# ID: svediakorp-gov1875
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 65,289
# sentences: 1,752
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BevillningsUtskotteis Betänhanden, 599
ruvida ProductPlacatel och öfrige Författningar,
angående mer eller mindre fri Seglation, hel- «/•
ler half - frihet, Skepps - umgälder, med hvad mera
dertill hörer, må kunna till Landets sanna väl
undergå förändring i jemnförelse med de mera
gynnande Författningar, sorn fremmande Magter
torde medgifva.
Doclc varder detta, jemte de skiljaktiga meningar,
som af särskildte Ledamöter blifvit anförde,
Riksens Höglofl. Ständers egen upplysta
pröfning härmed vördsamt understäldt.
Stockholm den 8 October 18^3-
Xransurnt of PrQtocollet, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Bevillnings- sqmt Allmänna
Besvärs• och EkonömiUtskottens gemensamma
sammanträde det} 33 Augusti 1823-
S. D.
Föredrogs å nyo Höglofl. Utskottens, samfäldt!
Berednings afgifne och på bordet hyllande Utlåtande,
i anledning af flere i Respective RiksStånden
väckta Motioner, åsyftande en friare handel
hvarförutan Herr Hiessleiter androg skrifteligen:
’’Då nu Höglofl. Bevillnings- samt Besvärs- och
OeconomieUtskotten gå att till RiksStånden öfverlemna
Utskottens på Beredning utarbetade Betänkande,
angående en friare Handel, får jag
yördsamligen tillkännagifva, att jag vid sjelfva
Betänkandet icke har något att erinra , i synnerål
af det ikälj att jag anser frågan tå n|st«r
6oo 'BeviUningsUtskottets Jletunkanileiu
helt oell hållet innefattas uti BevillningsTiTtskortets
allmänna Betänkande, om Tullfiirfattningarne-,
att afgörandet i Stånden af det sednare, hvilket
nödvändigt måste gå förut i det hera, jernv väf
kominer att decidera örn det förra.
Men då uncfer diseusioner inom Utskottens*
Beredning en mängd af reflexioner blifvit framsta
Ide, sorn nära röra Svenska Fabriks-väsende1;,
anhåller, jag att uti följande . puncter få lemna
de upplysningar, jag för min del tror leda till
sakens och ämnets redande', med lika vördsam
anhållan, att detta, mitt anförande måtte till Respeetive
BiksStånden få Betänkandet medfölja.
1:0 Jag delar visset ligen till en del de värde
Talares’ åsigter och tänkesätt, hvilka icke anse
JLurendrägeric-t för något af de mest afskyvärda
brott; men då' oräkneliga missbruk gjort en sträng
^Lagstiftning emot Tjurendrägeriet nödvändig, väc.
ier det i sanning förundran, att finna till hvad
grad af skonsamhet mati vid denna Riksdag nedstigit,
i anseende till JLurendrägaren, att man nu
till och med ger dem förrjenslen af att hafva öpp>-  nät Nationens -ögon, genom den jemnförelse de
Bjelpt oss att anställa, emellan egne och fremmande
Fabriksvaror, och att man, då-inga skäl för
^Lagbrytarens skyddande i den vanliga-Sedelärans
och Statskonstens bud kunna uppsökas , man artropar
sjelfva Religionen, och den Christeliga kärleken,
för att väcka deltagande för de skadligaste
af alla SainhäIlsMedlernmar. En sådan blödighet
förefaller mig Icke allenast ömkelig, utan till och
med litet besynnerlig,
Bevillningsutskottets Betänkandin. 6oi
Det' skydd ProhibitivSysternet lemna t de inhemska
Fabrikerne, har, oaktadt Privilegier och
Xiånebiträdeh, såsom en Talare påstått, varit så
oförtjent, att de annu efter ett helt Sekel äro så
godt som i sin linda.
Det osannfärdiga af detta påstående är för
mycket synbart för att behöfva vederläggas. Den
nyligen slutade Konst- och Slöjde - Expositionen
borde ibland annat hafva upplyst henderne till
vår inhemska konstflit, om den föga rättvisa de
göra våra bemödanden. Om dessa ändå icke
fullt motsvara Nationens anspråk; om Svenska
Fabrikerne ändå icke förmå lemna alla de tillverkningar,
sorn inom Landet erfordras och efterfrågas;
så kan man med allt skäl tillskrifva
sådant den ringa stabiliteten af våra, industrien
rörande Författningar. Låt ett System af orubbligt
gällande kraft för en framtid blifva etablerad
och man skall ej mer behöfva klaga öfver ofullkomlig
eller otillräcklig varu - production. Dea
så mycket öfvers,krikna Protection våra egna Fabriker
skola hafva, till Consumentemas förförde^
lande, åtnjutit, torde val också till sin verklig-.a
beskaffenhet höra litet närmare undersökas och
definieras. Icke måtte raan vilja söka den uti
ömsom utsträckta, ömsom inskränkta handels-och
. import - friheter-; ty genom en så vacklande och
föränderlig Lagstiftning, sorn den, hvilken rörer
vart import • väsende. bildas inga solida Manufacturier
och fabriker. Dc?t är således naturligtvis
Aden så högligen afundade Manu-facturFonden och
M-mufacturDisconten, som egenteligen innefatta
den uppmuntran, hvilket! skall hufva bevisat Ka
-
6oi Btvilluingt-UisioUtts Bei&nkandin*
geringens pch Sländernes förkärlek för Fabri'
kprne. I detta fall vill jag icke omtala Banquens
oräkneliga Lånebiträden cili Jordbruket
mot låga räntor, ej heller Bergverkens lanerättighet
uppå exporlabie effl-cter, till ändå lindrigare
interesse, ipke heller den stora fördel
dessa Verk vunnit genom JernContoirets bildande
och förkofran; fördelar, hvilka i alla
afseenden uppväga Fabrikeroes vinst utaf ManufacturDisconten,
Jag vill icke heller bestrida,
att denna Inrättning varit af väsendtlig
nytta för vart Fabriks- och Manufactur - väsende
; jag vill blott hafva äran anmärka, at£
då Statsverket, genom Riksens Ständers Banque
ifrån år 1756 till närvarande tid, låtit försträcka
ManufacturFonden ifrån 200,000 till 1 mil.
lion R.dr Banco årligen, hvarpå ManufacturFonden
ständigt erlagt 3 procent årlig ränta,
som aldrig någon tid manquerat eller uteblifyit,
utan för Banquen varit en den mest säkra
årliga inkomst af ända till 30,000 R:dr,
lärer det icke nekas, att Banquen sjelf eller
Statsverket varit den, som af denna anstalt dragit
den största och reelaste vinst, beldst Fonden
med den omsorg städse varit förvaltad,
att deruti aldrig yppats en skilUngs brist eller
balance ; att densamma tvärtorn årligen förkofrat
sig, och att i motsatt fall, eller om icke
detta Banquens mynt och papper varit Fonden
till Iåns lemnade, Banquen saknat en högst
betydlig revenue.
Likväl har man vid alla tillfällen så if-s
ligt hfmödat sig framställa fabrikanterne t|»
BevillningsUtskottets BetänkanJen. 603
sorn sä ogement gynnade peli deras yrken saspa!
så ofanteligén lucrative; o,ch man har alldeles
icke låtsat komma ihåg den iinnu mer
treela förmån de Handlande stådse begagnat,
att nemligen af Fabrikanterne få tillhandla
sig varor på g månaders credit, hvilka varor
(le sedermera icke hlatt för contant, utan opk
rped beräknad vinst afyttra
Jemväl
har man förebrått oss våra Fa.
briks-varors dyrhet, i jemnförelse med Ut*
fändningarnes- I detta afseende bör man erinra
sig, att utomlands, särdeles i England,
bidraga manga omständigheter till lättnad t
Fabrikanternes yrken och till möjligheten för
dem, att lemna sina Varor för bättre köp. Sådane
omständigheter äro, till exempel bättra
köp på Rudirnaterier, som dels finnas på stället,
dels» på kortare afstånd hpmtas: betydliga
af Regeringarne beviljade ExportFremier: ér\
ptangd af hos oss ännu okända sitnplifierings-.
anstalter yid tillverkningarne och machinerier
p. s- y. Det oaktadt hafva Svenska Fabriks*
yaror på ao år ändå fallit i priset 25 å 30
procent och Bomulls-tillverkningarne ända till
75 och deröfver, och skulle ännu ytterligare
falla, om ett stadigt pch påräkneligt System
vore etableradt, som kpnde försäkra Fabrikernas
tillvarelse och ändamålsenlig? utbildande,
Men om ännu våra Fabriksvaror för Consumenterne
falla sig nög dyra, så bör man besinna,
att Fabrikantens pris är vida ringare
än Handlandes, som köpa af honom, samt att
df»se återigen ofta sälja yarorne i parti
C o4 BeviliningsUisköttets Betänkanden.
Handtverkarne, 'hvilka derefter i afgifvande
Räkningai], som icke alltid kanna påräknas tili
prompt liqviderande, måste sig till godo be«
räkna en ».merendels rätt betydlig vinst.
Skulle man likväl vilja fortfara att afurtdas
Fabrikanterne deras lysande företräden fram.;
för andra Närings - idkare, så bör jag ändteli-'
gen erinra, att det står hvilken som heldst
öppet, att i denna väg försöka sin lycka. Hvad
jag kan roed all trygghet försäkra, är det, atil
om icke en Fabrikant vid sitt yrke iakttager
strängt arbete, jemn ordentelighet och noggran
hushållning blir han lika snart och lika
säkert ruinerad, sorn hvar och en annan.
3:0 Så »ida Sverige, oaktadt den så högljudt
öfverklagade nöden, vunnit den grad a£
välmagt , att våra financer och vårt sjelfbestånd
ingenting äfventyra, genom d^t vi för
hela verldens glitter och granlat mode- och
luxeartiklar uppoffra våra redbaraste tillverkningar;
så finner äfven jag, att inga slags varor
böra till brukande förbjudas och i och
roed det samma alla till införsel tillåtas; men
att denna införsel-tillåtelse blott bör sträcka
sig till sådane fabrikationer, sorn sjelfva antingen
alldeles icke elier icke till erforderlig
qvantitet och godhet kunna åstadkommas , är
hvad jag aldrig skall upphöra att yrka. Ett
mera utsträckt -import-system skall otvifvelaktigt,
man må nu advocera derföre så mycket
man vill, da detsamma underqräfver den in
'
O
hemska konstfliten} i längden tillfoga det ali
-
BeviUningsUtsbottets Betänlandtn. 605
manna skador och förluster sorn af fördelar ingalunda
uppvägas.
4:0 Det är anmärkningsvärdt med hvilken
Uppmärksamhet visse Motionärer och Talare tillslutit
ögonen och tillstoppat öronen, då man vidrört
den verkligen vådliga omständigheten af de
marga tullförsnillningar, som skola blifva följder
af aila de utländska varors införande emot hög
tull. Man synes hvarken hafva tänkt på Tull-,
försnillarens timliga välfärd ej ellerfpå hans fattiga
själ, hvilka likväl säkert stå lika stor fara,
som T,urendrägarens.
5:0 Såsom ett skäl för bevisandet af vare
fabrikers mindre goda beskaffenhet, till och med
deras försämrade skick under de sednare liderne
har en BeredningsLedamot anfört; ätt klädestillverkningen
år 1780 utgjorde 434,121, och 1821
endast 33,0,412 alnar, samt att år 1783 591
stolar sysselsatte,^4,646; arbetare; men att år 1821
endast 1729 arbetare voro använde vid 411;
Stolar:
Denna beräkning, sorn'jag, i anseende till
Uppgifterne nu icke kan controllera, bevisar likväl
ingen ting. Sedan 1780 hafvaihusväfnader,
vadmals och klädestillverkuingar på landet så
ofanteligen tilltagit, att nu mera sällan någon
^Landtbo koper vårt kläde ifrån städernes fabriker,
hvilka fördenskull minskat sina ..tillverkningar ,
utan att tvärtom de betydligaste qyantiteter vadmal
och ylle-väfnader ifrån landet till Städerne
införas. Att ett relatift till stolarne minskadt antal
arbetare vid Klädesfabrikerna nu sysselsättas
kommer deraf, att åtskilliga simplifieringar vid,
6o6 EevillningsTJtskdttets B et änkan den.
klädestil!verkningen blifvit införda, sorn i betyd-j
lig mån bespara arbetskrafter och dagsverken.
I isynnerhet häfver dé nya Spinn- och Kardmachinerne
bidragit till slike besparingar, enär
nu 4 å 5 personer godt kunna uträtta det, hvartill
förut beköfdes 30 till 40.
6:0 En arman Ledamot i Beredningen har
utlåtit sig, att summor blifvit slösadé till kostbara
fabriksanläggningar, söm fortfara i ett sjukligt
tillstånd, till hvars afhjelpartde riätiönehS sista
skärf Oförsynt påkallas;. fiå jag vördSamligéri
förklarar, att jag blott anser dylika utiåteisér härflyta
från ert sjuklig inbillning , undviker jag så
mycket heldre att Vidröra det bförsyntä derutaf,
sorn jäg redan här Ofvan ådagalagt, hvarutinnan
de ädelmodiga bilfädenä Staten leinnat fabrikecné
egenteiigen bestå;
tj.-ö Slutligen och beträffande de varda Lei
damöters yttrande, sorn påstått, att jordbruket L
vårt Land nu hunnit större höjd än det någonsin
egt, såsom skäl hvarföre han anfört, att då
jordbrukaren af Staten emottaga låneunderstöd ;
bär hart alltid begagnat det med sparsamhet Och
flit (skolande, sorn han förmenar, gjort fabrikanterne,
öm de söka detsamma, komma till samma
resultat) vili jag blott hafva äran ahmärkä j
ätt det vid ett sådant förhållande hög förtindraf
hiig, att BorideStåhdets åtskilligt; Ledamöter vid
närvarande Riksmöte så jerhmerligeri grufvat sig
Öfver sin svåra belägenhet, äfvensom det är iröi
ligt att MagazinsDirectionehs lemhade lånébiträOen
åt allmogen icke just alltid lära med till
-
BevillningsUtskottets Betänkande^ 607
ifricklig sparsamhet blifvit hegagriade. — —
Och som jd sålunda vunnit‘ alitsa skulle
Betänkandet till Rikets Högl. Ständerj i öfverensstämmelse
med Béredningens öfVäntiärnde utlåtande
, äfgåi
Mot detta beslut reserverade sig Herr Lini.
helius, Hetr Huldt, Herr Winblad, Herr Lagerstrand
, Herr Wallström och Herr Lenning j
hvilka sistnämdé förbehöll sig att skrifteligen få
inkomma med sin reservation.
Herr HieSsleiter anhöll att déSS ofVan intaga
he skrifteliga anförande iiiåkte få bifogas Betärtiattdet
tili Respect. HiksStåliden.
Herr Prosten Hagberg åberopade sig siri
j)å Beredningen gjorde reservation: att då BevillhingsUtskotiet
ansett sig ensamt tillkomma utarbetandet
åf en hy Tulltariff och föreslående af ett
friare HandelsSystetti, utan att med Ekonomiutskottet
begära sammanträde, kitnde Herr Prdsten
föt sirt del ej finna hvarföre sistnämnde Utskott
skulle frånträda siri rättighet att ensamt behandla
nu ifrågavarande ämne.
Häruti ihstämde Herr Lagerstrand.
Ut supra
Ex Protocollö
Clas Levijn,
Utdrag af Protöcollei, hållet i Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Besvärs■ och Ekonö•
miUiskott den 6:te October 1823*
S. D. id justeringen af det med Högloft.
6g8 Bevil!ningsUtskottets Betänkanden.
Bevillningsutskottet gemensamt afgifne Betänkande
rörande en friare händel , inlemnade Herr
Lenning ett så lydande skrifieligt anförande:
’’Det Betänkande Höglofl. Bevillnirtgs- och!
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskbtten nu ge*’
rnensamt afgifva, med tillstyrkande af en obegränsad
Handelsfrihet, har måhända det för länge
upptagit Utskottens tid , ej i anseende till hufvudsaken,
ty derom vore pluraliteten af Eedäinöterne
inom de Irenne Respective RiksStånden
genast ense; men om formen, hvaruti ihan velat
kläda detta nyhetsförslag, har man först nyligen
kommit öfverens.
Ehuru vän af friheten, kan jag ej förena
mig uti de i Betänkandet förekommande premis,
ser och slutsatser; sådant har jag ock haft tillfälle
ådagalägga under discussioiierne härom. Åninge
jag Sverige utom Samhällsförfattningar, de
der nu skulle ordnas, eller att en allmän förändring
deruti nu skulle till vägabringas, da stöde
den föreslagne friheten visserligen att tillämpa,
ty den eger sin grund i en medfödd lika rättighet
för alla sarnhällsledamöter; men då vi
lyckligtvis länge egt och funnit oss väl af vissa
Samhällsformer, anser jng det vådligt bortrycka
den del deraf, som nu är ifråga, då man i den
nyligen afgifne Tulltariffen med hög tull belagt
alla möjliga födoämnen, således i denna det’ utvidgat
det prohibitiva systemet till kännbar tyngd
och skada för consumenterna deraf, anser jag detta
förslag, och deraf följande vägradt skydd åt
näringsfliten, sakna den reciprocitet sorn, mig
tyckes,
Bevillnings Vtsiottels Betdninndtnl 6o<j
'tyckes, alltid bör förefinnas i ett till Riksén»
Höglofl. Ständers afgifvande förslag , hvarförutan
Betankandet rried en utmärkt förkärlek utvecklat
fördelarne af den så kallade handelsfriheten, och
deremot korrtvilligt öfverskåda! grunderne för in*
hemska industriens beskydd»
Ehuru ämnet är ett önskningsmål j sorni
Hans Majit Konungen , Utan hinder af RiksStånidens
framställning, efter eget bepröfvande afgör,
anser jag det ej minskat Utskottens åliggande.»
att åt sjelfva conclusionen hafva gifvit en utförlig*
het, sorn jag nu anser saknas, och som jag tycker
kunde hänföras till följande bristeri lio Sak»,
nas bestämda föremålet för denna Ständernas underdåniga
önskan ; 2:0 de dermed oskiljaktigt försenade
olägenheter; 3:0 medlen att afböja de deraf
befarade ofördelaktiga verkningarne; och 4:»
tiden och sattet, att tillämpa den underdåniga,
önskan, som till Kongl. Maj;t frambäres,
l:o I afseende på föremålet för den tillstyrkta
underdåniga önskan, tror jag, för min
del, Rikets väl oumgängeligen fördra, hos Hans
-Maj:t Konungen i underdånighet anhållas, att
ifrån import-tillåtelsen bestämt Undantaga Och
med fortfarände införselförbud belägga sådane
tillverkningar, hvilka inom Uandet kunna åstad*
kominas till mängd Och beskaffenhet i förhållan»,
de till Rikets behof, samt låta andre näringar, £
den mån de möjligen tilltaga, äfven få åtnjuta
‘ett lika skydd. Het är icke FabriqUerné, dem mången
tyckes vilja helt och hållet Undvara, det är fastmer
bibehållande af, och om möjligt förkofran, i den
Bihang till Riks. ÄN Prof. 1823. §.(e Sami. IV,-0 39
Cio Bevillning^- Utskhtte ts rettin i an ditti.
hittills tilltagande husfliten, hvaraf i synnerhet
må näinnas väfnader, söm påkalla detta skydd ,
och jag inser ej, hvarföre desse nä ringsföretag
icke skulle egä ett lika anspråk på Statens hägn,
som Landtbruket, till hvars skydd man bestämt
inkommande tullen på Spannemål till 106 procent
, hvilket lärer Vara enahanda sorn importförbud.
i io Ölägenlieterne sorn Skulle inträffa med
den önskade import friheten, sträckt utöfver behofvet,
voro i Sanning många att uppräkna; men
det torde som exempel vara tillfyllest att anföra:
Tullförsnillning: ett obegränsadt behof af fremmande
tillverkningar: en betydlig minskning i nä.
rings-utvägarne inom landet: Fabriquernes och dell'
enskilda idoghetens undergräfvande: qväfvande af al.
la nya nationella industrie - företag; och ändteligen :
myntets försämring i samma mån våra behofver af,
och vår skuld till Utländningen förökades.
$:ö Några tillförlitliga medel, att afböja de
olägenheter, sorn skulle blifva 6n följd häraf,
hafva Utskotten ej uppgifvit och lära troligen
blifva svåra, att påfinna, i Betänkandet omriämnes
väl lämplig Tull såsom cotrectiv emot Int.
rendrejeri; men dervid tyckes man hafva förbisett
möjligheten af Tullförsnillning. Man skulle
snart föranlåtas tro, att den äskade lättheten att
tullförsnilla emöt att lurendreja, blifvit förglömd,
heldst äfveptyret af den förre brottsligheten uppliörer
så fort den första bevakningen är undslup.
pen, då IurendrejareU deremot intet har någon
fristad för sin rörelse så länge han innehar det
öfriga godset. Tullförsnillningen skulle ock troj
BevitlntngiVnkottits Betänkande», 6if
ligen lL'ltaga i samma mån sorn närings.utvägaine
inom landet förminskas, och hvilken Tultbevaknings-
anstalt skulle val med sådane kuster
sorn Sveriges, kunna fullkomligen Uppfylla sitt
ändamål.
4:0 Vid tillämpningen af dért nya Importfriheten,
har en värd Ledamot af Eidderskapet
och Adeln behagat yttra, att brådstörtande förändringar
i den Ekonomiska Lagstiftningen Vörö
vådliga och derföre äfven önskat fogsamhet t
denna del; hvaruti de fleste äf UtskottehS Ledamöter
inom BorgareStåndet lika med mig instämt,
dock utan att åt denna önskan lemnades det afseende,
att den fått ett turn 1 Betänkahdet* Till
denna önskans förnyande, finnér jag mig icke
destomindre föranltten, och hemställer, om icke
det tillägg bordt i Betänkandet inflyta; att af
Eabriquesvaror, ingen annan ny import må tillåtas,
än den Kohgl. Majit anser för landet nödigt
en längre tid komma att fortfara, hvarigenom det
kännbara lidande förekommes, att Närings, idkare
icke inlockas till företag Under införsel-förbud,
för att möjligen snart derefter, vid frigifning, blottStällas
för möjliga betydliga förluster: att lämpligt
utrymme lemnäs inhan någon föreskrift i
denna del till verkställighet ahbefalles, men deremot
att de beslut Hans Kongl. Majit Konungen
1 detta ärende behagar fatta, må så- snart sorn
möjligt Allmänheten kungöras*
Len af Utskotten yttrade tanke t att Hans
Majit Konungen bäst är i tillfälle att urskilja
hvad Sorn i desse Ekonomiske äréHder befordrar
Eäderneslandets val, delat jag deremot fullkom-;
6ij BevillningsUtskottets Betänkanden.
ligen ] och just derigenom är jag trygg, att besluten
komma att åse Fäderneslandets sanna väl,
med det afseende industriens utbildning förtjenar,
och nödvändigheten att afböja enskildes oförtjenta
lidande fordrar, hvarförutan en dass a£
närande medlemmar skulle beröfvas bärgning och
sysselsättning.” Ut supra
Fx Protocollo
A, Fryxell.
N:o 46..
Ankom den 15 Oct. 1823-  tillåtande, i anledning af gjorde an*
märkningar vid Utskottets Förslag till
en förändrad Tariff för HusbeliofsBrännvins-Brännings
• Af giften.
j\^ot den af Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
föreslagne förändring i Tariffen för
Husbehofs Brännvins-Brännings - Afgiften, hvartill
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
PresteStåndet samt Hedervärda BondeStåndet under
den 3 9 och 2 5 i förlidne månad lemnat sitC
bifall, har inom Vallöf!. BorgareStåndet blifvit
anmärkt af
l:o Herr Egge att om den af Bevillningsutskottet
föreslagne afgift för bruket af pannor
från go till 180 kannors rymd faststäljes, skulle
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till Ståndets underdåniga
anhållan, om rättelse i de öfrige Ståndens
Bévillnings-Utskottets Betänkanden: 613
Beslut, om Bränvins-Brännings-rättigheten och
tless utöfvande å ett eller flere sammansatte verk,
£'j medföra den dermed åsyftade nytta, emedan
den Stad, som egde att bränna med 18 st. särskilda
pannor af 50 kannor hvardera och mot ett
skatt af 180 R:dr, skulle, efter Tariffens antagande,
för Fem pannor om go kannor hvardera,’
på ett enda ställe, komma att erlägga öfver 700
R:dr, utan att likväl ega större afverkningstätt,
eller kunna tillverka ens så mycket brännvin, som
med förstberörde, icke fjerdedelen deraf kostande
pannor åstadkommes, till följd hvaraf, och då
obestridligt är, att sarpmansatte Brännerier dels
befordra säkerhet inom Städerne, samt besparing
af Säd, Ved och arbete, dels ock icke drifvas
för en eller färre personers räkning, utan för hela
Samhällen, samt ofta till förmån för fromma
stiftelser och gagneliga företag,', som ej böra med
dryga afgifter motarbetas, samt dessutom icke formel
igt är, att bestämma skatt på en panna om
3.5o'eller j8o kannor, när en dylik ej får brukas,
yrkat blifvit, ej mindre det afgiften må få
stadna vid det föreslagna beloppet af En R:dc
för hvarje kannerum å pannor ifrån- 89 till och
med g o kannor, än äfven att enahanda q förhöj da
skatt bör utgöras för hvarje sådan panna, ehvad
den i särskildt eller sammansatt verk begagnas.
2 :o Herr Ekhoff, att en ökad Taxation å
Brännvinspannor i sammansatta verk icke vöre, på
sätt Herr Egge framställt, med billighet instämmande,
hvartill något sken likväl funnes i händelse
kannerymden finga sammanslås i en enda
|»anpa; men då pannor utöfver go kanner* rymd
€j4 Bevillnings$Ulslioliets Betärihonden.
ej få begagnas, synes icke något skäl, hvarföre
afgifter* skall vara större när (vänne sådane pantior
nyttjas inom ett och samma verk, än då sådant
sker på olika ställen; i hvilka meningar
Herrar Lundman, Leffler och Korström instämt;
3:0 Herr Nilsson, att om Brännvins bränningen
för Städernp komme, på Sätt trenne Riksstånd
beslutat, att verkställas, efter jorden, synas
några andra grunder icke kunna ega rum för
afgifternas beräknande i Städerna, än på Landet,
4 hvilket fall den af Bevillningsutskottet föreslagpe
progression för sammansatte verk ej lärer kun.
na undvikas, hvaremot förhållandet, i händelse
Städernas Bräpnvins.brännings-rättighet kommer,
att, gåsom hittills, grundas på personalen, bUfver
olika, då det i sådant fall beror på de fleste
Stadens innevånares beslut, att utöfva nämnde
rättighet antingen i sammansatte verk, eller så
kallade särskildte pannelag, i hvilket fall panne^
jymds-afgiften lämpligast synes böra grundas
på personalen» och hvarje Stad, så vida Staden
ej afsade sig Brännvinsbrännings-rättigheten,
ansvara forsin PersonalsBrännvins-bränningsafgift;
genom hvilken åtgärd BrännvinsBevillpingen
skulle till ett högre belopp och säkrare
utgå, då det ej såsom hittills hända kunde,
än att åtskillige Städer visse år och mot
erläggande af panne-afgiften begagnade Bränneri-rättigheten,
men deremot under en annan
tid lemnade den obegagnad, då afgiften
var borta, än åter ej verkstälde Brännvinsbränningen
pied pannor utöfver 50 kannors
Bevillningsutskottets BetänkanJen, 615
rymd, hvilket åter vises vara i StatsEkonolujskt
hänseende skadligt.
4:0 Herr Winberg, att stadgandet, det den,
sorn nyttjar tvänne 90 kannors pannor, skall
för den andra betala högre afgift, än för den
första, är så mycket orättvisare, sorn det beror
på Egendomsvärdet, huruvida egaren är
berättigad, att tillverka Brännvin med ert eller
tvanne pannor, hvilket åter har betydligt
inflytande på Ladugårds - skötseln m. m., hvaremot
åter
5:0 Herr Stahle yttrat, ej allenast att de
flesta af desse sålunda anförde anmärkningar
redan blifvit, med anledning af gjorde Motioner,
förehafde och af Utskottet profvade,
men ej vunnit något afseende, utan jemn val
att den tillstyrkte afgiften, långt ifrån att vara
obillig, snarare väcker deri önskan, att alla
skatter voro i ett lika rättvist förhållande afmätte,
äfvensom att det skulle vara mot billighet
stridande, att ej erlägga en progressivt
stigande afgift för pannor öfver 90 kannors
rymd, då den på detta sätt utgår för pannor
Vtnder denna storlek.
Hvad sålunda anfördt är, har Bevillningsutskottet
i öfvervägande tagit, och får först i
afseende på den gjorde anmärkningen, om afgifteynes
förhöjande, när tvänne pannor, hvaraf
den ena rymmer 90 kannor, begagnas i samma
Bränneri* inrättning; "endast hänvisa till Bilagan
Litt. B. vid Utskottets redan afgifne Betänkande,
hvaraf kan fullkomligen inherntas,
det någon förhöjning aldeles icke egt rum,
6i6, Sevillnings- Utskottets Btiänhanden.
Utan att tvärtom, med undantag af den minsk-<
liing, som uppkommer å pannor i sammansatt©
.Verk, tillhopa utgörande ni, iis, 113, 114,
il 15, 116, 117, 118 och 119 kannors rymd,
?fgi£terne § de Öfrige äro oförändrade bibei
fcåUne.
Beträffande åter de skäl, som föranledt
Utskottet, att förändra afgitternes beräkning
för större pannor och i mån af Brännvins1--  bränningens beskaffenhet af Husbehöfs - bränning
eller Fabriks - anstalt, så får Utskottet
endast åberopa hvad nyssanförde Betänkande
derom innehåller, med det tillägg, att en'
minskning i afgå flen, efter Utskottets mening,
instämmer lika litet med rättvnan, söirt med;
möjligheten, då en brist i den påräknade Total*
Summan skulle derigenom uppkomma; äfvensom
att Utskottet icke kan för sin del till-.
Styrka någon sådan, då dess Förslag redan vun,
nit de frenne öfrige Respective RiksStåndens;
bifall.
Dock varder detta till Riksens HögleiJ,
Ständer vördsamt Öfverlemnadt.
Stockholm den 8, Qctober 1823,
iN:o 47.
Ankom den 15 Oct. 182,3.
Memörial, angående aflöning för tvänne Ex-*
tra Cancellister.
Ds vid delta Riksmötes början BeviHningsUtskottet
hos Rilfesns Höglofl, Ständer anhöll ero
Bcvillnings-Ut skof tets Beiäntanden.
tillåt else, att fä antaga tvänbe Canceliister, förmo»
flade Utskottet detta antal skulle blifva tillräckligt
till besörjande af det inom detsamma förefallande
renskrifnirigs - arbete m. m., ehuru en aldre erfarenhet
syntes bevisa motsatsen, sedan vid 1812
års Riksdag, Sex, vid 1815 års Riksdag Atta
och vid den sista Fyra. Canceliister funnits vid
detta Utskott anstälde, men då Utskottet dels nu
arbetat på irenne Afdelnirigar, dels ock, på satt
Utskottet hoppas, att Riksens Högloft. Ständer
sjelfve inse, haft lika trägna och vidsträckta göromål
vid denna, sorn vid någon af de förenämnde
Riksdagarne, särdeles som Utskottets Betjening
biträdt vid alla de med andra Utskott
hafde sammanträden, har följden deraf varit , att
de tvänne Extraordinarie Cancellisterne, sorn, till
befordrande af enskildta utsigter för framtiden,
blifvit, utan allt anspråk på arfvode, antagne,
htåst på ett mera verksamt sätt deltaga i förefallande
sysslor; nu åter då Riksdagens annalkande
slut, samt den började granskningen och utskrifningen
af BevilIningsFörfattningen, jemte dit hörande
Tabeller, fordra ett trägnare arbete, än sorn
af ofvanomförmäldte trenne Ordinarie Canceliister
Iean åstadkommas, och någon egentlig skyldighet
till biträde icke kan, utan motsvarande arfvode,
åläggas Extra Cancellisterne, vågar Utskottet vördsamligen
föreslå, det täcktes Riksens Högloft,
Ständer åt sistbemäldte personer, som under deras
tjenstgöring visat skicklighet och pålitlighet,
bevilja, till delning sinsemellan, ett Canceiljst^rfvode,
beräknadt från sistlidoe Maji månads bo?»
jäll tili Riksdags ris slut.
6i8 BevilliilngSrUtskottets B tänka niten.
Dock varder delta, nied bifogande af sfirskildte
reservationer, Riksens Hdglofi, Ständers
profning vördsamhgen understäldt.
Stockholm den iq Oktober 1823.
XJtdrag af Protocollet, hållet i Riksens Högloft.
Ständers Bevillniggs - UtskQtt den 10 Octo -
ber 1823-
S. D. Justerades Protocollerne för den 26
September eftermiddagen och den 29 i samma
månad.
S. D. Mats Eriksson, från Stockholms Län,
aflemnade in„ot Utskottets Beslut, angående anhållan
hos Riksens Haglöf!. Ständer» örn arfvode från
den 1 Maji innevarande år för tvänne Extra Cancellister,
en skriftlig reservation, sorn upplästes,
gå lydande:
”Vid nagare eftersinnande af det sistlidne
Plenidag gjorde Project, att ett Cancellist - arfvode
skulle till delning anslås åt de tvänne sist
antagne Extra Cancellisterne, kan jag mig ej häruti
förena. Härvid har man förgätit, att tvärme
förut antagne icke hafva mer än halft arfvode.
Otillräckligheten af ett dylikt, kari hvar och en
lätt inse,
Om samtlige Cancellisterne varit nödvändige
för arbetets fortgång inom Utskottets Cancellie,
qch de sednast antagne varit lika sysselsatte med
de Ordinarie, hvilket Secreferarens intyg vitsordat,
finner jag, för min del, intet förenligt med
billighet och rättvisa, att dessa ifrågavarande Extra
Cancellister skulle aflönas med ett arfvode
Bevillningsutskottets Betänkanden, (Hg
4 sk. mindre om dagen än Utskottets Vaktmästare
, till hvars befattning val ej fordras mycken
bildning
Jag får derföre vördsamt föreslå, att de tvänne
Extra Cancellisterne, jemte den med halft arfvode
tjenstgörande, måtte anmälas hos Riksens
Höglofl. Ständer, om ej till fulla Gancellist - arfVoden,
åtminstone till tvärine hela, till lika del.
liing dem emellan alla tre, ifrårt och med den
i Maji. Om man invänder, att de tväone sistnämnde
Cancellisterne antagits utan beräkning af
arfvode, medelst deras eget begifvande, så får jag
härvid anmärka, att det så mycket mindre bör
falla dem till last, sorn de underkastat sig profningen
af Utskottets omdöme öfver deras skicklighet
och flit, innan ersättning för dem kommit
i fråga. Skulle Höglofl. Utskottet ej lemna bifall
till denna min hemställan, får jag anhålla,
att detta, såsom min enskilda tanka i ämnet,
matte Memorialet till Respective RiksStånden
åtfölja,”
Erik Paulsson, från Elfsborgs Län, förenade
sig till alla delar härmed.
Olof Jonasson, från Elfsborgs Län, och Jonas
Nilsson, från Carlstads Län, ville hafva anmärkt,
att de vid Utskottets förra sammanträde
varit frånvarande och således icke deltagit uti
sistnämnde Resin1, hvarutinnan de, för sin del,
icke kunde instämma, Ut supra.
Ex Prstocotlo
Clas Livijllt
6 %o Eevilhiings- Utskottets Betcinkanden%
N:o 48,
Ankom den 24 Oct. 1823.
Betänkande med Förslag tili en blifvande Be-*
vill ning s-Furordning*
Då Riksens Höglofl- Ständer genom dels
lemnadt bifall till BevillningsUtskottets, rörån,
de grunderne för den allmänna Bevillningen,
aflätne Betänkande, dels ock genom omröstning
inom Höglofl. Förstärkta StatsUtskottet uppdragit
gränsorne för den BevillningsFörfattning,
som borde uppgöras, för att intill nasta
Riksdag blifva gällande, och dervid blott med.
vissa undantag godkänt de vid 1812, 1815
och 1818 arens Riksdagar följde grundsatser,
liar BevillningsUtskottet ej dragit i betänkande,
att taga de derpå byggde BevitlningsFöf?
fattningar, särdeles den af den 15 Julii sistnämnde
år, till ledning vid sina öfverläggningar,
och dervid endast fogat de ändringar,
rättelser eller tillägg, hvilka äro följder af antingen
mera bestämda föreskrifter, i afseende
på grunderne för Bevillningen, eller af särskilde
derom väckte Motioner, eller ock af
Utskottets försök, att åt de i denna Författning
förekommande mörka stadganden bereda
en verkställigheten underlättande tydlighet,
alltid med bibehållande af den äldre uppställningen,
då en allmännare och genom flere års
efterlefnad förvärfvad kännedom deraf, så för
Skattskyldige, som Taxeringsmän, och Redogöjayfi,
mäste befordra författningens noggranna*
SevillningsUtsköttetS Betänkanden. 621
fre efterlefnad, och undanrödja de tvifvel , soja1
i afseende på dess tolkning någon gång kunna
uppstå; och anser Utskottet, sorn nu går att
uppgifva skälen till de i det härhos Vördsamt
bifogade Förslaget till en blifvande RevillningsStadga
förekommande förändringarne, sig
likväl icke behöfva att särskildt omförmäla
och upprepa smärre rättelser i redactionen
eller ordalagen, hvilka ej förändra meningen,
da Riksens Höglofl. Ständer lära sjelfva dem
benäget inse och bifalla.
I. Art.
De i denna Artikel meddelade föreskrif-!
ter, rörande ej mindre afgiftens likhet i belopp
för Personer af samma kön, än ock den
tid och de vilkor, hvarvid den bör vidtaga
och upphöra, hvila på Riksens Höglofl. Ständers
Förstärkta StatsUtskotts den 24 sistlidne
Julii fattade Reslut, hvarföre Utskottet äfven
finner sig endast böra vid detta tillfälle Riksens
Höglofl. Ständer vördsamligen meddela,
att den nedsalta RevillningsSumman beredt Utskottet
tillfälle, att, i någon man, lindra mängden
af Skattskyldiges bördor genom minskning
af Capitations - afgiften.
II. Art.
§. i.
Ett af Herr Prosten Grape till Högvördige
PresteStåndet ingifvet och den 1 sistlidiie
Februajrii till EevillningsUtskottet remitte*
Ca 4 Brvlllnings-Utskoltéts B et än k an deri.
r»dt Memorial, med hemställan om ej Eccl©*
siastique Ämbets- och Tjensteman borde anses
berättigade, att i de till Berednings- och
TaxeringsComtnittéerne ingående arliga uppgifter
på innehafde Tone - inkomster, afdraga
det Tönebelopp, sorn af dem erlägges till Medhjelpare
och Vicarier, hvilka sjelfve ansvara
för Bevillningen af den Liin, de af sine Principaler
uppbära, har ledt Utskottets uppmärksamhet
på både de häraf möjliga misstag, genom
en af samma Löne-inkomst tvänne sär
skilda gånger utgående Bevillning och deri
minskning i Statens inkomst, sorn jemväl deraf
kunde tilläfventyrs uppkomma. I ändamål
att förekomma detta, har Utskottet sålunda vid
slutet af samma Mom. fogat ett tillägg, sorn
med noggrannhet bestämmer förhållandet emellan
Ordinarie Tjenstemän och deras Vicarier,
i hänseende till de Löner, som af de förstnämnde
åtnjutas och de deraf till de sednare
bestådde arfvoden.
Sedan Utskottet, till redighets vinnande,
indelt denna §. i vissa Moment, har, i sammanhang
med det sista deraf, eller beträffande
Kyrkornas inkomst af anslagen Kronotionde,
Utskottet låtit under öfvervägande komma ett
af Herr Prosten Doctor Rönbeck, tili slstbe*
mälde Stånd, ingifvet och till detta Utskott
öfverlertinadt Memorial» hvaruti fratnställes, att
om Riksens Höglofl. Ständer icke skulle finna
rättvist befria Kyrkörne i S&åné, Halland och
Blekinge samt Bohus Län från all Bevillning,
borde den inskränkas till det, efter medgifne
jjfviltnings- Urskotletå Éetäniandert. 6sJ
bfdrag af sa väl Ordinarie som Extraordinarie
Utgifter, blifvande öfverskott, emedan eljest
Kyrkorne, på sätt jemnväl handt, få erlägga Bevillning,
utan att ega minsta behållning, sedart
de extraordinarie utbetalningamé medtagit hela
årets inkomst. Men då grunden för denna
beskattning igenfinnes i den inkomst ofvanbe.
rörde Kyrkor särskildt åtnjuta, och desse sålunda
icke belastas med någon annan ellef
större afgift , än den andre offentliga inrätt*
ningar få, likasom personer, för sirie inkom.,
ster vidkännas, tror Utskottet sig äfven sakna
en giltig orsak, att tillstyrka ett särskildt un.
dantag för Kyrkorne i nämnde Provinser, eller
åt dem bereda en lindring, sorn samhällets
behof nekar Utskottet ätt utsträcka till andra
i samma förhållande stadde inrättningar.
§. ät
I enlighet njed BevillningsUtskottets äfgifne
och af Riksens Höglofl. Ständer gillade
Förslag, om sättet för Bevillningens utgörande
af de Städernes innevånare , sorn tillhöra
Vällofl. BurgareStåndet, eller att densamma
skulle hädanefter utgå i förhållande till deras
rörelse, hvarvid en Personel Minimi - Summa
borde, med anledning af II. Art. a 2 Och
3 Mom. i iSi8 års BevilIningsStadga, bestämmas
inom hvarje Stad efter dess olika Classi*
fication, liar Utskottet i det UU allemnadé Förslaget,
icke allenast derefter jemnkat den i ofvanberörde
2 Mom. innehållne föreskrift , rötande
Bevillningens beräkning af Handlande»
6g], BevillningsUtskottets B.tänkanderil
Skeppsredare, Fabriqueurer med ilere , Ii vilkas
rörelse i hufvudsaklig måtto beror af Utrikes
Handel, likväl med bibehållande af enahanda
MinimiSumma, som förr Varit utsatt, utan ock
i 3 Morn. med upphäfvande af den förr gällande
Classificationen för Handtverkare, Bryggare
och andre Borgersman , hvilkas rörelse
och näringsfång egentligen äro rigtade på inhemske
producter samt deras tillverkning och
afsättning, faststält den minsta Bevill ningsSumma,
sorn inom hvarje Stad efter dess olika
Classification må påföras desse medlemmar af
Borgerskapet. — Hvad åter Redare i Skepp angår,
har BevillningsUtskottet, genom Herr G.
Huldts från Vällofl. BorgareStåndet, den 10
sistlidne Februarii remitterade Motion, gjort
uppmärksamt på den sig företeende Orättvisa,
då Skeppsredare blifvit, utan afseende på deras
Fartygs större eller mindre Lästetal, eller
den större eller mindre part de deri ega , påförde
en lika Bevillning ; sorn för Stockholm
utgjort minst Tjugo Rulr Banco, trott sig när
mare hinna rättvisan , då detsamma i det bilagde
Förslag till den blifvande BeviilningsFörfattningen
infört, att i händelse afkastning
gen af egande Skepp ej kemnade en större behållning
för Bevillningens beräkning, borde
Skeppsredare påföras en bestämd och efter Std *
dernes egande förmånliga beskaffenhet , samt
dermed förenade tillfälle till förtjenst, lämpad
Minimi—afgift för hvarje svår Läst; hvarvid
Utskottet, till befordran af säkerhet ,vid Upp^.
* bör- '
Rev il! n ings- Utskottets BetSnftnndtn- 6ä§
börden, fogat det tillägg: ”Att i händelse flere
ega andel i Skepp, bör den för detsamma
sig belöpande K v il I nings - afgiften påföras Hufvud-
eller Correspondent-Redaren samt dessutom
ansett hes Kongl. Majit böra i underdå®
nighet anhållas om nödige åtgärders vidtagande
till Skepps - kostnads fria eller minst kostsamma
afmätning, hvarförinnan Taxeringsmännen
ega att Lästetalet å Fartyg, efter sig företeende
-omständigheter, bestämma.
Häremot har Utskottet icke kunnat fästa
ett lika afseende å samma värde Ledamots likaledes
till detta Utskott hänskjutne Motion,
ofri en, tili vinnande af mera noggrannhet vid
Krono - -utskyldernas påförande och förekommande
af besvär, samt ansökningar om lindring
derå, bestämd fördelning af Stockholms
Borgerskap i j 5 Glassér, af hvilka den lägsta
borde -erlägga antingen Sex -Rsdr 33 sk. eller
•ock Fem E:dr, alldenstund , dels en så beskaffad
Clasäificätlon icke är förenlig med det
Förslag, hvari Utskottet på ofvananförde skäl
stannat, förande samma Beskattnings - method*
Upphörande-, dels ock Taxeringsmännen bilf—
vit öppet Temnadt, att för alla i nämnde Morn.
uppräknade personer bestämma en ännu lägre
åfgift än den utsatta, då de utan att vara utfattige
och på sådan grund från afgift frie,*
likväl ej magta den faststälde minsta afgiften
inom deras Glass utbetala.
Af det i Utskottets, rörande de mot grur,.
derne för Btvillnlngen gjorde anmärkn>;ngar
Bihang till Riis. Si, Fjvt. lgij 5:'« Saini» A.5 ^0,
6 a6 Bevillnings.TJtsbottets Belänkanden.
redan afgifne Utlåtande anförde skäl, har Utskottet
uti 4 Morn. i denna §; meddelat en
förändrad redaction, hvari, till undvikande af
missbruk och onödiga ömgångar, den Förr ovilkorliga
föreskriften, om anskaffande af bevis
fran HandelsSocieteter eller Handtverkeriernes
o t
Ålderman m. fl. i de fall, då Bevillnings - afgiften
pröfvas böra nedsättas under MinimiSumman,
är endast vilkorligen eller när Taxeringsman
så fordra, bibehållen.
Genom tillägg af orden: ”för verklige
arbetare” Vid den för Handlande m.fl., jemnlikt
i Mom. medgifna rättighet, att från sin
beskattning underkastade inkomst bland annat
afräkna aflöning, har Utskottet haft för afsigt,-  att afskära dem, som tilläfventyrs ville försöka
att undanhålla det Allmänna en del af dess
påräknade intrader, möjligheten att såsom arbetare
uppföra personer, hvilka i intet hanse-,
ende kunde under denna Titel betraktas, och
för hvilkas aflöning någre afdrag således icke
rättvisligen få ega rum; äfvensom Utskottet
dels trott afsägelse från ..Burskap,- så vida den
skall medföra frihet från Bevillning för Bor--  gelig rörelse, böra i laga tid ske, hvarom stadr,
gande är i 6 Morn* intaget., dels ock sökt så
val på detta ställe, sorn vid 4 §. 4 Morn, l^fda
Taxeringsmännens uppmärksamhet derpå;
att Bevillning endast blifvit ålagd . Gårdfa-rj.
handlande och SkålWesigöthar, Under förut-;
sättande, att denna handel komtng att fortfara
eller icke. - ,.f»
Bland de i sanitina..§:s 7 Morn..uppräknade
BevillningsUtskottets Betänkanden. 6ay
personer* har Utskottet upptagit Renhållningå*
jEntrepreneufer% Bykt - tändare , Gästgifvare i
Sräderhé,'så kallade Subjecter å Apothek, Sy*
Jungfrur och Fruntimmer Söm, biträdde af ert
eller flere medhjefperskör, sysselsätta sig ined.
klädsöm, och hvilkas inkomster ställa dem i
jémnförelse med Handtverkare och deras Gesäller.
En åtgärd efter Utskottets mening fullkomligen
rättvis, då bristande Stadganden härom
kunna försätta vederbörande Taxeringsmäti
i villrådighet* huruvida desse persöner borde*
oaktadt visshet om deras inkomster, påföras
[Bevillning eller icke. För ändra åter* såsörn
Betjenter, Billard-egare, Gesäller, Huspredikanter,
StadsBetjenter och Eötsar, har Utskottet
meddelat mera bestämda föreskrifter, i af*
seende på de sistnämnde* dertill föranledt af
Herr B runcronas, IV-., hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln väckte, samt till Bevillning*-  Utskottet, remitterade Motion* hvaruti, med
anledning af den olikhet, sorn genom Iöcalä
förhållanden yppar sig i den förtjenst* EötsäÉ
hdmta af sitt näringsfång* saint Böngl. Majit 4
Nådiga Stadgande, under den 2ö julii 182b*
Sorn förklarar Bets - inrättningen för étt Mili.
t-ai risk t. verk, och för densamma föreskrifvet
en derefter lämpad organisation, hvilket förutsätter
j/otsarnes rättighet till åtnjutande af
lika förmåner roed Gemenskapen vid Arhiéeti
och Floitorné* yrkas* att älla i tjenst varan*
de Lofs, - Ålderman , Mäster- och SecundLotsar
samt LotsEärlingar matte, på sätt II Arti
i.§. 1 Monn af BevillningsFurördningen in*
62S iStvillnifigs-Utsiottetj Betänkanden;
nelisller , blifva fran Eevillnings erläggande#
frikände, så framt deras Lön och Lotspennin»
gefortjenst ej öfverstiga Två Hundra R:dr om
året. Men åt hvilken framställning Utskottet
likväl ej kunnat lemna annan åtgärd,.så vida
den anstälde jemn fö re Isen emellan Uotsarne
och Gemenskapen vid. Arméen icke finnes till
alla delar inträffande, enär de sednare äro %
under tjenstgöring betagne tillfälle till särskild
förtjenst , under det de förre genom sjelfva
sin befattning och i följd af densamma hafva
tillfälle till föj:y;ärfvähde af hvarjehanda inkomster.
Vid slutet af denna §. har Bevillningsutskottet
derjemte, med anledning af Riksens
Höglofl. Ständers Beslut, tillagt ett särskildt
Moment, hvari erinran blifvit gjord om Qvarn»
Tuilens och Salu Acci-sens fortfarande» -
1- 3-
Jordbrukets Bevillning angående, äro de
i denna §• af 1818 års Bevillnings,Stadga gifne
föreskrifter bibehallne, då Utskottet icke
kunnat åt de särskildte Memoria! af Herr Liljestråle,
-Gustaf, samt Ri ksd a g slf u lim ä g trge Per
Persson från Blekinge, J^ars Eriksson från Gef-i
leborgs Län, Anders Danielsson .från Elfsborgs
Län, Johan Svensson från samma Län, Samuel
Jönsson oph Samue! Jaensson, ifrån,Gland samt
Göran Persson från Östergöthland m. fl., åsyL
tande nedsättning i EastighetsBevillningen , antingen
i allmänhet, eller ock för vissa; trakter,
samt för Hemman af Krono- eller Skatte na?
BcvtUnitigsUtsiotttts BetänKttndtn,
tur , hvilka blifvit till BevillningsUtskottets
handläggning öfverlemnade, fästa annat afseende,
an den allmänna nedsättning i Minimi»
Tabellen ä Fastighetsvärdet på Landet, hvilSten
är en följd af den genom Riksens Höglofl.
Ständers Beslut medgifne minskning i BeyillningsSuinman.
At 2 Morn. af denna §. har Bevillnings,’
Utskottet velat bereda den tydlighet i redactionen,
sorn förekotnmer all ovisshet viddess
tillämpning.
Rörande åter Rotefrihets - afgiften, sotn j
likmätigt 3 Mom. af denna §., utgår af ali
Rotering underkastad jord , då den ej kommit
att åläggas denna skyldighet, har Bevillningsutskottet
lått genom särskilde Remisser af den
21 Fehr. och 1 Aug. oäst.vikne , emottaga först
RiksdagsFulrmägtigen Anders Nilssons från
Jemtland hemställan, om frihet från denna afgift
för de Hemman i Jemtland, hvilka, eti»
ligt Contract, af den 14 December 1748, åtagit
sig Inqvarterings-skyldigheten för Underofficerare,
Corporaler och Trumslagare af Jemtlands
Kongl. Regemente, men sedan 1818 åra
Riksdag blifvit påförde Tolf Riksdaler årligen,
oaktadt Iuqvarterings-skyldigheten synes "full.
ltomligen uppväga Roterlngsbesväret, och denna
beskattning' ej drabbat alla i Länet varande
Rotefrié Hemman, och sedermera RiksdagsFullmägtiges
Anders Sandstens och Erik Ahli
grens till Höglofl. StatsUtskottet3 öfverlemnade,
men iUtlåtande af den 16 Julii'till detta
JJtskotts handläggning hanviste Memorial, med:
É3« BevillningsUtskottets Betänk an den.
yrkande, att då den Rotefri hets -afgift, som i stal-,
let fiir Extra Ro,teringen af vissa Hemman erläg«
ges, är för dryg och ganska tryckande, bordeden
för visse Län nedsättas, från i-i R:dr för hvarje
Hemman, hvarmed den nu utgåf, till 4 Rulr
dm året, Men vid förehafd granskning af desse,
Särskilde Motioner, har RevillriingsfJiskottet icke
funnit någre skäl anförde, sorn kunna föranleda
Utskottet, att åt fnqvarteringsHemmanen i Jemt,
land, och ännu mindre åt de inom Jönköpings,
peh Elfsborgs, Län helägne Rotefrie Hemman
medgifva något undantag från denna allmänna
'skyldighet, sorn, i afseende pål de förstnämnde,
måste vid bestämmandet af värdet ingå i berak,
lfling, samt följaktligen inflyta på Taxeringen, jemte
Revillningens derefter utgående belopp, och med
hänsigt till de sednare, ingalunda motsvarar den
tunga, andre med Rotering belagde Hemman
mäste draga
Vid
6:te Mom. har Utskottet fogat ett tih
lägg, som, till förekommande af Arrendatorer?
Obehöriga betungande, bestämmer den högsta Bevillning,
som dem skäligen påföras må.
Uti särskilde till Be vi 1 !n i ngsUtskot tet från
Hedervärd^ BondeStåndet ankomne Remisser, hafva
RiksdagsRullmägtige Moses Johnnsson, från
Westerbottens Län, och Anders Nilsson,’ från
Carlstads Län, dervid 'understödda-af -flereL-edamöter
inom samma Hedervärda Stand','begmt Ur
rättvis lindring i Revillningen för de . Gastglfv.a
rief»
sorn, utan att åtnjuta någre förmåner för
Gästgifveri - rörelsen , endast äro såsom Skjutsorphytnings-ställen
att anse; och .då ett sådant fot
-
BevillningsVtskottets Betänianden. 631
hållande jemväl funnits ined verkligheten instämi
jnande, har Utskottet deraf hämtat anledning, att
genom en till stadgandet om Gästgifveriernes beskattning
lagd anmärkning, åt vederbörande Taxeringsman
uppdraga, att vid ett sådant förhållande
befria så beskaffade Gästgifveriet från alL
afgift för näring och rörelse.
Likaledes har Utskottet uti den rörande In*
spectorers Bevillning lemnade föreskrift föreslagit
en obetydlig ändring, endast åsyftande att bereda
Taxeringsman mera visshet vid Författningens
verkställighet; och äro dessutom de i föregående
§. vidtagne stadganden, rörande Lotsar och Skepps*
redare, i samina ändamål å nya anförde.
Af den orsak, att BevillningsUtskottet blifvit
gjordt uppmärksamt derpå, att Torp, särdeles
i de Norra Provinserne, skola af den fördelaktiga
beskaffenhet finnas , att de i godhet närmat
sig smärre Hemmansdelar, hav Utskottet, på det
deras egare icke må genom Författningens tystnad
i detta ämne, längre undandraga sig en skalig
afgift till Staten, vid frågan om Torps beskattning,
uttryckligen bestämt, det skola alla sådane,
sorn från äldre tider blifvit upptagne på
SockenAllmänningarnes utmark, värderas och utgöra
Bevillning lika med annan jord på landet;
§. 4.
Denna §. finnes i allmänhet oförändrad bihehållen
och äro i densamma endast utelemfiade
Stadganderne, om dels en särskild afgift för
hvarje utgående Tunna Alun, samt inkommande
Lumpsocker, såsom innefattad i den allmänna,
632 Sevillnings-Vtsköttels PetHnitänden.
TullbeviIlningen , dels ock Lands - Secreterareng
skyldighet, att vid utfärdande af Pass flir Westgdthar
till Norrige och Utrikes Orter, uppbara
dea särskildt bestämda Bevilningen, då så beskaffade
Pass icke af Lajidshöfdhagarne utgifva»,
och denna afgift ej heller till BiksgälusC.outoi.ret
influtit.
§• c;-
Sedan genom votering inom Högloft. For-.
Stärkta StatslJtskottet afgjordt blifvit, .att den synbara
förmögenheten my, i enlighet med grunden
för 1818 års Bevillningsförordning, beskattas,
och att Bevillni.ngs - afdrag skall ofelbart ega.
xum uti alla Cassör, hvilka afsjne Capitaler njuta.
Sex för Hundrade, har Bevillningsutskottet, såsom
härmed instämmande, oafsedd en mindre redact.
ions - ändring , bibehållit 1 Morn. af denna
§. ; men deremot i 2 Morn. med uteslutande af
hvad rörande Fonder för Fromma. Stiftelser- sorn
till Fattigförsörjningen och till fattige Barns undervisning
anslagne äro., rätt, att utan afdrag förjBevillningen
uppbära en oafkortad ränta, föreskrifvet
finnes, stadgat, att alla Cassör, som njuta
Sex för Hundrade af sine utlänte medel, skoja
ofelbart medgifva så beskaffade afdrag. Sparbanker
och Disconter på redan af Utskottet anförde
samt af Biksens Högled. Ständer godkände skäl,,
undantagne.
I sammanhang härmed har Utskottet under
pröfning förehaft ej mindre Herr Königs. från
Höglofl. Bidderskapet och Adeln remitterade Memorial,
angående ändring i BevillhingsFörordnin§en,
i afseende på oiiiteckuade Gapitalti'? än ock
'RévillningsUtskoUett Betärikanden. 633
Herr Biskoppen Friherre Doctor Mörner* från
Högvördige PesteStåndet dea 28 sistlidne Februarii
öfverlemriade Memorial med framställning
om rättvisan deraf, alt Låntagare, som försumma
räntebetalning på u'tfäst tid och dermed sa hinge
dröja, alt Uångifyaren sattes i nödvändighet alt
genom utmätning suka sin rätt, samt således tillskynda
honom ej allenast besvär och tidspillan,
utan jemväl en i förhållande till den tid, hvar»
tunder betalningen uteblifver, ökad förlust, matte
förklaras oberättigade, att en sådan BevilFningsexsättning
sig lill godo, beräkna, men sorn Utskottet
funnit dessa frågor redan besvarade genom
Bik sens Häglof!. Ständers fattade beslut, sorn fastställer
både att Låntagaren skall ofelbart åtnjuta
Bevillnings-afdraget och att den förr gällande beskattningsgrunden
skall hädanefter fortfara, alltså
finner Utskottet sig icke kunna, å hvad sålunda
anfördt blifvit, något afseende fästa.
§• 7*
Vidkommande Testamenten har Bevillningsutskottet
till undvikande af så beskaffade miss.
tydningar, sorn kunde föranleda visse Testamentstagare
att söka undandraga sig den för t 4=de
Puncten omförmälde Testamenten af årlig inkomst,
utan egande rätt, bestämda Bevillningsafgiften, utsträckt
detta stadgande, på det sätt, att densamma
utgår utan afseende på den person, till hvilken
det anslaget är , härifrån endast undantagne»
jemlikt det förbehåll Utskottet i dess redan afgifne
Utlåtande uppgifvit, Testamenten gjorde tilj
personer för långvarig och trogen tjenst,
634 Bevillnings Utskottets Betänkanåcn.
Riksens Höglofl, Ständers uppmärksamhet
lärer det för öfrigt icke undfalla, att sedan för
detta lil och IV Art. försvunnit , till följd af
Riksens Höglofl, Ständers förstärkta StatsUtskotts
Beslut, det skulle ej allenast fyllnadsafgiften, eller
den beskattning, sorn tillförne särskilt utgått, så»
Sorn Randt-TuIls-ersättning , utan ock afgiften för
bruket och nyttjandet af vissa öfverflöds,varor,
upphöra, hafva förra V och VI Art., sorn omfatta
organisation af de auctoriteter, sorn skola
åsätta Bevillningen , grunderne hvarefter dess fördelning
sker, samt debiteringen och uppbörden
deraf erhållit en förändrad numerföljd och innefattas
sålunda föreskrifterne angående Mjantalsskrifningar,
Berednings-I axerings- och Profnings-CqTuiteerne
in. in. uti
lil. Art.
* §•
I denna §. har Bevillningsutskottet i den
ufvertygelsen att rättvisan fordrar, det den person
, sorn , då Pastor i en församling är af laga
förfall hindrad att sig vid Mantalsskrifningar inställa
, tillstädes kommer för att ur den medhafda
husförhörsboken meddela äskade upplysningar
är sjelf redo skyldig för detta sitt uppdrag, vidtagit
den förändring att sådant ej må ske ,,på”’
den frånvarande Pastors ansvar , utan med det
ansvar Pastor i detta fall ålegat.
Till efterlefnad af Riksens Höglofl. Ständers,
med anledning af Bevillnings- samt UagUtskottens
den 31 sistlidne Jnlii aflåtne samt af Respective
BevillningsUtskottets Betänkandtn. 635
BiksStånden bifallne Betänkande om nedsättning i
fle nu stadgade böter för försummelse att anmäla
sig vid Mantalsskrifning, har i 3:dje puncten
af detta Morn det stadgande inflytit ’’att i de
kungörelser, som af Konungens Befallningshafvande
komma att tidigt utfärdas, rörande Mäntalsskrifningarne,
bör å Landet utsättas i hvilken ordning
desamma hvarje dag på för- eller efternaiddagarne
fortgå, samt att den sorn ej inom
tredje timman då förrättningen, enligt kungörelsen
är bestämd att börjas, sig inställer, är förfallen
till böter, livilke blifvit i det påföljande 5 Morn,
af enahanda grund nedsatte till En R:dr Banco,
äfvensom dersammastädes finnes jemlikt Högloft,
XagUtskottets godkände förslag meddelad en för
de fall, då någon efter denna författning dömes
till böter, allmänt gällande Besvärs hänvisning.
Ibland anmärkningarne mot grunderne för
den blifvande Bevil In ingen har inom Välloll.
BorgareStåndet Herr Lindqvist framställt, att i
7 Morn, af denna §. borde, med hemtade skäl af
den allmänna skyldigheten att till fattigförsörjningen
bidraga, stadgas, det skola Arn bets- och
Tjenstemän med deras familjer ovilkorligen mantals
eller skattskrifväs i den ort, der de sitt ämbete
eller sina tjenster innehafva och utöfva samt
Ion' uppbära; rnen då 181a års mantalsförfatt"nihg
samt den nu gällande BevillningsEörordningen
tydligen bestämma , att Embets- och Tjenstemän
skola skattskrif vas, der de hafv'a tjenst och
lön , sfi vida de ej å annor ort 3ro beständigt
bosatte, anser Utskottet något ytterligare förtyd»
Ugande icke vara af nöden,
6j§ iBcvillnirigs.Utskottets Bttankanchnl
2-
I ändamål att. förekomma irringar och misstag
vid den nedsättning i. Minimi-summan af
Hemmansvärdet å Landet, som Riksens Höglofl.
Ständers derom fattade beslut beredt Utskottet tillfälle
att nu föreslå,, hafva Landshöfd-ingarne blifvit
gords uppmärksamme på nödvändigheten deraf,
att i de, jemlikt g Morn. af denna §. utgående
allmänna kungörelseE om, å Landet varan»
de Berednings • Comitteernes sammanträden , närmarare
antyda ej mindre den Summa, hvartill
nämnde nedsättning, sig belöper, än ock det sätt,
hvarpå densamma må i synnerhet tillgodokomma
Hemman sam tillförene varit antingen sins
emellan olika eller oclc jemförelsevis mot andra
för högt taxerade.
I>et tillägg Utskottet föreslagit vid 9, Mörn.
har endast för afsigt att för åbragte kostnader bereda
en. billig ersättning åt den af FörsamlingensPresterskap
hvilken af Kyrkoherden kan utses a.tt
,vid Berednings-Comiteen dess ställe företräda.
Då frågan huruvida i etten gångbare pris
"borde vid bestämmande af egendomars taxering
till Bevillnings erläggande lända till efterrättelse
eller icke, utgjord! ett föremål för, särskilde anmärkningar
inom de Respective RiksStånden, har
Utskottet i dess Betänkande under den 17 sistlid*
jae Junii angående grunderne för uppskattning af
jord på Landet m. m. närmare skärskådat densamma
och uppgifvit det sätt, hvarpå köpesummor
å egendomar borde vid ofvannämde tillfälle
tunder betraktande komma, och som denna åsigt
5’unoit Riksens Jlöglofl. Ständers bifall ? Ijar Ut
-
Btvillnings-Utsfottits Betänkanäen. 63^
slottet i 17 Mom. af förevarande §. derefter jern*
kat föreskrifterne för egendomars värdering S landet.
Den sfi kallade Minimi - Tabellen , hvilken
af Riksens Hdglofl. Stander genom Förstärkta
StätsUfskdttet blifvit fastställd skola till nasta Riks.
dag fortfara, är i 22 Mom, anmärkt tiil iakttagande
vid skeende Taxeringar, dock t il 1' t cle L nedsatta
belopp deri under N:t till Bevilinings.
stadgan fogade uträkning närmare utvisar, förmo*
dande Utskottet detta’ stadgande skola, jemfördt
nied iifverskriften å berörde Tabell tydligen utvisa,
hvilka hemman och lägenheter inbegripas i.
den -sålunda utstakade Minimi-Sammanför hvars
n. in skade belopp Utskottet här nedanföre hlifver i
tillfälle redogöra.
Samma orsak, söm föranledt tillägg och rät-’
leiser i 17 Morn. rörande värdets utfinnande å
egendomar till Bevil Ini rigert s utgörande, liar verkat
de, till likhet med Riksens Högloft. Ständers
derom fattade Beslut, förändrade föreskrifterne 1
23 och 24 Morn. i afseende på Taxering af Bruk,
Bergverk och Manufacturier.
Äfvensom Utskottet af den orsak, att ena.
handa Bevillningsgrund gäller så. för fastigheter
på landet, som för Stskillige i II Art. 4 § 1
Morn. uppräknade Fabrirjuer, Verk och inrätt*
ningat., hvaribland Valsverk nu äro i 26 M°m.
tillika med Qvarnar upptagne, lärnpadt i enlighet
med hvad 1.7 Mom. innehåller stadganderne om
värdeidagssättet å desamma;
. . _ '
Under förmodan att betydliga' Svårigheter
skulle förete sig, då Bevillbingsvärdet borde rät
-
638 BevitfningsUtsftoirets Betänkanden.
tas efter köpesumman fur en,- i ett köp och-fyi1
ett sammanslaget pris, föryttrad egendom, hvaraf
särskilde hemman kunde finnas inom särskilde
Taxeringsdistrict belägne, har Lagstiftaren i 12
Morn. uppgifvit det sätt, hvarpå i såd.ant fall
förfaras skulle. Men genom den nu besh:må förändringen1,
hvarigenom sista försäljningssumman
är apsédd böra tjena till vägledning vid . T axe*
ringsforridtningen , men icke utstakad såsom ett
Minimum.. Ilar detta stadgande blifvit öfverflödigt,
oell derföre 12 Moni. i denna '§.- är Utelemnädt
saint de följande i enlighet härmed tilt
åVummerföjden omflyttade
Vid - 13 Mom. efter nya, eller 14. Morn., ef4
ter den förra ordningen inom denna §. !nr. Utskottet
rörande stället, der skattskyldig® personer
böra till Bevillning taxeras-, tillagt det vilkor*
att den sorn är beständigt bosatt å annor ,ort , . ärt
der han Ämbete eller tjenst innehar c-!!erhu.fvudtiäring
idkar, må . för si'n parson å förstnämde
ställe taxeras.
Genom erhållen del från Allmänna Besvärs.
och Ekonomi-Utskottet af en särskild derom väckt
motion, har till Bevillningsutskottets kännedom
kommit, hurusom oordningar skola på vissa orter1
i .afseende på Debetsedlar sig ihritat; för att
förekomma dessa samt till vinnande af'fullständighet
. och enhet i denna del af Uppbördsverket
har Utskottet icke allenast ,i .22 . Mom»..' bestämt
huruledes afvikelser från författningens stadgande
örn en enda Debetsedels utfärdande för de inom
Samma .Taxer i-pgs-dis t rict skattskyldige påförde utlagor,
bura anses, äfvensom att någre, särskilde
BevillningsUtskotters Bethniatideri, 639
Debetsedlar icke må utfärdas för sådane Tjenstehjon,
sorn upptagas, å Husbondens förteckning,
utan pck bland andre till Bevillningsstadgan hörande
Formulaire undpr ,N:o - belagt ett i enstämmighet
med Kongl. Majrts Nådiga Resolution
på Allmogens Besvär ,af dem 1.756 §. 5 och
Kongl. Resolutionen, under den 4 December 1794
upprättadt förslag till ' Debetsedlar , hvilket med
fullständighet och noggranhet upptager både de
ordinarie utskyldeme och Bevulningen.
. y i §■ 4» .. s Uit
’ I i :Mom. har-Utskottet för att förekomma
Onödiga och .endast till tidsutdrägt ledande om*
gångar, - uppdragit åt ÖiVerståthållaren 1 Stockholm,
ätt .då lian af'andre ärender finnes hindrad
ifrån deltagande i Taxeringsförrättningarne, sjelf
utse någon annan i sitt ställe; äfvensom Utskottet;
emedan • efterlefnaden af det ‘ i 2 Morn. rörande
stäafgände , latt vid deri i TaxeringsComiteernes
Plenum skeende pröfning af Taxérings-beloppet -  borde minst hälften; af Xedamöterne tillstädeskomjha-,
ofta ' kunde försätta T-axéringsComiteen i
over ksamhet och hejda fortgången af dess arbeten ,
öteslufit oletsairnirta.
-'■t' Föreskriften.i 15. Morn. 'beträffande Handelsi
och Fabriks- Societeternés ■ Deputerade samt Handtverkeri
sr Åldermans och Bisittares skyldighet att,
p>å-r. anfordran af QfverståthallåreErnbetet, här inköttirarar.
nied specifiqup; förteckningar å Ledamölerhe
inom hvarje ,S'öcie.tet éller Ämbete, deras
Bostad-, .»deraS förhållande sinsemellan till rörelse,
förtjenst b. s. v. har Utskottet så mycket häldre
6^0 Biiiilnings-Utsioiuts BtiUnlandini
utlemnat,‘>'söm verkställigheten häraf möttes ej
blott af svårigheter 'utah tick någon.gång äf omöjligheter,
-brian att- likväl TaxPringsCoiniteen ku-nde
af detta besvärliga arbete vittna den erforderliga
nyttan eller' Visell et o'rri - hvarje skattskyldigs bevillning
underkastade ifiktvrnst.
Jemlikt -Bi bsetts H>'iglofl. Ständers Förstärkta
StatsUtsliotts "deri
beslut här 1 tfofrä 1 7 nrn ■ ni ef k 16 Morn. af denna
§. utstakats livad ätfséieride -tftä .vid uppskatttiing
af brand försäkrade hus i , Stärierne fästas å
tiel dervid asatte värdet, i likhet hvarmed äfven
* 1 Morin li 'a . cf denria Art; rättad t .blifvit, si
vidt densamma angår Brandförsäkring - af.. Hus å
mindre lägenheter och Eirstställen på landet; lärande
det för öfrigt ej undfalla Riksens Höglofl.
Ständers .'Uppmärksamhet', att -den genom det här
ofvanomförmält!tet.förhållande i afseende på egendomars
försäljningspris 'och dess inflytande vid
Be vi i luings Taxeringfe n uppkommande förändring ,
äfvenledes blifvit, hvad stari segendamar . angår
istkttagrie• äfvensom särskilde grunder för värdering
af genom eldsvådor skadade fastigheter blifvit
intagne.
Ehuru 18 Mom. i denna .jemförd! med
21 'Morii. i -2 §. af iftiS års BevillningsFörordning
ovedersägligön ådagalägger att de under Städerne
hörande Hemman och lägenheter, samt
doras jord arn-Bevillning underkastade, och ehuru
värdering deraf bur ske, har det mindre bestämda
stadgandet derom likväl föranledt olika
åsigter af denna sak, till hvilkas förekommande
Utskottet
Bevillning!-Utskottets Betänkanden. 641
Utskottet sökt åt 17 Mom. gifva mera tydlighet
och utförlighet.
§. 5-
Genom tillägg af ordet ”ovilkorligen” lrnr
Utskottet velat i 2 Mörn. närmare bestämma bland
hvil ka personer Konungens Befallningshafvande
egde att utse Ledamöter i Länens PröfningsComiteer,
likasom Utskottet dervid fästat ett förbehåll
åsyftande, att genom en circulerande Ordning
TaxeringsComiteerné emellan afböja de kostnader
och andre besvärligheter en Ledamot inom
PröfningsComiteen kunde framför andre få af ett
oftare deltagande i dessa arbeten vidkännas.
Slutet i det derpå följande Moment innehåller
ett af Bevillningsutskottet, i afsigt att undanröja
alla till tidsutdrägt med PröfningsComiteernes
sammanträden ledande hinder och omgångar
tillagt Stadgande, hvari omförmäles huru
förhållas må i händelse oförutsedde omständigheter
hindra Landshöfdingarne att sjelfve deltaga
i nämnde Comiteers göromål eller de dervid inträffande
förfall inom behörig tid anmäla.
Att ett Kammarråd och en Ledamot af Kongl.
KammarPtätten skola, på sätt 9 Morn. i 1818 års
BevillningsFörordning innehåller, deltaga i PröfningsComiteens
i Stockholm göromål har Utskottet
ansett mindre lämpligt, enär desse personer
äro Ledamöter i ett Ämbetsverk, under livats
pröfning eller granskning bemälde Combes åtgärder
och beslut kmma komma, och af sådan
Bihang till Riks. St, Fröt, 1823 5 fe Sami. N;o 41
64S BevillningS'Utskottets Bttänkanden.
orsak i 9 Morn. af denna §. uteleninat den iler.
om meddelade föreskriften.
Till kostnadernes bestridande vid Taxerna»
garne m. m. finnes i 1818 års Bevillbingsstadga
en viss Procent af Bevillnirigen anvist. Denna
liar Utskottet i allmänhet funnit tillräcklig, \t«-  dantagande hvad Norrbottens Dan angår; der des.
sé medel , på sätt Höglofl. StatsUtskottet i sitt
den 16 sistlidne Maji aflåtne Betänkande i detta
ämne närmare utreder, ej förslå aili betäckande
af nödige omkostningar i och för Bevillnirtgsarbetet.
Af detta förhållande , hvarom BevillningsUtskottet
erhållit underrättelse, har Utskottet
liemtat anledning att utöfver den vanliga BeviilningsProcenten
till meraberörde kostnaders bestridande
i nämnde Län anvisa af Bevillningsmedlen
220 R:dr årligen. Dock har Utskottet, till före-,
kommande af efterräkningar för framtiden, noga bestämt
att PröfningsComiteerne endast må bestäm»
ma och fördela den Procent, sorn af Taxerings,
-årets bevillning sig belöper.
$• 7.
Med bibehållande af förr gällande 'grunder
har Utskottet -föreslagit en förändring eller rättare
förflyttning af de i slutet af 2 :dra samt 3:dje Morn.
förekommande stadganöen, endast med den hufvudsakliga
skillnad att Utskottet hänvist dem , sorn
åt PröfrtjngsComiteernes åtgärder icke nöjas , att
sin talan fullfölja i Kongl. .« Maj:ts och Rikets
KammarRätt, dit äfven vederbörande skola de i
Landsorterne likaledes anförde Besvär insända. —
Till hvilken ändrig Utskottet hemtat anledning
Bevillningsutskottets Betänkanden. 643
dels deraf att så beskaffade besvär, som till sia
natur äro rättsfrågor, synas med mera skäl böra
behandlas af ett Rättegångsverk, sorn Kongl. KaminarRätten
är, än af ett Administrativt verk, dels
ock att samma ämnen, som nu i Besvärs-väg
dragas under Kongl. KammarCollegii granskning,
komma i egenskap af anmärkningsmål under Kongl.
IyammarRättens pröfning, hvilket synes strida
mot dea nödvändiga enheten i afseende på ären.
ders behandling.
Art. 4.
1. §.
I tt Mom. har Utskottet till säkerhet för
■suppbörden af ifrågavarande Bevillningsmedel fun.
nit. nödigt att låta inflyta hvad' flere så äldre
■sorn sednare författningar innehålla om Häradsskrifyares
skyldighet att tillstädesvara vid de årliga
.uppbördsmöten; hvarjemte, med anlédning
af Riksdagsfu 11 magt igen från Halmstad, Herr Hammars,
till Vällofl. BorgareStåndet samt Riksdagsfullmäktige
Lars Ericssons från Gefleborgs Län ,
Olof Larssons från Södermanland med flere med.
lemmars af Hedervärda BondeStåndet så väl till
Stats- och BevillningsUtskotten gemensamt som
ock till det sistnämnde enskildt remitterade Memorial,
om ändring uti tiden för KronoUppbörden,
och sedan Höglofl. StatsUtskottet redan uti
afgifvet Betänkande rörande grunderne för RiksHufvudbokens
afslutande, tillstyrkt bibehållande
af de hittills både för uppbördsstärnmornas hållande
och Statsmedels* redogörelsernas uppgörande
Bevillningsutskottets B etel nian ehn.
gällande terminer, såsom i alla hänseenden de
mest lämplige, Bevillningsutskottet för att likväl
så vidt möjligt är underlätta de skattskyldiges
besvär uti ett nu infiirdt 3 Morn. lemna t hvar
oell en rättighet att, vid första uppbördsstämman
erlägga hvad han uå mäktar med skyldighet för
Uppbördsmannen att beloppet emottaga och qvittera.
Deremot har Utskottet efter det desssamt Allmänna
Besvärs- och Ekonomiutskottets den 15
sistlidne September gemensamt afgifne Utlåtande
i anledning af gjorde 'Motioner om upphörande
af bötesansvar for de skattskyldige , sorn fran
KronoTJppbördsstämmor förfallolöst uteblifva, vunnit
trenne af de respective BiksStåndens bifall,
i enlighet dermed rättat för detta Jrdje nu mera 4:de
Momentet.
§• 2.
Det i 2 Momentets 2 Punct influtne stadi?
gande, att Berednings- och TäxeringsComiteeme
alltid böra hafva utlåtit sig, huruvida afkortning
må beviljas dem^ som ej mäkta de dem påförde
Kronoutskylder erlägga , har Utskottet ansett lika
ändamålslöst, som föranledande till onödiga omvägar,
enär IironoBetjeningens betyg öfver bristande
tillgångar i alla fall måste afkortnirjgslängden
bifogas och desamma dessutom behörig granskping
undergå.
§• 3*
Vid innevarande Riksmöte har Bevillningsutskottet
fått från Hedervärda BondeStåpdet emot^
BevillningS‘Ut$iotLets BetZiÅahdenl 645’
Inga följande Motioner, angSende undantag eller
lindring i allmänna Bévillningeri, nemligen:
1:0 Af Måns Mattsson från Christianstads Län,'
hvilken, jemte skildring af Fiskares mödosamma
och farliga näringsfång samt den deraf härflytande
obetydliga vinst, som vållar en rådande fattigdom
hos Fiskare i allmänhet, men särdeles dem
i Wiks, Kissiks, Weta, Mölla, Killehusen och
Knobäcks fiskelägen, hemställer, att så framt nämnde
personer ej kunna få tillgodonjuta fullkomlig
befrielse från all personel afgift, åtminstone någon
nedsättning i Kronoutskylderne måtte dem
beviljas; men hvaremot Riksdagsfullmägtige Johan
Fongberg och' Nils Månsson anmärkt, ej
mindre att något skäl icke finnes, hvarföre Fiskare
skola framför andre njuta befrielse från Bevillning
eller Kronoutskylder, då de ofta i sitt
yrke kunna förtjena mera än jordegare i allmänhet
, än ©ck att fisket vid Skånska vallen varit de
sednare åren mera gynnande än förut, så att skäl
saknades gtt bifalla den sökte lindringen,
2:0 Af Anders Hansson, som , biträdd af
Eric Jansson, begge från Upsala Fän, yrkat det
hvarje yngling under Beväringsåren måtte från
Capitations- afgiften undantagas.
3:0 Af Eric Andersson från Dalarne angående
lindring i Bevillningen för innebyggarna i
Fima Socken.
4:0 Af Eric Andersson Bång från Herjeåä
dalen rörande fortfarande af den eftergift i Bevilla
ningen, som innevånarne i nämnde ort hitintills
åtniutit, med anhållan att densamma måtte utsträcka
till Klockare, Fänsmän med flere, i hvilkea
646 Bevillnings-Utskottets Betänkanden.
anhållan, så. vidt, den rörer Allmogen , sig förenat
Carl Bergman för Ferla och Högdahl* Socknar.
Anders Nilsson för Nordmarks Härad af
Carlstads Häri samt Anders Mårtensson, för Halr
lens, Ovikens och Bergs Tingslag i Jemtland- .
5^0 Af Riksdagsfullmägtige från GottlandsLän
om lindring i utskyhlerne för Allmogen
dersammastädes.
6:0 Af Andeis Nilsson och Anders Mår»
lensson från Jemtland om nedsättning till hälften
af Bevillningen för Allmogen från denna ort.
7:0 Af Petter Jansson från Skaraborgs Hän,,
om eftergift i KrorioUtskylderne för den af Allmogen
inom Valla, Gudhems och Kåkinds Härader
af nämnde Hän, hvilka sista året lidit af
missväxt.
8:0 Af Haniel Nordqvist från Vermland ,
om befrielse för innevånarne i .Elfdalen.
Bevillningsutskottet , som hvarken funnit
Fiskare inom Malmöhus Hän stadde i en- belägenhet,
sorn berättigade dem. att framför andra
tillgodonjuta lindrihg i Bevillningen eller trott,
IBeväringsskyldige med fog kunna föreslås till eftergift?i|BeviIlhingen
, när de ej genom Garnisons
eller annan tjenstgöring hindras från sine
vanlige yrken eller betraktat Hansman , Klockare
och flere i Herjeådalen i samma förhållande som
.Allmogen derstädes, eller föröfrigt kan med billigt
afseende å en jemlik beskattning och möjligheten
att med bifall till framställningen, om eftergift
för visse orter utfinna utvägar tilL den nödiga
BevillningsSurnmans erhållande ,-har endast
i 1 Morn. från Bevillningens utgörande ef
-
BevillningtUtskottets Betänkanden. 647
ter i:sta Artikeln undantagit Studerande -ynglin»
gar vid Academier, 'Gymnasier och Allmänna
Scholor, äfvensom Manufacturister och Fabriksidkare
i Eskilstuna^ hvilka alla, tillförene, egt denna,
förmån.
I 2;dra Morn. från Bevillning efter itta och
stdra Artikeln befriat så val den i tjenst varande
som med Pension afskedade gemenskapen af Arméen
och Flottorne, upptagne fattige Barn med
flere oförmögne att sjelfve till sitt uppehälle bidraga,
innevånarne i Serna Socken af ÖsterDa*
Jarne och Krono. Nybyggare, de sistnämnde i enlighet
med hvad Stats-, Bevillnings- samt Allmän,
na Besvärs och, Ekonomiutskottens, derom afgif»
ne Betänkande innehåller.
I 3 Mom. från afgift enligt 2 Art. fritagit
lönlöse eller med, en mindre Eön försedde Tjenstemän,
Informatorer, som ej hafva 200 R:dr
årlig Lön,. Tjenstehjon o. s. v. jemlikt äldre
författningen, äfvensom Utskottet bibehållit de
förr gällande stadganderne angående visse Euneinkomster,
Pensioner, Tractamenten samt bland
andre offentliga anstalters tillhörigheter, hvilka
tillgodonjuta eftergift i denna beskattning, uppta,
git Städernes till aflöning anslägne jord.
I 4 Morn. har Utskottet) med fästadt afseende,
på Riksens Höglo 11,. Ständers, ofvan omförmäldte
beslut angående Bevillningens utgörande
af fonder ad Pios usus, utlemnat den mening ,
hvarigenom lindring i Bevilitiingen för dem innefattades
och i deras ställe infört Sparbanker.
I 5Ue Punkten har Utskottet på den grund
att det yngsta barnets ålder af Atta fr synes min»
6DevitlniussUeslottets Betdnbanderu
sire väsendtlig för lindrings åtnjutande för åboer
?i mindre Hemman på landet m. fl. utelemna*
föreskriften derom , och för att bereda meranämnde
personer ali den lindring Statens tillgångar medgifva,
i stället föreslagit, att om någon egde flere
‘än fyra barn, tillkom honom dessutom för hvardera
öfver detta antal ett afdrag i Bevillningen
af 4 sk.
I & Mom. har Utskottet, som dervid får
åberopa först dess derom i Höglofl. Stats- och
• BevillningsUtskottens gemensamma betänkande, angående
upphörande af Grufvehjetpen i Stora Kopparbergs
Län, gjorde förbehåll och sedermera de
skäl Utskottens sednare Utlåtande under den i&
dennes innehålla, föreslagit lindringen i Beviiimingen
för vissa Socknar oell Härader inom Kopparbergs
Län, samt derjemte för irmevånarne i
Herjeådalen med flere, sorn 5 Morn. af 1818 åra,
författning omförmäles; hvarjemte Utskottet utsträckt
denna lindring till inbyggarns af Elfdalen
oell Fryxdal ens Finnskog uti Carlstads Län, i afä
seende på den der rådande allmänna fattigdom
och behof, då enligt de upplysningar Utskottet
tillhanda kommit, åkerbruket derstädes skall i
afseende på landets läge och andra hinder, hvilsta
icke kunna undanrödja, befinnas i den ställning
att innevånarne nödsakas för sitt lifs uppehälle,
tillgripa bark och rötter, samt Boskapsö
skötseln , som utgjort deras egentliga näringsfång,
i sednare tider på ett för dein känbart sätt aftaga
genom en flere år fortfarande Boskapssjuka.
I 7 Mom. har Utskottet, på derom af samtlige
Hiksdagsfullmägtige från Kronobergs Län
Btvillnings Utsioltets Betänkanden. 649
gjord och till BevillningsUtskottet från Hedervärda
BondeStåndet öfverlemnad framställning,
velat genom lindring i Bevillningen godtgöra
de inom nämnde Län varande Inhyseshjon
för den särskilda tunga de mäste vidkännas
genom en tillkommen skyldighet att ined
penningar efter årets markegångspris liisa ett
dagsverke till Kronobergs Kungsgård.
I 8 Morn. har Utskottet, med stöd af
Riksens Höglofl. Ständers bifall till Utskottets,
under den 1 & Julii afgifne Utlåtande, bestämt
det sätt, hvarpå lindring i eller eftergift af Bevillni.
ngen borde It Brandskadade innevånare i
Norrköping och Borås meddelas osh
I 9 Morn. stadgat att Skeppsredare äro
från den efter lästetalet utgående Bevillningen
frie, då styrkas kan, att fartyget under
andra året legat ofraktbart i hamn.
Innan Utskottet lemnar detta ämne anser
det sin skyldighet vaia att närmare redovisa
på hvad sätt den af Riksens Höglofl. Ständer
beslutne minskning i Bevillningssumman kommit
de Skattskyldige till godo.
Vid jemförelse emellan den summa, hvartill
allmänna Bevillningen vid sistlidne Riksdagen
beräknades eller 5,580,000 R:dr och det
belopp Höglofl. StatsUtskottets Betänkande under
den a dennes utvisar, och som den derpå
följande 4:de , y:de och g:de vunnit Riksens
Höglofl. Ständers bifall eller 2,170,000 R:dr,
företer sig en skillnad af 410,000 R:dr. Ge~
nom ej mindre denna tillgång än ock den omständigheten
att BevillniDgsSumman för §5
650 BevillningsgUtskoltets Betänkanden.
11821 uppgift till icke mindre än 3,706.854
B:'!r, hvaraf likväl någon del måste afräknas
till *B«villpings-procenter och afkortningar ,,
har Utskottet sett sig i tillfälle att nedsatta.
Personella afgiften till 44 sk. af hvarje mansperson
och 22 sk. af hvarje qvinsperson , hvarigenom
äfvensom då: personer ifrån 15 till
fyllda 17 år samt fean fyllda 60 till 63 år blifvit
från Capitation befriade, enligt en på 1821
ars Bevillnings-sammandrag grundad uträkning
uppkommer, en minskning af 130,319:- 10.
I. afseende på Brand försäkrade
Hus i Städerne har
BeviilningsUtskottet, med hänseende
till deras värde i Hufvudstaden
och i Lamdsorterne
tro-tt »ig finna en rättvis medelväg
, då det bestämt en
minskning af 4 Procent för
Stockholm och. 10 för de öfrige
Städerne, hvilket efter samina
Beräkningsgrund utgör . 413671, 3: 44
Den med 10 Procent ned- '
satta Minimi.Tabellen å Hernmaasvärdet
å Landet har med.-'
fört en minskning af , . . . 66,137: 3: 6,:
Enahanda- förhållande har
fötanledt lika följder i afse*;
ende på
' Lägenheter med . . . 408: 45: 1.
Bergverken . . . , 5,041: 34: 3.
Manufacturier .... 2,563: 31.- i>
BevillningsUtskottets Betänkanden. 651
Såsom en följd af Utskottets
beslut rörande nedsättning
af H emmansvärdet har äfven
afgiften för Arrendatorer mast
beräknas till ett lägre belopp af 3,142: 15: 3.
Utskottet som sett den af
sådane innevånare i Städerne,
de der ej ega Burskap^ utgående
afgiften årligen aftaga, hasttrott
sig deraf föranled t ett påräkna
en minskning L den af
desse personer inflytande Bevillning
af  602: 3: 7.
Den enligt Riksens Hög»
lofl. Ständers Beslut upphörda
Bevillningen för vissa öfver*
flödsvarors bruk har utgjort 146,069: 24: —.
saint fyllnadsafgiften • . . 110,707: 14: 2.
Summa 457,347= 40: 3..
Hvartill ytterligare tillkommer
afgiften på Socker och.
Alun, hvilken blifvit directe
lagd till Statsverkets inkomster 4o,8oo=
Tillss minans Ridr 498,157. 40: 3.
Slutligen får Utskottet, sorn härmed anser
sig hafva besvarat alla till detsamma an»
gående Allmänna Bevillningen ankomne Memorialer,
vördsamligen hemställa , att i händelse
BeviliningsUtslcottets förslag äro lycklige
nog att vinna bifall af Riksens Höglöfl. Ständer,
till hvars pröfning de nu ined lika vördnad
öfverlemnas, hos Kongl. Maj:t må i aft
65i Bivilbiings-Utslottets BetSnkanéen.
gående underdånig skrifvelse anhållan göras,
om vidtagande af nödige anstalter 1:0 i och
för den förändring Utskottet nu föreslagit genom
den från Kongl Maj:ts och Rikets Karn*
marCollegium till Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammarrätt öfverflyttade pröfningsrätten af
besvär öfver PröfningsCommiteernes åtgärder,
2:0 till befordrande deiraf att mindre och till
den inre skeppsfarten gagnade Skepp och
Farkoster af Fern »våra Fästers drägtighet och
deröfver, som förut ej varit underkastade denna
skyldighet, måtte utan ali eller ock för
minsta möjliga feostnad uppmätas och stämplas
otli 3:0 till vinnande *f behörig verkställighet
i Utskottets förslag rörande dels beskaffenheten
af de framdeles utfärdande Debetsedlarne,
dels executorernes skyldighet att i nödige fali
utkräfva de jemlikt Bevillnings-Författningen
ålagde Böter, dels fastställelse å föreskrifterne
om besvärs anförande deröfver dels ock Öfver
Ståtbålleren»
i Stockholm rättighet att i sitt
ställe utse någon annan till Ordförande i PröfningsComiteen.
Da under öfverläggningarne yttrade sär
skilde
meningar varda härhos vördsamligen
bifogade. Stockholm den 15 October 1823.
,Transumt af Protocollet , hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Bevillningsutskott nedannämde
dagar är 1823.
Den 13 Octoieg.
BevillningsUtskottets Betänkanden. 653
Justerades Protocollen för den anira och io:de
i denne månad, efter uppläsande af hvilket
senare Herr Häggblad aflemnade sin, mot Utskottets
der intagne beslut om Bevillningens
utgörande af Ämbets- och Tjenstemän, skrifte*
ligen författade så lydande reservation:
Detta beslut, kan jag icke för min del
gilla, och föranlates derföre anmäla min re*
servation. Det kan icke vara förenligt med
en rättvis beskattningsgrund, att någon Tjensteman
taxeras för högre Löneinkomst, än han
verkeligen njuter. Den Ämbetsman, sorn för
ålder eller sjuklighet med vederbörligt tillstånd
har tjenstledighet på längre eller korta,
re tid, och således måste vidkännas en i förhållande
derefter beräknad förminskning i Lön ,
bör icke med skäl kunna taxeras till lika Bevillning,
som om han varit i tillfälle att liela
året bestrida sin tjenst, och således åtnjuta
hela den dermed förenade löneinkomsten. Samma
förhållande inträffar äfven vid alla slags
Tjenste - vacancer.— En Enka, sorn efter mannens
död eger utbekomma 1 ä a qvartal af
den innehafda lönen, kan val icke med någon
rättvisa åläggas Bevillning för 4 qvartal.
Lika orätt är det äfven, att en Enka efter
Prest eller Schol-lärare taxeras för t. ex. 600
B:drs Löneinkomst, ehuru hon verkligen icke
njuter mer än 400 eller 450, emedan 300 eller
150 äro honom, sorn tjensten bestrider,
till aflöning anslagne. Icke heller kan det
pied rättvisa öfverensstämma, att denne sed^
654 EevillningsUtskottets Betänkanden.
nare, hvilkens lön icke uppgår till 300 R:dr,
likväl derföre ålägges Bevillning ej allenast
nied 1, utan äfven med 2 procent af Lönebeloppet,
då deremot andre nied lika Löne.
inkomst äro enligt Lagen från all Bevillning
befriade. Det är ett oriktigt påstående, att
Staten härvid förlorar. Man kan icke rätteli'
gen sägas förlora det, hvartill' man ingen rättighet
eger. Staten bör ju icke rimligen för
dra mer, än att hvarje tjensteman beskattas
för den löneinkomst , han verkeligen njuter.
Att taxeras för något derutöfver, vore lika
orättvist,' som att taxera en Jordbrukare för
hemman, ehuru han icke eger mer än ett.
Detta ämne anser jag af så mycket större vigt,
sorn det har den största' inflytelse på hela Ärnbetmanna
klassens vilkor, och jag anhåller
derföre, att reservationen matte få åtfölja Be.
tänkandet till Respeciive RiksStånden, hvilka
icke lära underlåta deråt lemna den "uppmärksamhet
ämnet visserligen förtjenar.
Uti denna Herr Häggblads reservation,
instämde Herr Hultin.
Den 18 October.
S. H. Justerades Stats- och Bevillningsutskottens
Betänkande, i anledning af Herr
Hiesieiters Motion angående så val minskning
i StämpelAfg;^ten för Spelkort, som förändring
i afseende på sättet för K.ort ■ BeviilningsStarnplingens
verkställande.
Fevillnings-Utskattets Betänk anden. 655
Herr Stahle reserverade sig i afseende på
det föreskrifnS sältet för Bevillnlngens återfående,
da Kort till Utrikes Ort exporteras;
emedan deri åsatte Stämpeln hindrar afsatt»
ningen utom Landet , hvarföre man också säl.
lan ser Utländske varor, som hit inkomma ,
vara med sädine Stämplar försedde, utan trodde
Herr Ståhle ändamålet vinnas örn rättighet
gifves , att mot Bevillning* Afgiftens åt erbekommande,
aflemna det stämplade Kortet eller
HjerterÄss.
Med Herr Ståhle förenade sig Herr af
Wingård , samt Herrar Linrnelms Hemberg
och Fornander.
I sammanhang härmed och efter derom
•väckt frag», beslöt Utskottet äfven , att det
stadgande uti BevillningsFörordningen skulle
inflyta att ”frän Bevillning beräknad efter Lästetal,
fritaga* Skeppsredare, för de Fartyg, sotn
andra äret be isligén legat i hamn obegagnade.'11
Herr Ståhle reserverade sig emot detta
Beslut, emedan han ansåg omöjligt för TaxeringsComiteerne
att controllera rätta förhållandet.
Herr von Franken, >August, anförde skrif»
teligen :
Vid det nu fattade beslut , att ingen afgift
skall erläggas för det Fartyg, som på ett
år. ej blifvit begagnat, får jag reservera mig,
ej för svårigheten af tillförlitliga uppgifters
(erhållande, och ej för att jemföra det med
656 Bevillnings.Utshottets Betänkanden.
^Landtegendomen och dess ägares af tiden iråkade
förlägenhet, utan jemfört med Husegare
i Städerne hvilka om de ej hafva sine Hus
uthyrde utan obegagnade, ändock n aste erlägga
egande rätts afgift, och som Fart ygs - afgiften
äfven är egande rätts afgift och ej en afgift
för nyttjande eller rörelse, så bör den,
efter min tanka, äfven utgå om Fartyget begagnas
eller ej.”
Herr Uggla, Göran Gustaf, förenade sig
med Herr von Franken.
Herr Huldt aflerrinade till Protocollet ett
så lydande — Vördsamt anförande:
anledning af min reservation emot den
höga Minimi - afgift af SkeppsRedare , som.
Högloft. Utskottet den 18 dennes föreslagit
skulle utgå, får jag nu skrifteligen anföra min
tanke i ämnet.
Det är allmänt' kändt, att Svenska Handeln
och Sjöfarten på de senare åren betydeligen
aftagit, och att de låga Frakterne knappast
förslå till Skepps-cmgällder, samt att af
sådane orsaker flere skepp ligga aftacklade i
våra hamnar oell der nästan bortruttna.
Jag anser derföre billigt, alt afgiften ber
vara så lindrig som möjligt och icke öfverstiga
5, högst 6 sk. på hvarje Läst af CravelFartyg
och 3, högst 4 sk, Banco på hvarje
Läst för Klink-Fartyg samt utgå i lika beräkning
för alla Städer, utan afseende på deras
Classificatioa. *
Hur
-
Bevillnings-Utskottets Baänkanden. 657
Häremot torde vä! invändas att afgiften dfi
icke .uppgår till den påräknade summan; meri
jag får erinra, att snarare skal! en större inkomst
för Staten vinnas örn stadgadt blifver, att alla Fartyg
oell ■öppna Båtar, utan undantag, från och
med 5 Lästers storlek komma att betala ofvannärnde
afgift.
Hvad jag härom anfört, anhåller jag vördsamt
ina genom ProtocollsUtdrag få åtfölja Hög.
lod. Utskottets Betänkande till samiel ige RiksStånden.
Höglofl. Utskottets Betänkande med Förslag
till en blifvande Bevillnings-Förordning, justerades
slut och godkändes»
Herr Uggla, Gitran Gustaf, reserverade sig
deremot, att vid Höglofl. Utskottets Förslag till
minskningar på allmänna Bevillningen, i följd
af den genom Riksens Höglofl. Ständer' fastställde
nedsättning i Bevillnirigens belopp med 410,ooe
R:dr emot hvad den hittills utgjort, Statens Åmbe!s-
och Tjenstemän icke, i likhet med hvad
alla andra MedborgareClasser genom samma Förslag
tillgodokornmit, fått åtnjuta ringaste förminskning
i Bevillningen efter II Art.; hvilken Styfmoder!
iga behandling, emot en MedborgareClass,
sorn förut är med en ganska dryg och tryckande
beskattning besvärad, Herr Uggla ansåg, såsom
ined all rätts-princip oförenlig, sig böra anmärka
och till Rikets Höglofl. Ständers upplysta
granskning och behjertande framställa.
Bihang lill Rihs. Su Prat, 1853 5-re SamU N:o 4a.
6^8 Berillnings-Vtskottttt Betänhanden•
Emot den i III Art. 5 §. a och 9 Moni*
Landshöfdinge och Öfverståthållare tillagde rösträttighet
i PröfningsComité , äfvensom den i
förstnämnde Moment stadgade grund för denna
Comité® organisation, genom hvilken senare Landshöfdingen
utser och tillsätter PröfningsComitéens
Ledamöter, fann Herr Uggla sig-så mycket mera
böra reservera, som han för sin del ansåg
med principen för den i Grundlagarne Rikets
Ständer tillkommande fria beskattningsrätt närmast
öfverensstämmande, att all möjlig inflytelse af
Ambetsmanna-myndighet borde aflägsnas från en
inrättning, det denna Beskattningsrätt af folkets
ombud verkstalleSi
Herr Wikblad änförde skrifteligeri till Prötocollet:
Hvad jag förut anmärkt angående Ledamöters
antal i TäxeringsComitéerne, att nemligen
intet visst borde bestämmas, utan eri från
hvarje BeredningsComité deruti ega säte och
stämma, anser jag, i hänseende till PröfningsComiteernes
organisation, vara ännu mer vigtigt och
magtpåliggande. Uti desse sistnämnde skola icke
allenast granskas alla öfver Taxetingarne anförde
besvär och reservationer, utan äfven hela förhållandet
af LäneTaxeringen i det hela, iså att
en billig, jemn och rättvis fördelning af Bevill
ningen, grundad på enstämmighet af Hemthänsvärden
i särskildte districter och uppgifter af annan
inkomst, blifver iakttagen. Intet synes derföre
vara af större vigt till säkerhet så väl för
påräknade inkomster för Staten, som för de Skattskyldige,
än att denna ömsesidiga rätt blir med
möjligaste noggrannhet bevakad. Och huru skall
BevlllningsVtsiotttts J^tlZrxlatiåtn. 659
fcådant kunna väntas, om, såsom hittills skett, och
afveta i denna föreslagna BevillningsFörordning
blifvit stadgadt, ett visst bestämdt antal Ledamöter
härtill kallas? häraf skall ju alltid inom hvarje
Län årligen hända, att ifrån flere Stader ooh
Taxerings-distr!ct skola saknas Ledamöter^ hvilka
iså val till upplysningars afgifvande, sorn bevakande
af de Skattskyldiges rätt synas böra Vara
tillstädes. Jag föreslår och yrkatf*défföréj att ifrån
hvarje Stad och Taxerings-district en Ledaniot
ibland de ifrån TaxeringsComitéerile uppgifna
blifver inkallad till Ledamot i hvarje Läns Pröf.
ningsComitée. Man torde häremot invähda, att
på sådant sätt antalet af PröfningsComitéernas Ledamöter
blefve olika i olika Lärl, och ätt svårighet
för Herrar Landshöfdihgär härigenom upp.'
Står , att kalla ett jemt antal Ledamöter af hvarjö
Stånd och Glass; mert det förra anser jag böra
vara en laglig följd af Svensk Mannarätt att beskatta
sig sjelfve, genom sina Fullmägtige som.
aldrig till visst antal äro bestämde för Jtiksdagar,
och det senare skall alltid en klok Och för det
allmänna bästa nitisk Landshöfding alltid kunna
i tillbörlig proportion kalla och bestämma. Afven
torde det inkast mota, att genom ett så ökadt
antal Ledamöter i PröfningsComiteerne * sorn ega
rätt att erhålla Skjutspenningar och Dagtractamente
den för Uppbördsköstnaderne afsatte procenten af
BevillningsSurnman blef otillräcklig — men några
R:dr mer eller mindre böra ej komma i fråga
då ett vigtigt Och gagheligt ändamål sökes,
Och har troligen denna besparingsprinctp villat 1
66o' 'BeviUnings-Utsköttets Betänk an ilen.
att sä ofta närboende årligen blifva kallade till
Ledamöter i PröfningsGomitéerne.”
«— — — Ut supra
Ex Prolocollo
Clas Levijn,
Bevillning.
Art. I.
Personel Afgift
Erlägges af alla inom Sveriges Rike i Mantals*
längd skattskrifne personer utan afseende på
stånd eller förmögenhet,
Af hvarje Mansperson, från och med fylda
Sjutton till och med fylda Sextio år, 44 skillingar;
Af hvarje Qvinna, från och med
fylda Sjutton till och med fyllda
Sextio år, . . . . a 2 skillingar;
Denna afgift fortfar att årligen utgå äfven
efter fylda Sextio år för alla dem , hvilka antin,
gen af Egendom , tjenst eller rörelse ega én in
komst
af Femtio R:dr, eller efter II Artikeln
utgöra Bevillning af Egendom, rörelse och lön.
Art. II.
Afgift af Lön, Egendom och rörelse m. m.
§• i
Af
Ämbets- och Tjenstemän Samt Betjente
1. Morn, Alla Ämbets- och Tjenstmän af
BcvillningsUtskottets Betänkanden, fl6i
Hof Civil Militair- och Ecelesiastik-Staternasamt
öfrige allmänna Verk, Private Bolag och Inrättningar
af hvad beskaffenhet de vara må, i Städerna
och på Bandet, skola för den sammanräk*
, nade lon, de af en eller flere tjenster åtnjuta,
antingen i penningar,Kronotionde, Spannemål från
Kronans Magaziner, indeldta hemmänsräntor, anslagen
åker och äng eller andre sådane lägenheter
, då den öfverstiger tvåhundrade ^Riksdaler
erlägga :
Till och med sexhundrade R:dr En af hundrade;
Från och med sexhundrade
R:dr till och med Ett tusende
två hundrade . . . Två afhundrade;
samt
för ail lön derutöfver . . Tre afhundrade;
kommande den lön, som är indelt^eller) utgår r
persedlar, att förvandlas i penningar, efter den
näst före Taxeringen satte markegång.
Till förekommande af misstag och på det
Statens inkomst af EönBevillningen må med säkerhet
kunna påräknas, bör den alltid af Ordinarie
Åmbetsi och Tjenstemän erläggas, och deremot
det arfvode eller den lön, sorn vicarier,
af alla namn, af dem åtnjuta , icke till Bevillningsafglft
taxeras; egande Ordinarie Ämbetsmän,'
att å vicariernes lön afdraga, hvad för dessa löners
belopp i Bevillning erlägges,
2. Morn. Under Eön förstås all den inkomst,
som af tjensten under loppet af året blifvit
förvärfvad. Beloppet deraf skall på det sätt
uppgifvas, att hvad efter^Stat utgår, utan afdrag
af Centonalen ? uppföres såsom ordinarie jnJjomstj
*6* Rtyitlnings-Vttkotltttf Betän\anden.
men Extra arfvoden, trsctamenten för tillfällige
förrättningar på vanlige tjenstgöring*-orter, Compagnie
- revenqer, Procenter, Remisslage, Tingsgästningspenningar,
Expeditions • lösen oell andre
sportlar, förås i en sömma under Titel: Extra
Ordinarie inkomst, hvilken senare beräknas efter
det belopp t hvartill den året förut uppgått.
Art, II.
§. i,
3. Morn, För alla Ecclesiastik Ämbets- och
Tjenstemän, beräknas Taxeringsåret från deta i
hfaji del^år Taxeringen sker, till samina tid påföljande
år
4. Afom. flosta Ilen pcb på lön anslagne lägenheter
skola, lika med andre hemman, till deras
värden uppskattas , och den deraf till 4 procent
beräknade inkomst tilläggas inqehafyarens öfrige
Löneförmåner och Bevillning , efter redan
stadgad grund, påföras med iakttagande;
1:0 Att då Bevjllnlngen utgått af BoställsyärdeC,
den iqdeldte BoställsBäntan ftån Löneberäkqingen
försvinner;
a:o, Att LuqeBeviilningen för Ämbets- och
Tjenstemän icke förändras genqm afgiften för deras
enskilde Egendom,
5. Morn- Ofvan s.tadgade Bevillningsgrund
galler således äfven
1:0 FörEcclesiastik,Staten och dertill hörande
Betjente, Organister och Klockare på Landet och
I Släderye, i anseende till Tionde och öfrige
Bevillningsutskottets Betänkanden, 663
rättigheter af FÖrsamlingarne, Föne- och löningstillökningar
i penningar eller Hemmansräntor,
vederlag, förläningar och andre inkomster, som i
och för tjenster verkligen åtnjutas, hvarunder äfven
begripes för Capellanerne den inkomst de ,
efter slutad och behörigen faststäld öfverenskommelse,
njuta af Kyrkoherdarne, hvilka sistnämde
derföre ega , att berörde utgift från sine egne inkomster
afdraga;
2:0 För Akademi-, Gymnasii- och ScholeStaterue,
Domkyrko-Syssloman, Kyrko .Inspectorer
m. fl. ;
3:0 För Städemes ftfagistrater, samt öfrige
Tjenstemän och Betjente;
4:0 För dem, som åtnjuta Pensioner, Gratialer
och Benådningar, hvilka utgå efter Stat eller
af allmänna medel ;
5 0 För Qvinna, som njuter lön eller an.
nan inkomst, så ock Pension , Gratial eller Nådegåfva
af allmänna medel ;
6. Morn■ Patroni-Ecclesiarum i Skåne, Halland
och Bohus Dan, som njuta Spannemål af
Krono- eller Kyrko - Tionde; betala fern procent
af Spadnernålens värde, uträknad efter den näst
före Taxeringen satte markegång.
Dika afgift erlägges ock af den Kyrkorna i
dessa orter tillhörande Tionde, som ej är på lön
eller till andre bestämde ordinarie utgifter an.
slagen, och uträknas värdet på nyssnämde sätt;
äfvensom af Domkyrkorna i Kiket för deras inkomster
i Spannemål eller Hemmansräntor, sedan
derifrån blifvit afräknade, endast sådane, efter särskild
stat utgående löner, för hvilka innehafvarne
664 BeviUåingsZhsJtottetsJBetänkanderti
efter denna artikel och §., till det belopp förtal
stadgadt är, Bevillning erlägga,
§• 2-
Bevillning af Städerne.
i. Mom. Handlande , SkeppsRedare, Fabri»
queurer, Handtverkare och Borgare, taxeras och
utgöra Bevillning i förhållande till deras vilkor
och rörelse, med fem för hundrade af den inkomst
de under näst föregående året' njutit. Endast
aflöning för verkliga arbetare och arbetskostnad
i och för sjelfva rörelsen eller handteringen
får derå afräknas och bevislige förluster jemväl
betraktas.
På Taxeringsmännen adena beror pröfningen
af de skattskyldiges uppgifter. De skola derföre
ovilkorligen med strängaste rättvisa, efter
ed och samvete, pröfva dem samt bestämma hvarje
Skattskyldigs afgift. Ailä nödige upplysningar
skola för detta ändamål noggrant sökas , utskeppningen
, importen , Skeppsfarten, afstämplingeri,
Handelsrörelsen m. m. tagas i betraktande; äfvensom,
jemte allt detta, en synbart yppigare lefnadskostnad
, vid bedömandet af inkomsternas belopp,
skall tjena Taxeringsmännen till vägledning»
De ega dessutom, att så vidt de skattskyldiges
uppgifter hafva något sammanhang med Publike
verks befattning, ovägerligen af dem undfå
de upplysningår, som kunna erfordras. Skulle,
efter inhemtande deraf, någon anledning vara till
tvifvelsmål om rigtigheten af sjelfva uppgiften
eller af de gjorde ållagen ? ega Taxeringsman
-
BevillnnigsUtskottets Betankanden. 665
nen, att specifike uppgifter, i begge delarne,
den skattskylcjlge affordra.
a. Mom. Efter denna Artikel må Bevill-;
ning icke påföras Handlande, SkeppsRedare, Fabriqueurer
och flere, hvilkas rörelse i hufvudsaklig
måtto beror på utrikes handel, under nedanstående
belopp, nemligen:
Stockholm och Götheborg'.
R:dr. Sk.
Grosshandlare i . .30: —
Handlande , Mäklare, SkeppsClarerare
och Apothekare . . .20: —
Fabrikqueurer och Manufacturister ♦ 15: —
SkeppsRedare för hvarje egande svår
East
I Första
Handlande 8cc.
Fabriqueurer SCc.
SkeppsRedare 8cc.
I Andra
Handlande SCc.
Fabriqueurer 8Cc.
SkeppsRedare 8cc.
I Tredje
Handlande 8Cc.
FabriqueurerScc.
SkeppsRedare SCc,
• •• — ' 8*
dassens Städer:
20: —
. 15: _
. — 7.
Classens Släder:
• 16: 32.
• 13: 16.
. — 6.
Classens Släder:
i . ; 15: —
i 12: —.
666 JitvlUnings-Utskottets Betiinkanden
-
I 1'jcrde Clause ns S eider:
R:dr Sfr.
Handlande SCc. . . . 13: 16.
Fabriqueure r 8Cc. . . .10: —
SkeppsRedare &c. . . . — 5>
1 hernie dassens Städer.
Handlande 8Cc. . , : 10:
Fabriqueurer 8cc. . .8: —
SkeppsRedare Scc. . . , — 5*
och alle andra Fartyg, tillhörige Kö~
pingar, lastageplatser eller Landtman,
däckade eller odäckade, af fern svåra
Lästers drägtighet och derutöfver , —• 4.
Ega flere del uti skepp påföres den för detsamma
sig belöpande Bevillningsafgift Hufvudeller
CorrespondensRedaren.
Intill dess uppmätning af Fartyg hunnit verkställas,
böra sådane, som äro ouppmätte, af Taxeringsmännen
anses till den drägtighet, i lästetal
beräknadt, som efter egares uppgift, jemförd
med de upplysningar, hvilka derjemte kunna erhållas,
kan bestämmas.
3. Morn. För Bryggare, Handtverkare och
Bergsmän , hvilkas rörelse ocl» näringsfång egen.
teligen äro riktade på inhemska produeter, deras
tillverkning och afsättning, bestämmes den
minsta afgiften ,
I Stockholm och Göteborg . 10: —
I Städerna af första Classen . 10
— — af Andra —— , 8
-— — af Tredje — . 7
— — af Fjerde —• . 6
— — af Femte — *.4
BevillningsUtskottets Bttånkandtn. 667
4. Mom- Taxerings männen ega dock att
utsätta en ringare minimi - afgift för alla i denna
§, nämnde personer, elit de, utan att vara allde,
les utfattige, och på sådan grund från afgift frie,
likväl ej mäkta den faststälda minsta.afgiften, inom
deras Class erlägga. Detta förhållande skall dock,
örn Txaeringsmännen det påfordra, med bevis af
HandelsSocieteten eller Handtyetkeriernes Ålderman
och Bisittare, eller, der de icke finnas, af
Stadens Magistrat bestyrkt, i Protocollet antecknas
och Taxerirtgsmännens åtgärd härvid, genom Utdrag
af Taxerings-iLängden, PröfningsCornitéen
underställas.
5 Mom. Den som drifver särskilde handteringar
och rörelser, erlägge Bevillning af deras
sammanräknade inkomst, hvilken dock för
hvarje handtering särskildt upptages. Med TaXeringsmännes
pröfning af desse uppgifter förhål*
les såsom förut stadgadt arfi.
Morn. Borgare, som ej i laga tid och
ordning uppsagt Burskap, erlägge emedlertid af*
gift i egenskap af Borgare, fastän han näring
eller handel icke idkar. Hit höra ock Contin.
gent-Borgare, hvilka, da de idka Gårdfari-han,'
del, så framt denna handel kommer att fortfara,
dessutom derföre taxeras lika med Skål-Wesfgöfhar,
och påföres dem Bevillning i den Stad eljer
Socken , der de äro mantalsskrifne.
BorgareEnka, som sitter i handel och rörelse,
taxeras lika med Borgare; meri har hon t
behörig tid och ordning uppsagt Burskap och idkar
ej någon Borgerlig näring, påföres henne icke
668 Be^illningsUtskottets Betänkanden.
n5gon sådan afgift, utan anses hon efter omständigheferne,
på sätt i öfrigt är förordnadt.
I>e af Ridderskapet och Adeln, ‘- samt- Magistrats-
och andra personer, som i någon Stad
hafva sådan handtering och rörelse, att de, i
anseende dertill, kunna räknas bland Gross- eller
andre handlande och idkare af Borgerlig näring ,
ehuru, de Burskap icke antagit, skolaehvad' de
äro Löntagare eller ej, särskildt taxeras i förhållandS
till deras rörelse, lika med Borgerskapet.
7. Mom. Öfrige till Städerna hörande personer
erlägga;
Advocater och de, sorn med laglig?-rätt] biträda
Parter i Rättegångar i fem Glassér:
Första
Classen -
R:dr Sk-  * 75: —
Andra
d:o
. 50: —
Tredje d:o ,
• 3°* —
Fjerde
d:o .
20: —
Femte
d:o ,
>0: —-
Äeteurer och Actriser, Musikanter, Sångare, Sängerskor,
Dansmästare m. fl. som tillhöra antingen
de Kongl. Spectaklernas Stat eller
öfrige Spectakel-troupper, taxeras, då
de njuta inkomst af information, i fyra
.C las ser t
Första Classen : ,25:-—-
Andra d:o ► -15: —
Tredje d:o - . 8: —
Fjerde d:o . . 5; —
och för löneförmåner särskildt, eljer
förut stajlgad grund,
Bevillningsutskottets Betänkanden. 669
Arbetsfolk i Städerna, sorn icke äro lagstadde
och ej eller njuta ständig årslön, utan
arbeta För dagspenning eller efter särskild
öfverenskommelse och beting,
Mankön t
I Slockholm och Götheborg t
Ogifte och Enklingar , samt gif- Etdr Sk.
te utan minderårige barn . 1: 24.
Gifte samt Enklingar ined min
dreårige
barn . » — 24!
I de öfrige St ader ne;
De förre . • 1: 8.
De senare » . • 16.
Qvinkön
■"X
Ogifte
eller Enkor minderårige
barn i Stockholm och
Götheborg . . — 24.
I de öfrige Städerne . — a 6.
Artister, sorn icke äro Borgare, i åtta
Glassér t
Första Classen .
.100
—
Andra d:o
• 75
—
Tredje dio
• 55
—
Fjerde d:<>
• 45
—
Femte d:o
• 35
—
Sjette d:o
• 25
—
Sjunde d:o ,
• 25
—
Åttonde d:o ,
5
—r
Eöneförmåner, om de åtnjutas, efter
ofvan antagne grund, särskildt beräknade1
670 BevillningsZltskottens Betilnianden.
Auctions-Betjente, se Städernas Betjente, 1
5 Morn. 3:dje puncten af denna artikel.
Betjente? eller Laquejer i lagstadd tjenst, för en
eller två, hvardera * .2: —
den Tredje . i 4. —i
den Fjerde i .6: —a
den Femte i »8: —
den Sjette ben hvar och
en derutöfver . 16: —a
itied Betjent förstås Hofmästare, Kammartjenare,
(hvilka begge dessutom betala
den här nedanföre stadgade afgift)
Taffeltäckare, Jägare, Samt alla and ä
manspersoner, som till uppassning nyttjas,
med undantag af minderårige tjenstegossar.
AU sådan Betjening i ett
hushåll skall sammanräknas, så att för
fru eller minderårige barn någon särskild
betjening ej må uppgifvas och
den förhöjda afgiften derigenom minskas.
Hyrlaquejer . 44: —
Hillard-egare; för hvarje Billard, der så kallade
Parti-penningar betalas > i irenne Classen
I Stockholm och Götheborg i
Första Classen . -150'. —
Andra d:o . > 100: —
Tredje d:o . . 66: 32.
I de öfrige Städerne:
Första Classen . 1 joot —
Andra d:o 4 75: —
Tredje dio * 50: —1
BevillningsUiskottets Betänkanderi. 671
Endast innehafvare!! af Billarder vid
helsobrunnar befrias från afgift, såvida
inkomsten deraf tillfaller BrunsCassan
eller de fattige.
Bokhandlare, lika med Handlande.
Boktryckare, lika med Manufacturister.
Boktryckeri - Konstförvandter, i två Classer:
R:dr Sk.
Första Classen .
, 2: 16.
Andra d:o
2:
Skepps i Städerne i
fern Classer:
Första d:o
• 40: —
Andra d:o
• 30= —
Tredje <1:6
i 20'-
Fjerde d:o
. 15: —
Femte d:o
i 10: —
Öfrige Byggmästare, lika med Handt.
verkare.
3 o:
10:
5:
3:
tihirtirgei* tned Practik, samt Badare och de somt
hålla Bakstugor, i fem Classen
Första Classen . » 30: —
Amita d:o
Tiedje d:o
Fjerde d:o
Femte d o
Collectmrer erlägga Bevillning af deras Inkomst i
lika förhållande, sorn för Ämbets- och
Tjenstemän är faststäldt, och skall beloppet
af den för det föregående året
uppburne provision, genom bevis från
Lotteriets HufvudContoir, styrkas,
Directeurer , Theater, vid andre > än Konungens
Spektakler, erlägga årligen . 35; —>
672 Bevillnings-TJtsRottets Betänkanden.
R:dr Sk.
och dessutom för hvarje Representation
i Stockholm och
Götheborg . . 4: ——
saint i alla öfriga Stader och orter a: —
med förbindelse att, innan de från orten
eller Staden afresa eller Pass dem meddelas,
med bevis af Kronans uppbördsman
styrka, att representations afgiften
blifvit erlagd; och skall qvitto derå,
jemte betyg att Revillningen för löpande
året blifvit gulden, eller säkerhet derföre
ställd, ovilkorligen företes å den
ort, dit de sig begifva, innan något
Spectakel der får uppföras.
Doctorer, Medicina eller Bältare med Practik
utom tjenster, taxerastill fyra procent af
deras inkomst, dock ej under Tio R:dr.
Renhållnings, i
Fyra
Glassér:
Första Classen .
• 30:
—
Andra dto .
2 0:
'—
Tredje dto
. 10:
—
Fjerde d:o
5:
—
J de äro Borgare
ser:
eller
ej> i
Sju
Forsta Classen .
. 2 0:
—
Andra d:o
• 15:
—
Tredje dto
. ia:
—•
Fjerde dto
10t
—•
Femte d;o ;
8:
—.
Sjette dto
5:
—
Sjunde dto ,
2:
2 4.
Fr un tim'
Bcvillnings-TJtskattcts Betixnkanden. 673
Fruntimmer, som idka klädsöm, med en eller fle*
re medhjelperskor, jemnföras med Handtverkare
, och deras medhjelperskor med
Hmdtverks-Gesäller; dock inå ej på.
sådan verkstad, som endast består af
personer af qvinnokönet, någon anses
lika med Verkgesäll.
Försäljer skor , så kallade Bröd Jungfrur, samt al*
la öfrige personer af qvinnokönet, som
förestå försäljning i Bodar eller på.
Näringsställen, för andras räkning, i
Fyra Glassér.
R:dr Sk.
Första Classen . 10'. —
Andra d:o . . 8: —•
Tredje d:o . 5:
Fjerde d:o . . S:
Gesäller, Verkgesäll, eller den förste på Verkstad,
der minst fyra finnas . 3:  .
der minst tre finnas . a: 16.
alla öfrige Handtverks . i* 32.
På Enkas verkstad, om der äfven blott
finnes en Gesäll, eller i fall af flere,
anses den första sorn Verkgesäll
med . • > st 16.
Men då de äro fyra . 3; —*
Gouvernanter och Informations Fruntimmer i Private
hus . • is 34.
Fruntimmer, sorn hemma hos sig hålla
Pensions-inrättningar eller Scholor, be»
tala i sådan egenskap ingen afgift efter
denna artikel.
Bihang till Riks. St, Fröt. 1823 5.-fe Sami. N:0 43,
674 Btvillnings-ZJtskottets Betänkandtn.
Gästgifvare, likasom på lande».
Handels-Expediter och Commisionairer, som icke
äro Bokgare, Casseurer, Bokhallare och
Betjente, saint Inspectorer och Factorer
m. fl vid Slädernas Bruk, Manufacturier
och Boktryckerier, jemte Apothekares
och Fältskärs Gesäller i Stockholm
och Götheborg , samt Första
Classens
Städer, i åtta Classer:
Frdr Sk.
Första Classen
5 o: —
Andra d.o
2 5: —
Tredje d:o
Fjerde d:o •
Femte d:o .
16: 32.
12: —
8: —
Sjette d:o .
Sjunde d:o .
Åttonde d:o . *
V* Oh
I 1 1
1 de öfrige Städerne 6 Glassér:
Första
Classen
15
Andra
d:o .
10
Tredje
d:o .
7
Fjerde
d;0
5
Femte
d 0
• 3
Sjette
d:o
2
Handtverkare, Kronans vid Amiralitetet , Artilleriet
och Fortificationen m. fl. Stater
betala efter deras liinevilkor ifrån Två
R:dr till 24 sk.
Handtverkare, af alla slag vid Hofvet och de
Kongl. Specuclerne , laxera# för lii»
Bevillning,^Utskottets Betänianden, 67 j
lika med Tjenstemän, och för rörelse,'
sorn Borgare *
R:dr Sk.
Hofmästare hos Private « . i0: —
Jluhallerskor > , , 1: 24.
HusPredikanter, sorn 1 vederbörlig ordning dertill
blifvit kallade . . 35; —,
Hyrkuskar, se Handtverkare.
Harjriseurer, utom PeruknakareÄmbe*
tet, ehvad försvar de hafva a t *—
Hästhandlare, eller sådane, som resa
att sälja och byta hästar, er- "
lägga, utan åtskillnad på Hufvudman
eller följeslagare ,
hvarje person, som med sådan
handtering sig befatta 2o:
Och skall med vederbörande Uppbördsmäns
qvittence styrkas, att Be
villningsafgiften
för löpande året blifvit
rigtigt erlagd, eller säkerhet derföre
stäld innan Pass dem meddelas,
hvilket Pass bör uttryckligen innehålla,
att de till en sådan handel äro berättigade.
Informatorer, hos enskilde, i två Clasier:
Första Classen , 2: —
Andra dro . . j: —
Inköpare för de Kongl. Hofven jemnföras med
Handlande.
Judar och Italienare, som med särskildt tillstånd
resa omkring i landet och afyttra nipper,
erlägga minst . , 50: —
Och skola dessa, alltid vafa försedde
6?6 BniihiirttislJtskottens Bttänkandtn.
med vederbörandes bevis, att löpande
årets afgift blifvit erlagd, eller säker,
het derföre stäld, innan Pass, som uttryckligen
bur innehålla, att de till
sådan handel äro berättigade , dem
meddelas.
Judar, som i Städerne drifva handel och rörelse,
anses i mån deraf till alldeles lika afgift
med Handlande i samma Städer.
Jernbärare vid Stång- och Tackjerns-vågac, lika
med arbetare. E:dr Sk.
Kammarjungfrur . » < 3: —
Kammartjenare * ■ .5: —
Klädmäklare och Klädmäklerskor, som hålla Bo->
dar, i fyra Glassér:
Första Classen , 30: —*
Andra d:o . .20: —
Tredje d:o . , 10: —
Fjerde d;o » 5: •—
Kock hos private . • .10: —
Skeppskock, se Sjömän.
Krögare, Krögerskor, samt de, som hålla LiqueurICarnmare,
jemtö Spisqvarters~idkare och
Tracteurer, som ej äro Borgare, obe
räknadt
Bevillning för Brännvins minutering,
då den tillåtes, i Sju Classer:
Första Classen « 50: —
Andra d:o . » 40: —
Tredje d:o . *. 30: —*
Fjerde d:o . .20: —-
Femte d:o . .15: —*■
Sjette du» . .20: —•
Sjunde d:o . . 6: 3*.
BevillningsUiskottets Betänkande.
Kypare, i Fem Glassér: Ridt- Sk.
Forsta Classen . ii: —
Andra tl:o . .8: —
Tredje d:o . , 4: —
Fjerde d:o < , 3: —-
Femte d:o . .t- —
Licentiater, Medicina. , med Practik utom Ren
sten
, se Doctorer.
Lotsar, och Lotsdrilngar i Fem Classer :
Forsta Classen . 4: —
Andra dto , 2: —
Tredje d:o . 1: —
Fjerde d:o , » — 3a
Femte
d:o . , — 24.
Lykttändare, lika med Entrepreneurer.
Mjölnare, som ej äro Borgare; se qvarnar.
Mängelskor af alla slag i Sju Classev :
Forsta Classen , 30:
Andra d:o , . 20:
Tredje dm . . 12: —
Fjerde dto . . 9: •—
Femte d:o . ,6; —
Sjette d:o . , 4: —
Sjunde d:o . 2: —>-
Mästare vid Sockerbruk, M.vnufacturier och Fabriker,
i Fem Classer:
Första Classen 25: —,
Andra d:o . .15: —
Tredje d:o . , 10: —
Fjerde d:o , . 6: ~—
Femte d:o . . 4: —
Mäster svänner och Gesäller vid dito i Två Classer;
Första Classen . 4:
6y3 EevillningsUtihöttets Betänkanden,
W6L46—'j.a *
Andral^Classen , 8: —
Arbetare vid desse verk, lika med
arbetsfolk i Staderna, utan afseen,
på lön och städja,.
Mätare , Packare , Windragare , JLin- Hump~
Tjära- och Bräd~Vräkare, Packhus- och
JVägkarlar; lika med arbetskarlar.
Parmmätare i Sex Classer: E.-dr Sk.
Första Classen . , 40: —
Andra' d:o . , 30: ——
Tredje d:o , so; —
Fjerde d:o . , 12: —
Femte d:o , , 6: —*
Sjette d:o , , 3: —
P r ovisor er , Subjecter och Gesäller på Apothek;
se HandelsBokhållare.
Sjömän, Styrmän, i Två Classer:
Första Classen . , 4: —,
Andra d'o . . 2:
Jlatroser och Timmermän m. fl. i:
Kockar och Jungman. , i:
Skeppare , Coopvaerdie; lika med Handtverkare i
den Stad, dit Fartyget hörer.
Skut' och Båtskeppare, sorn icke äro Borgare ;
i Fern Classer;
Första Classen . . 20;
Andra d:o , , j?.- —
Tredje d:o , , 8: —.
Fjerde d.o , , 5; _
Femte d;o , , g: 24.
Ega flere de! i Skuta eller Bår,
anse* endast en af dejn såsom Skep-.
BeviHningiUtskottets Betänkanden, 673
pärs och påföres i sadan egenskap
förenämnde afgift.
Spisqvartert' Wärdshus och dylike Näringsidkare »•
se Krögare.
Spannernåls Handlande, som icke äro Borgare,
taxeras efier deras rörelse, lika med
Städernas öfrige Handlande.
Språkmästare, oberäknad lhn på Stat, taxeras
med afseende på deras inkomst af In^
formation, dock ej under a R:dr.
Stadstjenare och PolisBstjente ; se Städernes Betjente
x. §. 5. Mom. 3:dje puncten i
denna Art.
Sy-Jungfrur hos Skräddare, Nipperhandlare,
Bundtmakare m. fl. lika med Gesäller.
TidriingsSkrifvare taxeras till Bevillning efter
Fem procent af den inkomst de njuta.
Timmer- och Brädhandlande; se Handlande.
Timmer- och Mur-Gesäller; lika med Verk»
Gesäller.
Timmer- och Murkarlar; se arbetsfolk i Städerna.
Tobaks-Planterare och Plantage-egare taxeras till
Tracteurer, sorn ej äro Borgare, se Krögare.
Trägårdsmästare, sorn ej äro Borgare, i Fyra
afgift efter deras Jordlägenheters värden.
Classer >
R:dr. Sk.
Första Classen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
68 > Bcvilluings-Utskotten Beiänhanden.
dikare, som ej äro Borgare, i Fyra Glassér:
I Stochholm och Götheborg,•
K dr SJc,
Första Classen , ,10: —
Andra dra . . 5: -—
Tredje d:o . 3: —
Fjerde dro . , 2.‘ •—
1 de ö/Gge Stadan :
Försia Classen . . 6: 3a.
Andra dk> . 4: —
Tredje d:o „ , 2: —
Fjerde d;o . 1: —
8- Morn. I allmänhet gäller, att, i händelse
inkomsten finnes öfverstiga de här uppförde
högsta classer, den då ovilkorligen kommer att
bestämma afgiften efter den i denna §:s a. Morn.
stadgade grund.
9. Mom. För Fastigheter i Städerne, Hus,
Gårdar', Fabriks-byggnader , Verk och Inrättningar
, Tomter, Jord, Skog och mark, erlägges
Bevillning efter värdet med Två Riksdaler af
hvarje Tusende och i enahanda förhållande med
mindre summa.
10. Morn. Städernas öfrige innevånare ,
hvilka här icke blifvit nämnde, taxeras enligt
den i hvarje särskildt fall föreskrifne grund för
afgifters beräknande.
11. Mom. För öfrigt utgöres den från äldre
tider utgående Qvarntullen och Salu -accisen
af Rikets Städer, såsom hittills, enligt derom utfärdade
särskilde författningar.
BevillningsUtskotiets Betänkandet’.. 6 g i
Bevillning af Jordbruket.
i Mom. Af alla Hemman och Lagenheter,
som med eganderätt innehafvas, de må
vara skattlagde elier icke, erlägges, utan afseende
på deras natur, Bevillning med Två R:dr för
hvarje Tusende Riksdaler af det uppskattade
värdet, och i samma förhållande för värde derunder,
utan att innehafvarens personliga skatt
eller Bevillning för annan inkomst deruti inberäknas.
2. Morn. Aboer på Kronohemman med
åborätt, annexe, mensal och Kronohemman , de under
Ecclesiastik- Civil- och Militaire Boställen
lydande hemman och lägenheter, erlägga enahanda
Bevillning, som vore de sjelfva Jordegare.
Detta gäller äfven för alla andra hemman, hvarpå
åboerne hafva lifstids-städja.
I afseende åter på Boställen, som åtfölja
vissa Ämbeten och tjenster, iakttagas hvad der.
om i i. §. 4. Mom. af denna Artikel stadgadt är.
3 Mom. Utan denna Bevi llning efter egendomsvärdet,
komtper nedannämnde förut erlagde
utskylder-, såsom af grundskatts natur, att för
Jordegare fortfara, nemligen:
För Frälse-Edendomar
Tio skillingar för hvarje Eusttjerist-Mark,
efter ingifven och rigfig befunnen BusttjenstLängd
och Jordebok i det Län, der Egendomen
är belägen.
Denna afgift upphör till hälften, då Rust*
681 BevillningsUtskotiets Betänkanden.
ningen uppsattes och eger icke rum för de till
Danviks-Hospitalet hörande Frälsehemman.
De Frälsehemman, som icke utgöra ränta i
Rusttjenst-persedlar, eller icke äro ■ i Rusttjensti,
ängd en uppförde, anses vid Bevillningens be*
räknande lika med andre närmast belägne Frälsehemman,
med hvilka de kunna jemnföras ; men
för utsockne Frälsehemman betalas: i Skåne Tre
R:dr a 6 sk., i Blekingen Tre R:dr 16 sk. samt
i Halland och Bohus Hän, Tre R:dr 11 sk ;
allt efter helt mantal och i lika förhållande för
mindre hemmansdelar.
För Rå- och Rörs- samt Insockne - Hemman,
erlägges hälften emot det, som för Utsockne
stadgadt är; hörande i händelse af Rustningens
unprättande , ej mindre för Rå- och
R örs-, än Insockne-Hermnan, samma afdrag ega
rum, som för Frälsehemman är faststäldt: och
iakttages föröfrigt att förestående afgifter, efter
förmedladt hemmantal, beräknas.
4. Morn. För de Post- och ^Lotshemman,
som äro frikallade från Rotering och Kronoskjuts,
betalas särskildt efter hemmantalet, Två R:dr
för hvarje helt Mantal, och i lika förhållande
för mindre; men för dem, hvilka endast njuta
frihet för Kronoskjuts, försvinner afgiften
5. Mom. Då all annan i Riket befintelig
Rotering underkastad, Jord nf Krono- Skatte- och
Frälse-Natur, enligt Riksens Ständers Beslut,
borde vara till Kneckte och Båtsmans-håll indelad,
men hemman eller hemmansdelar likväl
gifvas, som ännu ej kommit att vidkännas ett
sådant onus, utan att riå^ot motsvarande dem
FevillnnigsUtskottets Betänkanden- 685
a lagdt är, skola desse, för en sådan frihet, sä
länge de den åtnjuta, årligen betala Tolf Rtdr
för helt hemman och y lika förhållande för mindre
delar; äfvensom RegementsOfTicers-StabsBo»
ställen, så länge de ej utgöra^ Extra Rotering,
skola i krigstid vidkännas en lika afgift , hvaremot
Säterier, Rj- och Rörs saint öfrige privilegierade
hemman och lägenheter, så väl som
Mil itai re och andre Boställen, som åtagit sig
Extra Rotering, ifrån ofvanstående Bevillning
under fredstid frikännas.
6. Mom■ Arrendatorer och Hälftenbrukare
betala fern procent af den inkomst de ega, sedan
Arrendesumman blifvit afdragen, hvilken afgift
dock ej tnå dem påföras till mindre belopp, än
en åttondedel af FastighetsBevillningerj, och icke
till högre belopp, än den Bevillning egaren sjelf
erlägger för Egendomens värde.
Eandtbönder och de, som bruka arrenderad
jord, erlägga Bevillning till hälften emot dem,
»örn arrendatoren blifvit påförd, eller minst en
sextondedel af egarens
7 Mom. I öfrigt betala efter denna Artikel:
Arbetsfolk, som ej innehafva Torp, meri vunnit
tillstånd , alt utan ständig årstjenst och
lön arbeta för dagspenning.-
Mankön ogifte samt gifte och Enklingar,
utan minderårige R:lr Sk.
barn . . . 1' —-
Gifte samt Enkl ingar med
minderårige barn . . — 16,
Qvinkön, ogifta eller Enior
utan minderårige barn . .— is,
684 Bevillnings-Utskotlcts Bctankanden.
JLovocater och de som med laglig rätt utföra
Parters rättegångar, i Fem Classcr:
Rulf Sk.
Forsta Classen , 50: —
Andra t! o , . 30' —-
Tredje d:o - .20: —r
Fjerde tik» . .10, —-
Femte , d:o ; 5: —
Betjente.’ eller Lakeije.r på landet, Jägare oell
Taffeltäckare m. fl. lika med dem i
Städerne,
Byggmästare, Läns eller Härads, i Fem Glassér?
Första Classen . ,20! —
Andra d:o . .15.' —
Tredje d;o . . 10? —<■
Fjerde d:o . . 8: -—
Femte d:o . ■ 5; —
Färjekarlar; lika med arbetskarlar.
Färjeman, sorn hafva egne Båtar, lika med Bål*
och Skutskeppare.
Gerningsmän och Sockne-Handtverkare på landet,
af hvad handtverk som heldst, samt
Stigare, Stampare och Sockne- Byggmästare,
i Tre Glassér;
Första Classen , f. —
Andra d;o . -3: —
Tredje d:o - .2: —
Gästgifv erler på landet utgöra Bevillning efter
värdet lika med öfrige hemman och
lägenheter, men taxeras för näring och
rörelse efter belägenheten, utom Bränn*
yins-rninuteringsafgift, i åtta Glassér:
Första Classen . .30’, __
Bevillningsutskottets Betänkanden. 685
R:dr
Sk.
Ändra Classen
t 20:
.—.
Tredje d:o
• 15:
—
Fjerde dä> .
• 10:
—-
Femte d:o .
S:
—
Sjette d:o ,
3:
—■
Sjunde cho .
2:
—
Åttonde d:o .
1-
16.
På de ställen der Gästgifveriet emellan
flere är fördelad t, delas äfvenledes
ofvanstående afgifter emellan
dem alla, efter den andel de i Gästgifveriet
ega. De Gästgifvaregårdar,
som icke hafva någon förtjenst af sin
Gästgifveri - rörelse, utan endast kunna
anses såsom Skjuts-ombytningsställen,
ega Taxeringsmännen, om
de så finna skäligt, att befria från
all afgift för näring och rörelse.
Hemmans- och Boställs-innehafvare, samt öfrige
Jordegare, betala efter denna artikel ,
såsom redan stadgadt är
Hofmästare 1
r lika med dem i Städerne.
Hushållerskor J
HusPredikanter, se dem i Städerne.
Hästhandlare; se afgift och Controll för dem 1
Städerne.
Inspectorer, Frälse- och Gårds- samt Casseurer, Bokhållare,
Fogdar, Factorer och Skrifvare
i privat tjenst pä landet, taxeras efter betydenheten
af den Egendom de förestå,
686 BevillningsUtskottett Betan/tanden^
samt den befattning och lön de hafva,
i Alta Classer ;
Den som vid annans bortarrenderade
eller under eget bruk varande, på
ett eller flere ställen belägne Egen.
dom eller Landtbruk, har närmaste
Styrelsen eller tillsyn sig anförtrodd ,
taxeras efter Personens Itända Verkliga
tjenstgöring utan hinder af en
annorledes skedd uppgift, såsom Saf»
tare, då Egendomen består af 2 till
4 mantal och derutöfver såsom Fog*
de eller Inspektor; äfvensom allannan
betjening af man- eller qvinkön
hos enskilde , anses efter beskaffenheten
af deras göromål, utan hinder
af den benämning, som de i uppgiften
erhållit,
Kammarjungfrur och Kammartjenare, lika med
Kamrerare och Secreterare , Fralse- i Fyra Classer:
Rsdr Sk.
Första Classen
40: —
,30: —
Andra d o
Tredje d:o
Fjerde do
Femte d:o
Sjette d:o
Sjunde d:o
Åttonde d:o
dem i Städerne,
Första Classen
Andra dlo
. 40
30:
Bevlllnings-Utskottets Betänkande». 687
R:dr Sk.
Tredje Classen . so: —
Fjerde dto . 15: —
Kockar lika med dem i Städerne.
Krono-Fiskeriers samt flere dy like Iiigenheters innehafvare,
hvilka endast erlägga räntan
efter Jordebok, betala Trettio procent
deraf; efter markegång. Hora desse
lägenheter under hemmanets skattläggning
och hafva således ingått i dess
värde, äro de från denria afgift befriade.
Krögare öch Krögerskor på landet för Öl- och
Matförsäljning , Brännvins-ininuteririg,
när den tillätes, oberäknad, i Tre
Glassér ;
Första Classen
20: —
Andra d:o
12: —
Tredje d:o
6: —
Loisar och Lotsdrängar på landet, i Fem Classer:
Första Classen
4: —
• Andra d;o * .
a: —
Tredje d:o
1: —
Fjerde d:o . .
— 3a.
Femte dto . .
— s4.
Rättare och Ladu-fogdar vid JLandt-
Egendomar .
1: 24-
(se anmärkningen för Frälse Inspectorer.)
Saltpetersjudare, Kronans, frie från afgift efter
denna artikel. Private, lika med mästare
vid Fabriquerne och andre inrättningar.
ShepptRedare och Fartygsegare å hvad ort eller
ställe sorn heldst, taxens lika med dem
688 BevillningsUtskotlets Baänkanden.
i Städerne , samt minst för alla däckade
eller odäckade fartyg öfver 5 svåra
Lästers drägt å 6 sk. per Läst.
Skut* och Bät-Skeppare ; lika med dem i Städerne.
Skärkarlar, eller Strandsitt re utan Jordbruk ,
lika med arbetsfolk på landet, sorn ej
äro i lagstadd tjenst.
Sockne-Läkare med Practik, i Två Classer:
R:dr Sk.
Törsta Classen . 5: *—■
Andra d.'o . . 8: —
Spelman, Härads och Sockne, i Två Classer:
Första Classen . 5: —<«»
Andra dio » • 3: —“
Torp och lägenheter', som på längre eiler kortare
lid äro afsöndrade från siri rätta Bohlstad,
och sådane, som från äldre tider
blifvit upptagne från Socken-All*
männingarnes utmark , äfvensom till
enskildas nöje och beqvämlighet upp*
förde åbyggnader å upplåtne platser,
Värderas och utgöra Bevillning lika
med ali annan jord på landet , samt
fastigheter i Städerne Alla öfrige Torp
och Lägenheter inbegripas under hem.
martens värde och komma således icke
att särskildt taxeras.
Trädgardsmästare på landet; lika med dem i
Städerne
Utjordar och Urjjällar, som ej äro i hemmans
värdet inbegripne, anses, efter deras
beskaffenhet, lika med all annan jord.
8, Mom.
Be filin i rtg sTJtskattets Betänk an den. 689
'g Mom. Alla på landet vistande personer,
•Stom idka handel, sjöfart eller annan Borgerlig
näring, och icke tili afgift efter denna Artikel
äro uppförde eller derifrån fritagne, erlägga enahanda
afgift sorn personer i Städerne, med hvilka
de kunna jemnföras; äfvensom alla öfrige personer
å landet af bägge konen, hvilka till något
visst Stånd icke höra och här ej äro nämnde,
taxeras för rörelse, näring och yrke, i likhet med
personer af enahanda vilkor och inkomst, så vida
det ej styrkes, att de å annan ort taxering
•undergått-. '
i 4-
■Bellini: g af Bergverken, s$ ock af -särskildta
MannJo elmier, Fabriker, Verk och
'Inrättningar pr L,andel.
l Morn. Af alla nedan anförde Verk, hvilka
uppskattas enligt föreskriften i lil Art. af
detina Stadga-, erlägges Bevillning efter enahanda
grund, som för annan Egendom, med Två B:dt
för Tusende af värdet, och i samma förhållande
för c-tt mindre, nemligen1:
Alunbruk.
Ankar Smidett.
Beckbruk.
Bergsmansbarn rat.
Berlinerblått Fabriker.
.Bläck- och Plåtbamrar\
Bly hvins Fabriker.
Buldans- och SegeldnksFabriker.
Cattuns Tryckerier.
bkim-ig tili Riis. Sr, Frel, $äm\ fao 44
Bevillning*'Utskottets Betänkanden*
Cobolts Verb.
Degel Fabr ber.
Flors- och LinneFabrlh.
GevtirsFaciorier.
Glasbruk.
Kalkugnar.
Knip- och Spikh ammar Stockar
Kopparhamrar,
j
Kopparverk , som smilia eller valsa Koppar.
KoppnrVulsvcrk, j
KorlFubrikcr, af hvilka dessutom betalas i stämpel-afgift
för hvarje tillverkad Kortlek,
två skill.; kommande med stamplingen
eich controilcti deröfver att förhållas,
enligt särskilde föreskrifter.
Krutbruk. Af desse Utgå dessutom Sex skill in»
gar för hvarje tillverkad Centner Krut,
enligt Attest från K. KrigsCollegium.
Läder garfver i er -
Masugnar , så vida de ej ingått i värdet af Jen
Egendom de tillhöra.
Messingsbruk.
Oljeslagerier.
Pappersbruk»
I3 or cell ain sbruk.
Puder- och StiirkeheBruk.
Repsl agerier.
RödfärgsSvafvel- och Victriol Pruk.
Dessutom erlägges af Dylta Bruk:
för hvarje Skeppund Svafvel 36 sk.
dito dito Victriol . . 8 —
för hvarje Tunna .Rödfärg 3 —
SahRaffinerings Lruk.
BevillningsUtskotttts Betänk,måen. 6$ *
SillSaherier och Tron ’ åkerier^ i hvilka någon
rörelse drifves.
Sk edva Hens Fabrik er.
Sockerbruk.
Stälugnar.
Stångjernsbruk.
Såpbruk.
Turk jerns , Jilten- oell Reverbér^tigntlr.
Tegelbruk
'TobaksFabriker och Sniisqvarnär.
Tobaks, och. Pipbruk.
Vi c triolo Ij e Fabri k er.
Valsverk och
AttikeFabriker
2 Ålom. Öfrige Verk och Inrättningir, Sorn
till beskaffenhet, rörelse och inkomst äro skiljaic*
1 ige från de förre, utgöra Bevillning efter Classer.
AsktCalsinerBruk, i Tre Classer:
Första Classen „ k R:dr 2 Oo
, Andra dito > . , . . j 2»
Tredje dito . ... . 5»
De, sorn endast förrätta Raffine»
ring, äro från Bevillning frie.
Fahlu grufvor. Fjerdeparts delegare deri betala
fern procent af förra årets behållning*
hvilken afgift innehålles vid årliga Ut*
delningar och af Bergslagen godtgöres;
hvaremot de Verk, af hvilka denna inkomst
utgår, icke skola sned särskild
afgift efter detina artikel beläggas, ellef
till värde Upptagas.
Grufvors, andre, utur hvilka brytes ijnalm till »fsalu
och deraF egaren, wj tillyerkas
€ g q Hivlitningt Utskottens Bttänkatidtn.
Tackjern, taxeras till fyra procent af
elen inkomst de anses ^ifva»
KimrÖksbrui, i två Classer :
Forsta Classen * . R:dr 8.
Andra dito . . . . 4. —
Klinge- och 1 ayonetsSmiden, i två Glassér:
Forsta'Classen . . H'-dr 25. —•
Andra dito . . . . 26.—
Skeppsbyggeri-Inrättningar, privtligierade, i fyra
Classer:
Forsta Classer* IFdr 100. •—
Andra dito .... 66: 32.
Tredje dito . . . . 50. 7—•
Fjerde dito : . . . 33: 16.
StenktirihFdbrikcr, i Tre Glassér!
Forsta Classen . . R:dr 10. —
Andra dito , . . . 5. -—
Tredje dito . 3 -—
3 Mom. Kolnings - frihet på Kronans Allmänningar.
elier RecognitionsSfcogar, för hvarje
Stig beräknad till 54 Tunnor, 8 skill.
Afgiften utgår efter det belopp, fdr hvilket
Bruken. enligt Privilegier och Resolutioner, erlägga
Recognitions - afgift, antingen der kolas eller
icke.
Fdr Koiningsfriheten på Härads- eller SocktieAllmänningar,
enär till Häradet eller Socknen
icke erlägges en betalning, svarande ernot den,
sorn fiir RecognitionsSkogars eller KronoAHmänningars
begagnande, efter Riksens Ständers Författning
år 2752, jemte Beviilningen utgöres,
skall afgiften så höjas, att beloppet blifyer erta.
Bevillning»-Utskottets Betcnianden. 693
handl med hvad för nyttjande rätt af JKroncsSkogarne
erlägges.
4 Morn, De vid Bruk, Bergverk och alla
öfrige Inrättningar antagne personer, påföres föl.
jande Bevillning:
Arbetare, som ej äro Gesäller, Smällare eller
Goujarder vid Vattensrniden, Drifvare,
Rostvändare, Uppsättare/ och Hytte-arbetare,
då de icke äro Drängar i lag*
stadd tjenst för kost och lön; mankön
och qvinnkön, lika med andre arbetare
på landet.
Arrendatorer här, anses lika med Arrendatorer
på landet.
Byggmästare, Skepps; lika med dem i Städerne.
Bälgmakare och Garmakare, i Två Classer:
Första Classen . . . B:dr 10.  ;
Andra dito ..... 5. —
Fogdar, Grufvo, i två Classer:
Vid större Grufvors
Första Classen . . . R:dr 10. -—
Andra dito ..... 5. —'
Vid mindre Grufvor:
Första Classen ... Btdr 3. —
Andra dito . . . . i . 1: 24,
Uppsyningsman vid Grufvor, i tre Classer:
Första Classen . . . R.dr j. —.
Andra dito 2- —
Tredje dito . . .. . 3. —
Fältskärer, Bruks, i två Classer:
Första Glassen • • ; R:dr 6. —*
Andra dito . ", i •. . & —*
Glasblåsare, i fern Classer:
694 Bevillnings Utskottets Betänkanden
-
Första Classen . . , Bldr g.  .
Andra dita . . . , . . 6. —>
Tredje dito . . . . . . 4. —*
Fjerde dito ...... 3. —
Femte dito ...... 4. —*
G/as- och Porcellainsförare, i två Classer;
Första Classen ..... a o. —»
Andra dito  10. —
Hesse kringstrykande personer skor
la dessutom, till säkerhet för afgihens,.
erläggande, iakttaga hvad rörande Hästhandlare
är förordnadt.
Mrispectorer, Factorer, Casseurer, Bokhallare och
Skrifvare, lika med dem i 3 §.
Masmästare, Byggmästare, Hammarsmeder m.fl,
andre Arbetsföreståndare vid Bruk och
Bergverk, i Tre Glassér;
Första Classen . . . R:dr 3. —•
Andra dito ... ... 3,. —
Tredje dito . . 3. —*
Mjölnare; se Qvarnar.
Mäst er svenner ....... B:dr 1: 16.
Mästare vid Fabrikerne och öfrige Xnrätt*
ningar, i Fern Classer;
Första Classen ....
. 8, —
Andra dito .....
, 6. —
Tredje dito . .» . . .
. 4, —
Fjerde dito . . . ., .
Femte dito .....
- . 2. __
Gesäller vid desse Verk; se
Gesäller i
Stiiderne
Fredikanter,
Bruks.■* i två Classer :
Farsta Classen .. . . R:dr 5,.
Andra dito ...... 3.
BevillningsUtskottets Betänkanden. 695
£kälVes!£öthar, och seriane ContinccniBorgare,
sorn idka Gårdfarihandel, sa framt denna
handel kommer att fortfara, i Fem
Clasdr:
Första Classen ...» R'dr 20.
Andra dito . . . . . 1 j.
Tredje dito . . . » , i0.
Fjerde dito ..... 5,
Femte dito . . ♦ . 3.
5 Morn I öfrigt skola Taxeringsman, utan
hinder af ofvan stadgade Glassér,' sä i anseende
till Personer, som Verk och Inrättningar, närde
finna en större inkomst vara vunnen,* än efter
förut stadgade allmänna, grunder, motsvarande
Bevillning ålägga»
§* S
Bevillning
af Qvarnar.
1 Morn» Efter den i allmänhet fastställde
grund, Två R:dr af Tusende, och i lika förhällande
af c-tt mindre värde, utgöres Bevillning
af alla Skattlagde Mjölqvarnar i Städerne och på
Ilandet, antingen de gå för vatten, väder eller
eld och luft; af Stigar, äfvensom af alla Valk-,
Stamp- och andre Qvarnar, ehvad de begagnas
för lull eller till alsalu.
Från denna afgift fri kall n s likväl de Mjöl»
qvarnar, sorn Lrmehafyas af Tjenstemän eller andre
, i hvilkas inkomst af löiten eller baudteriri"
gen qvarnens afkastning blifvit upptagen och till
•Bevillning räknad; de Mjölqvarnar och Sågar i
Städerne och på Landet, som endast nyttjas lill
husbehof och ej för tuiltagt, vedergällning, s£
éijfs B eviltnings Ui skot tets Bettin/banden.
fremmande och grannar, elier till afsalu; derur
egna Manufacturiers och Fabrikers behof
anlagde Stampar och Valk verk, samt slutligen
de Qvarnar och Verk, som, under gårdens,
skattläggning begripna, t dess värde bli f-v i ta
upptagne och till Bevillnings-afgift beräknade.
2 Mom. Personer, som med Qvarnar ega
handtering eller sysselsättning, erlägga:»-  Arrendatorer af Kronans elier enskildes Qvar»
raar, lika med andre Arrendatorer,
enligt 3 §'., och skola till afgiftens
utgörande, de Qvarnar, sorn i någon
annan Egendoms sammanslagna värde
är o beräknade, särskildt värderas.
Mjölnare, eller de, som sköta Qvarnar af-tre.
till fyra pa$ stenar och deröfver, lika
med Frälselnspectorer i den Glass,
Taxeringsmännen bestämma.
De, som under enahanda vilkor
sköta Qvarnar af ett till två pär
stenar, lika med Sättare.
Arbetsfolk, lika med dem i Städerne och på,
Landet, der Qvarnar äro belägne.
§. G.
Bevillning af C a pil aler, Vinstmedel, samt chskiilige
Societeter, Cassör oc/l Verk m. m.
3 Mom. Då af fastigheter efter deras,
värde, samt af handel, näring och rörelse, efter
inkomsten Bevillning utgår, utan allt afdrag
för gäld, sa komma icke de intecknade
och i ydrelse. instuckna Gapitaler, såsom, em
BevilbtHigdUt-siolHts Butänhamlm
ligt ofvanberörde grund, redan till Bevillning
beskattadei att i sådant afseende särskildt upptagas.
Som likväl Ivånfagaren endast förskotts-,
vis erlägger den Bevillning, hvilken för utlånte
medel belöper, Vare det hans ovilkorlig!
rätt, att detta förskott af Tångifvaren återfå,
på det sätt, att Två R:dr af hvarje Tusende
Riksdalers Capital, och i förhållande dertill,
för mindre Ian, afdrages på räntan, då skulden
i jord eller annan fast egendom är intecknad;
men 5 procent af räntan för de Cafitaler,
hvilka icke mot en sådan säkerhet
blifvit utlånte, under vilkor i bägge desse
fall, att ränta till 6 procent är. bestämd. Tå intagaren
åtnjute detta afdrag vid hvarje räntebetalning,
och gifve han dera qvitto. Gitter
ej Tångifvaren med sidan t qvitto eller
annat laga bevis styrka, att Bevillnings-afdrag
vid hvarje ränte - liqvid Låntagaren verkligen
tillgodokommit, ege då den sednare vid slutliga
liqviden för lånet föra honom det till
last, för alla de år det Icke, enligt qvitto eiler
bevis, förut fått åtnjutas ; vare ock Låntagaren
i detta fall berättigad till laga ränta
för beloppet af hvarje års afdrag, från dea
tid, då det rättligen bordt honom till godo.
räknas. Domare och Executorer åligger, att,
då Rättegång eller Lagsökning uppstår, ställa
sig stadgandet härom till noga efterrättelse;:
och må Dom eller Utslag icke utfärdas förr
än säker upplysning om verkställigheten aj|
föregående Moment blifvit inhemtad,.
6g% BcvillningsUtskottets Betänkanåen
-
Utsökes ater fordran i Goncours, nligge
det Borgenär, att under den i öfrigt stadgade
Edgång, jemväl inbegripa, att de qv il terade
Bevillnings * afdrageu af Gäldenär fulleligeti
fått åtnjutas.
Vägrar Långifvare detta afdrag, eller blir
beträdd med sadane underslef eller tillställningar,
som åsyfta Gäldenärens betungande i
detta afseende vante hata då, enligt IX Gap.
6 §. HandelsBalfeen, ansedd lika med den, sorn.
tager högre ranta, än Lag bjuder; i följe
hvaraf hela interesset och tiondedelen afhufvudstolen
de fattiga tillfalla. ,
3 Moni. Ofyaoberörde stadgande gäller
ock för alla Cassör, hvilka njuta sex för hundrade
af deras utlacte medel, sfi att enahanda
afdrag af räntan, i anseende till dem, ofelbart
skall ega ruin; dock'undantagas härifrån Spar-.
Emquerne, äfvensom Discönterne, hvarest lån
gifvas pä kortare tid och der räntan vid lånets
utleinnande uppbäres.
3 Moni. Vidare erlägges Bevillning af
alla Actie Ver k med fern procent af den utdelning,
som icke öfverstiget sex för Hundrade
; för hvad derutöfver utdelas, erlägges Bevillning
med tio procent.
Af insatte Cipita! i Trollhätte gamla Slussverkshyggnad,
för hvilka Tolf procent af Kongl.
3daj:t och Kronan betalas, en fjerdedel af samma
ränta
Af
vinster pä NurnmerLoiteriet och dylike
andre Inrättningar, fem procent, då vinsten
utgör från och. med Tio tili och med
Bevillning*Utskottets Betänkandem
Femtio R:dr; men då ilen stiger deröfver, erlägges
femton procent, likväl alltid med|afdrag
af det insatta beloppet.
Af UykeriCotnpagniet Fyra Tusende R:dr.
, Af SjöAssuranceConlotret och atla andre
dylike äldre och nyaie Associationer» Fern
procent af hela IJtdélningsSumman.
Af JernContoirel Tre Tusende Riksdaler..
Kommande ali sådan Bevillning att in*
neliallas, ■ der 'afkastningen och vinsten utde*
las; hvarefter den frän desse Verk directe
insattes i RiksgälUsGontoiret, der beräknihgens
rigtighet skall af Ilevisoreroe granskas*
§. 7*
Revitlning t Jf Sterbhus, Testamenten, Gäfva t
och. / id t i Co m m isser.
x Blom.. För gåfva, Testamente och Fidei
Corn miss af lös och fast Egendom, Capital
eller I^ordringar, sorn tilldelas andre än i:o
Maka eller Arfvingar i rätt upp- och nedstigande
led; 2:0 Allmänna Undervisnings- och
Scho'eInrättningar, Stipendier, Arbetshus, Hospitaler
och Fattigförsörjnings - anstalter och i
allmänhet fromma Stiftelser, skall, då det gifna
uppgår i värde till Tre Hundrade R:dc
och deröfver, Bevillning erläggas med Sex för
Hundradet.
Arfvingar i fjermare led, än ofvan sagd t
ar, betala lika Bevillning af det Tesiamentselier
Gåfvovurdet sorn öfverstiget deras egen
a.! fedel.
70» lievillnirigs-Utsiottets Betänbanden.
För Testamente elier Gåfva af årlig rå’n*
ta elier afkomst, utan egande rätt tili sjelfva
Egendomen, vare Bevillningen Två procent
af CäpitalSumrnan, utan afseende på till hvil.,
ken Capitalet anslaget är.
För Testamenten till personer för iång--  varig och trogen tjenst, erlägges icke någon
Bevillning.
Af Fideicommissar och Arfsmedel i lös
och fast Egendom, Capitaler och Fordringar,
som tillfalla andre arfvingar, än s rätt uppoch
nedstigande led, eller Syskon och deras
Barn, Tre procent. Efterlefvande Makas rätt
i Boet likväl från afgift undantagen.
Af FideiCommiss, som hädanefter stiftas,
till arfvingar, skyld eller oskyld person, Tio
procent, utan att Domstolarne, efter Stiftarens
död, må FideiCornrrussBrefvet till heva.,'
hände i Protocollet intaga, förr än styrkt blifvit,
att afgiften är gulden eller säkerhet för
densamma hos Upphördsrnannen ställd,
Hvad i öfrigt, i anseende till controlleti
Öfver ofvannämnde Bevillning af Testamente,
Gåfvor och Arf, skal! iakttagas, derom länder
till efterrättelse Kongl. Maj;ts Nådiga Kun»
görelse i detta ämne, den 11 December i8iu
Bevillningen af fast Egendom, utgår efter
det i berörde afseende dera sist satt#:
jyarde.
BevillningS-UtskottetS Betänkande^- <701'
Art. lil.
Föreskrifter, angående hvad vid MarttahSkrifningur,
Berednings-1 Taxerings'- och Bref.
nini sCominitider hör iakttagas, sam; <>/>?
andi engs sökande i Cdtnmitiéerties Beslut.
l
Örn
iManiahSkrifnlng.
1 Morn. I hela Biket skola MantalsSkrifnvngav
hörjås i medlet af November månad , då
alla, som inom den 31 December samma år fylla
17 år > i Mantal Skattskrifva?; och förrättas Skattskrifningen
inorh livarje Stad, Pastorat eller Socken
i närvaro af ett sådant Konungens Befallningshafvandes
Ombud, som med nödige kunskaper
förenar anseende i orten. Af Presterskapet
må endast Ordinarie eller tjenstförrättande
Pastorer kunna dertill förordnas, hvilka dessutom
alltid sjelfve böra dervid vara tillstädes, eller 1
sitt ställe hafva dertill utsett hagon af Församlingens
Prester ; meri är Pastor ensam Prest, och
laga förfall hindrar hans inställelse, må han foga
den anstalt, att annan person tillstädeskominer,
som, med Pastors ansvar, ut den medförde
HusförhörsBoken meddelar all den upplysning,
som lagligen kan äskås.
Med Mantalsskrifning i Stockholm och Götheborg
för li;i lies efter hvad särskildt derom
stadgas.
Konungens Befallningshafvande skall om MantalsSkrifningarne
tidigt utfärda sådane Kungörelser,
som för .Landet utsätta, mi hvilken ordning
702 Bevillnings-Vtskottets Fnanianaen,
desamma, 1»varje dag på för- eller eftermiddagen,
förrättas, samt att »lett, som inom tredje timman
från den “tid, då förrättningen, enligt Kungörel.
sen, är bestämd att borj as, sig icke instälier, är
til! böter förfallen; hvarförutan Kungörelsen ljör
innehålla tydliga föreskrifter för de Skattskyldige,
om de Uppgifter till Mantalsskrifningen, som,
enligt Författningarne och denna BevillningsStadga,
af dem skola afletnnas.
2 Mom. Alla Husbönder, så i Sfäderne,
som på Ilandet, skola å den dag, Söm till Mantalsskrifning
utsattes, sjelfve eller genom Ombud
sig infinna, och till Skattskrifvaren aflemna de
uppgifter, som i Konungens Befailningshafvandes
Kungörelse, enligt nästföljande Moment, föreskrifvas.
3 Morn. Desse uppgifter, sorn tväfalt för»
fattas, skola noga upptaga alla de personer, som
till hvars och ens hushåll höra, med utsättande
af natrin, ålder,, mer eller mindre arbetsförmåga,
bräcklighet o. s. v.; äfven skall bestämdt uttryckas
personens ämbete, tjenst eller befattning, den
rörelse, näring eller handtering hatt idkar, hans
Fastigheter, Verk Och Inrättningar, samt ändteligen
de hos en hvar boende hyresman, eller andre,
hvilka dessutom, for sig och sitt folk, äro
pligtige, att.enahanda förteckningar och uppgifter
aflemna.
Samilia skyldighet åligger ock Förmyndare,
i afseende på sine Myndlingar och dessas Egendom,
samt Styresmän af BolagsVerk och Inrättningar,
outredt Sterbhus eller under Contour!
JRee i tini ng s Utskottets Betänkand*n, 703
varande Bo* för den Egendom en hvar af dem
förvaltar och vårdar.
4 Marn. , Allmogen och mindre skrifkunnige
Innevånare i Städerne egt, att mundteligen
meddela desse uppgifter.
5 Morn- Underlåter någon, utan anmäldt
laga fotfall, att personligen, skrifteligen eller genom
Ombud vid Mantalsskrifningen sig inställa,
samt alla nödige uppgifter meddela, bote till två»
skiftes, emellan Åklagaren och Socknens fattige,
En R:<Ir, och vare samma hot för den, som underlåter
att anmäla 'de på egorne boende inhyses
personer, skulle de ari från afgift böra befrias
Hvaremot deri, sorn antingen sjelf beträde® med
•origtig uppgift eller bidrager dertill, att någon
utan skäl flått Skatt uteslutes, skall betala den
Skattskyldiges afgift och böta dess dubbla belopp.
Skolandes desse böter, sorn ii ro desamma, hvilka
uti särskild Kongl. Förordning, angående
Mantals- och Skattskrifning, äfven finnas utsatte,
samt icke böra utgå , förr än Konungens Befall-,
ningshafvande derom förordnat7 tillfalla Fattigcassan
i den Strid,. Socken eller Församling,
hvartill den pliktfälde hörer.
Före MantalsSkrifningens slut upprättas å.
hvarje ställe en Förteckning öfver desse böter,
hvilken, till rigtighefen styrkt af Pastor, eller
den i dess stalie närvarande, och tvenne Socknemän
, till Konungens Befallningshafvande öfversändes,
sorn hos den försumlige later uttaga bitterne,
»å vida gihige skäl till hans befrielse ej
företes.
794 3}cviUning&-Uts$ottets Hetanhanäeri,
Skattskrifvaren åligger, att bevisligen under*'
rätta den, som för uteblifvande artill böter fäld^
så val om deras belopp, sorn att honom åligget
inom 14 dagar, vid fördubblad bot och förlust
af vidare talan, a ort, sorn utsattes, de bristan*
de uppgifterna adémna. Uteblifva de ändocks
an mäle han förhållandet hos Konungens Befallningshafvande
i afseende på böterne, och varde
SkaUskrifningeii Verkstäld, enligt de upplysningar*
som ändock kunna erhallas.
Den, sorn ej nöjes åt Konungens Befall*
niugshafvandes Utslag ,-hvarigenom han till bötet
blifvit fäld i något af de fall, sorn finnas Upp*
räknade, ej mindre i denna Bevillning® - Stadga*
ä'n uti de Om Mantals- och Skattskrifning gäl*
lande särskilde Kådiga Författningar, må ega att
besvära sig i Kongl. KammarCollegium inom el*
lier sist å Fyrationderemte dagen efter af Kon*
vingens Befallningshafvandes Utslag erhållen del,
communieationsdagen oräknad, med iakttagande 1
öfrigt, af hvad angående boters nedsättning vid
ändrings sökande i allmänhet är föreskrifvet.
Ö Morn. De vid Mantalsskrifningen med*
delde uppgifter otn personers ålder och namn,
skola med HusförhörsBoken på stället noga jemn*
föras , så att ingen Skattskyldig förbigås ellef
slutes utur Mantalslängden’; och när större el*
ler mindre del af en Sockens innevånare ar i
annat District Mantalsskrifven, bör ett af veder*
börande Pastor undertecknadt Utdrag af HusförhörsBoken,
till nödig upplysning vid Mantals*
Skrifningen företes, hvilket äfvert gäller, då^nå.
gen
Bevillnings-Utskottets Be t änkan den. 7» g
gon fran annan Församling till skattskrifning sig
anmäler.
Skattskrifvaren skall derjemte söka alla nö*
dige upplysningar om de personek> som af honom
böra antecknas, för hvilkas säkrare och skyndsam»
mare meddelande, .Länsmän, Fjerdingsman och
Sexman eller Rotemästare, de tvänne sistnämnde
vid lika ansvar, som i 5 morn., angående ute*
blifvande från Mantalsskrifningen stadgadt ärj
skola vid förrättningen vara tillstädes.
7 Mom. Hvarje Skattskyldig skall ovilkor»
ligen i Mantal uppföras och taxeras der han bosatt
är, till nästa fardag flyttar eller största de*
len af året sig uppehåller.
Ämbets* och Tjenstemän skattskrifvas och
taxeras der de hafva tjenst och lön, så vida de
ej å annor ort äro beständigt bosatte.
8 Mom. Alla uppgifter, skrifteliga eller
mundteliga, skola i MantalsLängden noga inta.
gas, de skrifteliga numreras och nu mern anmärkas
i MantalsLängden, hvilka de bifogas.
9 Morn Den upprättade MantalsLängden
skall, på sätt Författningarne stadga, å allmän
Sockenstämma till granskning uppläsas, och sedan
den genom påskrift af vederbörande Pastor, eller
den hans tjenst förrättar, samt tvänne närvarande
Socknemän, blifvit antingen till enligheten
med förhållandet styrkt, eller vederbörligen rättad
, med sine Bilagor emottagas af hvarje Församlings
Pastor, hvilket allt till Socknens Bered»
ningsCotnmittée öfverlämnäs, alt ytterligare granskas.
Bihang till Rikti St» Prot. 1823 5-te SamL N:o 45
7*5* Bivilhiing^JJtslottetS Bitäniaåien
§. 2.
•
Om BeredmngsCommitteer p? Landel.
1 Mom. Skattskrifvaren åligger, att författa
ech till Konungens Befallningshafvande under
loppet af Januari! månad , insända Förslag till
leraainer för BerertningsCornmittéernes inom Fög*
derict sammanträden, hvilka så bestämmas, att
Skattskrifvarerl dervid kan vara tillstädes, och att
fdrrättningartae inom April månads utgång må
kunna fullbordas»
2 Morn. Konungens Befallningshafvande bestämmer,
så fort sig giira låter, terminerna för
BeredningsCommittéernes sammanträden, så att
de inom förenämnde tid må vara slutade» De
Kungörelser härom, som öfver liela Länet bora
utfärdas och uppläsas, skola innehålla bestämda
föreskrifter, sfi väl om de uppgifter till BereduingsCommittéen,
hvilka den Skattskyldige åligger,
som hvad af Committéen sjelf iakttagas bör.
Likaledes bör första gången, då denna Be»
vSllningsFörordning skall lända till efterrättelse,
i nyssberörde Kungörelse tillkännagifva*, att den
nedsättning på Hemmansvärdet i allmänhet, Riksens
Höglofl. Ständer medgifvit, för att genom
jemnkning å de Hemman, sorn nu kunna finnas
för högt. värderade, få ett, efter rätta förhållandet,
lika värde Hemman emellan, icke får öfverstiga
Tio proceut af den hittills varande Totalsumman,
och derföre inom hvarje Taxerings-d*-  ttrict icke (genn ligen bör begagnas till allmän
nedsättning å alla Hemmans värden, utan är ändamålet;
att fö.skaffa sådane Hemma, rom förut
BtViilnin$S'Vt$\ottets Bttdnkinåtn. <jo%
Varit olika, eller emot värdet för liogt taxerade 9
ett, efter förhållandet, lika värde ined de öfrige.
3 Mom. A nästa Söndag derefter skola allmänna
Sockenstämmor utlysas, till val af Leda*
möter uti BeredningsCommitféen.
4 Morn. Till Ledamot deruti är Pastor t
Församlingen alltid sjelfskrifven, och väljes dess,
utom å den utlyste Sockenstämman, bland besutne
personer inotn Socknen, högst Sex Leda*
möter, Tre af Ridderskapet och Adeln eller
Ståndspersoner, samt Tre af BondeStårulet; dock
lunna BeredningsCommittéer, ehvad de äro val»
de för en, eller, på sätt här nedanföre i 6 mom.
förmäles, för flere Socknar, om så åstundas, bestå
af ett mindre antal Ledamöter, dock ej under
Fem, hvaraf två af Ridderskapet och Adeln
eller Ståndspersoner, samt två Bönder, med det
undantag, som 31 mom. i denna §. omförmälec.
5 Mom. Finnes ej i. en Socken besutne
män af Adel, Ståndspersoner och Bönder, till
det antal och förhållande, som erfordras, må det
bristande utses bland sådane personer, som äro
eller varit i Kongl. Maj:ts eller Kronans tjenst,
eller inom den Glass, hvarå tillgång är. Åslanda
Socknemännen ett större antal än Fern, vare
dem ej förment att från annan Socken tillkalla
besutne personer, af deri-dass, hvarå tillgång
inom Socknen saknas.
6 Mom. Vilja flere Socknar inom ett större
eller tvänne mindre Pastorat fötena sig om ert
BeredningsCommittée, vare sådant tillåtet; dock
bör tidig underrättelse härom meddelas Skattskrifvaren,
och en sådan Committé liktal ej bestå af
708 BeviUningi-Vtskotitts Betänkande.
flere än Sju personer. Endast i det falt, sorn
har upptages, må BeredningsCommitté kunna utom
Socknen eller Pastoratet sammanträda.
7 Mom. Skulle Församlingen utan omröstning
ej kunna förenas om Ledamöter, anställes
af de närvarande ordentligt val, hvarvid rösterne
beräknas efter förmedlade Hemmantalet, och Jordegaren
sjelf röstar, om han ej genom särskild öfverenskommelse
sin rätt till Aboen upplåtit.
g Mom. Finnes icke uti en Socken, utom
Pastor, Fyra sådane personer, sorn kunna väljas
till Ledamöter i BeredningsCommitté, vare Socknen
fö s hund an att förena sig med en nästgränsande,
heldst inom samma Pastorat, till gemensamt
val af Ledamöter, hvil icet dä förrättas iden
flocken, som eger största hemmantalet; egande
desse Socknar, om fullt antal ändå ej är att tillgå,
bristen fylla genom val från andra Socknar,
på sätt 5 mom. innehåller. Hafva sådan® Socknar
särskildte Pastorer, vare de bägge, hvar för
sin Socken, Ledamöter i Committéen.
9 Mom. Kyrkoherden vare pligtig, att såsom
Ledamot i BeredningsCommittéen biträda,
derest icke alder, sjuklighet eller annat vigtigt
hinder i vägen är, x hvilket fall han må utse
någon bland Församlingens Presterskap, som han
finnér mest tjenlig, att sitt ställe företräda, dock
emot dem emellan öfverenskornmen ersättning
för resekostnaden.
to Mont. AnnexeSocknar och de med egne
Prester försedde CapellGäli, skola, om de
det åstunda, ega rätt att, med iakttagande af hvad
BiviUr.ingsUtskotttts Betänftanden. 739
redan blifvit stadgadt, sin egen Berednings Committé
utse.
is Mom. Hvarje BeredningsOomfnitté, hvars
Sammanträden må inom slutne dörrar hållas, väljer
inom sig Ordförande. C händelse af skiljaktighet,
a«stä!ies omröstning, och emellan dem,
som erhållit lika. röstetal , lottning
12 Mörn TilJ BeredningsCommittéen befi
(ifver ej Husbonde afgifva förteckning å <le personer,
för hvilkas Bevillning han ansvarar; hvaremot
honom ovilkorligen åligger, att anmäla och,
på sätt om Mantalsskrifning stadgadt är, uppgifva
sitt ämbete och tjenst, den lön och inkomst han
deraf njuter, den näring eller rörelse hart idkat,
jemte de fastigheter och lägenheter , han under
egande eller nyttjande rätt innehafver, samt å des.
se sistnämnde det värde, hvartill hatt' anser detri
böra uppskattas.
13 Mom. Den, som på eri ort idkat näring
eller rörelse, men under löpande året flyttat den
till annor ort, der han sjelf skattskrifves och taxeras,
vare pligtig att från Taxering s C om in i ttéen
i den ort» der han näst förut varit bosatt, förete
bevis, huru hart der det förlidna året varit
taxerad.
14 Mom. I enlighet med de sålunda inhemtade
upplysningar och utrönte förhållanden,
skall BeredningsCommittéen, efter aflägd ed, på
sätt denna Åntikels 6 §. föreskrifver, stadga de
grunder, efter hvilka hvarje Skattskyldig bör debiteras,
och, i följd deraf, pröfva uppgifterna,
samt, efter egande kännedom, på ära och samvete,
dess beslut meddela, och ändteligen med afseeu*
^lo Bevillningsutskotten* Betänkanden.
de § de här gifne föreskrifter, Egendomars och
Lägenheters värde föreslå.
i 5 Mom, Häradshöfding arn® skola för detta
ändamål vid hvasje års början till HäradsSkrifvarne
insända Förteckningar öfver de Hemman
PCh .Lagenheter, sorn det föregående året blifvit
upphudue, med utsättande af den Köpeskilling,
sam för hvarje Egendom blifvit uifäst; egande
BeredningsCommittéen att, i afseende pä ännu ej
uppbuden Fastighet, affordra Köparen behörigen
Styrkt afskrift af Köpe- afhandlingen, som jemnväl,
enär det fordras, skall i Hufvudskrift företes.
Fastän egare af en Fastighet, på sätt 'is
JVIntn. af denna §. föreskrifver, uppgifvit det värde,
hvartill han förmenar den böra anses, vare
Committéen likväl både berättigad och skyldig,
Ett, o.m skäl förefinnas, värdet höja; men ege
icke rätt att nedsätta det uppgifna.
17 Morn. Af de handlingar och upplysningar
Comrnittéen samlat, och den locala kännedom
Committéen bör ega, åligger den att ut'
xöna egend omarnes beskaffenhet till utrymme,
jordmån, åbyggnad, belägenhet, afsättnings - tillfälle,
förmåner och onera; och bur i afseende
på den nytta och rättelse, som vid visse tillfällen
derigenom kunde hemtas, de i orten gångbara
pris, äfvensom sista Köpesumman, der Taxéringsmännen
finna det kunna blifva förhållandet,
få, till vinnande af en rättvis Taxering,
tjena dem till en vägledning och jemnförelse vid
värdets bestämmande , hvarvid äfven afseende bur
göras,derå, om den ifrågavarande Egendomen ge=
nera eldsvåda, yattuflöde, eller andia olyckibsi**
Bevillning*;Utskottets Betänkanden yn
pelser blifvii försämrad; varande det i öfrigt Cornmittéens
pligt, att på ära och samvete icke sätta
någon egendom till högre värde, än den kunde
komma att gälla, om den utan tvångsmål skulle
säljas,
18 Morn. De Egendomsvärden, som i köp
melian närskyide , genom utmätnings - tvång, ei»
ler af andre särskilde orsaker, blifvit bestämde
lägre, än de, för egendomar af lika beskaffenhet,
gångbara, böra rättas i öfverensstämelse nied värdet
å ändra, till förmåner enahanda eller när.
mast jemnförlige egendomar, och i förhållande
dertill höjas,
sQ Morn. Alla Boställen värderas efter sam.
ma grunder, som Hemman 1 allmänhet, hvaremot
Frälseräntor beräknas till Capital med Feni
procent efter förra årets Markegång , och till af*
gift derföre lika med öfrige Fastigheter; men om
de öfverlåtas till Besittnings - egaren, kommer
Köpesumman att, i förhållande dertill, öka Hemmanets
värde.
ao Morn. Vid Taxering af skattlagde Mjölqvarnar,
ehvad de drifvas af eld, vatten eller
vind, så i Städer som på Landet, bör deras värde,
likasom för Bruk, Manufacturier och andre
dylike Inrättningar, utrönas i förhållande till den
afkomst de gifva deras egare, hvarvid Qvarnarnes
belägenhet i mer eller mindre sädesnke orter,
vid större eller mindre betydliga Städer, qvarnstenarnes
antal och gång, antingen för hela äret.
större eller mindre del deraf, beloppet af den.
tull Som tages och dess påräknade årliga intägt,
böra i Protocollet anmärkas och värdet derefter»
712 IStvillnings-Utsfiottets Bttänkandcn.
i förhållande till ortens gångbara pris, bestämmas.
Kunnande inga andra Qvarnar under Egendoms,
värdet innefattas, än de, som under gårdens skattläggning
äro uttryckligen begripne.
21 Morn. Åbyggnader å landet, som blifvit
eller blifva brandforsskrade., böra väl icke
särskildt, efter Brandförsäkringffjurnmans belopp,
till Bevillning anses, men skola dock, i sammanhang
med den Egendom, hvartill de höra,
förtjena skäligt afseende, i den mån en emot förlust
af eldsvåda tryggad Egendom eger ett större
värde;, hvaremot Brandförsäkring å hus, hvilka
på mindre lågenheter eller iustställen blifvit uppförde,
och deraf utgöra egenteliga värdet, bör
lända rill hufvudsaklig ledning.
2 2 Mom. Vid den uppskattning af Fastigheter,
sorn, efter de nu stadgade grunder, först
anställes, åligger det BeredningsCommittéerne, att,
med hänsigt till det förhållande flir hvarje Eän,
sopa särskildt bifogade Tabell utmärker, lika noggrannt,
som allvarligt, utreda de orsaker, hvilka
i vissa orter, mera än i de öfriga åstadkommit
nedsättning i F astighets-vä niet, och med lika
sorgfällighet tillse, att i den mån dessa orsaker
upphört, eller i öfrigt icke instämma med de
här förut antagne grundsatser, detta värde tnå
återföras till dess rätta och sannskyldiga belopp,
så att alia Medborgare i Samhället draga lika
bördor å deras Egendom, och den ena icke mer
än den andre derifrån undanhållas. Varande det
Committéen obetaget, att så val vid denna uppskattning,
hvilken i öfrigt blifver gällande för år
BevillningsUtskottets Eetänkanden. 71 3
3824 och de påföljande arén, intill slutet af år
18-i 8, så vida inom denna tid ej Urtima Riksdag
infaller, som vid de deremellan årligen anställande
sammanträden, jemnka Egendomsvärdet
till den närmaste inbördes likhet, som kan tillvägabringas,
och således detsamma för särskilde
egendomar, dels höja, dels nedsätta; men ingalunda
må detta verkställas genom ett allmänt
och obestämdt omdöme, eller under proportionerliga
andelen af den Summa, hvilken såsom
den minsta för hvarje Rån är faststäld och i ofvannämnde
Tabell innefattad , utan skola skälen
till hvarje förändring alltid i Protocollet omständligt
anföras och TaxeringsGommittéen underställas.
a 3 Morn. Vid Bruks- och Bergsverks vär»
dering bestämmes, sedan alla derunder lydande
Hemman och Lägenheter, såsom för sig sjelfva
uppskattade, blifvit afdragne, först värdet å de
vid hvarje särskildt Bruk befintelige byggnader,
verkstäder och andra för Bruksdriften nödige inrättningar;
derefter jemnföres detta med de vid
Köpe - afhandlingar om Smides - rättigheten i or.
ten allmänt gångbara pris, och utsattes efter denna
ledning Brukets värde; sedermera upptages
och beräknas beloppet af den för hvarje Bruk
tillåtna tillverkning efter det af de till Bevill*
ningeus åsättande och fördelning blifvande Committéer
fastställde priser, hvarifrån drages tillverknings-kostnaden,
grundad på mer eller mindre
aflägse tillgång, samt högre eller ringare pris
på Malm, Kol, Spannmål och arbete m» m. Verkets
olika belägenhet för afsättning, dess onera,
714 BivillningsUtskottetx Betdnianden.
hammarskatt, särskildte för längre eller kortare
tid afslutade Gonteact om större eller mindre del
af tillverkningen o. s. v. då återstoden antages,
såsom Brukets behållna inkomst, hvilken uträknas
till Capital genom Fern procent. Slutligen
jemnföres dessa begge, genom olika värderingssätt
tillkomne summor med de i orten under de sista
åren afslutade köp å Bruksegendomar, hvilka äfven
böra tjena tili ledning, då den summan, som
sig högst belöper, utföres såsom det värde, hvar»
efter debiteringen verkställes; likväl må i intet
fall, mera än en tredjedel eller mindre än en
niondedel, anses såsom egarens behållna vinst af
hvarje Sft privilegieradt smide; varande vederbörande
emellertid icke allenast berättigade, utan
äfven pligtige, att efter sig företeende omständigheter,
emellan sistnämnde tvänne grader, bestämma
egarens behållna vinst af hvarje Skeppund
tillåtet smide, Vid de Bruk, som ega oinskränkt
smidesrätt, skall förflutna årets tillverkning, sora
af egaren behörigen uppgifves, och med vederbörande
Ämbetsmäns intyg till riktigheten styrkas
bör, för Bevillningens utgående tjena till
grund.
24 Mom■ Vid de Bruk, der hela eller en
del af smidet till allahanda manufacturer förädlas,
värderas svartsmidet efter den grund näst föregående
moment stadgar, så att för ett privilegieradt
skeppund smide, inberäknadt det dertill
erforderliga Stångjernssmide, anses egarens behållna
vinst, ifrån högst hälften till minst en
sjettedel af samma Bruks Stångjernspris, hvil»
JJevillningsUtsbottets Betdnkanden. ys$
ken behållning på lika salt, som för Stångjernssmide
är stadgadt, med fem procent förvandlas
till capital , för hvilket bevillning erlägges.
Der åter Manufactur-Verk äro anlagde,
med rättighet till förädling af köpt ämnesjern,
eller utan eget stångierns-smide, värderas förädlings-rättigheten
till svartsmide sålunda, att, utan
afseende på den Bruket åtföljande I.andtEgendom,
egarens behållna vinst för hvarje Skeppund
privilegieradt smide, anses från högst eu fjerdedel
till minst en tolftedel af Stångjernspriset Uti
den landsort, der Bruket är beläget.
25 Mom. De Bruk, som, enligt BergsCol»
legii, på Konungens nådiga befallning utfärdade
Kungörelse den 17 Julii 1810, för längre eller
kortare tid, nedlagt större eller mindre del af
sina smiden, äro från Bevillningsafgiften för de
sålunda nedlagde smiden befriade, med den Sid
desamma icke begagnas.
26 Mom. Hvad angår AlunBruk, Ankar»
smiden, Bergsinanshamrar, Bleck- och Plåthamrar,
BleckBrulc, Masugnar med andra redan i IJL
Art. uppräknade Verk, Fabriquer, Manufäctucier
och med deln jemnförliga inrättningar, Sågverk,
samt Valle- Stamp- och andra Qvarnar, så skola
de upptagas till deras verkliga, i orten gångbara
värde, samt med tillämpning af de grunder sorn
för värdering af Hemman, Bruk och Bergverk
äro föreskrifrie, uppskattas efter den afkomst de
kunna och böra gifva åt sina egare; skolande
Beviilningsafgiften derföre, alltid påföras Verket,
yi6 Bevillningsutskottets Bttdnkanden,
och utgå i den ort, der det är beläget, ehvad en
eller flere deruti hafva del.
27 Mom. Vid dessa Verks värdering lä oder
till efterrättelse, hvad i denna §'s 17 Morn,1
blifvit stadgadt, med iakttagande, att sådana inrättningar,
sorn ingen del af året blifvit begagnade.
endast till värdet af lius och byggnader
uppskattas; hvaremot alla dfrige, äfven för sina
privilegier, förlag, rörelsefond, och den i jemnförelse
dermed caleulerade afkastning, skola betraktas,
så ätt de Verk, hvars åbyggnader ega ett
ringa värde, .likväl för den rörelse som drifves,
och den inkomst som der^f hemtas, varda taxerade
emedan här, likasom vid handel och annan
rörelse, det är årliga afkomsten, som bör be»
skattas.
28 Mom. Skulle, efter föregången noga
granskning af Mantalslängderne, samt de så väl
vid Mantals-skrifningen, som vid längdens uppläsande
i Sockenstämman, gjorde anmärkningar
derå, anledning förekomma, att någon utan laga
skäl blifvit från skatt utesluten, böra utskylderne
honom ovilkorligen påföras. Har åter, af hvad
orsak som heldst, en person blifvit skattskrifves
hvilken oförmögen att draga de ålagde utskylderne,
för sin nödställde och utblottade belägenhet,
hade bordt frikallas, ege då BeredningsComittéen
att rättelse meddela, hvilken likväl med de skäl,
som dertill föranledt, i Protocollet upptagas och
af TaxeringsComittéens vidare pröfning beror.
29 Morn. Häradsskrifvaren skall, om han
ej är lagligen hindrad, i BeredningsComittéen
BevillningsTJts&otUts Betänkanden, 717
vara tillstädes ,* men i händelse af laga förfall,
som hos Konungens Befallningshafvande tidigt
anmälas hör, eger Konungens Befallningshafvande,
efter HäradsSkrifvarens förslag, en
skicklig man i hans ställe förordna. Underlåter
HäradsSkrifvaren, att i rätter tid förfall
anmäla, eller blifver han fran förrättningen
alldeles ute, vare förfallen till 20 R:drs böter
till Sockens fattige.
50 Morn. HäradsSkrifvaren ansvare för
Protocollet, samt anteckningar och längder öfver
hvad BeredningsComittéens befattning tillhörer,
utan anspråk på något arfvode af Socknen.
Han vare ock förpligtad, vid påföljd,
tom för andra fel i tjensten, att enär han,
antingen vid värdering af Hemman och Lägenheter,
eller annars, anser Kronans rätt vara
förnärmad, sadant, jemte skälen för sin tanke,
i Protocollet anmärka; skolande BeredningsComittéen
vara förbunden, att de gjorde
anmärkningarne granska, och utlåtandet deröfver
i Protocollet meddela.
31 Mom. Ben, sorn till Ledamot i BeredningsCornittéen
blifvit vald, må detta förtroende,
utan laga förfall, sig icke afsäga, ej
eller utan anmälan deraf, från Comittéen uteblifva;
sker det likväl, till kalle Comittéen genast
annan Ledamot af den dass, hvartill dea
uteb.efne hörer, och ersätte han den tillkallades
resekostnad och traktamente, detta sednare
beräknadt till 2 R:dr om dagen. BeredningäGomilléen
fortfare likväl med sittarbete,
5*8 BwiUnings-Utskottets Ett'dn\andtn.
till dess den nya Ledamoten hinner ankomma,
så vida, Ordföranden inberäknad, fyra Ledamöter
äro tillstädes.
3a Mom. De hos BeredningsComittéen
förde Protocoll oell Längder, sedan de blifvit
behörigen justerade, samt af Ordföranden och
tvänne Ledamöter åtecknade, skola, jemte Mantalslängden,
och dess Bilagor af HäradsSkrifvaren
emottagas, för att TaxeringiCumittéen
tillställas.
33 Mom. Enär en Socken är belägen i
flere Härader, utser den likväl blott en EexedningsComittée,
men vid Taxeringen anses
hvarje person och egendom hora till det Taxelingsdistrict,
der personen bor och egendomen
är belägen, till följe hvaraf BeredningsCoraittéen
i sådan Socken skall noga urskilja
hvad till hvarje TaxeringsComittée hörer, och
behörig längd för dess district, till hvardera
öfverlemna; äfvensom hvarje Ledamot i en
sådan BeredningsComitté anses tillhöra den
TaxeringsComitté, i hvars district han är
bosatt.
34 Mom. Enär Socknar i ett Pastorat
inom säiskildta Län äro belägne, skola Bered*
ningsComittéens göromål granskas af Taxering-Coruittéen
i det Län, der Socknen är b©,
lagen.
35 Mom. Allt hvad enligt denna Be*
villnlngsStadgs är bestämdt utfördt för person
eller egendom, och således ej beror på Taxe.
ringsmäns pröfning, utan blott på debitering
Bevilluings-Utskottets Betänkanden« 719
ankommer, skal! HaradsSkrifvaren, söm för debiteringens
riktighet ansvarar, i längden utföra;
kunnande likväl Berednings och TaxeringsComittéerne
anmärka missräkningar och
rättelse meddela.
36 Mom. Den, som förfallolöst uteblifver,
och ej sjelf eller genom ombud sin uppgift till
BeredningsComittéen aflemnar, bote 2 B:dr
till Socknens fattige, skolande BeredningsComittéen,
utan hinder af uteblifvande eller försummad
uppgift, efter egande kännedom, den
skattskyldiges bevillning föreslå.
Med böternes uttagande förhålles, p! sätt
om böter för försummelse, vid Mantalsskrifning
redan stadgadt är.
§• 3.
O/n TaxeringsComittd på Landet.
1 Mom. Enär SockneBeredningarne sina
förrättningar slutat, anmäle det Häradsskrif.
varen genast hos Konungens Befallningshafvande,
sorn så bestämmer antalet af TaxeringsComittéef
och dem indelar, att vederbörande
ej besväras med långa resor, och utsätter da»
garne för hvarje TaxeringsComittées sammanträde.
2 Mom. TaxeringsComittéerne böra 3r*
ligen sammanträda så tidigt, att deras förrättningar
inom Junii månads utgång äro fullbordade.
?i6 BvillningsUtskottetx Betänkande.^.
3 Morn. I dessa Comiitéer är Landshöf
dingen, eller den han i sitt ställe förordnar,
Ordförande, med rätt att i öfverläggningarne,
ej i besluten, deltaga; och vare Landshöfdingen
ovilkorligen förbunden, att öfvervara de
i följd af denna författning första året skeen*
de taxeringar, om laga förfall ej hindrar, i
hvilken händelse en eller högst tvänne personer
dertill böra förordnas för hela Länet.
4 Mom. TaxeringsComitté på landet skall
utgöras af nio Ledamöter, utom Ordföranden,
nemligen två af Ridderskapet och Adela, två
af PresteStåndet, tre af BondeSlåndet samt två
Ståndspersoner.
5 Mörn. Till Ledamöter böra utses så*
dane män, som i denna egenskap vid BerediungsComittéerne
biträdt, med iakttagande, att
hvarje Pastorat eller Socken har åtminstone
en Representant, om deras antal det med*
gifver.
6 Mom. Ledamöterne i de särskilda BeredningsComittéerne
skola vid TaxeringsComit*
téens första sammanträde sig infinna, försedde
med de för dem utfärdade förordnanden eller
SockenstämmoProtocoller, för att sig emellan
välja Ledamöter i TaxeringsComittéen; egande
dock BeredningsComittéerne, att vid slutet
af deras förrättningar, genom behörigt val, som
i Protocollet intages, utse åtminstone tre persöner,
nemligen af Ridderskapet och Adeln
eller Ståndspersoner, der de finnas, en Prest
samt
Bevillning!- Unka tutt Betänkan deri 7 2 j
samt en Bonde; på sätt likväl, att härigenom
det antal af Taxeringsman, sorn erfordras, icke
kommer att saknas. Sker annorlunda, vara
den uteblifvande förfallen till ett vite af Sex
Riksdaler Trettiotvå skill ingar till Socknens
fattige; ocii varde Taxeringen, utan afseende
derpå, fortsatt.
7 Mom. Nän-BeredningsComittéernes Te»
damöter å utsatt ort blifva samlade, anstälies,
i närvaro af Konungens Befallningshafvande
eiler dess tillförordnade Ombud, omröstning
till va! af TaxeringsCornitté genom slutna
sedlar; skolandes hvarje sedel, för att anses
gällande, upptaga, ofvannämnde antal personer
inom hvarje class, och enligt hvad i 5 Mom.
stadgas.
8 Mom. Hvarje närvarande Ledamot af
BeredningsComitté inom districtet, eger sale»
des att afgifva sin voterings sedel, och berak*
nas rösterne per capita. Enär rösterne ut*
fallit lika för tvänne eller flere, varde lottning
anställd.
9 Mom. I den Socken, som ensam utgör
ett Härad, och således kan erhålla sit*
särskilda TaxeringsCornitté, bör Berednirtget
på redan föreskrifvet sätt verkställas, och desg
åtgärd pröfvas af en TaxeringsCornitté, hvilken
af Socknen utses vid satarna tillfälle, och
på sätt, som för val af Ledamöter i BeredningsComitté
är föreskrifvet, men till antal
Bihang till Miks. St. Fröt. 1813. 5:t« Sami. N:0 46
}2* B(viUniHU-<. I 'tskotutx Bilärii tuhn.
och förhållande med classer, sorn för 'faxsringsComitté
stadgadt är; kotntöande högst ers
af hvarje dass bland BeredningsComittéens
Ledamöter, såsom Taxeringsman bibehållas»
lo Mom. TaXerings-ComittéeU må icke
sammanträda utom Taxerings-districtet. Uteblifver
vid sammanträdet till kl. lo på dagen
Konungens Befallningshafvande eller dess
Ombud, vålje Cornittéöns Ordförande bland
»ina Ledamöter, så att förrättningen icke uppehälles»
it
Alom. 'TaScérings - Comitféerne skola
uppmärksamt granska BeredningsCornittéernes
förslag, och med yttersta noggranhet pröfva,
huruvida de i 17 till och med 22 Mom. med.
delade föreskrifter i afseende på fastighetsvärdet
ärö fullgjorde, och i förhållande dertill,
samvetsgrant Vidtaga de rättelser, sorn i enlighet
dermed blifva nödige, alltid med uppmärksamhet
fästad på det stora ändamål, tom
derigenom påsyfta», att Statens beräknade in.
komster må blifva oförändrade, utan att den
ena iner än deri andra utöfver billigheten betungas;
i följd hvaraf, och hvad denna stadga
i öfrigt innehåller, TaxeringsComittéen påförer
hvarje skattskyldig den Bevillning, han.
anses böra erlägga, hvilken afgift lör de Vid
Regeménterne indragna boställen påföres RegementsCassan,
eller den person, som afkomst
en eller lönen njuter,
aa Morn. Efter fulländade >Taxeringar
åligger HäradsSkrifvarén, dels att genast eller
BiVilliungs-Vtilölltit Bit ärik anim, Jii
Sist inom trenne veckör meddela utdrag ofver
alla vidtagne ändringar i BeredningsComittéens
åtgärder tili hvarje Socken, för hvilken
ändring egt rum, för att å Predikstolen behörigen
kungöras, dels ock att till Konungens
Befallningshafvande uppgifva de vardén, sorn
blifvit hvarje boställe vid de inom Länet förlagde
Regementen eller Corpser åsatte; skolande
desse sistnämnde förteckningar deröfver
af Konungens Befallningshafvande öfversända?
till vederbörande ChefsÄmbeten, att till.
ställas Regem en tsSk rifva ren eller Uppbördsmannen
vid Regementet, söm derefter skall
påföra hvarje högre och lägre Tjensteman, som
vid Regementet bör skattskrifva?, så väl dea
Bevillning, som af boställen och lön bör utga,
som alla de öfrige utskylder, hvilka efter
denna stadga komma af honom att erläggas,
och sådane medel, sorn af löneme rr.å innehållas,
behörigen verificeradé, | LandtRänteriet
utan uppehåll leverera.
13 Mom. A.11 Taxering skall verkställas
! öfverensstämmelse med uppgiftarne till Mantalsskrifningen,
dock sä att rättelse må gifvas,
i grund af de anmärkningar dervid, sorn af
BeredningsComittéerne blifvit gjorde. Enhvar
taxeras således, enligt Mantalsskrifningen för
isin person, der han ämbete, tjenst, eller hufVudnäring
idkar, så vida han ej å annan ort
är beständigt bosatt, för egendom och lägenhet,
der den är belägen, samt för rörelsen,
der dea med laglig rätt eller enligt privile
-
784 Btvillnings-UtskcTtet Beicnkundta.
gier -drifves; tjenstehjon alltid vid den egen*
dom, der de äro skattskrifna och tjena.
*4 Mar71. . Taxerings-Comitié må hålla
sina samma ri t iliden inom s urna dörrar, dock
sfi alf skattskyldig lemnäs tillträde, då han har
något särskildt att andraga. TaxeringsLeda
xnot
aftiKde, då han sjelf skall taxeras.
15 Morn. En hvar, sena det åsfundar,
varö berätrigad, att på stället ethalia under»
lättelse om beloppet af den bevillning honom
blifvit påförd.
16 Mom. Uppstå melian Taxeringsman
o'ika meningar, så att omröstning hlifver nödig,
hvilken alltid bör vara öppen, anställts
den efter
risten.e äro lika, den mening galla, som är
till Statens förmån, om sådant kan bestämmas,
nien i andra frågor den, som TaxeringsComittéens
första Ledamot bifallit.
17 Mom. HärarbSkrifvaren åligger, efter
det Taxeringarne samt PröfningsCornittéerne
blifvit fulländade, enligt UppbördsBoien, öf»
Ver ali Bevillning, som blifvit påförd, författa
Debetsedlar, så skyndsamt, att de sex vec*
l.or, förr an uppbördsiiden infaller, kunna af'
hemtas hos någon inom Socknen boende, hvilken
örn utdelningen besörjer, och hvarom
Kungörelse skall, till vedetbörandes underrät*
teise, utfärdas» Länsman, Fjerdingsman och
Sexman, sorn inom Socknen bo; vare ovilkorligen
pligtig®, att, pa HäradsSltrifvarens begäran,
dessa sedlar emottaga, och till en hvar.
Bevillningsutskottets Betänkandin. 72J
sorn sig anmäler, utdela. Samma skyldighet
Sligger i krigstid Regements-Skrifvare eller
Uppbördsman vid Regementet, i afseende p&
Debetsedlarne för Ämbetsmän vid Regementen
och Corpser, hvilka så tidigt böra t LIL
ChefsÄmbetet öfversändas, att Ämbetsmännens
Ombud, med tillgodonjutande af laga besvärs,
tid, må kunna dem inhändiga.
18 Mom. Debetsedlarne skola specifikt,
enligt hvarje artikel, upptaga hvad den skyldige
för sig, hustru, barn och öfrige skattskrifne
personer, samt tjenstehjon bör erlägga,'
jemte hvad honom 1 öfrigt för egendom, hand*
tering, rörelse och tjenst blifvit påförd t.
19 Morn. Husbonde häfte för Tjenste-»
hjons personliga afgift; men innehar Tjenstehjon
egendom, handtering eller rörelse, som
är beskattning underkastad, arsvare det sjelf
för den deraf utgående Bevillning.
20 Mom. Husbonde häfte jemväl för dess
Dandtbönders, Torpares och andra mbetares
Kronoutskylder vid bristande tillgång. Dock
stricke sig denna ansvarighet ej till utlagorne
för Backstugu- och Inhyseshjon, eller sådana
arbetsföre personer, af hvilka, ehuru på egorna
boende, jordegaren icke njuter en motsvarande
tjenstbarhet i arbete, penningar eiler
hvad det vara mi.
21 Morn. Flytta Tjenstehjon, Landfhonder,
Torpare och Arbetsfolk, eller byta de
hostad, sedan skattskrifning verkställ är, vidkännes
likväl förr$ Husbonden det förut stad
-
Bevillning* Btl&nkanjen.
gade ansvar för deras Kronoutskylder, med
rättighet att derföre njuta ersättning af den*
Som dero sedermera under året antagft,
92 Mom. Skattskrifvaren må till ersättning
för Débetsedlarne, njuta för hvar ocK
en, sona ej öfverstjger Fern Riksdaler, En skilling,
deröfver till och med Femtio Riksdaler
Två skiHingar , samt för Debetsedlar af ansin
högre summa, Atta sltillingar, hvilken lösen
i Debetsedeln intages; likväl tnå, vid an-»
svar, såsom för annat tjenstefel, icke mera än
en Debetsedel utfärdas för de utskylder, som
inom samma TaxeringsDisfrict den skattskyldige
påföres; äfvensom särskilda Debetsedlar
icke få utfärdas för sådana Tjenstehjon, sorn å
Husbondens förteckning blifvit upptagne»
*3 Morn. Vid TaxeringsComitté skall*
jemte HäradsSkrifvaren, äfven KronoFogden
vara tillstädes, att med nödige upplysningar
tillhandagå. Uteblifvér någon af dem, utan tidigt
anmäldt laga förfall, bote, sorn i denna
Art, 2 §,, 23 Mom, stadgadt är, KronoFogden
åligger tillse, det hvarje skattskyldig, enligt
Taxeringsmännens beslut, behörigen debi,
teras. För siffran ansvare i öfrigt HäradsSkrifvaren,
Förmena dessa Tjenstemän afvikelse
från denna stadga vara gjord, anmärke
de sådant i Erotocollet, sorn af KronoFogden
föres, och jemnväl skall upptaga Taxeringsmännens
utlåtande öfver anmärkningarne.
94 Morn. Efter verkställd Taxering vartill
?å vä.l Protocollet, som den af HäradsSlrif
-
Bevillning! Utskottets Pttänkanden. 737
varén förda Taxeringslängd justerade, och den
sistnämnde af honom uppsummerad, samt derefter
af Ordföranden och två Comittéens 1*63
damöter underskrifveo
§
d*
Om Taxering i Städten*.
1 Mom. Dessa Taxeringar förrätta» |
Stockholm inför ÖfverStåthållareo, eller den.
han dertill i sitt ställe förordnar, och i de öfrige
Städerne inför Konungens Befallningshaf»
vande eller dess Ombud, med rättighet för
dem, att, utan deltagande i omröstningarna,
vara Gomittéernes Ordförande.
3 Mom. Taxeringsman för Stockholm;
skola vara sex af Ridderskap och Adel, sex af
PrestStandet och fyratioåtta af BorgareStåndet,
af hvilka sistnämnde, tolf sköka höra till Grosshandels-
tolf till Minuthandels- sex till .Fabriks.
och aderton till Handtverksclasserne,
samt tolf Ståndspersoner, sorn icke till något
af RiksStånden höra, tillsammans sjuttiotvå
personer, hvilka kunna arbeta på sex fördelningar.
dock så att det belopp, sorn hvarje
skattskyldig blifvit t afdelningen, pafördt, i
Comitténs Pleno pröfvas och bestämmes,
3 Morn. I Götheborg och första classen®
städer, utgöres TaxeringsComitté af tre personer
af Ridderskap och Adel, tre af Presterskapet,
tre Ståndspersoner, samt i Götheborg
femton, och öfrige första classen* stader tolf
/
7*8 B lvM ri in xsTJis ko Hets Betänka aden.
rätte Borgare, hvaraf ett jemförligt antal ur
hvarje dass.
I andra och tredje dassens städer skall
TaxeringsComitté bestå af två Ledamöter af
Ridderskap och Adel, två af PresteSiåndet, två
Ståndspersoner samt nio Borgare af de särskilda
inom städerne varande classen
I alla öfrige städer skall antalet af Taxeringsman
af Adel, Presterskap och Ståndspersoner
vara enahanda, meri af BorgareStåndet
Hex, med iakttagande i anseende till dessa sistnämnde,
att, så vida dassen inom staden finnes,
ett efter styrkan af hvarje dass afpassadt
antal utur en hvar väljes
I Fall un och Sala skola BorgareStåndets
ledamöter utgöras till hälften af Borgare och
Bergsmän, dock så att i Fahlun det ena året
fem Borgare och fyra Bergsmän och det andra
fern Bergsman och fyra Borgare blifva
stadens Taxeringsman,
4 Mom. I de städer, der Gymnasier finnas,
skall ibland PrestStåndet en Lector väljas
till Taxeringsman, men i Upsala och Lund,
der Academier äro, skola utöfver det fastställa
antal Taxeringsman, två Professoi-er i sådan
egenskap deltaga; hvaremot dessa städer
ega, att ibland Siåndsdasserne välja två Ledamöter
i AcademiStatens TaxeringsComitté.
5 Mom. Aeademiske taxeringar förrättas
under Rectors Ordförande af det föreskrifna
antal Ledamöter, på det sätt, att uti denna
Taxering deltaga, lika många Ledamöter af
Bevillning*'Utsiottzts Bettini anden. 7J9
stadens Borgerskap, sorn af AcademieStaten
uli stadens taxering; och skola Taxeringslängderne
för Acadernien aflernnas till Rector, för
att PröfningsCornittéen vidare tillställas.
6 Mom. Alven för Städerne galler, att,
dä fullt antal Taxeringsman af någon class
saknas, bristen må ifrån annan fy 1 i as
7 Mom. I Stockholm, Götheborg och första
classen» städer, ombytes årligen en tredje,
del af Taxeringsman; i de öfrige hälften, med
iakttagande deraf, att i andra och tredje dassens
städer afgår bland Borgerskapet, det ena
året fyra, det andra fern, samt att i .Fahlun och
Sala Borgare och Bergsmän med hvarannan
alternera; de väljande likväl obetaget, att åter
inkalla de afgående. Härvid erinras dock, att
det afgående antalet skall vara i förhållande
till personalen inom hvarje class, samt att de
Taxeringsman skela afgå, åt hvilka en sådan
befattning längsta tiden varit uppdragen
8
Mom. ÖfverStåthållaren och Konungens
Befallningshafvande skola, på anmälan af
HandelsCollegium i Stockholm, samt Magistraterne
i de öfrige städerne, att Skattskrifningarne,
och allt öfrigt som bör tjena till grund
för TaxeringsComsttéernes åtgärd, i den ordning
som vederbör, bestämma tiden för deras
sammanträden.
9 Mom. Ledamöter dertill väljas på allmän
Rådstuga, så väl sf Borgerskapet, som öfrige*
inom staden skattskrifne innevånare af
de stånd och classer, som, enligt hvad förut
Bevillning* Vin)Iniut* &,.tånkand>-n.
stadgadt nr, eg a i Taxeringen deltaga, och
hvilka, der sa tillgång är, böra i staden eg*
Hus och Tomt.
10 Morn. Detta val förrättas antingen pi
det sätt, att de väljande genom allmän om-*
röstning utse samtelig® Taxeringsmännen, eller
att de valberättigade inom hvarje dass utse
det antal af Ledamöter, som af densamma,
bör utgöras; kunnande äfven denna rättighet
uppdragis ät Eiectorer, som antingen af de
väljande gemensamt, eller af hvarje class särskildt
utses; dock skall, i detta sistnämnde
fall, Electorernes antal inom hvarje plass, utgöras
i förhållande till antalet af dess Taxeringsman.
11 Morn- Kunna ej de väljande om valsättet
sig förena, varde denna fråga genom
allmän omröstning afgjord, hvarvid, likasom
vid val af Eiectorer, rösterne efter antalet af
de närvarande beräknas; hvilket lastningssätt
äfven vid alla tillfällen inom TaxeringsComitéen
skal! ega ruin. Da personer skola utnämnas,
varde, rlå rösterne för flere lika utfalla,
en utlottad; och böra dessa omröstningar alltid
ske med slutna sedlar,
12 Morn. I Stockholm väljer Borgerskapet
Taxeringsman efter vanligheten, och p|
det Taxeringsman af Ridderskap®! och Adeln
samt PresteSiåndet vid Taxering^Comittéerneg
sammanträde ej må saknas, anmodar Öfver*
Ståthållaren RiddarhusDirectionen och Stockholms
Stads Consistorium, att, hvar på sitt
Jievillnings Utsiotttil litt änk anden. 731
Ställe, kalla de, inom staden boende Ledamöter
af dessa Stand, att å viss dag sammanträ*
da och Taxeringsrnannaval förrätta; skolanda
af dessa valförrättningar tidig del lemnäs ÖfverStathållaren,
för att vid TaxeringsComitléens
forsta sammanträde, dä de utsedde Ledamöterne
böra ovilkorligen tillstädeskomina,
kunna Comittéen ineddelas. Ej må under påstående
Taxering i de öfrige städeirie, någon
Taxeringsman, utan lagligt förfall, frän Taxeringen
uteblifva, och i händelse af ett sådant
förfall, bör det i så god tid hos Comittéen
tillkännagifvas, att en Suppleant kan i stället
tillkallas, Oen härutinnan annorlunda sig för*
håller, plikte hvarje gång 2 K;dr til! Stadens
fattige,
13 Ålom. De för Städernes taxering nödige
upplysningar, böra isynnerhet herntas af
föregående Skattsfcrifningar, samt de uppgifter,
som hvarje skattskyldig dervid åligga; blifvande
i detta afseende ock, så vidt det kan tillämpas
hvad för landet är stadgadt, äfven för
Städerne gällande; til! följd hvaraf Konungens
befallningshafvande böra, på enahanda sätt,
som angående taxering å landet är föreskrifvet,
genom allmänna Kungörelser underrätta
de skattskyldige, hvad dem i afseende på uppgifter,
så vid Mantalsskrifning, sorn vid Taxering
åligger iakttaga; kommande på enahanda
grund, den för underlåten eller oriktig uppgift
å landet, stadgade bot och påföljd, äfven
för Städeme att gälla; och skola böterne på
fika sätt fastställas. uttagas och användas.
732 Bevillningsutskott t; t Betänkanden.
14 Mom. I de städer, der HofRätter,
Collegier, Publique Verk, Akademier och Gytn,-  nasier finnas, skola, till upplysning vid Taxe*
ringsComittéerne, från sådana Publique Verk,
förteckningar öfver Ämbets- och Tjenstemäns
lönevilkor till OfverStåthållaren och Konungens
Befallningshafvande tidigt insändas; kom.
anande desse Verk, att för förieckningarnes
både riktighet och tidiga meddelande ansvara
15
Mom. I öfrigt bör TaxeringsComitté,
vid bestämmandet af den synbara förmögenhet,
som uppkommer af handel, rörelse, näring och
handtering, söka ali möj!ig upplysning om
hvarje skattskyldigs belägenhet och inkomst,
för att, jemnlikt aflagd ed, på sätt i denna
Artikels 6 §. föreski ifves, utan väld, manna»
mån eller ensidig afsigt, samvetsgrant påföra
hvarje skattskyldig, hvad, efter de i denna
stadga antagne grunder, af honom bör erläggas;
hvarvid den allmänna föreskrift gäller,
att afdrag för skuld eller ränta icke må
ega rum.
j6 Mom. Hus, åbyggnader och tomter i
städerne, samt hus å lägenheter och luststäl»
len på städernes grund, skola uppskattas efter
deras gångbara värde, hvarvid sista köpeskillingen,
i likhet med hvad sorn för landet är
föreskrifvet, må tjena Taxeringsmännen till ea
vägledning och jemförelse vid värdets bestämmande;
skolande, i afseende på brandförsäkrade
byggnader, grund för värdet äfven hem tas
af den vid brandförsäkringen fastställde summa,
utan att likväl Comittéen deraf hindra»,
BcvillningsUtskotteis Betunkanden. yjj
att rred anledning af verkliga skäl, hoja egendomens
eller husets V/irde ofver försäkringssumman,
under hvilken det irke ni nedsättas,
undantagande' i de fali, dä Taxeringsmännen
pil ed och samvete pröfva värdet af bramlförsäkrade
hus, efter
vara mindre än det vid brandförsäkringen 5-  satte; dock må en sadan nedsättning, som endast
för en gång medgifves, i sitt hela belopp
för Stockholm aldrig öfverstiga fyra procent,
och för hvar och en annan stad tio procent
af de i staden brandförsäkrade husens sammanslagna
försäkringsvärde. Enär, vid stadgandet
af husets värde i allmänna Brandförsäkringsverket,
tomten icke blifvit beräknad,
bör vid Bevillnings-taxering denna särskildt
uppskattas, oell värdet deraf tillägga det brand
försäkrade husets;/ hvaremot, då i Stockholms
Stads Brandförsäkringslnrättning, tomt och åbyggnad
fått ett saromanlagdt värde, någon
särskild uppskattning af den förre för Bevillningen
icke erfordras. Skulle eldsvådor inträffa,
afräknas vid Taxeringen den del afhu>
set, som är uppbrändt, och i fall hela huset
skulle brinna, betraktas endast tomtens värde,
hvilket förhållande iakttages ända till huset
ar åter uppbygdt. Till lättnad af enskilde
personers besvär, skall det för verkställighet
häraf, åligga ej mindre allmänna BrandförsäkringsDirectionen,
än, i afseenoe på Stockho ms
Stads Brandförsäkring, ÖfverSiåthållaren, att
låta upprätta och infordra förteckningar, sä
Tidt sistnämnde verk angår, Lansvig författa
-
734 Bevillning tVtniott tis Bctänkandeit,
•le öfver de under loppet af hvarje år, antin*
gen beviljade nya brandförsäkringar* eller idé
förut Varande gjorde förändringar* jemte de
å husen antagne vardén; skolande desse förteckningar
inom Januari månads utgång hvarje
år af JJirectionen öfversändas till Ofver*
Ståthållaren och Konungens Hefallningshafvande
i Länen, för att i rätter tid kunna
TaxeringsComittéerne tillställas.
17 Mom. Le hemman och bebyggda lägenheter,
som ligga inom Slädernes områden,
äfvensom den till Städerne hörande jord med
derå varande byggnader, värderas efter enahanda
grund, som för Landtegendom är stadgad,
med afseende likväl å den större afkastning,
som Stadsjord vanligen gifven,
lg Mom. Hvad i anseende till Lebet*
sedlars författande och utdelning för landet i
3 §. 18 Mom. stadgadt är, kommer äfven för
städeröes Uppbördsman att gälla; skolande Magistraterne,
på eget ansvar, öfver verkställigheten
deraf hafva det noga inseende, att Lebetsedlarne
af de skattskyldige i rätter tid
kunna uttagas. I Stockholm och Götheborg
kommer att härmed förhållas, sorn särskildt
stadgadt är, eller framdeles kan Varda stadgadt.
19 Mom. Af ÖfverSiålhållaren och Landshöfdingarne
beror, att till Protocollsförande
antaga den de dertill anse skicklig', kommande
arfvode för honom, att af allmänna medel
utgå, efter hvad derom kommer att stadgas.
Taxeringslängden inom hvarje stad fores af
BeviliningnVuholius 8e,(ftikantlm 735
den pierson, sorn det antingen tillhörer, eller
Magistraten dertill utser.
§ 5*
Örn til allman PrvfningS' Cnmitté i hvarje Län.
1 Morn. Föl att granska Taxeringarne å
näringar, rörelse och löneinkomst, och att bestämma
egehdoms-värden t ett rättvist förbiilande
både till Statens kräF och medborgares
anspråk på jemnlik beskattning, skall i hvart
Län en PrÖfningsComitté hållas, att, med an.
ledning af de anmärkningar, som vid TaxeringsComittéernes
beslut göres, eller Comittéen
i öfrigt linner skäliga, vidtaga alla nödiga rättelser
och, efter inhömtad noga kännedom, oväldigt
hålla hand deröfver, att fastighetsvärdet
å landet, äfven ined afseende på de skiljaktigheter,
som emellan Taxerings-districterne
sig förete, likväl icke i något fall sättes un.
der dess rättmätiga belopp, och framför allt
icke under den summa, som för hela Länet
blifvit påräknad, och i den bifogade tabellen
upptagen.
2 Mom. Denna Comitté, hvaruti Lands,
höfdirigen med laglig rösträttighet förer order,
skall dessutom bestå af i$ Ledamöter, hvilka
så utses, att, sedan hvarje TaxeringsComitté
bland sina medlemmar valt och hos Konungens
Befallningshafvande anmält en af hvarje
Stånd och dass, Landshöfdingen ovilkorligen
inom detta antal utser tr8 af hvarje Stånd och
'736 B»viUning»Utskottent Btfånkandtni
dass, med iakttagande deraf, att icke flere frän
en TaxeringsComitté e ler Fögderi Isa las,”än
TaxeringsCornittéernes eller Fögderiernes antal
det medgifver, sä att, örn inöjdgt är, en
Ledamot från hvar TaxeringsComitté,' må dervid
biträda, och tillser Landshöfdingen, att,
så vidt sig göra later och omständigheterfie
sådant medgifva, en circulerande ordning Taxell
ngsComittéeme emellan härvid fö;jes. Städerne
ega, att, jemte en ur hvardera af de tre
öfrige classer, föreslå tre Borgare. Äfven skall
LandsKammererareri, med skyldighet att anmärka,
huruvida Kronans rätt vid de föregående
Taxeringar blifvit iakttagen, och en af
Konungens Befallningshafvande till kallad Landtmätare,
för upplysningars tneddelande, i Prof*
ningsComittéen vara tillstädes, utan att dera
likväl någon rösträttighet tillkommer.
3 Mom. PröfrsingsComitteén sammanträder
å tid och ort, sorn af Konungens BefalN
ningshafvande utsattes, med iakttagande af i
månaders rådrum, ifrån det Taxeringarne blif.
vit fulländade, på det besvär öfver deras åtgärder
må kunna der anföras å den tid, som
bär framdeles föreskrifves. Är Konungens Befallningshafvande
af vigtigt förfall hindrad, att
i Comittéens göromål deltaga, anrnäle det i
underdånighet hos Konungen, sorn, så vida
det anmäldte förfallet godkännes, lärer läckas
®n annan Ordförande i nåder forordna, så vida
tiden sådant medgifver. Men skulle||förfallet
inträffa så nära tiden för PröfningsCo*
mit*
Bevillnings-Utskottets Retän&anrlen. 737
tmttéers sammanträde,' att ett slikt särskildt förordnande
icke hinner att lemnäs, sammanträdet
Committéen under Ordförande af främste Ledamoten
bland Ridderskapet och Adeln.
4 Mom. Sednast inom frenne veckor, efter det
Taxerings-Committéerne sine åligganden fullgjort,
skola Magistraterne i Städerne, samt Krono-Fogdarne
å landet, hafva till Konungens Befallningshafvande
insändt Taxerings Committéernes Proto*
coll, Handlingar orh Längder, jemte allt annat,
som desse förrättningar tillhört vid hot af En
Riksdaler till Länets eller Stadens Fattigförsörjning,
för hvarje dag dermed längre dröjes.
5 Mom. Konungens Befallningshafvande utfärde
derefter genast allmänna Kungörelser, som
innehålla dagen för PröfningsComitiéens samman,
träde, namnen å de erfarne och kunnige män
han till Ledamöter utsett, samt föreskrift för
den, sorn af PröfningsComittéen äskar någon rättelse,
att antingen förut hos Konungens Befallningshafvande,
eller sednast å den dag Comittéeti
sammanträder, skrifteligen ingifva sine anmärkningar
vid den öfverklagade åtgärden, skälen tilt
den rättelse som sökes, jemte hvad till upplysning
och bestyrkande af förhållandet tjena kan.
6 Morn. PröfningsComittéen, sorn eger att
hålla sina sammanträden inom slutna dörrar, bör,
med oafbruten skyndsamhet, fortsätta sin förrättning,
så att den, så fort sig göra låter, kan Vara
fulländad.
7 Mörn. Konungens Befallningshafvande ut*
Bihang till Riks. St, Fröt. igstj. 5 te Sami. N.o 47
BevillningsUtskotleta Bttänkanden*
namne att föra Protocoll och Längder, en per*
son af erforderlig skicklighet, som derföre af
allmänna medel njuter arfvode, på sätt derom
stadgas.
De från särskildta districter i Länet till*
kallade Ledamöter, njuta skjutslega för två hä.
star, från och till deras hemvist, samt tractamente
en Riksdaler för hvarje dag, räknadt
från Comittéens sammanträde, till dess arbetet
blifvit fullbordadt.
8 Mom. De förändringar i Taxeringen,'
som af PröfningsComittéen göras och i Protocollet
intagas, skola genom utdrag deraf med*
delas LandsKammereraren, och af honom ut*
föras i särskild längd, som för hvarje skattskyl*
dig, hvars Taxering blifvit förändrad, visar
både hvad TaxeringsComitféen påfört och hvad
PröfningsComittéen stadgat; kommande desse
Längder, att till Uppbördsmannens efterrättelse
Taxeringslängden bifogas.
9 Mom. 1 Stockholm vare särskild Prof»
ningsComitté, hvilken under Ordförande af
ÖfverStåthållaren, i dess frånvaro af UnderStåthållaren,
eller den Konungen i deras ställe
i Nåder förordnar, med laglig rösträttighet,
skall bestå af Ridderskap och Adel, två Prester,
två af Stockholms Magistrat, dem QfverStåthållarcn
utser, tolf Borgare, nemligen: tre
af Grosshandels», tre af Minuthandels», två af
Fabriks- och fyra af HandtverksClasserne, samt
fyra Ståndspersoner.
Med valet af dessa sednare, så väl som
RiksStåndens Ledamöter, förhålles på det sätt,
BevillningS-VtsÅotUtS BttanianJtn. yjtj
att TaxeringsComittéen i dess Plenum, bland
sina Ledamöter utser sex personer, nemligen
en af Ridderskap och Adel, en Prest, tre Borgare
och en Ståndsperson; hvarvid iakttages,
att en af desse utses ifrån hvarje TaxeringsComittéens
afdelningar; och afgifve TaxeringsComittéen
om detta utnämnande särskildt ProtocollsUtdrag
till hvardera af de väljande
Stånden, samt till Magistraten från Ståndspersonerne;
hvaretter med valet af öfrige Ledamöter
i PröfningsComittéen för lia lie», på sätt
om val af Ledamöter till TaxeringsComitté i
Stockholm redan stadgadt är; dock må ingen
vidare i PröfningsComittéen inväljas, som »
det årets Taxering deltagit.
jo Mom. Till Protocollsförande namne
ÖfverStåthållaren den han tjenlig linner; skolande
Kamereraren vid ÖfverStåthållareÄmbetet
i KronoUppbördsärender, utan rösträttighet,
på sätt som LandsKamereraren i Länen,
härvid vara tillstädes.
ÖfverStåthållaren utsätter tiden för PröfningsComittéens
sammanträde; och galle allt,
som tillämpas kan, hvad mn PröfningsComitté
i Landsorterne blifvit förordnadt.
il Mom. Till kosrnadernes bestridande
vid de hållne Taxeringarne, såsom tryckte förmulairer,
Härads, och Läns-sammandrag öfver
Bevillningen, Skjuts- och Tractamenfs penningar
för Ledamöter i PröfningsComittéen, arfvode
för Protocollsföranden derstädes, äfvensom
till uppmuntran för Städernes Uppbörd»-  män, Häradsskrifvare och öfrige Tjenstemän,
Bevillr\ingsJjtskottens Bitdnkandtn.
hvilka vid Mantalsskrifning och Taxering,ge«
norn. flit oeh noggrannhet gjoft sig deraf förtjente,
anslås en procent af hela Länets Bevillningssumma,
hvilken måste utrönas och af
PröfningsComittéen, innan den åtskiljes, fördelas.
Jemte denna procent får till dessa kostnaders
bestridande inom Norrbottens Län, af
inflytande Bevillningsmedel, särskildt användas
920 R:dr; skolande ProtocollsUtdrag, som
innefattar fördelningen, af Konungens Befallningshafvande
mottagas, hvarefter summan af
RiksgäldsContoirets i Ränteriet först infly.
tande medel utbetalas på en gång, i Ränteriförslaget
afföras, samt i Landsboken, med biläggande
af berörde ProtocollsUtdrag, redovi,
sas. Ingen efterräkning af Bevillnings-pro*
centen för föregående år eger vid beräkning
eller utbetalning rum, utan skall PröfningsComittéen
blott bestämma och fördela den procent
, sorn å Taxeringsårets Bevillning sig
belöper. i
Sedan MantalsCommissarien och de till
Uppbördsverket i Stockholms stad hörande
personer, erhållit förbättrade löner, som af
Statens medel utgå, och desse personer således
för Bitt biträde vid Taxerings-förrätmingarne
böra åtnöjas med mindre arfvoden, bestås till
kostnadernes bestridande vid Taxeringarne i
Stockholms stad, endast tre fjerdedels procent
af Hufvudstadens hela taxerade Eevillningssumma,
hvilken procent af PröfningsComittéen
fördelas, derom ProtocollsUtdrag, sorn innefattar
föidelningen, aflemnas till Fullmägtige i
Bevillnings-Utslottéts Betänianden• 741
BiksgäldsContoiret, hvilka genast lata utbetala
eumman, sorn i Contoirets hufvudbok redovisas;
hvaremot ali den Bevillning, som till
Uppbördsverket i Stockholms stad inflyter, skall
utan afdrag till RiksgäldsContoiret levereras.
§. 6.
Om Edgång vid Taxeringar.
Ordförande med rösträttighet och Ledamöter,
så i Berednings- som Taxerings- och
PröfningsCornitté, skola, då de första gången
tillträda utöfningen af de göromål, dem i den.
na_jBeviIlningsStadga ålägges, aflägga följande
Ed.
Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och
hans Heliga Evangelium, att jag, såsom Ordförande
(Ledamot) i Berednings- (Taxerings-)
(Pröfnings-) Comitté, skall påföra hvarje förekommande
skattskyldig person den beskattning,
som han bör vidkännas, så alt under ett noga
iakttagande af föreskrifterne i nu gällande BevillningsStadga,
hvarken Kronan eller den
skattskyldige förnärmes i deras tillständiga ratti
Denna heliga förbindelse skall jag på heder
och samvete, utan ensidig afsigt och mannamån,
redeligen uppfylla, så sannt mig Gud
hjelpe till lif och själ.
§• 7*
Om ändrings sötande i Taxerings■ och Pröfning*•
Comittéens beslut.
1 Mom. Vill skattskyldig söka ändring 1
74 * BevillningsUtskotttts Bei ani anden.
den Bevillning, som af debitering berur, och
i den ordning a §. 35 morn. af denna artikel
föreskrifver, blifvit påförd, samt af TaxeringsComitté
är fastställd, anmale och fallfölje han
sin talan hos Konungens Befallningshafvande
inotn två månader från den dag, Debetsedeln
fält afhemtas, och vidfoge Besvärsskriften vederbörligt
betyg derå. Nöjes ban ej åter åt
TaxeringsGomittéens beslut, rörande Egendoms
och Lägenhets, Verks »ch Inrättningars värden,
eller det belopp af iukomst den ansett
honom ega, örn hvilket allt han, jemnlikt 3
§. 12 och 15 mom. erhållit underrättelse, vare
han då berättigad, att lios PröfningsComittéen
i Länet söka ändring och rättelse, på sätt
5 §. 5 mom. här ofvan föreskrifver.
2 Morn. Har skattskyldig icke klagat öfver
TaxeringsComittéens ^åtgärd, men LandsKamererare,
Kronofogde eller Häradsskrifvare
dervid anmärkning gjort, och finner PröfningsComittéen
skäligt att TaxeringsComittéens åtgärd
rätta, skall ProtocollsUtdrag, som upptager
allt hvad för besvären bör iakttagas, kostnadsfritt
tillställas den skattskyldige, som inom
tre månader från delaktigheten, må sin talan
fullfölja, genom till KammarRätten ställde
besvär, hvilka inlemnas i Stockholm till
ÖfverStåthållaren, och i Orteme till Konungens
Befallningshafvande, hvilka dem, med
hvad de å ComWtéens vagnar hafva att erinra,
ofördröjligen till Kan.marRätten insända,
att i laga ordning behandlas
3 Mom. Enahanda rätt med skattskyldig
BevillningsUtskotten Bttankanden■ 745
ega vederbörande å Kronans vägnar, att öfver
PröfningsComittéens åtgärd anföra besvär, med
iakttagande af tid och sätt, som ofvan stadga»
de äro. Det tillhör ÖfverStåthållaren eller
Kongl* Maj:ts Befallningshafvande, att 1 dessa
fall, inom viss förelagd tid infordra, och vid
Handlingarne till Koagl. KammarRätten bifoga
den skattskyldiges förklaring. Ifrån Karn»
marRätten kan ock målet sedan, i laga ord»
ning, dragas under Konungens pröfning.
4 Mom. Besvär emot Taxerings- eller
PröfningsComittéens åtgärd, uppehälle ej upp*
börden af hvad påfördt blifvit, som ovägerligen
bör gäldas, med rättighet likväl för den
skattskyldige, att efter vunnen lindring, kost»
nadsfritt hos vederbörande Uppbördsman emot
qvittence återfå hvad han för mycket erlagt.
Art. IV.
Om Uppbörd., Af honning och Redogörelse.
§. 1.
Om Uppbörd.
l Mom. Sedan Taxerings- och Pröfnings»
Comittéerne fulländat sine förrättningar, skola
ordentliga Upphördsböcker af Häradsskrifvare
på landet, samt Uppbördsman i städerne och
vid Regementernegenast upprättas, och istockholm
till UppbördsContoiret, i Orterne till
L&ndsContoiren, inlemna! sa tidigt, att de in
-
744 Bevillningsutskottets Betänkanderu
om den i November hvarje år kunna behörigen
granskas, då ordres lill Uppbörden jemnväl
utfärdas; courrasignerade i Stockholm af
Kamereraren vid GfverStathnllareAmbetet för
KronoUppbördsVerket, samt i Or terne af Lands*
Kamereraren.
2 Morn. KronoFogdarne skola då till
Konungens Befall ningshafvande skyndsam t upp.,
gifva förslag till UppbördsStämmorne, sorn under
loppet af November och December månader
ofelbart höra företagas* och vid sistnämnde
månads utgång vara fulländade, så att de
så kallade Kestantie-möten, eller andra UppbördsStämrnan,
i början af följande året, obehindradt
må kunna hållas; börande HäradsSkrifvaren,
så väl vid första, som andra UppbördsStätnman
vara närvarande.
3 Mom. Hvar och en eger rättighet, att
vid fö rsta UppbördsStämmän af sine utskyl*
der erlägga så mycket han mägtar, hvilket det
skall åligga Uppbördsmannen, att emottaga och
qvittera; kommande Uppbördshöckerne att derefter
inrättas,
4 Mom. I Städerne skola Uppbördsterminerne,
efter förutgången anmälan, hos ÖfverStåthållaren
eller Konungens Befallningshafvande,
vederbörligen kungöras, och på vissa
dagar efter qvarter och nummer, eller hvad
annan ordning inom hvarje Stad kan vara
vidtagen, af Uppbördsmannen, i närvaro afen
Magistratsperson, förrättas; kommande i Stock
-
PevilhiingsUlsfiottets Belänkunden. 745
holm, att dermed förfaras, som vanligt och.
redan faststäldt är.
5 Mom. Sedan andra UppbördsStämman
ar hållen, kommer med Restantiers indrifvande
och hvad dertill hörer, att förfaras, såsom
Författningarne bjuda, eller vidare kan vara
stadgadt, så att alla utskylder inom slutet af
Uppbördsåret, den 1 Maj, må vara å vederbörlig
ort redoviste och i Ränteriet nedsatte.
6 Mom. Sjömanshusens föreståndare åligger,
att för det i deras Rullor Intagne sjöfolk
debitera, och uppbära hela Eevillningen efter
denna stadga; till följd hvaraf, de både vid
Sjömäns ptmönstring skola sådana afgifter detri
påföra och affordra, samt, vid afmönstringen,
af förtjente hyror innehålla den så beskaffade
Bevillning, dessa personer under sin frånvaro
erlägga bordt, så vida ej genom vederbörliga
qvittencer styrkes, att utskylderna å annor ort
inom Riket guldne blifvit, och ändtligcn i
likhet med andra Uppbördsman, viri hvarje
halft års förlopp, genom Stadens Magistrat, de
uppburne medel hos Konungens Befallningshafvande
redovisa och leverera, samt med bi«
fogade specificerade SjömansRullor verificera,
för hvilken möda samma förmåner, sorn blifvit
andra Debiteringsmän förundte, äfven må af
dem åtnjutas,
§. 5,
O/n Afkartningar.
1 Mom. Afkortning å Bevillning tnä ega
74? Bevillnings- Utskottets Betänka nden,
rum endast i) för dem, som aflidit före den
i Maj, då Uppbördsiret börjas, i hvilket fall
den aflidnes Bevillning efter i Art. i denna
stadga, kommer att försvinna; men dör Tjensteman
under årets lopp, eller erhåller han
afsked, erlägge Bevillning endast till den dag,
då lönen honom eller dess Sterbhus frångår;
a) för dem, som icke magta de påförde utskylder
erlägga. Ingen afkortning eger rum för
den, som sådan inkomst njuter eller egendom
innehafver, hvaraf Bevillning utgå bör.
S Mom. Har skattskyldig efter Mantalsskrifningen
uppgifvit sin egendom till Borge,
närer, eller dör han efter Uppbördsårets början;
skall Bevillning gäldas af Goncursmassan
eller Sterbhuset, utan att bevakande, utredning
eller slut behöfver afvaktas.
3 Mom. Afkortningslängd underteckne,
med ansvar för riktigheten, vid Regementet
och Gorpser, Chefen, i Stad Uppbördsman t
samt å Landet KronoFogde och Häradsskrifvare.
I Stad skall denna längd dessutom af Magistraten
och minst tvänne af Taxeringsmän»
nen granskas, verificeras och underskrifvas.
A landet iligge enahanda åtgärd Pastor och
Socken BeredningsLedamöter, som derföre, i
sådant ändamål af Kyrkoherden kallade, vare
ovilkorligt pligtige att sammanträda; skolande
å båda ställen noga tillses» att Kronan icke,
genom något Uppbördsmannens förvållande,
kommit att sakna sin tillständiga rätt, och sådant
jemväl i. påskriften vitsorda. A landet
Bivillttings- Utskottets Betänkanden• 7^7
siola jemväl längderne å utlyste Allmänna
Sockenstämmor uppläsas, då Pastor och tvä
Socknemän skola intyga huruvida något vid
dem varit att erinra.
Afkortnlngslängderne skola derefter i Stockholm
till ÖfverStåthållaren, i .Länen lill Konungens
Befallningshafvande aflemnas till ytterligare
pröfning, och om något dervid icke
varder påmint, till afföring i räkenskaperna
beordras.
§• 3-
Om undanlag och lindring i Bevillningen.
Undantag.
a Af om. Från afgift efter 1 Art. befrias?
j) Ynglingar, som vid Academier, Gymnasier
och allmänna Skolor studier idka;
a) Manufacturister och Fabriksidkare i
Eskilstuna Fristad, så för egna personer, som
för hustrur, barn och tjenstehjon.
a Mom. Befrielse från afgift enligt a
och a Art. åtnjuta:
1) I tjenst varande, så väl med pension
afskedade Gemenskapen af indeldta och värfvade
Arméen till lands och sjös jemte Båtssnanshållet.
a) Gemenskapen af extra roterade och
conscriberade Krigsfolket för det krigsår, dl
de gjort någon Garnisons- eller Falt-tjenst;
och skall till bestyrkande af verklig tjenstgö
-
748 Bevilkiings-ZJtsAottéts Betänkanden.
ling, när afkortning eller restitution söfees,
behörigen upprättatl och underskrifven förteckning
å manskapet till Konungens .Befallningshafvande
i orten, af Chefen aflemna». Dock
sträcke sig, i dessa begge fall, undantagen endast
ti l Krigsfolkets egna personer.
g) Upptagne fattige barn, till den genom
Kongl. LegohjonsStadgan af den 15 Maj 1805
föreskrifne alder, fatiighjon, eller sådane personer,
som njuta understöd af barmhertighetsverk
och allmänna Inrättningar, ehvad de
hafva försvar eller icke, vanföre, svagsinte,
bräcklige och andra, som för bristande arbetsförmåga
äro utur stånd att förvärfva sitt uppehälle,
samt medellösa fångar.
4I Innevånarne i Särna Socken af Öster
Dalarne.
5) KronoNybyggare i St. Kopparbergs,
Gefleborgs, Vesterbottens, Vester Norrlands,
Norrbottens och Jemtlands I.än, under de första
15 frihetsåren, för sig sjelfve, hustru och
hemmavarande barn; torftige KronoNybyggare
måge under frihetsår tillgodonjuta denna be.
frielse, äfven sedan de första 15 åren .tiliandalupit,
efter den pröfning af deras belägenhet,
som Berednings- och TaxeringsComittéen skall
åligga.
3 Mom. Befrielse efter 2 'Ärt. njuta;
1.) Innehafvarne af en eller flere tjenster,
antingen utan lön eller inkomst, eller hvars
sammanräknade belopp ej öfverstiger 200 R:dr;
Auscultanter och Extra Ordinarie Tjenstemän
Bivillnings Utskottets Betmkanden. 749
äf alla Stater, hvilkas inkomster genom arfvoden
eller sportlar icke uppgå till sistnämnde
summa; afskedade eller blott caracterise.rade
personer, utom tjenst och löneinkomst, jemte
Studerande, hvilka för enskild undervisning
hafva mindre än 200 R:drs lön, eller ej innehafva
sådan egendom, hvaraf Bevillning erläggas
bör; äfvensom i beräkning af löne-in«
komst icke ingår tractamenten under co.ratnenderingar
utom station, på mindre tid än sex
fortfarande månader på året, fält-aflöning i
krig på längre eller kortare tid, pensioner till
delegare af Arméens och AmiralitetsCassorne,
hushyror och inqvarteringspenningar, Ambetsoch
Tjenstetnäns resepenningar och tractamenten
i Kronans ärender, sami rese-underhåll
och arfvoden i och för Riksdagar.
2) Kuskar hos private, lagstadde drängar
och pigor på landet och i städerne , Torpare,
Lärlingar i Handtverk, Allmogens hemmavarande
Söner, Mågar, Döttrar och Sonhustrur,
samt Barnmorskor, så vida de ej ega särskild
förmögenhet, eller drifva sådan handtering, rö.
reise och näring , för hvi.ken Bevillning
eger rum,
3) Författare af sådana Dagblad och Månadsskrifter,
som sprida allmänt nyttiga kunskaper,
eller hvaraf inkomsten är ad pios usuS
anslagen.
4) Kronans och Statens jemte andra till
allmänt behof anslagne Byggnader, Verk och
Inrättningar, Städernes till aflöning anslagne
75» Bevillnings-Utskotttts BetSnkanden.
jord, SockneMaga2iner, Boställshus och sådana,
som tillhöra Barmhertighetslnrättningar i städer
och på lander.
5) Höganäs Stenkolsgruva, såsom varande
a t en större patriotisk och för Riket gagnelig
omfattning; dock endast till nästa Riksdag,
Lindring i Bevillningtn.
4 Mom. Sedan i a Art. 6 §. Allmänna
Bolag blifvit Bevillning ålagd, genom före»
skrifne afgifter ä utdelningarne, allmänna cassör
och penningeverk, jemväl komma, att i de
för låntagare medgifne afdrag å räntan, Bevillning
erlägga, följer deraf, att vidare Bevillning
ej kan påföras, antingen Cassorne eller
de synbara tillhörigheterne under dessa
Verk, såsom redan beskattade; den eger icke
eller rum för Sparbankariie, såsom varande af
den allmänna nytta, att de icke böra betungas,
och hvarest något afdrag å räntan icke
eger rum. Af sådan anledning skall jemväl,
enär, till vinnande af säkerhet och reda för
Statens inkomster, Bevillning måste erläggas
af Hemman, Verk och Lägenheter, som Rikets
Academier tillhöra, i den mån det behörigen
styrkes, att inkomsten deraf antingen ät
anslagen till lön för vederbörande Ämbetsoch
Tjenstemän, och således, enligt 1 §. 2
Art. af denna Stadga redan beskattad, eller på
annat sätt Academieti verkligen frångår, en sådan
Bevillning för dem afkortas.
5 Mom. De af Allmogen, sorn ej ega
Btvillningi-Utgkotuis Éttdnlandtni 751
ellet bruka mer än ett fjerdedel* Hemman'
och derunder, si vida värdet deraf icke eif»
verstiger 1000 R:dr, Torpare, Gerningsmän,
Inhyseshjon, Bruks- och Fabriks-arbetare, Fiskare
och sldane torftige personer i Städerne,
som ej äro Borgare, skola, när de hafva fyra
barn af ett eller flere giften, det äldsta icke
öfver 15 år, i den ilagda Bevillning njuta ett
afdrag af tio skill ingar, som svarar emot den
lindring i lön och betalningsafgift, samt den
Slottshjelp, dem förut varit tillerkänd, hvarjemte
de för Mantalspenningar äro frikallade;
de af dessa personer, som hafva flere än fyra
barn, åtnjuta dessutom för hvardera, utöfver
detta antal, ett afdrag i Bevillningen af
fyra skillingar- Torpare och Inhyseshjon, som
vid Skattskrifningen med bevis styrka, att de
låtit vaccinera fyra harn, skola dessutom, i fyra
års tid, årligen åtnjuta tio skilling*» afdrag
å Bevillningen.
6 Mom. Allmogen i Herjeådalen samt
Öster* och VesterDalarne, nemligen: Ofvanoch
Nedre Siljans samt Vesterdahl* Fögderi
och Gagnäfs Socken af Säters Fögderi uti St*
Kopparbergs Län, äfvensom inbyggarne i Elfvedal*-
och Fryksdals Finskog uti Carlstads
Län, varda från Bevillning efter 1 och 3
Art-till hälften befriade; de åter af Allmogen i
Kopparbergs Län, som afbörda sig Mantalspenningarnemed
kol till St. Kopparbergs Bergslag,
njuta befrielse af Bevillning endast efter x
Art., hvarjemte de, som icke deltagit i extra
Grufvehjelpen, men äro Hägde att utgöra
'758 Bevill ningsUiskotttts Belänkanden.
Grufhjelp till Löfås Silfververk, samt den sl
kallade Kungsgårdshjelpen, förskonas, så länge
dessa onera fortfara, från en fjerdedel af Bevillningen
efter i och 2 Art., med mindre
än att de, på ofvan anförde grund, njutit lindring
till hälften från personella afgiften, då
den icke vidare dem, efter 1 Art. kan tillgodo
1c omma. De i Östersunds Stad bosatte Borgare,
hvilka der idka rörelse och näring, njuta
intill nästa Riksdag eftergift till en tredjedel
af hvad femte clas3ens Städer efter 2 Art.
af denna Stadga, utgöra.
7 Morn. Inhyseshjon inom 'Kronobergs
Län, hvilka hafva den skyldigheten sig ålagd,
att efter Markegångspris utgöra hvardera ett
Dagsverke årligen till Kronobergs Kungsgård,
åtnjuta afdrag å Bevillningen till det belopp,
sorn motsvarar dagsverkspriset.
8 Mom. I Städerne Norrköping och Borås,
åtnjute de innevånare, som, genom dem
öfvergångne eldsvådor, blifvit satte utur stånd,
ätt, enligt Taxeringsmännens pröfning, erlägga
den efter 1 Art. utgående personella afgiften,
befrielse derifrån. De hus och tomter
i Norrkoping, som blifvit antingen af elden
skadade eller afbrände, samt de i sednare
fallet derå uppförde hus och byggnader, fritagas
från Bevillning; äfvensom hela Borås
Stad, utan undantag; fortfarande denna frihet
intill nästa Riksdag,
g Morn. Från Bevillning, beräknad efter
lästetalet, fritagas SkeppsRedare för de far*
*yg*
Bevillningsutskottets Bttänkanden. 753
tyg, som andra året bevisligen legat i hamn
»begagnade.
§• 4-  Om Redogörelse.
t Morn. De instructioner och förordnanden,
rörande räkeaskaperne öfver Kgl. Maj;ts
och Kronans till StatsVerket anslagne räntor,
samt uppbörden och redovisningen, som redan
utfärdade finnas, eller framdeles kunna
utfärdas, skola jemnväl i allt, som angår Bevillningen,
lända Uppbördsman och de flere vederbörande
till ofelbar efterlefnad. Dock må
i Landsböcker och räkningar, Bevillningen och
öfrige RiksgäldsContoiret tillslagne fonder icke
sammanblandas med StatsContoirets och andra
Verks medel, utan skall, öfver RiksgäldsGontoirets
fonder, särskild Landsbok slutas, hvilken
med dess tillhörande verificationer i KammarRätten
granskas.
a Morn. öfver hela Bevillningen efter
denna Förordning, skall för Stockholms Stad
af Krono UppbördsKarmnereraren, och för Lä.
nen af LandsContoiren, vid ansvar upprättas
sammandrag i nogaste öfverensstämmelse med
de härvid bilagde formulair, hvarvid största
uppmärksamheten bör användas, att alla uppgift
er blifva med verkliga förhållandet enlige,
hvilka sammandrag af ÖfverStåthållaren och
Konungens Befallningshafvande till RiksgäldsContoiret
insändas inom Januarii månads slut
liilhmg lill Riks-it. iJrot.i8?3* 5:le *äam/. JS:o 48-
Bevillnings• Utskottets Betänkanden.
under Uppbördsåret, med bifogande af särskild
förteckning öfver de mål, som då kunna vara
oafgjorde, rörande nedsättning i den påförda
Bevillningen, så att detta sammandrag må innehålla
all den fullständighet, sorn är möjlig.
Dessa sammandrag skola i RiksgäldsContoiret
på det nogaste till summorne granskas,
och om vid jemnförelse af föregående årens
sammandrag, olikheter skulle finnas i antal af
Hemman, Lägenheter och räntor eller andra
^PPgift61-, sorn till rättelse tjena, skola veder-,
hörandes förklaringar deröfver infordras, hvillea
vid sammandragen biläggas, samt derefter,’
jemte sammandragen öfverlemnas till KammarCollegium,
för att pröfva felens beskaffenhet
och hvad ansvar derå följa bör. Sedan förberörde
handlingar till RiksgäldsContoiret blif,
vit återstälde, upprättas derstädes ett Generalsammandrag
öfver Bevillningen, hvilket genom
trycket utgifves.
3 Morn. På det hvarken Uppbördsman^
nen må ådraga sig balance, eller den skattskyldige
åsamka sig flere års rester, skall det
åligga KammaiColiegium, hvilket, jemnlikt Instruetion
och Författningar, inseendet öfver
Uppbördsverket i hela dess vidd är uppdra»
get, att, enär af de årligen inkommande berättelser
intages, eller af Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
anmäles, att restantierne på något
ställe, utan uppgifven särdeles giltig orsak,
stigit till mer än vanlig höjd, genast lå.
t| genom Konungens Befallningshafvande i
BevillnxngsUtskottets Betänkanden 755
Orten, eller annan vederbörligen förordnad
person, behörige rest-ransakningar anställa, samt,
derest vårdslöshet, fel eller försummelser hos
någon Uppbördsman förmärkes, utan allt uppehåll
låta den felaktige tilltala och till lagligt
ansvar befordra; äfvensom Collegium åligger
vidtaga sådana anstalter, att de befunne rer
stantierne med möjligaste skyndsamhet in»
drifvas.
§• 5*
Om skydd för Taxeringsman,
Ledamöter af Berednings- Taxerings- och’
PröfningsComitté, njute i och för deras be*
fattning samma säkerhet och hägn, som i Regeringsformen
och Riksdagsordningen är åt
Riksdagsmän försäkrad.
Bihang
till samtliga
Riks-Ståndens Protocoll
år 1823*
FEMTE SAMLINGEN,
innehållande
Eevillnings-Utskottets Betänkanderti
Sednare Bandet.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Johan Hörberg, 1824*
Ånkom d. a4 Oct. i8a3.
N:o 49-
Memorial angående Voterings-Propositioner,
i afseende på deomTullBevillningens
utgörande Respective
Riks-Stånden emellan yppade skiljaktiga
meningar.
Då Riksens Häglof!. Ständers Bevillnings-Utskotts
försök, att genom ett, under den 26
sisth September framlagdt förslag, förenade
inom Respective Riks-Stånden uppstådde skiljaktigbeter,
i afseende på dels derunder, hvarefter
de genom Stora Sjö-Tullen inflytande
Bevillnings - medel skola utgå, dels ock den
derföre upprättade Bevillnings - Tariff, icke
medfört den åsyftade verkan, enär Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, samt Vällofl. Borgare-Ståndet,
enligt särskildte Protocolls-Utdrag,
af den 9 och i5 dennes, i flere' delar
vidhållit sine beslut, under det att Ilögv.
Preste-Slåndet samt Hederv. Bonde-Ståndet,
under den 11 och 17 i nämnde månad,
biträdt Utskottets Memorial, återstår för Bevillnings
- Utskottet, att med frånskiljande af
hvad, på sätt Grundlagen föreskrifver, Utskottet
anser vara afgjordt, uppställa de Vo.-
4
Bevilliiings-Ulskottcts
terings propositioner, som i öfrige frågor blifva
af nöden.
1:0 Hrad således angår lista puncten af
Utskottets Betänkande, deruti föreslås att en
allmän Införsel-frihet i Riket må emot Toll
medgifvas, att derföre alla sådane varor,
hvarmed handel kan i Sverige drifvas, skulle,
uti den nu faststälda Tull-tariffen, intagas
och att uti underdånig skrifvelse tili Kongl.
Majit skulle anhållas , att i deri händelse Kongl,
Majit, vid utfärdandet af Tull-Bevillnings-ta->
riffen, i Nåder skulle finna för godt, att ifrån
Införsel-friheten göra några undantag, Kongl,
Majit då täcktes genom särskild Nådig författa
ning låta dessa undantag allmänt kunnige göras,
och äfven vidtaga samma utväg hvarje
gång behofvet sådant kunde kräfva, anser
Utskottet det innehållet af nämnde underdåniga
skrifvelse icke kan utgöra ämne till
omröstning inom Höglo fl. Förstärkta Stats-,
Utskottet, ehuru Vällofi. Borgare - Ståndet, i
afseende på samma innehåll varit af en skiljaktig
mening emot de öfrige tvenne RiksStåndens
till Utskottets förslag yttrade sammanstämmande
bifall; särdeles sorn ej allenast
hvad uti förenämnde punct utgör grund
för Tu 11-B e v i 11 u i 11'gs-S u m m a n och dess fördelning,
eller sjelfva Tull-tariffen, är af alla fy--  ra Riks-Stånden antaget, med de undantag i
afseende på Tull-procenten Vällofi. Borgare-,
Ståndet gjort, hvarom Utskottet längre ned
skall yttra sig; utan äfven Konungens Höga
Rätt, att ifrån införsel-friheten göra undan
-
Betänkandet/,.
5
tåg, hvarken lärer få anses underkastad Ständers
beslut, elier af något Riks-Slånd är bestridd.
2:0 Alla fyra Riks-Ståndén hafva utan förändring
eller undantag, bifallit Bevillningsutskottets
i ardra puucten framstälde Utlåtande,
att på Hans Maj:t Konungen ankommer,
att med begagnande af sin Höga Rätt icke
allenast vidtaga alia de mått och steg, sorn
Kongl. Maj:t finner nödiga, i afseende på utländska
Magters beredvillighet, att medgifva
en för Svenska handeln förmånlig reciprocitet,
utan jemnväl att hos Konungen underdånigst
skulle anhållas , det Han täcktes allmänneligen
låta kungöra de jemnkningar och förändringar
i den stadgade Tull-tariffen eller
Införsel - förbud, hvartill utländska Magters
bifall eller vägran, att ingå uti en för Landet
nyttig reciprocitet kan föranleda , så väl i
afseende på förhållandet med sjelfva handeln,
som äfven hvad angår hel- eller half-frihet
för utländska fartyg, samt bestämmande af
Skepps-umgälder m. m., samt ändtligen att
Kongl. Maj:t, genom iakttagande af samina medel,
vårdar Svenska Fabrikernas och Handelns
förmån, i händelse någon Regering eller Handelssammausättning
ville, igenom hvad medel
som heldst, försöka att i Landet i mängd införa
sådane varor, som bär kunna tillverkas,
äfvensom ock vid den oförmodade händelsen ,
att någon' fremmande Magt aldeles förbjuder
införseln af en eller flere af Sveriges förnämsta
export-produeter. —•
Bevillnings-Ut skottets
3:o Hvatt Utskottet uti femte puncten föreslagit,
rörande Tull-umgäldernas utgörande
i Svenska Banco-Sedlar, har Utskottet nu, som
'förra gången, sett bifallet af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln , Hög v., Preste-Ståndet, samt
Heder v. Bonde-Ståndét. Endast Yällofl. Borgare-Ståndet
liar vidhållit sin förra mening,
eller att i Sverige utgående uiskvlder icke
borde få beräknas i Rikets mynt, utan i Hamburger
Banco. —• BévillningS - Utskottet nekar
icke att denna skiljaktighet kräfde Ilöglofl.
Förstärkta Stats-Utskottets pröfning, och
följaktligen borde till dess handläggning hän-,
skjutas, så framt ej Utskottet dervid möttes
af den omständigheten, att Välbemälde Stånd
under den dennes bifallit Höglofl, Statsoeb
Bevillnings-Utskoltens Utlåtande, angående
alla Tuil-umgäidérs Liquiderande i Svenskt
mynt; hvaruti med hänsigt till denna rubrik
å det ifrågavarande ämnet, föreslås att
alia inflytande Tull-Medel böra hedan efter
till RiksgäJds-Contoiret aflemnas, mot skyldighet,
att hålla Stats-Verket tillhanda den under
sadan Titel i Riks-Staten upptagne Summa
och att upphandla, samt uppå skeende
behörig reqvisition för Stats-Verkets räkning
utbetala det bland Sjö-Tulls-Medlen beräknade
belopp i Utländske myntsorter, som för
dess påkommande behof varder anvisadt.
Men då dessa åtgärder måste blifva /ifverflödige,
i händelse Tull-Bevillningen skulle i annat,
än det i Sverige gängse mynt utgå , lieldst
Riksgälds-Contoiret borde i motsatt fall kunna
-/ \
Itel änka t) den.
7
fänikna inkomster i fremmande mynt, hvile
gjorde upphandlingar deraf onödige, anser
Utskottet sig höra af skyldig aktning för
sistnämnde af Vällofl. Borgare-Ståndet fattade
Beslut, anse denna fråga afgjord. —
4:o Utskottets af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högv. Preste - Ståndet, samt Hederv.
Bonde-Ståndet godkände förslag , att införseln
af alla hittintills förbudna varor, hvilka
hädanefter varda tillåtna, skall inskränkas
till de Stapel - Städer, i hvilka, enligt 1821
års Boks-slut, Tull-uppbörden med Löts-och
Båk-afgifterne inberäknade, uppgått till mindst
i4>ooo R:dr B:co, har väl af Vällofl. BorgareStåndet
blifvit fÖrkastadt, men då samma förslag
innehåller en fråga, som i sjelfva verket
icke afser annat än organisationen af Tull-Bevaknings
- anstalterne och 'möjligheten att förekomma
Tullförsnillning, men hvarken någon
Bevillnings-Summa eller grund för dess
fördelning; Och enär till Beslutets gällande
i denna del således lärer erfordras Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall, anser äfven Utskottet
denna fråga genom tvenne Stånds sammanstämmande
Beslut, vara afgjord.
5:o Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
Beslutit, alt hos Kongl. Majit i underdånighet
skulle anhållas, det Kongl. Majit täcktes efter
vederbörandes hörande, enligt de af Riksens
Ständer faststälda grunder, vidtaga den
nedsättning af Tull-tariffen, hvartill omständigheterne
kunna föranleda; Högv. PresteStåndet
har med erkännande af Riksens Stan
-
8
Be villn ings-Utskot tels
ders rätt, att sjelfve bestämma Tull-Bevillningen,
beslutit det böra till Kongl. Maj:t
öfverlemnas, att i vissa fall vidtaga de af
inträffande förhållanden påkallade ändringar
och jetnnkningar i Tull-tariffen, efter de grunder,
sorn under nuvarande Riksdag och Riksens
Ständer fastställas, hvaremot Yällofl.
Borgare-Ståndet icke något tillägg eller förändring
i afseende på den rättighet Kongl.
Maj:t, enligt Betänkandets a:dra punct, eger,
att i afseende på Utländska Magters förhållande
, jemnka och förändra Tull-tariffen; och
och Hederv. Bonde-Ståndet, genom ProtocollsUtdrag
af den ii dennes, till alla delar gillat
Utskottets förslag, att Tull-tariffen borde
blifva oförändrad i alla andra afseenden, än
som nämnde a:dra punct omförmäler.
Då denna fråga har omedelbart sammanhang
med Tull-Bevillningen , får Utskottet
till '"Högloft. Förstärkta Stats-Utskottets afgörande
genom omröstning föreslå följande Voterings
propositioner:
i:sta Propos.
Den som bifaller att den af Riksens Höglo
fl. Ständer nu författade Tull-tariff intill
nästa Riksdag oförändrad skall blifva gällande,
utom vid de tillfällen då Kongl. Maj:t, i
enlighet med sin Höga Rätt, i afseende på
landets förhållande med utländska Magter,
deruti i Nåder linner för godt göra ändringar
Betänkatiden.
9
och jemnkningar, skrifver Ja; Den det ej
vill, skrifver Nej; •
Vinner Nej,
kommer, genom särskild omröstning, att utrönas
huruvida till Kongl. Maj:t skall uppdragas,
att på sätt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln föreslagit, vidtaga den nedsättning af
Tull-Tariffen, hvartill omständiglieterne kunna
föranleda, eller ock, att i enlighet med
Högv. Preste-Ståndets beslut, till Kongl. Majit
öfverlemna, att vidtaga de ändringar och
jemnkningar i Tull-Tariffen, sorn inträffande
förhållanden kunna föranleda. Skulle Nej
vinna, lärer således propositionen till andra
omröstningen blifva följande;
2 Proposi
Den som bifaller, i enlighet med Höglofl.
Ridderskapet och Adelns Beslut, att vid
Tull - Tariffen det tillägg skall göras, det
Riksens Ständer hos Hans Majit Konungen
underdånigst anhålla, det Kongl. Majit täcktes,
efter vederbörandes hörande, enligt de
af Riksens Ständer faststälda grunder vidtaga
den nedsättning af Tull-Tariffen, hvartill omständigheterna
kunna föranleda, skrifver Ja;
Dea det ej vill, skrifver Nej;
Vinner Nej,
kommer, i jemnlikhet med HÖgv. PresteStåndets
Beslut, att till Kongl. Majit öfverg
i V
IO
Bevillnings-Utskottcts
lemnäs, att i vissa fall vidtaga de af inträffan*
de förhållanden påkalla de ändringar och
jemilianngar i Tull-Tariffen, efter de grunder
, som vid nu varande Riksdag blifva af
Riksens Ständer faststälde. —
6:0 Bevillnirigs -Utskottets i 4:de puncteri
af Jemnknings*Memorialet uppgjorda förslag,
att Tull-Bevillningen bör bestämmas till vissa
procent af varors värde, samt sättet huru
ett sådant bestämmande skall verkställas, är
af llögv. Preste-Ståndet och Ilederv. Bonde-i
Ståndet tili alla delar gilladt; Ridderskapet
och Adeln har äfven godkändt denria punct,
med det tillägg, att Riksens Högloft.'Ständer
bordé till KorigL Maj:t i underdånighet Öfverlemna,
att i händelse Kongl. Maj:t, efter ett
års förlopp oell vederbörandes börande, skulle
finna andra utvägar, erfördeidige till befordrande
af eri Ökad säkerhet och Cöntroll,
samt Statens dermed förenade interesse, Kongl.
Maj:t då skulle ega vidtaga de åtgärder * Han
för ändamålet kunde finiia vara de tjenliga*
sté? Hvaremot Vällofl. Borgare-Ståndet, sorn
ansett de grunder för Tull-Bevillnirigen, hvilka
nu gällande Tull-Taxa bestämmer, dels
efter mått, mål och vigt, dels ock efter va*
ruvärden, äfven vid den nya Tull - Taxäiis
upprättande böra användas, förbehållit, att
den upprättade Tull-Tariffen, hvilken af Borgäre*Ståndet
blifvit godkänd, med undantag
af vissa ändringar, jemnkningar och tillägg,
skulle till Kongl. Maj:t i underdånighet in*
Betänkanden.
gifvas, med anhållan, det täckles Kongl. Maj:t,
efter nämnde Tariff och med tillämpning af
nu gällande varuvärden, låta utarbeta en Taxa,
som efter beräkning i Hamburger Banco ber
stämmer Tuli-afgifterne å inkommande och
utgående varor, dels efter mått, mål och vigt,
dels ock efter varuvärde, på sätt nu gällande
Taxa föreskrifver. Med den anmärkning,
att om också Tull - Bevillningen intill nästa
Riksdag bestämmes efter varors nu egande
värde i Hamburger Banco, denna Bevillning
efter hvad förut närnndt är, dock kommer
att erläggas i Svenska Banco-Sedlar, får Utskottet
till afgörande af denna på BevilJningsSummans
belopp verkande fråga, föreslå följande
Voterings-Propositioner, att till Hög-,
lofl. Förstärkta Stats-Utskottet aflemna?:
g Propos.
Den som bifaller , att lill den faststälda
Tull-Bevillnings-Procentens beräkning, enligt
varu-värdet, de föreskrifter för verkställigheten
deraf skola iakttagas, som finnas
innefattade ej mindre i 3:dje punden af Bevillnings
- Utskottets Betänkande, än äfven i
4:de piineten af dess jemnknings förslag,
skrifver Ja; Den det ej vill, skrifver Nej;
Vinner Nej,
kommer, genom särskild Votering, att utro'-  nas, huruida ofvannämnde förslag skall antagas
med det af llöglofl. Riddérskapet och
Bevillnings-Ut skottets
Adelil gjorda tillägg,, eller ock på sätt Vällofl.
Borgare -Ståndet föreslagit, underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t göras, att efter den
faststälde Tariffen låta utarbeta en Taxa, med
tillämpning af nu varande varu-värden, och
på sätt nu gällande Taxa föreskrifver.
I den händelse Nej vinner, får Utskottet
till omröstning föreslå följande;
4 Propos.'
Den som bifaller att värdering å inkommande
och utgående varor skall verkställas på
sätt föreskrifvet är uti 5 puncten af Bevillnings-U
tskottets Betänkande, samt 4 puncten
af dess jemnknings-förslag, med det af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln gjorda tillägg,
att Riksens Höglofl. Ständer ville till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna, att i händelse
Kongl. Maj:t, efter ett års förlopp, sedan
den nya Tull-Tariffen till efterlefnad blifvit
införd, och vederbörandes hörande, skulle
finna utvägar erfordras lill befordrande af en
ökad säkerhet och controll, samt Statens dermed
förenade intresse, Kongl. Majit då skulle
ega vidtaga de åtgärder, Ilan för ändamålet
kunde finna vara de tjenligaste, skrifver Ja;
Den det ej vill, skrifver Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Väliofl. Borgare-Ståndets förbehåll,
den godkända Tull-Tariffen, att lill
Kongl. Maj: t i underdånighet ingifvas, med
Betänkanden.
i3
anliållan, det täcktes Kongl. Maj:t, efter nämnde
Tariff och med tillämpning af nu gällande
varu-värden, låta utarbeta en Taxa, sorn bestämmer
Tullafgifterne å inkommande och utgående
varor, dels efter mått, mål och vigt,
dels ock efter varu-värden, på sätt nu gällande
Taxa innehåller.
7:0. Inrättningen af ett så kalladt Credit-upplag,
hvarom Utskottets jemnknings-utlåtande
i 7 puncten utförligt förmäler, har
hos Högv. Prestc-Ståndet och Hederv. BondeStåndet
vunnit fullkomligt bifall, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har äfven antagit det
härom gjorda förslag, men dervid tillagt, att
icke allenast de Släder i hvilka Credit-upplag
komme att anläggas, borde anskaffa tjenlige
byggnader, hvilka kunde till Magaziner användas,
utan äfven' underdånig anhållan hos
Kongl. Maj:t göras, det täcktes Kongl. Maj:t
i Nåder tillse, att genom Credit-upplagets beviljande
någon skada icke måtte tillskyndas
de Fabriker och Näringar, hvilka härstädes
uppdrifna till någon höjd, fordra Statens beskydd
och omvårdnad; hvaremot Väliofl. Borgare-Ståndet
funnit det bero på Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning, huruvida i alla Stapel-Städer
meranämnde Credit-upplag må ega rum.
Till utrönande af ett bestämdt beslut, i
afseende på denna anstalt, som omedelbarligen
angår Tull-Bevillningen, enär den innefattar
ett lemnadt anstånd nied dess erläg
-
Bevilli i i ngs-Ut skottets
gande, och reglera entariska åtgärder för dess
itppbörd, anser Utskottet sig höra föreslå föl-,
jande Yoterings-Propositioner:
5 Propos.
Den sora bifaller, att i alla de Stapel-Stå'-,
der, hvarest Tull-uppbörden, inberäknad Bak-,
och Lots-afgifter, enligt 1821 års Bokslut,
uppgått till 14,000 R:d. Banco, och således
i Städerne Stockholn!, Götheborg, Gelle, Carls-,
krona, Carlshamn, Malmö, Norrköping, Calmar,
Visby, Helsingborg, Vestervik, Ystad
och Uddevalla, Credit-upplag skall ega rum,
enligt det af Bevillnings-Utskottet gjorda, och
af Hög v. Preste- samt Ilederv. Bonde-Ståndet
gillade förslag, yoterar Ja; Den det ej vill,
Nej;
Vinner Nej,
kommer särskild Votering att anställas tillut-»
rönande deraf, huruvida detta Credit-upplag,
med det af Högloft. Bidderskapet och Adeln
föreslagna tillägg, må ega rum, eller om, enligt
Vällofl. Borgare-Ståndets beslut, det på Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning skall bero, huruvida
ett sådant Credit-upplag i alla Stapel-Städer
må införas,
I händelse Nej vinner, lärer till omrösta
liing få framställas följande :
6 Propos,
Den sorn bifaller det i föregående Propo-,
sition föreslagna Credit-upplag, med det til
-
Betänkandeh.
i5
lägg, att de Stapel-Städer, der sådane Credit-upplag
anläggas, böra anskaffa, till Magaziner,
tjenliga byggnader, samt att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet bör anhållas, det Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes tillse, att genom Credit-upplagets
beviljande någon skada icke måtte
tillskyndas de Fabriker och Näringar, som
härstädes uppdrifnä till någon höjd, erfordra
Statens skydd och omvårdnad, voterar Ja;
Den det ej vill, Nej;
Vinner Nej;
kommer det att bero på Kongl. Ma:jts Nådiga
pröfning, huruvida meranämnde Creditupplag
i alla Stapel-Städer må ega rum.
8:0. Det jemnknings-förslag i som i afseende
på sjelfva Tull-Tariffen och deruti af
varh-värde föreslagna Tull-proceilt, Utskottet
till Riks-Stånden ingifvit; har bos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln , Högv. Preste-Ståndet,
samt Hederv. Bonde-Ståndet till alla delar
vunnit bifall, men sorn Vällöfl. BorgareStåndet
i afseende på eil del varu-artiklar,
ändrat den åsatte Tull-procenten, får Utskottet
i afseende härpå till omröstning föreslå
följande
*7 Propos.
Den som bifaller, att Tull-Bevillning skall
älla varor åsättas, jemnlikt den upprättade
Tariffen, samt Utskottets sednare jemnknings
-
i6
Bevillning -Utskottets
förslag, roterar Ja; Den det ej rill, voterar
Nej; »
Vinner Nej;
så kommer genom särskilda omröstningar att
afgöras, huruvida Tullen må, enligt Vällofl.
Borgare-Ståndets förslag, å en del varor höjas
eller sänkas.
Höelofl. Förstärkta Stats-Utskottets bifall
O
till den sednare meningen, lär medföra följande
Voterings-Propositioner.
8 Propos.
Den som vill att Tull-Bevillning å inkommande
Caffeböner skall bestämmas till n5
procent, voterar Ja; Den det ej vill, voterar
Nej :
Vinner Nej;
kommer Tullen att å Caffeböner utsättas till
20 procent.
g Propos.
Den som vill att Tull-Bevillning å inkommande
Confiturer skall bestämmas till 3o
procent, voterar Ja; Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej;
kommer Tullen att å Confiturer utsättas till
5o procent.
ro
Bctänkanden. i -
10 Propos.
Den som vill, att Tull-Bevillning å inkommande
Cabeljo skall bestammas till io
procent, voterar Ja; Den det ej vill, voterar
frej;
Vinner Nej,
kommer Tullen att å Cabeljo utsättas till i5 ‘
procent.
11 Propos.
Den som vill att Tull-Bevillning å inkommande
Torsk skall bestämmas tilli o procent,
voterar Ja; Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen å Torsk att utsättas till i5
procent.
12 Propos.
Den som vill att Tull-Bevillning å inkommande
livitt Bomullsgarn per skålp. från
36,ooo till och med 48,000 alnar, eller ifrån
och med Nio 3o, efter Engelsk beräkning,
skall bestämmas till 26 procent, voterar Ja;
Den det ej vill, Voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen å inkommande livitt Bomullsgarn
af nyssnämnde beskaffenhet, att utsättas
till 10 procent.
5 Sami. a S.
X 8 Bevillnings~Ut skottets
13 Propos.
Den som. vill, att Tull-Bevillning å inkommande
rödt Turkiskt Garn skall bestämmas
till 20 procent, voterar Ja; Den det ej
vill, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen å rödt Turkiskt Garn, att utsättas
till i5 procent.
PropoS„
Den sorn vill, att Tull-Bevillning å inkommande
allt annat färgadt Garn skall bestämmas
till 20 procent, voterar Ja; Den det ej vill,
voterar Nej ;
Vinner Nej,
kommer Tullen alt å allt annat färgadt Garn,
utsättas till 25 procent.
jj Propos.
Den soni vill, att Tull-Bevillning å inkommande
Handskar, hvita och Kastor, skall
bestämmas till 5o procent, voterar Ja; Den
det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen att å Handskar, hvita och Kastor,
utsättas till 25 procent.
16 Propos.
Den som vill att Tull-Bevillning å inkommande
hvit-, svart-, krydd- och Lång-peppar1
Betänkanden.
*9
skall bestämmas till 3o procent, voterar Ja;
Den det ej vill,, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen att å hvit-, svart-, krycld- och
Lång-peppar utsättas till 20 procent.
17 Propos.
Den som vill, att Tull-Bevillning å inkommande
Slipstenar skall bestämmas till a5
procent, voterar J a; Den det ej vill, voterar
Nej ;
Vinner Nej ,
kommer Tullen att å Slipstenar utsättas till
10 procent.
18 Prepos..
Den som vill, att Tull-Bevillning å Säckar,
som inkomma med Spannemål oell andra
varor, skall bestämmas till 5o procent, voterar
Ja; Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen att å Säckar, som inkomma
med Spannemål och andra varor, utsättas till
|5 procent,
19 Propos.
, Den sorn vill, att Tull-Bevillning å inkommande
Väfnader af Siden, Half-Siden,
Felb och Plys alla slag skola bestämmas till
i5 procent, voterar Ja; Den det ej vill, voterar
Nej;
30
Bevillnings-Utskottets
Vinner Nej,
kommer Tullen att å Väfnader af Siden, Halfsiden,
Felb oelx Plys utsättas till 20 procent,
20 Propos.
Den som vill, att inkommande BomullsVäfnader
af Cambrik, Baftas, Calicos, Cascas,
Gingham och Gorrhas skall beläggas med i5
procents Tull-rBevillning, voterar Ja; Den det
ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen å nyssnämnde tyger att utsättas
till 25 procent.
%
21 Propos,
Den som vill, att Tull-Bevillning å utgående
Bark af alla andra slag än Eke skall bestämmas
till 5 procent, voterar Ja; Den det
ej vill, voterar Nej; ’
Vinner Nej,
kommer Tullen att, å all annan Bark än Eke,
utsättas till 25 procent.
22 Propos.
Den som vill, att Tull-Bevillning å utgående
Malm eller minera af alla slag skall bestämmas
till 5o procent, voterar Ja; Den det
ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej;
kommer Tullen å utgående Malm eller minera
af alla slag att utsättas till 100 procent.
JBetänkanden,
31
23 Propos.
Den som vill, att Tull-Bevillningå utgående
Eneträd och Enestafrar skall bestämmas
till 10 procent, voterar Ja; Den det ej vill,
voterar Nej ;
Vinner Nej,
kommer Tullen att å Eneträd och Enestafrar
utsättas till 3o procent.
24 Propos.
Den som vill, att Tull-Bevillning å utgående
Ved af alla slag, och från alla Rikets
Randskap skall bestämmas till 3o procent,
voterar Ja; Den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej,
kommer Tullen å Ved af alla slag, och från
alla Rikets Landskap, att utsättas till 5o procent.
Slutligen och som den skiljaktighet yppat
sig, att Högloft. Ridderskapet och Adeln,
Högv. Preste-Ståndet, samt Hederv. BondeStändet
bifallit Utskottens Förslag, att då för
närvarande ingen allmänt kungjord författning
finnes, som medgifver Tullfri införsel af trädvaror
från Norrige, trädvaruhandeln båda Rikena
emellan för framtiden må blifva fri från
alla Tullumgälder; Men Borgare-Ståndet deremot,
funnit de emellan Sverige oell Norrige
nu gällande Tull-Författningar, såsom lämpa
-
22
BeviUnings-rUtskottets
de efter begge Rikenas fördel, böra vidare
tjena till efterrättelse, får Utskottet jemnväl
i detta afseende föreslå en så lydande Yoterings-Proposition:
25
Propos.
Den sorn bifaller, att Träd varuhandeln
emellan Sverige och Norrige må för framti-,
den blifva begge Rikena emellan fri från alla
Tull-umgälder, voterar Ja; Pen det ej vill,
Voterar Nej i
Vinner Nej,
kommer de emellan berörde Riken nu gällande
Tull-Författningar, att vidare tjena till
efterrättelse,
Sist får Utskottet vördsamt tillkännagifva,
att hvad uti dess, Förtecknings-Förslags g
punct innehålles, angående böjande af Tullen
å Lump-Socker från 3o till 5o procent af varans
värde, så väl som hvad 10 puncten innehåller,
rörande tiden, för verkställigheten
af den. Tull-Revillning med dertill börande
Författningar, sorn Riksens Högloft. Ständer
nu antaga, af alla Fyra Riks-Stånden blifvit,
giiladt och faststäldt,
Pock varder detta Riksens IJöglofl. Ständers
pröfning vördsaroligen understäldt.
Stockholm den 22 Oct. 1823,
Betänkande?!.
a3
Ankom den at Oct. t823»
N:o 5o.
Memorial, rörandejemnkning å TullBevillningen
å Rhuim
Ibland de flere anmärkningar Riksens HÖglofl.
Ständers Bevillnings-Utskott fick emottaga
, i anledning af dess flen 3 Junii aflåtne
Betänkande, angåenfle en förändrad. Tull-Tariff,
fanns äfven en , rigtafl mot den till 3o
procent af värdet bestämda afgifteil å inkommande
Arrae, och åt hvilken Utskottet lemnade
flen uppmärksamhet, ätt Utskottet i det
till dess sednare Utlåtande bifogade tillägg,
föreslog berörde afgifts förhöjande till 60 procent,
hvartill äfven Riksens Högloft. Ständer
lemna t sitt bifall; men då BeviliningS-Utskottet
vid en ytterligare granskning af berörde
Tariff, kommit i erfarenhet af, att någon erinran
om Tull - Bevillningens förhöjande å
Rhum, som, i likhet med ÄrraC finnes utsatt
till 3o procent, hvarken blifvit gjord eller
således kunnat hos Utskotten komma i fråga,
och en sådan åtgärd synes desto hellre af nöden,
sorn olike Tull-umgäll der å desse tvänne
varor skulle lätteligen föranleda underslef
och Tullförsnillningar , anser Utskottet sin
pligt vara, att å detta förhållande väcka Riksens
HÖglofh Ständers uppmärksamhet, med
hemställan, om ej Tullen å Rimm må förhöjas
i likhet meä hvad för Arrac skett är,
och sålunda fastställas till 60 procent.
a4 Bevilhiings-Utskottets
Dock varder detta till Riksens Högloft*
Ständers pröfning vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 22 Oct. 1820.
Ankom den 3i Oct. i823.
N:o 5r.
Memorial, i anledning af Högv. Preste-Ståndets
samt Vällofl. BorgareStåndets
remisser, rörande de af
detta Utskott framstälde VoferingsPropositioner,
omTull-Bevillningens
utgörande.
Från Högv. Preste-Ståndet har Högloft. Bevillnings
- Utskottet fått emottaga Utdrag af
gårdagens Protoeo.ll, hvaruti välhemälde Stånd,
hiträdt Yällofh Borgare-Ståndets, under den
24 dennes, fattade och vid öfrige Respective
Riks-Stånden communicerade Beslut, i anledning
af Utskottets under N:o 4ö afgifne Memorial
, med Voterings-Proposi tioner, i afseende
på de om Tull-Bevillningens utgörande
emellan Riks-Stånden yppade skiljaktiga mea
ningar, med undantag af hvad den 8 puncten,
med deri iilnehållne 7 Yoterings-Proposition
i samma Memorial angår, öfver hvilken
Högv. Stånd fet ans'ett sig böra uppskjuta sitt
yttrande, intilldess Bevillnings-Utskottet hLif
-
Betänkande?!.
vit jemnlikt 71 §. i Regerings-Formeii bordt
och med. utlåtande inkommit*
Yid ett sådant förhållande och då aine
Stånds sammanstämmande Beslut påkallar en
ytterligare åtgärd af detta Utskott, hvilken
det ansett sig så mycket heldre höra genast
vidtaga, som jemte vinnande af tid, de Öfrige
arne Riks-Ståndett, hvilkas Beslut, rörande
Vällofl. Borgare-Ståndets inbjudning, Utskottet
annu icke fått emottaga, derigenom
sättas i tillfälle, att på en gång och i ett
Sammanhang skärskåda detta mål; Och har
Utskottet till följd deraf låtit under pröfning
komma de ämnen, Vällofl. Borgare-Ståndets
meranämnde Protocolls-Utdrag omförmäler.
Utskottet har således först icke allenast
funnit dess i 3:dje puncten framstälda mening,
att frågan om Tull-umgäldefnes liqViderande
i Svenskt Banco, vore af samtliga Riks-Stånden
afgjord, motsagd af Vällofl. Borgare-Ståndet,
som under åberopande af sitt, den Q
dennes, aflåtne Protocolls-Utdrag, förhlifvit
vid sitt förr fattade Beslut, att Tullen för
inkommande och Utgående varor hofde bestämmas
i Hamburger Banco, och påyrkat dell
rätt, sorn jemlikt 71 §. Regerings-Formen
och 3i §. Riksdags-Ordiihlgen, Ståndet tillkommer,
att få denna fråga af Förstärkta
Stats-Utskottet afgjord, samt i följd deraf,
ålagt Bevillnings-Utskottet, att för sådant äli»
Bevillnings-Ut skot tels
damål upprätta förslag till- Voterings-Proposition
och densamma till Riks-Standen inlemna,
utan äfven fått inhemta, det Högv. Preste-Ståndets
Accession till denna begäran; Och
då a:ne Stånd sålunda hänskjutit denna fråga
till Höglofl. Förstärkta Stats-Utskottets afgörande,
anser Utskottet sig pligtigt att framlägga
en deröfver så lydande;
Voterings-Proposition:
Derj sorn , i enlighet med Höglofl. Ridderskåpet
och Adelns, HögV. Preste-Ståndets samt
Hederv. Bonde-Ståndets Beslut, vill att Tull
för inkommande och utgående varor hör i
Svenska Bancosedlar bestämmas och erläggas,
voterar Ja: Den det ej vill voterar Nej.
Vinner Nej.
Så kommer, enligt Vällofl. Borgare-Ståndets
Beslut, ali Tull för utgående och inkommande
Varor, att hädanefter såsom hittills bestämmas
i Hamburger Banco, men erläggas
antingen i Vexlär eller Svenskt Speciemynt,
eller i Bancosedlar efter näst föregående månads
medelcours och med iakttagande deraf,
att när denna medelcours slutar sig på runstycketal,
men icke öfverstiger skillingstalet
med mera än 6 runstycken, lemnäs dessa utan
ali beräkning, och att om den åter uppgår
Öfver 6 runstycken, ökas den till fullt skillingstal.
Den yrde Voterings-Proposition, som Utskottet
i dess ofvänomförmälde och den 27
Betänkande/!.
27
dennes af Högloft. Ridderskapet och Adeln,
samt den 24 föregående af Högv. Preste-Ståndet
oell Hederv. Bonde-Ståndet utan ali erinran
bifallne Memorial framstält, har icke blott
blifvit förkastad, utan ansedd rakt stridande
mot Grundlagen, af Vällofl. Borgare-Ståndet,
som, enligt åberopade §§. derstädes, ansett sin
ovilkorliga rättighet vara, att af Förstärkta
Stats-Utskottet få särskild pröfvad hvarje del
af Tull-Tariffen, hvaruti Borgare-Ståndet fattat
olika beslut mot de öfrige Riks-Stånden
och fördenskull yrkat, det skulle omröstning
ovilkorligen anställas öfver hvarje af de påföljande
Proposilionerne.
Häröfver har Högv. Prcste-Ståndet behagat
infordra Utlåtande af Bevillnings-Utskottet,
som anser sig böra öppet förklara, att
detsamma ingalunda kan finna sig hafva till
Riks-S tandens pröfning och bifall framstält
ett mot Constitutionen stridande förslag, hvilket
en jemnförelse af 54 §. i Regerings-Formen
samt den nu förevarande frågans gång
torde närmare utvisa. Utskottets Utlåtande,
rörande Tull-Bevillningens utgörande för inkommande
och utgående varor, har redan vunnit
de öfrige örne Respective Riks-Ståndens
bifall, 'från hvilket Vällofl. Borgare-Ståndet
skiljt sig. Utskottet tror således, då det i
den jakande Propositionen framstält sin af
örne Stånd bifallna mening, och i den nekande
förvarat Borgare-Ståndets rätt, sig hafva
aldeles i enlighet med Grundlagen framstält
28
Bevillnings-Utskottets
den omtvistade Propositionen. Skulle härefter
och i anledning af Vällofl. Borgare-Ståndets
inbjudning de öfrige Respective RiksStånden
vilja gå bemälde Stånds önskan till
mötes, i så måtto, att denne n:de Voterings-Proposjtion
uteslutes, återstår likväl icke. derigenom
något vidare för detta Utskotts åtgärd,
emedan de partiella Voteyings-Propositionerne
redan af Utskottet föreslagne, blifvit af RiksStånden
bifallue.
Hvad sluteligen Vällofl. Borgare-Ståndet
anför, rörande ändringar i ii, 14» 20 0f-h
21 Voteyings-Propositionerne, så tvekar Utskottet
så mycket mindre att dem tillstyrka,
sorn de nyed undantag af hvad i den förstnämnde,
förekommer, om Längor, hvilka nu
först äro tillagdt?, egentligen endast innefatta
förtydliganden af Vällofl. Ståndets mening
och det i alla fall eger en ostridig rätt att få
sine skiljaktig^ Beslut till afgörande fullständigt
uppfattade.
Detta varder dock Riksens Ilöglofl, Ständers
upplysta pröfning vördsamligen understäldt.
Stockholm den 3o Oct, i8a3,
Ankom den 6 Nov. 18^3-
N:o 52.
Betänkande, med Förslag till enny Författning,
angående Brännvins-bran
-
Betänk anden.
29
ningen och. de derföre bestämda avgifter.
Sedan Riksens Högloft. Ständer behagat, under
den i5 och 17 dennes, bifalla den af Bevillnings-Utskottet
upprättade Tariff för Husbehofs-Brännvins-brännings-afgiften,
återstår
för detta Utskott, endast att, i enstämmighet
med Grundlagens föreskrift i 6q och 70 §§.
af Regerings-Formen, med tillämpning af den
sålunda fastställde Bevillnings-grunden, uppgöra
förslag i afseende på de för denna Beyillnings-afgifts
debitering och utgörande nödiga
föreskrifter, dervid oförhindradt att, på
Sätt Utskottet i dess den i5 nästvikne månad
aflåtne Betänkande, likaledes omforma ler, uppgifva
hvad Utskottet anser nyttigt och nödigt
för utöfuingen af denna beskattningsrätt,
Till vägledning under detta arbete, har
Utskottet lagt den i stöd af Riksens Högloft,
Ständers underdåniga Skrifvelse, af Kongl.
Maj;t, under den 6 September i8i5, till allmän
efterlefnad utfärdade Kungörelsen, angående
IIusbehofs-Brännvins-brånningen, och
de derföre bestämde afgifter, uti hvilken författning
Utskottet ansett desto betänkligare
att föreslå några betydliga förändringar och
tillägg, . som densamma dels genom en flerårig
efterlefnad hunnit ej allenast blifva allmänt
känd, utan ock den enskilda hushållningen.
blifvit derefter lämpad, dels äfven
3o
Bevillnings-Utskottets
inga betydliga anmärkningar mot grunderne
derföre förekommit.
Visserligen liar Utskottet fått emottaga
åtskilliga Remisser från Respective Riks-Stånden
i detta ämne, men då dessa antingen afse
ändringar och rättelser i den utgående
Pannerymds-afgiften, derom Utskottet sig redan
utlåtit, eller ock innefatta frågor om en
utvidgad eller inskränkt Brännvins-bränningsrättighet,
hvaröfver Högloft. Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottet Betänkande enskildt
afgifvit, i anledning hvaraf Riksens
Högloft. Ständer sig yttrat, anser Utskottet
för sig endast återstå, att bestämma de grunder
hvarefter denna Bevillning må utgöras,
de villkor hvarunder den må ega rum, och
det belopp hvartill den bör utgå.
Redan äldre författningar hafva lågt jorden
till grund för en beskattning, sorn härleder
sig från rättigheten att förädla jordens
alster. Denna mening är jemväl för det närvarande
den rådande; och egande eller nyttjande
rätten afgjord, så vidt den utgör ett
föremål för den allmänna beskattningen, antagen
att medföra rättighet till Brännvinsbränning.
Riksens Högloft. Ständers härom
fattade Beslut, har således gifvit Bevillningsutskottet
en ytterligare anvisning, att härifrån
utgå vid Brännvins-brännings jBevillningens
bestämmande och fördelning ; och sålunda anse
en skillnad på jord under Släderne eller
Befänkanden.
3i
på Landet mindre instämmande med Rättvisan.
Såsom en följd häraf, liar Utskottet 1 det
barbos vördsammeligen bifogade förslag till
en ny Författning, angående Brännvins-bräunirigen
och den derföre bestämda Bevillning,
med oförändradt bibehållande af i §. i Morn.,
uti det påföljande, vidtagit nödige rättelser i
afseende på egares , af Stadsjord samt särskildt
skattlagde Torp , rättighet att i Brännvinstillverkningen
deltaga.
De flere förändringar, tillägg och rättelser,
som häraf äro en följd, och finnas på
sina ställen med hänseende till föreskrifternes
allmän]ighetf intagne, hvarigenom de särskilde
stadganden i8i5 års Författning meddelar
i 2 §. i och 2 Morn.,; samt 3 §. 6 och
7 Mom. blifvit öfverflödige och af sådan orsak
uteslutne, lära Riksens Höglofl. Ständer
sjelfve beriäget inhemta af sjelfva Förslaget;
Och har Utskottet med hänseende till den
minskning i Hemmansvärdet, som genom nedsättning
af Minimi-Tabellen kan uppstå, föreslagit
1822 års Taxerings-värde och Mantalsskrifning,
såsom dels den Måttstock, hvarefter
Pannerymden bör så å Hemman och Lägenheter,
som å Stadsjord bestämmas, dels
oek den tid hvarinom öfverrnålige Pannor
måste hafva varit förfärdigade och angifne för
att brukas.
32
Be vi lin i ngs-Utskottets
Bet ansvar som hittills egt rum för Skattskyldige,
då olikhet är uppdagad emellan
Bränn vins-Pannornas storlek, och de derom
med anledning af Justerarnes betyg gjorde
uppgifter, har Bevilhiings-Utskottet trott med
mera skäl bora öfverflyttad på de förra, så
vida en skattskyldig, tryggad vid det betyg
han af behörig Ämbetsman erhållit, icke rättvisligen
kan för deri befintlige brister eller
olikheter vidkännas ansvar. Äfvensom Utskottet,
för att afböja de Rättegångar och besvärligheter,
som, särdeles för dell enfaldigare
delen af Allmogen, kunna uppkomma,
fritagit de skattskyldige från åliggandet, att
vid Mantalsskrifningar uppvisa Stämplings- eller
Mätnings-Attester, undantagande å Täckjerns-Pannor,
utan i stället iemnat dem tillåtelse,
att hänvisa till förra årets Pannerymd
, likväl med ansvarighet för uppgiftens
vigtighet.
I [samma Moment har Utskottet likaledes
meddelat bestämda föreskrifter, rörande
ej mindre aiigifnings- och debiterings-sättet,
då mera än eli Panna på ett ställe begagnas,
samt gränsen för den högst tillåtne Pannerymd
, än ock på hvad sätt och Under hvad
villkor, till Brännvins - bränning berättigad,
sorn ej sig deraf begagnat, må emellan Mantalsskrifningarne
åter upptaga denna sin hvilande
rätt; hvilka åtgärder Utskottet funnit
desto nödvändigare, som underlåtna föreskrifter
-
Betänkanden.
33
ter i dessa ämnen kunna både föranleda oordningar
samt Lagbrott, och under en ofta för
enskild förkofran rigtigtidpunct, beröfva skattskyldige
en dem sålunda tillhörig förmån.
I enlighet med hvad Utskottet redan egt
tillfälle att anföra, har något särskildt stadgande
, angående Skottska eller Elglundska
eller i allmänhet förbättrade Brännvins-anstalter,
icke i denna Författning fått rum,
då någre förhöjda afgifter derföre ej blifvit
bestämde,
Hvad den för Pannerymden utgående afgiften
angår, har Utskottet ansett sig böra
utur Författningen utesluta den i förra Författningens
3 §. och 2 Mom. derom förekommande
uträkning, och i stället åberopa den
deröfver upprättade och af Riksens Högloft.
Ständer redan bifallne Tariff, hvilken sålunda
lärer vid den till Kongl. Majrt härom i
underdånighet afgående skrifvelse varda fogad.
De från Hederv. Bonde-Ståndet ankomne
särskilda Remisser af Riksdags-Fullmägtige
Moses Johanssons, från Westerbottens Län ,
Anders Nilssons, Jonas Gråbergs och Daniel
Nordqvist?, dervid biträdde af flere bland det
Hederv. Ståndets medlemmar, Memorialer angående
nedsättning af, eller befrielse från
Brännvins-Minuterings-afgiften, för de Gäst»
5 Sami. a B.
3
34
Bévillnings-Utskottets
gifverier, hvilka endast äro såsom Skjuts-ombytnings-ställen
att betrakta och af sin Gästgifveri-rörelse
icke hafva någon fördel, hafva
föranledt Utskottet, att jemväl till Brännvins-Minuterings-afgiften,
utsträcka den frihet
från Bevillningens utgörande efter 11 Art.
3 §. 7"Morn. som föreslagits åt så beskaffade
Gästgifveriet
Sluteligen anser Bevillnings-Utskottet sig
höra till Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
hemställa , om icke i den underdåniga
skrifvelse, som i detta ämne lärer komma
att till Kongl. Maj:t afgå, äfven hör på sätt
vid föregående Riksdagar skett, anhållan göras
, att en inskränkning i en fri HusbehofsBrännvins-bränning
icke måtte komma i fråga,
så vida icke krig, förenadt med missväxt,
Skulle inträffa, och göra denna åtgärd oundvikligen
nödvändig.
Dock varder detta, med bifogande afen
Ledamots särskilda mening, Riksens Höglofl.
Ständers upplysta pröfning vördsammeligen
unders täldt.
Stockholm den 3o Oct. 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
den g Nov, IS25.
S. D. Enligt förut gjordt förbehåll, aflemnade
Herr Beckman till Protocollet ett anförande
, som upplästes så lydande:
Betänkanden.
35
”Ehuru i §. af 3 Mom. stadgar, attingen
Panna må begagnas öfver go Kannor, för att
dermed tillverka Brännvin, torde det likväl
vara bekant att Vinätticke-tillverkare på någre
ställen i Riket förskaffat sig särskildt tillstånd
att begagna till och med 45o Kannors Pannor,
hvarmed äfven Bränn vins-tillverkning lärer
verkställas, under föregifvande, att Brännvin
erfordras för Yinätticke - tillredningen,
jnen då ett slikt förhållande är rakt stridande
emot gällande Författning, och förfördelande
för den drygt beskattade Brännvinstillverkaren,
så föranlåtes jag hemställa, om
ej uti Författningen bör uttryckeligen stadgas,
att Brännvins-tillverkning med slika till
andre Fabricationer tillåtne större Pannor
måtte varda förbudet, hcldst desse Fabriksidkare
så väl som alla andra, bora förse sig
med rudimaterier för deras tillverkningar af
sådane personer, som enrot skatt till Staten
dem tillreda.”
Och skulle detsamma såsom Herr Beckmans
enskilda tanke, på begäran, åtfölja Utskottets
Betänkande, om förslag till en ny
Författning, angående Brännvins-bränningen
och de deraf utgående afgifter, till Riksens
Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Lewin.
36
Bevillnings-Utskottets
Förslag till en ny Författning, angå*
ende Brännvins-bränningen och dö
derföre bestämde afgifterne,
i §.
1 Morn. En fri Brännvins-bränning af hvad
ämne eller växt, som tjenlig finnes , skall med
den Pannerymd och mot de afgifter samt öfrige
villkor, som denna Författning föreskrifver,
vara tillåten hela året igenom, så vida
icke högst vigtiga omständigheter föranleda
inställelse af denna tillverkning.
Brännvins-distillering vare alltid tillåten
för den, sorn till Brännvins-bränning är berättigad.
2 Mom, På Landet och i Städerna skall
rättigheten till Brännvins-bränning åtfölja
Hemman och Hemmansdelar med åsatt Mantal
efter JordeBoken, samt bebyggde med särskild
Åbo försedde, utjordar och andre lägenheter,
hvilka uti Ordinarie- och Extra-Roteringen
deltaga, och den jord som finnes inom
Städernes område, äfvensom Torp-Lägenheter,
hvilka icke äro Roterade eller Rotefribets-afgift
erlägga, men likväl med särskild
ränta till Kongl. Maj:t och Kronan helaggde;
Dock stånde innehafvare å Landet öppet, att
upplåta samma rättighet ostyckad, åt annan
å Hemmanets, Hemmansdélens eller Lägenhetens
egor boende person, så-vida denna
Betänkanden.
3 7
sjelf Icke är berättigad att Brännvins - bränning
idka; och Stadsjords innehafvare, att öfverlåta
meranämnde rättighet åt den, som sjelf
är berättigad till Brännvinsbränning i Staden
eller å dess jord,
3 Mom. Den Brännvins - Pannerymd ,
hvarmed tillätes att bränna, skall beräknas
efter Hemmanets, Hemmansdelens och Lägenhetens
eller Stadsjordens värde vid 1822
års Taxeringar, efter hvilket värde Brännvins
- Fanne - rymden bestämmes intill nästa
Biksdag; och få Pannor begagnas efter uti
nedannämnde 2:ne Classer gjord fördelning.
Första Classen till högst 5o Kannors Pannerymd.
För Hemman, Lägenhet eller Stadsjord,
som stiger i värde under, samt till och med
5oo R:d., får begagnas en Panne-rymd af 20
Kannor.
Derifrån till och med 750 R:d., 25 Kannor.
1000 Riksdaler, 3o Kannor.
2000 — 35 —•
3ooo —i 4° —■
4ooo —i 45
5ooo — 5o —i
Andra Classen till högst 76 Kannors Pannerymd.
38
Bevillnings-Utskoltets
Till och med 6200 R:d., 55 Kannor.
7000 Riksdaler, 60 Kannor.
8000 —• G5 *—■
9000 — 70 —
10000 >—* 75 —•
Tredje Classen till högst 90 Kannors Pannerymd.
Till och med 11000 R:d., 78 Kannor.
12000 Riksdaler, 81 Kannor.
i3ooo •—i 84 —1
i4ooo -— 87 —
iSooo —i 90 —
Öfver denna Pannerymd af 90 Kannor
må ingen Brännvins-Panna nyttjas ; dock må
vid de Egendomar, hvilkas värde öfverstiger
i5ooo R:d., äfven begagnas en annan, till
storlek enligt ofvanstående Tariff, i mån af
det öfverskjutande värdet. Ingenstädes må i
Stad eller å Landet, vara tillåtet, att nyttja
mer än 2:ne 90 Kannors Pannor, i ett Verk
eller på samma bolstad, till hvad värde Egendomen
än uppgår.
4 Morn. Den hittills directe medgifne
utvidgning af Brännvins-brännings-rättigheten,
enligt 4 Morn. 1 §. Kongl. Kungörelsen
d. 6 Sept. i8i5, skall i Städerne och i allmänhet
å Landet upphöra, likväl till undvikande
af förnyad kostnad, medelst omarbetning
till den här faststälde rymd, af de till
Betänkanden.
%
äfventyrs större Pannor, Hemmansegare å
Landet förut innehafva, må de hvilka år 1822
vid Mantalsskrifningen emot högre afgifter ingått
i Brännvins - bränning med större Pannor,
enligt berördd Moment, så vida de begagna
samma Pannor, som då antecknades,
tillgodo njuta den rättighet, att de, hvilka
Brännvins-brännings-rättighet, efter Tariffen,
i första Classen bestämmes tili 20 ICannörs
rymd och deröfver, bibehållcs i Maximum
för samma Glass och bruka till högst 5o Kannors
Pannerymd; De som efter Ilemmansvärdet
få begagna 5o Kannors Pannerymd, och
de öfrige i Andra Classen, tillgodo beräkna
Maximum af berörde Class, eller högst ^5
Kannors rymd; samt likaledes de, hvilka efter
Hemmansvärdet få nyttja y5 Kannors
rymd, äfvensom de Öfrige i Tredje Classen,
uppgående till Maximum deraf, eller högst
90 Kannors Pannerymd: Att mot förbindel
se
af den förhöjning i afgiften, som nedanföre
stadgas; men denna utvidgning af Brännvins-!)
ränningen må för ofvannämnde Jordbrukare
endast tillgodonjutas, intill nästa
Biksdag.
Yid bestämmande af den Panne-storlek,
hvilken, jemte en go Kannors Panna, får på
en iSooo R:d. värde Öfverstigande Egendom
nyttjas, följes endast Ilemjnansvärdet, utan
att den här ofvan intill nästa Riksdag med
gifne
förhöjning, dervid piå ega rum.
0
4°
Bevillnings- Ut skot tets
5 Mom. Egare och Brukare af Hemman,
Lägenheter, Utjordar och den inom Städernes
område befintelige jord, de der innehafva
flere Hemman, Hemmansdelar, Lägenheter
eller andelar i Stadsjord, hvilka med deras
håde folk och dragare, drifvas och skötas
, och Sro belägne inom Eli mils afstånd
från det ställe, der Egaren eller Brukaren är
vistande, boende eller Mantalsskrifven, vare
berättigade, att blott på ett enda af dessa
ställen utöfva Brännvins - tillverkningen för
alla Hemmannen, Hemmansdelarne, Lägenheter
eller andelar i Stadsjord tillhopa, och
det till så stor Pannerymd, som svarar emot
hvad för desse Egendomars sammanräknade
värde, är tillåtet att begagna, under iakttagande
för öfrigt, af hvad bär ofvan i 3 och
4 Morn. föreskrifves.
6 Mom. Pannerymden uppgifves vid
Mantalsskrifningen för följande året, enligt
af Justeraren åsatt Kannetal, med afdrag af
Två Kannors kokrum för alla Pannor, till
och med 4° Kannor, samt Tre Kannors kokrum,
för alla Pannor Öfver 4 o Kannors rymd,
hvarefter debiteringen sker , ehvad de äro inmurade
elier lösa.
Ej vare skattskyldig pligtig, att vid Mantalsskrifningen
uppvisa Stämplings-eller Mätnings-Attest,
undantagande å Tackjerns-Pannor,
som ej äro stämplade; och eger den
Skatt- '
Betänkandeh.
Skättskyldigé rättighet att hänvisa till Förra
årets uppgifna Pännerymdj likväl med skyldighet
att ansvara för uppgiftens vigtighet.
y Moni. Den Skattskyldige vare utan aiikVar,
derest Pannan innehåller större rymd
än stämplingen utvisar, utan drabbe påföljden
Jiisteraréili
Skulle vid mätning af Brännvins-Pannor *
Stämpeln vara något nött eller sliten, plikte
ej egaren derföre, blott Pannans rymd är enlig
med uppgiften vid Mantalsskrifningen.
8 Moni. Ålla å eii Tomt eller Uti en
Byggnad ellef under samma Tak, eller å samina
HeiiimanS eller Egendoms bolstad varande
Pannor, skola väi till rymden särskildt
uppgifvas j i anseende till nödig Controlls vinnande;
men vid debi teringen skola deras Paniiérymd
ovilkorligen sammanslås, och afgilten
derför utgå efter den i i §. 2 Morn. upprättade
T ar illa
9 Moni. Vid redogörelsen > i afseende på
PannerymdeU, så väl från Taxerings-Committeerile,
korn från Konungens Befallningshafvande
till Kongl. Kammar-Coliegium , äfvensom
nämnde Kongl. Gollegii redogörelse till
Stats-Verket, skall alltid den grund följas, att
för Brämleri-Verk, sorn ega flere Pannor, böra
Pannornas rymd sammanslås, hvarvid be
-
Iievillnings-Utskottets
räkningen ej får öfverstiga 180 Kannor, deröfver
ingen sammanslagen Pannerymd finnas
juå, äfvensom ingen Panna får öfverstiga, utom
kokruunriet, 90 Kannors rymd.
10 Morn. Den som är Berättigad att utöfva
Brännvins-bränning, och sig dertill vid
M antalsskrifning icke uppgifvit, men sedermera
åstundar att af en sådan rätt sig begagna,
bör derom å Landet göra anmälan bos
Konungens Befallningshafvande, men i Städerna
bos Magistraten, hvilka ega, att honom
det sökta tillståndet meddela, sedan dessförinnan
likväl den belöpande Pannefymds-afgiften,
beräknad för den tid af året, hvarunder
han anmäler sig vilja Brännvins-bränningen
utöfva, hos vederbörande Krono - Uppbördsman
i Städerne eller å Landet blifvit
erlagd. Härvid iaktlages , att afgiflen för den
sålunda uppgilhe tiden till Brännvins - brännings
utÖfvande, fördelas enligt 4 §- 1 Morn.,
så att för Två Månader betalas | af hela årets
skatt, och så vidare.
Berättigad till Brännvins-bränning, som
ej vill betjena sig af den i 3:dje Momentet
bestämda rättighet, till så stor Pannerymd,
Tariffen efter Egendomsvärdet mcdgifver, betalar
Panne-afgift endast i mån af den Pannerymd
han nyttjar.
11 Moni. Vill någon inom ett Verk i
flere smärre B ränn vins-Pannor, ehvad de nytt
-
Betänkanden,
43
jas till drankning eller klarning, fördela den
tillåtne Pannerymden, vare det ej förvägradt;
dock må sådant ej förändra den faststälda
afgiftens belopp, efter Pannornas sammanräknade
rymd,
Distiller-Pannor om liögst 6 Kannor, må
utan särskild afgift och beräkning nyttjas.
72 Mom. Vid mätningen,af Pannor, sorn
till Brännvins-bränning begagnas, hvilka då
alltid böra vara försedde med fast eller löst
bröst, och dertill hörande Hatt eller Stämpelskifva
med rör, utrönes rymden af en Panna
med vanlig Hatt från bottnen till halsen,
samt af en Panna med Conisk eller Cylindrisk
Hatt från botten, upp till och med halsen;
hvarföre ingen Panna får stämplas till
högre än p3 Kannor; och kommer aldrig
Stämplaren att befatta sig med afdrag af kokrummet;
lian ansvarar blott för Pannans rigtiga
innehåll,
Mäskvärmare, såsom numera tillåtne, i
hvad form sorn heidst få begagnas, utan att
undergå någon mätning. Hvad som går öfver
fullt Kannetal, men icke uppgår till fullt
Kanna, får icke beräknas,
i3 Morn. Hvad denna (Förordning förmår,
om så väl Pannerymd som afgifter m.
m. gälle lika för Jerngrytor och Jer lipa unor,
hvilka till Brännvins-bränning nyttjas, sorn
för Kopparpanna.
Bevill/iings-Utskot tets
14 Morn. Så vida K r o 110 -Br ä n n c r i erne j
Stockholm, Götheborg och Carlskrona upps
höra, komma dessa städer, efter enahanda
grund, som alla öfriga, att B.rännyins-brän-a
ningen idka,
? §•
1 Morn. Bevillningstafgifterne för Bränn-,
vins-bränningen ära faststälde att utgå på
Landet af Pannerymden och Hemmansvärdet,
samt i Städerne af Pannerymden och
Värdet af Städernas jord-egendomar.
2 Mom. Afgift för Pannerymd beräknas
3 Landet och i Städerna, enligt den särskildt
ppprätfade och liärhos bifogade Tariffen.
3 Mom. Den som å Landet, enligt hvad
1 §. 4 Morn, medgifyer, vill betjena sig af
större Pannerymd, än för honom efter Hem-,
an ans värde t belöper, skall, på sätt Tariffen
utmärker, erlägga den föy en sådan Panna,
i mån af dess storlek, bestämda afgiften, samt,
dessutom, för hvad Pannan i rymd öfverstiger
den honom efter Hemmansvärdet tillåtne
5o Procents förhöjning derå; men den som
vill begagna större Panna, än för nästa 1000
B:d. Egendoms värde är utsatt, skall erlägga
dubbelt, eller 100 Procent för det öfverskjutande
Kannetalet, kommandes likväl endast
5o Procents förhöjning att i detta fall ega
rum, för Pannor under, till och med 35 Kaiw
nors rymd.
Betänkdnden.
45
4 Morn. Afgiften efter Egendomsvärdet
alcali sålunda i Ståder na och å Landet utgå,
att 8. sk. erlägges för hvarje iooo R:d. af
Värdet å den Egendom, för hvilken tillverkning
är tillåten; do.pk rnå denna afgift aldrig
understiga 4 skillingar.
5 Morn. Uti de prter af Dalarne, hvarest
en utsträckt Hemmansklyfning är tillåten,
må, i stället för den minsta Ilemmansskattcn,
denna Bevillning utgöras efter Rotarnes delnings
värde,
6 Morn. Gästgifverierne komma, att för
Salu af Brännvin, utom den allmänna Be vinningen,
erlägga 3, 5, io , 15, 20, 25 till 3o
R:d., samt Krögare och Näringsidkare, som
icke äro. Borgare, der de tillåtas, 10, i5,
20, 25 till och med 3o R:d., efter dpras mer
eller mindre förmånliga läge, enligt pröfning
af Taxeringsmännen, hvilka det äfven vare
öppet, att derutöfver en högre afgift bestämma,
i händelse afsättning^-tillfället dertill
skulle föranleda, Men de Qästgifverier, hvilka
endast anses såsom Skjuts-ombytningsställen,
och af sådan anledning äro, från Bevillning
efter 2 Art. 3 §, q Mom, frie, erlägga
ej heller denna afgift,
3 §.
* Morn. Afgiften efter Egendomsvärde^
på Landet, äfvensom i Studernc, skall yar^
beständig.
46
JBevill/iings-Utskoltets
2 Moill, I de fall, då för längre eller
Mortare tid, Kongl, Maj:t skulle finna, i Nåder
nödigt påbjuda Bränn viiis-hräiiningens inställande,
skall afgiften, för Pannerymdcn till
förminskas för hvarje månad ett sådant
förbud varar; dock må Junii, Julii, Augusti
och September månader, icke uti sådan beräkning
ingå,
3 Moni. Med transport och försäljning
af Brännvin, kommer att förhållas, enligt
hvad i särskild Författning, så val derom,
sorn angående hvad vidare iakttagas bör, Kgl,
Majrt redan .förordnad!, eller finner för godt
i Nåder framdeles stadga,
4- Moni. En Procent af den summa, som
genom denna Bevillning inflyter , skall innehållas
och till Kongl, Majrts Qch Rikets StatsContoir
ingå, för att, enligt hvad af Kongl.
Maj:t, efter underdånige Förslag af PröfningsComnaitteerne,
för hvarje Län fastställes, användas
till ersättning för det ökade Besvär
och de kostnader , som med debiteringen och
redovisandet af denna Bevillning ärq förenade,
Autom d. 6 Nov. iSa3,
N:o 53.
Riksens. Höglofl. Ständers Bevillnings-,
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anled
-
Betänkandeit.
47
ning af väckt fråga, om införande
här i Riket af Drawback , eller restitution
af Tull för Rå-ämnen, då
de förädlade utföras.
Ledamoten af Yällofl. Borgare-Ståndet, Herr
G. R. Prytz, liar uti Memorial, som till Be\illiling3-
samt Ekonomi - Utskottens gemensamma
åtgärd blifvit remitteradt, yrkat och.
hemställt, dels att till Fabrikernas förkofran,
en ans tall t måtte vidtagas för inrättande af
så kallad Drawback, eller att vid Export af
en inom Landet förädlad vara, restitution bölske
af deli Tull, hvilken blifvit erlagd för
införseln af de rå-ämnen, hvaraf den förädlade
varan är beredd , dels ock, att till Transitohandelns
befrämjande, den som exporterar
utifrån inkomne Varor, må återfå de Tullafgifter,
som vid deras införsel blifvit erlagde.
Detta hafva Utskotten i öfvervägande tagit,
och få derefter vördsamt anföra, att,
hvad först angår den föreslagne inrättningen
af Drawback, så ehuru Utskotten förmoda det
Restitution af Tullen på nämnde vilkor kan
medföra väsenteliga fördelar i de länder der
Fabrikerne aro drifne till deil höjd, att betyde
lig Export af dessa tillverkningar sker,
alise dock Utskotten en sådan förmåns beviljande
här i Sverige, hvarest, enligt hvad
allmänt kändt är, liten eller ingen utförsel
48
Bevilln ings-Ut skottets
af sådane inhemska Fabrikater, sorn tillvers
kas af Utländska rå*ämnen, eger rum, annil
förtidig* Och lätteligen ledande till missbruk;
hvadan Utskotten icke kunna tillstyrka Rik*
sens HÖglofl. Ständer* att bifalla hvad i detta
afseende blifvit hemställt.
Beträffande dernäst restitution af Tullen
för inkomne varör, då de åter utföras, så
finner Utskotten frågan derom vara fullständigt
besvarad i BevlIJnings=Ulskottets redan
afgifne Betänkande, angående grunderne för
Tull-Beviliningen, hvaruti bland annat, til-*
låtelse af Tuli-Credit“Uppläg blifvit föreslå*
gen, genom hvilken åtgärd Utskotten anse det
af Herr Trytz åsyftade ändamål kunna vinnas;
Detta underställes härmedelst vördsamt
Riksens Hög loll. Stäilders egen pröfning;
Stockholm deii i JNov. iöaib
Ankom den 6 Nov. 1823.
N:o 54.
Riksens Högloft- Ständers Bevillriings*
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-TJtskott.
s Betänkande* i anledning
af väckt fråga, om Salt oell Sill
måtte få Tullfritt införas.
Hed erv. Bonde-Ståndet har till Bévillningsoch
Ekonomi-Utskottens gemensamma åtgärd
rernit
-
Bettitikamleri.
4f>
remitterat ett Memorial af Riksdags-Fullmäg»
tlgen, Petter Andersson, från Hallands Län,
sorn yrkar att hvarje Svensk Medborgare måtte
berättigas, att tullfritt, eller mot lindrig afgift,
få införa Salt och Sill, samt andre dylike
oumbärlige Utländska Varor.
Hos Bevillnirtgs-Utskottet, sorn förut bandlagt
detta ärende, har viddess pröfning i öfvervägande
kommit, att, då Stapel-Städernes
Handlande, enligt Författningarne äro för»
pligtade, att alltid vara fÖrsedde med ett visst
qvantum Salt för Landets behof, samt Kongl.
Förordningen den 27 Julii i 7;31, dessutom
Uttryck ellgen Stadgar, huru och med hvad
Vilkor hvar och en annan må infora samma
Artikel, förmodar Utskottet, att någon brist
på denna nödvändighetsvara icke bör för längre
tid kunna uppstå, hvadan Utskottet icke
eller finnér anledning föreslå någon ändring
i nyssnämnde Författningar, eller att i denna
del understödja Motionen. Beträffande
åter införseln af Sill och andre loflige varor,
så anser Utskottet något särskildt yttrande
deröfver icke erfordras, då införseln och för»
tullningen af dylike varor, i de upprättade
Tull-Taxor ne blifvit iakttagne.
För sin del får Ekonomi-Utskottet vördsamt
anföra, att Utskottet i afseende på Utländska
varor, då de äro oumbärlige, eller
5 Sami. i />,
4
5o
Bevilln ings-Ut skottet s
iiödvändighets-articlar, i allmänhet anser det
vara nyttigt, att deras införsel i möjligaste
måtto befrias från Tull-afgifter, så vida icke
dessa varor tillika kunna produceras inom
Landet, enär i Utskottets tanka, en billig omtanka
fordrar, att afseende göres å den Inhemska
productionens företräde. Till följd
af denna allmänna grundsats, och enär Utskottet
icke kan frångå sin öfvertygelse, om
förmånen deraf, att Salt erhåUes för lindrigt
pris, hade Utskottet trott sig böra tillstyrka
att, om icke införseln af denna vara kan blifva
fri från Tull-umgälder, dessa åtminstone
måtte nedsättas, och blifva så ringa och låga
som möjligt; men sedan nu mera Riksens
Högloft. Ständer redan fattat deras Beslut, i
afseende på Grunderne för Tull-Bevillningen,
och Tull-Taxorne, i' enlighet dermed, blifvit
uppgjorde och faststälde, anser Ekonomi-Utskottet
ifrågavarande Motion, icke kunna upptagas
eller Elifva föremål för någon åtgärd af"
Riksens Höglofl. Ständer. Hvad åter införsel
af Sill beträffar, så och då denna vara kan
inom Landet erhållas, stundom till större
mängd, finnér Utskottet någon slags förändring
till nedsättning i Tull - afgifterné för
densamma destomindre vara nyttig, sorn en
sådan nedsättning skulle kunna verka ofördelaktigt
på Svenska Sill- och StrömmingsFiskerierne.
Hvad Utskotten sålunda, hvar för sig i
förevarande ämne andragit, underställes här
-
Betänkanden.
5i
medelst vördsamt Riksens Högloft Ständers
egen pröfning.
Stockholm d. i Nov. 1823.
Ankom den 7 Oct. 1823.
N:o 55.
Memorial, angående yppad skiljaktighet
emellan Respective Riks-Stånden,
i afseende på frågan om dguplette-Chartors
insändande från PostContoiren,
genom Magistraten, till
Controlls vinnande å afgående Bref.
Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln, under
den 11 sistl. månad, bland andra förändringar
och tillägg, till Bevillnings-Utskottets
under den 10 sistl. Julii och d. 25 derpå följande
Sept. framlagde Förslag, angående Postverket
och dq deraf inflytande Bevillningsmedel,
bland annat, ej allenast i 3 puncten
ansett Post-Förvaltar ne , böra vid ansvar åläggas,
att dagen efter det hvarje Post afgått,
till Allmänhetens åskådande, uthänga Collationerade
doupletter af Post-Chartorne öfver
de med den sista afgående Posten expedierade
Bref, hvilka Chartor, sedan de sålunda
varit intill näst påföljande Post, åt samma
Ort, för en hvar tillgängelige, derefter borde
genom Magistraten öfversändas till Huf
-
5a
BeviUni tigs- Ut skott et a
Vud-Post-Contoiret, för att vid granskning af
Jtäkenskaperne , lända till Controll; i hvilket
afseende Underdånig anhållan, örn behörig
föreskrift i detta ämne, torde till Kongl, Maj:t
i Underdånighet framställas, utan ock, att de
öfrige Respective Riks-Stånden skulle inbjudas,
att i detta beslut deltaga, har Högv,
Preste-Ståndet, den i5 Oct. i allo instämt med
Högloft. Ridderskapet och Adeln , men Hederv,
Bonde^Ståndet den 17 påföljande, endast så
vida antagit nämnde inbjudning, som det i
fråga om Magistraternes skyldighet, att till
Hnfvud-Post-Contoiret insända Post-Chartor,
för att, vid Räkenskapernas granskning, tjena
till Controll, funnit denna befattning icke kunna
Magistraterne åläggas, heldst flere PostContoir
finnas i Landsorterna, der MagistratsStyrelse
icke är inrättad, hvadan Bonde-Ståndet
förklarat orden, "Genom Magistraten” böra
ur expeditionen uteslutas; hvaremot VälIqfl.
Borgare-Ståndet den 20 i nämnde månad,
då ämnet förevarit, icke biträdt den
sålunda af Högloft, Ridderskapet och Adeln
yttrade meningen
Vid
'ett sådant förhållande, och då 3:ne
af de Pvespectiye Riks-Stånden beslutit, att
ofvan omförmälde Post-Chartor skola till allmänt
åskådande uthängas, och derefter till
Hufvud-Post-Contoiret insändas, men endast
2:ne af välbemälde Stånd funnit, att samma
insändande borde ske genom Magistraternas försorg,
har Bevillnings-Utskottet, som val an
-
Setänkanclen.
53
sett sjelfva salen vara genom meranämnde
3:ne Stånds fattade Beslut afgjord, likväl i
afseende på verkställigheten trott sig böra föreslå
den sammanjemnkning, att Heder v. Bonde-Ståndet
skulle behaga förena sig med Högled.
Ridderskapet och Adeln, samt Högv. Preste-Ståndet,
om Post-Chartornes uppsändande
till Öfver-Post-Directionen, genom Magistraterne
från Städernes Post-Contoir, och derjemte,
med afseende å meranämnde af Hederv.
Bonde-Ståndet gjorda anmärkning hemställa,
att från de Post-Contoir, som å Landet äro
belägne, de uthängde Post-Chartorne till Kroll
o-Bet j eningen öfverlämnäs, för att genom
Konungens Befallningshafvandes vidare försorg
till Ilufvud-Post-Contoiret insändas.
Dock varder detta Riksens Höglofl. Ständers
egen pröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 5 Nov. i8a3.
Ankom d. j5 Nov. »823,
N:o 56.
Utlåtande, i anledning af de mot Utskottets
Förslag, .till enny ChartaeSigillatae
- Författning, gjorde anmärkningar.
Emot det af Bevillnings - Utskottet till Riksens
Höglofl, Ständers pröfning framlagde För
-
54
Bevillnings-UtsJcottets
slag, till en förn vad Förordning, angående
bruket af stamphult Papper, samt den derföre
utgående afgiftens beräkning och utgörande,
hvilket under den 20 föll. månad, vunnit
Högloft. Ridderskapet och Adelns bifall,
hafva inom de öfrige Respective Riks-Slånden
åtskillige anmärkningar blifvit anförde, hvilka
till Utskottet, under den 17 och 23 i samma
månad öfverlemnade, detsamma låtit under
öfvervägande komma, och än funnit af
den vigt, att de fordrat jemnkningar och tillägg
i Utskottets redan afgifne Förslag, än
åter ansett Sa beskaffade, att Utskottet derigenom
ej kunnat rubbas i dess redan, och
icke utan föregången pröfning, stadgade Öfvertygelse,
hvilket allt Utskottet anhåller att
1 den ordning dessa ämnen förekomma, få
närmare redovisa.
Redan i a Mom. af det Utskottets ofvanomförmälte
Förslag åtföljande Betänkande,
anser det sig hafva redo vist skälen hvarföre
2 sk. Chartorne böra upphöra, och ersättas
genom Stämpladt Papper af högre Valeurer,
men icke destomindre har i afseende på
2 §.
Herr Dom-Prosten Lamer erinrat derom
, att nämnde Chartor bordt, änskönt de ej
lemnade Staten en större behållning, fortfara,
då de öfrige Chartorne varit så mycket mera
indrägtige, den nu föreslagne förhöjningen,
' Betänkanden.
55
ehuru ringa den än synes vara, likväl icke
är obetydlig för Allmänheten och Gemenskapen
inom Krigsmägten, som häraf herntat
lindring, och att Allmänheten ej hör, synnerligast
och framför andre frambära den
Chartte-Sigillataj forsäljnings-provision, som
uppgifves vara genom denna förhöjning besparad,
i hvilken mening Riksdags-Fullmägtige
inom Ilederv. Bonde - Ståndet, "Johan
Michaelsson, från Upsala Län , och Pehr Ericsson
från Kronobergs Lun, så vida instämt,
som den förre yrkat förhöjningen af 2 och
3 sk. Chartorne vid Härads-Rätter, för Stämningar,
m. m., hvarken vara af behofvet påkallad
eller instämmande med den allmänt
yttrade önskan, om en nedsatt Bevillning,
utan tvertom för den mindre bemedlade af
Allmogen kännbar och obillig, enär den förmån,
att komma i åtnjutande af oskäligen
förvägrade rättigheter, icke bör med dryga
afgifter belastas, och den sednare påstått,
att ingen förhöjning borde egarum, utan allt
efter förra vanligheten förblifva.
Men då Utskottet redan uppgifvit orsaken
till detta Förslag, och visat, att detsamma
icke kunde för Allmänheten medföra någon
synnerlig tunga, då den både var undanröjd
genom Allmogens rätt, alt nu som förr
tillgodonjuta lindring, och till en del uppvägdes
af den besparade Char t ;:c - S i g i 11 a t a> 1Ö rsiiljnings
- provision , hvartill äfven lomme,
att, på sätt arne varda Ledamöter inom Högv.
56
Bevillnings-Utskottets
Preste-Ståndet upplyst, detta slags Charlot1
ganska sällan brukades , men nästan alltid
genom kostnaden till Papper, Samt dess Stämpling
och kringsändande, nära medtogo och
måhända någon gång Öfverstego den deraf inflytande
Summa, anser Utskottet sig ej kunna
frånträda dess förr yttrade mening.
4 §•
Den nu föreslagne förhöjningen å Stämplad
t Papper, till Afskriftei* oell Bilagor, liar
Herr Falkman inom Vullofl, Borgare-Ståndet
fosklarat Vara nog dryg, och destomindre behöflig,
som den af Chartas-Sigillatae-Inrättningen
påräknade inkomst, merändels årligen utgått,
och andra utvägar säkert kunde påräknas
till försäljnings-provisionens betäckande,
samt till följd deraf hemställt, att 3 sk. Charta
må, för allt hvad under namn af Bilagor
liänföres, såsom hittills bibehållas vid alla
Domstolar och Ämbetsverk, med undantag af
Kongl. Maj:ts Cancelli. I denna mening kail
likväl Utskottet, som af denna förhöjning beräknadt
ett bidrag till fyllnad af den genom
Chartm-Sigillatas-fÖrsäljnings-provisions inberäkning
uppkommande brist, icke instämma,
utan tror härutinnan böra vid Utskottets Förslag
förblifva.
I afseende på Riksdags-Fullmägtigeii Joban
Longberg?, af Heder v. Bonde-Ståndets flere
medlemmar understödda, begäran, det måtte
stad
-
JBetänkandcn.
57
stadgandet om Bouppteckningars beläggande
med Charta>Sigillatae, sålunda förtydligas,
att det utsatta Charlas-Sigillatavbeloppet bestämdes
icke för hvarje ark, utan för bela
förrättnings-beloppet, får Utskottet endast hänvisa
till Författningen, som, efter Utskottets
tanka, omisskäilneligen utvecklar samma afsigt
, eller att Cliartau lättas efter den belia
lilia summan.
Riksdags-Fullmägtigen Carl Berg, bar ansett
afgiften för Uppbud på Jord vara nog
tryckande, att på en gång erlägga, och af sådan
anledning förmodat, densamma böra fördelas
på alla Uppbuden eller ock till en del
falla på Fastebref vet _, hvarigenom Staten ingen
ting förlorade, men köparen hindrades i
dessa penninglösa tider; denna anstalt synes
likväl Utskottet vara utan allt ändamål, så
vida afgifterne måste i alla fall utgöras, och
kan följaglligen ej eller någon förändring derigenom
Verkas, i Utskottets redan afgifne
Förslag.
Då Herr Lennings anmärkning, det borde
till förhindrande, att de dryga stämpelafgifterne
ej i Concurs-Massor, med högst obetydliga
tillgångar medtaga deraf allt för mycket,
stadgas, det kallelser i Concurser, för
hvilka Utskottet tillstyrkt 4 > 5 å 9 sk. Chartor,
allt efter de olika Domstolarne der sådane
mål förekomma, måtte vid alla Bätter
4*
58
Hevilin in gs-Ut skottets
endast förses med 3 sk. Charta, finnes fullkomligen
utredd af Herr Falkman, som upplyst,
att Charteringen af kallelser till Concurser,
är instämmande med hvad utstakadt
är å andra likartade handlingar, som från
Domstolarna utfärdas, och fördenskull höra
Bibehållas, har Utskottet något vidare dervid
icke att tillägga.
Hvad Testamentens beläggande med Cliartae-Sigillatac
angår, har dels blifvit anmärkt
af Herr Hjertström, att vid stadgandet örn
Borgens ställande för Charta å desse handlingar,
saknas föreskrift hvem ansvaret för
denna säkerhet åligger, hvilket för Domare
medförer mycken svårighet, så vida Testamentens
fastställande kunde ofta draga ut på tiden;
hvadan ock,.såsom lämpligast anses, att
Testamentet belädes vid uppvisandet, med
Stämpladt Papper, med rättighet att då Testamentets
uppliäfvande styrktes, återfå utgiften
för Chartan; men hvilken utväg Herr
Falkman åter förmodat overkställbar, enär
värdet å Lösegendom, ej förr än genom Bouppteckning
kunde utrönas , och Charta^-Sigill
atos-afgiftens åtcrbekommande, i händelse
Testamentet ej egde bestånd, skulle medföra
allt för mycken svårighet och omgång, i hvilken
mening Herrar Norström, Hagander och
Bagge instämt, den sistnämnde med tillägg,
att enahanda Controll kunde stadgas för stämpel-afgiften
å Testamenten, sorn i afseende å
, Bevillning derföre eger rum, hvarjemte Riks
-
Betänkanden. 5g
elags-Fullmägtigen Nils Strindlund yttrat, alt
ofvaunämnde stadgande, borde antingen npphäfvas
, eller oek någon Controll bestämmas,
emedan lian befarade,’ att, ehuru Borgen sättes
vid Testamentens uppvisande för Domstolarne,
uteblifver likväl sedermera ali vidare
åtgärd; dels ock af Herr Falkman, att stadgandetom
Testamenten för Bröstarfvingar, skulle
förtydligas, till undantag för Skyldeman i
upp- och nedstigande tid, b vilket troligen varit
Utskottets mening, och bade samma grund ;
samt af Riksdags-Fulltnägligen Longberg, att
denna rätt borde utsträckas jemväl till Testamenten
emellan Syskon, då de äro lagliga
Arfvingar. Börande först frågan örn borgens
ställande för Stämplad t Papper till Testamenten
vid. deras uppvisande för Domstol, liar
Utskottet, delande de framstälde åsigterna,
trott en annan utväg böra, till vinnande af
lättnad, i Uppbörden och säkerhet i Controllcn
uppsökas, och äfven vara funnen genom
föreskriften, det må i sådant fall förhållas i
likhet med hvad Bevilluings-Förfnttningeh derom
föreskrifver; i följd hvaraf följande ändringtorde
böra i Föijslaget inflyta: ”Dock bör
”vid Testamentens bevakande, med särskildt
”bevis styrkas, det vederbörlig Borgen blif”vit,
likmätigt Kongl. Kungörelsen af den ii
”December 181 i , i och 2 §§. för den löpan”de
Chartan ställd, intill dess att detsamma
”vunnit laga kraft.” Hvad åter angår elen
ändring Herr Falkman föreslagit, bar Utskottet
funnit densamma rättare, och föreslår
6o
B evilla i ngs-Utskottets
för den skull, att i stället för orden: "Testamenten
sorn gifvas till Makar eller Bröstarfvingar"
må inflyta: ”Testamenten sorn gifvas
till Makar och Skyldeman i upp- och
nedstigande led; ’ men Riksdags-FuRmägtigen
Longbergs förslag, bar Utskottet ansett betänkligt
att godkänna, alldenstund ett så beskafFadt
undantag, skulle bereda minskning i
Statens påräknade inkomster.
Då det i Utskottet förvarade Concept, i
21 Mom. på begge ställen der Rågångar omförmälas,
bestämmer Chartan å berättelsen
derom till lika belopp eller 5 sk, , kan den
inom Vällofl. Borgare-Ståndet anmärkta skilj-»
agtigbet, såmedelst, att den på ett ställe utsattes
till 5, och på ett annat ställe till 6
sk. ; endast hafva tillkommit genom mindre
uppmärksamhet vid utskrifningen , hvilket icke
lär tarfva någon särskild åtgärd af Utskottet,
Herr Harn b rael anmärkning, att Pass till
resor inom det Län, der Passbafvaren är bosatt,
böra desto heldre befrias från Stämpladt
Papper, som han icke ens är skyldig att för
dylika resor vara med Pass försedd, finner
Bevillnings-Utskottet af samma skäl, icke förtjena
nån åtgärd, då det sålunda står den
resande fritt, att sjelf underkasta sig, eller
undvika denna afgift.
Om å ena sidan B e v i! 1 n i n gs-U tsk o t te ts I i
Betänkanden.
61
5 §.
framlagde Förslag, rörande Fullmagters charterande,
varit ett föremål för flerfalldiga anmärkningar
inom Ilögv. Preste-Ståndet, har
det å den endra funnit försvarare, hvilka ur
en annan synpunct framstält Utskottets åtgärd.
Emot den i Förslaget antagne beräknings-grund,
har blifvit anfördt af Herrar
Doctorerne Tysselius, Fellenius och Forssell
att Utskottet, som ej vid nedsättningen af
Stämpladt Papper, till Fullmagter, från 6 till
4 procent, erinrat sig, att då denna afgift
endast var beräknadå Ordinarie Lönen, ehuru
nästan alla Tjenstemän med penningelön,
derjemte njuta betydliga, tillfälliga och svårligen
conlroJlerade inkomster, var denna minskning
redan förut gifven, derigenom återtagit
med ena handen, hvad den gifvit med den
andra, och valt en osäker och ojemn beräk•
nings-grund , framför en säker, så vida eventuela
inkomster ej kunna bestämmas och företrädarens
af ■skiljagtige egenskaper och förhållanden,
samt ofta nog af tillfälligheten för
året beroende så kallade sportler, icke blifva
efterträdarens j alt då den redan antagne Charterings-grunden
å Fullmagter till
indeld lön , i det närmaste instämmer med de
af Utskottet föreslagne \ procent, hvarpå såsom
exempel anföres, att 27 procent af 36
sk. eller Krono-Värdiet å en Tunna Spannemål
är lika med \ procent af 5 R:d. 3 sk.,
som blott med i3 sk. understiger det uf Stats
-
6a
BeviUniiigs-Ulskottets
Utskottet antagna medelpriset, oell i8 sk. af
hvarje Hemman utgör 4 procent al g 11 :d.
i8sk., hvaröfver ingen Pastor lär vid nu gällande
varu-värden, kunna räkna sin inkomst,
samt Tjenstemän med indel de löner, sällan
hafva betydlige Sportler, men deremot få vidkännas
utgifter i och för Uppbörden för sine
löner, synes det osäkert, om ej den sökta
jémnvigten emellan Penninge- och Indelda
Löntagare redan är funnen; att den föreslagna
grunden är, såsom alla enskilda uppgifter
och beräkningar Vansklig , samt föijagtligen
ej förenlig med Statens värdighet och
fördelar som fordra vissa och stadgade beräkningsgrunder,
då deremot de nu föreslagne
kunna föranleda olika Ghartor, icke blott för
jomtigoda, utan till och med för samma tjenst,
samt bero af större eller mindre noggrannhet
vid beräkningen af inkomster, missväxt-år,
m. m.; att Utskottets Förslag, som utan lindring
för Fullmagter å Penningelön medför
en nästan till dubbelt belopp , recognitionsafgiften,
deri inbegripen, uppgående förhöjning,
antyder motsägelse emot den efter Statshchofvet
lämpade hedsättningen af Be-villningen
efter så väl i sorn 2 Art., att om Tjenstemän
skola vid första inträdet vidkännas
en sådan förhöjnihg, bör den ock ega ruin
för andra Medborgare, och således efter rättsgrunder
stadgas vid Fastighets tillträdande,
Borgare-Bref, m. m.; att möjliga fel och missförhållanden
i den förra Författningen kunnat
afhjelpas genom en proportionerad förhöj
-
Betänkanden.
63
ning i beräkningen af Fullraagter å indcld
Lön, samt nedsättning af Fullmagter å Penninge-Lön,
hvarigenom de förr gällande Författningarne
ej behöft återkallas och upphäfvas;
att denna ej i Riks-Staten äskade eller
påräknade tillökning, således icke är behöflig,
men deremot obillig för den sorn den drabbar,
enär Beviliningen, denna Riksdag för öfrigt
nedsättes; och att afgiften å alla Fullmagter
blifvit härigenom uppjagad , ty äfven
de fleste Penninge-löntagare komma att betala
mera än de förr gjort, så vida de måste
erlägga Bevillning, icke blott för sina ordinarie,
utan ock för sine extra inkomster,
sorn oftast öfverstiga lönen. För Utskottets
Förslag, hafva åter Herrar Doctorerne Wahlbom
och Lamer samt Prostarne Almgren och
Anjou, än ådagalagt, att den förr antagne
beräkningen medförde den orättvisa, att en
Ämbetsman med t. ex. ^5 R:d. lön på Stat,
men med i å 2,000 R:d. Extra inkomst, endast
betalt 4 R-'d. i Stämpladt Pappers-afgift,
under det att en annan med 200 R:d. lön,
utan extra inkomst, fått lösa Chartan till sin
Fullmagt med 12 R:d., andra ojemnheter att
förbigå, är anmärkt, att den efter anstäld
jemnforelse och Calcul till 4 procent bestämda
, att i det närmaste förra beloppet motsvarande
Charta* - Sigillataj - afgiften, alldeles
icke är någon nyhet, emedan denna Norm
redan förut och länge varit antagen vid Fullmagts-Chartor
för Civile och Militaire Ståndet,
så att hvad Utskottet nu tillstyrkt, är
64
Revil/nings-Utskot tets
ett förallmänligande af samma beräkningsgrund;
än åter upplyst, att Fullmagts-Chartan
för Ecclesiastik-Staten, så vida den gr midas
på beräkning af Mantal, varit för låg, i
jemnförelse mot andras, så vida en Civil eller
Militair-Tjensteman med tooo R:d, peli--  ninge-lön, måst i Stämpladt Pappers-afgift
erlägga 60 Rid., och dessutom 3 procents
Chartae - Sigillatse - recognitioll, under det en
Pastor med 80 Mantals Pastorat, hvars inkomster
äfven torde för det närvarande uppgå
till nämnde summa, efter hittills gällande
grund, utgjort blott hälften, eller 3o Rid.,
jemte en obetydlig Chartae-Sigillate-recognition,
uträknadt efter ett gammalt Krono-Värdi,
eller 1699 års Tariff.
Utskottet, som fullkomligen delar samma
öfvertygelse, sorn sistnämnde Herrar Ledamöter
af det Högv. Preste-Ståndet, finner
dem hafva med den rättvisa i åsigter, och
kännedom af ämnet, bemött de mot Utskottets
Förslag gjorde inkast, att alia tillägg synas
öfverflödige.
' 7 §•
Så val Riksdags-Fullmägtigen Johan Longberg
som Johan Michaelsson, den förre understödd
af flere bland det Hederv. BondeStåndets
Ledamöter, hafva yrkat, att något
undantag för Godsegare från skyldigheten att
Char
-
Betnnkanden. 65
Chartera Contraeter med underlydande Landtbonden,
' ej bör, på sätt i Moni. föranleder,
ega tum v så vida detta redan i äldre Författningen
influtne stadgande för a nle dt den
orättvisa, att slå Bönder och Ståndspersoner
åt andre upplåtit någre af dera egande Hemman,
hafvä de varit nödsakade att Chartera
de derom upprättade Contracterne, under det
att större Possessionaten- undandragit sig sådant,
hvilket icke synes stå tillsammans med
en billig beskattning, men lätt kunna förelomraas
genom uteslutande af orden: ”uuder”hafvande
Åboer.” Härtill tror Utskottet sig
likväl kunna tillstyrka bifall, så vida en dylik
förändring, snarare skulle skada den fattigare,
delen af All mogen, emedan vid öfy ertågande
af de under de större Egendomarnc
lydande Hemman, ' Jordegaren- högst sällan
sjelf går i författning om Contracternes uppvisande
och Chartering, ulan sådant vanligen
besÖrj,es af Brukaren, sorn dervid merendels
får vidkännas hela kostnaden.
Under förmodan att, om ej de af Utskottet
för stämpla dt Papper befriade Skuldsedlar
under a5 Bni., underkastas Chartering,
skola 'de stö ysta missbruk befordras till försnillande
af denna afgift, och t. ex. vid först
räekningars meddelande af större summor,
flere Skuldsedlar tillhopa , utgörande samma
belopp, men hvar för sig ej uppgående lill
5 Sami. 2 B.
Be 3 vl/nin gs-Ut slottets
2 5 R:d. u(gifvas, har Riksdags-Fullmägtigeii
Johan Michaelsson likaledes yrkat, att Tariff
Lill Chartering af Skuldsedlar under a5 R:d.
må uppgöras. XJLskottet, hvars afsigt varit,
alL härigenom mildra den minst bemedlade
folk-classen, oell för öfrigt tror, att en på
rättvisa grundad föreskrift, ej bör upphäfvas
af den orsak, alt densamma kan vara underkastad
missbruk, saknas således anledning att
hemställa den sålunda yrkade ändringen.
8 §.
Bevillnings-Utskottets Förslag, i afseende
på grunden för Lysnings-Sedlars Charterinsr,
har likaledes varit ett föremål för vidlöftiga
öfverläggningar inom Ilögv. PresteSlandet,
hvarunder rättvisan , nyttan och verkställbarheten
deraf blifvit satt i fråga, af Herr
Doctor Thyselius, Herr Dom-Prosten Wijkman
och Herr Doctor Hedren, af de skäl:
dels att Utskottet, då det vill återföra beräknings-grunden
från det som är till det som
varit,-ej valt en mera redig utväg, än den
förra, hvarpå, såsom exempel anföres, Charteri
ngs-sättet å Lysnings-Sedlar för den, som
under året ärfl en betydlig Egendom, eiler
från en ringa Tjenst blifvit befordrad till en
förmånlig, eller tvertom, afträclt sin Egendom
lill sina Borgenärer, eller tagit afsked
från sin Tjenst, äfvensom för intresset i IJandels-Bolag,
hvilket naturligtvis gemensamt debiteras,
men som derjemte sjelf innehafver
Betcirikanden.
Bruksdel eller Landtegendom i annat Taxerings-District,
icke är bestämdt huruledes lian
eger för Pastor» bevisa, hvilken andel han
eger i Bolagets gemensamma Bevillnings-summa,
eller att han icke, eller ock till hvad belopp
lian annorstädes är taxerad, dels att den
genom en förändrad Cha^tering å LysningsSedlar
påräknade förhöjning, måste, då afgiften
för de torftigc snarare är nedsatt, beräknas
från det mindre antalet bemedlade, eller
högt uppsatte Contrahenter, hvilkas Äktenskaps-förbindelser
äro icke blott loflige, utan
tillika så önskvärde , samt genom våra tidsförhållanden
så litet uppmuntrade, att Staten
gerna kunde undgå att derå lägga en, omän
föga motverkande, likväl icke af behofvet påkallad,
förhöjd Taxa, dels att sedan KronoUtskylderne
äro betalde, förvaras ej det deröfver
erhållna qvittence , hvarföre vid Ägtenskaps-Lvsningars
uttagande, renovation måste
derå hos Häradsskrifvare!! sökas , sorn åter å
de fleste ställen medförer flere mils resa och
tilläfventyrs flere gånger, emedan Häradsskrifvaren
kan å Ämbets-ärender vara annorstädes
stadd och äfven medhafva Böckerna ;
dels att, om någon innehafver Egendomar i
flere Fögderier, till och med lön, hvilket Pastor
icke kan känna , blifver Chartan obetydlig,
om den skall beräknas efter den Egendom
han bebor, och tvärtom alltför dryg då
den skall utgå efter beloppet af hela dess Debet
till Staten, och förknippadt med otroligt
besvär , att framskaffa alla Debet-Scdlarne ,
68
Bevillnings-Utskottets
för att fa ihop total-summan, hvilket kanske
ej blir på ett helt år möjligt, i fall desse ej
äro af Betjeningen på djverge ställen förvarade,
samt i alla fall osäker då Pastor ej kan
känna huruvida icke något finnes glömt; dels
att, med fästad uppmärksamhet å den sig företeende
skillnad i grunderna för Bevil lili ngens
utgörande, emellan den omedelbart af den
Skattskyldiges Egendom utgående, och den
tillfälliga, som vid vissa i den Skattskyldiges
Medborgerliga lif inträffande händelser utgöres,
oberoende af den dermed förenade inkomst,
hade Ägtenskap, som är en tillfällig
handling, äfven bordt med en tillfällig afgift
beläggas, och icke förblandas med Egendom,
som nu synes indirect ske genom en efter
ii Art, erlagd afgift: dels ock, att om denna
grundsats antages, och en tillfällig Bevillning
härvid bestämmes efter 11 Art., borde
densamma utsträckas till alla dylika, och således
Resepass, Rättegångs-Handlingar, KöpeBref
och Arrende-Contracter taxeras efter 11
Art., i följd hvaraf yrkas, väl någon skillnad
i afgifter, men i enlighet med förra Författningen,
hvarjemte Herr Prosten Grevillius erinrat,
att genom Utskottets Förslag, hafva
Lysnings-Charta för de i tjenst varande Soldater,
blifvit med 100 procent förhöjde, äfvensom
inom Vällofl, Borgare-Ståndet, Herr
Noraeus förklarat, att den antagne grunden är
felagtig och obillig, då den semena året baft
betydlig Egendom, kan det andra vara sladd
i fattigdom och behof, att afgiflen är för
Betänkanilen.
dryg, och att för öfrigt saknade föreskrift
om Cbartae-beräkiiingen för dem, sorn hafva
Egendomar i flere Län , samt controlleo å dea
jätta Stämpel-afgiften i sådrfne fall; och Herr
Falkman trott beloppet böra nedsättas till
jö af Bevillningen efter 11 Art.
Deremot äro BevillningSTUtskottets åsigter
gillade af Herr Doctor Wahlbom, Herrar
Prostarne Almgren oell Linderoth, samt Herr
Biskopen Almqvist, hvilka, under erinran
derom, att då Lysnings-Chartorne efter förra
Författningen varit beräknade till ^ af Fullmagts-Chartan,
eller till af Bevillningen,
Evil ken grund jemnväl nu är följd, emedan
Bevillningen är antagen tili 3 procent af inkomsten,
synes deraf, att detta Förslag hvarken
är någon nyhet, utan en utsträckning till
Medborgare af alla Classer, af hvad förut endast
i vissa fall varit tillämpadt, eller betungande,
emedan om någon betydlig tillökning
skett, hvilket icke är så alldeles afgjort, den
då kommer att drabba de förmögnare, men
deremot sparar de fattige, och att om Chartaa
- Sigillatas - afgiften är en Bevillning, som
den enligt 60 §. af Regerings-Formen måste
anses, bör den väl fördelas efter hvars och
ens förmåga att bära den, men ej slumpvis
efter namn och character på sätt hittills skett,
då den utgjort en slags Rangordnings-afgift och
ingen ting annat, förklarat, att om LysningsChartor
skola vara olika , lär ingen grund för
bestämmandet deraf vara mera rättvis och
70 Bernilnings-TJt skottets
i
hillig, än don sorn härleder sig frän inkomst
och förmögenhet, samt att det icke kan blifva
svärare att förskaffa sig ett bevis öfver
sista årets betalda Krono-Utskybler, än öfver
en förkomiren och måhända för flere
år sedan utfärdad Fullmagt eller Constitutorial.
Jemte det att Utskottet får åberopa hvad
sålanda anfördt blifvit, särdeles rörande grunden
för denna Beskattning, anser det sig äfven
böja tillägga, att om än ojemnheter skulle
någon gång kunna af den nu föreslagne
Författningen beredas, så blifva dessa hvarken
så mångå eller s& tryckande, som de af
den förra föranledda, att det från ökadt besvär,
i händelse någon förstörer sin Debetsedel
, hemtade skäl, synes så niysket mindre
förtjena afseende, som både Författningen
och försigtigheten bjuda, att Debet-Sedlar
och Allmogens Qvittence-Böcker skola noga
förvaras, och enskildes olägenheter, vållade
af egen oagtsamhet, icke kunna tagas i
allmänna frågor i betraktande; att stadgande
ej förekommer, som förpliktar Lysnings-tagare,
alt i händelse af Taxering å flere ställen
uppvisa samtlige Debet-Sedlarne medgifves,
men sådant har ansetts såsom en oundviklig
följd af den antagne grunden, och något ansvar
har man ej förmodat sig behöfva utsätta,
då Utskottet i de mera upphöjda tänkesätt,
hos de personer med hvilka ett sådant
förhållande kan inträffa, påräknat dea säkra
-
Betiinkanden.
71
stej borgen för Författningens efterlefnad ; men
då Utskottet fimier sig genom dessa anmärkningar
påkaliudt, att närmare sig härom utluta,
hemställes . vördsam ligen om ej slutet
af denna §. må erhålla följande lydelse:
”För öfrigt gäller, i afseende på efterlefnaden
af detta stadgande, hvad 11 §. samt
18 Mom. föreskrifva; och ansvare den, som
på flere ställen Taxerad är, men ej samtelige
Dehet-Sedlarne vid Lysnings-Chartans beräkning
framvisar, enligt 12 §. 1 Morn., samt
fylle bristen, och vare Pastor då från allt
å.tal fri;” att Soldater och andre hörande till
Gemenskapen inom Armeen och Flottorne, få
vid Ägtenskaps ingående, erlägga en till 12
sk. bestämd Stämpel-afgift, finnér Utskottet,
med hänseende till afgiftens ringhet, vara
mera billigt, än att afskedade Soldater skulle,
efter förra Författningen vidkännas en högre
Stämpel-afgift, än de i tjenst varande,
äfvensom Utskottet sluteligen tror sig sakna
anledning till nedsättning af denna bestämda
algiften, till af Bevillningen efter 11 Arti,
enär, på sätt redan visadt är, densamma till
enahanda belopp som tillförene utgår.
9 §•
Vid 4 Morn. af denna §., hafva Herrar
Bagge och Falkman anmärkt, att föreskrift
saknas af hvilken Bevis om behörigt Stamphult
Papper å Bouppteckningar och Arfskif
-
72
Hevi lin i n a:s~ Utskottets
ten, sorn förseglade inlemnas, böra vara utfärdade;
oell har Utskottet aktat, till förekommande
af misstag , nödigt, att slutet af
sistnämnde Moment erhåller följande Redaction:
”Och infordra, enar sistnämnde handlingar
förseglade inlemnas, bevis undertecknad!,
af Förrättnings- och Värderingsmånnen,
att de med stämpladt Papper, till behörigt
belopp försedda äro.”
Riksdags-Fmlmägtigen Löngberg bar trott
föreskriften i i3 Morn., att
plar af Hyres-Contraeter, böra vid Mantalsskrifningar
i Städerne uppvisas ChaVtéräde,
afven gora det stadgande nödigt, atti vid
nämnde tillfällen, skall ovilkorligen Charl ifcSigillätcE-Ombudsman,
eller der sådan ej finnes
, Stads-Fiscal, efter af Magistraten erli Allen
kallelse, vara vid Mantalsskrifningen närvarande,
men då, med föranledande al’ G §.
i Kongl. Förordningen, om Mantals- och 'Skaltskri
fningarne i Riket, af den 3o Sept. idta,
alltid inom Städerne iagttages, att Stads-Fiscalerne
eller någon af Magislraternes Betjente
äro vid nämnde tillfällen tillstädes, bär Utskottet
ansett alla ytterligare stadganden derom
öfverllödige.
16 §.
Provisionen för Försäljningsmännen, hafva
Herr Prosten Wikblad, samt Riksdags
Fuil
-
Betänkanden.
Fullmägtigen Longberg, förmodat vara allt
för dryg; hvarföre den förstnämnde föreslagit,
att densamma borde i Hufvudstaden nedsättas
till 4, i Lanclsorterne till 5 och Reinisslagét
till blott i procent; och den sistnämnde
yrkat, att den mätte i Stockholm
minskas lill 2~ procent. Men af dessa skäl
finnér Utskottet sig likväl icke föranledt, att
ingå i ändring af dess förra Förslag, så vida
försäljnings-provisionen härstädes är beräknad
efter den inkomst försäljningsmannen deraf
förr åtnjutit, oell deli Lands-KamererarC och
Laildt-lväntmästare bestådda ersättning, ingalunda
blifvit förhöjd > utan de äldre stadganderne
härom endast förnyade*
*7 §•
Föreskriften om utbyte af maculeradt
Stamphult Papper, har Riksdags-Fullmägtigen
Lars Berg icke trott nog tydlig, och bland
annat yrkat, att Chartor belagde Skuld-Sedlar,
hvarpå Lån i Allmänna Verk varit sök«
te, men ej beviljade, måtte så snart Directionen
vid Inrättningen med sin påskrift styrkt,
att Lån ej kunnat erhållas, få utbytas, Det
olika förhållande, som i afseende på dessa
Lån, i så måtto företer sig, att Lålie-Handlingarne
måste vid sjelfva ansökningen, Charterade
företes, har föranledt Utskottet, att
till förekommande af en känbar kostnad för
Låne*sökande vid inträffande afslag, föreslå
5 *
-yj Bevillnings-Utskotteis
följande tillägg vid slutet af denna §.: ”Samma
stadgande galle äfven rörande Charlor,
livarmed Skuld-Sedlar vid Inteckningar till
Låns erhållande ur Banken eiler Publike Cassör
varit belagde, då med vederbörandes betyg
styrkes, att desamma icke blifvit dertill
begagnade, utan Ansökningarne derom afslagne.
”
18 §•
Rörande den i 18 §. 2 Mom. föreslägne
Controll å Lysnings-Sedlars Cliartering, bär
Herr Prosten Wikblad anfort: Att ehuru i
denna, likasom i förra Författningar, alla äro
ålagde att förse skrif teli ga Handlingar, af hvad
namn de vara må, med den utsatta ChartaSigillata,
samt Ämbets- och Tjenstemän med
ansvar förpligtade, ej allenast att hålla hand
öfver detta stadgande, utan ock, att först alla
från deras expeditioner utgående Handlingar,
med behörigt stämpladt Papper förse,
är en strängare Controll Pastorerne ålagd, i
afseende på Lysnings-Sedlar, då dessa skola
i föreskrifven ordning årligen insändas till
Kongl. Kammar-Rätten, på det att vid der
skeende granskning utrönas må, huruvida misstag
eller afvikelser egt rum, då äfven det
obetydligaste anmärkes, och till böter anmälts
; att denna controll å Presterskapet synes
högst förolämpande, då den innebär ett dubbelt
misstroende, dels till Presterskapets skicklighet
och förmåga, alt vid tillämpningen
Betänkatiden.
följa Författningen, dels ock, till dess redlighet,
enär man genom denna controll sökt
förebygga en befarad försnillning; att då ansvaret
är lika för alla Ämbetsmän, bör äfven
controllen vara enahanda för alla, i hvilket
fall icke den minsta anledning till erinran
sig företedde; men att då den inskränkes till
de Charterade Lysnings-Sedlarne till Ägtenskap,
. som enligt Tabell-Commissioncns underdåniga
berättelse, uppgå till ett medeltal
af 2i,5po årligen, och således utgöra en högst
obetydlig del af de Charterade Expeditioner,
som från alla Ämbetsverk utgå, synes man
med denna strängare controll, endast velat
jaga efter småsaker ; alt Chartan till en enda
Fullmagt, eller till ett enda Köpe-Bref oftast
uppgår till högre belopp, än alla LysningsChar,
torne tillsammans från ett helt Stift,
utan att någon controll här gifves, emedan
det Charterade Documentet stadnar i köparens
ego, och högst sällan behöfver produceras
på annat ställe, än vid den Domstol,
der det är utgifvet, samt Protocoll och Domböcker,
sorn till högre granskning insändas,
ingen ting bevisa; och att då den offentliga
exhibitionen af Handlingar anses utgöra den
säkraste controllen emot misstag och försnillningar,
borde densamma jemnväl utsträckas
till Lysnings-Sedlar, och desse, efter förrättad
vigsel och påteckning derom, utlemnas
till Contrahenterne, hvarigenom all omgång
med Lysnings-Chartornes insändande upphörde,
eller i motsatt fall, cn lika sträng controll
58
Bevil!nings-Ut skol tets
allestädes iakttagas , som kan verkställas, om
blott Cliartan å hvarje Document som heldst
blir såsom bilagd påtecknad , och sjelfva stämplade
Papperet behörigen påskrifvet, insändes
jemte Domböcker och Protocolls-Utdrag från
hvarje Ämbetsman, till det Ämbetsverk hvarunder
Jian lyder, och vidare derifrån till
Kongl. Kammar-Rätten; hvilken mening är
så vida understödd af Herr Prosten Östberg,
som han ansett sig böra önska, det Be villnings-Utskottet
ville uppgifva en lika säker
controll på Chartor vid alla tillfällen, särdeles
vid Fullmagters och Köpebrefs utfärdande
, samt Lagsökningar, der försnillningar ,
utan att sedermera kunna upptäckas, lätteligen
kunna ega rum; hvarjemte Herr Biskop
Almqvist trott ansvarigheten för LysningsSedlars
beläggande med stämpladt Papper,
böra öfverflyttas från Pastorerne på ChartgeSigillatae-Försälj
ningsmännen,
Härvid har Herr Doctor Wahlbom erinrat,
att Utskottets Förslag synes både förenkladt
och mot ändamålet svarande; hvarvid
Utskottet får tillägga, att den offentlighet,
som jemte skyldigheten att vid flere tillfällen
uppvisa andra Handlingar, för att bereda
dem en laga verkan, utgör controllen å
Documenters beläggande med stämpladt Papper,
icke kan ega rum u Lysnings-Chartor ,
de der sedan Vigsel för sig gått, icke ens efterfrågas
, mycket mindre behöfves förvaras;
af denna anledning har Utskottet, nu likasom
Betänkanden.
77
vid föregående Riksdagar, varit omtänkt, att
uppfinna någon annan controll, och jemnväl
trott sig finna den> uti den Pastorerne ålagde
pligt, att till sine närmaste Förmän inom
samma stånd, ingifva Lysnings - Chartorne,
hvilket Utskottet så mycket häldre tillstyrkt
till antagande, som. den på en gång, är håde
enkel och tillräcklig, samt på intet sätt sårande.
På Herr Bagges derom gjorda erinran,
att de i 4 Mom. af denna §. utstakade Laga
böter, för uraktlåtet insändande inom föreskrifven
tid, tilt Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Collegium, af Förslag och HufvudRäkningar
öfver Uppbörd och försäljning ef
Stämpladt Papper i hvarje Län, borde upphöra
en månad efter den utsatta tidens förlopp,
och Vitén sedermera åläggas den försumlige,
har Bevillnings-Utskottet ansett förra
delen af detta Moment, höra erhålla föl
1'ande
lydelse: ”För hvarje halft år, skola
i.ands-Cöntoiren inom slutet af Julii månad
af det löpande, och Januarii månad af det
påföljande året, till Kongl. Kammar-Collegium
insända Förslag af Uppbörd och försäljning
af stämpladt Papper inom hvarje Län,
samt årligen inom Marth månads slut, verificerad
Räkning för det sednare årets, vid 8
sk. plikt för hvarje dag, som derutöfver under
en månads tid med dessa Förslags- och
Hufvud-Räkningars afgifvande fördröjes, hvarefter
vederbörande ega, att jemnlikt påföljande
Morn., genom utsatte vitén derom besörja,
deremot hafva Lands-Contoiren m. m,”
78
Bevillnings-Ut skottets
Sluteligen finnér Utskottet sig icke kunna
lemna någon åtgärd åt Herr Huldbergs
önskan, att det stämplade Papperet, som oftast
skall hafva befunnits sådant, att man
svårligen kan begagna det till skrifning, måtte
hädanefter blifva af bättre beskaffenhet.
Hock varder detta allt till Riksens Höglofl.
Ständers upplysta pröfning, vördsammeligen
öfverlemnadt.
Stockholm den ii No v. i8a3.
Transumt af Riksens Högloft. Ständers
Bevillnings - Utskotts Protocoll den
11 Nov. 1825-
>
S. D. Föredrogs och godkändes 2:dra Afdelningens
Förslag, till besvarande af de bos
Högv. Preste-Ståmlet, Väliofl. Borgare-Ståndet
och Hederv, Bonde - Ståndet uppkomna
anmärkningar vid Utskottets Betänkande, angående
en förnyad Chartae-Sigillatas-Förordning.
Herr Doctor Fellenius anmälde sin resei’-  vation mot Utskottets Förslag, i afseende på
Charteringen af Ämbets- och Tjensternäns Fullmagter,
hvilken Herr Doctorn ansåg böra förblifva
vid hvad nu gällande Författning stadgar
, med någon modification för penningelöntagare,
åberopande för öfrigt sitt hos Högv.
Preste-Ståndet i detta ämne gjorde anförande.
Betänkanden,
79
Herr Prosten Wikblad reserverade sig likaledes
i frågan om den föreslagne controllen
å charteringen af Lysnings-Sedlar.
Skolandes dessa reservationer, enligt begäran,
bifogas Utskottets berörde Utlåtande
till Respectiva Riks-Stånden. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Lewin.
Ankom d. ao Mov. i8a3.
N:o £>7.
Riksens Höglöfl. Ständers Stats-, Bevillnings-,
samt Allmänna Besvärsocli
Ekonomi-Utskotts Betänkande ,
angående upp häfvande af så väl Inrikes-Tullbevakningen,
som GränseTullbevakningen
mot Norrige.
Ifrån Riksens Högloft. Ständer hafva
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
fått genom Remiss under den 2\ nästvikne
Februarii från Hederv. Bonde-Ståndet emottaga
särskilda Memorialer af
1:0. Börje Pehrsson från Elfsborgs Län;
2:0. Jonas Gråberg med flere Fullmägtige
från Carlstads Län ;
3:o. Eric Andersson från Stora Kopparbergs
Län, i hvilkens yttrande Anders Mårtensson
från Jemtland instämt;
8 o
B evilla ings- Ut skot tets
4:o. Johan Svensson från Elfsborgs Läll,
och
5:o. Eric Andersson Bång från Jemtlands
Län; hvilka, deruti understödde af Anders
Danielsson från Elfsborgs Län, under
förutsättande af den allmänt erkända grundsatsen,
att frihet i Handel och Näringar främja
en Stats Välstånd, men att tvång och hinder
i nämnde yrken tvärtom motverka detsamma,
äfvensom, att derest förenings-bandet
emellan Sverige och Norrige skall närmare
knytas och Innevänariie i dessa Länder,
vänjas att anse hvarandra som bröder, mäste
en fri ocb oinskränkt handel, i enstämmighet
med Riksens HÖglofl. Ständers derom tillförene
yttrade Önskningar, bereda emellan
Inbyggarne i Sveriges och Norriges GränseProvincer
nya förhållanden, och tillknyta
varagtiga vänskapsband, samt de deremot
hinderlige Gränse-Tullarne emellan nämnde
Riken upphäfvas, såsom dels tillskyndande
Staten en betydlig kostnad, då till den dervid
anstälda Betjeiiingens aflöning och underhåll
årligen erfordras 20,486f R:d., hvaraf
Gränse - Tullbevakningen i Jemtlands Län,
medtager 4,471 R;d- 3a sk., den i Stora Kopparbergs
Län 2,097 B:d., den inom Wermlands
och Elfsborgs Län ii,i33 Rxd. 16 sk.,
samt den i Götheborgs och Bohus Län 2,785
R:d. 32 sk., utan att hvarken inbringa mera
än omkring 5,000 R:d.; eller så fullkomligen
motsvara den dervid anstälda Betjeningen^
behof,
B et änkan deri. 81
behof , att ju icke hvarje enskild betjent, illa
lönt, mäste, för att kunna lefva, öfverträda
sin tjenstepligt, dels att denna Inrättning,
utan motsvarande skyldighet från Norrska sidan,
hvarest Landets Innevånare kunna utan
alla omvägar och hinder af Tull, Pass och
dylikt inkomma i Sverige, när de behaga,
ålägger detta Lands Innebyggare sådane skyldigheter,
sorn ej allenast i högsta grad försvara
, ulan äfven nästan göra Handeln med
Norrige till intet, hvarå såsom exempel anföras,
ej mindre, att Svenska Allmogen måste,
för att få sätta sin fot på Norrska Gränsen,
ofta med kostnad, tidspillan och framför
allt tvång, göra flere mils omväg till nästa
Gränse-Tullkammare , begära och få Pass;
dels att denna i moraliskt hänseenda skadliga
anstalt, som, genom Gränse-Innevånarnes
utarmande, föranleder lagbrott och förderfvade
seder, bereder genom de för vården af
detta tvång anstälde Colonier af Tull-, Öfveroch
Under-Inspectorer, Tullnärer, Uppsyningsman,
Gräns-Ridare och Vaktmästare, af hvilka
de fleste äro medellöse med hustrur och
barn, en särskild tunga för Gränse - orternes
Innevånare, genom den deraf ökade Fattigförsörjnings-omsorgen,
utan att likväl medföra
den ringaste nytta, då, oaktadt alla dessa
bevaknings-åtgärder, som alltid varit i Svenska
Allmogens ögon förhatlige, och i förra tider
vållat till och med hungersnöd och uppror,
5 Sami. a U.
6
8a
Bevillnings-Utskottcls
erfarenheten bestyr1*t, att utförseln af de i
Norrige icke förhud na producter, aldrig kan
förhindras, äfven om Tull-Betjeningeri egde
vilja, att noggrannt fullgöra de dem ålagde
skyldigheter; dels att dryga afgifter äro, jemnväl
å de nödvändigaste varor, såsom å Salt
och Sill dermed förknippade, så att i Tull
för en Tunna Salt erlägges i Jacobs Ruds
Tullkammare 24 s^- Banco, samt dessutom
12 sk. samma mynt för en Blanquett, för
hvar och en vid öfverfarten, och hvarförutan
ingen får passera, hvaraf äfven Riksdags-Fullmägtigen
Bång liemtat anledning till sin gjorde,
samt af Utskotten särskildt hesvarade Motion
, om rättighet för Härjeådahlens Innevånare,
att Tullfritt införa Salt från Rörås Kopparverk
i Norrige; dels ock, alt den invändningen,
det Handels-förhållanderne emellan
Norrige och Sverige, icke äro hragte i den
ordning, att Handels-frihet kan dessa Riken
emellan beviljas, förtjenar så mycket mindre
afseende, som ett proliihitiv-system, hvilket
å vår sida endast medför skada, måste billigt
vis upphäfvas, och Tull-afgifterne upphöra,
sedan hägge Rikena sammansmält tili ett
politiskt helt, och hvarje Medborgare deruti
bör önska, att sådane medel måtte omfattas,
hvilka ännu mera närma Brödrafolken till
hvarandra, samt undanrödja all annan skillnad
än den, som utgöres af deras särskilda
Constitutioner.
Bevillnings-Utslcöttet
har åter enskildt fått till sig remitterade:
Betänkanden.
83
ilo. Herr Bagges Memorial, hvaruti hemställes,
att den ansenliga skara af Tjenstemän,
som, elter den befästade Föreningen
nied Norrige, tillkommit, under namn af Gränse-Tull-bevakning,
och årligen kostar Staten
ett betydligt underhåll, men enligt vunnen
erfarenhet, icke gagnar Riket, utan snarare
befordrar än förekommer Lurendrägerier och
Tullförsnillning, emedan nämnde Tjenstemän
knappast hafva så stor lön, att de kunna lifnära
sig ett halft, ännu mindre ett helt år,
borde, så vida ifrågavarande Tjenster ej blifvit
tillsatte med andra vilkor, än att om Indragning
sker, lönérne ej få innehafvas under
expectance, helt och hållet upphöra, och
Krono-Betjeningen i hvarje sådan Ort uppdragas,
att mot skäligt arfvode öfvertaga den
nödiga tillsynen; i sammanhang hvarmed föreslås
upphörande af de i Riket bibehållne
Visitations-Tull-Kammare, sorn ej uträtta annat,
än uppehålla de resande, hvilka ej vilja
bestå Vaktbetjeningen drickes - penningar; i
hvilken framställning Herr Beckman, Chr.,
instämt, hvad Gränse-bevakningen angår, då
Bevakningsställen finnes, der aflöningen uppgår
till 7 ä 800 R:d. om året, men Tull-inkomsterne
endast till 3o å 4o R:d., hvaremot
Herr Bjuhr invändt, att då i Grannriket tillätes
en fri införsel af alla Öfverflöds-Articlar,
och i allmänhet sådane varor, som här
äro antingen förbudne eller med Tull-afgifter
belagdc, synes det ej rådligt, att upphäfva
Gränse - Tull - Bevakningen, hvilken, ehuru
84 Bevilln ings-Utskottets
visserligen kostsam, likväl åsyftar mindre någon
penning-inkomst för Staten, än förekommande
af de missbruk , sorn eljest skulle ega
rum, äfvensom llerr Ekelund, under instämmande
häri, trott Gränse- Tull -Bevakningen
böra bibehållas, åtminstone intill dess TullFörfattningarne
för bägge Rikena, blifva sammanstämmande.
2:0. Herr Contracts-Prosten m. m. Doctor
M. Stenhammars anförande till Högv. Preste-Ståndets
Protocoll af den i5 Februarii,
hvaruti, med bifogande i styrkt afskrift,
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, under d.
24 Februarii 1819, som förklarar Riksens
Höglofl. Ständers fattade Beslut, om Inrikeseller
Land-Tull-Bevakningens upphörande, om
verkställigheten hvaraf i Underdånighet anhållits,
angå ett ämne af sådan beskaffenhet,
att det enligt 89 §. af Regerings-Formen helt
och hållet berodde på Kongl. Majit, att derom
förordna, såsom för Riket nyttigast ansågs,
hvarföre och då samma Bevaknings-anstalter
medförde mindre olägenheter för Varu-lransporter
inom Landet, än som blefve följden
af den ständiga Rese-Bevakning, Riksens Ständer
i underdånighet föreslagit, samt den återstående
Inrikes - Tuli-Bevakning , jemte Förpassnings-Verket
icke kunde upphöra, utan
skada för Riket och Tull-Inkomsternas af Riksens
Ständer påräknade belopp, ville Kongl.
Majit, med utöfvande af sin Constitutionella
lätt, icke för det närvarande bifalla Rikets
Betänkanden.
85
Ständers, under namn af Beslut, i detta hänseende
gjorda underdåniga hemställan, motionairen
under omförmälan, att denna Nådiga
Skrifvelse står i en märkvärdig contrast med
en Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till en annan
Direction, rörande ett af Rikets Ständer
beslutadt ärende, samt att, om icke för ämnenas
vigt och Lagstiftande magtens värdighet,
Riksens Ständer åtminstone hade försitt
eget urskuldande af nöden, att i hela sin utförlighet
känna General-Tull-Directionens underdåniga
hemställan, hvaraf de i meranämnde
Nådiga Skrifvelse framstälde skäl, lära vara
en deduction, heldst det icke kan vara
ädelt, om, sedan Riksens Ständer blifvit åtskiljda,
och ej mera i tillfälle att sig försvara
, deras åtgärder uttydas och klandras på
ett sätt, som lätteligen kunde förorsaka en
söndring mellan Konung och Folk, om hvilkas
ömsesidiga rätt, frågan är af så helig och
ömtålig art, att den enskilde Meborgaren eller
Corporationen, som talar i egen sak, aldraminst
bör uppträda såsom skiljomagt; men
då Riksens Höglofl. Ständer emedlertid fått,
till stor tröst för sig af den i Nåder meddelade
Riksdags-Berättelsen, om hvad sig i Rikets
Styrelse sedan sista Riksdagen tilldragit,
inhemta, att den år 1819 vid 12 Städer
och 2:ne Stationer å Landet bibehållna Tullbevakningen,
blifvit till icke mindre än fulla
hälften förminskad, utan att de förmodligen
såsom oundvikliga befarade olägenheterne inträffat,
och Kongl. Maj:t sålunda, 0111 än i
86
JB evillnings-Utskot tets
första ögonblicket tvekande, att åt Riksens
Ständers Beslut gifva sin sanction, sedermera
med förändrad öfvertygelse, tagit ett kraftfullt
steg till verkställighet deraf, icke allenast
tillstyrkt, att Riksens Högloft. Ständer
med full tillförsigt till Kongl. Majrts upphöjda
, visa och Faderliga tänkesätt, i underdånighet
framlägga den öfvertygelse)!, att om i
någon sak Riksens Ständer ega en beslutande
rätt, är det i ämnen, som hafva närmaste
samband med deras Bevillning, och att betydelsen
af Regerings-Formens föreskrift, att
Rikets Ständer beskatta sig sjelfve, vöre ingen,
om deras Beslut, äfven i det reglementariska,
kuude upphäfvas Sex månader efter
Riksdagens slut, utan ock yttrar den förmodan,
att om Bevillnings-Utskottet ville i förening
härmed, utreda rätta förhållandet med
den fortsatta Landt-Tull-Bevakningen, kostnaden
af dess ofantliga personal, som ännu
lär innefatta icke mindre än 70 Landt-TullsInspectorer,
utom all subordinerad Betjening,
med flere hithörande ämnen, skulle följden
deraf blifva, en förbättrad, länge efterlängtad
reglering af hela Tullväsendet, icke blott
till lättnad af Allmänna Bevillningen , utan
äfven lill afhjelpande af Riks-Statens mångfalldiga
behof.
3:o. Riksdags-Fullmägtigen Eric Brobergs,
från Södermanland, Memorial, hvaruti yrkas,
att då icke enligt hvad man hoppats, LandtTull-Bevakningen
upphört med Landt-Tulls
-
Ii et link anden.
87
afgiften, utan de trafiquerånde på samma sätt
som tillförene, hindras och uppehållas vid
Tullarne, deras varor och förvaringsställen
öppnas och genomsökas, och den* verkliga
eller förmodade vinst, som genom Tull-Bevakningen
tillskyndas Riket, icke torde utfalla
till fördel för Betjeningen, änskönt ingen
förebråelse för försummelse och underslef
kan densamma göras, särdeles som nämnde
fördel icke lär bestå i annat, än att vissa
egentligen blott Öfverflöds-Fabrikanter rigta
sig och lefva yppigt på sådane medborgares
bekostnad, hvilka låta hardt beskatta sig fölen
här i Landet tillverkad vara, af icke alltid
den bästa beskaffenhet, utan att dessa anstalter
, om än en hel Armee-Corps Upps}^-  ningsmän skulle posteras vid Landt-Tullarne
, kunna hindra Lurendragaren att göra intrång
i dessa Fabrikanters rättighet, att ensamme
för högt pris tillhandahålla sådane
persedlar, till hvilka sjelfva rudimaterien skall
hemtas från fremmande Land, och för hvilkas
så kallade förädlande här i Landet, en
mängd arbetande händer dragas från Jordbruket,
Bergshaudteringen och flere andra
egentligen Svenska Landtmannayrken, så borde
antingen Fjdlnads-afgiften, såsom motsvarande
Landt-Tulls-afgiften, upphöra, eller ock
Landt-Tulls-Bevakningen alldeles indragas.
Hvad sålunda anfördt blifvit, hafva-Stats-,
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
i öfvervägande tagit; och rö
-
88
Bevillnings-Ut skottets
rande först den Inrikes-Tull-Bevakningen, så
oell enär Riksens Höglo!!. Ständer behagat i allmänhet
godkänna Bevillnings-Utskottets Förslag
till en ny TarifF för Tull-Bevillningens
utgörande, samt dpn i förening dermed uppstälda
grundsatsen af en friare handel, och
derest genom den organisation af Tull-Styrelsen
och Bevakningen, Kongl. Maj:t Nådigst
torde förordna, Tullförsnillning vid införsel
till Rikets Hamnar i möjligaste måtto förekomma
, samt Förpassningar vid varors afsändande
Städerne emellan, ordentligen utgifvas,
finna Utskotten Inrikes - Tull - Bevakningen
blifva till så ringa nytta, att förmånen af dess
bibehållande, icke kan komma i jemnförelse
med den stora kostnad af 4°,585 R:d. 3a sk.
Banco, som derigenom tillskyndas Staten,
till följd hvaraf Utskotten jemnväl anse sig
böra till Riksens Höglofl. Ständer vördsamt
hemställa, om icke underdånig anhållan bör
hos Kongl. Maj:t göras, om meranämnde TullBevaknings
upphörande.
Vidkommande åter frågan om GränseTull-Bevakningen
mot Norrige, hafva Utskotten
vid dess pröfning kommit i erfarenhet
derom, att densamma hittils förnämligast åsyftat
vidmagthåilande af Prohibitiv-Författningarne,
oell i så måtto varit af behofvet påkallad,
som Svenska Tull-stadganderne äro i
väsentlig mån, från de i Norrige gällande
skil jäktige, och ehuru Utskotten å ena sidan
anse
Bctänkanden.
89
anse dessa bägge Länders Författningar, genom
Riksens Ilöglofl. Ständers bifall, lill de
af B e v i 11 n i 11 g s - U t s k 011 e t uppgjorde Förslag om
Tull-väsendet, komma i en närmare öfverensstämmelse,
likväl beli som å den andra, en
mängd oförtullade Articlar, skulle så länge
Sveriges och Norriges Tull-Inkomster icke gemensamt
uppbäras och proportionaliter fördelas,
påföras förstnämnde Rike från det sednare
, 0111 Gränse-Tullarne indrogos, oell då
dessutom underhållet af den därvid nödiga
Betjeningen, torde kunna ske med mindre
förlust än tillförene, enär den mängd hitintills
såsom förbudne; men genom Lurendrägeri
från Norrige inpracticeradc Articlar, l'å
emot Tull införas, hemta Utskotten deraf anledning
att hemställa, det må Gränse-TullBevakningen
mot Norrige bibehållas, så länge
båda Staternes Tull-Uppbörd icke sker för
gemensam räkning , eller ock bägge Nationernas
Tull-För fattningar'ställas i så fullkomlig
jemnlikhet, att ingendera kan erhålla någon
vinst på den andras bekostnad ; dock
med öfverlemnande till Riksens Högloft. Ständers
godtfinnande , om ej bos Kongl. Maj:t i
underdånighet hemställas må, att personalen,
sedan Prohibitiv - Författningarne undergått
förändring, mätte minskas till lika antal sorn
innan Föreningen med Norrige.
Likväl varder detta allt, med bifogande
af åtskilligc Ledamöters af Stats-, Bevillnings
(i
*
9°
Bci'illni}igs-Utskottets
och Ekonomi-Utskottens särskilda meningar,
Riksens Högloft. Ständers pröfning, vördsammeligen
öfverlemnadt.
Stockholm den ii Nov. 1823.
Utdrag af Protocollet , hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott
den 15 Nov. 1823.
S. D. Riksdags-Fullmägtigen Anders Nilsson
från Carlstads Län yttrade: ”Sedan Riksens
Höglofl. Ständers sammansatte Stats-, Bevillnings-
och Ekonomi-Utskott, vid sitt sednäste
sammanträde, fattat det Beslut, att GränseTull
- Bevakningen emot Norrige, framgent
måtte fortfara, anser jag mig härmed föranlåten,
att emot berörde Beslut, anmäla min
reservation.
Utom hvad flere Motionärer i detta ämne
yttrat, har äfven jag, jemte öfrige Riksdags
- Fullmägtige från Wermeland, uti ett
från Hederv. Bonde-Ståndet remitteradt Memorial,
sökt framställa, dels de betydliga olägenheter/som
uppkomma genomen hämmad
communication och Handels-rörelse emellan
de förenade Rikena, och hvaraf i synnerhet
Gränse - Orternes Innevånare röna de mest
skadliga verkningar, dels ock de märkbara
förluster, som Stats-Verket tillskyndas, genom
Gränse-Tullarnes och Tull-Betjeningens un
-
Betänkanden.
91
derhållande, utan att det ändamål, som man
dermed velat befordra, någonsin står alt vinna.
Till vidare utredande af dessa omständigheter,
tror jag mig icke böra förbigå, luiru
omöjligheten lagger binder i vägen för inrättande
af så många Tullar och Bevakningsställen,
som fordras emot Norriges vidlyftiga
Gräns, för en tillbörlig uppsigt å förmodade
Lurendrägerier. Att de hitintills i detta afseende
vidtagne anstalter, mera förfelats, än
gagnat det dermed åsyftade ändamålet, lärer
icke vara något tvifvel underkastadt, då man
vet, att Tull-Bevaknings-ställena tid efter annan
blifvit förändrade, och med betydlig
kostnad nu mera flyttade flere mil inåt Landet
, hvarigenom många vägar blifvit lemnade
öppne, utan att communieationen derpå
med Norrige kan förhindras. Då nu härtill
kommer , att Sverige uti sitt Handels-System
antagit sådane förhållanden, som flere år i
Norrige varit med fördel begagnade, kunna
Gränse-Tullarne mot detta Rike, icke anses
annorlunda, än om man uti Gränse-skillnaden
af hvarje Sveriges Provins skulle företaga
sig att inrätta Tull-Bevakniiigs-ställen. Jag
kan af sådan anledning icke finna annat, än
att Gränse-Tullarnes bibehållande emot Norrige,
är ändamåls-stridigt; hvarföre jag äfven
tillstyrker deras afskaffande. Det uti Jemtland
härmed medgifne förhållande, synes äfven
dertill föranleda; ty det vöre på det
högsta oklokt, att tillstänga communieationen
på en del af Gränsen, och lemna den öppen
93
Hevillnings-Uiiskol L cts
på en annan, och utomdess tyckes man nu
hafva kommit till den erfarenhet, att tvånget,
lika så väl som det är onaturligt, afven
undergräfver National-välmågan, hvilken endast
kan tillväxa genom det enda och sanna
medlet: Frihet i Handel och Näring. I
sammanhang med allt detta, musteman afven
anmärka, att Gränse-Tullarne emot Norrige,
snart höra emotse sin förvandling , då utgift
terne dervid mångdubbelt öfverstigit inkomsterne,
af hvilket missförhållande, om det
icke med första rättas, Stats-Verket skall försättas
uti en ännu obehagligare ställning, än
den närvarande, med anledning, hvaraf jag
får tillkännagifva, att Uppbörden för år 18a i
utgjorde vid Gränse-Tullarne i "Wermeland
1,943 R:d. 3a sk. 2 r:st., i Kopparbergs Län
291 R:d. 18 sk. och i Jemtland i,38o R:d.
39 sk. 6 r:st. ; hvaremot utgifterne för nämnde
år, bestego sig i Wermeland till i4>668 R:d.
?.5 sk. 6 r., i Kopparbergs Län till 3,292
R:d. 10 sk. och i Jemtland till 4>242 R;ck
35 sk. 1 r:st.”
Och skulle detta anförande, uppå derom
gjord anhållan, medfölja LTtskottens gemensamma
Betänkande till Respective Riks-Stånden.
Stockholm som ofvan.
Ex Protocollo
IV- Karström.
Belänkanden.
93
Utdrag af Protocollet, hållet i Rikets
Höglofl. Ständers Bevillnings-Utskott
följande dagar år 1823.
Den 3o Junii.
S. D. Rikstfn gs-Fullmägtigen Eric Svensson
från Bohus Län , uppläste följande anförande
Till Protocollet:
”Enrot Utskottets fattade Beslut, att med
anledning af de endast oell allenast till Bcvillnings-Utskottet
remitterade Memorialer af
Herr Prosten Stenhammar och Riksdagsmannen
Eric Broberg, angående upphörande af
Landt-Tull-Bevakningen, samt Herr Bagge ,
rörande Tull-Bevakningen mot Norrige, till
desse måls afgörande, begära ett gemensamt
sammanträde med Höglofl. Stats-, samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, begagnar
jag detta tillfälle, att deremot på det
kraftigaste reservera mig.
Om Bevillnings-Utskottet eger, jemnlikt
Grundlag och remisser från Riks-Stånden, att
behandla andra Tullfrågor, lär det väl också
kunna behandla denna. Då det påkallar Ekonomi-Utskottets
biträde, förvandlar det ärendet
från ett ämne, hvarom Riksens Ständer
ega att besluta, till ett önskningsmål, hvaraf
vi hittills icke skördat några frukter, och
bortskänka med detsamma Riksens Ständers
rätt.
94
Bevillnings-Utskottets
En sådan följd tror jag ej kunna dragas
af 43 §• Riksdagsordningen; och jag kan således
ej undgå, att derå fösta Riksens Höglofl.
Ständers uppmärksamhet, under det kraftigaste
yrkande , att Riksens Höglofl. Ständer innan
sjelfva h.ufvudsaken tages under pröfning,
noga granska, huruvida Bevillnings-Utskottet
rätteligen förfarit eller icke, och i sednare
fallet, utan afseende på hvad deröfver kan
vara beslutit, genast återremittera hela Memorialet,
för att af behörigt Utskott handläggas.
Deli 11 November.
S. D. Upplästes till justering och godkändes
Höglofl. Stats-, Bevillnings- och Ekonemi-Utskottens
Betänkande, angående upphörande
af Inrikes-Tull-Bevakningen och uppliäfvande
af Gränse-Tullarne mot Norrige.
Herr Uggla, Göran Gustaf, uppläste sin
häremot skrifteligen författade , så lydande
reservation:
”Då jag i de HÖglofl. förenade Stats-,
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
anmälde min reservation, i
anledning af Utskottens Beslut , i frågan om
den Inre Landt-Tulls-Bevakningens upphörande,
tillkännagaf jag derjemte, att det var
emot fortnen , för detta måls behandling, ej
empt sjelfva beslutet, hvars nytta och nöd
-
Betänkanden.
vändighet jag lifligt erkänner, som jag mig
reserverade; och jag går nu att utveckla skälen
för denna min mening, hvilken jag, fast
utan framgång yttrat, ej mindre vid målets
första handläggning i Bevillnings - Utskottets
a:dra Afdelning, än i sjelfva Utskottet, dit
Motionerne i ämnet ensamt varit remitterade.
Enär således de förenade Utskotten utgått
från den grundsats, att förevarande frå- ,
ga, endast kunde göras till föremål för en
underdånig önskan, så får jag förnya mitt
förut gjorde förklarande, att jag icke kan gilla
en grundsats, som förutsätter en tolkning
af Grund-Lagarne, hvilken efter mitt begrepp
icke är med deras orda förstånd och mening
förenlig. Med Motionären Herr Doctor Stenhammar
, delar jag deremot fullkomligt öfvertygelse]!
, om den sanning, att om i någon
sak, Rikets Ständer ega en beslutande rätt,
är det i ämnen, sorn hafva närmaste samband
med deras Bevillning. 5^ och 60 §§. Regerings
- Formen , torde sådant bekräfta. Vid
framfarne Riksmöten och sednast vid 1818
års Riksdag, hafva ock Rikets Höglofl. Ständer
uttryckt en sådan beslutande rätt i denna
fråga, och endast åt Konungen i underdånighet
öfverlemnat, att verkställa deras beslut;
och jag känner för min del, icke något
gällande skäl, att från detta constitutionella
efterdöme afvika.
Det var de tvänne förenade Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskotten ,
g6 Be vi lin ings- Ut sko t tets
som vid sistlidne Riksdag , behandlade detta
mål, och uppå skäll, som jag önskat, äfven
nu hade till en del kommit hos de Irenne
förenade Utskotten i öfvervägande, tillstyrkte
Rikets Högloft. Ständer, att, jemte vidtagande
af ett Beslut, att, deli Inrikes- eller
Landt-Tulls-Be våhlängen måtte upphöra, hos
Kongl. Majit i underdånighet begära verkställighet
häraf; och Riksens Högloft. Ständer
Beslöto , på sätt deras underdåniga skrifvelse
till Kongl. Majit den 22 Junii 1818 innehåller,
att denna Bevakning borde från och
med påföljande års början upphöra , och begärde
i underdånighet hos Kongl. Majit verkställighet
af detta Beslut. Det är denna åtgärd,
som jag trott vara den enda rätta, att
äfven nu vidtaga; men då de förenade Stats-,
Bevillnings- och Ekonomi-Utskotten, nu vid
denna Riksdag till en from önskan förvandlat,
hvad de förenade Stats- och EkonomiUtskotten,
samt Rikets Högloft. Ständer vid
en nästföregående Riksdag funno vara en constitutionel
rättighet, utan att -för en slik meihamorphose
anföra ett enda skäl, återstår för
mig endast, att mig dermed reservera och
anhålla, att denna min reservation må till
Rikets Högloft. Ständer åtfölja Utskottens Betänkande.
”
Uti denna reservation, instämde Herrar
Lagerhjelm , Bagge och Beckman, samt Riksdags-Fnllmägtige
Matts Ersson, Jonas Nilsson,
Olof
B et änka uden.
Olof Jonasson, Anders Andersson, Eric Pålsson
i Lars Andersson och Anders Olsson. Ut
supra* > ■
Ex Protocollo
Clas Lewitu
Traiisumt af Pfotocollet, hållet inför
'Riksens Högloft. Ständers Stats»,
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskott
den 4 Nov. 1325.
S. D. Uti frågan om uppliäfvande af såväl
Inrikes-Tull-Bevakningen som Gränse-Tull»
Bevakningen mot Norrige, inlemnades skrifteliga
reservationer:
1:0. Af Herr Hjerta: Jag kan icke in
stämma
i Höglofl. Utskottens Beslut, att biLehålla
Tull - Bevakningen vid Gränsen mot
Norrige, Om de tvenne förenade Rikena någonsin
skola blifva livad de bora vara för
hvarandra: ömsesidiga stöd och rikhaltiga källor
till inbördes förkofran, måste en GränseTull-Bevakning
upphöra, sorn hindrar handel
och rörelse emellan deras folk; som qväfver
den Närings-flit, hvilken i naturlig väg skulle
tillkomma, och genom friheten taga sin rigt»
ning, till allt hvad för dem samfäldt kunde
5 Sami. a B.
7
98
Bevillnings+UtsköttetS
berecia trefnad och välstånd; som döljer för
dem de verkeliga förhållanderne med deras
Näringslif, och sorn tvingar till kusterne ali
den kraft och välmåga » som borde tillåtas
att bofästa sig i det inre af Ländernes sköter
Men äfven om jag icke skulle våga anse!
detta vigtiga» och besynnerligt nog, alltför
litet betraktade skäl, såsom tillräckligt för
att upphäfva Gränse-Tull-Bevakningen, synes
mig åtskillige andre bevisa otjenligheten af
densamma.
En emla blick på Skandinaviens Charta,
visar tydeligen, att en Bevaknings-Linia, sorn
öfver Fjäll och Insjöar, på ödsliga vägar,
vill hindra bedrifvandet af fri handel emellan
tvänne, under samma Konung förenade
Folk, hvilka sig sjelfve beskatta, och sjelfve
stifta sine Lagar, mäste på en gång vara dyr»
otillräcklig och skadlig.
Att den är Dyr, bevisas af Nya RiksHufvud-Boken
för 1821.
Gränse-Tull-Bevakningen mot Norrigej kostade
det året:
Ordinarie-Stat . . R:d. B:co 19,875
Extra Dito ....... 44
Resepenningar  429
Dag-Tractämenter . . . . . 4^
Tull-Hus-Reparationer . . . 1,118
Hu$hyror ........ 180
Betänkanden. gg
Post-rPorto 5a5
Extra Utgifter 41
Begrafningshjelp ..... 129
—,—.—31,836.
Per Indragnings-Stat.... 2,579
- PensionsrStat 822
—-—  3,4oi.
t— 25,238.
Att den är Otillräcklig j synes deraf, att
den för hela nämnde år, gaf uti Inkomst:
Tull för inkommande
Varor 4>!®7: 24*
,— -— Utgående dlQ , . 1,642: 24.
■—-—t—5,83o,
En Tull-afgift, som omöjeligen kan vara
i förhållande till den omsättning af varor utaf
nästan alla slag, som passera Riks-Gränsen:
Att den är Skadlig lärer lätteligen visas
deraf, att den, enär Bevakuings-Linien
omöjeligen kan gå långs sjelfva Gräns-Linicn,
utan måste gå efter de punctor, der Kors*
vägar och Boningsplatser finnas, vållar betydliga
svårigheter och tidspillan för de Innebyggare,
sorn bo utanför densamma invid
Gränsen, och som således lida i deras lofliga
och nödvändiga afsättnings-n och handels-fö?
retag med gvannarne; samt att den uppmanar
ett Folk, sorn eljest redligt och laglydigt
uppfyller sina skyldigheter emot Fäderneslandet,
till Lurendrägeri och Lagbrott.
JOO
JBevittn in"s~Ul skotteis
Af alla dessa förenade skäl, anser jag
mig böra vördsamt tillstyrka Rikets Ständer,
att belt och hållet upphäfva Gränse-Tull-Bevakningen
mot Norrige,
Man invänder deremot, att ett sådant
uppliäfvande icke kan ske, derföre:
1:0. Att Norrska Tull - Författningar ne
äro olika med våra,
2:0, Att Norrska Credit-Upplag, kunna
läggas invid sjelfva Gränsen, hvarigenom, enär
för allt hvad utur dem till export uttages,
Tull-umgälderne återbetalas, Sverige skulle
derifrån öfverflöda af Colonial-Varor, Specerier,
m. m. ,
Jag kan icke derföre afskräckas, Äro de
Norrska Tull-Författningarne bättre än våra,
böra vi antaga dem. Äro de sämre än våra,
skola vi vinna på den fria handeln med detta
Land. Hvilketdera som är sanna förhållandet,
kan icke märkas förr än Gränse-handeln
är fri, och att vinna erfarenheten, derom
är värd t till och med en 5-årig förlust i
S tats-Inkomsterne,
Hvad Credit-upplagen angår, bevisa desamma,
att det ar nyttigt att göra sig mera
bekant med Norrska Inrättningarne, än man
hittills gjort. Men faran, som man af dem
befruktar, upplnifves, när man besinnar, att
transporterne från Norrska Kusten öfver
Betänkanden,
IO.I
Fjellen, med ganska få undantag, blifva vida
svårare ock kostsammare, än från våra
Kuster, till Fjellen, samt att endast lätt försändbara
; varor, möjligen kunde blifva derifrån
oss tillsände, hvilkas lurendrägandc nu
i alla fall icke kan förhindras, om man icke
vill ännu. mera föröka Utgifterne för Bevakningen.
Det rättaste lär således vara , att Rikets
Ständer nu fatta deras-Beslut i samma anda,
sorn igenlinnes i den vid denna Riksdag afgifne
underdåniga Skrifvelsen, angående Norrska
Skepps lika behandlande i Svenska Hamnar,
som de Inhemska.
2:0, Af Herr Lenning: I förra delen af
Höglo fl. Utskottens Betänkande, eller att tillstyrka
upphäfvande af all Inrikes-Tull - Bevakning,
kan jag för min del ej instämma.j
Tull-Intraderne äro denna Riksdag äfven
ansedde oumgänglige för Statens behof, hvarjemte
Riksens Ständer tillstyrkt en ökad Import-rättighet
emot Tull-afgiften, och under
sådant förhållande, förefaller det mig oväntadt,
att detta medel till Bevakande af Statens
Inkomster och förekommande af Tullförsnillning
skall undanrödjas,
Vöre det ej allmänt erkändt, att Rikets
Kuster äro för vidsträckte att kunna fullkomligen
bevakas, så skulle jag äfven deruti in
-
102
B evillnings-ZJt skottets
stämma, att den ifrågavarande Bevakningen
kunde umbäras; men då detta förhållande ej
lärer bestridas, finnér jag det ganska betänkligt
att alldeles upplösa den närvarande ganska
inskränkta Inrikes-Tull-Bevakningen, utan
att föreslå något annat i dess ställe. För detta
vidsträckta Rike, anser jag i sanning Tolf
Bevaknings-Tull-Kammare i Städerne och Två
på Landet vara högst behöflige, äfvensom att
desammas befattningar med Inrikes-Tull-Förpassningen
måtte återställas. Såsom liufvudskäl
för ifrågavarande indragning, anlores den
vinst af besparade omkostnader, som derigenom
skulle uppkomma; men jag tror deremot
denna besparing skulle blifva högst obetydr
lig, lieldst de nu, i och för denna Tull-Bevakning
anstälde Tjenstemän, förmodeligen
ej kunna lorafskedas, utan att med detsamma
pensioneras. Högst olämpligt skulle jag
anse det vara, att pensionera ifrågavarande
Tjenstemän, och åt andre Ämbetsmän upp-,
draga någon af deras nödiga befattningar,
hvilka derföre förmodeligen ej kunde blifva
lönlöse,
Lika med hvad flere värde Ledamöter
inom Utskotten under målets afgörande behagat
yttra , anser jag reciten till förevarande
Betänkande nog omständelig, och tror den
med fördel kunnat varit förkortad, så att densamma
i likhet med hvad vanligen är öfligt,
endast i korthet intagit Motionärernes anföranden,
Till denna anmärkning föranlåtes jag
Jietuhkandéfti
lo3
(särskildt af* Riksdags-Fullmägtigen afHederv.
Bonde-Ståndet, Eric Brobergs, (Gästgifvare
vid Svärdsbro,) rioggrannt intagne Motion,
hvilken jag tror, minst förtjenat den deråt
lemnade utförlighet, lieldst ett af de alternativ
Motionären åsyftar, antingen Fyllnadsafgiftens
upphörande eller Landt-Tulls-Bevakningens
indragning, är vunnet genom Riksens
Ständers redan lemilade bifall till den om-*
nämnde afgiftens upphörande. Genom uteslutande
af det minst sagdt obehöriga i berörde
Motion, rörande personer och ej saken,
hade den beskyllning * Motionären riktar mot
en Glass Medborgare, lämpeligen kunnat fått
varit honom förbehållen. En sådan HögloQ.
Utskottens behandling af Motionen, anser jag
lämpligare, än hvad nu förefinnes, öfverensstämt
med desse Medborgares anspråk på ett
rättvist omdöme, som måhända, utgör den
ömtåligaste delen af ett constilutionclt skydd.
Med Herr Hjerta förenade sig Herr af
Uhr, samt Riksdags - Fullmägtige Bergman ,
Gråberg och Olof Wilsson; äfvensom Herr
Ekelund instämde i Herr Lennings mening;
och skulle dessa Reservationer åtfölja Betänkandet
i ämnet till Riks-Stånden. Ut supra.
In Fidem
Tu. Exgeljurt.
i o4 Bevillnings-Ut. skot tels
Ankom d. ao .Nov, i8a3.
N:o 58.
Utlåtande , öfver de vid Förslaget till
en förnyad Bevillnings-Förordning
gjorde anmärkningar.
Vid det af Bevilhiings-Utskottet upprättade
Förslag tili en förnyad Bevilhiings “Stadga ,
hvilket blifvit bifallet den 3i sisth månad af
Ilöglofl. Ridderskapet oell Adeln, samt under
den 27 samma månad af Hederv. Bonde-Ståndet,
äro inom Högv. Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet flere anmärkningar gjorde,
dem Utskottet till följd af derom erhållne
remisser, nu gar att närmare utreda; hvarvid
detsamma likväl beslutit, att särskildt
upptaga de erinringar, som ledt Utskottets
uppmärksamhet på ämnen eller mörka ställen
i Förslaget, fordrande en större tydlighet och
fullständighet, och att särskildt redovisa de
skäl, som bestämt Utskottet att vidhålla sin
förra mening.
I förstnämnde hänseende, får Utskottet
sålunda nämna följande anmärkningar, nemi. 1
2 Art. 2 §. 2 Mom.
Den härefter, straxt efter stadgandet om
Bevillning för Skcpps-Redare i 5:te Classens
Städer
Betänkandeit.
Städer införda föreskrift, om afgifts utgörande
af Fartyg, tillhörige Köpingar med flere, har
Utskottet derom erinrat, af en värd Ledamot
inom Vällofh Borgare-Ståndet, vid ett ytterligare
öfvervägande funnit mindre tydligt,
hvarföre detsamma till förekommande af möjliga
misstag, ansett berörde stadgande höra
erhålla följande lydelse: ”Och alla andra
Fart yg , duckade edler odäckade j af Fern svåra
Lästers drägtighet oell deröfver _, tillhö-*
rige Köpingar j Lastage-platser eller Landta
män j 4
ä Ärt. i §. 7 Mom
Med ett billigt afseende å den derom
gjorda framställning, att afgiften för Billarm
der vid Hälso-Brunnar, der Partie-pénningär
betalas, bör bestämmas i förhållande till den
kortare tid af året, på hvilken de begagnas,
finnér Utskottet sig böra, tili behörig pröfning
öfverlemna följande ändring och tillägg,
nemligen»
” Bi Ilar eter vid Hälso-Brunnar och som
endast begagnas under Brunns-Termiherne
erlägges 25 R:d. j .men då inkomsten deraf
tillfaller Brunns - Cassan eller de Fattige j
erlägges icke någon Bevillning >”
Den inom Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda
anmärkning, det borde Entrepreneurer,
renhållnings- , endast i Stockholm oell Göthe-*
7*
io6
Bevil Ini n gs-Ut skott c t.‘i
borg åläggas Bevillning, och så väl de som
Lyckt-tändare anses, lika méd Arbetskarlar,
liar föranledt Utskottet att nu vördsamligen
föreslå, det Lyckt-tändare hvartill inge andre
än Arbetskarlar begagnas, må uteslutas
der de nu finnas i Tariffen införde, samt att
i afseende på Entrepreneuren, följande ändring
göres, ej mindre i redactionen* än genom afgiftens
nedsättande, nemligen:
Entrepreheurer- Renhållnings* och Lyckttändnings-
i 4 Classen.
Första Classen 20 R:d.
Andra d:o . . » « . , , • *o —■
Tredje d:o . ...... . 5 —
Fjerde d:o . ...... . 2 —
Derigenom att ordet ”De” sättes framför
Spisqvarters-Idkare, der fråga om Bevillning
af Krögare med flere förekommer, förmodar
Utskottet det förtydligande i redactionen vara
vunnit, som en Vällofl. Borgare-Ståndets
Ledamot ansett nödigt, med nedsättning i afgiften,
hvilken äfven blifvit yrkad, finnér
Utskottet sig icke böra tillstyrka.
Föranledt härtill af en inom Yällod. Borgare-Ståndet
gjord anmärkning, får Utskottet
nu föreslå, att Under-Styrmän och Constaplar
må i Tariffen införas, framför de der
upptagne Matroser och Timmermän med flere,
och jemnväl anses till lika afgift med
dess sednare, eller till 1 R:d. 24 sk.
Betänkatiden.
i Art. 2 §. 11 Mom.
Sedan en Ledamot af merberörde Stånd
hemställt, om icke hufvudgrunderne för fördelningen
af Qvarn-Tullen och Salu-Accisen
kunde i Bevillnings-Förordningen bestämmas,
har Utskottet deraf hemtat anledning, att härvid
foga den Kongl. Förordningen under den
3o Nov. 1810, angående Landt-Tull-Inrättningens
upphörande, åtföljande Tariff till reparation
af Landt-Tulls- och Accis - ersätlnings-Summan
emellan Städerne, så vida densamma
innefattar de arne förstnämnde Articlarne,
i enlighet hvarmed den jemn väl kommer
att i sjelfva Mom. åberopas.
2 Art. 3 §• h Mom.
Med anledning af en hos Högv. PresteStåndet
framstäld anmärkning; åsyftande ett
förtydligande, får Utskottet vördsamt föreslå,
att till vinnande af ett sådant ändamål,
följande mening i slutet af detta Moment:
”Så väl sorn Militair- och andra Boställen,”
må erhålla denna lydelse: "Sä väl som Mi
lita!
re-, Civile- och Ecclesiastik?-Boställen
och Lägenheter!'
2 A a t. 3 §. 6 Mom,
De härvid gjorde anmärkningar inom
Högv. Preste-Ståndet, att ordet Landtbonde!-  vid början af ardra Punden borde utgå, och
inom Vällofl. Borgare-Ståndet, att hvad sani
-
io6
Bevillnings-Utskottets
ma Mom. innehåller, om afdrag af Arrende-*
Summan å den inkomst, för hvilken Arrén-,
datorer och Hälftenbrukare betala Bevillning,
icke vore lämpligt för desse sednare, samt
att Arrcndatorers Bevillning borde bestämmas
tili | af Ägarens, men icke af dess inkomst,
finnér Uiskottet vara undanröjde genom den
ändring, att ordet Hälftenbrukare utgår i irsta
Puncten qcIi deremot införes i den 2:dra,
som härefter lyder sålunda: Landlbonde/' ,
Hälftenbrukare och de som bruka arrenderad
jord, erlägga Bevillning till ~ emot den,
so/n blifvit Arrendatorn påförd, eller minst
~g af Ägarens..
2 Art. 3 §. 7 M0m.
Till svar å de anmärkningar, som blifvit
gjorde i afseende på Bevillningen af Skeppsredare
å Landet, får Utskottet endast vörd-i
samligen åberopa, hvad rörande dem i Stä^
derne anföres,
2 Art. 4 §• 4 Mom.
Af en inom Yällofl. Borgare-Ståndet gjord
erinran, rörande Bevillningen af Glas^ och
P o r c.e 11 a in s - fö r a r e, har Utskottet biifvitgjordt
uppmärksamt derå, att det upprättade Förslaget
till den blifvande Bevilinings-Förord--  ningen synes likasom innebära, det sådane
personer äro tili kringstrykande berättigade.
Detta är emedlertid icke förhållandet, utan
är tvärtom icke allenast rättigheten till kring-v
Betänkanden.
strykande Gård från Gård för att sälja Glasocli
Porcellains-varor upphäfven genom Kongl.
Kungörelsen af dan o Januari! 1822, oell förklaringen
deröfver i Kongl. Majits och Rikets
K a m m ar- Colle g i i Circulair den 5 Maj innevarande
år, utan äfven Konungens Befallningshafvande
ålagde, att på Manufactur-egares
begäran utse vissa ställen på Landet, der
försäljning af dylika varor få ske, och att
dertill antaga välfrägdade personer, som i det
afseendet skola der ho och vistas, med förljud
för dem, att under de från Bruken sorn
för varornas forsling till försäljningsstället företagna
resor, något af varulaget afyttra.
Bevillnings - Förordningen synes sålunda
i stället för hvad angående denna Handel finnes
stadgadt, böra innehålla följande: ”Glasoch
Porcellains-förgäl jure, bosatte och stadigt
vistande på visse, till sådan försäljning af
Konungens Befallningshafvande utsedde ställen,
i Två Classer;
Första Classen
10 R:'d.
Andra d:o
5 —
Hvilken afgift,, då rättigheten.... att med
yarorna kringresa, nu mera upphört , Utskottet
trott böra, på sätt nu skett, jemnväl nedsättas,
hvarjemte, och då genom Kongl. Brefvet
af den 4 Junii sistnämnde ur, ehuruförbcrörde
Författningar stadga ett lika förhållande
med Smides- sorn med Glas- och Porcellains-handlare,
likväl ytterligare förklaras,
I 10
Bevillnings-Utskottets
att med fortfarande Förbud för löse eller
vanfrägdade personer, att under kringstrykande
i Landet med Smides - försäljning sig
befatta, det likväl må vara Konungens Befallningshafvande
tillåtet, att på anmälan af Jernverks-Idkare,
utfärda Pass till liandels-resor
med Jernsmiden för välkände, bofaste och af
Bruken antagne försäljningsman, finnér äfven
Utskotten, att i sammanhang med hvad Glasocli
Porcellains-försäljare anfördt är, Smidesförsäljare
äfven böra i detta Mom. upptagas
näst efter Skål-AYestgöthar, sålunda:
Smides-Förs ä Ijare s
Bosatse, och stadigt 'vistande på 'vissa till
Smides - försäljning, af Konungens Befallningshafvande
j utsatte ställen i Två Glassér:
Första Classen . . io R:d,
Andra d:o ....... 5 —
Andre af Bruks-egare till Handels-varor
med Jern-Smidén antagne och vederbörligen
förpassade personer i Två Glassér:
Första Classen , . , , , , , 20 R:d.
Andra d:o, 10 —
Desse sistnämnde skola derjemte till säkerhet
för af giftens erläggande iakttaga hvad
rörande Häst-handlare är föreskrifvet.
2 A ht. 7 §. 1 Mom,
Med fästadt afseende å en inom Vällofl. Borgare-Ståndet
gjord anmärkning, får Utskottet
B et änkan dan.
111
vördsamligen föreslå , att det vid slutet af
detta Moment förekommande undantag från
Bevillning, ”För Testamenten till Arfvingar
i upp- och nedstigande led,” må i likhet med
livad Förslaget Lill Chartae-Sigillatas-Förordningen
innehåller, förändras Lill: ”Skjldemän
i rätt Upp- och Nedstigande, Led.”
3 A R T. I §. I M O M.
Inom så väl Högv. Preste - Ståndet som
Vällofl. Borgare-Ståndet, liar uppmärksamhet
Blifvit fästad derå, att den, enligt särskilde
Kongl. Författningar skeende Mantalsskrifningen
vid i5 års ålder, äfven Borde till undvikande
af all misstydning i detta Mom. omförmälas,
och får Utskottet, till följd deraf,
vördsam ligen hemställa , om ej början af Mom.
må erhålla följande lydelse:
I hela Paket skola Mantalsskrifningarne
börjas i medlet af November månad j då alla
som inom den 3i Dec. samma år fylla i5 år ,
i Mantal Skattskrif vas, och de som vid lika
tid fyllt iy år antecknas till den Personela
Af giftens erläggande. Skattskrif ningen förrättas
inom m. lm
3 Art. a §. 22 Mom.
Föranledt af den inom Vällofl. BorgareStåndet
gjorde anmärkning, om osäkerheten
af den tid nästa Riksdag tager sin Början , hvaraf
Beror huruvida en Bevillnings-Förordning
ii2 Bevillnings-Utsköttets
till efterrättelse för nästpåföljånde årets Taxerings-förrättningar
kan hinna att upprättas•>
pröfvar Utskottet sig höra till förekommande
häraf, vördsamligen öfverlemna till Riksens
Höglofl. [Ständers pröfning * följande Redactions
- förändring: ”Varande det Committeen
obetaget j att sä väl vid denna uppskattning +
hvilken i öfrigt bl ifver gällande för år 1824,
och de på följande åren j så länge denna författning
i enlighet med 61 af RegeringsFormen
lander till ef terrättelse j som vid deremellan
årligen anställande sammanträden m. m.”
3 Alif. 2 §. 22 Mom.
Härvid har inom Vällofk Borgare - Ståndet
Blifvit anmärkt, att vid Bruks-värdering
någon jemnförelse med gångbara pris å Smides-rättigheter
icke borde föreskrifvas * emedan
sådane rättigheter nu för tiden icke gå i
köp annorlunda an med sjelfva Bruket; att
Förslaget icke nog tydligt ultryökte , det skulle
med det maximum af J-, och minimum af
i, hvilket är bestämdt för Uppskattningen af
Bruksegare^ behållna vinst, förstås -f och -  af det utaf Corn mitteer ne för Bevillningens
åsättande och fördelning faststäldta pris å Jernet,
och att Förslaget lemnade rum för misstydning
äfven i deli mening som innehåller ,
att den Summa, hvilken högst belöper, bli T—
ver det värde, hvarefter Debiteringen skall
ske. Utskottet som väl anser en sådan miss
tyd
-
\
Betänkatiden.
tydning icke kunna ega rum, föreslår likväl
vördsamt, att till undvikande af alla missförstånd,
må efter orden: ”Anses såsom Egarens
behållna vinst af hvarje Skepprd privilegierad
t Smide, införas detta tillägg: ”Enligt
det af Cöhimitiéradé fastStiilda pris.” Och
sorn Momentet för öfrigt är redigeradt i fullkomlig
öfverensstämmelse med det af Biksens
Högloft. Ständer, angående grunderne för
Bruks- och Berg-Verks värdering fattade Beslut,
så kan Utskottet ej eller deruti till*
styrka någon vidare ändring.
3 Å rt. 3 §. i<) M o m.
Med gillande till en del , af hvad en värd
Ledamot af Vällofl. Borgare-Ståndet framställ,
såsom öfvferensstämmandé med ordning och
billighet j, nemi. att Mästare eller -Åhlörman ,
sorn utgifvit försvarssedel , åt särskildt med
Hustru och Barn Mantalsskrifven Gesäll, bör
ovilkorligen åläggas, att inbetala dennes Krono-Utskylder,
med rättighet, att genom afdrag
å arbetsförtjénstén, derföre göra sig betald,
får Utskottet nu föreslå, ått början af
detta Moment, må blifva sålunda: ”Husbonde
häfte för Tjenstehjons, och jllderfnan eller
Mästare ansvare för hos honörn' Mant als skrif*
ven j eller med dess försvar försedd. Gesälls
jemte dess Hustrus och Barns Uiskylder, med
rättighet j att genom afdrag å Gesällens ar
-
5 Sami. i B.
8
Bevillnings-Ut&kbttets
betsförtjenst j derför göra sig beta/d; men
innehar Tjenstehjon eller Gesäll Egendom,
m. m."
3 Art. 5 §. 2 Mom.
Då sällan eller aldrig någre sådane upplysningar
torde i Pröfnings-Committeerne erfordras
, i och för hvilkas lemnande , Landtxnätares
närvaro ar nödvändig, finner Utskottet,
lika med hvad en värd Ledamot af Vällofl.
Borgare-Ståndet anmärkt, att föreskriften
härom kan lämpligen försvinna, i synnerhet
som åtskillige angelägne förrättningar till äfventyrs
torde kunna blifva fördröjde och försummade,
genom nödvändigheten för denna
Tjensteman, att vid Pröfnings - Committeeii
vara tillstädes ; och tillstyrker således, att
meningen: Och en af Konungens Befallningshafvande
tillkallad Landtmätare för upplysningars
meddelande, må utgå.
4 Art. 2 §. i Mom.
Godkännande den inom Vällofl. BorgareStåndet
gjorda anmärkning, att den Bevillning,
hvartill Gesäller och Arbetskarlar äro
förderas arbetsförmåga, enligt aldra Art. taxerade,
borde få afkortas * då de före Uppbördsårets
början med döden afgå, emedan
Enka, Barn eller Arfvingar, eljest skulle nödgas
gälda Bevillningen, sedan dess föremål
upphört, får Utskottet nu vördsamligen före
-
Betänkanden.
slå en så lydande 2;dra Punct i detta Moment:
2:0. För Gesäller och Arbetskarlar , som före
Uppbördsårets början ajli dit, dä jemte Be~
vinningen efter i:sta Art,., den Bevillning
hvartill den aflidne för arbetsförmåga, enligt
2: dr a Art' varit taxerad, försvinner.
4 A ut. 3 §• 3 Mom.
Med fästadt afseende å den af en bland
Vällofl. Borgare - Ståndets värde Ledamöter
gjorde erinran, det Pensioner böra hänföras
till samma Bevillnings-Undantag, som löner
af 200 R:d., får Utskottet nu vördsainligen
föreslå följande tillägg uti detta Moment, näst
efter orden: ”Icke uppgå till sistnämnde Summa,
” nemligen: "De personer, som af Staten
eller Allmänna Verk åtnjuta Pensioner
sorn icke öfverstiga 200 R:d.”
Äfvensom Utskottet trodde meningen i
4:de Puncten af detta Moment: så lydande:
”Städernes till aflöning a lis lagné Jord,” hvilken
äfven inom samma Stånd ansets behöfva
ett förtydligande, kunna för ett sådant ändamåls
skull, sålunda förändras: Den del af
Städernes jord, hvaraf inkomsten utgår till
aflöning åt de Städernes Tjenstemän, hvilka
till Bevillning för deras Lotie ,-inkomsl sjelfva
taxeras.
Vid Formulairerne.
I anledning af dessutom gjorde anmärkningar,
vid de Bevillnings-Stadgan bifogade
Bevittnings-Utskottets
Tabeller och Formulairer, får Utskottet au
vördsamt föreslå följande rättelser:
Att i Skepps-Redares afgift, må i en sär-;
skildt Collini upptagas, jemnlikt Bilagorna
Litt. B. och C., till upplysning vid nästa
Riksdag, af hvad denna beskattning inbringat.
Att på Formulairet till Debet-Sedlarne
upptages , i enlighet med Bilagan Litt. D.,
jemte Lagmans- äfven Häradshöfdinge-rålitan
j äfvensom den föreskrift införes, att Ordinarie-Räntan
hör å baksidan af Debet - Sedeln
specificeras; hvarjemte vid sista anmärkningen,
i slutet hör tilläggas: ”Enligt Bevill-.
jnings-Stadgans 3 Art. 3 §. 22 Morn.” samt
Att uti Formulairet N:o 2, tillsättes ett
Comå in Margine , efter ordet Boställs-ränta.
Men lika beskaffade åtgärder, med hvad
här ofvanföre kommer, har Utskottet deremot
ej ansett sig höra lemna åt följande anmärkningar
:
1 Art,
I afseende på den efter denna Artikel
utgående Capitations-afgift, liar en värd Ledamot
af Högv. Presle-Ståndet yttrat den farhåga,
att Utskottet möjligen beräknat Bevillningen
något för knapp, hvaraf följden kunde
blifva betänklig, och för sin del trott,
att Capitations-afgiften tålt att bibehållas till
Betänkatiden.
117
samma höjd, som efter förra Författningen,
lieldst den föreslagne och tydliga nedsättningen
medför en ojemn beräkning för Skattskrifvaren,
utan att man kan sägas härigenom
gynnat den fqrmögne, sorn heldre bordt träffas
i 2 Artikeln, än den allmänna Personalen
i den 1 Art., då underhållet af flere personer,
just utgör Characteren af förmögenhet,
och vid en närmare pröfning lätteligen finnes,
att innehafvaren af en större Egendom
eller rörelse, verkligen träffas i Capitationsafgiften,
för hans större antal af Tjenstehjon
och Arbetare.
Bevillniiigs-Utskottet fullkomligen öfvertygadt
derom, att dess öfver den påräknade
Bevillniqgen upprättade Calcul, ingalunda
grundas på någon alltför knapp beräkning,
utan tvärtom innebär, all den tillförlitlighet,
som af en Calcul kan väntas, så att någon
brist i den påräknade Summan icke är att
befara, med mindre än att sådane förhållanden,
hvilka hvarken stå att förutse, eller kunna
vid någon beräkning tagas i betraktande,
skulle sammanträffa, i hvilket fall den äfven
skulle blifva högst ringa, och af den mindre
betydlighet, att någon rubbning icke är att
befara, anser sig tillika böra upplysa, att om
en sådan verkligen skulle yppas, finnes till
dess bibehållande en tillgång i de 60,000 R:d.
som enligt Stats - Utskottets af Riksens Högloft.
Ständer gillade Förslag, årligen skola gepom
Bevillningen ingå, och förblifva under
118 Bevillningsutskottets
Riksens Höglofl. Ständers Riksgälds-Contoirs
disposition, till bestridande af så da ne behof,
till hvilkas fyllande Contoiret eljest skulle
nödgas anlita dess Credit å Banken. För öfrigt
och då Capitations-afgiften blifvit vid
detta Riksmöte af Hederv, Bonde-Ståndet öfverklagad
och ansedd, böra såsom för Allmogen
oell den mindre bemedlade delen af
Medborgare tryckande, uppluifvas, i hvilken
mening flere medlemmar i de öfrige RiksStånden
instämt, hvilket åtskillige i delta ämne,
till Bevillnings - Utskottet öfverlemnade
Motioner närmare utreda, liar Utskottet, enär
denna afgift icke kunnat undvikas, likväl trott
sig ingalunda böra lemna det af den medgifnanedsättningen
i B e v i 11 n i p g s-S u m m a n uppkommande
tillfälle obegagnadt, att i någon
mån lindra mängden af de Skattskyldiges bördor
genom denna minskning, som ehuru ringa
, efter Utskottets förmodan, med tillfredsställelse
emotses af dem, som funnit sig ega
skäl, att yrka denna beskattnings upphörande;
och hvarföre Utskottet ej heller kan tillstyrka
någon förändring i dess förra förslag.
Det i detta Moment och rörande tillåtelsen,
att vid Borgerskapets uppgifter till
Taxering, från sin inkomst afdraga utgiften
till Arbetare, nu gjorde tillägg af ”ver kel ige'
arbetare, liar en värd Ledamot af Yällofl.
Borgare-Ståndet ansett öfverflödigt, samt lamp
-
P>etunkande?i.
119
ligen både böra och kunna utgå, men häruti
kan Utskottet, som ej delar denna öfvertygelse,
jitan tror ändamålet eller meningens
förtydligande vara genom detta Ords införande
vunnit, likväl icke instämma.
2 Mom.
Mot den af Utskottet föreslagne minimiafgift
för Skepps-Redare af egande Lästetal i
Skepp, har inom Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit
anmärkt, det densamma innebär en i sjelfva
sin grund origtig beskattning, så vida
Skepp endast äro att betrakta såsom hufvudverktyg
, och medel för den rörelse med inoch
utförde varor, hvaraf Handlande erlägga
Bevillning; att Inrikes Sjöfarten är att anse
såsom ett forslings-redskap, lika oundgängligt
som vagnen för producters transporterande
landvägen; att Bevillning å Skepp och
Farkoster destomindre bör egarum, sorn utom
det att all annan lös Egendomar fri från sådan
beskattning, Skeppsfarten å Utrikes Ort
tillskyndar Staten en inkomst, dels genom
Tull å inkommande Laddningar, dels ock genom
mångfaldige särskilde afgifter; att Skeppsfarten
mera än andra näringar beror af Conjuncturen,
som tili intet göra de mest välbetänkta
speculationer, att en egare af 2000
Skepps-Läster, uti irsta Glassens Städer, skulle
, då en mindre gynnande Conjunctur betagit
honom tillfälle, att af Skeppen hemta en
skälig förtjenst, nödgas betala lika med en
120 Bevillnings-Utskottets
Handlande, taxerad för 6000 R:d. inkomst\
att egare af 100 Läster eller derutöfver, snarare
borde anses lika med Handlande, men
de af mindre Lästetal, indelas i Glassér , hvilket
vore så mycket skäligare, soto minimiafgiften
endast kommer i fråga för dem, hvilka
med förlust drifvit sin rörelse; att en minimi-Bevillniiig
i alla fall icke bör utsträckas
till Skeppsfarten på Insjöariie och uti Saltsjö-hamnariié;
eller till dem idkas i och för
fiskerierne , samt till transport emellan Brukshamnar;
och att slutligen stadgandet om Bevillningens
utgörande , för ouppniätte Skepp,
borde antingen försvinna, eller ock så förtydligas,
att det ej kunde lämpas till Skepp;
stående under byggnad.
Bevillnings-Utskottet, hvars uppmärksamhet
blifvit, i enlighet med hvad det redan
aflåtne Betänkandet omförtoäler, af Herr C.
Huldts, från Vällofl. Borgare-Ståndet remitterade,
Motion, ledt på den sig företeende orättvisa,
då Skepps-Redare äro utan afseende på
deras Fartygs större eller mindre Lästetal,
eller den större eller mindre part de deruti
ega, påförde en lika Bevillning, har, då en
fullkomlig befrielse från denna redan från
längre tid tillbaka utgående afgift, ej blifvit
yrkad, och följaktligen ej eller kunnat föreslås,
trott sig böra söka en mera rättvis grund
för densammas utgörande och fördelning, utan
att likväl derigenom verka någon nedsättning i
total
-
Bettinkanden.
121
tolal-beloppet. En sådan grund har Utskottet
trott sig finna i meranämndé afgift.? lie-'
Stämmande efter Lustetalet, hvilket synes .Utskottet
till Theolinn riktigt, men vid hvars
användande Utskottet mäste framför allt tillse,
att någon minskning i den af Skepps-Iledare
förut erlagde, och efter uppgjorde calciller
till 10,000 R:d. heräknade Stimma icke
uppstod. Utskottet, sorn trott Lä ste tal s-a Ig i ften
skola blifva nog dryg och kännbar, om
den endast ålades de till Utrikes handel gagnade
Skepp och Fartyg, har deremot funnit
den ganska måttlig och föga tryckande, enär
den utgöres af aila Fartyg, utan undantag,
utöfver ett visst Lästetal, på sätt föreslaget
ar; hvarigenom sjelfva total-snmmnn ingalunda
förhöjes, men en jemnare fördelning'i det
hela tilt vägabringas, till lindring för de egentlige
Skepp's-Rcdarc, utun att dea härigenom
uppkommande afgift för mindre till Inrikes
Sjöfarten begagnade Fartyg, tili en icke ringa
del tillhörige Landtman, och Allmogen kan
med skäl förmodas vara obillig eller tung,
då Förslaget derom blifvit utaf de 3:ne öfrige
Respective Riks-Stånden utan anmärkning
leornad. Dessutom lärer minimi-afviften , ef
•o
3
ler Lästetalet böra beräknas, såsom en egande
rätts afgift, och något missförhållande ej
eller uppstå, om en egare af ett så betydligt
antal Skepps-parter, att de Uppgå till unoo
Läster, skulle derföre vidkännas en minilni-afgift,
ungefär motsvarande den Bevillning en
8*
13 3
Bevillnmgs-Utskottets
Handlande, taxerad till (iooo R:d. inkomst,
erlägger; och , herti tar Utskottet af desse sammanlagde
skäl, anledning till den mening,
att det i detta ämne afgifne Förslag, bör bibehållas.
Den ej mindre inom Högv. Preste-Ståndet,
än Vällofl. Borgare - Ståndet framstälde
mening, att afseende härvid icke bordt fastas
å olika Stad elier Ort, utan afgiften lika utgöras
för alla Fartyg; har Utskottet ansett så
mycket mindre bora verka till ändring i dess
förra Förslag, som denna reda-n tillförene och
utan deröfver förmärkt klander, iakttagna
skillnad eger sin grund i de flere och bättre
tillfällen till frakt-förtjenst, sorn erbjuda sig i
de större Ilandelsplatserne ofvanför de mindre.
Att afgiften borde föras å Hufvud-Reda
ren,
har viii en värd Ledamot af Vällofl.
. *
Borgare-Ståndet anmärkt, såsom förorsakande
denna en ökad beskattning, men lika med
hvad en annan Ledamot, som i denna del
gillat Utskottets Förslag, häremot alidragit,
fann Utskottet, en sådan följd af detta stadgande,
lätteligen kunna inom hvarje Stad afhjelpas.
Äfvensom Utskottet ej kan inse möjligheten
deraf, alt föreskriften om ouppmätte Fartygs
beskattning, skulle kunna föranleda densammas
lämpande till under byggnad stående
Fartyg, och förmodar således en värd Leda
-
Betänkan den. 120
mots inom sistnämnde Stånd, äskade förtydligande
häraf, ingalunda tarfvas.
a Art: a §. 3 Mom.
Inom Iiögv. Preste - Ståndet har hlifvit
anmärkt, att den af Utskottet uteslutne Classification
af dem hland Borgerskapet, hvilkas
rörelse och näringsfång egentligen äro rigtade
på inhemsk handel, inom hvarje Class af
Städerne, borde åter upptagas, och samma
grund eller syften allestädes följas; men då
enahanda grund blifvit iakttagen i detta Moment,
som i det föregående, innefattande den
af Städernes innevånare, hvilkas rörelse i hufvudsaklig
måtto, heror på Utrikes Handel,
och der endast en minsta afgift, utan någon
uppgjord särskild Classificalion inom Städerde
är för hvarje Class af Städerne bestämd,
synes ett särskildt heskattnings-sätt äfven här
öfverflödigt, då dels Taxering mäste ske med
vissa procent efter hvars och ens inkomst;
likväl icke under en bestämd summa, dels
ock , de i öfrigt så tili Landet sorn Städerne
hörande personer, hvilka finnas till vissa Glassér
hänförde, än sådane , hvilkas inkomst kan
svårligen utrönas, och som således måste med
en viss summa till Bevillnings utgörande anses,
hvilket sammanlagt, föranleder Utskottet
på goda skäl tillstyrka bifall till dess redan
afgifne Förslag,
Likaledes har Utskottet, ej af de hos
Yällofl. Borgare - Ståndet gjorde inkast, alt
B&villnbigs-Ut skottets
minimi -> afgiften för B ryggarfe och Bagare i
Stockholm och Götheborg, samt usta Clas*
sens Städer» icke borde vara lika, emedan
handteringen derstädes är ojämnförlig, hem-»
tat anledning till någon förändring i det redan
afgifne Förslaget, alldenstund dehlia afgift,
sorn blifvit oförändradt bibehållen, i likhet
med 18.18 års Författning, är så låg att
säkerligen icke någon bland denna del åf Bor
e).
O
gerskapet inom irsta Glassens Städer, finnes
för hvilken densamma kan anses vara för hög,
men mindre än att han skulle befinnas vara
alldeles utfattig, då lum såsom sådan får be-»
traktas.
3 Art, 3 §. 4 Möm,
Att Taxeringsman ovilkorligen böra fordra,
och vederbörande Skattskyldige anskaffa
bevis från Ilandels-Soeieteter och Handt verkeriernas
Ålderman , har en Ledamot af Högv,
Preste-Slåndet yrkat, måtte föreskrifvas ; men
sorn en så beskaffad ovilkorlig3föreskrift skulle
i de fall, då förhållandet är äfTaxerings-.
männen sjelfve fullkomligen kändt, snarare
försvåra Taxeringsarbetet, än leda till något
särdeles nyttigt ändamål, tror Utskottet sig
böra vid dess Förslag i denna del förblifva,
2 Art. 2 §. 6 Mom.
Stadgandet att Borgarc-Enka , sorn i behörig
tid och ordning uppsagt Burskap , icke
Betänkanden,
125
i likhet med Borgare påföres någon afgift,
hvilket en "Vällofl, Borgare-Ståndets Ledamot
ansett öfverflödigt, förmodar Utskottet böra,
till undvikande af ali tvetydighet bibehållas.
3 A R T. 3 §. 7 M O M.
Arbetsfolk , som äro på år lagstadde hos
viss Husbonde, och tjena för månads-, veckocller
dags-penning, har en Ledamot af Vällod,
Borgare-Ståndet funnit, höra betraktas
lika med Drängar, och, till följd deraf, föreslagit
en ändring i redactiouen; Utskottet
deremot, anseende Arbetsfolk med ständig
sysselsättning, förenad med en jemn förtjenst,
vara i bättre vilkor än de, sorn på 'obestämda
lider arbeta för dagspenning, tror åter sig så
mycket heldre böra tillstyrka bibehållandet
af det redan föreslagna stadgandet, som den
yrkade ändringen skulle kunna leda till en
collision med den af Kongl, Maj:t utfärdade
Tjenstehjons-Stadgan,
Un annan Ledamot af välbemäldte Stånd,
har äfven hemstält, om ej afgiften för Advocater
borde nedsättas, och deras egenskap
sålunda bestämmas: ”Den sorn biträder Par
ter,
såsom hufvudyrke,” men Utskottet, som
icke linner obilligt, att också de, hvilka såsom
bi - yrke biträda Parter i Rättegångar,
åliiggas en afgift, derföre motsvarande den
derigenom uppkommande fördel, saknar således.
skäl att föreslå någon nedsättning uti
Be vill n i ngs-Utskottets
denna i likhet med förra Bevillnings-Förordningen
oförändradt bibehållne afgift.
Öfvertygadt att de Billarder, som liittils
finnas bibehållne, icke nu sedan en lägre
Cl ass är bestämd nedläggas af den orsak, alt
de med exa altför hög afgift varit betungade,
kan Utskottet för sin del ej gilla de af någre
bland Vällofl. Borgare - Ståndets Ledamöter
gjorde, men af andre åter bestridde yrkande,
om en ytterligare nedsättning än den som
redan skett å afgift en för Billarder.
Minimi-afgiften för Försälj erskor bibehållen
,. sådan den förut varit, och utan att
hafva blifvit såsom för hög öfverklagad, liniver
Utskottet sig ej kunna till nedsättning
föreslå , oansedt en värd Ledamot inom Vällofl.
Borgare-Ståndet förmenat densamma vara
altför dryg.
Att de Fruntimmer, som med biträde af flere
medhjelperskor idka klädsöm, såsom handtverk
eller i stort, erlägga i mån derefter Bevillning,
anser Utskottet vara rättvist och
trpr äfven stadgandet härom tydligen uttrycka
den mening, att endast de som hålla
vei'kstad, kunna till någon Bevillnings påförande
komma i fråga, hvarigenom äfven den
hos Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde anmärkning,
att sådane Fruntimmer ej böra beskattas,
så framt ej rättighet till verkstads hållande
blifvit dem förunnad, måste förfalla ,
Betänkanden.
127
enär rn särskild rättighet i detta fall hvarken
lärer sökas eller erfordras. Afgiften för SyJungfrur
lios Skräddare, finnér Utskottet icke
höra nedsättas till hälftfil mot Bevillningen
för Gesäller, pä sätt en af Vällofl. Borgare-Ståndets
Ledamöter hemstäldt, utan snarare
då de med sitt arbete äro för Handtverkare
af lika nytta som de sednare, förblifva
i enlighet med Utskottets Förslag.
2 Art. 3 §. 4 Mom.
*
Ett Redactionsfel har blifvit anmärkt och
att i stället för orden: ”1 lika förhållande
med” bör stå: ”1 lika förhållande till,” men
denna anmärkning lärer af sig sjelf försvinna
, genom den upplysningen, att ordet med
genom skriffel influtit uti det till Vällofl. Borgare-Ståndet
aflemnade exemplar af Förslaget
till Bcviilnings-Stadga, då deremot uti det i Utskottet
inneliggande Conceptet, läses ordet/or.
2 Art. 4 §• 1 Mom.
Då begagnandet af Sill-Salterierne och
Trankokerierne beror i en vida betydligare
mån än andre inrättningar af sådane omständigheter
och förhållanden > som dels äro utom
all beräkning, dels ock undergå stora och tä-,
ta förändringar, kan Utskottet ej finna annat,
än att det för denna beskattning gjorda förbehållet:
”1 hvilka .någon rörelse drifves” är
lika lämpligt som rättvist; men deraf tror
Bevillnings-Utskottets
Utskottet likväl ingalunda följa, att enahanda
förbehåll må, på sätt inom Välloll. Borgare-Ståndet
blifvit yrkadt, utsträckas till alla
Verk och Inrättningar utan undantag, enär
desse icke kunna sättas i jemnförelse med
Sill-salterierne och Tran-kokerierne i afseende
på osäkerheten att erhålla de natur-alster som
utgöra föremål för deras drift och verksamhet.
2 A n T.. 6 §. i M o
Inom Högv. Preste Ståndet, har framlidne
Biskopen Friherre MÖrners Motion, att
Bevillnings-afdrag ej må tillåtas Låntagare,
som försummat i rätt tid inbetala ränta, blifvit
åberopad under anförande : Att Bevillnings-afdraget
väl är billigt, men icke om.
räntebetalning försummas flere månader eller
ii
ännu längre, att Rättegångskostnad vid Lagsökning
sällan gifvcr fullkomligt skadestånd,
och att det yrkade stadgande icke innebär
någon Lagförändring, utan endast ett vilkor
för afdragets tillgodonjutande; men då Utskottet
redan uti dess afgifne Betänkande närmare
utlåtit sig uti detta ämne, anser détsig
endast böra åberopa detsamma, med tillägg,
det kan Utskottet så mycket mindre tillstyrka
någon ändring i dess afgifne Förslag, som
det varit särdeles i tillfälle att erfara eu nog
allmän klagan öfver det missbruk, att ej Låntagare
medgifvas Bevillnings - afdrag , äfven
der de borde ega rum, till förekommande
hvaraf
Betänkanden. 129
hvaraf äfvensom till minskande af det beroende,
hvari en Gäldenär oftast stadnar hos
siu Borgenär, den meningen äfven blifvit
yttrad och med ihärdighet bibehållen, det
skulle Capitalen undergå en direct beskattning.
En värd Ledamot af Yällofl. BorgareStåndet,
har å nyo framstält sin förut yttrade
mening, det måtte Bevillnings-afdraget
beräknas till 5 procent för all skuld, ehvad
den är intecknad eller ej; men hvaremot Utskottets
Förslag, blifvit af andre Medlemmar
inom välbemäldte Stånd med fullständighet redovisadt;
och då grunden till det medgifne
Bevillnings-afdraget icke kan blifva någon annan
, än Gäldenärens rättighet att återbekomma
hvad han i Bevillning förskjutit, men
icke derutöfver, hvilket åter skulle inträffa,
om Innehafvaren af en intecknad fordran förpligtades
att tillåta Gäldenären ett afdrag af
5 procent å räntan, ehuru -Bevillningen icke
utgjorde mera än 2 af 1000 å Capitalet, hvarigenom
en Bevillning äfven korn att af Borgenären
till Gäldenären utgöras, finner Utskottet
betänkligt att deri föreslå någon ändring,
i synnerhet som det derjemte ej synes
rättvist att intecknade fordringar, i och
för hvilka Långifvare få vidkännas åtskillige
omkostnader genom inteckningars tagande, deras
förnyande, Skuldsedlarnes beläggande med
Charta-Sigillata och så vidare, skola genom
Bevillningen framför de ointecknade betungas.
5 Sami. 2 B.
9
i3o
Bevi lin i ngs-Ut skottets
De tvänné sista Puncterne i Momentet,
eller om ansvarighet för elem, som vägra
ifrågasatte Bevillnings-afdrag, hvilka en annan
värd Ledamot ansett kunna alldeles uteslutas,
har Utskottet likväl funnit höra för en
större tydlighet bibehållas.
2 Akt. 6 §. 3 Mom.
Hvad, rörande Bevillningens upphörande
å Vinster från Nummer-Lotteriet, livilke snarare
borde nedsättas, blifvit af en värd Ledamot
inom Vällofl. Borgare-Ståndet yttrat,
linner Utskottet vara besvaradt genom en annan
värd Ledamots inom samma Stånd, erinran
derom, att en nedsättning skulle träffa
äfven de mindre vinsterne, för hvilka icke
nu någon Bevillning beräknas.
2 Art. 7 §. i Mom.
Då någon annan förmodan icke bör hysas,
än att afsigten meden rättvis, jemn och
billig Taxering i möjligaste måtto vinnes genom
de i Bevillnings-Stadgan lagde grunder
för fast Egendoms värdering, finner Utskottet
sig ej, af en värd Ledamots inom Vällofl.
Borgare-Ståndet gjorde anmärkning, det borde
det i orten gångbara pris, men icke det
sist uppskattade Bevillnings-värdet vara den
grund, hvarefter Bevillning af Testamenterad
fast Egendom skall beräknas, föranledt att
tillstyrka någon ändring i den härom fÖreslagne
föreskrift.
Betänkanden.
i3i
3 Akt. i §. 7 Mom.
En Ledamot af Högv. Préste-Slåndet har
föreslagit det tillägg vid detta Moment, att
det måtte stå Lectorer, som innehafva Prcebende-Lägenheter,
fritt, att Skattskrifvas i Staden
eller vid sin Församling; äfvensom inom
Yällofl. Borgare-Ståndet är under åberopande
af Herr Lindqvists Motion yrkudt, att Ämbets-
och Tjenstemän böra ovilkorligen i mantal
antecknas, der de hafva Tjenst, samt det
vilkorliga i delta stadgande uteslutas. Men
som Mantalsskrifningar afse icke allenast Bevillningen
utan äfven alla Ordinarie-Utskylder
och ej mindre tiden än sättet för deras
verkställande än genom särskilde Kongl, Förordningar
i Nåder bestämde, finnér Utskottet
sig icke kunna i detta ämne meddela något
stadgande, som icke är förenligt med de
i samma Kongl. Författningar redan kemnade
föreskrifter.
3 Art. a §. ia Mom.
I öfverensstämmelse med en under nu
påstående Riksmöte väckt Motion, har en af
Yällofl. Borgare-Ståndets Herrar Ledamöter,
deruti understödde af Ståndet, anmärkt, att
en Fastighets-egares uppgift å värdet på dess
Egendom , ej allenast vöre efter de nu lagde
Bevillnings-grunder öfverflödig, utan ock ledande
till oreda, samt förhinder i den jemna
värdering , som bör befordras å all jord inom
13a iBevillnings-Utsliottets
Länet. Denna mening tan likväl Utskottet
icke biträda, så vida en redlig Medboi’gares
uppgift af Taxeringsvärdet kan jmed skäl anses
blifva för Taxeringsmännen en god ledning,
men ingalunda kunna leda till någon
oreda eller till förhinder i eri jemn värdering,
heldst Taxeringsmännen icke äro bundne att,
följa en sådan uppgift som för det närvarande,
och då Egendomsvärdet kan med x o procent
få nedsättas, synes Utskottet vara oundvikligen
nödvändig, hvaraf någon ändring ej
eller kan tillstyrkas.
3 Art. 2 §. 36 Mom.
En värd Ledamot af Vällofl. BorgareStåndet
har erinrat, att Böterne för förfallolöst
uteblifvande från Bevillnin^s-Committéé
och försummelse att ej sjelf eller genom ombud
sin uppgift der afgifva, böra, -i likhet
med böter för enahanda försummelser vid
Mantalssf rifningar, nedsättas från 2 till 1 R:d.;
hvaremot åter Utskottet trott, att stadgandet
må oförändradt förblifva, alldenstund förenämnde
uppgifter anses vara af mera vigt än
de till den sednare.
3 Art. 3 §. 3 Mom.
På det att all möjlig noggrannhet och
rättvisa, förenad med enhet i Systemet må i
alla Taxerings-Districter varda vid tillämpningen
af den af Riksens Ständer medgifne
Betänkanden.
nedsättning af Minimi-Tabellen iakttagen, tror
Utskottet sig böra tillstyrka bibehållande af
sista meningen i detta Moment, rörande Landsliöfdingarnes
åliggande, att sjelfve eller genom
ombud öfvervara Taxeringarne, oansedt en
värd Ledamot af Vällofl. Borgare-Ståndet förmodat
densamma kunna lämpligen utgå, såsom
blott afseende den tid, då de nu bruklige
Taxerings-förrättningarne togo sin början.
3 Art. 4 §• 3 Mom.
Emedan 6:te Mom. af denna §. föreskrifver,
huruledes bristen må fyllas, då fullt antal
af Taxeringsman inom någon Class saknas,
ty finnér Utskottet något särskildt stadgande
icke nödvändigt, med anledning af den
inom Vällofl. Borgare-Ståndet yttrade meningen,
att föreskrifterne om tvänne Ledamöters
af Preste-Ståndet deltagande i TaxeringsCommitteerne
inom a:dra, 3:dje, 4'de och 5:te
Classens Städer måste vara vilkorligt, om ej
Gymnasier finnas.
3 Art. 4 §• 16 Mom.
Efter de i Stadgandet om lindring i Bevillningen
för Brandskadade Hus i Städerne
influtne ord: ”Huset är åter uppbyggdt,” har
en värd Ledamot af Högv. Preste-Ståndet till
införande föreslagit meningen: "Och till begagnande
färdigt ” men ett sådant tillägg
befarar Utskottet snarare skola föranleda till
i34
Bevillning.s-Utskottets
missbruk än särdeles nytta, och fördenskull
icke kunna tillstyrkas.
3 Art. 5 §. i Mom.
En Ledamot af Yällofl. Borgare-Ståndet,
liar å nyo yttrat sin, genom förut afgifven och
nu åberopad Motion, framstälde tanka, att det
vore af väsendtlig vigt och skulle befordra
ett nyttigt bemödande för enhet i Täxeringarne
inom hvarje Län, om någre Ledamöter
af Taxerings-Committeerire åtminstone arne
år bibehöllos i Pröfnings-Committéerrte, men
Utskottet anser sådant vara stridande emot
den antagne principen, att en Ledamot af
hvarje Taxerings - Coramittee skall, så vidt
möjligt är, i Pröfnings-Committe'en biträda,
samt en circulerande ordning vid utseende
af dess Ledamöter iakttagas, och kan således
å den gjorde framställningen icke fästa något
afseende till förändring.
3 Art. 5 §. 11 Mom.’
Att ett större intresse för Taxeringarne
och den jemnhet, som deruti bör råda, skulle
befordras genom allmänt kungörande efter
Pröfnings-Gommitteens slut, af det å Länets
Fastigheter satte värde , har af samma Ledamot
å nyo blifvit andraget, åt hvilken mening
Utskottet, då fråga var att utan bestämmande
af något minimi-värde, åt Riksens Ständers
Fullmägtige i Banken och Riksgälds
-
B et ärik anden.
i35
Uontoiret uppdraga att med vissa procent öka
Be vi ilningen i händelse brist skulle i densamma
uppstå , lemnat uppmärksamhet, såsom i
detta fall gagneligt; men när detta Förslag
nu mera förfallit och en Minimi-Tabell är af
Riksens Högloft. Ständer faststäkl, anser Utskottet
ett så beskaffadt kungörande icke kunna
medföra en nytta, motsvarande de betydliga
kostnader, som härigenom skulle förorsakas
Staten.
3 A it T. 6 §.
I stället för de i Formulairet för Taxeringsmännens
Jad förekommande orden ”han
hör ” hvilket förmenas innefatta en ofelbarhet
som ej kan i Eden inbegripas, har en
värd Ledamot inom Yällofl. Borgare-Ståndet
funnit Taxeringsmännens förbindelse lämpligare
kunna uttryckas med orden: ”Sorn jag
efter bästa öfvertygelse anser honom böra
vidkännas,” men så vida ingen kan anse sig
genom Eden förbunden till annat än hvad
med dess öfvertygelse instämmer, hvilket under
de anmärkte orden: ”lian bör,” förstås,
så förmodar Utskottet någon ändring i detta
Formulair ej eller vara af nöden.
4 Art. 2 §. 3 Mom.
Den i detta Moment meddelade föreskrift
om Afkortnings-Längdernes uppläsande på allmän
Sockenstämma, hvilken någre Ledamöter
i36
Bevillnmgs-Utskottets
inom Högv. Preste-Ståndet förklarat vara öfverflödig,
förmodar Utskottet likväl böra till
vinnande af en nödig controll bibehållas,
emedan härigenom upplysningar tilläfventyrs
någon gång stå att erhålla, hvilka eljest uteblifvit.
4 Art. 3 §. i Mom.
• *
Åtskillige af Vällofl. Borgare - Ståndets
Herrar Ledamöter hafva yrkat, att den hittills
för Manufacturister och Fabriks - idkare
i Eskilstuna Fristad medgifna befrielse,
efter i:sta Art., borde desto heldre upphö.
ra, som månge andre Medborgare äro i en
mindre lycklig belägenhet, och desse genom
Näringens uppkomst och Fristadens förkofran i
sednare åren lära vunnit en ökad förmåga, att i
berörde utskyld deltaga; denna mening finner
Utskottet deremot vara fullkomligen vederlagd
af en annan Medlem af samma Stånd,
hvilken, under åberopande af de för Fristaden
den 16 April 1771 utfärdade Privilegier,
hvarigenom befrielse från Mantalspenningar
och alla andra personella Utskylder blifvit
så Utrikes ifrån inkommande som Inländske
arbetare, de der sig i Fristaden nedsätta,
försäkrad både för dem sjelfve samt deras
Hustrur, Barn och efterkommande, framstält
ej mindre de ifrågavarande personernas verkliga
medellöshet, än ock nödvändigheter deraf
att Fristadens fina Jern-manufacturering ,
den
Betänkan den.
den enda i Riket, hvilken ännu kunnat bibehålla
sig, icke betages en fortfarande uppmuntran,
genom Arbetarnes lindring från
Utlagor.
4 Art. 3 §. 3 Mom.
Då någre svårigheter icke mött vid tillämpningen
af den från förra Författningen
oförändradt bibehållna föreskriften, om undantag
från Bevillningen för författare af vissa
Dagblad och Periodiska Skrifter, finner Utskottet,
ehuru sådant blifvit af en värd Ledamot
af sistnämnde Stånd yrkat, sig likväl
sakna anledning att häruti föreslå någon ändring.
4 Art. 3 §. 7 Mom.
Den lindring uti Bevillningen för de Inhyseshjon
inom Kronobergs Län , hvilka utgöra
Dagsverken till Kronobergs Kungsgård,
och som synts en värd Ledamot af Yälloll.
Borgare-Ståndet vara utan skälig grund, har
af Bevillnings-Utskottet blifvit föreslagen efter
pröfning af en från Hederv. Bolide-Ståndet
dit remitterad Motion och med ett efter
Utskottets förmodan, högst billigt afseende å
det särskilda Onus , som åligger desse i allmänhet
högst obemedlade eller nära utfattige
Medborgare.
4 §•
Lika med hvad någre värde Ledamöter
af Högv. Preste-Ståndet framstält, skulle
9 *
138
Levi lini ngs-Ut skottets
Utskottet anse lämpligt, att någon tid vore
föreskrifven, så att betalnings-skyldigheten
till följd af gjorde anmärkningar icke måtte
ega rum efter 17 eller 18 års förlopp, men
då detta ämne egentligen tillhörer UppbördsFörfattningarne
och således ligger utom gränsen
för Bevillnings-Utskottets verkningskrets
kan detsamma dermed sig ej eller befatta.
4 Art. 5 §.
Sedan Hederv. Bonde-Ståndet funnit för
godt att till Ilöglofl. Lag-Utskottets handläggning,
öfverlemna det i denna §. förekommande
Stadgande, om skydd för Taxeringsman,
anser Utskottet någon åtgärd icke kunna inom
detta'Utskott lemnäs, i afseende på de inom
Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde anmärkningar,
att Berednings-, Taxerings- och PröfningsCommitteWs
Ledamöter kunde lämpligare ställas
under skydd af det ansvar, som gäller
för Ämbetsmäns ofredande i och för Ämbetets
skull, och om olämpligheten deraf, att
Bevillnings-Stadgan innehåller en Straff-Lag,
som, utan sanction af Konungen, skall tjena
till grund för Domare-åtgärder.
Slutligen får Utskottet, i anledning af
derom hos HÖgv. Preste-Ståndet gjorde 'anmärkningar,
vid de Bevillnings-Stadgan åtföljande
Formulairer, upplysa, att så väl benämningen
Lazar ettsmedel, i stället för Carliusafgift
j som bestämmandet af 1 R:d. och a
Betänkanden.
16 sk. i stället för 44 s^> oc^ 22 sk- ^ro skriffel,
som uti det till llögv. Preste-Ståndct afgå
ngn e Exemplar influtit; att på Formulairet
till Debet-Sedlar förstås Ämbets-och Tjenstemän
under rubriken Personer, och behöfva
således ej särskildt utsättas ofvan Rubriken
Egendom; att med Personer menas alla, hvarföre
tillägget enligt 3 §.7 Mom. ej är lämpligt,
såsom utmärkande en inskränkning till
vissa personer, och att 3o Procent, hvilket
läses på Formulairet N:o 3^ är det rätta samt
instämmande med äldre Stadgar och Formulairer.
Dock" varder detta, med bifogande af särskilda
Ledamöters reservationer, till Riksens
Ilöglofl. Ständers upplysta pröfning,vördsamligen
öfverlemnadt.
Stockholm den 18 Noy. 1823.
i^o Bevillnings-Utskottets
Litt. A.
Tariff
till reparation af Qvarn-tull och Salu-accis ersättnings-Summan
emellan Städerne.
Staden.
Stockholm . .
Götheborg! • •
Första Classen.
Norrköping . ,
Carlskrona . .
Gelle ....
Andra Classen.
Upsala
Malmö
Calmar
"Westervik
"Westerås
Uddevalla
Wishy .
Tredje Classen.
Arboga .
Carlshamn
Carlstad , .
Christianstad
Fahlun
Christinehamn
Jönköping
Landskrona .
Linköping
Lund . . .
Marstrand ,
Nyköping
Qvarn-tull.
12000
23^5
6a5
Salu-accis.
y5oo
8oo
3oo
4oo
34o
160
no
4°
190
75
7°
6o
7°
35
9°
4»
5o
85
loo
90
20
5o
Summa.
iq5oo
3i75
3oo
1025
110
34o
160
110
4°
190
75
70
60
70
35
9»
4o
5o
85
100
9°
20
5o
Betänkanden.
Warberg
Ystad .....
Örebro *
Borås ....
Fjerde Classen.
Askersund
Hedemora
Halmstad
Helsingborg . .
Hernösand . .
Hudiksvall .
Kongelf . . .
Köping . . .
Luleå ....
Mariaestad . .
Nora ....
Philipstad . .
Piteå ....
Sala ....
Skara ....
Skenninge . .
Sundsvall
Söderhamn .
Söderköping
Umeå . . .
Wadstcnal . ,
Wimmerby .
Wexiö . , .
W ennersborg t
Femte. Classen.
Alingsås . i .
Cimbritshamn ,
Eksjö ....
Engelholm
Enköping . .
Eskilstuna . .
Baldenberg * .
pahl k öp ing .
Grenna . . .
Hjo ....
Kungsbacka . .
Laholm . . .
Lidköping . .
1
35
i5o
35
i5o
«
ry fv
20
65
3o
20
65
3o
4°
4o
5
20
45
5
20
2.5
5
5
2.5
25
i5
i5
5
IO
4o
IO
An
4°
20
t ^
20
i5
5
5
75
75
IO
IO
T
15
£
_
5o!—
5o
—.
—
14 3 Bevillnings-Utskottets Betcinkcinden.
Lindesberg . .
Mariefred . .
25
25
J.
Sigtuna . . .
Skanör och Fal-  sterbo
Sköfde .v . ,
10
IO
Strömstad
Säther . . .
Södertelje . .
Sölvitsborg
Thorshälla . .
Trosa ....
Ulricehamn
Åmål ....
Öregrund . .
Östhammar .
Östersund . .
3o
3o
3o
3o
5
—
—
i5
—
—
i5
—
—
IO
3o
00
»nr —
Summa
i5ooo
—
—
11925
—
—
26925
—
