# ID: svediakorp-gov1859
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 64,116
# sentences: 1,351
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottets Betänkanden. 1221
Iggeström för Revisorerne uppgifvit det han
åren 1810 och 1812, tid efter annan debiterat
sig tvänne gånger samma utgifne 3 proCents
Sedlar, till ett belopp af 7000 R:dr
B:co, att Revisorerne, som granskat den
häröfver af Iggeström upprättade Räkning
peli genom jemnförande af Tre proCents utgifning^-Boken
och de förde BlanqyetteBöckerne,
funnit att Iggeström verkeligen debiterat
sig Tre proCents Sedlar till ett belopp
af 7000 R:dr B:co utöfver det antal
Blanqvetter, som hail i sådant afseende af
Pirectionen emottagit och således äfven utöfver
hvad lian kunnat utgifva: alt genom
inventerande af sista årets infriade 3 proCenls
Sedlar och genom Böckernes jemnförande
med desse, så väl som en del al de
förra åren inlöste och af förre Revisorer inventerade
sådane Sedlar, Revisorerne sorgfälligt
sökt underrättelse om rätta beskaffenheten
och varit öfvertygade att /ggeströins
härom gjorde uppgift måste vara enlig
med förhållandet; men som Revisorerne
förmodat, att. ehvad Beslut Lagstiftande mag-,
ter skulle fatta, angående Götha Canal-Disconts
fortsättning eller upplösning och Utredning,
det i alla fall blefve oundgängligt,
att föranstalta det alla då ännu utelöpande
3 proCents Sedlar, inom viss föreskrifven
tid till inlösen elier ombyte vid Contoiren
blefve presenterade, hvarigenom till yttersta
grad af visshet skulle blifva styrkt, hvad
Revisorerne då funnit sannolikt, så hafva
1222 Stats-Utskottets Betänkanden.
Revisorerne trott, att med afskrifningen af
desse 7000 R:dr borde anstå intill dess en
sådan åtgärd blifvit verksläld.
Redan i October månad 1818 har Kamereraren
Iggeström till Herrar Fullmägtige
ingifvit en Förteckning öfver sådane Tre
proCents Reverser, som alldrig skola blifvit
utgifne, fastän desamma genom förseende
kommit uti utgifnings-Boken att införas, slutande
sig samma Förteckning med en summa
af 72Öo R:dr,ocbdå denna Förteckning
iemnföres med den vid Riksgälds -Contoiret
upprättade Specilication, öfver alla Tre pro
Cents Reverser, som inom praescriptionstiden
icke blifvit till inlösen presenterade, visar
sig att, med undantag af 3:ne, alla de öfriga
äro desamma, som å Iggeströms förenämnde
Förteckning finnas upptagen, såsom
alldrig utgifne; hvarvid dock förekommer
dels att en under 1872 å Iggeströms Förteckning
upptagen Revers stor a5o R:dr icke
finnes uppförd på det Extract öfver utelöpande
3 proCents Reverser, som, vid
aflevereringen af Diäcont-verket, RiksgäldsContoiret
tillstäldes och hvilket förmodligen
härrört derifrån, att nämnde Revers antingen
alldrig varit Bokförd, såsom utgifven, eiler
ock under förra Directionens Förvaltningstid
blifvit inlöst; hvilken förmodan äfven
derigenom bestyrkes, att Revisorerne
endast till 7000 R:dr, i stället för 7280 R:dr,
utsatt den summa, hvilken såsom missförd
borde räknas Iggeström tillgodo: dels ock
Stats-Utskottets B et änkan den. 1220
att inom prasscriptionsliden en Revers på
25o R:dr, under N:o 917 dat. d. 17 Maji
1812, som cj funnits upptagen på det vid
aflevcreringen öfver]enjnade Eitract, icke
destomindre blifvit presenterad och under
den 2Ö November 1818 inlöst, sedan Kamereraren
Iggeström uppgifvit en med rödt
bläck påtecknad Nummer, såsom kännetecken
pä dess vigtighet. — Och då härigenom
en opåräknad Contant utgift blifvit utrednings-Fonden
tillskyndad oell det ej finnes
utredt huruvida icke genom någon missföring
af motsatt art, mot den nu i frågavarande,
samma summa till äfventyrs kommit
Iggeström till godo vid redovisningen för
dess Gassa behållning, är det ock i sin ordning
att Iggeströms Cassa-brist ökas med
beloppet af denna Revers å 25o R:dr, sorn
afdrages på de 7000 R:dr för hvilka, såsom
missförda , afskrifning begäres.
Efter det sålunda utredde förhållande,
och på de i öfrigt af Herrar Revisorerne
andragne skäl, hafva Utskotten funnit sig
böra instämma uti Herrar Revisorernes tillstyrkan
att, med afdrag af förenämde inom
praescriptions-tiden inlöste Pievers å 2.5o R:dr,
Iggeström må, för missförde 3 proCents Reverser,
få tillgodonjuta afskrifning af G750
R:dr på den summa, hvilken nu uti Räkenskaperne
Iggeström till last föres.
Hvad åter angår Iggeströms anhållan,
om eftergift äfven af den öfriga delen af/ggbströms
Ralancc, kunna Utskotten enär nå
-
1224 Stats-LJtskottets Betänkanden.
gon särskild omständighet icke blifvit uppgifven
än mindre utredd, såsom till Cassa
bristen i iner eller mindre man bidragande*
lör berörde återstod icke tillstyrka afskrif
n'ilgi
rr * .
Mert enär 1820 års Herrar Revisorer i
Sammanhang härmed till Rikets Höglofl. Ständer
liemstält* om och i hvad mån Iggeström
må kunna tilläggas någon särskild ersättning
för sine vid DiscOnt*verket bestridde mångfaldige
göromål, så hafva Utskotten äfven
tagit denna hemställan Hilder öfvervägande*
och då härvid förekommit* att Iggeströmj
som vid första inrättningen af Götha Canal
Bjlags f. d. Discoilt-velk, blef antagen lill
Kamererare vid Discont-Contoiret i Göthe*
börg, allt intill år 1813* ensam bestridt
icke blott de tjensten egenteligen åliggande
mångfaldiga göromål* (hvaribland uppgöraiide
af alla Liqvider för Discont-Låif), utah
Och 3 proCertts Sedlarnes utgifvande och inlösen,
samt ombesörjt de postdagligen före*
fallande Remisserne till Banken och för Ca*
hal-Arbetet: att alla Discont-verkets medel
gått genom Jggeströms händer och varit un*
der hans vård, att vid eii så vidsträckt och
ansvarig tjenstgöring Iggeström väl åtnjutit
én årlig Summa till Skrifvare-hjelp; men
att de biträden han efter ofvannämde tid
begagnat, såsom ej varande Tjenstemän vid
Verket, utan blott Kamererarens enskilde
betjente, icke voro underkastade någon slags
offentlig ansvarighet; att Discont-verkets Re*
Stats-Utskottets Betan kandern i2 25
Visorer och Discönt-Bolaget, äfven efter upptäckten
af Cassa-bristen* vitsordat Iggeströms
i tjernsten visade iiit och skicklighet:
alt vid Bolagsstämman den i Junii 1818*
actie^egarne förklarat sig vara af den Öfvertygelse
> att Iggeströms Balahce icke tillkom
hiit genom någon oredlighet å hans sida*
saint då funnit skäligt bevillja iggeström
j sorn dittills icke fått beräkna någon
afskrifliings-proCent* till afräkning å Balan-»
ceit en årlig afskrifning å CasSan af iooö
R:dr Banco tinder deit tid han densamma
Ombesörjt} så hafva Utskotten i betraktande
af desse bevekande omständigheter samt hvad
Herrar Revisörerlie i ämnet anfördt och då
Iggeström, geilom Discont-verkens öfvertagalide
af Riksgälds-Conloiret* kommit i mistning
af ofvanberörde utaf actie-egariie honom
bevilljade årliga afskrifnings-Sumina *
skolat hos Rikets Höglofl. Ständer vördsam*»
ligen hemställa, om icke för den tid Iggeström
Uppbörden vid Götha Canal Bolags
Discont Contoir i Götheborg om händer haft
eller från och med 181 1 till och med 1817
han må för desse 7 år få sig tillgodo beräkna
en årlig afskrifning af 1000 R:dr Banco
på det sätt, alt berörde afskrifnings-belopp
7000 R:dr Banco afgår från den i DiSContens
Räkenskaper, Iggeström till last
förde Cassa-brist» Stockholm den 3i Maji
l823i
I33Ö Stats-Utskottcts Betänkanden.
Litt. F. N:o 230.
Ankom den 11 Jwnii J8a3.
Stats- och Banco-Utskottens Utskottens
Utlåtande, i afseende
på frågan om Decharge för
Directionen öfver Götheborgs
f. d. Discont-verk.
Med anledning af de Anmärkningar, hvilka
vid den af Kammar-Rådet J. Evelius
å Riksgälds - Contoirets vägnar, verkställde
Revision af Götheborgs f. d, Discont-verk,
förekommit, hafva Herrar Fnllmägtige ansett
sig icke kunna meddela Directionen öfver
nämnde Discont-verk Decharge, hvilken
fråga Herrar Revisorerne åter öfverlemnat
till Rikets Högloft Ständers eget bepröfvande.
För att så väl häröfver, som i afseende
på de särskilde Anmärkningarne oell de
från en del bland dem af Herrar Rivisorerne
härledda ersättnings påståenden, meddela
fullständigt utlåtande, hafva Utskotten af
Protocollen, om förhållandet i alla dessa delar,
tagit närmare kännedom, och funnit en
del af Anmärkningarne röra Directionen»
förvaltning för en tid, då Directionen egt
att endast för sine principaler, Actie-egarne,
redovisa, hvilka äfven för berörde tid,
eller
Stats-Utskottets Betänkandeti. 1227
tiller intill 1817 års slut, meddelat Directionen
Decharge, hvarföre ock Utskotten anse
sig icke tillhöra , att i fråga om desse Anmärkningar
något yttrande meddela; Hvaremot
så vidt Anmärkningar egt rum vid Directionens
förvaltning efter den t Januarii
1818, ifrån hvilken dag Herrar Fullmägtige
haft att densamma granska och öfverse, desse
Anmärkningar höra blifva föremål för Utskottens
utlåtande.
Och förekomme alltså:
1:0 Att sedan Directionens befattning
med Discont-Verket i så måtto undergått
förändring, att endast omsättningar, men ej
nya Lån bordt af Directionen beviljas, Directionen
likväl under den 4> 111 18 och
25 Aug. 1818 på aine Månader meddelt åtskillige
Personer nya Lån till ett belopp af
R:dr i3,25o och likaledes, under den 22
och 29 September, på 1 månad till ett belopp
af 4>3oo R:dr. Och ehuru Directionen
sökt detta förhållande sålunda förklara, att,
genom Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 16
Maji 1816, Discont-verkets Octroy blifvit
prolongerad till den 26 October 1818, samt
alt Directionen således egt rätt att utgifva
nya Lån, med iakttagande blott deraf, att
de inom berörde tid förföllo, hvilket skall
inträffat med alla de ifrågavarande Lånen;
Likväl och som genom Rikets Högloft. Ständers
under tiden fattade, och uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 18 Julii
4 Sami. 2 B. 79
1228 Stats-Utskottets Betänkanden.
1818, tillkännagifne Beslut, att Discont-verket
skulle, ifrån den 1 October 1818, öfvertagas
af Riksgälds-Contoiret, Discont.verket
kommit i den förändrade ställning, att, sedan
detta Beslut var Directionen kunnigt,
Directionen icke bordt befatta sig med utgifning
af Nja Lån, hvilka först efter den
dag, då Verket kommit under allmän förvaltning,
förföll o, anse Utskotten den i förenämnde
måtto gjorde Anmärkningen böra
godkännas samt att, sedan efter hvad Utskotten
erfarit, af desse Lån, utgörande tillsammans
17,550 R:dr, dels genom Slutbetalningar
, dels och genom omsättningar blifvit
godtgjorde i4,5go R:dr Directionen bör
komma att ansvara för hvad af återstoden
3,oio R:dr möjligen icke skulle kunna af
Låntagare eller Cautionister godtgöras.
2:0 Att ehuru, genom Rikets Ständers
af Kongl. Maj:t gillade Beslut, blifvit förordnadt,
att Discont-Verkets alla tillgångar
borde den 1 October öfverlemnas till Riksgälds-Contoiret,
som på föreskrifvet sätt skulle
liqvidera Discontens skulder, Directionen
af Cassa-behållningen den 3o:de September
innehållit en Summa, uppgående enligt Balance-Extract
lill 29,676 R:dr 24 sk., hvilken
varit bos en af Directeurerne, Herr Commerce-Rådet
Björnberg, deponerad.
Och som Directionens förvaltning och
dispositions-rätt, i anseende till DiscontVerkets
medel, upphört med den 3o September
1818, samt Cassa-behållningen, så
-
Stats-Utskottets Betänkanden» 1339
dan den då befunnes* skolat oafkorrtad till
Riksgälds-Contoiret öfverlennäs» anse Utskotten,
att till utgifter, hvilka skolat bestridas
efter den 3o September, och för hvilka
således icke kunnat, uti de lill berörde lid
afslutade Räkenskaper, ordenteligeii redovisas,
Direetionen icke egt att af DisconteUs
Cassa någre medel innehålla»
3:o I den redovisning, sorn för desse
29,676 R:dr 24 sk* derefter blifvit allein*
liad, hafva följande poster icke kunnat godkännas,
nemligen t
a) Utbetald aflöning till Disconfe-Verkets
Betjening för 4 månader af år
1819 och
b') Beloppet af arne på Herr Corn*
merce-Rådet och Riddaren Broms
ställde Mäklare-Rakningar å Courtage
för slutade Vexlar i pounds
Sterling, utgörande desse poster,
enligt Ombudsmannens uppgift, tillsammans
i3o4 R:dr 37 sk» Banco.
Och sorn, hvad aflöningen beträffar, densamma
blifvit utbetald för en tid då Contoirets
befattning med Discoiit-göromål alldeles
upphört och i afseende på MäklareCourtaget,
dess gäldande icke kan tillhöra
Discont-Verket, enär Discont-Directioneli
icke egt att i någre Vexel - Operationer sig
inlåta, hafva Herrar Revisorerne ansett ersättning
för desse Summor böra vederbörande
alfordras, och Discont-Verket tillgodokomma.
1130 Stat s-Utskottets P c tein handen*
Deruti Utskotten äfven för deras del
instämma.
4:o I afseende på de i Herrar Revisorernes
berättelse omförmälde af Discont -  Verkets förre Commissionair Handelshuset
Pehr Falk Sc Comp. uti Drälsel-Commissionen
hypothicerade Discont-Verket tillhörige
3 proCents Reverser, till ett Capital af 12,000
R:dr, för ett derstädes för egen räkning upptaget
Lån af 8000 R:dr, förekommer, att sedan
Commerce-Rädet Björnberg , å DiscontVerkets
vägnar, och för dess räkning inbetalt
detta Lån, hvartill Commercé-Rådet
af egne medel förskjutit 6000 R:dr, så har
Commerce-Rådet, i stället att till RiksgäldsContoiret
aflemna 3 proCents Reverserne och
bos Herrar Fullmägtige begära ersättning
för sitt förskott, satt sig i besittning af 3
proCents Reverserne, och låtit desamma uti
Discont-Contoiret härstädes till liqvid ingifva,
samt, af de uti Liqviden erhållne Riksgälds-Contoirets
Obligationer, mot 8 proCents
rabatt förvexlat 4>b'oo R:dr. För desse
medel har Commerce-Rådet aflemnat en
Redovisning, enligt hvilken han väl erkänt
sig vara till Discont-Verke t skyldig 4,865:35.5.
B:eo ; men, då uti samma räkning CommerceRådet
godtgjordt sig så väl Agio, för de förvexlade
Obligationerne, med 368 R:dr, som
ock utbetaldt återstående Arfvode till Banco-Coinmissarien
Kellin, i egenskap af Disscont-Verkets
Ombud i Banken, för år 1818
— R:dr 750; så hafva Herrar Fullmägtige
Stats-Utskottets Betänkanden. 133 i
och lika med dem Herrar Revisorerne sig
yttrat, att: då någon förvéxling af Obligationerne
för Discont-Verkets räkning aldrig
bordt komma i fråga, Discont-Verket icke
heller kunde vidkännas något afdrag på Obligations-beloppet,
samt beträffande Årfvodet
till Banco-Commissarien Kellin, ansett honom
böra åtnöjas med det arfvode lian vanligen
innehaft, utgörande, efter 5oo R:dr
B:co för år beräknadt, för de g månader af
år 1818 bans befattning såsom Discont-Yerkets
Ombud i Banken fortfarit ett belopp
3y 5 R:dr, och alt då han deraf enligt qvitto
förut uppburit 25o R:dr, icke kunde af de
i redogörelsen ytterligare afförde 75o godkännas
mera än 125 R:dr, som utgjorde fyllnaden
i de honom tillkommande 3y5 R:dr.
I öfverensstämmelse hvarmed Corn merce-Rådet
Björnberg borde till Redovisning
åter påföras tillsammans pq3 R:dr, då hans
skuld till Discont-Verket blifvcr 5858: 35.
5, eller det belopp, som finnes upptaget uti
den af Kamereraren vid Discont-Yerket, i
afseende på de ifrågavarande 1200 R:dr uppgjorde
och af Commerce-Rådet Björnberg hos
Herrar Revisorerne öfverklagade Liqvid, och
hvilken Utskotten, lika med Herrar Revisorernc,
alltså godkänna, såsom ock att det
deruti Discont-Verket lillgodoberäknade Saldo
bör till Riksgälds-Contoiret inbetalas.
Härvid anse Utskotten sig böra upplysa
, att, i följd af hvad sålunda, i fråga om
tle uti 3 och 4 puncternc omförmälde ersätt
-
ja3a Stats-Utskottets Betänkanden,
»ings-poster, blifvit af Herrar Revisorer»©
föreskrifvet, har, sedan Commerce-Rådet
Björnberg omsider den n Oclober 1821
betaldt de af honom, på sätt berördt är,
godkände 4,865; 35: 5, Ombudsmannen,
enär godvillig liqvid för återstoden icke följt,
under den 28 Aug. 1822 hos Kongl. Svea
Hof-Rätt begärt Stämning å Commerce-Rådet
Björnberg, med påstående om hans förpliktande,
att betala ej mindre de i 3 punden
omförmälde i3o4 R:dr 3^ sk., än ock
de öfrige å Liqviden, angående 3 proCent
Reverserne, resterande gg3 R:dr; i följd hvaraf
Commeree-Rådet Björnberg blifvit till
den 21 Februarii innevarande år inkallad
till Kongl, Hof-Rätten, hvilken Domstol, med
anledning af Commeree-Rådet Björnbergs
invändning, om de öfrige Directeurernes instämmande,
genom Utslag d. 10 sisth April,
gillat invändningen samt ålagt Discont-Verket
att låta instämma samtelige Directeurerne,
eller deras rätts Innehafvare, till gemensamt
svaromål i saken; derom vederbörande
Ombudsman ock fogat anstalt.
5:o Att uti Discont-Verkets Hufvudbok
på särskilde räkningar balanceras Fordringar
hos Handelshusen LowSmith 8c Comp. samt
Scott 8c Gordon, hvilka Fordringar, utgörande
R:dr 2456: 12 sk., efter hvad Directionen
uppgifvit, härleda sig från Vexelköp,
de der skola blifvit företagne till betäckning
af de Trasseringar, som Discont-Verkets ombud
i Stockholm utfört, till anskaffande af
Stats-Utskottets Betänkanden. ia33
nödige medel till Banco-Fondens förstärkning.
Efter det Herrar Fullmägtige, genom
Beslut den i4 Å-ug. 1820, förklarat f. d.
Directeurerne öfver Götheborgs Discont icke
kunna undgå ansvara Staten och Actie-egarne
för ali den förlust, som kunde uppkomma
på desse fordringar, såsom härledande
sig från Vexel-Trasserings-Operationer, hvilka,
företagne af hvad anledning som heldst,
icke varit förenlige med det för Götheborgs
Discont utfärdade Reglemente; — så hafva
Commerce-Rådet Björnberg och Secreteraren
Tranchell hos Herrar Revisorerne klagat
öfver detta Herrar Fullmägtiges Beslut.
Och finna Utskotten, att, då, på sätt
Herrar Fullmägtige sig yttrat, och deruti
Herrar Revisorerne jemväl instämt, slike
Vexel-Operationer icke i något afseende voro
för Directionen i Reglementet medgifne,
borde icke eller förlusten å samma Vexlar
drabba Discont-Verket, utan Directionen; I
anseende hvartill Utskotten ock anse,att för
den möjliga förlust, som på desse Fordringar
kan uppkomma, Directionen bör vara
Staten och Actie-egarne ansvarig, samt att
säkerhet för en sådan ersättning hör genom
laglige utvägar emot Directionen beredas»
6:0 Har blifvit anmärkt, att Directionen
underlåtit den noga tillsyn öfver DiscontVerkets
i Stockholm antagne Commlssionair,
Handelshuset Pehr Falk 8c Comp.j som kunnat
förekomma, att delta Handelshus icke
1234 Stats-Utskottets Betänkande/i.
såsom skett, åsamkat sig en skuld till Verket
af r46»o47 ' i. 9. B:co. Men enär de i
Maji månad 1818 församlade Actie-egarnes
Revisorer, vid då väckt fråga, om säkerhets
anskaffande för den hos Falk 8c Comp. sedan
år 1817 innestående behållning, bland
annat yttrat den förmodan, att någon förlust
icke skulle härå för Discont-Verket uppkomma,
men att, om i alla fall på Falk 8c
Cömp. möjligen något komme att förloras,
Revisorerne dock icke ansett Direetionen
kunna åläggas, att för sådan förlust ansvara,
enär Bolaget gillat Comrnissionairens antagande,
och icke vid någon Bolags-Stämma
fordrat, att Commissionairen skulle anskaffa
borgen för sin förvaltning, eller tillförbundit
Direetionen ansvarighet för hvad Falk
8C Comp. anförtroddes.
Och som, vid Bolags-Stämman nyssnämnde
år, Actie-egarne, hvilkas rätt härunder
förnämligast berodde, med deras Revisorer
deruti instämt, att något ansvar, i
afseende på denna fordran, icke kan Directionen
åläggas, samt derföre äfven meddelat
Direetionen Decharge för 1817 års förvaltning,
från hvilken tid den betydliga behållningen
hos Falk 8C Comp. egenteligen sig
härleder, anse Utskotten det anmärkte förhållandet
icke eller kunna i den mån föras
Direetionen till last, att ersa ttnings-ans var
derföre skäligen kan emot Direetionen yrkas.
Jemte förklarande, att Utskotten för
deras del icke kunna tillstyrka Decharge för
Stats-Utskottets Setänkanden. ia35
Directionen öfver Götheborgs f. d. Discont,
få Utskotten tillika anföra, att vägran deraf
grundar sig på de i i, 3, 4 och 5 puncterne
förekommande Anmärkningar, i följd
hvaraf ersättnings-anspråk mot Directionen
funnits ega rum. Stockholm d. 31 Maji 1823.
Litt. G. N:o 231.
Ankom den ii Junii 1823.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande
angående inléste Dupletter
ochTripletter afMalmö
f. d. Discont-Verks, på Banken
dragne, Assignationer.
V id den, efter Kongl. Svea Hof-Rätts förordnande,
hos Rådhus-Rätten i Malmö hällne,
och derstädes nu mera fulländade, samt
till Kongl. Hof-Rättens vidare handläggning
öfverlemnade undersökning, angående tillkomsten
af de Dupletter och Tripletter af
Malmö f. d. Disconts-Yerks på Banken utställde
Assignationer, hvilka varit i omlopp
och måst inlösas, har, efter hvad Ombudsmannen
vid handen gifvit, oaktadt all använd
omsorg, någon bestämd upplysning
icke stått att vinna, om sättet, huru, och
stället, hvarest de samma blifvit utgifne eller
förfärdigade eller af hvilka personer sådant
skett. Förre Discont-Directionens samtelige
Ledamöter och de vid Verket anstäl
-
1336 Stats-ZJtskottets Betänkanden.
de Tjenstemän hafva, både livar för sig, och
enhälligt förklarat, att ej mera än en enda
Assignation blifvit af Styrelsen på hvarje
Numer utfärdad och i Räkenskaperne upptagen,
samt att således Dupletterne och Tripletterne
äro falska, hvilket äfven synes vinna
styrka deraf, att nämnde personer, då
alla Ässignationerne på hvarje Numer blifvit
för dem lill granskning särskildt uppviste,
merendels alldeles sammanstämt i utmärkandet
af den ibland dessa Aasignationer,
hvilken ensamt erkänts såsom rigtig. •—i Hvilket
Utskotten skolat hos Rikets Högiofl. Ständer
anmäla. Stockholm den 3i Maji 1823.
Litt- H, N;o 232.
Ankom den 11 Junii i8a3.
Stats- och Baneo-Utskottens Utlåtande,
i afseende på frågan
om Decharge för lnterimsDirectionen
öfver Malmö f.
d. Discont-Verk.
]På sätt Ilerrar Fullmägtiges Protocoll den
17 Martii och 4 April 1820, innehåller, hafva
Herrar Fullmägtige, i anseende till förekomne
Anmärkningar emot Interims-Directionen
öfver Malmö f. d. Discont-Verk , funnit
sig icke kunna meddela nämnde Direetion
Decharge för sin förvaltning, utan öfverlemnat
frågan derom till Rikets Hög loll.
Stats-Utskottets Betänkanden. ia3-j
Ständers, eller de af dem tillförordnade Revisorers
afgörande; och hafva Herrar Revisorerne,
efter föregången pröfning af de i
detta ämne hos dem anförde besvär, af så
väl Banco-Commissarie!! G. Brakel3 som
Directionens öfrige Ledamöter, Herrar Fullmägtiges
ofvannämnde Beslut gillat och
godkänt.
Af Handlingarne samt hvad Protocollen
härom innehålla, hafva Utskotten funnit;
att, sedan uti en till Herrar Revisorerne ingi
fven skrift, Banco-Commissarie!! G. A.
Brakel klagat öfver förment otillbörligt förfarande,
som Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
skola tillåtit sig emot Malmö f. d.
Discont-Yerks, af Kongl. Majit tillförordnade,
Interims-Direction, deruti Commissarien såsom
Bankens Ombud deltagit, särdeles i afseende
på nämnde Direction vägrad Decharge
för dess förvaltning, samt att Commissarien
icke skall undfått del af de hos Herrar
Fullmägtige mot förra Directionen lörekomne
Anmärkningar, hvilka för Dechargens
meddelande skola varit hinderlige, och
Herrar Fullmägtige öfver denna klagoskrift
med Utlåtande inkommit samt dervid tillika
bifogat de hos Herrar Fullmägtige hällne
Protocoll, deruti så väl Anmärkuingarne,
som de hos Herrar Fullmägtige rörande
Decharge-frågan förefallne öfverläggningar
varit upptagne; Så hafva, efter det Banco-Commissarien
Brakel af desse Handlingar
undfått del samt inkommit med så väl
1^38 Stats-Utskottets Betänkanden.
förklaring öfver Anmärkningarne, som påminnelser
emot Herrar Fullmägtiges utlåtande,
Herr Presidenten och Commendeuren
Friherre TV. af Klinteberg, Herr Lagman
J. TV. Hoffman och Kamererare-!! E.
Qvenselj, såsom Ledamöter uti Interims-Directionen,
uti ingifven skrift äfvenledes klagat
öfver Herrar Fullmägtiges åtgärd, att vägra
Directionen Decharge, utan alt lemna
klaganderne underrättelse, om de hinder,
sorn' derföre kunnat möta samt anhållit, att
Herrar Fullmägtige måtte åläggas, att antingen
ovilkorligen meddela ifrågavarande Decharge
eller ock till klagandernes förklarande
utställa de skäl, på hvilka den vore nekad
; deruppå klaganderne, efter undfången
del af Anmärkningarne, deröfver afgifvit deras
förklaring, hvilken Herrar Fullmägtige,
jemte eget utlåtande, till Herrar Revisorerne
insänclt.
Detta allt tillika med hvad Revisorerne,
på sätt herördt är, yttrat, hafva Utskotten
tagit i öfvervägande och skall nu öfver
hvarje Anmärkning särskildt meddela
utlåtande.
Bland anmärkningarne förekommer alltså:
1:0 Att, ehuru förra Directionen öfver
Malmö f. d. Discont-Verk, uppå då varande
Banco-Ombudets, Advocat-Fiscalen Kruses
tillstyrkan, under den 26Augusti 1817, beslutat,
att alla Blanqvetter och Formulairer
till Assignationer och 3 proCents Reverser,
hvilka alltid tillförene varit under Kamere
-
Stats-LJtskottets Betänkanden. 123g
rarens enskilda vård, skulle emottagas af
Difeclionen, för att vid förefallande behof
utlemnas, efter annotation och Bokföring samt
emot qvitto, hade detta Beslut likväl icke
blifvit till verkställighet befordradt.
Så väl Banco-Commissarien Brakelsj
som Directionens förklaringar instämde hufvudsakligen
deri, att Directionen ej skall
hafva bordt under sin vård emottaga annat
Jin det, som i grund af en ordentlig Bokföring
kunnat till Directionen inventeras;
hvilket icke skall varit förhållandet med ifrågavarande
Blanqvetter, då öfver dem och
deras antal ej funnits någon controli, och
någon säkerhet således icke vunnits derigenom,
att de blifvit tagne under Directionens
vård.
Lika med Herrar Revisorerne finna Utskotten
det hafva tillhört Directionen, att i
afseende på de ifrågavarande Blanqvetterne
iakttaga all möjlig försigtighet, heldst det ännu
är outredt, huruvida de vid Directionens
öfvertagande af förvaltningen i behåll
varande Blanq vetter icke blifvit till någon
del begagnade, till de Dupletter och Tripletter
af Disconts - Verkets Assignationer på
Banken, som varit i omlopp, enär, utom de
under förra Discont-Styreisen uti Banken
inlöste. 13,i8o R:dr, äfven efter det Interims
Directionen tillträdt förvaltningen, ytterligare
ia5o R:dr äro vordne presenterade
och betalde.
12 4° Stats* Utskottets Betänkanden.
2:0 Alt, sedan, i följd af Actie-egarnes
Revisorers Beslut, till Herr Landshöfdingen
Friherre af Klinteberg blifvit utbetaldt ett
förskott af 2000 R:dr Banco, för en af Herr
Friherren uti Malmö f. d. Discont-Verks angelägenheter,
år 1817, företagen resa till Stockholm,
af hvilka 2000 R:dr Herr Friherren
Återställt 5oo R:dr, hade de öfrige i5oo
R:dr blifvit af Interims Directionen, utan ordentlig
redovisning, uti Räkenskaperne afskrifne.
Till förklaring häröfver har Banco-Com*
missarien Brakel åberopat den Reservation,
han uppgifvit sig hafva gjort till Directionens
Protocoll emot förenämnde afskrifning}
hvaremot Directionen ansett sig icke hafva
kunnat för desse medel rättvisligen fordra
någon vidare reda än den, som blifvit 1cmnad
af Friherren, hvilken dessutom erbjudit
sig att deraf återbära mera än som skett,
orri så skulle påfordras.
Och som Actie-egarnes Revisorer Varit
oberättigade att besluta och anordna så beskaffade
utgifter, som den nu ifrågavarande,
hvarföre ock Advocat-Fiscalen Kruse j då vid
sitt inträde i Directionen han inhemtat, att
desse 2000 R:dr blifvit i förskotts-räkningen
afförde, reserverat Bankens derunder beroende
rätt; men Directionen icke dessmindre
beviljat afskrifning af adelar af den anordnade
Summan och såmedelst sanctionerat
en icke i behörig ordning tillkommen disposition
af Discontens medel; så ehuru Banco
-
Stats-Utskottels Betänkanden. 1241
Commissarien Brakel, lill Directionens Protocoll,
i allmänhet åberopat de af AdvocatFiscalen
Kruse å Bankens vägnar förut gjorde
reservationer, hvaribland således ofvanberörde
Reservation, inot det till Herr Friherre
Klinteberg anordnade förskott, skulle
böra anses inbegripen; Likväl och då Banco-Commissarien,
såsom Bankens Ombud,
enligt sin Instruction icke varit bunden af
de öfrige Ledamöternes Beslut samt således
kunnat och bordt verkställigheten deraf innehålla,
finna Utskotten, det skälig anledning
till den, i afseende på förberörde afskrifning,
af Herrar Fullmägtige gjorde samt
af Herrar Revisorerne gillade Anmärkning
förevarit.
3:o Angående det af Interims Directionen
Sysslomännen i Commerce-Rådet Björkmans
gäldbundna Bo tillagde Curatels-arfvode,
som jemnlikt Interims Directionens
Protocoll, den 2 December 1817, blifvit bestämdt
till 4 proCent af Massans tillgångar.
Härmed är ett sådant förhållande, att
utaf den dividend till ett belopp af 5,800
R:dr 29 sk. 6 r:st Banco, som Discont-Verket
för dess egande oprioriterade fordringar
i Björkmans Concoursmassa, tillkommit,
Curatorerne, under benämning af Curatels
arfvode, innehållit 4>42^ R-dr 5 r:st och till
Riksgälds-Contoiret insändt endast skiljnaden
1375 R:dr 29 sk. 1 r:st.; hvartill Curatorerne
heintat anledning från ett af DiscontVerkets
förre Ombudsman, Revisoren Kjell
-
i n/jO Stats-Ulskottets Betänkanden.
bergj i grund af Interims Directionens förenämnde
Beslut, lemnadt medgifvande; och
för hvilket Curatels-arfvode, som blifvit beräknadt
efter 4 proCent äfven å sådane Ilypothek,
hvilka aldrig varit under Curatorernes
vård och med hvilkas realiserande de
icke egt någon befattning, Ombudsmannen
härvid Riksgälds-Contoiret för Malmö Discont,
i sammanhang med den, i anledning
häraf, mot Curatorne anställde återvinningstalan,
reserverat Riksgälds-Contoirets rätt
att hålla sig till Interims-Directionen, om
skadestånd för hvad utöfver billighet skulle
kunna, i följd af Interims-Directionens förenämnde
Beslut, Curatorerne tilläggas; hvilken
återvinnings-talan dock blifvit af Rådstufvu-Rätten
samt derefter af Kongl. Götha
IIof-Rätt afslagen och nu, efter fullföljda
besvär beror på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
Uti
atgifne förklaringen har Banco Commissarien
Brakel medgifvit, det han vid justeringen
af Protocollet, som innehöll Beslutet
om Curatorerncs ifrågavarande arfvode,
icke nog öfvervägat de der nyttjade uttryck,
att arfvodet skulle beräknas efter 4
pröCent af Massans tillgångar, men att det
likväl icke fallit Commissarien in, att Curatorerne
skulle göra anspråk på proCent af
Ilypothek, med hvilkas realiserande de icke
haft att skaffa; hvaremot Interims-Directionens
öfrige Ledamöter ansett Curatorernes
arf
-
Stats-Utskottets Betänkatiden. 1243
arfvode icke vara för högt beräknadt, hvilket
skulle vitsordas deraf, att det samma
blifvit vid Domstol till betalning godkändt.
Desse Förklaringar hafva Herrar Revisorerne
Befunnit hvarken öfverensstämmande
eller uöjaktige, hvarföre ock Herrar Revisorerne,
jemte det de ansett den af Ombudsmannen
emot Interims Directionen gjorde
Reservation, till vinnande af skadestånd
och ersättning för livad som utöfver billighet
skulle kunna Curatorerne i Björkmans
Concours tilläggas, böra öppen hållas, i öfrigt
yttrat, det så väl Banco-Commissarien
Brakel, som Interims-Directionens öfrige Ledamöter,
underlåtit, att genom nog bestämda
föreskrifter utmärka gränsen för Sysslomannens
beräkning af Curatels-arfvodet,
hvarigenom Discont-Verket blifvit belastadt
med en betydlig utgift, hvars återvinning
kunde vara osäker.
Väl anse Utskotten, lika med Herrar
Revisorerne, att Interims-Directionens ifrågavarande
Beslut gifvit Curatorerne anledning
till den af dem gjorda beräkning af
Curatels-arfvodet; men att hvad i denna del
emot Directionen förekommit, likväl icke är
af den egenskap, att ersättnings-talan i följd
deraf kan hvarken emot Banco-Commissarien
Brakel eller Interims-Directionen ega
rum; utan må det ankomma på utgången af
den redan emot Curatorerne anställde och
nu på Kongl. Maj:ts pröfning beroende åter4
Sami. 1 13. 80
ia44 Stats-Utskottets Betänkanden.
vinnings-talan, om och i livad mån någon
ersättning härföre till större eller mindre
del kan Discont-Verket tillfalla.
4:o Att Directionen vägrat låta genom
förre Ombudsmannen vid Discont-Verket,
innan han sine Diarier hit aflcmnade, hos
vederbörlige Domstolar anmäla och bevaka
alla Discont-Verkets fordringar uti sådane
yppade Concourser, uti hvilka Inställelsedagarne
inföllo inom 1818 års slut och att
likaledes genom tidigt anställande kraf förvara
Discont-Verket öppen rätt och talan
emot Löftesmän för Lån, hvilka icke in termino
blifvit reglerade, så att någre fatalier
vid första Domstolen eller hos Execulorer
år 1818 icke skolat komma i fråga, att af
Riksgälds-Contoirets Ombudsman bevakas,
hvilken Directionens vägran Utskotten lika
med Herrar Revisorerne, anse icke annorlunda
kunna betraktas, än som en obenägenhet
att gå Herrar Fullmägtiges önskan i
denna del till mötes.
Och som ej någon af de emot Interims*
Directionens förekomne Anmärkningar äro
af den beskaffenhet, att i följd deraf ersättnings-talan
ansetts böra emot Directionen
anställas, kunna Utskotten ej eller vägra deras
tillstyrkan, att Decharge må varda Banco-Commissarien
Brakel och Interims-Directionen
öfver Malmö f. d. Discont-Verk meddelad
för deras förvaltning af Malmö f. d.
Discont-Verk.
Stats-Utskotiets Betänkandeil. i ifö
Hvad sluteligen beträffar den af Banco*
Commissarieil Brakel särskildt förde klagan
rörande förnämligast Herrar Fullmägtiges
behandling af Dechargeffrågan» torde, enär
någoil vidare talan i detta hänseende icke
blifvit bos Rikets Höglofb Ständer fullföljd
Och då Utskottet» vid pröfningeil af sjelfva
Anmärkningarue» 1 afseende på behandlings*
Sättet af detta ärende» icke funnit något att
anmärka» särskildt yttrande härom icke va»
ra af nöden. Stockholm dell 3i Maji i8a3.
Litt. L N:0 533.
Ankom deii ii Junii iSa3.
Stats- och Banco-Utskottens Ut-1
låtande» angående den af Öfverste-Lieutenanten
A. FTor-*
ner hjelm hos Herrar Revisorerne
forde klagan, ofver förment
lidande vid liqviden af
dess skuld till Malmo f. d.
Discont-Verk*
Dell af Öfverste-Lieuteiianten 'Borherhj el/il
bos Herrar Revisorerne förde klagan finnes
gå derpå nt» att utaf Riksgäldskontoret ut*
bekomma 7117 R:dr 07 sk.» hvilka efter ÖfVerste-Lietitenantens
förmenande borde åter*
bäras» för Sine bland de genom ComnlcrceRådet
Lundgren, för Öfverste-LieutenanteOS
tuluiing, enligt vid Riksgälds-Contoiret upp»
1246 Stats-Utskottets Betiinkanden.
gjord Liqvidation inbetaldte Lån i Malmö
f. d. Discont, för hvilka Öfverste-Lieutenanten
varit i borgen, till stöd för hvilket yrkande
Öfverste-Lieutenanten åberopat, att
hans rätt och talan emot hans med-Cautionister
för desse 3:ne Lån icke skall blifvit
af Discont-Verket behörigen vårdad och iakttagen.
Men enär den ifrågavarande Liqvidationen
grundar sig på Utslag, hvilka vunnit
laga kraft, långt förr än Riksgälds-Contoiret
fick någon befattning med f. d. Filial Disconternes
utredning, och Riksgäids-Contoirets
åtgärd härvid således icke varit någon
annan, än att bereda verkställighet å de laga
kraftvunne Utslagen, anse Utskotten lika
med Herrar Revisorerne, att hvad ÖfversteLieutenanten
Tornerhjelm i förenämnde måtto
andragit och påstått, icke kunnat komma
under Herrar Revisorernes pröfning och ej
eller nu kan af Utskotten upptagas. Stockholm
den 3i Maji i8a3.
Litt• K. N:o 234.
Ankom den 11 Junii 1823.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
rörande föreslaget arfvode
för Öfver - Commissarien
Ek för dess bitråde vid Discont
göromålen.
IVted anledning af hvad Herrar Revisorerne
hemställt, angående någon särskild belo
-
Stats-Utskottets Betänkan den. 1247
nings anslående åt Commissarien vid Riksgälds-Verket,
Öfver-Commissarien D. Ek,
få Utskotten hos Rikets Högloft. Ständer
vördsamligen anmäla, att denne af Riksgälds-Contoiret
så m j?cket förtjente Ämbetsman,
äfven i afseende på utredningen af f.
d. Filial Disconterne, åtagit sig det särskildta
uppdrag, att biträda så väl vid vården af
Götha Canal Bolags f. d. Disconts Låne-Document,
som vid-förberedande granskningen
af inkomne handlingar för omsättning af Lån
uti nämnde Discont, samt att han alltsedan
år 1818 oafbrutet fortfarit med ett sådant
biträde, och det med samma utmärkta nit,
drift och skicklighet, som han under tiden
jemnväl bestridt de hans egentliga tjenstebefattning
inom Riksgälds-Verket tillhörande
göromål. Hvarföre ock Utskotten, som med
Herrar Revisorerne dela den önskan att någon
särskild belöning må varda Öfver-Commissarien
Ek förunnad, vördsamt föreslå,
alt en Summa af i5oo R:dr Banco, i sådant
ändamål, får af Götha Canal Bolags f. d. Disconts
medel till honom utbetalas. Stockholm
den 3i Maji 1823.
Litt. L. N:o 235.
Ankom den ii Junii i8a3.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
angående beviljad befrielse
från besättning för åtskillige
f. d. Hlial-Disconternes
Gäldenårer.
ja48 Stats-Utskottets Betänkanden,
_^\_f Herrar Revisorernes Berättelse i den®
lia del inhemta?, att, sedan genom laga un-*
dersökningar hos åtskillige Discont Gäldenär
rer, af hvilka de fleste för längre tid till*
Raka gjort Cession, blifvit utröndt, att hos
deni icke funnits den ringaste tillgång samt
Ombudsmännen yrkat deras bysättande, Hervar
Fullmägtige, uppå derom inkomne an«
sökningar, för alltid eftergifvit Discont-Verkens
rättighet, att hålla sig till sådana Gäldenärers
personer, emot det att, i afräkning
på Skulderne, vissa Summor, hvilka
vid hvarje tillfälle särskildt blifvit bestämde,
skulle inbetalas,
Herrar Fullmägtiges häröfver infordrade
Utlåtande, hvilket till innehållet finnes
intaget uti Herrar Revisorernes Berättelse,
hafva desse sistnämnde funnit nöjaktigt och
endast anmält förhållandet hos Rikets Högh
Ständer, såsom ett ämne, vid hvilket Herrar
Revisorerne icke utan anledning fästat,
uppmärksamhet.
Af Herrar Revisorernes Protocoll hafva
Utskotten tagit en närmare kännedom om
förhållandet ined desse Gäldenärer, samt beloppet
af deras Discont-skulder och dervid
erfarit, att de i de fleste af dessa fall föreskrifne
afhetalningar utgjort omkring J-'delen
, Udden, och ända lill hälften af Skuldbeloppen
; samt merendels alltid varit erbjune
af tredje man, som icke egt någon förbindelse
att i Gäldeuärens betaluings-skyl
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1249
dighet deltaga, så att Discont-Verken på detta
sätt erhållit afbetalningar, hvilka eljest
icke varit alt förvänta; I anseende hvartill
och da genom Herrar Fullmägligés uti förevarande
ämne vidtagne Beslut, Disconterjies
fördel ofelbart blifvit befrämjad, Utskotten,
ehuru, på sätt Herrar Revisorerna
sig yttrat, uti Reglementet icke finnes något
positivt stadgande, hvarifrån stöd för Herrar
Fulhnägtiges ifrågavarande åtgärder kunnat
hemtas , likväl skolat hos Rikets Höglofl,
Ständer tillstyrka, att vid hvad Herrar Fullmägtige
i denna del tillgjort, må få bero.
Stockholm den 3i Maji i8a3.
Litt. M. N:o 236.
Ankom den 11 Junii i8'Jt3,
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande
, i anledning af en till
Rikets Höglofl. Stånders bedömande
af Herrar Revisorerne
ofverlemnad fråga, angående
forre Handlanderne J. B. Kock
och Jonas Ståhle beviljad befrielse
från bysåttning för Skulder
till Malmö f. d. Discont.
Sedan genom förrättad laga undersökning
blifvit ulröndt, alt förre Handlanden i Malmö
J. B. Koch icke egde någon tillgång till gäl
-
i25o Stats- Utskottets Betänkcchden.
dande af dess återstående skuld till Malmö
f. d. Discont-Verk, utgörande i Capital
319,584 R:dr i sk. 6 r:st Banco samt Kock
derefter, uppå Ombudsmannens påstående,
blifvit i bysättnings-häckte inmanad; Så hafva,
uppå ansökning af Kocks son, HandelsBokhållaren
C. J. Kockj Herrar Fullmägtige
under vissa vilkor och förbehåll, medgifvit,
att, så länge 133 R:dr 16 sk. Banco
inbetaltes i afräkning på J. B. Kocks skuld,
lian under de 6 månader hvilka följde näst
efter en sådan verkställd inbetalning skulle
vara befriad från bysältning i och för dess
merberörde skuld; äfvensom Herrar Fullmägtige,
uppå likaledes inkommen ansökning beviljat
förre Handlanden i Malmö Jonas
Ståhlej som i Malmö f. d. Discont liäftade
för en återstående Capital-skuld af 4^8,451
R:dr 2g sk. B:co, befrielse från bysättning
för nämnde skuld, under alldeles enahanda
villkor och förbehåll, sorn för Kock blifvit
bestämde, blott med elen skiljaktighet, att
5oo R:dr Banco borde hvarje halft år inbetalas,
uti hvilken sistnämnde Resolution
Ståhle uti en till Herrar Revisorerne ingifven
skrift anhållit om den ändring, att den
der föreskrifne Summa af 5oo R:dr Banco,
som hvarje halft år skulle afbetalas på Ståhles
skuld, måtte varda nedsatt till Boo R:dr
samma mynt.
Öfver Herrar Fullmägtiges efvannämn»
de Beslut är af Herrar Revisoierne icke yttrande
meddeldt, utan hafva de samma bilf
-
Stats-Utskottets Betänkanden. taSi
vit, jemte Ståhles förut omförmälde skrift,
öfverlemnade till Rikets llöglofl. Ständers
eget afgörande.
Utskotten hafva alltså tagit detta ämne
under öfvervägande; Och då det är allmänt
kändt, att, på sätt Kongl. Maj:ts den 20
Martii i8rq i undersökningsmålet rörande
förre Directeurerne i Malmö Discont, rneddeldte
Utslag jemn väl innehåller, Kock och
Ståhle till en del genom svekfullt och bedrägligt
förhållande, dels på egne och dels
på diktade namn, åtkommit de högst betydlige
lån, hvarföre de hos Malmö f. d. Discont-Verk
häftade, de bevekande omständigheter,
som för Disconternes en del öfrige
Gäldenärcr kunnat föranleda deras befrielse
från bysättning, i afseende på Kock och
Ståhle således icke synas böra komma i fråga;
hvartill må läggas att, utom det de föreskrifne
afbetalningarne stå uti ett alltför
ringa förhållande till skuldernes belopp, det
i alla fall icke är Rikets Ständer värdigt att
inlåta sig i så beskaffade Accords underhandlingar
med personer, hvilka äro örn brottsligt
förfarande förvunne; anse Utskotten
skäl ej vara, att hos Rikets Högloft. Ständer
tillstyrka Kocks och Ståhles fortfarande befrielse
från bysättning, utan hemställa Utskotten
om icke Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Gontoiret
må få anmodas, att med
Kock och Ståhle enligt författningarne
förfara.
125?, Stats-Utsköttets Betänkan den.
Transsumt af Protocollet, innefattande
någre Herrar Ledamöters sarskildte yttrander
bifogas, Stockholm den 3i Maji 1823.
Bilaga till Litt, M.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Rikets Hoglofi. Stånders Statsoch
Banco-Utskott, vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm
den 31 Maji 1823,
H err Friherre Bjerta yttrade sig skrifteligen
sålunda;
”Vid Sammansatta Utskottens fattade heslut,
rörande Jlandlanderne Ståhles och Locks
behandling, gjorde jag vid Utskottens förra
sammanträde anmärkning, hvars vidare utveckling,
föranledande till min reservation
mot berörde beslut, mig nu torde tillåtas.
Desse bägge Discontens- Gäldenärer äro
genom Konungens Dom af den 20 Martil
1819, för deras svekfulla och bedrägliga
förhållande straffade med i års allmänt arbete
å Fästning, hvilken bestraffning i påföljande
Maji månad af gunst och nåd förvandlades
till blott lika tids fängelse.
På samma tid dömdes de brottslige f,
d. Malmö Disconts Directeurer Nordlindh
och Björkman till 5 års Fästningsarbete och
Falkman till 3 års.
Stats- Ut skottets Betänka/iden,. ia53
Om nu, som Utskotten föreslagit, Ståhle
och Kock inmanas i bysättningshäkte och ch\
de säkerligen ej derigenom aftvingas deras
skulds erläggande till Disconten, så och då
endast nästa Rikets Ständer kunna förändra
detta besluts påföljd, blifva Ståhle och Kock
Reröfvade deras frihet längre tid, än de vi-»
da brottsligare Discont-Directeurerne, och
således genom Rikets Ständers Beslut hår-,
dare bestraffade än af Lagen. Ståhle och
Kock hafva dessutom varit längre tid uti Bysättningshäkte
inmanade, af hvilket för-*
sök ingen deras Skuld motsvarande afbetalning,
kunnat deni aftvingas,
Genom ofvanförmälde Konungens Dom
och äfven den bysättning de undergått, hafva
de således, ehuruväl ej motsvarande deras
bedrägliga förhållande% dock redan straffade
blifvit; hvadan och då dessutom hvad
särskildt beträffar Ståhle, han omgifves af 9
oförsörjda barn, jag finner skälig anledning
tillstyrka det mildare behandlingssätt, sorn
Afdelningen föreslagit, det nemligen, att Kock
och Ståhle, emot inbetalning: den förre af
i33 R:dr 16 sk. B:co och Ståhle af 5oq
R:dr B;co samt borgen för deras personer,
skola få vara frie från bysättning under 6
månader, men att efter hvarje 6 månaders,
förlopp det borde ankomma på särskild pröfning
af Herrar Fullmägtige, 0111 och huruvida
samt mot hvad vilkor Kock och Ståhle
finge vidare vara pä fri fot, så att befriel»
12 54 Stats-Utskottets Betänkanden.
sen från bysättning icke beviljades för längre
tid än Sex månader hvarje gång.”
Med Herr Friherre Hjerta instämde Herr
Friherre Adelsvärd, Herr af Uhr s Herr
Professor FranzénHerr Prosten Anjou 3
Herr Lagman Noreusj Herr IVälberg, Herr
LangenbergHerr LefflerHerr Hambraeus
och Herr Nilsson samt Riksdagsmännen Cederborgh
och Anders Nilsson; äfvensom ock
Herr von Heyne j hvilken dervid utlät sig.
”Förenande mig med Friherre Hjerta,
anser jag så väl Malmö Discont Directeurer
som Ståhle och Kock;, för deras ifrågavarande
bedrägeliga förhållanden, då de inträffade,
må bända alltför lindrigt behandlade.—
En stränghet hade varit varnande då — men
efter Stähles och Kocks redan undergångna
bestraffning, genom ett längre häktande, finnes
intet ändamål att förlänga bysättningsanspråket,
i synnerhet emot Ståhle j som med
många barn lärer sakna all tillgång för deras
försörjande. Det vore värdigare Höglofl.
Utskotten och Rikets Höglofl. Ständer att
icke handla som Domstol — utan som Representanter
af Nationen, hvilken nu så långt
efteråt torde böra glömma det fi amfarna mot
de brottslige och icke med en olycklig, som
har så stor famille, afhandla om en afbetalning
af 5oo R:dr å en så betydlig skuld
som Stähles hvilken uppgår till 1^8,Ifi
R:dr 39 sk. E:co.”
Och skulle uppå ofvannämnde Herrar
Ledamöters begäran desse yttranden bifogas
Stats-Utskottets Betänkanden. 1255
Utskottens Utlåtande till Rikets Högloft
Ständer. — Ut supra.
Ex Protocollo
Fr. Bergstrum,
NrO 237.
Ankom den 18 Junii 1823.
Rikets Högloft Stånders Statsoch
Banco-Utskotts Utlåtande,
! anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående bidrag till
utförande af Hjelmare Canal
och Slussverks ombyggnad, så
vidt den särskildt beträffar det
innevarande år till berörde ändamål
nödige anslag af Allmänna
Medel.
De förenade Stats- och Banco-Utskotten
hafva, genom samtelige Riks-Ståndens Remisser,
fått, till Utlåtandes afgifvande deröfver,
emottaga Kongl. Majrts, den 12 sist—
litine Martil, gifne Nådiga Proposition, angående
bidrag lili utförande af Hjelmare Canal
och Slussverks ombyggnad, och af den
samma funnit, huru som, efter det Rikets
Ständer vid sista Riksdag, med afseende å
Kongl. Majlis då gjorde Nådiga framställning,
om anslag af allmänna medel lill befrämjan
-
12 56 Stats- Utskottets Betänkanden.
de af detta i flere afseeilden nyttiga företag,
för hvars utförande ett särskildt Bolag, ef»
ter af Kongl. Majrts leornad anledning, ge»
liom Actie-teckning bildat sig, beviljat ett
Låne-bidrag härtill af 5o,ooo R:dr B:co år»
ligen, att utgå i Fyra år med tillsammans
200,000 R:dr, samt derjemte förklarat, att
fyllnaden i den såsom erforderlig beräknade
kostnads-surnman borde, genom lemnadt till»
fälle till ny teckning för delaktighet i Bo»
laget, sÖkasl sistnämnde anstallt likväl ej
lemnat något emot ändamålet svarande ut»
slag, enär endast en obetydlig tillökning uti
-Actie-teckningen derigenom blifvit vunnen,
och summan af alla de medel, hvilka sålun»
da på särskildte sätt blifvit för ändamålet
tillgänglige, ändå icke kunnat bringas till
det belopp, hvartill kostnaden i och för ar»
betet blifvit beräknad; hvilket oaktadt, och
då skillnaden emellan den insamlade tillgån»
gen och det beräknade behofvet likväl ej
nppgeck till större belopp, än som möjli»
gen skulle kunnat på Nionde Hufvud-titteln
godtgöras, samt ännu icke aila utsigter an»
sågos hafva upphört till erhållande af ytter»
ligare bidrag, under en förlängd Termin för
Actie-teckningen i Hufvudstaden, Kongl. Maj:t,
under den 22 December 1818, funnit skäl
i Nåder förklara, att, utan hinder af bristen
i den erforderliga kostnads-summan, Slussverkets
ombyggnad, sorn ej tålde uppskof
skulle företagas med redan för handen va»
rande tillgångar; och arbetet i följd häraf
Stats-Utskottets Betänkanden,
blifvit år 1819 börjadt, samt sedermera * efter
för hvarje år fastställd Plan, fortsatt,
med den framgång, att egentlige Canal-arheten,
kunnat under denna tiden verkställas,
till en icke obetydlig del utöfver hvad
arbets-planerne för alla fyra åren upptagit,
med en kostnad, som icke fullt uppgår till
den i samma arbets-Plan påräknade; men
deremot ett högst ofördelagligt resultat funnits
ådagalagdt, genom det speciella kostnads-förslag
öfver återstående arbeten vid
Canal-byggnaden, som det för Canal- och
Sluss-verks- arbetet Octroyerade Bolagets Direction
låtit, efter hällne noggranne undersökningar,
upprätta, i det att samma förslag
utvisar en ganska betydlig skiljaktighet emot
det kostnads-förslag, som 1816 blifvit upprättadt,
och legat till grund för besluten om
företagets påbegynda verkställighet; så att,
i stället för den mindre betydliga brist uti
erforderliga tillgångar, som förut varit i anledning
derutaf antagen, såsom möjlig, att,
utan särdeles känning för det allmänna, genom
disposition af Stats-medel fylla, nu befunnits
att bela återstående arbetet erfordrar
en ytterligare kostnad af 622,267 R:dr,
hvartill Directionen uppgifvit sig endast ega
en tillgång, af 106,000 R:dr, så att sammanlagde
bristen, hvartill all tillgång saknas.
utgör 516,267 R:dr, Då af nämnde
106,000 R:dr likväl endast 60,000 R:dr för
närvarande äro disponibla, men till innevarande
års arbeten erfordras 100,000 R:dr
ia5S Stats-Ut skottets Betänkanden.
har Directionen anhållit om ett tillskott för
innevarande år af 4<>»ooo Ridr, och, jemte
underdånig framställning af detta förhållande
inför Kongl. Majit, ansett sig vara nödsakad,
att öppet förklara, det ringaste anledning
ej vore, att genom Actie-teckningar
kunna bereda ytterligare tillskott; att Statens
biträde följaktligen voro ovillkorligen nödvändigt
om det före tagne arbetet skulle nå
sin fullbordan, och en inre Communication
kunna blifva bibehållen, som i Sekler egt
bestånd och grundlagt beräkningarne för
flere vigtiga näringar, men att Directionen
för detta biträde icke kunde erbjuda någon
säkerhet eller å Bolagets vägnar, utfästa sig
lill återbetalnings-skyldighet af de Summor,
hvarmed Byggnaden måste understödjas, eller
i närvarande stund ens till ränta derå;
och Kongl. Majit har funnit sig, af omsorgen
för bibehållande af en communication
hvars nytta en långlig erfarenhet ådagalagt,
föranlåten att föreslå Riksens Ständer beviljandet
af de summor, som , efter granskning
af beräkningarne öfver återstående arbetskostnader
för fullbordande af Hjelmare Canal
och Slussverk, anses nödiga för byggnadens
skyndsamma och ändamåls enliga utförande.
Likasom förut i afseende på en oförhindrad
utbetalning af de, för Götha Canal-arhetes
oafbrutna fortgång innevarande år erforderliga
medel, finna sig Utskotten nu, af
tidens
Slats-Ut skottets Betänkanden.
lidens fortskyndande, föranlåtna, att, oaktadt
Utskotten, af förut vid särskilde tillfällen
uppgifne grunder, ej trott sig böra
framställa något fullständigt förslag till Rikets
Ständers beslut, i anledning af ofvan
högst berörde nådiga Proposition, förr an
Planen till Allmänna Finance-Regleringen
blifvit Rikets Ständer förelagd, likafullt härigenom
särskildt fästa Rikets Högloll. Ständers
uppmärksamhet uppå det behof af anslag,
som för fortsättningen, enligt stadgad
Plan af arbetena vid Hjelmare Canalen, under
dea nu ingångne arbets-liden, finnes vara
oundvikligt.
Då Rikets Ständer, genom de anslag,
som vid sista Riksdag till detta Canal-arbete
beviljades, kunna anses redan hafva profvat
nödvändigheten af detta arbetes fullbordande,
och det ostridigt skulle föranleda till
både tids utdrägt, och större kostnad på
det hela, örn Directionen nu, sedan proviant
och materialier m. m. för innevarande
års arbeten redan äro anskaffade, skulle, i
brist af medel, nödgas låta den dit beordrade
Arbets-comendering i början af Julii
månad bortgå, och dertill kommer, att
hvad af Rankens vinst, för innevarande år,
finnes odisponeradt, till denna utgift lemnar
öfverflödig tillgång; anse Utskotten sig
böra till Rikets Ständer hemställa: att det
må blifva Banco-styrelsen uppdraget, alt, såsom
bidrag till fullbordande af de till detta
4 Sami. ill. dr
12Öo Stats-Utskottets Betäiikanäen.
års arbets-Plan hörande delar af Hjelmare
Canal och Slussverks ombyggnad, till Canal
Bolagets Direction utbetala en summa af
4o,ooo R:dr B:co; på det sätt Utskotten inliemtat
närmast öfverensstämma med behofVen,
att en fjerdedel deraf tillhanda hålles
Directionen uppå fyra särskilda terminer-,
den irsta uti hvarje af nästinstundande Julii,
Augusti, September och Oclober månader.
Hvilket dock-, tillika med åtskillige
Ledamöters särskildt yttrade meningar, Rikets
Ständers omprölVande 'vördsammeligen underställas.
Stockholm den 17 ■ Junii 1823,
Utdrag af Pro to collet, hållet uti
Rikets Högloft. Stånders Statsoch
Banco-Utskotts Sammanträde
den 17 Junii 1823*
S. D. D nu å nyo föredrogs den Sammansatta
Finance-beredningens, sistlidne gårdag,
på hordet laggde förslag täll utlåtande-,
i anledning af Kong!. Majrts Nådiga Proposition,
angående bidrag till utförande af
Hjelmare Canal och Slussverks ombyggnad,
så vidt den beträffar det, innevarande år, till
berörde ändamål, nödige anslag af Allmänna
medel, hvilket förslag af Utskotten uppå
derom framställd proposition gillades; yttrade
Herr Revisions-Secreteraren Stråhle den,
redan inom Beredningep, anförda skiljaktiga
Stats-ZJtskoltets Betänkanden. 1261
mening» att Herr Revisions-Secreteraren icke
för sin del ansäge det vara lämpligt, att den
särskilda frågan, om ett för detta års arbete
vid Hjelmare Canal och Slussverk nödigt
anslag, underkastades Rikets Ständers pröfning
förr, ån uti ett sammanhang med det
■utlåtande, sorn för öfrigt, i anledning af
Kongl. Maj:ts i fråga varande Nådiga Proposition
i hela sin vidd, borde afgifvas, ernedet
icke skulle vara möjligt, att i denna
preliminaira fråga utlåta sig, utan att äfven
rörande sjelfva lmfvudsaken hafva stadgat
sina tankar; och Herr Handelsmannen Jacob
Linström förklarade, det han för sin del
ansåge en noga efterföljd af stadganderne
för clet år 176g inrättade Bolag, sorn då öfvertagit
anläggningen och underhållet af
Hjelmare Slussverk, och hvilket Bolags skyldigheter
blifvit, jemte rattigheterne, å det
nya Bolaget Öfverflyttade, vara det enda som
nu borde sökas, utan att Staten, hvars tillgångar
icke medgåfvo några bidrag till detta
Canal företag, dermed toge den ringaste annan
befattning»
tJti den af Herr Revisions Secreterare»
Stråhle yttrade tanka, instämde Herr Grosshandlaren
Eckhoff) och skulle dessa skiljaktiga
meningar,uppå bemälde Ledamöters
begäran, uti Utdrag af detta Protocoll, det
till Rikets Ilöglofl. Ständer afgående Betänkandet
vidfogas. År och dag som ofvan.
Ex ProtoCollo
J. M- Spent,
1262 Stats-Utskottets Betänkcinden.
N:o 238-
Ankom den 28 Junii i8a3.
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om
Stats-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens Första
Hufvud-Tittel.
JC.ongL Majit har, uti den Nådiga Proposition,
om Ståts-Verkets tillstånd och behof
i allmänhet, som Kongl. Majit under den
25 sisth Januarii till Riksens Ständers Stats
Utskott aflåtit, jemte öfverlemnande af Kongl.
Stats Contoirets Berättelse, om Stats-Verkets
förvaltning till Inkomster och Utgifter, med
dertill hörande bilagor, till öfverläggning
hos Utskottet, vid den reglering, som Riksens
- Ständers åtgärd tillhörer, framställt
hvad som funnits fordra tilläggning eller
jemnkning i nu varande Stats-anslagen.
De i afseende på Stats-Utgifterne förekommande
behof, eller förändringar, äro uti -  Högstberörde Nådiga Proposition och den
dervid fogade Berättelsen, af Kongl. StatsContoiret
upptagne i den ordning, hvaruti
dessa poster under Riks-Statens särskilde
Hufvud-Tittlar finnas uppförde och Utskottet
får derföre i enahanda ordning afgifva dessutlåtande»
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1263
Vid Riks-Statens Första Hufvud - Tittei,
innefattande Kongl. Hof- och Slotts-Staterne,
förekommer :
1:0 Kongl. Majit har i Nåder till Riksens
Ständer öfverlemnat, att reglera Kongl.
Majis och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Hofhållnings-Summor, på ett sätt, som
öfverensstämmer med Rikets värdig-het och
med de nya utgifter, hvartill förekommande
omständigheter föranleda ; Och inom
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr
Riks - Marskalken m. m. Grefve von Essen,
samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet Riksdagsfullmägtigen
Carl Fredr. Berg väckt
motion, om tillökning i Hans Majit Konungens
Hofhållnings-Summa med 100,000 Ridr
årligen.
Herr Grefve von Essen har andragit,
att sedan han af vederbörande, som ega befattning
med Kongl. Majtis Hofhållning, jemte
dertill hörande detailler, blifvit underrättad,
att det anslag, hvilket af RiksensStänder
till detta vigtiga ändamål är bestämdt,
oagtadt all använd noggranhet, icke
befunnits tillräckligt, Herr Grefven, såsom
Riks-Marskalk och egande, i sådan egenskap,
högsta Styrelsen öfver Konungens Hof, ansett
sin skyldighet vara, att ett sådant förhållande
anmäla och dervid anföra, att, utöfver
det anviste anslaget 320,000 Ridr, en
brist uppkommit af omkring 100,000'Ridr,
hvarföre, enär allt anslag synes äinnadt,
att upfylla det beräknade syftemålet och bi
-
i 264 Ståts-Utskottets Betänkanden*.
behållandet af Kronans anseende,, med hvil-,
ket Statens är så nära förenadt,, vore af ett
stort och allmänt interesse,, Herr Grefven
trott sig böra hemställa, om ej tjenlig utväg
till bristens fyllande må af RiksensStänder
vidtagas och Konungen såmedelst sättas,
i tillfälle, att äfven i detta fall uprättbålla
Rikets värdighet, som Hans Majit, i alla andra
hänseenden, så fullkomligen bevarat £
Och har Riksdags-Fullmägtigen Berg, med
instämmande uti denna motion, såsom ytterligare
skäl till den föreslagne tillökningen
anfört, att Konungens stora och mångfaldiga
utgifter otvifvelagtigt komma att ökas
vid den förändring, som i Hofhållningen
torde ega rum, sedan Riket fått den
glädjen emottaga Hans Kongl Höghet Kronprinsens
utkårade Gemål , icke att förtiga
de kostsamma omsorger, Kongl.. Majit alltid
haft osparde för fromma Stiftelser och välgörande
Inrättninger» under resor inom Fäderneslandet.
.
Stats - Utskottet får i anledning häraf
yttra» att då Chefen för Hans Majit Konungens
Hof anmält, att den till Konungens
Hofhållning anslagne årliga Summa är för
ändamålet otillräcklig, hvilket synes blifva
en oundviklig följd af myntvärdets undergångna
försämring och de Ökade kostnader»
sorn hädanefter uppkomma» af den inom Kongl.
Hofvet förestående glädjefulla förändring »
Utskottet, på dessa och öfrige uti Molionerne
anförde skäl, icke kunnat tveka % att Rik
-
Stats-Vt skottets Betänkanden. 1265.
sens-Ständer skola med välvilja omfatta detta
tillfälle,, att ådagalägga deras underdåniga
vördnad och tillgifvenhet för en älskad Konung
och Utskottet tillstyrker fördenskull
att Hans Maj:t Konungens Hofhållnings-Summ.
a, må. från, nästa års början förökas med.
10.0,000 R:dr och sålunda sammanlagdt komma
att, utgöra 420,000. R:dr Svenskt Banco
årligen..
2:0, Enär den tidpunct snart inträffar,
då, Hans Kongl, Höghet Kron-Prinsen ingår
en förening, somdå den bereder Hans
Kongl: Höghets sällhet och betryggar Svenska
Folkets, framtida, väl, är vigtig och glädjefull
men den förändring,. Hans Kongl.
Höghets Hofhållning derigenom kommer att
undergå,, mäste medföra betydligt ökade
kostnader och förorsaka, att Dess Hofhållnings,
- Summa blifver otillräcklig, lära Riksens.
Högloft, Ständer nu, lika som skedde
vid 1815. års Riksdag, då för dylik händelse
en tillökning med 5o procent bestämdes
uti den Stats-Summa, som för Hans Kongl.
Höghetj. såsom Arf-Prins var anslagen, anvisa
en tillökning, som i ett lika förhållande
motsvarar Hans Kongl, Höghets Hofhållnings-Summa,
i egenskap af Kron-Prins, och
sålunda erbjuda 5o,ooo R:dr ; äfvensom till
bandpenningar för den blifvande Kron-Prinsessan
anvisa en, särskild Summa af 20,000
R:dr. årligen, så att hela anslaget för Deras
Kongl. Högheters Hofhållning blifver 170,000
R:dr j Och som den ökade Hofhållnings-Kost
-
1266 Stats-Utskottets Bétänkanden.
11 aden, redan före della lärer hafva vidtagit,
anser Utskottet sig höra tillstyrka: att det
högre Stats-anslaget må från och med innevarande
års ardra Qvartal utgå ; Yarandes
den dertill för detta år erforderliga Summa,
5a,5oo R;dr; att tillgå af det besparda årliga
Stats anslaget 70,900 R:dr, till Högstsalig
Hennes Maj:t Enke-Drottningen Hedvig Elisabeth
Charlottas Hofhållning.
3:o Uti den Nådiga Propositionen, om
Stats-Verkets tillstånd och behof, har Kongl.
Majit i Nåder tillkännagifvit, att den till
anskaffande af nya Meubler och reparation
af gamla, för alla Kongl. Slotten nu anslaglie
Summa af 5,000 R:dr årligen funnits
alldeles otillräcklig, hvarföre Kongl. Majit,
med tillkännagifvandc, att Riks-MarskalksÄmbetet
föreslagit en tillökning deruti till
ia,ooo Rid r, tifl Stats-Utskottet öfverlemna t,
att vid Stats-regleringen uppgifva ett emot
Beli ofve t i denna del svarande förhöjdt anslag.
Det har visserligen icke undfallit StatsUtskottet,
att den Summa af 5,000 Ridr
ärligen, som först vid i8i5 års Riksdag anvistes
lill anskaffande af nya och reparation
af gamla Meubler, för så väl Kongl. Slottet
i Hufvud-Sladen, som de Kongl. Lust-Slotten,
synes mindre svarande mot ändamålet
i närvarande tidpunct, då prisen på hvad
som för Meubleringen erfordras äro högt upstegrade,
och attj en tillökning i detta anslag
följaktligen är nödvändig; men du af
-
Stcits-Utskottets Betänkanden. 1267
seende mäste liafvas derpå, att Stats-Verkets
tillgångar icke finnas tillräcklige till
fyllande af alla de behof, hvarföre anslag
erfordras, samt en ytterligare tillgång för
ifrågavarande ändamål torde kunna vinnas
genom försäljning af gamla och öfverflödiga
Meubler. har Utskottet ansett sig böra tillstyrka
en tillökning i anslaget med endast
3,ooo R:dr, så att det hädanefter kommer
att årligen utgöra 8,000 R:dr, dermed behofvet
i denna del torde efter hand kunna
fyllas.
4:0 Har Kongl. Stats-Contoiret, uti dess
Berättelse, om Stats-Verkets förvaltning och
tillstånd, angifvit, att till utfodring för 15e>
Hästar vid Kongl. Majrts Hof-Stall är anslaget
2,456 Tunnor 18^ Kappar Hafre,
58,o35 L# Hö, samt 3i,8oo L# Halm; att
Hafran bör in natura levereras från Allmänna
Magazins - Inrättningen, mot Liqvid
med Stats-Verket, hvartill på Titteln är uppfördt
å 3y R:dr för Tunnan, 8,188 R:dr 17
sk. 3 r:st, hvilken ersättnings - Summa icke
varit tillfyllestgörande, utan Allmänna Magazins
- Inrättningen påfört Stats - Verket i
Liqvid för denna utfodrings-Hafra.
år 1817. •— — 12,365. 24.
1818. —• —• i2,35o. 17. 3.
1819. 1—■ ■— 14,434» 5.
1820. •— — 14» 118. 33. 6.
och att hvad sålunda de förflutne åren öfverskjutit
anslags - Summan väl kunnat utgå
af en tilllällig besparing under Titteln; men
1.268) Stats-Ut.skottets JSetänkanden«.
då sådant likväl icke kunde påräknas för;-  bestämda årliga utgifter,, erfordrade förslags-»
anslaget någon tillökning;; äfvensom: en närmare
reglering syntes böra företagas om,
Strå-fouraget, hvaraf Höet levereras in, natura
från åtskilliga; utarrenderade Kungsän-.
gar, en annan del är anvist på Kronans behållne
Ränte --Hö i Stockholms,, Uplands,,
Vestmanlands och Södermanlands Län,, och
fyllnaden upphandlas, på årlig Auction, i
Kongl.. Stats-Contoiret ;■ Varandes Halmen
likaledes anvist till större delen att utgå
in natura utaf Räntegifvare i förenämnde
Län,, och återstoden upphandlas af Kongl,.
Stats-Contoiret,. sorn jemväl axrmält, att,, ge-.
liom de med Kongsgårdarnes Arrenden,, tid
efter annan,, inträffade förändringar,, brist i
den beräknade Hö, qyanti teten för Hof-Stallet
upkommit, samt frågor blifvit af Räntegifvare
väckte om lindring i deras skyldighet
att utgöra dessa persedlar in natura..
Till upptagande i sammanhang härmed
har- Kongl» Maj:t den 28:de nästlidne Maji,,
i Nåder till Stats-Utskottet öfverlemnat en
underdånig skrifvelse, af Kongl.. Majits Befallningshafvande
i Upsala, Stockholms, Vestmanlands
och Södermanlands Län, hvaruti
de; anmält de flera olägenheter och förluster,
sorn åtfölja den, åtskillige Räntegifvare
i förstberörde Län,, åliggande skyldighet, att.
för Kongl. Hof-Stallets behof in natura leverera
deras Ränte-Hö och Halm, samt uppå
anförde skäl, i underdånighet hemställt
S.lats~Utskottets. Betäjikanden.. 1269,
till Nådigt bifall,, det mätte elem tillåtas att
hädanefter }> efter faststäldt Markegångspris ,,
med någon lämplig förhöjning för forselfribeten,
, få lösa: dessa Strå-persedlar med penningar;
Och har Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Stats-Contoiret, uti häröfver afgifvet
underdånigt utlåtande,, upgifvit, att tilli
Hof-Stallets utfodring hittils påräknats af
Kronans behållne Ränte-IIö,. från ::
Upsala Lärn *— 2,868, L&, 14
Stockholms. Län.. —« 3,082.. 9,
Nyköpings Län. — 10,552.. 10..
Vesterås Län.. •—■ 8,420.. 7,
Tillsammans 24,924. L#, —,
Samt för Halm utfodringen Kronans, behållne
Ränte-Halm ifrån::
Upsala Län,. — —- 1,894*
Stockholms, Län.. ■—i,o5o..
Nyköpings Län.. — 5,oo3.
Vesterås. Län., —« •—• 747-
Tillsammaus. 8,694.. Lft,
och att hvad sorn brister 1 utfodringen,, uphandlas
genom offentlig Auction uti Kongl.
Stats-Contoiret,, dertill medel å Stat äro anslagne
med 16 sk, B:co för hvarje Lispund
Ilo, samt 6 Ralr 32 sk. för hvarje Tjog
Halm, beräknadt till 4° per Tjog,
Ränte-höet och Halmen från Nyköpings
Län» levereras, af Räntegifvarne vanligen i
Fehvuarii Månad, till Höladorne på Gorssin
-
1270 Stats-Ut.skottets Betänkanden.
geholras och Ängsholms Hof.Stallängar, samt
från Westerås Län till Kongsöhr, och transporteras
sedermera hit på öppet vatten, genom
Kongl. Hof - Stallets försorg, som till
Transport - Kostnadens bestridande har sig
å stat anslagen en rund Summa af 1,000
R:dr Banco. Ifrån Upsala och Stockholms
Län levereras håde Höet och Halmen, dels
directe vid Hof-Stallet härstädes, dels vid
Stallet i Upsala efter de anvisningar, som
derom från Hof-Stallet meddelas.
Ifrån äldre tider har det varit en del
Räntegifvares i ofvannämnde fyra Län åliggande
skyldighet, att till utfodringen vid
Kongl. Hof-Stallet leverera in natura de af
deras Hemman, efter Jordeboken, utgående
och Kronan beliållne Ränte Stråpersedlar,
dertill deras läge närmare omkring HufvudStaden
utan tvifvel foranledt; då deremot
de öfrige mera aflägse Räntegifvare, så i
desse, som de andre Länen af Riket, hvilke
icke varit med sina Räntor på Landseller
Militiae-Staterne indeldte, fått lösa dessa
Rentepersedlar med penningar efter årlig
Markegång. Att den nu föreslagne förändring
skulle för Räntegifvarne medföra
mycken lindring, emot nu varande förhållande,
hafva Kongl. Kammar-Collegium och
Kongl. Stats-Contoiret ansett vara utom allt
tvifvel, äfven om de skulle finnas benägne
till en förhöjning i Lösningspriset utöfver
årliga Markegången; Men hvarigenom Kongl.
Stats - Contoiret klefve försatt i nödvändig
-
Stats-Utikottets Betänkanden. 1271
lict att, medelst upphandling, anskaffa ett
motsvarande partic Hö och Halm till utfodring
vid Kongl. Hof-Stallet, dertill likväl
erforderliga medel å Stat nu saknas. I anseende
hvartill och då en sådan förändring
hlefve nödig alt i Staten iagtlagas, ej mindre
vid Inkomst-beräkningen, än Ulgifts-anslagens
bestämmande, Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Stats-Contoiret till Kongl.
Majrts Egen Nådiga pröfning hemställt, att
detta ärende måtte till Stals-Utskottet öfverlemnas,
till behandling vid Stats-regleringen,
och i underdånighet tillstyrkt fästad
uppmärksamhet derå, att, då de gångbara
prisen, äfvensom de vid Auctionerne, alltid
äro, och det ofta i betydlig män, högre, än
Markegångs-prisen i allmänhet, och äfven än
det hittils i Staten förslagsvis upptagne upphandlingsvis-pris,
det jemväl blefve nödvändigt,
att sådant vid anslagets bestämmande
observera.
Stats-Utskottet har trott sig böra, i gemenskap
härmed, till åtgärd uplaga ett från
Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet remitteradt
Memorial af Riksdags-Fullmägtigen,
för Snäfringe Härad, af Westerås Län, Olof
Olofsson, deruti han, i anseende till de olägenheter,
som åtfölja den dessa Häradsboer
åliggande skyldighet att leverera RänteHöet
vid Kongsöhr, anmält deras Önskan,
alt få med penningar efter Markegång, eller
heldst med Säd, efter en jemkad proportion,
grundad på 10 eller 20 års erfarenhet, af
-
'i 272 Stats~Utskottets Betänkccnden.
borda sig denna skatt, eller åtminstone att»
såsom skedt ända till år 1812, leverera
Ränte-Höet vid Strömsholm, såsom närmare
Räntegifvarnes Hemman beläget.
Vid flere Riksdagar hafva åtskilligc Riks»
'dags - Fulhnägtige För Allmogen framställt
deras Önskan, att med penningar få lösa det
Ränte-Hö och Halm, sorn <i Upsala, Stockholms,
en del af Södermanlands och Vestmanlands
Län är Kronan förbehållet, och
anslaget till utfodring vid Kongl. Hof-Stallet.
Jemlikt 70 §. i 1766 års Kongl. Resolution
på Allmogens besvär, har den i detta
•ämne då gjorde underdåniga ansökning blifvit
afslägen utur det skäl, att le Vere ringen
in natura grundade sig på den rättighet
Kronan eger att låta dess Ränte-persedlar
förås inom Lag- sagan till det ställe , der
nödvändigheten och Kronans tjenst dem fordrade
; och uti Kongl, Brefvet till Kongl.
Kammar- Collegium och Kongl. Stats-Contoiret
den 19 September 1815. förklarades, ätt,
sorn Rikets Stander, i den af dem vid senare
Riksdagen verkstälde Stats-reglering,
till Fortfarande faststäldt Kronans behållne
Ränte-Hö och Halm, samt med Kongl, Majlis
'oell Kronans höga rätt, likmätigt vidtagne
Författningar, instämde, att in natura affordra
Ränte-persedlarne, i den mån Kronan
vöre af dem i behof. Kongl. Maj:t så mycket
mindre kunde befria Allmogen från utgörande
in natura af det ärliga Ränte-Höet
och Halmen till Kongl. Hof*S tallet, som su«
'Stat s-^Vt skottets JJetänkanden. 12 7 3
•dant skulle föranleda till en betydlig ■ <oc'h
•opåräknad tillökning i Stats - Verkets å Stat
■upptagne och beräknade ‘utgifter för 'detta
behof»
Af så val detta, sorn 'enligt hvad StatsUtskottet
öfver denna fråga vid sista Riksdag
sig yttrade, synes väl, alt Rån tegif värne
icke ega någon bestämd rättighet till deli
sökte befrielsen från Ränte Strå-persedlarnes
utgörande in natura ; trien en sådan
‘skyldighet är ganska 'olika tryckande, dels
i förhållande till större, eller mindre Fodertillgång,
de skattlagde Hemmanen ega, dels
•och isynnerhet till deras mer och mindre
aflägsna läge ifrån levererings-stället. Ätt
söka undanrödja denna 'olikhet och i möjligaste
måtto jemna de skättdragandes bördor,
anser Stats-Utskottet vara en pligt, och
då delta synes i förevarande fall kunna
■åstadkommas, utan egentliga olägenheter, samt
med ringa upoffring å Stats-Verkets sida,
tror Utskottet sig så mycket heldre böra
tillstyrka, att de Räntegifvare i Upsala,
Stockholms, Södermanlands och Westmanlands
Län, sorn hi t tils in natura levererat
de deras Hemman ålagde Hö och Malm-räntor
antingen till Kongl. Hof-Stallet i Hafivud-Staden
eller för Hofi-Stallets räkning på
a n viste ställen, måga hädanefter derifrån
befrias och derföre erlägga Lösen efter Mackegångs-pris,
sorn Utskottet tror sig finna
anledning, att det med Kongl. Majrts Nådiga
önskan skulle öfverensstämma, då Kongl»
1274 Stats-Utskottets Betänkanden.
Maj:t lill Utskottets åtgärd öfverlcmnat
Landshöfdingarnes underdåniga hemställan
om denna befrielse, och något verkligt hinder
i verkställigheten ej hör möta, utan denne
del af Kongl. Hof-Stallets behof likaval
nu kunna genom uphandling på Auction fyllas,
som den förut varande brist i utfodringen,
dels af Halm till ofvan upgifne qvantitet,
dels af det Hö, som Hof-Stallet frångått,
genom Sundbyholms Kongsgårds utarrendering,
utgörande 1,800 Pund, och de
4,333 pund, sorn varit påräknade från Wendtliolms
Hof Stall-äng, men nu mera icke kunna
derifrån erhållas, sedan Riksens Hö'glofl.
Ständer, under innevarande Riksdag, beslutit,
att denna Äng skall emot viss årlig afgift i
Spanmål utarrenderas; Och lära RiksensStänder
i Underdånighet anhålla, att Kongl.
Majit, efter vederbörandes hörande i Nåder
täckes bestämma den forse! ersättning, som
Räntegifvarne kunna finnas böra, jemte Lösen
efter Markegång, till Stats-Verkct erlägga.
Under förutsättning, att Riksens Högloft.
Ständer gilla detta förslag och äfven bifalla,
att Kongl. Hof-Stallets förut bestämde behof
af IIÖ och Halm , till den del som icke
genom Arrenden ingår, äfvensom Hafren,
hvilken hittils ifrån Kongl. Allmänna Magazins
- Inrättningen till ett ganska högt pris
erhållits, må genom Kongl. Stats-Contoirets
försorg anskaffas, förmedelst upphandling på
offent
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 12^5
offentlig Auctionj har Stats-Ulskottet skolat
föreslå följande reglering, med Kongl. HofStallets
- Utfodrings - Stat, till nästa Riksdag,
nemligen:
Till Kongl. Hof-Stallets utfodring erfordras
58,o35 L:j£ Hö, hvaraf efter afdrag
för Sundbyholms och Yendtholms Hof-Stallängar,
25,3oi L# utgöra Arrende-Hö., som
nu, likasom tillförene, uppföras i Staten å 5f
sk. per L# till ■— •— •—• 2,811. 10. 8.
Fjdlnaden i Höanslaget, som
nu mera skulle komma att årligen
upphandlas, utgör 32,734,
Ltt och utföres förslagsvis, likasom
hittils, till 16 sk. Kg.
med —• — — — •— 10,911. iC. *—
Till upphandling af Halm-behofvet,
3i,8oo Lg, upptages nu
likasom tillförene, ett förslagspris
af 6j- R:dr Tjoget, hvarje
Tjog till 40 Lff räknadt — 5,3oo. ■<—> -—1
Samt till uppköp af 2,456
Tunnor, i8| Kappar Hafre,
jemväl förslagsvis till 4 R-dr
per Tunna — •— *—> — 9,826. i3. 9.
Tillsammans 28,848.40. 5.
Tillgång härtill finnes uti förra anslaget
till Ränte - Höets och Halmens Transporterande
•— -—• — •— 1,000. ■—• *—
Det i Staten utförda värdet
å Arrende - Höet >—< — 3,492. 32. ■—
Transport 4>493- 3a. -—
4 Sami. a Jff. 8 2
1276 Stats-Utskottets Betänkande»,
Transport, 4>492* 32.—
Anslaget till upphandling
af Hö. — — •—- —• —* Sög.
Dilo till upphandling af
Halm. — — — — — 3,851. — —
Dito till uppköp af Hafre». 8,188. 17. 3,
Samt väldet af Ränte-'
Höet och Halmen, sora hittils
levererats in natura, men härefter
skulle komma att lösas
med Penningar och öka inkomsten
af behållna Ordinarie-Räntan,
samt sålunda vid
slutliga Stats-regleringen uppföras
och beräknas bland
Stats-Verkets Inkomster, utgörande
för 24,924 L# Hö,
å 16 sk. *— -— *— — 8,3o8. *— —
8,694 ld£ eller 217
Tjog Halm å 6 f R:dr •—. 1,44.0- —
Tillhopa 26,848. 1. 3,
Och lärer den uppkommande bristen
2,000 R:dr 3q sk. 2 r:st, egentligen härrörande
från Sundbyholms och Veiidlholms
Kongsän gars Arrendens ingående bland StatsVerkets
inkomster, få med nytt anslag beläckas.
Med detta Stats anslag förmodar Utskottet,
att Kongl. Hof-Stallets Utfodring skall
kunna besörjas ; Likväl lära Riksens Högloft.
Ständer tillåta, att, hvad derutöfver möjligen
kan erfordras, må till nästa Riksdag be*
Stats-Utskottets Betänkanden. *29.7
Stridas af Öfverskotts-medlen, dit deli blifvande
forsellönen deremot skulle komma att
ingå, och soln prisell på Hö, Halm och Hafre
äro föränderliga, hvarigenom besparing
det eila året och brist deremot, ett annat,
uti anslaget troligen skall uppkomma, hemställer
Utskottet, att de ett år uppkommande
besparingar på detta förslagsanslag måga
få till ett annat år reserveras, för att
användas till betäckande af den brist, sorn.
deruti kali ega rum.
5:o Någon särskild och ny reglering,
hvartill Kongl. Stats-Contoiret, uti dess Berättelse,
gifvit anledning, med de på delina
Hufvud-Tittel befintlige aine Stater, nemligen
till Slottets Police-, Lys- och Renhållning,
m. m., samt till Ved och Kol-upphandling
för de Kongl. Hofven, kan Stats-Utskottet
så mycket mindre tillstyrka, sorn dessa
Stater vid 1817 och 1818 årens Riksdag
undergingo deli reglering, behofvet påkallade,
utan lära de böra förblifva oförändrade.
6:0 Jemväl har Kongl. Majrt, såsom hörande
till regleringen af Staterne under Första
Hufvud-Titteln, i Nåder gifvit tillkänna,
att, genom de af Riksens Ständer vid sista
Riksdag bestämda anslag för Drottningholms
och Uiriksdahls Kongl. Lust-Slott, och sedan
alla för det närvarande möjliga indragningar
och besparingar vid Lönings- oah
Utgifts-Staterne derstädes blifvit vidtagne,
samt i öfrigt en bättre hushållning och säkrare
controll öfver medlens användande an»
t 2^8 Stats-Utskottets T> et änkan elen.
befalld, möjlighet upkommit, att småningom
tunna behörigen iståndsätta dessa Lust-Slott
och dem sedermera underhålla; men att, eliuru
enahanda åtgärder äro vidtagne i afseende
på Haga, Strömsholms och Gripsholms
Slott, de nu anviste underhålls-Summorne
för sistnämnde Slott, särdeles den
för Haga, upgående endast till 2,000 R:dr,
likväl funnits allt mer och mer otillräckliga,
så att blott en del af nödvändiga reparationer
å Byggnaderne kunnat hvarje år utföras,
hvilket, då alla Bristfälligheter ej i
lid blifvit botade, hastigt ökat dem, och
förorsakar större kostnad för deras förbättrande.
Behörige uppgifter så väl om kostnaderne
till nödige reparationer å dessa
Slott, som i hvad mån de samma kunnat
besörjas, äfvensom öfver det årliga användandet
i öfrigt af Anslags-Summorne, har
Kongl. Maj;t i Nåder låtit till Stats-Utskottet
öfverlemna ; Och då dessa utvisade, att
all möjlig hushållning med de anslagne medlen
varit iagttagen samt att tillökningen för
framtiden af behofvet påkallas, har Kongl.
Maj:t ,yttrat den förmodan, att Riksens-Ständer
icke undandraga sig, att anslå livad för
dessa vackra Lust-Slotts vidmngthållande erfordras.
Hvad nu först Haga Kongl. Lust-Slott
beträffar, så bör Stats-Utskottet upplysa,
att, då Riksens Ständer, uti underdånig
skrifvelse, af den 14 Martii 1S10, öfverlemnade
nyttjande rätten deraf med alla till
-
Siats-Utskottets Betänkan(len. io.ntj
hörigheter, Lägenheten Frescati derunder
äfven begripen, till Kongl. Maj:t, att efter
Eget Nådigt godtfinnande begagna, anmälte
Riksens Ständer tillika, att de till Slottets
underhållande, samt nödig BetjeningsAflönande
anslagit en årlig Summa af 5,000
R:dr. Enligt de Utskottet meddelade handlingar
skall detta anslag vara högst otillräckligt,
och till ett fullkomligt iståndsättande
af alla Byggnader vid Kongl. Slottet
erfordrqs 12,124 B:dr 4i sk. 10 r:st., hvilka
likväl kunde anslås att successive utgå
med hälften, eller en tredjedel örn året;
hvarförutan en tillökning i Stats-anslaget med
i,5oo R:dr årligen skulle vara oundgängligen
nödig, och dermed, jemte Arrendet af
Frescati, samt de tillfälliga inkomster, som
af Trädgården blefve att påräkna, skulle,
så väl Byggnaderne, som alla öfrige anläggningar
i Parken, kunna fullkomligen! underhållas.
Den årliga Stats-Summa, jemte nyssberorde
tillgångar, hafva jemväl såsom upplyst
blifvit, i det närmaste motsvarat behofvet,
intilldess, genom anstäld Landtmätare
förrättning, 100 Tunneland 4 Kappland jord
blifvit Lägenheten Frescati frånskiljde, samt
återlagde till Kongl. Djurgården, derifrån de
funnits hafva blifvit, för längre, tid tillbaka,
orätt abalienerade, och Slotts-styrelsen jemväl
förlorat rättigheten att, mot vanligt gage
af härvarande Arbets-Commenderingar, erhålla
nödigt arbets-biträde tili gångars un
-
]j280 Stats-lJtskottets Betänkanden»
derhållancle, Höbergning och öfrige i Parten
förefallande arbeten, derigenom erforderliga
Dagsverken nu måste mot dryg Dagspenning
anskaffas.
Vid sådant förhållande och då medgifvas
bör» att Haga Kongl, Lust-Slotts vackra
och beqväma läge nära Hufvud-Staden, hvilket
gör det mera tjenligt» att af elen Kongl»
Familjen oftare besökas, än något af de öfrige
Kongl. Lust-Slatteu, synes bestämma
dess företräde till det bidrag af allmänna
medel» som för Kongl. Lust-Slottets behöriga
underhållande oundgängeligen erfordras
och Stats-Verkets tillgångar kunna medgifva,
bär Utskottet trodt sig böra tillstyrka»
att den hittills bestridde underhålls-summa
3,000 R:dr må intill nästa Riksdag förböjas
till 3,ooo ll:dr om året; hvilket Utskottet
anser böra blifva för ändamålet tillräckligt;
men skulle någon mindre betydlig brist möjligen
uppstå» lärer Kongl. Maj:t utan tvifvel
i Nåder täckas till dess fyllande anslå nödige
medel af andra tillgångar, heldst genom
de Haga frånskiljde 100 Tunneland jord,
hvars afkastning förut lemnat tillgång för betäckande
af sådan brist, en ökad inkomst
tillflutit Kongl. Djurgården, hvilken, enligt
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse af
den x8 November 1809, är till Kongl. Maj:ts
enskilda disposition öfverlemnad. Men något
särskildt anslag till reparations-kostnadernes
bestridande kan Utskottet icke föreslå,
i anseende till Stats-Verkets knappa till
-
Stats-Ut skottets Betänkanden. 1281
gångar, utan hemställer, att Riksens Ständer
måga hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att till gångarnes underhållande i
Parken och Höbergning, m. m. », det må tillåtas
Ståthållaren att nu, som tillförene, begagna
Kronans Manskap emot vanlig aflöning,
samt att. Kongl. Majit må i Nåder tillåta
den Summa, sorn för Lust-Slottets reparation
erfordras, af Extra Utgifts-medlen
förskjuta, emot successiv ersättning af den för
detta Lust-Slott anslagne årliga Stats-summan,
hvilken Utskottet förmodar, skall lill
en sådan ersättning lemna tillgång, lieldst en
del af förefallande utgifter, som genom, det
af Utskottet föreslagne sätt skulle förminskas
,. höra kunna bestridas med inkomsten
af Trädgården och den del af Frescati, sorn
ännu är Haga tillhörig, samt nuvarande Ståthållares
kända nit förvissar, att all möjlig
hushållning varder iagttagen..
Beträffande dernäst Gripsholms Kongl.
Lust-Slott,. så inhemtas af Riksens Ständers
underdåniga, skrifvelse, den 1 April 1818, i
anledning af Kongl. Majits Nådiga Proposition,
angående Statens reglerande för Betjeningen
vid Slottet med dervarande Djurgård,
hvartill särskilde i Noder förordnade
Commitlerade, som haft sig uppdraget,, att fö~-  reslå en förbättrad hushållning derstädes,
författat förslag, att Riksens Ständer till Slottsoch
Djurgårds - Betjeningens aflöning samt
Byggnadernes underhåll anslogo:
1282 Stats-Utskottets B et änkai iden.
Af livad i den förra Staten fanns uppfördt,
indelte
33: 16.
och af det Contanta anslaget . 1,466: 32.
eller tillsammans is5oo: —
samt för Öfrigt de genom Committerades reglering
uppkomne Arrenden för DjurgårdsInspectors-Bostället
och Rudfisket, tillsammans
i5o R:dr, Arrendet för egorne 81 Tunlior
Spannmål och erforderligt qvantum Ved
å Kungsgårdens skog, hvilka tillgångar , utan
någon speciel Stat, upplåtos att efter Kongl.
Maj :ts Kådiga förordnande för hehofven användas;
och hemstälde Riksens Ständer i underdånighet,
huruvida det skulle anses lämpligt,
, att Djurgården vid Gripsholm måtte
upphöra och dervarande Rådjuren Hyttas till
den vid Hufvudstaden belägne Djurgård, hvarmedelst
uti tillgångarne vid Gripsholm nppkomme
en Besparing, sora kunde användas
till förökande af den för Slottets och öfrige
Byggnadernes samt MenBlers och Inventariers
underhållande Beräknade Summa, f)o3
R:dr 16 sk.; hvarförutan Riksens Stäxider
Beviljade afskrifning af de 4,noo R:dr, som
af Öfverskotten på Stats-Verkets inkomster
Blifvit förskjutne, till nödvändiga förbättringar
å Slottet.
De Utskottet nu lillstälde handlingar
åda galäga, att Betydlige reparationer Blifvit
å Slottet verkstälde, dels för det särskildta
anslag, hvarföre Riksens Ständer vid
sista Riksdag Beviljade afskrifning, dels för
de medel Kongl. Majit Behagat dertill alivi
-
Ståts-Utskottets Be lank anden. ia83
sa, antingen af egne tillgångar eller af det
årliga Stats-anslaget, samt att sistberörde
anslag nu mera blifvit så disponeradt, att
endast en mindre andel deraf till reparationer
erhållits, hvarföre är uppgifvet att erfordras
en tillökning i Stats-anslaget af 5oo
R:dr årligen, samt derförutan för en gång
till reparations-kostnader 1,759 R:dr 4° sk»
4 rist; men enär, såsom anfördt är, Riksens
Ständer, då Staten för Gripsholms Slott
vid senaste Riksdag reglerades, uppå totala
anslaget anviste 8o3 R:dr 16 sk. årligen till
Slottets reparation och underhåll, samt, enligt
Ståthållarens uppgift, hehofvet skulle
kunna afhjelpas, om dispositionen skedde i
öfverenstämmelse med berörde anvisning;
så anser Stats-Utskottet något tillökt årligt
Slats-anslag härtill icke höra komma i fråga,
utan lära Riksens Ständer till Kongl. Maj:t
frambära den underdåniga önskan, att förenämnde
8o3 R:dr 16 sk. måga till de dermed
afsedde ändamål disponeras, samt förnya
den vid sista Riksdag gjorde underdåniga
hemställan, om Djurgårdens vid Gripsholm
upphörande, derigenom ytterligare
tillgång kunde beredas till Slottets underhåll
och meublering.
Något extra reparations-anslag för en
gång kan Utskottet icke heller tillstyrka, utan
förmodar, i anledning så väl af anförde förhållande,
sora af Ståthållarens kända drift
oell kloka hushållning, att erforderlig tillgång
derförutan skall utfinnas; och anser
.1384 Stats-Utskottets B et ärik emden.
Utskottet ytterligare tillgång till Gripsholms
underhållande derigenom kunna beredas, om
nödige Meubler blifva ditflyttade utaf de för
Kongl, Slottet i Ilufvud-Staden icke behöflige,
samt när de nu gällande Contract, om
någre, under Kungsgården lydande Lagen-,
beter, löpa till ända, fördelaktigare villkor
och större inkomster Kungsgården beredas;
hvarom Riksens Ständer lära hos Kongl..
Maj:t göra underdånig framställning.
Enligt de i Nåder meddelte handlingarne,
skulle för Strömsholms Kongl. Lust-Slotts
underhåll erfordras, dels tillökning i den
årliga underhålls-summan, med 4>°00 R;dr
dels ett anslag af 89,500 R:.dr för en gång,
att till reparationer och nybyggnader användas,
och finnes jemväl, att till Beljeniugens
Löner, Slotts-Trädgårdarnes underhållande,
Byggnader och Reparationer, Ved till eldning
för Rummens och Meublernes conservation
m. nr. är på Stat anslaget årligen 67
Tunnor Spannmål, och 1,466 R:dr 18 sk.
8 r:st i Penningar, utom hvad af Allmänna
Indragnings-Staten till Löner och Pensioner
utgår.
Då nu sålunda medel för d,e oundgängligaste
kostnaderne till vidmagthållandet af
Strömsholms Kongl. Lust-Slott och Byggnader
äro anslagne, samt Statens tillgångar för
närvarande, och i anseende till de mångå
och dryga behof, som för öfrigt nu förekommit,
icke medgifva det årliga anslagets
okände, kan Utskottet ej tillstyrka, att nå
-
Sta ts- Ut skottets Betänkanden. i285,
gro medel dertill anvisas, utan lära Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, det täck-,
tes Kongl, Maj:t i Nåder anbefalla de redan
g i Ine tillgångarnes användande på ett sätt,
som närmast uppfyller ändamålet,
I afseende på den uppgifne erforderliga
Summan till reparationers verkställande,
så har, af nyss anförde skäl, Utskottet icke
kunnat föreslå bifall till en så betydlig anvisning
; men då deribland förekommer, dels
oundvikeliga förbättringar, som böra skyndsamt
verkställas, dels sådane,hvilkas uraktlåtande
skulle inom korrt lid förorsaka Statsverket
mångdubblad kostnad, har Utskottet
trott, det borde nödige medel dertill
anslås och deremot all fråga om egentliga
nybyggnader och embellissementer till en
annan tid uppskjutas, utgörande, enligt det
upprättade kostnads-förslaget, hvad som kan
till denna angelägna beskaffenhet hänföras.
1:0 Till Jordflyttning och planering vid
Syd-Östra Strandmuren . . 206:24* ">
2:0 För iståndsättandet af Sydvestra
Canal Stranden . . 56o;— -
5:o Till nya fenster i Slottet
med förutsättande, att de oskadade
Rutorne samt beslagen användas
1,590:28.5*
4:o Då Gudstjenst hvar tredje
Söndag förrättas i Slottet och
Orgel-Verket för bristfällighet icke
kan begagnas, anses för dess iståndsättande
böra beslås , . . 200; *—< -
1286 Stats-Utskottcts JBetänkanden.
5:o Till inköp af någre smärre
oundgänglige byggnader vid
Vaktmästare-Bostället samt till reparationer
derstädes . . . 442:4^- 7-
Hvarigenom alltså de medel, som Utskottet
ansett böra till de vid Strömsholm nödige
ansedde förbättringar anslås, utgöra en rund
Summa af 3,oooR:dr, dem Utskottet torde
få beräkna vid den generella Stats-regleringen.
Likmätigt förslaget, skulle jemväl erfordras:
till uppförande af en ny Köksbyggnad
12,918 R:dr 28 sk., arne nya Promenad-Broars
anläggning af gjutet jern, till 12,400 R:dr,
men i fall de finge förfärdigas af Träd endast
3,o36 R:dr 42 sk., nybyggnad af ett
Spruthus 200 R:dr 4 sk. och ett Orangerie
6,000 R:dr, samt till Meublers inköp och
reparation 4>°oo R:dr, för hvilka utgifter
Utskottet, såsom ofvanberördt är, anser sig
icke böra tillstyrka något särskildt anslag,
hvarvid, angående Köksbj^ggnåden, jemväl
förekommer, att Handlingarne icke upplysa,
huruvida den gamla Köksbyggningen är
alldeles obrukbar, och det ej är att förmoda,
att något Hof kommer en längre tid att
vid Strömsholm sig uppehålla, samt, i afseende
på det uppgifne behofvet för inköp
och reparation af Meubler, Utskottet nu föreslagit
förhöjning i den Summa, som är
auvist till inköp och förbättring af Meubler
yid Kongl. Slottet i Hufvudstadcn och de
Stats-Utskottets Betävkanden. 12.87
Kongl. Lnst-SIotten, hvarigenom de angelägnaste
behofven, i detta hänseende, höra
hunna fyllas.
7:0 Slutligen förekommer vid denna Hufvud-Tiltel,
att, som Stats-regleringen vid sista
Riksdagen var fullbordad, då Hennes
Maj:t Enke-Drottningen, Hedvig Elisabeth
Charlotta, den 20 Junii 1818 afled, Riksens
Ständer, uti underdånig skrifvelse, den 17
påföljande Julii, förklarade, att, sedan, utaf
den för Hennes Majit uppförde årliga underhålls-summa,
70,900 R:dr, afgått det till
Pensioner för Hennes Majlts Hof-Stat anslagne
belopp 16,666 R:dr 32 sk., skulle återstoden
från år 1819 och intill påföljande
Riksdag ingå och beräknas bland Stats-Verkets
Öfverskott, i följd hvaraf hela anslagssumman
blifvit under Hufvud-Titteln qvarstående;
och då häraf blifver en följd, att,
såsom Kongl. Stats-Contoiret, uti dess underdåniga
Berättelse, om Stats-Verkets förvaltning
och tillstånd, föreslagit, Pensions-beloppet,
som nu mera blifvit minskadt bör på
Allmänna Indragnings-Staten uppföras, dertill
denna Stat, genom inträffad afgång sedan
sista Riksdag, lem nar tillgång; så blifva
berörde 70,900 R:dr desponible för. de
anslag som nu kunna beviljas.
Detta allt varder till Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande vördsamligen hemslälldt.
Stockholm den 7 Junti i8a3.
3288 Stals-Utskoltets J>e lia i k amiette
NrO 239,
Antom den 28 Junii 1823.
Utlåtande, angående Stats-regleringen
, i hvad den rörer
Riks - Statens Andra HufvudTituL
XJ"ti
Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Stats-Utskottet, om Stats-Yerkets tillstånd och
Lehöf i afseende på Riks-Statens Andra Hufvud-Titul,
derunder Civile- och Lalidt-Staterne
förekomma, har Kongl. Majit:
ilo Äskat medelst anslående på Ordiliaire
Stat för aflöning och Expenser till en
ny Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge* hvarom
Stats-Utskottet inhemtat, att Kongl.
Maj:t, sorn heslutit inrättandet af en ny HofRätt
i Christianstad, uti Nådigt Bref till Dess
och Rikets Stats-Contoir, af den 27 October
1820, förordnat, att bemälde Hof-Rätt, hvars
befattning skulle vidtaga den 4 Julii i 821 *
kominé att bestå af en President, arneHofRätts-Råd
och 4 Assessorer samt såsom nödig
Betjening erhålla en Secreterare, en adVocat-Fiscal,
2:ne Fiscaler, Bille Notarier,
en Actuarie, Sine Caneellister, en Vaktmästare
och arne Hof-Rättsposter; att Lönerne
för dessa Ämbets- och Tjenstemän samt Betjening
Loide utgå i likhet med hvad för
Stats-Utskottets Tle t änkan den. 1289
fleras vederlikar i Götha Höf-Rätt är anslaget,
med det undantag, att Actuarielis Löil
komme att blifva lika med den, som för eli
sådan Tjensteman i Svea Hof-Rätt är bestämd
, samt att de aine Fiscalerne borde
hvardera åtnjuta Lön» i likhet med NotarieLönen
i Götha Hof-Rätt, hvaremot de a:ne
yngste Notärierne, i den nya Hof-Rätten, egde
att åtnjuta det Lönelopp, som förut vore
för Fisealer anslaget» och komme Ljuspenningar
att bestås Hof-Rättens Ledamöter och
Betjening, efter hvad Författningarne, stadga»
samt expence-medel för Hof-Rätten, efter behof
att utgå; hvarförutan Kongl. Majit i anledning
af Advocat-Fiscalens i Götha HofRätt,
Lagman Hedenst jernäs anmälda ansökning,
om ersättning för förlorade Sportler,
Väl funnit honom någon bestämd rättighet
dertill icke ega, men dock, i anseende
till förekomne särskilda omständigheter-,
tillagt honom, så länge han berörde Advocat-Fiseals
tjenst innehafver, en årlig gratification
af 5oo R:dr B:eo. Under den aldra
November samma år har Kolig], Majit derefter,
vid nådig pröfning af frågan örn erfordeliga
medel till aflöning och öfriga Utgifter
för den nya Hof-Rätten, ehuru» enligt
hvad Koljgl. Stats-Conloiret underdånigst
upplyst, uti dess deli ioide föregångne
April i ämnet afgifne Utlåtande, någre betyd
lige besparingar å Riks-Statens Andra
Hufvud-Titui för tillfället ej voro att påräkna,
likväl» under öfvervägande deraf att
1290 Slat s-Ut skot tets Betcinkanden.
denna IIof-Rätt först vid medlet af år 1821
lomme att sättas i verksamhet, samt att under
tiden och framdeles större tillgång å berörde
Besparingar möjligen kunde inträffa,
i Nåder förordnat, att de årliga utgifter, som
enligt blifvande Stat för den nya IIof-Rätten
erfordrades, skulle lills vidare utgå af
Besparingarne å Riks-Statens Andra HufvudTitul,
och att i händelse tillgång derå skulle
brista, Stats-Contoiret egde göra underdånig
anmälan, då Kongl. Majit ville i Nåder besluta
om ytterligare medel för ifrågavarande
utgifter; utgörande dessa utgifter, enligt
upprättad och af Kongl. Maj:t i Nåder faststäld
Stat, 11,389 Jbdr 44 s^* 10 r:st> derunder
begripne 12.54 Tunnor Spannemål samt
533 R:dr 16 sk. Hushyres-medel, hvilka,
jemte hvad som erfordrats till Skrifmaterialiers
uppköp och expenser, hittills blifvit
bestridde af Andra Hufvud-Titulns besparingar.
Huruvida nyssberörde, till aflöningar och
Hushyra erforderliga belopp skola på ordinär
Stat, under Andra Hufvud-Tituln, uppföras,
lärer finnas beroende af det beslut
Riksens Höglofl. Ständer meddela, öfver
Stats- och Lag-JJtskottens den gide nästl.
Maji särskildt gifne yttrande, i anledning af
Herr Jac. Lindströms motion, om indragning
af den nya Hof-Ratten öfver Skåne och
Blekinge samt komma att vid Riks Statens
upprättande iagttagas; äfvensom utgången
häraf
Stats-Vtskottets Betänkande11. 1291
häraf synes böra bestämma huruvida den
Sportel-ersättning, som i Nåder blifvit Lagmannen
Hedenstjerna bevilljad, må uppföras
på allmänna Indragnings-Staten för att
derifrån utgå, så länge lian Advocat Fiscals-tjensten
i Kongl. Gotha Hof-Piätt innehafver.
2:0 Uppförande på Staten af 2:ne Protocolls
Secreterare och 2:ne Cancellist-löner
vid Kongl. Maj:ts Justitiae-Revisions-Exped/
tion, samt Lön för Secreteraren vid Justities
Cancellers Ämbetet. Härom får Stats-Utskottet
upplysa, att Riksens Ständer, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss, på Justi
tiae-Cancellerens underdåniga hemställan, om
behofvet af tillökte nya Löner åt Nedre Justitia:
Revisions Expeditionens Stat, uti underdånig
skrifvelse af den i3 Junii 1818,
angående Riks-Statens Andra Hufvud-Tituls
reglering, yttrade, att ehuru Riksens Ständer
uti de flere framstälde frågor, om nya
Löners anslående, funnit sig böra antaga såsom
allmän grund, att Staten ej må ytterligare
belastas med en sådan tillökning, enär
en allmän reglering af Civile Ämbets- och
Tjenstemanna-Corpserne vore i fråga, att med
första utarbetas, hvarvid i ett sammanhang
kunde pröfvas, genom hvilka indragningar 1
vissa delar må beredas möjlighet för tillökningar
i andra, hvilka likväl Riksens Ständer
, med afseende på den större angelägenheten
af tillökning i Tjenstemgnna-persona4
Sami, 2 B, b 3
1292 Stats-Utskottets Bctänkancléfi.
len vid Justitia; Revisionen hos Kongl. Maj:'t
i underdånighet anhålla, alt Kongl. Maj:t
måtte i Nåder täckas af de på ard ra Hufvud-TituIn
först blifvande Besparingsmedel
låta anslå nya Löner på Justi tias RevisionsExpeditionens
Stat för arne Protocolls-Secreterare,
2:ne Cancellister och en Secreterare
hos Justitiae Caiicelleren.
Under öfverläggning härom hafva olika
meningar blifvit yttrade och, vid anstäld
Votering, arne Stånd stadnät emot två sålunda,
att 2:ne Stånd beslutat följande utlåtande:
Hvad
nu angår frågan om nya Löner
för arne Protocolls - Secreterare och 2:ne
Cancellister inom Justitiae Fördelningen äf
Kongl. Majrts Cancellie; så enär de derstädes
förut hestådde Löner för endast 2:116
Protocolls-Seereterare och 4 Cancellister synas
i förhållande till der förekommande gÖromåls
beskaffenhet och mängd, vara otillräckelige
och icke mot ändamålet svarande,
hvarföre ock Kongl. Majrt i Nåder pröfvat
dessa tillökta Löner behöflige och Riksens
Ständer erkändt ett undantag härvid böra
ega rum, fränden antagne allmänna grund,
att inga nya Löneanslag bevilja, innan den
förestående allmänna regleringen af Civila
Ämbets- och Tjenstemanna Corpserne blifvit
utarbetad och förekomme till pröfning,
hafva 2:ne Stånd ansett sig häraf desto heldre
föranledde att tillstyrka uppförande på
Stat af a:ne Protocolls - Secreterare och arne
Stats- Utskottets Betänkanden. I2o3
Cancellist-Löner inom Justitiae Revisions-Expedition,
uppgående tillsammans till 1785
R:dr x6 slt.> derunder begripne 198, Tunnor
Spannemål, som deli förändrade reglering
med Styrelse-Verken, hvarom fråga Länge
varit, och dertill Förslag nu är under granskning,
af ett särskildt Utskott, icke lärer föranleda
till minskning i göromåleii och Personalen
inom denna del af Kongl. Maj:ts
Cancelli , sorn med Justitiae ärender har beskattning»
Beträffande
deremot Lön för en Secreterare
vid Justitiae-Cancellers Ämbetet, hafva
samma Uine Stånd icke kunnat alise den vara
af hehofvet lika påkallad, som de Fyra
nyssnämde/heldst Juslitias-Caiicelleren alt tillförene,
ända till sisth Riksdag icke anmält
hellof af annat biträde än den Cancellist, sorn
till tjenstgöring hos honom är anstäld, och
Secreterare-1 jens ten, ehuru sedermera tillsatt,
nu åter eli längre tid varit vacant; hvarföre
de trott sig icke hora tillstyrka något särskildt
anslag dertill, utan lärer Kongl. Majrt,
så vida Tjensten icke skulle finnas kunna,
såsom mindre nödvändig, upphöra, i Wäder
täckas anvisa aflÖningen att utgå af a:dra
Hufvud-Titulus Besparingar. Deremot hafva
de 2:ne andra Stånden ansett att aflöningen
för alla dessa Tjenstemän må, likasom
hittills, intill nästa Riksdag utgå afBeSparingarne
på Riks-Statens aldra HufvudTitul
; och får Utskottet desse hegge olika
,1294 Stats-Utskottets Betänkanden.
meningar lios Riksens Högloft. Ständer vördsammeligen
anmäla.
3:o Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref af den 3 Augusti 1819, i anseende till
vidlyftigheten af de 2:ne Domsagor hvaruti
Helsingeland var indeldt samt till undvikande
af de kostnader, som i följd deraf voro
oundvikliga, för en särskild Brottmåls Domare,
behagat förordna, att Norra och Södra
Helsinglands Domsagor, skulle, efter den delning
vederbörande föreslagit, utgöra 3:ne
Domsagor, under namn af Norra, Vestra
och Södra Helsinglands Domsagor, äfvensom,
till beredande af ett lämpligt bidrag till en
tarflig utkomst för den blifvande Häradshöfdingen
i den sålunda inrättade Helsinglands
Vestra Domsaga, i Nåder tillagt honom
en Extra Lön af 75 R:dr i contant och
10 R:dr till Boställs-penningar årligen, hvaremot
den tillsatte särskilde Brottmåls-Domaren
i Helsingland lomme att indragas;
Så har Kongl. Maj:t, som under den 1 Maji
samma år beslutit, att Vesterbottens Domsaga
skulle till 2:ne fördelas, uti Nådigt Bref
af den 3i påföljde December förordnat verkställigheten
af denna delning, med undantag
af Arvidsjaurs, Arjeplaugs, Lycksele och
Åsele Lappmarker, dem förre innehafvaren
af Vesterbottens Domsaga, Häradshöfdingen
Furtenbach, skulle under sin återstående
tjenstetid få bibehålla tillika med Häradshöfdinge
- Lönen och Boställs - penningarne,
samt beslutit att g:ne Extra Löner al 76 R:dr
Stats-Utskottets Bctänkanclen. 12g5
hvardera skulle disponeras till Vesterbottens
2:ne Häradshöfdinge - Beställningar, hvaremot,
då Häradshöfdingen Furtenbach, från
tjensten afgår, hans nu innehafvande Lön
komme att till Statsverket indragas. I följd
af allt detta har Kongl. Maj:t fordrat uppförande
på Stat, af Löner och Boställspenningar,
för de inrättade nja Häradshöfdinge-Tjensterne
; Och som klyfning al omförmälde
Domsagor, såsom ofvanberördt är,
af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvats nödvändig
och tillskyndar Staten föga ökade kostnader,
enär eljest oundvikliga utgifter till Brottsmals
- Domare deremot nu känna besparas,
samt den ifrågastälde aflöningen öfverensstämmer
med hvad som i allmänhet bestås
Tjenstemän af denna egenskap; så har Statsutskottet
skolat tillstyrka till uppförande på
Ordinarie Staten, under 2:dra Hufvud-Tituln,
utöfver hvad förut finnes anslaget, för en
Häradshöfding i Helsingland 75 R:dr i Lön
och 10 R:dr i Boställs-penningar samt enahanda
belopp för en Häradshöfding i Westerbotten,
hvarförutan skulle komma att på
allmänna Indragnings-Staten upptagas Lön
och Boslällspenningar för en Häradshöfding
med 85 R:dr, att vid Häradshöfdingen Furtenbachs
afgång indragas.
4:0 Likaledes hafva till uppförande på
Stat blifvit uppgifne arfvoden till Hof-Cancellers-Ämbetets
Ombud vid Boktryckerierne i
Riket, efter särskilda Nådiga förordnanden
och Kongl. Brefvet ftf den 22 Maji 1819.
I2q6 Stals- Ut skottets Betänkanäen.
Dessa Ombud, som med föranledande af 4
§. uti Tryckfrihets-Förordningen, den 16
Julii 1812, blifvit förordnade, för att vid
Boktryckerierne i Landsorterne vaka.öfver
denna Förordnings efterlefnad, ii ro för närvarande
26, hvaraf a3 åtnjuta 5o- och 3:ue
66 R:dr 32 sk. Brco hvardera årligen,
hvilka Arfvoden , utgörande tillsammans
i,35o R:dr, blifvit utbetalte af 2tdra Hufvud-Titulns
Besparingar till Hof-CancellersÄmbetets
disposition. Och sorn de iiro för-.
Underlige, anser Stats-Utskottet det mindre
lämpligt, att dem på Ordinarie Stat .upptaga*.
Utan lära de få anvisas att utgå af Allmänna
Indragnings-Staten.
5:o Innehåller Kongl. Maj:.ls Nådiga Proposition
framställning, om behofvet af anslag
på Sundhets - Coilegii Stät, med U12
R:dr årligen till Underhålls-kostnad för 12
Barnmörske-Lärlingarf och uti den Berättelse
soni Korigl. Stats-Contoiret i underdånighet
afgifvit, till grund för den Nådiga Propositionen,
vid hvilken den blifvit bilagd*
är anmäldt, att Kongl. Sundhets-Collegii Stat
fordrär reglering i följd af Kongl. Brefvet
den 8 December 1821, samt att, enligt hvad.
Kongl. Majrts förnyade Nådiga In.strue tion
för Provincial-Läkarne i Riket af den i3:de
Juhii 1822 innehåller, anslaget under 8:de
Hufvud - Tituln till döda Kroppars Besigtning,
m, nii bör till denna Titul öfverföras,
och erfordeligen förhöjas.
Hvad 1111 angar dét äskade anslaget af
Stats- Utskottets Betänkariden, i
1112 R:dr för 12 Barnraorske-Lärlingars underhåll
; så enär icke kan sättas i fråga nyttan
och fördelarne af denna kundskaps spridande
samt vigten, deraf att verkligt skicklige
Personer danas och Blifva att tillgå i
Landsorterne, på det Allmogen måtte med
förtroende kunna begagna deras biträde, lära
Riksens Höglofl. Ständer finna skäligt, att
detta anslag nu varder på Midicinal Staten
upptaget; men hvarvid likväl det vilkor synes
böra fästas, att vid Lärlingars antagande synnerligt
afseende göres å dem, sorn af menigheter
på Landet blifva Läroinrättningen
tillsände,, emedan det är att förmoda att desse
skola efter återkomsten, till sin hemort snarare
och med mera tillförsigt tillitas, än andra
för orten fremmande Personer, ehuru
möjligen egande fullkomlig skicklighet.
Angående åter regleringen af Kongl.
Sund lie ts-Collegii Stat ; så har Kongl. Maj:t,
i anledning af Kongl. Collegii derom gjorde
underdåniga hemställan, uti Kådigt Bref af
den 8 December 1821, förordnat, att 2:ne
Assessors-Löner skulle vid inträffande ledighet
indragas och dessa Löner användas till
förbättring af åtskilliga Collegii Tjenstemäns
och Betjente» Lönevilkor. Härigenom bär
Kongl. Sundhets-Collegii Stat till dess totala
belopp icke undergått hvarken minskning
eller tillökning, men kommer att hädanefter
innehålla Löner endast för 4 Assessorer istället
för att förut 6 sådane bestodos, hvaremot
följande erhålla tillökning uti deras
3 2<)8 Stats-Ulskottets Betänkanden.
förra Löner, nemi. Ombudsmannen i oo R:dr,
derunder begripne 55 Tunnor Spannmål, Actuarien
7\ R:ar 38 sk. 5 r:st, med 8 Tunnor
Spannmål, Yakt-Betjeningen tillsammans
$06 R:dr 32 sk. med 28. Tunnor Spannmål,
hvarjemte en ny Cancellist-Lön tillkommer
med 326 R:dr 82 sk., derunder begripne a5
Tunnor Spannmål; och hemställer Stats-Utskottet
till Riksens Ilöglofl. Ständer, omjicke
denna af Kongl. Maja i Kader beslutna förändring
må få i Staten iagttagas.
6:0 För öfrigt bär Siats-Utskottet ansett
sig böra föreslå, att såsom Kongl. StatsContoiret,
uti dess Berättelse örn Statsverkets
Förvaltning och Lillatåud, hemstält, anslagit
på Riks-Statens 8:.de JIufvud-Titul till döda
kroppars besigtning m, m, må Lill Medicinal
Staten öfverffyttas, såsom enligt sitt föremål
dit egentligen hörande; och som dess 1111
varande belopp 3oo E:dr funnits för ändamålet
alldeles otillräckligt, så anser Utskottet
alt en tillökning deruti, svarande emot
behofvet, bör beviljas samt tillstyrker derföre
alt härtill må ä Stat uppföras 3ooo Rrdr,
Derföxutan förekommer vid MedicinalStaten,
alt om Riksens Höglofl. Ständer bifalla
Utskottets, under denna dag, afgifhe
särskildta yttrande öfver Herr P. Cederschöhls
motion, om indragning lif de vid 1810 års
Riksdag anslagne 5ooo R;dr till Stipendier,
för sådane Ynglingar, sorn ämnade blifva
Prester och tillika ville förskaffa sig nödige
iusigter uti Läkare och Chirurgiske Velén
-
Stats-Utskottets Betänkanden. i ?.g<j
skaperne, blifver enligt Utskottets Förslag,
detta anslag minskadt till 2000 R:dr.
Till medhjelpare för Provincial-Medici,
vid förrättningar pro tempore, då antingen
en Provincial-Medicus dör, sjuknar eller för
ålder tarfvar biträde eller då biträde pröfvas
nödigt, i anseende till nppkomne Farsoter,
har hittills blifvit bestådt Löner för 8
sådane medhjelpare med 77 R;dr 37 sk. 4
r:st och derunder begripne 8 Tunnor Spannmål
för hvardera; men som tillfälle till Läkare-biträde
nu mera icke bör kunna saknas,
sedan Bataillons-Läkare vid alla Regementen
blifvit anställde, samt, i anledning
af Kongl. Maj:ts derom afgifne Nådiga Proposition
och flere särskilde Motioner vid
denna Riksdag, föreslaget blifvit, att ytterligare
Provincial-Läkare, utom de redan bestådde,
måga få antagas och aflöning fördem
å Medicinal-Staten uppföras, anser Stats-Utskottet
nämnde Medhjelpare-Löner , tillsammans
utgörande 622 R:dr 10 sk. 8 r:st, med
derunder beräknade 64 Tunnor Spannmål
desLo heldre kunna indragas, som om vid
något tillfälle en Provincial-Medicus skulle
behöfva biträde vid Läkare-vården, tillgång
till den mindre betydliga Utgift sådant kan
medföra, icke bör kunna saknas på andra
för Medicinal-Verket anvista anslag.
Likaledes livad angår de på Medicinal.
Staten förslagsvis och emot redovisning uppförde
8000 R:dr, till kostnader vid Farsoters
och Smittosaruma Sjukdomars botande
i,3oo Ståts-Utskottets Ii et än kan den.
samt fria Medicamenter för fattiga Sjuka,,
hvarunder tillika begripes Curhuset i Vadstena
samt hvad förut särskildt varit bestådt
till Ambulatoriske Curlms i Provincerne; så
emedan Vadstena Curhus bör kunna underhållas
af den i Länet inflytande Curhus-Afgiften
och behofvet af bidrag till Ambulatoriska
Curhus i Provincerne jemväl upphöra,
genom de tillgångar denna Afgift lemnar,
tillstyrker Utskottet, ali berörde Stats-anslag
nsA med 2000 R:dr förminskas och således
härefter fortfara att utgå med endast 6000
jl.dr; äfvensom af de 10,000 R:dr» sorn Riksens
Ständer, enligt deras Underdåniga skrifvelse
afden i/y April 1810, för Rikets Medicinalverk
ytterligare beviljat och stäldt
lili Kongl. Maj,,ts Nådiga disposition nu mera,
sedan särskildt anslag blifvit tillstyrkt
för Veterinair-Inrättningen och MedicinalSSaten
erhållit en efter närvarande förhållanden
mera lämpad reglering, synes kunna
indragas ej allenast de 3,322 R;dr i3 sk. 4
r:st. sorn på berörde anslag finnes odisponeradt,
utan äfven de på samma anslag an viste
266 R:dr 32 sk. hvilka enligt Kongl. Brefvet
den 2i OeLober 1818, blifvit Assessoren
i Kongl. Sundhets - Collegium Doctor
Carlander tillagde, såsom LÖnefyllnad, så
länge A.ssessoren Doctor Hartman mae häfver
Ordinarie Assessors Lön efter gamla
Staten till enahanda belopp, då återstående
Siats-Anslaget blifver 6,411 R:dr 2 sk. 8 1 :st.
inell hvaremot Assessoreu Hartman bör af
Stats-Utskottets Betänkanden. i3or
I allmänna Indragnings - Staten uppbära dess
I in nelia Ivan de 266, Ridr 32 sk, och Assesso--  I ren Carlander sålunda komma i åtnjutande.
I af hela Ordinarie Assessors-Lönen.
I 7:0 Så val Kongl. Majit uti dess NådiI
ga Proposition soln Kongl. Stats-Contoiret,
| uti den dervid fogade Berättelsen, liar yrI
kat uppförande på Stat af tillökt Sportel
' ersättning, sorn medelst Kongl. Brefvet den
»Q Junii 1812, blifvit Cancelli ExpeditioI
nernes Tjensteman i Nåder tillagd, med 691
i R;dr 8 sk. och biLtils af 2;dra Hufvud-Til
tulns Besparingar utgått; men som dessa er-.
sättningar böra upphöra med inneliafvarens
I afgång, anser Utskottet dem icke af egenskap
ji att kunna på Ordinarie Stat uppföras, utan
fj heldre böra tillhöra Allmänna indragnings|
Staten; och skall fördenskull afgifva utlåtanI
de huruvida de kunna till uppförande på
; sistnämnde Titul föreslås, då Utskottet komjmer
att öfver berörde Utgifts-Titul sig yttra.
8:0 Hvad angår den af Kongl, Majit
i Nåder proponerade ersättning till åtskillige
Tjenstemän i Norrbottens Län, förde
under deras indelta Löner förlorade Ilemmans-Räntor,
genom sista fredsslutet med
Ryssland, så fordras härvid ingen särskild
åtgärd, emedan berörde Indelningar äro till
deras Kronovärde till fidla beloppet förut
uppförde på Stat och den erforderliga ersättningen
utgår af Kronans odisponerade Ilem|mans-räntor
i orten ; hvilket vid förslagets
Upprättande öfver Inkomst-Titlarne väl ej
i3o2 Ståts-Utskottets Betänkande;
blifvit observeradt, men likväl i afseende tilli
ersättningens obetydlighet ej har något vä-1
säntligt inflytande på den förslagsvis 1 ,ördal
inkomst-beräkningen. I
g‘o För Landshöfdingen i Christianstads!
Län har Kongl. Maj:t i Nåder äskat Löne-1
fyllnad; eller skiljnaden emellan 2s5o Rrdrl
och hvarje års Markegångspris å 5oo Tun-i
lior Spannmål, i anledning hvaraf Stats-Ut-B
skottet inhemtat, att Riksens Ständ. vidi'
i8i5 års Riksdag beslutit att Landsl öfdi |
gen i Christianstads Län skulle förs; ttas i!f
lika Lönevilkor, som Landshöfdingen i B
kinge Län innehade, i öfverensstämmelse
hvarmed Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref
den 19 Julii i8i5, förordnat att i - -  rörde Spannmåls - belopp, hälften Råg t
hälften Korn, skulle tills vidare i penning y
utgå efter Länets markegång. Och som fös]
detta ändamål en motsvarande minskning!
uti Inkomst-beräkningen blifvit iagttagenj
och de ifrågavarande 5oo Tunnor Spannmål
härefter komma att under den anordnade
Kronobonden inbegripas, så erfordras härtill
icke något särskildt anslag, utan komma
deremot de för detta ändamål hittills pp'
förde 2,25o R:dr att indragas.
10:0 Likaledes hav Kongl. Majit 1 Nåder
omförmält, att Lönefyllnad fordrädes
för Landt-Räntmästaren i Götheborgs oell
Bohus Län, som enligt Stat har 80 Tunnor
Spannmål på Lön, utan att de äro indold ta
men att likväl denna utgift borde komma
Stats-Utskottets Betunkanden. i3o3
under särskild pröfning, i sammanhang med
den allmänna reglering af Landt-Ränteriernes
Lönings-vilkor, som Kongl. Majit till
Stats-Utskottet skulle öfverlemna.
Enligt Länets Stat har Landt-Räntemästaren
i Götheborgs och Bohus Län å Lön
sig anslagne 80 Tunnor Spannmål, hvilka
likväl ej finnas indelclta, utan utgå från
Magazins - Inrättningens förråd, mot ersättning
af Stats-Verket. Vid Förslagets
upprättande öfver Inkomst-Titlarne är tillgång
härtill afsatt-af Stats-Verkets behållne
Spannmål, hvarigenom afsiglen med den
Nådiga propositionen är vunnen.
11:0 I anledning af Kongl. Majits Nådiga
framställning, 0111 behofvet af anslag tili
aflöning för Provisoriska Länsstyrelsen på
Öland, hittills bestridd af den genom Utmarksdelningen
derstädes tillkomue Spannmål,
får Stats-Utskottet upplysa, att den
Spannmål af 1,018 Tunnor, som genom Utmarksdelningarne
på Öland, Stats-verket årligen
tillflyter, blifvit beräknad bland Statens
ordinarie Inkomster; och som Riksens
Höglofl. Ständer bifallit Utskottets tillstyrkande
af den i3 sisth Februarii, om underdånig
hemställan hos Kongl. Majit, att den
Provisoriska Länsstyrelssen må upphöra med
1824 års utgång, så erfordras dertill icke
något anslag å Stat, utan lära de 458 Tunnor
Spannmål, som utgöra berörde Läns
Styrelses aflöning för nästa år, få anvisas pä
blifvande öfverskotta Stats-Verkets Inkomster.
l3o4 Stats-Utskottets Betimhinden.
12:0 Jemte det Kongl. Ma j: t i Nå de t
äskat Löne-fyllnad för Krono-Länsnlanneu
i Degerforss, af Vesterbottens Lii 11, bar Kongl,
Stats-Contoiret, uti dess underdåniga Berättelse,
anmält-, att mindre betydliga förän'dringar
förekomma vid en del La 11 ds-Stater
, bestående uti någre tillkomne Kronooch
Vak (.-Betjente samt Lön-tillökning för
en del andre, i följd al Kongl. Maj:ts tid
efter annan derom gifne Nådiga förordnanden,
men hvaremot, sedan Residence-hus
blifvit inköpte för en del Landshöfdingar,
Hushyre-änslag besparas, sorn lemna motsvarande
tillgång.
I anledning häraf har Stats-Utskottet
skolat upplysa, att sedan genom Kongl. Brefvet
den 18 April 1812 vilkoren för Länsmännen
i Riket blifvit i så måtto förbättrade,
få 4° Ihdr, i stället för den mindre Lön de
åtnjutit , och Länsmännens Löner i Vesterbottens
Län, efter förvandling uppgingo endast
till 29 R:dr 32 sk., men de borde försättas
i lika vilkor med deras vederlikar, så
biföll Kongl. Majit, genom Nådigt Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, af deli 17 Januarii
1815: att intill dess lämpliga Boställen för
Länsmännen i Vesterbottens Län kunde föreslås,
samma Tjenstemän, hvilka hafva Indelde
Hemmailsräntor i Lön, skulle vid hvarje
års slut uppbära skiljnaden emellan 4°
R:dr i Contant, och hvad den indeldte Lönen,
med förvandling efter årliga Markegån»
Stats-Utskottets Betänkanden. i3o!>
■gen utgjort, samt beloppet deraf anordnas
'och utbetalas af Besparingarne på Riks-Statens
Andra IIufvud-Titul; hvarjemte Kongl.
Maj:t lemnade Nådig tillåtelse, alt Länsmannen
i Degerforss Socken, som dittills tjent
utan Lön, skulle af berörde Hufvud-Tiluls
Besparingar få uppbära 4° R-*dr i årlig Lön ;
och hvarefter Kongl. Majrt den 22 September
1818 förklarat, att soln både billighet
och rättvisa fordrade, att Länsmannen i Degerforss
försattes i samma LÖnings-vilkor
med sine vederlikar, han skulle från sistberörde
års början tillgodonjuta enahanda Löntillökning,
sorn de öfrige Länsmännen vid
1815 års Riksdag tillädes, att utgå af andra
Hufvud-Titulns Besparingar, derifrån han ock
sedermera åtnjutit 70 R:dr årligen med derunder
beräknade 7 Tunnor Spannmål eller
ett lika belopp, som vid i8i5 års Riksdag,
genom den Allmänna Lönförbätlringen för
Rikets penninge-Löntagande Civile Ämbetsoch
Tjenstemän, beviljades de Länsmän som
innehade endast Contante Löner.
Vid detta förhållande och enär en dylik
aflöning, som till sin egenskap är beständig,
bör tillhöra Ordinarie-Staten och icke
af tillfällige Besparingar bero, bär Utskottet
ansett sig böra tillstyrka uppförande på Andra
Hufvud-Titulns Stat af Lön för en Länsman
i Degerforss med 70 R:dr Contant oell
derunder begripne 7 Tunnor Spanmål, samt
den Lönefyllnad till '= 4o R:dr, soni blifvit
de öfrige 7 Länsmännen i Vesterbottens
l3oG St a /s- Uesko tiris lietänkanden.
Län beviljad, utgörande tillsammans a53
R:dr 16 sk. a r:st. men hvilket senare anslag
likväl kommer att förminskas och besparas
i den mån Boställen kunna blifva
dem tilldeldte.
Utskottet har derjemte med nödig uppmärksamhet
granskat samtliga Landt-Staterne
och dervid funnit åtskilliga utgifter böra
lill utgående af Ordinarie Stats-anslaget uppföras,
—• hvaremot andre nu Staten påförde
kostnader kunna derifrån uteslutas, sedan
de redan upphört.
Härunder har Utskottet inhemtat, att
Kongl. Maj:t, uppå Landshöfdingens i Kronobergs
Län underdåniga anmälan, af otillräckligheten
för Fångvården i Vexiö af der
på Stat bestådde endast en Vaktmästare och
en Vakt-knekt, uti nådigt Bref .af den 21
November 1821, gifvit Kongl. Stats-Contoiret
tillkänna, att enär den af Landshöfdingen
begärde tillökning af en Fångvakt-kneckt
syntes både behöfvas och böra utan uppskof
vidtaga, då Fångforslings-tourens förändring
i så måtto, att transporten åt Södra Fästningarne
sker genom Vexiö, vidtagit, Kongl.
Maj:t funnit skäligt bifalla, att Lön för en
Fångvakt-knekt i Kronobergs Län, skulle,
till lika belopp som i allmänhet bestås för
Fång-knektar med 58 R:dr 16 sk. och derunder
beräknade 6 Tunnor Spannmål, med förhöjning
efter Riks-Markegångspris, afBesparingarne
på Andra Hufyud-Tituln utgå; hvarjemte
-
Sta ts- Ut skot tets Betänk anden- i3oj
jemte Kongl. Maj:t, i anseende lill anmäldt
Lehöf af tillökning uti Vakt-harlarnes antal
vid Linkopings Slotts-häkte, enligt Nådigt
Lief af den 21 Maji 1822, tillåtit att 2:ne
Vakt-knektar utöfver det vid Slotts-häktet
förut Lestädde antal, skulle få antagas
emot ett arfvode af 5 R:dr 16 sk. Banco i
månaden för hvardera, att af Andra Hufvud-Titulns
Besparingar utgå. Och som
Kongl. Maj:t sålunda i Nåder profvat behofvet
af dessa tillökta Vakt-knektar, tillstyrker
Siats-Utskottet, att Löner för en Vaktknekt
i Kronobergs och aine i Östergöthlands
Län må på ordinarie Staten uppföras,
till enahanda belopp, som finnes bestådt de
derstädes förut varande Vaktkarlar, eller —
58 R:dr 16 sk. med derunder begripne 6 Tunnor
Spannmål för hvardera.
Enligt Nådigt Bref till Kongl. Stats-Contoiret
af den 5 Augusti 1817 och 24 November
1818, har Kongl. Majrt funnit nödvändigt,
att i Skaraborgs Läll tillöka der varande
Krono-Länsmännens antal med fyra;
nemligen i Valla Tingslag af Vadsbo Härad
samt Barne, Gudhems och Kinne Härader
och i brist af Boställen, att för dem anslå,
i Nåder tillagt hvardera en årlig Lön af 4o
R:dr, som hittills af Andra Hufvud-Titulns
Besparingar utgått med tillsammans i6oR.*dr
om året; hvilket belopp Stats-Utskottet föreslår
må i Staten få uppföras.
4 Hu/nl, 2 Bi 84
!j3o8 Stats-Utskottets Betänkaridén.
Likaledes liar Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af den 3o November 1819 förklarat sig
hafva funnit det vara af högsta vigt förhandhafvande!
af ordning, inom det vidsträckta
Länsmans Districtet i Jemtlands Län, sorn
utgjordes af Brunflo Tingslag med Östersunds
Stad, att en särskild Länsman Liefve
antagen för den del deraf, sorn utgöres af
Östersunds Stad samt Brunflo och Marieby
Socknar, och fördenskull i nåder tillåtit att
denna Länsman skulle af Andra Ilufvud-Titulns
Besparingar erhålla en Extra Lön af
4o R:dr årligen; och tillstyrker Stats-Utskottet
att detta Lön-belopp må å Stat upptagas.
Sedan Lands-Ge valdigern Ahlström i
Jönköpings Län, som på Indragnings-Staten
för Länet årligen njutit 00 R:dr indeldt Lön
samt 10 R:dr Contant, med döden afgält
samt anmäld blifvit nödvändigheten för bestridande
af de göromål, som tillhört denna
Landt-Stats-Betjent, att ännu en Enspännare,
utom deli förut på Länets Stat uppförde,
finge antagas, med lika Lön söm för
denne och Cancelli-Vaktmästaren blifvit anslagen;
så har Kongl. Majit uti Nådigt Bref
till Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats »Conto! ret, af den 10 Junii 1817, bifallit,
att en Enspännare, utom den förut varande,
finge i Jönköpings Län antagas, med
lika Lön eller 70- R:dr med derunder inbegripne
7 Tunnor Spannmål och aflonirigen
utgå af Besparingarne på Riks-Statens Ån
-
Stats-Utskottets Bctänkanden. i3o(j
dra Hufvud-Titul; sedan denna tillökte Enspännare
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder för
nödig ansedd, liar Utskottet trott sig böra
föreslå, att deli till vanligt belopp beviljade
Lönen må på ordinarie Staten erhålla anslag.
Uppå Landshöfdingens i Kronobergs Län
gjorda underdåniga anmälan, hurusom vid
flere tillfällen olägenheter inträffat derigenom,
att ieke någon Skarprättare på Stat,
för Länet funnits, utan en sådan måst vid
förefallande executioner reqvireras från andra
Län, hvilket icke allenast medfört betydlig
kostnad för Kronan, utan ock förorsakat
att Skarprättareii icke alltid kunnat
Vara tillstädes den dag då exeeutionen skolat
ske och hvartill ny dag alltså måst utsättas,
har Kongl. Maj:t enligt Nådigt Bref
till Kongl. Stats-Contoiret, af den 3i November
1821, bifallit att en Skarprättare-Lön»
till det belopp af 16 R:dr, sorn i Stat är faststäld,
skulle utgå af Besparingarne under Andra
Hufvud-Tituln intill följande Riksdag,
då Kongl. Maj:t, med afseende så väl å angelägenheten
att Löner varda anslagne och
å Stat uppförde för Skarprättare i ofvannämnde
och de öfriga Län, der sådane saknas,
som å nödvändigheten att deras för
längre tid sedan bestämde och ännu oförbättrade
Löningsvilkor efter varupris och
penninge-värde närmare lämpas och regleras,
ville dessa ämnen i sammanhang med
Stats-regleringea till Riksens Ständer framställa.
i3io Stats-Utskottets Setänkanden.
Af de i Kongl. Stats-Contoiret tillgänglige
handlingar har harvid inhemtats, att,
då Löner för Skarprättare icke finnas på Stat
anslagne, i 8 Län, och vid förefallande Executioner
Skarprättare fördenskull mast från
andra Län reqvireras, har sådant medfört
dryg kostnad för Stats-verket till Skjuts och
Tractamente, ofta öfverstigände Lönebeloppet
för en sådan person, samt verkat uppehåll
i executionernes skyndsamma verkställande;
och enär Skarprättare höra finnas i
alla Län, samt den aflöning af 16 R:dr om
året, som Kongl. Maj:t i Nåder heviljat fören
Skarprättare i Kronobergs Län, i förhållande
till varuprisen och myntvärdet icke
kan sägas vara högre, än som billigen kan
fordras och genom den besparing uti Reseoch
Tractaments-kostnader, som derigenom
vinnes, blifver i det närmaste ersatt, anser
Stats-Utskottet sig böra tillstyrka uppförande
på Stat af Loner för 8 Skarprättare i de
Län der sådane saknas, med 16 R:dr för
hvardera, samt att, för att vinna en rättvis
likhet i denna aflöning, Skarprättare-Lönerne
i de .öfrige Länen, med undantag af Gefleborgs
Län, hvarest bestås 12 R:dr indeldt,
måga till enahanda belopp eller 16 R:dr fu
förhöjas, hvartill erfordras 5y R:dr, så att
hela det tillökta anslaget, som för detta ändamål
skulle på Stat anvisas, blifver i85-R:dr.
l ill Hushyra för Landshöfding^ Ämbetets
i Kronobergs Län Ämbetsrum, har,
utom de förut dertill å Stat uppförde 106
Stuts-Utskottets Betänkanden. i3ii
R:dr 32 sk., Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref
af den 28 Julii 1813 tillåtit, att af andra
Hufvud-Titulns Besparingar skulle bestås ytterligare
erforderliga i33 R:dr 16 sL, och
enligt Kongl. Brefvet den 16 Januarii 1822
äro till hyra för Provincé Landtmäterie-Gontoirets
i Kopparbergs Lån rum, beviljade
25 R:dr, utöfver de redan å Stat bestådde
^5 R:dr; och enär dessa tillökningar, i följd
af tidernes förändrade förhållanden, funnits
oundgängligen nödige, lära de få på Andra
Hufvud-Titulns ordinarie Stats anslag anvisas.
Deremot böra följande på Staten uppförde
utgifter, som nu mera icke cga rum,
derifrån uteslutas, nemligen:
De för en Färjekarl vid Elfkarleby beståddc
2 Tunnor Kronotionde Spannmål,
hvilka, sedan Bro blifvit öfver Elfven uppförd,
i stället för den förut varande Färjan,
enligt Kongl. Brefvet den 23 April 1822
skola indragas.
Kongl. Majit har väl genom Nådigt Bref
af den 6 Julii 1815 förordnat, att den, Landshöfdingen
i Södermanlands Län förut bestådde
Hushyra, 25o R:dr årligen, skulle samlas
till Fond för reparationer å det till Landshöfdinge
residencc inköpta bus i Nyköping;
men enär, enligt författningarne, de, som
bebo Kronans hus, hafva den skyldighet sig
ålagd att bekosta smärre reparationer, samt
dessutom på Riks-Statens 8:de IIufvud-Titul
medel finnas anviste till underhåll af Kronans
Hus och Byggnader i Laudsorterne,
l3i2 Stats-Utskottets B et änkan den.
anser Utskottet berörde anslag af 200 Btdr
böra indragas.
De enligt Kongl,. Brefvet den 19 Auigust!
1818 ansi agne 60 B;dr tili byra för
Landtmäteri-Contoiret i Calmar nu synas,
böra från Staten uteslutas, sedan, lili FortificatiöUs-huset
i Calmar nödige rum dertill,
blifvit upplåtne.
Likaledes komma följande Ilushyres-an-,
slag att indragas och upphöra, sedan Lands-.
böfdnrge-Pvesidence-lms blifvit inköpte:,
I G otida nds Län . , , 333: 16.
Blekinge Län • . . 383: 16.
Christianstads Län , 16G: 3a.
Vermlands Län . . 47°' —
och Vesterbottens Län , 200: •—
Uppå Ölands Läns Stat linnas 3:ne planterings
Uagvaktare-Löner , uppförde med tillsammans
25o R:dr; men sorn dessa VaklBetjente
synas nu mera öfverflödiga sedan
Ölands Utmarker blifvit delade, så tillstyrker
Utskottet att berörde Löner måga från
Andra Hufvud-Titnln öfverflyttas till Allmänna
Indragnings-Staten, för att vid nu varande
innehafvares afgång indragas.
Slutligen kommer alt från Staten uteslutas
de 5oo B:: dr, som varit anslagne fölen
Intendent öfver Sillfisket i Götheborgs
och Bohus Län, men hvilken tjenst, såsom
nu mera öfverflödig, Kongl. Maj:t genom
Kådigt Bref, al den 23 Maji 1821 befallt
skulle indragas, äfvensom de 28 sk, hvilka
Stats-Utskottets Betcinkanden. i3i3
varit åboerne å Kronohemmanet Haga tillliigde
för liden stada af vattuflöde.
i3:o Angående vidare den af Kongl.
Majit uti dess nådiga proposition omförmälle
tillökning i Post-Verkets Lönings-Stat,
liar Utskottet inhemta!, att sedan Kongl, Majit
vid sisth . Riksdag; i Nåder låtit tillställa då
varande Siats-Utskott åtskilliga handlingar
angående Öfver-Post-Directionens För slag, till;
reglering af Post-verkets aflönings-Stat, med
vissa Lön-belopps uppförande på Stat, förbättring
i åtskillige Löner, nya Löners och
förmåners tilldelande, men deremot någon
indragning af förut bestådda arfvoden, hvilka
förändringar och tillökningar skulle erfordra
en Summa af 276.4 Rldrj så hafva
Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 29 Maji 1818 anmält, att då Stats-Ut-.
skottet före remissens ankomst fulländat
Stats-regleringen och uppgifvit den summa,
som i följd deraf funnits behöflig för Statsverkets
Utgifter, att af allmänna Bevillningen
utgå, hade Riksens Ständer icke kunnat
å Stat uppföra det belopp, som fö r andri ngar.
ne i Post-Statens aflöning skulle medtaga
; mea emedan denna1 reglering redan i
vissa delar blifvit af Kongl. Majit profvad
och syntes nödig för Postverks-Inrättningens
behöriga underhållande, öfverlemnade Riksens
Ständer tili Kongl. Majlis Nådiga åtgärd
att af Besparingar under Andra Ifufvud-Tituln
eller Allmänna Indragnings-Staten
låta bestrida den härtill åtgående ökade
1314 Stats- Utskottets Betänkanden.
utgift intill nästa Riksdag, då beloppet kunde
vara i sin ordning å Stat uppförd t.
Kongl. Maj:t har i anledning häraf, enligt
Nådigt Bref af den 2.3 .J anuarii 181 g, beslutit
följande tillökningar och förändringar
uti Post-Staten, nemligen
l'Vid
Stockholms Post-Contoir.
Könförhöjning för en Vaktmästare vid
Post-Kammar-Contoiret, från Co till ro5R:dr
nied 11 Tunnor Spannmål derunder. Likaledes
för 4 Brefdragare ifrån 33 R:dr i6sk,
till 58 R:dr 16 sk., med derunder beräknade
G Tunnor Spannmål hvardera; och för
en Fribrefs-Skrifvare 6G R:dr 3a sk. utan
Span n mål s-ber äk ning,
II ve tian da Posl- Con t oir.
Lönförbättring för Postmästaren från,
5o R:dr till 77 R:dr 37 sk. 4 r:si;* mecl 3
Tunnor Spannmål derunder, oberäknudt 6
R:dr i, C01 stoirs-Exspe ncer.
Hernösands Post-Contoir.
Förbättring i den åt Post-Inspectoren
bestådde Skrifvare-hjclp i.3 R:dr 16 sk. lill
3i R:dr 5 sk. 4 rist med derunder belöpande
3 Tunnor Spannmål.
Hahla Post-Contoir.
Nytt anslag af Skrifvarc-hjelp för PostInspecloren,
till enahanda belopp sorn för
Stnls-Utskottets Betänkanden. j 315
den sistnämnde, eller 31 R:dr 5 sk. 4 r;st
med 3 Tunnor Spannmål derunder.
Haparanda Post-Contoir.
Hushyra i3 R:dr 16 sk.
Posti lione me.
Lönförhöjning för en från 34 till yg
R:dr iGsk., med derunder bcgripne 8 Tunnor
Spannmål;
2 från 3o R:dr till 7o R:dr med 7 T:nr
I
— 28: 16.
— 66:
5.
4. —
7
Dito.
I
— 28: —
— 58:
16.
G
Dito.
i3
_ 24= ~
— 56:
•—
-
G
Dito.
1
— 22: •—•
•— 5j:
iG.
-
5
Dito,
6
•—■ 14: 32,
— 34:
10.
8. —
3
Dito.
i
•—, 12: —
— 28:
—.
- —
3
Dito.
9
— g; —
— 21:
—
_ .—
2
Dito.
Men hvad angår sättet för dessa förhöjningars
och anslags bestridande, så enär en
betydlig del af Post-verkets utgifter, såsom
de för Tyska Correspondancen öfver Danmark
med flera, hvilka, likasom de fleste
af ifrågavarande, grundade sig på Kongl.
Maj:ts till Öfver-Post-Directeuren aflåtne förordnanden,
bestridas utom Stat medelst afskrifning
å intradörne, samt endast inom
Columnen i Staten voro observerade, har
Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, att på lika
sätt äfven skulle förhållas med ofvanberörde
tillökningar, intill dess genom enny Statsreglering
vid nästa Riksdag, Post-verkets alla
intrader, så väl som dess utgifter, kunde
k3ii6 Ståts-Utskottets Betånkandm...
komma alt å Stat i sill ordning uppföras:;
likväl Loide förhöjningen a den Post-Inspe*-  ctoren i Hernösand med i3 Ihdr 16 sk. å
allmänna Indragnings-Staten bestådde Skrif--  yare-hjelp, uppå samma Stat uppföras.
Enär Kongl. Majit genom Kådigt 15ref
den 3q April 1817 beviljat Postjör val tarén
i Götheborg,.Öfyerste-Lieittenanten Cederfelt,^
ali för sin tid behålla de af , honom inneliafde
till indragning stahle i5o Ridr, har
Kongl. Majit i Nåder förordnal, att detta belopp
skulle å Staten rj vars tå till bestridande
medelst, afdrag å PosUiritraderne intill
dess detsamma kunde blifva på allmänna
Indragen1 gs-S ta ten uppförd t.
Sluteligen bar Kongl. Ma.j:t i Nåder bi~-  fallit ö i'v er -Pos t- Di r e c te urens underdåniga
hemställan, att, i stället för. de 42® R:dr
3a sk. med derunder begripne 47 Tunnor
Spannmål, som varit Öfver-Post-Di ren teuren
till Skrifvare-hjelp anslagne och fördeltes
emellan de vid dess Gä neeli i antagne en
Cancellist och en Copist, anie Löner, till lika
belopp med hvad Kammarskrifvare bestås,
eller 226 R:dr 32 sk. med 20 Tunnor
Spannmål derunder, hvardera, skulle för
aure personer vid Öfver-Posl-Directen rens
Cancelli, sorn borde benämnas Cancellister,.
på Stat uppföras, derigenom en tillökning af
26 Ihdr 32 sk, med 3 Tunnor Spannmål
Uppkomma.
Sora im ofvanbenörde Lön-reglering blifvit
af Kongl. Majit i Nåder, efter vederbö
-
Sta is- Utskottets Betjänkanden.. 1317-
tntides hörande,, funnen erforderlig och derföre
är bifallensamt Riksens Ständer vid
sisla, Riksdag förklarat, annat hinder ej mota
för den ökade och till betydligt högre belopp
då uppgifna utgiftens uppförande på
Stat, än att Stats^regleringen redan v.ar fulländad
då Stats-Utskottet erhöll del af de
ifrån Kongl. Maj:.t i ämnet öfverlemnadc
handlingar, så har Stats-Utskottet skolat
tillstyrka, att dessa förändringar måga å Stat
få upptagas; men sorn vid beräkning af StatsYerkets
Inkomster, alla Post-verkets utgifter
utom Stat äro påräknade, att å Stat uppföras
till ett belopp af 140,000 JR:dr, så
.kunna de bär ifrågavarande utgifter derunder
inbegripas, utan något nytt anslag, emedan
de tillsammans med alla andra utom Stat
utgående utgifter ej öfverstiga ofvanstående
belopp.
i4:o Ilar Kongl. Maj:t i Nåder öfverlemnat
till afgörande Kongl. Kammar-Rättens
underdåniga framställning, om billigheten
deraf att, då endast arne Råds-Löner
på dess Stat bestås, Lönerne för de öfrige
feni Ledamöterne derstädes måtte till enahanda
belopp förhöjas, enär äfven de innehafva
Fullmagter såsom Kammar-Rätts-Råd,
och af sådan anledning, äfvensom i följd
af deras befattningar, närmast kunna jemnfö--  ras med Kongl. Kammar-Collegium, hvars
alla Ledamöter åtnjuta lika Löner.
Uppå Kongl. Maj:ts Nådiga remiss vid
sista Riksdag af Presidentens i Kongl. Karn*
i3i8 Stats-Utskottets Betänkanclen,
mar-Rätten underdåniga hemställan att 3:ne
af nuvarande Assessoré-Lönerne mätte blifva
förhöjde till Kammar-Rätl,s-Råds Löner
och dertill i Staten uppföras, lemnade Riksens
Ständer i underdånighet det svar, att
Riksens Ständer, under afbidan af den önskade
allmänna reglering af Ämbeten och
Tjenster, icke kunnat göra afseende å berörde
ansökning, enär detta Verk åtnjutit lika
Lön-förhöjning med andra Givil-Stateus
penninge Löntagande Ämbets- och Tjenstemän
vid iSio års Riksdag.
Enahanda skäl förefinnas ännu emot en
sådan partiel Lönreglering, som den nu ifrägastälda,
och då derförutan Stats-Verkets
tillgångar icke medgifva denna Lönförhöjning,
anser Utskottet sig ej eller kunna föreslå
bifall dertill.
i5:o Jemn väl har Kongl. Majit i Nåder
tillkännagifvit Landshöfdingens i Jemtlands
Län gjorde underdåniga anhållan, om Löntillökning
för Lands-Secreteraren och LandsKamreraren
i berörde Län, hvilka för det närvarande
ega i årlig Lön, den förre a33 Ridr
16 sk. och den sednare 366 R:dr 3a sk.
Sedan Landshöfdingen i Jemtlands Län
hos Kongl. Majit i underdånighet föreslagit,
att en förändrad reglering afLands-Secreterårens
och Lands-Kamererarens derstädes
Löningsvilkor kunde i så måtto vidtagas, att
de mot afstående lill Staten af dem på Lön
anslagne Boställen, hvarutaf Lands-Secreteraren
fått tillträda sitt, men Lands-Kamere
-
Stats-Utskotteis Betänkanden. i3it)
raren ännu ej kommit i åtnjutande, utan i
stället uppbär 200 R:dr Contant ersättning,
måtte erhålla förhöjning efter de vid 1815
års Riksdag fuststälde grunder, uppå deras
penninge-Löner; så förklarade Riksens Ständer
vid sista Riksdag, till underdånigt svar
å härom erhållen nådig remiss, att då Kongl.
Kammar-Collegium och Kongl. Stats-Contoiret
yttrat sig icke kunna tillstyrka den föreslagne
förändring uti nämnde arne Tjenstemäns
aflönings-sätt, såsom grundadt på den
reglering af Läns-Staten, Riksens Ständer,
vid 1810 års Urtima Riksdag, godkändt,
samt någon rubbning uti omförmäldte reglering
icke borde ega rum, så kunde Riksens
Ständer ej eller bifalla hvad begärdt
blifvit.
Med anmälan af -detta Riksens Ständers
Beslut, kan Stats-Utskottet icke heller nu
tillstyrka någon förändring eller tillökning
uti förenämnde personers Lönevilkor, som
utgöra, för Lands-Sécreteraren: - Lön 233
Rrdr 16 sk. Rese-penningar 5o Rrdr ochExspencer
16 Rrdr 3a sk. samt för Lands-Kareraren:
Lön 366: 3a sk. Rese-penningar 5o:
och Exspenser 1 G: 3a. utom hvardera ans lagné
Boställen, hvaraf deii senare kommit i
åtnjutande med midfastan år 1822.
iöro Kongl. Majrt har äfven uti den nådiga
Propositionen äskat Lön-tillökning till
enahanda belopp, med deras vederlikar, för
Actuarien, Cancellisterne ochYakt-Betjeningen
i Kongl. Götha Hof-Rätt, hvilka vid
j3ao Sta ts~ Ut skottets 15 e tunkan den.
1815 års Lönreglering blifvit genotn misstag
förbigångne, äfvensom en af rättvisan påkallad
ersättning för den minskning i inkomster,
de under den förflutna tiden fått
vidkännas; och bar Stats-Utskoltet af ds
derom 'erhållne Handlingar inhemtat, att vid
reglerandet af dell Interims Lönförbättring
Lör begge Hof-Rätterne, jemte några andra
Ämbetsverk, hvartill Riksens Ständer vid
1812 års Urtima Riksdag anslogo medel, lörordttade
Kongl. Majit, uti Nådiga Bref af den
3 December samma år och Februarii
i8i3, att den ökade personal, som Kongb
Götha IIof-Rätt, för att arbeta på 3:ne Divisioner
erfordrade , skulle förses med Ordinarie
Löner, såsom ock, att dessa Löner, så
•väl som de förut på IIof-Rätt ens Stat uppförde',
komme att till lika belopp med Lötterne
för vederlikar i Svea IIof-Rätt utgå;
på grund hvaraf samma dels nja dels förhöjda
Löner, under åren i8i3, 18r4 °ch
1815, blefvo utbetaldte? hvarefter Kongl. Majit,
angående tillökning i Götha Hof-Rätts Tjern»
sleittäns och Betjeuiilgs antal lill formerande
af en 4;de Division, efter det Riksens Ständer
vid 18i 5 års Riksdag sig der öfver ytrat,
uti nådigt Bref den xi October samma
år förordnat, att aflöning fordell då föreslagne
ökade personalen, till enahanda belopp
sorn ordinarie vederlikar åtnjöto, skulle
bestås och af Andra Hufvud-Titulns Besparingar
utgå, emedan Riksens Ständer, i
anseende till den ifrågastälkle allmänna re
-
Sluts*- Utskottets Betänkanden. t3äi
glcring af Ämbets-verken, ansågo denna tillökning
böra i sammanhang dermed förekomma
lill upptagande ä Stak För den vid i8i5,
års Riksdag beviljade Lön-förbättring åt
Ämbets- och Tjenstemannå-Staterna i allmänhet
från 1816 års början, skulle åter ,
med inberäknandö af den vid 1812 års för
vissa Verk anslagne tillökning, 1811 års Stat
tagas till grund; af hvilken orsak Lönerne
för Kongl. Götha Idof-Rätts Cancelli- och
Vakt-Betjelling lör år 1816 och sedermera
icke blifvit upptagne och utbelaldte till hägre
belopp, än i förhållande till hvad de på
Staten år 1811 utgjorde, hvarigenom uppkommit
den anmälda difFeraiicen i Lönerne
för Vctuarien, Cancellisterne och Vakt-Betjeningen.
Dessa personers rättighet till en lika
Lönförhöjning, sorn deras vederlikar erhållit,
synes likväl grundad, lieldst Kongl. Majit
genom ofvan högstberörde nådiga Bref af
den 3 December 1812 och 24 Februarii i8i3
förklarat dem böra åtnjuta lika Löner med
hvad för enahanda grader i Kongl. Svea JlofRätt
bestods; hvarföre Stats-TJtskottet finner
skäl tillstyrka en sådan Lön-förhöjnings
uppförande på Stat, utgörande för Actuarien
74 Ridr 38 sk. 5 rist., derunder begripue
8 Tunnor Spannmål, 5 Cancellister hvardera
36 R:dr 12 sk. 10 r:st med \ Tunnor
Spannmål derunder, Vaktmästaren 35 Ridt*
och deruti beräknade 4 Tunnor Spannmål
samt 3:nc Hof-Rätts-Postcr 02 Ridr 02 sk ,
1322 Stats-Utskottets Betänkanclen.
med 12 Tunnor Spannmål deruti begripiie,
eller tillsammans 38p R:dr 6 sk, 7 r:st med
derunder beräknade 44 Tunnor Spannmål;
men någon ersättning för denna Lone—ski]jnad
under den förflutne tiden lärer icke böra
ega rum, enär en Riksdag förflutit sedan
Lön-förhöjningen beviljades, utan att anmälan
om förhållandet blifvit gjord.
17:0 Likaledes bar Kongl. Maj:t uti Dess
nådiga proposition tillkännagifvit Öfver-Intendentens
underdåniga anhållan, om Löntillökning
för dess Secreterare och Cancellist,
hvilkas Löner, enligt nuvarande Stat, äro
mindre än deras vederlikars vid andra Verk,
och utgöra för Secreterare!! endast 34o R:dr,
med 37 Tunnor Spannmål och för Cancellisten
io5 R:dr med 11 Tunnor Spannmål;
och har Öfver-Intendenten, uti dess underdåniga
skrifvelser, som blifvit till Utskottet
öfverlemnad, andragit, att dessa Löner icke
svarade, hvarken emot Tjensternes egenskap,
när de med dylika vid andre Ämbetsverk
jemnföras, ej eller emot de Löner, som åt
andra Tjenstemän vid Öfver-Intendets Ämbetet
äro bestådde, samt derföre, med afseende
dels på en erkänd likhet uti tjenstegrader,
dels på göromålens egenskap och
mängd, anhållit att Secreterarens Lön måtte
ökas lill Ooo R:dr, med 66 Tunnor Spannmål,
och Cancellist-Lönen till 226K:dr 3a sk.
och a5 Tunnor Spannmål.
Stats
-
Stats-Utskoltets Betänkandeh. i3a3
Siats-Utskottet har väl icke kunnat erkänna
rigtigheten af den jemförelse, ÖfverIntendenten
gjort, emellan dess Secreterare
och Secreterarne uti Rikets Collegier, samt
Cancellisten med Cancellister i Collegierne;
men då göromålen hos Öfver-Intendents-Ämhetet
i senare åren blifvit betydligt ökade,
dels genom den år 1816 vidtagne förändrade
reglering med anslaget till Byggnader oell
Reparationer å Kronans Hus och Byggnader
i Landsorterne, dels ock derigenom, att
detta Ämbete, efter förra Slotts-ByggnadsDirectionens
upplösning, fått öfvertaga de
ärender, som hemälde Direction förut tillhörde,
har Utskottet likväl trodt sig finna, att
Secreterarens ochCancellistens innehafvande
Löner icke motsvara den trägnare Tjenstgöring
dem i följd deraf åligga, samt anser
sig fördenskull höra tillstyrka, att desse
Tjenstemän måga försättas i enahanda Lönevilkor,
som Departcments-Secreterare inom
Kongl. Krigs-Collegium och Copister i Kongl.
Collegierne åtnjuta, och den förre således
erhålla 5oo R:dr, med derunder begripne 55
Tunnor Spannmål, samt den sednare 154 R:dr,
med 17 Tunnor Spannmål derunder.
18:0 För att vinna erforderlig tillökning
har Kongl. Maj:t, uti Dess nådiga proposition,
uppgifvit, att de på ardra Hufvud-Tituln
uppförde Förslags-Summor, 10,000 R:dr
till Rese- och Tractaments-penningar vid
Extra förrättningar i Civile ärender, samt
4 Sami. 2 ft.
i324 Stats-Utskottets Betänkanden.
42,340 R:dr till Vecl, Ljus och Skrif-Materialier
för Civile Äinbets-verken, icke varit
för behofven tillräcklige, enligt särskild derom
af Kongl. Stats-Contoiret uppgjord utredning.
Om orsakerne härtill har Utskottet förskaffat
sig närmare kännedom, dels af berörde
utredning, som blifvit Kongl. Stats-Contoirets
underdåniga Berättelse, om Stats-verkets
tillstånd och förvaltning, bifogad, dels
af Kongl. Stats-Contoirets Räkenskaper; och
ehuruväl, uti anslaget för Rese- och Tractaments-penningar
vid extra förrättningar i
Civile ärender, brist de sednare åren uppstått,
som per medium utgjort 3,5oo R:dr
om året, hvilket till någon del kan anses
härröra från förhöjd Skjutslega, men dock
hufvudsakligen uppkommit af sådane tillfällige
betydligare utgifter, såsom Balance-ut»
redningar och Gränse-regleringar, de der
förmodas ej vidare böra komma ifråga, saknas
icke anledning till den förhoppning, att
berörda anslag hädanefter blifver för ändamålet
tillräckligt, hvarföre Utskottet trodt
sig böra tillstyrka, att det lill sitt förra belopp
bibehålies oförändradt, men hvad deremot
angår den för Ljus, Ved samt SkrifMaterialier
uppförda Summa, 42»^4° R;dr;
så emedan den funnits emot behofvet icke
svarande, utan en brist deruti uppkommit,
som för de 3:ne sista åren uppgått per medium
till 12^373 R:dr /\o sk., hvilket egentligen
haft sin grund i högre priser, särde
-
Stats-Utskottets Bctänhmdcn. 1335
les på Ved* anser Utskottet sig böra föreslå
att denna anslags-summa må till 5o,ooo
Ridr förhöjas.
19:0 Slutligen har Kongl. Majit uti Dess
Nådiga proposition tillkännagifvit, rörande
2idraIIufvud-Tituln,att den summa af 90,000
Ridr Kamb. Banco, som är för Minister-Staten
anslagen, för ändamålet varit otillräcklig,
ehuru Kongl, Majit dertill an vändt det
bidrag, som Konunga-Riket Norrige till Cabinetts-Cassan
lemnat, samt att till fyllnad
af bristen äfvensom till Courir-kostnader och
flere extra och hemliga Ministeriela ntgifter,
årligen omkring 4°,000 Ridr Hamb.
Banco mäst anvisas på Extra utgifts-fondeii,
som dessutom blifvit belastad med Resepenningar
och presenter af Diplomatisk beskaffenhet;
hvarföre Kongl, Majit föreslagit*
att till andra Hufvud-Tituln Öfverflytta allt
uti Hamb. Banco och såsom tillgång för extra
och hemliga Ministeriela utgifter måtte anslås
5o,ooo Ridr Hamb. Banco, med vilkor
att alla extra Ministeriela kostnader, af hvad
namn som heldst borde, emot underdånig
redovisning inför Kongl. Majit, af berörde
tillgång bestridas; hvaremot Extra UtgiftsFonden
skulle minskas till 5o,ooo R:dr och
bar Stats-Utskottet jemnval, i enlighet med
hvad Kongl. Majits Nådiga proposition innehåller,
fått emottaga ett generelt förslag å
de Minister-aflÖningar på Utrikes ort* som
skola vara erforderlige, uppgående till en
Summa af 125,000 Ridr, utom de för extra
1320 Stats-Utskottets Betänkanden.
utgifter eller hemliga behof nödige medel
och till h vilke ändamål på det hela äfven
blifvit, i detta Förslag, från Norrige påräknad
en Summa af i5,ooo R:dr, allt Hamb.
Banco.
I sammanhang härmed har Utskottet
ock bordt upptaga till besvarande Herr Friherre
C. Fl. Ankarsvärds, från Ilöglofl. Ridderskapet
och Adeln remitterade, Memorial
deruti han yttrat sig finna orimligt, att Sverige,
under närvarande betryckta omständigheter,
skall underhålla en så kostsam Minister-Stat,
som den nu varande, och derföre
föreslagit indragning af alla Minister-Poster,
utom vid Hofven i London och Petersburg,
och att de Diplomatiske affairerne på alla
andra ställen må förvaltas genom Charges
d’Affaires eller Consuler.
Stats-Utskottet anser väl det allena bero
af Kongl. Maj:t, att pröfva och förordna
hvad Beskickningar vid Utrikes Hof, som
kunna finnas nödiga för iagttagandet af Rikets
Politiske förhållanden och huruvida
någon indragning af hittills vanliga Ministerielle
poster, genom de diplomatiske
ärendernes besörjande af Charge's d’Affaires,
skulle kunna ega rum: men då Utskottet
icke tviflar, att Kongl. Maj:t täckes göra Nådigt
afseende å en af Riksens Ständer i underdånighet
yttrad önskan, om den inskränkning
i desse kostnader, som Rikets dryga
beskattning synes högt påkalla, hår Utskottet,
under tillstyrkan af en sådan uuderdå
-
Stats-Utskottets Betänkatiden. 1öay
nig framställning, trodt elen äskade förhöjningen
å Stats-anslaget härtill kunna föreslås
till 10,000 R:dr, så att en Summa af
tillsammans 100,000 R:dr Hamb. Banco skulle
af Svenska Staten hestås, i ett för allt, till
Missionernes aflönande och alla dermed förknippade
diplomatiske kostnader; hvaremot v
Cabinelts-Cassans behof för Courier-Resor
hemliga eller extra utgifter, m. m. skulle, i
den mån berörde anslag dertill icke lemnar
besparing, fortfarande utgå af de till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition för extra utgifter
förut, under Riks-Statens 8:de Hufvud-Titul,
uppförde 100,000 R:dr Svenskt Banco, hvilken
Summa alltså hädanefter kommer att
oförminskad bibehållas; förmodande Utskottet,
att dessa anslags-summor böra för ändamålen
blifva tillräcklige; och som Utskottet
för öfrigt vid handläggningen af detta
ämne inhemtat, huruledes Kongl. Maj:t, i
Nådig skrifvelse, den ao November 181 G, förordnat,
att de för Minister-aflöningen då bestådde
90,000 R:dr Hamb. Banco borde af
Kongl. Stats-Contoiret qvartaliter med 22,5oo
R:dr mot qvitto utanordnas till Kongl. Maj:ts
Stats-Minister för Utrikes-ä render ne, sorn
egde att, under behörig redovisnings-skyldigliet,
med iagttagande af vanlige afdrag, till
vederbörande i föreskrifven ordning utbetala
de deni anslagne Tractamenten och Pensioner;
så och ehuru Utskottet, i likstämmighet
med hvad om Minister-Stats anslaget
vid 1809 och 1810 årens Stats-reglering
i328 Stats-Utskottets Betänkanden.
bestämdes, anser dispositionen deraf böra
till Kongl, Majit helt och hållet öfverlemnas;
har likväl Utskottet, enär kostnaderna
utgöra en allmän Stats-utgift, funnit dermed
närmast öfverensstämmande, att den Speciella
utbetalningen af hvarje Tractamente och
Utgifts-Post, i likhet med alla andra aflöningar
utaf Stats-mcdlen omedelbart, besörjas
af Kongl, Stats-Conttfiret, hvars omfattning
sådant egenteligen tillhör och som synes
bäst vara i tillfälle, att, såsom tillförne
med ordning och uoggranhet skedt, i ett
sammanhang med förvaltningen och redovisningen
af Stats-verkets tillgångar i både
Svenskt och Utländskt mynt, dermed hafva
befattningen; hvarföre Utskottet tillstyrker
det Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
det Kongl, Majit i nåder läcktes sålunda
disponera och låta utbetala ifrågavarande
Stats-anslag, enligt den för år ;8i6, vanliga
ordning.
Till upptagande i sammanhang med regleringen
af Riks-Statens Andra Ilufvud-Titul
har Kongl. Majit till Stats-Utskottet öfverlemnat
följande ämnen, dem Utskottet
trodt sig böra anmäla, nemligen:
aola Kongl, Majits Nådiga remiss, af den
sisth Martii, uppå Kongl, Götha Hof-Rätts
underdåniga skrifvelse af den ia;tc föregångne
Februarii, hvaruti är vordet Iiemstäldt,
att, då Kongl, Svea IIof-Rätt, om ej af ålder.
åtminstone längre tid, haft på Stat anslagne
aine llof-Rätts-Råds Löner för hvarje
Stats-Utskottets Betänkanden. i3ag
af dess Divisioner, samt den i senare tider
inrättade Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge,
Blott utgörande en Division, jemn väl
tiilgodonjuter arne sådane Löner, fyra nya
Hof-Rätts-Råds Löner för Kongl. Götha HofRalt
måtte varda på Stat uppförde, så att
de endast med Assessors Löner lörsedde fyra
Hof-Rätts-Råd erhöllo skillnaden, efter
fastställande årlig Stat, emellan Assessors och
Hof-Rätts-Råds Lön,
Stats-Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka
något afseende af Riksens Höglofl.
Ständer på denna framställning, emedan all
möjlig besparing med Statens medel är af
omständigheterna högt påkallad och en högre
fullmagt icke berättigar till annan Lön,
än den Staten består för innehafvarens verkliga
tjenst, samt bifall till Kongl. Götha
Hof-Rätts begäran skulle berättiga andre innehafvare
af högre grad, än hvarföre de
njuta Lön, att af enahanda förmån få sig
begagna.
21 :q Till Stats-Utskottet har Kongl,
Maj:t jemnväl i Nåder remitterat en underdånig
ansökning, af Lands-Secreteraren i Götheborgs
och Bohus Län, att erhålla förbättring
uti dess Ordinarie Lönevilkor , som utgöres
af endast Lön indeldt 44 R;dr ^5 sk.
och oindeldt 55 R:dr 23 sk., Skrifvare-lijelp
indeldt och uppgående efter 5 Års medelpris
till 106 R:dr 3 sk. 3| rist. Exspencer
oindeldte 12 R:dr och Rese-penningar likaledes
oindeldte i3 R:dr.
i33o Stats-Utskottets JBetänkanclen.
I anledning häraf har Stats-Utskottet
inhemtat,att jemnväluti åtskillige andra Län
Landt-Secreterarne njuta aflöning oindeld
eller i Contant. Någon jemnkning till närmare
öfverensstämmelse härutinnan eller påökning
för en Lands-Stats-Tjensteman, anser
Stats-Utskottet icke höra eg a rum annorlunda
än i ett sammanhang på det hela;
och då en allmän reglering af Styrelse-verken
i alla dess grenar förestår, så kan emedlertid
någon åtgärd till förändring i nu varande
Lönings-sätt för Lands-Secreteraren i
Götheborgs och Bohus Län särskildt icke
tillstyrkas, utan lärer denna Lands-Secreterare
böra åtnöjas med de inkomster Tjensten
åtfölja och som, till större delen bestående
i Sportler, icke lära kunna anses obetydlige.
Förekommande härvid, att hvarken
Landshöfdingen i Länet om behof af
den sökta Lön-förbättringen gjort underdånig
framställning eller Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl. Stats-Contoiret i ämnet
blifvit hörde, hvilka åtgärder Utskottet anser
hafva bordt föregå, innan frågan kan af
Riksens Ständer pröfvas.
22:0 Under den 21 nästl. Martii har
Kongl. Maj:t likaledes till Stats-Utskottet i
Nåder remitterat Häradsskrifvarnes, i Vesterås
Län, underdåniga ansökning, att hvarje af
dem måtte undfå till Skrifvares underhållande,
i Länets större Fögderier 3oo R.dr
och i de mindre i5o R:dr årligen och derjemte
alt de år, då, enligt uträkning sär
-
Stats-Ul skottets Betänkanden. i33i
skildt för hvarje Fögderi, HäradsskrifvareLöncn
icke uppgår lill 600 R:dr Banco, bristen
utbetalas al' Landt-Ränteriet och sådan
Reglering vidtaga från nästa års början; äfvensom
särskild nådig remiss är under den
3o sisth April meddeld på Krono-Fogden
L. G. Hollstchs och Häradsskrifvare!! G. S.
Påhls, i Strömsholms Fögderi af berörde
Län, underdåniga ansökning, att som de skola
vara så vida vanlottade i Löne-vilkor emot
alla deras likar inom Länet, att de på Stat
fått sig anslagne, den förre 20 R:dr och den
senare i3 R:dr 16 sk. mindre än öfrige Kro110-Fogdar
och Häradsskrifvare, dem måtte
i Nåder tilläggas ersättning för deras förllutna
Tjensteår, efter Markcgångs-förvandling,
i proportionerligt förhållande till deras
årliga Löner, eller som 20 R:dr i förvandling
förhållit sig till 100 R:dr samt i3
R:dr 16 sk. till 5o R:dr, men att för innevarande
år och framgent dessa Lönings-brister
måtte i nåder varda dem anslagne i
Ilemmans-räntor.
På de i nästföregående punct anförde
skäl har Stats-UIskottet ansett sig icke kunna
tillstyrka någon åtgärd härvid af Riksens
Högloft. Ständer , och det så mycket mindre
sorn, hvad angår Krono-Fogden Hollstén
och Häradsskrifvare!! Pahl, de tillträdt deras
innehafvande tjenster med kännedom af
de dermed åtföljande och allt sedan år 1719
oförändrade indeldla Lönebelopp, samt dessa
jemte öfrige Häradsskrifvarne i Vesterås
j33a Stats-Utskottets Betäiikanden,
Län åtnjuta både Lön och Rese-penningar
indeldt, samt dessutom innehafva Boställen,
hvilket, jemte de dem i senare tider tillagde
Provisioner och Procenter, bör anses tillräckligt
för en skälig utkomst och jemnväl
sätter dem i fördelaktigare ställning än deras
vederlikar i andra orter,
23:o Sluteligen får ock Stats-Utskottet,
i sammanhang med regleringen af anslagen
under denna Hufvud-Titul, sig utlåta i anledning
af Herr Prosten Fors sander Sj från
Högvördiga Preste-Ståndet remitterade, Memorial,
hvaruti, jemte anförande, huruledes
de vid Länsfängelserne tjenstgörande Fångpredikanterne
i allmänhet äro så otillräckligt
Lönade, att ändamålet med desse Lärare
föga kan uppfyllas, Herr Prosten, med framställning
tillika om angelägenheten deraf,
föreslagit, att, mot deras mödosamma och
svåra befattningar svarande Löner mätte af
Statens tillgångar varda anslagne, eller ock
Bataillons-Predikants-Lönerne vid de Regemente!’,
der de samma ännu kunna vara odisponerade,
för omförmäldte behof anvisas
; uti hvilken Motion Herr Biskopen
Doctor TVallenberg instämt, hvarjemte Herr
Biskopen Doclor Almqvist likaledes föreslagit,
att Loner för Fång-Predikanterne vid
Yester-Norrlands Läns Fängelser, der de sakna
ali aflöning, mätte varda bestådde ; äfvensom
Herr Biskopen Doctor Faxe väckt
fråga derom, att sedan den Kronotionde
Spannmål af 36 Tunnor, hvilken varit ansia
-
Siats-Utskottets Betäukanden. 1333
gen Stads-Comministrarne i Malmö för FångPredikants
- göromålen derstädes, blifvit för
omkring ett år sedan till Kronan indragen,
med förklarande, att ersättning framdeles
skulle kunna väntas, någon motsvarande aflöning
mätte, för Fång-Predikanterne vid
nämnde Fästnings- och Läns-Fängelser varda
bestämd.
Stats - Utskottet bar i anledning häraf
inbemtat, alt å de flesta Läne-Staterne väl
linnas uppförde Arfvoden för Fång-Predikanterne,
men i Allmänhet till ringa belopp,
emedan någon tillökning derå vid de i seljare
tider beviljade Lön-förbättringarne icke
ifrågakommit; samt att dessa Arfvoden äro
högst olika och icke heller synas nu för tiden
lämpade i förhållande till det större
eller mindre antalet af Arrestantcr i hvarje
Län, hvarpå tjenstgöringens trägenhet likväl
beror. Och som Utskottet härvid funnit
det Fång-Predikanterne skäligen böra så belönas,
att af dem må kunna väntas det nit
och den omsorg deras befattningar fordra,
om ändamålet dermed skall i någon mån
vinnas, och hvilket särdeles för den närvarande
liden synes utgöra ett vigtigt och angeläget
ämne, så och enär likväl härvid förekommer,
att Fång-Predikanterne, likmätigt
Kongl. Brefvet den 6 Maji 1800, ega räkna
dubbla tjenstår, samt deras befattningar icke
äro att anse såsom ständiga tjenster, utan
blott steg till vidare befordran eller bisysslor,
har Utskottet, med afseende för öfrigt
1334 Stats-Utskottets B et änkan den.
på Länens större eller mindre folkrikhet och
Fångarnes deraf beroende antal, trott sig höra
föreslå en Allmän reglering utaf dessa Arfyoden
till följande belopp nemligen:
Skaraborgs Län, tillökning å
förut bestådde Arfvodet \ R:dr 8
sk., till y5 R:dr, eller med . , 70. 4°>
Hallands Län, nytt arfvode för
Fång - Predikanten vid Halmstads
Slotts-Jläckte 33. iG.
Jönköpings Län, förhöjning i arfvodet
från i5 till 5o R:dr, eller med 35. *—•
Öster - Göthlands Län, likaledes
från 5 till 5o R:dr, eller . . . J\$. •—.
Södermanlands Län, förhöjning
från 8 R:dr 16 sk. till 5o R:dr
eller med 02.
Elfsborgs Län, tillökning från
4 R:dr 8 sk. tili 66 R:dr 32 sk.
eller 62. 24.
Calmara Län, från 20 R:dr till
66 R:dr 32 sk. eller .... ^6. 32.
Stora Kopparbergs Län, förhöjning
från x 5 R:dr, till 33 R:dr.
16 sk 18. 16.
Wermlands Län, nytt anslag, 5o. —<
Wester-JVorr lands Län, arfvoden
för Fång - Predikanten vid
Hernösands Lands-Fängelse . . 33. 16.
Likaledes vid det uti Sundsvall, 33. 16.
Westerbottens Län, nytt arfvode 33. 16.
Transport 5o3. 16.
Stcits-Utskottets Betänkanden. 1335
Transport 5o3. x6.
Goth lands Län, tillökning å förra
anslaget från 3 R:dr iö si. till
33 K:dr 16 3o. —
Götheborgs och Bohus Län, nytt
Arfvode 50.
Norrbottens Län, likaledes. . 33. 16.
Gefleborgs Län, likaså. . . . 5o.
Kronobergs Län, Lönförhöjning
å förra anslaget från 8 R:dr till
5o R:dr, eller med . , . . . •—•
Hvarförutan och då, såsom Herr
Biskoppen Doctor Kaxe anfördt,
Kongl. Maj:t i Nåder funnit för
godt, genom Bref den i3 Fehr.
sisth år indraga den förut besLådde
aflöningen 36 Tunnor 21 4
Kappar behaglig tids FörläningsSpannmål
för Fång-Predikanterne i
Malmö, med förklarande, att arfvode
i Contant deremot kommer
att anslås, Utskottet för denne befattning,
i afseende på håde Fästnings
och Läns Arrestanternes
själa-vård, funnit sig höra föreslå
nytt Arfvode af . . . . . . 100. —
Tillsammans R:dr 808. 32.
Detta allt varder till Riksens Höglofl,
Ständers vidare bepröfvande vördsamligen
öfverlemnadt. Någre Ledamöters särskildta
Yttranden [medfölja, Stockholm ^den 27
Junii 1823.
,336 Stats-Utskottets Betänka/iden.
Utdrag af Protocollet, hållit hos
Riksens - Stånders Stats - Utskott
vid Lagtima Riksdagen
i Stockolm den 7 Junii 1818*
elen , i sammanhang med regleringen af utgifterne
under Riks-Statens 2:dra HnfvudTitul,
förekommande fråga om Lön-förhöjning
för en del Tjenstemän lili Kongl. Götha
Hof-Rätt, varit af deri särskilda tanka,
att vederbörande icke bordt förmenas att få
sig tillgodo beräknas den för dem tillstyrkte
Lön - tillökningen retroactift, eller ifrån
samma tid, deras vederlikar af en sådan förmån
kommit i åtnjutande, inlemnade, under
åberopande af denna reservation, följande
skrifteliga Anförande.
”Jag har icke allenast delat Stats-TJtskottets
öfvertygelse, att Actuariens,Cancellisternes
och Vakt-betjeningens i Kongl. Götha
Hof-Rätt, Löner böra hädanefter erhålla
deli tillökning, som Riksens Ständer år
i8i5 beviljade de Penninge-LöntagandeÄmbets-
och Tjenstemännen, utan jag liar derutöfver
ansett desse Tjenstemäns och denna
Betjening berättigade, att tillgodo njuta en
sådan tillökning ifrån År 1816, då Ständernes
Beslut för deras Vederlikar vann verkställighet.
Jag grundar denna min Öfvertygelse
på det skäl, att vid den InterimsLöne-förbättring
för ej mindre Svea än Gö
-
Lagmannen Norceus, som uti
Stats-Ut skottets Betänkanden. 133y
tlia Hof-Rält, hvartill medel vid 1812 års
Riksdag anslogos, Kongl. Maj:t uti Nådiga
skrifvelser, under den 3 December samma
år och den 24 Februarii 1813 förordnade,
att alla de, på Götha Hof-Rätts Stat, uppförde
Löner skulle till lika belopp, som för
Kongl. Svea IIof-Rätt utgå,hvarefter, uppå Justitie
Cancellers-Ämbetets underdåniga hemställan,
om behofvet af ytterligare tillökning
i antalet af Hof-Rättens Tjenstemän och Betjening
till formerande af en 4-de Division,
Kongl. Maj:t, efter Riksens Ständers derom
vid 1815 års Riksdag gifne utlåtande, uti
Nådigt Bref elen 11 October samma år, forordnat,
att aflöning för den då ytterligare
ökade personalen till enahanda belopp, som
deras Ordinarie vederlikar i Svea Hof-Ratt,
skulle bestås och af Andra Hufvud-Titulns
besparingar utgå.
För den Löne-förbättring,sorn, vid i8i5
års Riksdag, beviljades Ämbets- och Tjenstemanna
Staterne i allmänhet, från 1816
års början, antogs 18i 1 års Stat såsom grund,
och, af sådan orsak, saknade Götha Hof-Rätts
Actuarie Cancelli och Vakt-betjening all annan
tillökning, ali i förhållande till hvad
desse Löner på Staten år 1811 samt äfven
påföljde året 1812 utgjorde, utan att deli,
genom Kongl. Maj:ts ofvan åberopade Nådiga
skrifvelser, den 3 December 1812 och den
24 Februarii r8i3, stadgade Löne-förhöjning,
togs i beräkning för den i stöd af 1815
års Riksdags Beslut dem tillagde Löne-till»
1338 Stats-Utskottets Betänkanden.
ökning. Deraf har ock handt, att Aetuarien
Canceliisterne och Yakt-betjenjngen, icke lika
med hvad i Svea Hof-Rätt för enahanda
tjenstegrader blifvit anordnadt, och hvilket
utgjorde deras ostridiga rättighet, kommit
i åtnjutande af en derpå grundad Löne-förhöjning,
äfvensom, under förgätenhet deraf,
desse Tjenstemän och Vakt-betjening vid
uppgörande af Staten efter 1818 års Riksdag
blifvit lika vanlottade: Desse Tjenstemäns
rättighet, att för de ifrån i8i5 förflutne
år få tillgodonjuta denna förhöjning,
synes mig hafva enahanda grund, som det
framtida anslag, hvilket i denna del blifvit
beviljadt, och jag kan icke anse densamma
annorlunda, än såsom deras lagliga rättighet.
Ständernes Beslut vid 1812 års Riksdag
och Kongl. Maj:ts derpå grundade ofvan
högst åberopade Nådige skrifvelser tillägger
dem en ovilkorlig rättighet, att blifva lika
ansedde med deras vederlikar i Svea HofRätt.
Desse senare, hafva, efter Ständernes
Beslut vid i8i5 års Riksdag, njutit en Löntillökning,
som deras redan då till lika Löne-förmåner
berättigade vederlikar i Götha
Hof-Rätt kommit att sakna, af den för dem
olyckliga tillfällighet, att de icke förr än
1812 fått åtnjuta en rättighet, som med afseende
på deras befattning och göromål, i
jemnförelse med enahanda tjenster i Kongl.
Svea Hof-Rätt, långt före denna tid bort
vara deras rättighet, och det så mycket heldre
som Konunga Brefvet den 25 April 1647,
som
Stat.s-öt.skottets Betänkanclen. *339
sorn grundlägger inrättningen af Kongl. Götha
ilof-Rätt innefattar det Stadgande, att
Presidenter, Assessorer och andre nödiga
Betjente, borde efter nödtorften, på det vis
och sätt vid Hof-Rätten i Stockholm brukligt
vore, försörjas och besättas. Manne
icke desse skäl äfven enligt rätta grunder
borde anses gällande för desse Tjenstemän
och denna Betjening, och kunna de då sakna
anledning, att vänta denna rättvisa af
Riksens Ständer, endast derföre, att de af
ingen annan anledning blifvit förbigångne,
än att de icke till de Löner, som de verkligen
år i8i5 innehade kunnat finnas uppförde
på i8ri års Stat, enär Löne-förhöjningen
icke förrän 1812 dem förunnades.
Jlade uppmärksamhet blifvit lemnad åt
detta förhållande, hade Löne-tillökningen
till ett emot deras hela Lön svarande belopp
vid uppgörande af 1816 års Stat, ostridigt
blifvit dem tillagd, och det kan icke
anses vara deras egen glömska och försummelse,
som vållat deras förlust. Den bör
således ersättas och jag kan icke anse Slaten
värdigt att inskränka fattige Tjenstemäns
gifna rättigheter till en aflöning, sorn äfven
thy förutan knappt är tillräcklig för den
tarfligaste utkomst.
Hvilket anförande, uppå begäran, skulle
åtfölja till Riksens Höglofl. Ständer. År och
dag som ofvan.
Ex Protocollo
J. C. Lorich.
4 Sami. a JJ. 86
j34o Stats-Ut skotte t s Betänkatiden.
N:0 240.
Ankom den 28 Junii i8a3.
Utlåtande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående
anslag så vål till åtskilliga
Byggnader vid Veterinair
- Inrättningen i Hufvud-Staden,
som till en årlig
Stat för samma Inrättnings
framtida Underhåll uti dess
fullkomnade skick.
Samtlige Rits-Stånden hafva till Stats-Utskottet
remitterat Kongl. Majrts, den 20 sistl.
Februarii, till Riksens Ständer aflåtne Nådiga
Proposition, angående anslag så väl till
åtskillige Byggnader vid Yeterinair-Inrättningen
i Hufvud-Staden, som till en årlig
Stat för samma Inrättnings framtida underhåll
uti dess fullkomnade skick, lydande
som följer:
(Se i:a Sami. sid. 465-475.)
Hvarförutan de i denna Nådiga Proposition
åberopade ritningar och kostnads-förslag
öfver de föreslagne .Byggnaderne, vid
Veterinair-Inrättningen i Stockholm, jemnte
flere till upplysning ledande handlingar,
blifvit Utskottet meddeldte.
Vid behandling af detta ämne har StatsUtskottet
inhemtat, att, vid 1809 och 1810
årens Riksdag, Riksens Ständer, med afseen
-
Stats-Utskottets Betänkandetu i34*
cle på nyttan och nödvändigheten af pålitlige
Läkare och Läkemedel för Boskaps-sjukdomar,
som så ofta förorsakade Landtmannen
en oersättlig skada och vid hvilkas behandling
ännu mycken vidskeppelse och
många fördomar rådde, uti underdånig skrifvelse
af den 28 April 1810 till Kongl. Maj:t
öfverlemnade ett i detta ämne till dem ingi
fvet Memorial, och anhöllo det Kongl. Maj:t
ville i Nåder låta genom Dess Collegium
Medicum, eller på hvad annat sätt Kongl.
Maj:t i Nåder för godt funne, vidtaga de mått
och steg, som till det åsyftade ändamålets
befrämjande .kunde anses tjenlige; hvarjemte
Riksens Ständer vid sistlidne Riksdag, i
sammanhang med frågan om hushållningen
vid Strömsholms Kongsgård och dervarande
Stuteri-Inrättning, uti underdånig skrifvelse
af den 6 Junii 1818 yttrade, att Riksens
Ständer, vid betraktande af den utomordentliga
dödlighet på Hästarne, som visat
sig vissa år vid Strömsholm, icke kunnat
underlåta att fästa uppmärksamhet på behofvet
af Veterinair-kunskapens större befordran,
så att skicklige Läkare deruti måga
danas; för hvilket ändamål Riksens Ständer
ansågo större uppmuntran och understöd behöfvas,
än dittills deråt inom Riket varit
lemnade, heldst, utom den i Skara enskildt
gjorde Stiftelse, någon undervisnings-anstalt
i denna väg icke funnes, samt de enskilda
bemödanden, sorn till bristens ersättande
för öfrigt skett, icke heller tillräckeligen sva
-
134?- Stats-l)tskottets Betänkanden.
rade emot behofvet. På grund hvaraf och
när bland de vid i8i5, års Riksdag på Stat
uppförde 10,000 R:dr årligen, till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition, i och för föremål,
som tillhöra Medicinal-Verket och Läkarevården
i allmänhet, voro odisponerade nära
5,ooo R:dr, hvilka härtill kunde påräknas,
Riksens Ständer i underdånighet anhöllo, att
sådan åtgärd måtte i Nåder vidtagas, hvarigenom
Veterinair-konsten närmare befrämjades,
antingen genom de personers understödjande
, som om densamma sig redan vinlagt,
eller genom de nja anstalter, som i
slikt hänseende pröfvades mest tjenlige och
berörde tillgång på medel kunde medgifva.
Den Nådiga propositionen lemnar ett
förnyadt bevis på Kongl. Maj:ts omsorger
att bereda det allmännas väl och uppfylla
Riksens Ständers underdåniga önskningar, då
Kongl. Maj:t åt denna gren af administrationen
anbefallt den verksamhet, och af de medel
Kongl. Maj:t haft att disponera, gjort
sådane betydliga anvisningar, att ej allenast
Yeterinair-Inrättningen i Skara, uppkommen
och underhållen af enskild frikostighet, vunnit
säkerhet för dess bestånd, utan äfven en
större Inrättning för Veterinair-kunskapens
befordran blifvit besluten och i Hufvudstaden
anlagd, der personer ega tillfälle att
förvärfva både theoretisk och practisk kännedom
uti denna kunskap, dermed de sedermera
kunna gagna de orter, hvarest de
välja sin verknings-krets.
Stats-Utskottets Betänkanden. 134 3
Genom den närmare kännedom Utskottet
om förhållandet sökt sig förskaffa, har
väl Utskottet trodt sig finna, att för en Veterinair-Inrättning,
af den större omfattning,
som är föreslagen för den i Stockholm grundade,
de Byggnader hvaraf Inrättningen sig
nu begagnar, icke äro fullt svarande mot
planen i det hela och det utrymme som localen
erbjuder, ehuru det nödvändigaste redan
är vunnet, genom en lämplig Stallbyggnads
uppförande samt reparation och inredning
af de på den för ändamålet upplåtne
Tomten befintlige Byggnader; men Utskottet
bar ock vunnit den förhoppning, att det
af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer gemensamt
åsyftade ändamål skall vinnas med mera
inskränkta bidrag af Staten, än dem Kongl.
Majit, på grund af särskildte Committerades
uppgjorde förslag äskat och utan större uppoffringar
af det allmänna än som kan åstadkommas
i närvarande tidpunct då behofven
ökas, men de skattdragandes förmåga att dem
fylla, deremot synes aftaga; och denna inskränkning
tror Utskottet desto heldre kunna
ega rum: utan menlig verkan på hufvudplanen,
Yeterinair-kunskapens tillväxt, sorn
Veterinair-Inrättningen i Skara uti dess nu
varande skick lemnar ett icke obetydligt bidrag
till kunskapens spridande.
På grund häraf bar Stats-Utskottet ansett
sig icke kunna föreslå Riksens Högloft.
Ständer, att bevilja den Statens knappa tillgångar
öfverstigande betydliga Summa af
1344 Stats-Utskottets Betänkanden.
69,44° frdr 44 sk- Banco, som enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition och det meddeldle
kostnads-förslaget skulle erfordras till Byggnadens
uppförande för Auditorium, Anatomie-Sal,
Bibliothek och Samlings-rum, Apothek
, Våningsrum för Lärare och Elever,
nödige uthus samt fullbordande af hvad som
behöfves till planering af den upplåtne tomten
och dess förseende med behörig stängsel,
utan lärer dermed böra uppskjutas till
en annan lid då tillgångarne kunna medgifva
en så dryg kostnad, samt emedlertid,
derest icke något annat Kronans hus dertill
skulle kunna för ändamålet anvisas och
begagnas, hvartill Utskottet förmodar tillfälle
ej skall saknas, Inrättningen med de
dertill redan upplåtne Lägenheter fortsättas.
Den årliga Aflönings- och UnderhållsStaten,
hvartill skulle erfordras 7,603 R:dr
16 sk. har Utskottet ansett kunna undergå
dels förminskning, dels någon förändring,
och föreslår att densamma, af anförde skäl,
må regleras sålunda:
I anseende till nu varande, föreståndarens
Herr Öfver-Directeuren Norlings allmänt
kända skicklighet och nödvändigheten
af hans bibehållande för Inrättningens stadgande,
upptages för honom, i öfverensstämmelse
med hvad Committerade föreslagit och
lian jemnväl hittils uppburit, 2,000: — -  För en Theoretices Professor
hafva Committerade projecterat
årlig Lön af looollidrj men
Stat,s-Utskottets Betänkande/!. i345
då man bör kunna förmoda, att
Inrättningens föreståndare blifver
i tillfälle,att äfven i den Theoretiska
delen af Veterinair-kunskapen
lemna undervisning, anser
Utskottet tillräckligt, att till
hans biträde förordnas en Adjunct
med Lön  666: 32.
hvarvid, i afseende på den undervisning,
som vid denna Inrättning
kommer att meddelas,
Utskottet tror det villkor böra
föreskrifvas, att undervisningen
icke endast afser Häst-LäkareVetenskapen,
utan att BoskapsMedicinen
i allmänhet blifver ett
hufyud-föremål för Lärarnes föreläsningar,
såsom äfven varande
för Landet af allmän och
stor nytta.
Den afCommitlerade projecterade
aflöning 333 R:dr i6sk.
årligen för en så kallad Pensionair,
med hvilken egenteligen
åsyftades att tilldana en skicklig
person som kunde vid Inrättningens
nu varande föreståndares
afgång emottaga dennes befattning,
kan Stats-Utskottet icke
tillstyrka, emedan med säkerhet
bör kunna förväntas, det någon
af de öfrige vid Inrättningen
anställde Personer, skola genom
1346 Stats- Utskottets Betänkandetj.
enskild omtanka söka vinna den
kunskap, insigt och erfarenhet,
att vid Föreståndare-tjenstens ledighet,
han kan till denna befattning
och de dermed följande
betydlige Inkomster vinna
befordran.
Lön för en Smed, som biträder
vid undervisning i Hofslageriet,
synes lämpligen böra bestås
såsom föreslaget blifvit .
Hvaremot alla, för Hästars skoning
med flere på honom ankommande
biträden, inflytande
medel böra i behörig ordning
redovisas, samt till förekommande
af missbruk härvid särskild
controll till iagttagande föreskrifvas.
Likaledes synes den föreslagne
Lönen för 2:ne Stalldrängar med
15o R:dr till hvardera böra bestås
med
Uti Kongl. Majrts Nådiga Proposition
finnas upptagne 16 Elever,
hvilka, efter io R:dr B:co
i Månaden för hvardera, skulle
på Statens bekostnad vid Veterinair-Inrättningen
underhållas,
för att efter fulländad Curs, anställas
på särskilde orter, der
sådane kunde erfordras; men Utskottet
anser på ofvan anförde
3oo:
3oo:
Stats-Utskottets Betänkandeti.
skäl sig destoheldre böra föreslå
inskränkning i detta antal
till 8, som det är att förmoda,
att enskildte, som åstunda inhemta
kännedom af Veterinair-kunskapen
ofta skola finnas villige
att en sådan afgift erlägga , hvadan
för 8 Elever utföres ett årligt
anslag af . . t . . . 960:
Till hyra för en Hage, som skall
användas dels till bete för sjuke
Hästar, dels till plantering af
tjenlige Medicinska växter uppföres
i enlighet med förslaget 2Öo:
Till Extra Utgifter, bestående af
Böckers och Instrumenters anskaffande,
underhållande af Inventarier,
, Vagnar, Selar, Tömmar
m. m., inköp af Ved, Ljus,
Skrifmaterialier, Hästar för undervisningen,
Medicamenter till
försöks anställande, Foder för
Hästar, Arbetshästars anskaffande,
till bestridande af de Inrättningen
årligsn åliggande onera
samt aflöning för Protocollers
och Räkenskapers förande m. m.
bar ansetts erfordras i,5oo R:dr;
men Utskottet tror att behofvet
bör kunna afhjelpas med . . 1,000:
och hemställer, att denna jemnte
nästförestående Summa må beviljas
endast till nästa Riksdag
1348 Stats-Utskottets Betänkunden.
emedan TJlskotlet förmodar, att då
Inrättningen vunnit stadga, dess
inkomster skola blifva tillräcklige
att dermed bestrida dylika Utgifter.
Hela det blifvande Stats-anslaget
utgör sålunda  5,476: 3a.-
Hvilket lärer få uppföras på Medicinal-Staten
under Riks-Statens Andra Hufvud-Titul;
Och anser Utskottet för detta anslags
beviljande böra fästas det villkor, att för Inrättningens
alla Inkomster och Utgifter upprättas
särskild och speciel Redovisning, som
lika med Räkenskapen öfver Stats-Verkets
öfrige medel, kommer till Riksens Ständers
och deras Revisorers granskning.
Hvad angår särskildt anslag, som Kongl.
Maj:t i Nåder äskat till Lön för en DjurLäkare
i Norrbottens Län, så emedan DjurLäkare
igenom Länens Hushållnings - Sällskaps
försorg, redan blifvit i flera orter anstälde
och det dessutom synes böra ankomma
på Provincernes Innevånare sjelfva,
alt genom bidrag, dertill jemnväl Torneå
Socken, enligt hvad Kongl. Majrt i Nåder tillkännagifvit,
sig erbjudit, förskaffa sig sådant
Läkare-biträde, anser Utskottet deslomindre
något anslag härtill böra af Stats-Verket bestås,
som andre orter deraf kunde hemta
skäl att yrka enahanda förmån, och Staten
derigenom tillskyndas betydlig utgift, hvartill
dess inskränkta tillgångar ej böra medtagas.
Stats-Vt skottets Betänkanden. i34g
Detta allt liemställes vördsamligen till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Och
lära Riksens Ständer för Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla det beslut, sorn häröfver
kan varda lättadt. Några Ledamöters härvid
yttrade särskilda tankar åtfölja härjemte.
Stockholm den 27 Junii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högl. Stånders Statsutskott
den g Junii 1823.
S. D. .Då Betänkandet rörande VeterinairInrältningen
och Förslaget till Stat lör densamma
nu af Utskottets Pluralitet godkändes
, åberopade Herr Biskopen , Doctor Wallenberg
sitt till Protocollet för den 5 den
O
nes
afgifne serskildta yttrande; af följande
innnehåll:
”Veterinair-Läkare Vetenskapen anses nu
mera af den nödvändighet, att offentliga
Scholor till dess inhemtande redan äro i de
flesta Länder inrättade. Sedan en dylik anstalt
genom privat mans berömliga omsorg
för längre tid sedan blifvit äfven inom Sverige
stiftad, har icke allenast den Provins,
hvarest denna är belägen, utan äfven åtskilliga
andra,som från densamma erhållit skicklige
Djurläkare, deraf dragit mycken nytta.
Då likväl nyssnämnde inrättning naturligtvis
varit ganska inskränkt och icke kunnat
i35o Stats-Utskottets Betänkandem
svara mot hela Rikets behof, hafva Riksens
Höglofl. Ständer, vid deras sista sammankomst
år 1818, vändt sin uppmärksamhet på
detta angelägna ämne, och i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga
nödiga mått och steg till en vidsträktare
Veterinair-Inrättning här i Stockholm, från
hvilken Djurläkare borde till Landsorterne
utgå, både i Theori och Praktik, vetenskapligt
och Grundligt undervisade. Denna Ständernas
underdåniga önskan har ock Kongl.
Maj:t med all verksamhet i nåder befrämjat.
Tjenlig plats för inrättningens anläggande
bar i Hufvudstaden blifvit utsedd, flere behöflige
Byggnader äro der uppförde. a:ne
utmärkt skicklige Lärare äro vid undervisnings-anstalten
tills vidare fästade, genom
hvilkas kunskaper och nit Scholan är i full
gång till sitt gagnande ändamål och slutligen
har Kongl. Maj:t, genom nådig proposition
till nu församlade Rikets Ständer, föreslagit
beviljande dels af en viss summa till
uppförande af Auditorier, förvaidngsrum för
Böcker, Preparater och Samlingar, samt Boningsrum
för de vid Scholan tjenstgörande,
dels af årligt anslag på Stat till Lärares och
Elevers aflöning och underhåll.
Öfver denna nådiga proposition har Högh
Stats-Utskottet afgifvit yttrande. Med hvad
Utskottet anfört angående ytterligare nya
byggnaders uppförande, kan jag icke annat
än förena mig, emedan Statens tillgångar, x
närvarande period till andra oumgänglige
Stats-Utskottets Betänkanden. 1351
utgifter, ändå knappast tillräckliga, utvisa
en omöjlighet, att dertill anslå den betydliga
Summan af 69,440 R-dr, och dessutom
en annan antydd utväg kanhända skulle kunna
leda till ändamålet; men i afseende på
nedsättningen af det äskade anslaget till Veterinair-Statens
aflöning och årliga behof, anhåller
jag, att få göra en eller annan anmärkning.
Sedan Utskottet rättvisligen anslagit den
föreslagna Lönen, 2000 R:dr åt YeterinairInrättningens
Föreståndare och Praktiske
Lärare, har det nedsatt den andre eller Tiieoretiske
Lärarens Lön från föreslagne 1000
R;dr till 666 R:dr 32 sk. under förutsättande,
att den förre skulle kunna biträda, denna
senare i theoretiska undervisningen. När man
betraktar mångfaldigheten af de ämnen, som
tillhöra desse begge Lärare, lär dock detta
blifva en omöjlighet, så framt ej inrättningen,
genom försummande af en del af desse
ämnen, skall förfela ändamålet. Theorien
och Practiken måste med jemna steg åtföljas,
om något Grundligt och icke endast
liandtverks-mässigt, skall åstadkommas. Föreståndarens
tiri är fullkomligen upptagen
med besigtigande och undersökning af de
friska och sjuka husdjur som dagligen till
inrättningen föras, med förordnande af medel
till de sjukas botande och förrättande af
Operationer, med tillsyn öfver Smidjan och
Hofslageriet, med föreläsningar i Vetenskapens
Practiske delar för Eleverne, Cavalle
-
i352 Stats-LJtskottets Betänkanden.
rie-Officerare och andra personer, som önska
häruti någon insigt, med tillsyn öfver
Eleverne och anställande af Examina samt
med besörjande af Inrättningens Oeconomiska
angelägenheter, Räkenskapers förande m. m.
Lika upptagen lär ock den Theoretiske Lärarens
tid blifva, genom den mödosamma
befattningen att bibringa kunskap åt förut
nästan obildade ynglingar, genom anatomiske
preparaters förfärdigande samt forskningar i
Djur-Anatomien och Physiologien, genom hans
åliggande att följa Vetenskapens framsteg och
att äfven utgifva arbeten till spridande af
upplysningar för egare af Husdjur och befrämjande
af Djurläkare-kunskapens föremål.
Dessa många befattningar som här blifva på
blott 2.‘ne lärare fördelade, hafva i andra
Länder från 4 tdl och med 7 Ordinarie Lärare,
under namn af Professorer och Lectorer,
när härtill kommer, att denne theoriske
Lärare måste hafva förskaffat sig en fullständig
Litterär och Akademisk underbyggnad
och att han icke gerna kan hoppas befordran
från Djur-till Mennisko-Läkare, eller
till annan bättre utkomst, i likhet med
alla andra, hvilka börja med ringare Löner
under hopp, att framdeles vinna dem förmånligare
; så synes det mig alldeles nödvändigt,
att denna tjenst njuter iooo R:dr i
Lön, hvarmed innehafvaren för sin lifstid
kan vara belåten och hvarförutan man ej
kan vänta, att någon skicklig sökande sig
dertill anmäler.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1353
Den föreslagna Pensionairen » hvilket Utskottet
helt och hållet afstyrkt, anser jag
oumbärlig, och finnér det medelmåttiga arfvodet
af 333: 16. på honom ganska val använda
Pensionairen måste förut vara vetenskapligen
bildad; ty han är ärnad till
vicarierande Lärare och framtida efterträdare,
då någon af de 2:ne Lärarne afgå.
Af Eleverne lär sällan kunna förmodas den
härtill eiforderlige underbyggnad, och de
blifva således till detta ändamål otjcnliga,
om någon af Lärarne blifver sjuk eller befalld,
att båtresa lill undersökning vid uppkomne
fars.icer eller dylikt; så skola löreläsningarne
upphöra, om ingen Pensionair
med nödige egenskaper är att tillgå; och ett
sådant stillestånd i undervisningen vore högst
olämpligt. För öfrigt synes det mig, som
de Ordinarie Lärarne, synnerligen den practiske,
skulle behöfva biträde af en dylik
Extra-ordinarie vid dess många och ofta med
våda förenade funclioner, och som skulle
han få sysselsättning nog vid de dagligen
förefallande göromålen.
Utskottet har nedsatt Elevernas antal från
16 till 8. Jag kan ej förena mig om en
sådan afkortning. Dessas undervisning delar
sig naturligen i 3:ne slag, den Theoriska,
den Practiska, som innefattar undersökning,
vård och behandling af de Sjuka
Djuren , samt Hofslagare-konsten , som vid
Institutets Smidja inhemtas. För att i en
bestämd ordning bibringa Eleverne desse
1354 Stats-Utskottets Belänkanden.
särskilde, vetenskapen tillhörande ämnen,
böra Eleverne vara så många, att de kunna
delas i 3:ne classer, af hvilka den ena en
viss tid om dagen sysselsättes af Theoretiske
Läraren, den andra af den Practiske och
vid Sjukstallen, och den 3:dje vid Smidjan.
Vården om de Sjuka Djur af alla slag och
deras dagliga skötsel, till hvilken 2:ne
föreslagne Stalldrängar icke förslå, kan occupera
ofta ensamt 8 Elever; och vore dessas
antal icke större, så kunde till Scholans skada
förutnämde ordentliga undervisnings - gång
aldrig följas. Att bestämdt påräkna, att enskilde
skola underhålla Elever under 3 å l\
år, som till deras undervisning behöfvas,
lär ännu vara för tidigt. I andra länder,
der Veterinär-Scholor äro inrättade, har man
antagit Eleverna ända till 160, vid en och
samma Schola, och i Danmark, som väl icke
bör anses öfverträffa Sverige i välstånd och
förmåga, har man, efter den uppgift, mig
blifvit meddelad, 5o sådana vid Köpenliamnska
Scholan.
Den föreslagna summan i,5oo R:dr till
extra utgifter anser jeg ej heller böra till
iooo R:dr nedsättas, synnerligen vid Inrättningens
begynnelse-period, då en mängd
mindre utgifter, som man ej i förväg kunnat
bestämma, kan och måste yppa sig.
Af desse sammanlagde Orsaker och då
denna första af Staten bekostade och till ett
Central Institut för Djurläkares bildning
ämnade Schola, just i dess början bör med
ali
Stats-Utskottets Betänkanden. 1355
all verksamhet omfaltas, om den skall fortgå
och blifva sådan, att allmänheten för den
samma vinner förtroende, så anser jag för
min del nödigt, att den ganska måttliga anslags-summa
af 7603 R:dr 16 sk. som Kongl.
Maj:t i dess Nådiga Proposition behagat föreslå,
måtte oafkortad utgå, åtminstone till
nästa Riksdag, då en bestämdare stat för
inrättningen, äfven i de delar, om hvilka nu
ej kunnat med behörig noggranhet uppgöras,
kan Rikets Höglofl. Ständer föreläggas,
och till äfventyrs i någon mån nedsättas.
Och anhåller jag Yördsamligen, att denna
min särskilda tanka må få åtfölja Utskottets
[Betänkande till de respeclive Riksstånden.
Herr Friherre Hjerta, Herrar Lagerhjelm
och af Uhr, Doctor Knös samt Brukspatron
Ekelund instämde till alla delar uti
detta Herr Biskop kVallenbergs anförande;
hvarjemte Herr Friherre af Nordin yttrade:
Emot det fattade beslutet rörande Veterenair-Inrättningens
anslag anhåller jag
att få mig reservera, anseende det Theoretiske
Professorns Lön borde anslås till 1000
R:dr B:co och 333f R:dr i årligt arfvode
till en Pensionär, hvaremot jag anser antalet
af 9 Elever vara fullkomligen svarande emot
behofvet.
Hvilket yttrande biträddes af Herdar
Öfverste - Lieutenanterne Hjerta och von
Herne- och skulle dess särskilde meningar
^ Sami. r V. ^7
i356 Stats-Utskottets Betänkattclen.
medfölja Betänkandet till respective RiksStånden*^
Stockholm som ofvan:
Ex Porlocollo
V. Karström.
N:0 241.
Antora den 28 Junit 1828.
Utlåtande i anledning af Herr
Prosten N. J. Herlitz’ Memorial,
om Lönanslag å stat för
en Djur Läkare pä Gothland.
Tui Stats - Utskottets åtgärd liar Högvördige
Preste-Ståndet remitterat ett Memorial
af Herr Prosten Nils Herlitz, hvaruti
blifvit framstält angelägenheten deraf, att
skicklige Djur-Läkare blifva anstälde i Rikets
samtlige Provincer, till hämmande af
smittosamma Boskaps-sjukdomar, samt Löner
för sådane personer af Statsmedlen anviste
samt egentligen yrkat, att nödigt anslag
af allmänna medel beviljas till Lön fölen
Djur-Läkare på Gothland och till inrätttande
af ett Djur-Lazarett i Visby, dit ynglingar
från Landet kunde på Församlingarnes
eller hela Pastorats bekostnad insändas,
till inhemtande af vetenskapens theoretiska
och practiska delar, samt såmedelst framdeles
kunna gå Landtboerne med råd och hjelp
vid förefallande tillfällen tillhanda, uti hvilken
Motion Herr Prosten Georg Herlitz instämt,
med tillägg, att örn Riksens-Ständer
skulle bevilja anslag af Statsmedlen till Lön
Stats-Utskottets Betänkandén. 135^
för Djur-Läkare i alla Rikets Län, i Reit
män tillgångariie det medgifva, Gothläiids
aldraförst och iiu genast mätte k o him a i åtnjutande
af denna förmån.
Lika ined Motionären anser Stats-Utskottet
det vara af stor angelägenhet'} att
skicklige Djur-Läkare finnas i Landsorterne,
söm vid inträffande Boskaps-Sjukdoinar kunna
lemna nödigt biträde; men då * såsoni
någre Ledamöter inom Preste-Ståndet jefhnVäl
yttrat, Djur-Läkare, genom Hushållnings
Sällskapens försorg i flera Län redan finnas*
och det dessutom sylieS ankomma på ProvincCrnes
Innevånare sjelfva, att genom bidrag
samla erforderlig Aflöning för sådant
biträde* kan Stats-Utskottet icke tillstyrka*
att någre Statsmedel måga till Lön för eii
Djur-Läkare på Gothland ari visas* heldst sådant
skulle berättiga andre Orter alt af en
lika förmån få sig begagna ; Äfvensom särskildte
medei för inrättande af ett så kalladt
Djur-Lazärett på Gothland desto mindre kunna
erfordras och böra afStateti bestås* sorn* utom
dell förut varande Veterinair - Inrättningen i
Skara,en sådan stönrelnrättning nyligen blifvit
på Stats-Verkets bekostnad anlagd i HufvudStadeii,
hvarigenom tillräckligt tillfälle synes
vara beredt för Veterinair kunskapens
spridande och de af Motionären befarade olägeli
heter sålunda böra kulina undänrödjäsj
Hvilket lill Riksens Högloft, Ständers
pröfning vördsamligeii öfverlehlnas,
Stockholm den 27 Junii i8ä3i
i358 Stats-Utskottets Betänkanden.
Ankom (len 28 Junii i8a3.
N:0 242.
Utlåtande i anledning af Herr P.
G■ Cederschjölds Motion om
indragning af Medico Theologiska
Stipendierne samt
deras användande till andre
behof för Medicinal-Verket.
H öglofl, Ridderskapet och Adeln har till
Stats-Utskoltets åtgärd remitterat en af Herr
P. G, Cederschjöld väckt Motion, att då
Riksens-Ständer år iSio, anslogo 5,oooR:dr
årligen, för att genom Stipendier vid Universiteten
uppmuntra dem, sorn skulle blifva
Prester, att tillika studera Medicin, denna
åtgärd väl kunde vara af behofvet påkallad
och välgörande verkningar deraf förväntas
; men, enär erfarenheten visat, att
det åsyftade ändamålet icke vunnits, häldst
blott några få med alfvar förenat de Presterliga
och Medicinska Studierne, samt
dessutom behofvet af Prest-Läkare, nu mera
betydligt minskats, derigenom att Provincial-Läkarnes
antal ökats och omkring
70 Bataillons - Läkare blifvit kringspridde i
Landsorterne, PrestLäkare-Stipendierne nu
måtte afskaffas, och den dertill anslagne summan
användes till de nya behof för Medi
-
Ståts-Utskottets Betänkanden. i35r)
cinal-Verket, som vid denna Riksdag kunna
pröfVas mera angelägne, såsom t. ex. understöd
för Allmänna Barnbörds-huset, underhåll
för ett visst antal Barnmorske-Lärlingar
från Lands - orterne, Löner för föreslagne
flere Provincial - Läkare, bidrag till Veterinair-Iurättningen,
m. m.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
andraga, att Riksens-Ständer vi'd 1810 års
Riksdag, lill Läkare-vårdens förbättrande för
Landtfolket samt för Armeen och Flottorne,
anslogo 5,ooo R:dr årligen till 5o Stipendier,
vid Rikets Universiteter för sådane
Ynglingar, hvilka bestämde sig till Prester
och tillika ville inhemta nödige kunskaper
uti Läkare-Konsten, för att dermed, i brist
af egentelige Läkare och intill dess deras
biträde kunna anskaffas, kunna gå Församiingarnes
innevånare tillhanda vid förefallande
Sjukdomshändelser. Enär, såsom Herr
Cederschjöld yttrat, och deruti Herr Trafvenfeldt,
uti ett, Motionen Ui lagd t, anförande,
jemnväl hufvudsakligen instämt, det med
detta anslag åsyftade ändamål icke egenteligen
vunnits, samt behofvet, att på detta sätt
bereda tillfälle till Läkarebiträde synes hafva
till större delen upphört, genom de förändringar
Medicinal - Verket sedan år 1810
undergått, och den tillgång, sorn blifvit
Landsorternes innevånare beredd, att af
det betydligt ökade antal Provincial- och
Bataillons-Läkare, hvilka jemnväl blifvit försedde
med förbättrade lönevillkor, erhålla
j3öo Stats-Utskottets Betänkanden,
Läkare-vård, anser väl Stats-Utskottet anledning
till anslagets förminskning; men då
likväl de skäl icke helt och hållet upphört,
sorn verkade till dess beviljande, utan erkännas
mäste, att Presterskapet ofta kunna
behöfva anlitas vid hastigt påkommande
sjukdomstilllällen och genom inhemtade kunskaper
i Läkare Vetenskapen lemna ett väl=
görande biträde, synes hela den anslagna
sumnnui hu icke böra indragas.
Utskottet har fördenskull trott sig böra
föreslå, att den på Medicinal-Staten till
Medico-Theologiska Stipendier anslagne Summa,
af 5ooo R:dr, må förminskas ifrån nästa
års början till 2,000 R:dr, hvarvid likväl
Utskottet anser de föreskrifter och vilkor
böra fästas, att nuvarande innehafvare
af medico - theologiska Stipendier måga
under den tid sorn återstår tor sådana Stipendiers
begagnande, få deni bibehålla, att
för framtiden vidsträcktare skyldigheter icke
åläggas dem, sorn blifva Stipendiater, än
att förvärfva sig kännedom af grunderne för
Physiologieii i allmänhet, samt att, i den
måll Stipendierne indragas, de, enligt Utskottet
meddeide underrättelser, för åtskilliga
Lärare och andre biträden vid Upsala och
Lunds Akademier anslagne arfvoden upphöra
Och användas till de ändamål hvartill de
äro bestämde, eller Stipendier, heldst desse
Akademiers Lärare synas böra lemna underVisning
för de löner dem äro bestådde.
Om Riksens flög loll. Ständer härtill bi-.
Stats-Utskottets Bctänkanden. 136 f
falla, lärer sådant få vid Stats-Regleringen
iakttagas, samt underdånig anmälan derom
hos Kongl, Maj:t göras i afseende på verkställigheten.
Hvilket dock till Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsamligen hemställes.
Och varda några Ledamöters häremot
anmälde Reservation, enligt begäran,
bifogad. Stockholm den 27 Junii i8a3.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Höglofl. Stånders Stats
Utskott den 9 Junii 1823.
S, D. JEmot Stats-Utskottets nu fattade beslut,
att tillstyrka en förminskning af 3,000
R:dr i anslaget för Medico- Theologiska
Stipendier, reserverade sig Herr Prosten
Anjou, och afgaf ett så lydande anförande
”Då jag icke kunnat instämma i Höglofl.
Utskottets beslut, att anslaget för de vid
1809 och 18/0 årens Riksdag vid Rikets
Universiteter inrättade så kallade MedicoTheologiska
Stipendier borde ifrån 5,ooo,
till 2,000 R;dr B:co nedsättas, får jag vördsamt
anmäla min reservation, med anhållan,
att densamma må till Rikets Höglofl, Ständer
få åtfölja Betänkandet.
Jag medglfver, att det ändamål, som
roan roed denna inrättning ville uppnå, innebar
en förvillelse, och således icke kunde
efter önskan vinnas. En rättskaffens Prestman
underlåter aldrig, att, så vidt hans öfriga
och egentliga göromål medgifva , afhjelpa
l 3(j2 Stats-ZJtskottets Het änkan deri.
sina åhörares bekymmer uti äfven yttre
och timliga angelägenheter. Han meddelar
derföre gerna upplysningar och råd vid uppkommande
sjukdomshändelser inom Församlingen.
Den kunskap, han härtill beliöfver,
vinnes, utan vetenskapligt Studium af Medecinen,
genom allmän bildning, erfarenhet
och läsning af goda böcker i ämnet, Län.
gre bör ock icke hans åtgärd sträckas. En
practisk handläggning med Läkare-Konsten
uti alla förekommande fall skulle i munga
afseenden hindra, i flera motverka, den vig-t
tiga afsigten med hans eget kall. Den skulle
ock, då hans kunskap och erfarenhet sällan,
kanske alldrig, kunde blifva så vidsträckta,
som af en fullständig Läkare med rätta fordras,
leda till täta misstag och betydliga
vådor.
Med Motionairen instämmer jag äfven
deruti, att, med ganska få undantag, följderna
af den nu ia åriga inrättningen icke visat
sig sådana, som de åsyftades. Men det
lärer icke kunna nekas, att många obemedlade
Ynglingar, medelst detta understöd,
fått tillfälle att längre, än de eljest kunnat,
uppehålla sig vid Universitetet, och derigenom
vinna en högre bildning i deras egentliga
studium ; det må hafva varit Theologiens,
eller Medicinens, eller Vetenskapernes
i allmänhet.
Och då det är allmänt bekant, att
Universiteten äro funderade på framfarna
Konungars enskilda frikostighet, (åtminstone
Stats-Vtskottets Betänkanden. i363
iir förhållandet sådant med Upsala), och att
deras tillgångar, tid efter annan, blifvit ökade
genom Privates betydliga donationer;
men att det directa bidraget från Statsverket
till dessa högst vigtiga Verk, om jag
ej bedrager mig, inskränker sig till nu ifrågasatta
anslag, anser jag den ringa besparing,
som genom nedsättning deraf kunde
vinnas, föga enlig med Statens värdighet.
Följderna af Vetenskapernas odling och flor
kunna icke beräknas i ziffra: men jag bedrager
mig myckel, om de icke lemna full
ersättning för nu omtvistade lilla uppoffring.
Jag vågar derföre föreslå, att anslaget
må oafkortadt åtminstone tills vidare, fortfara;
men att, i anseende till de upplysningar
tiden gifvit, underdånig anhållan må göras
hos Hans Kongl, Majit, om den Nådiga
förändring i Reglementet, som rättar dess
nuvarande ensidiga rigtning, och leder till
mera vidsträckte och välgörande verkningar.
Detta jrttrande, som biträddes af Herr
Prosten Östberg, Doctor Knös samt Doctor
Almqvist skulle, enligt derom gjord begäran,
medfölja till Respective Riks-Stånden.
Slockholm Ut supra.
Ex Protocollo
y. Kars Crom.
N:0 243.
Antom den 28 Junii i8a3.
Utlåtande, I anledning af
1364 Stats-Utskottets Betänkanden.
Herr Friherre C. H. Ankarsvärds
Motion om tillökning
i Lön erne för de Fyra
Stats-Secreterarne.
Hos Högloft Riclderskapet oeh Adeln har
Herr Friherre Carl Henric Ankarsvärd anfört,
att det vore af högsta nödvändighet,
att Folket åt Stäts-författningens Fyra StatsSecreterare
gifva all den upphöjelse och inflytelse,
sorn Stats-författningen nied dessa
Ämbeten åsyftat;och då för bemäldte Ämbeten
är bestämd en vidsträckt och magtpåliggande
verkningskrets och ett upphöjdare
rum i Samhället, har Herr Friherren föreslagit,
att de Stats-Secreterare, hvilka enligt
Regeringsformens 6 §, ovilkorligt skola vara
Fyra, måtte till Lönförmåner af Riksens
Ständer sättas i likhet med Ståts-Ministern
för Utrikes Ärenderna; till hvilket ökade anslag
Herr Friherren förmodat utväg kunna
vinnas, 0111 på de Utrikes Minister-posteme
någon indragning i det stället gjordes,
Öfver denna till Stats-Utskottets åtgärd
remitterade Motion, har Utskottet trott sig
höra yttra, att, med fullkomligt instämmande,
uti Herr Friherre Ankarsvärds anförande
om den vigt och det inflytande som är
förenadt med de Fyra Stats-Secreterare-Amheten,
hvilka enligt Regerings-formcn tillhöra
föredragning inför Konungen af alla de
Administrativa Ärender, sorn kunna blifva
Stats-Utskottets Betänkandenf i 365
föremål för Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och afgörande; Utskottet likväl,icke (kan tillstyrka
en sådan betydligare Lön-tillökning
för dessa Ämbeten, sorn Herr Friherren föreslagit
eller till enahanda belopp med hvad
Staten består Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne, enär de icke äro förbundne till
den Representation och behöfva vidkännas
de betydliga kostnader, som vid Stats-Ministers-Ämbetet
äro oundviklige; men då det
ej mindre för Styrelsen är angeläget, än det
för Nationen synes af högsta vigt, att dessa
Stats-Secreterare-Ärobeten innehafvas af insigtsfulle
och utmärkt skicklige Män, de der,
inför Nationen ansvarige för sina åtgärder,
böra hafva det allmännas väl till enda omisskänneliga
föremålet för deras bemödanden,
sättas i fullkomligt oberoende för en anständig
och efter deras Ämbeten afpassad utkomst;
bar Utskottet ansett dem böra förses
med dertill erforderlige förmåner, likväl
under det vilkor, som med grundlagens
anda synes instämma, att en sådan Lön-tillökning,
som kan beviljas, icke må åtnjutas
af andre än dem, hvilka, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Fullmagt på Stats-SecreterareÄmbetet,
detsamma förrätta, och sålunda
icke tillgodokomma dem, hvilka endast på
obestämd längre eller kortare tid till föredragning
inför Kongl. Maj:t constitueras.
Vid bestämmandet af dessa Löne-vilkor
hafva Utskottets Ledamöter yttrat olika
meningar, och genom anstäld votering arne
i366 Stats-UCskoltets Betänkanden.
Stånd beslutit tillstyrka, att de Fyra StatsSecreterare-Lönerne
måga förhöjas lill lika
belopp med Stats-Rådens Löne-vilkor, och
således i stället lör hittills bestådde 2,346
R:dr 32 sk. med 260 Tunnor Spannmål derunder
beräknade, hädanefter blifva 3,800
R:dr, deruti begripne 255 Tunnor Spannmål,
hvaremot de andre 2:ne Stånden ansett,
det borde en tillökning i dessa Ämbetsmäns
Löner af endast 5oo R:dr, utan
förändring i det under dessa Löner förut
varande Spann måls-belopp, till bifall föreslås;
och varda desse alternativ till Riksens
Högloft. Ständers afgörande vördsamligen anmäldte.
Och varda någre Ledamöters särskilde
tankar bifogade. Stockholm den 27
Junii 1823.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Högloft. Stånders Statsutskott
den 9 Junii 1823.
S. D. Vid Öfverläggningcn af frågan, om
förhöjning i de Ordinarie, Stats-Secreterarnes
Löner, yttrade Herr Friherre Hjerta:
■”dag linner flere betänkligheter att instämma
uti det föreslagne Betänkandet rörande
Löneförhöjning åt Rikets 4aa StatsSecreterare
och dessa grunda sig derpå, att
Stats-Utskottet så ofta uti frågor om Ämbetsmäns
Länförhöjningar till skäl för afslag å
Stats-Utskottets Betänkandén. 136y
anmälanden derom anfört Statens knappa
tillgångar samt åberopat, att rätta tiden för
Löneförbättringar och jemnkningar vore den
förväntade då Reglering af Rikets Styrelseverk
vunne fullbordan. Att om nu StatsSecreterare
skulle tillerkännas lika Lön med
Stats-Råder, utgörande efter 1822 Ars beräkning
4»278 R:dr så, öfversteg detta belopp
med i,444 livad Hof-ochJustitiae-Cancellererne
nu åtnjuta, med 327 R:dr, Presidenternes
uti Collegierne sammanräknade Inkomster,
och med 827 Presidentens i StatsContoiret.
Att så vida det föreslagne Betänkandet
af Riksens Ständer skulle bifallas,
skäligen bör förmodas att nämnde Höga Ämbetsmän
toge sig anledning till hemställan
om enahanda förmåners åtnjutande, och att
då blefve det svårt anföra antageliga skäl
till sådan hemställans afstyrkande. Uppå
dessa Hlifvudsakeliga skäl kan jag ej antaga
det föreslagne Betänkandet; men medgifvande
Stats-Secreterare befattningarnes så trägna
som ofta brydsamma och ansvarsfulla utöfning,
samt att nu varande derföre åtnjutande
inkomster icke äro motsvarande, tror
jag att någon tillökning kunde tillstyrkas under
Titel af Taffelpenningar förslagsvis 5oo
R:dr årligen, intill nästa Riksdag, då ock
om Committerades Betänkande skulle gillas
Stats-Secreterarenas Ambets-befattning blifva
så vidt omfattande att äfven nu uti Betänkandet
föreslagne Löne-förhöjning ej torde
anses motsvarande. Hvarjemte Herr Contre
i368 Stats-Utskottets Betiinkancien.
Amiralen Nordenskjöld uppläste ett så lydande
anförande:
”1 följd af en inom Riddarhuset väckt
Motion, om förökandet af Stats-Secreterarnes
Löner, hvilken motion Stats-Utskottets
Utgifts-afdelning afslagit, har Stats-Verkets
Afdelningar hifallit på sådant sätt, att StatsSecreterarnes
Löner skulle förhöjas till 38oo
R:dr B.‘co med derunder inbegripne a55
Tunnor Spannemål eller lika med Stats-Rådernes,
Taffelpenningarne inbegripne, och
att dessa Löner skulle oafkortade till påföljande
Riksdag utgå, äfven då desse StatsSecreterare
af omständigheterne skulle anse
sig tvungne att efter vägrad contrasignation
från tjensten afgå ? — Motionairen har tydeligell
förklarat, att han önskar det Herrar
Stats-Secreterare skulle, ehuru i mill Öfvertygelse
emot ali billighet och i intet annat
Land Öfliet sätt, erhålla Lika Lön som StatsMinistern
för Utrikes Areiiderna och att Medlen
skulle tagas från Utrikes Minister anslaget,
som naturligtvis borde minskas; —•
detta sednare har ej kunnat ske, tvärtom
har Stats-Utskottet ansedt sig böra ökä detta
anslag, Stats-Verkets afdelningar har således
efter egne grunder agerat då de ansedt
sig böra genom ett nytt Stats-anslag
öka Löner, af hvarken Kongl. Majit eller
sjelfva personerne egentligen begärde och
således utan att veta om de voro påkallade
af behofvet; men emedan dessa platser äro
i vår Constitutionela SLat af yttersta vigt,
Stats* Utskottets Betänkanilen. 13G()
och må hända Lönevilkoren för en Stockholms
lefnad nog knappa, är jag för min del
ganska villig att bifalla en Löneförhöjning,
så vida Stats-Utskottet på ett för Utskottet
och Stäliderne värdigt och med Landets sanna
nytta förenligt sätt afgör denna fråga,
detta sker ej om ej alla de personer, som
vår Constitution erkänner och hvilka för beständigt,
såsom Hof-Cancelleren, hvilken lill
alla delar är ett Stats-Råd, men dessutom
har flere befattningar, eller såsom Justiliae
Cancelleren, hvilken lika med Herrar Stals»
Secreterare blott i vissa fall sitta i StatsRådet,
men hvars rang hittills erkänd högre
än de sednares, och den det ej tillhör
Ständerne att ändra, äfven upptagas till
Löneförhöjning, således skola som jag vågar
tro, för att agera i billig conseqvence, HofCancelleren
, Justitiae Cantzleren och Herrar
Stats-Secreterare alla erhålla lika Lön med
Stats-Rådets Ledamöter, Men för att ock
iakttaga en passande hushållning för Staten,
och på det ej Rikets Ständer genom någon
slags indirect anmaning liksom önska att af
Stats-Secreterarne skapa Folk-tribuner, hvilka
snarare sträfva efter penningar och folkgunst,
än att som redlige Män, på ärans
väg, lika söka förtjena sin Konungs som sine
Medborgs-Mäns upprigtiga aktning, anser
jag det ock såsom en ovillkorlig följd, och
hvarförutan jag anser ingen Lön-förhöjning
böra ega rum, att nemligen Lönerna måtte
precist lika utgå som för Stals-Rådet, och
1370 Stats-Utskottets Betänkanden.
då någon Stats-Secreterare är tvungen, efter
vägrad contrasignation, att afgå, får han behålla
Lönen, men lemna Taffelpenningarne,
hvilka sednare endast tillhöra den Posten
åtföljande Representationen, deremot skall
Lönen för en redlig Man finnas nog till anständig
bärgning, då Representations-skyldigheten
upphört, intill Ständernes sammankomst,
som då ej lära uragtlåta att vidare
draga försorg för honom efter sig företeende
omständigheter. •—• Jag anser detta så
mycket nödvändigare i dessa tider då man
enligt min tanka ibland, må hända, är nog
benägen att misstaga sig, på det lilla ordet:
Liberal Liberalitet. Pä Riddarhuset är yttradt,
att en Stats-Secreterare ej kan vägra sin
contrasignation utan i de fall då grundlagen
tydeligen öfverträdes, jag vågar tro att
detta enligt 38 §. Regerings-formen är ganska
nära sanningen, och att i andra fall då
Konung och Stats-Råd äro ense om ett beslut,
äger en Stats-Secretere,som i beslutet
ej finner sig kunna instämma, blott att i
Protocollet förvara sin särskilda tanka, och
conlrasignera, likväl är i svar härå enligt
Argus den 3:dje af den 4 Junii, äfven på
Riddarhuset yttrat: ”Det tyckes och följa af
begreppet Fri Medborgare, att han (StatsSecreteraren)
må kunna neka sitt biträde till
en Handling den han ogillar antingen som
origtig eller skadlig. *—. Skulle han ej ega
denna frihet så vore det icke någon skillnad
-
Stats-Utskottets Betänkandetu 1371
liad emellan honom och Slafven, som trälaktigt,
och derföre ansvarslöst nödgas uppfylla
hvad af honom kräfves, utan att tillåta
sig något omdöme om det är rigtigt
eller ej, om denna Liberalare, men enligt
min Öfvertygelse origtiga tydning, ehuru yttrad
af en ganska aktningsvärd och kunnig
man, vinner allmän burskap, der allt beror
på en olika åsigt eller mer och mindre egensinne,
kan jag för min del deraf ej draga
annan slutsats, än den att Staten, sorn så
•rundeligen betalar, kan få aflöna en mängd
afgående Stats-Secreterare till ringa förmån
för Fäderneslandets sanna väl, hvartill likväl
hvarje handling bör sträfva.
Dessutom anser jag ock, att då Constitutioliensanda
tycks innebära, att Stats-Secreterarne
ej böra endast vara tjenstförrättande, bör
den blott tjenstförrättande erhålla Lönen
utan Taffelpenningar, och desse sednare endast
tillfalla den på Ordinarie Stat tjenande.
Skulle Stats-Utskottets beslut blifva stridande
emot min, som jag tror grundade
framställning, anhåller jag ödmjukast att
detta Anförande må till Stånden få åtfölja
Utskottets Betänkande.”
Herr Doctor Kölmark hade jemväl uti
detta ämne till Protocollet, för den 5:te dennes,
afgifvit sin särskilda tanke, af följande
innehåll:
”1 anledning af min till Protocollet anförde
reservation, angående Stats-Secretera
4
Sami, 2 IU 88
j3y2 Stats-Utskottets Betänkande/i.
res upphöjelse till likhet i Löne-vilkor med
Stats-Råden, enligt Höglofl, Stats-Verks-Afdelningens
heslut, får jag nu i Plenum äran
anmärka följandet
ilo Att Stats-Secreterare skola erhålla
större Löner än Presidenter, Justitias-Råd,
samt Hof-Cancelleren och Justitiee-Cailcelleren
synes mig hvarken vara enligt med dessa
Ämbetsmäns vigt oell värdighet i Staten, ej
heller nied rätts-grundel’ och dell princip
af hushållning och sparsamhet, som Höglofl.
Slals-Utskottet, under loppet af denna Riksdag,
så troget följt och iagttagit, Jag kan
derföre icke med begreppet af rättvisa och
billighet förena, att Stats-Secreterare framför
dessa skola upphöjas i parité med Kongl,
Maj:ts Stats-Råd till Lönevillkor,
2:0 Då denna Motion är vackt endast
af enskild man, nemligen: Friherren Ankarsvärd.
och hvarken Stats-Secreterarne
sjelfve begärt någon Lönförhöjning ej eller
Kongl, Maj:t proponerat, ej heller någon annan
Auctoritet till Stats-Utskottet framställt
detta Ärende, hvilket utan tvifvel varit 1
rätt väg och ordning: då äfvenväl i betraktande
tages, att en helt ny organisation med
denna och flera Ämbetsmanna- Corpser synes
förestå, samt en ny reglering med Ämbets-Verkeii
och Domare-Auctoiiteterna är
under utarbetning, och när härtill komluer
1 öfvervägande, å ena sidan, Statens förlägenhet
och Skattdragandes utblottade till
-
Stat^Utskottets Betänkahden, l3^3
stånd, å dell andra eli så stor mängd af Re*
qvisitioner och Utgifter» att Stats-Utskottet
dels måste nedsätta» dels afslå äfven eli del
af Kongl. MajltsJ så kall jag» i stöd af alla
dessa skäl och omständigheter, icke annat
tili afstyrka deli Lönförhöjning» sorn lin för
Stats-Secreterarne med så stor frikostighet
projecterad ärJ\
Och skulle desse särskilde meningar,
till följe af ofvanbemälde Herrars yttrade
önskan» medfölja betänkandet» om förhöjning
i Stats-Secreterarnes Löner» till Respectivö
Hiks-Stånden» Stockholm soln ofvan.
É* Piotocolla
'JV. Karström,
N:0 244»
Antom ilen 28 Junii 1828.
Utlåtande i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Proposition, om
Stats-Verkets tillstånd och behof
uti hvad som rorer RiksStatens
Tredje Hufvud-Tit»
tel.
Uti deli Nådiga Propositionen, om Stats*
Yerkets tillstånd och behof af dell sisth
Jaliuarii» har Kongl. Majit, angående Riks*
Statens 3:dje Hufvud-Tittel, som innefattar
1374 Stats-Utskottets Betärikanden.
Militaire-Staterne och anslaget för försvarsverket
till Lands och Sjös, framställt åtskilige
derunder förekommande behof och derjemte
tillkännagifva:
1:0 Att Kongl. Maj:t, som insett nödvändigheten
af Lots- och Båk-väsendets ändamålsenliga
inrättande, efter det nödiga
undersökningar föregått och vederbörande
Ämbets-verk sig derom i underdånighet utlåtit,
verkställt en ny reglering af Lots-och
Båk-inrättningen i Riket, lämpad efter behofvets
kraf och tidens förändrade skick,
samt under den 21 Junii 1820 låtit utfärda,
så väl Nådig Förordning derom med
tillhörande Lots-Taxor, som reglemente för
Styrelsen, Oeconomien och Tjenstgöringen
vid Lots-verket, samt Stat för Lots- och
Fyrings-Inrättningen; dervid Kongl. Maj:t
tillika i Nåder förordnat, att Lots- och Båkafgifterne
tills vidare skulle ingå till Statsverket,
som uti de, genom den ofvannämnde
nya regleringen förhöjda Lots- och Båkumgälderne
samt tillkomne ringpenningeafgiften,
erhåller ersättning för de i och för
Lots-väsendet till följe af samma reglering
uppkomne större kostnader, oell hade Båkoch
Fyrings-Staten tills vidare formerats af
de på 3:dje Hufvud-Titteln för Försvars-verket
i allmänhet anslagne medel, men deremot
de på Lots-Staterne tillökade Utgifter
genom förhöjd aflöning eller andre tillkomne
nya kostnader, bestridts af den tillgång,
som vinnes genom förhöjningen af Lots-och
iStals-Utskottets Betänkanden. i3^5
Båk- samt nya ringpenninge-afgiften, hvarefter
återstoden af dessa intrader bland StatsVerkets
Ordinarie Inkomster influtit. Men
som erfarenheten redan ådagalagt,att genom
ofvanberörde förhöjning Stats-Verkets inkomster
af Lots- och Båk-afgifterne uppgått
till en betydlig summa utöfver hvad vid sista
Riksdagen deraf påräknadt varit, och
kostnaderne för Lots- och Båk-inrättningen
icke borde fortfara alt minska anslags-summan
för Flottornes underhåll, då full
tillgång till deras bestridande erhålles af de
medel, som af de Sjöfarande erläggas, har
Kongl. Maj:t till Riksens Ständer öfverlemnat,
att särskildt på Tredje Hufvud-Tituln
uppföra en summa till de utgifter, som årligen
förefalla i och för underhållet afLotsoch
Båk-inrättningen och deraf beloppet efter
behofvet årligen borde bestämmas.
Stats-Utskottet får i anledning häraf yttra,
att då Lots- och Båk-medlen, hvilka
jemte Tull-afgifterne erläggas af alla in-och
utgående Fartyg, samt vid Tullverket uppbäras
och redovisas, utgå enligt Kongl. Maj:ts
derom utfärdade Nådiga Förordning af den
21 Junii 1820, efter en förhöjd Taxa, hvarigenom
inkomsten blifvit så betydligt ökad,
att den vid beräkningen af Stats-Verkets Inkomst-Titlar
kunnat upphöjas ifrån 20,000
R:dr, dertill den hittills varit upptagen till
55,ooo R:dr, lärer deremot den för Lotser i
Staterne tillökade utgift, bestående uti förhöjd
aflöning och andre tillkomne nya kostnader
13^6 Stats-Utskottets Betcinkanden,
och utgörande 17009 R;dr 20 sk, derunder
beräknade 10 T:r Spannmål, få på Utgifts-»
Staten uppföras, hvarigenom liela anslaget
för Lots- och Båk-Inrättningarne hädanefter
bhfver 20,856 R:dr med derunder begripne
146 T:r Spannmål 5 hvaremot den för Fyrings-Staten
i fråga Stälde tillökning, som
är mindre betydlig och föränderlig, såsom
varande en förslags-beräkning, synes böra,
jemte den dertill förut erforderliga utgift
och lika som hittills skett, utgå af hvad för
Försvars-Yerket varder anvist,
2:0 I sammanhang härmed, har Kongl,
Majit i Nåder anmält, att då Lots- celi BåkInrättningen,
i anseende till dess nära samband
med Rikets Sjö-försvar, från äldre lider
varit stäld under Flottornes Styrelse,
med undantag af någre åt enskilde under
Entreprenad upplåtne Fyrer oeh Båkar, hvaribland
nu endast äro Landsorts och Korsö
Fyrbåkar, hvilka emot visse andelars uppbärande
af Lots-Båk- och Last-penningarne,
af enskilde underhållas, Kongl, Maj;ts Nådiga
uppmärksamhet icke kunnat undfalla å
ena sidan olämpligheten deraf, att Inrättningar
af så allmänt och stort inflytande på
Handel och Sjöfarten stå under enskild förvaltning,
och å den andra, huru det både
för Kronan och det allmänna vöre af mycken
vigt, att ofvanberörde genom Contracter
åt enskilde, under Entreprenad, upplåtne Fyrbåkar
varda för Statens räkning inlöste och
satte under samma publika tillsyn och sty
-
Stats-Utskottets Betänkanclen. 1877
reise, som de öfrige Bukarne i Riket, Kongl.
Maj:t hade derföre i Nåder anbefallt Förvaltningen
af Sjö-Ärenderne, att höra egarne
af ifrågavarande Fyrhåkar, huruvida de
voro hugade, att dem till Kongl. Majit och
Kronan afstå och till hvad pris, samt genom
Öfver-Inteodents Ämhetet låtit besigtiga och
Värdera samma Båkar, hvarefter Förvaltningen
i ämnet afgifvit 2ii?e särskildta underdåniga
och till Utskottet jern väl öfverlemnade
Utlåtanden , deraf inhemtas, att egarne
af Landsorts Fyrbåk förklarat sig vilja aflåta
densamma med Fyrvaktare-hus och Kohlbodar
samt alla inventarier, hvaribland ett
större partie Stenkol, för 35,000 R:dr, samt
egaren af Korsa Fyrbåk, att samma Fyrbåk
med dertill hörande inrättningar, hus och
inventarier till Kronans everdeliga ego tor
j8,000 R;dr försälja; vid hvilket förhållande
och då Kongl, Majit af ofvananförde skäl
funne merherörde Fyrbåkars inlösen för Statens
räkning både lämplig och ledande lill
allmänt gagn, samt den för Landsorts Fyrbåk
begärde köpeskilling, i förhållande till
den ä inkomsterne dervid, enligt hvad utredt
blifvit, årligen återstående behållning
icke syntes vara för dryg, Kongl. Majit frågan
derom jemte de dertill hörande Handlingar,
till Riksens Ständer öfverlemna!, loide
till inlösningen erforderlige medlens anvisande,
Men hvad åter angår Korsö Fyrbåk,
så och i anseende till de uti f. d. Amiralitets
Commissariatets, om denne Fyrbåks
»378 Stats-Utskottets Betänkanden*
anläggande och vidmagthållande den 21 Maji
1754 upprättade Contract, gifne och på
Kongl, Majlts Nådiga Beslut grundade stadganden,
rörande förhållandet med Besittningsrätten
af samma Fyrbåk för framtiden,
ansåg Kongl. Maj:t inköp af Fyrbåken för
dess och Kronans räkning, väl icke kunna
ega rum för det närvarande, och intilldess
j vederbörlig ordning utröndt blifvit, huruvida
berörde stadganden kunna lägga hinder
i vägen för Båkens egare, att densamma till
Kongl, Majit och Kronan afstå; men Kongl,
Majit ville likväl öfverlemna Handlingarne
angående denna Fyrbåk till Riksens Ständer,
på det, i händelse besittnings-rätten af
densamma kunde i laga ordning på Kongl.
Majit och Kronan varda öfverflyttad, Riksens
Ständer måtte vara i tillfälle, att till
Fyrbåkens inlösande nödige medel anvisa
och har Kongl. Majit sedermera, under den
39 sisth April, till Stats-Utskottet i Nåder
låtit öfverlemna bevittnad afskrift af ett genom
Kongl. Majits Högste Dainstol den m
föregångne Martii utfärdadt Utslag, hvarigenom
nu varande egaren af Korsa Fyrbåk
blifvit förklarad berättigad att densamma
föryttra.
Af detta ämne har Stats-Utskottet tagit
noga kännedom, och med erkännande, att Lotsoch
Båk-Inrättningen, som är af största vigt
och angelägenhet, ej mindre för Kronans
Fartyg, än till befrämjande af Sjöfartens säkerhet
i allmänhet, i anseende till det nära
Stats-Utskottets Belänkanden. 13^9
samband, som är imellan denna inrättning
och Rikets Sjöförsvar, icke bör stå under
enskild förvaltning, utan tillböra Staten, och
Underhålls-kostnaderne dertill af det allmänna
allena bestridas, som deremot ensam
bör njuta inkomster deraf, kan Utskottet ej
annat än tillstyrka, att Landsorts och Korsö
Fyrbåkar, de ende som af Private egare innehafvas,
måge förStats-Verkets räkning inlösas,
så vida köpeskillingen varder lämpad
efter de fördelar, Staten af desse Fyrbåkar
kan med säkerhet påräkna, och dervid Utskottet
fått anledning, att uti den för Landsorts
Fyrbåk begärde köpesumma, skall genom
underhandling kunna vinnas en nedsättning
af minst 5ooo R:dr; men hvaremot
betydligare minskning i den för Korsö Fyrbåk
begärde Löse-skilling, hvilken i jemförelse
till inkomsten deraf är allt för öfverdrifven,
synes böra blifva ett nödvändigt
vilkor för köps afslutande derom; dock som
Stats-Verkets för andre mera skyndande och
oundviklige utgifter medtagne inskränkte tillgångar
icke för närvarande lemna medel till
desse köpe-afhandlingars afslutande, lära
Riksens Höglofl. Ständer finna att dermed
bör till nästa Riksdag uppskjutas, tili hvilken
tid egarne kunna blifva hörde och uppgifva
de lindrigaste vilkor, på hvilka de vilja
dessa Båk-Inrättningar afstå.
3:o Kongl. Maj:t har derjemte i Nador
tillkännagifvit, att de till arbete i Ankarsmidjan
vidÖrlogs-Flottan för lifstiden dömde
l 38q Statsutskottets Betänkanden,
Fångar, hittills directe från Kongl, Stats»
Contoiret erhållit sin aflöning, hvaremot
kostnaden till anskaffandet af deras Beklädnad,
Sängkläder, samt Eldnings- och Lys»
nings-persedlar utgått från nämnde Flottas
Nybyggnads och Underhålls-fond; varandes
desse fångars Ordinarie Contante aflöning för
år i8a3 beräknad till . , , 5,387: 6. 2,
Beklädnads kostnaden , . , 1,375; >—• »
samt kostnaden i och för Säng-*
kläders upphandling och onder»
håll, jemte eldnings och lysnings-persedlar
tili . . . , 35o: *— -
Tillsammans 6,t)i2; 6. 2,
och hade berörde fond äfven hittills varit
belastad med aflÖningen, samt kostnaden till
Beklädnad, Sängkläder, Eldnings och Lys»
nings-persedlar, m, m, för Allmänna Arbets»
karlarne i Carlskrona till följande belopp,
nemligen;
Aflöning 6,o83: 16. -
Beklädnad 3,613: — -
Sängkläder 5oo: •—■ -
Eldnings och Lysnings-persedlar,
Tractamente för Befälet, Skrifmaterialier
m, m, , , . , , 2,o3o* *—. -
Tillhopa 12,226; 16, -
Varandes en lika Summa erforderlig till aflöning
m. m. för de 2;ne Compagnie)’ Allmänna
Ai bets-karlar till lika styrka eller inalles
200 man, hvilka blifvit organiserade
på Fästningen Kungsholmen vid Carlskrona,
Stats- Utskottets fiettinkanden, i38i
att derstädes vid samma Fästnings istånd*
sättande användas, och hvilken Summa ut*
gatt dels af anslaget för herörde Fästnings
reparation och dels af allmänna fångvårds*
fonden; likasom på Riks-Statens 3;dje Hufvud-Titul
till utgående af anslaget för För*
svars*Verket på det hela, äfven äro upp*
tagne årliga kostuaderne för öfrige på Rikets
Fästningar varande Fångars och Allmänna
Arbets*karlars Beklädnad, Sängkläder samt
Fldnings och Lysuings-persedlar, Men då
egenteligen det Allmänna har fördel deraf,
att sådane personer, sorn antingen genom
yerkstälde brottslige företag redan förnär*
mat allmänna Säkerheten eller genom bris*
tande näringsfång och sysselsättning kunnat
hänföras dertill, hållas till arbete och om än
genom tvångsmedel, sättas i en nyttig verk*
samhet, samt sålunda hindras från att ska*
da samhället; funné Kongb Maj:t mindre
lämpligt, att berörde IIufvud*Titul och följ*
agtligen anslags*Summan för Förs vars* Ver*
ket, med dertill hörande FlottornesNybyggnads
och underhålls-fond, vidare belastas
med ifrågavarande kostnader, äfvensom med
allöningen för Allmänna Arbets*karlarne i
Carlskrona, derifrån Kongl, Majit ansåg en*
däst böra utgå den extra eller tHlökta aflöning,
som nämnde fångar och allmänna arbetskarlar
i och för deras arbeten kunna
förtjena; i följd hvaraf Kongl, Majit i Nåder
föreslagit Riksens Ständer, att beräkna ofvauanförde
kostnader vid regleringen af
i383 Stats-Utskottets Betänkcinden.
åttonde Hufvud-Tittelns anslag för fångvården
i allmänhet oell deraf på 3:dje Hufvud-Tituln
särskildt uppföra medel till aflöningen
lör Allmänna Årbets-karlarne i Carlskrona,
jemte Beklädnad, Sängkläder, Eldnings och
Lysnings-persedlar för dem och fångarne i
Ankarsmidjan, samt Arbets-fångarne på Rikets
fästningar.
Stats-Utskottet har, efter öfvervägande
af hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder framställt
och för öfrigt kunnat inhemtas, funnit,
att kostnaden till Beklädnad, Sängkläder,
Eldning m. m. för de till arbete i Ankarsmidjan
dömde fångar, hittills bestridd
af Fiottornes Ny Byggnads-fond, är för detta
anslag fremmande; hvadan Utskottet anser
anslaget för Försvars-verket icke böra
dermed belastas, utan att denne utgift, som
för innevarande år blifvit beräknad till i5a5
R:dr bör bestridas af det till fångars påkostnader
å Riks-Statens Åttonde Hufvud-Tittel
uppförde anslag, derå Utskottet föreslagit
den tillökning, som omständigheterne påkalla
och tillgångarne medgifva; men hvad
deremot angår den kostnad, som hittills blifvit
af Försvars-verkets Stats-anslag besörjd,
tili Allmänna Arbets-karlarnes i Carlskrona
samt på Fästningen Kungsholmen underhåll,
Beklädnad m. m. och som för alla fyra
Compagnierne skulle utgöra omkring
345oo R:dr; så enär dessa verkställa arbeten,
för hvilkas bestridande medel blifvit
anslagne antingen till Kongl. Krigs-Collegii
Stats-Utskottets Betänkanden. 1383
eller Förvaltningens af Sjö-Ärenderne disposition,
samt sålunda ingått i beräkning vid
bestämmandet af anslaget för Försvars-verket
på det hela, kan Utskottet ej tillstyrka,
att 8:de Hufvud-Tittelns Slats-anslag för fångvården
må dermed belastas; utan böra dessa
utgifter besörjas, för allmänna Arbetskarlarne
i Carlskrona af Flottornes och för
dem af Kungsholms Castell af Landt-Armeens
Stats-anslag.
Uti Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
berättelse, om Stats-Verkets förvaltning och
tillstånd, hvilken blifvit Kongl. Maj.‘ts Nådiga
Proposition bilagd ; har Kongl. Stats-Contoiret
uppgifvit sådane utgifter, som sedan
sista Riksdagen blifvit af Kongl. Maj:t faststälde
och derföre borde i fråga komma, att
å Staten uppföras; bestående af
1:0 Lön för en Fält-Tygmästare, derom
Stats-Utskottet inhemtat, att Kongl.
Maj:t, enligt Nådigt Bref af den 28 Sept.
1821 uppdragit Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,
att föra Befälet öfver Artilleriet, i
egenskap af General Fält-Tygmästare och
Chef för allt Artilleriet samt tillika i Nåder
beslutit, att Hans Kongl. Höghet, för utöfningen
af General Fält-Tygmästare Ämbetet
borde under sine Ordres hafva en Officer
af minst Öfverste-Lieutenants grad, hvilken,
under benämning af Fält-Tygmästare
å H. K. Höghets vägnar skulle hafva säte
och stämma i Kongl. Krigs-Collegium och
der handlägga de Artilleriet tillhörande åren
-
i384 Stats-Vtskottcts Betänkan den.
der enligt de InstrUctioner , lian af Halis
Kongl. Höghet erhållet’* och hvilken koiiime
att uppbära Öfverste-Lietiteiiants Lönen vid
Götha Artillerie Regemente, intill dess Rik»
sens Ständer framdeles särskild lön på Stat
för honom ansloge; hvarefter Kongl» Majit
tinder deli 11 December samma år i Nåder
förklarade, att delina Lön skulle af Fält—
Tygmästare!! uppbäras 1 egenskap af Arfvode*
Att anvisa lön pä Stat forén Fält-Tyg*
mästare vid Artilleriet, kali Stats-Utskottet
desto mindre tillstyrka vid för handen Va*
rande knappa tillgångar, sorn detina tjenst
synes vara tuera tillfällig än beständig, och
vid förändrade förhållanden, möjligen kan
indragas; utall lärer Kongl» Majit 1 Nåder
täckas tillåta dell tillförordnade Fält-Tyg*
mästaren, att, så länge hall i denlia befatt*
ning fortfar, få bibehålla dell af honom hit*
tills åtnjutna Öfverste*Lieutenant*LÖnen vid
Götha Artillerie Regemente»
Sio Att på Stat matte Uppföras hvad solli
genom förändring med Kongl. Lif-Drabali*
te-Corpsen till Lif-BeVäriiigs-Regemeiite, lik*
mätigt Kongl» Brefvet den 8 Maji i8si er*
fordras, Utöfver förra Stats-anslaget, samt
att de, enligt denna reglering, till indragning
Vid iniiehafvariies afgång stälde löner,
måtte på Allmänna Indragniiigs-Staten uppföras;
hvarvid förekommit, att Kongl» Majit
i anseende till olämpligheten deraf, att på
sätt förut egt rum, Befäl af Uplands och Sö*
dermanlands Regemente!, hvilka hvardera
Stats-Ut skottets Betänkandets 1385
Bade sig anslagit Bevärings-Maiiskapet i de
Län, der de äro fÖrlagde, derjemte ålades
Bestrida de arliga Vapenöfningarne med Beväringsmanskapet
i Stockholms Stad och Län,
uti Nådigt Bref den 8 Maji 1821 förklarat
sig hafva funnit nödvändigheten så mycket
mela påkalla förändring i detta förhållande,
sorn, i anseende till sistnämnde Manskaps
talrikhet öfvanberörde Regemeliter skalle,
sedan äfven detta manskap Blifvit på dem
fordeldt, utgöra en styrka »hvilken Vid Krigs*
tillfällighet icke möjligen kunde öfvas och
Behörigen föras af det vid Regetnenterne Be*
lintlige Öfver* och Under-Befäl, afven i händelse
endast 2 å 3 klasser af de BeVäriiigsskyldige
till Krigs-tjenst uppbådades, saint
Kongl* Majit af sådan anledning i Nåder
funnit godt tillåta, att Bess Lif-DraBahteCorps
måtte organiseras till Befäl vid ett
Bevärings Regemente, Bestående af Bevärings-Manskapet
i Stockholms Stad och Län,
hvarjemte Kongl* Majit förordnat, att Regementet
skulle Bestå af Två Batailloner hvardera
af 4 Compagnie!1 med i Capitaine» t
Lieutenant och t Fendrik samt 3 Underofficerare
vid hvarje Compagnie och hela
antalet af Befäl således Blifvit i Regements
Chef, 2 Batailiolis Chefer, 2 Adjutanter» 24
Compagnie Officerare och ett lika antal Under-Officerare,
för hvilka Kongl* Majit låtit
utfärda en Interims Stat* sig slutande med
i5,oo5 R:dr i penningar med derunder Be»
räknade io38 T:r Spannmål samt 1725 Ridå*
i386 Stats-Utskottets Betänkanden,
44 sk. Bekiädnads-Penningar, och skulle det
häraf uppstådde Behof komma att successivt
minskas och försvinna i mohn af de personers
afgång, som till följd af det lija Regementets
organisation skulle förflyttas på I11-  dragnings-Stat samt Löne- och Beklädnadspenningarne
för desse sednare vid innehafvarnes
afgång ofelbart uppföras på BeväringsRegementets
Stat m. m.; åliggandes Bevärings
Regementets Officers Corps, som till
största delen blifvit utsedd bland förre LifDrabante
Corpsen, att vid högtidliga tillfällen
och Ceremonier hos Kongl. Maj:t tjenstgöra
såsom Lif-Drabanter, klädde i Kyller
och Harnesk, samt dessimellan fortfara med
Vakthållning hos Kongl. Maj:t.
Stats-XJtskottet har väl funnit, att denna
af Kongl. Maj:t för nödig och nyttig pröfvade
förändring med Lif-Drabante Corpsen,
till en början medför ökade utgifter utöfver
de för denna Corps på Riks-Staten vid sista
Riksdag anslagne 24,443 U:dr 14 sk., men
som denna högre utgift likväl efter hand,
som Lif-Drabanter antingen öfverflyttas till
tjenstgöring på Lif-Bevärings Regementet eller
på annat sätt från Corpsen afgå, försvinner
och deremot besparing med tiden uppkommer,
emedan Lif-Bevärings Regementets
Stat erfordrar mindre anslag, än förra
Lif-Drabante-Corpsen, har Utskottet trodt
något anslag dertill nu icke behöfva anvisas,
utan föreslår, att det förra Slats-ansla
get
-
Sta ts- Ulskottets Betänkanden. 138 7
get för Lif-Drabante-Corpsen, må till nästa
Riksdag blifva oförändradt, hel dst hvad som
ytterligare kan erfordras tili Lif-BeväringsRegementets
aflöning lämpligen synes böra
tagas af de 80,000 R:dr, som till kostnadernes
bestridande vid Bevärings-Manskapets
sammandragande och vapenöfningar äro beräknad
att utgå, af den för Försvars-Yerket
på det bela anviste Summa.
3:o Att om Staten för Krigs-Akademien
på Caxdberg bör förblifva efter den reglering,
som Kongl. Brefvet den 3o April 1822
interims fastställer, fordras deremot svarande
tillök t anslag.
Af det åberopade Kongl. Brefvet, bar
Utskottet funnit, att Kongl. Maj:t i sammanhang
med insändt underdånigt project till
så väl personell, som Underhålls- Beklädnads
och Omkostnads-Stat för Krigs-Akademien
nästlidet år, i Nåder låtit sig föredragas
de tid efter annan, dels af tillförordnade
Comiterade dels af tillförordnade Gouverneuren
afgifne underdåniga Förslag till
ändringar i afseende på Läro-Verkets organisation
och flere dervid nödige befunne regleringar;
och ehuru, vid öfvervägande deraf,
Kongl. Maj:t ansett dessa ämnens slutliga
pröfning och afgörande böra uppskjutas,
intill dess erfarenheten ytterligare ådagalagt
ej mindre nyttan än verkningarne i öfrigt
af den vid Akademien rédan införde VexelUndervisnings-method,
funne Kongl. Maj:t
4 Sami. a B. 89
i388 Ståts-Utskottets Betänkanden.
likväl för godt, att till behörig efterrättelse
i en och annan omständighet genast meddela
des Nådiga förordnande. Enär Akademiens
Underhålls-Stat komme att gravera Stats
Verket med vida betydligare utgift, än hvad
i Riks-Staten dertill vore anslaget, har Kongl.
Maj:t till Krigs-Akademiens underhåll förlidet
år i Nåder anvisat 12,000 R:dr af anslaget
på 3:dje Hufvud-Titteln för FörsvarsVerket,
samt anbefalt tillförordnade Gouverneuren,
att, då utgifterne på UnderhållsStaten
endast Förslagsvis blifvit uppförde genom
blifvande besparingar, derå, dem han
ägde rättighet disponera till andra behof på
samma Stat, så fördela i fråga varande tillökte
anslag, att det för Akademiens utgifter
under året blefve tillräckligt; hvarjemte det
skulle åligga Gouverneuren, att vid October
månads ingång afgifva underdånig berättelse,
om Verkets administration och huruvida
någon minskning i Förslags-summan kunnat
vinnas; och anbefaltes Akademiens Canceller
att genom Circulair-Bref underrätta samtlige
Föräldrar och Förmyndare, hvilkas Söner
och Pupiller voro som betalande Cadetter
vid Krigs-Akademien anstälde, att, i
händelse Riksens Ständer vid kommande
Riksdag, icke skulle bevilja tillräcklige anslag
för underhållandet af Akademien, den
blifvande bristen komme från och med innevarande
års början, att till ersättning på
de betalande fördelas,
Orsakerne till den erforderlige större
Stats-Utskottets Betänkandeti. i38g
summan än Riksens Ständer dertill vid sista
Riksdag anslagit, med 29,290 R:dr 6 sk, 3
rist. och derunder 260 T:r Spannmål å 4
Ridr 24 sk. samt 886 Tunnor å 6 R:dr, hafva
enligt de underrättelser Stats-Utskottet
vunnit, härrört dels från sådane orsaker, som
tillvarit redan då detta anslag bestämdes,
hvarföre det icke något år funnits tillräckligt,
dels varit en följd af den senare inte»
rims-regleringen, hvarigenom 2ine Lärare
blifvit flyttade på tjenstfri Stat, med bibehållande
af innehafde loner samt underhållskostnaden
uppgått till högre belopp aii förut;
men att likväl hela den för nästi» år till*
ökta anslags-summa icke varit behöflig utan
besparing deruti uppkommit.
Då nu motioner inom Högloft. Ridderskapet
och Adeln blifvit väckte, om Krigs»
Åcadetniens indragning, derom Utskottet i
anledning af erhållen Remiss kommer att sig
yttra gemensamt med Allmänna Besvärs och
Lkonomi-Utskottet, och fråga således är,
huruvida Krigs-Akademien,såsom en Under»
visnings-aiistalt till danande af detBefäl, sorn
skall anföra fäderneslandets försvarare, bör
fortfara eller undergå eli förändrad organisation;
lärer det Stats-bidrag, som för denna
Inrättning kommer att erfordras, svårligen
nu kunna bestämmas; och ehuruväl Utskottet
vid sådant förhållande anser sig icke
höra föreslå någon tillökning i det redan varande
Stats-Anslaget, har Utskottet likväl
trott, att det samma nu ieke borde india
-
i3;)o Stats- Utskottets Jietänkanden.
gas, emedan, ehvad än Riksens Höglofl. Ständer
om Krigs-Akademiens framtida förändring
måge besluta, verkställigheten derå icke
så hastigt kan följa, att Stats-anslaget skulle
kj.mna umbäras, enär de Ynglingar, som redan
blifvit till Cadetter antagne, utan tvifvel
böra få fullborda deras Cours. Skulle
likväl under Akademiens fortsättning, brist
i anslaget uppstå, den Utskottet dock förmodar
under en klok Administration bör
blifva mindre betydlig, heldst en del af de
utgifter, som sednast förorsakat den högre
kostnaden, varit tillfällige och sådane, att de
icke hvarje år inträffa, lärer Kongl. Maj:t i
Nåder täckas för en sådan händelse anvisa
nödige medel på de Besparingar, som å
Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titul uppkomma.
4:o Om uppförande å Stat af någre likmätigt
särskilde derom gifne Nådiga förordnanden
vid Artilleriet tillkomne löner och
arfvoden. Behofvet häraf bär uppkommit
genom den nya och förbättrade organisation,
som Kongl. Majit gifvit Artilleriet, dervid 7
nya Tyg-Stats tjenster funnits nödige och
blifvit inrättade. Och som Kongl. Majit i
Nåder profvat dessa Tjenster vara behöflige,
anser Utskottet sig böra tillstyrka att aflönings-beloppet,
hvilket hittills utgått af
3:dje Hufvud-Titulns Besparingar, må å Stat
uppföras med i5oo R:dr derunder begripne
84 Tunnor Spannmål.
5:o Att likaledes på Stat uppföra döt
Arfvode af 5o Ridr i månaden, som enligt
Siats-Utskottets Betänkanden. i3yi
Kongl. Brefvet elen i3 Junii 1820 Blifvit
tillagt Chefen för Stockolms Escadre af Arnieens
Flotta under den tid Herr GeneralAmiralen
Friherre von Stedingk uppbär ChefsLönen
vid nämnde Escadre, men som denna
utgift är af Temporaire beskaffenhet, synes
den lämpligast böra utgå af de medel,
Kongl. Majit för oförutsedde Militairc-utgifter
anslår.
Deremot anser Utskottet sig böra tillstyrka,
att på Stat måge uppföras de arfvoden,
som Kongl. Majit uti Nådigt Bref af
den i5 Decemh. 1819 beviljat Tygmästarne
vid Armeens Flottas Stockholms och Götheborgs
Escadrcr, med a5o Ridr hvardera, emedan
Löne-anslag på Stat hittills saknas för
dessa ständige och sysselsättande befattningar.
6:0 I fråga om arfvode på ständig Stat
för en Commendant i Götheborg, har Utskottet
inhemtat, att detta Commendants
Ämbete tillförene varit förvaltadt af en Officer
vid Götha Artilleric Regemente, utan
att derföre njuta särskild Lön eller arfvode,
men att Kongl. Majit, då nu varande Cömmendanten
erhöll afsked från Öfverste-Lieutenants
beställningen, vid nämnde Regemente,
genom Nådigt Bref af den i3 Martii
1819, tilläde honom ett årligt arfvode af
600 Ridr. Att uppföra detta såsom ständig
Lön, kan Stats-Utskottet icke tillstyrka, utan
torde det böra upptagas på Allmänna Indragnings-Staten,
för att med innehafvarens afgång
försvinna, samt underdånig anhållan
10Q3 Stats-Utskottets Betänkanclen,
göras, att Kongl. Majit läcktes hädanefter
såsom förut, låta denna Commendants-befattning
vara förenad med någon af Regements-Officerare-
Beställningarne vid Götha
Artillerie-Regemente.
7:0 De enligt Kongl. Brefvet, af den 26
Junii 1820, i lVåder beviljade 32 R:dr till
Expencer för Amiralitets Consistorium i Carlskrona,
tillstyrker Utskottet måga på Stat
uppföras,
8:0 Hvad Kongl. Stats-Conloiret uti dess
underdåniga Berättelse för öfrigt framställt,
att de på 3;dje Hufvud-Tittelns Besparingar
utgående Personella Löne-anslag, Arfvoden,
Underhåll, Tractamenten eller ersättningar,
syntes böra antingen på Titulns Stat eller
på Allmänna Indragnings-Staten uppföras,
emedan ständige utgifter på föränderlige och
icke med visshet beräkneliga inkomster, äro
mindre färenlige med den säkra ordning,
sorn Stats-Regleringen kräfver, kan Utskottet
icke till bifall föreslå, enär desse dispositioner
finnas vara af den föränderliga egenskap,
att de ett år kunna ega rum, och ett
annat icke finnas, utan lärer Kongl, Maj:t
till deras bestridande i Nåder täckas använda
de medel, som Kongl, Maj:t kan ega att
för sådane ändamål disponera,
9:0 Jemväl har Kongl, Stats-Contoiret
uti den underdåniga Berättelsen anfört, att
utaf de på Förslag, under 3:dje Hufvud-Tituln
uppförde Summor, de till Ved och
Ljus i Fästnings- och Garnisons - orter
Stats- Utskottets Betänkanden. i3f)3
beräknade 14,000 R:dr,samt likaledes de till
Rese- och Tractaments-penningar för Extra
förrättningar i Militaire-ärender anslagne
10,000 R:dr icke funnits tillräcklige och alltså
påkalla en närmare reglering,
Af de upplysningar Utskottet sig härom
förskaffat, är inhemtadt, att förstnämnde anslag
de senare åren varit otillräckligt, dertill
orsaken varit dels ökade priser på Ved
och Lysningsämnen, dels en större personal
som deraf bordt sig begagna; och ehuruväl
bristen de sista 5 åren utgjort per medium
4ooo R;dr, har Utskottet, som funnit åtgången
särdeles af Ved på åtskillige ställen
och i synnerhet uti Christianstad, hittills
hafva varit nog dryg, dock trott sig böra
föreslå, att denna Förslags-Summa må med
2000 R:dr ökas och sålunda blifva 16,000
R:dr, såsom i Utskottets tanka mot behofvet
svarande, om den möjligaste hushållning
jagttages.
Likaledes och då otillräckligheten af anslaget
till Rese- och Tractaments-penningar
vid Extra förrättningar i Militaire Ärender
jemväl blifvit ådagalagd, anser Stats-Utskottet
sig böra tillstyrka, att detta anslag må
ökas ifrån 10,000 R:dr lill 12,000 R:dr
årligen.
Vid regleringen af denna 3:dje HufvudTitul
förekommer vidare någre af Kongl.
Majit genom särskilde remisser till Stats-Utskottet
öfverlemnade ämnen, nemligen:
x:mo Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss af
13(>4 Stats-Utskottets Betänkanden.
den 20 sistl, Martii uppå Committerades för
aldra Lif-Gardets Cassern-Bygnad underdåniga
skrifvelse och anmälan, att Riksens
Ständer vid 1817 och 1818 årens Riksdag,
i betraktande deraf att Kongl. Svea LifGardet
och Kongl. Lif-Gardet till Häst hafva
sig upplåtne och bestådde RegementsCasserner,
väl funnit billigheten fordra att
äfven Kongl. Andra Lif-Gardet måtte varda
af Staten försedt med Regements-Cassern,
samt derföre medgåfvo att den anslags-sumjna
på Riks-Statens 8:de Hufvud-Titul, stor
15,ooo R:dr årligen, som förut blifvit ånvänd
för Gassern Byggnaden åt Kongl, LifGardet
till Häst, från och med år 1819,
Rnge disponeras till anskaffande af Regements
Cassern för Kongl. 2:dra Lif-Gardet, på sätt
Kongl. Majit i Nåder lämpligast funne j men
då Riksens Ständer likväl icke bestämdt utsträckt
detta Stats-anslags begagnande för
längre tid än till nästa Riksdag eiler till
och med innevarande år, och Gassern-Byggnads
arbetet, enligt de uti Kongl. Majrts Nådiga
Bref af den i4 Martii 1821 bestämde
grunder, är i den mohn verkstäldt, att ett
Cassern-hus är fullt färdigt till begagnande
och att, utom medel till fyllnad i köpeskillingen
för Gassern-Tomten samt till Köksinrättningar
för Manskapets matkokning, omkring
4oo.° R:dr äro af detta års Stats-anslag
att påräkna, till bidrag för näst ifrågakommande
Cassern-hus, hafva Committerade
i underdånighet anhållit, det måtte Kongl.
Stats-Utskotfels Betänkanden. 13<95
Maj:t i Nåder gifva Riksens Ständer tillkänna,
hurusom, lill vinnande af det afsedde
ändamålet, att förse liela Kongl. 2idra LifGardet
på ett ställe med Cassern-hus, nödigt
är, att Riksens Ständer tillåta det nu
varande Anslags-summa må varda å Stat
hibehållen och framgent få användas för berörde
Cassern-Byggnad, intill dess detta Nybyggnads-arbete,
som i brist af passande
Hus å tjenligt ställe, genom inköp af Privata,
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder anbefaldt,
hinner fullbordas på sätt Kongl. Majit i Nåder
förordnat.
Utskottet har om förhållandet härmed
tagit noga kännedom, och dervid funnit, att
Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 23 Maji 1818 yttrat, att då aldra Gardes
Regementet egde samma rättigheter och
skyldigheter, som Svea Lif-Gardet, syntes
ock billigheten fordra, att det förstnämnde
äfven borde få sig begagna af RegementsCassern,
heldst både svårighet skulle möta
att kunna erhålla lämplige rum till Compagnie
Casserner och äfven olägenheter uppstå
i och för tjenstgöringen, samt i Militäriskt
hänseende genom aflägsenhet imellan Compagnierne,
hvarföre Riksens Ständer anslagit
15,ooo R:dr årligen, att intill nästa Riksdag
disponeras till anskaffande af Cassern åt
aldra Gardes Regementet, på sätt Kongl.
Majit i Nåder lämpligast funne, hvarvid
dock Riksens Ständer i underdånighet föreslogo,
att något dertill tjenligt hus måtte
i3p6 Stat s-Ut skottets JBetänkanden,
varda inköpt, på det den större kostnad,
som nybyggnad medförer, måtte undvikas,
samt det vilkor dervid fästas, att då Gardes-Regementerne
af Stockholms Stad åtnjuta
Inqvarterings-penningar, desse Regementer
måtte sjelfve för framtiden bestå underhålls-kostnaden
för de på Statens bekostnad
åt dem upplåtne eller anskaffade RegementsCasserner,
så att någon utgift härtill aldrig
må komma att Staten belasta.
Då sedermera i verkställigheten af detta
Riksens Ständers Beslut, tillgång till inköp
af tjenlige hus icke funnits, bar Kongl. Maj:t
anbefallt inköp af en tomt på Ladugårdslandet,
derå lämplige Byggnader skulle uppföras;
och som vid anställd EntreprenadAuction
det befunnits, att uppbyggande af
ett större hus, hvaruti hela Regementet kunde
Casserneras, skulle komma att blifva allt
för kostsamt, förordnade Kongl. Maj:t i ISåder
att flere mindre hus, hvardera afpassadt
efter erforderligt utrymme för arne Compagnier
borde uppbyggas och Byggnaderne
verkställas genom Entreprenad. Efter denna
plan är nu mera ett bus färdigt med inredning,
hvilket kostat omkring 28,000 R:dr
utom Tomtens inköp för 32,000 Rrdr, och
böra ännu ytterligare fyra dylika bus uppbyggas.
Det bar icke undfallit Utskottets uppmärksamhet,
huruledes kostnaderne för ardra
Lif-Gardets Cassern-byggnad uppgå till ett
belopp, som vida öfverstiger hvad Riksens
Stats- Utskottets Betänkanden. 1397
Ständer, vid anslagets beviljande, påräknat eller
skäligen bordt förväntas; men då Riksens
Ständer erkänt en lika rättighet för
detta som de öfrige Gardes-Regementerne,
att varda med Cassern forsed t och tjenlige
hus icke kunnat anskaffas, hvarigenom kostnaden
troligen blifvit vida mindre, anser
Utskottet sig böra tillstyrka, att det hittills
för 2:dra Lif-Gardets Cassern-byggnad bestådde
årliga anslag af i5,ooo R:dr, må till
nästa Riksdag fortfara, men att Riksens Ständer
tillika i underdånighet anhålla, det täckes
Kongl, Maj:t i Nåder anbefalla den möjligaste
hushållning vid byggnadens fortsättning,
så alt nytta och varaktighet, men ej
pragt afses, och sådan© anstalter vidtagas,
hvarigenom Regementet må med det bestådde
anslaget blifva till nästa Riksdag försedt
med tillräcklige Casserner, hvilket i Utskottets
tanka säkrast skulle åstadkommas genom
uppförande af större byggnader, deruti flere
Compagnier kunde inrymmas.
2:0 Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af
den 19 sisth Fehr., deruti Kongl. Maj:t tillkännagifva,
hurusom, under åberopande af
Kongl. Maj:ts vid Armeens förändrade organisation,
den 23 Martii 1816, gifne nådiga
Förordnande, att då indeldte Öfverste-Lönerne
efter hand anvisades till Divisionsoch
Brigad-Befälets aflöning och ÖfversteBieutenants
Indelningarne blefvo Regements
Chefs Löner, dervid borde tillses, att i händelse
någon sådan indelning icke lemnade
i 3qS Stats-Utskottets Betänkanden.
ilen afkomst, som för en Regements-Chef
pröfvades tillräcklig, en i'förhållande dertill
lämplig tillökning deri borde göras, Chefen
för s:dra Lif-Grenadier Regementet Öfversten
Hallencreuts, enar lönen för hans Chefs-Bestållning
består i Herresåters Boställe med
indelnings räntor efter 1807 års Stat, men
detta Boställe, som tillförene varit icke Öfverste
Lieutenanten, utan en Major vid f.
d. Östgötha Cavallerie på Ion anslaget, ej i
något afseende kan jemforas med Öfverste
Lieutenants Boställen i allmänhet eller det
Chefen vid forsta Lif-Grenadier Regementet
anslagne, samt under hans indelning jemväl
saknas Capitains Boställe, hvarmed alla Regements-Chefer
uti Indelde Arméen åro försedde,
i underdånighet anhållit, att i sina
för en Regements Chefs utgifter vid sådant
förhållande^.otillräcklige inkomster, på i underdånighet
uppgifna sått, i Nåder hugnas
med lämplig förbättring; Och har Kongl.
Majtt öfver den underdåniga ansökningen
hört Kongl] Krigs- och Kammar-Collegium
samt Stats-Contoiret, samt med öfverlemnande
af handlingarne till Stats-Utskottef, för att
i behörigt öfvervågende tagas, i Nåder fästat
Utskottets uppmärksamhet på de skål,
som för den af Öfversten Hallencreutz sålunda
sökte förbättring af dess lönevilkor, i anseende
till derunder saknat Capitains Boställe,
förekomma.
Stats-Utskottets Betänkanden. 13 gg
Enligt de den Nådiga skrifvelsen bilagde
handlingar, har Herr Öfverste Hallencreutz
sekt, det antingen riågotdera af de från Regementet
indragne f. d. Ryttmåstare-Bostållen
Bleckenstad eller stora Lund måtte npplåtas
Chefen för o:dra Lif-Grenadier-Regementet
till Lön förbättring, eller ock honom
tilldelas 500 R:dr årligen; Och som detta
Chefskap icke åtföljer något Capitains-Bostålle,
derigenom innehafvaren blifvit försatt i
sämre Löne-vilkor ån dess vederlikar, anser
Stats-Utskottet sig böra tillstyrka, Riksens
Höglofl. Stander att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Chefen för a:dra
Lif-Grenadier Regementet må i Nåder tilläggas
en contant Lönförbåttring af 500
R:dr B:co årligen, att, liksom, genom Kongl.
Brefvet af den 5 Maji 1 S 19 förordnas, om
enahanda Lönefyllnad till Chefen för Nerikes
Regemente, hädanefter utgå af de medel,
som för oförutsedde Militaire utgifter afsåttas.
Men hvaremot Utskottet icke kan föreslå
bifall till Öfverste Hallencreutzs yttrade önskan,
att få sig tilldeldt antingen Ryttmåstare-Bostållen
Bleckenstad, eller Stora Lund,
enår afkastningen af dessa Boställen bör till
Stats-Verket ingå och en sådan disposition
sålunda skulle åstadkomma en minskning i
Statens påråknade inkomster.
i4oo Stats-Utskottets Betänkanden.
3:0 Har Kongl. Majt under den 6 nåstledne
Maji till Stats-Utskottet i Nåder ofverlemnat
Handiingarne, rörande den af Flottornes
Constructions-Corps i underdånighet
sökte Lönetillökning, i afseende hvarpå Corpsens
Chef hufvudsakeligen anfort, att då Constructions-Corpsen
år 1800 blef reglerad,
Kongl. Majt förordnade, att Officerarne vid
denne Corps skulle tilläggas enahanda Löner
och förplågningspenningar med Fortifications
Staten, men vid den sista Regleringen 1815,
hade sådant likväl icke skett, troligen af
bristande tillgångar och hvarigenom denna
Corps skall icke på långt når fått åtnjuta
de förmåner, som deras vederlikar vid Ingenieur-Corpsen;
Och sorn detta icke annat
kunde ån medföra det menligaste inflytande
på Corpsens framtida bestånd, heldst tjenlige
Sujetteter komma att saknas vid en till inkomster
vanlottad Corps, hvarvid fullkomlig kännedom
i de högste Mathematiske Vetenskaperne
och en mångårig öfning erfordrades,
har Chefen i underdånighet anhållit om Lönförbåttring
åt denna Corps, i likhet med
hvad deras vederlikar vid Ingenieur-Cörpsen
innehafva och hvilken, enligt bifogade calculer,
skulle bestiga till O500 R:dr med
derunder inbegripen a 80 T:r Spannmål; I anledning
hvaraf Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref
af d. 15 Decemb. 1818 förklarat Sig hafva
Stats-Utskottets Betänkanden. 1401
funnit billigt, att Ämbets och Tjenstemånnen
vid Flotternes Constructions-Corps erhålla
enahanda Löningsförmåner, som deras
vederlikar vid Ingenieur-Corpsen, och derföfe
beslutit att vid nästa Riksdag låta till
Riksens Ständer afgå Nådig Proposition, om
ett för en sådan Lönetillökning erforderligt
anslag.
Hvad dessa Handlingar innehålla och
Herr af Borneman uti inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln upplåst samt till StatsUtskottet
remitteradt Memorial, åsyftande
enahanda ändamål, vidare anfört, har Utskottet
tagit i öfvervägande; Och då för ostridigt
lärer kunna antagas, att utöfningen
af Constructions-Corpsens tjenstebefattningar
påkalla en icke mindre vettenskaplig bildning
och trägen syselsåttning ån IngenieurCorpsens
Tjenste åligganden, synes billigheten
äfven lordra att förstnämnde Corps försattes
i enahanda aflönings vilkor med den
sednare, såsom föihållandet jemväl tillförene
varit, utan att egentliga orsaken kan uppgifvas,
hvarföre denna likhet i sednare tider
blifvit rubbad; Och Utskottet föreslår fördenskull
att den till återställande af en sådan
likhet i aflöningen erforderliga Summa, 2500
R:dr B:co derunder begripne 280 T:r Spanmål
må få anvisas och på Constructions-Corpsens
Stat uppföras
1402 Stats-Vtskottets Betänkanden.
I sammanhang härmed, har Utskottet
skolat afgifva yttrande öfver de särskilde
Motioner, som blifvit väckte inom Högloft.
Ridderskapet och Adeln af Herr Montgommerie
Cederhjelm, inom Vållofl. Borgare-Ståndet
af Herr Beckman och inom Hedervärda
Bonde-Ståndet af J. Graberg, med flere Riksdags-Fullmägtige
från Carlstads Lån, hvarmedelst
den förstnämnde sökte ådagalägga
otillräckligheten af de Vermelands Fält-Jägare
Regementes Befäl och gemenskap tillagde
Lönevilkor och yttrat den önskan, att Befälet
måtte komma i åtnjutande af samma Lönförmåner
, som Bevårings-Corpserne, samt
Fålt-Jågarne erhålla något förbättrade vilkor
genom en minst fördubblad Värfnings-Summa,
åtnjutande Tractamente under Marchen
till och från Regements mötet, hvartill vanligen
åtgår 8 dagar, och antingen contant
aflöning eller portion under mötestiden; De
senare åter hafva väckt fråga, om antingen
Regementets upplösning, såsom i deras tänka
öfverflödigt, efter Sveriges och Norriges
förening, eller ock en förändrad Organisation
eller förläggande i Garnizon på Fåstningarne
eller införlifvande med annat Regemente,
emedan Corpsen, på det sått den
nu aflönas och underhålles, för hela Vermland
och synnerligen för trakten omkring
Carl
-
Stats-Utskottets Betänkande?!. iz}o3
Carlstad, år i hogsta måtto betungande och
skadlig.
Harvid har Utskottet inhemtat, att, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
uppå vederbörande Chefers underdåniga hemställanden,
om tillökning i aflöningen för Corporaler,
Trumslagare och Fält-Jägare vid Vermelands
Fält-Jägare-Regemente, Riksens Stander
uti underdånig skrifvelse, den 23 Maji
1818» anmälte sig hafva funnit, att ifrågavarande
Corps, som i jemförelse till hvad
vårfvade Troupperne i allmänhet bestås, njöt
en ringa aflöning, afven måtte tilläggas en
emot tidens varupris närmare svarande aflöning,
och i anledning deraf i underdånighet
tillstyrkt, att vid Vermelands Fält-Jägare Regemente,
Corporaler, Trumslagare och Manskap,
utgörande 600 man, som aflönades
med en summa af 3732 R:dr om året, måtte
erhålla en tillökning i aflöningen till 33^
proCent, bestigande till 1244 R:dr.
Då Trouppen endast år sammanhållen
Under Mötestiden, men den öfiiga delen af
året permitterad, hvarje karl vid anvårfningen
hittills erhållit 13 R:dr, samt i öfrigt,
afven med nyssberörde tillökning, erhållit
endast 8 R:dr om året till Lön och Underhåll
vid mötet, synes svårigheter sig förete,
att med ett sådant Aflönings och Organisa
4
Sam!. a B. 9®
i4o4 Stats-Utskottets Betänkanden.
tions-sått vidmagthålla ordning bland Trouppen
emellan Exercitie tiden. Utskottet tror
sig af Motionnairernes framställning ega anledning
tillstyrka, att .Riksens Ständer måga
hos Kongl. Majt i underdånighet anhålla,
det Trouppen, i fall den ej lämpligen skulle
kunna upplösas, må förläggas på någon
Fästning, såsom exempelvis Varnås", Men anser
sig tillika bora föreslå, att så vida ingen
af dessa utvägar kan vidtagas, förbättring*
såsom Herr Monlgommerie Cederhjelm hemställt,
må Corporaler, Spel och Fält-Jägare i
deras knappa lönvilkor beviljas, sålunda, att
utom de hittills bestådde Vårfningspenningarne
15 R:dr, en lika summa, såsom Inqvarteringspenningar
må bestås, och under
första året efter karlens antagande till honom
utbetalas, så snart han behörigen styrkt
sig vara försedd med stadigt hemvist eller
ståndigt arbete, samt den årliga lönen förökas
från 8 till 10 R:dr, dertill erfordras ett
ytterligare årligt anslag af 2700 R:dr, som
lärer få på Regementets förra Stat uppföras;
Och förmodar Utskottet, att om den underdåniga
önskan derjemte frambåres, att de om
Värfning nu gällande föreskrifter noggrant
iagttagas, de nu öfverklagade olägenheter böra
kunna till betydlig del afhjelpas. Men
någon tillökning uti Befälets lönevilkor, de
der på samma gång som den öfriga Vårfvade
Stats-ZJtskottets Betänkanden. i4o5
Arméens Befäls aflöning reglerades, och
efter deras tjenste-åligganden af Kongl. Maj:C
i Nåder lämpades, anser Stats-Utskottet sig
icke kunna tillstyrka.
Då af föregående årens Räkenskaper det
befunnits, att det på 3:dje Hufvud-Titulrt
för de Administrativa Militaire-Verken, till
Skrifmaterialier, Ved och Ljus m» m» bestådde
anslag af 10,000 R:dr årligen, icke
varit för dessa ändamål till hela dess belopp
erforderligt, har Utskottet trott sig bora föreslå,
att det må hädanefter med 3000 R:dr
förminskas och sålunda till 7000 Ridr uppföras,
hvarmed Utskottet anser behofvet 1
denna del kunna fyllas.
För den Spannmål, som å denna Hufvud-Titul
år anslagen under penninge lönerne,
beräknades vid sista Riksdag ett maximi
pris af 8 R:dr 24 sk, per tunna och
tillgång anvistes för skiljnaden häremellan
och Statspriset 6 R:dr; Men som spannmålsprisen
sedermera betydligt fallit, har Utskottet
trodt det blifva för behofvet tillfyllestgörande,
att beräkna spannmålen till 7 Ridt
tunnan, hvartill tillgång år utsedd, och hvilket
kommer att iagttagas vid den slutliga
Stats Regleringen.
Utom hvad sålunda förekommit till speciel
reglering af Lönings Staterne och anslagen
för visse behof under denne Hufvud
-
i ,/jo(3 Stats*Utskottets Betänka/iden.
Tittel, har Kongl. Majit i Nåder framställt
huruledes de sista Riksdag, till Forsvars-Verkets
generelle föremål, eller Arméens och
Flottornes utrednings och underhålls kostnader
samt dertill hörande forråders förstärkning
jemte Fästnings och Skeppsbyggnaders
besörjande, till Kongl. Majits Nådiga disposition
uppförde Stats anslag En Million R:dr
och derförutan öfverlemnade tillgångar, bestående
i anvisning af 233,333 R:dr 16 sk.
på Öfverskotten å Stats-Inkomsterne samt
66,666 Ridr 32 sk. utgörande Convoy Comxnissariatets
anslag af Sjö-Tulls-Intraderne,
funnits otillräcklige för behofvens fyllande,
så att Kongl. Majit måst icke allenast tillåta
Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjöärenderne
ställa betalnings terminerne för en
del anskaffningar på det sätt, att de forst
inträffa det påföljande året sedan leveranserne
skett, utan ock, enär den Politiske ställningen
i Europa fordrat särskilde anstalter,
dertill medel ej annorlunda kunnat erhållas,
anlita det mindre Creditivet i Riksgälds-Contoiret,
i anseende hvartill Kongl. Majit i
Nåder funne ofvan omförmålde behof jemte
den vid Varnås påbörjade Fåstningsbyggnaden
samt de för Örlogs-Flottans säkerhet nödige
arbeten till förstärkande af Förs vars-Verken
vid Carlskrona, fordra tillökning af Hufvud-Tittelns
ifrågavarande anslag; Och ville
Stats-Utskottets Betänkanden. j4°7
Kongl. Maj:t i Nåder meddela de utvägar,
som af Riksens Stander skulle kunna för detta
ändamål begagnas, utan att oka de allmänna
bördorne: Varandes i sådant hänseende
af Kongl. Majit, genom särskild nådig proposition
föreslagit, att den nu utgående salt—
petterskattcn kunde nedsättas till hälften,
hvarigenom en summa af 58,000 R:dr, som
hittills utgått af förenämnde Stats-anslag till
betalning för levererad gärd Salfpetter, blefve
disponibel för andre Militaire utgifter,
äfvensom en förminskning i denna beskattning
å Jordbruket uppkomme af 104,544.
R:dr 16 sk. årligen, som i stället kunde
medgifva att motsvarande summa under 3idje
Hufvud-Titteln uppfördes; Hvarförutan Kongl.
Majit aflätit Nådig proposition, angående de,
utaf Sjö-Tullsmedlen, Convoy Commissariatet,
i och för dess utgifter vid freds-verkets
bibehållande med Barbaresque Staterne jemte
Handels-Sjöfartens säkerhet i allmänhet,
anslagne 66,666 Ridr 3q sk., begagnande för
3idje Hufvud-Tittelns föremål, emot det Rikets
Ständer nu, likasom förra Riksdagen,
för Commissariatets möjligen inträffande behof,
ställa årligt Creditiv å denne summa på
Riksgälds-Contoiret
Såsom egande omedelbart sammanhang
med detta amne, hafva och till Utskottets
åtgärd härvid förekommit följande från Hög
-
i4o8 Stats-Utskottets Betänkanden.
fofl. Ridderskapet och Adeln remitterade Memorialer,
nemligen:
1:0 Af Herr Aug. von Hartmansdorf f
innefattande framställning, rörande vilkoren
för begagnandet af nyssnämnde Creditiv för
Convoy Commissariatets räkning jemte Herr
Friherre Lagerbjelkes der utaf föranledde yttrande,
om Commissariatets rätt till medlens
användande, i händelse behofvet det fordrade.
2:0 Af Herr Grefve Clas Cronstedt, sorn
dels utvecklat angelägenheten deraf, att Flottornes
Befäl och Manskap matte likasom vid
Arméen sker, genom årlig exercis ofvas till
sjös och att för kostnaderne dervid kunde blifva
anslagne 30,000 R:dr, dels föreslagit att
för Sjö-Beväringsmanskapets beklädnad och
öfning måtte anslås gooo R:dr om året,
dels ock framställt huruledes, i afseende
på flottornes behöriga vidmagthållande uti
ändamålsenligt skick, det vore af särdeles
vigt, att på en säker plan och årlig fond
kunna grunda beräkningen af nödige medel
för uppköp af Materialier och öfrige utrustnings
förnödenheter, uppå hvilka skål projecteras,
att ett bestämt utgifts förslag eller
så kallad Budget å de tillgångar, sorn för
Flottorne anvisas, måtte uppgöras att tjena
till efterrättelse intill nästa Riksdag; samt
3:0 Af Herr P. Lagerhjelm, hvaruti,
på den hufvudsakligen anförde grund, att
Statsr-Utskottets Betänkanclen. i j09
kostnaderne till försvarande af Rikets bestånd,
borde vid ett påkommande krig kunna
fordelas å nationen under den förutgångne,
den närvararande och den kommande
tiden , föreslås , att Riksens Stander hos
Kongl, Majit i underdånighet måtte anhålla,
det en Krigs-Cassa kunde bildas utaf de redan
får P’orsvars-Verket medgifne anslag,
derigenom, att 3 a 390,000 Ridr årligen
afsåttas för behofven och hvilka medel skalle
ställas under Riksens Ständers fullmågtiges
förvaltning och ansvar samt begagnas dels
till forråders inköp, dels till fond för inlösen
af Creditivet och emedlertid, genom Bango-Discont
Directionens försorg, utlånas m,
m,; hvarförutan Herr Jac. Linslruin, uti från
Vällofi. Borgare-Ståndet remitterat Memorial,
under framställning deraf, att kostnaderne
till Forsvars-Verket på det hela syntes kunna
inskränkas, sedan genom Bevärings-Ihrättningen
en 3 idjedel af den uppväxande manbara
delen af nationen vore öfvad i vapen,
föreslagit att utgifterne under 3:dje HufvudTitteln
mätte nedsättas till hälften eller §:delar
mot hvad som vid förra Riksdagen härtill
beviljades; samt att kostnaden till National-Beväringens
på Gothland underhåll, 25
$ 30,000 Ridr, kunde indragas såsom en
obehörig tunga för Rikets öfrige Provincer,
enär Göthlanda Innevånare skola kunna sjelfve
i4io Stats~Utskottets Betänkanden.
försvara sin frihet; deremot Herr Ehinger
från Visby bestridt ali förändring uti (konventionen,
om nämnde National-Beväring.
Stats-Utskottet, som i särskildt utlåtande
af denne dag ofver Kongl, Maj:ts Nådiga
proposition, om nedsättning i saltpetterskatten,
tillstyrkt, att de utaf anslagssumman
för Försvars-Verket hittills utgångna
58,000 R:dr till betalning för levererad
saltpetter-gärd, måge hädanefter komma 3:dje
Hufvud-Titteln för ifrågavarande behof tillgodo,
har, hvad åter beträffar den tillökning
för desse utgifter, sorn i högstberörde
Nådiga proposition blifvit äskad till belopp
af 104,544 R:dr 16 sk, såsom svarande mot
nämnde nedsättning i skatten, funnit, att
då Stats-Verkets egne inkomster i den mån
de nu kunnat högre beräknas, vid förevarande
Reglering af Utgifts-Titlarnes anslag,
blifvit för nya och ökade behof, hvilka ej
kunnat vidare, än sorn skett, inskränkas,
medtagne, skulle följagtligen berörde tillökning
för 3:dje Hufvud-Titteln icke kunna
åstadkommas, utan att med lika summa öka
det bidrag af allmänna Bevillningen från
Riksgälds-Contoiret, som hittills varit anslaget
till fyllande af Stats-Verkets tillgångar,
och hvartill Utskottet åter anser sig vid närvarande
förhållanden icke kunna föreslå Riksens
Ständers bifall.
Stats-Utskottets Betänkanden. 14i1
Då 3:dje Hufvud-Titelns tillgång icke
dessmindre för de utaf Kongl. Maj;t i Nåder
nu uppgifne okade behof blifva större
ån förut, i så måtto, att utom nyssnämnde
besparing af 58,000 R:dr, åtskillige andre
utgifts poster, som af Tittelns medel för
Försvars-Verket förut utgått, åro uppförde
på Stat, och hvilken tillökning af 58,000
R:dr Utskottet trott tillgång vara beredd så
vål för Varnås, som andre Fåstnings-byggnader,
hvilka kunna nödige anses; har Utskottet
och föreställt sig, att för de nödvändigaste
utgifterne icke skola saknas erforderlige
medel, enår deremot någon förminskning
uti de summor, som vid sista Riksdagen till
Kongl. Majts Nådiga disposition för desse
ändamål blefvo anslagne, dess mindre synes
kunna ifrågaståUas, som Kongl. Majit på sått
åfvanberordt år i Nåder åskat förhöjning
deruti, med förklarande, att de åskade utgifterne
af Kongl. Majit i Nåder finnas nödige
för arbeten och försvars anstalter, som
Rikets sjelfständighet påfordrar, hvarföre Utskottet,
som ej år i tillfälle att närmare
bedöma denna vigtiga sak, och alltså anser
den beroende af Kongl. Majits Nådiga
bepröfvande och omsorg, hemställer, det
Riksens Ständer i underdånighet till Kongl.
Maj;t öfverlemna, att utaf de öfverskott, som
kunna uppkomma å Stats-Verkets ordinarie
och estra ordinarie Inkomster, utöfver deras
i4i2 Stats-Utskottets Betänkan den,
nu beräknade belopp, årligen intill nästa
Riksdag disponera en summa af 333,333 R:dr
lfi sk., såsom ock likaledes anvåndas
de 66,666 R:dr 32 sk, som af Sjo-Tulls intraderne
åro anslagne Convoy Commissariatet,
och för hvilka sistnämnde, som nu böra
särskildt å 3:dje Hufvud-Titteln uppföras,
ett motsvarande Creditiv å Rikssålds-Contoiret
alltså skulle ställas, att efter föregången
pröfning och Kongl. Maj:ts Nådiga beslut,
begagnas i mån af behofvet och mot Corn-?
missariatets förbindelse, hvarefter vid nästa
Riksdag kommer att förordnas huru de medel,
som på grund deraf kunna för StatsVerkets
räkning lyftas, böra ersättas. Och
har Utskottet hvad för öfrigt angar ofvan
upptagne sårskilde motioner, om dels bestämde
anslag för vissa till Försvars-Väsendet
hörande föremål, dels bildandet af en
Krigs-Cassa utaf redan medgifne tillgångar
och dels inskränkning i utgifterne på det
hela, val insett den goda syftning desse framställningar,
hvar för sig betraktade, innebära,
men då Utskottet likväl ej kunnat ingå
i närmare undersökning, om behofvet,
nyttan och verkställbarheten af det ena eller
andra Förslaget, funnit sig icke kunna
tillstyrka vidare åtgärd i anledning häraf,
ån att Riksens Ständer hos Kongl.. Majit i
underdånighet anmäla den önskan, det måtte
de nu anvisade tillgångarne blifva till
Stats*Utskottets JBetänkanden, i^iZ
ändamålen anvånde på det sått, som med
afseende på Nationens stallning och knappa
tillgångar, i Nåder pröfvas tjenligt och ledande
till Försvars-Anstalternes upprätthållande
och och förstärkning, med möjligaste inskränkning
i kostnaderne, samt att Kongl.
Majit tor hvad i en eller annan del af den
Militaire omfattningen, i öfrigt kan finnas
nödigt, vid utförandet af Försvars-Verken till
Rands och Sjös, ej underlåtes söka tillgång
inom de redan varande anslagen för de samma.
I anledning af ej mindre Herr Grefve
Grönstedts gjorde framställning, än ock hvad
under regleringen af denne Hufvud-Tittels
anslag ho? Utskottet förekommit, i afseende
på fördelen deraf, att Arméens och Flottornes
Utgifts-summor måtte i Riks-Staten varda
åtskiljde, så att de medel, hvilka, för hvardera
vapnets föremål, bestämmas, så väl för
ordinarie Lönings-Staterne och särskildta ärlige
behof, som och till Kongl. Maj.ts Nådiga
disposition för de öfrige, blifva att
ovilkorligen påräkna för hvardera grenen utaf
Försvars-Verket, har Utskottet låtit upprätta
bifogade förslag till fördelning af 3:dje
Hufvud-Tittelns anslags-summor emellan Arméen
och Flottorne, dervid utom hvad påtagligen
hörer till hvardera detaillen, blifvit
lagttaget det förhållande i fördelningen af
den egentliga tillgången för Försvars-Verket
*/fi4 Stats-Utskottets Betänkanden.
eller Underhålls och Byggnads-kostnader
samt materielle behof, som under de föregående
åren finnas hafva egt rum uti Kongl.
Maj:ts Nådiga dispositioner; utvisande detta
Förslag, att för Arméen skulle belöpa en
summa af 2,288,604 Rdr 9 sk. 11 r:st. och
för Flottorne 1,018,951 R:dr 40 sk. 11
r:st., och får Utskottet härvid hemställa, om
icke denna fördelning må kunna vidtagas
sålunda, att desse summor uppföras å sårskildte
Hufvud-Tittlar, nemligen Landt-Arméens
summa å nu varande 3:dje Hufvud-Titteln,
och Flottornes å en ny eller 1 o:de Hufvud-Tittel,
så att medlen icke måga dragas
från det ena af desse ändamål till det andra,
utan de tillgångar, som genom hushållning
och besparing i anskaffningar och uppköp,
inom hvardera Titteln kunna uppkomma,
vara att påräkna för det vapens räkning
och utgifts behof, dertill medlen blifvit
ans lagné.
Några Ledamöters anmälde reservationer
åtfölja. Stockholm den a 7 Junii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Stunders
Stats - Utskott vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, den
10 Junii 1823.
S. D. Upplästes till justering Utskottets
Stats-Utskottets Betänkanden. 1415
utlåtande, ifråga örn regleringen af utgifterne
under Riks-Statens 3:dje Hufvud-Tittel; hvarvid
Herr Assessor Lagerhjelm anförde: Emot
Hoglofl. Stats-Utskottets Beslut angående min
vördsamma motion , om bildandet af en KrigsCassa,
får jag vördsamt reservera den tanka;
att ett krig boijas såkrast med samlade förråd,
samt att utställandet af ett Creditiv fordrar
fond, hvarpå detsamma skall vara stållt.
Genom samlade förråd såttes Kongl. Maj:t i
tillfälle, att icke falla i kostsamma uppköp
af nödvändighets artiklar, hvilka bli så mycket
kostsammare, som ett stort behof foijer
med kriget. Genom fond för Creditivs utställande
forekommes all sammanblandning
emellan Stats-Verken och Banken , samt den
kostsamma utväg, sorn i annan händelse kanske
måste vidtagas, att nemi. genom Statsobligationer
fylla behofvet af Creditiv, hvilka
i behofvets stund nödvändigt mäste falla
i varde, ehuru de sedermera af Stats-Verket
mäste inlösas för fullt.
Herr Linström yttrade, att då Sverige
jemte angränsande Riken, för närvarande,
njuta ett fullkomligt fredslugn , vore han af
den tankan, att någon tillökning på det hela
af Anslags-Summan under ifrågavarande
Tittel icke bordt utaf Utskottet beviljas utan
inskränkning deruti i stället tillstyrkas.
i/[i6 Stats-Utskottets Betänhanden.
Vid den fördelning Utskottet tillstyrkt af
Anslag-Summan för Försvars-Verket förklarade
Herr Friherre af Nordin sig önska
det tillägg, som omförmäles uti följande af
Herr Friherren sedermera ingifne skrifteliga
Anförande: den fördelning af 3:dje Ilufvud
Titeln,
som Höglofl. Stats-Utskottet föreslagit,
instämmer jag till alla delar. Men anser derjemte,
att Höglofl. Utskottet bordt classificera
de föreslagna iitgifteriie i sådane, hvilka äro
årliga och beständiga och i sådane, som äro tillfällige.
Att behofvet för de förra bör fyllas genom
Ordinarie Räntorne och den årligen af folkel
sig påtagande Bevillning, anser jag för
rättvist5 hvaremot de senare böra finna sia
tillgång genom upptagande Lån, ty då onekligen
den större nyttan af desse tillkommer
efterkommande, påkallar billigheten, att den
närvarande, Generation icke ensam drager
tungan. Genom en sålunda uppgjord, ordentlig
reglering och fördelning skulle en
betydlig nedsättning i Bevillningen kunna
åstadkommas, under det Försvars-Verket
i alla dess delar utvecklades till den fullkomlighet
och helhet, som erfordras, och det
vill synas mig ett nog Öfverdrifvet begrepp
om Nationens närvarande kralter, att vilja
utan anlitande af efterkommande, tro sig
kunna fullt ordna Rikets försvar i alla dess
delar, då man väl icke lärer kunna neka,
att JSog års fred påkallat helt andra och
nya ansträngningar, än tillförene, för att
trygga Rikets sjelfbestånd och till sin fullkomlighet
utveckla försvars-anstalterne.”
Stats+Utskottets Be tank anden. i/{i 7
Och skulle desse skiljagtige meningar
uppå begäran åtfölja det afgående Utlåtandet
till Riksens Höglofl. Ständer* År och
dag som ofvan*
l
Ex Protocöllo
J. C. Lorich.
N:o 243.
Ankom den 28 Junii i8a3.
Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
jemte sårskilde Motioner
hos Riks-Stånden, angående
Saltpetter-Gårdeng nedsättning
m. m.
Ifrån samtlige Riks-Stånden har till StatsUtskottet
blifvit remitterad följande: Kongl*
Majits Nådiga proposition till Rikets Ständer,
om nedsättning i den årliga SaltpetterGärden:
Gifven Stockholms Slott den 10
Martii i8a3.
(Se i:a Sami. sid: C^7,»68i)i
Hvarförutan Kongl. Maj:t genom Nådig
remiss meddelt Stats-Utskottet till upplysning
i detta ämne de till Saltpetter-Ärendernes
förvaltning i Nåder förordnade Commiterades,
under den a3 sistlidne Januarii, afgifne
underdåniga berättelse, om Sallpctter
-
1418 Stats-Vtskottets Betänkan den.
näringens nu varande tillstånd uti hvarje Lån
i Riket särskildt, hvarutaf hufvudsakeligeil
inhemtats, att densamma ökat sig och vunnit
dess betydligaste förkofran i Vesterbottens,
Uplands, Östergöthlands, Kronobergs,
Jönköpings, Calmare och Christianstads Län,
och att anledning är, att den i Stockholms,
Södermanlads, Nerikes, Blekinge., Skaraborgs,
Gefleborgs, Jemtlands och Norrbottens
Län skall ytterligare uppdrifvas; deremot
den i Elfsborgs, Carlstads, Vester-Norrlands,
Stora Kopparbergs och GothlandsXän
icke skall låfva några vigtiga framsteg; äfvensom
i Hallands, Götheborgs och Bohus
samt Malmöhus Län föga eller ingen product
deraf lärer vara att förvänta, hvartill
Locale omständigheter, såsom bristande tillgång
på tjenlige jord-arter och Skog, skola
vara egentliga orsaker. Och har Utskottet
jemväl fått emottaga remisser å särskilde
hos Riks-Stånden i detta ämne gjorde Motioner
nemligen:
Från Ilo "lajl. Ridderskapet och Adelin
dels Herr Lagmannen Grefve J. IL Gyllenborgs
Memorial, hvaruti föreslås, att då den
genom Saltpetter-Gärden samlade fond, vid
1820 års slut, hade en behållning af 562,3a3
R:dr 10 sk. 4 r:st., denne utskyld, som,
efter en beräkning af 6 å 7 R:dr B:eo Lispundet
Saltpetter med omkring 200,000 R:dr
Stats-CJiskottets Betänkancleti, 1419
årligen medtagit Hemmansbrukarens tillgångar,
måtte till hälften eller från £ till
^:dels Lispund per Hemman nedsättas, och
de samlade medlen utlånas mot ränta åt enskilde;
dels ock Herr Friherre J.Fr. Rehbinders
skrifteliga anförande, huruledes den
betalning för tillverknings-koslnaden, som
från början bestämdes till En R:dr sk.
per Lispund, men derefter nedsattes till 1
R:dr 8 sk. vore alldeles för ringa i jemförelse
till priset å sjelfva varan af 7 och
en half R:dr, hvarföre Herr Friherre Rehbinder
föreslagit, att denne arbetslön måtte
ökas till minst |:delar af hvad Saltpettern
går och gäller, samt att, efter det beräkning
blifvit uppgjord öfver den kostnad, som
åtgått för Saltpetters-sjuderi Verkmästarens
införskrifning från Finland, hvartill de afkortade
16 sk. per Lispund skulle användas,
öfverskottet måtte vid framtida leverering
godtgöras de Gärdskyldige.
Från Högv. Prest - Ståndet.
Herr Prosten N. J. Herlitz' Memorial, innefattande
framställning om billigheten deraf,
att Saltpetter-Gärden borde betalas till
enahanda pris af 7 R:dr 24 sk. åt den som
levererar, som Kronan uppbär utaf de
Jordbrukare, hvilka ej in natura kunna afbörda
sig denna skatt, samt att hvarje undersåte
i Riket borde taxeras till berörd®
4 ib. 91
i /p.o Stats-Utskoltats Betänkanden.
skatts utgörande i penningar och Saltpetter
derför inköpas vid anställande entreprenad
Auctioner, hvarigenom betydlig kostnad till
Saltpeter Sjuderi Styresmännens aflöning
skulle besparas. Och
Frän Ilederv. Bonde - Ståndet.
i :o Petter Jönssons, från Skaraborgs Län,
Motion med hemställan, att, i anseende till
otillräckligheten af den nu bestådde lösen
eller betalning för Saltpetter-tillverkningei),
denna skatt antingen måtte efter de, före
sista förändringen, gällande grunder få utgå,
eller ock Kronan vidkännas hälften af
kostnaderne vid Saltpetter-productionen.
Hvarmed Anders Hansson, från Upland,
sig förenat.
2:0 Börje Perssons, från Bohus Län, Memorial,
hvaruti Johan Svenssons, från Jönköpings
Län, instämt, angående nedsättning
af Saitpetter-gärden till hälften eller en tredjedel
af det belopp, hvarmed den fÖrututgått.
3:o Anders Pälssons, från sistnämnde
Län, af de fleste fullmägtige från samma ort ,
understödde framställning, samt Eric Andersson
Bångs, från Herjeådalen, särskilde anförande
om nedsättning och lindring uti ifrågavarande
skatt, med hvad i afseende derpå
blifvit yttrat af Nils Månsson, från Skåne,
Anders Joachimsson, från östergöthland
och Johan Longberg, från Gefleborgs Län.
4:o Eric Janssons, från Upland, Memorial
, angående nedsättning af Saltpetter-gär
-
Stais-Utskotteis Eetankandein t fot
Ren till 5 marker på Hemmanet och att pri*
set derpå måtte bestämmas i MarkegångsTaxorne,
på det Saltpettern derefter kunde
lösas , samt Saltpetter-Sjuderi-Tjenstemännen
och Betjening indragas och skatten utgöras
efter öretalet i hvarje by; deruti -Johan Mi*
chaelssoti, från samma Län* instämt» samt
5:o Eric Nilsson Cederborgst från Örebro
Län» Memorial» föranledt af Kongl. Maj:ts
ofvan införde Nådiga Proposition, och innehållande
framställning derom, att då i stället
för nedsättningen af Skatten, i Nåder
äskas motsvarande alislags-summa för Tredje
Hufvud-Tittelns behof, synnerlig lindring för
jordbruket härigenom icke Uppkomtne, ehuru
någon direct tillökning i bevillningen eller
Ökad beskattning för närvarande icke
vöre i fråga, i anledning hvaraf åtskilliga
Ledamöter af Hederv, Bonde-Ståndet yttrat
sine tankar i ämnet, samt Eric Svensson,
från Bohus Län, yrkat att Städerne böra i
annan proportion än hittills deltaga i Sallpette
t-gärden.
Till närmare upplysning i detta ämne
får Stats-Utskottet anföra, att enligt Räkenskaperne
öfver den af Saltpetter-Gärdeli samlade
särskilde Fond finnes densamma förslagsvis
beräknad utgöra i
Contante behållningen , fo8tfo?.: lo.
Utestående fordringar . 102,200: —
Inventariers värde circa 12,000: —-  Restantier omkring , . i5,ooo:
\\ii Stcils-Utskottets Betändekahn.
Jemte ett förskott till Eskilstuna
Gevärs.Factori . 55,ooo: -—•
Summa R;dr 683,102: 10.
Sedan derutaf vid denne Riksdag blifvit,
till andra Rikets utgifter, af Piiksens Ständer
disponerade 3oo,ooo R:dr utgör återstoden
ett belopp af . «. . . 383,102: 10.
b vartill vidare kommer den del
af innevarande års Saltpetters
gärd, som i Contant erlägges,
jemte hvad sorn icke erfordras
af de till Krono-betalningen
för in natura utgående Saltpeter,
å Tredje Hufvud-Titteln
anslagne 58,000 R:dr hvilke intrader
sammanlagde, i förhållande
till föregående årens,
kunna beräknas utgöra pmkring 90,000: •—.
Tillsammans R:dr 473,102: 10.
Hvilken summa i enlighet med hvad Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, skulle reserveras
för de utgifter, som för den kommande tiden
böra af Saitpetter-Fonden bestridas nemligen:
till inlösen af den öfverlopps Saltpeter
som i vissa orter utöfver gärden tillverkas,
och, efter hvad förhållandet varit
de sist fÖrflutne åren, kan förslagsvis upptagas
lill 3,5oo Lispund, hvartill å 7 R:dr
24 sk. Lispundet fordras . . 26,25o: —
samt kostnaderue vid den qvarblifvande
Skattens uppbärande
och Transport, jemte aflöningar
Siats-Utskottets Betänkanden. 14a3
åt Tjenstemän, Verkmästare och
Betjening 3o,ooo: —
R:dr 5ti,35o: •—•
Ocix ehuru för Sallpetter-fonden, vid ifrågavarande
förändring och nedsättning af dess
tillgångar från och med nästa års början,
icke skulle blifva att påräkna vidare inkomst
än ränte-medlen å de Summor deraf, som
äro utlånade eller ytterligare kunna blifva
förräntade, synes likväl ofvannämnde återstående
behållning vid detta års slut 473,102
R:dr 10 sk., lemna vida mer än tillräcklig
disponible tillgång för sistnämnde årliga utgifter
intill nästa Riksdag, då Riksens Ständer
blifva i tillfälle, att, efter sig företeende
omständigheter, härom ytterligare förordna.
Hvad nu angår Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, i afseende på Saltpetter gärdens
nedsättning från J till £:dels Lispund af
hvarje Mantal, emot det att den af Kronan
hittils bestådde betalning af 1 R:dr 8 sk.
för Lispundet skulle försvinna; så lära Riksens
Ständer, med underdånigt erkännande
af Kongl. Majrts häruti yttrade Nådiga afsigt
att bereda jordbrukaren lindring i dess utskylder,
emottaga detta erbjudande och dervid
jemväl medgifva att den hittills ålnjutne
betalningen för levererad Saltpettersgärd
1 R:dr 8 sk. per Lispund må upphöra
vid utgörandet af den qvarblifvande skatten,
eller £:dels Lispund per Mantal; såsom
ock till Kongl. Maj:t öfverlemna , att, , med
»434 StaU-Utskottets Betänkanden,
den här ofvan calculerade behållningen af
Saltpetter-Fonden, låta besörja de erforderlige
ntgifterne i och för Gärdens uppbörd
och transport samt Saltpetter-tillverkningens
bibehållande och befordran medelst inlösen
för Statens räkning af hvad utöfver skattskyldigheten
kan produceras; i följd hvaraf
de 58,ooo R:dr, som hittills af Tredje Hufvud-Tittelns
anslags-summa för försvars-verket
utgått till omförmälde betalning, för in.
natura levererad gärd, blifva att tillgå för
andre till försvars-verket hörande behof,
hvartill ökade medel i annat fall skulle erfordras,
Men beträffande Kongl. Majrts tillika
gjorde framställning alt, då den sålunda
till jordbrukets lindring föreslagne nedsättningen
af Saltpetter-Skatten för 66,028
Hemman, utgör å i R;dr 28 sk. per Hemman
io4,544 fbdr 16 sk, årligen, en deremot
svarande summa måtte vid Stats-regleT
in gen anslås till 3:dje Hufvud-Tittelns förstärkning,
så enär denna fråga egenteligen
hörer till hvad Kongl, Majrt i Dess generella
Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof äskat i tillökning för
Armeens och Flottorues Materielle utgifter,
har Utskottet nu i sammanhang dermed, sig
häröfver yttrat och föreslagit de tillgångar
för Militaire föremålen, som på det hela synas
kunna åstadkommas och med Landets
krafter instämma.
Vidkommande åter ofvannämnde i detta
ämne gjorde flere särskilde Motioner, hvilka
Stcits-Utskottets Betänkanden. i4a5
ehuru i vissa hänseenden något skiljaktiga
, likväl hufvudsakligt åsyfta Saltpettergärdens
minskning till lättande af jordbrukets
bördor, samt att denne utskyld måtte
genom jemkning i grunderne för dess utgörande,
närmare fördelas å de Skattdragande
, och för öfrigt betalningen för tillvérkad
och levererad Saltpetter-gärd blifva förhögd
m. m. så får Stats-Utskottet, sedan den sålunda
ifrågastälde nedsättning af SaltpetterSkatten,
i den mån Kongl. Majit i JNåder
funnit en sådan stå att förena med Rikets
behof utaf Saltpetter, blifvit föreslagen och
tillflykt med det vilkor, att berörde hittils
bestådde betalning för levererad gärd kommer
att upphöra, derjemte i anledning al
desse Motioner upplysningsvis meddela att
då ifrågavarande Skatt tillkommit i stället
för den, jordbrukaren af ålder åliggande
skyldighet, att vid Saltpetter Sjudningens verkställande
för Kronans räkning tillsläppa
den dertill tjenlige jord under Ladugårdshusen
tillika med nödig ved, samt för öfrigt
vidkännas de dermed förknippade olägenheterne;
Och desse besvär och kostnader
genom utgörandet af en mot ändamålet
svarande gärd af Saltpetter, på sätt af Kongl.
Majit och Rikets Ständer blifvit stadgadt,
äfven Annas jemnare fördelade å dem, hvilka
skyldigheterna ålegat och förut varit ganska
olika deraf betungade; så synes någon
rubbning i de sålunda fastslälde grunder,
för den qvarblifvande Sallpctter-skattens
a ifa6 Stats-Utskottets Betänkanden.
erläggande, såsom oundgänglig för Rikets försvars-verk,
hvarken kunna eller hora ega
rum. Hvilket allt vördsamt hemställes till
Riksens Höglofl. Ständers pröfning. Stockholm
den 37 Junii 1823.
N:0 246.
Aniou den 28 Junii i8a3.
Utlåtande, i anledning af Herr
Grefve Cronstedts Memorial,
om Inqvarterings - Penningars
anslående för Befålet
vid lndelde Båtsmans - Compagnierne.
XJ"ti ett hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
uppläst samt derifrån till Stats-Utskottet
remitteradt Memorial, har Herr Grefve
Claes Cronstedt anfördt, att då Summan
af Inqvarterings - penningarne, som af Riksens
Ständer äro anslagne till Officerare vid
Örlogsflottan och Armeens-Flotta är grundad
på det antal Officerare efter Stat, hvaraf
nämnde Corpser bestå, och dessa Inqvarterings-penningar,
enligt gällande Författningar,
allt efter den Lön hvar och en har
på Stat, utbekommas till fullt belopp af den
gifte Officeraren, men för den ogifte blott
för den lid han gjort tjenst, syntes det sora
Slats-Utnkottels Bctänkanden. 14-7
desse Penninge - tillskott tillhörde den Lön
och Tjenstebefattning hvarje Officer inom
Flottorne njuter eller utförer; Men då de
Officerare, som tjenstgöra inom BåtsmansCompagnierne
i Landsorterne, efter en sednare
vidtagen åtgärd, till både Rotehållares
och Trouppens bästa, förlorat sine Inqvarterings-pennirigar
genom besparing deraf till
Staten och de ej njuta Inqvartering in natura,
har Herr Grefven föreslagit, att desse
Officerare må, i likhet med sine Kamrater,
under sin Tjenstebefattning utbekomma Inqvartering
i Contant.
Stats - Utskottet får i anledning häraf
upplysa, att Kongl. Maj:t under den io September
1816. i Nåder förordnat, alt Cheferne
för de Roterade Båtsmans - Compagnierne
borde bo och vistas inom Compagniernes
stånd för alt vaka öfver disciplinens
vidmagthållande och Båtsmännens uppförande
hemma i Landet, samt dervid tillagt
Compagnie - Chefs ett årligt arfvode af i5o
R:dr hvardera utöfver deras förra Löningsförmåner;
Och då Kongl, Maj;t vid sisth
Riksdag uti dess Nådiga proposition, om
Stats-Verkets tillstånd och behof, äskade att
desse Arfvoden för Sexton Compagnie-Chefer
vid Örlogs-FJöttan och Sex vid Armeens
Flottas Båtsmanshåll måtte med en sammanräknad
Summa af 3,3oo R:dr årligen
uppföras å Stat, emedan detta belopp, hvilket
för år 1817 utgått af Flottornes Nybyggnads
och underhålls anslag, vore af
j ^28 Stats-Utskottets Betänkanden.
den beskaffenhet, att nämnde anslag icke borde
dermed betungas; så funno, på sådan
grund, Riksens Ständer godt, att bevilja medel
till denna för nödig funne utgift, att
uppföras på Flottornes ordinarie Stater.
Genom denna Compagnie-Chefs vid de
Roterade Båtsmans - Gompagnierne tillagde
fördel emot deras förbindelse, att inom Compagnierne
bo och vistas, skulle det synas
som de blifvit satte i icke sämre villkor,
än om dem tilläts att likasom tillförene, vistas
livar heldst de ville, med åtnjutande af
Inqvarterings - penningar, men de deremot
förlorade berörde inkomst af 15o R:dr, som
lärer ansets fullt uppfylla ändamålet med
Inqvarterings-penningarne. Om så ock icke
vöre lärer Regleringen häraf likväl finnas,
icke tillhöra Riksens-Ständer, utan vara en
Administrativ åtgärd, derom vederbörande
Chefer eller Förvaltningen af Sjö-Ä renderne
synas böra göra underdånig framställning,
om skäl dertill finnes, då Kongl. Maj:t utan
tvifvel i nåder fäster derå det afseende, som
det kan förtjena, heldst anslaget för Flottornes
Inqvartering, som på Förslag är uppfördt,
lemnar full tillgång, äfven till inqvarterings-penningar
för den nu ifrågaslällde
personalen, om Kongl. Maj:t skulle i nåder
pröfva denna utgift böra ega rum.
Hvilket Riksens Högloft. Ständers pröfning
vördsamligen underställes.
Stockholm den 27 Junii z8?3.
Slats-Utskottets Betänkanden. 1429
N.-o 247.
Ån\om den 38 Junii 1823,
Utlåtande i fråga, om utbyte af
2:iie Indelningar vidKongL LifRegementet
"U~ti
Nådig remiss elen i5 nasti. April har
Kongl. Maj:t till Rikets Ständers Stats Utskott
öfverlemnat tillförordnade Regements
Befälhafvarens, vid Kongl. Lif-Regements
Husar-Corps, i underdånigt Memorial, gjorde
hemställan, att sedan den Rytmästare-Indelning
vid Östra Vestmanlands Compagnie af
Kongl. Lif-Regementet, med Bostället Tibble
och dertill börande Jemnsjön, som efter
Regementets förändring ar 1792, blef stäld
till indragning, vid dåvarande Innebafvarens
Majoren Lindsfelts afgång, nu genom hans
nyligen inträffade död blifvit ledig ; det
måtte denne Indelning få utbytas och anslås
Ryttmästare!! viel Arboga Esqvadron af
Husar-Corpsen i stället för dess Indelning
med Lieutenants - Boställe Beijby och Karbäcken,
samt denna åter utbytas mot Qvartermästare
- Bostället Fenninge, hvilket på
Lön innhafves af Lieutenanten vid samma
Esqvadron, så att detta sistnämnde komme
att till Kronan indragas; såsom skäl hvartill
Regements Befälhafvaren i underdånighet anfort,
att nuvarande Lön-villkoren för Rytt
-
i43o Stats-Utskottets Betänkanden.
mästaren och Lieutenanten vid Arboga Esqvadron
skola finnas till betydlig del svagare,
an de öfrige Indelnings-hafvarnes af
lika grader vid Corpsen, b vilket föranleder
till. ständige ombyten af Befäl vid berörde
Esqadron, med deraf följande olägenheter
för Tjenstgöringen. Och liar H. K, H. Kronprinsen,
såsom Befälhafvare för Konungens
Lif- och Hus - Troupper, samt Tillförordnade
Chefen för anira Cavallerie-Brigaden,
denna hemställan genom särskilde underdånige
Memorial understöda
I anledning häraf har Stats-Utskottet
inhemtat, att Kongl. Majrt i Nådigt Bref
den i Maji 1794 täcktes anslå den då till
Kronan Indragne Hyttmästare-Indelningen
vid Kongs.Öhrs Compagnie af Kongl. LifRegernentet,
till Majors-Lön vid innevarande
Husar - Corpsen af samma Regemente, med
villkor, att ifrågavarande Lieutenants Indelning
vid Vestmanlands Compagnie deremot
borde indragas, hvarefter innehafvaren deraf
Majoren Linds feit, genom Nådigt Bref den
8 September samma år, tillädes lifstids besittning
å Bostället, som vid hans död blifvit
ledigt, samt följagteligen nu böra för
Stats - Verkets räkning utarrenderas ; Och
emedan de nu föreslagne utbyten af omförmäldte
Boställen och Indelningar i afseende
på en nödig ansedd Löneförbättring för
Ryttmästaren och Lieutenanten vid Arboga
Esqvadron, skulle verka minskning i den
vid ofvanberorde 1794 års reglering, såsom
Stats-Utskottets Betänlwnden. 1431
ersättning för en tillökad Majors-Lön vid
Husar-Corpsen för Staten påräknade Inkomst
af Ryttmästare-Indelningen vid Östra
Vestmanlands Compagnie, samt Utskottet, i
anseende till Stats-Verkets behof af desse intrader
anser dess mer betänkligt, att en sådan
förminskning föreslå som Utskottet i
de flere vid denna Riksdag förekomne frågor
om Lönförbättringar vid både Militaire
och Civila Stater, till åstadkommande af
likhet i Aflöningen för enahanda Tjenstegrader
funnit Stats-Verkets tillgångar lör en
sådan Lönjemkning i allmänhet otillräcklige,
samt förthy afstyrkt bifall dertill, så ock
enär Riksens Ständer jemväl godkändt Utskottets
åtgärd härutinnan, kan Utskottet
icke eller gifva anledning dertill, att den på
ofvanberorde sätt föreslagne Lönförhöjningen
åt Ryttmästaren och Lieutenanten vid
Arboga Esqvadron beviljas; hvilket dock
vördsamt öfverlemnas till Riksens Ständers
bepröfvande ; och lärer underdånig skrifvelse
i ämnet till svar å Kongl. Maj;t Nådiga
remiss aflåtas. Stockholm den 27 Junii i8a3.
N:o 248-
Antom den 28 Junii i823.
Utlåtande, i anledning af
Herr Friherre D. Stjerncronaa
Motion, om Löntillök
-
143 *2 Stats- Utskottets Betänkandeti.
liing f6r 13 Subalterne Officerare
vid Skånska Dragon-Regementet.
H os Hoglofl. Ridderskapet och Adeln har
Herr Friherre D- Stjerncrona anfort att vid
Kongl. Skånska Dragon-Regementet, i3 Subalterne
Officerare åtnjuta al’ Stats-Medlen
peniiingelon 200 R:dr, med derunder begripne
10 Tunnor Spannmål; och då otillräckligheten
af en sådan Lön uti närvarande
tid ar påtaglig, samt Subalterne Officerare
vid andra Regemente!’, stationerade inom samma
Province, erhålla 4°ö R.‘dr 16 sk. E:co,
derunder beräknade 20 Tunnor Spannmål,
har Herr Friherren föreslagit, att penningeLönerne
vid Skånska Dragon-Regementet
måtte blifva förhöjde till 3oo R:dr med i5
Tunnor Spannmål att efter Riks-Markegång
utgå.
Stats - Utskottet, till hvars åtgärd detta
blifvit remitteradt, får derföre yttra, att vid
Skånska Dragon, likasom vid Skånska HusarRegementet,
finnes indelde Löner för Befälet
till enahanda antal, som vid andre Cavalleri-Regemeliter,
men derfÖrutan vid hvardera
af Desse 2:ne Regementer, i3 Subalterne
Officerare med penninge-Löner, till
det af Herr Friherre Stjerncrona uppgifne
belopp 200 R:dr med derunderbegripne 10
Tunnor Spannmål, som efter Riksmarkegång
godtgöra®. Dessa utöfver den gamla Staten
Stats-Utskottets Betänkanden. t 433
bestådda Loner hafva blifvit aris]agne för
det Befäl, sorn erfordras för den Vargering
Skåne förr var skyldigt uppsätta, men
som upphörde, då Provinsen åtog sig den
extra Rotering, hvilken sedermera blifvit till
ständig förvandlad, och derföre särskildt Befäl
är anstäldt. De vid Skånska Dragonoch
Husar - Regementerne med contant af*
lönte Subalterne Officerare äro alltså numera
Surnumerairer, till hvars lönevilkors förbättrande
Stats-Utskottet icke kan tillstyrka
något särskildt anslag, af jemväl det, utom
andi’e, äfven förekomne skäl, att fråga
om en sådan tillökning för desse Surnumeraire
Officerare vid Skånska Husar-Regementet
icke blifvit väckt, utan lärer Kongl.
Maj:t i Nåder, så vida detta befäl, efter nu
mera förändrade förhållanden, icke skulle
kunna indragas, täckas af redan varande anslag
för försvars-Verket tilldela desse Officerare
sådane löner, som vederlikar vid andre
Regementer åtnjuta ; Hvilket dockVÖrdsamligen
hemställes till Riksens Höglofl.
Ständers pröfning. Stockholm den 27 Junit
1823.
N:0 249.
Ankom den 28 Junii 1828.
Utlåtande i anledning af
Herr af Bornemans Me
-
1434 Stats-Utskottets Betänkanden.
morial om Inqvarterings-penningar
till Yarfs-staterne vid
Örlogs - Flottan i Carlscrona
samt Arméens-Flottas Escadre
i Stockholm och Götheborg.
J~Ierr af Borneman liar, uti Memorial, som
Högloft Ridderskapet och Adeln till StatUtskottet
remitterat, sökt ådagalägga, att både
billighet och behof påkalla anslag af Inqvarterings
ersättning till Varfs-Staterne vid
Örlogs-Flottan i Carlskrona samt Armeens
Flottas Escadrer i Stockholm och Götheborg.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
upplysa, att då, vid sistlidne Riksdag, Kongl.
Maj:t uti Nådig Proposition framställde,
bland annat, att Flottornes Handtverks och
Timmermans-Stater måtte, intill des de med
Inqvartering in natura kunde förses, erhålla
denna förmån i penningar, till enahanda
belopp med deras vederlikar, och nödige
medel dertill anslås, yttrade Riksens-Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 23
Maij 1818, det Riksens-Ständer funnit dessa
Stater böra tilldelas en slik förmån, så framt
de icke, uti sin nu åtnjutande aflöning, erhålla
ett deremot svarande belopp; Och då,
hvad Kongl. Maj:t, efter pröfning af omständigheterne,
kunde finna för godt att nämnde
Stater meddela, syntes lämpligast kunna och
Stats-Utskottets B et änkan elen. i435
böra bestridas af de till Flottornes tinderhåll
på det hela anordnade medel, ansågo
Riksens Ständer något särskildt anslag dertill
icke erfordras* utan öfverlemnade till
Kongl. Majlis Nådiga förordnande, att hvad
i denna del erforderligt funnes utaf nämnde
tillgång låta utgå.
Sedan Förvaltningen af Sjöärenderne i
detta ämne blifvit hördt och i underdånighet
hemställt, att, om Inqvarterings-penningar
till fullt belopp, mot hvad deras vederlikar
nu är tillagdt, icke skulle kunna beviljas,
Handtverks- och Timmermans-Staterne,
likväl måtte undfå så mycket, som svarar
mot den tillökning deras vederlikar, i
en sådan förmån, vid sisla Riksdag, beviljades,
lieldst de sistnämnde äfven erhållit förbättrade
Lönevillkor utom berörde tillökning,
uppgående den sålunda föreslagne Inqvarteringen
för desse Stater, enligt beräkning
af Personaler, vid Örlogs-Flottan till
i,517 R:dr 44 s^> vid Götheborgs Escadre
till 97 R:dr och vid Stockholms Escadre
202 R:dr 32 sk. eller inalles till 1,817 R:dr
8 sk. hvilken summa Förvaltningen föreslagit
måtte få anordnas af de till Flottornes
Nybyggnad och underhåll anslagne medel ;
Så har Kongl. Maj:t under den 23 Nov. 1819
i nåder förklarat, att som anslags-summan
för Försvårs-Yerket i allmänhet, hvaraf medlen
för Flottornes nybyggnad och underhåll
utgår, vore bestämd till bestridande af Ar4
Sami. 1 11. 92
i436 Stats-Utskottets Betänkande??.
meens och Flottornes Materiella behof, och
äfven funnes till detta ändamål otillräckligt;
kunde Kongl. Maj:t icke i Kader samtycka,
att densamma tillites för ifrågavarande personelle
utgift, utan ville Kongl. Maj:t deremot
vid nästa Riksdag göra ytterligare
Kådig Proposition, om särskilda medels beviljande
för denna utgift; och borde Handtverks
och Timmermans-Staterne vid FJottorne
emedlertid så mycket heldre åtnöjas
med de dermed bestådde Lönings-villkor,
som desamma nyligen blifvit förbättrade.
Enär nu Riksens-Ständer, vid sista Riksdag
sig utlåtit, icke kunna anslå någre särskilda
medel till Inqvarterings-Penningar
för Flottornes Handtverks- och Timmermans-Stater,
utan yttrat, att hvad Kongl.
Majit i Nåder kunde finna för godt nämnde
Stater meddela, syntes lämpligast kunna och
böra bestridas af de till Flottornes underhåll
anslagne medel, samt, enligt hvad ofvan
är anfördt, Kongl. Majit den 23 Nov.
18x9, i Nåder förklarat sig vilja framställa
detta ämne till Riksens Ständers pröfning;
men Nådigt meddelande härom icke skedt,
anser Utskottet destomindre anledning tillstyrka
särskildt anslag för detta ändamål,
som den slutsats häraf synes kunna dragas,
att Kongl. Majit täckes af andre disponible
tillgångar tilldela den ifrågastälde Inqvarterihgen,
så vida den pröfvas böra ega rum.
Delta hemställes dock vördsamligen, till
Riksens Höglofl. Ständers vidare bepröfvande.
Stockholm den 27 Junii i8u3.
Stats-Utskottets Betänkande, i4^7
N:0 250.
Ankom den 28 Junii 1823.
Utlåtande i anledning af Herr
Friherre von Dubens Motion,
om förbättring i aflöningen
får Indelde Arméens Befäl
och i synnerhet vid Yestgotha
Regemente.
Inför Högloft Ridderskapet och Adeln har
Herr Friherre J. C. von Duben, jemte erindran
om de knappa Lön vilkor Indelde
Arméens Befäl i allmänhet njuter, särskildt
sökt väcka uppmärksamhet på otillräcklig-.
heten af de Löner, som nu bestås Befälet
vid Vestgötlia Regimente och hvilket skall
härröra deraf, att en betydlig del af de, genom
Indelnings-Verket, Befälet tillagde förmåner
blifvit detsamma fråntagne, då Regimentet,
tili följe af Riksens Ständer vid
1809 och 1810 årens Riksdag fattade beslut
samt Kongl. Maj:ts år 1811 derom meddeldte
Nådiga FÖrodnande från Cavallen till
Infanteri förändrades ; Och som Kongl.
Maj:ts högstberörde förordnande tillika skall
innehålla, att Vestgötha Regimente borde
i anseende till LÖnings-vilkoren, försättas
på samma fot och i likhet med f. d. Östgötha
Cavallen; Men sådant, efter Herr
Friherres förmenande, i verkställigheten icke
kommit att ega rum, har Herr Friherren
J438 Stats-Utskottets B et änkan den.
yrkat, att en noggran Revision af Vestgötha
Regimentes Lönings-Stat måtte Kongl. KrigsCollegium
anbefallas samt de Regimentet
förut tillhörande och efter afsittningen till
Staten indragne Räntor, måtte få användas
till förbättrande af Befälets Lönings-vilkor;
Och har detta anförande jemte en af Herr
Friherren aflemnad jemförelse emellan Befälets
Aflöning före Regim en tets förändring
och sedermera, samt åtskillige af motionen
föranledde yttranden, blifvit till Stats-Utskottet
remittsradt.
Hvad angår afhjelpande af den olikhet
som eger rum uti Aflönings-vilkoren för
Befälet vid Indelda Arméen i allmänhet,
så har Stats-Utskottet under denna dag sig
särskildt yttrat, i anledning af Herr Gustaf
Hjertås Motion, rörande detta ämne ock får
således åberopa samma utlåtande ; men beträffande
särskildt Vestgötha Regimentes Befäls
aflöning har Utskottet sökt och erhållit
den upplysning, ett Indelnings-Verket för
detta Regimente upptager fullkomligt lika
Löner för hvarje grad, som vid det från Östgötha
Cavallen förändrade 2.'dra Lif-Grenadier-Regimentet
hvaraf följer , att om
detta senare Regimentes Befäl skulle vara
fördelagtigare loltadt, än det vid Vestgötha
Regimente , orsaken dertill måste igenfinnas
antingen uti ett olika resultat vid Indelnings-Räntornes
förvandling eller de anslagne
Boställens skiljaktiga beskaffenhet,
men hvilket är förhållandet vid bela Indelda
Stats- Utskottets Betänkanden. i4$9
Armeen. Då dessutom vid Vestgötha Regimente,
likasom vid de öfrige från Ca valleri
till Infanteri förvandlade Corpser,
Lönings-Räntorne blifvit Befälet förbehållne
och endast Hästhemmans-Räntorne, som
varit anslagne till underhållande af den kostsamma
Cavallen Eqviperingen, till Statsverket
indragits och hvilka äro bland StatsUtskottets
Inkomster beräknade, kan Statsutskottet
icke tillstyrka afseende å Motionen,
såsom icke till någon Riksens Ständers
åtgärd föranledande; hvilket vördsammeligen
öfverlemnas till Riksens HöglojQ. Ständers
pröfning.
Stockholm den 27 Junii i8a3.
N:0 251.
Ankom den aS Junii i8a3.
Utlåtande, i anledning af våckte
Motioner, om In qvar teringen
för Vendes Artilleri
Regimente.
XJ^ti Memorial, som Högloft Ridderskapet
och Adeln till Stats-Utskottet remitterat,
har Herr Axel von Arbin sökt ådagalägga,
huruledes Vendes Artilleri-Regimentes Befäl
och Tyg-stat, med station i Christianstad,
njuter mindre fördelaktiga Inqvarteringsförmåner,
än de, som äro inqvarterade
i andra orter af Riket, hvartill orsaken
l44° Stats-Utsko(tets JBetänkanden.
genteligen skall rara, att Staden är liten
och trångbyggd, samt Borgerskapets antal
ringa och i allmänhet deras förmögenhet
inskränkt; och då inqvarteringspenningarne,
som af Staden nu erläggas, utgörande för
Öfversten 43 R:dr 3a sk., för Majoren 26
R:dr 32 sk., för Capitainer 16 R:dr, och
för Subaltern Officerare 10 R:dr 32 sk. årligen,
och så vidare, icke svara emot Garnizonens
rättmätiga fordringar; men Staden
hvarken kan utgöra högre inqvartering, eller
dertill vill låta sig förmå, emedan den
förmenar sig, med stöd af Privilegier och
1720 års Inqvarterings Ordning, icke vara
dertill förbunden, har Herr von Arbin yrkat
rättelse härutinnan, eller ock att Statsverket
måtte kännas skyldigt härtill bidraga,
och Vendes Artilleri-Regimen tes Tygstat,
äfvensom Gommendanlen, vid en sådan
reglering med inqvartering varda ihågkomne.
Med föranledande af detta Herr von
Arbins anförande, har Riksdagsfullmägtigen
för Christianstad, Herr J. Cronius, hos
Vällofl. Borgare-Ståndet afgifvit ett anförande,
som, jemväl remitteradt till Slats-Utskottet,
har till syftning att visa, det Christianstads
Stads Innevånare till Regiments
Befälet erlägger den inqvartering, som genom
1720 års Inqvarterings-Ordning är bestämd,
och hvilken, då den uppgår till omkring
1700 R:dr om året, syntes ganska
dryg för Stadens mindre bemedlade Innevånare,
utgörande endast omkring 2000
Stats-Utskottets Belänkanden. 144r
skattskrifne personer, samt att det icke kan
föras Borgerskapet till last, att gifta Officerare
icke anse sig belåtne med de inskränktare
lägenheter, Författningarne bestämma,
eller med den i utbyte derföre, stadgade
ersättning i penningar, m. m.
S ta ts-G Iskottet lår i anledning häraf
yttra, att, enligt nu gällande Författningar,
det icke är något Stats-Verkets åliggande
att vidkännas någon Inqvarterings-kostnåd
för de Regimenter, Corpser, eller till Mili—
taire-Stater hörande personer, som uti Städer
äro förlagde och till Garnizon höra,
hvadan Utskottet ej eller kan tillstyrka, att
Staten må åtaga sig någon utgift till inqvartering,
hvarken lör Vendes Artillerit Regimentes
Befäl, dess Tygstat, eller Cornmendanten
i Christianstad, hvilket deremot är
ett Christianstads husegare tillhörande åliggande;
Men då 1720 års Inqvarterings-Ordning,
uti tillämpningen synes vid de sedermera
förändrade förhållanden , icke vara
öfverensstämmande med närvarande tiders
fordringar, och jemväl gifver anledning till
den olika tydning, att inqvarterings förmånen,
å den ena, och inqvartering-skyldiglieten
å den andra sidan, blifver gan^a
skiljaktigt beräknad, samt förorsakar ständige
tvister de inqvarterings-gifvande och
inqvarterings-tagande emellan , hemställer
Utskottet, om icke Riksens Höglofl. Ständer
, till undanrödjande af dessa olägenheter
skulle finna nödigt, att i underdånighet an
-
i443 Stats-Utskottets Betänkanden•
hålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta öfverse
1720 års Inqvarterings-Ordning och vid nästa
Riksdag förelägga Riksens Ständer förslag
till de ändringar deruti, som Kongl.
Maj:t kan i Nåder finna med billighet och
närvarande tiders förhållanden instämma;
hvilket till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
vördsamligen hemställes.
Stockholm den 27 Junii 1823.
N:0 252.
Ankom den 28 Junii 1823.
Utlåtande i anledning af Herr
Gust.Hjertås Motion, om reglering
till förbättring i Lönvillkoren
för Befälet vid indelde
Arméen.
u.i ett hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
uppläst och till Stats-Utskottet remitteradt
Memorial, har Herr Gustaf Hjerta
anfört, huruledes Lönerne för Befälet vid
indelde Armeen de sednare åren undergått
en oberäknelig minskning, genom de fallne
priserne på Landtmanna varor, hvartill komme,
att vid de fleste Regementer Befälet
blifvit tillökt med en tredjedel, utan att
Staten för deras aflönande anslagit mera än
8 contante löner på 200 R;dr hvardera, och
hvarigenom 2:dra och 3:dje Majorerne endast
hafva Capitaines-Löner, Capitainerne
Stats-Utskottets Betänkanden. 144^
med undantag af 3:ne, allena ega sådane löner,
som vid Indelnings-Verkets inrättande
anslogos till Subalterne Officerare, samt 24
Subalterne Officerares och 3:ne Adjutanters
aflönande endast återstå 7 Fändriks-Löner
och de 8 contante lönerne, men de öfrige
innehafva Under-Officers indelningar; och
då det indeldta Befälet, i stället att finna
sine löner förbättrade, under det tiden beredt
en sådan förbättring åt andre, tvärtom
hafva ringare löner, än hvad Konung
Carl XI:te, vid Indelnings-Verkets upprättande
dem tilläde, hvaremot förlängde Befäls
möten och Bevärings Manskapets exercerande
föranleda ökade utgifter, har Herr
Hjerta yttrat den önskan, att tillgång måtte
beredas till förbättring i indeldte Befälets
Löner, samt Riksens Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, alt en jemnare
reglering med desse löner må verkställas,
och ett minimum fastställas för hvarje
grad; och har Herr Grefve Carl Ridderstolpe
uti denna framställning instämt.
Stats-Utskottet har, lika med kiew Hjerta
och Herr Grefve Riddertso/pe, trott sig
finna, att Befälet vid indelde Armeen, och
egentligen Infanteriet, är ganska olika lönadt
oeh en del försedt med löner, som
icke kunna anses tillräcklige för skälig utkomst;
och ehuru detta till någon del kan
härröra från varuprisens fall och andre prisers
deremot inträffade stegring, bör likväl'
egentliga orsaken igenfinnas uti den förän
-
1444 Stats- IJt skotte ts Betänkanden.
drade Organisation, Armeen i sednare tider
erhållit, hvarigenom Befälets Personal blifvit
betydligen ökadt. Att genom ytterligare
anslag bereda detta Befäl förbättrade Jönvilkor,
dertill saknar Stats-Verket tillgångar;
men Stats-Utskottet anser sig böra tillstyrka,
att Riksens IlÖglofl. Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det en sådan
reglering må vidtagas med indelde Armeens
Befäl, som inom redan varande anslag bereder
nödig utkomst för hvar och en, samt
lämpar aflöningen efter tjenstegraderne, och
t villar ej, att Kongl. Majit i Nåder finner
utvägar att sådant åstadkomma. Denna Statsutskottets
åsigt af ämnet hemställes vördsam
ligen till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 27 Junii i8a3.
NiO 253.
Ankom den a8 Junii i8a3.
Betänkande i anledning af
Kongl. Majits Nådiga Remiss
rörande indeldte Infanteri-Regementernes
beklädnad.
underdånig skrifvelse den i3 Junii
1818, angående föreslagne ändringar uti beklädnadssättet
vid indeldte Infanteri-Regementerne,
anhollo Riksens Ständer, att vid
nästa Riksdag en fullständig berättelse, om
Stats-Utikottets Betänkcoiden. *'445
verkställigheten deraf måtte meddelas, på
det Riksens Ständer kunde blifva i tillfälle
utlåta sig huruvida någre förändringar i detta
beklädnadssatt kunde anses nödige; och
har Kongl. Maj:t, genom nådig Remiss den
i5 nasti. April, till Stats-Utskoltet öfverlemnat
Kongl, Krigs-Collegii berättelse, om
hvad i detta ämne blifvit tillgjordt, jemte
Chefens för Helsmge-Regemente särskilde
underdåniga anmälan, om Regementets behof
af förbättrade beklädnads vilkor.
Kongl. Krigs-Collegium har till upplysning
om förhållandet hufvudsakligen andragit:
att sedan det af Riksens Ständer
föreslagne förändrade sättet lör indeldte Infanteriets
beklädande, blifvit af Kongl. Maj:t
i Nåder, genom Dess derom den 3o December
1819 utfärdade förordning, gillat och
påbudet, i följd hvaraf Staten till ena hälften
och Rotehållarne till den andra skola bestå
kostnaden med J-del hvardera utaf en Monderings
värde efter upprättande Markegång;
har nyttan och företrädet af delta beklädnadssätt
framför de anstalter, som i äldre
och sednare tid varit för Regementernes
beklädande förordnade, visat sig i så måtto,
att indeldte Infanteriet, endast med undantag
af Helsinge Regemente, vid medlet
af detta år, finnes försedt med a:ne Monderingar,
hvarutaf den sednast anskaffade,
som i allmänhet är ny eller obetydligt nyttjad,
förvaras till begagnande under Fälttåg
och den äldre för tjenstgöring i fredstid
i446 Stats-Utskottats Betänkanden.
är bestämd: att af de bidrag som för detta
ändamål åro anvisade, det sista Riksdag
uppförde Stats anslaget, 95,000 R:dr B:co,
vid beräkning efter varuprisernes högst betydliga
stegring de sednare åren, ungefärligen
motsvarar eller obetydligt öfverstiger den
kostnad som fordna Krono- eller Lif-Monderingens
anskaffning och underhåll erfordrade:
att når anslaget nu till lika belopp hvarje
år utgår, den rubbning i Stats-calculen
icke eger rum som från ovisse och betydligare
kostnader, det ena året mot det andra,
år oskiljagtig att Rotehållarnes bidrag på det
hela, i stallet för hvad dem förut ålegat,
utgöres med betydlig lindring i de utgifter
som för denne del af Roterings besvåret egt
runi, och i sårskilde fall vid visse Regementer
äfven lemnar hopp derom för framtiden,
samt att det nu föreslcrifne sattet uppmuntrar
Allmogens och Soldaternes arbetsflit
derigenom, att Vadmal, Boy, Våf och
mindre Monderingspersedlar kunna inom
provinceme tagas af Landtmannens tillverkningar/
hvilket äfven leder till penningarnes
jemnare bibehållande i orterne ån tillförene,
då upphandlingarne i allmänhet endast uti
någre få Rikets större Ståder verkståldes;
hvarföre Kongl. Krigs-Collegium funnit sig
böra hemställa, att hufvudgrunderne för de
Roterade Infanteri-Regementernes beklädnads
Stats-Utskottets Beiänkanden. 1447
sätt måtte för framtiden varda bibehållne;
derjemte Kongl. Collegium bifogat summariske
rakningar ofver medlen, enligt hvilka
Beklädnads-Directionernes tillgångar, vid början
af 1819, eller före det ifrågavarande
beklådnadssättets införande, utgjorde 97,326
R:dr 29 sk. 11 r:st. och inkomsterne de
förfiutne fyra åren bestigit till 803,319
R:dr 32 sk. 4 r:st eller tillsammans 900,646
R:dr 14 sk. 3 r:st. hvarutaf blifvit använde
67 7>539 4 sk* 4 r:St* och en behåll
ning
af 223,107 R:dr g sk. 1 x r:st. vid
iörlidet års slut var att påräkna, hvilken
tillgång skall behöfvas för de upphandlingar
eller andre Liqvidationer, som, enligt
insände persedel-förslager åro oundvikligen
nödige under loppet af innevarande år eller
höra till den af Kongl, Maj:t i Nåder föreskrifne
reserv af mindre Monderingspersedlar,
och alltså för desse ändamål förblifver
under förvaltningarnes fortsatta vård och redovisning.
Men hvad särskildt anginge Helsinge
Regemente, så hade Stats-Verkets bidrag
af £del utaf en monderings värde om
året, varit otillräckligt för anskaffning af 2:ne
Monderingar utaf fullgod beskaffenhet, då
Rotarne i Helsingland, jemligt Kneckte-Contractet,
icke skola vara skyldige att något
för Soldatens beklädnad utgöra. Och har
Chefen för detta Regemente med anförande,
i448 Stats-Utskottets Betänkanderi.
huruledes beklädnaden hittills blifvit besörjd,
anhållit det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
vidtaga den åtgärd, hvarigenom Regementet
måtte erhålla ett lämpligt ökadt bidrag af
Stats-Verket årligen, intill dess BeklädnadsDirectionen
kan blifva i tillfälle, att tillvägabringa
den så nyttiga sak, att Regementet,
enligt Kongl. Beklädnads förordningen,
erhåller Q:ne brukbare monderingar samt
Soldaten slippa att till sin betydliga förlust
underhålla sig sjelf med de mindre monderingspersedlarne.
Då, efter hvad Kongl. Kiigs-Collegium
anfört och handlingarne för öfrigt upplyser,
det med år 1819 vidtagne nya beklådnadssåttet
vid indeldte Infanteri-Regementerne,
fullkomligt uppfyller ändamålet,
med mindre tyngd för Rotehållarne ån efter
förut gällande grunder, så att, utom Helsinge
Regemente, alla öfrige vid medlet af
detta år blifva försedde med 2:ne sådane
monderingar, som böra vara att tillgå; anser
Stats-Utskottet detta sått för Beklädnadens
utgörande böra bibehållas. Och ehuru
beloppet af de bidrag, som af Staten samt
Rotehållarne härtill utgå, vid de icke obetydlige
behållningar hos Beklådnads-Directionerne,
som vid detta års början funnos,
skulle synas kunna til någon del nedsättas;
likväl och då, såsom Kongl. Krigs-Collegium
Stats-Utskottet^s Betänkatiden. i44o
uppgifvit, åtskillige utgifter under innevarande
år förefalla, jemte anskaffning af reserven
utaf mindre monderingspersedlar, enligt
hvad Kongl. Majt i Nåder befallt, hvartill
berörde behållningar behöfva påräknas,
samt härvid föröfrigt förekommer, att någre
års längre erfarenhet torde fordras > till utrönande
deraf i hvad mån bidragen härtill
kunna i jemförligt förhållande så på Statens
som Rotehållarnes sida nedsättas; finner StatsUtskottet
sig nu icke böra föreslå någon
förminskning i afgifterne , utan att dermed
må uppskjutas till nästa Riksdag.
Hvad åter angar det särskildte förhållandet
med Helsinge Regemente, att Rotehållarne
undandragit sig allt bidrag till Beklädnaden,
vid hvilket förhållande Regementet
icke kunnat, på sått ofvannåmnde förordning
stadgar, förses med q me monderingar,
och Regements-Chefen förthy begärt ytterligare
anslag af Stats-medel dertill, så finnes
sådant grunda sig derpå, att Rotehållarne
derstädes i stället att, såsom i allmänhet skedt,
åtaga sig att, lika med Staten, erlägga |:del
af en Soldats beklädnads värde årligen, yrkat
att få förblifva vid kneckte Contractets
lydelse på sått Q §. i åberopade beklädnads
förordning och medgifver under förutsättning
likväl, att Rothållarne i slikt fall komme att
utgöra värdet af de släpkläder hvartill Con
-
i45o Stats-Vtskottets Betänkanden.
tractet dem förbinder, i förhållande till myntvärdet
den tid Contractet uppråtiades, sålunda
att detta bidrag borde förvandlas i Spannmål
efter den tidens pris och denne erlåggas
antingen in Natura eller elter Lånets
Markegångs pris i penningar; men af den
orsak, att likmätigt Kongl. Förordningen angående
kneckte hållet i Helsingland, af den
17 Jan. 1687 5:te §. utgörandet af släpklåderne,
bestående afen god Vadmals klädning,
en skjorta och ett par skor, blifvit
bestämdt under enahanda vilkor, som Soldatens
underhåll med kost hos Rothålarne,
så att han för bägge delarne vore skyldig gå
dem med dagligt arbete tillhanda, då han
ej år hindrad af möte eller Commendering
hafva Rotehållarne enär Soldaten ej lärer
kunna nu för tiden finna sig belåten dermed,
att för dagligt arbete endast åtnjuta berörde
klädespersedlar jemte kosten, på grund af
ordalydelsen i högst berörde Författning, ansett
sig berättigade, att i detta hänseende undgå
allt bidrag till Beklädnaden.
Vid jemförelse af hvad kneckte Contracterne
för Jemtlands och Vesterbottens Regementer
innehålla, uti hvilke orter Roteringen
år lika, om ej strängare, befinnes,
att Rotehållarne äro förbundne, i Jemtland,
att gifva Soldaten släpkläder, utan att han
der
-
Stats-Utskottets Betänkande?!. 1451
deremot är skyldig hos riem arbeta, och i
Vesterbotten, att likaledes bestå Soldaten
slitklåder samt dessutom når han hos dem
arbetar, ej allenast kost utan afven dagspenning;
i följd hvaraf bagge desse Regementers
Rotehållare erlägga årligt bidrag till Beklädnadens
besörjande med ofver 4000 R:dr
för hvardera Regementet. Och då Helsinge
Regementes Rotehållare, så vål som alla andre,
i följd af förut gällande forfattningar i
detta ämne, enligt hvilka Soldaten skulle
sjelf bekosta sin mondering, fingo, ehuru
icke omedelbart, vidkännas betydligare
kostnad hår till, skulle vål altså synas,
som desse Rotehållare, hvilka utaf de ifrågavarande
vid indeldte Infanteriet åro de enda
i Riket, som ej utgöra något, mot Statens
utgift svarande, understöd till Soldat
beklädnaden, icke skäligen kunna undandraga
sig allt bidrag heldst förutnämnde 16 8 7
års stadgande, genom tidens förändrade
skick, upphört att vara tillämpligt i öfrige
delar; Dock anser Utskottet det så mycket
heldre bero af Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande,
hvad åtgärd som i detta hänseende
må finnas kunna ega rum, sorn, då Statsanslaget
på det hela af 95,000 R:dr, vid ofvanberörde
förhållande synes medgifva det
ytterligare bidrag till beklädnaden åt Helsinge
4 Sami• a B, 9^
i/(52 Stats-Ut skottets tfetänkanden.
Regemente, som nödigt år, något nytt eller
särskildt anslag härtill icke kan af Utskottet
tillstyrkas, utan låra Riksens Högloft. Stander
i underdånighet öfverlemna till Kongl.
Maj:t, att, såsom lämpligt finnes, låta detta
behof afhjelpa. Hvilket allt vördsamt hemstålles
till Riksens Högloft. Stånders bepröfvande.
Stockholm den 27 Junii 1823.
N:o 254.
Ankom den 28 Junii i8a3,
Utlåtande, ofver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof
uti hvad som rörer RiksStatens
Fjerde Hufvud-Tittel.
(jenom den, om Stats-Utkottets tillstånd och
behof, till Stats-Utskottet aflåtne Nådiga Proposition,
af den 25 sisth Januarii, har Kongl.
Maj:t ås kat uppförande å Riks-Statens Fjerde
Hufvnd-Tittel af
1:0 de 70 tunnor Korn, som enligt
Kongl. Brefvet, af den g Augusti 1755, åro
Gymnasii Rectorn i Götheborgs Stift på Ion
anslagne och nu från Magazins Inrättningens
förråder utlevereras, emot liqvid med Statsverket
; men hvilken Spannmål borde upp
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1453
förås på denne Tittels Stat att in natura
utgå och
2:0 Den, enligt Kongl Brefven den 24
Maji 1757 och 10 December 1787, på enahanda
sätt utgående Spannmål till Schol-Staterne
i Calmar och Vadstena, utgörande
45 tunnor för den förre och 6 tunnor till
den sednare.
Vid den reglering af Stat-Verkets I11-  komst-Tittlar, som Stats-Utskottet innevarande
Riksdag föreslagit och Riksens Höglofl.
Ständer gillat, har ett emot desse Spannmålsbehof
svarande belopp blifvit taget i beräkning
och Kronans behållne Spannmåls inkomst
med desse 121 tunnor minskad, hvadan
något särskildt anslag icke erfordras, utan
lärer forhållandet endast böra vid slutliga
Statsregleringen observeras.
3:0 Ny aflöning för Scholmästaren vid
den å Sundbyholms Kungsgård i Nyköpings
Lån, genom framlidne Riks-Amiralen Friherre
Carl Carlsson Gyllenhjelms Testamente
stiftade Schola, dervid Läraren skulle, enligt
Testamentet, lönas med Krono-Tionden af
Sundbyholms jemte Ribbingelunds, Testator
tillhörige Fastigheter, med derunder lydande
Hemman och Lågenheter; och som Kongl.
Maj:t inhemtat, att Sundbyholms Scholas fortfarande
för framtiden, blifvit, oagtadt den förenämnde
Fastigheter öfvergångne reduction,
] 454 Stats^Utshottets BeteCnJcandert.
genom flere Kongl. Bref och Förordnanden
fastståld, samt att forre Arredatorer af desse
till Kungsgårdar förvandlade egendomar icke
haft sig skyldigheten ålagd, att, utan afdrag
på Arrende Summan, utgöra Tionden till
ifrågavarande schola, utan Kronan deremot
åtagit sig att ersatta beloppet, så har Kongl.
Maj:t icke allenast i Nåder gillat Dess och
Rikets ICammar-Collegii åtgärd, att, vid afslutandet
af sista Arrende-Contracterne om
Kungsgårdarne, erbjuda enahanda vilkor,
utan ock sedermera i Nåder forordnadt, att
Sundbyholms Shcola skall bibehållas, och
Scholmåstaren framgent åtnjuta de honom, i
kraft af Gyllenhjelmska Testamentet, tillkommande
lonevilkor, som, efter sednare
tiders beräkning, utgöra tillsammans 71 tunnor
2 fjerdingar Spannmål, samt att detta
belopp bor af Kronan bestridas
Enär nu, enligt hvad Kongl. Brefvet
af den 29 Sept. 1820 omständligen upplyser,
berörde Spannmåls belopp funnits motsvara
de lonevilkor, som af Testator, framlidne
Rik s-A mira len Gyllenhjelm , i lifstiden
bestämdes för Lonerae vid Sundbyholms
Skola, om bibehållande hvaraf flere Kongl.
Resolutioner lemna försäkran, och Arrendet
af Sundbyholms och Ribbingelunds Kungsgårdar
deremot oafkortadt ingår till Statsverket
, anser Stats-Utskottet sig bora till
-
Stats-Utskottets Betänitanden. i455
styrka, att detta, efter alla vederbörandes
hörande faststålde aflönings belopp, 71 tunnor
2 fjerdingar Spannmål, hälften Råg och
hälften Korn, må å Stat uppforas och till
Låraren utgå, efter Lånets Markegångs-pris.
4:0 Har Kongl, Maj:t i Nåder yttrat,
att de föreståndaren för Gymnastiska Centralinstitutet,
Ling, nu dels på Tredje HufvudTitteln,
dels å öfverskotten på inkomsterne
tillagde arfvoden , tillsammans 800 R:dr kunde,
såsom Kongl. Stats-Contoiret uti dess
berättelse i underdånighet hemställt, lämpligen
på 4:de Hufvud-Titteln uppforas, och har
Kongl. Maj:t derjemte i Nåder till Stats-Utskottet
öfverlemna! en af Ling gjord underdånig
ansökning, att till Gymnastiska Central-Institutets
upprätthållande och fullkomnande,
på anförde skål, undfå ett ytterligare
anslag till aflöning för Under-Lärare vid
Inrättningen.
Uti denna ansökning har Ling anfort
hufvudsakligen, att ändamålet med Centralinstitutet,
till undervisning i Gymnastik, bildandet
af skicklige Lärare, som till alla delar
af Riket kunde sprida denna undervisning,
icke skall kunna vinnas på ett sått,
sorn svarar emot landets behof och Kongl.
Maj:ts Nådiga afsigt, med nu varande Statsanslag
dertill, utgörande för Ling, i egenskap
af Institutets Föreståndare, 500 R;dr
1456 Stats-Utskottets Betänkanden.
jenite frie boningsrum och utfordringsmedel,
samt för en Under-Lårare, 200 R:drs arfvode
årligen; att, oagtadt gjorde försök, att förmå
flere Ynglingar infinna sigvid Institutet,
till denna undervisnings erhållande och meddelande,
hade under loppet af de g år, som
Inrättningen fortgått, ingen sådan sig anmält,
emedan de förmögnare icke vilja använda
sin tid i det tunga arbete, som Gymnastiskeöfningarne
medföra, och de obemedlade
åter sakna bergning under Låro åren, att
för Ling således endast återstått till Inrättningens
bibehållande, att sjelf löna de Ynglingar,
som skolat till Lårare i Gymnastik
bildas, och hvilket icke skall kunna ske annorlunda,
ån genom Practisk handläggning
och flere års oafbruten möda, att han för
bestridandet af sådane vid Inrättningens grundläggning
och bestämmandet af hans vilkor
icke förutsedde utgifter, måst fordra högfbetalning
af de Gymnastiserande, som skall
medfört minskning både i deras antal och
Lårarnes sysselsättning, deraf åter skulle följa,
att inrättningen måste inskrånkas och åndamålet
förfelas, att sedermera försökt nedsättning
i afgiften icke eller ökat antalet af
Gymnastiserande, men verkat till mindre inkomster,
samt att Ling alltså för sin bärgning
med Hustru och Barn, i saknad af
förmögenhet, vid annalkande ålderdom och
Stats-Utskottets Betänkandcn. 1^7
medtagne krafter sage sig utur stånd att längre
bära desse förluster, eller genom personlig
ansträngning ersätta bristen i Lärarnes antal,
i anseende hvartill, samt uppå flere anförde
skål af Gymnastikens nytta, äfven i
Medicinskt afseende, Ling anhållit, att för
Central-Institutets bestånd, såsom en af till—
fållige omständigheter oberoende låro-anstallt,
måtte i Nåder beviljas ett ytterligare understöd
af tillsammans 1000 R:dr årligen, som
skulle användas sålunda, att Förste UnderLärarens
arfvode ökades med 200 R:dr och
Fyra andre Underlärare erhöllo hvardera q00
R;dr om året, hvilke Lärare deraf skulle förblifva
i åtnjutande några år, samt derefter
afträda deras arfvoden, för att lemna rum
åt andre; och skulle, enär aflöningen för
hvar och en af dem sålunda vore försäkrad,
afgifterne för de Gymnastiserande i allmänhet
nedsättas, och dess flere af Inrättningens
fördelar blifva delagtige, hvarförutan Sökanden
begärt att till Boningsrum åt desse Lärare
äfven få disponera 3:ne nu mera ledige rum
i det för Inrättningen upplåtne hus.
Härvid har Stats-Utskottet inhemtat, att
Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref d. 4 Maji
18x3, uppå Lings derom gjorde ansökning,
tillåtit honom inråtta ett Institut för undervisning
i Gymnastik i Hufvudstaden, och
tillagt honom till inköp af behöflig altirail
*458 Stats-Utskottets Betänkandcn,
400 R:dr samt årligt arfvode af 500 R:drÄ
och till hushyra 100 R:dr tills vidare, att
utgå af 3 :dje Hufvud-Tittelns besparingar,
hvaruppå, genom Kongl, Brefvet till f, d.
Kongl Stats Beredningen, af den 11 Sept.
.1816 i Nåder beviljades, att en medhjelpare
för Ling skulle antagas och erhålla
200 R:dr i årligt arfvode, jemte fria boningsrum
uti den emedlertid för Inrättningen upplåtne
Styckgjutare-gården, äfvensom att de
Ling dittills i hushyra bestådde 100 R:dr
finge af honom fortfarande åtnjutas såsom
håstutfordring; och uti Nådig skrifvelse till
Kongl. Stats-Contoiret, den 16 April 1817»
förordnades om sistnämnde arfvodes utbetalning
af öfverskott å Stats-intraderne.
Då nu Kongl. Maj:t i Nåder pröfvat
behofvet och nyttan af ett Central-Institut
för Gynmastiske öfning2r i Hufvudstaden,
samt den allmänna fördelen deraf blifvit af
erfarenheten vidsordad, synes denne Inrättning
ock böra, ej mindre i afseende derå ån för
bildandet af skicklige undervisare i Gymnastik
vid Lärosäten och andra uppfostring anstalter
i Riket, beredas det understöd af
Staten, sorn erfordras för Inrättningens framtida
bestånd, heldst derförutan nu gällande
Schol-Ordnings stadgande, att vid Rikets Läro-anstallter
ungdomen, till befordrande af
den Physiska, utbildningen, skall öfvas i
'Stats-Vtskottets Betänkanden. i/jög
Gymnastik, icke kan efterkommas , i brist af
personer, som erhållit erforderlig skicklighet
att deruti undervisa; så anser Utskottet sig
båra tillstyrka, att för bibehållande af det inrättade
Institutet må på Stat anslås och uppforas
1000 R:dr årligen, hvaraf 500 R:dr
skola utgöra arfvode för Föreståndaren, och
2:ne Underlärare hvardera erhålla 200 R:dr
samt 100 R:dr bestås Föreståndaren till utfordring
for en Voltigerings Häst; men hvarutöfver
Utskottet icke kan något ytterligare
anslag härtill föreslå, emedan egentliga ändamålet
med Inrättningen synes kunna vinnas
utan en sådan utsträckning, som den
dess Föreståndare föreslagit, och de utgifter
hvilke erläggas för undervisningen, i hufvudsaklig
del, bora bidraga till Lårarnes vedergällning.
5:0 Uti den underdåniga Berättelse,
Kongl. Stats-Contoiret afgifvit, om Stats-Verkets
tillstånd och förvaltning, och som blifvit
Kongl. Majits Nådiga Proposition tillagd
år anmält, att Presterskapet i Solna Församling
tillkommer Presträttigheter för Carlbergs
Kungsgårds Hemman, derutaf Arrendeinkomsten
tillfaller Stats-Verket, men hvilke afgifter
likväl, vid nya Arrende-Contracters afslutande,
bora af Arrendatorerne utgöras likmätigt
Kongl. Brefvet den 23 Maji 1815.
Denna utgift, sorn hittills blifvit bestridd af
»46o Stats-Utskottets Betänkanden.
öfverskotterne på Inkomst-Tittlarne, såsom
en följd deraf, att Arrende-medlen dit ingått,
har Kongl. Stats-Contoiret föreslagit att uppföras
antingen på 4:de Hufvud-Titteln eller
Allmänna Indragnings-Staten.
Stats-Utskottet som funnit utgiften, utgörande
1Q5 R:dr, böra af Stats-Verket bestridas,
till dess de Carlberg Kungsgård tillhörande
Hemman kunna genom nya Contracter
på Arrende upplåtas, då det bör blifva
Arrendatorernes skyldighet, att erlägga de
Presträttigheter, som af Hemmanen skoht utgöras,
har fördenskull och enär denna utgift
sålunda efter hand kommer att för Statsverket
upphöra, skolat tillstyrka att den må
på Allmänna Indragnings Staten uppföras.
För öfrigt bör Utskottet anmäla, att
Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref till Dess och
Rikets Stats-Contoir, af den 13 Febr. 1822,
forordnat, att den Comministrarne i Malmö
hittills bestådde Krono-Tionde Spannmål, 36 *
tunnor för deras besvär att predika för Fästnings-fångarne
derstädes, skall med innevarande
år upphöra , hvadan detta anslag kommer
att ifrån Staten uteslutas. Hvilket allt
Utskottet skolat till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen hemställa.
Stockholm den 27 Junii 1823.
Stats-Utskottets JBetänkanden. i/fii
N:0 255.
Ankom den 38 Junii 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om
Stats-Verkets tillstånd och behof,
i hvad dem angår RiksStatens
5 tc Hufvud-Tittel.
afseende på Stats-regleringen under RiksStatens
Femte Hufvud-Tittel, forde fria Konsterna,
har Kongl. Majit jemte Dess Nådiga
Proposition af d. 25 sistl. Januarii, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, till
Stats • Utskottet öfverlemnat en af Musikaliska
Akademien i underdånighet gjord framställning,
om behofvet af ett årligt anslag af
2000 R:dr, till vidmagthållande af dess anstalter
för Musikalisk undervisning. De StatsUtskottet
härom meddelte handlingar upplysa,
att Musikaliska Akademien uti underdånigt
Memorial, d. 24 Marti 1820, anmält,
att den gåfva af tillsammans 10,000 R:dr
Banco, som till Akademiens försättande uti
behörig verksamhet och underhållande af en
med nya stadgarne förenlig läro-anstalt, åren
1813 och 1814 blifvit af Kongl. Maj.t i
Nåder gifven och hvaraf 2000 R:dr årligen,
tillberörde ändamål, borde användas, genom
1462 Stats-Utskottets Betcinkanden.
penningarnes forrantande och en noga hushållning,
varit tillräcklig för Akademiens behof
från och med senare hälften af år 1S14
till och med år 1819 samt att behållningen
vid sistnämnde års utgång, 3,311 R:dr 11
sk. 4 r;st gåfve Akademien tillgång, att bestrida
de med nya Staten förenade utgifter
under år 1820 och en god del af 1821,
efter hvilken tid Akademien, hvars inkomst
genom räntan af sin gamla fond och anslaget
af Nummer-Lotteri-medlsn, högst uppginge
till 450 R:dr, knappt tillräcklige för
de utgifter Akademiens blotta tillvarelse kräfva
, skulle, i brist af medel, se dess undervisningsverk
aldeles förfalla, derest Kongl.
Majt ej täcktes i Nåder bifalla Akademiens
underdåniga anhållan, att för det tillkommande
få sig af allmänna medel anslagen en årlig
summa,, lika med hvad Akademien af ofvanberörde
Nådegåfva förut egt att årligen
disponera, eller till hvad belopp Kongl,.
Maj:t kunde i Nåder anse vara för ändamålet
lämpligt och blifva att tillgå.
Sedan Kongl. Maj;t i detta ämne i Nåder
infordrat Kongl. Stats-Gontoirets underdåniga
yttrande, har Kongl. Maj:t under den
io;de October 1821, uti Nådigt Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, förklarat sig vilja till
nästkommande Ständers pröfning öfveilemna %
huruvida någon lämplig summa kunde å Stat
Sia t s-Ul skolla ts Ti e länkan den, 1463
för Akademien anslås, samt i Nåder funnit
godt, att såsom understöd för år 180;a tillägga
Akademien 1000 R:dr af Extra Utgift-medlen.
Betragtad i sitt allmänna ändamål, att
utbreda Musikalisk kännedom och smak, och
såsom en Läroanstalt, der den medellösa utan
omkostnad kan erhålla naturliga anlag utvecklade,
samt hvarest examen förrättas med
dem, som skola förestå Kyrkosången, har
Musikaliska Akademien utan tvifvel samma
anledning att påräkna det allmännas uppmärksamhet,
som öfrige dylike slags inrättningar
i Riket, utan att likväl af Staten
hittills hafva åtnjutit annat biträde ån de å
Lotterie-medlen anviste 200 R:dr årligen,
såsom ersättning för Akademiens indragne
Lotteri, samt förenämnde från Extra utgifts
medlen erhållne 1000 R:dr, utan har tillfället
till en utvidgad verksamhet blifvit beredd
genom Kongl, Maj:ts personliga frikostighet
och Ledaméternes enskilda uppoffringar,
men, enär sådant icke kan påräknas
allt framgent, anser Stats-Utskottet det vara
en billig fordran, att Staten skall vidkännas
den oundvikliga kostnaden för en undervisnings-anstalt,
hvarifrån i Choral-Musik utbildade
personer utgå till alla orter af Riket,
och kännedom om Orgelbyggerikonsten bor
meddelas och spridas; och då till åfventyrs
i4G4 Stats-Utskottets Hetänkanden.
någon inskränkning i utgifterne emot hvad
uppgifvit blifvit må kunna tillvägabringas,
har Utskottet trott sig bora tillsyrka Riksens
Hoglofl. Ständer, att för Musikaliska Akademien
anslå en Summa, som, efter behofvet
någorlunda afpassad, må uppfylla ändamålet.
Men då under öfverläggning härom
olika meningar blifvit yttrade, hafva vid anställd
votering, 2:ne Stånd ansett den årliga
anslags-summan bora blifva i ,500 R:dr, hvaremot
de hittills directe af Nummer-Lott erimedlens
utbetalte 200 R:dr borde indragas;
men de Qtne andra Stånden varit af den tanlta
, att enär det hittills lemnade bidraget
från Nummer-Lotterimedlen skall upphora,
bor deremot årligen Stats-anslaget till Akademien
blifva 1700 R:dr; och får Utskottet
dessa olika meningar till Riksens Hoglofl.
Ständers afgörande anmäla.
Kongl. Maj:t har derjemte föreslagit, att
på denna Hufvud-Tittel måtte uppforas det
hittills på extra utgiftsfonden anviste anslag,
af 900 R:dr årligen för ett Riks-Musaeum,
som blifvit formeradt af Hof-Marskalken Friherre
Paykulls under vissa villkor till Staten
ofverlåtne Naturalie Samlingar ; och har
Utskottet härvid i-nhemtat, hvad Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref till Kongl. Stats-Contoiret, af
den 8 Decemb. 1819» forordnat, att sedan
Kongl. Maj:t i Nåder funnit lämpligt, att de
Stats-Utskottets Betänkandcn. i465
såsom början till ett Riks-Musaeum utaf HofMarskalken
Friherre Paykull aflemnade Naturalie-Samlingar
skulle uppställas uti de dertill
af Vetenskeps Akademien, uti dess hus,
upplåtne rum komme, i anledning af Akademiens
anmålan om anslag af nödige medel
till kostnaderne för ifrågavarande Samlingars
vård och underhållande; ifrån och med
1820 års början följande anslag dertill att
uppföras, nemligen: Lön eller arfvode för
en Intendent, åt hvilken Vetenskaps Akademien
eger anförtro det närmare inseendet
öfver Samlingarne - 300 — —
Arfvode för Vaktmästare samt
för den person, hvars biträde
fordras vid Djurs och Foglars
uppstoppning - qoo — —
uppstållningskostnad , årligt underhåll
och medel till framdeles
skeende uppköp - 400
Tillsammas g00 R:dr.
Hvilken Summa skulle, intill dess den vid
nästa Riksdag kunde blifva å Stat uppförd,
af Extra Utgiftsmedlen, qvartaliteter anordnas
till Vetenskaps Akademiens disposition.
I sammanhang härmed har hos Stats -  Utskottet förekommit en af Vetenslc. Akademien
gjord särskild framslällning, den Kongl.
Majit i Nåder till Utskottet öfverlemnat, att
i/fGG Stats-Utskottets Betänkanden.
erhålla ett årligt anslag af 4,500 R:dr till
utvidgande och underhållande af de till ett
Riks-Musaeum utaf Herr Hof-Marskalken Friherre
Paykull öfverlåtne ansenliga Samlingar i
hvilket betydliga anslag skulle anvåndas, dels
till Loner för flere Tjensteman till Samlingarnes
vårdande, dels till deras underhållande
och förökande. Utskottet har icke kunnat
tvifla, att Riksens Hoglofl. Stander skola
finna angelågenheten och nyttan deraf, att
de betydliga samlingar uti Botanik, Zoologie
och Mineralogie, som genom enskild frikostighet
blifvit till Vetenskaps Akademien
ofverlemnade, bora vårdas och tillökas, samt
hållas tillgänglige för Vetenskaps Idkaren,
och att kostnaderne härtill \måste af det allmänna
vidkännas; men då hvarken behofvet
synes påkalla en i detta afseende så vidsträckt
anstalt, som den Akademien föreslagit
eller Statens tillgångar medgifva så stora
årliga utgifter, utan hufvudsakliga ändamålet
torde kunna vinnas med en betydlig
inskränkning emot forslaget, har Utskottet,
som deremot icke kunnat anse de hittills af
Extra Utgiftsmedlen anviste q00 R:dr om
året vara härtill tillråcklige, trott sig bora
tillstyrka, att hädanefter må på y:te Hufvud-Titteln
och Staten för Vetenskaps Akademien
uppforas och anslås:
Arf
-
Stats-Utskottets Betänkandeti. 146'7
Arfvode för en Intendent, som Akademien
uppdrager inseende och vården ofver Samlingarne
- - 666: 32 —
Arfvode för en Vaktmastare
och den person, hvars biträde
fordras vid Djurs och Foglars
uppstoppning - 200
samt till samlingarnas uppställning,
underhåll och vidare
förökande - - 633: 16 —
Tillsammans r,50o R:dr.
jemväl har Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga
Proposition, om Stats-Verkets tillstånd och
behof i Nåder föreslagit att Secreteraren vid
Vitterhets Historie och Antiquitets Akademien,
som för närvarande njuter 300 llxlrs
Lön, mätte undfå Lönförhöjning; i anledning
hvaraf Stats-Utskottei tagit noga kännedom
af de i detta ämne Utskottet meddelda:
Handlingar; och som deraf varit att
inhemta, att vid de tillfällen åren 1810,
1812 och 1815, då förbättring i Rikets
Ämbets- och Tjenstemåns penninge Loner i
allmänhet beviljades, Vitterhets, Historie och
Antiqvitets Akademiens Secreterare ej kommit
i åtnjutande af någon förbättring i dess
urgamla och på Cancelli Collegii Stat fordom
uppförde Lön, 300 R:dr, men har tid
efter annan erhållit ökade göromål och
4 Sami. i B. *j4
»468 Stat s-Vt skottets Betänkandetii
förbindelser, dels såsom förordnad att tillika
bestrida Riks-Antiqvarii Sysslan , dels oek
att hålla vård öfver Kongl» Mynt och Medaille
Cabinettet utan någon särskild förmån,
hvaraf äfven inträffat, att då Sysslan
var sist ledig, ingen sökande sig dertill anmält
; så anser Utskottet billigheten och
härvid förekommande öfriga omständigheter
fordra, att bemälde Secreterare Lön varder
förhöjd i enlighet med de för i8i5 års
Lön-Tillökning faststälde grunder, samt sålunda
härefter blifver 480 R:dr med derunder
beräknade 53 tunnor Spannmål, till
hvilket belopp Utskottet tillstyrker, att denna
lön må i Akademiens Stat få uppföras»
Detta allt hemställes vördsammeligen till
Riksens Högloft Ständers pröfning. En Ledamots
särskilda tanka åtföljer. Stockholm
den 27 Junii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft Stånders Statsutskott
vid Lagtima Riksdagen
i Stockholm den 26 Junii
1823.
S. D. Dä Utskottet nu beslöt, att, till un-*
derstöd för Rikets Museum och utvidgande
af dess Samlingar, tillstyrka ett årligt anslag
af i,5oo R:dr, yttrade Herr Linström
att, om Musei Samlingar, mot en lindrig
afgift hölles tillgänglige för Vetenskaps
Stats-Utskottets Betänkanden. ifåg
Idkare och Allmänheten, skulle derigenom
heredas ali den tillgång, sorn erfordrades
för att betacka TJtgifterne vid Musei vård
och underhåll; och ansåg Herr Linström
alltså icke nödvändigt, att gravera Staten med
särskildt anslag härtill; uti hvilket yttrande
Riksdags-Fullmägtigen Pehr Pehrsson från
Nerike instämde; kommande desse skiljagtige
meningar, i anledning af derom gjord
begäran, att, jemte Utskottets Utlåtande i
ämnetj de Respective Riks-Stånden medde»
las» År och dag, som ofvan.
Ex ProtoColIo
J. C- Lorich.
N;o a56.
Ankom den a3 Junii »8x3.
Utlåtande, angående Riks-Statens
6:te .Hufvud-Tittel.
V id granskning af anslagen å denna HufVud-Tittel,
som innefattar hvad Staten består
till milda Stiftelser, har Utskottet,
enär hvarje utgift bör synas under den Tittel
med hvars föremål den instämmer, funnit
det vara lämpligare, att de för Spinnhuset
i Stockholm i sammanhang med anslaget
för fattigvården derstädes, å denna
Tittel upptagna 8000 R:dr, måtte hänföras
till 8:de Hufvud-Titteln, der utgifterne för
147° Stats- Ut skottets Betänkanden.
Spinnhusen i Landsorterne förekomma så
väl som anslagen för fångarne i allmänhet),
men för öfrigt, har någon tillökning eller
annan förändring af 6’:te Hufvud-Tittelns
summa icke blifvit föreslagen än den, hvarom
Riksdags-Fullmägtige Eric Svensson och
Johan Olsson Longberg väckt fråga, i afseende
på anslaget å Institutet för Blinda och
Döfstumma, hvaröfver Stats-Utskottet gemensamt
med allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
sig utlåtit; hvilket vördsamt skolat
hemställas och anmälas.
Stockholm d. 27 Junii 1823.
N:0 257.
Ankom den 28 Junii 1823.
Utlåtande, i anledning af Kgl.
Majrts Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, i hvad den rörer
Riks-Statens 7:de HufvudTittel.
Uti Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition, om
Stats-Verkets tillstånd och behof, daterad
den 25:te Januari! innevarande år samt
Kongl. Stats-Contoirets dervid fogade Berättelse,
är Riksens Ständers uppmärksamhet
fästad derå, att ehuruväl Riksens Ständer
vid sista Riksdag beviljade någon tillökning
Stats-Utskottets Betänkandeti. *47*
af pensions-beloppet i de tre lägsta Classerne
å Pensions-Staterne för Civil- och
Militaire Ämbets och Tjenstemäns Enkor och
Barn, de på dessa Stater bestämda pensionerne
i allmänhet, det oagtadt, äro otillräcklige;
och Kongl. Maj:t har i Nåder yttrat
den öfvertygelse, att Riksens Ständer skola
taga i särskildt behjertande denne del af
Statens utgifter och så vidt tillgångarne möjligen
tillåta anslå den af behofvet deruti påkallade
förhöjning.
I anledning häraf har Siats-Utskottet
inhemtat, att det anslag som på Riks-Statens
y:de JIufvud-Tittel är uppfördt och disponeras,
likmätigt Kongl. Kungörelsen den 29
Junii 1798, till Pensioner för Militaire och
Civil-Ämbcts- och Tjenstemäns i fattigdom
efterlemnadc Enkor och Barn, utgjorde till
1818 års utgång 20,290 R:dr årligen samt
utdeltes efter upprättade Stater, i följande
Glassér, nemi.
i:sta Classen 5 pensionsrum å 2Öo R:dr -—
2:dra —
3:djc
4^ de *—
5:te —
6: te >—
7: de *—
8:de *—
9:de ■— 82 •—- >— ” 7 ■—. 24.
samt för Under-Oflicerai
likars Enkor och Barn:
10
—
V
i5o
—.
12
-—
-—.
»
100
.—,
32
.—,
.—
»
75
—
3o
.—
»
5o
.—.
120
—,
.—,
v
36
i65
—•
.—
»
24
•—
120
—
—
v
18
—.
32
—-
•—
»
7
—
*472 Stats-Utskottets Betänkanden.
irsta Classen 100 Pensionsrum å 12 R;dr,
ardra — 70 — n 8 •—
Uppå Kongl. Majrts Nådiga framställning
vid sistförflntne Riksdag, om otillräckligheten
af detta anslag anmälte Riksens
Ständer uti underdånig skrifvelse af den 3a
April 1818, det Riksens Ständer icke kunnat
lemna utan afseende, att Ämbets- och Tjensteraäns
Enkor och Barn, som befinna sig
i det torftiga tillstånd åberopade Författning
af den 29 Junii 1798 förutsätter, uti nämnde
pensionsbelopp, hvilka icke blifvit för-,
böjde sedan de berörde år anslogas och då
de kunde anses någorlunda svarande emot
deras ändamål, nu mera, vid ett fallet myntvärde
och högt stigne varupris, njuta ett så
otillräckligt understöd, att deras belägenhet
vore ömmande och kräfde å det ifrågavarande
Statsanslaget, i mån af Statens tillgångar,
en tillökning, som, ehuru ringa,
likväl för dem i deras nödstälda vilkor vore
betydlig att påräkna; på hvilka skäl Riksens
Ständer beviljat en sådan tillökning af 5,710
11;dr samt öfverlemnade till Kongl. Maj:ts
Nådiga omsorg och beprÖfvande, att dermed
öka och reglera förberörde Pensions-Stater
uti 7:de 8:de och 9-’de Classerne, äfvensom
för Under-Officerares Enkor och Barn.
Enligt Nådigt Bref till Kongl. StatsCautoiret
af den 3 December 1818, har
Kongl Maj;t derefter behagat vidtaga den
förnyade reglering af ifrågavarande Pensioner,
med 1819 års början, som innefattas
Stats-Utskoltets Betänkandert. *4?^
Uti Kongl. Stats-Contoirets Kungörelse af
den 22 i nyssnämnde månad, nemligen:
1:0) Att 6:te och ^rde Classerne i Staten
för Ämbets* och Tjenstemäns Enkor och
Barn skulle till en sammanslås, Pensions-beloppet
i den sistnämnde, 24 R:dr förhöjas till
det förut i den 6:te bestådde, eller 36 R:dr
årligen, samt i5 nya Pensionsrum i den af
6:te och 7:de Classerne sammansatte tilläggas,
hvarigenom uti den således blifvande
6:te Classen Pensions-rummen kommo att
utgöra 3oo.
2:0) Att i den 8:de eller dädanefter ^rde
Classen förra Pensions-beloppet, 18 R:dr,
skulle okas till 24 R:dr, samt Pensionsrummen
med 10 nya, då uti denna Class
blefvo i3o Pensions-rum:
3:o) Att i den g:de eller blifvande 8:de
Classen Pensions-beloppet skulle förhöjas
från 7 R:dr 24 sk, till 16 R:dr; och
4:o) Att, beträffande Pensionerne för
Under-Olficerares och vederlikars Enkor och
Barn, skillnaden emellan värfvade och Indelte
Staterne skulle inom Classerna upphöra
och Exspectanterne i hvardera Classen
sammanslås, med lika rätt till Ordinarie
pension, hvar i sill tour, ehvad deras män
eller fäder tillhört den ena eller andra Staten
och att i första Classen af denna Pensions-Stat
årliga beloppet skulle ökas ifrån
12 till 20 R:dr och Pensions-rummen med
25 nya, hvarmedelst i denna Class blefve
ia5 Pensions-rum, äfvensom att i 2tdra
2474 Stats-Utskoftets Betänkanden.
Classen, pensionen som då utgjorde 8 R:dr
skulle klifva 16 R:dr och 5 Pensions-rum
der ytterligare inrättas, då antalet i denna
Glass klefve 70.
Stats-Utskotlet inser nogsamt att de
pensioner, sorn hästås Militairc och Civila
Ämbets- och Tjenstemäns i fattigdom lemnade
Enkor och Barn efter förändrade förhållanden
äro mindre tiliräcklige nu, ände
voro år 1798, då Pensions-Staten först inrättades,
men sedan Riksens Ständer vid
sisth Riksdag deruti beviljat den förbättring,
uti de lägsta och minst fördelagtigt lottade
Classerne, som tillgångarne då medgåfvo
och de högre Classernas Pensions-belopp likväl
lemnar ett mera verksamt bidrag till
lifsuppehälle än de lägre, samt Statsverkets
tillgångar ej medgifva uppfyllande af alla de
behof, som kräfva anslag, så vida ej Statsbördorne
ytterligare skola ökas, kan StatsUtskottet
icke tillstyrka någon tillökning uti
den till pensioner för Enkor och Barn på
Stat uppförde summa af .26,000 R:dr; hvilket
dock till Riksens Höglofl. Ständers eget
ompröfvande vördsamiigen hemställes.
Stockholm d. 27 Junii [823.
N:0 258-
Antom d. 3 Junii i8a3.
Betänkande, angående Statsregleringen
under Ptiks-Statens
Stats-Utskottets Betänkanden. i/{7^
Åttonde Hufvud-Tittel för allmänna
och extra utgifter.
T afseende på anslagens reglerande under
denna Hufvud-Tittel har Kongl. Maj:t, i Dess
Nådiga proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, öfverlemnat en af Kongl. StatsContoiret
författad utredning deröfver, huru
utgifterne de sednast förflutne åren sig förhållit
uppå de särskildte förslagsvis beräknade
anslagen, som tillhöra ifrågavarande
Hufvud-Tittel; hvarjemte, enär derutaf sig
visade, att desse anslag med få undantag,
varit för ändamålet otillräcklige, så att Kgl.
Maj:t, sedan de mindre betyd lige besparingar,
som å ett eller annat anslag uppkommit,
blifvit använde för bristerne på det
hela, sett sig föranlåten anvisa det utöfver
erforderlig^ beloppet på inkomst-tittlarnes
öfverskottsmedel nu i Nåder äska den tillökning
å anslagssummorne, som för den
kommande tiden funnits nödig till undvikande
af öfverskotts-medlens tillitande.
Desse specielle utgiftstitllav äro följande
:
i;o) Till lyshållning m. m. för Kronans
publike hus i Hufvudstaden, hvartill
sista Riksdag uppfördes 3,4 R:dr 45 sk.
j i rst.
Efter inhemtad upplysning huruledes
utgifterna härtill de sednast förflutne åren utgjort
700 ä 1200 R:dr mer än berörde anslags-belopp
samt alt desse utgifter, beslå»
1^76 Stats-Utskottets Hctänkanclen,
ende uti betalning för lycktors hållande, galors
och allmänna platsers renhållning, sotning
i publike husen jemte åtskillige afgifter fölen
del derutaf, bero af föränderlige Con^
tracter och pris beräkningar, liar Utskottet
funnit sig höra föreslå , att nämnde anslagssumma
måtte förhöjas med 58o R:dr 2 sk.
1 rst,, så att den kommer att utgöra 4°°°
R:dr.
2:0 Å de, till acords ersättning för
Militaire beställningar, som kunna blifva
indragne, nu uppförde 10,000 R:dr, hafva
deremot besparingar de sednare åren egt
rum till det belopp, att Utskottet funnit
sig böra föreslå nedsättning af detta anslag
till 6000 R;dr om året; i följd hvaraf 4000
R:dr till godokomma denne Hufvud - Tittel
för sådane tillökningar, som derunder nu
erfordras —•
3:o Fångars skjuts och underhålls kostnad
med flere hithörande utgifter.
För detta behof voro till och med år
i8i8ans!agne 4<>,oooR:dr, men, efter skedd
utredning al förskotterne i Landsorterne har
verkeliga åtgången utgjort åren 1816, 1817
och 1818 ett medel belopp af 104.266 R:dr
3 sk. 2 r:st,
Yid sista Riksdagen ökades anslaget lill
55,ooo R:dr under beräkning tillika af de,
till den föreslagna nya Fångforslings och
bevaknings anstalter, erforderlige högre kostnader,
men enligt hvad den öfver utgifter-,
ne härtill af Kongl. Stats-Contoiret förfat-.
Stat s~Ut skottets Betänkanden, 1477
tade utredning visar, hafva de samma sedan
den nya Fångtransport-Inrättningen,
vid medlet af 1819, sattes i verkställighet
uppgått till 169,559 R:dr 17 sk, 4 rst* för
år 1820 nemligen: Transport och bevaknings
samt underhälls kostnaden under
Forslingen - - 65,663; 8. 3
Fångarnes underhåll i Länsfångelserne
- - 64,538: 3o, 10
Fästnings Arreslanternes och
de i Smedjegårdshäcktet förvarade
Fångarnes kostnad 25,975; 12, 3
Samt Fång-Gewaldigernes
aflöning å Stat - 13,382: 14. —
Tillsammans 169,559; 17. 4
Yid undersökning, om orsakerne till den så
betydliga tillökningen i desse utgifter, har
Utskottet funnit, att oberäknad aflöningen
åt Fång-Gewaldigerne, den samma egentligen
uppkommit å de, till Transport och
extra bevakning derunder, uppgångne kostnader,
som vid jemförelse mot föregångne
åren stigit till 36,591 R;dr 3 sk. 5 rst. högre
belopp, äfvensom underhålls utgifterne i
fängelserne ökat sig med 14,644 R-dr 20
•sk. 8 rst, af hvilke tillökningar den förre,
i och för skjuts och extra bevaknings anstalterne,
till väsendtlig del liärleder sig
från de med omförmäldte nya inrättningen
vidtagne förändringar, bestående likmätigt
Kongl. Maj:ts härom aflåtne Nådiga
Bref af den 2 Februarii och 8 Junii 1819
samt d, 7 Martii 1821, förnämligast deruti
1478 Stats-Vtskottets Betänkanderi.
att som den ordinaire Fångföringen verkställes
på bestämde dagar i hvarje vecka å
de större vägarne och funnits böra sammanslås
med den allmänna eller Gästgifveri
skjutsen, så har Legan från 8 sk. blifvit
ökad till 16 sk, milen; att forslingen i allmänhet
nu fordrar större antal hästar än
tillförene, emedan Fång-Gewaldigerne, i de
fleste fall, skola begagna särskild häst för
att ridande åtfölja transporterne, samt vid
återfärden till Stationen alltid hafva skjuts,
om icke sådan Fångföring då förefaller, hvarvid
de kunna åka tillika med Arrestanterne,
och att i anseende till de ordinaire
Fång-Gewaldigcrnes otillräcklighet, att kunna
bestrida annan bevakning, än vid transporterne
å de allmänna vägarne det blifvit
förordnadt, att när inom Länen Fångar
måste föras till ransakning eller straffs undergående,
eller personer gripas i särskilda
delar af Länet desse Arrestanter skola bevakas
af Länsman, Fjerdingsman eller annan
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
dertill utsedd pålitlig person, hvarvid, utom
skjuts fram och åter, bestås 32 sk. örn
dagen i tractamente.
I afseende åter på den jemväl, fast i
mindre mån ökade kostnaden i och för Fångarnes
underhåll i Länsfängelserne och å
Fästnmgarne, synes tillökningen hufvudsakligen
härleda sig dels deraf, att Kongl. Maj:t
i Nåder, genom skrifvelse den 20 Januarii
1821 , kungjord af Kongl. Kammar-Collegium
Stats-Utskottets Betänkanden. 1/J79
och Kongl. Stats-Contoiret i Circulaire-Bref
den ardra derpåföljande Martil, förordnat,
att till Arrestanternes bättre vård, det må
ankomma på Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
, att låta efter behof anskaffa Sängkläder
och nödige Klädespersedlar, åt Fångarne
samt andre till fängelsernes förbättring
hörande förnödenheter, dels att i följd af
den nya Fångtransport-Inrättningen, visse
nattläger-ställen bordt bestämmas, der häcktcn
finnas, eller blifvit anlagde och hvartill
fordrats åtskillige inventariepersedlar såsom
sängkläder m. m. samt å arne Stationer,
hvarest Fångarne måste längre än öfver natten
qvarstanna, för att sedermera åtfölja
ordinaire transporten, tillsättas särskilde
Fångvaktmästare med Löner och Öfrige vederlikar
bestådde, förmåner.
Vid desse förhållanden och då Stats-Utskottet
likväl, med anledning af hvad Kongl,
Majrts Nådiga proposition framställer, anser
de oundvikligen nödige , ökade utgifterna
icke böra föranleda lill förändring af en
Fångförings anstalt, sorn på en gång bereder
lättnad för Allmogen och större säkerhet
vid fångars vård, då de måste föras från en
ort till annan, äfvensom mera skyndsamhet
vid transporterne, har Utskottet funnit tillökning
å nu varande Stats anslag härtill dess
mer nödvändig, som, efter hvad ofvanberördtär,
kostnaderne för Fångars skjuts och
underhåll, redan före nya Fångforslings och
bevaknings anstalten betydligt öfversteg»
*48o Stats-Utskottets Betänkanden.
det nu å stat uppförde belopp ; men då-,
utom de af denne reglering föranledde oundviklige
tillökningar, utgifterne i vis;e orler
synas hafva genom en i verkställigheten för
vida sträckt beräkning, förorsakat stöl re
kostnad, än vid en noggrannare tillämpning
af föreskrifterne må vara erforderlig, samt
Utskottet med anledning af förhållandet för
182F, då enligt inhemtad förslags uppgift,
desse kostnader uppgått till omkring 15o,000
R:dr, förmodar att en betydligare minskning
häraf må kunna ega rum emot hvad år 1820
åtgått, sedan den förbättrade forslings och
bevaknings anstalten kommit i ordning och
tillfällen för rymningar sålunda äro förekom»
ne, hvarigenom antalet af de Arrestanler
som skola föras till ransakning och bestraffning
måste inskränkas; så har Utskottet
trodt, att en tillökning af 45,000 R:dr må
blifva tillräcklig och föreslår alltså, att förra
anslagssumman förhöjes från 55,000 till
too,ooo R:dr samt att Riksens Ständer derjemte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
om vidtagande af de åtgärder, som
finnas lämplige till utgifternes möjliga inskränkning,
men på att förena med ändamålets
behöriga uppfyllande: Ankommande
det efter Utskottets tanka, i synnerhet på
Kongl,Maj;t Befallninghafvande, att, med i»
agttagande häraf, uppgifva och föreslå de
utvägar som kunna leda till kostnadernes
minski ing samt att i verkställigheten tillse
det föreikrifterne följa» $- och synes i detta
Stats-Utskottets Betänkanden. i/fSl
hänseende, uDpmärksamhet böra fästas vid
följande omständigheter:
Att till den ordinarie Fångföringen icke
må, utom i särskildte oundviklige fall,
begagnas andre an de med årlig Lön eller
Arfvode försedde Gewaldiger, hvilka följaktligen
icke ega undfå särskildt tractamente,
samt att då åter finnes nödvändigt
att annan person till bevakningen i stallet
för ordinaire Gewaldiger beordras, tractameiite
ej må tilldelas andre än dem, sorn
sakna Lön af Staten, och alltså icke såsom
i visse Län hittills skedt, Slottsvaktmästare
och vaktkarlar : Att Gewaldigerne så
ofta sig göra låter, anbefallas att färdas på
samma åkdon som Arrestanterne fortskaffas;
och ej tillåtas i räkning uppföra särskild
skjulskostilad; att för de händelser då Gewaldiger
måste ridande åtfölja transporten
anskaffas sadel, sorn sedermera fortfarande
kan begagnas, så att ej lega derföre vid
hvarje sådan resa efter miltalet må kunna
fordras samt ved och lysningsämnen å nattlägers
ställen på en gång för vintertiden anskaffas,
till undvikande al eli alltid drygare
betalning, då den särskildt för hvarje transportresa
skall erläggas; Att vid den extra
eller forslingen inom Länen af personer
som häcktas för begångna förbrytelser och
skola undergå ransakning eller och såsom
närings och passlösa eller till undergående af
fängelse - straff i brist af tillgång för ådÖmde
böter insändas till Länsfängelset, det
1482 Stats-Utskottets Betänkanclen.
må ankomma på Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
att förordna huruvida särskildt
bevakning må vara nödig, Alt dagtractamentet
af 3a sk. för extra bevaknings karlar,
hvilket jemväl synes ide fleste fall kunna
nedsättas blifvit bestämdt egentligen förde
tillfällen då sådan bevakning finnes nödig,
såsom då grofve brottslingar eller för större
vanart kände Arrestanter skola transporteras,
detta tractamente icke må i andre
fall beräknas än då extra Gewaldiger
eller särskildt bevakningskarl beordras att
utan den skjutsande medfölja; samt att sålunda
den extra Fångforslingen i allmänhet
besörjes efter sig i desse delar företeende
särskildte förhållanden med Arrestanterne,
på ett sätt som uppfyller ändamålet
utan att medföra de dryga utgifter, hvilka
vid omförmälde beräkning af särskildt skjuts
kostnad och dagtraclamente, uppkomma men
icke varit afsedde, vid den för Allmogens
lättnad och allmänna säkerheten reglerade
nya Fångföring och bevaknings anstalter;
äfvensom att den närmare upplysning för
Riksens Ständer eller deras Revisorer måtte
iagttagas att kostnaderna för den ordinarie
oell extra Fångforslingen särskildt, så vidt
ske kan, må i de deröfver afgifvande räkningarne
upptagas. Hvarförutan vid de utgifter
som i Länsfängelserna förefalla till
Fångarnes vård och påkostnad, en noggrannare
hushållning och controll i allmänhet
torde böra och kunna iagttagas. 4:o
Stats-Utskottets Betänkan den. *483
4:o Remisslaget å medel, som frän
Landt-Ränterierna och af Regements.Skrifvare
till Kongl. Ränt-Kammaren härstädes
insändas.
Då Utskottet, 1 anledning af Kongl»
Maj:ts särskilde Nådiga Proposition, föreslagit
en ny reglering af detta lage, hvarigenom
utgiften under denna Tittel förminskas
till 3,5oo R:dr, så erfordras följaglligen
icke den ifrågastälde förhöjningen å nu
varande anslaget, gooo R:dr, hvaraf öfver»
skottet 5,5oo R:dr deremot blifver flit påräkna
i och för den nu under ardra HufvudTitteln
förekommande förhöjning af LandtRäntmästarues
ordinarie Löner.
5:o Till anmärknings-proceilten hestås
nu å Stat 4000 R:dr, men som uthctalningarhe
härtill de sednare åren Betydligt öfversligit
anslaget samt Stats-Verkets inkomst
af anmärkningsmedlen deremot ökas
af ett större Behof för procenternes utbetalniug,
som ej eger runi förr än de anmärkte
medlen i Statens Gassa influtit; så tillstyrker
Utskottet, att Berörde anslag förhö»
jes till 6000 R:dr.
6:0 Anslaget till Restitutionen af origtigt
debiterade eller uppBurne medel, nu
utgörande 6000 R:dr, har åter lemnat sådan
Besparing de föregående åren, att Utskottet
anser Beloppet till 4000 R:dr nedsättas»
7:0 Det till kostnaderna vid döde kroppars
öppnande och besigtning, samt Bortfö»
4 Samt. a H, q5
i484 Stats-Utskottets Betänkanden.
rande, uppå denna Tittel uppförde anslag
af 3oo R:dr har Utskottet, efter hvad dess
betänkande, angående regleringen af 2:dra
Hufvud-Titteln innehåller, föreslagit att öfverby
ttas till Medicinal-Verkets Stat, samt
derunder erforderligen Ökas i och föj' bestridandet
af Provincial-Läkarnes skjuts och
arfvode vid desse förrättningar; och synas
åter de till sådane kroppars bortförande och
nedgräfning i visse händelser förefallande
mindre betydlige utgifter hädanefter böra
utgå af de till fångars påkostande nu upp
förde medel.
8:0 Beträffande det till Byggnader och
reparationer å Kongl. Slottet och publike
husen i Hufvudstaden anslagne belopp af
a5,ooo R:dr för det förra, och lika summa
för de sednare eller tillsammans 5o,ooo
R:dr; har Kongl. Maj:t i Dess Nådiga proposition
tillkännnagifvit, att en betydlig utgift
förestår i afseende på den vid Kongl*
Slottet varande så kallade Lejonbacken,
hvars murar, i anseende till den otjenliga
sort sten, hvarutaf de äro uppförde, till
större delen finnas af tidens åverkning mer
eller mindre skadade och fordra ombyggnad,
hvarföre Kongl. Maj:t, som ansett denne
del af Slottet böra, i likhet med hvad
som skett med den förfallne Logårdsmuren
å Slottets östra sida, uppföras af huggen
gråsten, för att derigenom erhålla enahanda
prydlighet och varagtighet', i Nåder föreslagit,
att den, enligt uppgjordt kostnads för
-
Stats-Ut skottets Betänkanden. »485
slag härtill uppgående summa af omkring
130,000 R:dr B:co, måtte till detta arbetes
utförande på ett sätt, som med skyndsamhet
förenade minskning i kostnaden, antingen
anvisas utöfver hvad som af nu varande
byggnads anslag för Slottet och de öfrige
pubiike husen i Stockholm samt Landsorterne
kan årligen dertill användas, eller
ock att en för detta ändamål lämplig summa
må upptagas genom Lån, hvarå Ränteoch
Capital-betalningar skulle bestridas på
byggnads anslagen.
I anledning häraf tillstyrker Ståts-Utskottet,
det Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Maj:t, att
på föreslaget sätt eller såsom i nåder finnes
lämpligast, använda de besparingar, hvilka
sedan Kongl. Slottet nyligen lill större delen
undergått en fullständigare reparation,
förmodas böra uppkomma å det härtill beräknade
anslaget af 25,ooefRnlr årligen, till
den förestående ombyggnaden af Leijonbacken.
9:0 I sammanhang härmed har Kongl,
Maj:t i nåder framstält huruledes , i anseende
till den för Kongl. Slottets och Publike husens
i Stockholm uppförde summans otillräcklighet,
visse år, till de nödvändigaste repa.
rationerne, Kongl. Maj:t varit föranlåten att,
till Takens täckning så väl å Kongl. Slottet
som å hennes Kongl. Höghet Prinsessans
Palats, använda tillsammans 6a Skeppund
8 L:&. gammal koppar af allmänna Maga
-
1486 Stats-Utskottets Betänkanden.
zins Inrättningens äldre förråd, som för Inrättningens
räkning icke kunnat begagnas,
mot dispositionen hvaraf, utan särskild ersättning
tili Magazins Directionen, Kongl.
Majit förmodar att Riksens Ständer ej finna
något vara att anmärka, då denna Koppar
blifvit till ett allmänt och nyttigt behof
använd. Som Utskottet i anledning af Riksens
Ständers Revisorers vid denna disposition
gjorde anmärkning, häröfver redan sig
utlåtit, samt dervid tillstyrkt Riksens Ilöglofl.
Ständer, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det måtte allmänna Magazins
Inrättningen för denne Koppar varda
ersatt utaf de å Stat för publike Ryggnadernes
underhållande anslagne medel, så får
Utskottet nu åberopa hvad sålunda blifvit
föreslaget, utan att här ingå i vidare utlåtande
i denna fråga.
lolo Vidare har Kongl. Majit i nåder
yttrat, att då, för de i sednare tider, i följd
af Riksens Ständers beslut, till Residence-hus
i åtskilliga Län inköpte enskildte Egendomar,
faststälda Stats-afgifter böra af Kronan
utgöras, för så stor del af samma hus,
som icke begagnas af Roställshafvare för deras
enskildta räkning, vore altsä nödigt, att
medel härtill blefve å denne lmfvud-tittel
uppförde. Men då någre sådane afgifter för
de Slott och Residence-hus i Länen, som af
ålder tillhört Staten, icke erläggas samt icke
heller skäligen kunndat ega rum för de i sednare
åren i någre Län dertill inköpte Egen
-
Stats-Utskotlets Betcivkanden. 1^87
domar, enär de samma genom detta inköp
förvandlats till Publike hus, för hvilka alltså
hora åtnjutas de friheter och förmåner, sådane
i almänhet åtfölja; finner förthy Stats
Utskottet något anslag å Stat för så beskaffade
afgifter icke kunna föreslås.
11:0 Slutligen förekommer hvad uti den,
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, bifogade
berättelsen af Kongl. Stats-Contoiret blifvit
hemstäldt, att nemligen någon reglering
mätte ske med de personella arfvoden och
ersättningar, hvilka blifvit anvisade att utgå
af denna hufvud-Tittels besparingar, enär densamma
på det hela utfaller med brist.
Utskottet har i anledning häraf inhemtat,
att dessa utgifter äro följande:
1:0 Arfvoden m. m. som i följd af
Kongl. Maj:ts nådiga Bref, den 12 Junii
1816, utgå till de i Stockholm och Götheborg
förordnade Controlleurer af vexelnoteringen,
tillsammans 2,600 R:dr årligen,
2:0 Hushyra samt ersättning för Ved
och Ljus till Herr Contre Amiralen m. m.
G• af Klint och för dess Contoir i och för fortsättningen
af Sjö Chartee Verket, likmätigt
Kongl. Brefven den 22 Januarii 1811 samt den
18 Junii 1818 och den 19 Februarii 1819,
hvilken utgift förändrar sig efter Markegången
å berörde articlar, menför 1821 utgjort
202 R:dr 16 Sk. samt
3:o ersättningen till Trädgårdsmästaren
vid f. d. Kongl. Trädgården Nils
Fogelström för å lön åtnjutne 12 famnar
yed a 5 R:dr, tillsammans 60 R:dr om året,
i4S8 Stats-Utskottets Betänkatiden.
i följd af Kongl. Brefvet den 22 Sept. i8i3,
hvarförutan Kongl. Maj:t genom särskildte
nådige skrifvelse!’ å tittelns besparingar anvisat
ett årligen bevilljadt arfvode åt den
Tjensteman i Kongl. Kammar-Collegium, som
haft sig uppdraget att på Advocat Fiscals
Ämbetets vagnar handlägga frågorna, om kronans
recognitions Skogar.
J likhet med hvad Statsutskottet sig redan
utlåtit, i anledning af Riksens Ständers
senast samlade Revisorers anmälan, om den
skedde anvisningen af bestämde årlige utgifter
på denne hufvud-tittelns förmodade besparingar,
anser Utskottet det den föreslagne
reglering, eller öfverby ttning af de bland
desse utgifter, hvilka äro af den beskaffenhet
att de fortfarande skola utgå, vara nödig
enär några besparingar å titteln icke kunna
eller böra påräknas, utan anslagen, hvilka,
till större delen icke annorlunda än förslagsvis
kunna beräknas måste för möjligen större
utgifter det ena året än det andra reserveras
; Och får Utskottet alltså föreslå , att
ofvanberörde såsom bestämde årlige utgifter
Herr Contre Amiralen af Klint samt Trädgårdsmästaren
Fogelström personell för deras
befattningar tillagde ersättnings belopp,
måga uppföras å allmänna Indragnings Sta»
ten, att utgå så länge de dertill äro berättigade.
Men hvad åter angår de arfvoden för
Controlleurerne vid Vexel Noteringen i Stockholm
och Götheborg samt recognitions Skogs
målens handläggning i Kongl. Kammar Col
-
Stat s-Utskottets Betänkandcn. 1489
Iigkim, hvilka hitintills utgått; så emedan desse
uppdrag äro temporaire, finner Stats-Utskottet
sig icke kunna tillstyrka någon anvisning
af medel för sådane arfvodens utbetalning,
lieldst det heror af Kongl. Maj:t i
nåder, att derest desse befattningar pröfvas
böra vidare fortsattas, anordna de derför erforderliga
kostnader utaf den å ifrågavarande
Hufvud-tittel till dess nådiga disposition
i och för Extra utgifter uppförde årligesumma
och anser Stats-Utskottet sig härigenom
äfven hafva besvarat Herr P. N. Stiemcreutz,
af Höglofl, Ridderskapet och Adela
samt Herr Jac. Linströms, från Vällofl. Borgare
Ståndet, till Utskottets åtgärd remitterade
Memorial, om indragning af Vexel, Controlleurs
befattningarne jemte de för dem
bestådde arfvoden. Hvilket alt vördsamt underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande,
Stockholm den 36 Junii 1823.
N:o 259.
Ankom den 38 Junii i8a3,
Utlåtande angående g:de Hufvud-Tittelns
anslags-summa.
Efter hvad Kongl. Majrts Nådige Proposition
, rörande Stats-Verkets tillstånd och
behof, innehåller, blef denna Hufvud-Tittels
anslagssumma 100,000 R:dr vid sista
Riksdagen förminskad med 29,600 R:dr
149° Stuts-Utskottets Betänkanden.
genom öfverflyttning af flera på 8:de Hufvud-Titteln
förut uppförda summor, hvarförutan
största delen af återstoden graverats
med de årliga bidrag för Södertelje
Canal och Hjelmare Slussverks Byggnader
samt Jord ersättningar i och för Götha Canals
anläggning, hvilka uppå Riksens Ständers
underdåniga hemställanden, blifvit af
Kongl. Maj:t i Nåder anvisade, och har i
afseende på ändamålet och beskaffenheten
af utgifterne utaf denne till Kongl. Majrts
Nådige disposition för Åkerbrukets, Handelns
och Näringarnes befrämjande anslagne Tittels
summa, Kongl. Maj:t, i Nåder funnit
erforderligt, att hvad af tillgångarne så väl
genom inbetalningeu och beviljade Lane understöd
, som på den årliga anslagssumman
kan för ett år vara odisponeradt, bör till
det påföljande året öfverföras, för att med
behörig redovisning kunna användas till förefallande
behof inom Hufvud-Tittelns be.
stämmelse.
De vid sista Stats regleringen från 8:de
IIufvud-Titteln hit öfverflyttade årliga utgifter
utgöra, enligt Kong). Stats-Contoirets
afgifne berättelse:
Till Manufacturernes befrämjande 12,000: -  Till enskiftes Verkets befordrande
i Skåne - 10,000 -
och i Skaraborgs Län 6000 -
-16,000: -
Transport 28,000:
Stats-Utskottets Betänkcinden. 14s>r
Transport 38,000: -
Till Skogs Afvittringskostnader i
Vesterbotten - 600: -
och till Ref oell Skattläggnings
kostnader ej mindre derstädes
än i Vester-Norrlands Län rooo: -
Tillsammans R:dr 139,800: -
Skolandes de till afvittrings Ref och Skattläggnings
koslnaderne i Vester-Norrland och
Vesterbotten uppförde 1,600 R:dr årligen,
de sednare åren icke varit tillräcklige utan
dertill åtgått omkring 3ooo R:dr om
året, och ehuru hvad sålunda utöfver förra
anslaget erfordrats utan hinder deraf, att
viss summa blifvit uppförd under det utgiften
bestreds af 8:de Hufvud-Titteln syntes
böra af <yde Hufvud-Tittelns medel utgå,
enär desse, efter i Författningarne bestämde
grunder belöpande kostnader, i anseende
till deras beskaffenhet icke alltid kunna till
viss summa för året inskränkas; finner K:gl.
Stats-Contoiret, det torde en sådan arbetsplan
för de skiftes-förrättningar i Riket,
hvilka af Statsmedlen bekostas, böra upprättas,
som svarar emot den dertill beräknade
tillgången af allmänna medel, samt i förhållande
till personalen för arbetets behöriga
utförande, så att det mera vigtiga erhåller
företräde för det, som är af mindre betydenhet.
Stats-Utskottet får häruppå andraga, att
sedan förberörde utgifter, hvilka till sin
i4f)2 Stats-Utskottets Betänkanden.
egenskap äro sådane, att de fullkomligen
tillhöra föremålen för g:de Hufvud-Tittelns
anslags summa, derföre blifvit dit hanförde;
i följd hvaraf det alltså heror af Kongl.
Maj:ts Nådiga hepröfvande, till hvad belopp
de samma årligen höra utgå; så synes
några speciella Tittlar eller anslag icke behöfva
bibehållas eller lägga hinder för dispositionen
af Hufvud-Tittelns tillgång i den
ordning, som derför finnes antagen; ankommande
det sålunda på Kongl. Maj:t i
Nåder, att i afseende på afvittrings kostnadernes
i de Norra Orterna bestridande, låta
vidtaga den åtgärd, som pröfvas nödig och
lämplig; och har i anledning af hvad Kongl.
Maj:t i Nåder yttradt, Utskottet föröfrigt, i
anseende till den särskildta beskaffenheten
af de till denna Tittel hörande utgifterne
såsom obestämde och underkastade förändring,
efter behofven det ena året emot det
andra , ansett sig böra tillstyrka Riksens
Ständers bifall dertill, att hvad af Tittelns
hela tillgång för ett år kan vara odisponeradt,
må till det påföljande året öfverföras
för att emot Redovisning användas till förefallande
utgifter, som med Tittelns bestämmelse
äro förenlige; förmodande Utskottet
jemväl, att anslagssumman hädanefter,
då de större bidragen för Canal anläggningarne
komma att upphöra, må lemna tillräcklig
tillgång för de samfäldte ändamålen:
Jordbrukets, Handelns och Näringarnes understödjande
och befordran, hvilket vörd
-
Stuts-Utskottets Betänkanden. 1
samt öfverlemnas till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande. Stockholm den 27 Juna
1823.
N:0 260.
Antom den a8 Junii i8a3.
Betänkande angående reglering
af allmänna Indragnings Staten.
Sotats-Utskottet har, i sammanhang med Utgifts-Tittlarne,
genomgått och granskat Allmänna
Indragnings-Staten, som innefattar
sådane Löner eller Pensioner samt andre
anslag, hvilka vid innehafvarnes afgång
eller ändamålens upphörande, böra indragas
och besparas.
Efter hvad Kongl. Majrts Nådiga Proposition
samt Kongl, Stats-Contoirets berättelse,
rörande Stats-Verket i allmänhet,
innehålla, blef anslagssumman för denne
Stat vid sista Riksdag bestämd till 289,844
R;dr 26 sk. 6 rits., hvaruppå under den förflutne
tiden hade uppkommit en besparing
af omkring 3o,ooo R:dr och har Utskottet
inhemtat, att, enligt den för innevarande
år upprättade Staten, åtskiliige indragningar
sedermera genom inträffad afgång bland Löntagare
och Pensionärer blifvit att påräkna;
hvarförutan följande anslag ifråga kommit
i4g4 Stats-TJtskottets Betänkanden.
till förminskning enär sådant med deras föremål
må förenas nemi.
1:0 Det till aflöning för Lag Committeens
arbetande Ledamöter, jämte nödige utgifter
lill Lag förslagens tryckning m. m- uppförde
belopp af 8000 R:dr årligen, som, efter
det arbetet nu hunnit den fullbordan, att
Ledamöternes antal må kunna inskränkas
samt kostnaderne för öfrigt blifva mindre,
medgifver en nedsättning, enligt Utskottet
derå meddelade authentiqve uppgifter, af 2000
R:dr, hvarföre och Utskottet får den samma
tillstyrka. Och ehuru de öfrige 6000 R:dr
alltså komme att till nästa Riksdag å Staten
qvarstå, bör likväl i den mån Committeens
arbete binna fullföljas och fullbordas beloppet
deraf besparas.
2:0 Af det för en Committé tillöfverseende
af Rikets Oeconoiniske författningar
gjorde anslaget 3ooo Riksdal., som vid sista
Riksdag äfven anvisades till utgifterna vid
utarbetandet af et förslag i afseende på Civile
Styrelse Werkens reglerande, bar Utskottet,
enär desse arbeten jemväl blifvit
till en del verkstälde och utgifterne i mån
deraf synas minskade, trott kunna besparas
800 R:dr, så att en summa af 2,200 R:dr
skulle qvarstå att utgå för ifrågavarande behof,
såsom Riksens Ständer derom förordnat.
Ankommande likväl på Riksens Ständers
bepröfvande och åtgärd i anledning af deras
särskildte Utskotts afgifvande utlåtande,
huruvida omförmäldte arbeten äro så vida'
Stats-Utskottets Betänkanden. 1
fullbordade, att hela detta anslag må kunna
upphöra.
3:o Likaledes har Utskottet, med afseende
derå, alt på anslags summan, 5,5oo R:dr
till pensioner för blesserade Officerare oell
Under Officerare, de senare åren varit odisponerade
omkring 8oo:de R:dr samt då, under
fortfarande fredstillstånd och hithörande
Pensionärers afgång, några nya ej lära tillkomma,
funnit sig böra föreslå en förminskning
å detta anslag af 5oo R:dr.
Wid den speciella granskningen bar
ytterligare förekommit, att sedan Riksens
Ständer sista Riksdag, genom underdånig
skrifvelse den i5 Junii 1818 medgifvit uppförande
på denne Stat, af den till Högstsalig
Konung Carl XIILs Ilof-Stat hörande Personal,
har vid reglerandet af Pensionerne
för den samma, Kongl. Majrst. likmätigt nådiga
Bref af den 27 Marth och 15 Maij 1819
funnit för godt, att, med anledning af de
uti Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
den 16 October 1810 lagde grunder för
Löners och Pensioners åtnjutande på almänna
Indragnings Staten, i anseende till förekomne
särskildte skäl af torftighet, eller
andre omständigheter, någre som antingen
å denne Stat njuta pension, eller ock,
i och för andre Sysslor på Rikets Ordinarie
Stat, innehafva Löner, att jemnväl, intill
nästa Riksdag, bibehålla hvad de vid den
Kongl. Hof Staten fått såsom Pension eller
understöd upbära; om hvilken förmåns fortfarande
Riksens Höglofl. Ständer alltså i>u
a4q6 Stats-Utskottets JJetänkanden.
håfve att sig yttra, urgörande desse pensioner
följande belopp nemi. till Kammartjenarne
J. Remy .
13316
Stall Bokhållaren Secretm J. Lind 000 —
Concert Måstarn C, F. Miiller 250 . —
Premier Violisten G. Adam . 133-
—
Violoncellisten C. Megelin . . 133 ■—
Hof Stallmäst. Grefve D. Frölich 600
—
Acteuren, Hof Secreteraren
L. Hjortsberg . . . . . 205 s6 8
Capitainen Odelstjernas barn . 40 — .—.
Enkan L. Hohenhausen född,
Nackreij . . . . , . . . 36.—
Jungfrun Juliana v. Gerdten . . 8
•
Jungfrun A. B. Roos . * . , 1 q ,
Tillsammans R:dri750 40 8
Äfvensom Kongl. Maj:st, genom sårskildte Nådige
bref af den io:de Maji 1820, uppå
derom gjorde underdåniga ansökningar och
ined tillämpning af Riksens Ständers åberopade
skrifvelse af år 18 to beviljat Öfverste
Lieutenanten m. m. J. M. Nordencreutz samt
Krigs Rådet m. m. O. Ahlström, att likaledes
till nästa Riksdag få uppbära de pensioner,
166 R:dr 32 sk. för hvardera, som de, i
egenskap af Lärare åt f. d. Konung Gustaf
Adolph fått sig beviljade och innehaft först å
högstsalig Konung Gustaf lil s enskildte pensions
Stat samt vidare på den Kongl. HofStaten,
Och som Riksens Ständer, uti ofvan
-
Stats-Utskottets Betänkanden. *497
nämnde skrifve]se-vid sista Riksdag, med förklarande
det de funno för sig hvarken lämpligt
eller möjligt, att, med erforderlig noggranhet,
grundad på kännedom af alla omständigheter,
ingå i någon individuel reglering
af berörde pensioner, öfverlemnade sådant
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och
åtgärd, samt bemäldte personer, hvilka dels
till belöning för trogne tjenster, dels med behjertande
af deras behof, blifvit tillagde-pensionerne,
derom de ansett sig för lifstiden
försäkrade, icke heller billisen skulle kunna
* 4* S
derifrån skiljas, enär enahanda skål och bevekande
omständigheter af behof ännu fortfara
och vid deras tilltagande ålder förtjena
ökadt afseende, så finner Stats-Utskottet sig
ock böra tillstyrka bifall till deras bibehållande
vid omförmåidte understöd.
1 anledning af hvad Kongl. Stats-Contoiret
anmält och Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
föranleder, får Utskottet vidare sig utlåta,
angående följande på indragnings Statens
besparingar nu utgående sårskildte utgifters
upförande på sjelfva Staten nemi.
i:o De Generalen m. m. Friherre af
Klerckers, vice Presidenten Fahnehj ehns, Landshöfdingen
Wernbergs och Stats Secreteraren
Kcekeriti, Enkor af Kongl. Maj:t i Nåder
tillagde pensioner, utgörande i de flesta fall
någon del af de Lön belopp dera* Mån på
1498 Stats-Utskottets Betänkandeiu
denne Stat innehaft, samt bestigande till en
sammanräknad summa af 1,966 R:dr. 3 a Jsl<.
Och enär Riksens Högloft. Stäuder, uppå Deras
Revisorers åren 1820-och 1822 härvid
gjorde erindringar samt Stats-Utskottets deröfver
afgifne yttranden, redan bifallit att desse
pensioner måga fortfarande åtnjutas, låra
de i följd deraf böra å Staten upptagas.
s;o Efter Kongl. Brefven den 18 Maij
1782 och den 20 Augusri 1804 tillkommer
framledne Landshöfdingen Jågerhorns dotter,
Florentina Jägerhorn, den pension som dess
afl. moder blifvit tillagd af q00 R:dr. derutaf
100 R:dr. redan finnas uppförde å denne
Stat, men det öfrige icke förr, ån efter beinåldte
pensioilairs Systers död år 1819 henne
tillfallit, då hon enligt hvad Kongl. StatsContoirets
protocoll den 2 Martii samma år
visar, fått tillträda 50 R:dr. på allmänna pensions
Staten och till åtnjutande af de återstående
50 R:dr. på Indragnings Statens besparingar
funnits berättigad; hvarföre ock desse
50 R:dr. synas böra i sin ordning å denne
Stat upptagas.
3:0 Genom Kongl. Brefvet den 18 December
1818 har i Nåder blifvit förordnat,
att den tillökning af 350 R:dr. i hyran för
de af öfver Ståthållare Ämbetets Cancellie begagnade
rum, som Kongl. Maj:t, efter det
rum
-
Stuts-Vtskottets Betänknnden. t 4,9f)
tömmen blifvit af husegaren upsagde, funnit
skål bevilja, borde af i fråga varande besparingar
utgå; Och enar sjelfva hyressumman
år uppford å denne Stat* får att indragas, når
rum i kronans hus för benråldte Cancelli kunna
blifva att tillgå, lårer berörde tillökning
likaledes bora derå uppforas* samt harvid tillika
af Riksens Stander tilläggas den underdåniga
anhållan* att så vida någre hårtill
tjenlige rum i kronans hus nu skulle finnas
eller snart blifva att disponera, de samma
måtte varda upplåtne så att hyran, enligt hvad
högstberorde Nådiga Bref jemväl föranleder*
må kunna besparas.
4:0 Widare har Kongl; Maj:t, uti Nådigt
Bref den 14 Martii 1820 bevilljat Capitainen
L. 0; E/irenstolpe, i och för honom
uppdragen tjenstgöring såsom place Major å
Carlstens fästning, iooR:dr. tillökning å dess
på Finska Expectance Staten innehafvandeLon*
samt likaledes genom Nådig skrifvelse den 18
December 1 8 2 1 * tillagt Majoren Charles Emil
Brunow, som ,vid nämnde Expectance Stats
reglerande icke hade erhållit enahanda Loit
med dess vederlikar, en ersättning af 92 R.dr
årligen; hvarförutan Ofverste-Lieutenanten Ulfsparre,
som på grund af Kongl. Brefvet den
14 Februari 1786 åtnjutit q00 R:dr pension
såsomKammar-Junkare, men från uppbärande
4 Sami. 3 B.
l5oo Stats-Ulsjiottets TJetänkanden.
deraf varit utesluten s5 lange han tillika innehaft
tjenst med Lön på Rikets Stat, genom
Kongl. Biel vet den 29 Augusti 1822
blifvit återståld till pensionens åtnjutande, sedan
han från dess innehafde Öfverste-Lieutenants
Bestallning tagit afsked. Och har Utskottet,
i anseende till beskaffenheten af desse
Lönförbåttringar och då sistnämnde pension,
i följd af Riksens Stånders ofvanåberopade
skrifvelse den 1 6 October 1810, bordt sålunda
restitueras, funnit sig jåmvål bora föreslå
att de samma å Staten uppföras.
5:0 Hvad åter angår den genom Kongl.
Brefvet af den 2 6 October 1814, Betjeningen
vid Kongl. Wedgården härstädes tillagde
Lönförhöjning af 113 R:dr 16 sk., i afseende
på dess behof af lika förbättring i dess
Lönvillkor, som vid 1810 års Riksdag i allmänhet
beviljades; så kan Utskottet ej tillstyrka,
att detta belopp å denne Stat upptages
, enär et särskildt Stats-anslag under första
Hufvud Titteln finnes för kostnaderne till
Kongl. Hofvens Wed-och Kol upphandling,
utgörande en summa af 25,210 R:dr hvarutaf
ifrågastålde till wedhållnings utgifterne
hörande aflöning, synes böra bestridas.
Kongl. Maj:t har för öfrigt äskat det Riksens
Ständer måtte medgifva, att Kongl. Majit
i förekommande så beskafade fäll, som med
ofvanbemålda Lnkor inträffat, att nemi.
Stats- Utskottets Betänkanden. toot
pensions innehafvarnes frånfälle betaga qvarlefvande
Enkor och Barn allt understöd, må,
hår talande skål dertill föranleda, kunna å
hvad som på Staten hvarje år besparas, anslå
årligen nådegåfvor åt Enkor eller barn
efter sådana personer, hvilka på denne Stat varit
uppförde, hvarigenom åndamålet af Statens
successiva förminskning icke dess mindre skulle
ernås, heldst då nådegåfvorne årligen bestämdes
och utdelades, något ståndigt anspråk
derå icke kunde uppkomma på deras sida,
soni med en sådan hjelp blefve hugnade.
Men som, på sått Riksens Stånders Revisorer
vid dylike hittills gjorde dispositioner
anmärkt och Riksens Stander jemvål godkåndf*
Indragnings Statens egenskap icke xnedgifver,
att, hvad som vid en derå uplörd Löntagare
eller pensionairs afgång bespares, må sålunda
till större eller mindre del användas, utart
beloppet bör ovilkorligen indragas, för att
Stats-Werket tillgodo komma; så och enår
KongL Maj:t i de händelser, då Enkor ocli
barn efter på denne Stat uppförde Ämbets
eller Tjenstemän, finnas i behof af Statens
understöd och ej skulle vara dertill berättigade
å de i sådant afseende bestämde anslagert
Under Sjunde hufvud Titteln, icke saknar Utväg,
att, efter nådigt beprofvande och såsom
hittills ske-dt, bevilja dylike understöd af de
till Kongl. Majus Nådiga disposition anslague
1D02 Stats-Utskottet's JBetänkanden.
Extra utgifts medlen, hvarefter fråga om annan
eller sårskild tillgång för sådane pensioner
kan vid kommande Riksdag framställas, i
de fall omståndigheterne skulle dertill föranleda;
har Stats Utskottet ansett sig icke kunna
tillstyrka Riksens Stånders bifall till hvad
Kongl. Maj:t i denne del föreslagit.
Sluteligen har Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,
att då för hvarje Lån åro bestådde
<2:ne högst 3:ne Loner på Stat för Ordinarie
Landtmåtare, men de med Kongl. Maj:ts Nådige
fullmagter forsedde Commissions-Landtmåtarne
tjena utan Lön, eller annan inkomst,
ån hvad de för sine förrättningar af enskilde
jordegare uppbåra, hvaraf uppkomme den följd,
att de fleste af desse sednare vid tilltagande ålder,
då deras arbetsförmåga upphört och med
den, utvågen att med deras arbete förtjena
sin bärgning, icke kunna komma i åtnjutande
af den förmån andre Statens Tjenstemän
blifvit] förunnad, att, vid uppnådd bestämd
ålder, få såsom pension bibehålla innehafvande
Lön, det måtte, i betraktande af billigheten
deraf, att når de Landtmåtare, somför
Rikets tjenst erfordras, icke alla lämpligen
Runna med Löner af Staten förses, de åtminstone
böra på sin ålderdom erhålla nödtorftig
bärgning i likhet med hvad alla andre Statens
Tjenstemän vederfares, de CommissionS
Landtmätare som, efter behörig tjenstgöring
Slats-ZJtskotlets Betänkandqri. i5o3
uppnått den, för Civile Ämbetsmän i allmänhet
till pensions erhållande bestämde ålder,
förklaras berättigade, att på allmänna Indragnings-Staten
åtnjuta pension till det belopp,
som andra Landtmätare bestås, och hvarigenom
icke någon betydlig utgift skulle Staten
tillskyndas, då af de nu i Riket varande Commissions-Landtmåtarne,
endast fem, efter de
för pensions undfående nu gällande grunder,
kunde dertill komma i fråga. Och har Utskottet
i anledning häraf samt på de anförde
gällande skålen till en sådan förmåns bestämmande,
hvarigenom Indragnings Staten icke
heller synes komma att i längden belastas
enär Landtmåtarne i allmänhet åro upptagne
bland delegarne uti den blifvande nya pensions
Inrättningen för Civil-Staten, funnit sig
bora tillstyrka, att, såsom föreslaget år, Commissions
Landtmåtarne måga vid afskeds tagandet,
efter den uppnådde ålder forfattningarne
utstaka, på allmänna Indragnings Staten
uppforas till åtnjutande af pension, svarande
mot den å Lands-Staterne för Ordinarie andre
Landtmåtarne bestådde Lön 264 R:dr 21 sk.
4 rst. med tillökning för derunder begripne
2 g Tunnor Spannmål.
Wid förslagsvis gjord beräkning af den
förminskning uti Indragnings Statens utgifter,
sorn sedan sista Riksdag uppkommit, och för
öfrigt nu blifvit föreslagen, samt hvad deremot
j 5o4 Stats-Utskottets Betänkanden,
af Utskottet vid denne Stats reglering år till-,
styrkt, att derå uppföras, afven inberäknade
pensionerna för högstsalig hennes Maj:ts Enke
Drottningens Hedvig Elisabeth Charlottas förre
Rof-Stat, uppstår det resultat, att denne Stats
anslags summa skulle på det hela nedsattas
från 289^844 R:dr 26 sk. 6 rst. till omkring
270,000 R:dr eller med ett belopp af 19,844
R:dr q 6 sk. 6 rst. som alltså tillgodo kommer
Stats-Werket vid förevarande reglering på satt
uti det sluteligen afgifvande generelle Betan,
kandet med Riks-Staten kommer att närmare
ådagalåggas. Hvilket allt vördsamt öfverlemnas
till Riksens Höglofl. Stånders bepröfvande,
Stockholm den 27 Junii 1823.
N:0 261,
Ankom den 23 Junii 1823.
Memorial med de rörande Stats
regleringen affattctde Betänkanden
jemte en Tabell öfver
Stats-Verket,
Sedan Stats-Utskottet, i följd af Kongl Maj:ts,
Nådiga Proposition angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, af den 25 sistlidne Januari!
jemte åtskillige sedermera aflåtne Nådiga
Remisser, så val som såjsldlde hos Res
-
SttMs- Utskottets Betänkanden. 15oS
pective Riks-Stånden gjorde och till Utskottets
åtgård ofverlemnade Motioner, nu
forehaft alla de frågor, hvilka rora regleringen
af Utgifterne tinder Riks Statens Hufvud
Titlar, får Utskottet hårhos vördsamt
insända dess Betänkanden ofver
Forsta Hufvud-Titteln innefattande Kongl.
Hof och Slotts Staterne,
Andra Dito, uptagande Civile och Lands
Staterne.
Tredje Dito, för Militaire Staterne och Forsvars
Verket
Fjerde Dito. Clereciets och Läro Verkens Stater
Femte Dito. innehållande anslagen för fria
Konsterne.
Sjette Dito. för Milda Stiltelser.
Sjunde dito. Pensions Staterne.
Åttonde dito. Almänna och Extra Utgifters
Staterne, samt,
Nionde Dito, för Jordbrukets, Handelns och
Näringarnes befordran; jemte Allmänna
Indragnings Staten.
Hvarförutan nu äfven afgifvas särskildta Utlåtanden
i de ämnen, som ega ett närmare
sammanhang med berörde Betänkanden; Och
får Utskottet härvid anmäla, att ehuru det
bidrag af Allmänna Bevillningen, hvilket till
fyllandet af Stats-Verkets behof erfordras, nu
icke kan til bestämd summa uppgifvas, såsom
beroende på Riksens Högloft. Ständers prof
-
j5qö Stats- Ut skotte tp Betänkanden«
i)ing af ifrågavarande Reglerings förslag, UN
skottet beräknat, att de nu tillstyrkte dels
okade dels nya utgifter inskränka sig inom
den tillgång Stats Verkets egne inkomster
medgifva, så att högre belopp ån förut af
Beyillningen varit anslaget, icke kan komma
att erfordras; Men då, utom den genom
nedsättning af Saltpeter Staten uppkommande
lindring för Jordbruket af omkring 104,000
R:df årligen samt hvad för öfrigt i afseende
på Riksgälds Contoirets egne utgifter så vål
som Stats-Verkets skuld till Banken, må
Jeunna i sammanhang med finance regleringen
föreslås att nedsåtias någon minskning af'
omformåldte Bevillnings bidrag, utgörande
1,666,452. R:dr 11 sk. 6 r;st icke eller kunnat,
gåsom Utskottet önskat, genom denna reglering
beredas, utan Riksens Stånder för Stats
hehofven i denne del korinne att åtaga sig
en ungefärligen lika beskattning, som tillförene,
synes den tillförsigt deremot kunna egas oell
j underdånighet yttras, att Kongl. Majit i
Nåder icke lärer underlåta ån vidare befordra
de med Landets sanna fördel instämmande
föremål, för hvilka denne beskattning fortfarande
skulle af Nationen utgöras, börandeg
Utskottet härvid jemväl erinra att efter hvad
dess Betänkande af den 1 <2 sistlidne April
upptager, i afseende på beräkningen af Stats
Verkets inkomster åro och alla utgifts ansia*
Stats-TJt skottets Betänkatiden. i5o^
gen, afven det för Ministerielle behof, beräknade
och utförde i Svenskt Banco,
I öfrigt har Utskottet i anledning af
Herr Grefve Jo/i. Henning Gyllenborgs från
Högloft Ridderskapet och Adeln remitterade
Memoria], angående Stats regleringen, låtit
upprätta bifogade Tabell, som lemnar en
allmän öfversigt af de forändringar och tillökningar
Stats Verkets inkomster och utgifter
på det hela undergått från och med
180g. och 1810. årens Riksdag, då nu gällande
ordning och grunder för Stats Verkets
Styrelse och förvaltning stadgades, hvarigenom
Utskottet trott sig hufvudsakligen uppfylla
det åsyftade ändamålet, enär orsakerna
till desse förändringar eller den Historiske
upplysningen härom innefattas uti Bihangen
till Riks-Ståndens Protocoll samt Riksdags
besluten vid de sedermera hällne Riksdagarne,
Stockholm den 27 Junii 1823
N:0 263,
^pkorn den 28 Junii 1823,
Rikets Stånders Stats-Banco
samt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi Utskotts Betänkanda
till Riksens Höglofl. Ständer,
i anledning af våekt motion,
om Lånebitråde af ali
-
j5o8 Stats- Utskottets Betänkande^.
manna Medel till befordrande
af Arbetshus Inrättningar.
Wallof!. BorgareStåndet har till Utskottens
gemensamma åtgärd öfverleuinat ett Memorial
af Herr 0. Nilsson, sorn derpå fastat
uppmärksamhet, att uti Ståderne i allmänhet
finnes flere antingen sysslolöse eller försvarslöse
personer, hvilka sakna både enskildt
och allmänt biträde och afven förmåga att
sjelfve lifnära sig; bland hvilka en del, af
kråmpor försvagade, utan att vara vanföre
och af sådan orsak komma i åtnjutande af
Fattigvård, ej kunna få arbete, enar ingen
vore med deras tjenst fullt belåten, samt en
annan del, sorn för brott undergått nesliga straff,
hvarken hos enskilda erhålla arbets förtjenst,
eller i brist af utrymme kunna vid allmänna
Corrections och Arbetshusen anvåndas, hvarföre
de måste antingen med tiggeri, stöld,
eller kringvandrande söka lifvets bärgning;
Och har Herr Nilsson till förekommande af
härmed förenade olågenheter hemställt, att de
Ståder, der Arbetshus ej redan finnas inrättade,
meri hvilka derom åstundade gå i författning,
hnge, då Magistraten samt Stadens
Innevånare beslutade verkställigheten , ett Lån
från Banken, svarande emot Personalen i
hvarje Stad; och det mot 2 högst 3 procents
Kanta och antagelig säkerhet, börande äfven
Stats-CJtskottets Betänkanden. j 509
fattiga barn, som blifvit utmönstrade från fattigförsörjning,
vid desse inrättningar antagas,
intill dess de kunde erhålla tjenst. Herr Nilsfon
förmenar, att genom förening emellan
2:ne Små Ståder, om en gemensam inrättning
af sådan beskaffenhet, hinder för verkställigheten
skulle kunna ur vågen rödjas, och att,
om sådarie anstalter skulle medföra förluster,
mensklighetens pligter hade stora fordringar
på de båttre lottade, att bidraga till lindring
i de vanlottades belågenhet.
Hvad sålunda blifvit anfort och föreslagit,
har sårskildt hos Ekonomi Utskottet förekommit
till öfvervågande; Och ehuru Utskottet
lika med Memorialets författare insett
vigten och nödvändigheten deraf, att sådane
personer , hvilka sakna arbete eller bestämdt
Nårings-fång, pä ett för dem sjelfve och Staten
låmpeligt sått sysselsättas, till förekommande
af de menliga följder sorn sysslolöshet
och lösdrifveri medföra, har Utskottet
likväl trodt, att då personer af den i Memorialet
uppgifne beskaffenhet, om de genom
vanförhet eller otillräcklig arbetsförmåga åra
uturståndsatte att förvärfva sitt uppehälle,
tillhörer fattigvården, i och för hvilken lika
litet uti Ståderne som å Landet, något Statens
bidrag lärer kunna ega rum, ehuru det
visst icke kan förmenas försörjnings-gifvare
att hålla fårsörjnings-tagaren till det arbete
Stats-Utskottets Betänkanden. no5
han eger förmåga att forråtta, samt om de åter
ega tillräcklig arbets-förmåga men underlåta att
den använda, och såmedelst genom tiggande
eller på annat obehörigt sått falla det allmänna
till last, utgöra föremål för de föranstaltandeu
af Police Magten, hvilka redan egt
rum genom inrättandet af allmänna eller
Lånsarbetshus, de der med mindre kostnad
och förvaltnings besvär torde kunna utvidgas,
ån särskilde Arbets-Ioråttningar i sådant ändamål
i Ståderne kunde anläggas; så har Ekonomi
Utskottet ansett sistnåmde Inrättningar
icke vara af den vigt 'eller allmänna nytta,
att något anslag af Statens medel derföre kunde
tillstyrkas; Och hvad återangingesådane värnlösa
fattige barn, som från Barnhus utmönstras ,
men icke kunna erhålla försvar eller syslosåttning,
och hvilkas underhåll äfven år uti
förslaget åsyftat, så har Ekonomi-LJtskottet
trodt att desse lämpligare, på sått hittils vid
de fleste Barnhus lärer hafva skett, kunna
utsättas på landet för att under en husfaders
uppsigt danas till sedlighet och arbete, ånatt
Uti arbetsinrättningar i Ståderne sammanblandas
med Personer af mindre goda seder; hvadan
Utskottet funne dessa föreslagne Inrättningar,
äfven utur denna synpunct betraktade, icke
kunna motsvara det åsyftade ändamålet.
Sedan Ekonomi-Utskottet sålunda, på skål och
grunder, som äfven af Stats-och Banco Ut
-
Stats- Utskottets lietiinkandeti. i 511
skotten blifvit, godkände, afstyrkt forslaget I
statistiskt och ceconomiskt hänseende så hafva
sistnåilide Q:ne Utskott ej ansett sig för
närvarande kunna eller bora ingå i någon
profning af hvad mera egenteligen till deras
Utlåtande hårer, nemi. om och huruvida till
understöd för de föreslagne Arbetshus Inrättningarnes
anläggande, erforderlige medel möjligen
kunde finnas att tillgå eller icke.
Detta allt understålles Ilikets Håglöf!, Ständers
vidare pröfning vördsammeligen. Stockholm
den io Junii 1823.
N:o 2C3.
Ankom elen 28 Junii 1823.
Riksens Höglofl. Ständers Stats
samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi Utskotts Utlåtande,
1 anledning af Riksdags Fullmågtigen
Anders Påhlsons från
Jonköpings LånMemorial, om
ett Post-Contoirs inrättande
vid Wrigstads Gästgifvaregård.
Till Stats och Ekonomi Utskottens gemensamma
utlåtande har hederwärde Bonde
Ståndet den 7 sisth Martii remitterat ett af
Anders Pahlsson från Jönköpings Lån afgifvet
Memorial deruti han, under förd klagan
i5i2 Stats-Utskottets Betänkanden.
öfver de olågenheter af en försvårad brefvexling
som Innevånarne i Västra Hårad af nämnde
Lån få vidkännas genom saknaden af ett
Post Contoir i dess granskap, föreslagit , att
ett sådant måtte inråttas vid Wrigstads Gästgifvaregård,
belägen 4-§ mil från närmaste Post
Contoir, Hvetlanda, såsom varande ett i flera
afseende dertill lämpligt ställe, enär derstädes
dels flere Lands och Häradsvägar saint
deribland Postvågen imellan Jönköping och
Wexiö sammanstöta, dels flera betydliga
marknader årligen hållas.
Lika med hvad åtskillige Ledamöter inonl
Hedervärda Bonde Ståndet anmärkt , anse Utskottet
flera orter inom Riket vara vida längre
aflågsnade från Post-Contoir, ån som
i afseende på Vestra hårad blifvit upgifvit,
utan att, i anseende till de dryga kostnader,
som härigenom för Staten skulle uppkomma,
möjlighet lärer gifvas att åt alla sådane, med
anspråk på företräde till hugkomst i detta afseende,
varande orter, bereda en lättare Postgång.
Och enär, efter hvad Anders Påhls sorl
sjelf upplyst, den emellan Jönköping och Wexiö
gående Post måste taga vågen förbi Wrigstad ,
aflägset från förra stället, endast mil och
från det senare 6|- samt Ortens Innevånare utan
särdeles svårighet eller betydlig kostnad alltså
kunna genom enskild bemedling emellan
nämnde Gästgifvaregård och andra af berörde
Stats-TJt skottets Betänkande»,. 151 ?
Studer öppna sig postgång genom sårskild
ordinarie posten åtföljande vaska, så vida
tillfälle för dem ieke gifves, att med lika
eller större lätthet förskaffa sig Communication
med Hvetlanda Post Contoir; Alltså finner
Utskottet ej anledning att tillstyrka bifall
å Anders Påhlsson$ motion, om inrättande
af ett särskildt Post-Contoir i Vestra hårad af
Jönkopings Lån. Hvilket vördsamt hemstålleS
till Riksens Höglofl. Stånders bepröfvande.
En ledamots särskilda tanka medföljer.
Stockholm den lo Juni 1823,
Tillhör Utlåtandet N:o 263.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
R. H. S. Stats Utskott den 5
Junii 18235
S. D. Emot Utskottets nu fattade beslut i
frågan om Post-Contoirs inrättande vid Wrigstads
Gästgifvaregård uti Jönköpings Lån, reserverade
sig Riksdags Fullmågtigen Anders Påhlsson
och anförde:
”R. H. S. Stats- samt Allmänna Besvärs
och Ekonomi Utskott, hafva gemensamt afslagit
min vördsamma motion, om inrättningen
af ett Post-Contoir vid Wrigstads Gästgifvaregård
i Jönköpings Lån och Vestra Härad.
Grunden för detta afslag, att nemi. flere
Orter inom Riket åro vida längre aflågsnade
l5r4 Stats -Utskottets lie tänk anderi i
från Post-Cöntoir, ån sorni afseende på Vestra
Hatad blifvit uppgifvet och att kostnader
för Staten till inrättande af Post-Contoir å alla
de orter, sorn jemförelsevis kunna derpå göta
anspråk skulle blifva allt för betydlig, synes
mig hvarken bevisande eller öfvertygande.
Emellan belägenheten af Vestra hårad, såsom
i det södra och folkrikare Landet, lärer
ingert af de Norra orterna kunna komma i
jemförelse, i afseende på behof af Städer och
en lättare communication både i afseende
på tanken och de physiska krafternes utvekling.
Ju folkrikare en ort eller provins år,
desto flere Städer plåga Uppkomma och finnas,
och i samma mån flera af de Samhålls
institutioner, hvilka böra befordra framskridandet
och utvecklingen af dessa formen Just
derföre finnes det flere Städer, flere Låns
styrelser, flere härader, flere Socknar och
hemman inom de folkrikare södra orterne,
ån i de Norra. Just derföre gråfvas stora Canaler
genom folkrika och bördiga provinser,
innan man anser sådane nödiga att företagas
genom ödemarker och folktomma orter. Af
större förhållanden, måste man sluta till mindre
elle r tvärtom, det ena blifver i alla fall
en följd af det andra och om nu Wrigstad
icke år en Stad, år derföre ingen följd att
icke den omgifvande folkrika oelj i jemförelse
der
-
Stats-Utskottets Betänkanden. i5i5
dermed från Ståder aflågsna orter år i behof
af åtminstone ett Post Contoir, och det af
flere vida större skål och orsaker, ån Hvetlanda
och Eksjö, samt åtskilliga andra Ståder
och orter med närmare afstånd från hvarannan,
och hvarest sådane blifvit inrättade på förenämnde
grunder, till befordrande af nödige
communicationer folket emellan.
Hvad åter kostnaden för Staten angår, så
blifver den ganska obetydlig, då med 50
högst 100 R:dr B:co årligt Löne anslag till en
Post- förvaltare i Wrigstad, skicklige Sökande
icke skulle saknas till denna befattning, heldst
icke obetydlige sportlar af Herremän och Allmogen
i orten dertill åro att påräkna, varandes
jåmvål ortens anspråk på upoffringen af
denna obetydliga Summa, för ett både nyttigt
och angeläget ändamål, icke så aldeles obilligt,
då Postporto nu utgår till ett så högt
belopp, att det synes mig som äfven denna
tunga på Landet vål kunde tåla att återgäldas
med ett så ringa bidrag.
Då jag nu icke år i tillfälle att för närvarande,
å mine Committenters vägnar anföra
alla de anledningar och bindande omständigheter,
som borde gifva framgång och
bifall tillden motion jag gjort, om inrättandet
af ett Post- Contoir i Wrigstad och Västra
Härad, mea sådane af ortens Innevånare
4 Suml. 3 b.
97
iSi6 Stcits-Utskottets Betänkanden.
bast och såkrast ytterligare kunna styrkas
och andragas, så vågar jag, under åberopande
af hvad jag redan i åmnet vördsamt
anfort, ödmjukeligen anhålla, att så
vida R. H. S. Stats Utskott icke skulle
tåckas lemna bifall till min motion, densamma
åtminstone till närmare undersökning
på stallet och inom orten måtte
remitteras och tillstyrkas, och hvarigenom
jag år ofvertygad , att ortens Innevånares
nu genom mig framstålde önskan, dock
framdeles på sådant sått genom Konungens
Nåd kunde vinna fullbordan.”
Och skulle hvad And. Palsson sålunda
yttrat, genom Utdrag afProtocollet medfölja
Betänkandet till respective Riks Stånden.
Stockholm som ofvan.
Ex Protocollo
V. Karström.
Nro 264.
Antom den 28 Junii, 1823.
Utlåtande i anledning af väckte
motioner, dels om Lots-och
Båk - afgifternes ned - sättning,
dels om deras användande.
Till Stats- Utskottets Utlåtande hafva
tvånne motioner blifvit från Högloft Ridderskapet
och Adeln samt Vållofi. Borgare
Stats-Utskottets P>e länkanden. i5ig
Ståndet remitterade, angående, antingen
Lots och Båk afgifternes nedsättning,
eller deras ändamålsenliga användande,
nemligen.
i:o Af Herr Prytz, sorn sökt ådagalägga,
att den nu sednast påbudne Lots- och Bak
afgiften år för hög, och skall verka dertill,
att få Sjöfarande begagna Lotsning
och anlöpa Svenska uthamnar, hvilket ej
allenast komme att minska inkomsten af
desse inrättningar, utan äfven skulle hafva
en menlig inflytelse på Bohus Låns
och Skärgårdens fattiga innevånare, som
af så kallade vinddrifvare njutit afsättning
af sina Fiskvaror och arbetsförtjenst genom
Båtfragter; i anseende hvartill Herr Prytz
föreslagit 1 afgiftens nedsättning, samt förment,
att Båkafgiften borde bestämmas
i förhållande till Fartygens drägtighet och
icke, såsom hittils, efter djupgående, emedan
sådant beror på Fartygens olika Construetion,
och sålunda utgör en origtig
beräknings grund; samt
2to Af Herr Grefve Claes Cronstedt, hvilken
ansett att Lots- och Båkafgifterne ej
borde kunna disponeras till annat, ån hvartill
de åro gifne, och icke som nu upptagas
såsom en Stats inkomst. Herr Grefven
har uppgifvit, att desse afgifter de sednaste
åren uppgått till 60 å, 70,000 R:d£
1518 Stats- Utskottets Betänkanden.
Banco, utom de 3,500 R:dr Hamb. Banco
som Danmark inbetalar, i och för underhållandet
al de i Cattegatt och på Skånska
kusten varande Fyrar; Och då aflöningen
å Lots Staten uppgår till något ofver 21,000
R:dr och underhållandet af Fyrar, Båkar
och Mårken, m. m. till nara 18,000 R:dr
eller tillsammans nara 40,000 R:dr. uppkomme
en behållning af 20, a 30,000 R:dr
å desse afgifter, till kronans andre utgifters
bestridande. Enår till Seglations fullkomliga
trygghet långs Svenska kusterne
fordras nyaFyrbåkars anläggande på Olands
Norra Udde, på Utklippan utanföre Blekinge
vallen, på Våderoarne i Bohus Låns
skåren och Korså samt Landsorts Fyrbåkars
inköp, ifrån privat man, till Kronans
ego, vore nödvändigt, då de fleste åldre
Fyrars ombyggande, enligt tidens kraf
af förbättring, och en framtida hushållning
af Lysnings omkostnader fordrades,
underhållandet af Mårken årligen behöfdes,
framdeles försåkrings-anstalter för Sjöfarande
vid många ställen kunde yppas
blifva nödvåndige, pligtnings expeditioner
och mätningar till förbättringar af SjöChartor,
hittills dels sparsamt inträffat, dels
af andra Titlar blifvit bekostade, har Herr
Grefven hemstålt, om ej den å Stat nu
upptagne Summa, under Tittel Lots-och
Stats-Utskottets 23 et än kunden. 15ig
Båk-afgifter, må endast begagnas till desse
ofvannåmde behof, och af Flottornes
öfverstyrelse disponeras och redovisas, intill
dess framtida Stander finna, att dertill
ej hela Summan erfordras och då forst
en indragning till Stats Cassan ega rum.
Hvad angår Herr Prytz motion, om Lotsoch
Båkafgifternes nedsättning, så bor
Stats Utskottet upplysa, att, enligt råkenskaperne,
har hittills tillökningen i Uppbörden
af Lots- och Båkmedel stått i ett ungefärligt
lika förhållande till förra inkomsten
deraf, som förhöjningen i Taxan förhåller
sig till de förut stadgade afgifterne,
och att den yttrade farhågan, sorn skulle
desse afgifters förhöjning aflägsna de Sjöfarande
från Svenska kusterne och lemna
kusternes innevånare i saknad af de fördelar,
som af de Sjöfarande kunnat hemtas,
såleds icke synes verklig och mindre
att frukta, då Lots- och Båk afgifternes
förhöjning lärer vara lämpad efter tidernes
förändrade förhållanden. Huruvida beräknings
grunden för desse afgifters erläggande
år origtig och beräkningen derföre
heldre bör fota sig på Fartygens Lästetal
ån deras djupgående, anser Stats Utskottet
vara en fråga, som icke tillhör dess åtgärd.
Och enär Utskottet, uti det förslag till beräkning
af Stats Verkets inkomster, som
15ao Stats-Utskottets Betänkanden,
under denna Riksdag blifvit uppråttadt och
af Riksens Höglofliga Stånder gilladt, beräknat
Lots- och Bak afgifterne efter nu
gällande Taxa, låra Riksens Hoglofl. Ständer
finna, att Herr Prytz’s motion icke föranleder
till någon åtgärd.
Till Herr Grefve Grönstedts förslag, att
liela Lots- och Båk- intraden skulle få af
Flottornes öfvcr-styrelse disponeras för
Lots- ochBåk inrättningens behof, kan Stats
Utskottet icke tillstyrka bifall, enär desse
afgifter åro bland Stats Verkets Ordinarie
Inkomster beräknade uti det redan gillade
inkomst förslaget och hvad som för inrättningens
utgifter erfordras blifvit på Riks
Statens 3telje Hufvud Tittel dertill anvist,
samt det instämmer med ordning och-fullständighet
uti förvaltningen af Stats Verket,
att Statens alla inkomster dit ingå och
revideras, samt alla allmänna utgifter och
omkostnader deremot utur Statens Cassa
besörjas, Detta allt varder Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande vördsamt underståldt.
Och bifogas någre Ledamöters härvid afgifne
yttrande. Stockholm den 27 Junii 1823^
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Stånders Stats
Utskott den 27 Junii 1823.
S. D. Då det projecterade utlåtandet,
i anledning af de vid innevarande Riksdag
