# ID: svediakorp-gov1898
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 49,983
# sentences: 1,863
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll y
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blilvit allemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänk anden
och Förklaringar.
samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
iS2 3.
Nionde Samlingen.
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag, innefattande
Beslut.
2;dra Bandet.
STOCKHOLM,
Tryckt Ixos Elmén och Granberg, J. P. Lindks Eulia
F, B, Nestius, Z, Haggström, A. E, Ortman,
samt a. Erks t duska och Manjuardska
Boktryckcricrne, 182$ och 1824.
BIHANG
till samtliga
Riks - Ståndens Protocoll
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm 1825.
g:de Samlingen ,
innehållande RiUs-StSndens Protocolls Utdrag,
sotn innefatta beslutt
—
Sednare Bandet.
STOCKHOLM, 1823.
bos E. A O r t m a tu
Den I September 1S23.
Från Högt. Ridder simpel &eh Adeln.
S. D. f. m. Föredrogos S nyo och biföllos
följande från nedannätunde Utskott inkomne,
samt den 18 sistlidne Augusti 0.
En. på bordet lagde Utlåtanden:
Från StatsUtskottsts:
af den 15 sistlidne Augusti
N:o 4to, I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, om Pension vid afskedstagandet
för JustitiseRådet Blont.
84* trot. Utdr. d. l Septemb. 1823.
Från BevillningsUtskottet:
af den 13 sistlidne Au usti
N:o 30, Om sättet för kostnadernes bestridande
till Hans Kongl. Höghet Kron-.
Prinsens förmälning och verkstälde utländska
resa.
Frän Stats samt Allmänna Besvärs och
Ekonom lUtskotten:
af den 9 sistlidne Augusti
N o 4°6> Rörande väckte motioner, om
nya PostContoirs inrättande.
N:o 4°7> Rörande nedsättning i Beklädnads
bidraget vid Indeldta Infanteriet
xn. m.
af den 7 sistlidne Augusti
No 4T5> Hels om uppbärande af Passerolance
afgilten, dels om nedsättning deri.
N:o 4l6, I anledning af väckt fråga, om
lindring i Ruslningsskyldigheten uti södra
delen af BohusLän.
fröt. Vtlr. d. i Sepremb. 1823, 841
Från Stats- och Bevillningsutskotten:
af den 12 sistlidne Augusti
K:o 413> Angående väckt fråga, om Krono
töskyldernes erläggande in natura, samt
nedsättning i Bevillnings Procenten å fastigheter
inom Blekinge.
af den 7 sistlidne Augusti
N:g 4 4, Öfver väckt motion, om Krono
utsky Idernes li |uiderande medelst så kallade
Coupons.
Från Lagutskottet:
af den 7 Augu ti
N:o 143» I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
angående yrkad ändring i 17
Cap. 2 §. IYät tegång,-Balken och‘Kongl.
Förordningen den 28 Junii 1798.
af den 12 sistlidne Augusti.
N-o 145, I anledning af gjorde anmärkningar
vid Ut kottets föiut meddeldte Be
-
§42 Fröt. Utdr. ti. i Septerna. 1323.
tankande, om Lagmans - Rätternes afskaf*
fan de.
n Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskotten:
af
den 7 sistlidne Augusti
N:o 146, I anledning af gjorde anmärkningar
vid LagUtskottets förut meddeldte
Betänkande, angående väckt fråga, att alla,
så väl af Allmänna Lagen föranledde Edgångar,
som andre uti särskilda författningar
föreskrifne Erl formulairer må varda
granskade och rättade mi de delar der
felaktigheter kunna förefinna v
af den 13 sistlidne Augusti.
N:o t/j7, Angående mätningsättet af hå
och kol.
N:ö 148, Om SjöLagarnes öfverseende
m. m.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
StatsUt kottets den 8 sistlidne Augusti
under N:o 4°3> afgifne, samt den 14
Fröt. Vtår. å. i Stptemb. 1823. 843
derpå följde e. m. på bordet lagde utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut me Ideldte Betänkande,
i fråga om Lieutenanten Berghmarks
sökte prolongation å arrendet af Kiabböhle
Laxfiske; fann Ridderskapet och Adeln
för godt förblifva vid sitt den 27 sistliclne
Maji f. m. i detta ämne redan fattade
beslut.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
LagUtskottets den 7 ti tlidne Augusti under
N o 14/j., afgirne, samt den 18 derpå
följde e. m. på bordet lagde Utlåtande,
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkande, angående yrkad
skyldighet för Kongl. Maj;ts Befallningshafvande,
att genom Promotorialer
befordra enskildta Lagsöknings ärender,
då Gäldenärcrne vistas i andra Län, blef
samma utlåtande af Ridderskapet och Adeln
afslaget.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och återremitterades,
på grund utaf Herr af Uhr,
Carl David, dervid gjorde anmär ningar,
Stats och Bevillnings Utskottens den 7
Augusti under N:o 412 afgifne, samt den
18 derpåföljde e. m. på bordet lagde utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj ts Nå
-
§44 Frut U dr. d■ i Sfptemb. i§2.3«
diga Proposition, angående extra Grufva»
hjelpen i Stora Kopparbergs Län.
S. D. F. m. Wiel förnyad föredragning af
Stats samt Allmänna Be vars och Ekonomi
Utskotten', den 7 si tlidne Augit ti under
K:o 4°8 afgifne, samt den 18 derpå följde
e. m. på bordet lagde utlåtande, rörande
väckte motioner om utvägars vidta»
gande till comnmnicationens öppnande vid
Gellivari Jernmalm. Berg uti Luleå Lappmark;
blef samma utlåtande, i anledning
af d rvid gjorde anmäikningar, till U tskotten
ålen emitteradt.
S. D. f. m. 'Föredrogs å ny o ecb gillades
Allmänna Be vär och Ekonomie tskottets
den 9 sistlidne Augusti, under ISho 160
afgifne, samt den 1.1 derpå’följde e. m.
på bordet Iagtie Betänkande, angående
förtydligande af 46 J)’. i Kongl. SkogsOrdningen
af den 1 Augu ti 1805.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottets
den 9 sistlidne Augusti under N:o 162 afgifne
samt den 1.4 derpå följde e. m. på
bordet lagqe utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
Betänkande, i frågan otn yrkad befrielse
-
fro». Vt dr. d. x Seftemb. 1S23. 84f
fPrielse för Gottlands hemmansegare att in
Ra tura aflemna Skattetjära; fann Ridder*
skåpet och Adeln att, när sistnämnde be*
tänkande redan bliFvit af Ridderskapet och
Adeln bifallet, Utskottets i frågavarande
utlåtande borde läggas till handlingarne.
S. D. f. m. Då nu å nyo föredrogs Ex»
peditionsUtskottets den 12 sistlidne Augu*
sti aflåtne, samt den 14 derpå följde e.
m. på hordet lagde Memorial, innefattande
svar på återremissen af Utskottets förslag
till RiksensStänders underdåniga Skrifvelse
till Kongl. 'Maj:t, N:o 91, rörande medel
för bestridandet af kostnaderna i och
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens tor*
målning och utriket resa; lann Ridderskapet
och Adeln för godt att, enär berörde
förslag redan blifvit af de öfrige trenne
RiksStånden gilladt, för dess del dervid
låta bero.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och hjFölTs
Stats och LagUtskottens den 14 sistlidne
Augusti e. m. på bordet lagde utlåtande,
öfver väckte motioner om särskildte Brottmåls
Domares tillförordnande.
Bihang till R. S. Prut. y:d* Sami. §4
t
846 frtt. V/Jr- d. i Scptemb, 1823.
S. D. f. m. Wid föredragning af Stats
och LagUtskottens den 15 sistlidne Augusti
under N:o /jn afgifne, samt den 18
derpå följde e. m. på bordet lagde utlå.
tande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte betänkande
öfver väckt motion, angående IIofRättens
öfver Skåne och Blekinge ställande
på indragningsStat m. m., stadnade Ridder^kapet
och Adeln i följande beslut
1:0 Att LagUt kottets Utlåtande, rörande
HofRättens öfver Skåne och Blekinge fortfarande
gillades, likväl med undantag af
Utskottets yttranden, dels Utskottet
icke ansett nödigt, att medelst zifFertalens
utsättande, göra den arithmitiska framställning
om yppad Balance af göromålen inom
Götha HofRätt, som i Allmänna Tidningarne,
der dessa Arbetsförteckningar
skola blifvit intagne, varit för hvar och
en tillgänglig, och dels, att, om en särskildt
HofRätt i Norra delen af Riket varit
inrättad, och fråga blifvit väckt om
dess indragning, Utskottet skolat stadna
i samma tillstyrkande, som det nu afgifvit.
2:0 Att StatsUtskottets hemställan rörande
den, Lagmannen Hedenstjerna , i Nåder
Pitt. Utdf. i. i Seftcmk. IRIJ. S4-
tillagde Sportel ersättning, lades lill handlingarne.
3:0 Att Riksens Ständer borde ho Kongl.
Majit i underdånighet anhålla , att, örn
före nästa Riksdag, minskning af de på
Götha HofRätt beroende mål, till äfventyrs
skulle komma att ega rum, Kongl.
Majit då täcktes i Nåder vidtaga den indragning
af en eller flere HofRätts Divisioner,
som med billighet kunde anses af
en slik Målens minskning blifva en följd,
och hvarigenom besparing för Staten kunde
vinnas.
S. D e. m. Wid förnyad, föredragning af
LagUtskottets den 19 sistlidne Augusti,
under Nis 150 och 151, afgifne samt den
12 derpå följde e. m. på bordet lagda
sine Utlåtanden, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
betänkanden:
1:0 Angående yrkad ändring i 4.0 Cap.
5 §. MissgerningsBalken;
2:0 Angående föreslagen ändring i 9 Cap.
UtsökninglBalken och 25 Cap. Rättegångs
Balken; fann Ridderskapet och Adeln, att,
enär sistnämnde betan ande redan blifvit
848 Pr»t. Utdr. i. i Stpictfth. igig.
af Ridderskapet och Adeln bifallne, Ut*
skottens ifrågavarande Utlåtanden borde
läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Stat^Ut kottets den 19 sistlidne Augusti
under N:o 428 afgifne, samt d^jr 25 derpå
följde eftermiddagen på hördel Iagde
Memorial, angående RiksStåndens sär kiIdta
beslut, i frågan om ökad t anslag å Stat
för Kongl. Biblioth ket, fann Ridderskapet
och Adeln a t, enär PresteStåndet, enligt
ProtocollsUtdrag af den 27 si llidne Augusti,
accederat till Ridderskapet och Adelns
samt BorgareStåndets Beslut i denna
fråga, h'ilken såsom nu mera af 3
Stånd bifallen, icke behöfde lill förstat
kta Stat Utskottets afgörande ölvei lemnäs,
StatsUtskottets berörde Memorial således
borde läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades
Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottets
den 19 sistlidne Augusti afgifne, samt d n
22 derpå följde e. m. på bordet lagde
betänkande».
hT:o 164* I anledning af väckt fråga, om
rättighet för egare af enstaka hemman i
allmänhet, att till andrs personer under
Fr«. JJtdr. d. t Septemb, 1323. 849
full egande rätt upplåta en viss del af
hemmanets egorymd.
N:o 165, Om förändring af tiden för mönstringars
förrättande.
N:o 166, Cm upphäfvande af stadgandet
rörande ute lutande användande af Ekbark
vid de så kallade Engelske Garfverierne.
N:o 167, I anledning af yrkad rättighet,
att vid .'kattlagde husbehofs eller legosågquarnar
få förmåga så stort antal Stockar
som heldst.
S. D. e. m. Då nu å nyo föredrogs Lag
Utskottets den 12 si tlidne Augusti under
U o 149 afgifne samt den 22 derpå följde
e. m. på bordet lagde betänkande, öfver
väckt fråga, angående bestämdt stadgande,
huru i sådane fall, då en å Bankens Auction
försåld fastighet inropas af förre egaren
i liquiden bör förhålla ; blef samma
betänkande af Ridder.kapet och Adeln afslaget.
S. D e. m. Wid förnyad föredragning af
St tsUtskottets den 12 sistlidne Augusti
under i\:o 4-0 afgifne, samt den 20 derpå
följde e. m. pi bordet lagde utlåta»*
85» P rot. Utdr. rf. i Scptemb. i g 15.
de, öfver väckt motion, rörande grunders
bestämmande för pen ioner åt dem, som
innehaft HofStats Sys lor; blef samma utlåtande
af Ridder.kapet och Adeln afslaget.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Allmänna Be värs och Ekonomiötskottets,
den 19 istlidne Augusti under No 169,
afgifne, samt den 25 derpå följde e. m.
på bordet lagde utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
tneddeldte betänkande, om Directioners inrättande
till Cavalleriets beklädnad m. m.
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att
samma utlåtande gilla, likväl med iakttagande
af följande förändringar.
l'0 Att värdet å hvarje persedel väl skulle
årligen bestämmas i MarkegångsTaxorne
för de Län, der Trupperne äro indeldte,
men icke, på sätt Utskotte* föreslagit,
derefter underställas Krigs- och Kammar
Collegiernes profning.
20 Att de Rusthållare, hvilka vid de
sammanträden som, rörande detta ämne
af Kongl. Maj ts Befallningshafvande med
Ru thållarne komma att hållas, hvarken
sjelfve eller genom Ombud sig infinna.
Trot. Vt dr. ti, i Srptonb. 1823. c 5 T
eller på annat tätt gifva deras tanka tillkänna,
borde anses såsom hade de hestridt,
att uti den ifrågavarande Passevolancen in
gä*
S.
D. e. m. Föredrogos å nyo och biföllos
följande från nedannämde Utskott inkomne
samt den 25 sistlidne Augusti e. m.
på bordet lagde utlåtanden:
Från StatsLJtskottets :
af den 19 sistlidne Augusti
N:o 425, Om tillökt antal löner inom
Stats - Expeditionerne af Kongl. Maj ts
Cancelli N:o 429> rörande granskning af
Wadstena KrigsmanshusCassas Räkenskaper.
af den 12 sistlidne Augusti
N:o 431» Rörande anstånd med betalningens
erläggande för erhållen undsättningssäd
från Allmänna Magazinslnrättningens
förråd.
^:0 433* Angående eftergift och afskrifning
för åtskillige äldre ännu obetalde
fgj Prat. Utir. d. t Stpsimk. 1823.
undsättnings spannemåls skulder £ Werm»
lands Län.
Från Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonoiniUtskottens
;
af den 19 sistlidne Augusti
N:o 426, I anledning af väckt fråga, om
rättighet för vederbörande, att med penningar
gälda dagsverken till Kungsgårdar.
N;o 427, Om nya grunders bestämmande
för roteringen i Uppland.
Från BancoUtskottet 2
af den 16 sistlidne Augusti
N:o 48, I anledning af förrättad Revi ion
öfver f. d. RiksDiscont verkets utredning
och Räkenskaper för år 1822
Från Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
:
• ■ '' . r . : • i i ' »v,.? .f. 4 - 't:
af den 19 sistlidne Augu ti
N;o x68t 1 anledning af gjorde anmärk
ninga?
-
Fröt, Utdr. d. i Septemb. i8®5. 855
ringar vid Utskottets förut meddeldte betänkande,
angående förslag lill upphäfvande
eller ändring af visse Stadganden i
Kongl. Maj.-ts förnyade ScholeOrdning af
den 16 December 1820*
S. D. e. m. Föredrogos ånyo och biföllos
följande frän nedannämnde Utskott inkomne,
samt den 20 sistlidne Augusti e. m. på
bordet lagde Utlåtanden:
Från Stats- och BancoUtskottent
al den 15 si tlidne Augusti
N:o 4l7> * anledning af förekommen fråga
om lönerätt uti Riksens Ständers Bank
för Allmänna BrandförsäkringsWerket. (
N o 4 9> I anledning af väckte frågort*
om anstalter till understöd och uppmuntran
för SparBanksInrättningen i Riket,
Från Stats- samt Allmänna Besvärs' och E*
konomUtskotten ;
af den 18 sistlidne Julii
N:o 424, I anledning af väckte Motioner1*
Bihang till R, S. Fröt, 9:de Sami. $4 *
*54 Trot. Utclr. ä. i Septemf). lgsas
rörande förändring i närvarande fångfö*
rings sätt na. m.
Från BancoUtskottet:
af den 13 sistlidne Augusti.
NiO 46, Angående tryckningskostnaden för
fyra Tabeller öfver BankoWerkets ställning
från och med 1776 till och med
1822.
N o 47> I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottet’ förut meddelie betänkande,
rörande vilkoren för återbetalningen
af Götheborgs Stads vid shta Riksdagen
erhållne Lånebiträde.
Fran Högv. PresteStandee.
S. D. ConstitutionsUtskoftefs Memorial, No
44, i anledning af BorgareStåndets återremiss
på Utskottets Förslag till ett 7 Moment i
14 Riksdagsordningen, föredrogs å nyo,
och ansåg PresteStåndct nämnde förslag, såsom
nu fullständigt beredt, böra hvila till
Prot. Utdr. d. i Septemb. 13*5. 854
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogos och biföllos:
ConstitutionsUtskottefs Memorial, NtO 45, i
anledning af Kongl. Majits Nådiga Proposition,
om upphäfvanoe af Konungens två Röster
i Domstolen.
BevillningsUrskottets Utlåtande N;o 33, om
lindring i Bevillningen för Rrandskadade i
Modangs by, belägen i Wartofta Härad och
Skaraborgs Län.
EkonomiUtskottets:
N:o 16?, Angående förslag till upphäfvande
eller ändring af vissa stadganden i Kongl.
Maj’ts förnyade nådiga ScholOrdning, af den
16 December 1820.
N:o 170, Om StadsRättigheters meddelande
för Köpingen Ronneby.
Särskildta Utskottets Memorial, af den 2f>
nästlidne Augusti, i afseende på indragning
af vissa Ämbeten och Tjänster.
S. D, Då LagUtskottets förnyade utlåtande,
g5£ Pnot. tAdr. c?, i Septemb. 1825.
N:o 157, angående förändring i 1 Cap., 1
och 10 §. §. RättegångsBalken nu åter föredrogs,
fann Preste Ståndet för godt bifalla Utskottets
i samma ämne, under Nto 77, först
afgifne betänkande, med de i det tömyade
utlåtandet deröfver gjorde förklaringar* hvarjemte
Ståndet godkände det i detta sistnämnde
framstälda förra alternativ, enligt hvilket,
så väl clö Bönder hvilka innehafva Hemman
under nyttjande, som egande rätt„
äro behörige att deltaga i valet, och kunna
till Nämndemän väljas, och ege hvar
Bonde lika röst, ehvad han större eller
mindre Hemman häfver etc.
S, D, Återremitterades i anlednina af gjorde
anmärkningar, Stats- Banco samt Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottens betänkande^
N:o 434, rörande Allmänna Magazinslnratt.
Ringen,
S. D, Afslogs vid förnyad föredragning Allmänna
Besvärs och Ekonomi Utskottets utlåtande
NtO 171, i anledning af väckt fraga,
Om Glas och Porcellainesförares, m, fl. kringstrykande,
samt om tillåtelse för Allmogen,
att under deras resor afyttra förenämnde varor,
som de af Bruksegare kunna sig tillhandla,
{?, D, Efter öfverläggning om Bevillning?.
Trot. Utdr. d. i Septemb. 1(323. (J57
Utskottets ytterligare utlåtande N;o 31, angående
sökt eftergift i Bevillningen för Brandskadade
Innevånare i Städerne Norrköping
och Borås, beslöt PresteStåndet, att, med bifall
till Utskottets förra utlåtande i ämnet,
tillika antaga det förtydligande, som i detta
Sednare innehålles,
S, D. Wid färnyad föredragning af nedannämnde
utlåtanden, beslöt Ståndet, att med
förblifvande vid sine förut redan fattade be.
slut i samma ämnen, lägga desse sistnämnde
Utlåtanden till Handlirgarne, nemi,
BevillningsUtskottets ;
N:o 3?, Angående det å brandförsäkrade hus
i Städerne och Bruksegendomar föreslagna
värderingssätt.
N’0 34, Angående den af Städerne utgående
Saluaccissen och dess upphörande.
EkonomiUtskottets;
N;o 169, Om 1 hrectioners inrättande till
Cavalleriets beklädnad, m. m. samt
$38 Fröt. UtiJr. d. i Septemb. igej,
LagUtskottets:
N:o 15(1, Om stiftande af en Lag i afseende
på förbrytelser begångne af åhörare inom
Riksståndens Plena och Plena Plenorum.
S. D. Enligt inlcomne ProtocolIsUtdrag för
förmiddagen den 27 nasti, månad, hade Högloft.
Ridrlerskapet och Adeln
i:o I anledning af LagUtskottets utlåtande :
l\:o 142, Beslutat en ny Redaction af 4 §.
i 13 Cap. GiftermålsBalkén, angående förrymd
Makas rättighet, att träda i nytt gifte,
samt
2:0 Med förkastnnde af samma Utskotts utlåtande
N:o 140, i fråga om Löftesmäns rättighet
att uppsäga borgen, antagit 16 § 7
Cap. af LagCommitéens Förslag till den nya
HandeLBalken 5 uti hvilka 2me beslut de öfriga
RiksStänden blifvit inbjudna att sig med
Ridderskapet och Adeln förena; och fann
PresteStåndet, vid öfverläggning härom,
för godt, att i det förra ämnet accedera till
Ridderskapets och Adelns beslut; hvaremot
Ståndet i afseende på den sistnämnde frågan,
förblef vid sitt till Utskottets betänkande
red-n lemnade bifall.
S. D. Wid ytterligare föredragning af Åll»
Fröt. Vtdr. d. i Sepierub. 18*5. 85f
manna Besvärs och Ekonomiutskottet? utlåtande
N.O 97, i anledning af gjorde anmärk*
ningar vid Utskottets afgifne betänkande, angående
tidens förlängande för de Allmänna
utskyldernas erläggande, blef nämnde utlåtande
af PresteStåndet bifallet.
Fran Vallofl. BorgareStåndet.
S. D. Sedm Borgareståndet den 7 sistlidne
April beslutit, att öfverlemna uppsigten öfver
Grund! garnes telina tryckning åt Riksens
Ständers Commiterade till tryckfrihetens
vård och de öfrige RtksStånden deruti instämt
} så fann BorgareStåndet nu för godt,
att jemväl uppdraga åt nämnde Commiterade
enahanda betattnirg med RiksdagsBeslutet,
samt att anmoda ExpeditionsUtskottct, om
uppsättning af förordnande för Commiterade
till desse befattningar. Och skulle Rcspective
MedStånden inbjudas, att äfven i de nu
gjorda tillägg sig med BorgareStåndet förena.
S. D. Då nu å nyo förelrogs Bevillningsutskottets
utlåtande N;o 22, i anledning af
anmärkr.ingar vid betänkandet N:o 15, o*»
j56» Fröt XJtdr. it. i Septemb. iSäj.
grunderne för värderingar å Jord på Landet,
Hus i Srädefne saint Jernbruken, hiefvo desse
betänkanden, i hvad de angå värderingssättet
å brandförsäkrade lius i Sta lerne, förkastade,
med beslut, att enahanda värderings*
sätt fpr brandförsäkrade, som för oförsäkrade
hus och egendomar i Städerne böra
ega rum; men i de öfrige dtlarne lemnade
BorgareStåndet till samma betänkande sitt
bifall.
S. D. Wid förnyad föredragning af LagUtskortets
utlåtande N:o 157, i anledning af
anmärkningar vid betänkandet N;o 77, angåeide
ändring i 1 Cap. I och 10 §. Rätt-egångsBalken,
fann BorgareStåndet för godt*
att antaga så väl den förändring i det förra
betänkandet, som Urskotter i sednare alternativet
af sitt förnyade utlåtande tillstyrkt,
som ock der tillägg, samma utlåtande vid
slutet innehåller.
S. D. Återremitterades Lag- och EkonomiUtskottens
utlåtande N:o 125, i frågan om
Näringsfriheten samt om förslag till nya
Handels och HaudtverksReglementen.
S. D. Biföllos nedannämnde nu å nyo före*
dragne betänkanden i
Prat. Utdr. å. i Septemb. 1823. gfii
Stats- och Ekonomiutskottens:
N:o 43S, I vackt fråga om Nyhemmans anslående
till hjelp för svagi Rotar m. m.
N:o 436, Rörande Bytesverket.
Stats- och BevillningsUtskottens ;
N;° 437, Om afgift till Veneriska smittans
hämmande.
Bevillnings- och LagUtskottens ;
N:o 35, Öfver Friherre von Salzas Memorial,
om törändradt sätt för Kronoskatternes indrifvande.
LagUtskottets:
N:o 154, Om”" föreslagen ändring i Kongl,
Brefvet den 17'October 1778» rörande Barnamord.
S. D. Stats och BancoUtskottens utlåtande,
N;o 438> 1 anledning af anmärkningar vid
Bihang till R, S, Brot, 9.'de Sami,
Trot. Utdr. d. i Septemb. 1923.
Betänkandet N:o 287) i ffåga om ny Prsscriptionstid
för f. d. FilialDiscontlnrättningens
skulder, föredrogs å nyo j och som BorgareStåndet
bifallit det förra betänkandet, lädes
detta sednare endast till handlingarne.
Från Hederv. BondeStåndet.
S. D. Wid föredragning af Stats och BancoUtskottens
utlåtande N:o 38, öfver anmärkningar
vid Utskottens under N:o 287 afgifne
betänkande, angående ny Praescriptionstid
i afseende på sådane f. d. FilialDiscontInrättningarnes
skulder, hvilka icke inom
förut bestämd Prsscriptionstid blifvit till
inlösen prsesenterade, fann BondeStåndet
för godt att , med afslag å Utskottens
åtgärd , bifalla härstädes gjord motion,
att f. d. FilialDisconternes utelöpande Assignationer
på Banken, böra af Banken inlösas,
och att innehafvarnes anmälan om denna inlösen
bör, vid förlust af all betalningsrätf, vara
gjord inom 4 månader från den dag allmän
Kungörelse derom blifvit utfärdad.
S. D. Wid föredragning bifölls Stats samt
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
Utlåtande N;o 436, angående bytesverket.
Prot. Utdr. d. i Septeinb. 1823. 8^5
S. D. BevillningsUtskottets N;o 34, i anledning
af gjorde anmärkningar mot Utskottets
betänkande, angående den af Städerna
utgående Salnaccisen och dess upphörande,
blef, såsom icke fprdrande vidare åtgärd,
lagdt till handlingarne.
S. D. LagUtskottets utlåtande N:o 154, angående
föreslagen ändring i Kongl. Brefvet
den 17 October 1778, rörande Barnamord,
blef, vid föredragning, af BondeStåndet bifallet.
S. D. När BevillningsUtskottets betänkande,
N:o 3J, angående förändradt sätt för Kronoskatternes
indrifvande, föredrogs, blef detsamma
af BondeStåndet godkändt.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar återremitterades
dels ConstitutionsUtskotiets
Memorial N:o 45, angående Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, om upphörande af Konungens
två röster i Högsta Domstolen; dels
ock LagUtskottets utlåtanden N.o 152, om
föreslagna ändringar uti ConcoursLagen den
18 Julii 1818-
N:o 153, Om ändring och undantag i allmänna
Lagar och Författningar för betryggande
af Bancoverkets säkerhet.
854 Fröt. Vtdr. i. i Septemb. 1823.
S. D. Wid förnyad föredragning af Statsutskottets,
under N:o 390, afgifne utlåtande,
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
yttrande, om Statregleringen, under RiksSratens
andra Hufvud Tittel, fann BondeStåndet
för godt bifalla hvad Utskottet föreslagit uti
Första puncten: angående nya Löner för
tvänne ProtocolIsSecreterare och t vänne Cancellister
vid Kongl. Maj.ts Justitias Revisions
Expedition, samt för en Secreterare vid Justitias
CancellersÄmbetet.
Andia puncten : angående uppförande på allmänna
IndragningsStaten af arfvoden till HofCancellersÄmbetets
Ombud vid Boktryckerierne
i Riket.
Tredje puncten; om uppförande å MedicinalStaten
af underhållskostnaden till 12 BarnmorskeLärlingar.
Fjerde puncten; om uppförande å samma
Stat af anslag tiil döda kroppars besigtning.
Femte puncten; om Lönetillökning för en
del Götha HofRätts betjening.
Hvaremot BondeStåndet, i frågan om
Sjette puncten : angående Lönetillökning för
Vrot. Utär. å. i Septemb. tgsg. 365
Secreferaren och Canceilisten vid ÖfverlnteodentsÄmbetet.
Sjunde puncten: angående tillökning uti anslaget
till verl, ljus och skrifmaterialer för
Civile Ämbetsverken j och
9
Artonde puncten ; angående tillökning i anslaget
för MinisterSraten ; beslöt att de i
nämnde puncter omförmalde utgifter böra
-på enahanda sätt och till lika belopp,
sorn vid sista Vaksäng blifvit bestämd , i
följd al berörde anslag lor MinisterStaten förbi
r fver vid 90,000 Rd. Hamburger Banco,
ined rättighet för Kongl. Majit att till öfrige
Diplomatiske utgifter af extra utgiftsmedlen
begagnade summa, circa 40,000 Rd. Hamburger
Banco årligen, som lör till nämnde
behof varit anvisad.
Nionde puncten : om förändring af fyra Assessorslöner
inom Kongl. Götha HofRätt, och
tillika många HofRättsRädslöner.
Tionde puncten : rörande Lönereglering för
de vid Länsfängelserne tjenstgörande FångPredikanter.
I öfrigt blef Utskottets först afgifne betänkande,
den 27 sistlidne Junii, N:0 230,af
BondeStåndet godkändt.
$66 Prat. Vtdr. d. a Septemb. 1823.
S. D. Då StatsUfskottets utlåtande N;o 393,
i anledning af gjorde anmärkningar vid betänkandet
N:o 258, rörande StatsRegleringen
under Åttonde HufvudTitteln föredrogs, fann
BondeStåndet för godt Utskottets berörde
åtgärder godkänna, utom hvad angår Kongl.
Maj;ts rättighet, att till Diplomatiska utgifter
begagna densamma, circä 40,000 R:dr
Hamburger B;co årligen, som förut varit anvisad
; i hvilken del Ståndet, under åberopande
af dess beslut, vid fråga om 2;dra
HufvudTitteln, och anslaget för MinisterStaten,
ansåg någon ändring uti det förhållande,
som hitintills varit iakttaget, icke böra
ega rum.
Den <2 September 1823.
Från Högl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Föredrogs ånyo och bifölls BevillningsUtskottets
den 26 sisth Augusti, under
N:o 33 afgifne samt den 27 derpåföljde
e, m. på bordet lagde utlåtande, i anledning
Trot. Utdr. d. 2 Septemb. 1823. 8^7
af väckt Motion, om lindring i Bevillningen
för Brandskadade i Madängs By af Wartofta
Härad och Skaraborgs Län.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och gillades
StatsUtskottets den 19 sistl. Augusti under
N:o 432 afgifne, samt den 2$ derpåföljde e.
m. på bordet lagde berättelse, angående den
af Utskottet verkstälde granskning af Allmänna
Magazinslnrättningens förvaltning.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Stats , Banco samt Allmänna Besvärs och E
konomiUtskottens
den 21 sisi. Aug. under
N :o 434 afgifne, och den 25 derpåföljde e.
tn. på bordet lagde betänkande, rörande Allmänna
Magazinslnrättningen, blef samma betänkande,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
till Utskottet återremitteradt.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
BevillningsUtskottets den 21 och 26 sistl.
Augusti under N:o 32 och 34 afgifne, samt
den 27 derpåföljde e. m. på bordet lagde
tvänne utlåtanden, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte
betänkander ;
1:0 Angående de å Brandförsäkrade hus i
Städerne och Bruksegendomar föreslagne värderingssätt.
gCS Fröt. TJtdr. 11. 2 Septemb, rG*3-
2to Angående den af Sfäderne utgående Salu*
Accissen, och dess upphörande, fann Ridder»
skåpet och Adeln, att enär sistnämnde betänkandet!
redan blifvit af Ridderskapet och
Adeln bifallne, Utskottet i frågavarande utlåtanden
borde läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
LagUtskottets d^n 16 sisth Aug. under No
158, afgifne, satjnt den 1 dennes e. m. på
bordet lagde betänkande, rörande Utmätning
och försäljning af fast egendom m. m., bief
samma betänkande, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar till Utskottet återremitteradt.
S D. e. m, Wid förnyad föredragning af
Stats- och BancoUtskottens, den 23 sistlidna
Aug. under N;o 438 afgifne, samt den 30
derpåföijde på bordet lagde utlåtande, olver
gjorde anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
betänkande, om stadgande af en ny
Praescriptionstid, i afseende pä sådane f. d.
Filial Discont - Inrättningarnes skulder, hvilka
icke innom den förut bestämda praescriptionstiden
blifvit till inlösen presenterade, fann
Ridderskapet och Adeln för godt att, med
ogillande af Urskottens utlåtande, stadga,
det alla f. d. FilialDisconternes ännu utelöpande
Assignationer, hvilka innom nästkommande
-
I
Prat. Vt Jr. J. 2 Septemb. 1823- 869
friande års slut varda anmälde, borde, enär
de förut varit i uppbörd gängse, inlösas; uti
hvilket beslut de öfrige RiksStånden skulle
inbjudas att sig med Ridderskapet och Adeln
förena.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning bifölls
Bevilinings och LagUtskottens den 2g
Sistlidne Augusti under N;o 3> afgifvne,
Samt den 30 derpåföljde e* m. på bordet
lagde betänkande, angående förändradt sätt
för Kronoskatternes indrifvande»
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning bi»
föllos Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottets
den 19 och 23 sisth Aug., afgifne, samt
den 27 derpåföljde e. m* på bordet lagde
betänkande» •
N:o 170, Om Stadsrättighetens meddelande
för Köpingen Ronneby*
N;o 171, Om Glas och Porcellainsföraresj
Smideshandlares och Lumpsamlares obehöriga
kringstrykande, samt om tillåtelse för Allmogen,
att, under deras resor afyttra förenämde
varor, som de utaf Bruksegare kunna sig
tillhandla*
■ K
S, D. e. m* Föredrogs å nyo och biföllög
Bihang till R. S. Fröt. 9:dé Stttnl. 55 *
87© Pröt, TJidr, d. 2 Sept emi/, 1823.
Stats samt Allmänna Besvärs och Ekonomi
Utskottens
den 23 sist). Augusti, samt den
30 derpåföljde e. m. på bordet Jagde utlåtanden
:
^:o 435j Om Nyhemmans anslående till
hjelp för svage Rotar m. m.
N;o 436, Rörande Bytesverket.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
LagUtskottets den xj sistl. Augusti, under
N;0 157, afgifne, samt den 30 derpåföljde
e. rn. på bordet lagde utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar, vid Utskottets
förut meddeldte betänkande öfver Kongl.
Majits nådiga Proposition, angående förändring
af I Cap., 1 och 10 §. §. RättegångsBalken
; fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, under godkännande af det i Utskottets
utlåtande upptagne första Alternativ,
eller att de Bönder hvilka innehafva Hemman
så väl nnder nyttjande som egande rätt,
må vara behörige att deltaga i valet, och
kunna till Nämndnmäo väljas, samt att hvar
Bonde ege lika röst ehvad han större eller
mindre Hemman häfver, samma utlåtande i
öfrigt gilla.
S. D. e. m. Föredrogs ånyo och bifölls Lag
-
Fröt, Vt dr. d. 2 Sept emli. lS-3* 871
Utskottets den 15 sisth Aug. under N;o 15 3
afgifne, samt den 27 derpåföljde e. m. pä
bordet iagde betänkande öfver åtskilliga frågor,
om ändring och undantag i Allmänna
l.agar och Författningar för betryggande af
Bancoverkets säkerhet.
Från Hågv. Pr este Ståndet.
S. D. f. m. Återremitterades ;
Lag- och Ekonomiutskottens:
Utlåtande N:o 125, öfver Kongl Majrts nådiga
skrifvelse jemte åtskillige enskildte Motioner,
i frågan om Näringsfriheten, samt om
förslag till nya Handels och HandtverkeriReglsmenten,
samt
LagUtskottets :
Betänkande N:o 154) rörande Barnamord.
S. D. f. m. Med anledning af Wällolofl.
BorgareStåndets, enligt ProtocollsUtdrag förleden
gårdag fattade beslut, att åt Riksens
872 Prut. TJtdr. d. 2 Septcmb. 1823.
Ständers Committerade tili Tryckfrihetens
vård, öfverlemna uppsigten öfver Riksdagsbeslutets
felfria tryckning, fann PresteStåndct,
yid öfverläggning härom, för sin del tjenligare,
att i likhet med hvad vid 1815 ars
Riksdag skedde, anmoda RiddarnusDjrectionen,
samt de öfrige Ståndens CancelliDirectioner,
att, gnnom utsedde Deputerade 2:ne
af hvardera, under JustitiaeOmbudsmannens
Ordförande, samt efter af honom erhållen
kallelse, hafva tillsyn, att så väl Riksdagsbeslutet,
som öfrige ifrån Riksens Ständer
utgående Handlingar, såsom Bevillnings och
Charta: SigillataeFörordningarne nr, m. blifva
felfritt tryckte,
S. D, f, m. Bifölls vid förnyad föredragning
StatsUtskottets Memorial Nio 440, rörande
Pension till framlidne RiksRådet Grefve Lilliencrantz^
Dotter Friherrinnan Tornerhjelm,
med godkännande af den deruti föresiagne
Voteringsproposition,
S„ D, f. m. Då Rag samt Allmänna Besvärs
och EkonomiUtskottens betänkande N;o 15?,
i anledning af Kongl. Maj;ts nådiga skrifvel*
se till Rikets Ständer, angående offentlighet
vid Ståndens öfverläggningar nu åter föredrogs,
fann PresteStåndet, inom hvilket någre
frågor i detta ämne icke blifvit väckte,
ej heller vara af nöden att om sjelfva saken
Prot. Vt dr. d. z Septemb. 1823. 873
något besluta, heldst Ståndet, som i den nådiga
skrifveisen igenkänner ett förnyadt bevis
af Kongl, Maj;ts omsorg för Grundlagarnes
helgd, jcke anser densamma innefatta
någon Proposition, utan endast ett nådigt
tillkännagifvande, att i händelse Rikets Ständer
skulle öfverenskomma om Publicité vid
deras öfverläggningar, har Kongl. Majit intet
emot sjelfva saken att invända, utan vill
blott, att den Lag, som till Ordningens bibehållande
i sådant fall ovillkorligen bör
upprättas, skall Kongl, Majtts pröfning och
bifall underställas,
S. D. e. m, Wid förnyad föredragning af Stats
och BancoUtskottens utlåtande N:o 438> angående
stadgande af ny Praescriptionstid för
sådane f. d, FilialDiscontlnrättningarnes skulder,
sorn icke inom den förut bestämda praescriptionstiden
blifvit till inlösen preseterade,
Jades samma utlåtande till Handlingarne, sedan
PresteStåndet redan den 14 Julii bifallit
Utskottens i detta ämnet först afgifne
betänkande.
S. D, e, m. I anseende till dervid gjorde
anmärkningar återremitterades :
LagUtskottets Betänkanden
N;o 152, Angående föreslagne ändringar
874 Prat. Utdr. d, 2 Septemh. 1823.
uti Conceurs Lagen af den 18 Julii 1818
samt
N;o 159, 1 fråga om befrielse för Rikets
Ständers Bank från skyldigheten att i Concourser
och års proclamata bevaka sine emot
Lös pant egande fordringar.
S. D. e. m. Efter ånyo skedde föredragningar
biföllos nedannämde ifrån Riksens
Ständers Utskott inkomne betänkanden 5
nemi.
Stats- och Bevillningsutskotten
N:o 457» Angående en af hvarje mantals
skrifven Person årligen intill nästa Riksdag
utgående afgift till veneriska Smittans
hämmande.
Bevillnings och LagUtskotten
N:o 53, Angående förändradt sätt för Krono
Skatternes indrifvande.
Lagutskottet:
N o 158, Rörande utmätning och försäljning
af fast Egendom, m. m.
JP; ■et. Utclr. d. 2 Stp t cmh. 1S23.
EkonomiUtskottets j
N:o 172, Om nedsättning af Lots och
Båkafgifterne för Ångfartyg i allmänhet,
samt andra inrikes mellan seglande Fartyg
under 6 fots djupgående.
N:o 174» Om medel till Sedlighetens befordrande
hos de lägre FolkClasserne.
S. D. e. m. Efter öfverläggning om Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottens
Utlåtande I\;o 175, i anledning af föreslagne
medel till förekommande af åtskilige
förmente missbruk vid Prestval, blef
det samma af PresteStåndet afslagit.
Fran Vållofl. Bor gare St ändet.
S. D. Återemitterades följande Betänkanden;
StatsUtskottets;
•
'
N:o 43°> I anledning af ytterligare fråga
om Städernas inquarterings Besvär.
§75 Prat. Uldr. ti. 2. Septemb. 1823.
LagUtskottets
N:o 158, Om utmätning och försäljning af
fast Egendom m. m.
EkonomiUtskottets i
N.‘Ö 172, 1 fråga om nedsättning af Lots
och Båkafgifternr för Ångfartyg samt vissa
andra, som segla inrikes orter emellarti
N:o 173, I anledning af föreslagne medel
till förekommande af åtskillige förmente
missbruk vid Prestval.
S. D. Wid förnyad föredragning bifölloSt
N:o 159, LagUtskottets betänkande i fråga
om befrielse för RiketsStänders Bank, från
skyldigheten att i Goncouser och Årsprdclama
bevaka sine emot Lös -pant egande
fordringar.
N:o 174» EkonomiUtskottets i fråga otti
medel till sedlighetens befordrande hoö
de lägre FolkClasserne.
S. D. Med förkastande af LagUt^kotteti
betänkanden N:s 84 °ch 145 i frågan orri
Lagmans*
Prat. IJtdr. d. s. Septemb. lgsg. 877
LagmansRätterne beslöt BorgareStändet, att
desse Rätter böra afskafFas samt Lagutskottet
anmodas inkomma med iörslag till
sådane förändringar i allmänna Lagen och
serskillte författningar, som, i följd häraf
erfordras.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillningsutskottets
utlåtande N:o 54» i anledning af anmärkningar
vid betänkandet N:o 26, om
den af Städerne utgående Salu accisen
samt dess upphörande och, emedan Städernes
Borgerskap i mån af sin Rörelse
får vidkännas Allmän Bevillning samt någon
särskild Accisafgift för Landtmannen
1111 mera icke eger rum, ansåg Borgare
Ståndet det ej heller med rättvisa och
billighet öfverensstämmande, att Borgerskapet
dermed betungas, hvadan Ståndet,
förkastande Utskottets betänkanden, be löt,
att Salu accisen för Mäderne bör upphöra,
och att det i förhållande till Bevillningssummans
obetydliga belopp af Femton
Tusen Riksdaler, hvartill nämnde Accis
årligen uppgår, i stället må tilläggas
den Allmänna Bevillningen och deribland
fördelas, så framt ej detta belopp skulle
kunna för StatsWerket aldeles umbäras.
Bihang till R, «S, Pret, $:dt Sami. 56
J57fi Trot. XJtdr. d. i. Septemb. i§2*.
S. D. DS nu ånyo föredrogs Constitutions
Utskottets Memoiial N:o 45> * anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
upphörande af Konungen 2 Röster i Högsta
Dom toln, afgjorde BorgareStåndet,
jemlikt 81 "• Regeringsformen, att det
vill olver samma Nådiga Proposition vid
nästföljande Rik dag besluta.
S. D Wid förnyad löredragning af Ekonomiutskottets
Utlåtande N:o 171. i anledning
af väckt fråga, om Glas och PorCellains
förares, Smideshandlare’ och Lumpsamlares
otillhöriga kringstrykande samt
om tillåtelse för Allmogen, att under ina
resor afyttra förenämde Waror; som den
af Bruksegare l<an sig tillhandla, blef samma
utlåtande, såsom icke allenast emot
fareskrifterne i 89 §. Regering formen ,
samt 54 och 57 §. §. Rik dagsOrdningen,
sträckt utöfver Motionernes innehåll, titan
ock stridande tvärt emot RiksensStänders
vid innevarande Riksdag fattade be
slut om Gårdfarihandelns upphörande, af
BorgareStåndet förkastadt.
Från Hederi;. BondeStåndet.
S. D. När nu föredrogs Lag- samt Allmän
-
Fröt. Utdr. d. 2 Septemb. ifla,5. 879
na Besvärs och EkonomiUtskottens betänkande
N;0 155, i anledning af Kongl
Maj
ts Nådiga Skrifvelse till RiksensStänder,
angående offentlighet vid Ståndens
öfverläggningar; Beslöt; att, som Bonde
Ståndet uppå väckt Motion, redan den 21
sistlidne Februarii ansedt publicitet vid
Ståndens Sesioner denna Riksdag icke böra
ega rum, och Ständet finner betänkligt
a t, i fråga om en föreskrift, den der icke
förr än nästa Riksdag skulle till verkställighet
kunna befordras, lägga något band
på kommande Ständers rättighet, att i ämnet,
vidtaga den åtgärd, som då k3n finnas
lämplig; så ansåg BondeStåndet sig
för närvarande icke kunna åfvannämde redan
tagne beslut frånträda; vid hvilket
förhållande den hos Utskotten förekomne
fråga, om deras mer eller mindre behörighet,
att ärendet handlägga, således förefaller.
S. D. Med antagande af 2:ra Alternativet
nemligen att ”endast de Bönder, som hafva
hemman under egande rätt, äro behörige
att deltaga i val och kunna väljas till
Nämdemän, och att dervid hvarje Bonde
skall ega lika röst ehvad han större eller
mindre hemman eger” fann BondeStåndet
förgodt godkänna LagUtskottets utlåtande
88* Fre t. IJtrfr. rf. s Septemb. 1823.
N:o 157, i anledning af gjorde anmärkningar
vid betänkandet N:o 77, om förändring
i 1 och 10 /. §. 1 Cad. RättegångsBalken;
åberopandes Ståndet i öfrigt
sitt till sistnämde betänkande förut lemnanade
bifall.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos nedannämde
betänkanden nemligen ;
StatsUtskottets;
N:o 327, Angående Rusthålls afgifternes
vid Skånska GavallerieRegementerne utgjörande
i spannemål.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekono
miUtskottens
;
1
No 435, Om nyhemmans anslående till
hjelp för svaga rotar. m. m.
LagUtskottets:
N:o 159, Om befrielse föt Banken, att i
Concourser bevaka sine mot Lös fcin&
egande fördringar.
Trot. Uldr. d. £ Sfiptemb. xCsg. ggi
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens :
N:o 172, Angående nedsättning af Lots
och Båk afgifterne för Ängbåtar rn. m.
IM o 177, I anledning af föreslagne medel
till förekommande af förmente missbruk
vid PresLval.
> m
K:o 174, Om medel till sedlighetens befordrande
hos lägre FolkClasserne.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar,
återremitterades nedannämde utlåtanden, nemligen
:
Stats- Banco- s3mt Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskottens ;
N;o 434, Om upphörande af Allmänna Magazinslnrättningen.
BevillningsUtskottets:
N:o 33, Om lindring i Bevillningen för Brandskadade
Innevånare i Madängs by af Skaraborgs
Län.
S. D. Med anledning af Högled. Ridderskapet
och Adelns inbjudning, uti Protocolls
-
832 P rot. Vt dr. i. 2 Septemb. 1825.
Utdrag den 27 nästlidne Augusti, fann BondeStändet
för godt instämma uti Höglofl.
Ridderskapet och Adelns beslut, vid föredragning
af LagUtskottets betänkande N:o 142,
angående förrymd makas rättighet att träda
i nytt gifte • och godkännes alltså den i berörde
ProtocollsUtdrag upptagne Redaction
af 4 §. i 13 Cap. GittermalsBalken.
S. D. Wid föredragning af Allmänna Besvärs
och EkonomiUtskottets utlåtande N:o
164, i anledning af gjorde anmärkningar vid
dess betänkande N o 99, om Directioners inrättande
till Cavaileriets beklädnad, m. m.
Bifölls sistnämde betänkande, med uteslutande
af orden i 8 puncten : ysker ej detta
vare ogildt," heldst Ståndet ansåg det beslut,
piuraliteten af BeklädnadsDirection fattat,
ovillkorligen böra af samtlige närvarande
Ledamöter underskrifvas och till efterrättelse
tjena j i följd hvaraf senast afgifne utlåtandet
N:o 169, afslogs och förföll, i allt hvad som
emot det förra fanns stridande ; dock må
detta stadgande icke hindra Riksdagsfullmägtige
från Ssåne, att, i afseende på förändring
i beklädnadssättet för deras ort, till Kongl.
Maj:t i underdånighet afgifva den ansökning
eller de anbud hvartill de finna sig befogade.
S. D. Föredrogs Wällofl. BorgareStåndets
Prot. Utdr. d. 2 Septemb, 1825. 883
ProtocollsUtdrag för nasti, gårdag, angående
tryckning af Riksdagsbeslutet; och med antagande
af Wällöf!. BorgareSråndets inbjudning,
fann Bondeståndet för godt att till Committerade
för Tryckfrihetens vård,som blifvit anmodade
att hålla uppsigten öfver Grunolagarnes
felfria tryckning, jemväl uppdraga enahanda
befattning med Riksdagsbeslutet.
S. D. Föredrogs LagUtskottets utlåtande N;o
I56, i anleoning af återremiss af Utskottets
betänkande N o 22, om stiftande af en Lag
i afseende å förbrytelser, begångne af åhörare
innom RiksStåndens Plena och Plena
plenorum ; och som BondeStåndet redan bifallit
Utskottets först viritagne åtgärd , så
blef det sednare utlåtandet endast lagdt till
Handlingarne.
S. D. ExpeditionsUtskoftets förslag till Inledning
och de 4 första §. §. af Riksdagsbeslutet
återremitterades med enahanda anmärk,
ning, som, enligt ProtocollsUtdrag den 30
Augusti och nästl. gårdag, hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Walloth BorgareStåndet
blifvit gjord, eller atr innehållet af
lista §. borde i stället upptagas uti Inledningen.
S. D. På grund af Höglofl. Ridderskapet
och Adelns inbjudning uti ProtocollsUtdrag
Fröt Utdr. <?. r, Septemb. 1523.
den 27:ne sist!.Augusti, antog BondeStåndet
LagCommittéens förslag i 16 §. 7 Cap. nya
HandelsBalken, rörande Löftesmäns rättighet
att uppsäga Borgen.
Den 5 September 1823.
Frun Högl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Då nu å nyo föredrogs Stats
Utskottets den 21 sistlidne Julii under
N:° 34.3 afgifne, samt den 29 i berörde
månad, eftermiddagen, på bordet lagde
utlåtande, öfver gjorde anmärkningar vid
Ut kottets förut meddeldte Betänkande, i
frågan om lindring uti Inquarterings besvär
för Städerne; fann Bidderskapet och
Adeln, som redan bifallit sistnämnde betänkande,
nu för godt in lamma i Borgare
»Ståndets, uti ProtocollsUtdrag af den 2
sistlidne Augusti, tillkännagifne beslut :
1:0 Att en underdånig frmaställning till
Kongl. Majt., angående Inquarteringen för
Städerne
fröt. Vt Jr. i. 5 Septeittb. I82J- 885
Städerne i allmänhet, och de för densamma
vid 1809 och 1810 ånens Riksdags
lagde grander, samt om verkställighet å
det då fattade beslut borde göras uti de
ordalag Utskottets första Betänkande innehåller,
2:0 Att Malmö Stad, intill andra utvägar
till lindring i Inquarteringsbesväret för
Staden blifva vidtagne, må ifrån och med
innevarande Sr 1823 och intill nästa Riksdag
befrias från den stadgade årliga 2
procents Afbetalningen så till Casserns och
Stålbyggnadens uppförande från Riksgälds
Contoiret erhållne Lån 50,000 Rd, B:o,
som ifrån och med 1824 års början och
intill nästa Riksdag njuta befrielse från
Räntebetalning å samma lån, med förbehåll,
att, om Kongl. Maj:t i nåder skulle
täckas inom nästa Riksdag mildra Stadens
Iriquarterings tunga, genom föi flyttande af
min t en Squadlon utaf de derstädes för*
lagde Trupper till annan ort, Räntebetalnings
skyldigheten då genast å nyo vid*
tager.
5:0 Att Wad tena Stad må, ifrån den tid
då det öfveiklagade Inquartetings besväfet
för Staden vidtagiL och allt framgent så
Bihang till R S. Prat, 9:de Sami,
$86 Pror. IJidr. d. 5 Sept. mu, IgSJ.
långe detta besvär i och för Correction*
Inrättningen fortfar, af anslaget för samma
Inrättnings underhäll, tillgodo njuta 200
Rd. B:o årligen till ersättning för Inquarteringen.
4:0 Att Staden Warberg må, ifrån och med
1824 års början och så länge Staden får
vidkännas servise till det å Warbergs Fästning
förlagde befäl och Manskap , utaf
Stadsmedlen erhålla 200 Rd, Banco årligan
till ersättning för denna lnquartering.
5:0 Att, hvad angår Götheborgs Stads Inquartering,
samt användandet af de Kronans
Byggnader, som blif a öfverflödiga,
genom det garnizonerade Trupper från en
Stad lill en annan förläggas, Utskottet i
dess förste betänkande afgifse yttrande gillades.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
StatsUtskottets den 22 sistlidne Augusti,
under !N:o 44°» äfgtfrm samt den 2 dennes
e. m. på burdet lagde Memorial, i anled
ning af Rik Ståndens särskildta Beslut, rörande
Pension till framlidne RiksRådet
.Grefve Liljencrantzks dotter, Friherrinnan
Tornerhjelm, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att, med godkännande af de i
Trot. Vt dr. A. 5 Sept emit. 1S23. §87
»amma Memorial föreslagne voterings propositioner,
öfverlemna frågan till förstärkta
StatsUtskottets afgjörande.
S. D. f. m. "Wiel förnyad föredragning af
Con titutions Utskottets, den 19 sistlidne
Augusti, under ISi:o 44 afgifne* samt den
27 derpå följde e. m. på bordet lagde
Memorial, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte förslag
till ett 7 mom. i 14 Jb Riksdagsordningen,
fann Ridderslcapet och Adeln för
godt, att det, i förstnämde Memorial hem-,
stäldte förslag, till den behandling 56 jf.
RegeringsFormen föreskrifver, godkänna.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
ConstitutionsUt kottet , den 21 sistlidne Augusti,
under b :o 45 aflåtne, samt den 27
derpå följde e. m. på bordet lagde Memorial,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om upphörande af Konungens
2:ne röster i Högsta Domstolen;
afgjorde Ridderskapet och Adeln jemlikt
81 Jb Regeringsformen, att Ståndet ville
öfver samma Nådiga Proposition vid nästföljande
Riksdag besluta.
S. D. f. m. Föredrogs ä nyo och gillades
StatsUtskottets den 28 sistlidne Augusti
ggg Prof Vt dr. d. 5 Stptemk. 1823.
under N:o 459 afgifne samt den 2 dennes
e, m. på bordet lagde utlåtande, öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
jneddeldte yttrande, angående ptnsion för
Pirepteuren Löfving.
S. D, f. m. Föredrogs å nöo och bifölls
StatsUtskottets den q sisslidne Augusti un.
der N;o 43° afgifne, samt den 28 derpå
följde e, m, på bordet Jagde utlåtande,i
anledning af ytterligare fråga om Städer*
ijes Inquarteringsbesvär.
S. D, e, tn, D| nu å nyo föredrogs Stats
BeviHnir.gs samt Allmänna Besvärs och Eko.
nomiUtskottens den 19 sistl. Augusti, under
N;0 443 afgifne, samt den 2 dennes e, m,
på bordet lagde betänkande om ytterligare
understöd för Nybyggare i de Norra Provin*
Seme, blef samma betänkande, i anledning af
H r Danekwardt*, Magnus Georg, dervid gjor.
de anmärkningar, tall Utskotten äterrenutteradt,
S, D, e. m, Föredrogs I nyo och bifölls
StatsUtskottets den § sigri. Augusti, under
N:d 39'? afgifne, S3mt den 14 dcrpålöljde
e, m. på bordet lagde utlåtande, i anledning
af väckt motion om fonds anvisande till J?eo»
(»janer för SursRådets Ledamöter,
Prof, JJt/ir. å. 5 Septemb, 1323, 389
S. D. r. rrt. Föredrogs å nyo och återremitterades
på grund af dervid gjorde anmärkningar,
StatsUtskottets den 8 sistlidne Aug.
under N:o 398 afgifne, samt den 14 i berörde
manad e. m, på bordet lagde betänkande,
i anledning af gjorde Motioner, rörande
Roteringen i Skåne.
S. D, e. m. Wid förnyad föredragning af
Stats samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
der. 19 sjstl. Augusti, under N:o
442 afgifne, samt den 2 dennes e. m. pä
bordet lagde utlåtande, i frågan om StadsPrivilegier
lör Trelleborg, om Hamnbyggnad
derstädes m. m, blef samma utlåtande af
Ridderskapet och Adeln aislaget.
S, D. e, m. Wid fSrnyid föredragning af
SiatsUfskottefs den 12 sistI. /fjgu^tt, under
Nio 321 afgifne, samt den 2J derpå följde
e. m. på bordet lagde utlåtande, öfver gjorde
anmarkningar vid Utskottets förut meddcldte
betänkande, 1 fråga om Statens ordinarie
Räntors utgörande i Skåne, Blekinge
och Bohus l än, blef samma utlåtande af Ridderskapet
och Adeln afslaget.
S, D, e. m. Föredrogs å nyo och bifödos
följande från nedannämnde inkomne, samt
den 2 dennes e, tn, på bordet lagde utlåtanden
;
gpo Fröt. Utdr. d. g Septemb. 1823.
Från Stats samt Allmänna Besvärs oell
Ekonomiutskotten:
af den 19 sistlidne Augusti ;
N:o 441, I anledning af väckte Motioner
om Kongl. LilHusaiCorpsens reducerande till
Infanteri.
Från Stats, Lag samt Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskotten :
af den 21 sistlidne Augusti:
N o 444, Angående dels befrielse från skattläggning
för Husbehofsmjöl. och Såcqvarnar,
dels ock rättighet, att obehindradt samt utan
föregången syn på stället få sådane Qvarnar
samt Wattenverk anlägga.
/
Från StatsUtskottet t
af oen 28 sistlidne Augusti :
N:o 4 fy, Angående Götha CmalBohgs Götheborgs
och IVfilmö f. d DiScoatliuättaingars
tillståad och förvaltning.
Trot. Utär. 5 Septemb. 1823. 891
Fran Högv. TresteStunclet.
S, D. f. m. Efrfer å nyo skedd föredragning
bi fö! los nedannämnde från Utskotten inkomne
betänkande :
StatsUtskottet;
N*.o 439, Förnyadt utlåtande, angående Pension
för Directeuren Löfwing,
Bevillnings och EkonomiUtskotten;
KiO 36, Om inskränkning i Finska Handeln,
Stats och EkonomiUtskotten :
N:o 44T, Om Kong!. LifRegements HusarCorpsens
reducerande till Infanteri.
N :0 4^2, I frågan om StadsPrivilegier för
Trelleborg och Hamnbyggnad derstädes m. m.
Stats, Bevillnings och EkonomiUtskotten:
N;0 443, Om ytterligare understöd för Nybyggare
i d® Norra Provincerue
-
SS>2 Prot. Vlär. a. y Scprfmb. 1823.
Stats- Lag och Ekonomiutskotten:
N:o 444, Angående dels befrielse fiån skattläggning
fri Husbehofsmjöl- och Sågqvarnar,
dels ock rättighet, att obehindradt, samt utan
föregången syn på stället, få sådane Qvarnar,
samt andra Wattenverk anlägga.
StatsUtskottet i
No 445, Angående Götha CanalBolags, Gö>
theborgs och Malmö f. d. Discontlnrättningars
tillstånd och förvaltning, i följe hvaraf
behörig decharge borde Herrar Fullmägtige
för deras åtgärder härvid meddelas.
N:o 446, Om tillökning i det af ManufacturDistontKonden
bestämda Låneanslag för Glasbruken,
samt
N:o 447, Om Revision af LotsafgiftsFon*
dens lörvahning.
Frun Wällofl. BorgnreStunäet.
S. D. Förka tades det nu å nyo föredragne
utlåtandet, som Stats och Ekonomist
skotten
-
Trot. Vtär. A. 5 Septemb. iflcj7,. 895
skotten afgifvit under N:o 4^2> * fr^ga
om Stat? Privilegier för Trelleborg och
Hamnbygnaden derstädes.
r ' •
S. D. Då nu å nyo föredrogs Hederv.
BondeStåndet ProtocolRUtdrag, af den 6
sistlidne Augusti, hvarigenom BondeStåndet,
pä anförde skäl, inbjudit MedStånden,
att förena sig om förständigande till Stats
Utskottet, att när llän något RiksStänd
meddelas äterremiss i MSI , hvaruti tre
Ständ fattat beslut, inkomma med motiveradt
utlåtande till det Ständ, som återremitterat,
lann BorgareStåndet föreskiiften
i 49 §. Riksdagsordningen, huru vid sådane
tillfällen bör föifaras, vara å tydlig
och klar, att något annat yttrande öfver
inbjudningen ej erfordra , än att StatsUtskottet
anmodas ställa sig samma föreskrift
till efterrättelse.
S. D. Återremitterade":
N:o 454, Stats Banco och EkonomiUt*
sköttens betänkande, rörande Allmänna Ma.
gazin Inrättningen.
Bihang till R. S, Fröt, g:dt Sami, 57
894 Trot. VtAr. el. 5 Septemb. 1825.
S. D Föredrogos å nyo och biföllos:
N:o 441, Stats och EkonomiUtskottens utlåtande,
öfver värkte Motioner, om Kongl.
Lifregementets HusaiCorpsens reducerande
till Infanteri.
N:o 443» Stats- Bevillnings och Ekonomi
Utskottens i väckt fråga, om ytterligare
under töd för nybyggare i de Rona Provincerne.
N o 47» EancoUtskottets, öfver anmärkningar
vid de af Utskottet föreslagne vilkor
lör återbetalning af Götheborgs Stads Lånebiträde.
N:o 444» Stats- Lag och Ekonomiutskottens
i frågor del om befrielse från Skattläggning
för Husbehof •, Mjöl. och Såg
Qvarnar, dels ock om sådanes anläggning.
N:o 152, Lagutskottet?, om föreslagne ändringar
i Concour Lagen.
S. D, Till det beslut Borgare°tåndet den 1
denne , fattat öfver BevillriingsUtskoltet?
utlåtande N o 52, fann Ståndet nu på förekommen
anledning, för godt tillägga, att
Fröt. JJtdr. d. 5 Septemb. 1823. 895
Ståndet anser samma värderingssätt, som
det beslutit för brandförsäkrade Hus och
Egendomar i Städ rne, jemnväl böra iakttagas
ftir de Abygnader på Landet, samt
hus pä mindre lagenheter eller Iu<tplatser,
hvilka i 5 Art 2 21 mom. af 1818 års
Bevillnings förordning oinförmälas.
S. D. Ånyo föredrogs StatsUtskottets utlåtande,
N:o 459, öfver gjorda anmärkningar
vid Betänkandet N:o 299, angående
Pension för Directeuren Löfving, och blefvo
desse betänkandeil af Borgare';tåndet
förkastade.
S. D. Wid förnyad föredragning af StatsUiskottets
Memorial N:o 440, i anledning
af Riksståndens särskildta beslut, rörande
Pension till Friherrinnan Torntrhjcim, ansåg
BorgareStåndet denna fråga vara af sådan
beskaffenhet, att densamma, enär Två Stånd
Sfadnat emot Tvä, bör, enligt 75 §. Riksdagsordningen
förtalf ; uti hvilket beslut de
öfrige Respeetive RiksStänden skulle inbjudas
att sig med BorgareStåndet förena.
S. D. Lag och EkonomiUt kcttens N;o 155,
i anledning af nådiga skiifvelsen, om offentlighet
vid RiksStåndens öfvetläggningar, föfedrogs
nu åter. Hvarvid BorgareStåndet,
fio6 Prat. Utclr. d. 5 Septemb. 1825.
under åberopande af sin, den 27 sistlidne
Maji meddelde Remiss, o h förnyade ar den
Utskotten då tillika gima underrättelse, art
Ståndet redan förut bcslurit offentlighet vid
sina sammanträden, på vilkor, som de af
Ståndet faststnlde och jemnval till Utskotten
öfverlemnade rsg ementariska Föreskrifter in*
nehålla, fann godt, att återförvisa mål. t till
Utskotten, med förständigande till dem, att
i följd af den erhållne Remissen, samt hvad
Riksdagsordningen uti dess 33 §. stadgar
och förmår, ofördröjligen inkomma med utlåtande
i hutvudsaken och förslag till de
stadganden, sorn i alseende på offentlighet
vid RiksSråndcns öfverläggningar kunna erfordras,
S. D. Sedan Ståndet denne dag förehaft till
profning och åt rremitterat Lag- och EkonomiUtskottens
betänkande, i anledning af nådiga
skrifvelsen, om offentlighet vid RiksStändens
ölverlaggningar, fann Ståndet någon
annan åtgärd med LagUtskottets utlåtande
N:o 158 1 årerremitterade tiå^an, om Lagstiftning
i afseende på förbrytelser af åhörare
inom RiksStåndens Pbna o h Plena Plerorum
icke erfordras, än att detsamma skulle
läggas till Handlingarne.
S. D. Wid förnyad föredragning bifölios följande
utlåtanden ;
Fröt. TJtdr. d. 5 Septemb. 1(323. 897
Stats- samt Allmänna Besvärs och Ekonomi
_ tskoliens :
N:o 443, Om StadsPrivilegier för Trelleborg
och om Hamnbyggnad derstädes m. m.
Stats-Utskottets :
N o 446, Om tillökning i det af ManufacturDisContbonden
bestämda Låneanslag för Glasbruken.
N:o 447, Angående Revision af Lästafgifts*
Fondens förvaltning.
S. D. Wid lörnyad föredragning fann BondeStåndet
lör godt, att til! alla delar bifalla Stats-,
Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
betankande N:o 444, angående
dels belrielse fran skattläggning för Husbehofs
Mjöl oell Sagqvarnar, dels ock rättighet
att obehindradt, samt utan föregången
syn [iä stället fä sådane Qvarnar samt andre
Wattenveik. anlagga.
S. D. Wid föredragning af Stats- Bevillnings
samt Allmänna Besvärs och EkonomiUrskottens
betänkande N:o J43 nm ytterligare understöd
för Nybyggare i Norra Provinserna^
899 Fröt. XJtdr. d. 9 Septemb. 1O25.
fann BondeStåndet för godt, detsamma till
alla delar bifalla.
Den 9 SeptembGr 1823.
Från Högloft. Ridderskapct och Adeln.
S. D. F. m. Wiel förnyad föredragning af
Bevillning' samt Allmänna Besvärs och
Ekonomiutskottens, den 28 sistlidne Augusti
under N:o 56 afgifne, samt den 2
denne' e. m. pä bordet lagde, betänkande
i anledning af väckt motion om inskränkning
i finska handeln, blef samma betänkande
af Rid erskapet och Adeln bifallet.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och äterremitterades,
i anledning af dervid gjorde
anmärkningar, StatsUt ottet' den 23 sistlidne
Auguti under N:g 447 afgifne samt
Fröt. Utdr, d. 9 Septemb. i823> 89?
flen 2 flennes e. m- på bordet lagde Utlåtande
öfver vackt fråga, angående revision
af Läst afgiftsfondens förvaltning.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades
Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottets
den 23 sisilidne Augusti under i\ o 174
afgifne samt den 1 denues e. m. på bordet
lagde utlåtande, i anledning af väckt
fråga, om medel till sedlighetens befordrande
hos högre och lägre FolkClasserne.
S. E. e. m. Föredrogs å nyo och bifölls
LagUtskottets, den 26 sis lidne Augusti, under
No 159 afgifne, samt den 1 dennes
e. m. på bordet lagde betänkande , öfver
väckt fiåga om befrielse för Riksens ' tänders
Bank, från skyldigheten att i Concourser
och års Froclamata bevaka sine,
emot Lös pant, egande fordringar.
S. D. e m. Wid förnyad föredragning af
Stat- och BevilIningsUt kottens, den 21 sistlidne
Augusti afgifne, ‘arnt den 30 derpå
följde e. in. på bordet lagde betänkande,
N o 457. angående en, af hvarje Mantalsskrifven
person åi ligen intill nästa Riksdag
u:gående afgift till veneriska smittans
hämmande, blef samma betänkande, i an
-
foo Trot Vtdr. d. 9 Septemb, 1825.
ledning aF dervid gjorde anmärkningar,
till Utskotten återremitteradt.
S. D. Wid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och EkonomiUt^kottets, den
23 sitslidne Augusti, under K;o 173, afgifne,
samt den 1 dennes e. m. pä bordet
lagde ullätande, i anledning af föreslagne
medel till före ömmande af åtskillige f rmente
missbru vid Prestval, blef samma
utlåtande, pä grund af dervid gjorde an.
mäikningar, lill L tskottet återremitteradt.
£. D. e. m. Föredrogs å nyo och återremitterades,
pä grund af dervid gjorde anmärkningar,
Lag tskottets, den 15 sistlidna
Augusti, afgifne samt den 27 neli 50
derpå IV» 1 jde eftermiddagen pä bordet lagde
tvänne betänkanden:
No 152, Angående föreslagne ändringar
uti ConcoursLagen af den 18 Julii 1818.
N:o 154, Angående föreslagen ändring uti
Kongl Brefvet den 17 October 1778 rörande
Barna mord.
S. D, e. m. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottets, den
20 sist»
Prot. Vtdr. d. g Septcmb. 1823* got
ffio sistlidne Angussi, linder N;o 172, afgifne,
samt den 1 dennes e. m; på bordet
lagde betänkande, i anledning af vackt fråga,
om nedsättning af Lots och t åkafgifterne
för Angfarlyg i allmänhet, jemte andre,
inrikes orter emellan, seglande Fartyg,
under Sex fots djup gående; fann Ridderskaqet
och Adeln för godt, att samma betänkande,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
till Utskottet återremittera,
med anmodan derjemte att, enär förevarande
fråga innefattade förslag till minskning
af en bland StatsWerkets inkomster,
Utskottet, vid ärendets förnyade handlägning,
måtte med StatsUtskottet sammanträda,
samt gemensamt med nämnde Utskott
öfver de nu gjorde anmärkningar
utlåtande afgifva.
Från Ilögv. FresteStåndet.
S. D. Enär PresteStåndat redan under 2
innevarande månad godkänt den i Stats
Utskottets Memorial, Nto 44°> föreslagne
Voterings Proposition, i fråga om Pension
Bihang till R. S. Trot. g:de Sami. 47 *
5»2 Trot. Tlidr. d. 9 Septemb, i82§-.
till Friherrinnan Tornerhjelm, fann Preste
Ståndet, med förblifvande vid detta sitt
beslut, sig icke kunna med Wällofl. BorgareSiåndet
instämma deruti, att frågan
må förfalla.
S. D. Enligt nu uppläst ProtocolIsUtdrag
af den 2 innevarande, hade Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, med ogillande af
Stats och BancoUtskottens, under N o 458,
afgifne utlåtande, stadgadt, det alla f d.
FilialDisconleines ännu utlöpande Assignationer,
hvilka inom nästkommande års slut
varda anmälde, borde, enär de tillförene
varit i uppbörd gängse, inlösas: hvarutinnan
de öfrige RiksStånden blifvit inbjudne,
att sig med Ridderskapet och Adeln
förena; och beslöt PresteStåndet, vid öfverläggning
härom, att förblifva vid sitt
redan i detta ämne fattade beslut.
S. D. Wid förnyad föredragning af särskildta
Utskottets, den 25 sistlidne Augusti,
afgifne och den 30 derpå följande på bordet
lagde betänkande rörande Reglering
af Rikets StyrelseWerk; beslöt PresteStåndet,
att med anledning så väl deraf, som
af Kongl. Majrts Nådiga s rifvelse till
Rikets Ständer, den 4;de sistlidne Martil,
öfverlemna till ConstitutionsUtskottets be
-
Trot, Vtdr. i. $ Sfptemb. 1323. 993
handling, nedannämnde förändringar i
Grundlagens Reglementari lea föreskrifter,
som vid en ny S ty reise Werkens Reglering
kommit i fråga, och som derest förslaget
bifölles, föranleda till en ny Redaction af
vissa §. §. i dessa Lagar nemligen,
1:0 Att förvaltnings Cheferne eller Stats
Secreterarne må erhålla benämning af Föredragande
StatsRåd.
2 o Att alla FörvaltningsCheferne böra vara
Ledamöter af StatsRådet med skyldighet,
att, när de ick" äro hindrade, öfvervara
hvarandras föredragning.
5:0 Att Närings och Dretselärender böra
ätskiljas under hvar sin föredragande.
/j o Att Landt- och Sjö- KrigsÄrender må
erhålla hvar sin särskilda Chef.
5:0 Att icke de föredragande StatsRådens
antal, med inheräkning af Hof Cancelleren
skulle inskränkas till fyra, nemligen 3
Civile och 1 Militaire.
6:0 Att Justitie Statsministern icke borde
vara Ledamot i Konungens HögstaDom
-
504 Prat. Ut dr. d. 9 Septemk. 1323.
stol, utan blott Chef för den admiristrerande
delen af Justilife förvaltningen och
föredraganden i StatsRådet af alla dithörande
ärender, samt innehafvarne af den Jnstitias
Cancelleren anförtrodde L ppsyningsoch
Åklagare befattning (alternativt)
" ' < ,
70 Att ett af de icke föredragande Stats
Råden må bibehålla benämning af Hof
Canceller, och sär bildt inseende öfver Riks
Archivet och Kongl. Tryckeriet (altenia*
tivt^
8:0 Att HofCancellern icke bör med Utrikes
StatsMinistern dela Utrikes förvaltningen,
och stadgandet derom i Regeriugs
Formen således utgå.
9:0 Att HofCancelleren icke borde till Riks
Stånden öfverlemna Konungens Propositioner,
utan sådant borde tillhöra vederbörande
förvaltnings Chefer.
10 o Att HofCantlerns inseende öfver skrifters
allmängörande, samt öfver Bokhandeln,
skulle öfveilemnäs till Ecclesiastik
Förvaltningns Chefen.
.11:0 Att Rikets Allmänna Ärenders Beredning
såsom öfverflödig, må indrages.
Vret. TJttlr. d. 9 Septtmh. 1823. 905
S. D. Nedannämde på bordet hvilande be
tänkanden
föredrogos och biföllo", nemligen
StatsUtskottets:
N:o
448, I anledning af Friherre C. H.
Ankarsvärds anmärkningar vid den af
Riksens Högloft. Ständers Revisorer år
1822 afgifne Berättelse, rörande då verkstäld
granskning af Allmänna Magazins
Inrättningens förvaltning under de sednare
åren m. m.
N:o 449- Angående upplåtande af Rosersbergs
K ungegård till Enkesäte för H. K.
M. Drottningen.
N:o 452> Förnyade utlåtande 1 frågan, om
Pension för f. d. LamHöfdingen Hans
Järta, samt
Stats- Bevillnings och EkonomiUtskottens;
N:o 453, Angående en }emnare fördelning
af Postföring^ skyldigheten, tillökning i
den nu bestådda Postskjutslegan, Postens
fo 5 Fröt. Ut dr. <i. p Septemh. igej.
fortskafFande genom Gästgifvareskjuts, med
flere till Po tvä endet hörande ämnen.
Från Wällofl. EorgareStåndcb.
S. D. Lag och EkonomiUtskottens utlåtande
N:o 16c, i anledning af anmärkningar
vid betänkandet N:o 83. 0,TI utvägar att
förekomma löse, men arbetsföre personers
kringstrykande och bettlande, blef å nyo föredraget;
och emedan de öfrige RiksStänden
bifallit sistnämnde betänkande, BondeStåndet
endast med ett obetydligt undantag, fann
BorgareStändet jemväi för sin del godt att
låta dervid bero.
S. D. Återremitterades :
N:o 447, StatsUtskottets utlåtande om Läst*
afgif tsb onden.
N:0 453, Stafs Bevillnings och EkonomiUr
skottens betänkande öfver väckte Motioner
om Posiföringen, Postskjutsen och Hers
till Postväsendet hörande ämnen.
Prot. Utär. ä. 5 Septemh. 1823. 90 J
S. D. Föredrogs å nyo och biföllos följande
utlåtanden:
StatsUt.kottefs :
N:o 445, Angående Götha Canal Bolags, Götheborgs
o h Malmö f. d. Discontlnrättningens
tillstånd och lörvaltning.
N;o 446, Om Låneanslaget för Glasbruken.
N-o 447, Om upplåtande af Rosersbergs
Kung<gård till Enkesäte åt Hennes Kongl.
Majt Drottningen.
N:o 452, I återremitterade frågan om Pension
ät Landshöfdingen Järta.
Lag och EkonomiUtskottens:
No 160, Om yrkad rättighet för Norrlands
Allmoge, att i Slockholm lörsälja sine Victualievaror
och Fogel i bodar.
N:0 163, Angående yrkad ändring uti Landtmäterikörordningen,
m. fl. i afseende på föreskrifter
om Skiltens antal vid Storskiftesförrättningar.
]
po8 Pro t. Vt dr. rf. 9 Septemb. i g 23.
No 161, Om yrkad ändring i EnskiFesFörordningen,
huru med föregången SrorskifteS
delning bör förhållas, då Enskifte begäres.
N:o 16y, I vackt fråga, om Förlikningsåtgärders
skiljande ifrån Domstolarne och öfverlemnande
åt särskildte Nämnden.
S. D. Med bifall till BevillningsUtskottets
hemställanden i Memorialen :
N:o 37, Med Voteringsproposition, i afseende
pä Wärderirgsgrunden till Bevillningens
utgörande af Brandförsäkrade hus i städerne,
och
N:o 38, Likaledes rörande den af städerne
utgående SaluAccisen $
Fann Borgareståndet för godt, att öfverlemna
desse frågor till förstärkta StatsUrskottets
pröfning, och godkände de föreslagne
VotermgsPropositioncrna.
Fran
Fm, Vt Jr, J. p Scpttmb. 1825. 90$
Frun Hederv. BondeStandet.
S. D. Efter noga pröfning af Stats och BancoUtskottens
utlåtande, i anledning af de
inom RiksStånden gjorda anmärkningar vid
Utskottens, den 21 sislidne Junii, afgifne betänkande,
sinnt dervid såsom Bilagor fogade
särskildta utlåtande, rörande Rikets Pen.
ningeväsende och dermed gemenskap egande
ämnen, stadnade BondeStåndet i följande
beslut:
1:0 Utvexling af verkligt mynt till inlösande
af Rikets Ständers Bankosedlar, må icke
nu företagas.
2:0 Af Bankens behållna vinst bör en summa
af 266 666 Rd. 32 sk. B:co Transportsedlar
ärligen afsättas och anslås, att för Bankens
räkning inköpa myntbara metaller af
Guld och Silfver, efter den Instruction för
BancoFullmägtiges förfarande i denna del,
som särskildt varder faststäld, och som i
synnerhet bör afs-e, att uppköpet må verkställas
å sådan tid och pä sådant sätt, att
Mihang till R. S, Frat, q:de J*wl
58
ffr* fre*, ti:dr. rf, <> Sepltati,
något annat vigfigt förhållande för samhället
icke derigenom robbas, och framförallt icke
vexelconrsen på utrikes handelsplatser steg*
ras utöfver rict b.lopp, hvartill den eljest
skulle uppgå. Skulle dea affatta summan
till större eller mindre del icke genast eller
årligen kunna till det bestämda ändamålet
anvandas, skall densamma ovilikoiligen gagnäs
till de föremål, som i i o puneten omförmälas.
.3:0 Det skal! vara hvar och en tillåtet, att
uti Banken emot myrtbara m.taller tidvtxia
sig Bancoscdiar, beräknade till d-.t förhållande^
‘on Bancoi*ullmägrige. särskildt lör hvar’
je är vid det löiegåendes slut bestämm 1, efter
föranledande af Wexelcouf-ens medclbeiopp
det sisrförflutr.a äret, jemidördt med
det inom Landet gangbira pr set på silfver,
sorn genom behörige betyg lian Auaionskamrame
utrönes; dock likväl icke under
I2o sk. och icke öfver 12^ sk. för j R'd.
{specie.
4:0 Hvad som vid denna SilfverinvexHng i
öfrigt bör i akttagas, bestämmes genom särskild
InsrjuCUOi! lör BarcoFullmägtige ; iru n
det ar 18^8 r|H Kongl. Maj ts nådiga dispo
sition intill nästa Riksdag anvisade. Cremtiv
för inköp af myntbara metaller., kommer nu
att upphöra.
Trot. Ut dr. ä. 9 Septtmb. 1823. gfl
f:o Från och med nästkommande års börja»
upphör afl rnnteberäkning och Capitalafbetalning
å Statsverkets skuld till Banken, hvarigenom
Bev i11 t- ingsn kommer att nedsättas
med Inia den för detta ändamål årligen utgående
summa af 500^000 Rd.
60 I enlighet med 6; §. i Regeringsformen
kommer äfven denna gång det så kallade
Stora Creditivet, att till utgående från
Banken anvisas.
7:) För inlösen af Rikets Ständers Riksgälds*
Contoir* Crcdits-dlar, öppnas från och med
börj in af nästkommande nr 1824, en egen
räkning uti WexelBanker, å hvilken de till
inlösen uppföra*, efter det belopp, hvartill
de vid samma tid äro utelöpande.
8:0 All RiksgäldsContoirets skuld till Banken,
hvarlöre icke säker tillgång finnes, hommer
att vil innevarande äts Bokslut afskrifva»
och i Rhkcnsk>perne endast bihållas hvad,
sedan alla enskilda fordringar fötst afdragits,
efter denna grund kan anses utgöra en säker
fordran för B mken, för hvilken fordran dock
icke någon ränta kommer att erläggas. Den
del af det för detta ar beräknade behof af
Discont biträde hån Banken, hvilken inna»
årets slut icke blifvit af RiksgäldsCont&iret
JJ2 P rot. Ut dr. d. 9 Stpmb. 1823.
begagnad till inlösen af då förfallne, men
ouppvisade obligationer, bör dock vid slut liquid
Hetta år beräknas såsom begagnad samt
öfverflyttas på RiksgälcisContoirers nya räkning,
med Banken äfven i vanlig ordning
ersatte och utassignerade medel, så att deraf
i mån af behofven må kunna fullgöras, ofvannämnda
endast uppskjuta utbetalningar.
9:0 Från ock med början af nästa år upphörer
RiksgäldsContoircfs hittills varande obegränsade
Creditivrätt till assignering på
Banken, men på det att RiksgäldsContoiret
ej måtte för ögonblicket sakn3 tillgång, att
fullgöra de af Rikets Ständer föreskrifna utbetalningar
må RiksgäldsCantoiret ega, att
uppå Banken assignera i den man behefvet
för dagen ej skulle genom dess egne for handen
varande tillgångar kunna fylla*, för de
Bankens medel, hvilka sålunda af Riksgälds
Contoiret för en tid begagnas erlägges ingen
ränta, men deremot böra de, så snart tillgångar
inflyta, ovillkorligen genast återbetalas.
IO O Hvad som af Bankens behållna vinst
för hvarje år återstår, sedan dess förvaltnings
kostnader blifvit bestridda och afdng
skett för den till inköp af myntbara metaller
anslagen summa, så framt densamma årligen
kommer att till berörde ändamål an
-
Vret. Vt dr. ä, 9 Stptemh. 18x3, 913
vända*, bör vid ett påföljande år* början
uppföras å Riksgäb sfnntoirets Räkning med
Banken, slsom till Rik«gälsContoirets disposition
genom assignenng aflemnadt. —
Dermed bestridas af Riksgäld* Contoiret
de utbetalningar oeh andag, som Rikets
Ständer vid denna Riksdag föreskrifva; äfvensom
öfverskotten uppå Statens ordinarie
och extraordinarie Inkomster användas
till de utbetalningar och anslag, sorn möjligen
kunna komma att äskas å det min
r*
dre
Creditivet, hvilket till utgående från
Rik gäldsContoiret anvises.
tito För så stor summa, som desea af Rikets
Ständer till utbetalning från Riksgälds
C »ntoirets falsställandeanslag kunna komma
att öfverstiga den tillgång, hvilken öfverskottet
af Bankens inkomster lemnar, äfven
som för hval uti betalriingstillgångar hos
RiksgäldsContoiret kan brista , då Kongl.
Majit äskar lyfta mindre Creditivet, tnå
RiksgäldsContoirel ega, att upptaga Lån
emot obligationer till Sedelhafvaten, uppå
Valeurer af 500, 250 och 125 Rd. R:co,
stälde att inlösas å bestämda tider jemte
ränta efter fem procent om året; kommande
dessa Statsobligationer att lika med
BancoSedlar gälla i allmänna rörelsen |
5 Frit. XJfår. 4. § Sepamh. t f! 0.5.
samt att I Kronans uppbörd således äFven
emottågas.
12:0 I öfverensstämmelse med de föreskrifter
för SvrU-lutgiming från Banken,
hvilka Rikets Stander vid denna Riksdag
C»
medd la, kummer det representativa myntet,
atti likhit med hvad det, enligt jR2l
års Räkenskaper funnit; vara (då Bankens
och Riksgäld-Contoirets sedlar, desse sednare
evaltierade till B.mcomynt, sammanräknas)
till sin jminasl utevarande belopp
utgöra Tretio Millioner Rd. B co, oberäknadt
hvad sorn t nya sedlar utgår.
a) Emot inlemnad Valuta i guld oell
silfver, genom lån eller utvexling.
b) Genom lån på LåneBanco Capitaler.
c) Genom lån på Jern och Koppar,
samt andra Exportabla efF eter, eller lill
inhemsk förädling inföiskrifna Rudimaterier.
d) Genom lån på Fastigheter.
e) Genom begagnande af stora ellet
lilla Greditivef*
Jftw. Ut år. J, 5 Sept ml, 1S23. 5* 5
y) Genom begagnande af det särskildta
Cieditiv, som torde komma attega ratu
till spannmåls inköp under missväxtår.
g) Genom sådane eventuella Lånebiträden,
?otn Riksens Ständer kunna bifalla,
såsom t. ex. till Allmänna Brandförsäkringsverket
och andra publika Inrättningar.
130 1 närma«te likhet med det af Rikest
Ständer vid ista Riksdag faststälda förhållande
lie tämmes nu afven en limma af
Ålla och En hall (8 1/ ) Millioner Rd.
al Bankens fonder, att användas till fortsättning
af BancoDisconlens utlåningar, efter
de hittills vanliga grunder, eller med
iakttagande af de löiändi ingar deruti, hvilka
vid denna Riksdag föreskrifva.*. Af de -
v
sa 8 1 2 Miliioner lå 500,000 Rd. B co
anvandas för belåning af publika papper.
1/4:0 Räntan vid des a utlåningar från
BancoDi-conlen hör från och med harjan nf
nästa år beräknas endast efter 5 for hundradet
0111 åiet.
15:0 Räntm för den t d etf Dhconflån efter
foi talio dagen lörbiilvtr obetaldt, elier ehn si
kallade ölverräntan bestämmes deremot att
ji# trot. Vtdr. d. 9 Septtmb. 1823.
utgå efter 8 proCent för ett helt år eller §
proCent i månaden.
l5;0 Särskilda Afdelningar af BancoDisconten,
komma att inrättas i Staden Götheborg,
samt i någon af Rikets södra städer, hvilka
särskildta DiscontContoir skola lörvaltas elter
samma grunder, som för BancoDisconrens
Lånerörelse i öfrigt äro eller blifva föreskrifter,
stint de särskildta Reglementen, hvilka
vid denna Riksdag ytterligare komma att
fastställas. Wid framdeles skeende granskning
af dessa Reglementen vill Bondeståndet
utlåta sig huruvida Lånesökande inom de
Provinser, för hvilka DiscontContoi-en blifva
inrärr.tde, må anses berättigade att erhålla
lån älven i BancoDisconten här i Stockholm,
så framt tillgång skulle saknas hos
Conto.ren i Landsorterna.
j7to Allt hvad hittills varit sta dgadt rörande
oinskränkt rättighet till beläning å guld och
silfverPant. samt af LåneB mcoCapitaler må
fortfara att vara gällande, ti o: k med de förändringar
deruti, hvilka rörande beläningsvärdct
å guld och silfver, vid denna Riksdag
kanna bestämmas.
«
ig:) At BancoFulIrnägtige kommer att uppdragas,
att med fästade särdeles afseende å
Backas
Prof. Vtdr. d, 9 Sepremb. 1823. 917
Bankens säkerhet, samt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som derföre särskildt
meddelas, bevilja lån efter samma grunder som
för lån å exportabla metaller varit gällande, up.
på alla inom Riket producerat ej förskämning
underkastade egentliga Exportvaror, under
vilkor, att de skola vara i Stapelstäderna
antingen i Magazin af sten eller på städernes
vanliga upplagsplatser, enligt intygande
af vederbörande Auctoriteter förvarade, samt
med undantag af metallefFecter brandförsäkrade.
Med nämnde vilkor få äfven de till
iuhemsk förädling införskritna Rudimaterialier
belänas.
19:0 Med emottagande af erfordérljge medel
till relaxation af i Banken belänade exportable
effecter eller till inhemsk förädling
införskrifna rudematerier, komma äfven de
särskildt inrättade DiscontContoiren i Landsorterne
att taga befattning.
so;0 Odlingslånefonden kommer att fortfara
hädanefter såsom hittills, roed enahanda årligt
anslag och odlingslån att utlemnas på lika
sätt och med samma vilkor, som Riksens
Ständer vid sista Riksdag stadgadt. Om något
år hela anslaget icke skulle till odlings
Bihnng
till R S. Pror. g: de Sami. >3 ’
9Xf T>ot. UtAr, i. 9 Stftetnb.
företag utgå, kommer öfverskottet att titt
fastighetslån det föregående året användas.
2i:o Banken utlåner En Million årligen under
5 års tid emot hypothek i fastigheter
och ari g Capitalafbetalning af 2 proCent i
silfver, hvarigenom Bankens fond kommer
att förstärk -s ; och må det bero af Låntagare
att insätta detta silfver in natura eller
med Bancosedlar efter den cours, som BancoFullmägtige
bestämma, i hvilket sednare
fall Banken derföre inköper silf ver, på det
att samma ändamål må vinnas. Häraf följer,
att om emot förmodan coursen möjligen
skulle stiga till 144 sk,, får inbetalningen
ske med sedlar efter 6 proCent af lånets pri.
mitiva belopp. Till det reglementariska an»
scr BondeStändet höra bestämmande af högsta
summan, som Låntagare må undfå, hvilket
ämne framdeles kommer till öfverläggning.
22:0 De Creclitivanslag från Banken, hvilka
vid sistlidne Riksdag af Rikets* Ständer bestämdes
för JernContoiret, och den under
Kongl. CommerceColiegii disposition stående
ManufacturDisconten, kommer att under enahanda
vilkor, som för densamma då fast»täldes,
fortfara.
Pr«. Vt dr. i. 10 Stftemh. 1523» §\§
*3:0 Egare af Alunverk må äfven kunna
erhålla ian af der till ManufacturDisconten
anslagna Creditiv; sedan dock Kongl. Majit
efter iuhcmtande af dertill nödiga upplysningar,
sä vidt tillgång finnes, bestämt den Lå«
nerätt, som i öfverensstämmelse med de i
öfrigt för ManufacturDiscontens utlåning gällande
stadgar, och i likhet med öfrige till
Län derifrån berättigade Näringsidkare, skät
ligen bör anses dem tillkomma.
24:0 Inom fem år skola alla i omlopp va
rando
Bancosedlar indragas och i deras stäl
le
nya utgifvas, hvilkas högsta numerära värde
ej får öfverstiga Ett Tusende Rd,, och
hvilka bestämmas elter gifna Serier eller
Nummertal.
_ \ M ^ '> T - '
Den 10 September i§23.
Från Hederv. BondeStandei.
S. D. Godkändes Bevillningsutskottets Memorial
N;ris 37 och 33, innefattande Vot*.
Fröt. Utdr. d. ii Septemh. 1823.
ringsPropositioner, att till omröstning i förstärkta
StatsUtskottet öfverlemnas, hvilka
Propositioner angå ;
1:0 Wärderingsgrunder till Bevillningsutgörande
af Brandiörsäkrade hus i städerne och
2:0 Den af städerne utgående Salu och Ac.
cisafgift.
Den II September 18*23.
Från Högl. Ridder skap et och Adeln.
S. D. Wid förnyad föredragning af BeviilningsUtskottets
den 6 dennes, under N:o
37 och 38 afgifne, samt den 9 derpåföljde
e. m. på bordet lagde 2;ne Menorial, med
VoteringsPropositioner :
1:0 Rörande den af Städerne utgående Saluaccisen
•
Fröt. Utdr. d. ii Scptemb. 1823. 921
2:0 I afseende pä värderingsgrunder till
Bevillningens ufgjörande af brandförsäkrade
bus i städerne •
Fann Ridderskapet och Adeln för godt
att, med godkännande af de i samma Memorial
föreslagne VoteringsPropositioner,. öfverlemna
desse frågor till det förstärkta Stats
Utskottets afgörande.
Från Jlögv. VresteStånäet.
S. D. f- m. Då Lag och EkonomiUtskottens
förnyade utlåtande, N;o 166, angående
Byggnadsskyldigheten vid Kyrkoherde Boställen
nu åter föredrogs; fann PresteSråndet
för godt, att utan gillande af den tillstyrkte
underdåniga skrifveisen, förblifva vid sitt till
förra betänkandet i detta ämne redan lemnade
bifall.
S. D. f. m. Efter åter skedd föredragning
af Lag och EkonomiUtskottens förnyade utlåtande
N;o 162, om yrkade utvägar, att
förekomma lösa, men arbetsföra Personers
kringstrykande och bettlande, ansåg Preste
4?
-
9-a Trot. tjtdr. d. n Stjiiemb. igaj.
Ståndet, som redan bifallit Utskottens under
N:o 83> först afgifne betänkande i ämnet,
ingen annan åtgärd af nöden, än att lägga
detta sednare utlåtande till Handlingarna.
S. D. f. m. Godkändes efter förnyad föredragning
de uti BeviliningsUtskottets Memorial,
N:o 37 och 38 föreslagne VoteringsPropositioner.
i;o I afseende på värderingsgrunder till
Bevillningens utgjörande af Brandförsäkrada
hus i städerne, och
2:0 Rörande den af städerna utgående Saluaccisen.
S. D. f. m. Biföllos vid förnyad föredragning
:
BancoUtskottets Utlåtande:
N:o 51, I frågan om prägling af Runstyeken.
N:o 52, Angående anslag till kostnaderne,
för Myntverkets i ståndsättande.
Fint. Vt dr. å. ii Ht f t emis. 1825. 935
Lag- oell Ekonomiutskottens:
N;o t 60, I fråga om yrkad rättighet för
Norrlands Allmoge, att i Stockholm få sälja
Victuaiievaror och Fogel i bodar.
N o 163, Om yrkad ändring uti Kongl, brefvet
den 14 April 1791, m. m.
No 164, Om yrkad förändring uti EnskiftesFörordningen.
N:o l6j, Om föriikningsåtgärdernes skiljande
från Domstolarne och uppdragande åt
särskilde Nämnder.
Stats- Utskottets s
N:o 45Angående verkställigheten af RikshufvudBoken.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Lag- samt Allmänna Besvärs och EkoromiLtskottens
utlåtande N;D 167, i anledning
al gjorde anmärkningar vid Utskottens betänkande
1NJ;o 73 angående rättighet af grustägt
å andras o^0r för underhållande al allmänna
vagarne, sättet och Ordningen
Prut. Vidy. d. 11 Septemb, 182.3.
till samma Rättighets bestämmande och begagnande,
beslöt PresteStåndet, som redan
bifallit Utskottens betänkande N:o 73, att
med förblifvande dervid, antaga det uti Utskottens
sednast afgifne utlåtande gjorde til
lägg
S.
D. f. m. I anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga bifall till Riksens Ständers underdåniga
förslag tili vissa förändringar i Rikets
Grundlagar, beslöt PresteStåndet att de sam,
ma till ConstitutionsUtskottet remittera, med
anmodan att redaction deraf ombesörja* samt
samt till Expeditionsutskott, för att vid
Riksdagsbeslutets uPpsättande i akttagas.
Wid förnyad föredragning biföl lös följande,
från nedannämnde Utskott inkomne betänkanden
;
Från StatsUtskottet:
N:o 4^f>, I anledning af gjord ansökning,
om Liqvid för Grefliga Gyllenstjernska Famiilens
påstådda fordran, i stöd af arfsrätt
efter Konung Carl Vill Knutson.
N:o 457, Utlåtande, i anledning af Herr
Linströms Motion, om ändring ‘ liden till
redovisningen för Statens jpJ^mster.
N;o 4J9,
Fröt. Utttr. d. xi Septemb. 1323. 923
451, T anledning af de vid Utskot’ets un ler
(tn 16 s s"I. ju‘ii, under No Cig afgifne
utiäramie, olver Kongl. Majit*, rfi<ugs Ksnuss,
angående I andshofdingehuset i Hernö*»
sand, gjorda anmärkningar.
Från lag. och Ekonomiutskottet):
No 172, Heta kande angående yrkad skärpning
1 an svant lör Skogsåverkan.
N;o 174. Utlåtande i anledning af yrka dt
u>vidgande af de så kallade Frivilegia ex«
elusiv a.
N:o 176. Utlåtande, angående yrkadt åläg.
gande tor Landtmätare, ait vid vire inom
vis*, tid fullgöra de dem uppdragne Enskif*
teilörättningrr.
N o 177, Utlåtande om lämpliga medel till
vit allmannare spridande af Rikets Grundlagar
och amira 1'otlattningar.
Från Allmänna Besvärs- och EkonomiUiskotr.
t :
N;ö 176, Utlåtande i anledning af gjorde
Eihan* till fl. «S. Prut, jpd* Sami. S9
5*ö Trot. TJtdr. å. 11 Septemb. 18*5.
anmärkningar vid Utskottets, den 26 Martil»
under N;o 23 afgifne betänkande , öfver
Kongl. Majrts nådiga Proposition, angående
behofvet af en Fond rill understöd för Jordbrukare,
hvilka genom frost eller hagelskada
förlorat växande gröda.
N :o 177, Förslag till jemnkning uti RiksStåndens
särskilda beslut, öfver Utskottets
utlåtande 101 och 149, afgifne den 31 Maji
och den 18 Jialii> angående Bränvinnsbränningen.
S. D. e. m. Då Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottet
förnyade utlåtande N:o 17S)
i anledning af väckt fråga, om förbud emot
införsel af Danska hästar, samt
Lag och EkonomiUtskottens;
N:o 175, I anledning af väckte förslag, dels
i afseende på grunden för Hemmans skyldighet,
att deltaga i Kyrko och Prestegårds
byggnad, samt dels att sådane Kronoarbeten
eller andra dylika Kronans odisponerade Lägenheter,
som uti Extra Roteringen ingått,
borde få vidkännas berörde skyldighet och
utgjörande af Kyrkotionde, nu äter föredrogo#,
beslöt PresteStåndfit, att med förbiif»
Frat. TJtdr, d. 11 Septemb. iQaj. 927
vande vid de, redan till Utskottens Betänkanden
i förevarande ämnen gifne bifall,
lägga desse sistnämde Utlåtanden till HandJingarne.
Från Hederv. BondeStändet.
S. D. Föredrogs och bifölls BancoUtskottets
Betänkande N:o 52, angående anslag till
Myntverkets i ståndsättande.
S. D. Under åberopande af BondeStåndets
till StatsUtskottets först afgifne Betänkanden
lemnaöe bifall, blefvo Utskottets i samma
ämnen ytterligare meddelade Utlåtanden,
lagde till Handlingarne nemligen
N:o 452, Om pension för Landshöfding»
Järta.
N:o 458, Om ränta för fordringar hos Kronan,
enligt General KrigsCommisariatets vid
f. d. Arméen mot Norrige, åren 1815 och
1816 Utstälde fordrings bevis.
N:o 459, Om hyra lör Landshöfdinge Recidenset
i Hernösand.
S. D. BancoUtskottets mtlåtande N;o 51,
9*3 Prat. tttär. ft. i\ Septemb. 1823.
Öfver den uri 18-2 års Retiuons berättelse
gjorde tramsta 1. mg, om pra^lmg a( runs
lyckén, bl .t vid föredragning, al Bondc-Staodet
bilailer.
S. D. Wid föredragning af StaffUtskottets
Betänkande No 448, i anledning af friherre
Anka'svnrds Anrnaiknit-ga', vid den af Riksens
Ständers Revisorns är lj$;2 atgilne
Berättelse, förande dä vcik-thld granskning,
af Allmänna Magazinslmarrmrgers förvalt,
ring under de sednare nrer, fann Bonde
Stander, atr rict samma- tå om i l e fordrande
vidare åtgärd, endast borce läggas till
Handlingarne.
S. D. Wid föredragning af StatsUtskoffets
Betänkande i\:o 445, anga nde CJörliaC*nal
Bolags, Götheborgs och Malmö f. rf, |.)iscontlnräitnirg,
lann BondeStändct lör godt
atr, med göril-ändande af Utskottets utlåtande,
meddela Ful mägfige decharge, 1 utseende
på iörvalrningen af lörer.ämde Discont.
Verk intill sistlidne April Månads slut.
S. D. Föredrogs och gillades följande Bctänkanden:
Stats-
samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
i
Trot. Uttfr. d. ii Septemb. 1525. 925
N:o 441, Om Kongl. f.ifRegerm nst Husar
Corjscns rcducerancic lill Inlantcij.
St3tsUtd<ottets :
N:o 4 ’9, Angående upplåtande af Rosersbergs
Kungsgård lill E .ketäte för Hennes
Kongl. Drottningen.
N:o 457, Om ändring i tiden till redovisning
tor Statens Inkomster.
S D. Wid fort dragring af Sfat-Ufskotters
utlnrmde N:o 410, angående Persion lör
JosritlaeRåd, t P»lom, bU detsamma at Bonde»
Siandet alslagit,
S D. Upplästes ankomne profocols lifdrag
frän Hög v. PresteHändet af den 11
och frän Häglof. R idd. iskapet, och Altin
af den 27 niistli Ine Augusti amf fran V\‘allo
11 i g e Borg »reSiåndc t al flen 5;-- dennes,
innelattarde rle svara Bo ideStän 1* ts inbjudning
den 6 Augusti, att lle>-p. Med "Mandén
ville förena sig uti anmodan till StatsUt^kot»
tct, att i följd af 49 §. RiksdagsOrdningen,
oagtadt 3 ne Stå. ds o f.ll till ett a‘gifvet
B-tänkande, inkomma med motiverarft svar
till del Stånd* hvarifrån Betänkandet blifvit
930 Vrot. Utdr. d. n Septemb. 1825.
återremitteradt: och befans, att Högv. Pre
steStånrJet
icke funnit skal inbju iningen antaga;
hvaremot H glofl. llidderskapet och
Adeln samt Wällöfl. BorgareStåndet ansedt
Stadgandet i ofvannämde §. vara så tydligt,
att vidare yttranden i ämnet icke funnits
nödigt; dock har BongareStåndet anmodat
Utsk ottet, att ställa sig samma föreskrift till
efterrättelse.
Wid sådant förhållande, då sistnämnde
arne Riksstånd, lika med BondeStåndet, funnit
49 § Riksdagsordningen klar och tydlig,
hvaråt annan följd icke kan dragas än att
StatsUtskotfet måste vara pligtigt, att fuilgjöra
hvad BondeStåndet föiut äskat, såsom
med jme RiksStånds åsigt instämmande,
fann BondeStåndet sig böra än vidare anmoda
StatsUtskotfet att Ståndets i frågavarande
fordran skyndsamt uppfylla, på det
Ståndet må komma i tillfälle, att slutligen
afgjöra åtskilige på nämnde åtgärd beroende
härstädes hvilanda mål angående;
1:0 Förändringar i grunderna för skattelösen
af hemman i Halland.
2;o Rättighet för Åboer å Preste- KlockareAnnex-och
Mensalhemman, att lösa dem till
skatte.
Trot. XJtclr. å. m Septemb. tfi25'
3:0 Bidrag tili utförande af HjelmareCnnal
och Slussverksbyggnad. —. detta ärende handlagt
äfven af BancoUtskottet.
4‘G Anslag af medel till en myrs aftappning
i Malungs Socken af Stora Kopparbergslän,
behandladt äfven af Allmänna Besvärs och
Ekonomiutskottet.
5:0 Saltpetters gärdens nedsättning, och
6:0 Indeldte Infanterie Regementens bekläd*
nåd.
Den 12 September 1823.
Tran Högloft. Riddenkapet och Adeln.
S. D. Wid förnyad föredragning af Sfatsoch
BaocoUrskortens den 2.) sisth Augmti,
under No JO afgifne, samt den I dennes
e. m. på bordet lagde utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottens förut
932 Fröt. JJtär. 3. 12 Septemb. »823.
rneddeldte betänkande samt de dervid s'i'nm
bihgor (og idstbskildte ur är inden. röndj
Rikets pc:»ni->ge\ äs nd oell <1;- clerin d gcmens’<ap
egande äm t n 5 beslöt Ri ldersk i.
p t oell Adeh', att i§ puncten un försmå inde
ut ätande skulle erttall.i följande Iy l Ise ;
Oinskränkt rättighet till beläning ai Guld
o:h Sdfverpant, samt al Länc-B.ancoCipitab r
må lorif 11 ait vaia gällan le ; duck med de
and i'gar deruti, hvilk?, rörande <j mindre
bela li i ssätre', än belänmg>.värder ä Guld
och Silfver framdeles vid dcr.na Riksdag
kunna bestammas.
Hvilket beslut Ridderrkapet och Adeln
fann nödig', att ru gena»f, samt innan Stats
och BanCoUtskottens i fragivarande urlat.m.
de blilvit till alli delar af Ridderskap^ och
Adeln prof va df, de öinge RtspcCtive Riks»
Stånden meddJa.
Frun FP allo fl. BorgareStundet.
S, D. Bi föllos följande nu å nyo föredragne
utlatanden ;
N;o 1') I, Sta sUrskortets, angående Hem*
T O
åiiaasiiatuoma» utgötand
JN.su
Pra, Utdr. d, 12 Septemb. 1823. 935
N:o 166, Lag och EkonomiUtskottens, i anledning
af anmärkningar vid betänkandet, om
Byggnadsskyldigheten vid Kyrkoherdeboställen.
S. D. Wid förnyad föredragning af Statsoch
BancoUtskottens utlåtande N;o $0, i
anledning af de inom RiksStånden gjorde
anmärkningar vid utskottens, den 2i sistlidne
Julii afgifne betänkande samt de dervid, såsom
bilagor fogade särskilde utlåtanden, rörande
Rikets Penningeväsende och dermed
gemenskap egande ämnen, har BorgareStåndet
öfver de nu till pröfning framstälde
Puncter fattat följande belut;
i;a Puncten. Utlåtandet bifalles.
2:a Puncten. Utlåtandet förkastas.
4
3*.e Puncten. Det skulle vara hvar och
en tillåtet, att uti Banken, emot myntbara
Metaller, tillvexla sig Bankosedlar, beräknade
till det förhållande, som BancoFullmägtige
särskildt hvarje tredje månad, efter omständigheter
och Coursförhållanden bestämma,
dock likväl icke öfver 120 sk. för 1 Rd.
Specie.
Bihang till R- S. Fröt. $:de Sami.
934 Pror. Utdr, d. ia Sep femi, 1823.
4'o Pucten. Utlåtandet gillas.
5:0 Puncten. Från ock med nästkommande
års början intill nästa Riksdag, upphörer
all ränteberäkning å StatsWerkets skuld
tiil Banken; men å capitabrt afbetalas årligen
intill nästa Riksdag 150,000 Rd. B;co.
6:0 Puncten. Utlåtandet bifalles.
7:0 Puncten. Utlåtandet gillas.
8:0 Punden. Ali RiksgäldsContoirets
skuld till Banken bibehålles, såsom hittills,
i Bankens Räkenskaper, RiksgäldsContoiret
till last; men all Ränteberäkning å samma
skuld upphörer intill nästa Riksdag: Utlåtandet
i sednare delen af denna Punct godkännes.
9:0 Puncten. Utlåtandet bifalles.
io:e Puncten. Såväl hvad af Bankens
behållna vinst, från och med nästkommande
år, intill nästa-Riksdag, för hvarje år återstår,
sedan dess förvaltningskostnader blifvit
bestridde, som ock den under samma tid till
Banken inflytande årliga Capital-afbetalningen
af 150,000 Rd. å StatsWerkets skuld,
bör vid ett påföljande års början, uppföras
Prot. JJtdr. d. 12 Srptemb. 1823. 935
3 RiksgäldsContoirets räkning med Banken,
såsom till RiksgälsContoirets disposition, genom
assignering, aflemnadtj och kommer Riksgälds
Contoiret att dermed bestrida de utbetalningar
och anslag som Rikets Ständer
vid denna Riksdag föreskrifva. Ofverskot
ten
uppå Statens Ordinarie och Extraordi
narie
Inkomster användas till de utbetalningar,
som möjligen kunde komma att äskas
å det mindre Creditivet, hvilket till utgående
från RiksgäldsContoiret anvises.
n:e Puncten. Under åberopande af
Ståndets den 19 sistlidne Julii vid Bilagan
N:o 25 Litt E., fattade beslut, förkastas hvad
Utskotten i denna Punct föreslagit.
ia:e och I3;e Puncterne. Utlåtandet
bifalles.
I4:e Puncten. I närmaste likhet med
det af Rikets Ständer, vid sista Riksdagen
faststälde förhållande, bestämmes nu äfven
en Summa af Atta Millioner Rd. B;co, att a£
Bankens fond användas, till fortsättning af
BancoDiscontens utlåningar, efter de hittils
vanliga grunder, eller med iakttagande af de
förändringar deruti, hvilka vid denna Riksdag
föreskrifvas. Derförutan bestämmes utaf
Bankens fonder ett särskildt anslag af
93*5 Vrot. Viär. d. 12 Septmb, 1823.
500,000 Rd. B;o, hvaraf användes 3oo-.ooo
Rd. till lane understöd för Brandskadade i
Städerne Norrköping och Borås, på de vilkor,
som RiksensStänder särskildt fastställa,
och 200,000 Rd. för belåning af sådane publike
papper, som äro af Riksens Stäadcr
garanterade»
15 se Punct en. Utlåtandet bifalles.
16:s Puncten. Utlåtandet bifalles.
I7;e Puncten. Utlåtandet bifalles.
i8:e Puncten, Utlåtandet bifalles.
I9:e Puncten. Andra Alternativet gillas.
2o;e Puncten. Utlåtandet gillas.
2t:e och 22;a Puncterne. Odlingslånsfonden
bör från dess nu varande belopp förminskas
till 200,000 Rd.; Och böra Två
Tredjedelar af den hädanefter inflytande årliga
Capital afbetalningen användas till ut-*
lärling å fastigheter, till dess att fonden icke
utgör mer än berörde belopp; men återstående
Tredjedelen utgå i Odlings låneväg,
dock efter förändrade grunder, hvilka särskildt
komma att bestämmas till befrämjaru
Prof. Ut dr. d. Septemb. x 8 2 3 - 937
de och understöd för sådane större Odlingsföretag,
som öfverstiga den enskilda förmågan,
samt för de kostnader till utflyttningar,
hvilka vid Enskiften och Storskiftesförrättningar
pröfvas nödvändiga.
23'.e Punden. De för fastighetslån bestämda
Två Tredjedelar af den hädanefter
årligen inflytande Capitalafbetalningen å OdlingsLånefonden,
användas tili utlåning emot
pant af fastigheten på Landet. De Capitalafbetalningar
åter , hvilka ingå i Bankens
särskilde, emot fastighetspant utlånte, fonder
böra utgifvas till ny utlåning emot pant af
fastigheter i Staden eller på Landet, enligt
de hittills för sådane Lån gällande grunder.
Dock må icke öfver 2,coo Rd, B:co belopp
till samma Låntagare utgifvas.
24;de Punden. Andra Tlternativst bifalles.
25ie Punden. Utlåtandet gillas.
z6;e Punden. Utlåtandet bifalles.
Frän Hederv. BondeStändet.
5. D, I anledning af gjorde anmärkningar
938 Fröt. Vt Jr. d. 13 Scptemb. 1823*
återremitterades BancoUtskotfets Memoria!,
N'0 4), med åtföljande generelt förslag till
Reglementariska föreskrifter för organisationen
af LåneContoiren uti Städerne Götheborg
och Malmö.
Den 13 September 182,3.
Frun Högl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Stats och Bai\coUtsl<ottens den 29 sistlidne
Augusti, under N;o 50 afgifne, samt den I
de nnes e. m. på Lordet lagde utlåtande, i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut meddeldte betänkande, samt
de dervid såsom bilagor fogade särskilde utlåtanden,
rörande Rikets Penningeväsende
och de dermed gemenskap egande ämnen,
stadnade Ridderskapet och Adeln i följande
beslut:
1:0 Att som Ridderskapet och Adeln redan
bifallit de af Utskotten i första, femte, sjette,
Prot. UtcLr. d. 13 Septemh. 1823. 939
tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde, sextonde,
sjuttonde, tjugufemte och tjugusjette
Puncterne framstäldte ämnen, Ridderskapet
och Adeln nu ansåg sig böra för bli fv < vid
desse i berörde delar förut fattade beslut.
2tO Att tredje, fjerde, elfte och tjugonde
Puncterne, samt första alternativet i tjuguandra
Puncten, af Ridderskapet och Adela
gillades,
3:0 Att sjunde, åttonde och nionde puncfer
ne
af Ridderskapet och Adeln förkastades,
hvaremot Ridderskapet och Adeln i stället
beslöt, att RiksgäldsContoirets functioner oci
förhållande, i anseende till Banken, borde
fortfara på det sätt Riksens Ständer vid sista
Riksdag denom förordnat, endast med den
förändring, att någon ränta af Riksgälds C01-  tojret icke vidare till Banken erläggas.
4:0 Att nedannämnde puocter borde erhålla
följande lydelse:
Andra Tundén.
”Af Bankens bibehållna vinst bör eu summa
af 266,666 Rd. 32 s. Banco Transportsedlar
årligen afsättas och anslås, att för Bankens
räkning inköpa myntbara metaller af guld
54° Trot. tftdr. ^.13 Septemb. 1823.
och silfver, efter deri instruction för Banco
Fullmägtiges förfarande i denna de), som
Särskildt varder faststäld.”
Hionäe Pune ten.
”Hvad som af Bankens behållna vinst för
hvarje år återstår, sedan dess förvaltningskostnader
blifvit bestridde, och afdrag skett
för den till inköp af myntbara metaller anslagne
summan, föres vid ett påföljande års
början, på särskild räkning till RiksgäldsContoirets
disposition, att användas till de
utbetalningar och anslag, som Riksens Ständer
vid denna Riksdag föreskrifva, äfvensom
öfverskotten på Statens ordinarie och
jxtra ordinarie Inkomster användas till de
itbetalningar, som möjligen kunna komma
itt äskas å det mindre Creditivet, hvilket till
utgående från RiksgäldsContoiret anvises.”
Adertonde Puncten.
”Oinskränkt rättighet till beläning af guld
och silfverpant af Läne BancoCapitaler mä
fortfara att vara gällande, dock med de ändringar
deruti, hvilka, rörande ej mindre beläningssättet
än beläningsvärdet å guld och
silfver, framdeles vid denna Riksdag kunna
bestämmas.
Nittonde
Fröt. Ut dr. d. 13 Scptemb. 1823* 941
Nittonde Puncten.
”Första allternativet bifölls, endast med den
ändring, att sådana metall - effecter, hvilka
behöfva inom hus förvaras, böra vara brandförsäkrade
ce
Tjugonde?örsta Puncten,
”OdlingsLånefonden, bör från dess nuvarande
belopp förminskas till 300.000 Rd. B:co,
i följd hvaraf hälften af den hädanefter inflytande
årliga Capitalafbetalningen bör tiil andra
ändamål användas, till dess att fonden
icke utgjör mera än berörde belopp, men den
andra hälften utgår i enahanda Lånevåg, dock
efter förändrade grunder, hvilka serskildt
komma att bestämmas, till befrämjande och
understöd för sådane större Odlingsföretsg,
hvilka öfverstiga den enskilda förmågan ,
samt för de kostnader till utflyttningar, hvilka
vid Enskiftes och Storskiftesförrättningar
pröfvas nödvändige.
Tjugondetredje Puncten.
*cDe Capitalafbetalningar, hvilka från och
med nästa års början ingå å Bankens särskilde
emot Fastighetspant utlånte, fonder
Bihang till R, S. Fröt. 9:de Sami. 6Q
f>4- fr™- Utir. 4* 13 Septtmb. 1823.
böra til! ny utlåning emot pant af fastigheter
på Landet utgifvas; Kommande den
högsta summa , som en Lånetagare bör
undfå, att uti det reglementariska bestämmas.
'‘
Tjugondefjerde Puncten.
tlA dessa nya fastighetslån kommer såsom
Ränta och Capitalafbetalning att årligen erJäggasj
efter hvarje Låntagares eget godtfinnande,
antingen 2 Procent i silfver eller ock
6 Procant i Bancosedlar, hvilka Bancosedlar
af Bancofullmägtige sedermera komma att
användas till uppköp af silfver."
Från Högv. PresteStåndet.
S. D. Återremitterades på grund af gjorde
anmärkningar det vid BancoUtskottets Memorial
N;o 49 åtföljande generella Förslag
till Reglementariska Föreskrifter för Organisation
af de tillstyrkta LåneContoiren uti
Städerne Götheborg och Malmö.
S. D. ConstitutionsUtskottets Memorial N;0
46, med förslag till ändring och omflyttning
af 2 Mom. 56 §. Regeringsformen.
Trot. Ut dr. i. 13 Sept emi. 1823. 943
N:o 47, Med föreslående af ett Tillägg i
37 §. Riksdagsordningen.
N;o 48j Med åtskilliga GrundlagsändringsFörslag,
åsyftande Riksd.agsiirendernas skyndsamma
gång; föredrogs ånyo och godkändes
att hvila till Grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag.
S. D. Wid förnyad föredragning af Statsoch
BancoUtskottens, den 29 sist!. Augusti,
under N:o 50 afgifne, samt den 2 dennes
på bordet lagde utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottens förut
meddeldte betänkande, samt de dervid såsom
bilagor fogade särskildte utlåtanden, rörande
Rikets Penningeväsende och de dermed
gemenskap egande ämnen ; biföll PresteStåndet
22 Punctens i:sta Alternativ samt
23 Puncten uti förstnämnde utlåtande, med
det tillägg, att dessutom 1,200,000 Rd. B;co
utgjfvas, och fördelade på 5 år, tilläggas till
den i utlåtandet föreslagne summa för FastighetsLån
på Landet, på det sätt, som i 23
Puncten blifvit föreslaget, och mot vilkor,
att Låntagarne . årligen erlägga 2 proCent i
silfver för alla Fastighetslån, som hädanefter
utgå; i följd hvaraf den 24 Punctens Alternativ
förfalla, och komma således enligt PresteStåndets
beslut, omkring 4J0)000 Rd. B:co
att i nya Fastighetslån årligen intill nästa
944 Fröt. Utur. d. 13 Septemb, 1923.
Riksdag utgå, hvilka på 33^ år, genom den
nämnde afbetalningen i silfver, anses blifva
liqviderade.
S. D. StatsUtskottefs
N;o 463, Hemställan, angående RiksStåndens
Särskildte beslut i frågan om Löntillökning för
Secreteraren och Cancellisten vid ÖtverlntendentsAmbetet,
samt
.
N:o 464, Anmälan af Riksens Ständers så'rskildte
beslut i frågan, om understöd af Staten
till någre Inqvarteringsskyldige städer.
Blefvo vid förnyad föredragning godkände,
med antagande af de utaf Utskottet
föreslagne Voterings Propositioner.
S. D. Wid förnyad föredragning af StatsÖch
BancoUtskotcens utlåtande N:o $o, i anledning
af de inom RiksStånden gjorde Anmärkningar
vid Utskottens, den 21 sisth Julii,
afgifne betänkande, samt de dervid såsom
bilagor fogade särskildte utlåtanden, rörande
Rikets Penningeväsende och dermed gemenskap
egande ämnen, har PresteStåndet, öfver
de nu till pröfning framstälde Puncter, fattat
följande beslut;
Prof. TJtdr. d. 13 Sept emi/. 1823. 9,15
r.sta Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.
2tdra Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.
3;dje Puncten.
Förändrades sålunda, att inköpspriset för de
myntbara Metallerna bör af BancoFullmägtige,
hvarje 3idje månad, bestämmas efter omständigheter
och Coursförhällanden , dock
icke under 120 skiilingar och icke öfver
128 skiilingar för 1 Rd. Specie.
Genom detta åsätta pris på invexlingen
ansåg PresteStåndet sig hafva angifvit det
mål, hvartill Ständerna kunna och böra syfta
i afseende på bestämmande af Sedelmyntets
värde.
4:de Puncten.
Utskottets utlåtande bifölls.
5 :te Puncten.
Härvid beslöts, att all Ränteberäkning ä Stats*
Fröt. Ufdr. d. 13 Septemh. 1823.'
verkets skuld till Banken bör upphöra ifrån
och med nästkommande års början till nästa
Riksdag, men att å Capitalet af samma skuld
bör ärligen intill nästa Riksdag afbetalas
250^000 Rd. Btco.
6*,te Puncten.
Utskottets utlåtande bifölls.
7ide Puncten.
Utskottets utlåtande bifölls.
g;de Puncten.
Härvid beslöts, att all RiksgäldsCor rets
skuld till Banken bibehålies såsom hi is, i
Bankens Räkenskaper, RiksgäldsContoir^ till
last; men att all ränteberäkning å samma skuld
upphörer intill nästa Riksdag. Utlåtandet i
sednare delen af denna Punct godkändes.
gide Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.1
lejde Puncten.
Hvad som af Bankens behållna vinst för
Fröt. Vtdr. d. 13 Septemb. 1823. 947
hvarje år återstår, sedan dess förvaltningskostnaden
blifvit bestridde och afdrag skett
för den till inköp af myntbara Metaller anslagna
summan, bör, jemte den till Banken
inflytande årliga Capitalafbetalningen, 150,000
Rd. å Statsverkets skuld vid ett påföljande
års början uppföras å RiksgäldsContoirets
räkning med Banken, såsom till RiksgäldsContoirets
disposition genom assignering aflemnadt}
Och kommer RiksgäldsContoiref,
att dermed bestrida de utbetalningar och anslag,
som Rikets Ständer vid denna Riksdag
föreskrifva. Öfverskotten uppå Statens Ordinarie
och Extraordinarie Inkomster användas
till de utbetalningar, som möjligen kunde
komma att äskas å det mindre Creditivet,
hvilket till utgående från RiksgälsContoiret
anvises.
nite Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.
i2Jte Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.
I3;de Puncten.
Beslöts följande Redaction: ”utöfver detta
948 Prut. Uidr. d. 13 Septemh. 1323.
belopp må dock sedelstocken ökas emot itererad
Valuta i Guld och Silfver, äfvensom
genom Lån på LäneBancoCapitaler, samt å
till beläning berättigade exportable Effecter.
’)
i4;de Puncten.
I närmaste likhet med det af Rikets Ständer
vid sista Riksdag fasstälde förhållande, bestämmes
nu äfven en summa af Åtta och
en half (g l/a) Millioner Rd. af Bankens
Fonder, att användas till försättning af BancoDiscontens
utlåningar efter de hittills van.
liga grunder, eller med iakttagande af de
förändringar deruti, hvilka vid denna Riksdag
föreskrifvas. Af dessa 8 1/2 Millioner
få 500,000 Rd. B;co användas för beläning
af publica papper.
I5;de Puncten.
"!s> •:
Utskottens utlåtande bifölls.’
l6;de Puncten.
Den så kallade Öfverräntan till Disconfen
bestämdes att utgå efter 10 Procent eller
5y~6:deis Procent i månaden.
i7;de
Prat. XJtdr. d. 13 Septemb, 1823. 949
iyrde Puncten.
Utskottens utlåtande bifölls.
i8'.de Puncten
Beslöts följande lydelse: ''Oinskränkt rättighet
till beläning af Guld och Silfverpanr,
samt af LäneBankoCapitaler må fortfara att
vara gällande, dock med de ändringar deruti,
hvilka, rörande ej mindre beläningssättet
än beläningsvärdet å guld och silfver,
framdeles vid denna Riksdag kunna bestämmas.
”
I9lde Puncten.
2?dra Alternativet gillades»
2o:de Puncten.
Utskottens utlåtade bifölls.
2 usta Puncten.
Bifölls med det förtydligande: att 300,000
Rd. B:co af OdiingsLånefonden böra i laneväg
utgå till befrämjande och understöd, isynneriiet
för sådane större Odiingsföretag,
Bihang till R- S. Prot.
95ö Fröt. Vt dr. d. 15 Septemb. 1823.
sora äro gemensamma för samhälligheten på
Lander, samt öfverstiga den enskilda förmågan,
och egentligen blifva rigtade derhän,
att hittills icke odlingsbar mark måtte kunna
blifva tjenlig till odling, samt för de kostnader
till utflyttningar, hvilka vid Enskiftes,
och StorskiftesFörfattningar pröfvar nödvändige.
23:dra Tundén.
i;sta Alternativet bifölls.
23:dje Funden.
Bifölls med tillägg, edligt särskildt medde-.
ladt ProtocollsUtdrag.
24;de Funden.
Alternativet förfalla, enligt beslutet vid förra
Puncten.
25:te Funden,
Utskottens utlåtande bifölls.
a6.‘te Functen.
Bifölls med den Redactionsförändring : “Att
Fröt. Utär. 3. 13 Septemb. rgaj. 951
egare af Alunverk må,a i mån af deras
tillverkning, äfven kunna erhålla Lan af det
till ManufdCrurDisconten anslagna Creditiv $
sedan dock Kongl. Maj;t efter inhemtade af
dertill nödiga upplysningar, så vidt tillgång
finnes, bestämdt den Lånerätt, som i öfverensstämmelse
med de j öfrigt för ManufacturDiscontens
utlåning gällande Stadgar, och
i likhet med öfrige till Lån derifrån berättigade
Näringsidkare, skäligen kan anses böra
dem tillkomma.
Från Wällöf. BorgareStåndeb.
S, D Då nu ånyo föredrogs Ekonomiutskottets
utlåtande N:o 178 öfver anmärkningar
vid betänkandet N;o 107 i fråga om ett
förändradt Skolväsende uti LandtFörsamlingarne,
fann BorgareStåndS*, som bifallit det
förra betänkandet, nu för godt att gilla den
ändring, Utskottet genom sitt sednare utlåtande
föreslagit.
S. D. Å nyo föredrogs:
N:o 175 Lag och EkonomiUtskostens utlåtande
öfver anmärkning vid betänkandet N:o
952 Pot. Utdr. d. 13 Sept. 1833.
N;o 95 i fråga om Hemmans-skylldighet, att
deltaga i Kyrko- och Prestegårds- byggnad,
m. m.
N;o 196 Ekonomi Utskottets öfver anmärkningar
vid Betänkandet N;o 23 om fond till
understöd för jordbrukare, som genom frost
och hageiskada förlora växande gröda; och
emedan Borgare. Ståndet bifallit Utskottens
förra Betänkanden i dessa ämnen, lades nämnde
Utlåtandet till Handlingarne.
S. D. Lag- och Ekonomi-Utskottens utlåtande
N;o 161 om Fabriks-Gesällers ställande
under Tjenstehjon® Stadgan, blef, vid förnyad
föredragning till Utskotten återremitteradf.
S. D. På hemställan af Stafs-Utskottet i Memorialet
Nio 463, öfverlemnades frågan om
Lönetillökning för Secreteraren och Cantzlisten
vid Öfverintendents Ämbetet till förstärkta
Stats-Utskottets pröfning ; och godkändes
den föreslagna propositionen.
S. D. Constitutions-Utskottets i Memorialet
N;o 46 afgifna Förslag till ändring och omflyttning
af 2::lra Mom. i 56 §. Regeringsformen
föredrogs å nyo och antogs att hvila,
som ett Riksens Ständers Utlåtande tili nästa
Riksdag.
S. D. Dä nu å nyo föredrogs Ekonomi-Ut
-
Vrot. Utdr. d. 13 Septemb. 1823. 953
skottets under N:o 177 afgifna Förslag till
jemkning i RiksStåndens beslut rörande Husbehofsbranvinsbränningen,
blef detta Förslag
god kändt, med det tillägg, att i 6;te Puncaf
Utskottets btiänkanden, den rättigheten
för Städerne att ega sammansatta Bränneriverk
bestämmes, bör näst efter ordet ett,
tillsättas orden eller flera.
S. D. Följande betänkanden föredrogos och
biföllos;
Stats och BancoUtskottens :
N:o 38B9 I frågan om Lån till Intressenterne
uti Röna Koppargrufva.
StatsUtskottets:
N:o 448) I anledning af Friherre Ankarsvärds
anmärkningar vid Riksens Ständers
Revisorers år 1822 afgifna berättelse om
granskningen af Allmänna Magazinslnrättningens
förvaltning.
N;o 455, Angående verkställigheten af Rikshufvudboken.
954 Trot. tltdr. d. 13 Septemb. 1823.
N:o 456, Om sökt liqvid för Grefliga Gyller.
stjernska Familjens påstådde fordran.
N:° 457, Om yrkad ändring i tiden till redovisningen
för Statens inkomster,
Nto 458» Öfver anmärkningar vid betänkandet
i irågan om Ränta för fordringar hos
Kronan , enligt General-KrigsCommissariatets
vid f. d. Arméen emot Norrige utstälda fördringsbevis.
N:o 462, Öfver en väckt motion rörande de
för Örlogsflottans behof disponerade Statsmedel.
BancoTJtskottets:
N:o 5r, Om prägling 3f Runstycken.
N:d 52, Öfver en erhållen Remiss af StatsUtskottets
utlåtande N:o 316, angående kost*
naderne iör Myntverkets iståndsättande.
Lag- och Ekonomiutskottens:
No 167, I anledning af anmärkningar vid
betänkandet N;o 73, om rättighet till Grustäkt
m. m.
Trot. Utdr. d. 13 Septemb. 1823. 955
N:o 172, Om yrkad skärpning i ansvaret
för Skogsåverkan.
N:o 176, Om vite för Landtmätare till fullgörande
af de dem uppdragne Enskiftesförrättningar.
.
N.-o 177, Om allmännare spridande af Rikets
Grundlagar och andre Författningar.
Ekconomi-Utskottets:
N:o 175, I återremitterade frågan om Förbud
mot införandet af Danska hästar.
S. D, Vid förnyad föredragning af Stats och
Banco Utskottens den 2S sistledne junii på
bordet lagde och sedan den 19 Julii ytterligare
hvilande Betänkande N;o 31 i anledning
af Nådiga Skrifvelsen rörande ett Handels-låne
Contoiret i Götheborg, fann BorgareStåndet,
sedan nu mera beslut blifvit fattadt att en
serskildt afdelning af Banco-Disconten kommer
att till nämde Stad förflyttas, all vidare fråga
om Låne-Contoir5 derstädes förfaller.
Hår fattas ett Beslut öfver LagUtskottets Betänkande
N:o 173, hvilket vid aitryckningen af
detta ark icke var tillhands, utan derföre framdeles
kommer att meddelas.
95<S Prat Utdr. d. 13 Septemb. 1323,
Från Hederv. BondeStändet.
S. D. Med bifall til! StatsUtskottets hemställning
i Memorial N:ris 463 och 464, i
afseende på RiksStåndens serskildta beslut
angående :
I:o Löntillökning, för Secreteraren och Canceliisten
vid ÖfverlntendentsÄmbetet; och
2:0 Understöd af Staten till någre Inqvarteringsskyldige
Städer ; fann BondeStändet för
godt, att öfverlemna dessa frågor till Förstärkta
StatslJtskottets pröfning, och godkände
de fcreslagne VoteringsPropositionerne.
S. D. Wid föredragning af serskildte Utskottets
utlåtande, rörande indragning af visse
Ämbeten och Tjenster, fann BondeStåndet,
sorn bifallit Utskottets betäckande angående
regleringen af Rikets Styrelseverk,
iörstnämde utlåtande icke fordra annan åtgärd,
än att läggas till Handlingarne,
S. D. Wid förnyad föredragning af serskildte
Utskottets betänkande med bilagar, rörande
reglering af Rikets Styrelseverk.
Elef
Vrot, Ut dr, il. 13 Septcmb. 1823.
Blef samma betänkande af BondeStåndet godkändt,
så vidt det innefattar tillstyrkan till
Riksens Ständer, att hos Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålla, att de delar af Förslaget,
till förändrad organisation af Styrelseverken,
som utgjör önskningsmål och icke bero
af någon Grundlagsförändring, må, i händelse
Kongl. Maj t dertill täcktes lemna nådigt
bifall, så fort ske kan, belordras till verkställighet,
för hvilket ändamål lnstructioner
för de blifvande, Ämbetsverken skyndsamligen
torde böra utarbetas ’ hvarjemte BondeStåndet
beslöt; dels att till ConstitutionsUtskottets
behandling öfverlemna nedannämde
förändringar i Grundlagarnes Reglementariska
föreskrifter, .hvilka vid Styrelseverkens
reglering kommit i fråga, och som, derest
förslaget antages, föranleda till ny redaction
af vissa §. §. i dessa Lagar; nemligen:
1:0 Att FörvaltningsChefer eller StatsSecreterare
må erhålla benämning af Föredragande
StatsRåd.
2;o Att alla FörvaltningsCheferne böra vara
Ledamöter af StatsRädet, med skyldighet, att,
när de icke äro hindrade, öfvervara hvarandras
föredragning j
3'o Att Närings och Drätzel-ärender böra
åtskiljas under hvar sin Föredragande:
Bihang till R, <S. Vrot, 9:de Sami, 61
$58 Trot. Vt dr. d. 13 Scptemb. 1823.
4:0 Att Landt- och Sjö-Krigsärender må erhålla
hvar sin särskilde Chet *
5:0 Att de icke föredragande Statsrådens
antal, med beräkning af HofCancellern, skulle
inskränkas till Fyra, nemi. Tre Civile och
En Militairj
6:0 Att Justitias Statsministern icke borde
vara Ledamot uti Konungens Högsta Domstol,
utan blott Chef för den Administrerande
delen af justitiaeförvaltningen och föredragande
i StatsRådet, af alla dit börande åren*
der, samt innehafvare af den JustitiaeCancellern
anförtrodde uppsynings och åkiagarebefattning.
(Alternativt.)
. %
7 0 Att ett af de icke föredragande StatsRåden
må bibehålla benämningen af HofCanceller,
och ega särskildt inseende öfver
RiksArchivet och Kongl. Tryckeriet. (Alternativt.
)
8:0 Att HofCancellern icke bör med Utrikes
StatsMinistern dela Utrikes-förvaitningen och
stadgandet derom i RegeringsFormen således
utgå.
<9:0 Att HofCancellern icke borde till Riks.
Stånden öfverlemna Kouungens Propositioner
Frit. Vidy. J. 13 Sept emit. 1823; 959
ntan sådant tillhöra vederbörande Förvaltningschef.
Io;dc Att HofCancellerns inseende öfver
skrifters allmäntgjörande samt öfver Bokhandeln
skulls öfverilyttas till EoclesiastikförvaltningsChefenj
och
11:0 Att Rikets Allmänna Ärenders Beredning,
såsom öfverflödig, må indragas: dels
ock att till LagUtskottets behandling förslag
till Rättsfrågors afskiljande från Förvaltningsverken,
som jemväl blifvit i frågastälde nemi.
1:0 27 Cap. 9 f. ByggningaEalken,
bOm skall erhålla denna lydelse :
‘‘Nu nöjes man ej åt HäradsRättens slut i
desse mål, fullfölja hos Domaren sin klagan,
som i RättegångsBalken om Laga vad sägs.te
2:0 2j Cap. g §• samma Balk, for
drar
blott detta tillägg :
.“Menar någon, vid förrättad vägdelning, honom
förnära skedt, söke då ändring deri, genom
instämning till behörig Domstol, som i
RättegångsBalken 'sagt är,s‘
3:0 10 Cap. 16 §. RättegangBcdken,
synes således böta förändras j
5>6o Prot. Vt Jr. cl. 13 Septemb. 182.3.
“Tvista Kronohemman, ett eller flere, om
jord eller Byaskillnad, lagge dem HäradsRätt
mellan; gränsar till desse Allmänning,
vare Lag samma ; och förordne Konungens*
Befallningshafvande någon, som å Ämbetets
vägnar när är, när Kronan del i saken häfver,
dömme ock HäradsRätt om åverkan å
Kronojord.*'
Den 16 September 1823.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
BancoUtskottets den 23 sistlidne Aug., under
N;o 49 afgifne, samt den 2 dennes e.
m. på bordet lagde betänkaade, innefattande
generelt förslag till reglementariska stadganden
för de särskilde afdelningar af BancoDisconten,
sorn Stats och Bancolitskotten
tillstyrkt böra inrättas för Rikets Westra
och Södra Landskaper; blef samma betänkande,
i anledning af åtskilliga Ledamöters
dervid gjorde anmärkningar, till BancoUtskottet
återremitteradt.
Trot. Utdr. d. 16 Septemb. 1823- 561
S, D. f. tn. Wiel förnyad föredragning af
StatsUtskotfefc, nen 3 dennes, under N;o
45^> och 4J 1 aflåtne, samt den 5 derpåföljde
e. m. på bordet iagde j:ne Memorial, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte betänkanden ;
1:0 Om exspectance Lön för Cornetten Friherre
Casimir Sparre,
£:o I frågan om Pension för Enkefru Grefvinnan
Adlercreutz,
Fann Ridderskapet och Adein för godt,
att enär sistnämnde betänkanden redan blifvit
af de öfrige frenne RiksStånden bi fallne, för
dess del dervid låta bero.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning bifölls
StatsUtskottets den 2g sist!. Augusti, under
N:o 446 afgifne, samt den 2 dennes e. m.
på bordet Iagde utlåtande, olver väckt fråga,
om tillökning i det af ManufacturDiscontFonden
bistående Lånanslag för Glasbruken.
S. D. f. m. Föredrogs ånyo och återremitterades
, på grund af Herr Gyllensvahns ,
Henrik Adolphs, dervid gjorde anmärkningar,
Stats Bevillnings samt Allmänna Besvärs
och EkonomiUtskottens, den 19 sistI. Aug.,
under I\:o 453 afgifne, samt den 5 dennes
e. tn. på bordet iagde betänkande, i anled»
962 Vrot. Ut Jr. d. 1G Seytemb. 1823.
ning af väckte Motioner, angående en jemna
re
fördelning af Postföringsskyldigheten; tillökning
i den nu bestådde Postskjutslegan ;
Postens fortskaffande genom Gästgifvarskjuts,
med flere till Postväsendet hörande
ämnen.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
den 29 sistl. Augusti, under N:o
162 afgifne, samt den f dennes e. m. på
bordet lagde utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut uppläste betänkande,
om yrkade utvägar till förekommande
af löse men arbetsföre personers kringstrykande
och betsande* fann Ridderskapet och
Adeln, att enär sistnämde betänkande redan
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallet,
Utskottets ifrågavarande utlåtande borde läggas
till Handlingarne.
S. D. f, m. Föredrogos ånyo och biföllos
följande Stats och BancoUtskottens den g
sistl. Augusti afgilne, samt den 14 derpaföljde
e. m. på bordet lagde betänkanöen ;
N;o 384, I anledning af väckt fråga, om Låneunderstöd
af Allmänna medel för Hamnbyggnaden
i Ystad,
K:0 g84» Om förändrade vilkor för det af
Trot. Vtdr. </. 16 Septmb. 1823. <963
Riksens Ständer vid sistl. Riksdag beviljade
Låneanslag till Consistorium i Calmar, för
uppbyggandet af ett Gymnasii och Scholsbu
derstädes, äfvensom om tillökning af
detta anslag.
N:o 386, Om understöd af Allmänna medel,
eller Lånebidrag till uppförande af ett nytt
Scholashus i Örebro.
N:o 387, Om anslag af Lånebiträden till understöd
för Kyrkobyggnader i Kumla och
Halsbergs, Tvings, Herrestads och Jemjö
Församlingar.
N:o 3885 Om Lån af Allmänna medel till
lnteressenterne uti Röna Koppargrufva i Fryksdal
Härad af Wermelands Län.
l\:o 389) Om Lån af Allmänna medel till
anläggande af en Hamn uti Wadstena Stad.
S. D. f. m. Föredrogos ånyo och gillades
följande från nedannämde Utskott inkomne,
samt den 5 dennes e. m. på bordet lagde
utlåtanden:
Från StatsUtskottet;
Nto 449, Af den 3 dennes, i anledning af
Kongl. Maj;ts nådiga Proposition, angåend®
564 Prut. Uidr. cl. 16 Septemb, 182,3.
upplåtande af Rosersbergs Kungsgård till
Enkesäte för Hennes Majit Drottningen.
Från Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottenl
Af
den 26 sisth Augusti:
N:o i6f, I anledning af vackt fråga, att vid
en blifvande ny Domstols Organisation, Inteckningsåfgärderne
måtte skiljas från Dom*
stolarne, och uppdragas år enskildte Nämder.
Af den 29 sisth Augusti:
N:o 160, I anledning af yrkad rättighet för
Norrlands Allmoge, att i Stockholm få sälja
sine Victualievaror och Fogel i bodar.
N:o 163 Angående yrkad ändring uti Kongl.
Brefvet den 14 April 1791 samt Kongl. Förordningen,
om Landrmäteriet i Riket, den 12
Augusti 1783, 1 hvad rörer föreskriften om
skiftens antal vid storskiftesförrättningen*
N:o 164. I anledning af yrkad förändring uti
Enskiftes-förordningen, i hvad den angår huru
med föregången Storskift.-sdelning förhållas
bör, då enskifte begäres.
Trot. TJtdr. d. 16 Septemb. 1823.
N:o 166. I anlndning af gjorda Anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande,
angående Byggnadsskyldigheten vid
Kyrkoherde Boställen.
N:o 167. I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottens förut meddelte Betänkande,
angående rättighet till grustägt å andras
egor, för undethållande af allmänna vägarne,
samt sättet och ordningen till samma rättighets
bestämmande och begagnande.
S. D. e, m. Då nu å nyo föredrogs Statsoch
Bevillnings-Utskottens, den 6 dennes, under
N;o 460, aflåtne samt den 9 derpå följde
e. m. på bordet laggde Memorial, öfver gjorde
anmärkningar vid Utskottens förut meddelade
utlåtande, om tryckning af handlingarne
i Bevillningsfrågan vid 181 y års Riksdag,
fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att enär sistnämnde Utlåtande redan blifvit
af de öfrige frenne Riks Stånden bifallet, för
dess del dervid låta bero.
S. D. e. m, Wid förnyad föredragning af
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens,
den 29 sistlidne Augusti under
N:o 175 afgifne, samt den 9 dennes e. m.
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottens förut
Bihang till R. S. Trot. ry.de Sami. 61*
j)66 fet. Utdr. d. 16 Sept. 1835.
meddelade Betänkande, öfver'väckta förslag,
dels i afseende på grunden iör Hemmans
skyldighet, att deltaga i Kyrko- och Prestegårdars
byggnad, samt dels, att sådane Kronaarbeten
eller andre dylike Kronans odisponerade
Lägenheter, som uti Rxtra Roteringen
ingått, borde få vidkännas berörde skyldighet
och utgörande af Kyrkotionde , fann Ridderskapet
0H1 Adeln att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit 2f Ridderskapet och A.
deln bifallet, Utskottets ifrågavarande Utlåtande
borde läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning al
Stats-Utskottets den 3 dennes, under N:o 459,
afgifne samt den 9 derpå följde e. m. på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
Betänkande, i frågan om hyra för Landshöfdinge-Residenset
i Hernösand , fann Ridderskapet
och Adeln, att enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och
Adeln bifallet, Utskottets ifrågavarande Ut.
låtande borde läggas till Handlingarne.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning a£
Stats-Utskottets den 3 dennes, under N:o 456,
afgifne samt den y dennes derpåföljande e.
m. på bordet lagde Betänkande, i anledning
af gjord ansökning, om liquid för Grefliga
Gyllenstjernska Familjens påstådde fordran,
Trot. TJtär. ä. 16 Septemb. 182,5. 9^7
I stöd ef arfsrätt efter Konung Carl VIII Knutson,
biet samma Betänkande, på grund af
dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet återremittaradf.
S. D. e. m. Föredrogos å nyo och biföllos
följande, från nedannätnnde Utskott inkomne,
samt den g dennes e. m. på bordet lagde
Utlåtanden:
Från StatsUtskottet.
Af den 3 dennes:
N:o 457. Öfver väckt motion, om ändring i
tiden till redovisningen för ^Statens inkomster.
N:o 458- I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
i frågan om yrkad ränta för fordringar hos
Kronan, enligt General-Krigs-Commissariatets
vid f. d. Arméen emot Norrige, åren 181$
och Ibi6, utstalde fordringsbevis.
Från BancoUtskottet:
Af den 3 dennes;
N-o 51. Öfver den uti 1822 års RevisionsBerättelse
§. 1 gjorde framställning, i fråga
«m prägling af Runstycken.
$6Q Vrot TJtdr. ä. 16 Septemb. 1323.
N.o 52. Angående anslag till kostnaderne för
Myntverkets iståndsättande.
Från Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi Utskotten:
Af den 29 sisth Augusti:
N.o 172. öfver väkte motioner, angående yrkad
skärpning i ansvaret för Skogsåverkan.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning bifölls
Stats Utskottets, den 4 dennes under N:o
452 afgifne, samt den 5 derpå följde e. m.
pa bordet lagda Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte Betänkande,
i fråra om pension för Herr Landshöfdingen
H. Järta.
Från Högv. PresteStåndet.
S. D. Efter skedd föredragning af Lag-Utskottets
utlåtande N 0 170, angående skyldighet
för Gäldenär, att sin skuld med arbete
aftjena m. m. beslöt Presteståndet, som afslagit
Utskottets förut i ämnet afgifne Betänkande,
att vid detta afslag förblifva ; hvadan
förstnämnde Utlåtande skulle läggas till handlingarne.
Fröt. Utdr. d. 16 Septemb. 1823. 969
S. D. Beslöts, efter framstäld Proposition, att
Särskildta Utskottets den 25 sistlidne Augusti
afgifne Betänkande, rörande reglering af
Rikets Styrelseverk, skulle i hela sin vidd till
Lag Utskottet remitteras, samt till Constitutions
Utskottet i de delar, hvilka icke redan
jämlikt Ståndets beslut den 9-.de innevarande
månad, blifvit sistnämnde Utskott meddelade,
S. D. Wid förnyad föredragning af StatsUtskottets
Betänkande N:d 461 angående
H emmans-Räntornas utgörande, efter en förenklad
beräkning eller sammanslående af
Jordeboks-persedlarne, blef detsamma af Preste-Ståndet
afslaget.
S. D. Följande ifrån Utskotten inkomne Betänkanden
föredrogos å nyo och biföllos, nemligen
från ;
StatsUtskottet:
N:o 462. rörande de för Örlogsflottans behof
deponerade Statsmedel.
Lagutskottet:
N:o 171, Angående dels afskaffande, dels
inskränkning af Borgenärs Bysättningsrätt för
skuld, der Gäldenären ej roägtar betala.
97<> Fröt. Vtdr. d. 16 Septemb. 1323.
BancoUtskottets:
N:o 53. rörande det vid sista Riksdag anslagne
Lånebiträde för återuppbyggande af
Gymnasii- och Scholehuset i Calmar.
S. D. Wid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande
N:o 107, i anledning af väckte frågor,
om ett förbättradt Scholeväsende uti Lanötförsamlingarne,
till Barns fullständiga och tidiga
undervisande uti läsa, skrifva och räkna, samt
dess under N'.o 178 afgifne Utlåtande, öfver
gjorde anmärkningar i samma ämne, fattade
Preste-Ståndet det beslut, att då Ståndet, lika
med Utskottet, anser, att Undervisningsanstalterna
å Landsbygden tarfva å åtskillige
orter i Riket, både förbättring och utvidgning,
bifalla hvad Utskottet derom, uti förenämnde
Betänkande tillstyrkt, och hvad angår
den deruti föreslagne underdåniga hemställan
till Kongl. Majit, bör den innefatta
underdånig anhållan, om Nådig befallning tili
Consistorierne. att uppdraga åt Presterskapet,
att vid öfverläggning med Eörsamlingarne, om
detta ämne, och vid de uppmuntringar och
föreställningar, som Presterskapet meddelat
för vigten och angelägenheten af väl ordnade
Scholanstaiter, fästa Församiingarnes uppmärksamhet
vid förmånerne af Wexelundervisningen-,
i den afsigt, att der local och andre omständigheter
så medgifva, heldst sådane Schoimä
-
Fröt. XJtdr. d. 16 Septemb. i823- 97*
stare antagas, sorr. känna och kunna verkställa
denna läro-method. Äfven böra Klockare, i
synnerhet å de ställen, der de äro väl lönte,
af lika anledning uppmuntras, att om Wexelundervisningen
förskaffa sig behörig kännedom,
på det, der den finnes passande, de
må kunna densamma använda. Men då sjelfva
inrättningen af för ändamålet tjenlige undervisningsanstalter,
icke beror af Presterskapets,
utan af Församlingarnas öfverenskommelser
och beslut, om erforderlige löner för
skicklige Scholmästare i de Socknar, der Bär»
nens lärande, att läsa, skrifva och räkna icke
kan af Klockaren ensam bestridas, är ej endast
nödigt, att på sätt Utskottet föreslagit,
Presterskapet uppmanar Församlingarne, att
genom ökade löner och utfäste scholgångspenningar
bereda sig af Klockare ordentligt
och säkert undervisningstillfälle, utan bör
tillika i underdåniga skrifvelsen till Kongl.
Majjt underdånigst hemställas, att enär erfarenheten
visa det redan utfärdade Författningar
icke verkat bestämde Scholregleringar i
Rikets samtlige Församlingar, Kongl. Maj;t
täcktes, att antingen uti åtgående Expeditionen
till Consistorierne, eller genom särskild
Nådig Författning, uppmuntra till eller anbefalla
vidtagande af sådane mått och steg, att
Scholväsendet å Landsbygden blifver satt i det
skick, att bristande undervisning icke må
härledas frän uteblifna eller bristande anstalter
af dem, som enligt Författningarne ärq
97 2 Fröt. TI t dr. d. i6 Septemb. iQ2$.
skyldige, att de samma inrätta, stadga och
underhålla.
F? 'ån IVällofl. B or gare Stunclet.
S. D. Bifölls, vid förnyad föredragning, Banco-Utskottets
Betänkande N:o 53, i anledning
af en väckt motion, om det anslagna Lånbiträdet
för återuppbyggande af Gymnasiioch
Scholehuset i Calmar.
S. D. Efter förnyad föredragning af StatsUtskottets
Memorial N:o 464, med anmälan
af Riks-Ståndens särskilda Beslut, i fråga om
understöd af Staten till några Inqvarteringsskyldige
Städer* beslöt Ståndet att öfverlemna
till förstärkta Stats-Utskottets pröfning de
delar, hvaruti två Ständ, stannat emot två,
samt godkände de Voterings-Propositioner,
nämnde Memorial innehåller.
S, D. Återremitterades
N.o 49. Banco-Utskottets Memorial med generelt
Förslag till Reglementariska Stadganden
för de särskilda Afdelningarne af BancoDisconten.
N:o 174. Lag- och Ekonomi-Utskottens utlåtande
-
Vrot. Ut Ar. d. i5 SepremL ig^. <75
lärande om yrkadt utvidgande af de så kallade
Privilegia Exclusiva.
S. D. Wid förnyad föredragning af särskildta
Utskottets, den 27:de s.istlidne Augusti, på
bordet lagda Betänkande, rörande Reglering
af Rikets Styrelseverk, beslöt Borgare-Ståndet,
att till Constitutions- och Lag Utskotten
öfverlemna KongL Maj.fs i detta ämne aflätna
Nådiga Skrifvelse, af den 4 sistlidne Martii ,
jemte utsedde Committerades deruti åberopade
förslag, till förändrad organisation af Styrelseverken
samt öfrige tillhörande handlingar,
äfvensom Särskildta Utskottets Betänkande
och dervid fogade Bilagor; med anmodan
till förstnämnde trenne Utskott, att
öfver de i Committerades Förslag och Särskildta
Utskottets Betänkande förekommande
Grundlags- och Lag-frågor, sina Utlåtanden till
Riksens Ständer afgifva.
Från Hederv. BondeStåndet.
S. D Föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs*
och Ekonomi-Utskottets, den 10 dennes på
bordet lagde utlåtande, N.o 68, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N.o 73, angående rättighet till grustägt
å andras egor, för underhållandet af ali
Bihang
till R. S. Vrot. t):dt Sami, 62.
374 Prou Ut dr. d, 16 Septtmb. 1823»
manna vägarne, samt sättet och ordningen
till samma rättighets bestämmande och begagnande
; hvarvid Bonde-Ståndet, under åberopande
af sitt förut Jemnade biiail tili sistnämnde
Betänkande, godkände det förtydligande
sednare Utlåtandet innehåller.
SI D. Constitutions-Utskottets, den 11 dennes
på bordet lagde Memorial, ISIsris 46, 47
och 48, innefattande förslag till åtskilhge ändringar
i Grundlagarne, föredrogs ånyo; och
godkändes till Grundlagsenlig behandling nästa
Riksdag.
S. D. Föredrogs Allmänna Besvärs, och Ekonomi-Utskottets,
den 10 dennes, på bordet
lagde, förnyade Utlåtande N:o 175, i anledning
af väckt fråga, om förbud mot införsel
af Danska Hästar ; och fann Bonde-Ståndet
skäligt, att till Utskottets i detta ämne först
afgifne. Betänkande N;o 140 lemna sitt bifall.
S. D. Föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens, den 10 dennes,
på bordet lagde Utlåtande N:o 169, i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskotens
betänkande N;o 11 b, omförbud för befälet
vid indelade CavallerteRegementerne, att anskaffa
och insätta Rustnmgshästar j och lät
BondeStåndet vid Utskottens åtgärd i detta
mål bero, under förbehåll för de orters
Rusthållare, som dertill finna sig
föranlåtne, att genom underdåniga besvär
Fröt. Utdr. d. 16 Scptemb. 1823. 975
faos Kongl. Majit söka rättelse, i de missbruk,
som med skäl kunna öfverklagas.
S. D. Wid föredragning af Kag- samt Allmänna
Besvärs-och Ekonomi-Utskottens, den
io dennes på bordet lagde Utlåtande, N;o
84, angående Byggnads-skyldigheten vid Kyrkoherde-Boställen,
blef sistnämnde Betänkande,
med det i sednare Utlåtandet gjorde tillägg,
godkändt.
S. D. Efter ytterligare föredragning bifölls
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets,
den 10 dennes, på bordet lagde Utlåtande N;o
176, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N;o 23, angående fond
till understöd för jordbrukare, som genom
frost eller hagelskada förlora växande gröda.
S. D. När nu ånyo föredrogs Lag- samt Allmänna
Besvärs och Ekonomi-Utskottens, den
10 dennes pä bordet lagde Utlåtande, K:o
162, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottens betänkande N;o 83? om utvägar
att förekomma löse men arbetsföre personers
kringstrykande, lades berörde utlåtande
till handlingarne, enär Bonde-Ståndet redan
bifallit det förut afgifne betänkandet.
S, D. Enligt Protocollsutdrag för den 5 dennes,
hvilket den n dennes lades på bordet
p-76 Prof. l)rdr. d. 16 Sepemb. I823«-
och nu å nyo föredrogs, hade Wällöf!. Borgare-Ståndet,
vid föredragning af StatsUtskottets
Memorial N:o 440, i anledning af RiksStåndens
särskildte beslut, rörande pension
till Friherrinnan Tornerhjelm, ansett denna
fråga vara af sådan beskaffenhet, att densamma,
när två Stånd stadnat emot två, bör enligt
75 §. Riksdagsordningen förfalla, och inbjudit
MedStänden, att derut instämma ; men
Bonde Ståndet» som förut godkänt den i Utskottets
Memorial föreslagne Voterings-propositionen,
ansåg sig icke kunna Wäilofl. BorgareStåndets
beslut biträda.
R. D. Nedannämnde den 10 dennes på bordet
lagde Utlåtanden och Betänkanden blefvo,
vid förnyad föredragning, af BondeStåndet
bifallne, nemligen j
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottens
:
N:o 160. Om rättighet för Norrlands Allmoge,
att i Stockholm få säija sina Victualier och
Fogel i bodar,
N:o 161. Angående FabriksGesällers ställande
under TjenstehjontStadgan.
N:o 164. Om förändring i EnskiftesFörord
-
Fröt. Ut Jr. d. 16 Septemb. 1823. 977
ringen eller huru meri föregången Storskiftesdelning
förhållas bör, dä Enskifte begäres.
N.o 16). Angående Förlikningsåtgärders skiljande
från Domstolarne.
N:o 172. Rörande skärpning i ansvar för
Skogsåverkan,
N:o 176. Om åläggande för Landtmätare, att
vid vite inom viss tid fullgöra de dem uppdragne
Enskiftesförrättningar.
N:o 177. Om lämplige medel till ett allmännare
spridande af Rikets Grundlagar m. m.
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskotten :
N:o 177. innefattande Förslag till jemkning
uti Riksståndens beslut, öfver föreslagne ändringar
uti författningarne,' rörande Husbehofsbränvinsbränningen
och dermed gemenskap
egande ämnen.
S- D. Wid föredragning af Allmänna Besvärsoch
ÉkonomiUtskottets, den 10 dennes på
bordet lagde utlåtande N.*o 17g, öfver gjorde
anmärkningar vid dess Betänkande N:o 107,
i anledning af väckte frågor, om ett förändradt
Scholeväsende uti LandsförsaroiingarneJ
978 Prot. Utdr. d. 16 Sept emit. 1823.
biföll Bondeståndet sistberörde Betänkande,
med det i sednare Utlåtandat upptagne tillägg,
så att underdånig anhållan må hos Kong!.
Majit göras, åsyftande kraftig uppmaning till
vederbörande Pastorer, att om Barnaundervisningen
å Landet noga sig vårda.
S. D. Uppå föredragning af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens, dea
II dennes på bordet lagde utlåtande N;o
175, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkande N;o 95, i anledning af väckte
förslag om Hemmans skyldighet att deltaga
i Kyrko- och Prestegårdars byggnad, samt
att sådane Kronobeten eller andra dylike Kronans
lägenheter, som till extra Rotering ingått,
böra få vidkännas berörde skyldighet
och utgörande af Kyrkotionde 5 fann BondeStåndet
sig föranlåtet att vid sistberörde Betänkande
låta bero.
S. D. Föredrogos å nyo och bifölios nedannämnde
Betänkandet), nemligen:
StatsUtskottets:
N;o 444. Angående verställigheten af Riksbufvudboken:
och
Fröt. Vtdr. d. 16 Septemh. 1823.' 979
Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
:
N:o 174. om de så kallade Privilegia exelia--  siva.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar, återremitferades
Stats, Bevillnings samt Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottens utlåtande^
N;o 4^3. Rörande Postföringsskyldigheten.
S. D. Sedan Respective MedStåndens ProtocollsUrdrag,
innefattande Ståndens beslut: i
fråga om den genom Stora Sjötullen inflytande
Bevillning, den 11 dennes, blifvit begärde
på bordet, så uppstod nu fråga, huruvida
BondeStåndet, som i allo bifallit BevillningsUcskottets
i detta ämne vidtagne åtgärd,
skulle biträrfa något af öfrige Ständens olika
beslut, i afseende å öfverlemnande till Kongl.
Majit, att när omständigheterne så kunna fordra,
höja eller sänka tullafgifterne 5 men som,
enligt hvad nu upplystes, Utskottet redan
gått i författning, att utarbeta förslag till beslutens
sammanjemnkning, ansåg BondeStåndet
sig böra med vidare yttrande innehålla, till
dess Utskottens utlåtande i sistberörde afseende
inkommit.
S. D. Wid föredragning af LagUtskottets, den
lo dennes på bordet lagde utlåtande N:o
9go Prat. Utdr. d. 15 Septerna, 1823.
173, i anledning af återremiss af Utskottets
betänkande N o 7, angående befrielse för
Radman och Kämnärer, att deltaga uti ansvaret
för försummelse, att till ÖFverDomare insända
Rådstufvu- och KämnärsRätters Domböcker
och Protocoller, fann BondeStåndet
för godt, att instämma uti Wällöf! BorgareStåndets,
enligt ProtQCollsutdrag den 13 dennes,
fattade beslut, ätt Kämnärer i allmänhet
och "Rådman i de Städer, der icke stadgadt
blifvit, att 2;ne eller flere skola vara
litterära, befrias frän deltagande uti böter,
sorn Rådstufvu- och KämnärsRätter kunna ådömas,
för underlåtandet att i behörig tid,
utskrifva, och till Öfverdomstol insända Protocoll
och Domböcker, så framt de icke deltaga
i något beslut, eller vidtaga sådan åtgärd,
hvarigenom Ordföranden sättes ur tillfälle eller
hindras, att antingen sjelf eller genom
Rättens Betjent fullgöra hvad Rätten åligger,
i afseende* på berörde Protocolls- och Domböckers
utskrifvande och afsändande, samt att
beräkning af dagaböter för underlåtandet, att
insända Lagfarts, Intecknings, Ägtenskaps,
Förords och FörmyndareProtocolIer bör upp>
höra sex veckor från den dag dylika Protokoller
bordt vara till HofRätten insände, hvarefter
den försumlige bör, genom förelagd tid
och vitén, eller andre lagligetutvägar tillhållas
att sin pligt fullgöra.
Dea
fröt. Utdr. d. iQ Septemb. 1523. 98X
Den 18 September 1823.
Frun Högloft. Ridderskcrpet och Adeln.
S. D. Wiel förnyad föredragning af SfafsUtskottets,
ej mindre den 27 sistlidne Junii, under
N:o 244 afgifne samt den 28 derpåföljande
e, m. på bordet lagde betänkande, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om StatsWerkets tillstånd och behof uti hvad
som rörer RtksStatens Tredje hufvudtittel , än
ock den 19 sistlidne Augusti, under N:o
423 meddeldte samt den 2o;de derpå följde
e, m. på bordet lagde utlåtande öfver de vid
berörde betänkande gjorde anmärkningar;
fann Rid lerskapet och Adeln för godt att
under beslutande:
i:o Det en ny rubrik å io.'de Hufvudtitteln
borde uppföras under namn af FyringsStat,
hvartill 5 OOO R; Ir ,®rl gen utöfver uei Dittills
per medium under de sistförflutne åren åtgångne
belopp anslogs ;
2:0 Att de af Utskottet föreslagne tillökningar
af 2003 R:dr, uti anslaget till ved och
ljus i Fästnings- och G irnizonsorterne, samt
af enahanda summa uti anslaget till Rese- och
Tractamentepenningar för extra förrättningar
Bihang till R. S. Prtt. $:de Sami. éa*
$3* fr 11. Wtdr. d. 13 Septemb. r8*|>
i Militaire ärender af Ridderskapet och Adelö
afslogos; och
3:0 Att frågan, om yoco R:drs tillökning i
Lönen för Chefen för Andra LifGrenadierRegementet,
skulle förfalla och någon förhöjning
å Stat i bemälde Chefs Lön således icke ega
rum ; samma utlåtande i allt öfrigt gilla ;
hvarjemte de i Utskottets förstnämde betänkande
upptagne, men i sednare utlåtandet
icke omtörmälde puncter af Ridderskapet och
Adeln godkände.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades
följande StatsUtskottets, den 3 och 4 dennes
afgifne, samt den 9 derpåtoijde e. m. pä
bordet lagde utlåtanden :
N:o 454. I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse, angående tredje hufvudtitteJns belof.
N*o 4J5» Angående verkställigheten af Riks»
hufvudboken.
Från H6gv. Pr esteSt lindet.
S. D. f. m. Då å nyo föredrogs StatsUtskottcts
utlåtande N;o 467, i alseende pa det a£
Ifj22 års Revisorers klandrade inköp för All.
Trtt. Vtdr. i. i(J Sspteaob. iSC*. pfli
tnanna Magazinslnrättnir.gens räkning, af dea
så kallade Eldqvarnen här i Hufvudstaden,
fann Presteståndet, som den ig sistlidne Junit
gillat Utskottets först afgifne yttrande i ämnet,
att det sednare utlåtandet endast borde
läggas till handlingarne.
S. D. f. m. Föredrogs och lades till handliagarne:
StatsUtskotteta
utlåtande:
N:o 471. Öfver en del af 1820 och i82S
arens Revisions berättelse, om Allmänna Magazinslnrättningens
förvaltning.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning biföllos
nedannämnde betänkanden, nemligen :
StatsUtskottets;
N:o 465. I anledning af de berättelser, Rikets
Ständers till Stats Banco och RiksgäldsverkenS
öfverseende, åren 1820 och 1822, församlad»
Revisorer afgifvit, angående de under Kongl.
Majits och Rikets CommerceCollegium st aide
Fonder och Medel.
466. Om anstånd för Fabriksidkare!* Frisk
924 Pol- Ufdr. d. iJ3 Sept. 1825.
med inbetalning af ett lån i ManufacturDi
scontfonden,
N:o 472. I anledning af Casseuren vid Ge.
nerälAsäistance-Contoirets CreditSedelWerk,
Kamreraren Israel Tingbergs ansökan, om afsked
med pension,
S. D. e. m. Bifölls, vid ytterligare föredragning,
ConsfitutionsUtskottets Memorial IM:o 49
roed, föresiående af tillägg i 14 §: af lnstruction
för justitieombudsmannen.
S, D. e, rn. Då nn å nyo föredrogs Lag samt
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskotfens betänkande
I\;o 179, i anledning af väckt fråga
om upphäfvande af Landshöfdingarnes Domsrätt
i Enskiftesmål, biet detsamma af Presteståndet
alslaget.
S. D, e. m. I anledning af gjord anmärkning,
hvilken Ståndet förklarade utgöra dess gemensamma
tankar, återremitterades, vid lörOyad
föredragningj ConstitutionsUrskottets Memorial
J\i;o 50, med förslag till ändring i 43
§ Riksdagsordningen.
S. D. Wid förnyad föredragning af Lag samt
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens utlåtande
N:o 1785 öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens gemensamt afgifne Betänkande
Trot. TJtdr. & 18 Septemb. 1823. 9O5
N:o 102, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition till Riksens Ständer, om antagande
af en Författning angående förändring
eller afdömande af ^Vattenverk, som genom
uppdämning skada jord eller hindra dess odling,
blefvo begge dessa af Utskotten i ämnet
afgifne yttranden utaf PresteStåndet afslagne.
Från Wällofl. BorgareStåndet.
S. D. Wid förnyad föredragning biföllos StatsUtskottets
utlåtanden;
N.o 423. I hvad det angar så väl de från
BorgareStändet återremitterade delar af Betänkandet
N:o 244, om Statsverkets tillstånd
och behof under tredje Hufvudtittcln, som ock
det jemväl återremitterade Betänkandet N:o
264, i anledning af Motioner, om Lots- och
Bak-afgifterne»
N;o 454. I anledning af Kongl. Maj;ts
ytterligare Nådiga Skrifvelse angående, Tredje
Hufvudtittelns behof.
S. D. Sedan, på Ståndets anmodan, dess Electorer
i dag sammanträdt att utse Suppleanter
i åtskilige Riksens Ständers Utskott,
för de Ledamöter hvilka hafva sjukdomsförfall
eller efter erhållen permission bortrest, si
986 Trot, TJtär. ä. 18 Septamb. i8*5>
upplästes nu Electorernes Protocoll, hvaraf
inhemtades att de valt till Suppleant
i ExpediuonsUtskottet:
För Herr Cederborg — — Herr Borgmästaren
Lagmannen H. A. Falkman.
S. D. Föredrogs å nyo och biföllos följande
Betänkanden :
N o 467. StatsUtskottets, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:o 201 Lit.
W. rörande inköpet af Eldqvarnen i Stockholm.
ISk.o 473. Stats och BancoUtskottens i anledning
af Nådiga Propositionen angående
bidrag för Hjelmare Canals- och Slussverks
ombyggnad.
N:o 36. Bevillnings och EkonomiUtskottens,
öfver väckte motioner, om inskränkning i Finska
handeln.
S. D. Då nu å nyo föredrog* StatsUtskottets
utlåtande N:o 4605 öfver den hos BorgareStåndet
gjorda anmärkning vid Betänkandet
Nio 90 Lif. K. rörande förhöjde Spannemälsupphandlingspriser
i Skaraborgs Län Sr 1819,
ianu BorgareStåndet, enär sistnämnde betan
-
Fr*fc TJtdr. i. iS Septemb. 1523. 987
kande blifvit af de öfrige RiksStånden bifallit,
äfven för sin del godt att låta Ldervid
bero.
S. D. Återremitterades StatsUfskottets utlåtande
N.o 472, i anledning af Casseuren Kammereraren
Tingbergs ansökning om afsked,
med Pension.
Tran HecLcrv. BondeStåndet.
S. D. Enligt Protocollsutdrag för den 2:dra
dennes, som legat på bordet sedan den ix
när profning af Stats och BancoUtskottens
utlåtande N:o 438 om stadgande af en ny
praescriptionstid, i afseende på sådane f. d.
FilialDisconternes skulder, hvilka icke inom
den förut besiämda Praescriptionstiden blifvit
till inlösen presenterade, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln med ogillande af Urskottets utlåtande
stadgat det alla f. d. FilialDisconternes
ännu utelöpande Assignationer, hvilka innan
nästkommande års slut varda anmälte, borde
enär de tillförene varit i uppbörd gängse, inlösas.
I anledning af Ridderskapets och A*
delns inbjudning fann BondeStåndet för godt
under åberopande af det i Hufvudfrågan förut
tagne Beslut, instämma uti Höglofl. Rid
-
Fröt. XJtår. d. 18 Septemb. 1825.
derskapets och Adelns åtgärd, hvad angar
utsträckning af tiden för Assignationernes anmälande
till nästa års slut.
S. D. Efter föredragning af LagUt<kottetS
utlåtande N:o 171, angående afskaffmde eller
inskränkning af Borgenärers Bysättningirätt
för skul den Gäldenär ej mäktar godtgöra,
fann BondeStåndet, under åberopande af dess
i anledning af Utskottets utlåtande N:o 103
och 170, rörande Gäldenärs skyldighet att sin
skuld med arbete aftjena, redan fattade Beslut,
för godt, att vid ifrågavarande Betänkande
låta bero.
S. D. Föredrogos och gillades följande Stats»
Utskottets utlåtanden :
N;o 461. Angående Hemmansräntors utgörande
efter förenklad beräkning eller sammanslående
af Jordebokspersediar.
N:o 46$. Rörande de under Kongl. CornmerceColIegium
stälde fonder och medel.
N:o 466. Om anstånd för Fabriksidkaren
Frisk med inbetalning äf ett lån i ManufactursDi*conts
fonden.
N:o 472. Om pension för Casseuren Israel
Tingberg,
S. D.
Fröt, Ut dr. d. 18 Spttmb. 1823. 989
S. D. Wiel förnyad föredragning af LagUtskoftets
utlåtande N;o 170, i anledning af
anmärkningar vid Utsl<ottets Betänkande N:o
103, angående skyldighet för Gäldenär, att
sin skuld med arbete aftjena, m. m. fann
BondeStåndet för godt, att, under åberopande
af dess till Utskottets första Betänkande lemnade
bifall, godkänna det i det sednare ffireslagne
dels förtydligande ; Ätt arbetet bör
vara tjenligt och sådant sorn skäligen kan
(räldenär affordras dels ock sednare al
ternativet:
Art Borgenärs rätt .till Gäldenärs
person bör blifva lika gällande, antingen arbetsskyldighet
eller bysättning blifvit Gäldenär
ådömd, samt att följakteligen Gäldenär
som först blifvit dömd till arbete, icke bör
kunna för annan Borgenärs räkning bysättas,
innan den Borgenär, som förut Arbetsdom
vunnit, antingen blifvit för sin fordran, genom
arbetet, förnöjd eller ock. anspråket på Gäldenärs
arbete frånträdt.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar återremitterades
Lag samt Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskottens utlåtanden :
N:o 163. Om ändring i Kongl. Brefvet den
14 April 1791 samt Kongl. Förordningen om
Landrmäteriet i Riket, den 12 Äugusti 1783;
om skittes antal vid Storskiftesförrättningar.
Bihang till R. S. Prot, g:dt Sami. 63
990 Prat. Ut dr. cl, i3 Septcmb. 182.3.
N:o 199. Orri upphäfvande af Landshöfdingarnes
Domsrätt i Enskiftesmål.
S. D. Som BondeStåndet redan bifallit StatsUtskottets
yttrande, rörande det af 1S22 års
Revisorer klandrade inköp för Allmänna Magazi
sinrättningens räkning, af den så kallade
Eldqvarnen i Hufvudstaden, ansågs Utskottets,
i anledning af gjorde anmärkningar meddelade
förnyade Utlåtande N;o 467, icke fordra
annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
S. D. Då Stats och LagUtskottets utlåtande
W;o 41I, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskotrens Betänkande, rörande HofRät.
tens öfver Skåne och Blekinge ställande på
indragnir)gsst3f, å nyo föredrogs, blef detsamma,
1 hvad det rörer AdvocatFiscalen i Götha
HofRätt, Lagmannen Hedenstjerna, tillaggd ersättning
för förlorade sportler, afslagit, men
i öfrigt, eller angående förstnämnde HofRäits
ställande på indragr.ingsstat, hvaröfver BondeStåndet
redan förut fattadt sitt beslut, ansågs
utlåtandet icke iordra annan åtgärd än att
läggas till handlingarne.
S. D. Wid förnyad föredragning bifölls BincoUtskottets'
utlåtande N:o 53, angående det
vid sista Riksdag anslagne Lånebiträde för
Fröt. Utdr. d. 18 Septtmb. 1823- 991
återuppbyggandet af Gymnasii- och Scholaehuset
j Calmar.
Den 19 September 182,3.
Från Högl. Ridderskap et och Adeln.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och återremitterades,
på grund af dervid gjorde anmärkningar,
Lag- saint allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
den 29 sistl. Augusti under
N:o 174 afgifne, samt den 9 dennes e. m.
pä bordet lagde Utlåtande, 1 anledning af yrkad,
utvidgande af de så kallade Privilegia
Exclusiva.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Stats och BancoUtskottens, den 13 sistl. Augusti,
under N;o 418 afgifne, samt den 20
derpå följande e. m. på bordet lagde Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse, angående ett Lånebiträde till fullbordande
af nya BibliotheksByggnaden vid
Upsala Universitet, blef samma Betänkande
af Ridderskapet och Adeln afslaget.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och gillades
Lag, samt Allmänna Besvärs och Ekonomi
-
992 Prat. Ut dr. d. rp Stptemb. 1823.
Utskottens, elen 29 sistl Augusti afgifne, samt
den 9 dennes e. m. på bordet laggde Utlåtande
:
N:o <nj. Angående yrkadt åläggande för Landtmätare,
att vid vite innom viss tid fullgöra
de dem uppdragne enskiftesförrättningar.
N:q 177. T anledning af väckt fråga, om lämpehga
medel till ett allmännare spridande af
Rikets Grundlagar och andre Författningar.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning bifölls
Lagutskottet', den 26 sistl. Augusti, under
N;o 173 afgifne samt den 9 dennes e. m. på
bordet iagde utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut tneddeldte
Betänkande, angående befrielse för Rådmän
och Kämnärer, att deltaga uti ansvaret
för försummelse, att til! ÖfverDomaren insända
Räd;tugu- och KämnersRätters Domböcker
och Protocoller m: m.
S. D. e. m. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottets, den 3.dje
dennes, under N.o 178 afgifne samt den 9
derpåföljande e. m. pä bordet Iagde utlåtande,
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkande, t anledning af
väckte frågor, om ett förändradt Scholväsende
uti LandsFörsamlingarne till barns fullständigare
och tidiga undervisning uti läsa, skrifva
Prot. Ut dr. rf. 29 Scptem/j. 1823. 993
och räkna, fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att samma utlåtande gilla, dock med
det tillägg, att Riksens Ständer borde hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, i
likhet med hvad som skett i Statsförvaltningens
öfrige grenar, måtte undersökas, och
utredas hvilka och huru stora tillgångar finnas
anslague ät l.ärostaten, synnerligen Presterskapet
i Sverige ? Huru de äro fördelade
och använde ? Hvilka och huru många Ecclesiastique
personer finnas? hvad de Hafva att
göra ? Hvilka förrättningar de böra åtaga sig
eller befrias ifrån? Hvarefter borde uppgifvas
och föreslås, hvilka indragningar och besparingar
som skulle kunna göras af personal
och material? Samt slutligen huruledes tillgången
å båda delarne måtte kunna så begagnas,
att icke allenast Religions, utan äfven
den öfriga undervisningen i Riket fullständigare
och syftesenligare än hittills, varder
meddelad ; uti hvilket beslut de öfrige
RiksStånden skulle inbjudas, att sig med Ridderskapet
och Adeln förena.
S. D. e, m. Sedan genom nu erhållen notification,
Ridderskapet och Adeln inhemtat, att
Riksens Ständers vid innevarande Riksdag
utvalde Justitieombudsman, Riddaren af Kongl.
Nordstjerneorden Casper Ehrenborg sistlidne
Tisdag den 16 dennes, efter en kort sjukdom
här i Hufvudstaden aflidit. ansåg Ridderska*
994 Trot. IJt.dr. rf. 19 Septimb. igag.
pct och Adeln, i anledning af derom väckt
Motion, lämpligt, att Riksens Ständer, hvilka
äro pä den ort, der denna deras Ämbetsman
med döden afgått, under påstående Riskdag
församlade, måtte, såsom ett ytterligare uttryck.
af deras tänkesätt, för den aflidnes allmänt
erkända utmärkta och redbara medborgerliga
förtjenster, åt hvilka de redan iemnat
den mest offentliga gärd, dä, de ät honom
uppdrogo ofvannämnde vigtiga befattning,
äfven beledsaga hans jordiska qvarlefvor till
dess hvi'o-um ; i följd hvaraf Ridderskapet
och Adeln heslöf inbjuda sine Respective
Medständer, att, gemensamt med Ridderskap.
t och A lein från Sterbhuset efter bemäldte
Justitieombudsman, låta infordra upplysning
om tid och ort för Begrafningsacten, med
tillkännagifvande, att Riksens Ständer önska
genom visse bland alla fyra RiksStånden utsedde
Ledamöter, bära den aflidne till grafven,
samt äfven sjclfve uti Begrafningsprocessionen
deltaga,
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
ConstitutionsUtskottets den g;dje dennes, under
No 46 afgifne, samt den 11 derpåtöljde
e. m på bordet lagde Memorial, innefattande
förslag till ändring och omflyttning af
2 Mom. i 56 §. Regeringsformen ; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att berörde
förslag, till den behandling <j6 §. Regeringsformen
föreskrifver godkänna.
Trot. Utdr. 4. 19 Septemi. 1823. 995
S. D. e. m. Wiel förnyad föredragning
af StafsUtskottets, den 12 dennes, under N:o
463 och 464 afgifne, samt berörde dag e.
rn. på bordet lagrie 2:ne Memorial, angående
RiksStåndens särskildte beslut:
I:o I frågan om lönetillökning för Secreteraren
och Cancellisten vid ÖfverlntendentsÄmbeter.
2:0 I frågan om understöd af Staten till
någre Inquarteringsskyldige Städer.
Fann Riddarskapet och Adeln för godt
att, under godkännande af de i samma Memorial
föreslagne Voteringspropösitioner, öfverlemna
dessa frågor till det förstärkta StatsUtskottets
aigörande.
S. D. Wid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens, den 3;dje
dennes, under I\:o 177 och 176 algifne samt
den 9 derpåföljde e. m. på bordet lagde 2Cne
utlåtanden, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte Betänkanden ♦
1:0 Rörande väckt fråga, om förbud emot
införsel af Danska hästar.
c:o Angående Fond till understöd för
Jordbrukare, som genom frost eller hagclskada
förlora växande gröda.
9<p6 Prat. Vtdr. cl. 19 Septemb. 1823.
Fann Ridderskapet och Adeln, att enär
sistnämnde Betänkanden redan blifvit af Rid.
derskapet och Adeln bifallne, Utskottets ifrå—
gavarande utlåtanden borde läggas till handlingarne.
S. D. e- m. Wid förnyad föredragning af
Statsutskottets ej mindre den 26 sistl. Maji
under N:o 181 afgifne samt den 8 sisth Junii
e. m. på bordet lagde Betänkande, öfver
åtsk 111ige af Riksens Ständers Revisorer, åren
1820 och I822, framstälde, och af Utskottet
upptagne anmärkningspuncter, rörande Allmänna
Magazinslnrättningens förvaltning, än
och den 4:de dennes under No 471 meddeldte,
samt den 16 derpåföljde e. m. på
bordet lagde utlåtande, öfver de vid förstnämde
Betänkande gjorde amäskningar, fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att berörde
2;ne utlåtanden till alla delar gilla.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs och Ekonomiutskottet® den 3-'dje
dennes under No 177-afgifne, samt den 9
derpåföljande e. m. på bordet lagde förslag,
till jemkning uti RiksStåndcns särskildte Beslut,
öfver föreslagne ändringar uti Författningarne
rörande Husbehofs-bränvinsbränningen
och dermed gemenskap egande ämnen. ‘
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Con
-
Trot. XJtär. 3. 19 Septemb. 18.25. 997
ConstitutionsUtskottets den 6 dennes under
N o 47 aflåtne samt den 11 derpåföljanrle
e. m. på bordet iagde Memorial, innefattar,-  de förslag till ett tillägg i 37 §. Riksdagsordningen
; fann Ridderskapet och Adeln
för go It att samma Memorial, i anledning
af Hans Exellence Herr Grefve Mörner?, Adolph
Göran, dervid gjorde anmärkning, hvilken
Ridderskapet och Adeln förklarade utgöra
dess gemensamma tanke till ConstitutionsIJtskottet
återförvisa.
Från Högv. FresteStåndet.
S. D. f. m. Då å nyo föredrogs:
BevillningsUtskottets Betänkande:
N:o 39. Med förslag till en förändrad Tariff
för Husbehofs-bränvinsbrännings-afgiftenj blef
detsamma af PresteStåndet bifallet.
S. D. f. m. LagUtskottets förnyade utlåtande
N:o låi, angående yrkad ändring uti Konn’.
Brefvet af den 6 Maji 1767, samt Kongl.
Förordningen den 3c Julii 1815, blef vid åryo
skedd föredragning lagt till handlingarne.
S. I). VVid förnyad föredragning af StatsUtskottcts
utlåtande N;o 423, i anledning af
Bihang, till R- S. Prtt. $:dc Sami. 64*
P9Q Trot TJtdr. d. 19 Septsmb. iC£5*
gjorde anmärkningar vid dess yttrande angående
regleringen af RiksStatens Tredje Hufvudtitel
fann PresteStåndet, som redan bifallit
Utskottets förra Betänkande N;o 264)
ingen annan åtgärd vid det sednare vara af
nöden, än att till handlingarne läggas.
S. D. Återremitterades i anledning af gjorde
anmärkningar StatsUtskottets utlåtande Nio
454, i anledning af Kongl. Majrs Nådiga
Skrifvelse angående Tredje Hufv7utittelns behof.
S. D. Föredrogs LagUtskottets förnyade ut.
låtande N;o igo, angående yrlgad ändring uti
Kongl. Forordmngarne den 24 Augusti 1 g 1 3,
emot Fylleri och Dryckenskap, samt den 20
December 1815, i k‘vad denne sednare angår
Laga Domstol för åtal emot oloflig bränv.
ir,sförsäljning, och biefvo Utskottets häruti'-,
nan framstälde förslag bifallne, utom hvad
angick de för fy ilen förbrytelsen föreslagne
straffbestämningar i alseende pä hvilka Ståndet,
ansåg, att, det borde vid nu varande
författningar förblifva.
Från TVällofl. BorgareStåndet,
S. D, Uti Heglofl. Ridderskapets och Adelns,
enligt nu ankommit ProtocollsUtdrag, denne
\ Fröt. Utdr. d. 19 Septemb. TÖ23. 999
dag fattade Beslut, otti Riksens Ständers deltag
,'e i lordfärden efter deras aflidne |u
C*
. . v
stiti. >mbudsm.an Ehrenborg, fann BorgareStå.
idet fur godt att instämma,
S. D. Wiel förnyad föredragning af LagUtskottets
utlåtande N:o 170, i anledning af
anmärkningar vid Betänkandet N;o 103, om
skyldighet för Gäldenär att sin skuld med
arbete altjerva m. m. blefvo desse Betänkanden
af BorgareStåndet förkastade.
S„ D. Föredrogos å nyo och biföllos :
N:o 49. ConstitutionsUtskottets Memorial
med föreslående af tillägg i 14 g. af Instruction
för Justitieombudsman.
N:ö 46b. Stats utlåtande rörande Fabriksldkaren
Fresks lån i ManufacturDisconten.
N:o 171. LagUtskottets om Borgenärs Bysäctningsrätt
för skuld, den Gäldenären ej
mägtar godtgöra.
S. D. Återremitterades :
N:o 130. LagUtskottets Betänkande i väckte
frågan om behörig Domstol för upptagande
af åtal emot HofRätter, Collegier m. fl., samt
lee» Tot. Vtdr. d. 19 Sept. 1825.
om Tjenstemännens i nedre JustitiacRevisionen
subordinerande under Högste Domstolen.
Nro 17g Lag och EkonomiUtskoftens i väckt
fråga om upphäfvar.de af Landshöfdingarnes
Domsrätt i Enskiftesmål
S.
D. Kades till Handling3rne N:o 471,
StatsUtskottets utlåtande, i de från Ridderskapet
och Adeln återremitterade Puncter af Betänkandet
N;o 81, öfver Revisions Berärtelserne
angående Allmänna Magazinslnrättningen,
N;o 1 gr. LagUtskotfets. i anledning af anmärkningen
hos Ridderskapet och Adeln vid
Betänkandet N.o 122, i frågan om vissa ändringar
i Kongl. Brefvet den 6 Maji 1767
och Kongl. Förordningen den 31 Ju I i i I8IJ,
angående Utsöknir g.måls behandling,
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stat1 Utskottets
utlåtande N:o 459 * anledning af anmärkningar
vid Betänkandet ;N;o 318, i fråga om
hyra för LandshöfdingeResidencet i Hernösand
; beslöt BorgajeStåndet, enär dessa Betänkanden
nu mera blifvit af samtlige öfrige
RiksStånden bifallna, att äfven för sin del
dervid låta bero.
S. D. ConstitutionsUtskottets i Memorialet
■Trot. Utdr. d. 19 Scptemb. 1823. 1001
N;o 50 afgifne Förslag till ändring i 33 §.
Riksdagsordningen blef, vid förnyad iöredragnii
g artaget att hvila så^om eit Riksens
Ständers Utlåtande tili nästa Riksdag.
S. D. StatsUtskottets nu ånyo föredragne utlåtande
N;o 465, i anledning af Riksens
Ständers Revisorers Berättelser, om de under
CommerceColiegium stälde fonder och medel,
återremitterades i hvad det angår de utaf
Allmänna Arbetshusfonden använda Medel
till inköp af Biskopshus i Götheborg samt
denna fonds framtida användande, men blef
i alla öfriga delar bifallet.
S. D. Ä nyo föredrogs LagUtskottets utlåtande
N;o I^o, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:p 56, angående yrkad ändring
uti Kongl. Förordningarne den 24 Augu^ti
18:3, emot Fylleri och dryckenskap,
samt den 20 December 181 J , i hvad den
rörer laga Domstol för åtal emot oloflig bran*
vinsförsäljning: och biföll Borgare ståndet det
först afgifne Betänkandet med det i sednare
utlåtandet gjorde tillägg om en Lag-förklaring
i afseende på ansvaret för oloflig bränyinsmi*
nutering.
Från Hederv. BonåeStånået.
St D. Till svar å Häglof!, Ridderskapcts ocl^
ioo* Trot. Vtdr. d. 19 Septemb. i8*3-
Adelns benägna inbjudning, att från Sterbhuset
efter aflidne Justitieombudsmannen, Riddaren
af Kong!. Nordstjerneorden Herr Casper
Ehrenborg låta infordra upplysning om
tid och ort för B-grafningsacten, med tillkännagifvande.
att Riksens Ständer önska att
genom visst bland sila fyra RiksStånden utsedde
Ledamöter bära den aflidne tiil grafven,
samt, äfven sjelfve i btgrafnjpgsprocessiO''en
deltaga, skulle enligt Bondeståndets
hes ut meddelas, att Ståndet deri så mycket
heldre instämmer, som Ståndet förut i dag öfverenskomma,
att till utmärkande af dess
aktaing för den a fl i d nes förtjenster, hos Sterbhuset
anmäla dess föresatts att begrafningsacten
bevista.
S. D. SfatsUtskottets nasti, gårdag ytterligare
på bordet lagde utlåtande N:o 462, rörande
de för Örlogsflottans behof disponerade
Statsmedel, föredrogs nu å nyo, och iades
till handlingarne, såsom icke fordrande annan
åtgärd.
S. D. Till Grundlagsenlig behandling godkändes
ConstitutionsUtskottets uti Memorial
Wto 50, som nästlidne gårdag lades på bordet,
afgifne förslag till ändring i sednare Morn,
af 33 §. Riksdagsordningen.
Fröt. Utdr. d. 22 Septemb. 1823. 1003
Den 2 2 September 1823.
Irån Ilös:v. VresteStunclet.
O
S. D. LagUtskott ts utlåtande N:o 182 angående
yrkad befrielse tran by sätt ning för
Löftesman, sorn ingått prorie borgen’, så
länge sjeliva Gäldenären är inom Riket tili -  gänglig, blef af PresteStåndet afslaget.
S. D. Bifölls Stafs- och BancoUtskottens Betänkande
N o 473, i anledning at Kongl,
Majirs Nådiga Proposition, angående bidr g
tili utförande af PJjelmare Canal- och Slussverks-byggnad.
Från Wallo fl. BorgareStåndet.
S. D. Föredrogs å nyo och lades till hand»
lingarne :
i;o Lag Utskottens utlåtande N:o 182,
i anledriag af anmärkningar vid Betänkandet
N:o 12 [, angående arkad befrielse från bysättning
för Löftesman i vissa fall, och j
2:0 Särskilda Utskottets utlåtande af den
26 Augusti angående tili Utskottet remitterade
enskilda Memorial,' i afseende på indragning
af vissa Ämbeten och Tjenster.
ioo4 Trot. Utär. ä. aa Septemb. 1825.
S. D. Upplästes EkonomiUtskottets utlåtande
N:o 17g, i anledning af anmärkningar vid
B -änkandct om Postmästares skyldighet, att
hålla Postbok med Landtboer : och , emedm
samma Betänkande blifvit af de öfrige RiksStånden
bifallet, fann ock BorgareStåndet för
godt att dervid låta bero.
S. D. Med anledning af StatsUtskotfets
Memorial N;o 474 och sedan såväl derstädes,
som i ett och annat bland Riksens Ständers
öfrige Utskott fråga uppstått, huruvida, de
BorgareSråndets Ledamöter, hvilka den ig
dennes blifvit valde till Supleanter i Utskotten,
kunde såsom Utskott-Ledamöter anses,
fann Borgareståndet sig böra förklara, att det
med Urskotts^upleanter förstår Ledamöters
förordnade i andra, dels bortreste och
dels af laga fö; fall hindrade Ledamöters ställen,
på särt 79 §. Riksdagsordningen föreskrifver
och RiksStänden älven tillförene förfarit;
i följd hvaraf ock till undvikande af
allt vidare missförstånd i denna fråga, BorgareStåndet
nu förordnade till Ledamot i
ExpeditionsUtskottet.
Efter Herr Cederborg
Herr Borgmästaren
Lagmannen H. A. Falkman.
Den
I
Piot. Vi dr i fl, Zl .Vcpttmu ! 8 2 3. IOO5
Dsn 2> September 1823.
Från Högloft. Ridder skap et och Adeln,
S. D. f. m. Förediogs å nyo och gillades
följande från StatsUtskottet inkomne samt
den 5, r 1 och 16 dennis eftermiddagarne
på bordet lagde utlåtanden :
Af den 21 sisth Augusti.
N:o 4^8- I anledning af ej mindre Friherre
C. H Ankarsvärds anmärkningar vid Riksens
Ständers Revisorers, är 1822, berättelse, rörande
då verks*ä!d granskning af Allmänna
Magazinslnrättningens förvaltning under de
sednare åren, än äfven de af Friherre C. I.
af Nordin och H rr C. D. af Uhr öfver berörde
anmärkningar meddeldte yttranden.
Af den 8 dennes.
N'.o 461. Öfver Motioner angående Hem.
mansräntornes utgörande efter en förenklad beräkning
eller sammanslående af Jordebok*,
persedlarne.
Njn 4^2. Öfver väckt motion , rörande de för
Öriogsflottans behof disponerade Statsmedel.
Rihang till R. S, Prot. $:dc Sami,
Ioo6 Prot. Utdr. d. 22 Septtmh. 1S23,
Af den 3 dennes.
N:o 465. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers, åren 182O och 1822 afgifne, berättelser,
angående de under Kongl Ma j:ts
och Rikets CommerceCollegium staide londer.
och medel.
Af den 4 dennes.
N:o 466. Om anstånd för Fabriksidkaren L»
Fresk med inbetalning af ett lan i ManulacturDiscontfonden.
N:o 4^7. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldfe Blänkande
öfver dtt af 1822 års Riksens Ständers
Revisorer klandrade inköp, för Allmänra Ma»
gazinstnrättmngens räkning, af den så kallade
Eldqvarnen här i Hufvudstaden.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af Lag»
S3mt Allmänna Besvärs och EI<onomiU'skottens
den 29 sistlidne Augusti under No 16g
afg Lie, samt den 5 dennes e. m. på bordet
lagde utlåtande, i anledning af gjorde an.
mnrkningar vid Utskottens förut médÖeldte
Betänkande, angående yrkad ändring uri
Kongl. Förordningen den 22 Julli i833? om
Ränt. gifvares och Räntetagares ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter, fann Rodderska
-
Fröt. Utdr. d. 27 Stpemb. 1813. I007
\
pet och Adeln för godt, att, enär sistnämnde
Betänkande redan blifvit af de öfrige frenne
Stånden gilladt, för dess del dervid låra bero.
S. D. Wid förnyad föredragning bifölls LagUtskottets
den 26 sistl. Augusti under N:o
171 afgifne, samt den 12 dennes e. rrv på
biidet lagde B tänkande, i anledning af gjorde
motioner, angående dels alskaffande, dels
inskränkning af Borgenärs bysättningsrätt för
skuld, den Gäldenären ej mägtar godtgöra.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och bi fölls BancoUiskottett,
den 8 dennis under N:o 53 afgifne,
samt den 13 derpå följde e. m på
bordet lagde Betänkande, rörande det vid sista
R ksdag anslag' e lånebiträde 'ö åteti ppbyggande
af Gymnasii och Scholehuset i
Calmar.
S. D. f. m. Då nu å nyo föredrogs S^atsUt
skottets
den 4 dennes under N;o 46g afgifne,
samt den i5 derpåfö jde e. m. på bordet
lagde utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets lorut meddeldie
Betänkande, i frågan om den genom Allmänna
Mag^zinsDirectioner år i8ai föranstaltade
export af säd till Italien ; fann Ridderikapet
IOOg Prot.
och Adeln för godt, att enär sednare alternativet
i sistnämnde Betänkande redan blifvit
af de öfrige trenne RikrStånden godkändt,
för dess ael dervid låta bero.
S. D. F. m. Wid förnyad föredragning a^
särskildta Utskottets den 25 sistl. Augusti
afgifna, samt den 27 öerpåföljde e. m. på
bordet lagde Betänkande, rörande reglering
af Rikets Styrelseverk; beslöt Ridderskapet
och Adeln, alt till ConstitutionsUtskottet
och Lagutskottet remittera Kong!.
Ma] ts den 4 sistl Martil i detta ämne till
Riksens Ätänder aflAtne NAdiga Skrifvelse,
jemte utsedde Committerades deruti Åberopade
förslag till förändrad organisation af
Styrelseverken, samt öfrige tillhörande
handlingar, äfven som särskildte Utskottets
B etänkande och dervid fogade Bilagor, med
anmodan till Constitutions och LagUtskotten
att öfver de i Committerades förslag
och Särskildta Utskottets Betänkande förekommande
Grundlags* och Lagrrägor sine
utlAtanden till Piiksens Ständer afgifva;
hvarjemte och dA Bergs- och CommerceCollegiernes
indragning blifvit af Särskildta
Utskottet tillstyrkt, ConstitutionsUtskottet
borde meddela yttrande, rörande denna Åtgärds
nytta och öfverensstämmelse med
andan, af Regeringsformen, der Coliegier.
Vret. Utdr, d. 22 Septemb, 1823- T009
nes tillvaro i vissa afseenden förutsattes
och påräkuas.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af
Lag samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskotten
den 5 dennes afgifne och den
16 derpå följde e. rn. pä hordet lagde utlåtande
N:o 178 öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldla Betänkande,
i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, om antagande af en Författning
angående förändring eller utdömande
af Watteriverk, som genom uppdämning
skada jord eller hindra dess odling, blef
samma utlåtande af Ridderskapet och Adeln
bifallet, dock med den förändring,
att uti det föreslagna tillägget till Föi fattningens
1 § orden ; den uppdämda jorden,
borde rättas till. den genom uppdämning
lidande jorden.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning
Allmänna Besvärs och Ekonomi tskottets
den 5 dennes under No 8+ afgifne,
samt den 19 derpåföljde e. m. pä bordet
lagde utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
och Utskottets förut meddeldte
Betänkande, angående yrkad likhet uti rättigheten
till nya Smidens anläggande *å i
ioio Fröt. Vcdr. d. 22 Sept ernt?. 1823.
södra som norra orterne, Fann Ridderskapet
och Adeln, a 11 enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln
bifallit, 1 (skottets ifrågavarande utlåtande
borde läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och loi fölls
La^Utskottets den 15 dennes under iVo
382 afgifne, samt den 19 derpå följde e.
m. pä bordet lagde tillåtande, i anledning
af gjorde anmätkningar vid Utskottets förut
mcddeldte Betänkande, angående yikad
befrielse från hysättning för Löftesmän,
som ingått proprie borgen, så länge sjelfva
Gäldenären är inom Riket tillgäng Jig*
S. D e. m. Föredrogs å nyo och bifölls
Stats Utskottet; den 4 dennes under N o
4.72 afgifne, samt den 16 derpåföljde e. m.
på bordet lagde utlåtande, i anledning af
Cassetiren Israel Tingbergs ansökan, om afsked
med pension.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
ConstbutiomUtskottets den 6 dennes under
N o 48 aflåtne, samt den 11 derpåföljde
e. m. på bordet lagde Memorial, innefattande
åukilltge Grundlugsändringsförslag,
Trot. Utdr. 4. 21 Septtmb. 1823. loll
åsyftande Rikcdagsärendernas skyndsammare
gäng 5 fann Ridderskapet och Adeln
att samma Memorial, i anledning af Grefve
Hårds, Cail Gustaf, dervid gjorde anmärkning.
hvilken Ridderskapet och Adeln förklarade
utgöra dess gemensamma tanka,
till Constilution.Utskottet åteivisa.
S. D e, m, Föredrogs å nyo och biföll?
BevillningsUlskottels den 15 dennes under
I\:o 39 nflåtne, samt den 18 derpåföljde e.
m. pä bordet lagde Memorial, med förslag
till en förändrad Tariff för Husbehofsbranvinsbränningsafgiften.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Statslltskottets ei mindre den 26 istlidne
Maji under No c 09 afgifne, samt den 6
deipå följde Junii e m. på hordet lagde
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj ts
Nådiga Proposition, om afskrifning för ett
quantum Råg, användt till brödbakning åt
Hufvudstadens fattige; än ock den 4 dennes
under N o A o mvddeldte, samt den
16 derpi följde på bordet lagde, tu låtande,
öfver de vid förenämnde Betänkande gjorde
anmärkningar; fann Ridderskapet och Adeln
för godt. att berörde Betänkande gilla;
likväl med det tillägg, att Riksens
IO 12 Prnt 17:dr, d. 2* Scptltnh. 1823.
Ständer, vid anmälan af deras samtycke till
afskrifning al de medel, som sedan sista
Riksdag blifvit använde lill htbdpri ets nedsättaride,
borde då något anslag till detta
andam 1 nu icke eller af Riksens St nder
blifvit gjordt, förnya deras vid samma
Riksdag yttrade underdåniga anhållan, att
någre Statens medel icke vidare måtte i
sådant afseende varda påkostade ; uti hvilket
beslut de öfrige Riks-tånden skulle
inbjudas att sig med Ridderskapet och Adelti
förena.
S. D. e. m. Då nu å nyo föredrogs LagUtskottets
den 15 dennes under N:o 181
afgifne, samt den 18 derpå följde e. m. på
bordet lagde utlåtande, öfver gjorde an
märkningar vid Utskottets förut meddeldte
Betänkande, angående yrkad ändting dels
Uti Kongl Brefvet den 6 Maji 1767, i
afseende på skyldigheten för sökander uti
Utsökningsmål hos Kongl, Majus Befallningshafvande,
att anmala, när sådane mål
genom förlikning eller annorledes förfallit
: dels uti Kongl. Förordning n den 31
Julii 1815 vidt den innehåller, att vitén
vid förklaringars infordrande uti förenämnde
mål skola förklarande Parter föreläggas,
blef samma utlåtande af Ridderskapet och
Adeln afslaget.
S. D.
Trot. Utdr. d. 25 Septemb. 1823. 1013
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades
Stats och BancoUtskottens den 10 dennes under
N:o 473 afgifne, samt den 16 derpäföljde
e. m. på bordet lagde Betänkande, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående bidrag til! utförande af Hjelmare
Canal och Slussverksombyggnad.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning a£
LagUtskottets den 4 dennes under N;o 180
afgifne, samt den ig derpå följde e. m. pä
bordet lagde utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldta
Betänkande, angående yrkad ändring uti
Kongl. Förordningen den 24 Augusti I813»
emot fylleri och dryckenskap, samt den 20
December 1815 i hvad denne sednare angår
laga domstol för åta! emot oloflig Bränvinsförsäljning
; fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, med undantag af den utaf Utskottet,
uppå Herr Ehrenborgs, Casper, motion,
tillstyrkte Lagförklaring, rörande flere gånger
förnyad oloflig bränvinsminutering, som af
Ridderskapet och Adeln godkändes, Utskottets
utlåtande i allt öfrigt bero.
S. D. e. m. Föredrogos å nyo och gillades
Bi/ang till R- S. Prat,
10X4 Prot. Utdr. rt. 25 Septemb. igEJ.
följande Allmänna Besvärs och EkonomiUt*
skottets den 15 dennes på bordet lagde Be*
tänkanden nemligen :
N;o 180. Om en jemnare reglering vid de
indeldte Regementemes Stam och Hjelprotar
N:o 181. Om upphörande af de Stockholms
Stad anslagne sa kallade Parm- Bro- Torgoch
Renhållningsafgiften för vissa varor, sorn
land eller sjövägen till Staden införas.
N:o 182. Om Saköreslängders allmänna kungörande.
N:o 183. Om förhöjning i Tullen å finskt
och Ryskt Glas, samt dess framtida förbjudande
till införsel m. m.
Från Ilögv. FresteStånåct,
S. D. f. m. Efter uppläsande af Höglofl. Ridderskapet
och Adelr.s Protocollsutdrag af den
19 dennes, innefattande dess vid föredragningen
af allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
utlåtande K10 17g, om ett förändradt
Scholväsende i LaudtfÖrsamlingarne, vidtagne
beslut, jemte inbjudning tiii de öfrige
T rot. TJtdr, d. 19 Septemb. X823. 1015
RiksStånden, att sig deruti förena, ansåg PresteStåndet,
som i afseende på ifrågavarande
utlåtande fattat sitt beslut, sig icke kunna antaga
de gjorda inbjudningar ; hvadan härvid
ingen annan åtgärd fanns af nöden, än att
lägga detta till handlingarne.
D. e. m. Efter föregången öfverläggning
beslöt PresteStåndet, att i så måtto instämma
j Hederv. BondeStåndets Remiss till Statsutskottets
af RiksdagsFuIlmägtigen Anders
Danielsson väckte Motion, om nu skeende
anordning af Stånds och UtskottsCancelliernes
aflöning för Junii, Julii, Augusti och September
månader, att denna anordning måtte
sträcka sig endast till och med Augusti månads
slut,
/
S. D. e, m. Wid ytterligare föredragning af
EkonomiUtskottets Betänkande N:o igo, i
anledning af väckt fråga om en jemnare reglering
de indeldte Regementerne emellan,
blef samma Betänkande af PresteStåndet afelaget.
S- D. e. m. Bifölls vid förnyad föredragning
nedannämnde Utskotts utlåtanden.
i*i6 Prot. Uidr. d. 25 1823*
StatsUtskottets:
N:o 458. I fråga om yrkad Ränta för for«
dringar hos Kronan, enligt GeneralKrigsCommissariatets
vid f. d. Armeen emot Norrige
åren 1815 och 18x6 utstälde fordringsbevis
EkonomiUtskottets;
N.'o I8r. Om upphörande af de Stockholm
Stad anslagne så kallade Parm- Bro- Torgoch
Renhållningsafgifter för visse varor, som
land elier sjövägen till Staden införas.
N:o 182. Rörande väckt fråga, om Saköres*
Längders allmänna kungörande.
N:o 183. Om förhöjning i tullen å Finskt
och Ryskt Glas, samt dess framtida förbjudande
till Införsel m. m.
45. D. e. m. Wid förnyad föredragning af E*
konomiUtskottets Utlåtande N:o 184, angående
yrkad likhet uti rättigheten till nya Smidens
anläggande så i Södra som Norra orterne,
fann PresteStåndef, som redan bifallit Utskottets
först i ämnet afgifne Betänkande N:o
133 att detta sistnämnde utlåtande borde lägga»
till handlingarne.
Prot. XJtdr. d. 25 Septemb. 1323. 10*7
Från Vållofl. BorgarcStåndet.
S, D. Allmänna Besvärs och EkonomiUfskottets
nedannämnde utlåtanden föredrogs å
nyo och biföllos.
N:o i8r- Om Parm- Bro- Torg- och Renhållnings-afgifterne
i Stockholm.
N;o 182. I väckt fråga om SaköresLängders
kungörande.
N:o 183- Om förhöjning i Tullen å Finskt
och Ryskt glas.
N;o 104. I anledning af återremiss a Betänkandet.
N:o 133. Om rättigheten till nya Smidens
anläggande.
S. D. Återremitterades Bevillningsutskottets
Memorial N:o 39 med förslag tili en förändrad
Tariff för Husbehofsbränvinsbrännings*
afgiften.
S. D. Wid förnyad föredragning af Bevillnings
och EkonomiUtskottens utlåtande N:o
40, i anledning af Motionen om upphörande
af Bötesansvar för de Skattskyidige, som från
Kronouppbördsstämma och af RegementsSkrifvaten
utsatte Uppbördsmöten förfallolöst
ioi8 Prot. Vtdr. ä. 25 Septemb. 1823. ’
uteblifva, blef utlåtandet i förra delen eller
om Böternes upphörande för uteblifvande från
Kronouppbördsstämmor bifaller, men i den
sednare eller angående vitet för Räntegifvare,
hvilka vid Restmöten icke tillstädes komma
och sine restantier erlägga, förkastadt, med
beslut, att äfven detta vite bör helt och hållet
upphöra.
S. D. Sedan nu blifvit uppläst Ridderskapets
och Adelns Protocollsutdrag af den ig dennes,
innefattande beslut öfver Stats*Jtslcottets
utlåtande N:o 423, om RiksStatens Tredje
Hufvudtitel ; fann BorgareStåndet för godt,
att, såsom tillägg till hvad Ståndet nämnde
dag i detta mål beslutit, instämma med Höglofl.
Ridderskapet och Adeln deruti att en
ny rubrik i Tionde Hufvudtiteln bör uppföras,
under namn af FyringsStat, hvartill Fem
Tusen Riksdaler årligen utöfver det hittills
per medium under de sist förflutna åren åtgångna
belopp anslås.
S, D. På Hedervä*rda BondeStåndets inbjudning,
genom Protocollsutdrag af denna dag,
förenade sig BorgareStåndet i Remissen tili
StatsUtskottet om anordning af Stånds och
UtskottsCancelliens aflöning för Junii, Julii,
Augusti och September månad.
ioi9 Prat. XJtdr. d. 25 Septemb. 1823.
S, D. Föredrogs å nyo Lag och EkdnomiUtskottens
utlåtande N;o 178» öfver gjorda
anmärkningar vid Betänkandet N;o 102, i anledning
af Nådiga Propositionen, om antagande
af en författning angående förändring
eller utdömande af Wattenverk, som genom
Uppdämning skada jord eller hindra dess odling
; och biföll BorgareStåndet Utskottens
först afgifne Betänkande med de ändringar
och tillägg, det sednare innehåller, dock sålunda,
att bland de Wattenverk, hvilka utgöra
föremål för den ifrågavarande författningen,
icke skola inbegripas sådane, som äro
nödvändige för bedrifvande af Bruk och Bergverk
samt'för större Fabriks och Manufacturatlläggningar
med hvad dertill hörer, ej heller
sådane skattiagde Sågverk och Mjölqvarnar,
som, efter Domarens bepröfvande äro 0-  umbärlige för vissa orters behof.
Från HedertK BondeStåndet.
S. D. Wid föredragning af Lag samt Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottens utlåtande
N:o j78, öfver gjorde anmärkningar vid Utskott-tis
Betänkande N:o 102, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, om antagande af en Författning angående
förändring eller utdömande af Wattenverk,
som genom uppdämning skada jord el
-
io2o Prot. TJtdr. d. 25 Septemb. TQ23,
Jer hindra dess odling, fann BondeStåndet
skäligt bifalla Utskottens i ämnet förut afgifne
Betänkande med de ändringar, det sednare
innefattar, dock med följande rättelser,
nemligen:
iro Att fran skyldigheten att afstå V/a t*
tenverk mot ersättning, undantagas större
Bruks- eller Fabriks-anläggningar.
2;o Att den tillökning som blifvit föreslagen
till grund för lösningsrätten utöfver
Wattenverkets värde, nedsättes från jo till
25 procent.
3:0 Att de gode man, som komma att
biträda v;d vårdens bestämmande, böra af
Jord- och Wattenverksegarne sjelfve utväljas.
Si D. Wid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottets, den 22 dennes
på bordet lagde utlåtande N;o 184, efter
åtreremiss af Betänkandet N:o 133, angående
nya Smidens anläggande m. na. bief Utskottets
åtgärd godkänd.
S. D. Nedannämnde Memorial och utlåtanden,
hvilka legat på bordet sedan den jg och 22
dennes, föredrogos nu å nyo och biföllos,
nemligen;
Co a
-
Prat. Vt dr. d. 26 Sept emi. 1823. ion
ConstitutionsUtskottets ;
N:o 49 Innefattande förslag till ändring I Ju*
stitiaOmbudsmansInstruction.
BevillningsUtskottets:
N:o 39, Med förslag till en förändring i ta»
riff för husbehofsbränvinsbränningsafgiften.
Nro 40. Om upphörande af böter för uteblifvande
vid uppbördsstämmor.
Allmänna Besvärs- ochEkonomi-Utskottets:
N:o 180. Om jemnare reglering vid de indeldta
Regementerne, Stam- och Helprotar
emellan.
N;o 181. Om upphörande af de StockholmsStad
anslagne så kallade Parm, Bro, Torg och
Renhållningsafgiften för visse varor.
N:o 182, Om SaköresLängders allmänna kunr
görande.
N:o 183, Angående förhöjning 1 Tullen ä
Ryskt Glas samt dess förbjudande till införsel.
Bihang till R. Prof. g\de Sami. 65
lea* Fröt. XStihi d. 26 Siflemb, 1823;
S. D, Föredrogos a nyo och lades till hand»
lingarne, LagUtskottets, den 18 September
på bordet lagde ytterligare Utlåtanden N;o
181, om förlikningars anmälande i laksöknings,
m. m. och 182, om bysättning å löftesmän,
som borgat såsom för egen skuld ‘
uti hvilka ämnen RondeStåndet bifallit Utskottets
förut afgifne Betänkanden.
Den 27 September 182,3,
Frun Högh Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls BancoUtekottets
den 20 dennes under N;o 56 afgifne,
samt den 25 dennes derpå följde e. m.
på bordet lagde Memorial, rörande en afCasseuren
vid Stockholms Stads AuctionsWerk
P. M. Loström gjorde anhållan om utbekom,
mande af 2000 R;dr, som till en Bankens
Casseur mot särskildt recipisse blifvit aflemnade.
S. D. Wid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den 17 dennes under N;ris
51 och 52 afgifne, samt den 25 derpåföljde
e. m. på bordet lagde tvenne Memorial, innefattande
det förra föreslagne tillägg i 7 Mom,
Prot. Vidt. d. 27 Septemb. 1 8ä3«
i §. och 4 Morn. c §. TryckfrihetsFörord
ningen,
samt det sednare förslag till ändring
i 63 §. RegeringsFormen: fann Ridderskapet
och Adeln lör godt, att berörde förslag
till den behandling 56 §. RegeringsFormen
föreskrifver, godkänna.
Från Högv. FresteStåndet.
S. D. f. m. Föredrogos å nyo och biföllos
att hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag enligt 56 §. Regeringsformen.
N:o 51. Med föreslående af tillägg i 7 Mom.
1 §. och 4 Mom. 2 jf. Tryckfrihetsförordningen
och
N:o 52. Med förslag till ändring i 63 §. Regeringsformen.
S. D. f. m. Nedannämnde från Utskotten
inkomne Betänkanden biföllos vid förnyad
föredragning, nemligen ;
*
BancoUtskottets:
N;o 5 6. Rörande en af Casseuren vid Stockholms
Stads Auctionsverk P. M. Löfström
gjorde anhållan om utbekommande sooo
1024 Prat. Ur dr, d. it Sept emi/, 1323.
R;dr, som till en Bankens Casseur mot sär»
skildt Recipisse blifvit aflemnade.
EkonomiUtskottets:
N:o 186. I anledning af uppgifvet förslag till
förändrade grunder för ett nytt Beskattnings*
system.
Lag och EkonomiUtskottens ;
N:o 184» I anledning af väckt fråga om utfärdande
af en författning, som bestämmer
ordningen för stadfästelse och ändrings sö*
kande i afseende på af Landtmätare verkstälde
Gärdesgårdsdelningar.
Nio 18?. Angående väckt fråga om Lagfarts
beviljande å sådane Lägenheter, som blifvit
Inköpte för att derå uppföra Mekaniska inrättningar.
StatsUtskottet t
N:o 476, Angående Revision af Manufactur*
DiscontFondens förvaltning och räkenskaper
för år i832.
Prot. Utdr: d. 27 Séptemb. 1325, 1025
S» D, f. rr. Då Bevillnings samt Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottens utlåtande N:o
40, i anledning af gjorde Motioner om uppköpande
af bötesansvar för de skattskyldige,
som från Kronouppbördsstämmor och af RegementsSkrifvare
utsatte uppbördsmöten förfallolöst
uteblifva å nyo föredrogs, fann Presteståndet,
som redan under den 15 nästlidne
Maji bifallit sistnämnde Utskotts under
N:o 81 i samma ämne afgifne Betänkande,
för godt, att med förblifvande vid detta sitt
beslut, afslå de sammansatte Utskottens ifrågavarande
Utlåtande.
S. D. VVid åter skedd föredragning af Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottets förnyade
Utlåtande N:o 185, i anledning af föreslagen
förändring uti Examina för inträde
uti de civila Embetsverken j blef samma Utlåtande
jemte Utskottets i ämnet förde afgifne
Betänkande N;o 106 af PresteStåndct
afslagne.
S. D. e. m. Då nu å nyo föredrogs StåtsUtskottets
Betänkande N;o 477 angående
GeneraiAssistanceContoiret, blef detsamma af
PresteStåndet bifaller.
S. D. e. m. Uppå derom gjord motion beslöt
Ståndet anmoda StatsUtskottet, att till tidens
vinnande och utan hinder af Ståndets äterremiss
och framställning den 19 innevarande
1027 Trot. JJtir. ä. 25 Septemb. igsg.
om det ökade Militäranslagets utgående genom
Statsobligationer, förslagsvis uppgifva Statsbrists-summan,
deruti inbegripne de för 3.-dje
Höfvudtitelns behof ytterligare beviljade 65000
R;dr B.co årligen, på det BeviliningsUtskottet
derefter mätte komma i tillfälle att beräkna
Bevillningen.
S. D. e. m. Efter förnyad föredragning af
Stats och BancoUtskottens Betänkande N;o
57 med anmälan om de af RiksStånden fattade
särskildta beslut i anledning af Utskottens
hemställanden, rörande Rikets Penninge
Väsende och dermed gemenskap egande ämnen
af de dervid förekommande skiljaktigheter,
stadnade PresteStåndet i följande yttranden
och beslut:
Vid 2’.ära Punden förenade sig Ståndet
uti Höglofl. Ridderskapet och Adelns beslut,
och godkände Punctens lydelse sådan den i
förevarande beslut finnes införd.
I afsende på y.dje Punden accederade
Ståndet till Höglofl. Ridderskapet och Adelns
samt Hederv. BondeStåndets beslut, hvadan
någon, votering öfver denna punct icke blifver
af nöden.
Punden fordrade för närvarande
ingen åtgärd af Ståndet.
102(5 Fröt, IJtélr. d. a^Septemb. 1823.
%‘Je Puvcten Utskottets nu föreslagna
redaction godkändes.
io\de och 11 :te Puncterne ansåg Ståndet
för närvarande icke fordra någon åtgärd.
I afseende på 13:^ Punctcn förblef Stan*
det vid sitt förra beslut och godkände den
föreslagne voterings propositionen.
Den uti I4*.de och i8:de Puncterne föreslagne
Redaction, såsom öfverensstämmande
med Ståndets förra beslut fordrade nu ingen
åtgärd af Ståndet.
19-.de
förut yttrade mening och gillade den uppgifne
Voterings propositionen.
Utskottets förslag till sammandragen redaction
af 2i:sta och
och ansåg Ståndet att genom samfält antagande
af detta förslag, de skiljaktigheter, hvilka
af särskildta RiksStåndens beslut härutinnan
framvisa lämpligast skola kunna sammanjemkas.
Den af Utskotten, i anledning af 23;dje
och
position godkändes, och beträffande det i Ut
-
lo'5 Fröt. Vtdr. d. 25 Septemb. 1823.
skottens förra Betänkande framstäida och af
Ståndet antagne stadgande, att icke öfver
2000 R:dr B:co belopp må till samma lån.
tagare af fastighet lånefonden utgifvas, uppsköt
Ståndet sitt definitiva beslut, till dess
det Reglemente, som för hädanefter utgifvande
fastighetslån varder föreslaget, kommer under
Ståndets pröfning.
25:te Punctens förändrade Redaction ansågs,
såsom föranledd af Ståndets förut vidtagne
beslut, icke fordra någon åtgärd.
Beträffande 1, 4, 7, 8, 12, 15, 16, 17,
och 2) Puncterne komma de samma såsom
dels af samtlige RiksStånden och dels af g:ne
Stånd gillade, att oförändrade gälla såsom Riksens
Ständers Beslut.
Hvad slutligen angår Hederv. Bonde
Ståndets i sammanhang med dessa ämnen fattade
beslut, att alla i omlopp varande Banco
sedlar skola inom fem år indragas, och i deras
ställe nya utgifvas, hvilkas högsta numeravarande
ej får öfverstiga 1000 Ridr, och
hvilka bestämmas,'efter gifna serier eller nummertal,
ansåg Ståndet lika med Utskotten
att någon åtgärd dervid för närvarande icke
kan äga rum.
S. D.
Vrot. Utdr. d. 27 Septemb. 1823* 1029
S. D. f. m., Föredrogs Lag samt Ekonomi
Utskottens förnyade Utlåtande N:o 183 öfver
väckte frägo', om öfverseende och för.
bättring af Rikets Ekonombkr och Politie
författningar, samt om Landsböfdingars rätt,
att utfärda vitesförbud m. m , hvarefter PresteStåndet
beslöt, att med lorblifvande vid
sitt förut i ämnet afgifne yttrande lägga förr*
berörde Utlåtande till handlingarne.
Från Wällofl. BorgareStåndet.
S. D. f. m. Då nu .ånyo föredrogs Stats och
BancoUtskottens Memorial N:o 475 med underrättelse,
att Riksens Ständers Kullmägtige
öfver Banco och Riksgäld Verken, sedan Ständernes
Justitieombudsman, Ehrenborg aflidit,
insatt i Ämbetet den af Riksens Ständer utsedde
efterträdaren, förste Expeditions Secreteraren
Richert, fann BorgareStåndet någon
annan åtgärd vid nämnde Memorial ej ega
rum, än att detsamma skulle läggas till handlingarne.
S. D. Till Handlingarne lades EkonomiUtskottets
Utlåtande N:o 185 öfver anmärk,
ningar af andra RiksStånd, vid dess af BorgareStåndet
bifallna Betänkande N;o 106, om
föreslagen ändring uti Examina för inträde i
de Civile ÄmbetsVerkan.
Bihang till R. S. Prat. 9:de Sami. 65*
lt>29 Fröt. Utdr. d. 27 Septetnl. 18*5.
S. D. Följande Memorial och Betänkanden
föredrogos ånyo och biföllos.
BancoUtskottets:
N:o 5 6 om en af Casseuren Loström gjord
anhållan, att utbekomma 2000 R:dr, som till
en Bankens Casseur emot särskildt recipisse
blifvit aflemnade.
Lag och EkonoroiUtskottets:
N:o 183 öfver anmärkningar vid Betänkandet,
i frågor om öfverseende och förbättring
af Rikets Ekonomiska och Politie Författningar
m. m.
N.*o I84 om ordningens fastställelse och ändrings
sökande i afseende på Landtmätares
gärdesgårdsdelningar.
N:o 185 om Lagfart å lägenheter, inköpte
för att derå uppföra Mechaniska inrättningar.
EkonomiUtskottets:
N:o 180 i fråga om jemnare reglering vid
Trot, Utdr. d. zy Septemb. 1825. 10J1
de Indeldte Regementerne Stara- och HjelpRotar
emellan.
N:o ig6 i anledning af uppgifvet förslag till
förändrade grunder för ett nytt BeskattningsSystem.
S. D. ConstitutionsUtskottets Memorial.
N;o 51 med föreslående af tillägg i 1 §. 7
Morn. och 2 §. 4 Mom. TryckfrihetsFörordningenj
samt
N:o 52 med förslag till ändring i 63 Regeringsformen.
Föredrogos å nyo; hvarvid de i dessa
Memorial uppgifna grundlags ändrings förslag
antogos att hvila, såsom Riksens Ständers
Utlåtanden, till nästa Riksdag.
Från Hederv. BondeStändet.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Stats och
LagUtskottens, den 29 dennes på bordet hägde
Utlåtande N:o 558, om Statens ansvarighet
för enskilde och publike Ämbets och
Tjenstemäns förskingrade medel.
S, D. Efter öfverläggning, i anledning af Stats,
1052 Fröt. Uldr. d. 27 Septeinb. 1823.
Banco och EkonomiUtskottens den 21 dennes
sednast på bordet lagde ?.flätande N:o
545, meddeladt öfver gjorde anmärkningar
vid Betänkandet N:o 434, rörande Allmänna
Magazinslnrättninger; fann BondeStåndet
skäligt bifalla det förut afgilna Betänkandet,
med de ändringar och tillägg lörsta Utlåtandet
innefattar, och i öfrigt här nedanföre omförmäles,
nemligen:
1:0 Att den af Uttskotten i 3:djc? punct, n
stadgade praescriptionstid, i ocn för vederbörandes
anmälan till erhållande af spannmålsunderstöd,
utsträckes till den 1 October 1825,
samt att de 60,000 tunnor, sorn af Allmänna
Magazinslnrättningens tillgångar afsättas
för de Norra Läner, öfverlemnas till Kongl.
Majtts Nådiga disposition, för att efter Länens
folkmängd och olika sädesproduction
på tjenligaste sätt fördelas, samt åt Länen
erbjudas, antingen till inrättande af District
eller SockenMagaziner, i fall vissa orter skulle
sådana önska, såsom ledande till ändamålet,
eller ock till användande på annat sätt,
såsom grundläggning för undsättningsanstalterne.
2;o att 2:dra och 4;de puncterne af Betänkandet,
såsom med hvarandra egande gemenskap,
icke böra åtskiljas och ovillkorligt
förbud emot all slags spannmålshandel för Statens
räkning, icke står tillsammans med an
-
Prut. Utdr, d. 27 September 1823- *i°33
vändande af det Creditiv, hvarom 4:de puncten
handlar Ian en nödig inskränkning i berörde
förbud icke undvikas, kommandes alltså
ifrågavarande Creditiv att utöfver den redan
bestämda sedelstock af trettio' millioner,
beviljas till en summa af en och en half million
R:d Banko, med underdånigt öfverlemnande
till Kongl. Maj:f, att när tid och omständigheter
fordra, låta inom Riket upphandla
spannmål i sädesrika orter för större eller
mindre del af Creditivbeloppet, hvilken spannmål,
inköpt i goda år för lindrigt pris, bör
i Kronans förrådshus, eller i LänsMagazyner
uppläggas, för att under vård af de vid dessa
Magaziner anstälde Förvaltare, väl torkad
och förvarad, hållas nödstälde provincers innevånare
tillhanda, då missväxt kan infalla.
Dock får sådant icke verka till bihehållandet
af någon fortsatt särskild MagazinsDirection,
eller föranledda till annan styrelse
än de uppdrag Kongl. Majit kan i.Nåder
finna lämpligt att meddela sine Befallningshafvande,
samt de Municipalinrättningar
i orterne, hvilka i och för upphandling
och utdelning böra, genom behörigt val bland
provincernas egne innevånare, organiseras,
och under Landshöfdingarnes ordförande, till
verkställighet befordra hvad Kongl. Maj:t
Nådigst behagar föreskrifva; hvarförutan bör
iakttagas: dels att upphandling af undsättningsspannmål
å utrikes ort icke må ega rum,
enär behofvet möjligen kan genom använ
-
1054 Vrot. Utdr. d. 27 Septemb. 1823.
dande af inhemska tillgångar fyllas: dels att
det på undsättningstagarne sjellve må ankomma,
antingen de vilja den till dem längifne
spannmål in natura återgälda, eller med penningar
efter faststäldt pris godtgöra: dels ock
att RiksensStänder hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anhålla, det sådane hinder hvilka
i transportväg sjöledes, inrikes orter emellan
tilläfventyrs kunna finnas, må i möjligaste
måtto undanrödjas, samt en lättare communication
icke pä något sätt motverkas och
försvåras.
3:0 Att redovisningen så väl för de spannmålstillgångar,
hvilka enligt 3'dje puncten,
blifvit anslagne till understöd för de Norra
och Södra Länen samt det deraf möjligen
uppkommande öfverskott, som och för ofvannämnde
Creditiv, när detta till större eller
mindre del kommer att begagnas, bör tili
Kongl. Stats-Contoiret ingå och alla till godtgörande
af de derutaf skeende undsättningar
inflytande medel dit levereras samt redovisningen
i vanlig ordning granskas hos Kam.
marRätten och af RiksensStänders Revisorer.
4:0 Att den i 6 puncten omnämnde försäljning
af AllmännaMagazinsInrättningens spannmåls
och bränvinslager bör med varsamhet
verkställas samt följaktligen hos Kongl. Majit
Prot. Ut dy. ci. 27 Septemk. 1823.'
underdånig anhållan från Riksens Ständer göras,
det Kongl. Majit täcktes derå fästa Nådig
uppmärksamhet och anbefalla försäljningens
föranstaltande på ett sätt, hvarigenom
den ej må kunna medföra någon menlig följd
i anseende till nu varande låga spannmålspris.
Den 30 September 1823.
Från Högl. Ridder skap et och Adeln.
S. D. f. m. Då nu å nyo föredrogs Statsoch
BankoUtskottens den 23 dennes under
N:o 57 afgifne, samt den 25 derpå följande
e. m. på bordet lagde Betänkande, med anmälan
om de af RiksStånden fattade särskildte
beslut, i anledning af Utskottens hemställan,
rörande Penningeväsendet och dermed gemenskap
egande ämnen, tillika med förslag
till sammanjemnkning af de dervid förekommande
skiljaktigheter 3 stadnade Rjdderskapet
och Adeln i följande beslut:
1:0 att någon åtgärd vid 1, 2, 4, 6, 7, 9;
10, ix, 12, iy, 16, 17, 18, 20 och 25
puncteme icke af Ridderskapet och Adeln
erfordrades.
1036 Fröt. Utdr. d. 30 Septfimb. 1823.
2ro Att Ridderskapet och Ädeln ansåg nödigt
vid dess, rörande 5 puncten, förut fattade
beslut, gjöra det tillägg, att, i händelse de såsom
Capitalafbetalning å Statsverkets skuld
till Banken, ingående iyo.ocoRtdr icke skulle
ku'nna till silfver inköp användas, med de
samma komma att förhållas på enahanda sätt,
som i afseende på den i andra puncten näm
de summa, särskildt varder stadgadt. Uti
hvilket beslut de öfrige RiksStånden skulle
inbjudas att sig med Ridderskapet och Adeln
förena.
3;o Att Ridderskapet och Adeln, under
förblifvande vid dess förut fattade beslut,
godkände de af Utskotten i afseende å 3, 13.
19, 23, och 24 puncterne föreslagne voterings
propositioner,
4:0 Att de af Utskotten föreslagne nya redacrioner
af 8> 14* 21, 22 och 26 puncterne
af Ridderskapet och Adeln gillades.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls ConstitutionsUtskottets
den 6 dennes under N:o 49
aflåtne samt den 18 derpå följde e. m. på
bordet Iagde Memorial, angående ett föreslaget
tillägg i 14 §. af Instructionen för Riksens
Ständers Justitia Ombudsman,
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af särskildta
-
Trot. Vt är, d. 30 Septemb. 1823- ic3?
skildta Utskottets den 26 sistlidne Augusti
afgifne, samt följande dagen på bordet lagde
Utlåtande, angående till Utskottet remitterade
enskildta Memorial, i afseende på indragning
af visse Ämbeten och tjenster, fann
Ridderskapet och Adeln, att samma Memorial
borde läggas till handlingarna.
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning af Constitutions
Utskottets d. 6 dennes under N:o 50
afiåtne samt den 13 derpå följde e. m. på
bordet lagde Memorial, innefattande ett förslag
till ändring uti 33 §. RiksdagsOrdnin.
gen ; fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att berörde förslag till den behandling 56 §.
RegeringsFormen föreskrifver godkänna.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 27 dennes e. m. pä bordet lagde Utlåtanden:
-
Från StatsUtskottett
af den 20 dennes;
N:o 478, i fråga om KronoUtskyldernas debiterande
och quittering m. m.
Bihang till R. S. Trot. gide Sami. 66
io3Ö fröt. XJtär. ä. 30 Septemb. 1823.1
N:o 479, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Remiss, i fråga om begrafningshjelp för
Capitainen Carl Åke Sabelfeldt.
Från Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eko.
nomi-Utskotten:
af den 15 dennes.
N:o 486, om ändring uti de, angående Mörums
Krono Laxfiske utfärdade författningar.
N;o 487. Om upprensnings af Clara Sjö.
Från Högv. PrcsteStåndet.
S. D. Lades till handlingarne följande Utlåtanden;
-
StatsUtskottets:
N;o 494. angående för beklädnaden vid Nerikes
Regemente anslagne Hemmansräntorj
samt
Stats- och Ekonomiutskottens;
N:o 495) Om utgörande af Stora Barnhusets
i Stockholm anslagne Kronotionde;
P rot. Ut dr; d. 50 Stptemb. 1323. 10351
och fann Ståndet för godt, att i afseende pä
det förra utlåtandet vidblifva sitt förut i ämnet
fattade beslut.
S. D. Föredrogs å nyo och biföllos nedannämnde
från Utskotten inkomne Betankanden
nemi. från
Stats-Utskottet:
N;o 478. i fråga, om Kronoutskyldernas debiterande
och quittering m. m.
N:o 47g. i fråga, om begrafningshjelp efter
Capitain C. Å. Sabelfeldt.
N:o 489. om nedsättning uti Arrendet för
betesmarken Rebelberga Broar i Christianstads
Län.
N;o 490. om Passevolance afgiftens upphörande
eller nedsättning.
Stats- och Ekonomiutskottens:
N:o 476. om ändring i de angående Mörums
Krono Laxfiske utfärdade Författningar.
N:o 487 i anledning af väckte Motioner, om
uppmuddring af Clara sjö.
104o Fröt. Utdr. d. 30 Septeml. 1823.
N:o 496 rörande indelta Cavalleriet samt
Rotebåtsmännens beklädnad, equipering 01. m.
Stats- och Bevillningsutskottens
N:o 488, I anledning af väckt fråga, om alla
Tullumgälders liquiderande i svenske Banko.
S. D. Då StatsUtskotfets Memorial, angående
RiksStåndens olika beslut uti frågan, om
anslående af ett årligt arfvode för ÖfverDirekteuren
Schwartz, nu åter föredrogs, lät
Ståndet bero vid hvad derutinnan omförmäidt
blifvit.
S. D. Wid förnyad föredragning af Statsoch
BanCoUtskottens Memorial Nio 475' beslöt
PresteStåndet låta bero vid Herrar Fullinägtiges
åtgärd, i afseende på den af Riksens
Högioii. Ständer utsedde JustitifeOmbudsmans
efterträdares inkallande, att JustitiaeOmbudsÄmbetet
emottaga; och fann Ståndet
i följd häraf någon annan åtgärd vid förberörde
Memorial ej ega rum, än att lägga
detsamma till handliDgarne,
Frun Wcillofl. BorgareStåndet.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Constitutions»
Utskottets Memorial N;o 48, med åtskillige
Fröt. Vtdr. d. go Septemb. 1823. I04i
GrundLags ändrings förslag, åsyftande Riksdagsärendernes
skyndsnmmare gång, fann Ståndet
för godt, att till Utskottet hänvisa de
vid j:te Förslaget, rörande tillägg af ett nytt
eller 4:0 moment vid slutet af 49 §. Riksdagsordningen,
yttrade anmärkningar, hvilka
Ståndet förklarade utgöra dess gemensamma
tankar; men 1, 2, 3, 4, 6 och 7;de förslagen,
rörande ändringar och tillägg i 24 §. I
morn., 31 § 34- §• 49 §. 1 morn. 52 §. och
57 §. 1 mom. Riksdagsordningen, godkändes
att hvila, hvart och ett för sig, såsom
ett särskildt Riksens Ständers Utlåtande,
hvaröfver vid nästa Riksdag skall särskildt
beslutas.
S. D. Wid förnyad föredragning af Consti“
tutionsUtskottets Memorial, N:o 47, med föreslående
af ett tillägg i 37 §. RiksdagsOrdniugen,
beslöt BorgareStåndet, att till ConstitutionsUfskottet
hänvisa en emot detta förslag
yttrad anmärkning, som Ståndet förklarade
utgöra dess gemensamma tanka.
Från Hederv. BondeSbåndet.
S. D. Wid förnyad föredragning fann BondeStåndet
följande Memorial och Utlåtanden
icke fordra annan åtgärd, än att läggas till
handlingarne;
1042 Prot. Utir. 3. 30 Septemb. 1823.
StatsUtskottets
N;o 476) angående Revision af ManufacturDiscontfondens
förvaltning och räkenskaper
för år 1822.
N;o 492, om anslående af årligt arfvode till
ÖfverDirecteuren Schwartz
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
;
N:o 183, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut afgifne af BondeStåndet
bifallne Betänkande, om öfverseende och
förbättring af Rikets Oeconomiske och Politieförfattningar,
samt om Landshöfdingarnes rätt,
att utfärda vitesförbud m. m.
S. D. Wid föredragning af Höglofl. Ridderskapet
och Adelns ProtocollsUtdrag, d. 19 dennes,
innefattande dess beslut i anledning af Allmänna
Besvärs och EkonomiUtskottets förnyade
Utlåtande N:o 178, rörande ett förändradt
Scholväsendeuti Landsförsamlingarne, till barns
fullständigare och tidiga undervisande i läsa,
skrifva och räkna, fann BondeStåndet skäligt,
att med instämmande uti den gjorda inbjudningen,
antaga det af bemäldte Riksstånd beslutade
tillägg: att Riksens Ständer borde hos
Fröt, Utdr, d. 30 Septemfn 1623. 1043
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, i
likhet med hvad som skett i Statsförvaltningens
öfrige grenar, måtte undersökas och redas
hvilka och huru stora tillgångar finnas
anslagne åt LäroStaten, synnerligen Presterskapets
i Sverige, huru de äro fördelade och
använde, hvilka och huru många Ecclesiastiske
personer finnas, hvilka förrättningar de böra
åtaga sig eller befrias från; hvarefter borde
uppgifvas och föreslås, hvilka indragningar
och besparingar, som skulle kunna göras af
personal och material, samt slutligen huruledes
tillgångarne i båda delarne måtte kunna
så begagnas, att icke allenast Religions utan
äfven den öfriga undervisningen i Riket fullständigare
än hittills varder meddelade.
S. D. Då nu föredrogs Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskottets Utlåtande N:o 185, öfver
gjorde anmärkningar vid Betänkande N;o 106
rörande föreslagen ändring uti examina för
inträden uti de Civila ÄmbetsWerken, fann
BondeStåndet, som redan bifallit Utskottets
först afgifne yttrande, skäligt att med antagande
af det i det sednare föreslagne tillägg,
att meningen om Rikets Ständers hörande
mu utur den föreslagne underduniga skrifvelsen
utlemnas, förklara det borde det sista
Betänkandet i öfrigt läggas till handlin»
garne,
S. D. BancoUtskottets Memorial N:o 56,
rörande en af Casseuren vid Stockholms Stads
1044 Prot. Utdr. d. 30 Septemb. 1823.
AuctionsWerk P. M. Loström gjord anhållan,
om utbekommande af 2,000 R;dr, som
till en Bankens Casseur mot särskild recipisse
blifvit aflemnade, blef vid förnyad föredragning
af BondeStåndet bifallet.
S. D. ConstitutionsUtskottets Memorial.
N:o 51. Med föreslående af tillägg i 7 mom.
I §. och 4 mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen;
och
N:o 52 med förslag till ändring i 63 §. Regeringsformen,
blefvo vid förnyad föredragning
antagne tiii grundlagsenlig behandling
nästa Riksdag.
S. D. BiföIIos vid ytterligare föredragning,
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottets
Utlåtande N:o 168, om förändrade grunder
för ett nytt Beskattningssystem.
S. D. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottens Betänkande N;o 185, angående
Lagfarts beviljande å sådane Lägenheter,
som blifvit inköpte för att derå uppföra
mechaniska inrättningar, föredrogs å nyo
och gillades.
S. D„ Wid föredragning i ett sammanhang
dels af Stats- Allmänna Besvärs- och Ekonomi
-
Proc. Utdr. d. 30 Septemb. töej. 1045
nomi-Utskottens Utlåtande N:o 41?, dels a£
StatsUtskottets N;o 4.90, begge rörande Passevolance
afgiftens upphörande eller nedsättning,
fann BondeStåndet, med afseende å de
underrättelser det sednare yttrandet gifva vid
handen, skäligt vid Utskottets åtgärd låta
bero.
S. D. Föredrogs och biföllos följande Utlåtanden:
-
StatsUtskottets:
N:o 456. Rörande sökt liquid för Greflig*
Gyllenstiernska Familjens påstådda fordran
efter Konung Carl VIII Knutsson.
N:o 47g Om KronoUtskyldernas debiterande
och qvittering m. m.
N;o 479 om begrafningshjelp för Capitainen
Carl Åke Sabelfeldt.
N;o 489 rörande nedsättning i arrendet för
betesmarken Rebbelberga broar i Christianstads
Län.
Bihang till R. S. Prtt. 9:de Sami. 66*
it>46 Prot. TJtdr. d. 50 Septemb. 1825.
Stats och BevillningsUtskottets:
N:o 488 om Tullumgälders liqviderande i
svenskt mynt.
Statä* samt Allmärin!i Besvärs och EkonomiUtskottens;
N:o
486 om ändring i de angående Morums
Laxfiske utfärdade författningar.
N;o 487 om uppränsning af Clara sjö.
N:o 495 om utgörande af Stora Barnhuset
i Stockholm anslagne Kronotionde.
Den 3 October 1823;
Fran Högh Ridder skåpet och Adeln.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och lades till
handlingarne StatsUtskottetsi den 20 sistlidne
September under N:o 492 aflåtne, samt den
27 derpå följande e. m. på bordet lagde
Memorial, angående RiksStåndens särskildta
beslut i frågan om anslående af ett årligt
arfvode för ÖfverDirecteurcn Schwartz.
Trot, Utdr, d. gOctober 1823. *047
S. D. f. m* Wid förnyad föredragning af
Stats- och BankoUtskottens den 23 eistlidne
September, under N:o 475 aflåtne, och den
25 derpå följde f. m på bordet lagde Memorial
med anmälan, att Herrar Fullmägtige
öfver Banken och RiksgäldsContoiret, genom
Protocoilsötdrag af den 17 i samma
månad, kallat Herr Förste ExpeditionsSekreteraren
och Häradshöfdingen J. G. Richert,
att, i följd af det honom af RiksensStändec
utfärdade förordnande, JustiticeOmbudsmansÄmbetet
tillträda; fann Ridderskapet och
Adeln, att samma Memorial endast borde
läggas till handlingarne.
S. D. f. m. Upplästes Stats- och BancoUtskottens
den 2 dennes under N:o 49g aflåtne
Memorial, hvaraf inhemtades, att Herr
FörsteExpeditionsSekreteraren J. G. Richert
förklarat sig icke böra emotta den kallelse
af den 17 sisth September, han af RiksensStänders
Fullmägtige öfver Banken och RiksgäldsContoret
erhållit, att JustitiaeOmbudsmans
Ämbetet tillträda; och fann Ridderskapet
och Adeln, anledning häraf besluta, att
å nästa Tisdag den 7 dennes utvälja Tolf
Electorer och fyra Suppleanter tili utseende
af en annan RiksensStänders Justitieombudsman
och dess efterträdare.
S. D. Wid förnyad föredragning af StatsUttskottets
den 20 sistlidne September un
-
ao48 Prot. Ut<Jr. d. 3 October. 1O23.
der N;o 477 afgifne, samt den 28 derpå
följde e. m. på bordet lagde Betänkande angående
GeneralAssistanseContoiret, blef samma
Betänkande i anledning af åtskilige Ledamöters
dervid gjorde anmärkningar, till
StatsUtskortet återremitteradt
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och biföllcs
följande StatsUtskottets den 20 sisthdne
September afgifne, samt den J7 derpå följde
e. m. på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 489 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss på Oiof Söderbergs underdåniga
ansökning om nedsättning uti arrendet for
Rebbelberga broar i Christianstads Län;
N:o 490 om Passevolanceafgiftens upphörande
elier nedsättning.
N;0 491 i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande, i
frågan om fastställande af en årlig underhålissumma
och Enkesäte för Hennes Kongl.
Höghet Kronprinsessan, i händelse Hennes
Kengl. Höghet blefve i Enkestånd försatt.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottets
den 20 sistlidne September under N;o 187
afgifne, samr den 30 derpå följde e.gm. på
Fröt. XJtdr. d. 3 Öctober. 1C23. 1049
bordet lagde Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänka
nde, i fråga om utvidgad frihet till VäderMjöl
Qvarnars uppbyggande med rättighet till
att derå mala för tull, samt upphörande af
den omgång, som, efter nu gällande författningar,
erfordras för vinnande af tillstånd till
anläggande af Tull-Mjöl Quarnar i allmänhet;
fann Ridderskapet och Adeln, att enär sistnämnde
Betänkande redan blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallet, Utskottets ifrågavarande
Utlåtande borde läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
ej mindre den 29 sisth Maji under
N;o 92 afgifne, samt den 25 derpå följde
Junii e. m. på bordet lagde Betänkande,
i anledning af väckte frågor om öfverseende
och förbättring af Rikets Ekonomiske och
Politie författningar, samt om Landshöfdingames
rätt att utfärda vitesförbud m. m. än
ock den 17 sisth September, under N:o 183
meddeldte, samt den 23 derpå följde e, m.
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af de
vid förstnämnde Betänkande gjorde anmärkningar;
fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att berörde tvänne Utlåtanden gilja;
likväl med iakttagande af följande förändringar;
-
1050 Pro t. Vtdr. d. 5 October. 1825.
1:0 Att Kongl. Förordningen den 7 December
17875 angående lifsstraff för obehörige
omdömen öfver de af Kongl. Majjt vidtagne
Författningar, icke till sine grunder och innehåll
öfverensstämde med nu varande Grund*
lagar, underdånig anmälan borde af Riksens
Ständer göras hos Kongl. Maj;t derom, att
berörde Förordning icke vidare må af vederbörande
Domare åberopas eller tillämpas.
2:0 Att Riksens Ständer borde hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att, utur 2 §.
i Kongl. KammarRätten nu varande Instruction,
måtte utgå och upphäfvas den inskränkning
i berörde Werks befattning med granskningen
af Allmänna Medels förvaltning, hvilken
innehåiles uti följande stadgande: ”Hvarvid
likväl bör iakttagas, att i händelse frågan
skulls angå något Kongl. Maj:ts och Rikets
Collegium eiler annat publikt Werk med
lika värdighet, eller någondera? Ledamot,
eller ock sådan högre Ämbetsman, som för
sin befattning är endast Kongl. Maj:t redo
skyldig, KammarRättens åtgärd icke må
sträcka sig längre än att, sedan vederbörande
fått del af anmärkningen och deröfver sig
yttrat, samt för öfrigt nödige upplysningar
blifvit inhämtade, till Kongl. Maj:t i underdånighet
insända handlingarne, jemte eget
Utlåtande i målet.
Uti hvilka tvänne sistnämnde Beslut de
Fröt. Utdr: d. 5 October. 1823. io,£i
öfrige RiksStånden skalle inbjudas, att sig
med Ridderskapet och Adeln förena.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och lades till
handlingarne Stats samt Allmänna Besvärs
och EkonomiUtskottens den 15 sist!. September
under N:o 495 aflåtne, samt den 27
derpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande,
om utgörande af Stora Barnhuset i Stockholm
anslagne, Kronotionde.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och gillades
följande från nedannämnde Utskott inkomne
samt den 27 sistl. September e- m. på bordat
lagde Utlåtanden
Från StatsUtskottet *.
af den 20 sisth September:
No 494 öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkanden angående
de för beklädnaden vid Nerikes Regemente
anslagne Hemmansräntor;
Från Stats samt Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskotten:
af den 15 sisth September
N;o 49S i anledning af väckte motioner röj
1052 Fröt. Utdr. d. 3 October. 1823.
rande Indelda Cavalleriets samt Rotebåtsmännens
beklädnad, equipering, m. m.
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning bifölls
Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottens
den 15 sistl. September under
N;o 497 afgifne, samt den 30 derpå
följde e, m. på bordet lagde Betänkande,
angående en friare disposition af Ekeskog3rne
i Riket,
S. D. e. m. Wid förnyad föredragning af
StatsUtskottets den 20 sisth September under
N:o 493 aflåtne, samt den 27 derpå
följde e. m. på bordet lagde Memorial, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkande, uti frågan
om anslag af allmänna medel till reparationskostnader
å Kongl. Svea LifGardes Cassern;
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att,
enär sednare alternativet redan blifvit af de
öfrige tvänne RiksStånden bifallet, för dess
del dervid låta bero.
Från Högv. PresteStåndet.
S. D. Upplästes ett ifrån Högloft. Ridderskapet
och Adeln ankommet ProtokollsUtdrag
af den 30 sisth September med inbjudning
till instämmande i Höglofl. Ridderskapet och
Adelns
Prot, Vt liw d, g October. 1823. rr 53
Adelns tillägg till dess beslut rörande 5:te
Puncten af Stats- och BancoUtskottens Betänkande
N:o 56 ; men som PresteStåndet
under den 27 sisti. Sept. härom redan fattat
sitt beslut kunde berörde inbjudning
af Ståndet icke antagas.
S. D. Instämde] Ståndet i Höglo!!. Ridd.
och Adelns tillägg till beslutet rörande
Civile Ämbets- och Tjenstemäns rätt, att
vid 65 års ålder taga afsked , med bibehållande
af deras löneförmåner oafkortade,
i följd af hvilket tillägg de afskedstagande
Ämbets- och Tjenstemännens Löner borde
såsom Pensioner å allmänna IndragningsStaten
uppföras.
S. D. Sedan Stats - och BancoUtskolten,
efter anmälan af Fullmägtige öfver Bancoooh
RiksgäldsVerken, genom nu inkommit
Memorial tillkännagifvit, att Förste ExpeditionsSecreteraren
Richert förklarat sig
ic! e böra emottaga den kallelse han erhållit,
att JnslitiaeOmbudsmansÄmbetet tillträda;
beslöt Ståndet för sin del, att lika
med Höglofl. Ptidderskapet och Adeln, samt
Vällofl. BorgareStåndet, nästkommande Tisdag
den 7 dennes utvälja de Electorer,
som jemte Electorerne från de öfrige RiksStånden
böra utse en annan Riksens Stan.
Bihang till R. S. Fröt. 9:de Sami. 67
1054 Fröt. fJtär. ä. 3 October. 1323,
ders Justitieombudsman och dess Suppleant.
S. D. Sedan Riksens Höglofl. Ständer i
dess Förstärkta Statsutskott redan den 24
sistl. Julii afgjort:
i;o Att Capitationsafgiften ej erlägges för
än efter fyllda 17 år och upphörer vid
fyllda 60 år för alla som icke af egendom,
tjenst eller rörelse kan ega en inkomst af
50 R:dr, eller icke efter 2:dra Artikeln utgöra
Bevillning af Lön, egendom eller rörelse
;
2:0 Att Fullnadsafgiften eller ersättningen
för LandtTullarne må försvinna.
3:0 Att all Bevillning för bruk och nyttjande
af vissa öfverflödsvaror må upphöra j
beslöt PresteStåndet, det borde Riksens
Ständer i underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t anmäla så väl detta förhållande, som
i anledning häraf, lika underdånigt anhålla
, det täcktes Kongl. Maj:t till samtlige
Dess Befallningshafvande i Nåder låta utfärda
en Skrifvelse härom, med förständigande,
att detta Riksens Ständers beslut,
må genast inom hvarje Län blifva allmängjordt
till upplysning och rättelse vid förestående
Mantalsskvifningar, heldst den
Prtff.. Utdr: d. 3 October. 1825. 1055
nya BevillningsFörordningen , som för år
1824 kommer att blifva gällande ej hinner
till Mantalsskrifningen blifva känd, och
mycken tidsspillan för Förrättningsmännen,
samt mycken oreda och envishet för de
skattskyldige härigenom unvikes. Och
skulle de Respective MedStånden vödsamt
och vänligen inbjudas, att härutinnan med
PresteStåndet sig förena; äfvensom Expeditionsl/tskottet,
i händelse af Ständernas
sammanstämmande beslut, skulle anmodas
att uppsätta och till justering aflemna förslag
till ifrågavarande underdåniga skrifvelse.
Från Välloflige BorgareStåndet.
S. D. Stats - och BancoUttkottens Betänkande
M:o 57 med. anmälan om de af RiksStånden
fattade särskildta beslut, i anledning
af Utskottens hemställan rörande Rikets
Penningevisende och de dermed gemenskap
egande ämnen , tillika med förslag
till sammanjemnkning af de dervid
förekommande skiljaktigheter, föredrogs
nu å nyo; hvarvid BorgareStåndet, som
fann någon åtgärd vid lista, 2:dra ,
5:te, 6.te, 7:de, cpde, loide, i2;te, i5:de,
i6:de, i^ide, 2o:de och 25:te Puncterne
icke af Ståndet erfordras samt uppsköt allt
1056 Fröt. Utdr. d. 3 October. 1825.
vidare yttrande öfver litte Puncten intill
dess Hederv. BondeStåndet i den delen
sig utlåtit, för öfrigt stadnade uti följande
beslut:
Qldra Puncten: Ståndet som förklarat
denna punct, förblifver vid sitt beslut,
men godkänner den förändrade redactionen
, sorn Utskotten, i följd df de öfrige
RiksStåndens beslut föreslagit.
3:dje PunctenSom , enligt ankommet
ProtocollsUtdrag, Högv. PresteStåndet nu
mera fogat sig till Höglofl. Ridderskapet
och Adelns samt Hederv. BondeStåndets
beslut, och saken såmedelst blifvit afgjord,
finnér BorgareStåndet sig i nödvändighet
att låta dervid bero.
8:de Puncten; D?n förändrade redactionen
gillas.
13:de Puncten: Ståndet förblifver vid sitt
förr fattade beslut och godkänner den fö»
reslagne VoteringsPropositionen,
14:de Puncten: Under förblifvande vid
sitt beslut, godkänner Ståndet den redaction
Utskotten i följd af MedStåndens beslut
tillstyrkt.
Frit, Utdr. d. 3 October. 1823. 1057
J8-de Pune ten : den förändrade redactio
nen
gillades»
ig'de Puncten: Ståndet förblifver vid sitt
beslut och godkänner Voteringspropositionen.
21 ista och 22idra Puncterne : den förän
drade
redactionen antages.
C3'eije och 27:dc Puncterne: Ståndet an
tager
såsom sitt beslut hvad Contrapropositionen
i Betänkandet vid desse Functer
innehåller, samt gillar i öfrigt hvad Utskotten
angående det reglementariska och
om fördelningar af Fastighetslånen hemställt.
z6:te Runcten : Den förändrade Redactio
nen
godkännes.
S. D. Återremitterades StatsUtskottets Betänkande
N:o 477, angående GeneralÄssi*
stanceContoiret.
S. D. Wid förnyad föredragning för Statsutskottets
Memorial N:o 492 angående
RiksStåndens olika beslut i frågan om årligt
arfvode för ÖfverDirecteuren Schwartz,
gillade BorgareStåndet hvad Utskottet i
samma Memorial sig ntlåtit.
it)53 Pfot. Vtdr. <?. 3 October. 1323.
S. D. DS nu S nyo föredrogs Stats- och
Ekonomiutskottens Memorial N:oi anledning
af återremiss å Betänkandet N:o 570
i frågan om biträde af StatsWerkets till
Måssodlingar i Skaraborgs Län , lät BorgareStåndet
vid nämnde, af de öfriga RiksStånden
bifallne, Betänkande bero.
S. D. Följande Eetänkanden föredrogos
å nyo och biföllos.
StatsUtskottets :
N:o 47^ otn Revision af Manufactur-Dis*
cont-Fondens Förvaltning och Räkenskaper
för år 1822.
N:o 478 i fråga om KronoUtskyldernas
debiterande och qvittering m. m,
N:o om begrafningshjelp efter Capitainen
Sabelfeldt.
N:o 489 i fråga om nedsättning uti arrendet
för betesmarken Rebbelberga Broar.
N:o 49° i väckte frågor om Passevolanceafgiftens
upphörande eller nedsättning,
Trot. XJtdr, d. 3 Öctober. iö23- 1059
Stats, och EkonomiUtskottens:
N:o 495 i väckt fråga om utgörandet af
Stora Barnhuset i Stockholm anslagne Kronotionde.
N:o 496 i anledning af motioner om indeldta
Cavalleriets samt RoteBåtsmännens
beklädnad , equipering m. m.
EkonomiUtskottets:
N:o 187 i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet N:o 9 i fråga om frihet till
Väder-mjöl-qvarnars uppbyggande samt om
anläggande af Tull-mjöl-qvarnar i allmänhet.
S. D. Sedan Ståndet nu ifrån Stats - och
BancoUtskotten fått underrättelse, att Förste
ExpeditionsSecreteraren Richert förklarat
sig icke böra emottaga den kallelse
han erhållit att JustitiaeOmbudsmansÄmbetet
tillträda, beslöt Ståndet, för sin del,
att Tisdagen den 7 dennes utse de Electorer,
som, jemte Etectorerne från de öfrige
RiksStånden böra välja en annan Riksens
Ständers JustiHasOmbudsman och dess efterträdare
; uti hvilket beslut respective
MedStåmien skulle inbjudas att sig förena.
lofio Fröt. Utdr. d. 3 October. 1823.
Från Hedervärda BondeStåndet.
S. D. ConstitutionsUlskottets ankomne nedannämnde
Memorialer, innefattande förslag
till förändringar i Grundlagaine, föredrogos
och godkändes till den i 56 §. RegeringsFormen
föreskrifne behandling nästa
Riksdag, nemi.
N:o 53 rörande 19 och 22 §. §. Riksdagsordningen.
N:o 54 och 55 angående 13 f. Riksdagsordningen.
N;o 56 beträffande 56 §. 2 Mom. RegeringsFormen
och de flere ställen i Grundlagarna
, hvarest förekommer att omröstning i
Utskottet skall ske icke Ståndvii.
N:o 57 rörande 2 §. Tryckfrihetsordningen.
S. D. Föredrogs Allmänna Besvärs- och
Ekonomiutskottets den 30 nästlidne Sept.
på bordet lagde ytterligare Utlåtandet N:o
187, i fråga om utvidgad frihet lill Vädermjöl-qvarnars
uppbyggande, med rättighet,
att derå mala för tull, samt upphörande af
den omgång, som efter nu gällande För
fatt
-
Prof. Vtdr• rf. 3 October. 1823. 1061
fattningar erfordras för vinnande af tillstånd
till anläggning af mjölqvarnar i allmänhet;
och godkändes Utskotiets åtgärd,
med undantag af förslaget om förbud mot
Väderqvarnars uppförande närmare allmän
väg, än ;50 alnar, heldst Ståndet ansåg platsens
bestämmande böra i hvarje särskildt
fall bero på vederbörlig pröfning.
S. D. Efter föredragning af StatsUtskottets
den 50 nästl. Sept. ytterligare på bordet
lagde Utlåtande N:o 494 öfver gjorde
anmärkningar vid Utskottets Bteänkande
JSI:o 345, angående de för beklädnaden vid
Nerike^ Regemente anslagne hemmansräntor
, blef Utskottets åtgärd af BondeStån
det
godkänd.
»
S. D. I anledning af Stats- och BancoUtskottens
nästl. gårdag aflåtne Memorial
N:o498, med underrättelse deremot att Förste
ExpeditionsSecreteraren J. G. Rickert förklarat
sig icke böra emottaga den kallelse,
af den 17 sistl. Sept. han af Riksens Ständers
Fullmägtige öfver Banco- och Ri!<sgäldsContoiret
erhållit, att JustitisOmbudsmansÄmbetet
tillträda, fann BcmdeStåndet
lika med Höglofl. Ridderskapet och Adeln
sajnt Vällofl. BorgareStåndet för godt besluta,
att å nästa Tisdag, den 7 dennes, ut
Bihang
till R. 3, Prof. 9:de S<unl, 67*
io6s Pro t. Utär. d. 3 October. 1O23.
välja 12 Electorer och 4 Suppleanter lill
utseende af en annan Riksens Ständers JustitiasOmbudsman
och dess efterträdare.
S. D. Föredrogs Stats- och BancoUtskottens
Betänkande N:o 57, med anmälan om
de af RiksStånden fattade beslut, i anledning
af Utskottens hemställanden rörande
Rikets Penningeväsende och de dermed gemenskap
egande ämnen, tillika med förslag
till. sammanjemnkning af de dervid förekommande
skiljaktigheter; och stadnade
BondeStåndet i följande beslut;
irsta, 4;de, 6;te, 7:de, grde, I2:te, i5:de,
lörde, i7:de, 2o:de och 25:te Puncterne,
såsom dess af samtlige RiksStånden och
dess af srne Stånd godkände, måste alltså
tjena till behörig efterrättelse utan behof
af vidare åtgärd.
Andra Puncten rörande inköp af myntbara
metaller antogs sådan Utskotten nu
mera den föreslaget.
Tredje Puncten fordrar nu mera ingen
votering i förstärkta Utskottet, sedan Högv.
PresteStåndet, enligt ProtocollsUtdrag den
£7 sistl. Sept. biträdt Högloil. Ridderskapet
och Adelns samt BondeStåndets beslut,
i följd hvaraf pluraliteten är gifven.
Prot. Vt/it. d. 3 October. 1823^ IC63
Då öfrige R.espective RiksStånden föreskrifva,
hvad Femte Puncten vidkommer,
att pä StatsVerkets skuld till Banken årligen
bör inbetalas 150,000 R:dr Banco,
måste äfven BondeStåndet dervid låta bero,
hvarjemte Ståndet nu förenar sig med
Högv. PresteStåndet och Vällofl. BorgareStåndet
derom, att berörde inbetalning bör
öfverlemnas till RiksgäldsContoiret, för att
lika med öfverskottet af Bankens vinstmedel
disponeras; vid hvilken beskaffenhet
BondeStåndet ej linner skäligt, att antaga
Höglofl. Ridderskapet och Adelns inbjudning,
hvad denna punct angår, sedan ifrågastälde
150,000 R:dr icke komma att till
någon del för Silfver-köp användas.
Den i Åttonde Puncten föreslagne förändrade
redaction gillades.
Med förbehåll af gillad pröfning, i
anseende till reglementariska föreskrifter,
corn framdeles komma till öfverläggning,
godkändes hvad Utskotten, rörande Tionde
Puncten föreslagit, under åberopande af
det beslut BondeStåndet vid Femte Puncten
fattat.
I afseende på Elfte Puncten , rörande
HilcsgäldsContoirets berättigande, att upptaga
Lån emot StatsObligationer, fann
io64 Vrot Utdr. d. 3 Ootoher. 1823.
BondeStåndet skäligt biträda Höglofl Ridd.
och Adelns samt Högv. PresteStåndets beslut,
i anledning hvaraf upplåningar ske
emot tre proCents ränta och obligationernes
inlösande till anfordran.
Vid Utskottens framställning i Trettonde
Puncten lät BondeStåndet bero, utom
hvad föreslagne voteringspropositionen
angår, hvilken väl godkändes i afseende
på Ja propositionen men contrapropositionen
bör i BondeStåndets tanka förtydligas
sålunda
Vinner Nej
Kommer det representativa myntet att utöfver
de 50 millionerna ökas genom sedelutgifning,
ej mindre emot inlemnad valuta
i Guld och Silfver än medelst Lån å
LAneBänkeris Capitaler samt å exportabla
efFecter, utan någon beräkning, grundad Dä
föregående års utlåningar; och inbjuder
BondeStåndet vördsamt och vänligen sine
respective MedStänder, att uti denna rättelse
instämma.
Redactionen af Fjortonde puncten, såsom
enlig med Ståndets förra beslut, antogs.
Prot. Utdr: d. 3 October. 1545. 1065
Den förändrade uppställningen af A«
dertonde puncten gillades.
Nittonde fordrar för närvarande ingen
annan handläggning å Ståndets sida, än
att godkänna den föreslagna voteringspropositionen,
hvilken af Ståndet gillades.
De Redactionsförändringar, sorn förekomma
i Tjuguandra och 1 jngutredje punciiérna
anses af BondeStåndet lempligast
kunna sammanjemnka de särskildta i vissa
delar olika beslut; hvadan berörde förändringar
godkändes; dock med uteslutande
af Orden: ”507/1 öfverstiga den enskildta
förmågan.”
Under ytterligare förbehåll att i re.
glementariska hänseenden framdeles få besluta,
antogs hvad Utskotten till sammanjernnkning
af Tjugufjerde och Tjugufemte
puncterne, rörande fastighetslån med hvad
dermed står i sammanhang föreslagit; och
som enligt nu ankommen underrättelse
VälloH. BorgareStåndet biträdt Högv. PresteStåndets
beslut, i följd hvaraf 1,200,000
R:dr Banco TransportSedlar komma att,
fördelade på 5 år, tilläggas de förut bestämde
tillgångar för nya fastighetslån,
med de tillägg förstnämnde Stånd dervid
fästat, så förfaller nu mera behofvet af den
io66 Trot. Utdr. d. 3 October. 1323.
föreslagne voteringen i sammansatta förstärkta
Utskotten, heldst BondeStåndet i det.
ta ämne jemnväl med Högv. PresteStåndet
instämmer.
I Tj agus jette pnncten förekommer en
Redactionsförändring , den BondeStåndet
biföll.
Ehuru Utskotten icke för närvarande
ansett någon åtgärd böra ega rum vid
BondeStåndets- beslut att alla i omlopp
varande BancoSedlar skola inom Fem år
indragas, och i deras ställe nya utgifvas,
hvilkas högsta numeraira värde ej får öfverstiga
1,000 R:dr, och hvilka bestämmas
efter gifna Serier och nummertal, väntar
likväl BondeStåndet, att vederbörlig uppmäiksamhet
derå lemnäs i det särskildta Utlåtande
BankoUtskottet öfver nämnde fråga
kommer att afgifva.
Den 4 October 182,3.
från Högl. Ridder skap et och Adeln.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af
följande Constitutions Utskottets den 24
sistl. September allåtne samt den 3 dennes
e. m. på bordet lagde Memorial.
Trot. XJtdr, d. 3 October 1323. 106j
N:o 53. Angående förslag till någre smärre
ändringar och tillägg i 19 och 22 JT. §.
Riksdags Ordningen.
N:o 54. Angående förslag till ändring 1
13 Jf. Riksdagsordningen, med afseende å
Universiteternes Representations rätt.
N:o 55. Angående förslag till ändring 1
3 §. Riksdagsordningen för bestämmandet
af Universiteten Representanters valbarhet.
N:o 56. Rörande någre mindre Grundlagsändringar,
föranledde af det inom Utskotten
införde omröstningssätt.
N:o 57. Angående förslag till ändring i
4 Mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen;
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att
ConstitutionsUtskottets berörde förslag, till
den behandling 56 §. Regeringsformen föreskrifver,
godkänna.
S. D. Vid förnyad föredragning af StåtsUtskottets
den 2 dennes under N:o 506 afgifne
samt den 3 derpå följde e. m. på
bordet lagde Utlåtande, angående den summa,
som för Stats och Riksgälds Verkens
behof erFordras, att genom Allmänna Bevillningen
utgöras; fann Ridderskapet och
ioSQ Prot, Utdr. d. 4 Öctober. 1823.
Adeln, att samma Utlåtande borde till Bevillningsutskottet
öfverlemnas.
S. D, Föredrogos och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 5 dennes, e. m. på bordet lagde Utlåtand
n:
Från StatsUtskottet:
af den 20 sistlidne September
N o 500. £ fråga em hvad Cassenrerne vid
R ksgälds Contoirets Credit-Sedel-Yerk, såsom
missräkningsersättning tillkomma bör,
af den 24 sistlidne September.
N:o 509 I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
i frågan om ersättning för förlorade
ängar, m. m., vid Gränslinien emot
Ryssland.
Från Stats- samt Allmänna Besvärs och
EkonomiUtskottens :
af den 20 sisth September.
N:o 5x0. Om skattläggnings methoden af
Såg- och Mjölqvarnar. S. D.
Trot. Vtdr. <?. 4 0 c toler. 1823.’ 10S9
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af
Beviilr.ingsUtskottets, den 26 sisi. September,
under N:o 45, afgifne, samt den 3 dennes
e. m. på bordet lagde Utlåtande, öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
meddeldte Betänkande, rörande lindring
i Bevillningen för brandskadade i Madäng»
By, af Vartafta Härad och Skaraborgs Län;
fann Ridderskapet och Adeln, att enär sistnämnde
Betänkande redan blifvit, af Ridderskapet
och Adeln, bifallet, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande bordo läggas till
handlingarne.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af
Förstärkta StatsUtskottets den, 29 sisllidne
September, afgifne, samt den 3 dennes e.
m. på bordet lagde Memorial:
Nto 503. Angående Löntillökning för Secreteraren
och Cancellisten vid Öfverlntendents
Ämbetet.
N:o 504. Angående understöd af Staten
till någre inqvarteringsskyldige städer.
N:o 505. Angående pension för framlidne
RiksRådet Grefve Liljencrantz^ dotter,
Friherrinnan Tornerhjelm, fann Ridderskapet
och Adeln, att berörde irenne Memotiel
borde iill StatsUtskottet öfverlemnas.
Bihang till R. S. Prof. <f‘,de Sami. CQ
trot. Utdr, d. 4 Qctober. iJ5*s*
S. D. e. m. Då nn ånyo föredrogol förstärkta
StatsUtskottets den 29 sistl. September
aflätne samt den 3 dennes på bordet
lagde Memorial:
N:o 501. Angående sättet för kostnadersies
bestridande till Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens förmälning och verkstälda
utrikes resa.
N:o 502. Angående värderingsgrnnden till
Bevillnings utgörande af brandförsakrada
hus i Städerna samt om den ef Städerne
utgående Salu Accisen;
fann Ridderskapet och Adeln, att berörde
svanne Memorial borde till BevillningsUtskottet
öfverlemna:.
Från Högv. Prutt Ståndet,
S. D. f. m. Wid förnyad föredragning bifölls
Stads- Lag- samt EkonomiUtskottens Betänkande
N:o 497 angående en friare disposition
af Ekeskogarne i Riket.
S„ D. f. m. Återremitterades, i anledning af
gjorde anmärkningar, LagUtskottets Betänkande
N:o 186, i anledning af väckte Motioner,
•m Bankens säkerhet genom inteckning i
Fröt. VtJt. (h 4 Octobee. 1823; jcyt
fast egendom, om ändring af 17 Cap. g §.
HandelsBalken och inrättande af FormyndaréKammare
samt om en förändrad HypotheksLag
m. m.
S. D. f, m. Föredrogos och godkändes, till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
ConstitutionsUtskottets Memorial
N:o 53 med föreslående af några tmärrs
ändringar och tillägg i 19 och 22 §♦ §. Riksdagsordningen.
Nio 54 med förslag till ändring i 13 ^ Riksdagsordningen,
med afseende å Universitetens
representationsrätt.
S N:o 55 med förslag till en ändring i 13 §.
1 Riksdagsordningen, för bestämmande af Uni
!
versitetena representanters valbarhet.
■
N:o 56 rörande några mindre Grundlagsändringar,
föranledde af det inom Utskotten
i införde omröstningssätt.
• N:o 57 med förslag till ändring i 4 Mom.
2 §. TryckfrihetsFörordningen.
I
S. D. e. m. Lades till bandlingarne BevilloiogsUtskottets
Ytterligare Utlåtande N:o 43,
107a Prot. Utdr. d. 4 October. 1Ö23.
rörande lindring i Bevillningen för Brand$kadade
i Madängs by.
S. D. Wid föredragning af LagUtskottets
förnyade Utlåtanden;
N;o 186 Lift. A. rörande ändring uti 12 §.
af Kongl. Förordningen den 13 Julii 1818
angående Inteckning i fast egendom.
N:o 186 Litt D. angående föreslagen ändring
uti Författningen cm Inteckningar i jord och
fast egendom å Landet.
N:o 186 Litt. E. om yrkad ändring i 23 §.
och upphäfvande at 25 §. i Kongl. Förordningen
den 13 Julii 181 b, odi Inteckning uti
fast egendom.
EkönomiUtskoftets
K:o 187, i LÄga om utvidgad frihet till Väder-Mjöl-Quarnars
uppbyggande, med rättighet
att derå mala för Tull, ro. nr.,
fann Prestestfmdet, sorn ej ansåg skäligt frånträda
sine förut i dessa ämnen fattade beslut,
att b^iörde Utlatanden endast borde
läggas tili handlingar ne.
Pro t. XJtdr: d. 4 October. 1325, 1073
S. D. e. m. Da BeviliningsUtskottets Utlåtande
N:o 42, rörande de mot dess Betänkande,
om PostVerket och de deraf inflytande
Bevillningsmedel, gjorde anmärkningar nu åter
föredrogs, bi ef nämnde Utlåtande bifallet,
med undantag af andra Puncten, angående
moderationens upphörande, hvilken afslogs,
äfvensom Ståndet icke fann någon åtgärd behöflig,
i afseende på Hr Treffenbergs motion
om belöning för den, som före nästa Riksdag
inkommer med ett fullständigt och säkert
förslag, till en förbättrad organisation af
PostVerksInrättningen i Riket.
Från Wällofl. BorgareStåndet.
S. D. ConstitutionsUtskottets nedannämnde
Memorial föredrogs å nyo: och de deruti
uppgffne Grundlags ändrings förslag antogos
att hvila, såsom Riksens Ständers Utlåtanden,
till nästa Riksdag.
N;o 53, om några smärre ändringar och tilllägg
i 19 och 22 §. §. Riksdags Ordningen.
N;o 54. om en ändring i 15 §. Riksdagsordningen
med afseende å Universitetens
represantationsrätt.
N:o 56 rörande några mindre Grundlagsändringar,
föranledda af det inom Utskotten
införda omröstningssätt.
*0/4 Fröt. Utdr. d. 4 October. 1825.
N:o 57 angående ändring i 2 §. 4 Mom.
TryckfrihetsFörordningen.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Constitu*
tionsUtskottets Memorial N:o 55, med förslag
till en ändring i 13 Jf. Riksdagsordningen,
för bestämmandet af Universitetens
representanters valbarhet, gjordes emot
detta förslag anmärkningar, hvilka Ståndet
förklarade för sine gemensamma tankar,
och beslöt, att till ConstitutionsUtskottet
hänvisa.
S. D. föredrogos å nyo och biföllos följande
Utlåtanden:
N:o 486, angående Mörums Krono Laxfiske.
N:o 487, öfver väckte Motioner om uppränsning
af Clara sjö.
N:o g 10, om Skattläggningsmethoden af
Såg- och Mjöl-Quarnar.
Stats- och Bevillningsutskottens:
N:o 488, i väckt fråga om alla Tullum»
gälders liquiderande i Svenskt mynt.
Trot. Utär, «?, 4 October 1825. ioy§
StatsUtskottets:
N:o 500 om missräkningspenningarne för
Casseurerne vid RiksgäldsContoirets CreditSedelWerk.
N:o 507, om granskning af redogörelsen
för 1817 1818 Srens Riksdagskostnader.
N:o 509 i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet i frågan om ersättning för
förlorade ängar m. m. vid gränslinien emot
Ryssland.
S. D. Lades till handlingarne:
N:o 484 StatsUtskottets Utlåtande öfver
anmärkningar hos Ridderskapet och Adeln
samt BondeStåndet, vid Betänkandet N:o
545* angående deför beklädnaden vid Nerikes
Regemente anslagne hemmanjräntorne.
N o 45 BevillningsUtskottets Utlåtande i
anledning af återremiss från BondeStåndet,
rörande lindring i Bevillningen för Brandskadade
i Madängs By.
S. D. Stats- Lag- och Ekonomiutskottens
Betänkande N:o 497» angående en friare
disposition af Ekskogarne i Riket, blef vid
io7<* Fröt. Utdr. d. 4 October. 1825.
förnyad föredragning, till Utskotten åter»
remitteteradt.
S. D. Wid förnyad föredragning af Höglofl.
Ridderskapets och Adelns ProtocollsUtdrag
för den 50 sisth September med beslut
öfver StatsUtskottets Utlåtande N:o 267,
rörande terminen för Civile Ämbets* och
Tjenstemäns rätt att taga afsked med bibehållande
af sine löneförmåner oafkortade,
fann BorgareStåndet för godt instämma
i det af Ridderskapet och Adeln beslutne
tillägg, att en afskedstagande Ämbets
och Tjenstomännens löner böra, såsom
pensioner å Allmänna IndragningsStaten
uppföras.
S. D„ Instämde BorgareStåndet i hvad Högv.
PresteStåndet, enligt nu ankommet ProtocollsUtdrag,
sistlidne dag beslutir, angående en
underdånig skrifvelse af Ständernas gemensamma
genom förstärkta StatsUtskotret fattade
beslut, om Capitations-Fyllnads- och
öfverflöds-afgifterne.
i
S. D. Sedan, enligt ankommet ProtocöllsUtdrag,
Hederv. BondeStåndet nästlidne gårdag
beslutir, att biträda Höglofl. Ridderskapet
och Adelns samt Högv. PresfeStåndets i
il;te Puncten af Stats- och BancoUtskottens
Betan
-
Prat. tltär. 3. 7 October 1623. 1077
Betänkande No 57 rörande Rikets Penningeväsende,
om nämnde Beslut i frågan om
Lån emot StatsObiigationer fann BorgareStåndet
någon dess åtgärd vid denna punct numera
icke erfordras.
Si D. StaJsUtskottets förnyade Utlåtande N:o
508? i fråga om grunders bestämmande för
Pensioner åt innehafvare af HofStats tjenster,
föredrogs å nyo och bifölls, med det tillägg,
att, såsom viilkor för åtnjutande af Pension
bör förrskrifvas skyldigheten, att styrka sitt
behof deraf.
Den 7 October 1823:
Från Högl. Riddcrskcipet och Adeln:
S. D. Sedan vid pröfning af BancoUtskot.
tets, den 28 siftlidne April, under N:o 10 af.
gifne, samt den 30 derpå följde e, m. pä
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjor.
de anmärkningar vid Utskottets förut meddelte
Betänkande, rörande publicitet af Bankens
angelägenheter, Ridderskapet och Adeln
den 7 sisth Maj f. m„ stadgat, att frågan
om och huruvida någre uppgifter rörandq
Bikung till R- S, Prof; 9:de Spml.
ic7S Prof. XJtdr. d, 7 October 18 -3■
Baneoverkets ställning framdeles under Riksens
Ständers sammanvaro eller äfven dess emelian
antingen årligen, efter afsiutade Räkenskaper,
elier efter hvarje revisions förrättning
må komma att allmängöras, borde hvita,
intill dess Ridderskapet och Adeln öfver den
blifvande Financeregleringen fattat sitt beslut;
så fann Ridderskapet och Adeln nu för godt
besluta, det en fullständig uppgift, om Bankens
hela ställning hädanefter borde årligen,
genom Herrar Bankofullmägtiges föranstaltande,
tryckt meddelas, samt äfven allmänna
Tidningarne åtfölja, uti hvilket beslut de öfrige
RiksStånden skulle inbjudas, att sig med
Ridderskapet och Adeln förena.
/
S. D, Wid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottets, den 20
sisfiidne September, under N;o 1883 afgifne
samt den 30 derpå följde e. m. på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte
Betänkande, rörande jemnkning af Extra Roteringen
i Riket, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att samma Utlåtande gilla, endast
tr.ed undantag af hvad Utskottet tillstyrkt, i
fråga om beståndet af de emellan Kongl*
Maj:t och Kronan samt Extra Rothållare redan
ingångna Contracter, om förvandling af
Extra Roteringspligten från skyldigheten att
uppsätta manskap till den, att utgöra andre
prsestarioner, samt om rättigheten för Kongl;
Prof. Vtdr. d. 7 Oclober i§2g. 1679
Majit, att äfven framgent sådane öfverenskommelser
med Extra Rotehållare, hvilka
hvar för sig derom anmälan göra, afsluta, i
hvilken omständighet Ridderskapet och Adeln,
med förkastande af Utskottets hemställan,
beslöt, att icke allenast de mellan Kongl.
Majit och Kronan, samt Extra Rotehållare
redan afslutade Contracter, vid hvilka de
sistnämnde uppå af dem, hos Kongl. Majjts
Befallningshafvande, förnyad anmälan, önska
förblifva, utan ock de, hvilka i enahanda afseende
hädanefter kunna ingås af RotehålJame,
som sjelfva, eller genom lagligen befullmägtigadt
ombud, sig dertill frivilligt an.
mäla, må till och med nästa krig fortfara
att vara gällande,
S, D. Wid förnyad föredragning bifölls Statsoch
BevillningsUtskottens, den 20 sistlidne
September, under N;o 498 afgifne samt den
27 derpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande
i anledning af väckt fråga, om alia
Tullumgälders liquiderande i svenskt mynt.
Trun Tlögv. FresteStundet.
S. D. Föredrogos och biföilos StatsUtskotfets
Utlåtanden.
N:o 500 i fråga, om hvad Casseurerne vid
ic8o Prat, Vt dr, d. 7 October 1S23.'
Riksgälds Contoirets Credit Sedel verk, såsom
missräkningspennnigar, tillkomma bör.
N:o 507 angående verkstäld granskning af
redogörelsen för 1817 och 1818 arens Riks»
dagskostnader.
N:o 509 i fråga om ersättning för förlorade
ängar m. m. vid gränslinien mot]Ryssland och
N:o 510 om Skattläggningsmethoden af Sågoch
Mjölqvarnar.
EkonomiUtskottets Memoria^
N;o 190 med anhållan att ett ordinarie
Cancelliarfvode, ifrån antagningsdagen, d. 2g
sistlidne April, måtte af Riksens Höglofh
Ständer, såsom skrifvarhjelp, Utskottet beviljas,
till fördelning tvänne ExtraCancellister
emellan.
S. D. Instämde PresteStåndet i Ridderskapet
och Adelns, enligt nu upläst ProtocollsUtdrag
af den 25 sistlidne September, gjorda tillägg
till dess bifall tili StatsUtskotteis Betänkanden
N:is 209 och 470, enligt hvilket Riksens
Ständer, vid anmälan af deras samtycke till
afskrifning af de medel, som sedan sista
Riksdag blifvit använde till brödprisets nädsättande
i Hufvudstaden, borde, då något
Trot. Vtdr. d. 7 October 1823.
anslag till detta ändamål nn icke heller af
RiksensStänder blifvit gjordt, förnya deras
vid samma Riksdag yttrade undnrdäniga anhållan,
att några StaténsMedel icke vidare
måtte i sådant afseende varda använde.
S: D. Då StatsUtskottets förnyade Utlåtande
N;o 508, i fråga om grunders bestämmande
för Pensioner åt Innehafvare af Hofstats tjenster,
nu åter föredrogs, blef detsamma afslaget
af PresteStåndet, som ansåg, att Riksens
Ständer hedanefter, som hittills böra ega att
pröfva hvars och ens rättighet till Pension
i mån af tjenste tid och behof.
Från Wcillofl. BorgarcStåndet.
S. D. Wid förnyad föredragning af Stats
Utskottets Utlåtande N:o 506. angående den
Summa, som för Stats och Riksgälds Werkens
behof erfordras, att genom Allmänna Bevillningen
utgöras, beslöt BorgareStåndef, att med
bifall till hvad StatsUtskottets sig utlåtit,
derom lemna Bevillningsutskottet underättelse
i afseende på den blifvande Bevillningens
fördelande.
S. D. Då nu uplästes Höglofl. Ridderskapet
och Adelns ProtocollsUtdrag, af d. 25 sistlidne
gpptember ? med dess beslut öfve* Stats
J.0Ö2 Pro t. Utdr. d. 7 October 1023.
Utskottets Utlåtande N:o 470, om afskrifning
för ett qvantum råg, användt till Brödbakning
åt Hufvudstadens fattige, fann Borgareståndet,
som bifallit det först i ämnet afgifne Betänkande
N;o 209, förgodt att instämma i det
af Hoglofl. Ridderskapet och Adeln beslutna
tillägg, om förnyande, af RiksensStäders, vid
sistförflutna Riksdag, yttrade underdåniga
anhållan, det någre Statens medel icke vidare
måtte till brödprisets nedsättande påkostas.
S. D. Föredrogs ånyo BvillningsUtskottets U -  låtande N;o 42, rörande de mot Betänkandet
N:o 18 om Postverket och de deraf inflytande
Bevill ringsmedel, gjorde anmärkningar; hvarvid
BorgareStåudet, som förkastzt sistnämnde, Betänkande
fann sig böra förklara det Ståndet med
detta beslut afsett, att de sedan 1817 och 1818
årens Riksdag följda stadgander,, om Postverket
och Postmedlen, äfven hädanefter, intill
nästa Riksdag, skola vara gällande; äfvensom
Ståndet för sin del beslöt, att Riksens Ständer
böra hos Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålla, det afgifteu för recommendation å
bref hädanefter icke må ut3n Riksens Ständers
hörande, förhöjas.
S, D. Föredrogos å nyo LagUtskottets Utlåtanden:
N;o
'186 Litt. A. öfver anmärkningar vid
Betänkandet N:o 65 om yrkad ändring i 13
$. af InteckningsFörordningen*
Vrot. Vtdr. d. 7 October 1823.
1083
N:o 186 Litt. D. öfver anmärkningar vid
Betänkandet N.-o 70 om inteckning i jord
och fast egendom ä landet.
N;o 186 Litt. E. öfver återremiss å Betankandena
N:o 67 och 6g, om yrkad ändrirg i
23 §. och upphäfvande af 25 §. af Inteckningskörordningen
5
Och, emedan Utskottets förra Betänkanden i
dessa ämnen blifvit af BorgareStåndet bifallne,
lades de förnyade Utlåtandena tili hand*
Jingarne.
S. D. Bifölls EkonomiUtskotfets hemställan,
i Memorialet N;o 190,0m ytterligare ett ordinarie
Cancellistarfvorle derstädes.
S. D. Återremitterades LagUtskottets Betänkande
N:o igö, i anledning af sä väl BancoUtskottets
Memorial, rörande bevis om ledighet
från förmynderskap eller förvaltning
af andra förmånsrätt egande medel, som
ock tvänne Motioner, om Förmyndarekammares
inrättande och om en förändrad HypotheksLag,
m. m.
S. D. EkonomiUtskottets Utlåtande Nio 188,
i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
N;o 136, rörande jemnkning af Extra Roteringen
i Riket, föredrogs å nyo och bifölls.
10Ö4 IVot. Utdr. d. 7 October i$2$.
Vrån Hederi>. BondeStåndet.
S. D, Vid förnyad föredragning till justering
af ExpeditionsUtskottets Förslag tili 5te §. i
RiksdagsBeslutet, fann BondeStåndet förgodt
återremittera berörde förslag, med instämmande
uti Wäiiofl. BorgareStådets, enligt ankommet
ProtocollsUtdrag den 4 dennes, gjorde
anmärkning, att deruti bör tilläggas den
af Riksens Ständer, genom underdånig skrifvelse
hos Kongl. Majit gjorde anhållan: ”att
då Norriges Storthing icke lärer undandraga
sig, att uti det i berörde §. omnämnde anslag
deltaga, den summa, hvilken Konungariket
Norrige kan i detta hänseende komma att
bevilja, må genom, Kongl. Maj:ts Nådiga försorg,
till svenska Statsverket öfverlemna®.
S. D. Efter öfverläggning i anledning af Statsutskottets
Memorial Nio 475, med öfverlemnande
af Banco och RikgäldsFullmägtiges
Protocoll, angående ExpeditionsSecreterarens
Richerts insättande i Ämbetet, såsom Riksens
Ständers Justitieombudsman, ansåg Ståndet
nu mera, sedan bemälde ExpeditionsSecreterare
afsagt sig nämnde befattning, det
borde all vidare åtgärd, i anledning af Fullmägtiges
handläggning, förfalla.
S. D. Wid föredragning af StatsUtskottets
Memorial N:o 481, den 20 sistlidne Sep-'
tember, i fråga om rättighet för Åboer i
Preste,
Fru. Vtdr. t. 7 Qctober, 1803-
Preste, Klockare, Annexe oell Mensalhemman
att lösa dem till Skatte, men nu i synnerhet
beträffande Utskottets fortsatta vägrande att
i grund af 49 §. Riksdagsordningen afgifva
motiveradt Utlåtande öfver åtskilliga afBondeStåndet
aflåtna återremisser uti mål, der
öfrige Respective RiksStånden redan fatttat
sina beslut, ansåg sig BondeStåndet icke
kunna åtnöjas med Utskottets förklarande:
“att Utskottet icke tvekade, att de Riksstånd,
hvilka uti frågan sig yttrat, utgått frän samma
grundsatts som Utskottet’* nemi. att
motiverade yttranden öfver återremisser
icke borde meddelas, när målen voro genom
frenne Stånds beslut afgjorda.
Efter erhållen underrättelse att ofvannämnde
Memorial N:o 4g 1 icke lärer från
Utskottet vara till Respective MedStånden
inaändt, beslöt BondeStåndet, under åberopande
af dess den 11 sistlidne September
till Respective MedStånden afsände ProtocollsUtdrag,
så att väl nämnde Memorial
som ett af Riksdagsfullmägtigen Petter Andersson
från Halland i ämnet ingifvet anförande
skulle communiceras Höglofl. Ridderskåpet
och Adeln samt Wällöf], BorgareStåndet,
med vänlig anhållan, att bemäldte
tvänne Riksstånd, af hvilka Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 27 sistlidne August}
Bikane, till R. S. Prat, Sami.
Trot. Vtår. i. 9 October. 18*®.
och Wällofl. BorgareStåndnt den f September
ansett det ifrågavarande stadgandet i 49
§. Riksdagsordningen vara så tydligt, att
vidare yttrande i omförmäldte afseende! icke
vore behöflig!, numera behagade, i anseende
till StatsUtskottets sist vidtagne åtgärd, bestämdt
förklara, huruvida BondeStåndets eller
StatsUtskottets åsigt anses vara med Grundlagen*
berörde Stadgande förenlig; yarandes
ett sådant förklarande så mycket mera nödigt,
som slutliga handläggningen af åtskilige
hos BondeStändet emedlertid hvilande mål
derpå beror.
Den 9 October 1823.
Från Högloft, Ridderska-pet och Adelfi.
S. D, f. m. Wid förnyad föredragning af
LagUtskottets den 26 sistlidne September
under N:o 186 Litt. C. msddeite, samt den
30 derpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut aflåtne Betänkande, angående
föreslagen ändring uti 24 §. af Kgl.
Förordningen den 13 Julii 1818, angående
inteckning i fast egendom; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att samma Utlåtande
Prat. Utdr: d. 9 October. ifiaj. »087
gilla; likväl med iakttagande af den förän,
öring som uti Herr Ribbings, Arvid, till Utskottets
Protokoll afgifne, och vid Utlåtandet
fogade särskilda tanka, innefattas; uti hvilket
beslut de öfrige RiksStänden skulle inbjuias
att sig med Uidderskapet och Adeln
förena.
S. D. f. m. Wjd förnyad föredragning af
StarsUtskottets den 6 dennes under N:o 513
aflåtne, samt den <7 derpå följde på bordet
lagde Memorial, angående RiksStåndsns olika
besiuc i fråga om åtskillige anslag för
försvarsverket; tann Ridderskapet och Adeln
för. godt, att, under godkännande af de utaf
StatsUtskottet föreslagne voteringspropositioner,
öfverlemna denna fråga till förstärkta
StatsUtskottets afgörande.
S. D. f, m. Sedan RiksensStänders Herrar
Electorer den 7 dennes utsett HofrättsRådet >
Häradshöfdingen Carl Petter Törneblad 3tt
vara RikensStänders Justitieombudsman samt
Lagmannen, Borgmästaren och Häradshöfdingen
Nils Callerholm, att JustitiaOm udsman*
nen efterträda, ifall han innan näss följande Riksdag
skulle med döden afgå; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, anmoda ExpeditionsUtskotret,
att för dem uppsätta behörige
förordnanden; samt att, jemväl härom föreslå
en underdånig skrifvelse till Kongl. Majit.
«»88 fröt. Ut dr. d. 9 Ostob«r. iQt§.
S. D. f. m. Föredrgos å nyo och gillades
följande Allmänna Besvärs* och EkonomiUtskottets,
den 20 sistlidne September och
den 6 dennes afgifne, samt den 7 dennes
på bordet lagde, Utlåtanden: N:o 189 i anledning
af väckt motion, om ökadt antal
besjgtningsmän å Ekeskogarne i Riket.
N:o 190 angående anslående af ett ordinarie
Cancellistarfvode till fördelning emellan tvänne
af Utskottet antagne Extra Cancellister.
S. D. f. m. Wid föredragning af Stats- och
BancoUtskottens den 7 derpå följde på bordet
lagde Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande,
i anledning af förekommen fråga
om Lånerätt uti Riksens Ständers Bank för
Allmänna Brandförsäkringsverket; fann Ridderskapet
och Adeln, att enär sistnämnde
Betänkande redan blifvit af Ridderskapet och
Adeln bifallet Utskottets Utlåtande borde
läggas till handlingarne.
S. D. f. m. Föredrogs å nyo och bifölls Stats©ch
BancoUtskottens, d. 6 dennes under N:o
61 afgifne, samt den 7 derpå följde då bordet
lagde Utlåtande, i anledning af de beslut
RiksStånden fattat, till sammanjetnnkning
af deras förut yttrade skiljaktiga meningar,
i frågorne rörande Rikets penningeväsende
och de med detsamma gemenskap egande
ämnen,
Trot. Utdr, d. 9 October 1525. 1039
S, D. f. m. Föredrogs å nyo och biFöllos
följande LagUtskottets den 26 sistlidne
September afgifne samt den 50 derpåföljde
e. m. på bordet lagde Utlåtanden:
N o x86 i anledning af
1:0 BancoUtskottets Memorial, angående
det äfventyr, som för Banken uppståt, af
omöjligheten, att få tillförlitligen upplyst,
huruvida dess Låntagare mot inteckning i
fast egendom äro frie från förmynderskap
elle förvaltning af andre, förmånsrätt egande,
medel.
Sto Herr A. W. Pereswetoff Moraths motion,
om ändring af 17 Cap. 8 §. HandelsBalken
och inrättande af FörmyndareKammare
i alla Rikets Provincer, samt
3 0 Vice Talemannen Jon Jonsons Memorial,
med förslag till en förändrand Hypotheks
Lag m. m.
N:o ri8ö Litt A. i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
Betänkande, om ändring uti 12 jf. af kgl.
Förordningen den 13 Julii 1818, angående
Inteckning i fast egendom.
Nio 186 Litt, B i anledning af gjorde an
-
109° Prot. Vtdr. i. 9 October. iflsj.
anmärkningar angående dels ändring uti 15
§. af Kongl. Förordningen den 13 Jnlii
J 818, om Inteckning i last egendom, dels
tillägg till denna föriattning.
S. D. e. m. Föredrogs å nyo och bifölls
LagUtskottets den ;6 sistlidne September
under 186 Litt. E. afgifne, samt den 30
dexpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af återreinissen utaf Utskottets
under N:s 67 och 69 förut meddeldte
Betänkanden, angående yrkad ändring
uti 23 §. och upphäfvande af 25 §.
uti Kongl, Förordningen den 13 Juli 1818
om inteckning i fast egendom.
S. D. e. m. Då nu ånyo föredrogs LagUtskottets
den 26 sistlidne September under
N:o 186 Litt. D. meddeldte samt den
30 derpå följde e. m. på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut aflåtne Betänkande,
angående föreslagen ändring uti
Författningen om inteckning i jord och fast
egendom å landet, fann Ridderskapet och
Adeln för godt, att med förkastande af samma
Utlåtande, godkänna de förslag, hvilka
uti Hr Arwid Ribbings till Utskottets Protocoll
afgifne, och vid Utlåtandet fogade
särskilda tanka, innefattas; uti hvilket beslut
de öfrige RilcsStånden skulle inbjudas
att sig med Ridderskapet och Adeln förena.
Pros. Vsilr. d. 9 Octobsr. t§27. jcpi
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af
Bevillningsutskottets den 26 sistlidne Sep»
tember under N:o 41 afgifne, samt den 5
dennes é. tn. pä bordet lagde förslag till
jemnkning af de skiljaktigheter, som inom
RiksStånden yppat sig, i afseende på de
grunder, hvarefter de genom stora Sjötullen
inkommande Bevillningsmedel skola
utgå, dels ock den derföre upprättade BevillningstanfF;
stadnade Ridderskapet och
A eln i följande beslut:
l:o att någon åtgärd vid 1, 5, och 6 puncterne
icke af Ridderskapet och Adeln erfordrades.
2:0 att Ridderskapet och Adeln fann för
godt förblifva vid dess i afseende å 5, 4
och 7 puncterne, förut fattade beslut;
3:0 att de af Utskottet is, 8, 9 och 10
punctenne framstälta förslag af Ridderskapet
och Adeln gillades, endast med iakttagande
af följande Redactions förändring uti 2:a
puncten, att i stället för orden: 'Att Sorn
Riks ens Ständer i den T ullbevillnin^s Tariff,
sein kommer att utfärdas, icke kunna
bestämma annan Tull å varor, än den etc.
etc. borde införas "Att som Riksens Ständer
i den Tull Bevillningsl ariff, hvilken kommer
att utfärdas, icke cga annan grund
i©92 Fret. Ucdr. d. 9 öctober, »8»®!
för bestämmande af Tull å varor, än den
etc. etc.
Från Högv. FresteStåndet.
S. D. LagUtskottets förnyade Utlåtande
N;o 186 Litt. C. angående föreslagen ändäing
uti 24 af Kongl. Förordningen
den 13 julii 1818, angående inteckning i
fast egendom, biet vid ytterligare föredragning
bifallet, dockmed antagande af följande
utaf Herr Häradshöfdingen Ribbing i sin
reservation till Utskottets Protocoll, förslagne
redactionsförändring uti 24 §• äf
lnteckningsLagen.
Den som å offentlig auction inropat
utmätt eller för Concursmassas räkning
såld fastighet, och bevisligen å Ränteriet
eller i Banken nedsatt fulla köpeskillingen,
samt jämnväl inför Rätten styrker, att auctionsförrättningen
vunnit laga kraft, eller
klandrad, genom kraftvunnet utslag, fast»
siäld blifvit, vare berättigad , få alla i egendomen
befintlige inteckningar dödade. Varder
inteckning sålunda dödad ntan att inteckning
handling i hufvudskrift företes,
läte Domaren pä v'ökandens bekostnad, så
fort ske kan, sådant i allmänna Tidningar
ne
-
Fröt. Vtrfr. d. 9 October 1823. 1093
ne 3:ne gänger kungöra, en månad mellan
hvarje gång. Häfver köparen annorlunda
eller genom öfvertagande af skuld, köpeskillingen
erlagt och vill hafva dödade de
inteckningar, för hvars betalning köpeskillingen
varit tillräcklig, anmäle sig hos
Rätten eller dess Ordförande med gravationsbevis
och vederbörandes liqvidationsförrättares
intyg i hvad mån köpesumman,
till gäldande af de uti fastigheten intecknade
oeh förmånsrätt egande fordringar,
varit tillräcklig, och vederbörande fordringsägare
emellan fördelad blifvit; och
läte Domaren, genom anslag å Rättens dörr
och kungörelse så som ofvan är sagdt,
3:ne gånger i allmänna Tidningar, kalla
och förelägga de inteckningshafvare, som
antingen alldeles intet, eller endast till någon
del fått sine inteckningar utur köpeskillingen
guldne, att, i Stad, inom en månad
från den dag då kungörelsen i Tidningarne
sista gången finnes införd, och å
landet vid det allmänna Ting, som först
infaller efter en månad från sista kungörelsedagen,
hos Domstolen anmäla huruvida
emot deras intecknings gäldande något är
att påminna; hvarefter Rätten, ehvad inteckningshafvare
då begagna rättigheten att
varda hörde eller icke, och jemn väl utan
hiuder deraf, att Originalinteckningshand
Bihang
till R. S. Prar. 9Sami. £9*
jc94 Prof. Ut dr, d. 9 October i82j.'
lingarne icke uppvisas, angående intecfc
ningarnes dödande, eger att sig utlåta.”
Då intecknadt Skuldebref för veder»
börande Domare, Liqvidations eller Försäljningsman
företes, i ändamål, att då eller
framdeles bevakas eller erhålla betalning,
äfvensom då verklig afbetalning sker,
varde anteckning derom alltid verkstäld,
på sätt, att densamma från inteckningshand»
lingen, så vidt möjligt är, ej skiljas eller
borttagas kan.
S. D. Vid förnyad föredragning af LagUtskottets
Utlåtande Litt. B. N:o 186, i
anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 66, angående dels ändring
uti 13 §. af Kongl. Förordningen den i&
Julii 1818, om inteckning i fast egendom,
dels tillägg till denna Författning^ blef ifrågavarande
Utlåtande af Preste-Ståndet
afslaget; hvarjemte Ståndet för sin del ansåg,
att det uti iörberörde Författning stadgade
ellmänna förbud, emot intecknings beviljande
i sådan fast egendom som är på
ofri grund belägen borde upphöra, och i
detta afseende förblifva vid hvad förut
lagligen föreskrifvet varit.
S. D. Sedan PresteStåndet under denna dag
godkänt Stats och BancoUtskottens Betan
-
Trot. Utdr. d. 9 October lflij.
iops
kande N:o 61 med anmälan i anledning af
de beslut RiksStånden fattat till samman*
jemnkning af deras förut yttrade skiljaktiga
meningar, i frågorna rörande Rikets
penningeväsende och de med detsamma gemenskap
egande ämnen; fann Ståndet någon
åtgärd å dess sida icke ega rum, i afseende
på Hederv. BondeStåndets uti ProtocollsUtdrag,
af d. 3 innevarande, gjorda
inbjudning, rörande ett förtydligande af
Contraproposition öfver 13 Puncten; hvadan
således berörde ProtocollsUtdrag lades
till handlingärne.
S. D. Bifölls vid förnyad föredragning,
StatsUtskottets Memorial N.0512, angående
RiksStåndens olika beslut, i fråga om
åtskilliga anslag för Försvarsverket, med
godkännande af de deruti föreslagna voteringspropositioner.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne
Stats- och BancoUtskottens Utlåtande
3\:o 514» angående Lånerätt uti Rikets
Ständers Bank för Allmänna Brandförsäkringsverket.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens Utlåtande
N:o I89. i anledning af Herr Ehingers
Motion, om ökadt antal Besigtningsman å
Prot. Utdr. d. 9 Octobsr igäj.
Ekeskogarne i Riket, blef detsamma af
PresteStåndet bifallet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsoch
BancoUtskottens Betänkande N:o 61,
med anmälanden i anledning af de beslut
RiksStånden fattat, till sammanjemnkning
af deras förut yttrade rkiljaktiga
meningar, i frågorna rörande Rikets Penningeväsende
och de dermed gemenskap
egande ämnen, blef detsamma af PresteStåndet
godkändt.
S. D. Efter erhållen underrättelse, att HofRättsRådet
Häradshöfdingen C. P. Törneblad,
samt Lagmannen Häradshöfdingen N.
Callerholm blifvit af RiksensStänders Electorer
utvalde, den förre till RiksensStänders
Justitieombudsman och den sednare till JustitiaeOmbudsmannens
efterträdare, i fall
han innan nästföljande Riksdag skulle med
döden afgå; beslöt PresteStåndet anmoda
ExpeditionsUtskottet, att behöriga Constitutorial
för dem uppsätta.
S. D. Återremitterades
Stats- Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottens
Utlåtande N;o 5^ i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, rörande
Krono Skogerne samt äfven åtskillige dermed
gemenskap egande Motioner,
Trot. XJtdr. d. g October 1825.
1097
Från Wällofl. Borgare Ståndet.
S. D. Med anledning af StatsUtskottet8
Memorial, N:o 512 angående RiksStåndens
olika beslut, i fråga om åtskillige anslag till
Försvarsverket, beslöt BorgareStåndet, att
öfverlemna de i detta Memorial omnämnde
frågor till Förstärkta StatsUtskottets piöfning
och godkände de föreslagne Voteringspropositionerne.
S. D, Gillades hvad Stats och EancoUtskotten
i sitt nu å nyo fördragna Betänkande
N:o 61 anmält och hemstält, i anledning
af de beslut RiksStånden fattat, till
sammanjemnkning af deras förut yttrade
skiljaktiga meningar, i frågorna rörande
Rikets PenningeVäsende och de med detsamma
gemenskap egande ämnen.
S. D. Stats- och BancoUtskottens Utlåtande
N:o5l4 öfver anmärkningar vid Betänkandet
N:o 417 i frågan om Lånerättuti Rikets Ständers
Bank för Allmänna BrandförsäkringsWerket,
föredrogs å nyo; Hvarvid BorgareStåndet,
med förkastande af desse Betänkan,
den, beslöt, att Allmänna BrandförsäkringsWerket
bevilljas en Creditivrättighet i Riksens
Ständers Bank till högst 150,000 R:dr
belopp, vid de tillfällen, då större brand
-
tt
1098 Trot. XJtdr. d. 9 October 13*3,
skador inträffa, med de afWerkets Direcfion
förslagna vilkor, att nemligen ränta erlägges
till samma belopp, som Werket för sina
Ullånta Capital åtnjuter, eller fyra procent
af Landtfondens och fem precent af Stadssendens
medel, att för hvad som hvarje
gång erhålles lemnäs, jemte Directionens,
förbindelse sådan fullgod och tillräckligt
säkerhet i de hos Werket belänte intecknade
Skuldebref, som af Banco Styrelsen godkännes,
samt att tiden till återbetalning
af lånet hvarje gång blifver på Directionens
sida obestämd, men på Bancens utsatta till
högst ett år.
S. D. Föredrogs å nyo BevillningsUtskottets
under N:o 41 afgifne Förslag till granskning
af de skiljaktigheter som inom B.iks
Stånden yppat sig i afsseende på grunderne
för de genom Stora'''jöTullen inkommande
Bevillningsmedel utgörande samt den derför
upprättade BevillningsTarifF; och fann
BorgareStåndet förgodt att förblifva vid
alla de beslut Ståndet den <?o sistlidne
Augusti i dessa ämnen fattat samt gillade
så väl hvad Utskottet, i öfverensstämmelse
dermed nu i 2:dra Puncter af sitt förslag
till förmån för Svenska Fabrikerne och
Handeln tillagt, som ock hvad torde
Puncten i detta Förslag innehåller omtiden,
jlå förändringen i Tullväsendet mi taga
1
Prut. tJtdr. d. 9 Ocloker 1323.
sin början; men rörande jemnkningarne i
sjelfva Tull Tariffen ville Borgare' tåndet
meddela särskildt yttrande och i sammanhang
dermed jemnväl utlåta sig öfver hvad
Utskottet i 9 Puncten hemstält.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Lag Utskottets
Utlåtande N:o 186 Litt C. i anledning af,
anmärkningar vid Betänkandet N:o 68, angående
tillägg i 24 §. af InteckningsFörordningen
den 13 Julii 1818, blef Utskottets
förslag gilladt, dock med 1. Puncten
deruti ändrad till följande lydelse: ”Köpare
till fastighet, hvilken antingen å UtmätningsAuction
eller under Concurs af
Borgenärer genom offentligt utrop såld är
och hvaruti Inteckningar finnes, till hvilkas
gäldande köpesumman icke förslår,
ege, att så snart AuctionsfÖrrättningen vunnit
laga kraft, eller, i händelse af klander,
faststäld blifvit, samt köpesumman inbetald
att derom af vederbörande Executor
eller Syssloman erhålla bevis.”
S. D. Yid föredragning af LagUtskottets
Utlåtande N;o 3 86 Litt. B. i anledningen
af anmärkningar vid Betänkandet K.‘o 68,
angående ändring och tillägg i InteckningsFörordningen
af den 13 Julii 1818, gillade
BorgareStåndet de af Utskottet uppgjorde
förslag till lydelse af 13 och i£
Iioo i?rot. IJtdr. d. 7 October l82J.
§. §. i nämnde Förordning endast med den
ändring i det sednare, att i stället för orden
"tilläten är" böra införas orden 'lagligen
beviljas kan’; äfvensom Ståndet godkände
förslaget till lydelse af 17 Cap. 12
Handel Balken; Men hvad sednare delen
af Utlåtande angår blef detsamma förkastadt
och beslöt BorgareStåndet, att genom särskild
Författning bör förordnas, ”att icke
någon förmånsrätt till fast egendom, vare
sig i följd af Arf, Testamente, Fidei-Gommissbref,
Undantag eller Förläning m. m.,
eller någon rätt till anspråk på egendomens
värde, afkomst eller besittande må,
till förfång för Inteckningshafvares rätt,
galla utan att vara behörigen intecknad
med samma lagttagelser, som för gälds intecknande
äro föreskrifne.”
S. D. Efter erhållen underrättelse, att Riksens
Ständers Electorer, d. 7 dennes, utsett
Häradshöfdingen HofRättsRådet Garl Peter
Törneblad att v ra Ständernes JustitaeOrnbudsman,
somt Häradshöfdingen, Borgmästaren,
Lagmannen Nils Callerholm att
JustitiasOmbudsmannen efterträda, i fall han
inom nästpåföljande Riksdag skulle med
döden afgå, beslöt BorgareStåndet anmoda
ExpeditionsUtskottets, att för dem upsätta
behöriga förordnanden somt att härom jemväl
-
Frea, l teir, d. 5 October- 23* Stos
val föreslå en underdånig Skrifvelse sill
Kongl. Majit.
Från Hederv. BondeStåndet.
S. D. Wid förnyad föredragning af LagUt»
skottets Utlåtande Nso 186 Litt. B. i anledning
af anmärkningar vid Betänkandet
N:o 68. angående ändring och tillägg uti
Intecknings förordningen den 13 Julii 1818,
fann BondeStåndet förgodt, att, ilikhet med
hvad Wällofl. BorgareStåndet, enligt ProtocollsUtdrag
af denna dag, beslutat, gilla
det af Utskottet uppgjorda förslag till r«
och 13 §. §. i nämde förordning, endast
smed den ändring att i stället för orden %
tillåten är, böra införas orden: lagligen
bevisas kan, äfvensom Ståndet godkände
förslaget till lydelse af 17 Cap. 12 §.
HandelsBalken; hvad sednare delen af Utlåtandet
angår blef detsamma förkastadt,
och beslöt BondeStåndet dessutom, att genom
särskild författning bör förordnas, ”att
icke någon slags rätt till fast egendom
vare sig i följd af arf, testamense, Fidei»
Commissbref,undantag eller förläning, m. m.
eller till anspråk på egendomens värde,
afkomst eller besittande må till förfång
för inteckningshafvares rätt gälla, utan att
Bihang till R, S. Prat, Q\dc Saml, 7a
1102 Prof. Uidr. J. 9 öctober. lÖ^V
vara behörigen intecknad med samma iakt*
\agelser,
iöreskrifne,
S D. Föredrogs å nyo och lades till handlingarna
Förstärkta StatsUtskottets Memorial:
K:o
501 angående sättet för • kostnadernas
bestridande till Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
förmälning, och värkstälåe utländska
resa.
N:o 502 rörande värderings grunden till
Bevilinings utgörande af brandförsäkrade
luis i Städerne, samt om den af Städerna
uigående SaluAccisen.
N:o 503 angående Lön tillökning för
.Secreteraren och Canslisten vid ÖfverhiLendents
Ämbetet.
N o 504 om understöd af Staten 111 någre
inquarterings skyldige Städer.
h:o 505 rörande pension för Friherrinnan
Tornerhjelm.
k). Föredrogs å cyo och gillades följande
U: låtanden
Prof. Utdr: i. 9 October. iflaj. 1105
Stats- samt Allmänna Besvärs och Ekononu
Utskottens:
N:o 4°7 angående en friare disposition af
Ekeskogarne.
StatsUtskottets :
N:o 500 om hvad Casseuren vid Rikgäl ds
Contoirets CreditSedelWerk, såsom miss
räkningspenningar tillkomma hör.
N:o 507 Angående verkstäld granskning och
redogörelsen för 1817 och 1818 årens
Riksdagskostnader.
S. D. Wid förnyad föredragning af Lag
Utskottet Utlåtande, N:o 186. Bil. Litt T,
i anledning af återremimisser af UtskottefsBetänkanden,
N:is 67 och 68, angåend e
yrkad ändring uti 23 L och uphäfvaim
af 55 §. uti Kongl. Förordning den 15 Juia,
1818, om Inteckning i Fact egendom, fann
BondeStåndet för godt bifalla Utskottet t
först afgifne yttrande.
S. D. Enar å nvo Föredrogs LagUti,kottets
Utlåtande N:o 186 Litt. C, i anledning
af anmärkningar vid Betänkandet Lo 68
si©4 Fröt, XJtdr, d. 9 ÖcCober.
angående tillägg i *4 §• af Intecknings
Förordningen den 13 Julii 1818, gillades
Utskottets förslag, dock med sådan ändring
i första punctens lydelse, som Wallof!.
BorgareStåndet, jemnlikt ProtocoIlsUtdrag
denna dag beslutat, nemligen ”köpare till
fastighet, hvilken antingen å utmätningsauction,
eller under Concurs af Borgenärer,
genom offentligt utrop, såld är, o h
hvaruti inteckningar Unnas, till hvilkas
gäldande, köpesumman icke förslår, ege,
att, så snart Auctionsförrättningen vunnit
laga kraft, eller i händelse af klander,
faststäld blifvit, som köpesumman är inbetald,
att derom af vederbörande Execu3orer
eller syssloman erhålla bevis,”
S, D. Antog BondeStåndet Högv. PresteStån
dets inbjudning i ProtocoIlsUtdrag den 3 dennes,
och beslöt, att, sedan förstärkta StatsUtskottet
numera afgjort;
iso att Capltationsafgiften ej erlägges förr
än etter fyllda 17, år upphörer vid fyllda
60 år, för alla som icke af egendom, tjenst
eller rörelse ega en inkomst af 50 R;dr eller
icke efter Andra Artikeln utgöra Bevillning
af lön, egendom eller rörelse;
s*:o att fyllnadsafgiften, eller ersättningen för
Uandtullarne må försvinna;
Trot. IItår, d. 9 October »323- 2 10g
3:0 at£ aii Bevillning .för bruk och nyttjande
af vissa öfverflödsvaror må upphöra;
Riksens Ständer borde hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmäla netta förhållande, med
begäran, det täcktes Kongl. Maj:t till samtlige
Dess Befallningshafvande i Nåder låta
utfärda skrifvelse härom, med förständigande,
att detta Riksens Ständers beslut må gernst
inom hvarje Län blifva allmängjordt,
till upplysning och rättelse vid förestående
Mantalsskrifningar, heldst den nya BevillningsFörordningen,
som för år 1824, kommer
att blifva gällande, ej hinner till Mantalsskrifningen
blifva känd, och mycken tidsspillan
för förrättningsmännen, samt oreda
och ovisshet för de skattskyldige derigenom
undvikas; och skulle ExpeditionsUtskottet
anmodas, att, i händelse af Ständernes sammanstämmande
beslut, uppsätta och till justering
insända Förslag till i frågavaraude
underdåniga skrifvelse.
S. D. Föredrogs och bifölls LagUtskottets
Utlåtande N;o 186, Bilagan Litt. A., i anledning
af gjorde anmärkningar vid Betänkandet
N:o 65, angående ändring uti 12 $.
af Kongl. Förordningen den 13 Julii i8x?
om inteckning i fast egendom.
S. D. Bifölls Allmänna Besvärs- och Ekono»
Ilo1» Fröt. TJtdr. d. 9 October. 1O25.
rriUtskottets under N;o 190 den 6 elemes
afgifne Memoria! om ytterligare’ beviljande
af ett ordinarie Canceijist arfvode.
S. D. Sedan Riksens Ständers Eiectorer på
sätt insände Va!Protocoil upplysa, d. 6 dennts
utsett HofRättsRådet, Häradshöfdingen
Carl Petter Törnebladh till Riksens Ständers
Justitieombudsman, samt Dagniannen Häradshöfdingen
och Borgmästaren Niis Callerholm
till Suppleant, beslöt BondeStåndet anmoda
ExpeditionsUtskotret. att uppsätta och tili
RiksStänden insända Förslag till vederbör lige
Constitutoriai för bemälde JustitiEeOmbuds»
man och dess Supp eanr,
S, D. BevillningsUtskortets ytterligare Utlå*
tande N;o 43, rörande lindring 1 Beviiinin.
gen för brandskadarie 1 Maoängs By, belägen
i Wartofta Harad och Skaraborgs Län,
Elef vid föredragning af BondeStåndet godkänd.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Bevillningsutskottets
Utlåtande N:o 42, i anledning af
de mot Utskottets Betänkande om Postverket
och de deraf inflytande Bevillningsmedel
gjorde anmärkningar, fann BondeStändet
för godt bifalla det, sorn Utskottet föreslagit,
utom hvad angår Landshöfdingarnes
lospection öfver Post-Contoir och Postiörvai
-
Prat. Utilw d: ii Ocfobar.' 1823. H"?
tare, hvjiken af Ståndet ansågs otjenlig, och
således icke böra ega rum,
D. Wid föredragningen af StatsUtskottets
Memorial N;o 599, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets yttrande N:o
323, rörande ersättning för de förlorade ängar
m: m. vid grähslinien emot Ryssland;
fann BondeStåndet för godt bifalla hvad Utskottet
i berörde Memorial föreslagit.
Den ii October lg-v
Från Flögl. Ridder skåpet och Adeln,
S. D. Wid förnyad föredragning af LagUtskottets
den 26 sist!idne September under
N:o 189 afgifna samt den 9 dennes e. nr. på
bordet Jagde Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid t tsköttets förut méddeldte
Betänkade, o.m befrielse för Riksten--  StändersBank från skyldigheten, att i Concourser
och års Proclama bevaka sine emot
lös pant egande fordringar; fann Ridderslcapet
och Adelen, att. enär sistnämde Betänkande
redan blifvit af Ridöerskapet och,
Adelen bifallet, Utskottets ifrågavarande
Utlåtande borde läggas till handlingarne.
Hioö Trot. Utdr. å, it ©dote?. »östg.
S. D. e. m. förnyad föredragning af Lag»
Utskottets den 26 och 29 sistlidne September
under N;o 190 och 192 afgifne, samt den
g dennes e. m. på bordet lagde Utlåtanden,
i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets förut meddeldte Betänkandens
a;o Öfver Kongl. Maj:fs Nådiga Proposition,
angående förklaring öfver 5 §. uti Gap.
RättegångsBalken, samt 4 5* ult* 3 ^aP»
MissgärningsBalken.
2;o angående Expeditions sättet af KongL
Maj:ts Nådiga Resolutioner i Besvärsmål;
fann Ridderskapet och Ådelen att enär
sistnämnde Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adelen bifallne, Ut sko t*
tets ifrågande Utlåtanden borde läggas till
handlingarne.
S. D. e. m. Föredrogs å nvo och bifölls
LagUtskottets den 26 sist!. September under
N:o 191 afgifne, samt den 9 dennes
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
sneddellte Betänkande, öfver väckt fråga
om mildring i straffet för Waktkarl, som
af försummelse eller vangömma släpper
fånge lös.
S. D. e, rn. Föredrogs å nyo och gillades
följande
Proh Utdr. d. ii October i8a3. U09
följande Banco-Utskottets den a dennes
afgifne, samt den 9 derpåföljde e. m. på
Bordet lagde Betänkanden:
N:o 58. Om Bancolåns meddelande
mot pant af Tackjern.
N:o 59. Om utsträckning af den med»
gifne lånerättigheten i Banken å de såsom
pant antagne Metall-eflecter,
S. D. Då nu ånyo föredrogs Bevill»
liings-Utskottets, ej mindre den 16 sistl.
Maji och den 3 sisth Julii, under N:ris 9
och 18 aflåtne, samt den 6 sistl. Julii f,
m. och den 10 sisth Julii e. m. på bordet
lagde Betänkanden, det förra öfver Herr
Treffenbergs, C. G., Motion om ett förändradt
Uppbörds- och Controll-sätt å de
Staten från Postverket inflytande inkomster,
samt det sednare angående Postverket
och de deraf inflytande Bevillningsmedel;
fin ock den 26 sisth September under N:o
42 meddeldle , samt den 3 dennes c. m. på
bordet lagde Utlåtande i anledning af de
vid berörde tvänne Betänkanden gjorde
Anmärkningar, fann Ridderskapet och
Adeln för godt, att samma Utlåtande gilla,
likväl med iakttagande af följande förändringar
:
9 Sami. 7 *
ii io Prot. Utclr. d. ii October 1823.
1:0. Att dea i Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den i3 October 1785 å Inrikes
Bref öfver 8 till och med 4^ lods
vigt medgifne eftergift i postporto eller så
kallade moderation borde hädanefter som
hittils bibehållas.
2:0. Ått den af Utskottet föreslagne
controll öfver Post-expeditionen, genom
den åt Herrar Landshöfdingar, öfver Postför
valtarne uppdragne tillsyn, af Ridderskapet
och Adeln förkastades, hvaremot
Ridderskapet och Adeln ansåg Postförvaltare
böra vid ansvar åläggas, att dagen
efter det hvarje post afgått, till allmänhetens
åskådande uthänga collationerade
douppletter af Post-chartorne öfver de med
den sist, afgående posten expedierade bref,
hvilka Chartor, sedan de sålunda varit intill
näst derpå följande post åt samma ort
för en hvar tillgänglige, derefter borde genom
Magistraten öfversändas till IlufvudPost-Contoiret,
för att, vid granskning af
Räkenskaperne, lända till controll, i hvilket
afseende underdånig anhållan om behörig
föreskrift i detta ämne borde till
Kongl. Maj:t i underdånighet framställas.
3:o. Att Riksens Ständer borde bos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla det
Prot. Utdr. d. ti October 1825. lin
afgiften för recommendation å bref hädanefter
icke må utan Riksens Ständers hörande
förhöjas.
4:o. Att så väl Riddarhus-Cancelliet
som de öfrige Riks-Ståndens Cancellie-expeditioher
borde vara befriade från erläggande
af lösen för de till dem ankommande
fribref.
5:o. Att Utskottets Utlåtande öfver
Herr Hjertås, Gustaf, Motion angående fran(juering
af bref lades till handlingarne;
Och skulle de öfrige Riks-Stånden inbjudas
alf. uti de, i afseende å rudia, 3:dje
och 4;de puncterne, härofvan fattade Beslut,
med Ridderskapet och Adeln sig lorena.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Då Banco-Utskottets Betänkande
N:o 58, om Bancolåns meddelande emot
pant af Tackjern åter föredrogs, fann Preste-Ståndet
för godt, att gilla hvad Utskottet
i förevarande Betänkande yttrat
och hemställt.
S. D. Vid förnyad föredragning biföl
los
ma Prot. Utdr. d. ii October i8a3.
Stats- och B anco - Ut skot t e ns
Utlåtande;
N:o 5i3, angående ytterligare anslag
för fullbordandet af Götha Canal.
Banco-Utskottets:
N:o 5g, om utsträckning af den medgifna
låne-rättighelen i Banken å de såsom
pant antaglige Metall-effecter.
S. D, Då nu ånyo föredrogs BancoUtskottets
Betänkande N:o 60, rörande uppskof
med återbetalning af ett från BancoDiscont-Yerket
år 1818 utgifvet lån, fann
Preste-Slåndet för godt, att enär de Resp.
Med-Stånden dertill redan lernnat sitt bifall,
för sin del låta dervid bero,
S, D, Föredrogs ånyo Bevillningsutskottets,
under l\T:o 41 afgifna Förslag
till jämnkning af de skiljaktigher, sorn inom
Biks-Stånden yppat sig i afseende på dels
grunderna, hvarefter de genom Stora Sjötullen
inkommande Bevillningsmedel skola
utgå , dels ock den derföre upprättade Bevillnings-Tariffj
hvarvid Ståndet gillade
livad Utskottet i 2-dra puncten af sitt Förslag
tillagt, med afseende på Svenska Fabrikernas
och Handelns förmån. Vid den
Prot. Utdr. d. n October 1823. m3
8:de puncten beslöt Ståndet, med erkännande
af Riksens Ständers Rätt, att sjelfve
bestämma Tull-Revillningen, det likväl böra
till Kongl. Maj:t öfverlemnas, att i vissa
fall vidtaga de af inträffande förhållanden
påkallade ändringar och jämnkningar i TullTariffen,
efter de grunder, som under nuvarande
Riksdag blifva af Riksens Ständer
fasts tälde.
"Vidare godkände Ståndet Utskottets
tillstyrkande, att Tull-Revillningen bör i
Svenskt Bancomynt bestämmas: men rörande
sjelfva Tull-Tariffen ville Ståndet
uppskjuta sitt yttrande, hvadan densamma
blef åter lagd på bordet.
II vad Utskottet i p:de puncten föreslagit,
rörande enahanda Tull å krossadt
Lumpsocker, som å Topp-Socker, bifölls,
äfvensom hvad io:de puncten i detta Förslag
innehåller, om tiden, då förändringen
i Tullväsendet må taga sin början.
Likaledes godkände Ståndet Utskottets
tillstyrkande i tillägget till Tull-Tariffen,
nemligen: att Trädvaru-handeln Sverige
och Norrige emellan, för framtiden
må blifva fri från alla Tull-umgälder; samt
att det virke, som under namn af Bjelkar
exporteras, skall innehålla minst 8 tum i
iii4 Prot. Ut dr. d. ii October 1823.
skarp fyrkant; till ändan vid minst 11 alnars
längd. Hvad Utskotten föröfrigt i förevarande
Jemnknings-Förslag yttrat och
tillstyrkt blef af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo Högloft. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag
af den 3:dje dennes, innefattande inbjudning
till de öfrige Riks-Stånden, att förena
sig i följande arne förändringar af Lagoch
Ekonomi-Utskottens Utlåtanden under
JNrris 92 och iS3; nemligen:
1:0. Att då Kongl. Förordningen af
den 7 December 1787, angående lifsstraff
för obehöriga omdömen öfver de af Kongl.
Majrt vidtagne Författningar, icke till sina
grunder och innehåll öfverensstämma med
nuvarande Grundlagar, underdånig anmälan
borde af Riksens Stäuder göras hos
Kongl. Majrt derom, att berörde Författning
icke vidare må af vederbörande Domare
åberopas eller tillämpas.
2:0. Att Riksens Ständer borde hos
Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, att
utur 2 §. i Kongl. Kammar-Rättens nuvarande
Instruction måLte utgå och upphäfvas
den inskränkning, i berörde Verks befattning
med granskningen af Allmänna
medels förvaltning, hvilken innehållcs uti
Prot. Uulr. d. ii October 1823. iii5
följande stadgande: Hvar vid likväl bör
iakttagas, att i händelse frågan skulle angå
något Kongl. Maj:ts och Rikets Collegium,
eller annat Publikt Verk med lika värdighet,
eller någon deras Ledamot, eller
ock sådan högre Ämbetsman, som för sin
befattning är endast Kongl. Maj:t reda skyldig,
Kammar-Rättens åtgärd icke må sträcka
sig längre, än att sedan vederbörande
fått del af Anmärkningen ock deröfver sig
yttrat, samt föröfrigt nödige upplysningar
blifvit inhemtade, till Kongl. Majit i underdånighet
insända handlingarne jemte
eget Utlåtande i målet.”
Hvad den förra af dessa förändringar
angår, fann Preste-Ståndet icke af nöden
att frångå eller ändra sitt godkännande af
Utskottens framställning i denna Punct,
såsom ledande till samma resultat Högloft.
Ridderskapet och Adeln åsyftat; och beträffande
den sednare omständigheten, förblef
Ståndet jemnväl vid sitt till Utskottens
Förslag i denna del redan lemnade bifall.
Från Vällojl. Borgare-Stundet.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats-och
Banco-Utskottens utlåtande N:o 5i3, öfver
anmärkningar vid Betänkandet N:o 356 i
anledning af Kongl. Majrts Nådiga Propo
-
1116 Prot. TJtdr. di ri October i$23.
sition, angående ytterligare anslag för fullbordandet
af Götha Canal, beslöt Borgare-Ståndet,
att för detta ändamål bevilja
Anslag lill det belopp, som i det sist afgifna
Utlåtandet tillstyrkes, samt under
alla de vilkor och förbehåll, Utskottens båda
Betänkanden innefatta, endast med de
ändringar:
1:0. Att den inbetalning af Tio procent
å det tecknade Actie-Capitalet, som bort
ske under innevarande år, bör oafkortad
verkställas inom Februarii månads slut nästkommande
år: samt
2:0. Att Actie-egarne berättigas ifrån
oell med år 1825 till och med år 1828,
såsom utdelning, åtnjuta hvad kanalen möjligen
kan inbringa, sedan dess färdigbyggande
samt underhållandet deraf blifvit bestridt
och uppbörds-kostnaderne afgått,
dock att bland inkomsterne ej få beräknas
de afgifter, hvilka vid transporter af Bolagets
Effecter och Arbetsmanskap m. m.
erläggas,
S. D. Vid förnyad föredragning af
Högloft. Ridderskapet och Adelns Protocolls-Utdrag
den 3:dje dennes,- med dess
Beslut öfver Lag-och Ekonomi-Utskottens
af
Port. Utdr. d. ii October 1823. ulf
af Borgare-Ståndet förut bifallna Utlåtande
N:o i83, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:o ga, i väckte frågor om
Öfverseende och förbättring af Rikets Ekonomi-
och Politi-författningar m. m., fann
Borgare-Ståndet, enär Kongl. Förordningen
den yde December 1787, om lifsstraff
för obehöriga omdömen öfver de af Kongl.
Majrt vidtagne Författningar redan blifvit
genom en af Konung och Ständer fastställd
Grundlag, Tryckfrihets-Förordningen till
sin kraft och verkan dödad, sig icke kunna
annorlunda instämma i hvad i:sta puncten
af Höglofl, Ridderskapet och Adelns
Protocolls-Utdrag innehåller, än att hos
Kongl. Maj:t bör göras underdånig framställning,
det Nådig Kungörelse om ett sådant
förhållande må utfärdas; hvaruti så
väl Höglofl. Ridderskapet och Adeln som
de öfrige Riks-Stånden skulle inbjudas att
sig förena ; men till Ridderskapet och Adeln,
enligt ardra puncten af nyssnämnda Protocolls-Utdrag
fattade Beslut, lemnade Borgare-Ståndet
sitt Bifall.
S. D. Föredrogos å nyo Lag Utskottets
Utlåtanden i nedanruimnde återremitterade
mål:
N:o 189, om Bankens fordringars bevakande
i Concourser och Års-proclnma.
1118 Prot. Uldr. d. 1.1 Oetober i8a3.
N:o iqo, om förklaring öfver 25 Cap.
5 §. Rättegångs-Balken oell 3 Cap. 4 §•
Missgernings Balken:
N:o igi, om straffet för Fångspillning:
N:o ip2, om Expeditions-sättet afKongl.
Majrts Nådiga Resolutioner i Besvärsmål.
Och emedan Utskottets förra Betänkanden
i desa ämnen Blifvit af BorgareStåndet
bifallna, lades nämnde förnyade
Utlåtanden till Handlingarne.
S. D. StatsrUtskottets Utlåtande, N:o
515 , i frågan om ersättning af Staten för
Svenska Medborgares lidne förluster, genom
uppbringningar af Magter, med hvilka
Riket varit i fredligt förhållande, blef,
vid nu förnyad föredragning, samt med
anledning af deremot gjorde anmärkningar,
hvaruti Ståndet gemensamt instämt, till
Stats-Utskottet återremitteradt; och skulle
Respective Med-Stånden inbjudas, att jämnväl
meddela återremiss, på det målet sedermera
må komma till förnyad handläggning,
samt de ytterligare skäl och omständigheter
för den nu ifrågavarande ersättningens
beviljande, hvilka nu hos Borgare-Ståndet
blifvit anförde dervid tagas
i öfvervägande.
Prot. Utdr. cl. ii Oetober i8a3. ing
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Af elen anledning, att Directionen
öfver Hjelmare-Canal och Slussverksbyggnad
öppet tillkännagifvit, att för de
Stats-Bidrag, som denna Riksdag ytterligare
blifvit sökte, till befordrande af Canal-arbetets
fortgång, ingen utsigt är, att
Staten någonsin kan fä någon ersättning
hvarken för Ränta eller Capitalj ansåg
Bonde-Ståndet sig icke kunna godkänna
Stats- och Banco - Utskottens Betänkande
N:o 47^ , angående nödige mede] till nämnde
företag; hvarföre ock Bonde-Ståndet
med afslag derå, fann skäligt förklara,
det bör vidare utgift i merberörde ändamål
icke ega rum.
S. D. Föredrogos å nyo och godkändes
nedannämnde d. 9 dennes på bordet
lagde Betänkande och Memorial, nemligen:
Stats- och Banco-UtskottenS:
N:o 61, med anmälan, i anledning af
de beslut Riksens Ständer fattat till sammanjemnkning
af deras förut yttrade skiljagtige
meningar, rörande Rikets penningeväsende;
och
St a ts-Ut skottets:
N:o Sia, angående Riks-Ståndens olika
beslut i fråga om åtskilliga anslag tor för-.
1120 Prot. Utdr. d. ii October i8a3.
svarsverket; och skulle de i sistberörde
Memorial upptagne Voterings-propositioner
till Förstärkta Stats-Utskottet öfverlemnas.
S. D. Föredrogs Bevillnings-Utskottets
under N:o 41 > afgifne och den 3:dje dennes
på hordet lagde förslag till jemnkning
af de skiljaktigheter, som inom Riks-Stånden
yppat sig i afseende på den genom
Stora Sjötullen ingående Bevillning; hvarmed
Bonde-Ståndet, under åbropande af
sitt redan lemnade bifall till Utskottets
Betänkande, fann skäligt gilla hvad Utskottet
uti tio särskilda puncter nu föreslagit;
äfven som Ståndet godkände såväl
Utskottets Förslag till jemnkning i TullTariffen,
som de derefter i trenne Moment
upptagne tillägg; och ansåg Bonde-Ståndet,
vid sådan beskaffenhet, vidare yttrande
öfver väckte frågor om Tull-afgifternas
förhöjning eller nedsättning icke vara behöfligt,
S. D. Vid förnyad föredragning blefvo
nedannämnde, sedan den 3:dje och egde
dennes på bordet hvilande Betänkanden
bifallne, nemligen;
Banco-Utskottets:
Nio 5g, om utsträckning af den med
-
Prot. Utdr. d. n October i8a3. 1121
gifna Lånerättigheten i Banken å de såsom
pant antaglige Metall-effecter.
Lag-Utskottets:
N:o 186, rörande innestående förmyndare-medels
företräde framför intecknad
fordran m. m.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
N:o
188, röi’ande jemnkning af extra
Boteringen;
N:o 189, om ökadt antal besigtningsman
å Ekeskogarne i Riket.
S. D. Efter föredragning af Stats- och
Banco-Utskottens d. 9 dennes på hordet
lagde ytterligare utlåtande, N:o 5 14» 1 fråga
om låne-rätt uti Riksens Ständers Bank
för allmänna Brandförsäkrings-Verket, fann
Bonde-Ståndet för godt, att, med förkastande
af Utskottens åtgärd, till alla delar
biträda Vällofl. Borgare-Ståndets, enligt
ankommet Protocolls-Utdrag, ofvannämnde
dag fattade Beslut, hvarigenom
ifrågarande Låne-rättighet, till belopp af
i5o,ooo R:dr Banco blifvit med vissa föreskrefne
vilkor beviljad.
1122 Prot. Utdr. d. i5 October 1823.
Den 15 October IS25.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Viel förnyad föredragning, af
Stats- och Banco-Utskottens, den 6 dennes
under N:o 5a3 afgifne, samt derpåföljde
e. m. på hordet lagde, Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut meddelte Betänkande, rörande
väckte frågor, om anstalter till understöd
och uppmuntran för Sparbanks-Inrättningarne
i Riket, fann Ridderskapet och Adeln,
att, enär sistnämnde Betänkande redan
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallet,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande borde
läggas till Handlingarne.
S.D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 6 och 10 dennes under
N:ris 5i6 och 5i^ afgifne, samt den 11
derpåföljde e. m. på bordet lagde Utlåtanden
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddelte Betänkanden:
1:0. Om ytterligare anslag för Tredje
Hufvud-Tittelns behof;
2:0. Angående Kronans Fisken;
fann Ridderskapet och Adeln, att enär
sistnämde Betänkanden redan blifvit af
Prot. Utdr. d. i5 October i8a3. |ia3
Ridderskapet och Adeln bifallne, Utskottets
ifrågavarande Utlåtanden borde läggas
till Handlingarne.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs- öcli Ekonomi-Utskottets den 6
dennes under N:o 192 afgifne, samt den
11 derpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte Betänkande,
om vidsträktare frihet i afseende
på Tackjerns-tillverkningen och Tackjernshandeln;
fann Ridderskapet och Adeln att
enär sistnämde Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallet, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande borde läggas
till Handlingarne.
Från Högv. Preste-Ståndet.
S. D. Instämde Ståndet uti nedannämde
3:ne af Högloft. Ridderskapet och Adeln,
enligt nu uppläst Protocolls-Utdrag den 11
innevarande månad, i anledning afBevillnings-Utskottets
Utlåtande JNT:o 42> rörande
Postverket, och de deraf inflytande Bevillningsmedel
vidtagne Beslut, nemligen:
1:0 Att den af Utskottet föreslagne Controll
öfver Post-Expedition, genom den åt
Herrar Landshöfdingar öfver Postförvaltar
-
na4 Prot. Utdr. d. i5 October i8a3.
ne uppdragne tillsyn förkastas, utan Lora
deremot desse sednare vid ansvar åläggas,
att dagen efter den hvarje Postafgått, till
Allmänhetens åskådande uthänga collationerade
duppletter af Post-Chartorna öfver
de med den sist afgående Posten expedierade
Bref, hvilka Cliartor, sedan de sålunda
varit intill näst derpå följande Post åt
samma Ort, för en hvar tillgänglige, derefter
böra genom Magistraten öfversändas
till Hufvud-Post-Contoiret, för att, vid
granskning af Räkenskaperne, lända till
Controll, i hvilket afseende underdånig
anhållan om behörig föreskrift i detta ämne
hör till Kongl. Maj:t i underdånighet
framställas.
2:0 Att Riksens-Ständer höra hos Kongl.
Majrt i underdånighet anhålla, det afgifter
för Recommendation å Bref hädanefter
icke må utan Riksens-Ständers hörande
förhöjas; och
3:o Att såväl Riddarhus-Cancelliet, som
de öfrige Riks-Ståndens Cancelli-Expeditioner
höra vara befriade för erläggande af
lösen för de till dem ankommande Fribref.
S, D. I anledning af gjorde Anmärkningar
återremiterades vid förnyad föredrag
-
Prot. Utdr. d, i5 October »823. 1125
dragning Stats-Utskottets Utlåtande N:o 515,
angående väckte anspråk på ersättning af
Svenska Staten för Svenska Medborgares
lidne förluster, genom uppbringningar af
Magter med hvilka Riket varit i fredligt
förhållande.
S. D. Vid förnyad Föredragning af
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Utlåtande N;o 188 i anledning af gjorda
Anmärkningar vid Utskottets afgifna Betänkande
N:o i36, rörande jämnkning af
Extra Roteringen i Riket, fann Preste-Ståndet
för godt Bifalla, hvad Utskottet i detta
ämne liemstält, dock med den förändring
i sednare Utlåtandet: ”att de Contracter om
Extra Roteringens Utgörande i motsvarande
Real Praestationer, hvilka redan äro
emellan Kongl. Maj:t och Extra Roteringshållare
upprättade må komma att bestå,
derest sådant af desse sistnämde begäres;
äfvensom Ståndet ansåg, att sådane frivillige
Contracter ännu må kunna upprättas
och af Kongl. Maj:t i Nåder stadfästas ,
der detta icke hittils skett, och der de
kunde blifva för Försvax-s verket i allmänhet
nyttiga.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 47» au“
9 Sami. 7^
1126 iProt. TJtdr. d. i5 October 1823.
gående aflöning för tvenne Extra Cancellister.
S. D. Upplästes Vällofl. Borgare-Ståndets
Protocolls-Utdrag af den 11 dennes
innefattande Inbjudning till de öfrige Resp.
Riks-Stånden, att hos Kongl. Maj:t göra
underdånig framställning, det Nådig Kungörelse
måtte utfärdas, om upphäfvande af
Kongl. Förordningen d. 7 December 1787,
om lifsstraff för obehöriga omdömen öfver
de af Kongl. Maj:t vidtagne Författningar.
Preste-Ståndet tog detta under pröfning;
och som Lag- och Ekonomi-Utskotten
uti deras Utlåtanden N:ris 92 och i83,
som af Ståndet blifvit godkände, tillstyrkt
en underdånig hemställan, om upphäfvande
af nämnde stadgande, fann Preste-Ståndet
för sin del icke någon ytterligare åtgärd
härvid vara af nöden.
Från Vällojl. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes Höglofl. Ridderskapets
och Adelns 2:ne särskilda ProtocollsUtdrag
af den 9 dennes, innefattande Beslut
öfver Lag-Utskottets under N:o 186,
Litt. C. och D., afgifna Utlåtanden, angå
-
Prot. Utdr. d. i5 October i8»3. 1127
ende föreslagen förändring, dels i 24 §. af
Intecknings-Förordningen , dels ock uti Författningen
om Inteckning i Jord och fast
Egendom å Landet; uti hvilka Beslut de
öfriga Riks-Stånden blifvit inbjudne att sig
förena. Men som Borgare-Ståndet redan
förut afgjort desse frågor på sätt Ståndets
särskildta Protocolls-Utdrag, af den 7:de
och egde dennes, utvisa, fann BorgareStåndet
sig icke kunna inbjudningen antaga.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos
nedannämnde Utlåtande och Memorial:
Stats-Utskottets:
N:o 520, rörande Lieutenant von
Fieandts ansökning om ersättning för liden
förlust å dess Boställe Funstad.
N:o 52i, i anledning af Riksens Ständers
Revisorers Berättelse, om förvaltningen
af Strömrensnings-medlen.
Stats- och Banco-Utskottens:
N:o 522, i åtterremitterade frågan om
Låne-biträdeför Trollhätte Canal-Verkm.m.
N:o 523, i återremitterade frågan om
anstalter till understöd och uppmuntran
för Sparbanks-Im ättningarne:
1120 Prot. Utdr. d. i5 October i8a3.
Bevillnings-Utskottets:
N:o 47 > om aflöning för 2:ne Extra
Cancellister.
Banco-Utskottets:
N:o 58, i väckte frågor, om Bancolåns
meddelande mot pant af Tackjern.
N:o 59, om yrkad utsträckning af lånerättigheter
i Banken å Metall-effecter.
Eco 11 omi-Ut skottets:
N:o 189, öfver en Motion, om ökadt
antal Besigtningsman å Eke-skogarne.
N:o 191, i vackt fråga, om större frihet
uti Jern-till verkning och försäljning.
S. D. "Vid förnyad föredragning lades
till handlingarne:
N:o 58, Constitutions-Utskottéts Memorial
med Utlåtande öfver Herr Treffenhergs
anledning till anmärkning mot Konungens
Rådgifvare i Commandomål för
Armeen.
N.‘o 5i6, Stats-Utskottets Utlåtande
öfver de hos Preste- och Bonde-Stånden
Prat. Utdr. d. i5 October 1823. 1129
gjorde anmärkningar vid Betänkandet om
ytterligare anslag för Tredje Hufvud-Tittelns
Lehöf.
■ v/,', . - ;ir - , ‘
S. D. Economi-Utskottets Utlåtande
N:o ip3, i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet Nio 166, rörande stadgandet
om Ekeharks uteslutande användande vid
Engelska Garfverierne, föredrogos nu ånyo;
och emedan sistnämnde Betänkande blifvit
af de öfriga Riks-Stånden bifallet, lät ock
Borgare-Ståndet för sin del dervid bero.
S. D. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
519, i anledning af Nådig Proposition om
ändring i nu gällande föreskrifter, angående
Arrende-Spannmålens utgörande af
Kongsgård»!' samt derunder lydande Hemman
och Lägenheter, Lief, vid nu förnyad
föredragning, till Utskottet återremitteradt.
S. D. Då nu ånyo föredrogs EconomiUtskottets
Utlåtande N:o 192, i anledning
af anmärkningar vid Betänkandet N:o i3a,
om yrkad vidsträcktare frihet i afseende
på Tackjerns-tillverkningen och Tackjernshandeln,
biföll Borgare-Ståndet nämnde
Betänkanden, endast med den förändring,
att Riksens Ständer böra, genom en underdånig
skrifvelse, hos Kongl. Maj:t anhålla
örn Nådig föreskrift för de Commit
-
i i 3o Prot. Utdr. d. i5 Oetober i8a3.
terade, som blifvit förordnade till granskning
af Bergs-Författningarne, att dervid
jemnväl undersöka nyttan af en TackjernsIiandel
ännu mera utsträckt, än Kongl.
Förordningen den 3o Junii 1820 medgifver,
samt om den ändring i samma Författning,
som af en sådan undersökning
kan föranledas; i hvilket Beslut de öfrige
Riks-Stånden skulle inbjudas att sig med
Borgare-Ståndet förena.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Efter föredragning af Stats- och
Banco-Utskottens Utlåtande N:o 5i3, öfver
de inom Riks-Stånden gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande N:o 356,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående ytterligare anslag för
fullbordande af Götha Canal, fann BondeStåndet
skäligt godkänna hvad första Betänkandet
innehåller, med de rättelser och
ändringar sista Utlåtandet innefattar; i följd
hvaraf alla ytterligare anslag utöfver hvad
nu blifvit af Utskotten föreslaget j för
framtiden komma att upphöra, i likhet med
hvad i sistnämnde Utlåtande är omförmäldt.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 5o8, rörande grun
-
Piot. Utdr. d. t5 October 1823. »i3l
ders bestämmande för Pensioner åt innehafvare
af Hofstats-tjenster, blef detsamma
afslaget af Bonde-Ståndet, som i likhet
med hvad TJögv. Preste-Ståndet beslutat,
ansåg Riksens Ständer, hädanefter som
hittills böra pröfva hvars och ens rättighet
till Pension, i mån af tjenstetid och
behof.
S. D. Vid förnyad föredragning af
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 186, Bilagan
Litt. D., i anledning af anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 70, öfver Riksdags-Fullmägtigen
Erik Nilson Cederborgs
Memorial, angående föreslagen ändring uti
Författningen, om Inteckning i Jord och
fast Egendom å Landet, beslöt BondeStåndet:
”att då Inteckning hädanefter sökes
hos Gäldenär, som eger särskilda fastigheter,
hvilke icke utgöra en sammanslagen
egendom, må summan, med fordringsegarens
minne , fördelas och dervid
bestämdt skiljas , för huru stor andel hvarje
fastighet kommer att häfta; äfvensom
till grund för liqvid fordringsegare emellan,
i fall Inteckning blifvit i särskilde
fastigheter meddelad, utan att sådan bestämning
eller fördelning skett, det årets
taxeringsvärde bör följas, som varit faststäldt
då försäljning af panten verkställes.
1132 Prot. Utdr. d. i5 October i8a3.
S. D. Sedan öfrige trenne resp. RiksStånden
bifallit Stats- och Banco-Utskottens
den 8 sisth Aug. afgifne Betänkande,
angående låne-understöd af allmänna medel
för hamn-byggnaden i Ystad, fann
Bonde-Ståndet, vid föredragning af Utskottens
i samma ämne meddelade förnyade
Utlåtande N:o 5a4, i anledning af erhållen
återremiss af första Betänkandet,
skäligt för dess del dervid låta bero.
S. D. Vid föredragning af RiksdagsFullmägtigtigen
Johannes Anderssons, från
Skaraborgs Län, den 9 på bordet lagde
Motion, angående närmare bestämmande
af tid för allmängörande af Bankens tillstånd,
fann Bonde-Ståndet skäligt, att,
med antagande af Högloll. Ridderskapet
och Adelns inbjudning uti Protocolls-Utdrag
den 7 dennes , biträda det beslut bemälte
Riks - Stånd i samma ämne fattat,
nemligen: att en fullständig uppgift om
Bankens hela ställning, hädanefter bör årligen
genom Herrar Banco -Fullmägtiges
föranstaltande, tryckt meddelas, samt allmänna
tidningarne åtfölja.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 59, i
anledning af Bonde-Ståndets återremiss af
Ut
-
Prot. Utdr. d. i5 October 1823. 1 r33
Utskottets Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, om upphörandet af
Konungens två röster i Högsta Domstolen,
fann Bonde-Ståndet för godt, att, enär öfrige
Riks-Stånden antagit samma Utlåtande,
till Grundlags-enlig behandling nästa
Riksdag, för dess del dervid låta hero;
dock under förklarande, att de anmärkningar,
hvilka foranledt återremissen nu
mera utgöra Bonde-Ståndets gemensamma
tanka.
S. D. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
519, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om ändring i de nu gällande
föreskrifter, rörande Arrende - Spannmåls
utgörande af Kungs-gårdar samt derunder
lydande hemman och lägenheter , blef, vid
förnyad föredragning, bifallet.
S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets
Utlåtande N:o 190, i följd af anmärkningar
vid Utskottets Betänkande Nro
141 , angående förklaring öfver 5 §. uti
25 Cap. Rättegångs-Balken, samt 4 §• i 3
Cap. Missgernings - Balken, fann BondeStåndet
för godt godkänna hvad Utskottet
i första Betänkandet föreslagit.
S. D. Då nu åter föredrogs Stats-, och
Banco-Utskottens Utlåtande N:o 523, i an9
Sami. 7 4
n34 Prot. Utdr. d. i5 Octobes if>23.
ledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, rörande understöd
och uppmuntran för Sparbanks-Inrättningar,
fann Bonde-Ståndet för godt bifalla
hvad Utskotten i det förut afgifne Betänkandet
tillstyrkt.
S. D. Enär nu åter föredrogs Statsoch
Banoo-Utskottens Utlåtande N:o 525 ,
i återremitterade målet angående Lånebiträden
till understöd för Kyrkobyggnaderne
uti Kumla och Hallsbergs, Tvings,
Herrestads och Jemjö Församlingar, fann
Bonde-Ståndet skäligt vid Utskottens först
afgifne Betänkande låta bero.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos
följande Utlåtanden.
N:o 520, Stats-Utskottets, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Remiss uppå Lieutenanten
O. M. von Fieandts underdåniga
ansökning, om ersättning för liden förlust
å dess Boställe Fullstad.
N:o 529, Stats- och Banco-Utskottens,
i anledning af gjorde anmärkningar vid
Betänkande, angående Låne - biträden af
allmänna medel för Trollhätte CanalVerk
m. m.
