# ID: svediakorp-gov1869
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 47,418
# sentences: 1,302
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stat s-U tskottets Bet än kand en. 5<}f)
laget som redan öppet förklarat sig vara nian
förmåga, att fullfölja Schaktsänkningen, liar
redan i flere år förgäfves sökt uppfinna medel
att sätta detta verk uti förändradl skick,-  oell eliuru detta utgör det enda villkoret för
dess upprätthållande, synas dock Utskotten
anse det dermed förenade arbete redan
vara fullbordadt, och erbjuda genom de
föreslagne praennerne ett understöd, sorn
utan uppoffringen för Ryds Scbacktels afsänkning
icke står, att erhålla, och sorn
äfven med fördel för Staten kunde utbytas
emot ett verksammare på en gång lein nät
biträde, för alt sedermera indragas och
upphora, och jag underställer derföre om
man i valet häremellan icke bör söka det
medel, som gör verket lönande, och utan
behof af Statens fortfarande bestånd, hvilket
under förutsättande, alt ändamålet
derigenom skulle kunna vinnas och hvartill
Utskotten otvifvelagtigt velat bidraga,
dock kommer, att utgå på ett sätt, som
för Staten är vida mera tryckande än den
föreslagne afskrifningen af dess fordran,
hvadan och Utskottens Förslag, äfven ifrån
denna sida betragtadt, icke är antageligt.
Bevisningen häraf är icke invecklad,
ty antagom endast, alt Stenkol för året
försåldes till 100,000 tunnor, så uppgå
praemiernc å 8 sk. per tunna lill 1 ti,666
R:dr 3a sk. Denna Utgift för Staten, som
Coo Stats-Utskottets Betänkandcrij
afven kunde blifva ökad i fall rörelsen
utvidgades, skulle då den genom afskrifningen
indragne räntebetalningen af 6000
R:dr afdrages ifrån prasmiernes belopp, och
desse således endast anses utgå med 10666
R:dr. 32 sk. dock på mindre än 1 g år
uppå till samma Summa, som jag till afskrifning
nu vördsamt föreslår, utan att
någon ersättning för den samma kunde
vara alt förvänta och under det, att de
redan stadgade och nu gällande praetaierne
af 6 sk. tunnan, som utan vilkor af
nedre Flötsens bearbetande äro medgifne,
äfven kunna medtaga en betydligare del
af denna Summa, utan att, genom bildande
af ett nytt Bolag, medel beredes, att
ernå det högre ändamålet. Denna husliålning
med Statens medel lärer icke böra
antagas, örn man ock inskränkte sig och
uteslutande värderade blotta ZifFer — beräkningen.
För min del kan jag således icke
tillstyrka det Förslag, som Utskotten afgifvit,
men anser deremot af högsta vigt,
att genom afskrifning af Statens fordran
möjlighet måtto beredas, att upprätta ett
nytt Bolag, hvilket genom nya tillskott, till
den föreslagne Summ au af 200,000 R:dr,
inåt
-
Stats-Utskotfets Betänkan den. Co i
måtte kunna åt detta företag gifva en
utvidgning, som ensam kan lioja det till
ett sådant vävde, att det förtjenar att omfattas
med särskild omsorg, och forst då
skall det visa sin inflytelse och vigt håde
såsom Riksgagneligl och äfven för den
Landsort, der verket är beläget, och för
hvilken detsamma altid skall finnas högst
nyttigt, i anseende till nödvändigheten, ätt
använda Stenkol för dagliga hushålls-behof,
den arbets förtjenst, som genom Grufdriften
sprides, och den jordvidd, som genom
vattnets uttömning utur Grufvan,
lagd under odling, åter måste lemnäs till
sitt ofrugtbara tillstånd, ifall Grufvearbetet
upphörer. Man bör dock härvid noggrant
besinna, att icke denna afskrifning betydligen
rubbar Statens närvarande, förhållande
till detta verk, då den fordran, som
är föreslagen, att afskrifvas, endast ingår i
vissa procent årligen, motsvarande ungefärligen
samma belopp, sorn Stenkols-Verket
uti prasmier har att uppbära, och genom
hvilkas indragning en successiv ersättning
kan beräknas för den uppoffring, sorn nu
pä en gång gjord, försäkrar om Verkets
framtida bestånd och en dermed förenad,
afvikelig national-viusl. Föreställer man
sig åter detta verks nedläggning, skulle
4:.de Sami 5 Band.
38
(fa-?. S t a ts-U i s k o 11 e t s Be tant anderw
man innan korrt ifrån fremmande länder*
älven för eget behof nödgas införa ett
betydligt qvaiitnrn Stenkol, hvilket kunnat
bemtas af Landets tillgångar, och industriella
företag skola blifva qväfda eller
outvecklade genom vanvårdnad af ett
verk, som till dem erbjuder grundämnet
uti en ymnig tillgång, beräknad, efter
hvad man med noggran 11a, men till blott
en viss del af Fältet sträckta undersökningar
funnit, till Tio millioner Tunnor Stenkol,
hvilka enligt ett uppå anstäldt jemnförelse
försök emellan Engelska och Svenska Stenkol
grundadt intygande, af flere Vetenskaps
män under den 17 Martii 1813, befunnits
af fullgod egenskap;
Bifogade betyg upplyser beskaffenhet
ten af det under nedra Kolflötsen b efinteliga
lager af eldfast lera. Äfven vid de
strängaste undersökningar, som dermed
blifvit anstälde, har densamma befunnits
lika god som de allt hittills till betydlig
mängd från fremmande länder hemtade
bästa Leror. Deraf finnes' vid Stenkolsverket
den ymnigaste tillgång att upphemta
med en jemnförelse till priset på
Utländska Leror knapt till r-8:del upgående
kostnad och, både uti dess råa och
dess förädlade tillstånd, kan i de fleste
Europeiska länder afsättning för dcnsam
-
S t a t s -U t s k o 11 et s Betänka n d e n. Göi
ma vinnas, under det att en mängd Fabricatiouer
deraf, lill bäd.e inhemsk och
utländsk förbrukning, på sjelfva stället bör
kunna sysslos.ätta ett stort antal arbetare,
och äfven i detta afseende torde Skånska
Stenkols-Verket, såsom det enda ställe i
Riket, der denne Radimaleria är att tillgå,
.förljenar Rikets-Ständers synnerliga ojm>
Vårdnad.
Jag tillstyrker derföre, att Statens fordran,
utgörande iffiSGo R:dr Banco må afskrifvas
och; öfverlåtas på Intressenterna
uti Skånska Stenkols-Verket, under löljande
villkor; ;
i:o Alt Bolaget ombesörjer teckning
och uppbörd af en Fond stor 200,000 R:dr,
Banco, hvilken Fond ovilkorligen, mäste
användas för fullbordandet af Ryds Schackt,
för arbetets bedrifvande på nedra Fiötsen
och inrättande af sådane Fabricationer,
hvartill i synnerhet den ymniga tillgången,
af eldfast lera erbjuder rudimateria.
2:0 Det sålunda formerade nya Bolag,
som innom arne år, efter kungörandet al*
Rikets-Ständers derom fattade beslut, bör
vara uppgjordt, skall genom ordentelige
Räkenskaper, hvilka af Riksens-Ständers Revisorer
granskas, redovisa på hvad sätt
6o4 Stats-Utskottets Betänkanden?
och till hvad belopp den tecknade summan
blifvit använd.
3:o Till säkerhet för Staten, att denna
summa till förenämnde ändamål användes,
bör afbetalningen å Framlidne Hans Excellence
Herr Grefve jRuuths skuld
till Staten tills vidare och på vanligt
sätt årläggas till Riksgalds-Contoiretj,
men något deraf icke af Bolaget lyftas förr,
än genom Räkenskaperne blifvit styrkt,
att hela den tecknade Summan för ändamålet
blifvit använd. Derefter skulle Bolaget
vara berättigadt, att uttaga, hvad
som till Riksgälds-Contoiret influtit; Äfvensom
att i mon, som lånet enligt de
afgifne Skuldebrefven utgår, det samma till
hela det reverserade beloppet, så i hufvudstol,
som ränta, uppbära, och ifrån dea
tiden frikallas Bolaget från någon Speciel
granskning af Verkets Räkenskaper.
4:o Enär den nya Actieteckningen
skett, bör Bolaget afgifva sin förbindelse,
att, enär detta Verk lemnar en vinst af
8 procent, erlägga till Staten En procent,
och således behålla Sju procent; Då denna
vinst uppgår till 10 procent, likaledes utgifva
två procent, vid 12 procent betala
till Staten tre procent, hvarutöfver Statens
inkomst af detta Verk icke får beräknas.
Stata-Utskottet* Bet&nkanden. 6o5
5:o Den vid i8a3 är* slut, af Bolaget
ännu återstående särskilde skuld till Statsverket
hör efter afqvittning prasmie-medlen,
afskrifvas, utan att falla Bolaget till
last, men ifrån samma stund upphör äfven
ali vidare utbetalning af de hittills bevixade
praemier.
Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
kunde anmodas, att. om verkställigheten
af ett sådant Beslut draga försorg”
Med detta anförande var bifogadt följande
betyg: "På Herr Directeuren C. D.
af Uhr* begäran får jag lemna det intygande,
att den Svarta Eldfasta Lera, som
till omkring Sex Fots mägtighet finnes
under den nedre eller så kallade Fru Bagges
Kolflöts vid Höganäs Stenkols-Verk, vid
den, här i Hufvud-Staden af mig gjorde
anläggning för gjutståls beredande, under
sistförflulnne åren blifvit ensamt använd,
så väl till Eldfast Tegel för Ugnarnes invändiga
beklädning, som till diglar för
Gjutstålets smältning, samt dervid funnits
fullkomligt svarande mot ändamålet; Och
då för Gjutstålets beredande, fordras |den
starkaste hetta, som i stort kan åstadkommas,
synes denna Lerås användbarhet för
Masugnai-, Stålugnar, Glasbruk, samt för
alla sådana Inrättningar, der egenskapen,
606 S ta t s-U t s kottets Betänkande it
att motstå en stark eldgrad är lmfvud-för
eina Jet, vara tillförlitligt ådagalagd.
Solckliolin den 18 October 1823.
•Gustaf Broling.
Uti Herr Noran utlåtande instämde
Herr Grefve af Ugglas,
Ex Protocollo,
A: FRYCELL’
N:o 564.
Ankom den 31 Octob. 18S3'
Riksens Högloft. Sänders Stats och
Bevillnings-Utskotts-Utlåtande,
angående Postfrihet för
utkommande Tidningar och
Stats-Utskottets B etan kan den. Coj
deras föseende medChartaeJSigillatse
Stämpel.
T1]! Riksens Högloft. Ständers-Stats- och
Bvillnings-Utskott har tinder den ^de sist.
Februarii blfvit remitleradt.
Från Y allo fl. Borgare-Ståndet
Herr Zach. Danielssons Memorial,
med anhållan, att antalet af publicetetens
vänner med hvarje dag okar sig, och
Stockholms publique redan eger de fleste
dagbladen Postfritt, samt då postinrättningen
dess utom är stahl på den fot, alt
några Skålpunds vigt, mer eller mindre icke
ar af betydenhet, alla dagblad mätte postfritt
få spridas i alla Rikets provincer; uti
hvilken mening flere af Ståndets Herrar
Ledamöter instäfndt, till en del under förbehåll,
att den orti förm ähle porlöfriheten
skulle beviljas, efter någras meningar, endast
litterära, efter andras taneke åter
både Litterära Ekonomiske, samt allmänt
nyttiga Tidningar hvartill äfven Herr
Danielsson insrankt sin motion; hvaremot
Herr Westin ansett mest lämpligt, att öfVerlämna
sådane frågor till Kongl. Maj:ts
6o8 Stats-Utsktotetfi BetSnkaftdéflj
Nådiga godtfinnande: enär hvarken Postfri-*
het vore för alla utkommande Tidningar
lämplig, eller det skulle tillskynda Innevånarne
i andra Rikets orter någon nytta
eller nöje, att läsa Dagblad, som egentligen
angingo särskilda Ställen.
Hvarjemte till Bevillnings-TJtskottet
ensamt blifvit under dea 6 sistlidne
Mars öfverlemnat
Från Ht> gl. Ridderskap et och Adeln*
1:0 Alt af Herr von Hartmansdorff
August/ ingifvet Memorial, hvaruti framställas
fördelarne af en allmänt spridd
upplysning, nödvändigheten alt dertill begagna
hvarje utväg, samt deribland en åt
allmänna Tidningar lemna postfrihet,
hvarigenom, åt Landtman, samt de i Landsorterne
boende Medborgare beredas tillfälle,
att med åtnjutande af samma fordel
som Hufvud-Stadens Innevånare, post-betjeningens
arfvode undantaget, få läsa och
inhemta hvad i allmänna angelägenheter
förefaller. Vigten af denna anstalt till
beredande af upplysning och eftertanke,
insedd af Hans Maj:t Konungen, omför
-
i
mäles
Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n. 609
mäles hafva föranledt Regeringen att, ehuru
Postmedlen tillhöra Bevilningen och
derföre måhända borde vara emellan
Riksdagarne af styrelsen orubbliga, under
den i5;de December 1820 nedsätta postporto
för alla inom Riket utkommande
dagblad, hvarvid likväl de tidningar, som
före 1809 års Regements-löi ändring utkommo»
blifvit förunnade porto-frihet ;
Men då den häridenom inflytande Suulinan
af omkring 1,400 R:dr för hvardera
af åren 1820 och 1821, finnes i det hela
Vara obetydlig, och det dessutom dels synes
mindre lämpligt, att under en fortsättning
som förbjuder monopolier, belasta
vissa Tidningar med postporto under det
att andra äro derifrån befriade, dels ock
hända kunde, att under förevändning af
nit för ökande af kronans inkomster, vissa
Tidningars kringspridande i landsorlerne
försvårades eller hindrades genom antingen
postportos förhöjande eiler nedså Itningens
nekande, föreslås: 1:0 att Riksens
Höglofl.' Ständer måtte efterskänka den Bevillning,
som hittills utgått i postporto för
tidningar, eller ock 2:0 att-det nu varande
tidnings-porto måtte i Bevillningen uptagas,
så att det lika litet, sorn någon annan
del deraf må kunna ulan Ståndernas
4:de Sami. 5 Band. 89
6to Stats-Utskottets Betänkanderi.
medgifvande förhöjas, samt i sådan händelse
3:o att en viss afgift till postverket
iliåtte bestämmas för hvarje Exemplar af
en tidning, som sålunda fort-skaffas från
Tryckningsorten utan afseende på, den
längre eller kortare väg, den inom Riket
föres; och
2:0 Herr Friherre Lagerbjelke», Joh.y
1 sammanhang med ofvan ornförmälde Motion
ingifne anförande ined förslag, det
skulle till beredande af en mot Stats-Verkets
förlust, i händelse tidningar få postfritt
kringsändas, svarande inkomst, Tidningar
och Periodiska skrifter, mot erläggande
af stämpelafgift, nied serskild stämpel
förses, på sätt sorn 1111 sker i de fle‘
ste Europeiske Stater, hvarest tidhingarne
hvar i sin mån sålunda bidraga till Statshördorne.
Stats- och Bevillnings-TJtskotten, sorn
inhemta t ej mindre, att sedan Kongl. Majit
genom Nådig skrifvelse under den i5:de
December 1820 bifallit, det alla så väl i
Hufvudstaden, sorn i Städerne i bind,sorter
lie utkommande Dagblad derefter tillätos
att med posten afsända», mot en nedsatt
porto, beräknadt till en åttondedel af
hvad för bref, efter nu gällande PostTaxan,
betalas, och under iakttagande a
Stats-Ulskottets Betänkande!!. 611
de vilkor Kongl. Öfver-Post - Direclionens
den 20 derpå följande i samma månad utfärdade
särskilde kungörelser innehålla, än
ock att porco-beloppet för afsände Tidningar
från General-Pasl-Contoiret i Stockholm
år 3822 utgjort 995 R:dr a3 sk. 8
r:st., äfvensom alt en R:dr beräknats för
hvarje Exemplar af alla de Söckendagar i
veckan utkommande tidningar, men endast
a4 sk. godtgjorde för sådane, hvaraf tvenne
Nummer till ett halft ark hvardera under
nämnde tid utgifyits, äro för sin del
öfver tygade derom, att det skulle vara af
högsta vigt för utbredandet af ny ttiga kunskaper
båda inom de egentliga vetenskapernas
område, och uti det allmänna lifvet,
rörande ämnen, om så väl Tidningar
som alla Periodiskå skrifter linge med posten
kostnadsfritt afsända®, mea då en sådan
tillåtelse skulle lätt kunna föranleda
missbruk genom yppad lätthet för författare
och öfversättare att i form af Tidskrifter
utgifva sina arbeten, för att sa medelst
befordra deras hastiga och kostnadsfria
kringspridande i Landsorterne, hvilket
åter skulle möjligen lill den böjd öka
postens tyngd att flere hästar tarfvades
till dess framskaffande, våga Utskotten således
icke för det närvarande, och förrän
postloringen blir ståhl på en annan fot,
vördsami i gen tillstyrka denna mera allmänna
frihet, hvaremot Utskotten yord
-
CT|p Ståts-Utskottets Betänkanden.
samt förmoda, att en så beskaffad postfrihet
förunnas endast åt Tidningar, ingalunda
skall medföra så betänkliga följder
i afseende på postföringen, emedan allmänhetén
i landsorterne vanligen inskränker
sig två eller tre dagblad, hvilka äga det
största interesset, och nya tidningar af ett
högre värde, merändels uttränga de äldre,
då de anses af ett mindre.
För den brist i Postmedlen, som
genom en sålunda åt alla Tidningar förunnad
porto-frihet måste uppkomma, tro
Utskotten en lika lämplig som billig ersättning
skola vinnas genom en alla från
nästa års början utkommande Dagblad och
Tidningar ålagd Stämpel-afgift. Att svårigheter
skola vid införandet af en dylik
stämpling möta, i afseende på såväl verkställigheten,
som den dermed förenade
controll, har icke undfallit Utskottens uppmärksamhet,
då antalet af de i Stockholm
utkommande Nummer af Tidningar utgjör
54,000 i veckan eller omkring 9000 om
dagen, men efter de upplysningar Utskotten
inbemtat, anse desamma, i händelse af
lliksens Högloft. Ständers bifall till detta
förslag, hvarigenom ej allenast den fördel
vinnes, att alla dagblad kunna, oberoende
af i förväg lagda hinder, kringsändas portofritt
till Landsorterne, utan all annan
förhöjning för läsare derstädes, än det
Stats-Utskottets Betänk anden. 6i3
Postförvaltaren tillkommande arfvode, utan
äfven en ej obetydlig inkomst, utan någons
sannerliga betungande, tillskyndas
Staten, så vida afgiflen för de i hufvudstaden
utkommende tidningar skulle, beräknad
efter nu varande antalet deraf upgå
till omkring 4>700 R:dr, nödvändiga
Chartaa-Sigillatse Slämplingen kunna verkställas
i Riksens Höglofl. Ständers Riksgälds-Contoir,
af den tjenstemanna personal,
som der redan finnes för den så kallade
Chartse-Sigillatsc hvitstämplingen, och
hvilken personal, om i anseende till arbetets
mängd, skulle pröfvas oungängligt,
af Fullmägtige då må på obestämd tid
och emot något lämpligt arfvode tillökas,
och förmoda Utskotten någre hinder icke
skola vid det egentliga stämpelarbetet möta,
då, enligt meddelade upplysningar omkring
12,000 Tidningspapper kunna härstädes
beqvämligen stämplas och uppräknas
på dagen, men att ännu större antal
åstadkommas om papperet till de tidningar
som på halfark utgifvas, förses öfver hela
arkets rygg med tvenne på något afstånd
från hvarandra ställde stämplar, af hvilka
en blifver sedermera på hvardera af de
halfva arken sittande: äfven som i Landsorterne,
hvarest denna omsorg är uppdragen
åt Lands-Contoiren och Magistraterne,
några synnerliga binder för verkställigheten
deraf icke kunnat föreses.
6i4 S tat s-Ut skotte t s Betänkandeii;
I den vördsamma förmodan att
Riksens Högloft. Ständer bifalla denna salunda
gjorda framställning, få Utskotten i
afseende på dess sättande i verket dermed
förena följande förslag:
1:0 Hvarje utkommande TidningsNummer
tryckt på halft ark eller derunder,
förses med en röd Chartas-Sigillatse
Stämpel till ett rundstyckes belopp; hvarje
helt ark med en dylik till två rundstycken,
deröfver till och med ett och ett
halft ark tre rundstycken, samt så vidare;
2:0
För tidningar åtföljande bihang»,
gäller samma stadgande, äfven om det
skulle utgöra mindre än ett halft ark, med
undantag af sådane Bulletiner, som på
Regeringens Befallning tryckas på särskildta
blad innefatta officiella underrättelser
samt åtfölja Post- och Inrikes Tidningar;
3:o Tidnings-Redactionerne i IIuCvndstaden
inlemna till det särskildta Contoir
inom Riksens Högloft. Ständers Riksgälds-verk,
som Charta» - Sigillatae hvitstärnpiingen
besörjer, jemte qvitto å den
i samma Verk nedsatte stämpel-afgiften,
det till Tidningarne bestämda papper,
hvarefter Redactionerne ega, att i den maja,
jStats-Utskottets Betänkande!!. Gi5
papperet hinner stämplas, det samma, men
sednast efter fjorton dagar, återfå; Desse
reversaler hiläggas sedermera de af förstnämnde
Contoir uppgjorde räkenskaperne.
4-'o När Tidningar i Landsorterne
utgifvas i de Städer, der Läneresidencer
äro, inlemnas papperet till Lands-Conloiret,
under hvars inseende och ansvar
stämplingen verkställes; hvarföre Conloiret
såsom ersättning för Besvär, Tryckbållar,
Färg och arbetslön till Stämplar, godtgöra
sig af inllutne medel ett arfvode af 16
skillingar för hvarje ris papper; hvarest
åter Landshöfdinge - Residencer icke äro,
hesöi’jes stämplingen af Magistraterné emot
enahanda arfvode; men i hegge fallen hör
Stämpel-afgiften i Landtränteriet nedsättas
och innan stämplingen får företagas, qvit»
teradt Reversal till vederbörande aficmnas;
5:o
Begär Boktryckare eller RedactÖr
ätt en redan tryckt Tidning må med
stämpel förses, sker sådant i ofvanskriiven
ordning;
6:5 Underlåter Tidningsutgifvare eller
Boktryckare hvad om Tidningars stämpling
stadgadt är, höte med anledning af
4 5-2 monp i Tryckfrihets-förfallningen
6i6 St a t s-Utskottets Betänkan den.-
Femtio Riksdaler; kan ej skiljas hvem der
till skuldeu varit, dele då ansvaret;
7:0 Bokhandlare eller den Tidning
utdelar, plikte för hvarje ostämpladt exemplar
som af honom utlemnas Tre R:dr
16 sk; men Postförvaltare, som ostämplad
Tidning afsänder, dubbelt, i enlighet med
13 §. af den nu fÖreslagne- Chartae-Sigillatae
förordningen;
8:0 Underslef, förfalskning och annan
grof förbrytelse straffas på sätt Chartae-Sigillaiae
Förordningen i thy fall för»
mår;
9:0 I afseende på tillsyn af Författningens
efterlefnad, samt böternes fördelning,
galle äfven samma föreskrifter; och
K ' _ '/• ■ ' ' , _ •■■■: v'».-'; ' •
10:0 Uppbörd och redovisning af inflytande
medel, verkstålles inför Fullmägtige
i Rikets llöglollige Ständers Riksgälds-Contoir.
Sluteligen få Utskotten, af hvilka
Höglofl. Stals-Utskottet, som ansett hufvud
frågan, eller huruvida portofrihet må
Dagblad förunnas eller icke, dess bedömmande
ej tillhöra, utom hvad en sådan fri
-
hets
Stats-Utskottets Betänkanden. 617
hets meddelandp kan verka på den för
Stats-Verkets behof bestämdt påräknade inkomsten
af Postverket, men då Bevillningsutskottet
förklarat, samt Stats-Utskoltct
äfven för sin del ansett sig kunna antaga,
att den minskning i Postinkomsten Statsverket
kommer att vidkännas genom Dagblads
befriande från Postporto, skulle ersättas
genom ofvannämnde Stämpel-afgift,
inskränkt sitt Yttrande till sättet hvarpå
ofvanberörde stämpling må i Hufvudstaden
verkställas, hemställa, att i händelse Riksens
Höglofl. Ständer behaga gilla, hvad
sålunda föreslaget blifvit, desse stadganden
må inflyta i den allmänna Chartae-Sigillatae
Författningen, såsom dermed i närmaste
sammanhang; Dock varder allt detta
till Riksens Höglofl. Ständers granskning
vördsemligen öfverlemnadt, med bifogande
af de inom Bevillnings-Utskottet särskildt
anförde Reservationer.
Sockholoi den i4 Ocober 1823.
4:de Saini. 5 Band.
618 Stats-Utskottets Betänkanden.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens Högloflige Ständers
Bevillnings- Utskott den 10
October 1823.
S. D. Justerades Protocollerne för den 26
September eftermiddagen och den 29 i
samma månad.
Herr Uggla, Göran Gustaf, uppläste
så lydande reservation: Jag har
trott och tror äunu, att samma förmon
som förunnas Dagblad, äfven bordt och
kanske med mera skäl bör utsträckas till
Yecko- Månads- och Qvartals-Skrifter.
Afsiglen med den af Ilöglofl. Utskotten
vidtagne åtgärd är alt sprida upplysning
inom Nationen, men med upplysning
kan man väl ej förstå endast underrättelser
om hvad sig tilldrager här eller
i andra länder. Denna slags upplysning,
ehuru nyttig, är ej den hogsta grad
deraf. Hos den tänkande väcker allt
tankar, hos den icke tänkande föranleda
underrältelserne om verldens besynnerliga
Jopp, samtal, och det är väl ej blott detta
slags “upplysning sorn man vill befordra.
Det fins en högre, en ädlare. Det är den
Stats-Utskottets Betänkan Jen. 619
sorn utgår från Statsmannen, Tänkaren
och Naturforskarens undersökningar —•
Resultuter af dessa ser man ej, så framt
ej ögonblicket så föranleder, nedlagde i
Dagbladen —• Det är otvifvelagtigt ert sanning,
alt mångå förenade omständigheter
göra ett Dagblad lill det lättaste vehickel
ior upplysningen; dess tillvarelse är således
af vigt för ett lands ljus, och det bör
vara Nalional-Representationens pligt alt
skjrjda och uppmuntra denna det allmänna
vettets organ •— Men i allmänhet se
vi Tidsskriflerne trädå närmare målet eller
befordringen af en allmän upplysning
— Genom sin beskaffenhet Jemna de ut-*
rymme till längre undersökningar — de
förvara de deri nedlagde ideer till efterkommande
•— du söka ej att leda gången
af en viss händelse •— de verka mera på
vetenskapernes gång och på slägtets framskridande
1— Derför tror jag dem värde
samma uppmuntran och samma lättnad
som Dagblad. Farhågan för Postväskans
tyngd är en chimere; länge voro vissa
Tidningar af en så öfverlägsen tyngd, att
man ej vågade låta dem med Posten fortskaffas,
under det andra saknade denna
egenskap. Nu sedan alla Tidningar njuta
samma fördel till godo, visar man samma
farhåga för Tidsskrifter, likasom Postförvaltare
ej kunde få sig öppet lcmnadt, att
efter omsländigheLerne fördela försäud
-
6ao Stats-Utsktotets Betänkande^
ningarne; Jag för min del anser åtminstone
sådant möjligt och tror, att i Stämpelafgiften
ligger correctivet mot farhågan»
att denna utväg skulle af öfversättare med
flere missbrukas.
Jag finner således Vecko- Månadsoch
Qvartals-Skrifter höra åtnjuta lika rättigheter
som Dagblad och det skulle verkcligen
förundra mig, omen ny läsning
i blandade ämnen, i händelse någon
dermed uppträdde, skulle med 48 ark om
året mera belasta Post-väskorne, än Dagligt
Allehanda med sina 4°o eller 5oo ark.
Ut Supra. ' '
Ex Protocollo. j
i. _ CLAS LIVIJN;
N:o 565.
Ankom den 31 Octob. 1823.
Utlåtande, angående förrättad
granskning af Kongl. Num
-
Stats-Utskottéts Betänkan den. 621
mer - Lotteriets Räkenskaper
för år 18*1.
Efter verkställd granskning af Kongl.
Nummer-Lotteriets Räkenskaper för år
1821 i sammanhang med Revisionen af
Stats-Verkels förvaltning och Räkenskaper,
får Stats-Utskottet afgifva följande yttrande
derom:
Vid årets ingång utgjorde Verkets
Jjehållne tillgångar uti Contanle medel,
fordringar och fastigheten Huset N:o 2 &
3 vid Svartmangalan här i llufvudstaden
R:dr 208,o34: 6. 8.
Under året försålde Lotter
för 287,224: 3i. 5.
Hvarförutan influtit Interessen
på förräntade Capitaler
1,611: 34- 10.
jemte diverse mindre poster,
såsom hushyra, obgervatioiis-medel
m. m. 353: 3o. 4-
Summa R:dr 497*224: 7. 3.
Deremot hafva utgått följande belopp:
Vinster 1^1,2^11 3i. 6.
^oIlecteurs-Arfvodea 17,233: 19. 5.
622 S ta ts-Utskottets Betänkand’en.
Postporto 75078: 35. 7.
Aflöning 11,076: 33. 3.
Brudgåfvor 2,833: 16.
Di vorse omkostnader och
utgifter i2,5oo: 5. r.
Till LazarettsDirectionen
årlig afgift, i följd af
Kongl. Brefvet den 2o:de
Februarii 1806 5oo:
Lik a ledos till Kongl. Musicaliska
Academien 200:
Lefverering lill Kongl.
Räntkammaren för . StatsYerkets
räkning 75,353: 40> 5.
Utom influten Bevillning å vinster
8,335 R:dr 34 sk. 9. r:st.
R:dr 268,007: 37. 3.
Dd Lotteriets återstående Capital och tillgångar
vid 1821 års slut
utgjorde 229,216: 18.
Summa 497>224: 7* 3.
Äf berörde behållning till år 1822 kunna
likväl såsom mindre säki-e anses 2:ne äldre
Balancer nemligen, dels en till Hamnbyggnaden
i Helsingborg
försträckt Summa af 14,990:
jStats-Utskottet* Betänkanden. 6a3
dels och till Strömrensnings-Directionen
i Finland
utgångne 13,700:
Tillsammans 28,690:
I öfrigt får Utskottet upplysa att, efter
afdrag utaf Lotteriets kostnader och öfrige
dermed förenade ofvanupptagne utgifter
på det hela, vinsten
utgjort för året ioi,832: 26.
Derifrån afgår förlusten af 5,65o: i\i.
Återstår vinst 96,181: 02.
Räkenskaperne hafva funnits förde
med ordning och noggrannhet: Men sorn
deruti finnas balaucerade såsom skuld under
Titel obetald köpeskilling för Huset
6,200 R:dr, och, vid infordrad upplysning
om orsaken dertill, att en Inrättning med
så betydlig tillgång, likväl häftar för återstående
betalning af dess bus, inhemtats,
att sådant härledde sig derifrån att, efter
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, till ' inköp
af huset blifvit använde utaf den lill
Brudgåfvornes utgifvande afsatte Fond
4,5oo R:dr samt att, vid förnyad Brandförsäkring
af detta hus år 182 r, ett derå
varande premie-lån af Brandförsäkrings
-
0»4 Stats-Utskottets Betämkanderi;
fonden uppgått till 600 R:dr; Så liar Utskottet
ansett förhållandet i denna del tillräckligt
ulredt, men att desse serskilda
Poster böra hädanefter till deras rätta egenskap
i Räkenskaperne upptagas såsom
Lån af Brudgåfve-Fonden och Brandförsäkrings-Yerket.
Enär af Ilufvudboken befinnes att
Lotteriets behållning i fordringar vid 1821
års början, bestod uti Riksgälds-Contoirets
obligationer med ränta för en Summa af
i36,5oo R:dr, men de under årets lopp influtne
räntemedlen utgjort endast 1,611
R:dr 34 sk. 10 rst„ har Utskottet fästat
uppmärksamhet härvid och utrönt, att som
räntemedlen å berörde Capital på olika
tider förfallit, hafva de, i mån deraf till
större eller mindre belopp, det ena året
mot det andra, ingått och blifvit upptagne
i Räkenskaperne, utan afseende på tiden
för hvilken de upplupit; Men då ordningen
deremot synes fordra, att räntor å
fruktbara Capital bora i hvarje års Räkenskap
debiteras, såsom tillgång, och hvad
derutaf ingår credileras samt det öfriga
balanceras såsom resterande fordran för
året; har Utskottet funnit sådant höra
iakttagas uti ifrågavarande Räkenskap hä
-
dan
-
Stat s-Utskottets B et änkan den. 62S
danefter, så vidt någon räntebärande behållning
af Lotteri-medlen må kunna komma
alt linnas.
Som Utskottet för öfrigt inhämtat,
att Kongl. Majrt, uppå Lotteri-Directionens
underdåniga hemställan, genom Nådigt
Bref af den 23 Januarii i8iq, täckts, i
anseende till myntets fallna värde, sålunda
förhöja de uti 20 Art. af detta Lotteries
plan år 1771, till belopp af 5oo
D:r S:mt eller 83 R:dr iG sk. för hvarje
dragning bestämde Brudgåfve-vinster, hvilka
tillfalla fem af allmogens döttrar och
af dem få uppbäras när de träda i gifte,
att från berörde års början blifvit af Lotteriets
vinst vid hvarje dragning afsatte
166 R:dr 32 sk. och Brudgåfvorne följaktligen
Ökade från 16 R:dr 3a sk. lill 33
R:dr 16 sk.; så och ehuru Utskottet, i betraktande
af ändamålet med desse Brudgåfvors
anslående vid Lotteriets inrättande,
att nemligen tjena till uppmuntran
och befordrande af giftermål inom den obemedlade
folkklassen, funnit den sålunda
i Nåder beviljade tillökningen uti desse
vinster fullkomligt föranledd af myntvärdets
förändring, sedan den tid desamme
först fastställdes; har likväl Utskottet, på
den grund, att Lotteriets afkastning utgör
4:de Sami. 5 Band.
40
626 Stats-Utskottets Betänkanden.
en Stats-Verkets Ordinarie inkomst, som
skulle minskas i den mån omförmälde
derutaf auslagne förmån Liefve än vidare
på lika sätt förhöjd, ansett sig, med anledning
af hvad sålunda förekommit, höra
tillstyrka, det Riksens Ständer hos Kongl.
Maj;t, i underdånighet anhålla, att någon
ytterligare så beskaffad dispostion af desse
medel icke må göras, med mindre Riksens
Ständers lemnäs tillfälle att sig deröfver
förut i underdånighet yttra, i afseende
på beräkningen af denne Stads Inträd
och den dermed gemenskap egande
ifrågastälde utgiftens belopp: hvarjemte,
derest Riksens Ständer bifalla hvad Utskottet
i ofvanberörde omständigheter sig
utlåtit och vördsamt hemställes till bepröfvande,
underdånig anmälan derom
jemväl lärer i ett sammanhang göras.
Stockholm den 19 Aug. l8a3.
N:o 566.
Ankom den 31 Octt, 1833,
.Memorial, i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga skrifvelse,
Stats-Utskottets Betäknanden. 627
angående Intraderne från
ön Sst Barthelemy.
Under den 8:de i denne Månad tiar Kongl.
Maj:t i Nåder behagat lill Riksens Ständers
Stats-Utskott aflåta följande Nådiga skrifvelse,
angående förvaltningen af Inkomsterlie
från Colonien S:t Barthelemy: ”Kongl.
Maj:t har, i Nådig skrifvelse af den 22
December ig1?» meddelt Rikets då församlade
Ständers Statsutskott underrättelse
om Svenska Yestindiska Colonien S:t Barthelemys
tillstånd och om förhållandet
med de derifrån inflytande, under Kongl.
Maj:ts disposition ställde, medel.
De orsaker, som vid nämnde tidpunkt
anfördes, såsom verkande en betydande
minskning i Coloniens handelsrörelse,
och de deraf beroende inkomster,
hafva ej allenast sedermera oafbrutet fortfarit,
utan en ytterligare anledning till
handelns dragande från denna Ö, är ännu
förlidet år gifven, genom Engelska Regeringens
beslut, att öpna sine Vestindiske
Coloniers hamnar till handel för Norra
Amerikanska förente Staternes Fartyg med
en mängd Artiklar, som, förut endast, i
en af frihamnarne i granskapet, plägade
omsättas. Äfven den i Yestindiska får
-
628 Stats-U t skottets B et änkan de nj
vattnen redande osäkerheten för kapare
och sjöröfvare har bidragit att betydligen
försvåra rörelsen, och för de handlande
samhällena i denna verldsdel måst mediöra
menliga följder. Den erfarenhet,
sorn, under loppet af innevarande år, blifvit
vunnen af desse omständigheters för
enade
verkan, lemnar full anledning att
tvifla, huruvida Coloniens förvaltning, under
längre fortfarande enahanda förhållande,
skall med kronans der fallande inkomster
kunna bestridas.
Det är af desse skäl, som Kongl,
Majit ej sett Sig i tillfälle, alt, af de från
S:t Barthelemy inflytande Öfverskottsmedel
fortsätta bestridandet af de, för Riket
i allmänhet gagneliga utgifter, livilke under
rikare tillgångar å Fond anvistes; Men
då det, ej allanast till följe af 1812 års
Biksdags-Beslut tillhörde Kongl. Maj:t att
sörja för de till Coloniens Administration
hörande personers aflöning och pensionerande,
utan det äfven fallit Kongl. Majit
svårt, att alltid afvisa sådane utomordentlige
behof för livilke på Rikets Stat intet
anslag finnes och hvilke derföre förut blifvit
genom Barthelemyska Cassans tillgångar
afhjelpte, så har Kongl. Majit täckts
af egne medel, till framtida ersättning a£
nämnde Cassa, låta bestrida desse utgifter^
Hvarigenom Kongl. Majit för: närvaran^S
S tals-U t sk otte ts Betänkan den. 629
beflnnes äga en fordran af Barthelemyska
Dassan, utgörande elt belopp af 173,147
It:dr Banco, oberäknadt en, å samma Gassa
anvist, men för bristande tillgångar,
ännu ej utbetald ersättning till MagazinsDireclionen
af 4>°99 B:dr 28 sk. Banco.
Då emedlertid, af livad ofvan anfördt blifvit,
hopp om utvägar till denna ersättning
allt mer och mer synes försvinna, måste
naturligtvis de utgifter äfven derefter lämpas
och inskränkas, som, under denna
Titel och med fästadt afseende på blifvande
tillgångar, hittills varit bestridde.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskolt med ali Kongl. Nåd ocL
önnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.”
Detta Kongl. Maj:ts Nådiga tillkänaagifvande
om förhållandet med Intraderfie
från S:t Barthelemy under den tid som
63o Stats-Utskottets Betänkanden.
förflutit sedan 1817 års slut, då enahanda
underrättelse Rikets Ständers Stats-Utskott
i Nåder meddekles och derefter till Riksens
Ständer inberättades, har Stats-Utskottet
ansett icke fordra annan åtgärd än
detsamma lill Riksens Höglqflige Ständer
yördsainligen frambära.
Stockholm den a5 October i8n3,
N;o 567,
Ankam den 31 Qct, 18? 3,
Utlåtande, rörande granskningen
af Militiae -BoställsCassans
Räkenskaper*
Bland åligganden, sorn, vid innevarande
Riksdag, tillhört Stats-Utskottet, har äfven
varit det, att, sedan Kongl, Maj:t, enligt
Nådig skrifvelse till Riksens Högloflig?
Ständer af dea 28 asti. Februarii, tillåtit,
Stats-Utskottets Betänka uden. 031
det Militiae-Boslälls-Cassans Räkenskapet*
måga för Riksens Ständer och deras Revisorer
få framläggas, öfverse och granska
denna Cassas förvaltning; Och får Utskottet,
efter att hafva fulländat ifrågavarande
Revision för de, sedan sista Riksdag, förflutne
åren 1818 och 1819, för hvilke afslutade
Räkenskaper varit att tillgå, nu
till Rihsens Högloflige Ständer inberätta
härunder förekommit.
Militiae-Boställs-Yerket, sorn, till sill
Inrättning, är samtidigt med IndelningsYärkel,
har tillkommit i afsigt att lemna
vård och tillsyn Öfver husell å de till Militien
Indeldte Boställen, samt derjemte
ombesörja deras bebyggande utaf dertill
anslagne medel. Desse bestödo frän början
endast af de Räntor, som, under namn
af Reserve-Hemmans Räntor, vid Regementérne
utgå, utgörande efter Kronovärdi
1,897 h:dr 35 sk. 6 rst. om året, samt af
Säteri Frihets-medlon för de RegementsOfficerares
Stabs-Säten, å hvilka CaractersByggnaderne
voro indragne, till ett belopp
af 29 R:dr 3 sk. 6 rst, årligen;
Men erfarenheten visade snart att berörde
anslag icke var tillräckligt för alla de utgifter,
Bostalls-Verket ålåg att bestrida;
Hvadan tillskott dertill af Extra Ordinarie
Stats-medlen esomoftast måste göras, och
£
6 32 Sta t s-Utskottets Betänk an deri}
fcranledde detta till Riksens Ständers vid
1769 års Riksdag, fattade Beslut, att Statsverket,
en gång för alla, skulle biträda
Boställs-Verket nied 4 Tunnor Guld inom,
8 års tid; Genom hvilken ytterligare anvisning,
i förening med den förut vidtagne
anstallten att göra Militiae-Boställs-Fonden,
medelst utlåning, fruktbar, Riksens
Ständer ansågo, att fonden, utan Statens
vidare gravation, borde i alla tider, kunna
bära sine kostnader.
Sålunda fonderad och förvaltad har
Militiae-Boställs-Cassan så småningom vunnit
den tillväxt, att densamma, enligt 1819
års Hufvudbok, vid nämnde års slut, i
Contanter och fosdringar ägde en beliåll
-
så att netto behållningen
då uppgick till 3g6,j3g: g. 11.
Då Utskottet af Räkenskaperne inhemta
t, att Kongl. Krigs-Collegii ArtilleriDepartement
häftar för en skuld till Militias-BoStälls-Cassan
vid 1819 års slut af
47,689; 23. 10., härrörande af ett erhål
-
ning af
hvaremot dess skulder vid
samma tid utgjorge
399’i69: i 5- &
2,43o; 5. 7.
let
Stats-Utsko ttets Be tänk anden. 633
Ii t förskott till inköp af Mar i a? bergs egendom,
har Utskottet sökt göra sig underrättadt,
om anledningen hvarföre denna
utgift blifvit å Cassan anvisad; och dervid.
vunnit den upplysning, att, sedan,
vid föredragningen af frågan, om inrättandet
af ett Artilleri Liiro-Institut å Mariaeberg,
hos Kongl. Maj:t blifvit 1 underdånighet
anmäldt, att tillvägabringandet af
den för berörde egendom begärde köpeskilling
blefve verkställbart genom förskott
till Siats-Verket från de under Kongl.
Krigs-Collegium lydande Cassör, emot 6
procent ränta, som å Artilleri-Staten borde
uppföras, samt att återbetalningen till
Cassorne af Capitalet kunde åstadkommas
dels genom den afkastning, Mariasbergs
egendom, under en väl ställd nitisk Administration,
förmodades gifva, dels ock
genom bidrag från Stats-Verket i den mån,
dess utgifter minskades, ej mindre genom
indragning af årliga Recognitions-Summan
till Egaren, Öfverste-Lieutenanten Appelqvist,
hvilket af egendomens inköp blefve
en följd, än ock genom besparing af de
hyreskostnader, som kronan, i annat fall,
måste vidkännas för rum och lägenheter,
hvarpå Mariaeberg kunde lemna tillgång;
Så hade Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse
den 22 November 1816, läckts an
-
4:dc S a rn 1. 5 B a 11 d.
4o *
634 S tats-Utskottet s B e t ä 11 k a n de n,.
Befalla Kongl. Krigs-Collegium, alt, så fort
ske kunde, med Öfverste-Lieutenant Appelqvist
afsluta kÖpe-contractet, samt derefter
genast till honom utbetala en fjerdedel af
de 48,669 ft:dr 3a sk. Banco, som af köpeskillingen
komme att till honom ulgifvas,
utöfver de s8,ooo R:dr, för hvilka egendomen
häftade, och 0111 liqviderandet hvaraf
särskildt skulle regleras; Förmodande
Kongl. Maj:t, att de öfrige tre fjerdedelarne,
för hviike behörige Obligationer, stälde
på viss betalningstid med 6 procent ränta,
borde lili. Öfversle-Lieutenanten Appelqvist,
vid köpets afslutande ulgifvas, skulle
kunna inom loppet af år 1818 inlösas,
antingen med efter hand uppsagde inflytande
Låue-poster till Militiae-Boställs-Cassan,
eller också med andre under Kongl.
Collegii disposition stälde medel, emot ersättning
af Boställs-Cassan; Och, på det
sistnämnde Cassa, som alltså komme att
förskjuta den utgående köpeskillingen för
Mariaeberg, desto snarare måtte härföre
blifva godtgjord; täcktes Kongl. Majrt derjemte
i Nåder förordna, icke allenast att
årliga revenuen af Mariaebergs Egendom
skulle till afbetalning å Cassans förskott
användas, utan ock att derest Besparingarne
å 3:dje Hufvud-Titeln sådant medgåfve,
ett belopp af 1 högst 2000 R:dr skulle
årligen till enahanda ändamål deraf an
-
Slats-Utskot tets Be tänk a uden. 635
ordnas och utbetclas, intill dess hela Capitalet
sålunda blelve al’ Siats-Verket infria
dt.
Vid denna disposition, på grund
hvaraf, enligt 1818 års Löneräkuing från
Militias-Boställs-Cassan utgått i Capital och
Räntor tillsammans 51,682 R:dr 33 sk.,
kan väl erinras, att Cassun derigenom blifvit
ålitad för utgifter, som det icke tillhört
Cassun, efter dess primitiva bestämmelse,
att bestrida. Men då medlen bli 1-
) • * C
vit utgifne, endast såsom förskott, derå
Cassan eger tillgodonjuta ränta till enahanda
belopp, som « andra utlånta Capitaler,
och Cassan för öfrigt, i betraktande
af de föreskrifter, Kong!, Maj:t läckts
i Nåder meddela, vid förskottets beviljande,
icke synes något äfventyra, hvarken
till räntans behöriga erhållande, eller Capitaiets
återbetalning; anser Utskottet någon
vidare åtgärd härvid icke böra ega
rum: Och har Utskottet, i sammanhang
härmed, skolat upplysningsvis nämna, att,
jemlikt den underrättelse, som från Kongl.
Krigs-Collegium erhållits, Boställs-Cassans
fordran i förenämnde hänseende, vid 1822
■års slut, redan var nedsatt lill 42>53y
R:dr 3a sk. 9 rst. Banco.
Beträffande den Kongl. Krigs-Collegium
i Nåder uppdragne speciella torvall
-
636 S t a ts-U t sk o ttet s Betänkanden,
ningen af Boställs-medlen; Så har Utskottet,
vid genomläsande af Prolocollen för
ifrågavarande anie år, funnit densamma
enlig med de derom gifne föreskrifter,
livilke hufvudsakligen innefattas uti Kongl.
Majlis förnyade Husesyns- och Boställsordning
den i5 September 1762, jemte
Kongl. Förklaringen den a3 Januarii 1770»
samt Kongl, Låne-Reglementet den 23
Maj i8o5; Äfvensom Militiac-Boställs-Cassans
Låilehandlingar, så vidt Utskottet
haft tillfälle att dem genomgå, befunnits
fullständige, Och, hvad slutligen angår
sjelfva Räkenskaperne, anser Utskottet
granskningen deraf endast föranleda tili
den anmälan, att åtskillige ganska betydligc
Summor hos en del Redogörare finnas
balancerade; På grund hvaraf Riksens
Högloftige Ständer torde finna lämpligt
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
om Nådig befallning till vederbörande, att
skyndsamt utreda desse belancer, samt
derefter besörja, att desamma, i vanlig
ordning, varda afskrifne eller till liqvid
befordrade.
Tili Riksens Högloflige Ständers bepröfvande
öfverlemnas detta vördsamligen.
Sockholm den 25 Ocober 1823.
St a t s-U ts ko tte ts Betänk anden. 63 7
N:o 568.
Ankom den 31 Octob. 1823.
Utlåtande, 1 anledning af Pierr
Professorn Doctor Knös’s
motion om undersökning
af orsakerne till mantalspenningarnes
förminskning.
Uudel’ den 3 sistl. Marlii, har Högvördige
Preste-Ståndet till Siats-Utskottet remitterat
ett utaf Herr Theok/gite Professorn,
Doctor Knös ingifvet Memorial, af innehåll,
att den personella afgift, som, under namn
af Mantalspenningar, utgöres, från år 18 r 3
till 1817, uppgått till ett sammanräknadt
belopp af x,i56,831 R:dr; men att densamma,
åren 1817 till och med 1820. fallit
emellan 5o a 60,000 R:dr under föregående
4 årens summa, ehuru, vid jemnförelse
af Tabell-Cornmissionens folkmängds
beräkuingar, förhållandet bordt vara annorlunda;
Och som det både i Statistiskt
och Financielt hänseende vore upplysande,
alt känna anledningarne till en sådan för
-
638 Stat s-U tskottets Betan kan fl en.
minskning, liar Herr Doctorn föreslagit,
att vid Redogörelsen för hvarje Län hädanefter
matte hiläggas en Summarisk up~
gift, sorn ut.viser huru mycket i Mantalspenningar
innestår, samt till hvad belopp
och af hvilken orsak afkortning dera blifvit
beviljad
Denna nedsättning af en, hufvudsakligen
på Piikets folkmängd beräknad,
Slats-Intrad har ej undfallit Stats-Utskottets
uppmärksamhet, vid granskningen af
Siats-Verkets öfrige Inkomst-Titlar. Resultatet
deraf till ziffran har ock, för de
föregående åren, redan blifvit af Utskottet
framlagdt, uti dess afgifne generella
förslag till desse Inkomst-Titlars upptagande
uti Iliks-Staten; Och Utskottet finner
det visserligen bidraga till en utvidgad
Statistisk kännedom, att ulredt blifver,
hvarföre Stats-Intraderne det ena året utfalla
med betydlig skillnad emot ett annat;
Men, då, efter hvad Stats-Ulskottet
inhemtat, de från Länen till Kongl. StatsContoiret
inkommande Speeiel-Iiäkenskaper
äro inrättade efter ett sådant formula
i re, alt de innefatta alla de upplysningar
i afseende på Mantals-penningarne,
som Herr Doctor Knös bär åfvan äskat,
ooh innehållet deraf, hädanefter söm hittills,
kommer att upptagas uti de RiksIIufvud-Böcker,
som uti Kongl, Stals-Gon
-
Stats-U ts ko ttets Betänkanden. 63g
toiret skola uppgöras, oell vid hvarje Riksdag
varda Riksens Ständers Siats-Utskott
meddeldte, anser Stals-Utskottet den af
Herr Doctorn nu gjorde framställning icke
föranleda till någon särskild åtgärd.
Hvilket till Riksens Högloft. Ständers
eget bepröfvande vördsamt öfverlemnas.
Sockholm den 2 5 Ocober 1823.
N:o 5Gg.
Ankom den 31 Oct. 1823.
Memorial, rörande Creditiven
enligt 63 uti RegeringsFormen.
Sorn, jemlikt 63. §. uti Regerings-Formen
af den 6:te Junii 1809, tvänne särskilde
tillräcklige Summor vid hvarje Riksdag
64<> Stats-Utskottets Betänkanden;
skola för oförsedde händelser afsättas och
anslås till Kongl. Majlis Höga disposition;
så får, i anledning deraf, Stats-Ulskottet
vördsamligen föreslå ooh tillstyrka, att
den slörre Summan, sorn,, enligt åberopade
Grund-Lags-stadgande, från Banken
skall utgå, måtte bestämmas till enahanda
belopp, som vid förra Riksdagen eller a
millioner Riksdaler, och den andra anvisas
alt utgöras på sätt Riksens Högloflige
Ständer, genom dess vid denna Riksdag
vidtagne Finance-reglering, bestämt, med
i,5oo,ooo R:dr, att vara tillgänglig då Konungen,
sedan Stats-Rådets tankar deröfver
blifvit inhemtade, finner sådant vara
oundvikeligen nödigt; deraf Två Tredjedelar
eller En Million Riksdaler, då Riksts
försvar påkallar utomordentliga anstalter
och den öfriga Tredjedelen eller
Femhundrade Tusende Riksdaler för andra
högst vigtiga ooh angelägna ändamål;
Hesse begge sistnämnde Summor att utgifvas
och användas under de vilkor och
förbehåll, Riksens Höglofl. Ständer viel
denna Riksdag för det mindre Crcditivets
begagnande fästat. Hvilket Riksens Höglolli
ge Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes.
Stockholm den n5 Oct. 1823.
N:o
§>t ats-Utskottets Betänkande». 641
N:o 57o.
Ankom den 31 Oct. i8?3.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-£/tskotts yttrande
öfver Riksdags-Fullmägtigen
Pehr Pehrssons
från Blekinge Motion om
rättighet för Listers och
Bräkne Häraders Innevånare
att lefverera deras
Krono-Tionde och AfradsSpannemål
till Kronomagazinet
i Carlshamn.
Uti Memorial, som Hedervärda BondeStåndet
till Stats- samt Allmänna Besvärs
och Ekonomi-Utskotten remitterat, har
Biksdags-Fullmägtigen Pehr Pehrsson Från
Blekinge anmält, huruledes den Krono
-
4:deSaml. 5 Band.
4«
642 Stats-Utskottets Betänkande!).
Tionde Spannemål, som är Konungens
Befallningshafvande i Länet, såsom Lön,
anslagen, uppbäres uti de från Landshöfdinge-Residencet
mäst aflägse Listers och
Bräkne Härader; hvadan Pehr Pehrsson,
till befrämjande af Länets samtelige Tiondegifvares
större gagn och beqvämlighet
hemställt, om icke den ändring och rättelse
kunde vinnas, alt Jordegare i Listers
och Bränke Härader finge lefverera deras
Krono-Tionde och Afrads-Säd till KronoMagazinet
i Carlshamn, och Landshöfdinge-Lönen,
i stället, utgöras af Allmogen
uti Östra och Medsletads Härader, hvilka
skola hafva långt korrtare väg till Carlskrona
och redan till större delen vid Krono-Magazinet
derstädes måste leverera sin
Ränte-Spanmål.
Vid pröfningen af detta ärende har
hos förenade Utskotten i öfvervägande
kommit, att Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet,
i följd af mångfaldiga, till
detsainmas åtgärd remitterade, motioner,
rörande levererings- och forsslings-skyldigheten
af Kronans förlända Afrads- och
Tionde-Spannmål, samt andre Ränte-persedlar,
uti afgifvet Betänkande N:o 58, som
af Högloflige Ridderskapet och Adelu, samt
Välloflige Borgare- och Hedervärde Bonde-Stånden
blifvit bifallet, tillstyrkt Rik
-
1
Stats-Utskottets Be tänka nelen. 643
sens Högloflige Ständer, att i underdånighet
anhålla det Tiondegifvarne, mätte inom
viss tid få njuta options-räLt till Ränlepersedlarnes
lefvererande in Natura eller lösen
efter Markegångspris med förduhhlael
forlön till 3a sk. för Tunnan Iiåg och
Korn, och till 24 sk. Banco för Tunnan
Hafra.
Och som, genom en sådan vidtagande
åtgärd, det med Riksdags-Fullmägtigen
Pehr Pehrssons ifrågavarande Motion
åsyftade ändamål äfven synes vinnas, enär
Tiondegifvarne i Listers och Bräkne Härader
derigenom kunna undvika den långväga
forsslingen, och, i stället, lösa sin
Spannmål; anse förenade Utskotten samma
motion icke föranleda till någon särskild
åtgärd.
Hvilket till Riksens Högloflige Ständers
eget bepröfvande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den a5 Oct. i8a3.
T
©44 Stats-UtskottetS Betantanden,
N:o 5yi.
Antom den 31 Oct. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmnäna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af gjorde
anmärkningar vid Z/tskottens
Betänkande N:o 33g,
om upphörande af KrigsAcademien
och inrättande
Professioner i Militaire
Vetenskaper vid Rikets
universiteter.
Höglofiige Ridderskapet och Adeln Iial*
till Utskottens förnyade handläggning behagat.
återlemna ofvannämnde Betänkandes,
med åtskillige deremot gjorde anföranden;
Och enär öfverläggningar derom uppstått
huruvida den undersökning Utskotten föreslagit,
skulle sträcka sig till hela Mili-?
taire-Verket, eller inskränkas till Mw
Stats-Utskottets Betänkanden. 645
litaire Läro-Verket, få Utskotten, till
bäfvande af denna tvekan, hvilken uppstått
af ett skriffel i det llöglofkige Ridderskapet
och Adeln lemnade Exemplar af
Betänkandet, tillkännagifva, alt någon allmän
undersökning af Fäderneslandets Militaife
Inrättningar, så mycket mindre
af Utskotten vid detta tillfälle kunnat föreslås,
som Motionerne och de deraf föranledde
Discussioner endast rörde M i lita!
r undervisnings-anstalterne, öfver hvilkas
keskaffenhet en Revision blifvit förordnad.
Hvad angår den af flere Ledamöter
yrkade undersökning af Civila Läro-Verken,
i sammanhang med Revisionen af de
Militaira, fortfara Utskotten att påkalla
uppmärksamheten å den omständighet, att
i Augusti månad nästkommande år den
anbefallda Skol-Revisioneu kommer att
ega ram, i hvilken äfven Lärare från Universiteten
deltaga. Det beror då afKongl.
Majrts Nådiga bepröfvande, om den föreslagne
undersökningen af Militaire-LäroVerken
skall samtidigt med denna anställas,
och med den stå i någon förening,
eller om en särskild Committé' för det nu
ifrågavarande ämne skall bildas af blott
Militaire personer, eller äfven af andre i
JQndervisningsläran kunnige män; Denna
6\G Stats-Utsktotets Betänkanden.
dctail-fråga anse Utskotten så mycket mindre
höra nu blifva ett ämne för Riksens
Höglollige Ständers öfverläggning, som den
dels är af administratif beskaffenhet, dels
ieke fullständigt förberedda Lika med
hvad en Ledamot inom Högloflige Ridderskapet
och Adeln yttrat, göra Utskotten
sig förvissade, att detta ärende skall
erhålla den behandling, sorn befordrar det
ås v flade vig tiga ändamålet, samt Kongl.
Maj:t, i den Instruction som kommer att
meddelas dem, hvilka erhålla uppdrag alt
verkställa den uti Skol-Ordningen förordnade
Revisionen, anbefaller denna gransknings
utsträckning, äfven till de högre
Undervisningsverken, så att fullständig
kännedom örn dessa Lärdoms anstalter må
kunna vinnas och de dervid möjligen befi
11 leii ga bristerna äfhjelpas. I betraktande
hvaraf, och då Högloflige Präste-Ståndet
den i4> Välloflige Borgare-Ståndet den
27, och Hedervärda Bonde-Ståndet den 14
näst!. Augusti antagit och gillat Utskottens
först afgifne Betänkande, hafva Utskotten
jemnlikt 69 §. Regerings-Formen samt 75
§. Riksdags-Ordningen icke bordt deruti
föreslå någon ändring.
Stockholm den 21 October i8a3.
S ta ts-U t s ko 11 e t s Betänkan den. 647
N:o 572.
Antom den 31 October 1S23.
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande
öfver Herr von Hohenhausens
Motion om undersökning
af de Civila
Läro-verkens närvarande beskaffenhet.
T iii Stats- samt Allmänna Besvärs- och
.Ekonomi-Utskotten har Högloflige Riildeiskapet
och Adeln remitterat ett anförande
af Herr Mich: von Hohenhausen, all sedan
3:ne Ständ antagit Utskottens Betänkande
om Krigs-Academien , hvaraf föijer att
Riksens Ständer till Kongl. Maj:t ingå
med underdånig anhållan, att MilitnireVerket
i hela sin vid och omfattning mätte
af sakkunnige män undersökas jemte
648 Stats-Utskottets Betänkanderi;
Militaire undervisnings - anstalterne, och
Utskotten icke lära kunna förändra sitt
beslut, i anledning af Ridderskapet och
Adelns återremiss i ämnet, hvilken, föranledd
af Herr Björnstjernas förslag om
en gemensam undersökning af de Civila
af Militaire Läro-Verken, hade till föremål
att verka på Utskottens öfvertygelse
till antagande och föreslående deraf, Herr
von Hohenhausen, öfverlygad om att, för
att i denna väg åstadkomma någon verklig
och stor nytta för Fäderneslandet, åtminstone
en liktidig undersökning hör
ske af de Civila Läroverken i stöd af
den rätt 56 §. Riksdags-Ordningen foretin
ägger att väcka ny motion, föreslagit
att Civila Läro-Verken måtte i hela dess
vidd och omfattning af sakkunnige Män
undersökas, för att intill nästa Riksdag
sätta Riksens Ständer tillfälle, att, öfverskådande
det hela i ett sammanhang, föreslå
och vidtaga de åtgärder i denna
väg, som för Fäderneslandet, finnas nyttigast
och hvartill mer än tillräcklige medel
torde förefinnas.
Enär vid Stats- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande, angående förändring
af Militaire Läro-Verken, anmärkningar,
1 ,
in
-
S ta ts-U t sk o t te t s Betäknanden. 6q9
inom Högloflige Ridderskapet och Adela
blifvit gjorde, som i likhet med Herr von
Hohenhausens ofvanintagna Motion, haft
för ändamål att tillvägabringa en undersökning
af de Civila Läro-Verken, samtidig
med den öfver de Militaire Undervisliings-Verken
beslutne, och Utskotten uti
dess öfver berörde anmärkningar afgifne
Utlåtande N:o 5yi, yttrat sig på ett sätt,
som äfven besvarar förevarande Motion}
anse Utskotten sig endast böra samma
Utlåtande vördsamt åberopa och detsamma
Riksens Högloflige Ständers pröfning
underställa. En Ledamots serskildta yttrande
bifogas.
Stockholm den 21 October 182J.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos förenade Stats-, samt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten den 21
October 1823.
S, D, Justerades och godkändes Utskot
-
tens Betänkande!* angående Herr von fie
-
nde Sami, 5 Band,
651 Stats-Utskottets B e tänk a n den.-
lienliausena Motion om en allmän Revisiori
af Undervisnings-Verken, då Herr Hjerta
Gustaf, begärde att få aflemna sin Reservation
så lydande:
”Då Utskotten tillstyrkt den ensidiga
revisionen af de Militära Undervisningsverken,
trodde jag ej, alt de skulle afstyrka
den ifrägaslällde revisionens utsträckning
till omfattande äfven af de allmänna.
Jag reserverar mig således emot
detta beslut, och förbehåller mig att få
utveckla grunderne för min öfvertygelse,
att det bade varit mera öfverensstämmande
med Fäderneslandets väl, om. man na
genast tillstyrkt densamma. Jag vet alt
jag ej kan göra det med den fullständighet,
som jag önskade, ty jag tillstår alt
jag vid denna Riksdag har med afsigt
undvikit att befatta mig med den vigtigaste
och för mig dyrbaraste af ett älskadt
Fäderneslands angelägenheter, derföre att
jag lyckt mig finna å ena sidan tiden ej
mogen att gifva den allmänna undervisningen
den rigtning och den kraft som
jag tror Svenska sinnen medgifva, och å
den andra, mig sjelf ej ännu i stånd att
gifva ett utarbetat förslag dertill. Jag
bar som representant gjort mig till en
pligt, och jag skall alltid göra det, att ej
skaka någon byggnad som förfäder upp
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 65t
rest, förr, än efterkommandes väl det fordrar,
ocii då jag trott mig inse att en
Folkrepresentant har denna pligt, är jag
äfven öfvertygad att lian liar rättighet att
Beräkna tidens och slägtets krafter. Men
jag finner att det vore ett fel att dölja
anitt ogillande af, att Utskotten afstyrker
en granskning, som, om den ej närmade,
åtminstone aflägsnade det dyrbara ögonlilick,
då Sverige skall skörda frukter af
ändamålsenliga uppfostringsanstalter.
Först och främst kan jag ej erkänna
den i Skolordningen utstakade, så mycket
prisade Skolrevisionens tillräcklighet för
ändamålet, hvartill jag föranledes af sammansättningen
utaf denna revisions personal.
Val bör man kunna hoppas att
detaljfelakligheter i Skolordningen skola
genom de i revisionen deltagande Gymnasii-
och Skol-Lärare kunna blifva anmälde
till rättelse; men svårligen lärer sådant
vara att förvänta i fall planen för
undervisningen i det hela eller sjelfva
grunderna i Skolordningen äro origtige.
Derom borde ju äfven de höras, som eemottaga
Lärjungarne, dels vid de högre
Läroverken, dels vid Ämbetsverken. De
kunna bäst bedöma deras bildning, och
kunskaper, och hade det således varit
puskligt alt mera än en enda Lärare ifrån
65a Stal s-U tskottets Betänkan den.
Universiteten blifvit kallad till Ledamot
af revisionen, samt någre Civile och Milita!
re Tjenstemän, och åtminstone en Ledamot
af Vetenskaps- och Vitterhets, Historie-
och Antiqvitets-Akademierne. Nu
revidera Revisionens Ledamöter och afgifva
Utlåtande öfver deras eget handlingssätt;
och förekommer det äfven anmärkningsvärd!,
att de sjelfskrifne Ledamöterlie,
Biskoparne, utgöra en så afgjord pluralitet,
att de kunna öfverrösta de öfrige
Revisions-Ledamöterne.
Men ännu mera starkes jag i min
öfvertygelse om den fÖreskrifne Revisionens
otillräcklighet och ändamålsenlighet,
samt nödvändigheten utaf den af Friherre
Björnstjerna, Herr von Hohenhausen
med flere, yrkade allmänna revision,
derutaf att den, enligt Skolordningen, anbefallda
ej tillika omfattade högsta Läroailstalterne,
Universiteterne.
Man har invändt emot revisionens
ntsträckning äfven till Högskolorne, att
förr än en sådan sattes i fråga, och lies
Konungen 1 önskningsväg af Sländerne
anmäldes, borde åtminstone först vara visadt,
att några brister finnas i Universitets-inrattningen,
som göra en sådan un
-
Stats-Utskottets Betänkande» 652k
dersokning gagnelig och nödvändig. Jag
skall derföre söka fästa uppinärkeamheteil
på en brist, som, enligt hvad mig synes,
gör en undersökning af Universilets-inrättningens
närvarande tillstånd önskligare,
än den annars och ulan sammanhang
dermed foga gagnande revisionen a; de
militära Under visnings-verken
Den väsendtligaste bristen, som in**
gen fördomsfri lärer undgå att erkänna i
närvarande tidpunkt, vidlåder Universitets-inrältningen,
Ur just samma fel, som
blifvit anmärkt emot Krigs-Academien vid
frågan om denna Inrättnings upphäfvande.
Den ensidighet nemligen, som man då
Förebrådde Krigs-Akademien: att denna
Undervisnings- och uppfostringsanstalt,
helt och hållet är rigtad alt meddela MilitärTjenstemanna
bildning, just en dylik ensidighet
anser jag, i lika, om ej högre
grad, nu vidlåda våra Svenska Universiteter:
att helt och hållet afse och verka
till en ensidig Civil och Ecclesiastik Tjenstemanna
bildning.
Måtte man ej misstyda min afsigt
då jag vågar yttra, att såsom ensidig tjenstemanna
bildningsanstalt kan Krigs-Akademien
uthärda jemnförelsen med hvilkendera
af Svenska Universiteterne, i fråga
t
654 Stats-Utskottets Betan kandell*
om de utexaminerades kunskaper, hvilket
bevisas af de oftare hörde klagomål af alla
Civila Ämbetsverk öfver tjenstemannaämnen,
som de, efter vid Universitetet
genomgångna prof, fått emottaga, samt de
lika beskaffade klagomål, som försports
öfver Seminarii-Inrättningens verkningar
på flere af dem, sorn -eg-nat sig åt Ecclesiastik-Ämbetsmanna-Ståndet.
Möjligen torde man invända, att
denna rigtning till uteslutande tjensteman--  »a-bildning är främmande för Universitetets
grundidé, och jag vill ej bestrida detta;
nog af, att förhållandet, efter ett sekels
förlopp, blifvit sådant det är, och således
hör rättas, Men om, från en annan
sida, man skulle påstå, hvilket jag
föreser, alt Universitetets högsta ändamål
och Statens behof af Högskolor egenleligen
vore tilldanandet af Statens Tjenstemän,
så motsätter jag mig öppet en så
inskränkande åsigt af Samhället och Högskolorna,
och håller deremot före, att Högskolornas
föremål, såsom Stats-anstalter,
ej bör gå ut på mindre, än mensklighetens
förädling genom vetenskapernes oafbrutna
tillvext, och därnest ett upplyst medelstånds
danande, för att kunna bilda ett
allmänt upplyst tänkesätt. Uppfylles detta
ändamål, kan aldrig Staten komma att.
Stats-Utskottets Betänkanden. 655
sakna skicklige Ämbetsmän, och irrar jag
jag mig häri, har jag åtminstone den trösten
att framgå på en villoväg, som för^
ut beträddes af en Man, på sin lid kanske
Europas största tänkare, en prydnad
för Svenska Lärdomshistorien, och en af
de berömdaste Lärare vid Sveriges första
Universitet.
Men om man äfven icke skulle vilja
erkänna denna ensidiga rigtning, som
Universitets-inrättningen i senare tider erhållit,
eller att den efter hand blifvit förvandlad
till en uteslutande bildningsanstalt
för Statens Civile och Ecclesiastike Ämbetsmän;
om säger jag, man icke skulle
vilja erkänna denna ensidighet i det hela
af Inrättningen, såsom en brist, så gifves
dessutom andre felaktigheter i vissa delar
af Universitets - inrättningen, som man
skulle kunna hänföra till det reglementariska
af Universitetsförfattningen, och om
hvilkas vigt eller erkännande jag ej tror
någon tvist hör kunna uppstå, och hvilka
torde sätta utom all fråga nyttan och angelägenheten
af utsträckningen utaf undersökningen
om Lä ro värkens närvarande
tillstånd äfven till Universiteten.
Såsom bevis på sådane erkända brister
1 detaljerne eller det reglementarisk»
1^56 Stats-Utskottets Betänkanden.
af Universitetsförfattningens närvarande
beskaffenhet, åberopar jag i första rummet
Studentexamens och Ämbetsexamens
profvens närvarande bristfälliga skick. För
att inse nödvändigheten af en radical reform
i den första, behöfver man blott
genomögna Uppfostrings-Committeens deröfver
till Kongl, Maj;t afgifne Betänkande,
och öfver behofvet af en total förändring
med den sednare, lärer ej några stridiga
meningar nu mera vara att befara, sedan
Irenne Riksens Ständers Utskott vid innevarande
Riksdag erkänt detta behof, och
i sådant hänseende framställt förslag, hvilka,
om de än behöfva undergå en nogare
och sakkunnigare pröfning, dock vittna att
RiksStåndens Ledamöter inse vigten, att
tillvägabringa förbättringar i detta afseende.
Såsom ett sådant erkännande utaf
en för handen varande felagtighet, torde
äfven kunna anföras, hvad Allmänna Besvärs
och Ekonomi-Utskottet särskildt
hemställt, rörande offentelig undervisnings
meddelande i Grundlagarne vid Rikets
Universiteter, Vid en anstäld undersökning
om beskaffenheten af de Akademiska
examina, tror jag likväl största bristfälligheten
skulle upptäckas uti stadgarne rörande
det högsta Akademiska lärdomsprof
-
vet,
S ta t s-Utskottets Betänkanden. 65^
vet, eller den så kallade examen rigorosum,
som föregår erhållandet af philosophiska
Doctorsvärdigheten; skadligheten för lärdoms-utbildningen
och danandet till vetenskaplighet
genom de i 1806 års Författning
föreskrifne förändringar uti äldre
stadganderne rörande denna examen, tror
jag ej af någon med kännedom om förhållandet
skall kunna motsägas.
Men det är ej blott otjenligheten af
de reglementariska föreskriflerna rörande
vissa och de flesta Akedemiska examina,
som utgör ett fel i Universitets-författningen.
Lärdomens och den sanna vetenskaplighetens
förkofran vid Högskolorna
och som en följd deraf äfven i Samhället,
tror jag ännu mera motarbetas, just genom
den stora mängden af examina inom
alla falkuteter. Utom andra föreskrifna
lärdomsprof, såsom de offentliga Latinska
stilöfningarne och Disputationerne, uppgår
sammanlagde antalet af examina vid
Universiteten till 20, deribland dock icke
Studentexamen och de mångfaldiga examina
med Stipendiaterne äro inberäknade.
Att en sådan mängd af prof och förhör
är öfverflödig och slutligen skall urarta
till blotta formaliteter, tidsödande för Lä
-
4:de Sami. 5 Band.
4s
658 Stats-Utskottets Betänkande^
rarne och dessutom förknippade med Betydlig
kostnad för Lärjungarue, lär jag
väl ej behöfva bevisa; och att Lexläsning
i stället för rent vetenskapligt Studium
för vetenskapens egen skuld deraf å andra
sidan skall blifva en följd, torde lika
klart inses.
De djupt ingripande brister i Universitelsförfattningen,
som jag ihär ofvanföre
i korthet vidrört, torde vara tillräck—
lige för att visa angelägenheten af den
allmänna Revisionen, som jag vågar tillstyrka
Rikets Ständer att i underdånighet
begära Men jag kan ej lemna detta i
min tanka så högst vigtiga ämne, utan att
dertill foga någre anmärkningar i afsigt
att ännu klarare visa nödvändigheten, att
den ifrågavarande undersökningen äfven
utsträckes till Högskolorna. Jag gör visst
icke anspråk att fullständigt här upptaga
alla de större eller mindre brister, som,
utom de ofvan uppräknade, synas vidlåda
Universitets-författningen, och hvilka torde
förtjena att afhjelpas; men ännu en eller
annan af de mera magtpåliggande borde
jag ej böra underlåta, att här i ett sammanhang
framställa.
Vid åtskilliga, om ej de flesta, mest
berömda Tyska Protestantiska Universitet
Stat s-Utskottets Betänkan elen. 659
ter är det ålagdt de af Staten lönade Lärarne,
att till ledning för deras åhörare
och en lättare uppfattning vid den mundtliga
föredragningen af trycket utgifva så
kallade dictater eller handböcker för föreläsningarne,
hvilka skrifter vanligtvis uppställas
i den form, att de kunna studeras
för sig sjelfva och äfven med fördel begagnas
af dea bildade Allmänheten. Saknaden
af ett sådant stadgande anser jag
vara en verklig brist i vår Universitetsförfatlning,
och införandet af detta bruk
vid vissa Läroskolar äfven hos oss skulle
vara till stor nytta ej blott för den studerande
ungdomen, utan äfven som en tjenlig
anledning för de Akademiske Lärår ne
att såsom-lärde, medelst skrifters lifgifvande
på modersmålet, mera än hittills skett,
arbeta för den fosterländska litteraturen
och för allmänhetens bildning. Denna
fordran synes ej vara obillig, då den Akademiska
Läraren ej blott eger tjenstepligten
som Tjensteman att hålla föreläsningar,
utan äfven bör erkänna andra högre
förbindelser såsom Lärd, sträckande sig
utom den trånga kretsen af hans Auditorium.
Saknaden af Lärofrihet anser jag vata
en annan väsendtlig brist i Svenska
Universitetförfattningen, dermed förstår,
(töo S tats-Utskottet s Betänkanden.
jag: att utom de på Stat aflönade Akademiske
Lärare, endast de af Professorerne
kallade Docenter ega rättighet att efter
publikt anslag hålla föreläsningar, enskilde
eller offentliga i någon vetenskap.
Denna uteslutande rättighet hos Professorerne
att genom det af dem, hvar och
en särskild i sin vetenskap, beroende valet
af Docenter, göra hela Akademiska undervisningen
beroende af deras individuella
åsigter, anser jag vara alldeles oförenlig
med ideen af sann Akademisk frihet.
Också är detta band längesedan upphäfdt
vid Tysklands och Skottlands berömde
Universiteter. Vid de Tyska är hvarje
Lärd, som erhållit Doetors värdighet, berättigad,
att utan någon kallelse af en
Professor, uppträda såsom Akademisk Lärare
i första graden, mera blifver en följd
af förmansgunsl, än af egen skicklighet;
att en erkänd öfverlägsen talent kan afhållas
från Akademiska banan, emedan
dess åsigter icke öfverensstämma med
Professorens i vetenskapen; att en verklig
täflan tillbakahålles och att nepotism och
andra föga bättre bevekelsegrunder på sådant
sätt kunna göra oskicklighet och föråldrade
system ärftliga vid Läroskolorna,
lärer allt vara klart, och må hända äfven
af erfarenheten någon gång besannadt.
Stats-Utskottets Betänkanden. 661
Ea bland de hufvudsaklige bristerne
vid de begge Svenske Universileterne är
också utan tvifvel det ringa anta' Läroskolor
sora finnas i de Juridiska Fakulteterne.
I Upsala finnas ej mera än tvenne
Juridiska Professioner, och i Lund blott
en; På samma sätt finnes i Upsala för
Allmänna Historien och Fäderneslandets,
blott en enda Lärostol. Denna brist
skulle kanhända kunna afhjelpas genom
Adjunktbeställningarnes indragning och
sammanslående till nya professioner, om
en sann Akademisk lärofrihet, såsom vid
de Tyska och Skottska Universiteten, gjorde
Adjunkturerne öfverflödige.
Innan jag slutar dessa anmärkningar,
torde jag ej heller böra lemna obemäld
olämpligheten af de långa Akademiska
sommarferierne, som räcka nära fyra
månader, och som jag tror tarfva en annan
reglering. På dessa grunder hoppas
jag, ehuru ofullkomligt, hafva visat
nödvändigheten att vid verkställigheten
af Riksens Ständers redan 1809 framförda
önskan om undersökning af Läroverken,
denna måste utsträckas äfven till de
Högre Läroverken, samt Tillstyrker alltså
bifall till Herr von Hohenhausens
Motion.
66 a Stats-TJtskottets Betänkan deri;
Ucli skulle denna Reservation medfölja
Betänkandet till de Respective RiksS
tåliden.
som ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. LORICH.
N:o 573.
Ankom den 31 Oct. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Bevillnings - Utskotts
Betänkande, i anledning
af Herr Abr. J. Hiessleiters
Memorial, angående så
väl minskning uti Stämpelafgiften
för Spelkort, som
förändring i afseende på
sättet för Kort-Bevillnings
-
SStat s-Utskottets Betan kan den. 663
Stämplingens verkställande
m. m.
Jemte ProtocollsUtdrag af den 3:clje sistl.
Mars liar Vällofl. BorgareStåndel tili Statsoch
BevillningsUlskotten remitterat elt Memorial
af Riksdags-Fullmägligen för Stockholms
SLad Herr Ahl’. J. Hiessleiter, deruti
föreslås:
1:0 Ätt då, i anseende till ej mindre
kostnaden för det till goda korts tillverkande
erforderlige papper, än ock den
vid i8/2 års Riksdag fastställde förhöjning
i Bevil! nings - afgift en för Spelkort,
desse skola blifva för Fabrikanten så dyre,
att vid försäljningen deraf ingen vinst
kan för honom påräknas, hvaraf ock följden
varit att halfva antalet af Kort-Fabrikanter
antingen nedlagt sin rörelse eller
ock gjort Cession, hvaremot för Lurendrägaren
öppnats ett vidsträcktare fält att
genom oloflig försäljning af Utländska kort
på ett högst känbart sätt minska FabriksSocieletens
afsättning; den i nyssnämnde
års Bevillnings-Fprordning fastställde Beyillnings-afgift
för Spelkort af 3 sk. för
hvarje kortlek måtte varda nedsatt,
•1
664 Stats-Utskottets Betänkanden.
3,0 Att då det nu brukliga sättet för
Kort-Bevillnings-Stämplingens verkställande
förorsakar för Fabrikanterne mycken
omgång och tidsspillan, i så måtto, att,
innan någon Stämpling kan erhållas, Bevilluings-afgiflen
skall i Rikets Ständers
Bank insättas, och Attesten derå aflemnas
till Barnhus-Directionen, som då påsätter
första Stämpeln å Hjärter Ess, och hvarifrån
de stämplade kortbladen skola åter
hemföras och utsorteras å de dertill hörande
kortlekar, hvilka sedan mäste lösa
uppskiekas till Hall-Rätten, hvarest först
de stämplade korten med en ytterligare
stämpel förses och jemte de öfrige å stället
af medhafvande arbetare under HallRätts-Beljeningens
tillsyn måse inpackas,
sammanklistras samt med Fabriksidkarens
tryckta namn förses, då ändtligen sista
Stämpeln på Convulutet erhålles; den förändring
uti Stämplingssättet måtte tillstyrkas
att Spelkort, likasom andre Stämpelbare
varor, måtte först få färdiggöras och
i sine Convolut inpackas, samt sedermera
utanpå det med Fabrikantens namn försedda
Convolutet en Stämpel mot viss afgift
erhållas vid Hall-Rätten, hvarest Barnhuset
kunde uppbära sin andel af Bevillnings-afgiftenj
eller om Barnhus-Directionen
nöd'
S ta ts-Utsko 11 e ts Be tänka liden. 665
nödvändigt sjelf vill sin Stämpel påsätta,
Directionen vara förpligtad alt hafva en
behörig Tjensteman eller Betjenl anställd,
som vid anfordran och emottagande af
Stämpel-afgiften skulle infinna sig vid Fabriken
och der på yttre Convolulet å de
till stämpling angifne kortlekar påsätta den
erforderlige Stämpeln. Och
3:o Att i Sverige tillverkade och
Hallstämplade Spelkort måtte, utan alt förut
med Bevillnings-Stämpel förses eller
med afgift derföre beläggas, få, i likhet
med andre Svenske Fabriks-tillverkningar
till Utrikes ort exporteras.
Detta allt hafva Utskotten behörigen
öfvervägat; Och får Bevillnings-Ulskottet,
lill hvars pröfning frågan om nedsättning
af Bevillnings-afgiften hörer, forida! a, det
Utskottet icke funnit sig af någre verkande
skäl föranledt, att i denna Bevillningsafgift
af Spelkort, som, utom den hälft
deraf, hvilken till Riksgälds-Contoiret ingår,
i öfrigt är anslagen tili välgörande
ändamål, tillstyrka någon nedsättning.
Hvad dernäst angår de af Herr
Hiessleiter föreslagne förändringar i sjelf
-
4:deSaml. 5 Band.
666 Stats-Utskottets Betänkan den.
va Stämplings-sältet, så anse Utskotten
detta ämne visserligen förtjena uppmärksamhet,
så vida, med bibehållande af en
högst nödig Controli mot underslef i detta
hänseende, det åsyftade ändamålet af
en mera enkel method Jor Stämplingen
kunde vinnas; hvilket dock, sedan Stämplingen
nu mera icke verkställes vid något
Rikets Ständers Verk, torde böra på
Kongl. Maj:ts pröfning och godtfinnande
få ankomma.
Beträffande Herr Hiessleiters yrkande
om en mera fri export af Svenska Spelkort,
så få Utskotten, hvad i denna del
blifvit föreslagit, i så måtto tillstyrka, att
den Fabrikant, som exporterar, i Sverige
tillverkade, Spelkort, må, om han ifrån,
den Utrikes ort, dit så beskaffade Spelkort
blifvit afsande, med Svensk Handels-Agents
eller annat af Kongl. Commerce-Collegium
godkändt bevis kan intyga att desamme
försedde ej allenast med vanlig Hallstämpel
utan ock med Svensk Bevillnings-Slämpel,
tili försäljning der blifvit upplagde,
vara berättigad att erhålla restitution af
den utbetalde Bevillnings-afgiften; hvarom,
i händelse Rikets Högloflige Ständer härutinnan
med Utskotten instämma, underdånig
hemställan hos Kongl. Maj:t torde
böra göras.
Stats-Utskot tets Betänkandeil. 667
Vidkommande i öfrigt livad Herr
Hiessleiter anfört angående underslef, sorn,
till Kortfabrikernes stora skada, skall öfvas
medelst försäljning af gamla renoverade
Spelkort, så är detta ett ämne, hvarmed
Utskotten icke kunna taga någon befattning.
Och varder detta allt Rikets llcjglofl.
Ständers eget bepröfvande vördsamt undcrställdt.
Stockholm den 18 October i8a3.
K:o 574.
Ankom den 1 Nov. 1823.
Rikets Högloflige Ständers Statsoch
Banco £/tskotts Memorial
angående tiden för nästa
Revision af Stats- Ban
-
K
668 Sta ts-U t sk o 11 et. s Bet än kan den.
co- och Riksgäldsverkens
Räkenskaper.
Då Rikets Ständer, likmätigt 68 §. uti
Riksdags-Ordningen af den 10 Februarii
181O, brira utsätta tiden för den näst efter
innevarande Riksdag påföljande Revision
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens
Räkenskaper och Förvaltning, samt
de Revisorer, hvilka, i den ordning Stånden
hvart för sig lämpeligast finna, dertill
varda utsedde, böra till denna Revisions-förrätlning
af Konungen kallas;
hemta Utskotten, så väl häraf, som af
hvad omförmälde §. uti Riksdags-Ordningen
för öfrigt innehåller, anledning att
vördsamt föreslå det tiden för nästa sammanträde
af Rikets Ständers, till granskning
af Stats- Banco- och Riksgälds-verkens
tillstånd, styrelse och förvaltning, utsedde
Revisorer, må blifva utsatt till den
i5 September i8a5; då tvenne års afslutade
Räkenskaper blifva att tillgå; samt
att delta mätte genom underdånig skrifvelse
blifva hos Kongl. Maj:t af Riksens
Ständer anmäldt.
Stockholm den 28 Oct. 1823.
Stat s-U ts kottets Beta n kan de 11. G69
JNT:o 575.
i
Ankom den 6 Nov. 1833-
Riksens Höglofi. Ständers StatsBanco-,
saint Allmänna Besvärs-
och Ekonomi- £/tskot,ts
Utlåtande, rörande anslaget
för Strömrensningarne
samt öfver åtskillige
dermed gemenskap egande
Motioner.
Jemte det förenade Utskotten erhållit Remiss
uppå Riksens Ständers år 1823 församlade
Revisorers från Trycket utgifne
Berättelse, angående förvaltningen af de,
vid sista Riksdag, till Strömrensningar
m, m. anvisade medel, hafva Utskotten, i
fråga om hvad nu för så beskaffade behof
bör anslås, fått emottaga nedannämnde
Motioner, nemligen:
670 Stats-Utsktotets Betan kan tlen.
Stats- och Banco-Utskotten.
1:0 Ett Memorial af Herr Lagerhjelm,
som tillstyrkt bibehållandet af nuvarande
anslag till oförändradt belopp.
2:0 Ett Memorial af Herr Grefve von
Rosen, C. A., af innehåll, att det Creditiv
på 100,000 R:dr årligen, som blifvit lemnadt
Regeringen tili befrämjande af Strömrensningar
och lättade transporter, med
hvad mera som kan leda till uppmuntran
af en ökad production, målte än vidare
fortfara, såsom ostridigt förtjenande förtjenande
första rummet bland de anslag,
sorn för Näringarnes uppbjelpande kunna
beviljas.
3:o Ett af Riksdsgs-Fullmägtigen för
Piteå, Herr Lagmannen Ullberg, ingifvet
Memorial, hvaruti an föres, huruledes Piteå
Stads Handel och Sjöfart skola möta stort
hinder genom Piteå-Elfvens årliga uppgrundning,
och särdeles derigenom, att vid
denna Elfs utlopp i Hafvet, eller nedanföre
det så kallade Piteå-Sundet, som är
enda inloppet till Staden, samt 1 och en
fjerndels mil derifrån beläget, danats en
Sandbank, hvilken lastade Fartyg icke kunna
öfversegla, hvarföre och både lastningar
och lossningar måste verkställas på.
Stats-Uts kottets Betänkanden. 671
öppen redd, dervid både Folk och Gods
äro mycken fara underkastade; Och som
kostnaderne vid denna Banks borttagande
genom muddring, samt vid Elfvens rensning,
hvilket senare arbete, i anseende till
den lättade communicationen med ofvanliggande
betydliga Sågverk, skulle ansenligen
medverka till Stadens uppkomst och
förkofran, icke kunde bestridas med Stadens
Innevånares inskränkta tillgångar, har
Herr Lagmannen, å Borgerskapets vägnar,
begärt, det ett anslag af 3ooo R:dr årligen,
intill nästa Riksdag, måtte för det uppgifne
ändamålet varda beviljadt.
4:o Ett Memorial af Riksdagsfullmägtigen
Petter Andersson från Hallands Län,
som, under anförande, alt de af Rikets
församlade Ständer, till Strömrensningar
beviljade 100,000 R:dr årligen, icke kunnat
för nyttigare företag anvisas, hemställt,
att della anslag måtte ytterligare
fortfara, dock med den utsträckning af
gränsen för dess användande, att alla Orter
i Riket måtte känna fördelarne deraf,
och således äfven Halland, som vöre genomskuret
af många betydliga Elfvar och
vattudrag, hvilka med lätthet kunde göras
segelbara; Uti hvilken framställning Börje
Börjesson från samma Län sig förenat ;
Äfvensom ftiksdags-Fullmägtige Johan Ja
-
672 Stat s-U tskottets Betänkan den.
cob Rutberg från Norrbottens, Joban Longberg
frän Gefleborgs, Jan Ericsson från
Stora Kopparbergs och Daniel Nordqvist
från Vermlands Län, hvar för sig, yrkat,
alt någon del af Allmänna Strömrensningsfonden
måtte användas till Elfvars upp^
rensning och lättade Transporters öppnande
i deras hemorter; — samt
Stats-, och Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotten.
5:o Ett Memorial af Riksdags-Fullmägtige
från Stora Kopparbergs Län Eric
Andersson och Joban Ericsson hvilka begge
framställt nödvändigheten af Medels anslående
lill Strömrensningar i nämnde
Län, och särdeles till upprensande af
Dahl-Elfvens samt någre Åar, hvilka genomlöpa
Malugns Socken i Vester-Dalarne.
6:0 Ett anförande af Riksdagsfullmägtigen
Carl Henricsson Bergman, som
anfört, att Strömrensmngs-Commi tte'n ännu
icke sträckt sine åtgärder till den delen
af Norra Helsingeland, hvarest nya
farleders öppnande skulle vara af särdeles
inflytande på Ortens Innevånares väl
-
stånd
Stats-Uts kottets Bet änka nelen 67 3
stånd, och dervid uppmärksamheler, erter
hans tanka, företrädesvis borde fästas å en
Communications Öppnande emellan NorrIggesund,
som är en Vik af Östersjön, samt
Sjöarne Södra och Norra Dellarne, och
derifrån vidare uppåt Svåga Elf tili Borgsjö
Socken uti Medelpad; Varandes för
delta arbete äskadt ett särskilt Stats-anslag.
Dessutom äro till Allmänna Besvärs*
och Ekonomi-Utskottet särskildt remitterade,
ej mindre Herr C. Beckmans, samt
Riksdagsfullmägtige Jonas Gråbergs, Daniel
Nordqvists, och Olof Olssons från
Vermlands, jemte Olof Håkanssons från
Elfsborgs samt Börje Börjessons från Hallands
Län, hvar för sig ingifne Memorialer
med klagan öfver förment intrång af
enskilde Vattu verks och privilegierade
Fiskens Innehafvare, i begagnandet af en
fri oell obehindrad transport och timmerflottning
å visse uppgifne Åar och Elfvar
uti nyssnämnde 3:ne Län, än ock ett
anförande af Riksdags-Fullmägtigen Olof
Pehrsson från Stockholms Län, som yrkat,
det, vid Strömmars och Kungsådras
upprensande, icke allenast de Hemman,
som ega Stränderne, utan äfven hela
4:dc Sami. 5 Band.
43
674 Stats-Utskottets Betänkanden.
Lands-orten, som af företaget drager nytta,
matte uti kostnaden dertill deltaga.
Då förenade Utskotten med den anledning
43 §> RiksdagS-Ordningen lemnar,
nu, på en gång, underställa Riksens Högloflige
Ständers pröfning desse med hvarannan
sammanhang egande ärenden, få
Utskotten, sedan Stats-Utskottet, under
N:o afgifvit enskildt yttrande öfver den
del af Revisorernes ofvan omförmälde Berättelse,
som rörer sjelfva Strömrensningsfonden,
först framställa sine åsigter om
fördelarne och framgången af de redan
vidtagne anstalterne i Oeconomiskt hänseende,
samt hvad deraf vidare för en framtid
kan vara att förvänta.
Härvid tveka Utskotten icke yttra
den öfvertygelse, att i ett Land, så genomskuret
af Sjöar, Strömmar och Åar, som
Sverige, och uti hvars aflägse skogar och
andre bygder förefinnas outtömliga Rikedomar,
som icke kunna ätkommas för de
hinder, Naturen motlagt, men hvilka genom
konstens åtgärd kunna häfvas, synes
knappast något föremål vigtigare, samt
mera värdt Statens uppmärksamhet och
medverkan, än att söka undanrödja dessa
hinder, helst en lättad transport och deraf
följande lifligare afsättning alltid äro
/
Stals-Utskottets Betan k anden. 6^5
det säkraste medlet att uppmuntra odlingen
och närings-fliten i alla grenar, samt
derigenom Bidraga lill förökad tillgång på
på åtskillige sådane förnödenhetsvaror,
hvilka inom Landet till erforderlig mängd
produceras, endast de genom öppnade farleder
kunna framkallas, dit de behöfyas.
Lika med Revisorerne, anse Utskotten
en närmare kännedom af hvarje särskildt
local-förhållande vara nödvändig,
lör att kunna Bedöma så väl anstalternes
relativa fördelar lill hvarannan, som de
ställen, hvarest arbete, företrädesvis, hör
nedläggas. I afseende på arbetsordningen
kunna Utskotten alltså icke annorlunda,
än i allmänhet sig utlåta; utan torde det
hädanefter, som hittills, på Kongl. Maj:t
allena höra ankomma, att, efter Committerades
för Ströfnrensnmgarne afgifne underdåniga
förslag, samt inhämtade upplysningar
genom anställde Local-undersökningar
på hvarje ort, i Nåder pröfva och
förordna, hvilka arbeten höra först företagas;
Dock böra Utskotten, i afseende på
de med Slrömrensnings-foiidens tillgångar
redan påbörjade arbeten, härvid icke lemna
ohemäldt, att den så kallade Väddö
Canalen emellan Ortala och Bagghusvikarne
uti Roslagen, destohellre synes, fram
-
6^6 Stats-Utskottets B etan k a nelen.
för alla företag, som, för närvarande, äro
ställde under Committeradés för Strömrensningarne
tillsyn, böra fullbordas och
i fullkomligt farbart stånd försättas, som
derigenom Öppnas en i alla hänseenden
nyttig, lugn och gen inomskärs farled för
de Norra Provincerne ända från Öregrund
innanför Björkön, Vätön och Rådmansön
till Furusund och Stockholm; Äfvensom
Utskotten äro af den tanka, att Elfvarne
Norr om Stockholm i allmänhet böra, efter
möjligheten, göras segel- eller flottbare,
i samma mån sorn de leda till trakter,
hvarest en större mängd produeter finnas,
och hvarifrån följakteligen en större
qvantitet nödvändighets-varor äro att till
transport förvänta; Committerade för Strömreusningarne
likväl obetaget, att, om ull
något annat af Rikets Landskap, Strömrensningar
framställa sig af särdeles vigt
och betydliga följder, låta sådane arbeten
med under händer hafvande medel verkställa,
sedan vederbörlig arbetsplan och
erforderligt kostnads-förslag blifvit till
Kongl. Maj:t i underdånighet insände och
vunnit Dess Nådiga bifall.
Beträffande summan, som för ifrågavarande
ändamål må böra anslås; Så
anse Utskotten densamma böra bestämmas
till enahanda belopp, sorn vid sister
StaIs-Utskottets Betäknanelen. 677
Riksdag beviljades, eller 100,000 R:dr årligen,
helst Utskotten, utaf Committerades
för Strömrensningarne från Kongl. Maj:t,
till upplysning härvid, Stats-Utskottet rneddelde
underdåniga Skrifvelse den 21 sisth
April, varit i tillfälle inhemta, att omkring
100.000 R:dr erfordras endast till nu påbegynle
arbetens fullbordande, samt alt
mer än dubbelt belopp är af nöden för
de Strömrensningar och audre dylike företag,
hvarom undersökningar, på Kongl.
Majrts Nådiga befallning, redan äro anställde,
och jemnväl kostnadsförslag uppgjorde;
Och hemställa Utskotten att desse
100.000 R:dr årligen intill nästa Riksdag
måga, enligt Kongl. Majrts Nådiga dispositioner,
från Riksgälds-Conloiret utbetalas
af de Medel, som, vid denna Riksdag, t i i l
Allmänna arbeten och företag blifvit anviste
; Dock torde Riksens Högloflige Ständer,
till undvikande af allt missförstånd
örn egenteliga och rälta föremålen för nu
tillstyrkta anslag, finna lämpeligt, vid dess
beviljande, fästa det uttryckliga villkor och
förbehåll, alt detsamma icke får användas
till annat, än Strömrensningars befrämjande
och lättade Sjötransporters öppnande,
synnerligen i Rikets Norra Provincer.
Då, enligt detta Utskottens förslag,
ftn Fond för Strömrensnings-arbeten i all
-
678 S ta ts-U t sko 11 e ts Betänkan den.
mänhet kommer att afsältas, kunna Utskotten
icke understödja den af någre
Motionairer här ofvan gjorde anhållan om
särskildt anslag för dyiike nödige ansedde
företag i visse Lands-orter; utan ega vederbörande
att sine åligganden i omförmäidte
afseende anmäla hos de Commitlerade,
åt hvilka Fondens speciella förvaltning
blifvit i Nåder uppdragen,
Vidkommande dernäst Herr Beckmans
med flere Motionairers deröfver förde
klagan, att Strömmar och Åar, under
åberopande af äldre Privilegier, eller
Kongl. Resolutioner, på åtskilhge ställen,
obehörigen tillstängas till förfång för
kringliggande Grannar uti deras Naturliga
rätt att fritt begagna vattudragen till transport
af sine uatur-alster och förädlade
producter; så förekommer väl, att denna
klagan, såsom tillhörande lagskipande
Makten alt, i laga ordning, afhjelpa, icke
kan af Riksens Höglofiige Ständer till hufvudsaklig
pröfning upptagas; Men, då ut-,
gången af frågan, sådan den blifvit framställd,
är af ett ganska vigtigt inflytande
på Näringarne i allmänhet, hafva Utskotten
trott sig böra tillstyrka Riksens Höglofiige
Ständer att hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, det måtte undersökningar
på alla ställen, der sådane ej re
-
S ta t s-U t s k o 11 e t s Be t ä n k an den. 679
dan för sig gått, af vederbörande Auetöriteter,
på de klagandes förskjutande kostnad,
anställas till utrönande, huruvida
Kungsådrorne, enligt Allmänna Lagens
stadgande uti 17 Gap. 4 §• och 20 Gap;
3 och 3 §. §. Byggninga-Balken, samt
flere härom utkomne Författningar, finnas,
alla tider på året, behörigen öppna, saint,
i händelse af missbruk härvid, desamma
genast undanrödjas, och den klagande, utan
omgång till sin rätt förlijelpas; Hvarjemte
Riksens Högloflige Ständer torde böra
hos Kongl. Maj:l i underdånighet frambära
den önskan, att, om, genom desse nu
föreslagne åtgärder, sådane Innehafvare
af Fisken eller Vattenverk, sorn, på grund
af undfångne Privilegier eller Laga kraftvunne
Domar, kunna finnas hafva vidsträcktare
rättigheter, bevisligen blifva lidande,
Strömrensnings-Fondens tillgångar
kunde få användas till ersättning för slike
förluster, dock endast i de fall, då fråga
är om allmänna Flott- elier Farledeis
öppnande.
Sluteligen och i afseende på Riksdags-Fullmägligen
Olof Pchrssons ofvan
anmärkte hemställan, angående utgifternas
fördelning vid Strömmars och Kungsådrors
upprensning, få Utskotten upplysa,
68o S tats-Utskottets Betan kandern
att den ordning, hvarefter sådane bidrag
skola infordras, dels redan är uli Allmänna
Lagen samt Kongl. Majrls Nädiga Kungörelse
den 28 December 1822 stadgad,
dels ock synes ytterligare böra bero på
frivillige öfverenskommelse!’, eller, i vidrigt
fall, på vederbörandes pröfning;
Och finna Utskotten, vid sådant förhållande,
Olof Pehrssons ifrågavarande Motion
icke föranleda till någon särskild
åtgärd.
Hvilket, jemte flere Ledamöters särskildta
tankar, Riksens Högloflige Ständers
närmare skärskådande vördsamt understäiles.
Stockholm den 21 October 182J.
Utdrag af Protocollet, hållet uti
sammansatta Stats, samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi
- ZTtskotten den 21
October 1823.
s. D. Wid justering af Utskottens Beslut
uti den med Högloflige Banco-Utskot
-
tet
S t a t s - U t s k o 11 e t s 13 e t ä n Ic a n d e n. 681
tet gemensamma fråga angående medels
anvisande för Slrörnrensningar och dylika
Utgifter m. m. inlemnade Herr ÖfversteLieutenanten
Hjerta ett skriftligt anförande
af följande innehåll.
”Jag anhåller att få reservera mig
emot Utskottens Beslut. Jag anser Statsutskottets
förslag att minska Slrömrensnings-fonden
till 66,666’ R:dr 3a sk. Banco
vara det rättaste i anseende till beloppet,
enär man af de granskade Räkenskaperne
finnér att hittills allena a 5o,ooo
R:dr åtgått till sådane kostnader, som hafva
sammanhang med anslagets verkliga
ändamål; samt nu mera tillräckligt, sedan
Riksens Ständer tillstyrkas, att för Fondens
användande göra bestämdare föreskrifter,
än förra Ständer afgifvil.
Jag anser det vara högst otjenligt,
att göra anslag, som af en Riksdag i likhet
med detta gifvits till en annan Riksdags
församlande, ty Ständernas mening
med Slrömrensiiings-Fonden malle ej vara,
att den skall vara evinnerligen, utan
att den skall upphöra när raan vunnit ändamålet;
större Floders Flott- och Segel
-
4:de Sami. 5 Band.
682 S ta t s-Ut s k o 11 e t s Betänkanden.
barhet till transpotternes" lättande af Ved
och Victualier till Hufvudstaden Den
eviga Fonden för Handel, Åkerbruk och
Näringar är f>:de Hufvud-Titeln å RiksStäteil;
Derföre lein lia des äfven Strömrensnings-fonden
till en Committee, sorn är
utgjord af Ämbetsmän* utan lön m m.
Nionde Hufvud-Tilelns anslag utgå åter
genom anordningar af Stats-Secrelerare
sorn äro ansvarige för användandet; och
medlen kunna då användas efter en allmän
plan grundad på kunskapen om hela
Landets och alla näringars allmännare
behof. Jag anser derföre att Anslaget
bör minskas och såttas under egde Hufvud-Titelns
anslag, men med särskild rubrik:
Strö mrensningar.’*
i
Uti dessa Herr ÖfverSte-Lieutenanten
Hjertås åsigter af ämnet förklarade
Herrar Grosshandlare EckliolF och Vinberg,
Herr Borgmästaren Norström ooh
Herr Lenning samt Riksdags-Frtllmägtige
Eric Andersson, frän Vestmanlands och
Anders Andersson, från Östergöthlands
Län, sig instämma.
I afseende på den, i sammanhang
med ofvannämnde fråga, af Utskotten tillstyrkte
undersökning, huruvida Kungsådrorne
i Riket hållas vederbörligen öpp
-
S t a t s-U ts lotte t s Betänk anden. 683
na, yttrade Riksdags-Fullmägtigen Olof
Anders on från Elfsborgs Län, det hans
tanka Vöre, att Allmänna Flotllederne aldrig,
underjivad förevändning som heldst,
borde få tillslutas, samt att då undersökningar
till förekommande af missbruk härvid
funnos nödige, desamma borde företagas
på Statens och icke, såsom Utskotten
heinstält, på de klagandes bekostnad.”
Hvilka skil jäktige meningar, uppå
begäran skulle åtfölja det afgående Betänkandet
lill Respective Riks-Ståndei),
som ofvan.
Ex Frotocollo.
C. LORICH.
N:o 576.
Ankom den 6 Nov, 1823.
Riksens] Höglofl. Ständers StatsBevillnings-
samt Allmän
-
G84 S ta ts-U tsko ttets Betänkanden.
na Besvärs- och ’ Ekonomi
Utskotts Z/tlåtande, i anledning
af gjord anmärkning
vid desse Z/tskotts
Betänkande N:o 443, angående,
ytterligare understöd
för Nybyggarne i de
Norra Provincerne.
W id föredragningen hos Itögloflige Rid -'
derskapet och Adeln af ifrågavarande Betänkande,
har Herr Dankwardt, M. G.,
gjort den anmärkning, i afseende på Utskottens
förslag: ”det Nybyggarne i de
Norra Provi noer n e må berättiga s
när som h e 1 d s t köpa sine H e m m a n
till Skatte emot Sex års ränt a,” att,
i händelse Utskottens mening är: det Nybygget
derigenom skall under full egande
rätt upplåtas, eger icke Staten, såsom nu
tillgår, genom sine Ämbetsmän föreskrifva
Nybyggen odiingsskyldigheter, och tillse,
att de fullgöras, eller i annat fall honom
från Nybygget skilja; Hvilket åter kan leda
till den följd, att Åboerne mindre vårda
sig om Odlings-skyldigheternes fullgö'-
685 Sta ts-U ts kottets Be tänk an elen.
rande, utan begära nybygga, för att då
under de mångå frihets-åren begagna och
använda Skogar samt de öfriga förmåner
dem lemnäs, men med Frihets-årens slut
öfvergifva Nybygget, då Kronan hade intet
för de friheter och förmåner den upplåtit
och Åboen åtnjutit. Ett tillräckligt
correctif för att tvinga honom att så vårda
sig om Nybyggets odling, att det t. ex.
efter 5'o års förlopp kunde bära den ränta
, som deraf borde utgöras, kan icke påräknas
i den Skatteskiliing, som Nybyggaren
skulle erlägga, emedan den är alltför
obetydlig. Är åter Utskottens mening
den, att oagtadt ett sådant Skatteköp, Nybygget
skall fortvara under Krono-natur,
d. v. s. under Kronans uppsigt, och att
således samma Contracter och Föreskrifter
i afseende på odlings-skyldigheternc, som
nu ega rum, jemnväl böra i detta fall gälla,
så synes, i Herr Danckwardts tanka,
någon särdeles förmån med Skatteköpet
icke vinnas, åtminstone för en Nybyggare
i Vester- och Norrbottens Län, alldenstund
han, enligt Kongl. Brefvet den 6:te Maji
i8iy, eger vid Frihets-årens slut få samma
skatteköp för intet.
Harr Danckwardt bar derföre hemstält,
1 att hvad Utskotten föreslagit om
jrättighet till Skatteköp af Nybyggen före
686 Stats-Utskottets Betänkanden.
Frihetsårens utgång, antingen må förfalla,
eller åtminstone dervid bestämdt tilläggas
och uttryckas, att Nybyggaren sådant oåkhult,
må vara underkastad den föreskrift
och tillsyn i afseende å Odlings- och Nybygg
nåd s-skyldigheter nes fullgörande, samt
det äfventyr för försummelse deraf, som
i allmänhet äro i Författningarne stadgade.
Till besvarande häraf få Utskotten
vördsamt anföra, att Utskotten, lika med
Herr Danckwardt, inse de menliga följder,
som skulle uppkomma, om genom det föreslagna
Skatteköpet före Frihets-årens
utgång, Nybygget icke mera komme, att
stå under Kronans uppsigt, utan lemnades
handlöst åt sitt öde, hvarigenom flerfaldiga
missbruk skulle uppkomma, och det
vigtiga ändamålet af de Norra Provincernas
uppodling och cultur snarare motverkas,
än befordras. Också har ett så beskaffadt
Skatteköp aldrig kunnat vara Utskottens
mening. Då i Betänkandet till—
styrkes: ”Att Nyhemmans Åboer må för
”unnas
att, emot erläggande af Sex års
"sammanräknad Ränta efter Skattläggnings”beloppct,
få lösa Nybygget till Skatte,
"och således fullkomlig egande rätt dertill
"förvärfva,” kunde dermed naturligtvis icke
afses någon fullkomligare egande rätt, än
Stats-Utskottets Betänkanden. 6S7
att ett genom sädan t skatteköp förvärfvadt
Nybygge val genom arf eller köp kan afhälldas
oell gå från man till man, utan
att ändock upphöra att vara under Kronans
uppsigt. Ehuru påtaglig och med
Betänkandets hela syftning enlig denna
tydning är; likväl och sorn uttrycket, på
sätt Herr Danckwardt anmärkt, kan innefatta
en tvetydighet om rätta förståndet,
hemställa Utskotten vördsamt, att i den
udderdåniga Skrifvelse, som rörande denna
fråga, hvilken redan af de öfrige Tvenne
Riks-Ståndeil blifvit bifallen, kommer
att afgå från Riksens Ilögloflige Ständer,
följande rerlactions-förändring, till meningens
förtydligande, måtte iakttagas, nemligen:
”Att Nyhemmans Åboer må förunnas
att emot erläggande af 6 års sammanräknad
ränta efter skaitläggnings-beloppet,
”få lösa Nybygget till Skatte, och såmedelst
”en fullkomlig egande rätt dertill förvärfva
”dock under det vilkor, att de genom su”dane
Skatteköp förvärfvade Nyhemman
”må vara underkastade den föreskrift och
”tillsyn i afseende på Odlings- och Njr”byggnads-skyldigheterne,
som i allmänhet
”äro i Författningariie stadgade.”
I sammanhang härmed finna Utskotten
sig böra erinra: att sedan af Herr
Dankwardts anförande inhemtats, det Kongl.
688 Stats-Utskottets Beta nian den.
Maj:t genom Nådigt bref af den 6 Maj
1817 förordnat, alt Nybyggen i Vesleroch
Norrbottens Län, ifrån den tid, de,
efter fullbordade Odjingsskyldigheter begynna
att erlägga Skatt och Ränta, måga
utan Skaltelösens erläggande af Åboen, genast
anses och i Jordeböckerne upptages
såsom Skattehemman, så anse Utskotten
sorn hittills okunnige om detta förhållande,
i Betänkandet endast tillstyrkt, att de
geuom Kongl. Brefven den 6 Mars 1810
och i3 Maj 1817 nämnde Läns Nybyggare
medgifne förmåner måtte utsträckas
och beviljas i afseende på alla Rikets Norra
Provincer, den i förstnämnde Kongl,
Bref förunnade förmån: alt efter frihetsårens
förlopp erhålla Skatteköp å Nybygget
utan lösen, destoheldre böra, lika med
de öfrige, förunnas och utsträckas till
Nybyggare i alla Rikets Norra Provincer,
som denna förmån i Utskottens tanka, innefattar
den kraftigaste uppmuntran till
nyodlingars företaganden och befordran.
Af sådan anledning och aldenstund
Riksens Högloflige Ständer behagat gilla
Utskottens i Betänkandet utvecklade åsigter
om nyttan af understöd och uppmuntran
för Nybyggarne i Norra Provincer
-
ne,
Stat s-U t s k o 11 e t s Betänk andén. 689
ne, hysa Utskotten den fasta tillförsigt lill
Riksens Högloflige Ständers ömmande omtanka
för detta ändamål, att Riksens IIörr—
' O
loflige Ständer säkert medgifva ett sådant
ytterligare tillägg i deras fattade beslut
rörande denna fråga, nemligen, alt den
förmån i afseende på Skatteköps erhållande
ulan Lösen, sorn Kongl. Brefvet af den
6 Maji 1817 medgifver Åboer å Nyhemman
i Vester- och Norrbottens Län, äfven
måtte förunnas Åboer å sådane Hemmin
i Jemtlands och Vester-Norrlands Län.
Hvilket dock härmed lill Riksens
Högloflige Ständers egen pröfning hemslälles.
Stockholm den 31 Oetober 1823.
N:o 577.
Antorn den 6 Nov, 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar mot Ut
4:deSaml.
5 Band. 44
C90 Stat s-U t s k o 11 e t s Betänkan d e n.
skottets Betänkande rörande
General-Assistance-Contoiret.
mot Stats-Utskottets under den 20 näsJj.
September afgifne Betänkande, rörande General-Assistance-Contoiret,
samma Betänkande
blifvit från Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Välloflige Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet
återremitteradt, så har Utskottet föreliaft
detta ärende till förnyad öfverläggning.
Till en början torde Utskottet få lill
rättelse anmäla åtskillige uti anmärkningarne
förekommande misstag.
Utskottet bar nemligen, icke, såsom
af någre Herrar Ledamöters yttranden
inom Högloflige Ridderskapet och Adeln,
vill synas, medgifvit att General-AssistanceContoiret
åstadkommer och befordrar lättja,
misshushållning och tjufnader, eller i öfrigt
från General-Assistance - Contoirets
verkningar i Moraliskt hänseende hämtat
an, i följd af gjorde anmärkningar
S ta ts-U ts ko ttels Be tänk a n de n. 6g i
grunden för tillstyrkandet om dess framlida
upplösning.
Utskottet liar tvärtom öppet Bekant
sig till den grundsats: att hvad som
i förenämnde afseende blifvit General-Assistance-Contoiret
lill last fördt, icke utgör
giltigt skäl för Inrättningens upphäfvande.
— Och då detta är en fråga, som
i alla fall måste komma att bedömas efter
en hvars enskilda opinion; så får Utskottet
med skyldig aktning för deras olika
öfvertygelse, som, måhända med nog starka
färgor framställt det moraliska förderf,
som lorments hafva varit en följd af General-Assistance-Contoirets
tillvarelse, för
egen del endast åberopa hvad Utskottet i
detta afseende uti förra Betänkandet yttrat.
Vidare har af en Ledamot inom
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln blifvit
uppgifvet att förlusten å General-Assistance-Contoirets
Låne-rörelse, under de
senaste fem åren, uppgått till mera äii
100,000 R:dr, hvarutöfver ytterligare skulle
tillkomma bland annat, saknad ränta a
•3oo,ooo R:dr, som anförts hafva årligen
såsom belänings-fond utgått, äfvensom att
vid Låns meddelande i nämnde Contoir
io a i3 procent skola genast afdragas på
Lånesumman.
i
6(p Sta ts-Utskottets B et än kan den.
Af Utskottets förra Betänkande kan
likväl inhemlas, dels att förlusten å Lånerörelsen
de senaste fem åren utgjort endast
6.fjOoo R:dr samt att då af de sSo,
ooo R:dr, som General-Assistance-Contoiret
årligen egt att i Riksgälds-Contoiret
disponera, ej mera än omkring i5o,ooo
R:dr kunnat i Låne-rörelsen användas, den
ränte-förlust, som skulle kunna tilläggas
förstnämnde Capital-förlust, icke lärer böra
upptagas till mera än hälften mot hvad
ofvan heräknadt blifvit: dels ock, att den
Tänta, som vid Lånens meddelande innehål!
es, är fastställd till 6 procent, räknadt
efter år, samt a procents provision, eller
tillsammans 8 procent. Mea då vid de
hittills brukliga omsättningar, utom förenämnde
Ränta, provision för hvarje gång
erlagts, så hafva för Lån, som upptagits
på 3 månader och 3:ne gånger kommit att
på lika tid omsättas, umgälderne för året
uppgått ända till i4 procent, samt för
Lån å 6 Månader hvilke under året blott
en gång kunnat omsättas, likaledes till io
procent. Och torde hvad nu, angående
årliga förlusten å General-Assistance-Contoirets
Lånerörelse blifvit upplyst, få åberopas
såsom svar å den mindre noggranna
uppgift i denna del, som undfallit ea
annan värd Ledamot af Högloflige Ridderskapet
och Adeln.
a
Stats-Utskottets Betänka liden. 6()3
Vid jemnförelse af Pant-beläning
hos enskilde oell uti General-AssislanceContoiret
liar en Ledamot af nämnde Riksstånd
funnit skillnaden dem emellan cgenlligen
bestå deri, alt Assistance-Contoiret
lånar mer nå en pant än den enskilde
Procentaren och att det således är
lättare för Låntagaren att igenlösa panten
bos den sednare, äfvensom den värde Ledamöter!
anfört, att Lån på Kläden och
andre Fabriksvaror upptagit den betydligaste
delen af Låne-fonden, samt att de
Lån, som upptagits af de fattige utgjort
en ganska liten summa. Huruvida den
enskilde Ockraren lånar mer på en paul,
än i Gencral-Assitance-Contoiret erhålles,
kan icke bestämmas af annat än denna
Långifvares välbehag; Hvaremot Låntagaren
i General-Assistancc-Contoiret har en
gifven rättighet att ej allenast få låna en
viss andel af det panten åsättande värde,
utan ock att vid förfallotiden få lånet prolongeradt,
samt att, om äfven panten går
till försäljning, utbekomma det belopp,
hvarmed försäijnings-summan öfverstiger
Contoirets verkliga fordran, hvilke alla fördelar
vid pantbelåning hos enskilde, sådan
som den nu bedrifves, alldeles saknas.
Och hvad beträffar belåningen af Fabrikater,
har, efter hvad af Räkenskaperne infeeintas,
l>land d,e j 40,000 a i5o,ooo Lån,
(k)4 Stats-Utsktotets Betänkanden.
sorn årligen från General-Assistance-Contoiret
utgått, Manufactu-Lånens antal af
orsak, soin i förra Betänkandet anföres,
desse senare åren varit föga betydligt.
Till särskildt besvarande bar Utskottet
äfven ansett sig böra upptaga den, likaledes
af en Ledamot inom Högloflige
Ridderskapet och Adeln väckte, fråga om
viglen och nödvändigheten att General
Assistance-Contoiret varder reorganiseradt.
Så vida General-Assistance-Contoiret
skall komma att fortfara, så blifver en sådan
reorganisation visserligen ganska maktpåliggande;
Men då Utskotten afgaf sitt
förra Betänkande under förutsättning att
Verket skulle komma att vid slutet af nästa
Riksdags-år öfvertagas af Stockholms
Stad eiler enskilde Bolagsmän, ansåg Utskottet
mindre nödigt att föreslå andre
ändringar i Låne-rörelsen, än dem, sorn
i samma Betänkande upptagas, i synnerhet
som, utom det desse förändringar synas
böra leda till det ändamål Utskottet,
lika med den värde Ledamoten, åsyftat,
nemligen minskning i Tjenstemanna-personalen,
på nästkommande Rikets Ständer
borde få bero, att, i händelse ej någon
skulle anmäla sig till Inrättningens öfvertagandc,
och Rikets Ständer under det af
Stats-Utskottets Betänkanden. 695
Utskottet föreslagne vilkor att förlusten ej
finge öfverstiga 2000 R:dr, funne densamma
än vidare höra få fortgå, föreskrifva
de vidare reglementariske stadganden, som
för då Blifvande förhållanden kunde linnas
lämplige. Med den värde Ledamoten
kan Utskottet likväl icke instämma deri,
att heland t gods, som uppgifves vara stulet,
skall utan lösen återställas, hvilket, elium
rätls-enligt i principen, likväl i tillämpningen
skulle medföra den påföljd att
Contoiaet äfven komme att utan lösen återgifva
panter, som icke voro stulne. Sådant
skulle inträffa 0111 en person, ef;er
öfverenskommelse med den för Contoiret
okände pantcgaren och underrättad 0111
den belänte pantens heskaffenhet uppgaf
sig såsom egare dertill och att densamma
vöre honom frånstulen, då Contoiret, utur
tillfälle att styrka ett annat förhållande ej
kunde vägra alt panten till den föregifne
egaren utlemna, och såmedelst kanhända
äfven ådraga sig en ersättnings-lalän af
den rätta egaren.
Inom Yälloflige Borgare-Ståndet har,
i afseende på de af Utskottet tillstyrkte,
så kallade Manufaclur-lånen blifvit anmärkt,
alt, genom tillåtelsen till beläning
äfven af Utländska Fabrikater och rudi-)
materier, införseln af dylikt gods skulle
Ggfi Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e ri.
uppmuntras. Men Utskottet tror icke
denna verkan deraf vara att befara, enär,
då ingen torde införskrifva Utländskt i
annan afsigt än att det må kunna försäljas,
den utväg att i nödfall kunna få detsamma
i General-Assistance-Contoiret beläna
icke lärer härvid komma i beräkning.
Likasom Utskottet icke eller kan instämma
med den värda Ledamoten, som yrkat
att Räntan i General-Assistance-Conloirct
skulle nedsättas till likhet med hvad
för Disconterne är stadgadt; dels emedan
räntan å de smärre Lombard-Lånen, sorn
utgöra det besydligaste antalet, icke är
för Låntagaren särdeles kännbar, dels ock
emedan Ränle-inkomsten vid General-Aseistance-Contoiret
i alla fall icke varit tillräcklig
till bestridande af omkostnader och
aflöning, hvilka vid en pant-belänings-inrättning,
i anseende till der erforderlig
talrikare betjening, alltid måste blifva drygare,
än vid andre Låne-anstalter.
Oväntadt har det äfven varit för
Utskottet att erfara hurusom flere Herrar
Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet talat
emot upphörande af den årliga afgift,
som hittills ifrån General-Assistance-Contoirets
Auctions-Kammare tillfallit Stockholms
-
i
St.ats-Utskotletsr Betäknanden. Gqj
holms Stads Auctions-Verk. Då Staten
påkostat så betydliga Summor till förmån
för en inrättning, som nästan uteslutande
begagnas af Stockholms Stads Innevånare,
och hvilken Inrättning det således närmast
tillhört Staden att underhålla, synes
man med allt skäl bordt kunna förhoppas
vederbörandes medgifvande att afstå från
en så obillig inkomst, hvars laglighet, enligthet,
ännu gällande författningar, i öfrigt
icke varit af Utskottet salt i fråga, hvarföre
ock Utskottet endast öfverlemnat detta
ärende lill Kongl, Majrls Nådiga afgörande,
i den ordning Han kan i Nåder linna
beskaffenheten fordra.
De öfrige anmärkningarne ingå mer
och mindre direct på den egentliga hufvudfrågan,
om GeneralsAssistance-Con toirets
upplösning, samt tiden, sättet och villoren
för densamma.
Men då desse anmärkningar icke äro
beledsagade med någre nya eller andre
skäl, än som hos Utskottet förut under
detta måls handläggning till skärskådande
förevarit; så hafva desamme icke elier kunnat
i något afseendt bibringa Ulskollet
4-'de Sami. 5 Band.
6c)8 Stats-Utskottets BetSnkandeiv
-
en annan åsigt af denna sak, än den, som
i förra Betänkandet finnes lill sine grunder
omständligen utvecklad, och för tilllämpning
sammanfattad uti de vid slutet
af Betänkandet förekommande i5 Momenter,
hvilka Utskottet alltså får åberopa och
såsom dess tillstyrkanden i ämnet å nyo
Bikets Högloflige Ständers pröfning vördsamt
underställa.
I öfrigt har Utskottet skolat tillkännagifva,
att samma Betänkande är vordet
den 27 September af Högvördige PresleStåndet
bifallet
Utdrag af Protocollet, innefattande
någre Herrar Ledamöters yttrade särskilde
tankar, bifogas. s
Stockholm den 1 November 182J,
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Ständers
Stats-É/tskott vid Lagi
S tat s-Ut s k o t te t s Bet anican elen. 6gg
tima Riksdagen i Stockholm
den 17 November 1833.
S. D. Herr Bergs - Mechanicus af Uhr,
som, enligt Protocollet den 3o sisth October,
reserverat sig emot Utskottets fattade
beslut, i afseende på den till Utskottet
återremitterade fråga, om General Assistance-Contoiret
här i Hufvudstaden, ingaf
nu, till följe häraf, ett så lydande Anförande,
med anhållan, att detsamma till
de Respective Riks-Stånden måtte åtfölja.
”Behofvet af Lombard - Rörelse i
Stockholm kan icke bestridas och är dessutom
ådagalagdt så väl af dylike Inrättningars
nödvändighet i andra Hufvudstäder,
som äfven af de oordningar lill hvilkas
förekommande närvarande AssistanceContoir
inrättades. Det är också egenteligen
emot denna Rörelses bedrifvande för
Statens räkning som anmärkningarne
hufvudsakligast blifvit rigtade, och det
med så mycket mera skäl, som för Statens
räkning i detta, såsom i de fleste
fall, betyder detsamma som på Statens
bekostnad, emedan Inrättningar och
företag, sonj för dea enskilde Industrien
700 Stats-Utskottets Betänkande!!.
äro lönande, antaga en motsatt egenskap
när de drifvas för Statens räkning.
Alt befordra lombard-rörelsens öfverflyttning
ilian Slaten på enskilde personer,
eller Bolag, verkande efter faststälde Reglementen
och stälde under den Allmänna
Styrelsens uppsigt, är således det föremål,
som synes böra åsyftas: och om för detta
ändamål Staten skulle göra någon uppoffring,
torde denna böra betraktas såsom
en vinst, i synnerhet om uppoffringen blir
betydligt mindre än den som användes
för Assistance-Contoirets upprätthållande.
Den kostnad för Staten som, under
öfvergångstiden är en följd af Verkets
upplösning, må här ej komma i beräkning;
ty denna kostnad föreslår när som heldst
ölVergången sker. Man måste således antingen
underkasta sig den eller ock uppgifva
allt hopp och bemödande att någonsin
bringa denna angelägenhet i ett princip-enligare
förhållande.
I frågan åter om medlen till ändamålets
vinnande, så lära alla medel blifva
frugllösa, intill dess en bestämd lidpunct
är utstakad för lånerörelsens fortfarande
vid Assistance-Contoiret eller för
Contoirets upplösning, emedan dess tillvarelse
dels afleder den enskilde indit
-
Stats-Utskottets Betänkande!! 701
striens rigtning ifrän detta häll, dels äfven
utestänger anledningarne till omtanke
i detta afseende, hos de Aucloriteter, hvilka
det närmast tillkommer att besörja
denna del af Hufvudstadens angelägenheter.
Det är i öfverensstämmelse med
dessa Asigter, som Afdelningens förslag till
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande, befinnes
vara utarhetadt och ehuru detta förslag
icke vunnit Högloflige Utskottets bifall,
hyser jag likväl den öfvertygelsen, att
detsamma förtjenar Riksens Högloflige
Ständers uppmärksamhet, hvarföre jag
vördsamt anhåller, att här nedanför anförde
punctef, utdragne ur Afdelningens
förslag till Utlåtande, måtte få åtfölja Utskottets
Betänkande till de Respective
Riks-Stånden, såsom innefattande den plan
i detta ämne, hvilken jag vördsammast anser
förtjena Riksens Högloflige Ständers
bifall.
1:0 Utlåningen vid General-Assistance-Contoiret
kommer att, efter de i allmänhet
derföre nu gällande grunder, endast
med här nedanstadgade förändringar
att fortgå till slutet af Junii Månad 1826.
702 Stats-Utskottets Betankanderi.
2:0 Senast inom ett och ett halft år
efter clet utlåningen upppört, eller vid
1827 års slut, skall General - AssistanceContoiret
vara helt och hållet upplöst.
3:o Om, innan förutnämnde tid, i
följd af de åtgärder, som här nedan omförmälas,
en eller flere pantlåne-anstalter
skulle komma att i Hufvudstaden hildas,
ega Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret att,
ifrån och med den dag en sådan anstalt
kommer i verksamhet, genast låta inställa
utlåningen vid General-Assistance-Contoret,
då den till högst 1 och ett halft år
faststälde utredningstiden från samma dag
beräknas.
4:o Den vid Verkets slutliga Utredning
befintelige contante behållningen insattes
på vanligt sätt i Banken för Riksgälds-Contoirets
räkning, hvilket sistnämnde
Verk, efter berörde tid, liqviderar öfverskotten
å försålde panter, hvarom, enligt
hvad förut stadgadt är, anmälan dock
bör af vederbörande göras inom 12 Månader
efter Auctions-Lagen.
5:o I afseende på General-Assistance-Contoirets
Hus och Inventarier ega
Herrar Fullmägtige alt vidtaga de åtgärd
Stats-Utskottets Betänk anden. yo3
der, som Herrar Fullmägtige pröfva Läst
och lämpligast vara, intill dess näst härefter
kommande Rikets Ständer blifva i
tillfälle att derom förordnande meddela.
6:0 Till utlåning på inhemska äfven
så väl som utländske lill införsel och begagnande
lofgifne tillverkningar, varor och
rudimaterie!’, må under den nu för utlåningen
faststälde tid, årligen få användas
en Summa af högst 100,000 R:dr Banco.
7:0 Dessa.Lån, vid hvilkas beviljande
likväl må tillses, att penningar till
Lombard-Lånen alltid äro att tillgå, meddelas
lika som sistnämnde Lån på 3 och
6 månader, dock ej på mindre Summa än
xoo R:dr samt mot Sex procents ränta,
pien endast en half procents provision
öro
Omsättningar af Lån upphöra
och den förr brukliga Stämplingen anlages
åter på det sätt, att panter, beländte
på 3 månader, få stämplas på lika tid, och
de som belänas på 6 månader, ej eller
på längre tid än 3 månader.
9:0 Med innehållning af ränta och
provision förhålles likasom förut vid omsättningar.
L
no4 Sta ts-U tskottets Betänkanden.
10:0 De nu föreslagne förändringar
laga sin början med nästkommande år
1824.
11:0 Under den fortsatte Ullåningstiden
böra försök göras till befordrande
deraf, att Lombard Låne-rörelsen må komma
att öfvertagas af Stockholms Stad eiler
enskilde Bolagsmän,
12:0 Uti Rikets Ständers RiksgäldsContoir
afsältes ett Creditiv af 100,000
R:dr Banco, att räntefritt, i 10 år disponeras
af den eller de Låne-inrättningar,
hvilka skulle kunna komma att träda i
General-Assistance-Contoireis ställe; Börandesdock,
i mån af alt detta Crediti warder
begagnadt, för det disponerade beloppet
ställas sådan säkerhet som af Herrar
Fullmägtige i nämnde Contoir pröfvas
nöjaktig.
i3:o Skulle, af en eller annan orsak,
en sådan Låneanstalt med utlåningen
upphöra, före nyssbesagde tid af 10 år,
får Creditivet icke vidare begagnas, utan
bör, hvad deraf må kunna vara lyftadt,
genast återgäldas Riksgälds-Contoiret.
S ta ts~U t sk o tt e ts Betänkande!!. ^oS
i4:o För alt gifva kraft oell verkställighet
åt hvad i ii puncten blifvit föreslaget,
böra Rikets Ständer nu hus Kongl.
Majit anhålla, att Kongl. Majits läcktes låta
utfärda Dess Nådiga Kungörelse derom,
att Lombard-Låne-Rörelsen bär i Staden
genast kan fa öfvertagas af Stockhoiius
Stad eller Enskildte Bolag, emot åtnjutande
af de förmåner hvarom ofvanstående
i2ite punct handlar. Lärande i händelse
denna underdåniga anhållan vinner
Nådigt afseende, Kongl. Majit, ej allenast
i sammanhang dermed föreskrifva hvad i
öfrigt må kunna vara att iakttaga för den
eller dem som lill anbudets antagande
kunna finnas beredvillige, utan oek i Nåder
lemna Herrar Fuilmägtige 1 Riksgälds
Contoiret del af de åtgärder, sorn i nämnde
måtto kunna vara vidtagne.
i5io Hos Kongl. Majit anmäla Rikets
Högloft ige Ständer derjemte den underdåniga
anhållan, alt Kongl. Majit täcktes
i Nåder tillse, om icke den afgift, som
hittills af General-Assistance-Contoii ets
Auctions - Kammare tillflutit Stockholms
Stads Auctions-Kammare, må kunna från
och med nästkommande års början upphöra.
ijide Sami. 5 Band.
45
706 Stats-Utskottets Betänkande!^
16:0 Pä det nogaste böra Herrar
Fullmägtige liålla band deröfver, att i den
män göromålens minskning medgifver eller
i öfrigt utan rubbning af Verkets
gång kanske umbärlige sysslor och befattningar
varda indragne.
17:0 De sysslor åter, hvilka äro af
den beskaffenhet, att de icke, utan hinder
för arbetets tillbörliga drift, kunna indragas,
må väl åter tillsättas, men dock endast
efter provisionella förordnande, på
sätt vid förra Riksdagen stadgades.
18:0 Alla på General-Assistance-Contoirets
Ordinarie Stat varande, med ordentlige
Constitutorialer försedde, Ämbetsocli
Tjenstemän samt Vaklbetjente, skola
vid Verkets upplösning ega att pä Expectance-Stat
uppbära de Löner, som de år
1818 på Ordinarie Staten innehaft; dock
utan beräknad förhöjning af den å Löner
ne anordnade Spannemål.
19:0 Alla särskilde förmåner, som
nu åtfölja tjensterne eller eljest kunna vara
beviljade, komma med tjenstgöringens
upphörande att försvinna.
20:0 I afseende på Pensions-State4
St a ts-Uts kottets Betänkande n. 707
kan någon annan minskning icke ega rum,
an den, som genom Innehafvarens afgång
kan vinnas.
21:0 De bland Verkets Tjenstemän,
samt Vaktbetjente, hvilka endast tjena efter
provisionella förordnanden, och således
icke komma i åtnjutande af Expectance-Löner,
må, vid tjenstgöringens upphörande
få, såsom Gratification, uppbära
ett belopp, svarande mot Arfvodet för 1
år, likaledes utan Spannemåls-förhöjning.
22:0 I öfrigt ankommer det på Herrar
Fullmägtige, att vid alla inträffande
förhållanden, hvilka nu icke kunnat föreses,
vidtaga de åtgärder, som med Riksgälds-Contoirets
fördel finnas mest öfverensstämmande.
”
Häruti instämde Herr Prosten österberg,
under åberopande af sin, vid Utskottets
förut i detta ämne afgifne Betänkande,
bifogade särskilda mening.
sorn ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. RORICH.
708 Ståts-Utskottets Betänkanden.
N:o 578.
Ankom den 6 Nov. 1823.
£/tlåtande, angående Stats-reg-*
leringen i allmänhet samt
med Förslag till Riks-Stat
för 1824 och följande åren
intill nästa Riksdag.
Sedan Riksens Högloflige Ständer nu mera
afgjort alla de frågor» som, antingen i
följd af Kongl. Majrts aflåtne Nådiga Propositioner,
Skrifvelser och Remisser, eller
genom särskilde Motioner, i afseende på
Statsregleringen vid denna Riksdag hos
Riks-Stånden förekommit, är Stats-Utskottet
i tillfälle att, enligt dess åliggande,, of*
ver denna reglering härmedelst afgifva
slutligt Utlåtande, hvaruti de tillökningar
och förändringar i sammandrag upptagas
och beskrifvas, som RiksStaten härigenom
undergått och i\ öfverensstämmelse hvarmed*det
Förslag till RiksStat jemnväl blifvit
upprättadt för 1824 och följande åren
Stats-Utskottets Betänkanden. 709
intill nästa Riksdag, hvilket härjemte till
gillande och underskrift öfverlemnas.
Jemnlikt det generella Förslag till
beräkning af Stats-Verkets Inkomster, som
Stats-Ulskottet upprättat ooh Riksens Högloflige
Ständer bifallit, hafva de blifvit sålunda
i RiksStaten upptagne, nemligen:
Ordinarie Inkomsterne ^till
Penningar 1,273,284! 3a
Hvartill
kommer:
Indraget
Räntehö och
Räntehalm,
som förut
gått till K:gl.
Hofstallet,
utgörande
9,757 R:dr
som utföras
till jemn
Summa
10,000:
Nuramer
Lotteri
medel:
Behållen
In
-
fjio Stats-Utskottets B^tänkandcö,
komst6o,ooo:
Tillgång till
Verkets Stat
53,56o:
Indeldta Räntor
i Krono
värdie
355,435: 41 IJsom
minskas
med Kronovärdiet
å ofvanstående:
Räll
tellö och
Ränlehalm 367: 38. g.
Återstå 355,067: 3. a.
Hvarafut
gå
i Skåne,
Blekinge
och
Bohus
Län, utan
Markegångs
förvandling
94,040: a4- I0*
Återstoden
361,026: a6: 4,
som är
årliga Markegången
underkastad
Stats-Utskottets Betänkanden, 71^
är utförd till
vinnande af
någorlunda
likhet med
det blifvande
verkliga
beloppet, på
förslag 5
gånger tagen
med i,3o5,i32: 35.8.
' 1,399,173: 12, 6.
Spannmål:
Indeldt T:r 89,765: 21 3.
Hvarifrån
afgå de
för Färjekarlen
i
Elf k a rleby
indragne
Likaledes
för Comministrarne
i Malmö
36: 213.
38:2 rF
Då återstoden
blifver 89,727: ^
som i Kronovärdi a 36 sk.
Tunnan utgöra 67,295 R:dr
12 sk. 2 rst. ogh äro ut
-
712 Stats-Utsktotets Betänkande 11.
förda 5§- R:dr till 47^,544: *• 4*
Oindeldt, 81,63a T:r, som
blifvit utförde a 5£R:r till 435,37 o: 3a.
Summa Ordin. Inkomster 3,709,932: 29. 10.
De Extra Ordinarie eller såsom
Bevillning ingående I n k 0 m s t e r n e:
äro i RiksStateil upptagne
till 2,<757,9a 5:
Utgörande således SlulsYerkels
hela Inkomst 6,467,857: 29. 10.
Hvarigenom Slats-Intraderne
utöfver deras beräkning
vid sista Statsregleringen
till 3,808,395: 10. 7.
på det hela blifvit ökade
med 2,659,46a: 19. 3.
bestående af:
1:0 Skillnaden emellan de vid sista
Stats-Regleringen efter Kronvärdi upptagne
Indelningar i Hemmans-Räntor och
Krono-Tionde, samt de nu efter förslags
Markegång utförde j,536,45o: 43- 3.
2:0
Stats-Utskottets "Betaknanclen. ^j3
2:0 Skillnaden emellan det hittills
utförde pris å SlatsVerkcls heliållne
Spanmål.
77,6g5 Tr, 7 k:r
a 4-s- R:dr 349,628: 23. 3.
2,4*88 Tr 23 k:r
a 8* R:dr 21,148: 29. 9,
370,777: 5.
och å samme
80,185 T:r gf
k:pr nu upptagne
a 5§ Rd. 427,644: 10. 8.
56,867. 5. 8.
3:o Tillgång till Contante
Utgifter af Statsmedlen, som
förut enligt Anordningar utom
Stat utgått 620,989: 3. 8.
Hvartill kommer
NummerLotteriets
Stat 53,56o.
Summa 674,549: 3. 8.
men hvarifrån
afgår det till
Spinnhus- och
Correctionslnrättningen
i
Stockholm hittills
directe af
4:de Sami. 5 Band, 4^ *
■714 Stat s-U tskottets Betänkan den.
Tullmedlen
meddelte, men
nu indragne
bidrag 20,611: 32.
653,937: 19. 8.
4:o Coursförhöjning å
de under SjöTullsmedlen
beräknade i5o,ooo R:dr
Hamburger Banco 225,000:
5:o Den af Sjö-Tullsmedlen
till RiksgäldsContoiret
förut ingångne ersättning
för ordinarie Licenten
samt Bevillning
för Socker och Alun 75,000:
6:0 Värdet å det indragne
Räntehöet och Räntehalmenj
lill Kongl. Hofstallet,
som till lika Summa
under i:a Hufvud-Titeln
såsom utgift i penningar
uppföres 10,000:
7:0 Verkeligen
ökad tillgång för
RiksStaten 2i,595:i4-9*
Hvartill
kommer
NummerLotte
rimedel
60,000:
Stats-Utskottets Betan ka nelen. ^[5
samt det
för Spinnhuset
indraga
ans^aSet
20,611: 3a.
80,6n: 3a.
102,206:46. 9.
Summa R:dr 2,659,462: 19. 3.
Varandes de skedde föråndringarne
nti dels tillkomne dels uteslutne samt förhöjde
eller minskade inkomst-beräkningar
anmälde uti Utskottets den ia:te sisth
April afgifne och af samlelige Riks-Stånden
bifallne Memorial, angående Stals Verkets
inkomster intill nästa Riksdag samt
särskildte Utlåtande af den 3i förlidne
Julii, i anledning af förrättad granskning
af Tull-Verkets Räkenskaper.
Hvad åter angår Stats-Verkets
Utgifter, så bör Utskottet först upplysa,
att, enär nu, likasom vid sisth Riksdag,
Stats-Verkets behållne Spannmåls-Inlrad
an vises att fylla Penninge-Löntagarnes, till
en del uti Spannmåls-värde, bestämde Löner,
har, för den brist, som för en sådan
fyllnad uppkommer, särskildt blifvit uppfördt
ett penninge-belopp tillräckligt att
716 Stats“Utskottets Betänkan den.
vid. elt Riks-Markegångs-pris af till och
med 7 R:dr Tunnan å Lönings-Spannmålen,
densamma jemte den i penningar bestämde
delen af Lönerne godtgöra, derigenom
bestämd tillgång erhållits för utgifterne
i denna del; Likasom, enär Riksens
Höglofiige Ständer, i anledning af
hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, beslutit
att Riks-Markegångs-priset å den under
Penninge-Lönerne belöpande Spannmål,
viii bör hädanefter uträknas till hvad
StatsVerkets Inkomst i Säd utgör, men de
Civile Staterne likväl alltid ega att åtnjuta
ett till 6 R:dr per Tunna faststäldt
Minimi-pris å deras Lönings - Spannmål,
tillgång blifvit anvisad för skillnaden deremellan
och det för Inkomsten beräknade
pris af 5 R:dr 16 sk. Tunnan.
De tillökningar och förändringar Utgifts-Titlarne,
i följd af Riksens Höglofiige
Ständers beslut, för öfrigt erhållit, äro
följande:
Första Hufvud - Titeln, innefattande
Hof- och Slotts-Staterne:
Hans Maj:t Konungens Hofhållnings-Summa,
förut bestämd till 3ao,ooo R:dr, har,
blifvit tille kt med 100,000:
Stats-Ut skottets Betänkande n. 717
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hofhållnings-Summa,
förhöjd från 100,000
R:dr till i5o,ooo R;dr elier
med 5o,ooo:
Äfvensom till Handpenningar
för Hennes Kongl. Höghet
Kronprinsessan 20,000:
Tillökning uti anslaget till
anskaffande af nya Meuhler
och reparation af gamla för
alla Kongl. Slotten 3,000:
D:o för Kongl.
Hofstallet, som
får Penningar 28,848: 4°- 5.
men haft förut
i Penningar
17.091: i.3.
Skilnaden utgör 11,757: 39. 2.
Hvaremot under Inkomsterne
blifvit debiteradt, såsom motsvarande
i Markegång af
Hof-Stallet förut emottagne
men nu indragne Räntehö
och Räntehalm, 10,000 R:d.
så att verkliga forhöjningen
utgör endast 1,757: 39. 3.
samt tillökning i Stats-anplaget
för Haga Kongl
l
718 Stats-Utsktotets Betänkanden.
Lust-Slott. i,ooo:
Summa irj5,rj5r]: 3g. 2.
Hvartill kommer:
Markegångs-tillökning
på förslag
å Gripsholms
Slotts IndelningsRäntor
133: 16.
förhöjdt värde å
Strömsholms Stats
Spannmål in natura
55: 4o.
tillökning i Minimi
priset å Spannmålen
under Löner
ne 296 T:r
a if- R:dr ^o3: 24.
Ofvanstående ersättning
af Räntehöet
och Räntehalmen
10,000: 24.
10,5.92: 32.
Summa R:dr 186,35o: 23. 2.
Hvaremot denna Hufvud-Titel blifvit
minskad med hvad som varit å Stat
uppfördt för Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen
Hedvig Elis. Charlotta och
S ta ts-U t skottets Betänkande n. 719
hittills utgätt dels
till pensioner för
Hen nes Maj:ts
Hof-Stat, hvilke
nu mera blifvit
flyttade till Allmänna
Indragnings-Stalen,
dels
ingått bland Öfverskotten
å Stats
Verkets inkomster,
utgörande 70,900:
dertill bör läggas
Kronovärdie
å RäntehalTnen
och Räntehöet
till Kongl.
Iiof-Stallet 368: 38. 9.
yr,268: 38.0.
I följd hvaraf
af denna Hufvud
- Titel på
det hela blifvit
ökad med
xi5,o8i: 3a. 5.
Så att då första
Hufvud-Titeln
i 1818 års
Riks-Stat var
623,468: 12. 10.
Utgör den nu
738,549: 45- 3.
r-oo S ta ts-U t skottets Betan k a litlen.
/"
Andra H u f v u d - T i t e 1 n, innehållande
Civile och Lands-Staterne.
Härunder uppföres förut på Besparingarne
anviste Löner för arne Protocolls-Secrelerare
och arne Cancellister inom Kongl.
Justitiae-Revisions-Expedition
2,082: 16.
]Srja Löner ocliBoställs-penningar
för en Häradshöfding
i Helsingland och en
i Vesterbotten 170:
Beviljad Lön-tillökning å
Kongl. Götha Idof - Rätts
Stat för en del af dess Betjening
4^5 r 6. 7»
Nytt anslag till Stat för
Kongl. Hof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge 13,270: 44- IO*
Tillökning i anslaget för
Kongl. Bibliotheket, upptaget
under Staten för
Kongl. Majrts Cancellie 2,000:
Förhöjning uti anslaget för
Minister-Staten med 10,000
Rrdr llamb. Banco, som utföres
a 120 sk, Cours till 25,ooo:
Genom den reglering Medicinal-Staten
undergått
Stats-Utskottets Betänk anden. 721
genom Riksens Högloflige
Ständers, vid denna Riksdag,
fattade beslut, så att ett nytt
Stats anslag derundor blif
-
vit anvist för VeterinairInrättningen
i Hufvud Staden,
för någre ProvincialLäkare
och BarnmorskeLärlingar,
men deremot indragning
skett af ProvincialMedici
Medhjelpare Arfvoden,
en del af anslager till
Medico Theologiska Stipendier,
Farsoters hämmande
och Medicinal-Verkets uppbjelpande;
har Medicina 1-  Staten erhållit en total tillökning
af 3,672: 1. r.
samt Löne Staterne, i följd af särskilde
regleringar med Landt-Räutmästarnes aflöning
och Remiss-Lage, Aflöningen för
Fång-Predicanter samt Skaprättare och så
vidare, vunnit följande tillökningar:
Upsala Läns-Stat.
LandtRäntmästaren tillökning
Skarprättaren
dito
3oo:
3:
3o3:
4:de Sa ml. 5 Rand.
46
723 Stats-Ut skottets Betänk anden.
Stockholms Läns Stat.
LandtRäntmästaren, tillökning
25o:
Skarpr ättar en ny Lön 16:
266:
Södermanlands Dito.
LandtRäntmästaren, tillökning
4oo:
Fång-Predikanten dito 4i: 3a.
Skarprättaren dito 4:
Östergöthlands dito.
Landt-Räntmästaren, Löntillökning
4oo:
Fångpredicanten dito 4^-
2:ne Vaktknecktar, nya
Löner 134* 3a
Skarprättaren dito 16:
Gothlands Dito.
LandtRäntmästaren Löntillökning
65o
Fåim-Predikanten dito 3o
O
Skarprättaren dito 4
445: 3a
595: 3:
Calmare Läns dito
LandtRäntmästaren, tillökning
4°°:
FångPredikanten dito 4& 3a.
684:
44G; 02,
Stats-Utskottets Be tänk an den. 723
Blekinge Läns Stat.
LandtRäntmästaren, tillökning
aoo:
Skarprättaren ny Lön 16:
2 16:
Jönköpings Dito,
LandtRäntmästaren, tillökning
65o:
Enspännaren, ny Lön 80: 24.
FångPredikanten tillökning
35:
SkarprSLtareu dito 4:
769: 24.
Kronobergs Dito.
Husliyre tillökning för
Landshöfdinge ÄmbetsRummen
j 33: 16.
LandtRäntmästaren, tillökning
4oo:
FångPredikanten d:o 42:
1 Yaktkneckt, ny Lön C7: 16.
I Skarprättare Dito 16:
G58: 32.
Christianstads dito.
LandlRäutmästaren, tillökning
4o°:
FångPredikanten ny Lön 5o:
7^4 Stats-Utskottets Betänkanden.
Skarprättaren tillökning 4:
454:
Malmöhus Läns Stat.
LandtRäntmästaren, tillökning
1
Fångpredikant, ny Lön
Skarprättaren tillökning
Hallands dito.
LandtRäntmästaren, tillökning
1
Fångpredikant, ny Lön
t Skarprättare tillökning
Götheborgs dito.
LandtRäntmästaren, tillökning
1
Fångpredikant, ny Lön
1 Skarprättare tillökning
S5o
100
4
954.:
65o:
33: 16.
6:
68g: 16.
55o
5o
4
6o4:
Elfsborgs dito.
LandtRäntmästaren, tillökning
65o:
j Fångpredikant dito 62: 24.
1 Skarprättare dito 4:
716:54*
Skaraborgs Läng Stat.
LandtRänlmästareti, tillökning
4
Länsmän, nja Löner
Få ngPr eili kanten, tillökning
1
Skarprättare dito.
Norikns dito.
LandtRäntmästaren tillökning.
Skarprättarn dito
Vermlands dito.
Landträntmästare tillökning
i
Fångpredikant dito
i Skarprättare, ny Lön
Vestmanlands dito.
LandtRäntmästaren, tillökning
i
Skarprättare dito
Kopparbergs dito.
Tillökning i Husbjran
för Province - Landt
-
y2 6 S tals-Utskottets Betänkanden.
jnäteri-Contoirets rum a5:
LandtRäntmästaren Löntillökning
65o:
i Fångpredikant dito x8i 16.
i Skarprättare dito 4’
Gefleborgs Läns Stat.
LandtRäntmästaren, tillökning
55o:
Fångpredikanten ny Lön 5o:
6oo:
697: 16,
Vester Norrlands dito.
LandtRäntmästaren tillökning
4oo:
Hushyra för Landshöfd.
Residencet 200:
2 Fångpredikanter, nya
Löner 16: 3a.
1 Skarprättare 16:
682: 3a.
Jemtlands dito,
LandtRäntmästaren, tillökning
3oo:
1 Länsman ny Lön 4o*
I Skarprättare dito 16:
Stats-Uts kottets Be tänkande n. 727
Yeslerboltens dito.
LandtKäntmästaren, tillökning
/t5o:
1 Länsman, ny Lön 80: 2/}■
7 dito tillökning 253: 16: 2.
1 Fångpredikant, ny Lön 33: 16.
1 Skarprättare, tillökning 4:
821:
Norrbottens dito.
LandtRäntmäslaren tillökning
3oo:
1 Fångpredikant, ny Lön 33: 16.
1 Skarprättare dito 16:
349: 16.
Af hvilka 13,7(18: 16.2.
Afgår hitflytladt RemissLage 5,5oo:
återstår 8,268: 16. 2.
Tillökning i anslaget till SkrifMaterialier
och Expenser samt
Yed och Ljus för Kongl. Collegium
och öfrige Publike
y erken 7,660:
Tillsammans 62,578: 56,8.
728 Stats-Utsktotets Betänkanden.
H variH kommer
de, i följd af denne,
reglering frun
8:de Hufvud Titeln
hitflyttade anslag.
till kostnader för
döda kroppars
besigtning 3oo:
och Remisslage 5,5oo:
Hvad utom Stat
förut utgått nemi.
Lagmans och HäradshöfdingeRäntan
till JustitiaeStaten
under
Kongl. Svea HofRått
7,000
Götha dito 9,000:
Skåne cch
Blekinge 3,000:
19,000:
Postmedel 140,000:
Chartas-Sigillatae
medel 20,000:
Controll-medel 2,000:
Tullmedel 388,188: 16.
Nummer Lotteri-medel
53,56o:
5,8oo:
In
-
I
Stats-TJtskottets Betänkanden. 729
Indelta Räntor
efter Kronovärdi
2,o36 R:dr 3
sk. ioi5: 3i. 3.
D:o Spannmål 47
T:r a 5*
R:dr 25o: 3a.
624,214: 3t. 3.
Förhöjning i
minimi-priset
å den förut
under penningeLönerne
beräknade
Spanmål
43>6o8#
T:r a i.§ Rrd. 65,4ia: 36.
Förhöjdt värde
å förut
med Kronovärdi
uppförde
indel
te
Räntor 155,926: x 4: 4-  Dito å den
till Kronovärdi
uppförde
Spannmålen
15,062:21:1.
Cours-diffcrence
å de
tinder Mini
4:deSanaI.
5 Band. 4^ *
^3o Stats-Ut skottets B et änkan den
sier - Staten
förut uppförde
00,000
K:dr Haml>.
Banco 135,ooo:
Tillökning i
Post - Verkets
Stat, en
ligt Kongl.
Brefvet den
Hvaremot afgå indragne Hushyror:
20 Jan. 1819 31: 8.
1,001,44-: 14. 8.
Summa K:dr j ,064,026: 3. 4-
i Södermanlands Län a5o:
Goth la nds dito
Calmar dito
Blekinge dito
Christianstads dito
Vesterbottens dito
333: 16.
60:
200:
i,863: 16.
Penningelön för Landshöfdingen
i Christianstad, sedan in—
deldt Spannmål nn blifvit dertill
anslagen
de till Allmänna IndragningsStaten
öfverflyttade 3:ne Planterings
Hagvaktare Löner på
Öland
s5o:
Stats-Uts kottets Betänka nd en. 781
det arfvode, sorn varit
anslaget för en Intendent
öfver Sillfisket i
Götheborgs oell Bohus
Län, hvilken befattning
nu upphört 5oo:
det nu upphörde anslag
för Färjekarlen vid
Elfkarleby, 2 Tunnor
Spannmål, efter
Kronovärdi j; 24.
Indragen Vattenskadeersättning
lill Hemmanet
Haga i Götheborgs
och Bohus Län 28.
de på denna HufvudTilels
anslag odisponerade
200: 24.
K
5,115: 44-
Återstå R:dr 1,058,910. n. 4,
Dertill lägges Hufvud
-
Titelns Summa vid
1818; års Stats-regiering
• i54j898: 89. 5.
Summa vid denna Statsreglering
1,813,S08: 48- 9*
rjZi Stats-TTtsktotets Betänkandem
Tredje Hufvud-Titeln, hvilken innefattar
Militaire Staterne och
anslagen för F ö r s v ar s-Verk e t till
Lands.
Vid regleringen af denna Titel, sorn
hittills upptagit anslagen för samtlige Militaire-Staterne
samt Förs vars-Verket så
väl till Lands som Sjöss, hafva Riksens
Högloflige Ständer beslutit, att härifrån afskilja
och under särskild Titel uppföra
Flottornes Aflönings-Stater samt den del
af anslaget för Försvars-Verket på det hela,
som för Fiottorne erfordras: med iagttagande
af samma proportion vid fördelningen,
som de sednare åren egt rum i
Kongl. Maj:ts depositioner, dervid 3:dje
Hufvud-Titeln erhåller af anvisningen på
Öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster,
133,333 R:dr i& sk.
Efter denna fördelning och med tilllägg
af de 65,ooo R:drför Försvars-VerkeS
till Lands, jemte någre andre mindre Summor,
som Riksens Högloflige Ständer vid
denna Riksdag ytterligare anslagit kommer
Tredje Hufvud-Titeln att utgöras af Lönings-Staterne:
-
Penningar
1,028,95©: 22. Q?
Stats-Utskottets Betäknanden. ^33
Hvaruti begripas
vid denna Riksdag
beviljade:
Hushyra tillFortifications
- Staten
i Christianstad
fördess till Idof-'
Rätten derstädes
upplåtne Hus 533: 16.
Löner och Arfvoden
för 7 nya
Tyg-Stats-Tjenster
i,5oo:
Inqvarteringspenningar
och
Löntilökning till
Gemenskapen vid
Vermlands Fältjägare
Regemente
3700:
Summa 4>733: 16.
In delte Räntor
efter Kronovärdi
355,oio: 31.9.
förvandlade till 973,932: 6. 5.
Spannmål:
21,366 T:r 7# k:pr
judeld med Kro
**
' A ■
f 34 S ta ts-Utsko tte ts Betänkanden.
novärdi till
16,024: 32.9.
förvandlade till
1 i3,p53: 14
16,342: 16.
Oindeldl 87,160
37,708 T:r
2 31 ka:pr
a 5^ R:dr
201,1 x3: 14.
1,175,045:20. 5.
2,203,995:43.2-
Till Försvars-Verket
i allmänhet 646,932: 3. 2.
Spannmålsupphand •
ling och Bagerikostnader
35:ooo:
Yed och Ljus för Fästnings-
och GarnizonsOrlerne.
Oindeldt 14,000
Indeldte Räntor
som lör ut utgått
utom Stat
47:8. 8. förvandlade
efter Markegång
till 235: 43: 4-
14,235:43. 4.
Kongl. Krigs-Colleginm 4>5oo:
Värfnings- och Recapitulationsi-penningar
j,ooo:
Durchmarche-kostnader 3ouoo:
Rese- och Tracbamentspenningar
för Militaire Ämbets-
och Tjenstemän vid
Armeen 6,666:
Casserne-Byggnad för 2:dra
Lif-Gardet i,5oo:
Nybyggnad af ett Garnizons
Sjukhus 20,000
LilMundering för Indelda
Infanteriet g5,ooo:
02:
Summa på denna Titel 3,072,33o: 25: 8.
Tionde H u f v u d-T i t e 1 n, som upptager
anslagen förFlottorneoch SjöFörsvaret
i allmänhet.
Anmäles här närmast efter 3:dje HufVud-Titeln,
såsom tillkommen genom frånskiljande
från nämnde Hufvud-Titel af en
del utaf dess förra anslag, men intages
uti Riks-Slaten efter dess Numiner-orduing.
Den utgöres af följande anslag:
6 S tats-Utskottets Be tänkan deflu
Lönings-Staterne
Penningar 441 »4^6: 3a: 3.
Indelte Räntor
i Kronovärdi
i4>783
R:dr 7 r:st.
förvandlade
lill 35,777: 38. 3.
Spannmål o •
indeld 9,549
T:r a 5f
R:d. 50,928:
86,7o5: 38. 3.
538,192: 22: 6,
Hvarunder begripas de vid
denna Riksdag beviljade
Expenser för Amiralitets
Consistorium 32:
Arfvoden till YarfsCheferne
vid Armeens
flottas Escader i
Stockholm och Götheborg
5oo:
Lön-tillökning för
Constructions-Corpsen
h 2,5oo:
Summa 3,o32:
tTill Sjöförsvaret i allmänhet $85,000:
utoisS
Stats-Uts kottets Betan kand en. 737
utom 100,000 R:dr af de 233,333: xG, som
för Försvars-Verket i allmänhet
äro anviste på Öfverskotten
å Stats-Verkets
Inkomster:
Spannmåls upphandling och
Bageri-kostnader 20,000:
Skrif-Materialier , Expenser
samt Ved och Ljus 2,000:
Rese och Tractaments-penningar
till Milltaire- Ämbetsoch
Tjenstemän vid Flottorne
3,333: iG.
Då denna Titels
Summa ldifver i,o3g,o25: 38. G.
Härefter hör likväl anmärkas, alt utaf
det förut å 3:dje Hufvud-Titeln befintlige
anslag 10,000 R:dr till Skrifmaterialier,
Ved och Ljus för Militaire Ämbets-Verken,
äro 3,000 R:dr indragne, äfvensom
de 4°° R:dr, sorn utgått till ImjvarleringsPenningar
för Arnxeens Flottas Stockholms
Escadre.
Vid 1818 års
Stats - reglering
utgjorde Tredje
flufvud -Ti telns
, 4:t^cSaml. 5 Band. 4?
^38 Stals-TJ t skottets Betänkan den.
anslags-Sum
ma 3,267,888: 22. 7.
genom det vid
denna Statsreglering
antagne
beräknings-sätt
och
beviljade tillökningar
äro
Militaire anslagen
förhöjde
med 843,467:4'-7*
Tillsammans 4»111,356: 16. 3.
Hvaraf Tredje
Hufvud- Titeln
erhållit 3,072,330:25.8.
och den
Tionde i,o39.o25:38.6.
Summa 4,111>356: 16,1.
Fjerde Hufvud-Titeln, upptagande
Clerici- och Läro-Yerken.
Till Lön för en Scliolmästare vid den
å Sundbjdiolms Kungsgård i Nyköpings
Län inrättade Schola, är o beviljade 713- T:r
Spannmål, hvilke, utgående in natura, uppföras
efter det för Inkomst - beräkningen
antagne pris 5ir R:dr Tunnan 38o:
S t a ts-Uts k otte ts Betänkande!!. 789
De för Gymnastiska Central-Institulet
heslådde,
dels af 3:dje Ilufvud-Titelns
Besparingar, dels af
Öfverskottcn på Stats-Verkets
Inkomster anviste 800:
samt ny Lön för ytterlin
gare en Under-Lärare
vid Inrättningen 200:
t,000:
Summa i,38o;
Hvartill komma:
Utom Stal förut utgångne:
Indeldte Räntor efter
K ronovärdi
25,14128. 3.
förhöjde till
101,690: 47-1 *-  Dito Spannmål
47,192 Tunnor
16 5-8 k:pr a
5i R:dr
25i,693: 21.
353,384: 20.11.
Förhöjning i
Minimi priset
4 den under
oenninge-Löaerne
berak
-
r-4o Stats-Utskottets Betänkande^»
/T
nade Spannmål
7 T:r a ii
R:dr 10: 24.
•Skillnaden emellan
Kronovärdi!
och
det nu före -  slagsvis utförde
Markegångsvärdeå
de förut, å
denna Titel,
upptagne Indeldta
Räntor
i,346: 16.
Dito Spannmål
2 3,868:35.8>
25,215: 3. 8.
Dito emellan
förra Statspriset
och nu
förslagsvis utförda
Markegångs-värde
på denna Titels
oindeldta
Spannmål 2,743: 44- 9-
38i,353:45.4-
Summa R:dr 382,733: 45. 4'
Sta t s-Utskottets Betänka nelen. y4I
Hvaremot
anslaget å denna
Hufvud-Titel blifvit
minskadt med de Comministrarne
i Malmö, för Själavården
om fångarne bestådde,
men nu inrlragne
36 T:r 21-3- k:pr Spannmål
efter Kronovärdi 27: 24.
Den likmätigt Kongl. Brefvet
den 27 Augusti 1817
indragne förut ConsistoriiNotarien
i Götheborg be
stådde
Hushyra 6;
samt Scholae - Staternes i
Vadstena och Calmar Penninge-Löner,
nu förvandlade
till indeldt Spann
-
mål och utgörande l a55:
288: 24.
Återstå 382,445:21.4.
Då denna Hufvud-Titel uti
1818 års Riks-Stat utgjorde
-
21,168: 4r- r.
Blifver den nu
4o3,6i4: i4- 5.
”42 Stats-Utskottets Betsntanden.
Femte Hufvud- Titeln för de fria
Konstern e.
Löntillökning för Secreleraren
vid Vitterhets, Iiistoriaeoch
Antiqvitets-Akademien 269:
Nytt anslag för Musicaliska
Akademien i,5oo:
Dito för Riksmuseum dertill
900 R:dr förut utgått
af Extra Utgifts-medlen r,5oo:
Summa 3,269: 24.
Hvartill komma:
Utom Stat till Musicaliska
Akademien förut
utgångnc
NummerLotteri-medel 200:
Cours-förhöjning å de
under Fria Konsternes
Akademi-Stat upptagne
2,000 R:dr Hamburger
Banco 3,000:
3,200:
Summa R:dr 6,469: .
18 r8 års 5:te IIufvud-Titels
Summa 20,018:
Summa vid denna Statsreglering
26,487- 24*
Stats-Utskottcts Betäknanden. 743
Sjette Hufvud-Titeln för Milda
Stiftelser.
utgöres af:
Förhöjning i Minimi-priset å den under
Penninge-Lönerne
beräknade Spannmål
5i Tunnor a
j^. R:dr 76: 2.4.
utom Stat förut
utgångne in
deldLe
Räntor i
Kronovärdi 3,653
R:dr 35. 6. 14,795: 39. 10.
Dito Spannmål
12,100 Tunnor
14, 7-8 kappar 64,535: 39.
79,331: 3o. 10.
Skillnaden emellan
Kronovärdi
och det nu
förslagsvis utförde
Markegångs-värde
å
de förut å denna
Titel upptagne
Indeldte
Räntor 13,370: 6. 8.
D:o Spannmål 763.- 42.
14,i 34: 1.
Summa 93,542: 7. jo.
744 Stats-Utskottets Betänkande^
hvarifrån afgå:
Under Invalid
Hospitalets Stat
förut orätt uptagne
Adelsfalie
Indelningar,
hvilke redan
före år 1812
varit indraglie,
utgörande
i Kronovärdi 349: 35. 7.
Till 8:de HufvudTiteln
öfverflyttadt
anslag
för Spinnhuset
i Stockholm
8,000:
8,349: 35. 7>
Återstå 80,192: 20. 3.
Vid 1818 års Stats-regle
ring
utgjorde denna Huf
vud-Titels
Summa 3o,559: 10. 4«
Summa vid denne Statsreglering
ii5,75i: 3o. 7.
Ehuru den i sjelfva verket undergått
förminskning med ofvanstående 8,349 R:d
35 sk. 7 rst.
Sjunde
J3't a t s-Utskottets Be tänka nilen. ^45
Sjunde Hufvu d-T i t e 1 n, innehållande
Pension s-S t a t e r n e.
Till denne HufvudTitels Stats*
Summa vid 18 18 års Stats-reglering
36ooo:
kommer det beviljade ytterligare
bidraget till en PensionsInrättning
för afskedstagande
Civile Ämbets-och Tjenstemän i5,ooo
Summa vid denne Statsreglering 5i,ooo:
Åttonde Hufvu d-T i t e 1 n utgörande
anslagen för Allmänna och Extra
Utgifter.
På denna Hufvud-Titel hafva följande
tillökningar blifvit beviljade nemligen: uti
Anslaget till Lyshållning med flere utgifter
för Kronans publike hus i Ilufvudstaden
58o: a. i.
Dito till Fångars skjuts och
underhåll efter den vidtagne
nya regleringen 4^}0OO:
Varandes det vid sista Riksdagen
beviljade anslag för
ett Correctionshus af 20,000
R:dr samman förd t med ananie
Sami. S Band. 47 *
n/\6 Stats-Utskottets Betänkanden.
slaget till Fångars skjuts och
underhåll.
Dito å anslaget för Anmärknings-
och Uppbörds - procenter
2,000:
Hvarjemte till ersättning för
förlorade Dagsverken vid Flyinge
Stuteri äro anviste i,584- 8.
Summa 10. 1.
Dertill komma:
Från Sjette IIufvud-Titeln liitflyttadt anslag
för Spinnhuset
i Stockholm
8,000:
utom Stat förut
utgångne:
Handtverkares
Gernings Ören
till Städerne 700:
TullFrihets-ersättning
till
Stockholms
Stad 9000:
Procent af
Brännvins
Bevillningsafgiftens
up
-
Stats-Utskotte ts Betänk anden. y47
Lord, hvilken
Summa med
anslaget för
Observations
och Upphörds
- Procenter
nu är
sammanförd
4>ooo:
Indelte
Räntor
1 Kronovärdi
5,
711 R.
2 rst. förvandlade
lill
27,443.' 28. io
Dito
Spannmål
68
T:r 4*
k:pr a
5i 363: 22.
41,507: 2. 10.
49,507: 2. 10.
Summa 98,671: 12. ix.
Hvarifrån afgå:
Indragning å
anslagen för
748 Stats-Utskottets Betänkanden*
Accords ersättningar
4,000:
Restitutioner 2,000:
6,000:
Öfverflyttning
till 2:dra Hufvud-Titeln
af
anslagen för
RemissLage 5,5oo;
Böda kroppars
besigtning
, 3oo:
5,8oo:
11,800:
Återstå 86,871; 12. 11.
Bå 1818 års 8:de Hufvud
Titels Summa utgjorde
331,001: 13. 4-
Blifver Titelns Summa vid
denna Stats-reglering 4I7>8.72: 26. 3.
Nionde Hufvud-Titeln för Jordbrukets,
Handelns och Näringarnes
befordran.
Någre anvisningar å denne
Hufvud - Titels vid föregående
Stals-regleringar till ioo,ooOj
Stats-Utskottets Be tänka liden.
utförde Anslags-Summa hafva
icke blifvit gjorde, som oro
af beskaeffnhet att ärligen böra
utgå; beroende de lillfällige
på Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning; men härjemte komma,
i följd af Riksens Ständers
beslut, rörande de utom
Stat utgående medels upptagande,
så väl bland inkomster
som utgifterne, att under denna
Titel uppföras följande
utom Stat förut af ålder utgångne:
Indeldte Räntor, uti
Kronovärdi 2,328: 3s. 7. hvilke
förvandlade
utgöra 11,6/13' 18. 11.
Bi to Spannmål
827 T:r
1 ii kap:r a
5i Pi:dr 43-
13,38g: 12. ir.
Bå Hufvud-Titelns Summa
vid denna Stats-reglering
blifver 113,38g: 12. 11.
Allmänna I n d r a g n i n gs- Staten.
Uppå denna Stat hafva Riksens HöglofliSländer
anvisat följande Utgifter, nemjigen:
.
j -
--5o Stats-Utskottets BetänkanVlen
/ J
Lön- och Boställsnenningar föi'
jL O
Häradshöfding Furtenbach 85:
Arfvoden lill Hof-Canzlerens
Ombud vid Boklryckerierne i,35o:
Tili Pensioner för CommissionsLandtmätare,
då de taga afsked,
förslagsvis 3,000
Lön tili nu varande Commendaiiten
i Götheborg 6oo:
Löner för 3:ne indragne Lärare
vid Skeppsgosse-Scholan i
Carlskrona 65o:
Ersättning för RemissLage till
nu varande LaudtRäntmästare
och Regementsskrifvare 5,ooo:
Till Lonunderslöd för Stockholms
Schol-Lärare i6o Tun:r
Spannmål a 5L R:dr 85a:
Tionde m. m. till Presterskapet
i Solna för de Carlbergs Kungsgård
underlydande Hemman 125:
Assessoren Doctor Hartmans
Lön hitflyttad från MedicinalStaten
266: 32
Pension för Afl. Riks-Rådet
Grefve Liljencrantz’s dotter, Friherrinnan
Tornerhjelm 25o:
Dito till Landshöfdingen m. m.
Hans färla 2,000:
Dito till frami. Stats-Commissarien
Yidegrens 3:ne Döttrar 3oo:
Sta ts-Utskottets Betänkande!!. y5i
Dito till Direcleur Löfving 333: 16.
samt följande hittills af denna
Stats Besparingar utgifne Pensions-belopp:
Till
frami. Generalen Friherre
af Klerckers Enka 666: 3a.
Vice Presidenten Fahnehjelms
Enka 5oo:
Stats - Secreteraren Kökeritz’s
Enka 3oo:
Landshöfding Vanbergs Enka 5oo:
Fröken Jägerhorn 5o:
KrigsRådet O. Åhlström 166: 3a.
Öfverste-Lieutenant Nordencreutz
i GG: 3a.
Öfverste Lieutenant Ulfsparre 166: 3a,
Majoren Brunow 92:
Majoren Ehrenstolpe 100:
Hvarförutan den hittills af Besparingarne
utgifne tillökning i
hyran för de af Öfver-Ståthållare-Ämbetets
Cancelli begagnade
rum uppföres med 35o:
Utgörande desse anslag till
sammans 16,871: 8.
Utom hvad som erfordras till Högstsalig
Hennes Maj:t Enke-Drottningen Hedvig
Elisabeth Charlottas Ilof-Stats pensionerande,
hvilket hädanefter kommer att af
>j52 Stals-Utskottets Betänkanderti
Allmrnna Indragnings-Statens anslagssumma
utgöras, samt till Pensioner för dem,
som förut njutit understöd af den så kallade
Åbo Akademi-Fond, sedan Riksens
Ständer beslutit att denna Fond bör till
Riksgälds-Contoiret afiever^ras; Hvaremot
denna Stat blifvit minskad med följande
belopp: Det till Aflöning för Lag-Committcens
Arbetande Ledamöter, jemte nödige
utgifter lill Lagförslagens tryckning m. m.
uppförde belopp 8000 R:dr årligen, är
minskadt med 2,000:
Anslaget för en Committé' till
öfverseende af Rikets Ekonomiska
författningar hittills utgörande
3,ooo R:dr, har blifvit
nedsatt med 800:
Äfvensom å anslaget med 5,5oo
R:dr, till pensioner för blesseräde
Officerare och Under-Officerare
är indraget 5oo:
Tillsammans 3,3oo:
Och ehuruväl Allmänna Indragnings
Staten kommer att betydligt mera ålitas
i följd af det vid denna Riksdag fattade
beslut, att Civile Ämbets- och Tjenstemän
ega rättighet att, vid uppnådde 65 års
ålder,
Siats-Utskottets Betänkande» ^53
ålder, taga afsked med Pensions åtnjutande
på denna Stat, till lika belopp med innehafvande
Lön, tror likväl Utskottet, att
den förut uppgifne förslagssumma af 270,
ooo R:dr, utgörande:
Penningar a65,6i2: 6. ii.
Indelda Räntor
efter Kronovärdi
3,568: 35. 6.
Dito Spannmål
66 T:r a 5 k:pr 49: 29- 7*
Spannmål in
natura 171 T:r
med den ytterligare tillökning deri, hvartill
vid Stals-regleringens fulländande funnits
tillgång eller i penningar 4*987 R:dr
6 sk. 7 rst., skall blifva för ändamålet tillräcklig,
erhållande Indragnings-Staten det
oaktadt en verklig minskning emot dess
vid 1818 års Statsreglering till 389,844
R:dr 26 sk. 6 rst. bestämda belopp af
14,857 R:dr 19 sk. 11 rst och kommer
att upplaga:
Penningar 270,599: i3. 6.
Indelde Räntor efter Markegång
på förslag 17,030: 1. 6.
a 4-f R-dr 769: 24.
270,000
Dito Spannmål Dito
4:de Sami. 5 Blind.
35a: 4o.
48
^54 s tatg-Utskotteti Betänkande»,
Spannmål in natura
Tunnor a 3tr R:dr
O12:
Summa 288,894: 7.
Riks-Statens nu bestämda utgifter komma
i följd häraf alt för nästa och påföljande
år intill förstkommande
följande Summor:
Första Hufvud-Titeln
Andra Dito
Tredje Dito
Fjerde Dito
Femte Dito
Sjette Dito
Sjunde Dito
'Åttonde Dito
Nionde Dito
Tionde Dito
Allmänna Indragnings
Staten
Riksdag utgöra
738,549: 45.
1,813,8o8: 46.
3,072,330:
4o3,6i4:
26,487: 24.
25.
i4-
3.
9-
8.
5.
115,781: 3o. 7.
5j,ooo:
417,872: 26. 3.
113,38g: 12. 11.
1,03g,025: 38. 6.
288,89 4: 7-
Summa 8,080,724: 3i. 4:
Hvartill kommer tillökning
efter Markegång
då den öfverstiger 6 R:dr
Tunnan för den del af
Spannmålen under Penninge-Lönerne,
som öfverskju*
I
Stats-Utsko ttets Betänkande fl. 7§5
ter beloppet af Stats-Verkets
behållne SpannmålsInkomst
och utgör
Tunnor 3i kappar, hvilken
tillökning utföres i penningar
förslagsvis till i R:dr
Tunnan med /[o,63 2: 4^- 6*
Hörande den Besparing,
sorn på detta anslag kan
uppkomma tilläggas Öfverskotten
på Stats-Verkets
Inkomster
Riks-Statens Utgifts
Summa
8,121,357: 39. 10.
Uti deii af Riksens Ständer
vid 1818 års Riksdag
fastställde RiksStat
utgjorde StatsVejkets utgifter
5,474>847-' 22 1.
Och hafva
sålunda
vid
denna
Statsreglering
vunnit
en tillökning
i
fceräknin
-
^56 Stats-Utskottets Belänkanden.
gen af 2,646,510: 8. g.
Då inkomsler
-  ne deremot
äro
upptagne
till 6,467,857: 3Q. 10.
Blifver
den
Summa
som af
Allmänna
Bovillningen
nu
erfordras
till
fyllande
af StatsVerkets
behof
i,653,5oo:
8,121,357: ag. 10.
Så väl af det föregående, som af
det Betänkande och Förslag Stats-Utskottet
afgifvit till Inkomsternes beräkning intill
nästa Riksdag finnes orsaken till den
betydliga tillökningen, som visar sig i denna
beräkning och hvarigenom det blifvit
S ta ts-Uts k o tt et s Betänkande!!. 'jBrj
möjligt, att, såsom nu är föreslaget, under
dess hittills erforderliga belopp nedsätta
Sf.atsbrists-Suinrnan eller Stals-Verkets bello!
af Allmänna Bevillningen, oagladt de
tillökningar på Utgifts-TitJarne, som under
denna Riksdag blifvit beviljade, ehuruväl,
genom denna reglering, RiksgäldsContoiret
blifvit befriadt från dess förut
till 5,"oo R:dr beräknade utgift i Remisslage
till Landt-Räntmästarne, samt de
hittills årligen till Stats-Verket erlagde Intresse-medel
6,996 R:dr 5 sk. 1 rst. B:co.
Dessutom hafva under Riksdagens
lopp Riksens Högloflige Ständer, under de
vilkor och på det sätt deras derom aflåtne
skrifvelser närmare bestämma, beviljat och
anslagit följande utgifter för en gång,
nemligen:
Till Läns-Styrelsens på Öland aflöning
år 1824, 4^8 Tunnor Spannmål som
a 5 R:dr 16 sk. Tunnan erfordrar
ett Contant anslag af 2,442: 32.
Ersättning till Götheborgs Stad
för de i,5oo R:dr årligen, som
vid sissa Riksdag beviljades
för Fångvården derstädes y,5oo:
Beviljad restitution af orätt er
-
-58 Stats-Utskottets Betänkanderi;
lagde Slofferings-penningar från
någre Regementer 4>234: 8.
Vadstena Stael, till Kloster-kyrkans
iståndsättande m. m. vid
dess emottagande 5,ooo:
Till inköp af Astronomiske Instrumenter
till Observatorium
i Stockholm 1 5,ooo:
Fördeldt på 3:ne år med F
hvardera året.
Belöning till Kamereraren Vesterstrand
för det verkställde
Bikshufvud-Bokslutet 3ooo:
Hvilke R:dr 27,176: 4°.
Utskottet tillstysker måga få utgå af ÖPverskotten
å Stats-Verkets Inkomster för
år 1822 och följande åren, hvilke Öfverskott,
efter afdrag så väl af denna Summa,
som af hvad till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition för Försvars-Verket är anslaget
med 233,333 R:dr 16 sk. komma Riksgälds-Contoiret
till godo. Hvaremot bemälde
Contoir bör hålla Stats-Verket tillhanda
hvad som för denna sistnämnde
anvisning å Öfverskotten möjligen kan
sakna tillgång.
För öfrigt har Stats-Utskottet bordt
anmäla, att sedan Riksens Ständers Revir
Stats-TJ tskottets BetSnt anden. ^5g
sorer vid deras sammanträden sedan sista
Riksdag åren j8ao och 1822, enligt livad
deras afgifne Berättelser vid handen gifva,
genomgått och granskat Stats-Verkels Räkenskaper
och förvaltning till och med
för år 1820; så har till Utskottets enahanda
åtgärd blifvit öfverlemnad elen för
år 1821, enligt den af Riksens Högloflige
Ständer nu mera gillade method upprättade
RiksHufvudbok, tillika med de öfrige
till årets redovisning hörande Röcker och
Handlingar; Äfvensom förbållandet med
Statens Inkomster och Utgifter för samma
år och förvaltningen deraf blifvit uppgifvet
och ådagalagdt uti den underdåniga
Berättelse, som Kongl. Stats-Conloiret afgifvit
och finnes Kongl. Majrts Nådiga proposition
om Stats-Verkels tillstånd och behof
bifogad.
Ehuruväl Riksens Ständers granskning
egentligen bör sträcka sig till en allmän
öfversigt af förvaltningen, då Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer att7ill Ziffran granska
sjelfva Räkenskapen; Har dock Utskottet
funnit verkställigheten af detta åliggande
så betydligt lättad genom den författade
Riks-Hufvud-Boken, att det blifvit för
Utskottet möjligt alt jemte dess öfrige
många göromål, äfven lill vinnande af
jaera fullständig kännedom om disposilio
-
760 Stats-Ut s k 011 e t s Betänkan den.
nerne, genomgå Kongl. Stats-Conloirets
Memorial-Böcker och Kongl. Räntekammarens
Hufvud-Bofe, äfvensom Kongl. Maj:ts
år 1821 till Kongl Slats-Conloiret aflåtne
Nådiga Bref.
I stället för den Tabell, som efter
verkställd granskning af Stals-Verkets förvaltning,
vanligen blifvit från trycket utgifven,
hemställer Utskottet, med äfven
hämtad anledning dertill af Kongl. Maj:ts
den 11 April 1821 gifne Nådiga Bref lill
Kongl. Stats-Contoiret, i frågan om tryckning
af upprättade Tabeller öfver StatsVerkets
afkorrtade ocb anordnade Räntor,
derigenom Kongl. Stats-Contoirels underdåniga
hemställan vunnit Nådigt bifall,
att med tryckning af desse Tabeller finge
uppskjutas tills vidare, hälst det fullbordade
Riks-Ilufvud-Boks-arbelet, som gifver
en större omfattning, torde af Riksens
Ständer finnas medföra en fullständigare
öfversigt i Statistiskt hänseende än ifrågavarande
Tabeller och i sinom tid tryckte
Evtracter deraf i lika ändamål kunna komma
till Allmänhetens kännedom, om icke
Riks-Hufvud-Bokens Capital-Räkning för
år 1821 med någre dertill börande nödi
-
ge
S la ts-U ts k o 11 et s B e t ä n k a n <1 en. 761
ge Bilagor, såsom på ett upplysande sätt
meddelande det förhållande, som med de
förr vanlige Tabellerne velat ådagaläggas,
må få genom trycket allmängöras och sådant
efter hvarje Revisions förrättnings
slut äfven framdeles iakttagas.
Kongl. Stats-Contoirets förenämnde
Berättelse jemte dermed föl jäktige Bilagor
angifvet' de uti 1822 års Riks-Stat utförde
förskotts utgifter, lill ersättning eller afskrifning
nemligen:
De af 18 i5 års Öfverskolter bestridde
samt uti 1817 års Riks-Staloch Kongl.
Stats-Contoirets underdåniga Berättelse till
sista Urtima Riksdagen, specificerade utbetalningar
till framdeles
utgörande 293,354.’ 28. 5.
Under loppet af
Är 1818 29,900: 6. 5.
1819
1820
och 1821
Tillsammans R:dr 510,601: 37. 9.
4:de Sami. 5 Band.
48 0
i Stat s-U tskottets Betänkan der!
Ibland desse Summor förekomma ivaline,
dem Utskottet ansett sig icke böra till afskrifning
i Räkenskaperne föreslå.
Den ena består af utgifne G,ooo R:d.,
Ii vilke, jemte en särskild anvisning på den
under Kongl. Commerce-Colleaii förvalt
o
o
liing ställde A rbetshus-Fond, utgjort betalningen
för ett tili Boställe lör Biskopen i
Götheborg inköpt bus. Anledningen lill
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning 0111 detta
inköp uppgifves vara, att vid lörsta inrättningen
af Götheborgs Stift, Biskoppen fått
sig Boställshus af Kronan anslaget Oell dä
detta år 166g afbfunnit, ett annat Boställe,
Säteriet Sannegården, åt honörn blifvit
inköpt, men sedan detta annorlunda disponerades,
Biskopshus i Götheborg åter af
Kronan bekostades, och lill dess underhållande
unslogos alla bosparde Pastoralier
i Stiftet, hvilka, enär della hus vid
eldsvådan i Götheborg år 1802 äfven afbrann,
skulle till Kongl. Commerce-Collegii
deposition för Arbetshus-fondens räkning
lefvereras; att nu mera aflidne Biskopen
Doctor Vingård, såsom tillika Domprost
i Götheborg, då egde att begagna
det honom, i denna egenskap, tillhörande
Boställe; Men då vidi i8o'4 års eldsvåda i
berörde Stad, detsamma jemnväl afbraa
-
Ståts-Utskottets Betänka nelen. ^C3
nit oell fråga uppstod om ett nytt Biskopshus,
förklarades genom Kongl. Brefvet
den 19 Junii 1806, alt Biskoppen i
Götheborg vore berättigad antingen till
Boställshus eller hushyra, samt att det då
ansågs bäst och med ändamålet närmast
öfverensstämmande att, lill dess billigare
inköpspris på ett dertill passande hus
kunde erhållas, en hushyra af 'Teo R:dr
årligen tilldelades Biskoppen af den behållning
utaf besparde Pastoralier och Assecuranccn
för det afbrände Biskopshuset,
som i Götheborgs Ränteri blifvit insatt,
tillika med hvad söm influtit för den då
försålde Tomten efter gamla Biskopshuset
jemte den ytterligare besparing af Pastoralier,
som kunde väntas; Och som Riksens
Ständer först vid 1815 års Riksdag
genom underdånig skrifvelse elen 8 Augusti
anhållit, att berörde hushyra målto
uppföras å Allmänna Indragnings-Slaten
samt derefter vid 1818 års Riksdag i underdånighet
anmält sig anse denna hushyra
böra upphöra sedan Biskop Vingård afjidit,
.har Kongl. Majit under den 3 Fe.
bruarii oell 3o December 1819 samt t
Mars 1820, enär rättigheten till Boställe
för Biskopen i Götheborg, såsom ofvanberördt
är, från äldre tider vore bestämd
bifallit inköp af ett dertill föreslaget hus
och allvist köpeskillingen dels å Stais* Véir
764 S t a ts-U t sko tte ts Betänk an den.
kets Öfverskotts-medel, dels å ArbetshusFonden,
med förklarande derjemte, att
Tomten efter förra Biskopshuset skulle
försäljas, enär coujuncturen lemnade dertill
tillfälle och den derföre inflytande
köpeskillingen jemte den tillgång, som
framdeles kan erhållas af Säteriet Sannegården,
då framlidne Biskopen Lambergs
arfvingars besittningsrätt upphör, ber
Stats-Verket tillgodokomma. Och som
Kongl- Maj:t sålunda i Nåder bestämt huruledes
berörde af Öfverskotts-medlen förskjutne
6000 R:dr skola varda Stats-Verket
ersatte, så bör beloppet emedlertid
och, intill dess en sådan ersättning inflyter,
balanceras uti Räkenskapen såsom förskott
emot ersättning.
Den andra af Utskottet ifrågasatte
Summan är de 10,882 R:dr 16 sk. 8 rst.,
hvilka, i följd af Kongl. Brefvet den a3
Maji 1821 blifvit å Öfverskotten forskottvis
anvisade till kostnadernes bestridande
för en Stallbyggnads uppförande vid den
i HufvudStaden anlagde Veterinär-Inrättning,
emot ersättning genom de af Medicinal-Fondeii
förskjutne 5,g85 R:dr 47 s^*
sk. 6 rst. till Curanstalterne i Länen och
7,000 R:dr till Nyköpings Läns Curhus,
så fort Läus-Lazarettens tillgångar det
Stat s-U tskottets Betänkan den. ^65
medgifva; Lärandes Riksens Högloflige
Ständer finna denna summa böra såsom
förskott emot ersättning uti Räkenskaperne
balanceras, samt underdånig anhållan
bos Kongl. Maj;l göras om Nådig befallning
till Kongl. Stats-Contoiret, att tillse
det berörde medel varda ofördröjligen återbetaldte.
Beträffande de öfrige anvisningarne,
uppgående sammanräknadt till 492,719
R:dr 21 sk. 1 rst., så, emedan de bestå
af sådane utgifter, hvilke dels varit af
Ri sens Ständer anviste att af Öfverskotten
på Stats-Yerkets Inkomster utgå, dels
liärrört från uppkommen brist uti åtskilliga
förslagsvis gjorde anslags beräkningar,
fordrade ingen annan åtgärd, än alt i
Riks Staten afskrifvas, dertill Riksens Högloflige
Ständer lärer finna godt bifalla;
Likväl har Utskottet bordt anmäla, att
deribland förekomma åtskillige utbetalningar,
som i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
förordnanden, blifvit gjorde och icke egentligen
synas hafva bordt belasta Öfverskotten,
såsom Arfvode till Under-Läraren
vid Gymnastiska Central-Institutet, Lönertill
Häradshöfdingarne i de nya Domsagorne
inom Helsingland och Vesterbotten,
samt hvad utöfver Stats-anslaget erfordrats
yGö S tals-UtskoLtets Betänka nelen?
till skrifmaterialier, ved ooh ljus för de
Publike Ämbets-Verken, enär dertill först
bordt användas de besparingar, som varit
att tillgå på de llufviid-Titlar, hvartill
desse utgifter kunnat hänföras; Men Utskottet
anser härvid annan åtgärd nu mera
icke återstå, än att hos Kongl, Maj:t i
underdånighet anhålla det dylike dispositioner
pa Öfyerskotten hädanefter ieke må
ega runi, samt i allmänhet desse medel
icke ålitas för andre utgifter, än dem
Riksens Stonder derå anvist, eller förr än
deras begifvande dertill erhållits. Och
synes det Utskottet jemn väl lämpligast
att de Högstsalig Hennes Maj:t Enke-JDrottningen
Hedvig Elisabeth Charlolla i lifstiden
tillhörige Aclier i Götha Canal Bolag
tecknade för ett Capital af 35,ooo R:d
och hvarå inbetalningen efter Hennes
Majrts död blifvit fortsatt medelst anvisning
å ÖfverskoLtsmedlen, måga till Riksgäids-Contoiret
ofverlemnås,
Hvad för öfrigt angår dispositionen
af Siats-medlen för 1821 samt redovisningen
derföre, så har Siats-Utskottet funnit
följande omständigheter dervid förekomma,
deni Utskottet, till vinnande af framtida
rörelse i dylika fall ansett böra icke lern
-
Stats-tJtslcottets Betänkaiiden. 777
lias ulaii uppmärksamhet och derföre får
vördsamt anmäla*
1:0 Enligt Kongl. Majrts särskilde
Kådiga befallningar till Stäts-Contoiret bär
Herr Stats-Rådet m. m. Grefve Cederström
uppburit åtskilbge Summor emot skeende
redovisning; Men som denna icke annora
lunda än Summarisk och ulan all vendea-*
tion blifvit verkställd oell sådant icke instämmer
nied ett ordentligt och fullständigt
redogörelsesätt, hvilket utgör vilkoret
för Statens Allmänna medels användande*
tillstyrker Slats-tJtskoltet den underdåniga
anhållan hos Kongl. Majft, att vedel’-  Lönande, sorn af Statsmedlen uppbära förskott,
elliot redovisning, anbefallas derföre
afgifva Spesifiqve och verificerade räkningar,
deröfver det Verk, soln medlen
titgifVer, bör hafva tillsyn*
3:0 I följd af Kongl. Maj:ts lid efter
annan meddeldte Nådiga förordnanden
hafva de Tractamenten, som blifvit anslagji
e till Militair-Ledamöterne i Kongl.
Krigs-Hof-Rätlen; utgått af anslaget på
RiksStatens ardra Hufvucl-Tilel lil! Reseoch
Traclaments-penningar vid Civile förrättningar.
Föremålets beskaffenhet antyder
likväl att utgiften icke egentligen
768 S lals-Utslcottets Betänkan d e'n.
tillhör detta anslag, utan rätteligen bordt
anvisas på 3:dje Hufvud-Titelns tillgångar,
såsom varande en utgift, som påkallas
för den Militaira omfattningen lill uprätthållande
af ordning och disciplin, hvadan
Utskottet anser anledning vara, att
härutinnan i underdånighet begära rättelse
för framtiden.
3:o Uti Nådigt Bref af den i3 Febr.
1821 har Kongl. Maj:t förordnat att den
pensions-afgift af y,5oo Bd. om året, som
borde utgå af Barlhelemy-medlen för underhållet
af de vid Krigsacademien befintelige
Fri-Cadetter af de trenne Ofrälse
Riks-Stånden skulle,då Barthillemv-Cassan
saknade ali tillgång härtill, från 1821 års
början och så länge berörde Fond icke vore
i tillstånd att denna utgift bestrida, förskjutas
af de till oförutsedde Mllitaire-Ulgifter
på 3:dje Hufvud-Tileln afsatte medel emot
framdeles ersättning af BarthelemyFonden.
Desse utgifter, hvartill Riksens Ständer icke
beviljat någre medel och derföre ej annorlunda
än förskottsvis emot ersättning,
äro af 3:dje Hufvud-Titelns anslags-summa
bestridde, böra uti Räkenskaperne balanceras
bland förskolter emot ersättning,
den Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas låta
korn
-
Stats-Utskottets Betan ka n d en. 789
komma berörde Hufvud-Titel till godo, så
fort tillgång dertill gifves.
4:o Stats-Utskottet har vidare inbettttat
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref tilirSlats*
Contoiret, dateradt den a3 Maji 1821,
att sedan Kongl. Maj:t, den 27 Mai tii samma
år, i Nåder förordnal Förste Expeditions-Secreteraren
Skogman, att tills vidare
förvalta Stats-Secreterare-Ämbetet för Handels-
och Finance-Ärenderne och tillika
förunnat honom, att från och med 2:dra
Qvartalet berörde år, såsom arfvode, uppbära
den ledige Stats-Secreterare-Lönen,
emot det att han från samma tid lemnade
dess vid Handels- och Finance-Expedition
innehafde Protocolls-SecreterareLÖn
och Öfrige förmåner, har Kongl.
Majit i Nåder förklarat, att nämnde Protocolls-Secreterare-Lön
skulle tills vidare
anordnas till Tillförordnade Stats-Secreterarens
disposition, för att af honom på det
sätt fördelas, att de personer, hvilke inom
Expeditionen dertill voro i tour, såsom
arfvoden deraf erhölle skillnaden emellan
deras innehafvande Löner och de
nya Löner, som de, i händelse förberörde
Protocolls-Secreterare-LÖn, i vanlig ord
-
4:de Sami. 5 Band.
49
790 Stats-Utskottets 13 e t ä n k a il d e ria
ning blifvit ledig, bade egt att i Successio»
nen tillträda.
Delta dispositiousätt af Löner, som
äro pu Ordinarie Stat uppförde, har StatsUtskottet
ansett icke vara instämmande
med Förfaltningarne, som bestämma ordningen
vid Tjensters ocb Löners tillträdande;
Men deremot genom vidtagande af
ett allmännare användande derafj kunna
föranleda till minskning uti Statens af befordringar
påräknade inkomster ocb besparingar;
Och Utskottet tillstj^rker derföre
Riksens Högloflige Ständer, alt i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit vid
bortgifvande af de på ordinarie Stat uppförde
Löner alltid må täckas nämna den
Person, sorn deraf skall komma i åtnjutande.
5:o Uti det Utlåtande, under IV:d
3g5, som Stats-Utskottet afgaföfver åtskillige
anmärkningar vid dess förslag till reglering
af ulgifterne under Allmänna Indragnings-Staten
, anmälte Utskottet, beträffande
den från Högvördige PresteSlåndet
äskade närmare upplysning om
hvad sedan sista Riksdag blifvit tillgjordt
för de af anslaget för en Commitlee till.öfverseende
af Rikets oeconomiske författ
-
Si, a ts-U t s ko 11 e t s Be lä lika nde 11, 79 r
ningar samt utarbetande af forsla" i afseende
på ny organisation af Civile Styrelseverken
lill Öfver-Directeuren Rönbeck
ulbetaldte medel, att Utskottet, genom IIof—
Cancellers-Ämbetets åtgärd, infordrat upplysning
härom, för alt kunna särskildt
meddela det yttrande i denna omständighet,
hvilket sålunda blifvit fordradt och
såsom syftande på en förfluten tid ej borde
uppehålla Slats-regleringen, utan afgifVas
i sammanhang med hvad som angick
granskningen af Stats-Verkets förvaltning.
I följd häraf får Stats-Utskottet nu
anmäla de upplysningar i detta ämne, Utskottet
genom Hof-Cancellers-Ämbetct erhållit
från Kammar- och Ivrigs-Expeditionerne
af Kongl. Maj;ls Cancellie, alt nemligen
Öfver-Directeuren Rönbeck, sedan
sista Riksdag, utarbetat Historiska underrättelser
om Kammar-Collegium, SlatsConloiret,
Commerce - Collegium, Bergscollegium
och Kammar-Rätten, samt projecter
dels till grunder för reglering af
de Publike Verkens göromål, dels till deras
inre organisation och Arbets-Ordning,
livilke arbeten tid efter annan blifvit till
Commilterade för Styrelse-Verkens Organisation
aflemnade, för alt af dem begaguas
och sedermera åtföljt Commilteens
793 Sta ts-Utskottets Betänkanden.
afgifne förslag till särskildta Utskottet vid
deuna Riksdag; Och har det sista af nämnde
arbeten blifvit färdigt efter medlet af
år 1821 samt Öfver-Directeuren Rönbecks
och dess biträdes arfvode, enligt Kongl.
Brefvet den 16 October samma år, med
3:dje Qvartalet upphört. Men då Kongl.
Majit dea 6:te föregångne Julii i Nåder
förordnat Öfver-Directeuren, icke allenast
att granska de af en särskild Committé i
Carlskrona utarbetade project till nya Redogörelse-Methoder
vid Örloggs-Flottan
och förändring i anledning deraf bland
personalen vid Flottans oeconomiska Administration
utan äfven att vara Ledamot
i den Committée, som kommer att granska
det af KammarRältsRådet Ekholm afgifne
Project till ett nytt FältförvaltningsReglemente,
tillät Kongl. Majit i Nåder, d.
38 December samma år, att de arfvoden,
så väl Rönbeck sjelf som dess biträde
förut uppburit, skulle fortfara alt af samma
fond, som dittills utbetalas från och
med Fjerde Qvartalets början 1821 och
så länge han med ofvannämnde befattningar
blefve sysselsatt; Och har, enligt den
meddeldta uppgiften Öfver - Directeuren
Rönbeck till Kongl. Krigs-Expeditionen inlem
nät sitt underdåniga Utlåtande öfver
de afgifne projecler till nya RedogörelseMethoder
vid Örloggs - Flottan, men för
Stats-Utskottets Betänkande» ygS
dess handläggning återstod ännu det vidlöftiga
Projectet till Förvaltnings-Reglemente,
för hvars gransknings fulländande
ifrågavarande arfvoden icke kunde indragas.
Någon annan åtgärd härvid anser
Utskottet vid detta förhållande icke vara
att af Riksens Högloflige Ständer taga, än
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att de arfvoden Öfver-Directeuren
Rönbeck och Dess biträde i Nåder äro anslagne,
af det på Allmänna IndragningsSlalen
uppförde anslag till kostnaders bestridande
för en Committé^ till öfverseende
af Rikets oeconomiska Författningar m.
xn., måga indragas och besparas så snart
det Öfver-Directeuren uppdragne arbete att
granska ett upprättadt project till Fältförvaltnings-Reglemente
hinner fullbordas.
Sluteligen får Stats-Utskottet anmäla
att förvaltningen af Statsmedlen funnits
med noggrannhet och i öfverensstämmelse
med grunderne för densamma af Kongl.
Stats-Contoiret verkstäld, samt Räkenskaperne
med ordning och redighet upprättade
och tidigt afslutade, så att icke något
förekommit att i desse omständigheter
erindra.
794 S tats-U t skottets Be tank anden.
Till Riksens Högloflige Ständers vidare
bepröfvande öfverlemnas detta vördsaraligen.
arne Ledamöters särskilda tankar
medfölja.
Stockholm den 3o October i&zS. •
Utdrag af Protocollet hållet uti
Riksens Högloflige Ständers
Utskott d. 30 October 1823.
S. D. Sedan Högloft Utskottet bifallit det
nu uppläste project till skrifvelse, angående
Statsregleringen i allmänhet, med dervid
fbgadt förslag till Riks-Stat förar i8a4
och intill nästa Riksdag, begärde Herr af
Uhr ordet samt förklarade det han icke
kunde instämma uti den del af Betänkandet,
som innefattade tillstyrkan alt de Högst
-
St a ts-Uts kottets Betänkande n. 795
salig Hennes Maj:t EnkeDroltningen Hedvig
Elisabeth Charlotta tillhöriga Aclier i
Götha Canal Bolag måga till RiksgäldsContoiret
öfverlemnas; anseende Herr af
Uhr, i händelse en sådan föreskrift meddelas,
det tillika bestämdt böra stadgas, att
Fullmägtige skola actierne försälja, enär
det, i Herr af Uhrs tanke, alltid vore fördelaktigare,
att en sådan försäljning verkställdes
till hvad pris som heldst, än alt
RiksgäldsContoiret blefve delegare uti Götha
Canal Bolag.
Herr Professor Fröberg instämde
jemnväl uti Herr af Uhrs nämnde yttrande,
så mycket häldre, som Herr Professorn
ansåg det vara förmånligare att förlora
hvad redan blifvit inbetaldt, ån att öka
förlusten genom någon ytterligare insättning
af återstående Actie-beloppet.
■ Hvilke yttranden, genom Utdrag af
Protocollet, skulle till Respective RiksStånden
på samma gång som Betänkandet
expedieras. Slockholm som ofvan.
Ex Protocollo.
W. KARSTRÖM.
jq6 Stats-Utskottets Betänkande!*)
N:o 579.
Ankom den 6 Nov, 1833.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Banco- Z/tskotts Memorial
, angående RiksStåndens
skiljaktiga Beslut i afseende
på sättet för slutliga
behandlingen om frågan
af inlösen af f. d. FilialDisconternes
utelöpande skuldförbindelser.
Sedan Stats- och Banco-Utskotten, uti Memorial
af den 6 sistl. October, med anmälan
af RiksStåndens skiljaktiga Beslut i frågan,
om inlösen af f. d. Filial-Disconternas
ännu utelöpande Skuldförbindelser, yttrat,
att som 2:ne Stånd stadnat mot 2, målet jemnlikt
7 5 §. i Riksdagsordningen komme att för
-
falla,
Stats-Utskottets Betänka lidell. jgj
falla, samt att förblifva vid det soln härom
tillförne stadgagt varit; så hafva Högvörd,
PresteSlåiidet Samt Vällofl. BorgareStänclet
instämt uti denna Utskottens åsigt af saken,
hvaremot Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hederv. BondeStåndet förklarat må*
let vara af den beskaffenhet, att detsamma
borde på sätt 6p §. i Regeringsformen ut*
stakar, Öfveldeninas till Förstärkta Stats*
Utskottets afgörande.
Vid sådant förhållande, och då 3
Stånd stadna t mot a, äfven i afseende på
sättet för målets slutliga behandling saint
afgoraiidet af denne tvistige fråga beror på
tydningen af förrberörde hvaremot annan
åberopade stadgalldeil i Grundlagen, Ined
hvilket ämne Stats- och Banco-Ulskotten
icke tillkommer att sig befatta; Så hafva
Utskotten, med hemtad anledning af 2g
1 Riksdagsordningen, skolat hemställa örn
icke för afgörandet af de skiljaktige mellin*
garne i detta fall, Riksens Ständer beha*
gade uppdraga åt ConstitutionsUtskottet att
ined Rikets Ständers rätt och i deras stahle
derom besluta.
Stockholm elen 4 No v, i 8a 3.
/fideSämb 5 Bandi 49 é
t
7q8 Stats-Utskottets Betänkande#
N:o 5 80.
Ankom den 6 Nov. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statsoch
Banco Z/tskotts Betänkande,
i anledning af de från Högloflige
Ridderskapet och Adeln
samt Fallo fl. BorgareStåndet
remitterade motioner, angående
medel till förskott å anslaget
till Götha Canal Byggnad
för nästkommande år.
Uu särskilde Inom Högloft. Ridderskapet
och Adela af Herr Grefve v. Platen, Balzar,
Bogislaus, samt inom Vällofl. BorgareStåndet
af Herr CommerceRådet Sanlesson,
framstäkie, och till förenade Utskotten reinitierade
Motioner, är vordet anfördt, att
då för utförandet af Rikets Ständers fattade
Slats-Utskottets Betänkande!), ygg
Beslut om Götha Canal bjrggnad, och i anseende
till den långt framlidna årstiden,
det vore af särdeles vigt, att de af Rikets
Ständer bevilljade förskott på nästkommande
års anslag med första kunde disponeras,
irnen ingendera af de tillgångar, hvaraf
detta och dylika anslag 'komma att utgå,
nemligen: Bankens behållna vinst för det
l-öpaiule anslagsåret, samt de lån, RiksgäldsContoiret
borde emot 3 procents ränta
upptaga, kunde före början af nästa år blifva
att påräkna, skulle nödvändigheten fordra
i att nu, genom särskildt af Rikets Ständer
fattadt beslut, bestämdes medel för ingifvande
så väl detta år, af de 5ö,ooo Rd.
B:co, hvilka Rikets Ständer bevilljat att få
under ett föregående år på det nästföljande
anslag lyftas, som straxt vid början af
nästa år, af de 100,000 Rd., hvilka CanalDireclionen
då, enligt samma beviljande
af Rikets Ständer, egde att äfven inom förrättad
revision utbekomma; i afseende hvarpå
det vidare blifvit föreslaget, att dessa
Hiedel mätte från Banken utgifvas såsom
förskott å desse för nästa år påräknade
vinstbehållning.
Då Utskotten i följe af den erhållna
remissen förehaft detta ärende, hafva Utskotten;
i afseende på de 100,000 Rd. B:co,
hvilka vid början afnästkommandcsår i8a4
8oo Stats-U t skottets Be tänk and en.
böra vara att tillgå, för Götha Canal byggnads
behof å det för året dertill bevilljade
anslag, icke funnit något särskildt förordnande
af Rikets Ständer, rörande sättet för
Utgifvandet deraf nödigt, enär detta sätt i
alla fall mäste, likasom det hvaruppå alla
öfrige af Rikets Ständer bevilljade anslags
utgifter böra bestridas, utgöra ett bland
föremålen för de reglementariska föreskrifter
hvilka i afseende på verkställigheten af
hvad Rikets Ständer beslutat, kommande att
lill iagttagande från och med nästa års början
meddelas Fullmägtige öfver deras penningeverk.
Men beträffande åter de till utgifvande
ännu under loppet af delta år ifrågastälde
5o,ooo Rd., så, och då Utskottet
äfven för deras del funnit, det ue ändamål,
af en genom omständigheters föranledande
möjlig större besparing i kostnaden
för det hela, hvilka vid besluten om
Sältet för utgifvandq förskottsvis till någon
del af hvarje års anslagssumma det föregående
året, varit af Rikets Ständer afsedde,
komma att i hänseende till anslagssumman
för nästa år förfelas, derest Rikets
Ständer icke genom särskildt beslut nu.till
ett dylikt förskott anvisa erforderliga medel,
anse Utskotten sig härigenom böra
yÖrdsaniligen hemställa, att oflanämnde
5o,ooo R:dr Banco mätte, såsom förskott
å det för nästa år bevilljade länsanslag för
Stats-Utskott e ts Betänkanden. 801
Götha Canal byggnad, genast få utgifvas
från Rikets Ständers Bank; dock så, att, likasom
förut blifvit i afseende på de sednast
till utbetalning för Götha Canal byggnad
detta år bevilljade 100,000 Rd., af Rikets
Ständer förordnadt, en emot livad som nu
ytterligare utgifves svarande summa bör
afdragas och innehållas å den behållning
af Bankens vinstmedel, för nästa år 1824,
sorn till RiksgäldsContoirets disposition aflcmnas.
Dock varder detta Rikets Höglofl.
Ständers ompröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 4 No v. i8a3.
N:o 58 r.
Ankom den 7 Nov. 1823
i/tlåtande, i anledning1 af gjorde
anmärkningar vid, Utskottets
afgifne Betänkande,
Sos S tats-U tskottets Betänkan den.
rörande sökt anstånd med
betalningens erläggande för
erhållen Undsättnings - Säd
från Allmänna A/agazinsInrättningens
förråd.
Emot förenämnde Betänkande, hvilket Högloflige
Ridderskapet och Adeln godkändt,
hafva följande erindringar hos de öfrige
RiksStånden blifvit väckte, nemligen att betalningstiden
i stället för November manad,
innevarande år, som Stats-Utskottet föreslagit,
borde än vidare uppskjutas till andra
Uppbördsstämman för sagde års Kronoutskylder,
eller Februarii månad år 1824,
hvarigenom utvägar till penningars anskaffande,
medelst försäljningar af årets skord
kunde de gäldbudne beredas, och att ifrågakomne
anstånd ej borde inskränkas allenast
lill Stockholms Län, utan äfven för
aila Rikets provincer blifva gällande, samt
att dessutom rättighet till återleverering af
säd in natura måtte b,e v ill jas elem, som sådant
åstunda, till undsättnings-skuldernes
godtgörande.
Då i afseende på frågan om det af
Riksdagsmannen Gustaf Pehrsson från Stock»
Stats-TJtskottets Betänkande!!. 8o3
holms län, uti ingifvit Memorial, föreslagne
afstånd med betalningens erläggande för
oliqviderade spannmålsskulder i landet, den
uti StalsUtskottets förra Betänkande projecterade
betalningstermin, genom uppehållet
af återremisserne, nu mera är så långt
framskriden, att, genom denne betalningstermins
antagande af Riksens Högloflige
Ständer, någon förmån eller lindring ej
blefve de skuldsatte tillskyndad, får Utskottet
på sådan grund, vördsamt hemställa,
det anslåndstiden må prolongeras lill andra
Uppbördsstämman för 1828 års krono Utskylders
mdrifvande, som, enligt Författningarne,
inträffar under de första månaderne
af nästkommande år; hvilket anstånd
då torde billigtvis böra lemnäs alla Restskyldige
i Riket, som ännu häfta för obetald
undsättningsspannmål och ej endast tillämpas
för Stockholms län särskildt, hvartill
Utskottets förra yttrande icke eller föranleder;
och hvad dernäst beträffar den
uti återremisserne gjorde anmärkning, alt
undsättningsskulderne äfven med säd in
natura böra få återgäldas, har Utskottet i
delta ämne, hvilket uti Riksdagsmannen
Guslaf Pebrssons Motion ej finnes omnämndt,
vördsamt skolat åberopa innehållet
af det Utlåtande Stats- Banco- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskolten
under den 10 i denne månad gemensamt
8o4 S t a t s-Ut s k o 11 et s Betänka nelen*
meddeldt till besvarande af RiksStåndenS
återremisser, i anledning af Utskottens Betänkande
om Allmänna Magazinslnrättningens
upplösning.
Med öfverlemnande af hvad nu anfördt
är till Riksens Höglofl. Ständers upplysta
pröfning, hemställes äfven vördsamt,
att, i händelse af bifall till Utskottets yttrande
i förevarande ämne underdånig skrifvelse
derom till Kongl. Maj:t må expedieras.
Stockholm den 3o Octohef i8a3<
N:o 58a.
Ankom den 7 November 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Z/tskottets
afgifne
$ t <t t s-U t s k o 11 e l s Betänka n d e n. SnS
afgifne Berättelse, om den
vid innevarande Riksdag
verkstälde granskning af Allmänna
Afagazins-Inrättningens
förvaltning.
Sedan förenämnde Berättelse blifvit hos
Högloft Ridderskapet och Adeln, d. a sislförflutne
September samt hos llögv PresteStåndet,
den 27 och hos Hedervärda BondeSlåndet,
den 3o Augusti till alla delar
godkänd och bifallen, har Stats-Ulskoltet
till besvarande af den från Vällofl. BorgareStåndet
emottagne återremiss, med deri
framställde anmärkningar, trott sig då desse
ej innehålla några nya skäl, och de frågor,
som uti Berättelsen förekomma, äro
att anse såsom redan afgjorde, under åberopande
af föreskriften uti 6g §. Regeringsformen,
endast böra vördsamt anmäla ofyanberörde
förhållande.
Stockholm den 3o Oclober 182 3.
|:de jSajal Band,
8o6 Stats-Utskottets B e t ä n k a n d e ri.
N:o 583.
Ankom don 27 Nov. 1823.
Utlåtande., öfver den hos Hederv.
BondeStändet väckte
anmärkning vid Utskottets
meddelade Utlåtande ,
i anledning af sökt eftergift
och afskrifning för åtskilli■
ge äldre Undsättningsspanmäls
Skulder uti Wermlands
Län.
Tili besvarande af föreskrifne anmärkning,
får Slats-Tjtkottet härmed vördsamt tillkännagifva,
att Högloft B-idderskapet och
Adeln, under den 1 nästlidne September,
samt Högvördige Preste-Slåndet, den 27,
äfvensom Vällofl. BorgareStåndet, den 3o
sistlidne Augusti, gillat Utskottets ifråga
-
S ta t s-U t s k o l le Is Betänkanden. 807
Ställde Utlåtande, så att, i likstämmighet
nied 69 af Regeringsformen, och då inga
nya skäl blifvit anförde, någon ytterligare
handläggning vid detta afskrifningsmål
nu mera icke erfordras.
Slockholm den 3o Oclober i8a3.
Ankom fen 7 November 1813.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Afajrts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående
fortfarande af det Convoy-Commissariatet
beviJjade
Creditiv.
So8 Sta t s-Ut si o t tets B e t ä ni an cl e rt.
Från samtelige Riks-Stånden liar lill Statsutskottet
blifvit remitterad följande:
(Ke i:ta Samlingen.)
Och som, i sammanhang med regleringen
af Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titlel, Rikets
Ständer, vid innevarande Riksdag, ansett,
att, tili fyllnad å de å nämnde Tittel åt
Kongl. Maj:t borde öfverlemnas, att använda,
bland annat, äfven de 66,666 R:dr 3a
sk., som af Sjö-Tullsintraderne äro anslagne
Convoy-Commissariatet, samt att
för desse 66,666 R:dr 3a sk., hvilka skulle
särskildt å 3:dje Hufvud-Titteln uppföras,
ett motsvarande Creditiv å RiksgäidsContoiret
skulle ställas, att, efter föregången
pröfning och Kongl. Majrts Nådiga
Besslut, begagnas i mån af behofvet och
mot Gommissarialets förbindelse; hvarefter,
vid nästa Riksdag komme att förordnas
huru de medel, som på grund deraf kunna
för Stats-Verkets Räkning lyftas, böra
ersättas; Så lärer, i anledning af högstberörde
Nådiga Proposition, nu mera icke
erfordras annan åtgärd, än att Rikets
Ständers fattade ofvanomförmälde Beslut
varder genom underdånig skrifvelse Kongl,
Maj:t tilikännagifvet.
Stockholm den i November i8a3.
Stats-Utskottets Beta 11 kan den 809
N:o 585.
Ankom den 11 Nov. 1823-
Ut låtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets
yttrande, i frågan
om undersökning, rörande
utgifterne vid GarnizonsSjukhus-Byggnaden
i Stockholm.
V älloflige Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva till Stats-Utskottet
återremitterat denna fråga, deröfver
Utskottet den egde sisth Julii afgaf Utlåtande;
Dervid inom Borgare-Ståndet blifvit
yttradt, af Herr Ullberg med flere: att
då Garnizons Sjukhus-Byggnaden i Stockholm
tillika med den jemnväl inköpta eegendom,
hvarest det så kallade Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutet finnes injrättadt,
kostat Staten, från början af år
i» i* lill 1822 års slut, a 20,000 R:dr år
-
8 io S t a i s - U t sko 11 e ts Bet 5 nk anden*
ligen, icke mindre än 230,000 R:dr Banco,
och att till Sjukhus-Byggnadens fullbordande
och inredning fordrades ytterligare
omkring 100,000 R:dr; men å ena sidan
Ståts-Verkets tillstånd gör nödvändigt, att
fästa afseende på så omätliga kostnader
och å den andra det vore vådligt att, sedan
byggnads-arbetet blifvit begynt, låta
detsamma uti ännu feni års tid stå 0-  fullbordadt, borde viii anslag beviljas utaf
Statens medel, under ytterligare Feni
års lopp; men, 1 nion af Statens tillgångar,
nedsättas till hälften eller 10,000 R:dr årligen
och således för 5 år 5o,ooo R:dr, hvilket
skulle vara tillräckligt för arbetets fullbordande
å den redan taktäckta delen; Hvaremot
andre yrkat anslagets fortfarande lill
lika belopp som hittills.
Inom Bonde-Ståndet åter har Anders
Danielsson yttrat sig anse det besynnerligt,
att Kongl. Maj:t och Kronan, utan
Bidrag af Staden, här i Stockholm skall
vidkännas' dylike utgifter, då Götheborgs
SLad af egne medel, till belopp af omkring
i5 a 20 Tunnor Guld uppfört Cassern oell
öfrige Byggnader för Garmzonen derstädes,
äfvensom årligen utgifver flere Tusende
Riksdaler lill Sängkläder, Ljus, Ved
m. 111. och detta allt utan bidrag af Sta
-
, St a t s-TJtskottets Betänka uden. 8n
ten, hvilket förhållande, enligt Kils Månssons
uppgift, vore enahanda i Malmö.
Det torde synas vara ett tillfyllestgörande
svar på desse anmärkningar, att
åberopa hvad anfördt blifvit tili Siats-Utskottets
förra Utlåtande, rörande denna
Garnizons-Sjuklms-Byggnad, deruti Utskottet
icke otydligt uttryckt sin tanka, alt
en för ändamålet tjenlig GarniZons-Sjukhus-Byggnad
kunnat för betydligt mindre
kostnad uppföras; och då Utskottet tillstyrkt
underdånig anhållan hos Kongl,
Majit, att Kongl. Majit i Nåder täcktes inskränka
planen för denna byggnad och
på det sätt reglera ulgifterne dervid, att
arbetet med det å Stat varende anslag af
20,000 R:dr om året, i ytterligare Fem
års tid, må kunna fullbordas; äfvensom
föreslagit den Controll å redovisningen
för medlens användande, som Utskottet
trott vara tjenligast; anser Utskottet all
den åtgärd dervid vara tagen, som på
Riksens Ständers sida kan ega rum, enär
den inskränkning i byggnaden, som af åtskillige
blifvit yrkad, till fullbordande af
endast den del deraf, som nu är försedd
med Tak, skulle göra den otjenlig för ändamålet
och de deraf redan derå använde
medlen derigenom kunde anses hafva
811 Stat s-TJ tskottets Betänkande»»
Blifvit förgäfves utgifne; Hvarjemte Löt
erindras, hvad flere gånger under denna
Riksdag, uli fråga om Städernes Inqvarlerings-skyldighet
är anmäldt, att Stockholms
Stad betalar en icke obetydlig Contant
inqvartering till dess garnizon, och kan
lill bekostande af ifrågavarande sjukhusbyggnad
icke förbindas.
För öfrigt får Utskottet anmäla, att dess
förra Betänkande öfver detta ämne är bifallet
af llögloflige Ridderskapet och Adeln
den i Augusti och af Högvördige PresteStåndel
den aa Julii sistlidne samt att anslaget
för Garnizons Sjukhusbyggnaden är
till lika belopp, som hittills beräknadi
vid rden nu mera fulländade Stats-Regleringen.
Detta hemställes vördsamligen till
Riksens Högloflige Ständers eget bepröfvande.
Stockholm den i Kbverob. 1833,
Stats -U Iskot tets Betänkande n. 8i3
N:q 586.
Antora, den 11 November 1813»
//flätande öfver Riksdags-Fullmägligen
Eric Janssons A/otion
om rättighet för vederbörande,
att med penningar
lösa Aronans beli aline
Ränte-persedlar.
Uu ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och derefter lill Stats-Utskotlet
remitteradt Memorial, har Riksdags-Fullmägtigen
för Rasbo, Bälings och Vaksala
Härader af Upsala Län, Eric Jansson, under
framställning af de mångå olägenheter
och betydliga kostnader, Ränlegifvarne
måste vidkännas, genom den dem åliggande
skyldighet att, på långt aflägse ställen
från deras hemvist, leverera Kronans lw
-
4:de Sami. 5 Band,
5o *
8i4 Stats-Ut-s kottets Betänkanden.
hällne Ränte-Spannemål, hemställt, att
densamma antingen mätte fä med penningar
lösas utan forlön, eller ock icke till
forssling utfordras utöfver det Miltal, som
för Afrads-Spannemålpns leverering blifvit
stadgadt; Hvarjemte är vordet föreslaget,
alt Räntegifvarne kunde tillätas, att
äfven med penningar utgöra Kronans öfrige
Jordeboks persedlar; Och har RiksdngSvFullmägligen
Anders Hansson, frän
samma Län, sig härutinnan med Eric
Jansson förenat.
Till upplysning härvid fär Utskottet
meddela, att vid flere föregäende
Riksdagar och sednast år i8i5, fråga varit
väckt, om rättighet för Räntegifvarne att
med nenningar lösa Kronans immediale
i • ’
förbehällne Ränte-Spannmål, men att sådant
al den orsak icke kunnat beviljas,
att samma Spannmål in natura behöfs till
Brödkorn för Garnizons-Regementerne och
andre dylika behof.
I afseende på levereringen af Afrada
och den indeldta KronoTionde Spannmålen,
stadga Kongl. Förordningarne den 22
Julii i8o3 och den 20 September 1815,
att, då Räntetagare och Räntegifvare om
lösningspriset icke åsämjas, bör Räntegifvaren
forssla Spannmålen 6, högst 8
Stat s-U t s k o 11 e t s Beta n k a n d e n. 815
mil ifrån sitt hemvist, enligt Rån tetaga rens
anvisning; Men deremot är forsslings-skyidigheten
af den kronan hehåline Ränle-Säden,
uti nu gällande författningar, icke till
något visst Miltal bestämd.
Att denna skiljaktighet i förhållandet
Räntegifvare emellan, svrdeles med afsende
å nyssnämnde obegränsade forsslingsskyldighet,
jemnförelsevis verkar ofördelagtigt
på dem, hvilkas Ränte-Spannmål
icke är åt andra förländ, utan Kronan
förbehållen, kan Utskottet icke annat än
medgifva; n.en, då samma omständigheter,
som tillförene föranledt Riksens Ständer,
att icke tillåta detta slags Spannmåis-lösen
med penningar, ännu fortfara, och erfarenheten
visat, ait de olägenheter, som
med skyldigheten att forssla ifrågavarande
Spannmål äro förenade, till betydlig del
både hittills blifvit och hädanefter böra
blifva undanröjde, derigenom, att det Ämbets-Verk,
som skall ombesörja emotlagningen,
fått sig ålagdt att tillse, det vederborandes
béijvämlighet vid utgörandet,
så vidt möjligt är, varder iagttagen; finner
"Utskottet icke skäl tillstyrka den i detta
hänseende af Eric Jansson föreslagne förändring;
Och vidkommande hans, i sammanhang
härmed, gjorde hemställan, att
Kronans öfrige bchäiiuc Ränte-persedlar
8i6 Ståls-Utskottets Betänkande)!.
Sfven måtte med Penningar få erläggas,
så torde någon åtgärd i anledning deraf
icke erfordras, enär ett sådant levereringssätt
å Kronans sida, alltid varit Räntegifvärne
medgifvet.
Hvilket allt till Riksens Högloflige
Ständers eget bepröfvande öfverlemnas.
Stockholm den i November i8a3.
N:o 587.
.40
Ankom c’en 11 Nov. 1825
Utlåtande i anledning af Rikets
samtelige Landshöfdingars
begäran, att erhålla ersättning
af allmänna medel
till kostnad erne för dera?
Stats-Utskottets Betänkande)!. 817
Åmbets-Kungörelsers tryckning.
Tm Stats-Utskottet har Kongl. Maj:t i
Nåder behagat öfverlemna en, af de fleste
Landshöfdingar i Riket undertecknad, underdånig
skrift, deruti de åberopat, att, i
anledning af väckt fråga, så väl vid nu pågående
som z8i8 års Riksdag, om ersättning
lill Krono-Betjeningen för kostnaden
till tryckning af Landshöfdingarnes ÄmBetskungörelser,
Stats-Utskottet yttrat sig
väl inse det ifrågavarande tryckningskostnad
medförde en kännbar utgift, derifrån
Befrielse skäligen kunde önskas; men att
Utskottet ej vore i tillfälle att beräkna det
Belopp af Statens medel, som för denne
kostnads bestridande kunde erfordras och
ansåg frågan härom icke kunna lämpligen
i annan ordning komma till handläggning,
lin efter Landshöfdingarnes underdåniga
anmälan derom bos Kongl. Maj:t, derigenom
förhållandet i alla Länen blefve uppgifvet
och ett generelt förslag upprältadt
till grund för ärendets närmare bedömande;
Och hafva Herrar Landshöfdingar i
underdånighet yttrat sig förvissade, att
Kongl. Maj:t i Nåder skulle gilla Statsutskottets
tanka, om sjelfva frågans billig
-
818 Stat s-U t skot tets Betänkande»*
het, samt i underdånighet ofve riem nät ej
mindre särskildte calculer öfver berörde
kostnad för hvarje Län, under loppet af
de fem sistförflutne åren, än äfven ett derpå
grundadt förslag öfver årliga trycknings*
nlgifterne för så väl hvart Län särskildt,
sorn för alla tillsammans.
Vid granskning hos Stals-Utskotlet
ö _ O
af desse den Nådiga Remissen följagtige
handlingar, har förekommit, att de uppgifne
kostnaderne till tryckning afLandshöfdingarnes
Kungörelser, i en del Län grunda
sig på ett beräknadt medium af utgifterne
dertill under de sistförflutne feni
åren, men i andre åter på förevarande
förhållande, samt desse uppgifter för åtskilige
Län icke på något sätt åro bestyrkte,
utan innefatta endast en förslags-beräkning
af den, hvars fördel är deraf beroende,
destomindre af den beskaffenhet
alt derpå kan grundas ett Stats-anslag,
som den synes jemnväl inbegripa kostnaden
för sådäne Kungörelser, hvilke för
enskildes räkning utfärdas och af dem böra
bekostas, men icke ensamt de egentliga
Ämbets kungörelserna för Statens Allmänna
ärender. Att Utskottet häruti icke
misstagit sig, torde bevisas deraf, att då
kostnaden för Landshöfdingarnes Kungörelsers
tryckning skulle vara ersatt, exem
-
»Stat s-U t s k o 11 e t s Betänkande n. 819
pelvis i Blekinge Län med 100 R:dr i Kronobergs
Län med 110 R:dr, i Vester-Norrlands
Läii 120 R:dr samt i Christianstads
och Malmöhus Län 133 R:dr i(i sk. hvardera,
erfordras dertill i Götheborgs och
Bohus Län 35o R:dr, Jemtlands, Vesterbottens
sch Norrbottens Län 3oo R:dr för
hvardera Länet och så vidare; deruti likväl
för Jemtlands Län jemnväl är beräknad
renskrifningskostnad emedan i berörde
tvänne Län icke finnes Tryckeri.
Då ru någon tillförlitlig grund ifrån
desse uppgifter icke kan hemtas, til! bestämmande
af ett anslag för de årliga
trycknings-kostnaderne af Landshöfdingarnes
Ämbets-kungörelser, på ofvanberörde
sätt angifven att för samtlige Länen utgöra
tillsammans 5,000 R:dr, samt Stats-regleringen
nu mera är fulländad och icke
lemnar tillgång till detta anslag, kan Stats*
Utskottet ej tillstyrka att, i frågans nu varande
skick, nygre Statens medel härtill
måga beviljas.
Hvilket lärer till svar å elen Nådiga
Remissen i underdånighet hos Kongl.
Maj:t anmälas.
Stockholm den 1 November 1823.
8 ao Sta ts-Utsko t tets B e t ä ii k an dell
N:o 588.
Antom den 11 Nov. 1823.
Rikets Högloflige Ständers Statssamt
Allmänna Besvärsocli
Ekonomi- Z/tskotts Utlåtande,
i anledning af
Motion, om inrättande af
en Statistisk Bureau.
Tili Stats- oell Ekonomi-Utskottens gemensamma
handläggning, har Yälloflige
Borgare-Ståndet remitterat ett utaf Herr
Hagander afgifvet Memorial, deruti anföres:
Att ju mera Statsförfattningen uthildas,
och allmänna tänkesättet, i förening
dermed, öfvergår till odelad kärlek för
Fäderneslandet, destomer väckes begäret,
att lära känna Statens inre tillstånd och
ett medborgerligt behof af säkra och grundeliga
Statistiska upplysningar uppkommer;
hvadan äfven, sedan 1809 årsSlalsvälfningundanröjt
den godtyckliga Konungamagten och
Folkets
S ta ts-U tsk o tt e t s B e t ii n k an de n. 82»
Folkets rättigheter fått sin tillbörliga plats
i den nya samhällsordningen, småningom
utvecklats en af dess skönaste frukter; ett
lifligt begär alt känna Fäderneslandet; ett
begär som uttalat sig vid alla Riksdagar
sedan den tiden; Motionären förklarar sig
väl känna, alt Statistiska Uppgifter inkomma
till Riksgälds-Contoiret, att andre äro
att tillgå uti Collegierne och ali Lardshöfdingarnes
Berätlelser afgifvas till Landtbruks-Academien
för att der redigeras.
Men denna splittring af ämnen, hvilka enligt
sin natur böra tillsammans, försvårar
förskingringen för enskilde, för Riksens
Ständer och må hända för Statens Styrelse,
i anseende till de formaliteter, som cenora
vanan blifvit oundviklige, då särskilta
Ämbetsverk skola sig yttra. Herr Hagander
anser i öfrigt det icke vara nog,
att uppgifterna finnas, de böra ock sammanställas
och controlleras genom hvarandra,
enär det är på den fullständiga
kännedomen af dem, som Regeringen och
Folkets Representanter hufvudsakligen skola
grunda sina Beslut, om de vilja bygga
säkert ooh varaktigt. Af sådan anledning
har Herr Hagander föreslagit, att en
Bureau må inrättas, der alla de offieiela
handlingar, som i Statistiska ämnen tili
4:de Sami. 5 Band*
åaa Stat s-U t,skettel* B e t ä n i a n cl e n$
Regeringen inkomma, kunna samlas, ordnas
och med hvarandra jemnföras. Eu
sådan Bureau har Landtbruks-Academieu
önskat förena med sin Statistiska Afdelning;
men Motionären betviflar att ändamålet
dermed, i sådant fall skall kunna
vinnas, enär lill den Akademiska Stiftelsens
Natur hörer ett oberoende, som icke
får tillhöra den administrativa Ämbetsmannen
och denna Inrättning måste utgöra
eu del af Administrationen eller åtminstone
med den slå i nära förbindelse.
Herr Hagander anser den derföre snarare
böra förbindas med Kiksgälds-Conloiret,
emedan Riksens Ständer sjelfva, så väl som
deras Revisorer då kunna, utan nu vanlige
omvägar, vinna alla möjliga Statistiska
upplysningar, och Kongl. Majrts rätt alt
utnämna Bureau-Chefen icke derigenom
behöfver rubbas. Skulle en sådan förbindelse
åter icke låta sig göra, kunde denna
Bureau förenas med Tabell-Commissionen,
som redan till en del bar samma
befattning och till hvars Ordförande alla
Raporter från Landshöfdingarne inkomma.
Herr Hagander har väl insett alt en inrättning
sådan som den nu föreslagna,
skall medföra kostnad för Staten, men har
derjemte trott, att- hvad Staten i denna
del uppoffrar rikeligen ersättes af Inrättningens
ofelbara nytta. Bet har 4ess,*5
i
Sta ts-Uts kol tets Betån Landen. Sa3
tom förekommit honom, att då många inrättningar
finnas , deni tidens anda långt
För detta utdömt, men gerna kan låta dessa
falla undan för sådane Institutioner,
hvilka bättre passa ihop med den Constitutionella
samhällsformen.
Vid pröfningen af detta ärende har
Ekonomi-Utskottet, sorn först handlagt
detsamma, erinrat sig, alt Kongl. Maj:t
nli dess Nådiga Berättelse om hvad sig
tilldragit i Rikets Styrelse sedan sisla
Riksdag behagat gifva Riksens Ständer till-v
känna, det ett Statistiskt Archiv, förestådt
af en utsedd skicklig person inom Landthruks-Academien
skall inrättas, dit alla
Ämbetsverks och Sällskapers, efter gifne
Föreskrifter inkommande Berättelser, rörande
ifrågavarande ämnen böra öfverlemnas,
och att der, på grund af de deri
meddelde uppgifter och öfrige nödige underrättelser,
ordnade och bragte i sammanhang,
en fullständig Statistik för hela
Riket, i enlighet med den dertill af Kongl.
Maj:t gillade plan, kommer att utarbetas.
Ekonomi-Utskottet, sorgfälligt att
meddela R. H. Ständer en så fullständig
kännedom rörande förhållandet med della
ämne sorn för dess vigt och angelägen»
8a4 S t a t s-U t sk o 11 a t s Betänkanden.
het påkaler, liar derom förskaffat sig följande
närmare upplysningar:
Sedan Kongl. Majit till vinnande af
en fullständigare kännedom om Riket i
Ekonomiskt och Statistiskt hänseende, i
JNåder insett angelägenheten deraf, att de
Berättelser, som Dess Befallningshafvande
hvart Femte år höra afgifva om Länets
tillstånd, uti en viss gifven form och efter
vissa föreskrifter inråttas, har Kongl.
Majit anbefallt Landtbruks-Academien alt
med förslag till formulair i detta afseende
inkomma; till underdånigt följe hvaraf bemälde
Academi ett sådant förslag afgifvit
och i sammanhang dermed underdånigst
hemställt, att till vinnande af en fullständig
Statistik öfver hela Riket, jemnväl de
uppgifter i detta afseende, som vid andra
Rikets Ämbetsverk och Auctoriteter finnas
att tillgå, borde samlas och begagnas, samt
en person utses, som, efter en för ändamålet
passande plan, ordnade dessa ämnen
till ett gemensamt helt.
Kongl. Majit, som gillat LandtbruksAcademiens
förslag till formulär för de så
kallade 5-års Berältelserne, har derefter,
genom Circulär den 19 April 1821 anbefallt
samtelige Dess Befallningshafvande i
Ränen, att, i enlighet dermed, ifrågavaran
-
Stats-Utsk o t tets Betänkande n. 8a5
de Berättelser författa, samt dervid iakttaga
ali den noggrannhet och fulsländighet,
sora möjligheten medgifver, och skulle den
första så inrättade 5-års-Berältelse för
hvarje Län, inom sistlidet års slut vara
afgifven, för att vid nu varande Riksdag,
för nödige upplysningars vinnande vara
att tillgå. — Under samma dag har
Kongl. Maj:t äfven behagat af LandlbruksAcademien
infordra en sådan plan, hvarom
Academien hemställt för samlandet af
nödige Materialier till en fullständig Statistik
öfver hela Riket. Det Utlåtande,
som Academien, till följe deraf, afgifvit,
innehåller bland annat, att Academien ansett
de ämnen, som böra höra till en
fullständig Statistik öfver ett helt Land,
äfvensom öfver serskilde delar deraf, lämpeligen
kunna innefattas under 4 HufvudAfdeiningar,
nemi:
1:0 Landets beskrifning till sin Naturliga
beskaffenhet och Alster.
2:0 De Innevånare som bebo detta
Land.
3:o De näringar hvarmed desse sy- '
sselsätta sig samt upprätthålla Statsmacliilien
ogh
826 Stats-Ut skottets Betan ka uden»
4:o De Inrättningar som bilda delta
Land till Stat, dess Statsförfattning.
Dessa fyra Hufvud-Afdelningar utgöra
i Academiens tanka grunddragen till
Statistiken; Uti hvardera uppkomma sedan
en mängd andra Afdelningar, hvilka åter
hafva mångfalidiga utgreningar. Ordningen
dem emellan bestämmes af Sakens
Natur. Utförligheten kan utsträckas så
långt man behagar. Efter denna åsigt af
ämnet, har Academien äfven bifogat en
Tabell eller Register, innehållande de förnämste
Rubriker, i den ordning de, enligt
sin natur, synas böra följa på hvaran.
Den Tabeliariska formen tror Academien
böra följas, då ämnets Natur det tillåter,
emedan derigenom vinnes en åskådlighet,
som reder begreppet och gör sammanställningar
lättare emellan olika förhållanden.
Academien har derjemte, såsom ytterligare
utveckling af samma princip, åberopat dess
förut afgifne, i Nåder gillade Förslag till
formulär för Landshöfdingarnes 5-års-Berättelser,
hvilka såsom nödvändiga Materialier
till Rikets Statistik, böra med denna
vara lill plan och uppställning lika beskaffade.
— Ordningen för arbetet anser
Academien böra vara: att af en speciel
Statistik för hvart Län sammansätta det
Sta ts-U t sk o 11 ets Betänkan den. 827
hela eller allmänna Statistiken för hela
Riket.
Första åtgärden lärer, enligt Academiens
tanka, dock blifva, att från vederbörande
Coilegier, Ämbetsverk och Auctbrileter,
under hvars vård, eller till hvars
behandling ett ämne hör, samla alla de
upplysningar sorn röra delta ämne, äfven
som att inhemta de ytterligare materialier,
som tid efter annan ulkomne Beskrifningar,
Alhandlingar, Dispulalioner och öli ige
Topograflske och Slalisliske np])gifter innehålla.
På delta sätt klefve en Depot
eller Statistiskt Areldy f01 meradl, utgörande
en föreningspunkt för alla de samlingar
man eger eller kunde förs k alfa sig till
Rikets kännedom; Och borde af desse
samlingar, i den mån de inkomma, resultaten
genast utdragas, för att efter den
fastställde planen sammansättas till en allmän
Riks-Statistik. Eli; sådant Archiv
har Academien trott böra inrättas inom
dess Statistiska Afdelning och utgöra en
del af Landtbruks-Academjcn, samt all en
person borde utses bland Academiens Ledamöter,
som finge sig anförtrodd verkställigheten
af de föreslagne Statistiska arbeten,
handlingars och nödvändige Malerialiers
insamlande, samt deras granskan
-
828 Stats-Utskottets Bet ii n ka n den.
de och Begagnande efter den plan, sorn
lör det hela kunde blifva fastställd.
Detta Academiens förslag har i Nåder
blifvit gilladt, lill följe af Kongl.
Maj:ts Nådiga Baef den 17 Maji sisth år,
deruti förklaras: alt som Kongl. Maj:t insett
inrättandet af ett Statistiskt Archiv
inom Academiens Statistiska Afdelning,
dit ej mindre Landshöfdingarnes 5-årsBerältelser
för Länen, än alla till Kongl.
Majit, Dess och Rikets Collegier eller andre
Ämbetsverk och tillförordnade Comittéer,
inkommande officielle uppgifter och
Berättelser, som bidraga lill kännedom af
Landet, dess Folkmängd, Näringar, Handel
m. m. i Original eller Afskrift aflemnas,
och der dessa uppgifter, jemte de,
som i öfrigt i ämnet infordras och erhållas
ordnas och bringas i sammanhang, vara
den lämpeligasle utvägen lill erhållande
af en pålitlig och fullständig Statistik
öfver Riket; så har Kongl. Majit ej allenast
lemnat Dess Nådiga bifall lill Academiens
underdåniga förslag om ett sådant
Archi vs formerande utan ock i Nåder gillat
den i underdånighet uppgjorde planen
för arbetet i det liela. Kongl. Malit har
derjemte åt den Person inom Academien,
sora
Stats-Utskottels Betänkan den. 8.2$
som i följd af livad sålunda Blifvit föreordnat,
kommer ali ifrågavarande arbete
företaga, och för hvilken Academien eger
alt utfärda nödig Instruction, lem nät rättighet,
att från Dess och Rikets Collegier
samt andre pulkjve Verk och offentlige
Auctoriteter och Sällskaper infordra och
erhålla alla de upplysningar och underrättelser,
som han i och för sitt uppdrag
kan hafva af nöden.
I öfrigt har Kongl. Majit i Nåder
anbefallt Academien, alt i underdånighet
föreslå så väl den af sine Ledamöter sorn
Academien anser mest tjenlig och skicklig
till detta vigtiga arbete, sorn äfven det
årliga arfvode han derföre till en början,
och intill dess arbetet blifvit i orning
bragt och den Allmänna Statistiken fullbordad,
ansåges böra åtnjuta.
Af hvad Ekonomi-Utskottet sålunda
haft tillfälle upplysa, lärer det inheratas,
att det vigtiga ändamålet af ett Statistiskt
Archiv, eller, soln Herr Hagander
kallar det, en Statistisk Bureaus inrättande,
redan blifvit, genom Kongl. Majrts
Nådiga omtanka, befordradt, på ett sådant
sätt, att Kongl. Majits Nådiga åtgärd i det
-
4:dc Sami. 5:te Band*
53o S ta l s-TJ t sk o 11 et s Betän handen.
ta. afseende, lärer af Rikets Högloflig^
Ständer med underdånig erkänsla upplagas.
Utskottet inser väl, lika med Herr
Hagander, alt en sådan anställt bör stå
under omedelbar tillsyn af Stats-Secreteraren
för Kammar ärenderne, och alt fö!j—
»Ideligen ett Statiskt Archi v egen tel igén
bnr utgöra ett Departement af Konungens
Cancelli, oell må hända förenas lill ett
gemensamt helt med Riksafchivet och
Tabell-Commissionen; Men då Konungens
Csneellie vid nu förestående Reglering af
o o
Ämbeten och t jensi er, ej mindre ån andre
verk, torde erhålla en förändrad organisation,
finner Utskottet så mycket betänkligare
att tillstyrka någon flyttning eller
förändring i detta afseende, som sådant
möjligen kunde verka till rubbning af den
en gång fasstälida planen för arbetet, och
föl ja k te 1 ip en i afseende på arbetets skyndsamma
verkställighet, medföra binder och
uppehåll, hvilka framför allt böra förekommas.
Utskottet tror derföre Årchivet
böra förblifva vid Landtbruhs-Academien
intill dess den nya Regleringen i
Administrationen blifvit verkställd, då det
vida bättre än nu torde visa sig, hvar ett
Statistiskt Årohiv lämpligast bör inrättas,
och med hvilken Aucloritet det bör förbindas.
$tats-Utskottets Betänkande!! 831
Det inses lätteligen, att det är på
Landshöfdingarnes 5-års-Berälleiser, som
de vigligaste Statistiska uppgifter ne hufvudsakligen
måtte komma att grunda sig.
Ekonomi-Utskottet har derföre med en
särskild detåt egnad uppmärksamhet, granskat
det Formulär, sorn till dessa berättelsers
afgifvande blifvit fastsLäldt; och
anser sig nu böra anföra: Alt Utskottet
finner detta formulär fullständigt uppfatta
de hufvudsakeiiga punkter, sorn lill
upplysning om Länen i Statistiskt hänseende
kunna synas nödige att bestämma.
Med särdeles tillfredsställelse skulle derföre
Utskottet anse sig berältigadl till den
öfvertygelse, alt genom Kongl. Majlis visa
omtanka, den Statistiska upplysningen vore
på det ändamålsenligaste sätt grundlagd
och genom de verksammaste åtgärder befordrad,
om icke i Utskottets tanka, ännu
en omständighet återstod af den vigt, alt
derigenom, om den ej höfves, ett oöfvervinneligt
hinder finnes mot Fäderneslandets
Callur i Statistiskt hänseende. Mos
Ulskottet har nemligen kommit i öfvervägande
det sätt, hvarpå Konungens Befallningshafvande
i sakens nu varande skick
mäste inhemta sine uppgifter om Länens
Statistiska beskaffenhet. Sä dane uppgifter
lära af Landshöfdingarne infordras genom
Jvrono-Foguarue. Desse inhemta Läns
-
63a Stals-Utskottets B c tänk an den.
männens och Länsmännen äler Fjerdingsjnännens
upplysningar. Af Fjerdingsmännens
eller någon annan dylik persons
noggrannhet, kunskap och pålitlighet skola
således första grunderne för en Riks-Slatislik
vara beroende. Utskottet tror sig
icke behöfva utveckla omöjligheten af, att
j,å detta sätt vinna erforderlig säkerhet i
de Statistiska uppgifterne, hvaremot Utskottet
anser att ingenting skulle så myckel
befordra detta ändamål, som dels den
ännu ouppmätta jordens afkastning på
Charta, gradering och beskrifning, dels inrättandet
i hela Riket af så kallade SockenSällskaper,
hvilka, sammansatte af Ståndspersoner
och Bönder, egande kännedom
om den ort, der de äro boende, äro bäst
i tillfälle att lemna de säkraste och tillförlitligaste
underrättelser både i Topographiskt
och Statistiskt hänseende.
Men äfven under ett ögonblicks förutsättning,
det Statistiska upplysningar genom
en Kronobetjent med tillräcklig säkerhet
kunna erhållas, så går likvist genom
denna åtgärd, att inhemta kännedom
af Landets ställning och belägenhet, ett af
Statistikens vigtigaste ändamål, förloradt.
Det är nemligen ej nog, att Statistiska
upplysningar samlas för att förvaras i ett
Jkrchiv och vid påkommande tillfälle fcgi
Stats-Utskottets Betänkanden. 833
gagnas. Statistikens egentliga ändamål
lir, att Folket sjelflbildas till medvetande
af dess egen ställning oeh belägenhet, alt
det lärer känna det Land det bebor, och
att de enskilda medlemrnarne fatta och begripa
deras förhållande till Staten och
hvarandra. -— Detta ändamål kan icke
vinnas på lämpligare sätt än att anstallter
vidtagas hvarigenom Folket kominer alt
yttra sig och handlägga deras egne angelägenheter.
Också hafva sådane anstalter
sedan längre lider tillbaka varit ansedde
af stor vigt och angelägenhet. Till följe
af Rikets Ständers anhållan, utfärdades
redan den 29 Februarii 1742 ett Kongl.
Bref lill samtelige Lendshöfdingarne om
visse Öfver-Landthushållares och Jordbrukares
utväljande till Landt-Culturervs befrämjande.
I anledning af Rikets Ständers
ytterligare tillstyrkan utkom den 9
December 1771 åter ett Kongl. CirculärBref
om Åkerbruks-Sällskapers irrättande
j hvarje Socken. Uti Kongl. KammarCollegii
Resolution år 1776 tillstyrkes äfven
Ekonomiska Socken-Sällskap på det
högsta. Det var likväl af den år 1793
inrättade Committé' för utredandet af lnndern
för Industrien i vårt Land, som denna
fråga i synnerhet utvecklades. Uti
denna Committe's Betänkande innefattas
j;tt förträffligF förslag till inrättande i
834 Stats-Utskottets Betänkan den.
hvarje Härad eller Socken af Hushållnings
- Nu m n d e r, hvartill planen blifvit
uppgifven af då varande Professoren
ech Riddaren von Schulzenheim, en utmärkt
Statsman, hvars för icke länge sedan
fulländande Lefnadsbana är tecknad
och prydd med den rikaste mångfalld af
medborgerliga dygder och lärda förljenster.
Likväl har af allt detta ingenting
kommit tiil verkställighet, om miin ej vill
anse de lid efter annan i Länen inrättade
H n s hå 11 ni u gs-,s ä lis k a pen såsom derigenom
föranledde. I sig sjelfva kunna
Socken-Säilskaper ej betraktas annorlunda,
än såsom fortsättningar af de förra, och
dem subordinerande, eller såsom deras
integrerande delar. — ålen de äro derföre
icke af mindre vigt. — Hvad hafva icke
Municipial-Inrättningarne i andra Länder
uträttat och huru samvetsgrant begagnas
de icke? Den till vext som Landh ushållningeu
i liela Briltanien vunnit genom
Ekonomiska Societeler, och i synnerhet
genom det af Konung och Parlamentet
constituterade Board of Agri culin re
bör med skäl väcka ailä Nationers förundran
och efterföljd. —■ Också är redan
ett vigtigt steg till Municipal-Inrättniugar
långt för detta gjordt hos oss, i det sätt
Stats-Utskottets Betänkanden. 835
hvarpå Taxeringarne celi Mai*.kegangssä tt11
ingarne verkställas. För deras vidare
organisation inom vårt Fädernesland genom
Sockcn-Sällskaper gifvas dessutom
skäl som icke ega rum på de flesta andra
ställen. Landels vidsträcklhet medförer
en naturlig olikhet i climal, jordmån, husliållningssätt,
som genast ådagalägger olämplighelen
af allmänna llushållsFörfatlliingar
ooh onndgängeiigen fordrar att föreskriflerne
blifva svarande emot hvarje
orts särskilda beskaffenhet. När härtill
kommer, att Sverige lill den egentligen
Åkerbrukande Klassen räknar ett Bondestånd,
som i upplysning och sjelfständighet
är öfver ali jemnförelse med hvarje
sådant i andra Länder, synes inrättandet
af ifrågavarande Sällskaper icke möta oöfvervinneliga
hinder i verkställigheten.
Ekonomi-Utskottet drager således
icke i betänkande alt anse sådane, af flitt
valde Ledamöter af särskildte Stånd sammansatte
Sockensällskaper, såsom det verksammaste
medel ali hos Nationen väcka
och underhålla en allmän Medborgerlig
anda, en sann och verklig upplysning.
Man må på hvad sätt man vill söka sörja
för Landtmannens uppfostran, bildning
och kunskaper; om han är främling i sitt
eget Fädernesland och icke slår i riktigt
836 S tats-Utskotlet* Betänka liden;
förhållande till den del af samhälls-ordningen
som honom närmast rörer, skall
lian alltid blifva liknöjd om dess Lagar
och betrackta dem med misstroget öga.—
Men genom rättigheten, att få bereda,
handlägga och yttra sig i de allmänna
ärender, som ligga inom hans område,
blir han först myndig och i verklig mening
fri Medborgare; och de välgörande
följderne skola icke saknas. Han skall
blifva trognare undergifven de åtgärder
och författningar han sjelf önskat och föreslagit;
Han skall mera vörda sin Konung
och Öfverhéten i samma mån han
slutes närmare intill Administrationen och
kommer i tillfälle alt inse, att den oupphörligt
vill Folkets väl; — och han skall
högre älska den jord och det land, hvars
odling och cullur lian sjelf eller hans förfäder
beredt, ej mindre genom deras medborgerliga
omtanka och klokhet än deras
arbete och möda. Det följer vidare, att
i samma mån som Nationens enskilde
medlemmar af särskildta Stånd och vilkor
komma i ett närmare förhållande till
hvarandra och till det allmänna, skola
vissa fördomar, hat mot Ståndsskillnad,
och serskilda Medborgareklassers misstroende
lill hvarandra småningom bortsmälta
och
Stats-Utskottets Betänka uden 83^
oell Folkets lynne vinna en Ulligare och
högre syftning till gemensamma ändamål
i medborgerligt afseende.
Till följe af hvad sålunda anfördt
blifvit, tror Ekonomi-Utskottet någon anlian
åtgärd i anledning af Herr Hugander^
Motion för det närvarande icke erfordras,
än att Rikets llögloflige Ständer vördsamt
tillstyrkas, dels att i underdånighet hemställa,
om Sockensällskapers inrättande, ej
blott för den Statistiska utan äfven för
den Medborgerliga bildningens befordan i
allmänhet, dels ock det den underdåniga
önskan lill Kongl. Maj:t frambäres, att
Riks-Slatistiken, så snart den hinner utarbetas,
måtte meddelas vederbörande Hushålls-Sallskaper,
hvilka sedermera böra
deraf lemna Socken-Sällsknperne del. Utskottet
anser derjemte bora tilläggas', alt
det lleglementariska för dessa SockenSäIlskapers
organisation, måtte lämpas efter
locala omständigheter. Vid förutnämnde
Committé^ Betänkande om de hinder, sorn
fjettrat Industrien i Vårt Land, linnes bilagdt
ett Förslag och Reglemente lill liushållningsnämndens
organiserande; Och
som detta ostridigt skall tjena till mycken
upplysning, ledning och hjelpreda i iiiå
-
4:deSaml. 5 Band.
5a
538 S t a ts-Ut s k o tte ts Betänkan de n.
gavarande hänseende, men rummet icke
tillå ter dess upptagande här, vill Utskottet
icke lemna oanförd t, alt det finnes att
tillgå uti a:dra Bandel (pag. 1162) af
Bihanget till Riks-Ståndens Prolocoller vid
1812 års Riksdag.
Enär sålunda Herr Haganders Motion,
afseende en i Ekonomiskt hänseende
vigtig arnstadt, blifvit utaf Högloflige Ekonomi-Utskottet
besvarad och utredd, på
sätt här ofvan finnes aiifördt, och hvarigenom
något nytt eller lillökadt Slals-anslag
icke kommer i fråga; så anser SlatsUtskottet
sig icke tillhöra, att i pröfning
af detta ärende ingå; utan varder detsamma
till Rikets Högloflige Ständers pröfning
och afgörande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 3o Octoher 1823,
Stats-Ulskottets Betänka ndcji. 83g
N:o 58g.
Ankom c!en n N ivember iSsj.
Riksens Högloft. Ständers Statsoch
Bevillnings-Utskotts Utlåtande,
i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, rörande
en af hvarje Mantalsskrifven
person årligen intillj
nästa Riksdag utgående
Afgift till Ueneriska
smittans hämmande.
Det af Riksens Högloflige Ständers Stnlsoch
Bevillnings-Utskott, den ar sistlidne
Augusti afgifne Betänkande, angående en
af hvarje Mantalsskrifven person, intill
nästa Riksdag årligen utgående afgift till
yeneriska smittans hämmande, har under
•%
84o Stats-U t sko ttets Betänkande n
den i och 2 af nästvekne Månad vunnit
Högvördig? Preste-Slåndets och Välloflige
Borgare-Ståndets bifall, men deremot
blifvit återreroitteradt, under den 9
i samma Månad, af Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt under den 16 derpå
följande af Hedervärda Bonde-Ståndet,
hvarvid blifvit anmärkt, inom det förra af
desse (vänne Respective Riks-Stand, af
1:0 Herr Friherre Hjerta,
Lars, att 6:le Mom. i Utskottets Förslag,
eller den del deraf, som angår valet och
sammansättningen af de Deputerade, hvilka
få sig uppdraget att bestämma ofvanberörde,
till nästa Riksdag, årligen utgående Afgift
jemte sättet för Revisionens verkställande
synas underkastade betydiiga svårigheter
om ej omöjligheter, då en mångårig erfarenhet
vittnat, att framställningar om penningebidrag
sällan emottagas med benägenhet,
och att Allmänheten, ehuru den insåg nyttan
af kraftiga anstalters vidtagande emot
Veneriska smittan, likväl ej kunde vid de,
med anledning af Kongl. Maj:ts derom aflålne
skrifvelse, hällne sammankomster
med Länens innevånare öfvertalas, att
dertill bestämma en viss afgift, utan måste
en sådan af Riksens Högloflige Ständer
vid 181S års Riksdag beslutas; Och
att, dji de förberedande anstalterne, d|
S t a t s-U tsk o 11 e ts Betänkanden. 841
åtagandet af denna beskattning hädanefter
sker frivilligt, mäste för Läns-Styrelserne
blifva högst obehaglige, i följd hvaraf blifvit
hemställt, hvilka utvägar böra vid så
beskaffade sammanträden vidtagas, i händelse
den äskade afgiften skulle antingen
hel och hällen vägras, eller ock beviljas
till ett under det verkliga behofvet otillräckligt
belopp, i hvilket fall Läns-Styreisen
samt Lazarelts-Directionen stadnade i
en så mycket mera bekymmersam belägenhet,
som de ringa bidrag Kongl. Seraphinver-Ordens-Gillet
meddelar, icke tillåta
ens hoppet, att sjukvården kan dermed bestridas,
ännu mindre alt vidtaga andra lonida
anstalter, hvilket skall vara förhållandet
med Jönköpings Län, der det gamla
och förfallna Läns-Lazarettet fordrar en
ombyggnad, som, änskönt tomt är dertill
inköpt och förberedande anstalter träffade,
dock ej kunnat sättas i verket af det skäl,
att Lazaretts-Directionen, då den så kallade
Treskillings-Afgiften endast var till
påföljande Riksdagen bestämd, ej vågade,
osäker om möjliga tillgångar i framtiden,
inlåta sig i detta företag; Till följd hvaraf
nu framställes, ej mindre att denna afgift
måtte hädanefter såsom hittills, såsom
i vanliga Bevillningsmål, lill en viss tid
bestämmas, än ock att billigheten fordrar,
gjtt det fr åa Seraphimer-Ordens-Gillet ut
-
84^ Stats-Utskottets Betänka uden.
gående anslaget, ehuru efter Anmärkar/ens
mening alltförmycket nedsatt mot hvad
det förr varit, må utbetalas i hvarje Läix
i förhållande till sjukantaht, och intradernas
belopp, samt utan att vara underkastadt
några förändringar, hvarpå äfven ett
exempel blifvit hemtadt från nämnde Lazarett,
sorn först lätt sig goo R:dr tilldelde,
men sedermera gått till en del deraf
i mistning, sedan samma medel äro åt andra
L azaretler an viste.
2:0 af H e r r H j e r t a, J o h. Gus t.,
med hvilken Herr Uggla G. G. under åberopande,
af dess Utskottets förra lielänkande
bifogade särskilda mening, instämt:
att iieviilnings-Ulskottets åtgärd med bestämmandet
af en viss Minimi-Summa
liksom det bejopp af 1 sk. hval lill den
blifvit utsatt,, förljenle bifall, men att genom
det lili fem skii lingar föreslagne
Maximum synas de principer, som böra
tjena till ledning vid denna Afgifts fastställande
för hvarje Mantalsskrifven person,
öfverträdda, emedan om än orLer finnas
i större behof, än att de kunna med
Lazaretts-Afgifterne fyllas, derföre att med
Venerisk smitta behäftade personers botande
kostat mera än Lazaretls-medlen
utgöra, men icke fö.t det granna byggnader
blifvit uppförde, Utskottet bort, jemte
Stats-U tskottets Betänkande n. 843
Bestämmande af det gamla Maximum 3
skil linga r, föreslå bristens fyllande af Allmänna
Medlen, då från Seraphimei-Ordens-Gillet
så betydliga bidrag kunna
lemnäs, att man med dem kan hjelpa sig,
utan att pålägga en skatt från i sk. till
5 sk., hvilken synes ej allenast mycket
ojemn ulan ock kan blifva tryckande för
mången fattig Famille, som ulan att behöfva
anlita Curanslalterne, likväl kan
komma att betala mera än en förmögen,
och alt, änskönt de fattigare Glassel ne
egenteligen draga förmånen af dessa Inrättningar,
synes det hvarken billigt, alt
för några få personer skull ålägga en hel
ort en så dryg beskattning, eller alt sammanskjuta
medel lill uppbyggande af stora
palatser, under det de sjelfve bo i
kojor, hvarförutan och då dels denna liksom
hvarje annan personel, afgift är motbjudande,
dels det är det Allmännas sak
men icke en local angelägenhet, om Veneriska
smittan skulle någorstädes finnas så
utbredd, att till dess hämmande fordras
utomordentliga åtgärder, dels undvikas
bör att kasta på folket ökade svårigheter
genom en ökad Afgift, som snart torde
förvandlas till stående, dels oek Seraphimer-Ordens
Gillets bidrag mot hvilkas otillräcklighet
ett correctif finnes i Fondernas
granskning, böra underlätta dessa åt
-
§44 Stats-Utskottets Betänkanden.
gärder, yrkas, att den af Utskottet föreslagne
maximi-summan borde nedsättas till
Tre skillingar; hvaremot åter
3:o Herr Tham, Wohlrath: erinrat,
att Bevillnings-Utskoltet, visst ej
förbisett den häraf uppkommande Ökade
tunga, men att denna afgift är lika hillig
som Capitations-Afgiften och till sin grund
densamma eller en skvdds-afgift, lill hvilken
en hvar utan hänseende till särskilda
förhållanden af Stånd o. s. v. bidrager,
men med det ytterligare skål för dess lika
belopp, att det just är den fattige, som
deraf har gagn, att meranämnde afgift egenteligen
icke är betungande för andre,
än dem som hafva flere mantalsskrifne
personer, men att sådant jemnväl förutsätter
en högre rörelse, i hvilket fall några
skillingars tillökning betyder ganska
litet; att något missnöje öfver denna afgift
icke är att befara, då afgifterne bestämmas
af de betalandes deputerade och
revisionen årligen sker, så alt allmänheten
derigenom förvissas, att allt går ordentligen
till, hvilket bittintills varit förhållandet
inom Skaraborgs Län; att hvad hehofvens
fyllande från Kongl. SeraphimerOrdens-Gillet
angår, så har man redai?
blif*
S ta ts-Uts kotte ts Betänk anden. 845
blifvit förvissad derom att någre betydliga
tillgångar derifrån icke äro att påräkna,
äfvensom man icke känner att någre
Allmänna Medel blifvit anslagne till detta
ändamål eller hvarifrån de skola anslås;
Alt Bevillnings-Utskottet, utan att
fästa afseende å de bevisligen origtiga upgifterne,
om förhållandet inom Bohus Län,
likväl ej kunnat underlåta alt lemna sin
uppmärksamhet åt de uppgifter andre Ledamöter
af det Hedervärda Bonde-Ståndet
gjort, om ett mindre behof af denna
afgift i deras hemorter; Alt Utskottet deraf
hemtat anledning till bestämmande af
eu olika afgift, särdeles som Utskottet ej
kunde finna något annat medel att motverka
den inom sistbemälde Stånd rådande
motvilja, mot denna beskattning; Att
Utskottet icke, som Friherre Hjerta förmodat,
föreslagit årliga sammanträden lill afgifternas
bestämmande, utan endast att
Socknarnes deputerade skulle en gång
sammanträda för att välja de Corn mitteer,
sorn skulle vidare under tiden derom besluta;
att det icke är Socken-Commiltera»
de utan vederbörande Ämbetsmän, sorn
skola uppgifva behofvet, hvarefter afgiften
kommer af de förstnämnde att lämpas; Alt
det af flere anförda skäl icke är att för
-
4:de Sami. 5:le Band.
846 Stats-Utskottets Betänkande».
moda, det nämnde Committe'e skall klifva
sammansatt af andre personer än de sorn
äga begrepp, nit och känsla för saken, att
instruetioner sannolikt ej eraottagas af andre
än Ledamöter af det Hedervärd»
Bonde-Ståndet, men att inom Committeen
lära äfven finnas Ledamöter af de andra
Stånden; och att det uttryckligen är bestämdt,
att afgiften skall utgöras till Veneriska
smittans hämmande, hvarvid inga
byggnader i calculen ingått.
Innom Hedervärda Bonde-Ståndet har
i:o Eric Påhlss o n, från Elfsborgs
Län jemte Carl Bergman, från
Gefleborgs och Pehr Pehrsson från Örebro
Län åberopat Herr Ugglas, Gör. Gust. till
Betänkandet fogade särskilda mening;
2:0 Johan Svensson från förstnämnde
Län skriftligen anmärkt, att han
på intet sätt kan ingå i en fortfarande afgift
till Veneriska smittans hämmande,
under fruktan att denna, särdeles för större
hushåll hvari flere Mantalsskrifne personer
finnas, nog tryckande afgift kan föryandlas
till en ständig och oföränderlig
pålaga, utan i stället såsom mera lämpligt
yrkat, det må åt! hvarje Härads- elley
St ats-Utskottets Betänkanden. 847
Sockens innevånare öfverlåtas, att enskildt
sammanträda och vidtaga de Beslut, som
för hvarje ort och vid olika tillfällen kunna
Blifva nödige; i hvilken mening flere
af Ståndets Ledamöter instämd t;
3:o Nils Håkansson från Christianstads
Län, med stöd af dertill
erhållet uppdrag af sine Committenler, Bestridt
den ifrågavarande afgiftens fortfarande,
då ingen i orten varit utstäld för Veneriska
smittan och Läns-Lazareltet i Christianstad
erhjuder tillfälle till botande, i
fall någon skulle af nämnde farsot blifva
angripen, med tillägg, att om afgiften skulle
komma att fortfara, Bör den ej höjas
öfver 3 sk. men väl nedsättas till en
skilling.
4:o'Nils Månss on, från Malmöhus
Län, framställt möjligheten för hvar och
en af det Hedervärda Bonde-Ståndet, alt
utan våda för eget och commiltenters väl,
tillstyrka den ifrågavarande afgiftens upphörande;
men, då det ej lärer vara värdt
alt helt och hållet säga Nej, hemställt alt
afgiften måtte så mycket heldre Bestämmas
från en till tre skillingar, som anledning
<ej skall finnas till afgiftens förhöjande
från 3 tilli 5 sk., då hvarken Kongl. Maj:ts
JSådiga Proposition i ämnet eller enskilde
848 S tats-U t sk ottets Betänkande!!.
Motioner skola något derom innehålla,
hvilken mening derjemte blifvit af flera
inom Hedervärda Bonde-Ståndet hitträdd,
samt deribland af
5:oCari Bergman, från Gefleborgs
Län, som yrkat, i händelse Utskotten ej
skulle på anförde skäl pröfva rättvist i
hnTvudsaken frånträda deras förra Betänkanden,
att Länens innevånare å de orter
hvarest afgiften icke i och för den Veneriska
smittan behöfves, må ega frihet att
använda densamma till hämmande af andre
smittosamma sjukdomar, genom anläggande
af Gurhus i de från Läns-Lazaretterne
mera aflägse Socknar, hvilket x
synnerhet är fallet i den ort för hvilken
den värde Ledamoten förer talan, der afståndet
från Läne-Residenset och den der
boende Provincial-Läkaren, å vissa orter
föranleder en nästan total hrist på Läkarevård:
6:0
Petter Andersson från
Hall ands Län som delat deras öfvertygelse,
hvilka trott afgiften kunna upphöra
till nästa Riksdag, understödd i denna
mening af åtskilliga hland Ståndets medlemmar,
samt deribland så val af
S ta ts-U t skottets Be tänka nd en. 849
7:0 Johannes Myrin från Elfsborgs
Län, som omförmält, att afgiften
derstädes icke kommit innevånarne i någor
måtto till någon nång, hvilket likväl
sällan handt, en dräng eller piga af smittan
besvärade, har betalning mäst på sammil
sätt sorn förr erläggas för deras intagande
å Curhuset; som ock
8:0 af Anders Sandsten, hvilken
trott meningen med Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition i ämnet vara, att låta
saken bero på Riksens HÖgloflige Ständers
frivilliga önskan, hvadan äfven Tre skillings-afgiften
kunde såsom onödig upphöra,
för alt ej öka antalet af de många utskylder,
hvarmed Allmogen, till ett ökadt
arbete för Udpbördsmönnen m. m., nu
finnes besvärad; i stället for hvilken afgift
hvarje församling borde, på samma
sätt som förr, låta sig vårda om sådane
besmittade personer, som ej förmå att af
egna medel bekosta sitt helande; äfvensom
9:0
Johannés Andersson från
Skaraborgs Län, till ytterligare styrka
för samma mening, tillagt, att i hans hemort
finnas ett väl inrättadt och för de med
generisk smitta behäftade personers bo
-
85o Stats-Utsko ttets Betänkanden.
tande tillräckligt Läns-Lazarett, till hvars
underhåll hvarjehanda Collecter och insamlingar
ingå.
Af en annan mening hafva deremot
Riksdags-Fullmägtige J. J. Ruthberg, Andors
Danielsson, Lars Ersson från Gefleborgs
Län, Olof Olofsson, Anders Nilsson
Anders Mattesson och Börje Pehrsson m.
fl, varit, hvilke tillstyrkt än Betänkandets
antagande, än åter afgiftens fortfarande,
ehuru med nedsättning af Maximum till
Tre skiliingar.
I afseende på desse af skiljaktig beskaffenhet
verande anmärkningar, anse Utskotten
sig först höra rätta de inom Hedervärda
Bonde-Ståndet vid öfverläggningarne
rörande detta ämne förelupne misstag,
då påstått blifvit, ej mindre det Hågen
anledning ej funnits för Bevillningsutskottet,
att utöfver Tre skiliingar höja
meranämnde af Kongl. Majit till fortfarande
Nådigst föreslagne afgift, än ock att de
för Curhuset i Skaraborgs Län anviste bidrag
ej skola behöfvas till anslagens fyllande.
Vid en närmare granskning af
Utskottens redan afgifne Betänkande lär ej
undfalla atL framlidne Herr Ehrenborg,
Casper, i en från Högloflige Ridderskapet
gch Adeln remitterad motion föreslagit de
Stats-Utskottets Betänkanden. 85t
årliga bidragen till åtta skillingar af hvarje
person, och att Herr B. H. Santesson
likaledes yrkat summans förhöjning till
Sex skillingar. Detta förhållande torde
tillräckligen utvisa att Bevillnings-Utskotlet
sökt en medelväg då det, med hänseende
tillorter olika behof bestämt ett maximum
till fem skillingar; äfvensom de underrättelser,
om förhållandet med Curhuset
innom Skaraborgs Län motsägas af andre,
som grundade på allmänna samt i
Kyrkorne uppläste Kungörelser, och Revisorernas
årliga berättelser, framställa otillräcklighelen
af det understöd Lazarettet
tillfallit, Tre skillings-afgiften deri inbegripen.
Den yrkade nedsättningen i Maximisumman,
finna Utskotten så mycket betänkligare,
alt sedan tvänne af de Respeclive
Riks-Stånden bifallit Utskottets förslag
tillstyrka, som det dels är hevist, att
de hittills utgående Tre skillingar på åtskilige
ställen befunnits till det åsyftade
ändamålet otillräcklige, dels ock från
Kongl. Seraphirner-Ordens-Gillet upplyst,
att, så länge de låga Spannemåis-priserne
fortfara, kunna föga tillskott derifrån väntas;
hvarjemte allmänt är kändt, att någre
anslag af Stats-medlen, i händelse desse
skulle vid förefallande behof tillitas, blif
-
85a Stats-Utskottets Betänk anden.
vit vid innevarande Riksdag hvarken begärde
eller anviste; Och hafva Utskotten till
denna betänklighet hem ta t ytterligare anledning
af en från Kongl. SeraphimerOrdens-Gillet
den a3 sistledne December
till Kongl. Maj:t aflåtcn skrifvelse, den
Kongl. Maj:t sedermera upplysningsvis lill
Stats-Utskotlet i Kader öfverlemna!, hvaruti
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet anmält,
att, sedan dess Underdåniga Berättelse
af den 3 December nästlidet år afgaf
om Läns-Lazaretten i Riket och den
så kallade 3 sk. afgiften, och dermedelst
ådagalades, att, i anseende till Sädes-prisernes
fall, det bidrag Hospitals-fonden
lemnat till Lazaretten, med Fondens bestånd
hädanefter icke kunde påräknas till
mera än 8,4oo Riksdaler om året, Sädesprisen
blifvit ännu lägre, så alt nämnde
Summa för närvarande, icke kan till Lazaretterne
utbetalas, utan alt än vidare
minska Hospitalernes Capital-Fond; hvarföre
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet i
Underdånighet hemställt, om icke det vid
hvarje Års början må ega uppgifva hvad
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet har att
påräkna, samt hvilka utgifter för Hospitalerne
och lill uppfostringslijelp åt fattige
Barn
Stats-Utskottets Be tänk a nelen. 8:*3
Barn blifva nödige; derefter Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder besluta, huruvida något
understöd kan Lazaretten nieddelas, och
till huru stort belopp det då bör utgå;
förmodande likväl Utskotten, all,om Spannmålprisen
någon gång skulle falla under
hvad de då voro, då Kongl. SeraphimerOrdens-Gillet
i December i8aa afgaf Dess
Underdåniga Berättelse, dessa priser ofta
skola stiga derutöfver och Hospitals-Fonden
sålunda icke komma i förlägenhet för
tillgång till de 8,4oo Riksdaler som Kongl.
Seraphimer-Ordens-Gillet uti ofvan åberopade
Underdåniga Berättelse uppgifvit
IIospitals-Fonden kunna årligen lemna
såsom bidrag till Läns-Lazarelten.
Både vid denna och den föregående
Riksdagen äro de skäl uppgifne som styrka
nödvändigheten, alt med gemensamma
krafter söka motarbeta denna förfärande
farsot; Utskotten sakna sålunda ali anledning,
både att förmoda, det PröfningsCommilteWne
eller de af Länens innevånare
särskildt dertill utsedde Commillera*
de, hvilke efter föregången granskning af
förra Årets Räkenskaper och med stöd så
yäl deraf, som af Gurhus-Directionernas
uppgifter om behofvet för kommande Året,
4-'de Sami. 5 Band.
53
854 S ta ts-U t s k o t te t s Be tunkan den.
skola bestämma den Afgift den der ej får
vägras, utan endast inom vissa bestämda
gränsor fasställas, skulle kunna missbruka
delta allmänna förtroende till vidtagande
af sådane beslut, som ej befordra det åsyftade
ändamålet, och att tillstyrka det
de til! meranämnde sjukdoms utrotande
nödige åtgärder skulle få bero på särskilda
öfverenskommelse!’ träffade innom Socknar
oell Härader, då sådant, genom skiljaktiga
och måhända lika ofta efter godtycko
som efter behof fattade beslut, skulle
mera än en gång kunna bidraga till det
ondas förökande och kringspridande, hvarjemte
Utskotten med detta Förslag åsyfta
ej mindre att vidmagthålla den oumbärliga
Curhus-inrättningen än att afskära provinsernes
egne Deputerade allt tillfälle att
utan ändamål beskatta allmänheten.
För öfrigt få Utskotten i sammanhang
härmed och då för Norrbotten hemställt
blifvit, att den der utgående Afgift'en
må till andra för Länet nyttiga behof
användas med afseende å Riksdags-Fullmä
g ti gen Carl Bergmans erinran, tillstyrka,
att derest denna Afgift å andra Orter
i Riket, icke skulle, för Veneriska smittans
hämmande till fulla beloppet utgå, öfverskotta
då måtte, under Läns-Directionernas
inseende, få användas för öfriga häl
-
Stats-Utskottets Be t änkan elen 855
so värden inom Länen, särdeles vid påkommande
farsoter; med erinran, att då
Betänkandet uttryckligen innehåller afsigte
n med desse Medels insamlande, och att
granskningsrätten öfver deras användande
Blifvit åt allmänheten öfverlemnad, hoppas
Utskotten sig hafva förebyggt alla
missbruk och således äfven det, att med
detta understöd uppföra pragtfuila men
onyttiga byggnader.
Sluteligen och då äfven andraget
Blifvit, att särskild Betalning är fordrad
för Tjenstehjon, som lill Botande för Veneriska
sjukdomar anlitat Lazaretterne, så
anse Utskotten sig pligtige att upplysa, alt
om ej något misstag förelupit i denna upgift,
och att den fordrade ersättningen
Blifvit utgifven antingen till Skjutspenningar
vid nämnde personers hemresa eller
till deras underhåll antingen innan de
Blifvit å Curanstalten intagne, eller sedan
de derifrån utgått, är ett sådant förhållande
uppenbarligen stridande mot 8 §.
i Kongl. Majlis Nådiga Instruction af den
17 December 1817 för Directionerne öfver
Läns-Lazaretterne i Riket och öfver
Curanslalleiäie lill Veneriska smittans
hämmande; och hvari sålunda enskild rättelse
bör sökas.
856 Stals-Utskottets Betänkan den.
Dock varder detta, jemte någre Ledamöters
särskilda tankar, Riksens Högloflige
Ständers egen pröfning vördsamt
understäldt.
Stockholm den a5 Octoher i8a3.
ZTtdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Ständers
Stats- i/tskott den 25:te
October 18*3.
S. D. J anledning af de inom Höglofligé
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar vid
Stats- och Beviilnings-Utskottens gemensamma
Utlåtande N:o 4^7 angående en
Tiss afgifts utgörande af hvarje Mantalsskrifven
person till Veneriska smittans
hämmande, yttrade RiksdagsFuIlmägtigen
Olof Pehrsson från Stockholms Lant
”Då Höglofligé Stats-Utskottet nu fatt sig
uppdraget, att afgifva Utlåtande öfver de
anmärkningar, som hos Respective RiksStåndeu
föranledt till återremiss af för?
Stats-Utskottets Betänkanden. 85y
enade Stats- och Bevillnings-Utskottens till
Riksens llögloflige Ständer förut afleninade
Betänkande, i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om fortfarande
af den så kallade 3-skillings-afgiften till
Veneriska smittans hämmande; vågar jag
utbedja mig att härvid få yttra min enskilda
öfvertygelse i saken.
Det kan icke undfalla Utskottets
uppmärksamhet, att Veneriska smittan, lill
hvars hämmande man vill hafva anslag
beviljade, är hvarken till namnet eller till
sine verkningar å mångfalkliga Orter af
Riket känd, så att denna smitta icke kan
anses såsom en Landsplåga för någon större
eller mindre del af Riket; Huru ka 11
det då vara förenligt med sakens natur
och en länge efterlängtad lindring i bördor,
att söka påtvinga hvarje Landsort en
skatt, som, ifrån frivilliga behof, lätteligen
skall förvandlas till en ständig utgift?
Ändamålet härmed bör icke kunna vara
att hopsamla Cassör, för alt hafva medel
i beredskap till afböjande af ett ondt, som
kanske aldrig inträffar, då, såsom en värd
Motionär sig yttrat, National-välmågan icke
är så stor, att man eger tillgång, att
afsätta betydliga Summor för okände behof.
Efter min tanke bör man endast
fästa sig vid ifrågavarande afgifts egenteli
-
858 S ta ts-U ts kotte ts Be tänk and en.
ga egenskap — den att bero af ett frivilligt
åtagande, och att hvarje persons
råd, lägenhet och behof bestämma beloppet
deraf; Af sådan anledning anser jag
mig med allt skäl kunna yrka, det må,
för afgifts erhållande till Veneriska smittans
hämmande, saken Öfverlemnas till
Konungens Befallningshafvande, sorn få
sig uppdraget att Häradsvis höra Länens
innevånare, hvilka, i händelse ingen smitta
skulle vara märkbar inom Districtet,
måtLe hafva sig öppet lämnadt, att efter
råd och lägenhet gifva hvad de anse lämpligt
eller ock att från afgift kunna alldeles
frikännas; men skulle berörde smitta
uti större eller mindre mån vara inom
Hä rådet utspridd, må äfven dess invånare
på föreskrifvet sätt bestämma afgiflen för
smittans hämmande, hvilken afgift då ej
för understiga i sk. och ej öfverstiga 3
sk., — att sistnämnde Summa måtte vara
den högsta erforderliga, är intet tvifvel
underkastadt, då man fäster sin uppmärksamhet
vid Kongl. Majrts Nådiga proposition
i ämnet, hvaraf inhemtas att allenast
3 sk. blifvit framställde såsom en för Veneriska
smittans hämmande högst tillräcklig
afgift.
Skulle llögloflige Utskottet ej förena
sig uti denna åsigt af ämnet, anhåller jag
S t a ts-U t s k o tte ts Be tank an den. 859
att detta såsom min särskilda tanke måtte
få åtfölja Betänkandet till Riksens liöglollige
Ständer.”
Äfvensom Riksdags-Fullmäkligen Anders
Nilsson från Carlstads Län ingal' ett
så lydande Anförande: — ”Efter det Riksens
Högloflige Ständer fått emottaga
Kongl. Majrts Nådiga Proposition om fortfarande
af den så kallade 3-skillings-afgiften
till Veneriska smittans hämmande,
och hvilken, jemte de, i anledning deraf,
inom Respective Riks-Stånden väckte Motioner
blifvit till Stats- och Bevillningsutskottens
gemensamma handläggning öfverlemnad;
hafva bemalde Utskott, uti afgifvet
Betänkande, föreslagit, att berörde
afgift borde, intill nästa Riksdag, utgå af
hvarje Mantalsskrifven person, ifrån minst
En, till högst Fem Skiliingar, samt tillika
uppgifvit åtskillige föreskrifter, som, i
afseende på afgiftcns erläggande och användande
m. m., borde iakttagas. Vid
inom Riks-Stånden förehafd granskning af
detta ämne, har detsamma med deremot
gjorde anmärkningar blifvit återremitteradt.
Då nu detta ärende till ytterligare
granskning sålunda förekommer, vågar jag
utbedja mig, att till Utskottet få öfyerlem
-
8öo Stat s-U tskottets Betänkan deri;
na en af mig, jemte öfrige Riksdags-Fullmägtigc
från Carlstads Län, inom Hedervärda
Bonde-Ståndet väckt, och sedan dL
i5 sisth Februarii derstädes på bordet
livilande, Motion (Litt. A.), i anledning af
ofvanberorde Nådiga proposition från
Kong!. Majrt. Det lärer visserligen förefalla
Utskottet mindre vanligt, att en Ledamots
inom ett RiksStånd gjorda framställning
Öfver ett ämne, under loppet af
Åtta Månader, blifvit Jemnad utan någon
åtgärd — Jag vili nu förbigå anledningen
lill ett dylikt förfarande och inskränker
mig endast lill den anhållan, att, till förekommande
af målets ytterligare hvilande,
ifrågavarande Motion malte, vid Utskottets
meddelande Utlåtande i ämnet, komma i
betraktande, samt att densamma malte tjena
till ledning vid uppställningen af de
grunder, som för bestammandet och användandet
af afgiften till Veneriska Smittans
hämmande böra tjena till efterrättelse.
Härvid anser jag mig äfven böra
tillstyrka, det omförmälde afgift, som, i
händelse Venerisk smitta å en Ort ej
skulle finnas utbredd, bör fä användas,
till andra nyttiga anstalter, må, efter olika
behof, bestämmas ifrån och med Ea
till och med högst Tre skillingar Banca
af
Sta t s-Utskottets Beta 11 kan den. 861
af hvarje Mantalsskrifven person; kunnandes
jag ej finna någon anledning till det
förut föreslagne Maximi-beloppel: fem ski!-  lingar, hvilket enär Kongl. Majrts Nådiga
proposition endast hestämmer tre skillingar,
såsom den högsta afgift, hvilken lill
Veneriska smittans hämmande erfordras,
jag således afstyrker.
Skulle denna min framställning af
ämnet ej vinna Högloflige Stats-Utskoltets
bifall, anhåller jag, att detta, mätte få åtfölja
Betänkandet till Respective RiksStånden.
”
Varandes de härvid fogade Bilagor
af följande innehåll; (Litt. A.)
”1 anledning af Kongl. Majrts Nådiga
proposition om fortfarande af den så
kallade Tre-skillings-afgiften lill Veneriska
Smittans hämmande, anse vi, Ståndets Ledamöter
från Vermland, oss förbundne anföra,
det, enligt vår tanka, denna afgift
hör fortfara, intill nästa Riksdag, på samma
sätt som den hittills utgått. — Vermlands
innevånare, öfvertygade om nödvändigheten
af denna sjukdoms utrotande, u
-
4:de Sami. 5:te Band.
8G2 S t a t s-U t sk o t te t s Beta nian den.
logo sig redan denna afgift är 1806, och
således förr än frågan bief ett Riksdagsä
re lide, asta blott härvid som vilkor, att
medlen skulle oförryckte komma de inom
Orten varande Lazaretlerne tillgodo, samt
dispositionen och redovisningen anförtros
Vermlands Kongl. Hushållnings-Sällskaps
Förvaltnings - Utskott. Den Direclion,
som sedermera, enligt Kongl, Maj:ts Nådiga
befallning, på Landshöfdingens förslag
Nådigst blef nämnd, utgöres också till
större delen af detta Utskotts Ledamöter;
och vi hafva allt skäl att vara nöjde med
denna Directions åtgärder och förvaltning.
Inga nybyggnader, ökade Stater och dryga
arfvoden, hafva förskingrat tillskotten.
Kostnadsfritt hafva de Veneriskt smittade
fått rum och skötsel, så långt utrymmet
på Lazarettet och för tillfället hyrde lägenheter
medgifvit, och besparingar till
framtida behof hafva blifvit gjorde, hvilket
vi finna af de årligen valde Revisorernes
från trycket utgifna berättelser; Men
då, å ena sidan, vi medgifva, att denna
afgift till samma belopp må inom vår ort
fortfara, är vår oförgripliga tanke, att densamma
af r,ioo R:dr Banco, sorn årligen
från Seraphimer Gillet till inrättningens
behof blifvit lemnad, äfven ovillkorligen
hädanefter bör komma inrättningen tillgodo.
Gillets fonder är o ju tillkomne genom
Stats-Utskottels Betänkan den. 863
*
donationer, testamenten och den årligen
utgående Sterbhusprocenten: billigheten
fordrar att nian får något igen för det
man gifvit eller fortfar att gifva. Skulle
Seraphimer-Gillet deremot frikännas från
allt understöds lemnande till Lazareltsinrätthingarne
i vår ort, anhålla Vi, att
räkning uppgöres för de donationer och
testamenten, som i Vermland blifvit gjorde
till Lazarelterne derstädes och af Gillet
administreras, samt att Sterbhus-afgiften
inom Länet hädanefter må få oförryckt
komma Ortens Lazarettet' tillgodo,
med förbehåll dock, atL så vida i en framtid,
besparingar af betydligt belopp skulle
uppkomma, vi må ega på Revisorerues
anmälan derom, genom deputerade från
hvarje socken, inför Landshöfdingen pä
Cancelliet besluta om deras disposition till
andra inrättningar, hvilka härmed kunne ega
gemenskap.
Att alla medel skola afsändas till
Hnfvud-Staden och derifrån genom flerfaldige
Ämbetsverks försorg utgå till Landsorlerne,
efter behofvét och desse Ämbetsverks
bedömande, låter visserligen ganska
godt och väl; många summor skola
troligen i evärldeliga tider komma alt gå
denna Väg: Men interesset för inrältnin
-
864 Stats-Utskottets Beta nica nelen.
gnrne i Landsorterne minskas i betydlig
man genom dessa omvägar. Dessa inrättningars
förkofran eller aflagande kan icke
föijas med redig uppmärksamhet af dem,
som släppa till medlen, och Vår tids anda
bjuder att snarare fördela än centralisera
admintstrationen, om man vill se
dem med framgång gå lill målet: — vunnen
ordning och Ökadt förtroende.
Stockholm den io Febr. 1823.
J. Gråberg, Fryksdals Härad. O.
Olsson, i Olebyn. Jonas Nilsson från
GiHbergs Härad, Anders Nilsson, från
Nordmarks Härad. •— Olof Nilsson för
Aase och Ölme Härader. — Daniel Nordqvist,
från Elfvedals Härad. Olof Olsson
för Nyeds Bergslag och Carlstads Ting;
Alla från Carlstads Län.”
(Litt. B.) ”Ehuru dst torde tilläfventyrs
synas öfverflödigt, att vidare
orda om den såkallade Tre-skillings-afgiften,
då så många af det Hedervärda
Ståndets Ledamöter redan derom grundeligen
yttrat sig, har jag dock ansett det
Stats-Ut skottets Betänkanden. 865
vara min pligt all i denna fråga framställa
mina tankar.
Med de af Hedervärda Ståndets Ledamöter,
hvilka yrkat denna afgifts upphörande
helt och hållet, är jag ej af lika mening;
ty så länge den Veneriska smittan
fortfar, tror jag det tillhöra hvar och en,
att lemna bidrag till densammas utrotande;
Och beklagligen har denna smitta för närvarande
visst icke upphört, fastän den
torde vara i aftagande.
Jag anser afgiften således böra tills
vidare fortfara i de Län, der den är af
nöden, dock att förvaltningen och dispositionen
af de inflytande medlen anförtros
Läns-Styrelsen jemte vissa deputerade
från Länet. Årligen bör denna förvaltning
granskas af vissa dertill valde Revisorer,
i samråd med hvilka Läns-Styrelsen
och de deputerade må ega rätt, att
minska afgiften ifrån 3 sk. tili ett mindre
belopp, allt efter behofvet och smittans
mer eller mindre aftagande, äfvensom alt,
om skäl dertill äro, låta afgiften helt och
hållet upphöra.
Upplysningsvis får jag härjemte
gneddda alt denna Ciurhus-BeviUning i
866 S t a ts-U ts kotte ts Betänk anden.
Vestmanland årligen uppgått till 3ooo
R:dr Banco, men att omkostnaderne vid
Curliuset, de sednare åren, endast hestigit
sig till 1300 R:dr; Och lärer det återstående
af de 3ooo R:dr hafva blifvit användt
af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet
till Läns-Lazarettets underhållande; men
till en sådan bestämmelse hafva medlen
icke blifvit af Riksens Ständer anordnade.
Hvad jag i största korthet anfört»
torde vid denna frågas afgörande, komma
i öfvervägande.
Slockholm den ii Febr. i833.
Eric Andersson i Vesterås Län.”
Och skulle desse Anföranden med
tillhörande Bilagor, åtfölja Utskottets i
detta ämne till Riksens Högloflige Ständer
afgifvande förnyade yttrande.
Som ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. LORICH
-
Stats-Utskottets Betan kanden. 8G7
Transumt af Protocollet, hållet
uti Riksens Höglofljge
Ständers Bevillnings - Utskott
den 8 October 1823.
s. D.
Herr Uggla Göran Gustaf anjnäldte
härvid, det lian förra gången det'
ta ämne hos Utskottet ventilerades, varit
i så måsto skiljaktig från Utskottets Beslut,
att han ansåge ifrågavarande afgifts
maximum höra bestämmas lill 3 sk., och
hvilket yttrande Herr Uggla nu jemnväl
åberopade, med anhållan, att denna hans
tanka mätte få bifogas Utskottens Utlåtande
till Respeelive Riks-Stånden.
Med Herr Uggla förenade sig Lars
Andersson från Skaraborgs Län och Matts
Ersson från Stockholms Län.
Ut Supra.
Ex Protocollo.
C. LIVIJN.
868 Stats-Utskottets Betänkande!»,
N:o 090.
Anbom den 12 November 1823.
Förnyadt Z/tlåtande, om Regogörelsen
för de till Veneriska
Smittans hämmande
anslagne medel.
W\ d Stats-Utskottels, linder N:o 35y, afgifne
Betänkande i ofvannämnde ämne, hafva
inom Högloft. Ridderskapet och Adeln
åtskillige anmärkningar blifvit gjorde; på
grund hvaraf ärendet till Utskottet är# vordet
återremitteradt; Och får Utskottet, i
afseende härå, vördsamt anmäla, att Utskottet
väl icke funnit desse anmärkningar
föranleda till någon hufvudsakligen förändrad
åtgärd å Utskottets sida, heldst berörde
Betänkande af de öfrige 3:ne Respective
Riks-Stånden blifvit bifallet, och
Ärendet alliså, likmätigt 69 §. Regeringsformen,
är att anse såsom redan afgjord;
Dock
Stats-Utskottets Betänkande!! S6g
Dock torde den af Utskottet härvid väckte
fråga, örn infordrande af åtskillige saknade
Redogörelser för omförmäldte anslag,
numera böra förfalla, sedan desse
Redogörelser, enligt erhållen underrättelse,
under tiden till Kongl. SerapliimerOrdens-Gillet
inkommit, utom för Norrbottens
Län, derifrån Konungens Befallningshafvande
hos Gillet anmält gilligt
binder för afgifvandet.
Slockholm den i November i8a3.
N:o 591.
Ankom den 12 November 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotts Ui
-
l\ :de Sami. 5 B a n d.
54
870 S ta l s-U t s k o 11 e t s Betänkande n.
låtande, i anledning af äterremissen
utaf sistnämnde
Utskotts, under N:o
172, afgifne Betänkande, rörande
nedsättning af Lotsoeh
Båkafgifterne för Ångfartyg
i allmänhet samt
andre, Inrikes orter emellan,
seglande fartyg, under
Sex fot djupgående.
Utaf Hög] oflige Ridderskapet och Adeln
samt Välloflige Borgare-Ståndet har Ekonomi-Utskottets
ofvanberörde Betänkande
Blifvit återremiltera.dt med anmodan derjemte
ifrån liögloflige Ridderskapet och
Adeln, att, enär förevarande fråga innefattade
förslag lill minskning af en Bland
Stats-Verkets inkomster; Ekonomi-Utskottet
vid ärendets förnyade Bandläggning,
måtte med Stats-Utskottet sammanträda
samt gemensamt med nämnde Utskott utlåtande
afgifva.
I följd häraf hafva nu Stats- och
Ekonomi-Utskotten gemensamt till prof
-
S t a t s - U t s k o 11 e t s E e t ii 11k a n d c n. 8^ i
liing företagit de i timnet gjorde anmärkningar,
hvilke finnas liufvudsakligsn vara
riglade dels emot ärendets behandling såsom
öns k nili "smål af Ekonomi-Utskottet
ensamt, dels ock emot den för Svenska
Ångfartyg tillstyrkte befrielse från Lotsoch
Båkafgifter. Hvarförutan någre Ledamöter
talat för en lindring i dessa avgifter
fastän stadgad på andra grunder,
än de Utskottet föreslagit.
Hvad sålunda blifvit anfördt, hafva
Utskotten öfverväga!; och den af Ekonomiutskottet
i dess förra Betänkande för
Svenska Ångfartyg tillstyrkte io:åriga befrielse
från erläggande af de nu fastställde'
eller framdeles blifvande, Lots- och
Båk-afgiflerne skulle undandraga Statsverket
all inkomst af dessa Fartyg under
en längre tid och möjeligen föranleda lii!
dylika anspråk på lindring i afgifterne
för framtiden; så anse Utskotten detta
Förslag skäligen böra frånträdas; Hvaremot,
och då Ångfartygen, i anseende både
till dennas kostsamma byggnad och inredning,
och till det större antal resor
med dem kan göras, derigenom Stals-Verkets
inkomster ldefve mångdubbelt större
af dessa än af andra Fartyg, synas berättigade
till någon lindring i de för Fartyg
i allmänhet bestämde afgifter; Utskot
-
873 S t a J, s-U tskottets Betänkan den.
ten få vördsamt föreslå, att Lots- oell Båkafgifterne
må ifrån nästkommande års början,
och tills vidare, för Svenska Ångfartyg,
ehvad de segla på In- eller Utrikes
Orter, nedsättas till hälften emot hvad andre
Fartyg af lika djupgående, enligt nu
gällande Författningar erlägga.
Hvad för öfrigt i förra Betänkandet
blifvit tillstyrkt, dels rörande enahande
nedsättning i Lots- och Båkafgifterne för
på Inrikes Orter seglande Fartyg under 6
fois djupgående, som för Utrikes seglande
samt fremmande nationers Fartyg, genom
Kongl. Brefvet den 10 December 1822
blifvit faststäld, och dels i afseende på
Reciprocitets förhållandet med Utrikes magter
vid erläggande af dylika afgifter, få Utskotten
destoheldre vidhålla, som någre
anmärkningar deremot icke blifvit framslälde.
Detta Öfverlemnas dock till R. H. Ständers
vidare pröfning, med vördsam anmälan,
att förra Betänkandet i ämnet blifvit
af Högvördige Preste- samt Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet.
Stockholm den 4 November 1823.
Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n. 8^3
N:o 5g2.
Ankom den 12 November 1833.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs och
Ekonomi- ZTtskotts Betänkande,
i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition, rörande
dels inrättande af ett allmänt
Arbets-oell GorrectionsHus
här i Staden, dels anslag
af Löner och arfvoden för
Fång-Predikanter och Vaktbetjente.
T- ill Stats- samt Ekonomi-Utskottens gemensamma
haricllägguiug, hafva Rikets Ständer
remitterat följande från Kongl. Maj:t
aflåtne Nådiga proposition.
(Be osta Samlingen.)
8y4 S ta ts-U ts ko t te Is Betankandern
De häruti åberopade handlingar,
nemligen: Stats-Rådets. Protocoll och Herrar
Commiiterades underdåniga Betänkande,
hafva Utskotten jemnVäl lått emottaga,
hvarförutan Utskottet, för ämnets närmare
utveckling, förskaffat sig del ej mindre
af framlidne Revisions-Secreleraren af Ritellse
Ämbels-Berältelse, angående långvården
i Riket, än af de särskildta Förslag lill
Reglementen för Allmänna Arbets- och
Cörreclions-Inrättningar, hvilka af så väl
Herrar Commiterade, som bemälde Revisions-Secreterare
blifvit uppgjorde.
Hvad nu först angar frågan om inrättande
af ett allmänt Arbets- och Correclions-Hus
här i Steden; så hafva väl
Utskotten efter sorgfällig granskning af de
till ämnet hörande handlingar, nogsamt
insett ej mindre bristerne i den i Wadstena
varande Corrections-Inrätlning, än
ock nödvändigheten af en på bättre grunder
organiserad dylik anstalt bär i Staden,
men då, enligt ett af Utskotten ombesörjt
provisionelt förslag öfver Kostnaderne
härtill, en summa af minst 121,041
R:dr Banco skulle erfordras, hvartill någon
tillgång numera, ocb sedan så betydliga
Statsanslag redan blifvit beviljade och fåststälde,
icke finnes; så nödgas Utskotten
vördsamt anmäla, att medel till ifrågaya
-
Stats -Utskottets Betänkan den. 8^5
rande ändamål för det närvarande icke äro
alt anslå. Som likväl det inför Kongl,
Maj:t och Stals-Rådet haline Protocoll utvisar,
att Kongl. Majit vid detta ämne fästat
synnerlig uppmärksamhet, samt att
Kongl. Maj:t arnar framdeles vidtaga än
ytterligare åtgärder dermed, hvaribland
Utskotten, såsom den väsendleligasle och
ändamålet mest befordrande, velat anmärka
inrättandet af ett Sällskap, som
skall åtaga sig uppsiglen öfver Fångars behandling
i allmänhet; alltså anse Utskotten
R. Högloflige Ständer äfven böra å
deras sida, så vidt möjeligt är, gå Kongl.
Maj:ls Nådiga afsigter till mötes. Af denna
anledning och då Tanto Krono-Bränneri,
som i anseende lill dess belägenhet
nära intill Krono Spinnhuset, möjligen
kunde i framtiden medgifva en förmånlig
förening desse inrättningar emellan, synas
Utskotten kunna, både med större fördel
och mindre kostnad, än Lägenheten Barnängen,
till Correctionshus användas, få
Utekoltcn tillstyrka R. II; Ständer, alt
uppskjuta denna frågas hufvudsakliga afgörande
intill nästa Riksdag, samt all intill
dess låta Tanto Krono-Br änneri förblifva
oföryltradt, på det alt då blifvande
Ständer må, i händelse de så 'ör godt
finna och medel i öfrigt blifva alt tillgå,
kunna till Kongl. Maj:t öfverlåta nämnde
876 S ta t s-U t sl< ottets Betänk anden.
Lagenhet, alt till det nu föreslagna ändamål
begagnas; Hvarjemte Utskotten hemställa,
om icke R. H. Ständer vilja hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt
lie rrar Committerades underdåniga Betänkande
i ämnet må till trycket befordras
och sålunda komma lill Allmänhetens kännedom.
I afseende åter på den del af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, som angår anslag
af löner till Fång-Predikanter å hvarje
Fästning och en del Läns-IIäkten,
samt till nödigt antal Vaktbeljening vid
Lands-Fängelserne i Linköping och Hernösand;
få Utskotten upplysa, att arfvoden
för samteliga Fång-Predikanterne, utom
den i Landskrona, blifvit, i anledning
af vid denna Riksdag väckt Motion,
vid den redan verkslälda Stats-regleringen,
af Andra Hufvud-Titeln, löner äro
uppförda för Yakt-Betjeningen vid Linköpings
Läns-bäckte; Och i öfverensstämmelse
med de Löne-enslag som härvid
blifvit bestämde föreslå Utskotten nu, att
arfvodet för Fång-Predikanten i Landskrona,
som dessutom i likhet med andre
sådane Tjenstemän, ega att beräkna dubbla
Tjenste-år, må bestämmas lill 00 R:dr
arli
-
S t a t s-Uts Ii o 11 ets Betänkandeft. 877
B:co årligen, samt alt Löner må anslås
för en Vaktmästare och en Vaktkarl vid
Hernösands Länshäckle, för den förra lili
116 B:dr 3a sk. med tillökning för ia
Tunnor Spannemål och för deli senare tiil
58 R:dr 16 sk., allt Banco, med förhöjning
för 6 Tunnor Spannemål. Hvilka
Löner och Arfvode likväl, enär Stals regleringen
nu är fulländad, icke kunna vid
denne Riksdag uppföras å Stat; Hvarföre
Riksens Ständer torde till Kongl. Majit i
underd. öfverlemna att intill nästa Riksdag
låta beloppet häraf, utgörande tillsammans
aa5 R:dr, utom den för Span lifmålen
belöpande förhöjningen, utgå af Öfverskott
å Stats-Verkets intrader.
Dock varder detta jemte några Ledamöters
särskildta yttrande tiil Riksens
Högloflige Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnat.
Slockholm den 4 November 1828,
4tdeSaml. 5 Bond.
54 *
878 S tals-U tskottets Betänkandes
Utdrag af Protocollet, hållet med
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs och
Ekonomi - Utskott den 4
November 1823.
S. D. Upplästes och godkändes ett af dessa
Utskotts Beredning afgifvet Förslag till
Betänkande, rörande Kongl. Majrts Nådiga
Proposition örn inrättande af ett Allmänt
Arbets- och Correctionshus här i Staden.
Uti denna fråga inlemnades följande
Reservationer af
1:0 Herr Friherre Cederström:
”Då jag anser frågan om en ändal målsenligt
organiserad Corrections-anstallt vara
ett af bebofvet inom Fäderneslandet högt
påkalladt ämne, och i allmänhet ett det
närvarande tidehvarfvet hedrande företag,
samt dertill för framtiden, långt ifrån att
medföra kostnader för Stats-Verket, beredande
besparing i dubbelt hänseende, såsom
minskande brottslingar genom deras
arbete sjelfve betala deras underhåll, och
Stats-Utskottets Betänkanden. 879
då till kostnader för inrättningar af så allmän
nytta, ett Samhälle aldrig kan sakna
tillgångar; så kan jag icke instämma uti
Utskottens uppgift, att någon tillgång nu
mera och sedan så betydliga Stats-anslag
redan blifvit beviljade och fastställde, icke
finnas.
Först och främst kunde lill detta
ändamål anvisas hvad som är och successive
kan blifva disponibelt af den serskildta
Fond, Nummer-Lotteriet eger och som
för dess Spelrörelse alldeles icke behöfves.
Dernest kunde det mindre betydliga belopp,
som återstode, anvisas på Öfverskotten
eller ock, i likhet med hvad B. Ständer
före detta beslutet i afseende på anslag
för Canal-anläggningar m. m., upptagas
genom Lån emot 3 eller 5 procents
ränta.
I händelse R. II. Ständer skulle erkänna
behofvet att äfven inom Sverige
bilda en anstallt, der vilseförde medborga-;
j-e kunde efter begångna fel återföras lill
ordning, arbetsamhet och dygd, hoppas
jag, att Utskottens Betänkande blifver ålerremitterat,
samt Utskotten anmodade,
att uppgifva hvad de anse nödigt för inrättningen,
samt att aflemna Utlåtande öfjver
det förslag lill organisation af en så
-
880 Stats-U tsko ttets Betänkandén.
dan inrättning, hvilket blifvit Utskotten
meddeladt, oell hvilket äfvenväl af Utskotten
redan är granskadt,”
2:0 Herr Lenning: ”Det är in
galunda
min mening bestrida Stats-Verkets
saknade tillgångar, såsom det kraftigaste
hinder, hvarföre en hufvudsaklig förbättring
eller flyttning af Vadstena Corrections-Inrättning
nu ej kan tillvägabringas;
roen om ock medel dertill nu finnas
att tillgå, vore, efter min tanka, flere förberedande
anstalter för detta vigtiga ändamål
högst nödvändige, förr än det till
verkställighet befordrades.
”Den Kongl. Propositionen omnämner
väl bildandet af ett Sällskap, som
skulle uppdragas vården öfver Fångarne
vid Corrections-Inrättningen, äfvensom
den nu i ämnet föreslagne underd. Skrifvelsen
till Kongl. Maj:t erkänner nyttan
och tillönskar bildande af ett dylikt sällskap;
men mig synes ej vara tillräcklig
vigt lagd på det erkända, ja oumgängliga
hehofvet af ett dylikt Philanthropiskt Sällskap,
om en ändamålsenlig Inrättning i
denna väg skall kunna tillvägabring3S.
Jag håller före, att män med förmåga och
vilja att fullgöra detta mödosamma och
lönlösa uppdrag måste ej mindre söka^
S t a ts-U t s k otte ts Betan k and en. 881
än att äfven de, som kunde ega kallelse
att deltaga i en så menniskoälskande anstalt,
skulle lemnäs tillfälle dertill anmäla
sig. Den i förevarande Betänkande
anvisade verkningskrets för Sällskapet, anser
jag alltför inskränkt, hälst jag tror, att
enär det vore bildat, som man borde Önska,
kunde ju förr desto häldre lilivägabringas
detsamma lämpligen borde omfatta:
att inhemta allt hvad i denna väg vore
afgjordt i främmande Länder, —• hvilka
resultater deraf uppkommit, —. uppgöra
hvad deraf vore tillämpligt här i Riket,
samt, med afseende på alla tillhörande
omständigheter, tillvägabringas förslag
till tjenligaste ort och ställe för anläggande
af en dylik Inrättning, förenadt med
en lika grundelig calcul öfver allt hvad
för Inrättningens organisation och framtida
underhållande vore af nöden.
”Enär ett så välgörande Sällskap
ville bilda sig, som omfattat berörde ämnen
skulle jag äfven anse, detsamma kunde
anvisas Vadstena närvarande Corrections-Inrältning
såsom föremål för eu behöflig
förbättring; och om några medel
för ett sådant ändamål då skulle erfordras,
Kongl. Maj:t matte ega att det derföre
behöfliga anvisa.”
882 S ta ts-U t skottets Betänkan dem
3:o Herr Eckhoff: ”Jag reserverar
mig emot förevarande betänkande,
sådant det rörer tillstyrkandet af framdeles
anläggning af Correctionshuset uti eller
nära Hufvudsladen, enär sådant, i min
tanka någon gång kan föranleda till lugnets
störande och de vådligaste följder;
Och jag anser det dessutom vida lämpligare,
att hos Kongl. Maj:t anhålla, det de
föreslagne förbältringarne, pröfvade och
nödige befunne, må vid nuvarande Corrections-Anstalter
tillämpas och derigenom
för det tillkommande grundlägga 11. H.
Ständers Beslut i afseende på anslag af
Statens medel.”
Och skulle desse Reservationer Betänkandet
till Riks-Stånden åtfölja.
In Fidem
Th. ENGELHART
S ta ts-Uts kottets Betänkan de « 883
N:o 598.
Ankom den 12 November 1823.
OTåtande i återremitterade målet,
rörande Pensions anslående
åt förre Justitieombudsmannen
m. m. H:r
Friherre L* A. Mannerheim.
Högloflige Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Preste-Ståndet hafva till StutsUtskottet
återremitterat dess under den
21 sisth October afgifne Utlåtande, i anledning
af väckte Motioner om Pensions
anslående åt förre Jnstitias-Ombudsmannen
m. m. Herr Friherre L. A. Mannerheim,
hvilket Utlåtande deremot blifvit den 3
derpåföljde November af Välloflige Borgare-Ståndet
samt Hedervärda BondeSlåndet
bifallet.
Uti anmärkningarne anföres hufvudsakligen:
att Statens Ämbets- och Tjenstemän
kunna erhålla pension vid en mindre
framskriden ålder, än den Herr Friherre
Mannerheim uppnått: Att Rikets Ständer
förut under innevarande Riksdag beviljat
Penioner för ålskillige andre, enligt författningarne
dertill icke berättigade personer:
Att Herr Friherren på ett utmärkt
sätt, vid 1809 års Riksdag, bidragit så
884 S ta ts-U t skottets Betänkan den*
väl till den då ti ma de Regementsförändringen,
som i egenskap af Ordförande i
Constitutions - Utskottet, till bildandet af
vår Constilution, och ändtligen att man
ej skulle finna något värdigt Subject; sorn
ville emottaga Justitiae-Ombudsmans-Tjensten,
om den mindre välvilja, som Betänkandet
utvisar, biefve den rådande tonen;
samt att förthy den ifrågavarande Pensionen
hade bordt af Stats-Utskottet tillstyrkas.
Utskottet, sorn, i förra Betänkandet
utvecklat de skäl, hvarpå Utskottet grundar
sin öfvertygelse, att förhållandet med Statens
Ämbets- och Tjenstemän och deras
rätt lill pensioners åtnjutande icke är tillämpligt
tili frågan, om en slik förmån
skall ega rum för Rikets Ständers Justitieombudsman
tror sig icke eller böra ingå
i någon jern 11 för else i afseende på de flere
under innevarande Riksdag redan beviljade
pensioner och den hvarom fråga
nu uppstått, hälst sådant äfven skulle föranleda
till en alltid vanskeiig jemnförelse
af de särskilde personernes förtjenster,
hvilka, olika till deras natur och verkningar,
också måste ur olika åsigter bedömas.
Ut
-
Stats-Utsk olle t s Betänk anden. 885
Utskottet tviflar likväl, att man rätt inser
och värderar Herr Friherre Mannel heims
förljenster, då man, såsom skäi alt tillde]a
Herr Friherren Pension, åberopar hvad
lian, i egenskap af Representant vid 1809
års Riksdag samt Ordförande i dåvarande
Contsitutions-Utskottet, talat och verkat.
Och då Utskottet ej eller vill förmoda,
det ju Riksens Ständer icke alltid skola
finna en värdig Medborgare, som, ehvad
Pensions-rätt kommer att åtfölja JustitiasOmbudsmans-Ambelet
eller ej, icke undandrager
sig att detsamma emottaga; så har
Utskottet äfven denna gången slädnät i
enahanda yttrande, som innefattas uti förra
Betänkandet och hvilket Utskottet alltså
nu endast åberopar.
Viljande Utskottet öfver den af en
Ledamot af Högvördige Präste-Slåndet, i
sammanhang med förevarande ämne väckte
Motion om förhöjning i Lönen för Justitiae-Ombndsmans-Ämbetet,
särskildt Utlåtande
meddela.
Utdrag af ProlocolJet, innefattande
någre Herrar Ledamöters särskildte yttranden
bifogas.
Stockholm den 11 November 1828.
4:de Sami. 5 Band
-
55
886 Stats-TJtskottets Betänkan’den.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Ständers
Stats- f/tskott den il
November 1823.
S. D. Emot Pluralitetens nu fattade Beslut
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Utlåtande, angående
Pensions anslående åt Riksens Ständers
förre Justitiap-Ombudsman, Herr Friherre
Mannerheim, reserverade sig Herr Ordföranden
Grefve af Ugglas, Herr Friherre
Hjerta, Herr Öfversten Hjärne, Öfverste
Lieutenanteu von Heijne samt Herrar Santesson
och Noraeus, under åberopande af
innehållet utaf de särskildte anföranden,
sont varit Utskottets i delta ämne förut
afgifne Utlåtande följaglige.
Stockholm som ofvan
t
Ex Protocollo.
W. KARSTRÖM,
S tats-U ts kol te ts Bé-tiinkandén. 887
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott den 13 No v.
1823.
S. D. Wid justeringen af Prolocollet för
den 11 innevarande månad, i hvad delsamme
rörer frågan om Medels anvisande
för en Pension åt f. d. Justitiae-Ombudsmannen
Friherre Mannerheim, anförde
Herr Friherre Hjerta : ”Då Högloflige
Stats - Utskottets Utlåtande i förevarande
ämne förra gången beslöts, innehöll
min, det åtföljande, reservation skälen
hvarföre jag bemäldte Utlåtande icke kunde
biträda och af de återr em issen medföljande
Riks-Ståndens anmärkningar hafva
de^fleste uti mina åsigter instämt och
skälen omständeligen så utvecklat, att jag,
till grund för denna min förnyade Reservation.
mot Utskottets nu beslutne Utlåtande,
dem endast åberopar och således
förnyar min vördsamma hemställan, att
Rikets Ständer måtte tillerkänna f. d. Justitia?
- Ombudsmannen Friherre Mannerheim
en årlig pension af minst i,5oo R:d.,
att af Riksgälds-Contoirets tillgångar utgå.
Uti ett återremissen beledsagadt yttrande
888 Stats-Utskottets Betan kan den.
har en värd Ledemot af Ilögv. PresteStåndet
erkänt den detta vigtiga Ämbete
ansiägne Lön så otillräcklig att dess framtida
förhöjning till minst 4°00 B:dr borde
beslutas; oell Högloflige Stats-Utskottet
har på sätt dess särskildte Utlåtande upplyser,
besvarat bemäldte framställning.
Under öfverläggningen derom, har jag,
rörande Lönens otillräcklighet, med den
värda motionären instämt, hvilken min
öfvertygelse (delad af många) äfven medverkat
till mitt yrkande om en lämplig
Pensions beviljande för Friherre Mannerheim,
som fram får ne i4 år åtnjutit årligen
1,200 R:dr mindre inkomst, än nu
billigt föreslås att minst utgöra lönen för
Justitiae-Ombudsmanna-Ämbetets utöfning.”'
Och skulle detta anförande uppå begäran,
åtfölja till de Respective Riks-Stån-.
den.
Som ofvan.
Ex Protocollo.
J. G LORICH,
S t a ts-U t s k o Ite t s Betänk anden. 889
N:o 5f)4.
AnI<om den 17 November 1823.
Rikets Högloflige Ständers Statsoch
Banco-ZTtskotts Betäckande,
med anmälan om
de af Riks-Stånden fattade
olika beslut i anledning af
förekommen fråga om lånerätt
uti Rikets Ständers
Bank för Allmänna Brandförsäkrings-
Ferket.
Sedan, jemnlikt Utskotten meddelade Procolls-Utdrag,
Högloflige llidderskapet och
Adeln den r September samt Högvördige
Prästc-Ståndet den 22 Augusti lemnat bi -  fall till Utskottens Betänkande i anledning
af förekommen fråga om lånerätt uti
pikets Stunders Bauk för Allmänna Brand
-
890 Stat s-U ts kottets Betan kan den.
försäkrings-Verket, deruti Utskotten af anförde
skäl ansett en dylik lånerätt icke
Böra medgifvas; så hafva Yälloflige Borgare-Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet,
efter erhållen del af Utskottens Utlåtande
öfver de inom bemäldte Stånd mot
Betänkandet gjorde Anmärkningar, fattat
de sammanstämmande beslut, som, genom
Utdrag af Protocollen, hos Yälloflige Borgare-Ståndet
för den 9 October och bos
Hedervärda Bonde-Ståndet för den 11 i
samma Månad blifvit Utskotten meddelade,
och enligt hvilka, med förkastande af
Utskottens Betänkande samt af Utlåtandet
i anledning af de dervid gjorde Anmärkningar,
blifvit bestämdt, att Allmänna
Brandförsäkrings - Verket beviljas en
Creditiv lånerätt i Piikets Ständers Bank
till högst i5o,ooo Rrdrs belopp, vid de
tillfällen då större Brandskador inträffa,
med de af Verkets Direction föreslagna
vilkor, att nemligen Ränta erlägges till
samma belopp, som Verket sjelf för sina
utlånte Capital åtnjuter, eller fyra procent
af Landtfondens och fem procent af
Stadsfondens medel; att för hvad, som
hvarje gång crhålles, lemnäs, jemte Directionens
förbindelse, sådan fullgod säkerhet
i de hos Verket belänte intecknade
Skuldebref, som af Bankostyrelsen god
-
Stats-Utskottets Bet änkan den 891
kännas; samt att tiden till återbetalning
af lånet hvarje gång blifver på Directionens
sida obestämd, men på Bankens utsatt
till högst ett år.
Med anledning af dessa inom de olika
Riks-Stånden fattade Beslut, och under
antagande deraf att, då tvenne Stånd
dervid slädnät emot tvenne Stånd, den
väckta frågan borde enligt innehållet af
Riksdagsordningens ^5 §. förfalla, och vid
det som tillförene stadgadt varit förblifva,
har Rikets, Ständers Expeditions-Utskott
afgifvit förslag lill Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t i anledning
af den erhållne Nådiga Remissen af
Allmänna Brandförsäkrings - Direclionens
Underdåniga inlaga; Hvilket förslag, sedan
det af Ilögloflige Ridderskapet och
Adeln och Iiögvördiga Präste-Ståndet blifvit
gilladt, Yälloflige Borgare-Ståndet under
den 10 i denna Månad lill Expeditions-Utskoltet
återremitterat, under afbidan
af det jemnknings-förslag, som ifrån
Stats- och Banco-Utskotlen inlörväntades;
Och hafva dessa Utskott jemnväl blifvit,
om denna återremiss, genom ProtocollsUtdrag
underrättade.
Då sålunda Utskotten nu skolat sig
i ämnet ytterligare utlåta, hafva Utskot
-
893 Stats-U tskottets Betänkande».
ten trott sig härigenom böra vördsamt anmäla,
att Utskotten icke af föreskaiften
uti 70 §. Riksdags-ordningen ansett sig
kunna hemta anledning att, i afseende på
ett mål, hvaruti, af tvänne hvarandra motsätta
meningar, hvardera blifvit godkänd
af tvänne Stånd, afgifva förslag lill samman
jeni nk ning af dessa meningar; Äfven?
som, då Utskotten för deras del, lika med
Expedilions-Ulskoltet, ansett frågan enligt
75 §. Biksdags-ordningen komma att förfalla,
Utskotten salutat all anledning att
föreslå propositon till votering inom förstärkte
Stats- och Banco-Utskotten; Hvadan
Utskotten icke funnit någon vidare
befattning med denna fråga för Utskotten
återslå.
Dock varder delta Riksels HÖgloflige
Ständers ompröfning vördsamligen un
derstäldt.
En Ledamots särskilda mening bifogas.
Slockholm den i4 November 1823.
Stats-Utskottets Betänkanden. 8g3
Utdrag af Protocollet, hållet
vid Högloflige Stats- och
Banco- Z/tskottens sammanträde
den 14 November
1823.
S. D. Herr Commerce-Rådet Santesson
var af skiljaktig tanka från Utskottens beslut,
i enlighet hvarmed anmälan kommer
att till Rikets Högloflige Ständer göras om
de af RiksStånden fattade olika Beslut i
anledning af förekommen fråga om Lanerätt
uti Rikets Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkrings-Verket; och skulle
den af Herr Commerce-Rådet skrifteligen
ingifna reservationen Betänkandet härom
till Rikets Ständer åtfölja, så lydande:
”Jag kan icke instämma med Högloflige
Stats- och Banco-Utskotten att anse
denna fråga, i anledning af arne RiksStånds
fattade rakt olika beslut mot de
arne andre Ståndens, förfallen; ty,”
”1:0 Håller jag före, att en fråga,
Väckt igenom Kongl. Majrts Nådiga Proposition
eller Remiss, ej kan förfalla; utan
4:deSaml. 5 JBarul.
öcpj Stats-Utskottets Be tänkanden.
Lör Besvaras; hvaremot det, att förklara
Kongl. Majrts fråga förfalla, är att derpå
svara hvarken Ja eller Nej; således redan
i detta hänseende förekommer mig ^5 §.
Riksdagsordningen ej här vara af Utskotten
rätt tillämpad, enär den hänvisar hvad
ej kan förfalla till afgörande igenom votering
i Förstärkt Utskott; men”
”3:0 innehåller den af Utskotten åberopade
75 §. ett uttryckligt undantag från
deruti gjorde Stadganden för sådane Mål,
som kunna förfalla, af dem hvilka afhandlas
uti Fem särskilde uppgifne §§ af Regeringsformen,
deribland också den 73:dra
hvilken angår Banken, och Rikets Ständers
Anordningar på densamma. Ifrågavarande
mål afser ett Creditiv, eller Lånerätt
för Allmänna Brandförsäkrings-Vreket, vid
tillfälle af högst betydliga Brandskador i
en eller flere Städer, hvilket Creditiv skulle
ställas på Banken; följakteligen af Rikets
Ständer efter 73 §. behandlas; och
således ej tillhöra stadgandet i j5 §. Riksdagsordningen
om förfallande. Och”
0:0 styrkes jag vidare uti den öfvertygelse,
att denna fråga bör Stånden
emellan afgöras igenom Votering i Förstärkta
Stats- och Banco-Utskotten, deraf,
att samtelige Riks-Stånden ej längre sedän,
äij till den sist för sig gångne voteringen
uti Förstärkte Stats- och Banco
-
Stats-Utskottets Betan ka nelen. 895
Utskotten, hänvisat' afgörande utaf frågan
om beläning i Banken af andra varor än
metaller och vanliga vågelfecter, ett mål,
som med det nu ifrågavarande i allt annat
är jemnförligt, än att det var uppkommit
af en enskild Motion, gjord inom
Utskotten, då detta, som ofvanföre blifvit
sagt, är af Kongl. Maj:t till Utskotten remitteradt.
”
Ut Supra.
Ex Prolocollo
J. M. SPENS.
N:o 5g5.
Ankom den 17 November 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats»
Bevillnings- samt Allmän**
na Besvärs- och Ekonomi
-
8g6 Stats-Utskottets Betänkanden.
Utskotts Utlåtande, i anledning
af de anmärkningar,
som blifvit gjorde vid
Utskottens Betänkande, rörande
Postföringen i Riket.
* ^ ' /Ä'
I anledning af de flere vid innevarande
Riksmöte väckte Motioner, afseende Postförings-skyldiglietens
jemnare fördelning,
Poslskjutslegans förhöjning, Postens fortskaffande
genom Gästgifvareskjuts med flere
till Postväsendet hörande ämnen, hade
Stals- Bevillnings- samt Ekonomi-Utskotten
uti Betänkande af den 19 sisth Augusti,
N:o 4^3, väl erkänt att en allmän
-jemnkning af Postförings-besväret vore af
behofvet påkallad, men som för en sådan
reglering, om den fullständigt och ändamålsenligt
skulle kunna tillvägabringa.?,
fordrades mångfalldige upplysningar, som
för det närvarande icke voro att tillgå,
hade Utskotten, vid sådant förhållande,
ansett för sig ej vara annat att tillgöra,
än tillstyrka Riksens Högloflige Ständer,
att hos Kongl. Maj:t underdånigst anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla samtelige
Dess Befallningshafvande att hvar i sitt
Stats-Utskottets Betänkande!!. 897
Län verkställa undersökningar rörande de
af Utskotten omförmälde jemte öfrige
med frågan sammanhang ägande omständigheter,
samt derefter vid nästa Riksdag
iåta förelägga Rikets Ständer de Berättelser
i ämnet, som af Herrar Landshöfdingar
blifvit afgifne, på det att Rikets Ständer
då måtte komma i tillfälle, alt ärendet
hufvudsakligen pröfva; Hvarjemte Utskotten,
enär någon allmän förhöjning af
Postskjutslegan med rättvisa icke nu kunde
bifallas, eller de orter, hvilka företrädesvis
till en sådan förhöjning voro berättigade
med visshet utrönas, funnit sig ega
anledning hemställa att den nuvarande Postskjutslegan
må blifva oförändrad, intill
dess frågan i hela dess vidd blefve afgjord.
De anmärkningar, som så väl inom
Högloflige Ridderskapet oell Adeln som
Välloflige Borgare- samt Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit emot detta Utskottens
Betänkande gjorde och hvilka föranledt
delsammas återremitterande, innefatta hufvudsakligen:
Att Riksens Ständers i ämnet
till Kongl. Majit aflåtande underdåniga
skrifvelse tillika mätte innefatta den anhållan,
att, sedan Landshöfdingarnes Berättelser
om hvad af dem vid undersökjjingarnc
är vordet utröndt, lill Kongl,
S ta ts-Uts k otte ts Betänkande!!. 898
Maj:l inkommit, Kongl. Maj:t då täcktes
genom sakkunnige Män, låta utarbeta ett
förslag huru den yrkade, och, såsom af
behofvet påkallad, erkända jemnkningen i
PosLskjutningsbes våret skall kunna tillvägabringas
samt att frågan i fullkomligt
ulredt skick och beledsagad med ett sådant
förslag måtte Rikets näst sammankommande
Ständer föreläggas, samt att,
då obilligt vore, om all jemnkning och
lindring i Poslskjutsnings-besväret skulle
uteblifva intill dess Riksens Ständer vid
en kommande Riksdag kunne fatta deras
beslut, Rikets nu församlade Ständer således
måtte frambära den underdåniga önskan,
att, efter det undersökningarne för
sig gått, och sig då visat i hvilka orter
Poslhcmmannen äro så betungade, att de
densamma åligganda skyldigheter icke motsvaras
af förande friheter, Kongl. Maj:t
då, utan afvagtan på Rikets Ständers sammankomst,
genast måtte meddela innehafvarne
af sådane hemman ett lämpligt understöd,
antingen genom Postskjuts-legans
afpassade förhöjning, eller nya Posthemriians
indelning till biträde i Postföringen.
Hvarförutan inom Hedervärda BondeStåndet
särskildt blifvit yrkadt, alt Postskjutslegan
öfver bela Riket måtte förhöjas
till 12 a 16 sk. Banco milen, samt en
Stat s-U tskottets Betan k an den. 899
sådan tillökning få vidtaga med nästkommande
års början.
"Vid den förnyade handläggning
Stats- Bevillnings- samt Ekonomi-Utskotten,
på grund af återremissen, lernnat åt
detta ärende, hafva Utskotten egt tillfälle
att än ytterligare förvissa sig om Postförings-besvärets
ojernna fördelning och
att orter till och med finnas der Poslförings-skyldigheten,
annars betragtad för
ett betydligt onus, anses för en reel förmån.
En sådan olikhet finna Utskotten
ej vara med billighet eller Statens sanna
fördel öfverensstämmande och förnya derföre
deras förut gjorda hemställan, att
Riksens Högloflige Ständer hos Kongl.
Maj:t måtte anhålla om Nådig befallning
till samtelige dess Befallningshafvande, att
hvar i sitt Län anställa noggrann undersökning
om alla till detta ämne hörande
delar. — Men då derjemte inom de Riks
Stånd och särdeles inom Hedervärda Bonde-Ståndet,
hvarifrån Utskottens förra Betänkande
återremitterats, den önskan nog
allmänt blifvit yttrad, alt den genom Postskjutsnings-besväret
nu öfver höfvan betungade
Posthemmans-Åboen måtte, så fort
sig göra låter och utan afvaktan af Riksens
Ständers nästa sammankomst, deruti
vinna lindring; så få Utskotten, som, på
poo Stats-Utskottets Be tä akan deri.
ena sidan, nogsamt insett de med en partiel
reglering förknippade svårigheter, men,
å dpn andra, icke eller kunna undgå att
erkänna billigheten af en sådan önskan, i
så måLto nu ändra deras förut afgifne yttrande,
då de tillstyrka Rikets Iiögloflige
Sländer att tillika förklara, det Riksens
Ständer till Kongl. Maj:t öfverlemna att,
sedan undersökningarne för sig gått och
BeräUelserne derom jemte öfrige erforderlige
upplysningar inkommit, då vidtaga
den Provisionella Reglering med Postförings-skyldighelen,
som, på grund af de
sig i särskilde orler företeende omständigheter,
kan finnas nödig osli hvarigenom
den öfverklagade olikheten må i möjligaste
måtte varda afhjelpt. Då vid en sådan
provisionell reglerings uppgörande,
det, efter Utskottens tanka, ej Lör eller
kan blifva fråga om befrielse från skyldigheten
att Posten fortskaffa, utan jemnkningen
lmfvudsakligast komme alt bestå uti
en efter särskiidte förhållanden lämpad
högre eller lägre Postskjuts-lega, finna Utskotten
sig böra, såsom en grund för bestämmandet
häraf, föreslå, om icke den
nu gällande betalning af 8 sk. Banco för
dubbla Posten samt 6 sk. för enkla, må
anses för det minimum, hvilket, efter
(
mi
-
Stats-Utsk otte t. s Betänk anden gal
milen räknadt bör tillkomma Postförarue
i Riket; men att denna lega,, i den mått
ytt ökadt Postföring.?-besvär eller inskränktare
åtnjutande af de Posthemman i allmänhet
förunnade, friheter kan i visse delar
af Riket påkalla någon tillökning, må
Classvis förhöjas emelian Åtta och högst
Sexton sk. B:co för dubbla samt emellan
Sex och högst Tolf skillingar B:co för
enkla Posten, allt efter som Kongl. Majit
i hvarje särskildt fall, på sig företeende
omständigheter, kan i Nåder pröfva skäligt
förordna; — Lårandes den til i ök ta utgift,
som härigenom kan uppkomma, lika med
öfrige omkostnader för Post-Verkets vidmaglhållande,
böra af Postmedlen utgå.
Slutligen och i afseende på de äfvenväl
gjorde framställningar om förändring
i sjelfva grunderne för nu gällande
Postförings-sätt, anse Utskotten Riksens
Högloflige Ständer, som icke kunna omedelbarligen
härmed sig befatta, endast bora
lill Kongl. Majit frambära den underdåniga
önskan, att Kongl. Majit, efter det
alla erforderlige upplysningar blifvit samlade,
täcktes till kunnige’ män öfverlemna
utarbetandet af ett förslag, huru Poslforingen
på det för ändamålet mäst tjenlig»
4:de Sami. 5 B a n d.
56
goa Sta ts-Utskottets Betä nkairden.
och för Landet minst betungande sätt må
kunna inrättas samt vid näslblifvande
Riksdag till Rikets Ständer öfverlemna frågan
uti fullkomligt utredt skick och beledsagad
med ett sådant förslag, på det
Rikets Ständer då måtte, uti detta vigtiga
ämne med lätthet och säkerhet kunna besluta.
Detta allt hemställes dock vördsamt
till Riksens Högloflige Ständers eget
bepröfvande.
Slockholm den i November i8a3*
N:o 596.
Ankom den 17 November 1853.
Z7tlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss på
Stats-UtskolteU Betänkande». §o3
Enkefru af J^ibelii underdåniga
ansökning att få bibehålla
hälften af den pension
hennes man på Allmänna
Indragnings - Staten
innehaft.
U nder åberopande af framlidne Landshöfdingens
och Commendeurens af Vibelii
fÖrtjenster emot Fäderneslandet, har dess
efterlemnade Enka Fru Louise af Vibeiia,
född Eskolin, hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit att i Nåder varda bibehållen
vid hälften af den Pension 1,000 R:dr
årligen, Mannen vid dess, i anseende till
ålder och sjuklig ket, erhållné afsked från
Landshöfdinge-Åmbetet i Yérmlands Län
på Allmänna Indragnings - Staten blifvit
tillagd, samt att om Kongl. Maj:t på den
grund att desse medel endast af Riksens
Ständer disponeras, skulle finna sig förhindrad
alt bifalla den underdåniga ansökningen,
Kongl. Maj:t täcktes med Dess
Höga förord densamma hos Riksens nu
församlade Ständer anmäla, hälst hon vore
derom öfvertygad, att Svenska Nationens
Representanter icke neka att genom
att så obetydligt bidrag som detta, rätt v i
-
go| Sta ts-Utskott el £ Be tön Landen.
sa de Landsmäns för lie lister, hvilka genom
handlingar och tänkesätt, ådagalagt alt de
tillhörde Fäderneslandet, vid det tillfälle
dess dyrbara tredjedel afsöndrades. Och
har Kongl. Majit under den 23 nästlidne
October förklarat Sig vilja, med Nådigt
afseende å framlidne Landshöfdingen af
Wibelii utmärkta förtjeiister till Rikets
nu församlade Ständers Stats-Utskott så
mycket häldre i Nåder öfverlemna berörde
af Landshöfdingens i knappa omständigheter
efterlemnade Enkas underdåniga
Pensions-ansökning, som densamma instämmer
med Kongl. Maj:ts, Stals-Utskottet
i allmänhet meddelade, Nådiga framställning
om. gratificationer i särskildta
fall, för Enkor efter dem, som på Allmänna
Iudragnings-Staten innehaft Pensioner.
Utan att tillstyrka afvikande från
den af Stats-Utskoltet vid denna Riksdag
yttrade och af Riksens Högloflige Sländer
gillade grundsats, att Allmänna Indragnings-Statens
egenskap icke medgifver, att
hvad sorn, vid en derå nppförd Löntaga'
res eller Pensionairs afgång, bespares; må
lill större eller mindre del användas till
qvarlefvande Enkors och Barns understöd,
utan beloppet ovilkorligen indragas för
att Stats-Verket tillgodokomma, samt, i
S t a ts-U t s ko 11 c t s B e 15 a k a n d e n. po5
de händelser, då Enkor och Barn efter på
denne Stat uppförde Ämbets- eller Tjenstemän
finnas i behof af Statens understöd
och ej skulle vara dertill berättigade
å de i sådant afseende bestämde anslagen
under Sjunde Hufvud-Titeln, Kongl. Majit
icke lärer sakna utväg att efter Nådigt bepröfva
nde bevilja dylike understöd af de
till Dess Nådiga disposition anslagne Extra
Ulg ifts-medlen; men alt fråga om annan
eller särskild tillgång för sådane Pensioner
kan vid kommande Riksdag framställas
i de fall omständigheterne skulle dertill
föranleda; tror Stats-Utskottet sig ega
full anledning att å förevarande ansökning
tillstyrka det afseende, sorn icke utan
i så utomordentliga fall, som det nu
framställde, bör lemnäs. Det är nemligen
allmänt kändt huru framldine Landshöfdingen
af Yibelii såsom Landshöfding i
Kuopio Län i Finland, med outtröttlig
verksamhet, sökte bereda och bibehålla alla
de för Svenska Armeen under det sista
olyckliga kriget i detta Land, som det
var honom möjligt, och att han i sitt nit
för Regering och Fädernesland icke låt
sig lillbakahållas hvarken af de fördelar
lian kunde bibehålla och ytterligare vinna
vid den plats lian innehade, eller den hotande
faran att förlora lif och egendom,
•s— Knappt ined lifvet undankommen såg sig
go6 S t a t s-U t sk o 11 e 11 B etän kalldén.
han beröfvad ej blott det Ämbete, hvaraf
bade sin utkomst, utan äfven allt hvad
lian äril eller kunnat under eu lång tjenstetid
med sparsamhet förvärfva. Honom
anförtroddes viii sedermera förvaltningen
af Landshöfdinge - Ämbetet i Vermlands
Län, och äfven detta senare Läns innevånare
vittna om denne redlige Ämbetsmans
oafbrutna bemödanden för allmänt och
enskildt bästa; men då en hög ålder och
tilltagande sjuklighet hindrade honom att
med lika drift och verksamhet sorn tillförene
förrätta detta Ämbete, sökte och
erhöll han derifrån Nådigt afsked med en
Pension på Allmänna Indragniiigs-Staten
af 1,000 K:dr om året, hvaraf lian intill
sin död varit i åtnjutande.
Desse Landshöfdingen af "Vibel i i ovanliga
uppoffringar och förtjenster af fäderneslandet
föranleda Stals-Utskotlet att
tili Riksens Högloflige Ständer hemställa,
om icke bifall må i så måtto lemnäs lill
den underdåniga ansökningen, att, så vida,
efter inbeVntad kännedom af Boets
verkliga ställning, hvarom, i saknad af Boupleckning,
Utskottet ej varit i tillfälle
alt erhålla tillförlitlig upplysning, Kongl.
Majit i Nåder pröfvar sådant för Enkans
Sorgfria utkomst erforderligt, hon då må
£ Allmänna Indragnings-Staten njuta en
Stats-Utskottets Betänk anden. 9 07
ärlig Pension af 5oo R:dr Banco, så länge
lion deraf kan finnas i behof, och hvilken
Pension, utån alt erfordra nytt anslag,
kan af Indragnings-Stalens redan varande
tillgångar utgå; Lärandes underdånig skrifvelse
härom böra lill Kongl. Maj:t allåtas.
Stockholm den 11 November 1823.
N:o 5gj.
Ankom ilen 17 Novemi,er 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Eesvärsoch
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af
gjord återremiss af £/tskot
-
90S Stats-Utskottets Betänkanden.
tens Betänkande N:o m,
om förhöjning i betalningen
för det underhåll, som
lemnäs tågande Trupper.
Hedervärda Bonde - Ståndet liar till Utskottens
förnyade handläggning återlemnat
ofvannämnde Betänkande, med förklarande,
alt Friherre af Nordins och Herr Kappes
i Utskotten afgifne, Betänkandet åtföljande,
särskildta yttranden vunnit Ståndets
enhälliga bifall.
I anledning häraf få Utskotten anföra,
att Utskotten vid pröfningen af de
Motioner, som i förevarande ämne blifvit
väckte och till Utskottens åtgärd remitterade,
äfven voro i tillfälle alt inhemta
Herr Friherre af Nordins och Herr Kappes
åberopade särskildta yttranden ; men
då Utskottens pluralitet vid förstnämnde
tillfälle icke delat dessa meningar, hafva
Utskotten, enär samma yttranden icke finnas
vara med några nya skäl understödde,
icke eller nu funnit anledning alt
frångå sitt i ämnet först afgifne Utlåtande.
Stats-Utskottets Be tänka uden. 909
de; Hvarförutan, och då detsamma blifvit
af Ilögloflige Ridderskapet och Adeln,
Ilögvördige Preste Ståndet och Välloflige
Borgare-Ståndet bifallet, någon ändring
deruti icke lärer, emot 69 §. Regerings-*
formen, 49 Riksdags-Ordningen, kunna
ega rum.
Stockholm den 11 November i8a3
N:o 598,
Ankom den 19 Nov. 1823.
Riksens Högloft. Ständers StatsLag-
samt Allmänna Besvärs-
.och Ekonomi-Ut
-
^deSaml. 5 Band,
56 *
qto S t ä t s - U t s k o 11 e t s Beta akan den.
skotts Z/tlåtande i anledning
af gjorde anmärkningar
vid desse Utskotts Betänkande
N:o 497 angående
en friare Disposition
af Ekeskogarne i Riket.
Ti^älioflige Bor gare-Ståndet har under den
4:de sisth October återremitterat förenämnde
Betänkande; men som detsamma
redan blifvit bifallet af de orne öfrige
Stånden, nemligen af Högloflige Ridderskapet
och Adelil under den 3 af Högvördige
Präste-Ståndet den 4;de och utaf Hedervärda
Bonde-Ståndet den gide sistlidne
månad, så hafva Utskotten, enär alltså,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen detta
ärende är afgjordt, ansett sig ieke kunna
dervid någon ytterligare åtgärd lemna;
Hvilket Utskotten likväl bordt Välloflige
Borgare-Ståndet vördsamligen till svar
meddela.
Stockholm den 11 November i8a3.
A»
S t a t s - U t s k o l1 e t s Be tänta 11 flen. g 11
N:o 5gg.
Ankom den 17 November 1S23.
Riksens Högloft. Ständers StatsBevillnings-
samt Allmänna
Besvärs-och EkonomiUtskotts
Utlåtande, i anledning
af väckt fråga
om rättighet för Härjeådalens
Allmoge att tullfritt
få hemta Salt från Rörås
Kopparverk i Norrige till
<eget behof.
Uti eli från Hedervärda Bonde - Ståndet
lill Stats- och Ekonomi Utskotten rein i tteradt
Memorial, rörande ujiphälvande at
Gränse Tullbevakningen mellan Sverige
oell Norrige, liar Riksdags-Fullmiigtigeu
Eric Åndersson Bång, i sammanhang med
912 Stats-Utskottets Betänkanden.
denna fråga erinrat oni olägenheten för
Herjeådalens fattige Allmoge, att från de
dem närmast belägne Sjöstäderne Hudiksvall
ocli Söderhamn nödgas hemta Salt
2o a 3o mil från hemorten; Hvadan han
trott sig böra hemställa det nämnde Allmoge
måtte tillåtas att, såsom mera beqvämt
få från Rörås Kopparverk i Norrige,
beläget 8 mil från Svenska gränsen
tullfritt införa förenämnde nödvändighetsvara
till husbehof.
De förenade Stats- Bevillnings3 och
Ekonomi - Utskotten, hos hvilka denna
hemställan lill pröfning förekommit vid
behandlingen af de till dessa Utskott remitterade
Motioner rörande upphäfvande
af Gränse-Tullbevakningen m. m., hafva
deröfver velat särskildt sig utlåta; att då
Tullen å Salt utgör en betydlig och påräknad
inkomst för Stats-Verket, och härtill
kommer det en obehindrad och utan
Controll rnedgifven Communication med
Norrige innan Svenska och Norrska Tullförfattningarne
blifvit bragte i en närmare
öfverensstämmelse, möjligen skulle
öppna tillfällen till Lurendrägeri och Tullförsnillning,
anse Utskotten sig icke kunna
tillstyrka Riksens Högloflige Ständer
ött bifalla hvad Riksdags-Fullmägtigeq
JJång i delta afseende hemsläldt.
Stat s-U tskottets Betänkan den. g 13
Hvilket dock härmed vördsamt öfverlemnas
till Riksens Högloflige Ständers
egen pröfning.
En Ledamots särskilda tanka bifogas.
Stockholm den ii November i8a3.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloflige
Ständers Stats- Utskott d,
15 Nov. J823,
S. D.
skäl, soln föranledt den reservation Herr
Öfverste-Lieutenanten Hjerta förut anmält
gmo t Stats, Beyillnings- och Ekonomi-Ut
-
gi4 Stats-Utskottels Be tänka n den.
skottens gemensamt fattade beslut i frågan
om rättighet för Herjeådalens Allmoge
att från Börås Kopparverk i Norrige
få tullfritt afhemta Salt till eget behof,
uppläste Herr Öfverste-Lieutenanten nu
följande: ”Högloflige Utskotten anse, att
en obehindrad och utan cöntroll medgifven
communication med Norrige, innan
Svenska och Norrska TuU-författningarne
blifvit bragte i närmare öfverensstämmelse,
möjligen skulle öppna tillfälle till Lurendrägeri
och Tullförsnillning.
Motionären har aldrig begärt; en
communication utan controll. Han
liar begärt Tullfrihet för Salt. Tullfrihet
förutsätter ej, att den ännu bibehållne
Gränse-Tullbevakningen skall underlåta
att visitera. Kan denna bevakning
visitera scb. bevaka alla transporter vid
gränsen, så kan genom Tullfriheten ingen
-
misstag, att sådan kan komma i fråga,
S t a t s-Ut sk o t le t s B etan kan den. c>i5
Och skulle detta yttrande, deruti
Riksdags-Fullmägtigen Carl Bergman från
Gefleborgs Län instämde, medfölja Betänkandet
lill Respeclive Riks--Stånden.
Stockholm som ofvan
Ex Prolocollo
W. KARSTRÖM.
