# ID: svediakorp-gov1905
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,937
# sentences: 1,995
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1828 och 1829.-
Ctontfc Samlingen,
innehållande
Expeditions-Utskottets Memorial oell Utlåtanden
samt Förslag till Rikets Ständers underd,
Skrifvelser till Kongl, Maj:t, jemte
Riksdagsbeslutet.
STOCKHOLM, .1829.
Kongl. Ordens-Boktryckeriet,
'N:o /.
Rikets Högloft. Ständers Expeditions-Utskoits
Memorial, angående antagande af en Cancellist
och om, beräkningen af hans arfvode.
Efter att, i Öfverensstämmelse med 34 §• af
Riksdags-Ordningen, hafva antagit, utom Secreteraren,
en Cancellist, får Expeditions-Utskottet,
då,, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,
denna Betjening är för en behörig fortgång
af Utskottet åliggande arbeten alldeles otillräcklig,
alltså, under åberopande af slutmeningen
i nämnde hos Rikets Höglofl. Ständer
vördsamligen hemställa, att nu, på sätt vid de
föregående Riksdagarne egt rum, ytterligare en
Cancellist må af Utskottet få tillsättas, och det
honora tillkommande arfvode eller tractamente
från antagningsdagen beräknas.
Stockholm den 37 November 1828.
Pä Höglofl. Ridd. o. Adelns På HögvBrdige Preste-Stän*
Ledamöters vägnar: dets Ledamöters vägnar;
Stierneld. Joh. Jak. Hedren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets På Hcdcrv. Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar: Ledamöters vägnar:
J. J. Kleman. Casper Wijkman.
4 Expeditions-Utslcottets Utlåtande, N:o 2.
JV:o 2.
Utlåtande, angående tryckning och utdelning
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
I anledning af Herr Cederschjölds, P. G., hos
Riddersk. och Adeln väckta, och derifrån genom
Protocolls-Utdrag den a5 dennes lill Éxpeditions-Utskottet
remitterade motion, att alla
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrivelser
samt från Utskotten, under loppet af Riksdagen,
inkommande handlingar måtte genast
tryckas och tili RiksStåndens Ledamöter utdelas,
har Utskottet ansett sig, till upplysning i ämnet,
samt till Rikets Högloft. Ständers pröfning böra
följande vördsamt anföra och föreslå:
Den af Herr Cederschjöld med . dess ifrågavarande
förslag till ärendenas skyndsamma
gång åsyftade fördel att, genom ofördröjd tryckning
af de handlingar, som utgöraj Bihang till
RiksStåndens Protocoll, få dessa handlingar tillgängliga
för Stånds-Ledamöterne före de deröfver
i Stånden förefallande discussioner, harvid
så väl 1817 och 1818 årens, som vid 1823 års
Riksdag redan varit föremål för förslag och försök,
endast uti vissa delar, i afseende på sättet
för verkställigheten, skiljaklige från de af Motionairen
nu föreslagne. Så, t. ex. förordnades,
att från hvarje Utskott skulle till ExpeditionsUtskottet,
så fort sig möjligen göra lät, meddelas
2:ne Exemplar af hvarje Utlåtande eller
Betänkande, af hvilka det ena skulle begagnas
Expeäitions-Utshottets Utlåtande, N:o 2* 5
för tryckningens skyndsamma verkställande och
det andra qvarstanna i E xpeditions-Utskottet.
Så snart derefter Betänkandet' eller Utlåtandet
hunnit tryckas, blef detsamma till RiksStånden
kringsändt uti tryckta Exemplar, åtföljde af
behörig förteckning, och för RiksStåndens Ledamöter
genom prenumeration tillgänglige i Boklådorne.
Det åsyftade ändamålet vanns ock till
någon tid, nemligen under Riksdagens början,
då Utskottens Betänkanden och Utlåtanden naturligtvis
voro färre till antalet och i allmänhet
mindre vidlyftiga. Då låg det inom möjlighetens
gräns, att, när ett eller flera Utlåtanden,
som i tryck icke upptogo mer än ett ark,
ankommo till Expeditions-Utskottet om aftonen
ena dagen, detta ark om e. m. den påföljande,
1 fall Plenum då inträffade, färdigtryckt till
Riks-Stånden afsända, och kunde det likaledes
då vara för Prenumeranten tillgängligt i Boklådan.
Sedan Riksdagen något längre framlidit,
och då från hvartdera af de öfrige 6 Utskotten
på en och samma dag till ExpeditionsUtskottet
stundom ankommo så mångå och så
vidlyftiga skrifna Betänkanden och Utlåtanden,
att desamma i hvarje Utskotts Samling upptogo
2 till 3 ark, blef naturligtvis följden den, att
dessa ark, hvilka, efter nämnde, ingalunda till
öfverdrift antagna, beräkning, således tillsammans
utgjorde 12 å 18 ark, icke kunde tili
Riks-Ståndens näst derpå inträffade sammanträde,
såsom tillförene, aflemnas, äfven om sammanträdet
inträffade 2 dagar senare än de skrifne
Exemplarens ankomst till Expeditions-Ut
-
6 iExpeditions-TJtslotteU Utlåtande, JS:u %
skottet. Följden Lief ock den, att den vidtagna
åtgärden med tryckta Exemplars kringsändande
tiM. Riks-Stånden af sig sjelf förföll.
Emot denna erfarenhet vågar väl Utskottet
icke hoppas, att alla de svårigheter, som hittills
funnits möta verkställigheten af förenämnde
handlingars nu åter föreslagna successiva
tryckning och utdelning inom Behörig tid för
det af Motionairen åsyftade ändamål, fullkomligen
skola undanrödjas genom det af honom uppgifna
sätt för ändamålets tillvägabringande. Att
genom det ökade antalet af erforderliga Exemplar
för den föreslagna utdelningen samt genom
inberäkning i trycknings-ersättningen jemväl af
de blad, som ofta nog kunna komma att lemnäs
in blanco å de lösa, serskildt tryckta Handlingarne,
äfven som genom det ökade biträde,
hvilket i och för Correctur-läsningens verkställande
med nödig skyndsamhet sannolikt torde
komma att inom Expeditions-Utskottet erfordras,
ökade kostnader till icke obetydligt belopp
måste uppkomma, finner Utskottet alltför
tydligt, för att genom detailerade bevis behöfva
ådagaläggas. Då likväl Utskottet, lika med
Motionairen, anser dessa kostnader fullkomligt
uppvägas af den fördel, sorn vid det ifrågavarande
förslagets tillämpning bör kunna förväntas
genom det för Riks-Ståndens samtliga Ledamöter
beredda tillfälle till både skyndsamt, beqvämt
och fullständigt delfående af de till pröfning
derstädes förekommande ärenden, äfvensom
den derigenom möjliga och troliga tidsbesparing
vid deras behandling, tvekar icke Ut
-
Expectitiofis-Utelottets Utlåtande, N:o 2« 7
skottet att hos Rikets Högloft. Ständer vördsamt
tillstyrka förslagets antagande; och får alltså för
möjligheten af dess ändamålsenliga verkställighet
föreslå:
t:o Att, på sätt af Motioliairen blifvit föreslaget,
de från Kongl. Maj:t samt Rikets Ständers
Utskott inkommande Acter genast tryckas hvar
för sig, \i serskild Nummerföljd inom hvarje
Samling, och med paginering inom hvarje Act,
som innehåller ett ark eller derutöfver, samt
blott förses, hvar inom sin Samling, med ordnings-nummer,
som på hvarje sida upprepas i
Column-titeln.
2:0 Att, derest en sådan Act ej ensam skulle
utgöra ett helt ark, då efter som ExpeditionsUlskottet
för hvarje fall kan finnå lämpligast,
flere antingen tryckas på samma papper eller
ock serskildt utgifvas på halfva eller fjerdedelsark,
utan afseende derpå, att en eller annan sida
blefve otryckt.
3:o Att alla dessa Acter tryckas i det format
och med sådan styl, som för Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll hittills varit begagnade.
4:o Att, i likhet med hvad tillförene i förevarande
afseende egt rum, af Utskottets Betänden,
Protocolls-Utdrag eller Förklaringar, efter
att vara justerade, arne Exemplar genast böra
utskrifvas och, jemte tillhörande Bilagor, till
Expeditions-Utskottet aflemnas: det ena Exemplaret
för att vid tryckningen, och det andra,
med underskrifter försedt, för att såsom Original
begagnas vid det tryckta rättelse-arkets genomläsning,
och förvaras bland Utskottets hand
-
8 Expeditions-UtskottetR Utlåtande, N:o 2.
lingar under Riksdagens lopp, samt bifogas dem
vid deras aflemnande till Riddarhus-Archivqt.
5:o Att af hvarje färdigtryckt ark, som innehåller
något Utskotts Betänkande, ProtocollsUtdrag
eller Förklaring, genast genom Expeditions-Utskottets
försorg aflemnas lill hvardera
af de Respective Riks-Stånden elt Exemplar,
åtföljdt af en utaf sistnämnde Utskotts Secreterare
bestyrkt förteckning på de i samma ark
färdigtryckta fullständiga handlingar, som sålunda
till Riks-Stånden aflemnas, enliga med de
hos Expedit ions-Utskottet förvarade Original; och
6:0 Att, i den mon handlingarne hunnit
tryckas och af Bokbindare falsas, eller, i händelse
af flere ark i samma Act, häftas, aflemnas
till lliks-Ståndens Cancellier erforderligt antal
Exemplar till utdelning bland hvarje Stånds
Ledamöter: Anseende Utskottet detta antal kunna
fastställas för Ridderskapet och Adeln till
Boo, Preste-Ståndet 65, Borgare-Ståndet 55 och
för Bonde-Ståndet till 13o.
Det efter sådan utdelning öfverblifvande
antal Exemplar borde genast ohäftade till Rikets
Ständers Riksgälds-Contor af Boktryckaren
öfverlemnas, för att, i mon af behof, utdelas.
Beträffande derefter Motionairens förslag,
rörande antalet och indelningen af Samlingarne
utaf Bihangen till Riks-Ståndens Protocoll, så
befinnes detta förslag, såsom i öfrigt Öfverensstämmande
med hvad vid så väl 1817'. och 1818
årens, som 1823 års Riksdagar i berörde afseende
blifvit bestämdt, endast i 2:ne puncter derifrån
-
■Expeditions-Utskottets UtlåtandeN:o 9
ifrån skiljaktigt» nemligen först deruti, att Rikets
Ständers Revisorers och Justilise-Ombudsmannens
Beriittelser m. m.» sorn hittills utgjort
2:dra Samlingen, mätte» såsom serskildt tryckte
Och Riks-Stånden meddelade, för framtiden från
Bihanget utgå, Samt för det andra, alt utbyte
mätte ega rum emellan dåvarande 9:de och 1 o:dc
' SamlingarneS ordning, sålunda, att ryde Samlingen,
som innehållit de Protocolls-Utdrag, hvarigenom
Riks-Stånden meddelat hvarandra sina
beslut, skulle i stället blifva den io:de-, hvilken
vid förenämnde Riksdagar upptagit Expeditions-Utskottets
Förslag till Rikets Höglofl. Ständers
underdåniga Skrifvelser, och tvärtom denna
sistnämnde Samling blifva den ryde.
I förra afseendet, eller hvad angår uteslutandet
af uppgifne handlingar, sorn hittills utgjort
Bihangets ardra Samting, finner sig Utskottet
desto hellre böra Motionairens förslag
derom hos Rikets Höglofl. Ständer vördsamt tillstyrka,
sorn Utskottet, lika med Motionairen,
anser ändamålet af deras allmängörande, med
betydlig minskning i de besvär och kostnader,
hvilka af deras tryckning i Bihanget äro en
följd, kunna vinnas på lämpligare sätt, hvarom
Utskottet, i händelse af Rikets Höglofl. Ständers
bifall till Motionen i denna del, framdeles
torde få med yttrande och förslag inkomma.
I senare punkten af de föreslagne förändringarna,
eller hvad angår ombyte af eyde och
»o:de SamlingarneS ordning och benämning,
saknar Utskottet giltig anledning att en sådan
Bihang t, it, $is Prot. iQ:de Sami■ %
10 Expeditions- Utskottets Utlåtande, N:o 2.
förändring tillstyrka, utan anser Expeditions^
Utskottets handlingar, hvilka nu innehållas i
i o:de Samlingen, lämpligen kunna fortfarande utgöra
den sista, deruti Riksdags-Beslutet jemväl
måste intagas.
Vidkommande slutligen frågan om upplagans
storlek af hvarje Samling, hvarom Rikets
Höglofl. Ständer, enligt deras vid sistförflutne
Riksdag fattade Beslut■, ega att* uppå Expeditions-Utskottets
förslag, vid hvarje Riksdag förordna,
så, och i den händelse detta Utskottets
Betänkande skulle vinna Rikets Ständers bifall,
anser Utskottet utaf hvardera af dessa Samlingar,
för utdelning så väl till Riks-Ståndens Ledamöter,
som till vederbörande Embets-Autoriteter,
äfvensom för att lemna tillgång till försäljning
genom prenumeration, erfordras 1200
Exemplar.-. Skulle åter Rikets Höglofl. Ständer
icke finna för godtj att till hvad om handlingarnes
tryckning styckevis och utdelning bland
Riks-Ståndens Ledamöter nu blifvit föreslaget,
lemna bifall, tillstyrker Utskottet vördsamt, att
vid hvad örn Upplagornas storlek af merberörde
Samlingar vid sistförflutne Riksdag blifvit af
Rikets Höglofl. Ständer heslutadt, jemväl för
den innevarande måtte få hero.
Hvad angår prenumeratiohs-priset å Bihanget,
så synes detta, enär priset å tryckningen
icke sedan förlidne Riksdag stigit, icke hora bestämmas
högre än då, nemligen till 1 sk. B:co
per ark; hvarvid Utskottet får tillstyrka, att
prenumeration måtte få tecknas i Riksgälds-Coutoret
på hela Bihanget, men ej endast på ser
-
Expeditions-Utskottets Utlåtande, N;o 2, 3- ii
gidida Samlingar deraf,, samt att hvad af Bihanget
vid Riksdagens slut kunde finnas otryckt,
eller icke till Riks-Ståndens Ledamöter blifvit
utdeldt, matte från Riksgälds-Contoret, genom
vederbörande! Konungens Befallningshafvande och
emot erhållande qvitto, Riks-Ståndens i Landsorterne
bosatte och dit åter afreste Ledamöter,
i ett Exemplar för hvardera, efter från hvarje
Stånd lill Riksgälds-Contoret afgifvande förteckning
, tillställas.
Om hvad Rikets Höglofl. Ständer i detta
ämne i allmänhet eller i serskilda delar kunna
täckas besluta, utbeder sig Expeditions-Utskottet
vördsamt, att, så skyndsamt sorn möjligt,
få emottaga underrättelse, äfvensom att Rikets
Höglofl. Ständer behagade meddela deras förordnande
i afseende på trycknings-kostnadens
bestridande, på det något hinder icke vidare
måtte möta för tryckningens företagande och
oafbrutna fortsättning.
Stockholm den 27 November 1828.
N:o 3,
Utlåtande , angående en Summarisk sammanfattniffj
af innehållet vid slutet af h varje
utaf Utskottens Betänkanden.
Genom Protocolls-rUtdrag af den 22 dennes,
har Höglofl. Ridd. och Adeln till ExpeditionsUtskottet
remitterat en af Herr von Hartmans
-
12 Expeditions- Utskottets Utlåtande, N:o 3.
dorff, August, väckt Motion, det samtlige Utskotten
matte anmodas, ”att alltid i slutet af
deras Betänkandea, synnerligen när de äroulaf
vidsträcktare omfattning, göra en korrt framställning
af deras förslag, hvilken mätte tjena
till öfversigt af det hela och till bestämd rättelse
vid beslutens fattande och expedierande
och som antagandet af detta förslag, emot hvars
tillämpning något hinder i allmänhet icke synes
förekomma,' utan endast i afseende på sådane
af en större mängd serskilda punkter sammansatta
Betänkande», såsom t. ex. åtskilliga af
Stats-, Bevillnings- eller Lag-Utskottens, oemotsägligen
skulle medföra tidsbesparing, reda och
beqvämlighet både vid föredragningen och expedierandet
af Ärendena samt äfven för enskilde
Ledamöters delfående af Acternes hufvudsakliga
innehåll, anser sig Expeditions-Utskottet
böra hos Rikets Högloft, Ständer i så måtto
vördsamligen tillstyra antagandet af nämnde
förslag, att. Utskotten måtte erhålla föreskrift,
att vid slutet af hvarje Betänkande, så vidt sådant
i afseende på ämnets och uppställningens
beskaffenhet möjligen sig göra låter, lemna en
så beskaffad summarisk sammanfattning af Betänkandets
innehall, sorn Motionairen föreslagit,
och hvilket, för att vara lätt i ögonen fallande,
lämpligen synes kunna, på det af Motionairen
alternativt uppgifne sätt, genom en bredare marginal
från den öfriga texten urskiljas.
Stockholm d&i »27 November 1838.
Esp. Utsi'. Förslag till underd. Skrifa. N:a 4- 43
N:o 4-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Dec. 1828.
Preste-Ståndet d. 22 —■ —
Borgare-Ståndet d. 22 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse till Kgl.
Maj:t, angående utbetalningen och redovisningen
af Riksdagskostnadsmedlen.
S. A. K.
Tili undvikande af den vidlyftighet och omgång,
som af det hittills antagna sätt för Riksdagskostnadernes
bestridande och dertill åtgångne
medels redovisande varit en följd, samt för
att icke, såsom vid föregående Riksmöten, tidt
och ofta besvära Eder Kongl: Majrt med utfärdande
af anordningar till Stats-Contoret å utgifter,
hvilka redan äro af Rikets Ständer pröfvade
och fastställde, hafva Rikets Ständer beslutit,
att, under innevarande Riksdag, utbetalningarne
af de i och för den samma förefallange
kostnader skola verkställas af Rikets Ständers
Riksgälds-Contor, hvarifrån medlen till dessa
kostnaders bestridande utgå,
Med underdånigt tillkännagifvande häraf,
få- hos Eder Kongl. Mäj:t Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, att, derest sådane utgifter
i och för Riksdagen skulle komma i fråga, hvilka
af Eder Kongl. Maj:t böra anbefallas, Eder
Kongl. Maj:t då täcktes i Nåder förständiga StatsContoret,
att till Riksgälds-Contoret, jemte öf
-
14 Exp. Utsk. Försl, till underd. Skrifv. N:o 4, 5,
verlemnande af behörige verificationer, afgifva
reqvisition å ersättning för den utbetalning, sorn
i sådant afseende kan af förenämnde Embetsverk
ega rum; i sammanhang hvarmed Eder
Kongl. Maj:t jemväl i Nåder täcktes förordna,
att, i händelse några förskott redan skulle vara
från Stats-Contoret meddelade eller räkningar
förskottsvis godtgjorde, förskotts-qvittencerne eller
räkningarne ofördröjligen varda tili Riksgälds-Contoret,
emot behörig ersättning, öfvers
lemnade.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 5,
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Dec. 1828,
Preste-Ståndet d. 22 — —
Borgare-Ståndet d. 22 — *—•
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, med uppgift ä utsedde Ledamöter
i Hemliga Utskottet.
S. A. K.
Sedan Eder Kongl, Majit, genom Skrifvelse d.
6 i denna månad, likmätigt 54 §• RegeringsFormen
och 28 §. Riksdags-Ordningen, i Nåder
äskat, att ett Hemligt Utskott måtte af Rikets
Ständer utväljas; så få Rikets Ständer nu
härmed i underdånighet anmäla, att, genom
jExp. Utsi. Får stag till under d. Skrif v. N:o 5• 45
val inom hvarje Riks-Stånd, till Ledamöter i
detta Utskott blifvit utsedde:
Af Ridderskapet och Adeln:
Justitias-Rådet, Landshöfdingen och Commendeuren
Grefve G. TV. Hamilton.
Öfverste-Kammar-Juiikaren och Commendeuren
in. irt. Friherre Algernon Stierneld; och
Gouverneuren vid Krigs-Academien, General-Adjutanten,
Öfversten och Riddaren J. P.
Lefre'n.
Af Preste-Ståndet:
Biskoppen och Ledamoten af Nordstjerneorden,
Doctor S. Wijkman.
Biskoppexi, PröCancelleren och Commendeuren,
Doctor W. Faxe; och
Contracts-Prosten» Doctor J. M. Svedelius.
Af Borgäre-Ståndet:
Vice Talmannen, Lagmannen, Commendeuren
och Riddaren J. Noreus.
Grosshandlaren Thomas And. Aspelin_, och
Borgmästaren, Lagmannen Hans Aron
Falkman.
Af Bonde-Ståndet:
F. d. Talmannen, Riddaren af Wasa-Orden,
Lars Olsson, från Götheborgs och Bohus Län.
Vice Talmannen Jon Jonsson, från Blekinge
Län; och
Eric Svensson från Götheb, och Bohus Län.
Rikets Ständer framhärda etc.
16 Exp, Utsi. Fårslag till R. St:s Sirifp. N:o 6<
N:o 6.
Föredraget hos Ridd. Och Adela d. 30 Dec. i82fb
tJppl. o. godk. hos Preste-Ståndet d. 22 — —■'
Borgare-Ståndet d. 22 — —*
Bonde-Ståndet d. 22 “ —*
Expeditions - Utskottets förslag tilt Rikets
Ständers Skrifvelse till de öfrige Utskotten
, angående en summarisk sam-*
manfattning af innehållet 'Vid slutet utaf
hvarje af Utskottens Betänkandén.
Sorn Rikets Ständer, uppå Expeditions-Utskottets,
med anledning af väckt Motion hos Ridderskapet
och Adeln, lemnade tillstyrkande,
funnit godt föreskrifva, att alltid vid slutet af
Utskottens Betänkandet!, synnerligen när de äro
af vidsträcktare omfattning, och så vidt, i afseende
på ämnets odli uppställningens beskaiFenhet,
möjligen sig göra låter, en korrt summarisk
framställning må lemnäs af Utskottens förslag
till öfversigt af det hela Och till bestämd rättelse
vid beslutens fattande och expedierande,
hvilken slutliga sammanfattning af betänkande!-  nas innehåll, för att vara lätt i ögonen fallande,
hör genom en hredare marginal från deni
öfriga texten urskiljas; så varder sådant härigenom
till behörig kännedom och iakttagande meddeladt.
Stockholm d. 18 December 1828,
N:o
Expeditions-TJtskottets Memorial, N:o~. F?
N:o y.
Memorial lill Rikets Ständer j angående förslag
till skrifvelse till de öfrige Ut skotten,
rörande summarisk sammanfattning
af innehållet vid slutet af Utskottens
Betähkanden.
Efter att genom erhållne Protocolls-Utdrag från
samtlige Riks-Stånden hafva inhemtat, det Rikets
Ständer samfällt funnit godt bifalla Espeditions-Utskottets,
uppå väckt Motion, gjorda
tillstyrkande, angående en summarisk sammanfattning
utaf innehållet vid slutet af Utskottens
Betänkanden, får Expeditions-Utskottet vÖrdsamt
hemställa, att samtlige de öfrige Utskotten
måtta af detta Rikets Ständers beslut till
behörig kännedom och iakttagande erhålla del*
i hvilket afseende närlagde project till Rikets
Höglofl. Ständers Skrifvelse, N:o 6, i detta ämne
vördsamt till justering öfverlemna^
Stockholm den iS December 1828,
Bihang t. Ii. S:s Fröt, 101 dt Sami. 3
i
ii Expeditions- Ut sk. Betänkande, N:o 8*
JV:o 8.
Expeditions-Utskottets Betänkande, i anledning
af åter remiss utaf Utskottets Memorial
j angående tryckning och utdelning
af Bihang et till Riks-Ståndens Protocoll.
Sedan, vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 27 nästlidne November till
Rikets Högloft. Ständer aflåtne Memorial N:o 2,
angående tryckning och utdelning bland RiksStåndens
Ledamöter utaf Bihanget till Ståndens
Protocoli, Rikets Högloft. Ständer funnit godt,
att berörde Memorial, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar, till Expeditions-Utskottet
återremifttera; går Utskottet nu att vördsamt
utlåta sig i de omständigheter, hvaruti anmärkningar
vid Utskottets ofvan åberopade Memorial
blifvit framställda, hvilka till den utaf de respective
Riks-Stånden beslutna återremiss funnits
föranleda.
I sjelfva hufvudsaken, eller Utskottets till—
s,tyrkande af Herr Cederschjölds Motion, att ett
tillräckligt antal Exemplar af de handlingar,
som utgöra Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll,
måtte genast tryckas och bland de respective
Stånden utdelas, för att vid förekommande
frågors afgörande vara för hvarje Ledamot
att tillgå, har någon anmärkning icke blifvit
gjord. Med instämmande uti Utskottets yttrade
öfvertygelse om lämpligheten och nyttan af det
Fxpeditions-Utsk. Betänkande ', N:o g. 49
Utaf Herr Cederschjöld föreslagne förfogande,
angående tryckningen och utdelningen af ifrågavarande
handlingar, hafva de fleste Ledamöter
, som inom de serskildte Riks-Stånden härom
yttrat sig, endast i afseende på hvad Utskottet
orri ordningen och sättet för verkställigheten häraf
i underordnade detailler till Rikets Högloft.
Ständers pröfning föreslagit, funnit sig befogade
till anmärkningar, hufvudsakligen af så lika
innehåll, att Utskottet hoppas, att, utan vidlyftigheten
af upptagandet och bemötandet utaf
hvarje serskild Ledamots anmärkning, kunna
dem samfällt, i den ordning de förekommit,
besvara,
Att först, på sätt af flere värde Ledamöter
inom de serskildte respeotive Riks-Stånden blifvit
anfördt, Expeditions-Utskottet, i afseende
på tryckningens verkställande genom detta Utskotts
försorg och under dess uppsigt, skolat
hafva missförstått Motionairens mening, är en
anmärkning, hvartill Utskottet, efter behörigt
och noggrannt aktgifvande på Motionens innehåll,
ingalunda finner sig hafva gifvit grundad anledning.
Uti denna Motion igenfinnes nemligen
intet ord angående hvarje Utskotts ombesörjande
af tryckningen utaf sina Betänkanden;
och hade Eypeditions-Utskottet dessutom så mycket
mindre anledning, att en sådan mening af
Motionen underförstå det dervid anförda, som
Utskottet uti Riksdags-Ordningens 59 §, fann
tydlig föreskrift vara sig lemnad, att med tryckningens
verkställande af hela Bihanget till RiksSlåndens
Protocoll taga befattning.
20 'Expedition*- Utsi*. Betänkande, N:o 8<
Hvad den väckta frågan angår, dels, hurtid
vida dea med oftanämnde förslag åsyftade skynda
samhet vid tryckningen och utdelningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, genom ofverl
emiiandet af omsorgen derom åt hvarje af
vederbörande Utskott, i hvad det rörde de till
deras bearbetande öiVerlemnade ärenden, säkrare
skulle vinnas, än om sådant allenast genom
Expeditions-Utskottels försorg och under dess
uppsigt verkställdes, dels ock, huruvida Expeditions-Utskottets
åtagande deraf möjligen skulle
under loppet af hela Riksdagen kunna fullgöras;
så har Utskottet, å ena sidan, visserligen
icke förbisett eller utan tillbörlig uppmärksamhet
lemnat den fördel, som för ändamålets
skyndsamma tillvägabringande skulle uppkomma
deraf, att hvarje Utskott ombesörjde tryckningen
och utdelningen af sina Betänkanden,
lika litet sorn Utskottet, å andra sidan, för sig
döljt det ansvarsfulla och i sjelfva sin natur
mindre behagliga af ett åliggande, vid hvars
fullgörande, serdeles då, under Riksdagens fortgång,
en större mängd Betänkanden af vidlyftigare
innehåll från Utskotten afgifvas, omständigheter
och förhållanden torde för det möjliga
och verkställbara bestämma inskränktare gränsor,
än Utskottet erkänner för sin önskan och
sitt nit, att i åtgärder för ändamålets befordrande
uppfylla sina förbindelser. Men långt
ifrån att anse sig ega valet af ett frivilligt åtagande
eller vägrande af omsorgen i detta afseende,
har Utskottet utaf Stadgandet i RiksdagsOrdningens
ofvan åberopade §., "att Ko
-
Expeditions- Utsi. Betänkande, N:o 8- 2 i
"nungens Propositioner, Rikets Ständers Utskotts
"Betänkanden och Förklaringar, samt de Pro”tocolls-Utdrag,
hvarigenom Stånden meddela
”hvarandra sina heslut, skola tryckas serskildt
”såsom Bihang till Riks-Ståndens Protocoll, och
”utgifvas under Expeditions-Utskottetsuppsigt,"
funnit sin pligt i förevarande ämne så bestämdt
utstakad, att Utskottet ingalunda från det mödosamma
och ansvarsfulla vid dess fullgörande
vågat härleda skäl till befrielse derifrån, eller
lindring deruti; hvadan Utskottet ock allenast
ansett sig ega att, på sätt sorn uti det återremitterade
Betänkandet egt rum, föreslå utvägar
att i möjligaste måtto befrämja det af Molionaircn
åsyftade ändamål, hvars vigt och nytta
Utskottet, lika med honom, insett. Då Utskottet,
sorn icke finner sig kunna frånträda denna
öfvertygelse, härmed underställer densamma
Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning och
bedömande, äfvensom huruvida stadgandet i
Riksdags-Ordningens ofvan åberopade §. skulle
kunna anses uppfylldt med Expeditions-Utskottets
uppsigt, att tryckningen verkställdes efter
samma plan, bör Utskottet tillika vördsamt anföra,
att, derest Utskottets åsigt skulle af Rikets
Höglofl. Ständer gillas, och regleringen med
merberörde tryckning derefter bestämmas, några
oöfvervinnerliga hinder icke synas ega rum
för Expeditions-Utskottet, att, med en till
erforderlig grad förstärkt Cancellie-personal för
Correcturläsningen, ombesörja tryckningen med
lika skyndsamhet, som kunde af de öfriga respective
Utskotten förväntas, derest åt hvarje
52 JExpeditions-Utsh. Betdnlande, N:o 8*
af desamma öfverlemnades befattningen med
Bihangets tryckning i hvad rörer derifrån utgående
Betänkanden. Att tryckningen äfven utaf
sådane Betänkanden, som hvar för sig utgö-^
ra flera tryckta ark, alltid och oafbrutet under
hela Riksdagens lopp skulle kunna verkställas
nied d^n skyndsamhet, som för det åsyftade
ändamålet med utdelningen bland Riks-Ståndens
Ledamöter erfordras, torde icke böra o vilkorligt
förväntas utaf hvilketdera sättet, Rikets
Högloft. Ständer än må finna för godt att för
verkställigheten bestämma; och lära Rikets
Högloft. Ständer, upplyst inseende hvad omständigheterne
härvid göra möjligt elier overkställbar^
mäta bemödandet för ändamålets err
nående efter andra grunder, än blotta utgången,
som, vid hvilka åtgärder i förevarande ämne som
helst, måste till någon grad vara af tillfälligheter
beroende.
f-afseende å hvad vid återremissen från
Yällofl. Borgare-Ståndet anfördt blifvit, att Riket.
** Ständers Revisorers’ Berättelser med flera dylika
handlingar, hvilka serskildt tryckas och i
Riks-Stånden utdelas, icke skulle uti Bihanget
till Ståndens Protocoll omtryckas, så får Expeditions-Utskotlet
endast åberopa hvad det återremitterade
Betänkandet i denna del innehåller.
Beträffande frågan om uteslutande från Bihanget
utaf Ståndens Protocolls-Utdrag angående
remisser, anser Utskottet sådant uteslutande,
enär remisserne jemväl kunna såsom beslut betraktas,
icke under innevarande Riksdag kunna
ega rum; men hemställer vördsamt, att ofvan
-
Expeditions- Utsi. Betänkande, N:o 8. 236
nämnde Protocolls-Utdrag, hittills intagne i Bi'
hangets 2:dra Samling, måtte få förflyttas till
den 9:£le, till hvilken sistnämnde, såsom innehållande
Protocolls-Utdragen, hvarigenom Stånden
meddelat hvarandra sina beslut, de förra,
i afseende på ämnenas likartade beskaffenhet,
synas lämpligast höra hänföras.
Hvad angår upplagans storlek utaf meranämnde
Bihang till Riks-Ståndens Protocoll; så
torde det utaf Utskottet, i händelse af Rikets
Höglofl. Ständers bifall till Herr Cederschjötds ,
af Utskottet tillstyrkta Motion, föreslagne antal
af 1200 Exemplar icke tåla någon serdeles
nedsättning, då för Riks-Ståndens Ledamöter
erfordras o; till utdelning åt Utskotts-Ledamöler
vid nästblifvande Riksdag 232; samt till
förvarande i Riksgälds-Contöret, för att utgöra
ett tillgängligt Archiv af dessa handlingar 5 o
Exemplar, och då således af det föreslagne antalet,
1200, endast 178 Exemplar återstå till
utdelning åt vederbörande Embets-Autoriteter
och försäljning genom prenumeration. Hvilket
allt, under åberopande af det återremitterade
Betänkandets innehåll, till Rikets Höglofl. Ständers
upplysta pröfning vördsamt öfverlemnas.
Slutligen får Expeditions-Utskottet vördsamt
anföra, att, ehuru Utskottet utaf ett från
Hedervärda Bonde-Ståndet meddeladt ProtocollsUtdrag
inhemtat Ståndets beslut, det borde Utskottet
, i sammanhang med detta ämne, utlåta
sig öfver en af Vice Talmannen Jon Jonssonj,
i enahanda fråga väckt, och för närvarande till
Stats-Utskottet remitterad Motion, Expeditions
-
24 Expeditions-Utsi. Memorial, N:o 9„
Utskottet, på det frågans pröfning öch slutliga
afgörande samt derefter företagandet af tryckningen
utaf för enäm iida handlingar icke må ytterligare
fördröjas, funnit sig, utan afvaktan af
sistberörde remiss, böra det nu afgifna vördsamma
Utlåtande meddela, helst Utskottet, efter
remissens erhållande, blir i tillfälle att deröfver
med serskildt yttrande till Rikets Höglofl,
Ständer inkomma.
Stockholm den 19 December 1828.
JV:o g,
Eocpeditions-UtskottetS Memorial till Rikets
Ständer j angående ökadt Cancellie-biträde
för Correctur-läsningi
Sedan Rikets Uöglofl. Ständer, Uppå väckt fråga,
funnit godt förordna, så väl, att alla Kongl.
Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelse!’ samt
från Utskotten, under loppet af Riksdagen, till
Rikets Ständer afgifvande handlingar skola genast
tryckas och bland de Respeclive Riks-Stånden
utdelas, för att, vid förekommande frågdrs
afgörande, vara för hvarje Ledamot att tillgå,
som äfven, att uppsigten och omsorgen utaf behörig
verkställighet häraf bör, enligt 5p §:n i
Riksdags-Ordningen, åligga Expeditions-Utskottet;
så har Utskottet, för ändamålsenligt tillvägabringande
deraf, redan vidtagit nödige förbe
-
Expeditions-Etsk. Memorial, N:o 9- 25
beredande åtgärder; och kommer tryckningen
af Tö renämnde handlingar att, uppå föreskrifvet
sätt, ofördröjligen i verket sättas. I afseende
härå, och då för den blifvande trägna
Correctur-läsningen, så vidt icke antingen den åsyftade
skyndsamheten med liandiingarnes tryckning
och utdelning skall förfelas, eller Cancelliegöromålen
inom Utskottet lida eller fördröjas
genom den, utom Secreteraren, derstädes redan
anställda Tjenstemanna-perSonals uteslutande
eller hufvudsaklig^ sysselsättning med nämnde
Gorrectur-läsning, oundgängligen för Utskottet.
erfordras ett ökadt biträde af Ganoellie-BeIjening,
anser sig Utskottet alltså nödsakadt,
att, under åberopande af hvad i denna del blifvit
anfördt, uti Utskottets till Rikets Ständer
aflåtne Belänkanden JN:ris 2 Sc 8, samt med
stöd af slutmeningen i Riksdags-Ordningens 24
§., hos Rikets Högiofl. Ständer vördsamt hemställa,
det ytterligare 2:ne Cancellister måtte få
af Utskottet antagas, med åtnjutande af sådane
arfvoden eller traktamenten, sorn för Cancellister
vid Rikets Ständers Utskott framdeles kan
varda bestämdt.
Stockholm den 3 Januarii 1839.
Bihang t. Ii. S:s I'rot> 10:de Sand. 4
Si Expedition*- Utsi. Memorial, N:e IQ.
N:o to.
Expeditions-Utskottets Memorial till Rikets
Ständer j angående de öfrige Utskottens
förständigande om iakttagelser i afseende
på tryckningen af Bihanget till RiksStåndens
Protocol/j m. m.
Som Rikets Höglofl. Ständer, med bifall till
Expeditions-Utskottets afgifne Betänkanden N:ris
a 8c 8, angående tryckningen och utdelningen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, funnit
■uppsigten och omsorgen derom i allmänhet, och
alltså för samtlige af de till nämnde Bihang
hörande Samlingar, åligga Expeditions-Utskottet;
så får Utskottet, i afseende på de för verkställigheten
häraf nödige iakttagelser af de öfrige
Respeclive Utskotten, hos Rikets Höglofl.
Ständer vördsamt anhålla, det måtte Utskotten
genomProtocolls-Utdrag meddelas, att, utaf deras
Betänkanden, Protocolls-Utdrag eller förklaringar,
2:ne Exemplar, efter skedd justering, genast
böra utskrifvas, och, jemte tillhörande Bilagor,
till Expeditions-Utskottet uti hvarje sådan
Act åsatt Nummerföljd aflemnas: det ena utan
afvaktan af underskrifter, för att med möjligaste
skyndsamhet vid tryckningen anvärtdas, och det
andra med underskrifter försedt, för att såsom
original begagnas vid det tryckta rättelse-arkets
genomläsning, och derefter bland ExpeditionsUtskottets
handlingar förvaras.
Expeditiont- Ut ti. Memorial, N:o 10.
Derjemte, och enär Rikets Hoglofl. Ständet
jemväl bifallit, att de, efter utdelning bland
Riks-Ståndens Ledamöter, utaf det till tryckning
fastställde antalet öfverblifvande Exemplar
genast skola ohäftade till Riksgälds-Contoret
öfverlemnas, för att derifrån, i mon af behof,
utdelas: alt, vidare, prenumeration till samma
pris, som hittills, eller i sk. Banco per ark,
får tecknas i Riksgälds-Contoret på hela Bihanget,
men ej endast på serskilda Samlingar deraf;
äfvensom att hvad af Bihanget vid Riksdagens
slut kan finnas otryckt, eller icke till RiksStåndens
Ledamöter utdeladt, må från RiksgäldsContoret,
genom vederbörande Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och emot erhållande qvitto,
Riks-Ståndens i landsorterne bosatte och dit åter
afreste Ledamöter, i ett exemplar för hvardera
, efter från hvarje Stånd till Riksgälds-Contoret
afgifvande förteckning, tillställas; får Expeditions-Utskottet
vördsamt hemställa, att dessa
Rikets Högloft. Ständers förordnanden måtte
genom Protocolls-Utdrag till Stats-Utskottet varda
Riksgälds-Contoret till kännedom och iakttagande
meddelade.
Stockholm den 5 Januarii 1839.
N:o 11.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 15 Jan. 1829.
Preste-Slandet d. 21 •— —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 21 —■
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
tryckning och utdelning af Kgl.
Maj:ts B ef allain gshafvandes Bemårs-Berättelser.
S. A. K.
I anseende lill nyttan, af Eder Kongl. Majrts
23efallningshafrand.es
telsers allmängörande, få Rikets Ständer hos Eder
Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, det
täcktes Eder Kongl. Majrt i Nåder hädanefter
låta dessa Berättelser, så snart som möjligt efter
■det desamma blifvit till Eder Kongl. Majrt afgifne,
in extenso till trycket befordra, för alt
5 Bokhandeln allmänheten tillhandahållas, äfvensom
att ett tillräckligt antal exemplar måtte
uppläggas, för att icke allenast vid näst derefter
inträffande Riksdag i Riks-Stånden utdelas,
titan ock tillställas alla de Embetsmyndigheter,
som till undfående af den så kallade Författnings-Samlingen
äro berättigade; hvarförutan,
och på det i hvarje Län kännedom af de uppgifter,
Berättelsen om Länet innehåller, så mycket
säkrare och lättare måtte spridas, Rikets
Ständer få hos Eder Kongl» Majrt jemväl framställa
den underdåniga anhållan, det Eder Kgl,
Expedilions-Utskottets Utlåtande, N:o 12. 29
Maj:ts Befallningshafvande måtte i Nåder anbefallas,
att till hvarje Kyrka inom Länet aflemna
ett exemplar af dess afgifna Berättelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 21 Januarii 1829.
N:o 12.
Utlåtande, i anledning af väckt Motion,
att Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag icke
måtte till deras fullständiga innehåll i
Protocollen trjckas.
Genom Protocolls-Utdrag från Högloft. Ridd.
och Adeln, af den. 13 nasti. December, har till
Expeditions-Utskottet blifvit remitterad en utaf
Grefve Spens, Carl Gustaf_, väckt Motion, att
den förändring, såsom ländande till förkortning
och besparing vid tryckningen af RiksStåndens
Protocoll, utan att föreskriften i
Riksdags-Ordningens 5p §., angående de sammas
fullständighet, skulle i någon måtto uraktlåtas,
måtte varda vidtagen, att, vid första fattandet
af ett beslut, en Nummer tecknades i
Protoeollets Marginal för hvarje Talmannens af
Ståndet besvarade fråga, och sedermera, istället
för afskriften af hela Protocolls-Utdragen,
uti Protocollen endast intoges: ”Justerades Utdrag
af Protocoliet för N. N. dag och besluten
under N:ris N. N.” Och enär Expeditions-Ut
-
30 Expeditions-Vtshottels Utlåtande, N:o 12, 13,
skottet anser hvarje Riks-Stånd, på grund af
Riksdags-Ordningen, ega att sjelft bestämma formen
för de Protocoll, som hos de samma föras,
samt då det af Motionairen föreslagna sätt
för justerade Protocolls-Utdrags intagande och
åberopande i Ståndens Protocoll, hvilket i hufvudsakligt
afseende redan lärer så väl inom
Högvördige Preste-Ståndet, som Vällofl. Borgare-
och Hedervärda Bonde-Stånden vara antaget
och följdt, onekligen skulle minska Protocollens
vidlyftighet och derigenom äfven deras
trycknings-kostnad, linner sig ExpeditionsUtskottet
böra ifrågavarande Motion hos Rikets
Höglofl. Ständer vördsamt tillstyrka.
Stockholm den 9 Januarii 1829.
N:o >3.
Utlåtande, i anledning af väckt Motion om
upprättande och tryckning af Förteckning
öfver Kongl. Propositioner j Motioner
och Remisser,
Sedan genom Protocolls-Utdrag från Vällofl.
Borgare-Ståndet blifvit till Expeditions-Utskottets
Utlåtande remitterad Herr Löfvenii Motion,
att förteckning öfver de sedan Riksdagens början
af Kongl. Maj:t meddelade Nådiga Propositioner
samt inom Riks-Slånden väckte Motioner
måtte af Expeditions-Utskottet upprättas,
samt, med uppgift, till hvilka Utskott Remisser
Expeditions- Utskottett Utlåtande, N:o 13. 3l
derå skett, till trycket skyndsamligen befordras,
för att tili hvarje Ledamot inom Riks-Stånden
utdelas; så får Utskottet dervid vördsamt anföra:
att, då sådane förteckningar icke annorlunda
än genom erhållande af behörige uppgifter
från de respective Riks-Ståndens eller samtlige
Utskottens Cancellier skulle af Expeditions-Utskottet
kunna till vägabringas, den upplysning
alltså, som deraf åsyftas, så vidt den föreslagna
förteckningen endast skulle upptaga Rubriker på
Målen, synes utan sådan åtgärd kunna af hvarje
Stånds Diarium, äfvensom af Publicisters i
Tidningarne skyndsamt lemnade uppgifter i dessä
ämnen, med lika lätthet inhemtas; hvaremot,
och derest en förteckning skulle upprättas, som
med någon fullständighet upptoge innehållet
utaf Kongl Maj:ts aflåtne Nådiga Propositioner
samt inom Riks-Stånden väckte Motioner, sådant
skulle från Expeditions-Utskottets i Riksdags-Ordningen
föreskrifne arbeten medtaga mera
tid, och, i anseende till sådan Eörtecknings
vidlyftighet, af anslaget för Riksdagskoslnaderne
för tryckningen erfordra större utgifter, än som,
vid ofvan anförde förhållande, skulle af ändamålet
motsvaras; af hvilka skäl Utskottet alltså
hos Rikets Högloft. Ständer icke kan tillstyrka
bifall å ifrågavarande Motion.
Stockholm den 9 Januarii 1829.
32 ExpedLtions-TJtskotteta Memorial, N:o 14*
N:o 14-
Memorial t angående j a Isning en och haftningen
af de exemplar utaf Bihangét
till Riks-Ståndens Protocollj som i Stånden
successive utdelas.
Uti aflåtet Memorial N:o 2, angående tryck-*
liing och successiv utdelning i Riks-Stånden af
Bihanget till deras Protocoll, har ExpeditionsUtskottet,
bland annat, hos Rikets Högloft. Ständer
föreslagit, att hvarje färdigtryckt handling,
hörande lill nämnde Bihang, skulle, förr än
den till utdelning bland Riks-Ståndens Ledamöter
aflemnades, falsas och häftas, hvilket förslag,
jemte de öfrige uti samma Memorial framställde,
blifvit af Rikets Höglofl. Ständer gilladt
och bifallet. Den omsorg Utskottet ansåg
sig höra iakttaga, att bereda ali möjlig beqvämlighet
för det tryckta Bihangets begagnande vid
Ståndsöfverläggningarne, grundade och bestämde
Utskottets i berörde afseende gjorda hemställan,
utan alt det dervid undföll Utskottets
uppmärksamhet, att den föreslagna falsningen
och häftningen af hvarje successivt färdigtryckt
och till utdelning allemnad handling i någon
mon måste öka kostnaderne för det af Rikets
Höglofl. Ständer beslutna antal exemplar af meranämnde
Bihang till de respective Riks-Ståndens
Protocoll. I saknad likväl af specifika uppgifter
derom, kunde Utskottet vid ofvannämnda
Expeditions-TJtslottets Memorial, 1V.-o ii. 33
förslags afgifvande icke ännu bestämdt känna
beloppet för hvarje serskild del af dessa kostnader.
Sedan numera sådane uppgifter, genom tili
Utskottet ingifne anbud af Boktryckare och Bokbindare,
erhållits, och derutaf inhemtats, att
annu efter den nedsättning i först begärda pris,
hvarpå de personer ingått, med hvilka Contract
eller öfverenskommelser i och för ifrågavarande
trycknings-arbete blifvit träffade, utgiften
serskildt för falsningen och häftningen af det
till utdelning bland Riks-Ståndens Ledamöter
under detta Riksmöte erforderlige antal eveniplar,
under förutsättning af ett ungefärligen lika
arktal, som Bihanget för de liästförflutna
tvänne Riksdågarne finnes innehålla, uppgår till
minst 3 å 4000 B;dr Banco; så har Expeditions-Utskottet,
med vördsam anmälan härom,
och i anseende till den, i förhållande till föremålet,
kanske alltför dryga utgift, som, derest
den vidtagna åtgärden med exemplarens falsning
och häftning skulle fortfara, komme att
öka de oundvikliga och ganska betydliga kostnaderne
för sjelfva tryckningen, ansett sig härigenom
böra hos Rikets Höglofl. Ständer vördsamt
hemställa, huruvida ieke nämnde åtgärd
med det till successiv utdelning biand de respective
Riks-Stånden bestämde antal af färdigtryckta
till Bihanget hörande handlingar må
inställas, och dessa, efter att genom Expeditions-Utskottet
hafva blifvit i lösa exemplar till
RiksStånden aflemnade, hädanefter, genom Ståndens
Cancelliers försorg, eller på sätt hvarje
Bihang t. ii. S;$ P'Qf* 10-de Saini. 5
34 Exp. Utsi. Försl, till under d. Skrif v. N:o 15.
Riks-Stånd kan finna lämpligt, varda hoplagde
och behörigen ordnade, att till Stånds-Ledamöterne
utdelas. Hvilket likväl Rikets Höglofl.
Ständers pröfning och afgörande vördsamt underställes.
.
Stockholm den 21 Januarii 1829.
No l5.
Uppl. 0. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 30 Jani 1829»
Preste-Ståndet d. 3 Febr. —
Borgare-Ståndet d. 3 — *—
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i ättledning
af Kongl. Majcts Nådiga Proposition
om fortfarandeI af det vid senaste
Riksdag beviljade anslag till anläggande
af en Vattenledning till Carlskrona.
S. A. K.
Sedan, i anledning af Eder Kongl. Maj:ts vid
seilast hällne Riksmöte, genom Nådig Skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-Utskott, gjorda
framställning af angelägenheten och fördeiarne
utaf/en Vattenlednings anläggande till Carlskrona
, för att bereda denna Stad, jemte dervarande
Flotta, erforderlig tillgång å friskt vatten,
Rikets Ständer, efter tagen kännedom af de för
denna anläggning uppgjqrde förslag, jemte alla
Exp. JJtsk. För dag till under d. Skrif o'. N:o 15- 55
öfriga till ämnet hörande handlingar, uti underdånig
Skrifvelse af den i December 1823,
icke allenast till Eder Kongl. Maj:t öfverlemnat,
att, efter den plan, som tjenligast kunde finnas,
låta ifrågavarande Vattenledning fullborda, utan
ock, för ändamålet anslagit 16,666 R:dr 32 sk.
Banco årligen, under Fem år, hvilken summa
skulle, uti föreskrifven ordning, anskaffas' och,
j under tillika stadgade vilkor, angående så väl
arbetets verkställighet som Vattenledningens
1 framtida underhållande, utbetalas; så har Eder
Kongl. Maj:t, medelst Dess, under den 29 October
sistl. år, aflåtne Nådiga Proposition, dels
1 gifvit Rikets Ständer tillkänna, att, efter det
1 Eder Kongl. Maj:t af, tid efter annan, yppade
[ omständigheter och betänkligheter, i afseende
1 på den vigtiga och kostsamma anläggningens
verkställighet, funnit Sig satt i nödvändighet
att låta vidtaga flera förberedande undersökningar
och åtgärder j hvartill alla erforderliga kostnader
utgått af de på Riks-Statens 1 o:de Hufvud-Titel
för Sjöförsvaret anvisade medel, ofvannämnde
af Rikets Ständer beviljade anslag
f icke hittills blifvit anlitadt, dels ock föresla
[git,
att samma anslag måtte förnyas, på det
några hinder för detta arbetets fullbordande, så
fort omständigheterna sådant möjligen kunde
medgifva, icke måtte möta.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit; oell då härvid förekommer, att Rikets
Ständer, med afseende å behofvet af ifrågavarande
Vattenledning, såsom egande ett oskiljaktigt
sammanhang med Rikets Sjöförsvar, redan
36 Exp. Utsi. Förslag till underd. Siri fr. N:o 15-
vid sistlidne Riksdag, anslagit 16,666 R:dr 3a
sk. Banco årligen, under Fem år, till utförande
af merberörde företag, efter den plan, som Eder
Kongl. Maj:t kunde finna tjenligast, hvilket
anslag, i anseende till de af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder anbefallde förberedande undersökningar
och åtgärder, ännu icke utgått, hafva
Rikets Ständer alltså beslutit, att, i stället
för det förut beviljade, men obegagnade, anslaget
för oftanämnde Vattenlednings anläggning,
enahanda belopp hädanefter årligen, under Fem
år, må dertill beviljas, dock med iakttagande
af förut besfämda vilkor, nemligen: att medlen,
i förhållande lill behofvet fqr det sätt,
som för utförandet kommer ätt af Eder Kongl.
Maj:t antagas, till Förvaltningen af Sjö-Ärendena
utbetalas, emot serskild och speciel redovisning
för användandet, hvilken bör underställas
Rikets Ständers och deras Revisorers
granskning: att anslaget endast användes till
materialiers anskaffande, och arbetet, utan ersättning,
genom Örlogs-Flottans försorg, verkställes:
att Vattenledningens framtida underhållande
af Flottan besörjes; samt att Carlskrona
Stads Innevånare, enligt deras .åtagande, till
underhålls-kostnaden årligen bidraga med i5oo
R:dr Banco, för hvilkas erläggande serskild förbindelse
bör Staden affbrdras.
Beträffande de medel, hvilka i och för
verkställigheten af denna anläggning erfordras,
skola Rikets Ständer, då den definitiva StatsRegleringen
hunnit fullbordas, uppgifva deu
Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 15,16- 37
tillgång, sorn för ändamålets vinnande förefinnas
kan.
Hvilket Rikets Ständer få, till svar å Eder
Kongl. Majrts högstberörde Nådiga Proposition,
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 16.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 31 Jan. 1829-
Preste-Ståndet d. 3 Febr. —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående
de i Lappland från Svenska Församlingarne
inflyttade Nybyggares skyldighet
att deltaga uti allmänna Beväringen.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har klagan blifvit förd öfver
de olägenheter, som skola egarne af nästgränsande
hemman tillskyndas derigenom, att,
då en mängd Bondesöner och drängar begifva
sig till Lappmarks-Församlingarne och derstädes
taga tjenst, intill dess Bevärings-åren gått
till ända, men bristen på arbetsfolk ändock
måste fyllas, på det nödiga Landtmanna-sysslor
38 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. N:o ig.
må varda uträttade, Tjensteli jonen göra så öfverdrifna
anspråk, att den, som ej kan villfara
dessa, måste sakna hjelp och biträde, och hvilka
olägenheter förmodades, vid minsta anledning
till krig, skola blifva ännu mer märkbara,
emedan det då yore att befara, det hela Norrlands
Conscriptionsmanskap toge sin tillllygt till
förenämnde Församlingar; hvarjemte, och på
grund af nu uppgifne förhållande, fråga uppstått,
att så många af Åsele Lappmarks Församlingar,
som från allmänna Beväringsskyldiglieten
äro frikallade, borde, i likhet med Rikets
öfrige Provincer, varda nämnde skyldighet underkastade.
Vid öfvervägande af detta ämne har Rikets
Ständers uppmärksamhet äfven blifvit fästad,
så väl på den omständighet, att, uti Kgl.
Majlis Nådiga Kungörelse, den 27 October 1812,
angående utskrifningssättet och inrättningen af
allmänna Beväringsmanskapet, något undantag
från Beväringsskyldigheten icke finnes beviljadt
Lapplands Innevånare, som ock derå, att den
frihet från deltagande i Landets försvar, hvilken
nämnde Innevånare, sedan äldre tider, fått
tillgodonjuta, egenteligen lärer haft afseende på
de gamla Lappska Folkstammarnes mindre duglighet
till krigstjenst; och då Rikets Ständer
tilpka inhemtat, det de intill bebodda Landet
gränsande delar af Lappmarkerne äro för det
mesta befolkade af personer utaf Svensk härkomst,
hvilkas vilkor och tillstånd i allmänhet
äro lika förmonliga, som deras grannars i de
Svenska Församlingarne, samt att odlingar och
Exp. XJtsi. Förslag till und. Skri/o. N:o 16- 39
Nybyggen i Lappmarkerneårligen tilltaga, hvaraf
följden synes blifva, att merberörde Landsorts
sålunda förbättrade skick skall allt mer och
mer bidraga till ökande af de öfverklagade oiägenheterne
för nästgränsande Provincer, hafva
Rikets Ständer alltså trott sig höra hos Eder
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
en allmän undersökning må företagas, till u trönande
af de uti Lappland från Svenska Församlingarne
inflyttade Nybyggares eller den så kallade
Lappska Allmogens större eller mindre
förmåga att utgöra de skyldigheter, som andra
Svenska Medborgare åligga, samt att Eder Kgl.
Maj:t täcktes derefter, med afseende på uppdagade
förhållanden, vidtaga de förändringar deruti,
som på Eder Kongl. Maj:t bero och af Eder
Kongl. Maj:t kunna anses med billighet och
rättvisa öfverensstämmande.
Rikets Ständer framhärda etc.
40 Expedition»- Utskottets Memorial, N:o 17,
N:o 17.
Memorial, angående väckt Motion om ex~
pediering af Rikets Ständers Beslut, i
afseende på Kongl. Cancellie-Styrelsens
Hand-Cassa.
Medelst Protocolls-Utdrag af den 2g nästlidne
December, har Högloft. Ridderskapet och Adeln
till Stats- och Expeditions-Utskotten remitterat
en af Herr von Hartmansdorff, August, väckt
Motion, att, som Rikets Ständers vid sistförflutne
Riksdag fattade beslut, det den i 2
cj Mom. af Kongl. Cancellie-Ordningen omnämnde
Hand-Cassa, sorn för närvarande är ställd
under Cancellie-Styrelsens vård, skulle, i händelse
af detta Embets-Verks ifrågaställde upplösning,
till Riksgälds-Contoret förflyttas, hvarken
finnes vara hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäld, eller Riksgälds-Contoret till kännedom
och efterrättelse meddeladt, sådant nu måtte
varda behörigen iakttaget; och får, i anledning
häraf, Expeditions-Utskottet vördsamt anföra:
att, så vidt af det tryckta Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll för senaste Riksdag samt
af då varande Expeditions-Utskotts, härstädes
befintlige, Protocolls- och Concept-handlingar
kunnat inhemtas, någon underdånig anmälan i
berörde ämne icke blifvit till Kongl. Majit
expedierad, samt någon upplysning af sistnämnde
handlingar icke heller kunnat vinnas om orsaken
dertill, att, deremot, utaf förberörd e Bi
hangs
-
Expeditions-TJtskotteis Memorial, N:o 17. 41
hangs 9:de Samling, 3:dje Bandet, pag. 26$
peli 3ii inhemtas, att, vid föredragning af
Stats- och Serskildta Utskottens, angående väckt
Motion om Cailcellie-Styrelsens _ upplösning, afgifna
Utlåtande och deruti lemnadt tillstyrkande
af den under samma Embets-Verk ställda
Hand-Cassas förflyttning, Hög värdige Preste*
Ståudet ansett frågan böra hvila intill nästa
Riksdag, för att med Serskildta Utskottets Betänkande
örn regleringen af Rikets Styrelse-Verk
i ett sammanhang till afgörande företagas, samt
att Hedervärda Bonde-Ståndet, ”sedan berörde
Utlåtande redan blifvit af samtlige Respective
Med-Stånden bifallet” för sin del funnit skäligt
”dervid låta bero:" Att, då, vid sådant
förhållande, det måst förekomma tvifvelaktigt,
huruvida Bonde-Ståndets, uppå ofvan anförde
premiss grundade, beslut att vid hvad Stats- och
Serskildta Utskottens Betänkande i ämnet innehåller
”låta bero ” borde såsom bifall tili samma
Betänkande antagas, sådant sannolikt varit
orsaken, hvarföre underdånig Skrifvelse om ofvannämnde
Hand-Cassas förflyttning till Riksgäids-Conloret
icke af förra "Riksdagens Expeditions-Utskott
blifvit föreslagen och till Kongl.
Maj:t ingått.
Efter att sålunda hafva utredt förhållandet
med de beslut, som för den vid förra Riksdagen
uraktlåtna och nu yrkade underdåniga
Skrifvelse skolat ligga till grund, nemligen: att
endast Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Väilofl. Borgare-Ståndet bestämdt bifallit StatsRihang
t. R. S:s Prof. 10:de Sami. 6
42 Expedition*- Utskottets Memorial ,{]Sf:o 17-
och Serskildta Utskottens meranämnde Betan-1
kande: att Högvördige Preste-Slåndet funnit frågan
böra hvila intill nästa Riksdag; samt att
Hedervärda Bonde-Ståndet, under förutsättning
af samtlige de öfrige Riks-Ståndens bifall till
Betänkandet, låtit dervid bero, så, enär häraf
emedlertid vill synas, såsom det ifrågavarande
Betänkandet vore af 3:ne Stånd vid senaste
Riksdag bifallet, får Expeditions-Utskottet till
Rikets Höglofl. Ständer vördsamt hemställa, det
samtlige de Respective Riks-Slånden behagade
förena sig derom, att underdånig Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, uti ifrågavarande ämne, nu må af
Riks-Stånden aflåtas.
Stockholm den 22 Januarii 1829.
E. V. Försl. t. und. Lyckönsknings-Adress, N:o 18* 48
N:o 18.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Jan. 1829*
Presie-Ståndet d. 26 — —
Borgare-Ståndet d. 26 — —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga LyckönskningsAdress
till H. M. Konungen, i anledning
af H. K. II. Kron-Prinsessans lyckliga
förlossning med en Prins.
Till H. M. KONUNGEN.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Hvarje tillfälle, att nalkas en älskad Konungs
Thron, är för Rikets Ständer dyrbart; det är
det ännu mer, då dem förunnas, att frambära
uttrycken af den glädje, som uppfyller Fäderneslandet.
Folkets böner äro hörda, den hjeltestarn,
sorn Nbrdqn hyllar, är förökad med en
ny ättling, och den lycka, som råder i Konungaborgen,
sprider sig till undersåtens hydda; ty.
Eder Maj:t lefver i Folkets hjertan, i hvarje redligt
bröst af denna Nation, som aldrig nekat sin
hyllning åt hjeltemodet, frihetssinnet och menniskokärleken.
Carlarnes ättelängd, upplifvad i
mod och dygder genom Eder Maj:t neli Dess höga
Fader, lofvar en lysande ätteföljd åt våra efterkommande,
och med tacksamhet mot Försynen
se vi, genom Eder Maj:t, Dess Son och Sonsöner,
Sveriges lycka tryggad för Irenne slägtföljder.
44 E. V. Försl. t. imd. Lyékonskrdngs-Adress N:o 18.
Meu Eder Maj:t har velat göra denna senast
inträffade l yck! i ga händelse ännu mer gläd jande
för Sitt Folk, då Rikets här fcjrsamlade Ständer af
Eder Maj:t hugnats med den Nåd, att vara kallade
till den nyfödde Furstens Faddrar. Icke
efter gammalt bruk, men af hjertats innerliga
tillgifvenhet, nalkas derföre Folkets Ombud Landsfadren,
att önska Honom och sig sjelfve lycka
till den glädjeskänk, hvarmed Försynen välsignat
en älskad Konung och ett troget Folk, och
att tacka Honom för det förtroende, hvarmed
Han öfverlemnar Sin Sönson åt Folkets vård och
kärlek.
Från den stund, då E. M. beträdde den Svenska
jorden, räknar detta Land ett nytt tidehvarf.
Svensk arne, sorn under förflutna sekler
ägt Konungar, hvilka varit en prydnad för
häfderna och sin tid, se med ökad stolthet den
nya tidens ädlaste sakförare, en ättling af sin
sjelfförvärfvade ära, bekläda de fordna Carlars
och Gustafvers Thron. De rättigheter, sorn äro
ett behof för Nationerna, äro genom Eder Maj:ts
dynasti införlifvade med Folket. Nordens fjell
äro en fristad för sjelfständighet, borgerlig säkerhet
och lagbunden frihet. På dessa rättigheter
och ett ädelt Folks fria val — de ädlaste
grunder, hvarpå en Thronföljd någonsin blifvit
bygd — grundar sig varaktigheten af vår lycka
och det lugn, hvarmed vi blicka in i framtiden.
Med dessa tänkesätt af vördnad och tillgifvenhet
anhålla Rikets Ständer underdånigst,
E. U. Försl. t. uncl. Lyckönsknings-Adr. N:o 18,19. 45
att i Edei’ Kongl. Maj:ts fortfarande höga .Nåd
och Ynnest städse få vara inneslutne.
N:o ig.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Jan. 1829.
Preste-Ståndet d. 26 — —
Borgare-Ståndet d. 26 •— —
Bonde-Ståndet d. 28 — —
Rikets Ständers underdåniga LyckönskningsAdress
till II, M. Drottningen „ i anledning
af II K. H. Kron-Prins ess ans lyckliga
förlossning med en Prins.
Till H. M. DROTTNINGEN.
Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning!
Rikets Ständer uppfylla ett dyrbart åliggande,
då de inför Eder Kongl. Maj:t frambära de
underdåniga uttrycken af deras deltagande i den
gemensamma glädje, sorn tillskyndats Konungahuset
och Fäderneslandet, genom födelsen af
en ny arftagare till den tillgifvenhet och kärlek,
Svenska Folket egnar sin älskade KonungaÄtt.
Då Rikets Ständer vid det heliga Dopet
fått omgifva den späda Fursten, har Konungen
derigenom lagt ett nytt band af kärlek och tillgifvenhet
på sina undersåtares hjertan.
46 E. U. Försl. t. und.Lyclonslnirigs-Adreas, N:o 19-
Närmande sig Eder Kongl. Majits Höga
Person, kunna Rikets Ständer ej glömma, att
bland de Konungsliga dygder, som till den späda
ättlingen gå i arf, den skönaste af alia, den
af godheteij, äfven skall blifva hans tillhörighet.
Med dessa tänkesätt af vördnad och tillgifvenhet
för Eder Kongl. Majit, förena Rikets
Ständer sina boner till Ailmagten, att Eder
Kongl. Majit till lifvets mest aflägsna gräns måtte
få fortfara, att lyckliggöra en älskad Konungs
dagar och derigenom till en del afbörda
den skuld, vi hos Honom ega, för upprätthållandet
af vårt sjelfbestånd, vår sällhet och
vår ära.
Uti Eder Kongl. Majits fortfarande ynnest
och bevågenhet anhålla Rikets Ständer underdånigst
få vara innesiutne.
E. U. Försl. t. und. Lyckönsknings-Adress, N\o %0. 47
IV: o 20.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 26 Jan. 1829*
Preste-Ståndet d. 26 — —
Borgare-Ståndet d. 26 — —
Bonde-Ståndet d. 28 —* —
Rikets Ständers underdåniga LyckönskningsAdress
till H. K. H. Kron-Prinsen, i anledning
af II. K. H. Kron-Prinsessans
lyckliga förlossning med en Prins.
Till H. K. H. Kron-Prinsen.
Högborne Furste,
Sveriges oeh Norriges Kron-Prins!
Bland de anledningar, att prisa Försynen, som
i så rikt mått blifvit Svenska Folket förunnade,
räkna Rikets Ständer med rörda hiertan den
välsignelse Allmagten spridt och sprider öfver
Eder Kongl. Höghets hus. Det börjande året
har dertill redan burit sin gärd, lika hugnesam
för Konungahus och Fosterland. Namnet Oscar,
länge ett löftesnamn för vår fortfarande sällhet,
har blifvit oss, om möjligt, ännu mera dyrbart,
då det, skänkt åt Eder Kongl. Höghets
nyfödde Son, nu framställer dubbla föremål för
vår kärlek. Inför Eder Kongl. Höghets Konungsliga
Fader hafva Rikets Ständer redan framburit
uttrycken af den underdåniga tacksamhet,
med hvilken de emottagit kallelsen, att vara
den nyfödde Furstens Faddrar. Värdes, Hög
-
'48 E. U. Försl. t. urid. Lyckönsknings*-Adress N:o 20-
Lorné Furste, vara förvissad, att den späda Son
Eder Kongl. Höghet lägger i Folkets sköte äfven
der skall mötas af kärlekens hyllning. Med
stolthet betraktar Svensken sin uppväxande Konunga-Ätt,
hos hvilken arfvet af förståndets och
hjertats skönaste egenskaper utbildas under den
manliga vishetens, behagens och de husliga dygdernas
milda inflytelse.. Dyrbara skola de blifva
för Folket, dessa Ättlingar, som från Fädernet
räkna Segrarnas och Nordmanna-dygdens
Anor, och i Möderne-arf emottaga den magt,
att herrska öfver våra hj ertan. Kring dem och
kring deras Furstliga Ättefäder sluter Norden
en oöfvervinnerlig sköldborg af tro och kärlek.
Med glädje igenkänna Rikets Ständer i
Eder Kongl. Höghet arftagaren af den nya
tid, hvars frukter, genom en vis och Landsfaderlig
Styrelses försorg, Sverige redan börjat
skörda. Ställd emellan Thronell och Folket,
lika dyrbar för dem begge, känner Eder Kongl.
Höghet bäst, huru bådas styrka vaxer genom
förenade ädla bemödanden för bägges gemensamma
högsta mål: Fäderneslandets v.älgång.
Tidigt invigd i kunskapen om Statslifvets skiftande
utbildning, genomskådar Eder Kongl.
Höghet den fortgående tidens fordringar, och
Eder Kongl. Höghets upplysta förstånd och ädla
hjerta äro en borgen, att de skola motsvaras,
till ära för Eder Kongl. Höghet och till lycka
för Fosterlandet.
Måtte Himlen städse vaka öfver Eder
Kongl, Höghet och öfver Dess älskade Gemål,
som
JE. U. Försl. t. und. LyckSnsiningé-Ädr. N:o 20,21. 49
sorn med alltmera dyrbara band blifvit fästad
vid sitt nya Fosterland, och, lik den vår, med
hvilken Hon trädde på våra kuster, lif var framtidens
förhoppningar och föryngrar och förskönar
våra öden!
Det är med dessa tänkesätt, Rikets Ständer
i underdånighet anhålla få vara i Eder Kongl.
Höghets förfarande Nåd och Ynnest inneslutne.
iV>0 2/.
Uppl. O. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Jan. 1$29-
Preste-Ståndet d. 26 — —
Borgare-Ståndet d. 26 ■— —
Bonde-Ståndet d. 28 “ —
Rikets Ständers underdåniga LyckönskningsAdress
till IL K. II. Prinsessan Sophia
Albertina > i anledning af Hennes K. II.
Kron-Pr inses sans lyckliga förlossning med
en Prins.
Till H. K, H. Prinsessan
SOPHIA ALBERTINA.
Högborna Furstinna!
Med vördnad nalkas Rikets Ständer en Furstinna,
som genom dygdernas rätt kräfver en
lika allmän, som oskrymtad hyllning af SvenBiluing
t, R. S:s Prof. 10:de Sami. 7
SO E. U. Försl. t. unä. EyckonshningG-AdreiS, iViö Siska
hjertan. Den glädje, som tillskyndats Fäderneslandet
genom Konungahusets förökande
med en ny Arfving till Garlarnes ära och Folkets
kärlek, delas af Eder Kongl. Höghet med
ett ädelt och Svenskt hjertås hela värma; ty
Eder Kongl. Höghet har alltid skattat Fäderneslandets
lycka, som Sin Egen. Under nju-i
tandet af det lugn, sorn efter stormiga öden
blifvit Sverige förunnadt, är det för Rikets
Ständer en ökad glädje, att> deltagande, skåda
/den sköna och molnfria lefnadsafton, hvarmed
Försynen hugnat Eder KongL Höghet. Måtte
Dess milda strålar ännu länge få hvila öfver
Norden, och dess Folk ännu i en följd af lyckliga
år få innesluta Eder Kongl. Höghet isina
förböner och välsignelser,
Uti Eder Kongl. Höghets fortfarande Nåd
utbedja sig Rikets Ständer städse få vara inneslutne.
Expeäitions-Uislaticis Memorial, N:o %% §£
N:o 22
Memorialj angående anslag för anskaffandet
af erforderligt biträde i och för
skyndsam tryckning af Rihanget till RiksStändens
Protokoll innevarande Riksdag.
Sedan det af Rikets Höglofl. Ständer, uppå
Expeditions-Ulskottets Förslag, för beredandet
af möjligaste skyndsamhet vid tryckningen af
Bihanget lill Riks-Ståltdens Protocoll innevarande
Riksdag, vidtagne beslut nu mera blifvit till
verkställighet befordradt, bär det visat sig, att,
för en ändamålsenlig fortsättning af denna tryck»
ning, är enda vilkoret det, att kunna påräkna
så tillräckligt biträde vid correoturs-läsningen,
att, när ifrån de af Utskottet engagerade io
serskildta Boktryckerier lika mångå ark, och äfven
någon gång derutöfver kunna på en och
samma gång till genomseende och rättelse ankomma
, det då icke må blifva nödigt att, af
brist på erforderlig personal, uppskjuta läsningen
af en del af arken, intilldess en annan del
deraf hunnit corrigeras af de för detta ändamål
egentligen antagne a:ne Gancellister vid
Utskottet, hvarigenom, i det omnämnde fallet,
det sist lästa arkets utgifvande äf trycket skull
le fördröjas 8 å 10 timmar, och de öfriges likaledes,
längre eller kortare lidy allt eftersom
de förr eller senare hunnit corrigeras. Ehuru
Expeditions-Utskottet förut nogsamt insett be»
hofvet af ett så beskaffadt tillräckligt biträde
för det ifrågavarande ändamålet, har Utskottet
%% Expeditions*- Utskottets Memorial, N:o %%
likväl icke på förhand, och innan behofvet
egentligen sådant påfordrade, ansett sig höra
ä detta ämne till Rikets Ständer göra annan anmälan,
än som uti Utskottets först afgifne Memorial
innefattas i det antydande, att den skyndsamhet,
hvarmed Bihangets tryckning skulle
■verkställas, äfven komme att medföra kostnader,
vida betydligare än de, som i och för enahanda
tryckning vid föregående Riksdagar åtgått.
Nu åter, då erfarenheten fullkomligen ådagalagt
hehofvet af en sådan ytterligare kostnad,
har Expeditions-Utskottet så mycket “mindre
ansett sig böra dröja att till Rikets Ständer
i detta ämne göra anmälan, som det ifrågavarande
biträdet dag för dag blifver iner och
mer nödvändigt, allt i förhållande till de flere
och vidlyftigare Betänkanden, som, med Riksdagens
fortgång, från de öfrige Utskotten afgifvas.
Dock, och sorn antagande af flere Cancellister
skulle allt för mycket öka de i och för
tryckningen förut nog dryga kostnader, har Expeditions-Utskottet
trott sig böra till Rikets Högloft.
Ständer hemställa, om icke ett anslag af
5 R:dr Banco för hvarje dag, räknadt ifrån och
med den innevarande, för vinnandet af det åsyftade
ändamålet, finge utgå till disposition af
den person, åt hvilken Expeditions-Utskottet
uppdragit att hafva det närmare inseendet öfver
tryckningen af Bihanget till Rikets Ständers
Protocoll vid denna Riksdag. Och har Utskottet
lill ett så beskafladt Förslag ansett sig
ega så mycket mera anledning, som, utom den
förenämnde besparingen af vissa bestämda Can
-
Expedition»- Utskottets Mefhorinl, IV:o 22/23- H3
eellist-arfvoden, i händelse af bifall till Förslaget,
äfven den väsendtligt fördel skulle vinnas
, att, till beredande af tryckningens skyndsamma
och oafbrutna fortgång, ett erforderligt
antal personer, uppå föranstaltande af den, till
hvilken anslaget utgår, alltid kan efter omständigheterna
och behofvet vara i Utskottet att
tillgå, hvilket åter icke med lika säkerhet kan
påräknas, derest äfven ytterligare 4 Cancellister
antogos, då i alia fall en sålunda förökad ordinarie
Cancellie-personal, vid de flesta tillfällen
allför talrik och öfverflödig, vid andra åter kunde
blifva högst otillräcklig.
Stockholm den 23 Januarii 182g.
N:o 23.
MemorialC angående sättet för meddelandet
af samtlige Utskottens i tryckta Exemplar
till Rikets Högloft. Ständer af gifvande
Utlåtanden och Betänkanden.
I afseende å utdelningen af de lill Bihanget af
Riks-Ståndens Protocoil denna Riksdag'hörande
handlingar, hvilka, genom Expeditions-Utskottets
försorg, skola till trycket befordras, har fråga
inom Utskottet förevarit, angående lämpligaste
Sättet för verkställandet af denna utdelning till
de Respective Riks-Slånden; och har det icke
undfallit Utskottets uppmärksamhet, hurusom, å
54 Expeditions-Utsbotiets Memorial, N.v. 23-
ena sidan, det väl kunde vara med behörig
ordning öfverensstämmande, alt utdelningen
verkställdes på det sätt, att hvarje sådan tryckt
handling till de Respective Riks-Stånden a flem-,
nas, förmedelst ett missiv ifrån de Utskott,
livars Utlåtande eller Betänkande deruti innefattas,
; men då, å andra sidan, Utdelningen derigenom
skulle i högsta måtto fördröjas, samt
öfverflödig omgång och hesvär förorsakas, helst,
i händelse detta missiv skulle af hvarje Stånds
främste Ledamot inom Utskottet underskrifvas,
på sätt Hedervärda Ronde-Ståndets, under gårdagen,
Expeditions-Utskottet meddelade beslut
Innehåller, har Expeditions-Utskottet ansett sig,
rörande detta ämne, till Rikets Höglofl, Ständer
böra framställa ett Förslag, som, då det, utf
Utskottets tanka, på en gång bereder minsta
omgång eller mehn för tryckningens skyndsamma
fortgång, till vinnande af det åsyftade ändamålet,
äfven tillika bereder den säkraste con-,
froil och möjligaste reda, i afseende på dea
ifrågavarande utdelningen,
Expeditions-Utskottet föreslår nemligen, att,
gå snart uti något af de öfrige Utskotten Utlåtanden
eller Be tänka uden, vare sig flere elier
färre, blifvit justerade, då genast kunde deröfver
uti 5 serskildta exemplar upprättas en
förteckning, hvilken kunde af hvarje Stånds främste
Ledamot inom Utskottet underskrifvas, på
samma gång som de Original-Utlåtanden eller
Betänkanden, hvilka, såsom sådana, enligt hvad
förut finues förordnadt, böra till ExpeditionsUtskottet
insändas; att af denna sålunda under
-
Éxpeditions-TJtskollets Memorial, N:o 23- Sä
skrifna förteckning till Expeditions-Utskottet
Samt till hvartdera af de Respective Riks-Stån*
den insändas ett exemplar, hvilket, hvad RiksStånden
beträffar, då på en gång i förhand gaf
hvartdera af dem en uppgift om de handlingar,
hvilka, allt efter som deras tryckning, ge*
norn Expeditions-Utskottets försorg, kan medhinnas
, ärö derifrån ätt förvänta, och tillika in-*
liebar eli rättelse för den, som inom hvarje Stånd
får sig uppdraget ätt de tryckta handlingarne
emottaga oell utdela; att derefter, och så snart
några af de sålunda förtecknade Utlåtanden och
Betänkanden hunnit tryckas, deraf, före början
af hvarje Stånds Plenum, från Expeditions-Utskottet
afsändas fem exemplar till hvartdera af
de Respective Riks-Stånden, för att vid målens
anmälande och föredragning inom Stånden kunna
begagnas; och att dessa exemplar alltid åtföljas
utaf en uti Expeditions-Utskottet upprättad,
och af Utskottets Secreterare eller Notarie
underskrifven, förteckning, som upptager exemplarens
antal samt de deruti förekommande handlingars
nummer och innehåll uti korta rubriquer;
och har Expeditions-Utskottet varit betänkt deruppå,
att låta å skrifpapper, eller serskildt för
findamålet planeradt papper, derå bredare marginaler
kunde erhållas, för nyssnämnde behof
aftrycka 20 exemplar, så att behöfliga anteckningar
å dessa exemplar må kunna utan olägenhet
verkställas, och åliggandet att från de öfrige
Utskotten till de Respective Riks-Stånden
i skrifne exemplar insända sina Utlåtanden och
Betänkanden således belt och hållet derigenom
§6 Expeditions-Vtslottets Memorial, N:o 23.
upphöra. Om nu detta förslag af Rikets Hög-*
lofl.[Ständer antages, blifver deraf en följd, att
från det för hvarje Riksstånd förut bestämda
antal exemplar komma att afgå de fem förenämnde,
hvilka, i och för sjelfva föredragningen,
på förhand ifrån Expeditions-Utskottet till
hvarje Stånds Canaellie afsändas, samt att RiksStåndens
Cancellier först derefter få på en gång
emottaga återstoden af det för Ståndets behof
bestämda antal exemplar, allt i den mon desamma
hunnit behörigen torkas och till utdelning
beredas. Och utbeder sig Utskottet att,
för dess vidare iakttagelser härutinnan, skyndsamligen
undfå del al det beslut Rikets Högloft.
Ständer finna för godt i detta ämne meddela.
En Ledamots 1 sammanhang härmed anförda
serskilda mening bifogas i Protocolls-Utdrag.
Stockholm den 22 Januarii 1829.
Utdrag af Protocollei j hullet hos IIP
hets Höglojl. Ständers Expeditions-Utskott
den 22 Januarii 182g.
S. D. Vid justering af Utskottets, enligt dess
Vid förra sammankomsten fattade beslut, till
Rikets Högloft. Ständer afgående Memorial, N:o
22, angående sättet för meddelandet i tryckta
exemplar af samtlige Utskottens Betänkanden,
Utlåtanden och Memorial till de Respective
Riks-Stånden, anförde Herr Kongl. Öfver-Hof
Pre
-
Bil. t. Expeditions- Utslottets Memorial, N:o 23- 57
Predikanten ra. m. Doctor Hedrén: att, sora
Högloft. Stats-Utskottet, innan Rikets Ständers beslut
blifvit itteddéladt, att tryckning af alla Bihanget
till Riks-*Ständens Protocoll för denna
Riksdag tillhörande liaudlingar skulle genom.
Expeditions-Utskottets försorg verkställas , redan
gått i författning om tryckning af berna!te Utskotts
Betänkande!!, utgörande 4^e Samlingen af
Bihanget, och dä tryckningen deraf ännu under
samma Utskotts uppsigt fortginge, och början
redan skett med utdelning af denna Samlings
handlingar till de Respective Riks-Stånden,
Herr Kongl. Öfver-Hof-Predikanten , långt ifrån
att anse något hinder eller mehn för en behörig
och skyndsam fortgång af sistnämnde Samlings
tryckning och utdelning böra uppkomma genom
detta förfogande, hvaraf dessutom en lindring
Uti Expeditions-Utskottets åligganden, i afseende
på tryckningen af ifrågavarande Riksdagshandlingar',
blefve en följd, likväl fann angeläget och
nödvändigt, att om berörde förhållande, såsom
innefattande en afvikelse från Rikets Höglofl.
Ständers ofvan åberopade beslut, angående sättet
för tryckningen af Bilumgets alla Samlingar,
vördsam anmälan vid detta tillfälle matté af
Expeditiöns-Utskottet göras hos Rikets Höglofl.
Ständer, till vinnande af deras sänCtion ä det
Undantag, som från hvad om tryckningen i allmänhet
blifvit föreskrifvet, sålunda äger ruin,
Samt till undanrodjande af allt ansvar å ExpeditionS-Utskottets
sida, så väl för detta förhållande,
hvartill Utskottet icke gifvit anledning,
Bihang t. R. S:s Fröt. 10:de Sami. 8
3$ Bil. t. Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 23*
sorn för sjelfva trycknings-arbetet och utdelningen
af Bihangets 4-'de Samling, hvarmed, enligt
hvad ofvan anfördt. är, Utskottet icke eger
någon befattning; hvilken Herr Doctorns och
Öfver-Hof-Predikantens serskilda mening skulle
det nu till justering upplästa Betänkandet,
genom utdrag af Protocollet, till de Respective
Riis-Stånden åtfölja. Ut supra.
Ex Protoeollo,
C. M. af Lehnberg.
1
iExp. Ut ek. Förslag till tind. Skrif v. N:o 34> 59
N:o 24.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 6 Fehr. 1829*
Preste-Ståndet d. 6 —■ —
Borgare-Ståndet d. 6 — —
Bonde-Ståndet d. 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse „
angående Riksdagens förlängande på en
månad.
S. A. K.
Sorn de många ännu återstående Riksdagsgoromålen,
hvaribland åtskillige af högsta vigt och
omfattning, icke möjligen kunna hiana afslutas
inom den uti Grund-Lagen för Riksdagen bestämda
tid af trenne månader ifrån den dag,
eller den i5 sistl. November, då Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkels tillstånd
och behof blifvit till Rikets Ständer
öfverlemnad; alltså, och i öfverensstämmelse
med föreskriften uti 10q §:n Regerings-Formen
och 80 §:n Riksdags-Ordningen, få hos
Eder Kongl. Maj:t Rikets Ständer härmed i underdånighet
anhålla, att Riksdagen må på en
månad, räknad från den i5 innevarande Februarii,
varda förlängd.
Rikets Ständer framhärda etc.
60 Exp. {/tsk. Försl, till urich Skrif v, N:o
N:o s5.
Uppl. o, godk,. hos Ridd. och Adeln d, 6 Febr. 1829,
Preste-Stflndet, d, 9 •—« —-
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d, 12 — —■
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelse, i
anledning af erhållen Remiss utaf Fän*
driken L. W. Munthes besvärj rörande
Utbekommande af Skogsåverkans-böter,
S. A. K,
Medelst Nådig Remiss af den 13 November sistl,
år, har Eder Kgl, Maj:t till Rikets Ständers Statsutskott
öfverlemnat de underdåniga Besvär,
Fändriken vid Kongl. Jönköpings Regemente,
L. IV, Munthe, anfört deröfver, att Eder
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium,
tinder den 7 Junii 1826, förklarat sig icke kunna
göra ändring i Landsbo fdinge-Embetets uti
Calmare Län, den 25 Januarii sistnämnde år,
medfleldte och af honom hos Collegium öfverklagade
Utslag, hvarigenom, i anledning afbemälte
Fändriks, å dess Moders, Enkan Carin
Munthes vägnar, gjorda ansökning om utbekommande
från Landt-Ränteriet af det belopp utaf
Eder Kongl. Maj:ts och Kronans, hennes aflidne
Man, Öfver-Jägmästaren Munthe tillagde, andelar
uti de, under åren- i8i5 till och med 1821,
ådömde och i Bandt-Ränteriet insatte åverkans
-
Fxp, Utsk, Förslag till underd. Skrif v. N:o 25- 61
böter, som Iian i lifstiden icke uppburit, utgörande,
enligt en af Krono-Fogden, Assessoren
L. J. Berggren upprättad Förteckning, tillsammans
a44 R-dr 16 sk. Banco, LandshöfdingeEmbetet
sig utlåtit, att, ehuru aflidne ÖfverJägmästaren
Munthe, enär lian tjent utan Lön
på Stat, varit, i förmågo af Kongl, Maj:ls Nådiga
Bref till Dess Befallningshafvande, den 1 o
Mars 17905 berättigad till åtnjutande af ifrågaj-ande
böter, som, till det i Förteckningen upptagna
belopp, i Landt-Ränteriet ingått, utan att
hvarken Munthe, i lifstiden, eller hans arfvingar
sedermera något deraf fått uppbära; likväl
och då Sökanden till medlens utbekommande
sig icke anmält inom den, genom Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelse, den 8 September
1824, stadgade tid för anspråk af fordringar
hos Stats-Verket, kunde Landshöfdinge-Embetet
ansökningen icke bifalla; anhållande klaganden
i underdånighet, att, derest högstberörde
Nådiga Kungörelse skulle kunna afse jemväl
sådane medel, sorn sålunda i fråga kommit, och
tillika medföra retroactiv verkan, Eder Kongl.
Majit läcktes, med behjertande af det utblottade
tillstånd, hvaruti klagandens Moder med
sju oförsörjda barn sig befunne, af Gunst och
Nåd tillåta henne att få dessa penningar-uppbära.
Rikets Ständer, som från Stats-Utskoltet af
denna Nådiga Remiss erhållit del, hafva af dervid
bilagde handlingar inhemta!, hurusom den
äf Sterbhuset efter Öfver-Jägmästaren Manthe
hos Eder Kongl. Majlis Befallningshafvande uti
62 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N: o 25.
Calmare Läa gjorda ansökning om utbekommande
af ifrågavarande bötes-medel, först den
n3 October 1825 är daterad, hvadan, och med
tillämpning af Kongl. Kungörelsen den 8 September
1824, sorn bestämmer, att anmälan om
fordringars utbekommande hos Stats-Verket bör
göras inom slutet af December månad, året
näst efter det, hvarunder fordringarne tillkommit,
Sterbhuset förlorat rättigheten att medlen
utfå; men som härvid, dels bos Rikets Ständer
förekommit, att, genom Öfver-Jägmästaren Munthes
under tiden inträffade dödsfall, dess Sterbhus
möjligen varit okunnigt både om fordringens
tillvaro och om tiden för densammas utkräfvande,
dels ock , på sätt Kongl. KammarCollegium,
uti dess i målet afgifna underdåniga
Utlåtande, anfört, det serskildta förhållande
sig företer, att, om den händelse inträffat, alt
böterne hos de piigtfällde uttagits, för att, genom
Krono-Fogden, efter uppgjord fördelning i
Saköres-Längden, Öfver-Jägmästaren, såsom ett
honom tillkommande Löne-anslag, tillställas,
men hvarken blifvit Öfver-Jägmästaren godtgjorde
eller i Låndt-Ränteriet insatte, Sterbhuset
obestridligen varit berättigadt att för desamma
hålla sig till Uppbördsmannen, hafva Rikets
Ständer alltså, i betraktande häraf samt af
förekomne serskilde bevekande omständigheter,
trott sig böra till Eder Kongl. Maj:ts bepröfvande
i underdånighet hemställa, om icke Sterbhuset
efter Öfver-Jägmästaren Munthe må af
medel, som i sådant fall framdeles vid Stats
-
Exp. Utsi. Försl, till und. Sirifv■ N:o 25, 26> 63
Regleringen anvisas, merberörde bötes-belopp
244 R:dr 16 sk. Banco utbekomma.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 26.
Uppl. o. godk. ho* Ridd. och Adeln d. 6 Febr. 1829*
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonae-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Marknaders ajlägsnandefrån Kyrkors
granskap.
S. A. K.
1
Med fästad uppmärksamhet å den fara af eld,
för hvilken Kyrkobyggnader blottsällas i de flera
Orter, der marknad hålles nära Kyrkan, få
Rikets Ständer hos? Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att vederbörande måtte i
.Nåder anbefallas att, med iakttagande af de uti
Författningarne redan lemnade föreskrifter, draga
behörig försorg, att, der så ske kan, marknaderne
varda från Kyrkobyn till andra lämpliga
platser förflyttade, och att, der locala om-,
ständigheter icke medgifva utsättandet af helt
och hållet förändrad marknadsplats, desamma
åtminstone må varda från Kyrkan så vida
aflägsnade, och i öfrigt sådane försigtighetsmått
64 Exp, Utslc. Försl, till und. Skrift*. N:o 26 > 2%
vidtagne, att Kyrko-byggnaderne icke genom
markuads-hällandet blottställas för faran alt antändas
och förstöras.
Rikets Ständer framhärda etc. .
JV:o 27.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 6 Fehr. 182!).
Preste-Ståndet d. 9 — —-
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdånigd Skrifvelse > angående
bestämmande af förhöjda prasmier
för Rojdjurs fångande och dödande,
S. A. K,
Sorn erfarenheten bestyrkt* att det verksammaste
medlet till Skadedjurs Utrotande består uti
tillräckliga prasmier för dem* sorn, med begagnande
af de för hvarje ort och tillfälle lämpligaste
medel, på ett eller annat sätt, till rofdjurens
fångande och dödande medverka, alltså
få Rikets Ständer, med afseende härå, hoS Eder
Kongl. Majit anmäla deras underdåniga önskan,
att hvad i Kongl. Förordningen, den 13
April 1808, blifvit stadgadt* rörande så kalla
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 27,28- 65
de Skattpenningar, måtte sålunda förändras,
att det dermed åsyftade ändamål * genom förhöjda
prasmier* Säkrare vinnas karn
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o s8.
\jppl.
Preste-Ståndet d. 19 —• —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 21 — ■—
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise an~
gående offentlighet vid lottning af mål
i Hof-Rätt och Paidstufva-Rfitt i de Städer
j der Känineis-Rätt är, m. m.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga, att, då, enligt stadgandet
i 27 Cap. g. §. Rättegångs - Balken,
lagvadde och instämde saker skola i Hof-Rätt
till dess Ledamöter genom lott utdelas, denna
lottning, icke allenast vid Hof-Rätter, utan ock
vid alla öfriga Domstolar, der den eger rum,
äfvensom vid Eder Kongl. Maj:ts Nedre Justitise-Revision,
måtte ske för öppna dörrar, sedan
dågen förut genom anslag blifvit kungjordt, om
hvilka mål lottas skulle, har hos Rikets Ständer
förekommit, att en sådan offentlighet vid lottBihang
t. R. S:s Fröt. 10:de Sami. 9
66 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 28-
nings-förrättningen, om den än tilläfventyrs icke
är af synnerlig vigt eller liar inflytande pä
parters rätt, likväl kan tjena till controll på
iakttagandet af den ordning, Lagen i detta afseende
anbefallt; hvadan, och enär lottning af
till Hof-Rätt ingifne skrifter, ansökningar och
besvär i mål, der vederparts förklaring blifvit
infordrad, icke är annorledes påbuden, än genom
Kongl» Maj:ts den 6 Februarii 1799 endast
till Dess och Rikets Svea IIof-Rätt aflåtne
Nådiga Bref, samt lottning i Kongl. Nedre Justitias-Revision
äfvensom i de Rådstufvu-Rätter,
der föredragning af lagvadde eller instämde saker
är emelian Ledamöterne fördelad, ej eiler
finnes i Allmänna Lagen föreskrifven, Rikets
Ständer trott sig böra hos Eder Kongl. Majit
i underdånighet föreslå följande tillägg i nedannämnde
Lagens rum, nemligen:
I slutet af 27 Cap. 9 §■ Rättegångs-Balken.•
"Inlagor och besvär i andra tvistemål,
så ock i de brottmål, sorn ej äro IIof-Rätten
till skärskådande underställde, skola ock,
om de till förklaring utställas, emelian Ledamöterne
till föredragning lottas, sedan
förklaringen inkommit. Då lottning ske
skall, late Hof-Rätten det kungöra, genom
anslag å dess dörr, dagen förut; och varde
lotlningcn offentligen förrättad.”
Och i slutet af 3o Cap. i3 Rättegångs-Balken *
"De saker, sorn nu nämnde äro, så ock
andre mål, i hvilka Konungen sökcs, sko
-
Exp. Utsi. Fårslag till lind. Slrifv. JV:o 28» d%
la emellan dem, som till föredragning satte
äro, genom lott utdelas, att till föredragning
beredas."
Samt att t:sta punkten i 1 §. af 22 Cap. Rättegångs-Balken
måtte ändras till följande
lydelse:
”1 Hof-Rätt och Rådstufvu-Rätt i de
Släder, der Kämners-Rätt är, skall någon
af Rättens Ledamöter, på sätt i 2J Cap.
9 $. om Hof-Rätt sägSj genom lott utses,
att, i lagvadde eller till Rätten instämde
saker, skriftelig berättelse om deras sammanhang
uppsätta, innan de till dom företagas.
”
Rikets Ständer framhärda etc.
68 Exp. TJt sk. Förslag till und. Skrif v. N:q 29*
JVfö 2g.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 19 Fehr. 1829,
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 21 —
Bonde-Ståndet d. 21 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
tryckning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
senast inkomne så
kallade Fem-Jrs-Berättelser m. m.
S. A. K,
Rikets Ständer, som ansett angeläget, att Eder
Kongl, Majrts Befallnings lia fvandes senast in-,
komne så kallade Fem-Års-Berättelser, tillika med
det hos General-Landtmäteri-Contoret författade
Sammandrag af Tabeller, hörande till samma
Berättelser, varda frana tryck et utgifne, få hos
Eder Kgl, Maj:t i underdånighet anhålla, att
berörde Berättelser och Sammandrag må med
skyndsamhet till trycket befordras samt uppläggas
till ett antal af i5oo Exemplar och deraf
8oo till Riks-Ståndens disposition öfverlennäs;
hvarjemte Rikets Ständer bordt i underdånighet
anmäla, det trycknings-kostnaderne
komma att, efter vederbörligen godkända Räkningar,
af Riksgälds-Contoret betalas utaf de till
Riksdags-utgifternes bestridande anvisade medel,
Rikets Ständer framhärda etc.
Fxp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 30. 69
N:o 3o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Fehr'. 1829-
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 21 —
, Bonde-Ståndet d. 21 — —•
Rikets, Strinclers underdåniga Skrifvelse angående
af Capell mästar en J. Chr. F.
Heeffner sökt ersättning för innehafd
Lön.
S. A. K.
Tili Rikets Stänclers Stats-Utskott har Eder
Kongl. Maj:t genom Nådig Remiss öfVerlemnat
Capellmästaren J. Chr. F. Häffners underdåniga
ansökning, att Eder Kongl. Majrt täcktes,
på anförda förment^ skäl och hevekande omständigheter,
i Nåder tillåta, det han, med tillgodonjutande
af dess erhållna Hof-Cappellmästare-Fullmagl,
måtte ej allenast hädanefter få
uppbära hela beloppet af den honom i sådan
egenskap år t8o3 tillagde lön, utan äfven undfå
ersättning för skillnaden emellan samma lön
och den honom tillagde Pension, under den tid
lönen honom icke tillgodokommit.
Rikets Ständer, sorn af denna Nådiga Remiss
från Stats-Utskottet erhållit del, hafva af
de vid Heeffners underdåniga ansökning bifogade
handlingar inhemtat, dels att Directionen
öfver Kongl. Maj:ts Hof-Capell och Spectacler,
år 1792, antagit Heeffner såsom beständig In-.
formations-Mästare uti Sångkonsten och Musi
-
70 Exp. Utsk. Förtlag till und. Slrifv. N:o 30*
ken vid Kongl. Theatrarne, med tjenstgöring
tillika såsom Capellmästare, emot åtnjutande af
5oo R:dr i årlig lön samt försäkran, att, då
han af ålder och sjuklighet blefve uturslånsatt
att sin tjenst vidare förrätta, hugnas med hälften
af nämnde belopp, såsom årlig Pension för
sin öfriga lifstid, dels ock, att Haeffnerhvars
lön år i8o3 förhöjdes till 900 R:dr, derefter,
till följd af Kongl. Spectacle-Directionens, den
9 October 1806, till Kongl. Hof-Capellet aflåtne
Circulair-Bref, om indragning af Kongl. Stora
Operan, blifvit under den 11 Februarii 1808
uppsagd ifrån samma tjenst, med löfte, att hos
Kongl. Maj: t varda i underdånighet anmäld tili
erhållande af Pension.
Som, vid behandlingen af denna fråga, hos
Rikets Ständer förekommit, att Capellmästaren
Haeffner icke kunnat styrka sin rätt till lönens
bibehållande efter afskedet från dess befattning
såsom Hof-Capellmästare, utan endast för undfåendet
af a5o R:dr Pension företett försäkran,
men Haeffner deremot, vid regleringen, år 1809,
af Pensions-Staten för indragne Kongl. Operan,
blifvit tillagd en årlig Pension af 4oa R:dr,
som af honom ännu åtnjutes och å Allmänna
Indragnings-Staten utgår, så hafva Rikets Ständer
icke funnit skäl att derutöfver någon löneersättning
för den förflutne tiden eller tillökning
i Pensionen Haeffner bevilja.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N-.o 31. 71
JY:o 3i.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Fehr. 1829-
Preste-Ståndet d. 19 ■— —
Borgare-Ståndet d. 21 —• —
Bonde-Ståndet d. 2i — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
af Öfversten C. Silfverskjöld
ytterligare sökt ersättning för accord*
m. m.
S. A. K.
Hos Eder Kongl. Majrt har Öfversten Carl Silfverskjöld
i underdånighet anhållit» att» sorn.
han endast undfått 4^00 R:dr Banco, såsom.
Accords-ersättnilig för dess vid von Engelbrechtenska
Regementet innehafde, men, vid Pommerns
afträdande, kemnade Compagnie, för hvilket
7000 R:dr Pommersk Courant, uti accord»
och 2000 R:dr nämnde mynt, uti förskjuten
heklädnads-kostnad blifvit af honom utgifne,
Eder Kongl. Maj:t läcktes, med fastadt afseende
å det lidande och öfrige förluster, som Öfversten
drabbat, samt den skuld, lian, för Statens
räkning, iråkat, medelst erläggande af högre
accordsumma, än den han erhållit, i Nåder tilldela
honom den ytterligare ersättning, som, i
grund af det sålunda uppgifna förhållandet, kunde
honom tillkomma.
Af denna underdåniga ansökning, hvilken, under
d. 15 December sistl. år, blifvit till Ståts-Utskottet
i Nåder remitterad, hafva Rikets Ständer
72 Exp. Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 3f.
erhållit del och derjemte tagit i öfvervägande
ett af hemälte Öfverste till Ridderskapet och
Adeln inlemnadt Memorial, deruti han, med bifogande
af Merit-förteckning, närmare uppgifvit
ej mindre beskaffenheten af dess ifrågavavarande
förluster, än äfven de ömttiaride omständigheter,
hvarpå han i öfrigt velat grunda
sina förmente ersättnings-anspråk; och sorn
härvid förekommit, att Rikets Ständer vid
1823 års Riksdag bifallit, det Öfversten Silfverskjöld
af Pommerska Löseskillingen egde
uppbära en på sådan grund jemväl Sedermera
till honom utbetald accords-ersättning, med enahanda
belopp, som hans fordna fCamrater åtnjutit,
eller 4^00 R:dr Svenskt Banco, utan att
sådant skulle medföra någon skyldighet för honom
att frånträda dess imiehafvalide Exspectancearfvode,
hafva Rikets Ständer alltså ansett, det
Öfversten erhållit all den ersättning, som ho- ,
norn af Staten meddelas bör, och hvaribland den
förlorade inkomsten af dess beställning i Pommern*
jemte öfriga förluster, så mycket mindre
kunna beräknas* sorn dylik ersättning derför ej
blifvit hans i lika förhållande komne veder-*
likar tillagd* samt Öfversten, i stället för sin
sålunda saknade inkomst, emedlertid af ofvannämnde
lönings-förmoner härstädes varit i åtnjutande.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Expeditions-ptsbofföia JJ Hatande, N-o 32. 73
N:o Ja
Utlåtande till Vallo fl. Borgäre-Stdndet, i afseende
på falsning 'och häftning af successivt
färdigtryckta handlingar af Hillänget
till RiksStåndens Protocolh
t anledning af gjorda anmärkningar vid Expedit
ions-Utskottets till Rikets Högloft. Ständer
aflåtne Memorial, N:o 14» angående inställande
af den beslutna falsningen och häfluingen utaf
de till utdelning bland Riks-Ståndens Ledamöter,
successivt färdigtryckta handlingar af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, har Uällöfl,
Borgare-Ståndet funnit godt, att samma Memorial,
medelst Protocolls-Uldrag af den 3o'nästlidne
Januarii, till Utskottet återremittera,
Till följd häraf får Utskottet, som, efter
Vunnen erfarenhet om den icke obetydliga kostnaden
af falsningen och häftningen utaf ifrågavarande
handlingar, ansett sin pligt vara att
derpå fästa Rikets Högloft, Ständers uppmärksamhet,
med hemställan, huruvida, till besparing
af nämnde kostnad, dessa handlingar kurtde
på annat lämpligt sätt till utdelning hopläggas
och ordnas, härmed hos Vällofl. BorgareStåildet
vördsamt anmäla, att. Utskottets förberörde
Memorial endast utaf Högloft. Ridderskapet
och Adelil blifvit bifallet, men deremot af
Högvördige Preste- oell Hedervärda Bonde-Stån
0,
0 _ ...
den afslaget; vid hvilket förhållande, och då
antingen genom Väl loll, Borgare-Ståndets bifall
Bihang t. R. St$ Prat. iQ:de Sarah {Q
74 Expeditions- Utsi otte t s Utlåtande, jV.-o 33, 34-
till det återremitterade Memorialet, hvarigenom
2:ne Stånd komme att stanna emot 2, eller genom
afslag, hvilket då vunne pluralitet af 3:ne
Riks-Stånd, följden i bägge dessa fall, enligt
Riksdags-Ordningens föreskrifter, måste blifva
enahanda, nemligen af den redan utaf Rikets
Höglofl. Ständer samfällt beslutna falsningens och
häftningens fortsatta iakttagande, Utskottet alltså,
under åberopande af det återremitterade
Memorialets innehåll, finner sig endast bora till
Vällofl. Borgare-Ståndet vördsamt öfverlemna,
livad beslut till afgörande af förevarande fråga
må af Vällofl. Ståndet finnas lämpligast.
Stockholm den 17 Februarii 182g.
N:o 33.
Utlåtande till Hedervärda Bonde-Ståndet, angående
väckt frågd j i afseende på Protocolls-Utdrags
intagande i Riks-Ständens
tryckta Protocoll.
Vid Evpeditions-Ulskottets till Rikets Höglofl.
Ständer afgifne Utlåtande, N:o 12, deruti, med
anledning af en från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln remitterad Motion af Grefve Spens j Carl
Gustaf, Utskottet tillstyrkt antagandet af det
utaf Motionairen föreslagna sätt för justerade
Protocolls-Utdrags mtagande och åberopande i
Riks-Ståndens Protocoll, hafva inom Hedervär
-
Expaditions-Utäkottets Utlåtande, N:o 33- 75
da Bonde-Ståndet anmärkningar af Riksdags'Fullmägtigen
från Upsala Län Casper Wijkman
blifvit framställda, hvilka utaf Hedervärda
Ståndet funnits föranleda till återremiss af
Utskottets ofvanberörde Utlåtande.
I följd häraf, och till besvarande af de
deremot gjorda anmärkningar, får Utskottet vördsamt
anföra, att, under erkännande af hvarje
Riks-SLånds uti Riksdags-Ordningen förvarade
rätt, att sjelft bestämma formen för de Protocoll,
som hos detsamma föras, Utskottet likväl,
då remiss blifvit af ett Riks-Stånd beviljad å
förenämnde Motion, och denna icke blott afsa
g sältet för P ro lo co 11 s-U td rags intagande och
åberopande i •Högloft. Ridderskapets och Adelns,
utan jemväl uti de öfrige Respective Riks-Ståndens
Protocoll, ansett sig, i öfverensstämmelse
med RiksdagsOrdningens föreskrifter, desto hellre
både kunna och böra öfver Motionen, såsom åsyftande
minskning både i Stånds-Protocollens vidlyftighet
och sålunda äfven i tryckningskostnadernes
belopp, till samtlige Riks-Stånden meddela
ett tillstyrkande Utlåtande, som sådant ingalunda
kunde inverka på hvarje serskildt RiksStånds
rättighet, alt, oberoende af de öfrige
Ståndens beslut, förordna oin sättet för inrättandet
af sina Protocoll, och samma Utlåtande
endast innehöll ett, på grund af vederbörlig
Remiss, framställd t förslag till det afseende,
hvarje Riks-Stånd för sig derpå kunde behaga
fästa. Expeditions-Utskottet, som utaf RiksdagsFulLmägligen
Casper Wijkmans anmärkning, ätt
Utskottet Grundlagsenligare förfarit, om Grefve
76 Expedition*- Utskottet* Utlåtande, Å1 ’:o 33, 34.
Spengs Motion blifvit tili Höglofl. Ridderskapefs
ach Adqins eget afgörande återlemnad, icke
funnit skäl att. frångå sin ofvan yttrade öfvertygelse
i förevarande ämne, får, under åberopande
af det ^återremitterade Utlåtandets innehåll,
tillika för Hedervärda Bonde-Ståndet vördsamt
anmäla, att Utskottets meranämnde Utlåtande
blifvit af de 3:ne Öfrige Respective RiksStånden
bifallet.
Stockholm dexi 17 Februarii iSacj,
N:o 34.
Ut!ålande, angående begär dt anslag till erforderligt
biträde i och för skyndsam
tryckning af Bihanget till Riks-Ständens
Protocoll.
Jemlikt Höglofl. Ridderskapets och Adelns, genom
Protocolls-Utdrag af den 3o sisth Januarii,
Expeditions-Utskottct meddeldte beslut, har, i
anledning af Herrar Ceder schjöldsj, P. G., och v.
Hartmansdorff s, y/ ,samt Herr Grefve v. Schwerins,
Fr. Å, anföranden, blifvit åtcrremitteradt
det af Utskottet den aa i samina månad,
under N:o aa, allå Ine Memorial om anslag för
anskaffande af erforderligt biträde i och för
skyndsam tryckning af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll innevarande Riksdag; och då
svar härå skolat till Ilöglpfl. Ridderskapct och
Expcditious-Utslottcts Utlåtande, Nio 34. 77
Adeln afgifvas, har Utskottet, enär af berörde
anföranden synes sorn hade Utskottets uti ifrågavarande
Memorial gjorda framställning icke
i alla delar blifvit så fattad, som Utskottet dermed
velat åsyfta, nu trott sig, af sådan anledning,
först höra i sjelfva ämnet ytterligare göra
följande anmälan:
I förenämnde Memorial hemställdes, att
ett anslag af 5 R:dr Banco om dagen måtte beviljas
att utgå till den person, som inom Expeditions-Ulskottet
fått sig uppdraget alt hafva
det närmare inseendet öfver tryckningens oafbrutna
och skyndsamma fortgång; — detta an»
slag skulle af honom så användas, att han derföre
anskaffade erforderligt biträde till Gorrectur-läsning.
—- Samma ändamål kunde väl äfven
vinnas, om än flere Cancellister inom Utskottet
antogos.— Derföre erfordrades likväl, utom
de redan för Correetur-läsning antagne, minst 4*
i— Äfven detta antal, hvilket för de flesta fall vore
alltför talrikt, ansåg Utskottet likväl kunna
blifva otillräckligt för de händelser, hvilka lätteligen
kunde inträffa, att nemligen io tryckta
ark och derutöfver på en gång till läsning och
rättelse afgåfvos; då skulle, äfven med den
till 6 personer i och för Correctur-lä.sningcn
ökade personal, icke destomindre förorsakas eli
uppehåll af flera timmar, enär alltid två måste
sysselsätta sig med hvarje arks läsning. För att
nu i möjligaste måtto, å ena sidan underhålla
möjlighet af tryckningens skyndsamma och oafbrutna
gång samt å andra sidan bereda den besparing,
som med ändamålets ernående vore för
-
Expeditions- Utskottets Utlåtande, iV:o 34. 78
enlig, utan att hvarken den redan i och för
tryckningen anställde personal alltför mycket
utöfver höfvan betungades, eller skulle vara nödsakad
att, såsom hittills skett, anskaffa biträde
emot ersättning af densamma sjelf anslagne arfvoden,
anhöll Expeditions-Utskottet, alt Rikets
Högloft. Ständer täcktes till användande på ofvannämnde
sätt bevilja ifrågavarande anslag,
hvilket för dag icke bestiger sig till mer än hälften
af de dagtractamenten, som skulle utgå, i händelse
fyra Canceliister skulle ytterligare antagas. För
Expeditions-Utskottet hafva i öfrigt de olägenheter,
hvilka åtfölja bestridandet af Bihangets
tryckning ensamt genom Utskottets försorg ingalunda
varit främmande eller behöft att för
detsamma förutsägas. Tvärtom har ExpeditionsUtskottet
så väl i dess först, uti fråga om tryckningen,
under J\T:o 2 afgifne Utlåtande, som ock
i dess uti Memorial N:o 8 å återremiss uppå
samma Utlåtande anförde svar, ej allenast nogsamt
tillkännagifvit de svårigheter, som Utskottet
ansett möta vid verkställigheten af Bihangets
tryckning på det sätt, som genom hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln väckt Motion blifvit
föreslaget, utan ock, i Utskottets tanka tillräckligen
på förhand anmält, hurusom denna
"tryckning skulle komma att medföra vida större
kostnad, än hvad som vore erforderligt, 0111 den
finge bestridas med mindre skyndsamhet samt
oberoende af de mångfaldiga serskildta förhållanden,
sorn vid nu varande sätt för dess verk'
Ställande verka till kostnadens förökande.
Expeditions-Uishottets Utlåtande, N:o 34. 79
Nu och sedan Expeditions-Utskottet genom
denna framställning fått tillfälle ytterligare utveckla
de motiver, som legat till grund för Utskottets
återremitterade Memorial, får Utskottet, hvad
angår sjelfva anmäfkningarne, som föranledt återremissen,
vördsamt anföra: att, beträffande
först Herr Cederschjölds yttrade mening, det den
egentliga Correctur - läsningen skulle tillhöra
Boktryckaren, och Utskottet endast att collationera
correctur-arket med Manuscriptet, så har Utskottet
fått tillräcklig erfarenhet derom, att med
en på sådant sätt förrättad correctur - läsning
skulle ändamålet med tryckningens skyndsamma
fortgång lika litet kunna vinnas, som det i
Utskottets tanka vore möjligt, att från de öfrige
Utskotten kunna påräkna så beskaffadt biträde,
som Herr Cederschiöld ansett af deras
Cancellie-Betjening kunna förväntas för den omnämnda
collationeringens verkställande; och i anledning
af hvad Herr v. Hartmansdorff'som
icke kunnat dela denna Herr Cederschjölds åsigt,
föreslagit, nemligen att öka Expeditions-Utskottets
Betjening med några persöner, som äro
skicklige correctorer, har Utskottet, för dess
del, väl såsom i det föregående blifvit anlydt,
funnit, att ändamålet härigenom skulle vinnas
lika så väl som genom den af Utskottet föreslagna
utväg, förmedelst ett bestämdt anslags beviljande;
men då redan blifvit utredt, hvilken
skillnad i kostnaden skulle uppkomma vid den
ena af dessa utvägars begagnande företrädesvis
framför den andra, har Utskottet trott något
vidare yttrande i detta afseende icke från dess
80 £jép. t/tsh. Förslag till lind. Sinif v. N:o 33-
sida erforderligt; utan har Utskottet nu härmed
endast skolat ytterligare förnya dess uti det återremitterade
Memorialet gjorda hemställan.
Och hvad slutligen angår det af Herr Grefve
von Schwerin, i sammanhang med denna
frågas behandling, hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln gjorda serskildta anförande, i afseende på
tryckningen af Stats-Utskottets Utlåtanden och
Bctänkanden, så anser Expeditions-Utskottet detsamma,
såsom ickej rörande den af Utskottet gjorda
ofvanbcrörde hemställan, icke för närvarande
till något yttrande från Utskottets sida föranleda.
Stockholm den 17 Februarii 182g.
N:o 35.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 2 Mars 1829-
Preste-Ståndet d. 5 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —
Bonde-Ståndet d. 5 —* —*
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse j angående
Arrendator emes af Indelar utaf
Sörforss Kr ono-Laxfiske underdåniga ansökning
om eftergift i Taxan för 3ine
år, m. m.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss den 17 December sisth
år, har Eder Kongl. Maj:t till Rikets Ständers
Stats
-
Ecfp. Utsi. Forsing till uhcl. Slrifv. N:o 35. 8i
Stats-Utskott i Nåder öfveriemiiat handlingar»
rörande Arréndatorenies af |i;delar utaf Sörforss
Kroilo-Laxfiske i Umeå Eif underdåniga ansökning,
att då, af inträffad ovanligt stark vårflod
Och isgång samma år» stenarmen och såkallade
hröttfallet till dell betydligaste Fiskebyggnaden,
X)juptiitail» blifvit alldeles förstörde» i följd hvaraf
Arreildatörerné, hvilka det ålåg att, vid slutet
af de 3 återstående arrende-åren, aflemna
fisket fullkomligen åter uppbygdt, icke allenast
kommit i saknad af all fångst af berörde fiske»
Utan äfven voro i ovisshet» när en sådan kunde
påräknas, Eder Kongl. Maj:t täcktes, med afseende
ä detta med bifogade betyg styrkta förhållande
och på det Arreildatorerne» i händelse
äf eil fÖrdelagtig fångst» måtte för orhförmälde
skada och byggnads-kostnadeH vinna ersättning»
i Nåder bevilja dem eftergift, åtminstone af halfva
takan, under 3:fie årS tid, med rättighet att,
emot den fastställda arrende-afgiften a i T:r i
Lispid salt Lax, innehafva fisket under ytterligare
sex eller så många år, efter arrende-tidens
slut» som Eder Kongl. Maj:t i Nåder godt funne
bestämma.
Sedan Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uti Vesterbottens Län, hvilken blifvit i
Nåder anbefalld ätt med underd. Utlåtande i
ämrtet inkomma» låtit, genom Kronofogden i orten,
anställa besigtning å deil Uppgifna skadan»
så liar, af deil häröfver insända berättelse» blifvit
upplyst» dels att den så kallade Djuplirtan,
genom ofvannämnda byggnaders bortförande af
Bihang i. lt.< S:s Proi. iQtdé Sdml> H
82 Exp. Utsi. Forsi. till und. Skrif v. N:o 35-
floden, i det närmaste blifvit onyttig, så att
förlusten på fångsten år 1828 blifvit betydlig
och kostnaden för återbyggnaden af hvad vid
isgången försvunnit äfven kunde komma att mångdubblas,
då verkställigheten deraf vore alldeles
omöjlig, intilldess så sträng vinter inträffade,
att säker is för folk och dragare lade sig, hvilket
i senare tider skall knappt hvart io:de år
inträffat, dels ock att, utom förberörde till Djuptinan
hörande byggnader, befunnits af floden
bortförde brottfailet vid den så kallade Bergstinan
samt vid Öfverfällans nätbyggning ett
brottfall, hvarmedelst äfven dessa lägenheter för
sommaren blifvit obrukbare; vid hvilket förhållande
och på anförde grunder Eder Kongl. Maj:ts
bemälte Befallningshafvande i underdånighet tillstyrkt
Nådigt bifall till Sökandernes begäran, så
väl om eftergift af halfva taxan för 3:ne år, som
äfven angående förlängning af det åtagne arrendet.
Eder Kongl. Maj:ts och Rikets KammarCollegium,
häröfver hördt, har i underdånighet
anmält, att, på grund af hvad Eder Kongl.
Majits Befallningshafvande uti förevarande fråga
upplyst, Coliegium ansåge sig ega anledning
tillstyrka den begärda eftergiften i taxan, men
att, så vidt ansökningen angick förlängning i arrende-tiden,
Coliegium icke kunde densamma,
såsom emot Författningarne stridande, understödja.
Efter erhållen del af handlingarne i detta
mål, hafva Rikets Ständer hvad nu anförd t blifvit
i öfvervägande tagit j och som Rikets Stan
-
Exp. TJtsk. Förslag till underd. Skri/p. N:o 35- 83
der, lika med Kongl. Kanunar-Collegium, inse
angelägenheten, att gällande Författningar, utan
undantag till någon enskild persons förmon, i
deras helgd bevaras, hafva Rikets Ständer icke
funnit skäl att bifalla Arrendatorernes af Sörfors
Krono-Laxfiske underd. anhållan att, efter
arrende-tidens utgång, få ytterligare, under flera
år, på nu stadgade vilkor, arrendet bibehålla
; hvaremot Rikets Ständer, med afseende å ej
mindre vitsordade betydligheten af den å Fiske-byggnaderne
timade skada, än ock å den
af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelade
upplysning om svårigheten att verkställa
den kostsamma reparationen å den så kallade
Djuptinan, få till Eder Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna, att, efter Eget ompröfvande,
i Nåder bestämma, till hvad belopp den
sökta nedsättningen uti nu gällande Arfendeafgift
eller Taxa, för återstående trenne Arrende-år,
må ega rum, äfvensom huruvida Sökanderne,
i händelse de, genom inträffande sAa‘ga
1 vintrar, vid Arrende-tidens slut, ej ännu blifvit
satte i tillfälle att verkställa den å Djuptinan
nödiga reparation, och ej sjelfve för Arrendet
åter stanna, måga, för Djuptinan, till
någon mindre del njuta eftergift uti den, enligt
Contract, dem åliggande skyldighet att, vid
atträdandet, aflemna Fiskebyggnaderne fullkomligen
åter iståndsatte, och denna skyldighet, i
hvad sorn derutöfver kan erfordras, å de blifvande
Arrendatorerne öfverflytta.
Rikets Ständer framhärda etc.
84 Exp. Utsk. Försl, till lind. Skrifv, N:o 36,
N;o 36,
Uppl, o. godk. hos Ridd. och Adeln d, 2 Mars 1829.
Preste-Ståndet cl, 5 — —■.
Borgare-Ståndet d, 5 — —•
Bonde-Ståndet d, 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
af Mjölnaren Eric Wäss eli söht
nedsättning i Arrendet för Carl Gustafs
Stads Krono-Tulhjvaru.
S, A. K,
Hos Eder Kongl, Majit hav Mjölnaren Eria
TVässell i underdånighet anhållit, att, sedan,
genom Contract den t October i8a3, Carl Gustafs
Stads Krono-Tullqvarn, i Forss Socken,
Wester-Rekarne Härad och Nyköpings Län, med
3 pär stenar och fullt gångande verk, blifvit,
emot Arrende, på i o års tid, räknad från förstnämnde
dag, till honom upplåten att, med dittills
vanlig Tullmainingsrätt, disponeras, under
vilkor, bland annat, i Contractets usta punct,
att icke Arrendatorn, utan Factorie-Föreståndaren,
skulle ega disponera vattenhöjden i Bruksdammen,
men Sökanden i October 1826, efter
det, i anseende till inträffad svår och långvarig
toi-rka, vattenhöjden i nämnde Bruksdamm,
hvarifrån Qvarnen undfår drifvatten, betydligen
förminskats, är vorden afGevärs-Factoriets
Styresman tillsagd att, tillsvidare, icke allenast
hafva hela Qvarnverket, från kl. 8 om aftnarne
till 5 f. m., tillslutet, utan ock, under öfriga
Fxp. Utsh. Försl, till und, Skrifv, N:o 36* 85
delen af dygnet, endast begagna sune par stenar,
hvilken inställelse af qvarndriften, enligt
utaf Kronobetjeningen i Orien meddelad upplysning,
skall, i fulla 6 månader, fortfarit, honom
mätte, på grund af anförda omständigheter,
i Nåder beviljas någon eftergift i det för
år 1826 bestämda Arrende-belopp,
I öfverensstämmelse med hvad Eder Kgl.
Maj:ts Befallningshafvande uti förenämnde Län
i ämbet yttrat, har Eder Kongl. Maj:ts och
Ilikets Kammar-Collegium, uti afgifvet underdånigt
utlåtande, andragit, att Mjölnaren JVcissellj
genom det uppgifna förhållandet, ostridigt
tillskyndats en betydlig förlust i Tullinkomsten;
hvilken mening Directionen öfver Carl
Gustafs Stads Gevärs-Factorie jemväl i underdånighet
biträdt, med tillika gjord hemställan,
i afseende på den ersättning, hvarom, vid ett
nytt Arrende-Contracts upprättande, den blifvande
Arrendatorn borde försäkras, i de händelser,
då Factorie-Styresmannen om Q värnens
stängning, lill större eller mindre dej, förordnat.
Detta mål, som Eder Kongl. Maj:t, genom
Nådig Remiss, den i3 November sisth år, till
Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnat, hafva
Rikets Ständer i öfvervägande tagit; och ehuru
det i Arrende-Contractets 1 :sta punct gjorda
förbehåll, att icke Arrendatorn, utan FactorieFöreståndaren,
skulle ega disponera vattenhöjden
i Bruksdammen, lolkadt i dess vidsträckthet,
må anses hafva berättigat Factorie-Styresmannen
lill den åtgärd, i afseende på Qvar-,
tiens gång, som sedermera blifvit öfverklagad.
86 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. iV:o 36-
likväl och som berörde stadgande icke med
den bestämdhet synes utmärka Arrendatorns ovilkorliga
beroende af Factorie-Föreståndarens
föreskrifter,, att Sökanden af samma förbehåll
kunnat hafva skälig anledning befara en så väsendtlig
inskränkning uti dess dispositionsrätt öfver
Qvarn verket, som, jemväl endast till följd
af en utomordentligt svår och långvarig torrka,
inträffat, samt upplyst och vitsordadt är, att
Sökanden härigenom fått vidkännas en betydlig
minskning uti den af Qvarnen påräknade
årliga Tullinkomsten, hafva Rikets Ständer trott
säg ljöra till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
i underdånighet öfverlemna, att bestämma
, i hvad jnon eftergift uti Arrendet med afseende
på Sökandens nu anmälda förlust, må
kunna honom beviljas; hvarjemte Rikets Ständer
få i underdånighet fästa Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att, vid upprättandet af nytt Arrende-Contract
om ifrågavarande Qvarnlägenhet, vid slutet
af nu gällande Arrendetid, gränsen för Factorie-Styresmannens
rättighet till disponerande
af Qvarnens drifvatten måtte närmare bestämmas,
eller ock, på sätt Gevärs-Factorie-Directionen
anmärkt, en säker grund uppgöras, efter
hvilken det för framtiden må blifva Arrendatorn
förbehållet, att njuta ersättning för de
förluster, honom kunna tillskyndas genom sådane
Factorie-Styresmannens åtgärder, som nu
öfverklagade blifvit.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrifv. N:o 37. 87
N:o 3y.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Mars 1829-
Pi’es te-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise 3 om
Jagtm ede Is-Fond ers -användande företrädesvis
till förhöjda prcemier åt dem _, som
till skadedjurs utrotande. verksammast
bidraga.
S. A. K.
Under åberopande af hvad Rikets Ständer, uti
underdånig Skrifvelse den 16 nasti. Februarii,
anfört, i afseende på önskad förhöjning i allmänhet
af de så kallade Skottpenningar, som
för Rofdjurs fångande och dödande bestås, få
Rikets Ständer, med anledning af ytterligare i
lika afseénde väckt fråga, underdånigst anhålla,
det Eder Kongl. Maj:t täcktes meddela Nådig
föreskrift, att Jagtmedels-Fonden i östergöthlands
Län må företrädesvis användas till
förhöjda prasmier åt dem, som till skade-djurens
utrotande verksammast, bidraga.
Rikets Ständer framhärda etc.
88 Exp. Utsi. Forsing till und. Shijv. A7:o 38.
N:o 38.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 13 Mars 1829.
Preste-Ståndet d. 16 — •—•
Borgare-Ståndet d. 16 — •—
Bonde-Ståndet cL 16 —• —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j nied
anhållanj att nödiga åtgärder måtte vidtagas
för ett ändamålsenligt bedrifvande
af Fiskerieme i Riket,
S. A. K.
Efter inhemtad kännedom af den underdåniga
Relation, Professoren vid Lunds Universitet ,
S. Nilssonj under den t Mars sist!, år, afgifvit,
om förloppet af de utaf honom, uppå Nådig
befallning, verkställde undersökningar, rörande
fiskerierne i Riket, hafva Rikets Ständer,
enär fiskerierne utgöra en vigtig gren af Sven-*
ska Statshushållningen och således höra drifvas,
efter en plan, som med högsta afkastning och
lättaste verkställighet förenar Största säkerhet
för deras bestånd, och hvilken plan ar anvisad
uti de af bemälte Professor i Relationen yttra-*
de satser, dem Rikets Ständer anse, framför
andra, sannolika, trott sig böra till Eder Kongl.
Maj:t frambära den underdåniga Önskan, att fider
Kongl. Maj:t täcktes, efter Nådig pröfning
af Professoren Nilssons merberÖrde underdå-»
niga Relation, vidtaga sådane åtgärder, som för
ett
JExpi Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 38,39. 89
ett ändamålsenligt bedrifvande af fiskerien i
Riket, kunna i Nåder finnas erforderliga.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 3g.
Uppl. o. godk. höss Ridd. och Adeln d. 13 Mars 1829*
Preste-Ståndet d. IG — >—
Borgare-Ståndet d. 46 — —
Bonde-Ståndet d. 16 —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse med
förslag till närmare bestämmande af HofRätts
pröfningsrätt i underställde brottmål.
S. A. K.
Vid öfvervägande af en hos Rikets Ständer gjord
Motion om närmare bestämmande af Hof-Rätts
pröfningsrätt i underställde brottmål, hafva Rikets
Ständer inhemtat, hurusom skiljaktiga meningar
om gränsen för Hof-Rätts skärskådande
och pröfning af Under-Rätts ransakning och utslag
i så kallade underställningsmål, ej blott hos
serskilda Hof-Rätter, utan ock hos serskilda afdelningar
af en och samma Hof-Rätt, skola ega
rum, samt att, i följd deraf, olikhet i dylika
måls behandling jemväl uppstått. Då Rikets
Ständer, i afsigt att bereda den likstämmighet,
Bihang t. R. Sis Prat. 10ide Sami, i%
90 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 39.
som det allmännas fordran på enhet i lagskipnings-formerne
påkallar, undersökt och med
hvarandra jemfört de grunder, på hvilka de
olika meningarne sig stödja, hafva Rikets Ständer
ej tvekat att gifva företrädet åt deras tanka,
som anse Öfver-Domarens pröfning af underställningsmål
ej böra inskränkas till endast den del
af Under-Rättens Utslag, hvilken angår det eller
de brott, hvaraf underställnings-egenskapen
bestämmes, utan sträckas till alla de delar af
målet, som, i större eller mindre nion, verka
på den tilltalades sammanlagda bestraffning.
Underställningens ändamål synes nemligen vara
ej så mycket, att vissa slag af brott må företrädesvis
varda belagde med det i lagen utsatta
straff, som fastmer, att den tilltalades rätt
må blifva sorgfälligt vårdad. Men detta ändamål
skulle kunna ej allenast förfelas, utan äfven
motverkas genom omförmälde inskränkning
af Öfver-Domarens pröfning. Om, till exempel,
en tilltalad, som blifvit öfvertygad om ett
tili underställning föranledande brott och ett
annat, som ej är af donna egenskap, fälles af
Under-Domaren, för det förra, till mindre, och
för det senare, till högre ansvar, än lag säger,
men dock så, att den sammanlagda bestraffningen
icke öfverstiger den, som å bägge
brotten lagligen följa bör; så, i fall den sålunda
dömde, antingen af försummelse eller af okunnighet,
underlåter att anföra besvär öfver
Under-Rättens beslut, i fråga om det senare
brottet, och Öfver-Domaren ej eger att pröfva
det underställda Utslaget, i annan måtto, än så
JExp. Utsh Förslag till und. Skrif v. A7; o 39. 9£
vidt detsamma angår det förstnämnde brottet,
måste den följd uppstå, att den tilltalade blifver,
tvärt emot underställningens ändamål, af
Öfver-Domaren fälld till större straff, än det,
hvartill han lagligen gjort sig skyldig. Å ena
sidan kunde väl härvid anmärkas, att den sakfällde,
genom underlåtenheten att klaga, sjelf
vållat sitt missöde; men, å den andra, torde
del ock böra erinras, dels att den vanliga slutmeningen
i dylika Utslag gifver anledning till
den förmodan, att målet varder, i hela dess
vidd, af Öfver-Domaren granskadt, ehvad besvär
anföras eller icke, och dels att de fleste
bland dem, hvilka för svårare brott tilltalas,
äro sådane, sorn hvarken sjelfve förstå att urskilja,
i hvad måtto de kunna ega fog till klagan,
eller hafva tillfälle att förskaffa sig pålitligt
biträde. För öfrigt är det, i Rikets Ständers
tanka, ovedersägligt, att Öfver-Domarens
oinskränkta pröfningsrätt ej leder till någon våda
eller olägenhet, då deremot inskränkningen
lätteligen kunde åstadkomma oreda Och äfventyr.
På dessa skäl få Rikets Ständer hos Eder
Kgl. Maj:t i underdånighet föreslå, att uti 25 Gap.
5 §. Rättegångs-Balken, näst före sista punkten
och efter orden: ”så ock delagtighet i thessa
missgerningar,” må införas följande mening:
”Är den, som för sådant brott, eller delaktighet
deruti, tilltalas, jemväl för annan
förbrytelse till ansvar fälld., varde Utslaget,
i hela dess vidd, Hof-Rätten underställdt.”
Rikets Ständer framhärda etc.
92 Exp, Utsi. Förslag till und, Slrifp, N:o 40.
JV:o 4o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 19 Mars 1829.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 —
Bonde-Ståndet d. 26 — •—
Rikets Ständers underdåniga. Skrif veise , angående
den gamla Psalmbokens afljsande
från bruk och nyttjande vid offentliga
Gudst jonsten.
S. A. K.
Efter pröfning af en hos Preste-Ståndet väckt
fråga om fastställande af en Termin, då den
gamla Psalmboken kunde öfver hela Riket aflysas
från bruk och nyttjande vid offentliga Gudstjensten,
hafva Rikets Ständer, till vinnande af
det ändamål, att den tillbörliga enhet i Gudstjensten,
som, hvad Kyrko-Sången angår, redan
i flera år Församlingarne emellan varit saknad,
må varda återförd, trott sig böra hos Eder KgL
Majit i underdånighet anhålla, det Eder Kgl,
Majit täcktes 1 Nåder förordna, att den år 1819
af Eder Kongl. Majit i Nåder gillade och stadfästade
Nya Psalmbok bör, vid det Kyrkoår, sorn.
i833 ingår, i hela Riket ovilkorligen vara till
bruk vid Allmänna Gudstjensten antagen.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. Nio 4l• 93
N:o 4*-
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 9 April 1829»
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , an
gående
afskrifning i räkenskaperne utaf
Nummer-Lotteriets fordran hos Harnnhjggnads-Directionen
i Helsingborg.
S. A. K.
I afseende på en Nummer-Lotteriets hos Hamnbyggnads-Directionen
i Helsingborg egande fordran,
upptagen ibland de Nummer-Lotteriets
tillgångar, hvilka, jemlikt Rikets Stånders beslut
vid sistförflutne Riksdag, blifvit till RiksgäldsContoret
öfverlemnade, hafva Rikets Ständer inhemtat:
att, under åren i8o5, 1806 och 1807,
serskilda summor utaf Lotterimedlen blifvit, på
Nådig befallning, till Hamnbyggnads-Directionen,
emot dess qvittencer, anordnade och utbetalte,
till ett sammanräknadt belopp af 14,990
R:dr, men hvarå någon förbindelse icke blifvit
af Hamnbyggnads-Directioncn utställd; att, vidare,
5 proCents ränta är vorden af Statsmedlen
Lotteri-inrättningen godtgjord intill år 1819,
då denna ränta blifvit, i följd af den under fö»
regående året verkställda Statsreglering, från
RiksStaten utesluten; samt att, uppå gjord underdånig
anhållan om närmare upplysning rörande
de i Nåder stadgade vilkor, såväl i afseende
på återbetalningen af Capitalet, som af
94 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 41, 42.
räntan, sedan den upphört att från Sta ts-Verket
utgå, Eder Kongl. Maj:t, uti aflåten Skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-Utskott den ig sistl.
November, behagat i Nåder förklara, alt, enär
Hamnbyggnads-Directionen, i saknad af serskild
fond, icke vore i tillfälle, att å ifrågavarande
förskott göra någon afbetalning, Eder Kongl.
Maj:t funnit beloppet deraf böra hos Rikets
Ständer till afskrifning anmälas; och som, vid
sådant förhållande, Rikets Ständer funnit godt
bifalla, att Nummer-Lotteri-Itirättningens meranämnde
fordran, stor 14*99° R’dr, må uti Riksgälds-Conlorets
räkenskaper afskrifvas; få Rikets
Ständer detta beslut Eder Kongl. Maj:t
härigenom i underdånighet meddela, och framhärda
etc.
JV:o 42'
Uppl. o. begärd på bordet hos Ridderskapet o. Adeln
d. 19 Mars 1829*
A nyo föredragen och godkänd hos Ridd. och Adeln
d. 8 Maji 1829-
Uppl. o. godk. hos Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 14 —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
ifrågaställd nedsättning af Arrendet
å Svartsjö Kungsgård.
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag,
uppå förekomne skäl, funnit godt bevilja Ar
-
Exp. XJtsh Förslag till und. Skrifa. N:o 42. 95
rendatorn af Svartsjö Kungs-Ladugård en nedsättning
i årliga Arrendet ifrån 600 till 4^0
Tunnor Spannmål under 10 års tid, med underdånig
anhållan derjemte hos Eder Kongl.
Maj:t, att Laga undersökning måtte i Nåder anbefallas,
till utrönande af Kungsgårdens alla förmoner
och utgifter; så har, till följd deraf, en
sådan undersökning år 1827 blifvit verkställd af
Kronofogden i Orten, biträdd af 2:ne derstädes
bosatte Landtbrukare och 2:ne Nämndemän,
om hvilken undersökning den afgifna underdåniga
Berättelsen, jemte Arrendatoren, Grosshandlaren
H. Weners ytterligare gjorda ansökning
om den beviljade ofvanberörde Arrende*
nedsättningens fortfarande under återstående 14
Arrende-år, blifvit vid innevarande Riksdag till
Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, öfverlemnad.
Af berättelsen om nämnde undersökning,
den Eder Kongl Majrts Befallningshafvande i
Stockholms Län befunnit rigtig i alla de delar,
den möjligen kunnat controlleras, samt Kam- *
mar-Collegium lemnat utan anmärkning, har väl,
genom den i samma document gjorda specifika
jemförelse-uppgift å Kungs-Ladugårdens inkomster
och utgifter, å ena sidan inhemtat^, att
dessa senare, eller utgifterne, skola öfverstiga
inkomsterne med 343 R:dr 35 sk. 8 r:st.; hvadan
ock fråga uppstått om beviljande af nedsättning
i Arrendet för ytterligare ett års tid; men
som, å andra sidan, och enär det icke funnits
sannolikt, att, vid anförde fall, Sökanden, på nu
bestämda vilkor, skulle vilja längre med Arrén
-
96 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. Nio 42, 43*
det fortfara, ofvannämnde uppgift icke synts
kunna bestämdt antagas såsom med verkliga
förhållandet öfverensstämmande, samt alltså icke
innehålla tillförlitlig grund för frågans afgörande;
hafva Rikets Ständer, vid öfvex-vägande
häraf, stannat uti olika beslut, 2:ne Stånd emot
2; hvadan, på grund af Stadganderne i 87
och 89 §§. Regerings-Formen samt 75 §. Riksdagsordningen,
frågan om den sökta Arrendenedsättningens
fortfarande under längre än redan
beviljad tid förfaller.
Hvilket Rikets Ständer härigenom få hos
Eder Kongl. Majrt i underdånighet anmäla;
framhärdande etc.
JV:o 43.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Mars 1829<
Återremitterad af Preste-Ståndet d. 26 —■ —
Uppl. o. godk. hos Borgare-Ståndet d. 26 —
Bonde-Ståndet d. 26 — —
Rikets Ständers underd. Condoleance-Adress
till H. M. Konungeni anledning af Ii.
K. 11. Prinsessan Sophia Albertinas dödliga
frånfälle.
S. A. K.
Rikets Ständer, som icke längesedan egt den
dyrbara Nåd, att inför Eder Maj:t frambära
de
-
F. V. Försl, till und. Condoleance-Adress, N:o 43. 97
deras underdåniga lyckönskningar till den glädjeskänk,
hvarmed Försynen välsignat Konungahuset
och Fäderneslandet, genom födelsen af
Eder Mairts tredje Sonson, se sig ml af sorgen
församlade på samma rum* att beklaga förlusten
af eil Furstinna, lika älskad af Konungahuset,
sorn vördad af Nationen. De band, med
hvilka Hon till sina sista stunder var fästad vid
Svenska hjertaii, voro de af dygden och välgörandet;
ty lion sökte ingen annan magt, än den,
att göra godt, ingen annan ära, än den, att vara
älskad. Carl XlII.‘S Syster, prydd af hans
dygder, hade äfven ärft den tillgifvenhet för
denna milda Konung, som i häfderna evigt skall
hedra arftagaren af hans spira. Föremål för
Nationens vördnad Var Hon det äfven för dé
Ömmaste omsorger af Eder Maj:t öch Dess
Hus, och då Hon slutligen, i ett molnfri lefnadsafton,
egde belöningen för en, under olika
skiften, alltid ädel vandel,- glömde Hort ej, att
i sin tacksamhet mot Försynen innesluta Vårdaren
af Hennes ålders lugn och lycka. Hon
tillhör ttu icke mer de Iefvandes antal; men i
en högre rymd skall Hon vaka för de välönskningars
uppfyllande, sorn Hon egnade Eder
Maj:t, Dess Hus öch Svea Land.
Rikets Ständer anhålla underdånigst, att i
Edet Kongl. Maj:tS höga Nåd och Ynnest städse
få vara inrteslutne.
Bihang t. R. $-.s Fröt.
98 Expeditions^ Utskottets Utlåtande, N:o 44.'
JV'o 44-
Utlåtande, i anledning af återremiss utaf
förslaget till en underdånig Skrifvelse,
angående Nummer-Lotteriets fordran hos
Hamnbjggnads-Directionen i Helsingborg.
Sedan, i anseende till befunnen otydlighet i
första Punkten af Expeditions-Utskottets under
N:o 4x afgifna förslag till Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse, angående beviljad afskrifning
i räkenskaperne utaf Nummer-Lotteriets
fordran hos Hamnbyggnads-Directionen i Helsingborg,
så väl Högvördige Preste- som VällofL
Borgare- och Hedervärda Bonde-Stånden berörde
förslag till Expeditions-Utskottet återremitterat;
så får Utskottet, som funnit den anmärkta
otydligheten härröra af inträffad migsskrifning
utaf ett ord i ofvanomförmälde första
Punkt, ifrågavarande förslag, behörigen rättadt,
härhos tili justering och godkännande af Rikets
Höglofl. Ständer å nyo vördsamligen öfverlemna.
Stockholm den 3i Mars 1829.
Se Exped. Utsk. Förslag N:o 41; pag. g3.
Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 45 99
N:o 45.
Memorial till Högvördige Preste-Ståndet j i
anledning af återremiss utaf förslag till
en underdånig Adress.
Från Högvördige Preste-Ståndet liar Expeditions-Utskottets
afgifna förslag till Rikets Ständers
underdåniga Adress till Hans Majit Konungen,
i anledning af Hennes Kongl. Höghet
Prinsessan Sophia Albertinas dödliga frånfälle,
blifvit, med föranledande af vid förslaget
gjorda anmärkningar, till Utskottet återremitteradt;
men som, enligt de till Utskottet inkomne
Protocolls-Utdrag, samma förslag blifvit
af de 3:ne öfrige respective Riks-Stånden godkändt
och bifallet, och någon åtgärd, på grund
af den erhållne återremissen, alltså icke kan å
Expeditions-Utskottets sida vidtagas, så har Utskottet
ansett sig i ämnet endast böra detta förhållande
hos Högvördige Preste-Ståndet vördsamt
anmäla.
Stockholm den 3i Mars 1829.
100 Expeditions- Ut slottets Utlåtande, N:o 46.
N:q få
Utlåtande,
angående vackt Motion i afseende
på formen för reservationerj sorn åtfölja
Utskottens Betänkanden,
I afseende på formen för Ledamöters reserva-»
tioner emot Betänkanden, sorn från Utskotten
till Rikets Höglofl, Ständer afgifvas, har inom
Häglof!, Ridderskapet och Adeln motion blifvit
väckt, att, i stället för att sådane från Retänkandena
skiljaktig^ serskilda meningar, först
medelst bifogade Protocolls-Utdrag tillkänna-,
gifvas’, samt sjelfve såsom inledning upptaga
stundom långa reciter af målet, hvilka således
blott utgöra en omsägning af hvad i Betänkan-,
det redan blifvit fullständigt anförd t, hädanefter
mätte, till besparing af tid och trycknings-,
kostnad, varda iakttaget, att omedelbart efter
Betänkandena ntsättes endast ordet: reservation
eller reservationerj der sådane ära anför-,
de: sedan datum, i stället för inledning; och
derefter Sjelfva reservationsmeningen; hvilken
motion blifvit af Högloft, Ridderskapet och A-»
deln till Uvpeditions-Utskottet remitterad.
Med anledning häraf, och då Utskottet, lika
med Motionairen, anser den sålunda föreslagne
förenklade formen för reservationer emot Utskottens
Betänkanden, utan åsidosättande af nödig
fullständighet, otvifvelaktig! leda till besparing
utaf tid, både vid sammanfattandet och vid läsningen
af sådane handlingar, äfvensom i någon
mon till minskning i tryckningskostnad en, får
Exp. Utsk, Försl, till und. Skrifv. Nio 47» 101
Utskottet, med tillkännagifvande, att berörde
sätt för ifrågavarande reservationers meddelande
redan af flere bland de respective Utskotten
iakttages, hos Rikets Högloft. Ständer härmed
vördsamt å motionen tillstyrka bifall; i
händelse hvaraf samtlige Utskotten om sådant
Rikets Högloft. Ständers beslut torde genom Protocolls-Utdrag
varda till iakttagande underrättade.
Slockholm den 3i Mars 1829,
JV:o 47-
Uppl» Qt godk, hos Ridd. och Adeln d, 1 April 1829*
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. G — —
Bonde-Ståndet, d, G — —’
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl, Maj:ts Nådiga. Proposition,
angående anslag af nödiga medel
till fullbordande af de i Hufvudö
staden anlagde Corrections-Inrättningar,
S, A. K.
Sedan Eder Kongl, Maj:t, under den 3i Julii
1023, till Rikets, vid samma års Riksdag, församlade
Ständer, dels i Nåder framställt, huru»,
som Eder Kongl. Maj:t, uppå anförde skäl,
ansett det vara af mycken nytta, om, på sätt
102 Exp. Utsi. Fdrst, till und. Shrifv. N:o 47.
serskilde utsedde Comiterade föreslagit, ett
Correctionslius i Hufvudstaden, i stället för det
uti Wadstena varande, klefve inrättadt, och
hvartill Lägenheteji Barnängen kunde inköpas,
dels ock, enär verkställigheten samt underhållet
af denna inrättning fordrade en större summa,
än den, som, för ett dylikt ändamål, vore
att tillgå af de på Stat anslagne medel, i
Nåder öfverlemnat att tillse, om och hvilka
tillgångar kunde för ifrågavarande kostnad varda
anslagne, samt Rikets Ständer, till svar härå,
uti underdånig skrifvelse, den ig December
samma år, bland annat, så väl yttrat, att de
nogsamt insett ej mindre bristérne vid Corrections-Inrättningen
i Wadstena, än ock nödvändigheten
af en, på bättre grunder, organiserad
dylik anstalt härstädes, som äfven hemställt, om
icke Tanto Bränneri, genom dess belägenhet nära
Krono-Spinnhuset, med mindre kostnad och
mera fördel, än den af Eder Kongl. Maj:t föreslagna
Lägenheten, Barnängen, kunde till Correctionshus
användas'; så har Eder Kongl. Maj:t,
genom Nådig Proposition af den 26 November
sisth år, gifvit Rikets Ständer tillkänna: att, så
väl med afseende å hvad Rikets Ständer, både
vid i8a3 års Riksdag och vid de tvänne nästföregående
Riksmöten, andragit, rörande de af
Eder Kongl. Majit dem meddelade åsigter, om
angelägenheten af Fångväsendets och Gorrections-anstalternes
förbättrande, som äfven i än-#
damål att skyndsamtfafhjelpa den oreda och de
vådor , hvilka tillväxten af fångars och försvarslöse
persontfs antal synbarligen vållade, Eder
Exp. Utsh. FSrsl. till und. Skrifp. N:o 47- 103
Kongl. Maj:t år 1825 beslutit att organisera en
serskild Styrelse öfver Fängelserne och Corrections-Inrättningarne,
till hvilken Styrelse förvaltningen
Öfver Krono-Spinnhusen i Stockholm,
Norrköping och Götheborg samt Corrections-Inrättningen
i Wadstena öfverlemnades; att, efter
det, vid anställd besigtning, byggnaderne vid
Tanto Bränneri befunnits icke kunna, utan de
största olägenheter och högst betydlig kostnad,
till Corrections-Inrättning användas, Eder Kgl.
Maj:t beslutit, att det i Stockholm å Långholmen
varande Krono-Spinnhus skulle till en slik
anstalt förändras och de i Wadstena Corrections-Inrättning
intagne personer ditflyttas, samt
i sådant afseende funnit lämpligast, att betydliga
nybyggnader skulle uppföras å Långholmen,
och den derstädes, under Sommaren år 1825,
företagne påbyggnad å de gamla husen fortsättas;
att, sedan en Stockholms Stads Barnhus
tillhörig och till Corrections-Inrättning i alla
afseenden passande tomt, med derå befintliga
byggnader, blifvit, emot bestämd årlig afgift,
till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga disposition Öfverlemnad,
Eder Kongl. Maj:t, den 26 Maji
1826, i Nåder stadgat, att den Corrections-anstalt
för qvinnokönet, som förut varit å Långholmen,
borde till sistberörde local å Norrmalm förflyt- •
tas, och Spinnhuset å Långholmen, med de der
beslutade nybyggnader, inrättas till ett systematiskt
correctionelt fängelse för mankönet; att
derefter byggnadsarbeten vid båda Inrättninga
rne blifvit med möjligaste skyndsamhet och
drift företagne och fortsatte, samt, i medlet al
104 Exp. Utsi. Försl, till uriel. Skrifv. N:o 4%
år 1827 , vid deil norra Inrättningen så vida
fullbordade, att, den i3 Julii samma år, Correctioiisb
jonens qvinno-persönal från Långholmen
blifvit ditflyttad, och nu derstädes hålles
till nyttig verksamhet; att, ehuru de förslag,
som upprättades i afseende pa verkställigheten af
den forst uppgjorda planen för användandet af
Långholmens local till Corrections-Inrättning,
utvisade en kostnadssumma af 3a5,ooo R:dr,
det likväl, genom antagande af ett senare förslag,
lyckats Eder Kongl. Majrt att, med ernåendet
af de fleste utaf de fördelar, det förra
förslaget erbjöd, kunna förena icke allenast en
snarare verkställighet, utan ock eli högst betydlig
minskning i kostnaderne; att, till bestridande
af erforderliga utgifter i och för ofvannämnda
nybyggnader och reparationer, Styrelsen öfver
Fättgelserne och Arbets-Inrättningarne i Riket
fått disponera:
öfverskotten å 'det Stockholms f. d. Cor
rectionshus
beviljade anslag E:dr 39,700:
Behållning af Arbetshus-Fonden
.......... 7?l^p • 34. 3,
Behållning å anslagen för Götheborgs
och Norrköpings Spinnhus,
uppkommen, under den tid
då fång-antalet derstädes var mindre
betydligt 11,201: — —
Tillsammans R:dr 58,3<3o: 34* 3;
att, enär fortgången af de för GorrectionsInrältningarne
nödiga byggnads- och inrednings
ar
-
Éxp. tJtsk. Försl, till uncl. Skrif v. N:o 47. lo5
arbeten fordrade ytterligare anslag, men, i brist
af beviljadt Stats-anslag, Allmänna Correctionsänstalterna
icke kunde försättas på en bättre fot,
samt då härtill kom, dels att medel för ändamålet
ej eller stodo att erhålla af allmänna
Byggnads-anslaget, såsom till andra behof disponeradt
och i allt fall otillräckligt, dels ock
att de så kallade fångmedlen egentligen äro anslagne
till fångars vård, underhåll och transport,
Eder Kongl. Maj:t funnit Sig af dessa förhållanden
och i öfrigt uppgifne omständigheter
föranlåten alt, under serskilda dagar åren 1827
och 1828, i Nåder anbefalla Dess och Rikets
Stats-Contor att, af öfverskotten å Stats-Verkets
inkomster, till merberörde ändamål utbetala
104,563 R:dr; samt slutligen, att Styrelsen öfver
Fängelserne ocb Arbets-Inrättningarne i Riket,
uti ett vid den Nådiga Propositionen bilagdt
Memorial, innefattande ej blott en närmare framställning
af ofvanomförmälde förhållanden, utan
ock en sammandragen redovisning för alla, de
senare åren, till Fängelsers och CorrectioilsInrattningars
förbättring, i allmänhet vidtagne
anstalter och hittills deraf vunne resultat, så väl
i underdånighet anmält, att, intill slutet af October
sisth år, för ifrågavarande arbeten, inberäknadt
värdet af en betydlig mängd materialier,
som ännu icke blifvit använd, i85,r56 R:dr äro
vordne ulbetalde; att, enligt uppgjorde förslag,
det arbete, som till fullbordande af byggnader och
inredningar ännu återstår och som ansetts kunna
medhinnas vid den Norra Corrections-Jnrätt-»
Bihang t. R. S-.s Prot. 10'.de Sami, 14
106 Exp. Utsi. Forst, till und. Skrif v. N:o 47*
ningen, inom sisth års slut, samt vid den Södra,
under loppet af innevarande år, erfordrar
tillsammans iC),315 R:dr io sk., och att Styrelsen,
ej mindre för godtgörande af uppköpte
och till en stor del använde materialier, än
äfven för att kunna fortsätta och, inom ofvan
uppgifna terminer, fullborda återstående arbeten,
oundgängeligen behöfver, under loppet af
(innevarande år, lyfta 4I>^47 ^:c^r s^* 9 rst.,
som lill fyllnad af hela kostnads-beloppet,
2o4,471 fhdr iosk. Banco, skola erfordras, som
äfven, enär, bland de till byggnads-kostnaderne
birst anslagne medel, en summa af 10,094
R:dr 34 sk. 3 rst. utgjordes af arbetshus-fondens
utestående fordringar, hvilka endast successive
inflöte* och först, under loppet af år
1831, till fullo vore att påräkna, underdånigst
hemställt, att antingen denna summa måtte af
de tillgångar, hvarifrån det återstående kostnadsbeloppet
komme att utgå, förskjutas, emot återgäldande
medelst förenämnde sucsessivt inflytande
fordringar, eller ock att Styrelsen tillätes,
under enahanda ersättnings-skyldighet, få af fångunderhålls-medlen
dertill använda en motsvarande
summa; hvarjemte Eder Kongl. Maj:t
dels fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på
nödvändigheten deraf, att förberörde
R:dr 23 sk. 9 rst., så skyndsamt som hegardt
blifvit, till Styrelsens öfver fängelserne och arbets-inrättningarne
i Riket disposition, af Rikets
Ständer anvisas* dels ock i Nåder föreslagit,
att merbemälte Styrelse måtte berättigas
att, emot ersättning, i den mon fordringarne in
-
Exp. Etsk. Försl, till und. Shifv. N:o 47. 107
flyta, få af fångunderhålls-medlen, till byggnads-kostnadens
betäckande, använda de 10,594
R:dr 34 sk. 3 rst., som, på sätt anfördt är, ehuru
bland tillgångarne upptagne, icke äro för
närvarande disponible.
Rikets Ständer hafva tagit allt detta i öfvervägande;
och hvad först angår de io4«563
R:dr af öfverskotten på Stats-verkets inkomster,
hvilka Eder Kongl. Majit, efter 1823 års Riksdag,
utan någon Rikets Ständers anvisning, för
ifrågavarande ändamål disponerat; så, alldenstund
Rikets Ständer, sorn, både nyssnämnde år och
vid föregående Riksmöten, delade Kongl. Maj:ts
Nådiga åsigter om vigten och angelägenheten af
Fångväsendets och Corrections-anstalternes förbättring,
samt äfven, i fråga om stiftandet af
ny Brottmåls-Lag, ansågo en förändring i dessa
anstalter vara af nödvändigheten påkallad,
icke allenast yttrat deras underdåniga önskan ,
att Kongl, Majit ville låta företaga verkställigheten
afen Gorrections-inrättning, och, om möjligt
vore, bringa den till fullbordan, utan ock
till Kongl. Majits Eget Höga bedömande hufvudsakligen
öfverlemnat frågan om verkställigheten,
under erkännande af ett nästan i jemn
tillökning fortgående behof af en bättre sakernas
ordning, för att vinna det för menskligheten
och allmänna säkerheten vigtiga ändamål,
att med brottslingarnes säkra förvarande förenades
ett kraftigt bemödande för deras moraliska
förbättring; fördenskull och då den efter
dessa grundsattser uppgjorda och väl öfvertänkta
plan till Fångväsendets förbättrade skick,
408 Exp. Utsi. Försl, till und. Shrijv. IS:o 47.
uti verkställigheten, med ovanlig framgång och
skyndsamhet närmat sig till ändamålet och, efter
hvad Rikets Ständer serskildt inhemta t, gifvet’
säker förhoppning, att tillfredställa hvad man
måste anse såsom en af mensklighetens och
samhälls-ordningens mest nödvändiga fordringar,
hvilka icke böra lemnäs ouppfyllda, enär
medel till ändamålets vinnande icke saknas,
hafva Rikets Ständer desto hellre velat besluta',
att dessa 104,563 R:dr må ur räkenskapen afskrifvas,
sorn Rikets Ständer redan år i8x5ansågo
förbättringen af Coreclions-anstaiterne vara
af den vigt, att Rikets Ständer till Kongl,
Maj:t öfverlemnade att utse erforderliga medel,
för att den påföljande Riksdagen ersättas, och
öfverskotten, efter i8a3 års Riksdag, uppstigit
till en då icke förutsedd eller ens förmodad
höjd; och hafva Rikets Ständer, på enahanda
grunder samt med afseende å de af Styrelsen
öfver Fängelserne och arbets-inrättningarne i
Riket anmälda omständigheter, jemväl ansett
sig böra bifalla, att de 41 *^47 R'dr 23 sk. g
rst. B;co, hvilka för uppgifne behof erfordras,
må å öfverskotten af Statsverkets inkomster anvisas
och till Styrelsen utbetalas.
Beträffande åter merbemälde Styrelses i
underdånighet gjorda hemställan, att de 10,594
R:dr 34 sk. 3 rst. B:co, som ännu icke influtit
af arbetshus-fondens utestående fordringar, måtte
af fång-underhålls- medlen förskottsvis få
utbetalas, emot återgäldande, i den mon samma
fordringar ingå och sist inom x 831 års slut,
hafva Rikets Ständer funnit något hinder , emot
Exp. Utsk. Försl, till urul. Skri fp. N:o 47, 48- 109
bifall härtill så mycket mindre sig förete, sorn,
enligt erhållen upplysning, dessa medel äro utlånte
emot sådan säkerhet, som icke lemnar något
tvifvelsmål för deras inbetalning inom föreskrifven
lid.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å Eder
Kongl. Majits Högstberörde Nådiga Proposition,
få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 48.
Uppl. o. god k. hos Ridd. och Adeln d. 9 April 1829-
— dito hos Preste-Ståndet d. 12 — —
— återremitt. af Borgare-Ståndet d. 14 — —
— dito af Bonde-Ståndet d. 24 — —
— godkänd af Borgare-Ståndet d. 21 Maj 1829*
<— dito af Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj. t, angående gjord ansökning
om beviljande af frihets-år frän Tiondes
erläggande af Lovers Alun-Verk pä
Öland m. m.
S. A. K.
Sedan, i afseende på Disponenternes af Lovers
Alun-Bruk i Calmare Län hos Eder Kongl. Majit
gjorda underdåniga ansökning om Tio års frihet
från Alun-Tiondens utgörande, såsom någon
ersättning för kostnaderne till uppmuddringen
af hamnen vid Degerhamns Laslage-plals
£jO Exp. Utsi. Förslag till and. Skrifv. N:o 48.'
å Öland, hvilken hamn, af Lovers Bruks-egare
begagnad vid skifferhem t ning derstädes, skall
Jfvit, genom uppkastade så kallade kallfyrar
er utbränd skiffer från det närbelägna Ölands
Alun-verk, så uppgrundad, att den vore i nästan
obrukbart skick, Rikets Ständer, vid senast
förflutne Riksdag, uti infordradt utlåtande,
uppå anförde skäl, i underdånighet tillstyrkt,
att Eder Kongl. Maj:t täcktes, genom utsedde
skicklige och oväldige personer, låta på stället
undersöka förhållandet uti uppgifne omständigheter
samt, efter det Kongl. Kammar- och
Bergs-Collegierne sedermera sig yttrat, taga under
Nådig pröfning, om och i hvad mon Lovers
Bruks-egare må af de begärda frihets-åren,
i jemförelse till ofvanberörde kostnader, komma
i åtnjutande; så och efter det Eder Kongl.
Maj:t, under den 27 Augusti 1823, i Nåder
förordnat, att det på Sökanderne sjelfve borde
ankomma att i behörig ordning föranstalta
om undersökning af Lastage-platsen vid Degerhamn,
hvarefter och då det af dem, rörande
uppmuddringen i berörde hamn, framställde
förhållande blifvit vederbörligen upplyst, de
egde, i den ordning författningarne i dylika
fall stadgade, söka vinna befrielse ifrån Tiondens
utgörande af Alun-tillverkningen, hafva,
i följd häraf, nämnde Bruks-Interessenter, med
öfverlemnande af Protocollet vid en, på deras
begäran, af Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande
uti Calmare Län föranstaltad, af vissa utsedde
personer förrättad undersökning, tillika
med dertill hörande Charta och andra hand
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 48• lii
lingar, rörande Degerhamn, förnyat deras ofvanbe.
rörde underdåniga ansökning, deröfver ej
mindre Kongl. Kammar- oell Bergs-Gollegierne,
uti gemensam skrifvelse, än äfven Kongl. StatsContoret
med infordrade underdåniga utlåtanden
inkommit; hvarefter Eder Kongl. Maj:t, genom
remiss den 29 November 1825, i Nåder
anbefallt Dess Befallningshafvande öfver Kalmare
Län och Öland, att, i anledning af den i
detta mål förekommande fråga, det uppgrundningen
i hamnen vid DegerhamnsLastage-plats
skall härrört af så kallade kallfyrar eller utbränd
skiffer från Ölands Alun-verk, samt så väl
om förhud för framtiden emot sådane kallfyrars
utkastande vid stranden, som ock om borttagande
af de ännu der befintliga hogar af fyrar,
så att de ej af vågorne kunde bortföras,
infordra Ölands Alun-verks egares underdåniga
förklaring, och sedan dermed, jemte eget under
dånigt utlåtande i ämnet, till Eder Kongl. Majrt
inkomma.
Efter Nådig pröfning af hvad Eder Kongl.
Maj:ts bemälte Befallningshafvande, uti afgifvet
yttrande, äfvensom egaren till Ölands Alun-verk,
i afgifven förklaring, underdånigst anfört,
har Eder Kongl. Maj:t, under den 5 Julii
1826, i Nåder förklarat, att, som, genom den
redan hällne undersökningen, utredt vore, att
hamnen vid Las ta ge-plats en Degerhamn, hvilken
för Lovers Alun-verk är af serdeles vigt,
och äfven i öfrigt af Ölands Alun-verk, åtskilliga
Ölands Innevånare samt för Kronans räkning
till stens afhemtning till Carlskrona be
-
112 Exp. Utsl\ Förslag till und. Sirifv. N:o 48-
gagnas, blifvit betydligen uppgrundad genom*
under de senare åren, utan Sökandernes förvållande,
af bafsvågorne dit infördt grus och
sten från hafsbotten samt så kallade kallfyrar
eller utbränd Alun-skiffer från Ölands Alun-verk,
till hvilket senare nämnde Alun-verks egare
icke kunde anses vållande, så att något ansvar
eller ersättning af den derföre kunde komma i
fråga; alltså och då nödigt vore, att denna
hamn blefve i brukbart stånd åter försatt, hvilket,
efter hvad uppgifvet blifvit, med mycken
kostnad skulle vara förenadt; men hvarken beloppet
af denna kostnad genom något specifikt
och tillförlitligt förslag funnes styrkt, ej eller
sättet uppgifvet, hvarpå verkställigheten lämpligast
må utföras, hade Eder Kongl. Maj:t i Nåder
godtfunnit anbefalla Befälhafvande Amiralen
i Carlskrona, att, genom en beordrad skicklig
Officer vid Eder Kongl. Majits Flotta, förrätta
en noggrann och fullständig undersökning
om ifrågavarande hamn, uppgifva det tjenligaste
sättet för dess begagnande och iståndsättande
samt öfver kostnaden dertill ordentligt förslag
upprätta, hvilken undersökning Befälhafvande
Amiralen sedermera egde att till Eder
Kongl. Majit insända; att Eder Kongl. Majit
velat i Nåder tillåta, det Alunverks-egarne emedlertid
och intill dess Eder Kongl. Majit,
i anledning af berörde undersökning, hufvudsakligen
sig i ämnet utlåtit, från och med år 1826,
finge åtnjuta nedsättning i Tionden af Alunverket
lill hvar Trettionde, i stället för hvar
Tion
-
Fxp. Vtsk. Försl, till und. Sl-rifu. N:o 48. (13
Tionde Tunna; samt att Eder Kongl. Maj:t för
öfrigt, enligt hvad af Dess Befallningshafvande
upplyst blifvit, ansett nödvändigheten icke fordra
, att de ännu qvarliggande högar af Kallfyrar
ifrån Ölands Alun-verk varda borttagne,
men deremot funnit angeläget, att Öhmds Alunverks
egare strängeligen och vid utsatt tjenligt
vite förbjudas, att hädanefter sådane fyrar utkasta,
så att de af hafsvågorne kunna åtkommas
och bortföras, hvarom Eder Kongl. Majrts
Befallningshafvande, efter hvad lämpligt funnes,
egde förordna. Sedan den sålunda i Nåder
anbefallda undersökningen blifvit förrättad och
vidare oundgängelige upplysningar i ämnet erhållits,
har tillförordnade Befälhafvande Amiralen
i Carlskrona, med aflemnande till Eder
Kongl. Maj:t af berättelse derom, jemte Charta
och kostnads-förslag, bland annat i underdånighet
anmält, att, sorn, enligt de meddelade uppgifterne,
kostnaden i och för hamnens uppmuddring
vid Degerhamns lastage-plats skulle stiga
till en summa af 42*880 R:dr 4° s^- Banco,
och för att hindra hamnens försättande i samma
försämrade skick som förut, antingen en
årlig underhåils-summa af 2,788 R:dr 32 sk,
påkostas, eller ock en Quai-byggiiad företagas,
hvars kostnad, ehuru den ej kunnat med full
visshet utrönas, komme att minst utgöra 57,529
R:dr 8 sk. B:co, Befälhafvande Amiralen alltså
förmodade, det en bättre hamn möjligtvis för
ringare pris stöde att inrätta på flacka kusten i
granuskapet deromkring, helst det vid Deger*
Jjihans, t. R. S:s Prot. 10:de Saint, iu
114 Exp. Utsh. Förslag till und. Skrif v. N:o 48*
hama uppskjutande stenrefvet lägger betydliga
hinder i vägen för denna hamns förbättring,
och, genom dess för ändamålets vinnande oundgängliga
genomsprängning, förorsakar de fleste
håde svårigheter och kostnader.
Lovers Alun-verks Interessenler, häröfver
hörde, hafva hufvudsakligen i underdånighet
andragit, dels att de ansträngningar och kostsamma
anstalter Interessenterne årligen fått vidkännas
för Degerhamns vidmagthållajide ej vore
förenliga med Lovers Bruks bestånd, och att,
i händelse samma hamn skulle lemnäs åt sitt
öde eller ytterligare försämrande, följden oundvikligen
blefve icke allenast Brukets nedläggande
och totala upplösning, till kännbaraste
skada så för Interessenterne sjelfve, som för hundradetals
hushåll, hvilka derifrån hemtat deras
arbetsförtjenst och lifsbergning, utan äfven Eder
Kongl. Maj:ts och Kronans påräknade inkomst
af Tionde-Alun med hamnens upphörande
förloras, serdeles som den sammas iståndsättande
på Interessenternes bekostnad, i enlighet
med det upprättade kostnads-förslaget, skulle
uppgå till nära dubbelt af hela Brukets värde,
dels ock, att de, i fall hamnen ej för Statens
räkning uppmuddrades, sjelfve ville göra
sista försöket till hamnens förbättrande och
Brukets upprätthållande, derest Bruket beviljades
Tio frihets-år från Tiondes erläggande, samt,
efter dessa års föidopp, Tiondens nedsättning till
hvar Trettionde tunna, i likhet med hvad andre
Alun-verk skall blifvit förunnadt; förbehållande
sig likväl Interessenterne, att sådant deras åta
-
Exp. litsle. Förslag till urul. Skrif v. Ako 48- 115
gande ej måtte sträckås till ovilkorlig skyldighet
för dem att fullborda hamnförbättringen,
efter något visst kostnads-förslag, eller under
någon controll af hvem det vara måtte, utan
Interessenterne för framtiden vara obetaget att
pröfva, huruvida ändamålet kan vinnas på hästa
sätt och i förening med Brukets bestånd,
samt att, i fall kostnaden skulle Öfverstiga deras
krafter och möjliga tillgångar, få begagna det
enda för dem återstående medlet, eller Brukets
nedläggning; oell har, i anledning häraf, Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti Calmare
Län, uppå anförde skäl, i underdånighet tillstyrkt
någon minskning uti den afgift, som hittills
utgått af tillverkningen vid meranämnde
Alun-Verk.
Rikets Ständer, som från deras Stats-Utskott
erhållit del af Eder Kongl. Maj:ts, under den
i3 November sisth år, gifne ' Nådiga remiss å
förevarande mål, hafva af Kongl. Stats-Contoirets
ofvan omförmäldte underdåniga utlåtande
inhemtat, att Lovers Alun-Bruk, efter tillgodonjutande
af frihets-år för sjelfva anläggningen,
alltsedan år 1741 , årligen contribuerat till Statsverket
med enTiondedel af dess tillverkning, hvilken
Tionde för åren 1813 med 1824 utgjort
1,5x 1 j^Tunnor, som blifvit försålde till 31,471
R:dr 8 sk. 2 rst., hvaraf medium utgör 125
Tunnor Alun, med ett värde af 2,622 R:dr
28 sk. 8 rst. Banco; och ehuru, efter hvad numera
utredt och upplyst blifvit, Rikets Ständer
anse fortfarandet af denna för Stats-Verket
påräknade inkomst endast kunna vinnas, me
-
116 Exp, Etsk. Förslag till and. Skrif v. N:o 48, 49.
deist anstalters vidtagande för Degerhamns
hamns förbättrande och behöriga underhållande,
såsom egande oskiljaktigt sammanhang med
Lovers Alun-Bruks drift och bestånd, likväl och
då denna inkomst, äfven till dess högsta möjliga
belopp beräknad, ingalunda motsvarar den
för samma hamns iordningsättande belöpande
kostnad, kunna Rikets Ständer icke tillstyrka sådan
kostnads utgörande af Statens medel; och
lärer Eder Kongl. Maj:t, efter sig företeende
omständigheter, i Nåder pröfva, huruvida någon
eftergift af Tionde-Alun må Lovers Bruks
Interessenter, till ändamålets vinnande, beviljas»
Rikets Ständer framhärda etc»
IV:o 4g
Uppl.
o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 April 1829!.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —■
Bonde-Ståndet d. 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, angående
väckt fråga om Stipendiers inrättande
för Arme ens Officerare , till bivistande
af krig Utrikes..
S. A. K.
Med anledning af hos Rikets Ständer väckt fråga,
att, till befrämjande för framtiden utaf Arméens
stridbarhet och den dertill hos dess högre
Befäl erforderliga skicklighet och krigserfarenhet,
Exp. Vtsh. Förslag till und. Skrijv. N:o 49,50- 117
stipendier af allmänna medel måtte anslås för Arméens
Officerare, till bivistande af krig utrikes,
hafva Rikets Ständer . å ena sidan inseende vigten
och nyttan deraf, att de Officerare, hvilka vid inträffande
krig få högre Befäl inom Arméen , icke
sakna den erfarenhet, som krigsyrket fordrar,
men då, å andra sidan, Statens tillgångar för
närvarande icke medgifva något serskildt anslags
uppförande på Stat för berörde ändamål,
ansett sig böra till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, att, på sätt Eder Kongl.
Maj:t kan i Nåder pröfva ändamålsenligast,' af
Tredje Hufvud-Titelns besparingar, anslå lämplige
understöd för skicklige Officerare i nämnde
hänseende, hvaraf Fäderneslandet bör kunna
påräkna gagn och fördel under en kommande
tid.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 5o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 April 1829.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 14 — ■*—
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise, angående
en förste Kammar-Musicus Crusell
be viljad pension.
S. A. K.
Cxenom klådig remiss af den tg sisth November,
bär Eder Kongl. Maj:t lill Rikets Ständer»
118 Exp. Utsk. Förslag till utid. Skrif v. N:o 50.
Stats-Utskott behagat öfverlemna en af förste Kamjnar-Musicus
, Directeuren B. Crusell gjord underdånig
ansökning om bestämmande af hvilka medel
O O
och i hvad ordning en honom beviljad pension
må utgå; och som Rikets Ständer, utaf de samma
ansökning bilagde handlingar, inhemta t, alt
Crusell, med Högstsalig Konung Carl XIII:s
vilja, blifvit af Kongl. Theater - Directionen
försäkrad, alt, då han antingen genom ålder
och aftagande kroppskrafter vöre urslåndsatt
att sin tjenst vid Kongl. Hof-Capellet förrätta,
eller Directionen icke funne för godt alt
det med honom ingångne Contract på lika vilkor
sorn förut förnya, för sin öfriga lifstid tillgodonjuta
en pension af 600 R:dr Banco, hvilken,
i händelse lians hustru honom öfverlefde,
skulle henne i dess lifstid tillfalla; alltså, och
enär förste Directeuren för Kongl. Spektaklerne
uti afgifvet utlåtande upplyst, att de till dess
disposition ställde medel och anslag icke lemna
någon tillgång för utgörande af ifrågavarande
pension, samt andre Högstbemälte Konungs
pensionärer, vid den år 1818 verkställda pensions-reglering,
blifvit på allmänna IndragningsStaten
uppförde, hafva Rikets Ständer funnit
godt bifalla, att den Crusell beviljade pension
äfvenledes må uppföras på allmänna Indragnings-Staten,
att utgå från den tid, Crusell lönnar
sin nu innehafvande befattning och lön vid
Hof-Capellet, och samma pension, efter hans
frånfälle, tillfalla hans nu varande hustru, derest
hon honom öfverlefver: börande likväl, i
händelse dessförinnan något understöd eller an
-
Exp. btsk. Förslag till anel. STcrifv. N:o 50, 51. 119
slag för Kongl. Theatrarne i Hufvud-Staden
varder af Stålens medel beviljadt, meranämnde
pension deribland inbegripas och från allmänna
Indragnings-Staten aiföras. Hvilket, i
anledning af ofvanhogstberörde Nådiga remiss,
fattade beslut Rikets Ständer fä hos Eder Kongl.
Maj:t härmedelst i underdånighet anmäla, och
framhärda etc.
N:o Su
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 April 1829-
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 14 — —
Fikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref,
angående inköp af Landsorts och Korsö
Fjrbäkar.
S. A. K.
Sedan Eder Kongl. Majit, som, på uppgifne
grunder, i Nåder ansett, det Landsorts och Korsö
Eyrbåkar, hvilka af enskilde, emot uppbärande
af vissa andelar utaf Lots-, Båk- och Laslpenningarne,
underhållas, horde, för Statens räkning
, inlösas och sättas under samma publika
tillsyn och styrelse, som de öfrige Båkarne i
Riket, af sådan anledning och efter det innehafvarne
af nämnde Bakar, hörde genom För
-
120 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 5L
valtningen af Sjö-Ärendena, hvar för sig förklarat
sig vilja desamma aflåta, emot vilkor,
att, föi' Landsorts Fyrbåk med Fyrvaktare-hus
och Kolbodar, jemte alla Inventarier, hvaribland
ett större parti stenkol, 35,ooo R:dr, samt för
Korsö Båk med åtföljande Inrättningar och Inventarier,
18,000 R:dr erlades, uti Nådig Proposition,
till Rikets senast församlade Ständer
Öfverlemnat band lingar ne i målet, på det de
för fyrbåkarnes inlösning erforderliga medel
måtte varda anviste; så hafva Rikets Ständer,
i underdånigt svar, anmält, dels att de bifallit,
det merberörde 2:ne Fyrbåkar måtte för
Stats-Verkets räkning inlösas, men endast så
vida köpeskillingen blefve lämpad efter de fördelar,
Staten af dem kunde med säkerhet påräkna,
i hvilket afseende Rikets Ständer funnit
anledning förekomma, att uti den för Landsorts
Fyrbåk begärda köpesumma torde kunna
vinnas en nedsättning af minst 5ooo R:dr, äfvensom,
efter Rikets Ständers tanka, en betydligare
minskning i den för Korsö Fyrbåk fordrade
iöse-skiliing, hvilken, i jemförelse till
inkomsten af Fyrbåken, vore öfverdrifven, borde
blifva ett nödvändigt vilkor för afslutandet
af köpet derom, dels ock, att, vid omförmälde
förhållande och då Statsverkets tillgångar icke
lemnade utväg till dessa köps afslutande,
Rikets Ständer uppskjutit frågan till nästa Riksdag,
med underdånig hemställan, att Fyrbåkarnes
egare måtte under tiden ytterligare höras
-
Exp. Utsi-. Förslag till unä. Skrifva N:o SR 421
ras, för att uppgifva de lindrigaste vilkor, hvarpå
de ville samma båk-inrältningar afstå.
I följd häraf har Rikets Ständers Stats-Utskott
fått emottaga Eder Kongl. Majits Nådiga
skrifvelse, af den 29 October sistl. år, hvaruti
ej mindre egarnes af Landsorts och Korsö Fyrhåkar,
genom Förvaltningen af Sjö-Ärendena
på Nådig befallning, infordrade yttranden i ämnet,
an afven bemälte Förvaltnings deröfver
afgifne underdåniga utlåtanden blifvit Utskottet
i Nåder meddelade, för att tjena lill grund,
när frågan om oftanämnde Fyrbåkars inlösning
för Statens räkning och om anvisande af medel
dertill hos Rikets Ständer å nyo till pröfning
och afgörande förekomme.
Af dessa handlingar hafva Rikets Ständer
inhemtat, det egaren af Landsorts Fyrbåk nedsatt
köpeskillingen ifrån 35,000 R:dr till3i,5oo
R:dr, likväl med förbehåll af serskild betalning
för de uti förra beloppet inbegripne Inventarier,
bestående bland annat af ii5o Tunnor Stenkol,
hvilkas värde till stor del uppväger skilnaden
uti köpeskillings-anbuden, eller 35oo
R:dr, samt att Korsö Fyrbåks egare förblifvit
vid sitt förra anbud, med förklarande, att betainings-terminerne
kunde på längre eller kortare
tid utställas; och som, efter hvad sålunda
berördt är, några egentliga nedsättningar uti de
förut begärde köpeskillingar icke skett, samt de
af Rikets Ständer, vid 1823 års Riksdag, för
köpets verkställande fästade vilkor ej blifvit
Uppfyllde, hvartill kommer, att något förändradt
Bihang t. R. S:s Prof. iQule Samh 16
122 Exp. TJtsk. Förslag till tind. Skrif o. N:o 51, 52-'
förhållande, föranledande lill ingående uti köpe-vilkoren,
med beräkning af någon fördel för
Staten, icke eller sedan sista Riksdag inträffat,
hafva Rikets Ständer alltså icke funnit skäl bevilja
inlösen af ifrågavarande Fyrbåkar för Kronans
räkning, emot de köpesummor, som derför
fordrade blifvit.
Hvilket Rikets Ständer få, till svar å Eder
Kongl. Maj:ts 'Högstberörde Nådiga skrifvelse, i
underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 5s.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 —1 —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse., angående
ifrägastälhle förändringar, till beredande
af lindring vid Beväringsskyldighetens
fullgörande.
S. A. K.
Vid öfvervägande af en, vid innevarande Riksdag,
inom Bondeståndet väckt motion, att de
Bevärings-skyldiges samling till öfningsmöten
alltid måtte ske å närmast belägne exerciceplatser,
oeh då Rikets Ständer trott mycken
Exp. Utsi. Förslag till urtd. Skrif v. N:o 52. 123
lindring vid Beväringsskyldighetens fullgörande
kunna beredas, om, uti de Län, hvarest flere
Regements-exercice-platser finnas, .Beväringsmanskapet,
utan afseende till hvilket Regemente
hvarje Bevärings-styrka komme att indelas,
detta manskap alltid finge undergå sin första
vapenöfning, så vidt i öfrigt tjenligt vore, å
den till hvars och ens hemvist närmast belägna
Regements-exercice-plats, hafva Rikets Ständer
ansett sig böra framföra den underdåniga
öilskan, det Nådig befallning måtte af Eder
Kongl. Maj:t utfärdas till Dess Befallningshafvande,
att, gemensamt med Regements-Cheferne,
uppgöra och till Eder Kongl. Majrts Nådiga
pröfning och fastställelse insända vederbörligen
upprättade förslag å de exercice-platser,
hvarest de Bevärings-skyldige från hvarje ort
kunde med minsta besvär oell kostnader, så för
enskilde som för det allmänna, de erforderlige
vapenöfningarne på ändamålsenligt sätt fullgöra.
Rikets Ständer framhärda etc.
124 Exp. Utsi'. Fordag till und. SJcnfo, N;o 53.
N:o 53.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adela d. 21 April 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —■
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d, 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ifrågaställdt upphåfvande af förbudet
emot de på Öland, befintlige Kronohemmans
försäljande till Skatte,
S. A. K,
inom Bondeståndet har, af Fullmägtige från Öland,
under innevarande Riksdag, fråga blifvit
derom väckt, att, då de på Ön varande Kronans
Tjenstemän och Betjente i det närmaste
skola blifvit med Boställen försedde, tillåtelse
att till Skatte lösa derstädes befintlige Kronohemman
måtte, äfven för barnlöse Åboer, åter
medgifvas.
Med anledning häraf, och efter att i detta
ämne hafva inhemta!, att, sedan Eder Kongl
Maj:t, genom Nådigt Bref den 2a Februarii 1814,
förordnat, att skatteköp å de till bohemman för
Tjenstemännen på Öland uppgifne Kronohemman
icke borde tillåtas, Eder Kongl, Maj:t, uppå
serskildt tillförordnade Comiterades underdåniga
hemställan, den 24 October 1815, ytterligare i
Nåder förklarat, att skatteköp å sådane på Ön
befintlige Kronohemman, hvilkas Åboer icke
hade egna barn, äfven skulle inställas, intill
Exp< Ut sk. Förslag till und. Skrif v. N:o 53. 125
dess alla de Tjenstemän derstädes, åt hvilka
bohemman borde anslås, dermed kunnat förses;
så, och enär det likväl är att förmoda, att denna
reglering, efter så lång tids förlopp, numera
i det närmaste kunnat verkställas, få Rikets
Ständer, till befrämjande af de fördelar, sorn
ej mindre för Staten, än för enskilde, genom
Krono jords upplåtande under Skattemannarätt
uppkomma, hos Eder Kongl, Maj:t i underdånighet
anhålla, att, om äfven Skattelösen af ett
och annat utaf barnlöse Åboer brukadt Kronohemman,
såsom tjenligt att användas till ännu
felande bohemman, icke finnes kunna medgifvas,
sådant likväl icke må förhindra, att de
Kronohemman, hvilka genom sitt läge eller öfriga
beskaffenhet icke kunna ifrågakomma att
till Boställen användas, få, så vidt nu gällande
författningar sådant medgifva, äfven utaf
barnlöse Åboer till skatte köpas.
Rikets Ständer framhärda etc.
126 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 54*
N:o 54-
Uppl. o. godk. hos llidd. och Adeln d. 21 April 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå
underdåniga ansökningar om nedsättning i
arrendet för Hemmanen Rörby ochRarkarby.
S. A. K.
Sedan Landtbrukaren' Eric Sundblom, såsom
Arrendator af det under Drottningholms
Kungsgård lydande och i Lofö Socken belägna
Kronohemmanet Rörby, samt Kronofogden
i Orten J. Lagercrantz, i egenskap af Arrendator
utaf hemmanet Barkarby, Ett Mantal, äfvenledes
underlydande nämnde Kungsgård och
i samma Socken beläget, livar för sig, icke allenast,
år i8a3, till Eder Kongl. Maj:t inkommit
med underdåniga ansökningar, att de för
hemmanen, genom Contract af år i8i5, fastställde
arrende-afgifter måtte till uppgifne belopp
nedsättas, samt, i sådant afseende, Sundblom
företett bemälte Kronfogdes meddeldta förslag
öfver hvad i arrende för förstnämnde hemman,
efter tillika uppgjord beräkning, skulle kunna
betalas, och Lagercrantz åter åberopat ett
af framlidne Ståthållaren på Drottningholm, En
af Rikets Herrar, m. m., Herr Friherre Claes
Rålamb i lifstiden afgifvet yttrande, innehållande
bland annnat, alt för sislberörde hem
-
Exp. Vtsh. Forsing till anel. Skri fp. N:o 54. 127
man icke skulle kunna utgöi'as högre arrende,
än det Lagercrantz i underdånighet önskade
måtte blifva i Nåder bestämdt, utan ock efter
det Eder Kongl. Maj:ts och Rikets KammarCollegium,
jemte Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uti Länet, hörde blifvit, samt Eder
Kongl. Majit, vid målens underdåniga föredragning,
den 3 December i8a3, i Nåder förklarat,
att, i anseende till då påstående Riksdags
annalkande slut, merberörde ansökningar, så
vidt de samma anginge nedsättning af de ingångna
arrenden, borde hero på anmälan hos
Rikets Ständer vid nästa, eller nuvarande Riksdag,
uti ytterligare nästlidet år ingifne skrifter,
på anförde förmente skäl, och Lagercrantz med
serskildt hemtadt stöd af ett den 27 Julii 1826
af då tillförordnade Domhafvanden i orten P.
J. de L,aval utgifvet bevis, hvaruti åberopas
ett Syne-Instrument, som, i händelse af påfordran,
skulle vara att tillgå, i underdånighet
anhållit, att, från och med år 1823 och allt
framgent, eftergift i åtagna arrenden för oftanämnde
aine hemman måtte Sökanderne i Nåder
beviljas; så har Eder Kongl. Majit, genom
Nådig Remiss, den i3 November sisth år, omförmälte
underdåniga ansökningar Öfverlemnat
till Rikets Ständers Stats-Utskott, som deraf
lemnat Rikets Ständer del.
Hvad förenämnde Arrendatorer sålunda anfört
samt de ingifne handlingarne för öfrigt
innehålla, hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit; och sorn dessa handlingar icke lemna någon
säker och fullständig kännedom om ifra
-
128 Exp. Utsi. Förslag till lind. Skrif v. N:o ,54, 5Ö<
gavarande arne hemmans alla inkomster och utgifter,
helst afkastningen af hemmanet Hörby
ej finnes närmare bestämd, än genom det af
Kronofogden Lagercrantz uppgjorde förslag till
arrende-nedsättniug för berörde hemman, hvilket
förslag åter Rikets Ständer anse icke kunna
tillerkännas något fullt gällande vittsord, då bemälde
Kronofogde, på enahanda grunder, sökt
en lika beskaffad förmon för det af honom
arrenderade hemmanet Barkarby, samt det syneinstrument
tillförordnade Domhafvanden i orten,
uti det af honom nthändigade bevis, rörande
sistnämnde hemman, åberopat, icke dervid bifogadt
blifvit, hafva Rikets Ständer alltså icke
funnit skäl att till de af Sundblom och Lagercrantz
gjorda ansökningar om nedsättning af
ntfäst arrende lemna bifall.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 55.
Uppl, o. godk. hos Ridd. och !Adeln d. 21 April 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse1 om
upplåtande af ä.ne Tunnland jord till Ae
grafningsplats
för Eskilstuna Stads- och
Landsförsamlingar.
S. A. K.
Sedan bos Eder Kongl. Maj:t underdånig ansökning
blifvit gjord, att, då Eskilstuna Stads- samt
Klo
-
Fxp. Utsb. Förslag till uriel. Sbrijp. N;o 55. 129
Klosters och Forss Landtförsamlingärs, Kyrkan
omgifvande, begrafningsplats af omkring ett
tunnelands rymd numera, i anseende till folkmängdens
under loppet af senast förflutna 90
år till mera än dubbelt ökade antal, vore för
behofvet alldeles otillräcklig, samt den del af
•Församlingen, som förorsakat förlägenheten om
begrafningsplats, vore, såsom till det mesta bestående
af det i Staden förlagda Mannfacturverks
Smeder, till 200 hushåll, nästan alldeles obemedlad
och således icke kunde något bidraga
till en ny eller utvidgad Kyrkogårds anskaffande,
hvilket dessutom den af inskränktheten utaf
Stadens anslagna jordrymd förorsakade brist på
joi’degor skulle göra ganska kostsamt, Eder
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes anvisa Församlingarne
en erforderlig jordlägenhet till inrättande
af en ny begrafningsplats, eller till den nuvarandes
utvidgning; så, och då, genom anställd
undersökning, upplyst blifvit, att, bland de flere
för berörde ändamål ifrågasatte lägenheter,
företrädesvis dertill befunnits tjenlig en jordrymd
af 2:ne tunneland å en Eskilstuna Kungsladugård
tillhörande och under ännu återstående
sex år på arrende upplåten egolott N:o 8,
såsom utom Staden, men likväl nära densamma,
belägen, och tillika så beskaffad, att dess
inredning till begrafningsplats icke skulle medföra
betydlig kostnad; hvaremot den nuvarande
Kyrkogårdens utvidgning både skulle blifva
kostsam, och ändamålet af begrafningsplatsens
förflyttande utom Staden derigenom förfelas,
Bihang t. R. S:s Brot. IQtde Sami. 17
\
430 Exp. Utåt. Förslag till urid. Shrifv. N:o 55.
liar Eder Kongl. Maj: t i Nåder föreslagit Rikets
Ständer alt för berörde ändamål bevilja upplåtandet
af ofvanomförmälde 2:ne tunneland jord
af Eskilstuna Kungsladugårds egor efter arrendeårens
utgång, dock att på Försämlingsboerne
måtte ankomma, att» genom öfverenskommelse
med arrende-innehafvarén, bereda sig ett tidigare
upplåtande af lägenheten.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit, och» uppå de i den Nådiga Propositionen
anförde skäl, samt enär, genom ifrågavarande
jordlägenhets upplåtande till begrafningsplats,
de med jordfästningar i Eskilstuna Stad hittills
förenade olägenheter för Innevånarnes helsovård
hufvudsakligen synas kunna fÖrekommas, ansett
sig böra bifalla» att Jneranämnde a:ne tunneland
af Eskilstuna Kungsladugårds egor må på
föreslaget sätt upplåtas, för att till det uppgifne
ändamålet i vederbörlig ordning användas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi:. Förslag till uriel. Skrijv. N:o 56. 131
JV:o 56.
Lppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse^ angående
Kammar-Rätts-Rådet Sel/ings pensionsrätt
vid af skedstagandet från innehafvare
Lands-Kamererare-beställning.
S. A. K.
Hos Eder Kongl. Maj:t har Lands-Kamereraren
i Vester Norr lands Län, Kammar-RättsRådet
och Riddaren af Kongl. Wasa-Orden M.
Selling i underdånighet anhållit, att, då han
vid afskedstagandet, efter nu gällande Författningar,
endast skulle få behålla ett ringare belopp
i contant emot den indelta lön, lian unr
der tjenstetiden åtnjutit, hvilket satte honom,
med hustru och flere barn, i yttersta förlägenhet
och bekymmer, den förmon måtte honom, i anseende
till hans höga ålder af mer än 70 år samt
långa tjenstetid, hvarutaf han i Tio år varit
Läns-Bokhållare och utöfver 3a år Lands-Kamererare,
i Nåder beviljas , att vid erhållande
afsked få bibehålla sin lön på extra eller Indragningsstat,
efter markegångs-uIWikning; och
har Eder Kongl. Maj:t, efter det Dess och Rikets
Stats-Contors underdåniga utlåtande häröfver
blifvit infordradt, till Rikets Ständer, ge
-
132. Exp. Utsi. Förslag till und. Slcrijv. N:o ofinom
deras Stats-Utskott, medelst Nådig remiss
af den 23 sist].. Januarii, öfverlemna! handlingårne
i detta mål, till det afseende och den
åtgärd, pensions-ansökningen kunde finnas förtjena.
Rikets Ständer hafva häraf inhemtat, det Sökanden,
enligt Kongl. Brefvet den i3 Mars 1770
och Kongl. Förordningen den 24 Januarii 1778,
5 Morn., hade .varit berättigad, att, så framt
dessa författningar ännu voro gällande, vid afsk
edstagandet, efter uppnådd 70 års ålder, få
för sin öfriga lifstid behålla hela lönen såsom
pension; men att, enär den förändring deruti,
i afseende på Landt-Statens med. indelta löner
försedde Embets- och Tjenstemän, blifvit, uppå
Rikets Ständers vid 1818 års Riksdag i underdånighet
anmälde beslut, vidtagen genom Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 20 Junii samma
år samt Kongl. Kammar-Collegii derpå grundade
Kungörelse af den ii October 1819, att
Lands-Kamererare, som derefter erhölle afsked
vid 70 års ålder och efter 3o års tjenstetid,
endast undfå lika pension med Kamererare
i Rikets Collegierj samt, till åtnjutande
deraf, höra uppföras på allmänna IndragningsStaten,
så att lönen derigenom må blifva för
efterträdaren att tillgå , Sökanden, med tillämpning
häraf, skulle, i stället för innehafvande
lön, som tor de senare Tio åren per medium
uppgått till i,316 R:dr a5 sk. 6 rst., vid
afskedstagandet endast erhålla ett emot Kamererarelön
å Kongl. Kammar-Collegii Stat svarande
belopp, eller 777 R:dr, med den tillök
-
Exp. Utsi'. Förslag till und. Skrijv. N:o 56. 133'
ning, som efter Riksmarkegången kan belöpa för
derunder begriplig 74 T:r Spannemål.
I betraktande häraf, och enär Rikets Ständer,
vid sistförflutne Riksdag, uti infordradt underdånigt
yttrande öfver en lika beskaffad ansökning,
förklarat, det de icke funnit sig af de
allmänna grunderne för den, rörande civile löntagares
pensionerande vid afsk edet, senast utfärdade
författning vara förhindrade att, vid
serskilde förhållanden och der ett billigt afseende
på en sann förtjenst så fordrade, medgifva
undantag ifrån samma Författnings tillämpning,
och derföre hemställt samt Eder Kongl.
Maj:t, medelst Nådig Skrifvelse den 10 September
i8a3, bifallit ett sådant undantag; så, och
då Stats-Contoiret uti dess ofvanberörde underdåniga
utlåtande vittsordat, det Kammar-RättsRådet
Selling under sin mångåriga tjenstetid i
egenskap af Lands-Kamererare utmärkt sig för
skicklighet, nit och drift i sina skyldigheters
fullgörånde, jemte det att han för öfrigt,
genom utgifvandet af en Afhandling om LänsKammarverket,
i detta ämne lemnat en gagnelig
ledning, samt alltså desto mera vore till
sin ifrågavarande underdåniga ansökning befogad,
sorn han från början och under största delen
af sin tjenstetid haft utaf då gällande Författningar
anledning till förhoppning att, efter
erhållande afsked vid uppnådd 70 årsålder, vara
berättigad till hela lönens bibehållande såsom
pension; hafva Rikets Ständer, af sålunda
förekomne skäl, ansett sig böra Kammar-RättsRådet
Selling hos Eder Kongl. Maj:t i under
5
-
X
134 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 56, 57.
dånighet anmäla, att vid afskedstagande komma
i åtnjutande af pension å allmänna Indragnings-Staten,
svarande emot hela dess å Stat
innehafvande Lands-Kamererare-lön.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o Sy
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om utfärdande
af en Lag j att ej någon må till
Domare-förrättning förordnas. innan han
fyllt s5 är.
S. A. K.
Genom Kongl. Förordningen den ia November
1766, angående befrämjande af Lagarnes
verkställighet bland Rikets Embetsman och öfrige
undersåtare, var stadgadt, bland annat, dels
att ingen yngling ftnge tillåtas, såsom extra-ordinarius
bekläda Domare-Embetet i någon Rätt,
utan att han fyllt sina 25 år, dels ock att ingen
borde till ordinarie Domare-Embete befordras,
sorn icke uppfyllt 3o år. Då denna Förordning
genom Kongl. Brefvet den 3o Julii
1776 till samtlige Hof-Rälterne förklarades vara
upphäfven och såsom kraftlös att anse, upphörde
jemväl ofvan anförde föreskrifter om Do
-
Exp. Utsk. Pöralag till und. Skrif v. N:o 57» 435
mares ålder att vara gällande. Ehuru bestämd
lag i detta ämne sedermera saknades, torde det
dock hafva bordt anses såsom af sig sjelf gifvet,
att Domare-befattning äfven derefter ej
kunde uppdragas åt någon, som icke uppnått
åtminstone den i lag utsatta myndighets-åldern.
Icke dess mindre lärer afvikelse härifrån hafva
egt tum; ty, genom Nådigt Bref till samtlige
Hof-Rätterne, den 3 December 1799, pröfvade
Kongl* Maj:t skäligt förordna, det HofRätterne
dädanefter icke egde till Domare-Embetets
utöfning utse och constituera någon, som
icke uppnått 21 år; och detta Kongl. Bref är
den Lag, som härutinnan nu gäller.
Förändring af nyssnämnde ålders-bestämmelse
är ett lallge kändt behof och har lika
länge varit föremål för allmänhetens önskan.
Skälen dertill ligga så i dagen, att de knappt
lära behöfva antydas, långt mindre med omständlighet
utvecklas.
Om det ockj å ena sidan, ej må nekas, att
mången yngling vid 21 års ålder kan hafva
hunnit ej blott att inhemta de theoretiska kunskaper,
som erfordras, för att nöjaktigt aflägga
de prof, hvilka <äro föreskrifne för dem, som
söka inträde i Rikets Rättegångsverk, utan ock
att förvärfva kännedom om det allmännaste af
den practiska Lagfarenheten; så lärer det dock,
ä andra sidan, böra medgifvas, att högst sällan
någon yngling vid denna ålder har den menniskokännedom,
den erfarenhet af allmänna lefvernet,
den bekantskap med vedertagna former
och bruk, den färdighet och säkerhet i omdö
-
136 Exp. Utsi-. Försl, till uriel. Shrifp. AT:o 57.
niet, den fasthet i yiljan och det allvar i lynnet,
hvarpå Samhället eger obestridliga anspråk
hos innehafvaren af den vådliga magten, att
döma öfver medborgares lif, ära och gods.
Fastän nu Lagstiftaren antagit 21 år, såsom
den ålder, vid hvilken manspersoner i allmänhet
kunna anses skicklige att sig och sin
egendom sjelfva förestå; så må han likväl destomindre
anses hafva derigenom tillerkänt nämnde
ålder förmåga alt förestå Domare-Embete,
som han förordnat, att ej någon må vara förmyndare,
innan han fyllt 25 år; hvaraf synes
följa, att ej eller någon bör kunna, före sistnämnde
ålder, utöfva den öfver-förmyndarevård,
hvilken med de fleste Domarc-tjenster är
förenad.
Onekligt är det, att en rätt utöfning af
Riksdagsmanna-kallet förutsätter en icke ringa
grad af stadga och erfarenhet; men betviflas
kan det ej eller, att ju Domare-Eiubetet kräfver
dessa egenskaper i icke mindre grad—och
likväl bjuder Riksdags-Ordningen (§. 18), att
”till Riksdagsman ej må i något stånd godkännas
en person, som icke upphunnit 25 års
ålder,” under det att på samma tid en allmän
författning gäller, som berättigar att till Domare,
på hvad plats som helst, godkänna en person,
hvilken uppnått endast 21 år.
Visserligen äro förenämnda egenskaper oeftergifliga
vilkor för styrelsen och vården af en
Församlings Kyrko-angelägenheter; men åtminstone
lika oeftergifliga måste de erkännas vara
för
(
JSxp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 57. 137
för uppfyllandet af Domarens kall. Dock bjuda
Kyrko-Författningarne, att ej någon må utnämnas
till Kyrkoherde, som icke är 3o eller
minst 28 år gammal; då likväl ingen lag hindrar,
att en tjuguett-årig yngling får bekläda
det vigtigaste Domare-Embete.
Efter hvad Rikets Ständer inhemtat, lära
åtskilliga civiliserade Nationers Lagstiftningar
hafva antagit 25 år, såsom den lägsta ålder,
vid hvilken Domare-Embete må någon anförtros;
och Rikets Ständer anse sig böra, icke såsom
ett skäl, utan endast såsom en anledning
lill jemförelse och närmare begrundande, erinra,
att Norriges Rikes Grundlag (§§. §1 och
92} fastställer 3o år såsom lägsta åldern för
Ledamot af Norriges Högsta Domstol samt för
Öfver-Domare, och 25 år för Under-Domare.
På alla dessa grunder, sorn hos Rikets Ständer,
vid'handläggning af ett framställdt förslag
i ämnet, kommit i betraktande, få Rikets Stan-,
der alltså i underdånighet föreslå, att, med
ändring af Kongl Brefvet den 3 December
1799, stadgas må, det ej någon hädanefter får
Domare-Embete utöfva, innan han fyllt a5 år.
Rikets Ständer framhärda etc.
Bihang t. R. S-.s Brot. i():de Sami. 18
138 Etcp. Utah. Förslag till und. Skrif v. N:o 58*
JY:o 58.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829-
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse om
en föreslagen ändring af Kongl. Förordningen,
den 10 April 1810, angående Lagfart
med förpantad fast Egendom.
S. A. K.
Kikets Ständers uppmärksamhet har blifvit
fästad på olämpligheten af det i Kongl. Förordningen
den io April i8io meddelade stadgande,
att, om någon, som under förpantning
innehafver fast egendom, till hvars inlösen viss
tid ej är i Pantbrefvet utsatt, anmäler hos
Domstolen, hvarunder egendomen lyder, att
Pantegaren eller hans rätts innehafvare eller
deras vistelse-ort ej äro af honom kände, Domaren
eger förordna, det sådan anmälan bör
tre gånger införas i Hamhurger-Tidningen, med
föreläggande, att, om ej gälden, inom ett år,
efter den sista i nämnde Tidning införda Kungörelse,
betalas, komme egendomen att uppbjudas
och dermed förfaras, på sätt Lag och
åberopade Författningar föreskrifva; och som
de förhållanden, hvilka till föreskriften om berörde
kungörande lära hafva gifvit anledning,
nemligen att, enligt då gällande författningar,
kallelser å utrikes vistande Borgenärer borde i
Exp. Utsi. Förslag till urul. Slrif. N:o 58- 139
Hamburger-Correspondenten införas, .samt att
denna tidning då ansågs för, så till sågandes,
en allmän verldstidning, numera icke ega rum,
helst cessions- och urarfva-anscSuiingai ej vidare
behöfva i utländska tidningar kungöras, och
Hamburger-Correspondenten dessutom synes hafva
förlorat sin fordna vidsträckta publicitet,
hafva Rikets Ständer alltså trott sig höra i underdånighet
föreslå, det, med ändring af Kongl.
Förordningen den i o April 181 o, angående lagfart
med förpantad fast egendom, när pantegaren
ej är till namn eller vistelseort känd och
viss tid till egendomens inlösen ej är i pantehrefvet
bestämd, till allmän efterrättelse må
stadgas, att den i högstherörde Kongl. Förordning
föreskrifna Kungörelse om tillämnad lagfart
med dylik egendom hädanefter ej behöfver
i Hamhurger-Tidningen införas.
Rikets Ständer framhärda etc.
140 Exp. Etsk. Förslag lill and. Skrif v. N:o 59*
JV:o 5g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 29 Maji —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
ut gifvande, pä Statens bekostnad, aj en
fortsättning utaf den så kallade Lag-Samlingen.
S. A. K.
Som nyttan af att, på ett enda ställe, ega tillfälle
att se de förändringar och förklaringar,
allmänna lagen, tid efter annan, undergått, tillräckligen
vitsordats genom de hittills utkomna
så kallade Lag-Samlingarne, hvilka kunna betraktas
såsom en oumbärlig hjelpreda för ej
mindre Domare och Embetsman, än livar och
en, som vill inhemta närmare kännedom om
Fäderneslandets för det närvarande gällande lagar,
alltså och då en sådan fortsättning af nämnde
Samlingar, den der, under samma indelning
som hittills, upptoge i korrthet de ändringar,
Lagen, i följd af de, från och med år 1819,
utkomne förordningar, undergått, synes vara af
behofvet påkallad och ländande det allmänna
till verklig nytta, få Rikets Ständer hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes
i Nåder låta ombesörja utgifvandet af en
fortsättning utaf berörde Lag-Samling, på det
Exp. Ulslc. Förslag till urid. Skrifv, IS-.o 59» 60- l4l
sätt E. K. M. i Nåder anser lämpligast och
medförande minsta kostnad för Statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 60.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829.
Preste-Ständet d. 24 — —
Borgare-Slåndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse_, angående
nödvändigheten, att Banken från
Af vestad förses med behof igt Kopparskiljemynt
för vexlingens oajbrutna underhållande.
S. A. K.
Uti en till Rikets Ständers Banco-Utskott afgifven
Berättelse, hafva Bankens Commissarier,
Bland annat anmält, dels att utvexlingen af Koppar-skiljemynt
i Banken väl hittills kunnat oafbrutet
fortsättas, utan annan inskränkning, än
den en mindre tillgång på runstycken i flere
år gjort nödvändig, enär några runstycken af
nyare slaget, eller, efter lika förhållande af i66|
R:dr per Skeppund, som för det senaste Kopparmyntet
är bestämdt, hittills aldrig till Banken
inkommit, och, så vidt kändt är, ej någonsin
blifvit präglade, men att utaf den långsam
-
142 Exp. Utah. Fordag fyll und. Skrift. N:o 60-
het, hvarmed på det hela präglingen af Koppar-skiljemynt
vid Avestad bedrifves, anledning
ej saknas till den farhåga, att verklig förlägenhet
i detta afseende skulle kunna uppkomma,
dels ock att, ehuru E. K. M:ts och Rikets StatsContoir,
med anledning af Banco-Fullmägliges
begäran, under den i3 Maji sisth år, gifvit tillkänna,
det vederbörande voro beordrade att
genast gå i författning om prägling af 3o fjerdingar
hel-skillingar, 60 fjerdingar half-skillingar
och 60 fjerdingar qvart-skillingar samt dessutom
2 fjerdingar runstycken af gamla prägeln, hade
likväl, intill den sista October samma år, tillsammans
allenast 71 fjerdingar till Banken inkommit
och, inom årets slut, ytterligare 27
fjerdingar blifvit levererade, eller inalles 98
fjerdingar under loppet af år 1828 erhållits.
Då det är af vigt, att Banken alltid må
ega så stort förråd af Koppar-skiljemynt, att
utvexlingen deraf kan obehindradt fortgå och
vidmagtbållas, äfven om, af tillfälliga orsaker,
åtgången för någon tid skulle blifva starkare,
än vanligt, eller myntverket tillfälligtvis sättas
utur stånd att aflemna den för året erforderliga
och påräknade qvantitet; hafva Rikets Ständer,
med afseende härå, trott sig böra hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, det vederbörande
måtte blifva förständigade att, vid ansvar,
fullgöra sina åligganden så, att Banken med sä«
kerhet kan påräkna att få sina reqvisitioner af
nytt Koppar-skiljemynt vid utsatt tid uppfyllde,
för att, genom oafbruten utvexling, kunna,
Exp. Utsi. Förslag till wiel.
efter behof, hålla samma myntslag Allmänheten
tillhanda.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 61.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 April 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
nödiga Stadganden, i fråga om Guld
och Silfver, som från Banken, eller för
dess räkning, å Kongl. Mjntet emottages.
S. A. K.
Rikets Ständers Revisorer af år 182n hafva,
uti aflåten berättelse, bland annat, tillkännagifvit,
att Bankens fordran bos Kongl. Myntet,
för Guld och Silfver, som af Bankens eget förråd
blifvit utlevereradt att uppmyntas, då, likasom
vid förra Revisionen, utgjorde Silfver
R:dr 8,6o5. 12.
och dessutom, för i Banken inlöste
mynt-attester å Guld och
Silfver, som till myntning emottagits
från publika Inrättningar
eller enskilde ... — 21,920. 34-
eller tillhopa å båda räkn,m
garne
Silfver R:dr 3o,525. /\6.
i44 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. N;o 61.
hvarjemte Revisorerne hemställt, om icke, i
sammanhang med den credit, till högst 5o,ooo
R:dr Silfver, som Kongl. Myntet hos Banken,
under hägge förenämnde former, kan begagna,
Banken mätte hafva sig förbehållet att, genom
Ombud, årligen deltaga uti en inventering å
alla under vård af Kongl. Myntets Embetsoch
Tjenstemän varande behållningar i Guld
och Silfver, hvilken af E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegium anställes, samt undfå ett
exemplar af det Inventarium, sorn, vid sådan
förrättning, blifvit begagnadt.
Härvid hafva Rikets Ständer inhemta t, det
Bankens förstnämnde fordran, Silfv. Rrdr 86o5
12 sk., härledande sig från en, för mera än
3:ne år sedan, till Kongl. Myntet skedd leverering
utaf Bankens hemfallne Guld- och Silfverpanter,
ännu qvarstår alldeles oförändrad; att
på den senare räkningen, som upptager beloppet
af Kongl. Myntets i Banken förskottsvis
infriade attester, hade, mot slutet af förlidet år,
Bankens fordran uppstigit till 06,407 R:dr 38
sk., eller nära det tillåtna maximum; att, vid
samma tid, åtskillige, utöfver arne år gamla, myntattester
funnos i Banken qvarliggande, såsom,
oersatte, oaktadt Kongl. Myntet år 1827 begagnat
den i Banco-Reglementet tillåtna utvägen
att, genom omyntade Silfver-plantsars aflemnande,
med en summa af Rrdr Silfver 18,248* 33
sk. minska sin skuld å denna sistnämnde räkning;
samt att, förmedelst dylik leverans af
omyntadt Silfver, för ett belopp af 14,827 Rrdr
10
■ Exp. Ilisie. Förslag till und. Skrif a. N:o 61. 145
io sk., Bankens fordran för oliqviderade förskott,
vid början af innevarande år, var reducerad
till .16,720 R:dr 36 sk.
Att Kongl. Myntets liqvidationer med Banken
skulle på sådant sätt verkställas, var visserligen
ej beräknadt och afsedt, då, i sammanhang
med 1777 års Realisation, den anstalt vidtogs,
att Banken skulle med dess Silfvermyntssorter
förskottsvis infria Kongl. Myntets utgifne
Attester; utan meningen var, att förskotten skulle
uti mynt ersättas, så fort utmyntning kunde
hinna för sig gå, hvilket också i 1823 års Banco-Reglemeiite
är tydligen uttryckt. Bankens
förråd af myntadt Silfver skulle eljest snart
komma att alldeles medtagas. De hinder, som,
under den förflutna tiden, tilläfventyrs vållat
afbrott i myntningens oafhrutna fortgång, lära
dock numera hafva upphört.
Pä grund af hvad sålunda förekommit, få
Rikets Ständer lios E. K. M. i underdånighet
anhålla, ej mindre, att Kongl. Myntet i Nåder
förelägges någon viss lämplig tid, hvarinom de
ifrån Banken dit aflemnade poster i Guld eller
Silfver böra förmyntas och till Banken återställas,
samt de af Banken förskottsvis inlösta Myntattester
utaf Kongl. Myntet, med myntadt Guld
eller Silfver, infrias, än äfven att, i enlighet
med den af 1827 års Revisorer uti deras Berättelse
gjorda framställning, Banken må, såsom
en ändamåls-enlig controll, i afseende på den
Credit till högst 5o,ooo R:dr Silfver, som Kongl.
Myntet derstädes under båda ofvannämnda forBihäng
t. R. S:s Brot. t Oa/e Sami. 19
i46 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 61, 62.
mer kan begagna, hafva sig förbehållet att, genom
Ombud, deltaga uti den inventering, som
af Kongl. Kammar-Collegium årligen förrättas
å de, under vård af Kongl. Myntets Embetsoch
Tjenstemän, varande behållningar i Guld
och Silfver, samt tillika undfå ett exemplar af
deröfver upprättade Inventarium.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV: o 6a.
Uppl. o. gorlk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 7 —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bondc-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
omröstning öfver Högste Domstolens
Ledamöter.
S. A. K.
Hos E. K. M. hafva Rikets Ständer härigenom
skolat i underdånighet anmäla, att den, i öfverensstämmelse
med io3 §. Regeringsformen
och 64 §. Riksdags-Ordningen, af Rikets Ständer
utvalda Nämnd, meddelst omröstning, förklarat
Högste Domstolens samtlige Ledamöter
vara förljente att i deras vigtiga kail bibehållas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Expeditions- Utskottets Memorial N:o 63- 147
JY:o 63.
Memorial, angående serskildt Vaktmästare-biträde
vid Expeditions-Utskottet.
Utom de 2:ne Vaktmästare, hvilka vid denna,
likasom vid föregående Riksdagar, varit vid
Expeditions-Utskottet antagne, har Utskottet
tillika i och för de, till följd af Bihangets
skyndsamma tryckning, som oftast erforderlige
budskickningar emellan Utskottet och de af det
samma engagerade Tryckerien, måst alltifrån den
io sisth Januarii begagna serskildt biträde afen
yngre person, hvilken förbundit sig att, emot hälften
af ett Vaktmästare-Dagtraclamente, eller 3a
sk. B:co om dagen, på förenämnde sätt vid Utskottet
tjenstgöra; och får nu Expeditions-Utskottet,
med anmälan härom , anhålla, det Rikets
Högl. Ständer täckas bifalla, att icke allenast ifrågavarande
Dagtractamente af 3a sk. B.-co må från
berörde dag och framgent, så länge erforderligt
är, få utgå, ulan ock att, derest framdeles skulle
så erfordras, emot lika Dagtractamente må
än ytterligare få antagas en person för behöflige
budskickningars bestridande. — Hvarom,
i händelse af bifall, Rikets Högh Ständers Statsutskott
torde, för utbetalningens behöriga
bestridande , undfå del; och får Expeditions-Utskottet
äfven vid detta tillfälle vördsamt
anhålla, att Högh Siats-Utskottet, i och för
Riksgälds-Conto irets förständigande i ämnet,
måtte varda underrättadt om det bifall, hvil
-
148 Exp. Utsi-. Förslag till urul. Skrife, N:o 64-
ket till Expeditions-Utskottets, under N:o g,
allåtne Memorial om ökadt Cancellie-biträde
blifvit lemnadt af Högl. Ridderskapet ocb Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet samt Välloil.
Borgare-Ståndet den 9:de och af Hedervärda
Bonde-Ståndet den 5:le sistlidne Januarii.
Stokholm den a Maji 1829.
IV: o 6/j..
Uppl. O. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående
ett nytt Moment till i/f uti Instructionen
för Rikets Ständers JustitiaOmbudsman.
S. A. K.
Ihnär, jemnlikt 96 §. Regerings-Formen, Justitiae-Ombudsmannen
hufvudsakligen åligger att
vaka öfver Lagarnes efterlefnad och åtala Domares
embetsfel, samt då, enligt 1 oo:de §. dersammastädes,
hans allmänna redogörelse eger
lill väsendtligt föremål att utreda Lagstiftningens
tillstånd, — ämnen, hvilka synbart närmare
ingå i Lag-Utskottets befattning än i Gonsti
-
Exp. TJtsh Förslag till und. Skrifv. N:o 64. 149
tutions-Ulskottets, som egentligen fått sig uppdraget
att granska Grundlagarne och Stats-Rådets
Protocoll, hafva Rikets Ständer för tjenligast
ansett, att ej mindre Justitiae-Ombudsmannens
Embets-Berättelse i det hela, än ock bans
Diarier och Registratur, hvilka senare handlingar,
ehuru af Juridisk egenskap, hittills, i följd
af 1815 års Riksdags-beslut, omedelbarligen aflemnats
till Constitutions-Utskottet, må hädanefter
ingifvås till Rikets Ständer, för att derifrån
hänvisas till Lag-Utskottets granskning och
utlåtande; och hafva, af sådan anledning, samtlige
Riks-Stånden gillat och antagit, ett, redan
sistförflutne Riksdag, af då varande Constitutions-Utskott,
i anledning af uti detta ämne
väckte frågor, såsom nytt Moment, vid slutet af
14 §• i Instructionen för Rikets Ständers Justitias-Ombudsman,
föreslaget så lydande tillägg:
”Justilias-Ombudsmannens ofvannämnde redogörelse
samt årliga berättelser höra, genast
vid Riksdagens början, ingifvas, för att i tid
kunna förvisas till granskning af Lag-Utskottet,
dit jemväl, i enahanda ändamål, hans EmbetsDiarier
och Registratur inlemnas; skolandes dessutom
Justi tiae-Ombudsmannen, då han för Rikets
Ständer anmäler, hvilka af deras beslut och
framställningar af Konungen bifallits och utfärdats,
tillika serskildt upptaga dem, som icke
blifvit i underdånighet föredragna eller i Nåder
afgjorda.”
Hvilket tillägg Rikets Ständer nu härmed
fä hos E. JK., M. i underdånighet anmäla, un
-
i50 Exp. Utsi. Förslag till undt. Skrifv. N:o 64, 65.
der anhållan, att E. K. M:ts fastställelse derå
måtte varda i Nåder meddelad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 65.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji £829.
Preste-Ståndet d. 7 ,— —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise* angående
fritt val af Rättegångs-Ombud.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om Sak-egares rättighet
till fritt val af Rättegångs-Ombud, har
hos Rikets Ständer förekommit, att Kongl. Brefvet
den 27 Maji 1801 vid föreskriften: att ej
någon, utom Krono-Betjent å landet, som ej
uppbörd eger, samt Lands- och Stads-Fiscaler,
må till Fullmägtig låta sig bruka, sorn icke efter
fullgjorde Academiska specimina, på sätt
Kongl. Förordningen den 10 Mars 1749» jemförd
med Kongl. Förordningen den 9 Mars
1750 och Kongl. Brefvet den 9 April 1788,
bjuda, af Rätten, der saken drifves, lof dertill
fått, uttryckligen tillagt de orden: med undantag
af de händelser i5 Cap. 2 §. Rättegångs
-
Exp, Utsi. Förslag till und. Skri/v. N:o 65- 151
Balken serskildt utstakar; och att det således,
vid detta förhållande, icke genom Högstberörde
Nådiga Bref af år i8ot blifvit någon betaget,
att lill Fullmägtig bruka sin skyldeman eller
den i hans tjenst är, eller han eljest häfver förtroende
till, utan att andra vilkor dervid äro
fästade, än att Ombuden skola vara oberyktade,
ärlige, redlige och förståndige män, och ingen
till Fullmägtigskap må allmän ne liga brukas, som
af Rätten, der sak drifves, ej godkänd är och
lof dertill fått; hvadan och då all den frihet
för rättsökande parter i valet af Rättegångsombud,
som kan anses skälig och med god ordning
förenlig, redan är vorden uti Lag och
Författningar medgifven, Rikets Ständer väl
icke eller funnit någon förändring erforderlig
uti hvad härom för närvarande stadgadt finnes;
men enär det visat sig, att vid åtskilliga Domstolar
den origtiga tillämpning af Författningarne
i denna del egt rum, att endast Krono-Betjenter,
Lands- och Stads-Fiscaler och de, som
aflagt Academiska specimina, blifvit ansedde berättigade
att föra andras talan, så hafva Rikets
Ständer, af sådan anledning, nu trott sig böra
hos E. K. M. i underdånighet föreslå, att, i
öfverensstämmelse med den af Rikets Ständer
1 förberörde måtto antagna tydning af i5 Cap.
2 §. Rättegångs-Baiken och Kongl. Brefvet den
27 Maji 1801, en förklaring må varda utfärdad,
med tillkännagifvande, att, genom 1801 års
Kongl. Bref, någon ändring af i5 Cap. 2 §.
Rättegångs-Baiken ellrr någon inskränkning i de
1,52 Exp. Utsh. Förslag till lind. Slrifv. N:o 66-
stadgande n, som devi finnas, angående rättigheten
att föra andras talan, icke blifvit meddelad.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 66. '
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829<
Preste-Ståudet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Nådig Proposition om upphörande
af Konungens 2:ne röster i Högste
Domstolen.
S. A. K.
T ill Rikets vid nästförflutiie Lagtima Riksdag
församlade Ständer har E. K. M. behagat
afläta Nådig Proposition 0111 upphörande af Konungens
två röster i Högste Domstolen, med
bifogadt förslag till ändring af så väl 21 §.
Regeringsformen, som öfrige dermed gemenskap
egande stadganden i nämnde Grundlags 5, 17,
19, 20 och 88 §§.
Sedan frågan härom, i den ordning 56 §.
2 Mom. Regeringsformen föreskrifver, hos Rikets
Ständer vid innevarande Riksmöte till afgörande
förekommit, få hos E. K. M. Rikets Ständer,
jemlikt Regeringsformens 8r §. senare Momentet,
Exp. Utsi. Förslag till and. Siri/v. N.-o 66. 153
tet, sitt beslut nu härmed i underdånighet anmäla,
jemte de skäl, som för detsamma legat
till grund,
Med skyldig vördnad för de höga tänkesätt,
som bestämt E. K. M:ts Nådiga erbjudande
att, till ytterligare tryggande af Domaremaktens
oberoende, försaka en Constitutionel.
rättighet, häfva Rikets Ständer likväl funnit
giltiga opinionshinder sig förete emot det Nådiga
förslagets antagande. Deltagandet i Högsta
Domaremagtens utöfning torde visserligen
ej böra i allmänhet anses såsom ett nödvändigt
attribut till Majestätet, ty rättskipningen, betraktad
såsom bokstaflig tillämpning af klara, besvurna
Lagar, är redan i sitt ursprung och genom
sin natur så helig, att den icke behöfver låna
styrkan af Monarkens röst eller glansen af Hans
namn. Der likväl detta personliga deltagande
en gång blifvit i Statsförfattningen införlifvadt,
der det, bekräftadt af gammal häfd, slutligen
inträngt i Gonstitutionens grundväsende och i
Nationens begrepp om en efter Lag styrande
Konung, — der synes hvarje förbytning eiler
rubbning af de aldre formerne icke nödig, svårligen
verkställbar och, måhända, i följderne
mindre nyttig.
Under omvexlande Styrelsesätt, Sorn öfvergått
an från SuVeraiiletet till Råds-Regering, än
från denna till modereradt envälde, bibehöll Sveriges
Konung oafbrutet högsta Lagskipningsrätten,
oftast utöfvad efter Hans uppdrag och på
Hans vägnar, men alltid under medgifven beBihang
t. R. S;s Prof. iOrde Samt, 20
154 Exp. Ut sk. Förslag till uncl. Skrify. N:o 6 6, 67.
räkning af Hans röster. Samma iakttagelse öfverflyttades
ock vid senaste Regementsförändringen
till vår lyckliga Constitutionela Monarki,
utmärkt framför hvilken Statsform som
helst af dessa moget öfvertänkta och sorgfälligt
afvägda förhållanden emellan Verkställande-,
Lagstiftande- och Domaremagten, hvarigenom
de alla sammanlänkas, utan att förblandas. Med
ett ord: Svenska Folket har af ålder vant sig
att se högsta Lagskipningen i Regentens hand
och att fästa sin säkerhet vid öfvertygelsen, att
Hans beslut äro oåterkallelige, just emedan de
äro Högsta Rättvisans; och i synnerhet lärer
Menigheten hvarken lätt kunna eller gerna vilja
beröfvas den enkla, men sköna tro, att Konungen
afsäger Guds domar.
Af sålunda anförde skäl, och under åberopande
af Herr Justitiae-Stats-Ministerns, uti det
ofvan högstberörde Nådiga Proposition följaktige
Protocoll, inför E. K. M. afgifna anförande,
hvaruti Stats-Rådets öfrige närvarande Herrar
Ledamöter instämt, hafva Rikets Ständer icke
funnit sig böra ifrågavarande Nådiga Förslag till
Grundlags-förändringar antaga.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829*
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d, 7 — •—
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
Exp Utsi. Förslag till und. Shrifv. N:o 67. 155
upphäfvande af 2 Cap. 3 $. Giftermåls
Balken.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har, på anförde grunder,
fråga blifvit väckt, att 2 Cap 3 §. GiftermålsEalken,
sorn Ljuder, att syskonbarn ej måga taga
hvarannan, till äkta, utan att Konungen gifver
der lof till, måtte lill sin kraft och verkan
upphora, och giftermål emellan syskonbarn tillåtas,
utan att underdånig ansökning derom hos
K. M. behöfver göras.
Rikets Ständer, som af sådan anledning
granskat ej mindre de skäl för den yrkade Lagförändringen,
hvilka hos dem blifvit anförda,
tillika med hvad mera i enahanda afseende är
vordet yttradt vid de föregående Riksmöten,
då samma förslag varit föremål för Rikets Ständers
pröfning., än ock de betänkligheter, som
vid berörde tillfällen blifvit framställde, för att
ådagalägga nyttan och angelägenheten af det
ifrågavarande vilkorliga förbudets bibehållande,
hafva från jemnförelsen emellan dessa motsatta
åsigter hemtat öfvertygelse om öfvervigten af
de grunder, som tala för den förra meningen.
Det är ej allenast obestridt, utan äfven
medgifvet, att köns-förbindelser emellan syskonbarn
icke äro i religieust eller i moraliskt hänseende
mindre tillåtlige, än dylika förbindelser
emellan oskylde. Icke dess mindre hafva de,
som ansett lagen härutinnan böra förblifva oför
-
156 Exp. Utsi. Förslag till tind. Skrif v. N:o 67.
ändrad, förment, det nödvändigheten att söka
och erhålla Konungens tillåtelse skall tjena att
vårda åldriga tänkesätt, som bevara sedligheten
hos unga personer, hvilka, i följd af slägtförhållanden,
lefva med större förtrolighet tillsammans;
men man synes härvid hafva förgätit,
att den tid är försvunnen, då menniskobud troddes
ega förmåga att göra det i sig sjelft osedliga
sedligt, och att de åberopade åldriga tänkesätten,
iemningar frän en lagstiftning, hvilken
ansåg äktenskaps-förbindelser emellan syskonbarn
stridande mot religionen, ieke mera finnas
till, sedan snart ett sekels erfarenhet, att Konungen
aldrig vägrat den erforderliga tillåtelsen,
vant allmänheten att betragta ingåendet af dylika
äktenskaps-förbindelser, ej blott såsom vilkorligen
lofgifvet, utan, snart sagd t, såsom en
medborgerlig rättighet, endast förbunden med
iakttagande af en formalitet.
I sammanhang härmed är väl, å samma
sida, påstådt, att, då Konungens tillåtelse ej
skulle kunna sökas, utan att de sökande förete
bevis om ordentligt uppförande, fruktan att ej
förmå uppfylla detta förmenta vilkor för oftanämnde
tillåtelse skulle vara ett återhållande
band på lättsinnigheten; men, utom det att en
sådan fruktan ej eger grund eller är för handen,
emedan Konungens tillstånd ej nekas, äfven
om lägrande mellankommit, skulle den, i
fall den vore verklig, förorsaka mera skada än
gagn, och följaktligen snarare vara ett skäl till
förbudets upphäfvande, än till dess fortfarande,
Denna fruktan kunde nemligen hafva den ver
-
Exp, Vtal, Förslag lill und. Skrifv. A1:o 67. 157
kan, att de, hvilka förbudet ej förmått återhålla
från sedlighetens öfverträdande, misströstande
om Konungens samtycke, afhöllos från begagnande
af tjenligaste medlet att upprätta sitt
fel, — det, att förvandla sin olagliga förbindelse
till ett lagligt äktenskap.
Man har äfven in vändt, att det lagrum,
hvars upphäfvande yrkas, skulle ega oskiljaktigt
sammanhang med flera andra stadganden i allmänna
Lagen och derföre ej kunna rubbas, utan
att äfven dessa undergå förändring, nemligen
6 Cap. Jorda-Balken, om bördsrätt, så vidt den
sträcker sig till syskonbarn; i3 Cap. i §. Rättegångs-Baiken,
om jäf emot Domare; iy Cap.
'7 §. i samma Balk, om jäf emot vittnen; och
58 Cap. Missgernings-Balken, om lägersmål med
syskonbarn; men Rikets Ständer dela icke denna
mening. Till undanrödjande af berörde inkast,
vore det måhända nog att anmärka, att,
om dessa lagrum kunnat stå tillsammans med
en vilkorlig, af Konungens bifall beroende, men
dock aldrig vägrad tillåtelse för syskonbarn, att
med hvarandra ingå ägtenskap, så behöfva de
ej eller förändras, om tillåtelsen blifver allmännelig
och oberoende af Konungens välbehag.
Men det är för öfrigt uppenbart, att bördsrättens
ändamål, som är att bibehålla fast egendom
inom slägt en, icke förändras, utan snarare
befordras, genom upphäfvandet af förbudet mot
ifrågavarande giftermål; att det vänskapligare
förhållande emellan syskonbarn, hvilket utgör
grunden för Lagens stadgande om desse skyldemäns
jäfagtighet såsom Domare eller vittnen,
158 Exp. Utst. Förslag till und. Skrif v. N:o 67.
icke kan anses blifva mindre genom friheten
att ingå giftermål; samt att det högre ansvar,
hvarmed Lagen belägger olofliga köns-förbindelser
emellan syskonbarn, bör bibehållas, icke
derföre, sorn skulle kyskhetsbrott emellan
dessa slägtingar vara mera osedliga, än dylika
brott emellan obeslägtade personer, utan derföre
att det lättare tillfälle, och den deraf följande
större frestelse till sedlighetens öfverträdande,
som från ett närmare och förtroligare
umgänge kan uppkomma, bör hafva en motvigt
1 fruktan för ett på öfverträdelsen följande större
straff.
Minskningen i vissa Tjenstemäns löne-inkomster
har äfven blifvit åberopad såsom an-*
ledning till förslagets afstyrkande; men Rikets
Ständer anse den härifrån hemtade betänkligheten
vara af så ringa vigt, att den ej förtjenar
att med någon vederläggning mötas.
I följd häraf och då något i religion och
sedelära grundadt skäl till förhudet mot äktenskaps-förbindelser
emellan syskonbarn, utan
Konungens lof, icke finnes; då Konungen aldrig
vägrar sitt Nådiga samtycke till dylika giftermål
; dä detta längesedan allmänt kända förhållande
stadgat öfvertygeisen om dessa giftermåls
tillåtlighet, samt då tillstånds-sökandet hos Konungen
endast förorsakar onödig omgång och onyttiga
kostnader, hafva Rikets Ständer trott sig
böra hos E. K. M. i underdånighet föreslå, att
2 Cap. 3 §. Giftermåls-Balken, om förbud för
syskonbarn att taga hvarannan till äkta, utan
Exp. JJtsk. Förslag till urul. Skrifv. N:o 67, 68* 159
att Konungen gifver der lof till, må upphöra
att vara gällande.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 68.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
upphäfvande af Hof-Rätternes Lent erationsrätt.
S. A. K.
I anledning af förekommen fråga om olämpligheten
utaf den Hofrätterne upplåtne, så kallade
Leuterations-rättens fortfarande, såsom icke
med närvarande Conslitutionela former öfverensstämmande,
anhålla Rikets Ständer, att å
detta ämne få i underdånighet fästa E. K. M:ts
Nådiga uppmärksamhet.
Hofrätternes Leuterations-rätt uppkom år
1714. Hof-Rätlerne voro då Konungens Högsta
Nämnd, och deras domar Konungens. Enligt
Rättegångs-Ordinantien af år 1614 och flere
senare stadgar, samt till följd af Konungens
urgamla magt, att bryta skrock och offsochner,
ålåg det icke desto mindre Hof-Rätterne att i
alla lifssaker samt i åtskilliga andra grofva brottmål,
der omständigheter förekomma, som till
160 Exp. Utsi. Förslag till Und. Skrif o. N-o 6§.
lindring i straffet syntes föranleda, underställa
Konungen sin dom, innan den sattes i verkställighet.
Sedan antalet af dylika underställningsmål
efter hand ökats till den grad , att afgörandet
af de till Kongl. Maj:ts Justitiae-Revision
inkommande Rättegångssaker derigenom blef uppehället
och fördröjdt, fann Kongl. Maj:t, af
sådan anledning, och för att ej med underställningsmål
för mycket besvaras, samt de brottslige
icke måtte allt för länge på Kronans bekostnad
i häkte hållas, utan skyndsamt till välförtjent
straff varda befordrade, i Nåder för
godt att, genom Bref den 23 April förstnämnde
år, lemna Hof-Rätterne samt andra ÖfverRätter
magt och myndighet att, efter förra
prcejudicaterj leuterera de missgerningsmål, hvaruti
Under-Rätterne dömt och sin dom till Öfver-Rätternes
skärskådande insändt. Detta förordnande
förnyades och stadfästades år 1719. Efter
det 1734 års Lag blifvit till allmän efterrättelse
utfärdad, och uppå Hof- och ÖfverRätternes
hos K. M* gjorda förfrågan, huruvida
den desamma lemnade Lenterationsrätt i
brottmål dädanefter borde af demutöfvas, blef
det svar, genom Kongl. Brefvet den 28 Januarii
1737, meddeladt, att, somnämnde rättighet
icke blifvit dem genom den nya Lagen betagen,
de alltså egde att, på sätt som tillförene,
och innan samma Lag utkommit, förordnadt
varit, med Leuterationer i brottmål fortfaraSedermera,
och då erfarenheten visat, huruledes
Hof- och Öfver-Rätter vid Leutererandet förfo
-
ro
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif. JS:o 68. 161
ro olika* i följd af serskilde begrepp om Leu»
teratioiis-För fa tillingarnes rälla förstånd och mening,
blef, till undanrödjande af tvifvelsmål
härutinnan samt till beredande af likhet i grunden
för Leuterationsrättens utöfning, denna rättighet
närmare förklarad och bestämd genom
Kongl. Brefvet den 12 April 1753, hvars stadganden
vidare, uppå Rikets Ständers underdåniga
framställningar, genom Kongl. Brefvet den
11 December 1756, i åtskilliga delar jemkades;
äfvensom Kongl. Maj:t slutligen, i anledning
jemväl af Rikets Ständers underdåniga hemställan,
uti Nådig Skrifvelse den 20 Februarii 1762,
stadgat, att Leuteration icke i andra händelser
eller annorledes finge ega rum, än der något
'vid grannlaga pröfning flinnés tvifvelaktigt eller
brista i gerningens fulla cjualification efter
Lagen, hvilken grund, i synnerhet uti
blodssaker borde iakttagas. I detta skick förblefvo
Leuterations-Författniilgarne till år i8o3,
då Kongl. Maj:t, i anseende till åter befunnen
olikhet vid deras tillämpning, fann nödigt att,
genom Nådigt Bref den 22 Mars till IIof-Rätterne,
meddela ytterligare föreskrifter, innehållande
i de 2:ne färsta punk terne :
1:0 Att i alla de mål, hvilka uppräknas 1
8 Cap. 2 §. 5, 6 8c. 9 punkterne RättegångsBaiken,
samt 21 Cap., 1, 2, 3, 4 &• 5 §§.
Missgernings-Balken, såsom ock de, hvilka angå
mord, dråp, myteri och uppror, förgöring
genom förgift, mordbrand, posts röfvailde,
mynts förfalskande af den, myntning anförtrodd
Bihang t. R. Sig Prof, iOufr. Sann., 21
16% Exp, Utslå. Förslag till und. Shrify. N:o 68.
är, blodskam emellan föräldrar och barn eller
syskon, slag å egna föräldrar, förfalskning af
Banco- och Riksgälds-sedlar, Öfver-Domareil
icke finge skrida till Leuteration, utan den brottslige
fällas till det i Lagen stadgade straff; och
2:0 Att deremot, i alla öfriga lifssaker,
Öfver-Domaren, då synnerliga omständigheter
till lindring i straffet förekomma, tillätes Leuterationsrätt;
genom hvilka sistnämnde stadganden
och den derigenom föreskrifna begränsning
af Leuterationsrätten, ofvan åberopade Kongl.
Bref af åren 1753, 1756 och 1762 alltså upphört
att vara till efterlefnad gällande, med undantag
blott af det formulaire för Utslag i
Leutererade mål, hvilket förstberörde Kongl,
Bref åtföljde.
Genom denna framställning om upphofvet
-och utvecklingen af Hof-Rätternes Leuterationsrätt,
hafva Rikets Ständer veiat antyda grunden
för det förslag, de nu gå att i förevarande ämne
underdånigst afgifva. Då, enligt hvad ofvan
är ådagalagdt, Leuterationsrätten är en Majeslätsrätt,
en del af Regentens benådningsmagt,
hvilken en enväldig Konung uppdragit åt Domare,
som utgjorde Dess hogsta Nämnd och dömde
Konungens dom, synes det ingalunda lämpligt,
att under ett lagbundet Regeringssätt,
under en Constitulionel Konung, hvars i Regeringsformen
stadgade magt, att i brottmål göra
Nåd och mildra lifsstraff, hvarken kan öfverlåtas
eller ens af Konungen Sjelf annorledes utöfvas,
än i den ordning Regeriiigsformen föreskrifver,
Leuterationsrutt, elier magt att i vissa lifs
-
JSxp. Utsh. Förslag till und. Skrift. N:o 68. 163
saker mildra det i Lagen Bestämda straff, skall
fortfara att utöfvas af Hof-Rätterne, sorn dessutom
numera icke äro Konungens högsta Nämnd
eller döma Konungens Dom, utan sjelfve äro
underordnade den Domstol, åt hvilken Konungens
Domsrätt nu är uppdragen, men som likväl
ieke har Leuterationsrätt; hvaraf allt Rikets
Ständer hemtat den öfvertygelse, det IIof-Rätternes
magt att leuterera, i och med antagandet
af 1809 års Regeringsform, bordt upphöra
att vara gällande.
Som, efter de inskränkningar, hvilka i Leii i
terationsrätten, tid efter annan, och senast genom
Kongl. Brefvet afår i8o3, egt rum, antalet
af de mål, uti hvilka Hof-Rätterne årligen
leuterera, är, efter de underrättelser Rikets
Ständer inhemtat, så ringa, att dessa måls dragande
under E. K. M:ts Egen pröfning i Nådeväg
i ganska obetydlig mön skulle komma
att öka den jemförelsevis stora mängden afNådeansökningar,
hvarmed E. K. M. i allt fall besväras,
torde denna tillökning ej eller af E.
K. M. anses såsom hinder för Leuterationsrättens
afskaffande.
Uppå alla ofvan anförde grunder och skäl:
då Leuterationsrätten är en benädningsmagt; då
denna magt är en Majestätsrätt, som ej kan öfverlåtas
eller ens af Konungen annorledes, än
i den ordning Regeringsformen föreskrifver, utöfvas;
samt då följaktligen Hof-Rätternes Leulerationsrätt
numera i sjelfva verket är Grundlagsvidrig;
få hos E. K. M. Rikets Ständer i underdånighet
föreslå: att den i 2 Punkten af
164 Exp. Utsi-. Förslag till imd. Skrif v. Isto 68, 69.
Kongl. Brefvet den aa Mars i8o3 Hof-Rätterne
tillagde Leuterationsrätt må förklaras hafva
upphört, samt, i följd deraf, nämnde Punkt,
jemte alla äldre dermed öfverensstämmande
Författningar, npphäfvas; hvarigenom Föreskriften
i 7 Mom, af högst be rörde Kongl. Bref, angående
Hof-Rätternes skyldighet, att hvarje halft
år till E, K, M, insända förteckningar på Leutererade
mål, alltså äfven komme att förfalla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 6g.
Uppl. o, godk. hos Ridd. och Adeln d- 4 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. It — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående
underställning till Hof-Rätts pröfning
af Under-Rätts Utslag i mål, der
någon blifvit tilltalad eller dömd för brott,
hvarå fästningsstraff följa bör.
S. A. K,
Hos Rikets Ständer har förslag blifvit framställdt,
att, då mål, hvilka röra personliga friheten,
ära af mycken vigt och fordra noggrann
uppmärksamhet vid behandlingen och afgörande!,
a5 Cap, 5 §. Rättegångs-Balken, sorn bestämmer,
i hvilka fall Under-Rätts ransakning
Exp,
och dom i brottmål böra till Hof-Rätt insändas,
för alt der vidare skärskådas och pröfvas, må
erhålla den ytterligare omfattning, att UnderRätts
Utslag i mål, der någon blifvit angifven
eller dömd för brott, hvarå fästningsstraff, med
eller utan arbete, bör följa, skall Hof-Rätts pröfning
underställas; de frågor dock derifrån undantagne,
som med Concursmål ega sammanhang;
och hafva, med anledning häraf, Rikets
Ständer, som funnit detta ämne påkalla en synnerlig
uppmärksamhet, ansett sig böra följande
i underdånighet anföra och föreslå.
Med den noggranna vård om Medborgares
välfärd, som stiftar ne af 1734 års Lag ådagalagt
genom föreskriften, att hvad Under-Rätt
dömt i vissa brottmål, de der till en del äro
af jemförelsevis ringa påföljd och föga invecklad
beskaffenhet, ej må gå i fullbordan, innan
Domen blifvit af Hof-Rätt pröfvad, synes det
icke slå tillsammans, att Under-Rätts beslut i
frågor om andra ganska svåra brott, hvilkas
egentliga art icke är lätt att urskilja och som
derföre fordra den sorgfälligaste undersökning,
numera icke funnits böra underkastas Hof-Rätts
närmare skärskådande, ehuru straffet kan bestå
uti icke mindre än förlust af personlig frihet
på längre tid. Till så beskaffade brottmål anse
Rikets Ständer förnämligast höra de så kallade
Eds-öresmålen, hvilka tillförene varit af
underställnings-egenskap, men numera, enligt
37 §. i Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807,
sedan det fordna edsöresstraffet, genom Kongl.
Förordningen den 20 Januarii 1779, blifvit för
-
466 Exp.
vandladt dels till allenast penningeböter och
dels till sådane böter jemte fängelse med eller
utan arbete, i stället för ärans förlust, icke underställas
Hof-Rätts pröfning. Då likväl omsorgen
om den personliga frihetens bevarande
och skydd, efter Rikets Ständers tanka, kräfver,
att dessa synnerligen grannlaga mål alltid, så
vida det angifna brottet hörer till dem, för
hvilka fästningsstraff är stadgadt, varda underkastade
den hos Under-Domstolarne, i följd af
deras sammansättning och arbetsordning, ofta
icke möjliga strängare granskning, hvilken Öfver-Domstol
bättre är i tillfälle att deråt egna,
och som Lagstiftaren genom föreskriften om
vissa svårare brottmåls underställande åsyftat;
få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, att, med upphäf vande af 3y Punkten
i Kongl. Förklaringen den 23 Mars fSoy,
det må varda stadgadt, att Under-Rätts ransakning
och Utslag i mål angående sädane edsöresbrott
j ä hvilka penningeböter, jemte fängelse
med eller utan arbete, äro i Kongl. Förordningen
den 20 Januarii iyyg utsatte, hädanefter
skola, innan Utslaget går i fullbordan, till
Hof-Rätts skärskådande och pröfning insändas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N'.o yo.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 7 — —
^ Borgare-Ståndet d. 29 — ‘—
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angå
-
Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrif velse N:o 70- 167
ende Rådmäns och Kämnerers befrielse från
deltagande uti ansvaret för försummelse
att till Öfver-Domar en insända renoverade
Domböcker och Protocollj m. m.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer liar i öfvervägande kommit,
att, då Rådmans- och Kämners-bestäliningar i
de mindre Städer, der en ringa, aflöning vid
sådane tjenster bestås, icke alltid kunna besättas
med personer, sorn egt tillfälle att förvärfva
sig erforderlig Lagkunskap, utan vanligen
måste åtagas såsom en borgerlig skyldighet, det
ingalunda ar med billighet förenligt, att, såsom
hittills, på grund af allmän praxis samt med
tillämpning af gällande Lag och 1777 års Kongl.
Förklaring, Rådmän och Kämnerer i allmänhet,
enär Ordförande och Protocollist, der sådan
finnes antagen, försumma att, inom föreskrifven
tid, till vederbörande Hof-Rätter insända
renskrifna exemplar af Rådstufvu- och
Kämners-Rätters Domböcker samt förstnämnde
Domstolars Protocoll, angående Lagfarter, Inteckningar,
Äktenskaps-förord och Förmyndare-mål,
åläggas att uti ansvaret för en sådan försummelse
deltaga, ehuru förstnämnde Tjenstemän
hvarken ega kunskap om försummelsen eller
förmåga att den undanrödja,
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer
fästat uppmärksamhet på nödvändigheten
168 Exp. Utsh. Förslag till unä. Skrifvelse N:o 70>
deraf, att beräkningen af de dagaböter, som
Under-Domstolarne i allmänhet för försummelse
vid Lagfarts-, Intecknings-, Akte Liska ps-förords-
och Förmyndare-Pfotocolls insändande till
Öfver-Domstolarne kunna sig ådraga, varder till
någon viss tid inskränkt, på det icke sådane böter,
genom fördröjdt åtal af vederbörande Fi~
scaler, må uppgå lill en öfverdrifven höjd.
Med stöd af hvad sålunda förekommit, anse
Rikets Ständer sig böra hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, att, med ändring af så väl
Kongl. Brefven den 2 Maji 1766 och den 28
Februarii 1777» så vidt de angå Rådmän i de
Städer, der ej, enligt serskilda Författningar,
minst två af Rådstufvu-Rättens Ledamöter böra
vid Academien hafva undergått förhör i Lagfärenheten,
som ock af Kongl. Brefvet den 16
Julii 1766, stadgas och förordnas må:
r:o Att Rådmän i omförmälde Städer, så
Ock alla Kämnerer, skola vara frie från skyldighet
att deltaga i gäldandet af böter, hvilka för
underlåtenhet att, inom Laga tid, till vederbörande
IIof-Rätt insända renskrifne exemplar af
Domböcker samt af Protocoll öfver Uppbudoch
Lagfart, Inteckningar, Äktenskaps-förord och
Förmynderskapsmål hädanefter yarda Rådstufvueller
Kämners-Rätt ådömde; frän denna befrielses
tillgodonjutande dock undantagne de Rådmän
eller Kämnerer, som deltagit i beslut eller
annan åtgärd, hvarigenom hinder för Domböckernes
eller Protocollens utskrifvande eller afsändande
blifvit vålladt;
2:0
Exp. Utsi-, forsing till und. Skrif. N:o ?(), 7/. ig§
3:0 att, i de bland dessa Städers Rådstufvu-Rätter,
der Magistrats-Secreterare eller Stadsnotarie
finnas, samt 1 de Kämners-Rätter, hvilka
aro med Notarie försedde, Borgmästare och
Magistrats-Secreterare eller Stads-Notarie, till
hälften hvardera, samt Kämners-Praeses och
Kämners-Rätts-Notarie, äfven till hälften hvardera,
skola för ofvanberörde böter ansvara;
3:o att, i de öfrige af samma Städers Rådstufvu-Rätter,
Bollmästare ensam, och i de Kättiners-Rätter,
som ej hafva Notarie, RämnersPrasses,
ensam skall böterne erlägga; och
4:o att. de i sistberörde Kongl. Bref utsatte
så kallade dagaböter för olagligt dröjsmål
med insändande af Intecknings-, Äktenskapsförords-,
Uppbuds- och Lagfarts- samt För mynderskaps-Protocol),
hädanefter ej må beräknas
för längre tid, än tre månader från den
dag, inom hvilken Protocollen bordt vara till
Hof-Ratten inkomne, ehvad dröjsmålet dessförinnan
blifvit hos llof-Rätten åtaladt eller icke;
utan skola de försumlige derefter, genom föreläggande
af lämplige vitén eller annat Laga äfventyr,
tillhållas att sin pligt härutinnan fullgöra.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 71.
Uppf 0. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maj! 1829*
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndei d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an
Bihang
t. R. S:s Prof. 10:de Sami. 22
170 Exp. Utsi-, Förslag till und. Shifv. N:o 71-
gående upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 7 December 1787.
S. A. K.
Då Kongl. Kungörelsen den 7 December 1787,
hvarigenom stadgas, att den, som skrifteller
munteligen, eller genom tryck, fällde obehöriga
och vrånga omdömen öfver de af Konungen
vidtagne författningar, skulle vara förfallen
till det i 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken
utsatte straff å den, som lasteliga talar eller
skrif ver något emot Konungen, eller Drottningen,
eller den, som till efterträdare i Regementet
förklarad, är, icke öfverensstämmer
med de grunder för hvarje Svensk mans gransknings-
och yttrande-rätt, sorn i Regerings-formens
86 §. samt i Tryckfrihets-Förordningen
finnas fastställde: då, enligt allmänt erkänd
gr undsatts för Lagskipning, i de fall, då serskilda
Lagar i samma ämne finnas hvar mot annan
stridande, allmän Lag eller serskild allmän Författning
skall vika för Grund-Lag, och en äldre
Lag för en nyare: då, i följd häraf, 1787
års ofvan åberopade Kongl. Kungörelse af dubbla
skäl upphört att vara tillämplig från den
tid, Regerings-formen och Tryckfrihets-Förordningen
. erhållit kraft af Lag, samt enär slutligen
en författning, som icke vidare eger tillämpning,
bör, till förekommande af möjligt
missförstånd eller ovisshet bos Domaren, uttryckligen
upphäfvas; så få Rikets Ständer hos E.
K. M. härmed i underdånighet förnya deras uti
Exp. Utsk- Förslag till und. Skrifv. N:o 71, 72. 171
skrifvelse den 22 December 1823, angående
öfverseende, förbättring eller upphäfvande af
åtskilliga författningar, vid sistforflutne Riksdag
gjorda underdåniga anhållan, att till allmän kännedom
och efterrättelse må kungöras, det ofvan
högstberörde Kongl. Förordning af den 7 December
1787 upphört att vara gällande.
Rikets Ständer framhärda etc.
IV:o 72.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1S29-
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgareståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
remiss af i Landt-Ränterien för Bankens
räkning deponeradt silfver.
S. A. K.
Bland öfrige olägenheter och svårigheter, hvilka
under den förflutna tiden yppats, i afseende
å Bankens, mot inteckning i Fastighet och återbetalning
i silfver, utgifne lån, och hvarå Rikets
Ständers uppmärksamhet påkallats under innevarande
Riksdag, har äfven förekommit den omständighet,
att då silfver, som, på grund af tillåtelsen
i 21 §. 4 Morn. af Bänco-Reglementet,
4 Art. 4 Afdelningen, samt E. K. M:ts, i likhet
172 Fxp, Utsk, Förslag till and. Skrifv. A':o 72.
dermed, den a o Januarii 1824 utfärdade Nådiga
Kungörelse, är vordet till afbetalning för Bankens
räkning deponeradt i Landt-Ränterien, understundom
blifvit med vanlig fribrefspost derifrån
inskickadt; så har, tillföljd deraf, BancoVerket,
som nödgas hos Kongl. Posl-Contoiret
härstädes erlägga porto och lösen för alla till
Banken adresserade fribref, fått i sådan väg
vidkännas ganska betydande kostnader; och hafva,
i anledning häraf, Rikets Ständer vid detta
ärendes öfvervägande heslulit, det, med bibehållande
af Föreskrifterne i högstherorde Nådiga
Kungörelses 4 §• 4 Morn. rörande tillåtelsen
att i Ränterien nedsätta silfver, Rikets Ständers
Bank må varda fi itagen från ali kostnad
för de silfver-remisser, som kunna insändas med
vanlig Ränteripost, dermed förstås då Uppbördsmedel
serskildt genom Kronoskjuts och under
betäckning till Stockholm afgå; äfvensom att,
i händelse från ett eller flere af Länen, någon
sådan Remiss icke skulle förefalla inom ett år,
från den lid, silfver är uti Landt-Ränteri för
Bankens räkning deponeradt, remiss deraf då
må med vanlig fribrefs-post ske portofritt för
Banken; hvilket beslut Rikets Ständer hos E.
K, M. härmed få i underdånighet anmäla i och
för de åtgärder E. K. M. i anledning deraf kan
i Nåder finna erforderlige.
Rikets Ständer framhärda etc.
Rxp, Utsi-. Förslag till arid. Skri]v, N\o 73- 173
N:o 7°>.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Maji 1829*
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — *—
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelsej i anledning
af Nådig Proposition om upphäfvande
af lod Regeringsforrnerij m. rn.
S, A. K,
Under den 16 October i823 behagade E. K,
M. (ill Rikets då församlade Ständer aflåta Nådig
Proposition, att, då föreskriflerne i io3 §.
Regeringsformen, enligt hvilken Högsta Domstolens
Ledamöter kumma godtyckligt skiljas
från deras Embeten, stridde mot grunderne för
en god organisation af Domare-magten, och dessutom
stöde i uppenbar motsägelse med sjelfva
den Grundlags bokstaf och anda, hvaraf §. utgör
en del, samt då bestämmelserne i 96, 98,
99, 100 och 101 §§. tillfyllest förebyggde ostraffadt
öfverträdande och missbruk af Domaremagtens
rättigheter, berörde io3 §., hvars innehåll
tillintetbringar Högsta Domstolens Ledamöters
oberoende, och i allt syntes rättsvidrigt
samt för Medborgares frihet, egendom och heder
menligt, måtte till hela dess kraft och verkan
upphäfvas; i sammanhang hvarmed 64 §.
Riksdags-Ördningen korinne att utgå, och Redactionen
af 1 o j §. af Regeringsformen att lämpligen
föiändras.
174 Mxp. Utål-. Förslag till urul. 'Skrifv. N:o £'$.
Af 18or) års Lagstiftning antogs den grundsa
tts, att Konungens Högsta Domsrätt skulle ulöfvas
genom en Dess Högsta Domstol, bestående
af sjelfständige oell således ej i vanlig ordning
aino vible Ledamöter, men att denna Högsta
Domaremagt icke finge uppresas, såsom en
oombytlig Corporation, till Stat inom Staten,
och att fördenskull Ledamöterne borde kunna,
icke allenast, för bevislige fel tilltalade, efter
Lag dölnas, utan ock, lill ett inskränkt antal,
genom National-Representationens omotiverade
utlåtande skiljas från förtroende-embeten, som
de icke värdigt beklädt, alltid likväl med formaliteten
af Nådigt afsked och med visshet om
anständig bärgning. Man ansåg nödigt att, i
afseende på Oponionsmagtens inflytande, etablera
en motsvarighet emellan de bägge högsta
rådgifvande och dömande Autoriteterne; man
önskade en garanti, icke blott emot orättvisan,
men äfven emot oskickligheten hos dem, som
förvaltade Konungens eget Domarekall; och
man ville härvid på en gång möjligast försäkra
det allmänna gagnet och möjligast afböja det
enskilda lidandet.
Likaledes har, i anledning af E. K. M:ts
Nådiga framställning i enahanda ämne vid 1812
års Riksdag, den öfvertygelse blifvit gällande:
att det utsträcktare oberoendet vöre, med hänsigt
till Högsta Domaremagten, hvarken behöfligt
eller nyttigt; att denna Magt ej borde ensam
blifva en ocontrollerad och oförbätterlig
del af Lagskipningen; att sådant icke elier syntes
kunna ske utan äfventyr för enskilda vidiar
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Sirifv. N:o 73. 175
den, styrande Mägtens verknings-förmåga och
samhällets lugn, och att för öfrigt Hogsta Domstolens
Ledamöter, satte i farhåga för allmänna
omdömet, skulle tryggast bevara sig emot omröstningens
följder, då de sorgfälligt gjorde alla
rätt.
Rikets Ständer kunna ej eller nu, i allmänhet
och hufvudsakligen, frånträda dessa åsigter,
I den Nådiga Propositionen igenkänna val Rikets
Ständer, med djup undersåtlig vördnad, E.
K. M:ts fortfarande Höga omtanka att, i förening
med enskilda säkerheten, befästa Domaremagtens
sjelfständighet; men om, å ena sidan,
Rikets Ständer medgifva, att Opinions-Nämnden
icke är, till sin organisation och sina former,
nog fullkomlig, för att, med utestängande af irringen
och inflytelserna, alltid troget uttrycka
det upplys ta re National-tänkesättet, mäste dock,
å andra sidan, Rikets Ständer vidhålla rigtighetfen
af sjelfva ideen, Institutionens både inre
och yttre liarmonie med Grundlagen, de öfriga
controllernas otillräcklighet samt fördelarnes öfvervigt
emot missbruken.
Enär 17 §. Regeringsformen bjuder, att.
Konungens Domsrätt skall uppdragas Tolf af
Honom utnämnde Lagkunnige Män, och a3 §.
förmår, alt alla Högsta Domstolens Beslut skola
i Konungens namn utgå, antydas härigenom
ofelbart, att Konungen är Högste Domare och
att Domsrätten öfver Medborgares lif, ära och
gods borde, efter detta grundbegrepp, utöfvas
af Konungen sjelf, såsom Den öfver alla upphöjde,
hos hvilken högsta rättvisa och största
176 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 73*
oväld förutsättas. Men då, under samhällets fort*
skridande utbildning, Konungen ej var i tillfälle
att Sitt Domarekall personligen förvalta, utan
nödgades anförtro detsamma åt uildersåter, kunde
Lagstiftningen icke godkänna en sådan Öfverlåtelse
af Konungens Domsrätt på enskilde
med annat vilkor, än att desse, 1 sin ordning,
skulle underkastas Nationens offentliga pröfning
och omdöme, huruvida de uppfyllt hennes fordringar
af Den, de föreställa och dymedelst
förtjent att vidare föreställa Honom. Om nu
denna i Folkets Omhuds bekräftande eller uteslutande
ratt förvarade garanti bortrycktes, komme
otvifvelaktigt Hogsta Domstolen, hvars Ledamöter
innehafva verkliga förtroende-sysslor,
de vigtigaste törhända bland alia, att fÖrbytas
lill en permanent isolerad autoritet, utan beröring
med Lagstiftande Magien och i full oafhängighet
af dess bägge integrerande delar.
Ifrågavarande io3§:s skenbara oförenlighet
med 16 och 36 §§. Regeringsformen försvinner
snart, då i betraktande tages, att ett af Constitutionen
sanctioneradt, i henne införlifvadt undantag
från allmänna principen just derigenom
blifvit upphÖjdt till princip; att denna undantagsrätt
lemnäs åt Konungen i 35 §., sorn derföre
visserligen icke står i strid med de nyssnämnde
2:ne §§.; att undantaget, i afseende å
Högsta Domstolens Ledamöter, icke lämpligen
bordt införas i 36 §., hvilken blott handlar
om sådane Embets- och Tjenstemän, dem Konungen
ej eger att afsätta, utan tavfvat ett serskildt
—
; V
Mxp. Utsh. Förslag till und. Siri/v. N:o 73. 177
skildt stadgande, eller det i io3§., emedan afskedandet
de facto verkställes genom Rikets
Ständers Nämnd, fastän afskedsbrefvet af Konungen
utfärdas, samt ändtligen, att, med kännedom
af de bestämda förbehåll, hvarunder
sysslan uppdrages, den Embetsman, som förlorar
Nationens förtroende, icke har större skäl
att klaga öfver entledigandet än den, som förlorar
Konungens.
Mot Domaremagtens missbruk anvisar väl
Regeringsformen materiela controller i de nya
institutionerne af Justitiae-Ombudsmans-Embetet
och af Riks-Rätten; men äfven för en oredlig
eller en mindre skicklig Domare skall det blifva
lätt att vårda och uppfylla sina pligter jemt
till den grad, att han undviker laga näpst och
bestraffning; och den Högste Domstolens Ledamot,
som genom Dom skiljdes från sitt Embete,
hade säkert aldrig förtjent att en enda dag
bekläda det. — Odugligheten på Domaresätet,
alltid för Samhället vådlig, är det likväl mindre
i de Instancer, hvarifrån appell eger rum,
och hvilkas utslag kunna casseras; i den högsta
åter, hos hvilken Samhället ock gör anspråk på
den högsta duglighet, det klaraste förstånd och
den renaste vilja, skulle ansvarslösheten, i händelse,
mot ali förmodan, dessa anspråk icke
uppfylldes, leda till vida betänkligare följder;
och här vidtager sålunda användandet af det
correcliv, Lagstiftaren nedlagt i uttrycket af ett
allmänt tänkesätt.
Bihang t. B. S:s Prof. i Quie Sand. a o
178 Exp. Utsi:. Förslag till und. Slrifv. N-o 73,
Eli oväldig och rättsinnig Domare behöfver
ej frukta detta Folk-Tribunat; tvärtom skall
han, för andans och öfvertygelsens sjelfständighet,
den enda sanna och skattbara, hemta ny
kraft och näring från sitt personliga beroende
af en fritt uttalad National-Opinion.—- Om denna
förvillas och hänföres, skola några lättsinnigt
ogillande röster ej förringa hans värde, eller
ens skugga hans anseende. Nöjd att sjelf vara
rättvis, skall han omsider lära sina Medborgare
att blifva det; och då, närén gång Lagens och
Opinionens Högste Tolkar lika samvetsgrannt utöfva
deras skiljda kall, — säkert skall då alltid
den första till Nämnden framställda fråga
med enhälligt Nej besvaras.
På dessa grunder och med slutligt tillägg,
att, enligt Rikets Ständers öfvertygelse, en ofullkomlig
controll är, i alla fall, bättre än ingen,
helst den, genom sin tillvarelse, åtminstone
erbjuder ett medel till utbyte mot någon mera
säker och ändamålsenlig, hafva Rikets Ständer
alltså funnit sig icke höra antaga ofvan högstberörde
Nådiga Proposition om ifrågavarande
Grundlags-paragrafs upphäfvande; hvilket Rikets
Ständer, jemlikt Regeringsformens 8i §. senare
Momentet, härigenom få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag till uriel. Skrif v. N:o 74. 179
JY:o 74-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
%
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ett bevil jad t förskott till Götha Ca~
nalbjggnads fortsättande.
S. A. K.
Sedan E. K. M., uli en till Rikets Ständer aflåten
Nådig Proposition, af den losistlidne December,
angående ytterligare anslag af allmänna
medel till Götha Canalbyggnads fullbordande,
behagat serskildt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på det af Canal-Directionen anmälda
behofvet af skyndsamt erhållande utaf
ett förskott af 100,000 R:dr Banco till Ganalarbetels
fortsättande under innevarande år, hafva
Rikets Ständer, som, af sådan anledning,
frågan om nämnde förskott serskildt, och oberoende
af lmfvudsaken, till afgörande företagit,
funnit sig böra förskottet bevilja, att af Rikets
Ständers Riksgälds-Contoir genast utbetalas, under
vilkor, att Canal-Directionen blifver E. K,
M. och Rikets Ständer ansvarig för medlens
användande till Canal-arbetet och Bolaget för
deras återbetalning, 0111 så påfordras, på sätt
Rikets Ständer framdeles må förordna, samt emot
Canal-Direclionens, vid erhållandet af förskottet,
afgifvande förbindelse och qvitto, äf
-
i80 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif o. N:o 74, 75.
vensom, för summans återbetalning, Götha Canal-Bolags
ansvarighets-förbindelse, så snart Bolaget,
enligt de för detsamma fastställde reglor,
hunnit sammanträda.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o j5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 21 —• —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Botide-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående
förrättadt Val af Justi lias-Ombudsman
och dess Suppleant.
S, A. K.
Att Rikets Ständers Electorer genom val i behörig
ordning utsett nu varande Justitiae-Orabudsmannen,
Hof-Rätts- Rådet och Riddaren af
E. K. M:ts Nordstjerne-Orden, Carl Petter Törnebladh,
att vara Rikets Ständers JusLitiae-Ornbudstnan,
samt Justitiae-Borgmästareu i Stockholms
Stad, Lagmannen, Juris Doctorn Jonas
Ullberg, alt vara Justitite-Ombudsmannens Suppleant,
få Rikets Ständer, som för desse Embetsman
jemväl utfärdat vederbörlige förordnanden,
härigenom hos E. K. M, i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Expeditions-Utskottets Förslag, IS:o 76. 181
JV:o 76.
Förordnande för Justitice-Ombudsmannen_, HofRätts-Rådet
och Riddaren C. P. Törnenebladh,
att vara Rikets Ständers Justitieombudsman.
Vi efterskrefne Sveriges Rikes Ständer 8cc. 8cc.
Scc., som härstädes å allmän Lagtima Riksdag
äro församlade, gore veterligt: att, sedan, jemlikt
hvad g6 och gy §§. Regeringsformen samt
63 §. Riksdags-Ordningén stadga och förmå,
Yåre utsedde Eleetorer sammanträdt till väljande
af Vår Justitiae-Omhudsman, och dertill i
laglig ordning blifvit vald Justitiie-Ombudsmannen,
Hof-Rätts-Rådet och Riddaren af Kongl.
Nordstjerne-Orden Carl Petter Törnebladh; så
vilje Vi, i kraft häraf, hafva förordnat honom,
Carl Petter Törnebladh, att vara Vår Justitieombudsman;
hvarvid honom åligger, att ställa
sig till efterrättelse Piikets Grundlag och Laga
Stadgar, jemte den af Oss under den iy Febr.
1810 serskildt utfärdade Inslruction med de
deruti gjorda tillägg; och kommer han alt åtnjuta
de löningsvilkor och öfrige förmoner,
som Vi för detta Embete anslagit. Till yttermera
visso bafve Vi detta underskrifvit och
med Våra insegel bekräftat, som skedde i
Stockholm den 25 Maji 1829.
JY.-o 77.
Förordnande för Justitice-JBorgrnästaren Jonas
192 Expeditions- Utskottets Förslag, N;o 77, 78-
Ullberg j att 'vara Rikets Ständers JustiticeOmbudsmans
Suppleant.
Vi efterskrefne Sveriges Rikes Ständer Scc. 8ec.
ike., som härstädes å allmän Lagtima Riksdag
äro församlade, gore veterligt: att, sedan, vid
det, enligt g8 §. Regeringsformen och 63 §.
Riksdagsordningen, anställda val, Vare Electorer
utsett Justi tiae-Borgmästaren i Stockholms
Stad, Lagmannen, Juris Doctoren Jonas Ullberg,
att efterträda Vår Justitiae-Ombudsman, i händelse
han inom nästkommande Riksdag skulle
med döden afgå, eller genom något i Lag stadgadt
förfall hindras att sitt Embete sjelf utöfva;
så vilje Vi, i kraft häraf, hafva förordnat
honom, Jonas Ullberg, att i dessa fall JustitiasOmbudsmans-Embetet
tillträda; och har han
emedlertid att ställa sig till efterrättelse hvad
Vår den 27 Februarii 181 o för Justitiae-Ombudsmannen
utfärdade Instruction i a5 §. stadgar
och förmår. Till yttermera visso håfve Vi
detta underskrifvit och med Våra insegel bekräftat,
som skedde i Stockholm d, a5 Maji 1829.
N:o y8.
Memoriali anledning af återremisser utaf
3:ne Förslag till Rikets Ständers underdåniga
Skrivelser.
Sedan, i anseende till befunne skrif-fel uti
de till justering hos de respective Riks-Stånden
insände exemplar utaf Expeditions-Utskottets
Föi’slag N:ris 48, 5g och 70 till Rikets Stan
-
Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 78, 79.
ders underdåniga skrifvelser: 1:0 angående sökte
frihetsår från Tiondes erläggande af Lovers
Alun-verk på Öland; 2:0 om utgifvande af fortsättning
utaf den så kallade Lagsamlingen, samt
3:o angående Rådmäns och Kämnerers befrielse
från deltagande uti ansvaret för försummelse,
alt till Öfver-Domaren insända renoverade Domböcker
och Protocoll, Vällofl. Borgare- samt
Hedervärda Bonde-Stånden ansett nödigt, att
nämnde Förslag till Expeditions-TJtskottet återremittera,
får Utskottet desamma, efter å hvardera
af de utskrifne ofvan omförmälde exemplaren
behörigen verkställda rättelser, liärhos till
justering å nyo vördsammeligen öfverlemna.
Stockholm den 16 Maji 182g.
N:o 7g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829*
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Stänclers underdåniga Skrifvelsej i anledning
af väckta motioner om jemkningar
och rättelser i den af Kongl. Maj:t
år 1827 utfärdade Taxa pä arfvode för
Landtmäteri-förrättningar.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, vid innevarande
Riksdag, åtskilliga motioner blifvit väckta om
jemkningar och rättelser i den af Kongl. Maj:t,
under den 5 Julii 1827, i Nåder utfärdade Taxa
på arfvode för Landtmäteri-förrättningar;
Hos
184 Exp. Utsi. Förslag,till uncl. Skrift\ N:o 79.
och ehuru Rikets Ständer, vid öfvervägande af
delta ämne, trott sig finna, det anledningar icke
saknas för den mening, att det för Landtmäteri-förra
ttningar i högstberörde Nådiga Stadga
fastställde arfvode, serdeles hvad angår mätning,
gradering och delning af vidsträcktare skogsoch
utmarks-trakter, öfverstiger håde hvad Landtmätaren
skäligen kan göra anspråk att för derå
nedlagd moda erhålla, och hvad jordegare kunna
utan kännbart lidande bekosta; likväl, och då
dels en på erfarenhet grundad visshet om ifrågavarande
Taxas mer eiler mindre tillämplighet
ännu icke kunnat vinnas under loppet af
den korrta tid, som ifrån början af sistlidet år,
då Taxan först blef till efterlefnad gällande,
förflutit, dels ock, enär E. K. M:t, genom Nådigt
Bref af ofvanberörde dag den 5 Julli 1827,
behagat anbefalla Öfver-Directeuren vid Landtmäteriet,
att med uppmärksamhet följa alla de
förhållanden, som genom den nya Taxans tillämpning,
så väl för Landtmätare som för jordegare,
kunna uppkomma, samt derom, efter 3
å 4 års förlopp sedan den tagit sin början, till
E. K. M. inkomma med underdånig berättelse;
hafva Rikets Ständer ansett sig härmed endast
böra i underdånighet anhålla, det E. K. M.,
efter erhållen del af den i Nåder infordrade
berättelsen, samt efter pröfning i öfrigt af framdeles
befintlige omständigheter, täcktes i Nåder
bestämma, om och 1 hvilka delar nedsättning
och jemkning i den stadgade arfvodes-berakningen
må skäligen ega rum.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 80* 185
N:o 80.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
inrättande af en allmän undervisnings-anstalt
i Eskilstuna.
S. A. K.
Sedan Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit
fästad å behofvet, att i Eskilstuna Stad, hvarmed
den så kallade Fristaden och ett betydligt
Gevärs-factori äro förenade, en allmän undervisnings-anstalt
måtte inrättas för den mängd
barn, som der finnes, hafva Rikets Ständer tagit
kännedom utaf Directionens öfver Carl Gustafs
Stads Gevärs-factori och Eskilstuna Frirtad
till E. K. M. afgifna underdåniga ansökning om
förbättrad Scholse-inrättning derstädes, med bifogad
t förslag till denna Scholas beskaffenhet
både i anseende till Lärarepersonal och läroämnen,
samt jemväl utaf Strengnäs Consistorii
deröfver infordrade underdåniga utlåtande, äfvensom
af ett utaf Pastor i Eskilstuna meddeladt
embetsbetyg, och af dessa handlingar inhemtat:
att Eskilstuna är en högst fördelaktig
local för jernförädlingar både genom det ansenliga
och jemna vattenfallet samt rika tillgångar
på skogsproducter från närmast belägne SockBihang
t. R. S:s Prot.
186 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifvelse N:o 80»
nar; att folkmängden i Staden under de senare
åren betydligen ökats, sedan Gevärsfactoriet blifvit
dit förlagdt; att jernförädlingen, som redan
gjort så utmärkta framsteg, att de finaste eggjern
och damascerade arbeten utgöra en betydlig
export-artikel till de aflägsnaste verldsdelar, ^
synes lofva ökade förmoner åt Staten, i den
mon arbetarne beredes tillfälle att i ungdomen
vinna nödig undervisning uti de stycken, som
närmast afse denna handterings fullkomnande,
och tillika göra dem skickligare att vårda egna
angelägenheter; att arbetarne vid Factoriet,
som är Statens, och uti Fristaden, anlagd af en
Konung och på Kronans jord, äro för fattige
att underhålla sina barn vid Scholan på aflägsnare
orter, och att barnens antal emellan 6 och
i3 år, just vid den ålder, då de skola undervisas
för näringarne, uppgår vid Factoriet, Tunafors
Manufacturi och Fristaden till 234, och
före fyllda 6 år till 236, utom vid pass ioo
barn af sistnämnde ålder inom Eskilstuna gamla
och nya Stad, hvartill kommer en mängd af
invandrande tiggarbarn, som årligen antagas till
lärlingar vid smides-handteringen.
Vid sådant förhållande, och ehuru den första
barna-undervisningens besörjande i allmänhet
visserligen åligger Församlingarne utan bidrag
af Stats-Cassan; likväl och som i detta
fall sig företer den märkliga skillnad, att Ge- <
värsfactoriet, Fristaden och Tunafors Manufacturverk
utgöra största och betydligaste delen af
Eskilstuna Stad, hvaraf följer, att Staten, som
således, i synnerhet för Factoriet, är en integre
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifvelse N:o 80- 187
rande del oell förnämsta principalen i detta
samhälle, hör vårda sig om arbetarnes barns
äfven första undervisning, hvilken förbindelse
Staten redan erkänt genom årligen sedan 1802
lemnadt tillfälligt anslag af 66 R:dr 32 sk. ifrån
Commerce-Collegium till en barnalärare, hafva
Rikets Ständer funnit sig böra härigenom i underdånighet
anhålla., det täcktes E. K. M., på
det sätt Et K. M. kan pröfva för ändamålet
tjenligast och snarast verkställbar^ i Nåder befordra
inrättandet af Allmän Läro-anstalt eller
Handtverks-Schola uti Eskilstuna, der undervisning
synes böra lemnäs uti bokläsning,
Christendom, skrifning af stil, samt uti räknekonsten
och dennis tillämpning till räkningars
uppsättande och motböckers hållande, m. m.;
äfvensom uti de första elementerne af geometrien
efter en lättfattlig Handbok, och i dess tillämpning
till Handtverkerien, serdeles dem,
som bedrifvas vid Factoriet och i Fristaden;
hvarjemte så mycken undervisning uti linearritning
och de första grunderne för Bergsvetenskapen,
som erfordras för att förstå inkomna
arbets-ritningar och modeller, och att kunna
bedöma jernets beståndsdelar för dess ändamålsenligare
behandling vid denna Schola, borde
meddelas.
Beträffande anslaget af löner för Lärarne
vid denna Schola, förmoda Rikets Ständer, det
E. K. M. icke lärer sakna utväg, att den för
berörde ändamål erforderliga ringa kostnad af
för handen varande medel låta anordna,
Rikets Ständer framhärda etc.
188 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 81*
N:o 81.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelses angående
profs afläggande af Klockare å för
barna-undervisningen nödige kunskaper.
S. A. K.
Sorn, oaktadt 24 Cap. 3i §. Kyrko-Ordningen
samt 7. §. af Presterskapets privilegier den 16
October 1723 stadga, att barna-undervisningen
i Församlingarne åligger Klockarne, och att dertill
böra antagas sådane personer, som kunna
lära ungdomen i Socknarne läsa och skrifva,
erfarenheten likväl visat, att Klockare ganska
ofta sakna skicklighet att lemna sådan undervisning;
så hafva Rikets Ständer härigenom velat
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att
tillfälle må beredas vederbörande att förvärfva
denna skicklighet, och att i Nåder må stadgas,
att, åtminstone inom de Församlingar, der serskilde
Schollärare icke finnas, och der Klockarens
lönevilkor motsvara hvad en sådan Schollärare
bör kunna påräkna, ej någon må till
Klockare antagas, som icke, i den ordning E.
K. M. kan finna för godt föreskrifva, ådagalagt,
att han för barna-undervisningen eger
nödiga kunskaper.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsi. Fårslag till und. Slrijv. N:o 82- 189
N:o 82.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 21 Maji 1829.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om skyldighet för
denij som anmäla sig till Pr est-examen,
att ådagalägga kunskap i vexelundervisnings-methoden.
S. A. K.
Med afseende å de för Samhället välgörande
följderne af en allmän medborgerlig upplysning,
och å nödvändigheten att, till befräm-*
jande deraf, göra vexel-undervisningen allmännare
känd, har, vid innevarande Riksmöte, motion
blifvit gjord om sådant stadgande, att ingen
hädanefter finge prestvigas eller till Prestman
godkännas, som icke inför Consistorium
med fullständigt betyg ådagalagt, att han vid
det Universitet, der han studerat, inhemtat tillräcklig
kunskap uti vexelundervisnings-methoden;
efter öfvervägande af hvilken hos Rikets Ständer
sålunda gjorda framställning, och enär vexelundervisningen
icke möjligen kan vinna önskad
framgång eller leda lill det åsyftade målet,
utan att vara allmännare känd, i synnerhet
af Presterskapet, som bör ega inseende öfver
och således förmåga att controllera Lärarne vid
190 Exp. Utsi. Förslag till und. Skri fp. N:o 82,83-
vexelundervisnings-anstalterne, Rikets Ständer
funnit sig böra i underdånighet anhålla, det
täcktes E. K. M. i Nåder förordna, att icke
någon Sökande till inträde i Religions-LärareStåndet
hädanefter må varda till Prestexamen
admitterad, innan han inför vederbörande Consistorium
ådagalagt, att han i någon vexel-undervisnings-schola
förvärfvat håde erforderlig
Öfning i vexelundervisnings-methoden och fullständig
kännedom af en sådan Scholas organisation.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 83.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii 1829*
Pi’es te-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om anslag
af allmänna medel till en väganläggning
i Wermland.
S. A. K.
I anledning af åtskilliga hos Rikets Ständer
väckta frågor om anslag af allmänna medel till
vägars anläggande, förbättrande och indelande
inom Wermland, och sedan Rikets Ständer
inhemtat, att en väg ifrån Årjängs Gästgifvaregård
förbi Kyrkeryd, Brevik, Blomskog, Ränkeforssen
och Trankil till Sandviks färjeställe
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 83- 191
viel gränsen, innefattande en sträckning af omkring
3| mil, är påbjuden och med det snaraste
skall sättas i verket, samt att denna väganläggning,
som påfordrar ett betydligt sprängningsarbete
oell en mängd nya broars uppförande,
kommer att öppna en ny communication
med Norrige uti alldeles ny rigtning samt bereda
farbara vägar inom sådane trakter af Wermland,
hvilka hittills blott till häst kunnat af
resande passeras; så, och då den nytta, som genom
ifrågavarande, ännu icke fullbordade, väganläggning
beredes, icke endast tillfaller den ort, genom
hvilken samma väg kommer att framgå,
men deremot, förnämligast påtänkt och anbefalld
i följd af de båda Rikenas förening, måste
med skäl räknas bland sådane allmänt gagneliga
företag, af hvilka hela Samhället uppheintar
fördelarne, få Rikets Ständer härigenom hos
E. K. M. i underdånighet hemställa, att, såsom
bidrag till den kostnad af 11,870 R:dr 8 sk.
B:co, hvilken till förenämnde nya vägs fullbordande,
enligt upprättadt och af billiga pris
utmärkt förslag, skall erfordras, en summa
af 3,ooo R:dr måtte af nuvarande öfverskott
utaf Statsverkets inkomster beviljas och utbetalas
till E. K. M:ts Befallningshafvandes i Wermlands
Län disposition, emot redovisning för
medlens användande till deras afsedda ändamål.
Rikets Ständer framhärda etc.
192 Exp. Utsi, Förslag till und. Skrif v. N:o 84.
N:o 84.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii och
d. 12 Aug. 1829-  Preste-Ståndet d. 9 Junii och
d. 9 Julii 1829.
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
tillåtelse i vissa fall till bropenningars
uppbärande.
S. A. K.
Med föranledande af åtskilliga hos Rikets Ständer
väckta frågor om beviljande af anslag till
de med byggandet oell underhållandet af större
broar förenade kostnader, hafva Rikets Ständer,
sorn icke ansett några bidrag af Statsmedlen
böra för berörde ändamål utgå, enär, enligt
Lag och gällande Författningar, vederbörande
jordegare äro pligtige att sjelfve underhålla broar,
der sådane finnas nödige, likväl, och då
onekligt är, att de i flere delar af Riket oundvikliga
större brobyggnader äro med betydliga
kostnader förenade, funnit sig böra hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, det bropenningars
uppbärande under längre eller korrtare tid må,
vid sådana tillfällen och uppå vederbörandes
derom tillgörande ansökningar, i Nåder medgifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Exp. Utsi. Får slag till und. Skrif v. N:o 85. 193
N:o 85.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —-
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
lånebidrag af allmänna medel till
odlingsbara kärrs och mossars aftappning
på Gottland
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning derom
blifvit gjord, att, då genom en af Directeuren
Stephensj på E. K. M:ts Nådiga befallning och
Statsverkets bekostnad, för några år tillbaka anställd
undersökning och afvägning, utrönt blifvit,
att på Gottland finnas omkring 5o,ooo
Tunnland odlingsbara kärr och mossar af förträfflig
jordmon, öfver hvilkas mindre kostsamma
aftappning och odling kostnadsförslag äfven
blifvit utaf bemälde Directeur uppgjordt, men,
i brist af nödige medel, någon annan verkställighet
sedermera icke följt, än att blott några
odlings-försök i denna väg blifvit af enskilde
personer gjorde, ett årligt låne-anslag måtte, till
moss-odlingars verkställande på Gottland, utaf
Nionde Hufvudtiteln intill nästa Riksdag varda
beviljadt, med de vilkor för återbetalningen
deraf, som Rikets Ständer vid i823 års lliks
Bihang
t. R. S:s Brot. 40.'de Sami, 25
194 Exp. Utsh. Förslag till und. Skri/u. N:o 85.
dag för dylika låne-biträden i allmänhet före»
skrifvit.
Vid förehafd pröfning af detta ärende, hafva
Rikets Ständer inhemtat: att af i8a3 års
Ständer, i frågor af dylik beskaffenhet, det allmänna
förordnande blifvit, uppå förekomne anledningar,
meddeladt, att, då en mosse, myra,
eller annan af vatten fördränkt odlingsbar mark
vid hållen undersökning befunnits vara af god
beskaffenhet och i aftappningskoslnad ej erfordra
större summa, än som motsvarar den af
egaren påräknade fördel af odlingen, och E. K.
M., efter pröfning af det upprättade kostnadsförslaget,
tillika med dervid åtföljande arbetsplan,
som alltid borde hos E. K. M. tili fastställelse
uppvisas, i Nåder behagat detsamma
gilla, samt delegarne i jorden derefter ställt
godkänd säkerhet för återgäldandet af den till
aftappningen erforderliga kostnad, arbetet eller
aftappningen sedermera, i mon af den tillgång,
som Nionde Hufvudtiteln för jordbrukets och
Näringarnes upphjelpande dertill kan lemna,
måtte med allmänna medel, och under publik
tillsyn, af Kronans manskap verkställas; skolande
delegarne med tredje året ifrån det, då aftappningen
blifvit fullbordad, begynna återbetalningen
af kostnaden derföre, på det sätt, att
en åttondedel af primitiva summan hvarje år
erlägges, hvarigenom hela beloppet, vid slutet
af Tionde året efter aftappningen, blifver Statsverket
godtgjordt, under befrielse för delegarne
från all förbindelse, att ränta för capitalet erlägga.
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrif v- N:o 85? 86- 135
Med tillämpning af dessa allmänna grunder,
oell då, genom den af Directeuren Stephens
redan hållna undersökning, är tillförlitligen utredt,
att en mängd af de på Gottland befintlige
kärr och mossar eller myror äro af god
jordmon och kunna med fördel aftappas, hafva
Mikels Ständer beslutit, att, med iakttagande af
alla ofvanberörde vilkor för åtnjutande af understöd
till vatten-aftappning från större odlingsbara
trakter, nemligen kostnadsförslags och arbetsplans
upprättande, desammas företeende till
E. K. M:ts Nådiga pröfning och godkännande,
samt säkerhets ställande för kostnadens återbetalande,
delegarne uti ifrågavarande på Gottland
befintlige odlingsbara lägenheter må vara berättigade
att af Nionde Hufvudtiteln, och i mon
af dess tillgångar, på förut stadgadt sätt, få åtnjuta
bidrag till verkställande af nämnde lägenheters
aftappning. Hvilket sålunda vidtagna beslut
Rikets Ständer få till de åtgärder, E. K.
M ., så väl i afseende på detsammas verkställighet,
som kungörande, kan i Nåder pröfva nödige,
härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 86.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ådeln d. 4 Junti 1829-
Preste-Ståndet d. 9 £— —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 1% —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angå
-
196 Exp. Ut sk. Förslag till tind. Siri/v. N-o 86.
ende förberedande åtgärder för sjön JEenerns
sänkning.
S. A. K.
Vid i823 års Riksmöte hafva Rikets Ständer,
i afseende på då förehafd fråga om angelägenheten
af åtgärders vidtagande till sjön Wenerns
sänkning, hos E. K. M. uti underdånig skrifvelse
tillstyrkt: att de af Öfver-Directeuren Hagström
i berörde ämne ingifne handlingar mätte
på allmän bekostnad till trycket befordras och
exemplar deraf gratis utdelas till Församlingarne
omkring Wenern; att E. K. M:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs, Skaraborgs och Carlstads
Län måtte besörja om undersökningar rörande
rymden och beskaffenheten af den jord,
som genom detta företag skulle, i mer eller mindre
mon, gagnas, äfvensom utröna, huruvida och
till hvad belopp egare af sådan jord kundG vilja
utfästa sig att ersätta kostnaderne för sjöns
sänkning; att undersökning måtte anställas till
bestämmande af det förhållande, hvaruti Götha
Elfs vattenhöjd står till sjön Wenerns stigande
och fallande; samt att E. K. M., efter inhemtande
af dessa upplysningar, ville dem vid nästa
Riksdag Rikets Ständer i Nåder meddela.
Efter att således i behörig väg nu hafva
infordrat och erhållit del af de åtgärder, som,
till följd häraL-blifvit sedan sista Riksdag vidtagne,
hafva Rikets Ständer inhemtat, att, sedan
E. K. M., med gillande af hvad Rikets Ständer
uti förberörde afseende i underdånighet tillstyrkt,
Exp. Etsk. Förslag till und. Skrijv. N.o 86. 197
täckts i Nåder anbefalla Öfver-Directeuren vid
Landtmäteriet att ombesörja tryckningen af ofvan
omförmälde handlingar, samt, under den3i
Augusti 1824, jemväl i Nåder anbefallt vederbörande
Landshöfdingar och Styrelsen för arbetena
i Götha Elf att vidtaga de af Rikets
Ständer begärda undersökningar, åtskilliga af
dem redan blifvit verkställde, och andra dels
påbörjade, dels förberedde. Men enär derjemte
upplyst blifvit, att en del af dessa förrättningar,
beroende ej mindre af sjön Wenerns ombytliga
vattenhöjder, än af öfverenskoinmelser,
svåra att tillvägabringa emellan en mängd af
stridiga interessen, fordra en längre tid för att
bringas till ändamålsenlig fullbordan, samt att
flere års observationer sannolikt erfordras, för
att af de anbefallda undersökningarne om vattenhö
jdernes förhållande till hvarandra kunna
hemta ett bestämdt och tillförlitligt resultat;
hafva Rikets Ständer, i anledning af flere ser- 1
skilda vid denna Riksdag uti förevarande ämne
å nyo väckta motioner, ansett sig endast böra
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det de
påbörjade undersökningarne varda fortsatte, intilldess
saken erhållit all den noggranna utrednings
som ämnets vigt fordrar, och hvarigenom
Rikets Ständer sättas i tillfälle att öfver hufvudfrågan
framdeles besluta.
Rikets Ständer framhärda etc.
198 Exp. JJtsk. Förslag till und. Skrift. jV:o 87.
JY:o Sy.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 —■ —■
jRikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om
tillåtelse för Räntegifvärne inom Österoch
Vesler-Rekarnes Härader, att, under
'vissa vilkor, sjöledes fortskaffa deras Afrads-
och Krono-Tionde-Spqnnmål till något
af Kronans Magazin.
S. A. K.
Som hos Rikets Ständer anmäldt blifvit, alt det
numera icke, såsom tillförene, är invånarns
uti Öster- och Vesler-Rekarnes Härader tillåtet,
att aflemna deras Afrads- och Krono-TiondeSpannrnåi
i Thorshälla, Qvicksund, eller vid Sundbyholm,
derifrån den sjöledes blifvit alford till
något af Krono-Magazinen, samt att denna sjötransport
skall hafva upphört, derföre att Spannmålen
blifvit vid transporten skämd, eller
sent på hösten med fartyget infrusen; alltså få
Rikets Ständer till E. K. M. framföra den underdåniga
önskan, det Räiitegifvarne inom förenämnde
Härader må, om de sådant sjelfve åstunda,
tillåtas alt, tidigt på hösten, med sjölägenhet,
den de sjelfve ega utse och bekosta, samt, uppå
egen ansvarighet för transporten, fortskaffa
sin Afrads- och Krono-Tionde-säd till det Kro
-
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrift. N:o gg. i 99
nans Magazin, sorn de anse för sig beqvämligast
beläget.
Rikets Ständer framhärda etc.
No 88.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii i 829*
Preste-Ständet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om förhöjning i rotehjelpenför svaga
rotar inom Kronobergs och Calmars
Län.
S. A. K.
Sedan Rikets, vid sista Riksdag, församlade Ständer
ansett en då väbkt fråga om förhöjning
uti den, genom Kongl. Brefvet den 14 Maji
1693, anslagna Rotehjelp åt de inom Kronobergs
Län varande svaga Rotar, icke föranleda
till serskild åtgärd, utan ega sammanhang med
den ifrågaställa allmänna Rotejemkningen eller
ock böra i underdånighet anmälas hos E. K. M.,
sorn, efter anbefalld undersökning om förhållandet,
torde tili Rikets Ständer i Nåder öfverlemna
att vidtaga den åtgärd, som kunde finnas
erforderlig och af Rikets Ständer bero, samt i
följd häraf Riksdags-Fulimägtige från nämnde
Län, Nils Håkansson, Pehr Ericsson och Magnus
200 Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrifv. N:o 8g.
Jonsson hos E. K. M. i underdånighet anhållit, det
E.K. M. täcktes efter föregången undersökning af
Dess Befallningshafvande, till utrönande af den
ojemt fördelade och tryckande roteringsbördan
inom Länet, i Nåder tillägga de Öfverroterade
hemman, hvilka såsom svaga rotar blifvit an- 4
sedde, ett efter tiden och myntvärdet svarande
tillräckligare bidrag för roteringens utgörande;
så har E. K. M., uti Nådig Proposition af d. 29
October sistlidet år, med tillkännagifvande, dels
att E. K. M., af de från vederbörande infordrade
underdåniga utlåtanden i ämnet, i Nåder 111-  hemtat, det uti Kronobergs Län, hvilket i allmänhet,
i jemförelse mot hemmantal och folkmängd,
eger en stark Militiae-indelning, 4^x1
mantal, vid indelningstiden, blifvit tillerkände
8 daler Silfvermynt hvardera af inflytande mantalspenningar
för ett indelt högre hemmantal i
rote, än de, efter Jordeboken och förmedlingen,
böra draga, samt att, på grund af 1776 års myntevalvation
och likmätigt Kongl. Brefvet till
Landshöfdingen i Länet, af den 22 Januarii
1779, detta bidrag, med 3 Daler Silfvermynt
R:drn eller 2 R:dr 32 sk., till hvarje sålunda
öfverroteradt hemman utgår, dels ock att E. K.
M., icke allenast i betraktande af de betydliga
förändringar, sorn mynt- och varu-värden undergått,
sedan den tid, då ifrågavarande bidrag
anslogs, i Nåder ansett en förhöjning derå för *
det närvarande otvifvelaktigt vara af billighet
påkallad, samt för bestämmandet deraf funnit
någon lämpligare och säkrare grund icke kunna
ifråga
-
Exp. Utsi. Forsing till and. Slrifp. N:o 88- 201
ifrågakomma än den, som, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 28 October 1807, vid åtskilliga
Regementen bör följas vid planpenningarnes
utgörande af Utrote- till Stamrote-bemman,
hvilka hafva Soldat-torp på sina egor, nemligen
: att hvarje daler Silfvermynt till 1 o| kappar
Spannmål, hälften Råg och hälften Korn,
varder beräknad, utan ock, på det roterings-bidraget
måtte för framtiden blifva af penningevärdets
förändring oberoende samt enhet och
ordning i räkenskaperne tillika vinnas, till Rikets
Ständer i Nåder öfverlemna!, huruvida icke
detta understöd, som, efter förberörde beräkning,
skulle komma att utgöra, å 8 daler på
hemmanet, af Tunna, eller för alla de inom
Kronobergs Län öfverroterade mantal, 123 Tunnor
24® Kappar Spannmål, må anvisas att framgent
utgå af Statens behållna Krono-TiondeSpannmål,
emot det att den nu i contant anslaglie
rotehjelp, som, genom afdrag å mantals-penninge-uppbörden
i Länet, med ia3 R:dr 37 sk.
4 r:st, årligen utgår, hädanefter upphör, och
denna uppbörd oafkortad kommer att, under
sin Titel, bland Stats-inkomsterne ingå; hvarjemte,
och med anledning af en Rotehållares inom
Calmare Län, uti dess underdåniga besvär
Öfver ett af E. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegium
meddcldt Utslag, hos E. K. M. gjorda
anhållan, att det bidrag, hvilket, sedan år i6p3,
af Statsmedlen, med 12 sk. i contanta penningar,
årligen utgått, till understöd i roteringen
för en uppgifven Soldat-stam vid Calmare ReBihang
t. R. Sm Brot.
202 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 88.
gemente, måtte förhöjas och fastställas, antingen
efter 16'g3 års myntvärde eller då varande
J ordeboks-ränta, eller ock efter den Vacänceafgift,
som för det närvarande erlägges, E. K.
M. förklarat, att, ehuru en slik yrkad förhöjning,
såsom ej med hittills fastställda Stats-anslag
och nu gällande författningar öfverensstämmande,
icke kunnat i Nåder beviljas, E. K. M.
likväl anser det på Rikets Ständers bepröfvande
ankomma_, om icke, enär, i afseende på behofvet
af rotehjelp för flere svaga rotar, ett lika
förhållande så väl för Galmare som Kronobergs
Län inträlfar, jemväl billigt och lämpligt vore,
att enahanda understöd, som för det sistnämnde
af dessa Län kunde komma att anslås, äfven
må tillgodokomma och bestämmas för alla sådane
inom Calmare Län befintlige rotar, som
contant bidrag af Staten åtnjuta, i hvilket fall,
efter lika beräknings-grund, som ofvan uppgifven
är, och då, jemlikt i6()3 års Indelningsverk
för 2g rotenummer, sammanlagda contanta
beloppet af rotehjelpen inom samma Län utgör
4i d:r 5 öre 8 pgr. för detta behof, i3
Tunnor a3| Kappar Spannmål komme att erfordras.
Efter öfvervägande af allt detta, hafva Rikets
Ständer, som nogsamt ega sig bekant, att
ifrågavarande, vid flera tillfällen, öfverklagade
roterings-besvär, serdeles inom Kronobergs Län,
är tryckande och tillika ojemt fördeladt, ansett
den af E. K. M. i Nåder föreslagna rotehjelp
eller understöd, utgörande, för öfverroterade
46f3:dels Hemman inom Kronobergs Län, ia3
Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 88. 203
Tunnor 24 f :dels Kappar, samt för 2q dylika
Hemman, inom Calmare Län, i3 Tunnor 23*:dels
Kappar, böra samma Hemman årligen tilldelas,
samt att, i anseende till Hemmanens aflägsenhet
från Kronans magazin och svårigheten för
RotehåHarne att derifrån afhemta Spannmålen,
hvilken för de mindre Hemmansdelarne utgör
ett så ringa belopp, att värdet deraf knappast
motsvarar transportkostnaden, denna rotelljelp
må antingen directe från Landt-Ränterierne i
nämnde Län contant utbetalas, efter Länens
markegångspris, dock utan beräkning af forsellön,
eller ock, derest E. K. M:ts Befallningshafvande
så lämpligt finna, af Kronofogden i orten
varda emottagne, för att, vid de ordinarie
Uppbörds-stämmorne, vederbörande emellan fördelas
; hvaremot den nu i contant utgående rotehjelpen,
med ia3 R:dr 3^ sk. 4 rist. för Kronobergs,
och 41 D:r 5 öre 8 pgr. för Calmare
Län, kommer att upphöra och, under sin titel,
bland Stats-inkomsterne, oafkortadt ingå bör.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:ts
Högstberörde Nådiga Proposition, få härmedelst
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
204 Exp, Utsi. Förslag till und. Shrifv. Nio 89.
N:o 8g.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii 1829*
Preste-Ståndet d. 9 —• —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12. — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse , angående
ett ökadt anslag å Stat för BergsScholan
i Fahlun,
S. A. K.
Med anledning af väckt fråga, att Fahlu BergsSchola,
sorn, till en del, genom anslag å Nionde
Hufvudtiteln, och, till en annan del åter,
af Fahlu Bergslags-Cassa underhålles, samt dessutom,
enär dessa tillgångar, från Inrättningens
början, befunnits otillräcklige, af Bruks-Societeten
åtnjuter ett årligt understöd, måtte af Statsmedlen
erhålla ett ytterligare bidrag till uppgifvet
belopp, hafva Rikets Ständer inhemtat,
att denna Bergs-Schola, i dess nuvarande skick,
förnämligast meddelar undervisning i Malmprobering,
smältning och gjutning, eller den Chemiska
delen af Bergshandteringen, jemte suddning,
men deremot ännu saknar ständig Lärare
i hvad som tillhörer Grufvubrytning, Grufvumätning,
Grufvu- och Bruksbyggnad eller den mechaniska
delen af yrket, äfvensom att Scholans
Elever icke ega tillfälle att genomgå en Cours
i Experimental-Physik och Experimental-Chemi,
Vid sådant förhållande och då nu omförmälde
brister nödvändigt måste motverka ända
-
Exp. Utsi. Förslag till urid. Skrif v. El:o 89, 90> 205
målet med en bildnings-anstalt, hvaraf fördelarne
icke ensamt höra anses inskränkta till
Bergshandteringen, utan derjemte bidraga till
det allmännas och hela Landets nytta, i samma
nion, som upplysning och arbets-skickligbet derifrån
spridas äfven till andra näringsgrenar,
hvilka blott, som följd af grundliga kunskaper
hos deras idkare, kunna upphinna en högre grad
af fullkomlighet, hafva Rikets Ständer funnit
för godt bevilja ett ökadt anslag å Stat, för
Fahlu Bergs-Schola, af iooo R:dr årligen, såsom
lön för en ständig Lärare i Mathematik och
Physik.
Hvilket beslut Rikets Ständer härmed få
hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o go.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 4 Junii 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , med
förslag till förklaring af 26 Cap. 1 §.
Byggning a -Balk en, angående skyldigheten
alt deltaga i Kyrko-Byggnadj med hvad
dertill hörer.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga, att alla arbetsföre
husmän, vare sig torpare, krigsfolk, eller inhy
-
206 Exp. Utsk. Förslag till und. Skri/o. N:o 90.
seshjon, måtte, genom en bestämd Lag, varda
förpligtade att, vid nybyggnader eller reparationer
af Kyrkor, Kyrkogårds-anläggningar, Scholhus,
Fattig- och Socken-stugor, kostnadsfritt för
Inrättningarne, biträda med dagsverken, som
skulle omgångsvis utgöras, har hos Rikets Ständer
förekommit, ej mindre att, enligt allmänna
Lagens Stadgande i 26 Gap. 1 §. Byggninga-Balken,
hvar och en, som i Socken bor, skall
i byggnad och underhåll af Kyrka, med hvad
dertill hörer, såsom Klockstapel, Kyrkomur,
Sockenstuga och Fattigstuga, deltaga på det sätt,
att byggnadsvirke, körslor och annan kostnad ,
efter hemmantalet, och dagsverken, efter matlagen,
utgöras, än äfven, att Kongl. Instructionen
den 12 April 1815, uti 8:de och eyde punkterne,
stadgar, angående byggnad och reparation
af Kyrka i Lunds, samt Hallands och Bohus
Län af Götheborgs Stift, att penningar dertill skola
tagas af Kyrko-Cassan, men, om den ej är
tillräcklig, bristen af samtlige Socknens innevånare
ersättas, samt att gatehusman och inhyseshjon,
på Kyrkoyärdarnes tillsägelse, måga, der
sådant förut varit brukligt, ej eller framdeles
undandraga sig, att med dagsverken till Kyrkobyggnad
och förefallande förbättringar bidraga.
Rikets Ständer, som ansett det häraf vara
en följd, att allestädes, der icke, på grund af
serskilda förhållanden, annorlunda finnes stadgadt
och öfverenskommet, åligger det husmän och
torpare samt inhysesman, som utgöra serskilda
matlag, att med dagsverken, vid förenämnde arbeten
biträda, hålla jemväl före, att det genom
Exp. Utsk. Förslag till und. Shrifv. N:o 90- 207
Kongl. Brefvet den ii Mars 1765, för ett serskildt
fall, i anledning af anförde besvär, meddelta
förklarande: att, emot vanligheten, böra
Soldater icke åläggas deltagande i Kyrkobyggnad,
ingalunda kan gifvas den vidsträckta tillämpning,
att derigenom Krigsfolk i allmänhet
blifvit frikallade från en slik skyldighet, den
Rikets Ständer anse dem hvarken kunna, eller
böra undandraga sig, enär de finnas hemma på
roten eller rusthållet, och icke äro till tjenstgöring
commenderade; men då olika begrepp om
rätta förståndet af så väl Kongl. Instructionen
den 12 April 1815, som Kongl. Brefvet den 11
Mars 1765, kunna föranleda stridigheter härom,
hafva Rikets Ständer, till förekommande deraf,
trott sig höra hos E. K. M. i underdånighet anhålla
om utfärdandet af en sådan Lag-förklaring:
att, der ej annorlunda finnes stadgadt, eller
serskild öfverenskommelse träffad blifvit, höra
af alla matlag, vare sig hemmansbrukare,
torpare och husmän, eller inhyseshjon, samt
krigsfolk, då de icke i tjenstgöring stadde äro,
dagsverken utgöras till Kyrkobyggnad, med
hvad dertill hörer, på sätt allmänna Lagen, i
26 Cap. Byggninga-Balken, stadgar.
Rikets Ständer framhärda etc.
208 F.xp. Utsi:. Förslag till und. Skrifvt N:o 91-
N:o gi.
Uppl. O. godk. lios Ridd. oell Adeln d. 4 Junii J829-  Preste-Ståndet d. 9 — —
* Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Rikets Starulers underdåniga Skrif velse, angående
yrkad skyldighet för ordinarie Domare,
att af egna medel ersätta alla de
kostnader hans Vicarius , i och för sitt
förordnande, får vidkännas för resor utom
Domsagans gränser.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva i öfvervägande tagit en
lios dem gjord framställning, att, då Ordinarie
Häradshöfdingar, som af hvarjehanda förfall äro
hindrade från tjenstgöring och på sådan grund
söka tjenstledighet, hittills egt rättighet, att till
extra ordinarie Domare föreslå hvilken yngre
Jurist de behaga och från hvilken ort af Riket
som helst, endast den föreslagne lydde till den
Hof-Rätt, under hvilken de sjelfve utöfva Domaremagten,
men följden häraf varit, att den, som
af omständigheter föranledd, nödgats begära
Urtima Ting, Härads-syn, o. s. v., måst betala
skjutslega och tractamente till förrättnings-mannen,
utan afseende på afståndet mellan dennes
vistelse-ort och Domsagan, der Vicariatet förvaltades,
ett sådant stadgande, i uppgifna ordalag»
-
Éxp. Utsi. Förslag till iind. Slrifv. N:o 91. 20§
lag, matie, genom Rikets Ständers försorg; utverkas,
hvarigenom allmänheten blefve befriad
från ali utbetalning af förenämnde Skjuts- och
traclaments-kostnader för Vicariens resor; utom
Domsagans gränser; och, ehuru Rikets Ständer;
å ena sidan, finna, att en ordinarie Domare,
sorn, vid inträffande sjukdoms-häiidelsé eller andra
laga förfall, söker tjenstledighet; kali; under
utöfriingen af sin rätt att föreslå den till
Vicarius, för hvilken han hyser det mesta förtroende,
och önskar kunna bereda tillfällen för
practisk öfning i Domare-väg; ofta blifva nödSakad
att åsidosätta afseeiidet på deri föréslagnes
aflägsna vistelse-ort från Domsagan, samt, å
den andra, jemväl inse, att en oförvållad förlust
skall, i och för de anmärkta händelserna, drabba
den Ordinarie Domaren genom den ifrågasatta reSekostnäds-ersättningen;
likväl och sorn det hvarken
är med någon rättsgrund förenligt eller
med syflnirigen i de om Vicariers antagande;
vare sig i Domares eller aiidré Erribets- och
Tjenstemäns ställen, under dem beviljad tjenstledighet,
riu gällande föreskrifter öfverensstämmande,
att Vicäriatéri skola medföra för enskilde
Medborgare sådana kostnader; sorn ej egå
runi, derest deri Ordinarie Em hets- elller Tjenstemaririeri
sjelf bestrider deri tjenstgöring; för
hvilken han äf Staten lori rijuter, få Rikets Ständer
alltså till E. K. M. frambära deri uridérdåniga
anhållari, att E. K. M. täcktes, genom eri
allmän författning, i Nåder förordna, att Ordinarie
Domare hör, när han sökt och erhåll^
Bihang t. R. S:s Prot, lQ:de Sami* 0
210 Exp. Utsk. Fårslag till tind. Slrifv- N:o 91,92.
tjenstledighet, godtgöra sin Vicarius alla skjutsoch
traetaments-kostnader, som, i anseende till
afståildet från förrättnings-stället, Öfverstiga den
Ordinarie Domarens egen rätt till resekostnaclsersättnjng.
Rikets Ständer framhärda etc.
JM:o ga.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Junit 1829*
Preste-Ståndet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Julii —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående
Hemmansdelars med olika Nummer
sammanslående under en Rök eller en
Hemmansdel.
S. A. K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer, med anledning
af en hos dem gjord framställning, i underdånighet
anhålla, att, då de författningar,
hvarigenom stadgas, det sammanläggning af serskilda
Hemmansdelar ej får sträckas till serskilda
Hemman och Numer i By, medföra en obillig
tunga för en del medborgare, enär härigenom
händer, att egaren till 2:ne eller flera Hemmansdelar
i Byn måste, i alla de fall, då jordabesvären
beräknas efter rök, vidkännas större
onus, än grannar, som innehafva vida större
F.xp. Utsi-, förslag till und. SJcrifv. N:o 92» 93* 211
fastighet, E. K. M. täcktes till allmän efterrättelse
i Nåder förordna, det innehafvare af Hemmansdelar,
belägna inom ett och samma skifteslag,
men så små, att de tillsammans icke öfverstiga
ett fjerdedels Mantal, må, utan afseende
på deras olika Numer, ega rättighet att dem
under en Rök eller en Hemmansdel sammanslå
och inlägga, så vidt Skiftes-Stadgan af den
4 Maj 1827 och locala förhållanden i öfrigt sådant
medgifva, äfvensom under iakttagande deraf,
att för så beskaffad sammanläggning något
hinder icke möter från den, i afseende å corn*
trollerne vid Jordeboken,-nödiga ordning.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o g3.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Junii 1829.
Preste-Ståndet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 —- ■—•
Bonde-Ståndet d» 3 Julii —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, om
bestämmander af vissa rättigheter för Prestmärij
som antagas till Lärare vid Laneaster-Scholorj
der minst j5 barn njuta un-*
dervisning.
S. A. K,
Med afseende å det fall, att en Prestman, af
vederbörande Direclion, kallas och förordnas till
2J2 Exp. Utsi. Förslag till uncl. Skrif a. N:o 93. 94*
Lärare vid Lancaster-Schola, hvarest minst ^5
harn undervisas, få Rikets Ständer till E. K.
M, frambära den underdåniga anhållan, att E,
K. M. täcktes icke allenast tillägga en sådan
Prestman rättigheten, att fortfarande få tillgodonjuta
tlpn enida tjensteårs-beräkning, lian förut
innehar, utan ock Nådigst förklara, det han icke,
utan eget samtycke, må kunna af Consistorium
från den tillträdda Lärare-befattningen
missi veras eller skiljas.
Rikets Ständer framhärda etc,
N:o 9f,
Lppl, o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 J\mii 1829:
Preste-Ståndet d. 30 — —•
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Julii —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velsemed
anhållan om stadgande af uppgifna vilkor
för competence till lediga sjsslor inom
Kongl. Postverket.
S. A. K,
Hos Rikets Ständer har, genom väckt Motion,
b,land annat, blifvit yrkaclt, att, likasom, inom
Rikets öfriga Embetsverk, ingen anses till en
beställning cqmpetent, med mindre än lian förut
undergått någon Academisk examen, eller åtminstone,
i egenskap af Auscultant, längre tid tjenst-.
Rxp, Utsi. Förslag till tind. *Skrijv. N:o 94, 95. 213
gjort, samt derunder visat sig till den sökta
platsen fullt skicklig, äfven samma gr undsatts,
vid befordringar inom Kongl. Postverket, borde
följas.
Af sådan anledning, och då enhet i grunderne
för befordringar inom ett constitutionelt
Samhälle, så vidt möjligt är, tillyägabringas bör,
få Rikets Sländer hos E. K. M. anmäla deras
underdåniga önskan, det yedcrbörande Autoriteter
måtte i Nåder anbefallas att, såsom incompetente
anse alla sådane sökande till lediga sysslor
inom och under Kongl. Postverket, hvilka
icke förut tjenstgjort såsom extra Ordinarie!- eller
Yicarierande Postmästare, samt derunder
ådagalagt skicklighet, nit och pålitlighet, hvilket
senare, i synnerhet vid dessa beställningar, för
allmän och enskild säkerhet, är af högsta vigt.
I öfrigt hysa Rikets Ständer den tillförsigt, att
pådana Embetsman, som, längre tid, inom Ver-,
ket tjenstgjort, varda af E. K. M. med synncr-.
ii g Nåd omfattade, då de kunna förete veder-,
hörandes vitsord om trogen tjenst och visad
redlighet i ombetrodda förrättningar,
Rikets Ständer framhärda etc.
iV.-o g5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d, 26 Junii 1829,
Prestc-Ståndet d. 30 — ,—-
Borgare-Ståndet d. 30 — —■
Bonde-Ståndet d. 3 Julii —=
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, med
anhällarij att kVisby Hospitals inkomster
-
214 Eyp. Utsh. Förslag till uriel. Skrif v. N-o 95.
måtte tills vidare., för uppförandet af en
ny Lazar ett sbyggnad derstädes j till oför-'
minskadt belopp få användas.
S. A. K.
ikj mindre af gjorda motioner, -—deruti dels yrkadt
blifvit, att liela afkastningen utaf de till
Wisby Hospital af ålder donerade fonder måtte,
emot uppgifvet vilkor, få användas till helsovårdens
befrämjande å Gottland, dels ock Ilikets
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad på
angelägenheten deraf, att en ny Lazaretls-byggnad
derstädes skyndsamt varder uppförd, i stället
för den nu befintliga, som uppgifvits vara
alldeles oduglig och obrukbar, än äfven af sedermera
erhållne upplysningar i detta ämne, -— hafya
Rikets Ständer inliemtat, att, sedan Wisby
Lazaretts-byggnad, redan i början af 1770-talet,
blifvit utdömd och befunnen lill behofvet oanvändbar,
Högstsalig II. M. Konung Gustaf lil:clje
år 1775 skall hafva gillat desseinen till en ny sådan
byggnad, hvilken likväl, i anseende till bristande
tillgångar, och då den betydligaste delen
af Hospitalets inkomster, oberäknadt Lazarcttsmedlen,
bestående endast af Collect-medel vid
Bröllop och Barnsöl, till ett belopp af circa i5o
R:dr årligen, måst insändas till Kongl. Seraphimer-Gillets
Cassa, hittills icke kunnat företagas;
att den på Gottland nuvarande Hospitals-byggnad,
såsom följd af localens inskränkthet, är till den
grad trång och bestående af så få rnm, att 2:ne
Fxp. Vtsk. Förslag lill lind. Skrif v. N:o 95. 215
sif dessa, till vansinniges förvarande, måst fördelas
i io celluler, hvardera innehållande 70
turn i längden och 3o i bredden, deraf några
med saknad af fensterluft och tillfälle för vädervexling;
samt att, som följd af allt detta,
Gottlands Hospitals- och Lazaretts-anstalter för
närvarande ingalunda befinnas i det tillräckliga
och ordnade skick, som Öns folkmängd och samtidens,
i bredd med upplysning och mildare
känslor, ökade kraf uppå deltagande för olyckliga
och vanlottade likar påfordra.
Under handläggningen af detta ärende, har
det icke undfallit Rikets Ständers uppmärksamhet,
att de Central-Hospital, till vansinniges vårdande,
hvilkas iordningssättande blifvit åt Kongl.
Serapliimer-Gillet uppdraget, icke kunna komma
i fråga att af Gottland tillitas. Öns afskilda
och icke sällan, under flera månaders lid,
helt och hållet afbrutna communicationer med
fasta landet göra sådant mindre möjligt och bestärmna
oemotsägligen Öns behof af egna inrättningar
för sina sjukes omvårdnad.
Vid sådana förhållanden, och då, efter hvad
hos Rikets Ständer tillika anmäldt blifvit, Wisby
Hospitals-Föreståndare och Lazaretts-Direction
sig erbjudit att, i den händelse Hospitalets
inkomster oförryckte finge för Länets helsovård
användas, genom enskild credit, upplåna
nödigt Capital för skyndsamt uppförande af
en ny Lazarettsbyggnad, i öfverensstämmelse med
redan fastställd ritning, samt, på detta sätt, ett
för Gottland så ytterst angeläget behof, utan
Statsverkets bidrag, eller någon annan Provinces
216 Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrifv. N:o 95.
i Riket betungande, kan afhjelpas, hafva Rikets
Ständer trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, ulan afseende på Wisby
Hospitals mer eller mindre lagliga rätt alt, för
Gottlands helsovård allena, Hospitalets alla tillgångar
använda och således, utan hinder af deri
Nådiga Resolution, som, i anledning af uppkommen
tvist emellan Kongl. Seraphimer-Gillet, å
ena, samt Wisby Hospitals-Föreståndare och Lazaretts-Direetiori,
å den andra sidan, rinder deri
29 Oclober sistl. år meddelad blifvit, E. K. M.
täcktes i Nåder tillåta, det Wisby Hospitals af
ålder donerade inkomster måga, för uppförandet
af en ny Lazarettsbyggnad derstädes, tills
vidare, till oförminskadt belopp användas, på
följande vilkor, nemligen:
Att Hospitals-Föreståndarne och LazareltsDirectionen
sig förbinda att, inom den tid E.
K. M. finnér för godt i Nåder bestämma, efter
pröfning af den arbetsplan, som af vederbörande
varder afgifven, i Wisby, på tjenlig local
och i nogaste öfverensstämmelse med den år
1775 Nådigst gillade ritning, uppföra, inreda
och med nödiga inventarier förse en Lazarettsbyggnad
af sten, så indelad, att nödigt utrymme
jemväl för svagsinta deruti icke kommer att
saknaS; att Hospitals-Föreståndarne och Directionen,
genom egert försorg, anskaffa de härtill
nödiga medel, emot ersättning, suceessive och i
den mon Wisby Hospitals inkomster, till oafkortadt
belopp, från i83o års början, Directioileris
Cassa tillflyta; att ej mindre berättelse orri
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 95* 217
byggnads-arbetets fortgång och tillslutbringande,
än fullständigt yerificerad redogörelse för Hospitalets
inkomster, vid hvarje års slut, varda
till Kongl. Seraphimer-Gillet från Hospitals-Föreståndarne
och Lazaretts-Directionen insände;
att, sedan byggnaden blifvit fullbordad och, jem*
te dess tillhörande inredning, vid derå anställd
laga besigtning, godkänd, samt den, enligt kostnads-förslag,
Entreprenad-conti’act eller verificerad
räkenskap, härtill åtgångna kostnad är
vorden, af Hospitalets inkomster, Hospitals-Föreståndarne
och Lazaretts-Directionen till fullo
godtgjord, öfverskottet af samma inkomster, efter
det en af E. K. M. i Nåder pröfvad summa,
till Lazar etts-byggnad ens och inventariernas
årliga underhåll, först derifrån utgått, bör,
för den följande tiden, till Kongl. SeraphimerGillet
insändas; samt att Hospitals-Föreståndarne
och Lazaretts-Directionen, emot tillgodonjutande
af nyssberörde förmon, och så länge Hospitalets
alla inkomster få af dessa Autoriteter disponeras,
böra, utan serskildt anslag, utbetala
den barna-uppfostringshjelp, som Kongl. Seraphimer-Gillet,
uppå Landshöfdingens anmälan,
bestämmer.
Rikets Ständer framhärda etc.
Bihang t. R. S:s Prot. 10:de SamU 28
218 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o 96.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Junii 1829.
Rikets Ständers underdåniga Skrifv elsej angående
ett förändradt sätt för Salpeterns
transporterande.
Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit
fästad på den besparing, som vid Salpetergärdens
transporterande skulle vinnas, om, i stället
derföre, att uppbörden deraf nu börjas i Vesterbotten
och sedan fortsättes, samt Salpetern
föres landvägen, densamma blefve från stället,
der den uppbäres, förd till närmaste Sjöstad
och sedermera derifrån transporterad sjövägen,
hafva Rikets Ständer, i afseende på den ordning,
som, vid Salpeterns uppbärande och transporterande
genom landet, för närvarande eger rum,
inhemtat, att, jemlikt Kongl. Reglementet af d.
26 November 1816 för uppbörden af den årliga
Salpeterskatten, levereringen af denna skatt
in natura skall verkställas emellan dan i Dec.
det ena och den i Mars det påföljande året; att
Salpeterns emottagande af de gärdskyldige sker,
under Salpetersjuderi-Styresmännens inseende
och controll, antingen clirecte till det Krutbruk,
för hvars behof densamma blifvit af E. K. M:ts
och Rikets Krigs-Gollegium anvisad, i hvilket
iV:o g6.
Preste-Ståndet d. 30 —
Borgare-Ståndet d. 30 —
Bonde-Ståndet d. 3 Julii
I
S. A. K.
Exp. Utsh. Förslag till und. Shrifv. N:o %. 219
fall Kronan ersätter transportkostnaden emellan
de vanliga le.vereringsställena inom Provincen
och Krutbruket; eller ock till det af vederbörande
Krutbruksegare i sådant afseende utskickade
Ombud, som då, likaledes mot ersättning
af Statsverket, föranstaltar om varans inpackning
och försändning till Krutbruket; att denna
transport, efter uppbördsmötets slut, vanligen
sker på slädföre under Februarii och Mars
månader, synnerligast ur de skäl, att mindre
väl från koksalt renad Salpeter visar benägenhet
att lutrinna under den varma årstiden; samt
att E. K. M. och Kronan, genom g §. i de med
Krutbruksegarne afslutade Contract, sig förbundit,
att vid Bruken låta omkostnadsfritt leverera
den för Krut-tillverkningen erforderliga Salpeter
så tidigt hvarje år, att "Vår- och Sommarmånader,
såsom de tjenligaste för beredande af
godt Krut, må dertill kunna begagnas; i hvilket
afseende Krigs-Collegium, jemlikt E. K. M:ts
Nådiga Bref den 28 September 1820, åligger
att, inom Augusti månads utgång hvarje år, meddela
Comiterade för Rikets Salpeter-Ärenden
fördelningen, Krutbruken emellan, af den Salpeter-uppbörd,
som med den 1 December samma
år tager sin början.
Ehuru Rikets Ständer, vid betraktande af
hvad sålunda i förevarande ämne inhemtats,
funnit anledningar icke saknas för vidtagande,
af det med Salpetern hittills följda transporteringssätt,
hafva Rikets Ständer likväl, ej mindre
till Allmogens befriande från utgörandet af en
besvärande Kronoskjuts, än till besparing af
22 0 Exp. Utsi. Förslag till unä. Skrif v. N:o %, 97.
Statsverkets dermed förenade kostnader, ansett
sig böra i underdånighet anhålla om E. K. M:ts
Nådiga befallning till Dess och1 Rikets KrigsCollegium
samt Gomi terade för Salpeter-Ärendena,
att, så vidt utvägar dertill förefinnas,
meddela Krutbruken, och i främsta rummet
Husby Klosters, ett års förlag genom leverering
i förskott, året förut, af det följande årets Sälpeterbehof,
då, i sådant fall, de norra Provincernas
Salpeterskatt in natura kunde till Krono-Magazinen
ingå, att under påföljande Sommar
med sjölägenhet fortskaffas till Gefle, derifrån
landtransporten till Husby Klosters Bruk
blefve hvarken långväga eller besvärlig; och
torde, efter inhemtande och pröfning af vederbörliga
upplysningar i dessa delar, E. K. M.
täckas att, med bifall till Rikets Ständers underdåniga
önskan, i Nåder föreskrifva, att Salpeter,
likasom alla andra Kronans effecter, företrädesvis
bör, der sådant möjligen ske kan, med
sjölägenhet fortskaffas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o ()'/■
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Juni! 1829.
Preste-Ståndet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Julii —>
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, an
-
JExp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N-o 97. 221
gående inrättande af ett C ur hus i Söderhamns
Stad.
S. A. K.
Hos E. K. M. hafva Söderhamns Stads Invånare,
understödde af Fjorton i södra Helsingland
belägna Socknar, år i8a5 i underdånighet
anhållit, att till Staden få öfverflytta en af Sökanderne
nödig ansedd utgrening af Gefle Stads
Curhus, emot erbjudande af tjenlig byggnadsplats,
och förbindelse, att sjelfve ombesörja erforderliga
byggnader, utan något Statens betungande,
samt endast under förbehåll, att få uppbära
den Curhus-afgift, hvilken af invånarne i
Staden och södra Helsingland årligen utgår; men
då E. K. M., som, uppå jemväl af invånarne i
Hudiksvalls Stad och norra Helsingland gjord
underdånig ansökning, och efter vederbörandes
hörande, i Nåder tillåtit, att en serskild Curanstalt
under Läns-Lazaretls-Directionens tillsyn
och styrelse finge i sistnämnde Stad för invånarne
i norra delen af Länet, anläggas, medelst
Nådig Skrifvelse den i4 November 1827, för*-  klarat sig icke hafva funnit för godt, att för
närvarande, och intill dess sig visat, huruvida
det nya Curhuset i Hudiksvall blefve för Orten
tillräckligt, i Nåder lemna bifall till den ifrågaställde
Curhus-Inrättningen i Söderhamn; så
har Rikets Ständers uppmärksamhet vid innevarande
Riksmöte å nyo blifvit fästad på nödvändigheten
af en sådan inrättnings tillvägabringande;
hvarvid förekommit, att inom södra
222 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 97.
Helsingland ofta finnas med venerisk smitta behäftade
patienter på 20 mils afstånd från Gefle,
dit deras transporterande skulle öka det onda,
försvåra dess botande eller påskynda döden; att,
uppå anmälan om rum för en patient i Gefle
Curhus, det svar icke sällan erhållits, att alla
platser vore fyllde, och att någon icke kunde
blifva ledig förr, än efter en månads eller längre
tids förlopp, hvar emedlertid den sjuke, i brist
af Läkarevård, blifvit i sitt elände förgången;
äfvensom att mången, i saknad af medel att
sjelf fortskaffa sig den långa vägen, undergått
samma öde, och de deremot, som kunnat bestrida
utgifterna för resan, hellre begifvit sig
lill Söderhamn, att der på egen bekostnad njuta
vård och förbättring, än de anlitat den aflägsna
inrättningen.
Vid sådant förhållande, och då ändamålet
med Curhus-Inrättningarne är, att, så skyndsamt
som möjligt, bereda de af venerisk smitta angripne
en nödig Läkarevård, utan hvilken smittans
förödande följder icke kunna förebyggas,
samt invånarne i Söderhamns Stad och södra
Helsingland ej synas böra sakna lika förmoner,
som andra från Curhus-Inrättningar afskiljde
Orters invånare blifvit förunnade, hafva Rikets
Ständer ansett sig härigenom böra hos E. K.
M. göra underdånig framställning derom, att ett
Curhus må i Söderhamn få inrättas, med vilkor,
att Ortens invånare till dess uppbyggande och
underhållande tillräcklige medel sammanskjuta
utöfver den tillgång, som lemnäs af södra Helsinglands
nu erläggande Curhus-afgift, och hvil
-
Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 97, 98- 223
ken afgift Rikets Ständer funnit böra till berörde
ändamål få användas.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 98.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 26 Junii 1829*
Preste-Ståndet d. 30 — —
Borgare-Ståndet d. 30 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Julii —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
anslag af medel till kostnaderne vid
Högtsalig H. K. H. Prinssessan Sophia
Albertinas begrafning.
S. A. K.
Genom en, under den 10 sistlidne April, till
Stats-Utskottet aflåten Nådig Proposition, har
E. K. M. till Rikets Ständer öfverlemnat att utse
erforderlige medel för de genom Högtsalig
H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas frånfälle
förorsakade kostnader, hvilka förslagsvis blifvit
beräknade att uppgå till 35,000 R:dr, förmodande
E. K. M., att, efter afdrag af de utgifter,
som för H. K. H:ts Hof-Stat och Betjening egde
rum, intilldess en Pensions-stat kunde för
dem ifrån och med nästa år blifva reglerad,
återstoden af H. K. H:ts Statsanslag för innevarande
år skulle för begrafningskostnaderne lemna
en tillgång af omkring i5,ooo R:dr, deraf
224 Fxp. Utsl\ Förslag till und. Skrif v' N:o 98.’
12,000 R:dr redan blifvit för ifrågavarande utgifter
förskottsvis anordnade, så att på det liela
ett serskildt anslag af 20,000 R:dr blefve af nöden;
hvarjemte E. K. M. i Nåder förklarat, att
för alla de medel, som användas till de genom
Högtsalig H. K. H. Prinsessans död förorsakade
kostnader, behörig redovisning lomme att i vanlig
ordning afgifvas och af Stats-Utskottets eller
Rikets Ständers Revisorer granskas.
I anledning häraf, och då, såsom ofvan omförmäldt
är, detta års anslags-summa för Högtsalig
H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas Hof
icke lemnar större tillgång till Begrafnings-utgifterne,
än i5,ooo R:dr B:co, hafva Rikets Ständer
ansett fyllnaden i den härtill erforderliga
summan af 35,000 R:dr böra af Statsverkets nu
befintlige öfverskott med 20,000 R:dr anordnas,
emot vederbörlig redovisning, som, på sätt
E. K. M. i Nåder föreslagit, kommer under
granskning.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrift’. N:o 99. 225
W:o 99-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adela d, 9 Julii 1829.
Preste-Ståndet d. 9 — •
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 Julii —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
öfverlåtande af en Kronan tillhörig
Tomt åt Oelreichska Enkhus-Inrättningen
i Landskrona.
S. A. K.
I afseende på ett af Enke-Borgmästarinnan.
Oelreich i lifstiden tillhörigt, och före hennes
död år 1789 tili boningsställe för fattiga Enkor
testainenteradt Hus å Tomten N:o 88 vid Kyrkogatan
i Landskrona gamla Stad, har hos Rikets
Ständer blifvit anfördt, hurusom för nämnde,
genom privata gåfvor sedermera i vissa fall
utvidgade och förbättrade, VälgÖrenbets-inrättnings
vidare tillväxt ett väsendtligt hinder uppkomme
deraf, att Tomten, hvarå Huset är beläget,
blifvit af E. K. M. och Kronan inköpt,
såsom liggande inom den sträckning, hvilken,
efter planen för nya Stadens anläggning, borde
rödjas till beredande af utrymme för Fästningsverken;
hvarjemte, och då likväl, efter den år
1811 upprättade och af E. K. M. i Nåder approberade
Chartan för Landskrona Stad, Kyrkogatan
i gamla Staden blifvit förenad, med den
Bihang t. R. S:s Proi. iQide Sami. 29
226 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 99-
nyas område, hvarigenom Kronans behof af
Tomten N:o 88, för det uppgifna ändamålet, upphört,
fråga blifvit väckt derom, att samma Tomt,
af Staten inlöst med 241 R:dr B:co, måtte skänkas
till Oelreichska Enkhus—Inrättningen, på
det denna vackra och gagneliga Stiftelses bestånd
må, genom tryggad eganderätt till ofvanberörde
fastighet, beredas och försäkras.
Enär Rikets Ständer, med deras vid flere
Riksdagar förnyade underdåniga framställningar
om uppgifters meddelande å Kronan tillhöriga
byggnader och lägenheter, så väl i Hufvudstaden
som i Landsorterne, haft för afsigt, att på
ett för Statsverket fÖrmonligt sätt disponera om
hvad för Kronans räkning icke behöfver bibehållas,
hafva Rikets Ständer ansett sig för ifrågavarande
Inrättning, såsom i öfrigt af så enskild
beskaffenhet, att något allmänt understöd
dertill icke skäligen synes böra ega rum, alltså
ej funnit afhä ndigandet'af förrberörde Tomtplats
utan ersättning kunna b>eviljas; men få deremot,
med afseende å vigten för Enkhus-Inrättningen
att erhålla full egande-rätt till den af Enkefru
Oelreich donerade Fastigheten, hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att, i händelse oftanämnde
Tomt finnes för Kronans behof öfverflödig
och på sådan grund kommer att försäljas, Enkhus-Inrättningen
må i Nåder förklaras berättigad
att, emot erläggande af hvad för Tomten
högst erbjudes, framför andra densamma inlösa.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Vtsk. Förslag lill urid. Skri.fp. iV:ö 100- 227
N:o 100.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 Julii —
1 Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående
tiden för leverering af Krono-Arrenden.
S. A. K.
Jemte öfverlemnande till Rikets Ständers kännedom
af handlingarne, angående åtskilliga, i
anledning af gjord underdånig hemställan vid
sistförflutne Riksdag, till lättnad för de skattskyldige
samt större enkelhet och säkrare controll
vid Landtuppbörden, vidtagna förändringar
i Uppbörds- och Redogörelse-verket, hvarom
Nådig Kungörelse af den i5 October nasti,
år blifvit utfärdad, har E. K. M. tillika behagat
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på
lämpligheten af förändring i lid och ordning
för Krono-Arrende-afgifters utgörande; med föranledande
hvaraf, samt då det vid bortarrenderandet
af åtskilliga Kungsgårdar och Krono-Iägenlieter
fästade vilkor, att en del af arrendet,
hvartill tillgång skall hemtas af års-afkastningen,
bör prsenumerationsvis före den i/\ Mars årligen i
contant erläggas, måste för Arrendatorerne, som
vid tillträdandet få vidkännas andra dryga utgifter
för inventarier, m. m., ofta vara ganska
betungande, utan att för Stats-Verkets säkerhet
228 Exp, Utsi. förslag till tind. Skrif v. N:o 100,101.
erfordras, då godkänd borgen för arrendets utgörande
i allt fall bör prassteras, Piikets Ständer
alltså, och i betraktande jemväl deraf, att ett
sådant arrendevilkor dels verkar till nedsättning
i arrende-anbud, ooh dels, både till allmän
och enskild skada, derifrån afskräcker mången
skicklig jordbrukare, som ej af egna medel
eller genom lån kan åstadkomma betydligare
förskott i berörde afseende, funnit godt besluta,
att denna inrättning för framtiden må belt och
hållet upphöra, och alla arrenden, äfven då de
ej, till följd af Kongl. Kungörelsen den 3 Dec.
i8io, äro utsatte i spannmål och hö, bestämmas
till) leverering årligen i den för all annan
Grundskatt föreskrifna ordning.
Hvilket beslut Rikets Ständer härmed få
hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 101.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829-
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 Julii —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
förändring i stadgandet, att Rotehållarne
vid Båtsmans-hållet skola personligen
sig vid General-mönstringarne inställa.
S. A. K.
I anledning af stadgandet uti 3p §. af den utaf
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, på Nådig be
-
Exp. UtsL Förslag till und. Skrif v. N:o 101* 229
fällning, år 1824» utfärdade Contract- eller Rotebok
för Roterings-Compagnierna i Gefleborgs,
Wester-Norrlands och Norrbottens Län, att Rotebållaren
icke får, utan laga förfall, från General-mönstring
uteblifva eller Fullmägtig för
sig ställa, har Rikets Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad dels å svårigheterrie för Rotehållare,
som bo på flera mils afstånd från mönstringsplatsen,
att personligen bivista mönstringen, dels
ock på tillräckligheten i afseende på nödiga upplysningars
eller svaromåls afgifvande af vederbörligt
ombud, som, på hufvudmannens äfventyr,
företräder dess ställe; och då, i öfverensstämmelse
med hvad allmänna Lagen, i fråga om
talans utförande uti alla civila mål medgifver,
det synes böra öfverlemnas till Rotehållarens
eget fria val, antingen han vill personligen eller
genom laglig Fullmägtig sig vid ifrågavarande
Generalmönstringar inställa, få Rikets Ständer
alltså bos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla vidtagandet
af den åtgärd till ändring i berörde
Författning, som för ändamålet kan erforderlig
anses.
Rikets Ständer framhärda etc.
230 Exp. Utsi, Förslag lill und. Skri/v. N:o 102.
N:o 102.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829.
Preste-Siandet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 Julli —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > med
anhållan om ändring af 4 «$*• * underrättelserna
till 1826 års Tulltaxa.
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva 2‘.ne serskilda förslag
blifvit framställde, dels, till afhjelpande af de
olägenheter, som, i följd af stadgandet uti 4 §•
af underrättelserne till Tull-taxan, den 16 Mars
1826, ”det Svenskt fartyg hör, för helfri Tulls
åtnjutande, vara försedt med Commerce-Collegii
Fribref, gällande för ett år,” skola för Rikets
från Stockholm aflägsna Städer uppkomma, i så
måtto, att deras handels-sjöfart, genom tidsutdrägten
vid Fribrefs anskaffande från bemälte
Collegium, uppehälles, antingen då ett nybygdt
fartyg skall företaga första resan, men nödgas,
änskönt både last och fartyg vore färdiga att
afgå, afbida postgången till och från Stockholm,
eller äfven, när tillfälle oförmodadt yppas att
begagna ett förut inrikes seglande fartyg till utrikes
sjöfart, dels ock, i afseende på undvikandet
af den kostnad och tidspillan, som Skeppsredare
få vidkännas, derigenom att merberörde
Fribref skola, efter hvarje års förlopp, ovilkorligen
förnyas.
Exp. Utsi. Förslag till urul. Skrif v. iV.-o 102. 231
Rikets Stander, som insett de flerfaldiga olägenheter
för sjöfarten af nu gällande stadganden,
att Fribref för fartyg, till utrikes resa, endast
i Stockholm från É. K. M:ts och Rikets
Commerce-Collegium kunna erhållas, och att sådana
Fribref icke äro gällande vid inclareringen,
utan måste förnyas, om resan fortfarit öfver
ett år, linna äfven obilligheten deraf, att,
då medgifvet är, att ett fartyg, hvars Fribref,
såsom öfver ett år gammalt, vid hemkomsten
är utlupet, må tillgodonjuta helfri Tuilclarering,
emot företeende af Magistratens Certificat och
borgens präss terand e för ny tt Fribrefs anskaffande,
en sådan förmon likväl icke är förunnad fartyg,
som afgå till utrikes ort, oansedt det ofta
blifver en omöjlighet för Skeppsredare att med
ett sådant Fribref sig förse, utan att lill sin
skada uppehålla fartyget flera veckor. Denna
senare olägenhet tro likväl Rikets Ständer lämpligen
och snarast, utan rubbning i nu gällande
föreskrifter, kunna afhjelpas, medelst följande
tillägg vid 4 §• af underrättelserne till Tulltaxan
:
Intilldess Kongl. Maj:t täckes annorlunda,
om Fribrefs anskaffande och tiden för deras
gällande kraft, i Nåder förordna, komma Kongl.
Commerce-Collegii Kungörelser, den4Majii8i8
och den i5 Maji i8a3, att tjena till efterrättelse;
dock, att hvad stadgadt är om tilländalupet
Fribref, för ett ifrån utrikes ort hemkommet
fartyg, äfven skall gälla vid fartygets utgående.
Jemte frambärande af den underdåniga önskan,
att hvad sålunda blifvit föreslaget måtte
232 Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 103-
vinna E. K. M:ts Nådiga bifall, få Rikels Ständer
tillika, för att tillvägabringa de af behofvet
lika mycket påkallade rättelser uti stadganderne,
angående utrikes sjöfarten, hvarigenom
Fribrefven, utan ökad kostnad och tidsutdrägt,
må kunna erhållas och icke oftare behöfva förnyas
, än de trafiquerandes egen säkerhet det
fordrar, hos E. K. M. i underdånighet anhålla
om sådana, till billig lättnad för handeln
och sjöfarten, förändrade föreskrifter: att Fribref,
eller hvilken handling Kongl. Maj:t täckes autorisera,
såsom gällande till certificerande af Svenska
nationaliteten, må, efter behofvet, vara att
tillgå i alla Stapelstäder, och att deras förnyande
icke oftare föreskrifves, än nödvändigheten
sådant oundgängligen fordrar.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o io3.
Rikets Höglojl. Ständers Expeditions-Ut skotts
Memorial, angående återremiss af ett förslag
till underdånig Skrifvelse.
Till Rikets Höglofl. Ständers Expeditionsutskott
hafva Vällofl. Borgare- och Hedervärda
Bonde-Stånden, i anseende till af dem befunnen
otydlighet uti Utskottets förslag, N:o 84, till underdånig
skrifvelse, angående tillåtelse i vissa
fall till Bropenningars uppbärande, samma för
-
Exp. Etsk. Förslag till undt. Skrif v. N:o 103,104. 233
slag återremitterat; och ehuru Expeditions-Utskottet,
vid i anledning deraf förnyad granskning,
icke funnit någon origtighet uti uppställningen
af förslagets, på Stats- samt Allmänna Besvärs-
ochOeconomie-Utskottens af Rikets Höglofl.
Ständer bifallna Betänkande N.'o 6 grundade
mening, så har likväl Utskottet, till iakttagande
af den förändring, hvilken Yällofl. Borgareoch
Hedervärda Bonde-Stånden ansett höra till
meningens förtydligande ega rum, härmed skolat
ifrågavarande förslag till justering å nyo
vördsammeligen öfverlemna.
Stockholm den 2 Julii 182g.
(Se N:o 84.)
N:o 104.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. ' 9 — —
Uppl. o. ålerrem. af Borgare-Ståndet d. 9 — —
dito dito Bonde-Ståndet d. 13 — —
Rikets Ständers imderdåniga Skrif velse_, angående
godkände förslag till ändringar i
Rikets Grundlagar.
S. A. K.
Efter förehafd pröfning af de vid sistförflutne
Riksdag lagligen beredda och derefter
hvilande förslag till förändringar i Rikets Grundlagar,
hafva Rikets Ständer nu enhälligt gillat
Bihang t. R. S:s Fröt. 10:de Sami, 30
■ y >
234 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v- 2V:o 104,105*
och antagit de förslag i berörde afseende, som
finnas upptagne å närlagde, på 2:ne serskilda
schemata upprättade, uppgift: den ena efter
ämnenas ordning, och den andra efter Grundlagarnes
ordning, samt hvarje paragrafs Nummerföljd;
med tiilkännagifvande hvaraf, Rikets Ständer
få i underdånighet anhålla, att ifrågavarande
förslag må af E. K. M. i Nåder bifallas, och,
sedan de såmedelst vunnit full kraft af Lag, i
vanlig ordning varda kungjorde.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o io5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förpligtande,
att till Justitice-Canc eller en och
Justitice-Ombudsmannen insända exemplar
af de från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
utgående allmänna Påbud och Kungörelser
^ m. m.
S. A. K.
Efter pröfning af åtskilliga förslag, framställda
uti en hos Rikets Ständer väckt motion, i afse
-
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 10,5. 235
ende på ett närmare bestämmande af vidden
utaf den Embetsmagt, E. K. M:ts Befallningshafvande
ega att i vissa fall utöfva, hafva Rikets
Ständer trott sig böra lios E. K. M. i underdånighet
anhålla, dels att E. K. M. täcktes
i Nåder låta förständiga Dess Öfver-StåthållareEmbete
och öfrige Befallningshafvande, att af
alla från dessa Myndigheter utgående allmänna
Påbud och Kungörelser, med undantag af sådana,
som angå auctioner och efterlysning af förrymde
arrestanter samt annat dylikt, bör, inom
en månad efter utfärdandet, ett exemplar till
Justitiae-Cancelleren och ett till Justitise-Ombudsmannen
insändas, dels oek, att E. K. M:ts
Befallningshafvande måtte varda förständigade, ej
mindre, att i de allmänna Kungörelser, hvarigenom
Länens invånare kallas att sammankomma
till öfverläggning i ämnen af mer eller
mindre allmän beskaffenhet, så omständligt
tillkännagifva sammankomsternas föremål, att
Deputerade, som försam lingarne välja, må kunna
med vederbörliga ooh bestämda Instructioner
ftffses, än ock att, i god tid, minst fyra veckor
före den blifvande sammankomsten, utfärda
samma Kungörelser, på det att vederbörande,
som det till öfverläggning förekommande
ämnet angår, må ega tillräckligt rådrum att sig
betänka och sin öfvertygelse i frågan stadga.
Rikets Ständer framhärda etc.
236 Exp. Utsi. Förslag till uriel. Skrifts. N:o 106.
N:o 106.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 9 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 9 — —
Bonde-Ståndet d. 13 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
Latuls-Fiscals-Tjens t emes indragning j vid
nuvarande innehafvares afgång.
S. A. K.
Vid öfvervägande af ett inom Bonde-Ståndet
väckt fråga om Lands-Fiscals-Tjensternes indragning,
vid nuvarande innehafvares afgång,
hafva Rikets Ständer väl, å ena sidan, ansett det
icke kunna bestridas, att utmärkt nit och rent
bemödande hos en Tjensteman mången gång ersätta
hvad som i sjelfva Tjenstebefattningens
organisation finnes bristfälligt, likasom, i omvändt
förhållande, den i Statsmachinen bäst beräknade
länk ofta kan blifva utan nytta för det allmänna,
om vid verkställigheten påräknad skyldig
redlighet uteblifver, men jemväl, under tillämpning
af denna åsigt, på frågan 0111 LandsFiscals-T
jensterne, å den andra sidan, icke kunnat
frångå öfvertygelsen, att ändamålet med
nämnde Tjenster, tillsynen öfver Författningarnes
efterlefnad, i betydlig raon förfelas, dels
derigenom, att, då Lands-Fiscalens uppmärksamhet
omöjligen kan jemt utsträckas öfver hela Länet,
dymedelst och för mycket tillfälle öppnas för
godtycke, vid denna åklagare-magts utöfning,
Exp. Ut sk. Förslag till uriel. Skri/v. N:o 106,107. 237
dels genom det förhållande, att Staten ej eller
synes kunna fordra tillräcklig noggrannhet afen
Tjenare, som den icke aflönar, enär just förmonen
af lön hör medföra ansvaret för åsidosatta
pligter.
Enär härtill kommer, att meranämnde tjenster
icke äro oumbärlige, i och för Actoraters
utförande på Kronans vägnar, helst dertill tjenlige
personer kunna utfinnas, antingen bland
Krono-Betjeningen å hvarje ort, eller andra inom
Länet befintlige Tjenstemän, dem E. K.
M:ts Befallningshafvande äro i tillfälle att för
sådant ändamål förordna eller föreslå; alltså
och då, i Rikets Ständers tanka, ofvan omförmälde
Police-tillsyn eller controll, i afseende
på Förfaltningarnes efterlefnad, ändamåls-enligare
kan af Krono-Betjeningen handhafvas, få Rikets
Ständer hos E. K. M. anmäla deras underdåniga
önskan, det Lands-Fiscals-Tjensterne må,
vid nuvarande innehafvares afgång, varda indragne.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 10J.
Uppl. o. godk. hos 'Ridd. och Adeln d. 16 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i
frågan om dispositionen af de till Barn
-
238 Exp. Utsi;. Förslag till und. Skrifv. N:o 107.
hus-inrättningen i Malmö gjorda Donationer.
S. A. K.
Onder anförande, att Barnhus-Inrättningen i
Malmö genom enskildes Testamentariska dispositioner
väl erhållit en tillräcklig fond för det
med samma Inrättning åsyftade ändamål, att åt
värnlösa barn inom Länet lemna skydd under
deras minderårighet och bereda dem tillfälle att
danas till nyttiga medlemmar i Samhället, men
att, sedan dessa fonder blifvit ställda under Kongl.
Scraphimer-Ordens-Gillets disposition, blott en
ringa andel deraf komme Länet till godo, har
genom enskild motion hos Rikets Ständer blifvit
yrkadt, att, då hvarje Testators vilja borde
hållas i helgd, den fond, hvilken ensamt tillhörde
Malmö Barnhus-Inrättning och borde vara
odelad, måtte af Ordens-Gillet återställas samt
Förvaltningen af densamma uppdragas åt Malmö
Läns Hushållnings-Sällskap, under enahanda
ansvar och redovisnings-skyldighet, som hittills
varit Seraphimer-Ordens-Gillet ålagd.
Med anledning häraf, och då Rikets Ständer,
för bedömandet af denna fråga, funnit erfordras
en tillförlitlig kännedom om tillkomsten
af de Malmö Barnhus-Inrättning nu tillhörande
fonder, samt om vilkoren, som blifvit fästade
vid de af Motionairen ofvan omförmälda Testamentariska
dispositioner, med flera för målets
pröfning väsendtliga upplysningar, så, och enär
i öfrigt Rikets Ständer år 1823 till E. K. M. i
underdånighet öfverlemna! regleringen på det
JExp. TJtsTc. Förslag till urul. Skrif v. !S:o 107, 108- 239
hela af de anstalter, hvilka utgöra föremål för
användandet af de under Seraphimer-OrdensGillets
disposition ställda fonder, hafva Rikets
Ständer ansett sig böra hos E. K. M. härmed i
underdånighet anhålla, att, sedan förhållandet
med tillkomsten af Malmö Barnhus-Inrättnings
fonder blifvit undersökt och ulredt, E. K. M.
täcktes i Nåder pröfva och afgöra hvad afseende
må lemnäs åt det nu väckta anspråk om
dessa fonders användande, uteslutande inom Malmöhus
Län.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 108.
Uppl. o; godk. hos Ridd. oell Adeln d. 16 Julii 1829.
Preste-Ståndct d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga
om tillåtelse för Capitainen af Robsahm
j att med 33-| procent inlösa sin borgensförbindelse
för Kronofogden Karströms
uppbördsbrist.
S. A. K.
Hos E. K. M. har Capitainen C. R. af Robsahm„
medelst gjord ansökning, den 11 November
sisll. år, i underdånighet anhållit, att, sedin
24.0 Exp. Utsi. Förslag till uncl. Siri/a. N:o 108-
lian, som, jemte Öfversten J. D. Silfverstolpe,
iklädt sig ansvarighet för fullgörandet af den
betalnings-skyldighet, hvilken blifvit ålagd f. d.
Kammarherren J. G. Liljenheim, i följd af dess
löftes-förbindelse på ^50 R:dr B:co för en hos
Kronofogden J. T. Karström yppad uppbördsbrist,
blifvit föranlåten att, lika med dessa 2:ne
förstnämnde, till Borgenärers förnöjande afträda
ali sin egendom, men Sökandens Concursmassa,
hvarest uppbördsbristen till fulla beloppet är
vorden bevakad, efter det fasta egendomen blifvit
föryttrad till två tredjedelar af hvad Sökanden
derföre erlagt, icke lemnade utdelning åt
oprioriterade fordringar utöfver io å i 2 procent
af deras belopp, Nådig tillåtelse måtte beviljas
E. K. M:ts och Rikets Kammar-Rätt, att, vid
verkställighet af hvad några Sökandens vänner
sig erbudit, nemligen att på denna Kongl.
Maj:ts och Kronans fordran i Sökandens Concurs
öka utdelningens belopp till 33 i procent,
eller a5o R:dr B:co, så vida Sökanden och dess
Concursmassa deremot blefve från allt vidare
kraf, i följd af ifrågakomne borgens-förbindelse,
frikände, anse samma förbindelse, för hvilken
2:ne andra personer, tillika med Sökanden, stå i
ansvar, fullgjord dermed, att den på Sökanden
belöpande tredjedelen deraf inbetaides.
Efter att häröfver hafva infordrat underdånigt
utlåtande af E. K. M:ts och Rikets Kammar-Rätt,
som, uppå anförda skäl, tillstyrkt bw
''fall till ifrågavarande ansökning, har E. K. M.
behagat handlingarne i målet till Rikets Ständers
-
Exp. Utsi', förslag till und. Skrif v. N:o 108,109- 24l
ders Stals-Utskott öfverlemna, på det Rikets
Ständer måtte komma i tillfälle att tillse, huruvida
af Robsahms gjorda anbud kunde bifallas,
och afskrifning utaf återstoden af ofvanberörde
Borgens-förbindelse följaktligen i Statsverkets
räkenskaper ega rum; och hafva Rikets Ständer,
med afseende å det om tillgångarne i Capitainen
af Robsahms Concursmassa upplysta
förhållande, samt å de för Gäldenären tillika
förekomna serskilda omständigheter, velat antaga
det gjorda anbudet af 33 procent för
Statsverkets hos bemälte Capitaine, såsom löftesman
för ofvanberörde R:dr B:co, egande
fordran, då denna sistnämnda således anses
godtgjord, efter skedd inbetalning af de erbudne
a5o R:dr, så att återstoden, 5oo R:dr, derefter
må i Räkenskaperne afskrifvas. Hvilket, till
svar å E. K. M:ts i ämnet aflåtna Nådiga Remiss,
Rikets Ständer härigenom skolat i underdånighet
meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o tog.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Julii 1829-
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bondé-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förändring i stadgandet om Läste
Bihang
i. R. S:s Prof. 10:de Sami. 31
242 Exp. Ut sk. Förslag till und. Shrifp, NiO 109.
afgift för Fartyg, som förses med Turkiska
passj m. m.
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
på olämpligheten af det vite, 2 R:dr Specie
per läst, som, uti E. K. M:ts och Rikets Commerce-Collegii
den 24 Julii i8o3, på grund af
Kongl. Kungörelsen den iy April samma år,
och Kongl. Brefvet den 22 i förstnämnde månad,
utfärdade Kungörelse, är stadgadt för den
händelse, att Rederier af sådane fartyg, som,
vid utgåendet, i anseende till Fartygens destination
å hamn hitom Gibraltars sund, erhållit
Turkiska pass, emot en afgift af endast 16 sk.
Specie per läst, men hvilkas destination blifvit,
under resan, ändrad till någon hamn i Medelhafvet,
underlåta att, genast efter derom erhållen
kunskap, eller sist inom 3:ne månader, efter
Fartygens hemkomst, erlägga ytterligare 32
sk. Specie till Convoy-Cassan; hvarvid jemväl
anfördt blifvit, det en Skeppsredare lätteligen
kunde glömma hvad honom i omförmälde afseende
åligger, i synnerhet om Skeppet återkommer
till annan Svensk hamn, än hvarifrån det
utlupit, eller der Redaren sjelf bor, äfvensom att
ifrågavarande böter blifvit fastställde till ett belopp,
som med billighetens fordringar vore oförenligt.
Vid pröfning af denna fråga och en i
sammanhang dermed gjord hemställan, huru
Skeppsredares nu öfverklagade förluster skulle
kunna förekommas; hafva Rikets Ständer tillika
Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrifa. N:o 109. 243
varit betänkte att utfinna ett medel, hvarigenom
ej blott vunnes det sålunda åsyftade ändamål,
utan också skulle förebyggas sådana underslef,
med hvilka Tullverkets Revision någon
gång beträdt Skeppare, den der, antingen, efter
vitgåendet, låtit, vid inlopps-orten eller under
änkling å redden, afmönstra, inför vederbörande
Magistrat, sin besättning och påmönstra en
ny, samt sålunda erhållit nytt Folkpass eller
namnlista, hvarmed Skepparen, utan anmälan
hos Tullkammaren, fortsatt resan till utrikes ort,
eller ock, vid Fartygets återkomst, förevisat Tullkammaren
ett af vederbörande Magistrat utfärdadt
Folkpass, med utsatt destination till' Medelhafvet,
hvilken handling bibringat Tullkammaren
den öfvertygelse, att läste-afgiften, vid utgåendet,
blifvit, med antagande och beräkning
af en sådan destination, behörigen erlagd.
Rikets Ständer hafva derföre trott, att, om
Fartyg icke till utrikes ort expedierades, förr än
det erhållna Folkpasset blifvit å Tullkammaren
uppvisadt, samt den utsatta destinationens rigtighet,
enligt öfriga angifnings- och clareringsliandlingar,
derå intygad, äfvensom Skeppsbesättningar
icke eller af Magistrat afmönstrades,
innan Tullkammaren, genom anteckning å det
nya Folkpasset bestyrkt, att passet blifvit granskadt
och Fartyget journaliseradt; så skulle Tullkammaren
derigenom alllid komma i tillfälle att
genast controllera de läste-afgifter, som för Fartyget
borde erläggas, emedan uppgiften af destinations-orten
å det begagnade passet utvisade,
hvart Skepparen, vid första utgåendet, ämnat
244 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif V. N:o 109.
sig, och Svenska Consulernes eller andra vederbörande
antoriteters anteckningar upplyste, vid
inkommandet, hvar han varit och om lian, t.
ex, destinerad till Cadix, inlupit i Medelhafvet
och besökt någon af dess hamnar; och då Tullkammaren,
hvilken, på sätt berördt är, finge
en säker grund att följa för controllerandet af
läste-afgifterne, är lagligen både befogad och
pligtig att dem af Skepparen uppbära, kan, i
Rikets Ständers tanka, fråga om böter för underlätet
erläggande af meranämnde afgifter aldrig
uppstå, helst Skeppare ej finge afsegla, förrän
de blifvit betalde.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer alltså i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder
förordna, att hvad nu blifvit föreslaget om
.Folkpassets uppvisande å Tullkammaren och påtecknande
derstädes, innan Fartyget får till utrikes
ort afgå, eller besättningen afmönstras, då
ett med nytt Folkpass försedt Fartyg återkommer,
behörigen iakttagas bör, samt att derjemte
måtte i Nåder stadgas, det Skeppare, som,
efter återkomsten, anlöper en hamn, der Tullkammare
finnes, men ej kan förete Folkpass och
icke eller, på annat sätt, förmår visa, alt han
ej seglat längre, än till uppgifven destinationsort,
må af Tullkammaren anses hafva besökt
Medelhafs-hamn,samt läste-afgifterne derefter debiteras
och af honom utgöras, dock att Rederiet
lemnäs öppet, att, derest ett motsatt förhållande,
eller att Skeppets kosa varit med uppgiften
om destinations- och anlöpnings-ort öfverensstämmande,
sedermera kan i bevis ledas,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skri/p. N:o 110. 245
söka och erhålla restitution af hvad sålunda i
läste-afgifter befunnits Vara för högt debiteradt
och er lagd t.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 110.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 16 Julii 1829*
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, i anledning
af K. M:ts Nådiga Proposition om
ökadt anslag till understöd för utflyttningar
vid egoskiftenj, m. m.
S. A. K.
Uti Proposition, aflåten till Rikets Ständer
den i3 Nov. sisth år, har E. K. M., efter framställning
dels om nödvändigheten att då, till
följd af E. K. M:ts den 4 Maji 1827 i Nåder utfärdade
allmänna Stadga om Skiftesverket i Riket,
delegare uti ett skifteslag förpligtas till utflyttning
åt afsides liggande egor, understöd dervid
af allmänna medel dem tilldelas, dels örn
nyttan af egoskiftens befordrande i alla delar
ai' Riket, dels ock om de för Skåne, Skaraborgs
Län, Öland och Jemtland redan beviljade anslags
otillräcklighet för behofvet, i Nåder föreslagit,
alt till vidare understöd för utflyttnin
-
2.46 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o HO.
gar, efter laga skiften samt egodelnings-verkets
befrämjande i öfrigt, Nionde Hufvudtitelns anslag,
jemte det. desamma, på sätt uti E. K.
M:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof jemväl är yrkadt, befrias från vissa
derå anordnade utgifter, som icke tillhörde nämnde
titels föremål, måtte tillökas med en årlig
summa af 20,000 R:dr JB:co, deraf jemväl medel,
till fortskyndande af Afvittrings-verket i
Rikets norra Provincer, efter pröfning afbehofven,
finge användas.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit; och som, efter Rikets Ständers öfvertygelse,
en ändamålsenlig och fortskyndad verkställighet
af skiftesverket är den grund, hvarpå öfriga
åtgärder till jordbrukets och landthushållningens
förkofran böra stödja sig, samt Rikets
Ständer för denna öfvertygelse hemta ytterligare
skäl af de välgörande följder, som dylika
skiften och utflyttningar medfört inom Skåne,
hvilken Province numera, i följd af Enskiftesverkets
fortgång, torde kunna jemföras med
norra Europas mest frugtbärande och bäst odlade
landskap, men erfarenheten tillika bevisat,
ej blott att laga skiften och utflyttningar medföra
så dryga kostnader, att de oftast icke, utan
understöd af allmänna medel, kunna af den enskilda
jordegaren bestridas, utan ock att denne,
i brist på förlag,, lika ofta är oförmögen att af
skiftet draga den fördel, som deraf kunde och
borde för honom upphemtas, hafva Rikets Ständer
alltså, för sin del, äfven funnit angeläget,
att Nionde Hufvudtitelns anslag bestämmes till
Fxp. Utsi'. Får slag till und. Slrifv. N:o HO. 247
sådant belopp, att nödiga tillgångar icke må
saknas för Skiftes- och Afvittrings-verkels skyndsamma
bedrifvande, efter derföre redan lagda
grunder.
I följd häraf och då den af E. K. M., uti
omförmälda afseende, i Nåder föreslagna tillökning
ingalunda öfverstiger hvad för ett så magtpåliggande
behof oundvikligen kräfves, hafva
Rikets Ständer beslutat, att Nionde Hufvudtiteln,
jemte det samma titel befrias från de, till BergsScholan
i Fahlun och till ersättning för jordförluster
genom Canal-anläggningar, hittills deraf
utgående 7800 R:dr, må tillökas med den af
E. K. M. föreslagna summa, 20,000 R:dr B:co,
dock med dervid fästadt uttryckligt förbehåll,
att det sålunda tillökade belopp af 27,800 R:dr
icke må, under något vilkor, användas för annat,
än understöd vid egoskiften samt till fortskyndande
af det icke mindre angelägna Afvittringsverket
i Rikets norra Provincer; och lärer, vid
fördelning af Nionde Hufvudtitelns öfriga tillgångar
emellan de serskilda föremål, hvilkas
ernående genom densamma böra befrämjas, E.
K. M. i Nåder täckas företrädesvis afse jordbrukets
förbättring, så att för detta angelägna
behof jemväl må varda använd så stor del af
det äldre anslaget, som möjligtvis härtill kan
disponeras. Hvilket Rikets Ständer, till svar å
E. K. M:ts högstberörde Nådiga Proposition, få
i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda etc.
»
248 Exp. Utsi:. Förslag till lind. Slcrifv. Ar:o lil.
JV:o 111.
Uppl. o. godk. lios Riehl, och Adeln d. 24 Julli 1829.
Preste-Slåndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse^ angående
anslag af jord lill ökadt utrymme
för Eskilstuna Stad.
S. A. K.
Uppå Borgerskapets Äldstes i Eskilstuna gjorda
uuderdåniga framställning om nödvändigheten
af ökadt utrymme till Byggnadstomter, ej mindre
för Fristaden än den såkallade Gamla Staden,
samt efter det E. K. M:ls och Rikets Kammar-Collegium,
uti deröfver afgifvet underdånigt
utlåtande, upplyst och anfört: att redan 1781
Gamla Stadens folkmängd, från 348, ökat sig till
4o6 mantalsskrifne personer, hvarförutan i Fristaden
funnits 2gg sådane, och att hela folkmängden
då utgjort en personal af 1 o5a ; att
den sedermera varit i jemt tilltagande, och år
1828 uppgått till 2,284 personer, hvaraf i,5g4
mantalsskrifne, samt att Kronans inkomster af
Staden, hvilka år 1780 utgjort 277 R:dr 17 sk.,
deremot för år i8a5 hestigit sig till 5,006 R:dr
33 sk. g r:st.; att, i betraktande häraf, och enär
Eskilstuna Stads behof af ökadt utrymme blifvit
tillförlitligen styrkt, Staten icke kunde på
ett för det allmänna mera gagneligt sätt använda
-
vända den nämnde Stad omgifvande mark af
Eskilstuna Kungsladugårds egor, än till Stadens
utvidgande med nya Tomtemål, i den nion nu
tilltagande folkmängd inom Staden successivt
föranledde till behof af ett vidsträcktare utrymme
; äfvensom att de nya indirecta inkomster,
som af en ökad folkmängd och tilltagande fabriksrörelse
inom Staden inllöto, skulle i det
närmaste gå i bredd med den småningom aftagande
Arrende-inkomsten af Kungsgårdens egor,
hvilka endast för kortare tid af ett eller några
få år i sender borde utarrenderas, efter den anvisning
Stadens tillväxt må i detta afseende
kunna lemna; så bar E. K. M., uti en till Rikets
Ständer, genom deras Stats-Utskott, afbiten Nådig
Proposition af den 19 sisth November, med
afseende å sålunda anförde skäl, och då E. K.
M. funnit det vara med både allmän och enskild
nytta öfverensstämmande, att af Eskilstuna
Kungsladugårds intill Eskilstuna Stad gränsande
egor, i mon af behofvet utaf ökadt utrymme,
och uti den ordning, som för Stadens och
Fristadens utvidgande varder fastställd, utan ersättning
till Staten, upplåtas icke allenast den
areal, sorn, enligt till E. K. M. insända förslag,
för närvarande anses till byggnadstomter och
för ladors uppsättande erforderlig, utan äfven
den ytterligare jordsträcka, som möjligen i en
framtid kan för samma ändamål varda behöflig,
alltså i Nåder föreslagit Rikets Ständer, att lill
en sådan upplåtelse lemna bifall, under uttryckligt
vilkor, att den upplåtna jordrymden endast
Bihang t. R. S-.s Brot. 10'-de Same. 32
250 Exp. Utsk. Förslag till und. Skrif v. N:o lii, 112.
till Tomter, Gator och allmänna platser användes.
Efter öfvervägande häraf, hafva Rikets Ständer
bifallit, att, på sätt och med de vilkor,
högstberörde Nådiga Proposition innehåller, den
deruti omnämnde marken af Eskilstuna Kungsladugårds
egor må, i den mon nu tilltagande
folkmängd inom Staden föranleder behofvet af
ett vidsträcktare utrymme, till Stadens utvidgande
upplåtas, under förbehåll, ätt jorden endast
successive, i förhållande till dess bebyggande,
varder upplåten, och det öfriga deraf för
E. K. M:ts och Kronans räkning utarrenderadt
på så korta tider, som af det efter hand inträffande
behofvet af nya byggnadsplatser, vare sig
för Kyrka, Stads- eller Fristadsbyggnader, m.
m., kan medgifvas.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 112.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829-
Preste-Ståndct d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velseangå*
ende öfverlåtelse till Stockholms Stad af
en del utaf Kronans Tomtj Beridarebanan>
till Hötorgets utvidgande.
S. A. K.
Uti underdånig ansökning hafva hos E. K. M.
Bonde-Ståndets Rikgdagsfullmägtige för Upsala,
Exp. TJtsh. Förslag till und. Skrif velse N:o {£9. 251
Stockholms och Westmanlands Län anhållit, att,
till afhjelpande af de olägenheter, som det å
Norrmalm i Stockholm belägna, så kallade Hötorgets
alltför inskränkta utrymme, och deraf
uppkommande trängsel skall förorsaka, ej mindre
för de till Staden med varor ankommande
Landtman, från närmast belägna norra och
vestra provincer, än för Köpare och äfven för
kringboende Husegare, nämnde Torg måtte, på
dervid af Sökanderne uppgifvet sätt, varda utvidgadt;
öfver hvilken ansökning E. K. M. hört
Hess Öfver-Ståthållare-Embéte, som, uti afgifvet
underdånigt utlåtande, förmält sig, i anseende
till nämnde orters i senare åren tilltagande
production och hitförsel af Landtmannavaror,
för hvilka Hötorget vore den hufvudsakligaste
försäljnings- och upphandlingsplatsen å Norrmalm,
till alla delar instämma uti Sökandemes
omdöme om olägenheterne af Torgets närvarande
alltför inskränkta vidd och om behbfvet af
dess utvidgning; hvarjemte Ö f ver-S tå tl \ a Ilar eEmbetet
i underdånighet hemställt, att Bcridarebanans
norra del, till en längd af 80 alnar,
O 3
matte till Torgets utvidgande åt Staden afträdas
och upplåtas, samt de derå befintliga byggnader,
jemte östra och vestra sidomurarne, nedrifvas
och borttagas, samt det å nämnde Tomt
varande, Kongl. Hof-Stallet tillhöriga, Vagnshus
förflyttas till den utstakade gränslinien, ocb der,
till lika höjd och beskaffenhet som förut, uppföras;
för verkställigheten af hvilka förändringar
Öfver-Ståthållare-Embetet förmodat Stadens
Drätsel-Commission vara hugad bestrida kosina
-
252 Exp. Utsi. Forstag till und. Slrifv. N:o 112.
Jen; i händelse af Nådigt bifall till hvilket
sålunda framställda förslag, Torget, som nu endast
är 135 alnar långt i sträckningen från
O O
iiorr till söder, skulle erhålla en längd af omkring
2io alnar.
I detta ämne har E. K. M. den 16 sist].
Maji behagat till Rikets Ständers Stats-Utskott
aflåta Nådig Proposition, deruti E. K. M. förklarat
Sig hafva funnit de uppgifne olägenheterne
af Hötorgets otillräckliga vidd för det behof,
såsom försäljningsplats för Landtmannavaror
å Norrmalm, hvartill det är anvisadt, vara
grundade, samt både säljares och köpares nyLta
och beqvämlighet påkalla ett ökadt utrymme
derstädes, hvilket också lämpligen och utan egentlig
afsaknad för E. K. M. och Kronan kunde
beredas derigenom, att, på sätt föreslaget blifvit,
Torget med en del af Kronans derintill belägna
Tomt, Beridarebanan kallad, blefve utvidgadt;
men då E. K. M. ansett verkställigheten af detta
förslag, enligt n’-j §. i Regeringsformen, fordra
Rikets Ständers bifall, har E. K. M. genom
högstberörde Nådiga Proposition till Stats-Utskottet
öfverlemnat, att hos Rikets Ständer föreslå
, det norra delen af meranämnde Tomt,
till hela Tomtens bredd och till en längd af
omkring 8o alnar må, för att dermed utvidga
Hötorget, till Stockholms Stad öfverlåtas, under
vilkor, att det å samma Tomteandel utmed Torget
belägna Vagnshus, hvilket E. K. M. funnit
för Dess och Kronans räkning icke kunna uma
bäras, varder på Stadens bekostnad å den återstående
delen af Tomten inflyttad!.
Exp. Utsi-. Förslag till und. Slrijv. N:o 112, 113. 253
Efter häraf erhållen del samt efter -.Öfvervägande
af hvad i ämnet förekommit, hafva
Rikets Ständer funnit sig böra bifalla E. K. M:ts
ofvan högstberörde Nådiga Proposition, med
dermed förenadt vilkor, att de å norra delen
af Beridarebanan nuvarande, för E. K. M:ts och
Kronans räkning ej umbärliga, Hus och Byggnader
varda på Stadens bekostnad å den återstående
delen af Tomten inflyttade, samt att inga
utgifter för Statsverket i framtiden må blifva
en följd af denna förändring. Hvilket, till
svar å den Nådiga Propositionen, Rikets Ständer
skolat härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o ii3.
Uppl. o. godk. lios Ridd. och Adeln d. 24 Julli 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
aflidne Kamereraren A.P. EverSj
Sjsterdöttrars af Kongl. Maj:t i Nåder remitterade
underdåniga ansökning, om befrielse
från Sterbhuset ådömd ersättning af
bevillnings-medel.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den 13 November sisth
år, har E. K. M. till Rikets Ständers Stats-Ut
-
254 Exp. Utsi. Förslag till ural. Skrifv. N;o 113.
skott öfverlemna! en utaf aflidne Kamereraren
vid General-Sjö-Tulls-Contoiret Anders Petter
Evers’ Systerdöttrar, Enkan Maria Palmberg,
x född Lundström, och Lieutenanten JV. A. von
Scheeles Hustru, Annette Lundström, gjord underdånig
ansökning, att, sedan E. Ii. M:ts och
Rikets Kammar-Rätt, på grund af dess Revisions
anmärkningar, medelst Utslag af den 17 Mars
1818, förklarat hemälde Kamererares Sterbhusdelegare
skyldige, att med 1076 R:dr 41 s^*
gä Ida af honom i lifstiden, dels för ringa och
dels alldeles icke beräknad och innehållen bevillning
å £ d. General-Tullarrende-Societetens
Fullmägtiges löner och arfvoden, under åren
i8o3 lill och med 1809, samt de fleste nyssbemälle
Fullmägtige eller deras Sterbhus-delegare
derefter inbetalt tillsammans 734 R:dr
11 sk., E. K. M. täcktes, med afseende derå,
att Sökanderne sakna tillgång till godtgörande
af återstoden å berörde bevillnings-medel, 342
R:dr 3o sk., af Gunst och Nåd dem ifrån ersättnings-sbyldigheten
deraf befria.
Efter erhållen del från Stats-Utskottet af
liandlingarne uti detta mål, hafva Rikets Ständer
tagit detsamma i öfvervägande samt, på förekomne
ömmande omständigheter, funnit för
godt bifalla, att enrot Sökanderne allt kraf, för
Kronans räkning och till dess förmon, må efterskänkas.
Hvilket Rikets Ständer, med anledning
af E. K. M:ts högstberörde Nådiga remiss,
få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Ut sk. Förslag till und. Skrif v. JSito i±4. 255
N:o 114-
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829*
Pros te-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse ^ angående
Salpetergärdens upphörande.
S. A. K.
Under den 2g October sistl. år, har E. K. M. ,
jemte meddelande af så väl hvad uti Comiterades
för Salpeter-Ärendena, den 16 September
samma år, afgifna underdåniga Berättelse
om Salpeterhandteringens tillstånd, blifvit
anfördt och föreslaget, som ock de utaf E. K.
M., i anledning deraf, vidtagne åtgärder, till
Rikets Ständer aflutit Nådig Proposition om medel
till afhjelpande af uppgifven årlig brist i
Salpeter fonden, samt om förändradt sätt för
Salpetergärdens uppbärande; men sorn Rikets
Ständer, vid ämnets öfvervägande, funnit lämpligast,
att nämnde gärd må upphöra, fu Rikets
Ständer om E. K. M:ts Nådiga bifall dertill i
underdånighet anhålla; kommande, i sådant fall,
serskildt anslag att af Rikets Ständer till Salpeternäringens
bestånd och bedrifvande, äfvensom
till uppköp af Salpeter, anvisas.
Rikets Ständer framhärda etc.
\
256 Exp, Utsh. Förslag till und. Skrifvelse. N:o 115.
N:o 115.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829.
Preste-Ståndet d. 24 —• —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Nådig tillåtelse för Rusthållarne vid
samtlige indeldta Cavalleri-Regementen, att
förfärdiga Ryttarens beklädnad af vadmal.
S. A. K.
Med anledning af åtskilliga inom Riks-Stånden
gjorda framställningar om nyttan och behofvet
deraf, att Rusthållare, som det, enligt nu
gällande Författningar, åligger förse Ryttaren
med uniform af kläde, tillätes att, likasom i-fordna
tider egt rum, honom med hemma tillverkad
vadmal bekläda, få Rikets Ständer —• som
härvid inhemtat, det Rusthållarne vid Skånska
Hussar- och Dragon-Regementena samt vid Bohus
Läns Regementes södra Bataillon, genom
Kongl. Brefven den 15 November 1806 och den
i5 Januarii iBii, serskildt undfått Nådigt tillstånd
att förfärdiga ifrågavarande beklädnad utaf
vadmal, af sådan godhet och färg, att det, vid
besigtning finnes antagligt — tili E. Iv. M. frambära
den underdåniga önskan, att E. K. M. i
Nåder täcktes den förenämnde Rusthållare i detta,
hänseende medgifna rättighet jemväl till
Rusthållarne vid samtlige indeldta Gavalleri-Regementen
utsträcka.
Rikets Ständer framhärda ctc.
N:o
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrifv. N:o H6. 257
N:o 116.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829.
Presle-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående
väckt fråga om åtgärders vidtagande
till spridda Roteandelars sammandragande.
S. A. K.
Sedan, med föranledande af Rikets Ständers, vid
sistförfiutne Riksmöte, gjorda underdåniga anhållan
om åtgärders vidtagande i afseende på spridda
Roteandelars sammandragande, E. K. M.,
genom Circulaire-Bref till vederbörande Autoriteter,
den 3o Maji 1826, i Nåder förordnat, att
alla ansökningar om utbyten af från Stamrotar
aflägsna hjelprotar samt om Roteflyttningar i
allmänhet böra ske hos E. K. M:ts Befallningshafvande
i Länet, hvilken, efter att så väl den
Rotehållare, med hvilken Rotefiyttningen är i
fråga, som äfven Soldaten eller Båtsmannen, då
någondera nummern icke är vacant, hörde blifvit,
samt vederbörande Regements- eller CorpsChef
jemväl i ämnet yttrande afgifvit, eger att,
efter förekommande omständigheter och gällande
Författningar, Utslag i anledning deraf meddela,
hvilket Utslag dock bör Kaimnar-Collegu
Bihang t. R. S;s Erot, iQule Sami* 33
258 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrijv. N:o il6,117.
pröfning underställas; så hafva Rikets Ständer,
af i samma ämne vid innevarande Riksdag å
njo väckta frågor, funnit sig föranlåtne i underdånighet
anhålla, att det tillägg mätte i Nåder
göras vid föreskriften i E. K. M:ts högstberörde
Nådiga Bref af den 3o Maji 1826, att, då
Roteombyten äskas, och icke redan för sig gått,
Rotehållarne må tillåtas vid Sockenstämma utse
vissa deputerade,, som ega sammanträda och gemensamt
med Kronobetjeningen uppgöra förslag
till de utbyten, som kunna finnas lämplige, af
alla inom samma Regementes Stånd belägna,
ehuru i flere serskilda Socknar spridda, Rotar,
endast mdd vilkor af Hemmanens lika taxation
i Indelningsverket, att sedermera verkställas i
den mon, vid frågornas ytterligare pröfning uti
den, genom ofvan högstberörde Nådiga Bref, i
afseende på enskildes ansökningar, föreskrifna
ordning, sådant befinnes kunna ske, utan att vigtigare
hinder och olägenheter dervid förekomma.
Rikets Ständer framhärda etc.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829»
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, om
beviljande af options-rätt för räntegifva
-
N:o ny.
Preste-Ståndet d. 24
Borgare-Ståndet d. 27
Boude-Ståndet d. 30
Exp. Utsi:. Förslag till und. Shrifv. N:o 117. 259
re att utgöra ränte-hö och halm för Kongl.
Hofstallets behof.
S. A. K.
Sedan, i fråga om de Kronan immediate behållne
ränle-strå-persedlar, som af ålder utaf Allmogen
inom Stockholms, Upsala, Nyköpings
och Westerås Län blifvit in natura erlagde för
Kongl. Hofstallets behof, E. K. M., med fästadt
afseende så väl å den, vid flera föregående Riksmöten
och jemväl vid senaste Riksdag, förda
klagan öfver de flere olägenheter och förluster,
hvilka åtföljde skyldigheten att in natura leverera
räntehöet, som äfven å hvad af E. K. M:ts
Befallningshafvande uti samma Län i detta ämne
underdånigst anmäldt blifvit, genom Nådigt
Bref af den 3 Augusti i823, förordnat, att nämnde
räntehö finge med penningar lösas efter årlig
markegång, jemte erläggande af i sk. 4 r:st.
på hvarje Lispund i forsel-lön; så hafva Riksdags-Fullmägtige
från berörde 4 Län nu åter
vackt fråga om rättighet för bemälde räntegifvare,
att antingen med penningar lösa eller ock
på de förra levererings-ställena in natura aflemna
så väl räntehöet som halmen, om räntegifvarue
före Thomee-dag hos vederbörande Kronofogde
sig derom anmäla.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit; och som E. K. M. redan täckts lemna så
många bevis på Dess Nådiga beredvillighet att
i allmänhet afse vederbörandes lättnad och beqvämlighet
vid utgörandet af de Kronan imme
-
260 E.xp. Utah Förslag till und. Shrifv. N:o 117.
diate behållna räntor, hafva Rikets Ständer alltså
, med kännedom häraf, och enär, i Rikets Ständers
tanka, den åf räntegif värne nu begärda
options-rätt, af antingen leverans in natura eiler
contant lösen, icke annorlunda lärer verka
på anslaget och regleringen med underhållet vid
Hofstallet, än att den, genom E. K. M:ts och
Rikets Stats-Contoirs försorg, skeende foder-upphandMng,
för Stallets behof, blifver större eller
mindre, i det förhållande, som mer eller mindre
räntehö och halm hvarje år in natura levereras,
trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att ifrågavarande options-rätt
mätte meranämnde räntegifvare i Nåder beviljas,
dock med vilkor, dels att tiden för anmälan
om räntans utgörande in natura varder bestämd
till den i5 Augusti, då redan hö- och
halm-skörden för året är fulländad eller känd,
helst vederbörande Embetsman derigenom erhålla
längre rådrum och tjenligare tid, att om
anskaffning till bästa pris af det för Hofstallet
erforderliga qvantum hö och halm gå i författning,
dels ock, att options-rätten medgifves endast
de räntegifvare, hvilka önska att prestationen
in natura verkställa, antingen å den plats,
som inom Lagsagan för sådant ändamål kan varda
anvisad, eiler ock vid Kongl. Hofstallet i
Stockholm.
Rikets Ständer framhärda etc.
Exp. Utsk. Förslag till und. Skflfv. JNw i 18. 261
N:o 118.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 24 Julii 1829.
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående
behof vet af ett sammandrag utaf
alla gällande Författningar om syner å
Soldat-torp och om Torp-underhållningsskyldigheten.
S. A. K.
Som Rikets Ständer, af den omständighet, att,
så väl vid tvänne föregående Riksdagar, som äfven
vid den innevarande, klagomål blifvit anmälde
öfver hvarjehanda oordentligheter, hvilka,
dels vid syner å Soldat-torpen och dels i
fråga om underhålls-skyldigheten af samma torp,
skola egt rum, hemtat den öfvertygelse, att orsaken
till sådana oordentligheter icke kan vara
någon annan, än glömska och bristande kännedom
af de Författningar, som innehålla bestämda
stadganden i de ämnen, hvilka utgjort föremål
för klagomålen; alltså få Rikets Ständer hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M.
täcktes i Nåder låta vidtaga Författning, att ett
sammandrag af alla i förevarande ämne gällande
stadganden måtte uppfattas och derefter allmängöras
samt årligen, på bestämd tid, varda
från Predikstolarne kungjordt.
Rikets Ständer framhärda etc.
262 Expeditions-VtsJeottets Memorial, N:o 119.
N:o 11g.
Memorial, angående återremiss af Utskottets
Förslag, JY:o 104j till en underdånig skrifvelse.
Vid Expeditions-Utskottets till de respective
Riks-Stånden insände Förslag, N:o 104, till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t,
angående godkände förslag till ändringar i Rikets
Grundlagar, har hos Yällofl. Borgare-Ståndet
den anmärkning blifvit gjord, att, ehuru
Rikets Ständer ännu icke fattat Deras beslut öfver
det från sista Riksdag hvilande förslag till
ändring i 68 §. Riksdags-Ordningen, åsyftande
Rikets Ständers Revisorers sammanträde hvarje
år, någon anmälan om sistnämnde oafgjorda
Grundlags-förändring icke i den föreslagna underdåniga
skrifvelsen funnes gjord, hvilket dock
ansetts nödigt, emedan i annat fall kunde synas,
såsom alla från förlidne Riksdag hvilande Grundlags-ändrings-förslag
redan voro af Rikets Ständer
afgjorde; på grund af hvilken anmärkning,
hvaruti Hedervärda Bonde-Ståndet jemväl: för
dess del, instämt, ifrågavarande förslag blifvit
från dessa 2:ne Riks-Stånd till Utskottet återremitterad
t.
Med anledning häraf, och ehuru, till följd
af Rikets Ständers genom Protocolls-utdrag meddelade
beslut, angående sedan sista Riksdag hvilande
förslag tili Grundlags-förätidringar, Expeditions-UIskottet
väl endast ansett sig åligga,
att föreslå sådan Rikets Ständers underdåniga
Exp. Utsk. Förslag till und. Skrijv. N:o 120. 263
skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvarigenom de af
Dem redan gillade och antagne Grundlags-ändringsförslag
i vanlig ordning måtte till K. M:ts
Nådiga sanction öfverlemnas, samt, ehuru den
af Expeditions-Utskottet föreslagna underdåniga
skrifvelse blifvit af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Högvördige Presle-Ståndet godkänd,
har Utskottet likväl, till uppfyllande af den utaf
de öfriga amerespective Riks-Stånden nödig ansedda
iakttagelse vid samma skrifvelse, ansett
sig höra ett förnyadt project dertill Rikets Högloft.
Ständers pröfning härmedelst vördsamt underställa.
IV.-0 120.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Aug. 1829.
Preste-Ståndet d. 24 Julii —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående
godkände förslag till ändringar i
Rikets Grundlagar.
S. A. K.
Efter förehafd pröfning af de vid sistförflutne
Riksdag lagligen beredda och derefter
hvilande förslag till förändringar i Rikets Grundlagar,
med undantag af förslaget lill ändring i
G8 §. Riksdags-Ordningen, åsyftande Revisorer
-
264 JSxp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. Ako 120, Mines
sammanträde hvarje år, hvarom Rikets Ständer
ännu icke fattat Deras heslut, men framdeles
under loppet af denna Riksdag torde tillåtas
att med serskild underdånig anmälan till
E. K. M. inkomma, hafva Rikets Ständer nu
enhälligt gillat och antagit de förslag i herörde
afseende, som finnas upptagne å närlagde, på
a:ne serskilda schemata upprättade, uppgift: den
ena efter ämnenas ordning, och den andra efter
Grundlagarnes ordning, samt hvarje paragrafs
Nummerföljd; med tillkännagifvande hvaraf, Rikets
Ständer få i underdånighet anhålla, att ifrågavarande
förslag må af E. K. M. i Nåder bifallas,
och, sedan de såmedelst vunnit full kraft
af Lag, i vanlig ordning varda kungjorde.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 121.
Tv ' ' 1
Uppl. o. godk. hos Ridd. oell Adeln d. 17 Sept. 1829-
Preste-Ståndet d. 28 — —
Borgare-Ståndet d. 28 — —
Bonde-Ståndet d. 28 —■ —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, med
öfverlemnande af ett förslag till ändring
af 10 Cap. 21 *$*. 2 Mom. Rättegångs-Balken,
samt till upphäfvande af dermed sammanhang
egande Kongl. Brefvet den 29 Julii
-
Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skrifv. N:o 121. 265
lii 1812 och Kongl, Kungörelsen den 18
December i8z3.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva till pröfning fö reha ft
serskilda hos dem afgifna anföranden, uti
hvilka dels blifvit framställt otillräckligheten
af det, uti E. K. M:ts Nådiga Kungörelse
den 18 Dec. 1023, gjorda stadgande, till
förekommande deraf, att å fästning insatte missdådare
skulle kunna, på sätt förut ganska ofta
inträffat, med anledning af hvad uti 10 Cap.
21 §. Rättegångs-Balken, i afseende på ransakning
om å flera ställen föröfvad missgerning,
föreskrifvet är, genom osannfärdiga uppgifter om
begångna brott, bereda sig tillfälle att, under
forsling från en Domstol till en annan, komma
på flykten, dels ock åtgärder blifvit föreslagne,
genom hvilkas vidtagande dylika fångtransporter,
utom i ett uppgifvet fall, syntes
kunna helt och hållet upphöra, och nödiga
upplysningar ändock i det närmaste vinnas,
samt dels åter, för att bringa ofvan anförda
stadgande till ytterligare fullkomlighet,
föreslagits ett tillägg, så väl i förra som i senare
momentet af Högstberörde Kongl. Kungörelse,
genom hvilket tillägg, icke allenast
anledningar för brottslingar, att å sig göra
falska bekännelser, skulle undanrödjas, utan
ock all onödig, till icke ringa kostnad för Staten
och våda för allmänna säkerheten ledande,
Bihang t. R. S:s Fröt, iQ:de Sami. 34
266 Exp. Vtsk. Förslag till und. Skrif v. N:o 121,
forsling af sådana fångar helt ooh hållet upphöra,
och den brottslige likväl komma i åtnjutande
af alla, till den om brott oförvunnes fredande
från oförtjent lidande, i Lag föreskrifna
Rättegångs-förmoner.
Rikets Ständer, som, delande de åsigter,
hvilka i detta ämne sålunda blifvit framställda,
finna det yrkade tillägget till hvad
förut, genom oftanämnde Kongl. Kungörelse,
är föreskrifvet, sannolikt skola, i betydlig mon,
befordra det, så väl för allmänna säkerheten,
som, i afseende på minskning af Statens kostnader
för fångtransporter, ganska vigtiga och nyttiga
ändamål, hvartill samma Kongl. Kungörelse
syftar, hafva derjemte, vid öfvervägande af
denna fråga och dermed sammanhang egande
Författningar, ansett föreskriften i Kongl. Brefvet
den 29 Julii 1812, huru förhållas skall, då
häcktad person, inför Domstol för stöld tilltalad,
uppgifver sig hafva ett eller flera dylika
brott begått, eller ransakningen dertill gifver anledning,
böra utsträckas till uppgifter om elier
anledningar lill gröfre brott i allmänhet, samt
bägge dessa Förordningar, såsom angående enahanda
ämne och ledande till enahanda mål, sammanfattas
till en enda; i hvilket afseende Rikets
Ständer härmed få inför E. K. M. i underdånighet
framlägga följande
Förslag :
”Med ändring af Stadgandet i loCap. 21 §.
2 mom. Rättegångs-Balken, att den, som till flera
missgerningar å serskilda orter sig skyldig gjort,
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o m. 267
bör derföre dömas, der grofsta brottet är begånget;
samt, med upphäfvande af ej mindre
Kongl. Brefvet den 29 Julii 1812, angående förklaring
öfver nyssberörde lagrum, än ock Kongl.
Kungörelsen den 18 Dec. 1823, huru förhållas
hör, då emot redan dömde personer yppas brott,
hvarom ransakning tillförene icke varit anställd,
varder härigenom förordnad!:
1:0 ”Den, som för olika brott, vid flera
Domstolar, undergått ransakning, må slutligen
dömas af den Rätt, der han sist lagföres, utan
afseende på brottens mer eller mindre grofva
beskaffenhet”;
2:0 ”Bekänner häcklad person, som för brott
under tilltal står och ännu ej slutligen dömd
blifvit, att lian, utom Domsagan eller Länet,
föröfvat annan missgerning, för hvilken han ännu
ej är tilltalad eller dömd, eller gifver ransakningen
dertill anledning, och är han ej re*
dan förvunnen till brott, hvarå dödsstraff eller
högsta kroppsplikt bör följa, då må på Domarens
pröfning bero, huruvida, innan den tilltalade
förvises till ransakning vid Domstol i den
ort, der brottet uppgifves vara begånget, upplysning
om hrottets verklighet och tillvarelse
skall genom skriftvexling med vederbörande
sökas”;
3:o ”Är den tilltalade redan till dödsstraff
eller högsta kroppsplikt saker ansedd; då skola
ock upplysningar om det erkända eiler eljest
yppade brottets verklighet och beskaffenhet,
jemte målsegandens yttrande, infordras; och åligger
det sedan Domaren, som sist dömt, att
268 Exp. Utsh. Förslag till und. Skrift. N:o 121;
bestämma, huruvida ytterligare ransakning må
företagas, eller om den brottslige bör till det
straff, hvartill han redan blifvit dömd, genast
befordras. Yrkar målseganden, att ransakning
om det erkända eller eljest yppade brottet skall
anställas, eller är brottet sådant, att derå följer
högre ansvar, än det, hvartill den tilltalade redan
är skyldig ansedd, eller företer sig anledning,
att medbrottslige finnas, som genom ransakningen
kunna upptäckas; varde då, genom
Konungens Befallningshafvandes föranstaltande,
sådan ransakning företagen; men ej skall den
brottslige till den ransakning inställas, med minså
är, att Domaren, som ransakningen förrättat,
det nödigt pröfvar; utan må ransakningen i den
brottsliges frånvaro för sig gå; hvarefter ransaknings-protocollet,
genom Konungens Befallningshafvandes
försorg, tillställes den brottslige i häcktet,
der han förvaras, och tillfälle honom lemnäs
att sig förklara, innan i saken slutligen
dömes”;
4:o ”Uppgifver hinge, som, för mord, rån,
stöld eller annan grof missgerning, å fästning
eller allmän arbets-inrättning, på längre eller
kortare tid, insatt är, att han, innan han dömd
blef, föröfvat brott, för hvilket han ännu ej undergått
ransakning, eller yppar sig eljest anledning
till sådant förhållande, då skall underrättelse
om brottets verklighet i vanlig ordning inhemtas.
Finnes brottet hafva skett, och fordrar
målsegande, att ransakning derom, vid vederbörlig
Domstol, anställes, eller anser Konungens
Befallningshafvande i den ort, der brottet är
Exp. Utsk. Förslag till urtd. Skri/v. N:o 121,122- 269
begånget, den brottsliges fållande skola föranleda
till förhöjdt ansvar å honora, eller ransakningen
medföra upptäckt af andra i brottet möjligen
invecklade personer, varde ock då, genom
Konungens Befallningshafvandes föranstaltande,
ransakning företagen; men ej skall fången lill
den ransaknings undergående utlemnas, derest
icke Domaren yrkar hans inställande; utan förfares,
på sätt i nästföregående punkt är förordnadt”;
5:o
”Öfver förnekad ransakning ege ej den
brottslige besvär anföra”.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 122.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Äng. 1829.
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > med
förslag till förklaring af 2 och 3 SS- i
14 Cap. Missgernings-Balken.
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har af 2:ne
Motionairer blifvit fästad, dels derå, att, i mål,
angående ansvar för den, som slår sin stjuffader
eller stjufmoder, svärfader eller svärmoder, stjufsvärfader
eller stjufsvärmoder, eller ock fäller
270 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrift. N:o 121-
smädeord emot fader eller moder, eller emot
stjuf-föräldrar, eller svär-föräldrar, skall vid Dornstolarne
olika förfaras, enär, med hemtadt stöd
af 2 och 3 §§. 14 Cap. i Missgernings-Baiken, en
del Domare ådömer förbrytaren enahanda
straff, ehvad något af dessa brott begås emot
bägge uti nämnde skyldskap eller svågerlag varande
personer, eller endast mot endera af dem,
och andra deremot, lika med Motionairerne, anse
ansvaret böra för bägge brotten serskildt tillämpas,
dels ock på nödvändigheten af ett bestämdt
stadgande, att, utom de i 2 §. af 14 Cap,
berörde Balk utsatte böter för stjufföräldrars eller
svärföräldrars öfverfallande, serskilde böter, enligt
34 och 35 Cap. i samma Balk, jemväl böra
ega rum för de flere eller färre sår, slag eller
åkommor, som vid sådant tillfälle kunna utdelas.
Detta hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit; och ehuru det, efter Rikets Ständers omdöme,
är otvifvelaktigt, att omförmälde lagrum
böra så förstås och tillämpas, som Motionairerne
antydt; likväl, och då skiljaktiga meningar derom
funnits hos Domare ega rum, samt de ifrågakomne
lagbuden icke torde kunna anses så “
tydlige, att all anledning till olika tolkning
saknas, hafva Rikets Ständer trott sig böra hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, att E. K. M.
täcktes låta, genom serskild Författning, i Nåder
förklara det vara med Lagens rätta förstånd
och mening i 14 Cap. 2 och 3 §§. MissgerningsBalken
instämmande:
Exp. Utsh. Förslag till und. Skrifvelse N:o 122» 271
1:0 alt de i 2 §. utsatte böter för den, som
slår sin stjuffader, eller stjufmoder, svärfader,
eller svärmoder, stjufsvärfader eller stjufsvärmoder,
skola för hvarje serskild persons våldförande
ådömas så, att den, sora slår både stjuffader
och stjufmoder, skall böta 200 Daler, o. s. v.;
2:0 att den, som slår sin stjuffader, eller
stjufmoder, svärfader, eller svärmoder, stjufsvärfader,
eller stjufsvärmoder, skall, utöfver nyssberörde
ansvar, serskildt böta för sår och slag,
enligt 34 och 35 Cap. Missgernings-Balken;
3:o att det i 3 §. stadgade ansvar å den,
som fäller smädeord emot fader eller, moder,
bör så tillämpas, att barn, som fäller smädeord
mot både fader och moder, och derföre på
en gång lagföres, skall, i ena bot, straffas med
4o par spö, 3o par ris, eller 28 dagars fängelse
vid vatten och bröd;
4:o att de i samma §. stadgade böter för
den, som fäller smädeord emot stjufföräldrar,
eller svärföräldrar, skola serskildt åläggas den
brottslige för hvar och en af dessa personer,
mot hvilken förseelsen sker, så att den, sorn
fäller smädeord mot både stjuffader och stjufmoder,
skall böla 100 Daler, o. s. v.; och
5:o att således den, som begår ett eller
flere af de i dessa Lagens rum omförmälde brott
emot serskilde personer, skall, för hvartdera
brottet, till det i Lagen utsatte ansvar dömas;
dock så, att hugg och slag, samt smädeord emot
en och samma person, icke med serskildt straff
belägges, utan ansvaret för smädandet, i thy
fall, anss vara i ansvaret för våldet inbegripet,
272 Exp. Etsk. Förslag till und. Skrijv. N:o 122, 123*
samt att, der förvandling af böter skall ske,
Lagens stadgande om högsta kroppsplikt ej Öfverskrides.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 123.
S ' ' ' ’ ' ■
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Äng. 1829*
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse* angående
af skaffande af muntliga Stämningssättet
i tvistemål* m. m.
S. A. K.
Med anledning af en hos Rikets Ständer gjord
framställning, huruledes allmänna Lagens stadgande
i 2 §. af 11 Cap. Rättegångs-Balken, att
”i ringa mål, der ej tvist är om jord eller hus,
må den, som sökes, munteliga stämmas,” skall
föranledt ovisshet, ej mindre hos Domare, än
hos Parter, om hvad med ringa mål rätteligen
bör förstås, har hos Rikets Ständer förekommit:
att berörde lagrum ofta gifver parter, som blifvit
muntligen stämde, anledning till den invändning,
att målets beskaffenhet fordrar skriftlig
stämning, för hvilken invändnings bedömande
någon säker grund ej kan af Lagen hem
tas:
-
Exp. Utsi. Förslag till uncl. Siri fr. N:o 123.1 273 ■
tas; att någon på tillFörlitliga och giltiga skäl
grundad förklaring, öfver livad med ringa mål
hör förstås, ej synes kunna till vägabringas; att
det muntliga stämningssättet numera ganska sällan
begagnas, hvartill orsaken tvifvelsutan lärer
höra sökas dels i förstberörde omständighet, och
dels i osäkerheten, huruvida sökandens påståenden
varda af den, som skall stämningen verkställa,
fullständigt uppfattade och kungjorde den,
som stämmes; samt att, då stämning är grunden
för rättegång och bestämmer den gräns,
hvarutöfver tvisten ej får sträckas, bägge parternes
rätt och fördel kräfva, att all ovisshet om
stämningens verkliga lydelse undanrödjes, hvilket
sker derigenom, att stämningen skriftligen författas.
Vid öfvervägande af dessa omständigheter
och med afseende tillika derå, att skrifkonsten
nu för tiden är så allmänt spridd, att tillfälle
att få sina stämnings-påståenden skriftligen uppsatte
ingenstädes saknas, hafva Rikets Ständer
alltså trott sig höra i underdånighet föreslå: att
muntliga stämnings-sättet i tvistemål måtte alldeles
afskaffas, och till den ändan 2 §. i 11 Gap.’
Rättegångs-Balken hel och hållen upphäfvas samt,
i följd deraf, utur 7 §. i samma Capitel uteslutas
orden: ”Muntlig stämning å landet hör ske
genom Länsman eller någon af Nämnden med
en annan trovärdig man, som inom Häradet bor
och i Staden af Rättens Tjenare.”
Rikets Ständer framhärda etc.
Bihang t. R. S:s Erot. IQ:de Sami. 35
274 Exp, Utsi. Förslag till und. Skrif a. N:o 124-
N:o 12 f.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Aug. 1829-
Preste-Ständet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. M:ts Nådiga Proposition,
med förslag till en nj Stängsel-För ordning.
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 3i December
sistlidet år, har E. K. M., efter framställning
så väl af de omständigheter, hvilka synas
påfordra en förbättrad lagstiftning, angående
stängsel-skyldigheten, som äfven af de grunder,
hvarpå förändrade föreskrifter uti detta ämne
i Nåder ansetts böra sig stödja, till Rikets Ständer
öfverlemnat ett, på E. K. M:ts Nådiga befallning,
utarbetadt förslag till ny Stängsel-förordning,
hvilket hufvudsakligen är bygdt på de
af Lag-Comiten, uti dess i afskrift jemväl
bilagde motiv till nya Lagförslaget i 5 Capitlet
Byggninga-Balken, anförde skäl, och hvaröfver E.
K. M:ts Högsta Domstol afgifvit underdånigt utlåtande,
som äfvenledes är högstberörde Nådiga
Proposition bifogadt.
Vid föredragning till Remiss af denna
E. K. M:ts Proposition, hafva inom RiksStånden,
dels emot de uti Författnings-förslaget
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. A7: o i 24. 275
antagna hufvud-principer för jorclegares rätt, att
af granne fordra biträde till stängsel och för
utmarks-egares skyldighet, att i hägnad mot åker,
äng eller odlingsbar mark deltaga, samt
för stängsel-skyldighetens fördelning jordegare
emellan, dels ock-emot samma förslags liesta
föreskrifter i öfrigt, åtskilliga anmärkningar
blifvit gjorda och yttranden deröfver afgifna.
Efter öfvervägande af allt detta, hafva Pakets
Ständer, med afseende på omförmälde anmärkningar,
funnit betänkligt, att för närvarande
bifalla de af E. K. M. föreslagne lmfvudsakliga
förändringar i nu gällande Lag-stadganden,
helst locala förhållanden inträffa, då antingen
behofvet af stängsel till ganska stor del
skulle kunna minskas, om ej alldeles upphöra,
eller stängsel-skyldigheten icke synes rättsenligt
kunna stadgas, eller ock blefve för vissa jordegare
för mycket betungande; och då härtill
kommer, ej mindre att, genom antagande af en
ny, från den förut gällande så väsendtligen afvikande
grund för stängselskyldighetens fördelning,
rubbning skulle komma att ega rum i de,
jordegare emellan, redan bestämda förhållanden,
än ock att ändringar i stadganden, sorn äro af
större allmän omfattning, och inverkan på medborgares
enskilda oeconomiska ställning, böra med
yttersta varsamhet till vägabringas, samt att det
framställda förslaget icke kunnat blifva tillräckligen
kändt af den jordbrukande allmänheten,
hvilkens rätt derunder egentligast är beroende,
hafva Rikets Ständer alltså|itrott sig |böra Ros
E, Iv. M. i underdånighet anhålla, att ifråga
-
276 Exp. TJtslc. Förslag till und. Shrifp. N:o 124, 125-
varande Lagförslags pröfning och deraf följande
antagande eller icke antagande må få hvila
till Ständernas nästa sammanträde, samt att emedlertid
förslaget, jemte Högsta Domstolens deröfver
afgifna utlåtande och Lag-Comitens bifogade
Motiv till 5:te Capitlet Byggnrnga-Balken
i nya Civil-Lag-Förslaget, måtte på allmän bekostnad
tryckas, samt lämpliga antal exemplar
deraf öfverlemnas till Länens Hushållnings-Sällskap,
för att, genom dessas försorg, komma Allmänheten
tillhanda och blifva af den kändt.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 12,5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Aug. 1829-
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —1
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
af Marstrands Stad sökt ersättning
för utgjord inqvartering.
S. A. K.
Hos E. K. M. hafva Marstrands Stads Magistrat
och Äldste i underdånighet andragit, att, ehuru,
genom Kongl. Resolutionen den 27 Mars 1770
och Kongl. Brefvet den 12 Junii 177 1 , Staden
varit ifrån inqvartering vilkorligen befriad, den
likväl nästan oafbrutet och serdeles under krigsåren,
från och med år 1806 fått nämnde onus
Exp. Utslc. Förslag till und. Skrif v. N:o 125- 277
vidkännas, hvarigenom, sami förmedelst handelns
oell sjöfartens upphörande, egendomarnes förlorade
värde och folknumerns betydliga minskning,
Staden iråkat ett sådant vanmagtstillstånd,
att, ehvad lindring i inqvarteringstungan än
kunde vara att förvänta, i följd af den genom
Kongl. Brefvet den 10 Augusti 1813 anbefallda
fullständiga inqvarteringsreglering för Marstrand ,
denna Stad dock, utan något serskildt vedermäle
af E. K. M:ts Nåd, vore förlorad; hvarföre
ock, emedan 1774 års Fältförvaltnings-Reglemente
uti 210 §. utfäster ersättning eller upprättelse
åt de Städer, som för militairiska consideralioner
fått under kriget draga större inqvarteringstunga,
än som svarar emot deras
tillgångar eller förmögenhet, samt, enligt Kgl.
Resolutionerne af den i5 Februarii 1814 och
3o Januarii 18 (6, Städerne Malmö och Landskrona
sådan förmon redan åtnjutit, sökanderne
underdånigst anhållit om ett efter lidandet och
förmågan afpassadt understöd, samt till den
ändan aflemnat en behörigen verificerad uppgift
samt derpå grundade beräkningar, enligt
hvilka Staden skall, från och med 1806 till
och med år 1822, i inqvartering och service
utgjort 30,701 R:dr 27 sk. till ved och ljus,
från och med 1806 till October 1820, 2365
R:dr 22 sk. 2 rst., samt i ytterligare service
för dem, som bebott Kronans hus ifrån 1806
med år 1822, 3079-R:dr 8 sk. 10 rst., eller
tillsammans 36,146 R:dr to sk. Banco.
Sedan E. K. M. häröfver infordrat utlåtanden
af Dess Befallningshafvande i Götheborgs
278 Exp. Utsk. Förslag till anel. Skrif o. N:o 125.
och Bohus Län samt af Krigs-Collegium, som,
uppå anförde skäl, i underdånighet hemställt,
det någon lämplig ersättning i förenämnde afseende,
jemte en föreslagen lindring i inqvarteringstungan
för framtiden, måtte Marstrands
Stads Borgerskap beviljas, äfvensom af StalsContoiret,
hvilket, oaktadt den nödställda belägenhet,
hvaruti nämnde Stad genom afstannad
handel och sjöfart sig befunne, likväl funnit
sig, uppå dervid anförde skäl, desto mindre
kunna tillstyrka Nådigt bifall å ifrågavarande
underdåniga ansökning, som några medel
till den begärda ersättningen hvarken vore att
af Krigs fond en tillgå eller funnos å Stat anslagne,
så, och efter det E. K. M., vid pröfning
af detta mål, funnit Marstrands Stads
Äldstes besvär, rörande servicen för GarnizonsUnder-Officerarne
å Carlstens fästning, böra
förfalla, enär E. K. M., genom beslut af den
23 October 1823, redan i Nåder förordnat angående
den lindring och ersättning, Staden
komme att för dess inqvarteringstunga åtnjuta,
hafva handlingarne i detta mål, genom remiss
den 2g October nästlidet år, blifvit till Rikets
Ständer öfverlemnade, för att, hvad angår frågan
om utbekommande af den ersättning, Staden
ansett sig, i stöd af E. K. M:ts den io
Augusti 1813 meddelade Nådiga Resolution,
kunna påräkna, och hvilken ersättning, i anseende
till då anbefallde, men fördröjde undersökningar
för den intill år iSaö förflutna tiden
uteblifvit, så väl bestämma ersättningsbeloppet,
sorn äfven nödiga medel för ändamålet anvisa.
Fxp. Etsk. Förslag till und. Skri/v. N:o 125. 279
Rikets Ständer, som tagit kännedom af
sistberörde bland de remitterade bandi,ingarne
icke befintliga Kongl. Resolution, hafva deraf
inhemtat, det E. K. M. val funnit, att, genom
de åberopade Författningarne af år 1770 och
1771, Staden Marstrand icke varit från ali inqvartering
frikallad, men att E. K. M., i betraktande
deraf, att Marstrand, genom afstannad
bandel och rörelse, befunne sig försatt i
svåra omständigheter, i Nåder tillåtit, det Staden
dädanefter skulle, i enlighet med hvad
Kongl. Resolutionen af år 1770 innehåller, i så
måtto varda befriad från inqvartering, att endast
uti de tillfällen, då sådan större Garnizon
elier större Militaire-samling eller Arbets-commenderiiig
måste i Staden förläggas, att tillräckligt
utrymme för den saknades i Fästningen
och Kronans bus, Staden komme att vidkännas
inqvartering efter de grunder, som Kgl. Brefvet
den a5 Maji i8o3 bestämmer, och med den
ersättning för servicen, som kunde pröfvas
lämplig; i hvilket afseende Krigs-Collegium i
Nåder anbefalldes besörja, det en sådan undersökning,
som under den g Julii 1811 blifvit,
i afseende på Landskrona Stad, i Nåder anbefalld,
blefve på stället hållen af E. K. M:ts
Befallningshafvande i Länet, jemte Magistraten
i Marstrand, Commendanten och nödigt antal
Garnizons-Officerare, till utredande af alla de
omständigheter, som för en noggrann och fullständig
reglering uti det ifrågavarande ämnet
borde komma i öfvervägande och behöfde iakttagas.
280 JExp. Vtsh. Förslag till urul. Skrif v. N:o 125.
Då likväl härvid hos Rikets Ständer förekommit:
att, på sätt Stats-Contoiret uti dess
förrberörde underdåniga utlåtande anfört, beräkningen
af den utaf Marstrands Stad utgjorda
inkvarteringen skett efter enahanda grund
för aila åren från och med. 1806 och till vida
högre belopp, än vid f. d. Årméens Flottas
Götheborgs Escadre uti ingvar teringsrpenningar
först ifrån 1819 års början bestås; att flera at
de å ofvanomförmälde af sökanderne afgifna förteckning
upptagne personer icke varit, enligt
1720 års Inqvarterings-Ordning, till fri inqvarterings
begagnande berättigade, såsom i och för
sina resor och förrättningar åtnjutande tractaraenten
eiler aflöning, samt att, efter krigstidens
slut, någon större Garnizon, ^Militairesamling
eller Arbets-commendering io,m skall
hafva varit i Marstrand förlagd; så och enär
någon tillförlitlig uppgift å den Marstrands
Stad tilläfventyrs tillkommande ersättning hvarken
blifvit behörigen upprättad, eller af den
år 1822 i föreskrifven ordning hällne och Rikets
Ständer tillhandakomne undersökning kunnat
vinnas för bestämmande af ersättniiigs-beloppet,
hafva Rikets Ständer uti det ofullständiga
skick, hvaruti detta mål befinnes, icke
funnit sig kunna, i afseende på samma ersättnings
meddelande, nu fatta något beslut.
Hvilket, till svar å den Nådiga Remissen,
Rikets Ständer härigenom få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
AT:o
Exp. Utsi'. Förslag till urul. Sbifv. N:o 126. 28t
JV:o 126.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 12 Aug. 1829.
Preste-Siåndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Mikels Ständers underdåniga Skrifvelse an~
gående yrkad befrielse från deltagande \
ordinarie rotering för Tynderö Socken i
PFester Norrlands Län.
S. A. K.
Sedan, vid allmänna extra Rotejemkningsförrättningen
inom Wester Norr lands Län, vederbörande
RoteringsCommission, genom beslut af den 3i
Julii 1826, förklarat Tynderö Socken, belägen i
Medelpads Fögderi af nämnde Län, böra, såsom
oprivilegierad, uti Ordinarie Båtsmansroteringen
intagas, och Tynderö Socknemän deröfver hos
E. K. M. anfört underdåniga besvär, hvaruti
de, med åberopande af den frihet för utskrifning
af Båtsmän, hvilken af fordna Konungar
varit dem förunnad och senast genom Kongl.
Brefvet den 16 Januarii 1797 blifvit städfästad,
i underdånighet anhållit, att från ifrågavarande
rotering varda befriade, helst Socknen
hade sin hufvudsakliga näring endast af fiske,
hvilket dock, serdeles i senare tider, skall varit
föga lönande; så, och efter det E. K. M. i
ämnet infordrat ofvanbemälde RoteringsCommis
Bihang
t. R. S;s Prot. ±Q:de Sami. 36
282 Exp. Utsh. Förslag till uriel. Slrifv. N:o 126.
sions samt Förvaltningens af SjöÄrendena och
KammarCollegii underdåniga yttranden, har E.
K. M., medelst Nådig Skrifvelse af den 29 October
nästlidet år, behagat öfver frågan om Tynderö
Sockens beläggande med Ordinarie Rotering
inhemta Rikets Ständers underdåniga utlåtande
, under tillkännagifvande, det E. K. M.
i Nåder tillåtit, att meranämnde Socken emedlertid
må förblifva vid utgörandet af den extra
rotering, som år 1811 blifvit densamma åsatt.
Rikets Ständer hafva, till följd af denna
Nådiga remiss, i noggrannt öfvervägande tagit
hvad handlingarne i förevarande fråga innehålla;
och enär, i likhet med hvad KammarCollegium
uti dess ofvanberörde underdåniga utlåtande
anfört, Rikets Ständer ansett, att, då
Tynderö Socken, synnerligast i anseende till
dess hemmans svaga beskaffenhet, alltifrån Konung
Carl TX:des Regeringstid, af Sveriges framfarne
Konungar och Regenter genom serskilda
Nådiga Resolutioner varit förunnad befrielse
Rån det ständiga Båtsmanshållet, samt nämnde
hemman, i följd af dessa Konungaförsäkringar,
hvilkas helgd icke kan lemnäs utan afseende,
synas uti (fetta fall böra närmast hänföras till
sådan privilegierad jord, som, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers till E. K. M. aflåtna
underdåniga skrifvelse af den 17 December
i8a3, från ordinarie rotering är frikallad; hafva
Rikets Ständer nu alltså funnit sig höra i underdånighet
tillstyrka, att Tynderö Socken hädanefter,
som hittills, må varda befriad från
allt annat Koleringsbesvär, än den extra rote
-
Exp. Utsi. förslag till tind. Skrif v. N;o £26, i27• 283
ring, hvilken, till följd af Rikets Ständers redan
år 181 i gifna Allmänna Stadgande, blifvit
Socknen ålagd.
Rikets Ständer framhärda etc.
N:o 12J.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 42 Aug. 1829*
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Ståndet d. 14 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. M:ts Nådiga Proposition,
i afseende på undsättnings-skuldernas liquiderande
i Skaraborgs Län.
t
S. A. K,
Sedan E. K. M:ts Befallningshafvande i Skaraborgs
Län, uti en till E. K. M. aflåten underdånig
Skrifvelse, jemte anmälan om fortgången af
den, efter 1826 å rs miss vä xt, till herörcle Läns nödställde
invånare utlemnade uudsättnings-spannuiålens
liqviderande, dels framställt behofvet af
lindring i de för samma spannmål bestämda återbetalnings-vilkor,
under yttrad öfvertygelse,
att de återstående undsättnings-skulderna i Länet
icke kunna i föreskrifven ordning indrifvas,
utan att förorsaka en mängd invånares fullkomliga
obestånd peli i betydlig mon motverka de
åtgärder, som blifvit vidtagna lill jordbrukets
284 Exp. TJtsk. Förslag till und. Skrifti. N'.o 127.
förbättring i Länets vidsträckta slättbygd, dels
föreslagit en ändamålsenligare organisation af
Socken-Magazinen i Länet, i följd hvaraf dessa
Magazin borde innehålla ett, efter Socknarnes
folkmängd, lämpadt spannmåls förråd, som aldrig
utborgades annorlunda, an då, efter noggrann
pröfning, det befunnes, att verklig nöd vore för
handen, utan deremellan af Soeknemännen endast'
årligen utbyttes elno t spannmål af ny skörd,
dels ock hemställt, om icke, till befordrande af
denna Magazinsinrättning, som, efter E. K. M:ts
Befaliningshafvandes förmodan, skulle i framliden
bespara Staten ali kostnad för invånarnes
undsättning i missväxtår, ifrågavarande undsättnings-spannmål
måtte, till det belopp, som ännu
icke är inbetaldt, upplåtas såsom fond för
dylika Magazins organiserande, samt alt den ännu
oguldne undsättnings-spannmålen alltså måtte
af undsättningstagarne få, innan 1829 års
slut, in natura återlemnas och derefter emellan
alla Länets Socknar, i mon af b var deras hemmantal
och folkmängd, fördelas, emot förbindelse
för Socknarne, icke allenast att förvalta
fonderna, på ofvan omförmälda sätt, och, der
det blefve nödigt, öka dem till ett för ändamålet
erforderligt belopp, utan ock att, för den
från Staten erhållna spannmålen, erlägga betalning,
på Tio års tid, med en tiondedel årligen,
efter hvarje års markegångspris; så har E. K.
M., genom Nådig Proposition af den i3 sisth
Februarii, under förklarande, hurusom E. K.
M. ej mindre funnit det redan vara ådagalagd t,
att Statens fordran för den till Skaraborgs Län
Exp. Utsi. Förslag till and. Skrift*. N-.a 127. 285
leranade undsättning svårligen kan, äfven med
den största varsamhet, till fullo indrifvas, utan
att derigenom motverka undsättningens hufvudSakliga
ändamål, än ock ansett det af E. K. M:ts
Befallningshafvande uppgifna förslag, till förbättrad
organisation af Socken-Magazinen i Länet,
på en gång innefatta en möjlighet att få
Statens fordran i det närmaste godtgjord oell
lofva att i framtiden bespara alla dylika från
directa undsättningsanstalter, å Statens sida, nästan
alltid oskiljaktiga förluster, tili R. St. öfverlemnat
hvad E. K. M:ts Befallningshafvande,
uti förrberörde måtto , i underdånighet hemställt,
till det afseende, som utaf omständigheterna
kunde föranledas. Detta, häfva R. St. i
öfvervägande tagit; och då, enligt hvad så väl
af E. K. M:ts Befallningshafvande, sorn af flera
RiksStåndens Ledamöter, uti algifna yttranden,
upplyst och medgifvet är, Skaraborgs Läns
invånare, sorn följd ej mindre af 1826 års inträffade
missväxt och de svåra lidanden, Provincen
derigenom tillskyndats, än de nästföregående
2:ne årens svaga skördar, befinna sig i
en Bekymmersam förlägenhet för fullgörandet af
den ännu återstående betalningen för den undsättnings-spannmål,
Länets invånare,. genom E.
K. Mits Nådiga föranstaltande, erhållit, samt,
derest stränga utvägar till denna skulds återfördrande,
uppå de vid utborg ningen bestämda
terminer och till upphandlingsprisen lämpade
dryga betalnings-vilkor, skulle, å Statens sida*
vidtagas, mångå familier måste råka i hjelplös i
elände och hemman förfalla i ödesmål, finsa
286 Exp. Utsi. Förslag till und. Slrifv. N:o 127.
R. St., vitl så bevekande förhålländen, sig böra
medgifva någon lindring i ortens beklagansvärda
betryck.
R. St. hafva likväl icke, såsom vilkor för
beviljandet af en sådan eftergift i de gäldskyldiges
redan bestämda förbindelser, ansett sig
böra antaga det af E. K. M:ts Befallningshafvande
uppgifna och uti E. K. M:ts N,ådiga Proposition
omförmälda förslag till inrättande af
District- eller Soekne-Magazin, enär emot en
dylik anstalt, som helst bör åt den enskilda och
fria omtankan öfverlemnas, förekommer, att densammas
tillvägabringande sannolikt blefve förenad
med mångå svårigheter och kostnader,
hvaribland uppbyggandet af Magazinshus icke
vore den minsta; och då i öfrigt osäkert är, huruvida
alla Socknar skulle vilja ingå på de närmare
förbehåll, som i detta afseende blefvo nödige
att föreskrifva, helst de, som äro skuldsatte
för undsättnings-spannmålen, och hvilka
således skulle draga fördelen af rättigheten att
återbetala denna skuld in natura, på ganska få
ställen skola utgöra pluraliteten af blifvande delegare
i Magazinet, samt i den händelse undsättnings-skulden
finge liqvideras in natura, men
District-Magazin icke, i följd deraf, inrättades,
Kongl. Maj:t och Kronan skulle blifva belastad
med ett betydligt spannmålslager, finna alltså
Rikets Ständer sig ej kunna bifalla hvarken den
för ofvannämnda Läns invånare föreslagna rättighet,
att den erhållna undsättnings-spannmålen
in natura återbetala, eller det dermed förenade
vilkor, att District- eller Socken-Magazin inrätta.
Exp. Utsi. Forsing till und. Skrift’. N:0 127. 287
I fråga åter om berörda undsättnings-skulders
utställande lill betalning i contant, uppå
tio år, med årligen, hafva R. St. sig föreställt,
att en så vidt utsträckt betalningstid ingalunda
kan blifva, hvarken för Staten eller dea
enskilde, fördelagtig, enär, i förra afseendet,
och enligt den erfarenhet f. d. Allmänna Magazins-Inrättningens
räkenskaper lemna, i dea
mängd af äldre balancer för obetalde spannmåls-
försträckningar, som deri ännu, år från
år, bokföras, en betydlig del af nu ifrågavarande
skuld sannolikt kommer alt i en framtid
till afskrifning anmälas, samt, i det senare,
en länge fortsalt skuldsättning hos den enskilde
oupphörligen måste erinra om hans beroende
läge, och hos honom undertrycka hågen
för nyttig verksamhet, i samma mon, som
utsigten för ett befästadt sjelfbestånds ernående
är aflägsnad.
R. St. hafva deremot, uppå alla dessa skäl,
godtfunnit besluta:
att Skaraborgs L#ns invånare må tillåtas
alt, innan 1829 års slut, återbetala hälften af den
emot ersättnings-skyldighet i penningar erhållna,
men ännu ej liquiderade undsättnings-spannmål,
i värde uträknad, efter 1828 års markegångspris,
samt att den andra hälften, innan i83o
års utgång, likaledes med penningar återgälda,
efter innevarande års blifvande markegångspris;
att, om någon undsättningstagare skulle
vilja, innan 1829 års slut, betala hela sin skuld ,
beräknad efter 1828 års markegång, sådant må
varda honom medgifvetj och
288 Exp. Utsi. Fårslag till und. Skrif#. N:o 127,128-
att E. K. M., i händelse svag skörd, under
någotdera af dessa båda för återbetalningen
bestämda år, skulle inträffa, må kunna i Nåder
meddela förlängdt anstånd, då betalningspriset
i sådant fall kommer att beräknas efter 1828
års markegång.
Hvilket allt R. St., med anledning af hvad
E. K. M. uti bögstberörde Proposition Nådigst
framställt, få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
JV:o 19.8.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Adeln d. 14 Aug. 1829*
Preste-Ståndet d. 17 — —
Bprgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, i an~
ledning af Kongl. M:ts Nådiga Proposition ,
i afseende på Ekskogarne i Riket.
S. A. K.
Sedan Rikets år 1823 församlade Ständer, så
Väl med anledning af åtskilliga hos dem gjorda
framställningar, deruti yrkades rättighet för egare
af Skattehemman till fri disposition öfver
ali å hemmanets mark växande ekskog, m. m.,
sfom äfven, efter erhållen del utaf Öfversten af
Rome/nans i underdånighet afgifna Berättelse,
jemte
Exp. Utsi. Förslag till und. Slrijvelse N:o 128- 289
jemte dervid bifogade handlingar, rörande den
af honom, enligt Nådigt uppdrag, under loppet
af fyra år , med begagnande af erforderligt biträde;
verkställda besigtning å Ékskogarnc i dc
Rikets Län, der nämnde trädslag mest finnes,
uti underdånig skrifvelse! af den i December
samma år, pä anförda skäl, bland annat, ej
mindre förklarat, det de ansågo det af bemälde
Öfverste, lili den underdåniga berättelsen; uppgifna
förslag, att eii fri dispositionsrätt af Ekträdet
borde till Jordegaren öfverlåtas, i alla
afseenden fega företräde framför det ditintills
följda prohibitiva systemet, samt, i enlighet med
detta förslag, funno både för ändamålet tjériligast
och med den antagna principen, att hvar
6ch en bör ega hvad häri å sin egendom frambringar,
mest öfverensstämmande; det egare af
Krono-skatte-jord tillätes; att; emot en billig lösepenning,
lämpad efter skogens inyckenhet och
beskaffenhet på hvarje hemman; samt bestämd
enligt tillika föreslagna grurider, få tillköpa sig
en fri dispositionsrätt öfver alla å deras egor
befintliga och framdeles uppväxande Ekträd,
med undantag endast af sådana; som Öfversten,
rinder besigtnirigen, utmärkt såsom goda och för
Flöttörrie användbara och hvilka Kronan borde
förbehålla sig att få; i nion af behof, afhemta,
emot betalning efter derföre fastställd Taxa,
än ock anhållit, att hvad sålunda, i afseende
på regleringen af Ékskogarne i Riket, blifvit i
Underdånighet föreslaget, måtte genast sättas i
verkställighet inom de Län, der besigtning å
Bihang t, R. S;s Prot. iQrd# Sam. 37
290 Exp. Utsi. Förslag till und. Sh ijp. N:o 128-
Ekskogarne redan blifvit fulländad, samt enahanda
undersökningar i de öfriga, eller Stockholms,
Skaraborgs, Elfsborgs, Götheborgs- och
Bohus, Hallands och Gottlands Län, i Nåder
anbefallas, och, i mon af deras fulländande,
samma reglering jemväl der påbjudas, äfvensom
att, i händelse inom de Län, hvarest undersökningar,
i anseende till Ekarnes fåtalighet,
ansetts öfverflödiga, skulle finnas hemman
och lägenheter, der en eller annan Ek växte,
sådana åtgärder måtte blifva i Nåder vidtagna,
hvarigenom egar ne kommo i åtnjutande af ifrågavarande
fria dispositionsrätt öfver Ekskogen;
hemställande Rikets Ständer underdånigst, i fråga
om anläggandet af Ekplanterings-parker, att
É. K. M. täcktes, med antagande af den grundsatis,
att sådana anläggningar borde ske i möjligast
största scala, i Nåder förordna hvad i detta
afseende ytterligare kunde pröfvas nödigt och
till ändamålet bidragande; så har E. K. M.,
genom Nådig Proposition af den ai sistlidne
Februarii, — med tillkännagivande, att, ehuru E.
K. M. fullkomligt gillat den af Rikets Ständer
vid i8a3 års Riksdag antagna grundsatts, att fri
dispositionsrätt öfver Ekskogarne borde Skatteman
beviljas, E. K. M. likväl, enär Ständernas
förslag, angående de vilkor, hvarunder en sådan
rättighet förvärfvas skulle, i Nåder ansetts
stå i närmaste sammanhang med frågan, huru
tillgång skall beredas för inköp af tjenliga hemman
och lägenheter till Ekplanterings-hagars inrättande
för Kronans räkning, icke godtfunnit
detta förslag till verkställighet befordra, innan
Exp. XJtsk. Förslag till und. Skrifv. N:o 128* 291
sådana beslut osli åtgärder förutgått, hvarigenom
uppfyllandet af Kronans behof af Ekvirke kunde
för framtiden vara försäkradt: att, i sådant
afseende och i likstämmighet med hvad R. St.
jemväl i underdånighet hemställt, E. K. M.,
sedan omförmälde undersökning af Ekskogarne
blifvit slutad i alla de Län, hvarest detta trädslag
bäst trifves, i Nåder anbefallt serskilda undersökningar
och förslag, angående de lämpligaste
ställen för Ekplanterings-hagars anläggning,
i följd hvaraf frenne till sådant ändamål
tjenliga trakter blifvit uppgifna samt till areal
och beskaffenhet, jemte upplysningar om möjligheten
för åtkomsten, närmare beskrifna och
upptagna i de lill målet hörande handlingar}
samt att, på sätt af dessa handlingar upplyses,
oöfvervinnerliga hinder mött för uppgörandet
af ett bestämdt kostnads-förslag för inköp af
lägenheter till Planteringshagar och för deras
anläggning, — till Rikets Ständers bepröfvando
framställt följandé omständigheter:
1:0 Att, till beredande af framtida tillgång
på Ek, för Kronans behof, Plantcrings-hagar
böra anläggas, till en rymd af tjugu å tjugufem
tusende Tunnland, dels i Östergöthland, dels ock
i någon af de södra Provincerna, Småland, Blekinge
eller Skåne, alltid med iakttagande deraf,
att hvarje district för sig utgöres af så stor
rymd, sorn möjligtvis kan inom en sträcka blifva
att tillgå.
2:0 Att, då till detta ändamål erfordrades,
att E. K. M. må ega att disponera sådana Kronoparker,
Allmänningar, Kungsgårdar och Bo
-
202 Exp. Utsk. Förslag till uncl. Skrifa. N:o 128*
Ställen, hvilka, i anseende till deras belägenhet,
kunna användas, E. K. M. jemväl ansett
Sig, i följd af 77 §. Regeringsformen, höra äska
R. St:s medgifvande dertill; dock att vederbörande,
sorn äro i besittning af sådana lägenheter,
icke må, emot sin vilja, rubbas i deras på
allmänna Författningar eller serskilda Resolutioner
och Contract grundade rätt, utan att, i sådana
fall, afträdd må på frivilliga öfverenskommelser
bero, och ersättning, der den lagligen
kan ega rum, beviljas.
3:o Att nådiga medel, dels till så beskaf-,
fade ersättningar, dels till sjelfva anläggningen,
jemte administralions-kqstnaden , dels ock till
inköp af behöflig jord, må af R. St. anyisas,
samt att, enär Krono-lägfenheter, hvilkas användande
till Ekplantering ej kail medföra serdeles
betydlig kostnad, endast för en dol af be-,
hofvet kunna påräknas och återstoden, för anläggningens
fullkomnande till föreslagen vidd,
måste af enskilde inköpas, hvadan det härtill
erforderliga beloppet för det närvarande ej bestämmas
kan, R, St. likväl, och på det sådaiie
förmonliga tillfällen till inköp, som innan nästa
Riksdag möjligen kunde yppa sig, ej måtte
blifva obegagnade, ville, till bestridande af ofvannämnda
utgifter, ställa till E. K. Maj:ts dis-;
position ett belopp af högst Ett Hundrade Femtio
Tusende Riksdaler Banco, att successive, i
elen nion behofvet påkallar, utgå å öfverskotten
af Statsverkets inkomster, intill nästa Riksdag,
då E. K. M. blefve i tillfälle alt förelägga R.
St. icke blott redogörelse för då redan åtgångna
Exp. Utsi. Förslag till wiel. Skrifa. N:o 128- 293
kostnader, utan ock närmare förslag öfver de
framlida, med hvad mera till en fullständig
utredning af detta företag hörer; vaVande den
förmodan likväl af E. K. Mi i Nåder yttrad,
att nämnde belopp ej skall helt och hållet vara
intill nästa Riksdag behöfligt, ehuru E. K,
M. ansett tillgång dertill höra vara beredd, på
det hinder för anläggningen och densammas
fortsättning, under tiden, ej må inträffa; samt
4:o Att, sedan R. St. anvisat ofvan omförmälde
anslag och beviljat hvad af E. K. M. i
öfrigt blifvit föreslaget, den fria dispositions^
rätten öfver Ekskogar å skatte-egor, med undantag
endast af de för Kronans räkning redan
stämplade Ekar, genast må vidtaga och vederbörande,
utan lösen, för ali framtid tillerkänr
nas; hvilket Allmänheten genom Kungörelse
meddelas och försäkras hör,
Detta allt, med hvad till närmare upplys-;
ning i ämnet meddelde handlingar i öfrigt innehålla,
hafva R. St. i noga öfvervägande tar
git; och hvad furst angår det af E. K. M. i
Nåder framlagda förslag, att Ekplanprrings-hagar
barde, uti vissa uppgifna Provincer, till en
ryrpd af ao å a5,ooo Tunnland, anläggas; så,
enär Rikets behof af Ekvirke för dess Flotta,
efter en tidrymd af aoo år, omöjligen kan rped
någon tillförlitlighet för närvarande beräknas,
anse väl R. St. sig icke kunna afgifva något ber
stämdt yttrande öfver den föreslagna arealens
.... j . O, ... .
positjva behöflighet för det sökta ändamålets ernående;
men då emedlertid antagas bör, att den
projecterade jordrymden för Ekars planterande
294 Exp. Utsi. Förslag till md. Slrijv. N:o 128.
ingalunda är för ringa, samt de öfverskott af
virke, ifrågavarande planteringar i en framtid
möjligen kunna erbjuda, med skäl böra såsom
en national-rikedoni betraktas, enär livad
deraf för sjöförsvaret icke påfordras otvivelaktigt
skall, med hushållning för Staten, blifva
för Artilleriets materiel användt, eller, sedan
äfven detta vapens behof är uppfylld t, till Varfven
för Rikets Handelsflotta föryttras, hafva R.
St. godtfunnit, med bifall till E. K, Maj:ts
högstberörde Nådiga förslag, för deras del, besluta,
att 25^000 Tunnland tjenlig jord, helst
uti de sydliga delarne af Riket belägen, må för
framtiden afses att, i mon af behof, för Ekskogs-plantering
användas, i öfverensstämmelse
med nedan omförmälde grunder, samt under
förbehåll, att, till undvikande af Allmogens betungande
med besvärliga landt-transpurter, inga
andra lägenheter till detta ändamål disponeras,
än sådane, som vid eller nära intill öppen farled
äro belägne.
Vidkommande dernäst E. K. Maj:ts, i följd af
77 §. Regeringsformen, gjorda Nådiga framställning,
att E. K. M. må ega att disponera sådane
Krono-parkcr, Allmänningar, Kungsgårdar
och Boställen, hvilka, i anseende till deras belägenhet,
kunna med påräknad nytta till Ekplantering
användas, under vilkor, bland annat,
att vederbörande, sorn äro i besittning af
sådane lägenheter, må för afträdandet af deras
besittningsrätt njuta ersättning, der den lagligen
kan ega rum; få R. St. till E. K. Maj:ts
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna,
Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif v. N:o 128- 295
att, efter föregångna noggranna undersökningar
om localens och jordmonens passande beskaffenhet
för Ekplanteringar, till en början, använda
sådana Kungsgårdar, Krono-parker och KronoAllmänningar,
hvilka uppfylla‘de här ofvan uti
nästföregående punkt uppgifna vilkor, och som,
antingen derföre nu genast kunna disponeras,
eller ock blifva disponible, i den ordning Arrende-Contract
eller Förläningsrätt derå tilländalöpa;
hvarjemte R. St. velat bifalla, att E.
K. M. må ega rättighet att, efter lagligen skedd
uppskattning, å ömse sidor, kunna utbyta större
eller mindre del af den Kronan tillhöriga
och för Ekplantering bestämda jord, emot
annan jord, tillhörig enskild man, som dertill
samtycker, då ett sådant utbyte är nödigt, för
att åt planteringarne gifva en sammanhängande
fonn och tjenliga gränser. Någon uppoffring å
Statsverkets sida, för häfvande af nu gällande
Conlract eller besittnings-rätt å ifrågavarande
lägenheter, hafva R. St. deremot funnit sig icke
böra medgifva, enär, om en ändamålsenlig
indelning af de på sådant sätt tillgängliga localer
varder af E. K. Maj:t Nådigst anbefalld
och af vederbörande vidtagen, de Kungsgårdar
och Lägenheter, hvilka för närvarande under
arrende eller besittningsrätt, uppå vissa år, åt
enskilde personer äro upplåtne, men alla, inom
en tid af högst 3o år, till Kronan återgå, böra,
utan olägenhet för den nya inrättningen,
först i den successiva ordning de varda ledige,
för Ekplantering upplåtas.
Hvad åter beträffar den af E. K. M. yt
-
296 Exp. Ut sif. Förslag till und. Skrijv. N:o 128.
träde Nådiga önskan, att nödiga medel, dels
till ofvan omförmäldé ersättningar, dels till
sjelfva anläggningen., jemte administrations-kostnaden,
dels ock till inköp af behöflig jord,
måtte af R. St. anvisas, att, till uppgifvet belopp,
suöcessivt och i den mon behofvet påkallar,
å öfverskotten af Statsverkets inkomster,
intill nästa Riksdag, utgå; så, eniedan, enligt
Rikets Ständers öfvertygelse, Ek planteringen icke
kart komma i fråga att verkställas, i annan
ordning, än behofvet af virket, efter en tidrymd
af 200 år och den derefter följande tiden,
beräknas att inträffa, samt följaktligen en
två hundradedel af den areal, som för det hela erfordras,
eller ia5 Tulinland hvarje år, bor med
Ek pläiiteraS, finna R. St., det hela jordrymden,
eller a5,ooo Tunnland, icke på ert gång beliöfver
vara disponibel, om än lägenheter af
tiiisäiähiäns deiiilä ego vidd, i sammanhang med
den allmänna regleringen af denna nya anstalt,
skulle härtill vårda utsedde och bestämde att
för Ekplantering upplåtas, i den ordning dé
för Kronans räkning blifva att tillgå Och härföre
kunna erfordras. R. St;, sorti inhemtät, ätt
i trakten af Bispmotala Kungsgård flera Kronolägenheter
finnas belägne, hvilka till Ekplantering
ärö tjenlige, alise sig fördenskull böta lios
E. K. M. i underdånighet föreslå, ätt höljan
med Ekplantering och pianterirtgs-hagärs inhägnande
må verkställas vid berörde Kungsgård,
belägen i Aska Härad af Östergöthlands Län,
hvilken, efter nu löpande arrendetids tillända
gående
,*
Exp. Etsk. Förslag till uncl. Skrif v. N:o 123. 297
gående, år i83i, till Kronan hemfaller, och
hvars egor, tillsammans innehållande 1 o5a Tunnland
, skola y enligt af vederbörande anställde
undersökningar, i anseende till läge och jordbron,
vara för Ekplantering tjenligast af alla
inom Östergöthland befintliga localer; E. K. M;
likväl obetaget, alt, till det belopp, som R. St.,
i ett för allt, i jord anslagit, äfven i andra orter
af Rikets sydligare Provincer, der tjenliga
localer kunna utses, låta börja planteringen;
dock så, att sammanlagda beloppet af deri areal ,*
Som öfver hela Riket, för hvarje år, till plantering
användes, ej öfvers tiger de af R. St. anslagna
i2Ö Tunnland.
Då för denna Ekplantering, intill nästa
Riksdag; någon annan kostnad icke torde erfordras,
än som, för den hittills icke till åker begagnade
jordens röjning och uppbrukande, sjelfva
planteringen samt plantornas vårdande, blifva
af nöden, låta R. St. alltså, till nämnde behof;
eri summa af ri5,öoo R:dr Banco, uppå KiksgäldsContoiret,
till E. K. Majus Nådiga disposition
anvisa, att, i nion af behofvet, utgå,
under medgifvande i öfrigt, att de inkomster;
Sorn, genom merberörde Kungsgård tillhörande,
inen för Ekplanteringen icke behöfliga hus och
lägenheters utarrenderande ,■ kunna inflyta , jemväl
varda för planteringskostnaderrie använda;
Hvad slutligen angår E. K. Maj:ts i Nåder
gjorda hemställan om Ekträdets öfverlemnande,
utan lösen, till Krono-Skatte-Hemmansfegarens
fria disposition; så och då befrielse för
Bihang t. R. S;s Fröt. 10'de Saini; 38
298 Exp- litsle* Förslag till anel. Skrif v. N:o 128-
dessa Hemmans-egare från den, i grund af nu
gällande författningar, dem åliggande förbindelse,
att all växande Ek för Kronans behof
tillhandahålla, samt den rättighet dem i stället
nu skulle blifva förunnad, att Ekträdet till sin
högsta nytta fritt och obehindradt fa använda,
ovedersägligen innefattar en så betydlig och till
hemmanens ökade värde ledande förmon, att
ingen omtänksam egare till sådana lägenheter
hvarken kan finna en emot berörde förmoner
afpassad lösen obillig, eller tveka att densamma
erlägga, anse R. St. den vid i8a3 års Riksdag
beslutade lösnings-skyldighet för Kronoskatte-hemmans-egare,
uppå de till grund för ett
sådant beslut då anförde skäl, så mycket heldre
böra bibehållas, som den derigenom Statsverket
tillflytande inkomst lemnar ett afbehofven
påkalladt bidrag för anläggande och vårdande
af de Ekplanteringar, för Statens räkning,
hvilka i en framtid skola fylla de behof
af Ekvirke för Rikets Flotta, derföre tillgångar
hittills varit af Krono-skatte-hegnmanens jord,
till en icke ringa del, påräknade.
R. St. hafva derföre godtfunnit, för deras
del, besluta:
att egare af Krono-skatte-hemman, inom
nedannämnde utaf Öfversten af Borneman åren
1819—-1822, i afseende å Ekskogen besigtigade
Län, hvilka skola omfatta den del af Sveriges
område, hvarest Ekträdet i allmänhet trifves,
nemligen Blekinge, Christianstads, Malmöhus,
Calmare, f. d. Ölands, Kronobergs, Jönköpings,
Linköpings, Nyköpings, Westerås och
Exp. Utsi-, Förslag till und. Skrift. N:o iiQ. 299
Örebro Län, äfvensom inom Stockholms, Skaraborgs,
Elfsborgs, Götheborgs- och Bohus,
Hallands samt Gottlands Län, hvilka sistnämnde,
med undantag af Stockholms Län, sedanår
i8a3, undergått en lika beskaffad undersökning,
skola, för hvarje helt Krono-skatte-hemman,
och i proportion för de mindre, deribland inberäknade
sådane Krono-skatte-lägenheter, som,
ehuru till hemmantal icke uppskattade, likväl
kunna anses motsvara yg, erlägga Tjugufyra skillingar
Banco, såsom ersättning till Staten , för
det den afstår dess nu gällande oinskränkta anspråk
å den Ekskog, sorn framdeles kan af sig
sjelf, eller som följd af verkställde planteringar,
å Kröno-skatté-iord uppväxa:
att, sedan hvarje Krono-skatte-hemman blifvit,
i öfverensstämmelse med härhos bilagde,
redan år 1828, af R. St. gillade Tabell öfver
Ekskogens indelning och inlösningspris, samt
med rättelse och ledning i öfrigt af de genom
Öfversten af Borneman upprättade Undersöknings-Journaler
och Socknevis författade beräkningar,
classificeradt, i förhållande till den nu
befintliga Ekskogens godhet, jemte möjligheten
att densamma, i anseende till hemmanens meici
ler mindre aflägsenhet från hamn, skeppshvarf
eller stad, med större eller ringare förmon afyttra,
och den lösnings-summa, som af hvarje
Socken kommer att betalas, på sådant sätt är
utrönt, denna summa må blifva oförändrad;
hvaremot Socknemännen skola ega att sjelfve välja
en Comité, som, efter erhållen del af berörde
Undersöknings-Journaler och uträkningar, i
^00 Exp. Utsi. Förslag till und. Skrif a. iV.-o <28:
hvad desamma angå Socknen, bör, med tillämpning
af nu stadgade grunder, samt med iakttagande
deraf, att det för Socknen utsatta
belopp hvarken okas eller minskas, jemka och
närmare bestämma den andel, som i lösen må
för hvarje serskildt hemman, hemmansdel eller
lägenhet utgöras; hörandes, vid denna Comitgs
sammanträde, något Ombud, å K. Maj:ts
peli Kronans vägnar , vara tillstädes, och, i fall
antingen detta Ombud eller någon Sockenbo
skulle finna sig missnöjd ined Comitens beslut,
ändring derutinnan sökas hos E. K. Maj:ts
Befallningshafvande, i den ordning och inom
den tid, sorn af E. K. M. kunna blifva i Når
fler föreskrifva, men beslutets verkställighet
derigenom så mycket mindre uppehållas, sorn,
i händelse den sökta ändringen skulle vinna bifall,
nödig jemkning derefter kan utan svårighet
varda företagen:
att från berörde köp skola anses undantagpe
aila sådane uppå Krono-skatte-jqrd nu växande
Ekar, som, vid den af Öfversten af Borneman
verkställda besigtning, blifvit, såsom goda
och för Flottan användbara, utmärkte, och
hvilka Kronan förbehåller sig att, i mon af behof,
fa fälla och afföra, emot betalning, efter
bestämd Taxa, den E. K. M. täcktes i Nåder
låta, tid efter annan, upprätta, i förhållande
dels till inhemska Ekvirkets allmänna inköpspris,
ocli dels till det qvantum virke i cubiklöt,
sorn af hvarje träd érhålles:
att, i afseende på säkerheten vid ett, enligt
ofvan föreskrifna grunderafslutadt köp om
