alvittringsverket
j den öfriga delen af Norrbottens Län; öfverlemnande
R. St. till E, K. M. i underdånighet,
att af det anslag, sorn till egodelningsverket
varder vid innevarande Riksdag å Nionde HufvudTileln
anvisadt, för afvittringens skyndsamma
bedrifvande i Luleå Lappmark, disponera så
stor del, som omständigheterna eller Afvittringsarbetets
behöriga fortgående på andra orter möjligen
må kunna medgifva.
Till afhjelpande åter af den skada, som
tillskyndas Nybyggarne derigenom, att Lappallmogen
med deras Renhjordar ofredar Nybyggarnes
odlade ängsmark, och att de deraf samlade
höförråd varda af Renarne förtärde eller
nedtrampade, hafva R. St., i sammanhang med
förevarande ärende, samt för att, vid det förhållande
af en beständig strid och täflan, som
emellan Lapparne och Nybyggarne finnes rådande,
anledningar ne till ofredande, split, tvedrägt
och rättegångar dem emellan, så vidt
möjligt är, genom serskilda besläpida föreskrifter
och stadganden må förebyggas, härigenom
velat hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att
det Nådiga Stadgande, som E. K. M., i afseen
-
510 Exp. Vtsh. Förslag till und. Skrif v. N-o 215*
de på gärdesgårdshägnader omkring det hö,
som af Nybyggarne icke förvaras i lador, redan
under den i3 Maji i8a5 meddelat till efterlefnad
uti LappmarksSocknarne inom Westerbottens
Län, äfven mätte till de öfriga Norra
Provincerna utsträckas; likväl med det Nådiga
förklarande dervid, att, der gärdesgårdar
icke anses uppfylla ändamålet, eller icke kunna
utan svårighet uppföras, andra lämpliga hägnader
må, till stackhöets förvarande emot åverkan
af Renarne, uppsättas efter de föreskrifter
och förordnanden, som af E. K. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande kunna i detta afseende
varda meddelade.
Vidare, och enär det icke sällan händer,
att, då starka frostnätter inträffa i öfra fjällen,
innan snön betäcker marken, jorden så tillfryser,
att Renarne icke kunna erhålla föda derstädes
, vid hvilka tillfällen det är för Lapparne
af största vigt, om de icke skola möta sin
undergång, att de då få begagna nedra landets
Kronoskogar, hafva R. St. skolat frambära dea
underdåniga önskan, det E. K. Maj:ts Befallningshafvande
mätte anbefallas, att, intilldess
afvittringen i Lappmarken hunnit för sig gå och
nödiga vinter-stamhåll för Lapparne dervid
blifvit utsedde, tillhålla KronoBetjeningen, att
vid sådana tillfällen icke allenast utse de trakter,
der Lapparne kunna begagna Renbetet,
utan äfven väl bevaka ömsesidig rätt emellan
Lappar och Nybyggare, sa att de å ingendera
sidan förfördela hvarandra.
Slutligen, och som det är nogsamt bekant,
Exp, Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 215, 216• 511
att Lappallmogen har en lika allmän som för
densamma förderflig fallenhet för omättligt bruk
af brännvin, samt alt Nybyggar ne, drifne af
vinningslystnad, allmänt nog begagna alla medel
att de förra dertill förleda, få R. St. i underdånighet
anhålla, det E. K. M., efter inhemtande
af vederbörande Dess Befallningshafvande»
underdåniga utlåtanden, i Nåder läcktes,
derest beholvet skulle finnas det påkalla,
för Lappmarkerne förordna om sådan skärpning
och tillägg i den om bränn vinsförsäljning och
bruk gällande Författning, som för dessa orter må
kunna anses lämplig och till ändamålet ledande.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 2/6.
Återremitterad af Ridd. och Ad. d. 11 Noy. 1829-
Uppl. o. godk. hos Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
om anslag för Undervisningsverken
i Riket.
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag
lxos E. K. M. anhållit, att en undersökning om
Militaire-Undervisningsverket i Riket måtte åt
sakkunnige män uppdragas, och E. K, M.,med
512 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 216*
bifall dertill» ansett ämnets grundliga utredning
endast kunna Lill vägabringas i förening med en
allmän revision af Uppfostringsanstalterna i Riket,
samt i sådant ändamål förordnat en Comité,
att» under H. K. H. Kronprinsens ledning,
desamma i ett sammanhang öfverse och förslag
till förbättringar dervid afgifva; så, och efter
det bemälde Comité med underdånigt Betänkande
i ämnet inkommit» har E. K. M., medelst
den 27 Februarii detta år aflåten j\Tådig Proposition,
behagat 11. St. meddela: att, då tänkesätten,
beträffande de föreslagna förändringarne
till Läroanstalternas förbättring, varit inom
Comitens Ledamöter i flera afseenden betydligen
delade, och vissa förslag af många ansetts
innebära väsendtliga, äniiu icke af erfarenheten
gillade förändringar i det hittills bestående
UndervisningsSystem, E. K. M. funnit
ämnets vigt fordra, att med förslagets liufvudsakliga
granskning och slutliga afgörande uppskjuta,
intilldess allmänna tänkesättet, isynnerhet
öfver vissa mycket omtvistade punkter, hunnit
stadga och uttala sig; i hvilket afseende E.
K. M. ock redan låtit Comitens Betänkande,
med Bilagor och Reservationer, af trycket utgå;
att emedlertid, och då Comiten enhälligt
funnit» att den offentliga undervisningen kräfver
flera och snara förbättrings-åtgärder, samt
såsom en grundläggning för det ändamål, som
sökes, uppställt nödvändigheten» dels att åt Lärarebefattningarne
förvärfva och fästa skicklige
och nitiske* män, hvilket ansetts svårligen kunna
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 216- 513
na ske, så länge lönerna för alla Lärare vid
ElementarLäroverken, för de flesta vid Univera
siteten oell för åtskilliga vid de i senare tider
tillkomna Uppfostrings- och Undervisningsanstalter,
befinnas vara alldeles otillräckliga*
dels ock att till vägabringa nödiga undervisningsmedel,
hvilka för det närvarande antingen saknas,
eller äro alltför ringa och ofullständiga,
Comité», i följd häraf, anmält behofvet af förökade
Statsanslag för de flesta nuvarande Läroverken,
och nya för de Tillämpnings-och SpecialScholor,
hvilkas inrättning Comité» i underdånighet
tillstyrkt; utgörande, enligt upprättade
Calculer, årliga TotalSumman för dessa behof
168,000 R:dr Banco, nemligen: till ElementarLäroverken
42,000 R:dr, till Upsala Academie
4»,000 R:dr, till Lunds Åcademie 34,ooö„
till SpecialScholorna 4i>oooR:dr, samt till Fond
för utgifvande af Läroböcker och lärda Verk
samt till 2:ne ReseStipendier 11,000 R:dr.
Då E. K. M. likväl ansett denna Summa
uppgå till ett större belopp, ali Statens tillgångar
vid denna Riksdag medgifva, har E. K. Mi
inskränkt Sig, att hos R. St. för det närvarande
föreslå beviljandet af ett årligt anslag af de i
första rummet äskade 42>ooo R:dr, för att användas
till den af behofvet så högt och så länge
påkallade löneförhöjning för Lärare vid ElementarLäroverken
, hvarigenom densamma, till
dessa sistnämndes hufvudsakliga båtnad, genast
kunde verkställas; och har E. K. M. så mycket
mera tillförsett Sig Rikets Ständers beredvilligBihang
t. R. S;s Prot. 10••de Sami• 65
514 Exp- Ut sk. Fårslag till uml. Skrif v. N:o 216.
hefc, att detta anslag af 42,000 R:dr årligen,eller
7000 Tunnor Spannmål ä 6 R:dr Tunnan
beräknade, bevilja, som detsamma blefve oberoende
af de ifrågasatta förändringarne i Läromethoder
och i ElementarLäroverkens organisation,
helst Lärarepersonalen i alla fall komme
att blifva nära densamma som förut, och E. K.
M. derigenom skulle komma i tillfälle att bereda
upphörandet af den både för Undervisnings-verket
och Presterskapet i allmänhet så menliga beräkningen
af dubbla tjensteår.
För öfrigt, hvad angår Comitens underdåniga
förslag rörande nödvändigheten deraf, att
till en början nuvarande Professors-lönerne vid
Upsala Universitet, der de högsta utgöra 215
Tunnor hvardera, åtminstone måtte bringas till
likhet med dem i Lund, som utgöras af 3oo
Tunnor; så, ehuru E. K. M. funnit detta behof,
såsom egande närmaste sammanhang med
det förenämnda, vara lika nära förtjent af Rikets
Ständers omtanka, har E. K. M. dock endast
velat, med öfverlemnande af Comitens
underdåniga framställningar så väl härom, som
rörande de öfriga behofven ej mindre för Universitetens,
än Tillämpnings-Scholornas fullkomnande,
i Nåder hemställa, om icke R. St.
skulle finna lämpligt, att, för ett småningom
beredande af dessa ändamål, till E. K. Majrts
disposition och reglering, oberäknade de ofvan
ifrågaställde 42,ooo R:dr, anslå en ytterligare
Summa af 18,000 R:dr, utgörande tillsammans
ett årligt anslag af 60,000 R:dr.
I förmodan af bifall härtill, har E. K. M.
Exp. Vt ib. Förslag till lind. Sbrif t>. JN:o 216- 515
slutligen förmält Sig hoppas, att, med användande
af besparingar, som å detta anslag,
innan den första regleringen hinner verkställas,
kunna vara användbara, jemte dem, som på
RiksStatens \:de HufvudTitel kunna blifva att
tillgå, de efter ett, den Nådiga Propositionen
bilagdt* förslag till 6800 R:dr beräknade årliga
kostnader för den af Comiten tillstyrkta och
af E. K. M. i Nåder bifallna Scholas-Inrättning
efter Ämnesläsnings-method, hvilken redan bär
i Ilufvudstaden blifvit inrättad, äfven kunna
bestridas, och E. K. M. således undgå, att, enligt
hvad Dess afsigt varit, detta ytterligare anslag
af R. St. begära.
Detta vigtiga ärende hafva R. St. till öfvervägande
och pröfning förehaft, och dervid,
lika med E. K. M., funnit, att, innan de af Comiterade
till granskning af Uppfostrings- och
Undervisningsanstalterne i Riket föreslagna större
och mera vidt omfattande reformer varda
gillade och vidtagna, allmänna tänkesättet derom
bör lemnäs tillfälle att sig närmare stadga;
hvadan ock de för detta ändamål af Comiterade
uppgifna betydligare Summor för närvarande
icke bordt under pröfning komma; men då
R. St. emedlertid ansett en af högsta billighet
påkallad förbättring i lönevilkoren för Lärarepersonalen
vid ElementarLäroverken och Scholorna,
oberoende af dessa Läroverks, i afseende
å läromethoderne, framdeles ifrågakommande
reorganisation, nu genast böra, på sätt E. K.
M. jemväl i Nåder hemställt, af allmänna medel
beviljas, så framt duglige Lärare vid Gym
-
516 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifva N:o 216,217.
nasier och Scholor skola kunna för en längre
tid fästas eller ens för en kortare vara att påräkna,
samt den af E. K. M. till de öfriga behofveu
ej mindre för Universitetens än TilJämpningsScholornas
fullkomnande förslagsvis
begärda nedsätta Summa af 18,000 R:dr Banco
årligen ingalunda funnits för betydlig i jemförelse
med det dermed åsyftade angelägna ändamål,
hafva R. St. E. K. Maj:ts högstberörde
Nådiga Proposition bifallit, i följd hvarafRiksStatens
HufvudTitel kommer att, intill
nästa Riksdag, ökas med en Summa af 60,000
R:dr Banco årligen, under förbehåll likväl dervid,
att den Summa, stor 6800 R:dr, som till
underhållande af en på försök inrättad ElementarSchola
för ämnesläsning inom Hufvudstaden
årligen erfordras, bör af 4;de HufvudTitelns
tillökade anslag oafkortad utgå, och således icke,
på sätt den Kongl. Proposition synes föranleda,
blifva beroende af möjliga, men likväl
ovissa besparingar å denna HufvudTitels tillgångar.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 2/7,
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d, 4 Nov, 1829,
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, angående
ett beviljadt serskildt anslag för
Exp. Etsk. Fårslag till tind. Skrif v. N:o 217. 517
den nya Elementar- ellert ProfScholan i
Stockholm.
S. A. K.
Uti aflåten underdånig Skrifvelse af denna dag,
till svar å E. K. Maj:ts Nådiga Proposition den
27 sistlidne Februarii, angående anslag till förmon
för Läroverken i Riket, hafva R. St., vid
beviljandet af det begärda anslaget, 60,000 R:dr
årligen, fästat det förbehåll, alt de för underhållet
af den nya Elementar- eller ProfScholän
i Stockholm erforderlige ansedde årliga kostnader,
till belopp af 6800 R:dr, böra af Fjerde
HufvudTitelns tillökade anslag oafkortadt utgå,
och icke af möjliga besparingar derå blifva beroende;
hvadan nödiga medel för samma Scholas
underhåll, från och med det år den nu pågående
Statsregleringen vidtager, alltså äro anvisade;
men sorn ifrån den 1 Julii innevarande
år, till hvilken tid kostnaderne för Scholan ansetts
kunna bestridas af de medel, E. K. M.
dertill i Nåder beviljat, anslag saknas för samma
ändamål, hafva R, St. funnit för godt, att
till Scholans underhåll, ifrån sistnämnda tid och
intilldess verkställigheten af den nya Statsregleringen
vidtager, ett belopp af 34oo R:dr
Banco må utaf nu befintliga öfverskott på
Statsverkets inkomster afsättas och af RiksgäldsContoiret
utbetalas; med underdånig anmälan
hvarom R. St. framhärda etc.
513 Exp. Utsi:. Förslag till tind. Skrifv, N:o JI8.
iV.-o 218.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse an
gående
f. d. Allmänna Magazins - Inrättningens
förvaltning och utredning.
S. A. K.
Hos R. St. hafva ej mindre deras åren i8a5
och 1827 församlade Revisorer, uti afgifna berättelser,
rörande förrättad granskning af StatsVerkels
tillstånd, Styrelse och Förvaltning, anmält
åtskilliga, vid hvartdera gransknings-tillfället,
gjorda anmärkningar, i afseende på f. d.
Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning och
utredning, med hvad dertill hörde, än äfven Rikets
Ständers Statsutskott, i serskildt aflåtet yttrande,
dels öfver de af Revisorerne sålunda
väckta frågor lemnat de upplysningar, hvilka af
räkenskaper och öfriga handlingar, intill närvarande
tid, kunnat erhållas, dels ock afgifvit
berättelse om den af Utskottet verkställda revision
af Magazins-Inrättningens förvaltning och
räkenskaper, för år 1826, samt tillika framställt
de åtgärder, hvilka, sedan det af R. St. vid
senaste Riksdagen, anvisade Crcditiv, för Spannmåls-upphandlingar,
å En million R:dr, nyssnämnde
år, i anseende till då inträffad miss
-
Exp. Utsi. Förslag hilgund. Skrifvelse N:o 2ig. 519
växt, blifvit lyftadt, äro vordne till Landets bispringande
vidtagne, resultaten af dessa åtgärder
samt det skick, hvaruti liquiden öfver de
använde Creditiv-medlen för närvarande befinnes*
Detta, med hvad af vederbörande, uti afgifne
förklaringar, anfördt blifvit samt handlingarne
i öfrigt innehålla, hafva R. St. i öfvervägande
tagit; och hvad först angår de af Rikets
Ständers Revisorer i ofvannämnde afseende
gjorda anmärkningar, så hafva desamma, med
undantag af dem, som gemensamt med väckta
enahanda frågor blifvit handlagde och hvaröfver
Rikets Ständers beslut komma att serskildt
i underdånighet anmälas, lill större delen, antingen
funnits vara nöjaktigt utredde eller, vid
uppgifne förhållanden, ansetts till någon åtgärds
vidtagande, å Rikets Ständers sida, icke kunna
föranleda.; dock, som härvid förekommit, att E.
K. M. godtfunnit, genom Nådigt Bref den 18
Februarii 1824 > Gunst och Nåd befria förre
Notarien C. M. Elfstedt från honom ådömd återbäring
af 283 R:dr 11 sk. 3 rst., som han af
Magazins-Inrättningens medel förskottsvis uppburit,
hafva R. St., som, lika med Revisoreriie,
icke kunna inse, hvarför denna eftergift drabbat
nämnde Inrättnings fond, trott sig böra hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, att, i alla frågor,
rörande Kronans tillständiga rätt uti etteller
annat afseende, verkan af derom meddelade beslut
icke må förringas genom inblandning af
ämnen, som dermed icke ega oskiljaktigt sammanhang,
samt alt, då serskilda Gratificationers
520 Ekp. Utsi:. Får slag till und. Skrifa. N:o 215*
beviljande i fråga kommer, sådana må anvisas
å behörig Titel.
Beträffande åter dispositionen ocb redovisningen
af det så kallade Spannmåls-Creditivet;
så hafva R. St. af handlingarne, bland annat,
inhemtat: att E. K. M., under den 7 Julii i8b6,
i Nåder förordnat, att, af anförda orsaker,
20,000 Tunnor Råg, 5ooo Tunnor Kom och
5ooo Tunnor Hafre skulle, genom Presidenten
m. m. Grefve Adelsvärds försorg, från utrikes
ort införskrifvas, och kostnaden till denna upphandling
förskjutas af Magazins-fonden, emot
ersättning af de medel, som, genom Kronoräntornes
lösen, efter Markegång, komme att inflyta;
att, i följd af korrt derefter inkomna »
bestämda uppgifter om Spannmåls-behofven och
Landshöfdingarnes allmänna bedömande öfver
resultatet af skörden inom hvarje Län, E. K.
M. icke allenast, uti Skrifvelse den 8 Augusti
samma år, meddelt Dess och Rikets Stats-Contoir
Nådig föreskrift om lyftning af Spannmåls-Creditivet
samt, tid efter annan, i Nåder
anbefallt Stats-Contoiret, att deraf till E. K.
Maj:ts Befallningshafvande öfversända erforderliga
Summor, för att, på fastställda vilkor, till
anskaffning af Spannmål användas, utan ock i
Nåder tillåtit Läns-Styrelserne att till undsättning
använda Magazins-fondens qvarliggande
Spannmåls-behållningar i Krono-Magazinen samt,
under tidens lopp, i afseende på betalningssättet
af denna Spannmål, ytterligare medgifvit nödiga
modificationer; att, efter erhållen del af
E„
Exp. Utslc. Förslag till urul. Skrifa. N:o 218- 521
E. K. Majrts Befallningshafvandes, jemlikt Nådigt
förordnande, i underdånighet afgifna berättelser,
angående förvaltningen af erhållna
contanta anslag, m. m., StatsContoiret hos E.
K. M., jemte anmälan, att en ordentlig och tillfyll
estgörande revision, på grund af dessa handlingar
, icke kunde företagas, i underdånighet
föreslagit så väl grunden för en blifvande liqvid
öfver hvad i undsättningsväg utgått, som äfven
de åtgärder, hvilka i detta afseende vidtagas
borde; att E. K. M., under den 10 April sistlidet
år, dels, med förklarande af Dess Nådiga
bifall till StatsContoirets omförmälde förslag,
meddelt bestämda föreskrifter, i afseende på
upprättandet af ifrågavarande liqvid , dels ock ,
i anledning af Presidenten, Grefve Adelsvärds
aflemnade redovisning för verkställd upphandling
af utländsk Spannmål, för Statsverkets behof,
serskildt i Nåder stadgat, bland annat,
att, genom merbemälde Embetsverks försorg,
en liqvid skulle uppgöras öfver den vinst, som
uppkommit genom begagnande, för serskilda
Staters och Corpsers bebof, af de införskrifna
qvantiteterna råg och korn, i stället för motsvarande
qvantiteter af Kronans behållna Spannmåls-räntor,
som eljest måst in natura levereras,
vid hvilken liqvid upphandlingsprisen å
den utländska Spannmålen, med tillägg af alla
omkostnader, men utan beräkning af Tull och
Convoy-afgifter, komme att jemföras med Markegångsprisen
å råg och korn i de Län, der
de införskrifna qvantiteterne af dessa Sädesslag
Bihang t. R. S:s Prot. iOule Sami. 66
522 Exp. Utsi. Förslag till unch Skri/u. N:o 218-
blifvit för allmän räkning använda , och att den
sålunda uppkommande behållna skillnad skulle
af lösningssumman för 1826 års Spannmålsräntor
Creditiv-fonden godtgöras; samt ändtligen
att, sedan, på Stats-Contoirets föranstaltande,
en ny granskning af Läns-Styrelsernes
förenämnde berättelser och redogörelser blifvit
företagen samt hittills oafbrutet fortsatt, den i
Nåder anbefallda slutliqviden emellan Creditivet
och Magazins-fonden emedlertid och intilldess
åtskilliga omarbetade redogörelser hunnit
ifrån Länen inkomma, icke kan upprättas; och
som, med fästad uppmärksamhet derå, att det
ligger i naturen af ett undsättnings-lån, helst
så betydligt och så vidsträckt begagnadt, som
det ifrågavarande, att detsamma, genom låntagares
iråkade obestånd och flerfalkliga omkostnader,
måste vidkännas afkortningar och således
icke kan till sitt fulla belopp åter ingå, R.
St. hysa den öfvertygelse, att detta äfven blir
fallet med det senast begagnade SpannmålsCreditivet,
ehuru skillnadens större eller mindre
belopp ännu icke kan bestämmas, alltså och
då R. St., under medgifvande, att den af E,
K. M. i Nåder fastställda utväg att, till minskande
af Creditiv-fondens förluster å undsättningarna,
anvisa det belopp, hvarmed 1826 års
Krono-räntors lösen öfverstigit kostnaden för
den, för Staternes behof, införskrifna Spannmål,
kan vara rigtig, betraktad sorn en calculations-grund,
vid uppgörandet af fondens slutliga
ställning, likväl anse en bestämd kännedom
af verkliga förlusten å denna undsättnings
-
Exp. Utah. Forsing till und. Skrif v. N-.o 218- 523
anstalt vara af vigt, till stadgande af omdömet,
rörande frågan om sådana anstalters vidtagande
för framtiden, samt endast kunna vinnas
derigenom, att oftanämnde fonds räkning,
utan alla serskilda bidrag, uppgöres och afslutas,
få R. St. hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
det liqviden öfver Creditiv-fondens användande
till Spannmåls - uppköp, i följd af
1826 års missväxt, må, afskild från andra, vid
samma tid, för allmän räkning vidtagna upphandlingar,
för sig varda uppgjord; hvarjemte
R. St., med hänsigt till vigten af en fullständig
granskning äfven af E. K. Maj:ts Befallningshafvandes
förvaltnings-åtgärder, tro sig böra
framställa den underdåniga önskan, att Rikets
Ständers nästsammankommande Revisorer
må erhålla del af redogörelsen för Creditivmedlen
i sin fullständighet, på det att ett säkert
omdöme om företaget till alla dess delar
må kunna af dem gifvas.
I sammanhang med detta ärende hafva R.
St. till pröfning förehaft det förslag lill f. d.
Allmänna Magazins-Inrättningens slutliga utredning,
som uti E. K. Maj:ts, under den 16 sistlidne
Januarii, aflåtna Nådiga Proposition, angående
detta med flera ämnen, blifvit framslälldt.
Då, af de anledningar, E. K. M. i Nåder
uppgifvit, Allmänna Magazins-fonden, under
hvarje af sistförflutna 5 år, hart förlust och
skulle, örn samma förhållanden fortfara, troligen
snart försvinna, tveka ej R. St. att förena
sig uti den af E. K. M. i Nåder yttrade åsigt,
524 Exp. Etsk. Förslag till arid. Skri/p. N:o 218.
att omsorgen för det allmännas fördel ovedersägligen
kräfver, att denna fonds liqvider med
största möjliga skyndsamhet uppgöras, och fonden
alltså, genom en definitiv reglering, befrias
från ytterligare förvaltnings- och utrednings-kostnader.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
E. K. M-, uti detta hänseende, föreslagit, hafva
R. St. derföre godtfunnit vidtaga följande
beslut:
i :o Att, efter afdrag af hvad till återstående
kostnader för innevarande år erfordras, Allmänna
Magazins-Fondens contanta behållningar,
jemte det belopp, som ytterligare inflyter, genom
försäljning af Inrättningens tillhörigheter,
äfvensom Fondens ännu utestående fordringar,
i den mon de ingå, böra i Rikets Ständers Bank
insättas; skolande serskildt yttrande öfver E. K.
Maj:ts Nådiga framställning, i afseende på afskrifning
af den å Bankens förskott till Magazinslnrättningen
slutligen uppkommande brist,
framdeles af R. St. i underdånighet afgifvas;
2:0 Att, vid innevarande års slut, liqvid
må uppgöras emellan MagazinsFonden och Statsverket
öfver den i Magazinen befintliga behållna
Spannmål och öfver de på Statsverket belöpande
omkostnader, till samma tid, och att
StatsContoiret derefter skall öfvertaga förvaltningen
af StatsVerkets inflytande Spannmåls-räntor
in natura;
3:o Att MagazinsFondens Spannmålsbehållningar
må, så fort lämpligen ske kan, föryttras,
men, under intet vilkor, sammanblandas med
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 218- 52-5
StatsVerkets årligen ingående Sädes-intrader,
eller användas till undsättningar, utan emot contant
ersättning, efter gällande pris;
4:o Att de af MagazinsFonden hittills utgående
ordinarie löner, arfvoden och pensioner
må, ifrån och med år i83o, öfverflyttas på Allmänna
IndragningsStaten, under tillämpning af
de grunder, R. St., vid senaste Riksdagen, uti
underdånig skrifvelse den 10 December 1823, i
detta afseende framställt; och få R. St. tillika
hos E. K. M. i underdånighet framföra den anhållan,
att Embets- och Tjenstemän, som på
IndragningsStat blifva öfverflyttade, varda, så
vidt sig göra låter, använde till sådana ledigblifvande
tjenster, hvartill de kunna finnas
skickliga;
5:o Att tills vidare en Ledamot i StatsContoiret
skall adjungeras, för att följa Magazinsärendena
till deras slutliga utredning, äfvensom
liqvidationen af den år 1826 använde CreditivFonden
till Spannmåls-uppköp, dock utan
sammanblandning af bägge föremålen, samt att,
till nödigt biträde vid denna serskilda befattning,
förra Magazins-Inrättningens Tjenstemän
må, såsom hittills, begagnas; anhållande R. St.
i underdånighet, att E. K. M. täcktes i Nåder
förständiga vederbörande, att med ali möjlig
kraft bedrifva nämnde utredning, så att Magazins-förvaltnings-göromålen
må af StatsContoirets
ordinarie personal kunna framdeles öfvertagas,
så vidt sådant låter sig göra, utan rubbning i
ärendenas jemna gång, inom dettaEmbetsverk;
samt
526 Expeditions- Utskottets Memorial N:o 219-
6:0 Att MagazinsFondens i Landet utestående
äldre fordringar för undsättnings-spannmål
skola indrifvas till den del, soixl antingen icke
i behörig ordning afkortas, eller, i anseende till
serskilda omständigheter, med tillämpning af de
allmänna grunder, som af R. St. fastställas, komma
att eftergifvas.
I öfrigt och då, på sätt E. K. M. i Nåder
tillkännagifvit, ibland hindren för Allmänna
MagazinsFondens slutliga reglering jemväl förekommer,
att åtskilliga af de äldre oredovisla
poster, som voro balancerade uti 1821 års Hufvudbok
för f. d. Allmänna MagazinsHirectionen,
ännu icke hunnit utredas, hafva R* St., som,
lika med StatsContoiret, förmoda, att, i flera
fall, mera tid och kostnad tilläfventyrs skulle
erfordras, för att, i vanlig ordning bringa dessa
balance-frågor till behörigt slut, än som motsvarade
hvad derigenom kunde vinnas, trott sig
böra i underdånighet antaga det af E. K. M.
framställda Nådiga förslag, att på E. K. Maj:ts
Nådiga pröfning, efter inhemtad fullständig kännedom
af förhållandet i hvarje fall, må bero,
huruvida ytterligare åtgärder med de balancerade
posterne böra ega rum eller desamma få
afskrifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 21g.
Memorial, angående ifrägaställd förändring i
Expedibions-TJtslcottets Memorial N:o 219- 527
formen för Utskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelser.
Genom Protocolls-Utdrag af den a3 nästlidne
October liar Högloft. Ridderskapet och Adelil
till Expeditions-Utskottet remitterat Grefve Gjldenstolpes
, Anton Gabriel, motion att, i afseende
å Utskottets förslag till Rikets Höglofl.
Ständers underdåniga Skrifvelser till K. M., desamma
matte, till behörig garanti, det de Öfverensstämma
med Utskottets, på grund af Rikets Ständers
beslut, uppgjorda Concept-förslag, hädanefter,
med iakttagande af samma form, som vid de
öfriga Utskottens skrifna Betänkanden och Förslag
följes, varda utaf en Ledamot af hvarje
RiksStånd undertecknade.
Då den form för ifrågavarande förslag,
hvilken hittills under innevarande Riksdag varit
följd, under flera förutgångna, på hvarandra
följda Piiksmöten blifvit iakttagen, och alltså
lärer ansetts vara för ändamålet tillfyllestgörande,
har Expeditions-Utskottet icke funnit
sig ega anledning att derutinnan iakttaga eller
hos R. H. St. föreslå någon förändring; men då
motion nu derom blifvit väckt; så, och dåden
föreslagna förändringen i formen för Utskottets
afgifvande förslag till Rikets Ständers underdåga
Skrifvelser, jemte det att åstadkomma en närmare
garanti af förslagens öfverensstämmelse
med de respeetive RiksStåndens heslut, visserligen
är i fullkomlig öfverensstämmelse med
hvad 72 §. Riksdagsordningen stadgar om hvad
528 Exp. UtsL Förslag till uncl. Skrif. N:u 220.
vid Expeditioner från Utskotten uti förevarande
afseende iakttagas bör, har ExpeditionsUtskottet
nu ansett sig böra hos R. H. St. vördsamt
tillstyrka:
att, i likhet med hvad förrberörde motion
innehåller, Utskottets Förslag till Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelser hädanefter må,
på sätt 72 §. Riksdagsordningen, i afseende
på de från Utskotten afgående Expeditioner
i allmänhet föréskrifver, varda utaf främste
närvarande Ledamoten af hvarje Stånd undertecknade.
Stockholm den 5 November 1829.
IV:o 220.
Uppl. och gcdk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
jRikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
bestridda utgifter och beviljade afskrifningar
på Ö/verskotten å Statsverkets
inkomster.
S. A. K.
Efter förehafd granskning af de utgifter, som
dels före, dels efter sista Riksdag, blifvit af öfverskotten
på Statsverkets inkomster bestridda
och hos R. St. anmälda fingersättning eller af
skrif
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. N:o 220*
skrifning, hafva R. St., i afseende derå, stannat
uti följande beslut, dem de härmed få hos E.
K. M. till vederbörandes förständigande och iakttagande
i underdånighet anmäla.
Vid sistförflutna Riksdag väcktes fråga om
afskrifning af de 6000 R:dr, som blifvit använda
till inköp af ett hus till Biskopsboställe
i Götheborg; men uti underdånig Skrifvelse den
20 November i8a3 tillkänna gå fvo R. St., att,
då utväg till ersättnings vinnande blifvit beredd,
dels genom försäljning af Tomten till
förra Biskopshuset, dels ock genom den inkomst,
som var att förvänta af Säteriet Sannegården,
sedan Biskop Lambergs Arfvingars besittningsrätt
derå gått till ända, Summan emedlertid
borde balanceras.
Derefter har, under loppet af år 1825, berörde
Tomt blifvit förjttrad för 867 5 R:dr,
hvarigenom, efter afdrag af så väl Brandförsäkringsafgiften
för det nya Biskopshuset, p53 R:dr
6 sk. 8 rst., som 3o:de penningen till Stadens
Cassa för inköpet, 45o R:dr, Statsverket tillflutit
en ersättning af 2271 R:dr 41 sk. 4 rst.
Och som upplyst blifvit, att, för det återstående
beloppet, Säteriet Sannegården lemnar full
tillgång, när detsamma blifver disponibelt, hafva
R. St. funnit återstående förskottet till inköp
af Boställshus för Biskopen i Götheborg, utgörande
3728 R:dr 6 sk. 8 rst., böra än vidare i
Räkenskaperna balanceras.
Bihang t. R. S.s Prof. iQuls Sami. 67
530 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 220»
Till uppförande af en Stallbyggnad för Veterinaire-Inrättningen
i Stockholm hafva af öfverskottsmedlen,
emot ersättning af Medicinalfonden,
så fort dess fordringar hos LänsLaza*
retten hanno inflyta, utgått;
År 1.821 . R:dr 10,000:
1822 . . . 882: 16. 8,
—
10,882: 16. 8.
Uti vid denna Riksdag aflåten Nådig Proposition
, angående Curhus-afgiftens fortfarande,
har E. K. Mi äfven föreslagit afskrifning af
LänsLazarettens skulder till nämnde fond, med
ett belopp af 11,4^7: 3r. 2; men som R. St.,
vid öfvervägande af högstberörde Nådiga Proposition,
och enär i de Län, der dessa skulder
icke ännu blifvit godtgjorda , Curhus-afgiflen ej
utgöres till högsta beloppet, 5 sk., utan blott
med 3 till 4f sk., samt ersättning för ifrågavarande
fordringar jemväl redan till någon del
ingått, funnit sig icke kunna afskrifningen bevilja,
utan om berörde medels återgäldande härmed
göra förnyad underdånig anhållan; så anse
ock R. St., att, med afdrag af hvad som utaf
ofvannämnda 10,882: 16. 8.
influtit, nemi. år 1823, 180: 12. 10.
1824, 522: i5. 3.
tillhopa 702: 28. 1.
återstoden R:dr B:co 10,179: 36. 7.
hör fortfarande i Räkenskaperne balanceras.
Exp. Utsi'. Förslag till und. Shrifv. A7:o 220- 531
i För alla bär nedan upptagna utgifter åter,
hvilka dels härrört ifrån uppkomna brister uti
förslagsvis gjorda anslag, dels ock grundat sig påoch
föranledts från Rikets Ständers beslut, hafva
R. St. bifallit afskrifning i Räkenskaperna, nemi.:
1:0 Utgifven ersättning till Hofstallet för år
1820 förlorade 1800 Lisp. arrendehö utaf Sundbyholms
Kungsäng, enligt Kongl. Brefvet den
19 Mars 1822  333: 16. —
2:0 Ersättning för afskrifning
af i8tg års arrende för
Eldgarns Krono-Äng . . . 812: 2. 11.
3:o Arfvode till UnderLärarcn
vid Gymnastiska Central-Institutet,
enligt Kongl.
Brefvet den 16 April 1817,
för åren 1822 och 1828 • • 4oo: — —
4:o Arfvode för Januarii och
Februarii månader 1822, till
en i Kongl. KammarRätten adjungerad
Ledamot, enl. Kongl.
Brefvet den 7 Mars 1821 . . 4,: ^2. —
5:o Kostnader vid afmätningen
af Ljusnedahls KronoAllmänning
i Herjeådalen, enligt
Kongl Brefvet den 5 Februarii
1822, 1200: — —
samt till Landtmätaren
Sundius
j, enl. samma
Kgl. Bref, 549: 6. —-
"T  i749: 6- ~
Transport 3336: 8. 11.
532 Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrifv. N:o 220.
Transport 3336: 8. ii.
6:o 1822 års Arfvode till
Widegrenska RiksBoksluts-Con
toret
3656: 34. 4*
Arfvoden till Häradsskrifvarne
för omslut af 1820 års
Special-räkenskaper .... 2600: — —
Trycknings-kostnaden för
Formulairen till samma räkenskaper
ig5: 33. 4*
Kostnader för det nya
RiksBokslutsarbetet samt anticipalions-utredningarne
. . 1200: —-
7:0 Tryckningskostnader för
Samlingar af de till Kongl.
Krigs-, Commerce- ochBergsCollegiernes
befattningar hörande
Författningar och Stadganden,
åren 1822, 1823 och
1824 . . . 58gi: 14. —
hvarifrån afgå
influtna försäljningsmedelåren
1824, 1825 och
1826 . . . ioo5: 35. —
då alltså återstå  4885: 27. —
8:0 Inbetalning å de Högstsalig
H. M. EnkeDrottningen,
Hedvig Elisabeth Charlotta
i lifstiden tillhöriga Götha Ca
-
Transport 141874: 7. 7.
Exp. Utsi. Förslag till und. Slcrifv■ A7:o 220- 533
Transport 14,874: 7' 7*
nalActier för ett Capital af
35,ooo R:dr . . . . . . 700: — —
9:0 Lön och Boslällspenningar
för en Häradshöfding i
Helsingslands Vestra Domsaga,
enligt Kongl. Brefvet den
3 Augusti 1818  85: —- —
Lön och Boställspenningar
för 2:ne Häradshöfdingar i Vesterbotten
i5o: — —
10:0 Till ersättning af kostnader
för utmarksdelningar på
Öland:
År 1822 för åren
i8i3med x8iq, 3786:
— ,824  386: 32. -
— 1826 — — 58: 34. 6.
— 1827 — — t)3: 16. -
— 1828 — — 96: 32. -
4432* *4* I0,
11 :o Utgifter vid den verkställda
regleringen af StuteriInrättningen
vid Flyinge och
Dahlby Kungsgårdar, enligt
Rikets Ständers beslut den 17
April 1818, oell E. K. Maj:ts
derpå grundade Nådiga Bref d.
9 Junii samma år, .... 7262: 12. 8.
12:0 Restitution till samma
Stuteri för den dagsverkslösen,
Transport 27,493: 35. 1.
534 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. A7.-o 220.
Transport
som för åren 1816 med 1820
ingått till Malmö Ränteri, under
titel Statsmedel, men, enligt
skedd utredning, tillkommit
nämnde Stuteri-Inrättning
med
,
enligt Kongl. Brefven den 7
Dec. 1813 och 6 Junii 1820.
i3:o Ersättning till f. d.
Allmänna MagazinsDirectionen
för aflemnade 275 Tunnor
Spannmål till Ölands LandsStat
för senare hälften af 1819
och hela året 1820 .
1 /po Anslag till Monumentets
uppförande efter Högstsalig
H, K. II. KronPrinsen
Carl Augustj enligt Kongliga
Brefven den 18 Aug. 1818 och
den x 3 Mars 1822:
för åren 18 23 och
1824 tillsammans 3o54^ 8. -
hvarifrån afgå återlevererade
8: 43- 1.
i5:o För Krigsskuldens betalande
till Krigsfonden levererade,
jemlikt Kongl. Brefvet
den 16 Januarii 1821,
16:0 Till liquiderande af
Eskilstuna Gevärsfactoris lån af
27,493: 35. 1.
14*870: 3 ii 5.
2462: 11. 7,
3o45: 12. 11.
60,000:
Transport 107,871: 43.
Exp. Utsk. Förslag till und. SkriJv. N:o 220. 535
Transport 107,871: 43* —
CivilStatens Pensions-fond, Capital
. . . 60,000:
rest å 1824 års
ränta å lånet 3327: 33. 8,
68,327: 33. 8.
hvarifrån afgå
influtna medel
för försålda inventarier
vid Söderhamns
nedlagda
Factori 1254- 42* 4*
återstå 62,072: 3g. \.
17:0 I anledning af Rikets
Ständers beslut, om förändring
i Rikets mått, mål och vigt;
till utgifter för Pendelmätningar,
till Skjuts- och Tractamenlsmedel
samt inköp och
reparationer af instrumenter
m. m. ........ 3206: 38. 8.
18:0 Till utbetalade Medico-Theologiska
Stipendier utöfver
dertill bestämdt anslag,
enligt Kongl. Brefvet den i5
October 1824: till Academien
i Lund . . . 437: 16. —
till den i Upsala 25o: — —
687: 16. —
19:0 För Gränsregleringen
med Ryssland  51,485: 40. 11.
Transport 225,384: 33. i(.
536 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijv. N-o 220*
Transport 225,384: 33. u.
a0:0 Kostnaderne vid H. K.
Hertigens af Skåne födelse . . 34*797: 26. 3.
21:0 Utgifter för Roteringsjemknings-förrättningarne
i Länen,
för åren 1826, 1827 och
1828, tillsammans .... 82,228: 47* 10.
22:0 Restitution till Rotehållare
vid de indelta, Skånska
Cavalleri-Regementena utaf
utbetald forsel-lön för Yacance-Spannmål,
enligt Kongl.
Brefvet d. 20 Decemb. 1826 1']29: 3i. 1.
23:0 Kostnaderne vid H. K.
H. Hertigens af Upland födelse i5,4i2: 28. 2.
24:0 År 1827 utgifna medel
i och för regleringen i afseende
på 86 ÖfverloppsRotar
i Skåne, m. m  6046: 27.
a5:o Till ElementarScholan
i Stockholm, enligt Kgl. Brefvet
d. 18 Julii 1827, . . . 6800: — —
Hvad slutligen angår så väl
de till Rese- och Tractamentspenningar
för Comiterade till
granskning af Rikets AllmänUndervisningsverk
år 1828 af
öfverskotten på Statsverkets inkomster
anvisade R:dr /\ooo,
som de år 1826 för lika ändamål,
äfvensom till nödiga
Transport 322,400: 2. 6.
ut
-
Exp. Utsi. Förslag till lind. Skrift. N:o 220, 221- 537
Transport 322,4oo: 2. 6:
utgifter för beriiälde Comiterades
sammankomster och arbeten
fran Rese- och Tfäctamentsanslaget
på 2tdra Hufvudtiteln
utgångna 3ooo R:dr$ så, enär
redogörelser för ofvannämndö
4oöo R:dr icke blifvit afgifne,
och af de 3oöo R:drne jemväl
blifvit till redovisning i
Räkenskaperne öfverförda yoo
R:dr 43 sk. 8 rst., för Comiterades
sammankomst år 1827 ,
hafva R. St. funnit ifrågavarande
4700 R:dr 42 sk. 8
rst. böra än vidare i Räkenskaperna
balanceras; varande
alltså de till afskrifning i Räkenskaperna
beviljade öfverskotts-
medel, tillsammans B:co R:dr 322,400: 2. 6.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV:o 221.
Uppl, o. godk. hos Ridd. och Ådeln d. 9 Nov. 1829.
Prestc-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 —• —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
å Dess B ef'allningshafvandes i IFestmanBihang
t. R. S-.s Prot. 40ide Sami. 68
538 Exp. Utsi;. Förslag till urul. Skrif v. N:o 221*
lands Län underdåniga hemställan, om afskrifning
af ett Landt-Ränteriets förskott
till Curhusanstalterne derstädes.
S. A. K.
Tili Rikets Sländers Statsutskott har E. K. M.,
i sammanhang med Dess Nådiga Proposition om
Curhusafgiftens fortfarande intill nästa Riksdag,
medelst Nådig Remiss, öfverlemnat Dess Befallliingshafvandes
i Westmanlands Län underdåniga
hemställan, att återstoden af de medel,
LandtRänteriet i Westerås förskottsvis utbetalt
för det i nämnde Stad år i8i3 för Länet inrättade
Curhus till Veneriska smittans hämmande,
utgörande 5ii R:dr 3 sk. 8 rst., mätte till
afskrifning beviljas; men som R. St., på sätt
deras underdåniga skrifvelse af denna dag, angående
de å öfverskotten på SlatsVerkets inkomster
gjorda dispositioner och beviljade afskrifningar,
innehåller, i afseende på StatsVerkets
fordringar hos åtskillige LänsLazarett till ett
belopp af 10,179 R:dr 36 sk. 7 rst., ansett sig,
enär i de Län, der dessa skulder icke blifvit
godtgjbrde, Curhusafgiften ej utgöres till högsta
beloppet, Fern Skillingar, utan blott med 3 å 41
sk., icke kunna bevilja medlens afskrifning, men
funnit dem böra fortfarande balanceras, och om
deras återgäldande å nyo i underdånighet anhållit,
så hafva R. St. icke eller till den af E.
K. Majits Befallningshafvande i Westmanlands
Län ifrågaställde afskrifning af den andel i be
-
hxp. Utsi-. Försl, till und. Skrifv. N:o 221,222- 539
rörde belopp, hvarför samma Läns Lazarettsoch
Curhus-Inrättning häftar, kunnat lemna bifall;
hvilket, tili svar å den Nådiga Remissen,
R. St. få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 222.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adelli d. 9 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
ändring eller förtydligande af 6 Cap. 2
och följande §§. i Concurs-Lagen.
S, A. K.
Hos R. St. har framställning derom blifvit gjord,
att, ehuru, enligt så väl i\ §. 2 Mom. i 1798
års ConcursStadga, som 6 Cap. 2 och följande
§§. i nu gällande ConcursLag, förste Domstols
beslut i Concursmål skall gå i verkställighet,
ändå att det icke vunnit laga kraft, och Borgenär
ega att mot borgen lyfta den fordran, sorn
honom blifvit tilldömd; så skola dock åtskillige
Domare, uti frågor, som emellan Borgenärer och
Syssloman i afträdt bo uppstått, angående fördröjd
redovisning för boets tillgångar eller origtig
tillämpning af GoncursDomen, ické ansett
första instantiens Dom i sådan senare tvist bö
-
540 Exp. Utsk. förslag till und. Skrif v. N:o 222*
i-a gå i verkställighet, i fall tvisten vidare fullföljes,
äfven om sjelfva GoncursDomen redan
yunnit laga kraft; hvaremot andra Domstolar
förklarat Doms fullbordan, älven i sådan tvist,
böra genast ega rum, hvilket oek syntes desto
skäligare, som det eljest skulle bero af en tred-:
§kande Syssloman att, genom misstydning af
GoncursDomen, gäcka Lagens föreskrift om verkställighet
af samma Dom; och vore derföre ett
förändradt eller tydligare stadgande härutinnan
så mycket nödvändigare, som omförmälde, af de
fleste Domstolar antagne tolkning af så väl nu
gällande som 1798 års CoiicursStadga föranleder
den olikhet, att HäradsRätts Dom i redo,-  visningstvist emellan Borgenärer och Sysslomän
ej vinner verkställighet, men deremot RådstufvuRätts
Dom i sådan tvist, lika med Råds tu fv uRätts
beslut i andra mål, hvilka der i första
instantien afdömas, gå i fullbordan, hvarigenom
fordringsägare uti Concurs, sorn är anhängig vid
Domstol å Landet, erhåller sämre rätt, än Borgenär
i Concurs, sorn är anhängig vid Domstol
i Stad.
Vid öfvervägande af denna fråga hafva R.
St. ansett samma skäl, hvarpå ConcursLagens
stadgande om verkställighet af Concurs-Domarens
beslut i sjelfva Concurssaken sig grundar,
nemligen] angelägenheten att befordra Concursens
skyndsamma utredning, äfven gälla och
böra tillämpas i afseende på verkställighet af
Dom i redo visningst vist emellan Borgenärer och
Sysslomän, helst verkan af nämnde stadgande
ftljest kap, genom möjligen uppsåtlig misstyd
-
Jixp. Utah. Forsing till urid. Skrijv. N:o222,223- 54l
ning af ConcursDom, en längre tid af Syssloman
uppehållas; hvarföre, och på det alt olikhet
i föreskvifterne om fullgörande af Dom i
dylika redovisningstvisler ej eller må ega ruin,
K. St. för deras del beslulit, det stadgas må,
att Dom öfver Borgenärs klander af Sysslomans
redogörelse för afträdd egendoms förvaltning
och behållna tillgångens utdelning skall, ändå
att Domen ej vunnit laga kraft, genast gå i fullbordan
, på sätt om verkställighet af ConcursDom
är föreskrifvet, samt att, till den ändan,
3 §. i <3 Gap. af ConcursLagen den i3 Jula
1818 må erhålla denna lydelse:
”Borgenär må lyfta den fordran, som ho”norn
genom Dom i Concurssaken tillagd är ,
”ändå. att Domen ej vunnit laga kraft; ställe
”dock, i thy fall, borgen för hvad lian lyfter.
”Lag samma vare om verkställighet af Dom i
”redovisningstvist emellan Borgenär och Syssv
?'lomän.”
Ivikets Ständer framhärda etc.
N:o 223.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 9 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —1
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej an
-
542 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifa. N:o 22-3»
gående ändring af 3 §. i 3o Cap. Rattegångs-Balken.
S. A. K.
Enär, enligt Kongl. Brefvet den 3i Januarii
1777, jemfördt med 10 punkten 3 mom. i Kgl.
Förordningen den 12 November 1766, handlingar
i Revisionssaker nu mera icke skola i HofRätten
afskrifvas, utan böra i hufvudskrift till
Konungen insändas, och R. St. fördenskull ansett
hvarken nödigt eller billigt, att lösen för
samma handlingar hos HofRätten af RevisionsSökanden
erlägges; hafva R. St., för deras del,
beslutit, att, med upphäfvande af Kongl. Brefvet
den 3i Januarii 1777 och 3 mom. i io:de
punkten af Kongl. Förordningen den 12 November
1766, så vidt de angå lösen för handlingar,
som i Revisions-saker till K. M. från
HofRätt insändas, 1 mom. 3 §. i 3o Cap. RättegångsBalken
bör ändras till följande lydelse:
”Nu häfver parten fått JIofRättens svar och
”tillstånd; sande då HofRätten parternes skrifver
och alla bilagor, med skrifteliga berättel”sen
deröfver, hvarå dömdt är, till Konungen
”in; läte ock väl och rent afskrifva hvad för
”Rätta är laladt och svaradt, med IJofRättens
”omröstning till domslutet: och parten löseden
”afskrift ut, såsom serskildt stadgadt är.”
X sammanhang och i öfverensstämmelse
dermed ändras Kongl. Förordningen d. 24 April
1754 sålunda :
”Ilen part, som sökt, alt Kongl. Maj:t må
Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrifr. N:o 223,224- 543
'pröfva HofRättens dom eller utslag, bör inom
'fjorton dagar, ifrån det han HofRättens tillstånd
erhållit, gifva in stämpladt papper till
'handlingarne, som skola till Konungen från
'HofRätten insändas, och inom en månad, ef'ter
det samma Revisions-sökande blifvit bevil'jadt,
inleverera lösen och stämpladt papper till
'Protocollen, enligt dell requisitum, parten å'ligger
att i HofRättens Cancellie uttaga; om
'hvilket allt HofRätten, då Revisions-sökandet
'beviljas, hör parterne påminna. Och skall
'den part, som detta försummar, hafva förlo'rat
sin talan i saken, och stånde då vid HofRättens
dom eller utslag.”
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:0 22 f
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
beviljad belöning till Ekenmarkska
Slagteri för af densamma införda förbättringar
i Väfnadskonsten.
S. A. K.
Genom framställningar, gjorda vid innevarande
Riksdag, har Rikets Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad å de af Fabriksidkare!! J. E.
144 Exp. Utsh. Förslag till und. Shrifv. N:o 224»
Ekenmark, dess Brorshustru och Systrar visade
nitiska bemödanden, att, så väl medelst från
trycket Utgifnä äfllandlingar, som genom personligen,
under resor i de flesta Rikets Bro vincer,
lemnad Undervisning, bland Allmänheten
sprida kunskap öm de af dem uppfunna förbättringar
i väfnädskonsten; uti hvilket afseende
jemväl är vordet föreslaget, att nämnde personer
måtte, på uppgifvet sätt, belönas, helst
de för oniförmälda företag skola uppoffrat deras
tillgångar och således befinna sig i saknad
af andra medel till utkomst, än deras arbetsförmåga.
Efter inhemtande af nödiga upplysningar
i detta ämne, hafva R. St. derpå grundat deri
öfvertygelse, att nämnde personer ådagalagt ett
berömligt nit och en utmärkt skicklighet i Väfliads-slöjden,
samt att, då uppfinningen blifver
mera allmänt känd, betydliga fördelar derigenom
skola beredas ej blott för enskilda medborgare,
som för sin utkomst idka denria slöjd,
utan jemväl för det allmänna, sedan densamma
upphunnit en sådan fullkomlighet, att behofvet
af utländska konstväfnader kan komma ätt upp-'
hora.
Af sådana anledningar, och i ändamål att
dels Uppmuntra ifrågavarande personer af ofvannämnda
Slägt, att fortfara i deras öfortrutna
bemödanden att alltmera fullkomna en högst
gagnelig slöjd, dels ock förunna dem någon
ersättning för de uppoffringar af kostnad, möda
och tid, de deruppå redan användt, hafva
R, St,
Exp. Vlsl. Forsing till und. Skrif i>. N:o 224- 545
R. St. godtfunnit besluta, det Ekenmarkska
Släglen må af Manufaclur-Discont-Fondens råntebesparingar
tilläggas en Summa af Tre Tusende
Riksdaler Banco, att af dess medlemmar: Fabriksidkaren
J. E. Ekenmark , Gustaf Ekenmarks
Hustru, och deras fyra Systrar, Johanna
Sophia, Lovisa Maria, Hedda Christina och
Gustafva Fredrika, hvilka alla användt tid och
möda på undervisning och förbättringar i väfuadskonsten,
sinsemellan fördelas, dock med vilkor, att
den år 1828 af Ekenmark utgifna tryckta afhandling
i väfnadskonsten varder Allmänheten, för ett
nedsatt pris, tillhandahållen; hvilket beslut
R. St. 1111 få hos E. K. M. anmäla, med underdånig
anhållan, att E. K. Maj;ts och Rikets
Commercé-Collegium måtte undfå Nådig befallning
att medlen till vederbörande låta utbetala.
I öfrigt och på det den a i Ekenmark senast in vt nterade
väfstol måtte blifva i landsorterne fullständigt
känd, samt dess på en förenklad sammansättning
grundade stora företräde framför hittills begagnade
väfnads-redskap mera allmänt inses, hafva
R. St. trott sig böra till E. K. M. framföra deras
underdåniga önskan, ej mindre att E. K. Maj:ts
LundtbruksAcademie kunde i Nåder varda förständigad
att låta förfärdiga och till hvarje Läns
Hushålls-Sällskap öfversända en modell å samma
väfstol, än äfven att Hushålls-Sällskapeiv
mätte få sig ålagdt att, för Ekenmarks räkning,
emottaga och till dem bland Allmänheten, som
sådant åslunda , försälja oftaberörda tryckta afhandling,
deraf ett tillräckligt antal exemplar
Bihang t. B. S;s Prof. i(yde Sarnl, 69
546 Exp. UtsL Förslag tillund. Skrif v. N:q 224,225.
alitsa bör, genom Ekenmarks försorg, till dessa
Sällskap fö risti ndas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 225.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Növ. 1829*
Prcste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. H —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
sältet för Författningars allmängörandc
samt deras fullständiga och ordentliga
utdelning till Domare och Embetsverk.
S. A. K.
Med anledning af åtskilliga under innevarande
Riksdag gjorda framställningar, angående sättet
för Författningars allmängörande samt deras
fullständiga och ordentliga utdelning till Domare
oell Embetsverk, få, till E. K. M., R. St.
härigenom frambära den underdåniga önskan,
det E. K. M. täcktes, i afseende på Svensk
Författningssamling, låta vidtaga sådana åtgärder,
att aiimängörandet af Författningar genom
densamma må ega rum, och således allt ytterligare
behof af Årstrycket derigenom upphöra;
äfvensom, och då det skall hafva inträffat, att,
alltsedan FörfattningsSamlingen började utgif
-
Exp. Utsi. Förslag till uncl. Siri fa. N:o 225,226■ 547
vas, hvarken Rådstufvu- och KämnersRätler eller
Häradshöfdingar i en del orter bekommit
de serskildt tryckta Författningarne, hvarigenom
handt, ej allenast att dessa Domstolar och
Embetsman icke varit i tillfälle att, på sätt sohl
vcderbordt, tillämpa Författningarne, utan ock
kommit i förlägenhet att afgöra mål, deruti någon
af ena parten till beskaffenhet och datum
uppgifven, men Domaren alldeles okänd Författning
blifvit åberopad, R. St. tillika skolat i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M. i Nåder
anbefalla en sådan reglering af Författningars
fullständiga och ordentliga utdelning till
hvarje Domare och Embetsverk , att de härutinnan
anmärkta brister blifva afhulpne.
JV:o 226'.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
föreslagna förändringar i afseende
å Sk juts väsendet.
S. A. K.
I afseende på Skjutsväsendet hafva, vid innevarande
Riksdag, flerfalldiga framställningar inom
RiksStånden blifvit gjorda, åsyftande dels uudanrödjande
af dervid befunna väsendtliga o
-
§4o Exp. Vink. Förslag till itnd. Skrift’. N:o 226*
lägenheter, dels beredande utål' åtskilliga, af
behof och billighet påkallade, förändringar utaf
i ämnet gällande Stadganden.
Vid öfvervägande häraf, hafva R. St. funnit
Skjutsningsbesväret, i dess närvarande skick,
vara af ett högst ofördelaktigt inflytande både
i oeconomiskt och moraliskt hänseende, dock
mindre i det förra, än i detsenare; tv, om än
Skjutsen på ganska mångå ställen med förer förlust
för den Skjutsskyldige, finnas likväl orter,
der den anses genom Skjulstegan ersatt, och
till och med sådana, hvarest den betraktas så*
som en förmon, ehuru visserligen illa beräknad,
då dervid afses den.tid och arbetskraft, sorn
genom Skjutsningen dragas från de Skjutsskyldiges
egentliga yrke, jordbruket, och den förkofran,
sorn skulle detsamma tillflyta, om
ett motsvarande antal boskap vid gården kunde
framfödas, i stället för de hästar, som i och
för Skjutsningens skull icke kunna undvaras.
Deremot är det skadliga af Skjutskarlens sysslolösa
vistande på Gästgifvaregårdarne alltid lika.
Den ofelbara följden deraf är sedeslöshet,
iorenad med tröghet och lättja vid arbeten,
livaraf de förderfliga exemplen så hastigt och
så lätt sprida sig ibland de lägre folkclasserne,
och hvarpå 1 synnerhet de orter, der mycken
Hållskjuts eger rum, framställa bedröfliga bevis.
R. St. hafva således funnit, att behofvet
påkallar en reglering med Skjutsväsendet, hvarigenom
de närvarande olägenheterna må undanrödjas
och för framtiden förekommas. Erfarenheten
har likväl visat, att de flera förnyade
Exp.TJtsk. Förslag till urul. Skrifv. Isl-.o 226- 549
försök, som i sådant ändamål blifvit gjorda, icke
medfört de önskade resultaten; och torde
tiden ännu icke vara inne för vidtagande afen
total förändring, härutinnan. Gamla inrättningar,
sorn, ehuru felaktiga, dock genom sin ålder
vunnit ett slags helgd, och som, under tidens
lopp, vid sig fästat interessen, hvilka, sedan
dc en gång fått göra sig gällande, icke i
en senare Lid höra eller kunna förbises, anse
E. St. med varsamhet höra behandlas, om ej
större ondt och flera oredor skola blifva att befara,
än dem man vill häfva och förebygga.
Hvarje med klok beräkning vidtagen förändring
i Sådana fall kan deremot icke förfela sitt mål,
som är verklig förbättring; och de rättelser, tiden
sjelfmant medgifver, skola , i samma nion
nyttan deraf hinner visa sig, i sin ordning leda
till andra, och allt vidare framåt, så att omsider
de ifrågavarande anstalterna skola uppnå
den fullkomlighet, som de naturliga förhållandena
medgifva.
Ifrån dessa allmänna synpunkter hafva R.
St. betraktat ämnet i dess serskilda delar; och
då, hvad först Kronoskjutsen angår, billigheten
synes påkalla, att all möjlig lindring beredes
de skjutsningsskyldige, samt det icke är skäligt,
att Kronoskjutsen godtgöres mindre än
vanlig Gästgifvarskjuts, och Kronan i detta fall
ej bör ega bättre rätt än den enskilde, helst enahanda
besvär bör lika gäldas, hafva R. St.
funnit sig böra till E. K. M. frambära deras
underdåniga önskan om de förändrade sladganden
i förevarande afseende:
550 Exp. Utsk. Förslag till und. Shrifv. N:u 226.
att Kronoskjutsen hädanefter må betalas
lika med allmän GästgifVareskjuts, så väl för
hästar som vagn;
att, i stället för det de Kronoskjutsskyldige,
enligt nu gällande Författningar, böra afbida
en transport i 8 timmar utan betalning, och
derutöfver 4 timmar för betalning, väntningstiden
hädanefter må inskränkas till fyra timmar
utan betalning och utsträckas till Atta derutöfver
emot betalningj beräknad till lika belopp
för timmen, som för väntning å GästgifVareskjuts
är föreskrifvet;
att, till beredande af en sådan jemkning,
att de skjutskyldiges besvär må ytterligare kunna
lättas, utan att Kronans transporter onödigtvis
blifva uppehållne, 5o Lisp. i allmänhet må
få lassas efter ett par Kronoskjutshästar, men
att på vederbörande Autoriteter må få ankomma,
att, i förhållande lill bättre eller sämre
väglag på afsändningsstället, eller det som förmodas
kunna inträffa i de orter, genom och
till hvilka foran bör gå, antingen till 4o Lisp., vid
sämre väglag, nedsätta, eller till 6o Lisp., vid
bättre väglag, höja denna tyngd; börande vigten
alltid, enär hinder deremot icke möter, märkas
på packkistor m. m., hvaruti effecterne afsändas;
att E. K. Maj:ts Befallningshafvande i Länen
må erhålla Nådig befallning, att, vid Marcherouters
uppgörande för foror, för E. K. Majrts
och Kronans räkning, beräkna timmars körning
på hvarje mil, samt 1§ timma till omlassning
på hvarje Station, med öppen rätt likväl,
för E. K. Maj:ts Befallningshafvande att minska
Exp. Utsi. Förslag till und. Siri fp. N:o 226- 551
(len förra, eller körningstiden, till 2 timmar viel
bättre, samt höja den till 3:ne timmar viel sämre
väglag, äfvensom att, i förhållande till den
större eller mindre svårighet, sorn olika effecter
kunna vid omlassningen medföra, nedsätta tiden
för denna sistnämnde till 1 timma eller öka
den till 2:ne; samt slutligen
att vederbörande E. K. Maj:ts Befallningshafvande
må i Nåder anbefallas att, när tid
och omständigheter det möjligen tillåta, och sådant
kan ske utan drygare kostnad för Kronan, söka
att träffa serskilde accord, med enskilde om
Kronotransporterne, med öppen rätt att utsträcka
dessa accord till träns porter nes verkställande,
så långt utom Länet, som öfverenskommas kan;
anseende likväl R. St., att, utom hvad skjutslegan
angår, hvilken hädanefter, så väl i krigs- som
fredstid, borde betalas likasom för Gästgifvarskjuts
i allmänhet, förrberörde anstalter endast
böra ega rum i fredstid, men, under krigstid,
de dervid hittills vanliga förhållanden inträda,
så mycket hellre, sorn några andra, eller de nu
i underdånighet föreslagne, då icke gerna af tid
och omständigheter medgifvas.
Beträffande derefter Gcistgif vareskjutsen, hafva
R. St., å ena sidan, funnit, det de, i öfverensstämmelse
med deras underdåniga förslag, tid
efter annan, af E. K. M. gifna Nådiga föreskrifter,
till undanrödjande af dermed förknippade
olägenheter och beredande af förbättringar i detta
ämne, hittills medfört mindre tillfredsställande
resultat, "medan skjutsningsbesväret ännu
med föga märkbar skillnad, åtminstone i de fle
-
552 ' Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 226.
sta orter, qvarstår lika tryckande och lika skadligt
som förr; och, å den andra sidan, ansett,
att, under närvarande förhållanden, ett fullkomligt
upphäfvande af Gästgifveriskjutsen i allmänhet
ännu icke kan, med'behörigt afseende på
skjutsanstallernes föremål, ega rum; men då, i
afseende på den för närvarande möjliga förbättring
och lättnad vid Gästgifveriskjutsen, i
betraktande kommit, att Hållskjutsen bade är
den mest skadliga, åtminstone i moraliskt hän- ,
seende, och på vissa ställen torde helt och Hållet
kunna utan afsaknad undvaras; hafva R. St.
härigenom skolat hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, genom af E. I\. Maj:ts Befallningshafvande
anställande noggranna undersökningar,
må utrönas, huruvida Reservskjutslagen inom Länen
må, utan alltför stora olägenheter och tiniga,
kunna, jemte förut åliggande skjutsning, äfven
bestrida den skjuts, som vid de Gästgifvaregårdar,
dit de höra, nu utgöres med Hållhästar,
samt att, efter föregångne undersökningar i berörde
afseende, Hållskjutsen vid sådane Gästgifvaregårdar
genast bör afskaffas, och de IlåIlsk
j u tssky ld i ge hemmanen, der afståndet från
Gästgifvaregården det tillåter, anslås till Reservens
förstärkande, samt på samma sätt förfaras,
då genom Reservlagens tillökande med andra
hemman, som dertill kunna vara att tillgå, och
hvarom jemväl undersökas bör, de förra kunna
för Hållskjutsens bestridande blifva lillräcklige.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Exp. lJtsk. Förslag till uriel. Slrifu. N:o 227. 553
JY:o 227.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829*
Preste-Ståndet d. 16 — —•
Borgare-Ståndet d. 16 —* —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
föreslagna förändringar och tillägg
i Justitice-Ombudsmannens Instruction.
S. A. K.
K. St., sorn, medelst underdånig skrifvelse af d.
ig sisth Maji, till E. K. Maj:ts Nådiga stadfästelse
öfverlemna! ett nödigt befunnet tillägg i
% O OO
i4 §• af Instructionen för Rikets Ständers JuStitiaeOmbudsmari,
hafva, i anledning af serskilda
inom RiksStånden väckta frågor ocb gjorda framställningar,
funnit följande ändringar och tillägg
vid berörde Instruction ytterligare böra ega rum.
I afseende på ordalydelsen i 2 §., enligt
hvilken Justitieombudsmannen bör beifra fel,
som härröra antingen från egennytta, vrångvisa,
väld och grof försumlighet, eller bereda en allmän
osäkerhet för Medborgares rättigheter, samt
vid 4 §• af ifrågavarande Instruction, hafva R.
St., i händelse densamma kommer att i Öfrigt
undergå sådana förändringar, som fordra hennes
omtryckning, funnit ordet och böra utbytas emot
ordet eller, hvilket senare dels är för meningen
mera egentligt och rigtigt, dels mera öfver
Bihang
t. R. S.s Prof. iOule Sami. 70
554 Exp. Utsh. För alag till und. Shrijv. N:o 227»
cnsstämmande med ordalydelsen i 96 §. Regeringsformen
och 63 §. Riksdagsordningen, uti
hvilka Grundlagsrum ordet eller jemväl finnes
i enahanda mening hegagnadt.
ATdare, och då ett stadgande ansetts afbehofvet
påkalladt, hvarigenom måtte afböjas falaliers
förlust dymedelst, att Utslag och Domar,
under Justi tieOmbudsmannens emhetsresor, komma
honom för sent tillhanda, hvarpå exempel
äfven blifvit anförde, hafva R. St., som, enär
Justitieombudsmannens vistelseort, i och för
Embetet, är Hufvudstaden, ansett hans Expedition
alltid böra vara öppen för handlingars emottagande
och utlemnantle, för sin del beslutit
ett så lydande tillägg vid 24 §:ns slut:
”Justitieombudsmannen eger tillse, att hans
”EmbetsExpedition alltid må finnas tillgänglig
”för handlingars emottagande och utlemnande,
"samt att, under hans frånvaro, den Tjensteman,
”sorn Expeditionen i Hufvudstaden förestår, må
”öppna till Embetet ankommande bref, och besörja
sådana, uppskof ej tålande, anteckningar
”och meddelanden, hvilka ej innefatta beslut,
"eller annan, Justitieombudsmannen tillhörande,
”verklig Embetsåtgärd.”
Slutligen, och i anledning af gjordt förslag
till 26 §:ns förtydligande medelst ett tillagg,
hvarigenom Rikets Ständers rätt, att, i de händelser
§:n omförmäler, sjelfve under påstående
Riksdag välja Justitieombudsman och hans Suppleant,
skulle närmare bestämmas, så, och derest
E. K. M. täckes i Nåder gilla de af 1023 års
Constitutions-Utskott föreslagna och under nu
Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrift*. N:o 227. 555
varande Riksdag af samtlige RiksStånden bifallna
tillägg vid gS §• Regeringsformen och 63 §.
Riksdagsordningen, hafva R. St. fnnnit 26 §.
af Instructionen, såsom egenteligen dit ej hörande
och dessutom öfverflödig, böra alldeles
uteslutas, men att, i vidrigt fall, samma §. vid
dess början må erhålla följande redaction:
”Skulle, under påstående Riksdag, Justitia?-  ”Ombudsmannen, eller den, sorn blifvit till bans
”efterträdare utsedd, afsäga sig det erhållna för”troendet,
eller med döden afgå; förhålles så”som
i 97 och 98 §§. Regeringsformen samt 63
”§. Riksdagsordningen är stadgadt.” Men inträffar
något af dessa fall, då R. St. icke äro
samlade, förfares dervid som följer:
”Dör JustitiaeOmbudsman, sammanträde ge”nast
m. m.”
Hvilka här ofvan anförde förändringar och
tillägg uti ifrågavarande Instruclion, äfvensom
de, i afseende å 26 §., för det ena eller andra
af dervid uppgifne fall, framställde alternativa
förslag, R. St. härigenom få till E. K. Maj:ts
Nådiga stadfästelse i underdånighet öfverlemna,
och framhärda etc.
5-56 Exp, Utsfi. Förslag till und. Skrif v. N:o 228,
N;o 228,
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Serskildt Utlåt, af Bonde-Ståndet d. 7 Dec. —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Mätes-Passevolancen för Indelta
Regementena
S.
A. K,
Genom Nådig Proposition, af den 24 Februarii
innevarande år, har E. K. M., med tillkännagifvande,
att, sedan de Contract om MÖtésPassevolance
för Indelta Armeen, hvilka, i anledning
äf Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
den 19 Jolii 1812, blifvit för en tiel af Femton
år med vederbörande Rust- och Rotehållare
afslutade, dels med året 1827, dels ock år
1828 tilländalupit, E. K. M., genom CirculaireBref
till Dess Befallningshafvande den 7 Nov,
1827, lemnat Rust- och Rotehållare öppet att,
om de sådant önskade, med samma Passevolancevilkor
fortfara under åren 1828 och 1829, intilldess
R. St. sitt beslut i ämnet meddelat, och
hvilket erbjudande af mer än fidelar bland
Rust- och Rotehållare blifvit antaget och begagnadt,
i Nåder föreslagit R. St.;
att Indelta Armeen må under Möten,
Mönstringar och Marcher under fredstid under
-
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 228» 557
hållas genom Kronans försorg, på satt som egt
rum under de Femton år, PassevolaneeContracten
varit gällande;
att, i afseende på sättet för utgörandet af
Passevolance-afgiften , hvars sammanlagda belopp,
i medeltal räknadt, uppgått till omkring a3o,ooo
R:dr, och hvilken summa E. K. M. ansett, genom
UnderhållsDepartementets i KrigsCollegium
och Commissariatens indragning samt ändamålsenligare
och mindre kostsamma anstalters vidtagande
för samma ändamål, kunna nedsättas
till omkring 200,000 R:dr, denna afgift, hädanefter
såsom hittills, hör utgå af Rust- och Rotehållare;
samt att, i följd deraf, hvarje Rustnings-
och Rote-Numer — för alt njuta en nedsättning,
ungefärligen svarande mot den af 3o,ooo
R:dr på det hela—- borde för karleus underhåll,
vid ofvanuppräknade tillfällen, årligen erlägga endast
7 R:dr Banco, men Rusthållarne serskildt
för hästens utfodring enahanda afgift som hitintills,
antingen i persedlar eller penningar ,
blott med den förändring, att höet beräknas endast
till 20 Skålp. på Lisp», och hvilket jemväl,
i händelse af penningars erläggande, borde iakttagas
;
att en tid af Femton år för Contractens
ingående å nyo måtte utsättas samt från och
med i83o års början beräknas; och
att med Revision af räkenskapen måtte
förhållas i öfverensstämmelse med hvad E. K.
M», uti Dess till R. St. aflåtna Nådiga Proposition
om Instruction för Rikets Ständers Revisorer,
föreslagit. —
C58 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift. N:o 228.
Efter öfvervägande häraf samt hvad i ämnet
för öfrigt förekommit, hafva R. St. beslulit,
och fa härmed till E. K. Majrts Nådiga bifall
och stadfästelse i underdånighet öfverlemna:
1:0 alt Rust- och Rotehållare vid de Indelta
Regementena lill häst och fot, under
Femton års tid, räknad från den x Januarii
i83o till samma dag 1840, icke skola vid Regements-
eller Compagnimöten, Mönstringar, Kronoarbeten,
eller hvad annat tillfälle eller Tåg,
som helst vara må, till Ryttaren eller Soldaten
aflemna möteskost och drickespenningar, eller
skjutsa hans Rotekista; skolandes Befälet noga
tillse, att Manskapet, vid framkomsten till Mötesplatsen
, inga matsäckar medför, eller, vid
uppbrott till Möten och Mönstringar, på något
sätt Roten någon afgift aftvingar;
2:0 att, emot åtnjutande af en sådan befrielse,
hvarje Rusthålls- eller Rote-Numer bör
under berörde Femton år till E. K. M. och
Kronan i fredstid, uppå 2:ne terminer, årligen
erlägga tillsammans Sju Riksdaler Banco i contanta
penningar, samt hvarje Rusthåll vid de
beridna Regementena derutöfver, till hästens
utfodring, aflemna 25 Lisp. hö, hvarje Lisp. till
endast 20 marker beräknadt, en tunna hafra
samt 5 Lisp. råghalm, efter Rusthållarens eget,
inom af E. K. M. föreskrifven tid, lillkännagifna
val, antingen i fullgoda naturapersedlar levererade
vid anvisadt Magazin å Mötesplatsen, eller
ock i contanta penningar liqviderade, efter det
för året inom hvarje Län fastställda markegångspris.
Exp. Utsh. Förslag till und. Skri/p. JN:o 228. 559
3:o att på de ställen, der Roten, i stöd af
äldre eller senare Contract, är förbunden att bestå
Soldaten kost och öfrige behof under Mölen,
likasom i de orter, der Rotehållare deras rätt
till ersättning af Soldaten sig redan afsagt eller
framdeles kunna afsäga, blifver Passevolancen
Rolehållarens egen och odelade utgift, hvaremot
inom de Regementen, der Soldaten åligger att,
vid slika tillfällen , sig sjelf med matsäck förse,
och han från denna skyldighet icke är genom
Rotehållarens frivilliga begifvande befriad, Rotehållaren
eger rätt alt, genom innehållning af
Soldatens lön och andra inkomster af Roten,
eller genom dagsverken af Soldaten åt Roten,
de senare efter Länets markegångspris beräknade,
göra sig ersatt för så stor del af de erlagde
Sju Riksdaler, som återstår, sedan ersättning för
den skjuts, hvartill Soldaten förr varit af Roten
berättigad, efter ett af E. K. Maj:ls Befallningshafvande
fastställdt medelpris, blifvit Soldaten
till godo beräknad;
4:o att de Rotar, som blifvit anslagne till
UnderOlficerares aflönande, till underhåll af
Spelet, eller eljest slå för Kronans räkning vacante,
skola från MötesPassevolance-afgiften undantagas,
enär sådana Contract med dem förut
äro ingångne, att fråga om samma afgifts erläggande
ej kan uppstå;
5:o att, i händelse af inträffande Krig,
under den för Passevolancen fastställda tid af
Femton ur, afgiflens erläggande för det Regemente,
som uppbryter till Fält-tjenstgöring,
upphör med utgången af det år, då Kriget bör
-
560 Exp. Utah. Förslag lill und. Skri/v. N:o 22$.
jas, och vidlager åter med början af året näst
efter det, hvarunder Regementena lill sina hemorter
återkommit;
6:0 alt Rust- och Rotehållare, emot erläggande
af förenämnde afgifter, må af E. K. M. i
Nåder varda försäkrade, att deras Manskap och
Hästar skola, under den tid Passevolancen fortfar,
vid alla de bär ofvan i i:sta punkten uppräknade
tillfällen, erhålla god och tillräcklig förplägning
och utfodring, efter dé för Armeen fastställda
Proviauterings- och FourrageringsStater,
Kokved och Lägerhalm under Möten, samt., i
händelse af sjukdom, sorgfällig vård och fria
medicamenter;
7:0 att, i likhet med hvad åren 181 2 och 1813
egt rum, Rust- och Rotehållare må lemnäs tillfälle,
att med vederbörande E. K. Maj:ts Befallningshafvande
i Läne-Residencen sammanträda
tili ölverenskommande och reglerande af locnlt
skiljaktiga förhållanden, i afseende å de
med Soldaterne gällande Contract, saint desse
senares förbindelse att till större eller mindre
del godtgöra Rotehållare det utgifna förskottet,
liksom af hvad i öfrigt för verkställigheten af
E. K. Maj:ts och Rikets Ständers beslut lända kan,
utan att likväl, vid dessa sammankomster, sjelfva
hufvudfrågan eller Passevolance-afgifts utgörande
till ofvan uppgifne belopp och i ofvan stadgade
ordning, såsom redan af båda Statsmagterne
beslutad och afgjord, må under Öfverläggning
komma;
8:0 att de inflytande Passevolancemedlen,
för
Éxp. Utsi-. Förslag till und. Slrifu. N.o 228- 56i
för hvilka fullständig Redogörelse årligen hör
upprättas af det Verk* åt hvilket E. K. M. kan
täckas att Fondens förvaltning i Nåder uppdraga,
icke må, under något vilkor, användas för
andra ändamål eller behof, ärt Indelta Armeens
underhåll och sjukvård under Möten, Marcher
och Mönstringar, jemte de i och för Truppernas
Vapenöfningar oundvikliga utgifter och förvaltningskostnader;
q:o
att R. St. och deras Revisorer må egä
rätt att dessa årliga Redogörelser med alla dertill
hörande verificätioner granska samt medlens
rälta användande dervid tillse; börande den årliga
uppbörden och utbetalningen al dessa medel,
lika med de öfriga allmänna gärder, som af
Landets Invånare utgöras, till sina hufvud.
* summor och under behöriga titlar i Rikshufvudboken
intagas;
10:0 alt räntan af alla de besparingar, soni
under de bestämda femton årens förlopp kunna
uppkomma,skall, efter Passevoläncetidens tilländagående,
användas till nedsättning i då
blifvande bestämning af ny Pässevolance; varandes
derjemte uttryckligen förklarad!, att dessa
besparingar, så till Capital som Ränta, äro
såsom Rust- och Rotehållares egendom att anj
se; samt
1 r :o att de partiela Contract om Mötesunderhållet,
hvilka under de senare åren kunna
med Rust- och Rotehållare vara afslutade, må
med 1829 års utgång upphöra, och ifrågavarande
allmänna reglering från samma tid till alla indelta
Bihang t. R. S:s Prot. 10:de Sami• 71
562 Exp. Utsk. Förslag till urul. Skrift’. N:o 228; 2:29-
Regementen utan undantag, och således jemväl
till de båda Skånska Infanteri-Regementena, på
en gång och med enahanda vilkor, utsträckas.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV:o azg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, med
förslag till förändrad redaction af y Cap.
3 §. Utsöknings-Balken.
S. A. K.
Hos R. St. har, genom väckt motion, Blifvit anmäldt.
huruledes erfarenheten skall visat, att
Gäldenärer, för att undvika betalning af ostridiga
och fastställda skulder, företagit sig att,
genom digtade afhandlingar, försälja ali sin egendom,
dervid de dock förbehållit sig rättighet
att, emot viss hyresafgift, egendomen innehafva,
hvarefter de väl qvitterat köpeskillingen, som
sålunda äfven blifvit oåtkomlig, men deremot af
den föregifne köparen tilläfventyrs undfått en
motförbindelse, att köpet, efter öfverstånden fara,
skulle återgå; till förekommande af hvilka bedrägliga
tillställningar samt af de för allmänna
'hxp. Disk. lord. till urul Skrifp. N.-o 229- 563
och enskilda crediten menliga följder, som deraf
mäste uppstå, ett förslag jemväl är vordet
till Rikets Ständers pröfning framställdt.
R. St. hafva tagit denna fråga i öfvervägande,
och dervid funnit, att missbruk och underslef
af den art, som omförmäldt blifvit, kunna,
till förfång för Borgenärers rätt samt hinder
och uppehåll vid utmätningar, föröfvas, äfvensom
R. St. ansett Lagstiftningen böra söka
motarbeta dylika företag samt bereda utväg att
dem upptäcka och beifra. Af sådan anledning
och enär bestämdt ansvar ej är stadgadt för den
händelse, som här är i fråga, eller att Gäldenär
svikligen uppgifver annan såsom egare till
gods, hvaraf Gäldenären är i besittning, och
Lagen, ehuru den i 7 Cap. 3 §. Utsöknings-Balken
förordnar, att, när vid utmätning eller i
Concurstvist uppstår, huruvida gods, som finnes
i Gäldenärens bo, men påstås vara annan tillhörigt,
må undantagas eller ej, sådan tvist bör,
der skäl till jäf äro, förvisas till Domaren, och
godset emedlertid i qvarstad sättas, likväl hvarken
föreskrifver, hvilkendera af de tvistande
skall den andra till Domstol instämma och’ hafva
bevisningsskyldigheten sig ålagd, eller innehåller
de närmare bestämmelser, som härutinnan
synas vara af nöden, hafva R. St. ansett
dessa brister i Lagen böra fyllas, hvarigenom
[ det åsyftade ändamålet skulle, efter Rikets Stäni
ders tanka, lämpligast beredas.
I öfverensstämmelse med denna åsigt, och
då den, som vill tillegna sig gods, sorn vid utmätnings-förrättning
eller vid inträffande Con
-
564 Exp. UtsTs. Förslag till lind. Skrif v. Ar:o 229*
curs ii nies i Gäldenärs Lo, Lör åligga i laga ordning
Levisa sin rätt dertill; då, till tind vikande
af de olägenheter, som en långvarigare ovisshet
om egande-rätten tili sådant gods måste med-*
föra, lämplig praescriptionstid Lör stadgas, inom
hvilken anspråket skall, vid talans förlust, hos
Domaren göras anhängigt; då, på det Borgenär
?er, som erhållit rätt till utmätning eller till
hvilka Gäldenär sin egendom afträdt, må vara
skyddade mot den förlust, som af obehöriga
anspråk kan blifva en följd, Sökanden Lör vara
skyldig ställa borgen för den kostnad och skada,
Borgenärerne kunna komma att vidkännas; då
Gäldenär, som sanningslöst föregifver i hans
vård befintligt gods höra annan till, bör för sådan
oredlighet vara ansvar underkastad, samt,
då detta ansvar Lör bestämmas, efter den grund,
Lagen i allmänhet antagit vid stadgande af på-*
följd för falska uppgifter eller sanningens döljande,
i egennyttig afsigt att förhålla någon dess
lagliga rätt, tro R. St. sig böra, på alia dessa
skäl, i underdånighet föreslå, att 7 Cap. 3 §. Utsöknings-Balken
måtte ändras till följande lydelse:
”Söker någon tillegna sig gods, sorn i Gäldenärs
Lo linnes, och menar Borgenär, att det
honom lill förfång sker: Ljuder Sökanden Levis
för sig, och ställer lian hos Utmätningsmanen
borgen för den kostnad och skada, som af hans
anspråk komma kan; varde. godset satt i qvarstad,
intilldess tvisten om egande-rätten af Domstol
pröfvad blifvit; stämme dock Sökanden i
thy fall vederparten, i Staden, inomen, och på
Landet, inom tre månader, sedan godset i qvar*!
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o% 29,230. 565
stad sattes, eiler håfve sin talan emot honora
förlorat. — Anmäler, vid utmätnings-: illfället,
Gäldenären, att godset hörer annan till; varde
det ock med qvarstad belagdt: Borgenärer underrätte
härom den uppgifna egaren; och stämmo
han, inom den tid ofvan sagd är, räknad
från den dag då underrättelsen honom meddelas,
eller vare sin talan qvitt.-—Finnes Gäldenär
hafva svikligen uppgifvit annan såsom egare till
godset, gälde all skada och höte godsets halfva
värde. — "Vill, i dessa fall, Borgenär sjelf stämma,
stånde det honom fritt. — Samma Lag vare,
der Borgenärer söka företräde, hvar för
annan.”
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o a3o.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829.
Prcste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
stadgande af straff ' för denj som falskeli~
gen å sig bekänner missgerning, äfven af
mindre svär art j än att den dödsstraff
förtjenar.
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har, genom
yäckt motion, blifvit fästad på det allmänt käll
-
566 Exp. Vtak. Förslag lill und, Skrifv. N:o 230*
da och ej sällan inträffande förhållande, att
dels sådana för brott tilltalade och häktade personer,
som ännu ej blifvit slutligen dömde, och
dels fästnings- eller arbetsfångar falskeligen å sig
bekänna hvarjehanda förbrytelser, serdeles tjufnadsbrott,
än i afsigt att fördröja ransakningars
afslutande och såmedelst aflägsna den väntade
bestraffningen, och än i hopp att, under forslandet
till eller från de orter, der de erkände
förbrytelserna uppgifvas hafva blifvit begångna,
kunna bereda sig tillfälle till flykt.
På grund häraf, och enär erfarenheten ådagalagt,
att de försigtighets-åtgärder, som äro
föreskrifna i Kongl. Brefvet den 29 Julii 1812,
angående förklaring öfver 1 o Gap, 21 §. 2 morn.
BättegångsBalken, samt i Kongl. Kungörelsen
den 18 December i8a3, huru förhållas bör, då
emot redan dömda personer yppas brott, hvarom
ransakning tillförene icke blifvit anställd,
icke varit tillräcklige att, såsom de åsyftat, undanrödja
den våda för allmän och enskild säkerhet,
som af grofva missgerningsmäns, genom
dylika falska bekännelser, kringforslande och derunder
inträffande rymning kan uppstå, samt de
ändringar och tillägg i nyssberörde Författningar,
hvilka, i anledning af Rikets Ständers vid
innevarande Riksdag i underdånighet framställda
serskilda förslag, tilläfventyrs kunna blifva
i Nåder gillade, ej eller torde komma att fullkomligt
uppfylla samma Författningars ändamål,
anse R. St. behof vara för handen af en
nu saknad Lag, hvilken belägger äfven de falska
bekännelser, sorn ej angå lifssaker, med så
Exp. Vi sk. Fårslag lill und. Skrijv. N:o 230. 567
alfvarsamt straff, att missdådare må från slika
osannfärdiga uppgifter afskräckas.
I sådant afseende, och då den i 17 Capitlet
36 §. RättegångsBalken uttryckta grundsatts,
att känd sak är så god som vittnad, när den,
som tillkäres, och till laga ålder kommen och
ej vanvettig är, vidgår frivilligt saken för Rätta
och ej dertill pint, skrämd, eller svikliga
förledd är, efter Rikets Ständers tanka, tjenligen
kan lämpas till förevarande fall, hvarvid,
emedan, i fråga om falsk bekännelse af brott,
som dödsstraff förtjenar, Lagen öfverlemnat åt
Domaren att, efter pröfning af omständigheterne,
ansvaret utsätta, en sådan pröfningsrält äfven
synes höra åt Domaren uppdragas, få R.
St. hos E. K. M. i underdånighet föreslå, att
genom allmän Författning må i Nåder förordnas,
som följer:
”Uppgifver häktad person, som för brott
under tilltal står, eller fånge, som lill fästningsstraff
eller allmänt arbete, på längre eller kortare
tid, dömd blifvit, att han föröfvat missgerning
, för hvilken han ej redan är tilltalad
eller dömd , och förekomma dervid sådana omständigheter,
som gifva skälig anledning att
sätta uppgiftens sannfärdighet i tvifvel; då skall
han först varnas för den påföljd, falsk bekännelse
medförer. Fortsätter han ändock sin uppgift
och befmnes den sedan vara falsk, plikte
med fängelse vid vatten och bröd, efter omständigheterna.
”
Rikets Ständer framhärda etc.
568 Exp. Utsk. Förslag till und. Shrifv. A :o 231.
N:o z3i.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise _, i anledning
af Kongl. Ma jäs Nådiga Proposition
} angående Strafflag emot Negerhandel
och delaktighet deruti.
S. A. K.
Medelst Proposition af den i3 December sistlidet
år, har, med tillkännagifvande, dels hurusom,
genom en, den G November 1824, med
Konungen af Stora Brilannien och Irland afslutad
Tractat till Slafhandelns afskaffande, E.
K. M. förbundit Sig att, så fort ske kunde, i
samråd med Sveriges Rikes Ständer och Norriges
Rikes Stor-Thing, utfärda Strafflagar, i öfverensstämmelse
med hVartdera Landets lagstiftning,
för att med ett efter förbrytelsens
beskaffenhet afpassadt straff belägga allt deltagande
af Svenska och Norrska undersåtare uti
Negerhandeln, dels ock att, till fullgörande af
en slik förbindelse, E. K. M., gemensamt med
Norriges Stor-Thing, redan stadgat en Strafflag
i detta ämne, gällande för Norrige, E. K.
M., till beredande af ett lika ändamål, äfven i afseende
å Sverige, i Nåder föreslagit R. St. följande
”Strafflag emot Negerhandel och delaktighet deruti:
1 §.
1Exp. Utsi* Förslag till Urich Skrift. N:o 231- 569
i §.
”Den, sora, med vett och vilja, bor t föret'
en eller flere Negrer, i den afsigt att bringa
dem såsom Slaf var till något ställe, livar som
helst, eller för att sälja eller drifva handel med
dem såsom Slafvar, eller, med vett och vilja',
tager om bord, anhåller eller inspärrar på något
fartyg en eller flere Negrer, i uppsåt att
bortföra eller till något (ställe införa dem, såsom
Slafvar, den skall hafva lif sitt förbrutit.”
a §.
”Lag samma vare för den, som, sjelf eller
genom andra, utrustat, upplåtit eller befragtat
fartyg, till Negrers bortförande, och derigenom
bidragit till fullbordan af de i förenämnde
§. utsatte brottsligheter. Har brottet ej blifvit
fullbordadt, straffes, om det är man, med fästningsarbete,
och, om det är qvinna, med tukthus-arbete
för lifstid.”
”Den, som, utan att förbrytelsen kan hänföras
till någon af de i i och 2 §§. omformälde,
sjelf inlåter sig i handel om Negerslafvar,
eller, såsom Agent, är behjelplig vid Negrers
> inköp eller försäljning, eller befaller, leger,
hjelper eller råder någon annan till Negrers
bortförande, eller handel med dem såsom Slafvar,
eller genom anvisning af medel, personlig
Bihang 11 R, S;s Fröt. iQ;de Sami< 72
570 Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrif r. A7:o 231*
tjenst, Contraqt om lån, försträckning eller afhändande
af penningar eller penningars värde,
säkerhets- eller andia documenters utfärdande
för person eller gods, vetande befordrar Negerhandel
eller Negrers behandlande såsom Slafvar,
straffes, om det är man, med fästnings-,
och, om det är qvinna, med tukthus-arhete från
5 till 30 år.”
4 §•
”Ilar någon af besättningen å ett på Negerhandel
eller Negrers bortförande utgånget fartyg,
antingen förut, eller när han slik tjenst
sig åtog, fått kunskap, att Skeppet var till sådant
ändamål ämnadt, så bör densamme, enär
sådant begagnande af fartyget, under hans vistande
derå, inträffar, ändock att han med Negrerne
eller deras behandling sig icke befattar,
straffas med arbete å fästning frän 2 till 8 år.”
5 $.
"Häfver någon, på annat och mindre verksamt
sätt, gjort sig delaktig i någon af omförmälde
förbrytelser, straffes med arbete å fästning
eller tukthus, från 1 till 4 år."
6 §.
”Svensk Einbcts- och Tjensteman, som, i
ntöfningen af sin befattning, antingen uppsåtligen
gynnar Negerhandel, eller ock, på annat
sätt, gör sig skyldig till delaktighet deruti,skall
f . ♦
Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N:o 231- 571
för sådan brottslighet, enär han ej dömes till
dödsstraff eller lifstidsarbete å fästning, undergå,
jemte förlust af tjensten, dubbel bestraffning
emot den, som här ofvanför enskilde personer
är stadgad.
Det skall ock åligga hvarje Embets- eller
Tjensteman att, i allt hvad på honom, i och
för hans befattning, må ankomma, med nit efterspana
och till åtal befordra öfverträdelser af
denna Dag, gå vederbörande med erforderliga
upplysningar i detta afseende tillhanda och sorgfälligt
medverka tili de brottsliges gripande och
inställande till ansvar vid behörig Domstol i
Sverige, vid påföljd, att ali efterlåtenhet härutinnan,
såsom tjenstefel, alfvarligen beifras och
straffas,”
' 7 §•
”Brott emot denna Lag skola åtalas och dömas,
vid behörig Domstol å den ort i Sverige,
der brottet blifvit begånget, eller, enär det
skett utrikes, å den ort i Riket, dit den brottslige
först ankommer.”
8 §.
”Svensk undersåtes fartyg, som finnes föra
Negerslafvar eller taga dem om bord , vare jemte
den laddning, detsamma i öfrigt innehar,
förbrutet.
Likaledes skola de ,penningar, eller deras
värde, som, efter hvad uti 2 och 3 §§. förin
ales, blifvit, i och för Negerhandel, betin
-
572 Exp. Utsi, Förslag till und, Skrif v, N:o 231,
gade, eller, om de dertill blifvit använde, deras
motsvarande belopp vara förverkade.
Af hvad sålunda dömes förbrutet skall,
när åtalet sker vid Domstol i Sverige, hälften
tillfalla Kronan och hälften den, som brottet
upptäckt och gittat bevisligt göra,
Dömes åter till slik confjscation, å utrikes
ort, vid de serskilda Domstolar, åt hvilka
K, M., efter Tractat med främmande Magt,
uppdragit Domsrätt i ämnet, skall, hvad Svenska
Staten, efter sådan Domstols beslut, tillkommer
i behållning, sedan omkostnaderne af*
gått, vara Konungens ensak.”
9- %
”Denna Lag skall icke lämpas till den händelse,
att Svensk undersåte, för eget behof, begagnar
samt, i sådant ändamål, koper eller säljer
Slafvar, endast inom det land, der eganderätt
öfver Slafvar är, efter landets Lag, gällande.
För öfrigt upphör egande-rätt öfver en
Negerslaf, så snart lian ankommer på Svensk
grund , då han från samma ögonblick är fri.”
Detta Lag-förslag hafva R. St. tagit i öfvervägande;
och som R. St. anse samma förslag,
hvilket är öfverensstämmande med den Strafflag
emot Negerhandel, som E. K. M., med
Norriges Storthing, för Norrige redan utfärdat,
icke vara stridande emot Svenska Brottsmåislagarnes
allmänna grunder, elier innehålla några
derifrån afvikande straffbestämmelser, bafva R,
St, alltså trott sig böra i underdånighet antaga
Exp. TJtsk. Förslag till uriel. Skrife. N:o 231» 232- 573
E. K. Maj:ts ifrågavarande Nådiga Proposition;
hvilket R. St. få till svar derå i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 232.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. i 6 *— —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
utfärdande af en Strafflag mot Slaf handel
i allmänhet.
S. A. K.
Jemte det R. St., på sätt deras underdåniga
skrifvelse af denna dag innehåller, antagit E. K
Maj;ts,under den i3 December sistl. år, aflåtna
Nådiga Proposition, angående Strafflag mot Negerhandel
och delaktighet deruti, få R. St. tillika,
i anledning af serskildt väckt fråga, hos E. K.
M, i underdånighet anhålla, att i Nåder måtte
utfärdas en serskild Författning, som stadgar,
att nämnde Lag skall till alla dess delar gälla
och ega tillämpning, i afseende på all Slafhandel
och delaktighet deruti, af hvad folkstam de
menniskor än må vara, med hvilka sådan handel
drifves.
Rikets Ständer framhärda etc,
574 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 233.
JV:o 233.
Uppl. o. godk. hos Ridd. oell Adeln d. 13 Nov. 1829.
Preste-Ständet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsei anledning
af väckt fråga om behofvet af
Fullmagtför detij som inlemnarfordringsegares
bevakni/igshandli/igar till ConcursDomstol.
S. A. K.
Genom väckt motion, har hos R. St. blifvit anmäldt,
hurusom 17 och 20 §§. i 5 Cap. af
ConcursLagen, synnerligen i fråga om hvad som
hör iakttagas, då Borgenär, den der vid annan
Domstol, än den, hvarest Concurs-sak är anhängig,
beedigat sin fordran, låter, genom annan
person, sin bevakningsskrift ingifva, skola blifvit
af olika Domare olika förstådde och tillämpade;
såsom exempel hvarpå är vordet anfördt:
att, då fordringsegare, efter att hafva annorstädes
verkställt edgången, låtit inlemna sin bevaknings-inlaga
jemte edgångs-beviset lill ConcursDomstolen,
den Domare, som handlingarne
emottagit, ansett företedd Fullmagt för inlem -  nandet öfverflödig och densamma derföre återlemnat,
utan att förhållandet blifvit antecknadt;
alt, vid derefter hållet upprop, anmärkning i
afseende på den felande Fuilmagten blifvit
Mxp. Utsl\ Förslag till lind. Slcrijv. Nio 223. 575
gjord; att annan Domare kommit att döma i
Concurs-saken och fästat det afseende på anmärkningen,
att fordrings-anspråket i anledning
deraf är vordet ogilladL; samt alt slutligen närmaste
högre instantie sådan Dom fastställt.
Detta hafva R. St. tagit i öfvervägande;
och som allmänna Lagens föreskrift i i5 Cap.
4 §. RättegångsBalken, att ej någor må kära eller
svara för annan, innan han antingen munteligen
inför Rätten af Sakegaren dertill förordnad
är, eller visar hans öppna href derom med
insegel, så mycket mindre kan tydas derhän,
att Fullmagt hör företes af den, hvilken till
Domstol endast ingifver en af Sakegaren egenhändigt
undertecknad skrift, deri denne sin
kärande- eller svarande-talan sjelf utförer, som
j 5 §. i samma Capitel och Balk tydligen utmärker,
att Sakegaren är berättigad att, i stället
för laga Fullmägtig, låta af annan ingifva siria
skrifter, endast lian dertill icke brukar öfvermaga,
tjenstedräng eller annan otjenlig; samt dessutom,
af stadgandet i Kongl. Kungörelsen, den
i October 1812, att, då Sakegaren ej sjelf kan
skrifva och således icke egenhändigt undertecknat
besvärsskrift eller ansökning, som antingen
till Kongl. Maj:t eller till Collegier och Embetsmän
ingifves, behörig Fullmagt till besvärens
eller ansökningens inlemnande skall bifogas, vid
påföljd, att, om sådant uraktlåtes, någon pröfning
af målet icke eger rum, otvifvelaktigt följer,
alt, då skriften är af Sakegaren egenhändigt
undertecknad, dylik Fullmagt ej erfordras; så,
ehuru ConcursLagens sladganden, i 17 §. af
576 Exp. Utsk. Förslag till urul. Skrif v. N:o 233»
5:te Cap., att Borgenär, som ej sjelf, eller genom
laga ombud, sig å inställelsedagen infinner,
att sin fordran bevaka, och ej eller den förr
bevakat, skall hafva all vidare talan i saken förlorat,
och i ao:de af samma Cap., att Borgenär,
som inför annan Domstol, än ConcursDomstolen,
Borgenärsed aflagt, skall bevis öfver edgången
till' sistnämnde Domstol ingifva, efter
Bikets Ständers omdöme, icke antyder, att något
serskildt förhållande, i afseende på förevarande
fråga i Concursmål, eger rum, eller bör
så tolkas, som vore den Borgenär, hvilken, inom
laga tid, låter, genom annan tjenlig person,
till ConcursDomstolen ingifva sin egenhändigt
underskrifila bevaknings-inlaga, med dertill hörande
edgångs-bevis och öfriga handlingar,
sin talan förlustig derföre, att denne person
icke varit med Fullmagt till ett sådant uppdrag
försedd; i följd hvaraf R. St. ej eller anse
någon ändring af berörde §§. vara i detta
hänseende af nöden; likväl och då erfarenheten
visat, att samma stadganden stundom blifvit förstådde
och tillämpade, på det sätt, som ofvan
är omförmäldt, anse R. St., på det att all anledning
till sådan tolkning må undanrödjas och
nu saknad enhet i domslut öfver dylika frågor
beredas, sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes, genom allmän
Kungörelse, i Nåder utfärda den förklaring,
att, så väl med allmänna Lagens grunder,
som med rätta förståndet af 17 och 20 §§. i 5
Cap. af Concurs-lagen, den i3 Julii 1818, instäm
-
Exp. Ut sk. Förslag [ti 11 und. Skrif v. N:o233,234- 577
stämmer, det Borgenär, hvilken, till bevakanda
al' sin fordran i concurs, låter, genom annan
tjenlig person, till Rätten, der Coucurssaken
är anhängig, inom laga tid, inlemna sin
inlaga jemte eagångs-bevis och öfriga erforderliga
handlingar, skall, om inlagan är af Borgenären
egenhändigt underskrifven, anses hafva
rätteligen förvarat sin talan, ändå att Fullmagt
till inlagans ingifvande ej företes eller bifogas.
Rikets Ständer framhärda clc.
IV'. o
Uppl. o. godk, hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — —•
Borgare-Ståndet d. 16 —“ —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
gjord hemställan om en förändrad
indelning af Bätsmans-Rotarne pä Öland.
S. A. K.
Hos R. St. har, genom väckt Motion, blifvit
yrkadt, att, som på Öland ordinarie Roteringen
vore så spridd, i anseende till sina delar, att
den medför kostnader och besvärligheter för de
Roteringsskyldige, samt då en billig förändring
deruti borde kunna till vägabringas, tiij
fördel och beqvämlighet för Rotehållarne, utan
att Båtsmännens rättigheter derigenom för nä rBihang
t. R. S:s Erot. 10;de SamL 73
378 Exp. Utsh. Förslag till und. Shrijv. N-o 234.
mas, R. St. alltså ville Bifalla, att ny Rote-re
glering
för de ordinarie Rotarne borde ske genom
sammandragning af dessa Rotar, då hemmantalet
dervid skulle läggas till grund.
R. St., hvilka, då, till närmare upplysning
och bestyrkande af hvad sålunda anmäldt blifvit,
några handlingar vid Motionen icke bifogats,
saknat tillfälle, att i en detailerad granskning
af de omförmälde olägenheterne ingå, hafva,
vid sådant förhållande och då denna Motion
hvarken åsyftar någon ökad tunga för Rotehållarne
eller minskning i förmoner, som genom
fastställde Contract blifvit Båtsmännen försäkrade,
trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla om undersökning af det nu
uppgifna förhållandet, samt att, så framt de anmälda
olägenheterna i nuvarande Rote-indelning
på Öland skulle befinnas grundade, men, till
ökad beqvämlighet och fördel för Rotehållarne,
dock utan förnärmande af Bålsmännens tillständiga
rätt, kunna afhjelpas, E. K. M. täcktes
i Nåder anbefalla Dess Befallningshafvande
ätt, efter vederbörandes hörande, upprätta förslag
till en ny Rote-reglering för ordinarie Båtsmanshållet
på berörde Ö, hvilket förslag, vid
nästkommande Riksmöte, torde till Rikets Ständers
granskning och antagande varda öfverlemnadt.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Vstb. Förslag till und. Skrifv. N:o 235- 6.79
N:o 235.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Noy. 1829»
Pi’este-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —~
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse _, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga. Bref
angående Directionens för Dykeri- och
Bergnings-Compagniet uppgifna vilkor för
vidare fortsättning af Compaghiets bef ritning
med Dykeri- och Bergningsanstalterne
i Riket.
S. A. K.
Genom skrifvelse af den 18 Julii detta år, har
E. K. M. i Nåder gifvit R. St. tillkänna, att,
sedan Directionen för Dykeri- och BergningsCompagniet:
dels under den i sisll. Julii—' med
anmälan, alt, i anseende till den betydliga och
kännbara minskning i inkomster, sorn skall blifvit
Compagniet tillskyndad, så väl genom de af
E. K. M. med åtskiliiga främmande Magter, under
de senare åren, afslutade Handelstractater’,
i följd hvaraf dessa Magters fartyg skola,, när
de vid Sveriges kuster lida sjöskada, behandlas,
* vid beräkning af afgifter, lika med Svenska fartyg,
soin ock förnämligast genom senaste med
Engelska Nationen ingångne Tractat, hvarigenom
Engelska fartyg, som vid Svenska kusten föro
-
580 Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o 235:
lyckas, blifvit belt och hållet undantagne och
frie från Dykeriets behandling, hvilken frihet
jemväl är vorden Ryska undersåtares fartyg förunnad,
Dykeri-Compagniet vöre urståndsatt att
längre fullgöra sitt åtagande att komma sjönödlidande
till hjelp och undsättning, men likväl
erbjöd sig att med bergniugsåtgärderne, till slit- •
tetaf sistnämnde månad, fortfara, — i underdånighet
hemställt, att då någon inkomst, tinder loppet
af innevarande år, Gompagniet icke tillgodokom
mji t, någon bevillning för året icke eller
måtte Gompagniet åläggas, samt tillika anhållit,
att E. K. M. täcktes, genom Dess Nådiga förord
hos R. St., utverka Compagniets ersättande för
de förluster, som skola tillkommit, genom de,
sedan år 1818, med främmande Magier alsin lade
Handelstractater, och hvilka, uti en bifögad,
på grund af Directionens räkenskaper, uppgjord
förteckning, blifvit upptagne till en summa af
3.q,3c)8 R:dr 3 sk. 5 rst. Banco; dels ock, — efter
det E. K. M., som, i afseende på Directionens
ofvanberörde uppgift om befrielsen från Dykeriet
för Ryska fartyg, inliemtat, att en sådan
frihet redan, i följd af :>3 Art, uti HandelsTractaten
emellan Sverige och Ryssland, den 1 1
April i8or, och sålunda förr, än nuvarande Dykeri-Inrättnings
octroy tillkom, egt rum, och
sedermera aldrig varit genom någon annan Tractat
upphäfven, i* Nåder infordrat Directionens <
underdåniga utlåtande, huruvida dess framställda
önskan, alt med Dykeribefaltningen upphöra,
innan den lill R. St. ofverlemnade frågan om
Dykeri-Inrättningens framtida organisation blil
-
Exp. Utsi. Förslag till unä. Skrif v. N:o 235- 581
vit slutligen afgjord, måtte förfalla, derest E. K.
M. till R, St. framställde Directionens underdåniga
begäran om befrielse från bevillning för
innevarande ar, såsom ersättning för de större
kostnader, dem ovissheten om tiden för DykeriInrältningéns
fortfarande möjligen kunde medföra,
— uti underdånig skrifvelse, af den 2 sisth
Julii, förklarat dess beredvillighet att, till innevarande
Ars slut, fortfara med bergningsbestyret,
emot vilkor af Bevillningens försvinnande för
det löpande året, ersättning för den bevisliga
förlust, sorn för Dykeriet ändock under samma
tid möjligen kan uppkomma, samt serskildt skadestånd
för de under föregående år inträffade
och ofvan omförmälde förluster till det uppgifna
beloppet af 29,898 R:dr 3 sk. 5 rst. Eanco;
så bar E. K. M. i Nåder ansett Sig böra hos
R. St. understöd ja1 Directionens anhållan örn befrielse
från bevillningen för innevarande år, såsom
en billig ersättning för de större kostnader
i Dykerianstalternes underhållande m. m., hvartill
ovissheten om tiden för oclröyens fortfarande
möjligen kan föranleda.
Detta hafva R. St. i öfvervägande tagit,
och hvad först angår Direclionens för det hittills
varande Dykeri- och BergningsCompagniet
underdåniga anhållan örn ersättning för de förluster,
till ett belopp af 29,898 R:dr 3 sk. 5
rst. Banco, hvilka, sedan år 1818, skola uppkommit,
såsom följd af de Traclater, E. K. M.
med utrikes Mngter ingått, och derigenom dessa
Magters fartyg, vid inträffande strandnings-händelser
under Svenska kusterne, dels blifvit : från
582 Exp. Vtsh. Förslag till und. SJcrifv. N:o 235.
Dykeriets befattning undantagne, dels ock erhållit
försäkran, aLt, i likhet med Svenska fartyg,
varda behandlade; så, enär E. K. M. i Nåder
tillkännagifvit, att, hvad serskildt vidkommer
Ryska undersåters fartyg, ett sådant undantagande
redan existerat, före den tid oclroyen
med nuvarande Bolag afslulades, samt det af
E. K. M., under den 22 December 1802, för
samma .Bolag utfärdade Nådiga Reglemente, innefattande
alla Bolaget åliggande förbindelser
och tillerkände förmoner, icke innehåller någon
försäkran, å E. K. Maj:ts och Statens sida, all,
under de a5 år octroyen borde fortfara, ersättningar
af förevarande beskaffenhet Bolaget godtgöra,
tro R. St. sig ega de mest grundade skäl,
att ej bifalla hvad af Bolagets Direction i denna
del sökt blifvit.
Vidkommande dernäst Directionens i underdånighet
väckta påstående om serskildt skadestånd
för den bevisliga förlust, som för Dykeriet
under innevarande år möjligen kan uppkomma,
anse R. St. ett sådant anspråk så mycket
mera obefogadt, som, enligt hvad E. K. Maj:ls
Nådiga Kungörelse af den 12 December 1827
utvisar, Compagniet åtagit sig att, efter octroyens
slut, för en obestämd tid, med Dykeri- och
Bergningsförsorgen fortfax-a, emot enahanda rättigheter
och under samma förbindelser , som hittills
varit för Compagniet bestämda; hvarföre
ock R. St. funnit sig böra samma anspråk ogilla.
Hvad slutligen beträffar Directionens, afE,
K. M. med Nådigt förord beledsagade begäran,
att, för innevarande år, blifva befriad från er
-
iExp. Ut sk. Förslag till und. Skrif v. N:o 135- 583
läggandet af de 4ooo R:dr Banco, hvilka, jemlikt
2 Art. 6 §. af i8a3 års BevillningsFörordning,
af Compagniet årligen böra till StatsCassan
levereras, hafva R. St., med fästadt afseende
ej mindre å de af E. K. M., såsom bevekande
skäl för en sådan eftergifts beviljande, i Nåder
anförde omständigheter, än uppå det onekliga
förhållande, att Compagniet, såsom följd af
de utaf E. K. M. med Engelska och Americanska
Regeringarne ingångna Tractatcr, fått vidkännas
minskning i de inkomster, Compagniet
dittills tillflutit, godtfunnit besluta, att den Dykeri-Compagniet
åliggande Bevillning till Statsverket
må Compagniet varda eftergifven för innevarande
år och intilldess en ny Dykeri- och
Bergnings-anstalt kan hinna att, efter E,. K.
Maj:ts och Rikets Ständers beslut, organiseras
och i verksamhet försättas; förmenande R, St.
Compagniet med denna eftergift vara nöjaktigt
ersatt för dess i ofvanomförmälda afseenden
uppgifna förluster.
Hvilket R. St., till svar ä E. K. Maj:ts
högstberörde Nådiga Skrifvelse, få i underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
584 Exp. Utslå. Förslag till and, Skrif v. N:e 286-
N:o 236.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Nov. 1829.
PresterS landet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Lagförklaring , angående rätta
granden för förvandling till fängelse vid
vatten och bröd af böter , sorn ädömas för
sådana stölder, hvilka, enligt allmän Lag,
ligga i tväböte mot annan tjufnad.
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 27 sistlidnd
Mars, har E. K. M. gifvil R. St. tillkänna,
huruledes, sedan hos E. K. M. i underdånighet
anmäldt blifvit, att, vid förvandling till
fängelse vid vatten och bröd af böter, ådömde för
hustjufnad , eller sådan stöld, som ligger i tväböte
emot annan tjufnad, olika grunder blifvit
följde, i det att åtskilliga Domstolar uträknat
anLalet af fängelsedagar, efter penningebeloppet
af det stulnas värde, hvaremot andra Domstolar,
med stöd af den Lagförklaring, som, genom
Kongl. Brefvet till samtliga HofRätterne, den
no December 1737, blifvit meddelad, ansett
sig böra forst bestämma fängelsetiden, efter
stöldens enkla värde och sedermera fördubbla
fän
-
JExp. Utslc. Förslag till tind. Skrifv. N:o 236- 585
fängelsedagarnes antal, med iakttagande likväl
af Lagens föreskrift, att högsta kroppsplikt af
Tjuguåtta dagars fängelse vid vatten och bröd
ej får öfverskridas, hvilka förvandlings-grunaer
ledt tili ganska olika resultat, så att t. ex. hustjufnad
af Nio Riksdalers värde blifvit, efter den
förra förvandlings-grmlden, belagd med endast
Sexton och, efter den senare, med Tjuguåtta
dagars fängelse vid vatten och bröd; så hade
E. K. M. af detta förhållande, hvartill orsaken
lgenfunnes deruti, att, enligt Lagens stadgande
i 5 Cap. 4 §• StraffJBalken, straffet af fängelse
vid vatten och bröd icke ökas i jemlikt förhållande
till de‘ böter, hvilka böra förvandlas,
blifvit föranledd att vara betänkt på vidtagande
af en Författning, hvarigenom olika lagtolkning
i detta ämne måtte för framtiden förekommas;
i hvilket afseende och då E. Iv. M.
väl, å ena sidan, funnit, att, enligt ordalydelsen
i ofvan åberopade Kongl. Bref af den ao
December 1787 , med det i Lagen nyttjade ordet
tväböte förstås icke allenast böternes, utan
ock kroppspliktens fördubbling, då den sakfällde
ej orkar böta, men emot utsträckning af detta
stadgande jemväl till förvandling af böter
till fängelse vid vatten och bröd förekomme, å
ändra sidan, att, då sistnämnda slags bestraffning
i allmänhet finnes stadgad endast för bestämda
tider af 4> 8, 12, 16, 20, 24 och 28
dagar, fördubbling af ett sålunda bestämdt dagantal
skulle strida emot det förhållande emellan
böter och kroppsplikt, som Lagstiftaren i 5 Gap,
Bihang t. R. R:s Prot. 10’de SamU 74
SS6 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 236.
4 §• StraffBaiken anvisat, hvarpå exempel i den
Nådiga Propositionen äfven är anfördt, E. K.
M., enär följaktligen det stulna beloppets reducerande
till fängelse vid vatten och bröd, och
fängelse-tidens sedermera skeende fördubblande
oftast skulle ådraga den dömde högre straff, än
Lagstiftaren beräknat vara dubbelt emot det,
som boi’dt följa för enkel stöld till samma belopp,
och jemväl rubba det jemförliga förhållande,
som eljest emellan spö- och ris-straff och
fängelse vid vatten och bröd eger rum, hvadan
ock denna strängare förvandlings-grund ansetts
icke böra följas, i Nåder föreslagit R. St., att,
gemensamt med E. K. M., genom allmän Författning,
stadga: att, då böter för sådan stöld,
som, enligt Lag, ligger i tväböte emot annan
tjufnad, skola till fängelse vid vatten och bröd
förvandlas, stöldens enkla värde först bör fördubblas
och det sålunda uppkommande dubbla
beloppet tjena till grund för fängelse-tidens bestämmande,
på sätt i 5 Cap. 4 §• StraffBaiken
stadgadt är.
R. St., som af de i detta mål till dem öfverlemnade
handlingar inhemtat, att, i fråga
om rätta grunden för förvandling af böter för
tjufnadsbrott, som ligga i så kalladt tväböte,
den i Nådiga Propositionen omförmälda skiljaktigheten
i meningar eger rum, ej allenast emellan
Ledamöterne inom hvarje HofRätt samt emellan
HöfRätternes pluraliteter, utan ock emellan
Ledamöterne i Konungens Högsta Domstol,
så att en del, lika med JustitiaeCaneelleren,
anser det fängelse-straff, som svarar emot
Exp. TJtsk. Fårslag till und. Skrift>. Fko 236- 587
enkla böter, böra fördubblas , och en del åter
är af den tanka, att böterna först böra fördubblas
och fängelsestraffet sedermera efter dubbla
bötes-beloppet bestämmas; varande orsaken till
denna skiljaktighet, dels att uti Kongl. Brefvet
den 20 December 1737, som förklarar, att med
ordet tväböte i Lagen förstås icke allenast böternas,
utan ock kroppspliktens fördubbling, när
den sakfällde ej orkar böta, icke omtalas fängelse
vid vatten och bröd, utan endast spöoch
ris-straff, och dels att bägge de ifrågaställda
förvandlings-sätten leda till missförhållanden
i straffgradationerne; i thy att, å ena sidan,
fängelse-straffets fördubblande, såsom det
-* i Nådiga Propositionen anförda exemplet visar,
stundom ökar detta straff utöfver den fastställda
proportionen till annan kroppsplikt, och, å
den andra, fängelse-straffets bestämmande, efter
dubbla bötes-summan, stundom har den följd,
att det i tväböte liggande brottet icke får röna
hårdare bestraffning, än det, hvarå enkla
böter äro stadgade, såsom hustjufnad till ett
värde af Tolf Daler Silfvermynt, hvilken förbrytelse,
efter denna beräkningsgrund, blifver
bestraffad, lika med enkel stöld, till samma
belopp.
Då R. St., vid öfvervägande häraf, väl insett
behofvet af ett bestämdt stadgande i detta
ämne, men tillika funnit, ej allenast att det i
E. K. Maj:ls Nådiga Proposition framställda förslag
lemnar den i sistberörde afseende anmärkta
bristen på öfverensstämmelse oafhulpen, utan
ock att den i Allmänna Lagen föreskrifna^be
-
588 Hlxp. Vtsh. Förslag till and, Skrif v. N:o 2Q6.
räkningsgrunden för böters förvandlande till
fängelse vid vatten och bröd är i sig sjelf olämplig,
hafva Rikets Ständer trott sig icke
böra lemna bifall till samma Nådiga Proposition,
utan i förening med en lagförändring,
som stadgar en tjenligare beräkningsgrund.
En sådan lagförändring är, efter Rikets
Ständers omdöme, så mycket angelägnare, som
den nu gällande förvandlingsgrunden förorsakar
missförhållande i stralfbestämmelserne, ej blott
vid förvandling af dubbla böter, utan äfv^n vid
förvandling af enkla. Såsom exempel på ett sådant
missförhållande må anföras, att enkeLstöld,
till ett värde af 11 Daler Silfvermynt, straffas
med fyra pär spö, och sådan stöld till a/j. Da-'„
lers värde med åtta pär, men bägge brotten med
lika lång tids fängelse vid vatten och bröd, nemligen
åtta dagar, samt att g och i3, i/\ och 20,
21 och 26, 27 och 36 par spö svara emot lika
lång tids fängelse vid vatten och bröd, nemligen
12, 16, 20 och 24 dagar. Och som det
är uppenbart, att detta förhållande ej är förenligt
med rättvisa och billighet, eller öfverensstämmande
med regeln, att lika brott kräfva
lika straff, samt något giltigt skäl ej lärer kunna
uppgifvas, hvarföre emellan hvarje grad i
straffet af fängelse vid vatten och bröd skulle
vara en skillnad af 4 dagars fängelse-tid, eller
hvarföre första graden skall svara emot 10 daler,
andra graden emot i5, tredje och fjerde
grad erne hvardera emot 20 och femte graden
3o daler Silfvermynt, så, emedan det deremot
synes naturligt och billigt, alt graclerne i straffet
Exp,- Etsk. Får slag till und. Skrifv. N:o 236- 589
af fän "else vid vatten och bröd bestämmas i samma
enkla arithmetiska progression, som graderne
i straffet af spö eller ris, få R. St., som anse
den i E. K. Majrts Nådiga Proposition föreslagna
grund för förvandling af böter för stöld,
som ligger i tväböte, vara enlig med grunden
för andra i Lagen stadgade dubbla böters förvandling,
till E. K. Maj:ts pröfning i underdå
nighet
afgifva följande förslag till förordning
om böters förvandling till fängelse vid vatten
och bröd.
Med ändring af 4;de §. i 5:le Cap. StraffBalken,
stadgas, som följer:
”Fängelse vid vatten och bröd räknas således,
att emot böter från En Daler, till och
med 12 Daler, svara fyra dygn; från Tolf,
till och med Sexton Daler, fem dygn; från Sexton,
till och med Tjugu Daler, sex dygn; och
så vidare Fyra Daler emot hvart dygns fängelse
vid vatten och bröd. Går talet af dygn ej jemt
upp emot böterne, efter denna räkning, utan
stiga böterna något deröfver; då ökes straffet
med ett dygns fängelse Aud vatten och bröd.
När böter för sådan stöld, sorn, enligt Lag, ligger
i tväböte, skola till fängelse vid vatten och
bröd förvandlas; då fördubblas det stulnas enkla
värde, och det dubbla beloppet tjene till grund
för fängelsetidens bestämmande, efter den beräkning,
som nu stadgad är. Ej bör någor dömas
till fängelse vid vatten och bröd, på längre
tid, än En månad, beräknad till Tjuguåtta dygn;
och ej på mindre tid, än Fyra dygn.”
Rikets Ständer framhärda etc.
590 Expeditions- Utskottet* Memorial N:o 237*
JV:o 2.3j.
Memorial, angående upprättande af serskilda
Alphabetiska Register å de från hvarje
Utskott till Rikets Hö glo fl. Ständer af~
gifna Utlåtanden j [Betänkanden och Memorial.
För att, i afseende på upprättandet af ett allmänt
Sakregister öfver JBihanget till RiksStåndens
Protocoli för innevarande Riksdag, både bereda
möjlighet för sådant Registers utgifvande med
en för ändamålet nödig skyndsamhet, och äfven
att, vid upprättandet deraf, till betydlig
lättnad vid arbetet, åstadkomma en vägledning, A
sorn synes både kunna och böra ega rum genom
meddelande från hvarje Utskott utaf Alphabetiska
Förteckningar eller Register öfver
alla inom Utskottet handlagda ämnen; får Expeditions-Ulskottet
hos R. H. St. härmed vördsamt
föreslå:
det måtte R. St. åt Utskotten uppdraga, att
genom sina Cancellier upprätta fullständiga
Alphabetiska Sak-register öfver alla inom
hvarje Utskott handlagda frågor och ämnen ,
med hänvisning till numer af Betänkandet
samt pagina, hvarest framställning derom '
blifvit till R. H. St. aflåten; hemställande
Expeditions-Utskottet, att, i händelse R. H.
St. skulle finna lämpligt att detta förslag bifalla,
de öfriga Respective Utskotten tillika
Expeditions- Ut slottets Memorial 2V:o 237. 591
måtte anmodas tillse, så väl att upprättandet
af de nu föreslagna Registren må varda
skyndsamligen företaget, som behörigen fullföljdt,
samt att ifrågavarande handlingar derefter
uti ofvanberorde[ändamål till Expeditions-Utskottet
insändas.
Stockholm den i5 November 1829,
Slut pd Första Bandet.
