# ID: svediakorp-gov1865
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 57,648
# sentences: 1,366
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


S t a t s IJ t s k o t1 e t s B e t a n k a nd e n. 29^
efterföljd fastställ is, samt derjemte, så framt sådant
befunnes mera lämpligt, en annan tid än den nu
bestämda ‘eller’den i Maji för Bokslutet nedsättas;
5:0 Medlen Börtie hvarje år, tilllika med de ofri!gt
utsltyldeVne, uppbiiras till det För hvarje Man-,
lalsskrifvert person af PröfnjVtgsCömmittden i här
ofvan fofeskrifven ordning bestämda belopp; 6:0
■De från Kongl. SeraphimterÖrdens Gillet Vanligen
utgående årliga anslag, til! det belopp Riksens
Höglo fl; Ständer, med anledning äf Kongl-.
Majlis Nådiga Proposition dém hu fastställa, skulle
för hvarje .Län utfalla i Förhållande till 'sjukantalet
under det föregående året; 8:0 Örn ett‘öller
flere Län brfinnes ännu ej hafva åtiijrrtit det
dem, under lika vilkor vid sista Riksdag förbehåll
ne' bidrag, och hvarom König]. SeraphimefÖrdens
Gillets tryckta berättelse med Tabeller ej
meddelar en tillfyllestgörande upplysning, borde,
såsom ett uttryckligt vilkor för denria beskattning,
sådant dem nu oafkortadt tillgodokornma; och
8:0 Den Riksens Högloft. Ständers Revisorer vid
sista Riksdag förbehållna granskningsrätt af Se‘rapihimerOrdens
Gillets räkenskaper bör äfven ovilkorligen
innefatta Räkenskaperne ofver BeraphimerÖfdens
Gillets egentliga Fonder och HoSpitalsräkningarhé,
så vida den till ofvannämnde anslag
för Lazaretterne årligen blifvande behållning
endast kan af desse bestämmas, och Gillet, i afseende
på de af den nu föreslagna 3 sfes afgif
-
4 Sami, 4 B anti,
sgS S t at 9 • tJ t skott et s Betäniaridén.
eller ännu högre afgiften i ortefne inflytande och
der förvåltade medel, icke har något annat an ett
sa thili än drag af ålla Xäns . fazaretts-Styrelsernas
speciella redovisningar derföre att till granskning
framlägga, hvarförutan ,och då, af den Kgl. Maj;ts
Nådiga Proposition åtföljande Berättelse från mer.
hterörde Gille, ej kunnat slutas ti l någon egentlig
grund för beräknandet af nedsätiningen i årliga
anslaget från 19,400 Bd.' till §,400 Bd., enär de af
olika srdespriser härrörande förändringar i inkomsterne
kunna så val hädanefter, spm hittills inträffa,
och in kom sterne något 3r äfven möjligen of.
vers iga livad de under sednare åren utgjort,
hemstälies om icke dé‘ Utskott," till 'hvilka Frågan
klefve remitterad, -borde derom inhemta närmare
kännedom och förslaget må hända föregås af en
fullständig granskning af Kongl. SeraphimerOrdens
Gillets samtlige fonder, hvarefter först lär-er kunna
bestämmas, om en viss alltid lika stor, eller en
öfter tillgångarne förändrad bidrags-surnma till
Eäns-Eazaretterne kan till antagande förslås oöh
tillstyrkas.
Me erkännande af den mångfalldiga nytta,
som den för veneriska smittans hämmande utgående
3 sk:s afgiften sä till dess syftning, och ändamål,
sorn till dess nödvändighet rnedförer, har Herr
Johan Ehinger framställt icke allenast, det borde
de besp tringar, sorn pä de ställgn, hvarest sjukdomen
är mindre utspridd, tillkomma med hätt*
S t a t-s - U t s Jc o t t .e t s B e t ä n k a n d e n. 2<)g
»ettide till elen allmänna fördelen af detina sjukdoms
utrotande, användas till andra af detta onda
mera besvärade orters gagn, qch 3 sl;:s afglften
således från hola Riket; ingå i en gemOnsamjCassa,
stäilel under vard oell tillsyn, af Song!. Sundhe:s-Qol!egium
ehn' någon annan auktoritet, med
tillaggd rättighet, att, jemnlikt de föreskrifter, sorn
härom skulle af Riksens Stähder utlärdas, använda
medlen efter, behof tili veneriska smittans utror
tande inom Riket, likväl under dermed förenad
skyldighet, att inför Riksens, fl vglofl. Ständers Re?
visor er derföre redovisa, utan äfven yrkat, att fran
.Kongl. SundhetsCollegium måtte pn Berättelse, om
meratiämhde sjukdoms ..närvarande tillstånd i Rijfcets
åtskilliga provineer, samt de deremot vidtag,
ne åtgärder infordras, tillika med yttrande öfver ej
mindre tillräckligketen af de hittills varande eller
framdeles blifvande tillgångar, än förslag att j.
grunden utrota detina farsot.1 Mot hvilken således
gjorde framställning Herr H. Bjuhr erinrat,
det borde afgiften hädanefter spm hittills inom
hvarje Läfi användas, äfvensom Herr Hambraeus
yrkat, det måtte staden Söderhanm',' såsom försedd
med eget sjukhus och skicklig Kältare, tillåtas
att utan inblandning med den öfriga delen af lä'
xiet, uppbära hvad på i.M.nevånarne dersammastädes
belöpa kunde, i hvilken önskan Herr Ekelund
äfven instämt, i afseende på Norrköping, med
hvilken stad ett lika förhållande inträffade, men
hvarvid Herr Leffter anmärkt, a,tt# på särskild der
-
3Q0 Stats • Utskottets Betan kan den.
om gjord anmälan, liar en sådan lättighet blifvit
staden götheborg förunnad,
I afseende på denna afgifts mindre nödvändighet
har deremot, inom Hedervärda Bonde-Slån.
det, blifvit andragit af RiksdagsFuilrnägtjgen Joh.
J. Ruthberg, att då den veneriska smittan aldi ig
varit en allman landsplåga, hvarken i hela Riket
*11 er inom någon provins, och innevåparne i de
orter, sorn varit och äro från denna olycka befriade,
hvarken kunna anses skyldige till a aska flan e
af botemedel åt andra orter, särdeles vid ett sådant
förhållande som i Norrbottens Län, hvilket
hittills, varit för smittan förskonad?, eller billigtvis
förpligta® att utgifva något innan nödvändigheten
deraf är känd, aldraminst under en tid, då allmänna
välmågan icke ar. så stor, att det kan vara
lämpligt hopsamla cassör för ovissa behof, samt
innan man vet huruvida de tarfvas, borda äfven,
dock med bibehållande af de. redan befintlige cassorne,
sorn kunde genom växande räntor förökas
och hållas i beredskap till inrättande af ett Curhus,
om något sådant skulle blifva af nöden,, den
lill fortfarande i Nåder förpslagne 3 sins afgiftep
upphöra icke allenast för de orter, sorn* befinna
sig i enahanda belägenhet med Norrbotten, utan
ock för hela Riket; af Erik Airdersson Bång, att
då ingen innevånare i den aflägset belägna Herjeådalen
i mannaminne varit besvärad af oftanämnde
sjukdom, hvilken derstädes knappastär till
St ats-Uts kot tets Betänkan dfn. 301
namnet känd, borde provincens fattige och jemrtförc
Isevis mot andra tracter vanlottade innevånare
från deri ifrågavarande äfgiftén rättvisligen befrias,
mep örn sådant icke .kunde ske, utan Herjeådalens
bebyggave skulle ännu nödsakas bidraga
till Gurhuset i Jemtland, föreslås det skulle af,
gifterr nedsättas åtminstone till en skilling och
sex; rundstycken af hvarje person; af Joban Olsson
Longberg, att derest inrättning n afLäns-Lazaretterne
skufle fortfara, hvilket torde för flere
orter vara angeläget, borde kostnaden dertill bestridas
af statsmedlen, på det att användandet deraf
måtte komina under granskning af Riksens
Ständers Revisorer, emedan 1 motsatt fall vare att
befara, det berörde afgift förvandlades från en
personel Bevillning till grundskatt, utan att densammas
användande kunde i erforderlig måtto
controlleras, hvilken mening flere, af Hedervärda
BondeStåndets medlemmar biträtt; af Anders J):rnielsson,
att de Utskott, till hvilka bandlirgarne
blefyo lemnade, borde anmodas, att genom vederbörande
infordra .Län ds höfding:; mes eller Curliug-lD
rectionernas redovisningar, på det att Utt
skottei dels matte inse nyttan af hvad Longberg
föreslagit, dels ock hvarje läns Fullrnägtige komma
i tillfälle, att om Curhusrriedlens förvaltning
.inhemta den kännedom, som i de flesta Län hittills
varit dem betagen; af Olof Jonsson från
Elfsborgs Län, att dä fråga om denna afgift först
inom nämnde län väcktes och på föreställnit gar
302’ St a ts - U !s koj t s - Be t iin ka n den ,
af Konungens Befallningshafvande antogs, skedde
sådant pä fem års.tid .samt, under. namn af Cuf
och arbetshusa fgiff, men att den, oaktadt samma
tid redan tiljändalupif, icke desto mindre fortfar
under namn af Cucbusafgift:, af Nils Håkansson:
från Christiansstads Larv att de Socknar och Hä,
rader, sorn finna sådant nödigt,., mätte ega, rättig,
liet att hos vede; hörande Landshufdingar genom
sine Fullmägtige derom öfverenskomma, men att
afgiften borde i allmänhet upphöra, och. sådant
desto heldre för sistnämnde. Län, som en fond
till Lasarettets underhåll derstädes redan finnes’
för många är tillbaka samlad och ännu under-,
stöues af allmogen med frivilliga gåfvor, så att
inrättningen kan egä bestånd, i synnerhet då det
mycket sällan inträffar, att någon af allmogen sik
ker Läkarevård vid Lazaretterne
I
anledning af Kongl. Maj ds i detta ämne
äfiatne Nådiga Eröposition, och med fastadt afse.
ende å de inom JRespectiye RiksStänden, i sam.
manhang dermed framställde olika meningar och
, yttranden, iiar Bevillningsutskottet, till hvars med
Riksens Htiglofl. Ständers Stats-Utskotts .gemen.
.aii.n a handläggning detta ärende blifvit r< mitteråd:
tlfet forsttärruide dels ansett den af en värd
Ledamot inom Vallöf!. Borgare-Ståndet omförmäldia
Berättelse från Kongl. SundhetsCollegium,
jemte förslag öfver sättet till veneriska smittans
utrotande, vara för frågans afgörande mindre af
Stats - tU t s leo t £ ets Be t a' ti kä n den. 303
nöden, dels ock förmodat sig icke tillkomma, att
ingå i granskning af Länens 'Särskilda Redogörelser,
funnit å ena sidan vigter, och nödvändigheten
deraf 1 att med kraftige och för -ändamålet'tiilräcklige
anstalter, så i dess upphof, sorn vidare 'utspridande
motverka den veiieriskasmittan, hvilken för
menskligheten och fäderneslandet lika förfärliga
sjukdom af en olycklig erfarenhet visas vara långt
ifrån utrotad, utan tvärtom till, och med utbredd
i de orter, som förmodats vara från denna farsot
■ berdadé, och å den andra sidan, att de härtill af
• frivillige sammans-kotter eller andre tillfäljige inkomster
inflytande medel äro långt -ifrån tillräck,
lige till nämnde sjukdoms kraftiga betande. på
, • denna grund har samma Utskotts pluralitet t ott
den så kallade 3 sk:s afgift en ännu böra fortfara,
men med hänseende till rättvisan ej mindre d' raf,
att denna utgift närmast faller dem till godo,
: sorn densamma utgöra, än ©ck. att den ''oförryckt
samt utan iriblandning med andra medel användes
v till ett enda och bestämt ändamål, dervid ansett
sig tillika böra föreslå, det må denna afgift inom
Länen särskildt utgå, användas och redovisas,
skiljd från andra fonder och endast till den vene■
riska smittans hämmande, beläst i annat ,fafl utvidgade
bidrag till andra, och för den af Kongl.
Majit i Nåder yttrade afsigten fremmande inrättningar,
skulle hos den mindre upplyste må hända
, föranleda först möjliga tvifvelsmål, i afseende på
sättet för'de af honom erlagde medels användarn
3° i S t a’t s - U t s 'kotte 't s Betänkandet).
de, och slutligen föda ‘ovilijä iftöt ddhna fpr fö
dérneslaiidet nyttiga beskaUnis*?.
I sararhatjharig härmed och för att lika så liföt
betunga landels innebyggare nied mindre nudrga
utgifter, som för att betaga dem tillfälle, at‘t
när behofvet sådant påkallar, vidtaga kraftigare åtgärder
inut denna farsot, har RevillningsUt-kottet
trott sig böra föreslå ej mindre en minimi- öck
en maximi-Summa inom lämen, än vissa uftdäfrtag
från afgiftetr; erläggan; é på de orter, hväföst
denna sjukdom ej ännu vunnit, inträde; äfvensom
båda Utskotten med hänseende till så väl 'de tinder
den af, Höglofl. Statsiks kottet a nställde granskning
af Revisorernas Bferättelsér öfver 1818, i8i<j
och 1820 årens förvaltning af dessa medel, Samt
deh på detsamma ankommande Revision af 1821
års Redogörelse, hvarom sistnämnde Utskott för
'sin del nu éndäst åberopar dess derom aflåtné
särskildta Betänkande, yppade anledningar, soth
de af. BevillnlngsUtskotiet här ofvan åberopade
skäl, anse sig böra till Riksens Höglofl. Ständers
'upplasta pröfning hemställa, om icke vid åtagandet
af denna afgift bör, såsom derifrån skiljaktig^
vilkor föreslås:
1:0 Att en årlig afgift skall intill hästa Riksdag
utgöras af hvarje Mantalsskrifven person, för att,
\ .
g en orri
S lars - U ts k o 11 e ts Betan landen.
genom Curhusens bibehållande, bidraga till den
veneriska smittans hämmande och utrotande.
s:ö Att en årlig afgift skall utgå) användas och
redovisas inom hvarje Län särskildt, samt alldeles
skiljd från Hospitalernas och iLazaretteri.as
andra äldre fonder) under förbehåll) att den ej be.
gagnas till andra ändamål än Ciirhusanstalterne,
inrättade på ett eller flere ställen inom Länen, efter
behof och öfverenskommelse) samt med undantag
hvad här nedanföre kommer att för
Norrbottens Län särskildt stadgas;
♦
3:0 Ått äfg:ftén bestämmes med ett minimum,
hvarunder den ej kan gå, och ett maximum,
hvaröfver den ej får utsträckas, kommande densamma,
att derimellan inom hvarje Län fastställas,
efter förut erhållen underrättelse, på sätt här
uedan omförmäles, om beloppet af det anslag, som
från Kongl. SetaphimerÖrdens Gillet är att påta
kn a/
4:0 Att minsta afgiften blifver en sk. Banco årligen
för hvarje mantalsskrifven person.
550 Att vid högst trängande omständigheter skall.
minimi-afg ften för hvarje ffiantälsskrifven person
årligen utgöras med 5 skö banco.
4 Sami, f Band.
306 Stats- Utskott*!* Bet ankan *?fi,
6:0 Att inom Jiinen bör genom Sociken-FuT!-  miigtig.e en deputerad väljas fran hvarje Härad,
hvilke jleputerade sammanträda på den tid och
i et stalie Län shöfdtngen utsätter, för att, under
dess Ordförande, sjelfva öfverlägga,, och i hän.
delse af olika meninga,r genom votering och .capita,
deruti Landshöfdingen eger deltaga, besluta
hunt den Committé bör sammansättas, sorn skn'i
årligen intill nilssa Bihr,dag stadga den för följa;
de året nödiga afgiften, samt äfven sättet förde
till räkenskapernas granskning årliga Re viso.
rers utseende; häruti deltaga äfvenledes .Fulknäg*
lige fiån hvarje af de städer, sorn begagna sam,
ma Curtius, som landet, men Stockholm och Götheborg
ansfes i detta afseende såsom särskildta
Län,
7:0 Ätt denna från Hospitalsf oh deri 1 hvarje
Län skiljda afgift må af en tillförordnad Di faction
användas och årligen redovisas inför Länets
Pröfnings-Committo eller en annan af innevå*
nårne dertill vald Committé, hvilken i de om
dess sammanträden utfärdade allmänna Kungörelser,
förut erinrad om detta dess särskilda .åliggande,
efter skedd granskning af föregående årets
räkenskaper och undersökning orri behofvet för
rlet påföljande året, samt genom Directtonens
försorg vunnen underrättelse om. beloppet af defc
anslag, som från Kongl. SeraphimerOrdens Gillet
är att påräkna, bör bestämma- den i itsta Mom,
/
St-a ts - Ut s-T: c»t / et s B e tiitiKå rulle n. 3H7.
om förmälda afgift; lämpad efter be hofvet och inskränkt
inom det der stadgade belopp; skolandes*
alltid berättelsen, rörande natrin le Revision ärligen
tryckas, och ett exemplar deraf till hvarje kyrka
sändas att från Predikstolarne kungöras; äfvensom
eU exemplar bor öfverlemna? till Kongl. S°r<>.
phiinerOrdens Gillet, ett till Kongl. SundheisCollegium
och ett till Riksens Ständers Riksgälds
Contoir, för att Riksens Ständers Revisorer och.
BevillningsUtskot et vid en blifvande Riksdag
tillhandahållas; hvarjemte i dessa tryckta berättelser
äfven utsattes till hvad belopp PröfningsGommittéen
funnit afgiften böra det följande året utgå,
kotpmande derefter debitering och uppbörd af oftanärnnde
afgift att verkställas på förr vanligt sätt,
tillika med ds öfr ge kronp utskylderne, likväl med
de/ förändringar, som nu blifvit föreslagne, samt
det tillägg, att Revi ions-Berättelsen må, på säl1
Författningarne_ föreskrifva» kungöras.
8;o Att Norrbottens Län, i afseende på hvilke
är» bestämdt uppgifvet och styrkt," att veneriska
smittan der ej varit gängse, .och således Curhus
hitintills ej heller af nöden, må förunnas den
särskilda rättighet, att, om ett dika förhållande in
till nästa Riksdag fortfar, fa till andra ekonomiska
behof begagna den afgift de hädanefter erlägga
likväl under uttryckligt förbehåll, att, otn nämn.
de smitta der yppar sig, skall afgiften till dess
hämmande användas och den nu samlade fonden
3o8 Stati-Utskottets Betania n den.
till nästa Riksdag förblifva orubbad, så vida den
ej till inrättande äf Curhus erfordras; och iaktta
ges härvid, hvad 6 Mom. innehåller rörande förvaltningen.
9:0 Att förvaltningen af rre-anämnde afgift besörjes
af en Direcuon, förordnad i enlighet med
Korgi. Maj:ts Nådiga Instruction af den 17 De.
cember 1817 för Directionerne öfver Curhus-anstalterne
till veneriska smittans hämmande.
10:0 ^tt det bidrag till JLänsLazaretterne Kongl.
SeraphiineiOrdens Gillet kommer att meddela,
antingen till ett visst bestämdt, ellpr i mån af Hospitals-
och Barphusfondeps tillgångar föränderligt
belopp, må imellan pämnde Jjazarptter fördelas i
förhållande till antalet af de sjuka inom Jivarje
Län, under det nästföregående året; och
11:0 Att den af Riksens Ständer vid senaste
Riksdag åt deras till Sfats-Banco-p'h Riksgälds
verkens öfverseende valde Revisorer föbehållpa
granskning af Seraphimer Ordens Gillets räkepskaper,
må utsträckas äfven till Redogörelsen öfver
Or ensGillets egentliga Fon !er samt Hospitals-
och Barnhusfondens räkenskaper, heldst endast
genom tillgång till desse räkenskaper knn
utrönas hvad behålning årligen varit, att till X.azaretter-e
understödjande påräkna. Hvarjemte
och då de från Kongl. Se iphimn Ordens Gillet
Stats- Utslå itets B e t ä n k a n t’«j n. 309
meddelade uppgifter icke gifvit en säker ledning
för bedömande.', huruvida den i Kungl. Maj:ts
Nådiga Proposition, på grund af Orde isGillets
underdåniga framställning, föreslagna nedsättning
af Hospitals- peli Barnhusfondens årliga bidrag
fill Liäns-jLazaretterne från 19,400, till 8,400 Rd.»
må tillstyrkas, och detta bidrag hädanefter till
sistnämnde nedsatta belopp ofbrändradt bestämmas;
samt de förändringar i berbrde Hospitals-fonds
inkomster, som fbranledt till en sådan framställning
å OrdensGillets sida egentligen haft sin orpak
i Spannemålsprisernes faji de sednare åren,
mert hvilka framdeles möjligen kunna stiga, anse
Utskotten sig böra vördsamt tillstyrka, att Riksens
(Stan er hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhål.
Ja, det täcktes Kongl- Maj:t i Nåder anbefalla
{Jess Beraphimte Ordeus Gille, att i början af hvar'
je år ingifva ett, på grund af sednast fastställda
Markegångs-Taxor upprattadt, förslag å det belopp,
Hospitals- och Barnhus-fonden för det ingående
året kunde anvisa till Jäins-Lazaretternes under'
stödjande, samt att den Summan, sorn efter För.
slagets pröfvande, af Kongl. Majrt i Nåder be.
stämdes, måtte fördelas efter de grunder Riksens
Ständer för desse bidrag uppgifvit; hvarjemte Riksens
Höglo fl. Sänder torde härvid fästa . det vilkor,
att. Hospitals- och Barnhusfondens bidrag till
Xiäns-Lazaretterne aldrig må underst'gi det af
OrdensGillet nu föreslagne belopp eller 8,400 Rdbnflco
om året.
310 St ats-Uts kotte ts Betänkandet!.
De vid pfverläggningayne inom Högloft. Be*
villningsUtskottet yttrade särskilda meningar bifog
s. Oell varder allt detta vördsamligen till.
Riksens Högloft. Ständers upplysta profning öl- .
veile m na dt
Stockholm den 21 Augusti 1823i
Transumt af Protocollet, hållet uti
Riksens Höglofl. Ständers
Bevillnings-t/tskott den 16
April 1823.
S. D. fiöglofl. Utskottets ^tdje Afdelnings den
14. dennes .på bordet lagde Betänkande, r anledning
af Kongl. Maj:s Nådiga Proposition om fort-,
farande af den så kallade 3 sk:s afgiften till veneriska
smittans hämmande föredrogs å nyo och
upplästes.
St a t *-U.ts kott ets B etan k a n de n. ju
Härefter aflemnades af Erik Svensson och
Upplästes ett sä lydande:
V ö t d s a m t A n f ör a tt d e !
Alla de åsigter, som Uti Afdelningen blifvit yt*
trade, rötande ifrågavarande afgift stämma öfverens
deri, att densamma bör ega rum. Endast i
afseende på beloppet och reglementariska före.
skriftevne för dess utgörande, samt controllen öf»
ver dess användande hafva meningarne varit delade.
Jag ian icke instämma i någon af dessa meningar;
ty jag yrkar att afgiften rent af må upphös
ra, elier åtminstone icke blifva föremål för nå»
gon bestämmelse af Riksens Ständer.
Tre skilling? afgiften härleder icke sitt ursotäng
från något Ständernas Besh,it, utan frårt
Frivillige öfverenskommelse:-, åt hvilka sista Riksdagens
Ständer gåfyo en utsträckning genom stadgandet
att afgiften skulle fortfara i fern-år.
Jag inser ej hvad nytta, men väl hvad
våda det kan medföra, att af frivilliga
sammanskott skapa tvungna Bevillningar. —
Nyttan inser jag icke, emedan jag ej kan föreställa
mig, att folket vill upphöra med ett bidrag»
sorn är Skäligt, sedan det en gång åtagit sig
3i3 Stais- II is ko t tets Bet;, n kand en.
elef. Vadan deremot faller genast i ögonen;
Hvem vill gifva, sedan man erfarit, att gåfvan
förvan lias till en stående skatt. G i f mig i
dag, och jag skall tvinga dig att
gifva rft ig i morgon* vore «n Lön, sorn
äfven deri frikostig iste skulle tveka att Walla*
Jag liär sagt atf folket ej lärer vägra fortsätt--  ningen af ert s k ä ligt frivilligt bidrag, och härmed
förstår jag ert sådant, Söm är både nödvändigt
i afseende på ändamålet, och
rättvist i afseende på fördelningen. Jag
tror att 3 sk:'s afgiften och det nu i stället föreslagna
v riepändé’ beloppet är intetdera; bidragets
Il ö d v ä n d i g h 6 t synes ir: g till det minsta ej:
vara g i f V é rt* men orättvisan af dess f ö rd
elni n g alldeles obesmdelig.-
Vi häfva hört påstås* och det är icke ve»
derlagdt, att visila orter ej känna veneriska smitt.
n mera ån till namnet, För dessa karr skatten
til' dess hämmande omöjligt vara nödvändig.
Man ma hi Vatilda* alt örterna itthoi des böra skatta
för hvirandras behof, emedan de aro delar af ett
och samma' Laftd; mén denna invändning gäller
icke uti förevarande fråga, så lät ge' hvarje
ort har sitt egna .Lazarett, till hvilket d'- n'
ensam gör bidrag, utan tnderslöd frän andra
orter- och ett Riks-lLazaret, det är allmänt
Cur
-
St ats-Uts koftets Betänkanden. 31 ,3
Curhus för landets alla sjuke, som ej villja eller
magta skaffa sig ^Läkarevård hemma, har väl än -  nu aldrig blifvit upprest i någon försl.igsmakares
hjerna, och skall änhtt Hniödre någonsin blifva det
i verkligheten»
I dé öfriga orterna har sjukdomen tnér och
mindre irismygt sig; meri det mäste kunna antagas
såsom gifvet, att så snart den hunnit upptäckas,
den sjuke sjelf, om han dertill eger förmögenhet,
och i annat fall församlingen, af fruktår!
för smittan, genast vidtager hödiga anstalter till
dess botande.
Om dessa enida åsigter gö ä tillfyllest, för
ätt rättfärdig 1 det omdömet, att afgiften, ålmin»
Stone såsom skätt betraktad, icke är nödvändig,
så fordtas ännu mindre någor! Vidlyftig»
het, för att ådagalägga, det den ej är rättvist
fördelad på dé skattdragande»
Ingen beskattning år rättvis, Söm ej står i förhållande
till skattdrägaréns förmögenhet. Denna
Sanning har länge varit allmänt erkänd, ätt
den icke behöfvér Utvecklas. Hurti vill mati Val
då försvara rättvisan af en utskyld; sorn drabbar
lika Millionären och den utfattige ? förgäfves
Svarar man, ätt beloppet är så litet» Allt litet
öch stort här i verldeii är relativt* Några skil
-
4 Sami. 4 Baud.
Stats-lTts kottets Betänkanden.
lingar äro litet för den förmögne, men mycket
för den verkligt fattiga, och villja vi ej genom
våra beslut i verket erkänna denna lära, så
vet jag intet hinder, hvarföre icke alla skatter
göräs personella. Åtminstone för något år skulle
val en påräknad summa sålunda utgå, och alltid
klefve beräkningen säkrare, da det ej är Särdeles
besvärligt, att lika fördela det belopp Staten behöfyc-r
på ett ternUgen noga kändt antal af mantalsskrifne
medborgare.
Orri detta yttrande icke kommer att af Höglofl.
Utskottets pluralitet antagas, så anhåller jag,
att det må, såsom min enskildta mening, åtfölja
Betänkandet till Ständerna,
Herr Uggla, Carl, ”då Erik Svensson uti
sitt nu aflemnade anförande uppgifvit, att det icke
är vederlagdt, det vissa orter icke känna veneriska
smittan mera än till namnet, får jag nämna,
att hvad Götheborg och Bohus^ Län beträffar,
har jag af Landshöfdingen derstädes haft tillfälle
inhemta den kännedom, att under ett år har icke
mindre än öfver 300 personer, med denna sjukdom
behäftade, å Länets Curhus blifvit skötte
och vårdade*’.
Herr Uggla aflemnade derjemte en tryckt
Berättelse, om den verkställda Bevision öfver Gö
-
Stats-Utskottets Betänkan den. 321
iheborgs och Bohus Läns Lazaretts och Curhus
räkenskaper för år 4820» som på begäran upplästes
och bland annat utvisade det förhållande, att på
Länets Curhus hade, från 1819 qvarliggande och
1820 inkomne, till sammans 346 personer sistnämnde
år blifvit skötte och vårdade, af hvilka
befunnos friske ntgångne 276) döde 15 och qvarliggande
55.
Berättelse
Om den verkställda Revision öfver Götheborgs
och Bohus Läns Lazaretts och Curhus räkenskaper
för år 2620.
Nedanstående vederbörligen utsedde och kallade
Revisorer hafva, till underdånig åtlydnad af
Kongl. Instructionen för Läns Lazaretterne af den
17 December 1817, 14 §, denna dag sammanträ t,
för att granska detta Läns Lazaretts och Curhus
räkenskaper för ofvannämnde år.
Af Curhus Sysslomannens redogörelse inbemtas,
att utbetalningarne voro följande:
Ordinarie utgifter
Aflöning enl. Kongl. Maj:t
i Nåder fastställde Stat, 593: 16 -
Underhåll
Medicamenter
3,756; 21 4
1,121: 45 11 5>47i: 35 *
322 Stats -Utskottets Betänkanden.
Extra ordinarie utgifter.
Hyror 22 2: 10 8
Be grafn i n g s kost na de r 2 3 : 6 -
Reparationer 9 g • 2 4
Extra arfvode!}, Aflöning
enl. Directioneris beslut nq:
Post-Rakning 5: 25
.Utringning af entrepepad auction.
32
Skrifmaterialier 23: 1 4
Utgifter för Lazarettet? tomt
O.ch brandredskap 98;. 12 8
Skjutspenningar för utpolletterade
personer 58: 14
Flyttningskostnad från gamla
till nya Curhuset 3: 35 8,
Tran sport af sjukhus inventariepersedlar
från Götheborg
till Uddevalla 129: 42
Sysslomannens lesekostnad
till Götheborg enligt Di
rectionens
beslut.. 15: 12 ySgt 1 8,
Upphandling
Inyentarier 29: 44 1
Förbr ukningsper se diar
till ett belopp af 35: 20
Bpco Rd. 6)319: 5 7
Stats-Utskottets B e t ä n k a n d e n.
De uppgifna intraderna yorp:
Behållning fran år 181g 207; § 2
Jnflutne medel från Landt
Ränteri et 5,332: 5 4 5,53g: X1 g
galance Sysslomannens förskott 77g; 43 ^
Efter nogaste granskning af förenämnde räkningar
ofver utgifterna, hafva vi funnit dem vederbörligen
styrkte och i allo rigtige.
Hufvud-Redogörejsen för de under Curhusr
Directionens disposition stående medel från ar
1820 utvisar i Debet Balance från år 181g, enligt
LandsContoirets summariska
räkning 2,523: 1 8
Enligt EandtRänteriets
räkning 872: 31 4
Enligt Sysslomannens. d:o 207: 6 2 3,603: 59' 3
Inkomsterne
Tre skillings afgiften för år
183® enligt Eands-Contoirets
räkning. 4,077: 27
LandtRänteriets räkning påförer
181g års anslag af
Kongl. SeraphimerGillet 1,033: 16
D;o Collectmedel 381: 15 2
304 S t a t s - U t s k o tCet s Betänkande n.
Curhus-Directionen emotta
git
iB-20 års anslag från
Kongl. SeriphimerGillet 1,033: 16 6,425: 36 %
Balance till år 1851
Sysslomannens fordran enl.
dess räkning  779: 42 1
Summa B:co Bd. 10,808: 11 5
I Bäkningens Credit upptages
Afkortning
Enligt 1 Eands - Contoirets
summariska räkning 363:
Utgifter
Ordinarie enl. Sysslomannens
Redogörelse 5,471: 33 3
Extra Ordinarie enl. Sysslomannens
Redogörelse 782: 1 8
Upphandling af Inventarie
och förbrukningspersedlar 65: 16 8. 6,319: 5 ^
Balance till år 1821
Enligt Eands - Contoirets
summariska räkning 2,530: 14 3
Enl. EandtRänteriets räkning
962: 23 7
Stats -Utskottets Betan k anden. 325
Uti CurhusDirectionens förvar
633: 16 4.126: >; jo
Summa Bxo Bd. 10,808: Jl 5
Denna HufvudRedogörelsé ar jc mnförd med
de deri åberopade Eands-Contoirets och Randt
Ränteriets
Räkningar, och befunnen till alia delar
med de samma 'öfverensstämmande.
Handling u ne utvisa, att på .Länets Curhus,
qvarliggande från 181g och inkomne 18-20, tillsammans
346 personer blifvit skötte och vårdade;
Af desse befunnos friske utgångne 276
Döde —• 13
Qvarliggande 55
Till desse personers underhåll hafva åtgått
under årsloppet 16,904 portioner mat. Det föregående
året hade 335 patienter förtärt 22,726
portioner. En betydlig skillnad. Också hade de
sjuke nu hela året igenom lefyat på halfportion,
med tillägg af någre daglige portioner bröd derutöfver.
Det tillhör Räkarne, icke Eevisorerne^
att bedöma hvad qvantum födoämne, som erfordras
för en sjuk persons uppehälle, men vi misstage
oss säkerligen icke i den förmodan, att den
omtanka, hvarmed Curhusets bägge Doctorer omfatta
sjelfva inrättningen, sträcker sig till deras
dervarande patienter, äfven i det afseende, att
320 Stats • Utskottets Betänkanden.
dessa blifva erforderligen underhållne. Den fordrar
i öfrigt detina omtanka, denna sällsynta ordning
och hushållning, som Länets Hofdinge,
CurhusDirectiohen och Läkarhe iakttaga vid användandet
af de inflytande medlen, för att desse
något här må svara mot urgifterne, men oaktadt
ada dessa Herrars skicklighet, skola de dock fin»
ha sina bemödanden åtföljde, af en mörk utsigt
för inrättningens framtida beståhd om den ej vin»
ner förbättrade tillgångar.
Hvad R visorérne förledet år föreslogo Onl
Pastorernes föreställningar inom deras Församliu*
gar vid Collecteringarne, hafva val lemnat ett ö‘
kadt, men dock ett allt för otillräckligt bidrag;
svårligen torde något dyl i kg mera lämpligt kunna
föreslås, än en förhöjning i Tre Spillings afgifteli,
Det vörö önskligt att Länets innevånare, sär
deles d&, som kunna komma i fråga att blifva
Riksdagsmän, ville taga kännedom om härvarande
Curhus. Dé skulle öfvertyga sig att denna
inrättning jemhförelsevis nästan icke kan öfver»
iräffis, De skulle förundra sig öfver den trefnad;
Och snygghet, som råder bland en samling af
older för ohyggliga åkommor. De skulle inse
ätt denna snygghet, förenad med en oafbruten
Läkarevård och med tillgång till alla slags passande
medicamenter, samina ögonblick sådane på»
fordras,
Stats-Uts kottets Betan kander). g g i
fordras, gora de sjukas botande både lättare och
säkrare än hvad desse, uti deras spridde hemvist;
äfven med förutsättning af deras anhöriges bästa
bemödanden och god skötsel, möjligen kunna vänta
sig. De skulle intagas för denna den lidande
mensklighetens tillflykt, 'göra allt att beveka sina
medbroder till en ringa uppoffring för dess bestånd,
och sjelfve föregå, dem häruti med hedrande
exempel.
Uddevalla den 16 Mars 1822-
M. af Christiernin. Petter Andre; s Åhlboten.
Kammarjunkare Prost o. Kyrkoh, i Jorshella.
M. Bagge. Pehr Johnsson.
Grosshandlare. i Nycklås.
Herr Lindroth: såsom innevånare af
en Landtförsamling inom Götheborg och Bohus
Län, bör jag upplysa, att flere af tionna Församlings
innevånare, sorn af den olydiga smittan
varit angripne, blifvit intagne på Länets Curtius i
Uddevalla, och efter en derstädes åtnjuten god
och omsorgsfull vård och skötsel återkommit friske
r . . j f)
f Samt, 4 Band, v.t
394 Stats - Utskottets B e t än k ancle n.
och befria e från det onda. Då jag blef utsedd
till RiksdagsFullmägtig för nu påståen ]e Riksdag,
hörde jag ingen af allmogen yttra någon
önskan om den så kallade 3 sk:s afgiftens afskaffande,
eller anmoda mig att dertill medverka*
Vid den anmärkning, som blifvit gjord, att denna
afgift drabbar orättvist, då den utgår utan afseende
på dm skattskyldiges förmögenhet, får jag
erin dra, att den egentligen län er allmogen och
de fattigare till fördel, hvilka i synnerhet behöfva
begagna Curhusanstalterne. Så kallade Ståndspersoner
och mera bemedlade lita merändels och
nästan allt id, då de af denna sjukdom angripas,
slöta sig hemma eller skaffa., sig å något annat,
ställe enskildt Läkarevård och skötsel, samt tillita
icke Curhusen: det är således mängden af dem,
som erlägga afgiften utan att deraf hafva någon
direct enskild fördel.
Herr Limnelius yttrade: att någon
province bidrager tili Curhusinrättningen i Stockholm,
är ett stort misstag. Denna inrättning en.
sam, utom flere, som på Statens bekostnad underhållas,
kostar Staden 7,000 Rd. Den afgift, som
lemnäs för att utrota veneriska smittan eller förekomma
dess Utbredande, tycker jag för öfrigt
att hvar och ert borde anse som en gärd It den
St a t s - U t s k o 11 e t s Het ä n ka n d e n.
J i
lidande menskligheten, och således ingeri derifrån
kunna undandraga sig. Det skulle synas
som de orter, hvilka blifvit skonade från denna
landsplåga, med nöje och tacksamhet borde lemna
en skärf åt de olycklige, sorn derföre ät o offer,
heldst smittan derigenom kan hämmas och de
äfven framgent blifva fredade för densamma.
När afgiften dessutom kommer att bibehållas, för
att användas för hvart och ett Län särskildt, borde
ingen svårighet för dess åtagande möta; om
behofvet icke genast påkallar dess användande,
torde man vara glad, att hafva att tillgå hvad
som samlas, när olyckan inträffar, för att då afvärja
densamma. Ett bidrag till ett sådant ändamål,
som det ifrågavarande, anser jag af den beskaffenhet,
att jag gerna af mensklighet skulle
villja en skärf, för att från medmenniskor vore
det i sjelfva America, afvända ett sådant plågoris,
som den härjande sjukdom, hvilken man nu
vill söka att utrota. Som Erik Svensson begärt,
att dess till Protocollet aflemnade anförande måtte,
om detsammma af Höglofl. Utskottets pluralitet
icke kommer att antagas, hvilket jag hoppas
och med tillförsigt förutser, icke blifver händelsen,
såsom hans enskilda mening få åtfölja
Betänkandet till Ständerne, så får jag också anhålla,
att så väl den i dag uppläste Berättelse orri
den verkställda revisionen öfver Götheborgs och
Bohus Läns .Curhus räkenskaper för år 1820, sorn
32 i SI a t s - U t s k o 11 e t s Betänkande n.
Herr Prosten Linderoths yttrande äfven mätte
blifva Betänkandet följaktige.
Herr Uggla, Goran Gustafi med öfvertygelse
om nyttan af den ifrågavarande afgif.
tens vidare fortfarande och rigtigheten af A-fdel*
ningens förslag, att efter maximi och minimi
grunder bestämma sättet för dess utgörande, kan
jag likväl icke tillstyrka bifall af den föreslagne
tillökningen i afgiften från 3 till 5 sk. för hvarje
mantalsskrifven person. Denna förhöjning i ut.
skyldens belopp är hvarken grundad i Kongl.
Maj.-ts Nådiga Proposition eller af behofvet påkallad.
Erfarenheten har visat, att 3 sk:s äfgifsen
hitiills nästan öfver hela riket varit tillräcklig,
och man bör, efter min tanka, icke vid en
Dags bestämmande fästa 'allt för stort afseende
på några få partiella förhållanden, och derigenom
gifva anledning till en förhöjning i denna skatt
för nationen, ty förevändningar skola visst ej saknas,
att i manga Jhan, der 3 sk. hittills fyllt behofvet,
kräfva maximi beloppet af 5 sk. fulla ut. Jag
tillstyrker derföre att afgiften hädanefter bör utgå
ifrån 1 till 3 sk., såsom det högsta på personen.
I öfrigt anser jag det böra få ankomma
pä hvarje.Dans innevånare särskildt, att för hvar
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 325
je år bestämma beloppet, samt om medlens granskning
förordna.
Herr Uggla, Göran Gustaf; i an-'
ledning af hvad en värd Ledamot anfort, får jag
på det högsta bestrida det sätt, att något maxi.
mum nu icke borde bestämmas. Jag vill endast
påminna derom, att förevarande ämne är en beskattning,
och att afgiften bör, till förjekommande
af alla förhatliga följder af ett olämpligt prejudi.-  cat, till högsta beloppet bestämd och ovilkorligen
utstakas.
— — — —; Och som ja således vunnit, så
kommer maximi afgiften för hvarje mantalsskrifven
person att årligen utgöras med 5 sk.
Emot det sålunda fattade beslut reserverade
sig Herr Arnell, Lars, och Herr Uggla, Göran
Gustaf, den sednare på förut anförde skäl och under
anhållan, att hans enskilde tanka måtte till
Ständerne få åtfölja Högloft. Utskottets Betänkande,
samt Anders Olsson från Stora Kopparbergs,
Lars Andersson frun Skaraborgs och Mals Eriksson
fri n Stockholms Län.
Ut Supra.
Ex Protocpllo.
CLAS LIVIJN.
326 Sta ts-Ufsk <>t teis Betankauden.
N:o 438.
Ankom den i Sept. 1823.
Rikets Högloft'. Ständers Statsoch
Banco-Utskotts Utlåtande
med svar på anmärkningar
vid Utskottens, under den 26
sisth /unn, afgifne Betänkande
N:o 287, i anleduing af väckte
Motioner, om stadgande af
en ny Prasscriptionstid i afseende
på sådane f. d. FilialDiscont-
Inrättningarnes skulder,
hvilka icke inom den förut bestämde
Prsescriptionstiden blifvit
tili inlösen presenterade.
Enligt till Utskotten ankomne Protocolls-Utdrag
af den 29 samt 14 sistlidne Julii, har Utskottens
ifrågavarande Betänkande, angående yrkad Uiqvid
af f. d. Filial-Disconternas ännu utelöpande
skuldförbindelser, blifvit från Högloft Ridderskapet
och Adeln samt H,rdervä:da Bonde-Ståndet
St ats-Uts kot tets Betänkanclen. 327
till Utskottens förnyade handläggning återremitterad!.
Då ibland anmarkningarne äfven förekomma
sådane, deruti 1818 års DiseontRéglering frarnställes
såsom en förhatlig åtgärd, samt det i sammanhang
med öfvertagningen af dessa Disconter
fattade beslut, om < n Praescriptionstids utsättande
för inlösen af deras utelöpande Skuldförbindelser
förklaras hafva varit ett magtspråk, så få Utskotten
till en början tillkännagifva, det Utskotten anse
dessa af fordna Ständer vidtagne författningar,
ligga utom gränsen för Utskottens domsrätt, samt
förthy ej eller kunna föranleda till något yttrande
å deras sida; äfvensom, till upplysning folden
Uedamoten af Hedervärda BondeStåndet,
som synes hafva förmodat, att det varit genom
KiksgälsContoirets kallelser, sorn Disconlernas fordringsegare
blifvit förel,gde alt inom viss tid,
sine fordringar anmäla, Utskotten endast torde
behöfva erinra derom, att den Kot gl. Författning,
som gaf verkställighet åt Besluter, orri Pra eser, ptionstiden,
var, såsom i förra Betänkandet no -  samt finnes ådagalngdt, en uf Konung och Ständer
stiftad, i vanlig ordning l il efterrättelse kungjord
Bag; I sammanhang hvärme 0 samt i anledning
af det utaf en värd Ledamot inom Hcglofl.
Bidderskapet och Adelil yttrade tvifvelsmål,
huru vida nämnde Kongl. Författning blifvit expedierad
och hunnit sprida sig inom de afligs
-
3sS Stats'Utskottets Betänkanden.
nare och vidsträcktare provincerne, så tidigt, att
den utéatte terminen af natt och år ifrån den ira
December 1818 fått af alla begagnas, Utskotten
skolat förklara, det någon yndersökning i denna
del icke kunna af Utskotten företagas. Dock sy.
nes det sorn berörde Kungörelse, hvilken finnes
vara utfärdad den ag September i8i8> och således
mera än 14 månader före praescriptionstidens
utgång, bordt kunna på s>:ne månader hinna spridas
kring landet, då vederbörande egt fullt 12
månaders tid att sine anspråk gällande göra.
Besvarandet af den anmärkning, som af en
.Ledamot inom Höglofl. Bidderskapet och Adeln
blifvit gjord, att nemligen de vid Filial-Disconternes
öfvertagande stipulerade vilkor icke skulle
vara fullt förbindande, så vida de, hvilkas rätt
derunder berodde, icke blifvit i [Laga ordning
hörde, skulle likaledes inleda Utskotten i ett sådant
bedömande af förra Ständers Handlingar,
som Utskotten, efter hvad redan är nämndt, ansett
sig icke tillhöra. Men Utskotten hafva likväl
trott, att, sedan Rikets Höglofl. Ständers Beslut,
i afseende på f. d. Filial-Disconternas öfver,
fagande var fattadt, och visse vilkor dervid tillika
bestämde, någon rubbning af dessa vilkor, eller
af de Författningar, som för verkställigheten
af detta Beslut blifvit af Konung och Ständer gemensamt
vidtagne, icke bordt af Utskotten tillstyrkas,
Stats-tits koitets B et.än ka nd e n. 33g
styrkas; samt att det vore Rikets Höglofl. Ständer
allena förbehållet, alt för billigheten eller andre
särskildte förhållanden låta de rättmätige anspråk
falla, som i afseende på efterlefnaden af
Författningar dock i allmänhet icke torde höra
eftergifvas.
Utskotten instämma deremot fullkomligen med
denne och de flere Herrar Dedämöter, som ansett
den vinst, sorn genom vägrad inlösen af de ifrågavarande
skuld-förbindelserne, skulle Disrontverken
tillgodokomma, icke vid bedömandet af
denna sak böra afses, dock få Utskotten, med anledning
af den värde Uedamotens yttrande, att
Disconternes utredning icke kommer att medföra
förlust för staten, erinra, att, efter hvad de Ut.
skotten tillhandakomne Räkenskaper och provisionella
calculer utvisa, förlusten å utredningen säkert
blifver betydlig,
Att i öfrigt, såsom vidare anmärkes, Götha
Canal Bolags f. d. Discont Assigdationer på Banken
fått emottagas i kronans uppbörd, har visserligen
varit en stor ynnest mot innehafvarne af
desse papper, men som likväl icke kan för desamma
nu mera naedföra någon företrädesrätt
framför de andre Disconternes Assignationer, enär
de förstnämnde i alla fall aldrig varit eriän
-
4 Sami. 4 Band.
*i *
330 Stats - Utskottets Be t än leanden }
de som gångbart mynt, hvilket säkrast vitsorda?
deraf, att, efter hvad Herrar Fullmägtiges i Riks*
gäldsContoiret CirculäireBref till samtlige Kattungens
Befallningshafvande af den n Februari
n8n, innehåller, någre andre än Ränteriernes egne
på Banken dragne Assignationer icke goda
känts i uppbörden af Riksgälds-Contoirets medel.
En värd Ledamot af Höglofl. 9Ridderskape£
och Adeln har, såsom skäl för de ifrågavarande
skuldförbindelsernas erkännande till liqvid, anfört*
att då Palmstruchska Banken föll, äfven en tredje
person uppträdde, sorn gjorde liqviden, samt att
den derföre bestämde praescriptions-tiden 2:ne
gånger förlängdes: äfvensom att förhållandet skall
varit enahanda med Fahnhjelmarne, för hvilkas
inlösen den första 10-åriga praescriptionstiden [likaledes
förlängdes.
Onekligt ä'r väl, att Palmstruchska Banken Ifrån
början var, liksom f. d. FilialDisqonteme, ett
enskildt af Kongl. Maj:t octrojeradt bolag, samt
att icke desto mindre denna Banks skuldförbindelser,
efter bestämde och flere gånger förnyade
praescriptionstider för deras uppvisande, af Staten
inlöstes; men lika ostridigt är ock, att genom de
af så väl Konung Carl X:de, sorn . efter hans död,
af Förmyndare-Regeringen under Carl XI.-s minderårighet,
vidtagne Författningar' till upprätthållande
och förkofran af Palmstruchska Banken,
Statsutskottet* Betänkande. 331
dess utgifne så kallade Creditiv-Sedlar, det enda
•då härstädes i omlopp varande creditinynt, vunno
en garantie af Staten, som borde försäkra inneliafvarne
alt för dessa sedlar ega samma rätt, som
hade de varit af Staten utgifne. Utom det genom
flere Kongl. Placat, denne Bank autoriserades till
ett Uppbörds- och DepositionsContoir för allmänna
och enskilddes medel, förordnades nemi. medelst
Kongl. PlaCatet den 3 Äng. 3664, då Creditiv-Sedlarnes
värde redan börjat blifva vacklande,
att ingen, eho den vara måtte, skulle drista sig
Vägra, att Credifiv-Sedlarne i deras förriga rigtighetjoch
värde underhålla, dem uti köpslagande, be.
talningar, utlagors uppbörd eller ock all handtering
i gemen för gängse att acceptera, utgifva och
emottaga vid plikt: att anses för en ohörsam Rikets
gångbare mynts föraktare; hvaremot alle undersåtare
försäkrades, att de dervid skulle blifva
skadeslöse haline.
låqvidetl af Fahnhjelmarne, eller, såsom de
rätteligen böra benämnas, General KrigsCommis.
sariatets i Finnland Fält-Gassa Polletter, öfverto.
gos deremot icke af Staten såsom tredje man. De
voro på Kongl. Maj:ts befallning utgifne, såsom
Bevis på innehafvarnes egande fordringar hos
Staten, i och för 1788 och följande årens krig i
Finnland, och hvilka fordringar ock genom 17g?
års Riksdagsbeslut till betalning med Riksgälds.
jContoireis CreaitSedlar godkändes.
332 S t a ts - U t * k o tt et s B e tä n k a n d en:
Vid eit sådant förhållande, och då, hvad be*
träffar Palmstruchska Bankens- Creditiv-Sedl.atj
desse voro, såsom Rikets mynt, till gångbarhet,
roan och man imellan på det eftertryckligaste ,antefal
le, och fFält-Cassa-Polletterne åter voro Statens
egne skuldförbindelser, samt, efter Utskottens
omdöme, desse papper således egde en alldeles
ovillkorligt förbindande kraft emot Staten, hvaremot
skyldigheten att inlösa f. d- Filial-Disconternas
Assignationer och öfrige Skuldbevis, ber
rodde på uppfyllandet å fordringsegarnes sida af
de villkor, hvarunder desamma blifvit till betalning
godkände, så lärer finnas, att någon analogie
af förfarandet vid sistnämnde sedlars inlösen icke
lämpligen kan åberopas i frågan om liqviden af
f/il. Filial-Disconternes Skulder,]
Då Utskotten nu till Rikets Höglofl. Ständers
upplysta bepröfvande framställa de skäl, på hvil*
ka Utskotten anse sig icke kunna frångå deras uti.
förra Betänkandet meddeldte yttrande, så få Ut'
skotten tillika vördsamt anmäla, att nyssnämnde
Betänkande redan är bifallet af Högvördige Preste-Ståndet
den 14, samt af Vällofl. Borgare-Ståndet
den 22 sisth Julii, Särskilda Reservationer
bifogas.
Stockholm elen 23 Aug. 1823.
Stats - Utskott ets Betänkandfcn. 333
Tränsumt af Protocollet, hållet uti
Riksens Högloft. Ständers
Stats- och Banco - Z/tskott
vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm den 23 Augusti
1823. '
s. i>. —
Häremot reserverade sig Herr Öfversten och
Riddaren Hjärne under yttrande:
”Då Högloft Utskotten nu ytterligare afstyrkt
den begärde praescriptionstidens förnyande för inlösen
af Götha Canal Bolags och Götheborgs fd.
Disconters Assignationer, får jag äran emot
detta Beslut reservera mig.
Då Konungen i detta fall, som en fråga, hvilken
angår Banken, icke kan bevillja resning, tillhör
det Rikets Ständer ensamt att häröfver besluta,
och hvilka i sådant fall, som Domare, synas
böra icke ensamt afse den ena partens fördel; den
andra partens, hvilken här egentligen utgöres af
den fattigare classen, tyckes derföre med så mycket
större skäl böra komma under consideration,
och billigheten, hvilken de ensamt ega på sin si.
da, borde ligga till grund för beslutet och verka
bifall. Då dessutom hela saken är en otdnings
-
334 Stats-TJtskottets Betänkanden]
anstalt, och efter min öfvertygelse aldrig kari,'
sorn Utskottet synes anse dem, vara ett lagligt
proclama, som jag förmodar böra vara af HofJRätt
utfärdad om den som laglig skalle kunna anses, så
finner jag bifall så mycket heldre och lättare
kunna och böra lemnäs till den väckte motionen,
heldst då' Rikets Ständer denna Riksdag förlängt
tiden för desse Disconters utredning till (fi
a Julii 1825, och således en förnyad praescrip_
tionstid på ett eller ett halft år, icke kan på nå;,
got sätt vara hinderlig för uppgörandet af slutliqvid
vid utredningstidens slut.
Jag kan ej frångå den 'öfvertygelsen, att det
icke -vöre värdigt Rikets Ständer, att genom afslag
på en sådan begäran, dumma i denna sak till egen
fördel och till förlust för en myckenhet af
de fattigare classerne, hvilka i synnerhet nu här
äro i fråga; ty för ganska gifvet kan man antaga
att de förmögnate och affairsmannen icke lära
försummat att 1 iakttaga den annoncerade prae*
scriptionstiden, då deremot den fattige, som icke
varit i tillfälle att läsa Tidningar, nödvändigt utan
uppmärksamhet skulle höra en sådan Kungörelse
från predikstolarne, sorn han troligen icke
förstått att den rörde honom och hans lilla för sin
ålderdom insamlade sparpenning.
Att desse Assignationer genom det förtroende
de egde, sanctioueradt genom den Kongliga
Sfats-Uts kottets Betänkanden. ggj
Kungörelsen, att de barde som contant emottaga?
i tronans uppbörder, äfven undfått egenskap af
mynt, anser jag böra verka som skäl för den öfvertygelsen
jag fattat att bifall till Motionen bordt
tillstyrkas.
De exempel, hvilka Herr Grefven von Schwerin
anfört, om Palmstruchska Banken och de så
kallade Fahnehjelmarrje, uti sin anmärkning emot
Utskottets förra Betänkande, bevisa äfven att man,
vid dylika tillfällen förr, afsedt den biUigbetsgrund
man nu begär och att det prejudicat man nu så
mycket fruktar att gifva, längesedan vid förénämnde
tillfällen redan är gifvet, och hvars Stampande
blir ett ytterligare stöd för närvarande
begäran eller motion i detta fall. Och hvarom är
väl nu egentligen frågan? Jo ingen ting a rina t,
än om man med iakttagande af laglig i former,
skall bereda tillfälle för lagliga fordrings egare, att
utbekomma deras fordran, som aldrig kunna: dem
förmenas, om de förstått att iakttaga den föreskrifna
praescriptionstiden. Då ingen förlust för verket
häraf kan komma i fråga, endast en minskad
vinst och ingen sorl af underslef här möjligen
kan existera, då- ingen gerna kan hafva någon
spekulation derunder, att försumma iakttagandet af
en föreskrifven praescripiionstid, så finnér jag
verkligen allting tala för bifall till den gjorde
Motionen^ sora jag härmed ödmjukeligen tillstyrker.
”
336 Stat s - U ts leot tets Be tänk an deni
Med Herr Öfversten Hjärne förenade sig
Herr Leffler samt Riksdagsmannen Anders Nilsson
från Carlstads Län.
it
Och skulle Transsumt af Protocollet, innefattande
förenämnde reservationer, Utskottens Betänkande
till Riksens Högloflige Ständer åtfölja.
Ul Supra.
Ex Prolocollo.
FR. BERGSTRÖM.
N:o 43g.
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets yttrande,
angående Pension för
Directeuren Löfving.
Hos
StatsUtskottets Bet änkan den.
337
H0s Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högv.
PresteStåndet samt Vällofl. .Borga reS t ande t hafva
anmärkningar vid Utskottets Utlåtande af den 9
sisth Julii, N:o 299, rörande Pension för Directeuren
J. D. Löfving blifvit gjorda, hvilka ansetts
föranleda till frågans återremitterande.
Dessa anmärkningar finnas väl hos Ridderskapet
och Adeln samt Högv. PresteStåndet åsyfta,
att en större Pension, än den Utskottet till belopp
af 333 Rd, 16 sk. årligen föreslagit, måne
Directeuren Löfving tilläggas, men i Vällofl.
BorgareStåndet hafva Ledamöterne varit af sä
skiljaktige meningar, att någre likaledes yrkat
pensionens förhöjning, andra ansett den föres!. gne
Summan lämplig, men åtskillige, dels ifrågaställa
dels bestridt bevilljandet af någon pension, utur
skäl, att den af Löfving uppgifne c eli använde
method, att mtd en särskildt jernblandning gjuta
ammunitionspersedlar på ett skyndsammare sätt,
än förut, icke ovedersägligen hade varit någon af
honom gjord uppfinning, samt att outredt vöre,
om icke Directeuren Löfving, sorn sjelf varit
Bruksidkare, för egen del dragit någon betydlig
nytta af sine förmente upptäckter i denna väg,
m. m.
q Samt, q Band,
22
338 Stats-Utslcottets Betänkanden:
Hvad nu angår de i sistnämnde hänseende
gjorde aiimärkningarne, så får Utskottet åberopa
de uti dess förra Utlåtanden redan anförde skäf,
på hvilka pensionen blifvit tillstyrkt, samt dervid
tillägga, att då Directeuren Löfving, enligt föresedde
Handlingar och bevis, samt i synnerhet det
af framlidne General Fält-Tygmästaren m.m. Friherre
Cardell meddeldte betyg, ostridigt eger den
förtjenst att hafva i riket infört begagnandet af
ett förbättradt gjutningssättningssätt för artilleriepiecer
och ammunitionspersedlar, hvarigenom
mycken besparing och nytta, blifvit riket tillskyndad;
finner Utskottet, med anledning för öfrigt af
de nu gjorde framställningarne om en högre pension
åt honom, sig icke kunna frångå dess förra
vttrande och förslag, att Löfving, som dessutom
är i knappa vilkor och vid högre ålder, må för
sådan sin medborgerliga gagnelighet belönas och
understödjas med en lämplig pension för sin lifstid;
men beträffande beloppet deraf,' anser Utskottet
de i afseende på den föreslagne summans förhöjning,
gjorde framställningarne, icke heller föranleda
till någon förändring i den tillstyrkta summan
af 333 Rd. 16 sk., såsom skäligen lämpad
efter de härvid sig företeende förhållanden. Varande
ock Utskottets förra Utlåtande af Hedervärda
BonaeStändet, der Motionen härom blifvit gjord)
bifallet den 22 nästlidne Julii, hvilket allt Utskottet
vördsammeligen får lemlja till svitr på åter-.
S tats-UtsIcotte ts Betan leanden. 339
Remissen, jemte bifogande af en .Ledamots sär*
gMldta yttrande.
Stochholm den 33 A,ug. 1623»
l/tdrag af Protocollet hållet lios
Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott den 28 Augustii
1823.
5. D. t/pplästes och godtändes Utskottets Utlåtande
i anledning af gjorde anmärkningar vid
dess förra yttrande i frågan orri en pensions anslående
åt Direcfeuren Löfving» hvarvid RiksdagsFullmägtigen
Eric Andersson från Stora Kopparbergs
Län ingal ett så -lydande anförande:
”Jag tillstyrker sfi mycket mera den för jjirecteu.
ren Löfving begärda pensionen, sotn detta exempel
af Riksens Ständers belöning åt sådan© medborgare,
hvilka åstadkomma tjenlig:! ■ förbättringar
till förädlande -af landets råa produeter, skall upp.
muntra andra att träda i haus fotspår.
34o Stats • Utskoftets Betänkanden.
0:n vi skulle nedsätta denna pension till ringare
belopp, s"t skulle hvar och en, sorn utmärker
sig medelst nyttiga uppfinningar, tänka;
Hvad är det då värdt att uppoffra sin tid och
sin förmögenhet för det allmänna, samt gagna med
sådane, när ingert skönjer derpå; men om vi deremot
bevillja den ifrågavarande pensionen, skall
en sadan man tänka:
Man lemnäs ändå icke i Sverige åt nöd och
elände, när man varit sitt fädernesland nyttig.
Om ingeri annan gör afseertne på ens mödor
och förtjenster, så har man dock det hopp att Riksens
Ständer göra det.
Det är afvigt för oss att bibehålla denna tro
i våra medborgares bröst. Det är den sista gnis
a, hvarvid ännu i detta land mycket stort och
godt kan upptända sig; Och det är derföre mera
ett drag af klokt beräknad fördel för fäderneslandet,
än af ynnest för Directeuren Dufving, att
bevillja oftanämnde pension med åtminstone 666
Rd. 32 sk. banco, som visserligen är en ringa be.
löning för så ovanliga och stora tjenster, af hvilka
Sverige redan öfver 30 års tid iig begagnatj
och deraf dragit oberäkneliga fördelar.
Jag anhåller vördsamt, att dessa mina tankar
ina blifva intagne i dagens Protocoll.
Stats-Utskottets Betänkanden. 34 x
Hvilket anförande, såsom innefattande Eric
Anderssons serskildta tanka, skulle till de rts[Oclive
RiksSlånden åtfölja.
Ar och dag som ofvan.
Ex Protocollo
J. C. LORICH.
N:o 44°-
Ankom den i Sept. 1833.
Memorial, i anledning af RiksStåndens
serskildte beslut,
rörande Pension till framlidne
Riks - Rådet Grefve
Liljencrantz^ Dotter Friherrinnan
T ornerhj elni.
342 Stats-Uts kottets Betänkandet!.
Vid afgörandet utaf deri genom Kongl. Mäjrts
Nådiga Proposition framställde och af StatsUtskottet
handlagde fråga om Pensions anslående för
framlidne RiksRådet Grefve liljencrantz^ dotter
Friherrinnan Maria Charlotta Tornerhjelm, hafva
Respecti>ve RiksStånden stadnat i olika beslut i så
måtto, som Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
samt Högv. PresteStåndet bifallit Utskottets uti d.
27 sisth Junii afgifvet Utlåtande gjorde tillstyrkande,
att, med afseende på Herr RiksRådet Grefve
Uiljencrantz’s förtjenster mot fäderneslandet,
dottren skulle erhålla en pension på allmänna Jndragnings-Staten
af 250 Rd. årligen ifrån nästa års
början och så länge hon deraf kan finnas i behof;
men hvaremot Vällofh BorgareStåndet och He»
derv. Bonde-Ståndet, med förkastande af Utskottets
hemställan, beslutit att ingen pension må henne
af Statsmedlen tilldelas.
Då sålunda 2:ne Stånd stadnat mot 2:ne härutinnan,
och frågan, såsom rörande dispositionen
af Statsmedlen samt ingående i den allmänna regleringen
deroip, likmätigt 69 §■ i Regeringsformen,
alltså bör vid detta förhållande'öfverlemnas till
afgörande utaf Förstärkta StaSs-Utskottef, medelst
omröstning, så framt ej något RiksStånd frånträder
dess beslut och förenar sig med 2:ne af de andre;
så har StatsUtskottet skolat sådant vördsamligen
anhaäla, och får tillika föreslå följande Voteringsproposition:
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 343
j Den sorn bifaller, att, såsom Stats-Ufskottet i
■Xlii ätande den 2,7 sisth Junii föreslagit, framlidne
BiksBådet Grefve .Liljencrantz^ dotter, Friherrinnan
Maria Charlotta Tornerhjelm må, i anseende
till fadrens förtjenster mot fäderneslandet,
erhålla en pension på allmänna Indragnii g^Staten
af 250 Bd. årligen, ifrån nasta års början och så
Ilinge hon deraf ian finnas i behof, voterar Ja,
den det ej vill, Nej,
Vinner Nej,
så kommer någon pension i allmänna IndragningsStaten
för Friherrinnan Tornerhjelm icke
att anslås.
Stockholm den ?3 Augusti 1823.
N:o 4/fr.
Ankom den 2 Sept,7 1823.
Rikets Högloft. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotts Utlåtande,
344 Stats - Utskottets Be tänkanden.
i anledning af väckte Motioner
om Kongl. Lif-regements
HusarCorpsens. reducerande
till Infanteri.
T ill Stats- och Ekonomiutskottens gemensamma
handläggning hafva blifvit remitterade:
1:0 Från Högloft. Ridder skåpet och
Adeln
Ett Memorial af Herr Ankarsvärd,
August, som efter en allmän framställning af
Svenska rusthållningens ursprung och oden, särskildt
i afseende pä prov ncen Nerike, uppgifver
localförhållanden, som skal] gora Rusthållningen
derstädes särdeles svår och fryckände.'Af sådan
anledning hemställer Herr Ankarsvärd, att dä
bättre gynnade och för hästafveln mera tjenlige
provincer, såsom Öster- och Vestergötland fått
emot vacanceafgift för hösten förvandla sin rustnlngsskyldighet
till knecktehåll, Nerikes Rusthållare
äfven måste förunnas en lika förmån, äfvensom
att, i sådan händelse, denna Infanteri'
tropp då måtte blifva sammanslagen med Nerikes'
InfanteriRegemente, som behöfde denna förstärk
-
ning,
Stats-Uts kof tels Bétänkanden. 345
äning, och hvarigenom en ansenlig besparing uti
befälets leiner skulle vinnas, och
2:0 Från Hederv. Bonde-Ståndet
Serskildte Memorialer af RiksdagsFullmägtige
Fars Andersson från Skaraborgs och Jacob
Ericsson från Örebro Fän, ,»hvilka under åberopande
af samma skal, som Herr Ankarsvärd framställt,
yrka FifRegements HusarCorpsens reducerande
till Infanteri, nied tillägg af Fars Andersson,
att om rusthållningen ännu en längre eller
kortare tid komme att fortfara, Kongl. Maj:t då
täcktes tillförordna en Committée, hvari de rustande
äfven genom sine ombud jfinge deltaga, för
att öfverse nu gällande äldre och nyare Contracter
och närmare bestämma gränsorne för de ömsesidiga
skyldigheter och rättigheter, befäl och
rustande hvar å sin sida hafva att iakttaga
Efter
föregången pröfning af hvad sålunda
blifvit hemställdt, anse Utskotten sig böra anföra,
det Utskotten hvarken tro sig sjelfve eller Riksens
Höglofl. Ständer vara i tillfälle att kunna
pröfva och föreslå hvilka förändringar, i afseende
på armeen och serskildta regementérs reducering
eller sammanslående kunna vara nödige, utan att
detta med fullkomlig tillförsigt bör öfverhmnas
f Sami. 4 Band.
346 Stats -Utskottets Betan ka n den.
till Kongl. Majus bepröfvade erfarenhet och vis*
het; och alldenstund Kongl. Majit., eger sig uppdtaget
hogsta befälet ofver arméen till lands och
vattn, synes i Utskottets tanka, den nu ifragastallde
reducering af Lifregementets HusarCorps, som
icke lärer innefatta någon rubbnirfg af rustnings*
skyldighetens hufvudgrunder, vara ett ämne, hvilket
bor bero på öfverenskommelse emellan Kongl.
Majit och Kronan samt de rustande; och torde en
underdånig hemställan af Riksens Höglofl. Ständer
i detta afseende vara så mycket mindre af
nöden, sorn enligt hvad Friherre C. H. Ankarsvärd
anfört, 240 Rusthållare redan i detta afseende
vändt sig med underdånig ansökning tilj
Kongl. Majit, som icke lärer underlåta, att derå
fästa det afseende, som Kongl. Majit i sin vishet
kan finna densamma i -Nåder förtjena.
I afseende på hvad sorn blifvit yrkadt om
äldre och nyare Contracters öfverseende, tro Uf_
skotten sig böra gifva tillkänna, det Utskotten skola
i detta ämne yttra sig vid besvarande af Herr
Wallqvists, till Stats- och EkonomiUtsk*otten, gemensamt
remitterade Motion om uppgörande, a^
Contracter för indeldta Cavalleriet.
Till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
öfverlemnas detta vördsamligen.
Slockholm den 19 Aug. 1823.
Stats - Uts kott ets Betänkandfen. 347
]\T:o 442*
Ankom den 23 October 1823.
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Z/tskotts Z/tlätande
i frågan om Stads-Privilegier
för Trelleborg, om
Hamnbyggnad derstädes, m.
m. *—«
Ud till Hederv. Bonde-Ståndet ingifvet Memo.
rial, som till Stats- och EkonomilTtskottens gemensamma
Utlåtande blifvit remittera dt, har Riksdagsmannen
Anders .Nilsson från Wemmenhögs
Härad af Malmohus Xiiin, med hvilken RiksdagsFullmägtigen
för Olie Härad af samma Xän, Pehr
Knutsson sig förenat,.andragit, att sedan åtskillige
innevånare i Trelleborgs by och socknarne deromkring
till Kongl. Maj:t ingifvit underdånig ansiikning,
om bevilljandet af Stadsmanna privilegier
för samma by, samt om återställ,inde af eu
derstädes förut hällen, men au mera ‘ indragen
348
Stats-Utskottets Betänkanden:
marknad; så, ehuru utgången af denna underdåb
niga ansökning vore beroende på Kongl. Majit g
Nådiga pröfning, har Anders Nilsson likväl funnit
sig böra till Riksens Ständers behjertande fram,
ställa ärendet, i ändamål att genom Riksens Ständers
medverkan, deråt bereda en önskad framgång.
De skäl, som uti den i afskrift bilagde underdåniga
ansökningen blifvit för den sökta Stadsrättigheten
framställde, nemligen att genom bevilljandet
deraf, skulle tilivägabringas en lättare
afsättning af ortens landtmanna producter och all.
männa välmåga, har Anders Nilsson ansett till-.
räckligen tala för bifall till Förslaget om Trelleborgs
återinsättande bland Rikets städer, till hvilka
den förut hort; och beträdande Trelleborgs läge
och sjöhandel, så, änskönt någon af naturen
danad hamn derstädes icke finnes, har Anders
Nilsson, under meddelad uppgift; att början till
anläggning af en sådan under förmånliga utsigter
redan skett, trott detta behof på ett fullkomligen
ändamåls enligt sätt afhjelpas med en kostnad af
omkring 8,000 R:dr Banco eller vida mindre, än
hvad som till hamnbyggnad i andre Skånske SjöStäder
blifvit användt; Och har Anders Nilson
1 följd häraf, föreslagit, att Rtksens Höglofl. Ständer
matte, genom underdånig anmälan hos Kongl*
Maj:t understödja den gjorde ansökningen, med
hemställan tillika om icke något biträde af Stats
-
r St a t s-Ut s kot t ets B e tän k anden. 34g
inedlen kunde till Trelleborgs hamns i ordning.
Sättande innevånarne derstädes furunäs.
Ekonomi-Utskottet sorn fdrst behandlat detta
ämne, har af de flere handlingar, som blifvit Anders
Nilssons memorial bifogade, inhämtat, att den
ofvan omfdrrriäldte underdåniga ansökningen in.
kommit till Kongl. Majit den 13 October 1829:
att ansökning om köpstads rättighet för Trelleborg
äfven förut varit hos Kongl. Mäj:t gjord, rd*en att
Kongl. Majit under den 27 September 1815 förklarat
Sig icke hafva funnit skäl att dertill bifalla, saint
att Kongl. Majit genom Nådigt Bref till Dess och
Ftikets Commerce Collgeiutn af den 15 Julii jgxS
i Nåder tillkännagifvit, det Kongl. Majit velat til.
låta fortfarandet af den i Trelleborg, utan Stads
eller Köpings rättigheter, förut idkade handel med
träd varor, i uttjyte mot Spanmål och andra Orters
producter, men deremot i Nåder afslägit ansökningen,
om återställandet af de i Trelleborg indragne
Frimarknader.
Vid pröfningen af detta ärende har Ekonojmi-Utskoltet
ansett sig böra utgå ifrån den synpunkt,
att om lättare tillfällen för Landtmannen
till afsättning af dess alster, enligt hvad erfaren,
heten bevittnat och af sjelfva sakens natur följer,
innefatta säkraste medlet till lifvande af omtanka
hos honom alt öka sin production och derigenom
bidraga till Landets allmänna förkofring; synes
anläggningen af Städer å de orter, der denna
afsättning försvåras, antingen genom långa eller
hbeqvätna transporter till de förut varande afsatt
350 Stats - U tslcott ets Be tän leanden
nings ställepa eller genom derstädes bristande
coucurrence af köpare, böra, såsom en osviklig
utväg att öppna sädane tillfällen, tjenligen befordras.
Om någondera af dessa svårigheter verkehren
äger rum i den ort, hvarom nu är fråga samt
om Trelleborgs läge ian för anläggningen af en
Stad linnas fördelagtigt, finner Utskottet sig imedlertid
vara utur tillfälle att bedömma, vid saknad
af de uplysningar sorn endast genom en noggran
undersökning i desse delar kunna inhämtas; men
ehuru Utskottet,-på sådan grund, också trodde anledning
för Utskottet icke förete sig, att med
understödjande af den, väckta motionen, tillstyrka
•Riksens' Höglofl. Ständer, att Iros Kongl. Majrt
i underdånighet bestämdt för-orda den gjorda ansökningen
om beviljandet af Stads Rättigheter åt
Trelleborg, anser Utskottet sig likväl, då en fråga
af sådan beskaffenhet blifvit yppad, böra, un 6r
tillämpning af hvad Utskottet ofvanföre yttrat, deraf'hemta
skäl till den vödsammaj hemställan, att
Riksens Höglofl. Ständer matte till! Kongl. Majrt
framföra den underdåniga önskan, att Kongl, Majrt
med afseende på nödvändigheten, att till den inhemska
produetionens och industriens utvidgande
lätta utvägarne till afsättning af JLandets a’ster
ville å alla de ställen, der, efterf förutgången un,
ersö-’ning, behofvér'-kunde’sl fordra och förmånliga
tillfällen dertill gifvas, befrämja anläggningen
af Städer.
Beträffande fråga'n om återställande af en 1
Trelleborg förut hällen, trien nu mera indragen
S-f ats-T7ts Jcottets Betä nkan den.
351
marknad; Så finner Ekonomi Utskottet sig böra,
under åberopande af de skäl, som uti dess vid denna
Riksdag ,under mo 43 afgifne Betänkande, i
afseende på tillökte Frimarkn ider för städerne Skenninge
och Grenna, blifvit anförde; tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, ait hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla det täcktes Kongl. Majit, så
vida icke någre gällande orsaker föranleda till
ett annat förhållande, i denna del gå ortens innevånares
underdåniga önskan till mötes.
I afseende slutligen’ pä det begärda understödet
af Statsmedlen till fullbordande af en vid
Trelleborg påbegynd hamnanläggning, får StatsUtskottet
till hvars pröfning cenna del af ämnet
lärer höra, vördsamt yttra, att utom det denna
hamnbyggnads möjliga utförande och gagnbarhet
icke blifvit undersökt ock ådagalagd, Utskottet
i allt fall ej anser densamma vara ett företag af
den större omfattning och allmännare nytta att
något bidrag dertill af Statsverkets redan förut
medtagnä tillgångar kan eller bör i fråga komma.
Trenne Ledamöters särskilda Utlåtande medfölja.
I
Stockholm den 19 Aug. 1823.
-gjjs Stats -Uts(ko t tets Betänkandet!/
Z/tchag af Protocollet hållit uti
Rikets Högloflige Ständers
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskott
den 30 Julii
1823.
S. O. Säskildt Utlåtande inlemmades af Herr
[Lenning, så lydande: Då af förevarande beslut
inhermas, att ansökning om Stadsmanna privilegiers
meddelande för Trelleborgs by sednast den
12 October 1822 till Kongl. Maj:t inkommit, likvid
att derå ännu ej följt Nådig Resolutiotf, förmodligen
emedan alla vedcrbörandes hörande
och förklaringars afgifvande ännu ej medhunnits»
anser jag att Högloft Utskottet deruti haft fullt
skäl ej upptaga denna del af [Riksdagsmannen
Anders Nilssons motion heldst ^detta ärende lika
med alla andra, dragne under Kongl. Maj:ts Nå*
diga pröfning, säkert vinner det afseende, sora
med sakens beskaffenhet och det allmänna bästa
öfverensstämmer, denne instruction förutan.
1 beslutet förekommer vidare den vördsam,
ma hemställan till Riksens Höglofl. Ständer, att
till Kongl. Maj:t framföra en underdånig önskan,
att anläggandet af städer å alla de ställen, der så
-
dant
S t a t s-U t s k o 11 e t s Betänkanden. 353
dant efter förégingeh Undersökning finnes nyttigt,
måtte befrämjas* anser jag så mycket öfverflödigate,
som utorh andra skäl, de nyligen bevilljade
Stadsprivilegierne för Motala tyckas vitsorda
Regeringens välvillja för dylika nya anläggningar,
hvarigenom intet behof af en dylik önskans
framförande sig företer: — Mig förekomtaer
det deremot Vara ett verkligt behof, att den
Underdåniga önskah matte till Kongl. Maj:t frambäras,
att då nya köpingars anläggning bevilljas,
nödigt afseende måste fästas å den dervid oskiljaktige
inskränkning å härbelägne gamla städers
rörelse, samt att medel måtte påtänkas till lindrande
af dylika städers många betungande åligganden,
i den mån utvägarne för deras utgörande
förminskas.’’ Härmed förenade sig Herrar Nortttöm
och Rundman.
Ut Supra»
Ex Protocollo
A. Fryxell.
f Samt, 4 Bani,
4
354 Stats • Utskottets Betänkande»
N:o 443.
Ankom den 1 Sept, 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats,
Bevillrings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anledning
af de flere vid innevarande
Riksdag väckte Motioner,
om ytterligare understöd
för Nybyggare i de
norra Provincerne.
H°s Viiilofl. BorgareStåndet har, uti afgifvet Memorial,
Herr Bjuhr yttrat: att en vidsträcktare
anstalt för befordrandet af landets odling, och
1 synnerhet af de norra provincerne samt deraf följande
befolkning, synes honom högst nödig, då
klimatets hårdhet, jordens otacksamhet och hvarjehanda
inträffande olyckor äro hinder, dem den
S tafs-Utsko t te ts Betan leand e n. 35;.
torftige fiboen liar att bekämpa. Herr Bjuhr anser
således de 6 tunnor horn, som nybyggaren de
3 Forsta åren, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 13 Maj 1817 erhåller, för' ett otillräckligt
understöd, och föreslår, att Nybygges upptagaren,
utom den spannemål harr erhåller, må undfå ett
contant understöd af aoo Bd. Banco, att tilldelas
honom i den jordning, han genom flit och drift
vid åboskyldigheternes uppfyllande, linnes dertill
förtjent, och hvilket hvart tredje år borde utrööas
vid af Kronobetjeningen anställande egosyn.
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet har Moses
Johansson, från Vesterbottens Länj. ingifvit ett Memorial
af enahanda innehåll och syftning med
Herr Bjuhrs samt Johan Bengtsson, från norra Ångermanland,
anfört: att den nu gällande, skattiäggningsmethodon
i Vesternorrlands Län afskräckér
från Och förhindrar all odling af dervarande ödemarker,
då de Nybyggare, som nedsätta sig, utarmas
och nödgas öfvergifva de platser de företagit
sig att bebygga^ Af denna anledning yrkar
Johan Bengtsson:
1:0 Befrielse från Charta Sigillata och lösen
för ansökningar och resolutioner rörande Nybyggen
på kronoskogar.
2:0 Att aflattning och skattläggning på Ny.
byggeslägenheter må ske på kronans bekostnad,
356 St ats-Uts kotte ts Betänkanden.
och fastställd Charta deröfver kostnadsfitt tillställas
Nybyggaren;
I
3:0 Att blott hälften eller leidel af den
för hemman i Vesternorrland nu gällande jordéboks
och mantalsräntan må vid skattläggning af
Nybyggen åläggas;
4:0 Att frihet för utgörande af dylik ränta
och alla andra onera, utom smörtionde till Presterne,
må lemnäs Nybyggen i minst 30 och högst
50 år; och
i
5:0 Att det bör vara innehafvaren af Nybygget
tillåtet, att, emot erläggande af 3 års sammanräknad
ränta, efter skattläggningsbeloppet, lösa
Nybygget till skatte, och fullkomlig egande rätt
dertill såmedelst förvärfva.
BiksdagsFullmägtigen från Vesternorrland*
I^än, Nils Strindlund har jemnväl, uti afgifyet
Memorial, yttrat: att resultaterne af en klok och
vis regerings åtgärder böra i ett sådant land, som
Sverige, med dess stora omfång olika klimat ock
paturliga hjelpmedel, utan tvifvel vara en ständigt
tilltagande folkmängd, jemn trefnad ock säkerhet
för dess fortfarande. Nybyggens anläggning har derföre
varit föremålet för en serskildregeringens uppmuntran,
sorn dock, efter Strindlunds förmenade»
S ta t s-Ut6 kot (e t s Be tänkande n.
357
icke varit den mest ändamålsenliga. Val har
man bevilljat Nybyggare flere frihetsår, allt efter
lägenheternas beskaffenhet och de olika skattlägg.
ningsmethodernes föreskrift; men om dessa frihetsårs
åtnjutande på några vissa af jordmån och
andra omständigheter gynnade orter, må kunna
anses såsom fullt svarande mot Nybygga rnes nedlagde
möda, så är detta likväl ingalunda fallet i
allmänhet och aldraminst i Södra Ångermanland,
Ofta har det handt, att då nvhemmans frihetsår
tilländalupit och skattläggning dem öfvergå», de
sorn dessa hemman förut upptagit, måst frånträda
dem, emedan de ej kunnat utgöra den ålagde
skatten, sedan de likväl der nedlagt sina ungdoms,
krafter och många års outtröttligt arbete, Det äc
derföre, efter Strindlunds förmenande, nödvändigt,
så vida icke anläggningen af Nybyggen i Ångermanland
för alltid skall afstadna, att förunna
Nybyggare derstädes flere frihetsår än de, som
hittills vanligen blifvit bevilljade, och att i öfrigt
förändra den nu gällande skattläggningsmethoden
så, att skatterne må stå i förening med nyhem,
manens bestånd. Börandes Nybyggaren jemväl
befrias från alla utgifter i och för hemmanets refning,
Chartae affallning och skattläggning, samt
slutligen, vara honom öppet lemnadt, att, mot erläggande
af 3;ne års hemmansskatt, ethalia skatterättighet
å det af honom från tide upptagne
hemman
-
35S Stats-Ut skot tets Betan kan den:
Desse Motioner, som blifvit remitterade dels
till Stats- och BevillningsUtskottens, dels endast
till Stats- och EkonomiUtskottens behandling, haf"
va forst blifvit handhtgde af Ekonomi-Utskottet,
sorn dervid låtit sig föreläsas^ ej mindre Kongl.
Kungörelsen af den 4 April 1783, innefattande de
förmåner, hvilka blifvit nybyggare å kronojord i
allmänhet bevilljade, än Kongl, Brefvet af den
13 Maj 1817 till Kongl. Kammar-Gollegium, oin
understöd för Nybyggare inom Vester-obh Norrbottens
Län. Deraf har Utskottet inhemtat, att då
Nybyggare å kronans jord i allmänhet, utom frihetsår
de arne första åren, af kronan undfå-två tunnor
god och stridig råg, njuta befrielse i 15 års
tid ifrån alla utskylder och besvär, af hvad namn
de vara må, så till Kronan som till Presterskapej
och andre, men med undantag af den allmänna
Bevillningen, och der någon eger mer ärr. 4 barn,
alla unner 15 irs ålder, uppbär han för hvardera
öfver det antalet, en half tunna strid sä'. , till
dess det yngsta hunnit uppfylla sex års ålder, så
har deremot hvar och en, som i Vester- och
N orrbottens Län åstundar å kronans jord upptaga
Nybyggen, att påräkna, jemte nu nämnde förmåner
i öfrigt, i stället för 4 tunnor råg, 6 tunnor
korn, hvilka på en tid af högst 3 år utdelas på
det sätt, att öfter det åboen ställt vederhäftig borgen
för fullgörandet af byggnads- oell odlingsskyldigheter,
som vid utsyningen böra föreskrifva»,
eger han att utbekomma 3 tunnor och sedan
ulröndt blifvit, at. han samma skyldigheter för
Stats-Utskottets Betänkanden. 359
forsta uret fullgjord!, han ytterligare får s:ne turrttinnor
samt likaledes 3:dje året, de återstående
2:ne tunnorne.
Det skulle således vid forsta påseendet kunna
synas sorn nian, genom de större förmårier,
som blifvit fästade vid företagandet af uppodlingar
i de norra provincerne, behörigen sörjt för
denna vignga angelägenhet. Men vid närmare
eftersinnande inser man dock, huru otillräck] gi
desse anstalter äro för ändamålets befordran.
Man får ej glömma den hårdhet i klimatet, sorn
motverka hvarje försök, att i de norra-provincernes
skogar och ödemarker bryta naturens vildhet;
dertill fordras både ett 'mod och en försakelse,
som endast nöden och beliofvet kari inge. Icke
utan bevekande orsaker öfvergifva nybyggnne
de bebodde orterna och med detsamma alla sarnhällslefnadcns
förmåner, för att flygta till : agon
vrå af dessa ödemarker, der lian reser sig en boning
och upprödjer en obeiyalig afhägnad till f>
kertäppor. Under varma men korta somrar börjar
han si n lilla skrud äfven i dessa frost näst en. Han
skulle kunna utvidga sitt företag, meri hän har
ej kraft dertill, dalian miste utgöra utskykler, sorn
efter enahanda grund bestämda, som på andra mera
odlade ställen, orri äfven billiga till sin princip,
nödvändigt måste blifva honom betungande. Men
lian hemsökes snart af täta missväxter och alla
de genom klimatets hårdhet föranledda olyckor.
360 Stats-Utskottets Be tähleanden •
hvaremot hatt endast har otillräckliga vapen oell
krafter att användas Vanligen går hän alldeles
Under och återkommer till sitta landsmän, tig*
gande och afskräckande andre från äfventytet af
sådane företag, eller 0m han äfven kan förblifva
Vid sitt nybygge, är han dock utom all kraft att
förbättra detsamma, med en dålig böhing, uttömda
tillgångar och en afkomma, i hvilkens utseen^
de och gestalter man tydligefi läser behofvets och
det hårda klimatets outplånliga stämpel. Deäna
Ekonomi - Utskottets framställning grundat
sig på sanna förhållandet och vitsordas af
de sednaste 5 års berättelser Kongl. Maj:ts Be*
fallningshafvande i Vesterbottens och Vester*
norrlands Uän afgifvit. I den sistnämnde af desse
heter det nemligen; ”att nybyggaihe, belägtte i
de aflägsnaste och ofrugtbaraste delar i länet dra*
ga med möda deras skatt och skola förr ellef
sednare bringas till ödesmål.”
Vill'man endast betrakta desse Nybyggare,
såsom hjelpbehöfvande likar, så är deras belägen*
het redan under denna synpunct förtjent af en
alllmännare uppmärksamhet och vård; men det är
äfven i ett och annat vigtigare afseende, som de
norra ptovincernes Nybyggare böra omfattas med
särdeles omvårdnad. Det är redan en erkänd san*
ning, att Sveriges egendom till betydlig del be*
står i dess vidsträckta jordrymd och ännu ouppod
-
lade
St a t S-Ut s kott et s Betan kanden.
lade marlcer. Norrlands skogar och ödemarker
omfatta en areal af många millioner tunneland;
och hvilka, snart sagdt, outtömliga skatter ligga
icke här ofrugtbara och begrafne. Det ödeland,
der under gles befolkning, en hjelplös nylyggle
nu måste, i strid med ett hardt klimat, uppfordra
alla krafter och ansträngningar, för att tillkämpa
sig hvad för hans oundgiingligaste behof är af udden,
skulle, genom tjenlige åtgärder i en icke aflägsen
framtid blifva afklädd dess naturliga v Idher, talfikt
befolkad och frugtbärande. Staten skall derigenom
beredas en ny inkomstkälla och en redbar
förmögenhet af den vigt och betydenhet, att den
genom få andra företagjskulle till det belopp kunna
påräknas.
Med erkännande af att norra provincernes1
uppodling ar af stor vigt för hela samhället och
bör på möjligaste sätt befordras, föijer också tydligen,
att nybyggaren i desse orter är förtjent af
uppmuntran i sina företag. Det första ofullkomliga
utkastet till odling och samhällsskick 'stall
verkställas genom nybyggarens krafter och af hans
händer; och då skapelsen af cultUr och civiliseradt
tillstånd i desse ödemarker är hans verk, är
det ock gifvet, att i samma mån, som staten sörjer
för framgången af hans företag, i samma man
sörjer staten för en af sina vigt gist»? m g<-Jäg< m
heter.
4 Sami. 4 Baud.
362 Stats-Utsiöttets BetänJcandens .
Efter denna framställning af detta ämnes vigti
gar Ekonomiutskottet att yttra sig ofver beskaffen»
heten af de åtgärder, som iför ändamålets b'efor<
drande, i Utskottets tanka, äro lämplige att vid*
taga.
Utskottet inser väl, det första steget dertill äVj
att fästa allmänna uppmärksamheten på ämnets angelägenhet
och nytta, och såmedelst i opinionen
bereda det sin tillbörliga vigt, innan någre anstalter
i stort med framgång böra påtänkas. Med
erkännande af denna sanning, tror Utskottet s ig likväl
icke böra underlåta att meddela yttrande, öf,
ver de grunder, som vid bestämmandet af sådane
anstalters beskaffenhet böra afses, äfvensom att fö;
resia några åtgärder, som åtminstone till en början
torde underlätta företagets framgång.
I Herr Biuhrs och Mose3 Johanssons förslag,
om bevilljandet af contanta understöd för nybyggare,
måste man visserligen erkänna en berömlig
omtanka för det goda ändamålet; men, utom de£
att sådane bidrag icke kunna blifva annat än otillräckliga.
anser Utskottet första och vigtigaste
åtgärden vara, att tillstyrka undanrödjandet af de
locala hinder af olämplig beskattning ock för dry-i
ga utskylder, som motverka odlingens framgång.
Uti Konungens
norrlands län, nyssnämnde 5 års berättelse anföres:
?,a(£ skattläggningsförfattningarnes olämplighet, re*
Stats-Ufs kottets Beta tile a n den. 363
latlrt till denna landsort Sr ett bland de betydligaste
hinder för dess vidare eultivation och befolkning;”
— Och Utskottet tror sig vördsamt boxa
tillstyrka, att Riksens Högloflige Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kongl
Majit behagade, i afseende på metljoden för skattläggningen
af norra orternes nybyggen, i Nåder
föreskrifva sådane lämplige grunder och förbättra,
de åtgärder, att de nu öfverklagade olägenheterne
måtte föreiommas. Dernäst anser Ekonomiutskottet
nyttigt, att den förmån, som Kongl. Majits Nådiga
Resolution, den 6 Mars 18m,, tillägger Nybyggare
i Verlerbottens Län, i det de, vid Nybygges
upptagande kunna erhålla 30 till 35 frihetsår,
hvilken lid, i händelse åboen fullgör sina
skyldigheter, kan förlängas till sammanlagda 50
år, måtte utsträckas och blifva gemensam för alla
Nybyggare i norra provincerne. Nyhemmans å
boen bur det jemväl förunnas, att emot erläggande
af § års sammanräknad Ranta, efter skattläggningsbeloppet,
få lösa Nybygget till skatte och såmedelst
förvärfva full »gande rätt dertill; äfvensom
det i Ekonomiutskottets tanka, skulle bidraga till
mycken lättnad för Nybyggarne, om det belopp af
6 tunnor leora, som harn enligt Kongl. Majits Nådiga
Bref af den 13 Maj 1818 får åtnjuta, blefve
iiiadt till 8 tunnor, att af honom uppbäras under,
gine år på det sätt, att han de 2 ine första bekommer
3 tunnor, samt sine tunnor det sista året.
361 Sta ts-Uts-kottets Betänkande n;
.Ekonomiutskottet tror sig slutligen bora föreslå,
att de förmåner, jemte de deruti nu önskade
tillag:* ock förändringar, hvilka. Kongl. Brefvet
nen 13'M'j 1817: tillägger Nybyggare i Vesteroch
Norrbottens Eän, måtte utsträckas och foran*
nas alla Nybyggare uti de norra orterne i allmänhet,
under hvilken benämning Utskottet anser rike
s alla provincer på norra stdan om Dalelfven
böra innefattas.
Uti hvad Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
sålunda yttrat och föreslagit, instämmer
Stat? Ut sko; tet till alla delar och vill blott, i afseende
på nybyggarens understödjande med 8 tun.
nor spanne-mål, hafva tillägg!, att, »edan hani förut
stadgad ordning erhållit första året3 bidrag, kronobetjeningen
matte anbefallas noga tillse, att Ny1
yggarcn fLillgör sina byggnads- och odhngsskyl-_
o.gil».er, Innan något ytterligare sådant understöd
tili honom utlemna*.
Bevillningsutskottet, till hvars behandling ärendet
blifvit remitteradt, i afseende på Johan
Bengtssons yrkande, om Nybyggares befrielse från
Charta Sigiliata för ansökningar och resolutioners
rörande nybyggen på kronoskogar, samt från jordeboks
och mantalsränta och andra onera i minst
30 "år, får, med åberopande af hvad Ekonomi-Utskottet
här ofvan yttradt och ådagalagdt, tillkännagifva,
det BevillningsUtskottet anser sig böra, så
-
Stats-UtskottetsBetänkanden. 365
som med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
. förerlå: att Krononybyggare uti Stora Kopparbergs,
Gefleborg:*, Vesterbottens, Vesternorrlands,
Norrbottens och Jemtlands X/än, utom här ofvan
uppräknade förmåner och den dem bevilljade be.
frielse i 15 års tid från alla utskylder och besvär,
med undantag af allmänna Bevillningen, från
hvilken likväl äfven för närvarande torftige Krononybyggare»
under visse Vilkor, blifvit förskona,
de, må ej allenast ätnjuta befrielse från. Charta
Sigillata för ansökningar och resolutioner, rörande
nybyggen på kronoskogar, i hvilket afseende
nu gällande Chartae Sigillatae Förordning, som uti
dess 34 5 redan dertill lem nar anledning, bör erhålla
en mera bestämd redaetion, utan äfven, under
de första 15 frihetsåren, varda befriade för sig
sjelfye, hustrur och hemmavarande barn från ali
bevillning efter 1 och 2 articlarne.
Detta allt hemställes dock vördsamligen till
Riksens Höglöflige Ständers eget ompröfvande*
Stockholm den ig Åug. i8a3.
Stats-lits kottets Besökande»»
N:o 444. *
Ankom den 27 Augusti .1823;.
Riksens Höglofl. Ständers StatsLag
samt Allmänna Besvärsocli
Ekonomi- f/tskotts Betänkande,
öfver flere Mq~
mori aler, angående dels befrielse
från Skattläggning
för husbehofs Mjöl-och. Sågqvarnar,
dels ock rättighet,
att obehindradt samt utan
föregången syn på stället,
få sådane qvarnar samt
andre Vattenverk anlägga
-
I fcågavarande Memorialer hafva blifvit in«
gifne:
Stats-Utskottets Be tänkanden. 36?
rill H oglo fl. Bidderskapet och
Adeln:
1:0 Af Herr P. A. Reutersvärd,
•■om på anförde skäl-yrkadt, att hvar och en, som
eger ett vattenfall eller rinnande vatten inom sitt
omfång, må lika fritt få begagna sig deraf, som
af hvad honom i öfrigt tillhörer, utan ali föregående
undersökning, endast mot åliggande att er'
sätta all skada; som genom uppdämning kan annan
tillfogas: Att en och hvar må få sitt verk
skattlagdt, om han så vill, för a’t dermed betjena
andra, samt att, hvarest ett pär stenar redan blifvit
tillåtne och skattlaggde, att mala för tult, bör
annu ett eller 2:ne par få skattläggas när egaren
så begär, och erfarenheten besannar, att han icke
med det ena paret kan nöjaktigt betjena mäldelagef*
Hos
Hederv. Bonde-Ståndet.
2:o Af RiksdfigsFullmägtigen Eric Svens?
son, från Bohus län, som sökt ådagalägga, att de
i sednare tider vidtagne förordnanden, angående
husbehofs Mjölqvarnars skattläggning skola vara
lagstridige och olämplige, samt attén sadan skat -  läggning skall utgöra én lika stor och känbar tunga
för den fattige jordegaren, som den skall vara
umbärlig för Statsverket; hvarföre Eric Svensson
368 Stats.Utskottets Bstänkandeni
yrkat upphäfvande af denna beskattning, m'd
hvilket påstående öfrige Fullmägtige från Götheborgs
och Bohus Län sig förenat.
3:0 Af RiksdagsFullmägtigen Anders Da.»
nielsson från Elfsborgs Län, som, jemte det han
instämdt uti hvad Erik Svensson från Bohus Län
anfört, uppå flere andragne skäl yrkadt, att all
skattläggning ej mindre på husbehofsqvarnar än
1 egosågar måtte upphöra, samt i öfrigt hemställt
om icke StatsUtskottet matte anmodas, att tillse,
huru vida denna skatt kan vara för Statens behof
påräknad, och att i sådant fall föreslå andre
medel till behofvens fyllande, på det den enskilde
ej må lida orätt för det, att det allmännas kraf ej
kunna tillfyllestgöras af redan anslagne tillgångar.
Med hvad i desse ämnen blifvit af Erik
Svensson och Andeis Danielsson anfört, hafva de
fleste BondeStåndets Ledamöter sig förenat.
4:0 Af RiksdagsFujlmägtige Erik Detlofsson
och Conrad Larsson, från Gothland, som anhållit,
att allmogen derstädes måtte tillåtas, att utan
föregången syn, såsom alltid medförande betydliga
kostnader, få, der localen är gynnande,
obehindradt uppföra hu behofs väderqvarnar; hvil
kan
-
Stats-Utskottets Bellinkanden,
ken anhållan blifvit understödd af BiksdagsFulI.
mägtigen Anders Danielsson, som tillika yrkat,
att det måtte vara jordegaren obetaget, att jenanval
anlägga liusbehofs mjöl. och sågqvarn, utan föregången
syn på stället, som endast ansetts nödig
i det fall när fråga uppstår om vattendämning å
andra hemmansegor; deruti Anders Danielsson
från Skaraborgs Län, Petter Pehrsson
från Calmare Dan, och Anders Ni lsson från
Carlstads Län, instämt.
5:0 Afl Kiksdags-Fullmägligen Erik Johansson
från Vesternorrland, som föreslagit den
ändring uti 20 Cap. 4 § Byggninga Balken, att
■vid frågor om anläggning af liusbehofs såg- och
mjölqvarnar, samt stampar till ylleväfnader vållande,
syn på stället af Domare och Nämnd må
anses öfverflödig, och synen få verkställas af närmaste
Krono Länsman, med biträde af 2:ne Nämdeman,
som förut i laga tid från Predikstolen i
Socknekyrkan kungöra den begärde undersökningen
och stället för anla'gghingen, och sedermera
författa syningsiristrument, som bos Häradsrätten
till pröfning och fastställelse bör föredragas; och
hafva Göran Jönsson, frän Christianstads län,
Anders Mårtensson och Erik Bång, från
Jemtland, samtErik Pehrsson, från G flebotgs
Xän, häruti instämt.
4 Samt* 4 Band.
*4
370 Stats-Utskottets Betänkanden.
fy.o Af Riksdagsfullmägtigen Nils Håkansson,
från Kronobergs .Län, som yrkat frihet för
allmogen att vid sine hemman, der lägenhet gifvas,
och scada ej tillskyndas andras egor, få uppbygga
Husbehofs mjölqvarnar, och dem behålla^
utan afseende derå om Tullqvarnsegare sådant
bestrida, samt att, på det kostnaden vid sådane
mindre qvarnsyner må någorlunda minskas, Häradshöfding
och 2:ne Nämndemän dervid kunde
få utgöra domfört antal; hvarmed Anders Nilsson
från Carlstads Län sig förenat; och har
7:0 Bemäldte Nils Håkansson uti särskildt
Memorial, under förd klagan öfver den dryga
skatt de i sednare tider anlagde vadmalsstampar
blifvit pålagde, yrkat, att de för valkning af allmogens
ylleväfnader inrättade stampverk, som
drifvas blott vissa tider af året och då en tillräcklig
myckenhet af väfnader hunnit samlas, och
således äro af olika beskaffenhet med de klädes,
valkar, som för klädesfabrikernes behof äro uppförde,
mätte befrias från drygare skattläggning,
än som i äldre tider egt rum; hvarom Nils Håkansson
sedermera förklarat sin mening sålunda»
att skatten eller räntan borde nedsättas till hälften
af det belopp, hvarmed den nu utgår.
8:0 Af Riksdagsfullmägtigen Erik Larsson,
från Södermanland, som vrkadt, att Husbehofs
Mjöl- och Sågqvatnar, utan skatt till staten
St ats-Uts kottets Betänkanden.
måtte fritt få anläggas; dermed Nils Månsson,
Johan Longberg med flere af Ståndets Ledamöter
sig förenat,
Af ofvan upptagne Memorialer, hafva de af
RiksdagsFullmägtige från Götheborgs oell Bohus
Län, samt Anders Danielsson, från Elfsborgs län,
blifvit remitterade till Stats- och BevillningsUt.
skotten och de öfrige till Lag- och Ekonomiutskottens
gemensamma, dels till deras särskilda
behandling; men sedan BevillningsUtskottet, ert.
ligt meddeldt ProtocollsUtdrag af den 14 sisth Februarii,
ansett ig icke tillhöra, att uti pröfning af
förstnämnde 2:ne Memorialer ingå, emedan de anglngo
en grundskatt, hvilken utgöres efter andra
grunder än den allmänna bevillningen ock på
helt annat sätt pålägges, samt Husbehofsqvarnar
i öfrigt jemnlikt 2 art. 5 § 1 Momentet i den nu
gällande Bevillningsförordningen, befinnas nu, likasom
från äldre tider från afgift frikallade; så
hafva Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomiutskotten till pröfning företagit de uti
Memorialerne framställde med hvarannan gemenskap
egande ämnen.
Dervid hafva Utskotten, hvad först angår frågan
om Husbehofs mjölqvarnars befrielse från
skattläggning inhemtat, hurusom Rikets Höglofl.
Ständer, vid 1818 års Riksdag, hos Kongl. Maj:t i
underdånighet auhållif det den författning måtte
Stats-Uts kottets Betänkande^
vidtagas, att derefter någon skattläggning å Husbe-hofs
mjölqvarnar icke finge ega rum, samt att
egare af så beskaffade qvarnar, å hvilka, vid skedi
de skattläggningar, årlig ränta redan blifvit lagd,
måtte från en sådan tunga varda befriade, så länge
de endast till förmälning af egarens spänne*
mål begagnades; men att Kongl. Majit vid Nådig
profning så väl häraf, som af RiksdagsFulImägtigens
fur allmogens i Konga och Uppvidinge härader
af Kronobergs län, Pehr Johanssons vid
samma Riksdag gjorde underdåniga ansökning, om
befrielse från afgift eller ränta för husbehofs målning
och lc-gosågning, efter det CammarCollegii
underdåniga Utlåtande blifvit deröfver infordradt
och afgifvit, med gillande af de skäl, Cammar.
Collegium anfört, genom Nådig Skrifvelse d. rf
Nov. 1818/ ansett sig icke böra till Riksens Ständers
underdåniga anhållan lemna bifall, heldst Riksens
Ständer vid uttryckandet af en önskan, hvars
antagande skulle i betydlig mån förringa statens
påräknade inkomst, icke anvisat någre medel, at£
ersätta den derigenom uppkommande brist, till
följd af hvilket Kongl. Majits Nådiga beslut Pehr
Johanssons of vanberörde underdåniga ansökning
äfven komme att förfalla.
De skäl, hvarå CammarCcllegii underdåniga
Utlåtande i denna fråga finnes grundadt, äro hufvudsakligen
härledde från Riksdagsbeslutet detä
32 April 1625, som skulle innehålla ett allmänt
Stats -TLTts Icottets Betänkanden. 373
åtagande af ränta till Kongl. Maj:t och kronan för
alla slags qvarnar och kland dem äfven för handqvarnar
i husen; hvarmed Kongl. Qvarntull-ordningen
den 29 Mars 1629) samt 8 § i 1688 års
Häradsfogde.Instruction ansågs instämma, och på
grund af hvilka Författningar, åtskillige sednare
Kongl, föreskrifter tillkommit om Husbebofs qvarnars
skattläggningar på Öland och Gothland.
Utskotten, som i anledning’ häraf granskat,
hvad de sålunda åberopade författningar innehålla,
hafva dervid trott sig linna, att 1625 års Riksdagsbeslut
endast handlar om en af Riksens Ständnr,
i anseende till då varande behof i och för
större krigsrustningar åtagen tillfällig bevillning,
hvilken skulle utgöras genom tull till kronan af
all den säd eller spannemål, som fördes till qvarn
att malas, och hvilken tull sedermera bestämdes,
icke till någon viss andel af vanliga qvarntullen,
utan till vissa öre af hvarje tunna säd,
och skulle erläggas af qvarnegaren, utan af de
mäldsökande; äfvensom Utskottet vidare inhemtat,
att sedan Riksens Ständer, dels enligt hvad
4:de puncten uti Riksdagsbeslutet den 15 Jarn
1627 utvisar, i anledning af den klagan, som förspordes
öfver inritade oordningar vid denna qvarntulls
utgörande, till Kongl, Majit hemställt huru
sådane oordningar måtte förekommas; dels ock sedermera,
enligt 4 §:n af Riksdagsbeslutet den 24
pec. samma år, i anseende till svårigheten att
374 Stats -Utskottets Be tänkanden .
förekomma det missbruk, som genom handqvarn^rs
begagnande uppkommit, hos Kongl. Maj:t
anil"llit, det Presterskapet och allmogen måtte på
ett års tid behålla handqvarnarne, mot erläggande
af en mark för hvart hjon, som fyllt 12 år, men
att för den säd, som vid odalqvarnarne af deni
förmaldes, vanliga tullen dessutom skulle erläggas;
Kongl. Maj:t, på det samma tull desto rigtigare
shulle utgå, låtit författa en ordning, hvarefter
i afseende på tullens utgifvande och uppbärande,
hvar och en sig förhålla skulle, hvilken
qvaintullsordning sedermera, daterad den 22 Dec1627
utkom, innehållande åtskilige reglementariske
föreskrifter i nyssnämnde afseende; att då
denna ordning icke destomindre fanns för ändamålet
otillräcklig, en ny qvarn-tullsordning utfärdades
den 29 Mars 1629, innefattande bland andre
nödige befundne föreskrifter, äfven den, att
squalteqvarnarne, såsom ledande till den påbudne
qvarntullens undansnillande, skulle i allmänhet
nedrifvas och förstöras; men att de, som, i anseende
till aflägsenheten från odalqvarnarne, oundgängligen
behöfde bibehållas, skulle afrad läggas
af Arrendatorerne eller andre dertill förordnade
Gode Män, hvilke Arrendatorer vore sidan e, som
qvamtullen af Kongl. Majit och Kronan förpak'
tadt, och hvilka i sådan egenskap egde, att njuta
handräckning af Konungens Ståthållare i frågor
om tredsko och otrohet af mjölnare; att sedan
Riksens Ständer vid flere påföljande Riksdagac
Stats-Utskottets Be (än boden. 375
förnyat sitt åtagande af qvarntullens bibehållande,
slutligen genom 3:dje §:n af Riksdagsbeslutet vid
1632 års Riksdag stadgades, att då den icke haft
sin fullä framgång) Riksens Ständer på sig tagit
Mantalspenningarne hvilka efter förre qvantitet
derefter skulle utgöras och uppbäras; att då Mantalspenningarne
i de folkrikaste städerne fumos
allt för ringa svarande emot qvarntullen, i hvilkens
ställe de inkommit, den sednare val å 1 y„
introducerades i sådane städer; genom 12 5 af
1653 års Riksdagsbeslut under vissa ;vilkor och
betinganden; men att deni i alla fall sedermera
Upphört eller återgått till förvandlingen i Mantalspenningarne,
undantagande i städerne Stockholm
och Götheborg.
Enär nu vid ofvananförda förhållande den
vid 1625 års Riksdag åtagne så kallade qvarntull,
hvarå 1627 oc^ 1629 arens qvarntullsordningar endast
haft afseende, desto mindre innefattat < g ;n_
skap af någon, mjölqvarnar i allmänhet åla d ytterligare
ränta, som denna tull i sjelfva verket
icke varit annat än en åtagen tillfällig bevillning,
hvilken icke utgjorts af qvarnegarne utan af de
mäldsökande genom en viss fastställd afgift för
hvarje tunna säd, som förmaldes, och således rätteligen
varit, att anse såsom en consumticnsskatt
å all den säd, som i riket till brödföda användes,
samt efter det denna consumtionsafgift för längre
tid tillbaka upphört, och till personell bevillning
376 S t a t s - U t s k o ttjtet s Be tän lea n deni
genom de sedermera Sfagne mantalspenningar
blifvit förvandlad, att verban af de genom 1627
och 162g årens qvarntullsordningar meideldte
reglementariske föreskrifter försvunnit; så hafva
Utskotten icke kunnat finna, huru af förenämnde
Författningar någon gällande grund kunnat hemtas
för de i sednare tider vidtagne förordnanden
om sådane Husbehofs qvarnars skattläggning till
viss årlig ränta, efter hvarje orts olika skattläggningsmethod,
som icke förut vid hemmanens
skattläggning blifvit beräknade; äfvensom Utskotten
funnit en sådan skattläggning destomera, både
obillig och olämplig som Husbehofsqvarnar
torde kunna hänföras till de smärre förbättringar,
hvilka lika litet böra blifva föremål för särskild
beskattning till staten, som deraf kan påräknas någon
stadig inkomst, enär deras nedläggande och
förstörande lika så väl beror på en egares enskilda
välbehag, som deras nybyggnad och begagnande.
På dessa grunder och då Utskotten vid
fästad uppmärksamhet å den statsbrist, som genom
Husbehofsqvarnarnes befrielse från skattläggning
kan uppkomma, trott sig finna, dels att denna
minskning i statens inkomster blefve mindre betydlig,
dels ock, att då Riksens Höglofl. Ständer
redan bifallit deras StatsUtskotts tillstyrkan om
anvisning å RiksgäldsContoiret för möjlig brist
uti beräkningen af Statsverkets inkomster, någon
olägenhet i detta afseende af ifrågavarande befri
-
else
Stats-UtskottetS Betänkanden. 377
ehe ipke kan uppstå, hafva Utskotten, som ansett
någon viss tid böra bestämmas, hvarifrån denria
befrielse må tillgodonjutas, och Ett i detta afseende
det vöre lämpligast antrgi d. 4 April 178g,
då Kongl. Maj:ts Nåd ga försäkran på allmogens
fri och rättigheter meddeltles, innefattande bland
annat, att de å hemmanen en gång gjorde och i
■laga ordning fastställde skattläggningar och tiondeSättningar
skola i evärdeliga tider ega bestånd och
aldrig någon ändring eller rubbnirg deri tillåtas,
trott sig Bora vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer,
alt med deft afgörande rätt Riksens Ständer
enligt 57 §. i Regeringsformen uji frågor om beskattning,
tillkommer, besluta, att ali den skatt,
som efter det 1789 års Kongl, försäkran utkt»m
kan hafva blifvit åsatt Husbehofs mjölqvarnar an.
norlunda än vid skattläggning vid hemman och
lägenheter, hvartill de höra i enlighet m*d hvarje
orts skattläggnirigsmethod, böra försvinna, samt
särskild skatt eller skattläggning å sädane qvarnaE
hädanefter icke ega ruin.
Hvad åter Husbehofs sfgqvarnar angar; så,
emedan 34 J. af 1756 års Kongl. Resolution på
allmogens besvär stadgar, dels att Husbehofs-sågar
skola vara frie frän all afgift, dels ock a tt sådnre sigar
må emot öfverenskommen skälig betalning fritt och
obehindradt få betjena grannarne deromkring med
söndersågande af den skog och virke, som de till
4 Samt. 4 Band.
gf8 S t at* • U t * k ott et 4 Be tän ka n den. ”!
husbehof kunna behöfva, samt detta stadgande,
hvarken genom 1793 och 1805 årens Skogsordningar
eller någon sedermera utkommen författning
blifvit ändradt eller upphäfvet; så tillstyrker Utskotten,
att den husbehofssågar sålunda (illagäe
befrielse från skattläggning, äfven hädanefter4må
fortfara, och anse den genom motionerne väckte
fråga om upphäfvande af skattläggningen å desse
qvarnar, desto heldre böra förfalla, som skattläggning
å dylikg inrättningar hittills icke egt
rum.
Då Biksdags-Fullmägtigen Nils Håkansson
från Kronobergs Dan, i afseende på de för valkning
af allmogens ylleväfnader inrättade stampverk
icke ifrågaställt någon utvidgad frihet för
dessa inrättningars anläggande, upphörande föregående
undersökningar, eller befrielse från skattläggning,
utan med motionen endast åsyftat, att
de måtte befrias från drygare skattläggning än i
äldre tider egt rum, inen någon förhöjning i afgifteme
för sådane stampverk, eller förändrad
skattläggningsgrund icke blifvit i sednare författningar
påbuden; så finna Utskotten något vidare
yttrande öfver denna motion icke erfordras, så
mycket mindre, som en rubbning i nu vai ande
förhållande med redan anlagde stampar efter Utskottens
tanka skulle vara skadlig ej mindre för
deras egare, än för dem som s:g deraf begagna
B«toaffande vidare den yrkade rättigheten för en
Ståts-Utskottets B e tän kand en. 379
och hvar, att obehindradt, 'samt utan föregången
häradssyn på stället få anlägga, så väl Husbehofs
mjöl och sågqvarnar, som andra mindre vattenverk;
si, emedan Utskotten anse det helt och hållet
böra få ankomma på den, som dylika vattenverk
bygga vill, att af sin egande rätt till vattnet
göra det bruk han för sig nyttigast 'inner, utan
att behöfva derom förut rådfråga sina grannar,
hvilka med hans inrättningar icke hafva att skaffa,
så länge de ej kunna visa sig vara i någon
måtto förnärmade, samt lagen ej bör lägga hinder
i vägen för den, som vill förkofra sin egendom,
utan andras förfång; men ett sådant förrång ostridigt
uppstår, om han skall vara pligtig bekosta
en ordentlig embetsmanna undersökning, och i
fall af uppstående tvister fullfölja sin rätt Instantierne
igenom innan någon ännu kan klaga öfver
lidande; alltså, och då Utskotten anse, att någre
hinder icke må ligga vägen för anläggning nf
Husbehofsqvarnar och andre mindre vattenverk,
än den skada, som genom vattenuppdämning kan
andras egor tillskyndas, hvilken skada åter icke
kan tillförlitligen inses och bedömas förr än vattenverket
är fullbordadt; finner Utskotten skäligt
tillstyrka, att, ggenom utfärdande författning må
stadgas: att hvad 20 Cap. 4 §. ByggningaBalken
föreskrifver, angående syn af Häradshöfding och
Nämnd å den lägenhet, der vattenverk anläggas
vill, icke bör tillämpas då fråga är om Husbehofs
Qvarnar och mindre vattenverks inrättningar, Ijvil
380 Stafs-IT t* kottets Betänkanden
kas
anläggning rnS vara hvar och en egare eller
innehafvare af jord obetaget, utan annat vilkor
dervid, än att annans egor som ofvan eiler nedan
ligg t, eller äldre vattenverk, som lagligen bygdt
är, icke af uppdämning, men lida, i hvilket fall
vattenverks egaren är underkastad den påföljd ?
i ao Cap. BvggningaBalken utsätter.
Hvad slutligen angår Herr Reutersvärds särskildta
yrkande, att hvar och en må få sitt vattenverk
skattlagdt om han så åstundar, och jemn.
väl till flere par stenar obehindradt utvidga redar
skattlagd mjölqvarn; 6a anse Utskotten inga skäl
hafva förekommit, att uti de härom nu gällande
författningar tillstyrka någon ändring, eller att motionen
i denna del bifalla.
Dock varder detta allt, tillika med någre
.Ledamöters särskildta yttranden, Riksens Höglofl.
Ständers vidare bepröfvande vördsamligen hem*
etaldu
Stockholm den sti Augusti 1823.
Stats-Utskottets Bet änka rid en. 381
Utdrag af Protocollet, hållet Uti
Rikets Höglollige Ständers
sammansatta Stats, Lag, samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Z/tskott den 21 Julii
1823.
S- D. Till Protocollet anförde:
Herr Hjerta, G. att §r 180g desto heldre bordt,
i stället fiir 178g, tagits till grund vid bestämmandet
af tiden för skattläggningens upphörande å
Husbehofsqvarnar, som det var genom 180g års
.Regeringsform Svenska folket fick rättigheten att
beskatta sig sjelft, samt äldre missbruk i den vägen
här ej borde komma i fråga.
Herr Huldberg: Då skattläggningen af Husbehofsqvarnar
synes mig till sin grund orättvis,
påstår/ jag att befrielsen derifrån icke må räknas
från någon viss tid, utan komma alla när som
heldst skattlagde dylika qvarnar till godo; erne.
dan det är icke först från år 1789 man bör började
att'göra rättvisa.
Herr Nordstr öm: att häri reserverade sig
emot flertal de grunder Utskotten i denna fråga
38ä Stats-Ufskottet* Betänkanden.
fastställt, samt anhölle att få skriftligen inlemna sin
reservation så lydande: linder förklarande af den
lankan, att ganska indifferent är frågan om bevillning
bor åläggas Husbehofsqvarnar särskildt eller
i och vid hemmanet, såsom i bägge fallen detsamma,
kan jag icke förena mig deruti, att vid
eftergift för framtiden af all, äfven enlgit gällande
Författningar och i laga ordning, ålagd skatt
för Husbehofs mjölqvarnar, året 1789 skall utgöra
en gräns, hvarutöfver denna jag må kalla återgåi
g för framtiden af hvad som lagligen är påbudet,
verkstäldt och flere åren utbetad, icke får
sträcka sig derföre, att samma år den 4 April
gifne Konungaförsäkran uti z §:n säger, att de å
hemmanen gjorde skattläggningar och tiondesättningar
skola i evärdeliga tider ega bestånd' och
aldrig någon ändring eller rubbning deruti tillatas.
Icke utan mycken tvekan om rättsprincipen
för beslutet i det hela, hvarom vidare 'åberopas
Kongl. KarnmarCollegii, till följe af4Kongl. Maj:ts
befallning, den 16 December 1818 utfärdade omständeliga
circulair till Herrar ILandshöfdingac»-  ser jag åtminstone ej minsta anledning, hvarföre,
om den är riktig, den icke skall få gälla tså väl
för, som efter 178g, heldst ingen författning måtte
kunna hindra rättvisan, så långt hon kan se
fram eller tillbaka.
Till stöd för denna skiljolinea qvarnegare
ntellan åberopas förenämnde Konunga ^försäkran»
S (ats-Ut*kette tå Betän kanden. 383
men jag frågar om densamma och det året den
8 3 Februarii gifne försäkran om alla borgerliga
fri och rättigheter, aro för öfrigt så i helgd hahne
eller om detta allt nu är lika gällande efter 1809
ars revolution och Regementsförändring.
Härpå lemna Riksens Ständer samma års con
cessioner, extra roteringen, utvidgandet af gar
ningsmäns antagande på landet, hvarigenom stä'
dernes rättigheter förminskats, Skråordningen och
Handelsreglementets samt en åldrig gårdfariehandels
sökte upphäfvande, jemte den så högt omtalade
näringsfriheten tillförlitligaste bevis, hvarvid
jemväl mätte komma i betraktande den kraft och
verkan den ena Riksdagen, lemnar föregående
Ständers, ja äfven Konungens tillförene beslut,
hvilket sistnämnde, enligt ofvannämnde GammarCollegii
circulaire var, att da ansökte befrielse
från beskattning för Husbehofs mjölqvarnar, uppå
derutinnan omständeligén anförde skäl borde för.
falla.
I följe häraf kan jag icke anse åberopandet
af denna, om icke genom 1809 års nya constitution
indirecte upphäfne, åtminstone nu mera alldeles
söndersplittrade Konunga försäkran för annat
än nödhjelp till det verkliga skäl, att en total
framtida återgång eller eftergift torde göra för
stark choqve på Statsintraderne, hvilken sistnämnde
omständighet onekligen bör behörigen »lss»,
381 Stats • Utskottet» Betänkanden.
men icke kan verkan af en sak sätta bomm för
dess rättvisa, eller denna stadna vid en viss fide.
punct, för att ej göra för mycken skada eller kanske
rättare rubbning, utan är i min enfaldige tro,
bättre lata förblifva vid hvad en gång är befaldt
och tillgjordt, än tillstyrka en partiell eftergift»
hvarigenom skulle göras skilnad emellan, nu i
alldeles lika predicament varande Husbehofs
mjölqvarnsegare, derföre än att den enas qvarn blifvit
skattlagd en eller flere dagar förr eller sednare,
ehuru alltid i laga ordning efter hvarje tids
gällande påbud.
Om jag också ordfäster mig vid meranämnde
Konunga försäkran, finner jag deruti intet hinderligt
ålägga någon skatt för en efter hemmanet*
skattläggning tillbygd qvarn, mindre förklara det
orätt, sorn i laga ordning redan skett, ty annat är
au egendoms melioration genom förbättring af
hvad jag verkligen eger, och annat är dess me.
lioration på det sättet att, enligt med hvad författningarne
föreskrifva, söka och få tillåtelse, att vid
samma egendom uppföra en inrättning till eget
begagnande, och ehuru stridande detta kan vara
emot en naturlig rättighet, måste väl Författningarne
lika fullt efterlefvas, så länge de förefinnas,
de må vara mer eller mindre billiga, och egentligen
att säga, monne det är mindre obilligt, att
utan
Stats-Uts kottets Betänkanden. 385
utan särskildt tillstånd och afgift icke få förädla
sin säd till brännvin för eget hushåll, än att cga
densamma söndermala; men naturliga rättigheter
måste vika för Statens kraf i ett samhälle, hvadan
äta och dricka förr genom Husbehofsaccisen och
sedan genom nyttjande af öfvetflödsvaror verit
skattlagd, i stället hvarföre andra grunder blifvit
godtagne för skatternes utgörande, dock alltid i
det hela och aldrig partielt, hvilket sednare detta
Betänkande nu först föreslår och utgör hufvud*
sakliga ämnet för denna min ödmjuka reservation;
som jag anhåller få detsamma åtfölja, utan
att bestrida eftergiften af all husbehofs qvarnskatt,
då nödvändigt fordras, att på annat sätt ersätta den
bristen i Statsbehof vet.
Herr Lenning: Mig förefaller det obetänkt
och vådligt, att tillstyrka fullkomlig befrieb
se från bevillning å Husbehofsqvarnarne, innan
först, dels blifvit undersökt till hvad belopp skatt
af dylika qvarnar hittills ingått till Staten, dels
medel blifvit påfundne till ersättning af den brist
Statsverket genom bevillningens upphörande måste
vidkännas; och jemte det jag alltså reserverar
mig emot Utskottens beslut härutinnan, får jag afven
förklara, att odal tullqvarnarne böra, enligt
min tanka, desto heldre hädanefter vara berättigade
till förmedling af deras ränta och skatt, som
4 Samt, 4 Bani.
25
38G Stats-Utskottets Betänkanden:
det är otvifvelaktigt, att de i afseende på HusbeJ
hofsqvarnarne föreslagne åtgärder skattfrihet och
obegränsad rättighet till anläggning skola framlalla
ett ökädt antal af dylika inrättningar, hvarigenom
tullqvarn arne ovilkorligen måste lida minskning
i de påräknade mäldelagen och följaktligen
äfven löpa fara för sitt bestånd.
Herr Ehrenborg, Casper, instämde
i hvad Herr Henning anfort, rörande skälen till
förmedling för tullqvarnarne.
Ex Protocollo
JOIL JAG. KLEMAN.
Protocoll, hållit hos Riksens
Högloflige Ständers Sammansatta
Stats- Lag- och
St a t s-Ut s kott ets B e tän leanden. 337
EkonomiUtskott den 21 Augusti
1833.
s. D. Till justering upplästes och godkändes
Protocollet för den 33:dje sistlidne Julii i frågan
om Husbehofs qvarn ars befrielse från skattläggning
samt rättighet, att sådane qvarnar samt andre
vattenverk obehindradt anlägga, tillika med
förslag till Betänkandet; hvarvid Herrar Gyllensvahn
och Cederborg instämde uti Herr Hennings
i förenämnde Protocoll intagne reserva*
tion.
Ex Protocollo.
JOIL JAG. KLEMAN.
N:o 445.
Änkom den 3 Sept. 1833.
Berättelse och £/tlåtande, angående
Götha Canal Bolags
388 Stats-Utskottets Betänlcanden.
Göthehorgs- och Malmö f.
d. Discontlnrättningars Tillstånd
och förvaltning.
Oc ian de vid 1820 samt 1822 arens Revisioner af
Stars- Banco- och Riksgäldsverken afgifne Berat,
leiser, rörande desse Disconters förvaltning och
Räkenskaper, blifvit i följd af de från samtlige
RiksStånden Stats- och BancoUtskotten tillhandakornne
Remisser af desse bägge Utskott samfäldt
granskade, på sätt deras derom, under den 31
si* h Maj msddeidte Utlåtande till Riksens Högloft
Ständer omständligen innehåller; så lärer någon
vidare undersökning för den tid densamma
blifvit af Herrar Revisorerne och derefter af för.
enade Utskotten verkställd, icke erfordras.
StatsUtskoffet, hvars åtgärd det tillhörer, att
till Rikets Högloft Ständer inkomma med yttrande
om befunne förhållandet med Herrar Fullmagtiges
förvaltning i det hela, har, såsom deltagande
i granskningen af ofvannämnde Berättelser, för
nyssberörde ändamål ansett en för den derefter
förflutna tiden fortsatt granskning af Herrar Fullmägtiges
åtgärder, tillfyllestgörande; Hvarföre ock
Utskottet med noggrannhet genomläst de hos
Herrar Fullmägtige i Discontärender haline Protocoll
ifrån och med den ig Sept. sistl. år till och
med April månads slut detta år; tillika med de
St at s-Utskottets Betan k anden. 389
särskilde Berättelser, som för hvardera Discontverket,
ej allenast Herrar Fullmägtige, utan ock
vederbörande Ombudsmän afgifvit; vid hvilket
allt något det ringaste icke varit att anmärka.
Tvärtom har Utskottet erfarit, att Herrar Full
rrägtiges förvaltnings åtgärder alltid varit rigtade
derhän, att med iakttagande, ä ena sidan af Di‘
scontverkets säkerhet oell sanna fördel, å elen andra
tillika lata Gäldenäreme vederfaras en så
skonsam behandling, som af desse skäligen bordt
kunnat påräknas.
Med förbigående af desse allestädes i Protocollen
förekommande frågor, hvilkas anförande
endast skulle medföra en tröttande vidlyftighet,
har Utskottet deremot ansett stg icke böra obemäld
lemna en af Herrar Fullmägtige vidtagen
förvaltningsåtgärd, som, tillskyndande Discont-Utredningsfonden
en betydlig besparing, länder Sty'
reisen till särskild förtjenst.
Herrar Fullmägtige hafva nemligen med slu
tet af nästlidet år, då omsättningarne, i följd af
de i afseende på tiden för utdredningens fortfarande
då gällande föreskrifter, ansågos böra alldeles
upphöra , ej allenast såsom öfverflödige upp.
löst Utrednings-Contoiren i Malmö och Götheborg,
för hvilka ifrån den 1 October 18x8 , och till den
31 December 1822 , kostnaden uppgått till 33,566
R:dr 26 sk., och deraf för sistnämnde år till
4,300 Btdr, utan ock genom indragningar bland
390 Stats-Utskottets Be tänkanden
Betjeningen vid Bäkenskaps-Contoiren i Stockholm
reglerat aflöningen derstädes på det sätt, att
utom arfvodet för de 3:ne Ombudsmännen, hvilkas
befattningar hittills icke kunnat umbäras, aflöningen
för den öfrige Betjeningen, som enligt
iSä? års Stat uppgått till 6,200 Bd. Banco, räknadt
för år, ifrån och med den i sisth Februarii,
hvarförinnan denne indragning icke kunde taga
sin början, na endast utgår med 1,800 Bd., äfven
räknadt för år.
Denna Betjening utgöras för närvarande af
g:ne personer; nemi. 1 Kamererare och 1 Bokhållare,
och ehuru, jemnlikt Bikets Höglofl. Stänc.
ers Beslut vid innevarande Biksdag, Discontutredningstiden
blifvit ytterligare förlängd och
oissättningarne i FilialDisconterne åter tagit sin
början, har dock BäkenskapsContoiret icke blifvit
i den vägen ålitadt, i den man, ait någon tillök,
ning i denna tjen9temanna personal hittills ansetts
behöfTg, och torde, efter ali sannolikhet, icke
heller hädanefter komma i fråga.
Under läsningen af Protocollen öfver ärenden
rörande Götha Canal Bolags £. d. Discontverk, har
jemnväl af särskild anledning följande ämne till
närmare skärskådande förevarit.
Sedan den af faillerade Handlanden P. W.
Berg hos Herrar Fullmägtige gjorde ansökning,
att fä liqvidera dess skuld till Götha Canal Ben
Stats-Utskottets Betänkanden. 391
lags f. d. Discontverk, utgörande i återstående capital
32:545 Bd. 1 sk. g rst., samt upplupne räntor
25:318 Bd. allt banco, på det sätt, att öfverräntorne
derå skulle eftergifvas och arfvodet t 11
massans Curatorer af Creditorerne samfälldt bestås,
blifvit, på sätt Protocollet d. 10 Oct. nästl. år innehåller,
af Herrar Fullmägtige afslagen, så har
Berg, uti en till Kongl. Majit ingifven skrift, den
han i underdånighet anhållit att Kongl. Majit
täcktes till Bikets nu församlade Ständer förvisa,
förnyat sin ansökan om eftergift af öfver-räntan
å Discontverkets fordran, emot det Berg förbunt
dit sig, att af de hans Hustru tillagde Boskilnadsmedel,
betala hela Capitalet jemte 6 för hundradel
derå i ränta från Skuldebrefvens förfallodag
till dess penningar erlades.
I anledning af denna ansökning, den Kongl.
Maj# funnit sig icke böra vägra, att till Stafs-Utskcllct
öfverlemna, har Utskottet gjort sig om förhållandet
närmare undcrrätfadt, och inhemtat bland
annat, att utom det, i följd af underlåtet bestridande
vid bevakningen i Bergs Concours, Berg
emot Discontyerket vunnit förmånen att ej ansvara
med hvad han ian framdeles ärfva och
förvärfva, har jemnväl, genom Kongl. HofBättens
af Kongl. Majit gillade dom, blifvit för lii rädt,
att de Borgenärer, hvilka yrkat att med förmåns
rätt utbekomma bevakade fordringar, men tillika
icke beetridt boskilnad för Hustru Berg, vöre att
gga Stats-Ut skot t ets Betänkanden;
anse såsom de der bifallit hennes ansökning der?
om: att ehuru Discontverket, sorn för en del af
sin fordran innehafver pant af 16 st. actier i .Lisebergs
Sockerbruk blifvit uti alla domarne ovilkorligen
berättigadt att njuta betalning ur de pantsatte
actierne, så långt de räcka, Curatorerne i
Concoursen likväl, med anledning af den Hustru
Berg i ofvanberörde måtto tillerkände Boskilnad,
förment henne berättigad till sådan förmån för allt
hvad äfven de förmånsrätts egande Borgenärer
som boskilnaden icke bestridt kunde komma att
på sine fordringar uppbära, samt derföre, och då
något sådant bestridande å Discontverkets sida
icke blifvit gjordt, till Hustru Berg utbetalt half,
ten af de hos Disconten pantsatte och till ao,000
Rd. Banco försålde sctier i Riseberga sockerbruk
samt vägrat att till Discontverket utgifva mera
än andra hälften 10,000 Rd:: att Herrar Fullmägtige,
sorn ansett boskilnadsrätten emot Discont,
verket icke böra gälla för mera än hvad, som af
Discontverkets fordran återstår, sedan den Disconten
tilldömde företrädesrätt till betalning ur panten
så långt den förslår, kommit Discontverket tillgodo,
anbefallt Ombudsmannen att genom anställande
rättegång söka desse obehörigen utgifne ie,ooo
Rd. af vederbörande återvinna.
Nu, ock som Ombudsmannen vid handen
gifvit, att om än i följd af berörde rättegång, företrä
-
desrätt
S tats - U ts ko 11 e ts Bétänkandcn. 393
desrätt till de ifrågavarande 10,000 Rd. icke skulle
Discontverket tillerkännas, utan Discontverket
sålunda komme att så väl för dessa 10,000 Ed.
som för öfrige återstående fordringar dela mark
om mark med oprioriterade Borgenärer, det i alla
fäll vore att förmoda att massan kornmer att lemna
full tillgång till Discontverkets förnöjande,
finner StatsUtskottet för sin del ingen anledning
vara att nu efterskänka 6 procent af dc n genom
Kongl. Majus dom till 12 procent fastställde ränta
5 Bergs skuld, genom hvilken eftergift skulle
förorsakas en säker minskning i Discontens inkomster
af mera än 12,000 Ed. Banco.
Beträffande Räkenskaperne, så inbemtas af
1S22 års Herrar Revisorers Berättelse, att de vid
alla tre Discontverken för åren 1820 och 1821
afslutade Hufvudböcker, jemte alla dit hörande
särskilde räkenskaper, blifvit af Hemar Revisorer,
ne granskade. Sedermera äro väl äfven 1822 års
Hufvudböcker afslutade; men då hvarken dessa,
eller låneomsättningsböckerne för nämnde år med
dithörande särskilde räkenskaper hunnit att i I-ievisionscontoiret
härstädes undergå ordentl g granskning,
har den slutliga handläggningen i afseende
på dessa räkenskapers controderande icle kunnat
af Utskottet företagas, i synnerhet som Utskottett
tid varit af andre göromål så upptagen, att en
4 Samt. 4 Baud,
394 St sts-Ut sk ottets Be tä n ka n den;
granskning af alla dessa räkenskaper dock icke
kunnat bringas till fullbordan; deremot har Utskottet
genomsett och undersökt sjelfva lånereversalen
med dertill hörande hypothek samt andre
säkerhetshandlingar; hvilket allt befunnits i den
bästa ordning.
Hos Ombudsmannen har Utskotten likaledes
anstäldt inventeringar och granskat de hos dem
förde Diarier; Och så vidt Utskottet kunnat utröna,
äro Discont-Verkens Uagsöknings ärender
med omtanka och vaksamhet besörjde.
Till upplysning om Discontverkens ställning
i anseende till deras skulder och tillgångar d. i
October 1818 då utredningen öfvertogs af Riksgiildscontoiret
samt d. 31 Dec. 182a, för hvilket
sistnämnde år hufvudböckerne äro ordentligen afslutade,
får Utskottet meddela nedanstående för
hvardera Discont verket särskildt sammanfattad q
utredning nemi.
1:0 Götha Canal Bolags f. d. Discont.
Enligt räkenskaperna inbalanceras den 1 October
1818 denne Disconts tillgångar till ett belopp
af Bd. 4>94o=934: 15- 3-
samt skulderne likaledes 4,7827,86: 31. 11.
Och således blir ett öfverskott af 158,147: 31- 4«
Stats-Utskottets Betan leanden. 395
Till följd af Bitets Ständers Beslut blef Di,
iscontens fordran hos Canalbolaget uti räkenskap
perne vid Riksgälds-Contoiret
afskrifves med 1,0835877: 38. 2*
Hvadan ock när härifrån afdrages
ofvanberörde öfverskott 158,147: 31. 4-
yar bristen den 1 Oct. 1818 då,
utredningen begyntes uti Riksgäldscontoiret
■ Rd. 925,730: G. 10.
Influtne räntor och öfrige inkomster
ifrån utredningstidens början
och till 1822 års slut hafva,
sedan utgifterne för alla
åren blifvit bestridde, lemnat
en behållning af 317,896: : 4.
Hvilka afdragas från ofvanberörde
Brist-Summa, då bristen
f vid nämnde tid alitsa utgjorde 607,834: 6. 6'
TJtlåningssumman deruti icke inberäknad. Discontverfeets
hos Canalbolaget egde, men sedermere
afskrifne fordran 1,083,877: 38. 2 var den 1
October 1818 35095,241: 36 5.
Men utgjorde den 31 Decemb.
1822 864,973: 44. 2.
Pch har således genom influtne
Capitaljjctalningar, blifvit yiy
396 Stats-Utskottets Betänkanden;
der Utredningstiden förminskad
med Bd. 2:230)267: 40. 3.
Utaf nyssnämnde återstående utlåningssumma
864:973 Bd. 44 sk. 2 rst. voro under indrifning
genom Ombudsmannens åtgärd Bd. 6*4:072= 42* 8*
Hvaraf, enligt Ombudsmannens
afgifne Berättelse, voro blott
och allena beroende på concourser
ett belopp af
Bd. §71,724: 7- 4-
samt beroende
både påconcours
a. lagsökning
gj;g)3!>8: 36- 8- 624:072: 42 8-
Ombudsmannens nyssnämnde Berättelse innefattar
jemnväl en likväl endast på sannolikhet
grundad beräkning i afseende på den förlust sorn,
enligt Ömbtsdsmannem förmodan, skulle uppkomma
på nyssberdrde indrifningssumma. Ehuru
Utskottet således icke kan uppgifva denna berak
ning såsom ett ofelbart resultat, bar Utskottet lik
•val trott sig böra låta densamma komma till Bi*
lets Högloft. Ständers kännedom.
Efter hvad Ombudsmannen förmält sig hafva
af lagsöknings diariame inhemtat om Gäldenärer
ees betalningsförmåga och med fästadt afseende*
Stats-Ut skottets Be tän leanden. 397
på de prospecter, som, rörande ännu outredde
concourser, inkommit, har nemi. Ombudsmannen
ansett, att af den på hans åtgärd beroende indrifningssumma
skulle i ;concoursen inflyta circa
104,000:
X följd af
Jjagsöknings-åt
gärder
141.900» <*45,900.
624,07st: 42- 8.
samt förlusten
på utlåningen
således blifva 378,172» 42- 8- ^
Äfvensom att denna förlust Ed. 378,172: 42- 8.
skulle komma att drabba sådane
lån, hvilka icke någon enda
gång blifvit omsatte uti Riksgäldscontoiret
utgörande ett,
den 3iDec, 1822 återstående
capitalbelopp af 456,245: 9. 8.
“ed 338,463: 35. 6.
samt lån, hvilka en eller flere
gångor blifvit i Riksgäldscontoiret
omsatte, och hvarpå d.
31 Dec. 1822 resterade Ed.
167,827:33.10.111.39,709: 7- 2.
A
398 Stats-Utskottets Be tänkanden s
Summa, supponerad förlust på
Visar sig en total förlust af Rd. 986,007: i- 2*
Å denna calculerade förlust skulle
något annat afdrag till bestämdt
belopp icke kunna uppgifvas
än det "sorn utgöres af
de inom Pra eser jplionsiidsn
icke presenterad® a9signationer
och 3 procentssedlar med
Aete ’
eller en summa af 32,664: 6. lii
Då förlusten skulle komma att
utgöra d. 31 December 1832 963*342: 42 3*
Götheborgs f. d. Discont;
Enligt räkenskaperna inbälanceras den 1 October
1818 denne Disconts tillgångar till ett belopp
af Rd. 1,445*059: 10. 6.
samt skulderne till 1,372,634: 32. 10.
Och såledas ett öfverskott den
utlåningen d. 31 Dec. 1822
Härtill lägges bristen enligt räkenslcaperne
-
607,834: 6. 6.
378,172: 42- 8.
1 Oct. 1818 nf
72*424; 25- 8'
Hvilket under utredningstiden,
cijkpad till deja 31 December
Stats-Uts kottets Be tänkandets* 333
1892 blifvit) genom behlllne
räntevinsten ökadt med 123)327: 29. g.
Hvadan uti 1822 års Hufvudbok
utbalanceras till år 1823 ett
öfverskott af 195>752: 7- 5.
Utrningssumman, som d. 1 Oct.
1818 var Bd. 1,114,742: g2. g.
men utgjorde d-31 Dec. 1822 410,462: 44. 8.
Har således genom influtne capitalbetalningar
blifvit förmini
skad med 704)279: 26. i,
Utaf förut omförmälda utlånings*
summa den 31 Decemb. 1822
Bd. 410,462: 44- 8. voro under
indrifning genom Ombndsmannens
åtgärd Bd. 364,540: 5. —
deraf allena beroende på concourser
ig8,84o: 3.
samt på cone o urs er
och lagsökning 165,700: 2.
364,540: 5- —
Efter Ombudsmannens på sannolikhet grundade
beräkning, skulle på nyssberörde indrifningssuruma
uppkomma en Capitalforlust af
281,540: 5. H
398 Stats-Utslcottets Betänkanden.
Hvilken förlust han ansett
komma att drabba sådane Ian,
hvilka icke någon enda gång
blifvit omsatte i Riksgälds.
Contoiret oell den 31 Dec.
1822 utgjorde Riksdaler
284,132: 23. 11.
med 260,913: 24. 3.
samt sådane lån
hvilka uti Riksgälds-Contoiret
blifvit omsatte
och hvarpå capital
återstoden
den 31 Dec*
1822 var 80,407: 29. i.
med 20,626: 28, 9.
Supponerad förlust på utlåningen
* RJ.
Härtill må äfven läggas den af
Ombudsmannen beräknade förlust
å IDiscontens fordran hos
förre Directionens Commissionairer
här i Stockholm HandelsHuset
Pehr Falk et Comp.
Så blir sammanräknade supponeraäe
förlusten Rd.
381,540: 5 —
131,589: 7. 8.
413,120: 12- 8.
Men
St at s-IJts kot tets Betä nk an den. 939
Men om härifrån afdrages of
verskottssumman,
enligt räken
skaperne
195>755: 7* 5-
samt skulder de
der icke torde
komma att g-a
vera
utrednin'
gen, nemligen,
assignationer o.
3 procents Reverser,
hvilka
icke inom praescriptions-tiden
blifvit
uppviste 8,478: 41. 5.
Actie capitalet
medinnestående
utdelning
derå 501.623- — 405,854: 36. 10.
Så visar sig förslagsvis en förlust af 7,274: 23. 10.
Malmö f. d. Discont.
Enligt räkenskaperne inbalanceras den 1 October
1818 det,ne Disconts Tillgångar till ett belopp
af Riksdaler it954>§77: 7 5.
saint skulderne 1,817,334: 26. 8.
Och således ett öfverskott af Rd. 137,542: 29- 2.
4 Samt, 4 Baad. 26
400 Stats-Utskottets Betan k anden.
Hvilket under utredningstiden,
beräknad till den 31 Decemter
1822, blifvit genom behållen
ränte-vinst oka dt med 9 2:614 : 7. 3»
Hvadan uti 1822 års HufvudBok
utcalanceras till år 1823 ett
öfverskott af Bd. 239,186: 36. 5.
Utlånings-Summan; som den 1
Octofcer var 1,248,384. 15. 11.
Utgjorde den 31 December 1822 £.24-882. 16, 7.
har således genom influtne Capital
afbetalningar intill sistnämde
dag blifvit förminskad m. Rd. 723,301- 47. 4'
Utaf nyss omforma’de Utlai irgs-Summa den
31 December 1822 Rd. 524,882. 16. 7. voro under
indrifning, genom Ombuds-mannens åtgäjd
R:dr 460,753: 18. 9.
deraf beroende hufvudsakligast
påConcourserRd. 406,850
samt på lagsökningar
52,03: 18. 9-
460,753: 18. 9.
Efter' Ombudsmannens, endast på sannolik,
het grundade beräkning, skulle på denna indrifnings-summa
uppkomma en Capital förlust af Rd.
394)753 : 08.9, hvilken förlust han ansett komma
att drabba sådane Dån, hvilka icke någon
enda gång blifvit uti Riksgälds-Contoiret omsatte
och hvarpå den 31 December 1832 återstode ett
Stats-Utskottets Be tunkan den. 401
Capital af 4515,559: 21, 2- med
E:dr ^ 388,436: 42. u.
samt sådane sorn i BiksgäldsContoiret
blifvit omsatte och
hvilkas återstod den 31 December
1822 utgjorde 35,195 : 44- 8.
med B:dr  6316: 23. ]0
Supponerad förlust på utlåningen
den 31 Deceml,er 1822. 394)753 •' 18. g.
Dessutom förlusten på de
6a kallade Cassa-Dånen 376,968 : 30. 5-
samt den, förre Dlrektörerne,
påförde ersättning för inlöste
Daubbletfe och Triplette-assignationerne
11,660.
Sammanräknad förlust Bd. 783,382: 1. 2.
Om nu härifrån afdrages den
inbalancc rade Öfverskott-Summan,
enligt Bäkenskapeine 230,186: 36. 5.
samt Skulder, de der icke synas
komma att gravera Utredningen,
nemligen 3 Procents:
Beverser och Banco-Attester af
enahanda egenskap med de
förstnämnde, hvilkaicke blifvit
anmälde 10,323: 38. 5.
samt Actie-Capital med utdelningen
derå 100,588. 341.098: 26. 10
402 S t at» * U t s k o tt et s Betänkanden.
Sa visar sig en förlust af 442,283: 22. 4»
Och har altså, enligt denna förslagsvis uppgjor
-
de beräkning, förlusten pl
nes uiredning, intill 1822
for Götha Canal Bolags ,
Discont till R:dr
Götheborgs d:o d:o
Malmö d.o d:o
Efter tillsammans Rd«
f. d. Filial-Disconterårs
slut, bestigit sig
. d,
963,342 : 42. 3.
7274: 23. 10-  442283: 22. 4.
1,412,900: 40. 5.
För Utskottet återstår nu att, i afseende på
Herrar Fullmägtiges Förvaltning af f. d. FilialDisconterne,
yttrande afgifva.
Vid en förvaltning af sådan egenskap som
den ifrågavarande, kunna ej de reglementariske
föreskrifterne alltid vara så bestämda, att ju icke
vid många oförutsedda fall mycket måste få ankomma
på Styrelsens pröfning, samt, i synnerhet
vid sådane inträffande förhållanden, lemna
rum för olika åsigter af förekommande ämnenOch
ehuru Utskottet visserligen instämmer i
1820 års Herrar Revisorers yttranden, i fråga om
tillämpning af Reglementets stadgande, i afseende
på omsättning af till Lagsökning förfallne
Lån, i följd hvaraf Herrar Revisorerne anmärkt
åtskillige af Herrar Fullmägtige i omsättningso«h
andre liqvidations-frågor vidtagne åtgärder,
såsom «éd Reglementet icke öfverensstämma!;-
Slais.Utskottets Betan leanden. 403
de; Likväl* som under handläggningen af detta
ärende hos Uiskotiet stadgats den öfvertygelse,
att, genom de beviljade omsättningarne, Herrar
Fullmägtige otvifvelaktigt sökt och i margi fall
mahanda äfven vunnit det ändamål, att bereda
D iscout-Verkens och Gäldenärernes ömsesidiga
fördelar; samt Herrar Fullmägtiges förvaltning i
öfrigt icke lemnnt rum för den ring iste anmärkt
ning, utan fastmera funnits utmärkt] af mycken
rådighet och omtanka; så får Utskottet hos Riksens
Höglofl. Ständer tillstyrka att, med gillan e
af Herrar Fullmägtiges förvaltning af Discont»
Verken, Herrar Fullmägtige frikallas från ali
ansvarighet för de af dem, intill sistledne April
månads slut, eller den tid till hvilken Proto.
collen undergått granskning, fattade Beslut och
vidtagne åtgärder.
Och varder detta Rikets Höglofl. Ständers
eget bepröfvande vördsamt understäldt.
Stockholm den 28 Augusti 1823*
4o4 Stats-Utskottet* Betänkanden;
N:o 446.
Ankom den 3 September 1823.
Utlåtande, öfver Herr A. Gripenwalds
hemställan, om
tillökning i det af Afanufactnr
Discont-Fonden bestämde
Lån-anslag för Glasbruken.
Uti Memorial, sorn Högloft Ridderskapet och
A eln till StatsUtskottets Utlåtande remitteradt,
har Herr August Gripenwald hemställt, att då
erfaienheten skall visat, att de 100,000 Rd. B:co»
som Rikets Stan er af Manufactur Discontfonden
anslagit till lån åt samtlige Glasbruksidkare , 1
man af deras tillverkning, icke varit tillräcklige
att sätta desse idkare i tillfälle att uthärda den
ofördelagtiga belägenhet, hvari Glasbruksnäringen»
i anseende till brist pä afsättning, sig befinner;
nämnde anslag måtte ökas med ytterligare 100,000
Bd. Btco, att utlånas efter samma grunder, som
St a t s-Ut i kott et» Betänkanden. 505
i afseende pa Glasbruksidkares Discont ratt redan
äro foreskrifne, likväl med det undantag, att äfven,
de idkare, som under sistl. år icke tillverkat nät
got g as, och således fdr detta ansetts sin lån rät
förlustige, skulle, så vida de under innevarande
år visa sig hafva fortsatt sin tillverkning, få af
det tillstyrkte nya anslaget uppbära lån till årets
slut.
I anledning häraf får Utskottet anmäla, att
glasbrukstillverkningen icke förr än vid sistför.
flutne 1817 och 1818 arens Riksdag blifvit ansedd
berättigad till låneunderstöd af Manufactur Di.
scontfonden: samt att Rikets Ständer, som, i sak.
nåd af kännedom om Glasbrukens tillverkningar,
då icke egde någon säker grund för bedömandet
af hvad för deras låneunderstöd skulle erfordras,
till ManufacturDiscontens förstärkning anslagit en
särskild summa af 100,000 Rd., för att vid repar*
tition af den öfriga Discontfonden delas emellan
samtlge Glastillverkare, som till Iåns erhållande
behörigen sig anmält. Enligt hvad e farenheten
visat, har denna summa hittills varit för behofvet
så tillräcklig, att Glasbruksidkarnes D sconträtt år
1822 uppgåt t till 45 och innevarande år till 41J
procent af tillverkningsvärdet; hvaremot lånberättågade
fabriksidkare i allmänhet icke haft högre
lånrätt än 50 procent af tillverkningsvärdet år 1823
och 29 procent af samma värde år 1823: Gb-s
tillverkningen åtnjuter således mera uppmuntran
4<j6 Stats-Utskottets Betänkanden.
i låneväg, än de fleste andra näringar; och enär
Rikets Ständers afsigt vi : Discorträtts meddelande
för nämnde tillverkning icke synes hafva va.
rit att meddela densamma större förmån, än de
näringar, som från äldre tider varit med lånerätt
1 Mann fact ur Discontfonden understödde; vore det}
efter Utskotietsjanka, snarare anledning att, genom
Glastillverkningens upptagande i den allmänna
repartitionen af Discontfonden, försätta denna
handtering, i afseende på Disconträtten, i samma
förhållande, som lånberättigade slöjder i allmänhet,
än att ytterligare öka det för densamma redan
bestämde länanslag. Men då närvarande tidpuncj
onekligen är ganska ofördelaktig för Glasbruksnä*
ringen, hvilken således icke utan svårighet skulle
sakna den högre lånerätt. som den nu innehar;
anser Utskottet sig böra tillstvrka, att det vid sista
Riksdag till lån för Glasbruksidkare afManufactur
Discontfonden afsatta ans'ag må tills vidare förblifva
oförändradt; hvilket dock Riksens Höglofl.
Ständers pröfning vördsamt underställes.
Stockholm den 23 Augusti 1823.
Nto
S tits - U ts k® t te ts Betan ka nd c n. 407
N:o 447*
Ankom den 3 Sept. 1823
Utlåtande, öfver Herr Ullbergs
Memorial, angående revision
af Lästafgifts Fondens
förvaltning.
W ällofl. BorgareStåndet har till StatsUfskottets
Utlåtande remitterat ett af Herr J. Ullberg ingif,
vet Memorial, hvari anmäles, hurusom, genom
meddelad rättighet till naturalisation af utländska
fartyg, emot erläggande af viss lästafgift, en icke
obetydlig summa intill år 1812 blifvit samlad, hvil.
ken, genom Kongl. Brefvet af den 16 September
nämnde år, blef, under namn af Uästafgifts
fond ställd under Kongl. Commerce Collegii
vård, för att, enligt stadgande i samma Kongl.
Bref, framgent anses såsom en stående fond
till bestridande af kostnader för Svenska på utrikes
ort vistande sjömans understöd och hemför'
skaffande till fäderneslandet; och då ett ändamål
* Samt. 4 Baad. s6 *
äjoS Stats-Ufs I o t fet s Betän kand en.
af så välgörande beskaffenhet icke borde vara
likgiltigt för Svenska Medborga re i allmänhet och
aldraminst för BorgareStåndet, samt uti naturen af
denna Cassas stiftelse icke låg något hemlighetsfullt;
har Herr Ullberg hemställt, det StatsUtskottet
måtte få sig uppdraget, att undersöka förhållan"
det med ifrågavarande fond, dess förvaltning och
nu varande skick, samt att till Rikets Ständer afgifva,
så väl Berättelse derom, som ock, i fall
medlen blifvit till fremmande, möt Högstberörde
Kongl. Bréfs lydelse stridande ändamål använde,
förslag1 huru sådant framdeles må förekommas och
en offentlig redovisning derföre, på bestämda tider
inför Rikets Ständer tillvägabringas.
Vid förehafvande af detta Memorial har Ut.
skottet inhemtat, att fråga tillförne varit väckt om
rension af den så kallade lästafgiftsfonden, eller
de för utländska fartygs naturalisation, influtne
medel, samt att sedan Rikets Ständers år 1817 församlade
Revisorer, uti deras Berättelse till Rikets
Ständer, angående granskningen af de under Kgl.
Commerce Collegium ställde fonder, tillkännagif
vit, att de ej till reviderande erhållit räkenska.-  peme öfver berörde medel, hvilka Revisorerne
hade trott äfven tillhöra deras granskning;, så har
StatsUtskottet vid 1817 och i8aS årens Riksdag ut-i
dess öfver nämnde berättelse afgifne Utlåtande, i
denna omständighet yttrat, att då några statsmedel
till lästafgiftsfonden icke ingått, förmodade Utskottet,
att granskningen af räkenskaperne och fört
St ats - Uts k ot te t s Be än kandern 40g
valtningen öfver samma fond, eller de sä kallade
naturalisationsmedlen, som efter Kongl. Maj:ts
eget Nådiga förordnande, vid särskildta politiska
forhällanden, samt i ändamål att dermed bestrida
omkostningarne för Svenskt sjöfolks hemförskaffande
från utrikes orter tillkommit, och hvilken
naturalisation jemte dermed förenade afgifter, endast
någon tid egt rum, samt nu mera upphört»
sålunnda icke eller lämpligen kunde Rikets Ständer
eller deras Revisorer tillhöra, utan endast
Kongl. Maj:t sjelf, som äfven i Nåder förordnat,
■att samma räkenskaper borde i sådant ändamål
hvarje år i underdånighet insändas. Hvad StatsUiskottet
i afseende på denna fråga yttrat, blef af
samtliga RtksStånden gilladt, och då de skäl, hvil"
ka Rikets Ständer sålunda redan förklarat granskningen
af lästafgiftsfondens förvaltning och räkenskaper
icke tillhöra Rikets Ständer eller deras
Revisorer, sedermera icke upphört; anser sig Utskottet,
af förenämnde motion, icke ega anledning
att tillstvrka ändring, i hvad Rikets Ständer, angående
detta ämne vid sisflidne Riksdag beslutat;
Hvilket dock Rikets Högloft Ständers pröfning
vördsamt underställes.
Stochholm elen 3S Åug. 1820.
410 {5tats*U»siottetB Betänkanden.
N:o 448-
Antom den 5 Sept. 1853.
Utlåtande, i anledning af ej
mindre Friherre C. H. Ankarsvärds
hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, uti
Memorial gjorde anmärkningar
vid den af Riksens Höglofl.
Ständers Revisorer år
1822 afgifne Berättelse, rörande
då verkställd granskning
af Allmänna MagazinsInrättningens
förvaltning under
de sednare åren, än äfven
de af Friherre C. J. af
Nordin och Herr C. D. af
Uhr öfver berörde anmärkningar
meddeldte yttranden.
Nedannämnde af Friherre C. H Ankarsvärd vid
18 * i lis' Revisionsberättelse väckte anmärknings»
St at s - Ut s ko 11 eti Betänkande». 411
frågor, angående Allmänna Magazinsinrättningen,
anser StatsUtskottet redan besvarade genom sine
under den 26 sistl. Maj, till Riksens Höglofl. Ständer
afgifne Utlåtanden (N:ri 182, 186, 194, 201
och 202) och får alltså åberopa desse Utlåtanden I
hvad sorn rören
1:0 Utlefvereringen af 500 tunnor hafre, som
år 1813 anbefalltes »jtill undsättning för Konungariket
Norrige.
2:0 Spannmålsexporten till Italien.
350 Upphandlingen af ett parti riad råg vid
Norrköpings Krono-Magazin år 1818.
4:0 Inköpet af den i hufvudstaden belägen
Så kallade Eldqvarnen; och
5:0 Yppad coursförlust å det silfver, som för
Utskeppad spannmål till England och Italien influtit
i Riksens Höglofl. Ständers Bank. Vid hvil.
ken sistnämnde punct det tillägg dock ej torde
finnas öfverflödigt, att, enligt gjord uträkning hos
Kongl. Allmänna Magazins-Directionen, sedan
1822 års Revision var slutad, kostnadsbeloppet förde
15,000 Spanska piastrar, som från Neapel blifvit
hitsände för den till Italien exporterade säden
med inberäknad fragt och assecurance utgjort
40,-242 Rd. 47 sk. 2 rist Banko, men att likväl
Kongl. Majit icke i Nåder meddelat sitt beslut»
41? S t a t s - U t s k o 11 e ta Beänkanden*
om och huruvida Allmanna Magazins-Inrättn:n
gen
får uti liqvid med Riksens Hdglofl. Siänders
Bank godtgöra sig Silfret efter ofvanskrifne kostnads
varde.
I öfrigt har Friherre Ankarsvärd trott sig
finna skäl t ill den förmodan, att Allmänna Maga*
zins-Inrät ningens ställning! vöre vida ofördefakli
g.re an dtnsatnm i af Riksens Ho g fl. Ständers
Revisorers Bera telse kunnat nu- nitas, och atj
denna Inrättning helt i nkelt euiktfls såsom
Ba: qtnrou.le .,t of:..' ^ n il :v
■ in" ingångtj • skul -f r n
Utaf det Bö e skaps-Feislag, sorn åtföljde
182a års Efrvis:oii:-Béiati< 1 e, h.r St ts-Ucskoitet
utrönt, att Allmänna Mi gfizins-lrminningens liligånga
r v.d September rmiiads ;1 tt t.r i »a a öfversteg
dess Gouiante Skulder t h Riise .s Koglofl.
Ständers Bank och andre Verk, med en Summa
af 111.1)7 Rd. 7 sk. 4 rist Banko, hvilken summa,
i afseende till törelupc n misssknfmng, bor endast
räknas 1.11 110,137 Rd. 7 sk. 4 r. B. —Sannolikt
ar väl å ena sidan- att detta förslagsvis uppkom*
ne öfverskott borrtgår medelst de ytterligare för
luster Allmänna Magazins - Inrättningen får vidkä
nas å Spanmåls - utskeppningen till Italien’
samt den rättighet' undsättnings-tagarne i de Nor.
ra Länen af Riket sig utverkat att återgälda
sine Lån med Spanmål in natura, antingen til(
hela beloppet eller större delen deraf; hvarföru'
Stats.Ut* kot t e(s Betan leanden. 415
tan, äfven Siskillige af Inrättningens i Ilandet
utestående fordringar för äldre årens utborgningar
troligen ej turina , i anseende till åLåntagavnes
och deras Röftesrnäns under tiden iråkade obestånd,
utkrafvas; men häremot bör ock a andra
sidan fästas afseende derpå, att Inrättningens
Spanmålslager vunnit en betydlig tillökning i värde
genom högre nu gällande pris, än de, hvarefter
samma lager af Riksens Högloft. Ständers Revisorer
uppskattades. Det förekommer al så StatsUtskottet
lika svårt, som Riksens Ht gloll. Ständers
Revisorer, att bestämdt påstå, det allmänna
M; g >zins-Inrältnir gen befi tines Bmqueroutte då
sådant för närvarande af ziffrans resultat motsäges
och så vida ej genom en påskyndad real sation
och försäljning af Verkets fastigheter och behållningar
, deras värden skulle allt för mycket
komma att nedsättas. Denne Ståts-Utskottets beräkning
b vi lar hel' och hållen på det förutsättande,
alt Jnrätmir gen ej åläg ges godtgörande af
andie Skulder, än dem som i räkning eiler liqvid
med Riksens Höglofl. Ständers Bank samt
andre Verk. och enskilde personer löpa Inrättningen
tili 1 .st, ty skulle äter den äldre Fond af
i;. .g? 9671 R.i. 28 sk. 2 rist Banco,, sorn, enligt
jgji års Bo! slrn, af . f, rutgångne år ns besparingar
tillhörde Albi ai na Magasins Inrättni gen, äfvc
n nu 'i 1 I ■ dorm de af In: ä'tn''ngen påföras,
sä fr 1 fi es r-n 1; st i t Tråtgarne af ej min’re
än 1,186,830 Rd. 20 sk. 10 r:st Banco, hvilket
allt närmare utredas af der. Berättelie Stats-Ut
-
414 Stata-.Ut slottets Betänkanden.
slottet, jemte bifogadt provisionel förslag, linder
denna dag sub. N:o 432 till Elisens Högloft.
Ständer låtit afgå, rörande den af. Stats-Ut'
skottet efter Revisions-tiden fortsatte granskning
af Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning
till sistförlidne årets slut, och till hvilken Berättelse
det torde tillåtas Stats-Utskottet, för undvikande
af vidlyftighet, att vördsamt hänvisa
Orsakerne
till den förminskning, sorn företer
sig vid jemforelsent emellan innehållet af
1820 års utaf Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
från trycket utgifne Tableau öfver ,Verkets
tillgångar och det Förslag Riksens Högloft^
Ständers Revisorer år 1822 upprättat, och hvilken
minskning, efter hvad Friherre Ankarsvärd anmärkt,
uppgår till omkring 2 millioner Rd. Bro,
finnas till det mästa förklarade genom Friherre
af Nordins , i anledning af Friherre Ankarsvärds
Memorial, till Höglofl. Bidderskapet och Adeln
ingifne skrifteliga yttrande, som upplyser, att
1,164,463 Rd. 11 sk. Banko blifvit såsom osäkre
fordringar uteslutne från behållningarne uti Riksens
Höglofl. Ständers Revisorers Förslag och
endast inom Columnen antecknade, då deremot
samma belopp uti Kongl. Allmänna MagazinsDirekfionens
Berättelse för år 1820 ibland öfverskotts-til!gångarne
finnas upptagne, samt att i
nämnde Berättelse alla persedel-behållningar blifvit
uppförde till deras höga räkenskaps medelvärden,
då desse behållningar åter af 182* *rs
Re»
Stats-Utskottets Betänkanden. 417
visorer endast blifvit beräknade efter de pris,
som voro allmänt gängse vid September månads
slut sistförlidne år. För en närmare och bestämd
utredning af den anmärkte skillnaden, är det
dessutom oundgängeligen nödigt, att 1821 och
1822 årens Bäkenskaper först blifva bokslutade^
och i saknad af de upplysningar, som derifrån
böra hemtas , hafva Biksens Höglofl. Ständers
Bevisorer äfvensom StatsIJiskottet, s i förevarande
som andre fall, der endast afslutade Bäkenskaper
ti 1 ziffran kunna visa verkbga Förhål,
landet måst inskränka, sig till provisionelle bedömanden.
‘'Vidare innehåller Friherre Ankarsvärds anmärkningar
den önskan, att vinna en tillförlitlig,
historisk och detaillerad beskrifning, om aU.i så.
dane anstalter och åtgärder, som, ledande till
skiljaktige och ofta hvarannan motstridiga verkningar,
under loppet åf de sadnare åren 1818 t
1819, 1820, 1821 och 1822, varit förknippade ej
allenast med de Spannmåls-upphardlingar Kongl.
Allmänna Magazins-Uirektionen ombesörjt, än äfven
med tillhandahållandet ock utdelningen af
'undsäitnings-säd för behöfvande i landet saint
liq-udations-sättet för undsättningarne.
Medgifvande, att en så beskaffad beskrifning
eller utredning i flere afseenden visserligen
4 Sami, 4 Bind. 17
i§iS Stat b-U t ikotte t* Betänkan den;
skulle vara upplysande och nyttig, har StatstTfstöttet
likväl haft sin tid af andre vigtiga goro.
mål så upptagen, att detta vidtomfattande arbete
ännu ej tunnat företagas eller medhinnas. E
mellertid
och om, hvad Statt-Utskottet förmodar,
Friherre Ankarsvärd åsyftat att genom nämnde
beskrifning få utröndt, huruvida Riksens Högloä.
gtänders, Revisorer, i förekomne fall, som med
Spannmåls-upphandling och un sättning egt sam*
band, fästat tillbörlig uppmärksamhet å de Beslut,
hvilke i en eller annan måtto kunnat förorsaka
Allmänna Magazins-Inrättningen förluster, så har
det ej tillkommit hvarken Biksens Höglofl. Stän.
ders Revisorer eller Stats-Utskott, att klandra så_
dane åtgärder, som funnits grundade på och öfc
verensstämmande med de föreskrifter, om upps
handlingar och undsättningar, sorn! innefattas uti
4:de Afdelningen af Kongl. Brefvet den 7 Nog
vember 1811, hvilket är den enda Instruction,
som för Styrelsen af Allmänna Magazins Inrätt*
ningen hittills varit gällande, och har Stats-Uf.
skottet gjort sig förvissadt, det Biksens Högloft»
Ständers Revisorer ej underlåtit att noga granska
och efterse, huruvida Kongl. Allmänna Magaj
rins Directionen, efter innehållet af nyss åbero.
pade Kongl. Bref, ställt sig de deruti glfnestad.
ganden om'upphandlingars verkställande till underdånig
efterrättelse. Beträffande dernäst undsättnings-behofven
i otterne, så inhemtas utaf
ofvanberörde Kongl. Bref, att bestyret härmed
blifvit åt vederbörande Konungens Befallnings»
Sta t*-Ut »kottet* Betänkanden. 419
hafvande öfverlemnadt, och hac Dii ectlonen i
denne angelägenhet alltid måst rätta sig efter
Konungens BeFallningshafvandes uppgifter och
reqvisitioner, hvilka stundom varit mindre till:
fcirlitlige, det 1820 års Bevisions-Berättelse nog
samt ådagalägger, och lärer sådant kunna till’
skrifvas de olika och mindre säkra utvägar ,sorn,
* saknad af något bestämdt förordnande i denne
del , blifvit till utrönande af verkliga undsätttnings-behofven
tillitade.
Vidkommande den af Friherre Ankarsvärd
äskade närmare upplysning , huruvida Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen iagttagit att, till
bevakande af Verkets fördel och det Allmännas
•derunder beroende; rätt, göra behörige föreställningar
emot detjofördelaktiga och till Verkets
undergång bidragande liqvidations-sätt, hvarigenom
undsättnings-tagarne uti Jemtland fått sig
den förmån af Kongl. Maj:t i Nåder förunnad »
att Tunna mot Tunna afbörda ett Tane-belopp
af mer än 20,000 Tunnor Spanmål, har Stats'
Utskottet härvid skolat erinra att, efter Stats-Utskottets
öfvertygelse, Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
hvarken bör eller kan anses berit tti.
gid att göra underdåniga föreställningar emot de
beslut Kongl. Maj:t Nådigst för godt funnit vidtaga,
utan har det städse varit Kongl. Direetiouens
åliggande, att utan invändning och uppehåll,
tid verkställighet befordra Kongl. Maj;ts Nådiga
4ao Stats-Utskottets Betänkanden.
föreskrifter och beslut i alla de ämnen, som med
Allmänna Magazins Inrättningen egt gemenskap*
Anledningen till den särskilda förmån, som blifvit
Jemtlands Innevånare i förenämnde fall till'
erkänd, har Kongl. Maj:t, enligt hvad Dess Nådiga
Bref af den 5 September 1823 vid handen
g:fver, hemtat från den högst beklagansvärda belägenhet
nämnda Provins, förmedelst 1821 års
^ärjande missväxt, iråkat, och hvars olyckliga
^öljder i någon mån genom ifrågastälde lindrigare
återbetalnings sätt kunnat_ förminskas.
Friherre Ankarsvärd har äfvenledes åstun.
dat, att af Stats-Utskottet blifva underrättad, huruvida
under de sednare åren XJndsättnings-Säd
blifvit från Allmänna Magazins-Inrättningens Förråd
utlemnad, ej allenast till behöfvande, utan
och understundom till större producenter och
possessionaten samt om desse ^Låntagare i stor1
äfven fått begagna sig af samma återbetalnings'
vilkor, som blifvit nödstälde Jordbrukare med
)
gifne; Och får Stats-Utskottet, i anledning häraf
Vördsamt meddela, hvad utröndt är, att åtskillige
possessionater väl blifvit af Allmänna MagazinsInrättningen
med Säd undsatte, men att StatsUtskottet.
ej ansett sååant anmärkningsvärd!, då
Kongl. Brefvet af den 7 November 1811 genom
någon tydlig föreskrift icke lagt hinder i vägen,
det ju Undsättnings-Spannmål på Socken-Listorne
kunnat uppföras för alla dem, soia till lans ec
-
St ats-Uts kot tets B e t ii n k a n den. 421
hallands sig anmält, och som i egen jord eller
besittnings-rätt egt säkerhet för Spannmålens betalande,
hvarjemte Stats-Utskottet bordt upplysa»
att någre bland desse Låntagare finnas hafva
tillgodonjutit flere års anstånd med betalningen ’
hvilken sedermera utgått efter enahanda grun
der, sorn för, liqviderandet af Undsättnings-Span
måls skulder i allmänhet blifvit bestämde.
Dessutom har Herr Friherre^ Ankarsvärd,
med åberopad anledning af den, utaf Riksens
Ständers Justitiae-Ombudsman, emot Stockholms
Rådstufvu-Rätt anstälde Action, i fråga om för.
ändring af utfärdade F astebref å de på HelgeAnds-Holmen
här i Staden belägne husen N:o
3, 4, 5 och 6, yrkat, det Revisoreme bor t derå
fästa uppmärksamhet, enär anledning förevarit,
att medel 1.11 inköp af husen blifvit använde från
en till benämning visserligen okänd Fond, men
som förmodades vara under allmän förvaltning;
hvarföre Herr Friherren öfver desse förhållau"
den, äfvensom angående så kallade Rubel-fondens
uppkomst, öden och närvarande tillstånd
begärt nödige upplysningar från Stats-Utskottet.
Jemte det Utskottet, i likstämmighet med
hvad en bland Riksens Höglofl. Ständers Revisorer,
Herr Friherre af Noruin, i härå afgifvec
yttrande till Höglofl. Ridderskapets och Adelns
45? Stats-Ut» kottet? Betänkanden.
Protocoll den 04 sistl. Febr. redan anmärkt, an.
se sig Revisorerne, som enligt deras Instrucjion
, endast baft att granska Siats-Verket, icke
kunnat taga nfgon kännedom af berörde fråga,
då någon köpeskilling ifrån Stats-Verket för nämnde
Egendomar icke blifvit utbetald, får Stats-Utskottet
till upplysning, i anledning af förenämnde
anmärkning, meddela: att, enligt hvad af Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse till Allmänna MagazinsDirectionen
af den xi Augustt 1815 inhemtas»
bade af den Summa 1,500,000 Rubel, som ge"
nom en Artikel af den i Åbo afslutade Tractat
blifvit af Hans Majit Ryska Kejsaren lemnad
såsom Eån åt Kongl. Majit och då varande Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, samt sedermera
blifvit afträdd och öfverlåten till Kongl. Majits
och Hins Kongl. Höghets disposition, ett belopp
af 619,394 RJ, blifvit unvandt lill upphandling af
mjöl och spannmål; hvarföre Kongl. Majit i iNader
anbefallte Directionen att denne sistnämnde summa
619,394 RE, såsom utgörande en Kongp
Majits och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsenä
enskilda Egendom, i behörig ordning indrifva.
Enär nu denna Liqvid med Allmänna Ma.
gazins-Inrättningen deruppå för sig gatt, utan att
hvarken Riksens Ständers Revisorer vid 1817 ar*
sammanträde el er Riksens Ständer vid 1818 ars
Riksdag, då Stats Råds Protocollerne öfver högst
terörde 1815 års beslut ock förordnande voro
till genomseende i Constitution Uskoettet öfver*
••tat»-Utskott et* Betänk&nden, 423
lemnade , dervid ej funnit något att erinra, eller
ens ifr"gastallt något annat förhållande, än att
medlen, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder förklara t,
tillhörde Dess och Hans Kongl. Höghets disposition,
såsom enskild Egendom, så har Utskottet
ansett ådagalagt, att ifrågavarande medel aldrig
tillhört Stats-Verket, och att någon vidare åtgärd
härutinnan dess mindre eger runs, som transactionerne
i detta' ämne skett långt före den tid,
för hvilken Stats-Verkets förvaltning är underkastad
nu församlade, Riksens Ständers granskning.
Beträffande sist Herr Friherre Ankarsvärds
erinran5 vid Revisorernes befattning, i fråga om
de utaf anslaget till Strömrensningar och lättade
utvägar för rörelsen inom landet, använde medel
till Strömmings handel, får Stats-Utskottet deruf.
ver, i sammanhang med hvad Revisorernes Berättelse
härom innehåller, särsk.ldt afgifva sitt
utlåtande.
Med stöd af hvad här ofvan anfördt är, och
i likhet med hvad Stats-Utskottet uti sitt vördsamma
Betänkande af den 26 sisth Maj, N.o
186 vitsordat, omfattar nu äfven Stats-Utskottet
detta tillfälle, art ytterligare tillkännagifva sm
öfvertyg rise, om det niti ka bemödande Riksens
Höglofl. Ständers Revisorer under 1820 och 1823
irens Revisions-förrätlningar haft ospardt.
54 Stats -Utskottets Betänkanden.
4
Särskildte anföranden utaf Stats-Utskottets .Ledamöter
varda härhos bifrgide; och understå!-  les allt vördsamligen Riksens Höglcfl. Ständers
pröfning.
Stockholm elen ai Aug. 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott följande
dagar år 1823.
Den 19 Augusti.
S. D. H err Öfverste-Lieutenanten Hjerta an
förde :
”Hvad angar den så kallade Rubel-fonden
synes mig det yttrande Högloft Utskottet aflena.
nät, angående den samma, icke tillfredsställan^
de. Jag tror att det vöre bättre att fullständigare
söka utreda saken, än som i Betänkandet skett*
samt att om så behöfdes begära genom Hof.
Cancelleren nödige upplysningar, för att sålunda
en gång hela Svenska folket måtte öfvertygas
om obehörigheten af de rykten, som kringflugit
att
Sr a t s - Ut s ko 11 et s Beta rikander!* 425
den skulle hafva varit en Statens tillhörighet,
■lag tror mig vara skyldig både Konungen och
mine medboigire, att söka bättre utreda saken»
så vidt Allmänna handlingar dertill föranleda,
väl inseende den svårighet, som skall mota mig»
som enskild mati vid detta försök, enär jag ej,
lika med Utskottet, har rätt att af Plof Cancelleren
begära hufvud acten, eller Tractaten i Åbo*
Jag anhåller derföre om Betänkandets hvilanda
på bordet.”
Den 23 Augusti:
S. D. I följd af den reservation Herr Profes.
sorén Fröberg till Protocollet den 21 innevaran,
de Månad anmält, i anledning af Utskottets Beslut,
rörande der, så kallade Rubel-Fonden, uppläste
Herr Professor en ett så lydande anförande»
med begäran att detsamma måtte till de respective
Riks-Stånden åtfölja, ”Emot Utskottets nu
beslutne Betänkande, i den punct som innehåller
svar å de äskade upplysningarne, om den
så kallade Rubel-Fonden, nödgas jag reservera
mig och bifoga min särskilda tanka, ej derföre
att jag anser några ytterligare rechercher vara
behöflige eller ens böra göras, utan emedan jag
tror Pilskottet böra meddela Rikets Ständer och
derigenom äfven Nationen, all den upplysning
öfver ämnet, det varit i stånd att sjelft erhålla,
och det hufvudsakligast derföre, att ali vidare
4 Sami, 4 Band,
4«6 Stats'TJtskotteta Betänkandes
förfrågan och forskning i denna sak, må en gång
för alla, nu och framgent upphora. Det är nemligen
bättre, att i en fråga, som genom händelsernas
gång och benägenheten för ogrundade
tydningar, vunnit en till utseendet ömtålig publicitet,
öppet säga allt hvad man vet, på dertill
gifven offentlig anledning, än genom ett, för
mycket generelt och derigenom obestämdt yttrande,
qvarlemna öfver sakens outredda skick,
ännu en slöja af dunkelt tvifvel. Af denna
grund, och då Utskottet vägrat, att i sitt till
Riks-Stånden afgående Utlåtande, intaga den tillfredsställande
utredning öfver tillkomsten och beskaffenheten
af den ifrågastälde Fonden , sorn en
af Utskottets värde Ledamöter, sjelf deltagande £
3822 års Revision, meddelt Utskottet, har jag
ansett mig böra särdeles med serskilt lemnadt tillstånd
af honom, bifoga i min reservation den upplysning
han gifvit, för att hos andra verka samma fullt
subjectiva öfvertygelse den grundlagt hos mig,
Denna upplysning är följande: Vår framlidne
Konung Cati XIII, Glorvördigst i åminnelse,
erhöll genom tractaten i Åbo år 1812, tillika med
Dess då varande Höge Herr Son, vår nu regerande
Allernådigste Konung, af Hans Maj:t
Kejsaren i Ryssland ett Lån af i§- Million Rubel.
Detta Lån var egentligen afsedt att upptagas,
för att under det svåra missväxt- och krigs-året
1812 förse landet med bristande oundgänglige
förnödenheter af spannmål och proviant. Men
sorn detsamma icke emot 76 $• Regerings-For
-
Siats-Utskottet t Beänkanden. ,447
men kunde för Statens räkning upptagas och behofven
voro gifne, negocierades Un-afhandlingen'
för Hans Kongl. Maj:ts och Hans KonglHöghet
Kron-Prinsens enskilda räkning och lånet
utgick hufvudsakligen i spannmål och proviant-artikJar;
samt hampa till Flottornes behof
femte Ryska Hingstar för Stuterierne. När ^e.
dan fråga uppstod om lånets liqvidation eller betalning
för de eiliållne varorne, afstod Kejsaren
i Ryssland, af enskild tillgifvenhet för de Höga
Personeme, ifrån allt anspråk derå, utan öfverlemna
de hela skuldsumman till Hans Majtts och
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens enskilda fria
disposition Af hela r et Sverige såmedelst lillgodokomne
beloppet återfordrades af Hans Maj:t
Konungen ej mer än den andel, sorn utgjorde
liqvid för de i bebofvets stund, till Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen öfverlemnade proviant-persedlar,
uppgående till ett värde af något
öfver 600,000 Ed. B:o ; Det öfriga eller valutan
för hampan och hingstarne tillät Hans Maj:t i
Nåder att få anses som en enskild gåfva af honom
till Fäderneslandet. Nu frågar jag hvarföre
icke en så tillfredsställande utredning af ämnethar
kunnat af Utskottet gifvas åt Eikc-ts Ständer?
Jag gör det enskildt med så mycket större glädje,
som den icke blott lemnar ett ytterligare vedermäle
utaf Kongl. Maj:ts ädla uppoffringar för
Fosterlandet, utan ock ådagalägger Rubel-fonden*
qyalité, att vara Hans Maj:ts Egen fria tillhörig’
4«8 S ta t* - TJ t s k o tt et s Betänka nelen.
het, och derigenom skingrar alla skuggor af be.
tänklighel och gissning, som misstydningens och
anspråkens ogina begärlighet kunde locka att om.
famna som verki gnetet.”
Härmed förenade sig Herr Prosten Östberg,
Herr Prosten Doctor Almqvist, Herr Hangen,
herg och Biksdags-Fullmägtigea Anders Nilsson
från W ermland.
Herr Öfverste-Lieutenanten Hjerta, som jern*
väl varit af skiljaktig tanka i omförmäldte amne »
förbehöll sig, att framdeles få skriftligen utveck*
Ja densamma, sedan han erhållit åtskilliga i så.
dant afseende nödige, ännu saknade upplys*
»ingar.
Den 4 September.
S. D. Af Herr Öfverste-Eieutenanten Hjetta
ingafs följande skriftliga anförande:
”Ett Kongl. Bref till Allmänna Magazins*
Directioneu af den 14 October iSss lyder sålunda
:
Som genom de af Oss vidtagne särskilda
anstalter omkring 30,000 så kallade Kuli eller
Mattor Rågmjöl från Ryssland redan hit anlända
Stats-Ut*kottets Beran kan den. 429
för vår Egen höga räkning, och en qvantitet af
30 ä 40,000 Kuli samma vara på innevarande
års öppet vatten är ytterligare att förvänta; Så vele
Vi Eder i Nåder hafva anbefallt, att låta intaga
detta mjöl i Krono-Magazinerna till vanlig
uppbörd och redovisning af vederbörande; äfvensom
Wi i Nåder tillåte att denna tillgång
får ingå i beräkning öfver hvad sorn till Landets
undsättning samt andra förekommande Allmänna
behof till Eder disposition finnes i behåll; kommandes
så vä! särskild räkning att föras öfver
detta mjöl, saint öfver de omkostnader, sorn vid
ernottagningen deraf egt rum; hvilket Wi velat
Eder till behörigt iagttagande i Nåder tillkännagifva.
Stockholms Slott den 14 October 1822.
CARL.
C. J. Witsén.
Ett handbref af samma dato, utaf StatsSecreterareri
Wirsén, som troligen varit afsändti
för att hastigare än ofvanstående Nådiga Bref
hann att expedieras, underrätta Directioneu om
43° Stats-Utiiotte ts Betan kanden.
förhållandet, säger äfven: ”att Kongl. Maj:t gerloin
särskilde anstalter låtit för dess Egen höga
räkning hhkomma Rågmjöl etc. samt att det bör
hällas särskild räkning deröfver.”
Detta lärer således vara de bäst öfvertygande
skäl, att Kongl. Maj:t, enskildt, föranstaltat Råg4
mjöls erhållande tili undsättnings meddelande,
u der 1822 års harda missväxt, samt öfverlemna!
åt Magazins-Directionen att bes:yra utlefvereringen,
iagttagande att en särskild räkning deröfver
skulle förås.
Då tractaten i Åbo icke af mig kan erhållas,
är det mig omöjligt att bestyrka sanningen
af den uppgift man enskildt hördt åberopad; att
denna tractat i en Artikel innehållit att 1,300,000
Rubel skulle lånas Svenska Kronan, på det sätt,
att säd och mjöl derföre skulle, jemte andre ar_
tiklir i Ryssland få upphandlas; Men, att när
Stats-RSdet afstyrkt densammas ratificerande, så«
sorn stridande emot Regerings-Formens föreskrift»
att Konungen icke eger att göra Fån utan Rikets
Ständers samtycke , Kongl. Maj.-t, jemte Hans
Kongl- Höghet Kron-Prinsen, Wår nu regerande
Konung, enskil t upptagit detta lån, derföre att
anstalt redan var fogad i följd af tractaten ad
skyndsamt hilfa säd och mjöl till undsättning un'
der missväxten; men jag vädjar till hvar och en*
Ståts-Utskottet* Betänkanden. 43!
om icke det här af mig "angifna Kongl. Bref af
den 14 Oct, samma år, eller i,nnan 2 månader
efter tractatens afslutande, tydligen bevisar sannolikheten
af denna uppgift och bestämdt visar,
att särskilda anstalter för Egen räkning af Högst,
salig Konungen och] dess Herr Son, blifvit
vidtagne.
Jag uppfyller sålunda med glädje den pligt
att genom denna framställning söka visa att de
till sädes- och mjöl-upphandling i Kyssland använde
medel, voro Konungens enskilde.
Dessa medel voro, enl:gt Cassa-räknirgarne i
Magazins-Directionen :
För 5155524* Insp. riadt mjöl med omkostnader
380,802: 34. 10.
För de af General HandelsAgenten
i Riga, J. E. Zahrisson
år 1813 verkstälde upphandlingar
af diverse sorter
Sid och Bränvin 231,483, 44- 6-
samt ytterligare för upphandladt
Rågmjöl 7-108. 3. 4.
Summa R:dr 619,394: 34- 8.
£*nna Summa ii* den, som enligt 1815 års
43S Stats-Utskottet* Be tänianden.
års Kongl, Bref bör indrifva» och Kongl. Majit
godtgöras.
Detta synes således vara rigtigt, och Korgi,
Maj:t samt Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen»
vår nu regerande Konung, hafva sålunda icke
gjort annat, an återtagit den fcrstårkn ng De af
Egna medel ugifvit.
i .
Men om detta är en obestridlig sanning, är
det äfven sannt, att Förvaltnings-Verken icke
sa handhaft och redogjort för dessa medel, att
de ju synas varit med Allmänna medlen inblandade.
Och då detta gifvit anledning till de
obehagliga ryckten, som kiinggåu ibland allmänheten,
torde det vara nödigt, att jag närmare utreder
hvad jag funnit, under sanningens efter
forskande.
Af det utaf mig citerade Nådiga Brefvet d. 14
October 1822 synes, att en särskild räkning borde
i Magazins-Directionens Räkenskaper hållas
öfver Försträckningarne.
Detta har icke skett på annat sätt, an att j
följd af reversaler utaf Stats-Secreteraren Virsén
af den 20 Julii 18x4, kostnaden för under åren
181?
\
Stats-Utskottets B e tä n k a n,d en. 4^
1812 och 1813 skedd upphandling af Spannmål
och Bränvin genom J. E. Zachrisson
med 231,483: 44. G
samt för Rågmjölet 380,802: 24. 10.
inrevérseras till Kongl. Allmänna Magazins-DF
rectionen för Krigs-Fondens räkning.
Sålunda blef Krigs-Fondens räkning den enda,
der dessa Konungens enskildte medel ki nde
synas. I Krigs-Fondens Räkenskaper , synas åter
icke dessa medel, under någon sådan rubrik att
de kunna igenfinnas. 1813 års Hufvud-Bok visar
således i Magazins-Direktionen detta Verks
skuld till Krigs-Fonden vara 690,314: 12. 4.,
men Krigs-Fondens Hufvud-Bok upptager icke
denna Summa, som fordran. Förgäfves söker
man i dessa Verks räkenskaper dt-n öfverensstämmelse,
som borde finnas om dessa enskilde
medel varit enligt Konungens Bref särsk ldt re»
dovisade. Och då det numera icke kan hjelpas,
sedan Rikets Ständer granskat dessa räkenskaper
och lemnat dem oanmärkta, är det ej
behöfligt att framställa en specifik förteckning på
■de beständige skiljaktigheterne i Boksluten. Det
torde vara nog, att jag blott anmäler, hvad jag
hufvudsakligen finner värdt uppmärksamhet, nemligen
att åren 1812, 13 och 14 visa Räkenskaperne
i Allmänna Magazins-Directionen och
Xiiqviderna med Krigs-Eonden, att Magazins-Di
-
l Sämb 4 Band,
28
434 Stat s-Utskotlefs Betänkanden;
rectionen till fullo godigjort ifrågavarande inforskrifningar
till Krigs-Fonden.
Att således Kongl. Brefvet af den ix Äng,
1815, som anbefaller indrifningen af medlen, synes
bordt hafva anbefallt betalningen af Krigs"
Fonden, i stället för af Allmänna Magazins»
Directionen; samt att detta origtiga förhållande
uppkommit deraf, att den särskilda räkningen
icke eni gt befallning blifvit förd; samt genom en
deraf föranledd provisionel liqvids ofullständiga
uppgörande emellan bägge Verken, under pågå.
ende återlevereringar medfört Allmänna Maga.
zins-Inrättningen en förlust, som jag, enligt de
beräkningar jag ensam förmått göra, anser minst
vara 134 a 135,000 Bd. B:o, numera omöjlig att
aterfå, oagtadt att det synts mig omöjligt att
Krigs-Fonden bordt kunna deraf betala 100,000 Bd.
Som likväl mitt hufvudändamål varit afj
hjelpa hvad som kunde hjelpas , nämligen ofull.
ständigheten i den uppgift Betänkandet innehållarr
angående Bubel-fondens natur, och ingen till
ansvarighet ledande anmärkning af Biksens Ständer
kan göras, sedan förra Ständer granskat och
oanmärkt lemnat både Allmänna Magazins-HIjectionens
och Krigs-Fondens räkenskaper, anser
Jag mig hafva uppfyllt min pligt, att rättfärdiga
tvänne Konungars åtgärd och i hvad jag, som
enskild Riksdagsman förmår,bidraga till bestämd6
Ståts-Utskottets Betänkanden. 435
utredande af ett ämne, som, oaktadt dess grannlagenhet,
bordt vidröras af hvarje Svensk Man,
Som hvarken kan misstro eller frugta.
Och skulle detta Anförande , hvaruti Herr
Öfverste-Lieutenantens särskilda tanka i denna'
fråga innefattades, uppå begäran, bifogas Utskotters
afgifvande Betänkande härom till Riksens
Höglofl. Ständer.
År och dagar som ofvan.
Ex. Protocollov
/ *; .... _ / J. C. LORICH,
N:o 44g.
Ankom den 5 September 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition,
angående upplåtande af Ro
-
436 Stats-Utskottets Betan kand en.
sers bergs Kungsgård till Enkesäte
för Hennes Åföngl.
Drottningen.
•Ä-ongl. Majit har tili Rikets Ständers Statsutskott
i Mäder behagat afläta följande:
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-Ärender t
hållet inför Hans Majit Konungen uti Stals-Rädet
på Stockholms Slott den 19 Augusti 1823-
När varande:
Hans Excellence Justities Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg.
Hans Exellence, Stats-Ministern för Utrikes ären.
derne Herr Grefve von Engeström.
H. E. Stats-Rådet Herr Grefve Rosenblad.
H. E. Hof-Cantzleren Herr Grefve af WetterstedtD
eras Exceilencer, Stats-Rådén Herr Grefve
Cederström
Herr Grefve Sköldebrand.
Herr Grefve Mörne1’"
Tillförordnade Stats-Secreteraren, Förste Expedi
tions-Secreteraren Danckvardt.
Tillförordnade Stats - Secreteraren uppläste i
underdånighet ett på Kongl. Majits Nådiga Befall'
fällning
Sta t s-Uts ko 11 et s Betan t ande n. 437
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående upplåtande
af Rosersbergs Kungsgård till Enkesäte
för Hennes Kongl. Maj:t Drottningen,
Och behagade Kongl- Maj:t i anledning af
St ats-Rådets samtelige nu närvarande Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, samma Förslag i Nå_
der gilla; i enlighet hvarmed altså den Nådiga
Propositionen skulle till Stats-Utskottet expedieras
Ex.
Protocollo.
A- U. SJÖKRONA.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott, angående upplåtande af
Rosersbergs Kungsgård till Enkesäte för Hennes
Kongl. Majit Drottningen; Gifven Stock'
holms Slott den 19 Aug. 1823-
Enligt Riksens Ständers till Kongl. Majit aflåtne
underdåniga Skrifvelse af den 30 April 1818,
hafva Riksens Ständer utsett Ulricsdahls KonglLust-Slott,
att såsom Enkesäte upplåtas Hennes
Kongl. Majit Drottningen till deposition och be'
gagnande för lifstiden, i den händelse Hennes
Majit skulle i Enkestånd blifva försatt. Då Kongl.
Majit likväl nu mera, i anledning af den af
Riksens Ständer åt Kongl. Majit lemnade rätt’
anslagit Ulricsdahls Lustslott till en Invalid-In
433 Stats - Utskottets Be tänkanden ;
rättning för ålderstigne och blesserade Krigs*
män, hvarigenom dess användande i fdrberdrde
ändamål upphört, vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå
, att Rjlcsens Ständer i stället till Enkesäte
at Hennäs Kongl. Maj:t Drottningen upplåta
Kungsgården Rosersberg med hvad dertill hörer»
att efter Kongl. Maj:ts dödliga frånfälle, under
enahanda vilkor, hvarmed densamma blifvit till
Kongl. Maj:t öfverlåten, af Hennes Maj:t för
Dess lifstid begagnas och disponeras.
Kongl. Maj.-t förblifver Riksens Ständers Stats'
Uttskott med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckvardt, å
I anledning häraf har Stats-TJtskottet skolat
anföra, att uti underdånig skrifvelse af den 30
April 1818 örn un'erhålls summa och Enkesäte
för Hennes Kongl. Maj:t Drottningen, i händelse
af Enko-tillstånd, Riksens Ständer anmälte sig
hafva utsett och uppläto Ulricsdahls Kongl. Dust;-
Stats-Utskottets B e t ä n k a n d e n. 43g
slott att såsom Enkesäte af Hennes Majit, för
lifstiden begagnas oell disponeras, samt, enigt
underdånig skrifvelse af den 8:de Juli samma
år, då Rosersbergs Kongsgård, hvilken i följd
af Riksens Sländers vid 1809 och 1830 arens
Riksdag fattade Beslut, tillhört, Högstsalig Hans
Majit -Konung Carl XIII och Dess Gemål för
D eras lifstid, genom Hennes Majit Enke-Drottningens
bedröfliga frånfälle blifvit ledig att till
Staten återfalla, såsom bevis af Riksens Ständers
underdåniga tillgifvenhet erbjöd o och uppläto till
Kongl. Majit för Dess lifstid dispositionen af
Kungsgården Rosersberg med hvad der ill hörde,
och föijakteligen äfven det för Byggnaderne5
underhållande på Stat uppförde belopp 2000 Bd.
om året.
Sedan Kongl. Majit nu i Nåder tillkännagif.
vit att, med begagnande nf den rätt Riksens
Ständer uti underdånig skrifvelse af den 16 Juli
1812 lemnat Kongl. Majit, anslagit Ulricsdahls
Kongk Dustslott till en Invalid-Inrättning för ål.
derstigne och blésserade Krisman, hvarigenom
det upphört att kunna användas till Enkesäte för
Hennes Kongl. Majit Drottningen, samt arrendet
af de Kungsgården underlydande hemman och
lägenheter ingår till Stats-Verket; ' så tillstyrker
Stats-Utskottet med desto större tillfredsställelse
Riksens Ständer att åt H. K. M. Drottningen erbjuda
gclj öfverlåta förvaltningen och dispositionen af Bo
-
440 Sta ts-Utskotte ts Betänltanden.
sersbergs Kungsgård på lika sätt och -vilkor, som
den till Hans Maj:t Konungen blifvit öfverlem.
nåd, att begagnas vid det bedröfiiga fall, det Gud
Nådeligen fördröje, att Hennes Kongl. Maj:t
blefve i Enkostånd försatt, som Riksens Ständer
med denna öfverlåtelse uppfylla Kongl. Maj:ts
Nådiga önskan; Och derom underdånig skrifvelse
lärer till Kongl. Maj:t afla tas. Detta hemställes
vördsamligen till Riksens Höglofl. Stan.
v.ers afgörande.
Stockholm den 3 September 1823.
N:o 45o.
Ankom den 5 Sept. 1823.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Memorial,* i följd
af återremiss uti frågan om
Expectance Lön för Cornetten
Friherre Casimir Sparre.
Sedan
S :a ts - U ts k o t tet s Be änTtandert. 44*
Sadan Sfats-Utskottet, undep den 9 näst i, .Julii «fgifvit
yttrande, i anledning af Kongl. Majit N»'
diga Remiss uppå Chefens för Skånska DragonRegementet
underdåniga anmälan, om Expec.
tance-Löns anslående för en förfluten tid tilj
Cornetlen Friherie Casimir Sparre , har väl Högh
Ridderskapet och Adeln, i anledning af dervid
gjord anmärkning , återremitterat frågan till Stats.
Utskottets åtgärd; Men sorn de 3:ne öfrige RiksStånden
bifallit berörde Utlåtande, nemligen
Högvördige Präste-Ståndet den ig samt Vällofl
Borgare-Ståndet och Hedervärda llonde-Ståndet
den 22 förlidne Julii, hvarigenom ärendet alltså,
likmätigt 69 §. i Regerings-Formen är afgjordt;
så får Utskottet sådant till svar på berörde åter»
remiss vördsamligcn anmäla.
Stockholm den 3 September 18*3-
N:o 451.
Ankom den 5 Sept. 1823.
Memorial, i anledning af återremiss1
uti frågan, om Peru
4 *«»•!> 4 Batli *8 *
/
44* Stat s-U ts lotter* B e t ii n i aud e n.
sion för Enke-Fru Grefvinnan
Adlercreutz.
Högloft. Bidderskapet och Adeln har val, ge.
nom Protocoils-Utdrng af den 5:te i näsiförlidne
manad, lill Ståts-Utskottets åtgärd återremitterat
den, genom Kongl. Majliss Nådiga Proposilion,
fram^älde fråga, om Pension för Enkc-Fru Gref.
•vinnan Adlercreutz, hvarom Utskottet afgifvit
dess Utlåtande under N:o 346; Men som Högvordige
Prestc-Standet den 6:ie, Vålle fl. BorgareStåndet
den 5--te och Hedervarda Bonde-Ståndet
oen 2:dra i samma månad, gillat Utskottets yttrande,
samtfiågan alltså, likmätigt 6g $. Bege
rings-Formen, ar afgjord; så får Utskottet så*
dant, i anledning af återremissen, vördsamli”
gen anmäla.)
Stockholm den 3 September 18*3.
N:o 45a.
Ankom den 5 September 1823.
Förnyadt Z/tlåtande, i fråga om
Pension för Herr Landshöfdingen
m. ni. Järta.
St 11 *■ Ut »lott et» Be t ä n kand? n. 445
Efter det Stats-Utskottet, i dess den 3 sistl. Juli;
afgifne Utlåtande ofver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om anslående af 2,000 R;drs Pension
åt f. d. Landshöfdingen rn. m. Herr Hans
Järta, med erkännande af Herr Landshöfdingen»
sällsynte Statsmanna egenskaper och verksam,
het i Rikets tjenst, förklarat sig likväl icke kunna
tillstyrka bifall till Pensionen, enär lian hvarken
uppnått den ålder, sorn författningarne bt*
Stämma, för Pensions undfående vid afskedstagande!,
eller varit af sjukdom urståndsatt fortfara
med dess innehafde Ämbete, samt dessu,
tom borde förmodas, att Herr Landshöfdingen
kunde beredas tillfälle, att än vidare n ed sine
kunskaper gagna Fäderneslandet på en plats,
der nödig utkomst för honom ej skulle saknas;
»å hafva anmärkningar härvid blifvit gjorde utaf
ett större antal Ledamöter inom Höglofl. Rid
derskapet och Adeln, Högvördige Preste Stan.
det och Vällofl, Borgare-Ståndet, hvilke anmärkningar
hufvudsakligen sammanstämma deruti,
att bemälde Herr Landshöfding haft en nära
del uti införandet af nu gällande Constitution,
samt författat Regerirgs-Formen och sålunda
på det verksammaste sätt bidragit till den Stats,
författning, hvarutaf Nationen nu hemtar förde,
laine, såsom ock sedermera under sine Ämbetsmanna
befattningar ådagalagt utmärkte förtjenster
mot Fäderneslandet, dem han, med
girte kunskaper och ovanliga skicklighet ej ia
-
j|!4 Stats1 Utsko ttet 9 Betänkanden.
BPt underlåta att vidare öka, ehuru- han funnit
sig böra lemna Åmbetsmanna banan; vid hvilke
förhållanden han vore berättigad till det vedermäle
af Riksens Ständers erkänsla, att den föreslagne
Pensionen honom beviljades; hvarvid
dock, efter hvad tillika blifvit yttradt, borde
fästas det vilkor, att, när Herr landshöfdingen
lunde af Kongl. Maj:t ytterligare i Rikets tjens1
varda befordrad, Pensionen bör upphöra ; Med
hvilke anmärkningar frågan blifvit till Utskottets
förnyade handläggning återremitterad. —
Då utskottet sålunda funnit allmänna rösten
innom Riks-Stånden förenad deruti, att undantag
från hvad Författningarna stadga, om Pension
för afskedstagande Ämbetsmän, bör göras för
Herr landshöfdingen Järta, i anseende till dess
patriotiska åtgärder och utmärkte Ämbetsmanna
förtjenster, sorn både af Konungen och Nationens
Ombud blifvit erkände, har Utskottet ansett
sig, i följd häraf, böra tillstyrka Rikets
Ständer, att bifalla ifrågavarande pension, 2,000
Rd. Banko om året, sålunda att den nu upp.
föres på Allmänna Indragnings-Staten till nästa
Riksdag, att af Herr landshöfdingen Järta åtnjutas,
men, i det fall han skulle derförinnan
varda af Kongl. Majrt i Nåder utnämnd till något
Ämbete i Staten med motsvarande Jöne-villor,
besparas ; hvilket vördsamt underställes
Rjksens Höglofl. Ständers bepröfvande, med an*
S tat*-Utskotta ts Betan kanel c nv 445
malan derjemte, att Hedervärda Bonde-Ståndet
den 14 sistl. Juli bifallit förra Utlåtandet.
Stockholm den 4 September 1823.
N:o 453.
Ankom den 5 Sept. 1823.
Riksens Höglofl. Ständers StatsBevillnings-
samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i
anledning af väckta Motioner,
angående en jemnare
fördelning af Posfföringsskyldigheten,
tillökning i
den nu bestådda Postskjutslegan,
Postens förskaffande
genom Gästgifvareskjutsj
446 St a tt-Ut s ko 11 e t s Betan kanden.
med flere till Postväsendet
hörande ämnen.
Ifrån trenne afj de Respective Riks-Stånden
hafva, i frågan om Postföringen, följande Memorialet
blifvit remitterade; nemligen:
Ifrån Högloft Ridderskapet och Adeln
Till särskild handläggning af Ekonomi-Utskottet
:
1:0 Ett Memorial af Herr J. Nordenfalk,
deruti anföres, att ehuru de hemman, som i.
från äldre tider tillbaka blifvit till Postföring
anslagne, tid' efter annan erhållit åiskillige friheter
och förmåner, hvilka genom Kungörelsen
af den 17 Augusti 180x blifvit till beskaffa nheten
närmare bestämde, voro dessa fördelar tilläfventyrs
vigtiga för Post-hemmanen i de provincer,
der lokalen gjort mera tryckande de besvär,
hvarifrån samma hemman undantagits, likväl
i de Norra Orterne på långt när icke svarande
emot Postföringens verkligen stora onera,
hvilka derstädes skola försvåras, mera genom
ortens läge och climat, än genom sjelfva Post*
väsendets organisation, dels i anseende till afståndet
emellan Post-stationerne, sorn oftast skall
utgöra 2 och understundom 3 mil, dels i anseende
till de hinder, som vintertiden génonv
Stats-Utskottets) Betänkandet>,
Snöfall , samt höst och vår genom vägarnes nästan
obrukbara skick förorsakas: att, utom flere Post.
fölingen i allmänhet åtföljande olägenheter, snöplognings-skyidigheten
, hvarifrån Posehemmanen
ej äro befriade, skei! i Norrland utgöra en af
hemrnarisegarnes större besvärligheter, så mycket
mer betungande för Post-Bonden, som han»
enär Postföring på samma gang inträffar, måste
för endera betala en dryg lega : samt att dessa
onera icke skola godtgöras genom friheten från
Rotering och hållskjuts, som i Norrland utgör
Posthemmanens enda väsendtliga förmån; Med
afseende å detta alt, jemte den vanhäfd, sorn
genom allt för trägen postföring måste vid posthemman
inträffa, har Motionairen föreslagit, att
Posten hädanefter må, i likhet med Fångförin
gen, fortskaffas med Gästgifvare-skjuts, åtminstone
i de Norra Provincerne , mot det att inne»
hafvarne af de hemman, sorn varit till Postfö.
ringen anslagne, åtogo sig alla de onera, hvari,
från Posthemmanen varit fritagne, eller reduep.
rades till fullkomlig likhet med andra KronoSkatte-hemman.
Såsom stöd för detta förslag
har Herr Nordenfalk vidare anfört: att förden Rotefrihets-afgift,
som Kronan erhölle af de från Postförings
besväret endtledigade hemman, kunda
Kronan, i fall samma hemman icke till Roterirg
indelades, erhålla i penningar ett bidrag till
den förhöjning i skjutslegan, som blefve en
följd af Postens forslande med Gästgifvare-skjuts,
448 S t atg-Ut a k o 11 e t s Betän kand en,
dål skillnaden eller den ökade kostnaden till
PostFöringen skulle blifva mycket obetydlig; att
den tillökning i hållhästar af, en häsf för hvarje
dygn, dä posten färdas, som härigenom förorsakades
, komrne att till större delen utgöras af
de till hållskjuts efter deras skatt indelade Post4
hemman, samt att Postföringen genom den fö»
reslagné förändringen skulle, utan att förlora j
säkerhet, vinna i skyndsamhet, enär posten då
ej behöfde afvika till på afstånd från ^Landsvägen
belägne posthemman; Och har Herr Nordenfalk
slutligen framstält såsom ett alternatif, i
händelse det uppgifne Förslaget ej skulle gillas,
att postlegan, sorn i fordna dagar, då postförings-skyldigheten
var en obetydlighet emot
hvad den nu är, altid var lika med skjutslegan.»
måtte åtminstone till likhet med densamma förhöjas,
och Postförande framför alt befrias från
snöplognings-skyldigheten.
Ifrån Högvördige Prest-Stindefs
Till gemensam åtgärd af Stats- och Ekonomi
Utskotten.
*■"' 2:0 Memorial af Herr Biskoppen Doctor
E. A. Almqvist, som, med afseende på dea
tyngd, sorn nu trycker postförare i Norrland
mera, än någre Skatte-Böndec på lika goda hem*
man 5
Stats.Utskottet* Betänkande;). 44g
man , har föreslagit : att' posten, i stället för att
fortskaffas af särskildt dertill anslagne hemmansegare
blefve forslad med Gästgifvare-skjuts, då
nyssnämnde hemmansegare för det onus, hvarifrån
de således befriades , skulle komma att erlägga
Roie-frihtts-afgift, samt i likhet och proportion
med andre skatte-hemmans egare deltaga
i den allmänna hållskjutsen, — bördor, som de
sluppit när postföringen pålades dem, men hvilka
de nu skola vara fullkomligt benägne att återtaga,
emot befrielse från den senare. Till stöd
för denna hemställan har Herr Biskoppen anfort:
att, af de skäl som uti föregående Me.
morial blifvit upptagne, postgången, som vora
sjelfva hufvudsaken, snarare skulle vinna än
förlora genom den föreslagne förändringen, och
Postverkets ökande utgift ersättas genom Botefrihetsafgiften
och postföringens deltagande i
sin ordning uti Hållskjutsen; hvarjemte Gästgifvaren
kunde förpligtas att anskaffa en häst
för möjligen inträffande Extra-Post: att Postföi
rarnes tillstånd i Norrland vore ganska bekymmersamt,
i anseende till flere uppräknade olägenheter,
sorn postföringen för dem medförer j
att nämnde onus var i början af dess inrättning
icke så tryckande, sorn nu, dels emedan Posten
då icke reste så ofta, och icke medförde så
■stora tyngder, dels ock hufvudsakligen emedan
den lega af 8 sk. milen, Kronan består, då var
svarande emot besväret, hvilket förhållande nu
i fjun t, H Bm&
45® Stats-TJtskottets Betänkanden.
vore aldeles förändradt sedan denna lega icke
har så mycket värde som förr, och hvilket bäst
deraf kunde visas, att man funnit skäl oka legan
för Gästgifvare-skjut s först till ia och sedan
ända till 16 sk. milen; hvadan Herr Biskoppen
flnsett det obilligt, att Postförare icke fått deras
betalning i lika mån förhöjd, hälst Postbönderne
vid Postverkets inrättning på i68o:talet flngo i
betalning en tredjedel mera, än hvad som för
Gästgifväre-skjuts då erlades, på den grund, att
Postföringen vore svårare och större noggranbet
underkastad, hvarföre detta förordnande om högre
betalning för postskjutsen syntes blifvit lagd
såsom verklig principe för denna inrättning, ehuru
den sedermera utan skäl blifvit satt a sido:
samt ändteligen att ett annat onus, nemi.
Snöplogningen, som åligger Postförare i Norrland
lika med andre hemmansegare, skall tillskynda
dem en dryg kostnad, enär de icke sjelfve
medhinna densamma, utan måste derföre lega;
hemställande Herr Bis koppen på dessa grunder,
att, i händelse den föreslagne förändringen
icke skulle vinna bifall, Postförarne då åtminstone
måtte befrias ifrån Snöplognings-skyldigheten,
som ciå borde fördelas på öfrige hemmansegare,
samt att deras lega måtte i likhet med
hållskjuts-legan förhöjas till 16 sk. Bro milen.
Ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet
gemensamt till Stats- Bevillnings- och Ekonomi?
Utskotten. *
St a t g-Ut s ko 11 et s Be tä nka nden. 451
3:0 et. 4:0 Memorialer af Riksdags-Fullmägtige
Moses Johansson från Westerbottens Län
och Olof Wikström från Norrbottens Län, hvilka
hafva yttrat: att postföritigen i dessa Län vore
vida mera betungande, än L Rikets Sydliga Provirtcer
och nästan In ad som vore förenligt med
de dertill anslagne hemmans bestånd, samt såsom
orsaken dertill uppgifvit, att flere af de
förmåner, hvilka genom 1801 års Kongl. Kungörelse
blifv t Posthemmanen i allmänhet förunnade,
såsom frihet fran Planterhagars anläggande,
dagsverken till Kungsgårdar, körslor m. m.
aldrig ingått bland de i dessa Län varande
hem mans skyldigheter, och att någon lindring
genom bef;ielsen derifrån för d m sålunda icke
uppkommit: att genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse den 11 Februarii lSit, samt Kongl.
Cantzli Styrelsens och Kongl. Kammar-Collegii
Kungörelse af den 27 Novemb. samma år blifvit
föreskrifvet, att hvarje posthemman i dessa
Län af hvad Mantal som hälst, och utan afseende
på större eller mindre postföring, skulle åtnjuta
Rotefrihet endast för L-dels Mantal, men
betala Bote frihets afgift för det öfverstigande
hemmantalet: och att då den betalning, som et*
ter nu gällande postskjuts lega bestås, jemte öfrige
i och för poslföringen förundte förmaner ,
kunde i sammaniäknadt penningvärde anses uppgå
till 97 Bd. 16 sk. om året, så utgjorde den
kostnad, sorn hvarje till postföring indeldt hemynap
doge derför© vidkännas omKcrng 520 Bd
4i 2 Stats - Utskotten Be t 2 h ka n den .
Af dessa skäl och med förment kännedom af
de större förmåner, som posthemmanen i Rikets
sydl iga Landskaper åtnjuta, hafva Motionairerna
anhållit, att antingen postskjuts-legan må förhöjas,
i likhet med hvad som betalas för Gästgifvare-skjuts
, eller ock sådan reglering vidtagas »
att detta onus kan blifva på ett jemnare oell med
billighet mera öfverensstämmande sätt fördeld tUti
detta förslag hafva Nils Håkansson frän Kro'
Slobergs Län »arnt Samuel Jansson och Per Pers"
eon från Calrnare JLän instämt.
5:0 Anförande af Erik Andersson från Upland,
som, med afseende på postförarens äfven*
tyrliga och ansvarsfulla befattning, hemställer»
att någon förbättring i postförarens lön eller i
hästlegan, i närmaste likhet med hvadj för Gästgifvarskjuts
bestås, måtte beviljas.
6:0 Memorial af Carl Svensson från Jönköpings
Län, hvilken klagar öfver den olika tunga,
som postföringen medför på det sätt den nu
är inrättad, samt såsom bevis derpå anför, att i
hans hemort passera åtta ordinarie poster i veclcan
emellan Stockholm och Helsingborg,, hvilket
på hvarje postförare under nämnde tid utgör
omkring 18 mils postföring, oberäknadt de ganska
ofta inträffande Extra-posterne; Och som
härmed vöre förenadt den skyldighet, att hålla
hästar ständigt till hands, inträffade det ej gaij
Stat »-Utskotte t* Betänkande^ 455
lan , att postföraren måste i flere timmar afbida
postens ankomst, utan att derföre erhålla annan
ersättning än 8 sk. milen; Och hade Riksdags
mannen, som ansett de förunte förmånerne ingalunda
motsvara besväret, alltså föreslagit, att
de till postföring indeldte hemman i allmänhet
blifva belagde med Rotering, men postföringen
hädanefter besörjas med Gästgifvarskjuts , eller’
om detta ej skulle bifallas, att åtminstone enahanda
betalning, sorn för nämnde skjuts må
postförare tillerkännas.
Härmed hafva Johannes Rarsson från Jönköpings
Rän samt Riksdags-Fullmägtige från torebro
och Hallands Rån, jemte Erik Matsson
från Stockholms Rån, sig föranat.
Riksdags-Fuilmägtigen Anders Danielsson,
har anmärkt: att om postlönen, som billigheten
fordra e, ökades i förhållande till besväret, åtminstone
i de orter der Posthemmanen icke äro
från Rotering befriade, torde någon allmänn reglering
icke vara af nöden; hvaremot Anders
Andersson från Skaraborgs Rän förmenat, att
postförarne i hans hemort icke hade skäl till
Hagan, då de äro befriade från rustning eller
rotering; tilläggande, att om postföringen kom*ne
att undergå förändring, densamma icke borrie
öfverflyttas till Gästgifverierne , hvilka redan
gro på flere »tallen hardt betungade, särdeles se
-
454 St&ti-Utskottets Betan leanden.
dan Fångföringen blifvit med Gästgifveri-skjutens
förenad.
Till Stats- och Ekonomi-Utskotten
7:0 Memorial af Hans Hansson från Gefleborgs
Llän, sorn har hemstält, orri icke, då den
skyldighet Posthemman genom Rotering äro underkastade,
i synnerhet de senare mindre gynnande
åren blifvit trycket tryckande, någon
lindring deruti vöre både billig och rättvis; till
stöd hvarföre Hansson anfört, att Post-Bönderna
i Södra Helsingland skulle åligga, att hvarannan
vecka, fyra gänger i veckan, skjutsa posten,
oberäknad! de deremellan inträffande Extra poster,
hvarvid arne går ger under denna tidell håll af
ii m;l förekommer, då deremot andra hemmansegare
derstädes, af lika stor skatt, hafva
blott hvar aude eller j.-te vecka att bestrida sin
hållskjuts; ali detta oaktadt Postbonde:na ändock
öfverhufvud erhålla en tredjedel mindre betalning
för miltalet, än efter deri f slstilde sl jutslegin;
hvartill bomme, att transporten blifvit
genom Postillionens tvt g 1 försvårad, samt att
Postförare genom beständig uppassning beröfvas
alt tillfälle till arnian Forslings-förtjenst;
hvadan Hans Hansson föreslagit, orri icke posthgan
kunde förhöjas med en tredjedel af hvad
Post-Bönderne nu bestås, eller ock att vid hvarje
station antalet af Postbönder måtte , enligt
omständigheterna,' öka» med en eller flere.
S tat * - U ts k o 11 e t* Betan kand cn. 455
Erik Svensson från Bohus Län har härvid erin*
draf, att de posthemman, som äro berustade
brira tillgodonjuta) lindring, framför de oberustade.
Jönsj Persson från Malmöhus Län har instämt
med Hans Hansson; hvaremot Jonas Håkansson
från Calmare Län varit af motsatt tanke,
enär stundom (vänne hela hemman äro for
Postföringen befriade från Rotering.
Till Bevillning s- och Ekonomi- II tskotten
8:0
Memorial af Måns Matsson från Christianstads
Län, deruti anföres: att ehuru på flere
ställen Krono-herrunan äro anslagne till Boställen
åt Postförare, desse likväl trid II lika
penninge-ersättning med dem , sorn innehafva
egen jord, och livi ka miste Stnöjas med si stna
rrn e högst obetydliga vedergälln ng. hvilket
senare förhållande åtminstone skall ega runi i
de fleste ortei i Skåne, liv test dessutom en särskild
post nyligen blifvit inrättad fran Tyskland
öfver Ystad oc - Christian-tad; I anledning hvaraf
Motionären hemställer, att den ersättning»
postförare nu åtnjuta, må skäligen förhöjt-s i
mån af deras besvär och i likhet med hvad för
Gästgifvarskjuts betalas; samt att de postförare
inom Skåne, som forsla den sä kallade Tyska
posten må derföre åtnjuta någon särskild vsder
-
456 S Cati1 Utskottets Betänlanden.
gallning; Och har Per Bengtsson från Halland
förenat sig med Måns Matsson.
g:o Memorial af Johan Bengtsson från WesterNorrland,
som, med fristadt afseende deri,
att Post-Taxan vid riästlidne Riksdag blifvit betydligen
förökad, hvarigenom Staten skall vunnit
öfver 30,000 Rd. årlig inkomst, samt att
shjius-legan jämväl blifvit förhöjd, yrkar att
Postskjuis-legan i likhet dermed måtte ökas;
med 8 sk., elier till 16 sk. milon.
10:0 Memorial af Tårs Tidman från Östergöthland,
som dels öfverklagar de besvär, hvilka
skola tillskyndas en del postförare i sistnämnde
Tän. genom forslandet af den så kallade
Strandposten fyra gånger i veckan hela året igenom,
dels ock vid betraktande af det större
ansvar, som med postföringen är förenadt, e.
mot med hållskjutsen, samt att Postförare ofta}
då väglaget hindrar Posternas framkomst på eljest
vanliga tider, äro tvungne att tvänne dagar
å rad färdas till Post-Contoiret, och der uppehålla
sig, första dagen Tio och andra dagen 6
timmar, utan ersättning för mer än en resa efter
6 sk. milen, hemställer, att samma skjutslega
, som för Gästgifvare-skjuts nu är eller framdeles
kan blifva faststäld, äfven matte godtgöra*
gosfc
Stats-TJtskottets Betänkan den. 457
Postförare, jämte väntningspenningar åtminstone
för 4:de och öfrige timmarne.
Till Ekonomi-Utskottets enskilda handläggning.
11:0 Memorial af Anders Andersson, från
Östergöthland, som anmärker: att då, för ungefärligen
50 år tillbaka, i dess hemort den ordinarie
posten forslades med en häst och ett Posthemman
utgjorde högst åtta mils skjutsning i vec.
kan, så måste ett dylikt hemman nu med s:ne
hästar forsla densamma 16 mil i hvarje vecka,
eller 832 mil på året, oberäknadt alla Extra Po.
ster; att då de fleste Post-hemman äro belägne
omkring -J:dels mil från allmänna vägen, ar
Post-Bonden nödsakad på viss tid och ort, ofta
förgäfves, afbida ordinarie-posten 8 a 9 timmar,
utan stallrum för sina hästar, eller en koja att
skyla sig för en oblid väderlek; hvadan yrkas,
det ändring deri måtte vidtagas på det sätt, att
Posten hädanefter komme att forslas med Gäst.
gifvare-skjuts, samt att nu varande Posthem.
man erhölle lika onera med öfrige hemman.
Då, af hvad sålunda blifvit anfeldt, det
kan anses som gifvet, att Postfö ingen uti vissa
orter är en verklig lunga för de dort 11 indelt©
hemman, hvaremot den i andra åter nästan må
y Samt, 4 Bani,
458 Ståts-Utskottets Betänkandet!.
befraktas såsom en förmån, samt då en sådan
olikhet i fördelningen af denna börda icke ian
hvarken med billighet eller Statens sanna fördel
öfverensstämma, finna Utskotten, att en allmäna
jemnkning af Postförings-skyldigheten visserligen
är af behofvet påkallad. Men Utskotten inse
derjemte, att en dylik reglering, om den fullständigt
skall tillvägabringas och afse de olika
fordringar Motionaiierne framstält, måste grunda
sig på sådane upplysningar, hvilka för närvarande
så mycket mindre äro att tillgå, som de åter
förutsätta noggranna undersökningar, de der ännu
icke blifvit anstälde. Sålunda synes Utskotten
för detta ändamål erfordras: 1:0 tillförlitlig
kännedom öm de med Posthemman i olika Provincer
varande olika förhållanden, i afseende pa
åtnjutande friheter, miltalet af den åliggande
postföringen , de mer eller mindre ofta inträffande
postgångarne, hemmanens afstånd från alli
männa landsvägen o. s. v. 2:0 undersökning y
örn och i hvad man postförings-besväret, i anseende
till de posthemmanen derföre bestådde
förmåner, kan vara jemförligt mad de onera,
som andre hemman af Krono eller Skatte naturdraga
; 3:0 kännedom om den gravation för Stais*
verket, som skulle uppkomma, genom en högre
skjutslega för postföringen; 4:0 undersökning»
dels huruvida den föreslagne förändringen af
Postens forslande med Gästgifvare-skjuts är verkställbar
, utan fara för postens säkerhet och utaij
Stats-Utskottets B e tä n k a n d en. 4-q
menligt inflytande i öfrigt pä sjelfva postgängen
elier det reglementariska af Postverket, dels
ock huruvida den kostnad, som en dylik förändring
för Staten skulle medföra, må kunna ersättas
genom indragning af de friheter och förmåner
Posthemmanen hittills varit förundte, eller
genom den Rotering eller Rote-frihets-afgift,
som dessa hemman i stället kommo att utgöra
med flere väseridtliga omständigheter, hvartill
de remitterade- Memorialen hänvisa.
Då Utskotten nu, i saknad af dessa upp
lysningar, icke kunna meddela hufvudsaklig1'
Utlåtande i ämnet, återstår för Utskotten ej annat
att tillgöra, än tillstyrka Riksens Stander,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla >
det samtlige Landshöfdingarne i Riket måtte
anbefallas, att, hvar i sittUän, verkställa undersökningar
i ofvannämnde, jemte alla öfrige omständigheter,
hvilka med frågan om postfuringsväsendet
kunna ega sammanhang ; hvarefter
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta Landhöfdingarnes
berättelser i ämnet vid nästa Riksmöte föreläggas
Riksens Ständer, som då kommo i tillfälle
att hufvudsakligen pröfva ärendet.
Emellertid och då det, på sätt Utskogen
åfvan anmärkt, lärer vara otvifvelagtigt, atc
postförings besväret är mer och mindre tryckande
i olika provincer, synes förhöjning i postskjuts
-
4öo Sta t s-Uts i ot (e ts Betänkanden.
logan för alla Posthemmansegare inom Riket icke
med rättvisa leanna bifallas; och då i frågans
outredda skick, nu med visshet ej kan afgöras,
hvilka orter, med företräde framfor de andre,
borde åtnjuta en högre skjutslega; så hemställa
Utskotten, alt den nu gällande postskjutslegan»
af 8 sk. för dubbla och 6 sk. för enkla posten >
må oförändrad bibehållas, intilldess denna fråga
i sitt sammanhang varder afgjord.
Detta underställes dock vördsamiigen Riksens
Högloft. Ständers vidare pröfning.
Stockholm den ig:de Augusti 1823.
N:o 454.
Ankom den 5 Sept. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Statsutskotts
Utlåtande, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga
Skrifvelse, angående
St a t s-Ut s kott ets B e tän leanden. 461
Tredje Hufvud-Titelns behof.
K0„gl. Majit har till Riksens Ständers Statsutskott
i Nåder täckts aflåta följande Hand"
lingar:
Utdrag af Protocollet ofver Krigs-Årenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti StatsRädet
den 11? Augusti 1823!
Närvarande:
Deras Exellencer Justitise Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg
Stats-Råden Herr Grefve Rosenblad
Herr Grefve Cederström
Herr Grefve Skjöldebrand
Herr Grefve Mörner
Hof-Cancelleren Herr Grefve af Wetterstedt
Förste Expeditions-Secreteraren Netzel.
I
Förste Expeditions-Secreteraren föredrog i
underdånighet General-Adjutanten för Arméen,
General-Uieutenanten m. rn. Friherre Björnstjernas
underdåniga Memorial, af den 30 sistl. Julii,
angående 3idje Hufvud-Titelns otillräcklighet, att
upprätthålla Landsförsvars-verket i dess nu va.
fande skick, äfvensom en detta underdåniga
462 Stats - Tö ts kottets Be tän-kanden
Mernoial bifogad Calcule ofver dr t minimi"
belopp, som dertill erfordras; hemställande General-Lieutenanten
i underdånighet, om icke sedan
Riksens Ständers Siats-Ujskott för Landt-försvaret
uppgifvit en summa af 715,000 Bd., men
det i calculen upptagne minimi-belopp uppgår
till 850,000 Bd. (oberäknad kostnaden för Carlskrona
Castell-Byggnader). Kongl. Maj:t skulle i
Nåder finna lämpligt, att till Stats Utskottet låta
afgå Nådig Skrifvelse, om nödvändigheten att
uppgifva medel till fyllande af denna brist, utgörande
för försvarsverket till Lands en summa
af 135,000 Bd. samt för Carlskrona Castell-byggnader
15,000, eller tillsammans 150,000 Bd.
Föredraganden och Stats-Rådet, som, efter
en noga granskning af den upprättade Calculen
öfver Försvars-Verkets behof, funno de deruti
upptagna kostnadsbelopp vara i möjligaste måtto
nedsatta, insågo med bekymmer nödvändigheten
för Kongl. Maj:t, att å nyo fästa Riksens Ständers
uppmärksamhet på Tredje Hufvud-Titelns
otillräcklighet och tillstyrkte således i underdånighet,
det Kongl. Maj:t täcktes uti Nådig skrifvelse,
hvartill underdånigt Förslag finnes detta
Prötocoll bifogadt, till Riksens Ständers Statsutskott
framställa behofvet sådant det i verkligheten
visar sig, och nödvändigheten att afhjelpa
det, så vida Rikets Ära och sjelfständighet skola
upprätthållas i en tid, sorn påkallar vaksamhet
äfven under fredslugnet, och gianar till uppaf*
Stats-Utskotte ts Betänkanden. 463
fångar för att ickev, oberedd förlora det. Hemställande
Stats-Rådet slut ligen» att Friherre Björnstjernas
Memorial, med dervi 1 bifogad Calcule,
måtte upplysningsvis få den Nådiga Skrifvelserr
ill Stats-Utskottet åtfölja. ,
Kongl- Majit, behagade i Nåder gilla hvad
Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt och
föreslagit, samt befalte, att Dess Nådiga Skrifvelse
i ämnet skulle till Riksens Ständers Statsutskott
under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
P. F. BRIDBERG.
ATongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständers Statsutskott,
angående Tredje
Hufvud-Titelns behof. Gifven
Stockholms Slott den
12 Augustii 1823.
J^ongl. Majit hai i dess Nådiga Proposition till
Riksens Ständers Stats-Utskott, angående Stats*
464 S ta t s - U t s k o tt et s Be tänka nelen.
Verkets tillstånd och behof, i Nåder tillkänna*
gifvit, att en tillökning af Tredje Hufvud-Titelns
anslag vöre oundgänglig, men, för att icke derigenom
öka de allmänna bördorne, har Kongl.
Majrt medelst särskild proposition till Bikets Stan*
der, den 11 sistlidne Martii, föreslagit nedsättning
af Saltpetter-skatten till hälften af dess nu varande
belopp, hvarigenom 58,000 Bd., som hittills
utgått för levererad Saltpelter, skulle blifva tillgänglige
för andra försvars-verkets behof, hvarjemte
, och då jordbruket, genom denna nedsättning
skulle tillskyndas en lindring i de ut.
gifter det samma för Försvars-Verkets upprätthållande
hittills ålegat, Kongl. Maj:t vid samma
tillfälle föreslagit Biksens Ständer, att vid den
allmänna Stats-Begleringen till Tredje HufvudTitelns
förstärkning anslå en summa af 104,544
Bd.' 16 sk. svarande emot värdet af ifrågavarande
nedsättning i Saltpettergärden.
Kongl. Maj:t har enligt förstberörde Dess Nådiga
Proposition till E kets Ständers Stats-Utskott, ansett
Tredje Hufvud-Titeln icke böra belastas
med :
1:0 Aflöningen och beklädnaden m. m. för
Allmänna Arbetskarlarne i Carlskrona och för
g:ne Compagnier Arbetskarlar å Castellet Kungs
-
holmen
St a t *-Ut s ko 11 et s B e tä n ka nden. 465
holmen, hvartill kostnaden uppgått till ett sam*
manräknadt belopp af 34,452 Bd.
2:0 Betänkanden ö) m. m. för de å Bikets fäst
-
Kongl. Maj:t har sålunda, med fullkomlig kännedom
af 3:die Hufvud-Titelns oundvikliga behof,
af Biksens Ständer äskat en tillökning derå
af 104,544 Bd. 16 sk. samt en minskning å
denna Titels utgifter af för saltpetter- skattens
nedsättning 58,000:
för Arbets-Compagnierne i
Carlskrona och å Kungsholmen
24,452:
för Fästningsfångarnes bekläd.
nåd 6,600:
för deras sängkläder samt eld
-
Utgörande dessa Summor ett sammanräk.
nadt belopp af 198,000 Bd. 16 sk.
Biksens Ständers Stats-TJtskott har, med anledning
af Kongl. Majus Nådiga proposition om
Saltpeter-skattens nedsättning, tillstyrkt den, dymedelst
uppstående besparing af 58,000 Bd.
ningar varande fångar
11,004 Bd.
nirgs och lysnings persedlar
4,404 :
Summa 04.41;6 Bd.
*) Så läses ordagrannt i det till Expedition*'
Utskottet inlemnade Original.
4 Sami, v Band.
456 Stats Utskottets E e t ä n h an der?.
Uti det belopp Kongl. Maj:t redan i berjan
af denna Riksdag uppgifvit såsom för forsvar»
Verket oundgängeligt, uppkommer således en
brist nf 140)000 R ., så mycket angelägnare att
fylla, som hosgående af Kongl. Maj:ts GeneralAdjutant
för Arméen afgifna underdåniga Ärnbets-Meinorial
ådagalägges , att, sedan ala utgif"
ter för FörsvarsVerket till .Lands blifvit i det
yttersta nedsatta, återstår ännu (kostnaden för
Fästnings bvggnaden vid Carlskrona inberäknad}
ett deficit af r50:000 Rd. emot hvad Stals-Utskottet
tillstyrkt och således 10,000 Rd. mera ä.n
hvad Kongl. Majit här ofvan äskat, nemligen
140,000 Rd., hvilken summa således ar minimiLeloppet,
hvarmed Försvars-Verket kan upprätthållas
i ett för Rikets säkerhet, sjelfständighet
och ära erforderligt skick.
Kongl. Maj.-t kan vid detta tillfälle icke underlåta
att fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
deruppå, att, då Kongl. Maj:t har till fast
föresatts att i Europas närvarande ställning iagttaga
den oryggligaste neutralitet, är det af sådan
anledning sorn Kongl. Maj:t kunnat till så
hög grad inskränka det för 3:dje Hufvud-Titelns
behof begärdta anslag: men atr möjligheter?
att fullfölja det systern, Kongl. Maj:t således
antagit hufvudsakligen beror deraf att Rikets
Furs vars-Verk, till sin brukbarhet försäkradt,
enås behofvet så skulle erfordra må ingifva
Ståts-Utskottets Betänkande rj. 46 7
ett fortfarande anseende hos UtL-ikes Makter,
och lärer det icke heller undfalla Riksens
Ständer, att utgifter, det oaktadt, kunna för handelns
och sjöfartens skydd förfalla, hvilka icke
kunnat i beräkning upptagas och, i afseende på
hvilka, Riksens Ständer lära inse att det är så
mycket mera angeläget att tillgång3rne för de
kända utgifierne blifva tillräcklige.
Kongl. Maj:t förblifve: Riksens Ständer*
Stats Utskott med Kongl. Nåd och ynnest valke»,
vågen. Datum ut supra.
I. G* NETZEL
468 Stats*Utstötte ts Betan tanden.
Sedan Stats Utskottet uti dess Utlåtande under
N:o 244 t anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition, oin Stats-Werkets tillstånd och
behof uti hvad s >m rörer Riks-Statens 3:dje HufVUd-Titel
anfört de skäl som verket dertill att
Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka Riksens
Höglofl. Stanler, att för Försvars-Verket®
Allmänna föremål eller Arméens och flottornes
Utrednings- och underhålls-kostnader, med dertill
hörande förråders förstärkning fästnings och
skeppsbyggnaders besörjande in. m. anslå högre
Summa an de 1,300,000 Rd. sorn hittills för dessa
ändamål varit anviste till Kongl. Maj:ts Nådidiga
disposition och hvilka skäl hufvudsakligast
Utgjort, att de 58,000 Rl., som hittills utgått till
betalning för levererad Saltpetergärd , efter hvad
Utskottet tillstyrkt, hädanefter, sedan sådan losen
upphör, skulle komma 3:dje Hufvud Titeln till
godo, och att enär dén äskade ytterligare tillökningen
för denna Hufvud-Titel icke kunde åstadkommas,
utan att med lika summa öka det bidrag
af Allmänna Beviliningen från Riksgälds-Contoiret,
som hittills varit anslaget till fyllande af
Stats-Verkets tillgångar och hvartill Utskottet åter
ansett sig vid närvarande förhållande, då AIL
männa rösten högt påkallar minsknirg uti de
skattdragandes bördor, icke kunna föreslå Riksens
Ständers bifall, hvarföre Utskottet, som ej
kunnat ingå i närmare undersökning om behofvet,
nyttan och verkställbarhet en af det ena ellet
St ats-U t s k ot t e t s Beta n k a nd e n. 469
andra förslaget, funnit sig icke böra tillstyrka
vi are åtgärd i anledning häraf, än att Riksens
Ständer måne hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla den önskan, cet de nu anvisade tidgångarne
blefve till ändamålet använde på det sätt ,
som med afseende på Nationens ställning och
kn ippa tillgångar i Nåder pröfvades tjenligt och
ledande till försvars-anstalternes upprätthållande
och förstärkning, med möjligaste inskränkning i
kostriaderne, samt att Kongl. Majit för hvad i
en eller annan del af den militaire omfattningen
i öfrigt kunde finna nödigt vid utförandet af
Försvars-Verken tiil Lands och Sjöss, ej skulle
und: rlåta söka tillgång inom de redan varande
an lagen för de samma; har den nu ankomna
N diga skrlfvelsen hvaruti' Kongl. Majit ådagalagdt,
att det anslag Utskottet på sådane grunder
föreslagit, är i närvarande tidpunkt otillräckligt
till Försvars-Verkets upprätthållande på ett
sätt, som Rikets ära och stjelfständighet kräfver
föranledt till ganska brydsamrna öfverläggningar
inom Utskottet.
Då härunder förekommit, att det i Kongl.
Majits Nådiga skrifvelse uppgifne behof af högre
ansi; g för Tredje Hufvud-Titeln grundar
sig på ett af General-Adjutanten för Arméen i
underdånighet afgifvet och uti den Nådiga skrifvelsen
åberopat samt bilagdt Ämbetes-memorial
jemte en dervid fogad specification öfver Titelni
470 Stats-Utskottets Betiinkanden.
a’li behof, bär detta öppmt för Utskottet ett förut
saknat tillfälle, att i detaille granska behofvens
fö: hållanden till anslaget, utan inskränkning lik.
väl uti den dispositions-rätt af hela anslaget som.
blifvit Kongl. Majit öfverlåten. Enär Utskottet
de rvid icke- kunnat lemna utur sigte nationens
behof af lindring i den tryckande Bevillningen ,
har kännedom af Kongl. Majits fasta föresats,
att inskränka utgifterne till det för Ilandets säkerhet
och sjelfständighet mest nödvändiga, ledt
Utskottet till den sig deraf erbjudande slutsats,
att essa behof skulle, kunna fyllas med tillgångar,
motsvarande hvad under de fem sist förflutne
åren per medium erfordrats, heldst varuprisen
nu icke äro högre än undet nämnde tid
och några utomordentlige förhållanden som föranleda
till ökade utgifter ej blifvit uppgifne såsorn
verkande till större behof.
Vid regleringen af g:dje Hufvud-TIteln
tillstyrkte Utskottet på dä anförde skäl, att Titelns
anslags-summa skulle fördelas emellan Armen
och flottorne, hvarvid, utom hval påtagligen
tillhörde .hvardera detaillen, iagttogs det
förhål ande i fördelningen af den egentliga tillgången
för FörsvarsVerket eller underhålls- och
byggnads-kostnader samt materielle behof, som
under de föregående åren egt rum uti Kongl
Majas Nådiga dispositioner och derigenom skulle
af detta anslag Arméen erhålla 715,000 K&
Stats:TJts kottets Betänkanden. 471
samt flottorne 585,000 Pd. Sorn nr-gon annan
anmärkning häremot icke blifvit gjord, än alt hos
Hrglofl. jRidderskaget och Adeln samt Vallöf].
Borgare-Ståndet af någre I eda möter ar erindrat,
att Kongl. Majus di tipps ti ens rätt öfver hvad
■Riksens Ständer för Försvars-Verket anslar, härigenom
blefve inskränkt och att lämpligare syn.
tes att Sjöförsvarets Anslags-Summa erhölle sin
titul i ordningen närmast efter den, sorn inrefattir
anslaget lill Arméen, i stället för att nu halvi
blifvit föreslagen att utgöra den Tionde Huf_
vud-Titeln, så får Stats-IJtskottet härvid endast
åberopa hvad af andra Fedtmöter är anförd:, alt,
nemligen Kongl. Maj:t genom denna fördelning
lika erhåller inom dessa anslagen mera inskränka
<lispositions-rätt öfver medlen än hittills; Men
deremot vinnes härigenom en säkerhet i beräkningen
öfver tillgångarne för hvardera Vapnet,
som utan tvifvel skall hafva en fördelaktig inflytelse,
då det lemnar tillfälle att tidigt och
med större fördel anskaffa rriaterialier, förråder,
m. m. så väl för Armeen som Flottorne och
lämpa förhållanderne efter do olian a tillgångar,
ne samt att ehuru väl Utskottet äfven för sin
del skulle anseit lämpligast att anslaget för flottorne
erhållit sin ordning bland Hufvud Til larne
närmast efter den som innefattar anslags surnmorne
för Arméen, har sådant funnits nu icke bura
tillstyrkas , såsom åstadkommande en rubbning
uti redan beslutna förhållanden, hvaraf förvillelse
kunde uppkomma,
47a St a ts - U ts kot t e t s Betänkanden.
Jemnfdrelsen emellan åtgången för Arméen*
behof under de sista fem åren, sådant det af
Räkenskaperne-sig visar och den af Kongl. Majrts
General-Adjutant för Arméen upprättade specification,
hvilken åter grundar sig på de ifrån
Kongl. Krigs-Collegium erhållna Stats-Riqvisitions
förslag, ehuru med nedsättning deruti i de delar
sådant af General Adjutanten, ansetts möjeligen
kunna ega rum, men likväl påkallande en anslags-surnma
af 850,000 Rd. utom s ärskildt 15,000
Rd. till Kungsholms Fäsiriings-hyggnaJ vid Carlskrona
eller tillsammans 865,000 Rd. och sålunda
med 150,000 öfverskjuter hvad Stats-Utskottet enligt
förslaget till Tredje Hufvud-Titelns reglering,
ansett för Arméens materiella behof, kun*
na anvisas, har, af de ofvan anförde verkande
orsaker, stadgat Utskottets öfvertygelse att följande
inskränkningar i de angifne bebofven
skulle utan äfventyr, kunna göras nemligen:
Kongl. Krigs-Collegii Utrednings-Departements
specifikt uppgifne behof skulle för året utgöra
tillsammans 405-000 Rd., hvaremot de under
sist förflutne fem år endast uppgått till 1,785-381
Rd , 16 sk. 3 r. dervid likväl bör observeras, att
den år 1818 upptagne Beklädnaden för ArtilleriRpgementerne
kostadt 158,766 Rd. 38 sk. 5 r.,
hvaraf de pä åren 1819 och 1820 belöpande två
tredje
-
Stats-Utskotte ts Betänkanden. 473
tredjedelar deraf 28.211 Bd. 24 sk. 8 r. Medium
af dessa fem års kostnader for bemäldte Departement
bl ifver således 383.887: 22. 10. och utvisar
att emot General-Adjutantens Riqvisition min.
skadt behof af 2i,H2 ; 25. 2*
Kongl. Krigs Collega ArtilleriDepartements
behof) uppgifne
till 199,830 Bd. 31 sk. 2 r.
hafva under nämnde tid utgjort
för året 179,437 9 sk*
11 r. Till Landt-Ränteriernes
ersättande för 1818 och
föregående årens förskotter
till fragter åren 1815. 1816,
1817 och 1818 ärfordrat 7,169
Bd. 16 sk. 10 r. men som
af dessa forskotts hela belopp
28,677 Rd. ig sk. 4 r. en
fjerdedel innevarande år blifvit
till liqvid anviste, sa
utgöra de återstående 21,508
Rd. 2 sk. 6 r. fördeldte på
fem år , för året endast 4,301
Rd. 29 sk. 4 r. hvarigenom
ArtilleritDepartementets hela
behof blifver 23,261: 8- 9
mindre än General-Adjutantens
förslag. Till BeväringsManskapets
Exercice är på an
-
^ Samt, 4 Bani.
—
474 S ts ts - U l s k o tt et s Be t jin ka n den.
slaget för Försvars-verket anviste
årligen 80,000 Rd., men
sorn Utskottet funnit att kostnaderne
härtill under de sista
fem åren endast uppgått i medeltal
till 65,110 Ed. 3 sk. 3 r.
har följakteligen uppkommit
ett öfverskott som synes föranleda
till förminskning i beräkningen
häraf med 14,88g: 44- 9^
Enär vid den Speciella Regleringen
af Tredje Hufvud-Titelns
Stats-anslag blifvit utredt
det åtgången till Ved och
Ljus för Fästnings- och Garnizons-orterne
de sista fem åren
per medium öfverskjutit
anslaget med 4000 Ed. och
en tillöknind deruti af 2000
Ed. blifvit uppförd den Utskottet
trodt blifva mot ändamålet
svarande om, på sätt
tillika är föreslaget befordras
större hushållning dervid hädanefter
än hittills , skulle altså
den för detta ändamål af
General-Adjutanten upptagne
ytterligare tillökning af 8,000:
hunna undvaras.
Till aflöning för dem af
Stats -Ut s fottets Be tå'akan ilen.
Generalitetet, sorn innehafva
penninge-Iönerär uppfort 14,500
Bd. äfvensom 3,500 Bd. till
fyllande af en brist i Bif-Bevärings
Begementets Stat einot
hvad f. d. Bif-Drabant
Corpsens Stats - anslag dertill
lemnar. Dessa utgifter hafva
hittills utgått af Hufvud-Titelns
besparingar och enär dessa
besparingar, enligt hvad
de förflutne årens Bäkenskaper
utvisa, lemnat betydlig
tillgång , hvilket med säkerhet
bör inträffa äfven hädanefter,
anser Utskottet berörde utgifter
fortfarande kunna bestridas
af Besparingarne och det
antydde behofvet sålunda
minskas med dessa begge
Summor sammanlagde, utgörande
18,000
Sedan Utskottet anser sig
härigenom hafva ådagalagt
möjligheten, att i den betrycka
ställning, hvaruti Statsverket
sig befinner, minska
de betäknade utgifterne med 85,363 : 30. 8*
desto häldre sorn, uti den be.
476 Stats- Us 1c ttets B e tänk an den.
räknade kostnaden för de å
Kungsholms fästning vid Carlskrona
tillkomne Arbets-fangsr,
uppkommer en minskning af
4113 Bd. 45 sk. som utgör underhålls
beloppet för desse fångar
och hvilket utgår af de för
fångars kostnad i allmänhet under
8: le Hufvud-Titeln uppförde
medel derå tillökning
vid denna Biksdag skett samt
för den skull till Biksens Höglofl.
Ständer hemställer att den
underdåniga anhållan må göras
det Kongl. Maj:t täcktes i de
delar inskränka och låta bestrida
utgifterne inom de Summor,
som hittills erfordrats; återstår
för Utskottet att utfinna tillgång
till de derutöfver äskade 64,736 : 17. 4.
För denna Summa, hvilken för mera jemnhet
i beräkningen upptages till 65,000 Bd. har
vid det framställda förhållandet och då Biksens
Ständer utan tvifvel finna nödvändigt att icke
lemna ouppfyldt hvad Kongl. Maj:t i Nåder förklarat
vara till FÖrsvars-Verkets bibehållande och
förstärkning, Utskottet väl funnit ganska betänkligt
att tillstyrka tillökning i Stats-bidragen, men
då det under öfverläggningarne jemväl förekom»
St a ts-Ut s kott ets Be tän tanden. 477
ne sätt att fylla behofvet med Stats-Obligationer
icke synts Utskottet lämpligt, emedan Staten icke
utom vid inträffande yttersta behof bor tillgripa
utvägen att genom skuldsättning anskaffa
tillgång, anser Utskottet sig bora föreslå Riksens
Hdglofl. Ständer att anvisa direkt anslag, hvilket
med ofvannämnde belopp 65,000 Rd. kommer
att eika den påräknade Statsbrist summan som
från Riksgalds-Contoiret utgår. Härigenom blifver
hela anslags-summan för Arméens Mat edelie
behof 780,000 Rd.
Enär dels genom Kongl. Maj:ts Högstberörde
Nådiga skrifvelse, dels med hvad ofvan är anfört,
blifvit tillräckligen ådagalagdt aft någon
nedsättning uti hvad för 3:dje Hufvud-Titelns
Allmänna behof blifvit tillstyrkt att beviljas,
hvilket är hufvudsakliga syftemålet med de vid
detta anslag inom de 3:ne Riks-Stånd som frågan
återremitterat, gjorde anmärkningar, icke
kan ega rum, synes det Utskottet, som något
ytterligare besvarande af berörda anmärkningar
vid sådant förhållande icke erfordras. Och varder
detta allt till Riksens Höglofl. Ständers vidare
bepröfvande vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm den 4 September 1823.
47? Stats-Ut stöttets Bet än leanden.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
JR. H. Ständers Stats-Utskott
den 8 Sept. 1823.
S. D. Vid justeringen af Protocollet för den
4:;de dennes tillkännagaf Herr af Uhr sig icke
kunna till alla delar instämma uti Utskottets nämnde
dag fattade Beslut i anledning af Kongl. Majts
Nådiga Skrifvelse rörande utgifterne under RiksStatens
3:dje Hufvud-Titul, och uppläste ett så
lydande anförande :
”JR' ksehs Ständers underdåniga svar på denna
Nådiga Proposition, kommer att innefatta ett?
ehuru indirect, likväl afgö ande svar på den
frågan: kan Nationen i fredstid använda på Försvars
Verket så stora (eller större) bidrag sorn
de nu varande , utan att National kraften derigenom
så medtages, att högst otillräckligt deraf återstår,
att i krigstid använda till Rikets försvar
P
Om Ständerne bevilja ett ytterligare fortfar
rar.de
så är denna fråga besvarad med Ja ; ty Kongl.
Majit kan ej föreställa sig att Ständerne kunna
anse Rikets försvar vara betryggadt, om För
-
St ats-Uts leot tets Betei tilean den. 479
Svars-Verket är det enda i Landet som är väl
utrustadt; men fattigdom och vanmagt sä rådande
hos Folket 1 alt d n i Falt utmarcherade
Arméen, med dess Gassa och Förråder, är snart
sagt den sista kraftyttring som Folket förmår
att åstadkomma; och således inga tillräckliga
förstärkningar af Penningar och Varor till kri.
gets fortsättande kunna påräknas. Kongl. Majit
kan ej föreställa sig förhållandet vara, elle-r sari.
nolikt bliva sådant, om Riksens Ständer bevilja
ett ytterligare anslag till Fursvajs-Verkef, utan
att derjemte förklara, att just sjelfva FörsvarsVerket
genom dess dyrbarhet, undeigrafver Nationens
bestånd, och förr eller sednare bereder
dess undergång.
Det är ej min mening, at' Ständerne skola
neka det ytterligare bidrag, som för närvarande
kan finnas vara oumgängligt för Förs vars-Verkets
upprätthållande; emedan en öfvergång ifrån t ti
System till ett annat, eller en hufvudsaklig fbr.
ändring i det gamla, icke lärer kunna tillvägabrirgns
i samma ögonblick, sorn Kongl. Majit
blir upplyst orri dess nödvä dighet, men min
afsigt är den , att Ständerne måne såsom en samvetspligt
ålägga sig, att, med oinskränkt förtroende
till Kongl. Majits ömhet för Landet, förklara,
att hoppet, att vid ett krigiskt utbrott kunna
åstadkomma ett modigt, frultinsvärdt och utJjållandQ
försvar, aflägnas från hvarje nytt Stats
-
480 Stats Utskottets Betänk anden.
bidrag som medtager en annars möjlig besparing
bos deri skattdragande, samt att af alla bördor,
som tynga Svenska Folket, är det deri mäst
tryckande och mäst smärtande, att finna kraften
och förmågan att försvara den anna återstående
deen af Fosterjorden, förlamas, roed hvarje
nyrt anslag till Försvars-Verket; i följd hvaraf
en hufvudsaklig förändring i denna vigtiga angelägenhet
är oundvikelig, så framt icke Folket
skall misströsta om sjelfständighetens bibehål
lande.
Hvaruti en sådan förän Irirg bör bestå, det
kan Representationen i Massa icke tilbro sig att
utreda, < ch bör det så mycket mindre nu, då
Folket har den lyckan, att liksom Förfäderne i
sin Konni g se Verldens största Flärförrae. Ständernes
pligt emot Konungen och Fosterjorden,
inskränker sig i afseende på Försvars-Verket
dertill, att erbjuda Konungen Folkets hela moraliska,
fysiska och materiella kraft; men att
tillika fästa Konungens uppmärksamhet derpå,
att ett så starkt medtagande af den materiella
kraften som hittills skett medförer de betänkligaste-
följder både på den moraliska och fysiska
kraften; och ett sådant uttryckligt förklarande
anser jag vara så mycket angelägnare, som KonglMajit
annars komrner att bygga sine beräkningar
på falska grunder, hvilkas opålitlighet kanske
icke yppas förr, än missräkningen ät ohjelplig.
Om
Stats-Utskottets Betänkan den. 481
Om denna Kongl. Proposition blir en anledning
dertill , att Kongl. Maj:t kommer att inse
nödvändigheten af en hufvudsaklig förändring
i Försvars-anstalterné, en förändring som endast
Kongl. Maj:ts höga person synes ega förmåga
att anordna; så skall Carl Johans hamn klifva
lika älskadt för den styrkas förenkling och besparing
hail kommer att införa i vårt försvar,
som det förut är ryktbart för hans Segrar, och
Nationen skali återfå det förtroende till sine
försvars-krafter, som gjorde Förfäderne oöfvervinnelige.
Jag vågar derföre tillstyrka, att Riksens
Stähder vid beviljandet af det Anslag LJtsko tef
föreslagit, måtte uttryckligen förklara, att detta
bidrag icke kan komma att blifva ett fortfarande
Anslag, utan endast att Utgå intilldess Kongl,
Maj:! blifvit i tillfälle, att tillvägabringa en sä.
dan förändring inom Försvars-Verket» som lern*
nar något välstånd öfrigt hos Folket, till Arméens
underhåll i krigs-tillstånd, när ett sådant icke
kan undvikas.
Och skulle detta yttrande på begäran med.
följa Betänkandet till Respective Riks-Stånden:
Stockholm som ofvan
Ex, Protocollo
W. KARSTRÖM*
4 Samt, 4 Band,
48? Stats-Utskottets Betänkanden.
N:o 455.
Ankom den 9 Sept 1823.
Betänkande, angående verkställigheten
af Riks-liufvud-boken.
I enlighet med hvad Kongl. Majit, i Dess Nådiga
Proposition, rörande Stats-Verkets tillstånd
och behof, af den 25 sistlidne Januarii, täckts
t llkännagifva, liar Stats-Utskottet emottaga en j
Kongl. Stats-Contoiret upprättad Rikshufvudbok
för år 18sfi; och får Utskottet, i följd af ej
mindre Riksens Ständers, uti underdånig skrifvel,
se den 25 Junii 1818, än deras Revisorers i
berättelserne cm Stats-Verkets granskning åren
1820 och 1822' meddeldte yttranden, angående
verkställigheten af Eikshufvudboks-arbetet, nu af
lemna det utlåtande i ämnet,, som Utskottet i
dess Betänkande öfver Revisions-berättelserne deri
12 sistlidne Martii, förbehöll sig att särskildt
afgifva, sedan Utskottet haft tillfälle, att taga
närmare kännedom af ifrågavarande Bokslut.
Stats - U tslco 11 e ts Bet än tand c n. 483
Efter det Riksens Stan ers sista Riksdagen,
i åberopade underdåniga skrifvelse, hemställt,
det en Riks-hufvudbok, efter hvardera äf de uppgifne
arne serskildta rnethoderne, mätte uppgöras,
samt Kongl. Kammar-Collegii och Kongl. Kammar-Rättens
utlåtanden deröfver infordras, hvarefter
Böckerne borde öfverlämnäs till Riksens
Ständers Revisorers granskning och vid påföljande
Riksdag underkastas Riksens Ständers slutliga
pröfning, hafva, på sätt 1820 års Revisorer anmält,
sådane Bokslut blifvit författade och af
dein granskade, samt Revisorerne, vid jemnförelse
af hvardera bokslutets beskaffenhet, på
anförde skäl, företrädesvis godkänt det, som blifvit
föreslaget och utfördt af Kongl. Stats-Contoirct,
samt i följd deraf tillstyrkt antagande af
den dertill uppfattade planen, såsom grund förarbetets
fullföljande , hvarjemte Revisorerne,
med anledning af hvad Kongl. Sats-Contoiret
dervid tillika hade uppgifvit, funnit, huruledes,
genom visse ändringar i särskilde delar af Rikets
Uppbörds- och Redogörelse V rl:, Riks hufvud-bokens
omfattning skulle kunna sträckas äfven
derhän , att derigenom vunnes ännu närmare
upplysning, ej mindre om beloppet i penningar
af Nationens utgifter, än och i afseende pa
en mera enkel, men säkrare Controll 3 Statens
hela pennittge-förvallning, samt jemförelse emellan
särskilde beskattnings sätt och kostnademe
dervid; hvarföre Revisorerne ock föreslogo de
i desse hänseenden nödige åtgärder och audrin
4IS4 Sta ts-U ts ko 11 e ts B etan kände n.
gar, till befordrande af sådan större fullständighet
och nytta u *r detta Bokslut;och hafva Kongl.
Kammar-Collegiurn samt Kong1. Kammar-Rätten,
Under den 6:te Junii 1821, afgifvit deras infordrade
utlåtanden i fråga om de författade Rikshufvudböckernes
föreläde sins emellan till syftemål
och form, samt dervid, med åberopande
för öfrigt af hvad 1820 års Revisorer utvecklat
och andragit, sig yttrat, huruledes det genom
Kongl. Stats-Contoirets försorg författade Bokslutet
utmärkte en ökad förtjenst deruti, att, då
detsamma upptoge och redovisade, jemte den
del af Krono-Uppbörden, som tillhörer Statsverket,
äfven hvad som till endre Verk ingår,
tillika med afkortningar och dispositioner både
Utom ochefter Stat, vunnes också den stora nytta,
att levereringar och påföringar olika Verk emellan,
som, i anseende till förvaltning och redovisning
ej hafva något gemensamt, här på ett
ställe blifva controllerade; utur hvilke, med flere
anförde skäl, som i Riksens Ständers Revisorers
tryckte berättelse öfver 1820 års granskning
af Stats-Verkets räkenskaper finnas upptagne,
Kongl. Kammar Collegium och Kongl. Kammar.
Katten funno detta Bokslut icke allenast företrädesvis,
utan äfven i möjeligaste måtto, svara
mot Riksens Ständers härmed åsyftade ändamål,
samt till den grad närma sig fullständigheten
af hvad i räkenskaps-väg kan väntas, att, då
blott den förändring gjordes, att alla intrader in
Stat »-Utskottets B e tä n kand«n. 485
natura, som elei 3 finnas upptagne efter Kronovärdi
, blefve redovisade till deras belopp för"
vandladt efter markegång, foga mer återstode att
finska af hvad sorn skäligen bor tillhöra eu Rikshufvudbok,
hvars gräns och omfattning , till und0
gående af förblandning och förvillelse, borde inskränka
sig till upptagande oell redovisande af
alla de till penningar eller persedlar bestämde
räntor ellc-r andre onera, som directe eller indirecte
bidraga till fyllande af Stats anslaget; deremot
andie bidrag af Staten, såsom afgifte.ne till
Clereciet, Indeldte Arméens Nummerkarlars underhåll
, Skjutsnings-tungan, väghållning m, m.
borde till sina beräkningar blifva utan allt sammanhang
med Riks-hufvudboken.
4
På grund af desse yttranden och sedan Kongl,
Majit, först den t6:de Martii 1821 i Nåder befallt,
det de förändringar i detaille-räkenskaperne, som
funnos nödige för de med Riks-hufvudboken å.
syftade ändamål, borde af dertill utsedda Committerade
utarbetas och föreslås, har Kongl. Majit,
under den 12 December samma år, med gillande
af de dertill upprättade formulairer och förslag
till reglerande af Landt-Räkenskaperne , i
Nåder förordnat om tillämpning och verkställig,
het häraf, på sätt Kongl. Kammar-Gollegii pch
Kongl- Stats-Contoirets derom den 20 i samma
månad utfärdade Circulaire-Bref innehåller, och
486 Stats-TJtskottets Betänkande n.
hvarvid, i anledning af hvad 1890 års Revisorer
hade föreslagit, att Kammai-Collc gium och
Kammar-Ratten, såsom nyssberdrdt är, sig utlåtit,
äfven blifvit iagttaget, att alla in natura ingående
intrader upptagas i penningar, med förvandling
efter markegång, äldre balaricer uteslutas
från Räkenskaperne och dessa upprättas ef.
ter gifna föreskrifter och formulairer, så att likstämmighet
deruti vinnes i afseende på Rikshufvud-boken
> författande.
Riksens Ständers år 1829 samlade Revisorer
förklarade deruppå, i dems den 14 sistlidi.e December
afgifne berättelse, det Revisorerne, som
för bedömandet af ornförmäldte åtgärders lämplighet
och véi kari t:ll det utsedde än arn; let,
haft tillfälle inhemta beskaff nheteu af Riks-hufvudboken
och hvad med planen derför står i
sammanhang, ansågo sig, af den derom verkstalde
und rsökn ngen föranledde, böra instämma
i förre Revisörernes utlåtande och tillstyrkanså
väl orri antagande af den utaf Kongl. StatsContoiret
uppgifne Boksluts-Method, med den der
§t genom ofvarrbeiörde tillägg och rättelser i detaille
Räkenskaperne gifne större omfattning,
som ock angående de flere af 1820 ars Revisorer
föreslagne ytterligare regleringar af Uppbör soch
Redogörelse-Verket; hvarförutan 1822 års
Revisorer vidare andragit, huruledes vid tillämpningen
af den, såsom förberördt är, vidtagne
Stats-Utskottets Betänkandets. 487
förändrirg af detaille Räkenskaperne för ar i8ao,
kunnat vid Julii månads början 1022 s.ipprättas
Sammandrag öfver Stats-intraderne för liela Riket,
jemte föregående årens restantier, utvisande
den del deraf, sorn inom Uppbörds-tidens slut
den 30 April sistnämnde yr influtit, då deremot
samma års uppbörd genom Rands-boksluten ej
kunde blifva känd förr jin efter Junii Månads utgång
182a, samt att efter det Special-Räkenskaperne
i nästlidne September Månad jemnväl inkommit,
hvilka upptaga hvad efter uppbörds-terminen
i restantier ingått inom redogörelse-tidens
slut med Augusti Månad, hade resultatet af
1821 års liela Stats-intrad likaledes stålt att utröna,
samt Riks-hufvudboken för det året kunnat
till afslutande föret; gas; äfvensom beförde reg ering
medfört den bättre ordning, att de elter
författningarne utgående tillfälliga utgifter i Landsorterne,
måga, efter Kongl. Majtts Betollnir g;-  hafvandes anordna gar, r enast iföras i RänteriRäkenskapen,
samt upptagas i serskild red.-görelse,
sorn ett helt år före sjelfva Rattds-boken afgifvet
och kommer till Kongl. Kammar-Rättens
g-ansknirtg, hvarigenom dispositii neine af Sta'srnedlen
i Ra 1 d' Ränteritms blifvit närma-e bestämde,
santalia utpif erne skyndsam mart; komma
till redovisning, jemte det en närmare controll
kan ega rum derå, att Siatens mede] icke
till andra än behöriga utgifter begagnas, utan i
sin ordning oförryckte hållas Staten tillhanda.
488 Stats Utskottets Beta nkan den.
J anledning af livad Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Kammar Katten anfört 1 fråga
om beräkningen och upptagandet af värde å de
obestämde bidrag, som af Statens inbyggare utgöras
, såsom afgiftertie lill Clereciet, Indeldte
Arméens Manskaps underhåll, med flere skyldigheter.
funno Revisorerne sig väl böra fästa! Riksens
Ständers uppmärksamhet derå, att nyttan af
aile desse utgifter vore ganska väsendtelig, men
att någon beräkning häraf icke kunde ingå i
sjelfva Riks^Hufvudboken, enär tlensammas egenskap
af Räkenskap så ant ej medgåfve, samt så
vidsträkte Statistiske ämnen ej heller ingingo i
dess syftemål; men för öfrigt hafva jemuväl 1822
års Revisorer, beträffande Biks-hufvudbokens egenskap,
ansett sig böra föreslå, detj tillägg, att
dertill måtte fegas en så beskaffad förteckning
öfver förskotten af Statsmedlen, sorn i tvänne afdelningar
upptager förskotten til! ersättning och
sådane till redovisning ; och hvilken förteckning
bör såsom bihang åtfölja Riks-hufvudboken,
samt att till befordran af ännu större lätthet vid
g anskningen och begagnandet, Boken borde för.
ses med alphabetiskt Register öfver Titlarne m.
m.; Derjemte desse Revisorer hemställt, att, så
vida Riksens Ständer, vid slutliga pröfningen af
detta ämne, godkänna hvad föreslagit blifvit om
antagandet af den i Kongl. Stats-Contoiret upp'
rättade Riks-hufvudboken, det för uppgörandet
af
Stats-Utskottetc B e fä n k a n d e n. 48g
af sådant Bokslut efter den af framlidne Stats
Commissarien Widegrens uppgifne Metod, inrättade
serskildte Contoir, måtte varda indraget.
Stats-Utskottet, som för afgifvandet af dess
yttrande i detta ämne, fullständgt granskat och
genomgått den för år 1821 uti Kongl. Stats-Contoiret
författade Riks-hufvudboken, har dervid
funnit: att det af Riksens Ständer vid 180g och
1810 årens Riksdag, i sammenhang med då stad
gade grunder och nya ordning för Stats Verke ts
förvaltning, nödigt ansedde Riks-bokslut, blifvit
genom den af Kongl. Stats -Contoiret uppgifne och
i. verkställighet satte metoden, tillvägabragdt på
ett sätt, som icke allenast uppfyller det från början
afsedde ändamålet, eller en sammandragen
Räkenskap öfver Stats-Verkets medel, utan ock
lemnar en lika grundlig öfversigt af Statens hela
penninge-uppbörd i och för Styrelsens särski'de
grenar: att Riks-hufvudboken, vid en sådan
omfattning af Nationens hela penninge-skatt, till.
lika innebär en förut saknad Statistisk upplysning,
så väl i afseende på beskattnings-verket
och de beräkningar, hvaruppå detsamma bör stödjas,
som huru medlen äro för behofven påräknade
att användas: att vid det i verkställgheten
af detta Bokslut uppfattade sättet, att grunda de
på Länens Special-Räkenskaper, deraf ett Exem
4 Stm t. 4 Stud. 31 *
4
4^0 Stats-Utslcot tge t s Be tän 1; a n d eri.
plar till Kongl. Stats-Contoiret insändes, -vunnits
större säkerhet samt myCken lättnad och skyndsamhet
i arbetet: att, genom de likaledes häraf
föranledde regleringar af detaille räkenskap erne
liar den förut bestämde ordning i rakenskapsocli
redogörelse-verket, hvilken af tillkomne skatter
eller andre inträffade förändringar var rubbad
och försvårad, blifvit återställd på ett efter sådane
ändrade förhallanden lämpadt sätt, som medförer
närmare Controll å medlens förvaltning och,
disposition: att uppbörden och levereringen af
btats-Verkéts inkomster, kort efter den vid uppbörds-årets
slut den jo:de April för det furflutne
året skeen e summariske redovisningen, eller
såsom för åren 1821 och 1822 verkstälts uti påföljande
Juli Månad, kan genom sammandrag
öfver de inkommande iäsndt-räkenskaperne utrönas
i Kongl. Stats-Contoiret, som vidare är i
tillfälle att folia gången häraf; samt att, då Rikshufvudböken,
sä snart Special-Räkenskaperne hinna
blifva insände, såsom nu föreskrifvet är till October
Månad, kan företagas till afslulning fötdet
föregående året, Stats-Verkets tillstånd följakteligen
må kunna för Riksens Ständer, eller
Deras Revisorer, framläggas under det nästföl.
jande årets lopp, såsom nu för 1821 skett, vid
början af nästlidne Juli Månad, i följd hvaraf
Riks-hufvudböcker ifrån åren 1822 och 1823
kunna vid Riksens Ständers Revisorers nästa samnianträde
vara afslutade och aflemnas; hvarförutan
till egenskapen af denna Riks-hufvudbok
Stats-Utskottets Betänkan deri. 4gi
hörer, att densamma visn- Stats-Verkets stallning
vid 3.-ne serskilde terminer af året, nemligen,
dels vid Calén ,er-3rets utgång, dils vid uppbördsårets
slut den 30 April och dels viel Bäkenskapstidens
förlopp den 31 Augusti, aarnt att denne
Hufvudbok är lätt fattlig, klar och tydiig, och
sålunda i alla- liänseen ien väl ordnad; hvilket, i
anseende till c!e nästan oberäknelige svårigheterne
att sammanföra och i redig form af Bäkenskap
bringa så skiljaktige redogörelsers öfver
särskildte slags uppbörder, otvifvelaktigt förtjena!
ett i samma man större afseende, som sjelfva
Boken eger värde och vigt före både Styrelsen
och Nationens Ombud,
Då nu tillämpningen och fördelarne af den
Boksluts-Metod, Kongl. Stats Contoiret uppgifvit,
äro genom det utförde och granskade Biksboksluter
för 1821 Sdagalagde; och denna plan,
på sätt 1820 års Revisorer, vid anställd jemförelse
och undersökning äfven af det efter den
ifrågakomne Andre Metoden uppgjorde Bokslutet,
utrönt och i deras tryckte berättelse till Dikets
Ständer närmare beskrifvit, ostridlgt eger
ett uteslutande företräde i alla delar; hvarföre
Bevisorerne både vid nämnde års förrättning samt
.1822 års granskning af Stats-Virket; äfvensom
Kongl. Kammar-Collegium samt Kongl. Kammar
Batten tillstyrkt antagandet af dea förre meto
-
49* Stats-Utskottets Betänkanden.
den; så har Ulskct et ej mindre på grund häraf,
än ock med den öfvertygelse, som ytterligare
hemtats och stöder sig på erfarenheten, eller
sjelfva utförandet af arbetet, ansett sig böra,med
instämmande i hvad sålunda yttrat blifvit, lill*
Etyrka Riksens Höglofl. Ständer att godkänna
och antaga den af Kongl. Stats-Contoiret föreslagne
och utförde Boksluts-Metoden, att, enligt dtn
för år 1821 upprättade Riks-hufvudboken, tjena
till efterrättelse i fortsättningen af ifrågavarande
Räkenskap.
Beträffande vidare de af Revisorerne ifrågastälde
ytterligare tillägg och åtgärder i afseende
på Riks-bokslutet; så emedan genom den emel.
lertid vidtagne reglering af detaille-räkenskaperne
och det derefter författade Bokslutet för år
1821» åtskilligt häraf blifvit verksläldt, på sätt
1822 års Revisorer anmält, och Stats-Utskottet
jemväl nu haft tillfälle att inhemta, har Utskottet
funnit sig böra inskränka dess yttrande till
hvad i desse delar återstår; hvarvid förekommer,
■tt de föreslagne tillägg och förändringar synas
böra i 2:ne afdelningar upptagas och betraktas’
såsom dels hörande till beskaffenheten och ulfö
ringen af Riks-hufvudboken , dels afseende regleringar
af Uppbörds- och Redogörelse-Verke*,
hvilka med denna Hufvudbok väl icke hafva
oskiljaktigt sammanhang, men i följd häraf och
Stats • U tsko 11 e ts Betan kand c n. 493
den åt Boksintet gifne större omfattning i syftemålet,
kunna elter hand blifva vidtagne.
I förra hänseendet får Stats-Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Revisorerne föreslagit,
tillstyrka, att Riksens Höglofl. Ständer uti
deras i detta ämne nu afgifvaude hufvudsakliga
yttrande om Boksluts-Metodens antagande, tillika
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
de penningeförvaltande Verk elier Inrättningar'
hvilkas Räkenskaper ock skola tjena till grund
för Riks-hufvudbokens uppgöiande, måtte varda
anbefaldte så tidigt hafva deras hufvud-böcker
afslutade, att något hinder icke må uppstå för
Riks-bokslutets företagande i Obtober Månads
början året efter Skatte-året, samt att i Riks-hufvudboken
måtte tilläggas, dels ett särskildt registreradt
Cassa-Conto, till vinnande af än mera
utförlighet, dels ock en förteckning öfver de
förskotter, som af Kongl. Maj:t i Nåder beviljas
af Statsmedlen antingen till framdeles redovisning
på obestämd tid, eller till ersättning under
vissa föreskrifne vilkor; hvilken förteckning
sku le sträckas till de redan utgångne förskotterne,
sedan vederbörande Auctoritet uppgifvit förhållandet
dermed och i a:ne afdelningar upptaga
förskotterne mot ersättning och sådane till
• redovisning, samt såsom biha: g åtfölja Boken
och från det ena året till det andra utbalancera
förskotten, tills återbetalning skett, eller de fö
-
4gj. Stats Utskottets Betänkanden.
rPsIcrifné vilkoren blifvit uppfyllde, då det i förteckningen
anmärkes till upplysning för Riksens
Ständer iller Deras Revisorer; äfvensom och eniir
Utskottet lika med Kevisorern.é, finner, att de
obestämda bidrag, hvilka utgöras till Clereciet ,
In elde Arméens Manskap, Skjutsning , väghålln
ng med flere allmänna skyldigheter, icke kunna
eller böra till deras värde beräknas och upp.
tagas i Biks-hufvudboken, med hvars föremål
såsom Räkenskap, sådant ej heller skulle instämma,
Riksens Ständer, i afseende på gagneligbeten
deraf, att någon allmän beräkning häraf likväl
måtte tillvägabringas , på det sätt och i den
ordning annorlunda kan finnas lämpligt, torde
till Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, att
den utväg, som till befordrande deraf kan vara
att vidtaga, må begagnas.
Då Riks hufvudboken, efter hvad redan är för.
ordnadt och regleradt, skall fortfarande uppgöras
i Kongl, Stats.Contoiret, anser, ock Stäts-Utskottet
det böra, såsom 1820 års revisorer uti ^ide
puncten föreslagit, alla de räkenskaper öfver
K önans intrader, hvilka nu ingå till Kongl.
Kammar-Collegium, insändas till Kongl. StatsContoiret,
som genom Riks-hufvudboks-arbetet
ari tillfälle, att noggrant följa Uppbörds- och
Redogörelse-Verkets gång; i följd hvaraf den
Controll, som tillkommit Kongl. KammarrColle.
gium öfver Kronans intrader och redovisningen
Stats - Ots kott ets B e tä nka n dt n. 495
för allmänna medel, må uppköra; hvarjemte Ut
slottet föreslår, att Riks-hufvudböken skall aflemlias
att tjena till Controll vid granskningen i
Kongl. Kammar-Rätten af Stats Verkets Räkenskaper.
Och sorn för verkställigheten af Riksbokslutet,
efter dess nu erhållne större vidd och
omfattning, jemte de i öfrigt föreslagr.e förändringar
med öfverinseende! i Uppbörds- och Redogörelse-Verket,
det under Kongl. Stats-Contoirets
Styrelse ställde Boksluts Contoir, sorn, i
följd af Kongl. Brefvet den 13 Februari i 1811,
inrättades och hvars personal lämpades efter den
då lande inskränktare planc-n för detta Bokslut
! o 1
icke kan vara tillräckligtsa tillstyrker Utskottet,
det Riksens Ständer i underdånighet öfverlemna
till Kongl. Majit att, till följe af hvad
nu föresjaget är, i Nåder förordna om den tillökning
i personalen inom Kongl. Stats-Contoiret,
som för utförandet af Riks-hufvudboks arbetet vid
dessa förhållanden pröfvas nödig, samt af öfverskott
å Stats-Verkets intrader låta anordna, så
väl lämplige arfvoden för de Tjenstemän i Kongl.
Stats-Contoiret, hvilka, jemte det de beuridt sine
öfrige göromål, biträdt vid författandet af den
nu slutade 1821 års Hufvud-bolc, och hvilke
arfvoden Utskottet anser sig böra föreslå till en
summa af (1,200 R:l.) Ett Tusende Två Hundrade
Rd. Banko, sotn ock elen för omförmälde
tillökte personal belöpande aflöningen, intill
dess densamma framdeles kan komma att å Stat
4g6 St a ts-Utsket t e t s B e tän leande n.
uppföras; men hvaremot en del af Tjenstemännen
i det under Kongl. Kammar-Collegium lydande
Afräknings-Contoiret ml kunna indragas;
Och har Utskottet jemväl, i anledning af >822
års Revisorers derom gjorde framställning, funnit
sig- böra tillstyrka, att det för uppgörandet af
Riks-hufvudbok efter den af framlidne StatsCornmissarien
Widegren uppgifne Metod, inrättade
Contoir, hvars på obestämd tid constituerade
personal åtnjuter arfvoden af öfverskott å Statsjnkomsterne,
bör upphöra med innevarande år;
hvarom Riksens Ständer likaledes lära hos Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan.
Hvad åter angår de för öfrigt af Revisorerne
föreslagne ändringar vid Uppbörds- och Redogörelse-Verket
i sammanhang med Riks-hufvudboks-Räkenskaper;
har StatsUtskottet, vid
öfvervägande häraf, funnit sig böra, med instäm,
mande i Revisorernes förslag, tillstyrka Riksens
Ständer, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det måtte sådan reglering härutinnan,
som finnes lämplig, och ledande till ändamålet,
blifva vidtagen i följande delar:
1:0 Att utom de Bevillnings-medel, som
efter Riksens Ständers vidtagne eller vidtagande
beslut, böra inflyta till Riksens Ständers Riks
-
gälds
-
St a t s-Ut t kot t et s Be th'n Itanden. 497
pälds-Contoir, så lange detta Verk, i afseende
på de för öfrigt till dess befattning nu hörande
ärender, bibihålles, all Kronouppbörd, skatt eller
afgift, under hvad namn den vara må, till
vinnande af enhet i Förvaltnings-Systemet, ord.
ning och enkelhet i Båkebskaperne, matte inga
till Stats-Verkels Cassör, för alt sedan , med bi_
behållande af benämningar och bes äinde belopp^
af Kongl. Stats-Contoiret disponeras, dels till
Stats Verkets directe utgifter och dels till de
förvaltande verkens förmån, sådan den hittills
dem till godo kommit, hvilket allt i Bikshuf.
vudboken bör upptagas och redovivisas; hvarvid
dispositions- och gransknings sättet öfver alla desse
medel, hvilket på Kongl. Maj:ts och Rikets
Ständer ankommer, icke rubbas.
a:o Attalia Kronans intrader, med tind.intag
endast af efiective Militire-Indelningsliafvares
löner, maga uppbäras och redovisas af de
uppbördsman, hvilka hafva exseculiv rättighet,
såsom Krono- och Bergsfogdar, samt de influtne
Contante medlen till Ränterierne genast leve.
reras , till Kongl. Stats-Contoirets disposition; hörandes
Regements - Skrifvarne likväl äfven till
Kongl. Stats-Contoiret årligen afgifva specificerad
räkning öfver ofvannämnde af dom uppburne
indelde Löner, till deras belopp efter Markegång
upptagne.
4 Samt, 4 Emili,
4g8 Stats -Utskottets Be tän handen.
3:0 Att som tipp] örds-nännen i Bitet ntt
hafva uppbörd för flere ändamål och afgifva spe»
cielle redovisningar tili särskilde af hvar annan
oberoende Verk, ofta på olika terminer, samt
härigenom kunna vara i tillfälle , att med medel,
hörande till en uppbörd, betacka brister på en
annan och äfven längre tid dölja verkliga balancer,
det måtte stadgas, att all i penningar
inflytande Krono-Uppbötd, , af hvad namn den
vara rriå, bör indi ifvås endast vid de för Ali.
manna Eevillningens uppbärande nu bestämde
■. :ne Uppbörds- och Best-stärnrnorne; och
4:0 Att genast, efter fullbordad århg Upp.
börds befattning, redovisningen på en och samma
tid för alia serskilde slags medel bör verkstallas,
För Utskottet återstår, enligt dess den 12
sfstlidne Mars afgifne Betänkande, att härvid
jemväl sig yttra öfver de af Bevisorerne särskilt
väckte frågorne, angående tiden för afslutandet
utaf Kongl. Stats Contoirets Memorial Böck<
r och Kongl. Banté-Kammarens Hufvudbok,
samt beskaffenheten af den till Controll mot desse
Bäkenskaper skeende Bok-föringen i KöngL
Kammar-Collegii Afräknings-Contoir. Och emedan,
hvad de förre eller Memorial- och Bäntekammare-Böckernes
afslutnirgs-tid beträffar,KongB
Stats - U (skottets Betan kand en.
Stats-Gontoiret, i Protocolls-Utdrag den 4 December
1820 > meddelt Revisorerne den underrättelse,
att hinder icke möter för desse Räkenskapers
afslutande till den 1 November för det förutgångne
året, ehuru sådant nu ej finnes föreskrifvit-;
torde Riksens Ständer finna lämpligt,
att äfven i detta hänseende göra underdånig anhållan,
i sammanhang med hvad ofvan är
föreslaget, rörande de penninge-förvaltande verkens
Räkenskapers afslutning sä tidigt, som
för Riks.hufvud-bokens upprättande är nödigt ;
Äfvensom ock enär, i afseende på Bokföringen i
Afräknings-Contoiret förekommer, ett vid den
föreslagna reglering af Räkenskaps- och Redo*
görelse-Verket, Controllen å Stats-intraderne skulle
helt och hållet tillhöra Kongl. Siats-Contoiret,
och någon sådan särskild Bokföring öfver dess
anordningar af utgifterne, som hittills skolat
hållas i Afräknings-Contoiret, ej' heller synes nödig
eller ega något ändamål, sedan Riks-hufvudboken
blifvit vidtagen; Utskottet altså funnit,
det Afräknings-Contoirets befattning äfven i denne
del må kunna upphöra, och hvilket Riksens
Ständer lära, till Kongl. Maj:ts nådiga bepröf■vande
vid den skeende regleringen, i- underdånighet
hemställa.
I öfrigt och som Stats-Utskottet, vid handjäggningen
af detta ärende, funnit, huruledes
fitks-hufvudboks.arbetet för år 1821, med de i
500 Stats Utskottets B et ii n k a n den.
verkställigheten tillkomne förbättringar, tillägg
och ändringar af detailje räkenskaperne , m. rrn>
blifvit med utmärkt skicklighet och förmåga
samt omsorg utfördt, och ett sä beskaffrdt Boksluts
författande, ej mindre än de dfrige dermed
förbundne åtgärder, följa k te ligen fordrat ett lika
träget som mödosamt arbete; så har Stats-Utskcif.
tet, i betraktande tillika af den allmänna vigten
och nyttan utaf en Riks-hufvudbok, hvarvid
Riksens Ständer med skäl fästat så mycken uppmärksamhet,
ansett sig böra tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, att, lill belönande af Kamrne.
rera rens, i Kongl. Stats-Contoiret, Westerstrands,
i detta Riks-boksluts utförande, ådagalagde förtjenst,
nit och skicklighet, tillägga honom en
derefter lämpad gratification af (3000) Tre Tu.
sende Riksdaler Banko; hvilket allt till Rik"
sers .Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamt
öfverlemnas, med bifogande af en Ledamots
särskilda yttrande.
Stockholm den 3 September 1833
S( a t .s - UI s k g 11 e t s B e f ä n k a n d « n.
501
£/tdrag af Protocollet, hållet uti
Riksens Högloft. Ständers
Stats- ö/tskott dea 3 Sept.
1823.
S. D. Emot Sfats-Uisfcottets nu fattade Beslut
att tillstyrka Riksens Ständer beviljandet af ett
Arfvode utaf 3,000 Rd. B:o St Herr Kamtnereraren
Westerstrand för dess befattning med uppgörandet
af 1821 års Riks-hofvudbok, reserverade
sig Herr Linström och yttrade :
”Med skyldig aktning för PluraUtetens beslut
i detta ämne, nödgas jag dock reservera
mig emot utg fvandet af eje föreslagne 3,000
Rd. af följande skäl: Genom Kongl. B efvert
den 20 November 1811 samt 28 Maj 1818 har
Kongl. Stats-Contoiret fått sig rättigheten tillagd
att antaga och allona Extra Betjening; af denria
grund hafva för Boksluts-Contoiret, utom
Kammererare-lön, 2:ne arfvoden längre tid varit
anslrgne af tillsammans i,poo Rd. om året. —-  T>å detta besinnas, äfvensom kostnaden för det
så kallade Widegtetiska Boksluts-Contoiret, samt
att Kon 1. Maj:t redan med 3.000 Rd. belönt
uppfinningen af nu ifrågavarande Riks-hufvudfcok,
inser jag ej den minsta grund till klagan
<u£ver bristande uppmuntran för detta arbete.”
502 S (a l s-U t s k o 11 e t s Betänkanden.
Och skulle delta yttrande, på begäran, medfölja
lill Riks-Stånden. Stockholm sorn ofvan.
Ex. Protocollo
VV. KARSTRÖM*
N:o 456.
Ankom den 9 Sept. 1823.
Betänkande, i anledning af gjord
ansökningi om Liqvid för
Greflige Gyllenstjernske familjens
påstådde fordran, i
stöd af Arfsrätt efter Konung
Carl ylll /knutsson.
VJenom Remiss af den 30 nästlidne Juli har
Kongl- Maj:t i Nåder behagat till Riksens Stäp
-
St ats-Uts kottets R e t;f n h a n den. 503
ders Sfats-TJtskott öfverlemna en af åtskillige
Slägtingar efter framlidne Herr Riks-Rådet m. m.
Grefve Nils Jöransson Gyllenstjerna till Björkö,
sund ingifven underdånig ansökning om .Liqvid
för en förment fordran hos Staten af 436,729
Rd. 4. Timf Preusiskt Courant, så lydande: .>
I Sterbhuset efter en Rikets Herrar, framlidne
Hans Excellence Riddaren och Commendeuren
af Eder Kongl. Maj:ts Orden, Herr Friherre
Gustaf Adolph Reuterholm, har blahd andra
Gyllenstjernska SI; gten tillhörige handlingar
Hufvudskriften till det qvitto-href återkommit till
rätta , som på Högstsalig Konung Carl XII:tes
befallning, då varande GeneralMajoren Grefve
Magnus Stenbock under den 6:te Juni 1704 i
General Krigs-Commissariatet utgifvet till öfverste
-Rieutenanten Friherre Nils Jöransson
Gyllenstjerna (sedermera Riks-Råd och Grefve
till Björkesund) uppå förra Konungen Carl
Knutssons Original-fordran hos Staden Dantzig,
stor enligt samma Stads år 1447 Högberriälde
Konung utställde Obligation 15,000 Mark
Preusiska, af så godt mynt att 7 sådana Mark
svarande emot en lödig Mai k Silfver, och hela
Summan, på familjens vägnar föraccorderad alt
af Staden betalas med Capitalets Alterum Tautum,
genom Militairisk Execution, blifvit uttagen
och till Svenska Krigs-Cassan influtit % med 55,457
S t a t s - TTs k 11 e t s E e t ii n k a n d e n.
Rd. 3 Timf Preusisk Courant, utom 67 000 Rd.
såkallade Straff-penningar och 13,400 Rd. såsom
Kronans Gevinst af Cours-differencen emellan
R 1. Courant och Rd. Species, hvilket alt i följd
af Konungens anordning uti Nådig Skrifvelse»
daterad Heilsberg den 28 nästförutgångne Maj,
lills vidare blifvit använd i och för Statens då
varande Krigs-behof, under högtidelig försäkran
om framtida återbetalning och refunderande
af Gyllenstjernska famillens fordran , på annat
sätt.
Då ej mindre detta Qvitto-Bref, som ännu
är i Famillens hand, än Konungens nvss åberopade
Nådiga skrifvelse och Fältmarskalken Gref.
ve S enbocks under den 17 Oetober samma år
med högstsalig Konungens underskrift gillade Officiella
Redogörelse och Räkenskap öfver medlens
användande i Rikets tjenst, sätta famillens
ersättnings-fordran hos Kronan Sverige, uti den
klaraste dag; så har och efter Nystadska Freden
med Ryssland, som slöts den 3o:de Augusti
1721 först då varande Canzli-Presidenten Clefve
Arvid Horn, såsom gift med en Grefvinna Gyllenstjerna,
under den i8:de Februari 1731, och
sedan samtelige GyHenstjernske Arfvingarne den
1 Julii 1740, 18 år och jo månader efter Fredslutet,
under åberopande af Dag och Författningar
utkraff och sökt betalning för ifrågavarande
Krono
-
Stats-Uiskottets Eelänhmlen. 5^5
Krono fordran, såsom inom 20 år behörigen be*
vakad; hvilket dock på föredragning af Kongl,
Krigs-Expeditionen i Nåder afslogs genom Resolution
den 10 April 1741.
Öfver denna Kongl. Resolution, besvärade
sig famillen, efter då gällande Regerings Ra gar
hos Riksens Höglofl. Ständer, hvilka, sedan ärendel
ud deras urskiljnings- och Stats Deputationer
vid flere Riksdagar, blifvit beredd till afgörande,
genom Secreta-ITtskotlet, som i Ministerielle
och Finance-mål, förenade Ständernes
hela magt och myndighet, den 13 October 1766»
ändrade Konungens öfverklagade Resolution,
och beslöto, att så val denna Gyllenstjernska
Arfvingarnes, som en annan dylik Kronofordran,
tillhörig f. d. Hollsteinska Geheime-Rådej
Baron v. Görtzts efterlemnade Barn och Arfvingar,
till liqvidation.
En sådan af Högsta Samfunds-roagten re,
dan år 1766 beslutad liqvidation, har ock, under
loppet af den sedermera förflutna tiden, gått för
sig i anseende till v. Görtziska Sterbhusets pretention;
men Gyllenstjernska Famillens lika beskaffade
fordran, är intill denna stund ouppgjord
sedan Eder Kongl. Majtts och Rikets - Kammar.
Collegium, till hvars förberedande handläggning
f Samt, f Band,
S ta t s - tJ I s k o tt et s Be tä n 1 a n den.
sa* en varit »ifver]emnad, af brist på nödigt anslag
för samma liqvidation, framkastat hvarjehanda
tya anmärkningar emot fordringens ifrågastälhle
giltighet; hvilket omsider satt familier»
i nödvändighet, att med ny underdånig ansökning
om slut och rättvist undanrödjande af alia
förebragta hinder, vända sig till f. d. Konungen
Gustaf IV. Adolph, under hvars pröfning detta
ärende ännu hvilade oafgjordt då 1809 års Begements-förändring
inträffade; Och som till följe
af nvssnämnde års nu gällande Begerings-Form,
liqvidationen af Gyllenstjernska famillens Kronofordran
och verkställigheten af det 1 sådant
afseende längesedan vidtagne financiella Beslut,
hvarföre särskildt Stats-anslag utan tvifvel erfor,
dras, icke mer lärer tillhöra Konunga-Magtens
enskilda omsorg, utan förutsätter öfverläggning
med Biksens Höglofl. Ständer, dit undertecknade
i saknad af ofvan berörde i Friherrliga Beuterholmska
Sterbhuset sedan sista Biksdag funné
Handlingar, förr än vid detta Biksmöte icke varit
i tillfälle, att i[ underdånighet begära Eder
Kongl. Majits Nådiga Bemiss; altså är hos Eder
Kongl. Majit vår underdånigste anhållan, att denna
Gyllenstjernska famillens angelägenhet, beledsagad
af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga förord, till
Biksens nu församlade Ständers upplysta och
Patriotiska behjertande, Nådigt måtte öfverlem.
nas; i hvilhet afseende officielt bevittnade af
skrifter bifogas af;
Stats-Utskottets Betänkandfcn. ko 7
1:0 Staden Danzigs inldsta Skuldförbindelse
till Gyllenstjernska Slägtens Ättemän, Konung
Carl VIII Knutsson, för hvars infriande det under
Danzig lydande Putsiska Gebietet och Fischa
mtet, varit lemnade såsom hypotek.
2:0 Högstsalig Konung Carl Xllrtes Nådiga
Skrifvelse och Befallning om penningarnes incasserande
till Konungens Cassa, emot löfte att
draga försorg om deras återbetalande till Gyllenstjernska
famillen.
gro Fältmarskalken Grefve Stenbocks derpå
'grundade Recipisse och qvittence, för Originala
fordrings-beviset.
4:0 Hans inför Konungen aflagde Ämbetsredogörelse
och Räkenskap, öfver medlens distribution
och användande i Statens tjenst, hvarå
Konungen tecknat dess Nådiga approbation,
och
5:0 Transund af Protocollet, hillet i Rik1
sens Höglofl. Ständers Secreta Utskott den 13
October 1766, då på Herr Dandtmarskalkens
gjorda Proposition Utskottet biföll, att Riks-Råden
Grefve Horns oqh Grefve Gyllenstjernas med
Heres såsom Arfvingar efter Sveriges fordna Konung
Carl Knutsson och f. d. Hollsteitnka Ge
-
j;o8 Sta ts-Utskot t e ts Bétän landen.
heime-Rådet Baron -von Görtz’® Arfvingars sökta.
liqvidation oell betalning,, för deras Krono»
fordringar, skulle afgå till Kongl, Maj:t, at»
derom med Arf.vingarne låta liqvidera.
Inför Eder Kongl. Majit lära vi icke behöfva
erinra: att då Högsta SamhäUs-magten sålunda
för snart 60 år tillbaka, bifallit ben liqvidation
famillen begärt, och all tvist om föregifven
försutten tid till fordringens utsökande i och med
detta hufvudsakliga Beslut i sista Instantien för
altid blifvit undanröjd, så har något vidare, sedan
den tiden icke återstått i saken, än att få
samma liqvidation verkstäld, genom fprdringsbeloppets
uppgörande och anslagj af nödige medel;
hvartill famillen, så längre detta alt berodt
af Konunga-magtens välbehag för sin del icke
annorledes kunna bidraga än genom sina ofta
förnyade underdåniga ansökningar om slut och
betalning.
Om emellertid, sedan målet genom den ti.
made Regements-förandringen, rätteligen kommit
under Konungs och Ständers förenade pröfningsrätt,
någon af berörde ansöknigs-skrifter, likafullt
emot famillens förklarade afsigt och sakens uppgifna
sammanhang, möjeligen skulle oss oveterligen
hafva kunnat erhålla tydning och behandling,
såsom hade ny res-fräga, derige.
horn varit vackt; hvarom vi doch i brist af
S ta ts-Ut skottets Betan lianäen. r^g
Formligt utfärdad Konunga-Resolution , sakna
■tillförlitelig kännedom; Så utbedja vi oss deri
Nåden, att på det högtidligaste bestrida, att ett
sådant efter vårt omdöme mindre ordentliga och
med Ärendets ntrönta beskaffenhet oförenligt förfarande,
icke må i något afseende ligga famillén
i vägen att genom Eder Kongl. Majas och Rikets
Ständers samfälda åtgärd, efter nu gällande
Regerings-Lagar blifva förhulpen' till sin lätt;
dervid liqvidaticms-grunden eller fordrings-beloppets
bestämmande och nödig tillgångs anvisande
derföre lärer utgöra enda öfriga pröfningsämtiet
Ungt
ifrån att klandra Konung Gustaf den
Tredjes mildhet, att i verkställigheten af Secreta-Utskottets
uppdrag, företrädesvis hafva lätit
liqvidera Enkefru Friherrinnan von Eyben, hvars
namnkunniga Fader Gelieime- Rådet Baron v.
Görtz, efter att i lifstiden hafva gjordt Riket de
största tjenster, föll ett- så rysligt offer för våldet
och orättvisan, hoppas och anhålle vi blott 5
att ordningen en gång äfven måtte få komma till
Gyllenstjernska fainillens ifrågavarande ersättnings-fordran,
och undertecknade såsom dess innehafvare,
efter enahande grunder, som följdes
vid liqvidationen med v. Görtziska Arfvingarne
omsider varda förhulpen till ersättning oss
nnses böra tillkomma.
Otti med undantag af de i Fältmarskalken
510 S t a fa-Us k 11 e t s Be tän leanden.
Grefve Stenbocks Officiella räkning upptagne så
kallade straffpennirigar samt Kronans Gevinst eller
Cours - difference.n emellan Ed. Preusiskt
Courant och Species, .Familjens egenteliga fordran
inskränkes allenast till de 55,457 Ed. 3 Timf
Preusiskt Courant, som Staden Danzig till fainillens
enskilta tillfredsställande måst utbetala,
och detta Capitil med vanlig ränte-beräkning af
Riksgälds-Contoiret får utgå; så utgör samma
fordran för närvarande minst Fyrahundrade
TrettioSexTusende, Sjuhundrade Tju
gu Nio Riksdaler4Tir.nf Preusiskt courant,
af den valeur, som detta myntslag åc
1704 egde
En
större evidence är icke gerna tänkbarf
i hvad som rörer fordringens giltighet och sättet
, på hvilket den influtna summan kommit
Kongl. Maj:t dch Kronan till godo, än liandlin.
garne gifva vid handen, då hvarje Regemente
och Corps, till hvars förnödenhet medlen blifvit
använde, jemte deras deraf uppbnrna lott i läkningen
finnas uppförde.
På lika sätt förhåller sig äfven med rättigheten
till ersättning, hvarom famillen undfått
Högst Salig Konungens bestämda och af Grefvö
Piper conuasignerade försäkran.
y_i undgå i öfrigt att vidröra famillens lilla
Stats-Utskotte ts^Betän licand c n. 511
förtjenst emot Fäderneslandet, genom uppoffringen
af dess öfver hundrade är saknade betalning
och skadestånd under ett tildelopp, då manga
af famillens egna Ledamöter , deraf befunnit
sig uti det mest tryckande behof; men då vår
i underdånighet anmälda Krono fordran ,, nu mera
lärer vara den enda skuld, sorn hos enskilta
Medborgare återstår, efter ds bety heliga National-Offer,
sorn Konung Carl X.IIctes ärofulla
Krigs-bedrifter annars kostat; så smickrar sig famillen
med det intagande hopp, att Eder Kongl.
Majct och Rikets församlade Ständer ädelsint och
med förtjent afseende pa denne1 stora Konungs
odödliga minne och åt Fami Ilen gifne högtid,
liga försäkran, täckes rätt vistserligen inse och
behjerta dess inför thronen ånyo framlagda obestridliga
ersattnings-rätt.
Aldrig har utsigten dertill , varit mera lofvande,
än i detta ögonblick, då Eder Kongl.
Maj:t med samma stora egens tkaper och hjeltedygd,
som gjorde Carl Xllcte hill Nationens afgud,
utfört det storverk hvarföre han föll, och
bär ser sig omgifven af Nationens Representanter,
samlade i ändamål att upprätta och befästa
allmänna Stafs-Ciediten, hvilken för framtiden
skall blifva gränslös, i den mån förut tngångne
äldre förbindelser uppfylla s och hållas i
helgd.
5-i3 Stats Utskottets Betil nita riden.
Med undersätsig Vördnad, Nit, och Trohet
framhärda Stormägtigste Aller Nådigste Konung
Eder Kong1. Maj-ts Aller underdånigste
och Tropligtigste Tjenare och Undersåte.
M. F. Brahe. A. G. Mörner.
.Louise Charlotte Reuterholm. Gustaf Stenbock.
Nils Gyllenstjerna. Olof Rosenstjerna. E. F.
v. Saltza. Gust. Toll. F. Hamilton genom dess
Förmyndare E. F. v. Saltza.
Hvarjemte de i ansökningen åberopade bi.
lagorne samt åtskilige ämnet rörande handlingar
blifvit Utskottet tillställde.
Vid handläggningen häraf har Utskottet irthemtat,
huruledes de, angående äldre Kronofordringars
liqviderande utfärdade och ännu gällande
Författningar stadga, det anmälan derom,
skall göras hos Kongl. Maj:ts och Rikets KammarCollegium
som tillhörer att utreda och pröfva
ej mindre fordringarnes beskaffenhet, än ock huruvida
fataliie-tiden till deras utsökande blifvit behörigen
iakttagen , hvarefter frågorne böra underställas
Kongl. Majits Nådiga skärskådande och Beslut
innan någon betalning kan egarumti följd hvaraf
ock Atfvingarne efter Riks-.Rådet Grefve Gyllen
-
stjerna,.
Sta ts - U ts kott ets Betänkanden, 515
stjerna, under den 18 Kebruarii 1731 kos Kongl.
K ammär-Collegiurn gjort anmälan om liqvid tor
hvad hart skall hafva haft att fordra af Staten;
men då någon sådan ej kunde erhållas i nan
Kongl. Maj:t i Nåder behagade restituera de fatalier,
som till slike K onofordrir g irs utsökande
förelagde blifvit, anhöllo Arfvingarn.e derom hos
Kongl. Majit genom underdånig ansökning dea t
Julii 1740; hvaröfver Kammar CollegiUm den 13
November samma år afgaf dess infordrade u ,-  derdåniga utlåtande, deruti Colleg'um dels ifrågaställde
gilltighetee af denne fo dran, enär det Vore
mycket ovisst om de medel Konung Carl
Knutsson vid dess afresa förde med sig utur
Riket, blifvit tagne Utur Riksens Caséa samt lika
osäkert om icke Konung Carl Xllite sedermera,
och innan dess afmarche till Ukiaine hade låtit
ill vederbörande utbetala de af Staden Randig
Uppburne penningarne, dels ock åberopade de
om slike Kronofordringars utsökande gifne föifattriingar
jemte den i allmänna Lagen bestämde
prsescriptionstid af 30 år, samt på sådane trunder
afsiyrkte fat Iierries restitution; i anledning hvaraf
ansökningen vid föredragning i Rådkammaren
den 14. April 1741 blef afslagen. Deruppå slikte
arfvingarne först 1762 ock vidare vid 1766 års Riksdag
att genom Riksens S änders åtgärd undfå liqvid
för detta fordrinps-belopp, hvarvid enligt det nu
,till hufvudsakligt stöd för ansökningen åberopade
4 Samt, 4 Band,
33
5 i 4 S la l s-TT t stolte f s B planka n d c n.
Transumt af Sccrele-TJiskollets Protocoll
den i3 Octoher 1766, detta Utskott bifallit,
alf så val denne, sorn den a k A rfbingarne
efter Geheime-liådet Baron Görtz,
väckte fråga cm förmente fordringar hos
Kongl. Majit och Kronan, vöre af dea Léskibfenhel,
att de borde afgå lill K ox* g T.
'Maj:!, alt låta derom nied arfvingarne Liqvidera,
Rikets och deras-lått dervid förbehållen;
iden, efter hvad Kongl. KammarGollegiurn,
uti sedermera den a5 Octo!jer
1 7 of) a fg i i V v t 11 n d e r d å n i g t yttrande ö fv e r
'Gvlleusliernske arfvingarnes förnyade an■
v, > . > ° "
.sakning-, häi;om nppljsf, hade något Kik*-»
sens Ständers Beslut i anledning af Secrete-Utskotlets
berörde Protocölls-Utdrag
icke blifvit, rörande bein al e Arfvingars
fordran, expidieradt, mindre af IvongL
Majit tili verkställighet anbefaldt; hvarföre
Kammar-Collegium, sorn för öfrigt icke
heller fann de utaf desse Arfvingar då
anförde omständigheter innefatta någre
ytterligare skäl till styrka för deras förmente-
Rätt, förklarade sig då icke mer
än förut, kunna understödja deras verkande;
Och har målet deruppå år 1786 förevarit
i Rådkammaren, dervid Herrar Riksens
Råd gemensamt funnit fatalierne förlorade,
men Pluraliteten likväl i underdånighet
hemställt, om icke den i frågan
derjemte sökte resning kunde bifallas. Då
Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä 11 k a. u cl e n. 51 5
något Kongl. Maj:ts Nådiga beslut deröfver
icke meddeldles, anhöll en al Arivingarne
uti ytterligare den 17 Jan. oell 4
Mars 1788 ingifne underdåniga ansökningar
om slutlig åtgärd saint anförde tillika
hvad som förmentes. .vidare-bevisa anspråkets
giltighet oelr att detsamma vore i behörig
lid bevakad t, deröfver Kongl, Kumjnar-Collegii
yttrande jemnväl inlordrades
oell dea i4 derpå följde Mars afgals.
hvaruti Collegium, med åberopande al
hvad förut andraget och u tiedt blifvit,
förklarade sig icke kunna anse denna fordran
hvarken i norn föreskrifven Lid uppgifven
heller styrkt; Vid föredragningen
hvaraf Kongl. Majit den 2.6 April 18o.>,
hade funnit frågan, huruvida lalalierne voro
förlorade, såsom genom Rådets förutnämnde
beslut 1 en Rättegångsak, afgjord,
icke kunna ändras, eller i sådant afseende
komma under öfverläggning; och hvad åter
beträffade rosnings-ausökningen, hvaröfver
Aen emedlertid inrättade llögste
Domstolen borde,sig yttra, så ock efter
det dess Ledamöter pä deri grund, alt sadane
förfall, orsaker och skäl lili den 'för—
guline lidens återställande icke voro af
Gy 11 e ns t j e r n ske Arfvingarne förebragte,
som dertill kunde föranleda, enhälligt tillstyrkt
att ansökningen måtte alslås,
Jaar Kongl. Maj: b enligt SLUs-Fuidets
5i6 Stats-Utskottets Betänkandern
Prolocoll den 20 Julii 1809, i Nåder
bifallit hvad Högste Domstolen härutinnan
tillstyrkte,
Då förevarande fordringsfråga sålunda
blifvit behandlad på sätt ej mindre
äldre författningar rörande liqvider om
Kronofordringar stadga, än ock Riksens
Ständer sedermera till efterrättelse i dylike
ämnen lörordnat uti det för deras
Riksgälds-Contoir utfärdade Reglemente,
som uti 7 Art. 2 §. i afseende på sådan
Liqvid, fäster det vilkor, alt fordringen
skall vara i Laglig ordning och inom föreskrifven
tid bevakad, på sådan grund
laglig pröfvad och af Kongl. Majit i Nåder,
efter det Fullmägtige derstädes liörde
blifvit, fastställd; så och enär deremot,
enligt hvad Kongl. Kammar-Gollegium sig
utlåtit och Kongl. Majit genom serskildte
beslut, äfven sedan nu varande Grundlag
stadgades och antogs, i Nåder förklarat,
Grefvelige Gyllenstjernske Arfvingafnes
ifrågaställde fordran är af den beskaffenhet
att någon Liqvid deraf icke eger rum;
i följd hvaraf den, med hemtad anledning
af Riksens Ständers 'Secrete-Utskotts år
1766 meddeldte yttrande, nu gjorde ytterligare
ansökning derom, dess mindre må
kunna, emot hvad sålunda i utstakad ordning
är utredt och lagligt pröfvadt, fcr4
Stat s-U ts kottets Beta n kan de il. 5iy
anleda till något afseende, som Secrete-Utskotts
berörde Utlåtande, hvilket ock förbehåller
Staten dess härunder beroende
rätt, icke utaf Riksens Ständer såsom Deras
beslut godkändes, eller bos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäldtes, har
Stats-Utskotlet, i likstämmighet med hvad
Riksens Ständer, uti den vid sista Riksdag
väckte fråga om framlidne Herr RiksRådet
m. m. Adler Salvii Arfvingars fordran
medelst bifall till Stats-Utskoltets d.
ii Februarii och 26 Mars 1818 afgifne
utlåtanden, beslöto, ansett sig icke kunna
tillstyrka någon åtgärd i anledning af den
nu gjorde ansökningen; hvilket Riksens
Ständer till svar på Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss lära i underdånighet anmäla.
Och varder detta yttrande vördsamt
underställt Riksens Högloflige Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 3 September 1823.
\
518 Stat s-U t s k o 11 e t s B e l ä n k a n d e n.
•N:o 45;.
Antom cleo 9 S?p(ernber 1833.
Riksens Höglofi. Ständers StatsZ/tskotts
yttrande öfver
Herr Jac. Linströms Motion
om ändring i tiden
tili redovisningen för Statens
inkomster.
I anledning af Välloflige Borgare-Ståndets
Remiss i Protocoils-Utdräg af den 17 sistl.
Februarii, får Stals-Utskottet meddela Utlåtande
öfver Herr Jac. Linströms gjorde
Motion, att då ett stort och nästan oöfverviunerligt
hinder mot proprie baiancers
förekommande hos Kronans Uppbördsman
och möjligheten att controllera deras åtgärder,
skall ligga deruti, att det ena årets
uppbörd får ingå uti andra årets redovisning,
hvilket likväl lätteligen kunde hjelpas
derigenom, att redovisnings-terminerne
framflyttades lill Desember Månads utgång,
det måtte Riksens Ständer nu bev
St ats-XJ tst ottets B e t ä n k a n d e n 519
sluta en sådan ändring i Uppbördsförfattningarne
och redovisnings-terminerne, alt
hvad eila året af Siats-Uppbörden, utaf
hvad namn det vara må, debiteras’- oi'h
påföljande året uppbäres af dertill förordna-de
Tjenstemän, också hör inom samma
uppbörds utgång af dera redovisas, vid
det ansvar Författningarne utstaka: Deremot
åtskilliga Ledamöter af Ståndet ansett
det af Herr Linström åsyftade ändamål,
fullkomligen vinnas genom behörig
tillämpning af nu gällande författningar.
Till närmare upplysning får StatsUtskottet
anföra: att, enligt äldre Författningar
och Kongl. Kammar-Coilegii, på
grund deraf, den anira April 1 -p/j. utfärdade
Cireulgire-Bref, angående Upphör.dsoch
Redogörelse-tiden, skall den slutliga
redovisningen för det näslförutgångne arets
Krono-Uppbörd verkställas med Augusti
Månads utgång eller i September Månad;
Hvarefter det löpande årets Uppbörd pågår
först i November Månad; vid iakttagande
hvaraf någon sammanblandning af
3:ne års Uppbörd, såsom Herr Linström
synes hafva sig föreställt, ej kan ega rum.
Och som, på sätt Utskottets nu afgifvande
Betänkande, rörån de Riks-Hufvud-Boken,
utförligare ådagalägger, de redan stadgade
Uppbörds- och Redogörelsé-Terminer äro
5 ao St a t s -U t s k o 11 et s Betänkanden.
de i alla afseenden lämpligaste, samt någre
balancer å Stals-Inkomsterne icke kunna
af Uppbördsmännen åsamkas vid användandet
af den Conlroll sora Riksbokslutet
medförer, och de i sammanhang
dermed slående ytterligare regleringar af
af Uppbörds- och Redogörelse-Verket än
vidare befordra; så anser Slals-Utskoltet
förevarande Motion ej föranleda lill någon
särskild åtgärd i detta hänseende; Hvilket
vördsamt underställes Riksens Högloflige
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 3 September 182 3.
N:o 468.
Ankom den 9 Sept. 1833.
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
i frågan om yrkad
ränta för fordringar hos
S t a ts-U t s ko tte ts Betänk an cl en. 521
Kronan, enligt General
Årigs
- Commissariatets vid
f. d. Arméen emot Norrige
åren 1815 och 1816
utställde fordrings-bevis.
Under den 16 nasti. Julii afgaf Stats-Utskottet
Utlåtande öfver Herr M. Bagges
Motion att alla som lios Kongl. Maj:t och
Kronan egde godkände fordringar , enligt
General-Krigs - Commissariatets vid f. d.
Armeen mot Norrige åren i8i5 och 1816,
utställde fordringsbevis för levererade
persedlar, hvilka, i anseende till bristande
anslag på medel ej blifvit infriade förr än
i Junii månad sisll. år derföre måtte tillgodokomma
6 proc. årlig ränta från den
dag hvarje fordringsbevis blifvit utstäldt
och till dess det blifvit infriat.
Hessa fordringsbevis hafva varit
ställde till inlösen af Kongl. Krigs-Committeen
utan att viss betalningstid och
ränta blifvit utfäst samt vunnit den accept
af Kongl. Committeen, att betalning der
-
4:deSaml. 4*de Band.
33 *
522 Sta's-Utskottets Belänkanden,
löre skulle erhållas på sätt och i den
ordning Kongl. Maj:t framdeles derom
kunde i Nåder förordna. Utskottet har
derföre erindrat att enligt Allmänna Lagen
och särskilde Författningar hvarje
förbindelse hör mötas efter dess ordalydelse
och ränta, der den ej föreskrifven.
är, samt någon viss förfallotid icke finnes
utsatt ej 1 leiler ega rum, äfyensom obestyrkt
vore, att Invisningarnes Innehafvare
vägrats betalning i den män tillgångarne
det med gi fy j t, hvaraf syntes att Staten
å sin sida ej brustit uti åtagne förbindelser;
dertill äfven borde läggas, alt detta
ärende icke egentligen vore af egenskap
att kunna blifva föremål för Riksens
Ständers profning- och ej heller till särskildt
Stats-anslag föranledande.
Häremot hafva anmärkningar blifvit;
gjorde hos Högloflige Riddérskapet och
Adeln, Högyördige Präste-Ståndet och Välloflige
Borgare-Ståndet, hvaruti dels blifvit
anfördt förloppet med en innehafvare
af sådane fordringsbevis, de svårigheter
honom mött och den tids utdrägt som
egt rum innan lian erhållit penningar,
hvarföre förmodas att han egde rättighet
å sin fordran erhålla ränta ifrån den dag
Fordringsbevisen blifvit af Kongl, KrigsCommitteen
accepterade till betalning, eli
Stats-Utskottels Betänkan den. 5a 3
ler åtminstone ett halft år derefter; dels
att ea sådon räntersättning borde komma
alla innehafvare af dylika fordringshevis
till godo, såsom grundad både på billighet
och rättvisa, samt närmast instämmande
med Statens både värdighet och
fördel.
Med åberopande af dess förra yttrande,
såsom innefattande egentligen de skäl
hvilka Utskottet anser böra föranleda Riksens
Höglofhge Ständer att afslå Motionelr
och dem Utskottet icke finner vara uti
anmärkmngarne vederlagde får Utskottet
ytterligare anföra, att innehafvarne af
Krigs-Commissariatets uthändigade fordringsbevis,
hvilka icke voro betalningsgiälde
förr än de blifvit till inlösen af
Kongl. Krigs-Commitle^n accepterade och
i enlighet med då föreskrifne betalningsyilkor,
samt i grund af fordrings bevisens
och acceptens lydelse ieke egde någon laglig
rätt till ränta, hafva öppet i Laga ordning
söka sin ersättning hos den eller
dem som genom ett obehörigt uppehåll i
betalningens utgifvande kunnat vållat deni
förlust, äfvensom att, om de förmena sig
ega rätt till åtnjutande af ränta enahanda
utväg kan begggnas för att söka tillförbinda
Stats-Vcrket en sådan betalningsskyldighet;
men något undantag härutinnan
5?4 Sta t s-U t slottets Betänk anden.
för en fordringsegare, lan Utslottet desto
mindre tillstyrka, som sådant antingen
skulle innefatta en orättvisa emot de öfrige
eller, om en dylik förmån utsträcktes
till alla som innehaft fordringsbevis af
enahanda beskaffenhet kunde föranleda lill
vidsträckta och betänkliga efterräkningar.
\ Med hemställan häraf till Riksens Höglofl.
Ständers pröfning får Utskottet anmäla
att dess förra Utlåtande i denna fråga
Blifvit bifallet af Hedervärda Bonde-Ståndet
den i i näslidne Månad.
Stockholm dén 3 September i8a3.
N:o 4%*
Ankom den 9 September 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Z/tskottets
Stats-Utskottets Betänkanden. 5a5
yttrande i frågan om hyra
för Landshöfdinge-Residencet
i Hernösand.
Med anmärkningar vid Stats Utskottets
den 16 nasti. Julii afgifae Utlåtande, i anledning
al’ Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss
uppå Riksdags - Fullmägligens för Hernösands
Stad underdåniga ansökning om,
antingen inlösen för Stats-Verkets rakning
af Landshöfdinge-Residence-Huset derstädes»
eller ock att Staden måtte derföre
eahålla förhöjd hyra, hafva Högvördige
Presle-Ståndet och Yälloflige BorgareStåndet
återremitterat ärendet till förnyad
åtgärd af Utskottet, hvars Betänkande deremot
blifvit bifallet af Högloflige Ridderskapet
och Adeln den 2.*dra och af Hedervärda
Bondet-Ståndet den i:sta i sistledne
månad.
Till besvarande af de gjorde anmärkningarne,
som hafva tili ändamål,
antingen att den Hernösands Stad försäkrade
årliga hyra för Landshöfdinge-Residencet
derstädes måtte beräknas i Silfver »
Värde och efter 120 sk. Cours utgå med
5 2Ö St a ts-Uts kottets Betänkan den.
5öo R:dr i Banco-Sedlar, eller oek Staten
inlösa Residence-Huset för 20,000 R:dr,
fär Stats-Utskottet åberopa hvad uti dess
förra Utlåtande blifvit antydt och jemn-»
väl någre Ledamöter inom Preste-Siåadet
anfört, alt frågan om Hushyrans belopp
samt Residence-Kusets inlösen för StatsYerkels
räkning blifvit i Nåder pröfvad
af Kongl. Maj:t, och att Stats-Utskottets
åtgärd är inskränkt endast dertill att utse
och föreslå tillgång till den HushyresSumxna,
som Kongl. Maj:t funnit Hernösands
Stad berättigad att erhålla. Hen erindran
torde likväl böra göras, att det var
Stadens Borgerskap, som, då Vester-i\Torrland
blef ett särskildt Län, af dervid förekomne
anledningar, erbjöd sig att förse
Landshöfdinge - Ämbetet med Ämbetsoch
Boningsrum, och att Staden genom
det erhållna förskottet af 4o års Iiyresmedel
njutit vida större fördelar, än deli
från början sig betingat, samt att för ostridigt
lärer kunna antagas, att genom de
lemnade 8,000 R:dr i godt mynt och nödigt
virke från Kronans Allmänning, Staten
till slörre del, än Hernösands Stad
bidragit till Residence-Husets uppförande,
hvaraf allt synes följa, att Staden tid
den begäran dess Riksdags - Fullmägtig
fra mburit icke skäligen bör åberopa någon
billighets-grund, än mindre någon rättighet.
S tat s-U t sk o t tets Betänkande». 527
Detta varder vördsamligen öfverlemnadt
till Riksens Högloflige Ständers vidare
bepröfvande.
Stockholm den G September j8a3.
Nio 4G0.
Anlcom den 9 September 1823.
Riksens Höglofl, Ständers Statsoch
Bevillnings - £/tskotts
.Memorial i anledning af
återremiss uti frågan om
tryckning af handlingarne
i Bevillnings - frågan vid
1815 års Riksdag.
Till Stats- och Bevillnings-Tjtskotten har
Högloflige Ridderskapet och Adeln, genom
5a3 Stals-Utskottets Betänkanden.
Protocolls-Utdrag af den ii i förliden
Månad, ålerremitteradt den af Herr Ing.
Atig. Ankarsparre väckta fråga om redovisning
af de för tryckningen af Haudlingarne
i Bevillningsfrågan vid i8i5 års
Riksdag aiislagne medel, hvarom Utskotten
afgifvit yttrande den 3i nästlidne Julii;
men som de öfrige trenne Riks-Slånden
den 6 i sistförflutne Månad bifallit hvad
Utskotten sig derutinnan utlåtit, och frågan
alltså, likmätigt 6g §. Regeringsformen,
är afgjord; Så få Utskotten sådant,
i anledning af återremissen vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 6 September 1823.
N:o 461.
Ankom den 11 Sept. 1833.
Betänkande öfver gjorde motioner
angående Hemmansrän
*
r - tor-* .
3 ta ts-Uts kottets Betänk ali den. 5a$
tornes utgörande efter ert
förenklad beräkning eller
sammanslående af Jorde*
bokS'persedlarne«..
Uti till Högloflige Riddetskapet och Adelfi
afgifvet Memorial har Herr Grefve C. Fä
Cronstedt, i anseende till olägenheterne
vid hemmartsräntornes debitering och utgörande,
då desafnmä nu bestå af en
mängd titlar# så alt något! hemmansegare
af Bonde-Ståndet svårligen kan uträkna be*
loppet af persedlarnes värde efter hvarje
års markegång oell hvaraf uppkomme ett
misstroende som minskade den skattskyldiges
beredvillighet att utgöra denne
skatt, föreslagit, att desse persedlar, efter
niarkegångspriserrte per medium af Tio
år värderades och derefter finge utgöras
i motsvarande Spannmål eller Jern, SonA
i orten producerades, deii skattskyldig^
dock förbehållen lösningsrätten efter markegång,
hvaremot all den Spannmål söm
levererades in natura borde, vara torkad,
och Räntegifvaren derföre fä fyra kappar#
afdrag på Tunnan sig beräknad t; Och hal*
4:de Sami. 4 Band,
34
5'3o Stats-Utskottets Betänkandei»
jemnväl hos Välloflige Borgare-Sländel
blifvit af Herr Commerce-Rådet Santesson
frarnstäldt, huruledes det skulle förenkla
LandsContoirs, Landt-Ränteriers samtHäradsskrifvares
och Uppbördsmäns göromål,
förkorta tiden för deras redovisning,
öfvertyga den skattskyldige att honom ej
sker orätt m. m., om de så mångfaildige
och besynnerlige Jordeboksränte - persedlarne,
sora utgå af hemmannen kunde förenklas
till någre få af sådane allmänne
slag, som livar ort, producerar, till exempel
Råg, Korn, Smör och dagsverken; samt
derföre föreslagit, att sådant måtte till vä—
gabringas på ett sätt, alt hvarken Slaten
eller jordegarne blefve lidande, hvartill
visserligen utväg funnes, hälst försök af
beräkningar i detta hänseende äro gjorde,
som dervid skulle lemna mycken upplysning
och hjelpreda; Öfver hvilke till StalsUtskottet
remitterade Moitoner, Utskottet
nu får afgifva dess yttrande.
Redan i början af i^Sodalet har
fråga Varit om Hemmansräntornes sammanslående,
samt Jordebokens och Räkenskapernes
förenklande; deröfver en i sådant
afseende förordnad Commission afgaf
ett yttrande och förslag, som finnes
tryckt bland publike handlingarne för
$tats-Utskattets Betan ka nelen S3i
*753, och hvaruti Comissionen på anförde
skäl samt med undanrödjande af de betänkligheter
som kunde anses möta verkställigheten,
tillstyrkte berörde förändring,
hälst någon ny jordrefning eller skattläggning
dervid icke fordrades: Hvarefter flere
förslag i detta ämne blifvit gjorde, deröfver
Kongl. Kammar-Collegium sig utlåtit:
Och sedan Riksens Ständer vid 1809
och 1810 årens Riksdag väckt fråga härom
med anhållan i underdånig skrifvelse den
z5 October 1809, att de skattskyldige
måtte blifva liörde, till utrönande af hvilke
räntepersedlar de skulle kunna lättast
använda till sine utlagors afbördande, har
Kongl. Kammar-Collegium under den 16
October 1810 i ämnet afgifvit ytterligare
underdånigt yttrande, samt deruti utvecklat
svårigheterne vid utförandet af en sådan
omsättning och reduetion af bemma
n sräntor ne till ett mindre antal, men
tillika uppgifvit grunderne och sättet dertill,
med iakttaride, att hvarken kronan eller
de skattdragande blefve lidande eller
skattläggnings-verket rubbadt. Derefter
bär Kongl. Maj:t, i Nåder låtit genom
Dess Befallningshafvande höra Länens Inbyggare,
hvilka i allmänhet yttrat den önskan
att blifva bibehållne vid räntornes
utgörande sådane de nu finnas bestämde;
^Hvaremot likväl åtskilliga Hemmansegare
53a Stats-Utskottets Betänkanden.
förklarat sig vilja ingå uti förändringen,
så vida den kunde tillvägabrirvgas utan
deras förnärmande; Men de fleste Kongl,
Majit» Befallningshafvande hafva dervid
uppgifvit det hinder sorn mötte af brist
på skicklige personer, sorn kunde åtaga
sig utarbetandet af räntornes uträkning
och förvandling på föreslaget sätt, hvartill
Häradsskrifvarne i anseende till deras
mångå göromål saknade erforderlig tid.
Och har Kongl. Majit i anledning häraf
yti Dess Nådiga förordning af den 20
Sept. 1S r 5, §. 7, förklarat: att sorn upplyst
blifvit icke allenast den bästa methoden
för de mångahanda särskildte räntepersedlarnes
sammanslående är svår att utfinna,
utan ock att ett sådant sammanslående i många
orter skulle strida emot de skattskyldiges
egen vilja och önskan samt att bibehållandet
af de flere smärre persedlarne ki .1
bidraga till både Räntegifvares och Rdntetagares
förmån vid lösandet, enär Mar-r
kegångspriset å en persedel kan ersätta
hvad genom detsamma å en annan möjligen
skulle lända till förlust, så fanne
Kongl, Maj:t det utgörandet af Jordeboks-i
l-äntorne efter flerfalldige benämningar
borde åtminstone tills vidare förblifva Qföråndradt.
Stats-Utskottets Be tänk anden. 533
Då nu fråga åter blifvit väckt om.
Räntepersedlarnes minskning eller omsättning
till antalochbeskaffenhet, anser StatsUtskottet
gagneligheten deraf icke tarfva
någon vidlyftigare bevisning, än att sådant,
på sätt 1753 års Commission ådagalagt
och Riksens Ständer i deras ofvanåberopade
skrifvelse framsläldt samt Motionärerne
nu ytterligare anfört, skulle
medföra förenkling i Beskattnings- och
Redogörelse-Verket, som otvifvelagtigt är
invecklat och försvåradt, genom de af ålder
åsatle och vidare tillkomne mångfalldige
Räntepersedlarne, hvilka dfi de lill
stor del hvarken produceras eller kunna
in natura utgöras, sålunda egentUgen innefatta
en beräkningsgrund för skattskyldigheten;
Och skulle ett sådant räntepersedlarnes
sammanslående, utom den sålunda
åsyftade större reda och enkelhet
i Kronans Räkenskaper samt lätthet för
de skattskyldige att sjelfve beräkna sine
utskylders belopp efter Markegångarne,
jemnväl utgöra ett steg till befordrande
af den eftersträfvade förminskning i antalet
af de Tjenstemän, hvilka nu för Upbörds-
och Redogörelse-Verket erfordras.
Utskottet har likväl icke lemnat utan
uppmärksamhet, att svårigheter möta
yid verkställigheten af en sådan förändring;
534 Stat#-Utsko ttets Betänkande».
med den »oggranhet, att Statens ej mindre
än de skattdragandes ömsesidiga rätt
Bevaras uti ett oförkränkt bibehållande
vid de fordne skättläggnings-grunderne;
men bvilke svårigheter, efter hvad förenämnde
Commission ulredt samt Kongl.
Kammar-Collegii utlåtande år 1810 äfven
föranleder, möjligen slå att öfvervinna
samt alltså genom blotta föreställningen
derom icke måga tillbakahålla ett förslag
af väsendtlig vigt och nytta: Varande det
otvifvelagtigt af farhåga för en ökad beskattningstunga,
som räntegifvarne i allmänhet
vid deras hörande önskat förblifva
vid nu gällande beräkningsgrunder, ehuru
de ieke äro i tillfälle att sjelfve beräkna
eller controllara hvad dem påföres
till utbetalning; Och ■ Utskottet anser med
anledning häraf, ej mindre, än på grund
af det anförde förhållandet, att den ena
Räntepersedlens pris nu kan ersätta hvad
på en annan förloras någon förändring
icke heller böra vidtagas förr än sådane
förslag öfver verkställigheten blifvit upprättade,
hvarigenom ådagalägges, att vid
Uträkning; af både de gamla och blifvande
nya eller färre Räntepersedlarnes värde
efter Markegång för Tio år, någon skillnad
i skattens belopp ej uppstår. Men
då sådant efter Utskottets på ofvannämnIde
handlingar grundade öfvertygelse må
Stats-Utskottets Betänkan den. 535
kunna verkställas samt på sätt Herr Cornmerce-Rådet
Santesson uppgifvit, äfven
Blifvit till verkställbarheten försökt uti elt
af trycket utgifvet arbete under benämning
af Statistisk Calcul af Skaraborgs
Län; har Utskottet på ofvanberörde skäl
ansett sig böra föreslå, det Riksens Ständer
genom underdånig skrifvelse anhålla
att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta efter
de af Kongl. Kammar-Collegium i dess
Betänkande af den 16 October 1810 föreslagne
grunder, utarbeta förslag till ifrå^>
gavarande förenkling och ReducLion af
Hammansräntorne för de Län der desamma
nu i en mängd persedlar finnas upptagne,
samt derefter meddela sådane förslag
till kommande Riksdag till närmare
öfvervägande i afseende på deras antagande.
Hvilket dock vördsamt öfverlemnas
till Riksens Högloflige Ständers bepröfyande.
Stockholm den 8 September i8a3.
536 Stats-Utskottets Be t ii lika uden.
N:o
Ankom elen ii September 1823*
Utlåtande* öfver Herr Prosten
Doctor Stenhammars motion,
rörande de för örloggsFlottans
behof disponerade
Stats-medel.
Under anförande, att ovanliga Summor*
i senare tider, Blifvit påkostade ÖrgloggsFlottan,
hvilken, vid föregående Riksdagar,
skall ansetts mindre nödig för Riket,
samt att Kongl. Maj:ts sist aflåtne Nådiga
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse
tilldragit icke innehåller upplysning, hvartill
de Byggnader och reparationer Bestått,
som vid Flottorne egt rum, och
hvad Båtnad särdeles Örloggs-Flottan haft
af de dit lemnade Bidrag, har Herr Pro
-
sten
S ta ts-U t skottets Betänk anderi. 53^
sten Doctor Stenhammar, uti ett till StatsUtskottet
remilteradt Memorial, bcgäi’1 underrättelse
i:ö till hvad belopp Ulgifterne
för floLtornes behof stigit sedan sisik Riksdag
2:0 hvad med den häraf för örlogsflottan
särskildt anslagna summa till dess
och Rikets nytta blifvit uträttadt; och 3:o
om, i anledning af det härvid beful niia förhållandet,
någon revision eller undersökning
på stället ina finnas nödig, sami huru den
i sådant fall, tjenligaSt trtå kurtrta anställas;
I afseende härå, hat StätsUtsköttet sköiat
meddela, att de af Kongl. Majit för flottöriie
i Nåder utfärdade Extra Ordinarie
Staterne för nedannämnde åf upptaga
följande Summor nemi.
för år 1819 519,750: 10. 4-
1820 564,941- 16. 3.
1821 540,498: 20. 6;
1822 4^1,368: 45’. 9.
1820 4S6,-95o: 6. 8,
Summa 2,598,509: 4- 6.
Utvisande närlagde Sammandrag e|
allenast huru detta anslag emellan ÖrloggsFlottail
och Armeens Flotta blifvit för
-
4:deSamL 4-dc Band.
f>38 Stkts-Uts ko ttets Betänkande»,
deldt, utan äfven livad deraf särskildt till
Flottornes reparation och nybyggande,
samt särskildt för andre behof blifvit dis*
poneradt.
Ben uti ardra punden här ofvati
framställda fråga är Stats-Utskottet icke i
tillfälle att besvara, enär Utskottet, till
upplysning härvid, endast haft att tillgå
de öfver Örloggs-Flottans medel afgifntr
Räkenskaper, hvilka, efter vanligheten, icke
upptaga annat, än Redogörelsens uppbörd,
å ena, och Utgifternes belopp, å andra
sidan.
Af ornfÖrmälde Räkenskaper, sorn, *
föreskrifven ordning blifvit uti Kongl.
Kammar-Rätten granskade, och hvilka
Stats-Utskottet äfven, så vidt liden det
medgifvil, genomgått, har Utskottet icke
funnit anledning .till erinran vid Förvaltningen
af de anslag, Örloggs-Flottan erhållit;
Hvadan Utskottet, för sin del, anser
någon särskilt undrsökning på stället,,
i sådant afseende, icke vara af nöden;
Och är Utskottet öfvertygadt, att, örn något
missbruk eller mindre noggranhet i
denna vigliga del af Administrationen
skulle förspörjas, Kongl. Maj:t icke lärer
underlåta att derå fästa Nådig uppmark-»
S ta ts-Uts kottets Be tänk an den. 53r>
s<anihet, och i Nåder vidtaga sådane åtgärder,
att det felaktiga till skyndsam rättelse
befordras.
Till Riksens Högloflige Ständer Iiem£tälles
detta vördsamligen.
Stopkholm den 8 September i8a3.
N:o 463.
Ankom flen n September 1S23;
[£/tskottets hemställan,' angående
Riks-Ståwdens särskildta
beslut i frågan om
Liöntillökning, för, Secrete
-
54° Stats-TJtskoltels Be tänkande n.
raren och Cancellisten
vid öfver-Intendents - Äm=
betet.
Sedan Stats-Utskottet uti dess den 27
sist]. Juuii afgifne Utlåtande, angående
Stats^Begleiingen i hvad den rörer RiksStatens
q:d?a Hufyud-Titel, samt uti den
8 näst]. Augusti meddeldte yttrande öfver
de vid nämnde Utlåtande gjorde anmärkningar,
föreslagit en lönetillökning för Secreteraren
och Cancellisten vid Öfyer-Intendents-Ämbetets
Cancellie, så att dessa
Tjenstemän blefyo försatte i enahanda Köpevilkor,
som Departements-Secreterare
inom Kongl, Krigs-Collegium och Copister
i Kongl. Cojlegierne åtnjuta, och den förre
således erhålla 5oo R:dr med derunder
begripne 55 Tunnor Spannmål i stället
för innehafvande 34o R:dr med 37 Tunnor
Spannmål, samt den senare, som nu
åtnjuter jo5 R:dr 11 Tunnor Spannmål
derunder, skulle erhålla 154 R:dr med derunder
beräknade 17 Tunnor Spannmål:
Så hafva enligt ankomne Protocolls-Utdrag,
Högvördige Preste-Slåndöt den i8:de och
Yälloflige Borgare-Ståndet den 27 nasti,
Stats-Utskottets B e t ii n k a n .d e n. 541
Augusti bifallit- denna Lömåillö klling ,
hvaremot Högloflige Ridderskupet och Adehi
sistnämnde dag, samt Hedervärda
Bonde-Ståndet den i i denna månad
densamma afslagit.
Enär liu tvenne Stånd alltså slädnät
emot hvarandra härom i så olika beslut,
alt någon jemnkning deraf icke kan företagas,
utan så vida något Riks-Stånd icke
skulle finna godt frånträda sin yttrade tanke
och med de tvänne andre sig förena,
denna fråga, såsom rörande Statens reglerande,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen
synas böra öfverlemnas till afgörande utaf
förstärkta Siats-Utskottet, medelst omröstning,
får Stats-Utskottet med anmälan af
förhållandet, vördsamligen föreslå följande
voterings proposition.
Den som bifaller att, såsom StalsUtskottet,
föreslagit Secrelercren och Cancellisten
vid Öfver-Intendents - Åmbelets
Cancelli måge från nästa års början erhålla
förhöjda Löner, den förre till lika
belopp med Departements-Secreterare i
Kongl. Krigs-Collegiuui eller 5oo R:dr
med derunder begripne 55 Tunnor Spanmål,
och den senare lika med Copister
Hti Kongl. Gollegierné eller i54 H:dr med
54^ S tat s-U t sko t tets Betänkan den.
ij Turnor Spannmål derunder, voterar Ja,
den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
kommer ingen lönförhöjning för dessa
Tjenstemän att ega rum, utan Lönerne
för dem att förblifva oförändrade vid enahanda
belopp, sorn hittills i Stat bestås.
Stockholm den 12 September 1823.
N:o 461
Ankom den 1? Sept. 1833*
Utskottets anmälan af Riksstånden
särskildte beslut»
Sta ts-Utsk ottéts Bp.tänk and en. 543
i fråga om understöd af
Staten till någre Inqvarterings-skyldige
Städer.
tjti det af Stats-Utskoltet cenora Betan
.
. O
tande under JY:o 143 och 343 till. Riksens
Högloflige Ständers bepröfvande' hemställde
arrende, sora af ålskiliige Motioner blifvit
föranledt, angående lindring uti Inqvarterings-besväret
för SLäderne i allmänliet,
samt för Götheborg, Malmö, Varberg
och Vadstena särskidit, hafva RiksStånden,
beträffande de förekomne frågorne
om Malmö och Vadstena Städers Inqvarterings-skyldighet,
slädnät uti olika
beslut, sålunda, att Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Vällpflige BorgareStåndet,
enligt Protocolls-Utdrag af den 2
nästlidne Augusti, förklarat Malmö Stad,
intill dess andre utvägar lill lindring i
Inqvarterings-besväret för Staden blifva
vidtagne, höra ifrån och med innevarande
år i8a3 och intill nästa Riksdag befrias
från den stadgade årliga 2 procents afbetalningen
på dess till Cassorna af Stallbyggnaders
uppförande från RiksgäldsContoiret
erhållne Lån 5o,ooo R:dr Banco,
samt från och med 1824 års början
och intill nästa Riksdag njuta befrielse
544 Sta t s-U Iskottets Betänkande!*.
från Räntebetalningen å samma lån, med
förbehåll, att, om Kongl. Maj:t i Nåder
skulle täckas inom nästa Riksdag mildra
Stadens Inqvarlerings-tnnga genom förflyttande
af minst En Sqvadron utaf de
derstädes förlaggde Trupper till annan
ort, räntebetalnings-skyldigheten då genast
vidtager, äfvensom att Vadstena Stad må
ifrån "den tid, då det öfverklagade Inqvartörings-besväret
för Staden vidtagit, och
allt framgent, så länge detta besvär i och
för Corrections - Inrättningen derstädes
lortfar, af anslaget för samma Inrättnings
underhåll, tillgodonjuta 200 R:dr Banco
årligen, till ersättning för Inqvarteringen:
Alen Högvördige Preste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva åter under
den 4:de och urte förlidne Augusti beslutat,
att på sätt Stats-Utskottet tillstyrkt,
Malmo Stads skyldighet, att, jemte ränta,
erlägga två Procents afbetalning på dess
från Eiksgalds-Contoiret erhållna Lån,
fortfar till innevarande års slut, men
derefter och intill nästa Riksdag upphör,
så framt ej lindring i Inqvarterings-besväret
af minst en Sqvadron för Staden inträffar,
samt att Vadstena Stad skall ifrån
nästa års början, och så länge Inqvarte
-
rings
-
S t a ts-U ts kotte ts Betänkande!!. 544
terings-besväret i och för Corrections-inl-ättningen
fortfar, njuta ersättning nied
200 R:dr om året af anslaget för samina
inrättning.
Då sålunda arne Stånd stad nät emot
arne härutinnan, och desse frågor, efter
Stats-Utskottets tanka, såsom dels rörande
Riksgälds-Gontoirets inkomster, dels egande
sammanhang med dispositionen af
Statens medel och ingående under den
allmänna regleringen derom, likmätigt 6g
§. Regerings-Formen, alltså böra vid detta
förhållande öfverlemnas till afgörande
utaf förstärkta Stats-Utskottet, meddelst
omröstning, så framt ej något Riks-Slånd
frånträder dess beslut och förenar sig med
arne af de andra; så har Utskottet skolat
sådant vördsamligén anmäla, och, för sådan
händelse att sammanjemnkning icke
skulle komma att ske, tillika föreslå följande
voterings-propositioner:
1:0 Den som bifaller att Malmö
Stad, intill dess andre utvägar lill lindring
i Inqvarterings-besväret varda vidtagne,
bör ifrån och med innevarande år
182Ö och intill nästa Riksdag befrias från
den stadgade årliga 2 procents afbetalnin
-
4:de Sami. 4 Band. 35
546 Stats-Ulskottets Beta lik an den.
gen pä dess till Casserne- och Stallbyggnadens
uppförande från Riksgälds-Contoiret
erhållne Lån 5o,ooo R:dr Banco, samt
från och med 1824 års början och intill
nästa Riksdg njuta befrielse från räntebetalningen
å samma Lån, med förbejkåll,
att, om Kongl. Majrt i Nåder skulle täckas
inom nästa Riksdag mildra Stadens Inqvarteringstunga
genom förflyttande af
minst en Sqvadron utaf de derstädes förlagde
Troupper till annan ort, räntebetalnings-skyldigheten
då vidtager, voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
Yinner Nej;
så kommer Malmö Stads skyldighet, att,
jemte ränta erlägga 2 procents afbetalning
på dess från Riksgälds-Contoiret erhållne
lån, fortfara intill innevarande års slut,
men sedan npphÖra intill nästa Riksdag,
eller den tid derförinnan, då minst en
Sqvadron af de i Malmö förlaggde Troupper
derifrån kan varda förflyttad till annan
ort.
2:0 Den som bifaller, att Vadstena
Stad må ifrån den tid, då det öfverklagade
Inqvarterings-besväret i och för den
derstädes anlagde Gorrections - Inrättning
Stats-Utskottets Bet änkan den 547
vidtagit, och allt framgent, så länge detta
besvär för samma ändamål fortfar, af anslaget
för berörde Inrättnings underhåll,
tillgodonjuta 200 R:dr Banco årligen till
ersättning för Inq var teringen, voterar Ja,
den det ej vill, JNej;
Vinner Nej;
så kommer Vadstena Stad att endast från
nästa års början och så lunge Inqvarlerings-besväret
i och för Corrections-inrättningen
fortfar, njuta ersättning med 200
R:dr om året af anslaget för samma Inrättning.
Stockholm den 12 September 1823.
N:o 465.
Ankom den 15 September 1823.
X
Z/tlåtande, i anledning af de
berättelser, som Rikets
548 Stats-Utskottets Betänkande n.
Stäiiders, till Stats- BanCO'»
och Riksgälds- gerkens
öfverseende, arén
1820 och 1822 församlade
Revisorer 'afgifvit,
angående de under K:gl.
Maj:t och Rikets Commerce
- Collegium ställde
fonder och medel.
Mjintelige Respeclive Riks-Stånden hafva
till Stats-Utskottet remitterat Rikets Högloflige
Ständers, till Stats- Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende, förordnade
Revisorers, under d. 14 December 1820 och
den i3 December 1822, afgifne berättelser
om granskningen af de under Kongl.
Majlis och Rikets Commerce-Collegmm
slällde fonders och medels förvaltning och
räkenskaper för åren 1817, 18 r 8, 1819,
1820 och 1821; och får Utskottet, i anledning
häraf, öfver de omständigheter i
nämnde berättelser, som ansetts fordra utlåtande,
nu lill Rikets Högloflig? Ständer
aflemna dess vördsamma yttrande; i den
S la l s-U t s k o 11 c t s B o t ä n k a n tl e n. 54g
ordning, i hvilken hvarje särskildt ämne
i berättfelserne förekommer.
Uti berättelsen af..1.820, sorn omfattar
åren 1817, 1818 och 18 r g, hafva Kevisorerne,
i frågan huruvida vilkoren för
de af Manufactur-Discont-Fondén lemnade
stående Lån blifvit uppfyllde, fästat uppmärksamhet
vid det Lån, som, genom.
Kongl. Brefvet af den 5 Februarii 1817,
blifvit nu mera framlidne Herr Presidenten
och Commendeuren Friherre A. N.
Edelcrantz, såsom förste uppfinnare i Sverige
af en mcehanisk Linnespånads-Machine,
al nämnde fond beviljadt, i afseende
på hvilket Lån llevisorerne anfört, att
sedan Presidenten, som, i följd af Kongl.
Brefvet den 22 Februarii i8i5, fått af
Statsmedlen uppbära ett förlagslån af
12,000 R:dr Banco för att sälta sin .media
niska; Linnespånads inrättning i full
gång, såsom fabrik på en större schola, hade,
efter det Spinner i-fnrättningen var
fullbordad, till Kongl. Maj:t inkommit med
förnyad underdånig ansökning, att, emot
säkerhet af inteckning, på 10 års tid erhålla
ett ytterligare förlagslån af 12,000
K:dr i ändamål att användas för anläqe
O
C>
ning af en Normal Linne-Fabrik, tjenande
till modell för audre sudane Yerk i Bi
-
55o Stats-Utskottets Betänkanden,
ket, så väl som till beredande af tillfälle
att med Spinneri-Inrättningen förena en
Fabrik för Linneväfnader; så hade Kongl.
Maj:t, till befordrande af det nyttiga ändamål,
som genom utvidgandet af ifrågavarande
Linnespånads-Inrätluing skulle åstadkommas,
funnit godt att, genom Nådig
skrifvelse till Commerce-Collegium af
den 5 Februari 1817, af Manufaclur-Discont-Fonden
och den till mechaniske
Spinneriernes befrämjande afsatle summa,
bevilja Friherren och Presidenten det sökta
Lånebiträdet af 12,000 R:dr Banco på
10 års tid, emot tre procents ränta, men
alt, ehuru öfver 3:ne år hade förflutit, sedan
Presidenten erhöll förenämnde Lån,
funnes likväl, enligt hvad Revisorerne hade
erfarit, Linnespånads-Machinen icke i
gång, äfvensom den Normal Linnefabrik
och den Linneväfnads-fabrik, för hvilkas
anläggning Presidenten sökt och undfått
samma Lån, icke voro inrättade; Och som
de vilkor, Presidenten i afseende på Lånets
erhållande, skall förbundit sig att iakttaga
och under hvilka detsamma, efter
Revisorernes tanka, borde anses beviljadt,
följagtligen icke skulle blifvit uppfyllde,
hade Revisorerne ansett sig böra anmärka
detlft förhållande, till den åtgärd, som
Rikets Högloflige Ständer i anledning deraf,
kunde finna lämplig.
S t a ts-U t s k o l te ts Betänkan den. 551
Kongl. Commerce-Colleginm liar ,
uti dess efver Revisorernes ifrågavarande
berättelse, afgifne underdåniga Utlåtande
till Kongl. Maj:t i afseende på detta Lån
hufvudsakligen yttrat, att enär, uti Kongl.
Maj :ls Nådiga skrifvelse om samina Lån
af den 5 Februarii 1817, hvarken någon
tid blifvit bestämd inom hvilken Presidentens
tillämnade inrättningar borde vara
bragte 1 fulländadt skick och ; behörig
gång, eller i öfrigt Kongl. Collegium fdreskrifvit
något annat att iakttaga, än de
vid Lånet fästade vilkor af nöjaktig säkerhet,
återbetalning på tio års tid och erläggande
af tre procents ränta: hade Kongl.
Collegium ej funnit anledning lill någon
des«6 tillsyn huru fort eller på hvad sätt
Presidenten verkställde de inrättningar,
för hvilka han uppburit lån.
Nu mera har likväl, enligt hvad Utskottet
af Revisorernes berättelse af 1822
inhemtat, Kongl. Maj:t, efter det Kongl.
Commerce-Colleginm, på Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning, dels undersökt hvilke
och hurudane anstallter till förenämnde
Fabrikers inrättande blifvit vidtagne, dels
ock infordrat Friherre Edelcrants’s arfvingars
bestämde yttrande, huruvida och
inom hvilken tid de voro sinnade, att
bringa samma fabriks inrättningar till
55a Stats-Utskottets Be tänk ian elen.
fullbordan, — funnit godt att, uti afbiten
skrifvelse till Kongl. Commerce-Collegium
af den i4 Junii 1822 i Nåder förklara,
att framlidne Presidenten Friherre Edelcrantsks
arfvingar må tillgodonjuta ifrågavaranda
Lån intill dess den för delsamrnas
återbetalande fastställde tid tilländalöper,
så vida de inom två år, räknade ifrån d.
1 Julii 1822, sätta Fabriken för Linspånad
och Linneväfnad. i det skick, att machineriet
för spånaden hålles i jenni gang
oell att Linneväfnad.er på Fabriken jemt
tillverkas af garn, spunnet med machineriet,
hvarvid dock bör iakttagas, att i
fall desse vilkor, öfver hvilkas uppfyllande
Kongl. Commerce-Collegium eger att
bålla behörig tillsyn, icke vederbörligen
fullgöras, merberörde Lån, med upplupen
ränta, skall efter de arne årens förlopp
genast tili fullo inbetalas.
På, genom hvad Kongl. Majrt sålunda
i Nåder förordnat, den i Kongl. Brefvet
af den 5 Februarii 1817 befunne saknad
af bestämda föreskrifter, i afseende
på vilkoren för begagnandet af det framlidne
Herr Presidenten Friherre Edelcrantz
i lifstiden, af Manufaclur - DiscontFonden
lemnade förlagslån, nu mera blif
-
Stats-Utskottets Betänkande!!. 553
vit uppfylld, och det med Revisorernes ifrågavarande
anmärkning åsyftade ändamål,
— eller beredandet af säkerhet, att
nämnde lån icke skulle få tillgodonjutas,
så framt icke de förbindelser under hvilka
det borde anses beviljadt, behörue i
fullgjordes, ■— följaktligen äfven är vt ilnet;
finner Utskottet, för dess del, någon
vidare åtgärd, i anledning af berörde anmärkning,
icke erfordras, helst hädanefter,
jemnlikt de i Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t af den i4
Julii 1818 uppgifne grunder för Manufactur-Discont-Fondens
förvaltning, förlagslån
ur samma fond icke kunna meddelas,
ulan under iakttagande af bestämda, af
Rikets Ständer fastställde, vilkor.
I afseende på användandet af de
till Manufacturernas befrämjande anslagne
medel, hafva Revisorerne uti 1820 års berättelse
yttrat, att de väl icke funnit något
specielt att anmärka: men då erfarenheten
stundom skall visat, att uppfinningar
i slöjdeväg som blifvit af publike medel
uppmuntrade, dels med invenlionspremier
och gratificalioner och dels med
lån-understöd till betydligt belopp, se
-
4:deSaml. 4-‘de Band. 35 *
t
554 Stat s-U tskotteis Betänkande 11.
dermera antingen slädnät vid blotta podolien,
eller, om de hunnit i stort verkställas,
icke uppfyllt ändamålet eller blifvit
begagnade, och således icke medfört
den allmänna nytta, som varit åsyftad genom
de uppoffringar, som för desamma
af Staten blifvit gjorda; hafva Revisorerna
till Rikets Ständer öfverlemna!, om icke
det må hos Kongl. Majit i underdånighet
hemställas, att icke några nya uppfinningar
hädanefter böra med inventions«premier
eller andra publika belöningar uppmuntras,
innan erfarenheten visat, alt samma
uppfinningar äro i stort användbara
och verkligen medföra allmän nytta.
Uti Kongl. Commerce-Collegii häröfver
afgifne Utlåtande, har Kongl. Kollegium
anfört, att då fråga förevarit om
belöning eller understöd för någon ny
uppfinning i slöjdeväg, det alltid, så vidt.
möjligt varit, blifvit tillförlitligen utredR
huruvida en sådan uppfinning varit användbar
och verkligen nyttig, innan belöning
derföre blifvit af Kongl. Kollegium
tillstyrkt eliel-» af Kongl. Maj:t i Nåder
beviljad; samt att då uppfinningar i denna
väg ofta åstadkommas af Vetenskapsidkare,
eller andre personer, hvilke af sitt
yrke hindras, att sjelfve verkställa desamma,
skulle, i händelse den grundsats
Siats-Utsko Itets Beta hk a n de n. 555
ovilkorligen antogs att icke någon uppfinning
kunde belönas, förr än densamma
Blifvit i stort utförd, mången uppfinnare
‘komma att, antingen helt och hållet eller
åtminstone i längre tid, sakna den belöning
hvartill han verkligen gjort sig förtjent;
Hvilket skulle betydligen försvaga
ilen väckelse och uppmuntran lill nya upfinningar
och förbättringar i siöjderne,
■sorn genom ifrågavarande belöningar åsyftas
och hittills egt runi.
Med afseende å hvad Kongl. Coinjnerce-Collegium
sålunda upplyst och anfört,
och då, i fråga om användandet af
det årliga anslaget till Manufacturernes
befrämjande, någon anmärkning icke förekommit,
som kunde synas fordra inskränkande
föreskrifter, angående dispositionsrätten
öfver berörde anslag, samt det bör
förmodas, att Kongl. Maj:t hädanefter lika
som hittills, lärer finna nödigt att, enär
belöningar begäras för nya uppfinningar,
låta, genom föregående undersökningar,
utröna deras verkliga beskaffenhet, innan
sådane belöningar beviljas; är Utskottet af
den tanka, alt den af Revisorerne föreslaglie
anhållan för närvarande icke af ometåndigbeterne
påkallas.
556 Ståts-Utskottets Betänkanden,
I anledning af granskningen utaf
Allmänna Arbetshus-Fondens förvaltning,
hafva 1820 års Revisorer anmärkt, alt,
sedan Rikets Ständer, så väl vid i8t5 års
Riksdag, som vid 1817 och 1818 årens
Riksmöte, hos Kongl. Maj:t anhållit, alt
den Biskoppen i Götheborgs Stift af berörde
fond tillagde årliga hushyra af 700
R:dr matte upphöra och nämnde summa
få till det med Fonden åsyftade ändamål
användas; så har Kongl. Maj:t uti Nådig
skrifvelse till Kongl. Commerce - Collegiura
af den 3 Februarii i8ip, förklarat
sig hafva, med bifall till Rikets Ständers
Begäran, att denna hushyra skulle upphöra,
förordnat, alt i stället 10,000 R:dr, utgörande
Arbetshus-fondens hela då varande
disponibla tillgång, skulle af Fonden
utbetalas och användas till inköp af Boställshus
åt Biskoppen i Götheborgs Stift,
för hvilken summa fem procents årlig ränta
borde komma fonden till godo af de i
samma Stift inflytande besparde Pastoralier;
dock af berörde 10,000 R:dr endast
7,5oq R:dr sedermera af Arbetshusfonden
utgått, enär det åt Biskoppen i Götheborg
inköpta hus erhållits för lindrigare pris,
än sora vid anslagets Bestämmande varit
påräknadl; Och då, enligt Kongl. Brefvet
af den 18 November 1783, Allmänna Arbetshus-Fonden
blifvit inrättad, för att,
geuom Arbets-Inrättningar i orterne, för
S t a ts-U t s k o 11 e t s B a tänk an den. 55^
dem vid inträffande missväxtår, af brist
på nödigt uppehälle blottställde, Landets
Innevånare, öppna utväg alt medelst arbete
förtjena sig födan, samt de till Fonden
i äldre tider, jemte andra inkomster, an?lagne
och influtne besparde Pastoralier
följaktligen borde till nämnde för Fonden
bestämde ändamål användas; Hade Revisorerne
ansett sig så myckel mindre kunna
undgå att fasta Rikets S. uppmärksamhet
på det af Fonden till inköp af Boställshus
lör Biskopen i Götheborg anordnade betydliga
anslag, sorn Rikets Ständer sjelfve
allt sedan den tid granskningsrättigheten
öfver denna Fonds förvaltning dem tillerkändes,
anmärkt, såsom utom Fondens
ändamål använd, den hushyra af700 R:d.,
som tili Biskoppen i Götheborg utgått och
vida mindre skall graverat Fonden, än ifrågavarande
anslag; Hvarjemte Revisorerne
till Rikets Högloflige Ständer öfv.erlemnat
om icke bos Kongl. Majit borde i underdånighet
anhållas, att nämnde utgift
kunde öfverflyttas på Stats-anslaget för
publika Byggnader i Landsorterne och
följaktligen derifrån Arbetshus-Fonden ersättas.
öfver denna punkt i Revisorernes
berättelse har Kongl. Majit infordrat un
-
558 Stat s-U t s k o 11 c t s Bet ii n kand e 11.
derdåuigt Utlåtande af Kongl. Slafs-Conloiret,
sorn, i anledning deraf hufvudsakligen
anfört: att, sedan det, vid Götheborgs
Stifts inrättade, för Kronans medel
först inköpte, Biskoppshus afbrunnit;
och nytt Biskoppshus år 1782 blifvit
med Kongl. Majlis Nådiga tillstånd inköpt,
bade- Kongl. Majit uti Nådigt Bref af den
27 September samma år, till Biskopshusets
underhåll anslagit alla besparade Paslorialier
i Stiftet, bestående i iukomsterne
af otili trädde Pastorater, Comministraturer,
Lectors beställningar och Skoltjenster,
derföre ock framlidne Biskopen Doctor
Vingård för den tid han emottagit och
använt desse intrader, gjort räkning och
erhållit vederbörlig decharge: att då berörde
Biskopshus vid 1802 års eldsvåda i
Götheborg uppbrunnit, hade de på nämnde
sätt uppkom ne besparingar blifvit, till
Kongl. Commerce Collegii disposition för
Arbetshusfondens räkning, levererade i
Götheborgs Landt-Ränlerie, der äfven
livad som af Assurance-summan för förra
Biskopshuset kunnat erhållas, eller 635
Ridr 3o sk. Banco, år i8o5 blifvit för
samma ändamål nedsatt: att Kongl. Majit,
uti skrifvelse till Kongl. Kammar-Collegium
och Stats Contoiret af den 19 Junii
1806, i anledning af då uppstådd fråga om
inköp af nytt Biskopshus i Götheborg i
S tats-U Is k o t Le Is Betänkanden. 55 g
Nåder förklarat, att Kongl. Maj:t funné
Biskopen derstädes berättigad till antingen
Boställshus eller hushyra, meri alt
det du vore bäst och med ändamålet <mäst
öfverensstämmande; att, lill dess billigare
inköpspris på ett passande Biskopshus
kunde erhållas, en hushyra af yoo hulr
Banco årligen tilldelades Biskopen af den
behållning utaf besparde Pastoralier och
Assurancen lör det afbrända Biskopshuset,
som i Götheborgs Landl-Ränteri blifvit
insatt, tillika med hvad som influtit för
den sålda Tomten efter gamla Biskopshuset
och den ytterligare besparing af Pastoralier
som väntas kunde; hvarjemte, i
afseende på Revisorernes yttrande, alt
arbetshus-fonden tillkommit för att bereda
tillfälle till arbetsförtjenst åt behöfvande
i orlerne under missväxtår, samt att den
derifrån förut bestridda hushöra af 700
R:dr åt Biskopen i Götheborg, vida mindre
graverat fonden, än ifrågavarande anslag,
Kongl. Stats-Conloiret tillagt: att användandet
af 'denna fond till del vid första
inrättningen åsyftade ändamål hufvudsakligen
längesedan upphört, och alt densamma,
utgörande vid 1817 års slut en
summa af 18,523 R:dr dertill äfven skulle
vara alltför otillräcklig: att Manufaclurerne
befrämjas med deras särskilte fond
och det biträde Slats-medlen under ():de
5Go S ta ts-U t skottets Betänka nden.
Hufvucl-Titeln lemna, samt att Allmänna
Arbetsanstallerns på 8:de Hufvucl-Titeln
hafva sine erforderlige anslag: att vid detta
förhållande förenämnde summas begagnande
vid inköp af Biskopshuset desto
mindre graverade fonden, som denna utlåning
ökade dess inkomst, då högre ränta
å en del af medlen än förut erhölls,
nu skall erläggas: alt besparda Pastoralierne
i Götheborgs Stift ansetts disponible
för Biskoppshusets underhåll både före
oeh efter del Arbetshus-Fonden inrättades,
samt ej kornrno denna fond till godo
förr, än de icke vidare erfordrades för
det egentliga ändamålet, sedan nemligen
huset andra gången var afbrunnet: att af
samma skäl hushyran för Biskopen i Götheborg,
efter eldsvådan, af ArbetshusFonden
rätteligen utgått, enär besparde
Pastoralierne deremot dit inflöto: att berörde
fond tillkommit icke genom några
bevillnings-anslag, utan i följd af Kongl,
Majlis egna Nådiga förordnanden, hvarföre
ock medlens förvaltande äfven på Kongl,
Maj:ts Nådiga pröfning skall ankommit;
på hvilka, jemte de flere af Stats-Contoiret
anförde grunder, och då för öfrigt
anslaget under 8:de Hufvud - Titeln för
Pu
-
Stat s-U t s k o 11 e t s Betänkan den.
Publika byggnader i Landsorterne hvarken
vore beräknadt för Ecclesiastik-Statens
Ämbetsbus eller lemnade någon tillgång
öfrig för andra behof, än sora dermed
skola bestridas; Kongl. Stats-Contoirel ansåg
sig icke kunna understödja Revisorernes
hemställan, att förenämnde försl räckning
af Arbetshus-fonden skulle af berörde
Stats-anslag ersättas.
Af Räkenskaperne öfver Allmänna
Arbetshus-Fonden har Utskottet inhemlat,
alt beloppet af den utaf Fonden ulbetalde
hushyra till Biskopen i Götheborgs Stift,
ifrån den 19 Junii 1806 till den [ Maj
1819 utgör 9,483 R:dr 3 sk. 8 rst Banco,
och sammanlagde beloppet af de ifrån
nämnde Stift lill Fonden influtne besparde
Pastoralier, tillika med den uppburne
brandskade-ersättningen för det afbrunne
Biskopshuset, 8,a44 R:dr 47 sk- 10 rst.
eller 1,338 R:dr 2 sk. 10 rst. mindre än
berörde hushyre-belopp.
Då det är ett ibland Rikets Ständers
Bjevisorers hufvudsakligaste åligganden, att
tillse huruvida de genom allmänna bidrag
samlade medel användas till andre ända
-
4:de Sami. 4 B a lid.
36
56.1 Stats -TT tslco ttets Betänkan d e n.
mål, än hvartill de egentligen äro ämnade,
och inköp af Biskoppshus i Götheborg
onekligen är en utgift, som icke eger sammanhang
med Arbetshus-fondens primitiva
föremål, hvilket, ehuru måhända en
eller annan gång åsidosatt, likväl icke
blifvit genom något bestämdt förordnande
ändradt; anser Utskottet lie v isor er ne icke
hafva saknat anledning, att fästa uppmärksamhet
dervid, alt Arbetshus-fonden blifvit
om medel lill berörde inköp anlitad,,
hälst fonden dervid icke blifvit försäkrad
om den utbetalde summans återgäldande,
utan endast att å densamma erhålla årlig,
ränta; Men enär, enligt hvad Kong]. StafsContoiret
updlyst, anslaget under 8’:de
Hufvud-Titein, för publika byggnader i
landsorterne, hvarken ar beräknadt för
Ecclesiastik Statens Ambetslius, eller lemna
r någon tillgång öfrig för andra helloff
än sorn dermed skola bestridas; Kail Utskottet
icke tillstyrka att förenämnde summa
må arbelshusfonderi af omfÖrmäldie
Stats-anslag ersättas. I frågan om den
åtgärd, sorn för framtiden kan l afseende
på Allmänna Arbetshusfondeu, vara lämplig
att vidtaga, erhåller Utskottet tillfälle
här nedanföre att yttra sig vid Utlåtandets
afgifvande öfver Revisorernes berättelse af
år 1832.
St a ts-Ut sköttets B et änkan den 563
I denne senare berättelse, omfattande
åren 182a oell 1821 samt äfven, tilt
någon del, förvaltningen för år 1822, liar
första föremålet för Revisorernes uppmärksamhet
varit det, Fabriks-idkaren i Norr ■
köping, Assessoren Carl Arosenius beviljade
anstånd med inbetalning af dess förlagslån,
i afseende hvarå Reyisorerne förmält,
att Kongl. Maj:t, uppå ansökning af
Assessoren, genom Nådigt bref till Kongl.
Commerce-Collegium af den 17 Maji 1821,
Beviljat Assessoren rättighet att, genom
successiv afbetalning på 3:ne år, återgälda
den summa af 20,000 R:dr, som lian år
i8i5, såsom förlagslån på Sex års lid fått
af Manufactur-Discont-Fonden uppbära,
till inrättande af en Normal-Fabrik för
finare klädes-tillverkning, och hvilket lån
följagtligen år 1821 var till betalning förfallet;
samt att de hufvudsakliga skäl, på
livilka anstånd med detta låns inbetalning
Blifvit medgifvet, hade varit: den nytta
Normal-Fabriken medfört, såsom bidragande
till den finare klädesväfnadens befrämjande
i Riket: att indragning på en gång
af en så betydlig summa, som den nyssnämnde,
skulle, i synnerhet i en tidpunkt
då föga biträde af den enskilda Crediten
kunde påräknas, vara förenad med stora
svårigheter och möjligtvis föranleda Normal-Fabrikens
fullkomliga uedläggan4e,
5G4 St a t s-U t sk o 11 e t s B e l ä n k a n cl en.
till känbar förlust för klädesväfnadsslöjden
i landet: att den, till så kallade förlagslån
för anläggningar af nya, här i Riket
förut okända uppfinningar och inrättningar
i Fabriks- och slöjdeväg, af Manuläclur-Discont
- fonden afsatte summa af
200,000 R:dr, hvaraf desse 20,000 R:dr utgjorde
en del, syntes, utan att sistnämnde
summa på en gå indroge, lemna full tillgång
för de förlagslån, som kunde, i enlighet
med den sålunda fastställde grund
för deras erhållande, blifva i Nåder beviljade;
och att berörde 20,000 R:dr, om de
genast infordrades, således sannolikt skulle
komma att stå obegagnade; hvarjemte
Revisorerne tillagt, att de nogsamt insett
vigten al desse, jemte öfrige skäl, sorn.
föranlåtit Kongl. Maj:t, att i Nåder bevilja
Assessoren Arosenius rättighet till successiv
inbetalning af förenämnde lån, och
att de voro fullkomligen öfvertygade, att
Kongl. Maj:ts förevarande Nådiga beslut
både varit påkalladt af omtankan för- en
nyttig slöjds befrämjande, och instämt
tued Manufactur- Discont-fondens sanna
förmån; men då Revisorerne ansett det
vara enligt med de af Rikets Ständer, uti
underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:s af
den 14 Julii 1818 uppgifne grunder för
Manufactur-Discont-fondens förvaltning, att
någon ändring icke k01'de ega rum i ter*
S ta Is-U t st o tte ts Bet ä,n k ande n. 565
minen för återbetalning af de på viss fastställd
tid meddelade äldre förlagslån, ehvad
den inträffade förr eller efter den
för dylika läns begagnande i allmänhet
nu mera bestämda tid af Sex år, bade
Revisorne likväl trott sig böra hos Rikets
Ständer anmäla förhåliandet med detta
lån, jemte de serskilde omständigheter,
som föra nied t till lindring i belalningsviikoren.
Af Rikets Ständers nyssåberopade
skrifvelse af den 14 Julii i8i8 har Utskottet
funnit, att sedan Rikets Ständer i
samma skrifvelse, i underdånighet anhållit*
att innehafvare af de förlagslån, som blifvit
meddeldte på obestämd lid, måtte varda
förpligtade lill deras återbetalande innom
Sex års förlopp, räknadt från år
1818, hafva Rikets Ständer endast tillagt:
”hvaremot någon förändring icke skäligen
kan föreskrifvas för dem, hvilke redan
undfått sådane lån på obestämd tid, oaktadt
den för visse lån öfverstiger den tid
(öif Sex år) sorn för förlagslåns begagnande
finnes i allmänhet bär föreskriIVen.”
Ordalydelsen af detta tillägg synes visa
det Rikets Ständer dermed endast velat
utmärka, att deras anhållan om utsättande
af en viss termin af sex år för återgäl
-
5 6G St a ts-U t skot tets B e län kalldén.
dand'e af de på obestämd lid meddeldta
förlagslån, icke. åsyftade någon inskränkning
i tiden för begagnande af dylika
på obestämd tid lemnade lån, äfven oin
deras betalnings-Termin inföll senare än
se* år efter 1Ö18, hvilket likväl icke inträffade
med Assessoren Arosenii lån, som
år 1821 var till betalning förfallet. Och
då, vid sådant förhållande, Rikets Ständers
ifrågavarande underdåniga skrifvelse,
efter Utskottets tanka, icke innefattadt
hinder för Kongl. Majrt, att, vid de i afseende
på Assessoren Arosenii förlagslån
förekomme, särdeles talande skäl och omständigheter,
i Nåder meddela det lemnade
anståndet med samma Iåns inbetalning;
anser Utskottet, någon anledning till uppmärksamhet
vid Kongl. Maj:ts Nådiga beslut
i frågan om detta lån icke hafva egt
rum; i följd hvaraf något vidare yttrande,
rörande Revisorernes förevarande anmälan
icke erfordras.
Uti berättelsen angående 1822 års
revision förekommer vidare anmärkning
dervid, att ett räll tefritt lån af 4o°o R.'dr
blifvit af Manufactur-Discont-fonden meddeladt
Kongl. Vettenskaps-ilcudemien till
inlösande af Svensk Botanik och Zoologie
samt Ekonomisk Botanik; i hvilket ämne
$ t a t s-U t s k o 11 e t s Betänkan den. .56 j
Rcvisorernc anfört, alt Kongl. Majrt, uppå
ansökning af Kammar - Rätts - Rådet och
Riddaren af Kongl. Majlis Nordstjerneorden
G. J. Biljberg, såsom utgifvare af
nämnde Verk, funnit godt att, enligt afbiten
Nådig skrifvelse till Kongl. Commerce-Coliegiurn
af den n Februarii idna, bifalla
att Kammar-Rätts-Rådet måtte, för
Privilegier, Jager af oförsålde exemplar
och graverade Koppar-plåtar, hörande till
desse arbeten, njuta ersättning med 8,000
R:dr Banco, sålunda alt, i betraktande af
den fördel, mann facto ref ne af företaget
skulle kunna påräkna, halfva summan, eller
4oo° R:dr af Manufaetur-Diseonl-fonden,
såsom lån, räntefritt skulle utgå, hvartill,
jemnlikt hvad upplyst vore, ett tillskott
af allenast t,4oo R:dr erfordrades,
enär Kamrnar-Rätts-Rådet Billhergs skuld
bos Discont-fonden, utgörande 2,600 R:dr
såsom återstod af det understöd, han till
utgifvande af Svensk Botanik, med 0,000
R:dr uppburit, afräknades; Hvaremot den
andra hälften, 4>°°o Rrdr, komme att utgå
från 9:de Ilufvud-Titeln, ejnot framdeles
ersättning, i den män de ifrågavarande
arbetens fortsatta utgifvande och försålde
exemplar det rnedgåfvo, sedan Manufaclur-Diseont-fondens
fordran först blifvit
ersatt: börande Kongl.
Academien, åt hvilken Kongl. Maj:t i Nå
-
568 S t a t s - U l s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n.
iler uppdragit alt, på ett mot ändamålet
svarande salt, besörja desse arbetens fullföljande
för framtiden, och som i följd
deraf egde att öfvertaga förenämnde privilegier
och lager, noga tillse, ej mindre
att verken behörigen fortsättas, än ock alt
de beviljade förskotten, så snart sig göra
later, varda godlgjorde: och hafva Revisorerne
härvid tillagt, att de visserligen erkänna
nyttan deraf, att utgifvandet af
Svensk Botanik och Svensk Zoologie blifvcr
på allmän bekostnad fortsatt, enär den
enskifte Ulgifvaren förklarat sig ur stånd
att dermed vidare fortfara. Äfen då Manufaclur
- Discont - fonden, enligt de för
samma fonds förvaltning gällande föreskrifter,
bör i fastställd ordning användas till
lånunderstöd emot ränta för de Manufacturer,
som finnas af en sådan förmån fÖrtjenle;
och så kallade slående eller förlagslån
af denna fond, enligt Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Majrt af
den i4 Julii 1818, nu mera endast må,
på bestämd tid af sex år, meddelas för
anläggningar af nya, bär i Riket förut
okände uppfinningar och inrättningar i
labriks- och slöjde-väg; hade Revisorerne
ansett sig så mycket mindre kunna und
g*
-
S ta ts-Uts ko t tets Betänka uden. 56g
gå, att göra anmärkning dervid, att medel
för ifrågavarande litterära företag
blifvit af Manufactur-Discont-fonden anviste,
som det icke instämde med grim •
derne för dess förvaltning, alt några
räntefria lån meddelas af meranämade
fond, hvilken sjelf erlägger ränta för det
lånbiträde, som den af Rikets Ständers
Bank begagnar.
Enär de af Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse tili Kongl. Majrl af
den i4 Julii 1818 uppgifne grunder för
Manufactur-Dlscont - fondens förvaltning ,
hvarken tillåta stående låns meddelande
för annat än anläggningar af nya, bär i
Riket förut okände uppfinningar och inrättningar
i fabriks- och slöjdeväg, eller
medgifva, att dylika lån må af fonden
lemnäs räntefritt eller på obestämd tid;
finnér Utskottet Revisorerne icke hafva
saknat anledning till förevarande anmärkning,
hälst ersättning till Manufactur-Discont-fonden
för ofvannämnde försträckning,
genom den i Kongl. Maj:ts Nådiga bref
omförmälde anstalt, eller försäljning af
exemplar utaf de inlöste verken, svårligen,
eller åtminstone icke på längre tid torde
4:deSaml. 4>de Band.
36 *
f!^o 5 t a t s-U t s k e 11 e t s Betänkande»,
Vara att förvänta. Men dä fortsättningen
af ett vetenskapligt arbete af den vidsträckta
omfattning och det erkända värde,
sorn Svensk Botanik och Svensk Zoologie,
onekligen är ett föremål, som för tjenar
att med biträde af allmänna medel
befrämjas, anser Utskottet denna anmärkning
icke böra föranleda annan åtgärd,
jin att Rikets Högioflige Ständer hos K:gl.
Majrt i underdånighet anhålla, att den
hälft af inköpssumman för ifrågavarande
Verk, hvilken af Manufirctnr - Discont fonden
blifvit förskjuten, elier 4,000 födr
Banco, må, i likhet med hvad sorn i afseende
på andra hälften af nämnde inköpssumma
finnes vara iakttaget, utgå af
Nionde Hufvud-Titeln och således derifrån
Manufactur-Discont-fonden ersättas.
I afsende på det anslag af 200,000
R;dr, sorn Rikets Ständer vid 1S17 och
1818 årens Riksdag af Manufactur-Discontfonden
afsatt till förlagslån för anläggningar
af nya, här i Riket förut okända uppfinningar
och inrättningar i fabriks- och
slöjdeväg, hafva Revisorerne anfört, att
under den tid, som sedan sista Riksdag
förflutit, icke mer än en inrättning, nemligen
Handlanden Lorentz Porter-Bryggeri»
funnits vara en så beskaffad anläggning*
S t a l $-U Is k e> i te t s B e tänk a n de 11. 5yi
att cleo, i öfverensstämmelse med de sålunda
fastställda grunder för förlagslåns
meddelande, kunnat med lån af berörde
anslag nnderslödjas. Och som det sjutes
sannolikt, att nämnde anslag, hvaraf,
enligt den upplysning Revisorerne hade
erhållit, '4i,56g R:dr ao sk. io rst. för
närvarande voro oanvända, och återstoden
med andantag af det Kongl. Vetellskaps-Academien
lemnade ofvan omförjnälde
lån på 41©00 Rtdr, utgjorde det af
Handlanden Lorentz Lån och dels af ålskillige
andra, före 1818 meddelade [förlagslån,
hvilke på bestämde tider måste
inbetalas, framdeles skulle, i anseende till
den inskränkning, sorn enligt Rikets Ständers
förordnande eger rum i vilkoren för
förlagslåns erhållande komma att till större
delen stå obegagnadt; hade Revisorerne
ansett sig böra å detta förhållande fästa
Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet
Åf
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
lill Kongl. Maj:t angående fonderne
och medlen under Kongl. Commerce-Coltegii
förvaltning af den i4 lulu 1818,
liar Utskottet inhemta t, att Rikets Ständer,
rdm fuiinil de af Manufactur - Discont-fonRen,
dels på vissa år och dels på obe
-
5^2 S ta ts-UIskol tets Betan lande n.
stämd lid, då utgångne stående lån utgöra
ett sammanräknadt belopp af 183,4.97
R:dr 8 sk. 7 rst. bestämt en jemn summa
af 300,000 R:dr alt i egenskap af förlagslån
användas till understöd oell bidrag
för anläggningar af nja, här i Riket
förut okände uppfinningar och inrättningar
1 fabriks och slöjdeväg, samt att Rikets
Ständer bos Kongl. Majrt anhållit, att
den del af sislberörde summa, som öfversteg
det redan utestående lånbeloppet, och
de summor, som vid förfallotiderne på
delta lånbelopp återbetalas, endast måtte
disponeras till förlagslån för anläggningar
af nå mnde beskaffenhet; Hvarjemte Rikets
Ständer begärt, alt förlagslån af detta anslag,
hvilka, enligt sin natur, borde vara
rörliga, måtte meddelas på bestämd tid
af tre år och återbetalningen under de
derpåföljande tre år verkställas med en
tredjedel af Capitalet årligen.
Enär det af Rikets Ständer, med
förenämnde anslag åsyftade ändamål, oundgängeligen
fordrar, att, vid förekommande
behof af låneunderstöd för lija
anläggningar af omförmälde egenskap, tillgång
å berörde anslag icke må saknas,
— hvilket ändamål icke skulle vinnas,
i händelse hela dess belopp vöre ständigt
S t a t s-U t sk o 11 e t s Batänkanden. 5^3
utestående, anser Utskottet den omständighet
att någon del af den till förlagslån
afsatle summa funnits för tillfället
oanvänd, vara en naturlig följd af detta
anslags föremål. Och då för öfrigt
de 200,000 R:dr, hvaraf delta anslag hestår
icke böra belraglas såsom ett Månufactur-Discont-fonden
tillhörigt Capital,
ulan såsom ett Creditiv i Rikets Ständers
Bank, hvarå ränta icke betalas för större
belopp, än som verkligen begagnas, vid
hvilket förhållande någon förlust icke tillskyndas
fonden derigenom att en del af
anslaget är outlåndt; finner Utskottet sig
icke ega anledning alt tillstyrka någon ändring
i de föreskrifter, som Rikets Högloflige
Ständer vid sistlidne Riksdag, i afseende
på ifrågavarande anslag, meddelt.
Vid granskning af Allmänna Arbetslius-fondens
räkenskaper för åren 1820
och 1821, hade Revisorerne inhemtat, att
fondens utgifter under dessa arne år öfverskjutit
inkomsterne med en summa af
3,468 Rrdr 18 sk. 10 rst., hvarigenom inträffat,
att fondens behållning, som vid
1820 års början varit 24,988 Rrdr 24 sk.
5 rst., deremot vid 1821 års slut endast
utgjort 21,470 Rrdr 5 sk. 7 rst., hvilken
minskning Revisorerne funnit dels böra
5^4 S t a t s-Ut sk o t le t s B et ii n k anden.
tills! trifvas det anslag- af 2,3q8 R:dr 9 sk.
9 rst. som, genom Kongl. Majrts Nådiga
Bref till Köne!. Commerce-Collegium af
C _ ö
den 13 April 1820, blifvit af denna fond
disponeradt för tillverkning af en omgång
mcchaniska Spinnredskap samt en apparat
för Linneväfnadens förädling, dels ock
hafva hurledt sig deraf, att framlidne Biskopens
i Götheborgs Stift Doctor Vingårds
Enka, under tjensleåret och ordinarie
Nådåret efter sin man, fått, i följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, af Arbetshus-fonden
uppbära det årliga anslag
till hushyra, som Biskopen i lifstiden af
denna fond åtnjutit, och hade Revisorerne,
i saknad af några utaf Rikets Ständer meddelade
bestämda förordnanden, rörande
meranämnde fond, anmodat Kongl.- Comnierce-Collegium
att upplysa, huruvida icke
ändamålet och beskaffenheten af Allmänna
Arbetshusfonden, samt de angående
förvaltningen deraf gällande föreskrifter
oundgängeligen fordra, att fondens utgifter
så lämpas efter dess inkomster, att den i
framtiden icke må sakna tillgångar till de
behof för hvilka densamma egentligen är
ämnad. Till svar härå bade Kongl. Commerce-Collegium
liufvudsäkligen anfört,
att sedan den tid, då Styrelsen öfver Arketshus-Inrättningarne
åt Kongl. Collegium
uppdrogs, eller år 1790, hade flera Ali
-
Stats-Utskottets Betänkand en. 5^3
manna Arbetshus-inrätlnitigar blifvit indragiie,
af dea orsak, att de ej utan betydligare
allmanna uppoffringar kunnat
villmagthållas, samt andre sådana inrättningar
åter blifvit skilde från Kongl. Collegii
disposition; hvarefter, oell då Arbetshnsfondens
utgifter för dvlike inrättningar
följaktligen upphört, fondens tillgångar
i senare tider blifvit använde, dels lill
en Skolhusbyggnad i Eskilstuna, dels lill
hushyra för Biskop Vingård och dels till
befordrande af linplantering och Linne väfnad
uti flere Län —• Att arbetshus-medlen
nu mera icke kunde eller borde betraktas
såsom en slående fond, hvars utgifter
ej få öfverstiga in leo ms t ginie utan
att nämnde medel, af Kongl. Majit disponeras
till de ändamål, Kongl. Maj: t i
Nåder finner lämpliga, ansåg Kongl. Collegium
vara upplyst af det sednast, rörande
fondens förvaltning, till Kongl. Collegium
ankomna Kongl. Bref af den ir
Julii i8o4, hvilket innehöll, huruledes
Kongl. Maj:t, som funnit nyttan af linplanteringens
och linneväfnadens uppmuntrande,
samt ansett tjeuligast, att Stora Kopparbergs,
Elfsborgs och Jönköpings Län.
blefvo första föremålen för denna omsorg,
i NJder förordnat, att till beredande af
de för linplanteringen och väfnaden er
-
5^6 Stals-Utskottels Betänkan den.
forderlige medel, den fond skulle, så långt
tillgångarna medgåfvo, användas, sorn blifvit
samlad och förut varit arund till inrättning
af Allmänna Arbetshus i missväxtår,
i synnerhet som en anslallt, hvilken
på syftade en hel landsorts sysselsättande
med en nyttig slöjd, kunde fullkomligen
sättas i jemnlikhet med, om den icke
öfverträfFade, en Arbetshus-Inrättning,
så lill ändamål som nytta, och särdeles
till framtida bestånd; hvarjemte Kongl.
JVIaj:L hade i Nåder förklarat, att om åter
en arbetshus-inrättning framdeles skulle
företagas, densamma kommer att verkställas
med dertill, efter behofvet, då anslående
medel. — Men enär, oaktadt den
upplysning Kongl. Cfmmerce-Collegium
sålunda meddelt, Revisorerne likväl ansågo
det vara ovedersägligt, att det missförhållande,
som, enligt hvad ofvan nämndt
är, under åren 1820 och 1821 egt ruin
emellan Allmänna Arbelshusfondens inkomster
och utgifter, skulle, om det än
vidare kom att fortfara, slutligen helt och
hållet medtaga denna fond, hvars nästan
enda inkomst nu mera bestod i räntan på
utlånla medel; hade Revisorerne funnit
sig icke böra underlåta, att fästa Rikets
Hög
-
S t a ts-U ts k otte ts Be tänk anden. 577
llögloflige Ständers uppmärksamhet på den
mili sk ni ng sorn under desse ajne år inträffat
1 fondens Capitai-belopp.
Så väl af de upplysningar, angående
Allmänna Arbetshus-fonden, hvilka Utskottet,
i anledning af Kevisorernes ifrå
gavarande anmärkning, inhemtat, sorn af
de yttranden, hvilka, enligt hvad här ofvan
blifvit a 11 för dt, Kongl. Stals-Contoiret
och Kongl. Commerce-Coilegium , rörande
denna fond afgifvit; har Utskottet funnit,
att, ehuru användandet af Allmänna Arbetshus-fonden
till det vid dess första inrättning
åsyftade ändamål, eller anläggning
af Allmänna Arbetshus i Orterne, långt
för detta upphört; några föreskrifter likväl
icke blifvit vidtagne, som för denna
fond i allmänhet fastställt något annat
bestämdt och gagneligt föremål, utan alt
fonden, som för närvarande icke har några
andra ständiga utgifter, än 2-ne aflöningar,
hvilkas belopp lör år 1822 utgjort
i83 R:dr 8 sk. Banco, blifvit på särskilda
tider anlitad om medel för åtskillige ti 11-  fällige behof, som för fondens primitiva
ändamål varit mer och mindre främmande
■och hvarigenom densamma lid efter an
-
4:de Sami. 4 Band.
3?
578 Stats-Ut skottets Be tän t a nelen.
nan betydligen minskats, så att elen, efter
afdrag ej allenast af de till inköp af Biskopshus
i Götheborg uigångne 7,600 R:d,
hvarå väl fem procents ränta erlägges,
men hvilken summa icke kan återfordras,
utan ock af särskilde andre poster, hvilka
dels bestå i osäkra fordringar i Finland,
oell dels, ehuru i Hufvud-Boken upptagne,
blifvit för detta af Kongl. Majit disponerade,
nu mera rätteligen utgör endast
11,694 R:dr 3o sk. 9 rst.
Enär det, efter Utskottets tanka, icke
är lämpligt, alt ett sådant förhållande
i afseende på en det allmänna tillhörig
och Rikets Ständers Revision underkastad
fond, vidare fortfar; har Utskottet funnit
det vara af en särdeles vigt och angelägenhet,
alt bestämda föreskrifter angående
dispositionen af Allmänna Arbetshus fonden
vidtagas. Och då Utskottet, i fråga
om användandet af denna fond, hvars inkomster
nu mera endast bestå i räntemedel,
aåsett något sådant föremål böra företrädesvis
väljas, som vore närmast förenligt,
ej blott med fondens primitiva bestämmelse,
utan ock med dess närvarande
egenskap, att till en betydlig del icke vara
rörlig: har Utskottet trott sig böra hemställa,
om icke Rikets Högloflige Ständer:
Stals-Ut skottets Betänkande» 5ng
skulle finna skäl, att hos Kongl. Maj:t 1
underdånighet anhålla, att allmänna Arhetshusfonden
må anslås till förmån för
Krono-Spinnhusen i landsorterne och för
framtiden benämnas Spinnhus-fond, samt
att fondens Capital-tiligångar hädanefter
icke må till större eller mindre belopp
medtagas, men att årliga räntan af denna
fond, hvilken så vidt densamma icke redan
är i lånväg disponerad , bör, genom
säkra utlåningar, göras fruktbar, må, efter
afdrag af fondens utgifter, användas såsom
bidrag Lill bestridande af kostnaderne
för nämnde Krono-Spinnlius; i följd hvaraf
allmänna arbetshus-fondens tillgångar
kommo att hädanefter upptagas och redovisas
i Hufvudboken öfver de under K;gL
Commerce-Collegii förvaltning varande
Spinnhus-medel. — I händelse detta förslag
bifalles bör väl en emot ifrågavarande
räntebehållning svarande besparing i
Stats-anslaget för Krono - Spinnhusen i
landsorterne kunna påräknas; men då beloppet
af de räntemedel som härigenom
för Spinnhusen årligen blefvo att tillgå,
icke kan med fullkomlig noggrannhet bestämmas,
och detta belopp i allt fall blifver
mindre betydligt; anser Utskottet denne
föreslagne anstallt icke böra, åtminstone
för närvarande, föranleda någon minskning
i det å Åttonde JHufvud-Titeln, för
58o Stats-Utsko ttets B e lä n k a n d en.
Krono-Spinnhnsen i Landsorterne, af Rikets
Högloflige Ständer redan bestämda
anslag.
BeträfTande slutligen Revisorernes
hemställan, angående Manufactur-medlens
och de så kallade Eskilstuna Fristadsmedels
redovisande i särskilda räkningar;
så enär desse medels åtskiljande i Räkenskaperne
otvifvelagtigt hör, på sätt Revisorer
ne anfört, bidraga till ordning och
till en lättare öfversigt vid blifvande Revisioner,
samt, enligt hvad Kongl. Commerce-Gollegium
anmält, något binder einot
hvad Revisorerne i denna del tillstyrkt
icke förekommer; får Utskottet till
Rikets Högloflige Ständer hemställa, om
icke underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t
må göras, det Kongl. Collegium kunde
undfå nådig befallning alt hädanefter låta
i särskilda Räkningar redovisa Manufactur-medlen
och de så kallade Eskilstuna
Fristadsmedel; hvilket, tillika med hvad
Utskottet för öfrigt här ofvan yttrat och
föreslagit, Rikets Högloflige Ständer vördsamt
nnderstälies.
Stockholm den 3 September 1823.
Stats-Utskoltets Be tänkande n. 581
N:o 466.
Ankom den 15 Sept. 1823.
Utlåtande ofver Herr Alm J.
Hiessleiters hemställan om
anstånd för Fabriks-Idkaren
Fresk med inbetalning
af ett Lån i ManufacturDiseont-fonden.
Harr Abr. J. Hiessleiter liar, uti ett till
Välloflige Borgare-Ståndet ingifvet och till
Stats-Utskottets Utlåtande remitteradt Memorial,
anmält, hurusom Rikets Ständer
vid 1809 års Riksdag beviljat en af Fabriks-Idkaren
och Riddaren af Kongl.
Maj :ls Wasa Orden Lars Fresk, gjord ansökning,
att en i Fresks, å Frälsehemmannet
Elfvik å Lidingön belägne Fabrik, inteckuad
fordran, stor 25,813 R:dr Banco,
582 Stats -U tsko tLcts Betänk a aden.
måtte af Manufaclur-Discont-fonden inlösas
och räntan nedsättas till tre procent,
utan förminskning af Fresks förut erhållne
Discont-rätt, och med vilkor, att lian i
tio år skulle vara fri från all återbetalning
af Capitalet; men detsamma sedermera
successivt afbörda, så att hela summan
sex år derefter voro till fullo inbetald,
samt att Rikets Ständers nyssberörde beslut
varit, såsom deras underdåniga skrifvelse
derom till Kongl. Maj:t skall visa,
grundadt, så väl på en tillförlitlig kännedom
af den nytta de utaf Fresk verkställde
inrättningar kunde anses tillskynda Riket;
sorn på ett billigt afseende å de dryga
kostnader han dervid nedlagt och de
olyckor, honom öfvergåll; Det lån hvarom
Fresk sålunda erhållit försäkran, hade år
1811 blifvit lill honom utassigneradt och
borde följagtligen år 1827 vara till Malinka
c l u r -D i scont-fouden återbetaldt: men då
Fresk, som af Rikets Ständer vid 1817
och 1818 årens Riksdag ansetts ej vidare
böra tillgodonjuta den utaf honom sedan
år 1807 begagnade förhöjda Disconträtt
och under de senast förflutne åren fått
vidkännas ett oförvållad! lidande genom
den förlägenhet, hvilken så hardt tryckt
de fleste näringar och deribland särskildt
klädestillverkningen, — hvarigenom han
blifvit urståndsatt, att å ifrågavarande lån
S tats-U t skottets Be tänkan den. 583
afbetala mer än i,333 R:dr 16 sk. Banco,
•—• skulle, i händelse han nödsakades att
inom föreskrifven tid inbetala hela Capitalet
för sig icke finna någon annan utväg
öfrig, än att nedlägga Fabriken och söka
sälja (leii styckevis, .för att såmedelst kunna
förnöja Statens och sine öfrige Borgenärers
kraf; har Herr Hiessleiter hemställt
om icke, enär Manufaclur-Discont-fondens
tillgångar, utan någons förfördelande, torde
medgifva, att Fresks lån må än vidare
af honom innehafvas, den derå ålerståen
de summa kunde, efter de förut bestämde
sexton årens förlopp, få uti, ytterligare 16
år, räknade till och med 1843, af Fresk,
eller om han under tiden dör, af hans
arfvingar, med xaoo R:dr årligen och tre
Procents ränta å Gapitalet, successivt återbetalas.
Vid handläggning af detta ämne,
har Utskottet in hemta t, att å Fresks förenämnde
lån, hvaraf en del blifvit af MaliufaCtur
- Discont-fonden ulassig-nerad år
1811 och i8ia, för närvarande, i anseende
lill verkställd* ytterligare afbetalning, återstå
22,266 R:dr 3a sk. Banco. -— Den utöfver
vanligheten utsträckta tid af sexton
år, hvarpå detta lån blifvit lemnadt, och
den nedsatt^ ränta af tre procent, som
58 | Stats-Utskottets Be tä 11 kan elen.
derföre erlägges, utgöra onekligen så väsendlliga
förmåner, att Fresk, som, under
deL Iian innehaft della lån, tillika i Maliufaclur-Discont-fonden
begagnadt låurätt
1 vanlig Discontväg, redan kan anses hafva
åtnjutit ali den uppmuntran i lånväg,
som han af Staten skäligen Lör kunna förvänta.
Och då ändamålet och beskaffenheten
af Manufactur-Discoiit-fonden fordra,
ali Dess tillgångar icke allt för lange blifva
stående på samma band, utan liro, så
vidt ske Jean, rörlige, — hvarföre ock,
jemnlikt nu gällande grunder för fondens
förvaltning, förlagslån, i de fall då de ega
runi, icke få innehafvas längre tid än 6
år, på det sätt att under de tre sista
åren en tredjedel, af Capitalet årligen inbetalas;
så finner Utskottet sig, i enlighet
med desse grunder, icke kunna tillstyrka,
att tiden för inbetalning af Fresks
lån må förlängas. Deremot och som under
den tid förevarande motion berott
på Rikets Högloflige Ständers pröfning,
eldsvåda å nyo öfvergått Fresks Fabrik
på Elfvik, samt den säkerhet för ofvannämnda
fordran, hvilken Manufactur-Discont-fonden
hittills egt genom inteckningen
i nämnde egendom, sålunda blifvit
för-;
S t a ts-U t s k o 11 e t s Betänkande». 585
förminskad, anser Utskottet sig hora hemställa
om icke Riksens Högloflige Ständer
skulle finna skäl, alt hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, det Kongl. Commerce-Collegium
kunde undfå Nådig befallning,
att, i afseende på ifrågavarande,
betydliga lånsumma, iakttaga den särskilda
och noggranna uppmärksamhet, sorn
omsorgen för Manufaclur-Discont-Fondens
säkerhet kan påkalla.
Hvilket dock till Riksens Högloflige
Ständers pröfning vördsamt öfverleinnas.
V ■
Stockholm den 4 September i8a3.
N:o 467.
Ankom den September 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Ut
4:deSaml.
4:(1® Band. 37
586 Stats-Ut s k'o 11 e t s Betänkanden.
skottets yttrande i afseende
på det af 1822 års
Revisorer klandrade inköp
för Allmänna MagazinsInrättningens
räkning af
den så kallade Eldqvarnen
här i hufvudstaden.
Hos Hög vördige Preste Ståndet har Stats-*
Utskottets Utlåtande i frågan örn Eldqvarnsköpet
blifvit den i8:de sistlidne
Junii samt bos Hedervärda Bonde-Ståndefc
den a5:te i samma månad gilladt; mere
från Högloft Ridderskapet oell Adeln samt
Vällöflige Borgare-Ståndet deremot ålerremitteradt
med dervid gjorde erindringari
att premisserne af Utlåtandet, deri StatsUtskottet
yttrat, det Eldqvarnsköpet troligen
kommer att åtföljas af mer eller
mindre dryga förluster, ej motsvarade
slutsatsen i Utlåtandet, sorn innehåller,
att Utskottet, då Iraml. Herr Presidenten
Friherre Edelcrantz’s Arfvingar i förening
med köpet frånlrädt sine väckte anspråk
på en lämplig belöning för uppfinningen;
af den uti Eldqvarnen anbragte, och tili
Stats-Uts kottets Betänkanden. 58y
/sin utmärkta egenskap företrädesvis vitsordade
Torrk-Inrättning, ansett sig sakna
tillräckelig anledning att hänföra Eldqvarns
handeln till så beskaffade åtgärder, sorn.
kunna kräfva en strängare beifran och
dermed förknippade ansvarighets-påståenden:
att nämnde belöning i fall den vore
grundad på rättmätiga anspråk eller blott
en af billigheten påkallad kostnads-ersättning,
likväl icke bordt stadna Allmänna
Magazins-Inrättningen lill last utan snarare
föras på egde Hufvudtileln utaf Statsanslagen:
alt, enär eftergiften af den äskade
belöningen äfven ingått i beräkning
vid handeln, detta än mera skulle bevisa,
att Eldqvarnen i och för sig sjelf icke eg^-  de ett värde, motsvarande köpeskillingen:
samt sluteligen alt Allmänna Magasins
Direotionen äfven bordt anmälas till ansvar
för inköpet af Eldqvarnen, hvilket
jemnförelsevis vore mera klandervärdt än
det om f. d. Sanlessonske Sockerbruks^egendomen
i Götheborg afslutade köp,
Utom det skäl Stats-Utskottet uti
sitt afgifne, men från Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Yälloflige BorgareSlåndet
återremitterade Utlåtande anfort
till stöd för sin yttrade tanka, alt Eldqvarnshandeln,
fastän efter ali sannQlikhet
.ri88 Sta t s-U t sk o 11 c t s Be tänk anden.
• V
i längden ledande lill förlust, likväl icke
borde för Allmänna Magazins-Direclionen
åstadkomma en strängare ansvarighets påföljd,
får Stats-Utskotlet nu ytterligare
meddela, att Kongl. Stats-Contoirel, i öfverensstämmelse
med Kongl. Brefvet af
den r4 Junii 1822, till Allmänna Magazins-Dircclionens
disposition under den
i6:dé sisth Julii, af Nionde Huivud-Titeln
låtit anordna och'i utbetala 12,000 R:dr
Banco, utgörande det understöd, hvarmed
Stats-Verket egde att biträda med inköpet
för allmän räkning af den så kallade Eldqvarnen,
för att vid utomordentliga tillfällen
begagnas till förmälning af Spannmål
lör Armeens eller Hufvudstadens hellof;
och har Stats-Utskoltet i öfrigt utaf
de gjorda anmärkningarne ej funnit sig
öfvertygadt att frångå eller förändra sitt
om Eldqvarns-köpet förr ingifne Utlåtande,
hvilket derföre å nyo vördsamt underställes
Riksens Ilögloflige Ständers upplysta
bepröfvande.
Stockholm den 4 September 1823.
589 StaCs-Utskottets Be t änkan de n.
N:o 468.
Ankom den 15 Sept, 18:33.
ZTtlåtande, i anledning af anmärkning
vid Utskottets afgifne
yttrande i frågan om
den enligt 1822 års Revisions-Berättelse
genom K:gl.
Allmänna Magazins - Directionen
år 1821 föranstaltade
export af Säd till Italien.
Dä Stats-Utskottet genom erliållne ProtocolIs-Uldrag
fått Inhämta att senare alternativet
af Utskottets förenämnde Utiå
-
5go Sta ts-U t sk o t tets B a t änkan den.
/ v A
tande öfver Spannmålsutskeppningen till
Italien, blifvit hos Hogvördige PrästeSlåndet
och Välloflige Borgare-Ståndet den i8
sisth Junii samt hos Hedervärda BondeStåudet
den 25 i samina månad godkändi,
i följd hvaraf ansvar emot Allmänna Magazins-Directionen
kommer att yrkas efter
3o §• Riksdags-Ordningen, finner Statsutskottet
sig icke kunna till någon ytterligare
åtgärd upptaga den anmärkning som
lios Högloflige Ridderskapet och Adeln
blifvit vackt vid Utskottets ofvan åberopade
Utlåtande, ulan är frågan, likmätigt
0q i Regeringsformen att anse såsom
afgjord.
Hvilket Stats-Utskottet bordt härmed
YÖrdsamligen anmäla.
Stockholm den 4 September i8a3*
S lats-Utsko t tets Betänkande». 591
N:o 469*
Anlcom den 15 Sept, 1823.
Utlåtande ofver den anmärkning
som blifvit gjord
vid £/tskottets meddeldte
yttrande i anledning af
3 820 års Revisions - Berättelse
rörande förhöjde
Spannmåls - £/pphandlings..
priser uti Skaraborgs Län
år 1819.
A^ed anledning af föreskrifne anmärkning,
som hos Välloflige Borgare-Ståndet
blifvit framstäld, får SlatstUtskotlet vördsamt
tillkännagifva, alt IJlskottets tillåtande
i förevarande fråga blifvit af lfögloflige
Bidderskapet och Adeln den a5:te sistl,
5c>2 S tats-Ulskottets Betänkanden.
Junii samt af Högvördige Presfe-Ståndet
den 18 och Hedervärda Bonde-Ståndet den
25 i nyssnämnde månad till alla delar
gilladl; hvadan ock frågan härom i öfverensstämmelse
med 69 §. uti Regeringsformen
nu mera hör anses vara afgjord.
Slockholm den \ September i8a3.
N:o 470*
Ankom den 15 Sept. 1833.
£/tlåtande, i anledning af den
anmärkning, som blifvit
hos Högloflige Ridderskapet
och Adeln väckt vid
Utskottets afgifne Betänkande
om afskrifning å
kost
-
S t a l s - U t s k o t1 e t s B e Hi n k a ii d e ii 898
kostnaden för ett q van trun
Råg, användt till Rrödför^
bakning åt hufvudstadens
fattige*
Sedan Högvörrtige Präste-Ståndet och Vak
lotlige Borgare-Ståndet under den 18 sisth
Junit samt Hedervärda Bondeståndet den
a5 i samina Måiiad till alla delar godkänt
StatsUtskoltets ofVahtiämnde, 1 följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition ineddeldte
Betänkande öm afskrifning uti Alllmänna
Magazins-Inrättningens Räkenskaper för
de kostnader, som uppkommit genom älihefalld
brödförbakning åt Hufvudstadens
nödlidande, anser Stats-Utskoltet, under
åberopande öf 69 §. uti Regérings-Börtnen*
berörde afskrifnings-fråga redan tara af=
gjord i enlighet med hvad Utskottets Betänkande
derom innehåller:
Hvilket Stals-Utskollet härined voi’d=
Saint får tillkännagifva.
Stockholmn deii 4 September 1828;
1
4hle Sami. 4 Band- 8å
5g4 Sta ts-Utskottets,
Betan kand en.
N:o 4yi.
Ankom (ten 15 Sept. 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid nedannämnde
Puncter af det
Betänkande, Utskottet meddelat
öfver ert del af
1820 och 1822 årens Revisions
- Berättelser om Allmänna
Magazins - Inrättningens
förvaltning.
2:dra Punkten af Stats-Utskottets
Betänkande (N:o 181) angående Uppbur
ne 3 o, o o o R:dr Banco åren 1816
och 1 8 1 7 a f H e r r Presidenten Friherre
Fock till Spannmåls-upph
a n d 1 i n g f ö r Upsala Län.
I likstämmighet med stadgandet uti
69 §. af Regeringsformen skulle väl i afseende
på denna anmärkuingsfråga icke
Stats-U tskottets Be t ä lvk a nd en. 596
någon ylterligare åtgärd från Stats-Utskoltets
sida erfordras, då dess i ämnet afgifne
Utlåtande blifvit hos Hogvördige Preste-Ståndet
oell Vällollige Borgare-Ståndet
den 18 samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet
den a5 sisth Junii bifallet, men delta
oaktadt har Stats-Utskottet dock trott
sig böra för närmare upplysning besvara
följande hos Riddershapet och Adeln vid
Utlåtandets innehåll gjorde érindringar.
Herr Friherre C. H. Ankarsvärd har
först fästat sin uppmärksamhet derå, att
Stats-Utskottet efter Herr Friherrens tanka
icke nog tydligt och bestämdt uttryckt,
det Presidenten Fnherre Fock icke var
Ordförande uti Allmänna Magazins-Directionen
de tider då förskotten tili Spannmåls-upphandlingen
lyftades, hvilken omständighet
Hörr Friherren ansett betydligen
förändra sakens natur i det allmänna
omdömet, och derföre önskat att detta individuella
förhållande bort af Stats-Utskottet
med ömtålig varsamhet ådagaläggas.
Häremot får Stats-Utskottet vördsamt
anföra, att Utskottet uti sitt Utlåtande
jnst haft för afsigt att särskildt utmärka
förhållandet sådant det af Friherre Ankarsvärd
omförmäles, då Stats-Utskottet
g()G Stats-U tsfcotlets D e tä nk an cl en,
yttrat, alt upphandlings - medlen af Herr
Presidenten Friherre Fock i egenskap
af Landshqfdiuge öfver Upsala Län deu
13 December 18 j G och dep 3:dje Marlii
j 81 ■y utlagpe, och har Stats Utskottet dervid
förmodat, att ju en och hvar antingen
hände eller ock lätteligen kunde blifva underrättad
derom, att Herr Presidenten Friller
re Fock först i Qctoher månad sistnämnde
* Nåder förordnades till Ordförande
i Allmänna Magazins-Directionen,
För öfrigt har Stats-Utskottet i sjelfva ansvarighets-frågan,
(ty till utbetalningen af
förskotterne berättigade Kongl. Brefvet af
den j November 181 rså mycket mindre
trott sig b.öra ställa Herr Presidenten
Friherre Fock såsom L a n d s h ö fd i n g e alldeles
isolerad från dess år 18ry tillträdde
befattning såsom Ordförande i Allmänna
Magazins-Directionen, då större delen af
Spa n n må Is- uppha pd li ogen först verkstäldes,
under den sednare perioden, och den anmärkte
uraktlåtenheten af redovisnings ingifvande
inom behörig tid då äfven egde
rum, så att dgt på skeende närmare undersökning
beror, hvad påföljd utaf dröjsmålet
med upphandlingens besörjande och
redovisningen för medlen i en eller an-,
patt målto kan komma att härledas.
Dernäst har Herr Tham, Volrath,,
tilf rättelse af ett förment misstag,, som.
