# ID: svediakorp-gov1864
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 61,280
# sentences: 1,383
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG .
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll >
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Rik
sens Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
samt
Riks - Ståndens Protocolls - Utdrag
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
18*3.
Fjerde Samlingen.
Stats-Utskottets Betänkanden.
4:de Bandet.
STOCKHOL M,
Tryckt hos Elmén och Granberg, J. P. Lindks Enka,
F. B. Nestius, Z. haggström, A. E. Ortman,
samt ä Ecksteinska och Mar ejuardska
Boktryckerierne, i&j^Toch 1824.
V
BIHANG
tili
SAMTLIGA RIKS-STÅN.
DENS PROTOCOLL
VID LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
i8a3.
— O
Fjerde Samlingen
innehåliande
Siats-Utskottets Betänkande.
Fjerde Bandet.
STOCKHOL M, 1824,
hos Johan Haeggström.
N--o 401.
Ankom den 14 Avig. 1843.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, angående
Sala Silfver-Verk.
Sedn Riksens sist församlade Ständer, uti un»
derdånig skrifvelse den 6 Junii 1818, hos Kongl.
Maj:t anhållit, ej allenast att Sala Bergslags-Inte»
ressenter måtte varda hörde, öfver den af Kongl.
Bergs - Collegium föreslagne reglering af Corn
tractet om Sala Silfver Verk och Grufve»driften
dervid, utan äfven att Kongl. Maja, jemte för.
anstaltande om sådane åtgärder, som med Kro*
nans fördel, utan Bergslags-Interessenternas för*
närmande, kunde förenas, täcktes vid påföljande
Riksdag i Nåder meddela Riksens Ständer resultatet,
på det ett afgjörande Beslut i denna fråga
då måtte kunna fattas; så har, efter det Bergslags
- Interessenteme underdånigt utlåtande i ämnet
afgifvit, och Kongl. Bergs - Collegium med
f Samt, i x
t Stats- U (slottets Betänkande n.
erinringar dervid i underdånighet inkommit,
.Kongl. Majit, under den 18 Januarii innevarande
år, i nåder öfverlemnat samtlige Handlingarne
till Stats - Utskottet, med nådigt förklarande, att
Kongl. Majit emedlertid ansett några åtgärder i
Målet icke vara att vidtaga.
Ifrågastälde reglering innefattas uti följande
Puncter, nemligen:
110 Att Sala Bergslag, under en tid af 25 år,
ifrån det regleringen blifver faststäld, bibehålies
vid de rättigheter och skyldigheter, som, uti
1741 års transport och 1743 års Arrende - Contract
omforma’as.
2 :o Art under denna tid, Grafve • driften sättes
i stånd, efter den i detta afseende föreslagne Plan,
och att af de Besparingar, som tander tiden kunna
göras utaf de till Verkets drift anslagne Medel, en
Fond inrättas för Grafve-driftensupprätthållande i
framtiden, hvilken Fond, efter de 25 arens förlopp,
förskjuter nödige kostnader vid förberedande an.
läggningar till Malmtillgångars uppletande samt
Malm uppfordringen; och borde desse förskott, så
vida de af Fondens Capital utginge, ersättas genom
en successiv inkomst af Silfver-tillverkningen,
men, derest Fondens ränta för dem ålita
des,
borde sådane , som blifvit använda på misslyckade
försök, afskrifva* till enviss proportion erno
Stats-Utsko,ttets Betänkanden. 5
räntans storlek, allt efter som derom uti särskildt
Reglemente kunde blifva foreskrifvet; hvarjemte
Fonden borde förvaltas af Bergshauptrnannen och
Grafve - Ratten, under Kongl. Bergs - Collegii inseende.
3:0 Att, efter de 25 årens förlopp, ArrendeContraotet
af år 1743 antingen upphörer, eller sä
vida ändras, att Stats - Verke t för de arrenderade
Räntorna erhåller full ersättning, efter Bom deras
värde kän utgöra; äfvensom Bergslaget, vid den
tiden, borde hafva öfverens kommit med Kongl.
Majit och Kronan, på hvad sätt Stats-Verket,
antingen genom Silfver - afgiften elier annar*,
som lämpligast befmnes, må njuta ersättning flir
de till Konst-Statens underhåll anslagne Räntor
vid 2,900 Rödige Markers tillverkning, så att
åtminstone afgiften för en deröfver stigande
tillverkning må komma Stats - Verket, såsom en
direct Vinst, till godo.
4:0 Att, efter nämnde 25 år, Bergslaget icke
till last räknas de uti 1741 års Transports 11 §. up.
tagne Allmogens skyldigheter , hvilka Bergslaget
Allmogen efterskänkt, och, såsom för Bergslaget
Umbärlige, af Kongl. Majit och Kronan kunna
vid den nya Regleringen återtagas.
5:0 Att för öfrigt, efter de 25 åren, Bergs,
laget må blifva bibehållet vid possessionen af
Stats - Utskottets Be tänkandern
Silfver-Verket för sig och efterkommande, enligt
1682 och 1741 årens transporter, så länge de
Grufvan och Verket, efter rätt Bergsvis, drifva
oeh vidmagthålla, dervid Bergslaget hade att
hålla sig vid hvad 1, 2, 6, 7, jo , 12 , 13 och
I7:de § f. af Transporten den 9 September 1741
förmå, i afseende på dess rättigheter och skyldig,
heter, och vidare vid den enligt 3:dje pimcten
af denna project-Eeglering blifvande fastställelse.
6:0 Att, dl Grufvan hädanefter blifver vidlyftigare,
dess utmål i förhållande dertill utvidgas,
så att, likmätigt 2:dra §. af 1741 års Transport,
gränsorne af den trakt, hvarinnom den
malm brytes och tillgodogöres, deraf Silfver-afgift
skall erläggas, tillbörligen blifva faststälde.
7:0 Att Bergslaget, så länge det innehafver
Silfver-Verket, orubbadt bibehålies vid sin rätt
till de Dammar, Canaler och Vattendrag, som
för Verkets drift äro inrättade, och från äldre tider
varit det, jemte obehindrad Flottningsrätt
på dem; samt
8:0 Att Nora och Enångers Allmänningar
hädanefter måga bibehållas vid Silfver-Verket.
Uti ofvan åberopade underdåniga Utlåtande
hafva Bergslags - Interessenteme hufvudsakligen
anfört, att, då Sala Bergslag, på grund af erhåll
-
Stats-Utskottets Betänkanden. §
ne Transporter och med Kongl. Kammar - Collegium
ordentligen afslutadt Contract, blifvit lag.
lig Innehafvare af Silfver* Verket med thy tillagde
Förläningar: då Bergslags Interessenteme på
det nogaste skola fullgjort de uti Contracterne
dem ålagda skyldigheter: då, för Contractemes
evärderliga bestånd, något annat vilkor, Aj-rendeafgifterne
oberäknade, icke blifvit Bergslags- Interessenterne
förelagdt, än att de skulle, efter
rätt Bergsvis, hålla Grufvan vid magt, samt detta
vilkor desto heldre borde anses vara uppfyldt,
som Silfvertillverkningen stigit mot hvad den
var, då sista Transporten meddeldes, samt Bergslaget,
till försöken att göra förbättringar uti
Smältnings-processen, Grufve - och Hytte-driftens
gång, enligt hvad i sådant ändamål, vid
den anstälde vetenskapliga undersökningen, funnits
nödigt och erforderligt, skola gjort de största
uppoffringar till Byggnader m. m.; stigande blott
de 2:ne sista åren till den för Bergslaget kännbara
summan af 20,000 R:dr, som, i sakens gamla
och vanliga gång, kunnat till större delen
vara besparde och kommit Bergslaget tillgodo:
och då slutligen de med Tomterna i Sala Stad
förenade Gotter uti Grufvan och dess revenue
utgöra en i de flesta Innevånares hand med dryg
kostnad förvärfvad Egendom, som genom alla
laga Actus vore förvarad; så förmente BergslagsInteressenterne,
det, emot 77 §. af Regerings -  Formen, någon rubbning uti de med Sälj Bergs
-
6 St a t s - U t s k o 11 e t s Betänkanden.
lag slutadé Contracter ej kunde ske, elter någon
arman ändring uti Silfver-Verkets närvarande
författning föreskrifvas än den , sorn med Intei
ressenternas egen önskan och medgifvande instämmer.
Hvad beträffar det af Kongl. Bergscollegium
framstäldä’ Förslag till reglering
härutinnan, ansigo Bergslägs-Interessenterne grun.
derne dertill, såsom, hemtade från resultatet af
lo års kostnads - räkningar oell från de förhoppningar,
som vetenskapliga undersökningen lofvar
om Malm-tillgångar och kostnads-besparingar i
fiåmliden, vara af den beskaffenhet, att de af
oförutsedd? händelser lätt kunde rubbas, och
alitsa icke med fullt förtroende borde antagas;
äfvensom Interesseriterne funno Förslaget, med
deras bestånd, icke kunna sättas i verkställighet,
och derjemte innebära en orättvisa, I det afseende
, att de närvarande Interessenterne, utan
ersättning för deraf uppkommande förluster, skulle
åt kommande generationer sammanskjuta en
Fond till Silfver-Verkets bedrifvande. Interessenterne
hade emedlertid trott, att det med ofvannäinnde
Förslag åsyftade ändamål, eller Interessenternes
och Ortens fördel, jemte någon vinst för
Stats-Verket,’skulle, på drägligare vilkor, kunna
vinnas; och då, efter Bergslags-Interssenternes
förmenande, de så kallade Konst - Stats - Medlen
hädanefter, som hittills, borde anses såsom en
af Staten anslagen Fond till Silfver-Verkets bestånd
i ond tid, för hvilken Fond Staten förbehållit
Stats-Utskot t e ts Betänkanden. 7
sig ersättning genbm Tionden, Mynt are Lönen
och Slagskatten, samt genom den progressiva förhöjningen,
när tillverkningen stiger öfver 2,000
lödige marker, enligt 3 §. af 1741 års Transport;
hvadan Stats-Verkets anspråk på ersättning för
de Silfver-Verket förundte forläningar endast
skulle kunna sträckas till erhållande af den, i
mån af en ökad Silfver "tillverkning, betingade
skillnaden emellan Markegång» - priset å de bland
desse forläningar innebegrepne arrenderade räntorne,
och den afgift Bergslags - Xnteressenterne
derföre nu erlägga; Så hafva Intéressenterne, till
beredande af en sådan successiv ersättning, föreslagit,
att Silfver-Verket måtte bringas till det
skick för en utvidgad och förmånlig bergsdrift,
som Kongl. Bergs-Collegiuin ifrågaställt, och
hvartill ett oafkortadt åtnjutande af allt hvad Bergslaget,
enligt 16S3 och 1741 årens transporter och
1743 års Contract, innehar, vore erforderligt, så
att Bergslaget för detta ändamål icke betungades
med större tjenstbarheter till Verkets drift, än
hittills, och ej heller sattes i nödvändighet, att
tillskjuta egna medel, eller derföre skuldsättas;
hvaremedlertid den förändring uti 1743 års Contract
kunde vidtagas, att någon för Bergslaget
dräglig summa årligen blefve afsatt till samlande
af en Fond, sorn, enä'r den vunnit en viss storlek,
kunde med sin ränta motsvara hvad Bergslaget,
efter ofvanberörde Contract, nu njuter till
Verkets drift 5 Och skulle de arrenderade räntor
-
B St a ts-Utskotte ts Betan tanden.
ne derefter till Kongl. Maj:t och Kronan återlemna
s, med förbehåll för öfrigt å Bergslagets sida,
dels att detsamma, under full egande rätt till Silfver-Verket,
bibehålies vid 168a och 1741 arens
nådiga Transporter, samt derjemte tillerkännes
allt hvad Kongl. Bergs-Collegii Förslag uti 4:de
och följande puncter innehåller, dels ock att Bergslags
- Interessenterne tillåtas ingifva ett sådant Förslag
till förändring i Verkets närvarande styrelsesätt,
som berättigar Bergslaget, att, genom en
inom sig vald Direction, förvalta Bolagets allmänna
och enskilda angelägenheter, på sätt Bergslaget
för sig finner lämpeligt, samt med allmän
och enskildt fördel och säkerhet instämmande.
Jemte det Kongl. Bergs -Collegium, uti sine
Erinringar, vid detta Bergslags-Interessentemes
underdåniga utlåtande, sökt vederlägga hvad Interessenterne
anfört, om osäkerheten af de beräkningar
öfver Malmtillgångar och uppfordringskostnader,
sorn Kongl. Collegium antagit till
grund för sitt afgifna Förslag till reglering härutinnan,
har Kongl. Collegium i underdånighet
förklarat, att den af Bergslaget föreslagna förändring
i berörde reglering väl skulle kunna godkännas
i öfverensstämmelse med förut gällande
Contract, men att Silfver - Verket likväl icke borde
upplåtas under egande rätt, såsom stridande
mot Kongl. Maj:ts och Kronans rätt och fördel,
samt
V
Stats-TJtskottets Betänkanden.
samt emot möjligheten af den contröll, som bör
finnas, att de af Kronan anslagne medel användas
i och för Bruks-driften, och hvarförutan
Kongl. Collegium icke skulle kunna handhafva
'Grufvu - brytningen, samt efterse att densamma
vederbörligen verkställes.
I afseende på Bergslags-Interessenternes för.
behållne rätt, att, genom en inom sig vald styrelse,
förvalta Bolagets allmänna och enskilda angelägenheter,
har Kongl. Collegium upplyst, att
Bergslaget, vid åtskillige tillförene haline Commissiofis
- förrättningar, icke otydligen röjt dea
plan, som komme att följas vid förvaltningen,
om Silfver - Verket under egande rätt uppläts,
hvaraf Bergsbruket säkerligen icke skulle vinna,
'då Bergslaget för sig funne fördelaktigare, att
drifva Silfver-Verket för syn skull, och endast
för att bibehålla Krono -förläningarne, genom hvil.
kas utdelande till andre, en säkrare enskild vinst
skulle uppkomma, än genom deras användande
på en Grufvu - brytning, som, utan att styras af
skicklige personer, bitr föga lönande; Men, då
likväl någon förändring uti närvarande styrelseform
torde böra ega rum, och Bergslagets deltagande
uti förvaltningen genom valda Deputerade
kunde vara nyttig, borde, efter Kongl. Collegii
tanka, en sådan reglering i afseende härå ske,
sorn lemnade säkerhet derom, att Grufvu - brytnin
4
Samt, 4 Bafot, 4*
io Stats -Utskottets Betänkande ti.
gen och Bergsbruket fortsattes under styrelse af
kunnige Ämbetsmän och under Kongl, Collega
inseende, samt att de till Silfver - Verkets drift
rnclagne förläningar icke till andre ändamål, än
Silfver - tillverkningens befrämjande, användas.
Stats - Utskottet inser nogsamt, att en förändrad
Beglering af Grufvu-driften vid Sala Silfververk
är nödvändig, så vida Staten skall erhålla
en. billig ersättning för sina betydliga uppoffringar
till Verkets fortsättande; Men, då, såsom ofvan
är omförmäldt, Bergslags -Interessenterne, underåberopande
af innebafvande Contracters helgd»
lestridt all rubbning, utan deras medgifvande,
af Silfver - Verkets närvarande författning, och
det medgifvande, hvaruppå Interessenterne, i ofvahnämnde
afseende, numera ingått , i så väsendtlig
mån skiljer sig ifrån hvad Kongl. Bergs-Collegium
med sitt afgifne Förslag till Beglering
härutinnan åsyftadt, att någon jemnkning af desse
olika åsigfer, med den inskränkta kännedom,
Utskottet eger af Bergsmanna- Yrket och dermed
gemenskap egande ämnen, icke kan af Utskottet
föreslås; Så, och enär härtill kommer, att, i sakens
närvarande skick, verkan af det emellan Staten
och Bergslaget om Silfver-Verket afslutade
Contract, torde härvid böra komma under pröfning,
hvilken åtgärd UägStiftande Magten icke
tillhörer; har Utskottet trott sig böra inskränka sitt
yttrande i förevarande fråga till den tillstyrkan,
Stats-Ut skottets Betänkanden. ij.
att Riksens Höglofl. Ständer måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes KonglMajit
i Nåder låta utarbeta ett Förslag till en sådan
jemkad reglering af Oeconomien vid Sala
Silfver-/Verk, som med Statens fördel instämmer,
och af Bergslags-Interessenterne, efter deras hörande,
funnits antaglig, samt derefter, vid nästa
Riksdag, i Nåder meddela Riksens Ständer Resultatet,
jemte Nådig Proposition om de åtgärder,
Kongl. Majit, på grund af då befunne förhållande,
finner närmast leda till ändamålet; Anseende
Stats-Utskottet, det Riksens Ständer, endast efter
sådane förberedande anstalter å Administrativa
Magtenssida, blifva i tillfälle att, i detta vigtiga
och flere Medborgares ratt rörande ämne, hufvudsakligen
sig utlåta.
Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers Eget
närmare bepröfvande vördsamt öfverlemnas; Och
varder en Uedamots särskildta tanka barbos bifo*
gad. Stockholm den 8 Aug. 1823.
JL. C. af SitneN.
12 St ats-Uts kott e ts Betan handen.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
dén 8**de Äng. 1823.
s. d. I fråga, om besvarandet af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss angående Sala Silfver - Verk, asp
forde Herr Commerce - Rådet Santesson :
“Då jag ej kunnat helt instämma uti Afdelningen
Förslag till Betänkande, som svar på
Konungens Nådiga meddelande af Handlingarna»
rörande Sala Silfver-Grufva, anhåller jag såsom
xnin enskilda fanka härom få yttra:
”Contractet emellan Kronan och Sala Bergslag
kan, med bibehållande af Contractets helgd,
icke rubbas utan Bergslagets medgifvande.
”Bergslaget har icke medgifvit en så betydlig
rubbning af Contractet, som varit och ännu
ax ifrågasatt.
”Kronans Anslag till Bergverket utgöras af:
”1:0 Accords-medlen (enligt 1741 års Transport),
belöpande nu circa 9,000 B:dr Banco.
”De ersättas för närvarande af Bergslaget till
fullo genom" Tionden, myntarelönen och Slagskatten
, samt de särskilda 1,1x9 sorn årligen
i Westerås Ränteri insättas.
Stats-Utskot t e ts Betäilkanden, 13
”2:0 Konst-stats-medlen (enl. 1743 års Con*
tract), utgörande circa 1,000 R:dr Banco, äro en
Fond af Staten anslagen till Bergverkets upphjelpande
vid timande olyckor, samt till bestridande
af större och mera vidtomfattande Grufva - arbeten,
— hvilket allt med så mycket större skal måste
genom Allmänna Medel bestridas, som det
aldrig kan blifva Individens, utan Statens eller
det Allmännas, skyldighet, att förskjuta de kostnader
, af hvilka först efterkommande Slägten
kunna skörda frugt, — Så länge Silfver-tillverkningen
icke öfverstiger sitt nu varande belopp >
kunna Konst - stats - medlen väl anses som en Kro'
nans och Stafs - Verkets förlust om maniche vill
afse den både i Statistiskt och Oeconomiskt hän.
seende säkert betydligare förlust, Kronan skulle
göra, om Silfver-Verket nedlades; stiger åter
Silfver-tillverkningen, sorn man har stor anledning
förmoda , och således ändamålet med Konst"
stats-medlen visar sig vara vunnet, har också
Kronan att påräkna en successiv, och i mån som
Silfver-tillverkningen och med detsamma Tionden
stiger, ökad ersättning derföre; Mera kan
förmodeligen Kronan efter förenämnde Contract
icke med rättvisa begära.
”Den Fond, som nu utgöres af konst-statsmedlen,
och utgår i Krono-Räntor af Spannémål
och flere persedlar, efter Markegång löste från
Hemmanen, ligger således i jorden och är fran
lj. Stats-Utskottefs Betan kinde n.
elen oskiljaktig och derföre af solid natur, oberoende
af alla mynt - förändringar , utan särskild
kostnad produetiv; denne nuvarande Fond är således
betydligt olik den, som genom årliga Contanta
afsattningar skulle skapas; — denna Fond
skulle nemi. blifva;
”1:0 Beroende af myntförändringar, och om
den ock genom realiserande uti Jordegendom
skulle af ändrade myntförhållanden göras oberoende,
uppstår en betydlig skillnad emellan administrationen
af denne och den förra.
”2:0 Blir den icke, utan jgenom särskilda kostnader
och arrengementer produetiv.
”3:0 Då den enligt Förslaget skulle kallas och
vara Kronans, så blefve den ock lättare än
den nuvarande, disponible till för Silfververket
främmande ändamål. Erfarenheten har visat,
huru lätt det går, att småningom draga sådane
Fonder från deras första och rätta bestämmelse 1
till dess de, betydligt minskade, vid ett kritiskt
ögonblick, på en gårig anordnas till bestridande
af tillfällige behof.
Konst-stats-medlen synas således ej böra
indragas, men i stället så vidt Contractet'medgifver,
eller i billig öfverenskommelseväg kan
Uppgöras, för Kronan sökas ersättning derföre ge
Stats- Ut s kotte ts B e tänkänden.
nom ökad Silfver-tillverkning. Bergslagets minimi-afgift
borde derföre, så i Arrende som Ti.
■onde (hvarmed äfven en del af Interessenternes
yttranden och Förslag öfverenssrärpmer) fastställas
till beräknande efter a,goo Skålprds SilfvertiIlverkning,
att dat ej må blifva Bergslagets
förmån att blott för syns skull drifva Bergsbruket.
Vid detta tillverknings - belopp är Staten fullt
rembourserad för räntorne efter 1743 års Centract,
och det derutöfver blifvande öfverskott torde betacka
en del af konst-stats-medlen» enär afgiften
vid a,900 Skålp:ds Tillverkning gör efter nuvarande
förhållande:
Ärende-Summan' - - R:dr 1,11g.
Förhöjning för de goo Skå]p:d öfver
de aooo Skålp:d - - 535. ^544
Tionde, Myntare-lön och Slagskatt — 8,153-
umma 9,797..
I allt öfrigt anser jag Bergslaget böra bibehållas
vid alla de rättigheter emot öfverenskomne skv!.
digheter, sorn föregående Transporter och Contracfer
bestämma; dock, på det att alltid Statens
Medel må till behöriga ändamål användas, och
ingalunda emellan Interessenteme utdelas, bör
Bergslaget åläggas öfver konst - stats - medlen, så
till utgift som inkomst föra Särskilda Räkningar
, hvilka Bergs - Collegii granskning årligen
föreläggas. ”
iö Stats--Ut skottets Betänkanden.
Och skulle detta anförande, såsom innefattande
Herr Commerce-Rådets särskilda tanka i
ämnet, bifogas Utskottets derom afgifvande Utlåtande
till Riksens Högloft. Ständer. År Och dag
som ofvan.
Ex Protocollo
J. C> Lorich.
K:o 402»
Ankom den 14 Äng-, 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets
Förslag till Lönförbättring för
de fyra Stats-Secreterarne.
Svedan, i anledning af Herr Friherre C. H. An*
karsvärds motion, om angelägenheten, att för*
bättra Lönerne för de, enligt Grundlagen befindt.
lige, Fyra Stafs-Secreterare-Ämbeten, Stats-Utskottet,
under den io:de sistlidne Junii, till Riksens
Högloft. Ständer anmält de olika beslut
hvaruti Utskottets Ledamöter stadnat, i det q:he
Stånd beslutit tillstyrka, att dessa löner måga förhöjas
till lika belopp med Stats-Radens lönevil*
kor, men deremot 2:ne Stånd ansett, det borde
en tillökning deri af endast 500 R:dr, utan förändring
i det under dessa Löner förut varands
Spannmåls
-
S tat i - Ut s k o tt e ts Be tänkandert.
Spannmåls - belopp, till bifall föreslås; så hafva
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Välloflige Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet återremitterat
detta ärende med åtskillige dervid
gjorde anmärkningar, men Högvördige PresteStåndet,
enligt ankommet Protocolls - Utdrag af
den jpte nästkommande Julli, bifallit det sednare
alternativet i Utskottets Förslag, eller en tillökning
i dessa Ämbetsmäns Löner af 500 R:dr.
Det har blifvit anmärkt, att, då hvarken
Kongl. Majit i Nåder äskat eller Stats-Secreterarne
sjelfve begärt någon tillökning i deras Löner,
envsådun tillökning desto mindre borde beviljas
för närvarande, som Stats - Secreterare - Ämbetets
tillvarelse eller förändring vore beroende af utgången
med den nya organisation af Administrationen,
som nu är i fråga; att en tillökning
uti Stats-Secreterare-Löneme påkallade en lika
Löntillökning för de Ämbetsmän, hvars Ämbeten
voro af icke mindre vigt och medförde jemlik
eller högre värdighet; och att allt detta skulle
påkalla ytterligare skatter, till hvilkas utgörande
Nationen icke skall ega förmåga, m. m.
Härvid får Stats - Utskottet erlhdra, att som
Stats - Secreterare - Ämbeten äro till antal och beskaffenhet
bestämde i våra gällande Grundlagar
öch, Utskottet veterligen, någon fråga icke blif'
4 Samt. 4 Baad, t
ii St a t s - U t s k otte t s Be tan kand en.
vit i stadgad ordning Väckt, om deras förändring
elier upphörande, har det förekommit Utskottet,
som den inflytelse det under granskning varande
Förslag till Stvrelse - Verkens nva Organisation
krin komma att hafva på dessa Ämbeten, ännu
är aflägsen; Och då Utskottet ansett det för Nafionen
vigtigt, att äfven under den tid sorn, intill
en sådan förmodad förändring förflyter, dessa
Stats - Secreterare - Ämbeten innehafvas af insigts”
fulle och skicklige Män, som sättas i oberoende
för sin utkomst, såsom ett nödvändigt villkor för
utöfningen af detta mödosamma och ansvarsfulla
kall, har Utskottet trott sig böra fästa lika uppmärksamhet
vid dessa skäl, utan afseende huru
frågan blifvit väckt, endast, såsom nu, den i föreskrefven
ordning kommit till Utskottets åtgärd.
Hvarken vid öfverläggningen härom, som grundläde
Utskottets anmäldte beslut, eller nu i anledning
af hvad i anmärkningarne är anfördt, har
Utskottet kunnat erkänna, att den rang eller värdighet
sorn blifvit ett Ämbete tillagd, är rätta
och enda måttstocken för dess vigt och uteslutande
bör bestämma .Lönevillkoren; Men Utskottet
tror deremot att dessa villkor böra stå i ett
lämpligt förhållande till de kunskaper, den möda
och det ansvar, sorn Ämbetet påkallar och åtföljer,
samt det inflytande en verksam och kraftfull
utöfning deraf kan hafva på det allmänna, och
tillika motsvara de utgifter hvilka Ämbetets värdighet
åtfölja. Det sr på sådane grunder och e
-
Stats- Utskottets Betänkanden. i g
när, såsom U(skotte* redan anmält vid Förslagets
öfverlemnande till Statsregleringen, tillgång till
de föreslagne utgifterne finnes, utan tillökning
i det bidrag Statsverket hittills erhållit af Allmanna
Bévillningen, som Stats - Utskottet tror sig
böra tillstvrka bifall till det af Högvördige Preste
Ståndet antagne sednare Alternativet uti Utskottets
förra yttrande, eller att Stats - Secreterare - Lönerne
måga under då föreslagne förbehåll, att
nemligen tillökningen icke må njutas af andra
an dem, hvilka enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Full.
magt på Stats - Secreterare - Ämbetet , detsamma
förrätta, förhöjas med 500 R:dr årligen, utan förändring
och under dessa Löner förut varande
Spanrimålsbelopp, Hvilket till Riksens Högloft,
Ständers pröfning vördsamjigen öfverletnnas, jemte
en Ledamots Reservation emot beslutet.
Stockholm den 9 Augusti 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Ständers Stats-Utskott
den 9 Augusti 1823.
S. D. I fullföljd af sin till Protocollet för den
8'de dennes afgifne Reservation, i afseende på
Utskottets beslut, rörande lön-förhöjning åt de
Fyra Stats - Sscreterame, uppläste Herr ContreAmiralen
Nordenskjöld ett så lydande anförande -
Sd Stats-Utskottet» Betänkande n
”Höglofl.
Stats Utskottet har beslutat en
löne - förhöjning af 500 R-dr Banco årligen för
Herrar Stats - Secreterare, men så länge H6foch
JustitiseCancellereme, med högre värdighet
och magtpåliggande göromål, intet äro till denna
löneförhöjning upptagne, kan jag för min del
ej i detta Beslut förena mig; jag häri detta hänseende
förut reserverat mig och, hänvisande till
denna reservation, gör jag nu än vidare. Vill
Rikets Högloft. Ständer ett verkeligt godt, så
miste det ock ske på ett för Konung och Nation
värdigt sätt, och till detta ändamåls vinnande
är en 1000 R:dr högre årlig utgift för Staten
ett intet. Jag är så mycket mera styrkt i min öfvertygelse,
som sjelfva Motionairen Herr Baron
Carl Ankarsvärd nu mera helt och hållet frångått
Sin Motion, under den förutsättning att löneförhöjningen
skulle förlänga tiden till en omreglering
af Statens Högre Ämbeten. — Den var.
da Motionärens ljusa förstånd tillåter mig ej att
tro att detta varit Dess verkliga eller enda orsak
och skulle jag våga tyda det rätta motivet, så är
det ett af Två — antingen att Han funnit, sedan
ett särskildt Utskott blifvit satt till omreglering
af Statens Högre Ämbeten, att det vöre att
gå detta Utskotts åtgärder i förväg, och att nu
mera intet verkeligt behof af skyndsamhet med
Stats - Secreterarenas Töne - förhöjning kunde fordras
, eller ock att Han trott sig, vid närmare eftersinnande
af vår nuvarande Stats - Reglering,
Stats-Uts kottets Betänkande n. ti
finna, att det skulle stå illa tillsammans med billighet
och rättvisa, om Ständerne, med förbigåen.
de af Hof- och Justitias-Cancellererne,ökade Stats
Secreterarnes .Löner, hvadan han heldre återtagit
sin Motion än att bevilja något, afvaktande
nu mera tiden och det särskildta Utskottets åtgärder.
— hvilka af desse orsaker — en eller begge
•—som ledt den värda Motionären, så förenar jag
tnig fullkomligt med honom och vågar hoppas
att, om Rikets Höglofl. Ständer skulle vilja tika
Stats - Secréterarenas Löner, Hof- och JustitiasCancellererne
då inneslutas i samma Löne-för*
höjning, under samma villkor, som Utskottet i
öfrigt uppgifvit i Sitt betänkande. — Eller och att
Utskottets Betänkande helt och hållet afslås och
Rikets Höglofl. Ständer besluta att afvagta resultaten
af de möjeligen blifvande förändringar, enligt
särskildta Utskottets [Betänkande, som kunna
göra nya Löneregleringar nödvändiga.
Denna Reservation anhåller jag, vördsamt
må till Stånden få åtfölja Höglofl. Stats - Utskottets
Betänkande.”
Och skulle detta yttrande, alltså medfölja
till Respective Riks-Stånden. Stockholm som
ofvan.
Ex Protocollo
W. K A R s T R Ö M.
'i ,
ss Stafs-Utskottets Betan kand en.
N:o 403.
Ankom den 14 Aug. 1813.
* /
Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottets
Yttrande, i fråga om Lieutenanten
Berghmarks sökte prolongation
å Arrendet af Klabböhle
Laxfiske,
Sedan Stats - Utskottet, under den 20 sistl. Maji,
afgifvit sitt Utlåtande, i anledning af KonglMaj:ts
Nådiga Remiss uppå Ifeutenanten Berglinn
rks underdåniga ansökning, om förlängning på
15 års tid af dess innehafvande arrende af Klabböhle
Krono Laxfiske, och dervid tillstyrkt bifall
till omfdrmäldte underdåniga anhållan, under förbehåll
, bland annat, att någon pension för JLieutnar.
ten Berghmark, hvilken haft sig uppdraget
till ynen öfver Strömrensnings - arbetet i Umeå
och Windel Elfvarne, hvarunder han, genom
ett fall, till den grad skadat sitt ena knä, att
han till krigstjensten blifvit oduglig, icke skulle
ifrågakomma; har samma Utlåtande blifvit gilladt
af Högloft. Ridderskapet och Advin, samt Högvördig®
Preste - Sfndet; hvaremot Vallöf!. Borgaie-
och Hedervärda Bonde - Ståndet Sterte nit
-
Elais Utskottets Betänka riden. 43
terat ärendet nied den anmärkning, att det icke
vore kuni 1 gt att, på sådant sätt, vedergällaLieuten
.rilen Eerghmarks fdrtjenster vid Strömrensnings
artetet, utan borde, om skäl dert 11 funnes förhanden,
en bestämd pension för honom anslås,
men Klabböhle Laxfiske, såsom det betydligaste
i orten, vid nuvarande arrendets utgång, på förnyad
auction, utbjudas, dermed Statens fordel
äfven skulle vara förenad, emedan Klabböhle
Byamän, i händelse Fisket, utan Auction, finge
utarrenderas, vöre hugade att derföre årligen erlägga
flere tunnor Lax mera, än Lieutenanten
Berghmark nu i arrende, och hvilken erbjudne
afgift förrnents skola ytterEgare komma att okas,
då allmän taflan vid en behörigen kungjord auc,
tion kunde ega rum.
På sätt Stats - Utskottets förra Utlåtande upplyser,
grundades Utskottets då lemnade tillstyr,
kan om Klabböhle Laxfiskes upplåtande till Lieutnanten
Berghmark, emot samma villkor, hvarunder
han det nu innehar, uppå den förmodan,
att, då han, för endast 7 år tillbaka, såsom den
mest bjudande, på Auction inropat Arrendet af
detta Fiske, skulle någon betydligt högre afgift
derföre, vid anställande ny auction, icke erhållas;
Men som Utskottet, dels af ofvannämnde
anmärkningar, dels ock af ett till Utskottet sedermera
aflemnadt skrifteligt anbud å 40 Tunnor
årligen för berörde Fiske, hemtat stöd för den
öfrertygelse, att detsamma hädanefter skall gifva
St at s -1) t slo 11 e tg Betänkanden.
Stats-Verket en vida större inkomst, än laittills *
och tJtskottet äfven instämmer deruti, att Lieutenanten
Berghmarks nit vid Utförandet af dess
befattning med Strömrensnings - Arbetet i Vesterbotten,
må kunna belönas på ett mera lämpligt
sätt, än genom en Krono - lägenhets upplåtande
på Arrende, har Utskottet, med frånträdande af
sin förut i detta ämne yttrade mening, skol t
hemställa, det Riksens Hoglofl. Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att, sedan
Lieutnanten Berghmarks arrende af Klabböhle
Laxfiske tilländagått, detsamma, pany Auction,
måtte utbjudas, samt att Riksens Ständer derjemte
till Kongl, Maj:ts nådiga bepröfvandé i underdånighet
öfverlemna, huruvida Lieutenanten
Berghmark må, för sitt välförhållande, till någon
pension anses berättigad, hvilken, i sådant fall,
torde, uppå Allmänna Indragnings - Staten , böra
utgå. — Och varder detta Riksens Ständers närvarande
pröfning vördsainligen underställt.
Tvärine Ledamöters härvid anmälde reservation
bifogas. Stockholm den 8 Aug 1823.
L. C. Ar S i x. l é w.
Stats-Utskottets Betänkande!*.
Utdrag af Protocollet, hållet ho3
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
den 8-'de Aug. 1823.
♦ s. D. Justerades Utskottets Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förut afgifne
Betänkande , angående Klabböhle Krono Lax Fiske;
i afseende hvarå Herr Öfverste Uieutenanten
Friherre af Nordin rell Herr Öfverste - Lieutnin.
ten von Heijne reservera e den särskilda tanka,
att Utskottet bordt hos Riksens Högloft Ständer upg'fva
Herr Bjuhr, såsom den, hvilken, å Arrendet
af nämnde Fiske, gjort det högre an tud, hvarå Utskottet
hufvudsakl gen grundat sitt afstvrkande,
om detta Fiskes upplåtande till Uieutenanten Berghmark,
emot samma villkor, hvarunder han det nu
innehar. År och dag som ofvan.
, Ex Protocollo
3. C, Lorich.
4 Smnl. 4 Bävch
\i> Sta ts - tlt s kot t e t s Betänkandftn*
N:o 404.
Ankom den 14 Äng. 1823.
Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande»
öfver de inom Vållofl.
Borgare-Ståndet samt Hedervärda
Bonde - Ståndet väckte
Motioner, om särskilde Brottmåls-Domares
tillförordnande.
T II Stats - och Lag - Utskottens gemensamma åtgärd
hafva följande Memorialer blifvit remittera,
de ne nligen ••
i:ö "Från Väjlofl. Borgare - Ståndet, af Riksdags
- Fullmägtigen för Götheborg Herr B. HS.
mtesson, deruti hatt anfort: Att kostnaderne för
Fångtransporter och bevakningar uppgått till mångdubbladt
belopp emot hvad Rikets Stander, vid
1S1S års Riksdag i beräknat; Att Häradets Domare
öfer af andra göromål äro hlndf de på flere veckor
företaga ransakning, hvarigenom en möjligtvis
oskyldigt anklagad, genom en Onödigt lång
a re t och forsling till Tingsställe, der han dock
slutligen blifver frikänd, måste vidkännas allt det
lidande, som af en sådan behandlingar en följd;
Likasom en verkligt brottslig under Arresten -  uti der träffande sällskap med i samma rum för
-
StatsTJtskott ts Betänkande rv * 7
/
varade mlssdå are, f;.r lära och inöfvasuti fräd.
het, förnekande och svårare brott, än dem hvartill
han redan gjort sig saker, nu m. Och bärMotionären
på desse skäl yrkat, att vid hvarje
Ijåns, häkte matte anställas, en särskild BrottmålsPomare,
sorn skulle åligga genast företaga ransakning
och afdöma allt hvad på stället knnde
summario. processu afgdras, och tillika den för*
ändring i Lagen göras, att hvarje brott åtföljdes
af sin särskilda bestraffning och ej flere brott af-,
straffas i ena bot såsom hitli! s; förmenande Motionären,
att Fången derigenom fcerages utväg'n
att, medelst bekännande af flere särskildte brott,
antingen aflägsna eller ock r> ed el st rymning under
transporten, helt och hållet undvika et; förtjent
straff.
2:q Af Riksdags-Fullrrägtigen Per Perssen
från Blekinge Fän, sorn yrkat, att särskild Bro tmåls
- Pomare matte för detta Län tillförordnas
Samt till stöd för- denna Motion anfort Länets
lage emellan Fästnings - orten e Carlskrona och
Christianstad, hvarifrån brottslingar stundom få
tillfälle att begifva sig på flygten; att permittoringen
från de i förenämnde Städer- förlagde Be.
gementer kringsprider i Orten personer, hvilka
icke ega. visst tillhåll eller sysselsättning samt att
dessutom förbrytare från öfrige delar af Riket
söka kustorterne för att sjöledes undankomma
till Utrikes Ort. Tilläggande Per Persson sluteli
-
4$ g tats-Utskot tet» Betänkandes.
gen, att elen kostnad Staten, genom särskilde
Brottmåls - Domares tillförordnande för Blekinge
komme att vidkännas, blifve obetydlig i jemförelse
med fördelen af egande rättens osh personliga
säkerhetens betryggande.
Uti denna Motion hafva öfrige Riksdags full.
mägtige från Blekinge Dan instämt; äfven som
Nils Håkansson från Christianstads Dan, under
anförande, att Östra och Vestra Göinge Häraders
Domsaga, i anseende till mängden af brottslingar
och urtima Ting, skall vara i lika predicament
med Domsagorne i Blekinge, på det Sätt
understöd! Motionen , att den Brottmåls - Domare
, sorn kunde blifva förordnad för Blekinge;
äfven matte uppdragas att vid Urtima Ting upp.
taga och behandla de gröfre mål inom Göinge
Häraderne, hvilka äro af den egenskap, att de
icke tåla uppskof til! .Lagtima Ting. Flere utaf
Hedervärda Stånde:s Ledamöter hafva deremot
bestridt ifrågavarande Motion, såsom föranledande
till ökade Stats-anslag och grundläggande ett
prejudicat, hvaraf många orter i Riket, med lika
om ej större skäl, skulle hemta anledning, att
genom sine Fullrnägtige vid en kommande Riks.
dag yrka på enahanda anstalts vidtagande.
Vid granskning af hvad förherörde Memorialer
innehålla, har hos Lag-Utskottet kommit i
betraktande, att genom Kongl. Förordningen den
Stats - Utskottets Betänkande». 29
lo April 1810, <let stadgande redan finnes meddeldt,
att Oidinarie Domaren å Landet, då han
lår underrättelse att ett till hans åtgärd hörande
Brottmål, hvaruti någon person är häktad och
han, i anseende til Laga hinder, finnér sig icke
kunna inom Irenne veckor undersökningen företaga,
genast bör med berörde undeirattel es
emottagande sådant anmäla hos Öfver-doms;olen,
som efter föregången pröfning af de uppgifne
hindren, derest de godkännas, eger förordna en
skicklig och pålitlig Domar? inom Domsagan
eller derinvid, om tillgång dertill finnes, eller i
annor händelse någon annan, och hvilken då kommer
att, under förrättningen, af allmänna medel åtnjuta
ersättning för skjuts och dag-tractamente.
Lag - Utskottet anser de ändamål Motionärerne
hufvudsakligen åsyfta, att nemligen för
brott anklagade och häktade personer icke ge
nom ett 15ngvar'gt qvarhålläride i häktet under
afbidan på ransaknig och Dom, må tillskyndas,
lidande samt att sfdane brottmål, utan hinder af
Ordinarie Dommarens öfriga Åmbets-göromål må
vinna skyndsam handläggning, vara genom detta
stadgande i möjligaste måtto befodrade. Och
enär den besparing uti Fång - transport-kostnaden ,
som kunde vinnas derigenom att Fångarne icke
Lehöfde forslas till och ifrån de vanliga Ting"
ställen, såvida efter hvad Herr Santesson fure_
slagit, särskilde Brottmåls-Dommare skulle acn
30 Stats-Utskottets Retänkanden
-
stäIlis vid hvarje Läns-häkte, icke lärer kunna kom.
ma i beräkning, då den vida dy ga re kostnad, sora
desse Dommares afldriande skulle medföra , måse
afses, jemte de bet\dligare olägenheter Parle.
' och Vittr en komme att vidkännas, genom
långväga resor till de från Ortens Tings-ställen
merändels aflägsne Länshäkten, oftast utan hopp
att få deras kostnader och besvär ersatte; alltså och
då, hvad Riksdagsmannen Per Pers ons särskildta
yrkande, att ständ'g Erotlmfds-Dommare för Bie.
kinge-Län matie fbrorcnas, vidkommer, de skäl
liv Ika föranledt sådane Dommares förordnande på
Gothland, i de Norra Domsagorne i Vesterbotten,
Ångf rmanland och Jemtland samt en Domsaga i
Vermland, nemligen den långsamma Cosmmuni.
cation emellan Under-Dommaren och Hof Rätten
samt af Domsagornes synnerliga vidsträckthet för-,
anleddes, icke kan tillämpas i afseende på Blekinge,
hvars tvänne Domsagor äro af en inskränktare
vidd och derjemte Hof-Rätten i Christianstad
så närbelägen, att då, med anledning af Kongl, förordningen
den 10 April i3io särskild Dommare
för Brottmåls skyndsammaie behandling behofver
fbrordnis, Ordinarie Domhafvandens anmälan
derom i Hof-Rätten och meddelande af Hof-Rättens
svar vid hvarje sådant tillfälle icke förorsakar
särdeles uppeld 11 och tidsutdrägt, hvilket än >
numera galler i afteende på Östra och Västra Göinge
Häradernes Domsaga i Christianstads Län*
Ty finner Lag-Utskottet fbr sin del icke skäl, att
Sta ts - Utskotte ts Betänkande n, 3»
tillstyrka hvarken Herr Santessons förslag, om
Brottmåls Dommares anställande i Allmänhet vid
hvarje Läns-häkte eller hvad Per Persson särskildt
för Blekinge Län och Kils Håkansson för Göinge
Häradernas Domsaga i Christianstads T.än
.yrkat-.
Såsom svara den Bémiss StatsUtsIcottet jemn.
väl erhållit i detta ämne, får Utskottet endast åberopa
hvad Lag-Utskottet här ofvan anfort, såsom
till alla delar öfvei ensstämmande med Stats Utskottets
åsigt deraf; Oell Varder ärendet na öfverlemnädt
till Riksens Höglofl. Ständers l.epröfvande.
Stockholm den gi Julii 1833.
K:o 405.
Ånkom den ij Aog-, i8ij,
Riksens Höglofl. Ständers Stats
samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af väckte motioner,
om återläggande af Herjeådalen
till Gefleborgs och
Jemtland till Wester Norrlands
Län.
Till Stats- samt Ekonomi - Utskotten har Heder'
värda BondeStåndet remitterat de flere inom Ståa,
ftt at«-Utskot tat* Betänka nden.
det -väckte motioner, om återläggande af Herjeådalen
till Gefleborgs oell Jemtland till Wester
Norrlands Län; och har såsom skäl till detta yrtande
blifvit anfördt:
1:0 Af Anders Mårtensson från Jemtlands
Södra Fögderi: att detta Läns Innebyggare sko.
lat vara i större välstånd och med hvarandra lef.
vat mera fredsamt och enigt före Länets inrättande
än nu; att den fördel Landet njuter genom
egen Landshöfdinge, är endast en heder, som
icke svarar mot den förlust Staten och Landet
lider för underhållandet af Landshöfdinge , LandsSecreterare
och Kamererare m. fl. Tjenstemän
samt all annan Betjening, hvartill kommer hyran
för Residentshuset; att denna Stat, då man
dertill räknar Häradshöfdingen, Kronofogde och
Häradsskrifvare- såsom på samma gång med den
öfriga Lands-Staten tillkomne, knappast lönes af
Landets- inkomster och sluteligen att om göromålen
ökats; så torde just tillfället ej sällan vara
orsaken till de trätgirigas ansökningar och tvister
hvilka, i saknad af sådant tillfälle, ofta skall biläggas,
på dessa skäl hemställer Anders Mårtensson,
att Jemtland nu, såsom det for om varit»
kunde läggas under Vesternorrlands Läns Styrelse.
J denna mening har Johan Longberg jemta
öfrige Fullmägtige från Gefleborgs len instämt,
vities
fetafs - Utskottets Betänkande»;
med tillägg af Carl Bergman: att han för sitt vrkande,
om Herjeådalen? åteiläggande till Gefle;
borgs oell Jemtlands till Vesternorrlands Häri
hemtat stud dels från desse Lahdskaps belägenhet,
dels ock deraf, att vid ofta inträffande missväxtår,
den undsättnings Spahnemål, sorn beviljas
Herjeådalen och Jemtland, måste genom Aerö
ömvägar föras till dem af Gefleborgs Läns Innevånare,
hvilka såmedelst komma att 1 da genom
den stränga Kronoskjutsen. Denna olägenhet
anser lian deremot kun ha äfhjeipas, genom Arn
ders Mårtenssons förslag, då jemtlands undsätthings-Spannemil
kunde sjövägeh transporteras till
Sundsvall, och Herjeådaléns* Innevåhare utad
Svårighet sjelfve hemta sin Spannemål från Hudiksvall.
Anders Nilsson från Norra Jemtlahd har dér*
emot bestridt hvad Anders Mårtensson föreslagit,
under anhållan att Länsstyrelsen må förblifva
oförändrad;
2:0 Af Eric Åndersson Bång: att sedan jemt;
land blifvit söhdrät från Westernorrlands Och
Herjeå dalen från Gefleborgs Län, för att tillsätti;
mans utgöra ett Län, hafva flere ol:.'genhetel?
drabbat Herjeådalehs Innevånare, bland hvilka
främst må namnas den tunga och olägenhet, 6oiii
4 Satul. 4 Baud.
,J4 $f a t ;s - O ts i pt t,e t,s Qe fink anden*
uppkommer genom Stockholms postens omgång
till Östersund innan den inkommer till nämnde
provins; den kostnad och tidsutdrägt Herjeådalens
Inbyggare få vidkännas derigenom, att de
nödsakas förse sig med c hart erad e pass, då de,
för att förskaffa sig sine husbehofs nödvändigheter
eller ock för att söka arbete, begifva sig till Gefleborgs
Llän, samt att, då Herjeådalen hemsökes
med missväxt, hvilket oftast inträffar, innevånarns
nödgas vänta pä an tidningar från Landshöfdinge
- Ämbetet i Östersund under den långa
tidsutdrägt, som är en naturlig följd af afståndet
emellan Kronu-Upplags-Magazinet i Hudiksvall
eller Söderhamn och Östersund. Alla dessa nu
anförde hinder, kostnader och svårigheter, sorn
undvikits då Herjeådalen lydt under GefleborgsLän,
skulle åter upphöra, om denna provins dermed åter
förenades, hvilket Eric, Andersson derföre yrkar.
Efter noga öfvervägande af hvad sålunda
biifvit anfördt, få Utskotten inför Riksens Högi.
Ständer vördsamt tillkännagifva, det Utskotten
deraf dock icke finna anledning, att frångå öfvertygelsen
om nyttan och nödvändigheten af en
särskild Styrelse för Jemtlands Län. Utom det
att mångå af de öfverltlagade olägenheterne icke
med fog kunna tillskrifvas den nya Läne-S.yrelsen
och såsom : derifrån oskiljaktig?, utan i Utskottens
tanka, med Länestyrelsens bibehållande
Litt afhulpne, anse Utskotten, att man vid en så
tande ock afse endast de mer och mindre en*
skilda tillfälliga omständigheter, sorn dermed äro
i sammanhang, utan fast heldre c'.e allmänna och
vasen lili ga gmnderne för densamma. I delta
afseende tro Utskotten sig flätt j-behöfva erinra
orri de stora anstalter, som blifvit gjorde för Jemtlands
föibättrade odling 'och ökade befolkning.
Hedan Afvittrings-Verkets befrämjande och fulländande
samt Nybygges-svstemets framgång är
af ilen stora vigt, att det påkallar en särskild Lä*
nestyrelses driftiga tillsyn. Jemtlands Arealvidi,
Herjeådalen oberäknad!, uppgifvas till 320 quadrat
mil, sorn efter afdrag till g.iydelar för fjäll,
sträckor, sjöar och myror, hvilka ej kunna odlas,
le nnar omkring 4 och en half million Tunneland
användbar mark; hvarå, om hvarje hemman
genom Afvittringen äfven erhölie 2000 Tunne,
land, skulle kunna uppkomma 2, 2 22 Mantal eller
2,398 flere hemman än för närvarande finnas. Beräknar
man derjemte Jemtlands nästan outtömliga
Krono-skogar och dess manga mineral streck,
hvilka blott fordra arbete för att blifva lönande
äfvensom andre näringsgrenar, elem naturen i rikt
mätt erbjuder och hvarigenom säkert en tiodubbel
folkmängd emot den närvarande der kan finna
siri bärgning, sedan landets vattudrag blifvit
uppränsade, till befordrande af produeternes afsättning,
så lärer nyttan och angelägenheten af
förenämnde anstalter och foretag, hvarigenom
Stat sr Utskottets Betänkande».
Ilandets cultur med stora steg skall befordras
samt nödvändigheten af en särskild Länestyrelse
Icke bahöfvo. någon vidlyftig bevisning.
Det är på dessa s.käl, som lits,kottet icke kan
annat an afstyrka s.ammafldiie.i.iet af ^Jemtlands
Länestyrelse me.l Westernorrlands, enär dessutom
den sistnämnde derigenom skulle endast
kunna lemna en mellin många andra vigtiga göromål
delad tillsyr» på Jemtland; Och hvartill
slutelig en kommer, alt en slör del af Innevånarne
uti danna provins skul e få 20, 30 till 40 mils
Väg till Hernosand, för att söka handräckning i
allt. på Konungens Befallningshafvandes åtgärd
beroende mål, och hvilka vid LandshöfdingeÄmuttet
i Östersund ärligen uppgå till omkting
3000 för Cancelliet, 1000 för Lands-C^ntoiret, och
l,2oa på det sa kaifade Förvaltnings-Utskottet..
Beträffande Riksdag s-full mag; igen -Anders
Mårtenssons yttrande, att Lanis-Staten i Jemtland
knappast skulle kunna ojonas med det bidrag
provinsen le nnar tijl Staten, få Utskotten upplysa,
ätt Länestaten uppgår till omkring 3,400 thdr.
då Jemtlands lans afla Statsbidrag utgöra 169,-  poo R;dr.
I afseende åter på frågan, om Herjeådalens
återförlägganle under Gefleborgs Läns Styrelse,
St a ts-Ut s k ott e ts Betänkande». 37
s5 hafva Utskotten vä! fästat deras uppmärksamhet
på det med denna provins inträffande särskildta förhållande,
att nemligen dess Inbyggare är o nödsakade
att lieie gånger om året besöka de i Gefleborgs
llän befintlige Studer och inträffande mark
pader, dels för] al yttrandet af sine egne producter,
dels. för uppköper af erforderlige Jifsförnodenheter,
och att det sålunda for Hcrjeådalens Inbyggare
vore en väseudtelig fordel oms på samma
ort, dit de af sine Oeconomiske forhällatjdep
aro nödsakade att sig begifva, de ^tillika egde
tillfälle att anmäla och bevaka sine rätts angeli-,
gonheier, i stället för att som nu behöfva vanda
sig till den, i en motsatt rigtning, aflägset b (.lagné
Jemtlands Läns Styrelse.
Men då för afgöranlet af en så vigtig fråga,
sorn huruvida en provins må skiljas från en
Länstyrelse för att ur derläggas en annan, — ep
åtgärd hvarpå ortens förkofran eller aftagande till
väsendtlig del beror; det är af högsta vigt att
fallförliteligen känna Innebyggarnes allmänna önskan,
den påföljd en sadan rubbning kan medföra,
ej mindre för dan Läpestvrelse, hvars, verksamhet
sålunda insfrankes, än för den, hvars omvårdnad
skall ytterligare utsträckas m. 11. nödige
upplysningar, dem Utskottet saknat eller icke
kunnat med erforderlig vis.shet erhålla, så hem-,
ställa Utskotten, örn icke Riksens Högloft* Stan
-
-& Stat* - Ut sk ettets Be t aniand en.
d°r skulle hos Kongl. Maj-t vilja i un lerdfn g3
et anhålla, det Kongl. Majit täcktes ofver den
af Herjeådalens fullmägtige vid innevarande
Riksdag, rn. fl. gjorde framställning, om Herjeådalens
ater förläggande under Gefleborgs Län, låta
höra ej mindre detta Landskaps Innevånare än
äfven L nestyrelsen i Östersund och Gefle, samt
att Kongl. Majit derefter, med Nådigt afseende
a Innebyggarnes yttrande önskan, täcktes vidtaga
dvt beslut, Kongl. Maj;t i Nåder pröfvade bäst
och nyttigast. Dock varder detta till Riksens
Högloft Ständers eget ompröfvande vördsamt öfa
erlemn::dt.
Stockholm den g Augusti 1823.
Nio 4o6.j
Ankom den 15 Aag. 18x3.
Riksens Hoglofl. Ständers Stats
samt Allmänna Besvärs - och
Ekonomi- Utskotts Utlåtande,
rörande de flere vid innevarande
Riksdag väckte motioner,
om nya Post-Contoirs inrättande.
Under yttrande af nästan enahanda allmänna a
sigter, om den lättnad och liflighet i communt*
Stats- Utskottats BMänkanden. m
ration, sorn medelst en ordentlig Postgång heredes
samt med omnämnande af de fördelar, sorn.
derigenom tillskyndas ej blott sjelfva orten der
Postgång finnes, utan äfven hela Riket, hafva
H:r C. G. Gylle n li eim, FTeir Prosten Doctor
For nander, Herr Prosten Herlitz, Herr
Be ekman samt Riksdagsfullmägtigen Olof
Olsson från Wermland uti särskildte, till Statssamt
Allmäuna Besvärs- och Ekonomie - Utskotten
remitterade Memorial, sökt ådagalägga behofvet
af Post-Contoirs inrättande, nemi:
1:0 Vid Alltorps Gästgifvaregård å Norra
Dahlsland af Elfsborgs Eän.
2:o På Östra kusten af Öland.
3:0 På Gothland der någon Poststation utom
den i Wisby för det närvarande icke finnes.
4:0 I Fryxände Socken af Wermland; samt
5:0 Vid Arvika Köping uti nämnde Län.
Men då så väl Utskotten, som Riksens Hög
loll. Ständer sakna den speciela kännedom af al.
la locala omständigheter, som är nödig för att
kunna bestämma om och på hvad lämpligt sätt
Postgång å förenämnde ställen må inrättas, anse
Utskotten sig böra tillstyrka R, H. Ständer, att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla desse
framställningar, med auhållan derjemte, det Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla en noggrann undersökning
4<>
Stats - Uts kottet* Betänkande».
om de uppgift! e Poststationernas lämplighet, sami
i öfrigt låta vederbörande häröfver varda hördö;
da det, på de sig deraf visande resultat, får ankomma,
hvad afseende till bifall eller afslag, å
désse motioner i Nåder kan lemnäs;
Beträffande hvad Riksdags-Fuilmägtigeh Olof
Olsson tillika föreslagit, nemi: att Arvika Köping
mätte bl fva räknad bland lägsta Classens
Städers med åtnjutande af thy åtföljande förmåner,
samt erhålla sin egén Styrelse; Så får Ekonomi-Utskottet
särskildt vördsammeligen Jättra;
döt Utskottet anser lämpligast vara; att då Arvika
Köpings Innevånare finna sig vara i tillfälle
att sjelfve aflöna en egen Stytelse, de då valida
sig” till Kongl. Maj -t med underdånig ahhållati
om tillstånd till dess antagande, samt att, i sammanhang
dermed Stads-Privilegier måtte Köpingen
förutinas; Och får Utskottet, i afseende på
hvad af öfta b eulal de- Eiksdagä-Fullrnäghg slut!igeh
blifvit yttrat Orri flyttning till Arvika af den
vid Sågrnoen hittills hålltie markbad, eri Sadan
flyttning understödja, såsom varande fördelaktig
ej mindre för Köpingens Innevånare; ari afvert
för dea Orrigifvande orten; hvaremot och derest
Hagon ytterligare marknad, efter hvad Olof Olsson
jemväl begärt, skulle finnas nödig och lämplig
1 Afvika, hvilket på Kongl. Majlis Nådiga
bedoria itu: tide lärer få ankotnmä; densamma ej
svré*
Stais-Uisicottets Betänk a n d <! Q,
41
Synes bura ballas i Februarii månad, enär en
Större och längre tid pågående marknad då i Carlstad
inträffar,,
Detta allt öfverlemnas Vördsamt till R. H»
Ständers eget bepröfvande.
Stockholm den 9 Augusti 1333,
N:o 4b^'
Ankom dén 15 Aug. 1S23-.
Riksens Höglofl. Ständers Stats»
samt Allmänna Besvärs» och
Ekonomi-Utskottets Utlåtande,
öfver väckte Motioner, rörån»
de nedsättning i Beklädnads»
Bidraget vid Indeldta Infan»
teriet, m. m.
Hos tledervärda Bohde - Ståndet har Riksdags*
fullmägtigen Anders Danielssotij uti af>
gifvit Memorial anfört, ätt genom de Vid sist*
förflutne Riksdag för Indeldta Infartteri-Rege*
tneniérnes beklädnad faststälde grunder, beklädnads
bidraget gifvit så betydliga öfverskott, att,
4 Sami. 4 Baud. 5 *
4*
Stats-Utskottet» Betan leanden»
enligt en fran Kongl. Krigs-Collegium medJeldt
uppgift hos Bekliidnids-Direcfionerna, i contanta
mede! ock fordringar vid 1822 års slut fanns en
behållning af tillsammans 3-23,107 R:dr g sk. 11
rst. oberäknad afskrifningen för vacante nummer.
Anders Danielsson har ansett häraf tydligen
följa, att dét vid sista Riksdag påräknade belopp
eller leidel munderingsvärde för hvarje Sr, hvaraf
Staten skulle vidkännas hälften och Rotarne
andra hälften, varit större än behofvet erfodrat',
och att minst 4 års slitningstid borde tagas till
beräkningsgrund, så att Rotarne i stället för en
sjettedel?, hädanefter endast komme att .årligen
betala i-8:dels belclädnadsvärde, men som den
nu befintliga behållningen borde komma de beklädnadsskyldige
till godo, har Anders Danielsson
föreslagit, att de för minst ett eller ett och
ett halft år måtte befrias från all utgift samt beklädnads-afgiften
derefter nedsättas till 1 - 4:del
munderings-värde om året, till lika fördelning
emellan Statsverket och Rotehållare.
Uti hvad Anders Danielsson sålunda yttrat
hafva de flesta af Hedervärda Bonde - Ståndets
[Ledamöter instämt, hvaremot Johan Rongberg
och öfrige Fullmägtige från Gefleborgs Rån, såsom
Rotehållare under Helsinge Regimente, yrkat,
att de nu och framgent matte orubbadt vara
bibehållne vid 1681 års Kneckte-contracter samt
Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånig
-
Stas-Utskottets Betan leanden.
43
Let anhållandet Rotehållarne hädanefter må m ed
vadmal få bekläda Soldaten m. m.
TJtom desse till Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens gemensamma handläggning
remitterade Memorialer, har Ekonomiutskottet
fått till sig särskildt remitterat ett memorial
af Moses Johans,son från Vesterbottens
l.än af enahanda syftning och innehåll, sorn det
utaf Anders Danielsson afgifne.
Stats-Utskottet, som först behandlat detta ärende,
får vördsamt tillkännagifva, det Utskottet, till
följe af Kongl. Maj:ts Nådiga .Remiss ä KrigsCollegii
underdåniga Berättelse, orri verkställigheten
af de vid sednaste Riksdag fasstälde grunder
för beklädnadssättet vid Indeldta Infanteri-Bege.
menterna till RiksStånden afgifvit särskildt Betänkande
N: o 253, samt deruti på anförde
skäl tillstyrkt, att den, utaf Anders Danielssontill
223,107: 9: 11: rätteligen uppgifné behållningen
af beklädnadsbidraget måtte få förblifva under
Beklädnåds-Directipnernes ' fortsatta vård och
redovisning, äfvensom att det nu gällande Beklädnads-bidraget,
med andels Munderings värde
zoin året, till jemn fördelning Kronan och Roten.
emellan, måtte intill nästa Riksdag oförändradt
få fortfara; Och som hvad Stats-Utskottet
sålunda hemställt, enhgt ankomne Protocolls-Utdrag,
utaf frenne Riksstånd blifvit bifallet, anser
Utskottet Anders Danielssons och Moses Johans
-
44 Stat» -Utskottets Betänkan den.
sons, ofvanberiirde framstähningar derigenom va-,
va besvarade. — Då Stats - Utskottet derjemte i
sammanhang med Kongl. Krigs-CoUegii ofvannärnnde
underdåniga berättelse, erhållit Nådig
Remiss å Chefens för Helsinge Regimente ur.
derdåniga anmälan om Regiinentets behof af
förbättrade beklädnads-vilkor samt deröfver uti
dess åberopade Betänkande jemväl sig ulåtit, finnér
Utskottet Johan Dongbergs yrkande om brub,
badt bibehållande af 1681 års Kneckte contracter
för Rotehållarne under Helsinge Regemente alltså
nu icke eller föranleda till något särskildt yttrande;
och beträffande Uongbergs [tillika gjorda
framställning om tillstånd för Rotehållarne, att
med vadmal få bekläda Soldaten, får Stats-Uf
skottet yttra, att som Kongl. Krigs-Collegium, uti
dess, underd. Berättelse, bland annat anfört, att
det förändrade bekladnadssättet älven uppmuntra,
de Allmogens och Soldatens arbetsbit, derigenom
att Vadmal, Bov och mindre Munderings-persed,
lar fages af Uandtmannens tillverkningar och deri
6 o Me tillåtelsen sålunda redan är gifven, Stats,
Utskottet icke kan tillstyrka R. H. Ständer, att
med förnvad hemställan i detta hänseende till
Kongl- Maj :t ingå.
Till hvad Stats-Utskottet således P yttrat [får
Ekonomi-Utskottet för dess del endast tillägga,
att Utskottet i dess afgifne Betänkande N:o 99,
9® Directionev till Arméens bekläd
-
Stats-Utskottets Betänkande ti
-
na. d redan tillstyrkt: ”det heldst vadmal eller sådant
kjäde, sorn i Provinsen blifvit tillverka dt
linge vid [Soldatens beklädnad användas,” och
art någon ytterligare åtgärd i detta afseende nu
icke behöfver fd;eslås.
Till B. H. Ständers bepröfvande hemstäl-.
les detta vördsammeligen. Stockholm dell 9
Augusti 4833-
N:o 409.
Ankom den t8 Augusti iSiJ,
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets
yttrande angående den i
Hufvudstaden anlagde Veterinair-Inråttning.
Sedan Stats-Utskottet afgifvit Utlåtande under
Js:o 040, i anledning af Kongl- Maj:ts Nådiga
Proposition, angående anslag, så val till åtskilige
Byggnader vid Veterinair-Invättningen i
Hufvudstaden, sorn till en årlig Stat för samma
Inrättnings framtida underhåll uti dess fullkqm--
46 Stats-Utskcttets Be tänk anden.
nide skick, så-hafva, inom Högled]. Ridderskap?t
och Adeln, Vällofl. Borgare-Ståndet samt
Hedervärda BondeSiåndet anmärkningar blifvit
deremot gjorde, som ansetts föranleda till ärendets
återremitterande, mén af Högvördige,- Preste-Ståndet
är Utskottets berörde yttrande bifallet
elen 5=te nasti. Julii.
Het har blifvit anmärkt hufvudsakligen, att
då Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka det
till Byggnadens uppförande för V-eterinair - Inrättningen
äskade anslags beviljande, utan deremot
yttrat den förmodan, att något annat passande
.Kronans Hus kunde för Inrättningen upplåtas»
hade de Lägenheter bordt uppgifvas, som ansetts
dertill kunna användas; att det för Löneanslagens
beviljande fästade villkor, att nemi gen undervisningen
icke allenast skulle afse Häst-Läkare-Vettenskapen,
utan Boskaps-Medicinen i allmänhet,
blifva föremål för Lärår nes föreläsningar,
såsom varande för landet af allmännaste och
största nytta, vöre desto mera öfverflödigt, sorn
handlingarne upplyste, att undervisning i Boskaps-Medicinen
afven borde vid Inrättningen
ineddelas; att Föreståndarens till 2,000 B:dr föreslagne
Lön borde, efter nuvarande Innehafvares
afgång, nedsättas till 1,200 R:dr, Theoretices
Lärarens Lön ökas från 666 R:dr 52 sk. till det
i den Kongl. Propositionen föreslagna beloppet
1,000 R:dr, anslag af 333 R:dr 16 gk. bestås för
Stats-Utskottets Betänkanden. 47
en Pensionair, Flevernes antal blifva 16, i stallet
för nu tillstyrkte B; och den gjorde förminskningen
af Extra Utgifts-Summan fran 1,500 K:dr
till .1,000 R:dr icke genast vid Inrättningens början
ega rum; samt att de 500 R:dr. Kongl. Maj:t
i Nåder äskat till resepenningar för VeterinairLäkare
bordt anvisas; hvarjemte äfven blifvit
yttradt, att hvad för Veterinair-Inrättningen erfordras
icke borde uppföras på Stat, utan anvisas
pä Besparingame och upphöra, då Inrättningen
förmodades framdeles kunna underhålla sig sje f,
samt att Stats-Utskottet torde infordra och till
Riksens Ständer inkomma med fullständig uppgift
å alla de anslag, sorn af Staten blifvit gjorde
till Akademieme i Riket och andre slike
Stiftelser, på det derefter underdånig framställning
må hunna göras om deras framtida användande,
m. m.
Hvad först beträffar frågan om anslag för
uppförande af de Byggnader, som för Veterinair-Inrättningen
ansetts nödige, så äro i Utskottets
öfvertygelse de skäl, som verkat dertill, att
någre medel för detta ändamål icke blifvit anviste,
fullt gällande och hafva icke blifvit uti
anmärkningarne vederlagde; förmodandes Utskottet
sig framdeles blifva i tillfälle att uppgifva de
Lägenheter, som kunna blifva disponible att för
Inrättningen användas, men hvartill icke ännu
något bestämdt kan föreslås.
48 St at s - tits kot tets Be iankander!»
Döt villkor lötskottfet för anslagets beviljäft»
de ansett böra fästas* att undervisningen icke ena
dast afser HäsvLa kare-Vetenskapen, utan [att Bo»
skaps-Medicinen i allmänhet borde blifva ett
hufvildförémåt för Lärafnes föreläsningar, såsom
äfven
bytta* liar|Varit föranledt deraf* att den af sär»
Skildte Committérade för Inrättningen föreslagna
plan synes hafva för ändamål att behandla Bo»
skaps-Mediciiien såsom en mindre vigtig *elléf
underordnad del af Veterinair-kunskapen, hvilket
åter icke instämt med Utskottets åsigfer, som an»
Sett Boskaps-sjtilcdomafs botande utgöra en vä»
sendtlig del af denna kunskap, jhvats spridande
kunde förekomma större förluster och på Landt»
mannens bestånd hafva icke finga inflytande.
Beträffande den, likväl af andre motsagde
érindran, att det föf föreståndaren föfeslagne af»
lönings-belopp 2,000 R.dr borde, vid nu Varande
föreståndares afgång* minskas till 1,200 R:dr Ris
och således endast denna sednare summa på Stat
Uppföras; så, enär den person, sorn vid denna
Syssla varder anstäld, bör hafva förväffvat ailä
de kunskaper, så Theoretiska sqm Practiska hvil»
ka vid Veteriftair Inrättningen, såsom én för ari»
därtlålet fullständig undervisnings-anstallt* skola
meddelas* och hans hela tid synes blifva Upptä»
gen af de göromål, som denna befattning tillhu
fa,
Stats-Utskotfet* Bet änkan den.
ra, hvarvid jemväl i betraktande torde böra komma,
att Föreståndare-Sysslan vid Veterinair-Inrättningen
i Stockholm är den förnämsta plats
i denna väg och den högsta befordran en Ve'
terinair-Läkare kan erhålla; har Utskottet ansett
det nu ,föreslagne Lönebeloppet af 2000 R:dr
äfven för framtiden böra bestås.
Någon tillökning uti det af Utskottet till
666 E:dr 32 sk. föreslagne Löne-anslag för Theoretices
Läraren kan icke tillstyrkas, med afseende
å dennes åligganden, som böra blifva mindre
trägne och mödosamma, enär, såsom Utskottet
i dess förra Utlåtande om Veterinair Inrättningen
sig yttrat, Föreståndaren förmodas blifva
i tillfälle att äfven i den Theoretiska delen af
Veterinair-kunslcapen, lemna undervisning, hvarigenom
synes göra tillfyllest, att till hans biträde
förordna en Adjunct, för hvilken den af Ut
skottet föreslagne Lön visserligen bör finnas mera
tillräcklig, än de Lönevilkor, som äro dess vederlikar
i allmänhet anslagne, särdeles om tillfälle
skulle gifvas att lemna honom fria husrum
uti den Lägenhet, som möjligen kan varda för
Inrättningen anvist.
Då Utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka
den projecterade aflöningen, 333 R;dr 16 sk. årli
-
•f Samt, f Cand,
4
r;o Stats-Utskottets Betänkanden.
ligen för en så kallad pensionair, med hvilken
egentligen åsyftades att tilldana en skicklig person,
som kunde vid Inrättningens nu varande
Föreståndares afgång, emottaga dennes befattning,
har Utskottet grundat sådant derpå, att med säkerhet
bör kunna förväntas, det någon af de öfrige
vid Inrättningon anstälde personer skola ge"
nom enskild omtanka söka vinna den kunskap,
ii.s gt och erfarenhet, att, vid Föreståndare-tjenstens
ledighet, han kan till denna befattning och
dermed förenade betydliga inkomster vinna befordran.
Detta synes Utskottet vara så instämmande
med det naturliga .förhållandet och den i
alla andre tjenstevägar vanliga ordningen, att det
ovanliga förhållandet, att pensionera en person,
för att sätta honom i förbindelse att framdeles emottaga
en tjenst, hvarvid äro förenade betydliga,
fördelar och således otvifvelaktigt skall blifva
föremål för mångas sträfvanden, skäligen bör
finnas vara en öfverflödig omsorg.
Erfarenheten har redan vitsordat, hvad Utskottet
förmodat, att enskildte, som åstunda inhemta
kännedom af Veterinair-kunskapen, skola
finnas beredvillige att erlägga den afgift, hvarfö.
re Elever vid Inrättningen kunna underhållas;
Och då undervisningen bibringas af skicklige
Fara re, synes ej vara att befara, att antalet, som
komme att begagna denna undervisning, icke
Ståts-Utskottets Betan kan den. 51
blifver emot .Landets behof svarande, ehuru endast
åtta Elever af Staten underhållas: Anseende
Utskottet det Allmännas pligt egentligen upphora
med det öppnade tillfallet till undervisningens
erhållande och icke höra ovillkorligen utsträckas
ända derhän, att Staten äfven skall försörja dem,
som emottaga undervisningen; Hvadan Utskottet
förblifver vid dess förra förslag äfven i denna
del; Likasom hvad angår anslaget af 1000
R:dr till extra utgifter, hvilket Utskottet tror böra
blifva tillräckligt för en Inrättning, sådan som
denna, der inkomster för arbete vid Smidjan
derjemte icke kunna saknas.
Utskottet har vid frågan om Reglering af
Medicinal-Staten och de derunder förslagsvis
samt emot redovisning uppförde 8,000 R:dr tili
kostnader vid farsoters och smittosamma sjukdomars
botande, samt fria inedicamenter för fattige
sjuke, hvarunder tillika begripes sjukhuset
i Wadstena, samt hvad förut särskildt varit beStådt
till Ambulatoriska C urhus i Provincerne*
yttrat, att, emedan Wadstena Curhus bör kunna
underhållas af den i Länet inflytande Curhusafgiften
och behofvet af bidrag till Ambulatoriske.
Curhus i Provincerne jemväl upphöra genom
de tillgångar, denna afgift lemnar, berörde anslag
syntes böra med 2000 R:dr förminskas och hädanefter
utgå med 6000 R:dr. Vid detta anslags
bestämmande för framtiden hade Utskottet
S t a t s - U t s .k o 11 e ts B e tänk a ad'e h.
för afsigt, att deraf äfven skulle bestridas rese*
kostnader för Veterinair-Läkare, och något särskilt
dertill icke behöfva anvisas, Och enär Utskottet
vunnit öfvertygelse derom, att berörde
anslag varder tillräckligt, äfven i detta afseende,
anser Utskottet anmärkningen endast föranleda
tillden hemställan,'att detta förklarande varder
iagttaget uti den underdåniga skrifvelse om Veterinair
- Inrättningen, sorn Riksens Ständer j till
.Kungl: Maj:t aflåta.
Egenskapen af Veterinair-Inrättningen, såsom
utgörande en
dande och underhållande af Veterinair-kuriskapen,
vederlägger den anmärkning, som blifvit
gjord, att hvad sorn dertill erfordras, icke borde
uppföras på Stat, utan anvisas på Besparingarne;
De utgifter, som ansetts framdeles, då
Inrättningen vunnit stadga, kunna bestridas af
dess inkomster, hafva blifvit föresiagrié att beviljas,
endast till nästa Riksdag; Och Utskottet tror
sig således hafva med all möjlig ^noggrannhet
urskiljdt behofvens beskaffenhet och derpå grundat
förslaget.
Sluteligen hvad angår den inom BorgareStåndet
yttrade önskan, att Stats-Utskottet, : .borde
infordra och till Riksens Ständer inkomma med
fullständig uppgift å alla de anslag, sorn af Staten
blifvit gjorda till Akademierne i Riket och
Sta t * - Uts kotte ts Betänkanden.
andre slike Stiftelser; så är detta en ny fråga, som
med frågan om anslag för Veterinair-Inrättnin*
geri icke har någon gemenskap och är derjemte
af beskaffenhet att icke kunna af Utskottet åstad,
kommas. Detta öfverlemnas vdrdsamligen till
Riksens Höglofl- Ständers profning, tillika med
reservation af någre Utskottets Ledamöter.
Stockholm den 12 Augusti 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högloflige Riksens Ständers
Stats - Utskott den 12 April
1823.
s. D. Då nu till justering upplästes Uttkottes
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess afgifne Yttrande angående anslaget till
Veterinair-Inrättningen, förklarade Herr Majoren
Friherre Hjerta, Herrar Öfverste-Dieutenanterne
G. Hjerta och von Heyne samt [Herr Biskopen
Doctor Wallenberg, under åberopande af sine
reservationer, då ärendet förra gången hos Utskottet
förevar, sig icke kunna instämma uti detta
Utskottets Utlåtande; hvilke särskilde tankar,
i anledning af derom gjord begäran, skulle till
54 Stats - Utskottets Betänkanden.
de Respective Riks-Stånden] åtfölja. År och
dag sorn ofvan.
Ex Protocollo
J. C. E o r i c h.
N=o 41O.
Ankom den 18 Aug, 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, om
Pension vid afskeds-tagandet
för Justitise- Rådet Blom.
• 9
Ofver fötjande Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständers Stafs-Utskott med lustitisjRådet
Bloms underdåniga ansökning, om Pension
vid afskedstagandet. Gifven Stockholms Slott den
lj Iulii 1833.
”Till Kongl. Maj:t har Justities -Rådet och
Commendeuren af dess Nordstjerne-Orden, J. R.
Blom inkommit med underdånig ansökning, att
då han, vid nu uppnådd nära 61 års ålder, efter
40 ars tjenstetid, i anseende till försvagad hälsa
och märkligt aftagande_syn, med värk i ögonen,
Stats-Utskottets Betänkanden. 55
enligt sine Läkares tillstyrkande, nödgas i underdånighet
begära afsked ifrån Justita® -RådsEmbetet,
Kongl. Majit måtte täckas i Nåder tillägga
honorm för dess återstående lifstid, årlig pension
till lika belopp med Justitiae-Råds Lönen
jemte åtföljande Taffelpenningar.
Kongl. Maj:t. som låtit sig denna underdåniga
ansökning föredragas, har dervid med Nådigt
deltagande erfarit, att Justitiae-Rådet Blom
icke vidare kan, utan fara för synens förlust,
med Utöfningen af sitt vigtiga Ämbete fortfara
och då Kongl. Majit fördenskull härjemte i Nåder
öfverlemnar förevarande ansökning till Ri_
kets Ständers Stats-Utskotts vidare åtgärd, vill
Kongl. Majit fästa Utskottets uppmärksamhet på
de för bifall till densamma talande skäl af Sö.
kandens beklagligen iråkade oförmögenhet till
fortsatt tjenstgöring, hans i flere hänseenden utmärkta
förtjenster samt hans behof af de sökte
pensions-villkoren, till vinnande af en bekymmerlös
bärgning på sin ålderdom.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Statsutskott
med Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. D- Skogman.”
Stats-Utskottet* Betänkande^
får Stats-Utskottet härmed afgifva dess yttrande
till Riksens Höglofl. Ständer.
Genom de handlingar, som blifvit den Nådiga
skrifvelsen bilagde, och deribland ett i Laglig
form utgifvet Läkarebetyg, är stvrkt, att Herr
Justitiae-Rådet och Commendeuren Blom är nära
61 år gammal och varit i det Allmännas tjehst
i fulla 40 år, men att han, under mångårigt stillasittande,
nattvak och träget sinnesarbete, ådragit
sig en försämrad hälsa och i synnerhet en
märkligt aftagande syn med värk i ögonen,
smärta vid stark dager och eldsken, samt ofta
oförmögenhet att läsa, hvilket gifver föga hopp,
att synen skall återkomma, men påkallar fullkorn,
lig ledighet från Ämbetet, så vida den ännu återståencle
synförmågan skall kunna bibehållas.
Het förekommer härvid, såsom Herr Justiriae-Rådet
jemväl uti dess underdåniga ansökning
anfört, att i det förhållande nan är, utan enskild
förmögenhet, han antingen måste välja
mellan alternativen att fortfara i tjensten och förlora
det återstående af synen, eller att skiljas
derifrån och söka bibehålla den lilla synförmåga
han ännu äger: och då han valt det sednare, utgör
detta i bredd med en naturlig omtanka för
eget bästa, ett agtningsvärdt bevis för den för.
tjenstfulle Ämbetsmannen, som inseende sin oförmåga
-
8 ta ( s - Ut sio 11 ets Betänkande» gj
måga, att med dess vanliga verksamhet utöfva
det anförtrodde vigtiga Ämbetet, heldre derifrån
afträder, än han begagnar den honom i författningarne
förvarade rättighet att dervid bibehållas,
ehuru saknande drift att Ämbetet tillbörligen
utöfva, eller bragt ända till den ytterlighet
att öfverlemna göromålen åt andre, utan att
likväl kunna frånkännas inkomsterne.
Uti Kongl. Majrts Nådiga Kungörelse af den
'29 Junii 1798, om pensioner för sådane afskeds,
tagande Civile Ämbets- och Tjenstemän, som,
innan de uppnått 70 års ålder, befinnes oförmögne
att tillbörligen bestrida Kongl. Maj:ts och Rikets
tjenst, är stadgadt, att sådane skulle erhålla
pensioner till deruti efter ålder och tjenstetid
lämpadt belopp; som, innan de uppnått 70 års ålder,
äro utarbetade eller förlorat de för tjensternes
förrättande oumbärligaste sinnen och lemmar,
eller äro besvärade med obotliga sjukdomar eller
sinnessvaghet med mera, som till tjenstens vederbörliga
bestridande gör dem oskicklige; Och ehuruväl
härvid endast omförmäles Ämbets- och Tjenstemän
med 600 Rtdrs lön och derunder, hvilket
dock lärer härröra deraf, att detta belopp då utgjorde
Collegii-Råds Lön, synes tillämpningen
deraf till Innehafvare af de sedermera inrättade
Justitiae-Råds Ämbeten, dock utgöra en på billighet
och rättvisa grundad fordran.
4 Sami, 4 Bmé,
5$ St as - Uts k o 11 efs B e tän Itand e n.
Da likväl med dea strängaste tillämpning af
denna författning, Herr Justitiae-Rådet Blom, i
förhållande t 11 sin ålder och tjenstetid, endast skulle
kunna i .pension erhålla tre fjerdejelar af inne.
hafvande Hon, och således, enär Utskottet icke
kan tillstyrka hans anhållan, att tillika få behålli
T.if elpenningarne, komma att frånträda unge.
får hälften af de inkomste-, han vid Ämbetets
utöfning hittills njutit, detta skulle utgöra en
högst känbar minskning och möjligen sätta honom
i bekymmer för en efter ålderns kraf och
innehafvande värdighet i samhället någorlunda
passande utkomst, har Utskottet, som till de ojäfagtiga
bevis af Herr Justitiae-Rådet Bloms Äm
9
,
betsrrnnna förtjenster, han af allmänna opinionen
sig tillvunnit, ansett böra häggås dess deltagande
uti utarbetandet af vår nu gällande ConstitUtion,
och ett irpårigt verksamt deltagande såsom granskande
Ledamot uti förslagets utarbetande till
ny Civil och Criminal-Lag, icke kunnat tveka
att, vid desse till Herr Justitiae-Rådets fördel gemensamt
verkande omständigheter, tillstyrka Riksens
Högloft. Ständers bifall dertill, att han vid
afskedstag mdet må, med uteslutande af Taffelpt
nan g irna, erhålla pension, Svarande emot hela
L( nen. att under dess återstående lifstid från
Allmänn Ind-agnings-Staten utgå; Dock under
det uttryckliga förbehåll, som Kongl. Maj:t fästade
vid en år 1814 inträffad händelse, då en
bland högrte Domstolens Le amöter för sjuklig
-
Stats- Utskottets Ettan landen- 59
het erhöll Nådigt afsked med pension till enahanda
belopp med lönen, att sådant icke må ut'
göra något praejudicat för framtiden.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning hemställes
detta vördsamligen; Lärandes hos KonglMajit
i underdånighet anmälas det 1 e.dut, sorn
häröfver varder ineddeldt.
Stockholm den 33 Augusti 1823.
Nio 411-
Ankom den 18 Augusti 1823,
Riksens Högloft. Ständers Stats -  samt Lag-Utskotts Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens
afgifne yttrande, öfver Herr
]. Linströms motion, angående
Hof-Rättens öfver Skåne
och Elekinge ställande på
Indragnings-Stat m. m.
Det af Stats- samt Lag-Utskotten den sisil
Maji afgifne gemensamma Betänkande, i anled
-
io luti - Utskottet» Betän iaflde»
ning af Herr Jacob Linströms Motion, om HofRättens
öfver Skåne och Blekinge ställande pa
Indragnings-Stat; [samt om upphörande af den
Advocat-1'iscalen i Götha HofRätt tillagde ersättning
för förlorade sportler med 500 Ihdr,
och uti hvilket Hof-Rättens bibehållande blifvit
af Lag-Utskottet tillstyrkt, samt sportel-ersättningen
åter af Stats-Utskottet till uppförande å Indragnings-Staten
föreslagen, har frän Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Vallöf}. BorgaretStån.
det blifvit återremitteradt i hela dc-ss vidd, från
Högvördige Preste-Ståndet endast i afseende på
Hof-Rättens bibehållande, samt från Hedervärda
BondeStåndet; Som godkändt .Betänkandet i den.
na del, endast i hvad som_ rörde sportel-ersätt*
ningen.
Le anmärkningar, som blifvit gjorde emot
Lag-Utskottets yttrande om nyttan och behofvet
af den för Skåne och Blekingen inrättade HofRätt,
innefattas hufvudsakligen i de omdömen:
att Utskottet för behofvet af den nya Hof-Rätten
endast åberopat sin egen erfarenhet och ej skälen
för densamma: att de under sednare åren
okade rättegångarne härflyta mindre af tilltagande
befolkning och rättsförhålhnden, än af tillfälliga
och öfvergående omständigheter, såsom rubbning
i pennigeförhållandet cch obestämde Policeförfattningar
m. m.; Att ändamålet eller Rätte,
gångarnes snaj;a afgörande kunnat med mindra
Stats-Utskotte t* Betänkanden. 61
kostnad afhjelpas om Götha Hof-Rätt blifvit förstärkd
med en Division eller fått begagna adjungerade
^Ledamöter; Att ett ökadt antal ÖfverDomstolar
lättar Rättegångars utförande och i
följd deraf ökar deras antal, hvilket Riksens
Ständer, genom fattade beslut i fråga orri Permanente
HäradsRätter och Revision skill i ngs bibehållande,
sökt förekomma; Att Skåne och Blekinge
på bekåstnad af Rikets öfiige Provincer
tillskyndats en obillig förmån; Att en sådan fördel
med mera skäl bordt tilldelas de Norra Provi
ncerne; Att bibehållandet af den jnya HofRätten
möjligen kan gifva anledning till flere
dylika Inrättningar innan nästa Riksdag inträffar?
Att Stats-Rådet lär hafva afstyrkt stiftandet af ifrfgavarande
HofRätt, samt slutligen att Dag'
Utskottet skall hafva förbisett Herr Bagges uti
Vällofl. BorgareStåndet afgifne yttrande i anledning
af Herr Dinströms motion.
Mot uppförande på Indragnings-Stat af de
500 Ridt-, som Kongl. Maj:t i Nåder funnit godt
tillägga Advocat-Fiscalen i Götha HofRätt folden
minskning i sportler han fått vidkännas, genom
Skånes och Blekingens skiljande från nämnde
HofRätts Jur sdictioti, har åter blifvit invändt:
att noga skillnad bör göras emellan Bön och
sportler; Att den förre genom Fullmagten blifvit
Ämbetsmannen försäkrad och ej utan motsva\
rande ersättning kan honom fråntagas; men att
62 Stats-lJts kot tets Betänkanden.
sportler deremot aro en tillfällig inkomst beroende
på flere eller färre göromål samt ingalunda
genom Fullmagten garanterad till visst belopp;
Att Advocat-Fiscalens (påräknade sportel-inkomst
bestar af böter samt så kallade inbindningspenningar,
hvilka af hvarje HofRättens. jurisdictiorr
underlydande Domare vanligen'^erlägges; men
om någon minskning i de förre uppkommer, så
eger lian ock en motsvarande lindring i det besvärliga
och oftast obehagliga Actors-kallet; Och
hv icl inbindnings-penningarne angår, så äro de ej
någon i Lag grundad inkomst; —- Att den uppgifne
ersättningen för de frångångne 10 Dornsagorne
är vida öfver hvad skäligen kan förmodas
tiafva Advocat-Fiskalen tillflutit, enär han, efter
samma beräkningsgrund, i annat fall hittills skolat
egt omkring 2,500 R:dr i sportler; Att Utskot"
ten ej uppgifvit några grunder för ersättningens
bestämmande till 500 R;dr, då det likväl varit
dea rätta, att utaf Lagman Hedenstjernas uppgifter
till Taxeringen före samt efter HofRättens
i Christianstad inrättande, utröna skilnaden i sportelbeloppet,
och hvilken skillnad, efter verkstäld
uträkning, ej skall utgjort mera än 146 R:dr.;
samt ändteligen, att en sådan ersättning skulle
blifva ett ganska farligt praejudicat eller lägga
väsendtligt hinder i vägen för den af behofvet
länge påkallade och nu snart förväntande regleringen
af Administrativa Styrelse-verken.
Sta fs Utskott eta Betänkandet». 63
Detta med hvad mera uti änmärkningarne
innefattas, hafva Utskotten tagit uti noga öfvervägande,
och får Lag-Utskottet, som anser det
tillkomma sig att endast besvara dessa anmärkningar
i hvad de angå nvttan och behofvet af den
för Skåne och Blekinge inrättade HofRätt, nu
vördsamt anföra- att den erfarenhet om yppad
balance af göromålen inom Götha HofRätt, som
Utskottet såsom skäl för dess yttrande omnämnt,
grundar sig på HofRiitténs allmänt kungjorde arbetsförteckningar,
samt att Utskottet icke ansett
nödigt, att, medelst Ziffertalens utsättande göra
den Arithmetiska framställmng i ämnet, som uti
Allmänna Tidningarne, der desse arbets-förteckningar
blifvit intagne, varit lör livar och en tillgänglig;
— Utskottet kan ej frångå sin yttrade
öfvertygelse, att anse tillväxt i odling, näringar
och befolkning, samt deraf uppkommande ökade
rättsförhållanden såsom hufyudsakliga orsaker till
förökade rätteg ngar, heldst deras antal varit i stigande
flere år innan sednaste hvälfning i penningeförhållanden
inträffat och ännu fem år efter
densamma fortfar att vara det; Och hemtar
Utskottet häraf stöd för sin mening att en ständigt,
och en ej blott för tillfället, eller genom
adjunction, ökad personal af Götha HofRätts Ledamöter,
varit oundviklig, om ej Domare-göromålen
skulle blifva hvilande i HofJRatten. Detta
behof har Lag-Utskottet funnit vara pä det
mest tjenliga sätt uppfyldt genom den af Kongl.
$4 St ats - Uts leot tet* Be tänkandera
Maj:t i Nåder inrättade Hof-Rätt ofver Skåne
och Blekingen. Utskottet har uti Betänkandet
anfort skälen till dess öfvertygelse, hvartill jemväl
kommit i betraktande, att Invånarne uti de
från Danmark eröfrade provinserne år 1669 uti
6:te puncten af Malmö Recess-yttrat underdånig
anhållan, om en särskild Öfver-Domstol, hvarom
Kongl. Maj ts derå afiåtne Nådiga svar jemväl
lemnat dem förhoppning; Och Utskottet får nu
tillägga, det Utskottet med tillsyn i underlydande
Auctoriteter haft afseende icke allenast på
Advocat-Fiscalens verkningskrets, utan äfven på
det tillfälle Hof-Rätten uti ett mindre vidsträckt
Dom-område eger, att personl gen lära
känna dem, som under dess Jurisdiction egnat
sig åt Domaregöromålen och att följaktligen vid
behof vet af Extra Domare, dertill alltid kunna
utse sådane personer, hvilkas skicklighet är HofRätten
känd eller och dess egen betjening, samt
att genom egne Fiskaler leda och påskynda rnnsakningen
uti grofva brottmål. Utskottet har
för öfrigt lika litet i denna som andre till dess
handläggning remitterade frågor kunnat godkänna
den sats, att rättegångar böra genom omkostnader
och tidsutdrägt vid deras afgörande försvåras.
Den som med skäl går till rätta lider
derigenom' obilligt och för den, som af trätlystnad
drifver obefogade rättegångar, äro mötande
svårigheter föga verkande band. Dessutom
tros
fitats-Utskettets Betänkande!* ty
Bror Utskottet att en påskyndad behandling af
räliegårgs ärctider snataie skall minska än oka
deras antal. En part, som sjelf finnér sill talan
lagstridig går ej till Rätta, da han ej kan hoppas,
att vinna nfgot genom uppehåll i sine förbindel*
sers uppfyllande,
Anmärl nlrgen derom, att de i Hörra delea
af Riket belägne orter äfven äro i behof af en sär*
skild HofRätt, vill Utskottet deremot ej bestrida;
Och om HofRätt der varit inrättad, samt motion
blifvit Väckt om dess indragning och enahanda
förhållande sig företett, som med den nu ifråga*
Varade HofRätt, hade Utskottet derom skolat stad*
lia uti samma t llstyrkande, som det Utskottet nit
afgifvit; Men omöjhgt kan den olägenhet de norra
Provinserna t detta hänseende ännu vidkännas,
förmå Utskottet att tro, det Skåne och Blekingen
nödvändigt böra återföras i lika belägenhet;
hvadan Utskottet icke »lier katt anse, att,
genom dr n förmån, sorn den nya HofRätten be.
rfeder Skåne och Blekingen, någon orättvisa blif*
Vit till .skyndad Rikets öfrige orter.
1)’, enligt dét förut afgifna Betänkandet, lagutskottet
funnit den af Kongl. Majit i Nåder vid*
lagr:e åtgärd» att för Skåne och Blekingen inrätta,
en särskild HofRätt, vara för ändamålet, JLagskip*
4 Sé»t, 4 Små*
i
'66 Stuf* Ut si otte is B e! t änkan dea.
'ningéis skytt Igarrimä o6h öafbri.itna gang mest
tjenlig^ har Utskottet i och med detsamma yttrat
9:g dfvér Iterr Bagges förslag* deruti én annan
'Utväg tillstvrkes och hvilken Utskottet aflsett
fhindre tjenlig; Utskottet får nu ytterligare, i anledning
af den gjorda anmärkningen tillkännagifva,
det Utskottet anser en styckning af Gotha
UofRäUs Jurisdiktion, hvarigenom en af de närmast
intill Jonkoping belägne Provinser skulla
underläggas Svea HofRätt, vara aldeles ol.rnplig.
Slutligen fur Lag-Utskottet yttra, att det ické
ansett sig tillständigt, att grunda något omdöme
-på gissningar om hvad Stads-Rådets Ledamöter
möjligen må hafva tillstyrkt, rörande den nya HofRättens
inrättande, eller att taga i beräkning den
■möjliga förmodan, att detina HofSätts bestånd i
framtiden' skulle kunna gifva anledning till flere
•dylika Domstolars inrättande. Detta allt har icke
verkat på den i Betänkandet yttrade öfvertygelse,-  att deö riya Hofrätten médförpr nytta och är af
behofvet påkallad, hvilket omd ärne Lag-Utskottet,
under åberopande af de sa val deri sorn de nu
ytterligare anförde skäl, härmed förnyar.*
Sedari Lag-Utskottet salund i besvarat och
utredt de aflrnärkninguf som blifvit gjorda emot
dess i detta ämne me.ldeldte utlåtande och det på
afgörandét af denna del utaf frågan ankommer*
huruvida de för den nya HofRatténs Ämbets- och
Stats-Utskottets Reta rikanden
-
Tjenstemanna-Personal bestämda löner samt hust
1
yres-ersäitnirgen för de runi, sorn till bemäld’*.
HofRatf äro uppl itr.e tn. ni., skola a Stat uppforas
eller ej, anser Stats-lJtskoftet sig en.iäst bora vördsamt
namna, det. Utskottet a iva x ta r Riksens San"
ders härom fattande beslut, och skall, i hant eisa
Uag-Utskottets tillstyrkande vinner biLl, vid dea
1 Ju vande RiksStatetts upprättande, ä Andra Titela
iagttaga och Uppföra deri tdlökta utgift, sorn deraf
hillver en följd.
I anledning af de anriärkningir, som blifvit
gjorde vid Stats Utskottets hemställan, om uppförande
ä In Iragnings-Stat af den Lagman Hedenstjerna
i Neder tillagde sportel-ersäitping, får Utskottet
vördsamt anföra, att då Kongl. Maj:t under
den 27 October *820, i Nåder funnit godt
försäkra Advocat-h iscalen Lag nan Hedenstjerna
om en årlig Gråtification, såsom ersättning flir
den spqrtel-förlust han fatt vidkännas.genom Skånes
o.ch Blekinges skiljande fran Gotha HofRatts
Jurisdiction, och hvilken ersätt, ing Kongl Majit»
p;å grupd af det utaf Lagman Hedenstjerna underdanigst
styrkte förhållande, att lian nemligen
från Skåne, Blekinge och Halland, hv 1 ket sistnämnde
I,andskaps skiljande faån Götdia HofRätt
då afven lärer varit i fråga, i spor.tei-in.
komst åi ligen egt omkring 770 R:dr, i Nader
pröfvat skäligt fastställa till 500 Rtdrj så anser
Utskottet deraf följa, a[t Lagmannen Uedenstjer
-
PS Stau-tTtekottets Bet2nkandsa.
na icke lärer kunna betagas, att fortfarande under
»in tjentsetid åtnjuta oftanämnd® honom i Nåder
försäkrade ersättning; Likväl, och sam Kongl^
Maj:t, uti Dess nyssberörde Nådiga Bref, tillika
förklarat, att Lagmannen dertill icke egde någon
bestämd rättighet, sä får Utskottet, med afseende
sä val hera, som å hvad de gjorde anmärkningerne
i öfrigt innehålla, i så måtto frånträda dess .
förut meddeldte yttrande, som Utskottet nu icke
vidare tillstyrker ifrågavarande ersättnings uppförande
å Stat, utan torde densamma, så vidt
Skane och Blekingen fortfarande blifva skilj de
från Götha Hof-I-iätts Jurisdiction, hädanefter»
sorn hittills, få utgå af de Besparingar, som å
Riks-Statens. Andra Hufvud-Tittel kunna uppkomma.
Stockholm dea 15 Augusti xSsj.
N:o 4UAnkem
den tS Auj. 13:3.
Riksens Högloft. Ständers Statsoch
Bevillnings-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition,
Ståts-Utskottets Betänkande!*. 69
angående Extra G mfvu-hj esperi
i Stora Kopparbergs
Län.
,T ,
ill Stats- och Pevillnlngs - Utskottens gemen,
samma handläggning, har blifvit remittera dt följande:
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rik.
sens Ständer angående föreslaget upphörande af
Extra Grufve-hjelpen; Gifven Stockholms Slott
den 23 Jannarii 1823,
(Se i:a Samlingen i:a Band. s. 31g, 320.)
Af de Ed er efter tillika i Nåder meddeldte
handlingar hafva förenade Utskotten inhemtat, ntt
den ifrågavarande så kallade extra Grufve-hjel.
pen, enligt Konung Gustaf Adolphs Bref den
23 Laji 1626 tillkommit i uråldrig tid och från
början varit ett frivilligt åtagande af Allmogen
1.11 Stora Kopparbergs Grufva, då den för tima de
olyckor helmida repareras och förl yggas; att denna
Grufvehjelp bestått i utgörande af åtskillig©
sb gs Stockar jemte visse dagsverken efter hemmantal
i de Socknar der den eger mm- nemligen
uti Svärdsjö, Wika, Thorsångs, Sundborns,
Tuna. Ofvanl.ron, Gagnefs, Mora, Orsa, Elfdahln;-
W. njans, I.eksands, Rättviks, Ore, Å'e och
Bjusås Sochnar, samt efter åsatt Krono-värdi bestiger
sig till 310 Rtdr 36 sk, 3 rst.; att AlhnQ*
Stas -Utskottets Betan kand ert.
gen deremot egt åtnjuta frihet från andre Gärder
och' 'betalningar, samt, likmätigt Kongl. Besöla,
tioren af den i3 December 1765 afven iian hela
Bi ksdags-Ijpvillninc e t och Extra Ordin trie utslyhler,
* sä larre och intill dess framdeles sadaA»
författningar Ljc-fyo vid tagne, hVarif enom Allfriogen
kunde Grufve hje'p-lasten un Ig a, då den*
pä sätt sorn den öfrige Allmogen, borde de förefallande
Bevilln.ingap och Extra Ordinarie Utskylder
underkastad vara: att vid 3789 års Riksdag,
jemnlikt Bevillnings - Förordningen den 28
Aprril samma år 2alra Art. 2 §. 1 erörde frihet
inskränktes till hälften af hvad annan Rikets,
A!J noge i Bevillning skulle erlägga, hvilken
lindring oförändrad fortfarit till 1815 års Riksdag)
då i c, Art. 4. §. 5 mom. af Bevillnings-Förordningen
infördes, att Allmogen finge åtnjuta enahanda
lindring ej blott för Grufve-hje}pen, utan
ock för Mantals-kofen; hvilka likväl, såsom en
mot Mantalspenningarne svarande personel - afgift,
tillförene utan sådan lindring i Bevillnin.
gen utgått med 3 - sadels stig kel personen,
samt att Extra Grufve-hjc-lpen, jemte en del andre
förfiningar till Koppar-Bergslaget blifvit, genpm
Kongl. Brefvet till Kongl. Kammar-Collegium
och Stats-Gontoiret samt Kongl. Bergs-Collegium
af den 5 Martu 1805, vid då verkställd reglering
af Bergslagets friheter, indragen till Staten, emot
1 edsättning i bclappet utaf Kronans Afrads-Kop-.
par, hvarefter denna Grufvehjelp, förvandlad i
'8 ta ts-tjts k ot t ets Be tan ka ndetv 7i
penhirigar efter årlig Markegång* Ingått till StatsWerke
t. i
Uti de undérdåniga Utlåt andén* som i fråga
örn Allmogens sökte befrielse från Mai t:l penningarnps
utgörande i Kol efter ryssna ni ri de be
räkningsgruntl* blifvit äfgifrié af Kongl; Majus
Befallningshafvande i Stora Kopparbergs Uän, deli
aa November 1817
Bergs-Collegiferne den 4 Maj iSig, är ahfbrdt, att
Grufve-lajeljaen och Ma n‘als-Kolen* såsom arne
särskilde litsl yIder origigt blifvit för! landade
i 1815 års B&villnings-Stadgaj hvarigenom deri
Allmoge* söm icke ålegat Grufve-hjelpen, kommit
ätt njuta en förut icke medgifvéfl ocli oförtjent
lindring i både den personella och ägande
rätts Eévillningen; men deri del af Ällmcgeri
som denna Grufvu-hjelp erlägger, icke vunnit
någon motsvarande fördel utöfver hvad dem tillkom
efter förre Bevillnings-förfättningar; Och
borde alltså genom den i afseende på Mantals^
kolens utgörande tillstyrkte förändring att Allmogen
skulle undfå betalning af Bergslaget för desse
kol efter Matkeg?ngspris och sålunda ej komma
att erlägga högre Mari
Allmoge* omförmalde lindring i Bevillnir gert
helt och hådlet upphöra för den Allmoge, som
Ondast utgjorde Mantols-kol och icke någon Grufvehjelp;
Äfvensom Kongl. Majtts Befallningshafvande
ifrågaställa att denna Extra Kanta, eller
7* Stafs -Utskott set Bet Sn kandefi
-
Grufvu-hjelpen, jemväl, till vinnar de af 1 ikb.et i
beskattningen, kui de upphöra, samt Kong!. Kammat-CoIIegium
i, anledning häraf t ch på den
grund att Grufvu-hjelpen icke på Fngt när upp,
ginge till det belopp, som lindra gen i Bevillnu
gen, och uu mera ej eller vore nödig för
Koppar-grufvans vidmagthåIlande, ut. n genom of.
van högstberörde igoj, års Kongl Bref blifvit
till Sta'cn indragen funnit sig böra 1 omställa om
icke lämpligast vora att samma G uf u hjelp, så.
soni c n Extra Gärd, alldeles upphörde, så att all
för närvarande Gruf u ' jelp-slyIdig Allmoge afven
kunde pil foras full Bevillning.
I)å Kongl. Maj:t, vid pröfringen häraf, er;,
ligt Nådigt Bref den i Mars 1820, fort larat, det
Allmogen för Mantals-kdc n äger åthuta beta!,
nit g efter Markegångs pris, så att deni a A l noge
nu mera icke erlägger högre M. nrals-afgift,
än den öfrige, ; nse förenade lltskotttn häraf 0-  villkotligen fuija, att den uti 1815 och i8l3 fii s
Bevilimngs-förordningtr i och för Mantals-kolcns
Utgörande lemnade lindring till hälften i Beviilningen
nu bör försvinna; Och hvad åter betraf»
far huru i detta afseende må böra förhållas med
Extra Grufve-hjelpen, hvarom Kanth Majit i Nader
öfverlemnat till Biksens Ständer att besluta;
Så emedan denna Utskyld, efter hvad omförtnäldt
är, icke utgör någon ständig ränta utsa
: . .titt
-
Stats-Utskot te ts Betänkandéh. fj
tillkommit i och för Koppa rgrufvans vidmagthållattde,
och bör likmätigt Kongl. Resolutionen, af den
13 December 1765, framdeles upphöra, samt deri
dertill skyldige Allmogen i stället erlägga Bevilltl't1g
och Extra Ordinarie skattér lika med
den öfrige Ailrnrgeh* Tv och då Grufve-hjelpen
i följd af 1805 års Reglering icke vidare erfordras
och utgår till Koppar-Bergdagét, sorn deremot
fått nedsättning i koppar-Tionden, Utan me l
penningar betalas till Staten, sorn, enär beloppet
efter förvandling är 1821 utgjort 3,370 R:dr 45
Sk- 10 rsb tillskyndas förlust genom den deremot
Allmogen hittills medgifne lindring till hälften
äf Allmänna Bevlilningen å både Personer och
Egendom samt rättelse häruti ,altså Synés billig
Och böra tillvägabringaS på étt sätt} sorn innebär
likstämmighet i beskattningsgrimderne inom Orteh,
finna förenade Utskotten sig böra tills yrka
Eiksens Högloft. St; H W att, i följd af Kongh
Majas Nådigi framställning, vidtaga det Beslut
i detta Bevillnings-ärencle, att ifrågavarande Gruf*
velijélp bör upphöra, emot det att dell i och för
densamma hittills åtnjuta lihdrifig i Allmänna
Bevilinifigen för den Grufvé-hjelp skyldige AliInegeh
försvinner; Och anser Srats-Utskottet detta
ej föranleda till någon väsendtlig rubbning i
beräkningen af Stats-Verkets Inkomster.
JLikvät förbehåller Bevillnings-Uiskottét .sig;
ätt framdeles, då frågan om Beviilningens fördel4
Samt* 4 Btuu& | *
74 Stats ■ Utskol ters Betänkande».
ning der förekommer, fä närmare sig utlåta, hu.
ruvida någre anledningar för öfrigt finnas, att för
Dahl AUmogen eller någon de] deraf föreslå lin*
dtäng i Bevillningen, särdeles som en säiskili
Motion blifvit i detta ämne till Stals- ocii Bevillnings-Utskotten,
frän Hedervärda BondeStändet,
öfverlemnad.
Dock varder detta allt, med bifogande af en
Ledamots särskilda mening, till Riksens Ständers
pröfning vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 7 Augusti 1S23*
Transumt af Protocollet, hållet
i Riksens Höglofl. Stånders
Bevillnings - Utskott, den 8
julii 1S23.
S. D. RiksdagsFullmägtigen från Stora Koppar*
bergs Län, Anders Olsson, som på begär; n er.
höll ordet, uppläste f(
loft. Stats- och Bevillnings-Utsköt ens, i Protocollét
den 3:dje dennes ornformalde Betänkande,
angående Extra Grufve-hjelpens upphörande,
skriftligen författade reservation:.
fl t a t s - U t s fc o 11 e t s B e t ä n k a n d e n.
Srats-IJtskuftets afgifne Utlåtande angående
Krrtgl. Mnjits Nådiga Proposistion af den 25
Jamia ii c’.e:ta år, om upphörande af Extra Gruf
ve-hjeben, innefattar att den lindring, Allmogen
inom Slon Kopparbergs Län, i och för den
samma njutit uti Allmänna Bevillriirgen, borde
upphöra. Jag n edgifver att denna Grufvehjelp,
6; sorn nu mera icle nödvändig för Stora Koppai
bergs Grufvas vidmagthållande och redan år
3805 ifrån Bergslagen indragen, icke eller såsom
en ständig Banta beliöfver fcitfara, men då denna
KronoBanta icke efter Personalen utan efter
'Jdemmantilet utgått, da marga talande skal dessutom
äro att anföra för en fortfarande lindring i
Bev llnir gen, då den samina icke eller enligt
Ki ng'. Majlis Nådiga Proposition har något sammanhang
med den så kallade Msntals-Kol-priesta'
tion in Natura, hvilken ännu utgör ett för Allim
gen tryckande Onus, och hvarom ten Nådiga
Proposition icke något innehåller, ehuru StatsUtskottc-t,
utan att deraf dragi den slutföljd, som
a ederbert, dertill sträckt sitt yttrande; då enligt
1818 ärs Bevillnings-Stadgu, Öster- och VesterDahls
Fi gderier, hvilka fögderier i Öster Dalarne
hitintills mgjert Grufve-hjelp, äro i allmänhet
i och för ortens fattigdom ifrån hälften
af BevLnir g både å personalen och för fastighetsvärde
befriade; Och då, i anseende till öfverbefolknirg,
en tillökning uti den förra skulle andi
derhän öfverstiga de skattdragande! förmåga*
8f as - Dt s k Qt (ets B e tän kand en»
«U den icke ens det första året skulle kunna ut«
gå, enar denna afgift äfven med den nu gällande
lindringen utgör den mest tryckande delen af
BeviDnings-tyngden, trenne gange öfverstigande
Bevillningen å Hemman och .Lägenheter; Så
förbehåller jag mig, att vid den speciella frågan
om undantag och lindring i Bevillningen få söka
närmare utreda de skal, sorn oansedt Grufva
hjelpens indragande fortfara att göra densamma
för Allmoge.] i Dalarne så nödvändig, att samma
Allmoge derförutan icke kan bestå, och att
derjemte få visa, att Grufve-hjelpen icke utgjort
Bägon hufvudsaklig utan blott en mindre jjorsak
for denna lindring, samt att den ifrån början,
enligt hvad Stats-Utskottet uti dess Utlåtande jemväl
anfort, icke vant annat än ett frivilligt åta--  g nd? af Allmogen till Stora Kopparbergs Grufva,
då den för trmade olyckor behöfde forbyggas
och repareras och an Allmogen således bort
ifrån densamma, såsom icke utgörande någon
grundskatt på deras jord, eljer uppkommen så-,
sorn en följd af allmänt gällande Beskattningsgrunder
k ngi för detta befrias. Och anhöll Anters
Olsson, att samma reservation matte fa
bifogas n. runda Betänkande till Bespectiye
Biks-Stånden
Herr
Ståhle yttrade: det han efter nu mera
vunne upplysning u- ansåge sig böra finstämma
med Anders Olson» hvarmed Herrar »f
Stats - U ts ko 11 e ts Befänkanden.
Wingård, Beckman och Wallström samt Riks*
dagsrnännen Eric Svensson, Lars Andersson
och_Jot}-is Nilsson sig jemväl förenade.
— Ut Supra.
Ejx Protocollo
C i. a s Levijn,
N:0 413.
Ankom den 18 Ane, t8*3-
Riksens Högloft. Ständers Stats -  och Bevillnings-Utskotts Utlåtande,
angående väckt fråga,
0111 Krono-ntskyldernes erläggande
in natura, samt nedsättning
af; Bevillnings-Procenten
å fastigheter inom Blekingen,
Uti ett till Riksens Höglofl. Ständers Stats- och
Bevillnings-Utskotts gemensamma handläggning
Stats -Utskottets Betänkande!!.
d. 26 sistl. Februarii från Hedervärda Bonde-Ståndef
remitteadt Memorial, har Riksdags-FuHmägticen
Pehr Persson h ån Blekinge, under anförande deraf,
att de contributioner, sorn för 10 Sr tillbaka frivl.
gt : t< g >3, och då kunde utan öfverdrift ei
kärni ng af jordbrukaren utgöras, gmm sedermera
inträffad stagnation i allmänna rörtlsfn minskade
afsättnings-tillfällen och 1 etydligen nedsatta
pris pa landtman lä-varor, blifvit rriargiubbelt
tryckande, samt i lingdén icke kunna utan fara
fur de skattdragandes Lestånd utgå, och [att Blekingen
blifvit vid samma tid, med anledning af
tillfall g- inen n 1 mera helt och hållet upphörde
orsa 1 er hegre uppskattadt, än det för det närvarande
kin tili, hemställt, om tcke dels någon
jemkn ng eller nedsättning kunde me 'gifvas å
Bcvilln ngs-Procenten af Hemmansvärdet i allmänhet,
dels och ail nogen i nämnde Lån. hvarest
en allmän pet n ngehrist de senare år» n intraff.
.t, måtte sa n ycke: hellre förunnas frihet,
att om den så åslundar, vid närmaste KronoMag.
izin få utgöra sina Krono-contributioner för året,
uti vissa Landtrnanna-varor ef er Länets stadgade
Markegångs-pris, såsom
i alla fall måste af Kronan uppköpas till den i
Carlskrona förlagde Örlrgsflot ans ständiga behof,
som utan denna lindring, jordbrukaren, särdeles
i den vestra delen af Länet måste digna under
sina bördor.
Stat s - Utskott c ts Be tänhanden. 7g
Hvad först angar den för jordbrukare inom
Blekingen yrkade rätt, att i varor afbörda sig- si.
re Krono-Uilagor; sä oell enär Stats- och Bevillningsutskotten
vid föredragningen af Pehr Pehrssons
derom väckta motion erinrat sig, det de till
gemensam handlägning med Högloft- Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Uiskottet fatt emottaga H:r
Montgomerys, Fab. och Riksdngs-Fullmägticen
Gustaf Gustafssons särskilde memorial, om en lika
beskaffad rättighet för alla Landtman, och
redan den 16 sistl. Julii, utlåtande deröfver afglfvit,
anse Utskotten sig nu endast böra detsamma,
såsom egande ett nära sammanhang med det förevarande
ämnet, åberopa.
Rörande åter frågan om nedsättning i Fevillnirgs-Procenten
för Blekinge Län, och hvar.
om det tillkommer Eevillnings-Utskottet att sig
ensamt utlåta, får detsamma, under förklarande»
att det icke Unner något skäl, att i afseende på
nämnde Län särskildt, frånträda de för jördens
leskattnirg i allmänhet föresligne och godkände
grunder, nu hänvisa ti'1 hvad dess den 7 sistl.
Juhii afgifne utlåtande i ämnet vidare innehåller.
Likväl varder detta allt Riksens Höglofl.
Ständers v.daie omprufvande underställt
Stockholm den 12 Augusti 1823.
8o Sta ts * U tskott se t Betan kandern
N:0 411.
Ankom den 18 Au&. 1813.
Riksens Högloft» Ständrrs Statsoch
Revillnings-Utskotts Utlåtande,
öfver den af Herr C*
F, Uggla väckta Motion, om
Krono-utskylders liqviderande
medelst så kallade Cotipons*
Hos Hög’ofl, Kiddérskapet oell Ade'fl har Herr
C. F. t’ggla, såsom ett medel att bereda de skattskyldgie
någon lättnad vid Krono-U ilag örn es ut»
görande, föreslagit, att den Coritail e Uppbörden
deiaf framdeles, i likhet med hvad i Frankrike
är brukligt, kunde komma att ske genom så kai.
lade Coupons, eller att livar och en skattskyldig
erbölle en sådan Coupon, på hvilken Summan af
hans bidrag till Staten för året vöre Uppfaren i
e t visst antal, till penn ingebelopp lika stora delar,
hvaraf han, alt ef er sim penningar
kunde till Lfppbördsmannen få liqvidera e 1 eiler’
flere sf.djile delar, nied skyldighet likväl, att in-’
om ea viss bestämd tid hafva etlagt hela års
bidraget.
Stats»
S tat s - Uts kottets Betan k an den- §i
Stats- och Bevillhings-Utskotten, tili hVäfä
behandling detta förslag blifvit lfemitteradt, hafva,
tagit detsamma under öfvervägande, mfen få inför
Riksens Höglofl. Ständer vördsamt tillkännagifva,
det Utskotten icke ansé sig lcunna derå
tillstyrka bifall, i anseende till de med fett sf*
dant Uppbördssätt förenade ölägénhetfef, bland
hvilka främst bör hämnas: ökadt besvär och vidlyftighet
vid Redogörelsen; möjligheteh för Up_
bördsmähnén att en längrfe tid hos sig innehålla,
betydligare summor, samt den tidsspillan och
Omväg de skattskyld gé skulle få vidkännas, då
Uppbördsmänhens eller KronoFogdéhs qvitto, för
ätt vara gäliahde, måstfe försfes med Häradsskrifvarfens
annotation och désse 2:ne rpfersohfer oftä.
äro från hvarandra aflägse bofehdéi
Bevillnifigs-Utskottét får derjemte Särskildt
vid handen gifva, dfet Utskottfet beslutit tillstyrka,
att uti den blifvande Bevilinifigs-Förördniftgen
må stadgäS, det hvar Och fen fege rättighet
ätt vid första Uppburds-Stämmah af sine Utslcyldfer
erlägga så mycket han mägtar, hvilket det
Skall åligga Uppbördsmahheh ätt fernott!!ga öcli
qvittera, Samt att Uppbörds-Böckerna derefter
höra inrättas, hvilket stadgande,} i fall det äf
Högloflige Riksens Ständer faSställes, efter för
-
4 Samt, 4 Band,
Sj Stats-UtikottetsBetänkanden.
enade Utskottens tanke, skall för de skattskyldig
ge bereda nödig lättnad vid Krono-Utskyldernag
utgörande.
Stockholm den 7 Augusti 1823.]
N:o 415.
Ankom den IS Augusti i8zj,
Riksens Höglofl. Ständers Stats-'
samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi- Utskotts Utlåtande,
i anledning af väckte motioner,
dels om upphörande af
Passevolance-afgiften, dels om
nedsättning deri.
Uögvördiga Preste-Ståndet har, till EkonomiUtskottets
åtgärd, remitterat ett af Herr Prosten
Arbman afgifvet Memorial, deruti yrkas, att mötespassevolance-inrättningen,
om den ock eger bestånd
genom dertill anspgne medel) hvilket H.x
Stats-Utskottets Betänkande n.
83
Prosten likväl anser vara tvifvel underka stadt,
måtte, i anseende till den dryga kostnad, som,
härigenom tillskyndas den fattigare Rotehållaren
afskaffas, och Rotehållarne hädanefter, som för
ut, tillåtas att vid Excercitie-mdten kosthålla sin
karl, hvarjemte Hedervärda Bonde - Ståndet t'H
Stats- och Ekonomi-Utskottens gemensamma behandling
remitterat ett Memorial af Riksdags,
mannen Eric Andersson, från Westerås Län,
deruti anförés, att, sorn Pastevolance-medlen år
1813, då de första gången utgingo, saint de straxt
derpå följande åren, voro tillräcklige lill det
ändamål hvarföre de erJades, oaktadt prisen å
spannemål och varor i allmänhet den tiden voro
vida högre än nu, så och alldenstund desse priser
de sednare åren be'ydJigen fallit, och nämnde
medel för det närvarande alltså måste vara mer
än tillräcklige, har Eric Andersson hemstält, att
Passevolance-afgiften måtte hädanefter och så
länge nu gällande varupris fortfara, nedsättas till
en tredjedel af det belopp, hvarmed den nu
utgår.
Desse af likartad beskaffenhet varande motioner
hafva Stats- och Ekonomi-Utskotten tagit i
behörigt öfvervägande, och anse sig vördsamt
böra upplysa, att Riksens Ständer, till svar på
Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition rörande erläggande
af en så kallad Passevolance-afgift i stället
för den kostnad Rotehållare för Matsäckar,
54 St a t* -Utskottets Betänkanden.
Brickespenningar och Skjutts., förut -vanligen heStåtts
åt den indelta Soldaten vid mötestiden, uti
underdånig skrifvelse af dan 18 Junii rSia, anfört,
det Riksens Stander med enhällig röst erkänt
den allmänna nyttan af dan inrättning
Kongl- Majit föreslagit, nvilken skulle sätta hogsta
rnagten ;■ tillstånd, att vid mötestiderne underhålla
Soldaten likasom under krigstid, hvaraf
Otyifvelugtigt följe;, att Soldaten vänjes vid Faltlefnaden
och den stora mortaliteten, sorn vid
krigens, början härflyter från en ombytt lefnadsordning,
förminskas. — Riksens Ständer antog >
derföre uti det afgtfne Föaslagets. aidra punct, att
Roten för en sådan befrielse skall ärhgga till
Kongl. Majit och Kronan 8 R:dr Banco i ett för
allt ärligen under fredstid, att efter Rotens, fria
val betalas, antingen i penningar eller i spanneniål
o,ch säfve!varor, införda tili Krono,-Mag miflet
och beräknade efter Markegång; samt uti
4;de punctem att algiftens erläggande skulle
begynna med 1813 — och fortfara i 15 år, under
hvilken tid ingen ändring deri skulle egä
turn,
Vid ett sådant förhållande och då denna öf'
Verenskommelse örn Mötes Passe volance-afgiftens,
erläggande vunnit helgd af Riksens Ständers enhelliga
Beslut, derå Kongl, Majits Nådiga sanction
blifvit lemnadj samt det uttryckliga förbe
-
Stats-Utskottets Bet änkanden. 85
håll vid öfverenskommelsens ingående |på femton
år är fästadt, att under denna tid ingen förändring
deri får ske, au9e Utskotten någon rnenStailan
till Riksens Höglofl. Ständer, om denna
afgifts nedsättning icke höra göras, hej lat den
ov,leor] g n med år 1827 kommer att upphöra
och undsättningen icke skulle vära af något väsendtligt
inflytande, enär; Riksens Ständer lära
flint alf något nytt eller förlängdt Gontract, icke
kan ega rum utan Riksens, Ständers fucutgungne
rnedgifvat d
Stockholm den 7 Augusti 1823,
N;o 426,
Ankarn den i§ Äng, i8*5«
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi - Utskotts Utlåtande,
i anledning af väckt fråga, om
lindring i Rustnings - skyldigheten
uti Södra delen af Bohus
Län.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet hafva StatsSamt
Allmänna Besvärj»- och Ekcnomi-Utskotten
86 S t a t s - U (s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n.
(lil gemensam handläggning falt emottaga ett af
f. d. Talmannen Lars Olsson, samt BiksdagsFullmägtige
C. F. Berg, E. Svensson och Anders
Mattesson, alla från Bohus Län, ingifvet
Memorial, hvaruti anföres, huruledes Högstsalig
Konung Gustaf lil, redan år 1773, funnit Busthallarne
vid Norra Esqvadronen af Bohus Läns
Begornente så besvärade af Bustnings-skyldigheten,
att de måst derifrån befrias, och i stället, erhållit
Botering; deraf följden varit telen, att vederbörande
åter kommit i någorlunda välstånd<
Inrievånärne i Södra delen af Länet skola deremot
ännu vidkännas Bustnings - skyldigheten;
hvilken, alltsedan år 1791, då de åtogo sig en
Vacance-afgift på 50 års tid af 5 Tunnor Spannernål
årligen per Nummer, blifvit så mycket
mer tryckande, som örtens tillgångar derigenom
till större delen åt annat håll medtages; Och
Ilar, under åberopande af desse med flere uppgifna
bevekande omständigheter, blifvit hemställdt,
det Inn6vånamn i Södra delen af Bohus
Län måtte beviljas samma billiga lindring i rustnings-besväret,
som Busthållarne i Norra delen
vunnit; då Böteringen derstädes infördes.
Härvid hafva väl sammansatte Utskotten
funnit, att Inbyggarne i Södra delen af Bohus
Län, så länge rustnings-skyldigheten derstädes
fortfar, vidkännas ett mera tryckande Onus, ;än
deras grannar i JM orra delen, af Länet, hvilk©
Stats - U tslco tte ts Betan leanden.
endast utgöra Rotering; Men, sömsmed fullkomlig
billighet och rättvisa, det icke står att förena*
att Rusthållarne i förstnämnde Landsort medgifvas
någon lindring i berörde hänseende, Utan
att öfrige Rusthållare i Riket, på samma gång,
förunnas enahanda förmån; Hvilken sednare omständighet
nu icke kan komma under pröfning,
enär fråga derom icke bilfvit väckt, anse Utskotten
den remitterade Motionen icke föranleda till
någon särskild åtgärd, utan torde vid IndelnirgtV
erket i Södra delen af Bohus Län böra förblifva.
intill dess Riksens Ständer, uppå Nådig
framställning af Kongl. Maj:t, komma i tillfälle,
att i ett sammanhang pröfva och sig utlåta, om
och på hvad sätt en allmän jemnkning af Rustningsbesväret
i hela Riket må kunna tillvägabringas.
Hvilket till Riksens Högloflige Ständers näri
tnare bepröfvande vördsamt öfverlemnas
Stockholm
den 7 Augusti 1823.
88 Sta ts - tJ ts kott £ tS Betan kandern
N:ö 4i’7*
Aiiköirl den 50 Aug, Igäji
Riksens Höglofl. Ständers Statsoch
Eanco-Utskotts Betänkande*
i anledning af förekommen
fråga om lånerätt uti
Rikets Ständers Bank för allmänna
Brandförsäkrings-V erket.
Genom Remiss af den 4 Jutta detta år, har
Kottgl: Maj:t i Nåder täckts till Rikets StättderS
Skits-Utskott öfverlemna Oirectionens af Allmänna
Brandförsäkrings-Verket hos Kottgl. Majd i
underdånighet gjerde hemställan, om proposition
tili Rikets Ständer, rörande rättighet för Verket
att vid inträffande utbetalningar för större Brandskador
erhålla Idånebiträde af Rikets Ständdrs
Bank, jemte därvid fogade handlingar, tili det
afseende, Soffi förekommande omständigheter
kunde attsees förtjena.
Behandlingen 'af detta ärefide thar Stats-Tjtskoiiet
icke ansett sig vara i tillfälle att föiéta
gi
-
St as - tits k otte ts Betän kand en. St)
ga annorlunda än i förening ined Banco-Utskot»
»et, och i sammanhang med hegge Utskottens
öfverlaggningar, rörande allmänna finance-regleJ
ringen, samt 'de, dermed icke obetydlig gemenskap
egande, i Öfrigt väckte frågor, om anslag
af "Lån© eller andre biträden af allmänna medel»
Förenade Utskotten hafva dervid af All»
tnänna Brandförsäkringsverkets Directions under»
dåniga hemställan inhemtat, att Allmänna Brand»
försäkrings-Verket på den korta tiden af Ett och
fett fjerdedels år, i och för Brandskador endast t
Stiiderne Götheborg, Uleåborg, Norrköping och
Borås fått vidkännas en utgift af 650,000 B:d Banco,
hvilket förhållande Directionen ansett tjena till
en kraftig erindran, om hvad som kan inträffa, och
om hvad som bör försigtigtvis påtänkas, samt i.
och med detsamma ådgalägga angelägehbeten af
att ega en säker tillgång på lånebiträdrn för att
i nödens stund, meh också endast då, kunna rill1’tas;
på det att å ena sidan icke må blifva för»
feladt Verkets första ändamål, som är, att mildra
de svåra, välfärden ej sällan förstörande, följder»
ne af Eldens härjningar; och hvarvid förutsattes
att de Brandskadade hastigt och -skyndsamt må
komma i åtnjutande af den fulla ersättning de
påräknat, och ega rättighet begära; hvarförutan
de skulle brifigas uti ett för dem i deras betryckta
ställning svårt och kännbart lidande; samt å*
4 Snut. 4 Bani, 6 *
§0 Stats-Utskottets Betänkande ti.
téruppb^ggandet af det afbrända, hvilket varit lii*
rättningens andra vigtiga syftemål icke heller så
hastigt som eljest, skulle kulina ega rum; och I
ändra sidan äfven Verkets eget bestånd tryggas,
såsom till hufvudsaklig del beroende på allmänhetens
förtroende dertill, hvars bibehållande icke;
utan é:t strängt uppfyllande af ingångha förbindelser
och fullgörande af åtagne skyldigheter e.
mot brandskadade kan påräknas. Då nu det för
Verket utfärdade Reglementet stadgade, att Verkets
tillgångar skulle fördelas i tvänne Cassör;
den så kallade rörliga Fonden, utgörande en
half Procent af Landet och en och ert half procent
af Stads-Fondens ansvars Summor, dert der
alltid Skulle hållas afsatt och disponibel för Brandskadors
skyndsamma betalande, och dert så kallade
allmäniia Fonden, hvilken emot säkerhet i
fastigheter utlånas på ett halft års uppsägning, för
att derigenom kunna bereda Verket någon fördel
äf de insamlade medlen, samt vidare att om
brandskada timar så stor, att penningar till dess
godtgörande ej Straxt äro fullt att tillgå i den
rörliga fond, som skadan ersätta bör, och den
andra fonden icke understöd lemna kan, Verket
dä eger att upptaga Lärt; heldst hos allmänt penhingeverk,
dér det tillåtes och för så lindrig ränta
som betingas kart, samt gifva säkerhet uti intecknade
och i Alimänha Brandförsäkrings-Verket
beländte Skuldebref; Men möjligheten att
erhålla dylika lån, så hastigt och så ofta, samt
St a t s-Ut § k ot t e t* Betänkaqden. gi
till det belopp som ett inträffande behof kunde
kräfva, icke, såsom beroende endast uppå pennin,
ge-ställningen och tillgången i Hufvudstaden»
vid de särskilde tillfällen, då låns upptagande
kctmme i fråga, kunde på n"g >t sätt förutses och
påräknas såsom för alla tider ofelbar, hpldst qin
meta sfadga uti pepningeväsendet skulle i en
framtid gifva Capital egare större anledning än
nu, att pä längre tider utlåna sina egande medel;
saint således Directionen möjligen vid in.
träffande störfe Brandskador, de der betydligen
öfverstego den rörlig i fond* n? belopp, kunde
blifva försatt i nödvändighet att, under det de
på längre uppsägningstider utlånte medlen infordrades,
tilldela de brandskadade, till deras märkeliga
skada och uppenbar miuskniug af deras rätt,
1 stället för contanta medel, reverser eller fordringssedlar,
stalde på ett halft eller helt års betalningstid,
hvilka fordringst evis icke kunde göras
såsom penningar i allmänna rörelsen gångbare,
och icke utan omgång och tidsutdrägt saint,
om icke uppgäld, åtminstone mäklare- och commissions-arfvode,
förvexlas eller belänas; har
Directionen till Kongl. Majit i underdånighet
hemställt, alt en Nådig framställning mätte göras
till Rikets Ständer, om rättighet för Allmänna
Braudförsäkrings-Verket, att i Rikets Ständers
Bank få åtnjuta e't understöd af creditivlän till
högst 300,000 Ridrsi belopp, vid de tillfällen då d
framtiden större brandskador kunna inträffa, till
Stat* - Utskott e t s Betänkandet».
hvilkas skyndesamma ersättande i enlighet med
Verkets förbindelser Directionen saknade ej allenast
alla e0na röri ga tillgångar vid Verket utan
äfven alla utvägar till länebiträden af andra allmänna
Cassör eller enskilde personer, under deta
tid, soin för infordrandet af Verkets på längre
uppsägningstider utestående medel kunde tarfvas;
Och har Directionen, sorn förmält sig härigenom
endast komma i åtnjutande af en förmån lika
med dem, som Stockholms Stads BrandförsäkringsContoir
redan år 1756 fått sig tillagd och allt sedermera
bibehållit, och sorn likaledes år 1779 varit
beviljacHit det då ännu beståndande BrandContoiret
i Götheborg; i afseende på öfrige vil.
torea för detta lånebiträde, hemställt, att räntan
måtte utstakas till samma belopp, som Allmänna
Brandförsäkringsverket sjelf för sine uthnte
Capitäler åtnjuter, nemligen fyra procent af landtfondens
och fern procent af Stadsfonden; medel;
att, jemte Directionens förbindelse, skulle för
hvad som hvarje gäng erhållas, lemnäs fullgod
och tillräckelig säkerhet i de hos Verket belänte
intecknade skuldebref, samt att tiden till återbetalningen
af linet hvarje gång måtte få förblifva
obestämd på Directionens, men på Bankens
sida utsatt till högst ett år.
Denna underdåniga hemställan från Directionen
öfver Allmänna Brandförsäkringsverket
hafva dock) enligt deavid fogadt Utdrag af Di
-
S ta t* - U is k o 1t e ts Betänka n den.
rectioriens Protocoll 3-ne ledamöter af Dlractioi:en,
Herr BergsRådet af Robson, Herr Comrr:e.--  ceRådet Zenius och Herr Gancellie Rådet af
Wetterstedt afstyrkt, under yttrande af den förmodan,
det Brandforsa krings-V erke.t, så lange
Stads-fonden, hvarom nu endast är fråga, eger
fordringar till betydligt större belopp än deas behof
af försträckning, ej skall sakna Credit och
tillfälle, att utin Statens anlitande, hjelpa sig unnen
blott till fa li g förlägenhet; Hvaremot bin förhåll
indet genom stora och täta olyckor, sorn drab,
bade sjelfva de H ypothel er, i och med ' hvilkas
uppgående i lagor eller forsämtii g. fondens fordringar
försvUnno eller minskades, skulle blifva
i markelig män ofördelaktigt, Styrelsen öfver
Statens Fenninge-Verk icke syntes böra eller
kunna underkasta det samma den fara af förlaster,
som afholle audre omtänksamme Capitalister
eller Cassors Föreståndare från beviljandet
al sökt försträckning. Desse Directionens ledamöter
hafva derföre icke ansett Brandförsäkrings-Verket
böra öka de lånsökandes antal, enär,
i fall Staten hade eller finge några medel att utlåna,
närirtgarne i Landet med förmånsrätt kunde
påkalla dess biträde; och, om Verket, med de
tillgångar, hvilka efter all.sannolikhet utgöra full
säkerhet för lån, ej kunde annorstädes erhålla dylika,
genast då Brandskade - ersättning borde ut--  gifvas, den utväg återstode, att än vidare begag,
»a, sorn efter sista stora brandskadan i Norrku--
94 Stats-Utskottets Betänkanden,
ping vidtogs: att nämligen meddejr de till skade-ersättning
berättigade bevis ofver det dem tillkommande
skadestånd) med deri utsatt dig för
inlösen, lämpad efter tiden då Brandförsäkringsverket
hunnit, efter uppsägning hos dess gäldeniirer,
inbekomma de dertill nödige medel; rörande
hvilka bevis erfarenheten visat, att de egt
fujlt förtroende och kunnat utan något lidande
gller någop förlust af intiehafvarne begagnas.
Utskotten som sålunda funnit skälen, så för
till- som afstyrkande af den ifrågayarande Creditiv
Båne-rätten, för Allmänna Brandförsäkringsverket
uti Rikets Ständers Bank, fullkomligen
utredde uti de till Utskotten öfverlg.nnade Handlingar,
genom de inom sjelfva Brandförsäkrings-.
Verkets Direction yppade skiljagtige meningar,
hafva ansett sin skyldighet fordra, att desse handlingar
för och emot bifallandet af den sökte förmånen
inför Riksens Höglofl. Ständer fullständigt
framlägga; Och få dervid vördsamligen för deras
egen del tillägga, att Utskotten, fullkomligen
instämmande i de åsigter af ämnet, sorn framställas
uti den Directionens underdåniga hemställan
bifogade särskilda mening, icke anse någon
Creditiv jLånerätt för Allmänna Brandförsäkringsverket
uti Rikets Ständers Bank vara af behofyet
påkallad; och derjemte så mycket mindre
kunna komma i fråga, att af Utskotten för närvarande
tillstyrkas, sorn, enligt de Galculer öfver
Stäts - Utskottets Betänkanden
-
95
Sedelstockens förmodade belopp, jemlikt Utskottens
förut afgifne Försl g, rörande de till Allmän'
ha Finance Regleringen hörande ämnen, hvilka
Utskotten jemte dessa Förslag förelagt Rikets
Ständer, beviljandet af något ytterligare Creditiv
Anslag från Banken, om ock endast för kortare
tider i sänder äh de som däruti finnas beräknade,
skulle väsendtligeh rubba en af de antagile
yttersta grundvalarne för peilnihgeväsendets åter;
briögande i Stadgad ordning, eller grundsatt en
om bibehållandet af Banco och Riksgälds Sedel;
stocken vid ett bestäint Maximibelopp.
Hvilket dock jemte åtskilige Ledamöter^
fekiijaktige méningar Rikets Högl fl. Stäilders
pröfning vördsainligen underställes;
Stockholm den 13 Augusti 1823;
Utdrag af Protocoliet, hållet uti
HÖgloflige Stats- och BancoUtskottens
sammanträde den
13 Augusti 1^23.
§• D. Emo, pluralite ens beslut, i enlighet hvar--  toed det till Rikets Ständer afgående Betänkan
-
96 Stats-Utskottets B et sin k a nilen*
det i anledning af förekommen fråga om Lane.
rätt uti Rikets Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkrings-Verkét, kommer att affattas, re-'
serverade sig Herr Lagman Noraus, Herr Råd,
man Lundgren, Herr Brukspatron Bjuhr, tillika
ti ed Herrar Leffler och Nilsson; hvarvid de
t vänne förstnämnde begärde att deras under ofverl!
ggningarne afgifne yttranden, tillika med
H err Commerce-Rådét Santessons denna dag uppläste,
inom Finance-Beredningen yttrade, särsk 1-  da tanka, måtte Betänkandet åtfölja; och voro
dessa yttranden,’som härefter intagas, af följande
lydelse, nemi gen :
1:0 Herr Lagman Notsel
Jag anser att ett Creditiv uppå Riksens Ständers
Bank af en limiterad Summa af 200,000
R:dr Bancoi bör Allmänna Biaridförsäkrings-Inränningen
beviljas. Jag kan icke föreställa mig
att någon förlust för Banken derigenom kan upkommn,
eller att detsamma kati inverka på Bankens
Financiella st: Aning; Brandförsäkrings-Fonden
har fullkomligt säkra Hypotheker att erbjuda,
och kehöfver ic! e på längre tid än högst ett
år, och icke vid : ndre tillfällen än större olyckshändelse;,
ålita ett sådant Creditiv. Foluiens
fordringar uppsägas till inbetalning efter sex må..
cadei
®ta t* - Dt slotte (s Bet ätnkanäetu 97
Bader och den årliga insättningen af delcgrarne
limnar äfven »alra tillgångar att påräkna. Man
kan lika litet föreställa s’g att Dirertionen, bestående
af ^Ledamöter, dels utnämnda af Korg!.
Maj:t, dels af DelPgarre utvalde, lättsinnigt skulla
anlita ett sådant Creditiv, som att fråga någonsin
skul’e kunna uppstå att eftergifva den rätt
1.11 återbrtalnir g för hvilken fullgod säkerhet är
lemnad, och sorn på den inskränkt! tiden af
högst ett år behöfver uppskjutas. Frågi kan
således aldrig uppstå att vilja hvälfva Fondens
förlust på Banken, och Fondens soliditet försäkrar
ifrån det befarade försöket. Det är således endast
vid större Eldsvådor då cn m ngd olyckliga
fordra cn skyndsam hjelp, sorn denna utväg borde
vara öppen, och som den både af mensklighet
och allmän nyrta påkallas. Ett uppskof af
utbetalningen af Brand skadeersättningen, nedsätter
till betydlig del dess värde, och ätt genom
utgifvande af Direcfionens förbindelser söka-uppfylla
ändamålet, skall åtminstone för den fatfge
som behöfver använda medlen för att rädda s g
ifrån den mäst tryckande nöd, under de första
stunderne af sttt liclafttlé,- medföra-en -'lif d-rir g i
olyckan. Man säger med skäl att egare af större
Fastigheter kunna bereda sig utvägar att be
läna desse fullkomligt säkra Hypotheker, meni
huru begagnas samma utväg af den mindre kunfeige,
fattige och snar hjelp mast behöfvande,
* £»mt, 4 Aw* 9
\
Sia fs - tl t s k ott e t s B et 5n k a n d e *►
Hail skall förmodligen nödsakas att emot uppg jet
förvandla en sådan Assignation, då lian samma
stund han den emottager, behöfver använda Samman
för att berga sig för eländet. Stockholms
Stads Brandförsakvings-Contoir har länge ägt rättighet
att begagna ett sådant Creditiv, och så
lange Götheborg hade en särskild Brandförsäkrings
Inrättning, åtnjöt densamma en lika förmån.
Allmänna Brandförsäkringens så kallade
rörliga fond, eller de medel, hvfka äro att anse
såsom en Contant tillgång, uppgå till en betydlig
summa, som enlig; det af Kcfigh Maj:t faststälde
Reglemente, först ovilkorligen skall användas
till Brandskade-ersättningar, och man har
äfven derigenom, fullkomlig säkerhet att Creditivet
ielfe skulle förr än större Eldsvådor fordra
att den del af fonden, som är utlånad till delegarena
emot Inteckning, utkräfvés och hvilken, så.
som åtföljd med fullkomlig säkerhet, otvifvelaktig!
Inom den föres knfne uppsägn ngstiden af
*ex månader inbetalas
S:o
Herr Rådman Lundgren.
I den underdåniga Skrifvelse Directioneit
öfver Allmänna Brandförsäkrings-Verket till
Kongl. Maj:t ingifvit, angående ifrågavarande
Lån, finnas de skäl, som tala för bifall till Directicoons
ansökning omständeligea upptägne, hvar
-
Stats-Utskoftejts Betänkan den.
Prutan Herr Commerce-Rådet Santesson, har i
Sammansatte Utskotten, ytterligare visat nyttan
och behofvet af det begardta jLånebit ädet, och
det är med afseende på hvad således blifvit ar,-  draget, jag äfven här i Utskotten med min rust
Utlderstbdjer ansökningen, halst någon förlust
genom Lånst, som först vid en inträffande te«
tydligare brandskada kommer i fråga och då allenast
på ett år finge vara utestående, icke kan
befaras, enär, utom Directionens förbindelse, full
säkerhet uti intecknade Skuldebref lämnas oell
jag förmodar, att, i händelse de 30 Millioner
R:r som Utskotten ansett böra utgöra Maximum
af utelöpande Sedelstocken, icke gifva öfverskott
till sådmt behof, sorn nu är i fråga, det kunde
fyllas af de medell hvilka mäste anskaffas för
flera oundvikeliga anslag.
f?'3:0 Herr Commerc e-Rådet Sante*,
so(ns
fj Jag harl icke kunnat dela Pluralitetens, af
Höglo!]. Finance - Afdelningen, Beslut, att hos
Högloft. Utskottens Plena afstyrka bifall till Allmänna
Brandforsäkrings-Verkets Directions, gen.
örn Kongl. Majit hitremisterade, anhållan om ett
Lånö-Creditiv af högst 300,000 R:dr till begagB
nie endast vid de tillfallen då till större BrandSkadors
ersättande i Städerne, Verkeis för detta
x\to Etats - Uts ko 11 cts Bet3 nian dé*
andam") rörlig stående, hastigt åtkommeliga fond
icke dertill forslar. Denna rörliga fond, enligt
Reglementet motsvarande en och en half procent
af Städernes, och en half procent af Dandtegendornarnes
Brandförsäkrings värde, uppgår för närvarande
till ej mindre än circa 250,000 R:dc
hvaraf j-ördelar utestående på Dån med kort
uppsägning, men sorn emedlertid ^genast medföra
en uppsägning hos enskilde af omkring 200,-  000 R:dr; denria uppsägning, sammanlagd med
den sorn till denna röt liga fondens återfyllande
måste göras hos Verkets Delegare af deras Fastighets
Dan, skall naturligtvis öka svårigheten
att vid samma tillfälle för Verkets Räkning fa
hos private upptaga särskildte Dån för hvad rörliga
fonden ej Ll r t.llracklig till
godtgörande, och i saknad ,af sädane Dans erhållande
sk.. 11 ingen annan utväg vara för Directionen
än att lemna de Brandskadaöe fordringsbevts,
utställde på den tid, då inflytande Verkets
Premie- och Ränte-Intrader samt indrifvande Fast:giets
Dånen medgifva deras inlösen; orri denna
utväg än redan er'i gång varit vidtagen, nemligen
vid Norrköpings Brandskadädes ersäitn ng
utan att särdeles förlust eller missnöje deraf för
de Brandskadade blifvit spord, är det derföre! intet
sagdt, att en annan gång sådana fotdringsbevis
kunna användas med Kka oskadlig effect.
Ue.;i förmögnare, betydligare husegaren, skal]
® o,l-gcn liana någon utväg att Discontera et$
gfafs-Utslcottets Betän landen. ioj
sådant Bevis, men den fattig,ire skall, oagfadt
sin mindre Summa, radius och förlägen, snart
falla i Ockr.ires händer. Men om detta intet
händer, skall nödvändigheten afsadane fordringskevisers
angifvande i stället för Contant ersättning
åt de Brandskadade, på det högsta förringa
förtroendet till denna Allmänna inrättning, och
lör framdeles Brandförsäkrings-Premier årligen
stora summor komma att gå ur Anndel. Desse
patagl ge olägenheter skulle före korn mas genom
det Creditiv AH männi Brandförsäkring,-Direction?n
sökt att vid sådant särskildt behof få tillgå i
Riksens Ständers Bank; säkerheten derföre måtte
intet kunna sättas i fråga.hos ett Verk, som har
Inteckningar efter i Reglementet föreskrifna bestämda
grunder, till ett flerdubbelt belopp 'att
för Dånet Hypothicera, och hvilka elter uppsägning!
af sexmånader böra realiseras; någon Ränteförlust.
för Banken uppkommer icke heller, utan
tvärtom en inkomst för den tid af högst ett år
för omgången ine«l fordringirnes indrifning, livar!
Dånet kari komma att bli stående, denna Ränta
har Directione.i föreslagit lika stor sorn deri sjelf
uppbär för Verkets utlåningar, nemligen 4 a 5
proc ent.
Någon farhåga för Sedelstockens ökande
derigenom bör icke heller skäligen äga rum,
enär detta Creditivs begagnande endast är rriooaentelt
och som ofvan sagt» endast i de, unde»
loa Stats-Utskottets Betänkande».
Verkets redan 40 åriga tid ej mera än en gång
inträffade fall, då Verkets rörliga fond ej förslår
tili Brandskadors ersättande,
När man besinnar att Medborgare, spridde
öfver liela Landet, äro deltagare i detta Verk för
eif Brandförsäkringsbelopp af intet mindre än 15
millioner i Städerne och \i millioner å Landet,
så må val deras sak anses Allmän och för hela
Samhället al vigt, och under denna synpunkt,
Samt när ingeri skada för Banken eller Staten,
kan befaras vid beviljande af det sökta Credit!»
vet, men enskilde Medborgares förlägenhet och
lidande hindras i den stund de det sorn mäst
behöfva, kan jag icke annit än önska att Hög»
Jofl. Utskottens Plena behagide taga denna sak i
närmare öfvervägande till bifallande af Brand'
försäkrings-Directionens begäran, som är clestomq*
ra billig då Stockholms Stads BrandförsäkringsCcntoir
Jange haft och ännu har en sidin rättighet,
och en fordom i Götheborg varande lika Inrättning
äfven var tillerkänd en dylik förmån.
Den vidt för Banken som trenne af Directionens
Ledamöter, hvilka gatt med särskild 'mening
i detta ämnne till Kongl. Majit, framställa i
de fall*då brandskada skulle träffa de egendomar,
hvilkas intecknade skulder till Verket hos
Banken för detta Creditivs lyftande fclefvo hy»
pothicerade, är mer än latt att förebygga, då dertill
sådane Inteckningar utväljas i mångå olika
St a s - Ut s k o 11 e t s B e tä n k a nd e n. 10^
orter; det må dessutom vid hvarje fall ankomma
på Banco-S yrelsen att forse Verkets säker keti
Sku!'c Hdglofl. Utskotten ej anse att Batiken
borde tillitas för detta Créditlv, ehuru mo.-  mentelt dess begagnande blir, så torde samma
Utväg genom RiksgaldS-Contoiret kunna användas,
nemligen U”ns upptagande på Obligationer
vid anfordran eller på viss tid, snfij fiégloil.
Utskotten med anledning af Riksens Ständers
anmärkningar vid Finatice Betänkandet till flera
Allmänna Atlslag och Låne-bifcäden komma att
föreslå,
Hvilket, genom Betänkandet vxdfogadr Rrotocolls
Utdiag, skulle hos Rikets Höglofl. Stan. '
der aninälas.
Ut Supra,
E k Protocollo
X M- Spen»,
N:o 41SAnkom
den so Aug. 1823,
Riksens Höglofl. Ständers Statsoch
BancoUtskotts Betänkan
-
de, i anledning af Kongl.
Majits' Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående ett
Lånebiträde till fullbordande
af nya Bibliotheks-byggnäden
vid Uppsala Universitet.
Tiu afgifvande af gemensamt Utlåtande deröfver,
har hos Stats- foch BanCo-Uts kotten föreIcorrimit
följande Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständer, angående ett linnebiträde
till fullbordande af nya Bibliotheks byggnaden-
vid Uppsala Universitet; Gifven Stockholms
Slott den 4 Juni! 1823.
Se 1 Sami. 2 B ftd. Std. 3 och G.
Ehuru denna Kongl. Majits Nådiga skrifvelse
endast af det Hdgvördiga Préste-Stflidet blifvit
till Stats- och Banco-Utskottens gemensamma
handläggning remitterad, men af de trenfte öfrige
Respective Riks-Stånden till BaneoUtskot et 9
enskilda, åtfbljdt från Hbglofl- Ridderskapet och
Adeln af åtskill ga Uedambters 1 anledning deraf
yttrade tankar, har sistnämnde Usskott likväl,
med afseende å den nära gemenskap, som alla
de
Stat* -Utskottets Betänkande». t«g
de väckte frågorna orri Uånebiträden eller aiidttt
ansi:g, ifrån Rikets Ständers Banks fonder, tillika
med de öfrige tillgångar, som Rikets Ständer
kunna finna nödigt att i detta afseende utse, befunnits
ega med regleringen af Financerhe t
det hela, icke ansett sig annorlunda, än i förening
med Stats-Utskottet böra till Utlåtandes angifvande
deröfver, den väckta frågan företaga.
Förenade Utskotten, som, vid sålunda före*
häfd gemensam behandling af detta ämne, i allmänhet,
ej kunnat undgå att fästa särdele; afseen'
de å de flere skäl för nödyändighetett af en oäfbruten
fortsättning utaf den påbegynda Bibliotheks-fcy
ögna den i Uppsala, hvilka, på sätt förut
nämndt är, föranledt Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
att med dess höga förord hos Kongl.
Majit beledsaga den af Consistorium Academicum
gjorde underdåniga framställning, och Kongl*
Majit att med bifall härtill föreslå Rikets Ständer
beviljandet af det sökta ldnebiträdet; hafva dessutom
ansett uppmärksamhet äfven särskildt böra
fästas derå, att Uppsala Academie, med alla dertill
hörande l.iro-inrättnirgir, hvilka ifrån deras
första grundläggande så kraftigt bidragit till den
Vetenskapliga odlingens och den allmänna Nutionalbildnlngens
framsteg i fäderneslandet, likväl
hitintills icke uppehållits genom något egent
-
4 fornt, 4 Stud,
7 *
S tat s - tT f's k of te t* B e tä n tcäti d e n. 106
ligt ansi g !dahll d? dhferta Statsbidragen, utah
bufvudsa.-ligéri genom de Hil ga inkomster, sotri
den enskil ia välgörenheten af Rikets, fordne
störste Kot ungar och an.ire ulmärktfe personer
diftil anslagit, och att, då Korgi. Majit nu funnit
sig fora rila test att påkalla Rikets Ständers alfid
ådagalagde varma och deltagande nitälskan fösf
1 fer.inijandet af kunskaps - odl ngen oell den n,felborgerligi
upiysningett i landet såsom den säkraste
Borgen för fria samhällens bestånd, det låiiebitVädfe
från Rikets Ständers pSoningevärk, goborn
harars beviljande nu endast fråga uppstått atfc
fill dét stora ändamålet medverka, Sa mycket mindré
synes böra förväg-as-, sorn de'ta samma penriirge-,
verk, från 1 ingre tider, emot nedsatt ränta beg ignat
toch ännu beg igtiär fett berydl gt b lopp af.dferuti ned.
satte Rapitaler, hvaraf inkomsterne, enligt serskildt*
författningar, äro för åtskillige till tipps,-ifa Acadehiies
inrättn'rig börähdé ändamål a-nslagné; beldst
då derjemte någofl osäkerhet för återbetalningen
af detta Lån, i atisffende till 1 gtvdl gheteti af
den Uppsala Academie tillhörande egendom, och
af dfe ihkomsffer> Stlm derifrån årligeh ingå; af,
Vfen utan alt vara till vissa serskildta ändamål
anvisade, fej bör kritina befaras, samt, i öfrigt så*
dane anstalter varda för utgifva tide t af detta larl
Vidtagoe, sorn ej i hågoh mån rubba dfe för bfeSt;fl
|pt och framtida ordnandet af fiikéis pfenfiifl*
gfeväig ide antagfl? grundet.
Stafs-Utskottets B e t ä n ka n d e n. \oy,
Utskotten tillstyrka alitsa vurdsamliger» att
Consistorium Anademicmn i Uppsalt må bevil
jas rättighet, att, i mån af be hofvet, för fortsätt
»ingen af den pubegynda nya Bibliotheks byggnaden,
utbekomma en Xiftnesumrn», till högst
50,000 B:dr Banco belopp af de fonder, hvilka
Rikets Ständer komma att vid denna Riksdag
bestämma, såsom för dylika ansjig af lånebiträ-.
d 11 tillgänglige; emot allemnande af Comystcjrii
Xjedarnoters, en för alla och alla för en afgiftie
förbindelse att ansvara for årlig inbetalning
af tyå proct»; å prerrntiva Bane - Cat>it»le
§amt erläggande af årlig ranta till enahanda
belopp, sorn kan blifva gällande fur de Statens
Uppi .ningar, hvarigenom tillgångar till beviljade
b.traden blifva b?.fcdd?i hvarförutan äfven Utskotten
ansett det Vilkor föy detta lå»e j i träde bora,
fdreskrifvas, att af de fastigheter, hvilka tillhora.
Acade-nien, antingen med full egande eiler
endast enligt särskilde förlåt,»ugar tillkommande
dispositionsrätt, sä stor andel sot» för en, emot
lånesumrnan svarande säkerhet erfordras,
må blifva i sådant andamäf vederbörligen i»,
ieckp-d
Hvilket
dock Rikets Ständers, närmare örn*
pdfva»de vordsamligen understalies.
Stockholm d?0 13 Augusti 1833,
®<?S Stat* - Wt* l atte tc Betänkandet*,
INtO 41g,
jfejiiom den 30 Äng, IS23,
Riksens Höglofl. Ständers Statsoch
Banco-Utskotts Betänkande,
i anledning af de inom
Högloflige Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste-Ståndet
och Välloflige
Borgare-Ståndet väckte frågor
om anstalter till understöd
och uppmuntran för
Sparbanks-Xnrättningarne i Riket,
U» särskilde till Utskottens gemensamma liandläggning
remitterade Motionär, Lafva Herr Bi-,
skepen rn. m. Doctor af Wingård, inom Ht gvdirdiga
Preste-Ståndet, samt Herr Commerce-Rådet
Santesson, inom Vällofl. Borgare-Ståndet, efter
framställning af den flerfaldig! nytta Sparbanks*
Inrättningar medföra, föresl-git, det Rikets Ständer
måtte, dels medgifva att, när tillfälle för säsaknas,
SparBiak* Pir§aionsia^
St a# - Ut s k o t tets BetäSO kände», 109
må ega, i Hufvudstaden uti Banken, och i Landsorterne
uti Ränterierne; insalta medel, hvarföre
de af Ständefnes penningeverk skulle äga att beräkna
sig' Laglig ränta fran Insättningsdagen, dels
anslå en Summa af 3 a 4000 R:dr ärligen, för
att derignom bestrida de mindre utgifter vid
Sparbanks-Inrättningarne, hvilka icke uppstå af
deras felagtiga förvaltning, utan hero af deras
Natur, och tills vidare inskränkta tillgångar.
Innom Höglofl. Ridderskapet och Adela har
äfvenledes af Herr Ehrenborg, Casper, fråga blifvit
väckt, om medgifvande af förmåner för
de Sparbanks-Inrättningar, sorn redan äro eller
framdeles kunna blifva bildade, att uti något Rikets
Ständers Per.n ngeverk få emot Ränta insätta
en viss andel af deras fonder; Hvarförutan
af Hans Excellence Herr Grefve De la Gardie,
Jacob, är särskildt för Stockholms Spar-Bank begärd
rättighet att uti Rikets Ständers Bank, eller
rättare uti dess Discont, få insätta medel till ett
Maximibelopp af 50,000 R:dr emot 5 Procents
ränta, och i deri inlin tillfälle till utlåning emot
säkra Inteckningar yppades, det insatte åter uttaga;
samt, för eleana och den enahanda Inrättningen
i Götheborg, af Herr Grefve von Bosenj
Axel, föreslaget att, om svårigheter skulle mota
för medlens emottagande uti Banco-Disccnt-Ver,
ket, Riksgälds-Contoiret måtte åläggas, att från
hedera Sparbanks -Inrättningen emottaga 50,00©
ilo Sta ts - tits kott e fs Betan ka nden
-
B:dc e not 5 procents ränta; Och har Kläderska-,
pet och Adeln behagat att de sålunda väckte
motionerne jemte åtskilige andre Bedamötersi
dergf föranledde yttranden, till Utskotten rernit-.
tgra,
Vid förehafvande af alla på sådant sattj
väckte frågu-, ofver hvilka Utskotten ansett sig
lämpligast kunna i ett sammanhang meddela Utlåtande;
hafva Utskotten visse*ligen ej kunnat
prdgå att fullkomligt erkänna den betydliga allmänna
nytta, sorn de S arBnriks anstalter, hvilka,
genom enskildt!, särdeles hedrande, bemödanden
och uppoffringar, blifvit de sednare åren tillväga*
bragte, otyifyelacktig: mäste for en framtid åstad’
komma i afseei d • på ett bibehållet och förlikad,!
yals,tand i samhället, genom rigtaqdet af medborgares,
särdeles ung lomen t oell de ringare Clas*
sernis uppmärksamhet på Otdning och Sparsamhet;
Men likväl icke kunnat finni på något sätt
lämpligt att, genom anslag af Allmänna understöd
ftir dylika ansta!I{er, på visst sätt förvandla
dem till Allmar Q j af Staten beroende, med de
öfriga Stats-Inrättningarn- sammanhang egande
verk, och derigenom betaga dem en stor del af
de fördelar i afseende på Inrättning, förvaltnings*
sätt och verksamhet, hvilka endast kunna tillkomma
dem, såsom nppkomne och bestående
genom enskilde föteningat af för det välgörande
Sfars- Utskottets Betänkande n. iii
sihdamfiet n'täl;kande Medborgare, hälst soirt m6»
deist anslag äfvffi lill dessa infattningars befrämja
r ide ifrån Rahken, denna sisihämnda skulle ;n
ytterligare, och ännu mera olämpligt, än som hittills
skett in! l indas uti, för dess rätta och ursprungliga
Natur och va ksamhet, lifelt och hållet
främm nde angelägenheifer, samt såmedelst
återgången till Bankfens enda tillbörliga och rätta
fegenskap, allt mer försvåras;-Hvarföre och Utskotten
icke ä de gjorde förslagen* rörande bfeviljandfe
af ansi g tili understöd för Sparbanker, anse
feig bora tillstyrka bifall af Bikets Ständer.
ben rättighet åtef> som dessutom blifvit begärd,
att, emot räh'a, måtte till Rikets Ständers
Penninge-verk få fl em ti as fen del af de i Spar.
Barikfen insatte medlen, hafva Utskottfen funnit
komma att blifva birectionerile för dylika anstalter
beredd, om Biksfens Ständer slutligen skulle
godkänna den upplåning emot 3 procents
rtthta genom Riksgäld t Cohtoiret, hvarom
telt af Utskotten redin afgifvet Utlåtande N:o 23,
bilagdt uh.ler Pitt. E. vid Utskottens hufvtidsakliga
betänk; h le* rörande Finance-regleringen, inhe
hål ler Uts kotte hs fullständigt framställde förslag!
Hvadan, och då Utskotten redan til! Rikets
Höglolltge Ständers ompröfvande således öfver*
lemnat ett förslag, hvarigenom < fet uti Motionfe t
åsyftade andam;! kan anses vunnet, Och hvaroh
412 St af s - U ts k o t tc t s Betän leand en*
ver Rikets Stander ännu ej sig sluil'gen utlalh
Utskotten iele hel’er nu ansett sig deröfver för
närvarande kunna meddela arnat Utlåtande, än
allenast denna hänvisning till det förr framställde
förslå ge t
Dock
varder allt detta Rikets Hä glof!. Ständers
upplysta pröfning vördsamt
Stockholm den 13 Augusti 1823.
N:o 42a.
Ankom den 20 Äng, 1823.
Utlåtande öfver Herr August
von Hartmandorffs Motion, rörande
grunders bestämmande
för Pensioner åt dem, som innehaft
Hof-Stats Syslor.
I sammanhang med gjorde Anmärkningar vid
Stats-TJtskottets Betänkande, rörande Allmänna Indragnings-Statm,
har Herr Äng. von Hartmans
dort*
-
Ståts-Utskottets Be tänka n deni ng
jemte framställning om det missförhållande, sorn
före kottme vid jemförelse af dell Pensions förmän
de till förre Kongl. FlofStaterne hörande
personer i allmänhet, i och för innehafde befattningar
åtnjuta, och hvad Statens Ämbets- och
‘Tjensteman, samt deras Enkor eller Barn, ega efter
Författningarne undfå i Pension» funnit sig
böra, för att bereda mera likhet härutinnan och
då Hof-Stats-Svsslorne vöre mindre vådliga och
Vigtiga, men lättare och beqvämare i utöfningen
än Pikets Militaire och Civile TjenSter, gjort
den Motion, att vederbörande af båda könen,
Som användas till de Kongl. Hofvens högre eller
ringare betjening, icke matte få större Pensioner»
an Pikets Ämbetsmän och Tjenare» så framt icke
särskildte omständigheter någon gång kuhde
föranleda till personliga undantag,
Stats-Utskottet, Söm erhållit Höglofl. Riddersknpéts
och Adelns Remiss häraf, får i följd deraf
meddela det Utlåtande, att Riksens Ständer,
Uti deras underdåniga skrifvelse deh 16 Octobfef
1810, 1 afseende på jLör.fers och Pensioners åt,
njutande i allmänhet å Allmänna IndragningsStaten,
bestämde vissé hufvudgmhder hvilke sedermera»
vid regleringen af Pensions-förmånerne
för afgångne Kongl. Personers HöfStalör, blifvit
åberopade, men för öfrigt liar det berott af Riksens
Ständer alt, efter omständigheterne i hvarje
4 Semit 4 Bmtd, 8
Hl giats - tJ ts leo tt e ts Béfähkahdfcftt
Jall, tillämpa desse föreskrifter eller 'derifrån göra
undantaga hvarigenom uppkommit det förhallan.
de med sådane Pensicher, som hu visar sig.
Utskottet inser nogsamt rigfghélfen af déti
”gjorde framställningen och médgifver äfven, att
'de Uppg iftié grundérne för iffågastälde Pensionsförmåners
åtrijntandé af Statsmédfénj synas vara
iärhplige. Men som de till Kotigl. Hof-Staterne
hörande Ämbets- och 'fjeiisteöiäh 'samt HofFruntimmer
icke afton as på Rikets Ståt, utan af de
till Kongl. Hdfhållni ngarfts i ett lör allt ansia gr. 8
Summor, på sätt Kongl. Maj-t i Nåder särskildt
finher för godt förordna, hvaraf följer, ätt desse
Hof-Stats personer ick"é kunna, i och för deras
dfervid ägande Syssior, tilläggas någre pehsioher
af Stats-medlen, utan att Riksens Ständer sådant
medgifva vid tima de förändring inom de Kongl*
Höfven; så; och enär Riksens Stätider, då én så1
dan Pénsiöns-reglering föreslås till upptagande
på Riks-Statén, ega att sig déröm yttra, utah att
»ågot af förut gåehdé Riksens Ständer gifvet stadgande
må ovillkorligt böra följas, eller kunna
hindra én fri pröfhing; ansér StatS-Utskottet sig,
i aniedfatng af förd varande Motion, 'endast böra
tillstyrka, att, på det någon ledning må finnas för
jRiksens Ständer i de fall, då beviljandet af l’efisioti
å Allmänna Indragnings-Staten för afgångng
Kongl. Personers Hof-Stats pfersonal kan ifråga^
tömma, Riksens Ständer nu hos Kongl. Majit
S|tats - Utskottets B.et^nkapden, 4^5,
j undnrdånighet anhålla, det ett förslag, som upptager
de vid Kongl. Hofvet hörande Ämbetspch
Tjenstemäns samt HofFruntimers oell Betjeqings
särskilde befattningar, jemte de Pensionsbelopp,
som. i jemförelse mot bvad vederlikar
af Rikets. Ämbets- o,ch Tjenstemanna-Stater i Pension
bestås, skulle för de förre lämplige fi inas
matte varda npprättadt och till Riksens Ständ er g
granskning nast^ Riksdag öfverlemnadt: Ankommande
det sedermera, vid tillämpningen (praf, uppå
Riksens Ständer, att, efter sig företeende säi,--  sltilde omständigheter, pröfva och reglera hvilka,
af de personer, som dertill kunna föresps, måga
| Allmänna Indragnings-Statpn till Pension uppföras,
hvilket vördsamt hemställes till Riksens
Högloft. Ständprs bepröfvande.
Stockholm den 12 Augusti 1823,
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloflige Ständers
Stats-dJtskott den 19 Augusti.
1823.
§• B. Enligt ProtocoUet den g innevarande Månad
hade Herr Öfvers te-Lieutenanten Hjerda
anmält sin reservation emot Utskottets da fat
-
jl6 Stat s - Utskottets Betänkandea.
tade beslut i frågan om ett förslags upprättande
till Hof-Stalernes Ämbets- och Tjenstemäns Pen.
sionerande och tillkännagaf Herr Öfverste Lieutjianten
att han skrifteligen uppfattat sin särskilda
tanka härom uti följande nu uppläste anförandes
”Jag inedgifver gärna att som ordnings anstallt
i fall Riksens Sränder gillar den grundsatsen
att Staten skall pensionera afledne Kongl*
JPersoners Hof-Stat är Utskottets förslag antaget»
men jag kan ej underlåta att uppf) lia min skyldighet,
att genom en reservation deremot inför
Riksens Ständer framställa huruvida denna ordnings-anstalt
i och med detsamma innebär en
skyldighet till Pensions-anslag, som jag åtmin'
stone icke kan anse böra af Ständerne erkännas*
En Konungs Hof dier Hus underhålles och lönas
genom de anslag Riksens Ständer till Konun- x
gen dertill bevilja. Hans Hofman [stå derföre
ej på Stat, De äro Hans egne personlige tjenare.
Likaså Prinsarnes. De hafva, i min tania,
ingen rätt att fordra af Staten pensionering
Också vore det alldeles omöjligt, att för dem
bestämma en billig pensions-Stat; ty en sådan
måste grundas på tjensteår och det händer ofta
att ett Hof inrättas och upplöses inom några månaders
Förenad
trohet och medborgerlig dygd, be
£*if förenadt med ålderdom äro de enda giltiga
Stats - Utskottets Betänkande n.
anledningar till en Hofmans pensionering; omiij.
lige att sätta i system till en Pensionsreglering-Stan.
den lära ej underlåta att afse dam vid ne tillfällen
de höra afses och emellan deras sammanvaro
lärer it gen Konung lenna sin Faders eller
Slägting ars gamla Tjtnne i nöd eller glömska.
Också har aldrig förr saken
händigs. 171g års Stat finnes ej; meri 1720 års
omnämner ii gen en.la Hofman på Extra ellar
Pensions-Stat efter Kon ing Cail XII.
1752 års Stat visar att Konung Fredrics Hofoch
Jägeri-Beijening, som af Dess eg ie medel
aflönades, endast blefvo af Staten pensionerade;
hela dess af Hofanslagct lönade Hof blef den
nya Kenong ns. Furstliga Hofvet uppföides till
lön och kostpenningar till dess de afgingo och
befordrades.
1772 års Stat visar samma förhållande med
Konung Adolph Fredrics och Gustaf lilis Fur'
steliga Stat m. m.
Ju mera man framgår på den Constitutionella
banan, ju mera blifver all Ämbetsmanna åtgärd
grundad på det Allmännas fördel och den
enskilda förenas dermed blott i mån af dess
gagnande andel i Samhälls bestyren. I samsta
mån upphöra anspråken att vara billiga att
n8 Stats ' ^ tskon e ts Betan leanden
-
Samhället skall betala overksa.mhet utan ork*,
löshet, trohet utan dygd. Qch jag tillstyrkeralltså
Rikets Höglotl. Ständer ej att under4ånigst
begära ett förslag till pensions-reglering,
utan att på det skäl att ingen bestämd
skyldighet åligger Staten att i andra fall än der
belönande eller ömande omständigheter sådant
fordra pensionera Konungens eller andra Fursteliga
Hof-Ämbetsmän än Thronföljarens icke anser
någon å'gär4 fordras vid den af motionairei\
gjorde hemställan”.
Ock skulle detta anförande, hvaruti Herr
Hirecteuren af Uhr och Herr Unström instämde,
uppå Herr Öfverste-Lieutenantens tillika gjor-,
de begäran, tijl de Respectiye RiksStånden åts
följa, År dag sorn ofvan.
E x Protooollq
J; C: Lorich.
Ankom den stp Augusti i8zi,
Utlåtande öfver gjorde anmärka
»ingar vid Utskottets yttrande
§ta s - Ut s k ot t ets Betan kanden. tig
i fråga, om Statens Ordinarie
Räntors utgörande i Skåne*
Blekinge och Bohus Lärn
R^ögloflige Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde Ståndet hafva, i anseende till
'derstädes gjorda anmärkningar vid Stats UtskotVéts
den 20 sist!. Maji afgifne yttrande, i frågan
tom förändring i utgörandet af Statens Ordinariédels
indeldte, dels behållne Hemmans Räntor L
Skåne, Blekinge och Bohus tan, åtérremilterat ä;
rendet till ytterligare handläggning; i följd hvaraf
Utskottet får nu aflemna förn^adt Utlåtande deruti.
Stats Utskottet hade, i betragtandet äf ämnéls
'synnerliga vigt och grannlagenhet, ansett sig
böra npptaga , de skäl och omständigheter, sorri
förekomma, å éha sidan, till sti d för den ifrasgastälde
samt af Kongl. Krigs och Kammar Collegierne
tillstyrkte ändring i Héinmansräntorhfes
ferläggande uti berörde Provihser, men, å den ahdra,
till ett härmare utredande j-äf de deremot,
Särdeles för Skåne, anförde beténklighéter, sedan
Orten blifvit med ytterligare Rotering belastad,
och fann Utskottet i ärendets nu varande skic^
sig icke kunna afgifva hnfvudsakligt yttrande
deri, utan hemstäldte det Riksens Ständer måtte
hos kongh Majit i underdånighet anhålla toth
sett Sta ts - Ut s k otte t» Betänkandet!»
v'dtagande af 6§dan närmare Utredning och fb‘j?
beredande åtgärg, samt att, efter, det Räntegifvare
ne lemnade tillfälle att) häröfver höras, KonglMaj*,
i anledning deraf, jemte frågans beskaffenhet,
täcktes vid nästa Riksdag meddela Dess
Nådiga Proposition och förslag i målet till öfVervägan
det af Riksens Ständer.
Inom bägge förenämnde Riks-Stånd har
blifvit anmärkt, det Utskotet bort föreslå ett afgörande
beslut i frågan, men motsatte meningar
om sätet eller resultatet blifvit framstälde, i så
måtto, att några Ledamöter hos högloft!. Ridder.
skåpet ock Adeln samt i Hedervärda Bonde Ståndet
Riksdags Fullmägtigen Berg från Bohus Län
yrkat, det ifrågavarande räntor, så väl som Hem.
mansskatten i andre orter, böra des heldre utgöras
efter deras Urgamla beskaffenhet och Värde'
i persedlar, eller åtminstone med den af Longi,
Krigs.Collegium tillstyrkte förändring i afseende på
Myntvärdet, sorn i desse Provinser varande Rust'
hållare få vidkännas skattens utgörande efter så*
dan grund; hvaremot andre Ledamöter af bägge
Stånden; och i synnerhet RiksdagsfullmägtigS
från Skåne, jemte Börje Pehrson från Bohus Lä!1
trott frågt om npgon rubbning i räntornas af hör,
dande, såsom nu sker med det gångbara Sedelrnyntet,
icke böra ega rum och derföre bestridt
all algard och vidare utredning huru oell på
hvad sätt den skäligen kunde tillvägabringas, hufvudsak»
-
Stats-Utskottets Betänianden. i**
sakligen utur skal, att desse Provincer, sedan
de återkommo under Sveriges krona, år 1671
undergått förnyad refning och skattläggning, dervid
Räntorna i penningar beräknades och bestämdes,
samt derefter blifvit till Rustnings skyldighet
efter denne förnyade skattegrund indelde,
hvaruti någon ändring emot 80 $> i regeringsfor*
naen icke kunde göras, samt vidare med E~tra
Rotering i sednare tid besvärade: Åberopande
bemälde Riksdagfullmägtige, till styrka för deras
yrkande, de i äldre oell sednare tid härom gifne
författningar samt deribland Kongl. Maj:ts,
i anledning af Riksens Ständers yttrande, uti
den, vid 1766 års Riksdag, förehafde frågan, om
Räntomes utgörande i persedlar eller deras värde,
den 7, Maji samma år medeldte Nådiga
Bref; Äfvensom de för öfrigt anfort, huruledes
desse orter icke skulle kunna tåia den större
tyngd, som skattens af bördande å annat än nu
gällande sätt komme att medföra, och hafva
Riksdags Fullmägtige fran Skåne, ä ortens inbyggares
vägnar, förklarat, det de hvarken önska eller
begära att, såsom tkskottet föreslagit, vidare
än nu skett, blifva i ämnet hörde.
Desse mot hvarannan så väsendtligt stridande
anmärkningar bevisa otvifvelagtigt, att den ifrågakomne
förändring i utgörandet af hemmans,
räntorne uti oftanämnde orter, hvarom ock ej
4 Samt. 4 B***- * *
iii Stats-Utskottets Betänkanderi
miiidre Kongl. Maj.-t Befallningshafvande derstädes
hvar för sig; än äfven Kongl. Krigs- och Kam*
mar Collegierné yttra! skiljagtige meningar) icke
är så klär och östridigj sorn någre Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln samt Bondeståndet sålunda
vilja hafva den ansedd. Utskottet tror sig jemn*
val hafva i dess förfä Betänkande utredt och framstäldt
tillräcklige skäl för den föreslagne fullständigare
htvecklingen af ärendet, i afseende på äldre'
och sednare tids förhållanden, tili vinnandet
af en med billighet och rättvisa förenlig säker
grund för bedömandet af denne både för Stats
tVerket samt Räntegifvare och Räntetagare vigtiga
fråga; Men Utskottet får dock, i anledning
af hvad anmärkningsvis deremot blifvit anfördt,
tillägga att, efter hvad Riksens Ständers Secreta
Utskott vid 1766 års Riksdag hade grundligt litt
redt och ådagalagt samt Ridderskapet och Adlen
äfven antog, hafva krono och Skattehemman i
Skåne1, Blekinge och Bohus Rän från början varit,
lika med all ahnan jord i Riket, skattlagde i
Persedlar, hvilka! således utgjort grindskatten
samt följaktligen ännu bestämma jordens natur;
att förvandlingen deraf i penningar vid den sedermera
efter Provincernes återvinning från Danmark
skedde nya skattläggning och derpåföljde
Militiae indelning grundades på beräkning af
hvad räntepersedlarne dä gälde i verkligt myiit*
såsom det gångbara penningevärdet; att desse åtgärder
icke vöre ovillkorlige följder af Malmo
jEf tat s - U ts kottets Be tänk ande n. 133
Recess, hvarigenom orterne afräddes till Sverige,
eller för everldelig tid ansågos böra ega bestånd,
hvarföre och ehuru Kongt. Majit, genom det åbgfopade
Nådiga Brefvet af den 7. Maji 1766
lät bero vid Riksens Ständers den tiden efter dg
öfrige gine Riks Ståndens begifvande, anm,äldte
beslut, att räntorne fingo fortfarande utgå i ConJante
penningar, frågan till sin beskaffenhet är satan,
att den åter kunnat väckas och komma under
gemensam pröfning af Kongl. Majit och Rikets
Ständer, dess heldre, sorn äfven i den händelse
någon rubbning uti Indelnings Verket skulle,
såsom i Blekinge Län ock redan skett med
te indeldte räntorne, finnas nödig, till åstadkommande
af billighet och rättyisa skattdragare emellan,
Kongl. Majit och Rikets Ständer icke äro
eller ‘kunna vara betagna rättigheten dertill af
Grundlagens stadgande, hvilket i 80 §. blott utstakar
ordningeti för sådap ändring, samt härvid
dessutom alternativt blifvit föreslaget räntornes
afbördande gfter deras primitiv^ värde i penningar,
med tillökning efter Cours, hvartill hemmans
egarne skulle, efter Utskottets tanka, dess
heldre kunna anses skyldige, som de genom
Kon-1- förordningen den 6. December 1776 för.
bundos till Krono Utskyldernes utgörande i det
förbättrade myntet; men att deremot bör i noggrant
betraktande (agas verkningajrne af såväl det
ena som andra af ifrågastäldte sätt till rättelse ufi
missförhållandet, enär fråga är om rubbning
*<4 Stat*-Ut*kotteti Betänkande»
antingen i stadfästade beskattnings regleringar,
sorn vunnit helgd af tiden och Styrande Magtens
begifvande!), el er i en likaledes bifallen
förmån i följd, af myntvärdets försämring, sorn,
tili den del penningeskatt finnes begripen un*
der hemmansräntorne, i andre orter äfven tillgo.
donjutes af räntegifvarne derstädes med livad
mera sorn efter förhållandet med den i sednare
tid tillkomne ruteringen må bora beräknas. Och
som dessutom den Constitutionella ordningen
synes fordra, att Administrativa Magten i ett
amne, som angår Statens Ordinaire Räntor och
till sin utgång kan lomma att ega ett betydligt
inflytande på flere Provincers oec.onomiska ställ'
rung; samt hvaruti de underordnade Authoriteterne
i afgifne yttranden varit af olika meningar, må
efter öfvervägande af hvad sorn finnes närmast
instämma med både allmän och enskild rätt och
billighet härutinnan, framställa ett derpå grun
dadt förslag till Riksens Ständers åtgärd; så anter
Utskottet sig icke kunna frånträda dess redan
afgifne Utlåtande och förslag om en grundlig
undersökning samt vederbörandes hörande i
ämnet, utan har fastmer af nu gjorde anmärkningar
och hvad i anledning deraf ytterligare
är anfördt funnit sig föranledt tillstyrka hvad
utförligare i dess förra Betänkande redan är föreslaget
till ärendets närmare utredande och handläggning
i afseende på Nådig proposition deruti
Vid nästa Riksdag; hvarjemte Utikottet likväl i
Stat* - Ut* kottet» Bejänkanden. 195
afseende på den härmed sammanhängande frågan
om Befälets vid de Skånske indeldte CavalJerie
Regementernes aflöning, t r §! eropa hvad Ut
fckotcec i särskildt yttrande af den 27 sist]. JuniL
föreslagit, om en allmän reglering och jemnkning
af Uönerne för indeldte Armeens Beful, hvarigenom
ifrågavarande behof tordis i sin man
emedlertid afhjelpas.
Sluteligen får lrtskottet anmäla, att eters förra
betänkande är bifallet af Högvördige PresteStåndet
samt Vallöf]. Borgare-Ståndet den ^:dje
sisth Junii; och öfverlemnas detta utlåtande
vördsamt till Riksens Höglofl. Ständers bepruR
vande.
Stockholm den 12 Augusti 1823.
N;o 4S2-  Ankom den ao Augusti 18U.
Memorial i anledning af återremiss
uti frågan om afsöndring
från Bisp Motala
Kungsgård af den ego^
i?6 Stats- Utskottets Betänkanden.
rymd, som för anläggning af
Motala Köping erfordras.
Unotn Wallof: Borgare Ståndet hafva anmärkningar
Sblifyit gjorde vid Stats-Utskottets, under
Nj-o 390 jafgifna Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj-ts Nådiga proposition, om söndring från Bisp
Motala Kungsgård af den egorymd, som derifrån
erfordras till anläggning af Motala Köping; och
är med dessa anrpärkningap ärendet till Utskostet
åter- remitteradt; men, emedan det i ämnet afgifne
förra utlåtandet blifvit bifallet af Höglofl: Ridder.
skåpet och Adeln den 2:dra; af Högwördige Preste.
ståndet den 1 sta i denna månad, samt af Hfeder.
värda Bonde -Ståndet den 29 nästh Julii, är frågan
enligt 69 § i Begerings Formen afgjord, och kan
till vidare åtgjärd icke upptagas; hvilket Utskottet
skolat vördsamligen anmäla. Stockholm den
Jg Angusti 1823-
N:o 422.
Ankom den 20 Aug, 1S23-
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets yt
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
trande, angående regleringeri
af Riks Statens Tredje Hufvud
Titel.
Medan Stats Utskottet,' deri 27 sistlidne Iunii, afl
£ fvit Utlåtaridei anledning af .Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om Stats Werkets tillstånd och
behof uti hvad som rörer Eika Statens Tredje
Hufvud Titel} så hafva, enligt till utskottet ankomne
Profocolls Utdrag, inom Helgi od. Bidderskapet
och Adlen, Välofl. Borgare Står det och
Hedervärda Bonde Ståndet anmärkriingat blifvit
gjorda,' sorn ansets föranleda till ärendets återre
mitterahde till Utskottéfs förnyade åtgärd, hvarvid
Borgare Ståndet likväl tillkännagifvit sig
hafva bifallit alla dé puncter uti Utskottets yt.
trande, deremot anmärkning inom Ståndet icke'
blifvit gjord; hvaremot Högvördige Preste-Ståndet
under den 5te nästl. Julii till alla delar bifallit
Utskottets berörde Utlåtande.
i,o Uti det afgifne förslaget till Tredje huvud
Titelns reglering, tillstyrkte Stats-Uts kotet,
att sedan Bots- och Båkmedlen genom en förhöjd
Taxa blifvit ökade, så att de vid Stats Intradernes
beräkning kunnat uphöjas till 55,000'
B:dr, den deremot för Lotseri Staterne tillökade
Utgift, bestående uti förhöjd aflöning och an
-
i»B St a> - Vt i k otten Be tän kaftdea»
dre tillkomne nya kostnader och utgörande
175109 R:dr 20 sk., derunder beräknade 10 Tunnor
Spanmäl, måtte få på utgifts Staten utföras,
hvarigenom hela anslaget för Lots- och Båkinrättningarne
hädanefter blefve 20,856 R.dr med
derunder begripne 146 Tunnor Spannmål, hvar'
emot den för fyrings Staten ifragastälde tillökning,
som är mindre betydlig och föränderligt
såsom varande en förslags beräkning, syntes bö.
ra jemte den dertill förut erforderlige uppgift och
likasom hitills skedt utgå af hvad för försvarsYVerket
varder anvist.
Härvid är anfört af en Ledamot inom Höglo
fl. Ridderskapet och Adeln, att det gjorda anslaget
vore för ändamålet otillräckligt och påkallade
ett särskildt årligt anslag för fyringarne
hvartill den för Försvars werke! föreslagne Summa
icke skulle lemna tillgång, utan följden af
en sådan anvisning förmodades blifva den, att
likasom hittills skedt, dispositionen för Fyringarne
blefve icke svarande mot behofvét; hvarföre
är hemstäldf, att till nästa Riksdag en oafkortad
summa under Titel Fyrings-Stat af 25,000
R:dr årligen matte till Kongl. Majtt höga disposition
beviljas af Lots- ock Båkintraderna; i sammanhang
hvarmed blifvit,föreslaget, att af samma
intrader årl gen och i mån af tillgånga ne ett årligt
anslag måtte beviljas till inlösen af Landsorts och
Korsö Fyrbåkar, såsom tjenligt och för Staten
förmånligt
-
Stafs-Utsköitets Betänkandeh.
Hos Valof!. Borgare Siandet åter är yrkadt,
ätt då Lots- och Båkmedlén ursptjubgjigeh varit
fcfesiämdé, Idan annat, till Båkafs och öfriga Sjömärkens
upprättan e, un 'erhållande och förbättrande,
men desse medel, utan afdrag för sådatié
ändamål ingå bland Stais inkdrhsterrie, något sär.
iildt anslag till nyaBåkars hygga tidé och de befintl:ges
reparerande ina på Tredje Hufvud Titelri
och Lotseri Staten uppföras; hvaremot andre
förment, att i följd af Riksens Ständers beslut
vid i8og och 1810 årens Rik dag, Lots- celi
Bakafgifterhé borde samlas till en särskild Fond’
sorn, er Fgt hufvudändamålei méd .deras ålägg inde
skulle användas, till Lots- och Båkinrättning
gens undcfhåilandé och förbättrande; feamt détaf
utgöres alli dé förrhbner som tilläfkähnas Lotsa*
och éj utgå från Lots- hemman; utah pålägga3
Städer och ställen på Landet utah motsvarande
förrnoner och endast af orsak, att man funnit för
godt diiläggi Lotsar; äfvensom någre Ledamöfef
ansett att då Lots- och Båkafgifterhe öfverskjuta
Statens ifgiftér för denna inrättning, in
iöpet af Lands-orts och Korsö Fvibåkar icke borde,
såsom Utskottet tillstyrkt, fördröjas intill nä"
kia Riksdag, utan siiarase ju förr dess heldre
vérkktällaS med t; éx, någon viss årlig afbetalning
å köpeskillingen;
Stats Utskottet får i anledning af dessa a
4 Suml' 4 Beted*, g
i^o S lats • U tsk» t tets Betänkande»,
märkningar anföra, att Riksens Ständer uti underdånig
skrifvelse af den 27 Martil 1810, hos Kongl.
Maj:t anmälte: huru de funnit fullkomligen
stytkt, att de medel, som under Titel af Rotsoch
Båkafgift till Staten influtit, blifvit till icke
obetydligt belopp dragne från deras primitiva bestämmelse,
oagtadt samma afgift lid efter annan
för Sjöfarande ökats; under den förevändning
att sådant för Rots- och Båkinrättningens underhåll
ansets oundgängligt, och till vinnande af nödige
förbättringar i denna inrättning, ansett det
nya stagande i ämnet behöfligt, att Rots- och
Båkinrättningens Fond, egentligen bestämd att
bestrida kotsnaderne vid Båkars och öfrige Sjömärkens
underhållande, nyas uppbyggande, Krono
Rotsarnes aflöning, flere sådanes antagande
och nya farvattens eller Rotsleders inrättning
m. m-, måtte till sitt ändamål användas samt i
Riks-Staten få sin särskildta Titel; kunnande likväl
medlen, som i Kongl. Stats-Contoiret inflyta,
äfven till andra ändamål användas; men med
vilkor, att hvad Rotsfonden i sådan händelse
förskjuter, vid annat tillfälle dit insättas och emcdlertid
beräknas såsom dess fordran hos Stats
Verket, m. m.; Denna underdåniga skrifvelse
var likväl grundad på Riksens Ständers almänna
Besvärs och Ekonomie Utskots utlåtande och
utgjorde endast eu underdånig önskan! Hvaremot
Riksens Ständer så väl vrd samma Riksdag,
jorn vid de sedermera förflutne, beslutit att Rots
S t ats-Utsk o(tets Betäckande». igt
och Båkmedeln skulle utgöra en Stats Verket*
Ordinarie Jntrad och såsom sådan beräknat dea
bland Stats Verkets Jnkomster, men icke förordnat
att någon särskild fond deraf borde formeras*
utan deremot vid uprättandet af utgifts 'litlarns
anslagit hvad för Lotseri-Staten pröfvats erfoder,
ligt och anvist utgifterne för Fyringarnes underhållande
på den summa, som för försvars Wernet
i allmänhet blifvit anslagen, att af Kongl.
Maj:t efter förefallande behof disponeras. Denna
allmänna grundsatts, som från en väl ordnad
Stats reglering är oskiljagtig, att Statens alla inkomster
böra oförryckte dit ingå och samlas uti
en enda Cassa för att derifrån åter utgå och användas
till gemensamt bästa ock för Stats-Ver.
kets allmänna behof, har således äfven i afseende
på Fots- och Båkmedlen blifvit följd, och
denna grundsats har äfven tillförene vid denna
Riksdng varit af Stats Utskottet åberopad såsom
vigtig att bibehålla, samt vunnit Riksens Högloft.
Ständers bifall. Detta slags bidrag till Statsverket,
har jemnväl denna Riksdag likasom tillförne
vid förslaget till Inkomst TitlarnesJ beräkning,
blifvit innebegripet bland Stats-Ver kets Ordinarie
Inkomster; och enär berörde förslag före detta
vunnit Riksens Högloft. Ständers fastställelse, lä
ra de anmärkningar anses förfalla som antingen
gå ut på formerande af en särskild Fond eller
afsättning till någon del af de inflytande Lotsoch
Båkmedlen dels för Fyringarnes behof dels
till inhöp af Landsorts och Korsö Fyrbikar, emot
hvilkas inlösen nästa Riksdag Utskott® i ofri#
13* Stat s - U ts k o 11 e f s Betan Rand e nu
äberdpar de skäl, som i detta afseende bilfvi(:
anfdrde uti det till Tredje Hufvud Titcjns reglering
afgifne Förslag.
Hvad för öfrigt angar anslaget 111 Imtseri
Statens behof, så har IJtskotiet dertill fored igit,
hvad Kongl. Maj st i Nåder asiat, och surt i aflöning
och anJre tillkomne nya kostnader ut,
gjorde 30,856 E:dr, med derunder begriprie idb
Tunnor Spannmål eller 17.109 R:dc 30 si. mera ap
förut, hvadan någon anmärkning, i denna del afseende
ytterligare tillökning icke lärer ega rum; Och
beträffande yrkadt särskildt anslag till fyring Staten,
så emedan kostnaden dertill {litijis, blifvit besörjd af
den summ a, sorn varit öfverlemnad till Kongl. Maj:t$
Nådiga disposition för försvars Verket och dött, itc?--  gaställde mindre betydliga tillökningen, dessutom,
såsom yttrande en förslags beräkning, likasom hela
denna utgift syntes böra äfvenjaf anslaget för fötsvar-Verket
utgå, hvadan den och kommit i betrag-,
tande sås.om en med Flottorne gemenskap egande
anstad, vid den föredelning emellan Landt,
pch Sjöförsvaret; som Utskottet föreslagit af de
för försvars-Verket i allmänhet an viste medel;
finner Utskottet icke heller nu skäl alt til!s'yrka
särskildt anslag för detta behof; men då den klagan
är nog allmän, att de för Sjöfarten erforderlig?
Bakar, Fyrar osli Sjömärken, m, m. antingen
ännu på flere ställen saknas eller äro uti ett
!illstånd, som påkallar förbättring, hvilket likväl
Stats-Utskottets B e£t ä n kan den.
jgjte skall kunna vinnas utap större anvisning
af medel de/til! pin som hittills skedt sa, en ir dessa
inrattfling-F hafva det stora inflytande pa huru
del och Sjöfart pcb både fdr Stefen och enskilt
(Ip äro af dep stora vigt att dertill företrädesvis
b<ir påräknas hvad dems kr i gande uti ett
peli än lamåla enligt skick erfordr.s, hvilket äft
yen icke utan skal blifvit vrkat inom det Stånd,
sorn hufvudsakligen erlägger IJakqfgifiprne och
så unda synes ega ett grundat anspråk att dcrepmot
beredas den säkerhet för han.eln, sora
tped Lots- och Båkinrättningen åsyftas; tror Up
skottet sig böra vördsamt tillstyrka Riksens Hegled!
Ständer, att uti underdånig skrifvelse fasta
Kongl. Maj:ts Nåd gi upmärksaini.et pä angelät
genhe'e;i af denna inrättnings förbättrande medelst
flere Fyrars, Bakar? och Sjömärkens ani g*
gun e pch de red n hi fj tliges försättande i bat*
fre tillstånd samt i underdånighet anhålla, att
mera tillräckligt medel äp hittills dertill matte
yarda armste af anslaget för flatturnes materiel
Anseende Ut kottet sig härigenom äfven hafva
pesvarat de anmärkningar som inom Borgareståndet
blifvit gjorde emot dess arglfrte särskild'
fe Utlåtande under N:o 264 i anledning af väck-,
fe motioner dels pm Lots- och Båkafgifterne?
nedsättning, dels örn deras användande.
t
2:0 Vid Utskottets för lag, att underhåll.
Beklädnad med mera för all nänna Arbets-Karae
på Kungsholms Castell skall besörjas af
134 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Landt Armeens, men för dem i Carlskrona af
Flottornes Stats anslag, hvaremot beklädnand,
sängkläder, eldning, m. m. för de till arbete i
Ankar-Smedjan dömde Fånger, hittills bestridd af
Flottornes Nybyggnads Fond, men för detta anslag
fremmande och beräknad till 1525 B:dr
skulle bekostas af den till fångars påkostnader å
åttonde hufvnd-Titeln anslagne Summa, är inom
Fidderskapet och Adeln erindrat, att Carlskrona
arbets Compagnier icke borde gravera
Tredje hufvud Titeln med deras underhåll, utan
syntes det högsta man med billighet kunde fur.
dra, vara att ålägga Flottans Stat att godtgöra
åttonde liufvud-Titeln någon vist för hvarje utaf
delta manskap användt dagsverke och sistnärnde
Titel deremot besörja deras underhåll;
att detta underhåll för allmänna arbets karlarne
för Kungsholms Castell, borde, såsom KonglMaj:t
hittills i Nåder befallt, utgå af Flottornes
anslag och icke, såsom Utskottet tillstyrkt af
Landt Arme ens Stats Summa, enär Fästningsbyggnaden
derstädes äfven besörjes under Flottornes
befäl, men likväl heldst till någon del gra.
veras Fångbevaknings medlen, och deremot af
en Ledamot, att ofvanbecörde kostnads Summa
till beklädnad eldning m. m, för Arrestanterne
i Ankar-Smedjan rätteligen syntes tillhöra Tre.
dje hufvud Titeln, enär de förrätta arbeten för
försvars-Verkets räkning. Men då hvarje utgift
feÖK hänvisas .till det anslag hvartill den egentz
Stats- Ut s kolt ets Be tlin leanden 135
ligen hörer, och denna grundsats blifvit följd uti
Utskottets förslag, som anvisar kostnaden för
Ankaresmedje Arrestanterne på anslaget till
fångvården i allmänhet, samt utdifterne för ali.
manna arbets Kaflarne i Carlskrona af Fl o t terne
och för dem på Kungsholms Castell1 af Landt*
Armeens Stats anslag, finnér Utskottet, på öfrige
i dess förra Betänkande anförde skal icke anledning
att häruti .tillstyrka förändring; Varande
förslaget i denna del äfven gilladt af BorgareStåndet
och lemnat utan anmärkning af Bonde
Ståndet,
3:0 EnlLedamot inom Bidderskapet och A,
deln har yrkat att särskild Lön måtte anslås för
en Fälttygmästare och den nu dertill använde
Öfverste-Liutenants Lönen vid Götha ArtiKerie
Begemente återgå tillbegagnade inom ^Regementet,
der den vore behöflig, dels i anseende till Be*
gementets större styrka, dels för att dermed aflöna
den person, som kan varda anförtrodd Commendants
Ämbetet i Götheborg; men detta är
bestridt af en annan Ledamot emedan Staten
förut består en General Fälttygmästare Lön,
hvars disposition är en styrelse åtgärd som ej
bör föranleda till nytt anslag.
Vid denna af Borgare Ståndet bifallne och
af Bonde Ståndet utan erindran lemnade punct
anser Stats Utskottet tillfylles görande att åberopa
de jkäl som uti Utskottets förra Betänkande ära
i36 Stats • Utskott eti Beiän kandérr.
fo'r afs-y/kande af ett sfdant JLoné anslag anförde,
att nämligen Kält-1!yginästäfe tiensten tynas
Vara mera tillfällig än beständig och Viii för.
ändrade fiirhålläridén möjligefi lafi indragas;
4:»» Vid e-haiiriida åtgärd; Sorn i häst ftlréstaenJé
punct är ät.malt Lafva egt rum inom
Borgare och Bcticg Strindeh, har en 2>darnöt
hos Biddetskäpét bch Adelli sökt -visa angelägenheten
deraf att tillräckligt anslag må för
Kongl- Krigs Akademien anvisas och i stället
för Utskottets förslag, att den oundviklige fristen
i Stats Suininan matte anvisas på de Pg
sparingar sorn å Biks Statens 3:tl]e hufvud Tittel
lipkomma, är föreslagit, att Kongl. Majit i
deri händeiié Kongl. Krigs Akademien kommer
ätt tills vidäré c ga bestånd och nu varande artslug,
såsom hittills, skulle räcka till, må rga
rättighet att af äikriähha öfVerSkoiteh a Hufvud
Titlarne för Akademien årligen använda en kesta
röd mindre' Summa, iren att om mot förmodan
den ej vöre tillräcklig, fy titia den, såsom
Stats Utskottet feslag-t finge tågås äf Besparlflguthe
på 3:dje hufvud Titeln:
Härtill anser Utskottet sig éj égä anlédh hg
ätt tillstyrka bifall, da föremålet icke är af d-= ri
egenskap, att en anvisning, sådan sorn den ftiréälagne,
är lämplig; och den mindre betydliga
brist som uti Kongl. Krigs Åiademiéns under
ea
Stat s - Utslcot tets Betänkanden. 137
eh omsorgsfull Styrelses förvaltning stälde anslag
möjligen Iean upkomma, egentligen bör
fyllas af Besparingar å andre anslags Summor
jnom Ttedje hufvud-Titeln»
5:0 Da Utskottet tillstyrkt upforande på Stat af 1500
R:dr med derunder begfipne 84 Tunnor Spannmål
till Lön, för 7 nya Tyg Slats Tjenster som
genom den nya och förbättrade organisation
Kongl, Maj:t gifvit Artilleriet, funnits nödige
och derföre blifvit inrättade, är deremot anmärkt
af en Ledamot hos Ridderskapet och Adeln, att
medel härtill måtte finnas inom redan varande
anslag, utan att någon tillökning derföre borde
komma i fråga, och reorganisationens bere ande
ökade utgifter, ej företagas utom Riksens Ständers
bifall, samt organisationen af personalen aldrig
göras till minskning i tillgångarne för materielen.
Fullkomligt instämmande deruti att reorga»
inisationer böra företagas med omsorgfullaste
hushållning så att de ej åstadkomma tillökning*
i Stats-Werkets förut ganska dryga, och de Militaira
detaillerne till största delen tillhörande ut.
gifterjsamt att sådane organisationer, som föranleda
till behof af ökade Stats anslag icke förr
fastställas, än Riksens Ständer fått tillfälle att yttra
sig om de kunna bevilja dertill erforderlige
medel, kan Utskottet likväl icke undgå tillstyrka
4 Samt, 4 Band. 9 *
138 Stats- Utskottets B «t ä n i a n cl ett.
ifrågavarande Tygstats Toners uppförande på
Stat, då de, vid den förbättrade organisation
Artilleriet vunnit, blifvit nödvändige för vården
och förvaltningen af VVapnets Materiel. För of.
rigt bör Utskottet anmäla att dess hemställan i
denna del blifvit gillad af Borgare Såtndet och
ingen speciel anmärkning deremot anmäld inom
Bonde Ståndet, der likväl generelt förbehåll blifvit
gjordt emot alla tillökningar på Tredje hufvud*
Titulns Stats anslag.
6:0 Hvad inom Ridders kapel och Adeln ät
anmärkt, i frågan om uppförande på Stat -af 50
R:dr i månaden till Befälhafvaren för Stockholms
Escadre af Armeens Flotta under den tid
Herr General Amiralen Friherre Stedingk ugbär
Chefs Lönen vid nämde Escadre, lärer icke för
dra vederläggning enär Utskottet uti dess Betan,
kande just yttrat att något särskildt Stats anslag
dertill icke borde beviljas.
7:0 Rörande Utskottets Förslag, att på Stat
måtte bestås arfvoden för en Tygmästare vid Ar,
meens Flottas bägge Escadrer med 350 R:dr om
året vid hvardera tjensten, är väl hos Ridderska»
pet och Adeln erindraf, att då ett missförhållande
visade sig emellan Flottornes Materiel och personal,
hvad som brister i den ena delen må ersättas
genom Besparingar i den andra delen;
Men soln Materielen anskafas för den summa
Riksens Ständer i ock för Försvars-Verket öfver'
Stat s - U ts kott e ti Bä t änkan deri. 13g
lemna? till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition,
hvaremot anslagen för personalen specielt uppgöras
af Riksens Ständer, har Utskottet Icke
trodt sig kunna undgå föreslå att särskildt Arfvode
för nämnde befattningar, såsom ständige syssel'
sättande samt af vigdt för vapnet; oell får till*
kännagifva att detta anslag är beviljat af Borgare
Ståndet.
5:o En Ledamot inom Ridderskapet och Adelil
har val, vid Utskottets hemställan, att de af Kongl.
Majit under den 26 Iunii 1820 i Nåder beviljade
32 R:dr till Expencer för Arnilatitets Con'
sistoriurn i Carlskrona, måga på Stat upföras, yttrat,
att alla dylika af styrelsen beviljade nya utgifter
icke af Riksens Stander borde godkännas;
Men detta tiar Utskotet ansett icke föranleda till
annan åtgärd hos Utskottet, än blott anmälan att
denna mindre betydliga utgift är beviljad af
Borgare Ståndet ock lemna! utan särskild anm arning
hos Bonde Ståndet.
g:o Emot de tillökningar .Utskottet tillstyrkt
från 14,000 Rdr till 16,000 Ftrir uti anslaget till
Wed och Ljus i Fästnings och Garhizons orter
ne, samt ifrån 10,000 R:dr till 12,000 R:dr uti
det till Rese- och Tractaments penningar för Ex*
tra Förrättningar i Militaire ärender, har blifvit
erindrat inom Ridderskapet och Adeln, att då
Utskottet ansett misshushållning med-Wed hafva
egt rum, det rätta Varit att blott erindra. om omöjligheten
för Stats-Werket, att med afseende å
i^o Stats - Utskottets Bet än k au den.
Statens bestånd. *’) hvar före tillt/kningarne blifvit
afstyrkte, med yttrande af en Ledroot, att
vederbdrandes resekostnader vid Mönstringar sy.
tes böra utgå.af Passevolans? Cassan.
Hvad angår anslaget till Ved och Ljus £
Fästnings- och Garnizons orterne, så har Utskot*et
uti dess förslag lill förhöjning deri anmält att
enligt förskaffade upplysningar, detta anslag de
sednare åren varit otillräckligt ;förorsakat dels.
af ökade priser på Ved och Ljusnings ämnen
del; en större personal som deraf bort sig begag'
Da; och ehuruväl bristen de sista 5 åren utgjort
per medium 4,000 R:dr har Utskottet, som funnit
atgangen, särdeles af Ved på åtskilliga ställen
och i synnerhet uti Christianstad hittills, hafva
varit nog och dryg, dock tillstyrkt denna Förslags
Summas tillökning med endast 2000 R:drså^om
ti Utskottets tanka mor behofvet svarande,
örn den möjligxste hushållning iagttages, och
anser Utskottet alisa det all möjlig noggranhet
samt afseende pä Stats-Verkets tillgångar blifvit
härvid följd. Simma förhållande inträffar äfven
med anslaget till Resepenningar i extra Mihtair
förrättningar, deri tillökningen icke ar tillstyrkt i
lika förhållande
som åtgången de sista åren öfver^tigit
anslaget, och då Ulskottet å ena sidan
anser den underdåniga önskan böra göras att
med denna anslags Summa måtte iagtagas alt^
*) I O g nalet finnes här, med Blyerts anmärkt
*'lärer felas tn mening”. Så är äfven förhållandet,
hvilket icke vid Redactionen till
tryckning i Expeditions Utskottet kunna,
hjelp as.
S tats - U ts Jco 11 e ts Betan leanden. 141
möjlig besparing, tror Utskottet å den andra att
sistberörde aine förslags anslag någorlunda böra
lernpas efter de -verkliga behofven, heldst bristen
i alla fall skulle komma att fyllas af Stats-Ver
kets öfverskotts medel: Börandes Utskottet för
öfrigt i anledning af hvad yttrat blifvit erindrad
att Riksens Stander icke synes kunna göra nå
gra anvisningar pä Passevolance Cassan, Och
får U-skottet anmäla, att dessa begge anslas-Summor
äro beviljade af Borgare Ståndet,
loide X frågan om fortfarande af det anslag
utgörande 15,00a,Ridr årligen sorn hittills varit
bestådt till uppförande af Cassern-byggnad för
Kongl. Andra Lif-Gardet hafva anmärkningar
blifvit gjorde inom Riderskapet och Adeln, Borgare
och Bonde Stånden, åsyftande dels att detta
anslag genast måtte upphöra, enär Regementet
icke syntes äga någon rättighet till Cassernen
samt det afvek från nu mera antagne systeme,
för Rikets försvar, att i Stockholm såsom varande
en gränsort, derifrån Residensét forde komma atl
förläggas, upföra dyrbara byggnader, dels att
byggnads skyldigheten syntes tillhöra Stockholms
Stad; och att denna utöfver all förmodan högt
uppstigen kostnad, antingen borde uppskjutas till
annan tid eller ock alldeles uphöra; hvaremot
andra sökt ådagalägga behofvet af berörde Cassernbyggnad,
Regementets rätt att erhålla den fullbordad
samt de skäl sgm frikallade Stockholms
Stad från denna kostnad.
lj? Stats -U(skottets Betänkandet*
Stats-Utskottet anser sig härvid böra erindra»
hvad jemväl hufvudsakligen är anfdrdt uti dess
förra utlåtande 1 detta ämne, att Riksens-Stän.
der vid sistlidne Riksdag erkende billigheten
att äfven Kongl. Andra Lif-Gardet likasom de
ofri g e Gardes-Regernenterne, måtte varda pa
Statens bekostnad med Regements-Cassern försedt
och derföre medgåfvo den anslags summa af
15,000 R::!r årligen, som förut blifvit använd för
Gassern byggnaden åt Kongt. Eif-Gardet till Häst,
fran och med år 1819 linge disponeras till anskaffande
af Regements Gassern för Andra EifGardet,
på sätt Kongl-Maj :t i nåder lempligast
funné. På detta beslut grundar sig således Re.
gementets rätt att erhålla Cassern; och ehuru
Utskottet erkänner nödvändigheten deraf att in.
skränka elier indraga alla af verkligt och skyndande
behof icke påkallade anslag, anser dock
Utskottet, det icke mindre rigtigtatt orubbadt t
sin kraft bibehålla Rrksens-Ständers engång fat.
tade beslut, och upfylla gifne försäkringar. Enär
Utskottet tillstyrkt de förbehålls fästande vid an.
slagets fortfarande, likväl endast till nästa Riks.
dag, att Kongl-Maj:t matte i nåder anbefalla den
möjligaste hushållning vid byggnadens fortsättning,
så att nytta och varagtighet, men ej pragt
afses, och sådane anstalter vidtagas, hvarigenom
Regementet må med det bestådda anslaget blifva
till nästa Riksdag försedt med tillräckliga Casser.
k er, tror Utskottet sig hafva ådalagdt, att uppmärksamhet
blifvit lemnad åt det förhål»
St at s - U ts kot tets B e tä n k ii nd e n> 143
lande sorn gifvit anledning till den tanka att
den strängaste Lushållning vid byggnads ansia*
gets användande hittills ej b'ifvit iagttagen, men
TJt skottet har ej ansett lämpligt att uti närmare
detailler för anslagets användande hädanefter ingå,
utan hvilar trygdt vid den förhoppning, att
Kongl. Maj:t täckes så låta förordna, att det till
nästa Riksdag utgående anslags beloppet varder
tillräckligt till anskaffande af nö ige Cassern
byggnader för Andra Lif Gardes Regementet,
dertill Stockholms Stad icke synes hafva någon
förbindelse att vidkännas kostnader, då Staden
erlägger eontant Inqvartering till hela Garnzonen;
förekommande det Utskottet för öfrigt, som
den tidpunct vore ganska aflägsen då, 1 följd af
ett förätldradt Försvars system, Byggnaderne för
Militair etablisementer i Stockholm skulle kunna
blifva öfverflödige och säkert icke så nära vår
tid, att redan började byggnader måga af sådan
orsak inställas.
11:0 Uti frågan om 500 R:dr tillökning i Lönen
för Chefen vid Andra Lif Greuadier Regementet
är hos Ridderskapet och Adeln samt Bon.
de Ståndet erinrat att sådane partielle Löntillökningar
ej böra ega rum, utan en jemnkning å
Lönevillkoren inom Armeen göras, som åstadkomma
ett rättvist förhållande. Som detta instämmer
med hvad Utskottet vid denna Riksdag
yttrat, och jemnväl till verkställighet föreslagit;
lärer det göra tillfyllest att erinra, det något
144 Stats-Dtskottet* Betänkandett
-
anslag till Löntillökning för Chefen vid LifGrenadier
Regementet icke blifvit tillstyrkt, utan
har Utskottet endast trodt sig böra göra en arn
visning inom redan Varande anslag, för att bereda
denna Ämbetsman lika fördelar söm veder*
likar och dervid Utskottet egde grund för sin
hemställan uti hvad sorn inträffat för Chefen vid
Nerikes Regemente) hvilken vid enahanda för*
hällande att sakna Capitaineskap, i Näder fut^
s;g tillagt ett ärligt arfode af 500 Rtdr utaf de
fill förutskedde Militaire Utgifter afsatte medel
å alislaget för försvars-Verket; ochså har denna
hemställan vunnit Borgare Ståndets bifall,
12:o Vid den tillstyrkta Löntillökningen för
Flottornes Constructions Corps, bifallen af Borga*
re Ståndet, ar utom de generella anmärkningar
emot alla ökade anslag, som hos Ridderskapet
och Adeln samt Bonde Ståndet blifvit gjorda,
af en Ledamot yrkat, att några förhöjda Lönanslag
för denna Corps icke måtte beviljas så vida
man ej gör en allmän reglering inom Militairen.
Ven då rättvisan legat till grund för de anspråk
Constructions Corpsen gjordt, att blifva försatt i
lika Lönvillkor med Ingenieur Corpsen har Utskottet
icke kunnat tveka, att tillstyrka utgiften
och får endast nu erindra, att en reglering mellan
Lönerne, inom de penninge Löntagande Officers
Corpsarne säkert ej skulle bereda någon
till
-
Stäs-tits kottets BetSnkanden. 145
tillgång till andre af rättvisa och verkligt behof
påkallade anslag.
13:0 Med enahanda erindran af en Leda»
mot inom Ridderskapet och Adeln som vid
näst förestående punct, att ingen Lönförhöjning
måtte beviljas afven för Vermlands Fält laga.
re Regemente, så vida man ej gör en allmän re.
glering inom Militairen, har Iros Borgare Ståndet
blifvit yrkadt upplösning af denna Corps eller,
om Regementet skulle bibehållas, en större
tillökning, än den nu föreslagne, som ej skull*
åstadkomma åsyftadt ändamål.
Da Utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
Löntillökning för Befälet, lärer den företa
anmärkningen finnas förfalla; och enär Utskottet
ifrågan om Regementets upplösning ej anser sig
tillständigt, att m got mera utsträckt tillstyrkande
derom meddela, bar Utskottet, vid den händelse
en sådan upplösning ej kommer att ega rum,
trodt sig böra föreslå den tillökning uti Manskapets
aflöning? villkor, som t.llgårgarne tillåtit
ock behofvet påkallat, samt dervid fästadt villkor
sorn ansets i möjligaste måtto afhjelpa de öfverklagade
olägenheterne; hvadan någon förändring
Uti Utskottets yttrande af anmärkningarne icke
föranledas.
Slutligen hvad beträffar de anmärkningar»
D Samt, 4 M
tj6 Stat* - Utskottets Betänkahdert
sorn inom Ridderskapét ock Adeln samt Borga-'
re och Bonde Stånden blifvit gjorde vid Utskottets
yttrande i frågin om anslagets bestämmande
till forsvars Verkets allmänna föremål, eller A -  meens och FJottornes utrednings- och Underhålls
kostnader samt dertill hörande Förråders förstärkning,
Fästnings och Skeppsbyggnader m. m. äfven
som rörande den föreslagne fördelningen af
netta anslag emellan Handt försvaret och Flottorne;
Så emedan Utskottet hu fått emottaga
Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse om anvisande
för försvars Verket i allmänhet af det oförminskade
belopp Kongl. Maj.t dertill i Nåder äskat
uti dess proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof anser Utskottet lämpligast, att uti det
Utlåtande sorn deröfver med första skall afgifvas
till Riksens Höglofl. Ständer upptaga och besvara
berörde anmärkningar, hvilka då egentligen böra
till profning företagas.
Detta alt hemställes vördsämllgeh till Rik-'
sens Höglofl. Stätlders eget ompröfvande, jemte
någre .Ledamöters anmälde reservation.
Stockholm den ig Augusti 1833.
Stats-TJtsfcottets Betan i anden. »47
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Ständers Stats Utskott
den 19 Augustii 1823.
S. D. Herr Öfverste Lieuter,anton Hjerta,
Hegärde Ordet, och anförde: ”Som jag icke ian
anse, att Lots- och Båk-lnrattningen i Riket vinper
på att dela anslag med Sjö försvaret, utan
snarare ilen fredliga Auctoriteten i.. t hy fall
lärer i tingens närvarande skick få stå efter dtn
Krigiska, anser jag för Handel och fredlig Sjöfart
mest gagnande, att denna Inrättning fick sitt
enski!da anslag, hvarföre jag förestår, att Rikets
Ständer, matie få hc-sluta angående den vid 3:dje
Hufvud Tituh) omnämnnande Lots- och Bakafgiften,
att deraf under särskildt Rubrik uppföres
anslaget för nämnde inrättning; samt Stats Utskot.
tet anmodas, alt sådant vid Riks-Sta'ens uppgöande
iagttaga'*;
Härmed förenade s'g Herr Bruks. Patronen
Ekelund och Herr Grosshandlaren Eckhoff.
Och. skulle desse särskildte meningar, uppl
begäran, åtfölja Utskottets. till de Respective
Riks-Stånden afgående Utlåtande, i anledning
af gjorda anmärkningar vid dess meddeldte
*48 St ats-Uts kottets Bätänkanden.
yttrande rörande regleringen af utgifterne under
i:dje Hufvud-Titeln. År och dag som ofvan
Ex protocollo.
i. C. LORICH
N:o 408. #)
A-korn den 15 Aus. 18j3*
Riksens Högloft. Ständers Stats
samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi Utskotts gemensamma
Betänkande, rörande de
vid innevarande Riksdag
väckte motioner, om utvägars
vidtagande till Communications
öppnande med Gellivare
Jernmalmsberg uti Luleå
Lappmark.
Till Sats samt Ekonomi Utskotten diar VällofI
Borgire Ståndet remitterat Riks Jags Fullmägti
*)
Sorn. detta Betänkande icke förr varit tif'
gängligt, har man varit nödsakad, för at£
ej uppehålla tryckningen, att medela de1
i origtig turnej Ordning.
«
Stats-Utskottets Betenkände n. 149
gens för Luleå Siad, Herr Bruks Patronen
H. Bj urs Memorial, angående medels anslående
och utvägirs vidtag inde till Communications
öppnande med Gellivare Jernmalmsberg uti
Luleå Lappmark, äfvensom Höglofl. ,Rid lerskapet
och Adeln till sistnämnde Utskott remieterat
hvad Herr BergsRådet af Robson i sammaämne
anfört.
Herr Bjuhrs motion går s hufvudsakeligen
derpå ut, att dä det af Kongl. Bergs Collegii sednaste
Berättelse om Tackjerns tillverkningen är>
upplyst, det blåsning.irne på flere ställen, af brist
på malm och skog, dels re ian mäste upphöra
dels hotas med detta öde, är det t.lhka af hcgita
vigt, att i dest stalie bereda en ersättning, gello n
begagnande af de rika förråd på malm, som fm
nas i Norrbottens Län, hvilket foretag likväl ej
kan, i Landers närvarande obefolkade tillstånd
vinna f.amgång utan Statens elier det Allmännas
biträde, att de forsta stegen således böra ge
nom
all.nan åtgärd förberedas, med häns gt till
de anledningar Naturen sjelf anvisat, så val att>
efter befintlige Skogstillgångar införa, Bergverks
näringen i Norrbotten, som ock att med Malm
försa andra Rikets Landskap, hvilka deraf äro i
behof; att bland flere i Länet varande insträckta
Jer irnal.ns fält Gellivare eger företräde, såsom
försedt med den bästa Malm och beläget närmast
Påfvel, och tvänne ComajwicaUons Led»c
ijo Stats-Utskottets Betan k anden
der ifrån till kusten kunna påtänkas, deri ena
söderut. St Lulea Eif och dell andra åt Öster till
Calix El", af hvilka den förra så val till dess större
farbarhet sqm förde L gtigare lägenheter till nya
anläggningar bör föredragas, ehuru den sednare i
framtiden äfven kan blifva af stor vigdt. I anledning
häraf föreslår Herr Biuhr, att hos Kongl*
Majit i underdånighet begära, det ett tjenligt
Masugns ställe med nödigt Skogs-fång måtte på
deri stödra Cqmmunications-Linien utses och en
Masugn på allmän bekostnad uppbyggas, samt
att en tjenlig transports väg öfver Land föranstaltas
från Gellivare till Luleå Ejf, och denna Eif
medelst upprensnings samt hamnställens och last-,
nings-platseis utsynande, göres beqväm för båtfart
i stort, hvarunder tillika lämpligä vattenfall,
Nybygges lägenheter- och Skogstrakter borde för
framtida anläggningar utses och afsättas; till
hvilket allt en Fond af 50,000 R;dr Banco före-.
slas att efter bahof utgå och användas.
Herr af Robsons Memorial innehåller för*
nämligist en framställning af de vigtiga fördelar,
Sijrn Bergverks Näringen i Norrbottens Län,
grundad pa Malm från Gellivare, skulle medföra
orten och det allmänna, men att, innan detta kan
bringas i verkställighet, flere förberedande åtgärder
mäste förutgå, örn framgången skall kunna,
med sannolikhet beräknas:
Sta t * - U ts k ot t e ts Be t ä n k a n d e ri. 15 i
Bland de (vanne påtänkta och möjliga Communications
Leder från Gellivare, är väl den åt
Calix, genom redan föregången undersökning 11a.
g >rlunda känd, men fort än de ll företrädesvis
Valjes, borde också deli andra lied till .Luleå Eif
blifva till sill beskaffenhet närmare Utredd, livar
före en ytterligare Utförlig Undersökning öfver
den samma tiilstyrkes, pa hvilket! sedan användandet
af ett till äfventVrs blifvande ähsiag af
Stats-Medlen, till befrämjande af Bergs-Käringens
uppkomst i Norrbottens Län, måtte grunda sig.
Utskotten sorn tagit detta ärende med ålit
dertill hörande Utskotten meddelade handlingar
och upplysningar uti öfvervägande, anse s'g, i
afseende på hvad uti 1 förenämnde Memorialer
blifvit atlfördt, böra m fedela följande yttrande.
Ehuruväl Utskotten ej kuhna anhat ätt med
varmt deltagande omfatta förslag, som åsyfta bega
gnun det och förädlandet af de råa produkter
och ännu oanvände tillgångar, sorn Naturen sa
rikligen nedlagt i de Nordligaste trakt erne af
fäderneslandet, hvarigenom nya Narir.gir till
deras uppkomst och befolkande kunna befrämjas hafva
Utskotten likväl i betragtance deraf, att t
allmänhet ekonomiska anstalter af större omfattning
fordra desto omständligare förberedande åtgärder
som de icke förut äro tillräckligen understödda
och lättade af en redan befintlig viss grad af callur
ejler grundade på noggrann Local kaune,
dom samt på cn stadgad och orubbelig plan för
15* Stat s - Utskottets Be tänlcanden.
deras utförande, icke trott sig finna den tidpunC!
nu vara inne, då en Fond af Stats-Medlen tiira
anslås, för att genast ga i fbrfatttiii g orri verkställandet
af de anläggningar, som till Bergs-Närit
gens införande i Norrbottens Fän skulle pä
allmän -bekostnad utföras, TJtskotten instämma till
alla delar uti hvad i de anförde Memorialerne
blifvit framstäldt, angående ännu saknade Oumbärlige
förberedelser till detta vigtga företag,
och inse fördenskull nödvändigheten c’e af, att en
fullständig undersökning måtte anställas och en
plan i liela sin vidd uppröras, förr än man skrider
till» verkställigheten.
I Utskottens tanka rynes en sådan undersökning,
anförtrod åt någre i hvarje till ämnet hörande
vetenskapsgren, utmärkt kunnige personer»
höra hufvudsakligen innefatta följande föremål.
1:0 Man har uppgifvit åtskilige lägenheter, bå.
de närmare och fjermare från Gellivare såsom
tjenlige till den första Masugnens anläggande.
Enär nu något företräde emellan dem ej synes
vara afgjordt, och det likväl väsentligen beror
derpå, att ert sådan anläggning uppföres på en Eocal
der både för (!en omgifvande orten och i afseende
pål erforderlige tillgångar eller fördelar,
verkan kraftig ist kan kringspridas och ändamalet
snarast vinnas, flir det ovillkotligen nödvändigt,
att i förväg hafva bestämdt, hvarest denna
inrätt
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
inrättning tjenligast bör anläggas, kostnaden dertill
föreslås och villkoren för dess drift och bestånd
fastställas.
2:0 Då det kan tagas för afgjordt, att till be
Främjande af en lättad Malmtransport, de närmast
till Gellivare flytande vattendrag icke kunna
göras farbara, eller åtminstone deras upprensning
i afseende på dertill erforderlig dryg kostnad»
icke stöde i jemnförbart förhållande med landet®
nu varande ringa Befolkning och den blifvande
Bergsnäringens rirga utsti äcktning i sin början,
återstår således den enda och för detta Nordliga
Dands läge utan tvifvel mest naturenliga utväg, att
om vintren forsla Malmen till förädlings stället
eller de platser från hvilka den sedan kan p|
vatten vidare framföras. Med hänseende till belägenheten
af den ifrågavarande Masugnen, eller
ock andra som i framtiden kunna påtänkas, skulle
fördenskull de tjenligaste rigtningarne för transportvägarne
utses och utstakas, samt sättet för
transportens förrättande, antingen stationsvis ellef
för hela vägens längd bestämmas.
3:0 Ehuru det å ena sidan icke bör vara
tvifvelsmål underkastadt, att i samma mån, som
en redan grundlagd Näringsgren fortgår i sin utveckling,
äfven Eandets befolkning och nya bo»
städers uppkomst derjemte befrämjas, förutsätter
4 Sami, 4 Band, 10 *
154 St a ts - U ts kott e t s B et än ka n den
-
likväl en ounvikelig omtanka S den andra, att
denna tillväxt må genom föregående oeconomiska
anstalter påskyndas. På den trakt emellan Gellivare
och Luleå Elf, genom hvilken Malmtransporten
kommer att ledas, hafva visserligen åtskilige
Nybyggare nedsatt sig, som till en början
kunde biträda vid denna transport, men de äro
dock för fa, i händelse af en mera utvidgad rörelse.
Utsynandet af så mänga Nybyggen intill
transport - Linien, som lägenheter möjligen kunna
gifvas, blir derföre en från föremålet oskiljagtig
åtgärd, äfven som förslags afgifvande, huru desse
må snarast bebyggas och med Åboer förses.
4:0 De fleste Skogar i desse [trakter äro ännu
oafvittrade och odisponerade; de kunna således,
oberoende af enskild egande rätt, anslås till Skogshandtéringcns
drifvande. En så fullständig kän.
nedom om deras vidd och beskaffenhet, som
möjligen står att inhemta, torde böra förutsättas
"vid uppgörandet af en allmän plan för Jernverks.
al)läggningarne.
5:0 Hedens fors är det enda Vattenfall i Luleå
Eif, som afbryter en fortsatt båtfart från Edeforss
till hafvet på en sträcka af g mil. Då ritan
begagnandet af denna Elfs farbarhet, trant.
sporten af Malm och Tackjern i stort vöre nästan
en otänkbar sak. är det för framgången af
det tilltänkta företaget ytterst angeläget, att vara
betänkt på, eller åtminstone i förhand hafva upp
-
S tafs - U ts ko 11 e ts Betan kändt n.
*55
gjort sättet, huru farten genom eller förbi denna
forss må kunna beqvämligast inrättar. En hydrotechnisk
undersökning öfver detta ämne är
från det öfriga aldeles oskiljagtig.
Dessa jemte flere med saken gemenskap
egande föremål synas, i Utskottens öfvertygelse,
böra förut vara fullkomligen utredda; och som
förberedande undersökning förmodeligen intill nästa
Riksdag kan hinna fullbordas, tror Stats-Utskottet,
att också intill dess med anslåendet af den
föreslagne Fonden bör uppskjutas, heldst de kosö
nader, som med en sådan undersökning äro förenade,
kunna, då de succesive utgå, bestridas af
det till Rese-och Tractaments-penningar för Extra
förrättningar i Civile ärender å Andra hufvud-Titeln
uppförde årliga anslag.
Hvilket alt vördsamt underställes Riksens
Högloft. Ständers ompröfvande.
Stockholm den 7 Augusti 1823.
N:o 424.
Ankom den 20 Aag. 1823.
Riksens Högloft. Ständers StatsLag
samt Allmänna Besvärs
-
ijS St ats-Uts kattets Bä tä nk a'n den.
och Ekonomi Utskotts Utlåtande,
i anledning af de flere,
vid innevarande Riksmöte,
väckte motioner, rörande förändring
i närvarande Fångföringssätt
m. m.
TiH gemensam behandling af Stats-Lag samt
Ekonomi Utskotten hafva följande Memorialer blifvit
remitterade, rörande yrkad förändring i närvarande
Fångförings-sätt, jemte flere dermed
samm hang egande ämnen; nemlig en:.
Från Höglo fl, Riddersakpet och Adlen
1:0 Af Friherre Henning Wrangel, deruti
anföres, att ehuru den Fångförings anstalt, sorn
under Riksdagen år 1818 blef af Riksens Ständer
antagen, så vida närmat sig till fullkomligheten att
färre Rymningar fdrmärkas, skall; den likväl medföra
en större kostnad, än sorn borde kunna för
mödås; men hvilken dock, enligt Friherrens, tan.
ke, kunde undvikas om, i likhet med hvad i
England och Frankrike sker, fångarne färdades
till fots ihopkoplade med en kedja, som satte
dem ur stånd att rymma, Förmenande Herr Friherren
i öfrigt att, genom detta fångfdrings sätt
fgtu angifvelser af diktade brott mera sällan
Stats - Utskott ets Beta n kand en. 157
skulle förekomma samt transparterne betydligen
förminskas.
2:0 Utaf Herr Gastaf af Uhr, sam, instämmande
uti Friherre Wrangels motion, särskildt
yrkat, att Fångar, vanligen försedde med svag
och otillrräcklig föda samt beklädnad, måtte
åtminstone vintertiden transporteras gående»
heldst deras rymning denna årstid, så mycket
mindre vore att befara, sorn de då omöjligen
kunna uppehålla sig -under bär himmel, utan
måste söka bygden.
Från Hedervärda [Bonde-Såndet
3:0
Med framställning om den dryga, kän'
bara utgift, hvarmed Stats-Verket och sålunda
äfven de skattdragande belastas för verkställigheten
af den senast vidtagne fångförings anstalt, har
Rikdags-Ffullmägtigen Pehr Pehrsson, från Calmare
Län, hemställt att Lag- och Ekonomi-Utskot.
ten måtte anmodas att afgifva ett sådant förslag
hll Fångars Forslande och vård, att den dermed
förenade kostnad, kunde, utan allmogens betungande,
småningom förminskas; förmenande, Pehr
Pehrsson ett sådant ändamål kunna vinnas.
1:0 Om, med ändring af Lagens stadgande i
36 Capitlet 4 §. Byggninga-Balken, att ett häckte
skall underhållas vid hvarje Tingsställe, det
stadgandes, att blott ett sådant skall finnas i
15S Stats-Utskottet^ B et en kan den.
hvarje Domsaga, sä snart den är belägen fyra
mil från JLänshäcktet.
2:0 O.n det vidare stadgades, att häcktade
förbrytare, som under ransakning erkänt, att de
på1 andra orter begått brott, hvilket vanligen
sker i afsigt att, under fursslingen erhålla tillfälle
till rymning, endast i yttersta nödfall finga
försändas till den ort der det föregifne*brottec
skall skett; samt
3m Om Arrestanter, då oundvikliga hinder
icke mota, vQre skyldige, att, såsom i andra Länder
brukligt, vandra till fots från det ena stället
lill det andra.
Och hade flere af Hedervärda Bonde.Ståndets
Ledamöter instämt uti och understödt hvad Pehr
Pehrsson sålunda föreslagit, hvaremot åter andre
afstyrkt all förändring uti nu varande Fångförings-sätt,
äfvensom Olof Nilsson, från Carlstads
Län och Johannes Svensson från Jönköpings Län
dessutom gjort det tillägg, att Kroriobetjeningen
borde uttryckligen berättigas, att med fängsel belägga
sådane brottslingar, som af dem på Landsbygden
gripas och under fjerdingsmans bevakning
införas till Allmänna häckten, på det att rymning
ock derigenom måtte förekommas.
Stas - Ilis k ottets B e täll leand é ri. 15g
Härftirufan hafva ifrån Hedervärda Bondeståndet
till Ekonomi Utskottets särskilda åtgärd
blifvit öfverlemna!:.
4:0 Ett Memorial af Riksdags Fullmägtigen
från Calmare Eän, Petter Pehrsson, som anmärkt
att Fångtransporten sådan den nu är inrättad,
skall varå särdeles betungande för de Gästgifvare-gårdar,
sorn äro så belägne, att Fångar vissa
dagar i veckan, från olika håll der sammanträffar
och behöfva nattläger samt till de deraf upp.
kommande olägenheters afhjelpande hemstält,
om icke särskildte, efter omständigheferne afpassade*
häckten kunde antingen på Statens eller
Häradets bekostnad inrättas vid sådane Gästgifre-gårdar,
der fångar under transporterne oftare
sammanträffa samt ,
550 Memorial af Biksdagsful lmägtigen från
Blekinge Län, Pehr Pehrsson, deruti han öfvers
klagat, att Reserve-skjuts skylldigheten, förut
i sig sjelf nog tryckande, blifvit det ännu mera,
sedan fångtransporterne jemväl måste bestridas
med Gästgifvare-skjuts, hvilket dock skulle kunnat
fördragas, så framt fingföringen utginge på
samma sätt som Gästgifvare Skjutsen i öfrigt;
men då, enligt gällande författningar tvänne
Fångar måste forslas på hvarje häst och dess.
utom skulle hända, att den medföljande FångGevaldigern
nödgar den skjutsande att föra 5 a.-
i6o Stats-Utskottets Betänkanden.
6 fångar på gine lia star, samt de dessutom, för
att hinna fram till de bestämde Stationerne, köra
fortare än deras skylldighet fordrar, har Pehr Pehrs*
Son ansett sig häruti böra söka rättelse och i sådan
afsigt yrkat, att Fångföringen hädanefter må
göras på lika sätt med Gästgifvare-skjutsen i
allmänhet, eller endast en fånge förås efter en
häst och tre på (vänne hästar samt de hittills bestämde
dagsresorne förminskas.
Då sammansatte Utskotten, vid pröfningen
af hvad sålunda blifvit hemstäldt, erindrat sig
att Kongl. Majit med afseende af Eiksens-Standers
underdåniga önskningar, nyligen utfärdat
ett förändrad stadgande rörande Fångföringen»
hvilket, ehuru förorsakande en icke obetydlig
kostnad för Staten likväl medförer större
och öfvervägande fördelar jemnförelse.
vis med den förra Fångförings-anstalten; ej mindre
igenom Allmogens befrielse ifrån det svåra
ansvar och de faror, för hvilka den var blott,
stäld, då i Förening med Fångarnes forssling, äf.
veu deras bevakande ålog hemmas-egarne samt
den för jordbruket menliga tidsspillan som derigenom
förordsakades, än äfven igenom dea
större trygghet för Allmänna säkerheten, som
medelst det nya Fångförings-sättet, är beredd»
anse Utskotten sig sfi mycket mindre böra deruti
föreslå någon förändring, som erfarenheten
redan vittsordat samma Fångföringssätts föi delar,
genom minskad Bymning, och Stats-Utskottet
dess
-
S t ä t s - U t s ko 11 e ts Betänkandeh. 15g
dessutom, i sammanhang med dess särskildta utlåtande
ofver äskad tillökning i det å Riks-Statens
8:de Hufvud Titel varande anslag till Fångars
Skjuts och underhåll, till Riksens Ständer afgifvit
förslag till ändringar i nu gällande föreskrifter,
om Fångföringen i Riket hvarigenom betydlig
besparing i utgifter och en säkrare Controll förmodas
kunna vinnas.
Efter detta Allmänna omdöme, örn de öfvervägande
fördelarné af nu Varande Fångforsslings
sätt, få Lag- samt Ekonomi Utskotten särskildt
besvara de uti motionerne Upptagne förslag
och hvad sålunda först angår den frågan, att
blött ett häckte borde finnas i hvarje Domsaga,
så fittna Utskotten en sådan förändring icke
kunna ega ruin, fötr än Ragskipnittgen i hvarje
Domsaga blifver förenad på ett och samma
Tingsställe, hvilket, så väl sorn att Härads-Rättérne
uhdér största delen af året skola vara permanenté,
är af Kongl. jLag-Comtniten föreslagit,
men hvarom fråga icke vid denna Riksdag larett
komma Under Riksens Ständers jpröfning.
Beträffande dernäst dett hemställan, att fångar,
Sorn uppgifvit sig hafva begått brott på annor
ort, icke utan i största nödfall borde dit afsän*
4 Samh 4 Band,
11
i6o Stats-Utskottets Betänkande!!
clas, så, enär det genom Kongl. Brefvet den 2g
Julii 1812, samt Kongl. Svea Hof-Rätts derpå
grundade Circulair af den 11 Augusd samma
år, är stadgadt, att då en för stöld häcktad person
uppgifver 9‘g hafva begått ett eller flere dylike
brott, eller ransakningen dertill gifver anledning,
må det på Domarens profning bero, huruvida
han, innan den tilltalade förvises till ransakning
under annan Domstol, bör, genom skriftvexling
med vederbörande, först söka inhemta upplysning
om det föregifne brottets verklighet, finna
Utskotten något ytterligare stadgande i denna
del icke vara af nöden.
I afseende på det Uppgifne förslaget, att fångar
borde, under bevakning, till fots föras ifrån
det ena stället till det andra, så förekomma deremot
de hinder, som väderlek och väglag vid
flere årstider förorsaka, det lättare tillfälle till
rymning som derigenom yppas, den större bevakning,
sorn dervid blifver nödvändig, den
längre tid, som likaledes skall åtgå, de kostnader
detta sätt kommer att medföra och hvilka skola
uppgå nära, om icke fullt ut, till den skjutslega
som härigenom kunde besparas. Af alla dessa
skäl anse Utskotten sig icke böra tillstyrka antagandet
af ifrågasatte förslag, heldst det anförde
skälet, att Fångarne vintertiden i stark
köld skola vara blottstälde för ett kännbart lidan"
de, derigenom att de icke få gå, utan måste åka.
Stats-Utskottets Betan tande ri. igj
lärer förfalla, enär Kongl. Maj:t genom Nådig
skrifvelse till dess Befallnings hafvande, redan
forordnat, att fångar, under forsslander vintertiden,
skola vara fdrsedde med nödige utanplagg,
hvilka äfven, enligt ärhåljen uppgift, vid de fle'
ste Länslräckten till ett sådant ändamål finnas.
Utskotten anse sig icke heller bora understödja
livad Riksdagsmannen Johannes Svensson
hemställt, om ovillkorlig rättighet för Krono-Betjeningen
att med fängsel belägga sådane brottslingar,
som af dem å Lands byggden gripas, och
under fjerdingsmans bevakning införas till Allmänna
häckten enär på Krono Betjeningens urskilning
i hvarje särskildt fall måste bero, att,
efter de i gällande författningar lagde grunder
tillse huru vida den häcktades brott och allmänna
tryggheten påkalla ett sådant säkerhets mått
Den af Riksdags Fullmägtigen Petter Pehrsson
från Calmare Län föreslagne anstalt, ad
särskildte häckten måtte inrättas vid sådane
Gästgifvare-gårdar, der Fångar under transporten
ofta sammanträffa och behöfva nattläger, finna
Utskotten, vid betracktande, dels af de ökade,
redan nog öfverklagade kostnader ivid Fångföringen,
som derigenom skulle förordsakas, dels
deraf att Fångarnes nattläger äro, så vidt möjligt
bestämda på sådane ställen der häckten finnas,
sig icke heller kunna med något förord understödja;
— Och beträffande slutligen den väckta,
motionen, att, i likhet med hvad i afseende på
j6s> Stats,Utskottets Betänkanden.
Gästgifvare skjuts är stadgadt, endast en Fånge
borde få foras efter en häst samt 3 på t vänne
hästar, så, enär härvid förekommer, att Fån*
gar sällan, såsom vid vanlig Gästgifvare skjuts
inträffar, medföra några saker eller varor, sorn
jemte personerne tynga hästarne, syntes Utskotten,
det nu gällande stadgandet, enligt hvilket
tvänne Fångar få färdas efter en och fern efter
två hästar icke skäligen kunna, såsctm alt förmycket
betungande öfverklagas, och anse derföre någon
förändring deruti så mycket mindre lämplig!
som antalet af de till Fångfqrssling nödige hästar,
derigenom skulle ökas, skjutsningen i och för
berörde forssling oftare påkomma och. kostnaden
i samma män blifva större.
Till Riksens Högloft, Ständers eget bepröf'
vande öfverlemnas detta allt vördsamligen.
Stockholm den 18 Julii 1823,
Njo 455,
Ankom den 25 Augusii 1823,
Utlåtande, i anledning af Herr
A. Printz enskölds Memorial
S t a ts-U t sko 11 e ts Betänkanden. 163
om tillökt antal Löner inom
Stats-Expeditionerne af Kongl.
Maj:ts Gancellie.
Sedan Stats Utskottet erhållit förnyad Berntss
ifrån Hdglofl, Ridderskapet och Adeln uppå Herr
Axel Prinzenskölds Memorial, om tillökt [antal
.Löner inom Stats-Expeditionerne af Kongl Maj;ts
Cancellie, så får Utskottet deröfver nu afgifva
Utlåtande.
Herr Printzensköld har uppgifvit hvad jern"
Väl med Stuterne instämmer, att inom hvarje af
de fyra Stats Expeditionerne täro anslagne Eoner
för en Expeditions Secreterare, <?me Protocoll;
Secreterare, en Registrator, 2tne Gancellister, och
2:ne Copister, hvilket vore ganska otillräckligt
inom Verk, der göromålen dagligen ökas, och
äro af den beskaffenhet och vigt, att de omöjligen
kunna anförtros åt andra än Verkets Tjenstemän
och der det till och med är förbjudet att Jåta
en Expedition renskrifvas af en legd hand; samt att
man, för att i en hast celi utan tunga för Staten
kunna afhjelpa detta, befordrat till Ordinarie befattning
utöfver Stat, med lika tjenstgörings skyldighet,
som den Löntagande; men då härigenom
händer, att man får arbeta i Statens tjenst under
lä a 15 år, innan Lön hinner erhållas, och en
16$ Stats-Ufskottets Betan leanden.
sådan hushålls princip icke vore Staten värdig
att begagna; har Herr Printzensköld, som, af
Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof, inhemtat, att Kongl. Majit
beviljat och till Riksens Ständers anslående på Stat
föreslagit 3;ne Protocolls Secreterare och r.ne CancellistLöner
vid Kongl. Justitia-Revisions Expedition,
ansett sin pligt fordra, att till Riksens Ständers
behjertande framställa behofven inom de öfrige
fördelningarne af det Verk, på hvars Ämbetsoch
Tjenstemäns större eller mindre skicklighet
och Nit Rikets inre angelägenheter så väsentligen
bero, och derföre föreslagit, det måtte de i
hvarje Stats Expedition anslagne Löners antal
ökas med fyra, eller en inom hvarje grad, hvaremot
andra tjenster, såsom Riks-Historiograph, Riks
Geograph, samt de så kallade Riks Heraldici
och Translatores Regii Tjensterne syntes kunna
indragas utan att Fäderneslandet skulle komma
att sakna män, som arbetade i nämnde grenar.
Stats Utskottet anser härvid den förut mångfaldiga
gångor anförde och gillade grunsats va.
ra fullt lämplig, att nemligen nya Löner eller
Lön tillökningar i närvarande tidpunct, då fråga
är om en förändrad och ny organisation af
de Administrativa Styrelse-verken, och hvilken
utan tvifvel kommer att hufvudsakligt inverka
på Stats Expeditionerne af Kongl. Maj:ts Cancelie
icke böra bevilljas, ock följakteligen några in.
dragningar, såsom. Herr Printzensköld föreslagit,
St a s-tit s k o t fets Betänkandén. 165
icke eller partielt, och annorlunda lin i ett sam*
manhnng med hela Planen af Riksens Höglofl,
Ständer beslutas; hvarföre sStats Utskottet finner
sig ej kunna tillstyrka uppförande på Stat af nya
Eoner inom de fyra Stats Expeditionerne; men
då likväl för ostridigt lärer kunna ahtagas, att
göromålen ganska mycket ökats och äro nu mera
af den mängd, att de omöjligen hinna bestridas
af den personal, hvarföre Eoner på Stat bestås,
samt Staten icke skäligen kan fordra, att de
allmänna Ärenderne skola varda med drift handhafde
af Tjenstemän, som i brist af Eoner för
de Tjenster de inom Kongl. Maj:ts Cancellie bestrida,
se sig nödsakade att bereda sin utkomst
genom Tjenstgöring pä andra ställen, och måste
gifva företräde åt möjligheten att erhålla en
tillfällig bärgning framför hoppet att genom odelad
Uppmärksamhet inom en tjensfebana förvärfva
den större skicklighet, som endast derigenom
kan upphinnas, anser Stats Utskottet sig vid sådant
förehållande böra tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständer, att till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna,
att, så vida, efter föregången pröfning,
sådant skulle finnas af behofvet påkalladt, i Nåder
låta intill nästa Riksdag, åBesparingarne uppå
andra Hufvud Tituln, anvisa extra Eoner för
en Cancellist och en Copist inom hvardera af de
fyra Stats Expeditionerne, Eärandes Riksens
Höglofl. Ständer finna detta vara en billig uppmärksamhet
ät Tjenstemäns öfverklagade stall
-
i66 Stats-Utskottets Betänkanden.
ning, hvarigenom likväl den antagne principen
emot nva Eönets beviljande icke kan anses vara
rubbad.
Detta hemställes dock Vördsam t till Biksenfi
Höglofl Ständers pröfning.
Stockholm den ig Augusti iSSJ.
N:ö 426-  Anköm den 25 Aiig, Jga3-
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi Utskotts Utlåtande*
i anledning af väckt fråga*
om rättighet för vederböran-*
de att med penningar gälda
Dagsverken till Kungsgårdar.
^ill Stats- Samt Allmänna Besvärs och Ekonomi
Utskottens gemensamma handläggning liar
Heder'
Stat»- Utskottets Betänkande». 167
Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat ett af Riksdags
Fullmägtigen från Gothland) Eric Dettloffson
till Ståndet ingifvct Memorial, hvaruti anföres,
attj ehuru, genom Kongl. Kungörelsen den
3 december 1810, och Kongl. Förordningen den
So September 1815 blifvit stadgadt» att de Krono
Dagsverken, som varit Kungs och Kungs .Ladugårdar
anslagne, icke skulle vid nva Arrén,
den Under något villkor till Arrendatorerne betingas,
utan få af Hemmans egarne sjelfve lösas
och till Kronan betalas efter årlig markegång,
samt att sådane Dagsverken icke kunde fordras
in natura, utgjorde af andre räntegifvare, än som
vöre boende inom en Mil från det ställe, dit desamma»
enligt författningarhe blifvit anslagne;
hvaremot de längre brott boende vore icke allenast
berättigade, utan äfven skyldige att sina
Ränte-Dagsverken efter Markegång* pris, lösa;
hade likväl de Hemmansegare, hvilkas KronoDagsverken
blifvit tillslagne Wisby Kongl. Slott*
Ladugård, änskönt till största delen boende öfver
en Mil derifrån, hittills icke fått tillgodo njuta
den förmån hvarom Räntegifvare, i sistnämnde
afseende, blifvit försäkrade, utan måst, vid
utmätningstvång, utgöra desse Dagsverken in
Natura. Af sådan anledning, och då ifrågavarande
Kungs-Ladugård icke vöre under arrende
4 farn/, 4 timi.
368 Si a t *1! t s i-o 11 c t % E ii t ii h k a n d e il.
upplåten), t)tan blifvit utaf Högstsalig Konung
Gustaf lil donerad fdrst till nu mera aflidne Öf.
v ersten af Klint pl dess Lifstid, och sedermera»
efter hans död, till Capitain af Klint, utan att
något arrende ellef annan afgift derföre till Kro*
nan veterligen erlades, samt Inneliafvaren af
Kungs-Ladugården icke borde kunna ega bättre
rätt till Dagsverkens Utfordrande, än som Arrendatorer
tillkommer, har Eric Dettloffson anhållit,
att Riksens Höglofl. Ständer måtte utverka en sidan
förklaring öfver Kongl, förordningen den 20
September 1815, hvarigenom stadgades, att de,
sorn innehafva på lifstid donerade Kungsgårdar
icke kunna njuta förmånen af Dagsverkens utfordrande
in Natura framför den, sorn emot be*
stämda afgifter till Kronan eller Stats-Verket
besitta slike Lägenheter, utan i detta fall böra lika
med de sistnämnde anses, samt att, såsom en
följd häraf, alla de hemmansegare pä Gothland,
hvilka äro boende utöfver en Mil frän ofvannämnde
Kungs-Ladugård, förklaras berättigade,
att Dagsverks skyldigheten, efter Markegingspris
sig afbörda.
Härvid hafva förenade Utskotten inhemtaf,
att Kongl. Majrf, i anledning af Fullrnägtiges
för Allmogen på Gothland, vid 1812 års Urtima
Riksdag; i underdånighet gjorde ansökning, om
Nådigt tillstånd för Allmogen, att få lösa de
Roma-Klosters och Wisborgs Kungs-Ladugårdar
Stats-Utskottets Betänkanden. 16g
anslagne Dagsverken med penningar, efter ärligt
Markegångs pris i stället att utgöra dem in Natura
såsom förut skedt, genom Nådigt Bref till
Kongl- Kammar-Collegium af den -28 Maji 1813;
i afseende på Dagsverken till sistnämnde Kungs
Ladugård, förklarat, att, som Kongl. Majit under
den 3 September 1793 och dea 30 Januarii 1794
i nåder förunnat Öfversten af Klint, dess Hustru
och Arfvingar rättighet, att, i 50 års tid räknad
till midfastan 1844, arrendera Kungs Ladugarden,
och till dess bruk begagna de dertill anslagne
Ränte Dagsverken, funne Kongl. Majit, uppå sådan
grund, ej skäl, att till den, i förberörde måtto
af Goihländske Allmogens Riksdags Fullmägtige
gjorde underdåniga ansökning lemna {Nådigt
bifall.
Da alltså, emoMivad af Riksdags Fullmägtigen
Eric DettlofFson blifvit uppgifvet, Wisborgs
Kungs Ladugård både under verkligt arrende är
upplåten och af nu varande Innehafvaren besittes,
icke i grund af något nytt Contract, tillkommit
efter meddelandet af de nu 'gällande föreskrifter,
om villkoren för Kungs- och Kungsladu.
gårdars borttarrenderande, samt rättigheten till
begagnande af dertill anslagne Dagsverken, utan
med anledning af en äldre öfverlåtelse af Kungs
Ladugårdens bruk på Öfversten af Klint och dess
arfvingar, samt härtill kommör, att med den, uti
8. §. af Kongl, förordningen den *0 September
Itats-Uts kottet* Betänkanden.
1815 ,Räntegifvare förunnade frihet att liisa dagsverken,
anslagne Räntetagare som äro boende
på mera än en mils afstånd från Räntegifvarnes
hemvist, blifvit förenadt det uttryckliga villkor,
att stadgandet härom icke skall gora någon ändring
uti sSdane ännu gällande Arrende Gontracter
om Kungsgårdar och andra Krono lägenheter,
som kunna innebära rätt till Krono Dagsverkens
utfordrande in natura äfven utöfver en
mil från de utarrenderade Egendommarne, i hvilket
fall Innehafvarne af sådane arrende Contracter,
för sin Arrende tid, bora utan inskränkning
vid samma rättighet bibehållas; Anse förenade
Utskotten Innehafvaren af Wisborgs Kungs Ladugård
lika litet kunna förmenas, att in natura
uttaga och begagna alla dertill anslagne KronoRänte
Dagsverken, utan afseende på det större
eller mindre afståndet emellan Kungs Ladugården
och Räntegifvarnes hemvist, sorn desse sistnämnde
ej ega någon i Författningarne grundad
rätt, att under den tid nu gällande Arrende Corr
tract om Kungs Ladugården fortfar, med penningar
betala de Dagsverken för hvilkas utgörande
mera än en mils resa erfordras; Hvadan
ock Utskotten icke kunna tillstyrka bifall å
Eric Dettloffsons i förevarande hänseende gjorde
hemställan. Hvilket till Riksens Höglofl. Ständer*
närmare bepröfvande vördsamt öfveilemnas*
Stockholm den ig Augusti 1S23.
S lats-U (sio t te ts Betsnkanden. 171
N:o 427
Ankom den 25 Augusti 1823.
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs och
Ekonomi - Utskotts Utlåtande,
i anledning af Riksdags Fullmägtigen
Eric Janssons motion,
om nya grunders bestämmande
för Roteringen i Uppland.
Utl ett till Hederverda Bonde Ståndet ingifvet
och derefter till Stats samt- Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotten remitteradt Memorial, har
Riksdags Fullmägtigen för Båsbo, Bälings Och
Waksala Härader i Uppland Eric Jansson anfört,
huruledes Landshöfdinge Ämbetet i Upsala, till
stöd för sine Beslut i förefallne Boterings tvister,
ofta åberopat ett utaf Kongl. Kammar-Collegium
utfärdadt Circulaire Bref af år 1803, hvaruti
skall ^stadgas, att Boterings skyldigheten af de
under Uplands Infanterie Regemente Indeldte
Soldat Botar bör, för hvarje Rote, utgöras efter
mantal, ehuru den samma allt ifrån Indelning»'
verkets upprättande åtgått efter öhretal, i anseeu*
17* St a ts - U ts kot t e t s B et an ka n d e li
-
de hvartill, och då, enligt 80. §■ i Regerings*
torinen, de afslutade Kneckte Contracterne till
sine hufvud grunder borde förblifva oförändrade,
Eric Jansson anhållit om rättelse af ofvannämnde
Stadgande, samt att till vinnande deraf under’
dånig skrifvelse i ämnet måtte till Kongl. Maj;t
varda expedierad,
Enligt den upplysning, Utskotten från Kongl,
Kaminar-Collegium erhållit, är icke, pä sätt Eric
Jansson uppgifvit, något Circulaire Bref eller annat
allmänt stadginde från berörde Ämbets-Verk,
under loppet af år 1803 emanerat, ifråga om
rätta Roterings grunden vid Uplands Regemente,
men deremot har Kongl. Majit, i anledning af
yppad tvist emellan Interessenterne uti Soldat
Roten N:o 101, vid usta Majorens Compagnie af
berörde Regemente, rörande grunderne för deltagandet
i de samma Rote åtföljande utgifter,
genom Nådig Resolution den 27. Januarii 1803
och samma dag tili Kongl. Krigs- och Kammar.
Collegierne aflåtet Bref, i Nåder förklarat, att
desse utgifter borde på sätt Konungens Befallningshafvande
i Upasla Eän och bemlädte Kongl.
Collegier, uti sammanstämmande Utslag den 24
Januarii och den 4 Februarii 1802 stadgat, utgöras
efter de i Roten inroterade Hemmans godhet
och storlek, och icke, på sätt dittills varit van«
iigt efter dera* innehafvande Öhretak
S t a t s • Ut sk o 11 e t s Be län ka rulén. 173
Vid detta förhållande och enar, emot 90 §.
Regerings formen, Regeringens Beslut, Resolu.
•ioner och Utslag icke få komma under Riksens
Stånders och deras Revisorers granskning samt
Riksdags Fullmägtigen Eric Jansson icke eller
visat att hvad Kongl. Maj:t genom ofvan högst
berörde Nådiga Resolution och Bref för ett enskildt
föreskrifvit, sedermera genom Allmän författning
blifvit méddeldt till efterrättelse för
samteli ge Rotehållare vid Uplands Regemente
anse Utskotten sig icke kunna lemna någon hufvudsaklig
åtgärd i anledning af ifrågavarande
motion.
Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers eget
härmare beptöfvande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
No 42(5<
Ankom den 25 Aug. 1823.
Memorial angående Riks-Ståndens
särskildta beslut, i fråga
om ökadt anslag å Stat för
Kongl. Bibliotheket.
Enligt meddeldte Protocolls Utdrag af den
52 och sgtde i nästlidne månad hafva respectiy*
174 S t a t * • U t s k o 11 e t» Bétiinkahdeii
Bits Stånden sålunda afgjort den till Stats Utskottet
remitterade och med dess utlåtande till
Biles Stånden ingångna om fråga ökadt anslag §
Stat för Kongl. Bibliotheker, att Högvördige Prästeståndet,
och Hedervärda Bonde Ståndet bifallit
livad Utskottet i denna del yttrat och anset något
ytterligare Stats anslag utöfver det hittills af looo
B;dr årligen bestådda icke bora härtill beviljas'
hvaremot Hbgloil. Biddcrsknpet och Adeln
samt Valof!. Borgare Ståndet med förkastande
af Utskottets Utlåtande beslutit, att utom de
tedan å Stat för Kongl. Biblioteket anviste
t,ioo B:dr, ytterligare tjOooBtdr måga anslås,
Då sålunda arne Stånd stadnat emot arne här
utinnan och frågan efter Stats Utskottets tanka,
såsom rörande anslag af Statens medel och ingående
under den allmänna regleringen derom,
likmätigt 69. §■ i Begerings formen, alltså bör
vid detta förhållande öfverlemna® till afgörande
utaf förstärkte Stats Utskottet, medelst omröstning
så framt ej något Biks Stånd frånträder dess beslut
och förenar sig med 2:tie af de andre; så
har Stats Utskottet skolat sådant vördsamligen
anmäla och får tillika föreslå följande voterings
proposition.
Den som bifaller, att, utom de för Kongl.
Bibliotheket redan å Stat anviste 1000 B:dr yt
-
terli
-
Slats-Utskottct* Betänkande». gj§
{edigar» öooo R:dr må dertill anslås, b3 att hela
ärliga AnsIagsSumman för Kongl. Bibliotheket
kommer att blifva 3000 R-dr Banco» voterar Ja,
den det ej vill Nej;
Winner Nej*
Så kommer någon tillökning uti den för
Kongl. Bibliotheket hittills bestådda anslags-sum»
tna, af 1000 Ridr, icke att ega rum,
Stockholm dep jg Augut ti s.8sj*
Ntö 4*3*
Ankom den 45 AUgusti^iSa.j»
Utlåtande rörande granskningen
af Vadstena Krigsmanshus
Cassäs Räkenskaper.
Med underdånig anledning af Kongl. Mtajrtät
den 98 sistlidne Februarii till Riksens Ständer
äflåtne Nådiga Skrifvelse» hvarigenom Kongl,
Maj;t tillåtit, Riksens Stander och deras Revisorer
att granska Wadstena Krigsmanhu* Gassas
4 Sttmh 4 Btnii
i*
i/6 Stats -Utsiotters Betänkande rl.
Räkenskaper* har Stats-Uttkottet, i föreskrifvéti
ordning, genom Hof- Cancelers-Ämbetet, begärt
och derefter fran Kongl. Krigs-Collegium erhållit
del af Cassans, fdr åred iSljf* 1819* och 1820
afslutade Hufvud-Böcker med dertill hörande'
verificationer, hvilka sedermera blifvit af Utskottet
granskade; Och får Utskottet häraf nn för Biktens
Höglofl. Ständer framlägga.
Ifrågavarande Cassa, som tillkommit deisi
genom fordna Regenters och Enskilda Personers
Donationer, dels och genom de afgifterV sorn uti
Kongl.-Placatet den 31 December 16891 samt
Kongl, förordningarne den 4 Maij 1778 och den
53 Januuarii 18111 omförmäles, egde vid 1820 års
början en balancerad behållning af 8411036, 4» 7'
Inkomsterne under
detta års lopp utgjorde
sammanräknade. 14519521 lii ii»
Men då härifrån dragés
utgifterne och
afkortriittgårne för
året 134,6621 321 4-
blir återstoden 1112891 27. 7-
Hvadan Cassans tillgångar i Contanter
och fordringar vid 1820 års
»lut bestegö sig till 85813251 321 2-
De föreskrifter, sorn ligga till grund för
Krigrnanhus-Cassans förvaltning, innefattas hufvudsakligen
uti Kongl. Reglementerne af den 23
Maji 1*05, och den 5 December 1815 -hvaraf
St as - Ut s k o 11 e ts B e tän kand e ri. 177
det förra stadgas, huru Rån pä fastigheter skola
utur Cassan meddelas, och det sednare åter i
hvad ordning och tijl hvad belopp underhåll bör
Krigmanhus - gratialister^ tilldelas, hvarförutan,
genom Kongl. Brefvet den 34 April 1820»
blifvit förordnat, att den Summa af 3,000 D:r S:rnt
eller 500 R:dr Banco, som, enligt Råds-ProtocolJet,
den 21 December 1763, fått, af Krigsmanhusmedlen
användas till nödlidande Officerares understöd,
skulle ökas till 700 R:dr samt att till
Nådegåfvor till Kongl. Maj:ts egen höga disposi.
tion skulle ytterligare afsättas 500 R:dr om året
utöfver de 1000 R:dr årligen, sorn, enligt Kongl.
Brefvet den 22 October 1816, blifvit till sådant
ändamål anslagne.
Till följe af högst berörde Nådiga förord
panden, får val Krigsnianhus-Cassan årligen vidkännas
betydliga utgifter, hvilka, enär Cassans
egentliga föremål är att med underhåll förse Gemenskapen
af Arméen synas icke hafva bordt
deruppå anvisas; Men, enär medlen alltid komma
sådane personer till godo som för krigsmanshusInrättningen
icke kunna anses fremmande, lärer
härvid icke vara något vidare att ecitldra, dock»
hemställer Utskottet, om icke Riksens Högloft'
Ständer skulle finna lämpligt, hos Kongl. Maj:
i underdånighet anhålla, att utom de redan gjor.
de, någre andre dispositioner å Krigsmanhus-Fonden
hädanefter icke måga egä rum, utan dea
*78 Stati-Uukottets Betänkanden.
»amma oförryckt användas för de behof» till
hvilkas afhjelpande den från början varit ämnad»
Vid granskningen äf 1818 års Cassa-Bok,
har befunnits, att Cassans fordran hos Militie-Boitälls-
och Passevolance-Cassorne, utgörande tillsammans
26,000 R:dr, blifvit uppförd bland behålningen
till följande året 1819; äfven som det
förekommit, att Krigsmanshus-Cassan, uti det vid
1820 års Hufvud-Bok fog ide sammandrag öfver
Brigmanshusets skulder, är antecknad såsom fordringsegare
för en Summa af 11,829 R;dr 25 sk.
S rst., hvilka åter, uti sistnämnde års Cassa-Räkning,
balanceras till år 1821, på följande sätt,
nemi.
Skuld till Militia BoställsCassan
11,800,
Utelöpande Atestec 29, 25 ?.
Summa 11,829, 25, 2.
Och som berörde 26,000 Rtdr icke bordt
bland Cassans Contanta behållning ingå, utan,
jemte Cassans öfriga utlånte medel, under sådan
tittell upptagas, samt, hvad beträffar de under
ofvan omförmäldte 11,829. 85» 2* innebegripne
11,800 R:dr desamma likasom i Cassa-Bäkningen,
bordt uti Hufvud-Boken utlöras, såsom en
iuld till Militiae-Boställs-Cassan, anser Utskottet
»ådjjnt till framdeles iagttagande vid Bokföringen
böra föreskrifvas»
S t a t s-U t s ko tt«t s B«tänkanden. 179
Likaledes har Utskottet inhemtat, att, vid
flere tillfällen, Lån på bestämd korrt tid blifvit
utur Krigsmanshus-Cassan beviljade andre under
Longi. Krigs-Collegii förvaltning stiilde Cassör,
inen att desse Lån, någon gang, först flere månader
efter förfallotiden, blifvit återbetalde, vid
hvilket förhållande Utskottet skolat hemställa, att
Kongl. Krigs-Collegium kunde undfå Nådig Befallning
tillse, att, i fall krigmanshus-Cassan hädanefter
för så beskaffade Låne-biträden skulle
behöfva ålitas, och Cassans tillgångar dem medgifva,
utan att dess egna utgifter derigenom
uppehållas, medlen alltid innan det löpande årets
utgång blifva liqviderade, på detj Cassans Räkningar
med;/ någre Balancer i detta hänseende
icke vidare måga graveras.
I öfrigt och då enligt, Balance - utredningen
vid 1820 års Hufvud-Bok, Krigsmanhus-Cassan,
dels hos Kongl. Maj:t och Kronan, dels och efter
åtskillige aflidne Uppbördsman med flere eger
icke obetydliga, utestående fordringar, tillstyrker
Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständeqhos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, om sådane åtgärders
vidtagande, att desse till en del öfver 100
år gamla Balancer måtte så fort ske kan varda
lill liqvid eller afskrifning befordrade.
Slutligen har Utskottet icke bordt lemna obemaldt,
att Utskottet, genom [någre dess Ledamöter,
tagit kännedom af de uti Wadstena Krigs
-
i3o Stats-Ucskottets Betänkanden.
manshus-Contoir fövarade Jjåne-Handlingar; ;och
dervid funnit den i fullkomlig ordning.
Till Riksens Höglofl, Ständers närmare be'
pryfvande öfverlemnas detta yördsamligen.
Stockholm den 19 Augusti 1833
N;o 43Q>
Ankom den 35 Augusti, 1823,
Utlåtande i anledning af ytterligare
fråga, om Städernes
Inqvarterings-besvär,
Enligt ankommet Protocolls-Utdrag af den 2:dra
i denna månad har Välofl. Borgare-Ståndet, som,
nu fattat sitt beslut uti de frågor, angående Städerdernes
Inq var terings - besvär, hvarom Stats-Utskottet
i sina Betänkanden N:o 149 och 343. sig
utlåtit, uppå Herr Ståhles hemställan, och enär
Utskottot uti dessa Betänkanden skall förbigått
8 ta t s-Ut sko t te t s Betänkanden. i8i
de i sammanhang med öfrige den 26 sisth Februarii
från Ståndet remitterade Motioner af Herr
Ståhle väckta frågor, orri lindring uti Inqvartering»;
besväret för Helsingborg och Engelholm, samt
om understöd af Stats-medlen till inqvartering
åt dem, Sorn beordras till tjenste-reSot Utom sin
station, funnit godt anmoda S tat-Ufskottét att
med särskildt yttrande häröfver till Riks-Stånden
inkomma; Och är jemväl till Utskottet öfverlemnadt,
ett ytterligare anförande, hvilket Herr Ståhle
förbehållit sig att få ingifva; varande af följande
innehåll.»
’’Då Höglofl. Stats-Utskottef Uti sitt Betan-*
leande N:o 343, ej behagat omnämna eller besvara
min den 26 sisth Februarii på en gång med
Herrar Falkman och Möller gjorde Motion, om
Stats bidrag till understöd för Städérne Helsingborgs
och Engelholms tryckande Inqvartering;
så befarar jag att dessa Små Städers lidande undfallit
Höglofl. Utskottets uppmärksamhet, och derföre
taget jag mig den friheten anhålla om
Högtärade Ståndets erindran till Höglofl, Statsutskottet,
att inkomma till Biks-Stånden med
Betänkande öfver berörde min Motion; den jag
Smickrar mig varder bifallen, emedan dessa
Städer i förhållande till deras storlek och medellöshet
äro mera än någon annan Stad i Riket
belastade med Inqvartering. Såsom bevis dera
torde tillåtasj mig få’upplysa, att Helsingborgs
i8a Stas• Utskottet» Bétnkandefl*
Stad, som består af något ofver 200 hils, haf £
ständig Inqvartering, en gift öfverste som Corn*
medant, en Esqvadron af Kronprinsens Husarregemente
om 100 man med en Öfverste-Liute.
nant, en gift ryttmästare, 2:ne Xiieutnanter och 1
Cornett samt 8 gifta och ogifte Under-Officefare.
En Commendering af 25 man af Konungens
eget vätfvade Regemente med ofver- och Un.
der-Befäl, samt dessutom, såsom gräns-ort måse
vidkännas en odräglig börda af Extra InqVarte.
ring, för alla i Ämbets ärender dit kommanda
högre och lägre Militair- och Civil-Ämbets- och
Tjenstemän, hvars kostnad årligen uppgår till fle,
re Tusen R:dr, så att Stadens Ordinarie och Extra
Inqvarterings kostnader öfvetstiga vida deö
årliga Bevillningen, oaktadt Staden i Rikets-Bank
upptagit ett Lån af 6000 R:dr, hvaraf ett Hu»
till Stall för Husar-Hästarne blifvit inköpt.
Engelholms Stad, en af de minsta*och fattigaste
i Riket, som består af 100 Hus med 564
personer, och blifvit för några af sedan förstörd
af vådeld, har i Ståndqvarter en Esqvadron af
bemäldte Husar-Regemente om 100 Man, med
I gift Major, 1 gift och 1 ogift Lieutnant, 1 C or.
net samt 8j.Uudér-Öffiicerare,”hvars Inqvarterings.
kostnad öfverstiger Stadens förmåga, ehuru Stalf
och Magazins bygnader blifvit för Kronans räkning
uppbygde.
Intill
Sta ts - tjts kp 11 et» B etä n ka nden. 183
Intill dess Statens tillgångar medgifva, att
1816 års Riksdags Beslut, rörande Städernes Befrielse
från Incjvarterings skyldighet varder satt
i verkställighet, anhalles på förut anförde bevekande
skaij att Stats-Verket matte ikläda sig Helsingborgs
Stats betalnings skyldighet af dess återstående
skuld till Banken medelst 4 procents
ränta och 2 procent af Kapitalets årliga erläggande,
som utgör om året den obetydliga sunn
man af 360 fbdr, hvaremot Staden afttäder till
Kronan, egande rätten af dess, tillhörande StallS.
b.ygnad, som är branförsäkrad och alla årens af
gift erlagd, samt att Staderi efter räkning Valder if.
ligen tillagd ersättning förden Extra Inqvartering
Staden får vidkännas, eller och från all Extra Inkvartering
béfriaSi Och att Ehgelholms Stad
matte till understöd för dess Inqvartering tilldelas
af Stats medlen 500 Etdr Banco om året-,
hvilket utgör en obetydlig del af det belopp
som Inqvarteringen kostar Staden-.
Då så stora anslag blifvit gjorde för Hufvudstadens
inqvartering, Och andra Städer fått
bidrag, vågar jag hoppas, att ett bade billigt och
rättvist afseende görés å hvad jag till fördel för
dessa både små Städer framstält, heldst grundsatsen
är: Att de mäst tryckta böra främst uhderj
Stödjas.
4 Samt, 4 Band, i 3 *
lg.j. Stats-Uts kottets B et änk a n d eiJ.
I anledning häraf får Stats Utskottet upplysa
att uti Borgare Ståndets Protocolls Utdrag
den 26 sist]. FehrUarii, sorn innefattar åtskilliga
anföranden om lindring uti Inqvarterings besväret
för ;Städerne i allmänhet och särskildt för någre
Städer, är jemväl upptagit, att Herr Ståhle»
som orden lyda, för Hellsingborg och Engelholm
förenade sig i motionen om verkställighet
å den 180g beslutne lindring uti Inqvarterings
besväret, så mycket mer, som den extra Inqvarteringen
derstädes ofta uppgår till lika kostnad
med den ordinarie, samt önskade jemnVäl, att något
understöd af Stats medlen anslås till Inqvartering
åt dem, som beordras till tjensteresor utom
sin station.
Uti det Utlåtande Stats Utskottet Under defl
3 sist. Maji afgaf öfver de särskildte Motioneme
orri lindring i Inqvarterings besväret for Städ erne,
upptog Utskottet först särskildt de Motioner
hvarigenom för någon Stad yrkades särdeles upmärksatnhet
pa ovanligt fryckände Inqvarterings
tunga, och tilläde sedan det för öfrigt åtskillige
af Borgare Ståndets Ledamöter yrkat dels befrielse
från Inqvarterings besväret för Städerne i
allmänhet dels särskildt i de Städer för hvilka
de äro Riksdags Fullmägrige. 'Utskottets yttrande,
sorn i samma Betänkande innefattades, om
Inqvarterings besvär et för Städerne i allmänhet
Stats Utskottets Betänkanden. 185
kunde ej annat än anses äfven besvara Herr
Ståhles i allmänna ordalag för Hellsingborgs och
Engelholm yrkade verkstellighet af dea år 1809
beslutna lindring uti detta besvär, och påkallade
icke annat eller olika bebandlings-sätt än det
Utskottet lémnade åt denna fråga för de öfrige
Städerne i Riket, hvarmed icke utom ordentliga
förhållanden vore uppgifne. Då Borgare Ståndet
derefter den 91 Maji återremitterade frågan
om Inqvarterings besväret i allmänhet, i anseende
till de åtskilliga anmärkningar, som vid Utskottets
utlåtande blifvit gjorde, fanns någon anmärkning
eller erindrän icke vara af Herr Ståhle
gjord, hvaraf skulle synas, sorn han då ansett sin
motion besvarad; Och först sedan Borgare-Ståndet
fattat sitt beslut uti de frågor om Inqyäterings
besväret sorn blifvet upptagne uti Utsskottets
förstomförmälte Betänkande samt Utlåtandet N:o
343 öfver anmärkn;ngarne deremot, har Herr
Ståhle gjort den nu i frågastalde erindrän och
yrkat uppgifne bestämda ersättnings Sammor för
Hellsingborgs och Engelholms Stader,
VVid sådant förhållande anser Stats-Utskottet
dess utlåtande vara begränsad! af den första motionen;
och sorn den deruti påyrkade verkställighet
å den år 1808 beslutna lindring uti In.
qvarterings besväret för Städerne i allmänhet draf
Utskottet behandlad och samteligen Riks-Stånden
jemväl deröfver fattat beslut, lärer dervid
ingen särskildt åtgärd kunna lemnäs, till förmån
1,36 Statsutskottets Betänkanden
fdr Helsingborgs och Engelholms Städer, hvars
Inqvarterlngs-besyärjiidessutorri icke synes Jeunna
jpmföras med den tunga Malmo Stad deraf ma,
ste draga ock derföre ansets. bora understödjas»
samt Helsinborg; af dess läge såsom gränse Stat
troligen njuter förmåner som fullt ersätta dermed
förenade öfyerklagade olägenheter. Utskottet
får endast tillägga i anledning af Hett Ståhles,
önskan att något understöd af Stats medlen måtte
anslås till Inqvartering, åt dem, sorn beordras
till tjensteresor utom sin station, att Militair och
Civile Ämbets- och Tjenstemän icke äro enligt
Författningarne berättigade till Inqvartering utom
vanlig Station eller Ämbetsresor vid andra tillfällen
än då de äro Trouppe följagtligen anledning,
att tillstyrka något anslag af Stats medlen
till understöd för ett sådant Inqvarterings onus*
enär det ensamt beror af Städernes välvilja och
ej är någon Laglig skyldighet:
Hvilket dock vördsamligen hemställes till
Riksens Höglufl. Ständers pröfning.
Stockholm den 19 Augusti 1823,
N;o 43AAnhom
den 25 Augusti 18.23,
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen
från (Stockholms
St ats-Uts kottets Bätänkandeu. 187
Län, Gustaf Pehrssons hos Hedervärda
Bonde-Ståndet den
17 sisth Februarii ingifne Memorial,
i hvad samma Memorial
rörer anstånd med betalningens
erläggande för erhål'
len undsättnings-Såd från Allmänna
Magazins-Inrättningens
förråd.
Ofvannämnda Memorial, uti hvars syftning äf
-
ven Riksdagsmannen från Stockholms Rån Gustaf
Larsson och Eric Mattsson instämt, och sorn af
Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit till Stats-Utkottets
Utlåtande remitteradt, innefattas först
och främst dea hemställan, att Allmänna Magazins
Inrättningen, hvilken endast och allenast
verkat motsatsen af dess bestämmelse, att bespringa
behöfvande i nödens stund, matte upphäfvas
samt derjemte, att ali executiv åtgärd med indrifvandet
af den i Landet utestående skuld, för
låntagen undsättnings-spannmål, måtte inställas,
och en längre betalningstid medgifvas de restskyldige,
på det att desse småningom må komma
i tillfälle att kunna godtgöra sina skuldförbindelser.
i38 Stats- Ut skott ets Betania nden.
Hvad första frågan, eller upphäfvandet af
Allmänna Magazins-Inräftnlngen betiäffir, så sysselsattes
nu, i följd af flere emattagne Remisser,
StatsUtskottet, gemensamt med Banco-samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, att i
detta ämne öfverlägga, om ett generelt Betänkande,
hvilhet oförtöfvadt skall till Riksens Högloft,
Ständer varda inlemnadt,
Vidkommande åter det af Riksdagsmannen
Gnstaf Earsson föjreslagne anstånd, med utkräfvandet
af oliqviderade Spannmålsskulder, har
Stats-Utskottet trott sig böra till tidens vinnande
häröfver särskildt yttra sina tankar, och får alltså
till bifall af Riksens Höglofl. Ständer hemställa,
det ytterligare betalningsanstånd för afla restskyldlge,
som ännu icke förmått godtgöra den Uudsättnings-Säd,
de från Allmänna Magazins-Inrättningens
Förråd utbekommit, må beviljas till första
Upbördsstämman för innevarande års Kronoutskylder
, hvilken vanligtvis pågår i November
eller December månader, genom hvilket rådrum
de nödstälde under tiden torde finna utväg
för betalningens erläggande, och hvartill före
skörden all möjlighet på många ställen lärer saknas,
så vida man önskar, att undvika påskyndandet
af de fleste Skuldenärers obestånd, och har
Stats-Utskottet för detta tillstyrkande äfven hemtat
skäl derifrån, att Kongl. Maj:t uppå gjord un
-
Stas-Utskottets Betan leanden. 185
derdånig ansökan, redan före detta tillerkändl åtskillige
nödlidande orter en dylik förmån.
I den händelse Riksens Högloft. Ständer godkänna
hvad Stats-Utskottet nu anfört, torde underdånig
anmälan härom, Uti afgående skrifvelse
till Kongl. Majit blifva expedierad; hvilket allt
vördsamt underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Och varder någre Ledamöters särskilda farb
ka härhos bifogad.
Stockholm den 13 Augusti 1823
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
den 12 Augusti 1823.
S- D- Da Utskottet nu till afgörande företog
den af RiksdagsFullmäktigen. Gustaf Pehrsson
från Stockholms Län väckte fråga', om anstånd
med betalningens erläggande för erhållen undsättnings-säd
från Allmänna Magazins-Inrättnin
-
igo Stats-Utskothets Öetänkändeii.
gens Förråder, upläste Herr Langenberg följande
skrifteliga anförande: ”man synes vara ensé
om anstånd till nästkommande usta November
med inbetalningen af ännu återstående skulder
för Spannmåls-undsättningar, ur Kronans Förråd,
men icke så med betalningssättet då. - Mig vill
det synas som återbetalningen bör få ske med
säd, likväl ieke tuönä mot tunna $ utan efter
pris-beräkning till i å ]f R:dr tunnan öfyer dö
gångbara priserna. Tillåtes icke detta, blir följ.
den att de gäldskyldige, för att anskaffa penningar,
nödsakas, vid en motsedd göd skörd, sälja
sin spannmål till nedtvingade låga pris, förorsakade
genom nödvändighet af en större försäljning
på en mindre tjenlig tid, hvaraf ytterligare förluster
för den vanlottade jordbrukaren upp-t
komma.
Jag yrkar således * ätt desse skulder få med
säd inbetalas på redan äf mig nämndt sätt,- hvilket
jag förmodar skall i öfrigt fördelagtigt inverka
på de allmänna spannmålsprisen.
*
Uti denna åsigt af ämnet förklarade Herr
Professor Fröberg o'ch Herr J.agmanrien NoröuS
sig instämma. År och dag som ofvan.
É x Profoc ollo
j* C: Lorich.
N:o 435-
Sta t s-t) t» ko 11 e t s Betänkanden, 191
N:o 432
Antom elen «3 Augusti 1823.
Berättelse om den vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm år
1823, Verkstälde granskning af
Allmänna Magazins-Inrättningens
Förvaltning.
Riksens HögloFh Ständers sist församlade Revisorers
gransknings åtgärder sträckte sig, i afseende
på Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning,
till och med September månad år 1823 samt
till 1819 och 1830 årens afslutade Räkenskaper.
För de trenne sista måhaderne af förstnämde år,
liar StatsTJtskottet i fortsättning granskat Inrättningens
Styrelse och dervid funnit, att ej nrgre ä‘-  render af vigt eller större infljUande under samma
tidslopf) till afgörande förekommit, äfvensom
Inrättningens ställning i allmänhet icke eller kan
sägas hafva undergått särdeles förändring, sedan
4 Samt, 4 Band,
102 Stats^Ufskotfets Be fän k a tid Sfi.-
18sa års Revisions-Berättelse Klef afgifven. Kågon
granskning af 1821 års fiäkeilskaper för' Allmänna
Magazins-IbrätthiftgPn har Stats-tJiskottef
ej kttnnat företaga, emedan nämnde års Bokslut
ännu Lefinnes ofullbordadt.
Imellerlid får Stals-Ltskottef till Riksens H< g.
loft. Ständers kännedom anmäla, htad Stats-lltskottet
i ett eller annat fall, vid Protocollens
ganomläsande, ansett vara af mer eller mindre'
anmärkningsvärd beskaffenhet.
i-o Bill förre Inte essentétrne uti dé’n för Allmänna
Magazins-Inrättningens raknir g inköpte så
kallade Eldqvarnen, har, enligt Protocollens föranled.
iliden Kongl. Allmänna Magazins-Directioflen,
i följd af Pluralitetens beslut, den 31 öctr_-  ber 1822', låtit utbetala i förskott å Köpeskillingen
3000 R:dr Banco, samt tiil Tömteös friköp
särskildt 8is R:dr 18 sk- 10' rst., den förstnämnde
Summan emot 3 procents Ränta intilldess Liqvid
kommer att ske, och den senare utan räntas erläggande,
hvilken förskotts Utbetalning Stafs-tltskottet
så mycket mindre kan oanmärkt förbigå,
som densamma finnes stridandel emot Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till dess Allmänna MagazinsDirectionen,
af den 13 September sistförlidne år,
hvilket Nådiga Bref rörande vilkoren för Eldqvarns
köpet innehåller, det Kongl. Directionen
borde utfärda förbindelser, att sist inom tvänne
S t a t s - U ts ko 11 et s Betänkapden.
år räntefritt betala dg, efter afdrag utaf fram}.
Presidenten Friherre Rdelcrantz’ i Kongl. StatsContoiret
på Nionde HufvuJtitelp erhallne Lån
af i3,ood R:dr, å köpeskillingen derefter återstående
28,000 R:dr Banco, derest denna summa icke
förut kunde gäldas med hvad genom försäljning
af Inrättningens öfverflödige Magazipshus och
lägenheter under tiden inflyter och hvilket ge.
nast borde till afbetalning å- köpeskillingen an
yänclas; men som någre dyJL.lee försäljningsme lel
iake voro att tillgå, då ofvannärnnde fors kutter
beviljades, samt dessutom vederbörlig Af- och
Tilhrädes-Syn å Qvarnen ännu ej var verkstäjd,
apser Stats-fjtskottet Kongl. Allmänna M igazinsDirectiopen
härutinnan hafva hapdjat ej allenast
emot Kongl. Maj:ts till efterföljd meddeldte nidige
föreskrifter, utan oc.k emot Inrättningens bästa,
under dess iråkade penpingebrist och knappa
tillgång tr af erfor lerlige medel till bestridandet
af Inrättningens andre ouridgängelige behof,
hvadan ock Stats-lJtskottet fupnit den klandrade
åtgärden så beskaffad, att Utskottet, på grund af
30 5. uti Riksdags-Ordningen, trott sig böra hos
Riksens Höglofl. Ständer hemställa, det Riksens
Höglofl.. Ständer må hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anmäla fle anledningar, som sålunda förekommit
att emot Vederbörande Ledamöter af
Kongl. Diiectionen, hvilka beslutat utbetalningen
af Förskottet, i laglig ordning ansvar yrka.
ig4 Sf a ti - U t s kott e t s Betänkariden
2:0 Under den' 2a Octob.er sistföilidne år
har Kongl. Allmänna Magazins-Directionen till
Kiyddkramhandlaren Morien, efter mundteligt anbud,
försålt en här i Hufvudstaden på Södre Mal.
men belägen och Allmänna Magazins-Inrättningen
tillhörig Väderqvarn, för en köpeskilling af
2,500 R:dr Banco, hvilket försälj ningssätt StatsUtskottet
ej annat kan än ogilla, fastän KöpeSumman,
enl. hvad Kongl. Directionens Protocoll
omförmäler, cj allenast skall öfverstiga Qvarnens
inköps-pris utan äfven det värde hvartill
samma Qvarn vid hållen Besigtning blifvit upp*
skattad, och sådant ur de skäl, alt alla fastighets-försäljningar
för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning, efter Stats-Utskottets tanke, böra,
så vida ej särskildte omständigheter till undantag
föranleda och Kongl. Majit efter gjord underdånig
anmälan dertill lemnar sitt nådiga bifall,
städse genom öppen auction till den mestbjudande
föranstaltas, hvilken utväg i detta fall åtminstone
försöksvis bordt till en början desto heldre
begagnas, då, efter hvad Stats-Utskottet inheintat,
Kryddkrainhandlaren Morien för ifrågakomne
Qvarnlägenhet, enligt slufadt Gontract med Kongl.
Directionen af den 21 Aug. 1820, på fem års
kid förbundit sig att i årligt Arrende erlägga
366 R:dr 32 sk. Banco och vid Arrendetidens
slut återställa Qvarnen i lika godt sjack han den»amma
emottaga.
Stats -Utskottets'Befänkand en. 193
Ehuruväl Stats-TJtskottet således icke kunnat
gilla det försäljningssätt, Kongl. Directionen vid
förberörde tillfälle antagit, lärer dock, enär något
stadgande ej finnes, som bestämdt föreskrifver
att Fnstighets-Försäljningar för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning böra å öppen Auction
verkställas, något ansvars påstående i detta
fall icke eller kunna tillvägabringas, utan hemställes
vördsammeligen att vid ifrågastälde försälj
ningsåtgärd må få bero.
3:0 Allmänna Magazins-Inrättningens Spannmals-Lager,
förnämligast här i Hufvudstaden,
har de sednare åren ej sällan befunnits angripet
af Sädesmask, hvilken förorsakat mer och mindre
skada. Åtskillige försök äro tid efter annan
gjorde till Maskens utrotande, men desse försök
hafva utan åsyftad verkan aflupit. Äfven sistförlidne
år var ett större parti Säd, enligt Uppbördsmännens
anmälan, af Mask skadadt, hvilket föranlät
Kongl. Allmänna Magazins-Directionen, att
uti skrifvelse af den 17 December 1832 hos Kongl.
Eandtbruks-Akademien anhålla om nödig underrättelse
. huruvida någre i Vetenskaplig väg uptäckte
medel till afböjande af förenämnde olägenhet
vöre att tillita, hvarpå Kongl. Akademien, uti
svarsskrifvelse af den 18 Januarii detta år, tilllännagifvit,
att anstälde rön i detta hänseende hittills
ej lemnat fullt tillfredsställande upplysningarDet
är i anledning häraf > som Stats-Utskottet
ig6 S t a t s - U ( s k o 11 e t s B e t ä n k a u d e n,
(rott sig bora vördsamt tillstyrka Riksens Högloft.
Ständer, atr. å detta förhållande i underdånighet
fästa Kongl- Majlis nådiga uppmärksamhet, på
dgt att Vederbörande Krono-MagazinSrFörvaltare
må blifva förständigade, att med ali möjlig sorg.
fyllighet fullgöra sine åligganden vid Spannmålens
emottagning och vård uti Kronans' Magazin<
Stats-Utskpttet kan för närvarande icke utreda och
uppgifva den förlust, sorn ,VHmänna MagazinsInrättningen
utaf den Maskskadade Säden fått vidkännas,
emedan förra arets Räkenskaper ännu ic-,
ke blifvit
4;o Empt förre Jöapdshöf ingen Öfver Norrbottens
Län, Friherre Koskull har, i anseende
•ill bristande tillgång hos Låtitagaren, lagsökning,
genom Kongl. AJhnänpa Magazins-Dirpctionens
Advocat-Figkals- Ämbete, blifvit anstäld
till utbekommande af 806 R:dr 49 sk. Banco med
derå upplupen och löpande ränta för ett partie
Spannmål, som åren 1818 och 1819 under nämnde
Herr Laudshofdinges tjenstetid och på dess
enskildte befallningar till Kronans Uppbördsman
blifvit från Magazinet uti Luleå och Kronoboden
uti Neder Calix Socken utlemnadt, till Herr Öfversten
Klingstedt. Sedan Herr Landshöfdingen,
uti sin öfver ersättnings-krafvet afgifne förklaring,
på anhörde skäl sökt från sig leda betalningsskyldigheten
och yrkat det målet vore af
tvistig egenskap, har Konungens Befallningshaf
-
St äts • tit s k ot tets Betan kandern 197
Valldé ofver Kronobergs Län, som haft sig uppdragit
att ersättnii gs-medlen utsöka, emedan Herr
Landshöfdingen Friherre Koskull i hysshämhde
Län ar boendé, förklarat sig icke kunna med
målet i éxecUtiv väg taga någon vi café befattning,
i följd hvaraf Kotigj. Allmänna Mngazinsi)
irebtioneh, som ansett det efter gillande föreskrifter
tillhöra Konungens Befallningshafvande i
samina Län der skulden tillkommit* att indrifnin_
gen ombesörja* i likhet med hvad. för Allmänna
Magazins-lntättnirigens fordringar i allmänhet jfru
nes Stadgadt, uti skrifvelse af den 26 April i82<t
anmodat Konungens Befallningshafvande öfver
Norrbottens Län, att 1 laga ordning vidtaga så
kraftiga och skyndsamma åtgärder, hvarigenom ifrågavarattde
skuld med möjligaste första måtte
blifva Allmänna Magazins-Fonden godtgjord.
Hvad vidare härvid kan vara tillgjordt, är StatsIltskotlet
icke i tillfälle att meddela, emedan
något svar å Kongl. Directionens skrifvelse frän
bemälde Konungens] Befallningshafvande ännu
icke inkommit; imellertid har Stats-Utskottet trott
sig böra anmäla förhållandet till Riksens Högloft.
Ständers kännedom, och torde, sedan rneranämde
Konungens Befallningshafvande i ämnet
lernnat nödige Upplysningar, hvarom påminnelse
från Kongl. Directionen under den 17 sistl. Jula
afgått, framdeles af blifvande Revisorer böra
tillses, om och huruvida Allmänna Magazins
-
198 Stats-Utskottets Betänkanden.
Inrättningens omförmäldte ersättnings-itaf i -vederbörlig
ordning blifvit bevakadr.
5:0 Stats-Utskottet har äfven genomgått och
granskat det Förslag, som Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer bifogat 1823 års Berättelse, öfver
Allmänna Magazins-Inrättningens ställning, i afseende
på dess skulder och tillgångar vid September
månads slut sistförlidne år, och dervid
funnit, att ehuru åtskilige tillägg och förändringar,
efter sedermera inkomne räkenskaper och
uppgjorde X-iqvider, skulle kunna ega rum , desse
förändringar, likväl hvarken på Debet eller
Credit af förslaget ega! något htirvudsakligt och
öfvervägande inflytande, ty om tillexempel med
temlig visshet nu mera kan förutses, hvad Riksens
Höglofl. Ständers Revisorer äfven uti Berättelsen
antyda, att förlusten å Spannmåls exporten
till Italien blir slutligen större än Riksens Hög.
loll. Ständers Rivisorer förslagsvis beräknat, och
att derjemte tilläfventyrs en del af de bland tillgångarne
upptagne fordringar för utborgad undsättningssäd
icke kan någonsin indrifvas, har
man deremot denne brist, emot hvad Revisorernes
Calculer innehålla, ersatt genom de ökade
värden Spannmåls-lagren vunnit, då jemförelse
sker emellan nu gällande Spannmålspriser i Riket
och dem som Revisorerne tagit till grund för
sine beräkningar,
Ali
-
St äts-tits kot tets Betänkan den. ijfg
Åiirnänna Magizins-Inrättningéns Skuider till
Stats-Verket, Riksens Högloft. Ständers Bank och
andre Anctoriteter, hafva Revisorerne endast påfört
efter det contanta belopp desamma utgjorde
vid förslagstidén, hvilket ock eger sin rigtighér,
då frågan af Riksens Höglofl. Sänders Revisorer
inskränktes derhän, huruvida Inrättningen voré
i tillfälle eller ej att liqvidera siné dåvarande synlige
fordrings egare. Men skulle åter Inrättningen
dessutom få sig debiterad den fond af Magazinsbehållningar,
hus och byggnader, fordringar m.
m., som efter 1808 oell 1809 årens kr'g qvars! >d,
och hvilken fond, enligt härlagde provisionelle
förslag, med inberäknade vardén för Fastigheter,
Inventarier och Materiklier, efter föregången u|.
redning vid 1811 års slut, jemnlikt samma års afslutäde
Hufvudbok, utgjorde, 1,297,967 Ridr 28
sk. 2 rst. Banco, utom de i Finland samt hos
Pommerska Fälf-Contoiret, Committéen för utredningen
af Krigsskulderne och Förvaltningen af
Sjö-Ärenderne utestående fordringar, 1,068,539 R:dr
38 sk. 10 rst. hvilka ännu i denna stund balan,
céras såsom oliqvidefade och blifvit lånj^t före
dbita till afskrifning i Räkenskaperne anmälde;
äå visar sig, ätt Allmänna Magäzins-Inrättnir jjen,
stiär alla déss vid Öctober månads början 1822
fegaride tillgångar blifvit, i öfverensstämmelse med
de uträknihgar och calculer, som åtfölja 1822
4 Samt- 4 Bänd,
seo Stati -Utskott et* Be t än k andert,-
Irs Bevisions-Berättelse, till skuldfurbindelsernéS
godtgörande observerade, vid nämnde tidpuncf;
sta dna t för en trist eller minskning af 1,186,830'
B:dr 20 sk. 10 rst., hvilken brist nödvändigt måste
i stigande mån okas, då mån bc-tragtar Verkets
närvarande ställning samt de betydliga underhålls-kostftadér
och räntebetalningar AllmännaMagazinS-Ifirättningen
har att vidkännas. Derr
äldre fond, som på grund af 3,811 års Bokslut,-  blifvit Allmänna Magaziös-Inrättningcn påförd uti
ofvan åberopa de, af Stats-Utskottet uppgjorde
prövisionelle förslag, bär vid anstäld jemförelse
äfven funnits ungefärligen instämma med de un*
derdåniga uppgifter, hvilka Kongl, Allmänna Ma--  gazins-Directionen,' i följd af föreskriften uti
Kongl. Brefvet den 7 November 1811, till Kongl.-  Maj:t under den 27:de April 1812 ingifvit.
På flerfaldig^ sätt har Allmänna Magazins*
Inrättningen fått sig, mer och mindre betydlig©
förluster under de sednare åren åsamkade, o c lide
sse förlastér finnas till större delen uppräknade
Uti Kongl- Allmänna Magazins-Directionens dea3
sisth Maji till Kongl. Maj:t afgifne och fråntrycket
nyligen ntkomne underdåniga utlåtande,
öfver 1822 års Bevisions-Berättelse samt Bilag.»
Kitt. K. N:o 4 nefi- Kitt. P-, hvadan Stats-Ut--  skottet, för att andvika en öfverflödig vidlyftig^'
het',- till närmare kännedom i ämnet, trott sig en*
dast böra åberopa nyssberörde handlingar, bland
Stats-Utskottets Betänkande n. sot
hvilka Bil. lått. K. N:o 3 dessutom upplyser, att
Allmänna Magazins-Inrättningen, sedan 1812 års
början, fått tillgodonjuta tillfälliga inkomster till
ett belopp af 315,263 B:dr 6 sk. 9 rst. Banco,
.6:0 Med åberopande af hvad Stats-Utskottet
uti sitt till Riksens Höglofl. Ständer, den 2Ö:te
fiistl. Maji under N:o 180, i följd, ^f erhållne Remisser
å 1820 och 1823 arens Revisiojjs-Berättelser,
afgifne Betänkande anfort, rörande det af
Rong], Magazins-Directionen till Kongl. Maj:t den
i'6:de December 1820 insände underdånige pro,
ject så val till ett förändradt Reglemente för
Allmänna Magazins-Inrättningen, hvartill Riksens
Höglofl. Ständer redan vid Riksdagen år 1818
stadgat yisse hnfyudgtunder, som till Aflönings"
Stat för Magazins-, Bageri- och Bränneri-Betje.
ningen tillika med underdånigt utlåtande öfver
åtskillige andre med Inrättningen gemenskap egande
ämnen, får nu Stats-Utskottet vördsamt tillkännagifva.
, att, sedan Ordföranden, uti Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott, uti aflåten skrif.
veise tili HofGancelJers-Åaibetet, begärt å StatsUtskottets
vägnar, underrättelse om orsakerne,
hvarföre frågan om Reglemente ejler Instruction
för Allmänna Magazins-Directionen icke blifvit
lili slut befordrad och i hvad skick den nu befunnes,
tillförordnade StatsSecreteraren för Handels-
och Finance-Årenderne Skogman, som häraf
fKiiåliU d?lj HolCancelietsii
ao? Stats- Utskottets Retänkanden
Viti skrifvelse af den 30 sistl. Maji upplyst, det i
frågavarande underdåniga förslag till Konni. Maj:t
inkommit den 26 December 1820, att Allmänna
Magazins-Inrättningens ställning imellertid, genom
de åren 1818, 1819 och 1820 inträffade omständigheter
och vidtagng åtgärder undergått en väspntelig
förändring; att tillförordnade Herr StatsSecreteraren,
sorn i Februarii måndad 1821 emottog
befattningen att förvalta Stats-Secreterare-Ämbetet
vid Handels och Finance-Expeditionen, i“-  bland sina första omsorger räknade den att bringa
ti t handläggning frågan om Reglemente för
Maga?ins-Directionen och de öfrige mål, hvilka
dermed egde gemenskap, men att, vid underdånig
anmälan "af detta ärende, den 7:de Mardi
sistnämnde år, nödigt ansågs att inhemta ej mildre
Krigs-Collegii, än Förvaltningens af Sjö-Ärenderne
och Stats-Contoirets, gemensamma underdåniga
utlåtanden öfver tredje Afdelningen af det
fpreslagne Reglementet, angående emottagningen
af Stats-Verkets Spannmåls-räntor och dispositionen
deraf, och blefyo desse Auctoriieters underdånige
utlatanden hos Kongl. Maj^t den 29 April
1823 ingifne, då målet således var complett till
slutelig föredragning; men med hänsigt till -Allmänna
Magazins-Inrättningens dåvarande tillstånd
och sorn tiden för Rikets Ständers sammankomst
nalkades, har tillförordnade Herr Stats-Secreteraren
ansett det vara utan ändamål, att utfärda ett
nytt Reglemente för en Inrättning, hvars bestäm
-
S tafs - U (s ko 11 e ts Betan kande n. 803
jnelse och verksamhet sannolikt skulle erhålla ett
alldeles förändradr skick , och att af sådan orsak
målet icke sedermera blifvit hos Kongl. Majit i
underdånighet anmält.
Efter desse i förberörde ordning nu inhemjade
upplysningar har Stats-Utskottet ej någut att
erhindra vid uteblifvandet af 'ifrågakprnne för Allmänna
Magazins-Inrättningens förvaltning projecterade
Reglemente; hvad Stats-TJtskottet i denne
Berättelse anfört, underställes vördsamt Riksens
Högloll. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
N:q 433/.
p. * * / .
Ankom den 25 Augusti 1823,
Betänkande, i anledning af ett
till Hedervärda Bonde-Ståndet
den 3:dje sistl. Martii af
Riksdagsmännen ]. Gråberg,
D. Nordqvist och Anders Nils
-
804 Stats-Utskottets Betänkanden.
son från Vermlands Län, ingifvet
Memorial med anhållan,
om eftergift och afskrifning
för åtskilliga äldre, ännu obetaldte
Undsättnings-SpannmålsSkulder
i nämnde Län,
Uti ofvan omförmäldte, till Stats-Utskottets Utlåtande
af Hedervärda Bonde-Ståndet remitterade
Memorial, hafva Motionärerne, med hemtad anledning
från den nödstälda och högst beklagansvärda
belägenhet flere Districter af Vermlands
Uäfi iråkat, genom ofia inträffade missväxter under
de sednare åren, begärt, att alia de uti nyss^
hamn e Län för åren 1813, 1814 och 1815 ute.
stående och i Bäkenskaperne balancerade Spannmåls-skulder
måtte få afskrifvas, efterskänkas och
försvinna till det belopp, sorn hvarje Sockens på
särskild de i detta ändamål organiserade Berednings-Committé
för nästkommande år 1824 kan
fipna omöjligt att hos de Bestskyldige indrifva
och skulle ifrågavarande afskrifning icke tillskynda
Staten någon egentlig förlust, då densamma
endast lomme att sträcka sig till sådane läntagare,
som i alla fall sakna utvägar och till’
gånger att godtgöra sine åsamkade skulder.
Stafs-17(stoffel* Betänkan den. soj
Riksdagsmännen Eric Andersson, Froste Kars
Andersson och Johan Ericsson, från Stora Kopparbergs
Kan* hafva afven för de orter, hvars
Fullmägtige de ärö, yrkat tillgodonjutande af
nahanda eftergift, och dessutom fleré af Hedervärda
Ståndets Eedamöter yttrat sig för eller e--  mot den sökte afskrifningens beviljande, dock
skall Ståndets allmänna röst, enligt hvad Protocollet
för den 16 Martii innehåller, hörts under.»
stödja den gjorde Motionen»
Stats-Utskottet, som visserligen önskade, att
i sin mon kunna medverka till lindring i nödstälde
ändamål tillika kunde ernås utan ytterligare uppoffringar
å Statens sida, än dé som redan äro at*
förutse, kan likväl för ingen del tillstyrka bifall
till ifrågavarande afskrifning å utestående Spannmåls-Skulder
i Vermlands och Stora Kopparbergs
Kän, då det föreslagne sättet till afskrifningens
meddelande sannolikt skulle föranleda till skiljagtiga
omdömen, i afseende på de skuldsattes
förmåga att betala eller ej, och dessutom åtnju.
tandet af samma förmån, som tillerkändes en eller
flere orter, svårligen knnde vägras alla Kän
i Riket, der Spannmålsskulder ännu finnas oli-»
qviderade, hvarigenom hinder och tidsutdrägt
nödvändigt måste uppstå för indrifningen af und-»
sättnings-medien och sådant' åter bereda ytterligale
förluster för Allmänna Magazins-fonden; u»
206 Stat s - Ötsköttets Be tänk and eri.
tan må det hädanefter, likasom vid Krono-Utskylders
uttagande j ankomma på skeende undersökningar,
att; i den ordning Författningarne
bjuda j få utrönt, om så val Gäldenärerné sjelf;
ve, soni äfven deras Löftesmän sakna ali tillgång
för uiHsättnings spannmåls skuldernes godtgörande,
hvarefter förhåljandét till afskrifnings
vinnande bör å behörigt ställe af Konungens Befallningshafvande
anmälas; hvilket dock vördsamt
Underställe* Riksens Höglcå. Ständers bepröfvaride.
Och varder någre Ledamöters särskilda
tanka härhos bifogad;
Stoekiiöim den 13 Augusti 1&23
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
den 12 Augusti 1823;
S. D. Vid Justeringen af Utskottets nu fattade
Beslut i anledning af Riksdags-Fullmägtigé
J. Gråbergs, IL Nordqvists och Anders Nilssons
från
Stats-Utskottets Betänkanden. 207
(i' > \ , * ,
från Vermlands Län motion om eftergift och afskrifning
af åtskillige äldre, ännu obetalde, undsättnings
Spannrhålsskiildér i nämnde Län, ingaf
Anders Nilsson följande skrifteliga Anförande,
med anhållan att detsamma, såsom hans särskilda
tanka, mätte till de Bespective Biks-Ståndéh
åtfölja: nemligen:
”Vid det tillfälle då Högloft. Stats- och Ekonomie-Utskottets
3:dje Afdelning till handläggning
förehadde den af Biksdags-Fullmägtigen från
Fryckdahls'Härad af Carlstads .Län, Jonis Gråberg
med flere väckta motion, rörande afskrifning
för de i Vermland boende fattige innévånate,
hvilka från Krono-MajgaziHefc i Carlsstad erhållit
Lån af så kallad Undsätthings-Spadhmål,
under loppet af de i nämnde Motion ömrörde år,
utah att ega tillgång densamma nu betala, reserverade
jag mig viSserligén emot Höglofl. Utskotts
Afdelningen*! i ämhet fattade beslut; men
af sjukdom hindrad ', kunde jag sedan ej vid det
tillfälle dä målet i Höglofl. Utskottets Plenum till
handläggning företogs, samma reservation iterera;
utan får såledeS vördsamt anhålla, att mini
tankar i saken nu enfaldigt framställa :
Öm det blott vöre fråga om, att äf den med
A modets hela uselhet vanlottade Medborgaren
4 Samt. 4 Bani.
*o3 Stats-Utskottets Betan kander).
utfordra en skuld, sådan som den ifrågavarande,
skulle jag anse öfverflödigt yttra mig i ämnet >
och i anseende till afskrifnings-proceduren med
Höglofl, Utskottet liysa liha tankar; roen, dl de1
gifves en annan Class af Jordbrukande Medbor'
gare, som utan att annu kämpa med Armodets
yttersta ryslighet likväl är sl nära gränsen af
detsammas område, att utkräfvandet af ifrågavarande
skuld skulle dit öfverföra dem, kan jag
icke med likgiltig blick skåda det tide, som förestå
desse olycklige, hvilka under det att deras ofärd
igenom en sträng behandling säkert beredes,
blifva en börda för öfrige Stats-Medborgare.”
Med kännedom af de olyckor som drabbat
ifrågavarande Spannmåls-skvldige invånare, inom
de i Motionen uppräknade Socknar, förordsakade
dels af flere på hvarandra tätt i spåren följande
missväxt-år, skulle jag fela mot min pligt, som
Menniska och representant om jag icke med en
verklig skildring f af deras beklagansvärda tillstånd,
sökte fästa Höglofl. Utskottets uppmärk,
samhet på dessa af Local och Climat vanlottade
Medborgares ömmande omständigheter. Med
medlidsamhetens hela känsla, har jag oftast med
verklig qvalfull rysning sett dem förtära, i brist
af tillgång på bättre Näringsmedel, ett bröd, genom
behofvet uppfunnet, af onaturliga Näringsämnen
sammansatt, som till exempel Bark,
Ben, Halm etc- Om någon gång en dropp®
S tats-Utskottets Bela n kan cl c n.
mjölk varit för dem att tillgå, har den blifvit ansedd
för en läckerhet : — skall nu för ifrågavarande
skuld, den enda ko de ännu ega, såsom
ett återstående minne af lyckligare dagar, och
hvilken lernnar dem den enda Naturliga födan
till lifskrafternas uppehållande, frånpantas dem,
så hvem inser ej, att t:ggarestafven ock kanhända
slutligen brottets fjettrar, blifva dessas säkra,
men olyckliga lott; hvarigenom de äfven tflifva
en börda för Staten.
Hvilken, som hyser en gnista af medlid.
samhets-känsla för lidande likars sorgliga lott,
skulle icke med mig dela lika känslor för ifra.
givarande Medbroder, om han trädde inom denna
Armodets boning och skådade dessa af onaturlig
i födo-ämnens förtärande utmärglade Varelser;
men vare dock långt allägsnad fran mig
blotta tanlcan, alt med denna målning’ vilja gifva
vidsträcktare syftning åt motionen, som skulle
alla med Undsättnings-Spannmål resterande frikallas
från betalnings-skyldigheten; mitt yrkande
inskränker sig blott till afskrifning för så beskaffade
Låntagare, hvilka, medelst skuldens utpantning,
blifva utur stånd satta att bruka den
torfva, som skulle gifva dem bärgning, ehuru
otillräcklig den mer än oftast är. — Utrönandet
af detta förhållande torde blifva nästkommande
års Berednings-Committéer uppdraget, att efter
Ed och samvete gtanska och afgöra.
210 Stat s - U tskot tpts Be tänk ande n.
En stråle af hopp om bifall till mi^t yrkande,
har hos mig uppstigit, då jag emo;tagit underrätt
telsen, att Riksens Hcglufl. Ständer för Stockholms
Stads fattige beviljat en afskrifning af 6000 Ttc
Spannmål, uppgående i värde till circa 40,000,
B:dr. Banco. — D'å dessa nbdstälde, som hyad
Arbetsförtjenst och tillgång .på tjenlige Näringsämnen
beträffa, icke kan jemnför.as med de ifrågavarande
Restskyldige. inom Vermland, rönt;
Riksens Höglofl. Ständers medlidande, hyser, jag
d.en glada öfyertygelsen, att hemmavarande Oi
lyckliga At;modets barn, ehuru i en aflägsen vrå
af Riket, likväl äro und^r en och samma mjlda
Öfverstyrelse, få röna ett lika behjertande af örn.
mande omvårdnad, hvilken jag under det jag åberopar
Motionen, på det högsta påkallar”.
Härmed förenade sig Riksdags-Fullmägtigo,
Carl Bergman, jemte öfrigö Utskottets Ledamöter
af Hedervärda Bonde-Ståndet.
Som ofvan
- Ä
E x Protocollo
J: C: Lorich.
St at s-U ts kot tets Betänkan den. Ut
N:p 4^4.
^tikom den 55 Augusti 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-,,
Banco-; samt Allmänna Be-,
svärs- och Ekonomie-Utskotts
Betänkande, rörande Allmänna
Magazins-Inrättningen.
Med anledning af sä väl i8j2o sorn ^822 arens
^evisions-Rerättelser, som ofver flere unde.r loppet
af innevarande Riksdag gjorde Motioner, rörande
Allmänna Magazins-Inrätfningens upphäf-,
• 1 . ' . ' ' • C 0
■vande eller förändring, och hvilka Motioner tran
Riksens Hdglpfl. Ständer blifvit, dels till Statslltskottets
och dels till Stats-, Banco- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottens utlåtande
remitterade, få nu Utskotten, efter gemensam
öfverläggning och noga tagen kännedom af ämnet,
hos Riksens Häglof!. Ständer vördsammeligen
anmäla de åsigter och förslag, dem Utskotlen
godkänt, såsom grundade på erfarenhetens lär-.
ai? St a ts - U ts k ot t e t * B« tan ka n den
domar och en sky dig omtanka för det allmännas
bästa.
Hänge och ej utan giltiga skäl har klagan derÖfver
försports, att Allmänna Magazins-Inrättningen,
genom siue Handels- och Undsättnings-operationer,
mer och mindre förfelat de ändamål,
som med dess tillvarelse egentligen varit afsedde.
Het lärer knappt finnas någon, som icke redan
insett och erkänner, att orsaken härtill, den
må då äfven vara främjad af särskildte förhållanden,
likväl hufvudsakligen igenfinries uti denna
inrättnings organisation, som sjelf hyser fröet til*
sin upplösning. Alldeles motstridiga åligganden
har Inrättningen i vissa fall att iakttaga, och det
är utan förlust nästan icke möjligt, att på samma
gång i upphandlingsväg kunna tillfredsställa Säljarens
fordringrr å en någorlunda skälig betalning
för sin vara samt å andra sidan undsättningstagarens
hopp, att genom Statens föranstaltande
erhålla hjelp på de förmånligaste vilkor, i
synnerhet då i betraktande tages, att dryga omkostnader
genom aflöning och afskrifningar, transporter
och Magazins-underhåll m. m. alltid åtfölja
allmänna' anstalter, när deremot vid enskildes
handels-företag en säkrare beräkning af conjun.
cturen grnndlägges skyndsammare utvägar för
afsättning och dermed förenad besparing i utgifterne,
så att varan med måttlig vinst kan säljas
för lindrigare pris- Det inflytande Allmänna Ma
-
8tats-Utekottet« Betänkanden.
gazins-Irträftningens Spannmåls-handel egt på den
enskilda rörelsen, talar visserligen icke eller till
Inrättningens fordel. Att täflan med en Inrättning,
som haft sa betydliga fonder under sin
disposition, och som genom behofvet att föryttra
sina öfverflödige lager, måst om äfven till sin
skada begagna alla de afsättnings-tillfällen, som
erbjudit sig, har alltid varit ett vågsamt företag.
Och så lärer enskilda speculationer hos Städernes
Handlande under de sednare åren hafva måst
inskränkas till uppköp eudast af mindre Spannmåls
partier, hvilkas snara afsättning antingen i
Staden eller omkringliggande nejder kunnat påräknas.
Alla band å den fria täflan, som bör råda
emellan Säljare och Köpare vid utbyten af
Varor och deras värden, äro i mer eller mindre
mån skadlige för det Allmänna, Och om en oförmodad
större brist å en eller annan nödvän,
dighets-artikel skulle uppstå, kan behofvet icke
öfver allt fyll s genom Statens mellankommande
bistånd, om alla enskilde handelsförbindelser blifvit
rubbade och tvungne till overksamhet. Upp"
rätthållandet af ett skäligt medelvärde å landets
egen Spannmålsafkastning vid ymnigare skördar
har äfven fått ett rum bland Allmänna MagazinsInrättningens
hufvudsaklige åtgärder, och för detta
ändamål blifva ökade anslag vid 1815 och 1818
årens Riksdagar beviljade. Afsigten härmed var
otvifvelaktigt god och bör derföre icke klandras,
men ufglngen har visat, att ringa båtnad blifvit
ii4 St ats-Uts kottets Betänkanden,
jordbrukaren beredd emot de uppoffringar som
Staten genom sådane upphandlingar måst vidla linas.
Väl uppköptes åren 1818 och i819 samt före
skörden 1820 af Allmänna Magäzins-Inrätt'
niBgs-Directionen i de fleste provincer af Riket
ansenlige Spannmåls-cjvantiteter efter Höga pris;
tnen sedan Cassatillgångarne voro medtagne oell
uppHandlingåtne i följd deraf instäldHs, folio åt^r
prisen så mycket lägre eller nästan till ett
vanvärde, temedart ali enskild handel med Spannmål
äfven till det mesta afstahnat; och för en
ständigt fortsätt Spänhmåls-upphandling till prisets
bibehållande inom vissa grätiSor; skulle, om
några goda eller blott medelmåttiga år påfölja
hvarandra, ingen fond blifva tillräcklig och inga
M.gazinsbus till Sädens förvarande kunna anskaffas;
Sedan Allmänna Magazihs-Inrättningen
genom ifrågakomrie Spahhmåls-uppHähdlingat §ämiat
ansenlige lager, som inom Ilandet icke kudde
omsättas och Sädens förskämning befarades, i
Händelse af en längre liggetid i Magazinén, upp.
Stöd fråga om utskeppning af Säd till utländske,
vin aflägsne platser, hvilken utskeppning ock
för Sig gått med Ihrattningeiis käniibara förlust.
Dét måste således sättas utom allt tvifvel, att
desse upphandlings åtgärder för Latidet verkat ö*
jemnförligt större skada än, gagn.
För
51 a t s - t.T t s k o 11 e t s Bet ankan den. 21 s
För behöfvandes undsättning till brödföda
och utsäde har Allmähna Magazins-Inrättnitigen
från sine förråd, låtit utlemna be.ydlige partier af
Säd, och denne anstalt har visserligen, i anseen
de till Landets läge samt tillförene ej sällan intraffide
missväxter varit nödvändig och i flere
piil välgörande. Men utom det, att undsättning
prisen, utaf de orsaker, som ofvan blifvit anförde.
för att hålla Allmänna Magazins-Inrättni rigert
någorlunda skadeslös, alltid varit höga och for
den i behof stadde tryckande, har genom ett havida
utsträckt understöd, tilläfventyrs ej sällan
den mindre omtänksamme Landtmannen kommit
i tillfälle, att åsamka sig skulder, dem han- ej så
noga beräknat och sedermera ofta ej- förmått be.
tala. Lättheten att blifva med Spannmåls lån bi.
trädd, har äfven lockat den mindro behöfvande
att anlita samma utvägar, och derhos minska1
hans bemödande att genom arbete och sparsamhet
skuldfri betrygga sitt nödtorftiga uppehälle.
Att pålitlige uppgifter om orternes verkliga behof
stundom saknats och att Allmänna MagazinsD
irectionen af de från Konungens Befallningshafvande
inkorrme reqvisitioner blifvit foran äten
att anskaffa och tillhandahålla vida större undsättnings-förråd,
än som erfordrats, är af 1820 års
Revisions-Berättelse tydeligen ådag-lagdt.
4 SmmI, 4 EmhJ,
Sfäts-Utskotrtets B e t ä n k a n d e ri.
Om derföre, i synnerhet för åtskillige Landskap
det äfven hädanefter blifver nödigt, att utaf
gynnsammare skördars öfverskott bereda tillgångar
vid möjligen blifvande missväxtår, så är
det af synnerlig vigt, att för ett sådant ändamats
vinnande söka tr ff\ enklare och tillika säkrare
utvägar. När nu Allmänna Mägazins-Infättnngen
dessutom efter hvad Stats-Utskottet uti afgifvét
Betänkande den .19 i denna månad upplyst, utaf
äldre och sednare Fonder stadnat för en brist i
tillgångar, som är högst bétydfg och ytterligare
förltistér i hänseende till Inrättningens närvaran"
de ofördelaktiga ställning med visshet kunna förutsas,
har detta allt stadgat Utskottens öfvertvgel*
se, örn nödvändigheten af den vördsamma hem.
ställan, det Eiksens Höglofl. Ständer må besluta»
att ej vidare med några bidrag eller Gred'.ti v upprätthålla
Allmänna Magazins-Inrättningen, samt
derjemte hos Kongl. Maj:t frambära sin underdåniga
önskan, om denna Inrättnings upphäfvande,
Och sådant under de vilkor och stadganden här
nedan finnes föreslagne:
1:0 Allmänna Magazins-InrättningPns befatt
liing med Kronans ordinarie Spannmåls-intrader
och deras användande för Arméens samt Fiol"
tornes och Staternes behof upphör, och komma
desse Spannmålsräntor för innevarande år och
framgent likasom före 1793 att emottagas och
utdelas i Läns-M igazinen, af tillförordnade Kro
-
Stats-Utskottets B e * n k a n d c n, 117
no Uppbördsman, under till yn och vanlig controll
af Konungens Befallningshafvande och disposition
af Kongl. Stats-Contoiret, som i förvaltningen
af Statsverkets inkomster i allmanh t eger
6fverinsee.de
gorelser i föreskrifven ordning ingifvas till Läns"
Contoiren, för att efter föregången Rev sion intagas
uti Lands böckerne samt derefter undergå
Kongl. Kammar-Rättens granskning. Hvad särskildt
beträffar Slotts-Magazinet här i hufvudstaden
och det Spar.nrnåls-upplag, som derstädes insamlas
till Garnizonens behof och andre Stats,
verkets utgifter, så synes lämpligast, att nämndö
förråd återställes under Kongl. Stats Contoirets di'
recta förordnande, med iakttagande af nödig controll
oell redovisnings-skyldighet inför Kongl.
Kammar-Ratten.
2:0 För Statens räkning må ej någon Spann,
målshandel hädanefter bedrifvas, utan bör denne
handelsgren oberoende öfverlemnas till den enskilda
speculationens omsorger,
3:0 Till afvärjande af brist och nöd, i fall
missväxt eller andre olyckshändelser skulle inträffa,
bafve Utskotten ansett nödigt hos Riksens
Högloft. Ständer hemställa, att ett SpannmSJspartie
om 50,000 Tunnor Råg, Korn eller Hafra, må
utaf Allmänna Magazins-Inrättningens nu egande
behållningar afsätta» för Gefleborgs, Vester
-
jj9 Stats -Utskottets Betänkanden.
Norrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens,
tillika med Stora Kopparbargs och Verm'
lands Ijän, der sköldén ej sällan skadas och ut'
faller mindre fördelaktig, hvilken Spannmål hör
öfverlemnas lill Kongl. Maj:ts nad ga disposition,
för att med afseen e ä Länens folkmängd; och
olika Sädesproduction samt tillgången af erforder1
ige Upplags-Magaz n på lämpligaste salt fördelas.
Något särskil t anslag af Säd för de öfrige Länen
i Riket tro Utskotten ej vara behöfligt, erne.
dan desse provincers läge bereder lättare utvägar
för Spannmåls anskaffande och brist derstädes icke
bör befaras, sedan Spunnmåls-handeln återvinner
sin frihet och lifligare rörelse enskilde emellan
deraf ovedersrgi gen måste blifva en följd.
Skulle dock emot förmodan behof af understöd
äfven yppa sig för sisiberurde Rans innebyggue,
så saknas ej medel till dessa behofs fyllande ge.
nom det Creditiv i penningar, hvarom nästfölj .nde
punct handlar,
4-0 Under öfverläggningen om- de ämnen,
som utgöra föremålet för detta Betänkande, hafva
Utskotten genom Remisser från Riksens Högloft
Ständer till Utlåtande fått emottaga Kongl*
Majrts den 13 i denna månad till Riksens Ständer
aflätne Nådiga skrifvelse, ”deri Kongl. Majit
af omsorg fur Rikets val förklarat sig uppmanad
att af Riksens Ständer äska, det till upphandling
af Spannmål för allmän räkning i de fall, då vid
Stafs-Uts kottets Betänkanden. 519
inträffande missväxt brist och hungersnöd icke på
annat sätt kunna förekommas, särskilde pénningetillgångar
ina af Riksens Ständer ställa» till Kongl.
Mijrts disposition i likhet med hvad år 1818 beviljades.
”
Det är i anledning häraf och på grund af
den beräkning erfarenheten vid handen gifvit,
sorn Utskotten hos Riksens Högloft. S änder vördsamt
til Issy rkg, att utaf allmänna medlen ett cre.
ditiv på en million Riksdaler Banco må anslas
för ofvanskrifne ändamål eller till uppköp af Säd
genom Regeringens försorg till nödlidandes bi.
Springande, om Landet skulle] hemsökas af missvext
och behofven icke medelst andre utvägar
kunna afbjelpas. Såsom vilkor för detta CreJitrvs
begagnande hafva äfven Utskotten trott sig i öfverensstämmelse
med hvad Utskotten förut yt.
trat om en fri och obehindrad Spannmålshandel,
böra vördsamt tillstyrka, att, sedan Länsstyrelse,-  ne i underdånighet hos Kongl. Majit i tid upp
gifvit Spannmfilsbehofven samt lill hval pris och
qvantum desamma af ortens innevånare kunna
anskaffas, sådant bör genom annonce i Allmänna
Tidningarne tillkännagifvas, på det att anbud af
hugade speculanter må kunna göras, om leverell
g af större eller mindre del af det erforderliga
Spannmålsbeloppet inom viss föreskrifven tid
på bestämd plats och för bestämdt pris, emot erhållande
af dertill nödigt förskott utaf Creditiv
-
• so Stats • Utskottet» Betan kanden.
fonden, om så oundgängligen påfordras och fullgod
säkerhet för återbetalningen kan lemnäs.
Örn Riksens Höglofl. Ständer bifalla hvad
Utskotten nu hemställt, angående anslag af så
väl 50,000 Tunnor Säd till förefallmde undsättpingsbehof
i vissa Ijän, sorn ock af ett Creditiv
på en million R:dr Banco till Spannmåls-upphandling
i missväxtåi*, få Utskotten vördsamt tillstyr*
ha, att desse fonders för valin ng bör af Riksens
Höglofl. Ständer eller deras Revisorer undergå
vederbörlig granskning samt att Riksens Höglofl.
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det täckes Kongl. Majit utfärda en Nådig
Instruction, som innefattar grunderne för användandet
af de till åtskillige Rans nnderstöd al Ut
skotten föreslagne 50,000 Tunnor Spannmål,
5:0 Alla de hus och lägenheter, som af ålder
tillhört Sfats-Verket, men för närvarande innehafvas
af Allmänna Magazins-Inrättningen, böra
till Stats-Verket återlemnas. De byggnader och
fastigheter deremot, som Inrättningen enskildt sig
förvärfva! eller från förra Regala brännvinstiderne
fått sig öfverlåtne, böra så fort som på förmånligaste
vilkor ske kan, till den mestbjudande försäljas
tillika med Inrättningens persedel-behållningar,
inventarier och materialier af hvad namn
och beskaffenhet som heldsf, sedan likväl ofvan
omförmälde, för vissa Län anslagne 50,000 Tunnor
först blifvit undantagne. På det att något hin
-
S lats-XJtsIcottets Betänkandcn. sai
der vid fastigheternes afytfrande ej matte upp.
sti, hemställes, att B inco-Styrelsen genom Riksens
Höglofl. Stäh.lers Föreskrift hör erindras om
telaxering af de för Bankens räkning uti dessa
fastigheter tagné inteckningar. Försäljningen af
Allmänna Magazins - Inrättningens tillhörigheter,
Sorn alltid bor ske å öppen Aucton, så vida ej
Särskilde omständ gbeter till begagnande af andré
tjenligaré utvägar skulle föranleda och Kongl.
Maj:t efter gjord underdånig anmälan dertill lemnar
sitt nådiga samtycke, må dock hvad Inrättningens
hus och byggnader vidkommer, icke
ombesörjas förr än utröndt blifvit, örn och huruvida
Stats-Vetkét eller andré Publike Verk kunna
vara i behof, att desse Egendomar, vare sig
en eller flere, till nvttiga ändamål för det allmännas
räkning öfvertaga, då i sådan händelse
Egendomarne ej komma att försäljas, utan till
Vederbörande Verks disposition öfverlemnas, ernot
skälig ersättning, hvilken efter föregången
ordentlig, på lagligt sätt verkstäld värdeting bör
bestämmasi
6;o Allmänna Magjzins-Directionens befritning
med Verkets angelägenheter* anse TJtskotten
böra upphöra, så snart frågan om Inrättningens
föreslagne upphäfvande blifvit hos Riksens
Höglofl. Ständer afgjord samt Kongl. Maj:t deröfver
meddelat sitt nådiga beslut. För aflemnande
af Verkets Räkenskaper och handlingar, deri
523 Ståts-Utskottets Betänkande it.
specifike förteckningar bora upprättas, samt vidt*,
gande af andre för Verkets Upplösning nödige
åtgärder, kan visst icke erfordras längre tid än
sist till den i April nästkommande år 1821> derefter
någon aflöning inom Verket ej vidare bestås.
Liqviderandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
skulder, till hvilkas utrönande vanlig
års-procluma bör utfärdas samt indrifnlngen och
realiserandet af nämnde Verks fordringar ochbe.
hållningar, hafva Utskotten trott bäst kunna tillvägabringas
genom ett särskildt Utrednings-Contoir,
hvilket komme att ställas under styrelse af
Kongl. Ma jäs oell Rikets Stats-Contoir. Denne
styrelses verksamhet i afseende på de ärendet*,
som med Allmänna Magazins-Inrättningett ega
gemenskap, bör vidtagas i .samma stund nu va,
rande Directionen slutar sin förvaltning och eger
sty elsen att noga bevaka och tillse, det Allmänna
Magazins - Inrättningens samtelige öfverblifne
tillgångar varda realiserade och indrifne,
så att Riksens Högloft. Ständers Bank ju förr
dess heldre må förhjelpas till ersättning för de
fonder, sorn blifvit berörde Inrättning tid efter
annan förskjutne, i hvilket ändamål alla genom
realisasionen af Inrättningens tillgångar inflytande
medel böra iill Riksens Ständers Bank af styrelsen
inlevereras.
Å personalen för ofvannämnde UtrednirgsContoir
är ett förslag uppgjordt, hvilket härbo*
under
St at s-U ts lo t tet» B e tä n k a n der».
under lutt. A. bifogas, och dervid Utskotten an*
sett sig böra meddela följande föreskrifter och
ferinringar, nemi.
lMom. Utskotten tillstyrka, dét HikseiU
HÖglofl. Ständer må hos Kongl. Majit i underdå*
nighet anhålla, att Kongl, Majit täcktes till tjenstgöring
vid Utrednings-Contoiret låta anställa de
Tjenstemän och Betjente* hvilka, enligt hvad här
nedan kommer att anföras* Utskotten funnit berättigade
till lönens åtnjutahde på Exspectaäce
Stat, emedan Riksens Ständer icke lära vara i
tillfälle, att anslå några särskildta medel till nya
löner åt foreskrifne Tjenstemän och Betjente.
2 Morn. Så länge tjenstgöringeti vid Utred*
nings-Contoiret fortfar, ega desse personer att be*
räkna samma lönings-förmåner, som de i Allmän*
na Magazins-Directionen nu innehafva,
3 Mom. Tillökningen uti afiönings-utgifter*
he för Contoirets personal utöfver beloppet af
Exspectance-iönerne bör ej blifva betydlig, dä
de fleste, om ej alla Tjenstemännen kunna tttseä
bland dem, sorn i alla fall komma att bibehålla
större eller mindre dd af sina löner. Iméllertid
ina Styrelsén ega rättighet, att om så nödigt prof.
Vas, öka personalen, äfvensom till besparing göra
indragningar i tjenstemännens antal, allt efter
4
Sami. 4 Bamå. i|
I
524 Sta ts - tl ts kort e t s Be t än ka 11 de n.
Sorn göromålens mai gd; och beskaffenhet kunna
påkalla.
4 Mom. TTtrednings-Contoirets functioner ta.
ga sin början den i Jan. 1824.
5 M orri. Allmanna Magazins - Directionens
Ämbetsrum kunna begagnas under utredningstiden,
pä det att alla olagenheter nf handlingars
och räkenskapernes flyttning må undvikas.
6 M o m. Arbetsordning för Contoiret, utfärdas
af Styrelsen.
7 Morn. Som det Verk, hvilket får sig utredningen
af Allmänna Magazins-ärendeme anförtrodd,
ej eger Dotnaremagt, så höra alla Balance-
och Anmärkn ngs-mål, till föredragning behörigen
complette, öfverlemnas till Kongl. Kammar-Rättens
afgörande.
7:0 Ziöne-regleringen för nu varande AIL
manna Magazins Directionens Ämbets- och Tjenstemän
samt Betjente, hvilka utaf Inrättningens
fond hafva sig efter Stat anslagne samina löningsförmårier
som Rikets Collegier, anse Utskotten
efter olika förhållande böra lämpas och få derföre
hos Riksens Höglofl. Ständer vördsamt tillstyrka
antagandet af följande, med författningar,
ne öfverensstämmande, grunder:
51 a t s-U t * ko tt e t s Bet a n k a n d e n. *95
1 Mom. Att alla de Ämbets- och Tjenste,
män, soia vid andre publike Verk ej/.t motsvarande
eller öfyerstigan.le lonér, i jernnförebetill
dera de uti Allmänna Magazins- P irectionen innehafva,
i sådant fall och i likhet med hvad
Kongl. Majit härom tillförne i nåder förordna!,
icke kunna tillerkännas bibehållande af sine löner
inom Directionen, om Verket skulle komma
att upplösas. Antalet af desse personer utvisar
Förteckningen Pitt. B.
2 Mom. Deremot kräfver billigheten att de
Ämbets- och Tjenstemän samt Betjente, hvilka ej
äro i besittning af några andra allmänna tjenstebefattning
ar och således genom Verkets in .Vägning
skulle råka i största förlägenhet om sin utkomst
och nödtorftig^, bärgning, böra på Exspe.
ctance Stat uppföras till de lönebelopp, sorn efter
deras olika tjenstégrader inom Directionen för
närvarande af Allmänna Magazins-Inrättningens
fond utgå, likväl utan att någon förhöjning får
beräknas för den å lönerne anordnade Spannmål;
hvarvid det vilkor tillika bör fästas, att alla föreskrifne
Ämbets- och Tjenstemän samt Betjente äro
pligtige, att om och när så påfordras, inträda
*1!! tjenstgöring uti det föreslägne. UtredningsContoiret.
Utaf Förteckningen .Litt. C. inhemfas
både personalen och exspectance-lönernes b«-  lopp- —
*sö Stat s - U tskottet* Betänkanden. 1
3 Mom. Att alla de .Ämbets- och Tjenstemän,
hvilka uti andre Publike Verk uppbära liiner
till mindre belopp än som affölja deras tjenster
inom Allmänna Magazins-Directionen, äfven
å Exspectance Stat må tillgodonjuta den befintlige
löneskilnaden, dock utan förhöjning för Spannmålen.
Förteckningen Litt. D. utvisar summan af
denna löneskilnad,
4 Mom. Beträffande så väl de i Stockholm,
som Eandsorterne under Allmänna Magazins-Directionen
nu lydande Uppbördsman och Magazinsförvaltare,
kunna Utskotten ej ingå i något
specielt omdöme, huruvida desse på Exspectance
Stat må bibehållas eller ej vid sine innehafvande
löner, då utan tvifvel de fleste, i fall Allmänna
Magazins-Inrättningen upplöses, .af Kongl. StatsContoiret
blifva till fortsatt tjenstgöring i egenskap
af Krono-Magazins-Förvaltare anställde; men
om någre af desse Tjenstemän kunna anses öfverflödige
och i följd deraf blifva förafskedade
så gälla för dem samma vilkor och grunder i afseende
på Exspectance-lönernes åtnjutande, som
för Ämbets- och Tjenstemännen i Directionen nu
blifvit stadgade,
5 Mom. Särskilde förteckningar å de Exspectance-löner
och Pensioner, som efter äldre
och senare förordnanden utbetalas af Allmänna
Magazins-Inrättnlngens Fond, och hvilkas framge
-
J
Stats-Uts kott«ts Betänkanden. xvj
na fortfarande icke lärer kunna sättas i fråga,
varda under Litt. É. och F, till nödig kännedom
bilagde.
6 Morn. Om en eller flere af förenämnde
till uppförande å Exspectance Stat föreslagne per.
söner, genom befordran till ledige tjenster i pub.
like verken, hvartill ifrågavarande Ämbets- och
Tjenstemän framför andre med lika förtjenst och
skicklighet torde böra till besparing för Staten
ihågkomrnas, skulle komma i' åtnjutande af en ökad
större eller mindre löneinkomst, så böra deras
efter förr beskrifne grunder innehafvande Exspectance-löner
i förhållande derefter minskas eller
helt och hållet indragas,
7 M om. För de Ämbets- och Tjenstemän af
Kongl. Directionen, sorn enligt Riksens Höglofl.
Ständers Boslut blifva hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälde till ansvar för åtskillige af dem
vidtagne åtgärder, kommer Exspectance-lönernes
fortsatte tihgodonjutande att bero på den begärde
undersökningens slutliga afgörande.
Genom förestående generella Betänkande anse
Utskotten sig i ett helt hafva besvarat alla de
under pågående Riksdag rörande Allmänna Magazins-Inrättningen
ingifne Memorialer och Anföranden,
med undantag af sådane, »om i anseem
sa8 Stats-Utskottets Betänkandet».
de till ämnets beskaffenhet fordrat Stats-Utskottets
särskildte yttranden, och torde det alltså tillåtas
Utskotten, till undvikande af en tilläfventyrs bade
onödig och tröttande vidlyftighet, att endast
summariskt redovisa för innehållet af de ifrån
ftikets HögloQ. Ständer, i afseende på Allmänna
Magazins-Inrättningen, tid efter annan, emottagne
Semisser.
Dessa kunna hufvudsakligen indelas uti arne
allmänna Classer, nemi.
1:0 Memorialer och Anföranden, om
Allmänna M a ga z in s-Inrä t tn inge n s upplösning
med eller utan någre rnodificat
i o ner', dels skriftligen ibgifne och dels mnndtligen
andragne
hos Hö glo fl. Ridderskapet och Adeln:
af Herr Gripensvärd, Fr- Ad.
— Herr Rothlieb, Axel
— Herr Hallenborg, Carl Johan
— Grefve Hård, Carl Gustaf
— Grefve von Schaverin, Fr. Bog.
— Herr von Francken, August
— Herr Klingstedt, Gust. Fred.
•— Herr Gripenstedt, J.
Hos Högvördige Prest-Ständet:
af Herr Professoren J. P. Fröberg.
S taj s -f\J ts It o 11 e 11 Betänkan den. *jg
HoS Vä Hofi. Borgare-Ståndet:
af Herr Danielsson, Zach. och
— Herr .Linström, Jac.
Hos Hedervärda Bon de-St § n det:
af Riksdagsmannen Gustaf Pehrsson,
af Riksdagsmännen Gustaf Larsson och Eric
Mattsson, från Stockholms Län.
Johan Larsson, fran Jönköpings Län.
Carl Henricsson Bergman, från Gefleborgs Län,
Anders Pehrsson,
Anders Andersson,
Måns Danielsson,
Jöns Isacsson,
Olof Carlsson,
Lars lådman.
Anders Nilsson och
Olof Olsson, från
Östergöthlands Län.
Carl Fr. Berg, från Götheborgs
och Bohus Län samt
Samuel Jansson från
Öland.
q:o Memorial er och Anföranden
syftande större och mindre förändringar
i Allmänna Magasin s-Inrättnin
-
S3o Stats.Utskottets Betänkandetn
gens organisation och dess befattning
med Spannmåls un dsättningar.
Hos Höglo fl. Ridderskapet o c h Å d e 1 n 3
af Grefve Platen, Baltz. Bog.
Grefve Posse, Carl Hindric,
Friherre Ankarsvärd, Carl Hindra
Herr Ehrenborg, Casp.'
Herr von Quanten* Carl
Herr von Heine, Georg
Herr Lagerheim, Pehr
Herr von Becker, Carl Johafi
Friherre Sköldebrand, P. E.
Herr von Hartmansdorff, Augf
Herr af Schmidt, Georg
Herr Tham, Volrath och
Herr Rosenblad, Bernh)
Hos Vallo fl. Borgare-S tåndéts
af Herr Prytz, G. R. och
Herr Eckhoff
Hos Hedervärda Bonde.-Stånd ef
af Riksdagsmännen Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, och Moses Johansson
från Vesterbottens Län.
'Åtskilligt
Stats-Utskott et* Betänkan den. *31
Åtskillige puricter af 1820 och 1822 årens
Revisions-Berättelser, angående Allmänna Magazins-Inrättningens
förvaltning lemnadés af StatsTJtskottet
ovidrör le, då Utskottet under den 26
sistlidne Maji afgaf sitt Utlåtande öfver andre i
nämnde Berättelser upptagne Anmärknings-ämnen,
och sådant ur det skäl, att Utskottet ansåg berördé
puncter böra behandlas i ett sammanhang
med det allmänna bedörriahde, som Stats-Utskot->
tet gemensamt med Banco- samt Ahmanda Besvärs-
och Ecohomié-Utskotten egde ätt meddela,
rörande flerfaldigé föreslagne ändringar uti förberörde
Inrättnings härvarande organisation. Nil
och sedän det hinder upphört, som gjoide ett uppskof
i Utlåtahdéts afgifvaiidé öfver i fråga körn'
ne anmärknmgspuncter nödvändigt, äro Utskotten
i tillfälle att hos Rikséns Höglofl. Stähder härom
gifva sini tankar tillkänna, och beträffande först
Riksens Höglofl. Ständers Revisorers dervid väckte
anmärkning, att ej allenast ett på Skeppsholmen
här i Hufvudstaden beläget Magazin, söfri
skall tillhöra Allmänna Magazins - Inrättningen
alltsedan år 1^95 af>Kongl. KfigsCollegitim dis*
ponerats till förråd för Armeens utrednings- fich
beklädnads-persedlar, utan att någon hyta ellet
ersättning kömmit Inrättningen till gadö, an äfvert
att flere'mindre Magazins-Lägenhefer t RäftdSört
erne blifvit Inrättningen frånskilde samt dels e
-
4 Samt, 4 Setmt,
-it *
15-
*3* $ tafs ‘ Utskottets Stei ä n lan d en,
mot en lindrg l yra och dels utnn afgift upp^
lihné till diverse Verk oell Aucloriteter, så få I?r_
skonen vördsamt åberopa hvad Utskottien i detta
B tänkande företbgf, arg eide försäljningen af
Allmäi ni IVIigazins-Inrättningens Fastigheter och
deras hembjud.inde så till Stats-Verket, som an.
dre Publike Verk, emot en skälig efter fastigheternes
värde afpassad ersättning.
Enahanda utlåtande gäller äfven för den till
Veterinair-inrättningar härstädes, i följd af Kongl.
Majrts r ådiga förordnande anviste Tomt, B.Ilingska
Gården kallid, hvilken före detta Utgjort
en del af Krono-Bränneri- egendomen på Ladugårdslandet.
felan Allmänna Besvärs- och Economie-UcUtskottet
särskildt till Rikets Högloft. Ständer afg
fvir sitt yttrande om Brännvinsbränning!- och
Distil! erirrgs-rä!t‘g'ieten, sorn Uti Stockholm* Gö*
tfreborg och Carlskrona varit Staten förbehållen
och för Allmänna Magazms-Inrättningens räk.
ning hittills begagnad samt ela Riksens Högh.flStander
uti denna fråga redan fartat sitt Beslut,
»r n got vidare utlåtande öfver den del af 1822
års Revisions -Berättelse, rom rörer Krorio Bränn arnén
e nu mera ej af nöden; dock anse LJcskof*
h n sig härvid böra er i 11 dra att den enligt slutade
Contra eter af Allnänna M g rzins Directionen för
enskilde personer öfverlåtrre Brännvinsbrännings
och Distiileriogs-rittighet för Stadem# Stockholm*
Stätt - Utskott et» &etänkandeu. 13}
Götheborg och Carlskrona må förblifva orubbad
så länge Contractstldea varar.
Hvad slutligen vidkommer det Contract Allmänna
Magazins-Direct onen år 1816 med Kongl.
Seraphirner-ördens-Gillet ingått, att efter årligt
markegångspris i Länen emottaga och infria
Hospitalernes öfverskotts Spannmål, hvilken förbindelses
häfvande Riksens Höglofl. Ständers Re.
visorer föreslagit, så kunna Utskotten ej annat
inse, än att ifrågavarande öfverenskommelse af
sig sjelft förefaller i samma stund den ena Contrahentens
tillvarelse skulle komma att upphöra.
Någre .Ledamöters skiljaktiga meningar i åtskilliga
delar af detta Betänkande bifogas under
Litt. G. H. et J.; och varder allt hvad anfördt
är, vördsammeligen understälJt Riksens Höglofl.
Ständers upplysta pröfning.
Stockholm den 21 Augusti 1823.
Litt. G.
Utdrag af Protocollet, hållet inför
Sammansatte Afdelnin
4
-
834 Stats-Utskottets Bet än kan den.
garne utaf Riksens Höglofl.
Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomie-Utskott
vid Riksdagen
i Stockholm den 2:dra
Junii 1823,
Herr Assessorn P. Fagerhjelm, som under öfverläggningen
uppläste till Protocohet ett särskildt
anförande rörande en förändrad oc.h ut,
vidgad bestämmelse för Allmänna Magazins,
Inrättningen, hegärde att detta anförande rnåt,
te få åtfölja Afdelningarnes Förslag i frågan
om nämnde Inrättning till Utskottens Plenum
och därifrån vidare till Piksens Höglofl,
Ständer,
Iqtiehållet var följande:
1 S
Näringnrnes
uppkomst och bestånd, Nattq,
nal-Försvar, Handel och National-Kraft äro omöjliga
utan Varu förråd, hvilkas belopp ntgöra
Nationens Rikedom och hvilkas beskaffenhet gör
dem mer eller mindre oumbärlige.
Stats-Utskottets Betänkanden.
Det oumbärligaste är Säd.
2 $•
Förråder skola lämpas efter ändamål och
Jocal,
Stats-Försvar och Nöd fordra KronoFörråd,
Näripgarne fordra en ej ytterlig fluctuation
i pris, sopa åter förutsätter förråd för Handet
och Handeln, Förrådet för Handet skall vara
Districtvis i de Orter, som val producera Säd,
men till mindre stort Öfverskott utöfver eget be,
hof. —
Förråd för Handeln bli Jocala, böra nemligen
anläggas der Spannmäls-production långt utöfver
eget behof existerar ( i Skåne, Vestergöth]and)
och vid större Transporter (Götha Canal,
,Venern, Vettem, Östersjön).
3 §■
Krono-Förråd anläggas der hvarest de för
Fikets försvar kunna användas samt äro i säkerhet
för Fiende, och vid Vapen-förråd (Fästning
samt för nöd skuld) så att de utan Transportförlust
kunna disponeras åt nödstälde Orter,
hvilkas tillstånd och behof påkallar undsättning
*35 Stat s - Uttkottet* Betänkandeu.
gcnem Statens forsorg, som blott bor ega rum då
all annan utvägar otillräcklig.
De förvaltas af Stats-Contoiret (genom ett
säl skildt Comrnissariat ) omsattes genom Allmän*
na Arbeten, Proviantering för Garnizoner och
2,äger, samt Auctioner å årligen bestämda belopp
(de minsta möjliga till exempel ■jr per år).
Må hända någon gång genom Export medelst inhemska
Köpmän, då Landets tillgång af Säd och
andra Länders pris sådant medgifver.
Jftono Förråds existence medför oftast förlust,
sorn genom Stats anslag måste ersättas. Den
bör dock ej bli stor och utan all jemnförelse emot
skadan af Krono-Förråds undvarande,
Magazins beloppet bör utgöra 100,000 T:r,
föidelas på Stockholm, Wanäs, Christiansstad, Gefle,
Hernösand elier Jemtland, Vesterås (för Dalarnes
nöd-behof). Detta belopp förenas med’
Kronans Afrads- och Tionde Spannmåls Räntor,
förvaltas af Stats-Contoiiet, dock så att Spannmål
till värdet $ Million inbegripas i lilla Creditivet,
hvars Disposition sker under de vilkor som för
detta Creditivs lyftande äro eller blifva stadgtde
(utomordentligr behof och så vidare).
Dessa Krono-Förråds användande måste påkallat
af verkligt behof, och Magasinera® det ef
-
St a t* - Ut s I o 11 e 11 Betan leanden. *37
fer återställas till sina förut varande eler lnkslen
bestämda belopp, för att kunna å nyo användas*
H vad smn härvid kan brista beror pä StändemC
att afskrifva, äfvensom till hvad belopp som sådane
förluster må kunna bäras.
4 y.
Dis trict-Magazin (som absorbera eller sub,
stititera Sockt n-Mngnzinerne ) existera för en
folkmängd af till exempel iV Million i Svea
Rike, Småland m. m. De böra innehålla T:ä
på Person (det vill säga en 7:dedel af Brödbe.
hofvet) 4 ä 500,000 T:r. De 1 yggas för högst
3000, minst 1500 T:r.
Inrättandet af dessa Magazin, som åsyfta att
bibehålla efter goda år något af Spannmåls-öfver.
skottet till annan tid, då brist uppkommer, sker
gå: Hemmansegarne ingå fritt och otvunget för
sine Hemman, utan att bero på något allmän1
deltagande. Den omtänksamme skall vilja, den
fattige skall kunna för sin Hemmans del häruti
ingå; båda tryggås och gagnas. Districtet, en
större Socken eber Härad med en folkmängd af
4.500 ä gooo Personer, erhåller efter beräkning
af 4 T:a på Personen, 3 Ridt- B:co /p:r T:a til)
inköp af Spannmåls-beloppef. Skilnaden emellan
3 R:dr B:co p:r T:a och inlcöps-priset graverar
Districtet, hvar» Innevånare sjelfve sälja sin
*35 Stats-Utskottets Betänkander».
Spannmål till sitt Magazin och gagnas af denna
Inrättning, som de kunna grundlägga genom anslag
ifrån sina (nu ofta och mångenstädes skadliga)
Socken-Magaziner eller genom eget Sädtillskott,
eller Säd-salu emot 3 R:dr B:coj p:r T:ä
under hagot sådant år, då Säd-tillgången är stor,
så att afsättandet af §• T:a på Personen ej medför
någon afsaknad. Då säljaren framgent äfven
på visst sätt, eger den Säd han insatt i Itlagazinet
emot uppbärande af 3 R:dr B:cö p:r T:a bör
denna Magazinenhg förefalla honorxl ganska förmånlig.
läköps - sumtnan ansvaras äf dé Hemman,-  hvilkas Egare ingått i Magazins-Tnrättnirgen inom
Districtét under vilkor af osvikellg säkerhet."
Itigéri Ränta erlägges eller kan någonsin komma
i fråga, Utan må dénna Rärite-uppoffring.vara något
för ett st ur t ändamål. Spannmålen begagnas
af ansvärigé Hemtnähs-Egåre i mån af
ansvarigheten. Begagnandet sker emot köp till
pris något öfver Markegång eller ett stadgadt
medelpris, till exempel om Markegången vöre 6
R:dr B:c'o så (illåtas utdelning emot 6 R:dr B-co
p:r T:a; man kunde säga, att salu-priset borde vara
endast halfva medelpriset; men Magazinernes
åter upprättande emot full betalning p:r T:a sedan
de en gång kommit i Stånd, är lättare då sa
-
lu.priset
Stats-Uts kottets Betankanden. 339
lu-priset uppgår till hela medelpriset, Likväl
kunde salupriset endast småningom höjas till medelpriset.
Priset är dock ingen hufvudsak, blott
att salupriset öfverstiger inköps-priset på det att
Inrättningen bär sig sjelf. Penningarne insättas
för Magazinefs räkning i Allmän Cassa ( till exempel
Ränteri) och uttagas till nytt inköp, hvilket
likväl ovilkorligen skall uppgå till första
Tunntalet. Skulle vinst uppkomma då sådan
fullständig upphandling skett, må beloppet förde,
las på de ansvarande- Då folkmängden växer,
hör tunnetalet ökas: ett ännu för Ständers uppmärksamhet
och åtgärd, enär District-Magazinerne
hunnit medföra all den nytta man deraf har skäl
att vänta sig, nemligen bevarande af någon Sädtillgång
ifrån öfvertlödets till behofvets stund, för
ringa att motverka enskilda Spannmåls-handeln
(hvars frihet är orubbad) men kanske tillräcklig
att motverka nöd eller ocker, som alltid blir en
olycklig bi-speculation för handeln, utvisande ett
felagtigt tillstånd.
En delegare, som vid inträffande försäljning
ej vill begagna sig af sin rätt att köpa, kan öfverlåta
densamma med fortfarande af ansvarighet,
men mäste innan försäljning vidtager, för.
klara huruvida lian vill göra denna sin rätt gäl.
lande eller icke. Skulle denna rätt att köpa livar
-
4. Samt 4 Baud.
16
Sfa ts -13 i s i of t e ts B« (än k a n de js.
Sen begagnas eller öfverlåta?, bör förvaltningen
vara ålagd att försälja Siden; hvarje delegare
dock förbunden att vid nytt uppköp ansvara skil
raden, äfvensom hans rätt står qvar att njuta vinsten
eller andelen i öfverskottet
Förvaltningen är municipal, förnyas årligen
genom val, hvarvid en Ledamot måste afgå, som
ej d å kan inväljas. Bevist svek i ringaste mån
eller enskild disposition af Säd, eller penning eller
arbete eller medel, af hva l namn som héldst,
betager medborgerligt förtroende (Riksdagsmanskap
m. rrt.)
Till 4 a 500,000 T:r fordras 150 å 200 'Ma--  gazin, kosta 150 ä 200,000 P«:dr B:co, som Staten
består till skänks, Byggnaderne Brandförsäkras
jemte Lagret och underhållas såsom
Kronohus (eller Menigheters, såsom Trossbodarj
af delegare, inspecteras genom allmän Coiltroll
(husesyn) så väl till byggna'd som innehåll. Ärligen
insändas Attest öfver beloppet af Säd och
af medel till Ständernes Fullmägiige i BiksgäldsConfoiret,
för att öfverlemnas till Riksens Högloff„
Ständers Herrar Revisorer- Byggnaderrt® få. inre'
das till lätt beräknelig (cubik) form
Deltagandet
är frivilligt, men en gång gjordt',
står fast vid Hemmanet, (såsom vid Sockne-Magasin)
för beständigt, orubfceligt genom Arf, Köp»
£ tat* - U ts k o 11 e ts Betan kändt: n.
Coricoufser ni. m. med förmåns-rätt sorn Krono,
medel efter l ,ga stadganden åtföljer.
5 §■
Förråd för Handeln böra äfven vara localx
(i Skåne, Vestergötland, som må upphöra eller
utvidgas framdeles), men uppkomma genom Beläning
emot Spannrnåls-pant. Detta erfordras egentligen
derföre, att rörelse-medel rnå kunna
representera denna vara, det vill säga derpå utställas,
om rörelsen sådant brafver, handeln dermed
biträdas, hvarigenom dess verksamhet ökas,
en större Concuranee emellan köpare uppkommer
da Säden genom skördens öfverskott annars skulle
falla i vanpris samt till följe deraf vanvårdas
och brista då behofvet påkommer. Denna Belåning
rätt skall sätta den mindre bemedlade, men
mera Speculativa Köpmannen och Säd-productnten
i tillstånd concourera på Spannmåls-marknaden,
hindra sammansättningar af rika Köpmän till
priserrtes nedsättande aå Allmogen förer frukterna
af en ymnog skörd till Torgs; tillfället att
belåna Spannmi l i sådane Orter, skall lätta afsättningen,
jemna priserne och .bereda en okonstlad
liligång uppå varan, hvilket allt utgör kärnan af
den inre rörelsen, utgör lifvet i den större handeln,
som ej hvilar på en oskälig vinst i smått
utan på en skälig vinst i stoft. — Exempel härpå
hos oss är Jernbelåningen, som bevarat Jern
-
542 Stats-Utskottets Betänkanden.
handteringen nnder de svåraste tider, hvilka hon
annars svårligen kunnat öfverlefva. Säden, om ej
sa lätt att vårda som Jernet, kan dock lätteligen
bringas i ett förvarhart skick, är vida mera användbar
och behöfl g. Bristande Capital i en
h ndelsgren. som genom Allmänna Magazins-lnrättningens
skadliga ingrepp i enskilda handeln,
är utan säker erfarenhet, torde ock påkalla något
medel för Spannmåls-producenten att försäkra honom
från nödvändigheten att sälja sin vara till
det oskäligaste vanpris. Säden kan och bör således
belånas.
Reglementariska föreskrifter böra utstaka att:
1:0 Sädén är ritorr samt endast till större
partier af minst 100 T:r få belånas, enskilde kanna
sammansätta sig till ett sådant partie i ett
namn.
2.0 Allmän vård meddelas, såsom på Rikets
Vågar; särskildte rum böra finnas för störrej poster
mot särskild hyra, då varan äfven in^ sub.
stantia återfås.
3:0 Belåningsbeloppet uppgår till ■§• å •§■ af
värdet (till exempel markegångspris ellecj såsom
correctiv, medelpris).
4:0 Räntan blir 3 för ioo:det årligen.
St a t s-Ut s kott ets Betänkanden.
5:0 Återbetalning sker sist inom 2:ne ar,
vid påföljd af pantens försäljning till hvad pris
sorn kan erhållas, eller emottagande mot uppbud,
såsom om pantgods stadgas.
6--o Utvidgningen är obegränsad , i följd
hvaraf Kungörelse om anmälan bör utfärdas, hvarefter
företräde meddelas till begagnande så långt
anslaget eller utrymmet medgifver på hvarje
local. —
7:0 Utländsk Spannmål får icke belånas så
vidt förekommas kan.
8:0 Platserne bli Ystad, Malmö, ^Lidköping
(kanske Vadstena) och de flere, under afseende
å lätt Transport, stor tillgång samt närvaro af Kronoförråds-hus.
g;b Omkostnaderne betäckas af Räute-vinsten.
Tork-inrättningar böra finnas vid hvarje
Magazin, men begagnas emot särskild umgäld.
10:0 Låne-beloppet meddelas i Ränte-mynf,
så att Banco-Sedelstocken deraf icke anlitas. Omkostnaderne
få då 1 procent till betäckning.
11:0 Magazineringen förvaltas af aflönte Magazinsföreståndare,
dem Städerne ega antaga
emot det att Magistraterne ansvara för varan m. m.
eller också antagas de af Herrar Fullmägtige i
*44 itatg-Uts kottets B et än k a n d en.
samråd med Konungens Befallningshafvande och
böra i denna händelse vara försedde med
borgen. Då Städernes Magistrater icke vilja åtaga
sig att tillsätta och ansvara för Magazins-Föreståndaren,
njuta de ingen afgift af hvad namn
den vara rriå genom denna Inrättning. I motsatt
händelse anslås dem någon slags accis eller afgift,
som för annat till Staden ankommande gods.
12:0 Riksens Ständers Herrar Fullmägtige
i JLåne (Riksgälds) Contoiret skola förvalta och
tillse medlens fördelning och begagnande. I de
O rter hvarest dessa Magazin inrättas, bör bernälte
myndighet s gångor om året bestämma och kungöra
utlåningstid och belopp, samt genom särskildt
antagit ombud eller på annat sätt revidera
och controllera behandlingssättet i alla delar.
13:0 Till en början skola Tune-medlen i
likhet med hvad om Jern stadgadt och öfligt är,
uttagas och insättas i Riksens Ständer^ Bank för
iLåne-Cöntoirets särskilda räkning med denna vara;
ankommande på erfarenheten om locala li*
qvider må kunna upprättas och insättning i ränterierne
tillåtas.
Då dessa Dån-Magazin bli få, 4 ä 5 i .hela
Riket så lära desamma icke blifva af någon syn
nerligt stor eller invecklad, eller betungande och.
Stat*- Utskottets Betänkanden, <45
alls icke af vådlig beskaffenhet, hvadan de, såsorn
inverkande endast gagneligt, på möjligheten
och jennheten af enskilda Spannmåls-handeln 1
de Siidesrikare Provinserne, må på försök uppstå
och skola säkert icke dela lika öde med den publika
handels-anstalt, som nu fäster så allmän uppmärksamhet
och hvarmed denna Låneinrättning
icke eger den ringaste likhet.
Krono-Förfådernes ioo,ooö T:r Upptaga högst
6 S
-
Banco R:dr
600,000.
District-Magazinernes 400,000 T:r
kunna vara belåtne med
1,200,000'
Låne-Magazinerne utställa Obligationer
till belopp 5 a 600,000 R.'dr
h s> Procent samt bör till deraä
inlösen ega fond
loo,ooo<
Byggnads-understödet för DistrietMagazinerne
torde vara tillräckligt
med B:co R:dr
150,000
Tork-Inrättningar hvilka vid KronoFörråderne
och Belånings Magazinerne
ovilkorligen böra uppföras,
torde medtaga högst Banco R:dr
50,000.
Si, 100,0,10.
*46 Stats-Utskottets Betänkanden.
I afseende på införandet förekommer
att:
1:0 Krono-Förrådshus redan finnas.
2:o District-Mngaziner skola uppbyggas
afDelegtrne, hvartill de dock åtnjuta
räntelöst anslag af 1000 R:dr Banco
för hvarje Magazin som rymmer 3000
Tunnor.
3:0 Låne-Magazin dels finnas dels
kunna framdeles anskaffas om och der
de befinnas tjenlige att anläggas, hvaremot
åtskillige nu' befintelige Magazin
kunna afyttras. Ty nu sväljer Allmänna
Magazins Inrättningens Förråder 170.000
T:r rå, det vill säga minst 400,000 Ttr
torkad Säd, ett belopp som öfverstiger
summan af Kronans behållne Räntor
högst 50,000.
Krono-Förrådernes l e'opp 100,000.
Låne-Magazinernes D:o qoo,ooo'.
Summa T:r 350,000.
4:0 Tork-inrättningar äro väl ej alldeles gifne
till sin fullkomlighet, men den som af fram*
lidne Presidenten Friherre Edelcrantz påfanns
och finnes uppgifven i Vettenskaps-Akademiens
Handlingar
St a ts - Ut s k of t ets B e täc kand ert. 147
Handlingar har vunnit och fdrtjenar allmänt bifall
och Iean lätteligen undersökas till sin aldra
fullkomligaste form i afseende pä stort eller litet
behof, häftig eller liten värmerymd (såsom om
Säden skall användas till utsäde eller brödföda m
m.) och så vidare.
5:0 Spannmåls-belåning börjas försökningsvis
och får derföre icke större anslag nu; deremot
och då med sannolikhet förutses, att Dstrict'
Magaziner ej anläggas allestädes, hvarest de nu
beräknas, så uppstå öfverskott å anslaget för dem,
hvilka i Låhe-väg kunna användas. Reglering
af dessa fonders inbördes förhållande hvilar på
grunder, som erfarenheten måste bestämma och
är lätt jemkud.
6:0 Alla dessa anslag tagas af Allmänna
Magazins-Inrättningens behållningar, med tillägg
att Banken sorn' afskrifver 399,627 : 18: 3: från
Greditivet derefter upphöjer sitt Creditjv till
2,100,000 R:dr B:co som kommer att räntelöst
fortvara tills Riksens Höglofl. Ständer annorlunda
förordna. Skulle någon svårighet härvid ega rum,
så kunde Saltpeter-fonden häruti finna ett värdigt
ändamål för sin användning.
4 Samt, 4 Bani,
S4? Stats-Utskotiets Betärikandem
7 S
-
På det-a sätt, det enda möjliga rättvisa
1 Sverige, under så skiljaktiga Productinns- och
Constimtions-puncter, sa Capital »fattig Rörelse, sa
af naturs-vådor beroende årsväxt, m. ÉbV kan
samlas
I Krono-förråd ioojooo,
I District D:o 45o:ooo.
I Lane D:o 150,000.
700,000*
Ett belopp, som kanske öfverst i*
gande de go 7a årens öfverskott*
således är tillräckligt och är 4
gångor så stort som döt, hvilket
den nit varande Allmänna Magazins;Tnrättningéri
förmått förvara.
. Detta belopp itiotsvafar
kan hända blott 1 månads hällöf
för Riket; meli det är ätt Vackert
bidrag till hvad énskilda
Handejn och enskilda omtankan
dessutom måste påräknas att
göra.
Si al s-U t s ko t te ts B e t ii n k a n d en. 5549
Existencen af denna bevarade
tillgång kostar:
i ett för allt till Byggnader 150,000.
Tork-inrättningar 501000.
200,000 B:dr.
Årligen ett räntelöst Capital af2,100,000, hvars
myntvärde upprätthälles af sättet för
användandet, det är S;idtil!gång och
Sad-liandeln hvarpå ytterst alla Näringar
bero.
Årligen afskrifning i Krono-Förråderne, omkostnader
och aflöningtr. Genom en
klok förvaltning kunna dessa kostnader
bli lindriga, kanske någon gång
genom användning efter ringa inköps
pris, betackas af höga Sädes-priser.
Men om till exempel 8000 R:dr B:co
-årligen skulle bli ett nödigt anslag i
detta hänseende, hvilket af en blifvande
erfarenhet kommer att visa s g»
så ersättes det mångfaldt af den säkerhet
i afseende på I.andets försvar och
förmildrande uti olyckliga Landsorters
nöd, som dessa bevarade tillgångar be*
reda.
8 ta t * - U t * k o tt et * Be tän ka n d en»
Från Protocollet rätteligen utskrifvet be*
»ygar.
In Fidem
Pfh n Klin t.
Litt. H.
Transumt af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloil. Ständers
Stats-, Banco- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomie-Utskott
å Stora Riddarhus-Salen
den 16 -Augusti
1823.
S .D . Under öfverläggning-, om det föreslagna
Betänkandet rörande Allmänna Magazins-Inrättcingen,
afgåfvos följande Eeservationer, nemi.
1:0 Af Herr Professor Agardh.
”Ehuru jag instämmer med Höglofl. Bered®iDgeo
deruti* att Spannmåls-handeln bur pnsamr
»
Stats-U ts kottets Betänkanden. *51
St enskildte Speculanter öfverlemnas* heldre lin
att en så organiserad Magäzins-Inrättning skulle
bibehållas, sorn den hittills varande, synes det
mig likväl icke välbetänkt, att just det år, då
Spannmals-pröductionen efter allt utseende stiger
till sin höjd, d,å icke minsta utsigt finnes, att enskilda
kunna uppköpa det qvantum, sorn r:u erbjuder
sig till köps, på en gång från Spannmålshandel
indraga en summa af 2 millioner, och
salunda genom en minskad Concurrence af Köpare
(hvaraf Magäzins-Dtrectionen förut utgjorde
en sa stor del) och ännu mera genom ett minskat
Capital, nedfälla Sadén till nästan intet
värde.”
. ”Det synés.rnig äfven lika så litet välbetänkt,
att endast under missv.äxt-åt använda det
Creditiv, som nu åt Styrelsen skall öfverlämnäs
,pu Banken, till Spannernåls-uppköp. Örn det användes
under de goda åren, sa blef det inhemsk
Säd som uppköptes, hvilken erhölls för bättre pris
och således för samma Summa ett mångdubbelt
qvantum. Men deremot enligt det gjorda förslaget,
då Creditivet skajl användas i misväxt-år»
blir det e däst utländsk Säd sorn skäll uppköpas,
och Creditivet blir tillika otillräckligt, hvarigenom
bade Staten och Landet förlorar.”
”Enligt min enskilda öfvertygelse bör SpanPetnåls-rörelsen
sättas qå samma fot, och af Sta
-
85? Stats-Utskotters Betänkande n.
ten understödjas på samma satt, som Jernhandte-,
ringan hittills varit understödd, Denar ett mönster
för alla Ekonomiska understöd,”
”Det har icke förlorat sig ur vårt minne, hu.
ruledes för några år tillbaka, jernet genom våra
kusters spärring icke kunde vinna någon afsättning,
huru på Städernes vigar flere års tillve
kningtr lago hopade utan, efterfrågan. Om icke
Staten rnellankornmit med understöd, så liad®
sannolikt, icke blott de enskilde Bruks-egarns
varit förlorade, utan äfven sjelfva Jernhand terim
gen varit nära sin undergång,”
”Men detta understöd lemnades icke på det
sätt,,att Staten sjelf uppköpte och sjelf försålde
jernet. I detta fall hade troligen samma förluster
uppkommit, sorn nu genom Magazins-Inrättningen.
” '
”Spannmåls-handeln är nu i samma belägenhet
Jag tror att den, likasåväl sorn Jernhandte.
ringen förtjenar understöd, och att Staten för
torkad och inmagazinerad Säd, emot
lag ränta, och emot f u 11 k o m 1 i g, i a n d r a
Hypotheker äfven lemnad säkerhet,
bör It den enskilde Spannmåls -handla
ren lemna förskott att uppköpa nya
förråd er.”
St a t s-Ut s k ot t e t* Be tän tanden. *53
”Härigenom skulle under goda år lager samlas,
som noder missväxt-år vöre att tillgå. Härigenom
skulle inan ändteligen vinna, livad som
hittills aldrig kunnat éfn3s, ett allmänt bruk att
torka Säden, och slutligen först igenom ett sådant
bruk skulle det blifva möjligt, att göra
Spannmålen till en export-vara ; det största det
vigtigaste steg, som Sveriges industrie någonsin
kunde göra.”
”Man tror väl, att mati genom det nu gjor
da förslaget, tryggar 'den enskilde Spannmålshandlaren
för ali ConCUrence af Staten. Men är
verkligen förhållandet sådant, då i ett missväxt-år
Staten använder en stor Summa, att utifrån inköpa
Spannemål ? Skall ej den enskilde afskräckas att
under de goda årén samla lager, då han vet, att
det år, då han derpå skall vinna, öppkupés utländsk
Spannmål af Staten, för att Säljas till må
hända nedsatte priser ?”
”Det är icke blott för en enda Province, för
det sädesrika Skåne, sorn jag talar; ty Spannmålsprisérne
i Skåne hafva inflytande på priserne i de
öfrige provincerne, emedan skilnaden utgöres endast
af Transportkostnaden. Kin ej Sädén säl jas
der, blir den äfven i det öfriga landet osald.”
”Mati Säger väl, ått dét onda sätter sig om
några år. Det är också förhållandet, men på det
»54 Stais 'U is leo t tets' E etan Ic and en.
sätt: ali fdrst en mängd Jordbrukare gå till sin
undergång, och sedan att sjelfva Ilandet gör ett
stort steg tillbaka, genom Productionens förminskning,
så att vi åter måste införskrifva utländsk
Spannemål, i stället för att man med ändamålsenliga
anstalter kunde göra exporten möjlig, och
förrådet inom Landet alltid lika tillräckligt.*:
C. A, AGARDH.
2:0 Af Herr Friherre Cederström, Jacob,
”Då Högloft. Utskotten beslutat, att, i stället
för bidrag till inrättande af Socken-Magaziner, ett
Spannmåls-lager af 50,000 T:r städse skall vara
att tillgå, för de Norra Dänens jemte en del af
Vermlands behof, och jag anser detta Beslut icke
allenast i strid med det Beslut Utskotten fattadt,
att Styrelsen uti intet fall hädanefter får befatta
sig med Spannemåls-handel, utan och långt ifrån
att betrygga ifrågavarande Län, för fortfarande o.
lyckliga följder af en möjligen inträffande miss.
växt eller genom frost och andra tillfälligheter
förstörd vexande gröda; så anhåller jag att jemte
anmälan om min Reservation mot detta;-Beslut,
få
St^ts-Utsiotrct* B é t ä n i * n d em *51
fä utveckla skjälen för min öfvertygelse, och att
detta mitt yttrande, må fa åtfölja lits kottens Betänkande
till Biksens Höglofl. Ständer.”
”Hvad först angår stridighetpn emellan Beslutet,
att Styrelsen icke mera får befatta sig med
någon slags Sp ar i n e rrt å h - h a ri d e 1, och det att den
skall hafva ,50,000 T:r mag'.zinerad Spannemål
uti ständigt förtid för vissa Landskaps behof;
så skuhe väl egentligen icke mera än den enkla
framstälningen häraf, hehöfvas för att visa, det
stridigheten emellan dessa Beslut är påtagligt
det. må likväl tillåtas mig att fästa uppmärksamheten
derpå, att i den händelse denna Spannemål
icke alla år behofde användas till utdelning t
desse Provinser, omsorgen om Spannemålen, bibehå
Ilande ovilkorligen skulle me föra nödvändigheten
ätt genom försäljning af 'Magasins behtllningarne
och inköp af ny Spannemål i dess
stale, förekomma detta Lagers förskämning: och
ar detta icke Spannemåls-handel P — Hvad der.
efter beträffar frågan" huruvida desse Landskaps
Innevånare genom denna beslutna1 åtgärd kunna
betryggas för de följder möjligen inträffande missväxt
eller förstörd gröda rnå&te medföra*’ förekommer,
att 50,000 T.r visserligen för ett år, då
icke en alltför ytterlig missväxt inträffir, kan anses
som ett skäligen betydligt Spannemåls-q vantum,
i händelse det uti orten är tillgängligt, kun
-
4* Sml i XI
55$
S t at t -1* t.‘s i o i t e t s B'e! an kan tVe t».
de i behofvets stund genast tillitäs; meri då de^ta
Spä nnem å Is-q v a n t u rn förvaras uti Krrirtäh-i Förrå,
•ffét, "ltngt äflägsrie ‘från de stallen der bristen in*
t räfla t ; så uppkommer ett helt mot* ~t förhållande
”1:0
I afseende derpå att, då afuånden från
Krono Magazlnerne till de orter der .Spännemaien
hehdfver utdelas .sirö g ms ka bery : lige. i.hfvér
'Trdnsporten För kringboende och 'deri deltagande
's^jår och'ofta trye lea ridé sturu tilläfventyrs n?g'tt
g åii g rent äT omcuiig', Hvarigenom Späfinemåls.
itlrdet för deri riiidstälde furhöjfe eller undsätt»
ningerileur af förhirfriras.”
i . < * . £ ,gt ’»*•" •’ »:•. t- •} j». . ‘ ? J ";S i
s:o ”Emedan den Spunnémål, som af Kronan
kan tillhandahållas, icke kan vara så beskaffad
som fordras för att vara tjenlig till utsäde i de
orter der miss vavten eller bristen inträff;t, och jc<\h
således om också de genom lång Transport m
n. för undsättningen lagde svårigheter skulle öfvervinnas,
icke blifva gagnande till mera, än att
för en kort tid förskaffa örtens innevånare bröd»?’
Sto ”ferie dan utvägar icke äto bestämda,
hvarigenom Styrelsen sättes i tillfälle att .alltid ega
ifrågavarande 50,0.00 T:i- i förlag; ty det är
ej nog att dertill ny. anvisa ifrågavarande qvantum
Spåpnemal; så .snart denna Spannmål blifvit
använd, fordras medel att å .nyo fylla Spannemals-Magazinen
med samma q vamme, eller och
§ [afi-\J t B.k e t.t e t» Betärikandcn. *47
^lifver- Styrelsen urståndsatt att iakttaga hvad Utskotten
i detta hänseende Föreslagit.”
4:0, ”Att om medel också utses till detta ändamål
skid e dessp- af Styrelsen yerkstalda Spannemåls-upphandlingar,
verka fluctuatloner i Spannemflsprisen,
utan att gagna Jordbrukaren i ali*
mänhet och till säk.er förlust för samhällets tillgångar.
Med ett ord, denna anstalt för de ifrågavarande.
Provipcerne, medför alldeles enahandaolägenheter,
son; dem hvilka Magazins-Directioitens
functioner medfört för Riket i allmänhet.”
”Deremot skulle förhållandet hafva blifvit
annorlunda för dessa Provincer, om Afdelnipgens
förslag blifvit godkändt, nemi. att 50,000 T:r Säd
af Staten lemnats såsom ett räntefritt Ijån på 10
års återbetalningstid, till bildande af enskildte socken
eller District-Mlagaziner på alla de stallen der
Innevånarne funné, sin fördel mej sådan6 Inrättningar
förenade. Derigenom bade flepa Spttnpemåis-lager
för desse Provincer blifvit tillgängligt
inom Socknarne att i behofvets stund anlitas, de
förstörande Tra nsp or t kos t n ad erne alldeles icke
egt rum, Spannemålen blifvit utbytt emot Ortensj
till utsäde användbara Spapnemål, och Staten med
visshet kunnat emotse den icke aflägsna period,
då dess bidrag för enskildes underhåll vid inträffande
missväxt icke mera vöre behöfligt: syn'
nerligen om öfrige orter i Riket ifve avil ethil
-
9j8 St a ti - tJ ts kott e ts Ee län k a riden.
i t tillstånd att till anläggande af Socken Magaziner,
der InvSnärné finna en sådan Inrättning med
deras Interesse förenlig, falt begagna den af Afdelningen,
fdreslagne beiåningsrätt af 70,000, T:r
Spannemål, hvilka tillsammans med förenämn 1©
50.000 T:r gör 120,000 T:r Sid, hvilka i min
tänka rättast på det satt'borde disponeras, att de
uti en enda Summa blifvit till Styrelsens disposition
öfverlemnade, under vilkor att denna Spannemål,
enligt de grunder afdelningen föreslagit,
och företrädesvis för de orter inom Riket der
missväxt eller grödans förstörelse oftast inträffar,
användas till bildande af enskildt© Magaziner in.
om Socknar eller Xjistricter.’*
Uti denna Reservation Instämde Herrar Hammarhjelm,
af Uhr och: von Törne simt Riks agsFullmä'gtigarhe
Bergman och Pehr Pehrsson; och
lillade Herr von Törne särskildt: ”jag aftser det
nu tagne Beslut i intet afseende svara emot d»
Norra Provincernes behof. Hvad Jemtland särskildt
beträffar sä har jag Sockenvis hort Länet*
Innevånare och nästan alla hafva förklarat sig
nöjde att anlägga Socken-Magaziner, så mycket
nödvändigare, som i Jemtland blott finnes ett Magasin
hvilket rymmer blott 6ooo T:r då likväl
30.000 T:r, vid inträffad svårare missväxt, utgör
Länets behof, och Magazitierhe i Sundsvall och
Huddiksvall äro på så långt afstånd att i nödens
Stund man ej medhinner att få Spannemålen »a
St at* • U.ts k o t tets Betsa leanden. 459
hastigt derifrån transporterad, sorn hehofvo: fordrar.
Dertill kommer att både Hernosands och
Gefleborgs Dans Innevånare, vid inträffande missväxt
i Jemtlän!» ofia blifva besvärade aff ifrån
nämnde M g.tzitier forsla denna Siantieinål till
Jemtlands .Lånegräns, hvilka tryckande bördor
lätteligen kunde undvikas om förslaget"-gillades
att anlägga District-Magaziner.”
På begäran skulle dessa yttranden medfölja.
Utskottens Betänkande till Riks-Sianden.
In Fidem
Th- Engelhart.
Litt. : I.
p> , ■ 'i , ■ 1 *",
Transumt af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Stan
-
söp St-its,-Utskottats B etan k un d o n.
ders Stats-, Banco- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskott
viel sammanträde å
Stora Riddarhus-Salen, dea 21
Augusti 18.23*
c
S, I). Uppljisjes och justienades, de. i frågan otn.
Allmänna Magtzlns-Inrättningen den Sale och
i6:de dennes förde Protocoll ; hvarefter Herr Noraus
itigaf skriftligt anförande, som skulle Betänkan
et 111 Riks-Stånden, åtfölja, och var af följande
lydelse
”Jag anser ganska yigtigt att Kongl. Majrt
har att påräkna ett Creditiv på Riksens Ständers.
Ranki flir att använda till Spannemålsuppköp vid
inträffande missväxt-år. Uti ett Land at Sveriges.
Climat, Uäge och vidd inträffa oftare än antvors
ädc-s sådane tillfällen, då Staten, bor- framträda»
icke för att verka på den enskilda Spannemålshandelo,
. eller för att styra Spannemåls-prisen, u,
tan för att endast vid tillfällen af ytterlig udd bereda
tillgångar blott till nödlidandes undsättningErfarenheten
har redan visat, att en handel för
Statens Räkning, i ändamål att styra eller jemna
Spannemåls-prisen, icke är möjlig, och att den.
så vidt den kunnat utsträcka sig, varit skadlg genom
sin inv#rkan på den enskilda industrien,
Sta i t -tö ts ko tx'% t'si B,et'S'n-'k-arn!d fh. *61
hvilken icke bör fin lfa arnin grän? än näTurllga
'förhållanden och en frid-flin. Ö"e sammansatte
Utskotten hafva, med erkännande af desVe sanningar,
anlett den Spännferhåls hahiTels-ahstalf, som
Var11 till Allmänna Mvignzins-Directidrfén öfver'
lemnad, böra upphöra och att, endast vid inträffande
rnissväat-år Kongl»' Majit skulle ega att an.
vända lin Million Riksdaler till uppköp af Spa»-  "iiemäl : rhen de sammansatte Utskotten häfva äfven,
äftsom vilkor för detta Crediiivs begagnande,
tillstyrkt ätt, sedan Läris-s t ,y r e 1 s e r n e i und
e r d å'h i g h et hos Kongl- Maj: t i tid upp*
g i f v !VSp a h tt e m ål s-b eho f v e n , samt till
livad pris och qvantum desamma kunna
af or tens Inne v i ha re a ti s k a ffa s, s å»
d an t bord ege norn Annottfce i Allmänna
Ti d n i' n g a r n e tillkännagifvas» på det
att anbud af hugade Speculanter måtte
kunna göras om leverering af större
eller mindre del af det erforderliga
Spannem åls-belopp et, inom för é skrifven
tid, på hesta' rhd plats och för bestämdt
pris, emot dertill erhållande
förskott af Creditiv-Fonden, om så erfordrades.
Utskotten synes hafva förutsatt
att denna Spannernål utan Magazinering skulle
försäljas, men Utskotten hafva icke, efter hvad
jag kunnat fatta, betraktat, att Staterr, som endast
vid i:.träffad nöd bör öppna förråd af Säd, för att
undsätta den nödlidande, när den enskilte Han
-
Stais.--Utskotten £Se täiniaude».
deln icke ensam kan fylla fn utomordentlig brist,
säkrast uppfyller detta ändamål, då den undviker
att verkställa någon ovilkorlig stor Spannernslsförsäljning
och hufvudsakligen använder sina tillgångar
att undsätta de nödlidande och förnämli.
gist dem, hvilka sjelfva sakna medel att värja
sig ifrån nöden. Dertill hörer att denna undsättning
bör kunna utdelas med betalnirigs-anstånd
på en efter den behöfvandes omständigheter
afpassacl tid, utan att man dervid med den
enskilde Speculantens stränghet behöfver granska
hans betalnings-förmåga, då deremot penningetillgängarne
inom en nödstäld Landsort hellre
böra användas 111 förskaffande genom enskildt»
handeln af den Spannemäl, soqi de allmänna för*
råden hvarken kunna eller bura utdela flir att
uppfylla allas behof. Det är endast en ut om or'
dentlig brist, sorn Staten bör fylla och verka icke
såsom utöfvande Spnnnemålshandel, utan sa.
sorn en stor nöd-änstalt, uppfyllande skyldigheten
att upprätthålla sådane Orter, hvilka i annat fall
skulle ödelrggis af en oförvållad och stor olycka.
Kongl. Majit bör således ega en aldeles fri
och obehindrad disposition af det föreslagne Creditivet,
både i anseende till upphandlings-sättet
och. utdelningen. Genom användande af en, vissföreskrift
på det förra, skulle, en inverkan kunna
ske på den enskilda Spann em åls handeln uti en
niid- ...
Siats-Utskotfcets Betan k anden.
hödsjtälld Province, mera skadlig, an om den
undsattes, genom utdelning af det Spannemåls
.förråd, Staten kunde bereda, och genom en in.
skränkning uti utdelnings-rattigheten skulle man
förfela undsättningens stora och egentliga ända»
mål, att bereda den mest behöfvande en hjelp»
sorn icke vöre att vanta af den enskilda han*
deln* och sorn just derföre, i vissa fall, bör med*
dölas utan annan beräkning, än*dett att förekomma
nöd och eländé. Detta för. Samliälls-Inriitt.
hingen vigtiga ändamål skulle deremot aldrig
kunna uppfyllas,Örn Kongl. T\tnj:t icke utöfva de
ert obehindrad dispositionsrätt. öfver de medel»
sorn vid inträffande missväxt arn anslagne att användas
till Spannmåls uppköp, och hvilk© medel*
då de icke kunna vara tillräckKge att fylla alla
behof och' icke eller böra vara afseddé ari genom
en utsträckt Hand Isanstalt ligea hinder i vägen
för dem enskilda Industriens fria taflan, måste ega
«n gifven verkningspunct, aft vid tillfällen af
utomordentlig thid, lemna utomordentlig undsätt»
ning främst bland alla åt dem, sorn, endast derigenom
kunde räddas ifrån elände och förstöring■lag
bör slutligen tillägga, att den i och för detu
ändamål nödvändige upphandling af Spannmål icke
behöfde uppskjutas, intilldess missväxten jnträffafc
titan alt då öfverflödig tillgSpg-.af Svensk Spann»
. snål funnes, ock prisen knöde falla allt för lågt.
4 f Bett*.
*Ö t
Stats-Utskottets Betänkail den.
Upplag kunde göras, 1 fall säden genom torkning
blifvit gjord tjenlig atr förvaras. De bägge ytterligheterna
af öfverflöd och nöd kudde derigenom
komma uti någon jemnvigt, utan att den
enskilde handeln stördes i dess stadgade gång.”
Häruti instämde Herr Biskop Ahnqvist samt
Herrar lagerstrand, Nordström Bjnhr ock Leffler;
Herr von Heijne tillkännagafj att han
deltog i den af Herr Von Törne, den 16 dennes*
i denna fråga afgifne Reservation.
In Fidem
Th- Engelhart;
N:o 435.
Ankom den 39 Aug. 18*3.
Kiksens Högloft. Ständers Stats-,
samt Allmänna Besvärs- och
S ta tt • U t* ko t te ts Betänkanden. s6j
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af de flere inom
Hed er v. Bonde-Ståndet väckte
motioner, om Nyhemmans anslående
till hjelp för svaga
tar m. m., •
Genom Remiss af den 13 sisll. Mars, tiar Hedervärda
BondeStåndet till Stats- och Ekonomi-Utskottens
gemensamma handläggning öfverlemnat
tvänne Memorial af RiksdagsFullmägtige Moses
Johansson, från Vesterbottens Liin, och Carl Hindriksson
Bergman, från Vestra Helsingland af
Gefleborgs Län, deruti blifvit föreslaget; af den
forre: att på sätt vid förra Riksdagar blifvit yrkadt,
alla Nyhemman, som framdeles inom Vester-
och Norrbottens Län skattläggas, malte, med
befrielse fran den bevillning af 12 Rd. B:co, sora
af dem för Rotefriheten erläggas, anslås till hjelp
St de svagare rotarne vid Vesterbottens Regemente;
Och af den sednare, att de afgifter, som
af extra roterade hemman utgöras, måtte, i stället
för att tillfalla Kongl. Majit och Kronan, användas
till understöd för do Rotar af ordinarie roteringen,
sorn blifvit allt för mycket betungade.
Härförutan har Hedervärda Ståndet, under
4en as uti ofvaunämnde månad, till Utskotten
*65 Stats-Utskottets Betänkande!!.
remitterat ett af RiksdngsFulImägtigeh fran Norrbottens
Län, Jolian Jaeol) Ruthberg afgifvet Memorial,
deruti han sökt fästa Riksens Höglofl,
Ständ,eis uppmärksamhet och behjertande pä det
lidande ' rotehållarne uti Vester- och Norrbotten
fått och ännu , fa vidkännas, derigenom att derv
rotejemnkning i dessa .Län, derom Rikets sednast
församlade Ständer, uti Underdånig skrifvelse a'-’
den 17 April iR 18, anhöllo, ännu ej blifvit verkställd;
Och har Ruthberg derföre auhallit, att för?
ry-td »underdånig framställning i detta gmo»
Oiatt» af Riksens Ständer nu g iras.
\
Vid föredragning af detta ärende hafva Utskottet
inhemta!, huruledes Riksens Ständer, i anledning
af dero n vackt fråga uti deras underdå*
niga skrifvelse den i~j ,\pril 1818, jö rotalt.• att'
då af erhåline upplysning:r Riksén.; Ständer Tua-,
nit det vara uppenbart, att ds 10 Socknar inom,
.Vesterbottens Län, hvilka åtagit;. sig .att utgöra
manskapet vid Vesterbottens Regemente, ingått
ert sådan förbindelse gemensamt, och ej Socknevis,
hvaraf följde att rot er i ngss kyl d i g hel en bords
på enahanda satt drabba hemmanen, sarnt hvarje
hemman i möjligaste måtta deltaga lika uti ett
elefant besvär, men behörig’ afseende härå ej blifvit
fästadt vid den år 1765 verkställda ro.tejemnk-,
ning, i det densamma egt rum särskildt inom hvarje
Socken, och stora olikheter blifvit bi.behållne i
hemmanens del-agande deri, samt Riksén Stäp.
Stats-Utskottets Betänkande n. 567
der tillika t g t i betraktande» hurusom hvarjehanda
olägenheter med denna rotering vore förenade
för de rotar, der delegarrie voro spridda
*111 15 a 30 mils afstånd fran hvarandra, trodde
Rihseps Ständer sig ega skäl till frambärandet af
ilen »underdåniga önskan och anhållan, att Kongl.
Maj;t, efter infordrade Utlåtanden fran Dess och
Rikets Krigs,, ock KammarCollegler om allt hvad
sorn anginge roteringen ock förut . skedd rotejenini;ning
vid Vesterbottens Regemente, täckte*
I Nåder utse ock förordna vissa cornmitteraöe<
hvilka, enligt den Instruktion Kongl. Maj:t tcjrds
för dem utfärda, i orten 'noggrannt undersökte roteringsverket,
samt för detta Regemente i under_
dånlghet. föresloge och till Kongl. Majas Nådiga'
pröfning öfyerlemnade en ny roteringsjemnkning
med afseende på aila de hemman inom Regementet
hela Stånd eller läge, utan beräkning för
goclcnarrie hvar för sig, annorlunda än till hemmantalet,
samt hemmanens mer eller mindre förmånlighet,
och ansågo Riksens Ständer, jemnväl,
att dä, genom 4 puncter af det för Regementet
den 30 Mars 1767 stadfästad® roteringsverk, Kg!,
Maj:t i Nåder försäkrat, att skattlaggde oroterad®
hemman skulle uti Roteringen deltaga med d»
rpterade, hvilket ytterligare, genom Nådig Resolution
den 9 September läot blifvit’ fustställdt,
med förklarande tillika, att det borde lämpas äfven
jtå de Nyhemman, hvilkas åtnjutna frihetsår sedermera
Juno till ända, de inom Socknarne skatt
-
*58 Stat s ' U ts kattets Betänkanden,
laggde Nyhemman alitsa borde i det redan va«
rande ordinarie kneckte!v3{fet indelas, och således.
hän estra roteringen., hvaruti de ingått, befrias.-.
}
UtskotttSn hafva vidare inhemtat att, sedan
Kongl. Krigs- och KarnmarC.olIegierne öfver deni
na Riksens Ständers underdåniga begärarjafgifvi^
yttrande, har Kongl. Majit, genom Nådigt bref till
Collegierne af den 30 Nov, 1S19, tillkännagifva,
att som Kongl- Majit redan under den 16 -April
1818 i Nåder förklarat, att innan de i sednare ti.
der upptagne Nybyggen ock odlingar undergått
»kattläggning, med säkerhet icke kunde bestämmas,
i hvad större eller mindre man den till understöd
i ordinarie roteringen sökta befrielsen från
extra roteringen, måtte egi rum, samt Kongl.
Majit, enär, hvad Vesterbotten anginge, det redan
under den 2 October 1816 varit förordnadt, att
alla rotar, som till hjelp i den ständiga roteringen
trodde sig berättigade, bor e inom utgåpgen af år
1807 hos Landshöfdingen i Länet sig derom anmäla,
som egde att befordra desse ansökningar
till skyndsamt slut, men sådant icke kommit till
verkställighet innan extra roteringen förrättades,
tillika anbefallt Lindshöfdirgarne i Vester- och
Norrbottens Län, att icke allenast i Vederböran.
des närvaro undersöka hvad hjelp i ordinarie
roteringen Stamrotarne vid Regementet skäligen
kunde fordr3 af Nyhemman och lägenheter, och
huru vidi desse, i stöd af åberopade författnia ■
St ats-Uts kottets Betähkanden. sftg
gar, voro berättigade till befrielse Fran extra roteringsbesväret,
utan ock tillse, dét shattläggnirigarné,
på alla ännu oskattlaggde torp och lägen,
heter fullbordades, samt derefter insända undersöknirgs-instrumentet
med tillhörande handlingar
och egne utlåtanden till Krigs och KainrnarCollegitim,
som egde att Kongl. Majits Nådiga ornpröfvande
underställa, huru vida någon jemn Ilning
i Länens extra rotering 1 lefve nöd g; så, och
emedan Kongl. Majit salunda redan föreskrifva
de förberedande åtgärder, hvilka borde föregå en
allmän Botejerhnkning i Vester, ottla Norrbottens
Län, ansåg Kongl. Majit någon annan eller ytterligare
åtgärd härvid, innan berörde Nådiga Förordnande
blefve fullgjordt, icke vara att vidtaga*
samt att, förthy med det anbefallte afgifvandet af
project till Instructionen för förrättningen tills vidare
kunde ansta.
Åf hvad Kongl. Majit sålunda behagät förklara,
finna Utskotten, att Kongl. Majit väl icke
afslagit Riksens Ständers begäran, om jemnknings
företagande af roteringen vid Vesterbottens Regemente,
men väl att Kongl. Majit dervid likväl,
dels fästat ett villkor, som till en aflägsen framtid
mäste fördröja denna jemnkning, dels ansett
gamla roteringen endast till en del böra njuta
understöd af de sednare 1765 års jemnkning upptagne
Nyhemman.
27 ö S t a t s -1 j t sk o 11 e f s Reta niander!.
Om* såsom Riksens Ständer vid förra Riksdsgett
icke utan på göda skäl antagit, Rotehållare
re vid Vesterbottens Regemente varit och järö
lidande genom Rotetingsbördans hjern na fördelande
och saknaden äf det biträde fran de i sednare
tider skattlsggde lägenheter, som mer än för ett
halft århundrade sedan blifvit dem lofvadt, men
ännu aldrig kommit clsm til1 godd, anse Utskotten
billigheten och rättvisan fördra, att detta lidande
cj måtte ätt.trier förökas genom aflägsnande af ti*
den för den hjelp, sörö de af Roteringons akman,
na jennkning' kuli ta vänta sig, och genom inskränkning
af det understöd fran ^Nyhemman)
hvarom ds erhållit försäkran.
Af förn!? åberopade 4>de ptmctétt 1 1767 års
fastställelse å Vesterbottens Regementes Roteringsverk,
samt Kongl. Resolutionen den 9 September
t8oi, finna Utskotten det vara Idärt, att icke någon
viss del "af de, sednare 1765 upptagne och
skattlaggdc Nybyggen, utan att alla sådatte utan
undantag borde till ordinarie roterirgenä förstärkning
användas; och då; Utskotten tro häraf följa*
det all undersökning om Rotehallärnes större c-!
ler mindre behof af understöd från Nyhemman
ät öfverflödig, samt Utskétteridérjemte förmoda så
mycket mindre skäl vära för handen, att göra den
Xskade jern ökningen beroende af en frarnde]éf
sfceende skattläggning af oskattlaggde lägenheten
»om
Sta ts - Uts leo 11 ets feetänkanden.
»om Riksens Ständers afsigt -vid jemnkningené
begärande icke kunnat vara annan, än att dervid
endast de Nyhemman borde till ett sådant understöd
afses, hvilkas frihetsår då redan gått till
ända, och med hvilkas skattläggning redan egt
runn; sä anse Utskotten något verkligt hinder af
ofvanomformälcfe omständigheter icke kunna muför
ifråga varande jemnknings företagande, eller
anledning eljest visa sig till längre uppskof dermed'.
I följd häraf finna Utskotten Sig böra tillstyr*
ka .Riksens Höglo!]. Ständer, att hos Korgi- Majit
i und-erd?n;gliet anhålla, det täcktes Kong!. Majit
om met a nämnde jémhknings företagande ofördröjligen
låta besörja på sätt och enligt de grunder,
som i Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
den 17 April iSi8 finnas föresl. gne, och
med iakttagande tillika: att de gamla hemmans
de tagande i roteringen måtte bestämmas icke ef*er
skattetalet, eller i förhållande till den fänta,
Sorn derifrån utgår, h eldst- enär densamma icke
grundar sig pu någon jordens allmänna refning
.Och skattläggning, någon säker anledning deraf
icke kan hemtäs, utan i man af hvarje hemmansf
genom behörig undersökning, utrönta godhet
ock förmåner; att de t stednare tider upptagne
.Nyhemman och lägenheter, hvilkas frihetsår aniou
icke gått till anda, vid jemnkningsförrättnin
-
1, Samt 4 Haral,
$74 Stats - Utskott ets Be tänkande»»
gen jemväl måtte antecknas och provisoriskt pä
gamla roteringen fördelas, för att, i den min de
efter frihetstidens slut, varda skattlaggde i nämnde
rotering ingå^'samt slutligen, att den bl fvanRoteringscÖtnmisslonen
måtte erhålla enahanda
sammansättning, sorn de c oro missioner, hvilka",
enligt Ekonomilltskottets särskildt afgifne Betan,
kande, rörande jemnkmngen af extra roteringen
i Riket, böra densamma förrätta.
I afseende på hvad Riksdags-Fullmägtigeti
från Gefleborgs Län, Carl Henrickson Bergman,
hemställt, angående ordinarie rot eringens i allmänhet
understödjande, genom de afgifter, som
af extra roterade hemman till Kongl. Maj:t och
Kronan betalas, anse Utskotten sig nu endast böra
hänvisa till Ekonomiutskottets ofvannämnda
Betäckande, såsom upptagande allt hvad sorn reed
extra roteringen eger gemenskap.
Detta allt hemställes dock vördsamt till Rik»ens
Höglofh Ständers eget bepröfvande.
Slockholm den 83 Aug- 18*3.
St ats - II,t s kot tets B e tän kand en. *73
N:o 436.
Ankom den 30 Aug. 1823.
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotts Utlåtande,
öfver Riksdags - Fullmägtige
Anders Danielssons och Erik
Erikssons Motioner rörande
Bytes-Verket.
Tmi Stats- samt Ekotiomi-Tkskottens gemensam,
handläggning Ilar Hedervärda Bonde-Ståndet remitterat
2:ne till Ståndet ingifvne Memorialer af
Anders Danielsson Från Elfsborgs Län och Etik
Eriksson från Carlstads Eän, som föreslagit, neni*
ligen den forre att alla ytterligare asgärder med
BytesVerket måtte upphora, de gjorde anmärkningaxme
afskrlfyas, BytesContoifet ställas pa Indragnings-Stat
och endast de anspråk pröfva»,
•om af enskilde personer redan äro anhängige
gjorde, och den sednare, att alla sedan år i8itf
upptäckta fullföljda eller på hvad sätt som heldst
collegialiter behandlade kronoanspråk af detta'
/
St a ts • Utskott e t# Be tänkanden.
sia?, matte en gång för alla, fastställda eller icke*
förklaras falikou.Kgen ogiltiga.
Såsom skäl för desse, yrkanden har Anders
Danielsson och Erik Eriksson anfört; att Elitser*».
Ständer redan vid 1309 och igro arens Riksdag
hos Kongl. IVfaj.-t i underdånighet aakullit onj. inställelse
af a.l. vidare pröfning af de då ännu .o.
afgjorde bytesmöten: att bytesbrislernes. utredande
ock utsökande för kronan aldrig medfört någon
väsendtlig förmån, när största delen af det
belopp, sorn derigenom erhållits, åtgått till anmärk-,
ning sprocenter och. Bytes-Contoirets underhåll,
meri deremot för mången enskild persoÅ varit
förderflige och ruinerande samt att »igenom, eler),
ifrågavarande anstalten största osäkerhet blifvit
beredd och ännu beredes,. i elen enskilda egande
latten.
Sedan litskofcten, i den ordning 'Riksdags-,
Ordn ingen bjuder, sökt och från Ko* g'- Kammar-,
(joliegium, erhållit nödiga upplysningar, om de,föreskrifter,
sorn, för Bytes-Verkets fortgång och af
slutande blifvit gifne, samt i hvad man arbetet
Inom Bytes-Contoiret fortskridit m. m-; hafva Utskotten
tagit detta ärende uti behörigt öfvervä»
gande och anse sig val böra medgiva att, såsom
Biksens Ständer uti deras underdåniga skrifvelse
den 17 Mars 1810 yttrat, o äkérhet i egande rätlen
uppkommit genom de så kallade' Bytesbristés..
St a fc s-Ut s kott ets Be tän kanden'. 577
ras utredande och Indrifvapde,äfvensom att detta
ledt till ctförutsedde förluster för mangen jordegare,
som tryggande sig yid en lagligen befästad
åtkomst till sin egendom, trott sig böra vara fre.
dad emot alla fremmande anspråk, och då han
likväl nödgats, vid känna By tesbris,ternes god!görande,
sällan kunnat vänta någon regress af dem, som
härföre egentligen bordt häfta; men sorn, enligt
hvad af Kongl. KarrimarCoIlegiurn blifvit upplyst,
Kongl. Majit, utan afseende P'1 Riksens Ständers
genom olvanberörde skrifvelse af deri 17 Mars
1810 framställde underdåniga anhållan, att alla till
den tiden oafgjorde byten matte afdrnfyas, och
såsom fastställde anses, genom dess Nådiga Kun.
görelse den 13 November 1H13 täcktes utsätta ©n
tid af tio år för anmälandet q©k bevakandet af så
val kronans sorn enskild?3) genom ingångne byten
mellan 1680 ock 1723 upnkotyme fordringart
och enär vid sådant förhållande de sistnämnds
nu mera icke Jarli gett kunna betagas rättigheter»,
att inom den bestämda tiden göra sina anspråk hot*
kronan gällande, samt billigheten å andra sidan
synes fordra, att kronan icke eller efterskänker sine
hos enskilde rgtnde och, till betäckande af
tronans genom bytesbrister tillkomna sknlder, påräknade
fordringar,.: hvarigenom qck .en obillig
förmån skulle tillskyndas de frälse-egare, sorn nu
för efterräkningar äro ansvarige; framför dem sorn
desamma för längre eller kortare tid tillbaka inbetalt,
*§, ock i betraktande jemhväl deraf att, efter hvad
878 Stats-Utskottets Betan kan d e n.
välbemält* Kongl, .Gpllegium/utredt, för de ännu,,
oafgjorde Bytesmafens afslutande icke lång lid.
erfordras, och att nya kraf å kronans sida högst
uti 3:ne Bytesmål kunna komma att- ega rum»
hvilka ock inom den stadgade prsescriptionstidens *
utgång den 16 November detta år böra göras anhangige,
hvaraf det följer, afl, den ovisshet i egande,
rätten, som af Bytesmålen förorsakats, snart af
sig sjelft skall försvinna^ ans?, Utskotten på sådane
skal, inga till Bytes-Vcrkets upphörande ledande
å gärder, nu yidare. bora eller kunna vidtagas;
hvarföre ock Utskotten afstyrka bifall till
de af Anders Danielsson och Erik Eriskson i arnnet
väckte motioner.
g; Till Riksens Höglofl, Ständers bepröfvande
hemställes dock detta vördsamligen.”'
Stockholm den 33, August; 1833,
N:o 437.
Ankom den 30 Aug. 1833.
Biksens HögloS. Ständers Statsocli
Bevillningsutskotts Betan
-
C S tafs - U ts k o tte ts Bfetänkanden. 279
kande, angående en af hvarje
mantalsskrifven Person årligen
intill nästa Riksdag u tgående afgift
till Veneriska smittans hämmande.
Sedan med anledning af Kongl. Maj::s derom
gjorde Nådiga Proposition Rikets Högloft Ständer
vid sistförflutne Riksmöte beslutit, att hvarje
Mantalsskrifven person skulla, i stället för de förut
inom Kanell åtagne frivilliga afgifter, till bämmaride
äf den Vådliga veneriske smittans vidare
utbredände, intill Ständernes derpå följan de sammankomst,
årligen erlägga tre Skillingar Banco p8
sätt och under vilkor tillika stadgadt blifvit; och
denna beskattning från samma tid utgått, har Kgl.
'Maj:t äfven vid denna Riksdag aflåtit dess Nådiga
Proposition till Riksens Ständer, angåen le fortfarandet
af den såkallade Tre skillings afgiften
till Veneriska smittans hämmande; Gifven Stock,
hqlms slott den 27 Januari 1823.
Sedan Riksens Ständer vid sist haline Riksdag
beslutit, att, i stället för de förut åtagne frivilliga
afgifter till veneriska smittans hämmande,
Kazarethers anläggande ock Curanstalters utvidgande,
hvarje Mantalsskrifven person skulle, till
tio St a i s-tRs leo 11 é is Bfetän handen.
näst derpåfuljande Riksmöte, årligen erlägga Tfé
»kiliingaf baacb under" följande vilkor, nemligen:
5.0 Att med desse meijel skulle uppbäras tillika
med de öfrige utskylderne;
Att Medlen borde föfvalias på sätt Kongl:
Maj:ts Nåd ga Indtruction elen 37 Dec. 1817 för
Dicectiönernö öfverLäns-Läzaréiterne i Riket
och Gun-anstalteir.é til! Veneriska smittans hämmande
föreslcrifver, samt de inom hvarje Rån
möjligen Uppkommande öfverskott användas till
öfrige hälsovården derstädes;
3:0 Att de fn n Kongl. Seraphimer-Örden#
Gillet till Läns-Lazaretten utsående ansia? korrö
*- O
ma att fortfara i mån af ds sjukas antal inom
hvarje Län, och
4:0 Ärt St Riksens Ständers till Stats- Banco och
Riksgäkls-Verkens öfverseende valde Revisoret
uppdrages Räkenskaperhe af Ordens-Giilets Räkenskaper
med tillhörande verificationer, i hvad
de rörde förvaltningen och redovisningen af ifrågavarande
allmänna medel; i anledning hvaraf
Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref den 8:de Juli anbefallt
Seraphitner OrdensGillet att tillse, det R&
ken
-
S lats - U ts k o 11 e ts jB et än kata den.
Räkenskaperné öfver berörde 3 sk. *fg'Ft blefvo så
förde och stadde, alt desamma kunde af Riksens
•Ständers Revisorer undergå granskning; så har
Seraphirne.Ofdens Gillet, den 29:d'e sisth October
jemte underdånig anmälan att 3 sk:s afgiftén ické
inflyter i Seräphun c-r Ordens Gillets Cassa, utan
qvärstadnyr. i oden och Förvaltas enligt berörde
Kådig» Insirbctioh af hvarje Läns .Lazaretts Dt--  rection, och att-, sedan Vedörbörandes deröfver
i otterne upprättade räkenskaper blifvit åf Länens
Deputerade granskade, de till Seraphin-]erOrders
Gillet insähdas, derföre ock särskildt läkning öfver
3 sles afgiften ej blifvit hos SeraphimerOrdéns
Giller förd, till Kongl. Majtt i underdånighet ingifyit
de .för åren 1819 oCii 1820 öfvér ifrågavarande
medel ffåa Kongl. Majtts iL-fallningbhafvande
inkornrie redogörelser, dem Kongl. Majtt lill
Riksens Standert sednast församlade Revisorer
i,ätit öfvPrliptnfaal äfvensom SeraphimerOrdéns Gillet
bifogat särs k lid t, i anledning af déssé räkenskaper
författade sammandrag, till upplysning,
ej mindrö piil 3 sk*s afgifténS hela belopp, än dé
i öfrigt Lazaretterhe pcb Curliusen lillfallhe fatedel
samt förhållandet emellan inkomst oell utgift vid
nämnde inrätt ni- gar.
Berötcle sammandrag visa väl för åtskilige
^iMtt eri ärlig behållning, tillkommen i betydlig
rnåh genotn det understöd» som från Allmänna
Hospitals- och Barnhusfonden blifvit lemnadt; men
vid andra Läiis-Lazaretter åter större eller mindre
brist, pcb på en del ställen hafva utgifterne
4 Saal, 4 Baad. lS*
2$2 S i a t s - TJ t s k o 11 e t a B t* lii n k a n cl en.
stundom sa betydligen öfverstigit inkomsterne, afl
andre allmänna medel mäst 'till understöd användas.
Den behållning räkerrskaperne vid åfskilligs
Xäns-Lazareiter framställer, kan likväl icke .för.
framtiden bestämmas med säkerhet, enir, utom det
en del Dazaretter hafva skulder att betala, veneriska
»mittan stundom mer än vanligt utbryter»
du ökade utgifter till hämmande deiaf blifva uundviklige,
såsom det häridt i Skaraborgs Jhan»
der, efter hvad Kongl. Majus Befallningshafvande
till Seraphi ine rOrdens Gillet inberättat, utgifterpe
för år 1821 funnits så betydlige, att Cassabehållningen
ifrån att vara vid 1820 års slut 2,330 Bd.
41 sk. 5 rst., utgjorde vid 1821 års Utgång endass
513 Rd. 45 sk- 4 rst.? och af hvilken anledning
Kongl. Majrts Befallningshafvande begärt tillskott
af Hospitals-Fonden; men om också ufgifterne vid
J.azaretten och Curhusen framdeles ej blefvo
större än 1819' och 1820, samt inkomsterne fortfo
ro till enahanda belopp, sorn nämnde år, och de
från Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fonden utgående
anslag äfven hädanefter lomme, att utan
minskning gäldas, hvilket sednare likväl på nedannämnde
skäl ej kan vara att påräkna, så skulle
ändock årliga behållningen vid de J.azarefter, som
hafva öfverskott, på långt när icke svara emot den
Summa, söm 3 sk:s afgiften årligen utgör.
Den välgörande verkan, sorn följt å de till
veneriska smittans hämmande vidtagne anstalter,
och hvilken utan understöd af 3 sk:s afgiften icke
kunnat åstadkommas, hafva redan kommit till
S-ta ts-fits kott ets Bela wianden. 2S3
allmänhetens kännedom, genom de, angående L,a-zarettéine
årligen i Post- och Inrikes Tidningarne
infdrde berättelser, livaraf inhemtäs, att för venerisk
sjukdom hvarje år blifvit botade ett stort
antal menniskpr, de der, örn icke så kraftiga medel
för deras återställande varit att tillgå, ofelbart
skolat, af nämnde ohyggliga sjukdom, till' större
delen från Staten undanryckas, och äfven utbreda
smitta till andre, som derigenom råkat i samma
olyckliga belägenhet.
Ehuru betydligt det antal varit, hvilket sålunda
redan blifvit från veneriska smittans förödelse
räddadt, är dock beklagligen denna smitta ännu
icke utrotad- Mata har äfven i sednare tider upptäckt
ställen, der den länge varit Inrotad och hållits
dold, hvarföre de redan vidtagne anstalter
nödvändigt måste än vidare Fortfara till hämmande
af berörde sjukdom, och förekommande af det
högst skadliga inflytande, den annars på nu varande
och kommande generationer medför; och
som utom 3 sk:s afgiften, den betydligaste inkomst
Eazaretterne hittills haft, Cur-anstalterne omöjligen
kunna fortfara i det utvidgade skick,
som hittills varit af be hofve! påkallade, sank de,
genom en förtidig inskränkning, ej skulle svara
mot ändamalét; så har Kongl. Maj:t härmedelst
velat öd verl em na till Riksens Ständer att besluta,
det samma afgift må till nästa Riksdag fortfara,
och förvaltningen af desse medel, jemte öfriga
vården och styrelsen öfver Läns-Lazaretten, i en
-
a8l Ståts-Utskottets Bet änk a rn den,
lighet med Kongl. Maj:ts den i7;d^ De c. 1817 utfärdade
Nådiga Instruction, än yi, are åt Dazaretts-Directionerne
ofverl emnås,
Hvad åter vidkom reér det af Sikstus Ständer
vid beslutet pm 3 sk:s afgiftens erläggande gjorde
Förbehåll, att de från SeraphimerOr.dfps Gölet
till Dins-Ijaz vetten utgåen e anslag borde forifa.
ra;'så har SeraphimerOrdens Gillet, uti en dea
29 sistl. Octob. till Kongl. Maj:t i underdånighet
afgifven häring fogad berättelse, örn Hpspitalerne
och Lama reimme i Riket, samt Allmänna Hospitals-
och, BatnhusPonäfns tillstånd, upplyst att för
år 1820 utgifterne yid samma Fond öfverstigit
inkomsterne i dett mån, att en brist för nämnde
år uppstått af 19,300 Bd. Banco, hvilken, härle t
sig egentligen derifrån, att prisen § Spannemålen,
sorn utgör Fpodeps betydligaste inkomst, så ansenligen
fallit, aft 4en det året betaltes med:
20,149 Bd, 44 sk. 7 rst. Banco mindre, än 1819,.
derföre ock, enär Spannemå^prisen år 1821 varit
ännu lägre, förhållandet sistnämnde år blifvit för,
Hospitalä-Fonden än, mera fördelaktigt; varan des
'dock af Smpphihi^r-Ordeng ,Gillet flere Författnin-,
'gär yidtagnéiför aft yjäl Hospitalerne minska ut-,
gifterne och' öka inkomsterna,, ehuru fördelen deraf
på långt pär ej kunnat svara ^rnot .dep betyd-r
liga brist, hvilken, pä sätt hOcbrdf.är, hufyndsik-^
ligengenom Spannemtlsprisens,Hastiga fall uppkommit,
hvarjemte SeraphimerOrdens .Gillet fästat .Kgh
St a t s-Ut s kott ets Betänkanden. 985
Majit? Nådiga uppmärksamhet derpå, att flere för-,
bättringar vid Hospitalerne och, förändring i den
method, efter hvilken Hospitalshjon,.!; behandkus,
ärq nödyändige, så att, i stället fpr det Hpspitalerne
förut varit inrättade, egentligen, att från det,
allmänna undandölja vansinnige persotter, nödig
omsorg äfven bör användas till deras botande, i
hvilket afseende SeraphimerQrdehs Gillet redan
vidtagit och .än vidar? äpipar vidtaga sådane, anstalter
och åtgärder, sorn förmodas skola, i tnöj.
1 gaste måtto, svara emot ändamålet; men hvaraf
dock ökade utgifter blifva oundvikelige.
För Hospitalernps framtida bestånd och än
mer, så vida Seraphina?* Qrdeijs Gillet skall komma
i tillfälle, att fullborda ifrågavarande af tider,
nes upplysning påkallade Förbätringar, samt ut.
dela understöd åt Fattige värnh sa Barn, är således
minskning i atgif^erne .nödig; Och enär efter
hvad Seraphimér:Qrdens-GiH?t utcedt, Fazarefter.
ne, tillkomne efter det Hospitalerne i nrättade t,
icke ega del i deras inkomster, eller den r.å kallade
Mospitals oell Barnhus Fondep, utan derifrån
erhållit de högst betydligare och af Seraphin
er Ordens Gillet omförmälte understöd, endast
derföre a‘t Fazaretterne icke egt andra mot behofvet
svarande inkomster, synes det vara med
billighet och rättvisa öfverensstämmande, att. i
sämtnä -män, sorn Hospitalerne Sielfve behöfva'
déräs inkomst och Xiazaretteriiés behof kunna af
egne‘tillgångar‘fyllis,' undémöden till fldsss? se*
V - ,
2S6 Sfa ts - U ts kottets Betänkanden.
nare inrättningar höra nedsättas. Allmänt hafva
dock Lazaretterne icke så betydlig egen inkomst
3 sk. afgiften inberäknad, att de deraf kunna ega
bestånd;- men ined ett understöd af 8,4oo R:dr
Banco, fördeladt emellan de behöfvande JLänen,
böra Nazareus Inrättningarne vara hulpne; I anseende
hvartill och då denna Summa är den högsta
Sc-raphimer Ordens Gillet i närvarande ställning
kan af allmänna Fonden till ILazaretterne gälda,
Kongl. Maj:ts finner det anslag, som förut deraf
till ILazaretterne utgått med 19,400 R:dr Banco,
böra till 8,400 B:dr Banco nedsättas.
Kongl. Maj:st. förblifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN
A. R. von. Prinzencreutz
Vid de inom Respecttive, Riks Stånden häraf
föranledde öfverläggningar, hafva flere meningar
bfifvit ytjrade och förslag gjorde, för att
än visa nödvändigheten 'och nyttan af denna af
-
St ats-TJts kottets 15 e ta nk a n d en. 887
gift, samt de af den föreslagne förhöjningen dera
i flere hänseenden härflytande fördelar, än åter
ådagalägga dess umbärlighet ock såmedelst verka
nedsättning i den äskade Sutnman
I
förstnämnde afsigt har hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anfördt af Herr
Ehrenborg, Cacper, att följderne af det under sista
Riksdagen beslutne anslag till Eazaretterne
och hälsovården i Hanell, samt den redan förut
öfver förstnämnde Inrättningar organiserade Local-Styrelse,
som jemnlikt Riksens Höglofl. Ständers
vid anslagets bevilljande dervid fästade förbehåll,
fått sig medlens förvaltning uppdragen,
varit icke allenast fördelaktige i afseende derpå,
att Eazaretterne erhållit bestämda inkomster, sorn
i förening med de från Jvtngl. SeraphirnerOrden*
Gillet lernnade bidrag, varit på de fleste ställen
tillräcklige till utgifternns bestridande, hvarigenom
de med venerisk smitta behäftade, sorn sålunda
undgått, att för sitt, intagande och botande
sjelfve erlägga betalning, funnits mera benägne
än förr att yppa sin sjukdom och derföre söka
bot, utan äfven grundlaggt den vidsträcktare nyttan,
att länens innevånare vant sig att sjelfve ega
inseende öfver de af dem utbetalte medlens
användande, och såmedelst dels öfvertyga sig derom,
att denna utbetalntng icke skett för något
fremmande, utan för ett deras fördel och välträfnad
nära rörande ändamål, dels ock tillse, att
288 Stats • Utåicottets Betänk åhdén.
detsamma ej i verkställigheten förfelas; (Senom
elentia Burmare -liändliiggning af allmanna angela'
genheterV ansés Medi orgaren förvärfva dén sak;
kähsedotn och erfarenhet sorn grundlägger oell
ökar haus skicklighet, att upplysa och gagna under
rådslagen om Statens vigt gare värf, och jemte
det ett oafbrutet särnbabd sålunda underhålles
emellan Styreberi och Medbdrgare af alla klasser*
belästes derigenom tillgifvéhhéten för landets in.
rättningar och väckes hag'eti att dem eftér förmå,
ga un erstödja: hvarförutan en mera ncggtanri
och sorgfällig hushållning vanligen iakttagés, då
en menighet, eller ett mindre samhälle får inom
sig behåll.; och förvalta de till ett vis t ändamål
uppburne medel, äd om Ibcalförvaltningen, stal ld
under en alfthan Förmyndare-vård, å ena sidan
påräknar ätt genom deniu s försorg kunna få bfehofvén
fyllde, men § den andra ej eget någon
Säkerhet, ätt, i händelse af uppkö omar: é öfver;
skott, få de samma till ortens enskilda för el begagna.
- Åf dessa anlednihgar har Herr Ehren*
borg* lahigr ifrån att tillstyrka upphäfvaBSet. af
deh gehom Lafzaretts Öiféctioherne bildade
Municipal-inrättniogen, eker antagandet af det,
redan gjorde éllere å. bane hatande fösläget det
skulle Tre skillings afgifén ingå från älla Tärt
till Stats Cassan eller Kongl: Seraphimet Ordens
Gillet, för att i män af behofvet pä Länen förde
-
las
Stais - U t s kottets Ket änkan cl en. t8g
las, sa vida de Län, sorn genom de storsta uppoffririgarne
vidtagit de mest verksamma, sfi att
den nu mera kan genom måttliga bidrag bestridas,
skulle derigenom komma att mest bidraga
till sjukvården i andra tvärtom trott sig bora ti|L
styrka, att nämnde inrättning erhåller en ännu
större utvidgnii g i dess bestämmelse och ett vid.
sträckta te tillfälle att gagna, icke allenast genom
utrota ti ;e af den veneriska smittan, utan äfve n
genom andra till en god helsovård ledande anstalter,
såsom tillgång på Sotken-Apothek och om
icke på examinerade Läkare åtminstone på Barn.
morskor och någon orri allmänna sjukdomars belmndl
ng undervisad och kunnig person; äfvensom
med hänsigt till sambandet emellan det physiska
välståndet och den moraliska b killingen,
samt vigten af menighetens n era vårdade uppfostran,
och till utt mera allmänt begagnande af
vexci-undervisnings-methoden samt inrättningar
till arbetes förskaffande åt sfdane persen r, som
antingen genom underlåtenhet, att begagna sin
arbetsförmåga, falla orten till last, eller ock på
någon tid blifva blottställa på sysselsättning. Alla
dessa inrättningar och deribland Lazaretterne äro
dels sådane, sorn af ålder blifvit besörjde särsk.Idt
För hvarje cici af Riket, dels med dem likartade»
så vida ‘de kunna hänföras till de fordom, hufvudsakligen
genom välgörenhet tillkomne, så
kallade fromma stiftelser; och böra såsom åsyftan
-
4 Sami, 4 Band,
19
ago Stats-Ilis kattets Betänkande^
de folkets egen fordel, beqvämlighet och VältrÉfnad
anses liggande närmare gränsen af dess enskilda
och husliga förhållanden, och ■ åledes inom
en constitutionell stat, af folket sjelf, efter olika
local-omständigheter, ordnas Och förvaltas, utan
andra åtgärder dervid af lagstiftningen, än anvisande
af de allmänna grunderne för en sådan Förvaltning,
förvarandet af mensklighetens rätt mot
tn möjligtvis någorstädes för långt drifven njugg,
het vid understöds meddelande, och förekommande
å andra sidan, att icke de auetoriteter, som
vanligtvis utgöra berörde förvaltnings ledning och
samband med Regeringen, matte kunna höja af.
gifterne till ett öfverdrifvet och för landet betun*
gande belopp.
På dessa grunder här blifvit föreslaget, icke
allenast att en afgift måtte fastställas, att från oell
med nästa års början, i fern års tid, utgå af hvarje
mantalsskrifven person, till veneriska smittans
hämmande och öfrige hälsovården, samt att, örn
något öfverskott derefter uppkom, till understödjam
de af Uppfostrings- och Cotrectionsanstalterne; att
denna afgift måtte få särskildt inom hvarje Pari
af Deputerade från hvarje Socken bestämmas,
dock icke under Två och icke öfver Åtta skih
lingar af hvarje person; att af nämnde sammanskotts-médel
bör Pazaretternes underhåll och be.
höfliga utvidgning samt veneriska patienters vård
och underhåll derstädes föieträdesvis utgå; att
Stats , Utskott ets Betji nkandtju. sgi
Xszarélts Directionernés förval<nings- och tedovisn
i gsskyldigbet blifver enahanda som hittills;
och att Xänens innevånare få sjelfve bestämma
grunderne för användandet och förvaltningen af
hvad till andra ändamål anslås, endast med åliggande,
att derom genom Konungens Befallningshafvande
göra underdånig anmälan hos Kongl.
Maj:t, utan jemnväl, dä Kongl. SeraphitnerOrdens
Gillet uti dess till Kongl. Maja afgifne underdåniga
Berättelse upplyst-, att Hospitalerne företrädesvis
tillhöra Gillets omvårdnad, och böra af de
under dess disposition ställde tillgångar underhåll
;s, att ensidigt vöre, det till vinnande af säkra
grunder för tilldelningen ät sä val Hospitaler som
Xaz oetter, hvilke sednare icke synas kunna från
•Gil! et erhålla större anslag, än sorn u'gör Hospitalen^
öfverskott, stadgas måtte, huru mycket
hvarje hospital skall först och främst åtnjuta, hvad.
detsamma af enskilda dhnationer tillkommer, och
att de allmänna medlen eller tillgångarne derefter
må Hospitalerne fördelas i mån af folkmängden
inom de Xän eller Districter, för hvilka de äro
inrätta de; äfvensom att det öfverskott af samma
tillgångar, hvilket icke erfordras för Hospitalerne
och den så kallade uppfostringshjelpen åt Fattige
Barn, fördelas på Xazaretterne efter den redan
vid förra Riksdagen och genom Kongl. Majs:ts
Nådiga Bref af den 8;de Julii 1818 bestämde
grund, eller i förhållande till de sjukas antal inom
hvarje Xän. På detta sätt skulle dels Kongl
-
agj Stats- Utskottets Bet ii n kunden .
Ordens Gillet blifva i tillfälle, att i Hospita lernas
organisation bereda den redan påtänkta och vid
Danviken utförda lurbättring, sam förvandlar dessa
inrättningar från blotta för varingsstn Ilen för
vansinnige, till anstalter för deras botande och återförande
till redighet och sans,dels ock ali anledning
till tvist förekommas mellan Kgl. OrdensGillet och
-Lazaretts-Directionerne om det understöd de se
sistnämnde hafva af Gillet att påräkna, under det
att Dånens innevånare, sorn sålunda få enafbarmhertighetsinvättningarne
fullständigt besörjd utan
enskild kostnad, med rasighet att till hälsovårdens
fullkomnande i öfrigt sjelfve bestämma och använda
tillgångarne, betagas ali skälig anledning
till ej sällan försporde klagomål öfver bestridande
tillgångar af Stalén i detta afseende, hvarförutan
ock då den föreslagrie ■ afgiften utgår icke
afjorden, utan af ■'personalen* herodes icke allenast
en behöflig lindring för jordbrukaren, utan
Öck ett biträde till mera nämnde inrättning irs understödjande
jerrinväl af de personer, som oftast
äro ock blifva i behof att anlita deras omvårdnad.
Sedermera har Herr von Weigel, Christian
Ehrenfrid, under åberopande af ofvanintagne anförande,
samt de i den Kongl- SeraphirnerOrdens
Gillets Berättelse åtföljande redovisning omfucmälde
Summor, yttrat, att de genom 3 sk:s afgiften
inflytande medel troligen skulle, tillika med
Stats-Uts kottets B e ta n k a n d e n. 293
de 8,100 Bd. nyssberörde inrättning ansett sig år.
ligen kunna af Hospifals-Foiulen lemna till understöd
för de Läns-Lazareiter» suna utan ett sådant*
icke kunna ega bestånd, v.ra för ändamålet
tillräckligt, otn fördelningen af desse medel
kunde ske på ett mot Länens behof svarande sätt,
hvilket icke kan verkställas, så lär ge 3 sk:s afgiften
qvarstadnar inom hvarje Län, ulan att ett
möjligt öfverskott i det ena kari användas till
bristens afhjelpande i ett annat, hvaraf följden
äfven varit, att flere Län oansedt det årliga anslaget
af 19,100 Rd., hvarmed Kongl. Seraphi.
mc-rOrdens Gillet under1 de sisth' rllutne 4 åren
bidragit till Lazaretternes underhåll, saknat erforder
iga tillgångar, medan , andra -Län kunnat
bibehålla betydlige öfverskott. TJI undvikande
hvaraf ock förekommande att ej inom någre Län.
hvarest ansta! erne till veneriska smittans hämmande
måste inskränkas i man af dertill erforderlige
tillgåi gar, och sjuke- utan hjelp hermna ejvarStadna,
intilldess tiilgiingarne medgifva deras intagande
å Curhus-inrättningarne, och sålunda imcjlertid
blifva en orsak till sjukdomens veter 1 igare
spridande, under det att i andra orter, hvarest
inkomsten öfverskjuter behofvet, behållningen
af en grundad fruktan, att sjukdomen möjligtvis
kan framdeles blifva mera allmän, orubbad bibe.
hålles, och således knappast kan anses för annat*
än ett dödt Capital, föreslås, ehuru den t enklaste
utvägc-n uppgifves vara rneranämnde afgifts infly
-
?91 Si a !: s • Utskottets Betan ka n den.
tande tili Stafs.-Gassan 0ch fördelning derifrån i
man af behofvet, att . det af Herr Ehrenborg uppgifne
fersing om samma afgift? utgörande, förvaltning
och användande matte antagas, likväl
med det tillägg, att de af Herr Ehrenborg om--  förmälde locaX-föryaltnihgir, i händelse något öfverskott,
sedan det egentliga ändamålet vöre vurtnet,
skulle blifva, måste fästa .uppmärksamhetenp|
ett för Riket ganska vigtigt ämne, nemligen bafrämjan,
de af de veterinär aostalterne . i provincer-,.
ne och antagandet, af skicklige Djur-Läkare i de
Län, tier sådane saknas,
Äfvensom Herr Friherre Ridderstolpe, Fredr,
erindradt, att ingen anledning vöre, det skulle
bidragets fortfarande af de skattskyldig© ipom
Vestmanlands X,än bestridas, så framt det tillätes
innevånarn©, att sjelfve besluta om användandet
och förvaltningen af detta sammanskott, i enlig-,
het med den för C.urhus-Uirectionerne d.en I7:de
December 1817 af K ngl. Maj:t i nåder utfärdade
Instruction, och med.förbehåll, att, på sätt KonglS-:i-aphimerOrdens
Gillet jernnväl tyckes önska,
se Länets Curhus fullkomligen skilj dt från Ho,-  spitalet.
I sammanhang hvarmed Hans Excellence
Herr Grefve Flemming, Claes, under erindran
derom, att, under loppet af sexton år elfer från
och med år 1804 till och med år 1820, har allmän
-
S tafs - U ts k o t telg Rétan JcaödCifu
tala fondens tillskott till Lazaretrerrte utgjort sammanräknad!
nära 290,000 Bd., sökt leda de Utskotts
Uppmärksamhet, till hvilkas handläggning
detta ärende öfverlemnades, pä det förevarande
ämnets vigtiga beskaffenhet, nödvändigheten deraf
att genom andra utvägar underlätta sjukvårdens
och Lazaretternes underhåll, och sålunda
sätta Kongl. SeranhimferOrdens Gillet i tillfälle-, at't>
oanseddt de genom Spannernålsprisennas fäll för.
anledde stora förluster, kunna utvidga och besörja
Hospitalerhes bättre vard, samt utsträcka upp.
fostringslij’elpen åt fattige bärn, och sålunda i förra
hänseendet i en ökad grad bispringa e olycklige,
som mera än andra påkalla tröst och hjelp;
i hvilken mening Herr Grefve De la Gardie, Jacob,
instämt, under omförmälan, det sysselsätta
Kongl. SeraphimerÖrdéns Gillet sig med en plan,
ätt, i stället för de flere och i Bandsorterne kring"-  spridde Hospitaler, föreslå ett vida. mindre antal,
men hvarest de medel, som i andra länder begagnas
till vansinniges återförande till förståndet’
kunde införas, och således deras botande förenas
med vården om dem, .hvarförutan Herr Grefven
ansett ifrågavarande afgift'skola med mera beredvillighet
utgöras, om den endast inom Länen användes,
då de skattdragande derigenom öfvertygas,
att de sammanskjutne medlen tjena till befordran
af deras egne olycklige likars gagtt och
busta-.
ag6, Stats • Utskottets 15etan kand en..
Uti Vall. fl Borr.are&ftndet har Herr B. H.
*Sa rit esson, med instämmande uti de af Hett Eh- *
renborg. för Fföglofl. Ridderskapet och Adeln fram*
lagd? åslgter, föreslagit, såsom tillägg dertil : att
i:o,2t Länets Prbfnings-Gommittee, hvaruti, jern-'
te de fyra Stånden, äfven ofrälse Ståndspersoner
finnas 'representerade, bor öfverlemna» att, efter
föregången 'granskning af Lazarétts-Directionens
.försl.>'g samt berätteleen öfver den af fordens rä(
hens- aper sist hällne Revision, å Länets vägnar»
för hvarje år bestämma det belopp, hvart 11 den
‘erforderl gi afgifcen skulle uppbäras, dervid sinnUtan
liva ken burtie kunna nedsättas .under 3 sk.
eller, i anseende till förekommande bedinkliglr -  fer, samt farhågan för en möjligtvis nog dryg
tSIölrnitfg, öfverstiga 6 sk.; 2:0 Lazaretts-Styr-elsen
■ekler Directionen inom hvarje Län, borde tillsättas
äf Länets Pröfn i r:gs-Committée, till en tredje*
■del -af dess1 antal hvarje ‘år, då hvar och en der
invald fick besväret dermed under tvenne års tid»
hvaremot Revisorertre skulle årligen af Pröfnings'Committeen
utwessj. 3:0 Revisorernas berättelse borée
tryckas, och ett Exemplar deraf ej. allenast utdelas
ull hvarje kyrka uti Lät.*', utan äfven -åtfölja
Lans-tidningen, der en sådan finnes; .po Rakenskaperne
borde föras på ett så enkelt samt säkert
och corrtmllo:aude sätt, sorn möjligt vöre,
hvartill eit ; yu formulär bi rde antagas och till
efter
-
